Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021

Regeringens skrivelse 2021/22:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2021

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2022

Magdalena Andersson

Max Elger

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2021. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2021 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Av skrivelsen framgår bl.a. följande. • Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) har bidragit

positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomst-

pensionssystemet. Buffertfonderna hade under 2021 en historiskt hög

avkastning. Det samlade resultatet för buffertfonderna uppgick till

338 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning

på 20,2 procent. Den genomsnittliga avkastningen har varit 7,1 procent

per år sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Vid

utgången av 2021 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till

2 004 miljarder kronor. • Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastnings-

målet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att buffert-

fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. • Första–Fjärde AP-fonderna har även uppfyllt rollen som buffert genom

att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomst-

pensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap

som behövs för uppgiften. Under 2021 var nettoflödet mellan

Första–Fjärde AP-fonderna och inkomstpensionssystemet efter

administrationskostnader 31 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder

mindre än föregående år.

Buffertfondernas redovisade avkastning och totala fondkapital

Procent och miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021 2001 –2021

pensionssystemet

Totalt fondkapital 1 412 1 383 1 596 1 696 2 004

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Not 2: Årsgenomsnitt, geometriskt medelvärde. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

• Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 624 miljo-

ner kronor under 2021. Det var 11 miljoner kronor lägre än föregående

år och motsvarar en minskning på 0,7 procent. I förhållande till det

totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,099 till 0,088 procent jämfört med föregående år.

• Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt det lagstadgade målet om att

förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Även Sjätte och Sjunde

AP-fonderna har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor och infriat regeringens förväntningar på fonderna, även om de inte omfattas av reglerna om föredömlig förvaltning.

• Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet

AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2021 uppgick avkast-

ningen för AP7 Såfa till 31,5 procent, vilket kan jämföras med

27,1 procent för premiepensionsindex som är den genomsnittliga

avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 8,2 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna i premiepensionssystemet uppgår till 5,8 procent.

1¶Inledning och innehållsöversikt

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i det följande benämnd lagen om allmänna pensionsfonder, förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte APfondernas (buffertfondernas) betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde och Sjätte APfondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och i avsnitt 5 redogörs för Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor som process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från PricewaterhouseCoopers AB.

I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2021. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller utöver en grundläggande granskning även en särskild analys av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas avkastningsmål.

2¶AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna ålderspensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande.

Den allmänna ålderspensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, Skr. 2021/22:130 inkomstpension och premiepension. Därtill finns det sedan 2021 ett inkomstpensionstillägg. Det är ett tillägg till inkomstpensionen som finansieras via statens budget. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

Garantipension Inkomstpension Premiepension

Inkomst- Första–Fjärde AP- Sjunde AP-fonden pensionstillägg fonderna (samt Privata fondbolag Sjätte AP-fonden)

16 % 2,5 %

Statens budget Ålderspensionsavgift (18,5 %)

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procentenheter sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter till premiepensionen. Utöver lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår), studier och plikttjänst. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en

1 Dessa partier bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverenskommelsen. Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten. 2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från 2018 är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts. 5

avkastning som beräknas med utgångspunkt i inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer genom det s.k. balanstalet.

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, detta brukar kallas för att systemet är ofonderat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden förvaltar också en del av buffertkapitalet. Till skillnad från Första–Fjärde APfonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

2.1¶Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna som är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen om allmänna pensionsfonder, vilken även reglerar Sjunde AP-fonden.

Enligt lagen är Första–Fjärde AP-fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomiskpolitiska mål. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende.

Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten, vilket innebär att den inte

4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och 6 buffertfondens värde.

har betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer Skr. 2021/22:130 sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i sjätte fondstyrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med 1990talets pensionsreform. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, utan de tidigare gällande reglerna avseende sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. År 2007 fick Sjätte AP-fonden möjlighet att göra investeringar utomlands. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonderna ska generera en avkastning som minimerar risken för att den s.k. automatiska balanseringen aktiveras, vilket har samband med hur demografiska och ekonomiska faktorer påverkar utvecklingen av avgiftstillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Balanstalet beräknas genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanseringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas balanstalet. Vid slutet av 2021 uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 11 192 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 9 188 miljarder kronor och buffertfonderna för 2 004 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 991 miljarder kronor (se tabell 2.1 nedan).

Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan

det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i beräkningen av balanstalet. Balanstalet för 2023, som baseras på 2021 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,1202, vilket är det högsta balanstalet någonsin. Att balanstalet överstiger 1,0000 beror på att både avgiftstillgången och fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2022 är sedan tidigare fastställt till 1,0824. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanstalets effekt på indexeringen under en balanseringsperiod, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen. I tabell 2.1 redovisas 2021 års och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder

Miljarder kronor

Beräkningsår 2021 2020 2019 2018 2017 2016 20151 20142 2013

Balanseringsår 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015

Buffertfonderna, 1 067 963 medelvärde1 Buffertfonderna 2 004 1 696 1 596 1 383 1 412 1 321 1 230 1 185 1 058 Avgiftstillgång 9 188 8 893 8 616 8 244 7 984 7 737 7 457 7 380 7 123

Summa 11 192 10 589 10 213 9 627 9 396 9 058 8 688 8 565 8 180 tillgångar

Pensionsskuld 9 991 9 783 9 454 9 165 9 080 8 714 8 517 8 141 8 053

Över-/underskott 1 201 806 758 463 315 344 171 423 127

Balanstal 1,1202 1,0824 1,0802 1,0505 1,0347 1,0395 1,0201 1,0375 1,0040

Dämpat 1,0401 1,0275 1,0267 1,0168 1,0116 1,0132 1,0067 balanstal Not 1: Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna. Not 2: Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2021, s. 94.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

2.2¶Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv välja hur de intjänade premiepensionsrätterna ska placeras. Det fanns vid slutet av 2021 ca 470 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg. Eftersom tillgångarna i premiepensionssystemet är fullt

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i propositionen En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomst- 8 pensionerna (prop. 2014/15:125).

fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i Skr. 2021/22:130 fondandelarnas värden.

Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar.

Pensionsgruppen har kommit överens om att genomföra en rad förändringar av premiepensionssystemet.

I ett första steg att göra fondtorget tryggare för sparare gäller sedan den 1 november 2018 hårdare krav på fondförvaltare för att få erbjuda fonder på fondtorget, bl.a. krav på att en fond minst har ett visst förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet och en viss verksamhetshistorik.

I ett andra steg har regeringen beslutat propositionen Ett bättre premiepensionssystem (prop. 2021/22:179) som innehåller förslag till ytterligare förändringar av premiepensionen. I propositionen föreslås ett mål för premiepensionssystemet samt en pålitlig och säker valmiljö som ska vägleda pensionssparare i att utifrån kunskap och intresse göra egna val av fonder. I propositionen föreslås också ett regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepensionen. Fondtorget ska erbjuda pensionsspararna en valfrihet i fråga om hur deras fondmedel ska placeras. Därutöver föreslås en lag som reglerar en ny myndighet som ska ha i uppgift att upphandla fonderna och i övrigt förvalta fondtorget. Den nya myndigheten föreslås heta Fondtorgsnämnden.

Därutöver har en sakkunnig haft i uppdrag att göra en översyn av förvalsalternativet inom premiepensionen. I uppdraget ingick att analysera och föreslå ett mål och en rimlig riskprofil för förvalsalternativet och hur pensionsspararna ska kunna justera risken i förvalsalternativet uppåt eller nedåt. Uppdraget redovisades den 1 juni 2019. Förslaget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Promemorian Förvalsalternativet inom premiepensionen (Fi2020/00584) och remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se).

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet och förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde APfonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden erbjuder även tre fondportföljer för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande.

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder. Målet för fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2021 omfattade premiepensionssystemet närmare 8 miljoner individer, varav ca 6,2 miljoner pensionssparare och ca 1,8 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2021 uppgick till 2 124 miljarder kronor (1 632 miljarder kronor 2020), varav 2 061 miljarder kronor (1 578,7 miljarder kronor 2020) i fondförsäkring och 64 miljarder kronor (53 miljarder kronor 2020) i traditionell försäkring. Den kraftiga ökningen av tillgångar beror i huvudsak på aktiefondernas positiva värdeutveckling under året. Värdeutvecklingen i fondrörelsen för 2021 uppgick till 457,5 miljarder kronor (184,1 miljarder kronor 2020), vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 29,1 procent (6,4 procent 2020) mätt som tidsviktad årsavkastning . En stor del av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier. Värdeutvecklingen i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 6,6 procent (5,6 procent 2020) mätt som tidsviktad avkastning.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Av pensionsspararna har ca 62,3 procent sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 44,4 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2021 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 966,9 miljarder kronor, varav 879,0 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 87,8 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2021 hade den genomsnittliga Såfa-spararen en avkastning på 31,5 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 27,1 procent. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 16,0 procent jämfört med 13,9 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror till stor del på att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten, vilket innebär att andelen i AP7 Räntefond därmed också är liten (se avsnitt 6.6). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen i AP7 Räntefond öka.

I slutet av 2021 förvaltade Sjunde AP-fonden 46,9 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.2. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2011. Ökningen beror dels på att sparare bytt till Sjunde AP-fonden i samband med likvidering eller stängning av fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg, dels på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter.

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på 10 perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

premiepensionssystemet

Procent

100%

25 25,2 28,1

31,1 31,1 32,8

80% 36,7 37,8

42,2 41,5 42,6

1,7 1,9 2,1 2,3 2,6 2,9 60% 3,1 3,7 3,9 4,3 4,3

40%

73,3 72,9 69,8

66,6 66,2 64,3

61,2 58,4

53,9 54,2 53,1

20%

0%

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Övriga fonder AP7 Räntefond AP7 Aktiefond Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2021.

3¶Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller: • att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensionssystemet och • att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1¶Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-

fonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader.

Figur 3.1 Nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna

Miljarder kronor, utfall 2001–2021, prognos 2022–2025

20

11

9

10

7 7 6 6

3 3

0

-10 -6

-20 -16 -17 -16

-21 -21 -20

-22

-24 -23

-30 -27

-28 -28 -27

-30 -31

-33

-40

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Källa: Pensionsmyndigheten.

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 50,7 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2021 användes sammanlagt 302,4 miljarder kronor från APfonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrationskostnader. För hela perioden 2001‒2021 har nettoutflödet från APfonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 251,7 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att den stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna under överskådlig framtid. Under 2022 beräknas överföringen uppgå till 22,2 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 1 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2022–2025 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 89 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

3.2¶Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande

system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 7,1 procent per år. Detta har bidragit till att buffertkapitalets andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet har ökat från ca 10 procent 2001 till ca 18 procent 2021. Ökningen har bidragit till att tillgångarna överstigit skulderna under samtliga år förutom 2008, 2009 och 2012.

Skälen för regeringens bedömning

Resultatuppföljning

Under 2021 uppgick det samlade resultatet för buffertfonderna till 338 miljarder kronor efter kostnader. En hög andel aktier bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2021, och har även bidragit positivt till resultatet på lång sikt. Även andelen alternativa investeringar bidrog positivt till buffertfondernas resultat under 2021. Vid utgången av 2021 uppgick det ackumulerade resultatet till 1 658 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001.

Åren efter finanskrisen 2008 står för ca 95 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till en långvarig börsuppgång.

På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor redovisas i figur 3.2.

Figur 3.2 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader

Miljarder kronor

400

338

300

240

200

135 147

128 132

113 118 121

101

82 83

100 80 63 65

36

0

-2

-27 -17

-100

-85

-200

-194

-300

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

uttryckt i procent. Avkastningen (resultatet) för 2021 var historiskt hög och uppgick till 20,2 procent, vilket är betydligt högre än den genomsnittliga årliga avkastningen om 7,1 procent sedan start 2001. Det enskilda året med högst avkastning dessförinnan var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Årets resultat är framför allt drivet av en stark aktiemarknad där t.ex. svenska börsen steg med ca 40 procent och globala aktier steg med ca 35 procent. Resultatet 2009 speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finanskrisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Figur 3.3 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader

Procent

25%

19,4% 20,2%

20% 17,5% 17,4%

16,4%

15% 13,5%14,1%

11,0% 11,6%

10,7% 10,3%

9,7%9,2% 8,5%

10%

5,5%

4,3%

5%

0%

-0,2%

-5% -2,0%

-4,9%

-10%

-15%

-15,0%

-20%

-25% -21,6%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

Buffertkapitalets utveckling Vid 2021 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till

2 004 miljarder kronor, vilket var 308 miljarder kronor högre än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 439 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomstpensionssystemet varit 251,7 miljarder kronor.

inkomstpensionssystemet

Miljarder kronor

16000

14000

12000 1

10000

8000

6000

4000

2000

0 0,5

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Avgiftstillgångar Bufferfonderna Skulder Balanstal (höger axel)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (82,1 procent vid utgången av 2021). Som framgår av figuren har buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2011.

Vid 2021 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 17,9 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet. Detta är en ökning med ca 8 procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

3.3¶Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med

ett urval av utländska pensionsfonder. Skillnader mellan de olika

fonderna medför att jämförelser bör göras med viss försiktighet.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.5 visar McKinseys jämförelse att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är i linje med

utländska pensionsfonder under den senaste tioårsperioden (8,7 procent jämfört med 8,8 procent). Under den senaste femårsperioden har buffertfondernas avkastning varit något lägre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (8,7 procent jämfört med i genomsnitt 9,2 procent). Under 2021 har buffertfondernas avkastning däremot varit betydligt högre i jämförelse med de utländska pensionsfonderna (19,9 procent jämfört med i genomsnitt 14,5 procent för 2021).

Figur 3.5 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder 2021

Procent

25%

21,3%

19,9%

20%

15,6%

14,5% 14,6%

15%

11,8%

11,8%

10,1% 10,4% 10,4% 10,3%

9,7% 8,9% 9,5%

10% 8,7% 8,7% 8,5%

7,1% 7,8%

6,6%

5,4%

5%

0%

1år 5år 10år Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.6 nedan redovisas buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med utländska pensionsfonder. De utländska pensionsfonderna har i likhet med buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar, minskat andelen räntor och skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna till både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till alternativa marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna.

7 Avkastningen för buffertfonderna är den totala portföljutvecklingen under perioden, och skiljer sig därför från den portföljviktade genomsnittsavkastningen (’nettoavkastning’) om 20,2 procent år 2021. Detta för att beräkningsmetodiken så nära som möjligt ska överens- 16 stämma med de utländska fonderna.

utländska pensionsfonder 2021

Procent

100% 0,0% 2,6% 5,0% 3,3% 0,0% 1,7%

18,9%

25,0% 19,0%

25,4% 31,1%

80% 33,8%

44,4%

31,5%

60% 26,0% 26,8%

39,0%

36,5%

40% 22,7%

72,0%

49,0% 49,2% 49,6%

20%

30,2% 29,6% 28,0%

0%

Aktier Räntor Alternativa tillgångar Övrigt

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna)

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.6 ovan framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. I sammanhanget bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

3.4¶Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång vid en negativ utveckling på aktiemarknaden.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet

gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att fonderna allokerar sina tillgångar olika. Första–Fjärde AP-fonderna skiljer sig mest åt när det gäller andelen alternativa investeringar (se figur 3.7), där Fjärde AP-fonden har lägst andel (19 procent) och Andra AP-fonden har högst andel (30 procent). Andelen svenska aktier, utländska aktier och räntebärande tillgångar skiljer sig som mest mellan 9 och 5 procentenheter för aktier respektive ränteprodukter mellan fonderna, och andelen aktier i tillväxtmarknader skiljer sig som mest 6 procentenheter mellan fonderna. Den totala andelen aktier i portföljerna varierar mellan 42 procent (Andra AP-fonden) och 55 procent (Fjärde AP-fonden). Första, Andra och Tredje AP-fonderna har efter aktier störst innehav i alternativa investeringar, medan Fjärde AP-fonden har större innehav i räntebärande tillgångar än i 17

i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar.

Figur 3.7 Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering 2021

Procent av fondernas faktiska portföljer, 31 december 2021

100%

19%

25%

30% 29%

80%

26%

23%

60% 25%

28%

6%

7%

4%

40%

10%

0%

Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden

Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader

Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar Anm.: Ändring av vissa kategorier för ökad jämförbarhet. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I figur 3.8 nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Andelarna var relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel globala aktier. Andelen svenska aktier som uppgår till 14 procent är dock större än dess vikt på den globala aktiemarknaden, där svenska aktier uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt

100%

80%

60%

40%

20%

0%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntor Alt. tillgångar Övrigt Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från–Första-Fjärde AP-fonderna).

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investerings-

horisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer

komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapital (private equity) och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

I skrivelsen används begreppet alternativa tillgångar synonymt med alternativa investeringar.

3.5¶Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar efter finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Omkring 40–55 procent av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Den höga andelen aktier bidrog till buffertfondernas höga avkastning 2020 och 2021 och har även bidragit positivt till fondernas avkastning sedan starten 2001. Under 2021 var avkastningen på svenska aktier 40,3 procent. På globala aktier och aktier i tillväxtmarknaden var avkastningen 35,8 respektive 11,3 procent mätt i svenska kronor. Under perioden 2001–2021 var den

genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 9,2 procent, globala aktier 6,8 procent och aktier i tillväxtmarknader 9,0 procent (se figur 3.9).

De fallande marknadsräntorna sedan början av 2000-talet har också haft en positiv inverkan på AP-fondernas långsiktiga resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa investeringar.

Cirka en fjärdedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapital m.m.). Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida tillgångar. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.8 redovisas Första– Fjärde AP-fondernas allokering och i figur 3.9 utvecklingen på de underliggande marknaderna.

Figur 3.9 Utvecklingen på de underliggande marknaderna

Index 100=2001

800 700 600 500 400 300 200 100

0

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021

Svenska Amerikanska statsobligationer

statsobligationer

Tillväxtmarknadsaktier Svenska aktier

Globala aktier

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream).

4¶Buffertfondernas samlade kostnader

Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader har minskat under 2021 i både absoluta tal och som andel av fondkapitalet. För APfonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 624 miljoner kronor under 2021. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 11 miljoner kronor eller 0,7 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som har minskat, medan de interna förvaltningskostnaderna ökat något från 1 018 till 1 055 miljoner kronor. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,099 till 0,088 procent.

Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i amerikanska dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent under året. Under perioden 2016–2021 har kostnaderna minskat med i genomsnitt 6,5 procent per år medan det sammanlagda buffertkapitalet har ökat med ca 44 procent totalt.

Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. APfonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förvaltar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens

8 Kostnader för revision och den externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder och 1 kap. 2 § lagen om Sjätte AP-fonden). 21

buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Interna förvaltningskostnader 922 946 1 017 1 018 1 055

1

Kostnadsandel av buffertkapital, procent 0,129 0,123 0,118 0,099 0,088

Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 1 362 1 393 1 490 1 646 1 842 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Under 2021 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 624 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en minskning med 11 miljoner kronor eller 0,7 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet fortsatte att minska, från 0,099 procent till 0,088 procent. Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 80 procent internt vid 2021 års slut, jämfört med ca 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i 22 AP-fondernas årsredovisningar.

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltas internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

Antal (vänster axel), andel (höger axel)

350 100%

293 295

300 275 279

80%

60%

40% 41% 41%

150 37% 37%

40%

20%

0 0%

2017 2018 2019 2020 2021

Antal anställda Andelen kvinnor

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Vid 2021 års slut var 295 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en ökning med 2 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor är oförändrat på 41 procent. Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Under 2021 betalades 17,7 miljoner kronor ut i rörlig ersättning, vilket är något högre jämfört med 2020 års rörliga ersättningar (se tabell 4.3).

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och administration av ställda säkerheter, vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2017–2021 trots att buffertkapitalet har ökat. De lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

2017 2018 2019 2020 2021

Externa förvaltningskostnader mnkr 832 768 739 617 569 Förändring jfr föregående år, procent -3,3 -7,7 -3,8 -16,5 -7,8 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 1 362 1 393 1 490 1 646 1842 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkningar redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas

prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem Skr. 2021/22:130 åren.

Tabell 4.5 Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Miljoner kronor

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förutbestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster). I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130) ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband med att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2021 var de erlagda arvodena 451 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda) Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Anm.: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen. Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter 25

och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med 2020 har netto erlagda och återbetalda arvoden minskat från 512 till 451 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. APfonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 har Andra och Tredje APfonderna anslutit sig till det icke-vinstdrivande ADS-initiativet (Adopting Data Standards) som är en sammanslutning vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

5¶Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas totala koldioxidutsläpp har fortsatt att minska under 2021. Den portföljviktade koldioxidintensiteten har också minskat i tre av fyra fonder. Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fondernas koldioxidavtryck fortsätter att minska och uppmuntrar fonderna att fortsätta sitt arbete i den pågående klimatomställningen.

Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn av rådets uppdrag och strategi som har inletts. Regeringen avser att följa upp arbetet i kommande års utvärderingar.

Första–Fjärde AP-fonderna har i stor utsträckning nått sina hållbarhetsmål under 2021, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på det gemensamma utvecklingsarbete som Första–Fjärde AP-fonderna har genomfört när det gäller resultatrapportering inom hållbarhetsområdet. Fonderna bör dock se över om det finns ytterligare möjligheter att förtydliga rapporteringen.

Skälen för regeringens bedömning: Att beakta miljöaspekter, sociala

aspekter och bolagsstyrningsaspekter (ESG-frågor) är en viktig del av en modern förvaltningsstrategi i syfte att uppnå en långsiktigt hög avkastning och god riskhantering. AP-fonderna bör, som statliga myndigheter och förvaltare av statliga pensionsmedel, arbeta aktivt med att integrera olika hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Detta är av stor betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet.

Sedan den 1 januari 2019 har Första–Fjärde AP-fonderna ett lagstadgat mål för placeringsverksamheten som innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt

ägande (4 kap. 1 a § lagen om allmänna pensionsfonder). Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Målet om föredömlig förvaltning innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska integrera ESG-frågor i sin förvaltning. Det ankommer på fonderna att närmare precisera innebörden av målet (jfr prop. 2017/18:271 s. 23 och 27).

Första–Fjärde AP-fonderna ska samverka när det gäller målet om föredömlig förvaltning (4 kap. 2 a § lagen om allmänna pensionsfonder). Samverkan ska åtminstone omfatta att fonderna tar fram en gemensam värdegrund för förvaltningen av fondmedlen, gemensamma riktlinjer för redovisning av hur målet uppnåtts och gemensamma riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedlen inte bör placeras i.

Under 2021 har Första–Fjärde AP-fonderna fortsatt sitt hållbarhetsarbete genom att bl.a. utveckla redovisning och målsättningar. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna har under året t.ex. antagit nya policyer och strategier på hållbarhetsområdet. Detta innebär att nya eller förändrade målsättningar träder i kraft 2022. Fondernas målsättningar är i stort sett oförändrade under 2021 jämfört med föregående år. Klimat och ägarstyrning är fortsatt högt prioriterade områden, men sociala frågor inklusive mänskliga rättigheter lyfts fram alltmer. Samtliga fonder integrerar miljöoch klimatrelaterade utvärderingar i den ordinarie investeringsverksamheten.

I tabell 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden för hållbarhetsarbetet samt antal mål och förändringar avseende målen under 2021. Fokusområdena avser tematiska områden inom hållbarhet som identifierats som särskilt viktiga. Verksamheten som sker inom dessa områden varierar något mellan fonderna, men gemensamt är utvecklingsarbeten eller fördjupningsprojekt som syftar till kunskapsutveckling samt att stärka respektive fonds övergripande hållbarhetsarbete.

Tabell 5.1 Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden, antal mål och förändrade målsättningar inom hållbarhetsområdet 2021

AP-fond Fokusområden Antal mål Förändrade målsättningar

Första AP-fonden Klimat, ägarstyrning och 8 Inga nya mål

resurseffektivitet Andra AP-fonden Klimat, ägarstyrning, 26 Sex nya eller förändrade

mångfald och mänskliga mål avseende mänskliga rättigheter rättigheter, biologisk mångfald och redovisning av hållbarhetseffekter

Tredje AP-fonden Klimat och miljö, 5 Ny hållbarhetspolicy

ägarstyrningsfrågor och med långsiktiga mål

socialt ansvar kopplade till klimat och

biologisk mångfald

beslutades Fjärde AP-fonden Klimat och miljö samt 11 Inga nya mål

ägarstyrning

Källa: McKinsey (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I n o m klim at o m rå d e t rap p o rt e rar s am t liga A P - f o n d e r ko ld io x id av t ry c k e n ligt e t t ge m e n s am t f ram t age t ram v e rk. K o ld io x id u t s lä p p m ä t s v an ligt v is i Sc o p e 1, 2 o c h 3, v ilke t ä r v e d e rt agn a b e gre p p p å m arkn ad e n . Sc o p e 1 v is ar d ire kt a u t s lä p p f rå n kä llo r s o m ko n t ro lle ras av f ö re t age t , Sc o p e 2 v is ar in d ire kt a u t s lä p p f rå n f ö rb ru kn in g av e l, f j ä rrv ä rm e o c h f j ä rrky la o c h Sc o p e 3 v is ar ö v riga in d ire kt a u t s lä p p s o m f ö re t age t o rs akar b å d e u p p s t rö m s o c h n e d s t rö m s i v ä rd e ke d j an . T o t alt ko ld io x id u t s lä p p in o m Sc o p e 1 o c h 2 re d o v is as av F ö rs t a– F j ä rd e A P - f o n d e rn a s o m s u m m an av ä gd an d e l av p o rt f ö lj b o lage n s re s p e kt iv e ko ld io x id u t s lä p p . N å gra av A P f o n d e rn a h ar b ö rj at m ä t a Sc o p e 3, m e n d e t ä r ä n n u in t e m ö j ligt at t ge e n s am lad b ild av d e s s a u t s lä p p . I f igu r 5 .1 re d o v is as F ö rs t a– F j ä rd e A P - f o n d e rn as t o t ala ko ld io x id u t s lä p p in o m Sc o p e 1 o c h 2 u n d e r å re n 2017 – 2021. D e t o t ala u t s lä p p e n h ar f o rt s at t at t m in s ka u n d e r 2021.

Figur 5.1 Redovisade CO2-utsläpp 2017–2021, Scope 1 och 2

Miljoner ton CO2e

2,4

2,4

2,2

1,2

4 1,1 1,8

1,1

1,4

3 2,6

1,7 0,9

1,6 0,8

1,4 1,1

1 1,8

1,6 1,6

0,9 0,9

2017 2018 2019 2020 2021

AP1 AP2 AP3 AP4

Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

A P - f o n d e rn a re d o v is ar ä v e n p o rt f ö lj v ikt ad ko ld io x id in t e n s it e t . D e t ä r e t t m å t t p å d e u n d e rliggan d e p o rt f ö lj b o lage n s re s p e kt iv e ko ld io x id in t e n s it e t , d v s . e t t b o lags ko ld io x id u t s lä p p i f ö rh å llan d e t ill d e s s o m s ä t t n in g, v ikt at b as e rat p å re s p e kt iv e b o lags an d e l av p o rt f ö lj e n . M å t t e t ä r v ä le t ab le rat o c h re f le kt e rar p o rt f ö lj e n s e x p o n e rin g m o t b o lag s o m ge n e re rar ko ld io x id u t s lä p p . D e n p o rt f ö lj v ikt ad e ko ld io x id in t e n s it e t e n s j ö n k f ö r F ö rs t a, A n d ra o c h F j ä rd e A P - f o n d e rn a u n d e r 2021, m e d an d e n ö kad e f ö r T re d j e A P f o n d e n ( f igu r 5 .2) .

Ton CO2e/miljoner kronor

16

13,8

14

12

9,3 9,7 9,6

10 8,7

8,2

8 7,1 6,8

6

4

1,5

2 1

0,1

0

-0,2

-2 -1,2

-1,6 -1,7

-4 -2,5

AP1 AP2 AP3 AP4

2020 Förändring p.g.a. portföljmix Förändring p.g.a. bolag i portföljen 2021

Källa: McKinsey (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

F ö rä n d rin gar i d e n p o rt f ö lj v ikt ad e ko ld io x id in t e n s it e t e n kan b e ro p å f ö rä n d rad p o rt f ö lj m ix , t .e x . ge n o m ö kad e lle r m in s kad kap it alallo ke rin g t ill v is s a b o lag. F ö rä n d rin gar kan o c ks å s ke p å gru n d av ö kad e lle r m in s kad u t s lä p p s in t e n s it e t f ö r p o rt f ö lj b o lage n . E f t e rs o m p o rt f ö lj b o lage n s ko ld io x id in t e n s it e t m ä t s i f ö rh å llan d e t ill d e ras o m s ä t t n in g kan f ö rä n d rad in t e n s it e t h ä rs t am m a f rå n s å v ä l f akt is kt ö kad e e lle r m in s kad e u t s lä p p f rå n b o lage n s v e rks am h e t s o m f ö rä n d rad o m s ä t t n in g i b o lage n . N ä r d e t gä lle r T re d j e A P - f o n d e n b e ro r ö kn in ge n av d e n p o rt f ö lj v ikt ad e ko ld io x id in t e n s it e t e n b å d e p å f ö rä n d rad p o rt f ö lj m ix o c h ö kad ko ld io x id in t e n s it e t i p o rt f ö lj b o lage n .

R e ge rin ge n s e r p o s it iv t p å at t F ö rs t a– F j ä rd e A P - f o n d e rn as ko ld io x id av t ry c k f o rt s ä t t e r at t m in s ka ö v e r t id o c h u p p m u n t rar f o n d e rn a at t f o rt s ä t t a s it t arb e t e i d e n p å gå e n d e klim at o m s t ä lln in ge n .

F ö rs t a– F j ä rd e A P - f o n d e rn a s am arb e t ar in o m A P - f o n d e rn as e t ikrå d ( E t ikrå d e t ) v ars s y f t e ä r at t u t if rå n f o n d e rn as u p p d rag o c h ge m e n s am m a v ä rd e gru n d å s t ad ko m m a f ö rb ä t t rin gar p å m ilj ö - o c h e t iko m rå d e t . E t ikrå d e t d riv e r b l.a. re akt iv a o c h p ro akt iv a b o lags d ialo ge r in o m b l.a. m ä n s kliga rä t t igh e t e r, klim at o c h m ilj ö . U n d e r 2021 ge n o m f ö rd e s t v å ge n o m ly s n in gar av F ö rs t a– F j ä rd e A P - f o n d e rn as s am t liga in n e h av i s y f t e at t id e n t if ie ra b o lag s o m kan as s o c ie ras t ill krä n kn in gar av in t e rn at io n e lla ko n v e n t io n e r. V id ge n o m ly s n in garn a id e n t if ie rad e s 112 in c id e n t e r m e d b e krä f t ad krä n kn in g e lle r ris k f ö r krä n kn in g ( s e t ab e ll 5 .2) . U n d e r 2021 p å b ö rj ad e E t ikrå d e t f e m d ialo ge r o c h av s lu t ad e t o lv d ialo ge r d ä r m å le t m e d d ialo ge n u p p n å t t s . E t ikrå d e t h ad e i s lu t e t av å re t 8 5 p å gå e n d e re akt iv a p å v e rkan s d ialo ge r. U n d e r 2021 h ar E t ikrå d e t ä v e n v arit in v o lv e rat i å t t a f ö re b y ggan d e p ro j e kt .

Tabell 5.2 Etikrådets genomlysning av Första–Fjärde AP-fondernas portföljer

2021 2020 2019

Antal bolag i AP-fondernas 3 168 2 430 3 557 portföljer (samtliga genomlysta)

Källa: Etikrådet.

Första–Fjärde AP-fonderna har påbörjat en gemensam översyn av Etikrådets uppdrag och strategi. Arbetet kommer att fortsätta under 2022. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn som har inletts. Regeringen avser att följa upp arbetet i kommande års utvärderingar.

Under 2021 genomförde Riksrevisionen en granskning av AP-fondernas hållbarhetsarbete (se Riksrevisionens rapport AP-fondernas hållbarhetsarbete – investeringar och ägarstyrning [RiR 2021:18]). Riksrevisionens övergripande slutsats är att AP-fondernas hållbarhetsarbete är ändamålsenligt i förhållande till deras uppdrag. Riksrevisionen anser dock att det finns åtgärder som AP-fonderna bör vidta för att de förvaltade fondmedlen ytterligare ska främja riksdagens mål och intentioner om en hållbar utveckling och för att stärka uppföljningen av detta. Regeringen ser positivt på Riksrevisionens rekommendationer till AP-fonderna (se skr. 2021/22:54). Med anledning av Riksrevisionens granskning har Första–Fjärde AP-fonderna under 2021 samordnat rapportering och nyckeltal avseende Etikrådets arbete med ESG-frågor. Fonderna har även utvecklat gemensamma nyckeltal för fondernas arbete med ägarstyrning.

Första–Fjärde AP-fonderna har delvis valt olika strategier för sitt hållbarhetsarbete, vilket medför att fokusområden och målinriktning varierar mellan fonderna. Detta är i linje med fondernas självständighet. Det är samtidigt svårt att få en mer samlad bild av resultatet av fondernas hållbarhetsarbete eftersom deras redovisning av arbetet också delvis skiljer sig åt. Första–Fjärde AP-fonderna har i stor utsträckning nått sina hållbarhetsmål under 2021, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på det gemensamma utvecklingsarbete som Första–Fjärde AP-fonderna har genomfört när det gäller resultatrapportering inom hållbarhetsområdet. Fonderna bör dock se över om det finns ytterligare möjligheter att förtydliga rapporteringen eftersom det bidrar till ökad öppenhet och jämförbarhet mellan fonderna.

I avsnitt 6 redovisas och utvärderas respektive fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

6¶Redovisning och utvärdering av AP-fonderna

6.1¶Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Första AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,9 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som har uppgått till 5,6 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 20,8 procent, jämfört med 9,7 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start.

Första AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft tre fokusområden – klimat, ägarstyrning och resurseffektivitet. Fokusområdena är oförändrade sedan 2020. Fonden har fastställt åtta övergripande hållbarhetsmål som också är oförändrade sedan föregående år. Målen är i stor utsträckning uppfyllda under året.

Tabell 6.1 Första AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Procent Avkastning före kostnader 9,7 -0,6 15,3 9,8 20,8 Avkastning efter kostnader 9,6 -0,7 15,1 9,7 20,8 Källa: Första AP-fondens årsredovisning.

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 80,7 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 20,8 procent (se tabell 6.1), vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 73,1 miljarder kronor för att uppgå till 465,8 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2021 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till 20,8 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav alternativa investeringar (6,4 procentenheter), globala aktier i utvecklade marknader (6,1 procentenheter) och svenska aktier (5,5 procentenheter).

Första AP-fondens avkastningsmål

Första AP-fonden har två avkastningsmål, ett medelfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets tillgångssida, och ett långfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets skuldsida. Fondens medelfristiga mål är 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Fondens långsiktiga mål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt (40 år).

Styrelsen har satt som grundläggande krav att Första AP-fondens långsiktiga avkastning ska överstiga förändringstakten i inkomstindex. Pensionssystemet har dock behov av högre avkastning som innebär att effekterna av framtida balanseringar minimeras (och bidrar till att säkerställa generationsneutralitet). Det långsiktiga avkastningsmålet är således uppbyggt av två komponenter baserade på inkomstpensionssystemets dynamik. Det ena är pensionssystemets avkastningskrav, dvs. den reala medelinkomsten (inkomstindex), vilken antas öka med 1,8 procent per år, enligt Pensionsmyndighetens antaganden. Det andra är ett utökat behov av avkastning på ca 2,2 procent för att minimera balanseringsrisken långsiktigt och generationsneutralt.

Det medelfristiga målet utgör i stället snarare en avkastningsförväntan utifrån analys av möjligheterna att generera avkastning på tillgångssidan. Målet omfattar också aktiv avkastning. Fr.o.m. 2020 gäller det medelfristiga avkastningsmålet som består av passiv real avkastning (förväntan) (2,1 procent) samt premie för aktiv förvaltning (1 procent).

Första AP-fondens styrelse beslutade att fr.o.m. 2020 sänka avkastningsmålet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet var lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades med ett långfristigt mål om 4,0 procent real avkastning över en rullande 40-årsperiod. På grund av det fortsatt 4-procentiga långsiktiga målet, kommer det medelfristiga avkastningsmålet framöver behöva höjas till över det långsiktiga.

Uppföljning av Första AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Första 32 AP-fondens styrelses avkastningsmål för motsvarande tidsperioder,

omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella Skr. 2021/22:130 avkastningen.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001–2021 2012–2021 2017–2021

Genomsnittlig avkastning 6,9 10,3 10,7 Första AP-fondens 5,6 5,7 6,1 avkastningsmål Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 10,7 procent under den senaste femårsperioden (2017–2021) och 10,3 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,9 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år. Första AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 52 procent aktier, 23 procent räntebärande tillgångar och 25 procent alternativa investeringar (se figur 6.1). Jämfört med föregående årsskifte ökade andelen aktier med ca 3 procentenheter, andelen räntor minskade med ca 1 procentenhet och andelen alternativa investeringar minskade med ca 2 procentenheter.

Procent av totala tillgångar

100% 2,9% 2,1% 3,0% 0% 0,9% 0% 0% 0% 0% 7,9% 21,8% 26,8% 24,7% 30,4% 31,5% 80% 38,7% 39,9% 39,4% 34,0%

30,4% 23,4% 60% 24,0% 5,6% 5,3% 6,2% 31,8% 10,3% 33,7% 6,6% 10,2% 40% 9,6% 41% 40% 39% 32% 9,2% 27% 13,6% 22% 25% 20% 16% 11% 15,7% 17,3% 18,4% 12,1% 12,0% 12,7% 11,9% 12,3% 10,3% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2020 2021 Svenska aktier Globala aktier Tillväxtaktier Räntor + Kassa Alt. tillgångar Övrigt exkl kassa Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.2 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.2 Avkastning Första AP-fonden

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25% 20,8% 20%

14,6% 15,1% 15% 11,3% 11,2% 9,3% 9,6% 9,7% 10%

4,0% 4,2% 5% 2,9% 3,3% 1,9% 1,9% 2,6% 1,5% 0,9% 0,5% 0,0% 0% -0,7% -5% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 15 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 24 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (70,4 miljarder kronor 2021). Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar som överlappar med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Figur 6.3 Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

11,0

9,3 11,5

100 8,2

11,3 12,0

8,4 30,7

22,4 28,9

45,0 26,9

31,6

35,1 19,8 19,2

0,0 17,8

15,3

16,7 14,6

40 0,0 14,5

0,0 12,4 70,4

10,0 12,5

8,3 54,1 55,4

7,5 42,6 46,3

20 39,1

33,4

22,2 25,0

18,0

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Fastigheter Riskkapitalfonder Övriga illikvida Infrastruktur

Onoterade fastigheter* Riskkapital* Infrastruktur* Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare fyra kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom tre kategorier (onoterade fastigheter, riskkapital och infrastruktur). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Kostnader Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021 till 231 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit under perioden 2017–2021 från 0,14 procent till 0,07 procent. Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 varierat mellan 209 miljoner kronor och 239 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med 4 miljoner kronor, primärt hänförligt till personalkostnader. De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt och uppgick för 2021 till 61 miljoner kronor. Minskningen jämfört med 2020 uppgick till 15 miljoner kronor och är framför allt hänförligt till genomfört arbete med översyn av externa förvaltningskostnader samt volym på externt förvaltat kapital, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym.

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Interna kostnader 209 223 239 226 231

Personalkostnader 131 135 149 134 139

Lokalkostnader 13 13 13 14 17

Köpta tjänster 25 26 20 19 20

Informations- och datakostnader 35 45 53 55 50

Övrigt 6 3 4 4 5

Externa förvaltningskostnader 236 228 186 76 61

Summa 445 451 425 302 293

Förvaltningskostnadsandel % 0,14 0,14 0,12 0,08 0,07

2 3

Antal anställda 61 60 67 66 67

Andel kvinnor % 38 37 40 40 43 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Not 3: Varav en projektanställd. Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Första AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft tre fokusområden – klimat, ägarstyrning och resurseffektivitet. Fokusområdena är oförändrade sedan 2020.

Fondens förvaltningsorganisation arbetar integrerat med ESGperspektiv inom investeringsverksamheten och under året har integreringen vidareutvecklats. Integreringen har medfört en utökad mätning och redovisning av fondens klimatavtryck samt minskad exponering mot fossila bränslen. Därutöver har fonden utvecklat sin process för investeringar med särskilt hög ESG-risk till att även omfatta specifika sektorer, t.ex. spelbolag. I december 2021 antog Första AP-fondens styrelse en ny ESG-strategi som omfattar hela fondens verksamhet.

Under 2021 röstade Första AP-fonden på 84 svenska och på över 1 000 utländska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samtliga stämmor utom en i svenska bolag som fonden äger aktier i. Första APfonden var även aktiv i fjorton svenska valberedningar och röstade emot styrelsens förslag vid fjorton tillfällen.

Första AP-fonden har fastställt åtta övergripande hållbarhetsmål (se tabell 6.4 nedan). Av dessa mål är ett relaterat till klimat, ett till de globala målen för hållbar utveckling, fyra till ägarstyrning och två till fastighetsportföljens hållbarhetsprofil. Målen är oförändrade sedan föregående år. Fondens ambition är att målen ska vara uppfyllda 2025 (vissa mål är dock satta till 2030 och 2050).

Sex av åtta hållbarhetsmål anger målvärden som kan utvärderas på årsbasis. Av dessa mål bedöms fyra ha uppnåtts under 2021. De två mål som inte uppnåtts är uppfyllda till ca 98 procent. Jämfört med 2020 har

resultatet förbättrats för samtliga mål, med undantag för målet att reducera Skr. 2021/22:130 portföljens sammanvägda koldioxidavtryck. Koldioxidavtrycket har ökat med ca 7 procent under 2021, vilket beror på att andelen aktier i portföljen har ökat. Första AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet – ett mått som är opåverkat av förändringar i portföljens exponering mot olika tillgångsslag – har däremot fortsatt att minska. I tabell 6.4 redovisas Första AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.4 Första AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

1 Reducera portföljens koldioxidutsläpp till Koldioxid- 0,87 (port- 0,93 (port-

netto noll 2050. Delmål är att halvera avtryck följviktad följviktad portföljens koldioxidavtryck till 2030. noterad koldioxid- koldioxidaktieport- intensitet: intensitet: följ (mn 9,3 tCO2e/ 8,2 tCO2e/ tCO2e) mnkr) mnkr)

2 Väsentligt öka volymen av investeringar Marknads- 63 048 84 476

som främjar en hållbar utveckling fram värde

till 2025. (mnkr) 3 Verka för att andelen kvinnor i de bolag Andel 39 39

där fonden är representerad i kvinnor

valberedningen uppgår till minst (procent)

40 procent 2025. 4 Rösta på samtliga stämmor i svenska Antal Samtliga 84 av 85

portföljbolag. I de fall då fonden röstat stämmor utom en emot styrelsens eller valberedningens (erbjöd ej förslag ska en dialog inledas. poströst-

ning)

5 Rösta på minst 800 utländska Antal 846 1 037

bolagsstämmor per år. stämmor 6 Varje år skicka uppföljningsbrev till Antal 51 50

minst 50 utländska bolag där fonden skickade

röstat emot styrelsens förslag. brev 7 Samtliga innehav i fastighetsportföljen Andel av 97 98

ska redovisa enligt GRESB 2025. portföljen

(procent) 8 Samtliga innehav i fastighetsportföljen GRESB- 86 88

ska löpande förbättra sin GRESB-score score

över tid. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Regeringen bedömer att Första AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Regeringen uppmuntrar fonden att fortsätta sitt arbete för att nå målet för portföljens koldioxidavtryck. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt.

6.2¶Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Regeringen ser också positivt på att fondens kostnadsbesparingsprogram har gett resultat. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Andra AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,7 procent, vilket överstiger fondens avkastningsantagande som i genomsnitt har uppgått till 6,0 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 16,3 procent, jämfört med 3,5 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start.

Andra AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fortsatt fokus på områdena klimat, ägarstyrning, mångfald och mänskliga rättigheter. Fonden har fastställt 26 övergripande hållbarhetsmål, varav 5 är nya för 2021. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.5 Andra AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Procent Avkastning före kostnader 9,1 -1,2 16,1 3,7 16,4 Avkastning efter kostnader 9,0 -1,3 15,9 3,5 16,3 Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 62,3 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 16,3 procent. Det var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 54,8 miljarder kronor till 441 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2021 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till 16,4 procent före kostnader. Till den totala avkastningen bidrog framför allt alternativa investeringar och globala aktier exklusive tillväxtmarknader med 8,4 respektive 6,4 procentenheter. Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan

Andra AP-fonden använder inget avkastningsmål, utan har i stället en långsiktig förväntad avkastning som fonden kommunicerar utåt. Fondens avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt (30 år). Fonden har inget medelfristigt mål (medelfristiga avkastningsförväntningar blir en del av långsiktiga antaganden, men kommuniceras inte externt).

Andra AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att härleda optimal strategisk portfölj som är till största nytta för pensionssystemet. Den långsiktiga avkastningsförväntan består av förväntad real avkastning om 4 procent på vald strategisk portfölj samt aktiv förvaltning om 0,5 procent.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan (och risknivå) är en egenskap hos den valda strategiska portföljen som identifieras genom tillgångs- och skuldanalys (s.k. ALM-analys), och inte ett mål i sig självt.

Fondens uttryckliga mål är att, genom valet av strategisk portfölj, minimera konsekvenserna av bromsen på 30 års sikt. Fonden kom-

municerar därför en avkastningsförväntan på den strategiska portfölj som bedöms uppnå det målet och inte ett avkastningsmål.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffertfondernas avkastningsmål.

Uppföljning av Andra AP-fondens avkastningsförväntan

I tabell 6.6 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsförväntan med i tabellen för motsvarande tidsperioder, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens avkastning och avkastningsförväntan

Procent

2001–2021 2012–2021 2017–2021

Genomsnittlig avkastning 6,7 9,5 8,5 Andra AP-fondens avkastnings- 6,0 5,8 6,6 förväntan Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,5 procent under den senaste femårsperioden (2017–2021) och 9,5 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år, vilket kan jämföras med avkastningsantagandet som under samma period i genomsnitt har uppgått till 6,0 procent per år. Andra AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsförväntan under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår först och främst att en gedigen analys av pensionssystemet är centralt för strategivalet, därutöver bl.a. att systematiskt risktagande krävs, att diversifiering minskar risken, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att hållbarhet lönar sig, att klimatförändringar är en hållbarhetsrisk, och att det långsiktiga uppdraget ger speciella möjligheter.

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 42 procent aktier, 28 procent räntebärande tillgångar och 30 procent alternativa investeringar (se figur 6.4). Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa investeringar ökat med 2 procentenheter och andelen räntebärande tillgångar minskat med 2 procentenheter.

Procent av totala tillgångar

100% 0,0% 3,5% 1,0% 0,4% 2,4% 1,8% 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 3,4% 5,4% 11,4% 16,0% 24,0% 29,7% 28,2% 29,7% 80% 35,2% 36,0% 35,0% 33,5% 31,4% 60% 0,0% 33,4% 2,9% 5,3% 30,5% 28,5% 30,6%

5,1% 9,2%

40% 40,2% 36,0% 34,0% 10,5%

10,6% 9,8%

27,6% 10,9% 30,3% 20% 22,1% 19,9% 21,6% 22,8%

21,0% 20,7% 19,8% 20,0% 11,3% 10,0% 9,0% 9,1% 9,5% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2020 2021 Svenska aktier Globala aktier ex. tillväxtmarknader Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alt. tillgångar Övrigt (TAA etc.)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.5 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.5 Andra AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

20%

15,9% 16,3%

15% 13,3% 12,7% 13,1%

10,3% 10% 9,0%

5% 4,0% 3,7% 3,5% 3,9% 2,5% 2,9% 2,0% 2,3% 1,7% 0,5% 0,4% 0% -0,4% -1,3% -5% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga (grunddata från Andra AP-fonden)

Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra ca 15 procent av det totala fondkapitalet 2012 till ca 25 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (48,6 miljarder kronor 2021), därefter riskkapitalfonder (41,3 miljarder kronor 2021).

Figur 6.6 Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

3,9

100 17,1

23,6 0,

80 25,5

20,1

41,3

17,1 17,2 18,5

15,7 9,3

16,8

13,1 16,9 15,6

16,3

10,8 12,9

9,6

56,7 58,7

7,0 48,6

6,7 46,5

20 37,1 39,6 39,5

28,8

20,2 23,2

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Fastigheter Övriga illikvida Riskkapitalfonder

Onoterade fastigheter* Riskkapitalfonder* Onoterade krediter *

Skog* Infrastruktur* Anm*: Fr.o.m. 2021 gäller en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare tre kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom fem kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur, skog och onoterade krediter). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från andra AP-fonden).

Kostnader Andra AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021 till 245 miljoner kronor. Fondens förvaltningskostnadsandel har sjunkit under perioden 2017–2021 från 0,15 till 0,11 procent. Andra AP-fondens rörelsekostnader har under samma period varierat mellan 218 och 245 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med 10 miljoner kronor, vilket framför allt berodde på högre personalkostnader och informations- och datakostnader. Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader. De externa förvaltningskostnaderna för 2021 uppgick till 208 miljoner kronor, vilket var en minskning med 69 miljoner kronor. Detta var till följd av ett kostnadsbesparingsprogram som pågått under 2020 och 2021 och som gett resultat. Kostnadsandelen av förvaltat kapital ligger nu på

42 historiskt låga nivåer och Andra AP-fonden planerar att fortsatt se över

effektivitet.

Tabell 6.7 Andra AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

1

Antal anställda 67 70 71 71 68 Andel kvinnor % 34 36 34 34 35

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Andra AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft fokus på områdena klimat, ägarstyrning, mångfald och mänskliga rättigheter. Arbetet inom dessa fokusområden sker till stor del genom integrering i samtliga delar av investerings- och förvaltningsverksamheten.

Under 2021 har den fortsatta anpassningen av portföljen till EU:s regelverk för Paris Aligned Benchmark varit central. Även mänskliga rättigheter har varit i fokus och fonden har utvecklat sitt arbete inom det området utifrån en reviderad policy för mänskliga rättigheter som antogs under 2020. Andra AP-fonden har också fortsatt arbetet för att integrera hållbarhetsperspektiv i det ordinarie förvaltningsarbetet. Inom ramen för detta arbete har fonden infört ytterligare en riskklass – påverkansrisker för människor och miljö – vid utvärdering av potentiella investeringsobjekt.

Andra AP-fonden röstade under 2021 på 134 svenska och över 1 000 utländska bolagsstämmor. Andra AP-fonden var även aktiv i åtta svenska valberedningar och röstade emot styrelsens förslag vid 28 tillfällen (av totalt 1 230 förslag). De frågor där fonden röstade emot styrelsens förslag rörde incitamentsprogram i 27 fall och styrelseledamöter/ansvarsfrihet i ett fall. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade Andra AP-fonden emot styrelsens förslag vid ca 18 procent av omröstningarna, framför allt i fråga om styrelseledamöter/ansvarsfrihet och incitamentsprogram.

Andra AP-fonden har fastställt 26 övergripande hållbarhetsmål, varav fem är nya för 2021 (se tabell 6.8 nedan). Av de nya målen är två relaterade till fokusområdet mänskliga rättigheter och ett till biologisk mångfald.

möjliggöra bättre uppföljning av övriga mål och strategier. I tabell 6.8 redovisas Andra AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.8 Andra AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

1 Övergripande integrering: Undersöka Genomförd Målet Implemen-

möjlighet att integrera fler ESG-faktorer undersök- uppnått terat för företagsobligationer. ning

2 Implementera flerfaktorindex med ESG- Implemen- Målet Målet

faktorer för företagsobligationer, terat index uppnått uppnått inklusive kriterierna för EU Paris-Aligned Benchmark (PAB).

3 Att fondens alla onoterade fastighets- Andel Målet Målet

bolag och fonder besvarar GRESB:s enkät besvarade uppnått uppnått 2019. enkäter

4 Att fondens onoterade fastighetsbolag GRESB- 90 93

förbättrar sin GRESB-score (max är 100). score 5 Fokusområde klimat: Ta fram metoder för Framtagen Målet delvis Målet

att mäta om portföljen ligger i linje med metod uppnått uppnått

Parisavtalet. och

implemen-

terat 6 Rapportera i enlighet med TCFD:s Publicerad Målet Målet

ramverk. TCFD- uppnått uppnått

rapport 7 Genomföra scenarioanalyser för att Genomförd Målet Målet

identifiera finansiella klimatrisker och analys uppnått uppnått möjligheter.

8 Utveckla fondens kunskap om jordbruks- Genomförd Målet Målet

investeringarnas påverkan på koldioxid- kunskaps- uppnått uppnått avtrycket. utveckling

9 Fokusområde mångfald: Andelen kvinnor Andel 34 (2020:

ska öka i bolagsstyrelser där fonden kvinnor i 30). Andel

sitter med i valberedningen. bolags- nyvalda

styrelser kvinnor 67

(procent) (2020: 50) 10 Fokusområde ägarstyrning: Rösta i Andel Målet Målet

samtliga bolag som uppfyller fondens stämmor uppnått uppnått kriterier för deltagande på stämma där (110 (134 (Sverige) fonden stämmor) stämmor)

röstat

11 Rösta på 1000 utländska bolagsstämmor Antal 1 006 1 091

2021 bolags-

stämmor

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

12 Skriva 50 uppföljningsbrev till bolag Antal brev Målet Målet

röstat emot styrelsens förslag uppnått uppnått 13 Den strategiska portföljens allokeringar Kvalitativ Målet Målet

som syftar till att bidra till en hållbar bedöm- uppnått uppnått.

utveckling ökas, utan avkall på det över- ning gripande målet. Fondens investeringar ska bidra till en hållbar utveckling.

14 Inslaget av strategier inom respektive Ökade Målet Målet

tillgångsslag som syftar till att bidra till investe- uppnått uppnått en hållbar utveckling ökas, utan avkall ringar på det övergripande målet.

15 Portföljen ska utvecklas i linje med Kvalitativ Målet Målet

Parisavtalet och IPCC:s 1,5-graders- och kvan- uppnått uppnått

scenario med begränsad överträdelse. titativ be-

dömning 16 Investeringar och övrigt arbete utifrån Kvalitativ Målet delvis Målet

fokusområdena ska bidra till bedöm- uppnått uppnått

uppfyllandet av fondens övergripande ning mål.

17 Rapportera hur fonden inom respektive Publicerad Målet Målet

fokusområde har bidragit till rapport uppnått uppnått

övergripande hållbarhetsmål. 18 Genom dialog skapa värde, minska risker Kvalitativ Målet Målet

i portföljen samt bidra till en hållbar bedöm- uppnått uppnått

utveckling relaterat till de globala målen. ning 19 Behålla den höga akademiska Kvalitativ Målet Målet

standarden med god insikt i den senaste bedöm- uppnått uppnått

och ledande forskningen samt bibehålla ning och utveckla de befintliga relationerna och samarbetet med akademiska institutioner.

20 Ha en fortsatt hög akademisk kvalitet i Kvalitativ Målet Målet

beslutsunderlag. bedöm- uppnått uppnått

ning 21 Bibehålla fondens höga anseende vad Kvalitativ Målet Målet

gäller kompetens inom hållbarhet. bedöm- uppnått uppnått

ning 22 Fokusområde mänskliga rättigheter: Process - Delmålet

Fonden strävar efter att efterleva UN utvecklad uppnått

Guiding Principles 2025. Delmål 2021: och imple- Utveckla och implementera en process menterad för due diligence vid potentiella risker för mänskliga rättigheter.

23 Vartannat år publicera en rapport om Rapport - Målet

arbetet med mänskliga rättigheter i publicerad uppnått

enlighet med UNGP:s ramverk.

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

24 Biologisk mångfald: Fördjupa arbetet. Kvalitativ - Målet

Nytt långsiktigt mål till 2025: Arbeta mot bedöm- uppnått en avskogningsfri portfölj. Delmål 2021: ning Öka kompetensen om biologisk mångfald.

25 Övergripande: Utveckla processer för att Process - Målet

mäta hållbarhet på fonden – utvärdera utvecklad uppnått hållbarhetsarbetet samt dess påverkan på portföljen.

26 Utveckla metoder och processer för att Process - I linje med

mäta och hantera risker och möjligheter i utvecklad plan för att fondens ”impact” – påverkan på uppnå människor och miljö genom portföljens målet 2022 tillgångar. Mål: Rapportera på ”impact” i hållbarhetsredovisning för 2022.

Not 1: Nytt hållbarhetsmål för 2021. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Regeringen bedömer att Andra AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapportering, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regelefterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvarslinjen).

6.3¶Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att

fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Tredje AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Tredje AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,3 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som i genomsnitt har uppgått till 5,4 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader 2021 var 20,7 procent, jämfört med 9,7 procent 2020, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start.

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2021 har varit strukturerat kring tre fokusområden – miljö och klimat, socialt ansvar och ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt fem övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.9 Tredje AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Procent Avkastning före kostnader 8,9 0,7 17,7 9,8 20,8 Avkastning efter kostnader 8,8 0,6 17,6 9,7 20,7 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 86,8 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning på 20,7 procent efter kostnader, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start. Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 79,3 miljarder kronor till 502,3 miljarder kronor.

Under 2021 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till 20,8 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen kom från alternativa investeringar (7,6 procentenheter) och globala aktier inklusive tillväxtmarknader (7,2 procentenheter).

Tredje AP-fondens avkastningsmål

Tredje AP-fonden arbetar med ett övergripande långfristigt avkastningsmål. Målet är 3,5 procent real avkastning per år över en långsiktig horisont (över 10 år). Tredje AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att definiera det långfristiga målet. Det långfristiga avkastningsmålet, som reviderades 2019, baserades på en bedömning att den teoretiskt möjliga avkastningen från en optimal portfölj var 4,0 procent samt justering utifrån genomförbarhet om -0,5 procent.

Avkastningsmålet kan för Tredje AP-fonden ses som en funktion av fondens valda risknivå för portföljen. Avkastningsmålet härleds från den förväntade avkastningen för portföljen givet den önskvärda risknivån.

Genom ALM identifieras en teoretiskt möjlig avkastning, vid den önskvärda risknivån, för en optimal portfölj. Den optimala portföljen justeras sedan utifrån praktisk genomförbarhet och realiserbarhet, vilket mynnar ut i ett avkastningsmål.

Tredje AP-fonden definierar sitt långsiktiga mål som ”över 10 år”. Fonden utgår från en analys av pensionssystemet och acceptabel risknivå på en 40-årig horisont som sedan reduceras till en mer överskådlig framtid om 25 år. För att antaganden om avkastningar ska anses än mer tillförlitliga definierar sedan Tredje AP-fonden sitt avkastningsmål över en kortare horisont, ”mer än 10 år”.

Uppföljning av Tredje AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.10 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001– 2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Tredje APfondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.10 Tredje AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001–2021 2012–2021 2017–2021

Genomsnittlig avkastning 7,3 11,1 11,3 Tredje AP-fondens målsättning 5,4 5,1 5,3 Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 11,3 procent under den senaste femårsperioden (2017–2021) och 11,1 procent under tioårsperioden (2012–2021). För hela perioden 2001–2021 har Tredje AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 7,3 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet, omräknat för att vara jämförbart med den genom-snittliga nominella avkastningen, som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,4 procent per år. Tredje AP-fonden har uppnått styrelsens långfristiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar.

Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag. Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångsslagen aktier, räntor, alternativa investeringar och valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett s.k. operativt benchmark, som beslutas av fondens riskkommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jämförelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot operativt benchmark bedrivs utifrån olika specialistområden och tidshorisonter.

Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt.

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2021 års slut av 47 procent aktier, 25 procent räntebärande tillgångar och 29 procent alternativa investeringar (se figur 6.7). Allokeringen förändrades under 2021 framför allt genom att fonden ökade allokeringen mot alternativa investeringar, vars andel steg med 3,9 procentenheter, och globala aktier exklusive tillväxtmarknader, vars andel steg med 2 procentenheter från räntebärande tillgångar (-5 procentenheter). Förändringarna utgör en del i den långsiktiga strategin att öka andelen alternativa investeringar.

10

Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning. 49

Procent av totala tillgångar

100% 0,0% 3,0% 1,0% 0,3% 0,1% 0,5% 0,4% 0,2% 0,1% 0,2% 0,0% 0,0% 0,2% 0,0% 0,0% 16,0% 14,3% 15,8% 17,5% 18,0% 18,3% 19,3% 20,2% 20,8% 24,9% 24,9% 24,9% 28,8% 80% 45,0% 34,0% 35,7% 35,6% 33,4% 33,6% 37,0% 37,2% 37,0% 35,1% 60% 30,9% 29,5% 24,5% 37,5% 0,0% 5,6% 5,8% 6,1% 4,4% 6,1% 5,6% 3,6% 6,3% 5,7% 40% 3,6% 4,6% 5,7% 34,0% 5,4% 30,4% 29,0% 29,2% 30,9% 30,6% 30,1% 29,6% 28,6% 25,6% 25,6% 25,3% 27,6% 20% 21,3%

18,0% 13,0% 14,9% 13,1% 11,1% 12,4% 10,9% 11,2% 12,4% 12,9% 10,9% 12,4% 12,3% 12,5% 0% 2001 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Svenska Globala aktier Tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alt. investeringar Övrigt aktier

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.8 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Figur 6.8 Tredje AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25% 20,7% 20% 17,6%

14,1% 13,7% 15% 10,7% 9,4% 9,7% 10% 8,8% 6,8% 4,2% 4,0% 5% 2,6% 2,5% 2,4% 1,9% 1,4% 0,8% 0,6% 0,9% 0% 0,0%

-5% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

50 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 13 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 27 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (68,9 miljarder kronor 2021), därefter riskkapitalfonder (30,1 miljarder kronor 2021).

Figur 6.9 Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

120 30

18 9

80 16

10 12

13 10

60 10 9 5

9 5

10 5

40 6 5

11 5 69

10 0 6 62

11 0 4 5 56

20 48

0 4 38 40

26 29 23 15

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Fastigheter Skog Infrastruktur Riskkapitalfonder

Onoterade fastigheter* Skog (ny definition)* Onoterade krediter* Infrastruktur (ny definition)*

Försäkringsrisker* Riskkapital * Anm.*: Fr.o.m. 2021 gäller en ny definition av illikvida tillgångar. I stället för som tidigare fem kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur, skog och övriga illikvida innehav), definieras nu illikvida tillgångar inom sex kategorier, vilket noteras med * (onoterade fastigheter, riskkapital, infrastruktur, skog, onoterade krediter och försäkringsrisker). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Anm.: För hela perioden 2012–2021 är Övriga illikvida innehav lika med noll, varpå denna inte visas i figuren. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Kostnader Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2021 till 234 miljoner kronor. Fondens kostnadsandel har under perioden 2017–2021 sjunkit från 0,10 till 0,08 procent. Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 ökat med ca 39 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med

12 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor utgörs av ökade personalkostnader. De externa förvaltningskostnaderna har varierat mellan 117 och

152 miljoner kronor under perioden 2017–2021 beroende på värdeutvecklingen under det året, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. År 2021 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 142 miljoner kronor, vilket var en ökning med 16 miljoner kronor från föregående år.

Tabell 6.11 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Interna kostnader 195 202 212 222 234 Personalkostnader 123 129 130 138 147 Lokalkostnader 13 11 11 12 13 Köpta tjänster 11 11 13 12 17 Informations- och datakostnader 43 44 51 54 53 Övrigt 6 7 7 5 4

1

Antal anställda 57 59 58 60 61 Andel kvinnor % 37 39 40 43 43

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2021 har varit strukturerat kring tre fokusområden – miljö och klimat, socialt ansvar och ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

I juni 2021 antog Tredje AP-fonden en ny hållbarhetspolicy som kommer vara styrande för fondens fortsatta integrering av hållbarhet i förvaltningsstrategin. Fonden har under året anslutit sig till Paris Aligned Investment Initative (PAII) och Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TFND). Hållbarhetsarbetet har även fortsatt inom ramen för den ordinarie investerings- och förvaltningsverksamheten. Det har bl.a. lett till en ökning av investeringar i gröna obligationer och andra hållbarhetsinvesteringar, en minskning av portföljens koldioxidavtryck och en utveckling av påverkansarbetet mot bolag.

Under 2021 röstade Tredje AP-fonden på 160 svenska och på över 1 000 utländska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade Tredje AP-fonden emot styrelsens förslag i en procent av omröstningarna, främst i fråga om incitamentsprogram. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrelsens förslag i 20 procent av omröstningarna. Tredje AP-fonden röstade emot mer än hälften av de förslag som rörde ersättningar. Under 2021 deltog Tredje AP-fonden även i sex svenska valberedningar.

Tredje AP-fonden har fastställt fem övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021 (se tabell 6.12 nedan). Av dessa mål är två relaterade till gröna och hållbara investeringar, två till klimatavtryck och klimatrisk och ett till aktiv ägarstyrning av onoterade fastighets- och infrastrukturbolag. Därutöver innehåller Tredje AP-fondens nya hållbarhetspolicy

långsiktiga mål som är relaterade till klimat och biologisk mångfald. Dessa Skr. 2021/22:130 nya mål kommer att följas upp fr.o.m. 2022. I tabell 6.12 redovisas Tredje AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

Tabell 6.12 Tredje AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

1 Investeringar i gröna obligationer ska Mdkr 18,7 22,8

fördubblas till 30 mdkr fram till 2025. 2 Övriga hållbarhetsinvesteringar ska för- Mdkr 17,2 24,6

dubblas och öka till 25 mdkr fram till

2025. 3 Fortsätta att mäta och redovisa CO2- CO2-av- 0,9 (minsk- 0,8 (minsk-

avtrycket. Ytterligare halvera fondens tryck (mn ning med ca ning med ca CO2-avtryck fram till 2025, främst tCO2e) 14 procent) 18 procent) genom att påverka bolagen att minska sin egen klimatpåverkan.

4 Genomföra scenariobaserad analys av Genomförd I plan att I plan att

klimatrelaterade risker och möjligheter i analys genomföra genomföra portföljen. vart tredje vart tredje

år år

5 Fortsätta arbeta för att fondens direkt- Kvalitativ Målet Målet

ägda onoterade fastighets- och infra- bedöm- uppnått uppnått strukturbolag ska vara ledande inom ning hållbarhet. Målet innebär ett ökat fokus på såväl hållbar produktion som byggnation.

Not 1: Andelen gröna obligationer ökade under 2021 till 18 procent av de räntebärande investeringarna. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Regeringen bedömer att Tredje AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limitervärdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direktören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för riskrapportering till styrelsen.

6.4¶Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2021 överförde Fjärde AP-fonden 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Fjärde AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 7,6 procent, vilket överstiger fondens avkastningsmål som i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år under samma period, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen. Fondens avkastning efter kostnader uppgick till 19,2 procent 2021, jämfört med 9,6 procent för 2020, vilket var fondens tredje högsta årliga avkastning sedan införandet av det nuvarande pensionssystemet 2001 (endast 21,7 procent 2019 och 21,5 procent 2009 var högre).

Fjärde AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fokus på områdena klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Tio av målen bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Tabell 6.13 Fjärde AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Procent Avkastning före kostnader 9,2 -0,1 21,8 9,7 19,3 Avkastning efter kostnader 9,1 -0,2 21,7 9,6 19,2 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 85,7 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 19,2 pro-

cent, vilket var fondens tredje högsta årliga avkastning sedan start (endast Skr. 2021/22:130 21,7 procent 2019 och 21,5 procent 2009 var högre). Under året överfördes 7,5 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet under 2021 med 78,2 miljarder kronor till 527,6 miljarder kronor.

Under 2021 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till 19,3 procent före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från utländska aktier i utvecklade marknader (7,7 procentenheter) och svenska aktier (5,6 procentenheter).

Fjärde AP-fondens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har två avkastningsmål – ett långfristigt (på 40 års sikt) och ett medelfristigt (på 10 års sikt). Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 3,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen avvägning mellan förväntad avkastning och risknivå på tillgångsmarknaderna för att på bästa möjliga sätt tillfredsställa pensionssystemets behov av avkastning för att på ett generationsneutralt sätt balansera pensionssystemets tillgångar och skulder på 40 års sikt. Det långsiktiga avkastningsmålet består av avkastningsförväntan på en tillgångsallokering med en risknivå bäst anpassad för pensionssystemet (2,8–2,9 procent) samt av aktiv förvaltning (0,5 procent). Förväntad avkastning från ALM-analysens bedömning av vad en vald passiv portfölj av aktier och räntor med en viktfördelning i det valda aktiespannet kan leverera (2,8–2,9 procent år 2020) understiger det långsiktiga avkastningsmålet. Den slutliga bedömningen om 3,5 procent omfattar också den förväntade meravkastningen från sammansättningen av referensportföljen på medellång sikt, samt avkastningen från Fjärde AP-fondens aktiva förvaltning.

Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelfristigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelfristiga avkastningsmålet består av förväntad avkastning på vald medelfristig tillgångsallokering (ca 2–2,5 procent) samt bidrag från aktiv förvaltning. Tillsammans ger det ett mål på 3 procent realt. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Över tid förväntas det nuvarande lägre medelfristiga avkastningsmålet normaliseras så att det kommer att motsvara det långsiktiga avkastningsmålet.

Fjärde AP-fondens avkastningsmål har reviderats två gånger under de senaste åren. År 2017 reviderades målet från 4,5 procent till 4 procent med motiveringen att avkastning, i synnerhet på räntebärande tillgångar, förväntades bli lägre framgent samt att nackdelen för pensionssystemet av att öka risken i tillgångsportföljen för att kompensera för den lägre förväntade avkastningen översteg nyttan av det avkastningsbidrag som i så fall kunde förväntas. Samtidigt infördes även ett medelfristigt mål om 3 procent, vilket genomfördes 2018 och har varit oförändrat sedan dess. År 2021 reviderades det långsiktiga målet ytterligare, från 4 procent till 3,5 procent, med motiveringen att avkastning på samtliga tillgångar förväntades bli lägre i ljuset av låga räntor och en längre anpassningsperiod till ett normalläge. Givet pensionssystemets starka

balansräkning, i kombination med allt kortare återstående tid av utflöden från systemet ansågs det bättre att sänka målet något än att öka risknivån i investeringsportföljen.

Som framgår ovan skedde två revideringar med 0,5 procentenheter under en relativt kort tidsperiod. Det var dock redan 2017 diskussion om att revidera ned målet med en hel procentenhet. Anledningen till att ingen större revidering genomfördes, utan i stället delades upp i två revideringar, var att trösklarna för att revidera målet är höga och att Fjärde AP-fonden föredrar en stegvis justering av större förändringar.

Uppföljning av Fjärde AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.14 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021 samt för den senaste femårsperioden 2017–2021. Som jämförelse redovisas även Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Tabell 6.14 Fjärde AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001–2021 2012–2021 2017–2021

Genomsnittlig avkastning 7,6 11,8 11,6 Fjärde AP-fondens målsättning 5,6 5,1 5,3 Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

I tabellen framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 11,6 procent under den senaste femårsperioden och 11,8 procent under den senaste tioårsperioden. För hela perioden 2001– 2021 har Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 7,6 procent per år. Detta kan jämföras med avkastningsmålet, omräknat för att vara jämförbart med den genomsnittliga nominella avkastningen, som under samma period i genomsnitt har uppgått till 5,6 procent per år. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långfristigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering.

En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelfristiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska

index och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering. Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme. Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital. Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2021 års slut av 55 procent aktier,

26 procent räntebärande tillgångar, och 19 procent alternativa investeringar. Under 2021 skiftade fondens faktiska allokering främst till alternativa investeringar exklusive fastigheter (+2,5 procentenheter), främst på bekostnad av räntebärande tillgångar (-4,6 procentenheter). Under 2022 kommer Fjärde AP-fonden att införa det nya tillgångsslaget defensiva aktier som kommer att utgöra 5 procent av den dynamiska normalportföljen. Den nya tillgångsklassen syftar till att dels tillföra avkastningspotential, dels ha stabiliserande egenskaper i en mer problematisk ekonomisk miljö.

Figur 6.10 Tillgångsallokering Fjärde AP-fonden

Procent av totala tillgångar

100% 0,1% 2,9% 0,3% 2,0% 1,0% 2,0% 2,8% 2,3% 2,9%

2,4% 3,9% 4 0% 6,0%

5,7% 7,3%

12,1% 12,0%

12,9%

80% 33,9% 36,0%

36,8% 34,0% 31,9% 32,2% 31,0% 29,0% 26,4%

0,0% 0,0%

60% 3,0%

5,6% 4,3% 4,2%

6,7% 7,0% 6,2%

38,4%

40% 42,1%

38,1% 35,4% 35,5% 35,2%

31,7% 31,0% 31,6%

20%

24,1%

18,7% 18,6% 18,8% 19,2% 19,1% 15,6% 17,0% 16,8%

0%

2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2020 2021

Svenska aktier Globala aktier

Tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar

Fastigheter Alt. tillgångar exkl. Fastigheter Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.11 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2012–2021. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen.

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25% 21,7%

19,2% 20% 16,4% 15,6% 15% 11,2% 10,0% 9,6% 9,1% 10% 6,8%

4,2% 5% 3,2% 2,6% 2,5% 2,4% 1,9% 1,4% 0,8% 0,7%

0% -0,2% 0,0%

-5% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Avkastning Riskjusterad avkastning (sharpekvot)

Källa: McKinsey bilaga 9(grunddata från Fjärde AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 7 procent av det totala fondkapitalet 2012 till 15 procent 2021. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (48,4 miljarder kronor 2021).

Figur 6.12 Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar 2012–2021

Miljarder kronor

80 7,1 70 10,0

5,3 60 0,0 10,5 0,0 3,8 50 2,7 5,5 0,0 5,6 1,6 4,7 40 4,5 3,9 0,0 0,0 0,7 3,2 0,3 3,6 30 0,0 3,8 0,0 0,5 2,3 0,0 0,5 3,6 2,3 48,4 0,0 0,4 2,9 2,4 20 2,5 37,9 39,9 0,2 2,5 2,7 33,3 1,4 27,5 2,6 24,5 10 20,7 14,9 16,4 11,9 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Fastigheter Riskkapitalfonder Övriga illikvida Onoterade krediter Infrastruktur

Anm.: Fr.o.m. 2021 gäller nya definitioner av illikvida tillgångar. Namnen för dessa definitioner är detsamma, men allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader

Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2021 till 247 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2017–2021 ökat med ca 33 miljoner kronor. Under 2021 ökade rörelsekostnaderna med en miljon kronor.

De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 158 miljoner kronor för 2021, vilket var en ökning med 20 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2017–2021 ökade de externa förvaltningskostnaderna med 26 miljoner kronor. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna ökar när värdet på förvaltat kapital ökar.

Fondens kostnadsandel, som mäter fondens totala kostnader i förhållande till genomsnittligt kapital, har minskat något under perioden 2017–2021, från 0,10 till 0,08 procent.

Tabell 6.15 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

1

Antal anställda 53 54 53 65 67

Andel kvinnor % 34 31 38 40 39 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Fjärde AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2021 haft fokus på områdena klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021 (se tabell 6.16 nedan). Av dessa är fem mål relaterade till klimat och miljö medan övriga mål är relaterade till ägarstyrning. Målen är oförändrade sedan föregående år.

Det övergripande arbetet för att nå målen har innefattat ett långsiktigt arbete med nya projekt inom samtliga delar av fondens verksamhet. Fjärde AP-fonden har utökat mandatet för investeringar i gröna och sociala

obligationer samt ökat inslaget av tematiska investeringar kopplade till fokusområdet klimat och miljö. Därutöver har fonden fortsatt arbetet med det fundamentala urval som gjordes i energisektorn 2020 där bolag vars omställningsplaner inte bedöms vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål avyttras. Under 2021 har ett liknande arbete genomförts inom både kraft- och råvarusektorn. Relaterat till urvalsarbetet har Fjärde AP-fonden bedrivit bolagsdialoger med företag i resursintensiva sektorer inom ramen för sitt påverkansarbete.

Under 2021 röstade Fjärde AP-fonden på 147 svenska och på över 1 000 utländska bolagsstämmor. Fjärde AP-fonden deltog även i 40 svenska valberedningar.

Tio av elva hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Målet att fonden ska arbeta för ökad mångfald i styrelserna har dock en lägre uppfyllnadsgrad. Andelen kvinnor av nyvalda styrelseledamöter har sjunkit från 44 procent 2020 till 20 procent 2021. Enligt Fjärde AP-fonden kan detta delvis hänföras till att färre förändringar när det gäller ledamöter har gjorts under pandemin. Vissa planerade förändringar har skjutits fram till dess det finns större möjligheter till fysiska möten. Andelen nya ledamöter som nominerats av huvudägare har därför ökat. Dessa nya ledamöter är i större utsträckning män.

I tabell 6.16 redovisas Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.16 Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål

till 2030 (jämfört med 2020 års nivå) och utsläpp nå netto nollutsläpp senast 2040. (mn

tCO2e) 2 Göra investeringar som minskar 1. Föränd- 1. -15 1. -23 klimatrisken i portföljen. ring koldi- 2. 45 2. 39

oxidut-

släpp

under året

2.

Koldioxid-

utsläpp

som andel

av globalt

aktieindex

(procent) 3 Löpande analysera hållbarhetstrender Genom- Målet Målet och söka proaktiva investeringar inom förda uppnått uppnått hållbarhetstrender som bidrar till investeomställningen till ett hållbart samhälle ringar och som också drar fördel av denna omställning

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

4 Arbeta löpande med att kartlägga Kvalitativ Målet Målet

kvantitativa och kvalitativa komp- bedöm- uppnått uppnått letterande indikatorer för klimat och ning miljö som kan användas vid förvaltningen av tillgångarna.

5 Påverka bolag i rollen som ägare, sam- Genomfört Målet Målet

arbeta med andra investerare för att påverk- uppnått uppnått bredda kunskapen om hur klimatfrågan ansarbete kan adresseras i förvaltningsverksamheten samt föra dialog med politiska beslutsfattare i syfte att skapa förutsättningar för klimatomställningen

6 Arbeta aktivt i valberedningar i kraft av Antal 39 40

ägarandel valbered-

ningar 7 Intervjua hela eller delar styrelsen vid Genom- Målet Målet

styrelseutvärderingar förda uppnått uppnått

intervjuer 8 I de valberedningar där fonden arbetar Antal 44 20

ska minst en kvinna vara med som slut- kvinnor av kandidat vid förslag till nya styrelse- nyvalda ledamöter och valberedningen ska arbeta ledamöter för att Svensk kod för bolagsstyrning (procent) rekommendationer om andel kvinnor uppnås

9 Utöva rösträtten vid svenska stämmor. Antal 109 147

svenska

stämmor

där

fonden

röstat 10 Utöva rösträtten vid utländska stämmor. Antal 1 043 1 064

utländska

stämmor

där

fonden

röstat 11 Stötta initiativ som verkar för Kvalitativ Målet Målet

aktieägares rättigheter och bolagens bedöm- uppnått uppnått arbete med hållbarhet ning

Not 1: Andelen kvinnor av nyvalda ledamöter är lägre 2021 än tidigare år vilket delvis kan hänföras till att färre förändringar vad gäller ledamöter har gjorts under pågående pandemi. Vissa planerade förändringar har skjutits fram till dess det finns större möjligheter till fysiska möten. Andelen nya ledamöter som nominerats av huvudägare har därför ökat. Dessa nya ledamöter är i större utsträckning män. Källa: McKinsey 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Fjärde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021. Sammantaget

uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för.

6.5¶Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av Sjätte APfondens resultat. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjätte AP-fonden är till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna en sluten fond. Det innebär att Sjätte AP-fonden inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Styrelsen beslutade under 2020 att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade benchmark som redan används för att utvärdera investeringsverksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder.

Avkastningen för 2021 uppgick till 49,1 procent, vilket var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start 1996. Avkastningen över fem år uppgick till 19,1 procent. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden sitt långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade under 2020.

Tabell 6.17 Sjätte AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Procent Avkastning efter kostnader 12,3 9,6 8,2 20,4 49,1 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i det löpande arbetet med investeringsverksamheten genom granskning inför och uppföljning efter investering. Arbetet berör samtliga områden inom ESG. Sjätte AP-fonden har sedan tidigare två fokusområden för sitt hållbarhetsarbete – klimat samt jämställdhet och mångfald. Under 2021 har fonden lagt till mänskliga rättigheter som ytterligare ett fokusområde. Fonden har fastställt tolv hållbarhetsmål som följts upp under året. Fem av fondens hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Ett av målen har samma grad av uppfyllelse. Övriga mål bedöms antingen som inte uppnådda eller som uppfyllda i lägre grad än 2020.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 22,2 miljarder kronor 2021, jämfört med 7,6 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkastning på 49,1 procent, jämfört med 20,4 procent året innan, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start 1996. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 56,9 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 67,3 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på 547 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 7,7 procent.

Under 2021 uppgick Sjätte AP-fondens totala avkastning till 49,1 procent, eller 22,2 miljarder kronor, före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från buyout saminvesteringar (8,8 miljarder kronor), buyout fondinvesteringar (7,9 miljarder kronor) och investeringar i venture/growth (4,3 miljarder kronor).

Sjätte AP-fondens avkastningsmål

Sjätte AP-fondens målsättning är att över en femårsperiod överträffa avkastningen bestående av ett sammanvägt avkastningsmål bestående av 90 procent Burgiss ALL, som representerar avkastning i private equitymarknaden, viktat med 10 procent OMRX T-Bill motsvarande behov av likvida medel. Det nya målet antogs under 2021, och ersätter tidigare målindex, även för historiska jämförelser.

Sjätte AP-fondens tidigare långsiktiga avkastningsmål som styrelsen beslutade 2011, innebar att följa genomsnittsavkastningen för ett nordiskt

11

I skrivelsen används begreppet co-investeringar synonymt med saminvesteringar. 63

jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), relaterat till den noterade marknaden, med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod).

Under många år har verksamheten och externa rådgivare vid utvärderingar pekat på bristen av relevans att använda SIX Nordic 200 Cap GI som mål för placeringsverksamheten. Internt har därför verksamheten kompletterat målet med onoterat benchmark, dock med inriktning Europa. I takt med att portföljen har utvecklats har målet blivit alltmer irrelevant och behovet av förändring tydligt. Det har länge funnits en brist på lämpliga referensportföljer eftersom få leverantörer har tillhandahållit data baserat på onoterade placeringar globalt, men datakvaliteten har stärkts över tid.

Styrelsen beslutade därför om att fr.o.m. 2021 använda ett nytt avkastningsmål, liknande det onoterade benchmark som redan används för att utvärdera investeringsverksamheten. Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen att utvärderas över rullande femårsperioder. Det nya avkastningsmålet är definierat som att överträffa ett jämförelseindex, beräknat från det onoterade marknadsindexet Burgiss All, motsvarande en medianfond inom det onoterade tillgångsslaget, (med 90 procent vikt) och OMRX Treasury Bill Index (med 10 procent vikt). Sjätte AP-fondens målsättning är att den genomsnittliga årliga avkastningen över en rullande femårsperiod ska överträffa detta index.

Det uppdaterade målet syftar till att bättre spegla Sjätte AP-fondens uppdrag genom att representera ett brett investeringsuniversum inom Sjätte AP-fondens placeringsområde (onoterade investeringar utan geografisk begränsning), hålla över lång tid, levereras av oberoende leverantör med god datakvalitet, ha ett långsiktigt perspektiv (minst fem års data), kunna omräknas till svenska kronor och viktas med normalkassa om 10 procent med avkastningsförväntan (OMRX T-Bill) för att spegla Sjätte AP-fondens förutsättningar.

Sjätte AP-fondens mål är att fonden genom sin inriktning mot onoterade tillgångsslag ska hålla en hög långsiktig avkastning, med en balanserad totalrisk för portföljen. Sjätte AP-fondens ambitionsnivå är dock, enligt fonden, att skapa högre avkastning än median i marknaden. Sjätte APfondens mål är till sin natur långsiktigt, eftersom investeringar inom onoterade tillgångar behöver mätas över en längre period.

Uppföljning av Sjätte AP-fondens avkastningsmål

I figur 6.13 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 1997–2021, för den senaste tioårsperioden 2012–2021, för den senaste femårsperioden 2017–2021 samt för 2021. Som jämförelse redovisas även Sjätte AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

60%

50,6%

49,1%

50%

40%

30%

24,2%

19,1%

20% 16,6%

14,6% 13,8%

12,1%

10,2% 10,5%

10% 7,7%

0%

2021 2017-2021 2012-2021 1997-2021

Nettoavkastning Avkastning investeringsverksamheten Avkastningsmål (Burgiss ALL)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Avkastningen för 2021 uppgick till 49,1 procent, vilket även var den högsta årliga avkastningen sedan fondens start. Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 19,1 procent under den senaste femårsperioden och 13,8 procent under den senaste tioårsperioden. Jämförelseindexet avkastade 14,6 procent 2021, 10,2 procent i genomsnitt per år under perioden 2017–2021 och 12,1 procent i genomsnitt per år under perioden 2012–2021. Fonden har därmed överträffat sitt avkastningsmål på ett, fem och tio års sikt. Jämförelseindexet sträcker sig inte till 1996, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig.

Sjätte AP-fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Investeringsverksamheten, som utesluter fondens likviditetsförvaltning, ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 58,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 87,3 procent av det totala kapitalet. Resultatet för investeringsverksamheten uppgick 2021 till 21,9 miljarder kronor.

År 2020 fastställde Sjätte AP-fondens styrelse en ny långsiktig strategisk inriktning mot 2030 som styr mot en allokering inom buyout, venture/growth och secondary . Redovisningen av segmenten venture/growth och secondary är ny för 2021. Inom buyout är allokeringen en kombination av fondinvesteringar och saminvesteringar. Den långsiktiga strategiska inriktningen som antogs 2020 innebar ingen kursändring från

12

Buyout avser investeringar i mogna bolag, även benämnt som large och mid cap. Venture/growth avser investeringar i bolag i tidig utvecklings- och tillväxtfas, och har en relativt högre risknivå. Secondary avser andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal. 65

den strategiomläggning som skett från 2013. I den ändrade strategin från 2011 har tidigare direktinvesteringar successivt ersatts av saminvesteringar i mer mogna onoterade bolag och benämns därför från 2020 som saminvesteringar.

Marknadsvärdet av saminvesteringarna 2021 uppgick till 22,8 miljarder kronor. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2021 uppgick till 25,3 miljarder kronor. Marknadsvärdet av venture/growth och secondary uppgick 2021 till 8,4 miljarder respektive 2,3 miljarder kronor. Buyoutsegmentet omfattar 72 procent (varav saminvesteringar 34 procentenheter och fondinvesteringar 38 procentenheter), venture/growth omfattar 12 procent och secondary omfattar 3 procent av investeringsverksamhetens förvaltade kapital som uppgår till totalt 87 procent av fondkapitalet.

Figur 6.14 Portföljutveckling Sjätte AP-fonden

Totala tillgångar, miljarder kronor

100

Investeringsverksamheten

90

Likviditetsförvaltning

80

Fondinvesteringar*

70 Co-investeringar*

Buyout - Co-invest*

60

Venture/Growth*

50

Secondary*

40 Buyout - Fonder *

Likviditetsförvaltning*

30

20

10

0

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Not *: Fr.o.m. 2012 gäller följande nya definitioner för investeringskategorierna: Fondinvesteringar, Coinvesteringar, Buyout – Co-invest, Venture/Growth, Secondary, Buyout – Fonder, Likviditetsförvaltning. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2021 en avkastning om 43,9 procent (saminvesteringar avkastade 50,2 procent medan fondinvesteringar avkastade 38,3 procent), vilket är högre än genomsnittsavkastningen för segmentet under samtliga tidigare perioder. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997–2021, vilket var 16,1 procent för buyout-segmentet, (16,6 procent för saminvesteringar och 15,6 procent för fondinvesteringar). För tioårsperioden (2012‒2021) uppgick avkastningen till 16,5 procent (15,4 procent för saminvesteringar och 18,2 procent för fondinvesteringar). För femårsperioden (2017–2021) var motsvarande siffror 22,1 procent (22,6 respektive 21,4 procent för saminvesteringar och fondinvesteringar).

Venture/growth-segmentet, som motsvarar bolag i tidig fas, var det Skr. 2021/22:130 högst presterande segmentet 2021, med en avkastning om 110,6 procent. Det var betydligt högre än samtliga övriga segment och tidsperioder. Sedan fondens start har venture/growth-segmentet i jämförelse avkastat 2,3 procent årligen. För tioårsperioden (2012‒2021) avkastade venture/growth 17 procent årligen och för femårsperioden (2017–2021) 40,9 procent årligen.

Secondary-segmentet, som motsvarar andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal, genererade en avkastning om 49,7 procent 2021 och 18,1 procent för femårsperioden (2017–2021).

Figur 6.15 Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde

Procent

120% 110,6%

100%

80%

60% 50,2% 49,7% 50,6%

43,9% 40,9%

38,3%

40%

22,6% 21,4% 22,1% 24,2%

15,4% 16,6% 18,2% 15,6% 16,5% 16,1% 17,0% 18,1% 16,6% 14,6%

20% 10,5% 10,2% 12,1%

2,3%

0%

2021 2017-2021 2012-2021 1997-2021

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Likviditet

Likviditetsförvaltningen utgörs av den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är placerad inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsförvaltningen är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna del utgörs främst av kapital på fondens bankkonton och uppgår till ca 1–3 månaders nettoutflöden inom investeringsverksamheten.

Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen placeras i externa fonder. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed likviditeten som överstiger den korta betalningsberedskapen med en högre risk. Detta uppnås genom att 30 pro-

cent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk.

Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital.

Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 8,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 12,7 procent av det totala kapitalet. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 362 miljoner kronor.

Kostnader

Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2021 till 98 miljoner kronor. Sett till hela perioden 2017–2021 så har rörelsekostnaderna ökat något från 86 till 98 miljoner kronor.

De externa förvaltningskostnaderna i tabell 6.18 nedan avser innehav i en noterad småbolagsfond som har avyttrats. Externa förvaltningskostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.18 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

2017 2018 2019 2020 2021

Externa förvaltningskostnader

Summa 117 101 95 89 98

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet och ägarstyrning

Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i det löpande arbetet med investeringsverksamheten genom granskning inför och uppföljning efter investeringar. Arbetet berör samtliga områden inom ESG. Sjätte APfonden har sedan tidigare två fokusområden för sitt hållbarhetsarbete – klimat samt jämställdhet och mångfald. Under 2021 har fonden lagt till mänskliga rättigheter som ytterligare ett fokusområde.

Under 2021 har Sjätte AP-fonden utökat kapaciteten i sitt hållbarhetsarbete genom nyrekrytering av personal. Fonden har också bedrivit påverkansarbete, framför allt inom ramen för den årliga ESG-utvärderingen av fondförvaltare. Därutöver har fonden blivit medlem i två hållbarhetssamarbeten inom private equity.

Sjätte AP-fonden har fastställt tolv hållbarhetsmål som följts upp under 2021 (se tabell 6.19 nedan). Målen kategoriseras i fyra grupper: ESGintegrering, transparens, klimat samt jämställdhet och mångfald. Under året har Sjätte AP-fonden även arbetat med att utveckla målsättningarna.

Det har resulterat i nya och justerade målsättningar, bl.a. inom fokusområdet mänskliga rättigheter, som kommer att gälla fr.o.m. 2022.

Under 2021 bedöms fem av fondens hållbarhetsmål vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år. Ett av målen har samma grad av uppfyllelse. Övriga mål bedöms antingen som inte uppnådda eller som uppfyllda i lägre grad än 2020. Enligt Sjätte AP-fonden är en förklaring till den lägre graden av måluppfyllelse för några av målen att investeringar inom venture/growth-segmentet ökat mycket i värde under 2021. Dessa investeringar har ofta en något lägre grad av formalisering avseende ESGfrågor. Därutöver har målet att hålla minst tre möten med portföljbolag för utvärdering på plats av bolagens hållbarhetsarbete inte kunnat uppnås på grund av pandemin.

I tabell 6.19 redovisas Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020.

Tabell 6.19 Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål

väsentliga innehav i saminvesteringar. innehav

(procent) 2 Uppförandekod ska finnas i samtliga Andel 100 100

väsentliga innehav i fondinvesteringar. innehav

(procent) 3 Bolag motsvarande 80 procent av värdet Andel av 43 42

i portföljen för co-investeringar ska portföljrapportera enligt GRI eller motsvarande värdet

(procent)

4 Bolag motsvarande 80 procent av värde i Andel av 43 43

portföljen för co-investeringar ska portföljrapportera växthusgasutsläpp samt värdet kartlägga klimatrelaterade risker och (procent) möjligheter

5 Fonder motsvarande 80 procent av värdet Andel av 75 71

i portföljen för fondinvesteringar ska portföljrapportera enligt PRI eller motsvarande värdet

(procent)

6 Fonder motsvarande 80 procent av värdet Andel av 62 68

i portföljen för fondinvesteringar ska portföljadressera klimatfrågan i portföljen värdet genom klimatavtryck, klimatstrategi eller (procent) dylikt

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

7 Tillhöra de ledande aktörerna inom håll- Betyg i A+ Inget betyg barhet i PE Europa inom co- PRI:s på grund av investeringar. Enligt PRI:s utvärdering utvär- ändringar i ska fonden ha minst A i betyg dering PRI:s ram-

verk för rap-

portering

och utvär-

dering 8 Tillhöra de ledande aktörerna inom håll- Betyg i A+ Inget betyg barhet i PE Europa inom fondinveste- PRI:s på grund av ringar. Enligt PRI:s utvärdering ska utvär- ändringar i fonden ha minst A i betyg. dering PRI:s ram-

verk för rap-

portering

och utvär-

dering 9 Den onoterade portföljen ska över tid Föränd- -3 i hela +4 i hela utveckla och förbättra sitt hållbarhets- ring i portföljen portföljen arbete. Utvecklingen i portföljen ska ha ESG-betyg och +2 i och +3 i en positiv trend. (procent). befintliga befintliga

innehav innehav

(totalt

resultat

82 procent) 10 Ha minst tre möten med portföljbolag Antal Inte uppnått Inte uppnått med hållbarhetsfokus per år. möten på grund av på grund av

pandemin pandemin 11 Jämställdhet på a) partnernivå (2030) Andel av a) 10 a) 12 och b) i investeringsteam (2025) bland den b) 25 b) 27 fondförvaltare, där jämställdhet underdefinieras som minst 40 procent reprerepresentation av den underrepresent- senterade erade gruppen (för närvarande kvinnor). gruppen

(procent) 12 10 procent årlig ökning mot föregående Föränd- - a) 20 år av representationen av den ring av b) 8 underrepresenterade gruppen (i syfte att fördelning nå mål nr 11). mellan

kvinnor

och män i

a)

partner-

grupp och

b) inve-

sterings-

team Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden.

Regeringen bedömer att Sjätte AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021.

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen

Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att årsredovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också överlämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultatuppföljning).

Av Sjätte AP-fondens resultatuppföljning framgår att den genomgående höga avkastningen under året visar att fonden har en välkomponerad portfölj som från att under många år varit i investeringsfas börjar skapa större realiserade värden och därmed bidrar till en god långsiktig avkastning till en balanserad risk. Sjätte AP-fonden har en väldiversifierad portfölj av investeringar med exponering inom olika branscher, storlekar, faser, strategier, geografiska placeringar samt investeringstidpunkter. Sammantaget resulterar det i en tillfredsställande riskspridning. Fondens sedan tidigare ambitiösa hållbarhetsarbete har förstärkts ytterligare under året och uppmärksammats internationellt på olika sätt inom private equitymarknaden.

Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att fonden har lyckats mycket väl med att utföra sitt uppdrag under 2021.

6.6¶Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Den kapitalviktade avkastningen har sedan 2001 varit högre än inkomstpensionens utveckling och även överträffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi.

Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) dels är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år, dels är att generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex. Sjunde AP-fonden har uppnått båda dessa mål.

13 14 Under perioden 2000 –2021 uppgick den kapitalviktade avkastningen

13

Sedan december 2000. 14

Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig sparares konto och kan jämföras med utvecklingen för inkomstpensionen. 71

för AP7 Såfa till 11,6 procent per år, vilket är 8,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,1 procent per år). AP7 Såfa genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 8,2 procent per år, vilket överstiger premiepensionsindex avkastning som ökat med i genomsnitt 5,8 procent per år under samma period.

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2021 och uppgick under 2021 till 0,075 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring ca 470 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2021 års slut var 0,22 procent.

Sjunde AP-fonden har fortsatt arbetet med hållbarhet inom ordinarie investeringsverksamhet och ägarstyrning. Utöver det integrerade arbetet organiseras en stor del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2021 har temaområdena varit hållbar effektmätning, klimatomställning och avskogning. Sjunde APfonden har fastställt fjorton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under året. Därutöver har fonden under året antagit två nya klimatrelaterade mål till 2025. Samtliga hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Fondkapital och resultat

Under 2021 genererade AP7 Såfa en avkastning på 31,5 procent. AP7 Aktiefonds avkastning 2021 var 34,1 procent efter kostnader, och AP7 Räntefonds avkastning var -0,7 procent efter kostnader.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 65 miljarder kronor 2001 till 966,9 miljarder kronor vid utgången av 2021, vilket innebär att fondens portföljvärde motsvarar ungefär hälften av det samlade värdet i Första till Fjärde AP-fonderna. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 879,0 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 87,8 miljarder kronor, vid utgången av 2021.

Sjunde AP-fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första till Fjärde AP-fonderna är delvis ett resultat av stora inflöden. Under 2021 var det fortsatt stora inflöden till Sjunde AP-fonden, 46,4 miljarder kronor, på grund av att sparare bytte till Sjunde AP-fonden i samband med likvidation eller avstängning av fonder från Pensionsmyndighetens fondtorg, men även på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Utflödet, genom inlösen av andelar på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 25,5 miljarder kronor under samma period. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras av inflöden till de förvaltade fonderna samt en positiv värdetillväxt under året. Vid utgången av 2021 förvaltade Sjunde AP-fonden 46,9 procent av medlen i premiepensionssystemet för drygt 5 miljoner pensionssparare. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 16,6 procentenheter.

Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare: • att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensions-

kapitalets köpkraft över tid,

• att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör Skr. 2021/22:130

ett balanserat risktagande över tid, och • att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida

generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De riskhöjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risktagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning.

AP7 Såfa utvärderas enligt två mål: dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år, dels att AP7 Såfa ska generera en avkastning som överstiger premiepensionsindex.

Målet för AP7 Aktiefond är att överträffa sitt jämförelseindex, medan det för AP7 Räntefond är att följa sitt jämförelseindex.

Uppföljning av Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Målet för AP7 Såfa är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Under perioden 2000 –2021 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 11,6 procent per år, vilket är 8,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,1 procent per år), och översteg därmed målet om minst 2 procentenheters överavkastning jämfört med inkomstpensionen.

Målet för AP7 Såfa är även att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Sjunde AP-fondens avkastning har sedan 2001 överträffat premiepensionsindex avkastning. Under perioden 2001–2021 har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ i genomsnitt avkastat 2,4 procent mer än index för fondrörelsen, exklusive Sjunde AP-fonden per år (8,2 procent för förvalsalternativet jämfört med 5,8 procent per år för index för fondrörelsen, exklusive Sjunde AP-fonden). Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2021 uppgår

15

Sedan december 2000. 73

avkastningen i AP7 Såfa till 15 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 10,6 procent per år (se tabell 6.20). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än de privata alternativen under denna period. AP7 Såfa har därmed uppnått sina avkastningsmål.

Under perioden 2017–2021 avkastade AP7 Aktiefond årligen 16,9 procent, vilket är högre än fondens jämförelseindex som avkastade 14,9 procent årligen under samma period. Den genomsnittliga avkastningen under 2017–2021 för AP7 Räntefond uppgick till 0 procent, vilket är det samma som fondens jämförelseindex under samma period.

Sjunde AP-fonden har under 2021 fortsatt implementeringen av den nya förvaltningsmodellen och strategiska portföljen, vilket innebar en ökad diversifiering med exponering mot fler aktie- och tillgångsslag, som bl.a. tillväxtmarknader och småbolag samt mot s.k. faktor-riskpremier , i syfte att sänka den totala risknivån och spridningen i utfall mellan olika pensionssparare.

Tabell 6.20 Utveckling för förvalsalternativet AP7 Såfa maj 2010–2020 och 2001–2020

Procent

2001–2021 2010–2021 2021

AP7 (PSF och SÅFA) 8,2 15,0 31,5 Premiepensionsindex 5,2 10,6 27,1 Avkastning för

3,1 inkomstpensionen Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari2001−maj 2010 och SÅFAmaj 2010−december 2020. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningenden 24 maj2010−31 dec 2020. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och Sjunde AP-fondens årsredovisning).

AP7 Aktiefond

AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkastning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9–1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index [Gross]). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90–135 procent, tillväxtmarknader 2–10 procent, faktorpremier 3–10 procent, småbolag 1–10 procent, riskkapital (private equity) 1–6 procent och alternativa strategier 0–10 procent. AP7 Aktiefond har även aktiv förvaltning på

16

Faktorinvestering innebär att portföljer formas genom systematiskt urval av aktier med särskilda egenskaper, såsom låg värdering, hög kvalitet eller positiv prisutveckling. Exponering mot egenskaperna innebär ett risktagande som fonden förväntas erhålla en 74 premie för, vilket förväntas leda till förbättrad riskjusterad avkastning över tid.

utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av fonden Skr. 2021/22:130 förvaltas 99 procent externt. Vid 2021 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 879 miljarder kronor (655,4 miljarder kronor året innan). Fondens totalavkastning uppgick under 2021 till 34,1 procent (4,7 procent året innan).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi: • Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och

branschmässig spridning, samt aktierelaterade derivatinstrument som

höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj. • Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag

och investeringsstrategier – diversifiering. • Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av

en systematisk riskhantering – riskramverk.

Under 2021 fortsatte utvecklingsarbetet för att öka riskspridningen i AP7 Aktiefond och samtidigt sänka den totala risknivån, bl.a. genom minskad hävstång i förvaltningen, och genom att göra fonden mindre beroende av exponeringar mot stora och medelstora bolag till förmån för exponeringar mot småbolag, tillväxtmarknader och riskpremier.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2021 till 14,5 procent (14,8 procent vid utgången av 2020).

Tabell 6.21 Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond

Procent per år

2017 2018 2019 2020 2021

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning.

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 34,1 procent under 2021, vilket var 2,9 procentenheter bättre än jämförelseindex (se tabell 6.21).

AP7 Räntefond

Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 87,8 miljarder kronor vid 2021 års slut (67,2 miljarder kronor året innan). Under 2021 uppgick avkastningen till -0,7 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.22).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av tre år), och får avvika från jämförelseindex genom investering i gröna obligationer som uppfyller Sjunde AP-fondens kriterier för hållbarhet och lönsamhet. Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om

räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2021 huvudsakligen gjorts i enlighet med fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2021 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,9 procent vid utgången av 2021.

Tabell 6.22 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

2017 2018 2019 2020 2021

AP7 Räntefond -0,1 -0,1 -0,2 1,0 -0,7 Jämförelseindex -0,1 -0,1 -0,2 1,1 -0,6

Differens 0 0 0 -0,1 0,1

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten

Under 2021 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 606,4 miljoner kronor (494,9 miljoner kronor året innan). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Trots att fondavgiften sänktes med 0,005 procentenheter per den 1 januari 2021 har intäkterna ökat, vilket beror på en kraftig ökning av det förvaltade kapitalet under året. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 395,2 miljoner kronor (296,3 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 211,2 miljoner kronor (198,6 miljoner kronor året innan). Det balanserade resultatet vid 2021 års slut var 1 184 miljoner kronor (986 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2021. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,075 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,08 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2021 års slut var 0,22 procent.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med tre personer och vid utgången av 2021 var de 41 personer, varav 19 kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning

Sjunde AP-fonden arbetar löpande med hållbarhet inom ordinarie investeringsverksamhet och ägarstyrning. Det har inneburit flera förändringar under 2021. Bland annat har fondens exponering mot gröna obligationer ökat och nyrekryteringar har genomförts för att stärka hållbarhetsarbetet. Fonden har även utvecklat metoden för att identifiera och avyttra bolag

som bedöms sakna omställningsplaner i linje med Parisavtalet eller på Skr. 2021/22:130 annat sätt inte bedriver ett trovärdigt hållbarhetsarbete, främst inom kolindustrin. Det arbetet ledde till att ytterligare nio bolag uteslöts ur Sjunde AP-fondens investeringsuniversum under 2021 (totalt är 93 bolag uteslutna).

Utöver det integrerade arbetet organiseras en stor del av Sjunde APfondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2021 har temaområdena varit hållbar effektmätning, klimatomställning och avskogning. Sjunde AP-fonden bedriver projekt inom ramen för temaområdena som syftar till att utveckla fondens och portföljbolagens hållbarhetsarbete samt sprida kunskap om metoder för hur investerare kan bidra till angelägna hållbarhetsfrågor.

Arbetet inom temaområdet hållbar effektmätning avslutades under 2021. Syftet med arbetet har varit att utveckla metoderna för att mäta samhällsnyttan av såväl ägarstyrning som investeringar. Sjunde APfonden har beslutat att universell ägarstyrning blir ett nytt temaområde för 2022.

Sjunde AP-fonden har fastställt fjorton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2021. Därutöver har fonden under året antagit två nya klimatrelaterade mål till 2025.

I tabell 6.23 redovisas Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2021. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2020. Samtliga hållbarhetsmål bedöms vara uppnådda eller uppfyllda i högre grad än föregående år.

Tabell 6.23 Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

1 Rösta på minst 95 procent av bolags- Andel 99 99

stämmorna i aktieportföljen. bolag

(procent) 2 Publicera svartlistning av bolag två Svartlist- Målet Målet

gånger per år. ning pub- uppnått uppnått

licerad 3 Identifiera ett nytt tema för ägarstyrning Beslut om Målet Målet

inför 2022. nytt tema uppnått uppnått 4 Följa upp PE-förvaltarnas hållbarhets- Genomförd Målet Målet

arbete. uppfölj- uppnått uppnått

ning 5 Rapportera koldioxidutsläpp enligt Rapport Målet Målet

TCFD:s kriterier. publicerad uppnått uppnått 6 Årligen rapportera om sitt hållbarhets- Rapport Målet Målet

arbete. publicerad uppnått uppnått 7 Utföra en tematisk studie. Genomförd Målet Målet

studie uppnått uppnått 8 Publicera fördjupningsrapporter inom Rapport Målet Målet

hållbarhet. publicerad uppnått uppnått

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2020 2021

9 Vara med och driva hållbar normutveck- Kvalitativ Målet Målet

ling och ägarstyrning i relevanta natio- bedöm- uppnått uppnått nella och internationella samverkans- ning former.

10 Bidra till en trygg och pension genom att Avkast- Målet Målet

ett kontinuerligt sparande i förvalsalter- ning uppnått uppnått nativet ska ge en långsiktig överavkastning om minst 2 procentenheter per år i förhållande till inkomstpensionen.

11 Agera som aktiv ägare och påverka Antal 4 405 4 647

bolagen i en hållbar riktning. stämmor stämmor, stämmor, där fond- dialog med dialog med en röstat, 142 bolag, 131 bolag, antal på- 84 svart- 93 svartverkans- listningar listningar dialoger, och 16 på- och 14 påantal gående gående svart- rättsproces- rättsproceslistningar ser ser och antal rättsprocesser

12 År 2025 ska 3 av 4 portföljbolag inom Andel 62 65

energisektorn har nått nivå 3 eller högre i portfölj- Transition Pathway Initiatives bedömning bolag av Management Quality. (procent)

13 Gröna mandat i samtliga tillgångsslag Mdkr 2,3 i gröna 2,0 i gröna

fonden investerar i. År 2025 ska fonden obligation- obligationha fördubblat andelen gröna er, er, investeringar jämfört med 2020. 2,5 i gröna 3,4 i gröna investe- investeringsman- ringsmandatet för datet för noterade noterade aktier, och aktier, och 1 i clean- 1,6 i cleantech tech

14 Bidra till ökad kunskap om hållbara Kvalitativ Målet Målet

investeringar och ägarstyrning genom att bedöm- uppnått uppnått tillgängliggöra och sprida forskning och ning kunskap.

Källa: McKinsey 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Sjunde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2021.

Risk- och kontrollverksamhet

Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad.

Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksamheten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverksansvarig, riskansvarig, ansvarig för riskhantering och uppföljning (middle office), chefen för förvaltningen och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde AP-fondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen.

Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse.

7¶Övriga förvaltningsfrågor

7.1¶Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en APfond måste följaktligen agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i

många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för beslutsfattandet. Ledamöter förutsätts ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed.

I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta.

Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultatoch balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden i respektive AP-fond.

7.2¶Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Det är positivt att AP-fonderna ytterligare har stärkt samarbetet under 2021. Fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna.

Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna har bildat ett gemensamt samverkansråd vars övergripande roll är att se till att samverkan sker mellan fonderna. Dessa AP-fonder samarbetar i följande funktionsinriktade grupper där samverkansrådet har en samordnande roll: • Back Office/Affärsstöd • Regelefterlevnad • HR • It • Juridik • Kommunikation • Redovisning • Risk och performance • Systemförvaltning

Under 2021 har det löpande arbetet i samverkansgrupperna fortsatt, företrädesvis genom digitala möten. Utöver regelbundna gemensamma

möten har samverkan skett genom direkt kontakt mellan medarbetare på Skr. 2021/22:130 de olika fonderna. Pandemin har lett till utökat erfarenhetsutbyte mellan AP-fonderna.

Några exempel på områden där fonderna har samverkat under året är upphandlingar, innovation och ny teknik, informationssäkerhet samt internationella skattefrågor. Vissa av AP-fonderna har även etablerat gemensamma investeringsstrukturer som t.ex. bolaget 4 to 1 Investment. AP-fonderna har också för andra året i rad redovisat resultat, avkastning och nyckeltal för koldioxidutsläpp i gemensam extern information.

Utöver samverkansrådet och de funktionsinriktade grupperna sker operativ samverkan genom Innovationsforum och Etikrådet (se även avsnitt 5). Syftet med denna samverkan är att utveckla nya perspektiv på gemensamma utmaningar relaterade till innovation samt etik- och hållbarhetsfrågor.

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2021 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

7.3¶Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet.

Revisionen för 2021 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observationer på området är mindre noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen.

Revisorerna noterar att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande och att kontroller avseende den finansiella rapporteringen till övervägande del är formaliserade och systematiserade.

Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna om-

fattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, internationella revisionsstandarder (ISA) och FAR:s rekommendation RevR 100 om Revision av finansiella företag till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följande områden: • Värdering och existens av onoterade innehav (ökat fokus under året).

• V ä rd e rin g o c h e x is t e n s av n o t e rad e in n e h av . • K las s if ic e rin g i re s u lt at - o c h b alan s rä kn in gar.

V id gran s kn in g h ar in ga v ä s e n t liga av v ike ls e r n o t e rat s . R e v is o re rn a ko n s t at e rar at t v e rks am h e t e n in o m A P - f o n d e rn a b e d riv s in o m d e rikt lin j e r s o m b e s lu t at s av re s p e kt iv e s t y re ls e . R e v is o re rn as ge n e re lla s lu t s at s ä r at t d e gran s kad e ko n t ro lle r o c h p ro c e s s e r s o m le d n in garn a h ar arb e t at f ram f u n ge rar t illf re d s s t ä llan d e . K o n t ro lle r av s e e n d e d e n f in an s ie lla rap p o rt e rin ge n ä r t ill ö v e rv ä gan d e d e l s t an d ard is e rad e o c h f o rm alis e rad e .

R e v is o re rn as gran s kn in g h ar v is at at t A P - f o n d e rn a h ar e t ab le rad e ru t in e r f ö r ko n t ro ll o c h u p p f ö lj n in g in o m f in an s ie ll rap p o rt e rin g s o m s am m an t age t an s e s v ara av e n f o rm alis e rad t ill s y s t e m at is e rad m o gn ad s grad . R e v is o re rn a h ar e n f e m grad ig s kala m e d o lika n iv å e r f ö r ko n t ro llm ilj ö ( s e f igu r 7 .2) . D e t t a s ä t t at t b e s kriv a ko n t ro llm ilj ö n ä r e n ligt re v is o re rn a in t e n å go t s o m allt f ö r s t rikt s ka lä s as s o m b ra e lle r d å ligt d å d e t b e s kriv e r m o gn ad s grad e n h o s ko n t ro llm ilj ö n . A P - f o n d e rn a h ar u n d e r 2021 arb e t at m e d at t y t t e rligare u t v e c kla in t e rn a ru t in e r o c h ko n t ro lle r in o m d e o lika p ro c e s s e rn a, i f le ra f all m e d f o ku s p å m e r s y s t e m s t ö d o c h e le kt ro n is k d o ku m e n t at io n .

Figur 7.2 Den interna kontrollen mognadsgrad

Källa: PwC.

R e v is o re rn a ko n s t at e rar at t e n m o d e rn f in an s ie ll in s t it u t io n b ö r s t rä v a m o t e n ö v e rv akad n iv å f ö r v ä s e n t liga p ro c e s s e r ä v e n o m v is s a e n s kild a ko n t ro lle r e lle r i v is s a f all h e la p ro c e s s e r kan v ara s y s t e m at is e rad e . A t t f ö rf ly t t a s ig t ill, o c h b ib e h å lla, e n f u llt ö v e rv akad n iv å krä v e r e n ligt re v is o re rn a re s u rs e r s o m i v is s a f all v arke n ä r n ö d v ä n d iga e lle r f ö rs v arb ara.

R e v is o re rn a h ar ge n o m f ö rt e n gran s kn in g av at t A P - f o n d e rn as rikt lin j e r f ö r e rs ä t t n in gar ä r i e n ligh e t m e d d e av re ge rin ge n f as t s t ä lld a rikt lin j e r f ö r an s t ä lln in gs v illko r f ö r le d an d e b e f at t n in gs h av are i A P - f o n d e rn a. G ran s kn in ge n h ar in t e v is at n å gra av v ike ls e r f rå n rikt lin j e rn a.

R e v is o re rn a h ar ä v e n ge n o m f ö rt e n gran s kn in g av A P - f o n d e rn as h å llb arh e t s rap p o rt e r m e d u t gå n gs p u n kt i krav e n i å rs re d o v is n in gs lage n ä v e n o m A P - f o n d e rn a in t e o m f at t as av d e s s a krav .

8 2

Policy för styrning och utvärdering av

Bilaga 1

AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: • utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, • utse revisorer, • fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och • årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet. 83

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga Bilaga 1 tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 33 ff).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas APfonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt Bilaga 1 lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år,

vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda Bilaga 1 bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av Bilaga 1 lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis 87

begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas Bilaga 1 strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att APfonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för APfondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik Skr. 2021/22:130 och organisationskultur. Bilaga 1

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1. hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, 2. att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad

innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför 89

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- Bilaga 1 löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, Skr. 2021/22:130 ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- Bilaga 1 ningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas

Bilaga 2

verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första–Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget . Upp till 40 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

17

Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft som innebar att Första–Fjärde AP-fonderna skulle få överskrida röstandelsbegränsningen (se prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12, rskr. 2020/21:19). Ändringen gjordes till följd av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Den tillfälliga 92 lagändringen upphörde att gälla vid utgången av juni 2021.

Bilaga 2

Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.

Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

Illikvida tillgångar Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det

verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara investerade i illikvida tillgångar.

Räntebärande instrument Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i

räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska

risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.

Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värde-

papperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till

lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för

valutarisk.

Stora exponeringar Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot

en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska

bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal Högst tio procent i ett noterat enskilt företag18 (egna

fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i onoterade riskkapitalbolag.

Den 1 november 2020 trädde en tillfällig ändring i Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i kraft som innebar att Första–Fjärde AP-fonderna skulle få överskrida röstandelsbegränsningen (se prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12, rskr. 2020/21:19). Ändringen gjordes till följd av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Den tillfälliga lagändringen upphörde att gälla vid utgången av juni 2021. 93

Sjätte AP-fonden

Bilaga 2 Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte APfondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Sjunde AP-fonden ska ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

Bilaga 3

#

G NIN RY TS D N FO

s

ERP A RE KS OT EN N KÄ CH R O

e sr

-S G IN ES NT EL AL TT VR Ä ER FÖ B

TE H AR LB

HÅL

- S ER G S IN EL R G TE YT SE ERV INV Ö

LDR Ä MV O

NE T

MHE AS KR E V

/

L HÅL

INNE

Bilaga 3

G

NIN RY TS

D 29

N FO ng

ri te or p

rap ts he ar

ERP A RE K ållb S OT H EN N ON K es jar S CHEF Ä CH och ghet R O inv äm g ANS

fr lin enli K

t ra s ,i HÅ ARHETS

ra ck g.

et rat ivå ve ng a

m n tt dr HÅLLB

rfö ä ut eri p ALENA

te rb ar nt GD

ys rka råde fö up

ha rt MA

ss ve om ar sk -S vi g hållb ri vå G on d d E si är SG rin en IN S en N E te vi go me NT EL T p AL T a VR Ä ER tlig FÖ B a

st

et 14

D r se

8 el

yg

TE rt H ve AR sö LB g

in

HÅL er

st ve in ra Vå

- S ER G S et IN EL 12

R G ord TE YT en SE ERV har rld INV Ö Vd vä

m

4 O

2 4 7 8

LDR 12 14 26 29 30 32 33 35 36 38 40 44 47 48 59 60 62 65 69 71 73

VÄ M O

ckling

ve

ut a

ar

grund

ssen de andr ering

tning hållb d

at e 021 ENT oce vär en me 2 E emet d G H st gelser ägar r riskhant IN

M telse ty tering me A sy telse t ISN

S ät or ämjar erkan ote or V K ver sammanf eringspr fr ät N an ering tom ER er st O V arsfullt påv er app or DE

app ve telse dning

och som och ät le SR

pensions e iin ienlighet och e R

ag eringsö ar ansv et er försäkr er riskhant rapp Å

or det st egi

håll dr et at ch och //

or ve arb versikt och yrningsr

atliga in arhetsr ering eringar to EN

isiffr upp st st verkan elsens elsens else akt D

har rt världen ra darb G-str egr årsö L ne et et ve valtningsb äkenskap yr evisionsb yr yr ont N

erksamhetsb År Vd Vå D Om Vå Me ES Int Exkludering In Aktiv Sam Klimat Tio R St R Risker Fondst St St K FO- HÅL V – – – – – – – Hållb – – – – – – – För – – – – – – – – –

In AP

INNE TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 2

#

G

NIN RY TS D N FO

all- och ra till

s Sjunde d

ärlden eringar fy

iv .Vi

år! form. tade elser ensions- och

ät plac yr ande

land a emet onderna

a inr ar st tf

ande gör omstp onden sy fer

ar fondst nuv ERP först ck ra ink A RE .1960 fi a AP-f ibuf K r20 nuv två vå

S OT som e ny te ensions EN N isin ålder som till alet KÄ CH ra s Sjät

R O idet

erige års elser till emiep

terligar ter kapit

Sv 67 yr yt elserna pr

bildade yr gif

då ån om

fr upp inom

fondst

1913 tillk ombildas samlade

tre fondst och ter

rna a

-S onderna d gif det G dan pension edan elsen IN E re me yr . N S AP-f .S först upp gick T EL er m d AL T det mandat onor V TÄ nde dan allmän fe a me upp

R fonden fondst kr ER se papp de ny FÖ B om d te

år 2020 der

fo började me bildas

20 lag ande av

.Sjät

en pensions är miljar

P- det ombildas

de eb onder onden

är emet

A ör änt st gången 696

TE Iår Egentligen inf männa ir 2001 AP-f sy AP-f ut 1

H AR LB

HÅL

e

2021.

- till mdkr till S ER emet senast G S astning IN EL 2021. st gick R G gick sy den TE YT er mdkr avk %

SE upp al upp ERV

al re under INV Ö cemb den

de 5 pensions tlig

kapit till erio

talt ut

s ostnader årsp

To den 7, 9,0

enomsnit rk tio

G te LD alade ef R

Ä 465,8 bet

MV O

N 021 ET 2

G

mdkr ostnader ostnader IN MHE or rk %

AS at mdkr ISN K till till te till V RE sult ef O V re DE

ffr gick gick gick

ets valtningsk SR

upp upp upp R

si År för Å

astning //

avk EN

ti D

L 0,3 ets N

80,7 Fondens År 20,8 FO

HÅL -

re AP

INNE Å TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 3

#

G

NIN RY g TS di D än N st FO full g

% % % in

eringar 6,0% er

18,6% depapper och 0,8% ren on

aktier er 17,7% 1,1% fö

a vär plac exp

a onder 47 s

aktier ield an

Aktier 42,9% alf fonder Y d en

a ande si nd

Utländsk Fastighet astruktur apit dge en fo

ensk ebär ernativ High kt er

Sv infr He si öv ERP änt Alt Riskk er e A RE R ls

K 61,4 22,9 25,6 öv

S OT rs öre N onering å EN tio og KÄ CH d R O Exp Se re

2021 -S 2020 genhet 2021 skilda G Fond- c /sär IN ES 2019 465,8 de NT EL förmö T 2018 onder AL T kostnader VR Ä r 2017 ckling ER 383,3 vkastningA FÖ B te 2016 ve cklingsf

ef % ve 2001–2008

2015 den av en

alut år

2014 –51,4 *Flö ån

2013 fr

apit

astning 2012 genhet 2001 eringar

flöden st T vk 2011 134,0 Fond- jan ve E A 2011–2021, Fondk 2001–2021 Inkl in H 5 0 0 förmö *

25 20 15 10 –5 AR 500 400 300 200 100 LB

HÅL

9,7 0,14 9,6 29,3 –7,4 32,5

2017 332,5

r r

e.

te fö et i - ef sion S ER r G S yck grupp bildas

IN EL tr öve –0,6 –0,7 –2,1 –6,8 R G akt emis 2018 0,14 33,5 TE Y 323,7 S T astningen ny valtnings- E ER arhetsarb tse V astningen xidav kont för at INV Ö avk stments, ien

avk a hållb ändamålsenligt ve a

CB:s In 2019 15,3 0,12 15,1 48,6 –6,5 31,4

koldio är 365,8

och iE 1 tdelt

högst e

et et to at ondernas

år öljens (AP1–AP4)

. dlem ,4

tden tf ondernas 9,8 9,7 LDR år 42 me iAP-f 0,08 34,8 –7,9 22,6

Ä or 2020 392,6

set genom

under ny AP-f . as MV er O sidan bolaget onderna

blir av volt

arkt oriskt aktiep USD egr

på d th

st hållbarhetsarbet AP-f

hist och AP4) int

under et der ar 20,8 0,07 20,8 80,7 –7,5 15,9

är mer iNor 2021 465,8

2001. egi slut

yck et Bernar anskning AP3,

er m at . miljar be

N .D ten .Läs gr USD valtning 021 E et son ondernas 2 T ls % ar en AP2, G

st år . för

cklas G-str SCG) 2,75 IN MHE ar lt ,mdkr AS ve 20,8 ES (F er tAP-f tningar ISN K dan aget ta . % V R ut ny Magnus et at (AP1, miljoner ,% ,% O E nde till se under to emet ,mdkr % D

V a ag ,mdkr st E

en edömlig

abilit public visar uppdr 400 ör dr sy slut SR

hä ar målsät R

följen st till ar tf ets Å

or uppgår onden Kristin upp kostnader rkostnader år valtning, //

a ant minsk er bolaget at och ltal

vd ondsägda st d re te rkostnader pensions vid för

ter ör fö ef EN

AP-f ve te al D L a nansiell evisionen tillf me egier ådets ke ef tern N

tig st elsen fi AP-f in öden ex FO

tsät r anskningen at at - HÅL yr et akt to

ik kostnader För for fö Gr förhållande och som str Etikr yc valtningskostnadsandel, AP

Tillgångsp St Fondens Riksr D It vkastning vkastning esult INNE V • • • • • • N A För A R Net Fondkapit Andel TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 48

# G

450 763 31 19 813 759 902 780 637 450 111

TS D 2020-12-31 N FO

965 957 085 838 121 505 569 040 396 851 256 637 528 674 784 040 130

1 5 6 2 9 7

80 40

239 107 119 475 392 465 475

ERP 2021-12-31 A RE KS OT EN N KÄ CH ot 8 9 10 11 12 13 11 14 15 16 17 R O N

er -S G äkt IN ES tillgångar int N ng kostnader

T EL emet AL TT st V Ä ande R ni är sy

ER upplupna FÖ B eb

ade upplupna

ade ränt och skulder

äk ter pensions

ter a och

er al ot och

,No ,Ono del m al al

sr andr äkt

och kostnader int apit apit T at linjen E an andelar andelar bankme al fondkapit

H alda tillgångar alda skulder alningar fondk fondk

och och tillgångar et skulder et et sult inom AR at och at apit re LB al sa tob er

illgångar eriv as vriga eriv vriga ets HÅL Mkr T Aktier Aktier Obligationer D K Ö Förutb Summa Skulder D Ö Förutb Summa Fondk Ingående Net År Summa Summa Post

B

568 932 829 708 968 701 624 76 006 134 92 226 780

1 2 7 2 2 8 −

25 35 34

- 2020-12-31 S ER G S IN EL R G TE YT SE ERV 61 93

M O

ng

N 021 TE ni andelar 2

E andelar G H IN M och och AS ISN K tillgångar ändringar V R räk aktier ör O

VE aktier er DE

ande

ade är äkt SR

ade atinstrument akursf R

ter ter eb int kostnader Å

tat er alut //

äkt ,no ,ono ränt ,deriv ,v

at at at at at elsens elsens EN

int delningar kostnader valtningskostnader D

to ut rör rör N L för

esult esult esult esult esult at FO- HÅL elsens enet tor tor tor tor tor elsens

esul ovisionskostnader AP

ör änt ör vriga esult INNE R Mkr R R Erhållna Net Net Net Net Net Pr Summa R Personalkostnader Ö Summa R TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 49

#

G as , et i

i at e- - vi- d . dan D de NIN d kan R köp- t det e- do me i äkt er Y örlit- me at e- diser me vär onden TS verkligt baser är och re instru- där tillgång det eint denna D tast ingår marknad. tillf et är ränt teringar marknad akt skulder visas atinstru- skuld. alans- app

e ränt diskont tillgångar as ib AP-f N äms (of m perio älle av no do ränt FO st int och oden deller som deriv såld som verkligt dep a visas

aktiv inneb So ,där den på aktiv der tillgångar re

be följd ande atkontr ändringar at linjen terminsle till vär do

som en va. emet är ändringar at en vär visas som Först re

tering instrument som vär till som visas ör visas a.

på eringstillf eb ör på eriv do och

a as änt anskaffningsv anskaffningstidpunk . D do esult do inom visas fall

marknad alningar baser deringsmo a. re tor re re ränt

ar under ejust ränt ttillgå, visas ändringar akursf a, det do de

tillgångar .Innehav der deller bet vid h akursf de do de äkningen .I

ektivr at at vär ör Net pant ale som re rutlånade

tillgångar ör verb aktiv vär deringskur an oc ränt vär handlas re rep likvid fö er

eff r- ändringar valut vär valut antsäkerhet

ande marknadsno ant en vär upplupna a esult ändringar e nns älld er ant

ränt för ör int tagna akursf at som st iavist visas alansr ERP ande är er obser på et amtida a öve tor av e ib A R ttillgå, deringsmo ant enligt D fr näst de kallad do kont kont K E eb ciella är verkligt en int der marknadsdat erkligt esult visas erhållen S at av till Net följd tv valut så som likvid re OT ebär of vär de. ektiv vade .V akursf ve a tor do visas rutlåningen EN N ränt priser relev är till äms ar av och och fö säkerhet eller K a indexlev handlas nns äknad det eff vär eller äkt balansdagen re visas do Ä CH ränt e till är valut st gativ Net re R O a ade e tagna ber ör tid under be verb per följd do mellan och/ rerhållen

andr int as den tf eint at instrument allmänt ne tiden er tning

valda ter int er a nuv d till ansaktion, re er öve

no en der av at löp visas av de under et Erhållna

andr och ve ränt esult fall obser me äkningen app ga

till ränt ade är do ändringar marknadspriser vär ändringar rlöp ersät app

och balansdagens er görs re för tor de av dep rfo

as diskont anskaffningsv ut ående .I hjälp akt för appr öve dep

fondens visas inneb visad de d ansaktioner erköpstr Skillnaden

ån der et an Net görs de balansr dep as vär tfö

instrument allmänt do ta erst atinstrument slut erkligt ändringar äkningen åt äkningen. vär at

öden re diskont åt edo vär örlitliga me ut tv kontr vär a ti erhållen -S utifr enligt vär av änt et ir atinstrument ets et a för atr . öpstr vär diser atr av tt G de fall marknadspriser sa upplup D dan under år tillf dan de äkt depapperslån dan rä E robligationer äkt det ändringar eriv rderiv sult terk d tsat sult stå IN S är NT EL Obligationer Fö vär kurs) index Ide liga hjälp kas int på är ringsr ten. under ingår för me sas D Fö vid och ment indat positiv me Vär re övriga ment Å Vi for sålda räkningen. perio V Utlånade me re be har

AL TT

VR Ä a i ER äl at- r ad a- d vid FÖ B fall at- s e fö - på a o-

de- såv för ad i at gler :s andr me sker

för de esult value dering älls re at dering- grun- ade andr as

vär vid esult rr där ektiv ån mark är erhållen Guide- örst en en vänds

till raden ir fair vär tillgångar gler esult en da IPEV if ter demet som

var såle as re valda ingår .V entuella av äv är der an

på öve esp på fastst utifr e tor baser rt go ono på

Hela al-instrument der -r tjas sina en aktiv vid rev ska vär

hållas 9. et de visas de de de int de pa på följer som

s ingår vär er yt av en Net fö ering ,men ansv ag dering

S vär do vär tt kr alla vär vid vär vär och rt ende de T se re kapit utn fondens som tern as Valuation et vär E slag och do på handel er just al er pa se subst ör H av iIFR a ex vär

get till här följer under till fonden en andelar av AR . onders handel enligt ar just ansaktioner det den

som tion verkligt .E verkligt verkligt verkligt verkligt fall Capit edje ot LB aktieinnehav at Lån men till Innehav förs sker ade tr enligt rtr till

op till tillgångs till verb at annan och de e d dering fö m HÅL olag av ändringar sult rhandel hur äms tagna äms ter

andelar as för fö fall, s st tering st .I me fastighetsf sig

för per re fonderna sult eller Vär

seb value del der för pensionsf tagna be tskurs. obser re upp be ono Ventur deringsprincip dering emål agen.

och de at där skriv ället felaktig ade skulder

es vär ade äkningen. AP upp är ten erhållits vär vär för te skiljer et

fair som vär as till be e ar är ter ör

intr esult innehas atr är orm, priser orm, ende and en

e via ck der tf int tf tp se y vändas. skat

aktier instrument ade tor yllas. dan . diga på varit iono

de do ealiser vär allmänna marknadsno genomsnit ade mo dering av är ansaktioner an e ,vilket

ektiv or esult thållas Ne ,som andelar som Equit tr as - vär ade Net rr at om uppf andelar ter ån vär bokslutstillf deringen e likv int S ER ealiser och s tast fr på kan G S esp visas ter placeringar som de. ciella no tagekostnader och ny till är at fastighetsf IN -r do or öve se ska och tv at baser Innehav R EL nansiella vär handelsplat of ,of till . handelsplat då eller oder aktien uppskjutna hos G er re ,ono aderna ade de av de placeringar andelar ör cour andelar am at deringen Priv TE YT tt verkligt som tlagen as aktier as fr er S at av Ir rhandel Skuldinstrument vär vär aktier ant er Vär baser av ansaktioner E ER do till samtliga olag rat och eller der aktier och eller erhållen mån V ade aliser fö verkligt olika er ade ra INV Ö till as esult fö ade vär dat öden dömer ande

re seb Erlagda ade ter princip va visningen

der tor dering äl es ån ter dering sa be dering. ernational s) deringsmet iden

Lån ändringen aliser verkligt tion verkligt raktier ter raktier upp akt do

är

vär för Net V Fondens re räkningen. såv innehas räkningen. till intr op till utifr fondens No Fö marknad balansdagens indexlev index nad. no Ono Fö marknad vär en kas der vär (Int line hand vär fastighetsaktier den handsmarknad. be fastighetstr re

e- t - e.

at do del på de

vid a för och re ch int LD vilka S vilket och d onor till en som vär R edo- var er as. tidpunkt mellan kr io aktier

d, IFR Först ärsdag ende me och at VÄ onderna övriga se örlig M årsr se visnings- till al. stment den går e äkningen a äkningen ade eligger O marknads- ve skillnaden penning- aff av tillgången onor enska esult aktier Verkligt

ska AP-f do ernationella e tillämp vid er a tillgångar ter för

till re tin öv kr balansdagen sv hänf valut atr

de int sning kapit e på ektiv alansr de.

tas et örr amarknaden sp likviddagen, ansaktioner till på är både

visnings as st int säga mellan ib tr aliser På akursr esult vär rono

onder do Fjär deringsprincip den och 16 re re enska om ir fö visning

upp anp som valut vill ten per som ilokal tas

re till at S riskerna visa sv a Valut . as

d a vär ttill as enda ar ansaktioner visas del edo

Fondernas sult och det d tp tr eller till visas upp

go iska ssiv är tIFR edo edo valut ändringar verkligt N och ändig re nier S atinstrument to . ien do 021

pensionsf av ats Först at mo tillgångar allt tor tor för skulden re ag till tillämp 2 TE dan. IFR ör äkningen net äknas onder E har ne succe fullst visat därme till axis. de ändringar et ag koncernr G H tde och deriv net tnet delas eller ör IN M do amf omr är ändringen. ör et som ta A placer visnings- tas sas En rat tas ärsdagen, och övriga alansr at likvid samtidigt a ansaktionsdagen. .V ör akurs S S. re och ,fr a tr iutländsk upp sef för ät ISN K allmänna do at as fö ät aff ib es se oder V R dlen gällande er erna skulden skulder på a valut akursf pensionsf O

tillämpning re anp IFR erka en tighet valut valut es D VE om d av nu uppr aktiemarknaden per under akursf av intr met tuppr E

gångspunkt er e app eller visas marknadspr och skulder akurser valut tillgången alut intr

me den, påv kr ot tighet d rät terlägga rskulden at SR

ut M int dep gäller av valut ,v ag/ R

fondme sammanf s på visas edo gal at fö och valut at et ag/ på Å

tas yller visning är rät do ansaktioner ,r me le av allmänna

r visningsprinciper ät och 10. an tr utländsk som ändring för et samma av //

som andar S iv äkningen dr re sikt iutländsk esult

(2000:192) denna st edo en av likvid av iutländsk för er om för .Kr EN

edo d gemensamma ats väsentligt uppf IFR sanaly For aktier visning tillgångar tor tt er D

uppr vriga ämmer nns en akurs tt enligt N L at deringsprincip e alansr st tillgångar ändringen vid

-R lagen .Me int öde väsentliga .Ö ade edo orsakad Net ido lagen do FO

1 et visnings ib nns äkning för är år - HÅL ote det tillämp vär onden enligt sa ärsdagsr de terna. likviddag ter ens tor det erlägga valut skulder de till äms andelar

ot tillgångar arb do g ansaktioner er ansaktioner balansdagens st AP

ff

INNE N N Enligt visningen de vär ut har och re skulle AP-f ta kas A Tr obligationsmarknaden, visas då par och skulder ono öv Net Finansiella när det och Omr Tr den räknas till och vär som uppst raden Aktier Enligt lån be och TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 50

#

G 59 17 76 -

288 420 708 at to − ta NIN 2020 en e - 2020 R 3 4 7 fe es och Y er eali- net Pr TS som ealiser den åt or d

D or vo mkr N d det den. FO visas ar dger vo

ar därme (103)

do me och 48 13 61 ar

andelar 222 236 458 re därme har − 66

2021 6 management valt 2021

18 24 ar t. ör mkr alts ade slag.

och ald if et ttill

et aser

(111) erb andelar gåt

belast positiv åt ).

tillgångar terb tillgångs

aktier .Å at erlagts 110 och upp e

och mkr mkr ationsb et ER ade sult av 0 P ade de mkr (0) est år ektiv A RE ter är re ar aktier d pr K ter at ,v 0 e esp

S OT ono en (me N tillgångar (111) ade , int under rr EN aktier till äv fö

KÄ CH ,ono ter

R O ade ealiser 110 0mkr har et

at ade den or lt tillgångar har d ostnader den, ingår at

vo ter et rono vo den

ändringar ter

at de ar anskaffningsv tota år fö tme ar vo

esult rono ade esult

ar et ar ar

tor esult vär ,ono fö har ter at tor

at valt et visionsk valt ostnader

at följaktligen ono Under positiv ro tillgångar ovisionskostnader ankskostnader ade net

ade för år sult för

-Net esult re -P pr åb ar - tillgångens esult ade aser S 4 tor andelar erkar ende erkats 5 dep G ealiser terna av tor Under se alning. ade terna ter ovisionskostnader IN ES ot ealisationsr ot vriga ovisionsk ducer NT EL N Mkr R Or Net och Ex del net påv av bet ser påv N Mkr Ex no Ö inkl Pr Ipr tionsb re

AL TT

VR Ä ER 292 294 586 18 18− 568 876 47 829

FÖ B 2020 1 1 1 2020

25 25

13 13 51

882 367 249 − 236 441 391 T 2021 1 1 andelar 2021 39 E 39

H och

AR

LB

HÅL aktier

er ade app ter

dep ,no aktier

vär at

- to er ade S ER er G S to ter IN EL ande äkt äkt esult R G enet ostnader ,no TE Y och är eint ek enet tor S T er eint ekostnader at tage at

E änt eb

ERV äkt ränt ränt ränt INV Ö -R ränt ränt ostnader ränt -Net esult cour esult

2 eint a ek 3 andelar

tor tor

ot änt vriga änt vriga ot vgår

N Mkr R Obligationer andr Ö Summa R Ö Summa Summa N Mkr Net A Net och

- .

till d

- visas i vär i sa t ör

visas r ta elsens LDR Under samt ags- fö den do andelar idet till ör för äkts-

Ide ”. do es avkast- re slag R ivis utlandet imiljo- VÄ under er dr vo int sskat

re av ar .Pr en och ingå och örs e ån M ot a as, d den de ostnadsf O skuld. erhållna app en vo fr K

in under placeringar påf vär v

at emet fast ar cklad ektiv t. .Belopp

den aganden dep st kostnader fonder tillgångs aktier vär

ande ar åt sy som uppnår tillämp därme ve som sp mer ost

vär och e visas ande. tvid re ör sskat

ar ade ade tage, till rf

visas sep och terna ar do löp ter de

tsv s alet den ter ter re ad

do ex valt delning raktuellt cour egenut tfö

mo re vo e under er vär

ange apit pensions äkningen av rno fö rono kommer allet kat N en en utlånade fö för den, ongskat ss mer kostnadsp s. 021

ot atr vinst at fö vo samt inkomstskat gistr e 2 TE an av görs ter när och re de G E och ut tm anksar kup ald H örbindelser fondk esult ut gif där esult den all ektiv ange IN M det ot åb går å ,exklusiv arier inormalf äkningen vär A arsf sket ir av tor vo anksar ån och 2012 bet S rsäkerhet vär m .De a ut niv ar fr atr mer få esp ISN K er dep åb vent örs d ir annat V R tillgång en har net ar er O VE öve äkningen ekt . visas fast som iin esult me till as D

en ,ansv äv do äkt . dep friad tåt E

er dir som int valt ir inget

gar alet re ,såsom den, under et be delningar och at SR

som fo alansr samt För at och kostnadsf är tt R

pant visas ssa. er e vo e eringar ut visas ån tskyldig där Å

för ib do visas enskommen a fr rä ), //

e do elsens ar ar post anskaffningskostnad sult ar st e tinkluder

e re rde alningar ör ver re valtningskostnader ve var tpå edo är skat

int int fö re ostnader R valt valt onden int EN

tällda et fondkapit ade rö som kostnader .In am tor d sskat (mkr D

äkningen en ”S er äkningen. ade för Skat N L som utb ot för för har de

rubrik m aser öve gående ogr AP-f net onor FO HÅL er under ut av atr visas ter a Fonden -

fonden och visionsk valtningstjänst elsens pr därme vär kr

alansr ekt ovisionskostnader terna sult do ealiser terna d at erige. AP

ro ör

INNE ib fall säkerhet rubriken denna säkerhet Post In- dir P Pr post för ex tionsb ning som re re or R Samtliga ex kostnader va Sk Först Sv länder slag. och Fonden mer ner TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 51

#

G -

NIN yn tal. till i tre ån två R ten tden den. fr då Y or 2009 av ar äll- ät TP2 ch T polic tning- den upp erio cknat har B r S dande tnings- tal. ocent har te äxla, to fö D tnings- le app elsen är ssa gå enb anst . till N ån april pr pensions- är äknas al

fat till fr yr ersät de ut av ny samt skat FO be St iersät ällda e ålder 30 onden onden tlönev går

t. int as ån alningsp pensionsr ämd talet tf uppr

innan luppsägningslön fr ala at löne upp

yrningsr ällningsav anst ts gör et års AP-f est at ämd

tningar vikelser rörliga ederlag vä et

dande damo edning uppsägningstiden ut utb 65 tb a är est och

le av er anst tning allmän a

ondst inga är ingåt .Så till at örst emieb mellan

If rb övriga ska inneb alningen kostnadsneutr ar

till rersät Inga elsele örhandlas gångsv ersät än ger .F pr Pensionsav emieb möjlighet et

fö te sida som under e et för

yr ef och av ot D pr har

st onden omf fonden som ttill är

ens tal örmåner m ocent ällts. där tningsb ER tningar ällda. 2021. kan rf längr P R geringen. per rVd individuella AP-f ar av skäl ederlaget sig pr gåt emieinb skillnaden är A E riktlinjer o fö a al fö lönen er anst terna. som Pr ar skat KS anst eller re har sida äknas erksamhet OT var en åt aldrig av 11,5 öv ny personal ar be EN N rersät av etsgiv tf avr par TP1 K fö Först dningsgrupp del till B All emie. tsv är Ä CH y älls när ällda arb .Et kostnads vgångsv tillägg alas förmåner 2013 som äxlingen R O övriga r2020 rle .A ska förbinder mo

fö och har ån fondens an näringsv et mellan

polic geringens och anst fr .Av ut tal rden emien ämd.

re e nns förmåner fastst de .Fö ån av utb ension, remiev

2010 fr Fö ersonal ep est vilket

på ar vo ällningsvillkor månader liknande februari .P förmåner .

6 ederlag 1 rp pensionspr

dena rar vikelser fö ot ter

ondens övriga vo anst amtliga av och emie. ocent

gger fö .S månader och månadslöner inkomst ederlag ällningsav den rtjänst m gif vriga

by ar januari pensionspr renskommet pr av Ö belopp

AP-f och et 1 uppsägning 12 2 18 gångsv d TP1, fö förmånsb -S a e tningshav riktlinjerna görs äller tt d månadslönen eller anst as B 5,8 e G ar else uppsägning a av me öve är tolön E fat yr do dan Vi rVd d gst d:s d ciala IN S vgångsv N Först hav be eller Löner St re fastst utsko Se ar. fö mellan innehåller Vi hö fast som ning A Pensioner IV pensionspr ducer och plan, och planer som brut me so fonden. mindr T EL AL TT

VR Ä

ER FÖ B 272 110 028 569 219 787 073 297 353 189 542 272 219 914 959 610 248 305 146 879 938 336 257 083 085 168

1 7 5 2 3 2 5 1 2 1 5 2 2 3 1 2 4 .

umma 111 Summa 105 130 134

S 133 138 mkr

6,0

* till

3 * 65

29 65 270 638 452 288 517 503 717 434 215 521 181 801 det TE 27,7 254 368 182 454 740 440 030 532 1 H vinnor 1 1 24 29

K ociala 26 30 AR S kostnader LB ostnader uppgår

2 k

37 alt HÅL 2020 Män 38,1 ciala ot

So .T

5 soner

talt 66 717 321 006 428 907 681 286 179 717 747 989

65,8 872 021 457 869 322 442 983 1 per

To 1 1 18 23 re

21 25 ostnader rt - S ER ensions- ostnader fö G S P k

IN EL 2 R G 29 TE YT 29,2 SE Pensionsk ederlag

ERV vinnor INV Ö K

3 den 207 949 559 186 316 303 895 748 159 544 098 329 293 gångsv

38 och 207 856 788 366 308 178 310 825 838 1 1 3 1 1 1 1 av

Män 37,1 3 3 1 2 1 vo 62 76

2021 voden 63 76 ar

ar och

Löner och

5 tning

67 LD talt 66,3 sät R o Löner

T

VÄ t M at t.

O at

sk sk

) rlöne

fö rlöne

gång apr aug) fö

ut m m

ets .o. .o.

N år (fr (fr 021 TE kostnader kostnad 2 E vid en uppsägningslön,pensionsav G H en ) IN M en ckling äv ckling äv A ve sep ve as ingår ISN S pers) as pers) m V KR gång ut ut

tkr (8 tkr (8 ) .o. O VE ut (t D

ter och ter sep och E

ets inkluder m inkluder SR

år ,2021, Vd öd ,2020, Vd Risk öd ostnader R

dningsgrupp st ostnader .o. st ) ostnader Å

ällda ande damö ande damö (t ce

vid ile ör exkl valtning ör exkl valtning sep //

df ör df ör öd Of m sonalk

anst elsele ällda** elsele juli) st ällda** EN

ällda ällda ostnader or alf ations kostnader ostnader or aug) alf ations .o. kostnader per D

Personal al yr er yr m ärs er (t N L st anst personalkostnader personalk st .m anst personalkostnader personalk

– anst anst personer apit ommunikation erksamhets .o. apit ommunikation erksamhets FO HÅL 6 .o (t vriga -

al delant al al elsens fK fK fOp fV elsens (fr fK fK fAff fOp fMiddle fV fHR

ot yr vriga dningsgrupp vriga vriga yr vriga Vd dningsgrupp vriga vriga Isociala Iö AP

Isociala INNE N Ant Me Ant Ant Personalk St Ö Vd Le Che Che Che Che Ö Summa Ö Summa * Personalk St Ö Vd tf Le Che Che Che Che Che Che Che Ö Summa Ö Summa * ** TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 52

#

G

0 1 NIN de 437 350 673 949 385 253 168 828 397 348 143 308 51 356 R 045 602 Y vär 1 2 25 30 3 2 6 TS erkligt 62 D vid V N FO ebbplats

w

al 1 2

innehav get 166* 788* 541 198* 290 759 314

ter

no AP-f

a at 0 7* 1 0

68* 41* 405 421 281 28** ER Först sult –776* 7 146** –19** –96** –210** –79** P e 16 A RE K på R S OT rsamtliga EN N nns - % K öve 29 13 50 33 33 99 25 99 25 25 38 35 Ä CH gar 100 100 100 100

R O ten Ä

ckning skif andel

te 2020-12-31

s

för al

helårs 747 250 000 000 575 000 076 250

se 6 6 akur

ändig och Ant 14 25 20 93

000 236 -S .ap1. 1 valut G fullst års- w 770 till

IN ES w NT EL En halv w

AL TT äknat V Ä g.nr 013

R omr ER de 341 763 041 145 Or 718 200297 169327 207618 FÖ B 166 169 644 167 869 132 5 B B B

6 5 4 3 1 45 41 92 2793175-3

vär 21 155

erkligt 559032-9503 559005-2444 559018-9451 559183-3917 969789-2413 559201-2008 556650-4196 556797-1295 559313-2490 969795-3033

V 2020-12-31 699691750000

g g g 2020-12-31

te rg

al 045 602 310 957 ä olag

300 500 702 900 300 6 S olag bo alien vser TE Ant 62 39 embur Finland embur embur A

aktier 107 ockholm ockholm ockholm ockholm ockholm ockholm ockholm öte ockholm ockholm esseb ustr ** H 835 697 028 104 195 St St St St St St St G St St A AR 3 1 42 esseb Lux derländerna Lux Lux

2021-12-31 intr

LB intr

ch Ne

HÅL en ch -o

andelar -o er

er tt 2020-12-31

andelar: tt d

och andelar: ,do Lt .V.

och andelar y B per

,do

och och Pt da

aktieinnehav

8 a aktier olag aktier AB AB andelar .l - olag andelar AB OY S ER ot aktier aktier sebolag er Holdings .l à.r G S ade seb ade seb AB er AB KB och 3 IN EL N mkr es es och AB 1 Farmland à.r S. entliggjor R G ade ter es ade .l or S. III Y utländsk ter IV AB KB Holding off TES T ing de, ter intr Intr ter intr a a aktier à.r Finland E tn a h ono stment stment alian S. st or

ER tCorp com Ono vär ono a ch aktier ad Fastighet AB a Farmo V Bank – oc ono a Holding Fastighet Infr Infr a onan ve ve

INV Ö sät örst a on. a r- ro -och e In In ustr one Inve S siffr

rt st osof 9 ter Bost ane 1 1 A Holdings Holdings

de te te cor as

Fo m sla ot erkligt ot ot vriga ot ensk os to to vser

> Fe Namn Apple Micr Nor Amaz Te N V Svensk D Utländsk D Ö Summa D Sv Ar Ellevio Se Polhem Polhem Urb Vasakr Willhem 4 4 Utländsk First Chap Jut OMER ASE ASE *A

–4 91 75

–14 –19 –55 − 851 926 824 833 035 953 645 de

2020 − 1 459 384 499 953 926 221 LD 61 91 30 5 5 4 3 3 R 185 vär 23

erkligt

VÄ 2020-12-31 V

M O

–5 93 41

–17 –20 –50 − 774 815 377 644 520 424 965 al

2021 − 764 136 657 825 051

78 23

137 239 Ant aktier

723 641 461 515 338

2021-12-31 23 21 27 39

N 021 TE 2 E en G

H ostnader andelar IN

M enligt at AS ingår ISN

K er och V

R er åer tkr: O

VE yr elat DE

akostnader kostnader ter

valtningsk a ostnader tjänst aktier aktieinnehav SR

a fonder e a R

för dat ativ delning, skat fonder rd Å

pt visionsb //

och för ag ade mkr vä ensk

rkö re dr ag, B

er ter de, enska sv A EN

valtningsk fö till dr aktier a D

Övriga No aktier co B (LM) N L administr för et ående upp vär isv iutländska B

– tjänst – verkligt örst or B FO HÅL 7 tning 8 st Cop o -

C st agon sson

ot ormations- vriga vriga elopp danst vriga ot enska talt m tlas ve AP

öpta evisionsupp erkligt INNE N Mkr Lokalkostnader K Inf Ö Ö Ib ersät ne PW R Ö N V Sv Utländska Andelar Andelar To Fe Namn A In Volv Hex Eric TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 53

# G d: t e

rd 17 134 151 171 171 441 441 763 NIN me vä − − − − RY gativ

TS Ne D 2020-12-31 N FO verkligt

atinstrument

Deriv t e

rd 90 90

339 339 166 166 595

vä 7 7 7

Positiv

ERP A RE verkligt KS OT EN N KÄ CH R O

d: t 6 6 mån.

de −

508 129 637 753 753 396 12

me vär − 5 5 6

gativ − − än

Ne tid

- 2021-12-31 löp S verkligt e G IN ES NT EL atinstrument längr

AL TT V Ä t har R eriv de 21 ER D 762 783 166 166 889 889 838 mkr FÖ B 1

ositiv vär P

(–243)

verkligt –105

till TE

H AR gående LB HÅL upp

de

är 19.

tv

not

gativ se

ne ssa - d de S ER instrument me G S at instrument instrument av IN EL mkr s R G ade atinstrument TE YT eriv de, ade ade S er er er E ER D d ositioner V – vär elat deriv INV Ö elat älld ar elat ar ar tidsanaly

11 er ar atp

ot tioner app app app tioner rlöp

erkligt Innehav Utst änt alut eriv

N V Aktier Op Sw Terminer Summa R Sw Terminer Summa V Sw Terminer Op Summa Summa D Fö

de 64 316 339 257 422 675 329 048 386 997 071 132 186 386

898 076 579 936 24 2 3 1 6 45 19 9 85 7 LD vär 8 6 1 andelar 102 102 R fnings- VÄ af och 2020-12-31 M

O tillgångar

Ansk aktier 759 210 147 759 850 365 994 085 599 161 324 085

se ande 24 2 5 18 66 17 1

% 99 ade 119 100 119

100 100 100 100

andelar ter .ap1. ebär

w 2021-12-31

och Andel ono w

N w ränt 021

TE a 2 E te SA SA SA G H aktier ä U U U IN M S A rsamtliga andr S ade Cayman ebbplats ISN K Guernsey w V R öve och er typ O VE ter e D

al at typ ag tent E

9 ono al ag: et SR

Priv ckning ondens tent et R

ot Glob ., ., y .Inc te ag för emit Å

N Glob L.P AP-f mkr för et //

L.P L.P L.P för a emit er instrument

ing innehav y y AI Equit II, en adsinstitut för at äxlar EN

a de, på st på D

tn Lane Lane America e Obligationer at enska L ockholm atic th L.P at ändig Först – vär st kommuner bost nansiella eobligationer N

sät örst St Equit on ockholm Equit on II sv utländska obligationer kat instrument FO

st th e St e y Priv på 10 änt skuldsv - HÅL rt at at Nor stments delning delning ti

m th ve fullst ot enska enska enska vriga vriga talt vriga ats vriga talt AP

Fo nns erkligt Finansiella Icke- ealr INNE > Fe Four Priv Hamilt Fif Priv Hamilt Idiosyncr WP Equit First In En N V För Sv Sv Sv Ö Utländska Ö To För R Ö St Cer Ö To TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 54

#

G - - .

vis- till , ek al - en n- i to- al- NIN d fr ore är lik s as och r- , as e- på R arki rde do jäm- om ade d e åt er te dell- av .Fo as ade vis st Y me tf odik tern då äv er fö eringar net as T fö re ter aktier me ondens mo kr ter eller S visnings- och som Et app ande ex äriser köp- ör st baser nve genom- öde. D tillgångars rhänsyn no ade tillgångar av rf tning met der Verkligt fonder ve .I s) riskkapit N äms do ens mindr instrument ån tillämp ono et vanligt på sa baser

st re ta ter marknads- cka. dep .Fö etisk eslut fr akt de. normal .In ihuvudsak dering, ån FO ar om ade görs as antingen or ut as as fr

be sningarna priser ve vär rt perio kar mellan deringsansats. en arit ar vär kas

deringshier d ter ut der på te amma .I vär der

de Fondernas ansp pa uppskat vär er onder

nansiella samt tillgångar me vär en .S liknande dering marknaden vid ondens onder vär st tillgångar Guideline baser vid

vär av. tr och fondinnehav marknad ,riskp fondandelar rekommendationer al alf

vär tupply äkningen a er annan tern på och på marknadsakt eringar ve :s amtida

sig at ade och vär vativ st verkligt ällts AP-f in av ade teringen

ernationella om älla ekommande var ex skillnader a fr or

och är marknadsno app deringen idagsläget olering) deringar ve aktiv onder ter Capit

int alansr ter är ån kat Marknaden in av fonder IPEV e av

marknad marknad för marknadsno .Någr vär fr äkning ap ande vär mellan en fastst örst fastighetsf deringen multipler

verkligt ib or dep eller tr ti saknas konser a etsf fonder dering iriskkapit rapp

,pris vänder den inneb iunderliggande as deringen er ökade ha .F dge a vär ER hur tsäkerst vär vis inslag ex cer eslut er en på ter och arit är enligt siga ering P R an ormation at ta aktiv vär a rb egna dering. ämning ihe ss .V Ventur Då A E et inaktiv valut cko dering fö ut tigt as as kan K om inf en marknadspriser as och markant vänt ernativ st par De er eringar S OT följer D skulder deringen. tillgångar gelbundet fondens ve baser vär od papp vär af der skulle olag riskp and N er samt eller marknadsno och innehav at kr an alt be ering der diskont st EN fonder och vär – på re av ade tfristiga vänds vid – vär st app rmarknadsno y IPEV ve tering. K CH sning elvis på baser subjektiv met fondens ade av skilja vid som och fö vär en or Ä instrument tlämna de vid ter ade olering an et e oende ve in R O som bolag. aktiv och onder ot ter ällen int er in dep Equit

at vär fondens no ter eller och ,kor at m pris som

upply en dering ,f emp erp er kan tillf dering oder ob av vär e .Enligt ,marknadsmäs eller rapp

är av handlas till at iunderliggande ex no TC-deriv astighetsb fonder tersläpning. er onder at

e olika månadsvis. O erminer dellens vor (int osit en som det ,f ef alf er de

ft tillgångar vid vär d else äv vär två ade fondens

tde faktiska .Huvuddelen dering at mo ör subjektivit ar görs dge Priv vär

deringsprincip Sy verkliga av delen at ,deriv me ekur det TC-deriv ar ut he ter av

inansiella lämnas instrument sker tillgängliga alets ar är rdep O av förhållanden sådana alets onder princip princip

vär mellan a er dagligen innehav endast alut där vär jämf ,som tsv

-F not den. den dagligen, kallade iv ränt fö rmarknadsno ad vid deringsmet mellan alf månads tillgängliga

nns apit örst as as dellv fö apit tillgångar ade iriskkapit ansaktioner e -S 18 och ör ade rså av vriga gr vär mo en diga tr G skulders arhet handel st esent än mo som et har ter a E deringen der ter der Fö dering vänds rö rt sådana rde de d samma ernational är deringen IN S ot nansiella andar en ansaktioner amtida rd NT EL N Idenna ning- st och förb vär om priser Fondk D inneb repr tr vär obligationer no vens fondinnehav vär tisk innehav vär valet fr an Fö pa vidit ökad vid säljkurser der Fondk Fö olika vär säljning placeringar riskkapit iono me marknadsno på ringar (Int likv fö tillgångarnas Vär senast

AL TT VR Ä 2 2

ER 759 872 564 210 902 780 637 inga 722 113 835 276 276 111 776 FÖ B 2020 7 7 7 5

73 81 − 34 32 32 40

365 392

2020-12-31

1 3

637 597 886 236 674 763 839 868 660 51

528 784 470 660 130

2021 7 2 4 4 TE 75 82 − 80 12 27 27 40

392 465 H

AR LB 2021-12-31

HÅL EG

emet: till är

yst ter ade

ät till örlig ter

ter ter ot er

del ät m linjen erminsaff ono

al gif tning rt r jämf - pensionss en al pant linjen r S ER al fö fö och fö G S ot pensionsr rkostnader inom

apit m alning apit älld IN EL apit av pensionsr et te er st inom R G ef säkerhet pant aganden TE YT pensionsav pensionsme av yndighet emet er S ondk ationsersät tob at fondk säkerhet säkerhet säkerhet E ER fondk alning tning yst Post skuld älld V -F alda yt net sult – örlig st post ansaktioner INV Ö et alda ansaktioner*

16 et et r re 17 gen eringsåt

tob ve eglering dministr jämf erhet st TC-tr ot Inb Utb Ö R A Pensionsm ets gående ot re TC-tr vriga ve taganden Erhållna O

M

O int

4 5 4 5 9

336 166 467 97 35 815 kostnader

505 569 851

2 2

upplupna

2021-12-31 2021-12-31 2021-12-31 upplupna 2021-12-31

N och 021

TE er och 2

E G H er IN M och AS upplupna äkt ISN K yndighet V

R kostnader int O

VE och den D

tem E

er kostnader vo SR

alda alda ar er R tillgångar skat äkt skulder Å

ar kostnader äkt

tillgångar eint alda er //

et kostnader valt int kostnader

delningar äkt EN

Övriga Förutbet ränt ut int Övriga Förutbet för D

L – utländska övriga – alda – – alda N

tillgångar förutb et skulder upplupna et

an er FO-

HÅL 12 13 14 15 upplupna

dr äkt AP

ot vriga ot vriga ot vrigt vriga ot vriga INNE N Mkr Fondlikvider For Ö Summa N Mkr Upplupna Upplupna Ö upplupna Förutb int N Mkr Fondlikvider Ö Ö N Mkr Upplupna Ö Förutb och TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 55

#

G

NIN talt 965 957 085 838 845 396 396 449 talt 645 145 386 595 771 763 763 008 talt 752 942 987 349 688 607 137 RY o 1 6 6 7 − o 7 2 T T − To 92 T 16 22 S 239 107 119 468 462 185 102 387 387 100 116 .

D N FO ällor

3 0 at 0 0

3 3 0 å 375 145 232 752 752

å 957 177 137 137 1 7 deringsk

8 Niv 92 Deriv

Niv 100 100

107 116 116 vär

ade

2 a dag. ERP 2 1 å 71 A R å 097 595 692 763 763− 929 232 265 567 176 177 K E 671 838 510 396 396 886 Niv 5 7 andr 7 1 8 enommer S 2 1 4 6 6 1 12 11 OT Niv − − EN N och tillgångar välr rsjunde

KÄ CH va

R O och än

ande

1 0 är ent

1 0 å 270 057 327 327 eb

å 961 237 oende ekv

198 198 Niv 90 fr

184 274 274 Obligationer ränt e

Niv 239 108 348 348 ober

,

ån - ade 145 971 142 571 607 957 fr mindr S 6677 2 G ter 92 14 22 ad er IN E andelar 107 balansdagen. sk N S ono T EL och per hämt pris AL TT V Ä at är av

R ER FÖ B Mkr Mkr Aktier

, ealiser ering

0 59 3 deringen

ade 375 449 136 )or

1 1 vär

ter mkr uppdat

andelar no där

2021-12-31, 2020-12-31, 339 1

och å ,där

TE (–3 H iniv

balans balans

AR Aktier mkr

LB

tillgångar tillgångar 769 eringar fondandelar

HÅL gående gående

till till r60 plac ade

,ut ande till ,ut ande till va

är ade är ade ter

eb ade eb ade 2 gång andel no

der der ingång 2 ut

skulder ade der skulder skulder ade der skulder ser

ade ränt vär ade ränt vär et eller ändring

ter a ter a ets ets av

och ter vär och och ter vär och år ändring 1 eller de 3 - år ändring å 1 år å S ER ,no ,ono ,no ,ono för å vär vägande G S andr andr 3 vid för niv vid er IN EL å e under de niv e iniv R G och tillgångar skulder och tillgångar skulder de ån öv TE Y niv rd alt vär fr till rd visad S T tillgångar tillgångar andelar andelar skulder tillgångar tillgångar tillgångar andelar andelar skulder tillgångar vä vär vä en E ER et ad do aktier V at ad re har INV Ö och och och och er erb tning tning n

at lsumma at lsumma at lsumma at lsumma visat yt yt visat ade

ändring st /åt ova ter

eriv ta eriv ta eriv ta eriv ta edo ve ealiser ealiser r r edo

Finansiella Finansiella Aktier Aktier Obligationer D To Finansiella D To Finansiella Finansiella Finansiella Aktier Aktier Obligationer D To Finansiella D To Finansiella För R In Sålt R Or Fö Fö R Av Fonden No

-

or en er a dy- i

r r- till 1 t siga

fö på ekt de per på å et samt på t LD app vä som som - a och eller ingå erna. R tläge t eff belopp as. ande av slut a niv or eller or at

ad at inr ansch- te eringar ansch- oende som som äv e Tillgäng- ör nansiella VÄ er Iet e br gger försälj- denna var gång allmänt till inf thet kan marknader priser av fi M ta gäller st br det gler Ber rav d kr ärsmäs valut a O fondens by d as ve re av priser en indat as på lät d ån all

just och och skat ån marknad. fö me aff banker och sk

as er det senar der .In fr som örs. än priser ar ör marknadsdat as kan d ag, fr

är S .Va deringen ade at dningen. handlar et aktiv

vär as skuld marknad a me olym

IFR av oende vär aktiv ter ens ade verb hänf ar och en för därme das marknad. arkin

baser temb som amtida en en dering baser tenligt marknadsakt

inneb deringen fr nier er åer: en no ekv ter fondle och ycket

sep den är olag bolaget genomf vid vär kan verb erna priser hos ade ,kommun, m härle aktiv

bokslutsdagen. enligt tskostnader av ob niv på fr okorriger på no obser e ån sket e

.V de eller är nns e ter at en

30 till än as re gr ekt int fr ade st på handelsv

et versa. as it nns obser börs, mellan N ,drif ering det hö ,eller de e deringar ter rno av at måst låg på deringshier 021 TE den am der er enskilda som in vänds en marknad 2 E tersläpning fr vice avkastningskr astighetsb erlåt tillgänglig handlas d handlas det rindir int Vär ändighet tning fö än eller är sning G H ef vär äkt rekommendationer ter om an slut om tno på det av e iv

per okslut tf öv ansaktionen ssa me fö 3 givna aderiv å IN M och ib och siga et rdet instrument nns de som där rav å kan omst at aktiv vär rtid AS sig ter aktiemarknader e diskont fö par ttr som as as aktier ut lägr niv ISN K or ar olag esint ti aktiv er priser fö er . niv till av ansaktionerna V R ter en enligt at fall uppskat tr är på valut ecknas öve genomly O

ef på hyr ant as kunna som men at as VE valt skat av delas dat ssa dat deringen. på tersom ycket an DE

tidsmäs rapp dering rekommendationer nansiellt a döms deller ssa är tav nier som tigt ut

18 där ör en säga der kunniga se en de tillhör tillgängliga endast ef m af lämplig SR

en på vär relev . t skulle es be upp aktiv upp mo Ide rv hänsyn er 2 kännet R

ot e alf astighetsb vill vär instrument om instrument* en fö d måt de nns tning det handlas handlas å är kr inaktuella. till Å

d amtida marknadsmäs är ret okorriger 2. .

N if iIPD:s fr å me är en ar //

me rtiden avkastning lägr d det om fö mellan tintr och döms sät papp som elvis niv et dömas

fö av uppskjut INREV et tagna niv tast be EN

ing en älld me de, a onder de de tillgång be ydande ag till of cering

tn riskkapit ske instrument gelbundet cka e vänds gelbundet der vändas tpris marknad varier fi D

eringar av vär vär en har marknadsdat marknad ande et emp är si N L erhålls iallmänhet öden har ån ering vär ränt Finansiella Marknaden re ve marknaden. Finansiella int an re ve Instrument eller an mation bet at princip är Ex marknad

sät fr st fastst såsom ska marknad .I för instrument FO- HÅL rt stigande ve en som 1: 2: 3: eb e 1. räknas a priser klas

sa d as d vilket ta vilken å å å aktiv och å inaktiv d AP

Fo In axis astighetsf gan erkligt et nansiella gelbundenhet örr Vi instrument

INNE > fonder bokslut kas me fonden ter pr diskont ningspriser deringen verkligt me if or V Verkligt till D och på Niv Niv Niv Aktiv En re likt villkor ränt st niv men andr Inaktiv En handelsaktivit liga Priserna * TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 56

#

G d

e en 104 571 944 597 665 874 551 323 375 877 575 134 134 323 375 877 575 NIN ct mkr 2020 8 4 1 7 mkr 2020 mkr 2020 − mkr 2020 RY all 12 62 27 12 62 27 12 T tf − 102 102 S xpe dag, D E N Shor balans, balans, 0 FO 453 369 220 941 683 399 301 056 228 627 910 105 105 lbalans, 056 228 627 910

2021 4 2 1 4 6 tal 2021 tal 2021 − ta 2021

− o 71 23 17 o 71 23 17

T 111 T To 111

0 0 0

863 259 034 469 377 125 248 838 852 262 952 354 354

Risk mkr 2020 4 3 1 4 7− 2020 3 5 2020 2020 9 9

11 20 .

at dag, 10 10

> > 0 <BBB 0 0 ERP alue en 198 273 476 783 150 127 580 A R V 2021 3 1 1 3 4 708 954 205 867 709 709 K E − 2021 4 6 2021 2021 7 7 S OT 14 25 N 0 0 ratinginstitut EN d 666 210 718 622 842 958 374 KÄ CH e all 719 954 696 369 000 909 910 R O ct tf 2020 9 9 8 5 4 3 7 ade

,mkr 79 26 2020 13 28 2020 2020

130 126 202− 0 0

xpe Shor akt E BBB

5<1 5<1 0 0 enommer

årst 804 949 800 175 135 924 593 368 941 219 529 c 361 092 453

2021 5 2021 7 5 2021 2021 4 5 9

71 35 15 27 70 29 42 de välr

101−

31 av -S 965 225 287 477 109 109 078 734 981 793 G 419 183 921 555 211 522 867 2020 5 1 per 2020 − 2020 7 3 1 IN ES 2020 4 7 11 18 12 givna N Risk ,mkr 78 48 22 66 tid, ut T EL 116 AL T at − löp A yg V TÄ akt 3<5 3<5 0

25,6 30,4 13,1 18,0

2020 akt erstigande AA

T 1<3 öv 1<3

E olatilit 582 018 164 764 105 105 924 877 305 106 editrisk H V årst 2021 3 de, 2021 − 2021 1 6 kr AR 2,4 7,1 2,4 8,7 9,6 19 22 42 51 s

2021 10,9 12,5 0 vär LB

648 627 275 655 937 538 130 HÅL 2020 4 4 9 2020 27 4 4 37

erkligt depapper

<1 tv vär

AAA

729 464 377 570 798 430 296 524

c 2021 1 3 5 gativ 2021 3 9 ande

ne 16 29

de d

- ering cember ebär S ER Marknadsrisk 31 me G S eringar instrument de IN per , , instrument instrument ränt R EL er er st ersi lt lt 31 G ve ade av TE YT Div ta at edit ta ade ade * at edit S risk In öljen to to er er per E ER cemb ande a tf mkr st kr mkr er st kr V ån etsrisk, mkr INV Ö de är fr or år, år, elat elat visning

a öljen öljen atpositioner elat ar

31 eb ag tf tid tf tid er

ernativ vidit fallostruktur fallostruktur talt editrisk, talt edo

änslighetsanalys änt ealt eriv änt ating, ealt R

Finansiella K per Aktier R Alt Valut Bidr Likvidp Por Lik För Löp Nominellt Nominellt R Por D För Löp Aktier R Valut To Kr R Nominellt Nominellt R To *

s a, at e la

om t t - r

o- t ta et all gick arisk egla ek ämd ån odik. fö en ade

visas Andr två tf de- ellen iolika ör enats st d- D as LDR at d upp et rtota der

hist do dags a, som Value a valut Tab ar gemen- ersp be utifr senast a. fö der VÄ ån genom at Shor et jämf år är

d re vänds en me d än sist en åt enskommit e är M och enom aganden e onden andar dagligen. O utifr an Först sult te agna deringsfr st rden er

gjor .G som om visas re örr den arisk. placer ån skall är äknas fö äkningsmet öv as ocent

ikänslighets- da ec örlust dagsdat pr

2021 är rsimuleringen tant som st volatilit alut rf AP-f .V äkningen ade ber en senast der

as at d det är per utifr risk ber

er gjor er fö .Exp ad rv fö de er äv det är marknadsv

sen är ölj onden akt r6,4 marknadsv

är horisont en tf sammant fö tf görs Fjär rb aliser ade vänds va .

tillgångar visar risk äkningen fö har

esent cemb vänds simuleringen andar por at re iårst denna an et som

pr de inneb ren st örlust ade risk och er tillgångar under dagligt

an .I fö Simuleringen Risk la av den den aliser på år ocent N 31 et Simuleringarna tf ognostiser säkr ad yckt re at risk marknadsv pr 021 TE marknadsrisk D as at sannolikhet at fondens fondens onden vikelse öljen 2 E ondens ektiv om. pr tota är edje triskb för tr rden tf G H av per rf as. er et Tr at perio ut ad under fö 75

äkningarna fall. aliser samtliga där tliga baser AP-f som dav por et IN M änslighetsanaly fö gör ersp Value giv visar kommer re a, en AS Ber delningen ut esent gemensam enats ocents tsom a ellen en och de år ISN K er tning .K fall t. en ondens minskar rsig. har år aliser av V R marknadsrisk ör ver pr en pr ab som tlig Andr tal re risken ocent av O

visning ema mät rf it rfö tio ocent Fjär andar pr VE risk dan. tr triskp ån 95 fö valut en a, ar e pr st DE

behö fr onden d va princip fondens kv öljen tlig tillgångar ade

edo ade ne ex e riskmåt förlust risk tf genomsnit och av 8,4 SR

R tkor risken me akt på av till de e Andelen R

s: ell int går AP-f risk Först or r6,8 gången Å

vänt ret ade ar ade slaget senast edje aliser ut

risk tab och ut genomsnit alp va och re //

för avkastningsut avkastningsf fö de er ondens iårst tillgångar tillsammans som gger ämd ondens Tr äkning ektiv öljen.

ad öljsammansät entuella äff vänt eringsvinst av d by dering st ot rde a, genomsnit sp tf EN

inansiella tf orik Fjär tr .F risk är rt a. den rvid

av ev delning görs relat er illgångs som be fö öljen ber tliga re D

-F enligt por ändring. för tet ocent ersi ad Fö AP-f tf por va N L oriska till ör ahist och öv .T övriga som är a erio Andr visa

sen marknadsavkastningar för men den pr er div andar år. or öljen av FO- HÅL 19 hist ellen -måt tillgångarnas st talsdat a, edo

dat de Simuleringen 9,6 dan d äkningen och tio vikelsen Först rdenna tf AP

ot änslighetsanaly rognostiser ab edje ealiser ar tr talp INNE N K P Tillgångarnas analy fondens riska simulering den hänsyn normalf it års vär Tr olika fonden visar Risk till cemb me visar tillgångar me R Ber sam om marknadsv vensen till av kv 10-årsp Först at to Fö genomsnit por delen dagligen TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 57

#

G

NIN RY TS D N FO

ERP A RE KS OT EN N KÄ CH R O

-S G IN ES NT EL AL TT VR Ä ER - 4 3 2 FÖ B 35 to ti eller

838 842 396 763 194 595 598 763 765 af

1 1 6 2 9 alans- 7 7 net kr

umma Summa

S ib as

ibalans räkningen positionerna

räkningen bindande er ilaga

3 3 2 2

4 4 örhållanden ckla

35 35 tsligt esent äder ve

vrigt* pr tr sf T Ö rät e är E vis tav H Övrigt* int aff at

AR 0 under LB 0 tas to- 056 056 som

to- 51 51 310 der vanligt HÅL − 310 net Net 1 1 ly tal

e belopp av normala entionen

Net belopp som

int som int

0 under har

- som er e e

tas er er 51 51 776 776 liknande int

belopp 868 763 631 5 5 skulder int

tal net äk het 4 2 7 erhet angemang

e S erhållna eller men - ade erhållna belopp Säk och arr S ER int är fonden G S er tning ens IN EL ade R G tningsav som t- 0 er om 763 763 763 763 där TE Y elat tal tning kvit insolv S T R vit ning 838 838 838 838 tal tillgångar E ER kvit k 1 1 1 1 elat om av . V R kvit äkningen INV Ö amav tal

R om amav

R angemang

under

Finansiella ramav ibalansr händelse arr samtidigt

der 595 595 763 763

ly 838 838 396 763 159 elopp alans- 7 7

1 1 6 2 9 tal. .

tob ib as

ibalans- räkningen er d likvid LD eller tobelopp Net R räkningen

tningsav me Finan- när VÄ tas Net esent samtidigt

M kvit pr tal. O net 0 0 örhållanden terlägga

0 0 av sf at

som äkningen är

som tade belopp alans- under sikt rskulden

ib räkning förknippade aff fö

belopp räkning der av

Net ibalans- ly er liknande

tade skulder en

ej ibalansr likvid

skulder Net och tighet eller nns N som normala fi 021 TE 0 0 rät visas 2 E och tning det G H 0 0 to- edo erlägga

to- har under IN M kvit tor om AS Brut belopp tillgångar ta och ISN K Brut belopp äkningen som om net och V R tnet O

VE tillgångar eller tal at DE

tt ens,

ibalansr nansiella skulder rä SR

fi tillgången R

ramav insolv a Å

och gal //

tillgångar skulder tillgångar skulder visar äkningen le av

mkr mkr n aliser EN

Finansiella ansaktioner en re D

– ade ade ade ade instrument ova N L tillgångar skulder tillgångar skulder bindande har

at at at at ibalansr tillgångar eller FO- HÅL 20 ihändelse

likvider likvider likvider likvider vriga to tsligt to AP

ot illgångar eriv eriv terköpstr illgångar eriv eriv Ö INNE N 2021-12-31, T Ej D Summa Skulder Ej D Å Summa 2020-12-31, T Ej D Summa Skulder Ej D Summa * Tabellen net rät siella fonden och net TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 58

#

G 90

597 187 304 NIN 2 RY TS D 2020-12-31 N FO 0 1

320 353 117 187 828

2021-12-31

ERP A RE KS OT EN N et et et et et KÄ CH år år år år år R O AB

under under er under under under

AB KB

tt tt tt tt tt

agande agande

tillsko tillsko Fastighet tillsko stment tillsko stment tillsko

t AB KB a ve ve

-S ar ägar ägar eringsåt ägar eringsåt In ägar In ägar G tp st ane st 1 1 IN ES ve ve to to NT EL Mo Polhem Aktie Polhem Aktie In Urb Aktie In 4 Aktie 4 Aktie

AL TT VR Ä 29 15 18 29 18 ER 253 195 170 453 503 486 FÖ B

2020-12-31

33 19 35 33 20

259 250 113 498 515 526

TE

H AR LB 2021-12-31

HÅL

Ltd .V. ty B

et et et P et et

år år år år år

- .l OY S ER .l under à.r under under under Holdings under G S S. IN EL à.r tt tt tt Farmland tt 3 tt R G S. III agande agande or TE YT er er Finland er er SE tillsko tillsko st tillsko alian tillsko tillsko ERV äkt äkt äkt äkt

t ustr Farmo

INV Ö ar ägar ägar eringsåt Inve ägar eringsåt ägar ägar

Holdings eint Holdings eint st eint st A eint or

tp E E as

änt garlån änt garlån ve änt garlån ve änt garlån

Mo AS R Ä Aktie AS R Ä Aktie In Jut R Ä Aktie In First R Ä Aktie OMER Aktie villk

siga

28 36 52 12

as 561 132 023 608 500 000

d 1 2 4 6 LD akt . R me minst VÄ ående betr 2020-12-31 M till och O est marknadsmäs

går ter 9

,ut onden 36 44 177 310 233 608 12 500 18 000 till

ienlighet

upp dningsgrupp 2 1 4 6

AP-f le damö onan

ående a

andel och

elsele 2021-12-31

ansaktioner närst Först ter yr Vasakr N tr ägar st 021

d till g- an av 2 TE till d G E me damö hö H i gär me aler IN M ondens ående om: be AS fondens elsele kat rtid slok ISN K tningar onans va samman- or V R AP-f där yr et et et ti et olaget a O

a aganden närst st år år år elopp år D VE åt m ib gst ont E

ersät 6. AB tvid rk

Först So olag Vasakr et Willhems kat hö SR

AB agscer likvidb om: hy R

samt 24. seb och not AB under er under under et till under ti Å

ående fondens tt tt tt tt tpå tt tpå rtid //

visas es ,se IV agande .l agande agande at för at va

iIAS löner Holding a upp elopp onden EN

do intr samt ad à.r er er d er D

Närst re anden tillsko S. tillsko tillsko tillsko om tillsko om agscer tvid L – ch äkt or* äkt köp me AB äkt et AP-f N

ende t Bost Fastighet onan yr et

-o ocent ar ägar eringsåt one ägar eringsåt ägar eringsåt ägar an ägar för likvidb a FO- HÅL 21 ellen nitioner er vse st eint st re st eint eint a till st

tt pr A tp OS co gär sammanlagda AP

ot ab dningsgrupp ve änt garlån ve ve asakr änt tagande änt tagande För INNE N It mellanhav de do 20 le Mo AR Aktie In Chap R Ä Aktie In Se Aktie In V Lokalh R Aktie Å be bolaget sta Willhem R Aktie Å köp upp lagda * TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 59

#

G

NIN RY TS D N FO

ERP A RE KS OT EN N KÄ CH R O

-S G IN ES NT EL AL TT VR Ä ER FÖ B

T na E er H e

ip ls AR m LB inc yde rö

pr öm HÅL d et st tr

gs b rg ot ös ot me in m m

er lig Be Sj se nt n. da g da el rd en le le m se ge er

vä in lse b lse s

h vä rlid äm en oli gen st oc av isn Jä yre yre

- g ov a os 2 ar sor in S ER ns s- St R St C vi G S in e Pi IN EL re ng ed ik 202 re ger R G nt sr sa- Er ri de re Y ni son and TES T iöve is ge år ils Å er rad E ör is av

ER tin av N df se V ad dov a Ka ri ad

INV Ö re at ts 2 or februa

tt a to dn ä p nn 22 pr de 202 A ice ena uk or

och ri V A

n ska el up eta röm den H För

rb de ot ot ts är son m st m n ta an som d

februa ns da da na ge tu åll a or

LD in den 22 le N le läm R m rh e

sa fö rH lse tt lse VÄ isn fon den te har M ov ka z yre yre O en av m it Pe rlo e

ran ed is d ol w St St ls

kt ha te

sr gem bil kh C gen

a fa use e ät sor in

år d oc

ll, rn Br nd er vi

ti den St son re ger

säk de me ra

er ka son nsb ls re

on er er ns fö io rad N nn -f m a rd is rNi av 021

m åv O se 2 TE kä AP p H ev te ri E tä n G H för vi a a rr Pe to dnad IN

M tt av rs b ot r ot A nn Vå uk or S de m m A ISN K fte ku Ur sson bje V R såvi gi e da g da För O VE ns och p rik le le D

tt, ull E lin E

a up sk lse lse SR

s nt rK R

se ra ssed de yre yre Å

om Ke Pe

äk ng na St St //

ni ts

el rs is m EN

fö na D L ov tlä N

ed äm FO HÅL yr m red tat el -

är d ut AP INNE St H go sam är TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 60

#

G n -

- - se - lig nt - NIN lig ge re på se d io tig- - RY ra t ru el in nt as ng T om nt tt d tå vä nt me ss S ka da de hu ä är se gent D e gra ge go ra ar fe ällni felak N er vi någo er vä rvä st oe

vän int om nå oe en upps va tt pro FO åv . och en n fö in inhämtar

p ck tlik har et er ,m a s n fa på n tan at e tta rh på onsb A ka se e rvi ansknings-

do si et ck ka tisk or och ka at de ke håll or vi rh tIS er an n de gr

as ser int er tä dar ep äsentliga ber er

sä ne re ke g et ör

och av er b pp ge vän rv som tav av in en sä gh och vän tsk ssa risk n ämp ell e enli tu ti g an fö utf

ten en d ssa rs rimli an ell de ill na av at ak s A de ssa

he tt tör ten någo tint de d fö sta on : erna och an if gra g äm el is an om tIS si sig de

ER he a g he si n. ut .F P R åll am t. dr rek tl gra mer m m ts g es om risk re A E ks di am re de g lu of ån K rh if tt hel at nns er ut vi va ormar S OT dr ks tgör rimli an hö som kom fi am es enli pr N fö ver sa de at ,va ell lls b ess utf utifr EN tt en och on d n ti n. on K CH a rt an ver ll som er tal en si ti er si en Ä om tt sa fo d ti å n g, er ka ge .D R O äll et ut är vi all het is in vi dömer

t, sä rt st tiv ar pn ge ta re e såda ell re har en stag, annat

om me gh ra et ig om be

lig rt fo rk sv in ss en ilt isn on visningen,

ra na tup kti vå rh rig ntl en och si mis

tfo et ve er isn la mi ten ve on ov vi och

hö lt at er ke ge ek av e edo

llämp at tom nd ov fe iS om ensk ed re ar sr bland

ti och pp san är rpå sä rat oe a eller

n de ta ed a håll g et de rsr del er

aga ,u rn ål sr lle fö de fi iår der

är en isk lig ne ti ssed gh av ka iå m -S åga gan nt ls st so m år nt re in imli d om d omdöm rhel

G så m A den vi ra a R an on kti er So lt E ta yre ali se te si la un a un de identi heter ligheter åtgär IN S åv NT EL när för an st fon re Re Vå vid vä he som gar vi fe gr lig p gr nel un •

AL TT VR Ä e - ER - r io p- en . - - FÖ B int rk . ar - r lig el er,

an ng ka de at der ys

som ar ty det ov ng r tra det sv an ger fö gra nt yr

tt gå er en rm r pl

es är s ni at en en on n fö ge st

en fa b n om de tv se fo a har sf nå av up

d era ck in se san td äve g oe ar

tör ge fi rä a ig on di er ar en

om in gen tun vrig sav at si

n me st ta rt dr yld tav som ar än på sv ng .De

rek nti a iö ren en ar håll ni

T di ge de isn ut fö an sk en och p dv ne or an ten E n. in ov ide nn äm en ut vi ide tö sv er n

H de an n. lig en tör nö in b he

ed de on ra as na an e ge AR tio isn tal tio tinh ti har td ,är te rek tt är edöm

an a ov sr som ent id a rek än en int in am LB ut a n äs V at et or di di er ssa rb

äll rm år m . prä isn ks HÅL st ed rm tio iv n. vrig som gh pp allm tör de fö

fo sr get av a iö for er en ti de de up som g ov ver

rk in fo ge te rek si en

år in in en in vi in et ats tra an n om edöm g ed a

ve a on rm be lak lan di b in re tt

de a si fo on gh fe äll ge sr tör

dr gör dr vi ti isn ap om ar uts tat äl in en de isn sä

den en in a kti sl st de ,va år rek

an vi ov nsk er la lig ge st rk isn ag ov rt

a se an rre m det ar nt an er av di

a den ed ku fe in rk ve ov tl ed tfo

och av och vå for sr dr se g äll som et de - enn nn d in a ve st ll sr det at S en n sa år edöm tpå n, vä har ed gh g. G ERS ls de de den lig io och enli rk ro år an an

rd tio me tlä d n tb nt ra en ch rsr d nt kti IN EL an a om se at .Vi en ve en la sta tt äll åga R G yre tfö de d at me se er ls tå bil ko is ä st TE Y tal rm ga äve sam ta so a fe m S T st re en ig vä ba rm och tt pr rk E ut fo ban ar vi fo håll yre rat na a rm för ERV är se sv rvä nl en a vi, det sen nde n rä lle up ve s

sva rt in re in ne a st se er lig INV Ö et a av am an tar on a tfö sa pp nt re id

D an Vå Is öve si håll Om in ter är re vi el int V och den

nn de rt ofö ak vi ne nn yrel et tt yr tu se te

har de an vå och är be re in de nen por St D sva rä St den at vä he sen fon

s- - t

s r. r

der r ng la t da

tat er s- ar ta se LD - p tni on än sam R på ät on tt tfö de an sv rs vrig an

ta sf ng a ds t n än 43 VÄ e rs pr rä lta val an Fö iö Vi och n

M går on rig bal ll a ge 1– O in up si su ör dar rt tte ti tio a

rFö n den ällni .F öv ni har av. ig in a

ls g en st re och Vå kl

fö in ge p en a ns tan vs de kr rm orn

n a der lS e. och äc sn

in se ell ell ge en ia an sa fo sid

te ge isn na si on rig e e llr n. vi

isn av si in ng na ti in

n in ov än sf ni ve ar håll rig de på

ov a nan isn tio tdes

isn ed nan on äk a iS m ör ve g tär an edo nan

ät ge sr ed lig fi fi si ov if nns

N ov allm nt s s tr när iS ta tal sr an fi 021

802005-7538 in år sr en ed ern d enli r 2

TE ed s t. se p ta ssed s de ut n G E sn år den des sr ul nt iv se ar äm år te H er sr )om vä tI on å IN

M g.nr vi år den av na år es g si kr oen rs sv inh åra äve a A umen har 92 a fon d tr es er so än ISN S or :1 än n vi an rv er nn V KR av Fon ng iall P- och me at enli re rb vi a

sb edo dok A ob re har fö åll de O

VE on ni 000 allm g . de en d sk vi d ion D

sr si 21. tt en ta 21 ör de är d eh E

ta (2 nli rf es an go eti is un at

vi 20 fa g rs 20 om on dar nn och SR

onden, år re ger re dä äll si .Vi tgo ev gr m ti n R

on idet pp La Fö er fö st tal vi och ar g kes b Å

rår ch b en er an yr en ge //

n en ru d av är st ut re A) st sv ns

si AP-f rt fö –62 )o ag rk rt enli rt io som for in EN

tom me d cem tl ty fa sa an is um

fö två en fö (IS s vå in isn D

sta 44 g et der bil de g lls en för liga N L or ande ut den a nli els ti d ut ng rn den rt rev dok ov

ör gh fon tt ng ti tdes jo en an 3. FO- HÅL pp al fon Enli nde 31 te ä Vi ni g so fon ta ed

evi rF har orn nli P- har di g tde sr –7 AP

tt P- sa er run evi P- åls et INNE R Fö Ra U Vi A sid ie (A vi den åre b räk G Vi Au enli R A full at m Ann D år 62 TA

S

R

FÖ

Bilaga 3 61

#

G e t -

i en a - a- - s - är NIN d- s och n rig ell av ba kt ts R ra ng nn s den ssed um sk som r- lu Y nö ta ge ve on n nsk rs un n den TS ni ku en on rs si an es som D är gö lt ch fon in si fö iS ge ke fö de öve fon b n N äm et els P- vi es rä ut gsp gr

full va ,o en er of nin an P- t, de FO som rh yr A re ssed ar och A lu

ör en tinh st ,m d ell pr av om gån er åll an .

er ska sf ke ta on nsk g ta es

g ng at rs et er en ra en rs ut us rh b åll en

rd sä ot si d fö ste rs e

in del tni är m rh tgo rd vi on de rh

av rFö ke g .G si fok fö ng

tgä för al en d re har är me av rFö ad

å tme rv ng fö sä tgä . d en vi och tt a tni

enli å re tg g tvi fö al

. fö ng gra kni a ng och on in at en där e dr

de bok rat ng av rs si så ls rfa rv

s tt av tni g är d fö ck kni tgo på an

ta fö al tni g vi ng är råd och fö

sä m al ut tä är re st ni ömn yde öva 2 ERP id den en rv rimli gra döme m eb och A R och an rv pp m enli a sk ed ten et pr om K E tv nde on fö g b inn ,om b er 202 S fon si en fö som tu an on frä an er he de OT na P- ga vi d s hö si tom rhel g a et och rd ri s EN N lag om on at da gr ell rd ild an K an A d yg re en 21. en vi ell de si D am m oli Ä CH de någon si er le re t. rsk tgä R O ta tme 20 är vi on un de on tgä ks å tal en ar en

and rs me etr tör m an si dar å sä eno februa g C g

e ar nde an nns et re en an ssi he er a ut in in

bl ls tb fa rat fi rek et för es ng un m fe ig rt or er or er

sv tal rh kom av lig na rv ha gn 22 is de is

tFö et äf fö di sår ten n of gr ro nt fö e eg eg

och me ut is det ke d pr ällni om går ta rvå R er R

m de ap ti ka del en rp se a ull d den rev rev

rat på san etr rt ev sä rat st llk såda vi fö son av is av

ar fö tä b b om an sk g all en rvi in ng ti vå vä lig sk .Vi m

as rn vå fö a ls rad Ka rad

ng ss ål ns a äll en e som m de på nt er on ag, nt ol se se - ga öt so m ed imli ti sk tni ilka på se ti rl ri ri S sni en sk io st äk rig er ti al s och en els va kh rNi dnad dnad G vi di vi rt m is R an So vän na. V vä de te to or ena to or E er edöm rk rr ve els ep rv er ra isk ng äd tua le oc uk el uk

IN S NT EL an vän öv ska Re Vå där rev b ve fö gar iS m an sk fö p se ir ni är tr si un re St Pe A För H A För

AL TT

VR Ä t rt ER a l- t FÖ B de i lt- rt k- - - a

s r - sk rva Vå ns ar en on . t -

fö an ng givi den vå äc n. ns ti er t öt en ta an fö rva e av e. or rt sv an ng a at ok ch

yd is llr de io sa et s et sk

kt gr kni fö n rig fon jo ti tni se ro ion ten ia et n är s int ev g an har ni nh ill tb je is b den ge . ve R P- san ens döm at den på ska

nk la t. m en in A ull tär val p ga ge tt s ev la r äve fon har en iS tal be fon en tlin

pu ul era an tör er tet ta tf ta ut som ör na or lä at så ra tr id el vi P- en ng it ren s de P- rik

T ef tu fi A nt rs en rf än ge lle tör s E na tt ls rek tni ssed sn vrig äm tö an och A H nti laga har di ion ve Fö åra tör tfö den an mad tro rek en

an en ta is in al on ll iö inh s p ta ls AR sam yde ev ide n rs någon rv si iav ti rv rek allm on for rs on di

et igt de ev vi e fö rek fon tlö ti re LB and g vi ge Fö R nde fö har har di di sam P- den or ut Fö tk de

in b de in nns an re ar de av. d a om ty HÅL bl d fi 1. fa de d m vi A tf tua är an

tn enl isn äll an och kr is un de de rn en fon si vrig ts

om som v som 02 äf en ta och äll g

om ik a lan ov det st när e sa ev gr an ga ag rs P- tat ka on iö

ib len gar rk r2 etr se tgo s håll lan A is ti en st enli

en inr ed gar fö b g ör rig äll tl na rk

h mer är ol kra in ve iv som äl st dlin g rFö ta sa ng ter

els tr sr ån tom tav n kr if ve tdes onsb rs an om ni ni ve en

oc ,d a a ng enli iS g si st rk an fö he

yr for tn år llg och den de es de enli on ga lt ng

in en kon dr ti sk s kni vrig en b d vi liga rk ve sh ar Fö en en

st ng at av enli re and ek or va tni - a ni så an en fon är iö an on a oen se en ve ap gar ar av s s äg .D S ER ion na an rf de si rs ar och bl för el al

G S er tt is on gr ls P- m er er åls ån sv en ls tt rv

m fa ock er fö si av n A tal vi enn so sv tde ch ar den den IN EL ev vi yre an ell re ob m en ensk llg an ng tt sä fö R G te rr int a n n ta ll ut td vi an a de ang TE Y for om äve st ti rt g re rat da so els äk ti en ni fon fon S T in e ås en tom rre ge rs na är a s lt ef ka nde E ER de dr in ot för fö d se än yr rr P- P- ,me is nde V te m id or Fö ng enli sk sen st els A A ga INV Ö ad un ande rvå er har gar d ut .Vi an den . yr rva inn pa

ås er Vi an tm av dni ar ar tgo eti tfö ta ta gen om yg

er ter pp al nt Vi ån g Vi och är re der St fö ta lö m an n. ls is tt r. rig le har sv sv kes a yrel fon rs rs in on

töve ve ng llg run et et etr Vi pl de ge br Ra och U U in ta öv ni an ti G Vi an an enli yr lig St D sva av fon och D Fö Fö för ek b den

om till - en r inte tig tivi- tsatt upp- edo- som

LD fö på ande ek som ande som da sr ock tur en R orma for le verk ta D

ratt or till eff också år fonden VÄ felak utf och tor n sning- ger M fö gentlighe- ager interna tillhör om ar väsentlig fäs visningen struk O ber oll. om dr ak ka sådana om att

en oe s tällande sf tsätta en a som

ratt hänsyn och elsen Vi edo upply

av som fatta fö os yr som for nns sr ,om ättelsen. gör underliggande

Risk kontr d verks fi revisionsbevis sätt

fondens st erhet ättelsen iår de

inne me revisionsbevisen, att eller de

ändamålsenliga följd tighet n av uttala och det ett

intern evision visningsprinciper iatt antagandet osäk uttalandet på ger

till ka utelämnanden, del visningen visningen. esentationen, däribland på

och av rr do att torn N felak ratt re era as evisionsber pr åter 021 TE elsens edo ak fi rr 2 E uttalanden. tliga den rvå lämpliga fö edo förhållanden förmåga sen evisionsber sningarna sf förhållanden G H tighet fö tyr ir vänder sr inhämtade ir fö IN M sik av är ide sat baser A äckliga åra inte is an år väsentlig vi modi verksamheten. S av ollen. ide eller erhet eller visningen, ISN K rv felak väsentlig som en av slut te upply ser V R tillr gentligheter lämpligheten fondens gripande visningen händelserna O

fö ydelse men ar på sat er edo D VE är oe ståelse kontr tör någon osäk datumet tsätta E

ren åsidosättande der attningar om grund om dr ,mås äckliga, öv sr edo

för bet s ek slut sr och SR

fö d nns el vi tor till for iår R

som grund väsentlig som falskning, rimligheten dir fi händelser ra händelser n år Å

än eller en har lämpligheten . sat ättandet otillr den bild.

en e ter s interna vi uppsk me tviv Om ak am ka vi //

en för s, sf är Vå fr e om

a a ef os ar och slut uppr det ar EN

vi som ens väsentliga tionerna D

högr opi, iden sningar en sat sådana amtida och N L ar oll der tör vi tällande erhet längr der

utgör är stag, tändigheterna, tvid ydande den fr innehållet visande FO

ormation anskningsåtgär vänds ek slut ser n - HÅL aff vär ar sningar vär ansak

revisionsbevis att upptäck ter mis imask inf sk kontr gr oms teten ut an dir upply dr verks drif en huruvida av bet samheten. osäk uppmärksamheten om ly visningen. inhämtas ka inte ut och arna, tr rätt AP INNE • • • • TA

S

R

FÖ

Bilaga 4

21 20 G IN SN VI O ED SR ÅR

år

–

Bilaga 4

G 3

NIN

YR ST s .

. ND tal et rer

för FO api emet tem nä

tk st ys som sio

sit sy lj

ns nss pen

lta io sio tfö

va es ER ns por ig

för pen n er OT rpe a Sv N ligt fö er de CH a ys ja för O öm tt väl g

ER ÅL ed ny lin

a tanal och ck

M at KAP H tför lig ve

at öj en

m år ut ENS OC är nom st

G a 30

A ag st ge e ga RÄK ör et

R nd yg

pdr st ag tr

PPD up till ra

U as pdr mma bä

lir E rn up ko ne

tb LS de för de TE tde ut sin

fon at ov ta ÄT ER AP så AP2 beh vän

SB G

TNIN AL a. RV ner rn

ar sio a

FÖ sk de

t fi

ns pen ra fon

dr de

io ch og AP

ner ns

bi to och e

ET pe na dem H ar a oend

n sio na

AR än budge ng isk

lm ns ni om ober ÅLLB de ate tal on de

H ET tal st

de be ek

pen in ut sav

TEM från ts a

lav e lta

YS gif va

re de av

-fon SS jämn

AR en åend a för

N st

O är från sk ING ga SI n fri ut som

ER AP

ne är som ST PEN io n nde och

De tal ar

ra ens

INVE tp et. api ng

tryg slöpa tk

ms em la er gni

ko st ta ff

In sy be bu svän

And till

N O TI SA

ANI

RG O & G 4 5 6 8 2 5 6 7 RA 10 15 17 18 20 21 23 27 30 34 37 43 47 48 48 51 55 58 59 61 62 64 68 70 76 77 80 81 82 84 96 98 10 10 10 10

PPD U

g r

lin g pe 21

ck lin 20

ve ck pap G

ut ve g de IN LD N a ar ut lin per SN

r lb va ck ci vär VI ÄR O n res te E ve rin O

TI sio hål lati de

vi et gi en he LS re ut ER sp an ED

SA te tig för 21 rs l SR OMV em ra tär TE 20 ns ol OT ing bär

ANI och st st rät mål ÄT g ng je ga tr N er te ÅR

de sy he a in H rd t r S

an RG ns gs ar la ER lin ni tföl er kon vä rän or ne

O ,mål in lb rt lig ba ck ast st OC G EN

ap AR sio er sk SB por och ch lse pp tio

åll sk H ag tiv G st hål po glo a G ve avk e ing ER te och ra ni ND

t pen ET :s ut t inve g g ng -o ät NIN fi O

K de OC pdr e IN av rap män ng dat ta ns ad va ner AP ni ng gs er lar gs de -F ICK IC he D G up spek tar r på inve ng g RH ts ör FN ts TNIN ch ul je ter nin rin r ni in de YR in

eh rt l tvär RL d A ER ar in he tf ni d he to ati yr xpo SK räk äk rn lla AP

BL ta d yr R ns iper be de ST ter lb tni er yr al till AL es tföl no rn st nte de sr sn nsb ,an ST ty se g

RBL iko el VÄ kna ar gr ar at st gf ar lta sr te rn ha tae EN ltat vi io el in sie RA ER et -or st de år tna VE hål rval LLBA lb m spek ar rar lb RV su et lu tna su an do er vis tier ND ds dn an

VE yck ål M ar PPD ed te Å ål ån ål Por Den Al ÄK ot yr ND ÖV Ö År N VD M O M U Fon 20 M Kos IT IN Exper En Fö In H H Kli Re Äg M Bid H FÖ Re År Inte Risk Va Kos R Re Bal Re N Re Ak FO Fon St Le Fin A

Inn

Bilaga 4

G 4

NIN YR ST

ND AR FO H

PÅ

MOR AT M ST RT TÄ RÖ

ER 000 SS N STA

G N

OT A DE N DA CH BOL FON SE

O 10

ER

KAP

ENS

D

RÄK ME

G LA RT RT Ö SS G STA

E N ÄMF

Å ,J

LS G G VID TE LL E ÄT TI IDA TR ER r er 13

SB ch till G . ade nad

la ro ck

ta nt tn st TNIN to ga pgi os ko . AL in oce up sk a nt RV ns er n ss

st pr je on oce t FÖ de isi de

ve 5) AR cen

fon in ,0 tföl ov ive )pr H

pr ,7 kl. ro

för (0 por lus AL ,p

G tiva e (3 (in

50 la siv xk IT D

en G ta .E ,4 en)

rna 0, lu 9 AP öd

ET NIN ng to er 16 K ME H ni te till n n

ST al NIN ,ink ad ND AT tto AR st ck de nt tn je K

A ka ive gi ST FO Ö ne K A på os tföl

ÅLLB av us pp K oce sk 32

H AV a kl en pr por

ex ,u e

IV tiv er AV ng sen

la j, ,3 L ,5) rel ad

50 re nad stni (3 rö st

LAT tföl TA ,3

st ka ka RT AR RE Den por ko TO Av 16 och av G

STA nt

ING 0, 16 RLI N oce

Å

ER G DA ,pr ST SE r)

TLI G de

INVE IT

r. na

SN NIN st dk M ST ko

ns m O A

till LL ET K kl.

io 9) EN

ck TI M ns 7, G AV (in N E O pgi .r TE pe ( 6,4

TI D 5

up dk Ö YS till 7, SA

FL SS

ANI ltat )m på

,3 AT ,8 5 UT öde

RG esu ON et r O LT O ut dk

sr (12 SI & SU TT N tto em E m G et ,3 st 21 D AT

RE År 62 NE PE Ne sy Ö RT, RA et FL ER A

62 –7, UT UL ST

PPD O N

U –20 UM

TT DA

th l, CK 21

01 NE A SE

t de 20

ck –51 G

yck an IN LD or r . ttr ds pgi . 20 SN

ÄR ck 21 na up nt VI

dk ,u st O

pgi 20 er g ED

)m ko och oce SR OMV ik up ,2 pr r

AL ber R nad gs ga lin ÅR

,0 IT et st in 6) dk S

86 6 AL m

tal (3 cem DE ko ltn tlå ,0 IT EN

AP A at (0 ck

K ,0 de ns va AP RT, ND

et ts 6 4 K A O

kapi 31 TN lse för ST -F ICK ND 441 for 0,0 ve ND AP

BL nd n re ER FO Fo till de KOS Rö som var till FO VID RA

Ut ND

ÖV År 441 0,0 13 A

Bilaga 4

G - 5

4 4 0 0 2 0 0 0 0 9 0 0 te

20 40 54 ,76 ,8 16 98 00 10 00 11 006 34 29 10 or NIN 20 1, 8, 12 13 1 pp YR 80 31 od ra .

et ser ST m sin el

1 2 5 3 0 0 0 8 0 0 8 4 0 d ar ik ND 93 65 98 35 31 na ök

1,1 5, 9,7 9, 19 92 10 666 13 092 10 fi vv FO 202 1 för sa

64 15 och en ar nnafi mt tr sa ät ör a rb rf r) fö dat n tdä

ER r) je de OT mnk xid

e) e/ io tföl an N mnk ld or rk CH e/ ko ip te O tCO (tCO ,% av n or

n r) er age pp ER (m de (tCO sum ra

dk het er bol e

2) vär ng (m iv ar KAP ds ig om ig

tni ta tt un rs tid ENS och kna rä re te

1 sät da a da ef ot

m e- re llt m RÄK pe lig se

co smar so CO sk tb .A el

et ar ör r(S en en av på er mf

,% rt jä se lag lag r) imän de po ga bo bo sin m g en

ck ol in era rap id

E 1 us av av mnk bas LS lj e/ tä kh ldn inte .V

fö xth el el oc bi är ta TE rt om St a da ÄT vä and and sk % ut som

po (tCO js e tt risk ER t av ar ar och ig nd framåt lag to

tie äg äg tal tföl er ng, gå bo SB pp el rg ,kg tlä ni och his G he ak slä till till por ,Sv ,u tt från n

e ed 4) fa nom 20

ut at at ns tebo (A or or 20 p äve TNIN ar rad er er tm r m m be ge d läp

ta ta de Gö e ts AP2 AL lb te at at re öpt äm äm me

no olu el el vik fon an n: e e e nk st st nd som xidu ar RV tr tr t, ,i gar e och io er

ns ell frå CO CO kato da vid FÖ sabs ite te te tav p CO di in ags ags % le tar från ld re

lhål de rm n n n per r n ko

ns nsi nsi de to in % ap te dn bol bol r, ri be av ta

ta ljen te or eso släp ,to ,to s, ljö l, ng re no no ar te

-fon fö nte nte vär ut es sp rif på på ng -da2

el rt di di ds es gr es mi re sk ni be in in ed måt

AP idin xi xi er tå xid rik rik rike a ing yr ng ng kv kv m xid tni CO

ox in ut ba ut st val t io at av ET ra io io kna st el io in Wh er al al tni tni ig el el el sk g H yck tiepo ldi ld ld ar än ld g yg yg tern ,k rny pi ar vr ld

And Ak Ko Ko Ko M Tj And Ko Tå Fl Fl In El Fö Ko Ant Äg Ant Rös Rös Ö And And And 1 Ko för rin AR N

ÅLLB

–7 28 345

TI

RG

O el

& r G r r er

r er tal ade ad

RA nyck

ade ade ad ade tn tn PPD tn tn tn tn kapi os os U lla os os os os sk

sk sk sk 1j ltat nsk

sk on sio

sie kr on on on on rva isi 21

isi isi isi tföl fö vi 20

mn et isi or ov ro G

t, ov ov rov ov j av IN

l nan lp .pr .p g.

LD lta tem pr rpr rp rpr ta tföl i% kl kl in SN

fi su ys e te år te år to or tn VI ÄR fte t, el lin lex as O

t, re nss jför je ef ,5 ef ,10 lp de de vk ED

os ta nd sa OMV och sio er er ng er ng er -p to sa an an tal SR

lta sik tföl ad tföl ad ni ad ni ad % ÅR

or or st st ex t, ad ds ds var S

en pen tn tn tn tn os na na

er lp os lp os ka os ka os se stn st st ing, sk EN

ödfl ot ta ta av av el år

, m sk sk sk sk ik x-p ko ko ko er ND

,% to to ad ad te gs tio O

söv tal tal en ltat vv gs gs on på -F ICK ng ng sen ng sen sen sen in in in

cke år öd esu ni ni rel ni rel iser rel iser rel rda kvo tn tn exp AP

BL kapi kapi st st st al al da pe ltn ta nad ER m to sr rö rö rö rö ,% va äk RA

nd nd et et ka ka ka nu nu sk an ar rval rval lu

Fo Fo Ber ND ÖV Fe N År Av Av och Av och An och An och Ri St Sh För Fö Fö Va 1 A

Ny

Bilaga 4

G 80

NIN YR ST ND FO

ER OT N CH O ER

KAP

ENS

RÄK

E LS 6 4 3 4 7 3 3 7 1 0 5 6

20 01 85 TE 20 95 21 70 75 75 06 03 27 15 23 77 ÄT c 2 4 5 3 2 13 12

14 16 ER de SB n G Ja

TNIN AL RV 21 3 97 8 4 5 0 45 FÖ 866 512 949 307 12 088 59 –15 –9 349

20 2 5 –7 –20 –2

c 27 21 –5 11 62 62

de n Ja

ET H AR

ÅLLB H 1 2 3 4 5 6

ot

N

G N TNI AL RV FÖ CH IO G

ATE

STR

MÅL CH O G RA r

r la PPD la U de

de an r r

an ga ga 21

ch 20

ch ån t rin r G

ro lg de IN

ing ro tie til en nd

LD tie m rä na er SN

ak de ru fö r st VIO ÄR ak e st to te ad

kn an rs et ko tn ED

de ad är in ku äk ns SR OMV r ra er at ,n nt er os

r eb ta er r tio ÅR

ga te ot nt riv lu si ad sk S

trä te in ad de ra AT

äk no on rä de va tn en tn ist en EN

r ln t, t, t, t, t, ls na ls LT

ta nt de os os st in ND

nk lta lta lta lta lta sk re m re SU O

si to ut su su su su su rö sk ko rö -F ICK im en et a on a en al ad a RE AP BL ls en re re re re re m ls a m S

sul pp lln to to to to to isi on ig RA

ER lo re nt hå ov m re rs m ET

et et et et et vr ND ÖV Be Rö Rä Er N N N N N Pr Su Rö Pe Ö Su ÅR A

Re

Bilaga 4

G 81 NIN YR ST ND FO

ER OT N CH O ER KAP ENS RÄK

E

G TNIN AL

20

ET H

AR

ÅLLB H 7 8 9

ot 10 11 12 10 13 14 15 16 N

G IN

TN AL RV

FÖ

CH

IO G

ATE

STR

MÅL

CH O G r r r RA ga er

ån kt de lse PPD lg tä na te U til in st et er lik

ko ER ls rp

de na em D te fö 21

up na st lik al 20

an sy UL G

är pl up SK rp tu IN

g up pl ns fö

LD eb ER io en SN

nt ch D up CH al ev VI ÄR rä h ns O tu h O

ro UL pe L ED

nin a R SK oc l en oc

OMV dr el de ot l TA SR

er ta PI ev er ÅR

r an t ed na GA CH t kt pi ta h nt S

la m r st N O tä rm pi

ch en en r ka ga KA oc pa EN

de m nk ga ko GÅ L m r in t ka D a

sräk r R ro de de l nd in N er ND

nk an ru ba ån da LL TA ru da ul fo ln ta nd nt ld O

GA e de ne st h lg al TI PI st ul al ta ul FO äl n -F ICK im N ch ra io in til in sk sk pi ta fo pa st de

ad oc et A KA r et a de be es a A a AP BL an ro er te at at a a tb M D de at a tb m ka en m M a an

pp GÅ ig ig ig to sr ld ig RA ER lo LL tie ot no bl riv ss vr ru M N ul riv vr ru m nd gå et et m M äl vr ag

Be TI Ak N O O De Ka Ö Fö SU FO Sk De Ö Fö Su Fo In N År Su SU St Ö Åt ND ÖV A

Bal

Bilaga 4

G 82

n a as en rin ra rit NIN m ls ad ri k t er a e

hä or r äl er a ar lta de rn st nd rn )p va en va i YR ll st gl ån ld gå är te fo rd te

fa nf ga in m su en ju ll en te es nd vä av ST e ri st re ifr va re tv ex h In in på in

ån fa ut te tiv id ig fa er el ha a as n eh ND Id fö lg en ns in ak to an oc e s( a dr nn

til de de et lv kl sk V: id st er tie FO s. 29 id de m er nn ts Id ig an .I

la a är är en de lli t. PE Gu ör as ak yl an lv on so rN an sv ra kt rI n if en rb ad

sin tv de tv tf v på m le hå lle la ån kn pf sid lig ig a de lh er je tio a äv tie m

lla an kl lig ha un tä el g lfä fe öl sk ar up se rk ar til es til är ua h en ak m a r, ra ve lh er en ne rb rs en in rf al ts en

ER lje til g In na ,b rt er ts n la oc ,m id ds

sk tö ur sv ve tfö lV rt he OT fö m in s. er ag rm pa rd slu ge de ta er an N de an sh na tä er ur ta pt ot ok an pa ig en ah

är er na ag bs ul fo vä rin pi cip st CH er riv es ot sk up tt m lb de e in e fa od dr

tv ev pt sn itt ro es la n ny Ca dj et O ig xl nd sk ,b rr är til är ad e pr e m an

r up ad sn ise r lsp frå då m er ur tre ad ER kl de fo be rm m de la te n tv g. gs de en

er in r. la är fo kn pr in de as fra at in ot nt in ed . er å KAP AP an ga ar no e na de lle er er on as ot är

lv d de m tt st an er Ve er sv rp til al x. ed in so la m ge ad an om hå at en rd d rd rm nd on

ENS er an er ko h rh er öm de an ne

g lv de .N h r, lsp lla st rs le pd öd vä en an vä ne vä de st in til in de ac la ta ot ge oc la el g up a ed n a tio an tio

RÄK er pl oc de de cie ln ta de in se ty ig en ub ak

er la är a an of er er n ss rb lle ui ak n

rd sk el ik er an o r, til ur r. ti an ad ka hå av rd ka se ts ns

vä n tu tv ti rh tö co kn rd ge de n Eq vä ns av lig

lig ol ch ns as tie ak ch lla er e er ra

da ak ak le an er a ar vä rin un ge at ik tra g en rt

på rk ns e ro el ge gd ak de ro m å de ue gr av in rl å od in E ne g ve er rd g riv le g fö

av g in de ad ie ad da ev vä la de ra ie ad tp är nt er tp et er in ål LS kr kr kt xl x Er ra te kt ra ve da in rd lP el ra m rd er TE in ån on er kn ns er .V go er m

rs sn n ifr rf ot ra ar la de de d. te no ra gl se rt re st Vä na er se gs Vä rd re

ÄT de vi tio ut fö N Fö m ba in in na no O Fö re ba pa fö på ju tio cip ba rin vä fö

ER

SB G r l h e t de r

n o ga til en t lig s r är hä n

ed lta k oc t ad re la 9. ve si l l fo TNIN ge kr ån lig h er ål S ha id gå ta tv ch til en AL m oc su trä ri ig fö isa in n ns

da ka lg ör tie kl ot g sh FR ne rv pi lig lo m io RV or ns ns til nf ta re lta on in iI va ov g ka de Lå ll,

on å rs su ak er se in rk ns FÖ la ve hä lu r. .V ör isn av n tie ed sla et ve an n. rfa

kr ba rp va ku re de r. de rr gs pe

ls är ta ga de sf ov m tio ak är Eg ill rh ge fö ka til ga al lu si bå op v la ga ån t. rt in na

På sa rin är pa ed so de tv lg fö ill ns n. rin om ok Va as tv m e la in lta kn st än ve om ls il vi nd nr ag lu an lig dr til rfö as

ge nd n. rä pt ig lä er de rk su dä eh trä lla lm

ET ls ta rä de en do kl til ol va ch än er re al H til da lu n ge re fö up er nc eb ir m ve ör as nn lta hå

fö ld rs m ko so ro ill tp e su tt AR as ns va ie ku rin rs g er lv so ss Fa ef lta ad er ti om

de ku ta til a a k tie st rd rd re sa n kn tio sk är as rs nd ku ta nd er tt tre vi oc t ra su er en er rä ak nd el le rä ta re fo ag rä in ak en vä re lis vä m se ge