Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021

Regeringens skrivelse

2021/22:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet Skr. t.o.m. 2021 2021/22:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2022

Magdalena Andersson

Max Elger (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2021. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2021 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Av skrivelsen framgår bl.a. följande. • Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) har bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna hade under 2021 en historiskt hög avkastning. Det samlade resultatet för buffertfonderna uppgick till 338 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 20,2 procent. Den genomsnittliga avkastningen har varit 7,1 procent per år sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Vid utgången av 2021 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 2 004 miljarder kronor. • Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastningsmålet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att buffertfonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. • Första–Fjärde AP-fonderna har även uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövs för uppgiften. Under 2021 var nettoflödet mellan Första–Fjärde AP-fonderna och inkomstpensionssystemet efter administrationskostnader 31 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder mindre än föregående år.

Buffertfondernas redovisade avkastning och totala fondkapital Procent och miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021 2001

1

–2021

Avkastning, % 9,2 -0,2 17,4 8,5 20,2 7,1 Avkastning, mdkr 121 -2 240 132 338 1 657 Nettoflöde -30 -28 -27 -33 -31 -252 pensionssystemet

Totalt fondkapital 1 412 1 383 1 596 1 696 2 004

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Not 2: Årsgenomsnitt, geometriskt medelvärde. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

• Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 624 miljoner kronor under 2021. Det var 11 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på 0,7 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,099 till 0,088 procent jämfört med föregående år. • Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Även Sjätte och Sjunde AP-fonderna har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor och infriat regeringens förväntningar på fonderna, även om de inte omfattas av reglerna om föredömlig förvaltning. • Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2021 uppgick avkastningen för AP7 Såfa till 31,5 procent, vilket kan jämföras med 27,1 procent för premiepensionsindex som är den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 8,2 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna i premiepensionssystemet uppgår till 5,8 procent.

1 Inledning och innehållsöversikt

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis. Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i det följande benämnd lagen om allmänna pensionsfonder, förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte APfondernas (buffertfondernas) betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde och Sjätte APfondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och i avsnitt 5 redogörs för Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor som process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från PricewaterhouseCoopers AB. I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3 – 8 . Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2021. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller utöver en grundläggande granskning även en särskild analys av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas avkastningsmål.

2 AP-fonderna och det allmänna

pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna ålderspensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande.

Den allmänna ålderspensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, inkomstpension och premiepension. Därtill finns det sedan 2021 ett inkomstpensionstillägg. Det är ett tillägg till inkomstpensionen som finansieras via statens budget. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet. Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, 1 Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

Garantipension Inkomstpension Premiepension

Inkomst- Första–Fjärde AP- Sjunde AP-fonden

pensionstillägg fonderna (samt Privata fondbolag

Sjätte AP-fonden)

16 % 2,5 %

Statens budget Ålderspensionsavgift (18,5 %)

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procentenheter sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter till premiepen- 2 sionen. Utöver lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår), studier och 3 plikttjänst. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en

1 Dessa partier bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverenskommelsen. Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten. 2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från 2018 är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts. 5

avkastning som beräknas med utgångspunkt i inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer genom det 4 s.k. balanstalet. I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, detta brukar kallas för att systemet är ofonderat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som för valtas av Första‒Fjärde AP -fonderna. Sjätte AP-fonden förvaltar också en del av buffertkapitalet. Till skillnad från Första–Fjärde APfonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

2.1 Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP -fonderna som är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen om allmänna pensionsfonder, vilken även reglerar Sjunde AP-fonden. Enligt lagen är Första–Fjärde AP-fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomiskpolitiska mål. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten, vilket innebär att den inte

4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och 6 buffertfondens värde.

har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i sjätte fondstyrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med 1990talets pensionsreform. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, utan de tidigare gällande reglerna avseende sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. År 2007 fick Sjätte AP-fonden möjlighet att göra investeringar utomlands. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna. Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering . Fonderna ska generera en avkastning som minimerar risken för att den s.k. automatiska balanseringen aktiveras, vilket har samband med hur demografiska och ekonomiska faktorer påverkar utvecklingen av avgiftstillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanstalet beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas balanstalet. Vid slutet av 2021 uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 11 192 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 9 188 miljarder kronor och buffertfonderna för 2 004 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 991 miljarder kronor (se tabell 2.1 nedan). Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan

det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i beräkningen av balanstalet. Balanstalet för 2023, som baseras på 2021 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,1202, vilket är det högsta balanstalet någonsin. Att balanstalet överstiger 1,0000 beror på att både avgiftstillgången och fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2022 är sedan tidigare fastställt till 1,0824. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanstalets effekt på indexeringen under en balanseringsperiod, vilket medför mindre 5 svängningar av pensionsbeloppen. I tabell 2.1 redovisas 2021 års och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder

Miljarder kronor

Beräkningsår 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 1 2014 2 2013

Balanseringsår 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015

Buffertfonderna, 1 067 963 medelvärde 1 Buffertfonderna 2 004 1 696 1 596 1 383 1 412 1 321 1 230 1 185 1 058 Avgiftstillgång 9 188 8 893 8 616 8 244 7 984 7 737 7 457 7 380 7 123

Summa 11 192 10 589 10 213 9 627 9 396 9 058 8 688 8 565 8 180

tillgångar

Pensionsskuld 9 991 9 783 9 454 9 165 9 080 8 714 8 517 8 141 8 053

Över-/underskott 1 201 806 758 463 315 344 171 423 127

Balanstal 1,1202 1,0824 1,0802 1,0505 1,0347 1,0395 1,0201 1,0375 1,0040

Dämpat 1,0401 1,0275 1,0267 1,0168 1,0116 1,0132 1,0067 balanstal Not 1: Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna. Not 2: Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2021, s. 94.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

2.2 Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv välja hur de intjänade premiepensionsrätterna ska placeras. Det fanns vid slutet av 2021 ca 470 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg. Eftersom tillgångarna i premiepensionssystemet är fullt

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i propositionen En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomst- 8 pensionerna (prop. 2014/15:125).

fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar. Pensionsgruppen har kommit överens om att genomföra en rad förändringar av premiepensionssystemet. I ett första steg att göra fondtorget tryggare för sparare gäller sedan den 1 november 2018 hårdare krav på fondförvaltare för att få erbjuda fonder på fondtorget, bl.a. krav på att en fond minst har ett visst förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet och en viss verksamhetshistorik. I ett andra steg har regeringen beslutat propositionen Ett bättre premiepensionssystem (prop. 2021/22:179) som innehåller förslag till ytterligare förändringar av premiepensionen. I propositionen föreslås ett mål för premiepensionssystemet samt en pålitlig och säker valmiljö som ska vägleda pensionssparare i att utifrån kunskap och intresse göra egna val av fonder. I propositionen föreslås också ett regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepensionen. Fondtorget ska erbjuda pensionsspararna en valfrihet i fråga om hur deras fondmedel ska placeras. Därutöver föreslås en lag som reglerar en ny myndighet som ska ha i uppgift att upphandla fonderna och i övrigt förvalta fondtorget. Den nya myndigheten föreslås heta Fondtorgsnämnden. Därutöver har en sakkunnig haft i uppdrag att göra en översyn av förvalsalternativet inom premiepensionen. I uppdraget ingick att analysera och föreslå ett mål och en rimlig riskprofil för förvalsalternativet och hur pensionsspararna ska kunna justera risken i förvalsalternativet uppåt eller nedåt. Uppdraget redovisades den 1 juni 2019. Förslaget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Promemorian Förvalsalternativet inom premiepensionen (Fi2020/00584) och remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se).

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet och förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde APfonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden erbjuder även tre fondportföljer för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande.

Sjunde AP- fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP -fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder. Målet för fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2021 omfattade premiepensionssystemet närmare 8 miljoner individer, varav ca 6,2 miljoner pensionssparare och ca 1,8 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2021 uppgick till 2 124 miljarder kronor (1 632 miljarder kronor 2020), varav 2 061 miljarder kronor (1 578,7 miljarder kronor 2020) i fondförsäkring och 64 miljarder kronor (53 miljarder kronor 2020) i traditionell försäkring. Den kraftiga ökningen av tillgångar beror i huvudsak på aktiefondernas positiva värdeutveckling under året. Värdeutvecklingen i fondrörelsen för 2021 uppgick till 457,5 miljarder kronor (184,1 miljarder kronor 2020), vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 6 29,1 procent (6,4 procent 2020) mätt som tidsviktad årsavkastning . En stor del av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier. Värdeutvecklingen i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 6,6 procent (5,6 procent 2020) mätt som tidsviktad avkastning. Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Av pensionsspararna har ca 62,3 procent sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 44,4 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2021 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 966,9 miljarder kronor, varav 879,0 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 87,8 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2021 hade den genomsnittliga Såfa-spararen en avkastning på 31,5 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 27,1 procent. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 16,0 procent jämfört med 13,9 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror till stor del på att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten, vilket innebär att andelen i AP7 Räntefond därmed också är liten (se avsnitt 6.6). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen i AP7 Räntefond öka. I slutet av 2021 förvaltade Sjunde AP-fonden 46,9 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.2. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2011. Ökningen beror dels på att sparare bytt till Sjunde AP-fonden i samband med likvidering eller stängning av fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg, dels på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter.

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på 10 perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

Figur 2.2 Utvecklingen av det totala kapitalet i

premiepensionssystemet

Procent 100%

25 25,2 28,1 31,1 31,1 32,8 80% 36,7 37,8 42,2 41,5 42,6 1,7 1,9 2,1 2,3 2,6 2,9 60% 3,1 3,7 3,9 4,3 4,3

40% 73,3 72,9 69,8 66,6 66,2 64,3 61,2 58,4 53,9 54,2 53,1 20%

0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Övriga fonder AP7 Räntefond AP7 Aktiefond Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2021.

3 Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller: • att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensionssystemet och • att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1 Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-

fonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader.

Figur 3.1 Nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och

Första–Fjärde AP-fonderna

Miljarder kronor, utfall 2001–2021, prognos 2022–2025

20 11 9 10 7 7 6 6 3 3

-10 -6

-20 -16 -17 -16 -21 -21 -20 -22 -24 -23 -30 -27 -28 -28 -27 -30 -31 -33 -40 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Källa: Pensionsmyndigheten.

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 50,7 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒202 1 användes sammanlagt 302,4 miljarder kronor från APfonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrationskostnader. För hela perioden 2001‒202 1 har nettoutflödet från APfonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 251,7 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att den stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna under överskådlig framtid. Under 2022 beräknas överföringen uppgå till 22,2 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 1 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2022–2025 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 89 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

3.2 Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande

system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 7,1 procent per år. Detta har bidragit till att buffertkapitalets andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet har ökat från ca 10 procent 2001 till ca 18 procent 2021. Ökningen har bidragit till att tillgångarna överstigit skulderna under samtliga år förutom 2008, 2009 och 2012.

Skälen för regeringens bedömning

Resultatuppföljning Under 2021 uppgick det samlade resultatet för buffertfonderna till 338 miljarder kronor efter kostnader. En hög andel aktier bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2021, och har även bidragit positivt till resultatet på lång sikt. Även andelen alternativa investeringar bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2021. Vid utgången av 2021 uppgick det ackumulerade resultatet till 1 658 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Åren efter finanskrisen 2008 står för ca 95 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till en långvarig börsuppgång. På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor redovisas i figur 3.2.

Figur 3.2 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader

Miljarder kronor

400 338

300 240

200 135 147 128 132 113 118 121 101 82 83 100 80 63 65 36 0 -2 -27 -17 -100 -85

-200 -194 -300 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. Avkastningen (resultatet) för 2021 var historiskt hög och uppgick till 20,2 procent, vilket är betydligt högre än den genomsnittliga årliga avkastningen om 7,1 procent sedan start 2001. Det enskilda året med högst avkastning dessförinnan var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Årets resultat är framför allt drivet av en stark aktiemarknad där t.ex. svenska börsen steg med ca 40 procent och globala aktier steg med ca 35 procent. Resultatet 2009 speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finanskrisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Figur 3.3 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader

Procent

25% 19,4% 20,2% 20% 17,5% 17,4% 16,4% 15% 13,5%14,1% 11,0% 11,6% 10,7% 10,3% 9,7%9,2% 8,5% 10% 5,5% 4,3% 5% 0% -0,2% -5% -2,0% -4,9% -10% -15% -15,0% -20% -25% -21,6%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

Buffertkapitalets utveckling Vid 2021 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 2 004 miljarder kronor, vilket var 308 miljarder kronor högre än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 439 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomstpensionssystemet varit 251,7 miljarder kronor.

Figur 3.4 Utveckling av tillgångar och skulder i

inkomstpensionssystemet

Miljarder kronor

16000 14000 12000 1

10000 8000 6000 4000 2000 0 0,5 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Avgiftstillgångar Bufferfonderna Skulder Balanstal (höger axel)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (82,1 procent vid utgången av 2021). Som framgår av figuren har buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2011. Vid 2021 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 17,9 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet. Detta är en ökning med ca 8 procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

3.3 Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder. Skillnader mellan de olika fonderna medför att jämförelser bör göras med viss försiktighet.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.5 visar McKinseys jämförelse att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är i linje med

utländska pensionsfonder under den senaste tioårsperioden (8,7 procent jämfört med 8,8 procent). Under den senaste femårsperioden har buffertfondernas avkastning varit något lägre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (8,7 procent jämfört med i genomsnitt 9,2 procent). Under 2021 har buffertfondernas avkastning däremot varit betydligt högre i jämförelse med de utländska pensionsfonderna 7 (19,9 procent jämfört med i genomsnitt 14,5 procent för 2021).

Figur 3.5 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska

pensionsfonder 2021

Procent

25% 21,3% 19,9% 20% 15,6% 14,5% 14,6% 15% 11,8% 11,8% 10,1% 10,4% 10,4% 10,3% 9,7% 8,9% 9,5% 10% 8,7% 8,7% 8,5% 7,1% 7,8% 6,6% 5,4% 5%

0%

1år 5år 10år Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.6 nedan redovisas buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med utländska pensionsfonder. De utländska pensionsfonderna har i likhet med buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar, minskat andelen räntor och skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna till både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till alternativa marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna.

7 Avkastningen för buffertfonderna är den totala portföljutvecklingen under perioden, och skiljer sig därför från den portföljviktade genomsnittsavkastningen (’nettoavkastning’) om 20,2 procent år 2021. Detta för att beräkningsmetodiken så nära som möjligt ska överens- 16 stämma med de utländska fonderna.

Figur 3.6 Buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med

utländska pensionsfonder 2021

Procent

100% 0,0% 2,6% 5,0% 3,3% 0,0% 1,7% 18,9% 25,0% 19,0% 25,4% 31,1% 80% 33,8% 44,4% 31,5% 60% 26,0% 26,8% 39,0% 36,5% 40% 22,7% 72,0% 49,0% 49,2% 49,6% 20% 30,2% 29,6% 28,0%

0%

Aktier Räntor Alternativa tillgångar Övrigt

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna)

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.6 ovan framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. I sammanhanget bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

3.4 Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång vid en negativ utveckling på aktiemarknaden.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att fonderna allokerar sina tillgångar olika. Första–Fjärde AP-fonderna skiljer sig mest åt när det gäller andelen alternativa investeringar (se figur 3.7), där Fjärde AP-fonden har lägst andel (19 procent) och Andra AP-fonden har högst andel (30 procent). Andelen svenska aktier, utländska aktier och räntebärande tillgångar skiljer sig som mest mellan 9 och 5 procentenheter för aktier respektive ränteprodukter mellan fonderna, och andelen aktier i tillväxtmarknader skiljer sig som mest 6 procentenheter mellan fonderna. Den totala andelen aktier i portföljerna varierar mellan 42 procent (Andra AP-fonden) och 55 procent (Fjärde AP-fonden). Första, Andra och Tredje AP-fonderna har efter aktier störst innehav i alternativa investeringar, medan Fjärde AP-fonden har större innehav i räntebärande tillgångar än i 17

alternativa investeringar. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar.

Figur 3.7 Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering

2021

Procent av fondernas faktiska portföljer, 31 december 2021 100% 19% 25% 30% 29% 80%

26% 23% 60% 25% 28% 6% 7% 4% 40% 10% 27% 32% 30% 20% 23%

18% 17% 9% 13% 0% Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar Anm.: Ändring av vissa kategorier för ökad jämförbarhet. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I figur 3.8 nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Andelarna var relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel globala aktier. Andelen svenska aktier som uppgår till 14 procent är dock större än dess vikt på den globala aktiemarknaden, där svenska aktier uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

Figur 3.8 Tillgångsallokering Första–Fjärde AP-fonderna Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt 100%

80%

60%

40%

20%

0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntor Alt. tillgångar Övrigt Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från–Första-Fjärde AP-fonderna).

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investeringshorisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapital (private equity) och hedgefonder. Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor. I skrivelsen används begreppet alternativa tillgångar synonymt med alternativa investeringar.

3.5 Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar efter finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Omkring 40–55 procent av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Den höga andelen aktier bidrog till buffertfondernas höga avkastning 2020 och 2021 och har även bidragit positivt till fondernas avkastning sedan starten 2001. Under 2021 var avkastningen på svenska aktier 40,3 procent. På globala aktier och aktier i tillväxtmarknaden var avkastningen 35,8 respektive 11,3 procent mätt i svenska kronor. Under perioden 2001–2021 var den

genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 9,2 procent, globala aktier 6,8 procent och aktier i tillväxtmarknader 9,0 procent (se figur 3.9). De fallande marknadsräntorna sedan början av 2000-talet har också haft en positiv inverkan på AP-fondernas långsiktiga resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa investeringar. Cirka en fjärdedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapital m.m.). Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida tillgångar. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.8 redovisas Första– Fjärde AP-fondernas allokering och i figur 3.9 utvecklingen på de underliggande marknaderna.

Figur 3.9 Utvecklingen på de underliggande marknaderna

Index 100=2001

800 700 600 500 400 300 200 100 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 Svenska Amerikanska statsobligationer statsobligationer Tillväxtmarknadsaktier Svenska aktier Globala aktier Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream).

4 Buffertfondernas samlade kostnader

Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader har minskat under 2021 i både absoluta tal och som andel av fondkapitalet. För APfonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 624 miljoner kronor under 2021. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 11 miljoner kronor eller 0,7 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som har minskat, medan de interna förvaltningskostnaderna ökat något från 1 018 till 1 055 miljoner kronor. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,099 till 0,088 procent. Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i amerikanska dollar och euro. Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent under året. Under perioden 2016–2021 har kostnaderna minskat med i genomsnitt 6,5 procent per år medan det sammanlagda buffertkapitalet har ökat med ca 44 procent totalt. Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. APfonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förval- 8 tar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens

8 Kostnader för revision och den externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder och 1 kap. 2 § lagen om Sjätte AP-fonden). 21

intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Interna förvaltningskostnader 922 946 1 017 1 018 1 055 Externa förvaltningskostnader 1 832 768 739 617 569

Summa 1 754 1 714 1 756 1 635 1 624

Förändring jmf föregående år, mnkr 17 -40 42 -121 -11 Förändring jmf föregående år, procent 1,0 -2,3 2,5 -6,9 -0,7

Kostnadsandel av buffertkapital, procent 0,129 0,123 0,118 0,099 0,088

Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 2 1 362 1 393 1 490 1 646 1 842 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Under 2021 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 624 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en minskning med 11 miljoner kronor eller 0,7 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet fortsatte att minska, från 0,099 pro- 9 cent till 0,088 procent. Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 80 procent internt vid 2021 års slut, jämfört med ca 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Personalkostnader 582 584 628 644 668 Informations- och datatjänster 187 206 232 236 236 Köpta tjänster 62 67 64 54 67 Lokalkostnader 48 46 50 50 54 Övrigt 45 44 42 33 30

Summa interna förvaltningskostnader 922 946 1017 1018 1055

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

9 Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i 22 AP-fondernas årsredovisningar.

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltas internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

Antal (vänster axel), andel (höger axel) 350 100% 293 295 300 275 279 269 80% 250 60% 200 40% 41% 41% 150 37% 37% 40% 100 20% 50

0 0% 2017 2018 2019 2020 2021 Antal anställda Andelen kvinnor

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Vid 2021 års slut var 295 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en ökning med 2 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor är oförändrat på 41 procent. Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Under 2021 betalades 17,7 miljoner kronor ut i rörlig ersättning, vilket är något högre jämfört med 2020 års rörliga ersättningar (se tabell 4.3).

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Första AP-fonden 0 0 0 0 0 Andra AP-fonden 5,6 0 6,0 5,3 6,0 Tredje AP-fonden 4,1 2,9 3,4 5,0 4,0 Fjärde AP-fonden 2,4 0,4 6,4 6,0 7,7 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0

Summa 12,1 3,3 15,8 16,3 17,7

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1 ). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och administration av ställda säkerheter, vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner. Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2017–2021 trots att buffertkapitalet har ökat. De lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

2017 2018 2019 2020 2021

Externa förvaltningskostnader mnkr 1 832 768 739 617 569 Förändring jfr föregående år, procent -3,3 -7,7 -3,8 -16,5 -7,8 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 2 1 362 1 393 1 490 1 646 1842 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar. Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkningar redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas

prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem åren.

Tabell 4.5 Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Första AP-fonden 65 90 48 103 66 Andra AP-fonden 215 80 148 293 120 Tredje AP-fonden 118 144 197 133 99 Fjärde AP-fonden 44 17 13 96 166 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0

Summa 442 331 406 625 451

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förutbestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster). I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130) ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband med att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2021 var de erlagda arvodena 451 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda) Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Första AP-fonden 87 109 -107 0 0 Andra AP-fonden 52 -64 82 9 -160 Tredje AP-fonden 37 242 226 409 260 Fjärde AP-fonden 24 62 68 94 144

Summa 200 349 269 512 451

Anm.: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen. Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter 25

och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med 2020 har netto erlagda och återbetalda arvoden minskat från 512 till 451 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. APfonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 har Andra och Tredje APfonderna anslutit sig till det icke-vinstdrivande ADS-initiativet (Adopting Data Standards) som är en sammanslutning vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

5 Första–Fjärde AP-fondernas samlade

hållbarhetsarbete

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas totala koldioxidutsläpp har fortsatt att minska under 2021. Den portföljviktade koldioxidintensiteten har också minskat i tre av fyra fonder. Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fondernas koldioxidavtryck fortsätter att minska och uppmuntrar fonderna att fortsätta sitt arbete i den pågående klimatomställningen. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn av rådets uppdrag och strategi som har inletts. Regeringen avser att följa upp arbetet i kommande års utvärderingar. Första–Fjärde AP-fonderna har i stor utsträckning nått sina hållbarhetsmål under 2021, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på det gemensamma utvecklingsarbete som Första–Fjärde AP-fonderna har genomfört när det gäller resultatrapportering inom hållbarhetsområdet. Fonderna bör dock se över om det finns ytterligare möjligheter att förtydliga rapporteringen.

Skälen för regeringens bedömning: Att beakta miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter (ESG-frågor) är en viktig del av en modern förvaltningsstrategi i syfte att uppnå en långsiktigt hög avkastning och god riskhantering. AP-fonderna bör, som statliga myndigheter och förvaltare av statliga pensionsmedel, arbeta aktivt med att integrera olika hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Detta är av stor betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet. Sedan den 1 januari 2019 har Första–Fjärde AP-fonderna ett lagstadgat mål för placeringsverksamheten som innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt

ägande (4 kap. 1 a § lagen om allmänna pensionsfonder). Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Målet om föredömlig förvaltning innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska integrera ESG-frågor i sin förvaltning. Det ankommer på fonderna att närmare precisera innebörden av målet (jfr prop. 2017/18:271 s. 23 och 27). Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka när det gäller målet om föredömlig förvaltning (4 kap. 2 a § lagen om allmänna pensionsfonder). Samverkan ska åtminstone omfatta att fonderna tar fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet uppnåtts och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedlen inte bör placeras i. Under 2021 har Första–Fjärde AP-fonderna fortsatt sitt hållbarhetsarbete genom att bl.a. utveckla redovisning och målsättningar. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna har under året t.ex. antagit nya policyer och strategier på hållbarhetsområdet. Detta innebär att nya eller förändrade målsättningar träder i kraft 2022. Fondernas målsättningar är i stort sett oförändrade under 2021 jämfört med föregående år. Klimat och ägarstyrning är fortsatt högt prioriterade områden, men sociala frågor inklusive mänskliga rättigheter lyfts fram alltmer. Samtliga fonder integrerar miljöoch klimatrelaterade utvärderingar i den ordinarie investeringsverksamheten. I tabell 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden för hållbarhetsarbetet samt antal mål och förändringar avseende målen under 2021. Fokusområdena avser tematiska områden inom hållbarhet som identifierats som särskilt viktiga. Verksamheten som sker inom dessa områden varierar något mellan fonderna, men gemensamt är utvecklingsarbeten eller fördjupningsprojekt som syftar till kunskapsutveckling samt att stärka respektive fonds övergripande hållbarhetsarbete.

Tabell 5.1 Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden, antal mål och

förändrade målsättningar inom hållbarhetsområdet 2021

AP-fond Fokusområden Antal mål Förändrade

målsättningar

Första AP-fonden Klimat, ägarstyrning och 8 Inga nya mål resurseffektivitet Andra AP-fonden Klimat, ägarstyrning, 26 Sex nya eller förändrade mångfald och mänskliga mål avseende mänskliga rättigheter rättigheter, biologisk mångfald och redovisning av hållbarhetseffekter Tredje AP-fonden Klimat och miljö, 5 Ny hållbarhetspolicy ägarstyrningsfrågor och med långsiktiga mål socialt ansvar kopplade till klimat och biologisk mångfald beslutades Fjärde AP-fonden Klimat och miljö samt 11 Inga nya mål ägarstyrning

Källa: McKinsey (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I n o m klim at o m rå d e t rap p o rt e rar s am t liga A P - f o n d e r ko ld io x id av t ry c k e n ligt e t t ge m e n s am t f ram t age t ram v e rk. K o ld io x id u t s lä p p m ä t s v an ligt v is i Sc o p e 1, 2 o c h 3, v ilke t ä r v e d e rt agn a b e gre p p p å m arkn ad e n . Sc o p e 1 v is ar d ire kt a u t s lä p p f rå n kä llo r s o m ko n t ro lle ras av f ö re t age t , Sc o p e 2 v is ar in d ire kt a u t s lä p p f rå n f ö rb ru kn in g av e l, f j ä rrv ä rm e o c h f j ä rrky la o c h Sc o p e 3 v is ar ö v riga in d ire kt a u t s lä p p s o m f ö re t age t o rs akar b å d e u p p s t rö m s o c h n e d s t rö m s i v ä rd e ke d j an . T o t alt ko ld io x id u t s lä p p in o m Sc o p e 1 o c h 2 re d o v is as av F ö rs t a– F j ä rd e A P - f o n d e rn a s o m s u m m an av ä gd an d e l av p o rt f ö lj b o lage n s re s p e kt iv e ko ld io x id u t s lä p p . N å gra av A P f o n d e rn a h ar b ö rj at m ä t a Sc o p e 3, m e n d e t ä r ä n n u in t e m ö j ligt at t ge e n s am lad b ild av d e s s a u t s lä p p . I f igu r 5 .1 re d o v is as F ö rs t a– F j ä rd e A P - f o n d e rn as t o t ala ko ld io x id u t s lä p p in o m Sc o p e 1 o c h 2 u n d e r å re n 2017 – 2021. D e t o t ala u t s lä p p e n h ar f o rt s at t at t m in s ka u n d e r 2021.

Figur 5.1 Redovisade CO2-utsläpp 2017–2021, Scope 1 och 2

Miljoner ton CO2e

9 8 7 2,4 6 2,4 2,2 5 1,2 4 1,1 1,8 1,1 1,4 3 2,6 1,7 0,9 1,6 0,8 2 1,4 1,1 1 1,8 1,6 1,6 0,9 0,9 0 2017 2018 2019 2020 2021 AP1 AP2 AP3 AP4

Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

A P - f o n d e rn a re d o v is ar ä v e n p o rt f ö lj v ikt ad ko ld io x id in t e n s it e t . D e t ä r e t t m å t t p å d e u n d e rliggan d e p o rt f ö lj b o lage n s re s p e kt iv e ko ld io x id in t e n s it e t , d v s . e t t b o lags ko ld io x id u t s lä p p i f ö rh å llan d e t ill d e s s o m s ä t t n in g, v ikt at b as e rat p å re s p e kt iv e b o lags an d e l av p o rt f ö lj e n . M å t t e t ä r v ä le t ab le rat o c h re f le kt e rar p o rt f ö lj e n s e x p o n e rin g m o t b o lag s o m ge n e re rar ko ld io x id u t s lä p p . D e n p o rt f ö lj v ikt ad e ko ld io x id in t e n s it e t e n s j ö n k f ö r F ö rs t a, A n d ra o c h F j ä rd e A P - f o n d e rn a u n d e r 2021, m e d an d e n ö kad e f ö r T re d j e A P f o n d e n ( f igu r 5 .2) .

Figur 5.2 Portföljviktad koldioxidintensitet, Första–Fjärde AP-fonderna Ton CO2e/miljoner kronor

16 13,8 14 12 9,3 9,7 9,6 10 8,7 8,2 8 7,1 6,8 6 4 1,5 2 1 0,1 0 -0,2 -2 -1,2 -1,6 -1,7 -4 -2,5 AP1 AP2 AP3 AP4

2020 Förändring p.g.a. portföljmix Förändring p.g.a. bolag i portföljen 2021

Källa: McKinsey (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

F ö rä n d rin gar i d e n p o rt f ö lj v ikt ad e ko ld io x id in t e n s it e t e n kan b e ro p å f ö rä n d rad p o rt f ö lj m ix , t .e x . ge n o m ö kad e lle r m in s kad kap it alallo ke rin g t ill v is s a b o lag. F ö rä n d rin gar kan o c ks å s ke p å gru n d av ö kad e lle r m in s kad u t s lä p p s in t e n s it e t f ö r p o rt f ö lj b o lage n . E f t e rs o m p o rt f ö lj b o lage n s ko ld io x id in t e n s it e t m ä t s i f ö rh å llan d e t ill d e ras o m s ä t t n in g kan f ö rä n d rad in t e n s it e t h ä rs t am m a f rå n s å v ä l f akt is kt ö kad e e lle r m in s kad e u t s lä p p f rå n b o lage n s v e rks am h e t s o m f ö rä n d rad o m s ä t t n in g i b o lage n . N ä r d e t gä lle r T re d j e A P - f o n d e n b e ro r ö kn in ge n av d e n p o rt f ö lj v ikt ad e ko ld io x id in t e n s it e t e n b å d e p å f ö rä n d rad p o rt f ö lj m ix o c h ö kad ko ld io x id in t e n s it e t i p o rt f ö lj b o lage n . R e ge rin ge n s e r p o s it iv t p å at t F ö rs t a– F j ä rd e A P - f o n d e rn as ko ld io x id av t ry c k f o rt s ä t t e r at t m in s ka ö v e r t id o c h u p p m u n t rar f o n d e rn a at t f o rt s ä t t a s it t arb e t e i d e n p å gå e n d e klim at o m s t ä lln in ge n . F ö rs t a– F j ä rd e A P - f o n d e rn a s am arb e t ar in o m A P - f o n d e rn as e t ikrå d ( E t ikrå d e t ) v ars s y f t e ä r at t u t if rå n f o n d e rn as u p p d rag o c h ge m e n s am m a v ä rd e gru n d å s t ad ko m m a f ö rb ä t t rin gar p å m ilj ö - o c h e t iko m rå d e t . E t ikrå d e t d riv e r b l.a. re akt iv a o c h p ro akt iv a b o lags d ialo ge r in o m b l.a. m ä n s kliga rä t t igh e t e r, klim at o c h m ilj ö . U n d e r 2021 ge n o m f ö rd e s t v å ge n o m ly s n in gar av F ö rs t a– F j ä rd e A P - f o n d e rn as s am t liga in n e h av i s y f t e at t id e n t if ie ra b o lag s o m kan as s o c ie ras t ill krä n kn in gar av in t e rn at io n e lla ko n v e n t io n e r. V id ge n o m ly s n in garn a id e n t if ie rad e s 112 in c id e n t e r m e d b e krä f t ad krä n kn in g e lle r ris k f ö r krä n kn in g ( s e t ab e ll 5 .2) . U n d e r 2021 p å b ö rj ad e E t ikrå d e t f e m d ialo ge r o c h av s lu t ad e t o lv d ialo ge r d ä r m å le t m e d d ialo ge n u p p n å t t s . E t ikrå d e t h ad e i s lu t e t av å re t 8 5 p å gå e n d e re akt iv a p å v e rkan s d ialo ge r. U n d e r 2021 h ar E t ikrå d e t ä v e n v arit in v o lv e rat i å t t a f ö re b y ggan d e p ro j e kt .

Tabell 5.2 Etikrådets genomlysning av Första–Fjärde AP-fondernas

portföljer

2021 2020 2019

Antal bolag i AP-fondernas 3 168 2 430 3 557 portföljer (samtliga genomlysta) - varav bekräftad kränkning 23 22 29 - varav risk för kränkning 89 72 91 - varav utan anmärkning 3 056 2 336 3 437 Källa: Etikrådet.

Första–Fjärde AP-fonderna har påbörjat en gemensam översyn av Etikrådets uppdrag och strategi. Arbetet kommer att fortsätta under 2022. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn som har inletts. Regeringen avser att följa upp arbetet i kommande års utvärderingar. Under 2021 genomförde Riksrevisionen en granskning av AP-fondernas hållbarhetsarbete (se Riksrevisionens rapport AP-fondernas hållbarhetsarbete – investeringar och ägarstyrning [RiR 2021:18]). Riksrevisionens övergripande slutsats är att AP-fondernas hållbarhetsarbete är ändamålsenligt i förhållande till deras uppdrag. Riksrevisionen anser dock att det finns åtgärder som AP-fonderna bör vidta för att de förvaltade fondmedlen ytterligare ska främja riksdagens mål och intentioner om en hållbar utveckling och för att stärka uppföljningen av detta. Regeringen ser positivt på Riksrevisionens rekommendationer till AP-fonderna (se skr. 2021/22:54). Med anledning av Riksrevisionens granskning har Första–Fjärde AP-fonderna under 2021 samordnat rapportering och nyckeltal avseende Etikrådets arbete med ESG-frågor. Fonderna har även utvecklat gemensamma nyckeltal för fondernas arbete med ägarstyrning. Första–Fjärde AP-fonderna har delvis valt olika strategier för sitt hållbarhetsarbete, vilket medför att fokusområden och målinriktning varierar mellan fonderna. Detta är i linje med fondernas självständighet. Det är samtidigt svårt att få en mer samlad bild av resultatet av fondernas hållbarhetsarbete eftersom deras redovisning av arbetet också delvis skiljer sig åt. Första–Fjärde AP-fonderna har i stor utsträckning nått sina hållbarhetsmål under 2021, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på det gemensamma utvecklingsarbete som Första–Fjärde AP-fonderna har genomfört när det gäller resultatrapportering inom hållbarhetsområdet. Fonderna bör dock se över om det finns ytterligare möjligheter att förtydliga rapporteringen eftersom det bidrar till ökad öppenhet och jämförbarhet mellan fonderna. I avsnitt 6 redovisas och utvärderas respektive fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

6 Redovisning och utvärdering av AP-fonderna

6.1 Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2021 överförde Första AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,9 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som har uppgått till 5,6 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 20,8 procent, jämfört med 9,7 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Första AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft tre fokusområden – klimat, ägarstyrning och resurseffektivitet. Fokusområdena är oförändrade sedan 2020. Fonden har fastställt åtta övergripande hållbarhetsmål som också är oförändrade sedan föregående år. Målen är i stor utsträckning uppfyllda under året.

Tabell 6.1 Första AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Ingående fondkapital 310,5 332,5 323,7 365,8 392,6 Överföringar -7,4 -6,8 -6,5 -7,9 -7,5 Årets resultat 29,3 -2,1 48,6 34,8 80,7 Utgående fondkapital 332,5 323,7 365,8 392,6 465,8 Årets förändring 22 -8,8 42,1 26,9 73,1 Procent Avkastning före kostnader 9,7 -0,6 15,3 9,8 20,8 Avkastning efter kostnader 9,6 -0,7 15,1 9,7 20,8 Källa: Första AP-fondens årsredovisning.

Fondkapital och resultat Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 80,7 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 20,8 procent (se tabell 6.1), vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 73,1 miljarder kronor för att uppgå till 465,8 miljarder kronor vid årets slut. Under 2021 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till 20,8 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav alternativa investeringar (6,4 procentenheter), globala aktier i utvecklade marknader (6,1 procentenheter) och svenska aktier (5,5 procentenheter).

Första AP-fondens avkastningsmål Första AP-fonden har två avkastningsmål, ett medelfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets tillgångssida, och ett långfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets skuldsida. Fondens medelfristiga mål är 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Fondens långsiktiga mål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt (40 år). Styrelsen har satt som grundläggande krav att Första AP-fondens långsiktiga avkastning ska överstiga förändringstakten i inkomstindex. Pensionssystemet har dock behov av högre avkastning som innebär att effekterna av framtida balanseringar minimeras (och bidrar till att säkerställa generationsneutralitet). Det långsiktiga avkastningsmålet är således uppbyggt av två komponenter baserade på inkomstpensionssystemets dynamik. Det ena är pensionssystemets avkastningskrav, dvs. den reala medelinkomsten (inkomstindex), vilken antas öka med 1,8 procent per år, enligt Pensionsmyndighetens antaganden. Det andra är ett utökat behov av avkastning på ca 2,2 procent för att minimera balanseringsrisken långsiktigt och generationsneutralt. Det medelfristiga målet utgör i stället snarare en avkastningsförväntan utifrån analys av möjligheterna att generera avkastning på tillgångssidan. Målet omfattar också aktiv avkastning. Fr.o.m. 2020 gäller det medelfristiga avkastningsmålet som består av passiv real avkastning (förväntan) (2,1 procent) samt premie för aktiv förvaltning (1 procent). Första AP-fondens styrelse beslutade att fr.o.m. 2020 sänka avkastningsmålet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet var lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades med ett långfristigt mål om 4,0 procent real avkastning över en rullande 40-årsperiod. På grund av det fortsatt 4-procentiga långsiktiga målet, kommer det medelfristiga avkastningsmålet framöver behöva höjas till över det långsiktiga.

Uppföljning av Första AP-fondens avkastningsmål I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Första 32 AP-fondens styrelses avkastningsmål för motsvarande tidsperioder,

omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001–2021

1

2012–2021 2017–2021

Genomsnittlig avkastning 6,9 10,3 10,7 Första AP-fondens 5,6 5,7 6,1 avkastningsmål Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 10,7 procent under den senaste femårsperioden (2017–2021) och 10,3 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,9 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år. Första AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen. Första AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 52 procent aktier, 23 procent räntebärande tillgångar och 25 procent alternativa investeringar (se figur 6.1). Jämfört med föregående årsskifte ökade andelen aktier med ca 3 procentenheter, andelen räntor minskade med ca 1 procentenhet och andelen alternativa investeringar minskade med ca 2 procentenheter.

Figur 6.1 Tillgångsallokering Första AP-fonden Procent av totala tillgångar 100% 2,9% 2,1% 3,0% 0% 0,9% 0% 0% 0% 0% 7,9% 21,8% 26,8% 24,7% 30,4% 31,5% 80% 38,7% 39,9% 39,4% 34,0%

30,4% 23,4% 60% 24,0% 5,6% 5,3% 6,2% 31,8% 10,3% 33,7% 6,6% 10,2% 40% 9,6% 41% 40% 39% 32% 9,2% 27% 13,6% 22% 25% 20% 16% 11% 15,7% 17,3% 18,4% 12,1% 12,0% 12,7% 11,9% 12,3% 10,3% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2020 2021 Svenska aktier Globala aktier Tillväxtaktier Räntor + Kassa Alt. tillgångar Övrigt exkl kassa Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.2 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.2 Avkastning Första AP-fonden

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25% 20,8% 20%

14,6% 15,1% 15% 11,3% 11,2% 9,3% 9,6% 9,7% 10%

4,0% 4,2% 5% 2,9% 3,3% 1,9% 1,9% 2,6% 1,5% 0,9% 0,5% 0,0% 0% -0,7% -5% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 15 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 24 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (70,4 miljarder kronor 2021). Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar som överlappar med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Figur 6.3 Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2012–2021

Miljarder kronor 140

120 11,0 9,3 11,5 100 8,2 11,3 12,0 8,4 30,7 22,4 28,9 80 45,0 26,9 31,6 35,1 19,8 19,2 60 0,0 17,8 15,3 16,7 14,6 40 0,0 14,5 0,0 12,4 70,4 10,0 12,5 8,3 54,1 55,4 7,5 42,6 46,3 20 39,1 33,4 22,2 25,0 18,0 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Fastigheter Riskkapitalfonder Övriga illikvida Infrastruktur Onoterade fastigheter* Riskkapital* Infrastruktur* Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare fyra kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom tre kategorier (onoterade fastigheter, riskkapital och infrastruktur). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Kostnader Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021 till 231 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit under perioden 2017–2021 från 0,14 procent till 0,07 procent. Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 varierat mellan 209 miljoner kronor och 239 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med 4 miljoner kronor, primärt hänförligt till personalkostnader. De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt och uppgick för 2021 till 61 miljoner kronor. Minskningen jämfört med 2020 uppgick till 15 miljoner kronor och är framför allt hänförligt till genomfört arbete med översyn av externa förvaltningskostnader samt volym på externt förvaltat kapital, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym.

Tabell 6.3 Första AP-fondens kostnader och antal anställda Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Interna kostnader 209 223 239 226 231 Personalkostnader 131 135 149 134 139 Lokalkostnader 13 13 13 14 17 Köpta tjänster 25 26 20 19 20 Informations- och datakostnader 35 45 53 55 50 Övrigt 6 3 4 4 5 Externa förvaltningskostnader 236 228 186 76 61 1

Summa 445 451 425 302 293

Förvaltningskostnadsandel % 0,14 0,14 0,12 0,08 0,07 Antal anställda 61 60 67 66 67 2 3 Andel kvinnor % 38 37 40 40 43 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Not 3: Varav en projektanställd. Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning Första AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft tre fokusområden – klimat, ägarstyrning och resurseffektivitet. Fokusområdena är oförändrade sedan 2020. Fondens förvaltningsorganisation arbetar integrerat med ESGperspektiv inom investeringsverksamheten och under året har integreringen vidareutvecklats. Integreringen har medfört en utökad mätning och redovisning av fondens klimatavtryck samt minskad exponering mot fossila bränslen. Därutöver har fonden utvecklat sin process för investeringar med särskilt hög ESG-risk till att även omfatta specifika sektorer, t.ex. spelbolag. I december 2021 antog Första AP-fondens styrelse en ny ESG-strategi som omfattar hela fondens verksamhet. Under 2021 röstade Första AP-fonden på 84 svenska och på över 1 000 utländska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samtliga stämmor utom en i svenska bolag som fonden äger aktier i. Första APfonden var även aktiv i fjorton svenska valberedningar och röstade emot styrelsens förslag vid fjorton tillfällen. Första AP-fonden har fastställt åtta övergripande hållbarhetsmål (se tabell 6.4 nedan). Av dessa mål är ett relaterat till klimat, ett till de globala målen för hållbar utveckling, fyra till ägarstyrning och två till fastighetsportföljens hållbarhetsprofil. Målen är oförändrade sedan föregående år. Fondens ambition är att målen ska vara uppfyllda 2025 (vissa mål är dock satta till 2030 och 2050). Sex av åtta hållbarhetsmål anger målvärden som kan utvärderas på årsbasis. Av dessa mål bedöms fyra ha uppnåtts under 2021. De två mål som inte uppnåtts är uppfyllda till ca 98 procent. Jämfört med 2020 har

resultatet förbättrats för samtliga mål, med undantag för målet att reducera portföljens sammanvägda koldioxidavtryck. Koldioxidavtrycket har ökat med ca 7 procent under 2021, vilket beror på att andelen aktier i portföljen har ökat. Första AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet – ett mått som är opåverkat av förändringar i portföljens exponering mot olika tillgångsslag – har däremot fortsatt att minska. I tabell 6.4 redovisas Första AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.4 Första AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

1 Reducera portföljens koldioxidutsläpp till Koldioxid- 0,87 (port- 0,93 (portnetto noll 2050. Delmål är att halvera avtryck följviktad följviktad portföljens koldioxidavtryck till 2030. noterad koldioxid- koldioxidaktieport- intensitet: intensitet: följ (mn 9,3 tCO2e/ 8,2 tCO2e/ tCO2e) mnkr) mnkr) 2 Väsentligt öka volymen av investeringar Marknads- 63 048 84 476 som främjar en hållbar utveckling fram värde till 2025. (mnkr) 3 Verka för att andelen kvinnor i de bolag Andel 39 39 där fonden är representerad i kvinnor valberedningen uppgår till minst (procent) 40 procent 2025. 4 Rösta på samtliga stämmor i svenska Antal Samtliga 84 av 85 portföljbolag. I de fall då fonden röstat stämmor utom en emot styrelsens eller valberedningens (erbjöd ej förslag ska en dialog inledas. poströstning) 5 Rösta på minst 800 utländska Antal 846 1 037 bolagsstämmor per år. stämmor 6 Varje år skicka uppföljningsbrev till Antal 51 50 minst 50 utländska bolag där fonden skickade röstat emot styrelsens förslag. brev 7 Samtliga innehav i fastighetsportföljen Andel av 97 98 ska redovisa enligt GRESB 2025. portföljen (procent) 8 Samtliga innehav i fastighetsportföljen GRESB- 86 88 ska löpande förbättra sin GRESB-score score över tid. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Regeringen bedömer att Första AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Regeringen uppmuntrar fonden att fortsätta sitt arbete för att nå målet för portföljens koldioxidavtryck. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt.

6.2 Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Regeringen ser också positivt på att fondens kostnadsbesparingsprogram har gett resultat. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2021 överförde Andra AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,7 procent, vilket överstiger fondens avkastningsantagande som i genomsnitt har uppgått till 6,0 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 16,3 procent, jämfört med 3,5 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Andra AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fortsatt fokus på områdena klimat, ägarstyrning, mångfald och mänskliga rättigheter. Fonden har fastställt 26 övergripande hållbarhetsmål, varav 5 är nya för 2021. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.5 Andra AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Ingående fondkapital 324,5 345,9 334,8 381,4 386,2 Överföringar -7,4 -6,8 -6,5 -7,9 -7,5 Årets resultat 28,8 -4,3 53,0 12,8 62,3 Utgående fondkapital 345,9 334,8 381,4 386,2 441,0 Årets förändring 21,4 -11,1 46,6 4,9 54,8 Procent Avkastning före kostnader 9,1 -1,2 16,1 3,7 16,4 Avkastning efter kostnader 9,0 -1,3 15,9 3,5 16,3 Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 62,3 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 16,3 procent. Det var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 54,8 miljarder kronor till 441 miljarder kronor vid årets slut. Under 2021 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till 16,4 procent före kostnader. Till den totala avkastningen bidrog framför allt alternativa investeringar och globala aktier exklusive tillväxtmarknader med 8,4 respektive 6,4 procentenheter. Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan Andra AP-fonden använder inget avkastningsmål, utan har i stället en långsiktig förväntad avkastning som fonden kommunicerar utåt. Fondens avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt (30 år). Fonden har inget medelfristigt mål (medelfristiga avkastningsförväntningar blir en del av långsiktiga antaganden, men kommuniceras inte externt). Andra AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att härleda optimal strategisk portfölj som är till största nytta för pensionssystemet. Den långsiktiga avkastningsförväntan består av förväntad real avkastning om 4 procent på vald strategisk portfölj samt aktiv förvaltning om 0,5 procent. Andra AP-fondens avkastningsförväntan (och risknivå) är en egenskap hos den valda strategiska portföljen som identifieras genom tillgångs- och skuldanalys (s.k. ALM-analys), och inte ett mål i sig självt. Fondens uttryckliga mål är att, genom valet av strategisk portfölj, minimera konsekvenserna av bromsen på 30 års sikt. Fonden kom-

municerar därför en avkastningsförväntan på den strategiska portfölj som bedöms uppnå det målet och inte ett avkastningsmål. Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffertfondernas avkastningsmål.

Uppföljning av Andra AP-fondens avkastningsförväntan I tabell 6.6 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsförväntan med i tabellen för motsvarande tidsperioder, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens avkastning och avkastningsförväntan

Procent

2001–2021 2012–2021 2017–2021

1

Genomsnittlig avkastning 6,7 9,5 8,5 Andra AP-fondens avkastnings- 6,0 5,8 6,6 förväntan Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,5 procent under den senaste femårsperioden (2017–2021) och 9,5 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år, vilket kan jämföras med avkastningsantagandet som under samma period i genomsnitt har uppgått till 6,0 procent per år. Andra AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsförväntan under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår först och främst att en gedigen analys av pensionssystemet är centralt för strategivalet, därutöver bl.a. att systematiskt risktagande krävs, att diversifiering minskar risken, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att hållbarhet lönar sig, att klimatförändringar är en hållbarhetsrisk, och att det långsiktiga uppdraget ger speciella möjligheter. Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 42 procent aktier, 28 procent räntebärande tillgångar och 30 procent alternativa investeringar (se figur 6.4). Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa investeringar ökat med 2 procentenheter och andelen räntebärande tillgångar minskat med 2 procentenheter.

Figur 6.4 Tillgångsallokering Andra AP-fonden

Procent av totala tillgångar

100% 0,0% 3,5% 1,0% 0,4% 2,4% 1,8% 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 3,4% 5,4% 11,4% 16,0% 24,0% 29,7% 28,2% 29,7% 80% 35,2% 36,0% 35,0% 33,5% 31,4% 60% 0,0% 33,4% 2,9% 5,3% 30,5% 28,5% 30,6%

5,1%

9,2%

40% 40,2% 36,0% 34,0% 10,5%

10,6% 9,8%

27,6% 10,9% 30,3% 20% 22,1% 19,9% 21,6% 22,8%

21,0% 20,7% 19,8% 20,0% 11,3% 10,0% 9,0% 9,1% 9,5% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2020 2021 Svenska aktier Globala aktier ex. tillväxtmarknader Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alt. tillgångar Övrigt (TAA etc.)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.5 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.5 Andra AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

20%

15,9% 16,3%

15% 13,3% 12,7% 13,1%

10,3% 10% 9,0%

5% 4,0% 3,7% 3,5% 3,9% 2,5% 2,9% 2,0% 2,3% 1,7% 0,5% 0,4% 0% -0,4% -1,3% -5% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga (grunddata från Andra AP-fonden)

Utveckling av illikvida tillgångar Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra ca 15 procent av det totala fondkapitalet 2012 till ca 25 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (48,6 miljarder kronor 2021), därefter riskkapitalfonder (41,3 miljarder kronor 2021).

Figur 6.6 Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2012–2021

Miljarder kronor 120 3,9 100 17,1 23,6 0, 80 25,5 20,1 41,3 17,1 17,2 18,5 15,7 9,3 60 16,8 13,1 16,9 15,6 16,3 40 10,8 12,9 9,6 56,7 58,7 7,0 48,6 6,7 46,5 20 37,1 39,6 39,5 28,8 20,2 23,2 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Fastigheter Övriga illikvida Riskkapitalfonder Onoterade fastigheter* Riskkapitalfonder* Onoterade krediter * Skog* Infrastruktur* Anm*: Fr.o.m. 2021 gäller en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare tre kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom fem kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur, skog och onoterade krediter). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från andra AP-fonden).

Kostnader Andra AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021 till 245 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit under perioden 2017–2021 från 0,15 till 0,11 procent. Andra AP-fondens rörelsekostnader har under samma period varierat mellan 218 och 245 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med 10 miljoner kronor, vilket framför allt berodde på högre personalkostnader och informations- och datakostnader. Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader. De externa förvaltningskostnaderna för 2021 uppgick till 208 miljoner kronor, vilket var en minskning med 69 miljoner kronor. Detta var till följd av ett kostnadsbesparingsprogram som pågått under 2020 och 2021 och som gett resultat. Kostnadsandelen av förvaltat kapital ligger nu på 42 historiskt låga nivåer och Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över

kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnadseffektivitet.

Tabell 6.7 Andra AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Interna kostnader 218 219 240 235 245 Personalkostnader 134 127 147 150 155 Lokalkostnader 6 6 6 7 7 Köpta tjänster 10 12 11 10 12 Informations- och datakostnader 58 61 66 61 65 Övrigt 10 13 10 7 6 Externa förvaltningskostnader 281 280 292 277 208 1

Summa 499 499 532 512 453

Förvaltningskostnadsandel % 0,15 0,15 0,15 0,14 0,11 Antal anställda 67 70 71 71 68 2 Andel kvinnor % 34 36 34 34 35 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning Andra AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft fokus på områdena klimat, ägarstyrning, mångfald och mänskliga rättigheter. Arbetet inom dessa fokusområden sker till stor del genom integrering i samtliga delar av investerings- och förvaltningsverksamheten. Under 2021 har den fortsatta anpassningen av portföljen till EU:s regelverk för Paris Aligned Benchmark varit central. Även mänskliga rättigheter har varit i fokus och fonden har utvecklat sitt arbete inom det området utifrån en reviderad policy för mänskliga rättigheter som antogs under 2020. Andra AP-fonden har också fortsatt arbetet för att integrera hållbarhetsperspektiv i det ordinarie förvaltningsarbetet. Inom ramen för detta arbete har fonden infört ytterligare en riskklass – påverkansrisker för människor och miljö – vid utvärdering av potentiella investeringsobjekt. Andra AP-fonden röstade under 2021 på 134 svenska och över 1 000 utländska bolagsstämmor. Andra AP-fonden var även aktiv i åtta svenska valberedningar och röstade emot styrelsens förslag vid 28 tillfällen (av totalt 1 230 förslag). De frågor där fonden röstade emot styrelsens förslag rörde incitamentsprogram i 27 fall och styrelseledamöter/ansvarsfrihet i ett fall. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade Andra AP-fonden emot styrelsens förslag vid ca 18 procent av omröstningarna, framför allt i fråga om styrelseledamöter/ansvarsfrihet och incitamentsprogram. Andra AP-fonden har fastställt 26 övergripande hållbarhetsmål, varav fem är nya för 2021 (se tabell 6.8 nedan). Av de nya målen är två relaterade till fokusområdet mänskliga rättigheter och ett till biologisk mångfald.

Övriga två mål syftar till att utveckla fondens utvärderingsprocesser för att möjliggöra bättre uppföljning av övriga mål och strategier. I tabell 6.8 redovisas Andra AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.8 Andra AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

1 Övergripande integrering: Undersöka Genomförd Målet Implemenmöjlighet att integrera fler ESG-faktorer undersök- uppnått terat för företagsobligationer. ning 2 Implementera flerfaktorindex med ESG- Implemen- Målet Målet faktorer för företagsobligationer, terat index uppnått uppnått inklusive kriterierna för EU Paris-Aligned Benchmark (PAB). 3 Att fondens alla onoterade fastighets- Andel Målet Målet bolag och fonder besvarar GRESB:s enkät besvarade uppnått uppnått 2019. enkäter 4 Att fondens onoterade fastighetsbolag GRESB- 90 93 förbättrar sin GRESB-score (max är 100). score 5 Fokusområde klimat: Ta fram metoder för Framtagen Målet delvis Målet att mäta om portföljen ligger i linje med metod uppnått uppnått Parisavtalet. och implementerat 6 Rapportera i enlighet med TCFD:s Publicerad Målet Målet ramverk. TCFD- uppnått uppnått rapport 7 Genomföra scenarioanalyser för att Genomförd Målet Målet identifiera finansiella klimatrisker och analys uppnått uppnått möjligheter. 8 Utveckla fondens kunskap om jordbruks- Genomförd Målet Målet investeringarnas påverkan på koldioxid- kunskaps- uppnått uppnått avtrycket. utveckling 9 Fokusområde mångfald: Andelen kvinnor Andel 34 (2020: ska öka i bolagsstyrelser där fonden kvinnor i 30). Andel sitter med i valberedningen. bolags- nyvalda styrelser kvinnor 67 (procent) (2020: 50) 10 Fokusområde ägarstyrning: Rösta i Andel Målet Målet samtliga bolag som uppfyller fondens stämmor uppnått uppnått kriterier för deltagande på stämma där (110 (134 (Sverige) fonden stämmor) stämmor) röstat 11 Rösta på 1000 utländska bolagsstämmor Antal 1 006 1 091 2021 bolagsstämmor

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

12 Skriva 50 uppföljningsbrev till bolag Antal brev Målet Målet röstat emot styrelsens förslag uppnått uppnått 13 Den strategiska portföljens allokeringar Kvalitativ Målet Målet som syftar till att bidra till en hållbar bedöm- uppnått uppnått. utveckling ökas, utan avkall på det över- ning gripande målet. Fondens investeringar ska bidra till en hållbar utveckling. 14 Inslaget av strategier inom respektive Ökade Målet Målet tillgångsslag som syftar till att bidra till investe- uppnått uppnått en hållbar utveckling ökas, utan avkall ringar på det övergripande målet. 15 Portföljen ska utvecklas i linje med Kvalitativ Målet Målet Parisavtalet och IPCC:s 1,5-graders- och kvan- uppnått uppnått scenario med begränsad överträdelse. titativ bedömning 16 Investeringar och övrigt arbete utifrån Kvalitativ Målet delvis Målet fokusområdena ska bidra till bedöm- uppnått uppnått uppfyllandet av fondens övergripande ning mål. 17 Rapportera hur fonden inom respektive Publicerad Målet Målet fokusområde har bidragit till rapport uppnått uppnått övergripande hållbarhetsmål. 18 Genom dialog skapa värde, minska risker Kvalitativ Målet Målet i portföljen samt bidra till en hållbar bedöm- uppnått uppnått utveckling relaterat till de globala målen. ning 19 Behålla den höga akademiska Kvalitativ Målet Målet standarden med god insikt i den senaste bedöm- uppnått uppnått och ledande forskningen samt bibehålla ning och utveckla de befintliga relationerna och samarbetet med akademiska institutioner. 20 Ha en fortsatt hög akademisk kvalitet i Kvalitativ Målet Målet beslutsunderlag. bedöm- uppnått uppnått ning 21 Bibehålla fondens höga anseende vad Kvalitativ Målet Målet gäller kompetens inom hållbarhet. bedöm- uppnått uppnått ning 22 Fokusområde mänskliga rättigheter: Process - Delmålet 1 Fonden strävar efter att efterleva UN utvecklad uppnått Guiding Principles 2025. Delmål 2021: och imple- Utveckla och implementera en process menterad för due diligence vid potentiella risker för mänskliga rättigheter. 23 Vartannat år publicera en rapport om Rapport - Målet 1 arbetet med mänskliga rättigheter i publicerad uppnått enlighet med UNGP:s ramverk.

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

24 1 Biologisk mångfald: Fördjupa arbetet. Kvalitativ - Målet Nytt långsiktigt mål till 2025: Arbeta mot bedöm- uppnått en avskogningsfri portfölj. Delmål 2021: ning Öka kompetensen om biologisk mångfald. 25 1 Övergripande: Utveckla processer för att Process - Målet mäta hållbarhet på fonden – utvärdera utvecklad uppnått hållbarhetsarbetet samt dess påverkan på portföljen. 26 1 Utveckla metoder och processer för att Process - I linje med mäta och hantera risker och möjligheter i utvecklad plan för att fondens ”impact” – påverkan på uppnå människor och miljö genom portföljens målet 2022 tillgångar. Mål: Rapportera på ”impact” i hållbarhetsredovisning för 2022. Not 1: Nytt hållbarhetsmål för 2021. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Regeringen bedömer att Andra AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapportering, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regelefterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvarslinjen).

6.3 Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att

fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2021 överförde Tredje AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Tredje AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,3 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som i genomsnitt har uppgått till 5,4 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 20,7 procent, jämfört med 9,7 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2021 har varit strukturerat kring tre fokusområden – miljö och klimat, socialt ansvar och ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt fem övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.9 Tredje AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Ingående fondkapital 324,4 345,2 340,7 393,7 423,0 Överföringar -7,4 -6,8 -6,5 -7,9 -7,5 Årets resultat 28,2 2,2 59,5 37,2 86,8 Utgående fondkapital 345,2 340,7 393,7 423,0 502,3 Årets förändring, mdkr 20,8 -4,5 53,0 29,3 79,3 Procent Avkastning före kostnader 8,9 0,7 17,7 9,8 20,8 Avkastning efter kostnader 8,8 0,6 17,6 9,7 20,7 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 86,8 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning på 20,7 procent efter kostnader, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 79,3 miljarder kronor till 502,3 miljarder kronor. Under 2021 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till 20,8 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen kom från alternativa investeringar (7,6 procentenheter) och globala aktier inklusive tillväxtmarknader (7,2 procentenheter).

Tredje AP-fondens avkastningsmål Tredje AP-fonden arbetar med ett övergripande långfristigt avkastningsmål. Målet är 3,5 procent real avkastning per år över en långsiktig horisont (över 10 år). Tredje AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att definiera det långfristiga målet. Det långfristiga avkastningsmålet, som reviderades 2019, baserades på en bedömning att den teoretiskt möjliga avkastningen från en optimal portfölj var 4,0 procent samt justering utifrån genomförbarhet om -0,5 procent. Avkastningsmålet kan för Tredje AP-fonden ses som en funktion av fondens valda risknivå för portföljen. Avkastningsmålet härleds från den förväntade avkastningen för portföljen givet den önskvärda risknivån. Genom ALM identifieras en teoretiskt möjlig avkastning, vid den önskvärda risknivån, för en optimal portfölj. Den optimala portföljen justeras sedan utifrån praktisk genomförbarhet och realiserbarhet, vilket mynnar ut i ett avkastningsmål. Tredje AP-fonden definierar sitt långsiktiga mål som ”över 10 år”. Fonden utgår från en analys av pensionssystemet och acceptabel risknivå på en 40-årig horisont som sedan reduceras till en mer överskådlig framtid om 25 år. För att antaganden om avkastningar ska anses än mer tillförlitliga definierar sedan Tredje AP-fonden sitt avkastningsmål över en kortare horisont, ”mer än 10 år”.

Uppföljning av Tredje AP-fondens avkastningsmål I tabell 6.10 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001– 2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Tredje APfondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.10 Tredje AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001–2021 2012–2021 2017–2021

1

Genomsnittlig avkastning 7,3 11,1 11,3 Tredje AP-fondens målsättning 5,4 5,1 5,3 Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 11,3 procent under den senaste femårsperioden (2017–2021) och 11,1 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Tredje AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 7,3 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet, omräknat för att vara jämförbart med den genom-snittliga nominella avkastningen, som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,4 procent per år. Tredje AP-fonden har uppnått styrelsens långfristiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar. Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag. Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångsslagen aktier, räntor, alternativa investeringar och valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett s.k. operativt benchmark, som beslutas av fondens riskkommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jämförelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot operativt benchmark bedrivs utifrån olika specialistområden och tidshorisonter. Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt. Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2021 års slut av 47 procent aktier, 25 procent räntebärande tillgångar och 29 pro- 10 cent alternativa investeringar (se figur 6.7). Allokeringen förändrades under 2021 framför allt genom att fonden ökade allokeringen mot alternativa investeringar, vars andel steg med 3,9 procentenheter, och globala aktier exklusive tillväxtmarknader, vars andel steg med 2 procentenheter från räntebärande tillgångar (-5 procentenheter). Förändringarna utgör en del i den långsiktiga strategin att öka andelen alternativa investeringar.

10 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

Figur 6.7 Tillgångsallokering Tredje AP-fonden Procent av totala tillgångar

100% 0,0% 3,0% 1,0% 0,3% 0,1% 0,5% 0,4% 0,2% 0,1% 0,2% 0,0% 0,0% 0,2% 0,0% 0,0% 16,0% 14,3% 15,8% 17,5% 18,0% 18,3% 19,3% 20,2% 20,8% 24,9% 24,9% 24,9% 28,8% 80% 45,0% 34,0% 35,7% 35,6% 33,4% 33,6% 37,0% 37,2% 35,1% 60% 37,0% 30,9% 29,5% 24,5% 37,5% 0,0% 5,6% 5,8% 6,1% 6,1% 5,6% 3,6% 5,7% 4,4% 40% 3,6% 4,6% 5,7% 6,3% 34,0% 5,4% 30,4% 29,0% 29,2% 30,9% 30,6% 30,1% 29,6% 28,6% 25,6% 25,6% 25,3% 27,6% 20% 21,3%

18,0% 13,0% 14,9% 13,1% 11,1% 12,4% 10,9% 11,2% 12,4% 12,9% 10,9% 12,4% 12,3% 12,5% 0% 2001 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Svenska Globala aktier Tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alt. investeringar Övrigt aktier

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.8 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.8 Tredje AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25% 20,7% 20% 17,6%

14,1% 13,7% 15% 10,7% 9,4% 9,7% 10% 8,8% 6,8% 4,2% 4,0% 5% 2,6% 2,5% 2,4% 1,9% 1,4% 0,8% 0,6% 0,9% 0% 0,0%

-5% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

50 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 13 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 27 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (68,9 miljarder kronor 2021), därefter riskkapitalfonder (30,1 miljarder kronor 2021).

Figur 6.9 Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2012–2021

Miljarder kronor

120 30

1 100 15 18 9 80 16 10 12 13 10 6 60 10 9 5 10 9 5 10 5 40 6 5 11 5 69 10 0 6 62 11 0 4 5 56 20 48 0 4 38 40

26 29

23

15

0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Fastigheter Skog Infrastruktur Riskkapitalfonder Onoterade fastigheter* Skog (ny definition)* Onoterade krediter* Infrastruktur (ny definition)* Försäkringsrisker* Riskkapital * Anm.*: Fr.o.m. 2021 gäller en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare fem kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur, skog och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom sex kategorier, vilket noteras med * (onoterade fastigheter, riskkapital, infrastruktur, skog, onoterade krediter och försäkringsrisker). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Anm.: För hela perioden 2012–2021 är Övriga illikvida innehav lika med noll, varpå denna inte visas i figuren. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Kostnader

Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2021 till 234 miljoner kronor. Fondens kostnadsandel har under perioden 2017–2021 sjunkit från 0,10 till 0,08 procent. Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 ökat med ca 39 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med 12 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor utgörs av ökade personalkostnader. De externa förvaltningskostnaderna har varierat mellan 117 och 152 miljoner kronor under perioden 2017–2021 beroende på värdeutvecklingen under det året, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. År 2021 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 142 miljoner kronor, vilket var en ökning med 16 miljoner kronor från föregående år.

Tabell 6.11 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Interna kostnader 195 202 212 222 234 Personalkostnader 123 129 130 138 147 Lokalkostnader 13 11 11 12 13 Köpta tjänster 11 11 13 12 17 Informations- och datakostnader 43 44 51 54 53 Övrigt 6 7 7 5 4 Externa förvaltningskostnader 152 117 122 126 142 1

Summa 347 319 334 348 376

Förvaltningskostnadsandel % 0,10 0,09 0,09 0,09 0,08 Antal anställda 57 59 58 60 61 2 Andel kvinnor % 37 39 40 43 43 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2021 har varit strukturerat kring tre fokusområden – miljö och klimat, socialt ansvar och ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. I juni 2021 antog Tredje AP-fonden en ny hållbarhetspolicy som kommer vara styrande för fondens fortsatta integrering av hållbarhet i förvaltningsstrategin. Fonden har under året anslutit sig till Paris Aligned Investment Initative (PAII) och Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TFND). Hållbarhetsarbetet har även fortsatt inom ramen för den ordinarie investerings- och förvaltningsverksamheten. Det har bl.a. lett till en ökning av investeringar i gröna obligationer och andra hållbarhetsinvesteringar, en minskning av portföljens koldioxidavtryck och en utveckling av påverkansarbetet mot bolag. Under 2021 röstade Tredje AP-fonden på 160 svenska och på över 1 000 utländska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade Tredje AP-fonden emot styrelsens förslag i en procent av omröstningarna, främst i fråga om incitamentsprogram. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrelsens förslag i 20 procent av omröstningarna. Tredje AP-fonden röstade emot mer än hälften av de förslag som rörde ersättningar. Under 2021 deltog Tredje AP-fonden även i sex svenska valberedningar. Tredje AP-fonden har fastställt fem övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021 (se tabell 6.12 nedan). Av dessa mål är två relaterade till gröna och hållbara investeringar, två till klimatavtryck och klimatrisk och ett till aktiv ägarstyrning av onoterade fastighets- och infrastrukturbolag. Därutöver innehåller Tredje AP-fondens nya hållbarhetspolicy

långsiktiga mål som är relaterade till klimat och biologisk mångfald. Dessa nya mål kommer att följas upp fr.o.m. 2022. I tabell 6.12 redovisas Tredje AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.12 Tredje AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

1 Investeringar i gröna obligationer ska Mdkr 18,7 22,8 1 fördubblas till 30 mdkr fram till 2025. 2 Övriga hållbarhetsinvesteringar ska för- Mdkr 17,2 24,6 dubblas och öka till 25 mdkr fram till 2025. 3 Fortsätta att mäta och redovisa CO2- CO2-av- 0,9 (minsk- 0,8 (minskavtrycket. Ytterligare halvera fondens tryck (mn ning med ca ning med ca CO2-avtryck fram till 2025, främst tCO2e) 14 procent) 18 procent) genom att påverka bolagen att minska sin egen klimatpåverkan. 4 Genomföra scenariobaserad analys av Genomförd I plan att I plan att klimatrelaterade risker och möjligheter i analys genomföra genomföra portföljen. vart tredje vart tredje år år 5 Fortsätta arbeta för att fondens direkt- Kvalitativ Målet Målet ägda onoterade fastighets- och infra- bedöm- uppnått uppnått strukturbolag ska vara ledande inom ning hållbarhet. Målet innebär ett ökat fokus på såväl hållbar produktion som byggnation. Not 1: Andelen gröna obligationer ökade under 2021 till 18 procent av de räntebärande investeringarna. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Regeringen bedömer att Tredje AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limitervärdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direktören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för riskrapportering till styrelsen.

6.4 Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2021 överförde Fjärde AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Fjärde AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,6 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader uppgick till 19,2 procent 2021, jämfört med 9,6 procent för 2020, vilket var fondens tredje högsta årliga avkastning sedan införandet av det nuvarande pensionssystemet 2001 (endast 21,7 procent 2019 och 21,5 procent 2009 var högre). Fjärde AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fokus på områdena klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Tio av målen bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Tabell 6.13 Fjärde AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Ingående fondkapital 333,9 356,6 349,3 418,0 449,4 Överföringar -7,4 -6,8 -6,5 -7,9 -7,5 Årets resultat 30,1 -0,5 75,2 39,3 85,7 Utgående fondkapital 356,6 349,3 418,0 449,4 527,6 Årets förändring 22,7 -7,3 68,7 31,4 78,2 Procent Avkastning före kostnader 9,2 -0,1 21,8 9,7 19,3 Avkastning efter kostnader 9,1 -0,2 21,7 9,6 19,2 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 85,7 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 19,2 pro-

cent, vilket var fondens tredje högsta årliga avkastning sedan start (endast 21,7 procent 2019 och 21,5 procent 2009 var högre). Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet under 2021 med 78,2 miljarder kronor till 527,6 miljarder kronor. Under 2021 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till 19,3 procent före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från utländska aktier i utvecklade marknader (7,7 procentenheter) och svenska aktier (5,6 procentenheter).

Fjärde AP-fondens avkastningsmål Fjärde AP-fonden har två avkastningsmål – ett långfristigt (på 40 års sikt) och ett medelfristigt (på 10 års sikt). Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 3,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen avvägning mellan förväntad avkastning och risknivå på tillgångsmarknaderna för att på bästa möjliga sätt tillfredsställa pensionssystemets behov av avkastning för att på ett generationsneutralt sätt balansera pensionssystemets tillgångar och skulder på 40 års sikt. Det långsiktiga avkastningsmålet består av avkastningsförväntan på en tillgångsallokering med en risknivå bäst anpassad för pensionssystemet (2,8–2,9 procent) samt av aktiv förvaltning (0,5 procent). Förväntad avkastning från ALM-analysens bedömning av vad en vald passiv portfölj av aktier och räntor med en viktfördelning i det valda aktiespannet kan leverera (2,8–2,9 procent år 2020) understiger det långsiktiga avkastningsmålet. Den slutliga bedömningen om 3,5 procent omfattar också den förväntade meravkastningen från sammansättningen av referensportföljen på medellång sikt, samt avkastningen från Fjärde AP-fondens aktiva förvaltning. Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelfristigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelfristiga avkastningsmålet består av förväntad avkastning på vald medelfristig tillgångsallokering (ca 2–2,5 procent) samt bidrag från aktiv förvaltning. Tillsammans ger det ett mål på 3 procent realt. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Över tid förväntas det nuvarande lägre medelfristiga avkastningsmålet normaliseras så att det kommer att motsvara det långsiktiga avkastningsmålet. Fjärde AP-fondens avkastningsmål har reviderats två gånger under de senaste åren. År 2017 reviderades målet från 4,5 procent till 4 procent med motiveringen att avkastning, i synnerhet på räntebärande tillgångar, förväntades bli lägre framgent samt att nackdelen för pensionssystemet av att öka risken i tillgångsportföljen för att kompensera för den lägre förväntade avkastningen översteg nyttan av det avkastningsbidrag som i så fall kunde förväntas. Samtidigt infördes även ett medelfristigt mål om 3 procent, vilket genomfördes 2018 och har varit oförändrat sedan dess. År 2021 reviderades det långsiktiga målet ytterligare, från 4 procent till 3,5 procent, med motiveringen att avkastning på samtliga tillgångar förväntades bli lägre i ljuset av låga räntor och en längre anpassningsperiod till ett normalläge. Givet pensionssystemets starka

balansräkning, i kombination med allt kortare återstående tid av utflöden från systemet ansågs det bättre att sänka målet något än att öka risknivån i investeringsportföljen. Som framgår ovan skedde två revideringar med 0,5 procentenheter under en relativt kort tidsperiod. Det var dock redan 2017 diskussion om att revidera ned målet med en hel procentenhet. Anledningen till att ingen större revidering genomfördes, utan i stället delades upp i två revideringar, var att trösklarna för att revidera målet är höga och att Fjärde AP-fonden föredrar en stegvis justering av större förändringar.

Uppföljning av Fjärde AP-fondens avkastningsmål I tabell 6.14 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.14 Fjärde AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001–2021 2012–2021 2017–2021

1

Genomsnittlig avkastning 7,6 11,8 11,6 Fjärde AP-fondens målsättning 5,6 5,1 5,3 Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

I tabellen framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 11,6 procent under den senaste femårsperioden och 11,8 procent under den senaste tioårsperioden. För hela perioden 2001– 2021 har Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 7,6 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen, som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långfristigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering. En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelfristiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska

normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering. Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme. Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital. Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 55 procent aktier, 26 procent räntebärande tillgångar, och 19 procent alternativa investeringar. Under 2021 skiftade fondens faktiska allokering främst till alternativa investeringar exklusive fastigheter (+2,5 procentenheter), främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-4,6 procentenheter). Under 2022 kommer Fjärde AP-fonden att införa det nya tillgångsslaget defensiva aktier som kommer att utgöra 5 procent av den dynamiska normalportföljen. Den nya tillgångsklassen syftar till att dels tillföra avkastningspotential, dels ha stabiliserande egenskaper i en mer problematisk ekonomisk miljö.

Figur 6.10 Tillgångsallokering Fjärde AP-fonden

Procent av totala tillgångar 100% 0,1% 2,9% 0,3% 2,0% 1,0% 2,0% 2,8% 2,3% 2,9% 2,4% 3,9% 4 0% 6,0% 5,7% 7,3% 12,1% 12,0% 12,9% 80% 33,9% 36,0%

36,8% 34,0%

31,9% 32,2%

31,0% 29,0% 26,4%

0,0% 0,0% 60% 3,0% 5,6% 4,3% 4,2% 6,7% 7,0% 6,2% 38,4% 40% 42,1% 38,1% 35,4% 35,5% 35,2% 31,7% 31,0% 31,6%

20% 24,1% 18,7% 18,6% 18,8% 19,2% 19,1% 15,6% 17,0% 16,8% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2020 2021 Svenska aktier Globala aktier Tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Fastigheter Alt. tillgångar exkl. Fastigheter Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.11 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.11 Fjärde AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25% 21,7% 19,2% 20% 16,4% 15,6% 15% 11,2% 10,0% 9,6% 9,1% 10% 6,8%

4,2% 5% 3,2% 2,6% 2,5% 2,4% 1,9% 1,4% 0,8% 0,7% 0% -0,2% 0,0%

-5% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9(grunddata från Fjärde AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 7 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 15 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (48,4 miljarder kronor 2021).

Figur 6.12 Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2012–2021

Miljarder kronor

80 7,1 70 10,0

5,3 60 0,0 10,5 0,0 3,8 50 2,7 5,5 0,0 5,6 1,6 4,7 40 4,5 3,9 0,0 0,0 0,7 3,2 0,3 3,6 30 0,0 3,8 2,3 0,0 0,5 0,0 0,5 3,6 2,3 48,4 0,0 0,4 2,4 20 0,2 2,5 2,7 2,9 37,9 39,9 1,4 2,5 33,3 2,6 24,5 27,5 10 16,4 20,7 11,9 14,9 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Fastigheter Riskkapitalfonder Övriga illikvida Onoterade krediter Infrastruktur

Anm.: Fr.o.m. 2021 gäller nya definitioner av illikvida tillgångar. Namnen för dessa definitioner är detsamma, men allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2021 till 247 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 ökat med ca 33 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med en miljon kronor. De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 158 miljoner kronor för 2021, vilket var en ökning med 20 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2017–2021 ökade de externa förvaltningskostnaderna med 26 miljoner kronor. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna ökar när värdet på förvaltat kapital ökar. Fondens kostnadsandel, som mäter fondens totala kostnader i förhållande till genomsnittligt kapital, har minskat något under perioden 2017–2021, från 0,10 till 0,08 procent.

Tabell 6.15 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Interna kostnader 214 211 231 246 247 Personalkostnader 130 126 136 155 154 Lokalkostnader 10 10 11 11 11 Köpta tjänster 14 14 17 11 12 Informations- och datakostnader 47 52 58 62 63 Övrigt 13 9 9 7 7 Externa förvaltningskostnader 132 135 139 138 158 1

Summa 346 346 370 384 405

Förvaltningskostnadsandel % 0,10 0,10 0,10 0,09 0,08 Antal anställda 53 54 53 65 67 2 Andel kvinnor % 34 31 38 40 39 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning Fjärde AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft fokus på områdena klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021 (se tabell 6.16 nedan). Av dessa är fem mål relaterade till klimat och miljö medan övriga mål är relaterade till ägarstyrning. Målen är oförändrade sedan föregående år. Det övergripande arbetet för att nå målen har innefattat ett långsiktigt arbete med nya projekt inom samtliga delar av fondens verksamhet. Fjärde AP-fonden har utökat mandatet för investeringar i gröna och sociala

obligationer samt ökat inslaget av tematiska investeringar kopplade till fokusområdet klimat och miljö. Därutöver har fonden fortsatt arbetet med det fundamentala urval som gjordes i energisektorn 2020 där bolag vars omställningsplaner inte bedöms vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål avyttras. Under 2021 har ett liknande arbete genomförts inom både kraft- och råvarusektorn. Relaterat till urvalsarbetet har Fjärde AP-fonden bedrivit bolagsdialoger med företag i resursintensiva sektorer inom ramen för sitt påverkansarbete. Under 2021 röstade Fjärde AP-fonden på 147 svenska och på över 1 000 utländska bolagsstämmor. Fjärde AP-fonden deltog även i 40 svenska valberedningar. Tio av elva hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Målet att fonden ska arbeta för ökad mångfald i styrelserna har dock en lägre uppfyllnadsgrad. Andelen kvinnor av nyvalda styrelseledamöter har sjunkit från 44 procent 2020 till 20 procent 2021. Enligt Fjärde AP-fonden kan detta delvis hänföras till att färre förändringar när det gäller ledamöter har gjorts under pandemin. Vissa planerade förändringar har skjutits fram till dess det finns större möjligheter till fysiska möten. Andelen nya ledamöter som nominerats av huvudägare har därför ökat. Dessa nya ledamöter är i större utsträckning män. I tabell 6.16 redovisas Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.16 Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

1 Halvera portföljens CO2e-utsläpp fram Koldioxid- 1,8 1,4 till 2030 (jämfört med 2020 års nivå) och utsläpp nå netto nollutsläpp senast 2040. (mn tCO2e) 2 Göra investeringar som minskar 1. Föränd- 1. -15 1. -23 klimatrisken i portföljen. ring koldi- 2. 45 2. 39 oxidutsläpp under året 2. Koldioxidutsläpp som andel av globalt aktieindex (procent) 3 Löpande analysera hållbarhetstrender Genom- Målet Målet och söka proaktiva investeringar inom förda uppnått uppnått hållbarhetstrender som bidrar till investeomställningen till ett hållbart samhälle ringar och som också drar fördel av denna omställning

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

4 Arbeta löpande med att kartlägga Kvalitativ Målet Målet kvantitativa och kvalitativa komp- bedöm- uppnått uppnått letterande indikatorer för klimat och ning miljö som kan användas vid förvaltningen av tillgångarna. 5 Påverka bolag i rollen som ägare, sam- Genomfört Målet Målet arbeta med andra investerare för att påverk- uppnått uppnått bredda kunskapen om hur klimatfrågan ansarbete kan adresseras i förvaltningsverksamheten samt föra dialog med politiska beslutsfattare i syfte att skapa förutsättningar för klimatomställningen 6 Arbeta aktivt i valberedningar i kraft av Antal 39 40 ägarandel valberedningar 7 Intervjua hela eller delar styrelsen vid Genom- Målet Målet styrelseutvärderingar förda uppnått uppnått intervjuer 8 I de valberedningar där fonden arbetar Antal 44 20 1 ska minst en kvinna vara med som slut- kvinnor av kandidat vid förslag till nya styrelse- nyvalda ledamöter och valberedningen ska arbeta ledamöter för att Svensk kod för bolagsstyrning (procent) rekommendationer om andel kvinnor uppnås 9 Utöva rösträtten vid svenska stämmor. Antal 109 147 svenska stämmor där fonden röstat 10 Utöva rösträtten vid utländska stämmor. Antal 1 043 1 064 utländska stämmor där fonden röstat 11 Stötta initiativ som verkar för Kvalitativ Målet Målet aktieägares rättigheter och bolagens bedöm- uppnått uppnått arbete med hållbarhet ning Not 1: Andelen kvinnor av nyvalda ledamöter är lägre 2021 än tidigare år vilket delvis kan hänföras till att färre förändringar vad gäller ledamöter har gjorts under pågående pandemi. Vissa planerade förändringar har skjutits fram till dess det finns större möjligheter till fysiska möten. Andelen nya ledamöter som nominerats av huvudägare har därför ökat. Dessa nya ledamöter är i större utsträckning män. Källa: McKinsey 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Fjärde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget

uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för.

6.5 Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av Sjätte APfondens resultat. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Sjätte AP-fonden är till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna en sluten fond. Det innebär att Sjätte AP-fonden inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Styrelsen beslutade under 2020 att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade benchmark som redan används för att utvärdera investeringsverksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder. Avkastningen för 2021 uppgick till 49,1 procent, vilket var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start 1996. Avkastningen över fem år uppgick till 19,1 procent. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden sitt långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade under 2020.

Tabell 6.17 Sjätte AP-fondens resultat Miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Ingående fondkapital 28,1 31,6 34,7 37,5 45,2 Årets resultat 3,5 3,0 2,9 7,6 22,2 Utgående fondkapital 31,6 34,7 37,5 45,2 67,3 Årets förändring, mdkr 3,5 3,1 2,8 7,7 22,1 Procent Avkastning efter kostnader 12,3 9,6 8,2 20,4 49,1 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden) .

Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i det löpande arbetet med investeringsverksamheten genom granskning inför och uppföljning efter investering. Arbetet berör samtliga områden inom ESG. Sjätte AP-fonden har sedan tidigare två fokusområden för sitt hållbarhetsarbete – klimat samt jämställdhet och mångfald. Under 2021 har fonden lagt till mänskliga rättigheter som ytterligare ett fokusområde. Fonden har fastställt tolv hållbarhetsmål som följts upp under året. Fem av fondens hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Ett av målen har samma grad av uppfyllelse. Övriga mål bedöms antingen som inte uppnådda eller som uppfyllda i lägre grad än 2020.

Fondkapital och resultat Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 22,2 miljarder kronor 2021, jämfört med 7,6 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkastning på 49,1 procent, jämfört med 20,4 procent året innan, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start 1996. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 56,9 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 67,3 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 547 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 7,7 procent. Under 2021 uppgick Sjätte AP-fondens totala avkastning till 49,1 procent, eller 22,2 miljarder kronor, före kostnader. Största positiva bidragen 11 till avkastningen kom från buyout saminvesteringar (8,8 miljarder kronor), buyout fondinvesteringar (7,9 miljarder kronor) och investeringar i venture/growth (4,3 miljarder kronor).

Sjätte AP-fondens avkastningsmål Sjätte AP-fondens målsättning är att över en femårsperiod överträffa avkastningen bestående av ett sammanvägt avkastningsmål bestående av 90 procent Burgiss ALL, som representerar avkastning i private equitymarknaden, viktat med 10 procent OMRX T-Bill motsvarande behov av likvida medel. Det nya målet antogs under 2021, och ersätter tidigare målindex, även för historiska jämförelser. Sjätte AP-fondens tidigare långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade 2011, innebar att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt

11 I skrivelsen används begreppet co-investeringar synonymt med saminvesteringar.

jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), relaterat till den noterade marknaden, med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Under många år har verksamheten och externa rådgivare vid utvärderingar pekat på bristen av relevans att använda SIX Nordic 200 Cap GI som mål för placeringsverksamheten. Internt har därför verksamheten kompletterat målet med onoterat benchmark, dock med inriktning Europa. I takt med att portföljen har utvecklats har målet blivit alltmer irrelevant och behovet av förändring tydligt. Det har länge funnits en brist på lämpliga referensportföljer eftersom få leverantörer har tillhandahållit data baserat på onoterade placeringar globalt, men datakvaliteten har stärkts över tid. Styrelsen beslutade därför om att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade benchmark som redan används för att utvärdera investeringsverksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen att utvärderas över rullande femårsperioder. Det nya avkastningsmålet är definierat som att överträffa ett jämförelseindex, beräknat från det onoterade marknadsindexet Burgiss All, motsvarande en medianfond inom det onoterade tillgångsslaget, (med 90 procent vikt) och OMRX Treasury Bill Index (med 10 procent vikt). Sjätte AP-fondens målsättning är att den genomsnittliga årliga avkastningen över en rullande femårsperiod ska överträffa detta index. Det uppdaterade målet syftar till att bättre spegla Sjätte AP-fondens uppdrag genom att representera ett brett investeringsuniversum inom Sjätte AP-fondens placeringsområde (onoterade investeringar utan geografisk begränsning), hålla över lång tid, levereras av oberoende leverantör med god datakvalitet, ha ett långsiktigt perspektiv (minst fem års data), kunna omräknas till svenska kronor och viktas med normalkassa om 10 procent med avkastningsförväntan (OMRX T-Bill) för att spegla Sjätte AP-fondens förutsättningar. Sjätte AP-fondens mål är att fonden genom sin inriktning mot onoterade tillgångsslag ska hålla en hög långsiktig avkastning, med en balanserad totalrisk för portföljen. Sjätte AP-fondens ambitionsnivå är dock, enligt fonden, att skapa högre avkastning än median i marknaden. Sjätte APfondens mål är till sin natur långsiktigt, eftersom investeringar inom onoterade tillgångar behöver mätas över en längre period.

Uppföljning av Sjätte AP-fondens avkastningsmål I figur 6.13 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 1997–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021, för den senaste femårsperioden 2017–2021 samt för 2021. Som jämförelse redovisas även Sjätte AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Figur 6.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

60% 50,6% 49,1% 50%

40%

30% 24,2% 19,1% 20% 16,6% 14,6% 13,8% 12,1% 10,2% 10,5% 10% 7,7%

0% 2021 2017-2021 2012-2021 1997-2021 Nettoavkastning Avkastning investeringsverksamheten Avkastningsmål (Burgiss ALL)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Avkastningen för 2021 uppgick till 49,1 procent, vilket även var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start. Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 19,1 procent under den senaste femårsperioden och 13,8 procent under den senaste tioårsperioden. Jämförelseindexet avkastade 14,6 procent 2021, 10,2 procent i genomsnitt per år under perioden 2017–2021 och 12,1 procent i genomsnitt per år under perioden 2012–2021. Fonden har därmed överträffat sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt. Jämförelseindexet sträcker sig inte till 1996, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig. Sjätte AP-fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet Investeringsverksamheten, som utesluter fondens likviditetsförvaltning, ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 58,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 87,3 procent av det totala kapitalet. Resultatet för investeringsverksamheten uppgick 2021 till 21,9 miljarder kronor. År 2020 fastställde Sjätte AP-fondens styrelse en ny långsiktig strategisk inriktning mot 2030 som styr mot en allokering inom buyout, ven- 12 ture/growth och secondary . Redovisningen av segmenten venture/growth och secondary är ny för 2021. Inom buyout är allokeringen en kombination av fondinvesteringar och saminvesteringar. Den långsiktiga strategiska inriktningen som antogs 2020 innebar ingen kursändring från

12 Buyout avser investeringar i mogna bolag, även benämnt som large och mid cap. Venture/growth avser investeringar i bolag i tidig utvecklings- och tillväxtfas, och har en relativt högre risknivå. Secondary avser andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal. 65

den strategiomläggning som skett från 2013. I den ändrade strategin från 2011 har tidigare direktinvesteringar successivt ersatts av saminvesteringar i mer mogna onoterade bolag och benämns därför från 2020 som saminvesteringar. Marknadsvärdet av saminvesteringarna 2021 uppgick till 22,8 miljarder kronor. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2021 uppgick till 25,3 miljarder kronor. Marknadsvärdet av venture/growth och secondary uppgick 2021 till 8,4 miljarder respektive 2,3 miljarder kronor. Buyoutsegmentet omfattar 72 procent (varav saminvesteringar 34 procentenheter och fondinvesteringar 38 procentenheter), venture/growth omfattar 12 procent och secondary omfattar 3 procent av investeringsverksamhetens förvaltade kapital som uppgår till totalt 87 procent av fondkapitalet.

Figur 6.14 Portföljutveckling Sjätte AP-fonden

Totala tillgångar, miljarder kronor

100 Investeringsverksamheten 90 Likviditetsförvaltning 80 Fondinvesteringar* 70 Co-investeringar* Buyout - Co-invest* 60 Venture/Growth* 50 Secondary* 40 Buyout - Fonder * Likviditetsförvaltning* 30 20 10 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Not *: Fr.o.m. 2012 gäller följande nya definitioner för investeringskategorierna: Fondinvesteringar, Coinvesteringar, Buyout – Co-invest, Venture/Growth, Secondary, Buyout – Fonder, Likviditetsförvaltning. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2021 en avkastning om 43,9 procent (saminvesteringar avkastade 50,2 procent medan fondinvesteringar avkastade 38,3 procent), vilket är högre än genomsnittsavkastningen för segmentet under samtliga tidigare perioder. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997–2021, vilket var 16,1 procent för buyout-segmentet, (16,6 procent för saminvesteringar och 15,6 procent för fondinvesteringar). För tioårsperioden (2012 ‒202 1) uppgick avkastningen till 16,5 procent (15,4 procent för saminvesteringar och 18,2 procent för fondinvesteringar). För femårsperioden (2017–2021) var motsvarande siffror 22,1 procent (22,6 respektive 21,4 procent för saminvesteringar och fondinvesteringar).

Venture/growth-segmentet, som motsvarar bolag i tidig fas, var det högst presterande segmentet 2021, med en avkastning om 110,6 procent. Det var betydligt högre än samtliga övriga segment och tidsperioder. Sedan fondens start har venture/growth-segmentet i jämförelse avkastat 2,3 procent årligen. För tioårsperioden (2012 ‒202 1) avkastade venture/growth 17 procent årligen och för femårsperioden (2017–2021) 40,9 procent årligen. Secondary-segmentet, som motsvarar andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal, genererade en avkastning om 49,7 procent 2021 och 18,1 procent för femårsperioden (2017–2021).

Figur 6.15 Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde

Procent

120% 110,6% 100% 80% 60% 50,2% 49,7% 50,6% 43,9% 40,9% 38,3% 40% 22,6% 21,4% 22,1% 24,2% 15,4% 16,6% 18,2% 15,6% 16,5% 16,1% 17,0% 18,1% 16,6% 14,6% 20% 10,5% 10,2% 12,1% 2,3% 0%

2021 2017-2021 2012-2021 1997-2021

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Likviditet Likviditetsförvaltningen utgörs av den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är placerad inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsförvaltningen är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna del utgörs främst av kapital på fondens bankkonton och uppgår till ca 1–3 månaders nettoutflöden inom investeringsverksamheten. Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen placeras i externa fonder. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed likviditeten som överstiger den korta betalningsberedskapen med en högre risk. Detta uppnås genom att 30 pro-

cent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk. Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital. Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 8,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 12,7 procent av det totala kapitalet. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 362 miljoner kronor.

Kostnader Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021 till 98 miljoner kronor. Sett till hela perioden 2017–2021 så har rörelsekostnaderna ökat något från 86 till 98 miljoner kronor. De externa förvaltningskostnaderna i tabell 6.18 nedan avser innehav i en noterad småbolagsfond som har avyttrats. Externa förvaltningskostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.18 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Interna kostnader 86 93 95 89 98 Personalkostnader 64 67 66 67 73 Lokalkostnader 6 6 9 6 6 Köpta tjänster 2 4 3 2 6 Informations- och datakostnader 4 4 4 4 5 Övrigt 10 12 12 10 8 Externa förvaltningskostnader 1 31 8 0 0 0

Summa 117 101 95 89 98

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i det löpande arbetet med investeringsverksamheten genom granskning inför och uppföljning efter investeringar. Arbetet berör samtliga områden inom ESG. Sjätte APfonden har sedan tidigare två fokusområden för sitt hållbarhetsarbete – klimat samt jämställdhet och mångfald. Under 2021 har fonden lagt till mänskliga rättigheter som ytterligare ett fokusområde. Under 2021 har Sjätte AP-fonden utökat kapaciteten i sitt hållbarhetsarbete genom nyrekrytering av personal. Fonden har också bedrivit påverkansarbete, framför allt inom ramen för den årliga ESG-utvärderingen av fondförvaltare. Därutöver har fonden blivit medlem i två hållbarhetssamarbeten inom private equity. Sjätte AP-fonden har fastställt tolv hållbarhetsmål som följts upp under 2021 (se tabell 6.19 nedan). Målen kategoriseras i fyra grupper: ESGintegrering, transparens, klimat samt jämställdhet och mångfald. Under året har Sjätte AP-fonden även arbetat med att utveckla målsättningarna.

Det har resulterat i nya och justerade målsättningar, bl.a. inom fokusområdet mänskliga rättigheter, som kommer att gälla fr.o.m. 2022. Under 2021 bedöms fem av fondens hållbarhetsmål vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Ett av målen har samma grad av uppfyllelse. Övriga mål bedöms antingen som inte uppnådda eller som uppfyllda i lägre grad än 2020. Enligt Sjätte AP-fonden är en förklaring till den lägre graden av måluppfyllelse för några av målen att investeringar inom venture/growth-segmentet ökat mycket i värde under 2021. Dessa investeringar har ofta en något lägre grad av formalisering avseende ESGfrågor. Därutöver har målet att hålla minst tre möten med portföljbolag för utvärdering på plats av bolagens hållbarhetsarbete inte kunnat uppnås på grund av pandemin. I tabell 6.19 redovisas Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.19 Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

1 Uppförandekod ska finnas i samtliga Andel 91 88 väsentliga innehav i saminvesteringar. innehav (procent) 2 Uppförandekod ska finnas i samtliga Andel 100 100 väsentliga innehav i fondinvesteringar. innehav (procent) 3 Bolag motsvarande 80 procent av värdet Andel av 43 42 i portföljen för co-investeringar ska portföljrapportera enligt GRI eller motsvarande värdet (procent) 4 Bolag motsvarande 80 procent av värde i Andel av 43 43 portföljen för co-investeringar ska portföljrapportera växthusgasutsläpp samt värdet kartlägga klimatrelaterade risker och (procent) möjligheter 5 Fonder motsvarande 80 procent av värdet Andel av 75 71 i portföljen för fondinvesteringar ska portföljrapportera enligt PRI eller motsvarande värdet (procent) 6 Fonder motsvarande 80 procent av värdet Andel av 62 68 i portföljen för fondinvesteringar ska portföljadressera klimatfrågan i portföljen värdet genom klimatavtryck, klimatstrategi eller (procent) dylikt

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

7 Tillhöra de ledande aktörerna inom håll- Betyg i A+ Inget betyg barhet i PE Europa inom co- PRI:s på grund av investeringar. Enligt PRI:s utvärdering utvär- ändringar i ska fonden ha minst A i betyg dering PRI:s ramverk för rapportering och utvärdering 8 Tillhöra de ledande aktörerna inom håll- Betyg i A+ Inget betyg barhet i PE Europa inom fondinveste- PRI:s på grund av ringar. Enligt PRI:s utvärdering ska utvär- ändringar i fonden ha minst A i betyg. dering PRI:s ramverk för rapportering och utvärdering 9 Den onoterade portföljen ska över tid Föränd- -3 i hela +4 i hela utveckla och förbättra sitt hållbarhets- ring i portföljen portföljen arbete. Utvecklingen i portföljen ska ha ESG-betyg och +2 i och +3 i en positiv trend. (procent). befintliga befintliga innehav innehav (totalt resultat 82 procent) 10 Ha minst tre möten med portföljbolag Antal Inte uppnått Inte uppnått med hållbarhetsfokus per år. möten på grund av på grund av pandemin pandemin 11 Jämställdhet på a) partnernivå (2030) Andel av a) 10 a) 12 och b) i investeringsteam (2025) bland den b) 25 b) 27 fondförvaltare, där jämställdhet underdefinieras som minst 40 procent reprerepresentation av den underrepresent- senterade erade gruppen (för närvarande kvinnor). gruppen (procent) 12 10 procent årlig ökning mot föregående Föränd- - a) 20 år av representationen av den ring av b) 8 underrepresenterade gruppen (i syfte att fördelning nå mål nr 11). mellan kvinnor och män i a) partnergrupp och b) investeringsteam Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden.

Regeringen bedömer att Sjätte AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021.

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att årsredovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också överlämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultatuppföljning). Av Sjätte AP-fondens resultatuppföljning framgår att den genomgående höga avkastningen under året visar att fonden har en välkomponerad portfölj som från att under många år varit i investeringsfas börjar skapa större realiserade värden och därmed bidrar till en god långsiktig avkastning till en balanserad risk. Sjätte AP-fonden har en väldiversifierad portfölj av investeringar med exponering inom olika branscher, storlekar, faser, strategier, geografiska placeringar samt investeringstidpunkter. Sammantaget resulterar det i en tillfredsställande riskspridning. Fondens sedan tidigare ambitiösa hållbarhetsarbete har förstärkts ytterligare under året och uppmärksammats internationellt på olika sätt inom private equitymarknaden. Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att fonden har lyckats mycket väl med att utföra sitt uppdrag under 2021.

6.6 Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Den kapitalviktade avkastningen har sedan 2001 varit högre än inkomstpensionens utveckling och även överträffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) dels är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år, dels är att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex. Sjunde AP-fonden har uppnått båda dessa mål. 13 14 Under perioden 2000 –2021 uppgick den kapitalviktade avkastningen

13 Sedan december 2000. 14 Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig sparares konto och kan jämföras med utvecklingen för inkomstpensionen. 71

för AP7 Såfa till 11,6 procent per år, vilket är 8,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,1 procent per år). AP7 Såfa genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 8,2 procent per år, vilket överstiger premiepensionsindex avkastning som ökat med i genomsnitt 5,8 procent per år under samma period. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2021 och uppgick under 2021 till 0,075 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring ca 470 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2021 års slut var 0,22 procent. Sjunde AP-fonden har fortsatt arbetet med hållbarhet inom ordinarie investeringsverksamhet och ägarstyrning. Utöver det integrerade arbetet organiseras en stor del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2021 har temaområdena varit hållbar effektmätning, klimatomställning och avskogning. Sjunde APfonden har fastställt fjorton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under året. Därutöver har fonden under året antagit två nya klimatrelaterade mål till 2025. Samtliga hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Fondkapital och resultat Under 2021 genererade AP7 Såfa en avkastning på 31,5 procent. AP7 Aktiefonds avkastning 2021 var 34,1 procent efter kostnader, och AP7 Räntefonds avkastning var -0,7 procent efter kostnader. Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 65 miljarder kronor 2001 till 966,9 miljarder kronor vid utgången av 2021, vilket innebär att fondens portföljvärde motsvarar ungefär hälften av det samlade värdet i Första till Fjärde AP-fonderna. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 879,0 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 87,8 miljarder kronor, vid utgången av 2021. Sjunde AP-fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första till Fjärde AP-fonderna är delvis ett resultat av stora inflöden. Under 2021 var det fortsatt stora inflöden till Sjunde AP-fonden, 46,4 miljarder kronor, på grund av att sparare bytte till Sjunde AP-fonden i samband med likvidation eller avstängning av fonder från Pensionsmyndighetens fondtorg, men även på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Utflödet, genom inlösen av andelar på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 25,5 miljarder kronor under samma period. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras av inflöden till de förvaltade fonderna samt en positiv värdetillväxt under året. Vid utgången av 2021 förvaltade Sjunde AP-fonden 46,9 procent av medlen i premiepensionssystemet för drygt 5 miljoner pensionssparare. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 16,6 procentenheter.

Sjunde AP-fondens avkastningsmål Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare: • att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensionskapitalets köpkraft över tid,

• att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid, och • att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De riskhöjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risktagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning. AP7 Såfa utvärderas enligt två mål: dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år, dels att AP7 Såfa ska generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex. Målet för AP7 Aktiefond är att överträffa sitt jämförelseindex, medan det för AP7 Räntefond är att följa sitt jämförelseindex.

Uppföljning av Sjunde AP-fondens avkastningsmål Målet för AP7 Såfa är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen 15 om minst 2 procentenheter per år. Under perioden 2000 –2021 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 11,6 procent per år, vilket är 8,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,1 procent per år), och översteg därmed målet om minst 2 procentenheters överavkastning jämfört med inkomstpensionen. Målet för AP7 Såfa är även att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Sjunde AP-fondens avkastning har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex avkastning. Under perioden 2001–2021 har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ i genomsnitt avkastat 2,4 procent mer än index för fondrörelsen, exklusive Sjunde AP-fonden per år (8,2 procent för förvalsalternativet jämfört med 5,8 procent per år för index för fondrörelsen, exklusive Sjunde AP-fonden). Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2021 uppgår

15 Sedan december 2000.

avkastningen i AP7 Såfa till 15 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 10,6 procent per år (se tabell 6.20). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än de privata alternativen under denna period. AP7 Såfa har därmed uppnått sina avkastningsmål. Under perioden 2017–2021 avkastade AP7 Aktiefond årligen 16,9 procent, vilket är högre än fondens jämförelseindex som avkastade 14,9 procent årligen under samma period. Den genomsnittliga avkastningen under 2017–2021 för AP7 Räntefond uppgick till 0 procent, vilket är det samma som fondens jämförelseindex under samma period. Sjunde AP-fonden har under 2021 fortsatt implementeringen av den nya förvaltningsmodellen och strategiska portföljen, vilket innebar en ökad diversifiering med exponering mot fler aktie- och tillgångsslag, som bl.a. 16 tillväxtmarknader och småbolag samt mot s.k. faktor-riskpremier , i syfte att sänka den totala risknivån och spridningen i utfall mellan olika pensionssparare.

Tabell 6.20 Utveckling för förvalsalternativet AP7 Såfa maj 2010–2020

och 2001–2020

Procent

2001–2021 2010–2021

2021

AP7 (PSF och SÅFA) 1 8,2 15,0 31,5 Premiepensionsindex 5,2 10,6 27,1 2 Avkastning för 3,1 inkomstpensionen Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och SÅFA maj 2010−december 2020. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010−31 dec 2020. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och Sjunde AP-fondens årsredovisning).

AP7 Aktiefond AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkastning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9–1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index [Gross]). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90–135 procent, tillväxtmarknader 2–10 procent, faktorpremier 3–10 procent, småbolag 1–10 procent, riskkapital (private equity) 1–6 procent och alternativa strategier 0–10 procent. AP7 Aktiefond har även aktiv förvaltning på

16 Faktorinvestering innebär att portföljer formas genom systematiskt urval av aktier med särskilda egenskaper, såsom låg värdering, hög kvalitet eller positiv prisutveckling. Exponering mot egenskaperna innebär ett risktagande som fonden förväntas erhålla en 74 premie för, vilket förväntas leda till förbättrad riskjusterad avkastning över tid.

utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av fonden förvaltas 99 procent externt. Vid 2021 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 879 miljarder kronor (655,4 miljarder kronor året innan). Fondens totalavkastning uppgick under 2021 till 34,1 procent (4,7 procent året innan). Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi: • Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, samt aktierelaterade derivatinstrument som höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj. • Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering. • Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av en systematisk riskhantering – riskramverk.

Under 2021 fortsatte utvecklingsarbetet för att öka riskspridningen i AP7 Aktiefond och samtidigt sänka den totala risknivån, bl.a. genom minskad hävstång i förvaltningen, och genom att göra fonden mindre beroende av exponeringar mot stora och medelstora bolag till förmån för exponeringar mot småbolag, tillväxtmarknader och riskpremier. Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2021 till 14,5 procent (14,8 procent vid utgången av 2020).

Tabell 6.21 Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond

Procent per år

2017 2018 2019 2020 2021

AP7 Aktiefond 17,7 -3,0 36,2 4,7 34,1 Jämförelseindex 18,0 -3,3 33,5 2,2 31,2

Differens -0,3 +0,3 +2,7 +2,5 +2,9

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning.

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 34,1 procent under 2021, vilket var 2,9 procentenheter bättre än jämförelseindex (se tabell 6.21).

AP7 Räntefond Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 87,8 miljarder kronor vid 2021 års slut (67,2 miljarder kronor året innan). Under 2021 uppgick avkastningen till -0,7 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.22). För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av tre år), och får avvika från jämförelseindex genom investering i gröna obligationer som uppfyller Sjunde AP-fondens kriterier för hållbarhet och lönsamhet. Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om

räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2021 huvudsakligen gjorts i enlighet med fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2021 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,9 procent vid utgången av 2021.

Tabell 6.22 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

2017 2018 2019 2020 2021

AP7 Räntefond -0,1 -0,1 -0,2 1,0 -0,7 Jämförelseindex -0,1 -0,1 -0,2 1,1 -0,6

Differens 0 0 0 -0,1 0,1

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten Under 2021 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 606,4 miljoner kronor (494,9 miljoner kronor året innan). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Trots att fondavgiften sänktes med 0,005 procentenheter per den 1 januari 2021 har intäkterna ökat, vilket beror på en kraftig ökning av det förvaltade kapitalet under året. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 395,2 miljoner kronor (296,3 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 211,2 miljoner kronor (198,6 miljoner kronor året innan). Det balanserade resultatet vid 2021 års slut var 1 184 miljoner kronor (986 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2021. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,075 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,08 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2021 års slut var 0,22 procent. I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med tre personer och vid utgången av 2021 var de 41 personer, varav 19 kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning Sjunde AP-fonden arbetar löpande med hållbarhet inom ordinarie investeringsverksamhet och ägarstyrning. Det har inneburit flera förändringar under 2021. Bland annat har fondens exponering mot gröna obligationer ökat och nyrekryteringar har genomförts för att stärka hållbarhetsarbetet. Fonden har även utvecklat metoden för att identifiera och avyttra bolag

som bedöms sakna omställningsplaner i linje med Parisavtalet eller på annat sätt inte bedriver ett trovärdigt hållbarhetsarbete, främst inom kolindustrin. Det arbetet ledde till att ytterligare nio bolag uteslöts ur Sjunde AP-fondens investeringsuniversum under 2021 (totalt är 93 bolag uteslutna). Utöver det integrerade arbetet organiseras en stor del av Sjunde APfondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2021 har temaområdena varit hållbar effektmätning, klimatomställning och avskogning. Sjunde AP-fonden bedriver projekt inom ramen för temaområdena som syftar till att utveckla fondens och portföljbolagens hållbarhetsarbete samt sprida kunskap om metoder för hur investerare kan bidra till angelägna hållbarhetsfrågor. Arbetet inom temaområdet hållbar effektmätning avslutades under 2021. Syftet med arbetet har varit att utveckla metoderna för att mäta samhällsnyttan av såväl ägarstyrning som investeringar. Sjunde APfonden har beslutat att universell ägarstyrning blir ett nytt temaområde för 2022. Sjunde AP-fonden har fastställt fjorton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Därutöver har fonden under året antagit två nya klimatrelaterade mål till 2025. I tabell 6.23 redovisas Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Tabell 6.23 Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

1 Rösta på minst 95 procent av bolags- Andel 99 99 stämmorna i aktieportföljen. bolag (procent) 2 Publicera svartlistning av bolag två Svartlist- Målet Målet gånger per år. ning pub- uppnått uppnått licerad 3 Identifiera ett nytt tema för ägarstyrning Beslut om Målet Målet inför 2022. nytt tema uppnått uppnått 4 Följa upp PE-förvaltarnas hållbarhets- Genomförd Målet Målet arbete. uppfölj- uppnått uppnått ning 5 Rapportera koldioxidutsläpp enligt Rapport Målet Målet TCFD:s kriterier. publicerad uppnått uppnått 6 Årligen rapportera om sitt hållbarhets- Rapport Målet Målet arbete. publicerad uppnått uppnått 7 Utföra en tematisk studie. Genomförd Målet Målet studie uppnått uppnått 8 Publicera fördjupningsrapporter inom Rapport Målet Målet hållbarhet. publicerad uppnått uppnått

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

9 Vara med och driva hållbar normutveck- Kvalitativ Målet Målet ling och ägarstyrning i relevanta natio- bedöm- uppnått uppnått nella och internationella samverkans- ning former. 10 Bidra till en trygg och pension genom att Avkast- Målet Målet ett kontinuerligt sparande i förvalsalter- ning uppnått uppnått nativet ska ge en långsiktig överavkastning om minst 2 procentenheter per år i förhållande till inkomstpensionen. 11 Agera som aktiv ägare och påverka Antal 4 405 4 647 bolagen i en hållbar riktning. stämmor stämmor, stämmor, där fond- dialog med dialog med en röstat, 142 bolag, 131 bolag, antal på- 84 svart- 93 svartverkans- listningar listningar dialoger, och 16 på- och 14 påantal gående gående svart- rättsproces- rättsproceslistningar ser ser och antal rättsprocesser 12 År 2025 ska 3 av 4 portföljbolag inom Andel 62 65 energisektorn har nått nivå 3 eller högre i portfölj- Transition Pathway Initiatives bedömning bolag av Management Quality. (procent) 13 Gröna mandat i samtliga tillgångsslag Mdkr 2,3 i gröna 2,0 i gröna fonden investerar i. År 2025 ska fonden obligation- obligationha fördubblat andelen gröna er, er, investeringar jämfört med 2020. 2,5 i gröna 3,4 i gröna investe- investeringsman- ringsmandatet för datet för noterade noterade aktier, och aktier, och 1 i clean- 1,6 i cleantech tech 14 Bidra till ökad kunskap om hållbara Kvalitativ Målet Målet investeringar och ägarstyrning genom att bedöm- uppnått uppnått tillgängliggöra och sprida forskning och ning kunskap. Källa: McKinsey 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Sjunde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021.

Risk- och kontrollverksamhet Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad. Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksamheten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverksansvarig, riskansvarig, ansvarig för riskhantering och uppföljning (middle office), chefen för förvaltningen och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde AP-fondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen. Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse.

7 Övriga förvaltningsfrågor

7.1 Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en APfond måste följaktligen agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i

många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för beslutsfattandet. Ledamöter förutsätts ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed. I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta. Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultatoch balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden i respektive AP-fond.

7.2 Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Det är positivt att AP-fonderna ytterligare har stärkt samarbetet under 2021. Fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna har bildat ett gemensamt samverkansråd vars övergripande roll är att se till att samverkan sker mellan fonderna. Dessa AP-fonder samarbetar i följande funktionsinriktade grupper där samverkansrådet har en samordnande roll: • Back Office/Affärsstöd • Regelefterlevnad • HR • It • Juridik • Kommunikation • Redovisning • Risk och performance • Systemförvaltning

Under 2021 har det löpande arbetet i samverkansgrupperna fortsatt, företrädesvis genom digitala möten. Utöver regelbundna gemensamma

möten har samverkan skett genom direkt kontakt mellan medarbetare på de olika fonderna. Pandemin har lett till utökat erfarenhetsutbyte mellan AP-fonderna. Några exempel på områden där fonderna har samverkat under året är upphandlingar, innovation och ny teknik, informationssäkerhet samt internationella skattefrågor. Vissa av AP-fonderna har även etablerat gemensamma investeringsstrukturer som t.ex. bolaget 4 to 1 Investment. AP-fonderna har också för andra året i rad redovisat resultat, avkastning och nyckeltal för koldioxidutsläpp i gemensam extern information. Utöver samverkansrådet och de funktionsinriktade grupperna sker operativ samverkan genom Innovationsforum och Etikrådet (se även avsnitt 5). Syftet med denna samverkan är att utveckla nya perspektiv på gemensamma utmaningar relaterade till innovation samt etik- och hållbarhetsfrågor. Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2021 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

7.3 Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet. Revisionen för 2021 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observationer på området är mindre noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen. Revisorerna noterar att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande och att kontroller avseende den finansiella rapporteringen till övervägande del är formaliserade och systematiserade. Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna omfattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, internationella revisionsstandarder (ISA) och FAR:s rekommendation RevR 100 om Revision av finansiella företag till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat. Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följande områden: • Värdering och existens av onoterade innehav (ökat fokus under året).

• V ä rd e rin g o c h e x is t e n s av n o t e rad e in n e h av . • K las s if ic e rin g i re s u lt at - o c h b alan s rä kn in gar.

V id gran s kn in g h ar in ga v ä s e n t liga av v ike ls e r n o t e rat s . R e v is o re rn a ko n s t at e rar at t v e rks am h e t e n in o m A P - f o n d e rn a b e d riv s in o m d e rikt lin j e r s o m b e s lu t at s av re s p e kt iv e s t y re ls e . R e v is o re rn as ge n e re lla s lu t s at s ä r at t d e gran s kad e ko n t ro lle r o c h p ro c e s s e r s o m le d n in garn a h ar arb e t at f ram f u n ge rar t illf re d s s t ä llan d e . K o n t ro lle r av s e e n d e d e n f in an s ie lla rap p o rt e rin ge n ä r t ill ö v e rv ä gan d e d e l s t an d ard is e rad e o c h f o rm alis e rad e . R e v is o re rn as gran s kn in g h ar v is at at t A P - f o n d e rn a h ar e t ab le rad e ru t in e r f ö r ko n t ro ll o c h u p p f ö lj n in g in o m f in an s ie ll rap p o rt e rin g s o m s am m an t age t an s e s v ara av e n f o rm alis e rad t ill s y s t e m at is e rad m o gn ad s grad . R e v is o re rn a h ar e n f e m grad ig s kala m e d o lika n iv å e r f ö r ko n t ro llm ilj ö ( s e f igu r 7 .2) . D e t t a s ä t t at t b e s kriv a ko n t ro llm ilj ö n ä r e n ligt re v is o re rn a in t e n å go t s o m allt f ö r s t rikt s ka lä s as s o m b ra e lle r d å ligt d å d e t b e s kriv e r m o gn ad s grad e n h o s ko n t ro llm ilj ö n . A P - f o n d e rn a h ar u n d e r 2021 arb e t at m e d at t y t t e rligare u t v e c kla in t e rn a ru t in e r o c h ko n t ro lle r in o m d e o lika p ro c e s s e rn a, i f le ra f all m e d f o ku s p å m e r s y s t e m s t ö d o c h e le kt ro n is k d o ku m e n t at io n .

Figur 7.2 Den interna kontrollen mognadsgrad

Källa: PwC.

R e v is o re rn a ko n s t at e rar at t e n m o d e rn f in an s ie ll in s t it u t io n b ö r s t rä v a m o t e n ö v e rv akad n iv å f ö r v ä s e n t liga p ro c e s s e r ä v e n o m v is s a e n s kild a ko n t ro lle r e lle r i v is s a f all h e la p ro c e s s e r kan v ara s y s t e m at is e rad e . A t t f ö rf ly t t a s ig t ill, o c h b ib e h å lla, e n f u llt ö v e rv akad n iv å krä v e r e n ligt re v is o re rn a re s u rs e r s o m i v is s a f all v arke n ä r n ö d v ä n d iga e lle r f ö rs v arb ara. R e v is o re rn a h ar ge n o m f ö rt e n gran s kn in g av at t A P - f o n d e rn as rikt lin j e r f ö r e rs ä t t n in gar ä r i e n ligh e t m e d d e av re ge rin ge n f as t s t ä lld a rikt lin j e r f ö r an s t ä lln in gs v illko r f ö r le d an d e b e f at t n in gs h av are i A P - f o n d e rn a. G ran s kn in ge n h ar in t e v is at n å gra av v ike ls e r f rå n rikt lin j e rn a. R e v is o re rn a h ar ä v e n ge n o m f ö rt e n gran s kn in g av A P - f o n d e rn as h å llb arh e t s rap p o rt e r m e d u t gå n gs p u n kt i krav e n i å rs re d o v is n in gs lage n ä v e n o m A P - f o n d e rn a in t e o m f at t as av d e s s a krav .

8 2

Policy för styrning och utvärdering av Bilaga 1 AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: • utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, • utse revisorer, • fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och • årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer. Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis. Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.). En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans. En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet. 83

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga Bilaga 1 tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 33 ff). AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas APfonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten. AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning. Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt Bilaga 1 lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112). OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan ( OECD Guidelines for pension fund governance , OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt. Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd. Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år,

vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda Bilaga 1 bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet. För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten. Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av Bilaga 1 lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.). AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123). Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag. Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre. Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis 87

begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas Bilaga 1 strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten. Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade. När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden. En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande

befattningshavare i AP-fonderna

Inledning AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att APfonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för APfondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Bilaga 1 Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas. Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer. Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1. hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, 2. att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer. Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför 89

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- Bilaga 1 löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år. Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag. Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören. Med ersättnin g avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- Bilaga 1 ningar. Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen. Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas Bilaga 2 verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan. I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första–Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent 17 av röstetalet för aktierna i bolaget . Upp till 40 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

17 Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft som innebar att Första–Fjärde AP-fonderna skulle få överskrida röstandelsbegränsningen (se prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12, rskr. 2020/21:19). Ändringen gjordes till följd av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Den tillfälliga 92 lagändringen upphörde att gälla vid utgången av juni 2021.

Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag Bilaga 2 Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden. Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

Illikvida tillgångar Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara investerade i illikvida tillgångar.

Räntebärande instrument Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden. Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värdepapperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för valutarisk.

Stora exponeringar Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal Högst tio procent i ett noterat enskilt företag 18 (egna fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i onoterade riskkapitalbolag.

18 Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft som innebar att Första–Fjärde AP-fonderna skulle få överskrida röstandelsbegränsningen (se prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12, rskr. 2020/21:19). Ändringen gjordes till följd av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Den tillfälliga lagändringen upphörde att gälla vid utgången av juni 2021. 93

Sjätte AP-fonden

Bilaga 2 Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses. Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte APfondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Sjunde AP-fonden ska ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

Bilaga 3

#

G NIN R Y S T D N FO

s

ER P A E R K S OT EN N

e

K Ä CH R O

sr

- S G IN E S N T EL AL T T R V Ä ER FÖ B

E T H AR LB

HÅL

- S ER G S IN EL R G TE T Y E S ER V INV Ö

LD R Ä MV O

E N T

MHE A S K R E V

/

L HÅL

INNE

Bilaga 3

G

NIN R Y

29

S T D N FO ng

ri

te

or

p

rap

ts

he

ar

ER P A R K E ållb S OT H EN N K es jar och ghet ON S CHEF Ä CH R O inv äm g ANS t fr lin enli K ra s ,i HÅ ARHETS ra ck g. et rat ivå tt ve ng a m rfö n ä ut eri dr p ALENA HÅLLB te rb ar nt ys rka råde fö up GD ha rt MA ss ve om ar sk - vi g hållb ri vå S on d d G E si är SG rin en IN S en N E te vi go me N T EL T p AL T a R V Ä ER tlig FÖ B a

st

et 14

D r

8

se

el

yg

E T rt H ve AR sö LB g

in

HÅL er

st

ve

in

ra

Vå

- S

12

ER G S et IN EL R G ord S TE T Y en

E ER har rld V INV Ö Vd vä

m

4 O

2 4 7 8

LD R 12 14 26 29 30 32 33 35 36 38 40 44 47 48 59 60 62 65 69 71 73

VÄ M O ckling ve ut a

ar grund ssen de andr ering tning hållb d EN at oce vär e 021 2 T d en me E emet G st gelser tering H ägar r IN A M telse sy ty me telse t riskhant S ät ver or eringspr ämjar erkan ät ote ering or ISN V K sammanf fr N an tom ER er st påv er or D O V app ve arsfullt telse app dning E

håll

och som och ät le pensions e iin ienlighet och e SR ag eringsö ar ansv et er försäkr er riskhant rapp R or det st egi Å dr et at ch och // or ve versikt

ne

arb och yrningsr isiffr upp atliga in arhetsr ering eringar to verkan akt EN har st världen darb st elsens elsens else D et rt et ra G-str egr ve valtningsb årsö yr yr yr N

In

L äkenskap evisionsb ont erksamhetsb År Vd Vå D Om Vå Me ES Int Exkludering In Aktiv Sam Klimat Tio R St R Risker Fondst St St K FO HÅL V – – – – – – – Hållb – – – – – – – För – – – – – – – – – -

AP

INNE TA S R FÖ

Bilaga 3 2

#

G

NIN R Y S T D N FO all- och ra till s d

år!

ärlden fy Sjunde eringar .Vi iv form. tade elser ensions- och ät plac yr ande land a emet onderna a inr ar st tf ande gör omstp onden sy fer

r20

ar fondst nuv ER först ck ra ink P R .1960 fi a AP-f ibuf A K E nuv två vå

ra

S OT som e ny te ensions EN N isin ålder som till alet K CH s Sjät Ä idet R O erige års elser till emiep terligar ter kapit Sv 67 yr yt elserna pr bildade yr gif då ån om fr

rna

fondst upp inom 1913 tillk ombildas samlade tre fondst och ter - onderna d a gif det G S dan pension edan elsen E re me yr . .S upp

nde

IN N S AP-f först gick T EL er m d T det mandat onor AL V T Ä dan allmän fe a me upp kr

fo

R se fonden papp ny fondst FÖ B ER om de d te år 2020 der började bildas

P-

20 lag ande me av .Sjät en pensions är miljar

A

det ombildas de eb onder onden är emet ör änt st gången 696 E T Iår Egentligen inf männa ir 2001 AP-f sy AP-f ut 1

H AR LB

HÅL

e 2021.

- till mdkr till S emet senast

%

G ER S st astning IN EL 2021. gick

5

R G gick sy den TE T Y er mdkr avk E S upp al upp ER V al re under INV Ö cemb den

7, 9,0

de pensions tlig kapit till erio 31

465,8

talt ut s ostnader årsp To den enomsnit rk tio G te LD alade ef R Ä bet

MV O

%

N 021

or

E T 2 G mdkr ostnader ostnader IN

MHE rk A at mdkr ISN S till

ffr

K till te till V E R sult ef O re D

si

V gick gick gick E

0,3

ets valtningsk SR upp upp upp R

80,7 20,8

År för Å astning

ti

// avk EN D

re

L ets N Fondens År FO -

Å

HÅL AP

INNE TA S R

FÖ

Bilaga 3 3

#

G

NIN R Y g

S T di

% % %

D än N st FO full g in eringar 6,0% er

18,6% depapper och 0,8% ren aktier vär er 17,7% 1,1% fö on

a plac exp a onder 47 s aktier ield Aktier 42,9% alf fonder Y an en a ande d

61,4 22,9 25,6

si nd Utländsk Fastighet astruktur apit dge en fo ensk ebär ernativ High kt er Sv infr He si öv ER P änt Alt Riskk er e A E R R ls K öv S OT rs öre N onering å

EN tio og K Ä CH d R O Exp Se re

2021 - S 2020 genhet 2021 skilda

G Fond- c /sär IN E S 2019 465,8 de

N T EL förmö T 2018 onder AL T kostnader R V Ä r 2017 ckling ER 383,3 vkastning FÖ B te 2016 ve A cklingsf

ef % 2015 ve 2001–2008

alut den av en år 2014 –51,4 *Flö fr ån

2013 apit

astning 2012 genhet 2001 flöden eringar st

T vk 134,0 Fond- ve E A 2011–2021, 2011 Fondk 2001–2021 jan * Inkl in H 5 0 –5 0 förmö 25 20 15 10 AR 500 400 300 200 100

LB

HÅL

9,7 0,14 9,6 29,3 –7,4 32,5

2017

r r 332,5 e. te fö et i

ef sion - r G S ER S yck grupp bildas

IN EL tr öve R G akt emis 2018 –0,6 0,14 –0,7 –2,1 –6,8 323,7 33,5

Y S TE T astningen ny valtnings- tse E ER xidav kont arhetsarb V astningen för at INV Ö avk stments, ien

avk a hållb ändamålsenligt ve a

CB:s In –6,5 koldio är 2019 15,3 0,12 15,1 48,6 365,8 31,4 och iE 1 et högst e tdelt

et to at ondernas

(AP1–AP4) år år öljens . dlem ,4

tden tf ondernas 9,8 9,7 LD R or 42 me iAP-f 2020 0,08 34,8 –7,9 22,6

Ä set genom 392,6 under ny AP-f . as

MV bolaget er onderna O sidan av volt arkt oriskt aktiep blir egr på d th USD under st hållbarhetsarbet AP-f hist och AP4) int et der ar 20,8 0,07 20,8 80,7 –7,5 15,9 är mer iNor 2021 465,8 er 2001. egi slut yck et Bernar anskning AP3, at ls m ten .Läs . gr miljar be N .D ondernas USD valtning 021 E % ar et son 2 T en . AP2, för G st G-str år 2,75 cklas SCG) ar IN MHE ES (F tAP-f lt ,mdkr nde A ve 20,8 er aget ta tningar ISN K S dan et at (AP1, miljoner . % V R ut till se ny under Magnus to ,% ,% emet % O E a ag ,mdkr ,mdkr D V edömlig st hä en uppdr 400 dr E abilit public visar ör målsät sy slut SR ar ltal följen st a R Kristin till ar tf ets Å or uppgår onden minsk upp kostnader valtning, ant er bolaget at och rkostnader år // vd ondsägda st d re te ke ör rkostnader pensions vid för ter EN tig AP-f ve fö ef te al D a nansiell evisionen tillf me egier ådets ef tern N elsen AP-f in yc L ik st tsät fi anskningen at at öden ex FO HÅL yr r et akt to -

V N kostnader För for fö Gr förhållande och som str Etikr valtningskostnadsandel, Tillgångsp St Fondens Riksr D It AP • • • • • • vkastning vkastning esult INNE A För A R Net Fondkapit Andel TA S R

FÖ

Bilaga 3 48

#

G 450 763 31 19 813 759 902 780 637 450 111 NIN 645 145 386 595 689 344 646 R 92 7 4 7 34 40 Y 185 102 393 365 392 393 S T D 2020-12-31 N FO

9 965 957 085 838 121 505 569 040 396 851 256 637 528 674 784 040 130 1 5 6 2 9 7 80 40 239 107 119 475 392 465 475

ER P 2021-12-31 A E R K S OT EN N K Ä CH ot 8 9 10 11 12 13 11 14 15 16 17 R O N

er

ng

- S G äkt IN E S tillgångar int

ni

N T EL kostnader T emet AL T ande st V Ä sy R är

äk

ER upplupna FÖ B eb ade upplupna ade ränt och skulder ter

sr

ter a och pensions er al ot och ,No ,Ono del m al al andr äkt

an

och kostnader int apit apit T at linjen E andelar andelar bankme al fondkapit

al

H alda tillgångar alda skulder alningar fondk fondk och och tillgångar et skulder et et sult inom AR at och at apit re

B

LB sa tob er illgångar eriv as vriga eriv vriga ets HÅL Mkr T Aktier Aktier Obligationer D K Ö Förutb Summa Skulder D Ö Förutb Summa Fondk Ingående Net År Summa Summa Post

568 932 829 708 968 701 624 76 006 134 92 226 780 1 2 7 2 2 8 − 25 35 34

- 2020-12-31 S ER G S IN EL R G TE T Y E S ER V 61 93 INV Ö 236 790 391 458 806 304 593 905 139 231 674 1 5 5 5 − 39 24 80 80

2021-12-31

LD R ot 2 3 4 5 6 7

VÄ N

M O

ng

ni

N 021 TE andelar 2 E andelar G H IN och

räk

M och A S ISN K tillgångar ändringar V R aktier ör O VE aktier er D E ande

tat

ade är äkt SR ade atinstrument akursf R ter ter eb int kostnader Å er alut // äkt ,no ,ono ränt ,deriv ,v at at at at at elsens elsens EN int delningar kostnader valtningskostnader D to

esul

L ut rör rör N esult esult esult esult esult för at FO -

R

HÅL elsens enet tor tor tor tor tor elsens ovisionskostnader vriga AP ör änt ör esult INNE Mkr R R Erhållna Net Net Net Net Net Pr Summa R Personalkostnader Ö Summa R TA S R

FÖ

Bilaga 3 49

#

G as , et i i at e- - vi- d . dan D de NIN d kan R köp- t det e- do me i äkt er Y örlit- me at e- diser me vär onden T verkligt baser är och re instru- där tillgång det eint denna S tast ingår marknad. tillf et är ränt teringar marknad akt skulder visas atinstru- skuld. alans- app D e ränt diskont tillgångar as ib AP-f N äms (of m perio älle av no do ränt FO st int och oden deller som deriv såld som verkligt dep a visas aktiv inneb So ,där den på aktiv der tillgångar re be följd ande atkontr ändringar at linjen terminsle till vär do som en va. emet är ändringar at en vär visas som Först re tering instrument som vär till som visas ör visas a. på eringstillf eb ör på eriv do och a as änt anskaffningsv anskaffningstidpunk . D do esult do inom visas fall marknad alningar baser deringsmo a. re tor re re ränt ar under ejust ränt ttillgå, visas ändringar akursf a, det do de tillgångar .Innehav der deller bet vid h akursf de do de äkningen .I ektivr at at vär ör Net pant ale som re rutlånade tillgångar ör verb aktiv vär deringskur an oc ränt vär handlas re rep likvid fö er eff r- ändringar valut vär valut antsäkerhet ande marknadsno ant en vär upplupna a esult ändringar e nns älld er ant ränt för ör int tagna akursf at som st iavist visas alansr ER ande är er obser på et amtida a öve tor av e ib P R ttillgå, deringsmo ant enligt D fr näst de kallad do kont kont A E eb ciella är verkligt en int der marknadsdat erkligt esult visas erhållen K S at av till Net följd tv valut så som likvid re OT ebär of vär de. ektiv vade .V akursf ve a tor do visas rutlåningen EN N ränt priser relev är till äms ar av och och fö säkerhet eller K a indexlev handlas nns äknad det eff vär eller äkt balansdagen re visas do Ä CH ränt e till är valut st gativ Net re R O a ade e tagna ber ör tid under be verb per följd do mellan och/ rerhållen andr int as den tf eint at instrument allmänt ne tiden er tning valda ter int er a nuv d till ansaktion, re er öve no en der av at löp visas av de under et Erhållna andr och ve ränt esult fall obser me äkningen app ga till ränt ade är do ändringar marknadspriser vär ändringar rlöp ersät app och balansdagens er görs re för tor de av dep rfo as diskont anskaffningsv ut ående .I hjälp akt för appr öve dep fondens visas inneb visad de d ansaktioner erköpstr Skillnaden ån der et an Net görs de balansr dep as vär tfö instrument allmänt do ta erst atinstrument slut erkligt ändringar äkningen åt äkningen. vär at öden re diskont åt edo vär örlitliga me ut tv kontr vär a ti erhållen - S utifr enligt vär av änt et ir atinstrument ets et a för atr . öpstr vär diser atr av tt G de fall marknadspriser sa upplup D dan under år tillf dan de äkt depapperslån dan rä E robligationer äkt det ändringar eriv rderiv sult terk d tsat sult stå IN S är N T EL Obligationer Fö vär kurs) index Ide liga hjälp kas int på är ringsr ten. under ingår för me sas D Fö vid och ment indat positiv me Vär re övriga ment Å Vi for sålda räkningen. perio V Utlånade me re be har

AL T T

V Ä a i R ER äl at- r ad a- d vid FÖ B fall at- s e fö - på a ode- såv för ad i at gler :s andr me sker för de esult value dering älls re at dering- grun- ade andr as vär vid esult rr där ektiv ån mark är erhållen Guide- örst en en vänds till raden ir fair vär tillgångar gler esult en da IPEV if ter demet som var såle as re valda ingår .V entuella av äv är der an på öve esp på fastst utifr e tor baser rt go ono på Hela al-instrument der -r tjas sina en aktiv vid rev ska vär hållas 9. et de visas de de de int de pa på följer som s ingår vär er yt av en Net fö ering ,men ansv ag dering S vär do vär tt kr alla vär vid vär vär och rt ende de se re kapit utn fondens som tern as Valuation et vär E T slag och do på handel er just al er pa se subst ör av iIFR a ex vär H get till här följer under till fonden en andelar av AR . onders handel enligt ar just ansaktioner det den som tion verkligt .E verkligt verkligt verkligt verkligt fall Capit edje ot LB aktieinnehav at Lån men till Innehav förs sker ade tr enligt rtr till op till tillgångs till verb at annan och de e d dering fö m olag av ändringar sult rhandel hur äms tagna äms ter HÅL andelar as för fö fall, s st tering st .I me fastighetsf sig för per re fonderna sult eller Vär seb value del der för pensionsf tagna be tskurs. obser re upp be ono Ventur deringsprincip dering emål agen. och de at där skriv ället felaktig ade skulder es vär ade äkningen. AP upp är ten erhållits vär vär för te skiljer et fair som vär as till be e ar är ter ör intr esult innehas atr är orm, priser orm, ende and en e via ck der tf int tf tp se y vändas. skat aktier instrument ade tor yllas. dan . diga på varit iono de do ealiser vär allmänna marknadsno genomsnit ade mo dering av är ansaktioner an e ,vilket ektiv or esult thållas Ne ,som andelar som Equit tr as - vär ade Net rr at om uppf andelar ter ån vär bokslutstillf deringen e likv int S ER ealiser och s tast fr på kan G S esp visas ter placeringar som de. ciella no tagekostnader och ny till är at fastighetsf -r do or öve se ska och tv at baser Innehav IN EL nansiella vär handelsplat of ,of till . handelsplat då eller oder aktien uppskjutna hos R G er re ,ono aderna ade de av de placeringar andelar ör cour andelar am at deringen Priv TE Y tt verkligt som tlagen as aktier as fr er S T at av Ir rhandel Skuldinstrument vär vär aktier ant er Vär baser av ansaktioner E ER do till samtliga olag rat och eller der aktier och eller erhållen mån V ade aliser fö verkligt olika er ade ra INV Ö till as esult fö ade vär dat öden dömer ande re seb Erlagda ade ter princip va visningen der tor dering äl es ån ter dering sa be dering. ernational s) deringsmet iden Lån ändringen aliser verkligt tion verkligt raktier ter raktier upp akt do

är

vär för Net V Fondens re räkningen. såv innehas räkningen. till intr op till utifr fondens No Fö marknad balansdagens indexlev index nad. no Ono Fö marknad vär en kas der vär (Int line hand vär fastighetsaktier den handsmarknad. be fastighetstr re

e- t - e. at do del på de vid a för och re ch int LD vilka S vilket och d onor till en som vär R edo- var er as. tidpunkt mellan kr io aktier d, IFR Först ärsdag ende me och at VÄ onderna övriga se örlig M årsr se visnings- till al. stment den går e äkningen a äkningen ade eligger O marknads- ve skillnaden penning- aff av tillgången onor enska esult aktier Verkligt ska AP-f do ernationella e tillämp vid er a tillgångar ter för till re tin öv kr balansdagen sv hänf valut atr de int sning kapit e på ektiv alansr de. tas et örr amarknaden sp likviddagen, ansaktioner till på är både visnings as st int säga mellan ib tr aliser På akursr esult vär rono onder do Fjär deringsprincip den och 16 re re enska om ir fö visning upp anp som valut vill ten per som ilokal tas re till at S riskerna visa sv a Valut . as d a vär ttill as enda ar ansaktioner visas del edo Fondernas sult och det d tp tr eller till visas upp go iska ssiv är tIFR edo edo valut ändringar verkligt och ändig re nier S atinstrument to . ien do 021 N pensionsf av ats Först at mo tillgångar allt tor tor för skulden re ag till tillämp 2 TE dan. IFR ör äkningen net äknas onder E har ne succe fullst visat därme till axis. de ändringar et ag koncernr G H tde och deriv net tnet delas eller ör IN M do amf omr är ändringen. ör et som ta A placer visnings- tas sas En rat tas ärsdagen, och övriga alansr at likvid samtidigt a ansaktionsdagen. .V ör akurs S S. re och ,fr a tr iutländsk upp sef för ät ISN K allmänna do at as fö ät aff ib es se oder V R dlen gällande er erna skulden skulder på a valut akursf pensionsf O tillämpning re anp IFR erka en tighet valut valut es D VE om d av nu uppr aktiemarknaden per under akursf av intr met tuppr E gångspunkt er e app eller visas marknadspr och skulder akurser valut tillgången alut intr påv kr ot rät at

r

me ut den, tighet d terlägga rskulden gäller av ,v ag/ SR fondme sammanf M int dep på visas edo at fö valut at på R tas s visning är rät ansaktioner ,r me gal och valut et ag/ Å yller 10. an do tr le utländsk som av allmänna et samma av // visningsprinciper ät som och andar iv äkningen re sikt iutländsk ändring för (2000:192) denna st S edo dr en likvid av esult er om för EN d ats uppf sanaly aktier visning tillgångar av iutländsk för tt er .Kr edo D

ote

uppr gemensamma väsentligt IFR For vriga ämmer nns en akurs tor tt enligt N L at deringsprincip e alansr st tillgångar ändringen vid -R lagen .Me int öde väsentliga .Ö ade edo för orsakad år Net ido lagen do FO 1 et ib nns -

N

HÅL tillämp vär visnings onden enligt sa terna. likviddag ter ens tor det erlägga äkning valut skulder är till äms andelar tillgångar det ärsdagsr de er balansdagens de st AP ot arb do g ff ansaktioner ansaktioner INNE N Enligt visningen de vär ut har och re skulle AP-f ta kas A Tr obligationsmarknaden, visas då par och skulder ono öv Net Finansiella när det och Omr Tr den räknas till och vär som uppst raden Aktier Enligt lån be och TA

S R

FÖ

Bilaga 3 50

#

G 59 17 76 - 288 420 708 at to − ta NIN 2020 en e - 2020 R 3 4 7 fe es och Y er eali- net Pr S T som ealiser den åt or d

D or vo mkr N d det den. visas ar dger vo FO ar därme (103) do me och 48 13 61 ar andelar 222 236 458 re därme har − 66 2021 6 management valt 2021 18 24 ar t. ör mkr alts ade slag.

och ald if et ttill et aser (111) erb andelar gåt belast positiv åt ). tillgångar terb tillgångs aktier och .Å at erlagts 110 och upp e ade mkr mkr ationsb et ER de sult mkr av 0 est år P R ade ter re ar (0) d ektiv A E är 0 aktier pr K S ter at ,v e esp OT ono tillgångar (111) en (me rr EN N ade , int under K aktier till äv fö Ä CH ,ono ade ealiser 110 ter 0mkr har et

R O at den lt har ostnader den, ingår ade ter or tillgångar d at ändringar ter vo et rono vo den at de ar anskaffningsv tota år fö tme ar vo esult ar rono ade ar esult ,ono har ter et ar tor tor esult vär fö at visionsk at valt at et Under positiv valt ankskostnader ostnader ade net ade följaktligen år ono sult ro tillgångar ovisionskostnader för för pr åb ar - -Net esult tillgångens esult re -P aser S 4 tor andelar erkar ende erkats 5 ade dep G ealiser terna av tor Under se alning. ade terna ter ovisionskostnader IN E S ot ealisationsr ot vriga ovisionsk ducer N T EL N Mkr R Or Net och Ex del net påv av bet ser påv N Mkr Ex no Ö inkl Pr Ipr tionsb re

AL T T

V Ä R ER 292 294 586 18 18 − 568 876 47 829

FÖ B 2020 1 1 1 2020 25 25

13 13 51 882 367 249 − 236 441 391 2021 1 1 andelar 2021 39 E T 39

H och

AR

LB

HÅL aktier

er ade

app ter

dep ,no aktier

vär at

- S to er ade G ER S er

äkt to esult ter

IN EL ande äkt ostnader R G enet och är ,no TE Y er eint eint ekostnader ek enet tor at S T eb at tage E ER änt V äkt ränt ränt ränt ränt ränt INV Ö -R ränt ostnader -Net esult cour esult 2 eint a ek 3 andelar tor tor ot änt vriga änt vriga ot vgår N Mkr R Obligationer andr Ö Summa R Ö Summa Summa N Mkr Net A Net och

- . till d - visas i vär i sa t ör visas r ta elsens LD Under samt ags- fö den do andelar idet till ör för äkts- R Ide ”. do es avkast- re slag R ivis utlandet imiljounder er dr vo int sskat VÄ re av ar .Pr en och ingå och örs e ån M ot a as, d den de ostnadsf O skuld. erhållna app en vo fr K in under placeringar påf vär v at emet fast ar cklad ektiv t. .Belopp den aganden dep st kostnader fonder tillgångs aktier vär ande ar åt sy som uppnår tillämp därme ve som sp mer ost vär och e visas ande. tvid re ör sskat ar ade ade tage, till rf visas sep och terna ar do löp ter de tsv s alet den ter ter re ad do ex valt delning raktuellt cour egenut tfö mo re vo e under er vär ange apit pensions äkningen av rno fö rono kommer allet kat N en en utlånade fö för den, ongskat ss mer kostnadsp s. 021 ot atr vinst at fö vo samt inkomstskat gistr e 2 TE an av görs ter när och re de G E och ut tm anksar kup ald H örbindelser fondk esult ut gif där esult den all ektiv ange IN M det ot åb går å ,exklusiv arier inormalf äkningen vär A arsf sket ir av tor vo anksar ån och 2012 bet S rsäkerhet vär m .De a ut niv ar örs fr atr d mer få esp ISN K er dep net åb vent ir annat V R tillgång en ekt har visas ar till er O VE öve äkningen ,ansv . äkt fast som iin esult me as D en äv dir do valt . dep friad ir tåt E er som int inget gar alet re ,såsom den, under et be delningar och at SR som fo alansr samt För at och kostnadsf är tt R pant visas ssa. er e vo e eringar ut visas ån tskyldig där Å för ib do visas enskommen a fr rä ), // e do elsens ar ar post anskaffningskostnad sult ar st e tinkluder e re rde alningar ör ver re valtningskostnader ve var tpå edo är skat int int fö re ostnader R valt valt onden int EN tällda et fondkapit ade rö som kostnader .In am tor d sskat (mkr D äkningen en ”S er äkningen. ade för Skat N L som utb ot för för har de rubrik m aser öve gående ogr AP-f net onor FO er under ut av atr visas ter a Fonden - HÅL fonden och visionsk valtningstjänst elsens pr därme vär kr alansr ekt ovisionskostnader terna sult do ealiser terna d at erige. AP

ro ör

INNE ib fall säkerhet rubriken denna säkerhet Post In- dir P Pr post för ex tionsb ning som re re or R Samtliga ex kostnader va Sk Först Sv länder slag. och Fonden mer ner TA S R

FÖ

Bilaga 3 51

#

G -

yn tal. till i tre ån två NIN ten tden den. fr då R Y or 2009 av ar äll- ät TP2 ch T polic tning- den upp erio cknat har B r S dande tnings- tal. ocent har te äxla, to fö D tnings- le app elsen är ssa gå enb anst . till N ån april pr pensions- är äknas al fat till fr yr ersät de ut av ny samt skat FO be St iersät ällda e ålder 30 onden onden tlönev går t. int as ån alningsp pensionsr ämd talet tf uppr innan luppsägningslön fr ala at löne upp yrningsr ällningsav anst ts gör et års AP-f est at ämd tningar vikelser rörliga ederlag vä et dande damo edning uppsägningstiden ut utb 65 tb a är est och le av er anst tning allmän a ondst inga är ingåt .Så till at örst emieb mellan If rb övriga ska inneb alningen kostnadsneutr ar till rersät Inga elsele örhandlas gångsv ersät än ger .F pr Pensionsav emieb möjlighet et fö te sida som under e et för yr ef och av ot D pr har st onden omf fonden som ttill är ens tal örmåner m ocent ällts. där tningsb ER tningar ällda. 2021. kan rf längr P R geringen. per rVd individuella AP-f ar av skäl ederlaget sig pr gåt emieinb skillnaden är A E riktlinjer o fö a al fö lönen er anst terna. som Pr ar skat K anst eller re har sida äknas erksamhet S OT var en åt aldrig av 11,5 öv ny personal ar be EN N rersät av etsgiv tf avr par TP1 K fö Först dningsgrupp del till B All emie. tsv är Ä CH y älls när ällda arb .Et kostnads vgångsv tillägg alas förmåner 2013 som äxlingen R O övriga r2020 rle .A ska förbinder mo fö och har ån fondens an näringsv et mellan polic geringens och anst fr .Av ut tal rden emien ämd. re e nns förmåner fastst de .Fö ån av utb ension, remiev 2010 fr Fö ersonal ep est vilket på ar vo ällningsvillkor månader liknande februari .P förmåner . 6 ederlag 1 rp pensionspr dena rar vikelser fö ot ter ondens övriga vo anst amtliga av och emie. ocent gger fö .S månader och månadslöner inkomst ederlag ällningsav den rtjänst m gif vriga by ar januari pensionspr renskommet pr av Ö belopp AP-f och et 1 uppsägning 12 2 18 gångsv d TP1, fö förmånsb - a e tningshav riktlinjerna görs äller tt d månadslönen eller anst as B 5,8 e S ar else uppsägning a av me öve är tolön G E fat yr do dan Vi rVd d gst d:s d ciala IN S vgångsv N Först hav be eller Löner St re fastst utsko Se ar. fö mellan innehåller Vi hö fast som ning A Pensioner IV pensionspr ducer och plan, och planer som brut me so fonden. mindr T EL AL T T

R V Ä

ER FÖ B 272 110 028 569 219 787 073 297 353 189 542 272 219 914 959 610 248 305 146 879 938 336 257 083 085 168 1 7 5 2 3 2 5 1 2 1 5 2 2 3 1 2 4 . umma 111 Summa 105 130 134 S 133 138 mkr

6,0

* till 3 * 65 29 65 270 638 452 288 517 503 717 434 215 521 181 801 det E T 27,7 254 368 182 454 740 440 030 532 1 H vinnor 1 1 24 29 K ociala 26 30 AR S kostnader LB ostnader uppgår 2 k 37 alt HÅL 2020 Män 38,1 ciala ot

So .T

5 soner talt 66 717 321 006 428 907 681 286 179 717 747 989 65,8 872 021 457 869 322 442 983 1 per To 1 1 18 23 re 21 25 ostnader rt - S ER ensions- ostnader fö G S P k

IN EL 2 R G 29 TE T Y 29,2 E S Pensionsk ederlag

ER V vinnor INV Ö K

3 den 207 949 559 186 316 303 895 748 159 544 098 329 293 gångsv 38 och 207 856 788 366 308 178 310 825 838 1 1 3 1 1 1 1 av Män 37,1 3 3 1 2 1 vo 62 76 2021 voden 63 76 ar ar och

Löner och

5 tning 67 LD talt 66,3 sät R o Löner

T

VÄ t t. M at O at sk sk

) rlöne fö rlöne gång apr aug) fö

ut m m

ets .o. .o.

N år (fr (fr kostnad 021 2 TE kostnader uppsägningslön,pensionsav G E vid ) en H en IN M en ckling äv ckling äv A ve sep ve as ingår ISN S pers) as pers) m V K R gång tkr (8 ut tkr (8 ) ut O ut .o. D VE ter och ter (t och E ets sep öd inkluder m öd inkluder ostnader SR år ,2021, Vd ,2020, Vd Risk ) R dningsgrupp st ostnader .o. st ostnader Å ällda ande damö ande damö (t ce vid ile ör exkl valtning ör exkl valtning sep // df ör df ör öd Of m sonalk anst elsele ällda** elsele juli) st ällda** kostnader EN ällda al ällda ostnader or alf ations kostnader ostnader or aug) alf ations .o. per D Personal yr er personalk yr m ärs er (t personalk N L – st apit ommunikation anst personalkostnader st .m .o. apit ommunikation anst personalkostnader anst anst personer erksamhets .o erksamhets FO HÅL 6 al elsens fK fK fOp fV elsens (t fK fK fAff fOp fMiddle fV fHR vriga delant al al dningsgrupp (fr dningsgrupp Isociala Iö AP ot yr vriga vriga vriga Isociala yr vriga Vd vriga vriga INNE N Ant Me Ant Ant Personalk St Ö Vd Le Che Che Che Che Ö Summa Ö Summa * Personalk St Ö Vd tf Le Che Che Che Che Che Che Che Ö Summa Ö Summa * ** TA

S R

FÖ

Bilaga 3 52

#

G 0 1 NIN de 437 350 673 949 385 253 168 828 397 348 143 308 51 356 R 045 602 Y vär 1 2 25 30 3 2 6 S T erkligt 62 D vid V N FO ebbplats w al 1 2 innehav get 166* 788* 541 198* 290 759 314 E 8069* 8 3 426** 642** 180** 532** 325** 854** ondens 1 85 24 2 2 ade kapit

ter no AP-f a at 0 7* 1 0 68* 41* 405 421 281 28** Först sult –776* 7 146** –19** –96** –210** –79** ER P e 16 A R K E på R S OT rsamtliga EN N nns - % K öve 29 13 50 33 33 99 25 99 25 25 38 35 Ä CH gar 100 100 100 100 R O ten Ä

ckning skif andel te 2020-12-31 s för al helårs 747 250 000 000 575 000 076 250 se 6 6 akur ändig och Ant 14 25 20 93 000 236 - S .ap1. 1 valut G fullst års- w 770 till IN E S w N T EL En halv w

AL T T 013 äknat R V Ä g.nr ER de 341 763 041 145 Or 200297 169327 207618 omr FÖ B 166 169 644 167 869 132 5 718 6 5 4 3 1 45 41 92 B B B vär 21 2793175-3 erkligt 155 V 559032-9503 559005-2444 559018-9451 559183-3917 969789-2413 559201-2008 556650-4196 556797-1295 559313-2490 969795-3033 2020-12-31 699691750000

g g g 2020-12-31 te rg al 045 602 310 957 ä olag 300 500 702 900 300 6 S olag bo alien vser T Ant 62 39 embur Finland embur embur A E aktier 107 ockholm ockholm ockholm ockholm ockholm ockholm ockholm öte ockholm ockholm esseb ustr ** H 835 697 028 104 195 St St St St St St St G St St A AR 3 1 42 esseb Lux derländerna Lux Lux

2021-12-31 intr

LB intr ch Ne HÅL en ch -o

andelar -o er

er tt 2020-12-31 andelar: tt d och andelar: ,do Lt .V. och andelar y B per

,do

och och Pt da

aktieinnehav

8 a aktier olag aktier AB AB andelar .l - aktier olag andelar AB OY Holdings S ER ot seb aktier sebolag er .l à.r G S ade ade seb AB er AB KB och 3 IN EL N mkr ade es es och AB 1 Farmland or à.r S. entliggjor R G ter ter es ade .l S. III TE Y ing utländsk de, ter intr intr IV AB KB Holding Finland off S T a h ono Intr ter a a aktier à.r or E ER tn tCorp com Ono vär a aktier ad Fastighet AB stment stment a alian S. st V Bank ono oc ch ono Infr Infr a ve ve Farmo INV Ö sät örst a on. – a r- ro -och a Holding Fastighet onan In In ustr Inve S siffr rt st osof 9 Bost e A one Holdings Holdings de te te ter ane 1 1 as Fo m sla ot erkligt ot ot vriga ot ensk os cor to to vser > Fe Namn Apple Micr Nor Amaz Te N V Svensk D Utländsk D Ö Summa D Sv Ar Ellevio Se Polhem Polhem Urb Vasakr Willhem 4 4 Utländsk First Chap Jut OMER ASE ASE *A

–4 91 75 –14 –19 –55 − 851 926 824 833 035 953 645 de 2020 − 1 459 384 499 953 926 221 61 91 30 5 5 4 3 3 LD R 185 vär 23

erkligt

VÄ 2020-12-31 V

M O –5 93 41 –17 –20 –50 − 774 815 377 644 520 424 965 al 2021 − 764 136 657 825 051 78 23 137 239 Ant aktier 723 641 461 515 338 8 2021-12-31 23 21 27 39

N 021 TE 2 E en G H ostnader andelar IN

M enligt at A S ingår ISN K er och V R er åer tkr: O VE yr elat D E akostnader kostnader ter valtningsk a ostnader tjänst aktier fonder aktieinnehav SR a e a R för dat ativ delning, skat fonder rd Å

pt visionsb

och för ag ade mkr vä ensk // rkö re dr ag, B er ter de, enska sv A EN valtningsk fö till dr aktier a D Övriga No aktier co B (LM) N L administr för et ående upp vär isv iutländska B – tjänst – verkligt örst or B FO 7 tning 8 st Cop o - HÅL C st agon sson ot ormations- vriga vriga elopp danst vriga ot enska talt m tlas ve AP öpta evisionsupp erkligt INNE N Mkr Lokalkostnader K Inf Ö Ö Ib ersät ne PW R Ö N V Sv Utländska Andelar Andelar To Fe Namn A In Volv Hex Eric TA S R

FÖ

Bilaga 3 53

# G d: t e rd 17 134 151 171 171 441 441 763 NIN R me gativ vä − − − −

Y S T Ne D 2020-12-31 N FO verkligt

atinstrument

Deriv t e

rd 90 90 339 339 166 166 595 vä 7 7 7

Positiv

ER P A E R verkligt K S OT EN N K Ä CH R O

d: t 6 6 mån.

de −

508 129 637 753 753 396 12 me vär − 5 5 6 gativ − − än

Ne tid

- 2021-12-31 löp S verkligt e G IN E S N T EL atinstrument längr

AL T V T Ä t har R eriv de 21 ER D 762 783 166 166 889 889 838 mkr FÖ B 1

ositiv vär

P

(–243)

verkligt –105

till E T

H AR gående LB HÅL upp

de är 19. tv not

gativ se

ne ssa - d de S ER instrument me G S at instrument instrument av IN EL mkr s R G ade atinstrument TE Y eriv de, ade ade S T er er E ER D er d ositioner V – vär elat deriv INV Ö elat älld ar elat ar ar tidsanaly 11 er ar atp ot tioner app app app tioner rlöp erkligt Innehav Utst änt alut eriv N V Aktier Op Sw Terminer Summa R Sw Terminer Summa V Sw Terminer Op Summa Summa D Fö

de 64 316 339 257 422 675 329 048 386 997 071 132 186 386 898 076 579 936 24 2 3 1 6 45 19 9 85 7 LD vär 8 6 1 andelar 102 102 R fnings- VÄ af och 2020-12-31 M O tillgångar

Ansk aktier 759 210 147 759 850 365 994 085 599 161 324 085 se ande 24 2 5 18 66 17 1 % 99 ade 119 100 119 100 100 100 100 andelar ter .ap1. ebär w 2021-12-31 och Andel ono w N w ränt 021 TE a 2 E te SA SA SA G H aktier ä U U U IN M S A rsamtliga andr S ade Cayman ebbplats ISN K Guernsey w er V R ter e öve och typ O VE D al at typ ag tent E 9 ono al ag: et SR Priv ckning ondens tent et R ot Glob ., ., y .Inc te ag för emit Å N Glob L.P AP-f mkr för et // L.P L.P L.P för a emit er instrument ing innehav y y AI Equit II, en adsinstitut för at äxlar EN a de, på st på tn Lane Lane America e Obligationer at enska D L ockholm atic th L.P at ändig Först – vär st kommuner bost nansiella eobligationer N sät örst St Equit on ockholm Equit on II sv utländska obligationer kat instrument FO st e St e y på 10 änt skuldsv - HÅL rt th at at Nor Priv stments delning delning ti m th fullst ot enska enska enska talt ats talt AP Fo ve nns erkligt vriga Finansiella Icke- vriga ealr vriga vriga INNE > Fe Four Priv Hamilt Fif Priv Hamilt Idiosyncr WP Equit First In En N V För Sv Sv Sv Ö Utländska Ö To För R Ö St Cer Ö To TA S R

FÖ

Bilaga 3 54

#

G - - . vis- till , ek al - en n- i to- al- NIN d fr ore är lik s as och r- , as e- på R arki rde do jäm- om ade d e åt er te dell- av .Fo as ade vis st Y me tf odik tern då äv er fö eringar net as T fö re ter aktier me ondens mo kr ter eller S visnings- och som Et app ande ex äriser köp- ör st baser nve genom- öde. D tillgångars rhänsyn no ade tillgångar av rf tning met der Verkligt fonder ve .I s) riskkapit N äms do ens mindr instrument ån tillämp ono et vanligt på sa baser st re ta ter marknads- cka. dep .Fö etisk eslut fr akt de. normal .In ihuvudsak dering, ån FO ar om ade görs as antingen or ut as as fr be sningarna priser ve vär rt perio kar mellan deringsansats. en arit ar vär kas deringshier d ter ut der på te amma .I vär der de Fondernas ansp pa uppskat vär er onder nansiella samt tillgångar me vär en .S liknande dering marknaden vid ondens onder vär st tillgångar Guideline baser vid vär av. tr och fondinnehav marknad ,riskp fondandelar rekommendationer al alf vär tupply äkningen a er annan tern på och på marknadsakt eringar ve :s amtida sig at ade och vär vativ st verkligt ällts AP-f in av ade teringen om älla var ex a fr och ernationella är marknadsno ekommande app deringen idagsläget olering) deringar skillnader ve aktiv onder ter Capit or int alansr ter är ån kat Marknaden in av fonder IPEV e av marknad marknad för marknadsno .Någr vär fr äkning ap ande vär mellan en fastst örst fastighetsf deringen multipler verkligt ib or dep eller tr ti saknas konser a etsf fonder dering iriskkapit rapp ,pris vänder den inneb iunderliggande as deringen er ökade ha .F dge a vär ER hur tsäkerst vär vis inslag ex cer eslut er en på ter och arit är enligt siga ering P an ormation at ta aktiv vär a rb egna dering. ämning ihe ss .V Ventur Då A E R et inaktiv valut cko dering fö ut tigt as as kan K om inf en marknadspriser as och markant vänt ernativ st par De er eringar S OT följer D skulder deringen. tillgångar gelbundet fondens ve baser vär od papp vär af der skulle olag riskp and N er samt eller marknadsno och innehav at kr an alt be ering der diskont st EN fonder och vär – på re av ade tfristiga vänds vid – vär st app rmarknadsno y IPEV ve tering. K sning elvis på baser subjektiv met fondens ade av skilja vid som och fö vär en or Ä CH instrument tlämna de vid ter ade olering an et e oende ve in R O som bolag. aktiv och onder ot ter ällen int er in dep Equit at vär fondens no ter eller och ,kor at m pris som upply en dering ,f emp erp er kan tillf dering oder ob av vär e .Enligt ,marknadsmäs eller rapp är av handlas till at iunderliggande ex no TC-deriv astighetsb fonder tersläpning. er onder at e olika månadsvis. O erminer dellens vor (int osit en som det ,f ef alf er de ft tillgångar vid vär d else äv vär två ade fondens tde faktiska .Huvuddelen dering at mo ör subjektivit ar görs dge Priv vär deringsprincip Sy verkliga av delen at ,deriv me ekur det TC-deriv ar ut he ter av inansiella lämnas instrument mellan sker tillgängliga alets a ar är alut där rdep O av förhållanden sådana alets onder princip princip -F vär er dagligen innehav endast kallade vär fö jämf rmarknadsno ,som deringsmet tsv alf not den. nns den dagligen, iv ränt ad vid mellan ade månads ansaktioner tillgängliga - apit örst as as dellv fö apit tillgångar mo iriskkapit tr e S 18 och st ör ade än rså av vriga som gr vär ter en diga G skulders arhet deringen handel esent der der mo dering et sådana har de d samma ernational är a deringen E ot andar en ansaktioner ter Fö amtida vänds rö rt rde rd IN S nansiella N T EL N Idenna ning- st och förb vär om priser Fondk D inneb repr tr vär obligationer no vens fondinnehav vär tisk innehav vär valet fr an Fö pa vidit ökad vid säljkurser der Fondk Fö olika vär säljning placeringar riskkapit iono me marknadsno på ringar (Int likv fö tillgångarnas Vär senast

AL T T R V Ä 2 2

ER 759 872 564 210 902 780 637 inga 722 113 835 276 276 111 776 FÖ B 2020 7 7 7 5 73 81 − 34 32 32 40 365 392

2020-12-31

1 3 637 597 886 236 674 763 839 868 660 51

528 784 470 660 130

2021 7 2 4 4 T 75 82 − 80 12 27 27 40 E 392 465 H

AR LB 2021-12-31

HÅL EG

emet: till är

yst ter ade

ät till örlig ter ter ter ot er del ät m linjen erminsaff ono al gif tning rt r jämf - pensionss en al pant linjen r S al fö fö och fö ER ot pensionsr rkostnader inom G S apit m alning apit älld IN EL apit av pensionsr et te er st inom R G ef säkerhet pant aganden TE Y pensionsme yndighet emet er S T ondk pensionsav av ationsersät tob at fondk säkerhet säkerhet E ER fondk alning tning yst Post skuld älld säkerhet V -F et alda yt net sult – örlig st post ansaktioner INV Ö alda ansaktioner* 16 et et r re 17 gen eringsåt tob ve eglering dministr jämf erhet st TC-tr ot Inb Utb Ö R A Pensionsm ets gående ot re TC-tr vriga ve taganden Erhållna O

N Mkr Ingående Net Summa pensionss År Ut N Mkr Fö och Utlämnad Utlämnad O Ö säk In innehav Å Summa *

28 80 1 3 28 31 13 6 19

159 157 344 565 646

LD R er

VÄ 2020-12-31 äkt 2020-12-31 2020-12-31 2020-12-31

M O 4 int 5 4 5 9

336 166 467 97 35 815 kostnader

505 569 851

2 2

upplupna

2021-12-31 2021-12-31 2021-12-31 upplupna 2021-12-31

N och 021

TE er och 2 E G H er IN

M och A S upplupna äkt ISN K yndighet V R kostnader int O VE och den D tem E er kostnader vo alda alda er SR tillgångar skat äkt skulder ar R ar kostnader äkt Å tillgångar eint alda er // et kostnader valt int kostnader delningar äkt EN

Övriga Förutbet ränt ut int Övriga Förutbet för D L – utländska tillgångar övriga – förutb alda – skulder – upplupna alda N et er et FO 12 an 13 14 15 - HÅL dr upplupna ot vriga ot vriga äkt ot vrigt vriga ot vriga AP

INNE N Mkr Fondlikvider For Ö Summa N Mkr Upplupna Upplupna Ö upplupna Förutb int N Mkr Fondlikvider Ö Ö N Mkr Upplupna Ö Förutb och TA

S R

FÖ

Bilaga 3 55

#

G 0

NIN R talt 965 957 085 838 845 396 396 449 talt 645 145 386 595 771 763 763 008 talt 752 942 987 349 688 607 137 Y o 1 6 6 To 7 − o 7 2 T T 239 107 119 − 185 92 102 387 387 T 100 16 22 S 468 462 116 . D N FO ällor

3 0 at 0 0 3 3 0 å 375 145 232 752 752 å 957 177 137 137 1 7 deringsk 8 Niv 92 Deriv

Niv 100 100

107 116 116 vär

ade

2 a dag. ER 2 1 å 71 A P R å 097 595 692 763 763 − 929 232 265 567 176 177 K E 671 838 510 396 396 886 Niv 5 7 12 11 andr 7 1 8 enommer S OT 2 1 4 6 6 1 N Niv − − rsjunde EN och tillgångar välr K Ä CH va

R O och än

ande

1 0 är ent 1 0 å 270 057 327 327 eb å 961 237 oende ekv 198 198 Niv 90 fr 184 274 274 Obligationer ränt e Niv 239 108 348 348 ober

,

ån - ade 145 971 142 571 607 957 fr mindr S 6677 2 G ter 92 14 22 ad er IN E andelar 107 balansdagen. sk N S ono T EL och per hämt pris AL T V T Ä at är av

R ER FÖ B Mkr Mkr Aktier , ealiser ering 0 59 3 deringen

ade 375 449 136 )or 1 1 vär ter mkr uppdat andelar no där

2021-12-31, 2020-12-31, 339 1 och å ,där

E T (–3 H iniv

balans balans

AR Aktier mkr

LB tillgångar tillgångar 769 eringar fondandelar

HÅL gående gående till till r60 plac ade ,ut ande till ,ut ande till va är ade är ade ter

eb ade eb ade 2 gång andel no der der ingång 2 ut skulder ade der skulder skulder ade der skulder ser ade ränt vär ade ränt vär et eller ändring ter a ter a ets ets av och ter vär och och ter vär och år ändring 1 eller de 3 - år ändring å 1 år å S ER ,no ,ono ,no ,ono för å vär vägande G S andr andr 3 vid för niv vid er IN EL å e under de niv e iniv R G och tillgångar skulder och tillgångar skulder de ån öv TE Y niv rd alt vär fr till rd visad S T tillgångar tillgångar andelar andelar skulder tillgångar tillgångar tillgångar andelar andelar skulder tillgångar vä vär vä en E ER et ad do aktier V at ad re har INV Ö och och och och er erb tning tning n at lsumma at lsumma at lsumma at lsumma visat yt yt visat ade ändring st /åt ova ter eriv ta eriv ta eriv ta eriv ta edo ve ealiser ealiser r r edo

Finansiella Finansiella Aktier Aktier Obligationer D To Finansiella D To Finansiella Finansiella Finansiella Aktier Aktier Obligationer D To Finansiella D To Finansiella För R In Sålt R Or Fö Fö R Av Fonden No

or en er a dy- i r r- till 1 t siga fö på ekt de per på å et samt på t app vä som som - a och eller ingå erna. LD R tläge t eff belopp as. ande av slut a niv or eller or at ad at inr ansch- te eringar ansch- oende som som äv e Tillgäng- ör nansiella VÄ er Iet e br gger försälj- denna var gång allmänt till inf thet kan marknader priser av fi ta gäller st br det gler Ber rav d kr ärsmäs valut a M fondens by d as ve re av priser en indat as på lät d ån all O just och och skat ån marknad. fö me aff banker och sk as er det senar der .In fr som örs. än priser ar ör marknadsdat as kan d ag, fr är S .Va deringen ade at dningen. handlar et aktiv vär as skuld marknad a me olym IFR av oende vär aktiv ter ens ade verb hänf ar och en för därme das marknad. arkin baser temb som amtida en en dering baser tenligt marknadsakt inneb deringen fr nier er åer: en no ekv ter fondle och ycket sep den är olag bolaget genomf vid vär kan verb erna priser hos ade ,kommun, m härle aktiv bokslutsdagen. enligt tskostnader av ob niv på fr okorriger på no obser e ån sket e .V de eller är nns e ter at en 30 till än as re gr ekt int fr ade st på handelsv et versa. as it nns obser börs, mellan N ,drif ering det hö ,eller de e deringar ter rno av at måst låg på deringshier 021 TE den am der er avkastningskr enskilda som in d vänds handlas ändighet tning en fö marknad är sning 2 E tersläpning fr vice astighetsb erlåt tillgänglig handlas an det slut rindir int Vär det av än eller G H ef per vär äkt rekommendationer ter ssa om om tno på e iv okslut tf instrument öv ansaktionen me fö 3 at givna aderiv å IN M sig och ib och siga et diskont rdet nns de som som där rav å kan omst aktiv vär rtid A S ter aktiemarknader e fö par ttr as as av aktier ut lägr niv ISN K or ter ar olag esint ti en enligt aktiv er priser fö er . niv till uppskat ansaktionerna på V R kunna at at fall as tr är valut ecknas öve genomly O ef på hyr ant as som delas men deringen. VE dering valt skat av dat ssa dat deller tav på tersom ycket tigt an D E tidsmäs rapp rekommendationer säga nansiellt a döms de ssa är nier tillgängliga endast som m ut 18 där ör en der kunniga se en upp aktiv upp tillhör ef af lämplig SR en på vär relev . t skulle es be mo Ide rv hänsyn måt er handlas 2 kännet är kr R ot e alf astighetsb vill är vär instrument om instrument* en fö d de nns tning det handlas å inaktuella. till Å d amtida marknadsmäs ret okorriger 2. . N if iIPD:s fr det å me är niv en ar dömas // me rtiden avkastning lägr d om INREV fö mellan tintr och döms sät papp som elvis et tast ing fö älld av uppskjut a de et tagna niv till be EN en me de, onder de tillgång instrument be ydande ag of cering tn riskkapit av ske marknadsdat gelbundet cka e vänds gelbundet der vändas tpris emp marknad varier fi D eringar vär ränt vär vär en har marknad princip ande et är si N L erhålls iallmänhet öden har ån ering Finansiella Marknaden re ve marknaden. Finansiella int an re ve Instrument eller an mation bet at är Ex marknad sät fr st fastst såsom ska 1: 2: 3: marknad .I för instrument klas - FO HÅL rt stigande ve en ta som eb e 1. räknas a priser sa d as In d vilket vilken å å å aktiv och å inaktiv d AP Fo axis astighetsf gan erkligt et nansiella gelbundenhet örr Vi instrument INNE > fonder bokslut kas me fonden ter pr diskont ningspriser deringen verkligt me if or V Verkligt till D och på Niv Niv Niv Aktiv En re likt villkor ränt st niv men andr Inaktiv En handelsaktivit liga Priserna * TA

S R

FÖ

Bilaga 3 56

#

G d e en 104 571 944 597 665 874 551 323 375 877 575 134 134 323 375 877 575 NIN ct mkr 2020 8 4 1 7 mkr 2020 mkr 2020 − mkr 2020 R Y all 12 62 27 12 62 27 12 T tf − 102 102 S xpe dag, D E

N Shor balans, balans, 0 FO 453 369 220 941 683 399 301 056 228 627 910 105 105 lbalans, 056 228 627 910 2021 4 2 1 4 6 tal 2021 tal 2021 − ta 2021 − o 71 23 17 o 71 23 17

T 111 T To 111

0 0 0 863 259 034 469 377 125 248 838 852 262 952 354 354 Risk mkr 2020 4 3 1 4 7 − 2020 3 5 2020 2020 9 9 11 20 .

at

dag, 10 10

> > 0 <BBB 0 0 ER alue en 198 273 476 783 150 127 580 A P R V 2021 3 1 1 3 4 708 954 205 867 709 709 K E − 2021 4 6 2021 2021 7 7 S OT 14 25 N 0 0 ratinginstitut EN d 666 210 718 622 842 958 374 K Ä CH e all 9 719 954 696 369 000 909 910 ade R O ct tf 2020 79 9 26 2020 8 5 2020 2020 4 3 7 ,mkr 130 126 202 13 28

− 0 0

xpe Shor akt

E BBB

5<1 5<1 0 0 enommer årst 804 949 800 175 135 924 593 368 941 219 529 c 361 092 453 2021 5 2021 7 5 2021 2021 4 5 9 71 35 15 27 70 29 42 de välr

101 −

31 av

- S 965 225 287 477 109 109 078 734 981 793 G 419 183 921 555 211 522 867 2020 5 1 per 2020 − 2020 7 3 1

IN E S 2020 4 7 11 18 12 givna N Risk ,mkr 78 48 22 66 tid, ut T EL 116 AL T at − löp A yg V T Ä akt 3<5 3<5 0

R 668 851 661 180 973 120 025 118 ER alue 567 406 792 630 545 428 850 6 5 2 mån 6 5 2 FÖ B V årst 2021 2021 2021 2021 4 15 12 14 51 23 12 18 50 73 ratingbet

−

154 716 632 502 134 134 − 590 441 358 389 ån 2020 20 4 25 2020 2020 23 5 6 35 et % 2,5 9,0 3,4 utifr 25,6 30,4 13,1 18,0

2020

akt erstigande AA

T 1<3 öv 1<3

E olatilit 582 018 164 764 105 105 924 877 305 106 editrisk H V årst 2021 3 de, 2021 − 2021 1 6 kr AR 2,4 7,1 2,4 8,7 9,6 19 22 42 51 s 2021 10,9 12,5 0 vär LB 648 627 275 655 937 538 130 HÅL 2020 4 4 9 2020 27 4 4 37

erkligt depapper

<1 tv vär

AAA

729 464 377 570 798 430 296 524 c 2021 1 3 5 gativ 2021 3 9 ande ne 16 29

de d

- ering cember ebär S ER Marknadsrisk 31 me G S eringar instrument de per , , instrument instrument ränt IN R EL er er st ersi lt lt 31 G ve ade av TE T Y risk In Div ta at edit ta ade ade per * at edit S öljen to mkr st kr to mkr er er st kr E ER cemb ande a ån tf er V de är fr or etsrisk, år, år, elat elat mkr INV Ö atpositioner elat visning eb a ag öljen öljen er ar 31 ernativ tf vidit fallostruktur tid tf fallostruktur tid edo änslighetsanalys änt ealt eriv änt talt editrisk, ating, ealt talt R

Finansiella K per Aktier R Alt Valut Bidr Likvidp Por Lik För Löp Nominellt Nominellt R Por D För Löp Aktier R Valut To Kr R Nominellt Nominellt R To *

s a, at e la om t t - r o- t ta et all gick arisk egla ek ämd ån odik. fö en ade visas Andr två tf de- ellen iolika ör enats st d- D as LD at d upp et rtota der R hist do dags a, som Value a valut Tab ar gemen- ersp be utifr senast a. fö der ån genom at Shor et jämf år är VÄ d re vänds en me d än sist en åt enskommit e är M och enom aganden Först e onden andar er dagligen. O utifr an om sult te agna arisk. placer ån deringsfr st äknas rden ocent ikänslighets- gjor .G som visas re ec örr den skall är fö äkningsmet öv as da st volatilit örlust AP-f senast dagsdat pr as 2021 är rsimuleringen tant som alut rf .V äkningen ade ber ber en der er fö at d det är per utifr de risk er gjor .Exp ad rv onden fö er äv det är r6,4 marknadsv sen är en ölj fö akt marknadsv är horisont tf sammant tf risk görs Fjär rb aliser ade vänds va . cemb tillgångar andar visar at äkningen fö re denna har an esent vänds simuleringen st por ade er iårst under et som pr de inneb ren örlust av risk och tillgångar på år dagligt an .I fö Simuleringen Risk la den den aliser ocent N 31 et Simuleringarna tf ognostiser säkr ad yckt re at risk marknadsv pr 021 marknadsrisk D as at sannolikhet at fondens fondens onden vikelse öljen 2 E TE ondens ektiv om. pr tota är edje triskb för tr rden tf G av per rf as. er et Tr at perio ut ad under fö 75 H äkningarna fall. aliser samtliga där tliga baser AP-f som dav por et IN M änslighetsanaly fö gör ersp Value giv visar kommer re a, en A Ber delningen ut esent gemensam enats ocents tsom a ellen en och de år ISN S er tning .K fall t. en ondens minskar rsig. har år aliser av V K R marknadsrisk ör ver pr en pr ab som tlig Andr tal re risken ocent av visning ema mät rf it rfö tio ocent Fjär andar pr O VE risk dan. tr triskp ån 95 fö valut en a, ar e pr st D behö fr onden d va princip fondens kv öljen tlig tillgångar ade E edo ade ne ex e riskmåt förlust risk tf genomsnit och av 8,4 R tkor risken me akt på av till de e Andelen SR s: ell int går AP-f risk Först or r6,8 gången R vänt ret ade ar ade slaget senast edje aliser ut Å risk tab och ut genomsnit alp va och re // för avkastningsut avkastningsf fö de er ondens iårst tillgångar tillsammans som gger ämd ondens Tr äkning ektiv öljen. ad öljsammansät entuella äff vänt eringsvinst av d by dering st ot rde a, genomsnit sp tf inansiella tf orik Fjär tr .F risk är rt a. den rvid EN av ev delning görs relat er illgångs som be fö öljen ber tliga re D -F enligt por ändring. för tet ocent ersi ad Fö AP-f tf por va N L oriska till ör ahist och öv .T övriga som är a erio Andr visa sen för pr er andar år. or av FO HÅL 19 marknadsavkastningar hist ellen men den -måt div tillgångarnas st talsdat a, edo öljen dat de Simuleringen 9,6 dan d äkningen och tio vikelsen Först rdenna tf AP ot änslighetsanaly rognostiser ab edje ealiser ar tr talp INNE N K P Tillgångarnas analy fondens riska simulering den hänsyn normalf it års vär Tr olika fonden visar Risk till cemb me visar tillgångar me R Ber sam om marknadsv vensen till av kv 10-årsp Först at to Fö genomsnit por delen dagligen TA

S R

FÖ

Bilaga 3 57

#

G

NIN R Y S T D N FO

ER P A E R K S OT EN N K Ä CH R O

- S G IN E S N T EL AL T T V Ä R ER - 4 3 2 FÖ B 35 to ti eller 838 842 396 763 194 595 598 763 765 af 1 1 6 2 9 alans- 7 7 net kr

umma Summa

S ib as ibalans räkningen positionerna räkningen bindande er ilaga 3 3 2 2 4 4 örhållanden ckla 35 35 tsligt esent äder ve vrigt* pr tr sf T Ö rät e är E vis tav H Övrigt* int aff at

AR 0 under LB 0 tas to- 056 056 som to- 51 51 310 der vanligt HÅL − 310 net Net 1 1 ly tal e belopp av normala entionen Net belopp som int som int

0 under har - som er e e tas er er 51 51 776 776 liknande int belopp 868 763 631 5 5 skulder int tal net äk het 4 2 7 erhet angemang e S erhållna eller men - ade erhållna belopp Säk och arr S ER int är fonden G S er tning ens IN EL ade R G tningsav elat som t- 0 er om 763 763 763 763 kvit där TE T Y R tal 838 838 838 838 tning insolv E S vit ning 1 1 1 1 elat tal tillgångar ER V kvit k R kvit om äkningen av .

INV Ö amav tal

R om amav

R angemang

under

Finansiella ramav ibalansr händelse arr samtidigt der 595 595 763 763 ly 838 838 396 763 159 elopp alans- 7 7 1 1 6 2 9 tal. . tob ib as räkningen likvid LD eller tobelopp ibalans- Net er d R räkningen tningsav me Finan- när VÄ tas Net esent samtidigt

M kvit pr tal. O net 0 0 örhållanden terlägga 0 0 av sf at som äkningen är som tade belopp alans- under sikt rskulden ib räkning förknippade aff fö belopp räkning der av Net ibalans- ly er liknande tade skulder en ej ibalansr likvid skulder Net och tighet eller nns N som normala fi 021 TE och 0 0 rät visas 2 E 0 0 to- tning det erlägga G H to- har edo under IN M belopp kvit tor ta om A S Brut tillgångar och ISN K Brut belopp äkningen som om net och V R tnet O VE tillgångar eller tal at D E tt ens, ibalansr nansiella skulder rä SR fi tillgången R ramav insolv a Å och gal // tillgångar skulder tillgångar skulder visar äkningen le av mkr mkr n aliser EN Finansiella ansaktioner en re D – ade ade ade ade instrument ova N L tillgångar skulder tillgångar skulder bindande har at at at at ibalansr tillgångar eller FO HÅL 20 ihändelse likvider likvider likvider likvider vriga to tsligt to AP ot illgångar eriv eriv terköpstr illgångar eriv eriv Ö INNE N 2021-12-31, T Ej D Summa Skulder Ej D Å Summa 2020-12-31, T Ej D Summa Skulder Ej D Summa * Tabellen net rät siella fonden och net TA S R

FÖ

Bilaga 3 58

#

G 90 597 187 304 NIN 2 R Y S T D 2020-12-31 N FO 0 1 320 353 117 187 828 2

2021-12-31

ER P A E R K S OT EN N et et et et et K Ä CH år år år år år R O AB

under under er under under under

AB KB

tt tt tt tt tt agande agande

tillsko tillsko Fastighet tillsko stment tillsko stment tillsko

t AB KB a ve ve

- S ar ägar ägar eringsåt ägar eringsåt In ägar In ägar G tp st ane st 1 1 IN E S ve ve to to N T EL Mo Polhem Aktie Polhem Aktie In Urb Aktie In 4 Aktie 4 Aktie

AL T T R V Ä 29 15 18 29 18 ER 253 195 170 453 503 486 FÖ B

2020-12-31

33 19 35 33 20 259 250 113 498 515 526

E T

H AR LB 2021-12-31

HÅL

Ltd .V.

ty B

et et et P et et år år år år år

- .l OY G S ER S .l under à.r under under under Holdings under IN à.r tt S. tt tt Farmland tt 3 tt EL S. III R G agande agande or TE T Y er er Finland er er E S tillsko tillsko st tillsko alian tillsko tillsko ER äkt äkt äkt äkt V t ustr Farmo INV Ö ar ägar ägar eringsåt Inve ägar eringsåt ägar ägar Holdings eint Holdings eint st eint st A eint or

tp E E as

änt garlån änt garlån ve änt garlån ve änt garlån Mo AS R Ä Aktie AS R Ä Aktie In Jut R Ä Aktie In First R Ä Aktie OMER Aktie villk

siga 28 36 52 12 as 561 132 023 608 500 000 d 1 2 4 6 LD akt . R me minst VÄ ående betr 2020-12-31 M till och O est 9 marknadsmäs går ter 36 44 12 18 till ,ut ienlighet onden 177 310 233 608 500 000 upp dningsgrupp 2 1 4 6 AP-f le damö onan ående a andel och elsele 2021-12-31 ansaktioner närst Först ter yr Vasakr N tr ägar st 021 d till g- an av 2 TE till d E me damö hö G H i gär me aler IN M ondens ående om: be A S fondens elsele kat rtid slok ISN K tningar onans va samman- or V R AP-f där yr et et et ti et olaget a O a aganden närst st år år år elopp år D VE åt m ib gst ont E ersät 6. AB tvid rk Först So olag Vasakr et Willhems kat hö SR AB agscer likvidb om: hy R samt seb och not under under under et till under ti Å ående 24. fondens AB tt tt er tt tt tpå tt tpå rtid // visas es ,se IV agande .l agande agande at för at va iIAS löner Holding a upp elopp onden EN do intr samt ad à.r er er d er Närst re anden tillsko S. tillsko tillsko tillsko om köp tillsko om agscer tvid D L – ch t äkt Fastighet or* äkt me AB äkt et AP-f N -o ende Bost onan yr an et likvidb a FO 21 ellen ocent ar ägar eringsåt one eint ägar eringsåt re ägar eringsåt eint ägar eint ägar för st - HÅL nitioner er vse tp st st st sammanlagda a till ot ab tt pr A dningsgrupp OS ve ve co ve gär AP änt garlån asakr änt tagande änt tagande För INNE N It mellanhav de do 20 le Mo AR Aktie In Chap R Ä Aktie In Se Aktie In V Lokalh R Aktie Å be bolaget sta Willhem R Aktie Å köp upp lagda * TA S R

FÖ

Bilaga 3 59

#

G

NIN R Y

S T

D N

FO

ER P A E R

K S OT EN N

K Ä CH

R O

- S

G IN E S

N T EL

AL T T

R V Ä

ER FÖ B

T na

E H er e

ip ls AR m LB inc yde rö pr öm HÅL d et st tr

gs b rg ot ös ot me in m m er lig Be Sj se nt n. da g da el rd en le le m se ge er vä in lse b lse s h vä rlid äm en oli gen st oc av isn Jä yre yre - g ov a os 2 ar sor in S ER ns s- St R St C vi G S in e Pi re ng ed ik 202 re ger IN EL nt sr sa- Er ri de re R G ni son and TE T Y iöve is ge år ils Å er rad S ör is av E ER tin av N df se V ad dov a Ka ri ad INV Ö re at ts 2 or februa tt a to dn ä p nn 22 pr de 202 A ice ena uk or och ri V A n ska el up eta röm den H För rb de ot ot ts är son m st m n ta an som d februa ns da da na ge tu åll a or in den 22 le N le läm LD R m rh e rH lse lse

ran

isn sa fö fon tt VÄ den z te har M ov en ka it yre rlo yre e O is av m Pe St St ls ed d ol w ha sr gem kt C te fa bil kh use gen år a e ät sor in

säk

rn d oc Br er vi ll, den St nd ti me son re ger de son ra nsb ls re er er ka fö on er ns io rad av

för

N nn -f m a rd is rNi se 021 kä m åv H O ev ri 2 TE AP p te G E vi tä a n rr to H av a ot ot Pe dnad IN M tt rs nn b r Vå uk

ns

A m m or S de fte ku Ur A ISN K såvi sson da bje da För V R gi e g O VE och p ull rik le le D

se

tt, E lin E a up sk lse lse s nt rK R SR ssed de yre yre

el

ra om Ke Pe Å

äk ng na ts St St // rs ni m is na EN

yr

fö ov tlä D N

L ed äm FO m red tat el -

St

HÅL är d ut AP

INNE H go sam är TA

S R

FÖ

Bilaga 3 60

#

G n - - - se - lig nt - NIN lig ge re på se d io tig- - R ra t ru el in nt as ng Y om nt tt d tå vä nt me ss S T ka da de hu ä är se gent D e gra ge go ra ar fe ällni felak er vi någo er vä rvä st oe N vän int om nå oe en upps va tt pro FO åv . och en n fö in inhämtar p ck tlik har et er ,m a s n fa på n tan at e tta rh på onsb A ka se e rvi anskningsdo si et ck ka tisk or och ka at de ke håll or vi rh tIS er an n de gr as ser int er tä dar ep äsentliga ber er sä ne re ke g et ör och av er b pp ge vän rv som tav av in en sä gh och vän tsk ssa risk n ämp ell e enli tu ti g an fö utf ten en d ssa rs rimli an ell de ill na av at ak s A de ssa he tt tör ten någo tint de d fö sta on : erna och an if gra g äm el is an om tIS si sig de he a g he si n. ut .F ER P åll am t. dr rek tl gra mer m m ts g es om risk re A R ks di am re de g lu of ån K E rh if tt hel at nns er ut vi va ormar S dr ks tgör rimli an hö som kom fi am es enli pr OT fö ver sa de at ,va ell lls b ess utf utifr EN N tt en och on d n ti n. on K a rt an ver ll som er tal en si ti er si en Ä CH om tt sa fo d ti å n g, er ka ge .D R O äll et ut är vi all het is in vi dömer t, sä rt st tiv ar pn ge ta re e såda ell re har en stag, annat om me gh ra et ig om be lig rt fo rk sv in ss en ilt isn on visningen, ra na tup kti vå rh rig ntl en och si mis tfo et ve er isn la mi ten ve on ov vi och hö lt at er ke ge ek av e edo tom nd ov om ed bland llämp ti at och pp san är fe rpå sä rat iS oe ensk a re ar sr eller

n de ta a håll et rsr aga ,u rn ål ed sr lle g fö de de del er fi iår der

är en isk lig ne ti gh av iå m - åga gan nt ls st so m år nt re in imli ssed d om ka d omdöm rhel

S så m A den vi ra a R an on kti er So lt G ta yre ali se te si la un a un de identi heter ligheter åtgär E åv • IN Re N S när för an st fon re Vå vid vä he som gar vi fe gr lig p gr nel un

T EL AL T T R V Ä e - ER - r io p- en . - - FÖ B int rk . ar - r lig el er, an ng ka de at der ys som ar ty det ov ng r tra det sv an ger fö gra nt yr tt gå er en rm r pl es är s ni at en en on n fö ge st en fa b n om de tv se fo a har sf nå av up d era ck in se san td äve g oe ar tör ge fi rä a ig on di er ar en om in gen tun vrig sav at si n me st rt dr yld tav som ar på ng .De rek nti a ta iö ren en ar än håll sv ni

di ge de isn ut fö an sk en or E T n. in ov ide nn äm en ut vi ide tö och p sv dv ne er an n ten

de an n. lig en tör nö in b he H de on ra as na an e AR an tio isn tal tio ed som ent id tinh ti har td ,är te rek tt än är ge edöm

a sr rek in am LB äll ov ut a n äs V a at et or di di en er int ssa rb ks

rm ed år vrig m . prä de isn st rm tio iv n. som gh tör fö HÅL fo sr get fo av a iö for er en ti pp de de up allm som g ov ver

rk in en ge et te n rek g si en a år in in in vi in ats tra an edöm ve a a on si rm on gh be lak lan ge om di b in re ed sr tör tt

dr de fo ti isn ap om ar uts fe äl äll en sä gör dr vi in a kti tat st in de de isn år den an en vi ov er sl lig st ag ,va rek rt an rre m nsk la ge rk isn an ov er av di a se a ed det ar nt in rk tl och vå den for ku fe dr ve ov g äll som ed et tfo av och sr a se de - en enn n nn d sa in år edöm tpå n, vä har ve ed st ll sr gh g. det at

S ER ls de de den lig io och enli rk ro år an an G S rd tio me tlä d n tb nt ra en ch rsr d nt kti IN EL an a om se at .Vi en ve en la sta tt äll åga yre de d me se tå bil is ä st so R G tfö at er ta ls ko a Y st tal rm ga äve sam ba rm fe m S TE T re en ar ig vä och tt a rm pr rk E ut fo se ban nl vi a fo håll det yre rat nde n na ve för ER är in sv rvä en vi, in sen st er rä lig lle up s V sva rt av am re ne a sa se INV Ö et a an tar on a tfö pp nt re id D an Vå Is öve si håll Om in ter är re vi el int V och den nn de rt ofö ak vi ne nn yrel et tt yr tu se te

har de an vå och är be re in de nen por St D sva rä St den at vä he sen fon

s- - t s r. r der r ng la t da er se

e

LD tat - p s- on ar ta än sam på on tni de tfö sv rs n R ät tt an vrig an ta sf ng a ds t än 43

ls

VÄ rs pr rä lta val an Fö iö Vi och n M O går up on si su ör rig bal dar rt tte ll a ge tio 1– a

in ti rFö g n den ällni re .F öv ni har av. ig in a

te

fö en st och tan Vå vs de kr kl sn in ge p en a a ns rm orn n der en lS e. ia och sa äc ge isn in na se ell ell si on ge na rig e an e llr n. vi fo in sid

n isn av si in ng ti

ät

in ov än sf ni ve ar håll rig de på ov a isn tio tdes ge isn ed lig nan fi nan fi on si ov äk a iS m ör ve g tär an edo nan

sr ed if sr nns in allm s tr iS

er

ov nt s när ta tal an fi 021 N 802005-7538 år t. sr en ed ta ern s de d enli r 2 år ut n sn E TE ed s år se des p sr ul nt ssed iv äm te G sr )om den se ar å vi H vä år tI on kr rs IN g.nr av na es oen sv äve än

sb

M år den har 92 a fon d g si inh åra a A or umen tr es er so K S av :1 P- än n enli vi vi an rv er nn ISN V

edo Fon ng iall och me at re rb ob a har fö åll ion R A O dok ni g . de d re sk de sr VE on 000 en 21 allm ör en de är d vi d eh D

on

si 21. tt ta E ta (2 nli rf es an on go eti is un at år onden, vi 20 fa g rs 20 om dar nn och SR re ger re dä äll si .Vi tgo ev gr m ti n R

si

idet pp La Fö b er en fö st tal vi och an ar g kes b Å

n en rår ch er yr en ge // AP-f ru d av ag är rk st ut re A) st sv ns som for in tom rt fö –62 )o d fa rt enli rt io in um cem sa an is EN me tl en ty (IS för isn fö två fö s vå D sta or 44 der bil g

evi

lls en N ande ut den g et de els d ut rn den rt rev liga dok an L a nli ti ng ov ör ng tdes FO pp al gh fon nde 31 tt ti so jo en ed 3. -

R

HÅL fon Enli te ä Vi ni g fon ta rF tt har P- orn nli P- sa run har di P- g tde åls et sr –7 AP er evi INNE Fö Ra U Vi A sid ie (A vi den åre b räk G Vi Au enli R A full at m Ann D år 62 TA

S R

FÖ

Bilaga 3 61

#

G i - e t - d- en a a- - s är NIN s och n rig ell av ba kt ts R ra ng nn s den ssed um sk som r- lu Y nö ta ge ve on n nsk rs un n den T ni ku en on rs si an es som S är gö lt ch fon in si fö iS ge ke fö de öve fon b n D äm et els P- vi es rä ut gsp gr N full va ,o en er of nin an P- t, de FO som rh yr A re ssed ar och A lu ör en tinh st ,m d ell pr av om gån er åll an . er ska sf ke ta on nsk g ta es g ng at rs et er en ra en rs ut us rh b åll en rd sä ot si d fö ste rs e in del tni är m rh tgo rd vi on de rh av rFö ke g .G si fok fö ng tgä för al en d re har är me av rFö ad å tme rv ng fö sä tgä . d en vi och tt a tni enli å re tg g tvi fö al . fö ng gra kni a ng och on in at en där e dr de bok rat ng av rs si så ls rfa rv s tt av tni g är d fö ck kni tgo på an ta fö al tni g vi ng är råd och fö sä m al ut tä är re st ni ömn yde öva 2 ER id den en rv rimli gra döme m eb och P R och an rv pp m enli a sk ed ten et pr om A E tv nde on fö g b inn ,om b er 202 K fon si en fö som tu an on frä an er he de S OT na P- ga vi d s hö si tom rhel g a et och rd ri s N lag om on at da gr ell rd ild an EN an A d yg re en 21. en vi ell de si D am m oli K Ä CH de någon si er le re t. rsk tgä R O ta tme 20 är vi on un de on tgä ks å tal en ar en me etr tör m an dar sä g g and rs e ar nde an nns et et re en si an ssi he å er eno a ut februa in C in

bl ls tb rat fi es ng un ig tFö sv fa tal rek rh kom för av of m fe lig na rv ha gn rt 22 is or er de is or er

et äf ut fö di sår ten n gr ro nt fö e ta eg eg och me is det ke d pr ällni om går rvå R er R m de ti ka del en rp se a ull d rev rev ar rat på san b etr rt ev ap sä rat st llk såda lig sk vi fö den son av is av

fö tä om sk all rvi ti vå vä .Vi m ng as rn ål vå b a an g fö e som en in ng på nt er a ol ls rad Ka rad

ss öt ns äll en ti m de sk tni on ag, nt se se - sni ga en so m ed io st äk imli rig er ti al ilka på s och en se els ti rl kh rNi ri dnad ri dnad

S di sk vi rt m is R an So na. V va to ena to G vi er rk rr ve els vän ep rv ra isk ng vä äd de le oc te or el or IN E edöm er tua uk uk Re N S an vän öv ska Vå där rev b ve fö gar iS m an sk fö p se ir ni är tr si un re St Pe A För H A För

T EL AL T T

V Ä t rt R a l- t ER de i lt- rt k- a FÖ B s r - sk rva Vå ns vå ar - en - on . t -

fö an ng givi den äc n. ns ti er öt en ta an fö rva e av e. or rt llr sv an ng io et a at ok s t sk ch

yd kni fö n rig is ti de sa se et ro ion ten kt gr s int ev fon jo har tni ni tb ia et n den är g an nh ill je is nk b t. ge . ve R P- san ens döm at den på ska ev la la r äve fon m en har in en iS A ull tär tal val p ga ge be tt fon s en tlin

pu ul er tet tf ta som ör or lä så ra tr id el era vi P- an tör en ng it ta ut ren na s de at P- rik

ef fi nt rs en rf ge lle tör na ls tu A äm tö än A s laga E T tt rek ve tni ssed sn vrig an och en nti har ta di ion Fö åra tör tfö den an p mad tro rek en H an is in al on ll iö inh s ta yde ev ide n rs någon si iav rv rek allm on rs on di ls igt AR sam de ev rv e ti rek fon tlö ti for re LB g et vi ge Fö R fö vi har fö di sam den ut tk and b de nns an nde re ar de har d di om P- or Fö de ty in in av. a enl bl d fi 1. fa vi A tua HÅL tn äll de d m an un de de rn fon tf si är an ts v om som isn som 02 äf och kr is en ta och vrig g om ik a lan st en när e gr an ga P- tat on iö äll gar ov det rk r2 se tgo håll sa ev lan ag rs A ka ti en st inr ib len etr g s is enli kra en gar rig äll tl in äl h är ol ed ve fö b iv ör ta na sa ter rk mer n ve som st dlin g rFö ng a els tr sr ån tom tav kr if tdes onsb st rs an om ni ni ve en tn oc ,d a ng enli iS g si rk an fö he yr for år llg och den de es enli lt ng in en dr de vi liga rk Fö on ga en en at st ng kon ti sk s kni vrig en b d ve sh ar va av and ek or tni ni fon an a se enli re en ve rf a on ar av äg an - så ion na de an en är iö oen ap gar bl s s .D al S ER er tt is on gr ls P- m si rs ar och sv för el tt G S m fa ock ev er fö si av n A er tal vi enn er so sv tde åls ch ån en ar den den ls sä rv

IN n vi an ell m en ensk an ut tt fö EL a int n yre ta re td ob vi llg ng de ang so R G te rr ll an a for ti om tom st rt g re rat da els äk ni fon fon TE Y äve rs ti är en rre ge na a s dr S T in e ås de en d lt ef ka nde E ER m id or in ot Fö ng för fö enli sk se än sen yr rr els P- P- ,me is nde V te ad un ande gar d .Vi st . inn A A ga an rvå er har ut an tfö den yr rva pa INV Ö Vi tm av tgo eti om ås er er ter pp al nt Vi dni ån ar ar g Vi och är re der St fö ta ta ta gen yg lö m an n. ls is tt töve ve r. rig ng le llg run har sv sv kes a yrel et fon et rs rs in on

etr Vi pl de ge br Ra och U U in ta öv ni an ti G Vi an an enli yr lig St D sva av fon och D Fö Fö för ek b den

om till - en r inte tig tivi- tsatt upp- edo- som LD fö på ande ek som ande som da sr ock tur en R orma for le verk ta D ratt or till eff också år fonden VÄ felak utf och tor n sning- ger M fö gentlighe- ager interna tillhör om ar väsentlig fäs visningen struk O ber oll. om dr ak ka sådana om att en oe s tällande sf tsätta en a som ratt hänsyn och elsen Vi edo upply av som fatta fö os yr som for nns sr ,om ättelsen. gör underliggande Risk kontr d verks fi revisionsbevis sätt fondens st erhet ättelsen iår de inne me revisionsbevisen, att eller de ändamålsenliga följd tighet n av uttala och det ett intern evision visningsprinciper iatt antagandet osäk uttalandet på ger till ka utelämnanden, del visningen visningen. esentationen, däribland på och av rr do att torn N felak ratt re ak era as evisionsber pr åter 021 den elsens edo edo förmåga fi rr 2 E TE uttalanden. tliga rvå lämpliga fö förhållanden sen evisionsber sningarna sf förhållanden G tighet fö tyr ir vänder sr inhämtade ir fö H sik av är ide sat baser IN M äckliga åra inte is an år väsentlig vi modi verksamheten. A S av ollen. ide eller erhet eller visningen, ISN K rv felak väsentlig som en av slut te upply ser V R tillr gentligheter lämpligheten fondens gripande visningen händelserna O fö ydelse men ar på sat er edo VE är oe ståelse kontr tör någon osäk datumet tsätta D E ren åsidosättande der attningar om grund om dr ,mås äckliga, öv sr edo för bet s ek slut sr och SR fö d nns el vi tor till for iår R som grund väsentlig som falskning, rimligheten dir fi händelser ra händelser n år Å än eller en har lämpligheten . sat ättandet otillr den bild. en e ter s interna vi uppsk me tviv Om ak am ka vi // en för s, sf är Vå fr e om a a ef os ar och slut uppr det ar EN vi som ens väsentliga tionerna D högr opi, iden sningar en sat sådana amtida och L ar oll der tör vi tällande erhet längr der N utgör är stag, tändigheterna, tvid ydande den fr innehållet visande ormation anskningsåtgär vänds ek slut ser n - FO HÅL aff vär ar sningar vär ansak revisionsbevis att upptäck ter mis imask inf sk kontr gr oms teten ut an dir upply dr verks drif en huruvida av bet samheten. osäk uppmärksamheten om ly visningen. inhämtas ka inte ut och arna, tr rätt AP INNE • • • • TA

S R

FÖ

Bilaga 4

21 20 G IN SN VI O ED SR ÅR

år

–

Bilaga 4

G 3

NIN

YR ST s . . ND tal et rer för FO api emet tem nä

tk st ys som sio sit sy lj ns nss pen lta io sio tfö va es ER ns por ig för pen n er OT rpe a Sv N ligt fö er de CH a ys ja för O öm tt väl g

ER ÅL ed ny lin a tanal och ck M at KAP H tför lig ve at öj en m år ut ENS OC är nom st G a 30 A ag st ge e ga RÄK ör et R nd yg pdr st ag tr

PPD up till ra U as pdr mma bä lir E rn up ko ne tb LS de för de TE tde ut sin fon at ov ta ÄT ER AP så AP2 beh vän

SB G

TNIN ar AL a. RV ner rn a dr FÖ sio sk de ner t fi pen fon bi ns de ra io ch og AP ns to och e n sio ET pe na dem H ar a oend na budge isk de AR än ng lm ns ni om ober pen ÅLLB ate tal on de H ET tal st de be ek in ut sav -fon re TEM från ts a lav e lta YS gif va de av ga SS jämn för AP AR N en åend a O är st från sk ING SI n fri ut som ra ER ne är som ST io n och tryg PEN nde tal ens De ar INVE tp et. api ng slöpa tk ms la gni And till em er ko st ta ff

In sy be bu svän

N O TI SA

ANI

RG O & G 4 5 6 8 2 5 6 7 RA 10 15 17 18 20 21 23 27 30 34 37 43 47 48 48 51 55 58 59 61 62 64 68 70 76 77 80 81 82 84 96 98 10 10 10 10

PPD U g r lin g pe 21 ck lin 20 ve ck pap G ut ve g de IN LD N a ar ut lin per SN r lb va ck ci vär VI ÄR O n res te E ve rin O TI sio hål lati de vi et gi en he LS re ut ER sp an ED SA te tig för 21 rs l OMV em ra tär TE 20 ns ol OT ing bär SR och st rät je ga tr N er te åll de ANI sy st he a mål ÄT g ng in rd t r ÅR RG gs ar la ER lin ni tföl er kon H rän ne S an ,mål ns in lb lig st vä or EN ap O er rt sk ba SB ck ast por OC ch lse G pp tio H ag AR sio ve och och eh sk tiv G st hål po glo a G avk e inve g ing ER te ra ni fi ND t de OC e pen av ET män :s ut t ad g ng -o ät lar NIN gs O K pdr IN inve rap ng dat ta ns va nin ner AP ni ng gs er in de -F ICK IC he l D G up spek tar r på ng g RH ts ör ni FN ts TNIN ch ul je ter rin r ni in de YR rt tvär RL d A de ER ar in he tf d he to ati yr xpo de SK räk äk sn nsb rn lla AP BL ta d yr R ns iper be ST ter lb tni er ar yr al till ar AL es tföl no rn st nte sr vi io ,an ST ty se g sie Inn RBL iko el VÄ kna ar gr at st gf lta sr te rn ha tae EN ltat el in RA ER et -or st ål ar de år ed tna VE hål rval te LLBA lb m spek ar ån rar lb RV su et Por Den Al lu tna su an do er vis tier ND ds yr dn an VE yck M PPD Å ål ål ÄK ot ND ÖV Ö År N VD M O M U Fon 20 M Kos IT IN Exper En Fö In H H Kli Re Äg M Bid H FÖ Re År Inte Risk Va Kos R Re Bal Re N Re Ak FO Fon St Le Fin A

Bilaga 4

G 4

NIN

YR

ST

ND AR

000

FO H

PÅ

MOR AT

M ST RT

TÄ RÖ

10

ER SS N STA

G N

OT A DE N DA

CH BOL FON SE

O

ER

KAP

ENS

D

RÄK ME

G

LA RT RT

Ö

SS

13

G STA

E N ÄMF

Å ,J

LS G G VID TE LL E

ÄT TI IDA TR

ER r er SB ch till

G . ade nad la ro ck ta nt tn st TNIN to ga pgi os ko .

AL in oce up sk a nt ns er n ss RV st pr je on oce de

9

de t FÖ 5) isi ve tföl ov AR cen fon in ,0 ive )pr H (0 pr lus ,7 kl. ro för por e (3 AL ,p G tiva 50 la xk (in en G siv ,4 IT D

32

ta .E en) rna 0, lu AP ET NIN ng te to er 16 K ME öd till

,3

H ni n ad n al NIN ,ink

50

AR ST st ck de tn je ND AT tto

A ST nt K

K ka ive gi os tföl FO Ö ne av us A på oce ÅLLB pp K sk H AV a kl en pr por ,u

0, 16

IV tiv ex er AV ng sen e la j, L ,5) rel ad

re nad stni (3 rö st LAT tföl TA ,3 st ka ka RT

AR RE Den por ko TO Av 16 och av G

STA nt

ING RLI N oce

Å

ER G DA ,pr

ST SE r)

TLI G de

INVE IT

r. na

6,4

SN NIN st

dk M ST ko

till ns m O A

LL ET

5

io K kl.

,3

ck TI M 9) EN ns 7, G AV (in N . E TE ( O pgi r D pe 5

TI Ö SA up dk YS till 7,

FL SS

ltat )m på

62 –7,

ANI AT ,8 UT öde et ON et 21 RG esu r LT O ut O sr (12 SI dk & SU TT N tto em E m G et ,3 st D AT th RE År 62 NE PE Ne sy Ö RT, –20 RA FL ER A

–51

UT UL ST

PPD O N U 01

UM

or

TT DA

l, NE A CK SE 21

t de 20 20 ck

,0

G yck an ik IN

6

ds pgi . g LD r . ttr SN ÄR ck dk 21 ,u na up nt VI st O lin pgi 20 er oce ED )m ko

4

och et OMV SR AL up ,2 ber nad gs pr r ck R st in ga ÅR IT et 86 6) AL dk S tal (3 cem DE ko ltn tlå ,0 m EN

441 0,0

AP IT

A

ve va at (0

13

de ns År K ,0 ts 6 AP A RT, ND O kapi 31 TN lse för K -F ND for Ut ICK 441 ST nd n re 0,0 ND AP

BL ER FO Fo till de KOS Rö som var till FO VID RA

ND

ÖV A

Bilaga 4

G - 5 4 4 0 0 2 0 0 0 0 9 0 0 te 20 40 54 ,76 ,8 16 98 00 10 00 11 006 34 29 10 or NIN 20 1, 8, 12 13 1 pp

YR 80 31 od ra . et ST m sin el ser 1 2 5 3 0 0 0 8 0 0 8 4 0 d ar ik ND 93 65 98 35 31 na FO 1,1 5, 9,7 9, 19 92 10 666 13 092 10 fi ök vv 202 1 för sa 64 15 och en ar nna fi mt tr sa ät ör rb rf r) a fö dat n tdä ER r) je de OT mnk xid N e) e/ io ld tföl an mnk ko ip or rk te CH tCO (tCO e/ n or O n ,% av de r) er age pp ER (m (tCO dk sum e ra 2) vär het er bol ar KAP ng (m ig iv ds tni ta tt un om rs ig och rä re te tid ENS 1 kna sät da a da ef ot

m e- lig re llt m RÄK pe se co smar so CO sk et tb .A ar el

en en er ör r(S av på rt mf se lag lag r) ,% imän de po jä ga bo bo sin m g en E ck ol in era rap id 1 us av av mnk tä kh LS lj e/ ldn bas inte .V fö xth el el oc bi är ta TE rt om St a da vä ut som t ÄT and and (tCO js e sk % po av ar ar ig tt framåt lag risk ER tie tal tföl och nd ng, gå to he SB pp äg äg el rg er tlä ni bo G ak ,kg tt och his slä till till por ,Sv ,u n ar e ed 4) fa nom 20 från ut at at ns tebo (A or or 20 p äve lb TNIN rad ta er er tm r m m be ge d läp te at at ta de Gö re öpt e me ts AP2 AL olu äm äm RV no el el vik fon an n: e e e nk st st nd som xidu ar tr tr t, ell frå ,i gar da e och er lhål FÖ ns te te CO CO kato io sabs ite tav p CO n di per in ags ags % le tar ld vid de rm n n r från re ta ns nsi nsi de in dn r, ri be n ko ljen släp to % ap te bol bol av ta te ,to ,to l, ng re ar te el -fon fö nte nte vär or eso ut s, ljö sp rif på på no no -da rt di di es gr es es mi re sk ni be in in ed måt ng 2 AP idin xi xi ds tå xid rik rike ing yr kv kv m tni CO ox er rik a ba ut st val ng ng t xid at yck ra io io kna st el io in in ut Wh er al al tni tni ig el el el io sk av ET tiepo ldi ld ld ar ld g tern rny pi ar ld g N H än yg yg ,k vr Ko för rin AR And Ak Ko Ko Ko M Tj And Ko Tå Fl Fl In El Fö Ko Ant Äg Ant Rös Rös Ö And And And 1

ÅLLB H 4 0 8 5 17 931 375 9,1 9, 9, 6,0 8,9 2,9 06 33 20 78 0,1 0,

–7 28 345

AR 18 0 ,2 ,3 2 g 4 06 32 G 828 773 33 –1 –1 6,9 8,8 7, ne 0,1 20 4 0,

IN –6 –4 ER 33

ST 0 0 4 5 VE 19 ,1 ,9 7,4 4,0 07 34 35 52 042 16 15 8,4 6, 0,1 0, IN 20 381 –6 53

20 5 2 4 4 06 34 224 902 776 3,7 3, 7,3 7,7 6, 0, 0,1 20 6 0,

N –7 12 O 38

TI l SA 1 8 ,4 ,3 5 2 045 52 349 8,5 9, 4, 3,9 0,11 06 34 ta ANI 202 16 16 0,

–7 62 el RG 441

O

& r G er nyck r r er r tal RA ade ad ade ade ad ade tn tn lla PPD tn tn tn tn kapi os os

U os os os l os ltat sk nsk sie sk sk sk sk 1 j on kr on on on rva isi sio 21 on tföl vi 20 mn isi isi isi isi or fö ov ro et G nan t, ov ov j av lta ov rov lp .pr .p IN fi g. LD lta tem pr rpr rp rpr ta tföl i% kl kl in SN e år t, ÄR su ys fte te år te to or lin lex tn VI re ef ef t, lp el as O nss jför je ,5 ,10 os nd de de vk ED sik OMV er er ng er ng er ta sa och sio tföl tföl ni ni -p to sa an an tal SR ad ad ad ad % er ds ds cke en pen or tn or st tn st tn ex t, ad var ÅR tn ka se os na na S öd ot lp os lp os ka os os stn st st ing, sk EN fl ta ta av av el x-p år söv , m to sk to sk sk sk ik ko ko ko er ND ,% ad ad vv te gs on tio O tal en ltat gs gs år tal ng ng sen ng sen sen sen in in in på -F ICK Ny öd esu ni ni rel ni rel iser rel iser rel rda kvo tn tn exp AP m BL kapi kapi st st st al al da pe ltn ta nad ER to sr rö rö rö rö ,% va äk RA nd nd et ka ka ka nu nu sk an ar rval rval lu Fe et Ber ND ÖV Fo Fo N År Av Av och Av och An och An och Ri St Sh För Fö Fö Va 1 A

Bilaga 4

G 80

NIN YR ST

ND

FO

ER

OT N

CH O

ER

KAP

ENS

RÄK

E LS 6 4 3 4 7 3 3 7 1 0 5 6 20 01 85 TE 20 95 21 70 75 75 06 03 27 15 23 77 c 2 4 5 3 2 13 12 ÄT 14 16 ER de SB n G Ja

TNIN AL RV 21 3 97 8 4 5 0 45 FÖ 866 512 949 307 12 088 59 –15 –9 349 20 2 5 –7 –20 –2 c 27 21 –5 11 62 62

de

n

Ja

ET H AR

ÅLLB H 1 2 3 4 5 6 ot N

G N

TNI AL RV

FÖ

CH

IO G

ATE

STR

MÅL

CH O G RA r r la PPD la de U de r an r an ga ga 21 ing ch ån r 20 ch t rin G ro lg de IN ro til en nd kn tie m rä na SN LD tie ak de r er ÄR ak ru fö to st ad O VI e an st rs te ko et tn ED trä de ad är in ku äk ns OMV r ra er at ,n nt er os SR r eb ta er r tio ÅR te ot riv ta te ga nt lu ad si ad ra sk S in no on rä de va en de en AT äk ln tn tn na ist EN r t, t, t, t, t, ls os in ls LT nt de lta lta lta lta lta os re st re ND sul nk si to sk sk m SU O im ut su su su su su rö ko ad rö -F ICK en et a on a en al a RE BL ls en re re re re re m ls a m S AP pp lln to to to to to isi on Re ER lo re nt m re rs ig m ET RA hå et et et et et ov vr ND ÖV Be Rö Rä Er N N N N N Pr Su Rö Pe Ö Su ÅR A

Bilaga 4

G 81

NIN YR ST

ND FO

ER OT N

CH O ER

KAP

ENS

RÄK

E LS 31 0 6 2 3 3 9 3 6 2 8 2 2 0 2 6 4 6 3 7 TE 88 48 27 20 25 95 38 43 41 57 22 21 35 90 77 22 43 82 67 12 9 2 7 1 2 2 3 6 1 7 6 2 2 ÄT 80 12 10 12 29 ER 20 16 39 38 38 39 SB 20 G

TNIN AL RV 31 0 2 9 0 8 3 FÖ 375 315 74 967 459 11 657 625 161 19 220 58 224 52 349 045 625 17 085 12 5 0 4 4 1 6 6 6 7 19 11 13 –7 62 34 21 447 38 441 447

20

ET H AR

ÅLLB H 7 8 9 ot 10 11 12 10 13 14 15 16 N

G IN TN AL RV FÖ

CH IO G

ATE

STR

MÅL

CH O G r r r RA ga er ån kt de lse PPD lg tä na te U til in st et er lik ko ER ls rp de na em D te g fö 21 up na st lik al 20 an sy UL G är pl up SK rp tu up pl ns fö IN eb ER io en nin LD SN nt ch D up CH al ev VI ÄR rä h ns O tu h O ro UL pe L a R SK oc l en oc ED OMV dr el de er ta ot l TA ev er SR r an t ed na GA t kt ta PI h ÅR sräk r st N CH pi rm nt S la ch en m O en tä r ka pi KA oc de ga ko GÅ L r in ga ka D pa EN r R ro m nk m de nd in t N er a de l an nk an ru ba ån da LL TA ru da ul fo ln ta nd nt ld ND GA e de ne st h lg al TI PI st ul al ta ul FO äl n O ICK im N ch ra io in til in sk sk pi ta fo pa st de -F ad oc et A KA r et a de be es a A a AP BL ro er te at at a a tb M D de at a tb m ka en m M a an pp GÅ sr ld Bal ER lo tie ot no ig riv ss ig M N ul riv ig m nd to m M ig RA LL N O bl vr ru vr ru gå et et äl vr ag ND ÖV Be TI Ak O De Ka Ö Fö SU FO Sk De Ö Fö Su Fo In N År Su SU St Ö Åt A

Bilaga 4

G 82 n a as en rin ra rit NIN m ls ad ri k t er a e hä or r äl er a ar lta de rn st nd rn )p va en va i YR ll st gl ån ld gå är te fo rd te fa nf ga in m su en ju ll en te es nd vä av ST e ri st re ifr va re tv ex h In in på in ån fa ut te tiv id ig fa er el ha a as n eh ND Id fö lg en ns in ak to an oc e s( a dr nn til de de et lv kl sk V: id st er tie FO s. 29 id de m er nn ts Id ig an .I la a är är en de lli t. PE Gu ör as ak yl an lv on so rN an sv ra kt rI n if en rb ad sin tv de tv tf v på m le hå lle la ån kn pf sid lig ig a de lh er je tio a äv tie m lla an kl lig ha un tä el g lfä fe öl sk ar up se rk ar til es til är ua h en ak m a r, ra ve lh er en ne rb rs en in rf al ts en ER lje til g In na ,b rt er ts n la oc ,m id ds sk tö ur sv ve tfö lV rt he OT fö m in s. er ag rm pa rd slu ge de ta er an N de an sh na tä er ur ta pt ot ok an pa ig en ah är er na ag bs ul fo vä rin pi cip st er riv es ot sk up tt m lb de e in e fa od dr CH tv ev pt sn itt ro es la n ny Ca dj et O ig xl nd sk ,b rr är til är ad e pr e m an kl be r up ad sn ise r lsp frå då m tv g. er ur tre ad ER de fo r. rm m pr de la te n ot gs . de en er in la är fo kn in de as fra at in nt in ed er är å KAP d AP an ga m tt ar no e na de lle er er on er as ot lv ed in de st an en er Ve rm sv rp til al x. so la m ge ad an om hå at rd de d rd nd on ENS g lv er an r, er ko h rs rh er öd öm vä ne an ne de .N h lsp lla st le pd en an vä vä de st in til in de ac la ta ot ge oc la el g up a ed n a tio an tio RÄK er pl oc de de cie ln ta de in se ty ig en ub ak er la är a an of er er n ss rb lle ui ak n rd sk el ik er an o r, til ur r. ti an ad ka hå av rd ka se ts ns vä n tu tv ti rh tö co kn rd ge de n Eq vä ns av lig lig ol ch ns as tie ak ch lla er e er ra da ak ak le an er a ar vä rin un ge at ik tra g en rt på rk ns e ro el ge gd ak de ro m å de ue gr av in rl å od in E ne g ve er rd g riv le g fö av g in de ad ie ad da ev vä la de ra ie ad tp är nt er tp et er in ål LS kr kr kt xl x Er ra te kt ra ve da in rd lP el ra m rd er in ån on er kn ns er .V go er m TE rs sn n ifr rf ot ra ar la de de d. te no ra gl se rt re st Vä na er se gs Vä rd re

ÄT de vi tio ut fö N Fö m ba in in na no O Fö re ba pa fö på ju tio cip ba rin vä fö

ER

SB G r l h e t de r n o ga til en t lig s r är hä n ed lta k oc t ad re la 9. ve si l l fo TNIN ge kr ån lig h er ål S ha id gå ta tv ch til en m oc su trä ri ig fö isa in n ns AL da ka lg ör tie kl ot g sh FR ne rv pi lig lo m io RV or ns ns til nf ta re lta on in iI va ov g ka de Lå ll, on å rs su ak er se in rk ns FÖ la ve hä lu r. .V ör isn av n tie ed sla et ve an n. rfa kr ba rp va ku re de r. de rr gs pe ls är ta ga de sf ov m tio ak är Eg ill rh ge fö ka til ga al lu si bå op v la ga ån t. rt in na På sa rin är pa ed so de tv lg fö ill ns n. rin om ok Va as tv m e la in lta kn st än ve om ls il vi nd nr ag lu an lig dr til rfö as ge nd n. rä pt ig lä er de rk su dä eh trä lla lm ls ta rä de en do kl til ol va ch än er re al ET til da lu n ge re fö up er nc eb ir m ve ör as nn lta hå H fö ld rs m ko so ro ill tp e su tt as ns va ie ku rin rs g er lv so ss Fa ef lta ad er ti om AR de ku ta til a a k tie st rd rd re sa n kn tio sk är as rs nd ku ta nd er tt tre vi oc t ra su er en er rä ak nd el le rä ta re fo ag rä in ak en vä re lis vä m se ge ÅLLB .V el fö lu lu fö ns od e de sd e de e öv av la H ns lä er pd va et et pp m to ea ch tru tt ta om ut rs n rs va se io tiv är sa ad ru är ad et or de ta tra up ku t, ör m tu vi er rv er lo ns ag ra lu å ri ku ge av lta es ns ef a ek tv st N m di är ol lu ta ån ta g tr pe ss at sp ig do ot in ga lis de ul fö va va rp de ta lu lu su in m kl re na so an tv eb n ul lu lg rin tre på re on in ea er Sk lig ss sk lle va til va re na am er n lla er tio er G sk sk va g/ in av r t, ie or ad de rh n. rk N nd gä sk av nd to ta än ts te lv ge lta ac m ra fö tre op nd ch ns av rä et g/ ig Kr til in ns pl Ir ge ve in TNI lä lä m nd n d fö N re lm ta r. ot su so ise as in ill e ut ut so ro ge lä ka fö al nl la as dr re na e n. al ue n re ga cip AL ge id se ld er fi ge eh kn rt tiv al av ri rs ga da ut in sa de er om de til än to tli ad re RV ån ns dr or rv tt rfö n rd ör et av in äl nn trä rfö ek rv g ne ku la ri tå ra te äm an vä ef am er kn ti sp ai FÖ lg en st Lå N g lis åv lta dä rin in io ta de än är ps på do ot ch ll rd n ss en re sf CH kn kt lu til ba ul ör ag be e. fa in ea trä ss su as ja ill om up ri tl ld ro vä de er en m re IO rä sa va as sk ef en til e nt ör lr lta de ru er er tt tie ra sp G m an n kn rt h rd ls m ng lig n rd tie ri lf la rd nd vä su le st er rd tt ny

O Tr de rä no oc vä de so ni Ak En lå vä ak ge til He på Vä Fo så re så in öv vä do ut ATE

, ing STR h e gs oc n iv e en n n o in n nu te n er la kt vs ch e ag ge ge er l er S. ot in g de öv el ro ed d, til rd ka ve in en d m pe ra dd in ån sr jä rd as FR er ra .M ys a es kn ne se as ss ,I nn ad vi rn ne vi lg rd år lF vä åv rk 10 al en rr ik rä tio til a gs pt til h pa en le an pe kn ga ke rt tio rl a MÅL sk in a n. tp yl S ga ak ns ak up oc an rd es å ar sä ris pa pe la ns er vä er sn a st da da lig pf FR tp m ll ot ån ns lis CH vi ör er nt tI öd ta vi ed lg n ba tra O nd sk gs ne an up en lm til tra ea G do rF in cip se lig sa lu et rm ge si fo re si as in st vä en m va til a llt in sa isa rr RA ha sn en as ,d dä le ch ns d at vi tt pr gs nd g ru h en rig ra kn s. vi ov io er kt fa in te tk st en h fö rä xi el PPD go ac do gs sn in fo ta in oc oc ld öv m ra do ed o U ns un re an in le re at s. at ag a ku ns re or tt t. pe av pl m vi AP n en sd er fra la sp tt ig sp er to -o g n a m do ul a tfö pa riv rn rs nd r, ne 21 na in le ng m rd sk de m ad är te le ba ad et ne d tid m sa re S dr en na de kn ff el su ne kn vi m 20 än pn ed gå h vä lä ra he si rn tt G gs m sa h lla FR An tm ill til ch ar ig sa tio sa ar ta lik sa IN lm m ut oc l. es sk m pe på vi m de a LD al lä nd a en oc ne lI te ro ie tt ak vi ul he en SN til ts io til ta nv re in n rä an do do sk gg VI ÄR fo nn em pa at pi ti pe kt a dr re ns ed tig lä ld O gs ör ge nin om ed de in ng ka st 16 ap ,a in tra re m ch ät er ku ED 2) om tg äm rn ni et S ng lig or ag a r, OMV ed ta te ch m ni ep en kn nt .F er ro lr tt rs SR 19 sm rs ill isn in ss da FR dd ig tie m ga fö M be so is rd ad rä se na g ga ta ÅR vis 0: ta ga rt ov n pa to en tI vi vr ak m le d S ät t. ar ha ta as at ov vä kn ns vä er Ö e tä in ån sik vi 00 ån ut ed de an är ar la rt lik r. sn n EN (2 pr lg de a sr ig ul er ch ed ri de h ad ss lg av lik är lk ill es ni RS sr m ba pa de vi til se a ND do en up til na vi na tt nd fi IF ne å n oc er en n O n sv er tr so ag io ns si td ul ot er do lla nn gg -F ICK ag de er er siv tä de e ta kt io la ag sk fi se BL ge ad nd lls sa sd at sa nk el a on öv re ie et nn lä AP tl id nd es vi tt nd ät sa vi sd er Re ER in kn fo cip fu är et to ns fi RA lig sn rv ar in Fo cc do ra lla pr ff an lig do pu rm är rig de lk et na rd t h ff ND ÖV En vi va m AP pr su En re fö gä up A Tr ob re tid gå a öv en vi N Fi nä de oc A

Bilaga 4

G 83 s s, om l h ch . rd NIN ör n l e l oc r e fö ag de re pa til ss re i to et YR dr rf .P m ad til ga iv ds vo en lä lt isa er Rö ad . in rs kt at nd ST av de er el en kl sk la na na ar år til tu ov lis er de er fö pe st . ND en a nd pn g ea od ec ac på es ut st st fo in ak ed nd tv an es n Ko es FO m ko up rr or rv pl rr rd t. . ng fa de ln ör ,a su nu öp om vä frå st so a h re la et tl id de v at ta n rn ra de tf ge isa ge tv rs er sk po oc te ta st lta de id ta ov lle te un är na ge te al in an te fa at n lm rv es ds in ex en no rv su gå ur ed al sk at til fö rd an rv re ch in am sk ge na ER kn av od ör fö co ,r rs m st in d ör vä st et rv rf är dä to ro ed e en or ng ra er ko ng OT trä rs et iv ie om kn re tf N sa fte rn vå tie rm od ar in po at m e ri lta gö nk ni rn us nk trä st CH su ut gi gå ak dä kl rv nt rs li ku gi sk ld tiv dä re e ba av en de ex sa ve fö al lta re es ta ek r), O ut m de er in n ch su si .D på ta m un ra m r, nk ds 12 rd be sp nk ER st n. de ri na frå ro re vä re sa er de as so om te m ba ga 20 rfå (m vi kt tf sk po ge ko na på ga st ad si er si KAP m n, in no in ko in ed te or do tä so m en h st de fri ln isa lm tå ra ENS in sa de de kn ro oc ko er ra ov m on r re så vo er en fö h st be de h til at de kr de ns r, re öv trä er gs oc va ut ed ig tt lu RÄK er ta ar gå en ad ad in ve m är oc er na ad se te er ta tn re In å or n ld rä nk el ns al de av ul od tn tn ta r. ra en tp tt ky e ti on st tn ör rv ra öv es os al frå nt at ilj os tjä fö ut rv sk os rv al de og nd at ne ts ko rR se om ir ra rv pr fo är at ri sk im ns sk gs ss g ta ng t. sk fö na Sk er g. es E de in na ba ng la ni fö st d e. nd la en sk ha io on tn er ni sa al ff te en ga a va r AP ss rd pp LS is isi un ns st vi ss rv a ls ko te a rig lä nd ed en lo al xt io lta tli rn är a kt vä TE ov ov st rv le at ka do ng Fö sk su re m te ns rv at dr ve ss tä Fo rm nd er Be

ÄT Pr Pr po fö til st av re gå an re Rö Sa ex se fö Sk An iS vi in dä Fo m

ER

SB t G t s g s de ot t ta lta d. är äk r o de t isa ån ul in nt ed an en in r am TNIN lu su lg i tv ei pe en ig va ov til sk n rm ap a tr ar sd at de rs AL kl re je te ig nt sv sa ar ag er av to ed d h kl rä ep dr he vi Un pe et RV sd et rr ål om lin a. er er ot ep FÖ tv ss oc nt rd An m do r”. ap an ljd ga ss lv om vä ll äk ss ep em al tiv fö rN in sa om et rä til fa ts en re lse st de isa vi in n ss n ge te rd sy rb ga ill dr ov ed sa de an h t rt un do nt al om ge na de nt te an lik vä le ns pe ne än ed st vi .I oc he rp io ga n ör re pa vi ss in tlå ko g an de ta de ed in ,r d sa do er er ut fö pi ns ET m ge ef vi ld ia vi kn re ru nt n ån äk al na H är dr in rd pa äl rä lle lg lå ka pe kt re lik st d do en fö ta rs en tu ut AR tv än kn vä d n vi ns hå til ng en nd ot ig ra ör a t. lik re la ng er on ve m kl nt trä lla lle om h et rk er en ni ev av fo ÅLLB ef rig en n ba ni er rö h et tt t. H er ko rd lta ka hå ss la oc tlå rh lle m äk ot le tv su öv m er sa el si ke öv so ga sr oc rd m ke an Vä ru så en ru /e rs ta iv re an st n, h vi m isa sä ch ga rfo an er vä pi sit ed r. oc n tid ov fö a en fö al n kt ha de si ed in tio do ro nt ka po rm at re de öp ed ng lln rfo ng te ib pa ve ire ul isa rm iv er ak en rl pe fö ni om nd G ga sk ov et na rr ni hå in te a sä sd fo N ed ga er on ns ng pr ill ve tt Er ap tt äk in lld sa . sa rs m ån ed ti ni pe sä ta sr en vi sa ga ot TNI lg om rin td tra äk ap Sk sö n ap n. ep an en tä vi m kt rr ps n. ra lå er rd ät nd et ”S do es in AL ra til ss nd lta ak sr ep ep n ge rr al fo do ln kt sa ga rä su ns kö an ge se rs in vä ll rh en re rd re RV nt om rd di rd lle ha ib ik fö ta ire ko vi rin fö re ra er al vä in pe vä kn av fa ke rik m be FÖ ss do nd rs to st åt kn io hå å en na e sä br er sd at ib da er ap er trä a ub ru so ut CH sa re rä ku et öp ta tt rä de ta st nd en Id et h sa riv vi e fö ta N rk äk ål ns tp ep na an ul be sd d. lln rr a rh er vi IO sa ts la rd fo de nn st oc G De do rd rs lu m te d rt de lå ed es n sa ul hå ke do

re vä ku va so Å Vi fo De ba le Vä Ut m ir ka AP vi sk er un de sä Po In re

ATE

STR r, t r na s ig ri l r ut ne kl öp k h en ne ta d a ljd ga k le ho er gå ar m in e vi h st ör fö a ar as el kj tio n tk in oc nt na be ef rin ps sv as m ru a an oc nä to ill ut te m er od ak ge ft te ad st om a. rä up ill rd et rt al rd m up ns in m in tiv rv tiv pl tid nt er N no tiv tä (o kn in rs m rä rt Vä ga tv å vä gs MÅL av tra isn g m ak le ku ek up a öv le t. er in ak in e es in ar as el ff fra lta tp å, ts ov r so en m er gs et tiv de el äk nd dr su en lg er CH nd he rb er v rd od in te av id nt ra å til rd O ed ga ga ot på tiv er .D ek va ei su än re se a. G ta ig ir ha a vä m lig et e ff är pt ör to sp tt vä ak st ån ån sn ne ak gs rd en de lö nt isa ba la a at RA fa er ar å, är rd n rv e rä ef et sa sd R be llg lg ad In rb en lg in vä vä fö ov rd N de nd gn PE id sk ti til r. å er nt ad sv de nd d nn ad PPD ed kn ve til kn ng nu tt sa ed vä er är ha fi ta U CI sv m de ar tö tt rd va av åe vi rr tv er kn N m de m an er sp vä le rä ni ra st an nd te te RI nd so an bs la sa ff de rs bä do ga ig in in ed ar as vä g an er a re be a ra gö er in ed su kl m 21 SP er in är är lla ro nd nn sk te ne åt re m n er tv 20 G an eb ev ha fi gn ill ta ut dr isa er te ris ra G rd er eb cie xl ise ta st än an on in er ri r, än IN vä m nt te te an a än ga ov sv en sp lm ba IN rd nt rä o de pr in er ra sr et sk tt nd gå ör ed m m er SN LD ER g so vä in e in ed te di nt in ån tä ad al ta rä a ns a n er isa up rä De su h ef rr ru rv VI ÄR RD de n a dr ad tv on pl et nt lg es st kn av se O re är ge ld te ris ov gs n. ra oc til ga in ar p ED VÄ fö de dr an va er en sp än sk up rd te se rä e tb äl ob OMV ts tv da ot di ed å rin lle rin ll m SR CH ot n. an ch ns ns m ad lm tr tä te nk di av nd t en fa hj av ÅR O he de m ge h la ln ru al en tp rio lfä ra nd r. en m e ga S ig ill g ro de til st kn äk de on pu til ljd rä tli ed rs S- ta oc ba ar av öd nt ra är sk id pe fö bä fö ga m ru Id rli EN G st rt si re r ne on as in p se gs ru st t. tm gö N fa io er ll m a ei sv di st n ill te rs rin in lfö ut ND e de er fö ne ån tf fa äl ss nt ba de rin st lu te O ul ilj ts io at ifr ig rd ga hj ng är ng te rt än ku nd in at til en a -F ICK SNI ad ig nl e tli ka rä en ni ,d ni är ga tr ta rä iv ss h at BL VI sk sk he at bl ut vä ed tt ff ff rv us lu at er et m AP O er te ig ig e )e x Id rli m od a ar a ej in lta fö iv år oc ru nd ER D ot et ro rd rs d. ra So sk sk de dr va rs rd d ri RA at lk st bl de lfö tm et ng nt su er d st ND

ÖV RE on sk vi fa O Fö vä ku in na til te bä m an ni an un rä än re av ku D Fö vi na in dä A

Bilaga 4

G 6 7 r 84 20 23 41 ra NIN 20 27 ns ce

YR c tio du de ta re ST n Ja es ch ND Pr r. ro FO 7 8 nk 21 16 41 de 20 20 na )m

c st 93 de ko (2

n de 20 ER Ja ra l1

OT se til N o ba tt g. tt ns gå sla

CH ne O e tio pp gs ER r, iv ta tu ån

de us es re lg kl pr rå til KAP na in ej e st , er år de tiv

ENS un ko en ad tn ng ar ek

ns od ri sp RÄK r os er rh re io rv sk ad de is ra ta ga on tn na de tf ör

ån st na ov r al lg isi os ko st te

Pr nk rv til ov sk ns ko ta

4

E im fö pr nk ul LS a de a a sio de es pp rn ra ig ba m vi ra or TE OT lo te te vr på m ro se tt

ÄT N Be Ex no Ö de Su IP ba ne

ER

SB t t G 7 7 4 20 52 22 v ta de 20 75 la ul de TNIN c 2 3 5 es en ch tto de de or lig en so AL tt kt se ne RV r n en av at ed ne lja al FÖ la Ja om at fö en et rm

de ss er ar od rb te dä

21 rk an 20 5 841 466 307 isa lis ve ra rv rå ar

c 15 21 ov ea rh ch de ed or på al ta nk la

e ET ro n rr ed od rv )m 88 de

H Ja ga fö an tie ån rm rv si (3 ch

AR ak dä ra gt 1 lg ar ta 64 ro e til st al rla tie

ÅLLB rv en H ad de la fö re äv ak

er ra te be h lt nk ar e

ot r ta )m ad na r no oc th er on ga tie ro de be er . (3 97 re ot r.

G t, dr in ak e fö är Åt vt 1 rå on nk

de N lta än ad en sv r. iti 48 ör m gar ng ga os lt Un tf 9) TNI su t ör er ot od ni ån ta r. te (

AL re lta ef rd ra rv a ff lg tp to ga lta 0

to su on sk til lta ar ån su 16 RV vä t, ta nin su FÖ et r re lta r al an de re th lg til e re ed N nk ns de ra su la rv ns ra at re e sm

3

im tio de fö te rå ad CH ise re a ge er de ad er at IO pp isa al to an rn ån no lis er lis rk G OT lo al h te Un ot ve sräk re et lg ro ea ea ATE N Be Re O N oc Ex til fö or on or på

an STR 1 1 3 20 6 35 45 45 6 20 98 20 96 00 95 20 80 70 c 2 3 2 c 14 14 bal de de

n n Ja r Ja MÅL la ch CH 21 6 42 8 6 de 21 O 85 89 –32 –32 86 20 037 –88 949 20 2 2 2 an c G c 28 27 -o RA de ch de

n n

ro

at PPD Ja Ja U tie

ak 21 ult 20 de r G

ra la IN

te de SN res LD an r VI ÄR no tie O

t, ch ak ED ill r ro OMV to a r er er lta tie de SR

dr ga r ad su ra ÅR

et te

rt an ån te ad ak te S äk tn re e en ch lg til äk nt er tn os to ad ge no EN

nt os te r r nt ei ek ta t, ND te ro de ei nt ad ek nt et r er ur lta r O ICK Rä nk äk ne an nt tn nt to N nk ot co la -F

1

rä rä

2

im io rä os rä et im tn su de AP BL nt at är a a a a ag re ei ek en lta No pp ig eb ig m ig m pp dr to an RA ER OT lo nt bl nt vr m nt vr m nt OT lo su av et h

N N

Be Rä O rä Ö Su Rä Ö Su Rä Be Re N oc ND ÖV A

Bilaga 4

G 85

NIN YR ST

ND FO

ER OT N

CH O

ER

KAP

ENS

RÄK

E LS TE ÄT ER SB G d 7 r 2 rn gs 94 73 16 no 25 24 te in na in TNIN Ex st tn ko Kv AL al RV rv fö FÖ l 4 3 11 18 4 av ta än 47 47 % pi M ka nd 20 fo 20 ET * 6 8 9 7 3 2 H de 31 11 41 är 039 36 99 27 682 570 687 78 AR sv 12 8 2 3 3 7 4 11 50 17 79 lt 72 71 6 ad 21 ta ÅLLB kn 20 To H ar M

G r 2 no 24 24 IN 1 2 5 0 7 4 2 6 8 5 7 in 02 13 38 70 26 48 50 26 76 74 99 Kv TN l2 7 2 3 3 7 4 11 41 AL ita 16 69

RV ap FÖ tk lta 4 CH va än 45 44 ör M IO tf 21 G lig 20 itt ATE sn m STR no lt 6 Ge ta 69 68

To

KR

N . ,M or MÅL 21 r nt rä CH 20 de na O R na up G BE st pl r t ko up r RA EM r r gs h be EC tie tie tie da er in oc m PPD D r ak ak ak an nd ce U tie m tn at 31 t A A A fo al riv de da ak gs a rv de 21 EN a ka ka ka in er rn t, 31 D an al sis sis sis fö n 20 m tn nd te ch te G AT ob ne ne ne al fo ex di vi de IN D gs Gl Ki Ki Ki rv a lo lik r n LD N in fö rn de er ita d be pe SN A tn ra VI ÄR al ra te nd ap ra m up O SM rv nä ex te fo ke ce gr ED G no e tk lo OMV fö tio de ad lta al de gs SR IN ra re ra ri e a 31 in ÅR N sk ga er va iv al dn S LT nä te ot ör us lld n A g di in kl le EN tio in a no er on tf in on tä a de ri RV re t tn rn ri r st ri rn de rs a ns ne ND t4 sk al te ga ve te är la lld O FÖ di da rv in er de in ga ex sv Pe lld tä ta tä so -F ICK A ex BL no t a an m fö ei a er fo nd on a er in a ad 5 ns an ns er AP

ER s. RN da rn tiv FS S ph S m st ef m st m kn la el la lp RA ER OT rt TE an te tie Ak M AP Ce UB m ve tie nt m ve m ar OT ta ed ta ta

N

ÖV N fo EX M Ex Ak Su In Ak Rä Su In Su *M An M An An A ND

Bilaga 4

G d O g r 86 r ö el or a vi r. ör ar BA e. NIN m an én on te id ön ny tk tf r, ed sä ar ge ge , yr itt ns ie rl n lli Äg il g n pp av re an en YR re da m st kr ed ss n ne 6) tk h rli la n ut ra v en le m m 0 m tjä em en ve frå (1 hå 6) ar el su sh ST a sa ör m g pr tö slö 2 er oc m rö ng na fö sa nd ig tf ko 00 ör nd st (2 n m d tm er in tid ed ND ra ed åt 25 in rf lig fo ru m ad l5 en 29 io ra le ad ni gs m äm fö vr isk tn . ie år n ne ån til at le ta tt ld in n. FO st lö m tg h ät ot ko m år pp ef ik ed se ån fa äl lle io rd til ru iR oc rs em en frå slö in ru ba av m be st gn ns be ro gå te am ta pg ch un .M ns sä ku or ut ha en te pr ed ng ad ed sg gs m kr ns r6 de an ts pe na fö n n be åt ed a ni ån m an up ng in io sio en pp er on ar nd ll al m nt D om )t at ge an de ot öt or kr ka de ra tg til et 5 äg m at ko ni tn (6 st en an nd su m m on 0 g vo ör fö ru r6 ps 18 er rV ed al fK ed fo er då n ER kr in .F or tb uc n fö rv s5 re rp er rl s, lö da 00 tn ar rd ha g at de up de de rl he ly rp lle nj fö ad a OT le 0 0 ga én lo on ål d ed å er ha lfö ,C tli g AP ån at xl N 00 ät itt én kr ra en an ,r n ta kr na fö gä a dl lse 0 10 rs In til itt 0 pd ns Vi ar sp ån io pi sa et e rik rla dr m an vä re h te e. m or m nd io n. er rm )t ar 2 ne CH 20 oc et m 00 up fo ns sv ad na ns Ka (4 ng m av ns de An r1 rh O ty ill at ko on 15 ne ot äk fö g: ni m ge ve fö lö ls n m rb kr om se sig pe lö m ån a pe in t4 st ra sh på lle tt ER til rt de éa gs 0 sk h el to m er lln h ris rin gs e gä om rå to in oc yr er ed g, x tb oc isn ka og ng ån ar e ta ar an lu itt tn 00 on m ut rla se hå ju Av pr ni ge e he KAP ng pe ör m isi en st nd g br ge Er ar ov fs h tt Re vg av nd nt df es ät 30 ev a bi v de la ed he av fa ). sh ri lig ni år tb om rs nd ig ör in ve om er g. ng oc O sa da ha n. öj ENS tt pg or iE ed iR ra vr kr ta ån ni rr ,C ej be er ng rä a sä e ta rk e m fö lf sä en gs en ed tt sä kr isk as e AC ad ni tt de sm RÄK er up ic at fö g te sö ta sv tg sä e )t tt (S tt af tt a rf et be rd av ör oc ån tid su fR nd ån fa De on ge en rv or rb in lo er kf pr vg gs ng er nd (4 he fa da CF m kr rf a dr fö ha on tn ar öt gs in en p a ja 4 le be si g. fö ld an ng n sa ät ör til in sju 30 la gå id dr öl d ,C om R/ 18 e er la äl ni or kr ar rs or m h til gn Av st up tf tö kr ör /C nj er d st h tt on ge 0 m .F da 5. lln oc de tt sä an )t en .F ed nd na g oc sä rin 00 te ot on le 10 tä rä g. ng gr n, lig ss pp IA m da tli ed st in an E n kr m åt kr ns an pp in ni gs lö är (4 ng AV rik sv xl LS se Er 0 ge 0 le am 0 se an ns ar ln en ff ru ni id le ko ga el de n. 00 10 ed tg el sa io sv VD ru äl äg in er er A r4 sg tt AK st n ns ng e vä tli TE vo Re ru ed 00 sid D: ns er de st ps dn ef go h re gr ne m yr ge 0 r. gt m ll yr ot öv ån ng sä ng ge gå ÄT St Ar in 15 te la se ha til 20 St Se VD IV pe m äg un an up Le Ut m Ch frå ni er oc ni Fö in av hö Lö Sa

ER

SB G a 6 2 1 8 2 6 a 5 0 4 0 6 2 5 9 7 8 7 5 m 285 79 07 433 887 19 51 617 11 911 24 157 m 28 56 11 34 61 13 43 28 56 33 24 58 m 7 1 5 3 4 3 3 3 2 m 7 1 5 3 4 3 3 8 7 2 9 TNIN Su 12 152 155 Su 11 14 14

AL

RV

FÖ l. t 8 9 8 0 l. t 1 la at 70 la at 70 0 9 6 4 6 9 2 5 cia nk sk 78 17 25 869 989 81 825 659 447 cia nk 74 18 25 81 98 80 75 67 29 ri 1 1 ri sk 1 1 So de ne 27 34 So de ne 26 33 na lö na lö st ld st ld ET ko ki ko ki H rs rs sä sä AR v – 4 – – 2 7 76 v 4 4 2 7 ra ng 25 444 10 12 ra ng 10 12 66 ÅLLB Va xli xli 25 44 H vä Va vä

ne ne lö lö

G r – 2 – 3 3 5 r 6 8 9 1 0 3 3 0 N ns de 62 065 13 75 74 761 631 710 ns de 55 02 93 71 71 65 40 io na 1 1 1 io na 1 1 00 ns st 27 33 ns st 24 30 TNI Pe ko AL Pe ko

RV

FÖ g – – – – – – – – ng g 6 6 CH rli ni 959 959 rli ng 29 29 Rö tt 5 5 ni 5 5 IO Rö tt G sä sä er er

ATE

STR n 6 0 5 5 4 5 6 3 5 6 4 3 1 ch ch n ro de 215 38 893 11 885 449 963 031 863 79 de 21 26 92 05 86 43 91 88 19 75 vo 4 3 1 2 1 2 61 78 ro vo 4 3 1 2 1 1 ne ar ne 62 78 Lö ar Lö

MÅL

CH O G

RA

PPD U

21 20 r r G

go go IN LD frå s frå s SN ar ly ar ly VI ÄR de na de na O an D Äg r an D Äg r 21 h sa r de 20 h sa r de ED 20 ör .V ng de 20 ör .V ng de SR OMV df kl ef oc na df kl ef oc na r, or n ni na st r, or n ni na st ÅR tk e ex ch io st st tk e ex ch io st st S ri de iv n gs ka ko ko ri de iv n gs ka ko ko in at a al in at a al EN de an us pe d ik Av ld al de an us pe d ik Av ld al na ör kl up tn tö un h äl on on na ör kl up tn tö un h äl on on ND O t5 st df ex al ss t oc st rs rs st df ex al ss t oc st rs rs gr rv m pe gr rv m pe -F ICK no ko or n gs är ff ris m sk an pe ko or n gs är ff ris m sk an pe AP BL al se se in lfö A Ko Ri a a a a al se se in lfö A Ko Ri a a a a ER s. on el el ta sju ig m ig m on el el ta sju ig m ig m RA ER OT rt rs yr yr dn pi ef ef ef ef vr m vr m rs yr yr dn pi ef ef ef ef vr m vr m ÖV N fo Pe St VD St Le Ka Ch Ch Ch Ch Ö Su Ö Su Pe St VD St Le Ka Ch Ch Ch Ch Ö Su Ö Su A ND

Bilaga 4

G 1 7 2 0 l å 87 31 t v til r ne NIN 74 14 99 88 al ta in sp 12 36 6 6 9 rv en ng fö a YR 20 12 16 ög en ng ni et sk nn fi ST lfö oc ni st er 20 ta rh ka rh nd pi ha pr lå ke lä åt ND 1 ut av sä ut v ka m 11 rs a ha FO 0 5 – so a tiv n h 31 tig pe la lle oc ne 51 29 570 375 sik er rk ap a in 12 3 7 rt ci re hå sk a 44 14 195 ng ep ns Er 21 lå pa de rd n. en sk 20 ot an vä de sv nd m ar ge a lä ER no lm sv n on in st ut til lf N OT de ri er ot frå til kn ör h ra re na trä st oc tö sk tm . er ag 6. 0 a CH te ak en he de kt dr lta t1 t2 sk O bi su no a ng er är tä re no sig en ER r, dr ni äk sv in vt äs 0. sv iti ri si 10 la an lå rs ad la ta os te isa em er KAP kt Ut lle kn öv de * li . ä ar to tp äk ov rd 98 ENS an er r er ng st m et nt vä na ng nd de iv ni m de v ei ed ni lå rs k nt rr de or RÄK ch fo on dr ut so pe ic ga rä pe sid ck . a df be h er te ro r sk an rs oc ap pg na om ap öv å ör la ts

bl en pe up er n sp tie r r tie lä nd ri nd ap et ep 1 kt ss ep nn et tf bp tie ak gh rd tä rd tio Ak nk ak a ut la fo ep di vä 02 In sa vi vä ka fi pl eb

7

E im de r2 i fi er m a sk ri a an AP rd är de r. do de åt sw LS pp sk nd la m av a vä itv de nk ec n ko en na re na TE OT lo en lä de m ar dr ng ed lå Un m h lå Sp ve En nd

ÄT N Be Sv Ut An Su *v An ni kr ut 15 oc ut ha fo

ER

SB G 7 7 20 61 10 85 81 00 81 20 0, 0, 0, TNIN c

AL de

RV n Ja FÖ

21 7 65 12 6 90 81 00 81

20 0, 0, 0,

c

r de

ET de n H Ja AR na

st

ÅLLB ko

H ns

io

at r tr de is na r r G in st ve C w N m de na tö ko na er tu lP TNI ad IT st or he t til AL a h r ko is g m ge ng

RV ig er oc r de a ns ev ra sa ra ni

vr r ad ns te na rig io lr pd rk pd tt FÖ Ö nk tn ns st at til up ve up sä io

6

im ko öv tr n ns ns er CH os at tjä a a is ns a pp lk rm a ig m in de sio C sio sio C m IO G OT lo ka fo pt vr m m vo vi Pw vi vi Pw m

ATE N Be Lo In Kö Ö Su ad Ar Re Re re Su

STR r s t k t ik l r ed n. vi s ar et tt et til s se an en ge ad ru ts h på n a fa on d e ng d er . re m ne ån fö do en oc ne m at ed t ne an ov vi la io m n re nd en fo sk be ,k go nd gå n .M en ed al m ön lö isa er ra av sm na e lö e da ut se m n er nd m kt vå .E en fo ta ns ov as rt an td ns nd en lla n to de nj ar un ål å ci sl ,b nd ga d äg ill hå el ru tli fo je tt ef tt m nd D: so ed rA fö at so da vv ör de yr na MÅL in fa al a fo sp in at tr ar tli an är at le rt St fö st rik AP il nc im riv rt rV ng ha am äm bl la ra if m a. r, ko a ne ia tig tt le sW at ni rj ar sW äl vä id e no ga a ns dr CH ng in pl ax sik ra sk bo äl är ik rs n, åv nd ld in O ni m m be a st er tt ist fö åe he ng er ls a, tb ri äl gd ge An G tt om ng tä tt st w en fa at a iv ni w lig m da lle st tn la rin å ra lla lå ng fa e. To be st sn sc tt To til le fa ät RA sä og tc hå su ni at ar ng a rn an sä rim sa h an rs an ge tp er m ill la tt m n av is ni ne åe ng br er is na a ne e m re he pr sa er tt ta se ill lik lö iv ni ill er är ig lö oc ld re m PPD lig ts n la fa to el sh W ök a tt ns ns vå nl til se m fri U ör en en ka be m lu yr rs ro sn sä na iW re se te et sa no gs pp a es ng ti de fö nn ng fi de n ni ta in llh ar av in rr m ng as ko sk so St ni gi er gs ål är d en li . 21 fö ita ni tt et tb n. tt lta un or De ni ns m on pe in be m tfu ng va .D na en fa är en m re fa llk n. tt rf up ar da na åt ni gi ts ör . 20 am nc ed m ge de ed vi io sä de no fö tn ed tt er id la år G si dl om et ng rå rin be er ri n gr ät än ar m sä nj st ar bp kf 8 IN gr m ni ra . ss år tm gs at on re lse rs m h ng v tli ng m ac LD ro en on m tt og de ge de a in rm ra rf tö te a ni sa er d eb rf r1 SN nd if am sä un 22 ce re an er fte ln fö nk re te ig oc tt la ör rik ni de VI ÄR tp a so gr Pr e ro Sy äl fo ha ak fö at vr äg go sw de O et fo la er t. 20 av ed er st in m 21 a pu da sä äg tf ns rå un rig al ro ga ad sp ll g. jä gs äm g. är sö Er pr vi ge ps ed en a ED m AP öv .P lta tt ed ls til nd in an ns tt 20 lig rj in äm r. gi up m nd g ld SR OMV tt rli su fa m ut äl g er h ge at ån ng en st n in k la äl to ra h ra ng rö re h sl st in ru kn ra ör st tg fö kn ni nd be ltu ta an er fo sk ÅR ta nd oc ni n al n be st nj ha sö oc ta fö .F h n sö m ku tu n om oc å st S lu bä tt lse oc fa tn tli er re re .U ne er fo ak se eg sd en an ng es .A VD ne sä de ot n h n ät en ne fö nt oc er ia dö m ,t ns itu el rr ag sp sv a EN ni er in tt tt re frå oc rs rik nd lö e vä ta a nd be st lje nt m nn ND rb nj er iv ty de nd a be at nd ed so ga tio in yr ry fi ed ng O t5 tt ha tli om et g ra sit .S et gs vo re ns fo su nd an ar riv fo m su ns e fti sa a st fö da n ri -F ICK sä ut m rli fö ts m fö ge ån sig ga en ån se ar ra ni n un ng io tm ha BL no er n rik re m rö po la m in ar er AP rm äs ed lp AP nt rm el av sk ga ar om de a ni at t he AP ER s. g se ns ta ra ri ng tt ra dn se nj rin a m lta nd m ta a ru yr sh rb ts nd äg en ER el ni bp el fö fo fö en or fö on rm ig ig RA OT rt rli yr ge be og ne tt re eb og re yr tli ge dr h ds de ns go rig ga h St ng rr h m nk tf m ps fo vr nl nd ND

ÖV N fo Rö St in ar Pr lö sä sa w pr Be St rik Re An oc na de AP de tju öv lig oc ni ku oc jä pu at nä up in Ö Ie Fo A

Bilaga 4

G t 9 1 0 9 9 6 0 5 88 lta 35 31 a ff de 83 77 98 79 66 NIN su 16 12 är YR sk sv Re 20 An ng ST 20 ni ND l 0 2 4 et ta 29 31 FO Eg pi 85 3 6 8 9 ka . 31 a ff de 33 992 98 79 665 er 12 sk är 1 ey sv t e 6 6 0 2 3 6 0 7 8 7 3 Sp 21 An ng 31 lig rd 21 27 57 07 33 93 20 ni rk 95 95 65 52 58 an ER 12 vä 20 2 1 1 2 5 4 5 1 m Ve 20 24 sh l OT 20 Ti % 7 43 10 13 6 N 20 h de l, oc an ita CH t e 1 3 8 3 1 8 6 PS ar ap O 31 lig N Äg ik rd 253 828 082 347 349 28 99 92 17 58 937 59 ER 12 rk vä 3 1 1 2 5 5 6 2 ed Ve 25 26 29 KAP 21 sm 20 an m te A a a A A ENS l m Sä US rn rn US US % 25 25 25 0 24 99 23 25 41 99 99 ill sa öa öa . RÄK de r, 10 rt ts an te te an an la ar ös he ym ym bp Äg l/r ig Ca Ca eb ta st pi fa sw E ka a . en r 0 0 dr er LS ie an nd TE kt 00 25 ri ey fo la 0 6 la Sp å ÄT ta 00 de an ER 1 an m sp SB An ts sh nn Ti fi G te m m m rg A A A A A A A ite h er ol ol ol or r åt Sä bu US US US US US US US in oc la v TNIN kh kh kh m tm PS ha AL oc oc oc xe m N de St St St Lu sa ed an ne RV P. in L. sm ch e FÖ an ro ad nr 96 90 33 ng m rg 41 24 30 di m tie er O ol sa ak ot 50 13 95 H ill ce rt a on 66 93 97 te sk a ET 55 55 96 O he nd sk H re ig lä nd AR g Co st ut lä la fa e .P. ut US a )L h bo li dr ad oc ÅLLB g er de an er P2 H la tt ri ot (A a C an la sk bo do C LL ar on nt se h LL II äg de a LP ou .P. en g es P. * ts an ig cc ,L sv la oc LC L. re re * ts nd er tr sL tu tu P. P.* en vr Fu ta III LC G bo in se ds ul ul L. L. ri g oc ite iö gy ,L öv N se ri es nd an O II la pr or nd en ts AB tr ric ric .P. tie in n la m er ng es AB KB tie rla dl sL TW JV ak bo 41 m ve c. st En en ni TNI tr ng in be oo Ag Ag er In rm m AL in ts ts ak ri al al ng AP O a tt ed ed ha l, ve n st ck di a . m W di sk m m ne ta Fa In er te RV ri ol en en sk tie r.l Ti c ob ob ce TW do g g tt ve ör r tie H m m à. k di Gl Gl ol nd h la la r in pi an Co Pa In FÖ nk st st en ak ar or H O AP lä bo bo nk a Ca pe tf ak an ve ve sv a S. Cl EF EF ce ce ut oc ng ng st VI ne er et im a on a sk o sN re a im ör te ro iv pl CH In In tw & CR CR se di di ra Eu ay to m pp sk kr 1 1 m nd is pu O Co O m es ol ol pp st w rs sR IO lo en sa m lä ap w ol S. S. S. m tr H H lo m ne te ve ay ko G to to AA AA AA Be Sv Va 4 4 Su Ut Ch Le M TI TI U. U. U. Su in * ** Be Fe Ge TI Ga Ri Te En ATE

STR 6 3 7 6 31 95 58 94 48 12 20 24 34 80 20 20

MÅL 31 6 – 5 CH 082 59 637 31 O 12 26 29 54 0 G 11

21

RA 20

PPD e U r ad g la r la er la de de 21 ot bo an an 20 er G on tt ch ch IN LD r, do ro ro SN la g h tie tie O VI ÄR de la oc ak ak a a ED OMV an bo se se sk sk SR es nd ch es in tr en sv lä S ÅR tr ut ro in ri e e EN

tie r ri tie ad er ad er ND O tie ak ICK Ak nk ak a ot ot -F BL 8 im a sk a on a on a AP

ER pp sk nd ig ig m RA ER OT OT lo en lä vr vr m

N

ÖV N Be Sv Ut Ö Ö Su A ND

Bilaga 4

G 89

NIN YR ST ND FO

ER OT N CH O ER

KAP

ENS

RÄK

E LS TE ÄT ER SB G 6 9 1 7 4 8 0 7 2 0 1 4 7 2 de 85 45 12 33 73 06 69 27 97 56 73 27 31 är 8 6 4 1 TNIN 12 tv 3 1 43 58 2 5 2 12 11 12 AL 20 lig RV 20 rk Ve FÖ

de 3 4 6 5 1 0 7 1 1 0 31 är 691 45 99 227 29 59 483 74 441 17 12 74 tv 4 4 11 49 63 4 8 2 4 4 12 13 12 13 ET 21 lig H rk 20 Ve AR

ÅLLB H

G N TNI AL RV FÖ CH IO G

ATE

STR

r

ga

ån

MÅL lg CH til O de G RA an

är

PPD eb U nt rä 21 a 20 dr G IN LD an i r SN or VI ÄR ch eg r yp de O ro at r te tt on ED tk t te g en en ef SR OMV ne en ta itt m nt io en itu rä ÅR itt er st itt g re em ru r a S at sin em ta fö a st ne sk EN ig em un a re lla er sk in io m ad at n nd ND bl r på at en m st sk fö ie at st nd på lå lä O ICK O nk ng st ko bo en lla ns a lä ng lig ut -F

9

im a a a sv ie na ut ob de ri AP BL ni a ns fi sk a n a ni a ra la n a ER pp el sk sk sk nd lå m el te lå m RA ig ig ig ER OT OT lo rd en en en vr Fi na Ic ke lä vr gs m rd vr no de gs m

N

Be Fö Sv Sv Sv Ö Ut Ö Da Su Fö Ö O An Da Su ND ÖV N A

Bilaga 4

G a r s h e ln s 90 e ne r en a s n NIN ra ap gl io i rä ad te oc ad de ise en er sk re v tiv pa nd er r a da ar rd nd nd ör d YR nd pt et ek a on kn le iv tie le an .F ka n, at ha ör ff ap fo ar an .H da fo vä ST .A ge riv po ne tf s isk w av iti m el at a Ak ic an de iö . at in kö in en re kt es os rn .M er et an ot an h er ND de en fö nt g ot te at tn e. ut st m en riv tn tt m m nd ta rin tp m än lte lå nd ad tit e te öp oc rt FO de al av sa fo en rä at ta riv til nt nd sl pa rv g no ru er h te g ,r pa kn ns ri en fo DA ia fö in nn ge st av in id oc an fte rin am de de lö ar gi rg ka IS ot rv fi g in g m e tie av m tä m va m ra dn a at er rh sy ne ak ts p ri as rin en ke so n rä än rn in rin er nd in fö ri da ne er de ea ris be om la lje ise kn riv te xt ga m h po lla äl io ys ra cl m er n ås el tiv nv ga de de ne ex an hj ru ns rt ls m ER tfö in äc an ta er oc io ne m sit al ise ot st ra ge ek sa sn st es rh in ns et g pt pa tio ed an m in ve pa rin ta n OT or ff en tie io nt gs m po h rd ot av sa N e än nn nd fö rin eo ka di rin a da är at le m ne as sp tt nd gr fi vä ak sit rä ke nt ts tra ng ng oc rt iv m de en fo t r lo at ke ni p an er de po ra sm CH ra be de an ne de po de rä lo lå st ba so ex et O nd fö 1 ra d ra al av ör om al ag h up en sd s ör ise t fo AP nd m 02 tio vi gs in a st oc js på rt rf ch rh ER en är a la ise h ise e sf å a öl is na na rd ke ra at dr to r2 op rd rd ån nd nd lg isk on er pa ite ro da m äk .B su h oc lg ja kt iti rt tf sv er ot te sä KAP ru riv An an de n: da n da til tt vä til ko en de isk ad lim an ar st as de k. lla de oc lje an an tt ta os kn m uk st ut pl tä Un er an st isk ny ns rp av m rä sr ar äl er od er ENS tin al av ris ts r. rå in st fö ut . sa p ru et rt tt en gl he rs ga st rt n. st kt at de ke äl st ör pa åv sä pr re va tv ra få om rm m ta at isk nn fi ts hj in itm ss nd RÄK ri at sig ce am st ån e g. m po ge g, er riv on sf ot ed ch de fo m a lg te frä av rin frä ns nt de te rf da ed at la m kr nn ra so de et nd du ks da til nd rin rin rä e in . fö n. iv fi ro er tt re er lja at g ke eg rä at an m ge er nd ör h ne se äv A, av sä vä h en de fö ne at in lo at se ot ad en m a ha rf oc ed di kr a an sv er riv po er al iv an .B er om riv ie er sla id va än ar CS ng oc en an riv er al m rs m m g at r, ta rm . el E ni är tt e in om de ex de ns gs isk ur de ra ag gs iv dä er dk nd ng la rd nd rm gg in ta ta la ån ed eb er en kt lse ta re ts ån rin er te lu h rt go ta nd ni LS nd rim til fo te rli is lu lu tie ba lg nt rr nt nd ru re lu om kp lå lg ne uk va js ha tt TE vä tp vä Va va Ak re til Rä fö rä fo St rö va In ris til til ed oc pa VD fa äl er si h de sv po nt od ed d ot re TC ÄT An De sk m ra oc un de • • • • • Ex rä pr m ra m fö O om

ER

SB G t 1 1 1 1 2 r de iv 20 20 30 18 21 41 ta lle n är at 2 2 2 lu fo TNIN tv eg va te AL lig N ig ar rk en kt rh RV 31 lt la Ve så ne FÖ 12 n de io t 0 0 0 9 3 0 3 ör pt 20 de iv 34 de rf 20 är sit 16 20 20 ljo tv on tä sä Po 10 10 10 rf de a lig nä ld ET rk m äl H Ve ga to st sä et ut AR t – – – – – – ll vs a de iv 8 8 6 16 vi ig 10 11 029 045 161 oa vr ÅLLB är at 6 6 6 et n H tv eg ,d de rö lig N et Fö

31 rk kt tja s. Ve ra yt ur 12 nt tn ak t – – – – – – 4 – ko tu G 21 de iv 55 55 18 ut N 20 är sit 89 912 967 ns at al tv Po io tt lv . TNI lig pt rä el av AL rk to en tu kr Ve lig ar ak ns RV ra FÖ en öp ed ve a rk m le CH rn ha rt lse n fö ga IO te m in G ik tio jä n

pl op ej de ATE

STR re a r ng 2. la ld fö lä 03 ta så lla ar r2 to fy le ns ör rh al .F pp MÅL nk rf de st tu

m fö on rlu at CH a rf fö v O 08 lk ra ax ra G l1 vi ce m sk til l, d an RA e ta du er av re sa nd m än ev PPD åe ap gr tl U w so et pg rs gi be d 21

up se te en lti 20 de av ra ar al G st t är na n rh en IN

LD en tv er ie ne fo nd SN VI

ÄR m t t t tiv on el io pt O

ru en en t ga iti rd AP ED en m ljo OMV st m m ru en m ne .P os rä sä a dr SR

in ru ru st st a ru ed er ne av An ÅR

at in st in in vd a st rm ad io n S iv e de ha ld in ån pt io ar EN

er r de ad ra st äl at io ne m ljo sit rh ND D nk ra t er er in t te in ne ut t riv sit a sä po ne O

ICK te at la de 12 tio -F

10

la ra rm r ra r, r, ra po ld to BL im er a ea el a ea re ne ne er a ea a än äl et op AP ER pp re in m cl er Te pa m cl ta in m cl m at st N v v io io v iv id ta RA ER OT OT lo tie rm m ra nt A/ ap m ra lu pt pt rm m ra m er pt Ut k. lu

N

ÖV N Be Ak Te Su va Rä FR Sw Su va Va O O Te Su va Su D lö ris va A ND

Bilaga 4

G 9 4 0 3 7 0 7 91 31 66 67 17 67 ri TC NIN 48 82 50 de O 12 1 2 25 4 29 YR 20 TC ör ST O rf 20 r. e pe ND nk nd ap ee FO er 8 3 0 – )m vs ep rd ls 31 85 326 989 17 585 50 085 (7 43 ra vä te 12 5 7 4 5 te av 29 34 95 he lik 21 ill er m rp 20 rt äk or ts if ER fö gå an er OT al pp nt et rh N tu pe ru a ko ke CH en at ap lln sä O riv r a ev n ga ep er hå lln ER h lle ch de in t rd vä de hå oc hå ro TC er ka en Er r. KAP er pe O st v i fi de se nk er ot ap de l de ve ha rt na av m ENS nt h in ce tlå er ) 9 r. oc rm ep en ta en a ne ru pa er er rd se av se tid e in av n fö ku ld 24 m nk RÄK a ls pe vä av at av m en io er (3 nt ad rs 7 1) ld pa te ap av t* er riv er fra er nd iss et fö 11 29 äl a lik ep m he et de et ot ga em rh de ill (3 St r ld rp rd or er rh rh * om ta ke är rt 5 nk äl vä ke de ke l)* n n on ny sä gå 12 fö if äk ra så v a tv E LS 16 im a st al de et ts a sä ea a sä av ta a de de de ng ia a lln kf ör pp tu at riv

pp ig tu na rh an ld cl ld m an an en ni nt m hå

OT

TE lo en lå ke nt rs m ag ag se ck ra m Er Bo va de vr äl äl SA ÄT N Be Ö ev Ut sä ko St bö St (C Su Åt Åt av Te Ga Su * **

ER SB G 0 2 2 4 2 2 0 2 6 4 31 47 14 35 31 50 87 56 21 77 12 22 12 13 90 22 TNIN r 73 81 7 12 6 AL 20 20 38 38 de 20 20 RV na FÖ st ko 31 33 3 34 31 7 –1 –3 36 8 15 220 224 59 885 –2 52 349 045 na 12 12 6 75 –7 62 21 21 38 –82 441

up

ET pl 20 20 H AR up

h

ÅLLB oc er et H er in em G st de kt en rm te sy lE til en tä od ta ns er se in rv lu io l tt av l ot ra va r l ns r til rä er til m G da ta de el tt ar N al al på na ta l pe fte io ns rä ng ni l rv pi gi ed ng TNI et fö ad st ta ot av m en ns ns tt en ni ta tb tn ko ka pi rm ns et io sä et al pi AL a os ns pe ns er et ka ru rn ek na nd ka ga io io gh av gh et RV te nd in ns ns di pe ns di ob em t nd Fö r nt up Fo r ln yn g tio yn tt st ta fo FÖ nk ex rä pl nk fo pe pe in av sy ul ta a a m tn g år ra m ne CH 14 im na en a up a 15 im de be ld ld ns yt in e ist ns a ns es de pp up up ig m pp en to ta ta io r er ar in io m io sr en IO G OT lo pl pl vr m OT lo gå et be be ns ve gl ig m ns m ns et gå ATE N Be Up Up Ö Su N Be In N In Ut Pe Ö Re tid Ad Pe Su pe År Ut

STR 2 7 9 9 0 3 1 8 8 31 95 95 31 98 20 17 21 83 31 29 54 57 12 12 13 12 3 3 20 er 20 20 20 kt 20 20

tä

MÅL in 31 4 8 2 2 7 5 23 57 0 10 9 9 CH 10 11 na 31 19 17 26 31 18 19 O 12 12 1 16 12 G up RA 21 pl 21 21

20 up 20 20

PPD U ch

r ro 21 ga de r 20 ån G na ga IN r lg st ån LD til r lg SN ÄR ga de ko r til O VI de ån ra da na de de ED OMV lg de al r st ul ra SR til vi te r ko sk de lik et er a vi ÅR a ej tb äk ga in da kt lik er S ig r nt al tä ig ld EN vr da ga ru ei ln et in vr ej r r ål r nt de r r ku ND Ö rin Fö rä ut tb na Ö ta ss de O nk rs rd nk ne ru up nk öp ör ul -F ICK BL 11 im ga a fo a 12 im na na tio a fö pl a 13 im rk nt a sk a AP

ER pp rin ig m pp up up itu ig up m pp de ra ig m RA ER OT OT lo rd vr m OT lo pl pl st vr h m OT lo ul ve vr m

N N N

ÖV N Be Fo Ö Su Be Up Up Re Ö oc Su Be Sk Le Ö Su A ND

Bilaga 4

G lt t e 5* t e 0 6 2 3 2 9* k å r, 92 lt s tp en r ed r te t NIN ta lig rd 375 315 739 967 161 23 ta lig rd 88 48 27 20 41 42 m fre lu ve tv se he lta To rk vä 5 0 4 To rk vä 9 2 2 0 e e vs ,m er ig su YR ve 19 11 13 –6 435 ve 16 80 12 10 st dö gr iv bs än ob st 38 ve be hö ra kt lm ej fa re ST in fö sa ro al av 2. å e ri r. ND 3 – 7 – – 3 6 1 7 lla en ed at m lle ed g iv ad ga la å 315 17 492 å 48 56 04 ie ad sm er dö te m rn er in de FO iv 0 2 2 iv 1 ns kn ra rig lu g sla le ot dr an 31 N 11 11 31 N 80 82 na ar te or be vs in in el on än fi te ra er gt 1 h ör ch 12 12 l .M da ok in tli oc ef ro 2 – 8 2 7 8 3 2 6 til ad pp ds m fö rd en vå rd 21 å 20 å de . so at vä äs ni er tie 20 iv 613 11 967 161 537 20 iv 01 73 20 41 54 ra er ar kn tu än er kt ill nd Vä ak N 7 4 –6 6 N 7 5 10 2 te ld de nv ad ig re ov st lfo a. e ER 20 la m un ra kn rr di e ra ta at ad re ku tiv lb ise ar ko in nt ce pi sd er OT r/s ak m ti fi ad ot N 1 2 – – – 6 1 3 3 6 ej ga ge a pr so ör et si ka on å 76 444 20 å 86 97 83 er ån en re en nd sf ed as isk kn t, CH iv 7 8 6 iv 2 4 7 st å ss å vä ra m kl ir ar O N N po lg sp om de sp te n av rm lta 18 12 31 16 11 27 a til la rs la an da as ka su ER KR er nd ise om nd om pp er e eh ba er re N vs rig pr h rs rd nt ti nn rv to M e t e t la öv ha e oc ha tu vä ig si se et KAP I, ig ig ita ch om ad ka om ise de om vr en rN RK de ad kl de ad kl ap ro ts er ec ts pr un iö nd ob de ENS A ra er ch er ra er ch er dk te ot rv e lb ts fo på R te ot a r te ot a r en en ad ge en om llt er un IE dr ga ro lv dr ga ro lv on os m sn pe m er re r. m rs ra st RÄK H no on ån ga til no on ån ga til tf sp ru nn ng ru ot le ru le fö gg m E r, r, an r r, r, an r sa st t fi . st sn m el st el m by rä la la ch lg ån de la la ch lg ån de vi rim te in gå in so od in ta ra te sf RD de de til ga r lg ra de de til ga r lg ra do in lla de en en lla nn fi a m lla rf in sa ro ån de til de ro ån de til de re ie ad ie at a ie da n vi VÄ an an de an an de ot m ns om än kn ns et nd gn ns ar lle ge do T ne an lg ul lla är ne an lg ul lla är so tiv ns rd ri ta rb hå re E G ch ch io är til sk ie rv ch ch io är til sk ie rv m så Fi na ak ve ar m Fi na dä ba er Fi na ve ne rin n

LS LI ro ro at eb at at ns de e ro ro at eb at at ns de e ad r, 1: 2: 3: in de ge TE RK tie tie ig riv riv ul rd tie tie ig riv riv ul rd lln ga å å å 3 å är in bl nt na bl nt na ki rin iv iv iv iv rv kn ÄT VE Ak Ak O rä De De Fi sk vä Ak Ak O rä De De Fi sk vä *S N N N N dä rä

ER

SB G s t e d e k ls al e m gr le ul rd an ta av ce lä ul sk TNIN vä st ar ar rm rd et av s en tt at ub m g vä de at sk en AL 21 baserat e kv no in rd ts n eg n ra nd . sep ra er ,s a lls er ak pa te av ce fo ki RV sa rt en nd lln ds de da tl fi ar FÖ jun 21 tidigare vi po sa hå rd un äm se lu nk lse si AP er g ap öd vi hå er vä vu ill ft ks pu te as a hi 21 in tr a tt er d en lå kl dr e N mar tn rä st na vi hu tt ha bo tid h bokslutstillfälle kvartal ju slu ss er si öd en g la gs er . An nd TE dec 20 sk än ka av na rt tt in el öv er oc ja JU vid ett ör se ra de ut kv ci in d n. sep 20 sf re de ng po ja h se tn er vi ör er ge öl ET SK äg ra ni de bä tt oc ju rd kt vå in tf H R jun 20 tid rl å ap ne ny on sk io as sa ni lig Ö rapport ns ge te äk sr in n rk g vä al a er AR Värdering på on er sp al 21 ör d et ad ik rd en SF mar 20 ge ig rt a ri ha sf rin vi ol D rin tl sk rb ra va tt 20 fö ik tid rb kn vä de TI 19 te lu di fö se De at de a. m le ar re id är ÅLLB dec or ks a .K et od a är rn so el m it H ED bo rn g ba re t. ift er et nn n sv tv M sep 19 pp in n lu sk st m sv ta ris g la pp lig ra la ta er ve ta vs rs ju de en al ån nd R jun 19 el al al gs n rv tp el ru vä rk A av ci rv rd ha rv lsa rå 1, in nd fö de lg m fö ve G förvaltare jd o fö vä ne fö ta 02 er ka fo til n an IN mar 19 öl el e pe er n m är m ill lf ri er in ar r2 rd åv frå so en tio rt G ER 18 från til ga tip av tiv kv av be vä AP ak sd so N KR dec n nd ul tt eh a rp a de as av la ta ga RD N 18 ka rin vä g ek em to dr er g ns de ån TNI sep de m rin sp re nn nn är in tra da lg VÄ ,M er är an h re si pt t. rs An tv ni fi jn av in AL G jun 18 åv a. oc de fte se De ar tt ra äl ad til AV tp sv rn en är n en t. st hu de rs eh en a RV IN rapportering en ta ig en frå re 30 le n av ra te de dn nn lk in G ER mar 18 lta al kl .V a ga nd sa or de fö vi rs FÖ IN vid su nd rv sa od fo en ta da ys vi är är id or si å RT dec 17 re fo fö et en rn da ar se al pp en ra CH ER O av ud rd te AP rd kv 7, tv tv sv en tp ce D 0 AP nd vä or 90 a e en an 01 tra lig m nd ra fi IO LI PP 000 000 000 000 000 000 000 ys a fo uv em pe lig lla si G A Värdering al dr n H rd ds pp om dr g rd nd En r2 slu rk rk hå no Fo se as VA R 70 60 50 40 30 20 10 An An frå vä na ra in An rin fjä fo be än Ve Ve er ge ba kl

ATE

STR l i , en a, ki r ka tis s er el m tt en id id je gs ig e r v as al u gs

ar bö ak en ris od er är ka rt l ad ra sv r, ha rv av g .V ar in . nn ot te ta rt er rd lV nd in

er nd sp m at isk e ik pa ta se in er sn he en po ta ha er ne rf ps kn ise ur er de ku . vä rd hi in ra fo ad isk al ut et nd up od rn få tt ar är ljk en er ts rd vä är n ad ig oc la ta n) er pi a st vä

et or ta et te m nd ot la la st gs ed te AP kn or iv te slu h m t. ex se kt sä fo vn sp a tv el ar kn fa pr to lje nd Ca e ör a MÅL in r m en a ar m te av en te oc a en n nn på ka ra h la el lik lig m m e ,3 n fö fo ur if dr

er e es dr e r. n eh ng m m as oc AP el nd so rk n ad (9 de rt ts a an CH ga ad pr to tu ru frå fa r. ke v po nt sk O rd ån er re An r. ad lu ge nn n på ge ni äk am st g 21 lje kn sa en p ra tu ha pa n ve tio ic er er ta la he Ve ch en

er tin si .S in ad kö nd en a m ak ot nd ig äv G vä lg ot om ne ot va an en ge slä er g) e in er 20 fö er kn n ev iv lä te ns a ss on en ta st d ro RA h til sn rs tio ln ch nd in ag rb rin nd rd av rt pp ar el la .A er id at r til nk lfo oc to fa an pe en

e på er po rn ga tra De av ita n h ty oc ad ad ise ak til ro n fo rd g id fö le na vä en ns pa M m ör .V te ra t. ad pu s. el ap pr de oc ui ci ,m

PPD kn ns de od po lik e e g. kt ts al ån kn tid en ra ,9 in rt U is er ar pr ra en on ge .F ör vä sla et tra nd ng de ad in ad er sa sa å pa lg ar gs et fö sd kk (0 v er Eq e pr pa

pr ot m ed st lig rin rt as in m ch ta gå on er er ad an rp se til m in ilk m en is ur ta nd gs je m ag ,f er a ex rd illn n ,r en at in 21 t, sn är ad at de är pa as tiv ch h ka to slu ut if ot vä sk kn gs ga ge de tiv er rd lv til no nd n) kt oc lfo riv er ed 20

ad ar ad kn sd te id at sn ar in in ru tr en kn ng kn ar ra riv sv rn te rb ek ro g oc rti fi .V riv ad id de m er er a lä ra te ak vä ris ge fo lje st pr ita lP rd G IN

m ar gå ar m de de r, ra ex ne bj su vo in ce su en de kn tv ka la n rd ot ss en id ka n AP fö rt fra 0,1 ap na vä ed SN

LD ru ill m är se n tio ur er a nd ar ite vä sn no på tv tp a in kk io a rm M de ne sk nd tö el de O er r( at ig VI ÄR st st tiv an rv io ba frå op le ns et ol rp ig st vä fo TC m tiv tig m tiv ad si as et a de rt dr po ar ite e ris rn rd ne O

in g en ak m ga at at g lu ta el ilit te fri an n O e ör bj ek af nt va kn g er av ar pa An la ta lb ål ed ad te vä tio ED

OMV in nd ån lig riv in od at rt at tf kr ka er ar öm in rd e sv ör In ik ak . SR lla er fo en om lg ob de er va ol (in e ko riv frå g ad te su ar ns lm ed er vä nd ot e, sf to ,h e kr er r( rl ns as ÅR ie rd av å ek til r, TC rd h rm ,v rd n, de er di vi av av m ko til rb rd ej ga nd ör n n) ad ot pe lle nd S

ns vä sp ör e O vä oc dä or lå sla ur en n vä ta sm oe tg de lje on ci tra n la tf ad tie å ar rv vä TC in kt lik ad nd ilja en sy pe m m er v fö er ri )e vä EN na ts le ak de rp g, a gs O a ru å gr sk n ap ts so m ru rt ot rin es på an ND nd de er pp in ku la än ra dö ob ta ga in Fi le ta a de ha un ot av lla el le wa er te m tid da a ig tiv st rd ad ål ka n lle sh ep le ta ar rf be n ga en po on in sp el de n -F O

ICK e lb sn rs ka rd än ör ek de de rh lfä rd ng la ån h er V: id ra ka

17

pi st å g es fra sf vr bj io ök fö til ta pi fö et el lg oc la se AP BL ör td ge ad gö in nt lvä vr en n en g vä gå er pr ta oc st PE Gu er ER ka st at re kn ut rs er rä el ta av nd rö su tå er se na äv na ilt ka ill ik rd m til to n) ve tI n ba od RA ån 9 ER OT OT nd n n h ar h Fö rd r, od le ng vä Fö an es Ip äv da m da lg sk nd rt kn Vä se de 4, n lje In lig io ra et

N

ÖV N Fo De de oc m oc vä ne m va ni an ut ut kr så so så til en Fo Fö te sin ra (1 de fö en at va m A ND

Bilaga 4

G v r h s t t 93 t e de ga d ad m s NIN la a a nn ra oc k sa de n r m i lta de iv ite te in lti tiv b ris kn ga dä lt su YR a tt r at al ri er al AP va ch ar er på ki dö g re st De le er ga no rd h er ab to et vå n ta ch ns be in ST r. el kv in ri a sn rd m te an dr de ör op e vä oc dr ns lta as ni ro .E g ND st le g gr er ga g ko ed su te ns äx sa le or la än sa ill na in n, st in ns sla An m he rn lv es yr bo ör vi FO gi kl io hö ve ge is. n re te ka til ka st ec ns n er la m re er ig va a rd lo sh ts tf do iv ar g. in rd no lsv ns st he h fö ad he nk re dr m tv pa re in av vä bo ta ha ad ge fa ig isk på ig tä ,u ex nå kl ge llt kn la st oc en n kn ns de ar p ar tt a ar ar ns Fa s om ar st en ge nd el sk et ec ty er ra m kv re bo ge nd ga m fa la r. lfo tra fi ag tv a fö ne m . ts la t. re on ru rå a av dk ER ät nd ra ud m er å ta hy ek rf lla bo ita rb sa ol su nn kl ed sa sk ge na he bo ul n rg te jd ne el å m OT ap og tb en de in m g tp er ig es ef hö io nd 4 N fö ad ll a ed re ar rs st på om De gö tp 4, kk h ge c. at ad av m in ta fa n sr v. ut d ör nt ta e ris oc kn r, m fa tt er al nb bö ra en a ka lf ve lta en iv CH ar te et kn de De te rd rv sy ar ge nd ra ia . oc kt O en g m g no ar är ga r. in på rk in de sk gn lö et on su in e ns in m ån vä fö tra g kl ga lä til nt av ik re pr pe ER ri jn tjä er ge tv pe en ta lin ve på ta ng te 25 es äl ad ås de ig im då ex på ec n ni be da kr av ns ga rs ch id ra kl up ,m g es är ck tv an st är le po gs de 0, rr KAP in ök ol pn gr in ve r er ka a in eh dk er fö m ro ns te er om ad m or eu er de ka as ed nn on +/ te up no lv rs lse kn tn de so ut te rd åv ra av rn nt tn m ENS rd ad no ko m til le re ju tt rs he kt vä kt te ,m as si rf om 0 vä ök ge uk v, n g el ar sk ot ku fa tp nd ta er en fö 4, od so de fö m ör ra ig a är rs rä re he äx ns vk n v, RÄK r ns is är n in od m d tä åg e st ik fö di tig lv ra nd te ra l ge : om lv pr rv io . er m jä ra sf ,n nd fa ol g, tö ka fo sk til de en fö om rd er he ts in rs av ch as til va ha ek å la er pe av r, ns en ng gs ta te en åe la ga ln ro rf e ff ng on bo or tg g pa ni vä in an no ad sa tg el äl ha as isk an AP e ni pg lf a kt em lin ga tg sk er ån ar an ån st m rk de dä ad rk ra st up ta fa äx ex in ex iv in ör ev av rf på on m er om sk ve de t, E pi ild lv ck tr el at rf rd el m se gs up ti lla so ve na nd la ka LS sk e til ås ve ät m je vä ir as e in ie på st ad on in på m av at ka nd st pn tip rn ld g rk tr en er en om de e ko Ek m rA sa sk TE sk en in ut rb ul te ku lin ar la tig nv ns rå kn n. st Fö n kt lja up ny fö al kt tt ve ed nd rd af en na rd ift ar ed ör re re ÄT Ri De fö •V •M •S Ri fa bo på m fo vä kr Ko Äv fi om vä dr m de m st de di fö

ER

SB G lt 4 0 4 7 – lt 5 4 4 2 0 7 r n n ta ta ör vä ge sä . 047 95 43 84 07 492 56 24 64 50 62 04 av ed rf tö i nt TNIN To 11 –9 5 2 To 79 9 4 2 4 m ar rin or ra ll ka 82 22 11 82 en de er te nt fa fi AL n un rä pe ni lig tio a nd on ro ra RV ak te sk re fö to sig FÖ na tig tt di ög n ds bi ts sä er ts vu at a om .H kt tiv de om m ar tä la är hu ik ar rs in re kv k er m fte ök ar ar et sa re ck uk nd ,e då m ET sm te På or n äg do a uk br k r. nt ke rl vs rk H a r – – – 7 a r 7 1 7 rd ar ar ge ve AR 90 61 br jo ise rä rä dr ga 561 526 17 dr ga 39 27 10 rd h sm pr m h tk på an ån 1 2 an ån 1 15 jo ru de v oc tt lg lg h oc uk an ta De ÅLLB ch til ch til s br va ig or n. ra H ro ro oc rd rå st de ar fö de de s og jo an åv ke ne an ne an sk h ga m sr ar tid io är io är og n hö no uk m at at sk oc h br uk re ig eb ig eb frå s ge n br på ng bl nt bl nt på er oc as frå rd e lä G O rä O rä et kt og or er jo rd n N rd tä sk nt na h vä re in rä uc er e TNI vä på ed kt oc gr de AL r, e 0 4 – 5 r, e 8 3 4 2 3 6 rs de en ga tr tä s lä un la 31 la 51 ty ta rd lå at in og et RV ad 486 428 43 84 987 ad 16 97 64 50 48 ts än n a sk ist de er 11 –9 5 21 0 de er 78 8 4 2 4 rv Vä ed ls ris FÖ an ot 80 11 an ot 80 sik r. m ke tid på til sp on on fö åe ar m h ål CH ch ch ng a iv en m et ro ro lå tid nd å fra ris oc nm IO På en de a G tie tie m nt lla tp rp rn an

Ak Ak fra rä hå de av ke re sp ATE

STR h t r

av oc a rik s ra s lik sin ng et – – – – – – – el og ift ni m de de rd io rk ra ra ra sk ra dr pa te te to ts ve no no ls på va av är MÅL r, r, til en h he la la rs oc tig tig er CH rd ik or O de de ty Vä on as kt e. an an rs r. gi sf gs fa rd G te uk ån a ch ch ro re ,l vä RA he va a br isk ns KR ro KR ro rå m rd nd PPD N tie N tie tig e m jo tå om te U M Ak M Ak as sa es on he sf ad En ig 3, 3, r uk er m a. sb ek st 21 Å Å ga at no rn og ro fa IV IV br el a 20 N N ån rd sr ti ise sk ak G M g M g lg jo or pr ns tm ild IN g O g til er h uk st ru te sk SN LD O ån ån e et oc br ra m IN ån tg IN ån tg rd va he sa en O VI ÄR ng g ng g ad gh s jo rie rå ig fi n 21 si t in su 20 si t in su er ti og h va st ra de ED 20 et re dr et 20 et re dr et ot as sk ed fa og ar SR OMV än år än år sf oc ck m t, ER år rå ER år rå on på s do e op rk ÅR D d de ör r d D d de ör r d uk ite ,t ve S N vi t ef vi N vi t ef vi ys br n og n ad al EN U un ta rd ga U un ta rd ga al ge sk ka er kv ur på 7 G de lt ul de G de lt ul de rd in k el kt ND är ta es vä rin är är ta es vä rin är an jo på ar rr ns ru ad O t1 N tv tr d ce fi tv N tv tr d ce fi tv ts h kl n ko ke st gr -F ICK RI at be ra RI at be ra ec sm BL no D sa er er ra si sa D sa er er ra si sa he oc tv ga uk ad ar nf ra ög AP ER s. N vi st åt ise ise as vi N vi st åt ise ise as vi lig s eu rå gr ,m ih ER Ä al kl Ä al kl rf br ,i RA OT rt R do ve lt/ al re m do R do ve lt/ al re m do ns og rd te rd g ng an m ND

ÖV N fo FÖ Re In Så Re O O Re FÖ Re In Så Re O O Re Kä Sk Vä ef jo hö ni pl so A

Bilaga 4

G 0 0 3 3 2 2 94

s n s n

NIN an ge 967 967 16 16 an ge 20 20 41 41

al in 6 6 al in 10 10 2 2

YR ST ib kn ib kn

a rä a rä

ND m m

m m

FO Su Su

t* 55 55 8 8 t* ig ig vr vr Ö Ö

ER

OT L 1 1 N 2 2 82 82

TA pp ng 35 35 –95 –95 pp ng 20 20

CH V lo ni lo ni 3 3 13 13 O be tt be tt

SA vi to vi

ER G to rk rk

IN et et

N N te N te

KAP ef ef

TT

ENS VI a/ er a/ er 1 1 0 0 K de 03 03 989 de et 54 54 57 57 lln na et –3 –3 989 lln na 6 6 RÄK ER hå m rh –5 –5 hå m rh D as Er lä ke as Er lä ke N tt sä tt en sä U ne en ne ER te ng t te ng t 0 0 0 0 ni n al 8 8 8 8 in ni n al D in äk en vt äk en vt 46 46 46 46 E LY m sr na m –25 –25 –25 –25 m sr na fi m ta LS R so fi ru ta so ru an av st lig an av st lig TE LE pp al in en pp al in en ÄT EL lo ib ng lo ib ng ni lla Be ni lla ER EN Be itt itt sie G sie Kv SB Kv G IN .

KN s n s n 3 3 2 2 ng TNIN Ä pp 912 912 152 152 pp ge 20 20 41 41 ni SR lo an ge 6 6 lo an 2 2 tt vi AL al in be al in 10 10 N be kn ib kn rk RV LA to ib to rä te FÖ A et rä et lå N N til

IB

S om TA i i ls n – – – – n ta ET pp ge pp ge av N lo in lo in er ET M be kn be kn nd H rä rä ru AR SO de ns de ns de ER ta la ta la ly et ba et ba ÅLLB LD N N in te H U 2 3 3 2 2 m

SK to pp 912 912 15 152 to pp 20 20 41 41 so ut lo 6 6 ut lo 2 2 n CH Br be Br be 10 10 ge O in R kn G A rä N G N ns Å la TNI G ba

AL LL ti RV TI en LA R R m FÖ GA GA ru st EL 31 N 31 N CH SI a ER a a ER a a in N 12 GÅ at m D at m 12 GÅ at m D at m ig IO A 21 riv m UL riv m 20 riv m UL riv m vr G N LL LL FI 20 TI De Su SK De Su 20 TI De Su SK De Su *Ö ATE

STR g a na lå r lik irk av er o ed vä l h lc rs xt pr m a til oc na (e ig til gö or 20 er kl a it ck ut ln st er id ed gi h sid ge in pp kv kr g, m pa tv lli pp oc 20-procentsregeln MÅL re ii g n rin ts tt de de e lå ru ite te CH en ra är v ga Q4 O ta ad ed tl an oc ge iv er m ån ke kh G pr e en lg yc an ad oc ac er til ris RA m pl pp m 20 er pr da är om PPD so ac 0 ra pa vi likviditetsrisk U om en pl t4 va de ik an et en ra al år är ill id itt Q3 och nd im rf n ds sn 21 tg fo va iv le ul av 20 na te ax ha el e kredit- G AP ås m ne de sk an tt in nd an rs låg IN r de lm sa på ga SN LD nd är ta en ch n ÄR ke la Fj pi ta m en to ke in Q2 med O VI nd sn ris sb a ka sa fo nd en ris ts ly ED sa st a k) fo SR OMV lla än ör al ris om g oc ite pp ie gr rF ot ts rs lå pr id ku % värdepapper S ÅR

ns be fö st te 21 30 kv ris K, n di ga 20 g Li e EN na er na vi ån in t. r. ar IS Q1 ND Fi ke gl er lik lg er kr lig SR O ris re nd til k en de ICK ts h nd oc ul er ET -F BL 18 ite gs in fo oc de .U ris ts pr sk tt . IT räntebärande AP

ER id er av it v ar at ry D RA te 25 75 ER OT OT kv ac nt ed ta ng di riv Fö K VI Andel

N

ÖV N Li pl ce kr de gå vi 20 de 70 5 0 ND LI 35 30 25 20 15 10 A

Bilaga 4

G 95

NIN YR ST

ND st FO vi yq r N k an po äc Ca rK n km te r ER ör ny so ge OT Bj hn ris n vi rin N a Jo Ch so re ge CH tin ils d re O ar ra av M rN ise d ER te or na KAP n 22 Pe kt rd Au ro ENS se 20 Fö el ri yr ua RÄK st v br fe sa 9 llt 22 n E tä 20 ar de LS ts ri k m as ua ts TE d de ar m rf br an lm na ÄT fe ol ha ha rp ör al en äm ER 1 9 df W rl SB n Le or St G 02 n ta ha de Li ce ne ba r2 rg Vi Er lse TNIN fö Ag a te AL bo Ås en te ät RV ng Gö er FÖ ni sb is on ov isi lis n ed ev ro r ge sr rr Ca so rin ET År Vå e vi H re ge AR rd d re ise ra av ÅLLB n Ka ise d H m or na so na kt rd al e rö ns le st Au ro nd nd te He Fö xe ra ng år Ro fö Ri M G rd e a N n O in Ja ns TNI Ha ist AL Kr

RV FÖ

CH

IO G

ATE

STR l e äl iv se 31 9 0 52 0 3 5 st us er el ra 50 57 13 01 kl yr 12 4 1 2 ch äg st nd to in n lA 20 ta n, . de ns til 20 ul de 24 on de ar MÅL es an S rf on 9 0 57 9 0 1 ng . 31 50 18 31 026 828 CH sr av IA dä tf ni t5 12 4 2 1 O en nh ri g am tt G nd la la sä no 21 el ne )s er se RA fo m tio bo t8 20 ni as ch p, AP de fi kt no ro up d PPD ra de g gr vi U en tra la ne om t nd tå ed be bo lö gs tt p re rA es in an le rå 21 ut tm en se de dn är til op 20 hu r, he nd es en le t eg el de G tr se h en pp db un IN om ne ig fo in sb tu vi a g t t SN LD io nl e Av oc oc an nt in en en sa kt ie AP (s p. er pr ge lik t rä oc oc VI ÄR ly sa ra 5 on la a ln O de na up öt en ta pr pr e pp an nd er gr m ,2 kr bo gd oc en 5 5 ED OMV tu tr en st l sa ti la up be SR nd at tå lA rö gs da le de AB Va ka an pr pl er ,2 ,2 ÅR åe av rs til v in ng å i fi m 0 åt de AB KB S är lse an 10 up st n ts nä de ta dn le re st di tp rt m ., e t/ an ts t ts EN är te ka ed en en rö ol at ce sa r.l iv ot ag en ot en er h ty r H r r åt tt ND N no åv m tå oc oc ss e, te om gs ta à. te kl us lsk tm lsk tm ko O n, rs pr nk an äk ta gs S. äk in til gs es til es -F ICK

19

ed rp nä er en im nd on de re hö o ar in ar lls AP BL de 20 öt nd åe nt fö tw nt n äg er nv äg nv lti ER tm ha an m m pp st kr ei an id ei lå st 1I 1I ta RA st

OT

ER fte So fo lo är sa nt ag pa rt ap nt ar tie ve to tie to pi OT ng ag in da

N

ÖV N Sy ni åt m le AP Be N Va Rä Åt kö va Ch Rä Äg Ak In 4 Ak 4 Ka A ND

Bilaga 4

G h 96 g, lig t a ti oc en NIN n ns t r ri isk lig , r ll t ta nt slu el te r tu a nt iss pi le ro så en n. YR la n sio he le lig .R m el da a iss ta ig ge el be llt rh he lle na ge å ko nt ng ,m lle ST vi lig ge vi oe a de ig re ck en as n ko ni ro rm ut in re kt ilt ne an oe rp io na ND ru nt a d la av sk isk un kt te d lrä nd im at a sk er nt se lle år är fe sio la til la av ro rn FO hu go d en om es g fe he an ta rm te an et ko vä re rv en lig n. in lig bl är ljd be de gr a te h un de on of ln m ut fö an fo in a gh rn om ra lle ,m oc nt gr ge pr ga nt er a om in di et he se ek in äl tli rd so ill er ns rm te åg hå et på om vi st ge år tt ts ag tig de än in rh lig ne rh SA vä a de sn in en oe gä is rv fo st rn nt tI tå vi er k äs ev he he ak on ut m en ER ke lle in ke en lig ka å åt fö ig ig tta el sä ge m sä lig ps do nd tis rv rp gs sb d kt fa vf tt lo id OT hå a nt er re vä fö in kt ,f til n N av oe so en ck up se åv ep ro on un la la ne en la ra te ne å av rs an sk a kn isi gr fe fe in de fö ad in se rs tä an vä sp iå rn be nd n yn ite CH rp el ad fö pp a SA llt a ns ev lig lig an ll. n ns O gr te ro gr rk ta d ke ss ra rr en na de io tiv in tt ut tu te ar än tI ne ris ra nt nt rk ro vis hä ER lig be rä g m un de rg ta se se äm nt av ek et at he sv rv gr lig sio vi m gö te el re ed e ff a be hö so ig se fö en fö vä vä he ko se m KAP rim lh ss n er ed es er sig ut hä ut n ut år m he ns en m kt an n n of m re h in tt en lig rn el rv a ENS en de sio är sio m la h ka m : re nt ga te tå ig so m vi sio pr dö va oc ch ra ka fö tli in rs fö pl nå sig vi et ko Fe oc en ar vi n om fö ge ik fö se m os RÄK so re re d s. g tt re be n, ar ro äc än av la ar pp n re rh n lig fa re ut h ge a pt oe vs n el lä en ke lti nn ta e ss rm ke ig re ,a e yd är ta sv tu ge va te al fi iss im en ha oc in fo ris nl up se ut at in r, na sä e n ar v h De a ög om ng nd os et m an te at sr la ar isn ut se te rs ta tt s är isn lig rig da rm an nd oc n. er ov g, ss ål in rh te ni ät vi rb so ra E rn he äm ör lle vä de e fi m lsk ha ål ov tl m if ve så m m ne ti ed ta de tt rä ef os ar er fö LS so m ig Ri nt re m an m sr iss n da ra te g, rfa id a ff m rd TE vi ed kt at iS en dö sio en te ra sr la h n. ra d te lsa m So vi id år m frå än fö he ta fö ås sk so gä in

ÄT Re Vå år fe oc de ga se om he til so om re • •

ER

SB n G vi r t a de ga p ne lle r ör ld te at r rt k r vä e a bi äl in å n fo le TNIN nn en sr ka io hå ha tf h a fö te re el t er år at nn re e st de m rp m di a. AL de se år ns ne Vi rk ro oc åg he e n tt av öv ku rm de in a. va nd m so n m om m to te RV te tv h ed fo e sa ve g be se ör t, nd de in e m n n tt ns vi h so in a sa de la he FÖ de oc de in nd ne de ra ll el sf ig rk m v ar nd lig tt oc ro isn ss yr pl an äl ta tt ka är an n ee io a ha rä n en m ve st sa n en ve om vs at er n nt ov de st ag rk rk go fa yr ov er rt ar m lse ar nd lä ta nt st ge ör iä r. sa rm sv re re ko ed sig fo til ät ve ve nå om in as of te po so a sr ar ts .A h n be er rv öm rt fo an ge ty rn re sv av är ed ra ET isn fi är ta he in ap s en år or ift oc m H ge ed ti ed ig tfö a ör en .S te va an så dr gö in m ov ng ak tr en er in en r, n en tf n ra tt AR en tb kt ru dr at kt td te är at tt se isn e ed id ni be m la ha ör re nd en ta ge ng ,n sa el hö la sr ck fe an ga t. kt at fo ät he ni an til ÅLLB ov nd m ng sa m di rd in er rt yr pp H la år rä n a en di de re e ch ns pr ig öm ys åg fo st iv ed ta so st gå lig so yl di io fö kt isn ,u at sr av n ut m ne e td sk en e nd so up la ov ed pl rm ut io nt at se la ta ns en tt up fö om om en rn år on g no sio et vi äl fe g. ed rb et isi at tli vi se rb n av nd ät pe äv ra a a et te nd lte de n. ge re vä se är la st pr ar ta sr fö De rk in fo ng ev rm en a ta t, et rk na fö lig iss år nd k ta G en ri io fo äs er la at äl up ar g nt en n. ve ga ra N se at rr nn ål de ts he id st ve än sv di av ör te oc isk gö vå in iv nd ig h n se rm på ta de ist av rm n n de eh på slu ra rk ge lm an än vä et kt he n sd vi TNI e vi d tu kt te ve oc al lle re m an al AL h fo ed de ne nn at ar la n in en dv ra re nd ka pa lik re nd in m a Vi ta ri er dr fe or h sn ta di sa m da m tt RV la oc a io oc lse om ör nö åg te e rk ot n nd äs at n. äm ka as n, pp vi kt ät so än lä ra FÖ ta io dr tl er io lig ra ns re en är rn he pr nd ve nv til åg ut ba at rm ge nh ,b nt ty do re er lig la a en se CH at an fo in ti tv vi at tt se re ag di lle up äl tt ta ift av rn rt a am ar sn ig ig m se ta el rs rs tl e m hå nt d st nd at dr n ha IO rm in vi rm vä tä sä G Vå fo nn Is sv vr vr O fo ge yr tå lig nd dö ne ge Vi rk rt lla h tt re te

in de an om do iö iö in en in St De at en la be in oe ve fo hå oc sa tö in ATE

STR ) a A) l ta er a av rig en ig dr h n (IS er hå ri h is r et nl nd öv g rd ör ha oc ov tä ör nd id An oc ge if fo ie fo 1 ns in tin da e h a ed De tf 95 ts P av 02 ge di an oc lig sr re AP (A na kn Au nd e . år 7. va MÅL ta ld r2 än in rä st ck 10 ra 57 ät er bi oe rig av rä än ns e be lm isn ns on sa er kr ill 8 CH nd na pr nd m al ov la es ve n ra O or nd ba ds ob iS sa rt io t9 ha G rA up fo ce ed ar td är tä . at m fö sid n ns sa om sr h ed es m lse RA vi de nd lig Vi td ta en rm sa n å ge io tt en år oc ta en r. ss m so ge rp in ns 31 n or lig nd fo 56 06 rä lS la en en te PPD in sn ag ed ge ar va hä in 1 U 06 gå pe n en tl m na sv ns vis en in ta ng n ör isn in vi in re ar ut na kt 9 na de rd lig ig tio an sa ar ni na ät kn 21 ov g do nl na rt od sv ih a is or re 20 20 in re än en pe en trä rn år an di G 57 ed sn rs lm se g re er Vå iso tg an sv ov n sid e er en sr in et fö lta nt vi rv ve å IN r8 vi rå al av år tI e. ev lig ka fö ed nd SN LD .n ng år a ln är su en tis be sr rä sp la ni do ha äl ör n re lig rig tR d VI ÄR av om le äl O sb rg is re g lig st tf ve en se ns un år nn n. ,o n rs 2) nt se tt en tte ke ål fi st io ED ov in lla lta el ra en n iS ni nd sio gr än eh er rk OMV en sio så tn 19 se tt d vs yr vi n at SR vi 0: ie su fö ne fo m åt ve on ed en at vä rä nd io se ia rt re io nn a rm ÅR nd sr re pf 00 ns re . är la e vå so ti n S fo nd lla na er be vis ns AP de a at nn de fo EN år en up (2 fi lla gs rd ta ar ra rt ig en in Fo g ia s ie nd ke re sio m jo tt rm m de h a ND AP m n ut nl visi rt 1. t. år n in r rt vi är nd ra fo h oc dr O ra to de La en ns fo tn yr s. re lg se ku -F ICK tfö 02 en tv re ns al lst le fö tfö d sn lA ul se ål in oc n an BL nd or an ed nd na fi äl til tf n do se AP ru r2 m lig ge io rv til ru riv an m a en a Re al fo r. st nd go e na el RA ER rA pp tt ha rå ku En tm h ss ns Fö la Vi st ru ha h sk nd rig Vi da tt ng yr nn

Fö ND ÖV Ra U Vi fö do he oc AP de pe de fa G Vi oc be la öv än An De ni st de A

Bilaga 4

G a . d tt rt on lti n lla r g, t 97 n r dr g sä t lt i n ne är h NIN la vå åg nt al ra vä n fö rla år YR de ga An at va e k m io eb h oc s rv a in tt de ed sn ör ra fö an tis ge ss g en de ST öt ed an ör ga rig n e in lko fe nn oc fö sn ra m rm sf nn sf ep ti n te nd un a ND sk vi gg fi n ve ka rig tn til ro vs ts nt a fö se dä vi t en iS ve sk al a De de fo FO an el ry h be ör ge llt rv lk rp rå ra slu va sk h ga et de in d om iS Vi vå t. m AP le di m oc ns kt 1. se rs d ne fö å he dä be en oc tb n, om re en a. ,o h ra t, re ör er än äm et sio di 02 ns se se sio av rn sp lig er är dv st ge vi a ,m el ns nt oc nd slu kt nj m e t2 sio m es en pe ra rd n m re tli nö ns på in re re et vi sio of se se te rA be ER di re as tn ta dö nd rh re m vi ng ka vä gä fö so rik är al la så su pr ni ns ba åt he de OT e ve öt be äl ap ke re n sk h en N ns m sk rv äm a st sä od ör ke rs oc na am lse tta nd iö fö sk od re an rä fö de fa nd la lse so a nh nn rk av tg rf ha da ks la CH äl re as sk av ti ve en lig le tg Gr av ut isk så er ty ar ål O st er ör at ku äk ad el h ir ty rd n n h en lig oc n. n rv be öv rh ER rk llg ge ne är et oc rr gr er en ne ne om kt på ld pr fö ve ts gä fu rh fö g rs rd e rs fö ki a lig åt in n fö n m sio sio un en a h n. KAP a sio ge ke ns hö gä de sp lig rs oc dr en en sk ltn vi sä se en ut sio dö vi vi är ng sä ge ENS n de va re in el åt vi re re ng ni nt m an in .D ta g tn av nd en m a re om a tg sk se ha h tt ge rin ör de al yr fo är so ck el på så gå no tn RÄK sä id sf st llt ut an vä lle oc al in tv fö el ar an rv ad et n tä g. en rh st ng ge er rv tn ff fö gr ot AP v ne m gr är ku ri de al na ok ed sv ra rh sio pp in la io de ni ed ar rd fö an trä lig m ke vi ss frä sk m m rs gå rv an sb m an om g nd re tu kn de un er so gä om gg fö d tt s be e in sä at är fe g ig an ng us lse Vi åt E en rim rA m en ro rs gr en de n. e ry e an ra rn ål nd kn lig en er in ni ok na LS et nd nd so m en är fö tt m an m ip ln da de m if nd trä tio nd TE bl fo fö la m äl ag la tb pa h h vi rt ta ed m ng Ri ra m da So rv st un an dö tv lla er ua dt ta

ÄT et lö oc AP oc Re Vå ut m an ni fö ko le de in gr m be at hå öv sit vi ut

ER

SB G e h n. ar t nt n oc 1. sv lig h ör r ar är å r ve 02 de ge rs tf tt n TNIN ve ns in an är so en oc ill fö fa a sp n AL ga in rä r2 an Vi vi a re h no tio ra r ge se ff tn rt ar va st ne ko dr le RV in at ha el fö al r. re sv lig oc isa n so rin tn sk yr trä Vå va ck ns en n in se An ol vi FÖ Vi en rv e. od an a an h tr so re ge at an r. st be fö ns rä ra nd tio tt en rg d re rf ta ot nd g e rig tg ka ill fo oc on ils gr fo in sa ha . isa De nd so n ra av fö n al nd ve rn lig tis rt ar m av r. tk rN ise d a rv tm kn iS se tä . sv er an fo en ge ig 22 te ve fö ig AP är ee so en so n rg te or na dr iä vr a vs d vi ke ta en an ge nd he AP nd in vr 20 Pe kt rd ET an en dr nm se en yr m nd s en in fo so a fo ltn iö ri Au H rv iö ta ns Re ör ns en ro h ha nd g An la nd rt hä la en tn en dr va er ua Fö AR oc fo in til rig sio et fo vå in ta kt al io äg AP ör et br n av tt ut ör re ns nd el An ar ge kn g öv vi ni rt ar kt rv fo a ra sf nh fe ÅLLB AP ng ri re AP jo a di fö pe ng m nd el 9 H ag in a är in ni vs ra ih år re e ge n m ltn le od ia lg sv di ör na AP sa dö tA ed lä tl isn dr ed el e nd ul rv nd m de ov an va nl a tg vi fö e la tf än ra en be at ge lig An ar lA tf nd äl m e n, rg n en ed on ör ta rn lig m be d sa lm nd nd se an lis sr om sf vi ga til rig ns la st al fo nd ill ge a bo ro r ge åg en är e öv un äl rk a rA so G av år rs en gi ån n sio gr rn fö pa tt rin isk te Ca vi rin N kr sn ör e en sn nd ri vi st ve om AP lö at fö e ge a av ga nt lg ne lla m rk h ga ar a rt h m Gö re TNI nn fi kt til nd riv ha re en ar dr ok rd d re dr on ån t re ri la sio sk hå h so ve oc lin fo oc no ra AL isi lg di ha av vi ör de a h n nd ag sv An tt n tb ko ise av RV an til de e n n ta re be oc tt ig tl an at ise d m n ev ut if e nl oc lse ha av ta tio se Ka or na FÖ rr de nd ne ge r rt na e . ra re lig n n så kt to de om in rig av se ns ty ps se na ua en na rd vå av at la sio fö tfö en nd ve se ål ka en el ge sit ad le Au ro CH or an n äl vi er ru td kr an m se rs ar an nd IO al er sk st nt nd oe iS a el ns yr in d a rm fo He Fö G pp tt öv ge an rk Re ve ru ha lig er d ss Vi da yr tä ke ng St ltn an isk fo

Ra U Ut rin gr ve in G Vi en ob se de än St De rä gå va bl m ut AP ATE

STR t r n s p s et n n. se te at r en n m rk h h n, lle nd sk äl up s td lse ge ra el om oc ne ås ne vä st ed nn se nd at te ge ys in nd ve oc a ro pp rk d m fi el n ät in pl sf a ch la im sio nt an vi t fo isn ta hä tt en ,o rn m su ve s, nd se er sn up a sä sp .V vi ko h ift at de hä om at sb vi ov m ur na ne re a MÅL so en dr ts na ed tid rt kt tio en en ör . oc ts da a el on do hä fo ar . on er rn er kt tt vi an iv slu re da sr in m n ru ak ld rd te CH ar n sa slu isi så år st ng bi isi fö nd in O cip re se ru åd tv ar ev rs fra ka ni ns G di ng el rt en iå om n n, ys e ev n ru rin e ni fo å hu rs de dr ir om om ss re ne tra nd tr te en RA sp ys yr vi vi r, ka pl lse id nd st ks om se an na et vi ng tio de sa na nk ng la pl om oc av yd m te ar le be ck lä up vi ge er PPD ni up tt n, el nd ta an tt an pu ta U äl ia et ar m et O ås ng n la ns Do te en nd d id ist vis st se n. ni ta n. in la gg rä kt rk de n nd dr vi so lb ,m or sio es rli n an tt ia br do an te ga til te or ys kt ut vi lse n pr rib bl m e 21 re ve Vi be or he kt pl a de de re lla 20 h ör he ta n. ns kt da fa re te dä sa nd G e lh ig fa m fa up ts er fi ät on de n, un ge om g fu id oc til an ge sio le sa ts i de an e da IN LD pl er ts n på he er tf ge n in lse ty SN n ns h m in vi he rk he er od på sb at ip rd om se tn de VI ÄR te oc lä nd re ka er n m gr in ts be O lse isn er m ve te äk as on ra ge el rik ty he re n m vä ov de ta äk os a, er isn er ät yr in la ED SE ig ty ge äk so os he er isi gö öv ov åt ts st be el SR OMV pl so an ed ta os ät a lig as ev h EL is in sr m en ts am ck en n ed n et a oc tu . ÅR m n isn at en lig lig lig rb rr sr er om en at S TT lä te ts år hä nd or nt ks nt rä fö nd de ge på a er RÄ vi ov ör v in nt tf är ill se vi år in a rm ng er ev fi EN he slu kt se lla se se ot at et lla ni ti ar ed re ta e at vä pm vä ts n. ar ti isn rn fo tt rm de ND SBE lig ir en id vä hå a är hå te er lle se in en O ICK N er di de n ör n up n um ör ov fa fo -F O rd rim ar vi e d åg se a de ar slu at he rd hå ed el te in nd id AP BL h an go rf ra rf nd om la vi SI vä ng ar nd tt un le rm nn st ng ld le m vä ne sr ås å RA ER VI ut oc ni dr la rä gr nå el fö fi fä om ni Vå til el sa ut in år hä m de ks rib m

ND

ÖV RE • • • Vi ra oc dä so A

Bilaga 5 Årsredovisning 2021

FÖRVALTNING ÖVER GENERATIONER

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

AP3 2021

Innehåll

Förvaltnings

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning berättelse Nycketal och GRI

3 2021 i korthet 16 Varför? 30 Fondstyrning 40 Förvaltningsberättelse 72 Nyckeltal 4 20 år som kapital 17 Hållbarhetspolicy 33 Styrelsearbetet 42 AP3s portfölj 75 GRI index förvaltare 18 Hållbarhetsprocess 35 Intern och extern 48 Kostnader 77 Ordlista 6 VD har ordet 20 Ägarstyrning kontroll 49 Riskhantering 79 Pensionstillgångar 10 Portföljen 2021 22 Etikrådets inter 38 Styrelse och 53 Medarbetare 12 AP fondernas uppdrag nationella arbete verkställande ledning 54 AP fondernas och pensionssystemet 24 Global samverkan samverkan 14 AP3s utveckling och 26 Klimatfokus 56 Resultaträkning bidrag till pensions systemet 28 FNs arbete för 57 Balansräkning internationella mål 58 Noter 69 Underskrifter 70 Revisionsberättelse

sid. 6-9 sid. 12-15 sid. 16-29 sid. 40-65

VD Kerstin Hessius Inkomstpensions Ett gediget Förvaltningsberättelse

re fl ekterar över systemets och AP3s hållbarhetsarbete utgör och nyckeltal för 2021.

utvecklingen de senaste utveckling sedan grunden för långsiktigt

20 åren. starten 2001. värdeskapande. Hur

arbetar AP3?

Tredje AP fondens årsredovisning 2021 Finansiell information

Denna årsredov sn ng beskr ver AP3s verksamhet under 2021. AP3 avger en På ap3.se fi nns nformat on om fondens verksamhet och innehav samt Ägarstyrningsrapport år gen som publiceras på hösten samband med AP3s årsredovisningar och de årsrapporter. ha vårsrapport. Mer nformat on om AP3s portfö m.m. har år agts på hems dan ap3.se. Kontakt: AP3 Box 1176 111 91 Stockholm info@ap3.se | 08 555 17 100 Text och produktion: AP3 och Narva. AP3 fö er G oba Reporting In tiative s rikt in er GRI Standarder så långt det är Foto: Peter Ph ips Shutterstock mö gt på nivå Core och en ghet med det branschspeci fi ka ti ägget F nans el a t änster. GRI ndex åter fi nns på sidorna 75 76. Läs även om AP fondernas etikråds arbete på hems dan et kradet.se

2 AP3 årsredovisning 2021

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

AP3 2021

Tredje AP-fonden

i pensionssystemets tjänst

Tredje AP fonden (AP3) är en investerare med uppdrag att för dagens och morgondagens pensionärer bidra till en stabil utveckling för det statliga inkomstpensionssystemet. Kapitalet investeras för att kunna generera en hög avkastning över tid. I uppdraget ingår att främja en hållbar samhällsutveckling genom att vara en ansvarsfull ägare och investerare.

86,8 20,7 502,3 11,1

mdkr procent mdkr procent

Fondens resultat Totalavkastning efter Fondkapital vid Genomsnittlig avkastning

för 2021 kostnader årets slut de senaste tio åren

efter kostnader

Nyckeltal

2021 2020 2019 2018 2017

Fondkapital vid årets slut, mdkr 502,3 423,0 393,7 340,7 345,2 Netto öden till pensionssystemet, mdkr 7,5 7,9 6,5 6,8 7,4 Årets resultat, mdkr 86,8 37,2 59,5 2,2 28,2 Avkastning före kostnader, % 20,8 9,8 17,7 0,7 8,9 Avkastning efter kostnader, % 20,7 9,7 17,6 0,6 8,8 Förvaltningskostnadsandel totalt, % 0,08 0,09 0,09 0,09 0,10 Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, % 0,05 0,06 0,06 0,06 0,06 Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens 11,3 9,1 8,5 7,8 10,5 kostnader, 5 år Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens 11,1 8,7 8,7 8,5 6,1 kostnader, 10 år

AP3 årsredovisning 2021 3

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Resultaträkning

Resultaträkning

Mkr Not 2021 2020 Rörelsens intäkter Räntenetto 2 1 633 2 149 Erhållna utdelningar 5 847 4 375 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 3 49 050 25 950 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 4 27 685 6 702 Nettoresultat, räntebärande tillgångar 252 3 370 Nettoresultat, derivatinstrument -1 675 -122 Nettoresultat, valutakursförändringar 4 425 -4 897 Provisionskostnader, netto 5 -142 -126 Summa rörelsens intäkter 87 075 37 401

Rörelsens kostnader Personalkostnader 6 -147 -138 Övriga administrationskostnader 7 -87 -84 Summa rörelsens kostnader -234 -222 Årets resultat 86 841 37 179

56 AP3 årsredovisning 2021

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Balansräkning

Balansräkning

Mkr Not 2021-12-31 2020-12-31 Tillgångar Aktier och andelar Noterade 8, 19 249 343 202 410 Onoterade 9, 19 125 339 86 677 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 10, 19 137 981 126 068 Derivat 11, 19, 21 416 9 671 Kassa och bankmedel 1 898 1 107 Övriga tillgångar 12, 21 5 600 5 577 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 1 057 1 030 Summa tillgångar 521 634 432 541

Fondkapital och skulder Skulder Derivat 11, 19, 21 6 888 384 Övriga skulder 14, 21 12 368 9 120 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 15 91 63 Summa skulder 19 347 9 567

Fondkapital Ingående fondkapital 422 974 393 696 Nettobetalning mot pensionssystemet 16 -7 528 -7 902 Årets resultat 86 841 37 179 Summa fondkapital 502 287 422 974 Summa fondkapital och skulder 521 634 432 541

Poster inom linjen 17, 22

AP3 årsredovisning 2021 57

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

Noter

Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120, är en av buffert- Noterade aktier och andelar fonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad Årsredovisning för räkenskapsåret 2021 har godkänts av styrelsen den eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens 18 februari 2022. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av o ciella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast regeringen. genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier. 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Onoterade aktier och andelar Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värsom fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna dering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen upputgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma dateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassa öden redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och samman- fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att fattas nedan. värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas succes- avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and sivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsanpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och principer och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje kapital. Tredje AP-fonden uppfyller kraven för att de fi nieras som ett invest- part, men även andra värderingsmetoder kan användas. mentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering att kassa ödesanalys ej upprättas och att IFRS 16 inte tillämpas. enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag Affärsdagsredovisning värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. i balansräkningen per affärsdagen, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på Obligationer och andra räntebärande tillgångar eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför utifrån balansdagens o ciella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte Nettoredovisning fi nns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när värderingsmodeller som innebär att kassa öden diskonteras till relevant det fi nns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det fi nns en värderingskurva. avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden skulden samtidigt. baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonterings- Omräkning av utländsk valuta räntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återvalutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas stående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balans- ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas dagens valutakurser. under nettoresultat för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas till följd av valutakursförändringar redovisas under nettoresultat valutai en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden kursförändringar. i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i Derivatinstrument resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och Aktier i dotterföretag/intresseföretag tillförlitliga marknadspriser inte fi nns att tillgå, värderas instrumentet Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms observerbara marknadsdata. enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. Lån till dotter- res- som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som pektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas via fair value option i IFRS 9. Hela värdeförändringen redovisas dock som i resultaträkningen under nettoresultat valutakursförändringar medan del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. övriga värdeförändringar redovisas som nettoresultat derivatinstrument.

Värdering av fi nansiella instrument Återköpstransaktioner Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortrealiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat- satt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda räkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Skuld- löptiden och redovisas som ränta. instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive intressebolag avses att hållas Värdepapperslån till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se fondens hemsida för resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå information kring aktuella index. AP-fonderna följer alla sina tillgångar uti- av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att från verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen olika placeringar. som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar

58 AP3 årsredovisning 2021

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen 3 Nettoresultat noterade aktier och andelar utan anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa. Mkr 2021 2020 Resultat noterade aktier och andelar 49 123 26 019 Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet Avgår courtage -73 -69 In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas Nettoresultat noterade aktier och andelar 49 050 25 950 direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader 4 Nettoresultat onoterade aktier och andelar Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltnings- Mkr 2021 2020 tjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade Realisationsresultat 4 262 921 arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överens- Orealiserade värdeförändringar 23 423 5 781 kommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post Nettoresultat onoterade aktier och andelar 27 685 6 702 under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som an- Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som en del av skaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetalda förvaltararvoden påverkar Rörelsens kostnader följaktligen orealiserat resultat positivt. Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa Under året har totalt 587 (457) miljoner kronor erlagts i förvaltararvoden förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. avseende onoterade tillgångar, varav 577 (446) miljoner kronor medger Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara återbetalning. Under året har även 327 (47) miljoner kronor återbetalats. kostnadsförs i normalfallet löpande. Det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har netto påverkats negativt med 260 (negativt med 409) miljoner kronor. Skatter Tredje AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder 5 Provisionskostnader nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och där- Mkr 2021 2020 med skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har Externa förvaltningsarvoden noterade tillgångar 119 104 inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost. Externa förvaltningsarvoden onoterade tillgångar 9 8 Övriga provisionskostnader inkl. depåbanks- 15 14 Avrundningar mm kostnader Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma. Belopp anges i miljoner Summa provisionskostnader 142 126 kronor (mkr) om inget annat anges. I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden vilka uppgick till 99 (133) miljoner kronor och är relaterade till noterade aktier. 2 Räntenetto Prestationsbaserade arvoden reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Mkr 2021 2020 Underliggande avgifter i total return swaps (TRS) redovisas inte i Ränteintäkter provisionskostnader utan som en del av värdeförändringen under Netto- Obligationer och andra räntebärande intäkter 1 500 2 014 resultat, derivatinstrument. För 2021 uppgår underliggande kostnader i TRSer till 0 (1) miljoner kronor. Värdepapperslån, aktier 44 45 Värdepapperslån, obligationer 74 74 Övriga ränteintäkter 20 18 Summa ränteintäkter 1 638 2 151

Räntekostnader Övriga räntekostnader 4 2 Summa räntekostnader 4 2

Räntenetto 1 633 2 149

AP3 årsredovisning 2021 59

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

6 Personal

2021 2020 varav varav totalt kvinnor totalt kvinnor Medelantal anställda 60 25 60 25 Anställda 31/12 61 26 60 26 Antal i ledningsgruppen 31/12 5 4 5 4

Löner och Rörliga Pensions- varav Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2021 arvoden ersättningar kostnader löneväxling särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, 210 66 276 Christina Lindenius Övriga styrelseledamöter 940 279 1 219 Summa 1 150 345 1 495

VD Kerstin Hessius 4 040 2 508 998 1 878 8 426 Ledningsgruppen exkl VD Pablo Bernengo 3 444 977 1 319 5 740 Eva Boric 2 075 636 806 3 517 Lil Larås Lindgren 1 419 632 108 599 2 651 Zorica Bodiroza 1 546 509 609 2 663 Summa ledningsgruppen exkl VD 8 484 2 754 108 3 333 14 570 Övriga anställda 63 339 4 019 25 004 3 417 26 889 119 250 Summa anställda 75 863 4 019 30 266 4 522 32 100 142 247 Övriga personalkostnader 3 372 Summa personalkostnader 77 013 4 019 30 266 4 522 32 445 147 114

Löner och Rörliga Pensions- varav Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2020 arvoden ersättningar kostnader löneväxling särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, 210 66 276 Christina Lindenius Övriga styrelseledamöter 940 259 1 199 Summa 1 151 325 1 476

VD Kerstin Hessius 3 963 2 444 998 1 838 8 246 Ledningsgruppen exkl VD Pablo Bernengo 3 353 751 1 236 5 340 Eva Boric 2 038 568 778 3 385 Lil Larås Lindgren 1 504 515 597 2 616 Zorica Bodiroza 1 515 493 614 2 622 Summa ledningsgruppen exkl VD 8 410 2 327 3 225 13 962 Övriga anställda 59 312 4 998 22 194 3 095 25 251 111 755 Summa anställda 71 684 4 998 26 966 4 093 30 314 133 963 Övriga personalkostnader 2 491 Summa personalkostnader 72 835 4 998 26 966 4 093 30 640 137 929

60 AP3 årsredovisning 2021

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

Styrelse mars 2010. Programmet gäller för 2021 och innebär att anställda inom Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår Kapitalförvaltningen har möjlighet att erhålla upp till två extra månadssedan 2020 till 200 tkr till styrelsens ordförande, 150 tkr till vice ordförande löner i prestationsbaserad rörlig ersättning under förutsättning att i och 100 tkr till ledamöter. Regeringen har beslutat om möjlighet för fonden förväg kommunicerade kriterier är uppfyllda. 60 procent av den rörliga att ersätta ledamöter i styrelsen för utskottsarbete med maximalt 100 tkr ersättningen betalas ut först tre år efter intjänandeåret. Anställda inom att fördelas mellan medlemmarna i ersättnings- och revisionsutskottet. de administrativa funktionerna har möjlighet att erhålla motsvarande en För 2021 har 100 (100) tkr betalats ut i ersättningar för utskottsarbete. månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning ska kunna utgå till någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt resultat. Utskott VD, medlemmar i ledningsgruppen samt Compliance O cer och Chef för Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bereder riskkontroll & avkastningsanalys omfattas inte av programmet om rörlig bland annat frågor avseende VDs lön och förmåner samt löneram inför prestationsbaserad ersättning. För 2021 har fonden reserverat 4,0 (5,0) lönerevision. Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande program- miljoner kronor för utbetalning av rörlig ersättning baserat på uppfyllelse met för prestationsbaserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas av mål i enlighet med avtal. Det reserverade beloppet motsvarar en rörlig av styrelsen. Risk- och revisionsutskottet består av tre ledamöter. Risk- prestationsbaserad ersättning på i snitt 0,8 (1,0) månadslöner per anställd och revisionsutskottet är bevakande och beredande åt styrelsen inom i som omfattas av programmet. första hand områdena fi nansiell rapportering, redovisning, internkontroll, riskhantering och extern revision. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro under 2021 uppgick till 1,3 (0,5) procent uppdelat på VDs ersättning 0,2 (0,2) procent för män och 2,8 (0,8) procent för kvinnor. Ersättning till VD fastställs av styrelsen. I VDs anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premie för tjänstepensions- och sjukförsäkring upp- Övrigt gående till 30 procent av bruttolönen. Avtalet gäller med en uppsägnings- Enligt hållbarhetsregelverket GRI ska bolag redovisa huruvida facktid från såväl fondens som VDs sida på 6 månader. Vid uppsägning föreningsfrihet råder samt om det fi nns anställda under 18 år. I enlighet från fondens sida kan även 18 månaders avgångsvederlag utbetalas. med svensk lag råder fackföreningsfrihet på AP3. Anställningsvillkoren för Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot erhållande av anställda på AP3 regleras enligt kollektivavtal med BAO och Jusek/Civilinkomst från ny tjänst eller näringsverksamhet. Det fi nns inget avtal om ekonomernas Riksförbund/Sveriges ingenjörer (SACO). Fonden har inga förtida pension. VD har erhållit skattepliktiga förmåner till ett värde upp- anställda under 18 år. gående till 6 (5) tkr. VD omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. 7 Övriga administrationskostnader Ledningsgrupp exkl VD Ledningsgruppen består av VD, CIO, chefen för affärsstöd & kontroll tillika Mkr 2021 2020 CRO, Kommunikationschef samt Personalchef. Lokalkostnader 13 12 Anställningsvillkoren för verkställande ledningen regleras enligt kollektivavtal med BAO och Jusek/Civilekonomernas Riksförbund/Sveriges Informations- och datakostnader 53 54 ingenjörer (SACO). Således fi nns det inga särskilda avtal avseende upp- Köpta tjänster 17 12 sägningstid, avgångsvederlag eller förtida pension för någon i ledningen. Övrigt 4 5 Medlemmarna i ledningsgruppen har erhållit skattepliktiga förmåner till värden mellan 5 (5) och 23 (6) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas Summa övriga administrationskostnader 87 84 inte av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. I köpta tjänster ingår även arvoden för konsulttjänster beställda av regeringskansliet om Ersättning 0,5 (0,9) miljoner kronor. Fonden följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna, där det framgår att ersättningsnivåerna ska vara konkurrenskraftiga utan Tkr 2021 2020 att för den skull vara löneledande. Styrelsens ersättningsutskott ansvarar Revisionsuppdrag inför styrelsen för att bereda ersättningsfrågor. Ersättningar och andra an- PwC 750 738 ställningsvillkor för AP3s verkställande direktör (VD) beslutas av styrelsen. Ersättningar och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare Övriga tjänster revisionsbolag godkänns av ersättningsutskottet baserat på VDs förslag. Vidare beslutar PwC - styrelsen om löneram för övriga anställda. Summa ersättning till revisionsbolag 750 738 I likhet med tidigare år har AP3 deltagit i Willis Towers Watsons marknadslönekartläggning för att jämföra de anställdas löner med motsvarande roller på fi nansmarknaden. Syftet med att delta årligen är att 8 Noterade aktier och andelar bedöma om ersättningsnivåerna ligger i linje med vad regeringens riktlinjer föreskriver. Resultatet av marknadslöneanalysen visar att majoriteten av Mkr, verkligt värde 2021-12-31 2020-12-31 AP3s anställda ligger kring medianen i relation till jämförelsemarknadens ersättningsnivåer. Styrelsens slutsats är därför att ersättningsstrukturen Svenska aktier 71 939 57 119 och ersättningsnivåerna är marknadsmässiga, konkurrenskraftiga utan Andelar i svenska fonder - att vara löneledande, samt rimliga och ändamålsenliga för VD, ledande Utländska aktier 135 261 108 948 befattningshavare och övriga anställda. Styrelsen bedömer också att fonden följer regeringens riktlinjer och att det inte fi nns några undantag Andelar i utländska fonder 42 143 36 343 som ska särredovisas. Summa noterade aktier och andelar 249 343 202 410

Program för prestationsbaserad ersättning En förteckning över fondens fem största svenska respektive utländska Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med aktieinnehav fi nns på sid 74. På fondens hemsida ap3.se åter fi nns en de statliga riktlinjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med förteckning över fondens samtliga aktieinnehav. Angående värdepappersanpassningar i enlighet med de allmänna råd om ersättningspolicy i utlåning, se vidare not 1 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår försäkringsföretag med era som Finansinspektionen publicerade i i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

AP3 årsredovisning 2021 61

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

9 Aktier och andelar, onoterade AP3 hade per 31 dec 2021 gjort följande investeringar i onoterade värdepapper direkt och via riskkapitalbolag och fonder. Speci fi kation nedan visar de fem största innehaven baserat på investerat kapital.

Mkr, verkligt värde 2021-12-31 2020-12-31 Svenska aktier och andelar, dotter- och 76 302 56 228 intressebolag Utländska aktier och andelar, dotter- och 9 557 3 957 intressebolag Övriga onoterade svenska aktier och andelar 2 494 2 069 Övriga onoterade utländska aktier och andelar 36 986 24 423 Summa aktier och andelar, onoterade 125 339 86 677

Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Ägarandel Verkligt 100% eget 100% Organisationsnr Säte Antal aktier kapital/röster värde kapital 2021 resultat 2021 Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 25% 25 253 85 290 16 421 Hemsö Fastighets AB 556779-8169 Stockholm 70 000 700 70% 21 760 28 350 8 189 Hemsö Intressenter AB 556917-4336 Stockholm 25 000 50% 4 663 Hemsö Norden KB 969769-2961 Stockholm 50% 677 1 355 454 Trophi Fastighets AB 556914-7647 Stockholm 1 000 000 100% 9 096 Fastighets AB Regio 559013-4911 Stockholm 4 000 014 96%/98% 5 390 Polhem Infra KB 969789-2413 Stockholm 33% 2 949 8 541 405 Polhem Infra AB 559183-3917 Stockholm 20 000 33% 0 1 0 Ellevio Holding 1 AB 559005-2444 Stockholm 10 000 20% 2 160 Trenum AB 556978-8291 Göteborg 500 50% 1 922 Gysinge Skog AB 559164-0817 Stockholm 25 000 50% 1 603 4 to 1 Investments AB 559313-2490 Stockholm 6 250 25% 1 4 to 1 Investments KB 969795-3033 Stockholm 25% 828 Summa aktier och andelar i svenska 76 302 dotter- och intressebolag

Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Ägarandel Verkligt Säte Antal aktier kapital/röster värde ThreeTree Holdings LLC USA 10 000 100% 6 639 OMERS Farmoor 2 Holdings B.V. Nederländerna 149 100%/49% 2 917 Summa aktier och andelar i utländska dotter- och intressebolag 9 557 Fem största innehaven i övriga svenska onoterade aktier och andelar Ägarandel Anskaffnings- Säte kapital värde 2021 Verdane Capital X Stockholm 7% 295 Verdane Capital IX Stockholm 10% 233 Altor Fund IV Stockholm 2% 209 Verdane Edda Stockholm 8% 201 Verdane Capital VIII Stockholm 15% 147 Fem största innehaven i övriga utländska onoterade aktier och andelar Ägarandel Anskaffnings- Säte kapital värde 2021 Mirova Core Infrastructure Fund II SCS Luxemburg 8% 916 Innisfree PFI Secondary Fund 2 (ISF2) London 18% 898 Hermes Infra Spring II Guernsey 26% 677 Vauban Core Infrastructure Fund III SCS Luxemburg 4% 561 Resonance Industrial Water Infrastructure Fund Limited Guernsey 25% 495 En speci fi kation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen och investeringsåtagande åter fi nns på ap3.se.

62 AP3 årsredovisning 2021

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på emittentkategori instrumentkategori Mkr, verkligt värde 2021-12-31 2020-12-31 Mkr, verkligt värde 2021-12-31 2020-12-31 Svenska staten 5 401 6 998 Realränteobligationer 28 717 26 415 Svenska kommuner - - Övriga obligationer 100 207 88 464 Svenska bostadsinstitut 5 208 4 673 Certi fi kat 149 1 289 Övriga svenska emittenter Onoterade reverslån 8 477 8 448 Finansiella företag 1 905 1 795 Summa 137 550 124 616 Icke- fi nansiella företag 17 044 17 819 Räntefonder 430 1 452 Utländska stater 71 902 63 195 Summa 137 981 126 068 Övriga utländska emittenter 36 090 30 136 Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 6 725 (3 566) Summa 137 550 124 616 miljoner kronor återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade Räntefonder 430 1 452 till värdepappersutlåning. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 Summa 137 981 126 068 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

11 Derivatinstrument brutto

2021-12 -31 2020-12 -31 Positivt Negativt Positivt Negativt Mkr verkligt värde verkligt värde verkligt värde verkligt värde Aktierelaterade instrument Optioner, clearade Innehavda, köp 26 - 24 - Innehavda, sälj - - - - Utställda, köp - - - -5 Utställda, sälj - -8 - -16 Terminer 0 0 - - Swappar - -1 1 - Summa 26 -9 25 -21 varav clearat 26 -8 24 -21 Ränte- och kreditrelaterade instrument Optioner, clearade Innehavda, köp - - - - Innehavda, sälj - - - - Utställda, köp - - - - Utställda, sälj - - - - FRA/Terminer 0 0 3 -3 CDS - - - - Swappar 46 -72 287 -40 Summa 46 -72 290 -43 varav clearat 0 0 3 -3 Valutarelaterade instrument Optioner, OTC Innehavda, köp 93 - 146 - Innehavda, sälj 99 - 152 - Utställda, köp - -76 - -137 Utställda, sälj - -59 - -80 Terminer 152 -6 672 9 058 -103 Swappar - - - - Summa 344 -6 807 9 356 -320 Effekt av nettoredovisning - - - - Summa derivatinstrument 416 -6 888 9 671 -384

AP3 årsredovisning 2021 63

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

Derivat får enligt fondens placeringsregler användas i syfte att effektivi- 15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader sera förvaltningen eller hantera risken. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade Mkr 2021-12-31 2020-12-31 marknader i clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gentemot clearinghuset. Valuta- och kreditderivatmarknaderna är emellertid Upplupna externa förvaltningskostnader 66 39 OTC-marknader, vilket innebär att denna handel inte är standardiserad Övriga upplupna kostnader 14 13 eller clearad, varpå motparts- och leveransrisker uppkommer gentemot Rörlig ersättning inkl. sociala avgifter 11 11 de motparter som anlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas Summa förutbetalda intäkter och 91 63 godkänns och limiteras av fondens styrelse och exponering inom ramen upplupna kostnader för dessa limiter bevakas löpande. Fonden använder marknadens standardiserade avtal för OTC-handel såsom exempelvis ISDA-avtal. Rörlig ersättning för år 2019 utbetalades till 40 procent under 2020 Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier med och resterande del utbetalas under 2022. Rörlig ersättning för år 2020 syfte att hantera risken i portföljen. I den mån en utställd option innebär att utbetalades till 40 procent under 2021 och resterande del utbetalas under AP3 har en förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fon- 2023. Avsättning för rörlig ersättning har även gjorts för år 2021 med 40 den alltid innehav i detta värdepapper som täcker eventuellt leveranskrav. procents utbetalning 2022 och resterande del för utbetalning 2024. För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på derivatinstrument hänvisas till fondens riskhanteringsplan på ap3.se. 16 Fondkapital 12 Övriga tillgångar Nettobetalningar mot pensionssystemet Mkr 2021-12-31 2020-12-31 Mkr 2021-12-31 2020-12-31 Ingående fondkapital 422 974 393 696 Fondlikvider 111 204 Inbetalda pensionsavgifter 75 597 73 872 Återköpstransaktioner 1 062 781 Utbetalda pensionsmedel innevarande år -82 885 -81 564 Återinvesterade kontantsäkerheter 4 427 4 591 Över yttning av pensionsrätter till EG -1 -2 Övriga kortfristiga fordringar 0 0 Reglering av pensionsrätt -3 2 Summa övriga tillgångar 5 600 5 577 Administrationsersättning till -236 -210 Pensionsmyndigheten 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa nettobetalningar mot pensionssyste- -7 528 -7 902 met Mkr 2021-12-31 2020-12-31 Årets resultat 86 841 37 179 Upplupna ränteintäkter 618 628 Utgående fondkapital 502 287 422 974 Upplupna utdelningar 97 86 Restitutioner 279 252 17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden Förutbetalda kostnader 54 54 Ställda panter, ansvarsförbindelser och jämförliga säkerheter Upplupna premier aktielån 10 10 Summa förutbetalda kostnader och 1 057 1 030 Mkr 2021-12-31 2020-12-31 upplupna intäkter Panter för återköpstransaktioner Mottagna säkerheter 5 489 5 372 14 Övriga skulder Avlämnade säkerheter 1 062 781 Panter för derivathandel Mkr 2021-12-31 2020-12-31 Erhållen kontantsäkerhet - 7 637 Leverantörsskulder 18 18 Ställd kontantsäkerhet 1 671 - Fondlikvider 127 158 Utlånade värdepapper för vilka Löneskatter 1 0 kontantsäkerheter erhållits Personalens källskatter 3 3 Utlånade värdepapper 11 154 8 157 Återköpstransaktioner 1 062 781 Erhållen kontantsäkerhet 11 153 8 156 Mottagna kontantsäkerheter 11 153 8 155 Utlånade värdepapper mot erhållen Övriga skulder 5 4 säkerhet i form av värdepapper Summa övriga skulder 12 368 9 120 Utlånade värdepapper 72 509 70 884 Erhållen säkerhet i form av värdepapper 72 954 75 201 Summa utställda säkerheter och värdepapper 86 397 79 822

Utestående åtaganden Mkr 2021-12-31 20 20-12-31 Onoterade aktier 9 491 8 771 Fastighets-, infrastruktur- och skogsfonder 2 175 2 262 Teckningsåtaganden 12 853 14 097 Totala åtaganden 24 519 25 129 Summa poster inom linjen 110 915 104 952

Ovanstående säkerheter fi nns redovisade i not 10, 12 och 14.

64 AP3 årsredovisning 2021

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

18 Valutaexponering Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2021 Mkr USD EUR GBP JPY Övrigt Totalt Aktier och andelar 126 666 29 271 8 826 11 309 38 443 214 515 Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist - 2 778 1 130 - 1 470 5 377 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 81 732 6 402 3 611 2 069 510 94 325 Derivat -194 -27 23 110 -1 -89 Övriga placeringstillgångar 8 193 920 3 087 101 613 12 914 Valutaexponering brutto 216 398 39 344 16 677 13 589 41 035 327 042 Kurssäkring -163 271 -27 539 -9 639 -6 696 -8 538 -215 683 Total valutaexponering 53 126 11 805 7 038 6 893 32 497 111 358

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2020 Mkr USD EUR GBP JPY Övrigt Totalt Aktier och andelar 87 419 22 915 8 295 10 671 38 394 167 694 Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist - 1 589 1 100 - 1 891 4 580 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 72 785 6 725 3 018 2 087 565 85 179 Derivat -107 -132 21 -2 22 -198 Övriga placeringstillgångar 4 679 739 2 756 147 230 8 551 Valutaexponering brutto 164 775 31 836 15 190 12 902 41 102 265 806 Kurssäkring -138 955 -26 821 -8 525 -7 380 -5 505 -187 187 Total valutaexponering 25 820 5 015 6 665 5 522 35 597 78 619

19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2021 Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Noterade aktier och andelar 249 343 - - 249 343 Onoterade aktier och andelar - - 125 339 125 339 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 129 473 - 8 507 137 981 Derivat, positiva marknadsvärden 26 390 - 416 Summa investeringstillgångar 378 842 390 133 846 513 079 Derivat, negativa marknadsvärden -8 -6 880 - -6 888 Summa 378 834 -6 490 133 846 506 190 Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2020 Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Noterade aktier och andelar 202 410 - - 202 410 Onoterade aktier och andelar - - 86 677 86 677 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 117 581 - 8 488 126 068 Derivat, positiva marknadsvärden 27 9 644 - 9 671 Summa investeringstillgångar 320 017 9 644 95 165 424 827 Derivat, negativa marknadsvärden -24 -360 - -384 Summa 319 993 9 284 95 165 424 443 Förändring av tillgångar i nivå 3 2020 till 2021 Obligationer och Noterade aktier Onoterade aktier andra räntebärande Mkr och andelar och andelar tillgångar Derivat Totalt Redovisat värde vid årets ingång - 86 677 8 488 - 95 165 Investerat - 15 568 322 - 15 890 Sålt/återbetalt under året - -2 776 -303 - -3 080 Realiserad värdeförändring - 208 0 - 208 Orealiserad värdeförändring - 25 661 1 - 25 663 För yttning från nivå 1 eller 2 - - - - - För yttning till nivå 1 eller 2 - - - - - Redovisat värde vid årets utgång - 125 339 8 507 - 133 846

AP3 årsredovisning 2021 65

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

Förändring av tillgångar i nivå 3 2019 till 2020 Obligationer och Noterade aktier Onoterade aktier andra räntebärande Mkr och andelar och andelar tillgångar Derivat Totalt Redovisat värde vid årets ingång - 78 099 8 270 - 86 369 Investerat - 7 421 448 - 7 869 Sålt/återbetalt under året - -1 585 -200 - -1 785 Realiserad värdeförändring - -18 19 - - Orealiserad värdeförändring - 2 760 -49 - 2 711 För yttning från nivå 1 eller 2 - - - - - För yttning till nivå 1 eller 2 - - - - - Redovisat värde vid årets utgång - 86 677 8 488 - 95 165

AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån 20 Finansiella risker en hierarki i tre nivåer av priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde de fi nieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller Risk mätt som Value at Risk för AP3s portfölj en skuld regleras i en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid Lägsta Högsta Genomtillfället då värdering görs. Mkr nivå nivå snitt 31 dec 31 dec 1 Nivå 1: Innehav som fi nns representerade i de index som fonden 2021 1 693 3 902 2 671 2 955 2 990 använder för likvida investeringar i aktier och räntebärande värdepapper värderas i första hand till indexleverantörernas värderingspriser. I de fall 2020 1 602 12 129 4 458 2 220 5 680 tillgången inte inkluderas i något index eller där indexleverantörens pris 1) Kolumnen visar VaR vid likaviktad historisk data. bedöms som icke tillförlitligt, sker värdering i stället till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Med aktiv marknad menas en handels- Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker, vilka kan plats där priser ställs oftare än en gång i veckan. Att använda observerbara innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och priser är alltid första valet vid val av värderingspris och omfattar merparten valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggreav AP3s tillgångar, men när dessa inte fi nns att tillgå tas priserna enligt gera risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt nästa steg i värderingshierarkin. som VaR för totalportföljen till 2 955 (2 220) miljoner kronor. AP3 beräknar Nivå 2: För vissa innehav, främst vissa räntebärande värdepapper samt VaR med 95 procents kon fi densintervall och en tidshorisont på en dag. Det ertalet derivat som inte handlas över börs eller hanteras av ett clearing- innebär att 19 dagar av 20 bör de negativa värdeförändringarna i portföljen hus, saknas tillförlitliga noterade priser. Värdering sker då utifrån veder- inte vara större än VaR förutsatt att marknadsförhållandena följer historistagna modeller vilka i sin tur använder observerbara marknadsdata för ka mönster. AP3 baserar VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata att fastställa ett verkligt värde. Värderingsrisken för denna grupp bedöms för en period om 360 dagar tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas som begränsad. I denna grupp inkluderas också vissa typer av trans- exponentiellt, dvs de senaste 80 dagarnas marknadshändelser dominerar aktioner där AP3 är beroende av prisuppgifter från en eller ett par externa beräkningarna. Beräkningsmetoden som används är Monte Carlomotparter för att fastställa ett verkligt värde. För tillgångar där tillgängligt simulering, en slumpmässig simulering av värdeförändringar baserat på pris bedöms som mindre tillförlitligt, t ex på grund av låg marknads- historiska data. Tabellen ovan visar högsta och lägsta nivå på VaR samt aktivitet, görs en rimlighetsbedömning av fondens egen värdering baserad risken i genomsnitt och vid slutet av året för AP3s portfölj. I tabellen visas på värdering erhållen från tredje part. också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, Nivå 3: Slutligen fi nns innehav som måste modellvärderas där värde- varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen. ringen till stor del är beroende av icke observerbara marknadsdata och Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 1 693 (1 602) miljoner därmed innehåller en större grad av bedömning och högre osäkerhet. För kronor och 3 902 (12 129) miljoner kronor under året. Skillnaderna i AP3s del är det främst innehav i riskkapitalfonder samt onoterade innehav risknivå förklaras främst av förändrad marknadsvolatilitet och mindre av i fastighetsbolag som åter fi nns i denna kategori. förändringar av portföljens sammansättning. AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering På sida 46 visas riskexponeringen fördelad på AP3s tillgångsslag. som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna ska följa IPEVs principer för värdering samt att fonden revideras av en välrenommerad revisions fi rma. Värdering från förvaltarna erhålls vanligen Daglig Value at Risk (VaR) för AP3s portfölj 2021 inom 90 dagar efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 Mkr september, justerat för kassa öden under fjärde kvartalet. En bedöm- 8000 ning görs av värderingens tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 december 2021 hade inga sådana korrigeringar bedömts 6000 nödvändiga. Värderingen påverkas i första hand av de underliggande bolagens resultatutveckling, men också av aktiemarknadens värdering av jämförbara bolag. Förväntade diskonterade framtida kassa öden har 4000 mindre betydelse för värderingen, då AP3s riskkapitalportfölj i första hand består av mogna bolag, s k buyouts. 2000 I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per värderingskategori. 75 (75) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 0 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs nivå 3, skulle påverka AP3s fondkapital med -2,7 (-2,2) procent. Fondens värderingsrisk n Exponentiellt viktad historisk data e c bedöms som begränsad. j a 1 d 1 Likaviktad historisk data 3

66 AP3 årsredovisning 2021

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2021 1 Kreditbetyg Mkr AAA AA A BBB ‹BBB- 2 Statsobligationer 91 072 1 307 2 330 845 - Bostadsobligationer 5 691 - - 163 - Företagsobligationer 1 230 3 788 6 048 9 607 5 680 Depositioner och repor - - 4 427 - - Derivat, nettofordran - - 23 - - Bruttoexponering 97 992 5 095 12 828 10 615 5 680 Erhållna säkerheter - - - - - Nettoexponering 97 992 5 095 12 828 10 615 5 680

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2020 1 Kreditbetyg Mkr AAA AA A BBB ‹BBB- 2 Statsobligationer 25 397 58 337 2 292 962 - Bostadsobligationer 4 942 - - 1 183 - Företagsobligationer 517 2 490 3 637 11 856 4 406 Depositioner och repor - - 4 591 - - Derivat, nettofordran - 1 594 7 721 - - Bruttoexponering 30 855 62 421 18 241 14 001 4 406 Erhållna säkerheter - 1 297 6 340 - - Nettoexponering 30 855 61 124 11 901 14 001 4 406 1) Inkluderar placeringar i noterade räntebärande värdepapper, depositioner och repor, icke clearade derivat där AP3 har en fordran på motparten samt återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Då tabellen endast visar exponering mot kreditrisk kan den ej avläsas mot balansräkningen. 2) Inkluderar även värdepapper utan rating.

Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avseende att AP-fonderna måste hålla minst 20 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2021 har fondens andel i snitt legat på 24,7 (25,5) procent.

21 Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

2021-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i fi nansiella i balans- balans- instrument Mottagna Nettobelopp Summa i Tillgångar, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt¹ balansräkningen Derivat 390 - 390 366 - 24 26 416 Tillgångsrepor 1 062 - 1 062 1 062 - - 4 427 5 489 Ej likviderade affärer - - - - - - 111 111 Summa 1 452 - 1 452 1 428 - 24 4 564 6 016

2021-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i fi nansiella i balans- balans- instrument Ställda Nettobelopp Summa i Skulder, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt¹ balansräkningen Derivat 6 880 - 6 880 366 1 671 4 843 8 6 888 Skuldrepor 1 062 - 1 062 1 062 - - - 1 062 Ej likviderade affärer - - - - - - 127 127 Summa 7 942 - 7 942 1 428 1 671 4 843 135 8 077 1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

AP3 årsredovisning 2021 67

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

2020-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i fi nansiella i balans- balans- instrument Mottagna Nettobelopp Summa i Tillgångar, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt¹ balansräkningen Derivat 9 644 - 9 644 329 7 637 1 678 27 9 671 Tillgångsrepor 781 - 781 781 - - 4 591 5 372 Ej likviderade affärer - - - - - - 204 204 Summa 10 426 - 10 426 1 111 7 637 1 678 4 822 15 247

2020-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i fi nansiella i balans- balans- instrument Ställda Nettobelopp Summa i Skulder, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt¹ balansräkningen Derivat 360 - 360 329 - 31 24 384 Skuldrepor 781 - 781 781 - - - 781 Ej likviderade affärer - - - - - - 158 158 Summa 1 141 - 1 141 1 111 - 31 182 1 323 1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

22 Närstående Syftet med noten är att upplysa om hur AP3s resultat och ställning har ett bestämmande eller betydande in ytande, eller där AP3 har nyckelpåverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, inklusive personer i ledande ställning. AP3 hyr sina lokaler av Vasakronan AB till åtaganden, med närstående i enlighet med de fi nitioner i IAS 24. Som marknadsmässiga villkor. Avseende löner och ersättningar till AP-fondens närstående till AP3 betraktas företag där AP3 genom sin ägarandel har styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 6.

Motpart, Mkr 2021-12-31 2020-12-31 Motpart, Mkr 2021-12-31 2020-12-31 Vasakronan Holding AB Ägarlån 4 645 4 382 Ränteintäkter 9 9 Lokalhyror -10 -10 Trenum AB Åtagande om att på Vasakronans begäran Ränteintäkter 21 23 köpa företagscerti fi kat i bolaget med upp till Ägarlån 1 983 1 983 ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 4 500 4 500 Ägartillskott under året - 50 Åtagande om att på Trenum ABs begäran köpa 1 000 företagscerti fi kat i bolaget med upp till ett vid Hemsö Fastighets AB var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om Åtagande om att på Hemsö Fastighets ABs begäran köpa företagscerti fi kat i bolaget med upp till ett maximalt likvidbelopp om 5 000 5 000 Polhem Infra AB Aktieägartillskott under året 700 700 Aktieägartillskott under året 0 0

Hemsö Intressenter AB Polhem Infra KB Ränteintäkter 98 98 Ägartillskott under året 2 320 90 Ägarlån 1 470 1 470 Investeringsåtagande 353 2 597 Aktieägartillskott under året 150 150 Aphelaria AB Trophi Fastighets AB Aktieägartillskott under året - 0 Ränteintäkter 23 24 Ägarlån 448 613 ThreeTree Holdings LLC Åtagande om att på Trophi Fastighets ABs Aktieägartillskott under året 5 149 1 266 begäran köpa företagscerti fi kat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda 4 to 1 Investments KB likvidbelopp om 2 000 2 000 Ägartillskott under året 834 - Fastighets AB Regio Ägartillskott under året 100 -

Ellevio AB Ränteintäkter 263 248

68 AP3 årsredovisning 2021

Bilaga 5 AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Noter

Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter

Stockholm den 18 februari 2022 Christina Lindenius Johan Bygge ordförande vice ordförande Malin Björkmo Magnus Emfel Ylva Hedén Westerdahl Torbjörn Hållö Annelie Söderberg Carina Wutzler Peter Wågström Kerstin Hessius verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2022 Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP3 årsredovisning 2021 69

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Tredje AP-fonden, org.nr 802014-4120

Rapport om årsredovisningen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte Uttalanden innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tredje AP-fonden oegentligheter eller misstag. för år 2021. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 40-69 i detta Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och dokument. verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förmed Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Tredje och att använda antagandet om fortsatt drift. AP-fondens fi nansiella ställning per den 31 december 2021 och Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen av dess fi nansiella resultat för året enligt lagen om allmänna och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års- med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att redovisningens övriga delar. göra något av detta. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- Grund för uttalanden redovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig- Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisors- för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är till- sådan fi nns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter räckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som Annan information än årsredovisningen användare fattar med grund i årsredovisningen. Detta dokument innehåller även annan information än års- Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt redovisningen och denna åter fi nns på sidorna 1–39 samt 72-79. omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela Det är styrelsen och den verkställande direktören som har an- revisionen. Dessutom: • svaret för denna andra information. identi fi erar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig- Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland denna andra information. annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra ansvar att läsa den information som identi fi eras ovan och över- uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till ominget att rapportera i det avseendet. ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Styrelsens och verkställande direktörens ansvar utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an- Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret vänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verk- drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid

70 AP3 årsredovisning 2021

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal och GRI

Revisionsberättelse

upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, förvaltningen av Tredje AP-fondens angelägenheter. Detta innemed grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det fattar bland annat att fortlöpande bedöma Tredje AP-fondens ekofi nns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana nomiska situation och att tillse att Tredje AP-fondens organisation händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Tredje om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på slutsatsen att det fi nns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysning- löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar arna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modi fi era utta- Tredje AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse landet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett berevisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisions- tryggande sätt. berättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten. Revisorns ansvar • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det fi nns någon händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Tredje AP-fonden för räkenskapsåret 2021. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen föranleda anmärkning. som vi identi fi erat. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för- Uttalanden valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras inventeringen av de tillgångar som Tredje AP-fonden förvaltar. på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och Vi har även granskat om det fi nns någon anmärkning i övrigt mot väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på såstyrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Tredje dana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för AP-fonden för 2021. verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande betydelse för Tredje AP-fondens situation. Vi går igenom och pröinventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. var fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi Stockholm den 18 februari 2022 är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Styrelsen ansvarar för Tredje AP-fondens organisation och Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP3 årsredovisning 2021 71

Bilaga 6

1

g in

202

visn edo sr År

Bilaga 6

t. tto

5 ,7

A - AT tne ts ör ysteme 2021. SD inya

erf

7,

öv onor under

13

ARHET kr hållbarhe onor pensionss a

kr der tisk HÅLLB till

der AP4 miljar vesteringar tema in

ån miljar fr

RNING

TY

F ONDS

5

ett 15,2 ck 60%. Den om . 2010 gav vtry öljens ag tf onor

23

med xida por

3,

kr .Sedan ck astning. tbidr dio tningen ta der avk al kol sänkt vtry 2020 förv resul e VISNING miljar än xida iaktiv a lägr AP4 dio % % 2021 har aktiv kol positivt

ÅRSREDO

AMHET S

,7

t. VERK ta

08

& under och %. esul % 3 GI ir kostnader 5 TE ostnader 0,0 0,0 till

85

onor

0,

TRA till S kr kostnader elsens

der tala Rör ovisionsk pr uppgick ito uppgick

miljar % 2021.

2021

P4 A

r

OM

fö

6

.

2

apital

7,

tal

%. 2021. kostnader ,3 ondk kostnader 19 if av

el

ter re ef till

19,

2021 fö onor

52

kr

ck

ÅRET astning utgången astning uppgick der vk vid

ia Avk

Ny

% miljar

2021 VISNING

ÅRSREDO

Bilaga 6

6 4 ,1 30 2 9, 9,1 ,1 -1 11,5 7,3 4,1 8,6 2,5 1,7 4 6 0 10

2017 356, -7, 18, 0,0 0,1 . n ölj. ka tf

vikter .Aktiv ,3 ,5 ,1 ,2 9 4 6 0 AP4 ter enspor -0 -0 -0 2,3 8,1 9, 6,4 7,5 0,1 1,5 18, 0,1 2018 349 -6,8 0,0 fer tillgångs ensen. tenhe re

da och

0 7 3 9 2 ,8 6 0 ocen -6,5 75,2 21,8 21, 4,4 9, 9, 5,3 6,7 4, 1,2 19 0,1 anspar tf ölj A 2019 418, 0,0 fastställ tr )pr AT ,18 por öka (0 SD med 6 ativ ,4 9 ,3 9,7 8 9,7 6 0,7 1,7 0 6 9 x och 0,1 -7, 39 9,6 2,4 9, 13, 8,3 21, 0,0 0,0 på 2020 449 oper ARHET enkla ag ölj.

för bidr tf 5 7 ,3 ,2 6 6,1 1,9 9 5 8 mellan 7,6 -7, 85, 19 19 3,5 11, 11,8 7,8 3,2 20, 0,0 0,0 att HÅLLB 2021 52 marknadsinde te enspor tal yf positivt fer an is re astning ett vk ett SEK och ia

av till 2021 ölj

tf ade under por år år skillnaden

5 10 (%) (%) bestående gav ativ på ad ad utasäkr tta RNING tf ölj val oper TY de stakt,

3 och och iår (%) ostnader ostnader enspor mellan ONDS annualiser annualiser ade ond ätt F ) 2 år fer tanges. ,m 10 re diser (%) (%) (%), (%), (%) en astning 4 ovisionsk ovisionsk . else (mdkr 2 pr pr ot vk tanna t 1 -post -post, (%) m pensionsf ia vvik (%) ex ex (%) standar inge da as är tlig ysteme kostnader kostnader kostnader kostnader ölj, ölj, tning der sta om tillgångar re ter ter ter tf tf -post al exklusive inklusive är skillnad ta ex vänds tala standar ) fö ef ef ef por por förv utv an som ölj ölj kostnader ölj ölj ölj, ölj som rto som tf tf re tf tf tal tal tf tf tus fö ) pensionss (mdkr to to aktiv (%) som ta VISNING ot t por por fö por por por por x äknad astningsda ta else else tal a testa avk äknad m tal tal tal tal ostnadsandel ostnadsandel at ber sikt (mdkr to to to to to -post, ativ sk är talsda ber ver tto resul astning, vvik vvik t ex ar ne da da xponering oper sin daglig kv risk, ÅRSREDO sö apital avk risk tningsk tningsk astning astning astning astning al al 4:s marknadsinde astning ser ser AP vända Av Av Aktiv Femår Fondk Flöden, Periodens Avk Avk Aktiv Avk Avk Standar Standar Sharpekvo Aktiv Valutae Förv Förv 1) De an avk 2) 3) 4)

AMHET S

VERK 2021 & år, e ade et 2020 GI tion er per det TE lägr tiv 2021 3,5 tf öljens det 2019 mo för a till x TRA ombina om in por S ver 4,0 astning 2018 ik tan nansiella tsänk astningsmål öka bibehålla else ån avk tt 2017 tta än på amö avk fr att et. omstinde De fr styr någo real ra Ink förv år, än fö mål 2016 4:s att ts e å e en ar 2015 öden. astning AP de r40 ocen

P4 ut med avk tillgångar att val långsiktiga öve pr snar riskniv tidigar 2014

A

ag

t 2013

OM t till t. dlig ) a av 2012 KPI ation t ty av en + t ocen be ten tid t in pr bidr det 2011 mål tt stabilite star nns % t sam 2,9 ta ts tstår 2010 tmed år, vid äl stående eal abilite igenomsnit om därmed age än tsom sk (R st x har åter 2001, 2009 ts äkna tper ysteme ysteme tidig ska e t varit idag a ar 2008 uppr AP4 tuppdr e sam tar st et har ocen år. fyll ar or 2007 astningsmål pr omstinde tk 2021 ysteme mål som 5, 7 ink per upp pensionss Pensionss stark 2001, demogr all Avk sedan 2006

- da 2005 ÅRET ys at der ff et - 2004 pensionss Sedan rä som a

isammandr

kostnader rt fastställ 7,2 för kostna 2003 till ter öve ation eckling. kostnader AP4 ef r2021. pensionss arit jäm astnings elsen in utv ter 2002 agit tfö nya AP4 astningsmål ts ter tv att avk ef 2021 ef bidr har styr avk xe år 2001 astning ocen det av tmed pr av reala 2000 har avk tper

2021

,2 t2001 det äkna det astning VISNING 4:s ten omstinde astningen igenomsnit AP4 r19 väl ocen Avk 350 300 250 200 150 100 50 0 -50 AP va star teme så långsiktiga uppr ink Avk har pr med

ÅRSREDO

Bilaga 6

av att är t ag den x har ör en astning och äv emo till ade därf avk sinde erige är mening astningen. där dsbör tolkning Sv avk som ut tas astningsbidr beslut positivt ett 4:s degrund iden till ut än vk tföljens br ormbaser AP vär som besl a kostna agit N besl förv ta % A ade ett på bidr tfölj. AT er bidr sa. tens Dessa ade e, gger tioner tas por tionell SD as aktiepor ver sta at. smässiga els har tmed by a ven ff är än långsiktig 4:s ). år för vice ut kon cer a smässiga 5 för obala sl ensk i te förv ormbaser är ett AP än terna ARHET normb bolag gl jäm och be sv de rat in de N a ff ge till In jäm 100 80 60 40 20 0

ån - period fr m ts i e tar te- t

HÅLLB ag fe ri - en år. ag att kor fö än

ade öljen ten ser m av en ektivite tf av fe tvissa ser ektiv oden hållbarhe bor av t ff Implemen ringsstil Kostnads- e AP4

astnings ipor av det än ekten lt kostnader ut t e ff e avk fall astningsbidr va beslute tningsarv astningsbidr normbaser star att ha - lägr al och upp et avk fall kostnadse avk av tsbesl deringshorison ån id beslut et ha förv RNING är fr t tidsperiod tions id en tionell elsegrupp TY an e visar ade smässiga äv att elsegruppen. följer er ute empel ven är är för delning verk rutv ell tar positivt en ex period för In terna jäm Tillgångs- för fondstorlek af Kon baser A beslut e bas. ONDS Positivt AP4 på hållbarhe öve år, besl kor Ett gr till tar AP4 genom huvudsak jäm

F kor som

den ta. aktier e al . l& (eller ering är en ko år t lägr a AP4 ok förv äv med Termiskt oljesand (2018-) 5 globala är t. apital or tern onder 2020 som att in ,% över med CEM år å förbar ektiv ff ber

av Tobak t av tionell ondk ån andel ektivite d rjäm tf tillgångsall ande pensionsf ag beslut - astning äkna fö terna äv teringsstil, e a va avk ber e för seende in tstor VISNING pen t är ds av kostnadsniv kostnadse ten tillgångsslag störr ade Kärn (2019-) ad den a emen andr er age genom 4:s av äcklig sam på kostnadsniv än - t AP onder e impl g as ys ten tillr bedriv kostnadskr Etik råde ackumuler kostna att tt tning fokus e lägr 4:s tnin ÅRSREDO astningsbidr astningsbidr g anal hälf ett al AP al 9 6 3 3 vser ra Avk normb ,5 1 1,2 0, 0, 0, 0,0 )A Avk Hö En Benchmarking visar än pensionsf har fö förv med mindr Den på huvudsakligen förv -0,

AMHET S

VERK t. t a & a te a s t ag de ta sam aktiv den att 40 147 62 GI 2021 a driv 2021 1064 tal ensk tföljen till TE to tbidr positiv resul sv ande tfölj, t ta onor Under reala a örhållande och TRA te har kr av sta positiv if AP4 s

S ta en. aktiv tebär ag ar resul der år stör gav enspor ormalpor styr det rän N bidr tt. astning m fer a sä resul aktivt miljar fe tningen det re tt inom avk ,8 al ttill aktier sä till a ett tillgångsslagen obala 4:s ). 44 förv age gl astningsbidr AP så bästa en obala vesteringar elser aktiv givit om senaste gav tillgångar bidr Äv och gl avk till Dynamisk (DNP På in på styr P4 A positivt og e a och er gan. OM ar bidr de et. t år, r 1,0 4:s ell or högr är år aktiv fö téer astning r2021, är AP , ar bidr ter fö 15,2 per et téer edningar tning avk x merv rden år. ommit al under ter mål som elser vester tenhe ett om deringshori- va in styrning stämmor tning förv är år igenomsnit tper ommit valber stämmor a al a öljens onor tenhe stiger istyr a a in vesteringar tf ocen elseinde kr rutv m astning a ande ägar fe er förv aktiv por pr för innebär tningen der ocen öv avk tenhe verk var tal svensk svensk utländsk in vesteringsk ade al öve ts el 4:s att r3,5 jäm et ten astningen pr et en vesteringsk ck tal tal tal tal ter örv ätt ocen Aktiv AP till va än vilk if miljar M son avk 2,3 vilk aktiv pr äv in mo Ny An An An An ono

2021 t

e på . ÅRET gga enskil , d r år ägar try es sed va 5 -2021) AP4 tningen m arje al (2017 ett och långsiktig tar rv rgod och astning so tningen e fö fö örv edningar är al vesteringa astning ,% avk astningsmål öka Som tar aktieägar ar if in örv t. ägar aktiemarknader alber avk der avk if att erk del iv ade 2021 aktiv de ad arbe dess tv stämmor 1år (2021) agande styrning åde till är ande ad ta på ter AP4 Aktivt st ar er aktiv och och sam kostna var ägar bidr engager tegr arbe ono VISNING

re 5 var in att rösta er ,0 1,5 1,0 0 Årlig fö 4 3,5 3,0 2,5 2,0 0, Ans Aktiv fokusomr och aktieägarv och ans bolags bästa, välfunger En är att gäll

ÅRSREDO

Bilaga 6

2 -31 2 017 325 112 815 130 5 198 681 323 130 6 03 628 5 1201 107 028 902 449 12 48 12 1408 2 8 -7 39 274 110 452 41 452 449 2020-

1 8 31 224 538 642 67 778 837 889 731 247 867 449 528 70 629 A 4 496 496 AT 12 68 1806 6 7 -7 85 340 118 535 449 527 535 SD

2021-

ARHET

ot 19 19 19 21 21 13 21 21 15 16 18 HÅLLB N 8, 18, 10, 19, 12, 11, 14, 17,

9, 11,

RNING TY

F ONDS täkter t åtaganden tillgångar in kostnader AL och

upna

äkning

ande ysteme upna uppl AL ade tebär uppl ade och FONDKAPIT ter rän pensionss örbindelser ter a och sf ,no ,ono till al OCH var andr t t

ansr

VISNING FONDKAPIT täkter apital apit och kostnader GÅNGAR in t ,ans andelar andelar da OCH der da ulder al talningar ta ter TILL sk fondk fondk SKULDER medel tillgångar tal skul tal pan och och tioner apit resul

Bal

ÅRSREDO GÅNGAR atinstrumen atinstrumen da r ulder toutbe ets bliga vriga vriga et Mk TILL Aktier Aktier O Deriv Likvida Ö Förutbe SUMMA SKULDER Sk Deriv Ö Förutbe Summa Fondk Ingående N År Summa SUMMA Ställ

6 9 1 002 24 829 280 -138 569 -155 -9 46 323 2020 1489 5 1940 2 107 -2 AMHET 39 -1 39 39 S

VERK &

GI 6 5 3 8 TE 534 111 509 955 600 95 -9 47 2021 1190 62 -87 -158 -154 -2 70 5 11 -1 8 TRA 85 85 S

ot 2 3 4 5 6 7 N

P4 A

OM

äkning

2021 andelar andelar

tr

och och t ÅRET ändringar der aktier ör

ta

aktier ande sf ostnader ade täkter ade ter atinstrumen in kostna ÄKTER ter tebär utakur STNADER ationsk T INT no ono rän deriv val ens KO ens TA 2021 t, t, t, t, t, ostnader els els utdelningar ta ta ta ta ta ostnader tto rör rör RESUL esul esul esul esul esul administr S

Resul

tene VISNING r tor tor tor tor tor sonalk et et et et et ovisionsk vriga Mk RÖRELSENS Rän Erhållna N N N N N Pr Summa RÖRELSENS Per Ö Summa ÅRET

ÅRSREDO

Bilaga 6

3 s s. t 6

ciella ien ta är ö- som som om fyllas. tskur a dering as till tsf de o n ses upp beskriv marknad esul ad vär ter er ka dering r vär av erbar tor er på am tional ell på vär fö dering lagen ska ad et fr det tt edan er N regl at deringen ad en fastighe vär de genomsnit uppda terna toder emål till ra .N observ en öden vär på ade fö är de regl (In för den tv under vid baser att :s baser as ter der ot essebolag är en balansdagens ftast )principer ra A tr tion tv ,o priser s de deringen kassa varit m AT in vid ån ör är IPEV va deringsme baser te iono teskul e op verklig tör tf tv Vär v sig SD . utifr an ade ta handel t. bedömer vär in at ue till verklig er ter tuella hand a sk val handel de till par följer Guidelines ån ev no resul verklig ven sta tsaktier Inneha skiljer till är xl andr aktien et ARHET respektiv Fair dering tv till re dering. tion ör - utifr tagna fö grunder ua if en vilk etagen. vär placeringar inde as extern vär andelar äv mån tter tjas a tagna da upp as Val ska fastighe uppskjutna ör HÅLLB yt på verklig der ostnader ar bestäms goda en ade tsf do olik ar upp val är men av utn av vär te annan på ter och ade iden till kr tillgångar är 4:s x tagek in juster erhåll t, s 4:s andel form, er ono Capital ter här andel tt ell och AP4 av e par ahandsmarknad. ansaktioner fastighe Lån sina rAP bestäms tAP iinde cour som ono toden fö ,som fall tur tstr men onder och ten edje andr beaktande hos alla och enlig ingår seende Ven tr deme all, form, tt tpar Ide en andelar te Erlagda . andelar handelspla erhållits justering av seende vär med äkningen. förf följer in aktier mo et. en and deringsprinciper med av på fastighe tr astställs aktier tering er äll as RNING ta till pensionsf tf och aktier och ell ån er vär vid visningen TY som ade fr dering sk der de ade v vär deringen Equity dering edo esul handelspla marknad. ade ter en utstillf diga är tsubstans vär ir rr hållas onderna vär ny sl Vär ate är ONDS -f oter raktier er ter no raktier ansaktioner vändas. V ansaktioner tag vändes er F öve att allmänna AP hur N Fö ell marknadsno Inneha aktiv no O Fö marknad erhåll då bok felaktig Priv likv tr an enlig tr re an sk

sikt - t

av den visas till e - de det änd- enlig på Fair av är en ör redo . äk tv när rskul tillgången sf lån rav via del tr fö den balansda s . .K ta väl nns av de väl så innehas äkningen. räknas till iutländsk ioch respektiv är som t tr verklig med utakur bestäms - tv andelar så esul det likvid der utakur ir ta till VISNING äkningen onor val val de andelar tter edes onor kr ändringar aktier är dock och esul ör och kr skul av av ör tv do verklig varvid visas sål a a ändringen sf och till rr erlägga för ad både till visas de -instrumen därf ibalansr ensk och aktier är redo ingår öve och ensk balansdagen de sak erklig as as ÅRSREDO sv or ändring utakur tas .V aktier .Lån redo ade tv de sv På vär te der kapital är der visas ansaktioner till är för val upp de ade in ter tr till till t, ag är vär t et tv vär edo om tillgångar vid ta et tv ter ono verklig ändringar Eg på som all t, t. och tillgången ör till

äkning

ttor visa a äknas uta förlig esul onder eligger förf ändringen ta för tillgångsslag ta verklig ne a del ef rono as de edo omr val hän uppstår tor verklig fö för till för per till är en et ess de esul der vär t resul AMHET der ttor valut N tr till tor instrumen ta ör rhandel S ne realiser uta ansaktionsdagen. ändringar och vär vär skul er tr /in pensionsf visning hållas N et a ade ade därf fö tt val för som tsom etag ela esul ta ell på iutländsk de uta ta raden ag för tillämpas H as VERK och del edo ses tor

ansr

& tto ändsk er är val på et av 9. ealiser et ealiser der .V al esul som raden N der innehas GI ttighe ne utl gäll ien sr för allmänna esse tr nansiell placeringar or or vär t rä iutländsk skul ser ok TE av il som iIFRS tpå visning tillgångar likvid som tter om toder koncernr ve av som som och och utakur ta tliga aderna

bal

TRA legal t. s utakur den äkningen etag/in tion S edo uppdelas Val tr ido ör me ät ade Ir ade en äkning val skul ta op sam tor erlägga tidig tlagen uppr essebolag dering dinstrumen et mr ansaktioner utakur uta er esul tterf tr ue 4:s rhandel N Finansiella nns att sam O Tr val tillgångar gens val ell ringen. ir Aktier Enlig do samma att in val aktieinneha Vär AP realiser ningen. realiser fö Skul

och

ttas nu tas P4 fa ot ät A M visas de med av toch uppr , denna successivt då

t-

OM visningen ta 10. och terna. en iStockholm. den regeringen. d te redo likviddag te edo tillgångar Me samman in par vriga aktier är av esul sä sr t. tIFRS ys .Ö

ta

elsen år de och tr och ade 1952, de tgemensamma ts anpassas fullständig penning- tidpunkt der ensstämmer styr ska vär ta visa enlig mellan ter er tmed av varvid .En på den sdag skul öv redo ödesanal t går är ono ts fastställas etag utamarknaden vid er ff et 802005- onder utarbe tillämpa IFRS a ör a än ska tf val öv vilk ysteme marknads verk övriga har den, kassa säga e seende godk till a och erna mellan av

resul

visningssed, onderna deringsprinciper tpå att atinstrumen vill har äkning pensionsf -f vilk risk 2021 tas vär tlig vestmen det ten pensionss redo AP in tionsnummer a 2021 deringsprinciper upp de och ett tillämpas. deriv tpar respektiv likviddagen,

balansr god ka - väsen te ÅRET ensk vär Fjär te på skillnaden in och därmed mo per

till

apsår allmänna av is visningsstandar in e sdagen, ansaktioner ganisa sv toch till e et är till or ats vtal aktiemarknaden ff och ttr 4), det ensk ta och )om sta deringsprinciper visnings redo av kr störr a den tillgångar all

äk skull er depapper för äkningen (AP rr Resul placer För vär redo visning per terna inom tillämpning fyll enda Leasinga är skul övriga am fö en har och tionella IFRS är iv er 2021 (2000:192 - upp 16 edo ttighe ,fr axis. onden 2022. till ell

oter

med gsr rä under ibalansr -f terna IFRS äkningen på AP onderna visning tas ondernas in AP4 IFRS tf -f sda tionsmarknaden, tliga

N

er edo tlagen ät fondmedl visnings att an visas visas VISNING de februari AP den är dr ff sr Redovisnings- ansaktioner ansaktioner Fjär bu År 22 1 Enlig uppr som utgångspunkt redo nedan. till anpassning kapital. gällande och A Tr obliga ibalansr väsen For redo tr redo marknadspr

ÅRSREDO

Bilaga 6

4 i 9 60 0 0 301 -55 6 97 6

as 2020 142 489 489 2020 24 2020 1843 940 tt 1 1 39 1 rä 39

te uder därmed in 34 0 0 tinkl 190 190 156 -45 111 583 926 509 har at 2021 1156 1 1 2021 62 2021 toch 62 10 11

at AP4

t. dessk A är AT dessk är SD utlande merv d tanges. ANDELAR merv ån ör till fr OCH

ARHET tanna OCH ad ärv tillgångar aktier er örv inge aktier

rf Kostnadsf HÅLLB t. där ande ade AKTIER registr tfö at ), ade andelar AKTIER at ter (mkr tebär ter och

2012 dessk dessk är onor a rän der no TERADE ono ändringar TERADE

är kr onor t, t, med aktier NO för ONO merv merv kr andr täkter ostna ta T, ta t ta de T,

och d tto och täkter der ostnader O ade TA vär TA

ån till tal kostnadspost. tein tek esul ter esul RNING fr be tein tek tage resul dig e imiljoner ade TY är å imiljoner tene täkter rän rän ostna rän rän tor tno tor at tein tioner tek et andelar ta cour ORESUL et andelar ORESUL

tskyl ONDS AP4 at återf opp Rän bliga vriga vriga N går N realiser

F sk att respektiv Belopp Bel 2 Rän O Ö Summa Rän Ö Summa RÄNTENETT 3 och Resul Av NETT 4 och Realiser O NETT ANDELAR

at r t. t ekt e te a r ”. - tar där tfö ta . i bestå tillgång separ dir al som å ta var i öve ,sam n en ten tnings förv niv esul resul am på visas de täkt ka oga visas al oden, som tt är anges agspost ttor externa ogr ka edo tv som erhe åtaganden edo dr örv arv ade till kostnader pr tein förf rf ne .S ttor utan depapper tr av externa ommen visas ad VISNING rän att rsäk och fö ade ne verklig depapper tt vär t en till redo ealiser oden elsens ärv rä öve ensk under or verige till som vär äkningen ale ysteme er et ,arv rör förv iS som öv länder har ogar äkningen oden post id ÅRSREDO visas utlånade apit kostnader arv tionsbaser ver andelar tage och AP4 förf örbindelser ingå under ivissa ibalansr te sf esta utö cour äkningen redo rutlånade fall in tav pensionss äkningen gående och s fö ibalansr var fondk tr fasta .Pr e visas ecklad placeringar för de de ot externa av täktsslag. denna AP4 te ,ans vär ot m ta av och usiv . på in ter .I in m s astning aktier därmed redo tvid ibalansr ter fall ter en ett esul fonder som xkl at e erhe visas ten äv sk ir oden avk äkningen. ade ,e tegenutv som AMHET rutlåningen tan pan ekt utgör ade tr ter oden, S visas fö säk edo Ide erhe har en visas ta löpande ter kon d. da dir visas sarv ter kommer sam et omstsk at tr säk visas .De sarv respektiv redo er som redo esul rono ostnader all ink VERK ttning ell skul ”Ställ redo der redo rno ir fö och der tarier & sä Erhållna erhe visas fö uppnår all ån en täkter e under GI er och/ tsäk ande et. in depåbank ter ven ån kupongsk sl erhållna rubrik redo tar oden tningsk depåbank fr TE depapper en tan var rdessa. talningar ostna gif al tillämpas, arv ostnad kostna al iin inormalf och ts rubrik fö m apital ostnader av s TRA vär kon den elsens förv tar förv och ör friad S apper erhåll tr äkningen. mo ter so utbe ,såsom al ningsk ens e be tr äkningen depapper en denna rör asta när ttillgångsslag ff tar dep ta en visas under fondk tf a els tliga al ter är ta vär ot erhe och ot ovisionsk ovisionsk Förv at vesteringar Vär Utlånade medan resul av erhåll och redo in Under säk Poster In- m Pr Pr under tjänster sam utgår vinstdelning aktuell ansk Rör Sam förv In kostnadsf Sk AP4 utdelningar resul

t 4:s er ta s- ets av tt tär tan - a P4 de tAP ade de täkt. esul år i tsa r A är toden än örlit visas som övriga tv ter handlas a. vär tein tor utakur vid hjälp erbar for öve enlig no tillgå et . tillf visas da as OM s) te teme innebär rän N val redo visas t. till in att nings teringsr av sål verklig än ff tta stående och tmed observ redo medan et äkningen. as nns deringsmodell a on De visad teringar te redo tillgång D ten åter under no av d köpkur der vär deringskurv ektivr följd ändringar s de d. te ff ansk disk edo ör på är sål vär in vär ir till sf atinstrumen skul ibalansr tperiodiser bestäms ftast x tagna nt te under visas at marknad utgör tv ändringar ändringar (o upna ,där balansdagen ör visas ede instrumen va as ingår redo instrumen ta ör sf som iinde eder le enlig utakur baser aktiv as per sf tderiv linjen tillgångar fall re uppl al verklig redo tering tv och ändringar de en der inda de ta tillgångar till et talningar ningstidpunkten. e för tv är är tivt utakur visas terminsl ingår Ide äknad .D be ff ta på vär där utakur al esul repa, tinom ande te as a periodiser äll ändringar de tv tv val marknadspriser allmän ber de er nega tv tor redo 2021 är ande in ter a tida ansk för vär esul av ta et pan toch av on nt vär den te tor tillgå, verklig N kallad d teb marknadsno som rä am vid är et verklig handlas att med esul likvid ede ta. ÅRET tebär v marknad. örlitliga disk fr rän N te följd så ställ rän hjälp nings in akt tor som en rän a rän tillf a ff tav tan av ,medan nns tr till et vistal a ciella aktiv visas underv tejusteringstillf positivt N som ia nneha öden de rän under ten deringsmodell kon visas erhåll som andr o .I och tmed redo är a rän följd tbestäms te andr ien te tansk och t in vär med ansaktion, tör a nuv - till tillgångar under redo och visas likvid visas och an kassa täkt ektiv er visas ändringar och upe e ff öv nästa akt medan 2021 er erbar att ade redo instrumen tagna tr för öpstr redo redo ev marknad tein uppl till ande ta. on de ansaktioner et mellan tioner xl instrumen rän ter den ade fall eder är på on er ändringar atinstrumen atk äkningen ändringar återk äkningen och tioner balansdagens inde observ aktiv as av ärv ell tebär atinstrumen tv .V tr öpstr innebär at s för Ide tillgångar ta för VISNING ån da en der Som disk förv tid de än ändringar marknadspriser Deriv der de äkta depappr tiden bliga robliga rr rderiv ut. O Fö utifr val priser på vär som baser det utgör att löp Vär fö för Deriv Fö sl liga allmän marknadsda som skul resul vär Återk Vid ibalansr vär Skillnaden löp

ÅRSREDO

Bilaga 6

r 5 ån r 6

vtal CO. - e tär fr tfö och SA y fri fö avtal t 20 te dem ts, vis t. 5 t erbjuds längr oppe t frihe at tav och r7, sociala talas en tio te till ektiv da enlig at sk tspla de pensions ocen under utbe vär samhe BAO koll öve pr toch gällande dom axbel och normal sk ering månads anställningsa ot .M ande arbe m 5,8 at anställ ttning sjuk ar de ällig tmed verk pensionspolic sä som . te park sin talas ön rtids er vid opp d tillf örmåns A mellan 4:s tol med önesk tliga lönedelar va säkring rnärv som Syf atis ån .F egen lönedelar rl tva att ör en fr . AT tgällande tAP då Sam fö gr 19 tutbe er avtal brut fö tpå basbel med säkringar dsf och tsen. )tkr SD ell individuella tpå enlig år har nns och videnlig enlig av P4. förutom as för co (314 ag har ektiv äknas rA tas innebär ocen r20 a tspla till ocen at har pr sjukv AP4 vända erjbuda av ARHET da koll pr kostnad tfö 7 öve andr an 2020 att sig 349 vederlage växling uppr al som 90 tminsk en tas. n arbe e ta uppdr 30 4:s 200 at ka en ttill AP vår till ar lön, anställ om löne med tuella da tal HÅLLB vgångs a oppe teckna tsgiv måste to .A av tgällande emiebestämd säkring lönedelar bel en vriga förmånsbestämd pr emie gör talningen förmånsbesk ev tt sedan utning tspridningen mellan 1januari för tpå da ta anställ 2021 öner omst tö enlig er att re ttningen rarbe smit ell tt kostnadsneutr som fö öne tal och förmånsbesk de iansl fö ink sam är O rä sä ocen men pandemi tingen da er SPP r, tta an . emieinbe tär sjukl pr utbe möjlighe som som fö ering änsa uppgick månadsl SAC pensionspr har et är opp skillnaden säkring en utgår 80 tas begr n 18 annan en da ar ande ör et .D har tser at park ot ten och ar .Anställ och assan, underlä pågående ova RNING m ät ensionspr var örf dsf er opp da säkring fri TY ande BAO anställ ts år avtal förmåner ör av att .P .F egl opp är var uppsägningstiden innebär mo ter ter månader anställ eringspla under ts äknas Ledningsgruppen omstbasbel Alla emie gif sjukv at ektiv 3 basbel säkringsk ten därigenom F ONDS mo avr där Pensionsr mellan som ink pr som av en sk koll än basbel 40 För Övriga Alla grupplivf park förmånsbesk förmån he som att förmånerna

- i e t e tkr - , e ag var dd vd utgå - den års egerings åerna aximal 045) vederlag till ten. och respektiv under M (6 68 der tr uppdr y förutom ska 7 . men då ål .Vid respektiv oll x, et. ter gångs på ttningsha appor da tr 67 pensions år, års enlig anställnings ttning oll fa on 7 gif av sä tr ttningsniv härigenom be ttning apsår av 65 69 till VISNING er Er on sä n anställ iskk sä ensinde har om är månad anställningssky månader årligen, er ka er 6 tt t. ttningspolic rR fer ensk rä te iskk av tliga fö re äk sociala der den om om regeringen ot rR tgör edande sä r2021 av månad fastställ elsen er rörlig rr e av fö rl ondstyrningsr sam och .Fö tLag ÅRSREDO styr fö iF 4:s ferna att tfö usiv den elsen konsul edning AP ttar är ta av dessutom 2020 ferna utr och fa else- öner exkl bestämmelser pensionsål enlig Styr ttningsutsk av tche för esul da utgången vd en om de sä tche extern t, AP4 riktlinjer ttningar del sam talr skil till har senast er te sä jäm to ttning, uppsägningstid sam En ot er en principen till månadsl sä sär rdinarie utgången 74/FPM. av inom CFO O anställ AP4 des Planen två er er itjänst till av AMHET CFO ön. e om e, förmåner den S /000 var utgör var positivt edning e, regeringens rörlig stå ömsesidig mer elsen. utgör ar har itjänst allad VERK fastställ ber var grundl ttningsutsk visar d innehåll vederlag. kv en FI2020 av ttning styr örhållande ar påk & s sä följer gärna sä grundläggande if kv er oden fter er ttningsha er av ttningsha AP4 seende liknande vtal gångs att 2023 är GI elsen ,e fa AP4 fa tt ra gäll TE arv ttningsha utgör och Läs ttningar att sanställ av av rä va styr rvd fa be att sä örlig be .Den astning ts och med rvd som

TRA till fö be a er rr årligen ör och har att Fö S och 2020-01-09 fö avk ttning rhelår och tt en elsen ter fö de uppnås. ån rä ut or edande onderna. edande ver anställningsa oden styr rl -f ,l rö fall der Fr AS)

Löner Arv besl villk ledande Compliance av fö konsta AP Rörliga Planen fastställs vd Compliance fö förutsä ut kostnadsf Pensioner Vd:s förmåner anställ ål (L uppnås. uppsägning

t 5 22 26 2 ta ats -123 -1 - 2020 -138

P4 av esul i verk ar Kvinnor A ealise- tions ts medger or på OM del ttor 5 esta t 7 en ne följaktligen erlag det tto -1 Pr reducer 2020 61 65 )mkr ne 2021 -143 -158 tal at ar To som (114 och och verk )mkr ts oden. ealiser på (114 168 tal arv mkr 3 visas or e v därmed 23 26 ra 6) tfe t168 har ade (9 redo ,va återbe Kvinnor tal 166 därmed to mkr till andelar 2021 lt 62 67 7 0) . tillgångar tt ta tillgångar thar tillgångar (2 tionsbaser 2021 managemen 24 och mkr ade e To belastar d åre ade esta ade en 94) ter usiv pr tuppgå ter och tal ter aktier tillgångsslag. ÅRET Under äv no te åre e ono de ono med ,inkl in terbe thar ade till vär .Å ter tivt oden, under åre ingår seende espektiv oden ff nings tpositivt. av rono (nega ostnader ostnader har rr da den

a ta STNADER den i tarv tillgångar Under tfö 144 tningsarv oden O tfö 2021 al te al ostnader oden te anställ da ansk resul oden sarv ta ade at ta med förv ovisionsk arv tal soner förv arv ter talning. pr sonal al tar resul tivt ovisionsk VISIONSK ade esul anställda anställ per VISNING

rono ealiser Pr vriga O ovisionsk ttor Per tal edelan tal december tal december

Externa tillgångens fö or förv återbe rade nega 5 Externa Ö depåbank PR Ipr baser ne 6 An M An 31 An ledningsgruppen 31

ÅRSREDO

Bilaga 6

6 8 155 41 9 467 6 220 117 8 5 1380 089 900 964 730 758 260 466 726 Summa 3 3 3 4 3 3 115 151 154

2 20 228 315 776 681 886 135 851 388 325 1817 1228 Sociala 26 34 kostnader A AT v - - - - -1 - SD ra 987 212 317 364 168 Va 2 048 växling 4

ARHET löne

- - 3 HÅLLB 439 236 27 968 060 853 955 750 436 970 21 29 Pensions- kostnader

- - -2 -1 - - -1 - - - 045 045 Rörliga ttningar 6 6

sä ten. er RNING t. TY appor at och 200 950 899 955 792 161 874 129 889 920 3 2 1723 1348 2 2 2 ONDS arvoden 61 80 önesk F Löner rl fö

y ondstyrningsr all g if 31 kostnad Ekv ations Jenn visas en per omber äv O sson & ansson & Bl redo as ,2020 tsstöd Fr STNADER ter Niklas 2020-05- cus O ode itkr aktier Einar ering uder onomi ok ar vesteringar arv ande ektör tom ek M in ostnader s inkl VISNING ör edamö tala Business samhe esa t, Tobias all ys ter dir & öm a da df verk tiv ostnader or elsel str Ther ation anal sonalk & uud PERSONALK cPhee styr een Lundkvist Wik ategisk tiv terna anställ per ledamö kostnader M ledningsgrupp undamen oll isk ållbarhe tR da ÅRSREDO elsens ställande fF fFinance fR fsjurist fH fStr tita fAl el sonalk ah rC ene an vriga el vriga vriga Enskil Isociala Per Styr Sar Ö Verk Övrig Che Pe Che H Che Nicklas Che Che kommunik Che kv Che Askf Ö Summa Ö SUMMA 1 2

92 2 154 24 648 541 992 000 988 917 800 206 725 864 589 1145 8 5 3 2 4 3 3 2 AMHET Summa 116 150 153 S

VERK a 2 9 37 9 2 2 & der 195 791 660 908 914 212 867 70 41 183 1278 GI Social 26 34

TE kostna

TRA v - - - 3 0 - - - - S ra Va 93 24 360 333 204 070 växling 2 4 t2021/2022.

löne te

sskif - - - 6 0 år der 407 322 020 012 889 730 130 76 134 41 vid P4 18 26 A Pensions- kostna een oll OM rC - - - -2 -1 -1 -1 - - - - 7 7 Pe 67 67 ter Rörliga 7 7 ef

ttningar

sä ten. er aktier t. 83 appor at tala och 117 950 996 048 203 344 575 167 693 226 oden 3 3 1730 1320 2 2 2 arv 63 82 rl önesk Löner fö undamen

ondstyrningsr rF 2021 g if ffö all kostnad 27 che ÅRET 26 Ekv visas en & & omber & äv som ,2021 1 sson ansson Bl ena 25 redo as en ter Niklas tsstöd Fr STNADER itkr 2021-05- 2021-05- aktier ering cus ering O ode uder roll m Einar onomi ar agdal arv ande m ande o ek ok M ok M vesteringar s inkl tog sonal ör to ör fr edamö dir ektör tala samhe öm esa t, Tobias all ys 12 all ys 2021-09- a in uud ostnader ter er öv 2021

df df m tiv tR da Per ostnader or or eau elsel 3 & verk str Ther ation anal anal o el sonalk

cPhee ategisk tiv ategisk tiv fr PERSONALK ledamö kostnader ts. M Burr styr ledningsgrupp undamen een oll isk Wik ållbarhe 2021-09- g terna Askf anställ per da Kitsakis VISNING sonalk elsens elsens ta ställande fF fR fsjurist fH fStr tita fStr tita fAl y For ah vriga rC an m an ögber vriga vriga

6

Per Styr Sar Styr Brit Ö Verk Övrig Che Pe Che Nicklas Che Che kommunik Che kv to Che kv H Che Jenn Ö Summa Ö SUMMA 1 Enskil 2 Isociala 3 Jannis

ÅRSREDO

Bilaga 6

7 de 2 93 561 4 93 566 9 568 843 352 553 6

vär 6 5 3 3 183 5 3 3 2 1590

Verkligt

4 tal 957 137 083 120 891 136 817 327 41 965 An aktier 311 118 109 103 125 177 8 4 1826 150 603 5 2 70

A AT SD

aktier ARHET a

HÅLLB ändsk

iutl

ven

c inneha c In c a In In RNING st c orms c Corp Com tf Corp Com TY -31 c ft tIn -31 c ft tIn stör 12 In on. Pla 12 In on. e oso a e oso ONDS m et F Fe 2021- Appl Micr Alphabe Amaz M 2020- Appl Micr Amaz Alphabe Facebook

65 92 41 3 8 94 41 65 37 ,% 4, 3, 0, 3,8 9,0 3, 5,15 0, 0, 4,

Röster

5 87 90 8 87 65 ,% 7,4 6,28 0, 5, 9,0 6,31 8,26 0, 1,34 6,

VISNING al

Kapit

5 ÅRSREDO ade de 015 8 7 722 5 941 298 103 5 522 320 07 820 445 vär 5 4 4 4 3 3 ter Verkligt aktier ,no a 8 tal 925 006 408 817 326 869 987 76 572 010 vensk An aktier 211 AMHET is 285 526 674 294 792 731 486 657 710 S andelar 20 28 10 26 13 5 22 10 22 30

ven & VERK och AB GI inneha TE a AB AB Aktier st AB M auritz TRA AB -31 AB & S ts. stör -31 12 AB Copco AB ver 12 AB Copco AB

For m tinge co edico co tinge ennes 8 Fe 2021- Ge Lif Atlas Sagax M 2020- Lif Ge Atlas H Sagax

11 62 11 7 91 1,0 5 2 0,0 1,0 -31 de 133 83 928 136 03 P4 2020 12 vär 90 56 A 126 274 rdessa fö hemsida OM 11 12 7 2020- ter 63 93 1,0 0,0 1,0 Verkligt 4:s 2021 erhe AP

säk på

31 8 nns de 344 710 03 224 12 1132 PwC vär 153 61 åter t, 124 340 G terhållna age 2021- tion till sam ka STNADER Verkligt O ade 2021 ostnader ttning sä ter , TIONSK er visionsuppdr depapper aktiespeci ÅRET TRA re REVISIONSBOLA ,no vär ationsk ostnader ingår ver av

ostnader TILL ANDELAR -k tutö fonder IT PwC ationsk ADMINIS tjänster andelar a fonder a OCH utlåning Fullständig och ag, av 17. 2021 ta samhe administr - VRIGA ÄTTNING och aktier vensk not .

Ö köp verk ERS aktier a is iutländsk AKTIER av .se ostnader tions tjänster administr a ta ttningen .ap4 VISNING alk Övriga forma vriga visionsbolag visionsuppdr visions Aktier ensk TERADE fa m amgår 7 Lok In Köp Ö SUMMA Iposten re Re Re SUMMA 8 Sv Utländsk Andelar Andelar SUMMA NO O fr www

ÅRSREDO

Bilaga 6

8 de 6 6 vär 809 555 526 489 896 887 790 nings 1396 124 1046

a

.

Ansk

3 20 17 3 5 ytande

,%

tin Röster tlig A AT väsen

SD ett % 19 32 19 16 25 15 27 24 2 20 har al te ARHET in

Kapit

AP4 HÅLLB där e g y g y g er Sät se

embur embur Jer embur Guernse struktur Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Lux Lux Lux

3 79 a liknande RNING tions- 2325 1165 TY -528 andr nummer . 559111- och .se ONDS rganisa 559168-09 er F O 559009- 556982 556954-4066 .ap4

p p www aktier AB aktier 1 g Fund SCS på ter ta 1SCS utions nns ade re . vriga vriga fö Sol EUR ter ope e Equity L.P 1) åter -31 iö astighe AB iö IV o. 12 ono AB q) ade Eur ven a (E ven term te (N ommanditbolagsstruktur tion AB 4 ter IV ik ka 2021- AB t3-5 Esta e v VISNING andelsf 1) ono v, inneha vensk H o. son ter inneha a Alliance Sustainabl . Long- ,s a N e IM IM Real a ar I( idrik a ,L.P p inneha st ensk D vestmen st aktiespeci inneha 1 & In Fastighe ändsk (B) SCS astructur 4:s ÅRSREDO stör g Sv stör ation III ation Peak fr AP andel ta H anode én utl astructur ), In m re fr eim eim m fr ser Övriga Fe och fö LST In Alfv Ar Ar Fe och In Gener Fund Gener (EUR White EQT 1 Av Fullständig

2 t 1 0 0 1 1 0 -31 de 176 915 894 03 017 ta 42 919 405 12 vär 34 5 7 16 5 AMHET 48 Resul publikt publikt publikt S Ej Ej Ej 2020- t al 0 2 1 0 Verkligt Ege 290 991 541 314 VERK kapit 8 3 & 85 28 publikt publikt publikt GI Ej Ej Ej 7 1 0 0 7 TE 31 de 217 97 943 401 538 de 253 198 847 828 90 217 484 355 138 97

TRA 12 vär 45 7 14 68 Verkligt vär 25 16 2 45

S

2021- , %

25 50 33 25 20 25 33 100 45 35 38

Verkligt Röster

,% 25 50 33 25 20 25 33 100 45 35 38

al

P4 A Kapit OM tal - - 6 000 250 000 250 000 000 47 153 214 An aktier 6 5 10 20 50 27 399 1000 20 1609 229 etag e g g g

etag för Sät för embur embur embur ade Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Lux ade ter Lux Lux ade ter TERADE 13 33 ono 196 2021 ter a ono a tions- 2466 24 30 2630 2490 3- 3917 3929

,ONO nummer 789- 795- 313- ÅRET ,ono etag etag ensk sv utländsk O rganisa 556650-4 556806- 969 969 559256- 559 55918 559130-

för för esse vriga vriga ANDELAR AB esse tr etag, AB KB . .l. iö iö AB andelar in tr a in OCH för ter ts ts AG a r.l S. à.r .l. AG a a ding tAB S.à à.r 2021 ag ol essen KB AB AB ag II III S. och andelar andelar esse tr et H tr fra fra ÖRET ändsk et SKA ÖRET

vensk AKTIER vensk ör In In estmen vest estmen In AKTIER ör dings dings dings AKTIER is iutländsk och och iin -31 is ef onan nv In nv vestmen iutl ef 12 ol ol ol VISNING ess 1I 1I In ess H H H Aktier tr shem to to VENSKA tr E E E 9 Aktier Aktier Aktier Aktier SUMMA Aktier 2021- Aktier in Vasakr Rik Polhem 4 Cinder 4 Polhem AP4 SUMMA IS INTRESSEF Aktier in AS AS AS SUMMA IUTLÄND INTRESSEF

ÅRSREDO

Bilaga 6

9 de 3 6 vär 640 533 437 37 887 637 547 546 532 nings- 1396

a . Ansk

3 20 4 17 16 ytande ,% tin Röster tlig A AT väsen

SD ett % 19 13 1 6 15 9 20 50 32 24 har

ARHET te in Kapital, AP4 HÅLLB där e y g y g er Sät se

Jer embur embur Guernse struktur Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Lux Lux

Storbritannien 3 liknande . 79 a .se RNING tions- 2325 2456 TY nummer -528 andr .ap4 rganisa och ONDS O 559009- 556982 559091- 556954-4066 559168-09 er www F på p . AB 1 g nns aktier aktier SCS IL.P ter ta s utions ade re . åter vriga vriga fö EUR Sol ter L.P 1) tner e III iö astighe AB AB iö IV o. tunities tion ono 3 q) ade Par ka ven a (E ven te (N ppor fund ommanditbolagsstruktur AB 4 ter IV eld O ik AB Esta e sub v VISNING andelsf 1) ono v, inneha vensk H o. Finland son ter inneha a een Sustainabl . edit ,s a N Real Gr IM a ar I( idrik a ,L.P tCr inneha aktiespeci st ding D st ,SCA inneha -31 1 ensk ol & ändsk astructur (B) 4:s 12 g Sv H Fastighe Peak fr ation III AP ÅRSREDO stör andel ta H én stör utl In V-FIS m re anode eim eim m acapital ser fr fr Av Övriga 2020- Fe och fö LST In Ar Alfv Ar Fe och White EQT In Gener Fund Bridgepoin SICA 1 Fullständig

t 0 0 ta 714 587 211 3 2 AMHET Resul publikt publikt publikt S Ej Ej Ej t 0 0 Ege 869 165 VERK kapital 23 1406 & 70 publikt publikt publikt GI Ej Ej Ej de 4 0 8 TE 955 74 469 176 162 464 289 915 vär 12 TRA Verkligt 20 34 S

,% 25 50 33 33 20 38 45 35

Röster

% 25 50 33 33 20 38 45 35

P4 A Kapital,

OM tal 0 An 000 250 000 000 214 696 867 aktier 20 10 023 121 1000 1609 5 215 e g g g

ade Sät

embur embur embur ter Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Lux Lux Lux

13 2021 ,ono tions- 196 2466 24 3917 2630

nummer 3- 789- ÅRET rganisa 969 55918 andelar O 556650-4 556806- 559256-

AB och etag, AB .l. .l. ter AG a . à.r à.r AG för ding r.l S. S. a S.à II III 2021 ag ol essen KB AB AB ag Aktier esse tr et H tr fra fra ÖRET ändsk et SKA ÖRET -31 vensk ör In In In vest AKTIER ör dings dings dings AKTIER ts. iin 12 is ef onan In iutl ef ol ol ol VISNING ess ess H H H For tr shem VENSKA tr E E E 9 Aktier 2020- Aktier in Vasakr Rik Polhem Polhem Cinder SUMMA IS INTRESSEF Aktier in AS AS AS SUMMA IUTLÄND INTRESSEF

ÅRSREDO

Bilaga 6

0 tivt - - - 7 944 464 408 408 ega 1 1 N -31 de 12 vär

2020- 7 7 A Verkligt 900 441 621 628 AT 1280 8 2 12 Positivt 12 SD

ARHET . - - er HÅLLB tivt 537 863 489 889 889 Risk 5 6 6 20 Nega not 31 de se

12 vär

tering, 2021- 1 1 1 Verkligt 674 27 860 805 806 RNING 1 1 riskhan TY Positivt och

ONDS åden F

vändningsomr t t t an

tens ade ade TRUMENT

instrumen ater instrumen ater VISNING el el ATINS ade ade ar atinstrumen ter atinstrumen ater rän t ater valut t DERIV deriv el el ÅRSREDO ter ar Deriv appar ptioner appar 11 Rän Sw Summa instrumen Valut O Terminer Sw Summa instrumen SUMMA Angående

0 1 9 2 9 2 -31 de 74 928 76 185 70 325 141 807 78 346 325 12 vär 25 8 58 16 3 124 AMHET 110 104 110 S 2020- VERK Verkligt & GI - 5 7 TE 31 de 37 730 922 138 47 642 294 543 925 360 520 642 TRA 12 vär 26 4 62 24 110 3 3 S 118 118

2021-

Verkligt 17.

not av

P4 amgår A fr

OM GÅNGAR GÅNGAR rdessa fö tillgångar TILL TILL ter

erhe ande ÄRANDE ÄRANDE säk

tebär terhållna RÄNTEB RÄNTEB rän sam 2021 a

ANDRA ANDRA ÅRET andr ategori etag för etag ttyp depapper tk för ter OCH fonder OCH vär te och ten ten av rän emit a t emit nansiella a TIONER instrumen TIONER a nansiella ter utlåning 2021 tioner per ten e- per tioner aktieägarlån av sta sta bostadsinstitut ensk ick a OBLIGA iutländsk OBLIGA a a a ade bliga sv utländsk obliga instrumen VISNING O delning ensk ensk ensk delning ter fa ttningen vriga vriga vriga no vriga m 10 För Sv Sv Ö Sv Utländsk Ö SUMMA För Ö Förlagslån O Andelar Ö SUMMA O

ÅRSREDO

Bilaga 6

1 18 0 6 2 -2 2 7 -31 174 198 -31 028 87 564 -210 902 323 449 12 12 8 73 -7 41 -81 39 449 2020- 2020- 31 22 7 31 -1 -3 8 122 96 247 449 597 885 528 70 629 12 -236 12 75 -7 85 kostnader 449 -82 527

A 2021- 2021- AT SD

ARHET upplupna

OCH och oden EG TILL

HÅLLB till ÄKTER ter INT till ät till täkter tningsarv A AL OT t AL in al M ter ät ALNINGAR

ostnader ALD vgif ten ttning ten förv sä ostnader kostnader pensionsr T talda tek sonalk STNADER TEMET av OUTBET TEMET TA RNING rän per externa upna KO apital FONDKAPIT ALNINGAR YS pensionsmedel yndighe pensionsr yndighe YS FONDKAPIT FÖRUTBET pensionsa av ationser NETT TY uppl da da tning RESUL upna upna upna UPNA OBET tal yt S Förutbe Fondk tal r ering GÅENDE ONDS vriga ve F 15 Uppl Uppl Uppl Ö SUMMA UPPL 16 INGÅENDE NETT PENSIONSS Inbe Utbe Pensionsm Ö Regl Administr Pensionsm SUMMA PENSIONSS ÅRET UT

97 4 12 7 7 5 -31 11 201 -31 569 234 815 -31 07 12 1 12 12 1061 1

2020- 2020- 2020- 8 7 31 770 778 täkter 31 505 323 9 837 31 12 712 731 12 in 12 12

VISNING

2021- 2021- 2021-

ÅRSREDO

upplupna

upna OCH och

uppl

och STNADER AMHET S restitutioner KO A VERK GÅNGAR kostnader och

& kostnader ALD dringar TILL täkter da der SKULDER der GI tillgångar for talda tein tal ÄKTER skulder skul TE INT ade VRIGA rän utdelningar sskul ade der VRIGA TRA Ö FÖRUTBET tör Ö S tillgångar förutbe skul upna upna UPNA an Övriga likvider Förutbe Övriga ver likvider vriga vriga täkter vriga 12 Ej Ö SUMMA 13 Uppl Uppl Ö in SUMMA UPPL 14 Le Ej Ö SUMMA

- - - - - år år P4 tal 10 10 A an och > > tid .Dessa de, de, OM ett löp de vär - vär e är 5 år 27 27 år - - tv > -3 -3 >5 Endast längr 10 10 år. < < en verkligt verkligt ett verklig än har tivt tivt 3 - tivt - - e > år -80 -80 >3 år nega 5 5 tar appar nega < nega <

kor sw ett med med 2021 t tid har 1 löp basis > år >1 år -6 y som 2021 3 -43 -43 2020 3 -117 -123 en < < ÅRET enc akt tid, tid, har tr at curr löp löp kon nedan. atpositioner atpositioner oss atinstrumen deriv cr (18) mån tid mån tid 4:s 20 erna deriv 12 Löp Basis deriv 12 Löp ys AP och ys y ys 2021 Deriv av det enc är itabell ts. ten tioner da tioner Curr da tioner terminer

tidsanal tidsanal stigande tidsanal stigande VISNING For erpar utaop dessa visas er allostruktur utaop oss ap er allostruktur utaop uta

11 Löp M val av redo Löp öv Förf Utställ val Cr Sw SUMMA Löp öv Förf Utställ val Val SUMMA

ÅRSREDO

Bilaga 6

2 -31 - 31 - 15 18 195 0 90 12 - - 7 225 362 12

2020-

- 5 17 2 0 1 31 24 33 42 19 34 250 320 88 828

A 12 2

AT SD 2021-

ARHET

HÅLLB

RNING TY

F ONDS

t t t t t åre . åre åre åre åre . . l . l r . r . à AB KB à . t VISNING stående . S tunder S tunder tunder t tunder ts tunder ts re är II ot III ot AB ot KB åre AB ot ot åt N tillsk tillsk fra tillsk fra vest tillsk tillsk ts. täkter oldings täkter oldings täkter In In tunder In In vestmen In vestmen tunder

ÅRSREDO H H ot 1 1 ot For tein E tein E tein to to

18 Rän Ägarlån AS Rän Aktieägar Ägarlån AS Rän Aktieägar Ägarlån Polhem Aktieägar Polhem Tillsk Cinder Aktieägar 4 Aktieägar 4 Tillsk

14 9 15 -31 385 631 049 500 -31 500 000 12 2 9 12 4 5 n AMHET 25 22 va S to 2020- och 2020- VERK tliga enlig utestående de & löner 9 31 6 2 och sam 31 15 vär GI 095 304 41 500 500 000 TE 12 4 9 12 4 5 ett 24 24 aktas till TRA vseende tr S 2021- .A be 2021- 24 tupp ansaktioner AP4 tr AS av iI till ibolage

a ats kat ti verk nitioner stående P4 ategisk på de A 1 . när str . har etagscer OM )mkr Som för och mkr tmed 6. åtaganden depapper a tiv 528 6 377) köpa (2 ställning not an vär (10 och av terna 969 toch ienlighe e, se begär

vtal 24 260 ral till ta var SÄKERHETER form ata fö till 2 resul stående shems ti när Rik deriv vtal uppgår uppgår 4:s e ÖRLIGA erhe ata AP ttningsha ade talningar vtal fa örbindelser säk be ata hur med be 2021 sf JÄMF en ear -deriv respektiv scl tida depapper om ÅRET var bör O TC am vär -deriv TC

OCH erhåll fr 18 O ysa ledande 9. onans ot åtaganden, ,ans m om not uppl e och not AB Vasakr seende seende AB ter PANTER av av ,se fö rutlånade av seende att usiv else en äv ter . . . l r på A är inkl en à att . pan ter ter ter ter styr se olding S 2021 depapper taganden ten H ess sig . ÄLLD erhe erhe tagande erhe erhe no till tr vär etag, In opp ST säk säk stående vanden, 1 1 åtagit säk säk för onan täkter täkter bel är med t H oldings et VISNING Ställda da da N ttningar tein tein har AGANDEN vesteringså vesteringar rhållna te esse shem E VRIGA rhållna sä tr

17 18

Ö Utlånade Ställ Ställ ÅT In in Teckningså ¹E ²E Syf mellanha er in Vasakr Rän Åtagande Rik Rän Åtagande AS 1 AP4 angiv

ÅRSREDO

Bilaga 6

t 3 -31 2 017 a 601 -3 0 156 - - 2 7 tal 03 325 628 002 408 408 594 590 03 12 To 48 12 -1 -1 tioner andr ande 2 -1 2 274 110 445 443 bliga och tebär tillgångar 2020- O rän

3 2 - - - , 1 - - -31 å 017 10 A 028 03 076 076 och ade 220 -636 434 029 AT 12 Niv 4 48 2 4 4 54 54 ter SD andelar no 2020- Aktier

ARHET

2 - , - - HÅLLB -31 å 295 622 123 408 408 715 och ade 897 065 122 433 017 12 1205 12 -1 3 -500 2 Niv 44 58 -1 56 ter 42 48 andelar 2020- Aktier ono

1 9 - 6 - - -31 å 70 088 803 803 RNING 12 Niv TY 225 107 332 332

2020-

F ONDS

GÅNGAR 2 -31 ade er 2 ade er 12 ter ter a ulder TILL tillgångar sk 3 1ell ändring ändring å 1ell 2020- ,no ,ono andr t a t a å 2020-01-01 för å VISNING för niv tillgångar ulder iniv t de niv ans tillgångar och sk ans de fr ån till de a andelar andelar nansiell a nansiell bal tala vär vär bal vär ande FINANSIELLA at at at ÅRSREDO och och tioner atinstrumen atinstrumen O SKULDER tning tning ändringar ende återbe yt yt ende tebär vester t/ r r bliga realiser Verkligt Finansiell Aktier Aktier O rän Deriv Summa Finansiell Deriv Summa NETT OCH För Ingå In Sål Realiser O Fö Fö Utgå

lt a 2 0 - - 31 224 538 642 210 321 03 593 ta 1806 889 889 ande 1809 -149 284 12 To 68 118 -6 -6 tioner andr 2 4 AMHET 340 529 522 är S tillgångar

2021- bliga och teb

O rän

VERK &

GI 3 - - - 11 - - TE 31 å 913 538 284 735 735 35 913 3 och ade 029 -562 400 TRA 12 Niv 68 4 76 76 ter 4 3

S

2021- Aktier ,no

ar

andel

2 - , - 31 å 172 537 515 889 889 626 ar 017 37 643 481 34 och ade 300 -9 538 P4 arki 12 Niv 46 1806 48 -6 -6 41 ter 48 10 10 68

A andel OM 2021- Aktier ono

deringshier 31 1 å - - - - 139 821 960 960 vär 12 Niv 113

290 403 403 och 2021-

pris-

2021 t,

ÅRET 2 ade GÅNGAR 2 -31 ade er 12 ter ulder TILL er ter a 1ell instrumen ,no ,ono a tillgångar a sk 3 å 2021-01-01 ändring ändring å 1ell å 2021-

andr t t för för niv tillgångar ulder iniv t de niv ans 2021 och sk ans de ån de tillgångar andelar andelar tala vär vär fr till bal a nansiell a nansiell bal at vär ande FINANSIELLA at at och och tioner atinstrumen atinstrumen O SKULDER tning tning VISNING återbe ende Finansiella tebär ändringar ende vester t/ r yt r yt bliga realiser 19 Verkligt Finansiell Aktier Aktier O rän Deriv Summa Finansiell Deriv Summa NETT OCH För Ingå In Sål Realiser O Fö Fö Utgå

ÅRSREDO

Bilaga 6

74 A AT

SD

ARHET

HÅLLB

RNING

TY

F ONDS

- r t. - , tiv a a as v ekt .Fö ett 40 0,25 vk 1 -/+ två v- e av mdkr terna stor som dering +/- cirk r på där astnings indir al ekta delse vär med tsbolage onder taganden höga 7,8 täkter +/er ty En -f an tfö avk öden en med dir ipositivt närmar med med 4:s verk tsinneha är be tipel sa. deringen ande tein med ekt medan av deringstekniskt faktor onan, fastighe et och tliga AP än ram enad ter stor mul som ver av onan vär er var rr tor ändringar VISNING kassa vär säga av tagande e ts än ör indir fastighe hjälp för vice etag an gäll fö ett kring har Vasakr vill ör väsen som att ade sens öjning v, et am Vasakr s d ,mo tor x och marknad Ur fastighe dr och fr Om tskull än med 3. växt bör ,d astningskr ti ,gör .Va teringsr deringsf tod as å till för ve apitalf aktier on ÅRSREDO tsinde tillgångar ade och tagits vk ocen mkr vär innebär öppen ter niv taganden dering tsinneha mdkr öden. pr a ognostiser ter an vinst ten ekta iriskk mdkr ade teringsr disk ör på växt vär har ,2 5 523 tsprisme pr esen dessa en 25,3 3, dir 2 ter on av toden ts pr under av rono och till å 20 kassa +/- no medf Fastighe or tida fö äv - normal fastighe på av aktieinneha -/+ disk är sål ys siktig niv e am nns att vinst er för ande tida med på enskt fr men är sta tpå under ändring AMHET som dering en vesteringar var am as med skull S Sv rtsprisme att tsanal åter stör andelar inom ändring de in ts fr as för .Dessa O vär sägas vikt, för tligen IPD tiv n al ,marknads onder innehåll 4:s vär 4:s och ändr En tider objekt som tr -f 3 och aktier en a ,mo A ändr VERK ån å innebär AP väsen lån. löp & fr tod). innebär tka cen rAP e av för tillgångar rådande ys känslighe terna ell och iniv fö ade ändr aktier tiplar av GI en al av ostnader raktier skull för /EBITD ralla är tod ys fö ter . ande TE desme liknande en et tsk etag . ter ade EV tfö är tsanal ska rtillgångar är .Gener av ör marknad de ono ysen deringen ter på deringen talning TRA toder as. fö ,drif tsanal är mdkr tebär vär S principerna (nuv med ter delse tav tenhe är deringsmul vesteringar tenhe . s ter ty deringarna tv 3,1 rv ono in rän as för astningsme on tIFRS spektiv anser apitalf tanal vär tipeln återbe mkr tod dering årighe be Vär ocen ocen 7/+ Fö ocen ämst endande arki fr grundme me jäm avk disk Känslighe Enlig vär per sv kastningskr vak riskk av tr känslighe verklig pr Enlig pr -2, under om mul dessa tande baser och pr 156

t t. er as er

P4 as 4:s aktiv ell med nns sam tor r gäll och A likvidite baser er fö er . ter AP ut, teinstru- ell rän te av vänds ämst det in a 1ell som vänds OM deringshier an tav vsl dering fr dering rän låg ekt as öden ar å onder dering dering an

a bedöms ra där en er dessa -f vär vär vär arknaden tuppda ocen ar te fö vär AP4 vär äv med indir till dock 2. erb tinslag niv ektägda

M priser in at ekt ekt t, et å tlig till och principer pr hos men som terpol ta kassa erv as idir tsbolag och 77 erb som a ,men or in vilk niv obs äsen etag :s såsom substans

erv orriger rindir nns rindir en nda tida cer teringar dessa ca fö aktiv fö .I ttill e ov ör IPEV marknad. regelbunde ok appar instrumen vilk tor am erbar te ägarlån toder fastighe pris- om nns obs as åter as w ta rän fr ick in klassi och apitalf ämst dering,

t, prisno aktiv som och ter på marknad vänds ter ter tes ade teringskurv a te ts på ett n fr vär

a e tegori bedöms ter inda observ e ka en rå en an te rän on är instrumen iriskk ektägda ade på priser Hä rad på ka in ela erbar rad med tej aktier vänds deringsme tipel 2021 veck tuppda tuppda och disk erbar idir se som ter toch se as vrig ade an vär v ade per ba som av instrumen dessa ba aktier tal ,mul ter denna rän observ a as der iö ter ÅRET instrumen publicer handlas no er handlas priser .I observ ej ter er vär ono ade onder er

gång er terminer hjälp cer som ter -f rinneha en marknaden. ade regelbunde fonder regelbunde ad, on er ett med nns uta ter äkna regelbunde .Fö t tsom än på tsom ter med disk tsom ell och ttar ansaktioner ut . som modell aktie som val as ber as klassi tono fa tr öde det no tt tt ör ta a ens vsl ta ta ,innehållande der ra ter da ihuvudsak sam etag om ta nns ade tuppda ra fö ta a ör inne 2021 Finansiella instrumen ekv fr fö ra deringsteknik da instrumen inda tagna ter inda såsom vär fö Därf deringsteknik da instrumen nns et faktisk kassa

e at fonder at as uppda ts. . Instrumen aktiv at . Vär ds det erbar eder tv erbar er vänds torna. . Vär ds erbar ter tsbolag apitalf vilk på at ter

1 högr 2 där an 3 rå at VISNING For å orriger å -deriv toch -deriv regelbunde apol dering än å observ Hä rriskk verk on

TC TC rr 19 Niv Finansiella bedöms med ok placeringstillgångar Niv markna Finansiella men observ allmän marknadsno observ O men O på extr som vär fö Niv markna Finansiella ej 2. fastighe Fö ram baser disk

ÅRSREDO

Bilaga 6

5 av - 7

4:s ts den TONA ttas atin- ). ar äl tan sä änsar .AP aR tanges. som tillgångar ter iv av Dessa (V med vänds . tinneburit än er deriv SOFR. ter astighe PY ande vesteringar begr thos rf huvudsak an han or ,J Via xponering tan in de ,i Risk tanna terisk ande tom anna ie 2023. tenhe öve uppstå tebär än tillgångar vär at n inge rän AP4 tekurv run terbankr kommer tts. med onder . nedan av tebär er in SONIA än sä SEK juni ensr ocen egioner ue ka rän bland ir er ering al en tom A rän tor av der 30 fer seende pr iDNP rr tV AT LIBOR re si som tning 4:s och har som ter av er tte ocen SD ef pensionsf t40 imarknads töve Itabell mä AP regula tta handlade LIBOR tor miljar nya ser isamband div ust, pr De USD 3 sam vid har tts vesteringar än 0, tion riskmå förl 95 tpå temarknaderna. regioner sä in ligger den xponering c . ARHET de rän a am. ondon er 2021. ensr till utakur maximal varia genom et ingår fr iL 2021 al uppstår allmänna till utae aden vär på 2009 inga fer tiden iv tad as länder vänds tidsperiod. rolik tas re ats om P4 val ter an HÅLLB den rGBP löp ter än a maximala en elser öve 2008- tor 2021 de tion utarisk iA er giv densgr än tta .Fö december där utlig förv han ,industri andr den n tillgångar ör till december Val Lagen sl risk risk en imarknads ter sä tor 31 uppda varia via ko ering krisen ensr er rän 31 te er ses som ande rän si ån LIBOR tad uta. uta. av så och tion fer att a fr december per in än val val tsprisrisk as er re s tiv koppling ,bostäder ock tunder tebär div tat ON 2023. 31 USD xponeringen tor nansiella nier varia hur AP4 ännu förv fastställ dagar rän nansiella fat terna juni till utae y kon men av tad på al SAR per med ser tsprisrisk astighe de 10 RNING 4:s nominella har av 30 thar av val .F än av genom den en thade ens iutländsk iutländsk tsprisrisk Risk sannolikhe TY AP av ut med ån hade fer ter erige äkning förv ad ter fr re arisk ade ade tala Sv at en terisk kr tCHF to fastighe ,såsom ser sak terisk Ef at besl AP4 depapper utarisk ter ter d aceringstillgångarnas rber ue giv F ONDS Rän Endast av or rän ök att LIBOR sam SOFR vär strumen med instrumen Valut Val no no den placeringspolic Fastighe Me fastighe typer inom Pl Fö Val en tidsperioden

. tt a ar er t ta upp er och - der tsstöd o- risk & inom . etna P4 sam inom ölja a vtal as. as aktier sektor sådan vär er tf ia - tningens exponer tmed löpande och rA oll a, toch ts Risk al ade aktier medv ett fö tr er samhe risk ativ astning verk marknads att ade och ra dagliga a teringspr ten örv AP4 marknads ter på kon ti exper oper .F avk tpå er ter thos va a verk ativ likvidite ognostiser ell no VISNING e oende iden & aspekter enhe som ämst de tr iden tern regelbunde 4. else god er fr pr ser instrumen ,länder tar tt in isk oper riskhan tt risk och a andel vär tager för ska .R seende AP - styr er då att ade möjlighe ognostiser ra av ra oende risk instrumen pr sam fö god eckla fö av edit ter hög egioner dens varig, åde inom egala och och ett utakur rr ÅRSREDO medarbe er ter på tillhandahålla utv rl kr ober gener emier al no goda både en oll värl -, vd er ,v tr ans tsomr och tsstöd tering tfö tas tav av imarknads öve och om enhe ställs teringen och den till risk ser nns on a än rriskpr de hålla tion fer er som han ocesser anna av ekt huvudsakliga fö vär genom ering elk ell tliga e eckla der pr as förv består att che ck som samhe är samhe rriskhan marknads dir de tt er varia si av tta. dna utv fö er ar ter ra iaktiekur mål er ny sam erk verk bland oll som bör nansiella tliga kr rde tv att ,utv tlagda tr ter fö tad div AMHET ar & ar ämst ör ta marknader t. än S de fö ocessägar sit samor upp toden kar fr kon en som sam ,dess var Risk var en möjlighe tioner ihuvudsak tion er tillgångarna till ser pr och ingår me där rappor Därf risk v har förv genom VERK ka ans inom följa ar tliga och t. av varia likvida marknadsrisk & ts risk e upp var tans positioner goda s a ses as ten, a resur med tt var er erna, som ta anspar av på AP4 instrumen av GI ganisa te erna stödja ans ta rsam upp tr er inneha ter ter tens Vidar lev ten, ans enhe av nns TE or arbe risk tt tta e fö risk risk öljs utgör 4:s ttning ande han samhe as. ten äckliga a ra sam a ,f tsstöd riskmanda grund risktal. tyr fö Ide evts juridik endast det AP rappor S TRA och samhe verk tillr samhe ter Vidar gemensamma . da bestå dsrisk på tebär en ar 4. ingår att där .Då prissä ade var dagliga att äv tta han AP terl 4:s nansiella är ot tivt och rän aktieprisrisk verk samhe Verk var todstöd den ef AP er samhe m er tor ta d et tt te sä arkna arknadsrisk Ans Id om sä in verk av och ans hela me cessen. att har liknande Finansiell De risk verk mål fastställ sig risk M M nega rän daglig mä realiser och Aktieprisrisk Me Aktieprisrisk

- t a s ativ sam ar har a , för tions ering t av och ade P4 externa rutiner sam uppnå ti tlagda lindr av de ativ ut A oper lång tt och ter som er att kar er att O per odukter OM forma er iden så ell ta ,genom er ändamålsen- ell in ell vision är tliga a dering pr deringar tör vesterings var ocesser e re er fondgemen tliga as ställa ten. in pr risk vilk vär nya är an ans ick stem och risk och er tviktig utv av dokumen av sy - eten undermåliga och a väsen d rsam Vid av ver dessa ra IT oll a todik tläggning, nnas, säk skil samhe tle vesteringsbesl diligence av tr ar tfö terialiser ar. tt sär ata tva medv ativ me ff ra ttas tin Gällande följd som ad . er ma rä verk tering -drif fa due delning till ra kon oper fastställ nt fö det IT sam huvudsakliga felaktiga va sak reducer och ocessk troll ti as är på .Separ sådan för verk. risk n or av tt en pr on erna all emen och tt troll fel, ra äcklig ta er ationell dlig tens uster ka händelser ttar regelbunde elk risk ts ekter re ty regel . örl legal er va ck tt tro tssäkr risk e ff impl tillgångar kon er n otillr sam ocess genom fa as a ändringar nfö oper en rf väl risk ka pr för ny ra alite ör ade .I tliga tern 2021 fö så teringen tur as om fö ativ med té en ska in samhe risk a en ska kv a. dess depåbank ter a en ar stem, externa han ter ten er och er iskrif verk ,mänskliga ativ vilk er ocess er ektiv oper och tionsf god ÅRET ativ sy ollkul han genom händelser troll ff som iono ommit risk ad . av ”risk uder ell med tr pr risk e 4, siell a ter en oper ata ska ade on ganisa oper ocesser inkl et kon ska är seende isamband AP ativ er pr på tering, ande och tliga sannolikhe elk av ocesser kt or till nansk ställa och menas ar mål god AP4 Denna ck er risk han er ar oönsk ny toch och ter kommer oper er ade empel ,inadekv örf en fondgemensam väsen vesteringar tern a dokumen säk beskrivning er nitionen tf inom todik. risk när tering speci par in in en ra instruktioner risk yck Ex 4. av minsk as ta 2021 tens en risk a De felaktig tslig gripande AP och er me ralla t, ntliga ändringspr ien va an er nansiella a ativ missl ”. ot er thålla ät risk .Fö be riskhan för der är ändringar vd både s minimer ter dessa ev

följer av tsrisk. eten br öv älld a och dering enserna funktionalite a för externa Gällande tt ska rel samhe ativ er inom möjlig ska utv av för ra Risk s d oper ell erhe instruktioner D et uppr er ativ vär är er ad Inom der är er ala tr ut Fö VISNING

edan per er per ocess ocesser stem fogenhe 20 Verk N utgör O Me liga händelser säk omedv ell genom och risk Fastst O pr och pr det konsekv risk önsk utv risk sy cen årligen. besl genom be rutiner genom

ÅRSREDO

Bilaga 6

1 6 917 13 113 7 7 804 592 666 146 390 621 4 660 47 84 5 76 Summa 231 -211 110 Summa 189 94 öppna -175 1 0 1 4:s 524 169 969 545 312 627 851 07 719 AP 1180 8 Övriga 67 27 -2 -7 20 Övriga 36 -1 25

1 8 -6 - xponering. A 430 74 76 492 447 081 463 GBP 9 5 2 3 TWD 4 -618 3 utae xponering. AT -1 SD val utae - 1 - -- 1 val 258 76 497 308 854 öppna TWD 5 -1 3 KRW 4 -455 3 4:s ARHET 4:s AP - AP a as 215 192 111 er ter HÅLLB INR 4 407 GBP 804 5 329 350 893 oll 4 7 -9 3 tr esen

kon pr --- ---- 1 -- 6 187 497 685 JPY 119 713 586 37 041 att tabell KRW 4 4 11 4 0 6 te yf -1 is

0 7 at JPY 727 143 78 829 821 EUR 390 388 1126 828 083 vanstående RNING 10 10 4 6 21 21 6 Io TY -1 -37 utaderiv t. 00 4 8 2 6 val 463 539 086 344 74 37 78 961 424 av ocen F ONDS USD 7 USD 1220 8 pr 130 41 66 104 38 -9 45 hjälp 0) -112 (21,

med 9 tto tto 20,

,ne O ,ne O der der utgång NETT NETT ets a skul a skul år er andr exkl t, och andr exkl t, och rvid

VISNING placeringstillgångarna va Risk och tillgångar och tillgångar ar andelar at at andelar at at ts. xponering -31 ande dringar -31 ande dringar ae 12 och tioner for AEXPONERING, 12 och tioner for AEXPONERING, utasäkr xponering ÅRSREDO For tebär atinstrumen utaderiv utaderiv UT tebär atinstrumen utaderiv utaderiv UT val

bliga vriga bliga vriga utae 20 Valut 2021- Aktier O rän Deriv val Ö Val VAL 2020- Aktier O rän Deriv val Ö Val VAL AP4 val

2 g 9 2 4 2 1 -4 7 n te, 941 276 -46 74 te, dag 70 254 -201 256 4:s v. ade ka 95 an da 1562 2 1 3 1499 5 ter assa. ett AMHET 1 -an iAP tk e som S ex vsperiod ex tt inneha ts aden sä rono sam R, Fö ocen ust, Va VaR, respektiv pr förl densgr VERK vsperiod underliggande aktor x & inneha fö rdessa tsf 95 historisk n öljande: ko GI edställande tf med TE inneha saknas tioner aktieinde maximala och så tillfr enlig fastighe vsperiod, tod TRA ,2 7 7.7 .3 . 9 S t% ölj 6,2 3,4 0,0 0,0 2,3 -0 11, t% ölj 4,0 0,0 0,0 3.4 -0 ock ett ts ,en den dagar tf tf 14 er på oxima or opeiskt 10 por gjor inneha som atilite por tilite tell a appr har fakt eur eringsme as

vol vola ett mån mån tillgångar andr aktie endags simul nier ag ag 12 tioner 12 ell er en vänds en en de tidsperioden Bidr periodicite er; Bidr rdessa oxima an t, ån rhar Risk P4 god fö utifr at A faktor R Hä vänds Appr ocen ue an OM te 28 4 te 10 28 7 24 med erna depapper tre pr Va vikt. Val n gar 837 944 313 821 454 917 138 221 vär av tat a ). an 8 4 3 -305 9 4 4 -3 risk 3,5 lik ova da 16 -an dagar 18 a vänds. at sk aR en ex vsperiod 10 ex ade an ande ges (V R, vsperiod ter vägning en VaR, no var äv Risk Va tillgångspriser ognosticer a tioner ts at Itabell Inneha av pr tiv ,mo AP4 ationerna ue Inneha att oxima samman har al terna en tV teringar till al appr ande AP3 observ tte tidsperiod.

ten som vänds tebär och där en vända an år riskmå giv an t, rän 2021 AP2 ett äkningen. en marknadsno att rmöjlighe lt ocen AP1, om vänds ÅRET ra va tillgångarna astande rber an tunder GÅNGAR GÅNGAR ör 1pr vk med fö er saknas rsvå 11, ts -31 -31 fö därf tav talängd risk TILL 12 TILL et höga x. else vän 12 har ocen ande da an er vilk pr var och för sannolikhe tanges. t t tillgångar x, ,5 ts teinde jäm ten 2021- 1 2020- 1 AP4 a nansiella en Risk 1 1 1 1 4:s inde a. r14 ,mo aktier än sam delning giv tanna 2021 tor tor vrig CERINGS tor tor vrig CERINGS fö å ör av Ö Ö AP ett Barr högr en inge ts. aktier rän PLA aktier rän PLA av ade aktier a rän a och aktier a rän a och till det ter möjliggör tillgångar tillgångar v stem tillgångar äkning med tom For tär tt densniv VISNING ensk ensk uta ensk ensk uta rvissa sy tal rono opeiskt ra n astningsf obala obala obala obala rber ocen

20

Tillgångsklass, Gl Sv Gl Sv Reala Val SUMMA Tillgångsklass, Gl Sv Gl Sv Reala Val SUMMA 1 Fö inneha risk To reala Fö eur 2 Fö ko avk Fö uppstå pr

ÅRSREDO

Bilaga 6

7 a 7

de ger t har enda tt er tt t t. nnas ra hur ell det ra dels a atposi- , tional aten minimer fö er x, fö ar följande: är tt positions är er at ra instrumen ategisk deriv a ff terna vtal medel Deriv är fö a nominell a In tAnne da regl vänds teringen, str Alla instrumen A, ten. deriv an andr av på dagliga gör et han n ade ISD avtal likvida A vänds at standar A- av avtal. viktigaste an ka Suppor A- AT rvilk med a). hjälp iden diser ska de at deriv enklar seende AP4 at edit ett .CS orm ISD SD ,fö för mer av a ter if där apas med ingår ,Cr ser ett tningsmanda där deriv sk marknadsrisk. vilk av al tering. och risk med er standar -deriv tpar der till ARHET ten där n med på e- TC CSA han ka risk med O avtal mo skul förv syf placeringar tningen, te både ick och al öljens ter A- två bilaga och a enkla in tf seende och med HÅLLB esta ostnader .ISD en tningen, för förv por änsas av tpar tion, de al a som tspositioner ade ter ser åden a mo mellan utländsk örv och begr med handel at av xf aktiv tilite ativ diser Associa tpar rutestående et at inom 4:s at och tliga vid mo fö ola es er at AP inde den ansaktionsk tr positioner ,v oper . deriv de sammanhängande sam att e deriv avtal

deriv av av ostnader av ar ta standar ativ Aden av vär med ställas Risk av deriv vändningsomr et. tt av Deriv störr .CS

RNING an ta därmed vakningen. änner både fastslås ska TY ts. a tiv minimer positioner atpositioner e and tliga handel ter

vänder ta ering och godk a For tering an olik utasäkring terna ektivisering ff ansaktionsk ektivisering ff or riskbe Vd Vidar aps sam er erhe depapper

ONDS an era Val al tr dels möjlighe (k Regl deriv vändningen seende F 20 H AP4 • •E •E • An underliggande tioner och av Sw med regl säk vär

- - - - - - 2 175 67 risk 028 -87 74 vid risk -260 -182 -2 -628 ytics

att -2 -2 avtal ande ande Anal

en både

genom ttar fastslås Rester Rester oody´s editrisk fa e (M s

VISNING kr om som, a Vidar tör de t. an tala vilk t - - - t - - - 5 er vär to 145 175 940 765 573 -87 42 ev erhe 3 1620 4 erhe -6 -4 1 ÅRSREDO det Den -1 tingl limiter at säk at säk ra ser av instrumen / / ld av t t va ade deriv deriv på Pan Pan xponering. änsas ade ade ad diser tse er AMHET xponering tbegr dis diser baser S tpar 2 - 0 - - 2 - 0 - ten standar de 405 802 207 de 737 945 683 2021 edite mo e- 3 -1 4 3 8 VERK andar vär - -5 standar vär & .Kr och /emit ick st under

t- ke ke är GI och Ic TE ten tgrupp Ic Verkligt d ade Verkligt

TRA örpliktelser emit ten standar

S diser emit både 2 , 2 , . talningsf per . 006 719 791 313 105 987 921 112 499 494 026 26 844 001 idenna ttar 8 ter be standar ter 67 13 24 68 5 8 26 fa tioner 114 tioner 109

sina om editrisk både tpar exponering Fastighe a Kr mo bliga exponering bliga P4 O O A e Bedömningen och

fullgör d. OM n xponering ategori. vseende störr ka ,a er tliga standar te edite tingk är in vesteringar tin kr ra a ff tern a s a sam in tiv v per tpar d gör med en n ser terna mo ka av Al er limiter nnas tell editrisk, och AP4 ting) inom

rkr a ra ten fö CSA vilk 2021 tt iDNP och kallad emit x ter å ta. utsa A (s en tpar rän taktieägarlån ÅRET är ISD att t, teinde mo sam ska cering upen en ten rän -31 -31 tsrisk. tliga at 12 12 uppl risk lav tioner er emit e va tpar sam ses er -deriv usiv obliga av mo ,2021- ,2020- 2021 Risk TC 1 1 editriskklassi er tell O 3 3 kr ,inkl genom och änner de ts. tpar t- med ra ting KREDITRISKEXPONERING ra ting KREDITRISKEXPONERING ad atingbedömning. är

editrisk godk ter )r tv förlagslån, For kr mo änsas ten Vd d VISNING

editrisk d tingklasser tingklasser esen Lt ser

20

Kr Me med begr emit handel Ra AAA AA A BBB BB Saknar SUMMA Ra AAA AA A BBB BB Saknar SUMMA 1 Pr UK 2 Verklig 3 Av

ÅRSREDO

Bilaga 6

8 7

A AT

SD

ARHET

HÅLLB

RNING

TY

F ONDS

- i - l 9 6 x er ts ta 47 442 921 tal 37 625 001 uta at t To To regl följning i 64 50 114 58 50 109 val tage ensinde om placer da likvidite och genom upp öljen fer ra skil tf 4:s ande ta. placeringsuni re lagen va sär ann av por rän iSEK Samman rAP VISNING t lav av t. tebär år 81 år 16 va dessutom måste noggr öve upen 561 642 629 645 genom rän 10 3 3 10 2 2 änsas .Genom en de > > med er andel uppl likvidite begr vär likvidite och e r t genom ÅRSREDO tion aktier tsrisk tsrisk stor öve tsrisk. och en god tioner usiv

ade ar ter med ,inkl 5 år 2 ombina likvidite marknads likvidite låg. sammanställning bliga de år 338 74 083 144 97 116 instrumen ik no likvidite .O är 10 7 10 11 6 18 ognoser tala tillgångar vester en < 17 25 < pr och änsas to in tioner som tv 5 5 risk -och änsas as 11. AMHET P4 ter S nansiella begr 4:s edit ande AP4 not dagliga AP kr begr iA ostruktur verklig i raktiv tsobliga esen all ,se VERK fö depapper av tebär en till 5 tabell. och onder t låg verk sta pr förf år år & vär än vanden. 5 504 721 225 5 07 912 986 appar ek tsrisk ir och tsrisk tagna 15 < 16 19 GI limiter ocen med regel med < 15 31 3 35 sw TE t pr nedan t 3 storl tas. ande ter upp vanstående TRA likvidite pensionsf 20 ät aktier likvidite en t basis io S ät sam elsens tillgodoha y ts 4:s tebär enc dande uppr än vesteringar ade ienlighe ty AP sum rr minst dringsr Istyr rin kassa ter Itabell år curr år 719 309 3 444 945 389 be ska ver fö allmänna att for fö av no bedöms risk instrumen 3 028 oss utelämna < 27 25 < 28 21 50 cr . 1 53 1 ör

e ser av och därf dels och - ra P4 lägr annan - ot likvida va har A m n tioner de öden att tlig bolag till säljkur men OM r ka år 0 fö depapper nansiella tid ttoutbe andel år 357 1 84 864 utaop ade och Pensions 1 1586 1 943 < 178 1 toch kassa en väsen vär ån ne små < val ter fr a stor till tal änsa risk ett 4:s n köp- örpliktelse tivt ser AP ka stor en an begr av av till Illikvida iono rela xterminer ett s av a. vs hålla talningar är dock som säljas del mellan krä talningsf är er utgör n be att t det t utbe aktieinde förutom akt ka stor tillgångar editpapper kapital år tr av kr om har t och tsrisk t. En belåningsbar ändig tliga ett kon t. skillnader 2021 endast orm och a hög AP4 ntlig instrumen och if at nödv måna tid tid dessa likvidite t er prise a stor ra be stigande ell va som då terminer Löp ÅRET instrumen ter är AP4 till Löp tpå dels ade ämst -deriv visa en ef uta under de ter fr äv et gör tion -31, -31, vär nansiell säljas TC upp n D t val 12 12 tid ttar n ttningsbar O ela fa tt er ka på löp nansiella ie ka en ell dsidan ten. ir en er om i te ommer äv en 2021- 2020- marknads er in omsä ek skul som uster har 2021 er t t och/ Idagsläge t edit t edit tsrisk te marknadsno för t men tsrisk ån yndighe t. förl der tsrisk tsrisk fr ten tsta tkr tsta tkr tsrisk det ter skul

än illikvida tuella allostruktur AL allostruktur AL tliga VISNING Likvidite omedelbar Likvidite sammanlagda ra yndighe en ominell ominell ominell ominell et Likvidite Likvidite likvidite instrumen pris är instrumen fastighe va talningar Pensionsm instrumen m ev Förf N N TOT Förf N N TOT Sam D

ÅRSREDO

Bilaga 6

9 i 7

i der nns likvid äder tto tbindande skul under te tr under in örhållanden ne och tta det tvis der sf as ttslig ne om erlägga ly som är ter rä a ff positionerna att vanlig tt och och som esen med tillgångar rä avtal eckla A pr der som AT vens, normala avv legal skul att SD som en insol tillgången liknande av a och under der förknippade Finansiella har er angemang ARHET ell te tionen skul ter arr in avtal. AP4 realiser är ten och er tning in ttighe när ell tillgångar men HÅLLB rä ihändelse kvit har

och tto om vens te har liknande ne äkningen in tillgångar er äkningen vtal insol som ell Finansiella AP4 likvid t. av er rama ibalansr där ell tning tidig nansiella ibalansr örhållanden tto kvit sf erlägga ne RNING är sam visar om visas a ff att as ihändelse TY äkningen den bindande angemang t. en edo gt ter aft vtal sikt kr arr tidig ONDS ttor av rskul ttsli esen er F Tabell balansr rama ne normala en fö rä pr laga ell sam

770 712 601 97 iBR 806 576 889 iBR 628 11 825 408 1061 469 2 7 12 13 2 Summa Summa

1 -1 -6 4 1 - -1 661 661 51 514 1014 014 1021 021 VISNING 1 1 Övrigt Övrigt vtal

ÅRSREDO 9 1 to- ter 78 109 -69 369 198 567 o- ter 78 183 361 -3 40 -1 ttningsa et ef tning N ett ef tning 11 1

N

ne äkningen kvit äkningen kvit

belopp belopp

ansr

al - - - 2 - AMHET S under ib ter 178 178 714 714 ibalansr ter 042 04 39 39

4 4 10 as erhe erhe 10 tt Erhållna ttas Erhållna & VERK lyder ne säk ne säk

GI te te in a t - - in t - - TE eller m av al 806 806 av 408 408

so avt 1806 1 1806 1 som avtal 1408 1 1408 1 TRA tning S tning nansiell nansiella fi fi instrumen enligt Kvit instrumen enligt Kvit Belopp Belopp äkningen o- 183 811 40 iBR 806 109 915 889 198 087 to- iBR 628 408 448 ett 1 7 et 12 12 1 N N

P4 belopp belopp tning. A ibalansr kvit

OM e -1 9 -6 9 - 0 0 -1 0 0 ter 059 059 37 37 37 37 ttas ad iBR 19 05 19 05 et tade iBR 5 5 5 5 tillå ett 19 19 ne N N som

belopp belopp som 0 avtal

to- 168 974 889 257 146 to- 628 553 181 41 818 1806 19 6 19 12 5 18 1408 5 6 under belopp 20 26 Brut belopp Brut der ly skulder te

in 2021 och som

ÅRET

äkningen

tillgångar der der balansr

t dringar t t dringar t ti 2021 for skul for skul

ade ade -31 ade ade -31 instrumen 12 atinstrumen atinstrumen 12 atinstrumen atinstrumen VISNING Finansiella likvider ulder likvider likvider ulder likvider vriga

21 2021- Tillgångar Deriv Ej SUMMA Sk Deriv Ej SUMMA 2020- Tillgångar Deriv Ej SUMMA Sk Deriv Ej SUMMA 1 Ö

ÅRSREDO

Bilaga 6

0 8

A AT SD ,

2022 on visor re ARHET Regeringen Nilss ad av februari ter HÅLLB 22 Pe dnad Auktoriser or den för ts

lämna

har RNING e TY olis , tels ät Car visor ONDS de re F ad Regeringen er av

visionsber Kais re dnad r or Vå elena Auktoriser H för

VISNING

ÅRSREDO

AMHET S

on allin VERK W Zuza & tte GI Eliass TE sandar elén TRA H aj-Charlo Alek S M

ter

P4 2022 A

skrif

OM én en g ande gr februari ttz 22 Åber ör Rä tter s df Ze or den Lar enrik an Vice H Gör

under

Stockholm

ens

ÅRET

ande ektör eau all dir ör Elling erner

els

Burr df a W Ekv ta as elseor onik 2021 Brit M Ingrid Nikl ställande Styr Verk

Styr

VISNING

ÅRSREDO

Bilaga 6

er r tlig är i och en tta till i risk fö a fa som oss och - Om väsen som tav tade ts sådana till er ten.

i täck inne oll tala tningar leda ten. ell misstag, ren n tr der ut vänds at erhe n visningen. am Dessutom: ter er dessa ka felaktig tt ställande tande inhäm ka ,måste ,om fr tomdöme upp fö kon tgär an ät er edo samhe ell ån te ra osäk ysningarna tas in än ter fö uppsk verk ide som samhe aktor ell sr ter e som uppr tlig tsf uppl år händelser verk tutifr ändamålsenliga tt terna te och verk A visionen. felaktighe ra tlighe in in ens på inhäm tta AT essionell re tlighe högr tvid grund tta erhe aktorn tom tida tsä of anna och fö är oll. anskningså väsen SD pr hela tliga en tr gr men ektör elsen drif tsä ten tsf som am for vi ter oegen utelämnanden, dir . tt med osäk fr n äsen oegen kon fondens styr ts, förhållanden for erhe talande vis n ka bland äckliga Risk som tsa någon tlig ka under rv på tlighe av forma terna, en. tt er att samhe ut e ARHET vänder fö or der tillr ter tern ut oll visningsprinciper ia for utsa nns ell osäk ef siktliga in del tt tr ysningar sl era an ber är av ställande ten väsen Dock längr erna tgär oegen av ra kon redo tom en tliga visionsbe te HÅLLB SA talanden. den fö uppl det förmåga en uppmärk re in tI risk som ut av av verk så modi inställning dessa ide nns väsen de telsen. vi vis ra misstag, ttande omständighe terna ande ock händelser ät enlig tisk sig följd alskning, in ten och lämplighe tagande fästa på anskningså rvå på evision till ar huruvida fondens det den as fonden ep re gr fö or förf ståelse rr an dr äckliga, va ttill yn iden tillhör om Vi att att vision tsk ber opi, åsidosä för rvå elsens ts om sådana om telsen om a re bedömer för visionsbe er el ät otillr baser ut re grund en fö häns ten lämplighe och vänder ser är evisionsber gör en och ell istyr utsa av tsen tar en imask oss vi sl an visen, tviv tser rr RNING av essionell ar och a felaktighe tsom delse med ar utsa er visningen, tion vi ektivite ten en en visningen. sl visningen utsa tfö TY del of tlig ar ty ff der som pr ti edo inhäm ande ff be e visningen rvi edo dande ar evisionsber edo ysningar sl sr formar utgör är ektör sr visionsbe ty dr ir sr ra tume Som en forma ra ONDS Iden år ut och att väsen felaktighe ager in Ska har lämpliga om Utv rimlighe redo D dir år re faktor be vi vi år uppl Vå da förhållanden F har • • • •

, t t, tt ter n t i a t. ra - ka a någo or nns. tion, fö a verk tt tlagen stäl ber som men på tbedömer en som gör visningen t, anses forma felaktighe seende ra tta tagande om upphör sam in fö enlig ändig felaktighe verk te att edo telse visionssed sådan och tas . tlig av et ektör tsä an in sr dessa ät erhe re än visningen. ter et d och till en var bil dir nödv tliga for år sig säk förv edo VISNING denna id fonden, tiv god sr väsen a ans är att vända dock a are av tom misstag n visionen ter väsen elsen an ,v och ka iår re en a förhållanden terna visionsber ad er felaktighe er har styr att al huruvida ter re gr SA ell seende ttvisande ställande om likvider tI grund tliga av rappor var rä bedömer någr ar förmåga t, en hög felaktighe ter ÅRSREDO tunder tt som verk er var och att tom rimligen ta ts ans en de misstag. ttillämpas en enlig med för innehåll ta en ten felaktighe s tlig tlighe väsen ut ger och er ans drif ser ealistiskt erhe lämna tär inge ens som ell tt av tr för ttar ektör innehåll fondens tillämplig säk tliga att ut väsen fa tinhäm har tionen har dir den oll ter av är samhe tsa en av erhe oegen e ektör elsen tr te for någo och en av tillsammans vrig innehålla Vi att in så ad väsen säk som a iö som forma dir kon visningen verk ektör gr a er AMHET ar te in tta. .Styr tlighe har täck vändar S vi a och som edo ,när tta tom dir te vision grund tell an ap erk de ande ställande sr in någr Rimlig tv arbe a tas onder terna oegen år tsä rimlig misstag, re upp på andr ter äll ät in yser for er er på som VERK vrig det st verk på en en att enskil & kunsk visning tav rbedömningen uppl att tagande ell er tt ut n iö på den uppr or fö An ställande ell ra uppstå de GI at rappor verk och rden edo De t. ten innehåll talanden. fö n besl de att pensionsf fö sr ber tande en verk var uppnå ter ut ti om a TE en att år drif te ra kommer ka tionen och elsen en ät ten. ans att an TRA äv baser tsen äv en ektör tt och samhe är tin tlighe vå tid ter tliga S vi vi, diga ens visningen dessa förmågan er gar all forma utsa styr ar ta uppr dir a tsa sl skyl els är allmänna ät sig samhe for verk tta. orns mål helhe väsen onomisk in Om vi edo var Vid verk elsen de vis oegen ingen ek ar et sr re ra erige ra beaktar om dr är Styr D år om ans uppr va lande verk på om styr med av Re Vå som på innehåll är Sv Felaktighe va de

t .Vi de i

e

2021. re och den P4 rå s Fjär A rår ialla delar es. A) årt tion. att fö tmed tfö (IS till och denna tionen OM t. en ta tv var genomgång övriga beskriv jor och visningen ger nansiella elsen forma ans forma onden resul fastställ der edo in denna seende in denna

tels

-f ienlighe sr styr a rt )och Auditing örhållande tfullg te av vå AP dokumen ts äckliga år är in om Vid ta on if vrig andr det ondens än et

ät

de tta ät -f visningens ds standar iö tillr ttar ande äga onder nansiella äkningen .D fa är ide -f AP edo oende har tär tion erv rFjär uppr ta 104 om öv visningen. fö (AP de sr 3- rdenna bestyrk -80 dess år balansr Standar tdessa ober och fö 57 Fjär av . forma t8 et visningen och edo onder enlig är inhäm in n sr av med och talanden. var med år 2021 visningen d och onder tional .Vi verige ut visningen sam visningen edo ova visningen bil var iS har ans sr as sidorna edo enlig var av. vi ra annan år med edo sr 2021 ans kr edo 1-56 edo av er sr på år pensionsf för nterna rt ans vis rvå en har sr talande ti ÅRET är äkningen tI ssed fö sr äv år enlig år pensionsf tr .Vå år tut iden ör av ingår har ta er som visningen ttvisande enlig visor tdessa än sidorna inge evision of rä evisorns re grund på en rr är edo allmänna december telsen resul verige visionsbe seende vå som vision ttning ät tR enlig re tion av gör sr re visning fa 31 allmänna att iS te tgod som nns ektör vi tion år anden var de tinnehåll 2021

visionsber

edo )om seenden den ör tal evisionen dir tion. med äckning ten sr rupp om tr vsnit enlig ans att åter och om av därf ut a forma talande forma t för år två per tningsber r för ia in ut forma in utstr ut al er fö ut visionssed e tisk tion in tliga anser dokumen rt tlig

Re

anden (2000:192 tlagen re onden denna ställande a den VISNING tal har Enlig Förv har -f ese Vi tta Vå forma Isamband

Rappor Ut Vi Fondens Lag väsen ställning enlig tillstyrk Grund Vi god närmar AP yrk ändamålsenliga Annan De och verk in andr läsa väsen

ÅRSREDO

Bilaga 6

2 8

A AT

SD

ARHET

HÅLLB

RNING

TY

F ONDS

tt ot Vi m på och ra en att et fö tt r D tion. der onden ra vå t. och visningar och rt med -f fö ämst de AP ti vänder fr på och situa åtgär tningen. an vå tt an al Fjär lag ra anmärkning de an kommer inställning sig as tlighe åden tt steg förv och fö gar tid anmärkning. av VISNING ra med rFjär all verige tisk baser väsen ,omr ondens vidtagna , fö tt. därmed vis ep s där -f om någon fö ingen eda iS grundar der AP sä anl tsk för och visor riktlinjer och nns verige ut och de re Regeringen ändiga tning men för åtgär on av ÅRSREDO visionsbe al iS n irisk ten talande ad ggande det t, tningen som rFjär ut elsens nödv re ka al utsunderlag, Nilss ensstämmelse try tningen, ta förv erhe visionssed essionell sådana fö årt dnad är be al om re of förv der samhe rv ter or tstyr ver ens säk som pr på besl fö iö förv visionssed av tgär erk delse Pe Auktoriser för som ett inhäm av tgod en ty ut, ta enlig as på av ektör re rv der att bedöma ad har utgångspunkt fö be besl an dir gr enlig d ev 2022 AMHET ötas är tgod rel S åtgär fullgör summelser och med anskningen tliga skil tningen sk visionen kunna hög för anskningen anskningså gr ttade är al de ska t enlig vision Gr gr sär fa olis VERK ska re en s er re aperna. ar väsen ar februari , & förv tningen ställande 2021. ell ha som Car al erhe tär för en är e öv 22 GI öring ande et ut ensk pr de visor tvidta var ff förv säk verk der av tomdöme bedömning re Regeringen TE tningen ä erhe visionen. räk fokuser som skull den er bokf al ans tr av och apsår som del re ommande vi och ad av löpande anna be om säk åtgär av Kais TRA örv ad a en tillk att S den gr ensk essionell hela a förhållanden dnad orns mål vision ädelser a bland ondens elsens äk Rimlig re täck Som of Vilk essionella tr igenom elena or öta -f vis rt talande rr pr visionen of er Stockholm H Auktoriser för

sk och AP medelsf Re Vå ut rimlig styr fö en upp vi under re pr innebär förhållanden öv går andr

a t i t et som i ska

P4 tt om enlig i har enlig ter en A sä former at tt in tuella teringen och r tningen att OM innehåll ett ade var fö al ta visningen så en ven ansk oende och öringen, ektör och på ev ttningar in ställande ande ans et förv och dir edo ock gr ff rt tillgångar anna bokf en sr planer de at. fa at ä tningen. ober verige var er en verk tr al .Vå är iS och tion angelägenhe år ti för äv äckliga ans att a måste a ansk be av. bland så om gr har och förv .Vi kr tillr har tion situa ställande struktur Vi iden verige var ssed fondens ttar a händelserna däribland en är var av fa och evisionens vi andr .Vi r2021. iS t ganisa onomisk verk äv tar elsens ans visor ta som formad och tr rden. vi fö seende re dessa ans or inne ek tionen, fö som och al av t en onomisk ut Den ta styr anmärkning t tta är tt. anna visionen, en har förv ot god inhäm ens tningen ek re oll gar m onden till vrig visorns t enlig talanden. ektör al .De sä 2021 esen ysningarna, tr la t -f visionssed Re har ut dir örv . ondens tion ondens pr bland iö re t enlig var ra ektör -f ter -f kon onden AP er te vi rf AP ondens AP uppl under -f vrig edning ans dir -f ÅRET ansaktionerna om ttidpunkten visningen iö de ell god a vis rvå tfö onder de ganisa de ggande tr enligt AP anl t vsnit fö AP or try sam terna edo Fjär onden tisk ande gripande elsen in av sr de enlig ia -f ställande sam rFjär de Fjär be er d. tagelser kr år av givit e AP ese äll fö däribland bil Fjär grund st verk angelägenhe Fjär och ett öv styr a av te de yrk visionsbe pensionsf ar ondens a iakt iden tning in re -f på den inriktning som anmärkning al tillgångarna anden närmar årt som verk och var as andr har av visionen s Fjär de AP 2021 vi underliggande fulla tal re till tv ans ondens bedöma de tningen er ar visningen, ttvisande former och brister evision förv ut t att och -f al oll de rä in om rr någon r jor elsen allmänna AP tr der edo delse t vå ens fö för ens apshandlingarna elsen Fjär örv on är ger en ty tillgångar visionen ut beskriv anser styr om de sr ttning be dande anden nns teringen tfullg els är att tk VISNING Utv iår åter ger måste fa ty tal ver de ektör Re har Vi ensk Styr Fjär tlöpande ven et • Vi om om be Rappor Ut Utö av det dir in Grund Vi denna förhållande övrig ändamålsenliga Styr D räk lagen av for tillse medelsf övrig

ÅRSREDO

Bilaga 7 R REDOVI NING TTE AP FONDEN 1 AP6 2021 | 1

Bilaga 7

INNEH LL

AP6 A 6 2021 1 11

1 1 A 6 A 6 A 6 P 6

AP6 2021 |

Bilaga 7

DETTA R AP6

AP6 AP6 1 6 1 1 6

I 2020 2012 AP6 2016 201 2000 1 A AP AP6

AP 2012 AP AP6

AP

I

A P

P L AP6 L 10 A 2020 AP6

A AP6 AP6

| AP6 2021

Bilaga 7

,

AP6 AP6 P 2012 A AP6 AP

,

AP6

AP6

A L

49,1

K A H T P V A Ö L 2021

AP6 AP6 P AP6

AP6 2021 |

Bilaga 7

AVKA TNING

AP A 1 1 6 2 000 1 1 20 000

1 000 12 10 000 20 2 12 2 12 6 2 000 2 2 6 6 eno fonder för t tot t ett t ent o g r o- n e ter ng r 0 nn ett 0-t . 2012 201 201 201 2016 201 201 201 2020 2021 A

49,1%

A

0 0 1 1

0 1 1 1 1 11 10 2 20

19,1%

0 201 201 2016 2020 201 2021 A 200 2 201 201 2016 2020 201 2021

A 1

1 1 1 1 1 16 1 1 0 110 6 A 1 1 A 12 1 1 1 6 A tn ng tgör n tt onoter t .

R 1 1 G 1 1 1 1 2 6 1 1 66 6 16 600 22 1 12 1 6 6 0 2 0 1 1 1 1 1 1 1 01 1 1 21 66 26 R 6 1 1 1

6 | AP6 2021

Bilaga 7

RE LTATR KNING

ot 1 I 0 2 2 21 60 6 A 1 10

4, 2 0 5, 6 1 6

| AP6 2021

Bilaga 7

ALAN R KNING

ot 1 1 1 1 1 TILLG NGAR P A 7,8 0 2 A 7, 6 2 7,10 00 2 2 6

F 6 1 60 11 11 12 2 7 1 2 0 1 1 MMA TILLG NGAR 6 1

FONDKAPITAL OCH K LDER F 10 66 10 66 1 2 1 2 22 1 6 6 1

K 1 6 14 1 1 6 15 21 1 1 1 MMA FONDKAPITAL OCH K LDER 6 1

AP6 2021 | 1

Bilaga 7

NOTER

A ffror nge joner ronor o nget nn t nge .

Pr en gt en te n e ter ng r nd n Not 1 R AP6 AP AP6 2000 1 AP 1 2001 AP6 AP6 AP6 2021 edo n ng en gt F S AP6 onter t öde AP6 10 AP6 A

AP

R AP6 P P S t n ärde etoden A

P t e ärder ng 1 AAP A 0 AP6 A

AP6

r g redo n ng r n er AP6 2

A

AP6

| AP6 2021

Bilaga 7

AP6 P AP6 2021 AP6 Ö R AP6

AP6 AP6 A 1 66 2 P AP6 N P AP6 20

6 R

AP6 16

F AP6

AP6

AP6 2021 |

Bilaga 7

Not N Not G

1 1 R P 1 1 1 211 6 6 626 2 1 2 1 1 1 1 1 2 0 0 2 2 O 22 0 T 6 2 121 1 1 6

T 1 6 6

I

1 Not Ö R

P 0 0 1 P 1 1 T 1 20 20

Not 6 P

R Not F 200 AP 1 I P 6 6 1 1 0 0 AP6 1 1 AP6 2 T AP6 6

T 1 2021

6 06 22 11 AP6

2 A A A

1 öner o för ner

| AP6 2021

Bilaga 7

Pen oner 1 6 1 1 0 16 1 1 0 AP6 A 1 1 1 1 1 0 2 2 A g ng eder g A AP6

2 1 AP6

A tegor ern e t d de t d redo nte gr nd nd nt g rege n g t ftn ngen o äger tt g ften nte ä n o g ften n änför t är d nd d.

n t ent rogr 1 AP6 L 0 2 0 2 e t o r oden o er ättn ng r 0 0

200 000 1 0 000 100 000 12 11 6 AP6 2 2 T

AP6 Ö r ättn ng t t re e 2021 200 000 0 1 0 1 100 000 100 000 0 0 A 100 000 1 0 000 T 6

r ättn ng t ed nde ef ttn ng re P

1 0 1 0 2021 A 1 2021 1 0 1 2 0 2 1 1 6 11 2 1 1 1 0 P 16 1 1 0 0 0 6 0 6 0 6 0 0 6 0 P T 1 1 66 1

16 2 16 16 2 2

AP6 2021 |

Bilaga 7

Not 7 F

V D L 1 V

6 2 6 2 6 6 161 161 161 2

6 6 6 1 6 1

2 1 6 60 1 1 1 6 6 1 1

V D L V

2 111 1 60 2 0 1 1 1 1

2 1 2 0 1 1 1 6

2 1 1 1 1 1

Not A

I A K R M M EK A 6 0 2 2 2 2 26 P 10 60 20 6 6 1 2 12 11 0 1 0 1

A 2

R 1 1 62

A 2 21 T

2021 0 0

6 | AP6 2021

Bilaga 7

Not A

1 1 1 1 1 6 6 21 21 22 1 1 6 T 6

io största innehaven i onoterade aktier och andelar ino res ektive kate ori

F K A 2 6 P 1 6 P 1 1 1 0 1 P 2 1 1 A P P 1 P P 1 2 P 1 0

AP r ett ndr t t fond n e ter ng r. e t o tör t re enter o n o tgör 1 det tot r n d ärdet.

C I K A P A A A 10 2 2 P 2 2 P 100 0 A A 1 A 6 6 A 1 P 2 P 16 A 1

AP r ett e t ot t o- n e ter ng r. e t o tör t re enter de o n o tgör 18 det tot r n d ärdet.

T 6 6 V TOTALT MARKNAD V RDE

A

6 AP6 2021 |

Bilaga 7

Not 1 Ö Not 1

1 1 2 2 1 00 2 000 2 2 0 1 00 1 00 T 000 00

Not 11 Ö

1 A 11 Not 1 T 11 1 Not 1 F 1 12

1 T 1 1 6

Not 1 Ö T 1 A 21 1 2 2 2 T 1 1

| AP6 2021

Bilaga 7

Not 16 A V Not 17 1 A 6 22 0 1 T 1 1

1 21 2022

St re eordför nde e t re eordför nde

A ed ot ed ot ed ot

er tä nde d re tör V 1

P A tor er d re or A tor er d re or Förordn d reger ngen Förordn d reger ngen

AP6 2021 |

Bilaga 7

REVI ION ER TTEL E

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

RAPPORT OM R REDOVI NINGEN ANNAN INFORMATION N R REDOVI NINGEN Uttalanden Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP-fonden visningen och återfinns på sidorna 1- . Det är styrelsen och den för år 2021. ondens årsredovisning ingår på sidorna - i detta verkställande direktören som har ansvaret för denna andra infordokument. mation. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte nligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande het med Lag 2000:1 om Sjätte AP-fonden och ger en i alla vä- avseende denna andra information. sentliga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens finansiella I samband med vår revision av årsredovisningen är vårt ansvar ställning per den 1 december 2021 och av dess finansiella resultat att läsa den information som identifieras ovan och överväga om för året enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredoörvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens visningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övriga delar. övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat fastställs. på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig Grund för uttalanden felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rap- Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing portera i det avseendet. ISA och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoen- T REL EN OCH DEN VERK T LLANDE de i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige DIREKTÖREN AN VAR och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. bild enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer V R REVI ION AN AT är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller Revisionens inriktnin och o fattnin några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och eller på misstag. bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rap- Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och porterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till e empel att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheutgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händel- ten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om ser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande också beaktat risken för att styrelsen och den verkställande direk- direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten tören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Revisorns ansvar Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsregranskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporter- dovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, na som helhet, med hänsyn tagen till fondens struktur, redovis- vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna ningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken fonden en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet verkar. Sjätte AP-fonden investerar direkt och indirekt i onoterade är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision innehav för att erhålla avkastning i första hand genom värdeök- som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att ning. I vår revision har vi fokuserat på de onoterade innehaven och upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. elaktigheter kan på de frågeställningar som finns för att säkerställa en korrekt redo- uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentvisning av innehaven både i samband med förvärv och avyttringar liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka samt under innehavstiden. de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovis-

6 | AP6 2021

Bilaga 7

ningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt Grund för uttalanden omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt revisionen. Dessutom: ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. −identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter Vi är oberoende i förhållande till Sjätte AP-fonden enligt god rei årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på visorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat enligt dessa krav. utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av Styrelsens och verkställande direktörens ansvar oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller tillgångar enligt Lagen om Sjätte AP-fonden. åsidosättande av intern kontroll. Styrelsen ansvarar för Sjätte AP-fondens organisation och för- −skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll valtningen av Sjätte AP-fondens angelägenheter. Detta innefattar som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtbland annat att fortlöpande bedöma Sjätte AP-fondens ekonogärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men miska situation och att tillse att Sjätte AP-fondens organisation inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Sjätte −utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an- AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på vänds och rimligheten i styrelsens och den verkställande direktöett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den rens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar −drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och den och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Sjätte verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser Revisorns ansvar eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltden väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är ning för Sjätte AP-fonden för räkenskapsåret 2021. otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slut- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti satser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhål- kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda landen göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. ersättningsskyldighet mot fonden, eller att ett förslag till dispositioner −utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och av fondens vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och använder vi professionellt omdöme och har en professionellt händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen grundar Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och som vi identifierat. förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för fondens situation. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande Uttalanden om ansvarsfrihet. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har även Stockholm den 21 februari 2022 granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Sjätte AP-fonden för 2021. Magnus Svensson Henryson Peter Nilsson Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP6 2021 | 61

Bilaga 8

rsre ovisnin o llb r etsre ovisnin

n si ti t är ris en li et

ma dec

Bilaga 8

Te t S unde AP onden med stöd a Helene Hellberg Pro ektledning Mikael indh Hök AP Foto Illustration onas öttiger mslag Peter Knutson Id och gra isk orm bottiger se Tr ck tta

nne ll

Vd ord 4 Å Årrssrreeddoovviissnniinngg fföör Sjunde AP-fonden 3322 Om AP7 6 ((Förvaltningsberättellssee) AP7:s kapiittalförvaltning 8 Å Årsberättelse för AP7 Akktiefond 43 AP7:s roll föörr hållbarutveckling 12 Å Årsberättelse för AP7 Ränntefond 56 Klimatarbete 14 H Hållbarhetsnoter (GRI komplement) 65 Påverkansverkktyg 17 G GRI index 68 AP7:s temaarbeete 20 FFrågor och svar 70 På spararnas villkkor 24 D Deeffiinniittiioonneerr oocchh fföörklaringar 71 Medarbetare 26 Svarta listan 72 FFondstyrning 28 SSttyrelse och ledningssggrupp 30

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

n e on en

Organisationsnummer 802406-2302

örvaltnings erättelse Mellan 56 års ålder och 75 års ålder Avkastning 2021 trappas årligen andelen AP7 Aktiefond Sammantaget blev 2021 ett väldigt bra ned och ersätts med AP7 Räntefond Från börsår då världen rörde sig mot en norma- 75 års ålder är fördelningen konstant 33 lisering efter de omfattande nedstäng- S unde fondens uppdrag AP7 Aktiefond och 67 AP7 Räntefond ningar som följde på ovid 1 -pandemin I det svenska allmänna pensionssystemet AP7 Såfa kan väljas när som helst hos under 2020 Samtliga kvartal särskilt det ingår att en del av pensionsavgiften Pensionsmyndigheten och kan också första och fjärde bidrog positivt till avsätts till premiepension och förvaltas temporärt under Pensionsmyndighetens avkastningen vilket har lett till en positiv i värdepappersfonder efter individuella pågående omställning av fondtorget avkastning i de av AP7:s produkter som val av pensionsspararna Premiepensions- kombineras med andra fonder i premie- har stort aktieinslag systemet administreras av den statliga pensionssystemet AP7 Såfa har en livscykelprofil Det inne- Pensionsmyndigheten Sjunde AP-fonden bär att fördelningen mellan aktie- och ränte- (AP7) som också är en statlig myndighet re statliga fondportföljer placeringar är olika för olika årskullar Därför har som uppdrag att utveckla och förvalta Genom olika kombinationer av AP7 Aktie- blir också avkastningen olika för sparare de statliga alternativen inom premie- fond och AP7 Räntefond skapas också tre i olika åldrar Den genomsnittlige Såfapensionssystemet framför allt det statliga fondportföljer med olika risknivåer De tre spararen har under 2021 haft en avkastning förvalsalternativet statliga fondportföljerna är AP7 Försiktig på 31 5 nder samma period har de privata Premiepensionssparare får sina medel AP7 alanserad och AP7 Offensiv premiepensionsfonderna i genomsnitt gett placerade i AP7 Såfa (statens årskulls- en avkastning på 271 Skillnaden förklaras förvaltningsalternativ) om de inte aktivt AP7 Försiktig består av 33 1 AP7 bland annat av att AP7 Såfa har en högre väljer att deras medel ska placeras i någon Aktiefond och 67 AP7 Räntefond valutaexponering än de privata premieannan fond i premiepensionssystemet pensionsfonderna men också utvecklingen AP7 alanserad består av 50 1 AP7 Denna förvaltningsberättelse behandlar för AP7:s investeringar i private e uity och Aktiefond och 50 AP7 Räntefond verksamheten i fondbolaget AP7 inklu- riskpremier har bidragit positivt sive de produkter AP7 tillhandahåller via AP7 Offensiv består av 75 1 AP7 Aktie- Risken (mätt som standardavvikelse de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond fond och 25 AP7 Räntefond under den senaste 24-månadersperioden) och AP7 Räntefond har för AP7 Såfa varit 16 0 jämfört med De statliga fondportföljerna är var och 13 för genomsnittet för de privata et statliga er udandet en för sig fullt ut valbara hos Pensions- premiepensionsfonderna 2 AP7 Såfas högre produkterna myndigheten och kan också temporärt risk förklaras till stor del av att andelen under Pensionsmyndighetens pågående sparare över 55 år fortfarande är liten och yggstensfonderna omställning av fondtorget kombineras med att andelen AP7 Räntefond därmed också AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är andra fonder i premiepensionssystemet är liten Framöver kan andelen AP7 Räntede byggstensfonder som övriga fyra fond förväntas öka i takt med att spararna AP7-produkter skapas med hjälp av Fon- i premiepensionssystemet blir äldre derna tillförs årligen kapital främst genom Sedan starten 2000 har förvalsalter-

örvaltat kapital och avkastning

att Pensionsmyndigheten för över före- nativet 3 gett en genomsnittlig årlig avkastgående års fastställda pensionsrätter Förvaltat kapital 2021 ning på 8 2 jämfört med 5 8 för i fonder För detaljerad information om nder 2021 placerade Pensionsmyndig- de privata premiepensionsfonderna (tidsutvecklingen för dessa fonder hänvisas till heten premiepensionsmedel för 2020 års viktad avkastning) särskilda årsberättelser för fonderna pensionsrätter AP7 tillfördes också medel n sparare som investerar i aktiemarkgenom likvidering stängning av fonder naden förväntas ha en avkastning som Direktval av byggstensfonderna på fondtorget otal uppgick inflödet av långsiktigt överstiger en ränteplacering AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är kapital genom köp av andelar i fonderna n typisk premiepensionssparare som fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten till 46 4 miljarder kronor (37 8 miljarder sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos och kan kombineras med andra fonder kronor 2020) tflödet av kapital genom AP7 har fått en kapitalviktad avkastning i premiepensionssystemet inlösen av andelar på grund av pensions- på 11 6 per år Kapitalviktad avkastning utbetalningar och att premiepensions- anger genomsnittlig årlig utveckling för AP7 Såfa sparare bytte till andra fonder uppgick till en genomsnittlig sparares konto och kan AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion sammanlagt cirka 25 2 miljarder kronor jämföras med utvecklingen för inkomsttill Pensionsmyndigheten hur placeringar (18 5 miljarder kronor 2020) under året pensionen AP7:s långsiktiga avkastningsför respektive sparare ska fördelas mellan Vid utgången av 2021 förvaltade AP7 ambition är att ett kontinuerligt sparande byggstensfonderna AP7 Aktiefond och sammanlagt 66 miljarder kronor (722 5 i förvalsalternativet under hela arbetslivet AP7 Räntefond AP7 Såfa består av AP7 miljarder kronor) varav 87 0 miljarder ska ge en långsiktig överavkastning i för- Aktiefond och AP7 Räntefond i olika pro- kronor i AP7 Aktiefond och 87 8 miljarder hållande till inkomstpensionen om minst portioner som förändras över tiden enligt kronor i AP7 Räntefond kningen av det 2 procentenheter per år Inkomstpensionens en livscykelprofil som grundas på spara- totala förvaltade kapitalet förklaras av utveckling under perioden hade inneburit rens ålder Fram till och med 55 års ålder inflöden till de förvaltade fonderna samt en utveckling motsvarande 3 1 per år består AP7 Såfa av 100 AP7 Aktiefond en positiv värdetillväxt under året nder förvalsalternativets hittillsvarande livstid har denna avkastningsambition därmed överträffats 1 Fondportföljerna rebalanseras en gång per år i samband med Pensionsmyndighetens placering av pensionsrätter vilket innebär att fördelningen mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond kan avvika från fördelningen under året 2 Pensionsmyndigheten beräknar index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg exklusive AP7:s produkter Rabatter på fondavgifter myndighetens avgift och arvsvinster är inte medräknade 3 Premiesparfonden t o m maj 2010 och därefter AP7 Såfa 33

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

Statens fondportföljer har under 2021 gett yckeltal för s produkter översikt följande avkastning: Genomsnittlig otal risk Avkastning årsavkastning (standard- AP7 Försiktig 11 0 (100 2 sedan 2020-12-31 sedan start avvikelse starten i maj 2010) 2021-12-31 (2010-05-21) 24-mån ) AP7 alanserad 16 8 (163 6 sedan AP7 Aktiefond 34 1 16 2 17 6 starten i maj 2010) AP7 Räntefond -0 7 1 0 0 8 AP7 Såfa 31 5 15 0 16 0 AP7 Offensiv 25 5 (2 1 8 sedan AP7 Försiktig 11 0 6 2 5 starten i maj 2010) AP7 alanserad 16 8 8 7 8 8 AP7 Offensiv 25 5 12 5 13 2 yggstensfonderna AP7 Aktiefond och Privata fonder 271 10 6 13 AP7 Räntefond har under 2021 gett följande avkastning:

AP7 Aktiefond 34 1 vkastning för förvalsalternativet ämfört med genomsnittet AP7 Räntefond -0 7 för de privata premiepensionsfonderna Ackumulerad Genomsnittlig Genomsnittlig Deras jämförelseindex har gett en avkast- avkastning årsavkastning årsavkastning ning på 31 2 respektive -0 6 tter- sedan start sedan start senaste ligare information om AP7 Aktiefond och år 2000 år 2000 10 åren AP7 Räntefond ges i årsberättelserna för Förvalsalternativet 427 8 2 17 5 respektive fond Privata fonder 22 6 5 8 12 5

erksamheten

Resultat Utredningsförslag om ändrade n fortsatt satsning på frågor rörande nder 2021 uppgick AP7:s intäkter av placeringsriktlin er för den interna kulturen har prioriterats Detta rörelsen till 606 4 miljoner kronor (4 4 har också innefattat en utveckling av Föreslagna ändringar inom premiemiljoner kronor) rots att fondavgiften ledningsgruppens arbetsformer pensionssystemet sänktes med 0 005 per den 1 januari nder 201 presenterades en särskild 2021 har intäkterna ökat vilket beror på en utredning avseende risknivån i förvals- Kapitalförvaltning kraftig ökning av det förvaltade kapitalet nder 2021 inriktades kapitalförvaltalternativet (Förvalsalternativet inom premieunder året Kostnaderna inklusive ränte- ningens arbete fortsatt på att utveckla pensionen) enligt vilken utökade placenetto uppgick till 3 5 2 miljoner kronor infrastruktur inom kapitalförvaltningsringsmöjligheter för AP7 föreslogs (2 6 3 miljoner kronor) Resultatet blev verksamheten och på att planera för eredningen av frågan är ännu inte klar således 211 2 miljoner kronor (1 8 6 miljo- möjliga konsekvenser för placeringsverkmen beslut väntas under 2022 I det ner kronor) get kapital vid årets slut var samheten med anledning av den utredremissvar AP7 lämnade ställde sig AP7 1 3 5 6 miljoner kronor (1 184 5 miljoner ning om placeringsregler för AP7 som nu positiva till förslagen om utökade placekronor) bereds i Finansdepartementet efintliga ringsmöjligheter i alternativa tillgångsslag AP7:s intäkter är helt beroende av det aktie- och riskhanteringsstrategier har förvaltade kapitalets storlek medan kost- också löpande utvärderats och utvecklats

ret

naderna är det till ungefär hälften De vriga prioriterade områden inom kapitalberoende kostnaderna utgörs av vergripande kapitalförvaltningen har bland annat varit avgifter till externa kapitalförvaltare och Året har i ännu större utsträckning än förstärkt mätbarhet i rapportering porttill depåbank 2020 präglats av ovid 1 -pandemin då följanalys och delegering samt översyn av ftersom AP7:s intäkter beror på det regeringen i slutet av 2020 skärpte restrik- möjligheterna att bygga datalagringsförvaltade kapitalets storlek ska eventuella tionerna ytterligare och uppmanade myn- funktionalitet och systemstöd överskott i kapitalförvaltningsverksam- digheter att föregå med gott exempel och Slutförande av upphandling av externa heten tillfalla premiepensionsspararna minimera antalet anställda på kontoret till alfamandat inklusive avtal med ny prime genom gradvis sänkning av förvaltnings- ett minimum För AP7:s del har detta inne- broker för hantering av aktielån har också avgifterna i de fonder som förvaltas av burit att verksamheten till övervägande prioriterats liksom förberedelse av ny AP7 Förvaltningsavgifterna utgör AP7:s del har hanterats på distans vilket inne- upphandling av externa betamandat enda intäktskälla och hur stora dessa fattat förvaltning och värdering av fonderna intäkter blir beror helt på det förvaltade Restriktionerna har legat kvar under stora garstyrning och hållbarhet kapitalets storlek Vid en kraftig och ihål- delar av året och en återgång till kontoret AP7 har som mål att inta en ledande posilande nedgång på aktiemarknaderna kan i full skala skedde först i slutet av septem- tion inom ägarstyrning och deltar i svenska därför en situation uppstå då intäkterna ber I slutet av året infördes dock nya res- och internationella initiativ för att driva minskar så mycket att verksamheten inte triktioner vilket innebar att anställda upp- utvecklingen framåt genom att ta en aktiv kan bedrivas vidare utan att förvaltnings- manats att arbeta hemifrån om det roll i den debatt som förs kring ägarstyravgifterna höjs eller kostnaderna drastiskt bedömts möjligt Förvaltningen och vär- ningsfrågor Arbetet med att utveckla prosänks För att minska denna risk har AP7:s deringen av fonderna har fungerat mycket cesser och metoder för ett aktivt ägarstyrstyrelse beslutat att en buffert motsva- väl under denna period och inte heller ningsarbete är ständigt pågående Som en rande två gånger genomsnittet av de i övrigt har verksamheten drabbats av del i detta arbete har AP7:s svartlistning av kommande fem årens prognostiserade några allvarliga störningar till följd av bolag utökats genom att bolag främst fasta kostnader ska byggas upp Som en pandemin eller distansarbete inom kolindustrin som aktivt motarbetar konsekvens av det ökande överskottet har töver löpande verksamhet har vidare- Parisavtalets andemening och som bedöms AP7:s styrelse beslutat om en sänkning av utveckling av AP7:s strategiska plan sakna trovärdigt hållbara omställningsförvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond inklusive prioriteringar förtydligande av planer för att få ner sitt koldioxidutsläpp från 0 075 till 0 05 från och med den målformuleringar och koppling till verk- nu utesluts från investeringar 1 januari 2022 samhetsplan prioriterats nder året har också ett stort arbete

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

med att ta fram en klimathandlingsplan i HR-funktionens arbete har också löne- ftersom en stor del av tillgångarna bedrivits Klimathandlingsplanen syftar till kartläggning lönerevision samt utbildning förvaltas externt lägger AP7 ned ett betyatt peka ut den väg AP7 ska gå för att av medarbetare i arbetsmiljöfrågor dande arbete för att systematiskt följa upp påverka bolag att nå det övergripande genomförts och utvärdera de externa förvaltarna målet om nettonollutsläpp till 2050 tvärderingen avser förvaltningsresultat Klimathandlingsplanen bedöms också vara Samverkan mellan AP-fonderna och efterlevnad av avtalsvillkor och också ett viktigt verktyg i AP7:s strävan att ytter- Samverkan mellan AP-fondernas olika frågor som rör intern kontroll och efterligare integrera hållbarhet i förvaltningen funktioner sker när det finns möjligheter levnad av administrativa rutiner och till resurseffektivisering och kunskaps- bestämmelser Adminstration överföring AP-fonderna bildade ett sam- Arbetet inom administrationen har under verkansråd 2016 för att ge AP-fonderna Administration 2021 bland annat inriktats på upphandling (AP1 AP2 AP3 och AP4) bättre förutsätt- AP7:s administrativa enheter utgörs av och implementering av risksystem och ningar att samarbeta inom alla områden fondadministration (back office) risk och leverantör av tjänster inom I -drift Sam- utanför investeringsverksamheten nder avkastning (performance) I affärstidigt har implementering av system för 2018 utvidgades rådet till att även omfatta utveckling och affärskontroll ekonomi avstämning och avvikelsehantering gjorts AP7 I samverkansrådet deltar de olika kontorsservice registratur och juridik Vid och arbetet med att få ett system för data- fondernas administrativa chefer Samver- utgången av 2021 var tjugo personer tillslagring på plats har fortsatt kansarbetet syftar bland annat till att öka vidareanställda inom administration Mycket fokus har också lagts på vidare- kostnadseffektiviteten för fonderna och För AP7 är effektivitetsaspekter av stor utveckling av funktionerna för affärskon- tillvarata de mervärden i form av erfaren- betydelse Detta betyder att externa tjänstroll projektkontor samt juridik Inom hetsutbyten och kunskapsöverföring som ter utnyttjas på de områden där det är juristfunktionen har också upphandlings- kan ge AP-fonderna en bredare och större lämpligt för att säkerställa hög kompeprocessen setts över och resurser tillförts kunskapsbas tillsammans än vad som tens låga kostnader och låg sårbarhet verksamheten n förstudie avseende skulle vara möjligt att åstadkomma inom Detta innefattar bland annat ekonomi- och e-arkiv för effektiv hantering av AP7:s varje enskild AP-fond löneadministration I -drift internrevision allmänna handlingar har också initierats nder samverkansrådet finns sam- samt vissa juridiska tjänster Denna modell Vidare så har I och informationssäker- verkansgrupper inom åtta områden där innebär att det är en viktig uppgift för hetsaktiviteter enligt framtagen hand- fonderna bidrar med representanter från organisationen att fungera som en kvalifilingsplan givits fortsatt hög prioritet under verksamheten: cerad beställare och att ha en effektiv och året samtidigt som AP7:s lokaler anpas- ack Office fortlöpande kvalitets- och kostnadskonsats för att möta de krav som ställs på HR troll över de utlagda uppdragen myndigheter såvitt avser externa oner för I externa besök uridik och ompliance Kommunikation och ägarstyrning Kommunikation AP7 bedriver ett aktivt arbete för att fort- Kontrollfunktioner Redovisning löpande utveckla informationen till icke- Inom risk och regelefterlevnad har arbetet Risk och performance väljarna i premiepensionssystemet Inom med att utveckla AP7:s riskkultur och pro- Systemförvaltning området ägarstyrning hanteras frågor som cesser för riskstyning och riskhantering rör hur AP7 som aktieägare kan påverka fortsatt liksom utveckling av fondens de bolag vi investerar i att ta ansvar för ledningssystem och ledningsprocesser ill rganisation hållbarhet etik och god bolagsstyrning följd av distansarberte under en stor del av edning i sin verksamhet Vid utgången av 2021 var året har kontroller som utförs av kontroll- Verkställande direktören har inrättat en sex personer tillsvidareanställda inom funktionerna varit något färre än tidigare ledningsgrupp för verksamheten ednings- kommunikation och ägarstyrning år n kartläggning av AP7:s risker har gruppen har ett strategiskt fokus och till genomförts under hösten AP7:s risker ledningsgruppens hjälp har VD inrättat ett Kontrollfunktioner bedöms fortsatt vara identifierade och väl antal kommitte r vilkas huvudsakliga upp- AP7 arbetar utifrån principen om tre förkontrollerade gift är att bereda frågor inför beslut i led- svarslinjer vilket innebär att verksamhetningsgruppen edningsgruppen består av: ens risker ägs och kontrolleras av verk- HR VD samheten själv och att det riskarbete som nder året har HR-funktionen fortsatt hef kapitalförvaltning utförs i verksamheten följs upp av fondens arbeta med att vidareutveckla AP7:s orga- hef administration oberoende funktioner för risk och regelefternisationskultur I syfte att effektivisera hef kommunikation och ägarstyrning levnad Som tredje försvarslinje fungerar beslutsfattandet inom organisationen har HR-ansvarig fondens internrevisorer vilka rapporterar också AP7:s beslutsmodell setts över och Riskansvarig till AP7:s styrelse Vid utgången av 2021 en ny ansvarsfördelningsmodell (H KI) Regelverksansvarig var två personer anställda inom funktiohar implementerats i verksamheten nerna risk och regelefterlevnad nder HR har också ansvarat för förlängning VD fattar beslut i ledningsgruppen efter året har vissa kontroller av regelefterav gällande hyreskontrakt för kontors- samråd med övriga deltagare ednings- levnaden utförts av extern regelverkskonsult lokalerna samt deltagit i arbetet med gruppens medlemmar utgör AP7:s Som ett led i AP7:s strävan att stärka anpassning av lokalerna för att möta ledande befattningshavare den interna kontrollen ska samtliga externa krav på myndigheter och verk- anställda årligen bekräfta att de tagit del samhetens behov Kapitalförvaltning av fondens etiska riktlinjer riktlinjer för töver det har ett antal upphandlingar Kapitalförvaltningsorganisationen bestod hantering av intressekonflikter samt riktinom tjänstepensionslösningar sjukför- vid utgången av 2021 av elva tillsvidare- linjer för intern styrning och kontroll ill säkringstjänst rekryteringstjänster samt anställda Stora delar av det förvaltade följd av distansarbete har dock sådan strategiskt HR-stöd för funktionen kapitalet förvaltas av externa förvaltare bekräftelse under 2021 endast lämnats av genomförts Den interna förvaltningen arbetar huvud- nyanställda HR har också bistått verksamhetsansva- sakligen med upprätthållande av beslutad riga vid de rekryteringar som genomförts exponeringsnivå aktiv förvaltning av Medarbetare under året svenska aktier ränteförvaltning samt han- AP7 är en relativt liten men högt kvalifice- Som en årligt återkommande del tering av AP7:s Private uity-portfölj rad organisation Detta innebär att det är

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

av stor betydelse att AP7 kan attrahera sättning har skett under 2021 möten inbjuds intern- och externrevisorer och bibehålla personal med rätt kompe- Styrelsen hade under 2021 sex ordinarie när de har något att avrapportera verktens för uppdraget Stor vikt läggs därför sammanträden ställande direktören chefen för adminisvid kompetensutveckling Detta uppnås dels Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott tration riskansvarig samt regelverksgenom att anställda i stor utsträckning ges som består av ordföranden vice ord- ansvarig möjlighet till externa utbildningsinsatser föranden och verkställande direktören nder 2021 var de externa revisorerna dels genom en uttalad målsättning att öka Arbetsutskottet beslutar i de frågor som närvarande vid ett styrelsesammanträde de anställdas kunskap och förståelse för styrelsen delegerar till arbetsutskottet verksamheten genom internt kompetens- däribland exkludering av bolag AP7 inte garfrågor utbyte Genom en väl utvecklad process investerar i enligt AP7:s riktlinjer för ägar- Med ägarfrågor avses hur AP7 ska utöva för medarbetarsamtal dokumenteras de styrning Arbetsutskottet fungerar också den ägarfunktion som följer av aktieinneanställdas utvecklingsbehov och utveck- som ersättningskommitt vilken har till haven i AP7 Aktiefond Som en del av verklingsplaner fastställs uppgift att säkerställa att regeringens rikt- samhetsplanen fastställs årligen ri in er Stor vikt läggs också vid de anställdas linjer för anställningsvillkor till ledande r ars rnin för AP7 I riktlinjerna fysiska och psykiska hälsa liksom vid en befattningshavare efterlevs I ersättnings- anges hur AP7 ska utöva sin ägarfunktion god arbetsmiljö För att förebygga ohälsa kommitt n deltar inte verkställande direk- i kraft av de stora aktieinnehaven erbjuds samtliga anställda ett friskvårds- tören i frågor som rör ersättning till verk- AP7 tillämpar sedan 2012 riktlinjer som bidrag på maximalt 5 000 kronor per år ställande direktören och är i övriga frågor innebär att ägarstyrning genom röstning AP7 eftersträvar en jämn könsfördel- enbart adjungerad på bolagsstämma kan göras för utländska ning i verksamheten Kön könsöverskri- Som stöd och rådgivare åt verkställande aktier AP7 röstar regelmässigt på de dande identitet etnisk tillhörighet religion direktören vid olika verksamhetsbeslut bolagsstämmor där så är möjligt AP7 är eller annan trosuppfattning funktions- och som rådgivande organ åt den interna enligt lag normalt förhindrad att rösta för nedsättning sexuell läggning ålder eller kapitalförvaltningen finns ett kapital- svenska aktier AP7 arbetar i ägarstyrannan grund som åtnjuter skydd enligt förvaltningsutskott inrättat nings- och hållbarhetsfrågor med tre tillämplig lag får inte påverka löne- Kapitalförvaltningsutskottet bestod vid parallella teman i treårs-cykler sättningen utgången av 2021 av fem styrelseleda- Detta innebär att fördjupat arbete görs nder året har fyra personer anställts möter och två anställda (verkställande inom vissa utvalda fokusområden vid samtidigt som ingen anställd har lämnat direktören och vice vd förvaltnings- sidan av de fyra verktyg som används organisationen Vid utgången av 2021 chefen) Styrelsens ordförande är ord- i verksamheten (uteslutning dialog röstvar antalet anställda 42 personer varav en förande i utskottet ning och juridiska processer) nder 2022 visstidsanställning (1 kvinnor och 23 män) Styrelsen har också inrättat ett revi- kommer AP7 att arbeta med teman inom sionsutskott vilket också bereder regel- hållbar klimatomställning avskogning verksfrågor av väsentlig betydelse Revi- samt universell ägarstyrning

Styrning och kontroll

sionsutskottet bestod under 2021 av fyra Styrelsens arbete styrelseledamöter nder året har utskottet Ingen förändring i styrelsens samman- bytt ordförande ill revisionsutskottets

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

Resultaträkning

a i a e o i sen a s ronor

ot

Rörelsens intäkter Förvaltningsavgifter 606 446 4 4 864

Rörelsens kostnader Personalkostnader -84 602 -78 766 vriga externa kostnader -6 101 -74 014 xterna förvaltare och depåbank -23 302 -143 805 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar - 72 - 40

77 7

relseres ltat 7

Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande - 1 511 Räntekostnader och liknande -1 256 -28

es ltat e ter inansiella oster

rets res ltat

alansräkning

a i a e o i sen a s ronor

ot

ill n ar

Materiella anläggningstillgångar Inventarier 1 011 1 584

a ateriella anl nin still n ar

Finansiella anläggningstillgångar ångfristiga värdepappersinnehav - -

a inansiella anl nin still n ar

a anl nin still n ar

Omsättningstillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 67 781 53 211 vriga fordringar 3 151 2 556 Kassa och bank 1 448 6 8 1 181 413

a o s ttnin still n ar 7

a till n ar 7

et a ital o s lder

get kapital trangerad konst -120 alanserat resultat 1 184 463 85 02 Årets resultat 211 213 1 8 561

a e et a ital

lder

pplupna kostnader och förutbetalda intäkter 111 778 41 4 2 everantörsskulder 4 612 5 221 vriga skulder 8 6 5 7 588

a s lder

a e et a ital o s lder 7

Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

Redovisningsprinciper Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan:

AP7 följer de regler som finns i lagen (2000:1 2) om allmänna Inventarier 20 20 pensionsfonder (AP-fonder) Redovisningsprinciperna har inte Ombyggnad av hyrd lokal 30 30 ändrats i förhållande till föregående år Avskrivningar framgår av not för balansposten

ntäktsredovisning

Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från ärderingsprinciper m m de förvaltade fonderna Dessa intäktsförs löpande i den period illgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om de avser inget annat anges nedan Fordringar och skulder i utländsk valuta har upptagits till balansdagens kurs

vskrivningsprinciper för anläggningstillg ngar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med ordringar avdrag för ackumulerade avskrivningar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta

ot ersonalkostnader

a i a e o i sen a s ronor

Antal anst llda Pensions ostnader

Medeltal anställda 40 37 VD 1 223 1 173 Anställda 31 december 42 38 edningsgrupp exkl VD 5 287 4 825 Antal ledande befattningshavare vriga anställda 8 0 7 218 (per 31 december) 7 7 a

ner o ar oden o iala ostnader

Styrelseordförande 218 207 Styrelseordförande 68 65 Styrelsen exkl ordförande 31 860 Styrelse exkl Ordförande 2 3 270 VD 4 268 4 033 VD 1 63 1 553 edningsgrupp exkl VD 10 750 10 2 8 edningsgrupp exkl VD 4 580 4 330 vriga anställda 31 315 2 052 vriga anställda 12 008 7 6 2

a 7 a

edande e attnin s a are

Kvinnor 3 3 Män 4 4

rsättning till ledande efattningshavare

ast l n ri a r ner Pensions ostnader a

Verkställande direktör 4 268 4 1 223 5 4 5 Vice verkställande direktör chef förvaltning 2 07 4 831 3 742 Administrativ chef 2 012 4 848 2 864 Kommunikationschef 1 715 4 1 00 2 728 hef ompliance 1 521 4 12 2 437 hef Risk 1 44 4 1 027 2 480 Personalchef 1 146 4 660 1 810

rsättning till ledande efattningshavare

ast l n ri a r ner Pensions ostnader a

Verkställande direktör 4 033 4 1 173 5 210 Vice verkställande direktör chef förvaltning 2 726 4 801 3 531 Administrativ chef 1 78 5 701 2 684 Kommunikationschef 1 704 4 73 2 681 hef ompliance 1 508 4 874 2 386 hef Risk 1 416 4 8 2 418 Personalchef 66 4 478 1 448

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

AP7 tillämpar kollektivavtalet mellan AO och S K R F tydlig process där AP7:s ersättningskommitt (ordförande vice (SA O) samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande ordförande och verkställande direktör (adjungerad)) bereder befattningshavare Styrelsen för AP7 har beslutat om riktlinjer för löneramen för samtliga medarbetare ersättningar till ledande ersättning för ledande befattningshavare och anställda befattningshavare ansvariga för kontrollfunktionerna och övriga Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent anställda med en ersättning som minst uppgår till ersättningen För verkställande direktören vice verkställande direktören och för någon av de ledande befattningshavarna samt förhandlar lön den administrativa chefen gäller därutöver följande Pensions- och övriga villkor med verkställande direktören Hela styrelsen åldern är 65 år Verkställande direktören vice verkställande direk- fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningstören och den administrativa chefen undantas från den pensions- kommitt n Den nedre gränsen för ersättningarnas konkurrensplan som gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället kraft påverkas bland annat av krav på senioritet och beställarindividuella pensionsförsäkringar till en kostnad motsvarande kompetens Kraven är i sin tur en följd av att verksamheten sköts 30 av den fasta lönen i enlighet med regeringens riktlinjer för av en liten organisation och många underleverantörer rsättanställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med ningsnivåerna för AP7:s anställda kan inte heller ligga väsentligt statligt ägande under de ersättningsnivåer som erbjuds av privata kapitalförvalt- För verkställande direktören och vice verkställande direktören ningsbolag nder 2021 genomfördes en jämförelsestudie av det är uppsägningstiden sex månader Om uppsägning sker från oberoende internationella konsultföretaget illis o er atson arbetsgivarens sida kan efter uppsägningstiden avgångsveder- ämförelsestudien omfattar finansiella aktörer i Sverige i stort lag utbetalas under 18 månader motsvarande den fasta månads- där bland andra storbanker och övriga AP-fonder finns med lönen Avräkning sker mot utgående lön och inkomst av förvärvs- Resultaten visade att AP7:s ersättningsnivåer är måttfulla och verksamhet inte på något område löneledande För ledande befattningshavare utom verkställande direktör Generellt ligger ersättningsnivån på medianen AP7:s styrelse vice verkställande direktör och den administrativa chefen kan gör därför bedömningen att AP7:s ersättningsnivåer total sett pensionsavsättningarna överstiga 30 av lön Detta följer av till- ligger i nivå med eller under de ersättningsnivåer som erbjuds lämplig kollektivpensionsplan P1 alternativt P2 P1 är av de privata marknadsaktörerna och att regeringens riktlinjer premiebestämd medan P2 huvudsakligen är förmånsbestämd därmed har följts under 2021 I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att Styrelsens arvoden beslutas av regeringen töver de av regerersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande samtidigt ingen fastställda arvodena har sammanlagt 100 000 kronor utbesom de behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder talats till de styrelseledamöter som också ingår i kapitalförvalti kompetensförsörjningen Denna målsättning uppnås genom en ningsutskottet revisionsutskottet eller arbetsutskottet

ot vriga e terna kostnader ot nventarier

a i a e o i sen a s ronor a i a e o i sen a s ronor

Revisionsuppdrag P 476 531 Ingående anskaffningsvärde 4 645 4 426 okalhyra 5 034 4 02 Inköp 51 21 Information och data 30 60 34 15 trangering -120 vriga externa tjänster 2 1 6 2 483 t ende a lerade vriga kostnader 3 786 4 3 ans a nin s rden

a ri a e terna ostnader 7

Ingående avskrivningar -3 061 -2 122 Ar oden till re isions ola Årets avskrivningar - 72 - 3 Revisionsuppdrag 476 531 t ende a lerade Skatterådgivning 403 275 a s ri nin ar vrig rådgivning 705 - t ende o rt rde

a ar oden

Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den ot örut etalda kostnader och upplupna intäkter lagstadgade revisionen a i a e o i sen a s ronor

pplupna fondavgifter 57 88 46 374 ot Ränteintäkter och liknande vriga interimsfordringar 8 2 6 837 a i a e o i sen a s ronor r t etalda ostnader o

l na int ter 7 7

Realiserat resultat försäljning värdepapper - 1 511 Valutakursvinster - -

a r nteint ter o li nande ot vriga fordringar

a i a e o i sen a s ronor Avyttring av investering i Kammarkollegiets Företagsobligationskonsortiet FR Skattefordran 3 151 2 556

ot Räntekostnader och liknande

a i a e o i sen a s ronor

Räntekostnader -850 -215 Valutakursförluster -406 -74

a r nte ostnader o li nande

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

ot Upplupna kostnader och förut etalda intäkter ot ngsiktiga värdepappersinnehav

a i a e o i sen a s ronor a i a e o i sen a s ronor

pplupna personalkostnader 5 38 5 322 Ingående anskaffningsvärde - 253 1 2 pplupna kostnader externa Anskaffningar - förvaltare och depåbank 8 7 28 871 Återföring nedskrivningar - 80 Skatteskuld 3 654 3 125 edskrivningar - - Försäljningar - 253 272 vriga interimsskulder 3 756 4 174 Utg ende anskaffningsvärde

a l na ostnader

o r t etalda int ter 77 Avyttrat investeringen i Kammarkollegiets Företagsobligationskonsortiet FR under 2020

Stockholm den 10 februari 2022

Per Frennberg Emma Ihre Susanne Ekblom Ordförande Vice ordförande

Tonika Hirdman Magnus Vesterlund Roine Vestman

Mikaela Valtersson Anders Wihlborn

Richard Gröttheim Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 februari 2022

Helena Kaiser de Carolis Peter Nilsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

Revisions er e sen avser en s n i a a s a a e rsre ovisnin en r n e on en o r en o ia av en revisions er e se so na es en

Revisionsberättelse

För Sjunde AP-fonden org nr 802406-2302

Rapport om rsredovisningen

Uttalande

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjunde AP-fonden för år 2021

nligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med ag (2000:1 2) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sjunde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar Vi är oberoende i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder Styrelsen och den verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och den verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten De upplyser när så är tillämpligt om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen Dessutom utför vi följande moment:

Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi förfalskning avsiktliga utelämnanden felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll

Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen

Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar

Bilaga 8

AP7 Års- och hållbarhetsredovisning 2021

Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen Vi prövar med grund i de inhämtade revisionsbevisen om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller om sådana upplysningar är otillräckliga modifiera uttalandet om årsredovisningen Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten

Vi utvärderar den övergripande presentationen strukturen och innehållet i årsredovisningen däribland upplysningarna och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalande

töver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjunde AP-fonden förvaltar Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av Sjunde AP-fonden för 2021

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar Vi är oberoende i förhållande till Sjunde AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden

Styrelsens och den verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder

Styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens angelägenheter Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma fondens ekonomiska situation och att tillse att fondens organisation är utformad så att bokföringen medelsförvaltningen och fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen och därmed vårt uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2021

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Sjunde AP-fonden situation Vi går igenom och prövar fattade beslut beslutsunderlag vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen

Stockholm den 11 februari 2022

Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av Regeringen Förordnad av Regeringen

Bilaga 9

Utvärdering av

AP-fondernas

verksamhet 2021

F inansd epar t ement et Mar s 2 0 2 2

Bilaga 9

Förkortningar och begrepp

A L M A sset L iab il it y Mod el l ing A P G A l g emene P ensioen G r oep CA P M Capit al A sset P r icing Mod el CI O Ch ief I nv est ment O f f icer CO 2 e Kol d iox id ek v iv al ent er CP P I B Canad a P ension P l an I nv est ment B oar d D N P D ynamisk nor mal por t f ö l j E S G E nv ir onment al , S ocial , and Cor por at e G ov er nance E U R E u r o MR Mä nsk l ig a r ä t t ig h et er MS CI Mor g an S t anl ey Capit al I nt er nat ional P A B P ar is A l ig ned B ench mar k P A I I P ar is A l ig ned I nv est ment I nit iat iv e S E K S v ensk a k r onor S S A S emi S t r at eg ic A l l ocat ion S Å F A S t at ens Å r sk u l l sf ö r v al t ning T A A T act ical A sset A l l ocat ion T N F D T ask F or ce on N at u r e- r el at ed F inancial D iscl osu r es T P I T r ansit ion P at h w ay I nit iat iv e V aR V al u e at R isk

McKinsey & Company 1

Bilaga 9

1 Sammanfattning och rekommendationer

McKinsey & Company h ar f å t t u ppd r ag et at t g enomf ö r a d en å r l ig a u t v ä r d er ing en av A P - f ond er nas v er k samh et 2 0 2 1. Å r et s u t v ä r d er ing ink l u d er ar en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing samt et t t il l ä g g su ppd r ag om f ond er nas av k ast ning små l .

D et t a k apit el ä r ind el at i t r e d el ar :

▪ S ammanf at t ning av d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en ( F ö r st a t il l S j u nd e A P - f ond en)

▪ S ammanf at t ning av t il l ä g g su ppd r ag et om f ond er nas av k ast ning små l ( F ö r st a t il l S j ä t t e A P f ond en)

▪ R ek ommend at ioner b aser at på å r et s u t v ä r d er ing

1.1 Gru ndlä ggande u tv ä rdering

N ed an sammanf at t as d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en i t r e d el ar : F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na, S j ä t t e A P - f ond en och S j u nd e A P - f ond en.

1.1.1 F örsta till F j ä rde AP- fonderna 20 12 – 20 21

U ppd r a g

F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er nas u ppd r ag ä r at t f ö r v al t a f ond med l en så at t d e b l ir t il l st ö r st a mö j l ig a nyt t a f ö r f ö r sä k r ing en av ink omst g r u nd ad å l d er spension. D en t ot al a r isk niv å n i f ond er nas pl acer ing ar sk a v ar a l å g . F ond med l en sk a, v id v al d r isk niv å , pl acer as så at t en l å ng sik t ig t h ö g av k ast ning k an u ppnå s. 1 I t il l ä g g sk a f ond er na, enl ig t u ppd r ag et , int e t a nä r ing s- el l er ek onomisk pol it isk h ä nsyn. 2 D essu t om sk a F ö r st a t il l F j ä r d e A P - fonderna ” fö rv alta fondmedlen på ett fö redö mligt sä tt genom ansv arsfulla inv esteringar och ansv arsfullt ä gande. V id fö rv altningen ska sä rskild v ikt fä stas v id h ur en h å llb ar utv eckling kan frä mjas utan att det gö rs av kall på må let i § 1 ”. 3

A v k a s tn i n g o c h m å l uppf y l l e l s e

F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na h ad e u nd er 2 0 2 1 en h ist or isk t h ö g av k ast ning , d r iv et av st ar k mar k nad su t v eck l ing . T r e av f yr a f ond er h ar pr est er at d en h ö g st a av k ast ning en u nd er d en u ppmä t t a t id sper iod en ( 2 0 0 1 – 2 0 2 1) . T ot al t h ar f ond er nas sammant ag na por t f ö l j ö k at i v ä r d e med cir k a 19 , 1 pr ocent , el l er cir k a 3 16 mil j ar d er k r onor , u nd er 2 0 2 1.

F ond er nas av k ast ning h ar ö v er st ig it ink omst ind ex et s u t v eck l ing , som u t t r yck er u t v eck l ing en i pensionsu t b et al ning ar , sed an st ar t . S ammant ag et ö v er st ig er ö v er av k ast ning en mer ä n 1 0 0 0 mil j ar d er k r onor . B u f f er t k apit al et som f ö r v al t as av f ond er na u t g j or d e v id sl u t et av 2 0 2 1 17 , 9 pr ocent av ink omst pensionssyst emet s t il l g å ng ar , v il k et ä r h ä nf ö r l ig t t il l d en h ö g r e v ä r d eu t v eck l ing en i A P - f ond er na i f ö r h å l l and e t il l ink omst ind ex d å net t of l ö d et f r å n f ond er na t il l pensionssyst emet sammant ag et v ar it neg at iv t sed an st ar t en 2 0 0 1. D et t a h ar b id r ag it t il l at t pensionssyst emet id ag st å r st ar k ar e ä n v id mil l enniesk if t et , v il k et r ef l ek t er as i b al anst al et s ö k ning f r å n 1, 0 3 t il l 1, 12 . Ö k ning en i b al anst al et h ar minsk at r isk en f ö r at t d en så k al l ad e ’ b r omsen ’ , en ned j u st er ing i u t b et al d a pensioner t il l f ö l j d av u nd er sk ot t , sl å r t il l i syst emet .

1 L ag en om al l mä nna pensionsf ond er ( 2 0 0 0 : 19 2 ) k apit el 4 , 1§ . 2 P r oposit ionen om A P - f ond en i d et r ef or mer ad e pensionssyst emet ( 19 9 9 / 2 0 0 0 : 4 6 ) . 3 L ag om al l mä nna pensionsf ond er ( 2 0 0 0 : 19 2 ) Kapit el 4 § 1a. Må l et i § 1 ä r at t F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er nas u ppd r ag ä r at t f ö r v al t a f ond med l en så at t d e b l ir t il l st ö r st a mö j l ig a nyt t a f ö r f ö r sä k r ing en av ink omst g r u nd ad å l d er spension. D en t ot al a r isk niv å n i f ond er nas pl acer ing ar sk a v ar a l å g . F ond med l en sk a, v id v al d r isk niv å , pl acer as så at t en l å ng sik t ig t h ö g av k ast ning k an u ppnå s.

McKinsey & Company 2

Bilaga 9

E n u t v ä r d er ing av f ond er nas g enomsnit t l ig a å r l ig a av k ast ning ef t er k ost nad er v isar at t samt l ig a f ond er h ar nå t t sina l å ng sik t ig a av k ast ning små l 4 på 1- , 5- och 10 å r s sik t , och ä v en sed an st ar t en av mä t per iod en, d et v il l sä g a d en 1 j u l i 2 0 0 1 ( se B il d 1) .

B ild 1 – Av k astning och målsä ttning 20 0 1 – 20 21, F örsta till F j ä rde AP- fonderna

K ä lla: F ö rsta till F jä rde AP- fonderna. A k t ier pl acer ad e i g l ob al a mar k nad er ( ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er ) st od f ö r d et st ö r st a av k ast ning sb id r ag et f ö r F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na u nd er 2 0 2 1, cir k a 6 – 7 pr ocent enh et er , f ö l j t av al t er nat iv a t il l g å ng ar 5 ( cir k a 6 – 7 pr ocent enh et er ) och sv ensk a ak t ier ( cir k a 4 – 5 pr ocent enh et er ) .

P o r tf ö l j e n s s a m m a n s ä ttn i n g o c h f ö r ä n d r i n g a r i po r tf ö l j e n

2 0 0 1 och framå t

F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er nas ag g r eg er ad e k apit al al l ok er ing , mä t t som d en g enomsnit t l ig a al l ok er ing en u nd er r espek t iv e å r , h ar g enomg å t t b et yd and e f ö r ä nd r ing ar sed an st ar t en 2 0 0 1. F ond er na h ar ö k at sin al l ok er ing t il l al t er nat iv a t il l g å ng ar f r å n t r e pr ocent av d et f ö r v al t ad e k apit al et å r 2 0 0 1 t il l 2 5 pr ocent å r 2 0 2 1. A l l ok er ing en t il l r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar h ar minsk at f r å n 3 8 t il l 2 7 pr ocent u nd er mot sv ar and e t id sper iod . A nd el en sv ensk a ak t ier h ar minsk at f r å n 19 pr ocent å r 2 0 0 1 t il l 14 pr ocent av d et f ö r v al t ad e k apit al et u nd er 2 0 2 1 ( se B il d 2 ned an) . A nd el en ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er h ar ö k at f r å n en pr ocent 2 0 0 1 t il l sj u pr ocent 2 0 2 1 6 .

4 A nd r a A P - fonden använder sig av ”avkastningsförväntan” i stället för ”avkastningsmål. Mer om detta i tilläggsuppdraget som r ed ov isas som separ at b il ag a. 5 A v ser t il l g å ng ar som ej k l assas som r ä nt or el l er ak t ier . V il k a t il l g å ng ssl ag som ink l u d er as i d ef init ionen v ar ier ar d el v is mel l an f ond er na, men av ser i h u v u d sak b l and annat f ast ig h et er , sk og och j or d b r u k , inf r ast r u k t u r , r isk k apit al . 6 A nd el en ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er v ar som h ö g st 2 0 2 0 med 9 pr ocent .

McKinsey & Company 3

Bilaga 9

B ild 2 – F ak tisk tillgångsallok ering 20 0 1 – 20 21, F örsta till F j ä rde AP- fonderna

K ä lla: F ö rsta till F jä rde AP- fonderna. Å ret 2 0 2 1

U nd er 2 0 2 1 h ar d en st ö r st a f ö r ä nd r ing en i t il l g å ng sal l ok er ing v ar it mot g l ob al a ak t ier ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er , som ö k at med t r e pr ocent enh et er och nu u t g ö r 2 7 pr ocent av d e saml ad e por t f ö l j er na, se B il d 2 ov an. R ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar 2 0 2 1 j ä mf ö r t med 2 0 2 0 h ar minsk at med t r e pr ocent enh et er t il l 2 7 pr ocent , och ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er h ar minsk at med t v å pr ocent enh et er t il l sj u pr ocent . S ammant ag et ö k ad e ak t ier f r å n 4 6 pr ocent 2 0 2 0 t il l 4 8 pr ocent av inneh av et 2 0 2 1, t il l st or d el t il l f ö l j d av ak t iemar k nad er nas r el at iv t st ar k ar e u t v eck l ing , men ä v en som en k onsek v ens av st r at eg isk a b esl u t . A nd el en al t er nat iv a t il l g å ng ar ä r i st or t of ö r ä nd r ad och u ppg å r t il l omk r ing 2 5 pr ocent i l inj e med 2 0 19 å r s niv å er .

E n j ä mf ö r el se v isar sk il l nad er mel l an f ond er nas t il l g å ng sal l ok er ing , se B il d 2 ov an. T il l ex empel h ad e F j ä r d e A P - f ond en per d en 3 1 d ecemb er 2 0 2 1 55 pr ocent av sit t k apit al inv est er at i not er ad e ak t ier , v ar av 3 2 pr ocent i not er ad e g l ob al a ak t ier ( ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er ) . S om j ä mf ö r el se h ar d e t r e and r a f ond er na mel l an 4 2 och 52 pr ocent av k apit al et inv est er at i not er ad e ak t ier , v ar av 2 3 t il l 3 0 pr ocent i not er ad e g l ob al a ak t ier ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er .

D et f inns ä v en sk il l nad er v ad g ä l l er f ond er nas al l ok er ing t il l al t er nat iv a t il l g å ng ar , d ä r A nd r a A P - f ond en h ar h ö g st and el med omk r ing 3 0 pr ocent , med an F j ä r d e A P - f ond en h ar l ä g st and el med cir k a 17 pr ocent . A P - fonderna har olika definitioner av vilka tillgångar som klassificeras som ’alternativa’, varför al l ok er ing en int e ä r h el t j ä mf ö r b ar . G emensamt ä r b l and annat at t ak t ier i onot er ad e b ol ag ( pr iv at e eq u it y) , inf r ast r u k t u r samt f ast ig h et er k l assif icer as som ’ al t er nat iv a t il l g å ng ar ’ .

I llikv ida tillgå ngar 2 0 1 2 – 2 0 2 1

F ond er nas al l ok er ing t il l illikv ida t il l g å ng ar h ar ö k at u nd er per iod en 2 0 12 – 2 0 2 1. A P - f ond er nas mö j l ig h et at t inv est er a i il l ik v id a t il l g å ng ar u ppg å r sed an 2 0 2 0 t il l max imal t 4 0 pr ocent av d et f ö r v al t ad e k apit al et . 7 B eg r eppet il l ik v id a t il l g å ng ar inf ö r d es d å i l ag t ex t f ö r f ö r st a g å ng en, och f ond er na ant og u nd er 2 0 2 0 en g emensam d ef init ion av il l ik v id a t il l g å ng ar . D ef init ionen omf at t ar b l and annat onot er ad e inneh av i r isk k apit al f ond er , f ast ig h et er , sk og och inf r ast r u k t u r . D et inneb ä r at t en maj or it et av t il l g å ng ar na inom k at eg or in ’ al t er nat iv a tillgångar’ ock så k l assif icer as som il l ik v id a. E t t u nd ant ag ä r ak t ier i f ast ig h et sb ol ag ,

7 S e 4 k ap. § 5 L ag ( 2 0 0 0 : 19 2 ) om al l mä nna pensionsf ond er .

McKinsey & Company 4

Bilaga 9

som av v issa f ond er k l assificeras som ’fastigheter’ och därmed en alternativ tillgång trots att de är b ö r snot er ad e.

A nd el en il l ik v id a t il l g å ng ar av t ot al t f ond k apit al f ö r F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na h ar ö k at med 10 pr ocent enh et er , f r å n 13 pr ocent å r 2 0 12 t il l 2 3 pr ocent å r 2 0 2 1 ( se B il d 3 ned an) . A nd el en v ar ier ar mel l an 17 pr ocent ( F j ä r d e A P - f ond en) och 2 7 pr ocent ( T r ed j e A P - f ond en) av t ot al t f ond k apit al inv est er at i il l ik v id a t il l g å ng ar , j ä mf ö r t med d en t il l å t na al l ok er ing en om max imal t 4 0 pr ocent .

B ild 3 – F ördelning av illik v ida tillgångar 20 12 – 20 21, F örsta till F j ä rde AP- fonderna

K ä lla: F ö rsta till F jä rde AP- fonderna.

H å l l b a r h e ts a r b e te 2 0 2 1

Å r et s u t v ä r d er ing av A P - f ond er nas h å l l b ar h et sar b et e f ok u ser ar på f ö r ä nd r ing ar u nd er 2 0 2 1. D ir ek t j ä mf ö r b ar h et mel l an f ond er na ä r d ock u t manand e ef t er som må l inr ik t ning och ä v en r ed ov isning sk il j er sig å t . E n f ö r d j u pad anal ys av f ond er nas h å l l b ar h et sar b et e g enomf ö r d es i samb and med 2 0 19 å r s u t v ä r d er ing av A P - f ond er na.

A k ti v i te te r o c h f o k us

F ond er na h ar u nd er å r et f or t sat t sit t h å l l b ar h et sar b et e g enom at t b l and annat u t v eck l a r ed ov isning och må l sä t t ning ar . F ö r st a, T r ed j e och F j ä r d e A P - f ond er na h ar t il l ex empel ant ag it nya pol icyer och st r at eg ier på h å l l b ar h et somr å d et . D et t a inneb ä r at t nya el l er f ö r ä nd r ad e må l sä t t ning ar t r ä d er i k r af t 2 0 2 2 . 8 A nd r a A P - f ond en ant og nya pol icyer och st r at eg ier u nd er å r et d essf ö r innan, 2 0 2 0 . Må l sä t t ning ar na ä r i st or t of ö r ä nd r ad e u nd er 2 0 2 1, med v issa r ev id er ing ar . Kl imat och ä g ar st yr ning ä r f or t sat t h ö g t pr ior it er ad e omr å d en, men social a f r å g or ink l u siv e mä nsk l ig a r ä t t ig h et er f r amh ä v s al l t mer . T il l ex empel h ar A nd r a A P - f ond en h ar mä nsk l ig a r ä t t ig h et er som et t u t t al at f ok u somr å d e sed an nå g r a å r . S amt l ig a f ond er ink or por er ar mil j ö - och k l imat r el at er ad e u t v ä r d er ing ar i d en or d inar ie inv est er ing sv er k samh et en.

S e T ab el l 1 ned an f ö r en k or t f at t ad ö v er sik t av seend e f ond er nas r espek t iv e f ok u somr å d en samt f ö r ä nd r ad e må l sä t t ning ar . F ok u somr å d en av ser t emat isk a omr å d en inom h å l l b ar h et som id ent if ier at s som speciel l t v ik t ig a. V er k samh et en som sk er inom d essa f ok u somr å d en v ar ier ar nå g ot mel l an f ond er na, men g emensamt ä r u t v eck l ing sar b et en el l er f ö r d j u pning spr oj ek t som syf t ar t il l k u nsk apsu t v eck l ing samt at t st ä r k a f ond ens ö v er g r ipand e h å l l b ar h et sar b et e, som ä v en sk er u t anf ö r d e

8 V id ar e h ar A nd r a A P - f ond en på b ö r j at et t ar b et e med at t u t v eck l a mä t met od er , anal yser och h and l ing spl aner f ö r k l imat r esil iens.

McKinsey & Company 5

Bilaga 9

speciel l t f r aml yf t a f ok u somr å d ena. T ab el l en g er end ast en ö v er b l ick ö v er f ond er nas t emat isk a f ok u somr å d en och ev ent u el l a st ö r r e f ö r ä nd r ing ar i må l sä t t ning ar u nd er d et g å ng a å r et , och b ö r int e t ol k as som en v ä r d er ing av d er as inneh å l l el l er l ä mpl ig h et .

T ab ell 1 - F ok u sområden och förä ndrade målsä ttningar 20 21, F örsta till F j ä rde AP- fonderna

F ok u sområden 20 21 F örä ndrade målsä ttningar u nder 20 21

A P 1 Kl imat , Ä g ar st yr ning , I ng a nya må l u nd er 2 0 2 1 R esu r sef f ek t iv it et

A P 2 Kl imat , Ä g ar st yr ning , S ex nya el l er ä nd r ad e må l , r ö r and e mä nsk l ig a r ä t t ig h et er , Må ng f al d , Mä nsk l ig a b iol og isk må ng f al d , och r ed ov isning av h å l l b ar h et sef f ek t er r ä t t ig h et er

A P 3 Kl imat och mil j ö , N y h å l l b ar h et spol icy med l å ng sik t ig a må l k oppl ad e t il l k l imat Ä g ar st yr ning sf r å g or , S ocial t och b iol og isk må ng f al d b esl u t ad es u nd er 2 0 2 1 ansv ar

A P 4 Kl imat och Mil j ö , Ä g ar st yr ning I ng a nya må l u nd er 2 0 2 1

K ä lla: F ö rsta till F jä rde AP- fonderna.

M å l uppf y l l e l s e o c h r e s ul ta t

F ond er na h ar i st or u t st r ä ck ning nå t t sina h å l l b ar h et små l u nd er 2 0 2 1. S om nä mnt s ov an ä r d et av f l er a anl ed ning ar d ock u t manand e at t g ö r a en j ä mf ö r el se av må l u ppf yl l el se mel l an f ond er na. D el s sk il j er sig ant al et må l , ex empel v is mel l an f em och 3 0 , må l ens inneh å l l , och v id ar e h ar må l en ol ik a t id sh or isont . D ä r t il l r epr esent er ar ’ b r ist and e ’ må l u ppf yl l el se ib l and h ö g t st ä l l d a må l , d et v il l sä g a d e f ak t isk a u t f al l en k an v ar a g od a men l ä g r e ä n d et eg na f ast st ä l l d a må l et . Må l b ö r d ä r f ö r u t v ä r d er as på ind iv id u el l b asis, och nä r mar e b esk r iv ning ar å t er f inns l ä ng r e ned i r appor t en u nd er av snit t en f ö r r espek t iv e f ond ( se k apit el 4 och f r amå t ) .

R ik sr ev isionen g r ansk ad e A P - f ond er nas h å l l b ar h et sar b et e och pu b l icer ad e en g r ansk ning sr appor t u nd er 2 0 2 1. G r ansk ning en v isad e at t A P - f ond er nas h å l l b ar h et sar b et e ä r ä nd amå l senl ig t i f ö r h å l l and e t il l d er as r espek t iv e u ppd r ag 9 . R ik sr ev isionen pek ad e d ock på at t å t g ä r d er b ö r v id t as f ö r at t d e f ö r v al t ad e f ond med l en yt t er l ig ar e sk a f r ä mj a r ik sd ag ens må l och int ent ioner om en h å l l b ar u t v eck l ing och f ö r at t st ä r k a u ppf ö l j ning en av d et t a. S om sv ar på d enna g r ansk ning sr appor t u t v eck l ad e A P - f ond er na u nd er 2 0 2 1 samor d nad r appor t er ing och nyck el t al v ad g ä l l er E t ik r å d et s ar b et e med mil j ö - , social a och b ol ag sst yr ning sf r å g or samt g emensamma nyck el t al f ö r f ond er nas ar b et e med ä g ar st yr ning .

D en por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et en ä r et t må t t på d e u nd er l ig g and e por t f ö l j b ol ag ens r espek t iv e k ol d iox id int ensit et , et t f ö r et ag s k ol d iox id u t sl ä pp i f ö r h å l l and e t il l d ess omsä t t ning , v ik t at b aser at på r espek t iv e b ol ag s and el av por t f ö l j en. Må t t et ä r v ä l et ab l er at , och r ef l ek t er ar por t f ö l j ens ex poner ing mot f ö r et ag som g ener er ar k ol d iox id u t sl ä pp. D en por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et en sj ö nk f ö r F ö r st a, A nd r a och F j ä r d e A P - f ond er na u nd er 2 0 2 1. T r ed j e A P - f ond ens por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et st eg ( f ond por t f ö l j ens t ot al a k ol d iox id av t r yck minsk ad e d ock med cir k a 18 pr ocent ) . Ö k ning ar i d en por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et en k an sk e t il l f ö l j d av f ö r ä nd r ad por t f ö l j mix , t il l ex empel g enom ö k ad k apit al al l ok er ing t il l b ol ag med st or a u t sl ä pp, el l er st ig and e u t sl ä ppsint ensit et f ö r k v ar v ar and e b ol ag i por t f ö l j en ( se B il d 4 ) . D e u nd er l ig g and e f ö r et ag ens k ol d iox id int ensit et mä t s i f ö r h å l l and e t il l d ess omsä t t ning . D et inneb ä r at t en st ig and e k ol d iox id int ensit et k an h ä r st amma b å d e i f ak t isk t ö k ad e u t sl ä pp f r å n b ol ag ens v er k samh et och f al l and e omsä t t ning .

9 S e S k r . 2 0 2 1/ 2 2 : 54 , R ik sr ev isionens r appor t om A P - f ond er nas h å l l b ar h et sar b et e.

McKinsey & Company 6

Bilaga 9

B ild 4 – Portfölj v ik tad k oldiox idintensitet, F örsta till F j ä rde AP- fonderna, 20 21

K ä lla: F ö rsta till F jä rde AP- fonderna.

S a m a r b e te m e l l a n f o n d e r n a på h å l l b a r h e ts o m r å d e t

A P - f ond er nas E t ik r å d ä r et t samv er k ansor g an mel l an F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na f ö r at t g emensamt på v er k a f ö r et ag t il l et t h å l l b ar t v ä r d esk apand e och t il l t r anspar ent r appor t er ing . U nd er 2 0 2 1 h ar E t ik r å d et v ar it inv ol v er ad e i å t t a f ö r eb yg g and e pr oj ek t . D e omf at t ar b l and annat sä k er h et i g r u v or s av f al l sd ammar , t ech - b ol ag och mä nsk l ig a r ä t t ig h et er samt omst ä l l ning i u t sl ä ppst u ng a b r ansch er . F ond er na h ar g emensamt inl et t en ö v er syn av E t ik r å d et , f ö r at t u ppd at er a u ppd r ag et t il l d ag ens b eh ov och f ö r u t sä t t ning ar , f ö r at t k u nna sä k r a ä nnu b ä t t r e samor d nat ar b et e inom h å l l b ar h et sar b et et . A r b et et k ommer at t f or t sä t t a u nd er 2 0 2 2 .

1.1.2 S j ä tte AP- fonden 19 9 7 – 20 21

U ppd r a g

S j ä t t e A P - f ond en sk il j er sig f r å n d e and r a f yr a b u f f er t f ond er na i f l er a av seend en, b l and annat g enom at t f ond en f r ä mst g enomf ö r onot er ad e inv est er ing ar och at t f ond en ä r st ä ng d , u t an in- och u t f l ö d en f r å n pensionssyst emet .

A v k a s tn i n g o c h m å l uppf y l l e l s e

S j ä t t e A P - f ond en u ppnå d d e u nd er 2 0 2 1 d en h ö g st a av k ast ning en sed an st ar t en 19 9 7 , 4 9 , 1 pr ocent ef t er k ost nad er el l er 2 2 , 2 mil j ar d er k r onor . F ond ens g enomsnit t l ig a å r l ig a av k ast ning sed an st ar t en 19 9 7 ä r 7 , 7 pr ocent . F ond en h ar u nd er 2 0 2 1 ö v er t r ä f f at sit t av k ast ning små l ö v er 5 å r ( men ä v en ö v er 10 å r ) , et t ind ex k onst r u er at av 9 0 pr ocent Burgiss All ( et t g l ob al t mar k nad sind ex f ö r r isk k apit al ) , och 10 pr ocent O MR X T - B il l ( et t ind ex f ö r st at ssk u l d v ä x l ar ) . Må l et ant og s u nd er 2 0 2 1, och er sä t t er t id ig ar e må l ind ex , ä v en f ö r h ist or isk a j ä mf ö r el ser .

F ond ens inv est er ing sv er k samh et k at eg or iser as inom B u you t , V ent u r e / G r ow t h , och S econd ar y. R ed ov isning en av seg ment en V ent u r e / G r ow t h och S econd ar y 10 ä r ny f ö r 2 0 2 1, och et t r esu l t at av d en omor g aniser ing av inv est er ing sv er k samh et en som g enomf ö r d es u nd er 2 0 2 0 . B u you t - seg ment et , som omf at t ar 7 1, 5 pr ocent av f ond ens f ö r v al t ad e k apit al 11 , st od f ö r d et st ö r st a r esu l t at b id r ag et . Coinv est er ing ar inom B u you t - seg ment et b id r og med et t posit iv t r esu l t at om 8 , 8 mil j ar d er k r onor , och f ond -

10 Buyout av ser inv est er ing ar i mog na b ol ag , ä v en b enä mnt som l ar g e och mid cap. V enture / Grow th av ser inv est er ing ar i b ol ag i t id ig u t v eck l ing s- och t il l v ä x t f as, och h ar en r el at iv t h ö g r e r isk niv å . S econdary av ser and r ah and sh and el med av and r a inv est er ar e r ed an ing å ng na inv est er ing sav t al . 11 V id 3 1 d ecemb er 2 0 2 1.

McKinsey & Company 7

Bilaga 9

inv est er ing ar inom B u you t med 7 , 9 mil j ar d er . V ent u r e / G r ow t h v ar d et seg ment som pr est er ad e h ö g st r el at iv av k ast ning u nd er 2 0 2 1, cir k a 110 pr ocent , v il k et mot sv ar ar et t r esu l t at på 4 , 3 mil j ar d er k r onor .

P o r tf ö l j e n s s a m m a n s ä ttn i n g o c h f ö r ä n d r i n g a r i po r tf ö l j e n

F ond ens k apit al u ppg ick v id u t g å ng en av 2 0 2 1 t il l 6 7 mil j ar d er k r onor . A v d et t a u t g j or d es 7 1, 5 pr ocent av inv est er ing ar inom B u you t - seg ment et 12 , 12 , 5 pr ocent inom V ent u r e / G r ow t h och 3 , 4 pr ocent inom S econd ar y.

D å f ond ens inv est er ing ar u t esl u t and e sk er inom onot er ad e t il l g å ng ar , k r ä v s ä v en en l ik v id it et spor t f ö l j f ö r at t mö j l ig g ö r a f or t sat t a inv est er ing ar . D en u ppg ick t il l 12 , 7 pr ocent av S j ä t t e A P - f ond ens t ot al a por t f ö l j v id 3 1 d ecemb er 2 0 2 1, en minsk ning f r å n 13 , 4 pr ocent v id sl u t et av 2 0 2 0 .

H å l l b a r h e ts a r b e te 2 0 2 1

F ond en h ar u nd er 2 0 2 1 h af t f or t sat t f ok u s på h å l l b ar h et sf r å g or . A r b et et b er ö r samt l ig a omr å d en inom E S G . F ond en ar b et ar ä v en med sä r sk il d a f ok u somr å d en inom h å l l b ar h et , v il k a id ent if ier at s t v ä r s inv est er ing sv er k samh et en. U t ö v er d et l ö pand e ar b et et med g r ansk ning och u ppf ö l j ning , som sk er inom r amen f ö r inv est er ing spr ocessen, h ar f ond en g enomf ö r t f l er a f ö r ä nd r ing ar . D et ink l u d er ar b l and annat at t f ond en ant ag it Mä nsk l ig a r ä t t ig h et er som et t t r ed j e f ok u somr å d e ( u t ö v er Kl imat samt j ä mst ä l l d h et och må ng f al d ) , ansl u t it sig t il l I nitiativ e C limat I nternational och E S G D ata C onv ergence Project , t v å int er nat ionel l a samar b et en mel l an P r iv at e E q u it y- ak t ö r er r ö r and e h å l l b ar h et , samt g enomf ö r t nyr ek r yt er ing ar på h å l l b ar h et somr å d et .

S e T ab el l 2 ned an f ö r en ö v er sik t av f ok u somr å d en och r ev id er ad e må l sä t t ning ar 2 0 2 1.

T ab ell 2 - F ok u sområden och förä ndrade målsä ttningar 20 21, S j ä tte AP- fonden

F ok u sområden 20 21 F örä ndringar målsä ttningar u nder 20 21

A P 6 Kl imat , J ä mst ä l l d h et & T v å f ö r ä nd r ad e må l r el at er ad e t il l j ä mst ä l l d h et b l and ex t er na må ng f al d , Mä nsk l ig a f ond f ö r v al t ar e t r ä d d e i k r af t 2 0 2 1. F ond en h ar ä v en u t v eck l at r ä t t ig h et er . nya må l u nd er d et g å ng na å r et som k ommer f ö l j as u pp f r å n och med 2 0 2 2 .

K ä lla: S jä tte AP- fonden. S j ä t t e A P - f ond en h ar f ö l j t u pp 11 ö v er g r ipand e må l u nd er 2 0 2 1, v ar av sex b ed ö ms av f ond en v ar a u ppf yl l d a. D e ej u ppf yl l d a må l en r ö r i st or t inv est er ing ar nas u ppmä t ning och r ed ov isning av k ol d iox id u t sl ä pp och k ar t l ä g g ning av k l imat r isk er . D å onot er ad e f ö r et ag int e h ar l ik a l å ng t g å end e k r av på r ed ov isning som b ö r snot er ad e b ol ag , ä r h å l l b ar h et sr appor t er ing g ener el l t mind r e v anl ig t f ö r ek ommand e.

12 O mf at t ar inv est er ing ar i mog na b ol ag .

McKinsey & Company 8

Bilaga 9

1.1.3 S j u nde AP- fonden 20 0 1 – 20 21

U ppd r a g

S j u nd e A P - f ond en ä r d et st at l ig a al t er nat iv et i pr emiepensionssyst emet , d ä r A P 7 S å f a ä r f ö r v al sal t er nat iv et f ö r spar ar e som av st å t t f r å n at t v ä l j a f ond er , el l er spar ar e som ak t iv t v al t et t l å ng sik t ig t pensionsspar and e i st at l ig r eg i. F ond en ar b et ar med t v å så k al l ad e b yg g st ensf ond er , A P 7 A k t ief ond och A P 7 R ä nt ef ond , som b yg g er u pp sex ol ik a pr od u k t er , v ar av A P 7 S å f a 13 ä r f ö r v al sal t er nat iv et . D e ö v r ig a f em pr od u k t er na ( l ik som A P 7 S å f a) k an v ä l j as i k onk u r r ens med pr emiepensionssyst emet s ö v r ig a omk r ing 50 0 f ond er . 14 Må l et f ö r A P 7 A k t ief ond ä r at t ö v er t r ä f f a sit t j ä mf ö r el seind ex , med an d et f ö r A P 7 R ä nt ef ond ä r at t f ö l j a sit t j ä mf ö r el seind ex . F ö r A P 7 S å f a ä r må l et at t g e en l å ng sik t ig ö v er av k ast ning i f ö r h å l l and e t il l d en st at l ig a ink omst pensionen om minst t v å pr ocent enh et er per å r samt at t u ppnå en av k ast ning som ä r minst l ik a b r a som g enomsnit t et av d e pr iv at a f ond er na inom pr emiepensionssyst emet .

A v k a s tn i n g o c h m å l uppf y l l n a d

A P 7 S å f a h ar pr est er at h ö g r e av k ast ning ä n g enomsnit t et av d e pr iv at a f ond al t er nat iv en, b å d e 2 0 2 1 och ö v er d e senast e 5 å r en. Å r 2 0 2 1 v ar av k ast ning en f ö r A P 7 S å f a 3 1, 5 pr ocent j ä mf ö r t med 2 7 , 1 pr ocent f ö r ind ex f ö r f ond r ö r el sen, ex k l u siv e A P 7 . D en g enomsnit t l ig a å r l ig a av k ast ning en f ö r A P 7 S å f a u nd er per iod en 2 0 17 t il l 2 0 2 1 v ar 15, 5 pr ocent , j ä mf ö r t med 13 , 2 pr ocent f ö r ind ex f ö r f ond r ö r el sen, ex k l u siv e A P 7 . S j u nd e A P - f ond en f ö r v al t ad e v id sl u t et av 2 0 2 1 9 6 7 mil j ar d er k r onor , mot sv ar and e cir k a 4 7 pr ocent av d en t ot al a mä ng d en k apit al i pr emiepensionssyst emet .

U nd er h el a per iod en 2 0 0 1 – 2 0 2 1 h ar S j u nd e A P - f ond ens f ö r v al sal t er nat iv 15 i g enomsnit t av k ast at 2 , 4 pr ocent mer ä n ind ex f ö r f ond r ö r el sen, ex k l u siv e A P 7 per å r ( 8 , 2 pr ocent f ö r f ö r v al sal t er nat iv et j ä mf ö r t med 5, 8 pr ocent per å r f ö r ind ex f ö r f ond r ö r el sen, ex k l u siv e A P 7 ) . E n t ypisk pr emiepensionsspar ar e som sed an 2 0 0 0 h af t sit t k apit al inv est er at h os S j u nd e A P - f ond en h ar f å t t en k apit al v ik t ad av k ast ning på 11, 6 pr ocent per å r , v il k et ä r 8 , 5 pr ocent enh et er h ö g r e ä n ink omst pensionen ( i g enomsnit t 3 , 1 pr ocent per å r ) . F ond en h ar d ä r med u ppnå t t må l et om ’ l å ng sik t ig ö v er av k ast ning i f ö r h å l l and e t il l d en st at l ig a ink omst pensionen om minst t v å pr ocent enh et er ’ per å r .

K o s tn a d e r o c h a v g i f te r

F ond en h ar f or t sat t b l and d e l ä g st a f ö r v al t ning sav g if t er na i P r emiepensionssyst emet . F ö r v al t ning sav g if t en f ö r A P 7 A k t ief ond och A P 7 R ä nt ef ond u ppg ick 2 0 2 1 t il l 0 , 0 7 5 pr ocent ( och sä nk t es t il l 0 , 0 5 pr ocent inf ö r 2 0 2 2 ) , r espek t iv e 0 , 0 4 pr ocent . D en g enomsnit t l ig a f ö r v al t ning sav g if t en h os d e omk r ing 50 0 f ond er som ing ick i pr emiepensionssyst emet i sl u t et av 2 0 2 1 v ar 0 , 2 2 pr ocent . S j u nd e A P - f ond ens f ak t isk a k ost nad er 16 som and el av k apit al u ppg ick t il l 0 , 0 4 pr ocent u nd er 2 0 2 1, j ä mf ö r t med 0 , 0 5 pr ocent 2 0 2 0 .

H å l l b a r h e ts a r b e te 2 0 2 1

S j u nd e A P - f ond en h ar u nd er 2 0 2 1 f or t sat t u t v eck l a sit t h å l l b ar h et sar b et e. E n st or d el av S j u nd e A P f ond ens h å l l b ar h et sar b et e sk er inom r amen f ö r d et or d inar ie inv est er ing s- och st yr ning sar b et et , men d et k ompl et t er as ock så av t r e par al l el l a t r eå r ig a f ö r d j u pning st eman. T emaar b et ena syf t ar t il l at t u t v eck l a f ond ens och por t f ö l j b ol ag ens h å l l b ar h et sar b et e samt t il l at t spr id a k u nsk ap om met od er f ö r h u r inv est er ar e k an b id r a t il l ang el ä g na h å l l b ar h et sf r å g or .

13 S å f a st å r f ö r S t at ens Å r sk u l l sf ö r v al t ning sal t er nat iv . S t at ens ick ev al sal t er nat iv v ar f r am t il l maj 2 0 10 S j u nd e A P - f ond ens P r emiespar f ond . A P 7 S å f a k an ock så ak t iv t v ä l j as. 14 E nl ig t en ö v er ensk ommel se i r ik sd ag ens pensionsg r u pp k ommer ant al et f ond er i f ond v al et at t minsk a, och f ond er na k ommer at t u pph and l as. 15 P r emiespar f ond en j an 2 0 0 1- maj 2 0 10 och A P 7 S å f a maj 2 0 10 – d ecemb er 2 0 2 1. 16 F ond b ol ag et s r ö r el sek ost nad er och cou r t ag e f ö r ak t ief ond en i f ö r h å l l and e t il l t ot al t f ö r v al t at k apit al .

McKinsey & Company 9

Bilaga 9

Under 2021 avslutades temat ” H å llb ar effektmä tning ”. Syftet har varit att utveckla metoderna för att mäta samh ä l l snyt t an av så v ä l ä g ar st yr ning en som av inv est er ing ar na. G r u nd t ank en ä r at t inv est er a i l ö sning ar och sk apa v ä r d e g enom ef f ek t iv ä g ar st yr ning . U nd er 2 0 2 1 b ed r ev s ä v en t emaar b et en inom av sk og ning och klimatomställning. Vidare beslutades ett nytt tema om ” Universell ägarstyrning” .

Y t t er l ig ar e nio b ol ag h ar u t esl u t it s ur fondens investeringsuniversum (’svartlistats’) på grund av bristande h å l l b ar h et sar b et e, v il k et inneb ä r at t f ond en nu u t esl u t it t ot al t 9 3 b ol ag . F ond en h ar ock så b ed r iv it ä g ar st yr ning och på v er k ansar b et e f ö r at t st ö d j a omst ä l l ning en t il l en mer h å l l b ar ek onomi.

S e T ab el l 3 ned an f ö r en ö v er sik t av f ok u somr å d en och r ev id er ad e må l sä t t ning ar 2 0 2 1.

T ab ell 3 - F ok u sområden och förä ndrade målsä ttningar 20 21, S j u nde AP- fonden

F ok u sområden 20 21 F örä ndringar målsä ttningar u nder 20 21

A P 7 Kl imat omst ä l l ning , H å l l b ar N ya må l på k l imat omr å d et g ä l l er f r å n 2 0 2 2 och f r amå t , t il l f ö l j d ef f ek t mä t ning , A v sk og ning av S j u nd e A P - f ond ens ansl u t ning t il l P A I I

K ä lla: S junde AP- fonden.

1.2 T illä ggsu ppdrag: Analy s av F örsta – F j ä rde och S j ä tte AP-

fondernas av k astningsmål

N ed an sammanf at t as d e h u v u d sak l ig a sl u t sat ser na f r å n 2 0 2 2 å r s t il l ä g g su ppd r ag , en anal ys av f ond er nas av k ast ning små l .

1.2.1 B ak gru nd och genomförande

T il l ä g g su ppd r ag et 2 0 2 2 omf at t ar en anal ys av F ö r st a t il l F j ä r d e och S j ä t t e A P - f ond er nas av k ast ning små l , med u t g å ng spu nk t i f ond er nas l ag st ad g ad e u ppd r ag . S yf t et ä r at t sk apa t r anspar ens k r ing h u r f ond er na ar b et ar med at t d ef inier a sina av k ast ning små l samt at t g e f ö r st å el se f ö r sk il l nad er mel l an f ond er na och f ö r ä nd r ing ar ö v er t id .

U t g å ng spu nk t en f ö r t il l ä g g su ppd r ag et h ar v ar it at t b esk r iv a mer ö v er g r ipand e och pr incipiel l a sk il l nad er mel l an f ond er na. T ek nisk a d et al j er el l er d et al j er ad e pr ocessb esk r iv ning ar , h ar d ä r f ö r u t el ä mnat s.

I t il l ä g g su ppd r ag et ing å r F ö r st a t il l F j ä r d e samt S j ä t t e A P - f ond er na. D å S j ä t t e A P - f ond en ä r en st ä ng d f ond med et t annat u ppd r ag , samt et t annor l u nd a ar b et e med av k ast ning små l , g ö r s int e j ä mf ö r el ser mel l an F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na och S j ä t t e A P - f ond en.

F ö r at t g enomf ö r a anal ysen h ar et t f l er t al int er v j u er g enomf ö r t s med f ö r et r ä d ar e f r å n F ö r st a t il l F j ä r d e samt S j ä t t e A P - f ond er na, ex empel v is V D och st r at eg ich ef . V id ar e h ar så v ä l int er n som ex t er n d ok u ment at ion st u d er at s. F ö r at t f ö r st å och j ä mf ö r a h u r A P - f ond er na ar b et ar f r å n et t int er nat ionel l t per spek t iv h ar t r e l ik nand e f ond er , om ä n int e med ex ak t mot sv ar and e u ppd r ag , st u d er at s; CP P I B ( ” Canad a P ension P l an I nv est ment B oar d ” ) i Kanad a, F u t u r e F u nd i A u st r al ien och A P G ( ” A l g emene P ensioen G r oep ” ) i N ed er l ä nd er na. G iv et at t u ppd r ag en i f l er a f al l ä r så ol ik a ä r j ä mf ö r el ser emel l er t id st u nd t al s u t manand e.

I f ö r el ig g and e r appor t anv ä nd s i r eg el or d et ’ av k ast ning små l ’ . D ock b ö r på pek as at t A nd r a A P - f ond en int e h ar nå g ot av k ast ning små l , u t an at t d e i st ä l l et k ommu nicer ar en av k ast ning s fö rv ä ntan . D et t a b esk r iv s nä r mar e i av snit t 1. 2 . 2 D efinition av må l och komponenter som b ygger upp må len.

1.2.2 S lu tsatser

N ed an sl u t sat ser av ser end ast F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond en.

McKinsey & Company 10

Bilaga 9

T o l k n i n g a v uppd r a g e t o c h m å l s ä ttn i n g

E nl ig t l ag en om A P - f ond er ä r f ond er nas u ppd r ag at t f ö r v al t a f ond med l en så at t d e b l ir t il l st ö r st a mö j l ig a nyt t a f ö r ink omst pensionssyst emet . F ö r v al t ning en sk a t a sin u t g å ng spu nk t i pensionssyst emet s å t ag and e. Må l et ä r at t l å ng sik t ig t max imer a av k ast ning en i f ö r h å l l and e t il l r isk en i pl acer ing ar na. D en t ot al a r isk niv å n i f ö r v al t ning en sk a v ar a l å g , v il k et int e sk a t ol k as som et t må l at t minimer a r isk en. R isk och av k ast ning sk a t ol k as i t er mer av u t g å end e pensioner .

F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond en t ol k ar i al l t v ä sent l ig t sit t u ppd r ag samst ä mmig t . S amt l ig a f ond er t ar i sit t ar b et e u t g å ng spu nk t i at t u ppnå h ö g av k ast ning , t il l l å g r isk , med g ener at ionsneu t r al it et . 17 V id ar e t ar samt l ig a f ond er u t g å ng spu nk t i at t minsk a r isk en at t d en så k al l ad e ’ b r omsen ’ , i f or m av en au t omat isk b al anser ing d ä r pensionsu t b et al ning ar na minsk ar , sl å r t il l . D e sk il l nad er som ses i av k ast ning små l ned an b er or f ö l j ak t l ig en int e på sk il l nad er i h u r f ond er na t ol k ar u ppd r ag et på en ö v er g r ipand e niv å . Ä v en om sk il l nad er na sannol ik t int e i f ö r st a h and b er or på t ol k ning en av u ppd r ag et k an d e d ock ä nd å h a b et yd el se, t il l ex empel g enom av v ä g ning en mel l an l å ng sik t ig av k ast ning och k or t sik t ig r isk ( b r omsen) .

A v k ast ning små l en f ö r F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond en u ppg å r 2 0 2 2 t il l mel l an 3 , 5 och 4 , 5 pr ocent r eal av k ast ning per å r på l å ng sik t ( > 10 t il l 4 0 å r ) . F ö r st a och F j ä r d e A P - f ond en h ar ä v en med el f r ist ig a av k ast ning små l , på 3 pr ocent per å r ( ö v er en h or isont på 10 å r ) ( se B il d 5 ned an) . A nd r a r espek t iv e T r ed j e A P - f ond en k ommu nicer ar enb ar t l å ng f r ist ig / t av k ast ning sf ö r v ä nt an/ av k ast ning små l . A nd r a A P f ond en v ä g er i sin pr ocess d ock in at t av k ast ning en på k or t sik t k an f ö r v ä nt as av v ik a f r å n av k ast ning en på l å ng sik t , men h ar v al t at t int e k ommu nicer a en med el f r ist ig av k ast ning sf ö r v ä nt an ex t er nt .

B ild 5 – F ondernas reala av k astningsmål / av k astningsförv ä ntan, 20 22

N ot: T r ed j e A P - fonden definierar sitt mål som ”över 10 år”. De utgår från en analys av pensionssystemet och acceptabel risknivå på en 40 - å r ig h or isont . F ö r at t ant ag and en om av k ast ning ar sk a v ar a mer t il l f ö r l it l ig a d ef inier ar T r ed j e A P - f ond en sit t av k ast ning små l ö v er en > 10 - å r sh or isont . T r ed j e A P - f ond en h ar så l ed es, l ik nand e d e and r a f ond er na, en l å ng anal ysh or isont som l ig g er t il l g r u nd f ö r av k ast ning små l et , men k ommu nicer ar et t må l ö v er en k or t ar e h or isont . K ä lla: Å rsrapporter, F ö rsta till F jä rde AP- fonderna.

Ö v e r g r i pa n d e pr o c e s s f ö r a tt d e f i n i e r a a v k a s tn i n g s m å l ( e l l e r a v k a s tn i n g s f ö r v ä n ta n )

F ö r st a och T r ed j e A P - f ond en ar b et ar med r isk anal ys i f ö r st a h and . D enna r isk anal ys r esu l t er ar i en accept ab el r isk niv å f ö r b al anser ing ( d et v il l sä g a at t b r omsen sl å r t il l , se ov an) . F ond er na al l ok er ar sed an t il l g å ng ar i en, el l er f l er , por t f ö l j er som mot sv ar ar d enna r isk niv å . P or t f ö l j ens mö j l ig a av k ast ning l ig g er sed an, nå g ot f ö r enk l at , i r eg el t il l g r u nd f ö r av k ast ning små l et . F j ä r d e A P - f ond ens accept ab l a r isk niv å b est ä ms ä v en av f ö r v ä nt ad av k ast ning d å d enna ä r v ik t ig f ö r at t sä k er st ä l l a g ener at ionsneu t r al it et och sannol ik h et f ö r b al anser ing . A P 4 sö k er simu l t ant d en f ö r pensionssyst emet b ä st a k omb inat ionen av mö j l ig av k ast ning och r isk i t il l g å ng sal l ok er ing en. A nd r a A P - f ond en h ar ing en på f ö r h and d ef inier ad r isk niv å u t an r isk niv å n f ö l j er av d en v al d a por t f ö l j en, som emel l er t id ock så id ent if ier as g enom en anal ys d ä r en opt imal por t f ö l j id ent if ier as som minimer ar r isk en f ö r b al anser ing på l å ng sik t . D et samma g ä l l er

17 G ener at ionsneu t r al it et av ser at t ef t er st r ä v a d en opt imal a k omb inat ionen av f ö r v ä nt ad av k ast ning och r isk så at t pensionssyst emet l å ng sik t ig t st ä r k s u t an at t en g ener at ion g ynnas på b ek ost nad av en annan.

McKinsey & Company 11

Bilaga 9

A nd r a A P - f ond ens av k ast ning sf ö r v ä nt an, som ock så ä r en eg ensk ap h os por t f ö l j en snar ar e ä n et t må l i sig . 18

F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond en anv ä nd er så k al l ad A L M- anal ys ( Asset L iab ility M odelling ) 19 , f ö r at t d ef inier a sina l å ng sik t ig a må l , el l er i A nd r a A P - f ond ens f al l d en opt imal a st r at eg isk a por t f ö l j en och d ess av k ast ning sf ö r v ä nt an. F ond er na anv ä nd er sig av A L M med ol ik a f r ek v ens ( ex empel v is å r sv is el l er med f l er a å r s mel l anr u m) , samt med nå g ot ol ik a syf t e och met od ik .

H uv ud s a k l i g a s k i l l n a d e r m e l l a n f o n d e r n a

D et f inns et t ant al h u v u d sak l ig a sk il l nad er i h u r f ond er na d ef inier ar och ar b et ar med sina av k ast ning små l :

• T id sh or isont f ö r må l sä t t ning ( ar )

• D ef init ion av må l och k omponent er som b yg g er u pp må l en

• A nal ysmod el l och ant ag and en

T i d s h o r i s o n t f ö r m å l s ä ttn i n g ( a r )

S om k an ses i B il d 5 ov an h ar F ö r st a och F j ä r d e A P - f ond er na, tv å av k ast ning små l , et t lå ngsiktigt och et t medelfristigt må l . F ö r st a A P - f ond ens l å ng f r ist ig a må l d ef inier as g enom anal ys med f ok u s på av k ast ning sk r av , g iv et ex empel v is d emog r af ins f ö r v ä nt ad e u t v eck l ing .

F j ä r d e A P - f ond en mod el l er ar i sin l å ng sik t ig a anal ys al l a d el ar av pensionssyst emet s b al ansr ä k ning , men ink l u d er ar f ä r r e t il l g å ng ssl ag i d en l å ng sik t ig a anal ysen ä n i d en med el f r ist ig a anal ysen. 20

A nl ed ning en at t inte mod el l er a t il l g å ng ar na/ av k ast ning ar i por t f ö l j er na i st ö r r e d et al j h os F ö r st a och F j ä r d e A P - f ond en på l å ng sik t ä r at t ant ag and en om mar k nad en och av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar anses f ö r osä k r a på l å ng sik t , och d ä r med at t en så d an anal ys anses h a b eg r ä nsat mer v ä r d e.

A nd r a och T r ed j e A P - f ond en k omb iner ar anal ys av pensionssyst emet s k r av , b eh ov och mö j l ig a av k ast ning ar f r å n t il l g å ng ar g enom A L M- anal ys f ö r at t d ef inier a d et l å ng sik t ig a må l et ( el l er av k ast ning sf ö r v ä nt an) . D et t a f ö r at t anal yser a syst emet i sin h el h et samt f ö r at t f å ng a ev ent u el l a samv er k ansef f ek t er f r å n samt l ig a t il l g å ng ssl ag och d ynamik ä v en ö v er l ä ng r e t id . D ä r med k ommu nicer ar d e end ast et t l å ng f r ist ig t må l / f ö r v ä nt an u t if r å n sin saml ad e anal ys. 21

A nd r a A P - f ond en u t g å r i h u v u d sak f r å n en l å ng sik t ig h or isont om 3 0 å r . E n l å ng h or isont b ed ö ms som v ik t ig d å d et f r ä mst ä r mot sl u t et av h or isont en som d e f ö r ek ommer d emog r af isk t b et ing ad e

18 A nd r a A P - f ond en mod el l er ar i sin A L M- anal ys pensionssyst emet f ö r at t id ent if ier a d en opt imal a st r at eg isk a por t f ö l j som, g iv et l ag st ad g ad e l imit er h ar en av v ä g ning mel l an f ö r v ä nt ad av k ast ning och r isk som minimer ar f ö r v ä nt ad e f r amt id a pensionsf ö r l u st er på g r u nd av b al anser ing . A nal ysen u t mynnas så l ed es i en, f ö r pensionssyst emet , opt imal por t f ö l j snar ar e ä n et t av k ast ning små l . A nd r a A P - f ond en l yf t er ock så f r am r ol l en f ö r A L M- anal ys f ö r st r at eg iv al et g enom en av sina inv est er ing sö v er t yg el ser . 19 A L M mö j l ig g ö r saml ad anal ys av pensionssyst emet s b al ansr ä k ning på k or t och l å ng sik t . A nal ysen omf at t ar t il l g å ng ar ( pensionsav g if t er och av k ast ning f r å n A P - f ond er na) samt sk u l d er ( nu v ar and e och f r amt id a pensionsu t b et al ning ar ) . A nal ysen b est å r av en mod el l er ing som simu l er ar v il k a por t f ö l j er med ol ik a t il l g å ng ssammansä t t ning ar som b ä st sv ar ar mot f ond er nas u ppd r ag . A L M k an ä v en l ä sas u t som A sset L iab il it y M anagement el l er M atch ing. 20 O mf at t and e simu l er ing ar och scenar ioanal yser g ö r s av b al ansr ä k ning ens ol ik a d el k omponent er f ö r at t f inna d e b ä st a k omb inat ioner na av mö j l ig av k ast ning och med f ö l j and e r isk som g ö r st ö r st nyt t a f ö r pensionssyst emet . F ö r mod el l er ing en av f ond t il l g å ng ar na f ok u ser as på d e r isk pr emier som h ar st ö r st b et yd el se f ö r d en l å ng a t id sh or isont en ( och ä r r iml ig a at t mod el l er a f ö r en så l å ng t id sh or isont ) . E t t b et yd and e ar b et e g ö r s d ock f ö r at t på b ä st a sä t t par amet er sä t t a d e l å ng sik t ig a r isk pr emier som ing å r i anal ysen. N ä r d et k ommer t il l d en med el f r ist ig a t id sh or isont en anv ä nd s en mer g r anu l ä r mod el l er ing av f ond t il l g å ng ar na g enom at t d el a u pp d em i f l er t il l g å ng sk l asser ( d å d et med en med el f r ist ig t id sh or isont r ent mod el l t ek nisk t b l ir mer mening sf u l l t med en f inar e u ppd el ning av t il l g å ng ar na) . D en med el f r ist ig a t il l g å ng sal l ok er ing en b est ä ms sed an som d en por t f ö l j som ä r b ä st anpassad f ö r d enna t id sh or isont , d ä r d en l å ng sik t ig a A L M- anal ysen g er ind ik at ion om d et spann f ö r r isk niv å n som b ä st passar pensionssyst emet . 21 A P 4 mod el l er ar ock så pensionssyst emet i st or d et al j i samb and med A L M- anal ysen, d ä r A P 4 ock så l ä g g er st or f ok u s på at t f å ng a ev ent u el l a samv er k ansef f ek t er och d ynamik en ö v er al l a t id sh or isont er u pp t il l 4 0 å r .

McKinsey & Company 12

Bilaga 9

på f r est ning ar på syst emet . Ä v en and r a h or isont er , t il l ex empel 50 å r , anal yser as d ock , d å d et på ä nnu l ä ng r e sik t k an f ö r v ä nt as u ppk omma yt t er l ig ar e d emog r af isk t b et ing ad e på f r est ning ar . F ond ens l å ng sik t ig a ant ag and en och v al av st r at eg isk por t f ö l j t ar h ä nsyn t il l at t av k ast ning ar på k or t ar e sik t k an f ö r v ä nt as v ar a l ä g r e ä n på myck et l å ng sik t . F ond en h ar emel l er t id v al t at t f ok u ser a på d en l å ng sik t ig a av k ast ning sf ö r v ä nt an i sin ex t er na k ommu nik at ion och k ommu nicer ar int e nå g on med el f r ist ig av k ast ning sf ö r v ä nt an, ä v en om d et t a i pr incip sk u l l e v ar a mö j l ig t .

D e f i n i ti o n a v a v k a s tn i n g s m å l o c h k o m po n e n te r s o m b y g g e r upp m å l e n

E n b id r ag and e or sak t il l at t f ond er nas av k ast ning små l el l er - f ö r v ä nt ning ar sk il j er sig å t ä r at t d en u nd er l ig g and e l og ik en el l er d ef init ionen ä r ol ik a, som h ar ant yt t s ov an. N iv å er na ä r så l ed es int e h el t j ä mf ö r b ar a. D et f inns en sk il l nad mel l an f ond er na h u r u v id a f ö r v ä nt ning ar , må l , el l er av k ast ning sk r av anv ä nd s. D et v anl ig ast e ä r at t av k ast ning små l en u t g ö r en k omb inat ion av k r av och f ö r v ä nt an.

• E n av kastningsfö rv ä ntan speg l ar d en f ö r v ä nt ad e av k ast ning en på d en v al d a por t f ö l j en.

• E t t av kastningskrav , speg l ar v ad f r amt id ens pensionssyst em k r ä v er i f or m av av k ast ning på b u f f er t k apit al et f ö r at t pensionssyst emet s f inansiel l a st ä l l ning sk a v ar a g od , u t an at t nö d v ä nd ig t v is b eak t a d en r isk som v ar j e enh et av av k ast ning ä r f ö r k nippad med , h u r b u f f er t k apit al et samv ar ier ar med ö v r ig a d el ar av pensionssyst emet , el l er nä r i t id som syst emet b eh ö v er av k ast ning en.

• E t t av kastningsmå l k an sä t t as i r el at ion t il l ant ing en f ö r v ä nt ad av k ast ning el l er t il l k r av el l er en k omb inat ion av b å d a b er oend e på f ond ens f il osof i i f r å g an.

V id ar e f inns en sk il l nad av seend e h u r d en ak t iv a f ö r v al t ning en ink or por er as i anal ysen.

I T ab el l 4 ned an pr esent er as en ö v er sik t k r ing ing å end e k omponent er i f ond er nas r espek t iv e kommunicerade ’avkastningsmål’ . V ä r d ena inom par ent es f ö r r espek t iv e r ad su mmer ar t il l f ond ens av k ast ning små l / av k ast ning sf ö r v ä nt an.

T ab ell 4. Ö v ersik t av k omponenter som igår i fondernas respek tiv e av k astningsmål

K omponenter långsik tigt mål/ förv ä ntan K omponenter k ortsik tigt mål/ förv ä ntan

A P 1 P ensionssyst emet s av k ast ning sk r av ( 1, 8 A v k ast ning sf ö r v ä nt an på v al d st r at eg isk pr ocent ) 22 por t f ö l j ( 2 , 1 pr ocent ) U t ö k at b eh ov av av k ast ning f ö r A k t iv f ö r v al t ning ( 1 pr ocent ) g ener at ionsneu t r al it et ( 2 , 2 pr ocent )

A P 2 A v k ast ning sf ö r v ä nt an på v al d st r at eg isk por t f ö l j N / A - Med el f r ist ig a av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar ( 4 pr ocent ) ä r ink or por er ad e i l å ng sik t ig a ant ag and en, men k ommu nicer as ej ex t er nt . A k t iv f ö r v al t ning ( 0 , 5 pr ocent )

A P 3 T eor et isk t mö j l ig av k ast ning f r å n opt imal N / A por t f ö l j ( 4 pr ocent ) J u st er ing u t if r å n g enomf ö r b ar h et ( - 0 , 5 pr ocent )

22 1, 8 - ant ag and e u t if r å n P ensionsmynd ig h et ens d emog r af isk a b asscenar io.

McKinsey & Company 13

Bilaga 9

A P 4 A v k ast ning sf ö r v ä nt an 23 på en F ö r v ä nt ad av k ast ning på v al d med el f r ist ig t il l g å ng sal l ok er i ng med en risknivå ’bäst’ t il l g å ng sal l ok er ing ( cir k a 2 – 2 , 5% ) anpassad f ö r pensionssyst emet ( 2 , 8 – 2 , 9 pr ocent ) B id r ag f r å n ak t iv f ö r v al t ning som t il l sammans med av k ast ning en f r å n med el f r ist ig a A k t iv f ö r v al t ning ( 0 , 5 pr ocent ) al l ok er ing g er et t må l på 3 % r eal t .

K ä lla: F ö rsta till F jä rde AP- fonderna

A n a l y s m o d e l l o c h a n ta g a n d e n

D et f inns yt t er l ig ar e met od ol og isk a sk il l nad er mel l an f ond er na i h u r d e ar b et ar med A L M- anal ys och ing å end e ant ag and en.

F ond er na sk il j er sig å t i v il k a ing å end e antaganden som anv ä nd s i d er as anal ys av pensionssyst emet . F ö r st a, A nd r a och T r ed j e A P - f ond en anv ä nd er sig av pessimistiska scenar ier g ä l l and e d emog r af isk u t v eck l ing . A nd r a A P - f ond en k onst r u er ar et t eget pessimist isk t scenar io b aser at på st at ist ik mynd ig h et en S CB : s pessimist isk a ant ag and en, med an F ö r st a och T r ed j e A P - f ond er na u t g å r f r å n P ensionsmynd ig h et ens pessimist isk a scenar io. F j ä r d e A P - f ond en anv ä nd er sig av P ensionsmynd ig h et ens b asscenario , d å d e anser at t d et t a ä r d et mest sannol ik a scenar iot , men l å t er d et v ar ier a i A L M- anal ysen, t il l ex empel av seend e sv ag a u t f al l av seend e d emog r af i, f ö r at t se h u r d et på v er k ar por t f ö l j en.

F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond en ar b et ar ock så med ol ik a t il l g å ng ssl ag i sina A L M- anal yser . F ö r st a och F j ä r d e A P - f ond en, som b å d a h ar et t med el f r ist ig t r espek t iv e l å ng f r ist ig t må l , mod el l er ar med f ä r r e t il l g å ng ssl ag på l å ng sik t , men ink l u d er ar d est o f l er t il l g å ng ssl ag i d e med el f r ist ig a mod el l er ing ar na. T il l ex empel mod el l er ar F j ä r d e A P - f ond en enb ar t ak t ier och ob l ig at ioner i sin l å ng sik t ig a anal ys. I d e mer f r ek v ent u ppd at er ad e st r at eg isk a och oper at iv a por t f ö l j er na ink l u d er ar F j ä r d e A P - f ond en en mer omf at t and e sammansä t t ning av t il l g å ng ssl ag och ing å end e scenar ier . A nd r a och T r ed j e A P - f ond en som g ö r en saml ad A L M- anal ys på l å ng sik t , ink l u d er ar f l er t il l g å ng ssl ag ( cir k a 10 r espek t iv e cir k a 3 0 ) . A nd r a A P f ond en u t v ä r d er ar d ock sin st r at eg isk a por t f ö l j mot en enk l ar e b aspor t f ö l j , b est å end e enb ar t av ak t ier och ob l ig at ioner , som ä v en d enna t as f r am med A L M- anal ys.

V id ar e sk il j er sig ä v en met od er na f ö r at t mod el l er a av k ast ning sant ag and en, ex empel v is ol ik a f ok u s på h ist or isk av k ast ning el l er v ol at il it et . D et f inns ock så sk il l nad er av seend e ex empel v is h u r u v id a f ond er na g enomf ö r A L M- anal yser na sj ä l v a el l er med ex t er nt st ö d , samt v il k a d at a/ k ä l l or f ö r d at a som anv ä nd s. A nd r a A P - f ond en h ar ex empel v is int er nt u t v eck l at en A L M- mod el l f ö r at t st ok ast isk t simu l er a h el a ink omst pensionssyst emet s b al ansr ä k ning , med an and r a t ar ex t er n h j ä l p av k onsu l t er . S ammant ag et b id r ar al l t så et t f l er t al f ak t or er t il l av k ast ning små l ens ol ik a niv å er mel l an f ond er na.

V id ar e g enomf ö r f ond er na ol ik a t yper av mod el l er ing med yt t er l ig ar e scenar ier . T il l ex empel st r esst est ar F ö r st a A P - f ond en sin st r at eg isk a por t f ö l j med ol ik a k l imat r isk scenar ier f r å n en ex t er n l ev er ant ö r . A nd r a A P - f ond en ink l u d er ar k onsek v enser na på ek onomisk t il l v ä x t av k l imat r isk d ir ek t i sina A L M- ant ag and en, d et v il l sä g a sannol ik h et en f ö r at t P ar isav t al et int e k ommer at t u ppnå s och d e mak r oek onomisk a ef f ek t er na om så int e sk er , u t if r å n eg na mod el l er ing ar och ak ad emisk f or sk ning . F j ä r d e A P - f ond en ar b et ar med en k l imat scenar ioanal ys som f u ng er ar som inspel t il l mak r oek onomisk a scenar ier f ö r d et med el f r ist ig a må l et . T r ed j e A P - f ond en ar b et ar ä n så l ä ng e int e ex pl icit med k l imat scenar ier i sin A L Manal ys el l er som st r esst est er , men ar b et ar k onser v at iv t med ant ag and en om av k ast ning ar och l ä g r e ek onomisk t il l v ä x t , v il k et b r u k ar v ar a et t u t f al l av k l imat scenar ioanal yser .

E n av sl u t and e r ef l ek t ion ä r at t F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond en g enomf ö r sina A L M- anal yser sj ä l v st ä nd ig t , u t an t r anspar ens k r ing d e ö v r ig a f ond er nas ant ag and en och anal yser . V issa int er v j u ad e f ond f ö r et r ä d ar e i d enna u t v ä r d er ing h ar u t t r yck t at t en mö j l ig k onsek v ens av at t f ond er na int e samv er k ar k r ing ex empel v is mod el l er ing av ink omst pensionssyst emet , ä r at t f ond er na mod el l er ar med f l er a ok ä nd a par amet r ar men sk u l l e k u nna f å ö k ad pr ecision g enom ö k at samar b et e och k u nsk apsu t b yt e. A nd r a

23 A v k ast ning sf ö r v ä nt an i t ab el l en av ser en specif ik f ö r d el ning om 6 0 / 4 0 ak t ier / r ä nt or .

McKinsey & Company 14

Bilaga 9

int er v j u ad e f ö r et r ä d ar e f r å n f ond er na u nd er st r yk er i st ä l l et at t g emensamma anal yser som k an på v er k a f ond er nas al l ok er ing r isk er ar at t mot v er k a en v ik t ig må l sä t t ning med f l er a f ond er , d et v il l sä g a at t sk apa d iv er sif ier ing i cent r al a k apit al f ö r v al t ning sb esl u t , samt pek ar på at t d e A L M- anal yser som g ö r s ä r nä r a kopplade till långsiktiga avkastningsantaganden samt ’optimala’ långsiktiga tillgångsallokeringar (det vill sä g a at t d et d ä r med f inns nä r a k oppl ing ar t il l aspek t er d ä r l ag st if t ning en l ä g g er v ik t v id at t f ond er na sk a ar b et a med ob er oend e av v ar and r a) .

M å l r e v i d e r i n g

V anl ig t v is sk er ö v er syn av av k ast ning små l / av k ast ning sf ö r v ä nt an i samb and med A L M- anal ysen, men må l niv å er na k an ock så r ev id er as l ö pand e på f ö r ek ommen anl ed ning .

S amt l ig a f ond er int ar en u t t al ad k onser v at iv inst ä l l ning t il l r ev id er ing av sina av k ast ning små l f ö r at t sä k r a l å ng sik t ig h et . B il d 6 ned an v isar en t il l b ak ab l ick ö v er F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er nas l å ng sik t ig a av k ast ning små l och r ev id er ing ar av d essa, samt or sak en t il l r ev id er ing ar na u nd er per iod en 2 0 10 – 2 0 2 2 . 24 D r iv et av sä nk t a av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar samt f ö r v ä nt ad f or t sat t l å g r ä nt a h ar samt l ig a f ond er r ev id er at ned sina må l sed an 2 0 10 .

B ild 6 – F ondernas reala av k astningsmål / av k astningsförv ä ntan, 20 10 – 20 22

K ä lla: Å rsrapporter, F ö rsta till F jä rde AP- fonderna Må l r ev id er ing f ö r F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond en r esu l t er ar i r eg el int e i nå g on st ö r r e f ö r ä nd r ing i por t f ö l j sammansä t t ning u t an h ar h ist or isk t snar ar e r ef l ek t er at en f ö r ä nd r ad f ö r v ä nt an i av k ast ning f r å n d en b ef int l ig a por t f ö l j en.

I n te r n a ti o n e l l utb l i c k

I d en int er nat ionel l a u t b l ick en h ar f ond er na CP P I B i Kanad a, F u t u r e F u nd i A u st r al ien och A P G i N ed er l ä nd er na st u d er at s. D et t a d å d e ä r st or a, er k ä nd a f ond er och v anl ig t f ö r ek ommand e j ä mf ö r el sef ond er f ö r d e sv ensk a A P - f ond er na. 25 CP P I B ä r en st at l ig b u f f er t f ond och f yl l er d ä r med en l ik nand e f u nk t ion som F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na. A P G ä r , l ik som CP P I B , en av d e st ö r st a pensionsf ond er na i v ä r l d en set t t il l f ö r v al t at k apit al , men ag er ar ä v en f ö r v al t ar e å t and r a pensionsf ond er i N ed er l ä nd er na. F u t u r e F u nd ä r en st at l ig inv est er ing sf ond med syf t et at t sä k r a mö j l ig h et t il l f r amt id a pensionsu t b et al ning ar .

2 4 S om t id ig ar e nä mnt s ä r må l en int e f u l l t j ä mf ö r b ar a. T il l ex empel speg l ar d e må l / f ö r v ä nt ning ar på ol ik a t id sh or isont er . 25 F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na; S j ä t t e A P - f ond en ä r I eg ensk ap av st ä ng d f ond med f ok u s på onot er ad e inv est er ing ar int e j ä mf ö r b ar med CP P I B , F u t u r e F u nd el l er A P G .

McKinsey & Company 15

Bilaga 9

S ä r sk il t int r essant f ö r d en f ö r d j u pad e anal ysen ä r h u r d essa f ond er sä t t er sina av k ast ning små l . C PPI B på minner d el v is om d e sv ensk a A P - f ond er na i d et at t d e ä r r el at iv t f r ia at t t ol k a sit t u ppd r ag och f ast st ä l l a g r ä nsv ä r d en f ö r r isk . D ä r emot f ast st ä l l er d e int e et t ab sol u t av k ast ning små l , u t an d ef inier ar i st ä l l et en r isk apt it och en r ef er enspor t f ö l j . S ed an ar b et ar d e f ö r at t ö v er t r ä f f a r ef er enspor t f ö l j en inom r amen f ö r d en d ef inier ad e r isk apt it en. CP P I B ar b et ar så l ed es l ik nand e f l er a av A P - f ond er na med u t g å ng spu nk t i r isk anal ys, med sk il l nad en at t d e ock så k ommu nicer ar d et t a ex t er nt i st ä l l et f ö r at t k ommu nicer a et t av k ast ning små l .

F uture F und sk il j er sig i at t f ond ens av k ast ning små l b esl u t as av h u v u d mannen ( f inansd epar t ement et / f inansminist er n) .

APG f ö r v al t ar et t ant al f ond er . D essa f ond er b esl u t ar sj ä l v a, el l er i d ial og med A P G , om sina r espek t iv e r isk pr of il er och av k ast ning små l . A P G f ö r h å l l er sig sed an t il l d essa i sin f ö r v al t ning .

Y t t er l ig ar e l ik h et er mel l an d e st u d er ad e int er nat ionel l a f ond er na och A P - f ond er na ink l u d er ar :

• S amt l ig a f ond er h ar l ik nand e u ppd r ag : at t u ppnå h ö g av kastning t il l lå g risk på lå ng sikt .

• CP P I B och A P G ar b et ar b å d a med A L M- anal ys med en f r ek v ens på v ar t t r ed j e å r .

• S amt l ig a f ond er st r esst est ar sina por t f ö l j er g enom at t u t sä t t a d em f ö r ol ik a scenar ier .

• F u t u r e F u nd h ar nyl ig en sä nk t sit t av k ast ning små l på g r u nd av l ä g r e f ö r v ä nt ad av k ast ning g l ob al t .

S j ä tte A P - f o n d e n

S j ä t t e A P - f ond ens må l ä r at t f ond en, g enom sin inr ik t ning mot onot er ad e t il l g å ng ssl ag , sk a h å l l a en h ö g l å ng sik t ig av k ast ning , med en b al anser ad t ot al r isk f ö r por t f ö l j en. Må l et ä r t il l sin nat u r l å ng sik t ig t , ef t er som inv est er ing ar inom onot er ad e t il l g å ng ar b eh ö v er mä t as ö v er en l ä ng r e per iod .

Å r 2 0 2 1 ä nd r ad e S j ä t t e A P - f ond en sit t av k ast ning små l t il l at t j ä mf ö r as mot et t ind ex inneh å l l and es onot er ad e t il l g å ng ar med g l ob al ex poner ing , Burgiss AL L . S j ä t t e A P - f ond ens må l sä t t ning ä r nu at t d en g enomsnit t l ig a å r l ig a av k ast ning en ö v er en r u l l and e f emå r sper iod sk a ö v er t r ä f f a d et t a ind ex . J ä mf ö r el ser på et t å r ä r int e l ä mpl ig a at t g ö r a inom P r iv at e E q u it y på g r u nd av d e l å ng a inv est er ing sper iod er na. A v k ast ning små l et b est å r t il l 9 0 pr ocent av u t v eck l ing en av onot er ad e t il l g å ng ar samt t il l 10 pr ocent av O MR X T B I L L 26 . S j ä t t e A P - f ond en h ar ing en f ö r u t b est ä md f r ek v ens d å må l et sk a u ppd at er as, u t an d et g enomf ö r s v id b eh ov . F ond en f ö r v ä nt ar sig at t b eh å l l a d et nya må l et u nd er må ng a å r f r amå t . D et t id ig ar e må l et f ast st ä l l d es f ö r cir k a t io å r sed an. D et må l et u t g ick f r å n H and el sb ank en N or d ix A l l - S h ar e P or t f ol io I nd ex T ot al R et u r n med en r isk pr emie på 2 , 5 pr ocent f ö r onot er ad e t il l g å ng ar . P å g r u nd av d et t a må l s f ok u s på not er ad e t il l g å ng ar och ex poner ing b eg r ä nsad t il l N or d en anså g s d et u nd er en l ä ng r e t id emel l er t id int e v ar a r el ev ant som j ä mf ö r el seind ex f ö r S j ä t t e A P - f ond en.

D et u ppd at er ad e må l et syf t ar t il l at t b ä t t r e speg l a S j ä t t e A P - f ond ens u ppd r ag , b l and annat g enom at t r epr esent er a et t b r et t inv est er ing su niv er su m inom S j ä t t e A P - f ond ens pl acer ing somr å d e ( onot er ad e inv est er ing ar u t an g eog r af isk b eg r ä nsning ) , h a et t l å ng sik t ig t per spek t iv ( minst f em å r s d at a) och v ik t as med nor mal k assa om 10 pr ocent med av k ast ning sf ö r v ä nt an ( O MR X T b il l ) f ö r at t speg l a S j ä t t e A P f ond ens f ö r u t sä t t ning ar .

1.3 R ek ommendationer b aserat på årets u tv ä rdering

Å r et s u t v ä r d er ing , ink l u d er at d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en och d en f ö r d j u pad e anal ysen av f ond er nas av k ast ning små l , g er u pph ov t il l t v å r ek ommend at ioner r ik t ad e t il l A P - f ond er na.

26 O MR X T r easu r y B il l I nd ex , f ö r k or t at O MR X - T B I L L , ä r et t ind ex ö v er d e st at ssk u l d v ä x l ar som g es u t av R ik sg ä l d en.

McKinsey & Company 16

Bilaga 9

1. Ö k a transparens k ring av k astningsmålen för F örsta till F j ä rde AP- fonden. U t v ä r d er ing en k onst at er ar at t d et i d ag sl ä g et int e ä r h el t t r anspar ent el l er enk el t at t f ö r st å h u r f ond er nas av k ast ning små l sk il j er sig f r å n v ar and r a och på v il k a g r u nd er . N ä r f ond er na k ommu nicer ar sina må l ä r d et , som b esk r iv s nä r mar e i b il ag an f ö r t il l ä g g su ppd r ag et , olika sak er som k ommu nicer as g ä l l and e ex empel v is av k ast ning sk r av och f ö r v ä nt ad av k ast ning , samt ol ik a ing å end e par amet r ar . D et t a g ö r at t d et k an u ppf at t as som ot yd l ig t v arfö r A P - f ond er nas av k ast ning små l sk il j er sig å t och v ad r espek t iv e f ond l ä g g er i b eg r eppet . F ond er na k an d ä r f ö r med f ö r d el t yd l ig g ö r a k ommu nik at ionen av seend e v ad av k ast ning små l el l er av k ast ning sf ö r v ä nt an b et yd er f ö r d em, på et t f ö r al l mä nh et en mer f ö r st å el ig t sä t t , samt k ommu nicer a v ar f ö r r ev id er ing ar av må l / f ö r v ä nt an g ö r s nä r d e g ö r s ( f ö r ä nd r ing ar b esk r iv s f ö r d et mest a d ock t yd l ig t i å r sr ed ov isning ar na) .

D et ä r v ik t ig t at t u nd er st r yk a at t poä ng en ov an inte ä r at t d ef init ioner na b eh ö v er h ar moniser as, ef t er som sk il l nad er na av seend e synsä t t k r ing av k ast ning små l och av k ast ning sf ö r v ä nt an g r u nd ar sig i at t f ond er na ar b et ar ol ik a. D et t a ä r d ä r med en d el av d en ö nsk v ä r d a d iv er sif ier ing en i syst emet .

2 . F ortsä tt v idareu tv eck la hållb arhetsredov isningen så att den b lir mer resu ltatinrik tad. L ag k r av et f ö r F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na om at t f ond med l en sk a f ö r v al t as g enom ansv ar sf u l l a inv est er ing ar och ansv ar sf u l l t ä g and e st ä l l er ö k ad e k r av på r ed ov isning en. I nu l ä g et ä r d et u t manand e at t f å en h el h et sb il d ö v er r esu l t at en f r å n f ond er nas ar b et e med ansv ar sf u l l a inv est er ing ar . F ond er na g enomf ö r et t ak t iv t ar b et e f ö r at t u t v eck l a h å l l b ar h et sar b et et , och k an se ö v er om yt t er l ig ar e mö j l ig h et er f inns f ö r at t f ö r t yd l ig a r appor t er ing k r ing r esu l t at i h å l l b ar h et sr appor t er ing en, d å må l en f or t sat t of t a ä r pr ocessor ient er ad e ( d r iv et av inneb oend e u t maning ar med at t mä t a r esu l t at på omr å d et ) .

2 Angreppssätt för den årliga utvärderingen

McKinsey & Company h ar på R eg er ing sk ansl iet s u ppd r ag g enomf ö r t d en å r l ig a u t v ä r d er ing en av A P f ond er nas v er k samh et 2 0 2 1. N ed an f ö l j er en r ed og ö r el se f ö r h u r u t v ä r d er ing en h ar g enomf ö r t s. I t il l ä g g t il l å r et s g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing g enomf ö r d es ä v en en anal ys av F ö r st a t il l S j ä t t e A P - f ond er nas av k ast ning små l , som r ed ov isas i b il ag a t il l d et t a d ok u ment .

U ppd r ag et av ser en u t v ä r d er ing av F ö r st a, A nd r a, T r ed j e, F j ä r d e, S j ä t t e och S j u nd e A P - f ond er nas v er k samh et , d el s u nd er en l ä ng r e per iod sed an f ond er nas r espek t iv e st ar t , d el s u nd er r u l l and e f emr espek t iv e t ioå r sper iod er . 2 0 2 1 å r s u t v ä r d er ing ink l u d er ar enl ig t u ppd r ag et et t f ö r d j u pning sar b et e som syf t ar t il l at t anal yser a sk il l nad er i F ö r st a t il l F j ä r d e samt S j ä t t e A P - f ond er na av k ast ning små l .

D en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en av F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er nas v er k samh et 2 0 2 1 b esk r iv er f ond er nas f ö r v al t ning smod el l och v ik t ig a h ä nd el ser u nd er 2 0 2 1, samt f ond er nas st r at eg isk a b esl u t , ak t iv a f ö r v al t ning och r esu l t at f r å n j u l i 2 0 0 1 t il l d ecemb er 2 0 2 1. H å l l b ar h et små l et f ö r F ö r st a – F j ä r d e A P f ond er na, at t f ond med l en sk a f ö r v al t as på et t f ö r ed ö ml ig t sä t t g enom ansv ar sf u l l a inv est er ing ar och ansv ar sf u l l t ä g and en, f ö l j s ock så u pp som en d el av d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en.

F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na b ö r j ad e ag er a i sina r ol l er som b u f f er t f ond er 1 j anu ar i 2 0 0 1, men d et d r ö j d e t il l senar e u nd er 2 0 0 1 innan f ond er na h ad e impl ement er at sina l å ng sik t ig a inv est er ing spor t f ö l j er . F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na u t v ä r d er as d ä r f ö r ö v er per iod en 1 j u l i 2 0 0 1 t il l 3 1 d ecemb er 2 0 2 1.

S j ä t t e A P - f ond en inv est er ar f r amf ö r al l t i onot er ad e t il l g å ng ar . F ond ens samt l ig a inv est er ing sb esl u t g ä l l and e u t f ä st el ser t il l nya f ond er ä r at t b et r ak t a som st r at eg isk a b esl u t . S j ä t t e A P - f ond en st ar t ad e sin v er k samh et i sl u t et av 19 9 6 och u t v ä r d er as ö v er per iod en 1 j anu ar i 19 9 7 t il l 3 1 d ecemb er 2 0 2 1. F ö r st a t il l F j ä r d e och S j ä t t e A P - f ond er nas g emensamma på v er k an på ink omst pensionssyst emet u t v ä r d er as ö v er per iod en 1 j anu ar i 2 0 0 1 t il l 3 1 d ecemb er 2 0 2 1.

S j u nd e A P - f ond en u t v ä r d er as som en v ä r d epapper sf ond och j ä mf ö r s med ö v r ig a v ä r d epapper sf ond er i pr emiepensionssyst emet samt u t v eck l ing en av ink omst ind ex . I u t v ä r d er ing en av S j u nd e A P - f ond ens

McKinsey & Company 17

Bilaga 9

v er k samh et 2 0 2 1 u t v ä r d er as r esu l t at en f ö r f ond ens f ö r v al t ning smod el l u nd er per iod en 2 4 maj 2 0 10 t il l 3 1 d ecemb er 2 0 2 1 samt r esu l t at en f r å n f ond ens f ö r v al sal t er nat iv u nd er per iod en 1 j anu ar i 2 0 0 1 t il l 3 1 d ecemb er 2 0 2 1.

U t v ä r d er ing en av f ond er nas inv est er ing sv er k samh et b aser as på mat er ial f r å n f ond er nas int er na r esu l t at u ppf ö l j ning , f ö r at t mö j l ig g ö r a k ar t l ä g g ning av ol ik a t il l g å ng ssl ag och d er as b id r ag t il l d en t ot al a av k ast ning en. D et t a inneb ä r at t d et k an f ö r ek omma sk il l nad er mot f ond er nas å r l ig en r ed ov isad e r esu l t at som en or sak av per iod iser ing ar el l er and r a j u st er ing ar . S k il l nad er na på v er k ar int e r appor t ens sl u t sat ser . V id ar e k an d et f innas v issa sk il l nad er i h u r f ond er na h ar r appor t er at in and r a or g anisat ionsspecif ik a u ppg if t er , så som ex empel v is ant al et anst ä l l d a. R appor t en h ar st r ä v at ef t er at t u ppg if t er och nyck el t al sk a v ar a j ä mf ö r b ar a i st ö r st a mö j l ig a må n.

F l er a ex t er na k ä l l or h ar ock så anv ä nt s, t il l ex empel f ö r at t sä t t a f ond er nas u t v eck l ing i r el at ion t il l t il l g å ng ar och sk u l d er i ink omst pensionssyst emet , u t v eck l ing en på k apit al mar k nad er na och r esu l t at en f ö r et t u r v al av u t l ä nd sk a pensionsf ond er . D essa k ä l l or r ed ov isas i ansl u t ning t il l r espek t iv e anal ys.

U t v ä r d er ing sar b et et h ar på g å t t f r å n f eb r u ar i t il l mar s 2 0 2 2 och h ar g enomf ö r t s i en it er at iv pr ocess t il l sammans med f ond er na.

I k apit el 3 f ö l j er en b esk r iv ning av A P - f ond er nas r ol l i d et sv ensk a pensionssyst emet och d er as u t v eck l ing u nd er å r en 2 0 0 1 – 2 0 2 1. D ä r st ä l l s ä v en f ond er nas u t v eck l ing i r el at ion t il l u t v eck l ing en på k apit al mar k nad er na samt r esu l t at en f ö r and r a l ed and e int er nat ionel l a pensionsf ond er . Kapit el 4 – 9 r ed ov isar sed an r esu l t at en f r å n d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en per f ond . F ö r d j u pning su ppd r ag et r ed ov isas i sin h el h et i b il ag a t il l d et t a d ok u ment .

F ö r at t sä k r a j ä mf ö r b ar h et ö v er t id f ö l j er 2 0 2 1 å r s u t v ä r d er ing en snar l ik st r u k t u r mot t id ig ar e å r , med v issa mind r e f ö r ä nd r ing ar i r ed ov isad e d at a. T il l ex empel h ar S h ar pe- k v ot en f ö r d en l ik v id a por t f ö l j en u t g å t t . 27 U nd er å r et h ar f ond er na v id ar e g j or t et t g emensamt ar b et e i at t d ef inier a och h ar moniser a sin k l assif icer ing av t il l g å ng ar och il l ik v id a t il l g å ng ar , v ar f ö r d et nu f inns et t g emensamt och j ä mf ö r b ar t sä t t at t mä t a il l ik v id a t il l g å ng ar , v il k a anv ä nd s i anal ysen f ö r å r et 2 0 2 1. D et t a inneb ä r at t d ef init ionen mel l an 2 0 2 0 och 2 0 2 1 sk il j er sig å t , v ar f ö r j ä mf ö r el ser ö v er t id av seend e u t v eck l ing en av and el en il l ik v id a t il l g å ng ar b ö r g ö r as med f ö r sik t ig h et .

27 F l er a f ond er h ar v al t at t int e l ä ng r e r ed ov isa S h ar pe- k v ot en f ö r l ik v id por t f ö l j en i å r sr ed ov isning ar , mot en b ak g r u nd av en ö k and e and el il l ik v id a t il l g å ng ar och må t t et s minsk ad e r el ev ans f ö r at t f ö r st å f ond por t f ö l j er nas r isk niv å . D enna r appor t r ed ov isar d ä r f ö r end ast S h ar pe- k v ot er f ö r h el a por t f ö l j er .

McKinsey Company 18

Bilaga 9

3 AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001–2021

N ed an b esk r iv s A P - f ond er nas r ol l i d et sv ensk a pensionssyst emet och b u f f er t f ond er nas ( F ö r st a t il l F j ä r d e och S j ä t t e A P - f ond er na) u t v eck l ing 2 0 0 1 – 2 0 2 1. F ok u s ä r på f ond er nas på v er k an på ink omst pensionssyst emet samt h u r d e u t v eck l at s i j ä mf ö r el se med k apit al mar k nad er na och et t u r v al av u t l ä nd sk a st at l ig a pensionsf ond er .

3 .1 AP- fondernas roll i det sv ensk a pensionssy stemet

P e n s i o n s s y s te m e t

D e sex A P - f ond er na u t g ö r en d el av d et sv ensk a syst emet f ö r al l mä n pension, v il k et ä r en av t r e d el ar i d et sv ensk a pensionssyst emet ( se B il d 7 ) . D e t v å and r a d el ar na ä r t j ä nst epensionen, som ä r en t j ä nst ef ö r må n f r å n ar b et sg iv ar en, och d et pr iv at a spar and et .

B ild 7 – Ö v ersik t öv er pensionssy stemet

K ä lla: F ö rsä kringskassan D ag ens sv ensk a syst em f ö r al l mä n pension ä r r esu l t at et av en b r ed par t iu ppg ö r el se f r å n 19 9 8 med syf t e at t r ef or mer a d en d å g ä l l and e f ol k pensionen och A T P . I d ag ens syst em b et al as v ar j e å r 18 , 5 pr ocent av v ar j e ind iv id s pensionsg r u nd and e ink omst t il l al l mä n pension 28 , v ar av 16 pr ocent enh et er g å r t il l at t f inansier a ink omst pensionen och r est er and e 2 , 5 pr ocent g å r t il l pr emiepensionen ( och d ä r med spar as på ind iv id u el l a pr emiepensionsk ont on) . D en pensionsg r u nd and e ink omst en h ar en ö v r e g r ä ns om 7 , 5 ink omst b asb el opp 29 .

D e å r l ig a inb et al ning ar na t il l ink omst pensionen f inansier ar pensionsu t b et al ning ar t il l d ag ens pensionärer (ett så kallat ” pay as you go ” - syst em) . E n g r u nd t ank e med d et sv ensk a ink omst pensionssyst emet ä r at t d et sk a v ar a sj ä l v f inansier and e, v il k et b et yd er at t st at en int e sk a b eh ö v a h ö j a pensionsav g if t er na el l er l å na peng ar f ö r at t b et al a u t ink omst pensionen. 3 0

B uf f e r tf o n d e r ( F ö r s ta ti l l S j ä tte A P - f o n d e n )

Å r 2 0 0 0 omor g aniser ad es F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na t il l så k al l ad e b u f f er t f ond er , och S j ä t t e A P f ond en ink l u d er ad es som en d el av b u f f er t f ond k apit al et f r å n och med 2 0 0 1. S yf t et med F ö r st a t il l F j ä r d e

28 A v d essa 18 , 5 pr ocent g å r max imal t 7 , 5 ink omst b asb el opp ( 511 50 0 k r onor å r 2 0 2 1) t il l pensionssyst emet , med an et t ev ent u el l t ö v er sk ot t g å r t il l st at sk assan. 29 Å r 2 0 2 1 mot sv ar ad e 7 , 5 ink omst b asb el opp en å r sink omst om 511 50 0 k r onor , d . v . s. 4 2 6 2 5 k r onor per må nad . I pr ak t ik en b et al as d ock av g if t en om 18 , 5 pr ocent på h el a ink omst en. A v g if t en som b et al as på d en ev ent u el l a d el av ink omst en som ö v er sk j u t er d en ö v r e b eg r ä nsning en t il l f al l er emel l er t id st at en. 3 0 Ä v en pr emiepensionen ä r sj ä l v f inansier ad .

McKinsey Company 19

Bilaga 9

A P - f ond er na ä r at t j ä mna u t per iod er av l ö pand e ö v er - och u nd er sk ot t mel l an inb et al ning ar av pensionsav g if t er och u t b et al ning ar av pensioner . F ond er na sk a ä v en l å ng sik t ig t g ener er a av k ast ning f ö r at t ö k a st ab il it et en i ink omst pensionssyst emet . B u f f er t f ond er na sk a v er k a sj ä l v st ä nd ig t och h a eg na pl acer ing spol icyer , ä g ar pol icyer och r isk h ant er ing spl aner inom r amen f ö r sit t u ppd r ag och pl acer ing sr eg l er . F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na r eg l er as i l ag en ( 2 0 0 0 : 19 2 ) om al l mä nna pensionsf ond er och S j ä t t e A P - f ond en i l ag en om S j ä t t e A P - f ond en ( 2 0 0 0 : 19 3 , 2 0 0 7 : 7 0 9 ) .

S j ä t t e A P - f ond en ä r en st ä ng d f ond , v il k et inneb ä r at t ing a in- och u t f l ö d en i pensionssyst emet sk er f r å n el l er t il l f ond ens por t f ö l j . F ond en sk il j er sig ock så f r å n ö v r ig a b u f f er t f ond er g enom sit t f ok u s på onot er ad e inv est er ing ar ( F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond en sk a enl ig t g ä l l and e pl acer ing sr eg l er t il l st ö r st a d el en inv est er a i l ik v id a t il l g å ng ar , t il l ex empel not er ad e ak t ier ) .

B a l a n s ta l e t

I nk omst pensionssyst emet s f inansiel l a st ä l l ning u t t r yck s i et t så k al l at b al anst al och d ef inier as som ink omst pensionssyst emet s t il l g å ng ar d iv id er at med ink omst pensionssyst emet s sk u l d er . T il l g å ng ar na b est å r av v ä r d et av f r amt id a inb et al ning ar , d et v il l sä g a av g if t st il l g å ng en, och b u f f er t f ond er na. D e f r amt id a inb et al ning ar na b est ä ms f r ä mst av b ef ol k ning st il l v ä x t , ar b et sk r af t sd el t ag and e, ek onomisk t il l v ä x t och l ö neö k ning st ak t . I nk omst pensionssyst emet s sk u l d er b est å r av u ppar b et ad e pensionsr ä t t er och på v er k as f r ä mst av ant al et pensionä r er , g enomsnit t l ig l iv sl ä ng d , l ö neö k ning st ak t samt u pp- och ned sk r iv ning ar av pensionsr ä t t er na b aser at på syst emet s b al anser ing . F ö r at t minsk a sv ä ng ning ar i ink omst pensioner na h ar et t d ä mpat b al anst al inf ö r t s, v il k et av v ik er f r å n 1, 0 med en t r ed j ed el av d et or d inar ie b al anst al et s av v ik el se f r å n 1, 0 .

O m d et d ä mpad e b al anst al et ö v er st ig er 1, 0 sk r iv s pensionsr ä t t er na u pp med d en g enomsnit t l ig a l ö neö k ning st ak t en, som mä t s g enom ink omst ind ex . U nd er st ig er d ä r emot b al anst al et 1, 0 ä r sk u l d er na st ö r r e ä n t il l g å ng ar na och en au t omat isk b al anser ing ak t iv er as, v il k et b et yd er at t v ä r d et av pensionsr ä t t er na sk r iv s u pp med en l ä g r e f ak t or ä n l ö neö k ning st ak t en. D et t a inneb ä r at t ink omst pensionen k an sä nk as om ink omst pensionssyst emet int e b al anser ar . O m d et d ä mpad e b al anst al et u nd er st ig er 1, 0 j u st er as u ppsk r iv ning st ak t en av pensionsr ä t t er na med et t å r s f ö r sk j u t ning .

Komb inat ionen av at t ink omst pensionssyst emet ä r av g if t sb est ä mt och at t d et f inns en au t omat isk b al anser ing g ö r syst emet sj ä l v f ö r sö r j and e.

P r e m i e pe n s i o n s s y s te m e t

P r emiepensionen syf t ar t il l at t v ar j e ar b et st ag ar e sk a k u nna på v er k a en d el av d en al l mä nna pensionen g enom at t v ä l j a h u r pensionsmed l en inv est er as. A l l a ar b et st ag ar e k an v ä l j a mel l an d e 4 6 8 f ond er na i pr emiepensionssyst emet . S j u nd e A P - f ond en f ö r v al t ar sed an maj 2 0 10 t v å f ond er : A P 7 A k t ief ond och A P 7 R ä nt ef ond . D essa f ond er k omb iner as i f yr a yt t er l ig ar e spar pr od u k t er : A P 7 S å f a, f ö r v al sal t er nat iv et f ö r d e ar b et st ag ar e som int e ak t iv t v ä l j er f ond f ö r v al t ar e, samt A P 7 O f f ensiv , B al anser ad och F ö r sik t ig , som k omb iner ar ol ik a and el ar ak t ie- och r ä nt ef ond f ö r at t u ppnå ol ik a r isk niv å er .

S j u nd e A P - f ond en r eg l er as i L ag en om al l mä nna pensionsf ond er ( 2 0 0 0 : 19 2 ) . R ik sd ag ens pensionsg r u pp h ar f at t at b esl u t om r ef or mer i pr emiepensionssyst emet , som b l and annat inneb ä r at t f ond er i pr emiepensionen sk a u pph and l as, och at t ant al et v al b ar a f ond er sk a minsk as. 3 1

3 .2 B u ffertfondernas u tv eck ling och omv ä rld 20 0 1 – 20 21

B uf f e r tf o n d e r n a s utv e c k l i n g

B u f f er t f ond er nas k apit al h ar v ä x t f r å n 56 5 mil j ar d er k r onor d en 3 1: a d ecemb er 2 0 0 1 ( 57 9 mil j ar d er k r onor d en f ö r st a j anu ar i samma å r ) t il l 2 0 0 4 mil j ar d er k r onor v id u t g å ng en av 2 0 2 1. B u f f er t f ond er nas å r l ig a g enomsnit t l ig a net t oav k ast ning h ar v ar it 7 , 1 pr ocent , och h ar b id r ag it t il l at t ö k a por t f ö l j v ä r d et med

3 1 h t t ps: / / w w w . r eg er ing en. se/ pr essmed d el and en/ 2 0 2 1/ 0 2 / pr eciser ad - ov er ensk ommel se- om- d et - r ef or mer ad epr emiepensionssyst emet / , h ä mt ad 2 0 2 2 - 0 3 - 0 3 .

McKinsey Company 2 0

Bilaga 9

1 4 3 9 mil j ar d er k r onor . D et k an j ä mf ö r as med ink omst ind ex , som u nd er samma per iod ö k at med 3 , 0 pr ocent per å r .

F r am t il l och med 2 0 0 8 h ad e B u f f er t f ond er na et t posit iv t net t of l ö d e, v il k et inneb ä r at t f ond er na mot t og k apit al f r å n pensionssyst emet , men sed an 2 0 0 9 h ar net t of l ö d et v ar it neg at iv t ( se B il d 8 ) , v il k et inneb ä r at t B u f f er t f ond er na h j ä l per t il l at t f inansier a pensionssyst emet s u t b et al ning ar . F l ö d et f ö r v ä nt as v ar a f or t sat t neg at iv t u nd er d e k ommand e å r en 3 2 , och u nd er 2 0 2 1 v ar net t of l ö d et - 3 0 mil j ar d er k r onor .

B ild 8 – B u ffertportfölj ernas u tv eck ling 20 0 1 – 20 21

K ä lla: F ö rsta till S jä tte AP- fonderna, Pensionsmyndigh eten. S ed an 2 0 13 h ar av g if t st il l g å ng ar na v ar it st ö r r e ä n sk u l d er na ( se B il d 9 ) . U t v eck l ing en h ar l et t t il l at t ink omst pensionen h ar sk r iv it s u pp med mel l an 0 , 9 pr ocent och 4 , 5 pr ocent per å r 2 0 12 – 2 0 2 1 ( med u nd ant ag av 2 0 14 å r s ned sk r iv ning med 2 , 7 pr ocent t il l f ö l j d av 2 0 12 å r s neg at iv a b al anst al ) . 2 0 2 1 å r s u t v eck l ing b id r og t il l at t b al anst al et 2 0 2 2 u ppg å r t il l 1, 12 , v il k et ä r d et st ar k ast e b al anst al pensionssyst emet u ppv isat sed an st ar t . 3 3 U nd er f inansk r isen 2 0 0 8 och 2 0 0 9 v ar syst emet i ob al ans, d å sk u l d er v ä x t e snab b ar e ä n t il l g å ng ar . D et t a l ed d e t il l at t ink omst pensionen f ö r 2 0 10 och 2 0 11 f ick sk r iv as ned . U nd er per iod en 2 0 0 1 – 2 0 0 7 v ar b al ansen posit iv , v ar f ö r ink omst pension sk r ev s u pp v ar j e å r 2 0 0 1 – 2 0 0 9 .

3 2 Kä l l a: P ensionsmynd ig h et en. 3 3 B u d g et u nd er l ag f ö r pensionsmynd ig h et en 2 0 2 2 – 2 0 2 4 .

McKinsey Company 2 1

Bilaga 9

B ild 9 – B alansen i ink omstpensionssy stemet, 20 0 1 – 20 21

K ä lla: Pensionsmyndigh eten. B u f f er t f ond er na u t g ö r en mind r e d el av t il l g å ng ssid an i pensionssyst emet och f ö r ä nd r ing ar i pensionssk u l d en och av g if t st il l g å ng ar na h ar en st or på v er k an på syst emet som h el h et . D ock h ar b u f f er t f ond er nas b et yd el se ö k at ö v er t id , d å f ond er na u t g ö r en st ig and e and el av t il l g å ng ar na ( f r å n cir k a 10 pr ocent å r 2 0 0 1 t il l cir k a 17 , 9 pr ocent å r 2 0 2 1) . D et t a h ar sk et t som f ö l j d av at t f ond er nas av k ast ning ö v er st ig it net t of l ö d et . B u f f er t f ond er na h ar d ä r f ö r b id r ag it posit iv t t il l b al ansen i syst emet u nd er h el a per iod en 2 0 0 1 – 2 0 2 1. 3 4

R i s k o c h v o l a ti l i te t i po r tf ö l j e n

S om t id ig ar e nä mnt s sk a f ond er na ef t er st r ä v a h ö g av k ast ning t il l l å g r isk . A t t anal yser a r isk i f ond er nas por t f ö l j er ä r d ock f ö r enat med f l er a u t maning ar – f ö r st och f r ä mst at t d ef inier a v ad som av ses som ’ r isk ’ .

I nom k apit al f ö r v al t ning sper spek t iv ses r isk of t a som sannol ik h et en at t en t il l g å ng s v ä r d e i f r amt id en på v er k as neg at iv t , och mä t s g enom ol ik a må t t på h ist or isk v ol at il it et . I A P - f ond er nas k ont ex t ä r d ock r isk t ä t t k nu t et t il l pensionssyst emet s b al ans och b eh ov et av at t sä k er st ä l l a syst emet s b et al ning sf ö r må g a, d ef inier at g enom d et l ag st ad g ad e må l et om h ö g av k ast ning t il l l å g r isk .

R isk b ö r d ä r med ses, snar ar e ä n k or t sik t ig v ol at il it et , som k oppl at t il l b u f f er t k apit al et s u t v eck l ing i r el at ion t il l f r amt id a sk u l d er och t il l g å ng ar , och sannol ik h et en at t en neg at iv v ä r d eu t v eck l ing på v er k ar pensionsu t b et al ning ar i nä r t id ( g enom d en så k al l ad e b r omsen) el l er d en l å ng sik t ig a st ab il it et en i pensionssyst emet ( g enom at t l å ng sik t ig av k ast ning u nd er st ig er ink omst ind ex ) . S t at ist isk a må t t på v ol at il it et , v il k a k an v ar a passand e ind ik at or er f ö r r isk i må ng a k apit al f ö r v al t ning ssammanh ang , r ef l ek t er ar int e d et t a per spek t iv på pensionssyst emet s b eh ov , och int e h el l er h u r f ond er na ar b et ar f ö r at t t il l f r ed sst ä l l a d et t a b eh ov . T ag et t il l sin spet s k an h ä nsyn t il l r isk d ef inier ad som v ol at il it et i d e u nd er l ig g and e t il l g å ng ar na st å i k onf l ik t med synen på r isk som pensionssyst emet s l å ng sik t ig a b et al ning sf ö r må g a, d å minimer ing av v ol at il it et el l er max imer ing av v ol at il it et sj u st er ad av k ast ning k an r esu l t er a i en l å ng sik t ig av k ast ning som int e mö t er pensionssyst emet s b eh ov .

I d enna å r l ig a u t v ä r d er ing sr appor t h ar r isk u t v ä r d er at s som v ol at il it et i d et d ag l ig a por t f ö l j v ä r d et , mä t t g enom d en så k al l ad e S h ar pe- k v ot en och V al u e at R isk ( V aR ) - må t t et . U t ö v er sl u t sat sen at t st at ist isk a v ol at il it et små t t int e r ef l ek t er ar b u f f er t f ond er nas st ö r r e u ppd r ag f inns met od ol og isk a u t maning ar i v al et av st at ist isk a r isk må t t f ö r at t u t v ä r d er a f ond er nas v er k samh et . S h ar pe- k v ot en och V aR ä r v ed er t ag na r isk må t t inom k apit al f ö r v al t ning , men d e ä r k or t sik t ig a mä t et al som r ef l ek t er ar por t f ö l j ens d ag l ig a

3 4 A t t f ond er nas av k ast ning h ar ö v er st ig it net t ou t f l ö d et h ar b id r ag it t il l at t por t f ö l j v ä r d et h ar ö k at . Men at t A P - f ond er na som and el av pensionssyst emet s t il l g å ng ar h ar ö k at b er or på av k ast ning i f ö r h å l l and e t il l ink omst ind ex samt ä v en and r a f ak t or er i pensionssyst emet v il k a på v er k ar av g if t st il l g å ng en och pensionssk u l d en.

McKinsey Company 2 2

Bilaga 9

v ä r d ef ö r ä nd r ing ar u nd er en r el at iv t k or t per iod ( i d enna anal ys f em t il l t io å r ) . Mer l å ng sik t ig a r isk er , f r å n t il l ex empel k onj u nk t u r sv ä ng ning ar , r ef l ek t er as d ä r f ö r int e i må t t en, och sk u l l e k r ä v a and r a anal yser och r isk må t t . D e sk u l l e i st ä l l et med f ö r a at t d et k or t sik t ig a per spek t iv et f ö r l or as. Ä v en nä r v ar on av st or a and el ar il l ik v id a t il l g å ng ar i f ond er nas por t f ö l j er f ö r sv å r ar t ol k ning av må t t en, d å d e int e v ä r d er as d ag l ig en ( och d er as v ä r d ef ö r ä nd r ing ar d å int e u t t r yck s i por t f ö l j ens d ag l ig a v ä r d eu t v eck l ing ) . S k il l nad er i and el en il l ik v id a t il l g å ng ar mel l an f ond er na och ö v er t id minsk ar ock så j ä mf ö r b ar h et en. T r ot s d enna pr ob l emat ik anv ä nd s V aR - och S h ar pe- må t t en i d enna u t v ä r d er ing med anl ed ning av d ess met od ol og isk a enk el h et , al l mä nna u t b r ed ning inom k apit al f ö r v al t ning , och av sak nad en av passand e al t er nat iv .

S h ar pe- k v ot en och V aR - må t t en som pr esent er as ned an b ö r g iv et b esk r iv ning en ov an t ol k as med st or f ö r sik t ig h et . E n anal ys av S h ar pe- k v ot en f ö r f ond er nas por t f ö l j er v isar at t f ond er na h ad e en h ö g r e r isk j u st er ad av k ast ning 2 0 2 1 ä n 2 0 2 0 , med en g enomsnit t l ig S h ar pe- k v ot om 3 , 6 2 0 2 1 j ä mf ö r t med 0 , 7 2 0 2 0 , v il k et ( f ö r enk l at ) inneb ä r at t f ond er na h ar h af t en h ö g r e av k ast ning 2 0 2 1 i f ö r h å l l and e t il l u nd er å r et u ppmä t t v ol at il it et j ä mf ö r t med 2 0 2 0 ( se B il d 10 ) . U t v ä r d er ing av d en b er ä k nad e S h ar pe- k v ot en f ö r sv å r as d ock av at t f ond er na h ar v ar ier and e and el onot er ad e t il l g å ng ar i por t f ö l j en. O not er ad e t il l g å ng ar v ä r d er as int e d ag l ig en, i mot sat s t il l not er ad e t il l g å ng ar , v il k et inneb ä r at t r isk niv å n f ö r d et t a t il l g å ng ssl ag int e u t t r yck s i d ag l ig v ol at il it et och d ä r f ö r int e k or r ek t r ef l ek t er as i d en b er ä k nad e S h ar pek v ot en. S h ar pe- k v ot en i f ig u r en mä t s med f ö r d el ö v er l ä ng r e sik t , l ik t V aR - r appor t er ing en.

B ild 10 – S harpek v ot 20 20 – 20 21, F örsta till F j ä rde AP- fonderna

K ä lla: F ö rsta till F jä rde AP- fonderna. V al u e at R isk - må t t et ( V aR ) ang er d en st ö r st a f ö r l u st ( 9 5: e per cent il en) en por t f ö l j g j or t f r å n en h and el sd ag t il l en annan u nd er mä t per iod en. 3 5 Mot sv ar and e u t maning ar v ad g ä l l er b er ä k ning av S h ar pe- k v ot f ö r onot er ad e t il l g å ng ar ( av sak nad av d ag l ig a mar k nad sv ä r d er ing ar ) g ä l l er f ö r V aR . O not er ad e t il l g å ng ar s ( som int e h and l as ö ppet ) v ä r d er ing u ppd at er as med r el at iv t l å g f r ek v ens, v il k et inneb ä r at t d en v er k l ig a r isk en int e k or r ek t r ef l ek t er as av d et b er ä k nad e V aR - må t t et . E n anal ys av f ond er nas å r l ig a av k ast ning i r el at ion t il l V aR v isar at t f ond er nas r isk niv å per iod en 2 0 17 – 2 0 2 1 v ar it nå g ot l ä g r e j ä mf ö r t med h el a per iod en 2 0 12 – 2 0 2 1 ( se B il d 11) .

3 5 Med 9 5 pr ocent sannol ik h et .

McKinsey Company 2 3

Bilaga 9

B ild 11 – R isk och av k astning 20 12 – 20 21, F örsta till F j ä rde AP- fonderna

K ä lla: F ö rsta till F jä rde AP- fonderna.

J ä m f ö r e l s e m e d un d e r l i g g a n d e m a r k n a d e r o c h utl ä n d s k a pe n s i o n s f o n d e r

B u f f er t f ond er nas k apit al ä r pl acer at i ak t ier , r ä nt eb ä r and e papper och al t er nat iv a t il l g å ng ar . F ond er na h ar en st or and el av k apit al et inv est er at i ak t ier f ö r at t l å ng sik t ig t k u nna u ppnå en h ö g r e av k ast ning , v il k et inneb ä r at t u t v eck l ing en på ak t iemar k nad er na i h ö g u t st r ä ck ning på v er k ar f ond er nas av k ast ning . U nd er 2 0 2 1 3 6 v ar 4 8 pr ocent av b u f f er t k apit al et inv est er at i not er ad e ak t ier : 14 pr ocent i sv ensk a ak t ier ,

3 6 A v ser g enomsnit t av in- och u t g å end e por t f ö l j al l ok er ing 2 0 2 1.

McKinsey Company 2 4

Bilaga 9

2 7 pr ocent i g l ob al a ak t ier ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er och 7 pr ocent i ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er . A v ö v r ig a 52 pr ocent 3 7 av k apit al et v ar 2 7 pr ocent inv est er at i r ä nt eb ä r and e v ä r d epapper och 2 5 pr ocent i al t er nat iv a t il l g å ng ar 3 8 ( se B il d 2 ) .

Å r 2 0 2 1 av k ast ad e sv ensk a ak t ier 4 0 , 3 pr ocent , g l ob al a ak t ier 3 5, 8 pr ocent och ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er 11, 3 pr ocent mä t t i S E K. 3 9 Ä v en på l ä ng r e sik t h ar ak t ier b id r ag it posit iv t t il l b u f f er t f ond er nas u t v eck l ing . U nd er per iod en 2 0 0 1 – 2 0 2 1 av k ast ad e sv ensk a ak t ier i g enomsnit t 9 , 0 pr ocent per å r , g l ob al a ak t ier 6 , 8 pr ocent per å r och ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er 9 , 2 pr ocent per å r mä t t i sv ensk a k r onor ( se B il d 12 ) .

B ild 12 – Utv eck lingen på u nderliggande mark nader 20 0 1 – 20 21

K ä lla: D atastream B u f f er t f ond er nas u t v eck l ing k an ock så j ä mf ö r as med u t l ä nd sk a st at l ig a pensionsf ond er ( se B il d 13 ) . E n d ir ek t j ä mf ö r el se av av k ast ning en ä r sv å r at t g ö r a på g r u nd av sk il l nad er i f ond er nas u ppd r ag , pl acer ing sr eg l er , r isk t ol er ans, v al u t aef f ek t er och mar k nad su t v eck l ing på r espek t iv e h emmamar k nad er , men u t g ö r en int r essant r ef er ens. F ond er na i j ä mf ö r el sen ned an r epr esent er ar et t u r v al av st at l ig a pensionsf ond er f r å n ol ik a g eog r af ier som of t a anses v ar a b l and d e l ed and e f ond er na i v ä r l d en.

3 7 D el ar na su mmer ar ej på g r u nd av av r u nd ning . 3 8 A l t er nat iv a t il l g å ng ar ink l u d er ar t il l ex empel f ast ig h et er och onot er ad e b ol ag ( r isk k apit al ) . F ond er nas d ef init ion av al t er nat iv a t il l g å ng ar sk il j er sig nå g ot , ex empel v is r ä k nar v issa f ond er in h ed g ef ond er i al t er nat iv a t il l g å ng ar med an and r a ink l u d er ar h ed g ef ond er i l ik v id por t f ö l j en. I v issa f ond er ink l u d er as ä v en ö v r ig a t il l g å ng ssl ag så som al t er nat iv a k r ed it er och inf r ast r u k t u r . 3 9 S I X R X i sv ensk a k r onor f ö r sv ensk a ak t ier , MS CI W or l d i sv ensk a k r onor f ö r g l ob al a ak t ier och MS CI E mer g ing Mar k et s i sv ensk a k r onor f ö r ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er .

McKinsey Company 2 5

Bilaga 9

B ild 13 – J ä mförelse med u tlä ndsk a pensionsfonder 20 21

K ä lla: Å rsredov isningar och kv artalsrapporter, O anda. B u f f er t f ond er na h ar u nd er d en senast e t ioå r sper iod en u ppnå t t en av k ast ning som ä r i niv å med av k ast ning en f r å n u t l ä nd sk a pensionsf ond er 4 0 ( 8 , 7 pr ocent j ä mf ö r t med i g enomsnit t 8 , 8 pr ocent ) . U nd er 2 0 2 1 h ar b u f f er t f ond er nas av k ast ning ö v er t r ä f f at d e u t l ä nd sk a j ä mf ö r el sef ond er nas g enomsnit t l ig a av k ast ning ( B u f f er t f ond er na h ar u ppnå t t en por t f ö l j u t v eck l ing om 19 , 9 pr ocent j ä mf ö r t med en g enomsnit t sav k ast ning f ö r r ef er ensf ond er na om 14 , 5 pr ocent u nd er 2 0 2 1) . E n d ir ek t j ä mf ö r el se av f ond er nas av k ast ning k an d ock v ar a missv isand e, d å f ond er na ar b et ar ef t er ol ik a r eg l er och f ö r u t sä t t ning ar och h ar ol ik a ex poner ing mot ol ik a mar k nad er .

D e u t l ä nd sk a pensionsf ond er na h ar l ik t b u f f er t f ond er na ö k at and el en al t er nat iv a inv est er ing ar på b ek ost nad av r ä nt or , samt sk if t at sina ak t iepor t f ö l j er f r å n h emmamar k nad er na mot b å d e t il l v ä x t mar k nad er och and r a g l ob al a mar k nad er . D en ö v er g r ipand e por t f ö l j f ö r d el ning en sk il j er sig f r å n f ond t il l f ond , men A P - f ond er nas sammant ag na f ö r d el ning ä r u ng ef ä r j ä mf ö r b ar med f l er a u t l ä nd sk a pensionsf ond er .

L ik t b u f f er t f ond er na h ar ä v en and r a pensionsf ond er sö k t sig al l t mer t il l ick e- not er ad e mar k nad er , d r iv na av mö j l ig h et en t il l h ö g r e av k ast ning och d iv er sif ier ing g enom ex poner ing mot and r a t il l g å ng ssl ag ä n ak t ier och r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar . P ensionsf ond er s l å ng a inv est er ing sh or isont k an ock så inneb ä r a en k onk u r r ensf ö r d el på onot er ad e mar k nad er , d ä r l ik v id it et en ä r l å g och b ind ning st id en l ä ng r e ä n f ö r not er ad e t il l g å ng ar . D et ä r v ä r t at t not er a at t f ond er na h ar ol ik a d ef init ioner av al t er nat iv a inv est er ing ar , v il k et l ed er t il l at t al l ok er ing int e ä r h el t j ä mf ö r b ar mel l an f ond er na. V id ar e h ar d e u t l ä nd sk a f ond er na l ik t b u f f er t f ond er na i al l t h ö g r e g r ad b ö r j at appl icer a h å l l b ar h et sk r it er ier i sina inv est er ing ar .

R e g l e r f ö r F ö r s ta ti l l F j ä r d e A P - f o n d e r n a

F ond er na h ar u nd er å r et ar b et at ef t er pl acer ing sr eg l er na som t r ä d d e i k r af t per d en f ö r st a j anu ar i 2 0 19 . F ond er nas pl acer ing sr eg l er u ppd at er ad es f r ä mst i syf t e at t g e f ond er na b ä t t r e mö j l ig h et er at t l å ng sik t ig t max imer a av k ast ning en i f ö r h å l l and e t il l r isk en i pl acer ing ar na. D e st ö r st a f ö r ä nd r ing ar na i pl acer ing sr eg l er na sammanf at t as ned an.

L ä g st a and el en r ä nt eb ä r and e v ä r d epapper med l å g k r ed it - och l ik v id it et sr isk sä nk t es f r å n 3 0 pr ocent t il l 2 0 pr ocent .

40 B aser at på f ond er nas r appor t er ad e av k ast ning i l ok al v al u t a, v il k et b ed ö ms mest r el ev ant f ö r at t j ä mf ö r a f ond er nas pr est at ion g iv et d er as mand at och h emmamar k nad . R ed ov isad av k ast ning f ö r A T P sk il j er sig j ä mf ö r t med d er as å r sr ed ov isning d å A T P anger avkastning i relation till ”bonuspotential” – sk il l nad en mel l an f ö r v al t at k apit al och g ar ant er ad e pensioner - med an av k ast ning en i d enna r appor t ä r b er ä k nad b aser ad på mar k nad sv ä r d e f ö r inv est er ing spor t f ö l j en. R ed ov isad av k ast ning f ö r A T P v ar 2 0 19 3 9 , 7 pr ocent f ö r e k ost nad er

McKinsey Company 2 6

Bilaga 9

B eg r ä nsning en av onot er ad e inneh av 4 1 ( f r amf ö r al l t onot er ad e ak t ier ) om max imal t 5 pr ocent av f ond ens mar k nad sv ä r d e t og s b or t och er sat t es av at t max imal t 4 0 pr ocent av r espek t iv e f ond s mar k nad sv ä r d e, v id inv est er ing st il l f ä l l et , f å r v ar a inv est er at i il l ik v id a t il l g å ng ar ( v il k et t il l ex empel ink l u d er ar onot er ad e b ol ag , men ä v en f ast ig h et er och inf r ast r u k t u r ) .

Kr av et på at t minst 10 pr ocent av k apit al et sk al l f ö r v al t as ex t er nt t og s b or t .

I t il l ä g g inf ö r d es nya r eg l er g ä l l and e at t F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na sk a f ö r v al t a f ond med l en f ö r ed ö ml ig t g enom ansv ar sf u l l a inv est er ing ar och ansv ar sf u l l t ä g and e. F ond er na sk al l l ä g g a sä r sk il d v ik t t il l h u r h å l l b ar u t v eck l ing k an f r ä mj as, u t an at t g ö r a av k al l på d et ö v er g r ipand e må l et om h ö g av k ast ning . V id ar e sk a F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na nä r d et g ä l l er ansv ar sf u l l a inv est er ing ar och ansv ar sf u l l t ä g and e samv er k a och h a en g emensam v ä r d eg r u nd f ö r f ö r v al t ning en, h a g emensamma r ik t l inj er f ö r h u r f ond er na r ed ov isar u ppf yl l and e av må l et om f ö r ed ö ml ig f ö r v al t ning samt ant a g emensamma r ik t l inj er f ö r pl acer ing sv er k samh et en och v il k a t il l g å ng ar som b ö r ex k l u d er as u r A P f ond er na.

B uf f e r tf o n d e r n a s s a m a r b e te n

A t t d et f inns f l er a f ond er med samma u ppd r ag b er or på v il j an at t sk apa r isk spr id ning g enom at t u ppmu nt r a ol ik a f ö r v al t ning smod el l er . S amar b et e u ppmu nt r as d ock av r eg er ing en, om d et k an ö k a k ost nad sef f ek t iv it et en och mö j l ig g ö r a u t b yt e av k u nsk ap utan at t f ond er nas sj ä l v st ä nd ig h et på v er k as el l er at t d iv er sif ier ing en mel l an d er as ol ik a f ö r v al t ning smod el l er minsk ar . S amar b et e k an syf t a t il l ol ik a må l , så som f ö r b ä t t r at h å l l b ar h et sar b et e el l er f ö r at t u ppnå k ost nad sb espar ing ar .

S amv er k ansr å d et ä r d et saml ad e or g anet f ö r f ond er nas oper at iv a ar b et e, v ar s ö v er g r ipand e r ol l ä r at t t il l se at t samv er k an sk er mel l an A P - f ond er na. F ö r at t å st ad k omma d et t a h ar S amv er k ansr å d et et ab l er at en g emensam st r u k t u r och ar b et smet od ik med å r spl aner som f ö l j s u pp t v å g å ng er per å r . R å d et ansv ar ar ock så f ö r at t r appor t er a g r u pper nas f or t l ö pand e ar b et e och r esu l t at t il l r el ev ant a int r essent er . I sl u t et av å r et sammanf at t as ar b et et i en r appor t t il l A P - f ond er nas r espek t iv e V D . F ond er na samar b et ar i f ö l j and e f u nk t ionsinr ik t ad e g r u pper d ä r samv er k ansr å d et h ar en samor d nand e r ol l :

• B ack O f f ice/ A f f ä r sst ö d

• Compl iance

• H R

• I T

• J u r id ik

• Kommu nik at ion

• R ed ov isning

• R isk och P er f or mance

• S yst emf ö r v al t ning

U nd er 2 0 2 1 h ar d et l ö pand e ar b et et i samv er k ansg r u pper na f or t sat t , f ö r et r ä d esv is g enom d ig it al a mö t en. U t ö v er d e r eg el b u nd na g emensamma mö t ena sk er ä v en myck et samv er k an g enom d ir ek t k ont ak t mel l an med ar b et ar e på d e ol ik a f ond er na. E n k onsek v ens av cov id - 19 - pand emin h ar v ar it u t ö k at er f ar enh et su t b yt e mel l an A P - f ond er na.

E x empel på omr å d en d ä r f ond er na h ar samv er k at u nd er å r et ä r u pph and l ing ar , innov at ion och ny t ek nik samt inom inf or mat ionssä k er h et . U nd er 2 0 2 1 g enomf ö r d es g emensam u pph and l ing av

41 D essa b eg r ä nsning sr eg l er inneb ä r at t minst 9 5 pr ocent av en A P - f ond s t il l g å ng ar må st e v ar a pl acer ad e I not er ad e t il l g å ng ar el l er i onot er ad e ak t ier el l er and r a and el ar i f ast ig h et sb ol ag .

McKinsey Company 2 7

Bilaga 9

r ek r yt er ing st j ä nst er , u pph and l ing st j ä nst er , sj u k v å r d sf ö r sä k r ing samt t j ä nst epensions- r å d g iv ning och ad minist r at ion. A P - f ond er na h ar ä v en samar b et at v id u pph and l ing av k ommu nik at ionst j ä nst er f ö r E t ik r å d et . S amar b et et h ar ock så omf at t at et ab l er and et av g emensamma inv est er ing sst r u k t u r er mel l an v issa av A P - fonderna, som till exempel bolaget ”4 to 1 Investment” 42 , samt samar b et e i int er nat ionel l a sk at t ef r å g or . I nom I T - omr å d et h ar A P - f ond er na samv er k at k r ing inf or mat ionssä k er h et , d ä r F ö r st a, T r ed j e, och F j ä r d e A P - f ond er na st ar t at u pph and l ing av inf or mat ionssä k er h et sansv ar ig ( CI S O ) f ö r at t impl ement er a et t l ed ning ssyst em f ö r inf or mat ionssä k er h et i enl ig h et med k r av f r å n Mynd ig h et en f ö r samh ä l l ssk yd d och b er ed sk ap ( MS B ) . A nd r a A P - f ond en av ser at t u t se en int er n CI S O u t if r å n samma u ppd r ag . T r ed j e och F j ä r d e A P - f ond er na h ar ä v en t il l sammans g enomf ö r t en b eh ov sanal ys och t ag it f r am u nd er l ag inf ö r u pph and l ing av nyt t por t f ö l j f ö r v al t ning ssyst em. V id ar e h ar samv er k an sk et t g enom samar b et e k r ing ex empel v is int er nat ionel l a sk at t ef r å g or samt P ol h em I nf r a.

U t ö v er S amv er k ansr å d et och d e associer ad e g r u pper na sk er ä v en g emensamma init iat iv g enom I nnov at ionsf or u m och E t ik r å d et , d ä r oper at iv samv er k an snar ar e syf t ar t il l at t u t v eck l a nya per spek t iv på g emensamma u t maning ar r el at er ad e t il l innov at ion och et ik - och h å l l b ar h et sf r å g or . F ond er na h ar ock så f ö r and r a å r et i r ad g emensamt r ed ov isat r esu l t at , av k ast ning , nyck el t al f ö r CO 2 - u t sl ä pp i g emensam ex t er n inf or mat ion.

42 4 t o 1 I nv est ment s ä r et t A P - f ond sä g t ( A P 1, A P 2 , A P 3 , A P 4 ) b ol ag .

McKinsey Company 2 8

Bilaga 9

4 Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden

N ed an pr esent er as r esu l t at en f r å n d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en av F ö r st a A P - f ond ens v er k samh et 2 0 2 1. D en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en b esk r iv er f ond ens f ö r v al t ning smod el l , nyck el h ä nd el ser 2 0 2 1, d en t ot al a av k ast ning en och al l ok er ing sf ö r ä nd r ing ar , samt f ond ens al l ok er ing av il l ik v id a t il l g å ng ar ö v er t id .

4.1 F örsta AP- fondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser

20 21

F ö r st a A P - f ond en ä r en av f em b u f f er t f ond er i d et sv ensk a ink omst pensionssyst emet . F ond en h ad e 2 0 2 1 et t med el f r ist ig t av k ast ning små l om 3 , 0 pr ocent g enomsnit t l ig r eal av k ast ning ef t er k ost nad er per å r , mä t t ö v er r u l l and e t ioå r sper iod samt et t l å ng sik t ig t av k ast ning små l 4 , 0 pr ocent r eal av k ast ning ö v er 4 0 å r . 4 3 F ö r st a A P - f ond en h ar ing et separ at av k ast ning små l f ö r sin ak t iv a f ö r v al t ning , u t an ser d en ak t iv a f ö r v al t ning en som en d el av f ond ens st r at eg i at t sk apa en h ö g t ot al av k ast ning t il l l å g r isk .

D en 1 j anu ar i 2 0 2 0 inf ö r d es en ny or g anisat ionsst r u k t u r . U nd er 2 0 2 1 h ar ing en st ö r r e f ö r ä nd r ing i or g anisat ionsst r u k t u r en sk et t ( se B il d 14 ) . V id u t g å ng en av 2 0 2 1 h ad e or g anisat ionen 6 7 anst ä l l d a, j ä mf ö r t med 6 6 v id u t g å ng en av 2 0 2 0 . 44 I nom k apit al f ö r v al t ning en ar b et ad e 3 0 per soner per d en 3 1 d ecemb er 2 0 2 1 [ 2 0 2 0 : 3 2 ] .

B ild 14 – B esk riv ning av F örsta AP- fonden 20 21

K ä lla: F ö rsta AP- fonden.

I nv est er ing sf il osof in i f ond ens f ö r v al t ning smod el l b yg g er på l ed or d en: v ä l d iv er sif ier ad por t f ö l j , l å ng sik t ig f ö r v al t ning , st u nd t al s inef f ek t iv a mar k nad er , u t nyt t j a r isk pr emier , k ost nad sef f ek t iv f ö r v al t ning samt h å l l b ar t v ä r d esk apand e ( se B il d 15) .

F ö r st a A P - f ond ens f ö r v al t ning smod el l b est å r av t v å d el ar , en st r at eg isk t il l g å ng sf ö r d el ning med cir k a 10 å r s inv est er ing sh or isont , samt en d ynamisk al l ok er ing och oper at iv f ö r v al t ning med cir k a 0 – 5 å r s inv est er ing sh or isont . F ö r v al t ning en u t g å r f r å n en l å ng sik t ig r isk pr ef er ens u t r yck t som en ö v er g r ipand e t il l g å ng sf ö r d el ning som b esl u t as av st yr el sen. Med u t g å ng spu nk t i d en ö v er g r ipand e t il l g å ng sf ö r d el ning en, f ond ens k apit al mar k nad sf ö r v ä nt ning ar och inv est er ing sf il osof in b esl u t ar V D om

43 F ond en på b ö r j ad e impl ement er ing en av en u ppd at er ad f ö r v al t ning smod el l u nd er 2 0 15 samt impl ement er ad e et t nyt t av k ast ning små l g ä l l and e f r å n och med d en 1 j anu ar i 2 0 15. F r am t il l och med 2 0 14 anv ä nd e f ond en et t nominel l t t ot al t av k ast ning små l på 5, 5 pr ocent i g enomsnit t per å r ef t er k ost nad er mä t t ö v er r u l l and e t ioå r sper iod . 44 E j j u st er at f ö r anst ä l l ning ens omf at t ning .

McKinsey Company 2 9

Bilaga 9

en st r at eg isk t il l g å ng sf ö r d el ning . D en st r at eg isk a t il l g å ng sf ö r d el ning en u ppd at er as å r l ig en och r eb al anser as må nad sv is. V id ar e u t g ö r d en j ä mf ö r el sepor t f ö l j f ö r f ond ens k apit al f ö r v al t ning . Kapit al f ö r v al t ning sch ef en ansv ar ar f ö r d en d ynamisk a al l ok er ing en och d en oper at iv a f ö r v al t ning en u t if r å n d en st r at eg isk a t il l g å ng sf ö r d el ning en. D en d ynamisk a al l ok er ing en och oper at iv a f ö r v al t ning en b esl u t ar om al l ok er ing b aser at på g l ob al k onj u nk t u r anal ys och anal ys av g l ob al a mar k nad er s av v ik el ser f r å n l å ng f r ist ig a f ö r v ä nt ning ar samt f ö r v al t ning av mand at inom r espek t iv e t il l g å ng ssl ag . S t ö r r e b esl u t som v ä sent l ig t på v er k ar f ond ens r isk niv å t as v anl ig t v is av V D ef t er b er ed ning i inv est er ing sk ommit t é n.

B ild 15 – F örsta AP- fondens förv altningsmodell 20 21

K ä lla: F ö rsta AP- fonden.

V ik tiga hä ndelser och förä ndringar för F örsta AP- fonden 20 21 v ar:

• F ö r st a A P - f ond ens av k ast ning u ppg ick 2 0 2 1 t il l 2 0 , 8 pr ocent ef t er k ost nad er , f r ä mst d r iv et av av k ast ning sb id r ag f r å n al t er nat iv a t il l g å ng ar ( + 6 , 4 pr ocent enh et er ex k l u siv e k ost nad er ) , u t l ä nd sk a ak t ier ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er ak t ier ( + 6 , 1 pr ocent enh et er ex k l u siv e k ost nad er ) samt sv ensk a ak t ier ( + 5, 1 pr ocent enh et er ex k l u siv e k ost nad er ) . A v k ast ning en 2 0 2 1 ä r d en h ö g st a sed an f ond ens st ar t 2 0 0 1. F ond en h ar ö v er t r ä f f at r ef er ensind ex och l å ng sik t ig a må l .

• U nd er å r et h ar f ond en b et al at u t 7 , 5 mil j ar d er k r onor t il l pensionssyst emet .

• U nd er 2 0 2 1 h ar V D Kr ist in Mag nu sson B er nar d , som t il l t r ä d d e 2 0 2 0 , t il l sammans med med ar b et ar e t ag it f r am et t nyt t st r at eg isk t r amv er k som int eg r er ar v er k samh et su t v eck l ing , r isk apt it inom ol ik a omr å d en, pl acer ing sst r at eg i och E S G - f r å g or . R amv er k et ant og s av st yr el sen i d ecemb er 2 0 2 1.

• D en omor g anisat ion som sj ö sat t es h ö st en 2 0 2 0 h ar g enomf ö r t s f u l l t u t t il l sammans med en g ener at ions- och k ompet ensv ä x l ing . D e ob er oend e k ont r ol l f u nk t ioner nas st ä l l ning h ar f or t sat t st ä r k as u nd er 2 0 2 1, d ä r d e t r e f ö r sv ar sl inj er na nu t il l ä mpas f u l l t u t . 45

• F ond en h ar v id ar e ar b et at f ö r at t sä k r a t yd l ig a, d ig it al a f l ö d en " end - t o- end " och h ar moniser a v ä sent l ig a pr ocesser .

• G enomf ö r t g emensam u pph and l ing av inf or mat ionssä k er h et sansv ar ig ( CI S O ) t il l sammans med A P 3 och A P 4 .

45 D e t r e f ö r sv ar sl inj er na i en r isk b ä r and e inv est er ing sv er k samh et d ef inier as av C ommittee of S ponsoring O rganiz ations of th e T readw ay C ommissions ( CO S O ) som: a) af f ä r sv er k samh et en som u t f ö r d en d ag l ig a r isk h ant er ing en, b ) f u nk t ionen f ö r r isk k ont r ol l och f u nk t ionen f ö r r eg el ef t er l ev nad och c) d en ob er oend e int er nr ev isionen.

McKinsey Company 3 0

Bilaga 9

• D et A P - f ond sä g d a ( A P 1, A P 2 , A P 3 , A P 4 ) b ol ag et , 4 t o 1 I nv est ment s, b il d as och inv est er ar 4 0 0 mil j oner U S D i N or t h v ol t g enom at t d el t a i en nyemission som t il l f ö r b ol ag et t ot al t 2 , 7 5 mil j ar d er U S D .

• V id ar e h ar F ö r st a A P - f ond en ar b et at v id ar e ak t iv t på k ost nad ssid an. S ed an t id ig ar e ä r u t g å ng spu nk t en at t b ed r iv a k ost nad sef f ek t iv v er k samh et , men f ond en h ar nu sat t l å ng sik t ig a pr inciper som sä t t er r amar na, f ö r at t u ppnå et t mer k onsek v ent ar b et e.

• F ond en h ar h af t et t f or t sat t f ok u s på h å l l b ar h et :

o S t yr el sen h ar ant ag it ny E S G - st r at eg i, och f or t sat t ar b et et i st yr el sens h å l l b ar h et su t sk ot t ;

o S amt l ig a f ö r v al t ning st eam h ar v id ar eu t v eck l at h u r E S G - aspek t er k an int eg r er as i sina st r at eg ier ;

o S amt l ig a nyinv est er ing ar inom h ar P E u t f ö r t s med f ok u s på b ol ag som b id r ar t il l en h å l l b ar u t v eck l ing ;

o Minsk at CO 2 - av t r yck et inom samt l ig a t il l g å ng ssl ag ;

o P or t f ö l j ens k ol d iox id av t r yck h ar minsk at s med 11 pr ocent ( av ser d en not er ad e ak t iepor t f ö l j en) ;

o I t ak t med at t f ö r ed ö ml ig f ö r v al t ning int eg r er as i A P - f ond er nas f ö r v al t ning sst r at eg ier och må l sä t t ning ar b esl u t ar A P - f ond er na ( A P 1 – A P 4 ) at t u t v eck l a E t ik r å d et s u ppd r ag ;

o F ond en h ar t il l sammans med H er mes l anser at en ny f ossil f r i k r ed it f ond ( H Y ) som ak t iv t f inansier ar b ol ag med t yd l ig a omst ä l l ning spl aner ;

o E t t n ytt samarbete, ”Investors Integrity Forum”, h ar inl et t s t il l sammans med T r anspar ency I nt er nat ional S v er ig e och et t ant al sv ensk a inst it u t ionel l a inv est er ar e f ö r at t mot v er k a k or r u pt ion och b r ist and e r eg el ef t er l ev nad .

4.2 F örsta AP- fondens resu ltat 20 0 1

4 6

- 20 21

F ö r st a A P - f ond ens t ot al a k apit al h ar sed an 2 0 0 1 ö k at f r å n 13 1 mil j ar d er t il l 4 6 6 mil j ar d er k r onor . F ond ens av k ast ning ef t er k ost nad er 2 0 2 1 v ar 2 0 , 8 pr ocent , j ä mf ö r t med 9 , 7 pr ocent å r 2 0 2 0 . S ed an st ar t en 2 0 0 1 h ar F ö r st a A P - f ond en av k ast at i g enomsnit t 6 , 9 pr ocent å r l ig en. U nd er d e senast e 10 r espek t iv e 5 å r en h ar F ö r st a A P - f ond en av k ast at i g enomsnit t 10 , 3 pr ocent r espek t iv e 10 , 7 pr ocent ( B il d 16 ) . D et t a inneb ä r at t f ond en h ar u ppnå t t sit t av k ast ning små l på et t , f em och t io å r s sik t sed an 1 j u l i 2 0 0 1. F ond ens av k ast ning ef t er k ost nad er v ar ä v en h ö g r e ä n ink omst ind ex på 1, 5, och 10 å r s sik t , samt ä v en sed an st ar t en 2 0 0 1.

46 A v ser 1 j u l i 2 0 0 1.

McKinsey Company 3 1

Bilaga 9

B ild 16 – F örsta AP- fondens av k astning 20 12 – 20 21

K ä lla: F ö rsta AP- fonden. T ot al por t f ö l j ens g enomsnit t l ig a å r l ig a r isk j u st er ad e av k ast ning , mä t t med S h ar pe- k v ot , v ar 2 0 2 1 3 , 3 , at t j ä mf ö r a med 0 , 9 2 0 2 0 . S h ar pe- k v ot en ä r et t st at ist isk t må t t på v ol at il it et i f ö r h å l l and e t il l av k ast ning som int e r ef l ek t er ar f ond ens u ppd r ag i pensionssyst emet och d ess saml ad e r isk t ag and e, och b ö r d ä r f ö r t ol k as med v ar samh et . 47

F ond ens å r l ig a k ost nad er 48 u nd er per iod en 2 0 0 1 – 2 0 2 1 u ppg ick t il l i g enomsnit t 0 , 14 pr ocent av f ond ens k apit al . F ond ens k ost nad er 2 0 2 1 u ppg ick t il l 0 , 0 7 pr ocent av f ond ens k apit al , v il k et ä r l ä g r e ä n 2 0 2 0 d å k ost nad er na u ppg ick t il l 0 , 0 8 pr ocent , och b er or f r ä mst på f ond ens ö k ad e por t f ö l j v ä r d e, men ä v en l ä g r e k ost nad er . 49 F ö r v al t ning sk ost nad er na b ö r d ock int e anal yser as isol er at , u t an sä t t as i r el at ion t il l d en av k ast ning som f ond er na sk apar ö v er t id 50 .

T il l f ond ens t ot al a av k ast ning 2 0 2 1 om 2 0 , 8 pr ocent ( ex k l u siv e k ost nad er ) b id r og f r amf ö r al l t al t er nat iv a t il l g å ng ar ( + 6 , 4 pr ocent enh et er ex k l u siv e k ost nad er ) , u t l ä nd sk a ak t ier ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er ak t ier ( + 6 , 1 pr ocent enh et er ex k l u siv e k ost nad er ) samt sv ensk a ak t ier ( + 5, 5 pr ocent enh et er ex k l u siv e k ost nad er ) ( se B il d 17 ) .

47 S e av snit t 3 . 2 f ö r en u t f ö r l ig ar e d isk u ssion om r isk i f ond por t f ö l j er na och S h ar pe- k v ot en. 48 R ed ov isad e r ö r el se- och pr ov isionsk ost nad er . F ö r v al t ning sav g if t er t il l ex t er na f ö r v al t ar e som r ed ov isas på int ä k t ssid an i f ond ens r appor t er ing ej ink l u d er ad e. 49 F ond ens r ed ov isad e r ö r el se- och pr ov isionsk ost nad er minsk ad e f r å n 3 0 2 mil j oner k r onor 2 0 2 0 t il l 2 9 2 mil j oner k r onor 2 0 2 1. 50 E n h ö g r e k ost nad f ö r t il l ex empel pr ov isioner t il l ex t er na f ö r v al t ar e b ö r anses mot iv er ad om d et g ener er ar en mer av k ast ning som ö v er st ig er d en ö k ad e k ost nad en ( al l t annat l ik a) .

McKinsey Company 3 2

Bilaga 9

B ild 17 – F örsta AP- fondens av k astningsb idrag per tillgångsslag 20 21

K ä lla: F ö rsta AP- fonden. F ö r st a A P - f ond en h ar u nd er 2 0 2 1 ö k at and el en g l ob al a ak t ier i sin por t f ö l j 51 med 5, 1 pr ocent enh et er , och sv ensk a ak t ier med 1, 1 pr ocent enh et er . S amt id ig t h ar f ond en minsk at and el en al l ok er ad t il l ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er med 3 , 6 pr ocent enh et er och al t er nat iv a t il l g å ng ar med 2 , 1 pr ocent enh et er ( se B il d 18 ) . S ed an 2 0 0 1 h ar d e st ö r st a ä nd r ing ar na i por t f ö l j al l ok er ing en v ar it en minsk ning i r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar med 15, 3 pr ocent enh et er ( f r å n 3 9 t il l 2 3 pr ocent ) , och en ö k ning i and el en al t er nat iv a t il l g å ng ar ( f r å n 3 t il l 2 5 pr ocent ) .

B ild 18 – F örsta AP- fondens portfölj allok ering, 20 0 1 – 20 21

K ä lla: F ö rsta AP- fonden.

51 F ak t isk al l ok er ing mä t t i mar k nad sv ä r d e.

McKinsey Company 3 3

Bilaga 9

4.3 F örsta AP- fondens u tv eck ling av illik v ida tillgångar 20 12 – 20 21

F ö r st a A P - f ond en h ar sed an 2 0 12 ö k at al l ok er ing en t il l il l ik v id a t il l g å ng ar 52 f r å n 3 5, 5 t il l 110 , 8 mil j ar d er k r onor , mot sv ar and e en ö k ning i por t f ö l j and el f r å n cir k a 15 pr ocent t il l cir k a 2 4 pr ocent . F r å n och med 2 0 2 1 t il l ä mpas en ny d ef init ion av il l ik v id a t il l g å ng ar som ö v er l appar med , men int e ex ak t mot sv ar ar , d en ä l d r e d ef init ionen, v il k et b ö r t as i b eak t ning v id j ä mf ö r el ser ö v er t id .

Å r 2 0 2 1 u t g ö r d en st ö r st a d el en av d e il l ik v id a t il l g å ng ar na ( 7 0 , 4 mil j ar d er k r onor ) onot er ad e f ast ig h et er , f ö l j t av r isk k apit al ( 2 8 , 9 mil j ar d er k r onor ) ( se B il d 19 ) .

B ild 19 – F örsta AP- fondens illik v ida tillgångar, 20 12 – 20 21

K ä lla: F ö rsta AP- fonden

4.4 F örsta AP- fondens hållb arhetsarb ete u nder 20 21

U t ö v er d et l ö pand e h å l l b ar h et sar b et e som u t g ö r en d el av d en or d inar ie inv est er ing sv er k samh et en ä r F ö r st a A P - f ond ens pr ior it er ad e omr å d e k l imat , ä g ar st yr ning och r esu r sef f ek t iv it et , v il k et ä r of ö r ä nd r at f r å n 2 0 2 0 .

F ö r st a A P - f ond en h ar å t t a ö v er g r ipand e h å l l b ar h et små l som ä r sat t a t il l 2 0 2 3 enl ig t d en t id ig ar e E S G st r at eg in. A v d essa må l ä r et t r el at er at t il l k l imat , et t t il l d e g l ob al a u t v eck l ing små l en, f yr a t il l ä g ar st yr ning och t v å t il l f ast ig h et spor t f ö l j ens h å l l b ar h et spr of il . Må l en ä r of ö r ä nd r ad e sed an 2 0 2 0 .

A v d e sex må l som ang er må l v ä r d en som k an u t v ä r d er as på å r sb asis h ar f yr a u ppnå t t s ( se B il d 2 1 ned an) . F ö r d e ej u ppnå d d a må l en ( d el t ag and e v id samt l ig a sv ensk a b ol ag sst ä mmor och G R E S B r appor t er ing f ö r samt l ig a av f ond ens f ast ig h et sb ol ag ) ä r u ppf yl l nad sg r ad en 9 8 pr ocent . S amt l ig a må l v ä r d en h ar f ö r b ä t t r at s j ä mf ö r t med 2 0 2 0 , med u nd ant ag f ö r por t f ö l j ens sammanv ä g d a k ol d iox id av t r yck som i st ä l l et ö k at , på g r u nd av d en st ö r r e and el en ak t ier i por t f ö l j en. P or t f ö l j ens k ol d iox id int ensit et , et t må t t som ä r opå v er k at av f ö r ä nd r ing ar i por t f ö l j ens ex poner ing mot ol ik a t il l g å ng ssl ag , h ar f or t sat t minsk a.

F ö r st a A P - f ond ens f ö r v al t ning sor g anisat ion ar b et ar int eg r er at med E S G - per spek t iv inom inv est er ing sv er k samh et en. D et h ar med f ö r t en u t ö k ad mä t ning och r ed ov isning av f ond ens k l imat av t r yck , och g enom d et at t ex poner ing en mot f ossil a b r ä nsl en minsk at . F ö r st a A P - f ond en ant og i d ecemb er 2 0 2 1 en ny E S G - st r at eg i som omf at t ar h el a f ond ens v er k samh et .

52 F ö r st a A P - f ond en d ef inier ar il l ik v id a t il l g å ng ar som onot er ad e t il l g å ng ar inom al t er nat iv a inv est er ing ar . D at a sk a b et r ak t as som et t ö v r e est imat d å d en ä r t ag en f r å n å r sr ed ov isning ar och k an inneh å l l a mind r e not er ad e inneh av .

McKinsey Company 3 4

Bilaga 9

F ond en h ar u t v eck l at sin pr ocess f ö r inv est er ing ar med sä r sk il t h ö g E S G - r isk t il l at t ä v en omf at t a specif ik a sek t or er , så som spel b ol ag . I nom ä g ar st yr ning h ar f ond en ak t iv t d el t ag it i st yr ning en av f ö r v al t ad e b ol ag , g enom at t t il l ex empel d el t a i f j or t on v al b er ed ning ar inf ö r st ä mmor och r ö st a emot st yr el sens f ö r sl ag v id f j or t on t il l f ä l l en. F ond ens por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et , et t må t t på ex poner ing mot b ol ag med h ö g a u t sl ä pp av v ä x t h u sg aser , minsk ad e u nd er 2 0 2 1 med cir k a 1, 1 t on CO 2 per mil j oner k r onor f ö r v al t at k apit al f r å n 9 , 3 t il l 8 , 2 , t il l f ö l j d av sj u nk and e k ol d iox id int ensit et h os por t f ö l j b ol ag en ( se B il d 2 0 ) .

B ild 20 – F örsta AP- fondens portfölj v ik tade k oldiox idintensitet, 20 20 – 20 21

K ä lla: F ö rsta AP- fonden S e B il d 2 1 f ö r en ö v er sik t av F ö r st a A P - f ond ens må l och må l u ppf yl l el se på h å l l b ar h et somr å d et .

McKinsey Company 3 5

Bilaga 9

B ild 21 – H ållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad 20 21, F örsta AP- fonden

K ä lla: F ö rsta AP- fonden. S amar b et et inom E t ik r å d et ä r en d el av F ö r st a A P - f ond ens ä g ar ar b et e. U nd er 2 0 2 1 h ar E t ik r å d et v ar it inv ol v er ad e i å t t a f ö r eb yg g and e pr oj ek t d ä r f r amst eg på v isat s. D e omf at t ar b l and annat sä k er h et i g r u v or s av f al l sd ammar , t ech - b ol ag och mä nsk l ig a r ä t t ig h et er samt omst ä l l ning i u t sl ä ppst u ng a b r ansch er . E t ik r å d et l å t er g r ansk a nä r a 3 2 0 0 inneh av t v å g å ng er per å r . U nd er 2 0 2 1 f anns d r yg t 10 0 b ol ag som k an associer as med b ek r ä f t ad k r ä nk ning av en int er nat ionel l k onv ent ion el l er med b ef ar ad r isk f ö r k r ä nk ning . I sl u t et av å r et f ö r d es ak t iv a på v er k ansd ial og er med 8 5 b ol ag i al l a v ä r l d sd el ar . F ond er na h ar g emensamt inl et t en ö v er syn av E t ik r å d et s u ppd r ag och st r at eg i.

5 Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden

I d et h ä r k apit l et pr esent er as r esu l t at en f r å n d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en av A nd r a A P - f ond ens v er k samh et 2 0 2 1. D en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en b esk r iv er f ond ens

McKinsey Company 3 6

Bilaga 9

f ö r v al t ning smod el l , nyck el h ä nd el ser 2 0 2 1, d en t ot al a av k ast ning en och al l ok er ing sf ö r ä nd r ing ar , samt f ond ens al l ok er ing av il l ik v id a t il l g å ng ar ö v er t id .

5.1 Andra AP- fondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser

20 21

A nd r a A P - f ond en ä r en av f em b u f f er t f ond er i d et sv ensk a ink omst pensionssyst emet . F ond en anv ä nd er ing et av k ast ning små l , u t an h ar i st ä l l et en l å ng sik t ig f ö r v ä nt ad av k ast ning som f ond en k ommu nicer ar u t å t . D en b ed ö ms i r eal a t er mer v ar a 4 , 5 pr ocent per å r set t med 3 0 å r s h or isont , v il k et ink l u d er ar 0 , 5 pr ocent enh et er i b id r ag f r å n ak t iv f ö r v al t ning . D en l å ng sik t ig a av k ast ning sf ö r v ä nt ning en h ar v ar it of ö r ä nd r ad sed an 2 0 15.

U nd er 2 0 2 1 h ar ing a st ö r r e f ö r ä nd r ing ar g j or t s i f ö r v al t ning smod el l el l er st r at eg i, i st ä l l et h ar et t f or t sat t ar b et e med st r at eg in g enomf ö r t s. A nd r a A P - f ond ens k apit al f ö r v al t ning sor g anisat ion h ar v ar it ind el ad i sex f u nk t ioner : A l t er nat iv a inv est er ing ar , S t r at eg i, ME F I X , A k t ief ö r v al t ning , Kv ant it at iv F ö r v al t ning samt F or sk ning och u t v eck l ing .

V id u t g å ng en av 2 0 2 1 h ad e or g anisat ionen 6 8 anst ä l l d a v ar av 4 0 inom k apit al f ö r v al t ning en, nå g ot f ä r r e ä n 2 0 2 0 d å or g anisat ionen h ad e 7 2 med ar b et ar e ( 4 0 inom f ö r v al t ning en) ( B il d 2 2 ) . F ond en h ar ö k at per sonal st yr k an inom E S G , d ä r yt t er l ig ar e en anal yt ik er inom h å l l b ar h et och ny senior h å l l b ar h et sst r at eg h ar anst ä l l t s.

B ild 22 – B esk riv ning av Andra AP- fonden 20 21

K ä lla: Andra AP- fonden. A nd r a A P - f ond ens inv est er ing sst r at eg i k an sammanf at t as som at t , u t if r å n en b ed ö mning av pensionssyst emet s b eh ov , pl acer a f ond k apit al et i en ef f ek t iv por t f ö l j som int eg r er ar h å l l b ar h et och f r ä mj ar en h å l l b ar u t v eck l ing . I nv est er ing sst r at eg i b yg g er på v ä r d esk apand e i f l er a st eg , i syf t e at t max imer a må l u ppf yl l nad :

1. V al av st r at eg isk t il l g å ng sf ö r d el ning , u t if r å n omf at t and e A L M- anal ys

2 . V al av ind ex

3 . A k t iv f ö r v al t ning , ink l u siv e semi- st r at eg isk al l ok er ing ( S S A )

F ond en int eg r er ar h å l l b ar h et i v ar j e st eg av v ä r d esk apand et , och anser at t d et t a ä r av v ik t f ö r at t k u nna u ppf yl l a sit t u ppd r ag om at t v ar a t il l st ö r st a mö j l ig a nyt t a f ö r pensionssyst emet .

McKinsey Company 3 7

Bilaga 9

T il l g r u nd f ö r st r at eg in l ig g er et t ant al inv est er ing sö v er t yg el ser som b esk r iv er f ond ens syn på h u r k apit al mar k nad er na f u ng er ar samt mö j l ig h et er och f ö r u t sä t t ning ar at t g ener er a en g od av k ast ning . B l and f ond ens inv est er ing sö v er t yg el ser ing å r , b l and annat , at t anal ys av pensionssyst emet s b eh ov ä r cent r al t f ö r st r at eg iv al et , at t syst emat isk t r isk t ag and e k r ä v s, at t h å l l b ar h et l ö nar sig , at t k l imat f ö r ä nd r ing ä r en syst emr isk och at t ak t iv f ö r v al t ning sk apar mer v ä r d e ( se B il d 2 4 ) .

F ond ens f ok u s l ig g er på l å ng sik t ig a b esl u t som impl ement er as g enom d en st r at eg isk a por t f ö l j en som h ar en t id sh or isont på 3 0 å r , d et v il l sä g a d en h or isont som t il l ä mpas i d en u nd er l ig g and e A L M- st u d ien. S t yr el sen k an ock så f at t a b esl u t av mer med el f r ist ig , semist r at eg isk , k ar ak t ä r om f ö r ä nd r ing ar i d en st r at eg isk a por t f ö l j en nä r d en b ed ö mer d et mot iv er at g iv et sit u at ionen i omv ä r l d en. O r g anisat ionen h ar ock så mö j l ig h et at t f at t a eg na med el f r ist ig a, semist r at eg isk a ( S S A ) b esl u t inom av st yr el sen d el eg er at mand at . Må l et ä r d ock al l t j ä mt at t på l å ng sik t v ar a t il l så st or nyt t a f ö r pensionssyst emet som mö j l ig t .

B ild 24 – Andra AP- fondens förv altningsmodell 20 21

K ä lla: Andra AP- fonden. F ond ens T A A - g r u pp 53 ( T A A – T actical Asset Allocation ) f at t ar b esl u t om t ak t isk a posit ioner . T A A g r u ppens pl acer ing sh or isont ä r nor mal t 3 - 12 må nad er , men k an b å d e v ar a k or t ar e ( t il l ex empel v id k or t sik t ig a mar k nad sk or r ek t ioner ) el l er l ä ng r e ( t il l ex empel nä r st ö r r e f el pr issä t t ning ar sk et t som v ä nt as t a l ä ng r e t id at t k or r ig er as) . V id d e f al l d ä r T A A - g r u ppen b ed ö mer at t f el pr issä t t ning ar na i mar k nad en k ommer at t t a l ä ng r e t id at t j u st er as och st or l ek en på posit ionen int e f å r pl at s inom T A A - mand at et s r isk u t r ymme, l yf t s f r å g an t il l st yr el sen som, v id b if al l , j u st er ar d en st r at eg isk a por t f ö l j en. I ö v r ig a f al l h å l l s posit ioner na inom T A A - g r u ppens mand at . D ynamisk a b esl u t med t id sh or isont er l ä ng r e ä n et t å r men k or t ar e ä n t io b enä mns S emi S trategic Allocation ( S S A ) och r ed ov isas som en d el av d en st r at eg isk a por t f ö l j ens av k ast ning sed an 2 0 2 0 .

F ond en u t v ä r d er ar sina r esu l t at u t if r å n t v å per spek t iv . D en st r at eg isk a por t f ö l j en u t v ä r d er as på minst 10 å r s sik t med d e av k ast ning sant ag and en som l ig g er t il l g r u nd f ö r A L M- anal ysen samt i r el at ion t il l en enk l ar e b aspor t f ö l j ( som b est å r av 7 5 pr ocent ak t ier och 2 5 pr ocent r ä nt or ) som t as f r am med samma A L M- anal ys. D en ak t iv a f ö r v al t ning en u t v ä r d er as med d en st r at eg isk a por t f ö l j en som j ä mf ö r el seind ex . T il l d en ak t iv a av k ast ning en r ä k nas ä v en k apit al l ö sa mand at 54 som sak nar ind ex .

V ik tiga hä ndelser och förä ndringar för Andra AP- fonden 20 21 v ar:

• A nd r a A P - f ond ens av k ast ning u ppg ick t il l 16 , 3 pr ocent , ink l u siv e r ö r el se- och pr ov isionsk ost nad er , mot sv ar and e 6 2 , 3 mil j ar d er k r onor ( 3 , 5 pr ocent mot sv ar and e 12 , 8

53 S ed an 2 0 10 b est å r T A A - g r u ppen av CI O , ch ef sst r at eg , mak r oansv ar ig samt t il l g å ng sl ag sansv ar ig a. 54 Mand at som b aser as på h and el u t an k apit al insat s, t il l ex empel med d er iv at k ont r ak t el l er f inansier ing av v ä r d epapper sk ö p g enom b el å ning .

McKinsey Company 3 8

Bilaga 9

mil j ar d er k r onor å r 2 0 2 0 ) . D et ä r d en h ö g st a ab sol u t a av k ast ning en f ond en r ed ov isat sed an per iod ens st ar t 2 0 0 1. D en r el at iv a av k ast ning en 55 f ö r f ond ens t ot al a por t f ö l j , ex k l u siv e al t er nat iv a inv est er ing ar och k ost nad er , u ppg ick t il l 0 , 5 pr ocent .

• T il l g å ng ssl ag en som b id r ag it mest t il l r esu l t at et ä r sv ensk a och g l ob al a ak t ier . D et h ö g st pr est er and e t il l g å ng ssl ag et ä r r isk k apit al f ond er na, med en av k ast ning om cir k a 6 6 pr ocent .

• U nd er å r et h ar f ond en b et al at u t 7 , 5 mil j ar d er k r onor t il l pensionssyst emet .

• G iv et f ö r ä nd r ing ar i l ag st if t ning h ar f ond en g iv it s mö j l ig h et at t inv est er a i et t nyt t t il l g å ng ssl ag , onot er ad e k r ed it er . F yr a å t ag and en inom t il l g å ng ssl ag et h ar g j or t s, som k ommer omsä t t as i k onk r et a inv est er ing ar u nd er 2 0 2 2 .

• U nd er 2 0 2 1 sä nk t e A nd r a A P - f ond en k ost nad sand el en av f ö r v al t at k apit al t il l 0 , 11 pr ocent , d en l ä g st a sed an 2 0 0 1. U t f al l et ä r d el v is et t r esu l t at av d et st ig and e v ä r d et av d en f ö r v al t ad e por t f ö l j en, men ock så r esu l t at et av et t l å ng sik t ig t b espar ing sar b et e som f ok u ser at sä r sk il t på at t sä nk a ex t er na k ost nad er . A r b et et f ö r at t b ib eh å l l a el l er yt t er l ig ar e sä nk a k ost nad sniv å n h ar på b ö r j at s med yt t er l ig ar e ak t iv it et er som f ö r v ä nt as f å ef f ek t u nd er 2 0 2 2 .

• F ond en h ar på b ö r j at et t ar b et e med en ny I T - pl at t f or m

• U nd er 2 0 2 1 b ö r j ad e f ond en ar b et a med et t nyt t , mer f l ex ib el t ar b et ssä t t : A nd r a A P - f ond ens W oW ( W ays of W or k ing ) , et t r amv er k f ö r at t sä k r a at t med ar b et ar e k an ar b et a h emif r å n samt id ig t som or g anisat ionens b eh ov av mö t en och k r eat iv it et f or t sat t mö t s.

• F ond en h ar h af t et t f or t sat t f ok u s på h å l l b ar h et :

• F ond en h ar pu b l icer at sin and r a r appor t om mä nsk l ig a r ä t t ig h et er i enl ig h et med F N : s v ä g l ed and e pr inciper s r appor t er ing sr amv er k .

• E n r ev id er ad pol icy f ö r mä nsk l ig a r ä t t ig h et er och nyt t l å ng sik t ig t må l t il l och med 2 0 2 5 h ar u t v eck l at s. S amt l ig a med ar b et ar e h ar g enomg å t t d en å r l ig a u t b il d ning en i mä nsk l ig a r ä t t ig h et er , i enl ig h et med f ond ens st r at eg i.

• U t v eck l ing en av en d u e d il ig ence- pr ocess f ö r mä nsk l ig a r ä t t ig h et er i por t f ö l j b ol ag h ar f or t sat t .

• F ond en v ann u t mä r k el sen 2 0 2 1 I CG N G l ob al S tewardship Disclosure Award” för sin h å l l b ar h et sr appor t er ing .

• I samb and med CO P 2 6 st ä l l d e sig A nd r a A P - f ond en b ak om et t init iat iv d ä r man å t og sig at t ar b et a f ö r en por t f ö l j f r i f r å n il l eg al av sk og ning t il l 2 0 2 5. V id ar e ä r f ond en inv ol v er ad i I nv est or s P ol icy D ial og u e on D ef or est at ion.

• F ond en h ar ar b et at med at t anal yser a och u t v eck l a P ar is- A l ig ned B ench mar k ( P A B ) f ö r f ond ens f ö r v al t ning av sv ensk a ak t ier .

• D en not er ad e ak t iepor t f ö l j ens t ot al a k ol d iox id u t sl ä pp minsk ad e med 2 0 pr ocent j ä mf ö r t med f ö r eg å end e å r .

• F ond en h ar inf ö r t yt t er l ig ar e en r isk k l ass, på v er k ansr isk er . P å v er k ansr isk er innef at t ar r isk en at t en inv est er ing k an sk ad a mä nnisk or el l er mil j ö . I samb and med d et h ar ar b et e med ny met od f ö r at t k u nna mä t a h u r por t f ö l j en på v er k ar omv ä r l d en inl et t s.

55 E t t må t t på ak t iv f ö r v al t ning s ö v er av k ast ning g ent emot mar k nad ens g enomsnit t l ig a u t v eck l ing ( ind ex ) .

McKinsey Company 3 9

Bilaga 9

• Y t t er l ig ar e inv est er ing ar i h å l l b ar inf r ast r u k t u r h ar g enomf ö r t s, b l and annat i N or t h v ol t t il l sammans med F ö r st a, T r ed j e, och F j ä r d e A P - f ond er na. • Y t t er l ig ar e et t st eg inom t emat isk a inv est er ing ar med sä r sk il d inr ik t ning mot k l imat t og s g enom et t å t ag and e om 150 mil j oner d ol l ar i T PG R ise C limate . • A nd r a A P - f ond en h ar 2 0 2 1 b ed r iv it et t ak t iv t på v er k ansar b et e inom al l a f ok u somr å d en, t il l ex empel : • Kl imat : o Å t ag and e: A sset O w ner N et Z er o Commit ment . o A k t iv t d el t ag and e i I nst it u t ional I nv est or s G r ou p on Cl imat e Ch ang e ( I I G CC) . o I nv est er ar b r ev t il l r eg er ing ar inf ö r CO P 2 6 g enom I I G CC och S ustainab le M arkets I nitiativ e . • Mä nsk l ig a r ä t t ig h et er : o D el t ag it i Platform L iv ing W age F inancial: s ar b et e f ö r at t sä k er st ä l l a l ev nad sl ö ner i t ex t il sek t or n. o D el t ag it i I nv estor Alliance for H uman R igh ts eng ag emang f ö r mä nsk l ig a r ä t t ig h et er i X inj iang g enom d ial og er med b ol ag v ar s v ä r d ek ed j or k an k oppl as t il l t v å ng sar b et e och t v å ng sf ö r f l yt t ning ar av u ig u r er . o D r iv it d ial og er med 14 b ol ag i t ex t il - och g r u v sek t or n, d ä r f ond en id ent if ier at h ö g r isk r el at er at t il l mä nsk l ig a r ä t t ig h et er och social h å l l b ar h et . • Må ng f al d : o G å t t med i I L P A : s D iv ersity in Action , g enom v il k et A nd r a A P - f ond en å t ar sig at t l ev a u pp t il l et t ant al k r it er ier och samt id ig t k an st ä l l a h ö g r e k r av på sina f ö r v al t ar e. o R ö st at mot st yr el ser u t an k v innor och sk r iv it b r ev t il l b er ö r d a b ol ag . • Ä g ar st yr ning : o I nl et t r ö st ning f ö r inh emsk a k inesisk a b ol ag . o R ö st at v id 12 2 6 ( 1116 ) b ol ag sst ä mmor .

5.2 Andra AP- fondens resu ltat 20 0 1 - 20 21

56 F ond ens t ot al a k apit al h ar sed an 1 j u l i 2 0 0 1 ö k at f r å n 13 4 mil j ar d er t il l 4 4 1 mil j ar d er k r onor d en 3 1 d ecemb er 2 0 2 1. F ond ens av k ast ning ef t er k ost nad er 2 0 2 1 v ar 16 , 3 pr ocent , j ä mf ö r t med 3 , 5 pr ocent å r 2 0 2 0 . R esu l t at et h ä r r ö r i st or u t st r ä ck ning u r f ond ens al t er nat iv a inv est er ing ar , som g ener er at et t av k ast ning sb id r ag om 8 , 4 pr ocent enh et er ( 3 2 , 0 mil j ar d er k r onor ) , och g l ob al a ak t ier ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er , som g ener er at et t av k ast ning sb id r ag om 6 , 4 pr ocent enh et er ( 2 4 , 6 mil j ar d er k r onor ) ( B il d 2 6 ) . S ed an 2 0 0 1 h ar A nd r a A P - f ond en av k ast at i g enomsnit t 6 , 7 pr ocent ef t er k ost nad er , med an f ond en u nd er per iod er na 2 0 12 – 2 0 2 1 och 2 0 17 – 2 0 2 1 av k ast ad e 9 , 5 pr ocent r espek t iv e 8 , 5 pr ocent ( se B il d 2 5) . D et t a inneb ä r at t f ond ens av k ast ning h ar ö v er st ig it d et l å ng sik t ig a av k ast ning sant ag and et u nd er 2 0 2 1,

56 A v ser 1 j u l i 2 0 0 1.

McKinsey Company 4 0

Bilaga 9

på f em och t io å r s sik t , samt sed an 1 j u l i 2 0 0 1. F ond ens av k ast ning ef t er k ost nad er h ar ä v en v ar it h ö g r e ä n ink omst ind ex på 5 och 10 å r s sik t samt sed an 2 0 0 1.

B ild 25 – Andra AP- fondens av k astning 20 12 – 20 21

K ä lla: Andra AP- fonden. D en t ot al a por t f ö l j ens g enomsnit t l ig a å r l ig a r isk j u st er ad e av k ast ning , mä t t med S h ar pe- k v ot , v ar 2 0 2 1 3 , 9 . D et k an j ä mf ö r as med 0 , 4 å r 2 0 2 0 . S h ar pe- k v ot en ä r et t st at ist isk t må t t på v ol at il it et i f ö r h å l l and e t il l av k ast ning som int e r ef l ek t er ar f ond ens u ppd r ag i pensionssyst emet och d ess saml ad e r isk t ag and e, och b ö r d ä r f ö r t ol k as med v ar samh et . 57

F ond ens å r l ig a k ost nad er 58 u nd er per iod en 2 0 0 1 – 2 0 2 1 u ppg ick i g enomsnit t t il l 0 , 16 pr ocent av f ond ens k apit al . F ond ens k ost nad er 2 0 2 1 u ppg ick t il l 0 , 11 pr ocent av f ond ens k apit al , v il k et ä r l ä g r e ä n 2 0 2 0 ( 0 , 14 pr ocent ) . U t f al l et ä r d el v is et t r esu l t at av d et st ig and e v ä r d et av d en f ö r v al t ad e por t f ö l j en, men ock så av minsk and e r ö r el se- och pr ov isionsk ost nad er f r å n 512 mil j oner k r onor 2 0 2 0 t il l 4 53 mil j oner . D e f al l and e k ost nad er na h ä r r ö r s av f ond en t il l et t l å ng sik t ig t b espar ing sar b et e som f r amf ö r al l t f ok u ser at på at t sä nk a ex t er na k ost nad er . F ö r v al t ning sk ost nad er na b ö r int e anal yser as isol er at , u t an sä t t as i r el at ion t il l d en av k ast ning som f ond er na sk apar ö v er t id . 59

V ä r t at t not er a ä r at t A nd r a A P - f ond en ink l u d er ar v al u t aef f ek t er i r espek t iv e t il l g å ng ssl ag s av k ast ning , och r esu l t at et f r å n v al u t asä k r ing ar na mot sv ar ar r esu l t at et f ö r f ond ens v al u t asä k r ing . F ö r ö v r ig a A P f ond er r ed ov isas t il l g å ng ssl ag ens av k ast ning ex k l u siv e v al u t aef f ek t er . A nd r a A P - f ond ens k ost nad er u ppg ick t il l 0 , 11 pr ocent av f ond ens k apit al , v ar f ö r av k ast ning en ef t er k ost nad er u ppg ick t il l 16 , 3 pr ocent .

57 S e av snit t 3 . 2 f ö r en u t f ö r l ig ar e d isk u ssion om r isk i f ond por t f ö l j er na och S h ar pe- k v ot en. 58 R ed ov isad e r ö r el se- och pr ov isionsk ost nad er . F ö r v al t ning sav g if t er t il l ex t er na f ö r v al t ar e som r ed ov isas på int ä k t ssid an i f ond ens r appor t er ing ej ink l u d er ad e. 59 E n h ö g r e k ost nad f ö r t il l ex empel pr ov isioner t il l ex t er na f ö r v al t ar e b ö r anses mot iv er ad om d et g ener er ar en mer av k ast ning som ö v er st ig er d en ö k ad e k ost nad en ( al l t annat l ik a) .

McKinsey Company 4 1

Bilaga 9

B ild 26 – Andra AP- fondens av k astningsb idrag per tillgångsslag, 20 21

K ä lla: Andra AP- fonden. U nd er per iod en 2 0 0 1 – 2 0 2 1 h ar A nd r a A P - f ond ens ö k at al l ok er ing en av k apit al i sin f ak t isk a por t f ö l j t il l al t er nat iv a t il l g å ng ar ( + 2 6 , 6 pr ocent enh et er ) och ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er ( + 9 , 8 pr ocent enh et er ) . A nd el en av k apit al inv est er at i t il l g å ng ssl ag en sv ensk a ak t ier , g l ob al a ak t ier ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er och r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar h ar minsk at ö v er per iod en. U nd er 2 0 2 1 h ar f ond ens ex poner ing mot al t er nat iv a t il l g å ng ar ( + 1, 5 pr ocent enh et er ) , g l ob al a ak t ier ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er ( + 1, 2 pr ocent enh et er ) och sv ensk a ak t ier ( + 0 , 4 pr ocent enh et er ) ö k at . A nd el en r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar och ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er h ar minsk at . U t v eck l ing en b er or i st or d el på d en st ar k a mar k nad su t v eck l ing en f ö r t il l g å ng ssl ag en som ö k at i and el r el at iv t d e som minsk at ( B il d 2 7 ) .

B ild 27 – Andra AP- fondens portfölj allok ering, 20 0 1 – 20 21

K ä lla: Andra AP- fonden.

McKinsey Company 4 2

Bilaga 9

5.3 Andra AP- fondens u tv eck ling av illik v ida tillgångar 20 12 – 20 21

A nd r a A P - f ond en h ar sed an 2 0 12 ö k at al l ok er ing en t il l il l ik v id a t il l g å ng ar 60 f r å n 3 6 , 5 t il l 111, 1 mil j ar d er k r onor , mot sv ar and e en ö k ning i por t f ö l j and el f r å n cir k a 15 pr ocent t il l cir k a 2 5 pr ocent . F r å n och med 2 0 2 1 t il l ä mpas en ny d ef init ion av il l ik v id a t il l g å ng ar som ö v er l appar med , men int e ex ak t mot sv ar ar , d en ä l d r e d ef init ionen, v il k et b ö r t as i b eak t ning v id j ä mf ö r el ser ö v er t id .

Å r 2 0 2 1 u t g ö r d en st ö r st a and el en av d e il l ik v id a t il l g å ng ar na ( 4 8 , 6 mil j ar d er k r onor ) onot er ad e f ast ig h et er , f ö l j t av r isk k apit al ( 4 1, 3 mil j ar d er k r onor ) ( se B il d 2 8 ) .

B ild 28 – Andra AP- fondens illik v ida tillgångar, 20 12 – 20 21

K ä lla: Andra AP- fonden.

5.4 Andra AP- fondens hållb arhetsarb ete u nder 20 21

A nd r a A P - f ond ens h å l l b ar h et sar b et e v ä g l ed s av f ond ens h å l l b ar h et sst r at eg i, som syf t ar t il l at t k onk r et iser a d e ak t iv it et er som f ond en inom r amen f ö r af f ä r spl anen sk a u t f ö r a f ö r at t nå d ess ö v er g r ipand e u ppd r ag at t f r ä mj a h å l l b ar u t v eck l ing . F ond en h ar d ef inier at f yr a f ok u somr å d en f ö r sit t h å l l b ar h et sar b et e: k l imat , ä g ar st yr ning , må ng f al d och mä nsk l ig a r ä t t ig h et er . A r b et et inom d essa sk er t il l st or d el g enom int eg r er ing i samt l ig a d el ar av inv est er ing s- och f ö r v al t ning sv er k samh et en.

U nd er 2 0 2 1 h ar d en f or t sat t a anpassning en av por t f ö l j en t il l E U : s r eg el v er k f ö r P ar is A l ig ned B ench mar k ( P A B ) v ar it cent r al t . B esl u t f at t ad es av st yr el sen at t ä v en P A B - anpassa ind ex f ö r sv ensk a ak t ier , l ik t ind ex f ö r g l ob al a ak t ier och f ö r et ag sob l ig at ioner som P A B - anpassad es u nd er 2 0 2 0 . D et inneb ä r at t ä v en k ol d iox id av t r yck et f ö r f ond ens sv ensk a ak t ier ä r minst h al v er at i f ö r h å l l and e t il l et t t r ad it ionel l t ind ex . Ä v en mä nsk l ig a r ä t t ig h et er ( MR ) h ar v ar it i f ok u s, och f ond en h ar u t v eck l at sit t ar b et e med MR u t if r å n d en r ev id er ad e MR - pol icy som ant og s u nd er 2 0 2 0 , v il k et b l and annat h ar inneb u r it at t nya må l f ö l j t s u pp ( se B il d 3 0 , må l 2 2 och 2 3 ) , v il k a syf t ar t il l at t sä k er st ä l l a at t f ond ens ar b et e ä r i l inj e med F N : s v ä g l ed and e pr inciper senast 2 0 2 5. A nd r a A P - f ond en h ar ock så f or t sat t ar b et et f ö r at t int eg r er a h å l l b ar h et sper spek t iv i d et or d inar ie f ö r v al t ning sar b et et , g enom at t ad d er a på v er k ansr isk er t il l d e ex ist er and e f inansiel l a och oper at iv a r isk er som pot ent iel l a inv est er ing sob j ek t u t v ä r d er as ef t er .

A nd r a A P - f ond en h ad e 2 0 2 1 2 6 ö v er g r ipand e h å l l b ar h et små l ( se B il d 2 6 ) , v ar av f em ä r nya f ö r å r et . T v å r el at er ar t il l f ok u somr å d et mä nsk l ig a r ä t t ig h et er , et t t il l b iol og isk må ng f al d , och t v å syf t ar t il l at t u t v eck l a

60 A v ser onot er ad e t il l g å ng ar inom al t er nat iv a inv est er ing ar , ink l u siv e al t er nat iv a k r ed it er och r isk pr emier .

McKinsey Company 4 3

Bilaga 9

u t v ä r d er ing spr ocesser f ö r at t mö j l ig g ö r a b ä t t r e u ppf ö l j ning av ö v r ig a må l och st r at eg ier . S amt l ig a av f ond ens h å l l b ar h et små l h ar u ppf yl l t s u nd er 2 0 2 1. U nd er 2 0 2 1 h ar A nd r a A P - f ond en ä v en g enomf ö r t f or t sat t a inv est er ing ar i h å l l b ar inf r ast r u k t u r samt på b ö r j at et t ar b et e f ö r at t u t v ä r d er a met od er , anal yser och h and l ing spl aner f ö r k l imat r esil iens. F ond ens por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et , et t må t t på ex poner ing mot b ol ag med h ö g a u t sl ä pp av v ä x t h u sg aser , minsk ad e u nd er 2 0 2 1 med cir k a 4 , 1 t on CO 2 per mil j oner k r onor f ö r v al t at k apit al f r å n 13 , 8 t il l 9 , 7 , t il l f ö l j d av b å d e sj u nk and e k ol d iox id int ensit et h os por t f ö l j b ol ag en och sk if t en i f ond ens k apit al al l ok er ing mot mind r e k ol d iox id int ensiv a b ol ag ( S e B il d 2 9 ) .

B ild 29 – Andra AP- fondens portfölj v ik tade k oldiox idintensitet, 20 20 – 20 21

K ä lla: Andra AP- fonden S e B il d 3 0 f ö r en ö v er sik t av A nd r a A P - f ond ens må l och må l u ppf yl l el se på h å l l b ar h et somr å d et .

McKinsey Company 4 4

Bilaga 9

B ild 3 0 – H ållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, Andra AP- fonden, 1/ 3

K ä lla: Andra AP- fonden. McKinsey Company 4 5

Bilaga 9

B ild 3 0 – H ållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, Andra AP- fonden, 2/ 3

K ä lla: Andra AP- fonden McKinsey Company 4 6

Bilaga 9

B ild 3 0 – H ållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, Andra AP- fonden, 3 / 3

K ä lla: Andra AP- fonden. McKinsey Company 4 7

Bilaga 9

6 Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden

I d et h ä r k apit l et pr esent er as r esu l t at en f r å n d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en av T r ed j e A P - f ond ens v er k samh et 2 0 2 1. D en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en b esk r iv er f ond ens f ö r v al t ning smod el l , nyck el h ä nd el ser 2 0 2 1, d en t ot al a av k ast ning en och al l ok er ing sf ö r ä nd r ing ar , samt f ond ens al l ok er ing av il l ik v id a t il l g å ng ar ö v er t id .

6.1 T redj e AP- fondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser

20 21

T r ed j e A P - f ond en ä r en av f em b u f f er t f ond er i d et sv ensk a ink omst pensionssyst emet . F ond en h ad e 2 0 2 1 som må l sä t t ning at t l å ng sik t ig t i g enomsnit t u ppnå en r eal av k ast ning om 3 , 5 pr ocent per å r . V id u t g å ng en av 2 0 2 1 h ad e f ond ens or g anisat ion 6 1 anst ä l l d a, v ar av 3 0 inom f ö r v al t ning en. Å r 2 0 2 0 h ad e f ond en 6 0 anst ä l l d a, v ar av 3 0 ar b et ad e inom f ö r v al t ning en. Kapit al f ö r v al t ning en ä r u ppd el ad på f yr a enh et er : CI O O f f ice, A k t ier , R ä nt or och v al u t a samt A l t er nat iv a inv est er ing ar ( se B il d 3 1) . I ng a or g anisat or isk a f ö r ä nd r ing ar h ar g enomf ö r t s u nd er 2 0 2 1.

B ild 3 1 – B esk riv ning av T redj e AP- fonden 20 21

K ä lla: T redje AP- fonden. T r ed j e A P - f ond ens f ö r v al t ning smod el l ä r u t f or mad f ö r at t mö j l ig g ö r a at t f ond en ö v er t id u ppnå r d e av st yr el sen f ast st ä l l d a av k ast ning s- och h å l l b ar h et små l en. F ö r at t u t nyt t j a d e mö j l ig h et er t il l v ä r d esk apand e som ä r b ä st anpassad e t il l T r ed j e A P - f ond ens f ö r u t sä t t ning ar , sk a T r ed j e A P - f ond en: • I nv est er a i r isk t il l g å ng ar d ä r av k ast ning en g ener er as ö v er l å ng t id . • I nt eg r er a h å l l b ar h et sar b et e i por t f ö l j ens samt l ig a inv est er ing ar . • A npassa por t f ö l j ens ol ik a r isk er t il l f ö r ä nd r ad e f ö r u t sä t t ning ar g enom at t ar b et a ö v er f l er a t id sh or isont er . • T il l ä mpa r isk spr id ning som sk apar v ä r d e g enom at t r ed u cer a så r b ar h et en. • S ä k er st ä l l a en ef f ek t iv ä g ar st yr ning . T r ed j e A P - f ond en sk a st yr a d ir ek t i h el - el l er d el ä g d a onot er ad e b ol ag , v er k a v ia d ir ek t k ont ak t , v al b er ed ning ar och b ol ag sst ä mmor i sv ensk a not er ad e b ol ag och ag er a g enom samar b et en med and r a st or a inv est er ar e, b l and annat g enom A P - f ond er nas E t ik r å d .

McKinsey Company 4 8

Bilaga 9

• B ed r iv a en k ost nad sef f ek t iv f ö r v al t ning , v il k et ock så sk a v ar a st yr and e f ö r v al av f ö r v al t ning smod el l , samar b et sf or mer och ex t er na l ev er ant ö r er .

E n f ö r u t sä t t ning f ö r at t k u nna u ppnå av k ast ning små l et ä r at t f ond ens k apit al inv est er as i en h ö g and el r isk t il l g å ng ar , i enl ig h et med f ond ens A L M- anal ys. E n A L M- anal ys g enomf ö r s v ar t t r ed j e å r , och d enna l ig g er t il l g r u nd t il l f ond ens av k ast ning små l . A L M- anal ysen t ar h ä nsyn t il l k ä nsl ig h et och st yr k a i pensionssyst emet , g ener at ionsneu t r al it et – r ä t t v isa mel l an g ener at ioner – och ol ik a t il l g å ng ar s f ö r v ä nt ad e av k ast ning och r isk . Med g r u nd i A L M- anal ysen 2 0 19 ä nd r ad es T r ed j e A P - f ond ens l å ng sik t ig a av k ast ning små l t il l 3 , 5 pr ocent , f r å n t id ig ar e 4 , 0 pr ocent . U nd er 2 0 2 2 k ommer en ny A L Manal ys at t g enomf ö r as.

F ond ens por t f ö l j st r u k t u r b est å r av d e f em ö v er g r ipand e t il l g å ng ssl ag en ak t ier , r ä nt or , al t er nat iv a inv est er ing ar och ö v r ig a st r at eg ier ( se B il d 3 2 ) . F ond ens st yr el se f ast st ä l l er al l ok er ing sint er v al l f ö r t il l g å ng ssl ag en, och u t if r å n d essa t ar f ond ens k apit al f ö r v al t ning f r am et t f ö r sl ag på et t så k al l at oper at iv t b ench mar k ( O B ) , som b esl u t as av f ond ens r isk k ommit t é . O B u t v ä r d er as minst en g å ng per å r , och anpassas t il l l å ng sik t ig a mar k nad sf ö r u t sä t t ning ar ink l u siv e f ö r ä nd r ing ar inom ol ik a al t er nat iv a inv est er ing somr å d en. D et inneh å l l er mar k nad sind ex f ö r t il l g å ng ssl ag en, och f u ng er ar som st yr ning och u t v ä r d er ing f ö r k apit al f ö r v al t ning en. A k t iv f ö r v al t ning g ent emot O B b ed r iv s u t if r å n ol ik a special ist omr å d en och t id sh or isont er .

B ild 3 2 – T redj e AP- fondens portfölj stru k tu r 20 21

K ä lla: T redje AP- fonden E nl ig t f ö r v al t ning smod el l en sk a k apit al f ö r v al t ning ens or g anisat ion och ansv ar sf ö r d el ning i h u v u d sak f ö l j a por t f ö l j st r u k t u r en. CI O ansv ar ar f ö r por t f ö l j ens ö v er g r ipand e al l ok er ing , och f ö r v al t ning sb esl u t en sk a f at t as av d e enh et er som h ar st ö r st mö j l ig h et at t b ed r iv a f ö r v al t ning en så f r amg å ng sr ik t och k ost nad sef f ek t iv t som mö j l ig t .

F ond ens ö v er g r ipand e u t v ä r d er ing och u ppf ö l j ning b yg g er på f yr a d el k omponent er som omf at t ar b å d e f inansiel l a må l och h å l l b ar h et små l :

1. L å ng sik t ig må l u ppf yl l el se j ä mf ö r t med av k ast ning små l et om 3 , 5 pr ocent r eal av k ast ning ö v er t id ( 10 å r ) .

2 . J ä mf ö r el se med av k ast ning en f ö r en l å ng sik t ig st at isk por t f ö l j , b est å end e av ind ex f ö r v al t ad e not er ad e ak t ier och r ä nt or .

3 . B ench mar k ing av av k ast ning och k ost nad sef f ek t iv it et j ä mf ö r t med l ed and e int er nat ionel l a f ond er med h j ä l p av CE M B ench mar k ing .

4 . U t v ä r d er ing av h u r u ppsat t a h å l l b ar h et små l h ar u ppf yl l t s.

McKinsey Company 4 9

Bilaga 9

P er d en 3 1 d ecemb er 2 0 2 1 f ö r v al t as omk r ing 3 1 pr ocent av d et t ot al a k apit al et av ex t er na f ö r v al t ar e j ä mf ö r t med cir k a 2 9 pr ocent v id sl u t et av 2 0 2 0 ( se B il d 3 3 ) .

B ild 3 3 – T redj e AP- fondens förv altningsmodell 20 21

K ä lla: T redje AP- fonden.

V ik tiga hä ndelser och förä ndringar för T redj e AP- fonden 20 21 v ar:

• T r ed j e A P - f ond ens av k ast ning u ppg ick 2 0 2 1 t il l 2 0 , 7 pr ocent ef t er k ost nad er , v il k et ä r f ond ens h ö g st a r esu l t at sed an f ond en st ar t ad es 2 0 0 1. • U nd er å r et h ar f ond en b et al at u t 7 , 5 mil j ar d er k r onor t il l pensionssyst emet . • U nd er 2 0 2 1 sä nk t e T r ed j e A P - f ond en k ost nad sand el en av f ö r v al t at k apit al t il l h ist or isk t l å g a niv å er , f r amf ö r al l t t il l f ö l j d av por t f ö l j ens v ä r d eö k ning . • Fonden har lett ett fortsatt arbete med att ”förenkla och förbättra”, i linje med den utsatta st r at eg in. Ö v er syn av I T - inf r ast r u k t u r en på g å r , med pl an at t u nd er 2 0 2 2 inl ed a en u pph and l ing av nyt t af f ä r ssyst em. 61 • F ond en h ar h af t et t f or t sat t f ok u s på h å l l b ar h et : • E n ny h å l l b ar h et spol icy ant og s i j u ni 2 0 2 1, som k ommer at t v ar a st yr and e f ö r f ond ens f or t sat t a int eg r er ing av h å l l b ar h et i f ö r v al t ning sst r at eg in. D en inneh å l l er nya l å ng sik t ig a må l k oppl ad e t il l k l imat och b iol og isk må ng f al d : o T r ed j e A P - f ond en sk a mot v er k a k l imat f ö r ä nd r ing ar na samt b eg r ä nsa d er as ef f ek t er i ö v er ensst ä mmel se med P ar isav t al et . B l and annat sk a por t f ö l j en g e net t onol l u t sl ä pp av v ä x t h u sg aser senast å r 2 0 50 i l inj e med 1, 5- g r ad er små l et . o P or t f ö l j en sk a b id r a t il l b ev ar and e av och posit iv u t v eck l ing f ö r b iol og isk må ng f al d senast å r 2 0 3 0 . • T r ed j e A P - f ond en h ar ansl u t it sig t il l P A I I , P ar is A l ig ned I nv est ment I nit iat iv e och T N F D , T ask f or ce on N at u r e- r el at ed F inancial D iscl osu r es. • E n ny h å l l b ar h et sch ef med ö v er g r ipand e ansv ar f ö r f ond ens h å l l b ar h et sar b et e h ar t il l sat t s.

61 U pph and l ing en k ommer at t g enomf ö r as i samar b et e med F j ä r d e A P - f ond en.

McKinsey Company 50

Bilaga 9

• T r ed j e A P - f ond en t il l ä mpar al l t mer ä g ar st yr ning och r ö st ad e 2 0 2 1 på i st or t set t samt l ig a sv ensk a b ol ag sst ä mmor som ing å r i f ond ens por t f ö l j . E nl ig t f ond en h ar d et t a b id r ag it t il l at t b l and annat u t ö k a and el en k v innl ig a st yr el sel ed amö t er och i d e v al b er ed ning ar d ä r f ond en d el t og ö k ad e and el en k v innl ig a st yr el sel ed amö t er f r å n 2 5 pr ocent t il l 3 5 pr ocent .

• F ond en h ar t ag it f l er a st eg i sit t k l imat ar b et e, b l and annat :

• A P - f ond er nas ar b et e at t b ed r iv a et t u ppf ö l j and e på v er k ansar b et e av b ol ag ens CO 2 u t sl ä pp h ar f or t sat t b å d e d ir ek t mot por t f ö l j b ol ag och g enom g l ob al a samar b et en.

• P or t f ö l j ens ex poner ing mot k ol d iox id int ensiv a b ol ag h ar r ed u cer at s.

• A r b et et b aser at på scenar ioanal ysen som g j or d es 2 0 19 h ar f or t sat t .

• T il l sammans med S v er ig es st ö r st a inst it u t ionel l a inv est er ar e h ar f ond en g enomf ö r t et t pr oj ek t f ö r at t u nd er sö k a h u r et t 10 0 - t al b ol ag f ö l j er T CF D s r ek ommend at ioner .

• F ond en h ar g enomf ö r t f l er a t emat isk a inv est er ing ar :

o P ol h em I nf r a som samä g s av F ö r st a, T r ed j e och F j ä r d e A P - f ond en g enomf ö r d e u nd er 2 0 2 1 yt t er l ig ar e inv est er ing ar , b l and annat i S ol ö r B ioener g i. A P f ond er nas g emensamma b ol ag 4 t o1 inv est er ad e i b at t er it il l v er k ar en N or t h v ol t .

o Y t t er l ig ar e sk og sinv est er ing ar i U S A i b å d e i par t ner sk ap med L one R ock R esou r ces i O r eg on och g enom T r ed j e A P - f ond ens sk og sb ol ag T h r ee T r ee i ö st r a T ex as, U S A .

o F ond en h ar st r ä v at ef t er at t d ir ek t ä g d a, onot er ad e b ol ag sk a v ar a l ed and e inom h å l l b ar h et .

o T r ed j e A P - f ond ens f ast ig h et s- och inf r ast r u k t u r b ol ag f or t sä t t er at t l ig g a i f r amk ant och u t v eck l ar h å l l b ar h et sar b et et i h ö g t t empo d ä r f ok u s l ig g er på ener g ib espar ing , b r a b yg g mat er ial , r esu r sef f ek t iv it et , g r ö na h yr esav t al och g r ö n f inansier ing .

6.2 T redj e AP- fondens resu ltat 20 0 1

6 2

- 20 21

F ond ens t ot al a k apit al h ar sed an 1 j u l i 2 0 0 1 ö k at f r å n 13 3 mil j ar d er t il l 50 2 mil j ar d er k r onor . F ond ens av k ast ning ef t er k ost nad er 2 0 2 1 v ar 2 0 , 7 pr ocent , j ä mf ö r t med 9 , 7 pr ocent å r 2 0 2 0 . S ed an st ar t en 2 0 0 1 h ar T r ed j e A P - f ond en av k ast at i g enomsnit t 7 , 3 pr ocent per å r , och u nd er d en senast e t io- och f emå r sper iod en h ar f ond en av k ast at i g enomsnit t 11, 1 pr ocent r espek t iv e 11, 3 pr ocent per å r ( B il d 3 4 ) . D et t a inneb ä r at t f ond en h ar u ppnå t t sit t av k ast ning små l på et t , f em och t io å r s sik t samt sed an 1 j u l i 2 0 0 1. F ond ens av k ast ning ef t er k ost nad er h ar ä v en v ar it h ö g r e ä n ink omst ind ex ö v er samt l ig a t id sper iod er .

62 A v ser 1 j u l i 2 0 0 1.

McKinsey Company 51

Bilaga 9

B ild 3 4 – T redj e AP- fondens av k astning 20 12 – 20 21

K ä lla: T redje AP- fonden

T ot al por t f ö l j ens g enomsnit t l ig a å r l ig a r isk j u st er ad e av k ast ning , mä t t g enom por t f ö l j ens S h ar pe- k v ot , v ar 4 , 0 u nd er 2 0 2 1 och 0 , 9 u nd er 2 0 2 0 . S h ar pe- k v ot en ä r et t st at ist isk t må t t på v ol at il it et i f ö r h å l l and e t il l av k ast ning som int e r ef l ek t er ar f ond ens u ppd r ag i pensionssyst emet och d ess saml ad e r isk t ag and e, och b ö r d ä r f ö r t ol k as med v ar samh et . 63

F ond ens å r l ig a k ost nad er 6 4 u ppg ick 2 0 2 1 t il l 0 , 0 8 pr ocent av f ond ens k apit al , en minsk ning j ä mf ö r t med g enomsnit t et ö v er en 5- och 10 - å r sper iod ( 0 , 0 9 pr ocent och 0 , 11 pr ocent ) , t il l st or d el b er oend e av d en st ig and e por t f ö l j st or l ek en. 65 F ö r v al t ning sk ost nad er na b ö r d ock int e anal yser as isol er at , u t an sä t t as i r el at ion t il l d en av k ast ning som f ond er na sk apar ö v er t id . 6 6

T il l f ond ens t ot al a av k ast ning 2 0 2 1 om 2 0 , 8 pr ocent ( f ö r e k ost nad er ) b id r og f r amf ö r al l t t il l g å ng ssl ag en al t er nat iv a inv est er ing ar ( + 7 , 6 pr ocent enh et er ) och g l ob al a ak t ier ink l u siv e t il l v ä x t mar k nad er ( + 7 , 2 pr ocent enh et er ) . F ond ens k ost nad er u ppg ick t il l 0 , 0 8 pr ocent av f ond ens k apit al , v ar f ö r av k ast ning en ef t er k ost nad er u ppg ick t il l 2 0 , 7 pr ocent ( B il d 3 5) .

63 S e av snit t 3 . 2 f ö r en u t f ö r l ig ar e d isk u ssion om r isk i f ond por t f ö l j er na och S h ar pe- k v ot en. 64 R ed ov isad e r ö r el se- och pr ov isionsk ost nad er . F ö r v al t ning sav g if t er t il l ex t er na f ö r v al t ar e som r ed ov isas på int ä k t ssid an i f ond ens r appor t er ing ej ink l u d er ad e. 65 T r ed j e A P - f ond ens r ö r el se- och pr ov isionsk ost nad er u ppg ick 2 0 2 1 t il l 3 7 6 mil j oner k r onor , en ö k ning f r å n 3 4 8 mil j oner k r onor 2 0 2 0 . Kost nad sö k ning en om 2 8 mil j oner b est å r av 16 mil j oner pr ov isionsk ost nad er ( t il l f ö l j d av ö k ad ex t er n f ö r v al t ning och u t b yt e av v iss passiv f ö r v al t ning mot ak t iv a mand at ) och 12 mil j oner r ö r el sek ost nad er ( t il l f ö l j d av al l mä n l ö ne- och pr isu t v eck l ing , nyr ek r yt er ing av k ompet ens och inv est er ing ar i I T - inf r ast r u k t u r ) . 66 E n h ö g r e k ost nad f ö r t il l ex empel pr ov isioner t il l ex t er na f ö r v al t ar e b ö r anses mot iv er ad om d et g ener er ar en mer av k ast ning som ö v er st ig er d en ö k ad e k ost nad en ( al l t annat l ik a) .

McKinsey Company 52

Bilaga 9

B ild 3 5 – T redj e AP- fondens av k astningsb idrag per tillgångsslag, 20 21

K ä lla: T redje AP- fonden. T r ed j e A P - f ond ens por t f ö l j al l ok er ing f ö r ä nd r ad es 2 0 2 1 f r amf ö r al l t g enom en ö k ad ex poner ing mot al t er nat iv a inv est er ing ar , v ar s and el i por t f ö l j en st eg med 3 , 9 pr ocent enh et er , och g l ob al a ak t ier ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er , v ar s and el st eg med 2 , 0 pr ocent enh et er . A nd el en av por t f ö l j en pl acer ad i r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar sj ö nk med 5, 0 pr ocent enh et er . F ö r ä nd r ing ar na u t g ö r en d el i d en l å ng sik t ig a st r at eg in at t ö k a and el en al t er nat iv a inv est er ing ar . S ed an 2 0 0 1 h ar d e st ö r st a f ö r ä nd r ing ar na i f ond ens al l ok er ing v ar it st ig and e al t er nat iv a inv est er ing ar ( u pp 2 5, 8 pr ocent enh et er , f r å n 3 pr ocent t il l 2 9 pr ocent av por t f ö l j en) , och minsk and e and el r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar ( ned 2 0 , 5 pr ocent enh et er , f r å n 4 5 pr ocent t il l 2 5 pr ocent av por t f ö l j en) ( se B il d 3 6 ) .

B ild 3 6 – T redj e AP- fondens portfölj allok ering, 20 0 1 – 20 21

K ä lla: T redje AP- fonden.

McKinsey Company 53

Bilaga 9

6.3 T redj e AP- fondens u tv eck ling av illik v ida tillgångar 20 12 – 20 21

T r ed j e A P - f ond en h ar sed an 2 0 12 ö k at al l ok er ing en t il l il l ik v id a t il l g å ng ar 67 f r å n 3 1, 0 t il l 13 4 , 7 mil j ar d er k r onor , mot sv ar and e en ö k ning i por t f ö l j and el f r å n cir k a 13 pr ocent t il l cir k a 2 7 pr ocent . F r å n och med 2 0 2 1 t il l ä mpas en ny d ef init ion av il l ik v id a t il l g å ng ar som ö v er l appar med , men int e ex ak t mot sv ar ar , d en ä l d r e d ef init ionen, v il k et b ö r t as i b eak t ning v id j ä mf ö r el ser ö v er t id .

2 0 2 1 u t g ö r d en st ö r st a d el en av d e il l ik v id a t il l g å ng ar na ( 6 8 , 9 mil j ar d er k r onor ) onot er ad e f ast ig h et er , f ö l j t av r isk k apit al ( 3 0 , 1 mil j ar d er k r onor ) ( se B il d 3 7 ) .

B ild 3 7 – T redj e AP- fondens illik v ida tillgångar, 20 12 – 20 21

K ä lla: T redje AP- fonden.

6.4 T redj e AP- fondens hållb arhetsarb ete u nder 20 21

T r ed j e A P - f ond ens h å l l b ar h et sar b et e ä r st r u k t u r er at k r ing t r e f ok u somr å d en. D essa ä r , l ik t 2 0 2 0 , Mil j ö och k l imat , S ocial t ansv ar samt Ä g ar st yr ning .

I j u ni 2 0 2 1 ant og T r ed j e A P - f ond en en ny h å l l b ar h et spol icy, som ä r st yr and e f ö r f ond ens f or t sat t a int eg r er ing av h å l l b ar h et sf r å g or i f ö r v al t ning sst r at eg in. D en inneh å l l er ock så nya l å ng sik t ig a må l k oppl ad e t il l k l imat och b iol og isk må ng f al d som k ommer at t f ö l j as u pp f r å n och med 2 0 2 2 . D essa ink l u d er ar net t o nol l - u t sl ä pp f ö r por t f ö l j en senast 2 0 50 i l inj e med 1, 5- g r ad er små l et , at t T r ed j e A P - f ond en sk a mot v er k a k l imat f ö r ä nd r ing ar na samt b eg r ä nsa d ess ef f ek t er i ö v er ensst ä mmel se med P ar isav t al et , at t por t f ö l j en sk a b id r a t il l b ev ar and e och posit iv u t v eck l ing f ö r b iol og isk må ng f al d senast 2 0 3 0 , samt at t T r ed j e A P - f ond en sk a ansl u t a sig t il l Paris Aligned I nv estment I nitativ e ( P A I I ) och T askforce on N aturerelated F inancial D isclosures ( T N F D ) . T r ed j e A P - f ond en ansl ö t sig t il l P A I I och T N F D u nd er 2 0 2 1.

U t ö v er d essa nya, l å ng sik t ig a må l h ar f ond en ä v en f em h å l l b ar h et små l sed an t id ig ar e, v ar av t v å ä r r el at er ad e t il l g r ö na och h å l l b ar a inv est er ing ar , t v å ä r r el at er ad e t il l k l imat av t r yck och k l imat r isk och et t r el at er ar t il l ak t iv ä g ar st yr ning av onot er ad e f ast ig h et s- och inf r ast r u k t u r b ol ag ( se B il d 3 9 ned an) . S amt l ig a må l u ppf yl l d es u nd er 2 0 2 1.

H å l l b ar h et sar b et et h ar ä v en f or t sat t inom r amen f ö r d en or d inar ie inv est er ing s- och f ö r v al t ning sv er k samh et en. D et h ar b l and annat l et t t il l en ö k ning av inv est er ing ar i g r ö na ob l ig at ioner och and r a

67 A v ser onot er ad e t il l g å ng ar inom al t er nat iv a inv est er ing ar , ink l u siv e al t er nat iv a k r ed it er och r isk pr emier .

McKinsey Company 54

Bilaga 9

h å l l b ar h et sinv est er ing ar , en minsk ning av por t f ö l j ens k ol d iox id av t r yck med cir k a 18 pr ocent , samt at t på v er k ansar b et e mot b ol ag och samar b et en med and r a inv est er ar e och or g anisat ioner u t v eck l at s. F ond ens por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et , et t må t t på ex poner ing mot b ol ag med h ö g a u t sl ä pp av v ä x t h u sg aser , ö k ad e u nd er 2 0 2 1 med cir k a 2 , 5 t on CO 2 per mil j oner k r onor f ö r v al t at k apit al f r å n 7 , 1 t il l 9 , 6 , t il l f ö l j d av b å d e ö k and e k ol d iox id int ensit et h os por t f ö l j b ol ag en och sk if t en i f ond ens k apit al al l ok er ing mot mer k ol d iox id int ensiv a b ol ag ( se B il d 3 8 ) .

B ild 3 8 – T redj e AP- fondens portfölj v ik tade k oldiox idintensitet, 20 20 – 20 21

K ä lla: T redje AP- fonden S e B il d 3 9 f ö r en ö v er sik t av T r ed j e A P - f ond ens må l och må l u ppf yl l el se på h å l l b ar h et somr å d et .

McKinsey Company 55

Bilaga 9

B ild 3 9 – H ållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, T redj e AP- fonden

K ä lla: T redje AP- fonden.

7 Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden

I d et h ä r k apit l et pr esent er as r esu l t at en f r å n d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en av F j ä r d e A P - f ond ens v er k samh et 2 0 2 1. D en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en b esk r iv er f ond ens f ö r v al t ning smod el l , nyck el h ä nd el ser 2 0 2 1, d en t ot al a av k ast ning en och al l ok er ing sf ö r ä nd r ing ar , samt f ond ens al l ok er ing av il l ik v id a t il l g å ng ar ö v er t id .

7.1 F j ä rde AP- fondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser

20 21

F j ä r d e A P - f ond en ä r en av f em b u f f er t f ond er i d et sv ensk a ink omst pensionssyst emet . F ond en h ar et t l å ng sik t ig t av k ast ning små l at t i g enomsnit t u ppnå en r eal t ot al av k ast ning om minst 3 , 5 pr ocent per å r ( med en t id sh or isont på 4 0 å r ) . Må l et h ar j u st er at s ned f r å n 4 , 0 pr ocent u nd er 2 0 2 1. P å med el f r ist ig sik t ( med en t id sh or isont på t io å r ) h ar f ond en et t må l om i g enomsnit t 3 , 0 pr ocent r eal av k ast ning per å r . 6 8

68 F r am t il l och med 2 0 17 h ad e f ond en et t må l om 4 , 5 pr ocent r eal av k ast ning , v ar av 0 , 5 pr ocent f r å n d en ak t iv a f ö r v al t ning en. D et t a må l r ev id er ad es f r å n och med 2 0 18 f ö r at t r ef l ek t er a f ond ens f ö r v ä nt an på mar k nad ens f r amt id a u t v eck l ing . McKinsey Company 56

Bilaga 9

V id u t g å ng en av 2 0 2 1 h ad e f ond en 6 7 anst ä l l d a v ar av 3 0 anst ä l l d a inom k apit al f ö r v al t ning en. 69 Å r 2 0 2 0 h ad e f ond en 6 5 anst ä l l d a v ar av 2 9 per soner ar b et ad e inom k apit al f ö r v al t ning en. Kapit al f ö r v al t ning en ä r or g aniser ad i F u nd ament al a ak t ier , R ä nt or v al u t a, A l t er nat iv a inv est er ing ar samt S t r at eg isk al l ok er ing k v ant it at iv anal ys ( se B il d 4 0 ) .

B ild 40 – B esk riv ning av F j ä rde AP- fonden 20 21

K ä lla: F jä rde AP- fonden F j ä r d e A P - f ond ens f ö r v al t ning smod el l ä r b yg g d på 3 niv å er ( B il d 4 0 och B il d 4 1) :

1. E n l å ng sik t ig anal ys och av k ast ning små l ( 3 , 5 pr ocent r eal av k ast ning per å r f r å n och med 2 0 2 1) på 4 0 å r s sik t som ef t er st r ä v ar d en opt imal a k omb inat ionen av f ö r v ä nt ad av k ast ning och r isk så at t pensionssyst emet l å ng sik t ig t st ä r k s u t an at t en g ener at ion g ynnas på b ek ost nad av en annan. U t if r å n r isk - och av k ast ning sant ag and en f ast st ä l l s sed an et t ind ik at iv t r isk u t r ymme i f or m av accept ab l a al l ok er ing sspann f ö r t il l g å ng ssl ag .

2 . E t t med el f r ist ig t ( 10 å r ) r eal t av k ast ning små l b aser at på en anal ys av mar k nad sf ö r u t sä t t ning ar f ö r t il l g å ng ssl ag en som ing å r i por t f ö l j en på med el l å ng sik t . U t if r å n anal ysen f ast st ä l l s en d ynamisk nor mal por t f ö l j , en al l ok er ing spor t f ö l j av mar k nad sind ex som u t g ö r en r ef er ens f ö r d en l ö pand e f ö r v al t ning en. D en d ynamisk a nor mal por t f ö l j en b esl u t as om av st yr el sen å r l ig en.

3 . D en l ö pand e f ö r v al t ning en h ant er as med st or f r ih et sg r ad av F j ä r d e A P - f ond ens oper at iv a f ö r v al t ning sor g anisat ion, inom r amen f ö r nor mal por t f ö l j en och associer at av k ast ning sk r av och r isk b u d g et .

F ond ens inv est er ing sf il osof i b aser as på d e u nik a f ö r u t sä t t ning ar som F j ä r d e A P - f ond en menar sk il j er f ond en f r å n en maj or it et av pr iv at a inv est er ar e ( se b il d 4 1) :

• L ångsik tighet: F j ä r d e A P - f ond en h ar mand at at t h a l ä ng r e inv est er ing sh or isont ä n and r a f ond er och mö j l ig h et at t k onsek v ent st å f ast v id sin st r at eg i t r ot s per iod er av h ö g mar k nad sv ol at il it et , samt f ö r må g a at t h å l l a il l ik v id a t il l g å ng ar nä r d et b ed ö ms l å ng sik t ig t g ynnsamt .

• S tora frihetsgrader: S t or a f r ih et sg r ad er at t u t f or ma st r at eg i, por t f ö l j st r u k t u r och v ä l j a inv est er ing ar g er F j ä r d e A P - f ond en mö j l ig h et at t d r a f ö r d el av f ond ens k ompar at iv a st yr k or , at t

69 A nt al et anst ä l l d a per 3 1 d ecemb er 2 0 2 1. S if f r an ä r en ö g onb l ick sb il d som v ar ier ar d å ensk il d a per soner på b ö r j ar el l er av sl u t ar sin anst ä l l ning , och r ef l ek t er ar int e omf at t ning en av anst ä l l ning ar .

McKinsey Company 57

Bilaga 9

u t nyt t j a d iv er sif ier ing smö j l ig h et er samt at t pr oak t iv t anpassa por t f ö l j en nä r mar k nad sf ö r u t sä t t ning ar f ö r ä nd r as. • S torlek : S t or l ek en på F j ä r d e A P - f ond ens k apit al g er f ond en b et yd and e sk al f ö r d el ar men b eg r ä nsar int e f ond ens mö j l ig h et er at t impl ement er a sin st r at eg i. D essa f ö r u t sä t t ning ar k ompl et t er as med sex inv est er ing sö v er t yg el ser . Ö v er t yg el ser na sk al l pr ä g l a F j ä r d e A P - f ond ens por t f ö l j st r u k t u r , inv est er ing sst r at eg ier och posit ionst ag ning och t yd l ig g ö r a h u r f ond en ag er ar f ö r at t sk apa mer v ä r d e t il l pensionssyst emet . F ond en g ö r sl u t l ig en en av v ä g ning mel l an ak t iv och passiv f ö r v al t ning samt av v ä g ning mel l an ex t er n och int er n f ö r v al t ning som st yr s av f ö r v ä nt ad av k ast ning ef t er k ost nad er .

B ild 41 – F j ä rde AP- fondens förv altningsmodell 20 21

K ä lla: F jä rde AP- fonden.

B ild 42 – F j ä rde AP- fondens förv altningsstru k tu r 20 21

K ä lla: F jä rde AP- fonden.

McKinsey Company 58

Bilaga 9

V ik tiga hä ndelser och förä ndringar för F j ä rde AP- fonden 20 21 v ar:

• F j ä r d e A P - f ond ens av k ast ning ef t er k ost nad er u ppg ick 2 0 2 1 t il l 19 , 2 pr ocent , el l er 8 5, 7 mil j ar d er k r onor ( 9 , 6 pr ocent el l er 3 9 , 3 mil j ar d er 2 0 2 0 ) . T il l g å ng ssl ag en sv ensk a ak t ier och g l ob al a ak t ier ( ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er ) h ar st å t t f ö r d e st ö r st a av k ast ning sb id r ag en, 5, 6 r espek t iv e 7 , 7 pr ocent enh et er . • R eg er ing en h ar u t set t en ny st yr el seor d f ö r and e, B r it t a B u r r eau . • U nd er å r et h ar f ond en b et al at u t 7 , 5 mil j ar d er k r onor t il l pensionssyst emet . • E n ö v er syn av f ond ens f ö r v al t ning sst r u k t u r , ö v er g r ipand e st yr ning och d ok u ment at ion h ar g enomf ö r t s i syf t e at t u t v ä r d er a d en f ö r v al t ning sst r u k t u r som impl ement er ad es 2 0 18 , v il k et b l and annat h ar l et t t il l inf ö r and et av d et nya t il l g å ng ssl ag et d ef ensiv a ak t ier , som f r å n 2 0 2 2 k ommer at t u t g ö r a 5 pr ocent av d en d ynamisk a nor mal por t f ö l j en. • S amar b et e mel l an T r ed j e och F j ä r d e A P - f ond er na f ö r u pph and l ing av nyt t por t f ö l j f ö r v al t ning ssyst em h ar inl et t s. • E t t omf at t and e ar b et e i syf t e at t r ed u cer a d e cyb er r isk er f ond en ä r ex poner ad mot h ar g enomf ö r t s d ä r d e f r ä mst a å t g ä r d er na ä r : o E n g emensam u pph and l ing av inf or mat ionssä k er h et sansv ar ig ( CI S O ) mel l an F ö r st a, T r ed j e och F j ä r d e A P - f ond er na, som av sl u t as i b ö r j an av 2 0 2 2 . o S ä k er h et su t b il d ning av samt l ig a med ar b et ar e inom omr å d et . o N y cyb er r isk r appor t er ing t il l st yr el sen. o U ppb yg g nad av et t S ecu r it y O per at ions Cent er ( S O C) som init ier ad es i sl u t et av 2 0 2 0 . • F ond en h ar h af t et t f or t sat t f ok u s på h å l l b ar h et : o 13 , 7 mil j ar d er k r onor i nya t emat isk a h å l l b ar h et sinv est er ing ar h ar al l ok er at s. o I en int er nat ionel l j ä mf ö r el se av seend e t r anspar ent r appor t er ing som pr esent er ad es 2 0 2 1 h amnar F j ä r d e A P - f ond en på sj ä t t e pl at s g l ob al t , på f ö r st a pl at s i S v er ig e och i t oppsk ik t et av seend e r appor t er ing k r ing ansv ar sf u l l a inv est er ing ar , d el v is f ö r ar b et et med AP4 E nv ironmental S core. o A r b et e mot nyt t k l imat må l : 2 0 2 0 k onk r et iser ad e F j ä r d e A P - f ond en et t ö v er g r ipand e l å ng sik t ig t k l imat må l om at t por t f ö l j en sk a v ar a net t o nol l senast å r 2 0 4 0 med d el må l et at t t il l 2 0 3 0 h al v er a u t sl ä ppen f r å n 2 0 2 0 å r s niv å . o P or t f ö l j ens k ol d iox id av t r yck sä nk t es 2 3 pr ocent u nd er 2 0 2 1 – t ot al 6 0 pr ocent sed an 2 0 10 . o F j ä r d e A P - f ond en h ar mot t ag it sex u t mä r k el ser u nd er 2 0 2 1, b l and annat ’PE awards’ för ”Commitment to Diversity” . • V id ar e h ar et t ant al u t v eck l ing spr oj ek t inom h å l l b ar h et g enomf ö r t s el l er på b ö r j at s u nd er 2 0 2 1: o T r end er : ▪ U nd er 2 0 2 1 h ar F j ä r d e A P - f ond en v id g at mand at et at t inv est er a i f l er t yper av g r ö na och social a ob l ig at ioner , d å h ö g ef t er f r å g an på et t t id ig ar e snä v t t il l g å ng ssl ag b id r ag it t il l at t minsk a f ond ens ex poner ing mot g r ö na ob l ig at ioner . ▪ F ond en h ar u t ö k at insl ag et av t emat isk a inv est er ing ar k oppl ad e t il l f ok u somr å d et Kl imat mil j ö .

McKinsey Company 59

Bilaga 9

o R isk er :

▪ E t t f u nd ament al t b ol ag su r v al g enomf ö r d es 2 0 2 0 i ener g isek t or n, d ä r d e b ol ag v ar s pl aner ej b ed ö md es v ar a i l inj e med P ar isav t al et s må l av yt t r ad es. D et l ed d e t il l at t F j ä r d e A P - f ond en nu ä r inv est er ad i 10 av 51 ener g isek t or - b ol ag i MS CI W or l d - ind ex . E t t l ik nand e ar b et e h ar u nd er 2 0 2 1 g enomf ö r t s inom k r af t och r å v ar u sek t or n, v il k et h ar l et t t il l at t F j ä r d e A P - f ond en ä r inv est er ad i 2 2 av 7 9 r espek t iv e 4 9 av 114 b ol ag i ind ex .

▪ L and r isk anal ys: f ond en h ar g enomf ö r t en b ed ö mning av h å l l b ar h et sr isk er på l and niv å f ö r t il l ex empel st at sob l ig at ioner . A nal ysen v isad e at t ek onomisk a må t t som u t v eck l ing sg r ad k or r el er ar med h å l l b ar h et sr isk er , och d ä r f ö r f å ng ar nu v ar and e k r it er ier r ed an d essa v ä l .

▪ U nd er 2 0 2 1 h ar F j ä r d e A P - f ond en anal yser at h u r f ond en g enom ä nd r ad opt imer ing sst r at eg i f ö r ak t ier i t il l v ä x t mar k nad er k an minsk a por t f ö l j ens k ol d iox id av t r yck .

▪ A r b et e med F j ä r d e A P - f ond en S u st ainab il it y S cr een h ar g enomf ö r t s, med sik t e at t impl ement er as som en d el av d et l ö pand e f ö r v al t ning sar b et et u nd er 2 0 2 2 .

o P å v er k ansar b et e:

▪ U t v eck l ing av E t ik r å d et s st r at eg i och u ppd r ag .

▪ B ol ag sd ial og er h ar g enomf ö r t s i r esu r sint ensiv a sek t or er .

▪ Ä g ar f or u m h ar inr ä t t at s f ö r at t sk apa sammanh å l l en syn k r ing ä g ar f r å g or på F j ä r d e A P - f ond en.

o Mä t a och r appor t er a:

▪ F ond en h ar g enom E t ik r å d et u t v eck l at sin h å l l b ar h et sr appor t er ing , b l and annat inom social h å l l b ar h et .

▪ CO 2 e- mä t ning ä v en f ö r onot er ad inf r ast r u k t u r h ar på b ö r j at s.

▪ A P - f ond er nas g emensamma nyck el t al f ö r ä g ar st yr ning och b ol ag sd ial og er h ar r appor t er at s.

7.2 F j ä rde AP- fondens resu ltat 20 0 1

7 0

- 20 21

F ond ens t ot al a k apit al h ar sed an 1 j u l i 2 0 0 1 ö k at f r å n 13 2 mil j ar d er k r onor t il l 52 7 , 6 mil j ar d er k r onor . F ond ens av k ast ning ef t er k ost nad er v ar 19 , 2 pr ocent 2 0 2 1 j ä mf ö r t med 9 , 6 pr ocent f ö r 2 0 2 0 , v il k et v ar f ond ens t r ed j e h ö g st a å r l ig a av k ast ning sed an st ar t ( end ast 2 1, 7 pr ocent 2 0 19 och 2 1, 5 pr ocent 2 0 0 9 v ar h ö g r e) . S ed an 2 0 0 1 h ar F j ä r d e A P - f ond en av k ast at i g enomsnit t 7 , 6 pr ocent per å r , och u nd er per iod er na 2 0 12 – 2 0 2 1 samt 2 0 17 – 2 0 2 1 h ar f ond en i g enomsnit t av k ast at 11, 8 pr ocent r espek t iv e 11, 6 pr ocent per å r ( B il d 4 3 ) . D et t a inneb ä r at t f ond en h ar u ppnå t t sit t av k ast ning små l på et t , f em och t io å r s sik t samt sed an 1 j u l i 2 0 0 1. A v k ast ning en h ar ä v en v ar it h ö g r e ä n ink omst ind ex ö v er samt l ig a t id sper iod er .

T ot al por t f ö l j ens g enomsnit t l ig a å r l ig a r isk j u st er ad e av k ast ning , mä t t med en S h ar pe- k v ot , v ar 2 0 2 1 3 , 2 , at t j ä mf ö r a med 0 , 7 2 0 2 0 . S h ar pe- k v ot en ä r et t st at ist isk t må t t på v ol at il it et i f ö r h å l l and e t il l av k ast ning

70 A v ser 1 j u l i 2 0 0 1.

McKinsey Company 6 0

Bilaga 9

som int e r ef l ek t er ar f ond ens u ppd r ag i pensionssyst emet och d ess saml ad e r isk t ag and e, och b ö r d ä r f ö r t ol k as med v ar samh et . 71

F ond ens t ot al a å r l ig a k ost nad er 72 u nd er per iod en 2 0 0 1 – 2 0 2 1 u ppg ick t il l i g enomsnit t 0 , 11 pr ocent av f ond ens k apit al . F ond ens k ost nad er 2 0 2 1 u ppg ick t il l 0 , 0 8 pr ocent av f ond ens k apit al , v il k et ä r nå g ot l ä g r e ä n f ond ens k ost nad er 2 0 2 0 ( 0 , 0 9 pr ocent ) , b er oend e på d en st ar k a v ä r d eu t v eck l ing en i por t f ö l j en d å k ost nad er 2 0 2 1 v ar i l inj e med 2 0 2 0 . 73 F ö r v al t ning sk ost nad er na b ö r d ock int e anal yser as isol er at , u t an sä t t as i r el at ion t il l d en av k ast ning som f ond er na sk apar ö v er t id . 7 4

B ild 43 – F j ä rde AP- fondens av k astning 20 12 – 20 21

K ä lla: F jä rde AP- fonden

T il l f ond ens t ot al a av k ast ning 2 0 2 1 om 19 , 3 pr ocent ( f ö r e k ost nad er ) b id r og f r amf ö r al l t sv ensk a ak t ier och g l ob al a ak t ier ex k l u siv e t il l v ä x t mar k nad er ( + 5, 6 r espek t iv e + 7 , 7 pr ocent enh et er ) 7 5 ( B il d 4 4 ) .

F ond ens k ost nad er u ppg ick t il l 0 , 0 8 pr ocent av f ond ens k apit al , v ar f ö r av k ast ning en ef t er k ost nad er u ppg ick t il l 19 , 2 pr ocent .

71 S e av snit t 3 . 2 f ö r en u t f ö r l ig ar e d isk u ssion om r isk i f ond por t f ö l j er na och S h ar pe- k v ot en. 72 R ed ov isad e k ost nad er . F ö r v al t ning sav g if t er t il l ex t er na f ö r v al t ar e som r ed ov isas på int ä k t ssid an i f ond ens r appor t er ing ej ink l u d er ad e. 73 F j ä r d e A P - f ond ens r ö r el se- och pr ov isionsk ost nad er ö k ad e f r å n 3 8 4 mil j oner 2 0 2 0 t il l 4 0 5 mil j oner k r onor 2 0 2 1. Kost nad sö k ning en om 2 1 mil j oner b est å r av 2 0 mil j oner pr ov isionsk ost nad er ( t il l f ö l j d av ö k ad e f ö r v al t ning sar v od en t il l ex t er na f ö r v al t ar e. Ö k ning en b er or i sin t u r på d en st ar k a u t v eck l ing en på v ä r l d ens ak t iemar k nad er u nd er 2 0 2 1, v il k et g j or d e at t d et ex t er nt f ö r v al t ad e k apit al et , u t t r yck t i k r onor , ö k ad e u nd er å r et . F ö r v al t ning sar v od en b er ä k nas v anl ig t v is som en and el av f ö r v al t at k apit al , v ar f ö r d essa ar v od en ock så ö k ad e) och 1 mil j on r ö r el sek ost nad er ( t il l f ö l j d av mind r e ö k ning ar i l ok al - och I T - k ost nad er samt j u r ist ar v od en) . 74 E n h ö g r e k ost nad f ö r t il l ex empel pr ov isioner t il l ex t er na f ö r v al t ar e b ö r anses mot iv er ad om d et g ener er ar en mer av k ast ning som ö v er st ig er d en ö k ad e k ost nad en ( al l t annat l ik a) . 75 D ef inier at som r espek t iv e t il l g å ng ssl ag s and el av t ot al av k ast ning i k r onor mu l t ipl icer at med t ot al av k ast ning i pr ocent , F j ä r d e A P - f ond en anv ä nd er en annan d ef init ion, samt annan t il l g å ng sind el ning v ar f ö r d et f inns mind r e sk il l nad er .

McKinsey Company 6 1

Bilaga 9

B ild 44 – F j ä rde AP- fondens av k astningsb idrag per tillgångsslag, 20 21

K ä lla: F jä rde AP- fonden F j ä r d e A P - f ond ens al l ok er ing t il l ol ik a t il l g å ng ssl ag , b aser at på mar k nad sv ä r d e, f ö r ä nd r ad es u nd er 2 0 2 1 f r amf ö r al l t g enom en ö k ning i al l ok er ing en t il l al t er nat iv a inv est er ing ar ex k l u siv e f ast ig h et er , v ar s and el i por t f ö l j en st eg med 3 , 1 pr ocent enh et er , och sv ensk a ak t ier v ar s and el st eg med 1, 2 pr ocent enh et er . A nd el en av por t f ö l j en pl acer ad i r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar sj ö nk med 4 , 6 pr ocent enh et er . S ed an 2 0 0 1 h ar d e st ö r st a f ö r ä nd r ing ar na i f ond ens al l ok er ing v ar it en st ig and e and el f ast ig h et er ( u pp 10 pr ocent enh et er , f r å n 3 pr ocent t il l 13 pr ocent av por t f ö l j en) , och minsk and e and el r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar ( ned 7 , 4 pr ocent enh et er , f r å n 3 4 pr ocent t il l 2 6 pr ocent av por t f ö l j en) ( se B il d 4 5) .

B ild 45 – F j ä rde AP- fondens portfölj allok ering, 20 0 1 – 20 21

K ä lla: F jä rde AP- fonden

7.3 F j ä rde AP- fondens u tv eck ling av illik v ida tillgångar 20 12 – 20 21

F j ä r d e A P - f ond en h ar sed an 2 0 12 ö k at al l ok er ing en t il l il l ik v id a t il l g å ng ar 76 f r å n 16 , 1 t il l 8 1, 3 mil j ar d er k r onor , mot sv ar and e en ö k ning i por t f ö l j and el f r å n cir k a 7 pr ocent t il l cir k a 15 pr ocent . F r å n och med

76 A v ser onot er ad e t il l g å ng ar inom al t er nat iv a inv est er ing ar , ink l u siv e al t er nat iv a k r ed it er och r isk pr emier .

McKinsey Company 6 2

Bilaga 9

2 0 2 1 t il l ä mpas en ny d ef init ion av il l ik v id a t il l g å ng ar som ö v er l appar med , men int e ex ak t mot sv ar ar , d en ä l d r e d ef init ionen, v il k et b ö r t as i b eak t ning v id j ä mf ö r el ser ö v er t id .

V id sl u t et av 2 0 2 1 u t g ö r d en st ö r st a d el en av d e il l ik v id a t il l g å ng ar na ( 4 8 , 4 mil j ar d er k r onor ) onot er ad e f ast ig h et er , f ö l j t av r isk k apit al ( 10 , 5 mil j ar d er k r onor ) ( se B il d 4 6 ) .

B ild 46 – F j ä rde AP- fondens illik v ida tillgångar, 20 12 – 20 21

K ä lla: F jä rde AP- fonden

7.4 F j ä rde AP- fondens hållb arhetsarb ete u nder 20 21

F j ä r d e A P - f ond ens f ok u somr å d en inom h å l l b ar h et sar b et et ä r Kl imat och mil j ö samt Ä g ar st yr ning . D e f ok u somr å d ena ä r of ö r ä nd r ad e f r å n 2 0 2 0 .

F ond en h ar inom sina t v å f ok u somr å d en u nd er 2 0 2 1 f ö l j t u pp 11 ö v er g r ipand e h å l l b ar h et små l ( se B il d 4 8 ned an) , som ä r of ö r ä nd r ad e sed an 2 0 2 0 . F ond en b ed ö mer t io av d essa må l som u ppf yl l d a el l er med h ö g r e u ppf yl l nad sg r ad ä n f ö r eg å end e å r , med u nd ant ag f ö r må l nu mmer å t t a – A r b et a f ö r ö k ad må ng f al d i st yr el ser na, sä r sk il d v ad g ä l l er j ä mnar e k ö nsf ö r d el ning . A nd el en k v innor i nyv al d a st yr el sel ed amö t er f ö l l f r å n 4 4 pr ocent 2 0 2 0 t il l 2 0 pr ocent 2 0 2 1, v il k et f ond en k oppl at t il l f ö r ä nd r ing ar i nominer ing spr ocesser t il l f ö l j d av pand emin.

F j ä r d e A P - f ond ens ö v er g r ipand e ar b et e f ö r at t nå må l en u nd er 2 0 2 1 h ar innef at t at et t l å ng sik t ig t ar b et e med nya pr oj ek t inom samt l ig a d el ar av f ond ens v er k samh et .

F j ä r d e A P - f ond en h ar u t ö k at mand at et f ö r inv est er ing ar i g r ö na och social a ob l ig at ioner , d å h ö g ef t er f r å g an f r å n and r a f ö r v al t ar e om et t snä v t t il l g å ng ssl ag b id r ag it t il l at t minsk a f ond ens ex poner ing mot g r ö na ob l ig at ioner . F ond en h ar ock så u t ö k at insl ag et av t emat isk a inv est er ing ar k oppl ad e t il l f ok u somr å d et Kl imat och mil j ö .

F ond en h ar u nd er 2 0 2 1 f or t sat t ar b et et med d et f u nd ament al a u r v al f ond en g j or d e i ener g isek t or n 2 0 2 0 , d ä r d e b ol ag v ar s omst ä l l ning spl aner ej b ed ö md es v ar a i l inj e med P ar isav t al et s 1, 5- g r ad er små l av yt t r ad es. D et l ed d e t il l at t F j ä r d e A P - f ond en nu ä r inv est er ad i 10 av 51 ener g isek t or b ol ag som ing å r i MS CI W or l d - ind ex . U nd er 2 0 2 1 h ar et t l ik nand e ar b et e g enomf ö r t s inom b å d e k r af t - och r å v ar u sek t or n, v il k et h ar l et t t il l at t F j ä r d e A P - f ond en nu ä r inv est er ad i 2 2 av 7 9 k r af t b ol ag r espek t iv e 4 9 av 114 r å v ar u b ol ag som ing å r i MS CI W or l d .

R el at er at t il l u r v al sar b et et ov an h ar F j ä r d e A P - f ond en inom r amen f ö r sit t på v er k ansar b et e b ed r iv it b ol ag sd ial og er med f ö r et ag i r esu r sint ensiv a sek t or er . F ond en h ar ock så et ab l er at et t Ä g ar f or u m f ö r at t sk apa en sammanh å l l en syn på ä g ar f r å g or inom F j ä r d e A P - f ond en.

McKinsey Company 6 3

Bilaga 9

F ond en h ar ock så u t v eck l at sin k apacit et at t mä t a och f ö l j a u pp h å l l b ar h et sar b et et g enom en f ö r nyad h å l l b ar h et sr appor t er ing ( i samar b et e med E t ik r å d et ) och u t v eck l ad e må t t och met od er f ö r CO 2 r appor t er ing inom yt t er l ig ar e t il l g å ng ssl ag , t il l ex empel onot er ad e inf r ast r u k t u r inneh av . 77 F ond ens por t f ö l j v ik t ad e k ol d iox id int ensit et , et t må t t på ex poner ing mot b ol ag med h ö g a u t sl ä pp av v ä x t h u sg aser , minsk ad e u nd er 2 0 2 1 med cir k a 1, 9 t on CO 2 per mil j oner k r onor f ö r v al t at k apit al f r å n 8 , 7 t il l 6 , 8 , f r ä mst t il l f ö l j d av sk if t en i f ond ens por t f ö l j al l ok er ing mot mind r e k ol d iox id int ensiv a b ol ag ( S e B il d 4 7 ) .

B ild 47 – F j ä rde AP- fondens portfölj v ik tade k oldiox idintensitet, 20 20 – 20 21

K ä lla: F jä rde AP- fonden S e B il d 4 8 f ö r en ö v er sik t av F j ä r d e A P - f ond ens må l och må l u ppf yl l el se på h å l l b ar h et somr å d et .

77 G ä l l er ä v en f ö r F ö r st a, A nd r a och T r ed j e A P - f ond er na.

McKinsey Company 6 4

Bilaga 9

B ild 48 – F j ä rde AP- fondens hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, 20 21 1/ 2

K ä lla: F jä rde AP- fonden McKinsey Company 6 5

Bilaga 9

B ild 48 – F j ä rde AP- fondens hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, 20 21 2/ 2

K ä lla: F jä rde AP- fonden McKinsey Company 6 6

Bilaga 9

8 Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden

I d et h ä r k apit l et pr esent er as r esu l t at en f r å n d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en av S j ä t t e A P - f ond ens v er k samh et 2 0 2 1. D en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en b esk r iv er f ö r ä nd r ing ar i f ond ens or g anisat ion och st r at eg i som g enomf ö r t s u nd er 2 0 2 1, och r ed ov isar av k ast ning en f r å n f ond ens t ot al a por t f ö l j samt d e ol ik a seg ment en i f ond ens inv est er ing sv er k samh et .

8.1 S j ä tte AP- fondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser

20 21

S j ä t t e A P - f ond en ä r en av f em b u f f er t f ond er i d et sv ensk a ink omst pensionssyst emet , men sk il j er sig f r å n d e f ö r st a f yr a b u f f er t f ond er na i f l er a av seend en. S j ä t t e A P - f ond ens l ag st ad g ad e u ppd r ag ä r at t , inom r amen f ö r v ad som ä r t il l nyt t a f ö r f ö r sä k r ing en f ö r ink omst g r u nd ad å l d er spension, f ö r v al t a anf ö r t r od d a med el g enom pl acer ing ar i r isk k apit al mar k nad en. F ond med l en sk al l pl acer as så at t k r av en på l å ng sik t ig t h ö g av k ast ning och t il l f r ed sst ä l l and e r isk spr id ning t il l g od oses. 78

V id ar e ä r S j ä t t e A P - f ond en en st ä ng d f ond , v il k et inneb ä r at t d et int e sk er nå g r a in- el l er u t f l ö d en t il l pensionssyst emet . D et t a g ö r at t f ond en b eh ö v er ar b et a med l ik v id it et spl aner ing f ö r at t k u nna g ö r a u ppf ö l j ning sinv est er ing ar , nyinv est er ing ar i f ond er , t ä ck a l ö pand e k ost nad er och f ö r v al t a l ik v id it et en som k an v ar ier a ö v er t id .

Å r 2 0 11 l ad es en ny g r u nd f ö r S j ä t t e A P - f ond ens or g anisat ion och inv est er ing sst r at eg i, b l and annat g enom at t f ö r t yd l ig a ä g ar ens u ppd r ag . S om en d el i d et t a f ok u ser ad es f ond ens inv est er ing ar mot coinv est er ing ar i mog na b ol ag med posit iv a k assaf l ö d en, samt f ond inv est er ing ar i mog na b ol ag och v ent u r e capit al . A nt al et anst ä l l d a i S j ä t t e A P - f ond en u ppg ick t il l 3 2 per soner 2 0 2 1, j ä mf ö r t med 3 1 å r 2 0 2 0 .

S e B il d 4 9 ned an f ö r en ö v er sik t av S j ä t t e A P - f ond ens or g anisat ionsst r u k t u r .

B ild 49 – S j ä tte AP- fondens organisationsstru k tu r 20 21

K ä lla: S jä tte AP- fonden S j ä t t e A P - f ond ens por t f ö l j u t v ä r d er as mot et t l å ng sik t ig t av k ast ning små l , d ef inier at som at t ö v er t r ä f f a et t ind ex k onst r u er at f r å n d et onot er ad e mar k nad sind ex et Burgiss All ( med 9 0 pr ocent v ik t ) och O MR X

78 L ag ( 2 0 0 0 : 19 3 ) om S j ä t t e A P - f ond en.

McKinsey Company 6 7

Bilaga 9

T r easu r y B il l I nd ex ( med 10 pr ocent v ik t ) . D et senar e r ä nt eind ex et ink l u d er as f ö r at t r ef l ek t er a S j ä t t e A P - f ond ens l ik v id it et sk r av .

V ik tiga hä ndelser och förä ndringar för S j ä tte AP- fonden 20 21 v ar :

• U nd er 2 0 2 1 u ppnå d d es en av k ast ning om 4 9 , 1 pr ocent , mot sv ar and e 2 2 , 2 mil j ar d er k r onor , v il k et ä r d et h ö g st a r esu l t at et sed an f ond ens st ar t . F ond - och co- inv est er ing sseg ment en b id r og med d e st ö r st a v ä r d eö k ning ar na om 7 , 9 r espek t iv e 8 , 8 mil j ar d er k r onor . V ent u r e- seg ment et pr est er ad e h ö g st av k ast ning av al l a seg ment med 110 , 6 pr ocent ( I R R ) , men u t g ö r en mind r e d el av f ond ens inneh av .

• U nd er 2 0 2 0 v id ar eu t v eck l ad es por t f ö l j st r at eg in och inv est er ing sv er k samh et en or g aniser ad es enl ig t inv est er ing spor t f ö l j ens ol ik a seg ment ( B u you t , V ent u r e/ G r ow t h samt S econd ar y) . F r å n och med j anu ar i 2 0 2 1 speg l ar ock så r esu l t at u ppf ö l j ning en v er k samh et ens nya ind el ning . S ed an 2 0 19 f inns ing a v ä sent l ig a inneh av k v ar f r å n t id ig ar e st r at eg i v ar f ö r d en nya f ö r d el ning en b ä t t r e r epr esent er ar h u r f ond en ar b et ar och inv est er ar id ag .

• S j ä t t e A P - f ond en h ar inf ö r t et t nyt t onot er at av k ast ning små l f r å n och med 2 0 2 1, d ef inier at som at t ö v er t r ä f f a et t j ä mf ö r el seind ex , b er ä k nat ö v er senast e f em å r s g enomsnit t l ig I R R , b est å end e av 9 0 pr ocent B u r g iss A l l och 10 pr ocent O MR X T - B il l .

• O r g anisat ionen h ar f ö r st ä r k t s g enom r ek r yt er ing ar t il l r isk k ont r ol l , por t f ö l j st r at eg i, h å l l b ar h et och H R u nd er 2 0 2 1.

• A t t g enomf ö r a onot er ad e inv est er ing ar i r isk k apit al mar k nad en inneb ä r l å ng a inneh av st id er v il k et g ö r at t d et t ar l å ng t id at t st ä l l a om en por t f ö l j v id en st r at eg if ö r ä nd r ing . D et h ar t ag it sj u å r ( 2 0 13 – 2 0 19 ) f ö r S j ä t t e A P - f ond en at t av v eck l a inneh av f r å n d en t id ig ar e st r at eg in. F ond en u ppl ev er at t por t f ö l j en u nd er 2 0 2 1 speg l ar d ess st r at eg i v il k et inneb ä r at t d en nu u ppnå t t et t b al anser at k assaf l ö d e inom d e ol ik a seg ment en.

• F ond en h ar h af t et t f or t sat t f ok u s på h å l l b ar h et :

• E t t t r ed j e f ok u somr å d e, mä nsk l ig a r ä t t ig h et er , h ar inf ö r t s.

• R esu r ser na f ö r ar b et e med h å l l b ar h et h ar u t ö k at s, och h å l l b ar h et st eamet u t g ö r s nu av t r e h el t id sanst ä l l d a, d ä r h å l l b ar h et sch ef ing å r i S j ä t t e A P - f ond ens l ed ning sg r u pp.

• D en å r l ig a E S G - u t v ä r d er ing en av f ond f ö r v al t ar e ä r f or t sat t en v ik t ig g r u nd f ö r l ö pand e u ppf ö l j ning och d ial og med f ö r v al t ar e av seend e E S G .

o W eb inar iet Cl imat e Ch ang e – U p t o speed in pr iv at e eq u it y or g aniser ad es i apr il .

• Må l sä t t ning ar na f ö r h å l l b ar h et h ar u t v eck l at s:

o D et sed an 2 0 2 0 et ab l er ad e må l et om at t por t f ö l j en sk a v ar a i l inj e med d e g l ob al a k l imat må l en i P ar isav t al et , k ompl et t er ad es u nd er 2 0 2 1 med mer k onk r et a d el må l . E nl ig t d el må l en sk a b l and annat f ö r v al t ar e mot sv ar and e 6 5 pr ocent av inv est er at k apit al h a sat t , el l er h a f ö r b u nd it sig at t sä t t a, k l imat må l i l inj e med P ar isav t al et t il l å r 2 0 2 5. T il l å r 2 0 4 0 ä r må l et 10 0 pr ocent .

o Ä v en yt t er l ig ar e må l sä t t ning ar som syf t ar t il l at t ö k a t r anspar ens k r ing h å l l b ar h et sinf or mat ion ant og s.

• S j ä t t e A P - f ond en h ar u nd er å r et b l iv it med l em i t v å nya pr iv at e eq u it y- specif ik a h å l l b ar h et ssamar b et en:

o I nit iat iv e Cl imat I nt er nat ional , et t k l imat samar b et e inom pr iv at e eq u it y.

McKinsey Company 6 8

Bilaga 9

o E S G D at a Conv er g ence P r oj ect , et t samar b et e som syf t ar t il l at t h ar moniser a E S G r appor t er ing inom pr iv at e eq u it y.

8.2 R esu ltat för S j ä tte AP- fondens totala portfölj 19 9 6 – 20 21

S j ä t t e A P - f ond ens k apit al h ar v u x it f r å n 10 , 4 mil j ar d er k r onor 19 9 6 t il l 6 7 , 3 mil j ar d er k r onor v id u t g å ng en av 2 0 2 1 ( B il d 50 ) . P er d en 3 1 d ecemb er 2 0 2 1 v ar f ond ens k apit al u ppd el at ö v er f ö l j and e seg ment : • 4 8 , 1 mil j ar d er k r onor inom B u you t - seg ment et , v ar av o 2 5, 3 mil j ar d er k r onor f ond inv est er ing ar o 2 2 , 8 mil j ar d er k r onor Co- inv est er ing ar • 8 , 4 mil j ar d er k r onor inom V ent u r e / G r ow t h - seg ment et ( f ond er ) • 2 , 3 mil j ar d er k r onor inom S econd ar y- seg ment et ( f ond er ) • 8 , 5 mil j ar d er k r onor i l ik v id it et sf ö r v al t ning ( not er ad e ak t ie- och r ä nt ef ond er )

B ild 50 – S j ä tte AP- fondens illik v ida tillgångar, 19 9 6 – 20 21

K ä lla: S jä tte AP- fonden Å r 2 0 2 1 u ppnå d d e S j ä t t e A P - f ond en en d en h ö st a å r l ig a av k ast ning en på t ot al t k apit al , 4 9 , 1 pr ocent , sed an 19 9 6 . Mot sv ar and e av k ast ning f ö r 2 0 2 0 u ppg ick t il l 2 0 , 4 pr ocent . S ed an st ar t mot sv ar ar f ond ens u t v eck l ing en av k ast ning ef t er k ost nad er på 7 , 7 pr ocent per å r ( B il d 51) . F ond en h ar u ppnå t t d et nya av k ast ning små l et f ö r 2 0 2 1, samt ä v en u nd er t id sper iod er na 2 0 17 – 2 0 2 1 och 2 0 12 – 2 0 2 1. I nd ex et som må l et ä r k onst r u er at med st r ä ck er sig int e t il l 19 9 6 , v ar f ö r en j ä mf ö r el se sed an per iod ens st ar t int e ä r mö j l ig . F ond en h ar ock så ö v er t r ä f f at pensionssyst emet s ink omst ind ex ö v er samt l ig a t id sper iod er .

McKinsey Company 6 9

Bilaga 9

B ild 51 – S j ä tte AP- fonden resu ltat, 20 21

K ä lla: S jä tte AP- fonden S j ä t t e A P - f ond ens u ppd r ag och por t f ö l j sammansä t t ning , samt at t f ond en ä r st ä ng d , f ö r sv å r ar en d ir ek t j ä mf ö r el se av f ond ens av k ast ning med d e ö v r ig a f ond er na el l er not er ad e mar k nad sind ex . D et t a d å f ond ens inv est er ing ar i onot er ad e t il l g å ng ar int e h and l as ö ppet , och d ag l ig a k u r ser d ä r med int e ex ist er ar . D et nya av k ast ning små l et ä r v al t f ö r at t v ä l r epr esent er a u t v eck l ing en på f ond ens u nd er l ig g and e mar k nad .

F ond ens r ed ov isad e k ost nad er , ex k l u siv e ex t er na f ö r v al t ning sk ost nad er f ö r onot er ad e inneh av , h ar sj u nk it f r å n 16 7 mil j oner k r onor 2 0 10 ( d å mot sv ar and e 0 , 8 8 pr ocent av f ond ens k apit al ) t il l 9 8 mil j oner k r onor 2 0 2 1 ( mot sv ar and e 0 , 17 pr ocent av f ond ens k apit al ) . F ond ens k ost nad er ö k ad e f r å n 8 9 mil j oner k r onor 2 0 2 0 , men k ost nad sand el en minsk ad e t r ot s d et t a t il l f ö l j d av d en st ar k a por t f ö l j u t v eck l ing en.

F ond en b et al ar ä v en ex t er na f ö r v al t ning sav g if t er t il l f ond f ö r v al t ar e. D essa u ppg ick 2 0 2 1 t il l 1, 1 pr ocent av f ö r v al t at k apit al , v il k et ä r l ä g r e ä n 2 0 2 0 ( 1, 3 pr ocent ) , och u ppg ick t il l 6 7 7 mil j oner k r onor ( 517 mil j oner k r onor 2 0 2 0 ) . F ond f ö r v al t ning sav g if t er na, som u t g ö r en and el av f ö r v al t at k apit al , på v er k as av and el en av S j ä t t e A P - f ond ens k apit al som syssel sä t t s i f ond inv est er ing ar . Kost nad sniv å er na b ö r ej j ä mf ö r as med d e ö v r ig a A P - f ond er na, d å d et f inns sk il l nad er i h u r f ond er na r ed ov isar d essa k ost nad er ( d essa av g if t er ä r t il l ex empel ej med r ä k nad e i d e r ed ov isad e k ost nad er na f ö r F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na som b esk r iv s i k apit el 4 – 7 ) . 7 9 I nv est er ing ar i onot er ad e ak t ier ä r i r eg el k ost sammar e ä n inv est er ing ar i not er ad e v ä r d epapper . L ik som f ö r d e and r a A P - f ond er na b ö r k ost nad er na sä t t as i r el at ion t il l av k ast ning en.

8.3 R esu ltat för S j ä tte AP- fondens inv esteringsv erk samhet 19 9 7 –

20 21

U nd er 2 0 2 1 g ener er ad e S j ä t t e A P - f ond ens inv est er ing sv er k samh et 80 ( v il k et ink l u d er ar v al u t asä k r ing ar ) en av k ast ning om cir k a 50 , 6 pr ocent v il k et ä r h ö g r e ä n å r 2 0 2 0 ( 2 0 , 4 pr ocent ) . U nd er per iod en 2 0 12 – 2 0 2 1 g ener er ad e inv est er ing sv er k samh et en en av k ast ning om 16 , 6 pr ocent per å r , v il k et ock så ä r h ö g r e ä n f ond ens av k ast ning små l f ö r per iod en ( 12 , 1 pr ocent per å r ) .

79 O f t a b ok f ö r s int e d essa av g if t er som en k ost nad , u t an ist ä l l et inom d et or eal iser ad e r esu l t at et av en f ond inv est er ing . 80 I nv est er ing sv er k samh et en u t esl u t er f ond ens l ik v id it et sf ö r v al t ning , v ar f ö r av k ast ning en f ö r inv est er ing sv er k samh et en ä r h ö g r e ä n f ö r f ond ens t ot al a por t f ö l j .

McKinsey Company 7 0

Bilaga 9

A v k ast ning en inom d e ol ik a mar k nad sseg ment en h ar v ar ier ar k r af t ig t ( se B il d 52 ) . B u you t - seg ment et , som mot sv ar ar mog na b ol ag , g ener er ad e 2 0 2 1 en av k ast ning om 4 3 , 9 pr ocent , v il k et ä r h ö g r e ä n g enomsnit t sav k ast ning en f ö r seg ment et u nd er samt l ig a t id ig ar e per iod er . V ent u r e / G r ow t h - seg ment et , som mot sv ar ar b ol ag i t id ig f as, v ar d et h ö g st pr est er and e seg ment et 2 0 2 1, med en av k ast ning om 110 , 6 pr ocent . D et v ar b et yd l ig t h ö g r e ä n samt l ig a ö v r ig a seg ment och t id sper iod er . S ed an f ond ens st ar t 19 9 7 h ar V ent u r e / G r ow t h - seg ment et i j ä mf ö r el se av k ast at 2 , 3 pr ocent å r l ig en.

B ild 52 – S j ä tte AP- fonden resu ltat, inv esteringsv erk samheten, 20 21

K ä lla: S jä tte AP- fonden S e B il d 53 f ö r en ö v er b l ick ö v er d e ol ik a seg ment ens b id r ag t il l d et t ot al a r esu l t at et .

B ild 53 – S j ä tte AP- fondens resu ltatb idrag, 20 21

K ä lla: S jä tte AP- fonden.

8.4 S j ä tte AP- fondens hållb arhetsarb ete u nder 20 21

S j ä t t e A P - f ond en int eg r er ar h å l l b ar h et i d et l ö pand e ar b et et med inv est er ing sv er k samh et ens pr ocesser g enom g r ansk ning inf ö r och u ppf ö l j ning ef t er inv est er ing ar . A r b et et b er ö r samt l ig a omr å d en inom E S G . S ä r sk il d a f ok u somr å d en som id ent if ier at s ä r Kl imat , J ä mst ä l l d h et och Må ng f al d samt mä nsk l ig a r ä t t ig h et er , d ä r mä nsk l ig a r ä t t ig h et er ä r et t nyt t f ok u somr å d e inf ö r 2 0 2 2 . S j ä t t e A P - f ond en h ad e u nd er 2 0 2 1 11 h å l l b ar h et små l , v ar av 6 b ed ö ms av f ond en som u ppnå d d a. D e f ö l j and e 5 må l en b ed ö ms ej v ar a u ppnå d d a:

McKinsey Company 7 1

Bilaga 9

• U ppf ö r and ek od sk a f innas i samt l ig a inneh av i co- inv est er ing ar ( 8 8 pr ocent 2 0 2 1) .

• B ol ag mot sv ar and e 8 0 pr ocent av v ä r d et i por t f ö l j en f ö r co- inv est er ing ar sk a r appor t er a enl ig t G R I el l er mot sv ar and e ( 4 2 pr ocent 2 0 2 1) .

• B ol ag mot sv ar and e 8 0 pr ocent av v ä r d et i por t f ö l j en f ö r co- inv est er ing ar sk a r appor t er a v ä x t h u sg asu t sl ä pp samt k ar t l ä g g a k l imat r el at er ad e r isk er och mö j l ig h et er ( 4 3 pr ocent 2 0 2 1) .

• F ond er mot sv ar and e 8 0 pr ocent av v ä r d et i por t f ö l j en f ö r f ond inv est er ing ar sk a r appor t er a enl ig t P R I el l er mot sv ar and e ( 7 1 pr ocent 2 0 2 1) .

• F ond er mot sv ar and e 8 0 pr ocent av v ä r d et i por t f ö l j en f ö r f ond inv est er ing ar sk a ad r esser a k l imat f r å g an i por t f ö l j en g enom k l imat av t r yck , k l imat st r at eg i el l er d yl ik t ( 6 8 pr ocent 2 0 2 1) .

Må l u ppf yl l nad sg r ad en h ar ö k at f ö r t v å av d essa må l u nd er 2 0 2 1, och minsk at , el l er v ar it of ö r ä nd r ad , f ö r ö v r ig a må l ( se B il d 54 ) . 81

F ond en h ar u nd er 2 0 2 1 ar b et at med at t u t v eck l a må l sä t t ning ar na, mot b ak g r u nd av f ö r ä nd r ing en i por t f ö l j ens k ar ak t ä r och d e f or t sat t a f ö r ä nd r ing ar na inom h å l l b ar h et och u ppf ö l j ning g ener el l t samt inom pr iv at e eq u it y specif ik t . D et h ar r esu l t er at i nya el l er j u st er ad e må l , b l and annat inom d et nya f ok u somr å d et mä nsk l ig a r ä t t ig h et er , som k ommer g ä l l a f ö r 2 0 2 2 och f r amå t .

S j ä t t e A P - f ond en h ar u nd er 2 0 2 1 u t ö k at k apacit et en i sit t h å l l b ar h et sar b et e g enom nyr ek r yt er ing av t v å med ar b et ar e. F ond en h ar ock så b ed r iv it på v er k ansar b et e inom h å l l b ar h et , f r amf ö r al l t inom r amen f ö r d en å r l ig a E S G - u t v ä r d er ing en, men ock så g enom at t or g aniser a r u nd ab or d ssamt al i d ig it al t f or mat och ansl u t ning t il l t v å pr iv at e eq u it y- specif ik a h å l l b ar h et ssamar b et en, I nitiativ e C limat I nternational ( et t k l imat samar b et e med syf t e at t u t v eck l a k onk r et a met od er f ö r må l sä t t ning och u ppf ö l j ning inom k l imat och ) och E S G- D ata C onv ergence Project ( et t samar b et e som syf t ar t il l at t h ar moniser a E S G r appor t er ing ) . S ed an t id ig ar e ä r A P 6 ak t iv a i ol ik a nat ionel l a och int er nat ionel l a f or u m f ö r at t b id r a t il l ö k ad int eg r er ing av h å l l b ar h et inom pr iv at e eq u it y. E x empel på or g anisat ioner d ä r A P 6 ä r med l emmar ä r P r incipl es f or R esponsib l e I nv est ment ( P R I ) , U N G l ob al Compact , I nst it u t ional L imit ed P ar t ner s A ssociat ion ( I L P A ) , I nv est E u r ope, S v er ig es F or u m f ö r H å l l b ar a I nv est er ing ar ( S w esif ) , S v ensk a R isk k apit al f ö r ening en ( S V CA ) .

81 H ist or ik och v id ar e inf or mat ion om må l u ppf yl l nad f inns t il l g ä ng l ig i S j ä t t e A P - f ond ens å r sr ed ov isning .

McKinsey Company 7 2

Bilaga 9

B ild 54 – S j ä tte AP- fonden hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, 20 21 1/ 2

K ä lla: S jä tte AP- fonden McKinsey Company 7 3

Bilaga 9

B ild 54 – S j ä tte AP- fonden hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, 20 21 2/ 2

K ä lla: S jä tte AP- fonden

9 Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden

I d et h ä r k apit l et pr esent er as r esu l t at en f r å n d en g r u nd l ä g g and e u t v ä r d er ing en av S j u nd e A P - f ond ens v er k samh et 2 0 2 1. U t v ä r d er ing en b esk r iv er f ond ens f ö r v al t ning smod el l , nyck el h ä nd el ser 2 0 2 1 och d en t ot al a av k ast ning en samt r esu l t at f r å n ak t iv f ö r v al t ning 2 0 0 1 – 2 0 2 1.

9 .1 S j u nde AP- fondens förv altningsmodell och ny ck elhä ndelser

20 21

S j u nd e A P - f ond en ä r d et st at l ig a al t er nat iv et i P r emiepensionssyst emet . P ensionsmed l en k ommer f r å n spar ar e som av st å t t f r å n at t v ä l j a f ond er el l er spar ar e som ak t iv t ö nsk ar et t l å ng sik t ig t pensionsspar and e i st at l ig r eg i. F r å n 2 4 maj 2 0 10 82 h ar S j u nd e A P - f ond en på r ik sd ag ens u ppd r ag 83 f ö r nyat d et st at l ig a er b j u d and et i pr emiepensionssyst emet med må l sä t t ning en at t d en sammanl ag d a st at l ig a pensionen sk a b l i h ö g r e. S j u nd e A P - f ond en er b j u d er sex spar al t er nat iv , b aser at på d e t v å b yg g st ensf ond er na: A P 7

82 F l yt t av k apit al sk ed d e d en 2 1 maj och 2 2 – 2 3 maj v ar ej h and el sd ag ar . 83 T il l f ö l j d av en l ag ä nd r ing ( på f ö r sl ag av r eg er ing en) . McKinsey Company 7 4

Bilaga 9

A k t ief ond , en g l ob al ak t ief ond med h ö g r isk , och A P 7 R ä nt ef ond , en sv ensk r ä nt ef ond med l å g r isk . Ö v r ig a f ond al t er nat iv ä r ol ik a k omb inat ioner av d e t v å b yg g st ensf ond er na.

A P 7 S å f a ( S t at ens Å r sk u l l sf ö r v al t ning sal t er nat iv ) ä r pr emiepensionssyst emet s f ö r v al sal t er nat iv , och b al anser as au t omat isk t mer mot r ä nt ef ond en al l t ef t er som spar ar en nä r mar sig pensionen. A P 7 O f f ensiv , A P 7 B al anser ad , och A P 7 F ö r sik t ig ä r al l a al t er nat iv med en st at isk mix av ak t ie- och r ä nt ef ond en.

S j u nd e A P - f ond ens f ö r v al t ning sst r at eg i b aser as på t r e g r u nd pel ar e:

• A t t inv est er a t il l g å ng ar na på et t sä t t som b ev ar ar och st ä r k er pensionsk apit al et s k ö pk r af t ö v er t id .

• A t t t il l h and ah å l l a pensionsspar ar en en h el h et spr od u k t som mö j l ig g ö r et t b al anser at r isk t ag and e ö v er t id .

• A t t f ö r v al t a f ond med l en på et t sä t t som mö t er nu v ar and e och f r amt id a g ener at ioner s b eh ov g enom ansv ar sf u l l a inv est er ing ar och ansv ar sf u l l t ä g and e.

A P 7 S å f a ä r en ind iv id u al iser ad l å ng sik t ig pensionsl ö sning av sed d f ö r et t l iv sl å ng t spar and e. S t r at eg in i A P 7 S å f a ä r anpassad u t if r å n d en t ot al a al l mä nna pensionen, d ä r pr emiepensionen end ast u t g ö r en l it en d el och r est er and e d el ( ink omst pensionen) f ö l j er pr is- och l ö neu t v eck l ing en i d en sv ensk a ek onomin 84 . A P 7 A k t ief ond f u ng er ar som r isk mot or i A P 7 S å f a och ä r en d iv er sif ier ad g l ob al f ond med r isk h ö j and e insl ag och t yd l ig E S G - pr of il . D e r isk h ö j and e insl ag en u t g ö r s av f l er a d el ar och syf t ar t il l at t j ä mna u t r isk t ag and et ö v er t id och som et t inst r u ment at t ö k a r isk och f ö r v ä nt ad av k ast ning t il l en niv å som t il l g od oser pensionsl ö sning ens ö v er g r ipand e må l . D e r isk h ö j and e insl ag en u t g ö r s b l and annat av h ä v st å ng , en ö k ad al l ok er ing t il l t il l v ä x t mar k nad sak t ier och mind r e b ol ag , samt ol ik a f or mer av r isk pr emieex poner ing ar . F ond en anv ä nd er , i h ö g g r ad , ind ex b aser ad e st r at eg ier men f ond ens ö v er g r ipand e al l ok er ing och r isk ex poner ing h ant er as g enom int er na mand at .

V id u t g å ng en av 2 0 2 1 h ad e f ond en 4 2 anst ä l l d a v ar av 11 ar b et ad e inom k apit al f ö r v al t ning en, j ä mf ö r t med 2 0 2 0 d å f ond en h ad e 3 8 anst ä l l d a v ar av 11 ar b et ad e inom k apit al f ö r v al t ning en. D et ä r f r amf ö r al l t inom h å l l b ar h et samt j u r id ik som ant al et med ar b et ar e v ä x t u nd er 2 0 2 1. Kapit al f ö r v al t ning sor g anisat ionen b est å r av f u nk t ioner na A l t er nat iv a inv est er ing ar , F I , F X A l ph a samt R isk h ant er ing och al l ok er ing ( se B il d 55) .

B ild 55 – B esk riv ning av S j u nde AP- fonden, 20 21

84 I nk omst pensionen h ar d ä r med en l å g r isk .

McKinsey Company 7 5

Bilaga 9

K ä lla: S junde AP- fonden

A P 7 A k t ief ond ä r en g l ob al ak t ief ond med pl acer ing ar i g l ob al a ak t ier och ak t ier el at er ad e f inansiel l a inst r u ment . F ond en f ö r v al t as d el v is ak t iv t och h ar f ö l j and e pl acer ing sst r at eg i:

• P l acer ing av t il l g å ng ar i g l ob al a ak t ier med b r ed g eog r af isk och b r ansch mä ssig spr id ning , och ak t ier el at er ad e d er iv at inst r u ment som h ö j er r isk och f ö r v ä nt ad av k ast ning – g l ob al por t f ö l j .

• Ö k ad r isk spr id ning g enom at t v ik t a om och ad d er a f l er t il l g å ng ssl ag och inv est er ing sst r at eg ier – d iv er sif ier ing .

• A npassning av f ond ens r isk niv å och r isk inneh å l l ö v er t id med h j ä l p av et t syst emat isk t r isk r amv er k – r isk h ant er ing .

I f ö r v al t ning en av A P 7 A k t ief ond anv ä nd s nor mal t h ä v st å ng f ö r at t ö k a r isk och f ö r v ä nt ad av k ast ning . Mar k nad sr isk en i f ond en t il l å t s v ar a inom int er v al l et 0 , 9 – 1, 6 g å ng er mar k nad sr isk en i f ond ens r ef er enspor t f ö l j ( MS CI A l l Cou nt r y W or l d I nd ex ( G r oss) ) . A P 7 A k t ief ond h ar 9 9 pr ocent av pl acer ing ar na u t anf ö r S v er ig e och v al u t asä k r ar nor mal t int e u t l ä nd sk a t il l g å ng ar . D et inneb ä r at t v al u t ar ö r el ser på k or t sik t k an f å st or på v er k an på f ond ens u t v eck l ing . D e d iv er sif ier and e insl ag en u t g ö r s av f l er a ol ik a d el ar och st yr s g enom av st yr el sen b esl u t ad e r isk int er v al l f ö r r espek t iv e por t f ö l j k omponent 85 . E n st or d el av d et u nd er l ig g and e k apit al et f ö r v al t as ex t er nt g enom g l ob al a ind ex mand at . F ond ens ö v er g r ipand e al l ok er ing och r isk ex poner ing h ant er as d ock int er nt och må l et ä r at t g e g od av k ast ning på l å ng sik t med h ä nsyn t ag en t il l f ond ens r isk niv å .

F ond en h ar som må l at t l å ng sik t ig t ö v er t r ä f f a av k ast ning en f ö r j ä mf ö r el seind ex 8 6 . A P 7 R ä nt ef ond inneh å l l er f r ä mst sv ensk a r ä nt er el at er ad e inst r u ment med l å g k r ed it r isk och h ar en g enomsnit t l ig r ä nt eb ind ning st id på cir k a 3 å r . F ond en ä r int er nt f ö r v al t ad och f ö r v al t as med ak t iv a insl ag i f or m av g r ö na ob l ig at ioner , t il l et t v ä r d e av cir k a 2 mil j ar d er k r onor 2 0 2 1. A P 7 S å f a ä r en t yp av å l d er sanpassad por t f ö l j med en k omb inat ion av A P 7 A k t ief ond och A P 7 R ä nt ef ond som f ö r ä nd r as med spar ar nas å l d er . I u ng a å r ä r r isk en h ö g r e, f ö r at t spar peng ar na sk a k u nna ö k a mer i v ä r d e. 8 7 E f t er 55 å r s å l d er minsk as r isk en f ö r at t g e st ö r r e t r yg g h et . D et t a b et yd er i pr ak t ik en at t al l a peng ar l ig g er i A P 7 A k t ief ond f ö r pensionsspar ar en f r am t il l 55 å r s å l d er . D ä r ef t er omf ö r d el as peng ar na st eg v is t il l A P 7 R ä nt ef ond med d r yg t 3 pr ocent enh et er per å r f r am t il l 7 5 å r s å l d er . F ö r d el ning en i A P 7 S å f a f r å n och med at t spar ar en ä r 7 5 å r ä r 6 7 pr ocent A P 7 R ä nt ef ond och 3 3 pr ocent A P 7 A k t ief ond . Må l et f ö r A P 7 S å f a ä r d el s at t et t k ont inu er l ig t spar and e i A P 7 S å f a u nd er h el a ar b et sl iv et sk a g e en l å ng sik t ig ö v er av k ast ning i f ö r h å l l and e t il l ink omst pensionen om minst 2 pr ocent enh et er per å r 8 8 samt at t g ener er a en av k ast ning som ö v er st ig er ind ex f ö r f ond r ö r el sen, ex k l u siv e A P 7 8 9 . S j u nd e A P - f ond ens f ö r v al t ning smod el l f inns b esk r iv en i B il d 56 .

85 N u v ar and e r isk int er v al l ä r som and el av t ot al por t f ö l j : g l ob al por t f ö l j 9 0 – 13 5 pr ocent , t il l v ä x t mar k nad er 2 – 10 pr ocent , f ak t or pr emier 3 – 10 pr ocent , S må b ol ag 1 – 10 pr ocent , r isk k apit al 1 – 6 pr ocent och al t er nat iv a st r at eg ier 0 – 10 pr ocent . 86 F r å n och med 2 0 19 anv ä nd s MS CI A CW I som j ä mf ö r el seind ex . 87 H ö g r e r isk mö j l ig g ö r en h ö g r e f ö r v ä nt ad av k ast ning ö v er t id . 88 D et nya, mer specif ik a, må l et inf ö r d es 2 0 17 . T id ig ar e v ar må l et f ö r A P 7 S å f a ä r at t u ppnå en av k ast ning som ö v er t r ä f f ar g enomsnit t et f ö r d e pr iv at a f ond er na i pr emiepensionssyst emet . 89 I nd ex f ö r f ond r ö r el sen, ex k l u siv e A P 7 d ef inier as som d en g enomsnit t l ig a f ond av k ast ning en i pr emiepensionssyst emet ex k l u siv e S j u nd e A P - f ond ens pr od u k t er g enom h el a r appor t en.

McKinsey Company 7 6

Bilaga 9

B ild 56 – S j u nde AP- fondens förv altningsmodell 20 21

K ä lla: S junde AP- fonden

V ik tiga hä ndelser och förä ndringar för S j u nde AP- fonden 20 21 v ar:

• A k t ief ond ens av k ast ning v ar 2 0 2 1 3 4 , 1 pr ocent ef t er k ost nad er , och R ä nt ef ond ens av k ast ning v ar - 0 , 7 pr ocent ef t er k ost nad er . • U nd er 2 0 2 1 av sl u t ad es t emaar b et et H å l l b ar ef f ek t mä t ning , som syf t at t il l at t u t f or sk a h u r A P 7 som ä g ar e k an f ast st ä l l a at t b ol ag ens h å l l b ar h et sar b et e f å r en k onk r et ef f ek t på samh ä l l su t v eck l ing en. A r b et et med et t nyt t t emaomr å d e, A v sk og ning , på b ö r j ad es, samt id ig t som t emaar b et et Kl imat omst ä l l ning f or t l ö pt e. o B esl u t t og s ä v en om at t t ema f ö r per iod en 2 0 2 2 – 2 0 2 5 sk a v ar a u niv er sel l ä g ar st yr ning . T emaar b et et syf t ar t il l at t v id ar eu t v eck l a k u nsk apen k r ing h u r ak t ieä g ar e med g l ob al a por t f ö l j er opt imal t k an ar b et a med ä g ar st yr ning f ö r at t u ppnå r eal a h å l l b ar h et sef f ek t er . • F ond en h ar g enomf ö r t en ny A L M- st u d ie, v il k et g ö r s v ar t f emt e å r . • A r b et et med v ision och ar b et spl at sk u l t u r som på b ö r j ad es 2 0 2 0 h ar f or t sat t , v il k et h ar l et t t il l en u t v eck l ing av l ed ning sg r u ppens ar b et sf or mer . • V id å r ssk if t et 2 0 2 1/ 2 0 2 2 sä nk t e f ond en å t er ig en av g if t en i A P 7 A k t ief ond . S ä nk ning en t il l 0 , 0 5 pr ocent inneb ar en å r l ig b espar ing på mer an 19 0 mil j oner k r onor f ö r f ond ens f em mil j oner spar ar e. • F ond en h ar h af t et t f or t sat t f ok u s på h å l l b ar h et : o N yr ek r yt er ing ar h ar g enomf ö r t s f ö r at t st ä r k a h å l l b ar h et sar b et et . o Met od en f ö r at t identifiera och avyttra (’svartlista’) bolag som bedöms sakna omst ä l l ning spl aner i l inj e med P ar isav t al et el l er på annat sä t t int e b ed r iv er et t t r ov ä r d ig t h å l l b ar h et sar b et e, f r ä mst inom k ol ind u st r in, h ar u t ö k at s, v il k et l et t t il l at t 9 b ol ag sv ar t l ist ad es u nd er 2 0 2 1 – t ot al t ä r nu 9 3 b ol ag u t esl u t na u r A P 7 : s inv est er ing su niv er su m. o F ond ens ex poner ing mot g r ö na ob l ig at ioner u ppg å r per å r ssk if t et t il l cir k a 2 mil j ar d er k r onor . • F ond en h ar b ed r iv it ä g ar st yr ning f ö r k l imat omst ä l l ning :

McKinsey Company 7 7

Bilaga 9

o T r ansit ion P at h w ay I nit iat iv es b ed ö mning av Manag ement Q u al it y: 6 5 pr ocent av por t f ö l j b ol ag en nå d d e niv å 3 el l er h ö g r e ( j ä mf ö r t med 6 2 pr ocent b aså r et 2 0 2 0 ) .

o Å r 2 0 2 5 sk a samt l ig a pr ior it er ad e b ol ag i A P 7 : s por t f ö l j v ar a f ö r emå l f ö r f ö r d j u pat ak t iv t ä g and e f or at t nå net t onol l u t sl ä pp t il l 2 0 50 .

o Å r 2 0 2 5 sk a minst 50 pr ocent av d e pr ior it er ad e b ol ag en i A P 7 : s por t f ö l j b ed r iv a et t t r ov ä r d ig t omst ä l l ning sar b et e.

• F ond en h ar d r iv it h å l l b ar nor mu t v eck l ing och ä g ar st yr ning i nat ionel l a och int er nat ionel l a f or u m:

o U nd er 2 0 2 1 v ar S j u nd e A P - f ond en ak t iv med l em i S w esif , S I S D , T P I , CA 10 0 + , I I G CC, G I S D och T N F D . 9 0

o S j u nd e A P - f ond en v al d es in i st yr g r u ppen f ö r T N F D som sk a t a f r am et t r isk r amv er k med f ok u s på nat u r och b iol og isk må ng f al d .

o U nd er 2 0 2 1 f or t sat t u t v eck l ing en av en st and ar d f ö r u t v ä r d er ing och r appor t er ing av f ö r et ag s k l imat l ob b ying .

• S j u nd e A P - f ond en ar b et ad e med at t spr id a k u nsk ap om h å l l b ar a inv est er ing ar och ä g ar st yr ning , v il k et b l and annat r esu l t er ad e i at t :

o T emaar b et et om A r b et sv il l k or inom g r ö na nä r ing ar av sl u t ad es 2 0 2 0 , och f ö l j d es u nd er 2 0 2 1 u pp g enom pu b l ik at ion av en r appor t med samma namn och et t seminar iu m med per spek t iv f r å n r el ev ant a ak t ö r er , d ä r ib l and E U - par l ament et , L O , m. f l .

o R appor t en ’Water: from a systemic and unpriced risk to a measurable opportunity w ith positiv e impact ’, som syftar till att utreda hur bolags påverkan på f ä r sk v at t ent il l g å ng k an mä t as, pu b l icer ad es I samar b et e med I mpax A sset Manag ement .

o S j u nd e A P - f ond en l anser ad e Ä g ar pod d en, en pod cast som g enom d isk u ssioner med f or sk ar e och f ond b ol ag om h å l l b ar h et sst r at eg ier ä mnar b id r a t il l at t spr id a k u nsk ap om d e v al mö j l ig h et er k apit al ä g ar e som b ank er och f ond er h ar f ö r at t t a ansv ar och b id r a t il l en h å l l b ar omst ä l l ning .

9 .2 S j u nde AP- fondens resu ltat 20 0 1 – 20 21

V id sl u t et av 2 0 2 1 f ö r v al t ad e S j u nd e A P - f ond en 9 6 7 mil j ar d er k r onor , mot sv ar and e 4 6 , 9 pr ocent av d et t ot al a pr emiepensionssyst emet s k apit al . A P 7 A k t ief ond u t g ö r 4 2 , 6 pr ocent enh et er , och A P 7 R ä nt ef ond u t g ö r 4 , 3 pr ocent enh et er av d essa. S ed an å r 2 0 10 h ar S j u nd e A P - f ond ens and el av t ot al a pr emiepensionssyst emet ö k at med t ot al t 19 , 9 pr ocent enh et er ( B il d 57 ) .

S j u nd e A P - f ond ens f ak t isk a k ost nad sand el av f ö r v al t at k apit al 9 1 v ar 2 0 2 1 0 , 0 4 pr ocent , nå g ot l ä g r e ä n k ost nad sand el en f ö r 2 0 2 0 som v ar 0 , 0 5 pr ocent . F ö r v al t ning sav g if t en t il l spar ar e f ö r A P 7 A k t ief ond r espek t iv e A P 7 R ä nt ef ond v ar 0 , 0 7 5 pr ocent r espek t iv e 0 , 0 4 pr ocent av f ond ens f ö r mö g enh et ( en

9 0 S I S D : S w ed ish I nv est or s f or S u st ainab l e D ev el opment . T P I : T r ansit ion P at h w ay I nit iat iv e. CA 10 0 + : Cl imat e A ct ion 10 0 + . I I G CC: I nst it u t ional I nv est or s G r ou p on Cl imat e Ch ang e. G I S D : G l ob al I nv est or s f or S u st ainab l e D ev el opment . T N F D : T ask f or ce on N at u r e- r el at ed F inancial D iscl osu r es. 9 1 F ond b ol ag et s r ö r el sek ost nad er samt cou r t ag eav g if t er i r el at ion t il l t ot al t f ö r v al t at k apit al .

McKinsey Company 7 8

Bilaga 9

minsk ning f ö r A P 7 A k t ief ond f r å n 0 , 0 8 pr ocent ) . G enomsnit t l ig f ö r v al t ning sav g if t h os d e omk r ing 50 0 f ond er som ing ick i pr emiepensionssyst emet 3 1 d ecemb er 2 0 2 0 v ar cir k a 0 , 2 2 pr ocent ef t er r ab at t er 9 2 .

B ild 57 – Utv eck lingen av k apitalet i premiepensionssy stemet, 20 0 1 – 20 21

K ä lla: S junde AP- fonden Å r 2 0 2 0 g ener er ad e f ö r v al sal t er nat iv et A P 7 S å f a en av k ast ning på 3 1, 5 pr ocent , v il k et v ar h ö g r e ä n ind ex f ö r f ond r ö r el sen ex k l u siv e A P 7 som u ppg ick t il l 2 7 , 1 pr ocent . A P 7 S å f a h ar ä v en ö v er t r ä f f at ind ex f ö r f ond r ö r el sen ex k l u siv e A P 7 u nd er per iod en 2 0 17 – 2 0 2 1 ( 15, 5 pr ocent och 13 , 9 pr ocent , r espek t iv e) .

F ö r per iod en 2 0 0 1 – 2 0 2 1 h ar f ö r v al sal t er nat iv et 9 3 i g enomsnit t av k ast at 8 , 2 pr ocent per å r , j ä mf ö r t med ind ex f ö r f ond r ö r el sen, ex k l u siv e A P 7 , som i g enomsnit t av k ast at 5, 8 pr ocent . A P 7 S å f a h ar ä v en u ppnå t t sit t k ompl et t er and e av k ast ning små l . Ö v er per iod en 2 0 0 0 9 4 – 2 0 2 1 u ppg ick d en k apit al v ik t ad e av k ast ning en f ö r A P 7 S å f a t il l 11, 6 pr ocent , v il k et ä r 8 , 5 pr ocent enh et er h ö g r e ä n ink omst pensionens u t v eck l ing ( och ö v er st eg d ä r med må l et om minst 2 pr ocent enh et er s ö v er av k ast ning j ä mf ö r t med ink omst pensionen) . I nk omst pension av k ast ad e u nd er samma per iod 3 , 1 pr ocent per å r ( se B il d 58 ) .

S j u nd e A P - f ond ens f ö r v al t ad e k apit al h ar v ä x t f r å n 6 5 mil j ar d er k r onor 2 0 0 1 t il l 9 6 7 mil j ar d er k r onor v id u t g å ng en av 2 0 2 1, v il k et inneb ä r at t f ond ens por t f ö l j v ä r d e mot sv ar ar u ng ef ä r h ä l f t en av d et saml ad e v ä r d et i F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na. S j u nd e A P - f ond ens h ö g r e t il l v ä x t i t er mer av k apit al j ä mf ö r t med F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na ä r d el v is et t r esu l t at av st or a inf l ö d en.

A P 7 A k t ief ond h ad e en av k ast ning om 3 4 , 1 pr ocent å r 2 0 2 1, v il k et ä r h ö g r e ä n j ä mf ö r el seind ex ( 3 1, 2 pr ocent ) 9 5 . U nd er per iod en 2 0 17 – 2 0 2 1 av k ast ad e A k t ief ond en å r l ig en 16 , 9 pr ocent , v il k et ä r h ö g r e ä n f ond ens j ä mf ö r el seind ex som av k ast ad e 14 , 9 pr ocent å r l ig en u nd er samma per iod .

R ä nt ef ond en av k ast ad e - 0 , 7 pr ocent u nd er 2 0 2 1, v il k et v ar i l inj e med j ä mf ö r el seind ex ( - 0 , 6 pr ocent ) men l ä g r e ä n R ä nt ef ond ens av k ast ning 2 0 17 – 2 0 2 1 ( 0 , 0 pr ocent ) .

9 2 P ensionsmynd ig h et en. 9 3 P r emiespar f ond en j an 2 0 0 1- maj 2 0 10 och A P 7 S å f a maj 2 0 10 - 2 0 2 1. 9 4 S ed an d ecemb er å r 2 0 0 0 . 9 5 B ench mar k f ö r A P 7 A k t ief ond ä r MS CI A CW I .

McKinsey Company 7 9

Bilaga 9

B ild 58 – S j u nde AP- fondens resu ltat, 20 21

K ä lla: S junde AP- fonden, Pensionsmyndigh eten

9 .3 S j u nde AP- fondens hållb arhetsarb ete u nder 20 21

S j u nd e A P - f ond en ar b et ar l ö pand e med h å l l b ar h et sper spek t iv inom d et or d inar ie inv ent er ing sar b et et och ä g ar st yr ning en. D et h ar inneb u r it f l er a f ö r ä nd r ing ar i f ond ens h å l l b ar h et sar b et e u nd er 2 0 2 1. B l and annat h ar f ond ens ex poner ing mot g r ö na ob l ig at ioner ö k at , och nyr ek r yt er ing ar h ar g enomf ö r t s f ö r at t st ä r k a h å l l b ar h et sar b et et .

Fonden har utvecklat metoden för att identifiera och avyttra (’svartlista’) bolag som bedöms sakna omst ä l l ning spl aner i l inj e med P ar isav t al et el l er på annat sä t t int e b ed r iv er et t t r ov ä r d ig t h å l l b ar h et sar b et e, f r ä mst inom k ol ind u st r in, v il k et l et t t il l at t nio b ol ag sv ar t l ist ad es u nd er 2 0 2 1. D et inneb ä r at t 9 3 b ol ag nu ä r u t esl u t na u r S j u nd e A P - f ond ens inv est er ing su niv er su m.

U t ö v er d et int eg r er ad e ar b et et or g aniser as en st or d el av f ond ens h å l l b ar h et sar b et e inom r amen f ö r t r e par al l el l a t r eå r ig a f ö r d j u pning st eman, som u nd er 2 0 2 1 v ar it H å l l b ar ef f ek t mä t ning , Kl imat omst ä l l ning och A v sk og ning . F ond en b ed r iv er pr oj ek t inom r amen f ö r t emaomr å d ena som syf t ar t il l at t u t v eck l a A P 7 : s och por t f ö l j b ol ag ens h å l l b ar h et sar b et e ( t il l ex empel g enom nya int er na pr ocesser ) och spr id a k u nsk ap om met od er f ö r h u r inv est er ar e k an b id r a t il l ang el ä g na h å l l b ar h et sf r å g or ( t il l ex empel g enom at t pu b l icer a r appor t er och ar r ang er a ev enemang ) .

U nd er 2 0 2 1 av sl u t ad es t emat H å l l b ar ef f ek t mä t ning . S yf t et h ar v ar it at t u t v eck l a met od er na f ö r at t mä t a samh ä l l snyt t an av så v ä l ä g ar st yr ning en som av inv est er ing ar na, f ö r at t u nd er l ä t t a f ö r k apit al f ö r v al t ar e at t inv est er a i l ö sning ar och sk apa v ä r d e g enom ef f ek t iv ä g ar st yr ning . A r b et et h ar b l and annat innef at t at et t f or sk ning spr oj ek t i samar b et e med f or sk ning sinst it u t et Mist r a Cent er f or S u st ainab l e Mar k et s v id H and el sh ö g sk ol an i S t ock h ol m och et t g emensamt ar b et e med ’impact’ - f ond er na KB I G l ob al I nv est or s och I mpax A sset Manag ement f ö r at t u t v ä r d er a met od er f ö r at t mä t a h å l l b ar h et sef f ek t er som h ä r r ö r u r f ö r v al t ar es por t f ö l j er . D et er sä t t and e t emat f ö r 2 0 2 2 h ar f ast sl ag it s t il l U niv er sel l ä g ar st yr ning .

S j u nd e A P - f ond en samar b et ar med b u f f er t f ond er na inom h å l l b ar h et somr å d et g enom l ö pand e av st ä mning ar , samor d ning i specif ik a f r å g or och samv er k an inom pr oj ek t . N å g r a ex empel på f ond g emensamma samar b et en u nd er 2 0 2 1 ä r :

• F ond en h ar anpassat f ot av t r yck sanal ysen och ink l u d er at en at t r ib u t ionsanal ys, d en så k al l ad e ”klimatbryggan” som buffertfonderna använder, i redovisningen

• F ond en h ar samv er k at med A P - f ond er nas E t ik r å d i et t t emapr oj ek t inr ik t at mot t ech - b ol ag och mä nsk l ig a r ä t t ig h et er

McKinsey Company 8 0

Bilaga 9

• G enom d el t ag and e i inv est er ar samar b et et Cl imat e A ct ion 10 0 + h ar f ond en samar b et at med b l and annat A nd r a A P - f ond en om r ed ov isning av k l imat l ob b ying S j u nd e A P - f ond en h ar 14 ö v er g r ipand e h å l l b ar h et små l ( se B il d 59 ) , v ar av et t h ar t il l k ommit sed an u t v ä r d er ing en 2 0 2 0 . F ond en b ed ö mer at t samt l ig a må l u ppnå t t s, el l er f ö r d e må l som sak nar av g r ä nsning , at t u ppf yl l nad sg r ad en ö k at u nd er 2 0 2 1.

McKinsey Company 8 1

Bilaga 9

B ild 59 – S j u nde AP- fonden hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, 20 21 1/ 2

K ä lla: S junde AP- fonden McKinsey Company 8 2

Bilaga 9

B ild 59 – S j u nde AP- fonden hållb arhetsmål och u ppfy llningsgrad, 20 21 2/ 2

K ä lla: S junde AP- fonden McKinsey Company 8 3

Bilaga 9

B ilaga:

Tilläggsuppdrag

om fondernas

avkastningsmål

Mar s 2 0 2 2 McKinsey Company 8 4

Bilaga 9

BILAGA: Tilläggsuppdrag om fondernas avkastningsmål

(Första till Fjärde AP-fonderna, Sjätte AP-fonden)

N ed an b esk r iv s f ö r d j u pning su ppd r ag et 2 0 2 2 , en anal ys av f ond er nas av k ast ning små l . D el r appor t en b est å r av f em av snit t : 1. S yf t e, met od och av g r ä nsning 2 . B ak g r u nd : F ond er nas u ppd r ag , b al anser ing och A L M- anal ys 3 . Ö v er g r ipand e b esk r iv ning av f ond er nas ar b et e med av k ast ning små l 4 . B esk r iv ning av r espek t iv e f ond s ar b et e med av k ast ning små l o 4 . 1 F ö r st a A P - f ond en o 4 . 2 A nd r a A P - f ond en o 4 . 3 T r ed j e A P - f ond en o 4 . 4 F j ä r d e A P - f ond en o 4 . 5 S j ä t t e A P - f ond en 5. I nt er nat ionel l u t b l ick

1. Syfte, metod och avgränsning

T il l ä g g su ppd r ag et 2 0 2 2 omf at t ar en anal ys av F ö r st a t il l F j ä r d e och S j ä t t e A P - f ond er nas av k ast ning små l , med u t g å ng spu nk t i f ond er nas l ag st ad g ad e u ppd r ag . S yf t et ä r at t sk apa t r anspar ens k r ing h u r f ond er na ar b et ar med at t d ef inier a sina av k ast ning små l samt at t g e f ö r st å el se f ö r sk il l nad er mel l an f ond er na och f ö r ä nd r ing ar ö v er t id . U t g å ng spu nk t en f ö r t il l ä g g su ppd r ag et h ar v ar it at t v isa på mer ö v er g r ipand e och pr incipiel l a sk il l nad er mel l an f ond er na. T ek nisk a d et al j er , och d et al j er ad e pr ocess- b esk r iv ning ar , h ar d ä r f ö r u t el ä mnat s. I t il l ä g g su ppd r ag et ing å r F ö r st a t il l F j ä r d e samt S j ä t t e A P - f ond er na. D å S j ä t t e A P - f ond en ä r en st ä ng d f ond med et t annat l ag st ad g at u ppd r ag , samt med et t annor l u nd a ar b et e med av k ast ning små l , g ö r s int e j ä mf ö r el ser mel l an F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na och S j ä t t e A P - f ond en. F ö r at t g enomf ö r a anal ysen h ar et t f l er t al int er v j u er g enomf ö r t s med f ö r et r ä d ar e f r å n F ö r st a t il l F j ä r d e samt S j ä t t e A P - f ond er na, ex empel v is V D och st r at eg ich ef . V id ar e h ar så v ä l int er n som ex t er n d ok u ment at ion st u d er at s. F ö r at t f ö r st å och j ä mf ö r a h u r A P - f ond er na ar b et ar f r å n et t int er nat ionel l t per spek t iv h ar t r e l ik nand e f ond er , om ä n int e med ex ak t mot sv ar and e u ppd r ag , st u d er at s; CP P I B ( ” Canad a P ension P l an I nv est ment B oar d ” ) i Kanad a, F u t u r e F u nd i A u st r al ien och A P G ( ” A l g emene P ensioen G r oep ” ) i N ed er l ä nd er na. G iv et at t u ppd r ag en i f l er a f al l ä r så ol ik a ä r j ä mf ö r el ser emel l er t id st u nd t al s u t manand e. I föreliggande rapport används i regel ordet ”avkastningsmål”. Dock bör påpekas att Andra AP - f ond en int e h ar nå g ot av k ast ning små l , u t an at t d e i st ä l l et k ommu nicer ar en av k ast ning s fö rv ä ntan . D et t a b esk r iv s nä r mar e ned an.

McKinsey Company 8 5

Bilaga 9

2. Bakgrund: Fondernas uppdrag, balansering och ALM-

analys

N ed an pr esent er as en k or t f at t ad r ed og ö r el se f ö r f ond er nas l ag st ad g ad e u ppd r ag , pensionssyst emet s b al anser ing samt en k or t int r od u k t ion t il l A L M- anal ys och h u r d en r el at er ar t il l må l sä t t ning och ar b et et med por t f ö l j er . D et t a f ö r at t int r od u cer a v ik t ig a pr inciper och b eg r epp som å t er k ommer i av snit t 3 och 4 . L ä sar e som r ed an h ar g od f ö r st å el se f ö r ink omst pensionssyst emet b eh ö v er ej l ä sa d et t a k apit el .

2.1 L agstadgat u ppdrag

F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na f al l er u nd er L ag ( 2 0 0 0 : 1 9 2 ) om allmä nna pensionsfonder ( AP- fonder) , med an S j ä t t e A P - f ond en v er k ar u nd er L ag ( 2 0 0 0 : 1 9 3 ) om S jä tte AP- fonden. A v ( 2 0 0 0 : 19 2 ) f r amg å r at t A P - f ond er na sk a f ö r v al t a k apit al et så at t d et b l ir t il l st ö r st a mö j l ig a nyt t a f ö r pensionssyst emet . A v k ast ning en sk a v ar a h ö g , och d en t ot al a r isk niv å n sk a v ar a l å g . 9 6 R isk och av k ast ning sk al l t ol k as i t er mer av u t g å end e pensioner . 9 7 S j ä t t e A P - f ond en h ar som l ag st ad g at u ppd r ag at t pl acer a med el på r isk k apit al mar k nad en med h ö g av kastning och tillfredsstä llande riskspridning . F ö r st a t il l F j ä r d e A P f ond er na å l ä g g s d essu t om at t inv est er a ansv ar sf u l l t och h å l l b ar t u t an at t g ö r a av k al l på av k ast ning och r isk niv å enl ig t ov an.

I F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er nas u ppd r ag ing å r at t ing en g ener at ion sk a g ynnas ö v er en annan, så k al l ad generationsneutralitet . A P - f ond er nas r isk t ag and e ä r d ä r f ö r en b al ansg å ng mel l an at t t a r isk er på mar k nad en f ö r at t g ener er a h ö g av k ast ning ö v er t id , och at t b eg r ä nsa k apit al f ö r l u st er på k or t ar e sik t . 9 8 Utgångspunkten i ” risken fö r b alansering ” särskiljer AP - f ond er nas syn på r isk f r å n d en r isk som v anl ig t v is av ses i t r ad it ionel l k apit al f ö r v al t ning .

F ond er na t ol k ar sj ä l v a l ag en i k onk r et a må l , f ö r v ä nt ning ar och r isk niv å er inom d e l ag l imit er som u t t r yck s i ( 2 0 0 0 : 19 2 ) samt v ad u ppd r ag et inneb ä r i k onk r et a por t f ö l j pl acer ing ar . D et t a g er u t r ymme f ö r nå g ot sk il d a t ol k ning ar och ar b et ssä t t mel l an f ond er na, v il k et i sin t u r ä r ang el ä g et f ö r at t f ond er na sk a d iv er sif ier as sinsemel l an och f r ä mj a r isk spr id ning . 9 9

V ar j e f ond sk a v id ar e u t f or ma en ”strategisk placeringsinriktning efter analys av pensionså tagandets å tagande ” (Regeringens proposition 2017/18:271). Arbetet ska bidra till utformningen av en ”referensportfölj (eller normalportfölj)”.

2.2 Pensionssy stemets tillgångar och sk u lder

I nom pensionssyst emet b eh ö v er t il l g å ng ar na ( d et v il l sä g a f r amt id a v ä r d et av pensionsav g if t er och A P f ond er nas k apit al 10 0 ) ö v er st ig a sk u l d er na ( d et v il l sä g a pensionssk u l d en, u ppar b et ad e pensionsr ä t t er ) . N ä r t il l g å ng ar na ö v er st ig er sk u l d er na, u ppg å r d et så k al l ad e b alanstalet t il l 1, och syst emet k an sä g as v ar a i b al ans. O m b al anst al et d ä r emot u nd er st ig er 1 k ommer d en så k al l ad e au t omat isk a b al anser ing en, ” b romsen ”, att aktiveras. 10 1 D et t a inneb ä r l ä g r e u t b et al ning ar f r å n pensionssyst emet u nd er d en per iod som k r ä v s f ö r at t å t er st ä l l a b al ansen i pensionssyst emet . E f t er som d et t a inneb ä r at t b er ö r d a pensionä r er f å r l ä g r e pensionsu t b et al ning ar , sö k er f ond er na u nd v ik a at t b r omsen sk a sl å t il l .

F ond er na ef t er st r ä v ar i sit t ar b et e at t por t f ö l j ens av k ast ning sk a v ar a t il l r ä ck l ig t h ö g f ö r at t t il l g å ng ar na sk a v ä x a i st ad ig t ak t , men med en r isk niv å som g ö r at t sannol ik h et en f ö r at t b r omsen sl å r t il l int e b l ir f ö r

9 6 4 kap. Medelsförvaltningen ” D en totala riskniv å n i fondernas placeringar ska v ara lå g. F ondmedlen ska, v id v ald riskniv å , placeras så att lå ngsiktigt h ö g av kastning uppnå s ” 9 7 R eg er ing ens pr oposit ion 19 9 9 / 2 0 0 0 : 4 6 AP- fonden i det reformerade pensionssystemet . , 7 k ap. Må l f ö r f ö r v al t ning en. 9 8 S O U ( 2 0 12 ) . AP- fonderna i pensionssystemet – effektiv are fö rv altning av pensionsreserv en . 9 9 R eg er ing ens pr oposit ion 19 9 9 / 2 0 0 0 : 4 6 AP- fonden i det reformerade pensionssystemet . 10 0 A v g if t st il l g å ng en k an ses som nu v ä r d et av f r amt id a pensionsav g if t er . 10 1 P ensionsmynd ig h et en ( 2 0 2 0 ) . Balanseringen i pensionssystemet , H ä mt ad 10 f eb 2 0 2 2 . h t t ps: / / w w w . pensionsmynd ig h et en. se/ f or st a- d in- pension/ om- pensionssyst emet / b al anser ing en- i- pensionssyst emet .

McKinsey Company 8 6

Bilaga 9

st or . P å samma sä t t k an f ö r l å g r isk med f ö r a at t pensionssyst emet s t il l g å ng ar v ä x er l å ng sammar e ä n sk u l d er na så at t pensionä r er l ä ng r e f r am i t id en missg ynnas.

2.3 F ondernas analy s av pensionsåtagandet genom AL M

F ö r v ä nt ad f r amt id a u t v eck l ing f ö r pensionssyst emet s t il l g å ng ar och sk u l d er est imer as of t a med en så k al l ad A L M- anal ys ( Asset L iab ility M odelling ) , som f inns k oncept u el l t v isu al iser ad i B il d 1 ned an. I A L Manal ysen mod el l er as ink omst pensionssyst emet s b al ansr ä k ning . B al ansr ä k ning en u t g ö r s av t v å h u v u d sak l ig a k omponent er : d en så k al l ad e ’ skuldsidan ’ ( nu v ar and e och f r amt id a pensionsu t b et al ning ar ) och d en så k al l ad e ’ tillgå ngssidan ’ , som b est å r av av g if t st il l g å ng en ( nu v ar and e och f r amt id a pensionsinb et al ning ar ) och b u f f er t f ond er na. B u f f er t f ond er nas u ppg if t inom t il l g å ng ssid an ä r at t f yl l a d et g ap som u ppst å r mel l an av g if t sink omst er och pensionsu t b et al ning ar på k or t och l å ng sik t . S yf t et med A L M- anal ysen ä r v anl ig t v is at t mod el l er a ink omst pensionssyst emet s b al ansr ä k ning s u t v eck l ing , b aser at på ol ik a scenar ier f ö r mak r oek onomisk a och d emog r af isk a f ak t or er , samt at t anal yser a v il k en t il l g å ng sf ö r d el ning i b u f f er t f ond er nas por t f ö l j er som ä r opt imal f ö r at t pensionssyst emet s sk u l d er int e sk a ö v er st ig a t il l g å ng ar na ( d et v il l sä g a at t b al anst al et al l t id sk a ö v er st ig a 1) . I d et t a syf t e mod el l er as of t a et t st or t ant al t ä nk b ar a por t f ö l j er med ol ik a r isk och f ö r v ä nt ad av k ast ning , b aser at på anal yser och ant ag and en om mar k nad ens f r amt id a u t v eck l ing .

O v an b esk r iv s d e h u v u d sak l ig a pr inciper na f ö r A L M- anal ysen. S k il l nad er f inns d ock mel l an f ond er na k r ing h u r d e ar b et ar med A L M.

B ild 1 – S chematisk b ild öv er b eståndsdelar i AL M - processen

K ä lla: F ö rsta till F jä rde AP- fonderna. A P - f ond er na anal yser ar sin r espek t iv e f ond s b id r ag t il l syst emet u t an insyn i ö v r ig a f ond er s anal ysar b et e.

2 . 3 . 1 K o ppl i n g m e l l a n A L M o c h a v k a s tn i n g s m å l

A L M ä r en v ik t ig d el i at t id ent if ier a en opt imal st r at eg isk por t f ö l j f ö r at t u nd v ik a f r amt id a b al anser ing ar i ink omst pensionssyst emet . A L M g er i r eg el en por t f ö l j f ö r d el ning som ä r opt imal u t if r å n f ond er nas ö nsk ad e r isk pr of il . R isk pr of il och por t f ö l j f ö r d el ning k an ock så g ener er as samt id ig t . P or t f ö l j f ö r d el ning en h ar en f ö r v ä nt ad av k ast ning som of t a l ig g er t il l g r u nd f ö r f ond er nas av k ast ning små l .

2 . 3 . 2 K o ppl i n g m e l l a n a v k a s tn i n g s m å l e n o c h a r b e te t m e d po r tf ö l j e n

D et sk il j er sig mel l an f ond er na h u r d e ar b et ar med por t f ö l j er samt h u r må ng a ol ik a por t f ö l j er d e ar b et ar med .

McKinsey Company 8 7

Bilaga 9

A l l a f ond er h ar en strategisk portfö lj ( el l er h os F j ä r d e A P - f ond en, et t spann av accept ab l a por t f ö l j er ) el l er nå g on mot sv ar ig h et f ö r at t sä t t a st r at eg isk a l imit er . D en st r at eg isk a por t f ö l j en l ig g er of t a t il l g r u nd f ö r d e l å ng sik t ig a må l en, f ö r u t om h os F ö r st a A P - f ond en d ä r d en l ig g er t il l g r u nd f ö r d et med el f r ist ig a må l et . T r ed j e A P - f ond ens st yr el se f ast st ä l l er l imit er f ö r d e ol ik a t il l g å ng ssl ag en, men anv ä nd er int e b eg r eppet st r at eg isk por t f ö l j .

V id ar e ar b et ar F ö r st a, T r ed j e och F j ä r d e A P - f ond en med en nor mal por t f ö l j med d ynamisk t il l g å ng sal l ok er ing . D enna por t f ö l j st yr s ö v er g r ipand e av d en st r at eg isk a por t f ö l j en, el l er i F j ä r d e A P f ond ens f al l av d et id ent if ier ad e spannet av accept ab l a por t f ö l j er och inneh å l l er of t ast f l er t il l g å ng ssl ag . N or mal por t f ö l j en h ar en k or t ar e h or isont ä n d en st r at eg isk a por t f ö l j en. T r ed j e A P - f ond en b enä mner nor mal por t f ö l j en f ö r oper at iv t b ench mar k och anv ä nd er d et f ö r st yr ning och u t v ä r d er ing av d en f ak t isk a por t f ö l j en. F j ä r d e A P - fonden benämner normalportföljen för ”dynamisk normalportfölj”, DNP.

A nd r a A P - f ond en ar b et ar ock så d ynamisk t med sin por t f ö l j . Med el f r ist ig anpassning av por t f ö l j en sk er l ö pand e b å d e inom pr ocessen f ö r S S A ( semi- st r at eg ic al l ocat ion) , som h ar en h or isont på omk r ing 1 – 5 å r , och T A A ( T act ical A sset A l l ocat ion) , som h ar en h or isont på u pp t il l 1 å r 10 2 . D ä r t il l t ar k onst r u k t ionen av A nd r a A P - f ond ens g r u nd l ä g g and e st r at eg isk a por t f ö l j h ä nsyn t il l f ö r v ä nt ad e av k ast ning ar på k or t ar e så v ä l som l ä ng r e sik t .

D en operativ a portfö ljen l ig g er t il l g r u nd f ö r f ond er nas d ag l ig a ar b et e och h ar en k or t ar e t id sh or isont om 0 – 10 å r , samt h ar i v issa f al l nor mal por t f ö l j en som b ench mar k .

3. Övergripande beskrivning av fondernas arbete med

avkastningsmål

N ed an b esk r iv s en sammanf at t ning av pr incipiel l a l ik h et er r espek t iv e sk il l nad er mel l an F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na g ä l l and e d er as ar b et e med av k ast ning små l . S om nä mnt s ov an ä r syf t et at t b id r a t il l en ö k ad f ö r st å el se av seend e f ond er nas ol ik a ang r eppssä t t .

D et b ö r not er as at t av sik t en med d et pol it isk a b esl u t et at t d el a u pp b u f f er t k apit al et på ol ik a f ond er b l and annat k an b et r ak t as v ar a at t u ppnå en f or m av d iv er sif ier ing av t ol k ning en av u ppd r ag et . A t t f ond er na g ö r på ol ik a sä t t och d r ar ol ik a sl u t sat ser ä r så l ed es posit iv t och k an ses som et t u t t r yck f ö r at t av sik t en med at t h a f l er a A P - f ond er u ppnå s.

3 .1 B esk riv ning av av k astningsmål/ av k astningsförv ä ntan

3 .1.2 T olk ning av det lagstadgade u ppdraget

F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond en t ol k ar i al l t v ä sent l ig t sit t u ppd r ag samst ä mmig t . S amt l ig a f ond er t ar i sit t ar b et e u t g å ng spu nk t i at t u ppnå h ö g av k ast ning , t il l l å g r isk , med g ener at ionsneu t r al it et . 10 3 V id ar e t ar samtliga fonder utgångspunkt i att minska risken att ”bromsen” slår till. De skillnader som ses i av k ast ning små l b er or f ö l j ak t l ig en int e på sk il l nad er i h u r f ond er na t ol k ar u ppd r ag et .

3 .1.2 Av k astningsmål och målens niv åer

A P - f ond er na h ar , t r ot s samma l ag st ad g ad e u ppd r ag , olika av k ast ning små l . S e B il d 2 f ö r en ö v er sik t k r ing av k ast ning små l en f ö r F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na. S om k an ses i b il d en h ar f ond er na av k ast ning små l om 3 – 4 , 5 pr ocent r eal av k ast ning per å r ö v er t id sh or isont er mel l an 10 och 4 0 å r .

10 2 D enna t yp av S A A och T A A b ed r iv s ock så inom A P 4 , och t r ol ig en ä v en inom A P 1 och A P 3 . 10 3 A nd r a A P - f ond en l yf t er f r am v ik t en av A L M- anal ys f ö r st r at eg iv al et som en inv est er ing sö v er t yg el se.

McKinsey Company 8 8

Bilaga 9

B ild 2 – Av k astningsmål/ förv ä ntan och tidshorisont

Kä l l a: Å r sr appor t er , F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na. S om k an ses i B il d 2 k r et sar F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er nas av k ast ning små l ( el l er av k ast ning sf ö r v ä nt an f ö r A nd r a A P - f ond en) på så v ä l med el f r ist ig som l å ng sik t k r ing r el at iv t l ik nand e niv å er , mel l an 3 – 4 , 5 pr ocent . Ö v er l ag g å r d et at t f r å n må l en u t l ä sa r el at iv t l å g a f ö r v ä nt ning ar på av k ast ning i nä r t id ; b å d e F ö r st a och F j ä r d e A P - f ond en h ar l ä g r e med el f r ist ig a må l j ä mf ö r t med d e l å ng sik t ig a må l en.

3 .2.3 M ål på medelfristig och lång sik t

I B il d 2 f r amg å r at t A nd r a och T r ed j e A P - f ond en ar b et ar med ett ö v er g r ipand e l å ng sik t ig t må l med an F ö r st a och F j ä r d e A P - f ond en, h ar tv å må l , et t lå ngsiktigt och et t medelfristigt må l .

S om r ed an k onst at er at s ov an h ar må l en ol ik a h or isont er , med d e l å ng f r ist ig a må l en ö v er l ag omk r ing 3 0 – 4 0 å r och d e med el f r ist ig a på 10 å r s sik t .

F o n d e r n a s ö v e r g r i pa n d e a r b e ts s ä tt m e d tv å m å l ( m e d e l f r i s ti g o c h l å n g s i k t)

F ö r st a och F j ä r d e A P - f ond en h ar t v å av k ast ning små l ; et t med el f r ist ig t må l som d ef inier as u t if r å n anal ys med f ok u s på t il l g å ng ssid an, och et t l å ng f r ist ig t må l som d ef inier as u t if r å n anal ys med f ok u s på sk u l d sid an. F j ä r d e A P - f ond en ink l u d er ar u t ö v er sk u l d sid an et t spann av ö v er sik t l ig ak t ie- och ob l ig at ionsf ö r d el ning i sin l å ng sik t ig a A L M- anal ys. A nl ed ning en at t int e mod el l er a t il l g å ng ar na i sina por t f ö l j er i st ö r r e d et al j på l å ng sik t ä r at t ant ag and en om mar k nad en och av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar anses f ö r osä k r a. D ä r emot anses ex empel v is ant ag and en om ex empel v is d emog r af isk u t v eck l ing v ar a mer r ob u st a par amet r ar med g od a pr og nosmö j l ig h et er på l å ng sik t .

I F j ä r d e A P - f ond ens l å ng sik t ig a anal ys mod el l er as al l a d el ar av pensionssyst emet s b al ansr ä k ning . F ö r mod el l er ing en av f ond t il l g å ng ar na f ok u ser as på d e r isk pr emier som h ar st ö r st b et yd el se f ö r d en l å ng a t id sh or isont en ( och ä r r iml ig a at t mod el l er a f ö r en så l å ng t id sh or isont ) . E t t b et yd and e ar b et e g ö r s d ock f ö r at t på b ä st a sä t t par amet er sä t t a d e l å ng sik t ig a r isk pr emier som ing å r i anal ysen. N ä r d et k ommer t il l d en med el f r ist ig a t id sh or isont en anv ä nd er F j ä r d e A P - f ond en en mer g r anu l ä r mod el l er ing av f ond t il l g å ng ar na g enom at t d el a u pp d em i f l er t il l g å ng sk l asser .

F o n d e r n a s ö v e r g r i pa n d e a r b e ts s ä tt m e d e tt m å l ( l å n g s i k t)

A nd r a och T r ed j e A P - f ond en k omb iner ar anal ys av pensionssyst emet s sk u l d - och t il l g å ng ssid a i st ö r r e d et al j f ö r at t d ef inier a d et l å ng sik t ig a må l et el l er , i A nd r a A P - f ond ens f al l , h ä r l ed a opt imal st r at eg isk por t f ö l j . D et t a f ö r at t g ö r a anal ysen på syst emet i sin h el h et och f å ng a ev ent u el l a samv er k ansef f ek t er , och d ynamik ö v er l å ng t id . D ä r med d ef inier ar d e int e f l er a må l sä t t ning ar med ol ik a t id sh or isont , ä v en om d et inom d en l å ng sik t ig a av k ast ning sf ö r v ä nt an ä v en f inns f ö r v ä nt ad av k ast ning på en k or t ar e h or isont som k an av v ik a f r å n ant ag and et på l ä ng r e h or isont .

McKinsey Company 8 9

Bilaga 9

A nd r a A P - f ond en u t g å r i h u v u d sak f r å n en l å ng sik t ig h or isont om 3 0 å r . E n l å ng h or isont b ed ö ms som v ik t ig d å d et f r ä mst ä r mot sl u t et av h or isont en som d et f ö r ek ommer d emog r af isk t b et ing ad e på f r est ning ar på syst emet . Ä v en and r a h or isont er , t il l ex empel 50 å r , anal yser as d ock , d å d et på ä nnu l ä ng r e sik t k an f ö r v ä nt as u ppk omma yt t er l ig ar e d emog r af isk t b et ing ad e på f r est ning ar . F ond ens l å ng sik t ig a ant ag and en och v al av st r at eg isk por t f ö l j t ar d ock h ä nsyn t il l at t av k ast ning ar på k or t ar e sik t k an f ö r v ä nt as v ar a l ä g r e ä n på v ä l d ig t l å ng sik t . F ond en h ar emel l er t id v al t at t f ok u ser a på d en l å ng sik t ig a av k ast ning sf ö r v ä nt an i sin ex t er na k ommu nik at ion och k ommu nicer ar int e nå g on med el f r ist ig av k ast ning sf ö r v ä nt an, ä v en om d et t a i pr incip sk u l l e v ar a mö j l ig t .

T r ed j e A P - f ond en d ef inier ar sit t l å ng sik t ig a av k ast ning s mål som ”över 10 år”. De utgår från en analys av pensionssyst emet och accept ab el r isk niv å på en 4 0 - å r ig h or isont . F ö r at t ant ag and en om av k ast ning ar sk a v ar a mer t il l f ö r l it l ig a d ef inier ar sed an T r ed j e A P - f ond en sit t av k ast ning små l ö v er en 10 å r sh or isont . T r ed j e A P - f ond en h ar så l ed es, l ik nand e d e and r a f ond er na, en l å ng anal ysh or isont som l ig g er t il l g r u nd f ö r av k ast ning små l et men k ommu nicer ar et t må l som st ar t ar i en k or t ar e h or isont .

3 .2.4 D efinition av mål

E n b id r ag and e or sak t il l at t f ond er nas av k ast ning små l sk il j er sig å t ä r at t d en u nd er l ig g and e l og ik en el l er d ef init ionen av av k ast ning små l et . Må l ens niv å er ä r så l ed es int e h el t j ä mf ö r b ar a. D et f inns en sk il l nad mel l an f ond er na h u r u v id a f ö r v ä nt ning ar , må l , el l er av k ast ning sk r av anv ä nd s. Må l en f ö r ef al l er v anl ig t v is v ar a en k omb inat ion av k r av och f ö r v ä nt an.

• E n av kastningsfö rv ä ntan , speg l ar d en f ö r v ä nt ad e av k ast ning en på d en v al d a st r at eg isk a por t f ö l j en

• E t t av kastningskrav ; speg l ar v ad f r amt id ens pensionssyst em k r ä v er i f or m av av k ast ning f ö r at t pensionssyst emet s f inansiel l a st ä l l ning sk a v ar a g od , u t an at t nö d v ä nd ig t v is b eak t a d en r isk som v ar j e enh et av av k ast ning ä r f ö r k nippad med , h u r b u f f er t k apit al et samv ar ier ar med ö v r ig a d el ar av pensionssyst emet , el l er nä r i t id syst emet b eh ö v er av k ast ning en.

• E t t av k ast ning s må l k an sä t t as i r el at ion t il l ant ing en f ö r v ä nt ad av k ast ning el l er k r av , el l er en k omb inat ion av b å d a b er oend e på f ond ens f il osof i i f r å g an.

V id ar e f inns en sk il l nad av seend e h u r d en ak t iv a f ö r v al t ning en ink or por er as i anal ysen. D en k an ink l u d er as i A L M- anal ysen el l er ad d er as i ef t er h and och d å ink or por er as i d et l å ng sik t ig a el l er med el f r ist ig a må l et el l er d en oper at iv a por t f ö l j en.

S e T ab el l 1 ned an f ö r en f ö r enk l ad ö v er sik t av v ad r espek t iv e må l / f ö r v ä nt an b est å r av f ö r f ond er nas ak t u el l a av k ast ning små l 2 0 2 2 .

T ab ell 1. Ö v ersik t av k omponenter som ingår i fondernas respek tiv e reala av k astningsmål

F ond L ångsik tigt mål M edelfristigt mål

AP1 L å ng sik t ig t av k ast ning sk r av : 4 pr ocent . 10 4 Med el f r ist ig av k ast ning sf ö r v ä nt an: 3 pr ocent . Kr av et b est å r av : F ö r v ä nt an b est å r av : • P ensionssyst emet s av k ast ning sk r av : 1, 8 pr ocent 10 5 • P assiv r eal f ö r v ä nt ad av k ast ning : 2 , 1 pr ocent • U t ö k at b eh ov av av k ast ning f ö r g ener at ionsneu t r al it et : 2 , 2 pr ocent • A k t iv f ö r v al t ning : 1 pr ocent

10 4 D et ä r end ast F ö r st a A P - f ond en som d ef inier ar må l et u t if r å n v ad pensionssyst emet b eh ö v er , d et v il l sä g a av k ast ning sk r av . 10 5 1, 8 - ant ag and e u t if r å n P ensionsmynd ig h et ens d emog r af isk a b asscenar io.

McKinsey Company 9 0

Bilaga 9

AP2 L å ng sik t ig av k ast ning sf ö r v ä nt an: 4 , 5 pr ocent . N / A - Med el f r ist ig a av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar ä r ink or por er ad e F ö r v ä nt an b est å r av : i l å ng sik t ig a ant ag and en, men k ommu nicer as ej ex t er nt . • F ö r v ä nt ad r eal av k ast ning om 4 pr ocent på v al d st r at eg isk por t f ö l j

• A k t iv f ö r v al t ning : 0 , 5 pr ocent .

AP3 L å ng sik t ig t av k ast ning små l : 3 , 5 pr ocent . N / A

Må l et b est å r av :

• T eor et isk t mö j l ig av k ast ning f r å n opt imal por t f ö l j : 4 pr ocent

• J u st er ing u t if r å n g enomf ö r b ar h et : - 0 , 5 pr ocent

AP4 L å ng sik t ig t av k ast ning små l : 3 , 5 pr ocent Med el f r ist ig t av k ast ning små l : 3 pr ocent .

Må l et b est å r av : Må l et b est å r av :

• A v k ast ning sf ö r v ä nt an på en t il l g å ng sal l ok er ing • F ö r v ä nt ad av k ast ning på v al d med en r isk niv å b ä st anpassad f ö r med el f r ist ig t il l g å ng sal l ok er ing pensionssyst emet ( 2 , 8 – 2 , 9 pr ocent ) ( cir k a 2 – 2 , 5% )

• A k t iv f ö r v al t ning 0 , 5 pr ocent • B id r ag f r å n ak t iv f ö r v al t ning som t il l sammans med av k ast ning en f r å n med el f r ist ig a al l ok er ing g er et t må l på 3 % r eal t .

B er oend e på anal ysens ing å end e par amet r ar och f ond ens ö v er g r ipand e b ed ö mning sk il j er d et sig ock så om, och i v il k en u t st r ä ck ning , f ond er na j u st er ar av k ast ning små l / av k ast ning sf ö r v ä nt an ef t er A L Manal ysen.

F örsta AP- fonden k ommu nicer ar av kastningsfö rv ä ntan i nä r t id g enom sit t med el f r ist ig a må l d ä r end ast f ond ens r ol l i pensionssyst emet s t il l g å ng ar anal yser as och av kastningsmå l ö v er en l ä ng r e t id sh or isont , d ä r end ast pensionssyst emet s sk u l d sid a, k r av och b eh ov , anal yser at s.

F ö r Andra AP- fonden k ommu nicer as l å ng sik t ig av kastningsfö rv ä ntan , d et v il l sä g a d en av k ast ning som d en opt imal a st r at eg isk a por t f ö l j som A nd r a A P - f ond en v al t f ö r v ä nt as g ener er a k ommand e 3 0 å r , med t il l ä g g f ö r d en f ö r v ä nt ad e av k ast ning en på ak t iv f ö r v al t ning . A nd r a A P - f ond ens v al av st r at eg isk por t f ö l j ä r et t r esu l t at av int er n mod el l er ing av h el a pensionssyst emet s sk u l d er och t il l g å ng ar t il l sammans, f ö r at t id ent if ier a d en por t f ö l j som ä r t il l st ö r st a nyt t a f ö r pensionssyst emet . A nd r a A P - f ond ens f r amå t b l ick and e ant ag and en b eak t ar at t av k ast ning ar i nä r t id k an f ö r v ä nt as av v ik a f r å n f ö r v ä nt ning ar na på l ä ng r e sik t . F ond en h ar emel l er t id v al t at t int e k ommu nicer a en med el f r ist ig av k ast ning sf ö r v ä nt an ex t er nt .

T redj e och F j ä rde AP- fonderna k ommu nicer ar av k ast ning små l d ä r , l ik nand e A nd r a A P - f ond en, h el a t il l g å ng s- och sk u l d sid an i pensionssyst emet mod el l er as ö v er 10 r espek t iv e 4 0 å r , men r esu l t at et u t t r yck s h os d essa f ond er i st ä l l et som et t må l . B å d e T r ed j e och F j ä r d e A P - f ond en j u st er ar b å d a d en må l av k ast ning som r esu l t er ar av A L M- anal ysen ef t er en h el h et sb ed ö mning av f ö r v ä nt ad av k ast ning f r å n mar k nad en och pensionssyst emet s k r av . F j ä r d e A P - f ond en k ompl et t er ar sit t l å ng sik t ig a må l med et t med el f r ist ig t må l som ä r f r amt ag et med f ok u s på f ond ens r ol l i t il l g å ng ssid an i pensionssyst emet , d ock med st yr ning av d et ind ik at iv a spann f ö r r isk i t il l g å ng ar na som id ent if ier ad es i A L M- anal ysen.

A nd r a och F j ä r d e A P - f ond er na h ar ink l u d er at av k ast ning f r å n ak t iv f ö r v al t ning i sina l å ng sik t ig a må l med an F ö r st a A P - f ond en ink l u d er ar d et i sit t med el f r ist ig a må l . T r ed j e A P - f ond en anv ä nd er d en ak t iv a av k ast ning en u t ö v er d et oper at iv a b ench mar k et som en d el i v ä r d esk apand et at t k u nna nå u pp t il l d et sat t a av k ast ning små l et .

McKinsey Company 9 1

Bilaga 9

3 .2 Process och metod för måldefiniering

N ed an b esk r iv s en k or t f at t ad sammanf at t ning av f ond er nas pr ocesser och met od er . D j u par e r ed og ö r el se per r espek t iv e f ond å t er f inns i k apit el 5.

3 .2.5 F ondernas u tgångspu nk t i risk

F ö r st a, T r ed j e och F j ä r d e A P - f ond er na ar b et ar med r isk anal ys och r isk apt it i f ö r st a h and och d ef inier ar av k ast ning små l som et t impl icit r esu l t at av d enna r isk anal ys. R isk k an mel l an f ond er na u t t r yck as ol ik a; i r isk spann r el at er at t il l spann av and el ak t ier ( ex empel v is F j ä r d e A P - f ond en) el l er en opt imal r isk niv å u t t r yck t i en r ef er enspor t f ö l j ( ex empel v is F ö r st a A P - f ond en) . A nd r a A P - f ond en sk il j er sig nå g ot . A v v ä g ning en mel l an f ö r v ä nt ad av k ast ning och r isk h ant er as d ir ek t g enom må l f u nk t ionen i A L M- anal ysen, d et v il l sä g a at t minimer a f r amt id a pensionsf ö r l u st er . O pt imer ing sf ö r f ar and e b eak t ar g enomf ö r b ar h et v ia b l and annat d e l ag st ad g ad e l imit er na

10 6

. A nd r a A P - f ond en h ar så l ed es ingen på förhand definierad ”riskbudget” att förhålla sig till utan b å d e d en f ö r v ä nt ad av k ast ning en och r isk en f ö l j er av d en opt imal a st r at eg isk a por t f ö l j en som id ent if ier as i f ond ens A L M- pr ocess.

S om t id ig ar e nä mnt s g enomf ö r s ov an anal yser med st ö d av A L M.

3 .3 .1 F rek v ens för AL M

F ond er na g enomf ö r A L M- anal yser med v ar ier and e f r ek v ens, f r å n å r l ig a anal yser t il l u pp t il l t ioå r scyk l er , se T ab el l 2 ned an. E x empel v is g enomf ö r F ö r st a A P - f ond en en st ö r r e A L M- anal ys enb ar t cir k a v ar t 5 – 10 å r . D et t a k an f ö r k l ar as med syf t et f ö r F ö r st a A P - f ond en at t g enom A L M anal yser a pensionssyst emet s k r av och b eh ov ö v er t id , samt at t d e h u v u d sak l ig en ing å end e par amet r ar na ä r pensionssyst emet s sk u l d sid a, som ä r r el at iv t t r ö g r ö r l ig a. F ö r st a A P - f ond en g ö r i st ä l l et mer f r ek v ent a ( å r l ig a) anal yser f ö r d et med el f r ist ig a må l et d ä r f ond ens r ol l i pensionssyst emet s t il l g å ng ssid a mod el l er as. A nd r a A P - f ond en som i st ä l l et g ö r en r el at iv t omf at t and e A L M- mod el l er ing v arje å r , med st ö r r e f ö r ä nd r ing ar i d et d emog r af isk a scenar iot v ar t t r ed j e å r , ink l u d er ar samt l ig a t il l g å ng ssl ag i anal ysen av pensionssyst emet s t il l g å ng s- och sk u l d sid a.

T ab ell 2. F ondernas frek v ens för öv ersy n av långsik tigt och medelfristigt av k astningsmål

F ond F rek v ens L ångsik tigt mål F rek v ens medelfristigt mål

AP1 5- 10 å r V ar j e å r AP2 V ar j e å r 10 7 N / A AP3 V ar t t r ed j e å r N / A AP4 V ar t t r ed j e å r V ar j e å r

Kä l l a: F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na

3 .3 .2 Process för AL M

P å en h ö g st a niv å ä r A L M- pr ocessen r el at iv t l ik a t v ä r s F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na. Mod el l er ing g ö r s, d ä r r esu l t at en anal yser as och j u st er as u t if r å n en h el h et sb ed ö mning . V id ar e g ö r s v al id er ing g enom ex empel v is av st ä mning mot and r a ak t ö r er s k ommu nicer ad e mar k nad sf ö r v ä nt ning ar . T id sh or isont en i f ond er nas A L M- anal yser v ar ier ar mel l an 2 5 – 6 0 å r , b er oend e på v ad f ond en b ed ö mt som r iml ig t f ö r at t

10 6 E nl ig t l ag ( 2 0 0 0 : 19 2 ) ex empel v is: Minst 2 0 pr ocent av mar k nad sv ä r d et av d e t il l g å ng ar som v ar och en av F ö r st a- F j ä r d e A P f ond er na inneh ar sk a v ar a pl acer ad e i f or d r ing sr ä t t er med l å g k r ed it - och l ik v id it et sr isk . 10 7 F ond en f ast st ä l l er en av k ast ning sf ö r v ä nt an, ej et t av k ast ning små l .

McKinsey Company 9 2

Bilaga 9

mod el l er a pensionssyst emet s sk u l d sid a. Ä nnu l ä ng r e h or isont er , u pp t il l 8 0 å r , mod el l er as ib l and f ö r int er nt b r u k .

A L M- anal ysen k an g enomf ö r as b å d e int er nt och g enom ex t er nt st ö d . A nd r a A P - f ond en, som g ö r A L Manal ys å r l ig en, h ar en eg enu t v eck l ad mod el l . A nd r a A P - f ond en l yf t er ock så f r am v ik t en av A L M- anal ys f ö r st r at eg iv al et som en inv est er ing sö v er t yg el se. T r ed j e A P - f ond en g enomf ö r ock så mod el l er ing en på eg en h and . T r ed j e A P - f ond en g enomf ö r ock så mod el l er ing en på eg en h and . F ö r st a A P - f ond en som g ö r d en st ö r r e A L M- anal ysen mer sä l l an, t ar i st ä l l et in ex t er n h j ä l p f ö r d essa t il l f ä l l en. F j ä r d e A P - f ond en g ö r en A L M- anal ys v ar t r ed j e å r , l ik t T r ed j e A P - f ond en. Mer par t en av ar b et et g enomf ö r s int er nt , men samar b et e sk er med ex t er n ex per t is av seend e ex empel v is v iss mod el l er ing .

3 .3 .3 I npu t och v al av scenarier

I f ond er nas ar b et e med A L M- anal ys och and r a anal yser som u nd er b yg g er av k ast ning små l en g ö r s ant ag and en ang å end e u t v eck l ing en på par amet r ar som på v er k ar sk u l d - r espek t iv e t il l g å ng ssid an, så som d emog r af i, mak r oek onomi samt mar k nad su t v eck l ing ( se B il d 1 ov an) . E x empel v is anv ä nd er samt l ig a f ond er scenar ier med ant ag and en om d en d emog r af isk a u t v eck l ing en. V il k a scenar ier som anv ä nd s k an f å ef f ek t er på anal ysens u t f al l . F l er a f ond er ar b et ar med f l er ä n et t scenar io, ink l u siv e ol ik a scenar ier f ö r k l imat r isk , och st r esst est ar sina por t f ö l j er på ol ik a sä t t .

F o n d e r n a s a r b e te m e d s c e n a r i e r

P ensionsmynd ig h et en g ö r anal yser av f r amt id a u t v eck l ing av d emog r af isk a och mak r oek onomisk a v ar iab l er som pr esent er as i t r e ol ik a scenar ier ; et t pessimist isk t , et t b as- och et t opt imist isk t scenar io. I et t pessimist isk t scenar io ant as t il l ex empel l ä g r e ek onomisk t il l v ä x t och l å ng l iv sl ä ng d . T ab el l 3 b esk r iv er v il k et scenar io som f ond er na ar b et ar med . F ö r st a och T r ed j e A P - f ond er na anv ä nd er sig av P ensionsmynd ig h et ens pessimistiska scenar io g ä l l and e d emog r af isk u t v eck l ing och v issa mak r oek onomisk a v ar iab l er g iv et må l et at t g ö r a max imal nyt t a t il l l å g r isk f ö r pensionssyst emet . A nd r a A P - f ond en k onst r u er ar et t eg et pessimist isk t scenar io, b aser at på ant ag and en f r å n S t at ist isk a Cent r al b yr å n, g iv et må l et at t minimer a f r amt id a pensionsf ö r l u st er på g r u nd b al anser ing ar . D et t a pessimist isk a scenar io d el ar d ock l ik h et er med P ensionsmynd ig h et ens pessimist isk a scenar io. A nl ed ning en b ak om v al et av et t pessimist isk t scenar io at t d et f r ä mst ä r i et t pessimist isk t scenar io som av k ast ning en f r å n A P - f ond er na b eh ö v s. I b asscenar iot ser syst emet i st ä l l et så st ar k t u t at t d et spel ar mind r e r ol l h u r A P - f ond er na inv est er ar b u f f er t k apit al et ( t il l ex empel h ö g el l er l å g ak t ieand el ) . F j ä r d e A P f ond en anv ä nd er sig av P ensionsmynd ig h et ens b asscenario , d å d e anser at t d et t a ä r d et mest sannol ik a scenar iot , men l å t er ant ag and ena v ar ier a i A L M- anal ysen f ö r at t u t v ä r d er a h u r d et på v er k ar , samt anv ä nd er d et pessimist isk a scenar iot f ö r st r esst est ning .

T ab ell 3 . F ondernas anv ä ndande av framtidsscenarier för demografisk u tv eck ling

F ond S cenario

AP1 P essimist isk t och b asscenar io f r å n P ensionsmynd ig h et en

AP2 I nt er nt mod el l er at pessimist isk t scenar io AP3 P essimist isk t scenar io f r å n P ensionsmynd ig h et en

AP4 B asscenar io f r å n P ensionsmynd ig h et en och simu l er ing ar u t if r å n d et t a, samt d et pessimist isk a scenar iot f ö r st r esst est ,

Kä l l a: F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na. F ö r st a A P - f ond en st r esst est ar sin st r at eg isk a por t f ö l j med ol ik a k l imat r isk scenar ier . A nd r a A P - f ond en ink l u d er ar d e ek onomisk a k onsek v enser na av k l imat r isk , d ef inier at som scenar iot at t P ar isav t al et int e u ppnå s och d e mak r oek onomisk a ef f ek t er na d et k an f ö r v ä nt as inneb ä r a, d ir ek t i d e ant ag and en som anv ä nd s i sin A L M- anal ys. F j ä r d e A P - f ond en ar b et ar med en separ at k l imat scenar ioanal ys som f u ng er ar som inspel t il l d er as mak r oek onomisk a scenar ier f ö r d et med el f r ist ig a må l et . T r ed j e A P - f ond en

McKinsey Company 9 3

Bilaga 9

st r esst est ar ak t iepor t f ö l j en u t if r å n ol ik a k ost nad er f ö r CO 2 - u t sl ä pp, men ink l u d er ad e int e d et i d en A L Manal ys som g enomf ö r d es 2 0 19 .

F o n d e r n a s a r b e te m e d ti l l g å n g s s l a g i A L M - a n a l y s e n

F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na ar b et ar med ol ik a t il l g å ng ssl ag i sina A L M- anal yser . F ö r st a och F j ä r d e A P - f ond en, som b å d a h ar et t med el f r ist ig t r espek t iv e l å ng f r ist ig t må l , mod el l er ar med f ä r r e t il l g å ng ssl ag på l å ng sik t , men ink l u d er ar f l er t il l g å ng ssl ag i d e med el f r ist ig a mod el l er ing ar na. T il l ex empel mod el l er ar F j ä r d e A P - f ond en enb ar t ak t ier och ob l ig at ioner i sin l å ng sik t ig a anal ys. F ond en ink l u d er ar mer k ompl et t a sammansä t t ning ar och ing å end e scenar ier i d e mer f r ek v ent u ppd at er ad e st r at eg isk a och oper at iv a por t f ö l j er na. A nd r a och T r ed j e A P - f ond er na ink l u d er ar i st ä l l et f l er t il l g å ng ssl ag i d en l å ng sik t ig a anal ysen. T il l ex empel ink l u d er ar T r ed j e A P - f ond en av k ast ning sant ag and en f ö r et t 3 0 - t al ol ik a t il l g å ng ssl ag i d en l å ng sik t ig a anal ysen. A nd r a A P - f ond en t ar i sina l å ng sik t ig a ant ag and en h ä nsyn t il l at t av k ast ning ar på k or t ar e sik t k an f ö r v ä nt as av v ik a f r å n v ad d e f ö r v ä nt as v ar a på l ä ng r e sik t . D er as A L M- anal ys t ar som så d an h ä nsyn t il l b å d e med el f r ist ig och l å ng sik t ig a av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar .

F o n d e r n a s a r b e te m e d a v k a s tn i n g s a n ta g a n d e n

V id ar e sk il j er sig ä v en met od er na f ö r at t mod el l er a av k ast ning sant ag and en, ex empel v is ol ik a f ok u s på h ist or isk av k ast ning el l er v ol at il it et .

3 .3 .4 O u tpu t från AL M

Ö v er l ag g ener er ar f ond er nas A L M- anal ys l ik nand e ou t pu t på en h ö g r e niv å ; en st r at eg isk por t f ö l j el l er et t spann av accept ab l a por t f ö l j er på l å ng sik t . F ond er nas så k al l ad e nor mal por t f ö l j er el l er oper at iv a por t f ö l j er k an sed an h ä nv isa t il l , al t er nat iv t r ö r a sig inom, d e st r at eg isk a por t f ö l j er na/ spannet på med el f r ist ig sik t och v id ar e i sin d ag l ig a v er k samh et .

3 .3 F örä ndringar i målen

E n il l u st r at ion ö v er f ond er nas av k ast ning små l i B il d 3 u nd er t id sper iod en 2 0 10 – 2 0 2 2 v isar at t av k ast ning små l en h ar r ev id er at s ned ö v er t id . D et t a b er or f r amf ö r al l t på sä nk t a f ö r v ä nt ning ar på mar k nad en och ant ag and en om f or t sat t l å g a r ä nt eniv å er . G emensamt f ö r d essa ned r ev id er ing ar ä r al l t så at t d e r ef l ek t er ar f ond er nas ant ag and en om mö j l ig f r amt id a av k ast ning . S amt l ig a f ond er h ar r ev id er at ned sina f ö r v ä nt ning ar u t om F ö r st a A P - f ond en som g j or t en t ek nisk f ö r ä nd r ing inom t id sper iod en. V ä r t at t not er a ä r d ock at t F ö r st a A P - f ond en l ad e t il l sit t med el f r ist ig a må l 2 0 2 0 f ö r at t r ef l ek t er a f ond ens sä nk t a f ö r v ä nt ad e av k ast ning . E n f ak t isk h ö j ning f ö l j er g enom F ö r st a A P - f ond ens b yt e f r å n nominel l t t il l r eal t må l d å d et r eal a må l et pl u s inf l at ion ä r h ö g r e ä n d et nominel l a.

D e må l och f ö r v ä nt ning ar som ink l u d er at s i b il d en ä r d e med l å ng f r ist ig h or isont , al l t så h ar int e ex empel v is F ö r st a A P - f ond ens med el f r ist ig a må l ink l u d er at s.

S amt l ig a f ond er int ar en k onser v at iv h å l l ning t il l r ev id er ing av av k ast ning små l och u t t r yck er at t d e b ö r r ev id er as med st or f ö r sik t ig h et v il k et ock så k an ob ser v er as i d e r el at iv t sä l l synt a h ist or isk a r ev id er ing ar na.

McKinsey Company 9 4

Bilaga 9

B ild 3 – F ondernas reala av k astningsmål/ förv ä ntan 20 10 – 20 22

10 8

K ä lla: Å rsrapporter, F ö rsta till F jä rde AP- fonderna

4. Beskrivning av respektive fonds arbete med

avkastningsmål

O v an b esk r ev s ö v er g r ipand e sk il l nad er och l ik h et er mel l an f ond er na i d er as ar b et e med av k ast ning små l . N ed an f ö l j er en k or t f at t ad b esk r iv ning per r espek t iv e f ond , med f ok u s på A L M och av k ast ning små l . S om t id ig ar e på pek at s sk al l j ä mf ö r el ser int e g ö r as mot S j ä t t e A P - f ond en, ef t er som u ppd r ag en sk il j er sig å t och S j ä t t e A P - f ond en int e anv ä nd er sig av A L M.

4.1 F örsta AP- fonden

4.1.1 B esk riv ning av av k astningsmål/ - förv ä ntan

D a g e n s m å l s ä ttn i n g / f ö r v ä n ta n

F ö r st a A P - f ond en h ar t v å av k ast ning små l / f ö r v ä nt an: • L å ng sik t ig t av k ast ning små l : 4 , 0 pr ocent r eal av k ast ning per å r mä t t ö v er 10 - å r sper iod er i 4 0 å r • Med el f r ist ig av k ast ning sf ö r v ä nt an ( st r at eg isk por t f ö l j ) : 3 , 0 pr ocent r eal av k ast ning ö v er en 10 å r sper iod D essa må l b yg g s u pp av ol ik a k omponent er . D et lå ngsiktiga må l et b est å r av å ena sid an pensionssyst emet s est imer ad e av k ast ning sk r av , samt et t u t ö k at b eh ov av av k ast ning f ö r g ener at ionsneu t r al it et . D et medelfristiga må l et u t g ö r i st ä l l et snar ar e en av k ast ning s fö rv ä ntan u t if r å n anal ys av mö j l ig h et er na at t g ener er a av k ast ning på t il l g å ng ssid an. Må l et omf at t ar ock så ak t iv av k ast ning .

B a k g r un d ti l l s a m t f o n d e n s utg å n g s pun k t f ö r m å l / f ö r v ä n ta n

10 8 N iv å er ä r ej f u l l st ä nd ig t j ä mf ö r b ar a d å f ond er na ar b et ar med ol ik a d ef init ioner , ex empel v is A nd r a A P - f ond ens av k ast ning sf ö r v ä nt an.

McKinsey Company 9 5

Bilaga 9

S t yr el sen h ar sat t som g r u nd l ä g g and e k r av at t F ö r st a A P - f ond ens l å ng sik t ig a av k ast ning sk a ö v er st ig a f ö r ä nd r ing st ak t en i ink omst ind ex . P ensionssyst emet h ar d ock b eh ov av h ö g r e av k ast ning som inneb ä r at t ef f ek t er na av f r amt id a b al anser ing ar minimer as ( och b id r ar t il l at t sä k r a g ener at ionsneu t r al it et ) . D et lå ngsiktiga av kastningsmå let ä r så l ed es u ppb yg g t av t v å k omponent er b aser ad e på ink omst pensionssyst emet s d ynamik : • P ensionssyst emet s av k ast ning sk r av = D en r eal a med el ink omst en ( ink omst ind ex ) v il k en ant as ö k a med 1, 8 pr ocent per å r enl ig t P ensionsmynd ig h et ens ant ag and en. • E t t u t ö k at b eh ov av av k ast ning på cir k a 2 , 2 pr ocent f ö r at t minimer a b al anser ing sr isk en l å ng sik t ig t och g ener at ionsneu t r al t . V id ar e t as ä v en h ä nsyn t il l d en f inansiel l a r isk en som k r ä v s f ö r at t u ppnå d essa av k ast ning ar samt u ppr ä t t h å l l and et av al l mä nh et ens f ö r t r oend e. F r å n och med 2 0 2 0 g ä l l er d et medelfristiga av kastningsmå let . D et med el f r ist ig a må l et b est å r av : • P assiv r eal av k ast ning ( f ö r v ä nt an) ( 2 , 1 pr ocent ) • P r emie f ö r ak t iv f ö r v al t ning ( 1 pr ocent ) U t ö v er d e t v å må l en ar b et ar F ö r st a A P - f ond en med en nor mal por t f ö l j med d ynamisk al l ok er ing som r ev id er as t v å g å ng er per å r . H or isont en ä r 0 – 5 å r och må l et ä r 0 , 5 pr ocent ö v er av k ast ning j ä mf ö r t med d en st r at eg isk a por t f ö l j en.

4.1.2 Process och metod för måldefiniering

F r e k v e n s

D en f u l l st ä nd ig a A L M- anal ysen, som g er u nd er l ag f ö r d et l å ng sik t ig a av k ast ning sk r av et g enomf ö r s r el at iv t sä l l an, med 5 – 10 å r s mel l anr u m. D et t a d å F ö r st a A P - f ond en anser at t mer f r ek v ent a A L Manal yser i r eg el int e ä r mening sf u l l a, ef t er som ing å end e ant ag and e som d emog r af i ä r t r ö g r ö r l ig a par amet r ar d ä r st ö r r e f ö r ä nd r ing ar int e sk er f r å n å r t il l å r . A nt ag and en om t il l g å ng sav k ast ning ar och mar k nad en ses d ock ö v er l ö pand e. D et med el f r ist ig a må l et ses ö v er å r l ig en.

P r o c e s s A L M

A r b et et med av k ast ning små l g enom A L M- anal ysen u t g å r f r å n f ond ens ar b et e med r isk . R isk b ed ö mning g ö r s å r l ig en av st yr el se med v ä g l ed ning av V D , CI O och f ö r v al t ar e. S t yr el sens r isk pr ef er ens u t g å r f r å n pensionssyst emet s k r av och b eh ov . Å r 2 0 2 2 l ig g er r isk pr ef er ensen på en t il l g å ng sf ö r d el ning om 7 5 pr ocent ak t ier och 2 5 pr ocent r ä nt or . D en ö v er g r ipand e t il l g å ng sf ö r d el ning en ö v er sä t t s i en st r at eg isk por t f ö l j som d el as in i ak t ier , r ä nt or och il l ik v id a t il l g å ng ar . D en st r at eg isk a por t f ö l j en u nd er b yg g er d et med el f r ist ig a må l et på 10 å r och ses ö v er å r l ig en. D en st r at eg isk a por t f ö l j en ö v er sä t t s i sin t u r i D N P som f u ng er ar som st ö d f ö r d et oper at iv a ar b et et och oper at iv a por t f ö l j en.

A n a l y s m o d e l l

V id A L M- anal yser f ö r d et l å ng sik t ig a må l et anv ä nd s ex t er na k onsu l t er och f ok u s ä r på pensionssyst emet s sk u l d sid a. P å med el f r ist ig sik t g enomf ö r s anal ysen int er nt och som nä mnt s ov an, f ok u ser ar d enna på t il l g å ng ssid an och mar k nad su t v eck l ing en snar ar e ä n d en d emog r af isk a u t v eck l ing en.

I n put o c h v a l a v s c e n a r i e r

F ö r st a A P - f ond en ar b et ar med ol ik a ing å end e t il l g å ng ssl ag f ö r d e ol ik a må l en:

McKinsey Company 9 6

Bilaga 9

• L å ng sik t ig t må l : A L M- anal ys ink l u siv e ak t ier och ob l ig at ioner • Med el f r ist ig t må l : mer omf at t and e anal ys som ink l u d er ar f l er t il l g å ng ssl ag F ö r st a A P - f ond en b aser ar sin A L M- anal ys b å d e på P ensionsmynd ig h et ens pessimist isk a scenar io och b asscenar io, och u t v ä r d er ar v id ar e r ob u st h et en g enom at t st r esst est a por t f ö l j en med f l er scenar ier . E n h or isont om 6 0 + å r anv ä nd s. A L M- anal ysens av k ast ning sant ag and en b aser as på h ist or isk a d at a och ant ag and en f ö r ak t ier och r ä nt or i f r amt id en. P or t f ö l j en st r esst est as v id ar e med ol ik a scenar ier ink l u siv e f ö r k l imat omst ä l l ning f ö r d en med el f r ist ig a sik t en. D at a och scenar ier k ommer f r å n ex t er na l ev er ant ö r er . T il l g å ng ssid an anal yser as l ö pand e f ö r ol ik a mar k nad sr eg imer och sk at t ning sf el samt k l imat r isk er .

Output f r å n A L M

A nal ysen r esu l t er ar i en por t f ö l j med opt imal ö v er g r ipand e al l ok er ing av t il l g å ng ar i ak t ier och ob l ig at ioner g iv et st yr el sens r isk pr ef er ens.

4.1.3 F örä ndringar i målen

S e n a s te f ö r ä n d r i n g a r

D en senast e må l f ö r ä nd r ing en inom F ö r st a A P - f ond en sk ed d e u nd er 2 0 2 0 . D å l ad e f ond en t il l sit t med el f r ist ig a må l , v il k et ä r en pr ocent enh et l ä g r e ä n d et l å ng sik t ig a må l et . A nl ed ning en v ar sä nk t a av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar på mar k nad st il l g å ng ar i nä r t id . D et t a f ick ing a omed el b ar a k onsek v enser f ö r por t f ö l j sammansä t t ning en, men på g r u nd av d et f or t sat t 4 - pr ocent ig a l å ng sik t ig a må l et ( v il k et som b esk r iv it s ov an ä r et t est imer at av k ast ning sk r av ) , k ommer d et med el f r ist ig a av k ast ning små l et f r amö v er b eh ö v a h ö j as t il l ö v er d et l å ng sik t ig a.

McKinsey Company 9 7

Bilaga 9

4.2 Andra AP- fonden

4.2.1 B esk riv ning av av k astningsmål/ - förv ä ntan

D a g e n s m å l s ä ttn i n g / f ö r v ä n ta n

A v k ast ning s fö rv ä ntan ä r 4 , 5 pr ocent r eal av k ast ning per å r , ö v er en 3 0 - å r sh or isont .

D et t a ink l u d er ar 4 pr ocent r eal f ö r v ä nt ad av k ast ning d en v al d a st r at eg isk a por t f ö l j en samt 0 , 5 pr ocent f ö r v ä nt ad av k ast ning f r å n ak t iv f ö r v al t ning .

F ond en h ar ing et med el f r ist ig t må l .

B a k g r un d ti l l s a m t f o n d e n s utg å n g s pun k t f ö r m å l / f ö r v ä n ta n

A nd r a A P - f ond ens av k ast ning s fö rv ä ntan ( och r isk niv å ) ä r en eg ensk ap h os d en v al d a st r at eg isk a por t f ö l j en som id ent if ier as g enom A L M- anal ys, och inte et t må l i sig sj ä l v t . F ond ens u t t r yck l ig a må l ä r at t , g enom v al et av st r at eg isk por t f ö l j , minimer a k onsek v enser na av b r omsen på 3 0 å r sik t . F ond en k ommu nicer ar d ä r f ö r en av k ast ning s fö rv ä ntan på d en st r at eg isk a por t f ö l j som b ed ö ms u ppnå d et må l et och int e et t av k ast ning s må l.

E n anl ed ning t il l at t A nd r a A P - f ond en k ommu nicer ar en av k ast ning s fö rv ä ntan och int e u t g å r f r å n et t av k ast ning s må l ä r b ed ö mning en at t f ö r v ä nt ad av k ast ning och r isk b eh ö v er h ant er as t il l sammans i A L M- anal ysen. E t t av k ast ning små l som int e b eak t ar d en r isk som v ar j e enh et av f ö r v ä nt ad av k ast ning med f ö r b ed ö ms som mind r e mening sf u l l t . D en r isk som ä r f ö r k nippad med en v ä l d iv er sif ier ad por t f ö l j med en et t v isst av k ast ning små l k an v isa sig v ar a al l t f ö r h ö g , med f ö r h ö j d r isk f ö r b al anser ing som k onsek v ens. A nd r a A P - f ond ens A L M- pr ocess syf t ar t il l at t id ent if ier a d en st r at eg isk a portfö lj med b ä st av v ä g ning mel l an f ö r v ä nt ad av k ast ning och r isk , set t u t if r å n pensionssyst emet s b eh ov och inom r amen f ö r g iv na pl acer ing sr est r ik t ioner .

4.2.2 Process och metod för måldefiniering

F r e k v e n s

A nd r a A P - f ond ens g enomf ö r å r l ig a A L M- anal yser , och r ev id er ar så l ed es ock så d en st r at eg isk a por t f ö l j en å r l ig en, v il k et man b yg g t u pp int er n ex per t is f ö r . D en å r l ig a f r ek v ensen sä k er st ä l l er d el s at t sl u t sat ser na ä r ak t u el l a, d el s at t d en int er na k ompet ensniv å n u ppr ä t t h å l l s. V ar t t r ed j e å r g ö r s en st ö r r e u ppd at er ing av d et d emog r af isk a scenar iot . D et t a sk er i samb and med at t S CB pu b l icer ar sin mer omf at t and e anal ys av S v er ig es f r amt id a b ef ol k ning su t v eck l ing .

D en st r at eg isk a por t f ö l j ens l å ng sik t ig a h or isont k ompl et t er as med en pr ocess f ö r d ynamisk t il l g å ng sal l ok er ing som ink l u d er ar semi- st r at eg isk a och t ak t isk a al l ok er ing sb esl u t som syf t ar t il l at t anpassa por t f ö l j en t il l d en f ö r v ä nt ad e mar k nad su t v eck l ing en på med el f r ist ig h or isont . D essa pr ocesser l ö per k ont inu er l ig t u nd er å r et .

P r o c e s s A L M

A nd r a A P - f ond en l yf t er f r am v ik t en av A L M- anal ys f ö r st r at eg iv al et som en g r u nd l ä g g and e inv est er ing sö v er t yg el se. G enom et t opt imer ing sf ö r f ar and e id ent if ier ar A nd r a A P - f ond en d en st r at eg isk a por t f ö l j som, inom g iv na r est r ik t ioner , minimer ar f ö r v ä nt ad pensionsf ö r l u st . Må l f u nk t ionen ä r så l ed es d ef inier ad i t er mer av av k ast ning på u t g å end e pensioner . D en f or mel l a h or isont en i A L M- anal ysen ä r 3 0 å r , v il k en f ond en b ed ö mt som r iml ig t set t t il l k r av et om g ener at ionsneu t r al it et och

McKinsey Company 9 8

Bilaga 9

l ag ens f ö r ar b et en .

10 9

Ä v en om d en f or mel l a h or isont en ä r på 3 0 å r u t nyt t j as ä v en mö j l ig h et en at t simu l er a på and r a h or isont er , f ö r et r ä d el sev is l ä ng r e h or isont er , f ö r at t u nd er sö k a h u r sl u t sat ser na på v er k as.

A n a l y s m o d e l l

F ö r at t t a f r am d en st r at eg isk a por t f ö l j en anv ä nd s en eg enu t v eck l ad A L M- mod el l med ef t er f ö l j and e h el h et sb ed ö mning .

A nd r a A P - f ond en eg enu t v eck l ad e A L M- mod el l g ö r en st ok ast isk simu l er ing ( så k al l ad Mont e Car l osimu l er ing ) av h el a ink omst pensionssyst emet s b al ansr ä k ning k ommand e 3 0 å r , f ö r v ar j e ensk il t å r f r amå t i t id en. I A L M- anal ysen mod el l er as b å d e f ö r v ä nt ad av k ast ning på ing å end e t il l g å ng ssl ag och r isk niv å par al l el l t . D e f r amå t b l ick and e ant ag and en som mod el l en u t g å r if r å n t ar h ä nsyn t il l at t u t v eck l ing en på k or t sik t k an sk il j a sig å t f r å n d en f ö r v ä nt ad e u t v eck l ing en på l ä ng r e sik t . Mö j l ig a u t f al l i v al et av opt imal st r at eg isk por t f ö l j b eg r ä nsas av d e l ag l imit er som f ond er na st yr s av .

F ö r v ar j e nyck el t al , t il l ex empel b al anst al et , g ener er as må ng a t u sen u t f al l f ö r v ar t och et t av å r en u nd er k ommand e 3 0 - å r sper iod . D et mö j l ig g ö r k v ant if ier ing av st or h et er så som sannol ik h et f ö r b r omst il l sl ag , och mö j l ig g ö r f r amf ö r al l t at t k v ant if ier a f ö r v ä nt ad pensionsf ö r l u st på g r u nd av b r omst il l t ag f ö r en g iv en st r at eg isk por t f ö l j . G enom opt imer ing k an sed an d en st r at eg isk a por t f ö l j som, g iv et pl acer ing sr est r ik t ioner na, minimer ar f ö r v ä nt ad pensionsf ö r l u st id ent if ier as. I simu l er ing ar na t as b l and annat h ä nsyn t il l h u r ol ik a t il l g å ng ssl ag k an f ö r v ä nt as samv ar ier a med v ar and r a och med and r a d el ar av pensionssyst emet ( av g if t st il l g å ng en och pensionssk u l d en) . Mod el l en g er ock så mö j l ig h et at t anal yser a k onsek v enser av f ö r ä nd r ing ar så som h ö j d pensionså l d er .

I n put o c h v a l a v s c e n a r i e r

A L M- ar b et et u t g å r f r å n en t il l g å ng spor t f ö l j b est å end e enb ar t av ak t ier och ob l ig at ioner . D essa t il l g å ng ssl ag r epr esent er ar d e v ik t ig ast e r isk pr emier na i f inansiel l a mar k nad er och med A L M- anal ysens l å ng a t id sh or isont ä r d et mod el l er ing st ek nisk t int e mening sf u l l t , enl ig t F j ä r d e A P - f ond en, at t int r od u cer a f l er t il l g å ng sk l asser . F ö r mod el l er ing en av f ond t il l g å ng ar na f ok u ser as på d e r isk pr emier som h ar st ö r st b et yd el se f ö r d en l å ng a t id sh or isont en ( och ä r r iml ig a at t mod el l er a f ö r en så l å ng t id sh or isont ) . E t t b et yd and e ar b et e g ö r s d ock f ö r at t på b ä st a sä t t mod el l er a och par amet er sä t t a d e l å ng sik t ig a r isk pr emier som ing å r i anal ysen.

D e t il l g å ng ssl ag med st ö r st v ik t i d en st r at eg isk a por t f ö l j en ink l u d er as i pr ocessen ( ak t ier , ob l ig at ioner och il l ik v id a t il l g å ng ar , t ot al t 11) , men nå g r a t il l g å ng ssl ag med l it en v ik t i por t f ö l j en mod el l er as ej ex pl icit i A L M- mod el l en f ö r at t b eg r ä nsa ant al et v ar iab l er i opt imer ing en. A nd r a A P - f ond ens av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar på r espek t iv e t il l g å ng ssl ag b aser as på eg na anal yser som u t g å r f r å n ak ad emisk f or sk ning och h ist or isk a d at a. V ar j e ant ag and e u t t r yck s som en su mma av ol ik a d el k omponent er . F ö r enk l at b est å r d essa av k or t r isk f r i r ä nt a, r isk pr emie och ev ent u el l av k ast ning spå v er k an på g r u nd av av v ik el ser f r å n j ä mv ik t i u t g å ng sl ä g et . S om så d ant t ar d e l å ng sik t ig a ant ag and ena h ä nsyn t il l at t f ö r v ä nt ad e av k ast ning ar på k or t sik t k an sk il j a sig f r å n f ö r v ä nt ad e av k ast ning ar på l ä ng r e sik t . B ed ö md a f ö r v ä nt ad e av k ast ning ar j ä mf ö r s ock så med ol ik a ex t er na ak t ö r er s b ed ö mning ar . A nt ag and e om r isk och k or r el at ioner u t g å r ock så f r å n ak ad emisk f or sk ning och h ist or isk a d at a.

A nd r a A P - f ond en ser i samb and med d en å r l ig a A L M- anal ysen ö v er sina av k ast ning sant ag and en. V anl ig en v ä l j s nå g ot el l er nå g r a f ok u somr å d en u t v ar j e å r , d ä r en mer d et al j er ad ö v er syn g enomf ö r s. I d en senast e ö v er synen å t er b esö k t es ex empel v is av k ast ning sant ag and ena f ö r t il l g å ng ar i t il l v ä x t l ä nd er . E t t annat ex empel ä r ef f ek t er av d et l å g a g l ob al a r ä nt el ä g et och f ö r v ä nt ad nor mal iser ing st ak t .

10 9 P r op. 19 9 9 / 2 0 0 0 : 4 6 , sid . 7 8 .

McKinsey Company 9 9

Bilaga 9

A nd r a A P - f ond en u t g å r i mod el l er ing ar na f r å n et t , f ö r pensionssyst emet , pessimist isk t scenar io som ä r int er nt u t v eck l at med d at a f r å n S CB , v il k et ä r samma k ä l l a som P ensionsmynd ig h et en anv ä nd er sig av . D et inneb ä r b l and annat l å g t b ar naf ö d and e, l å ng l iv sl ä ng d och l å g net t omig r at ion.

S t r esst est er ä r int e en d el av A L M- pr ocessen f ö r A nd r a A P - f ond en. D ä r emot g ö r s k ä nsl ig h et sanal yser , ex empel v is g enom at t j u st er a av k ast ning sant ag and e, ä nd r a h or isont f r å n 3 0 t il l 50 å r el l er g enom at t ant a at t b al anst al et ä r l ä g r e i u t g å ng sl ä g et . D et g ö r s f ö r at t anal yser a h u r r ob u st a r esu l t at en ä r och f ö r at t k omma t il l k ompl et t er and e insik t er . Kl imat scenar ier ink or por er as ock så i A L M- mod el l er ing en, d ä r d e ek onomisk a k onsek v enser na f ö r k nippad e med d et pessimist isk a r isk scenar iot at t P ar isav t al et int e nå s k v ant if ier as och ink l u d er as i f ond ens ant ag and en. Kl imat scenar iot h ar så l ed es en på v er k an på v al et av st r at eg isk por t f ö l j .

Output f r å n A L M

O u t pu t f r å n A L M ä r d el s d en opt imal a st r at eg isk a por t f ö l j en ö v er en 3 0 - å r sh or isont , d el s simu l er ing ar av samt l ig a t il l g å ng ar i por t f ö l j en samt av S v er ig es b ef ol k ning , r el ev ant a mak r oek onomisk a f ak t or er och st or h et er k oppl ad e t il l pensionssyst emet s st ä l l ning . D en st r at eg isk a por t f ö l j en b est å r av :

• T illgå ngsfö rdelning : H u r k apit al et sk a f ö r d el as på ol ik a t il l g å ng ssl ag ,

• I ndex v al : V il k a ind ex ( al l ok er ing på inst r u ment niv å ) som sk a r epr esent er a r espek t iv e t il l g å ng ssl ag ;

• V alutafö rdelning : D en sammant ag na v al u t aex poner ing en på d en st r at eg isk a por t f ö l j en, v il k en v ä l j s så at t d en t ot al a por t f ö l j r isk en sk a v ar a så l å g som mö j l ig t .

4.2.3 F örä ndringar i målen

S ed an 2 0 10 h ar A nd r a A P - f ond ens sammant ag na av k ast ning sf ö r v ä nt an enb ar t ä nd r at s en g å ng , å r 2 0 14 . A v k ast ning sf ö r v ä nt an sä nk t es å r 2 0 14 med 0 , 5 pr ocent på g r u nd av f ö r ä nd r ad b ed ö mning g iv et d et l å g a r ä nt el ä g et och b ed ö mning en av v ad d en k or t a r isk f r ia r ä nt an k an f ö r v ä nt as v ar a i j ä mv ik t ( på myck et l å ng sik t ) . 110

T id ig ar e f ö r ä nd r ing ar sk ed d e innan en A L M- mod el l l ik t d ag ens v ar impl ement er ad e. D et k an not er as at t f ö r ä nd r ing ar i av k ast ning sant ag and en f ö r ensk il d a t il l g å ng ssl ag h ar j u st er at s, ib l and mar k ant , v issa å r . Ä v en d en st r at eg isk a por t f ö l j en h ar ö v er t id f ö r ä nd r at s på t ag l ig t . I net t ot er mer h ar d ock int e d en sammant ag na f ö r v ä nt ad e av k ast ning en f ö r ä nd r at s t il l r ä ck l ig t f ö r at t mot iv er a en annan k ommu nicer ad f ö r v ä nt ad av k ast ning .

110 D en nor mal a ö v er synen av av k ast ning sant ag and ena t il l sammans med en st ö r r e d eb at t k r ing cent r al b ank er nas neu t r al a st yr r ä nt or på l å ng sik t t r ig g ad e f ö r ä nd r ing en.

McKinsey Company 10 0

Bilaga 9

4.3 T redj e AP- fonden

4.3 .1 B esk riv ning av av k astningsmål/ - förv ä ntan

D a g e n s m å l s ä ttn i n g / f ö r v ä n ta n

3 , 5 pr ocent r eal av k ast ning per å r ö v er en l å ng sik t ig h or isont ( ö v er 10 å r ) .

F ond en h ar ing et med el f r ist ig t må l .

B a k g r un d ti l l s a m t f o n d e n s utg å n g s pun k t f ö r m å l / f ö r v ä n ta n

A v k ast ning små l et k an f ö r T r ed j e A P - f ond en ses som en f u nk t ion av f ond ens v al d a r isk niv å f ö r por t f ö l j en. A v k ast ning små l et h ä r l ed s f r å n d en f ö r v ä nt ad e av k ast ning en f ö r por t f ö l j en g iv et d en ö nsk v ä r d a r isk niv å n.

G enom A L M id ent if ier as en t eor et isk t mö j l ig av k ast ning , v id d en ö nsk v ä r d a r isk niv å n, f ö r en opt imal por t f ö l j . D en opt imal a por t f ö l j en j u st er as sed an u t if r å n pr ak t isk g enomf ö r b ar h et och r eal iser b ar h et , v il k et sl u t l ig en b id r ar t il l at t mynna u t i et t av k ast ning små l .

T r ed j e A P - fonden definierar sitt långsiktiga mål som ”över 10 år”. De utgår från en analys av pensionssyst emet och accept ab el r isk niv å på en 4 0 - å r ig h or isont som sed an r ed u cer as t il l en mer ö v er sk å d l ig f r amt id om 2 5 å r . F ö r at t ant ag and en om av k ast ning ar sk a anses ä n mer t il l f ö r l it l ig a d ef inier ar sed an T r ed j e A P - f ond en sit t av k ast ning små l ö v er en k or t ar e horisont, ”mer än 10 år”.

4.3 .2 Process och metod för måldefiniering

F r e k v e n s

A L M- anal ys med med f ö l j and e por t f ö l j opt imer ing g enomf ö r s v ar t t r ed j e å r . I samb and med d et t a ses d en l å ng sik t ig a r isk niv å n ö v er , och impl icit d ä r med ä v en d et l å ng sik t ig a av k ast ning små l et .

D en oper at iv a por t f ö l j en b esl u t as f or mel l t en g å ng om å r et , men d et f inns ing et som h ind r ar at t r ev id er a d en l ö pand e. F or mel l t u ppd at er as ant ag and en om f ö r v ä nt ad av k ast ning på inv est er ing ar en g å ng per å r inf ö r r ev id er ing av oper at iv t b ench mar k , v il k et g er d en t eor et isk a av k ast ning en f r å n d en oper at iv a por t f ö l j en.

P r o c e s s A L M

T r ed j e A P - f ond en anv ä nd er A L M- anal ys f ö r at t id ent if ier a en opt imal r isk niv å . D en r isk niv å n b eh ö v er f al l a inom d et på f ö r h and b esl u t ad e int er v al l et b esk r iv et ned an. G iv et d enna r isk niv å f ö l j er en t eor et isk t mö j l ig av k ast ning f r å n en opt imal por t f ö l j , u t if r å n v il k en f ond en k an h ä r l ed a et t f ö r v ä nt at av k ast ning små l , u t if r å n ex empel v is pr ak t isk a mö j l ig h et er at t k onst r u er a d en t eor et isk t opt imal a por t f ö l j en i v er k l ig h et en.

F ond ens v al d a r isk niv å f ö r por t f ö l j en f r å n A L M b eh ö v er f al l a inom et t på f ö r h and d ef inier at , och av st yr el sen b esl u t at , r isk int er v al l . I nt er v al l et omf at t as av en l ä g st a r isk niv å som f ond en int e sk a u nd er st ig a, som inneb ä r at t f ond en sk a av k ast a å tminstone i niv å med ink omst ind ex ( cir k a 1 – 2 pr ocent i r eal a t er mer ) . D en h ö g st a r isk niv å n u t g å r f r å n d en t eor et isk a r isk en g iv et et t max imal t u t nyt t j and e av samt l ig a l ag l ig a l imit er . D et t a int er v al l , el l er spann, k u nd e å r 2 0 19 ö v er sä t t as i mot sv ar ad e mö j l ig a av k ast ning ar mel l an cir k a 2 , 5 och 4 , 7 pr ocent r eal t .

V id ar e u t v ä r d er as t r e ol ik a r isk niv å er inom d et b esl u t ad e r isk spannet ö v er t id . D en niv å som h ar l ä g st r isk f ö r b al anser ing b å d e i nä r t id och ö v er en l ä ng r e t id sh or isont g å r v id ar e f ö r v id ar e u t v ä r d er ing av opt imal t il l g å ng sal l ok er ing . F ö r d enna por t f ö l j anal yser as d en opt imal a por t f ö l j sammansä t t ning en nä r mar e och d en f ö r v ä nt ad e av k ast ning en anv ä nd s som u nd er l ag f ö r av k ast ning små l sä t t ning .

I A L M- anal ysen ing å r inte d en ak t iv a f ö r v al t ning en. D enna f å ng as i st ä l l et i u t v ä r d er ing en av por t f ö l j en mot et t oper at iv t b ench mar k . S ammansä t t ning en av oper at iv t b ench mar k st yr f ond ens d ag l ig a ar b et e med h j ä l p av d e r ik t l inj er f ö r r isk och av k ast ning som g et t s av A L M- pr ocessen. T r ed j e A P - f ond er na

McKinsey Company 10 1

Bilaga 9

r ev id er ar v id b eh ov sit t oper at iv a b ench mar k med h j ä l p av at t est imer a r isk och f ö r v ä nt ad av k ast ning v id v ar j e g iv et t il l f ä l l e.

A n a l y s m o d e l l

T r ed j e A P - f ond ens A L M- anal ys u t f ö r s int er nt och simu l er ar por t f ö l j u t f al l b aser at på pensionssyst emet s sk u l d - och t il l g å ng ssid a ö v er en 4 0 - å r ig h or isont . F em t u sen scenar ier simu l er as i en st ok ast isk mod el l ; u t f al l et f r å n d essa anv ä nd s f ö r at t b ed ö ma d en l ä mpl ig a r isk niv å n.

I n put o c h v a l a v s c e n a r i e r

T r ed j e A P - f ond en mod el l er ar enl ig t P ensionsmynd ig h et ens pessimist isk a scenar io i sin A L M- anal ys. I d et t a ing å r ä v en d e mak r ov ar iab l er som f ond en anv ä nd er sig av . O mk r ing 3 0 t il l g å ng ssl ag anv ä nd s.

F ö r v ä nt ad av k ast ning mod el l er as u t if r å n ant ag and en om r isk f r i r ä nt a och inv est er ing ar nas S h ar pe- k v ot . F ö r u t om CA P M/ S h ar pek v ot met od en anv ä nd s ock så en så k al l ad B l ack L it t er man- modell för ”equity risk premium” (ERP), som utrycks via riskequlibrium (via backward - opt imer ing av k ov ar iansmat r isen och r isk av er sion- nyt t of u nk t ion) som en d el met od f ö r at t st ö d j a mod el l k al ib r er ing en.

H ist or isk v ol at il it et anv ä nd s f ö r ant ag and en om f r amt id a v ol at il it et , r isk och med f ö l j and e f ö r v ä nt ad e av k ast ning ar . F ö r onot er ad e t il l g å ng ar f inns d ä r emot b eg r ä nsat med d at a. I nt er n ex per t is och ak ad emisk f or sk ning g er u nd er l ag f ö r ant ag and en som j ä mf ö r s med ex t er na b ank er och k apit al f ö r v al t ar e. U t f al l et av anal ysen ä r at t t il l g å ng ssl ag och ensk il d a inv est er ing ar g ä r na f å r h a h ö g v ol at il it et så lä nge d e int e h ar h ö g k or r el at ion med and r a t il l g å ng ssl ag i por t f ö l j en. D et t a f ö r at t d iv er sif ier a b or t mar k nad sr isk , men er h å l l a h ö g mö j l ig av k ast ning .

D at a f r å n P ensionsmynd ig h et ens och Konj u nk t u r inst it u t et s k or t sik t ig a pr og noser t il l ä mpas r eg el b u nd et i st r esst est er f ö r at t se ö v er r isk er na k r ing ink omst pensionssyst emet , men på v er k ar int e d en r eg el b u nd na ö v er synen av por t f ö l j opt imer ing en. D et t a inneb ä r at t anal yser av pensionssyst emet g enomf ö r s mer r eg el b u nd et ä n A L M- anal ysen v ar t t r ed j e å r , men at t d e int e på v er k ar av k ast ning små l et .

D emog r af i och ö v r ig a f r amsk r iv ning ar f ö r pensionsmod el l en u ppd at er as inf ö r A L M v ar t t r ed j e å r .

Output f r å n A L M

F r å n T r ed j e A P - f ond ens A L M- anal ys er h å l l s en b al anser ad r isk niv å , av k ast ning små l samt opt imal t il l g å ng sal l ok er ing .

4.3 .3 F örä ndringar i målen

S e n a s te f ö r ä n d r i n g a r

Å r 2 0 19 sä nk t es av k ast ning små l et f r å n 4 pr ocent t il l 3 , 5 pr ocent , t il l f ö l j d av sä nk t a av k ast ning sf ö r v ä nt ning ar .

I samb and med A L M- anal ysen id ent if ier ad es at t d en f ö r v ä nt ad e av k ast ning en på T r ed j e A P - f ond ens d å v ar and e por t f ö l j h ad e sj u nk it t il l cir k a 3 , 2 pr ocent r eal t . A nal ysen v isad e at t en t eor et isk t opt imal por t f ö l j h ad e en f ö r v ä nt ad av k ast ning på cir k a 4 pr ocent r eal t . A t t l ä g g a om b ef int l ig por t f ö l j f ö r at t nå d en t eor et isk a mö j l ig a av k ast ning en f r å n d en t eor et isk a opt imal a por t f ö l j en, sk u l l e d ock inneb ä r a st or a por t f ö l j f ö r ä nd r ing ar som av and r a sk ä l int e anså g s g enomf ö r b ar a, ä v en om anal ysen v isad e i v il k en r ik t ning por t f ö l j en k u nd e g å f r amö v er f ö r at t h ö j a d en f ö r v ä nt ad e av k ast ning en ( mer al t er nat iv a inv est er ing ar , mer k r ed it er ) . R isk niv å n b ib eh ö l l s så l ed es, men av k ast ning små l et sat t es nå g ot l ä g r e, 3 , 5 pr ocent i st ä l l et f ö r 4 pr ocent , d å d et anså g s v ar a en mer r iml ig / u ppnå el ig niv å som int e sk u l l e med f ö r a omf at t and e omal l ok er ing ar i por t f ö l j en.

McKinsey Company 10 2

Bilaga 9

4.4 F j ä rde AP- fonden

4.4.1 B esk riv ning av av k astningsmål/ - förv ä ntan

D a g e n s m å l s ä ttn i n g / f ö r v ä n ta n

F j ä r d e A P - f ond en h ar så v ä l et t l å ng sik t ig t som et t med el f r ist ig t må l : • L å ng f r ist ig t må l : 3 , 5 pr ocent ö v er 4 0 å r ink l u d er ar ak t iv f ö r v al t ning 0 , 5 pr ocent • Med el f r ist ig t må l : 3 pr ocent ö v er 10 å r ( F ö r v ä nt ad av k ast ning på v al d med el f r ist ig t il l g å ng sal l ok er ing på 2 – 2 , 5% , samt b id r ag f r å n ak t iv f ö r v al t ning f ö r at t nå u pp t il l 3 % ) .

B a k g r un d ti l l s a m t f o n d e n s utg å n g s pun k t f ö r m å l / f ö r v ä n ta n

F j ä r d e A P - f ond ens l å ng sik t ig a av k ast ning små l b est ä ms med u t g å ng spu nk t i f ö r v ä nt ad av k ast ning på t il l g å ng smar k nad er na ( ” u t b u d på av k ast ning ” ) , pensionssyst emet s l å ng sik t ig a b eh ov av av k ast ning f r å n b u f f er t f ond er na ( ” ef t er f r å g an på av k ast ning ” ) samt F j ä r d e A P - f ond ens mö j l ig h et er at t g ener er a ak t iv av k ast ning . F ö r v ä nt ad av k ast ning f r å n A L M- anal ysens b ed ö mning av v ad en v al d passiv por t f ö l j av ak t ier och r ä nt or med en v ik t f ö r d el ning i d et v al d a ak t iespannet k an l ev er er a ( 2 , 8 – 2 , 9 pr ocent å r 2 0 2 0 ) u nd er st ig er d et l å ng sik t ig a av k ast ning små l et . D en sl u t l ig a b ed ö mning en om 3 , 5 pr ocent omf at t ar nä ml ig en ock så d en f ö r v ä nt ad e mer av k ast ning en f r å n sammansä t t ning en av r ef er enspor t f ö l j en på med el l å ng sik t , samt av k ast ning en f r å n F j ä r d e A P - f ond ens ak t iv a f ö r v al t ning .

4.4.2 Process och metod för måldefiniering

F r e k v e n s

A L M- ar b et et g enomf ö r s v ar t t r ed j e å r och syf t ar t il l at t id ent if ier a et t l ä mpl ig t må l f ö r l å ng sik t ig av k ast ning och sammanh ä ng and e r isk . D en d ynamisk a nor mal por t f ö l j en ( D N P ) , som u nd er b yg g er d et med el f r ist ig a må l et , r ev id er as v ar j e å r . G ener el l t r ev id er as int e må l en u t anf ö r d en r u l l and e pr ocessen f ö r A L M och D N P , men v id st ö r r e h ä nd el ser i mar k nad en el l er inom pensionssyst emet k an j u st er ing ar sk e, f r amf ö r al l t f ö r D N P .

P r o c e s s A L M

F j ä r d e A P - f ond ens ar b et e med t v å ol ik a må l f ö r ol ik a t id sh or isont er inneb ä r at t f ond en ä v en ar b et ar med t v å ol ik a t yper av anal yser : • A L M- anal ys, v ar if r å n f ond ens l å ng sik t ig a av k ast ning små l h ä r l ed s, d ock f ast st ä l l s int e nå g on nor mat iv r ef er enspor t f ö l j på d enna niv å . • A nal ys av f ond ens r ol l på t il l g å ng ssid an, v il k et l ed er t il l D N P med med el f r ist ig t må l och t il l h ö r and e por t f ö l j v al . Ä v en h ä r h ä mt as v ä g l ed ning f r å n A L M- anal ysen. D et l å ng sik t ig a av k ast ning små l et k ompl et t er as med et t med el f r ist ig t må l , som f ast st ä l l s i samb and med F j ä r d e A P - f ond ens r ef er enspor t f ö l j , D N P . D N P av speg l ar d en por t f ö l j som b ä st sv ar ar mot pensionssyst emet s b eh ov och f ö r u t sä t t ning ar , g iv et f ond ens scenar ioanal ys, ö v er d e k ommand e t io å r en. A r b et et med D N P f ö l j er pr ocessen: S cenar ioanal ys – Mod el l r amv er k – P or t f ö l j k onst r u k t ion.

A n a l y s m o d e l l

F j ä r d e A P - f ond en u t f ö r sin A L M- anal ys int er nt och mod el l er ar pensionssyst emet s b å d a sid or . A v k ast ning sf ö r v ä nt ning ar na f or mu l er as enl ig t en så k al l ad “byggstensmetod” som baserat på mak r od at a g ener er ar f ö r d el ning ar av t il l v ä x t , r isk , d ir ek t av k ast ning , yiel d och v ä r d er ing som ad d er ar u pp t il l en f ö r v ä nt ad av k ast ning . T il l g å ng ssl ag en ä r k onsist ent mod el l er ad e ö v er en k or t , med el l å ng , och

McKinsey Company 10 3

Bilaga 9

l å ng h or isont . D et t a inneb ä r at t ex empel v is d et med el f r ist ig a må l et sk a v ar a k onsek v ent och f al l a inom r amen f ö r d et l å ng sik t ig a må l et . F j ä r d e A P - f ond en ar b et ar med h ist or isk a d at a, men l ä g g er d ä r u t ö v er st or t f ok u s på f r amå t b l ick and e anal ys f ö r at t k omma f r am t il l sl u t l ig a av k ast ning små l .

I n put o c h v a l a v s c e n a r i e r

A L M- ar b et et u t g å r f r å n en t il l g å ng spor t f ö l j b est å end e enb ar t av ak t ier och ob l ig at ioner . D essa t il l g å ng ssl ag r epr esent er ar d e v ik t ig ast e r isk pr emier na i f inansiel l a mar k nad er och med A L M- anal ysens l å ng a t id sh or isont ä r d et mod el l er ing st ek nisk t int e mening sf u l l t , enl ig t F j ä r d e A P - f ond en, at t int r od u cer a f l er t il l g å ng sk l asser . F ö r mod el l er ing en av f ond t il l g å ng ar na f ok u ser as på d e r isk pr emier som h ar st ö r st b et yd el se f ö r d en l å ng a t id sh or isont en ( och ä r r iml ig a at t mod el l er a f ö r en så l å ng t id sh or isont ) . E t t b et yd and e ar b et e g ö r s d ock f ö r at t på b ä st a sä t t mod el l er a och par amet er sä t t a d e l å ng sik t ig a r isk pr emier som ing å r i anal ysen.

F ond en anv ä nd er f r amå t b l ick and e av k ast ning sant ag and en anpassad e t il l v al d t id sh or isont , d ä r ant ag and en f ö r samt l ig a t il l g å ng ssl ag b yg g s u pp g enom at t mod el l er a en d ir ek t av k ast ning och en t il l v ä x t k omponent . I d en med el f r ist ig a h or isont en ink l u d er as ä v en en v ä r d er ing sk omponent . A v k ast ning sant ag and ena v al id er as mot ant ag and en f r å n ex t er na ak t ö r er .

A v k ast ning sant ag and ena u ppd at er as å r sv is f ö r d en med el f r ist ig a h or isont en och i en t r eå r scyk el f ö r d et l å ng sik t ig a av k ast ning sant ag and et .

I A L M- anal ysen ing å r d emog r af isk a d at a f r å n P ensionsmynd ig h et ens b asscenar io. Ö v r ig a mak r ov ar iab l er som ing å r i anal ysen så som ex empel v is l ö neinf l at ion, por t f ö l j av k ast ning och B N P - t il l v ä x t t il l å t s v ar ier a f ö r at t t est a por t f ö l j ens r ob u st h et . Ä v en P ensionsmynd ig h et ens pessimist isk a scenar io anv ä nd s f ö r at t st r esst est a por t f ö l j en f ö r at t k ont r ol l er a r ob u st h et .

F ö r D N P : F j ä r d e A P - f ond en scenar ioanal ys mynnar u t i et t mak r oek onomisk t b asscenar io som k ompl et t er as med et t ant al al t er nat iv a scenar ier i syf t e at t sä k r a en r ob u st por t f ö l j al l ok er ing . I scenar ioanal ysen ink l u d er as ä v en på v er k an f r å n k l imat r isk er . D essa scenar ier omsä t t s t il l av k ast ning soch r isk f ö r v ä nt ning ar v ia et t mod el l r amv er k . S l u t l ig en b esl u t as en por t f ö l j b est å end e av ak t ier , r ä nt or och r eal a t il l g å ng ar . P or t f ö l j k onst r u k t ionen och r isk niv å n i D N P v ä g l ed s av d e spann som A L M- anal ysen id ent if ier ar , ä v en om ak t iespannet int e ä r d ir ek t ö v er f ö r b ar t t il l D N P b l and annat på g r u nd av ak t iel ik nand e r isk er i t il l g å ng ar i D N P som int e t as med i A L M- anal ysen.

Output f r å n A L M

U t ö v er l å ng sik t ig t av k ast ning små l u t mynnar A L M- anal ysen ock så i et t b esl u t om l å ng sik t ig t l ä mpl ig r isk niv å , u t t r yck t v ia ind ik at iv a spann av l å ng sik t ig t accept ab l a ( u r et t r isk - och av k ast ning sper spek t iv ) ak t ieal l ok er ing ar k ompl et t er ad e med spann f ö r r ä nt er isk och v al u t ar isk .

T r ad it ionel l t b r u k ar en A L M- anal ys ock så mynna u t i et t v al av r ef er enspor t f ö l j , men F j ä r d e A P - f ond en h ar v al t at t int r od u cer a en st ö r r e g r ad av f l ex ib il it et i f ö r v al t ning sst r u k t u r en g enom at t i st ä l l et ar b et a ex pl icit med en med el f r ist ig inv est er ing sh or isont om 10 å r f ö r r ef er enspor t f ö l j en.

4.4.3 F örä ndringar i målen

S e n a s te f ö r ä n d r i n g a r

F j ä r d e A P - f ond ens av k ast ning små l h ar r ev id er at s t v å g å ng er u nd er d e senast e å r en:

• 20 17: f r å n 4 , 5 pr ocent t il l 4 pr ocent med anl ed ning en at t av k ast ning , i synner h et f ö r r ä nt eb ä r and e t il l g å ng ar , f ö r v ä nt ad es b l i l ä g r e f r amg ent samt at t d en f ö r pensionssyst emet f ö r k nippad e nyt t an f r å n en h ö g r e r isk niv å ä r l ä g r e. D å inf ö r d es ä v en et t med el f r ist ig t må l om 3 pr ocent , v il k et impl ement er ad es 2 0 18 och h ar v ar it of ö r ä nd r at sed an d ess.

• 20 21: f r å n 4 pr ocent t il l 3 , 5 pr ocent med mot iv er ing en at t av k ast ning på samt l ig a t il l g å ng ar f ö r v ä nt ad es b l i l ä g r e i l j u set av l å g a r ä nt or och en l ä ng r e anpassning sper iod t il l et t nor mal l ä g e. G iv et pensionssyst emet s st ar k a b al ansr ä k ning , i k omb inat ion med al l t k or t ar e å t er st å end e t id

McKinsey Company 10 4

Bilaga 9

av u t f l ö d en f r å n syst emet anså g s d et b ä t t r e at t sä nk a må l et nå g ot ä n at t ö k a r isk niv å n i inv est er ing spor t f ö l j en.

S om k an ses ov an sk ed d e t v å r ev id er ing ar med 0 , 5 pr ocent enh et er u nd er en r el at iv t k or t t id sper iod . D et v ar d ock r ed an 2 0 17 d isk u ssion om at t r ev id er a ned må l et med en h el pr ocent enh et . A nl ed ning en t il l at t ing en st ö r r e r ev id er ing g enomf ö r d es, u t an i st ä l l et d el ad es u pp i t v å r ev id er ing ar , v ar at t t r ö sk l ar na f ö r at t r ev id er a må l et ä r h ö g a och at t F j ä r d e A P - f ond en f ö r ed r ar en st eg v is j u st er ing ö v er st ö r r e f ö r ä nd r ing ar .

Ö v er t id f ö r v ä nt as d et nu v ar and e l å g a med el f r ist ig a av k ast ning små l et nor mal iser as så at t d et k ommer at t mot sv ar a d et l å ng sik t ig a av k ast ning små l et .

McKinsey Company 10 5

Bilaga 9

4.5 S j ä tte AP- fonden

4.5.1 B esk riv ning av av k astningsmål

D a g e n s m å l s ä ttn i n g / f ö r v ä n ta n

S j ä t t e A P - f ond ens må l sä t t ning ä r at t ö v er en f emå r sper iod ö v er t r ä f f a av k ast ning en b est å end e av 9 0 pr ocent B u r g iss A L L v ik t at med 10 pr ocent k assa mot sv ar and e O MR X T - B il l .

B u r g iss ä r en g l ob al mar k nad sl ed and e d at al ev er ant ö r inom pr iv at e capit al f u nd s. Kv al it et en på , och omf at t ning en av d at a av seend e onot er at , h ar su ccesiv t ö k at d e senast e å r en och per å r ssk if t et ing ick cir k a 11 6 0 0 onot er ad e f ond er med mer ä n 9 0 0 0 mil j ar d er d ol l ar i u t f ä st k apit al i u niv er set . A P 6 må l b aser as på h u r en med ianf ond inom d et onot er ad e t il l g å ng ssl ag et h ar av k ast at u nd er senast e f emå r sper iod en. I ng et g eog r af isk t u r v al sk er d å A P 6 int e h ar nå g on så d an b eg r ä nsning .

B a k g r un d ti l l s a m t f o n d e n s utg å n g s pun k t f ö r m å l

S j ä t t e A P - f ond ens må l ä r at t f ond en g enom sin inr ik t ning mot onot er ad e t il l g å ng ssl ag sk a h å l l a en h ö g l å ng sik t ig av k ast ning , med en b al anser ad t ot al r isk f ö r por t f ö l j en. S j ä t t e A P - f ond ens amb it ionsniv å ä r d ock , enl ig t f ond en sj ä l v a, at t sk apa h ö gre av k ast ning ä n med ian i mar k nad en.

S j ä t t e A P - f ond ens må l ä r t il l sin nat u r l å ng sik t ig t , ef t er som inv est er ing ar inom onot er ad e t il l g å ng ar b eh ö v er mä t as ö v er en l ä ng r e per iod .

D et ant ag na av k ast ning små l et ä r et t f emå r ig t r u l l and e g enomsnit t . A v k ast ning små l et inneb ä r at t r el ev ant a j ä mf ö r el ser k an sk e på alla niv å er i por t f ö l j en och d et su mmer ad e r esu l t at et g å r at t j ä mf ö r a på t ot al niv å . Må l et med f ö r v id ar e at t nya inv est er ing ar som int e nå r u pp t il l r ä t t st and ar d k ommer at t sel ek t er as b or t f r å n por t f ö l j en. D et k an ä v en inneb ä r a at t g aml a inneh av som int e h el l er u ppf yl l er d e nya k r av en k an b l i f ö r emå l f ö r av yt t r ing om mö j l ig t .

4.5.2 Process och metod för måldefiniering

F r e k v e n s

S j ä t t e A P - f ond en h ar u nd er 2 0 2 1 f ast st ä l l t et t nyt t av k ast ning små l som r el at er ar t il l d en onot er ad e mar k nad en. F ond en f ö r v ä nt ar at t b eh å l l a d et t a må l u nd er må ng a å r f r amå t . D et t id ig ar e må l et b esl u t ad es f ö r t io å r sed an. S j ä t t e A P - f ond en h ar ing en f ö r u t b est ä md f r ek v ens d å må l et sk a u ppd at er as, u t an d et g enomf ö r s v id b eh ov .

P r o c e s s m å l s ä ttn i n g

I nv ol v er ad e i ar b et et at t t a f r am må l sä t t ning sf ö r sl ag ä r al l ok er ing sk ommit t é n, f ond k ommit t é n men sä r sk il t V D och CF O och r isk - och r ev isionsu t sk ot t et . S t yr el sen f ast st ä l l er sed an må l et .

A n a l y s m o d e l l

S j ä t t e A P - f ond en ar b et ar int e med A L M g enom at t u ppd r ag et ä r b eg r ä nsat t il l et t specif ik t t il l g å ng ssl ag och mat ch ning mot pensionssyst emet s sk u l d sid a d ä r f ö r int e b l ir r el ev ant .

4.5.3 F örä ndringar i målen

S e n a s te f ö r ä n d r i n g a r

Å r 2 0 2 1 ä nd r ad e S j ä t t e A P - f ond en sit t av k ast ning små l t il l at t j ä mf ö r as mot et t ind ex inneh å l l and es onot er ad e inv est er ing ar med global exponering, ”Burgiss ALL”. Under m å ng a å r h ar v er k samh et en och ex t er na r å d g iv ar e v id u t v ä r d er ing ar pek at på b r ist en av r el ev ans at t anv ä nd a S I X N or d ic 2 0 0 Cap G I som må l f ö r pl acer ing sv er k samh et en. I nt er nt h ar d ä r f ö r v er k samh et en k ompl et t er at må l et med P E b ench mar k , d ock med inr ik t ning E u r opa. I t ak t med at t por t f ö l j en h ar u t v eck l at s h ar må l et b l iv it al l t mer ir r el ev ant och b eh ov et f ö r f ö r ä nd r ing t yd l ig t . D et h ar l ä ng e f u nnit s en b r ist på l ä mpl ig a r ef er enspor t f ö l j er

McKinsey Company 10 6

Bilaga 9

d å f å l ev er ant ö r er h ar t il l h and ah å l l it d at a b aser at på onot er ad e pl acer ing ar g l ob al t , men d at ak v al it et en h ar st ä r k t s ö v er t id .

D et u ppd at er ad e må l et syf t ar t il l at t b ä t t r e speg l a S j ä t t e A P - f ond ens u ppd r ag g enom at t r epr esent er a et t b r et t inv est er ing su niv er su m inom S j ä t t e A P - f ond ens pl acer ing somr å d e ( onot er ad e inv est er ing ar u t an g eog r af isk b eg r ä nsning ) , h å l l a ö v er l å ng t id , l ev er er as av ob er oend e l ev er ant ö r med g od d at ak v al it et , h a et t l å ng sik t ig t per spek t iv ( minst f em å r s d at a) , k u nna omr ä k nas t il l sv ensk a k r onor och v ik t as med nor mal k assa om 10 pr ocent med av k ast ning sf ö r v ä nt an ( O MR X T b il l ) f ö r at t speg l a S j ä t t e A P - f ond ens f ö r u t sä t t ning ar . I v er k samh et en k an sed an u ppf ö l j ning en k ompl et t er as med r el ev ant a d el b ench mar k f ö r at t u t v ä r d er a st r at eg isk inr ik t ning , d el st r at eg ier , g eog r af i, sek t or , ol ik a t id sper iod er et cet er a.

E t t st or t ar b et e f ö r S j ä t t e A P - f ond en h ar v ar it at t sk apa en por t f ö l j st r at eg i som k omb iner ar ol ik a d el ar inom onot er at så at t por t f ö l j ens r isk - / av k ast ning sr el at ion, d et v il l sä g a d et r isk j u st er ad e av k ast ning en, b l ir v ä l b al anser ad . S j ä t t e A P - f ond en ar b et ar med t yd l ig a ex poner ing sb eg r ä nsning ar f ö r at t sä k er st ä l l a at t ensk il d a r isk er int e b l ir f ö r st or a. A l l a nya inv est er ing ar v ä g s mot d en st r at eg isk a inr ik t ning en samt mot av k ast ning sk r av en f ö r d et specif ik a seg ment et .

McKinsey Company 10 7

Bilaga 9

5. Internationell utblick

N ed an pr esent er as en k or t f at t ad int er nat ionel l u t b l ick ö v er f ond er na Canad a P ension P l an I nv est ment B oar d ( CP P I B ) i Kanad a, F u t u r e F u nd i A u st r al ien och A l g emene P ensioen G r oep ( A P G ) i N ed er l ä nd er na. D et t a d å d e ä r st or a, er k ä nd a f ond er och f ö r ek ommand e j ä mf ö r el sef ond er f ö r d e sv ensk a A P - f ond er na 111 . CP P I B ä r en st at l ig b u f f er t f ond och f yl l er d ä r med en l ik nand e f u nk t ion som F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na. A P G ä r , l ik som CP P I B , en av d e st ö r st a pensionsf ond er na i v ä r l d en set t t il l f ö r v al t at k apit al , men ag er ar ä v en f ö r v al t ar e å t and r a pensionsf ond er i N ed er l ä nd er na. F u t u r e F u nd ä r en st at l ig inv est er ing sf ond med syf t et at t sä k r a mö j l ig h et t il l f r amt id a pensionsu t b et al ning ar .

I nl ed ning sv is pr esent er as en k or t su mmer ing ö v er insik t er f r å n u t b l ick en, d ä r ef t er pr esent er as t r e av snit t med nä r mar e b esk r iv ning ar per r espek t iv e f ond .

5.1 S lu tsatser

E n int er nat ionel l j ä mf ö r el se ä r u t manand e d å ing en f ond k ar k u nnat id ent if ier as som ex ak t mot sv ar ar d e sv ensk a A P - f ond er nas u ppd r ag och r ol l .

S ä r sk il t int r essant f ö r d en f ö r d j u pad e anal ysen ä r h u r and r a f ond er sä t t er sina må l . CP P I B på minner d el v is om A P - f ond er na i d et at t d e ä r r el at iv t f r ia at t t ol k a u ppd r ag et och f ast st ä l l a g r ä nsv ä r d en f ö r r isk . D ä r emot sä t t er d e int e av k ast ning små l , u t an d ef inier ar i st ä l l et enb ar t en r isk accept ans och en r ef er enspor t f ö l j v il k en d e sed an ar b et ar f ö r at t ö v er t r ä f f a inom d en d ef iner ad e r isk accept ansen. CP P I B ar b et ar så l ed es l ik nand e f l er a av A P - f ond er na med u t g å ng i r isk anal ys, med sk il l nad en at t d e ock så k ommu nicer ar d et t a ex t er nt i st ä l l et f ö r av k ast ning små l . F u t u r e F u nd sk il j er sig i at t f ond ens av k ast ning små l b esl u t as ov anif r å n, av f inansminist er n. A P G f ö r v al t ar et t ant al f ond er . D essa f ond er b esl u t ar sj ä l v a, el l er i samar b et e med A P G , om sina r espek t iv e r isk pr of il er och av k ast ning små l . A P G f ö r h å l l er sig sed an t il l d essa i sin f ö r v al t ning .

Y t t er l ig ar e l ik h et er mel l an f ond er na ink l u d er ar :

• S amt l ig a f ond er h ar l ik nand e u ppd r ag : at t u ppnå h ö g av kastning t il l lå g risk på lå ng sikt .

• CP P I B och A P G ar b et ar b å d a med A L M- anal ys med en f r ek v ens på v ar t t r ed j e å r .

• S amt l ig a f ond er st r esst est ar sina por t f ö l j er g enom at t u t sä t t a d em f ö r ol ik a scenar ier .

• F u t u r e F u nd s h ar nyl ig en l ik som A P - f ond er na sä nk t sina av k ast ning små l på g r u nd av l ä g r e f ö r v ä nt ad av k ast ning g l ob al t .

111 F ö r st a t il l F j ä r d e A P - f ond er na; S j ä t t e A P - f ond en ä r I eg ensk ap av st ä ng d f ond med f ok u s på onot er ad e inv est er ing ar int e j ä mf ö r b ar med CP P I B , F u t u r e F u nd el l er A P G .

McKinsey Company 10 8

Bilaga 9

5.2 C PPI B - C anada Pension Plan I nv estment B oard

5.2.1 B esk riv ning av u ppdrag och mål

U ppd r a g

CP P I B ä r , l ik t d e sv ensk a A P - fonderna, en buffertfond. De är genom ” T h e C anada Pension Plan Investment Board Act” å l ag d a at t ag er a f ö r sina int r essent er s b ä st a ( ex empel v is ar b et sg iv ar e som b et al ar in pr emier , ar b et st ag ar e) . L ik nand e A P - f ond er na sk a ä v en CP P I B inv est er a sina t il l g å ng ar f ö r at t u ppnå max imal av kastning utan onö dig risk , men av k ast ning och r isk d ef inier as d ock int e nä r mar e i u ppd r ag et . D et ä r i st ä l l et f ond ens st yr el se som h ar i u ppd r ag at t t ol k a u ppd r ag et och nä r mar e specif icer a r isk apt it

M å l s ä ttn i n g

CP P I B : s h ar ing et ab sol u t av k ast ning små l , u t an st r ä v ar i st ä l l et ef t er at t ö v er t r ä f f a et t så k al l at ”avkastningsbenchmark”, vilket är en av CPPIB framtagen referensportfölj som revideras vart tredje år. F ond en ar b et ar med t yd l ig t d ef inier ad e g r ä nser f ö r d ess r isk apt it , nä r mar e b esk r iv en ned an, som st yr h u r inneh å l l et i r ef er enspor t f ö l j en al l ok er as.

5.2.2 Process och metod för måldefiniering

F r e k v e n s

R isk accept ans b est ä ms g enom A L M- anal ys och u ppd at er as samt id ig t som r ef er enspor t f ö l j en v ar t t r ed j e å r .

P r o c e s s A L M

S om b esk r iv it s ov an ar b et ar CP P I B med r isk st yr ning i f ö r st a h and . A v k ast ning små l et i f or m av at t sl å en r ef er enspor t f ö l j ä r en f u nk t ion av d en b esl u t ad e r isk apt it en. S t yr el sen l ed er , med st ö d av en r isk k ommit t é , ar b et et med r isk st yr ning ink l u siv e ar b et et med at t specif icer a specif ik a må l och g r ä nser . R ef er enspor t f ö l j en sä t t s ih op med h j ä l p av en A L M- st u d ie. Å r 2 0 2 1 inneh ö l l d en mot sv ar and e 8 5 pr ocent g l ob al a ak t ier och 15 pr ocent k anad ensisk a st at sob l ig at ioner . R isk apt it en i CP P I B : s r ef er enspor t f ö l j mot sv ar ad e u nd er 2 0 2 0 112 : • Max g r ä ns f ö r sannol ik h et f ö r en 0 , 2 5 pr ocent ö k ning av b id r ag ö v er en 2 0 - å r sh or isont : 3 0 pr ocent • Max g r ä ns f ö r ev ent u el l f ö r l u st inom et t å r : 9 0 mil j ar d er k anad ensisk a d ol l ar ( CA D ) • Max g r ä ns f ö r pot ent iel l f ö r l u st av inv est er ing sv ä r d et inom et t f emå r sper spek t iv : 2 5 pr ocent • P r opor t ion mel l an ak t ier och sk u l d er : 55 – 10 0 pr ocent . CP P I B : s st r at eg isk a inv est er ing spor t f ö l j sk a h a samma r isk som r ef er enspor t f ö l j en ( v ar a ” riskekv iv alent ”). D en st r at eg isk a inv est er ing spor t f ö l j en h ar en f emå r sh or isont och syf t ar t il l at t d iv er sif ier a inneh av et j ä mf ö r t med r ef er enspor t f ö l j en f ö r at t u ppnå h ö g r e av k ast ning med samma r isk . Må l por t f ö l j en av g ö r sl u t l ig en inv est er ing spor t f ö l j ens ar b et e f ö r å r et f ö r at t i l ä ng d en k u nna u ppnå d en st r at eg isk a por t f ö l j ens r esu l t at .

112 Cond ensed I nt er im Consol id at ed F inancial S t at ement s of Canad a P ension P l an I nv est ment B oar d 2 0 2 0 .

McKinsey Company 10 9

Bilaga 9

I n put o c h v a l a v s c e n a r i e r

I ng å end e ant ag and en i CP P I B : s A L M- mod el l b est å r av : • Av k astning ; ex empel v is r isk f r i r ä nt a, ak t ier isk pr emie och ak t iv av k ast ning . • E k onomi ; ex empel v is inf l at ion och l ö neö k ning . • D emografi ; ex empel v is nat iv it et och f ö r v ä nt ad l iv sl ä ng d . CP P I B u nd er sö k er ol ik a scenar ier , pessimist isk t , neu t r al t och opt imist isk t , och simu l er ar cir k a f yr ah u nd r a scenar ier med cir k a t iot u sen u t f al l v ar d er a ö v er en 8 0 - å r sh or isont . Må l et ä r at t sä k er st ä l l a r ef er enspor t f ö l j ens r ob u st h et . 113

Output f r å n A L M

CP P I B : s ar b et e med A L M- anal ysen r esu l t er ar i en r ef er enspor t f ö l j som f ond en sed an ar b et ar st r at eg isk t f ö r at t ö v er t r ä f f a.

5.2.3 S ammanfattning j ä mförelse AP- fonderna

S ammanf at t ning sv is så ä r CP P I B myck et l ik a A P - f ond er na i sit t u ppd r ag , ar b et e med r isk och A L Manal ys men k ommu nicer ar sin må l sä t t ning på annor l u nd a sä t t . CP P I B k ommu nicer ar en r isk apt it och en j ä mf ö r el sepor t f ö l j at t sl å d ä r A P - f ond er na k ommu nicer ar et t f ast av k ast ning små l .

113 CP P I B . 2 0 12 . S eminar on D emog r aph ic, E conomic and I nv est ment P er spect iv es f or Canad a

McKinsey Company 110

Bilaga 9

5.3 F u tu re F u nd

5.3 .1 Uppdrag och mål

U ppd r a g

A u st r al iens st at l ig a inv est er ing sf ond , F uture F und , inv est er ar t il l f ö r må n f ö r f r amt id a g ener at ioner au st r al iensar e. F ond en et ab l er ad es 2 0 0 6 114 f ö r at t st ä r k a l and et s l å ng sik t ig a f inansiel l a st ä l l ning och f ö r v al t ar id ag sex of f ent l ig a f ond er , v ar av u nd er f ond en F u t u r e F u nd ( d et v il l sä g a med samma namn) , f ok u ser ar på f r amt id a u t b et al ning ar av pensioner v id b eh ov . S yf t et med d e ö v r ig a f em mind r e f ond er na ä r at t sä k r a f inansier ing f ö r sit t r espek t iv e omr å d e ( ex empel v is nat u r k at ast r of er och med icinsk f or sk ning ) , men d essa k ommer int e b esk r iv as nä r mar e d å d e int e h ar k oppl ing t il l pensioner . U nd er f ond en F uture F und, inr ik t ad mot pensioner , st å r f ö r en maj or it et av t il l g å ng ar na inom F u t u r e F u nd . ( st r ax ö v er 2 0 0 A u st r al iensisk a mil j ar d er ) .

F u t u r e F u nd s r ol l ä r at t g ener er a h ö g , r isk j u st er ad av k ast ning på l å ng sik t . L å ng sik t ä r int e d ef inier ad , men f ond en j ä mf ö r sig mot et t å r l ig t och 10 - å r ig t ind ex . F ond en v er k ar ob er oend e av r eg er ing en och sk r ä d d ar syr f ö r v al t ning en av v ar j e f ond t il l d ess u nik a inv est er ing smand at .

F u t u r e F u nd h ar sit t syf t e f ast st ä l l t i l ag : at t st ä r k a f ö r må g an at t mö t a of inansier ad e pensionssk u l d er .

E nl ig t l ag en ä r d et f inansminist er n som ansv ar ar f ö r at t g e f ond en d ir ek t iv om av k ast ning små l : ” D e ansv ar ig a minist r ar na k an g e st yr el sen sk r if t l ig a anv isning ar om h u r d ess inv est er ing sf u nk t ioner sk a u t f ö r as och må st e g e minst en så d an anv isning . ”

M å l s ä ttn i n g

I nv est er ing smand at et : F ond ens inv est er ing smand at ä r at t u ppnå en g enomsnit t l ig å r l ig av k ast ning på minst k onsu ment pr isind ex + 4 – 5 pr ocent per å r på l å ng sik t , med en accept ab el och int e ö v er d r iv en r isk niv å .

Fonden har även en ”Target Asset Level”, en nivå under v il k en ansv ar ig a minist r ar enb ar t f å r t il l f ö r a k apit al t il l f ond en och ö v er v il k en ansv ar ig a minist r ar k an d eb it er a f r å n f ond en f ö r at t b et al a u t t il l pensioner el l er f inansier a ad minist r at iv a av g if t er associer ad e med f ond en.

5.3 .2 Process och metod för måldefiniering

F r e k v e n s

D et f ö r ek ommer ing en l ag st ad g ad el l er av f ond en b est ä md f r ek v ens el l er met od f ö r ö v er syn av må l ak ast ning u t ö v er at t d e sk a syf t a t il l at t max imer a av k ast ning på l å ng sik t , i enl ig h et med int er nat ionel l b ä st a pr ax is f ö r inst it u t ionel l a inv est er ing ar .

P r o c e s s m å l s ä ttn i n g

E nl ig t l ag ä r f inansminist er n och ch ef f ö r f inansd epar t ement et ansv ar ig a f ö r at t g e F u t u r e F u nd d ir ek t iv om f ond ens av k ast ning sk r av . F ond en anpassar r isk niv å ef t er r å d and e f ö r u t sä t t ning ar f ö r at t k u nna u ppnå av k ast ning små l et .

I n put o c h v a l a v s c e n a r i e r

Må l av k ast ning en b aser as f r ä mst på f ö r v ä nt ning ar na på f r amt id a sk u l d er som f ond en k an k omma at t b eh ö v a t ä ck a.

114 F ond en et ab l er ad es med ca 6 0 mil j ar d er A U D f r å n st at l ig a ö v er sk ot t samt ak t ier och int ä k t er f r å n pr iv at iser ing en av T el st r a, et t au st r al iensisk t t el ek ommu nik at ionsf ö r et ag .

McKinsey Company 111

Bilaga 9

F ond en f ok u ser ar i sit t ar b et e med at t ö v er sä t t a av k ast ning små l et , på l å ng sik t ig a ek onomisk a, social a, f inansiel l a, pol it isk a, g eopol it isk a och penning - och f inanspol it isk a t r end er . D e anal yser ar och st r esst est ar r eg el b u nd et en r ad mö j l ig a f r amt id sscenar ier ö v er f l er a t id sh or isont er f ö r at t b ä t t r e f ö r st å h u r por t f ö l j en k an b et e sig om f ö r u t sä t t ning ar f ö r ä nd r as och id ent if ier a sä t t at t f ö r b ä t t r a mot st å nd sk r af t en h os por t f ö l j er na.

R isk b u d g et ar ö v er v ä g s och sä t t s ö v er f l er a d imensioner ink l u siv e mar k nad sr isk , k or t sik t ig l ik v id it et sr isk och por t f ö l j ens f l ex ib il it et ( h u r snab b t och enk el t por t f ö l j en k an ä nd r as) .

5.3 .3 F örä ndringar i målen

S ed an f ond ens et ab l er ad es h ar av k ast ning små l et j u st er at s en g å ng . D et t a g j or d es 2 0 17 d å må l et sä nk t es f r å n 4 , 5 – 5, 5 pr ocent t il l 4 – 5 pr ocent per å r på l å ng sik t av F inansminist er n, men på init iat iv av f ond en. A nl ed ning en v ar f ö r ä nd r ad e v il l k or på d en g l ob al a inv est er ing smar k nad en.

5.3 .4 S ammanfattning j ä mförelse AP- fonderna

S ammanf at t ning sv is så sk il j er sig F u t u r e F u nd f r å n d e sv ensk a A P - f ond er na i at t F u t u r e F u nd h ar et t av u ppd r ag sg iv ar en b esl u t at av k ast ning små l . L ik t A P - f ond er na så h ar u ppd r ag sg iv ar en nyl ig en sä nk t av k ast ning små l et f ö r F u t u r e F u nd på g r u nd av sä nk t f ö r v ä nt an på av k ast ning .

McKinsey Company 112

Bilaga 9

5.4 APG – Algemene Pensioen Groep

5.4.1 Uppdrag och mål

U ppd r a g

APG (” Algemene Pensioen Groep ”) i Nederländerna fungerar som fondförvaltare för ett flertal f ond er , privata och offentliga, bland annat offentliga ABP (” Algemeen Burgerlijk Pensioenfonds ”) som förvaltar pensioner f ö r st at l ig t anst ä l l d a. A P G f ö r sä k r ar t ot al t 4 , 7 mil j oner mä nnisk or och ä r en t j ä nst epensionsf ond som st ar t ad es som et t d ot t er b ol ag t il l A B P , men b l ev f r ist å end e 2 0 0 8 . A P G : s u ppd r ag ä r at t g ener er a h ö g st a mö j l ig a av k ast ning f ö r v ar j e f ond inom r espek t iv e f ond s r isk pr of il , v il k en i sin t u r b esl u t as av d e r espek t iv e f ond er nas st yr el ser .

I N ed er l ä nd er na ä r pensionsf ond er na r eg l er ad e av f ö r sä k r ing st il l synsmynd ig h et en som k r ä v er en A L Manal ys f ö r at t f ond er na sk a anses på l it l ig a och k u nna inv est er a i ak t ier . 115

M å l s ä ttn i n g

D e ing å end e f ond er na i A P G h ar ol ik a av k ast ning små l . A B P : s må l sä t t ning ä r h ö g st a mö j l ig a av k ast ning t il l g od t ag b ar r isk niv å .

5.4.2 Process och metod för måldefiniering

F r e k v e n s

A P G g enomf ö r en A L M- anal ys som l ig g er t il l g r u nd f ö r A B P : s må l sä t t ning v ar t t r ed j e å r 116 .

P r o c e s s A L M

P or t f ö l j al l ok er ing inom A P G t as b aser at på en k omb inat ion av k v ant it at iv a, d at ad r iv na anal yt isk a mod el l er ( d ä r ex empel v is A L M ing å r ) , samt manu el l a b ed ö mning ar ö v er en 15- å r ig h or isont .

A P G : s A L M- anal ys ä r omf at t and e och t ar h ä nsyn t il l f ond ens må l av k ast ning , r isk apt it , f ond ens t ot al a k apit al och pensionså t ag and en. P or t f ö l j en j ä mf ö r s sed an mot et t b ench mar k som r epr esent er ar g enomsnit t sav k ast ning f r å n mar k nad en ( mar k nad sind ex ) . D et t a ind ex k an b r yt as ned i ol ik a g eog r af ier och inv est er ing sk l asser f ö r mer d et al j er ad j ä mf ö r el se. 117

D e v ik t ig ast e ind ik at or er na f r å n A P G : s A L M- anal ys ä r d et f ö r v ä nt ad e b eh ov et av pensionsu t b et al ning ar , al l t så g apanal ysen ö v er f r amt id a sk u l d och t il l g å ng ar l ik t A P - f ond er na, och d et r esu l t er and e b al anst al et som h j ä l per t il l at t b ed ö ma r isk niv å n i por t f ö l j en ( r isk f ö r u nd er f inansier ing ) . D et f ö r v ä nt ad e b eh ov et av pensionsu t b et al ning ar ä r en ind ik at or på om må l et ä r r eal ist isk t .

U t ö v er d et t a g ö r s Kä nsl ig h et sanal yser g ö r s f ö r at t t a h ä nsyn t il l osä k er h et en k r ing l å ng sik t ig av k ast ning . A n a l y s m o d e l l

H u v u d sak l ig en h ant er ar A P G sina anal yser int er nt , men anl it ar ex t er na ex per t er f ö r specif ik a g eog r af ier el l er omr å d en.

I n put o c h v a l a v s c e n a r i e r

A P G ink l u d er ar ak t ier ind el at i su b - g eog r af ier men ä v en v al u t aex poner ing f ö r v al u t asä k r ing mot int er nat ionel l ak t ieex poner ing i sin A L M- anal ys 118 . I sit t ar b et e med ex empel v is A P B anv ä nd er d e sig ä v en alltmer av avancerad analys såsom ” deep analytics ” och AI. F ö r u t om at t u nd er sö k a d en mest

115 R . Kl eynen. ( 19 9 7 ) . A sset L iab il it y Manag ement f or P ension F u nd s. A case st u d y. 116 A B P . ( 2 0 16 ) . S t at ement on t h e inv est ment pr incipl es. 117 I P E R eal A sset s ( 2 0 13 ) . A measu r e of t h e mar k et . 118 S R aj k u mar , M. C. D or f man. ( 2 0 11) . G ov er nance and I nv est ment of P u b l ic P ension A sset s: P r act it ioner s' P er spect iv es.

McKinsey Company 113

Bilaga 9

sannol ik a ek onomisk a mil j ö n, st u d er ar A P G i sin A L M- anal ys ä v en scenar ier u nd er og ynnsamma omst ä nd ig h et er som u ppst å r f r å n f ak t or er som ex empel v is l å g a g enomsnit t l ig a ak t iepr emier , h ö g med el inf l at ion el l er l å g a med el r ä nt or 2 2 .

Output

P or t f ö l j med st r at eg isk t il l g å ng sf ö r d el ning ink l u siv e ak t ier , ob l ig at ioner och v al u t aex poner ing . 5. 4 . 3 S ammanf at t ning j ä mf ö r el se A P - f ond er na S ammanf at t ning sv is så f inns l ik h et er mel l an A P G och A P - f ond er na i d er as u ppd r ag och ar b et e med A L M- anal ys. D ä r emot så sk il j er d e sig i at t av k ast ning små l en f ö r A P G sä t t s av d e f ond er d e f ö r v al t ar , ib l and i samar b et e med A P G med an A P - f ond er na sä t t er sina må l sj ä l v a. A P G ar b et ar int e h el l er med ab sol u t a av k ast ning små l u t an med at t ö v er t r ä f f a j ä mf ö r el sepor t f ö l j er f ö r d e f ond er d e f ö r v al t ar .

McKinsey Company 114

Bilaga 9 McKinsey Company 115

Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden, Hallengren, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Danielsson, Karkiainen Föredragande: statsrådet Elger

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021