Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2022

Regeringens skrivelse 2022/23:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2022

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2023

Ulf Kristersson

Niklas Wykman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2022. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2022 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Av skrivelsen framgår bl.a. följande. • Mot bakgrund av att utvecklingen varit svag på finansmarknaderna

hade Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) under

2022 den lägsta avkastningen sedan den globala finanskrisen 2008. Det

samlade resultatet för buffertfonderna uppgick till -160 miljarder

kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på -8,0 procent.

Den genomsnittliga avkastningen har varit 6,2 procent per år sedan det

nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Vid utgången av 2022

uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 825,8 miljarder

kronor. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den lång-

siktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet. • Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastnings-

målet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att buffert-

fonderna har uppnått de långsiktiga avkastningsmål som styrelserna

fastställt. • Första–Fjärde AP-fonderna har även uppfyllt rollen som buffert genom

att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomst-

pensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap

som behövs för uppgiften. Under 2022 var nettoflödet mellan

Första–Fjärde AP-fonderna och inkomstpensionssystemet efter

mindre än föregående år.

Buffertfondernas redovisade avkastning och totala fondkapital

Procent och miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022 2001 –2022

pensionssystemet

Totalt fondkapital 1 383 1 596 1 696 2 004 1 826

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Not 2: Årsgenomsnitt, geometriskt medelvärde. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

• Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 602 miljo-

ner kronor under 2022. Det var 22 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på 1,4 procent.

• Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet

AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2022 uppgick avkastningen för den genomsnittliga AP7-spararen till -9,5 procent (avser det samlade kapitalet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond), med majoriteten (94,8 procent) av spararna i AP7 Såfa. Detta kan jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premie-

pensionssystemet. Sjunde AP-fondens genomsnittliga årsavkastning

uppgår till 7,4 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna uppgår till 4,8 procent. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital 2022. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 460 privata fonderna i premiepensionssystemet som uppgick till 0,20 procent.

• Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt det lagstadgade målet om att

förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Även Sjätte och Sjunde AP-fonderna har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor och infriat regeringens förväntningar på fonderna. Sjätte AP-fondens lagstadgade mål om föredömlig förvaltning som trädde i kraft under 2022 följs upp från och med nästa års utvärdering.

1¶Inledning och innehållsöversikt

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i det följande benämnd lagen om allmänna pensionsfonder, förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte APfondernas (buffertfondernas) betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde och Sjätte APfondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och i avsnitt 5 redogörs för Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor som process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från PricewaterhouseCoopers AB.

I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är i stort sett oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2022. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company.

2¶AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna ålderspensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Den allmänna ålderspensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, inkomstpension och premiepension. Därtill finns det sedan 2021 ett

inkomstpensionstillägg. Det är ett tillägg till inkomstpensionen som finansieras via statens budget. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

Garantipension Inkomstpension Premiepension

Inkomst- Första–Fjärde AP- Sjunde AP-fonden pensionstillägg fonderna (samt Privata fondbolag Sjätte AP-fonden)

16 % 2,5 %

Statens budget Ålderspensionsavgift (18,5 %)

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procentenheter sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter till premiepensionen. Utöver lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår), studier och plikttjänst. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt i inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, vilken även

1 Dessa partier bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverenskommelsen. Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten. 2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från 2018 är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts. 5

påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer genom det s.k. balanstalet.

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, detta brukar kallas för att systemet är ofonderat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden förvaltar också en del av buffertkapitalet. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

2.1¶Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna som är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen om allmänna pensionsfonder, vilken även reglerar Sjunde AP-fonden.

Enligt lagen är Första–Fjärde AP-fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Målet om föredömlig förvaltning innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska integrera miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter (ESG) i sin förvaltning. Det ankommer på fonderna att närmare precisera innebörden av målet. AP-fonderna ska samverka när det gäller målet om föredömlig förvaltning.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomiskpolitiska mål. Rollen

4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och 6 buffertfondens värde.

som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende.

Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen om Sjätte AP-fonden. Till skillnad från de andra buffertfonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den inte har några betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig också från de andra buffertfonderna. Sjätte AP-fonden ska, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta medlen genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i sjätte fondstyrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med 1990-talets pensionsreform. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, utan de tidigare gällande reglerna avseende sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. År 2007 fick Sjätte AP-fonden möjlighet att göra investeringar utomlands. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996. Sedan den 1 juli 2022 omfattas Sjätte AP-fonden av motsvarande regler som Första–Fjärde AP-fonderna om att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonderna ska generera en avkastning som minimerar risken för att den s.k. automatiska balanseringen aktiveras, vilket har samband med hur demografiska och ekonomiska faktorer påverkar utvecklingen av avgiftstillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas det s.k. balanstalet genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 räknas pensionsrätter och utgående

pensioner upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Vid slutet av 2022 uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 11 733 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 9 907 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 826 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 10 388 miljarder kronor (se tabell 2.1 nedan).

Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i beräkningen av balanstalet. Balanstalet för 2024, som baseras på 2022 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,1295, vilket är det högsta balanstalet någonsin. Att balanstalet överstiger 1,0000 beror på att både avgiftstillgången och fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2023 är sedan tidigare fastställt till 1,1202. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanstalets effekt på indexeringen under en balanseringsperiod, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen. I tabell 2.1 redovisas 2022 års och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder

Miljarder kronor

Beräkningsår 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 20151 20142

Balanseringsår 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016

Buffertfonderna, 1 067 medelvärde1 Buffertfonderna 1 826 2 004 1 696 1 596 1 383 1 412 1 321 1 230 1 185 Avgiftstillgång 9 907 9 188 8 893 8 616 8 244 7 984 7 737 7 457 7 380

Summa 11 733 11 192 10 589 10 213 9 627 9 396 9 058 8 688 8 565 tillgångar

Pensionsskuld 10 388 9 991 9 783 9 454 9 165 9 080 8 714 8 517 8 141

Över-/underskott 1 345 1 201 806 758 463 315 344 171 423

Balanstal 1,1295 1,1202 1,0824 1,0802 1,0505 1,0347 1,0395 1,0201 1,0375

Dämpat 1,0432 1,0401 1,0275 1,0267 1,0168 1,0116 1,0132 1,0067 balanstal Not 1: Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna. Not 2: Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2022, s. 99.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i propositionen En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomst- 8 pensionerna (prop. 2014/15:125).

utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

2.2¶Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Inom systemet kan var och en själv välja hur de intjänade premiepensionsrätterna ska placeras. Vid slutet av 2022, fanns det omkring 460 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg. Under 2022 infördes ett nytt regelverk för upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Det inrättades en ny myndighet, Fondtorgsnämnden, som framöver ska upphandla, förvalta och granska de valbara fonderna på fondtorget. De första upphandlingarna av fonder beräknas ske under 2023.

Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet och förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på fondtorget för premiepensionen eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden utgår från två s.k. byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, och erbjuder sex fondportföljer, varav AP7 Såfa är förvalsalternativet, för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande.

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder. Målet för fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Sjunde APfonden regleras även av vissa bestämmelser i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

I november 2022 beslutade riksdagen om lagändringar för Sjunde APfonden (prop. 2021/22:280, bet. 2022/23:SfU5, rskr. 2022/23:27). Ändringarna innebär i huvudsak att det klargörs att målet för Sjunde APfondens förvaltning av fonder är detsamma som målet för premiepensionssystemet i stort. Målet är alltså att förvalsalternativet inom premie-

pensionen ska utgöra ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Ändringarna innebär också att det införs ett mål om föredömlig förvaltning och att Sjunde AP-fondens placeringsregler justeras, bl.a. på så sätt att möjligheterna att placera medel i illikvida tillgångar utökas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2022 omfattade premiepensionssystemet 8,1 miljoner individer, varav ca 6,3 miljoner pensionssparare och ca 1,8 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2022 uppgick till 1 889,4 miljarder kronor (2 124,3 miljarder kronor 2021), varav 1 827,5 miljarder kronor (2 060,6 miljarder kronor 2021) i fondförsäkring och 61,9 miljarder kronor (63,7 miljarder kronor 2021) i traditionell försäkring. Den kraftiga minskningen av tillgångar beror i huvudsak på aktiefondernas negativa värdeutveckling och stigande räntor under året. Värdeutvecklingen i fondrörelsen för 2022 uppgick till -256,2 miljarder kronor (457,5 miljarder kronor 2021), vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på -12,4 procent (29,1 procent 2021) mätt som tidsviktad årsavkastning . En stor del av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier och minskningen av tillgångarna jämfört med 2021 var en följd av en negativ börsutveckling under 2022. Värdeutvecklingen i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 5,6 procent (6,6 procent 2021) mätt som tidsviktad avkastning.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Av pensionsspararna har 66,2 procent sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 47,0 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2022 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 905,2 miljarder kronor, varav 814,0 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 91,2 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2022 hade den genomsnittliga Såfa-spararen en avkastning på -9,5 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på -15,1 procent. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 13,0 procent jämfört med 13,5 procent för de privata premiepensionsfonderna.

I slutet av 2022 förvaltade Sjunde AP-fonden 49,6 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.2. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2011. Ökningen beror dels på att sparare bytt till Sjunde AP-fonden i samband med likvidering eller stängning av fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg, dels på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter.

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på 10 perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

premiepensionssystemet

Procent

100%

25 25,2 28,1 31,1 31,1 32,8 80% 36,7 37,8 42,2 41,5 42,6 44,6 1,7 1,9 2,1 2,3 2,6 2,9 3,1 3,7 60% 3,9 4,3 4,3 5

40% 73,3 72,9 69,8 66,6 66,2 64,3 61,2 58,4 53,9 54,2 53,1 50,5 20%

0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Övriga fonder AP7 Räntefond AP7 Aktiefond Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2022.

3¶Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller: • att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensionssystemet och • att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1¶Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde

AP-fonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet.

I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader.

Figur 3.1 Nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna

Miljarder kronor, utfall 2001–2022, prognos 2023–2026

20

11

9

10

7 7 6 6

3 3

0

-10 -6

-12

-20 -16 -17 -16

-18

-21 -21 -20 -21 -22

-30 -27

-28 -28 -27

-30 -31

-33

-40

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Källa: Pensionsmyndigheten: Ålderspensionsavgifter och AP-fonden april 2023.

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 50,7 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2022 användes sammanlagt 322,3 miljarder kronor från APfonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrationskostnader. För hela perioden 2001‒2022 har nettoutflödet från APfonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 271,6 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att den stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna under överskådlig framtid. Under 2023 beräknas överföringen uppgå till 21,3 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 1 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2023–2026 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 73 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

3.2¶Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande

system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,2 procent per år. Detta har bidragit till att buffertkapitalets andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet har ökat från ca 10 procent 2001 till ca 16 procent 2022. Ökningen har bidragit till att tillgångarna överstigit skulderna under samtliga år förutom 2008, 2009 och 2012.

Skälen för regeringens bedömning

Resultatuppföljning

Första till Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder den 1 januari 2001, men det dröjde till senare under det året innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första–Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden den 1 juli 2001–31 december 2022. Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden den 1 januari 2001– 31 december 2022.

Under 2022 uppgick det samlade resultatet för buffertfonderna till -160 miljarder kronor efter kostnader. Fondernas aktieinnehav och räntebärande tillgångar har drivit den negativa utvecklingen, medan alternativa tillgångar och den svagare kronan har haft en dämpande effekt på buffertfondernas resultat under 2022. Avkastningsbidraget från alternativa tillgångar har under året varit positivt för buffertfonderna, medan aktier och räntebärande tillgångar minskat i värde. På lång sikt har framför allt en hög andel aktier bidragit till buffertfondernas positiva resultat. Vid utgången av 2022 uppgick det ackumulerade resultatet till 1 498 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001.

Åren efter finanskrisen 2008 står för ca 95 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter präglades av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt bidrog detta till en långvarig börsuppgång. En stark ökning av inflationstakten som inleddes 2021 innebar under 2022 slutet på en period med låga eller negativa räntor och kvantitativa lättnader, som understött värderingar av riskfyllda finansiella tillgångar sedan den globala finanskrisen 2008. År 2022 kännetecknades av stor volatilitet och svag utveckling på de finansiella marknaderna. Avkastningen på både aktier och räntor föll därför samtidigt under stora delar av året (se även avsnitt 3.5).

På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling fram t.o.m. 2021 har bidragit till buffertfondernas positiva resultat, fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002, 2008 och 2022 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor redovisas i figur 3.2.

Miljarder kronor

135 147

128 132

113 118 121

82 83

100 80 63 65

-2

-27 -17

-100

-85

-200 -160

-194

-300

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. Avkastningen (resultatet) för 2022 var den lägsta sedan finanskrisen 2008 och uppgick till -8,0 procent, samtidigt som den genomsnittliga årliga avkastningen uppgick till 6,2 procent sedan start 2001. Det enskilda året med lägst avkastning dessförinnan var under finanskrisåret 2008 då buffertfonderna visade sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent. Årets resultat är framför allt drivet av en svag aktiemarknad, där t.ex. svenska börsen föll med ca 21 procent och globala aktier föll med ca 18 procent samtidigt som svenska och amerikanska statsobligationer föll med ca 9 procent. Resultatet 2021, som var det historiskt bästa resultatet för buffertfonderna sedan starten 2001, uppgick till 20,2 procent och var framför allt drivet av en stark aktiemarknad där t.ex. den svenska börsen steg med ca 40 procent och globala aktier steg med ca 35 procent.

Procent

25,0%

19,4% 20,2%

20,0% 17,5% 17,4%

16,4%

13,5%14,1%

15,0%

11,0% 10,7% 11,6%

10,3%

9,7%9,2% 8,5%

10,0%

5,5%

4,3%

5,0%

0,0%

-0,2%

-5,0% -2,0%

-4,9%

-10,0% -8,0%

-15,0%

-15,0%

-20,0%

-25,0% -21,6%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

Buffertkapitalets utveckling Vid 2022 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till

1 825,8 miljarder kronor, vilket var 178,2 miljarder kronor lägre än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 259 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomstpensionssystemet varit 271,6 miljarder kronor.

inkomstpensionssystemet

Miljarder kronor

16000 14000 1,0200

1,0370 1,1295

1,0347 1,0820 12000 1,0000

10000

8000 6000 4000 2000

0 0,5000

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Avgiftstillgångar Bufferfonderna Skulder Balanstal (höger axel)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (84,4 procent vid utgången av 2022). Som framgår av figuren har buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2011.

Vid 2022 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 15,6 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet. Detta är en ökning med ca 6 procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

3.3¶Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är god i

jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder. Skillnader mellan de olika fonderna medför att jämförelser bör göras med viss försiktighet.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.5 visar McKinseys jämförelse

att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är god i jämförelse med utländska pensionsfonder under den senaste tioårsperioden (8,7 procent jämfört med 6,6 procent). Under den senaste femårsperioden har buffertfondernas avkastning varit något högre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (7 procent jämfört med i genomsnitt 4,5 procent). Under 2022 har buffertfondernas avkastning även varit relativt motståndskraftig i jämförelse med de utländska pensionsfonderna (-8 procent genomsnittlig avkastning jämfört med -9,9 procent för 2022).

Figur 3.5 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder 2022

Procent

15%

1år 5år 10år

9,4%

10% 8,7% 8,3%

7,8%

7,0% 6,6% 6,7% 6,7% 6,6%

4,2% 4,3%

5% 3,2%

1,4% 1,6%

0% Bu AB AT

SPU Cal CPPI CD P (

P PQ

ffe (No (N PER -1,0%

rtf S ( B (Kanad (Ka Danm

78

-15% -14,1%

-15,4%

-18,3%

-20% Anm.: De utländska pensionsfondernas kapital är redovisat i mdkr. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.6 nedan redovisas buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med utländska pensionsfonder. De utländska pensionsfonderna har i likhet med buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar, minskat andelen räntor och skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna till både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till alternativa marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna.

utländska pensionsfonder 2022

Procent

100% 0% 3% 4% 0% 2%

4% 90% 24%

34% 27% 34% 29% 80%

43%

43% 70% 60% 30%

25% 25% 50%

40% 40% 24%

70% 38% 30% 20% 41% 43% 45%

27% 28% 10% 17%

0%

Aktier Räntor Alternativa tillgångar Övrigt Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.6 ovan framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. I sammanhanget bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

3.4¶Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin

övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna

placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång vid en negativ utveckling på aktiemarknaden.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att fonderna allokerar sina tillgångar olika. Första–Fjärde AP-fonderna skiljer sig mest åt när det gäller andelen alternativa investeringar (se figur 3.7), där Fjärde AP-fonden har lägst andel (23 procent) och Andra AP-fonden har högst andel (36 procent). Andelen svenska aktier, utländska aktier och räntebärande tillgångar skiljer sig som mest mellan 11 och 2 procentenheter för aktier respektive ränteprodukter mellan fonderna. Både Första och Tredje AP-fonderna har under 2022 helt avyttrat sina aktieinnehav i tillväxtmarknader, och andelen aktier i tillväxtmarknader skiljer sig nu som mest 9 procentenheter mellan fonderna. Den totala andelen aktier i portföljerna varierar mellan 36 procent (Andra AP-fonden) och 50 procent 18 (Fjärde AP-fonden). Första, Andra och Tredje AP-fonderna har efter aktier

störst innehav i alternativa investeringar, medan Fjärde AP-fonden har större innehav i räntebärande tillgångar än i alternativa investeringar. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar.

Första–Fjärde AP-fonderna har under 2022 framför allt ökat allokeringen till alternativa tillgångar. Ökningen reflekterar dels en relativt bättre marknadsutveckling för vissa tillgångsslag i denna kategori, dels en långsiktig strategi från fonderna att långsiktigt bygga upp portföljer med alternativa tillgångar. Strategier i alternativa tillgångar, såsom fastigheter, skog, och private equity-tillgångar, tar lång tid att genomföra. Det kan dock även konstateras att värdeförändringar i onoterade tillgångar, som inte marknadsvärderas löpande, sker med en viss eftersläpning jämfört med noterade tillgångar, och att eventuella värdeminskningar i alternativa tillgångar därmed inte reflekteras fullt ut i 2022 års portföljdata.

Figur 3.7 Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering 2022

Procent av fondernas faktiska portföljer, 31 december 2022

100%

90% 23%

27%

36% 35%

80%

70%

28%

28%

28%

20%

19%

10% 17%

16%

8% 12%

0%

Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden

Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar

Anm.: Ändring av vissa kategorier för ökad jämförbarhet. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I figur 3.8 nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Andelarna var relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel globala aktier. Med bakgrund i en målsättning att minska beroendet av extern förvaltning har Första och Tredje AP-fonderna under 2022 avslutat sina mandat för aktier i tillväxtmarknader, vilket lett

till att andelen aktier i tillväxtmarknader minskade under året. Andelen svenska aktier, som uppgår till 14 procent, är större än dess vikt på den globala aktiemarknaden, där svenska aktier uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

Figur 3.8 Tillgångsallokering Första–Fjärde AP-fonderna

Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt

100%

90%

27,2% 80% 70% 60% 25,9% 50%

5,3% 40% 30%

27,2% 20% 10%

13,8% 0%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntor Alt. tillgångar Övrigt

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från–Första-Fjärde AP-fonderna).

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investeringshorisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapitalföretag (private equity) och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

I skrivelsen används begreppet alternativa tillgångar synonymt med alternativa investeringar.

3.5¶Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar efter finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat. Under 2022 utvecklades de underliggande finansmarknaderna negativt vilket har påverkat AP-fondernas resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av 20 utvecklingen på finansmarknaderna. Under 2022 har utvecklingen varit

svag på samtliga marknader där AP-fonderna är aktiva, vilket förklarar årets negativa avkastning. Avgörande faktorer inkluderar Rysslands invasion av Ukraina, globala produktions- och logistikproblem samt fortsatta pandemistörningar i Kina.

Omkring 35–50 procent av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier, vilket innebär att utvecklingen på världens aktiemarknader har stor betydelse för fondernas resultat. Historiskt sett har den höga andelen aktier bidragit positivt till buffertfondernas höga avkastning sedan starten 2001. Under 2022 bidrog aktierna däremot till buffertfondernas negativa avkastning. Avkastningen på svenska aktier var -20,8 procent. För globala aktier och aktier i tillväxtmarknaden var avkastningen -17,7 respektive -19 procent, uträknat i US-dollar. Under perioden 2001–2022 var den genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 8,2 procent, globala aktier 6,5 procent och aktier i tillväxtmarknader 8,6 procent (se figur 3.9).

Under 2022 vändes även trenden med fallande marknadsräntor som historiskt har haft en positiv inverkan på AP-fondernas långsiktiga resultat. De mer direkta effekterna påverkar den fjärdedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan stiger faller värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar stiger. De högre räntorna har även haft en negativ inverkan på värderingen av aktiebörserna. Årets utveckling försvårade för kapitalförvaltare att placera sina tillgångar med låg risk.

Cirka en tredjedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapitalföretag m.m.). Alternativa investeringars andel av fondkapitalet har ökat på senare år, dels på grund av tillgångsslagets stigande värde, dels då vissa av fonderna har fokuserat på att öka innehavet av strategiska skäl. Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida tillgångar. Detta var gynnsamt för fonderna under 2022 då tillgångsslaget bidrog med positiv eller neutral avkastning. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Detta var starkt bidragande till att Sjätte AP-fonden var den enda AP-fonden med positiv avkastning 2022. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.8 redovisas Första– Fjärde AP-fondernas allokering och i figur 3.9 utvecklingen på de underliggande marknaderna.

Index 100=2001

800

Svenska US stats- 700 statsobligationer obligationer

Tillväxtmarknads- Svenska aktier 600 aktier

Globala aktier 500

400

300

200

100

-

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream). Uträknat i SEK.

4¶Buffertfondernas samlade kostnader

Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader i absoluta tal har minskat under 2022. För AP-fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkast-

ningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av

inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 602 miljoner kronor under 2022. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 22 miljoner kronor eller 1,4 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som har minskat. För de interna förvaltningskostnaderna fortsätter dock ökningstrenden, i år från 1 055 till 1 115 miljoner kronor.

Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i US-dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med

103 miljoner kronor eller 5,6 procent under året. Under perioden 2016–2022 har kostnaderna minskat med 7,8 procent medan det sammanlagda buffertkapitalet har ökat med ca 33 procent totalt.

Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. AP-fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten. Att det totala fondkapitalet är fördelat på fem fonder bidrar även till lägre kostnadseffektivitet.

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förvaltar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Interna 946 1 017 1 018 1 055 1 115 förvaltningskostnader Externa 768 739 617 569 487 förvaltningskostnader

Summa 1 714 1 756 1 635 1 624 1 602

Förändring jmf -40 42 -121 -11 -22 föregående år, mnkr Förändring jmf -2,3 2,5 -6,9 -0,7 -1,4 föregående år, procent Buffertkapital i 1 393 1 490 1 646 1 842 1 910 genomsnitt, mdkr Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Under 2022 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 602 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en minskning med 22 miljoner kronor eller 1,4 procent. Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 82 procent internt vid 2022 års slut, jämfört med ca 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos

7 Kostnader för revision och den externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder och 1 kap. 2 § lagen om Sjätte AP-fonden). 23

Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställda påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltas internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

Antal (vänster axel), andel (höger axel)

350 100%

Antal anställda Andelen kvinnor

293 295

300 279

75%

50%

40% 41% 41% 41%

150 37%

25%

0 0%

2018 2019 2020 2021 2022 Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Vid 2022 års slut var 303 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en ökning med 8 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor är oförändrad på 41 procent.

Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Under 2022 betalades 4,2 miljoner kronor ut i rörlig ersättning, vilket är betydligt lägre jämfört med 2021 års rörliga ersättningar (se tabell 4.3). Andra AP-fonden beslutade att upphöra med rörliga ersättningar från och med 2022.

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och administration av ställda säkerheter, vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2018–2022 trots att buffertkapitalet har ökat. De

lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

2018 2019 2020 2021 2022

Externa förvaltningskostnader mnkr 768 739 617 569 487 Förändring jfr föregående år, procent -7,7 -3,8 -16,5 -7,8 -14,4 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 1 393 1 490 1 646 1 842 1 910 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkningar redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem åren.

Tabell 4.5 Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Första AP-fonden 90 48 103 66 40

2

Not 1: Utöver detta har återbetalning under året uppgått till 131 mkr Not 2: Under 2022 var de prestationsbaserade avgifterna en intäkt då det gjordes för höga reserveringar i samband med bokslutet 2021. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förutbestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster). I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130)

ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden, och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband med att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2022 var de erlagda arvodena 761 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda) Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Anm.: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen. Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med 2021 har netto erlagda och återbetalda arvoden ökat från 451 till 761 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP-fonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 anslöt sig Andra och Tredje APfonderna till den icke-vinstdrivande organisationen Private Capital Data Standards Alliance (PCDS), tidigare Adopting Data Standards Initiative (ADS), vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

5¶Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete

Regeringens bedömning: Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fonderna integrerar hållbarhetsarbetet i kapitalförvaltningen. Regeringen välkomnar att fondernas strategier i allt högre grad bygger på ambitionen att påverka portföljbolag att minska sina klimatavtryck.

Första–Fjärde AP-fondernas totala koldioxidutsläpp har fortsatt att minska under 2022. Den portföljviktade koldioxidintensiteten har också minskat i tre av fyra fonder. Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fondernas samlade koldioxidavtryck fortsätter att minska och uppmuntrar fonderna att fortsätta sitt arbete.

Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn av rådets uppdrag och strategi som har genomförts.

Det är fortfarande i viss mån svårt att få en helhetsbild av resultaten inom hållbarhetsområdet. Första–Fjärde AP-fonderna har dock i stor utsträckning nått sina hållbarhetsmål under 2022, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på att flera av fonderna har fortsatt att utveckla sina målsättningar i riktning mot att bli mer resultatinriktade. Fonderna bör även fortsätta arbetet med att vidareutveckla resultatrapporteringen inom hållbarhetsområdet.

Skälen för regeringens bedömning: Under 2022 har Första–Fjärde AP-fonderna fortsatt sitt hållbarhetsarbete genom att bl.a. vidareutveckla målsättningar och måluppföljning. Samtliga fonder integrerar hållbarhetsperspektivet i kapitalförvaltningen. Detta uttrycks genom nyttjande av både kvantitativa och kvalitativa hållbarhetsfaktorer i ordinarie investeringsstrategier, växande samarbete mellan hållbarhetsspecialister och förvaltare samt kompetensutveckling i hela förvaltningsorganisationen. Därutöver har fonderna identifierat olika fokusområden för arbetet med hållbarhetsfrågor.

Första–Tredje AP-fonderna har under året arbetat med att implementera nya eller uppdaterade policyer och strategier på hållbarhetsområdet som antagits under 2021 och 2022. Detta har lett till förändringar bl.a. i fråga om fokusområden och målsättningar. För Fjärde AP-fonden är fokusområden och målsättningar i huvudsak oförändrade. Klimat och ägarstyrning är fortsatt högt prioriterade områden för fonderna, men även biologisk mångfald och sociala frågor inklusive mänskliga rättigheter lyfts fram av några fonder.

I tabell 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden för hållbarhetsarbetet samt antal mål och förändringar under 2022.

Tabell 5.1 Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden, antal mål och förändringar inom hållbarhetsområdet 2022

AP-fond Fokusområden Antal mål Förändringar

2022 (2021)

Första AP-fonden Klimat 7 (8) Ny ESG-strategi och

förändringar i fråga om

fokusområden. Färre

antal mål. Kvarvarande

mål är oförändrade. Andra AP-fonden Klimat, biologisk 8 (26) Uppdaterad hållbarhets-

mångfald, mänskliga policy. Ett nytt fokusrättigheter, mångfald, område. Nya mål jämlikhet och inkludering kopplade till fondens samt ägarstyrning fem fokusområden.

Tredje AP-fonden Bolagsstyrning, klimat, 6 (5) Ett nytt fokusområde. I

mänskliga rättigheter och huvudsak nya och förbiologisk mångfald ändrade målsättningar.

Fjärde AP-fonden Klimat och miljö samt 11 (11) I huvudsak oförändrade

ägarstyrning mål. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Inom klimatområdet rapporterar samtliga AP-fonder koldioxidavtryck enligt ett gemensamt framtaget ramverk. Koldioxidutsläpp mäts vanligtvis i Scope 1, 2 och 3, vilket är vedertagna begrepp på marknaden. Scope 1 visar direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget, Scope 2 visar indirekta utsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar både uppströms och nedströms i värdekedjan. Totalt koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 redovisas av Första–Fjärde AP-fonderna som summan av ägd andel av de noterade portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp. Några av AP-fonderna har börjat mäta Scope 3, men det är ännu inte möjligt att ge en samlad bild av dessa utsläpp. I figur 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas totala koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 under åren 2018–2022. De totala utsläppen från fondernas portföljer har minskat med över en tredjedel under perioden (i genomsnitt 14 procent årligen). Samtliga fonder har presterat en kontinuerlig minskning av de totala utsläppen. Under 2022 minskade utsläppen med ca 0,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e).

Miljoner ton CO2e

AP1 AP2 AP3 AP4

2,4

2,2

4 1,1 1,8

1,1

1,4

1,4

1,7 0,9

1,6 0,8

0,8

1,4

1,1

1,1

1 1,8

1,6

0,9 0,9 0,7

2018 2019 2020 2021 2022 Anm.: AP-fonderna har olika stora noterade innehav, vilket i huvudsak förklarar skillnaden i absoluta tal mellan fonderna. Förändringar i Andra AP-fondens beräkningsmetodik innebär att portföljutsläpp före 2019 är mer osäkra än efterföljande år. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

AP-fonderna redovisar även portföljviktad koldioxidintensitet. Det är ett mått på de underliggande noterade portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, dvs. ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Måttet är väletablerat och reflekterar portföljens exponering mot bolag som genererar koldioxidutsläpp. Den portföljviktade koldioxidintensiteten sjönk för Första, Andra och Fjärde AP-fonderna under 2022, medan den ökade för Tredje AP-fonden (figur 5.2).

Ton CO2e/miljoner kronor

16

2021

Förändring p.g.a. portföljmix

14

Förändring p.g.a. bolag i portföljen

2022

12

9,6

10 9

8,6

8,2

7,7

8 7,1 6,8

6,3

6

4

2 1,3

0,5 0,4

0

-0,3 -0,3

-2 -0,8 -0,9

-1,8

-4

AP1 AP2 AP3 AP4 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Förändringar i den portföljviktade koldioxidintensiteten kan bero på förändrad portföljmix, t.ex. genom ökad eller minskad kapitalallokering till vissa bolag. Förändringar kan också ske på grund av ökad eller minskad utsläppsintensitet för portföljbolagen. Eftersom portföljbolagens koldioxidintensitet mäts i förhållande till deras omsättning kan förändrad intensitet härstamma från såväl faktiskt ökade eller minskade utsläpp från bolagens verksamhet som förändrad omsättning i bolagen.

För flera av fonderna har den portföljviktade koldioxidintensiteten ökat i fråga om portföljmix. En bidragande orsak är att energibolag med fossil verksamhet har presterat mycket väl under 2022 till följd av höga gas- och oljepriser. Dessa bolag upptar därmed en större andel av fondernas portföljer. En svag börsutveckling för vissa it-bolag, framför allt i USA, vars verksamhet genererar låga utsläpp har haft en liknande men motsatt effekt. Samtliga AP-fonder redovisar dock att koldioxidintensiteten i de underliggande portföljbolagen minskar.

Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fondernas koldioxidavtryck fortsätter att minska över tid och uppmuntrar fonderna att fortsätta sitt arbete i den pågående klimatomställningen.

AP-fonderna samverkar kring flera aspekter av hållbarhet. Inom ramen för samverkansrådet behandlas bl.a. redovisning och rapportering på området (se även avsnitt 7.2). Fonderna deltar även gemensamt i ett stort antal nationella och internationella organisationer, projekt och initiativ.

Sedan 2007 samarbetar Första–Fjärde AP-fonderna också inom AP-fondernas etikråd (Etikrådet) vars syfte är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljöoch etikområdet. Etikrådet driver både proaktivt och reaktivt arbete inom bl.a. mänskliga rättigheter, klimat och miljö.

Det proaktiva arbetet syftar till att konstruktivt bidra till positiv förändring och möta komplexa hållbarhetsutmaningar. Arbetet är organiserat i

projekt med utvalda teman och innefattar bl.a. dialog med AP-fondsägda bolag. Under 2022 har Etikrådet drivit åtta proaktiva projekt inom de övergripande områdena bolagsstyrning, miljö och sociala frågor.

Etikrådets reaktiva arbete syftar till att identifiera AP-fondsägda bolag som kränker internationella konventioner. Under 2022 genomfördes två genomlysningar av Första–Fjärde AP-fondernas innehav av utländska börsnoterade bolag. Vid genomlysningarna identifierades 111 incidenter med bekräftad kränkning eller risk för kränkning (se tabell 5.2). Under 2022 påbörjade Etikrådet 16 reaktiva bolagsdialoger och avslutade fem dialoger där målet med dialogen uppnåtts. Ytterligare sex dialoger avslutades på grund av förändringar i AP-fondernas innehav. Vid årets slut hade Etikrådet aktiv dialog med 86 bolag.

Tabell 5.2 Etikrådets genomlysning av Första–Fjärde AP-fondernas portföljer

2019 2020 2021 2022

Antal bolag i AP- 3 557 2 430 3 168 3 202 fondernas portföljer (samtliga genomlysta) - varav bekräftad 29 22 23 28 kränkning - varav risk för 91 72 89 83 kränkning - varav utan 3 437 2 336 3 056 3 091 anmärkning Källa: Etikrådet.

Under 2022 har Första–Fjärde AP-fonderna slutfört en gemensam översyn av Etikrådets uppdrag, strategi och organisation. Bland annat har rådets syfte tydliggjorts och långsiktiga mål för verksamheten har fastställts. Som en följd av översynen kommer Etikrådets arbete utökas till att även omfatta kreditinvesteringar och svenska innehav. Första–Fjärde AP-fonderna har också beslutat om utökade resurser för Etikrådet. Ett nytt kansli med tre heltidsroller kommer att inrättas under 2023 med Tredje AP-fonden som värdmyndighet. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn som har genomförts.

Även om det sker samverkan mellan Första–Fjärde AP-fonderna bedriver de sitt hållbarhetsarbete oberoende av varandra, vilket är i linje med fondernas självständighet. Det har resulterat i att fonderna delvis har valt olika fokusområden, målsättningar och arbetssätt. Samtliga fonder integrerar dock hållbarhetsarbetet i kapitalförvaltningen, vilket regeringen ser positivt på. Fondernas strategier bygger också i allt högre grad på ambitionen att påverka portföljbolag att minska sina klimatavtryck. Avyttring av utsläppsintensiva bolag betraktas därmed i större utsträckning som ett alternativ först om påverkansarbete inte ger något resultat eller om bolagen bedöms sakna vilja och förutsättningar att ställa om sin verksamhet. Regeringen välkomnar den utvecklingen.

Det är fortfarande svårt i viss mån svårt att få en helhetsbild av resultaten 32 inom hållbarhetsområdet, något som gäller generellt och inte bara för AP-

fonderna. Första–Fjärde AP-fonderna har dock i stor utsträckning nått sina hållbarhetsmål under 2022, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på att flera av fonderna har fortsatt att utveckla sina målsättningar i riktning mot att bli mer resultatinriktade. Fonderna bör även i linje med rekommendationerna i föregående års utvärdering fortsätta arbetet med att vidareutveckla resultatrapporteringen inom hållbarhetsområdet.

I avsnitt 6 redovisas och utvärderas respektive fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

6¶Redovisning och utvärdering av AP-fonderna

6.1¶Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2022 överförde Första AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,1 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,2 procent under samma period, och överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -8,6 procent, jämfört med 20,8 procent 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008.

Första AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft klimat som ett särskilt fokusområde. Fonden har fastställt sju övergripande hållbarhetsmål som i sak är oförändrade sedan föregående år. Uppfyllnadsgraden är i linje med eller högre än föregående år för samtliga mål.

Tabell 6.1 Första AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Procent Avkastning före kostnader -0,6 15,3 9,8 20,8 -8,5 Avkastning efter kostnader -0,7 15,1 9,7 20,8 -8,6 Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -39,9 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -8,6 procent (se tabell 6.1), vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet minskade med 44,6 miljarder kronor för att uppgå till 421,2 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2022 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till -8,5 procent före kostnader. Största negativa bidraget till avkastningen gav globala aktier i utvecklade marknader (-6,9 procentenheter), svenska aktier (-4,2 procentenheter) och räntebärande tillgångar (-3,1 procentenheter) samtidigt som alternativa investeringar genererade en positiv avkastning (2,3 procentenheter).

Första AP-fondens avkastningsmål

Första AP-fonden har två avkastningsmål, ett medelfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets tillgångssida, och ett långfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets skuldsida. Fondens medelfristiga mål är 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Fondens långsiktiga mål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt (40 år).

Styrelsen har satt som grundläggande krav att Första AP-fondens långsiktiga avkastning ska överstiga förändringstakten i inkomstindex. Pensionssystemet har dock behov av högre avkastning som innebär att effekterna av framtida balanseringar minimeras (och bidrar till att säkerställa generationsneutralitet). Det långsiktiga avkastningsmålet är således uppbyggt av två komponenter baserade på inkomstpensionssystemets dynamik. Det ena är pensionssystemets avkastningskrav, dvs. den reala medelinkomsten (inkomstindex), vilken antas öka med 1,8 procent per år, enligt Pensionsmyndighetens antaganden. Det andra är ett utökat behov av avkastning på ca 2,2 procent för att minimera balanseringsrisken långsiktigt och generationsneutralt.

Det medelfristiga målet utgör i stället snarare en avkastningsförväntan utifrån analys av möjligheterna att generera avkastning på tillgångssidan.

Målet omfattar också aktiv avkastning. Från och med 2020 gäller det medelfristiga avkastningsmålet som består av passiv real avkastning (förväntan) (2,1 procent) och premie för aktiv förvaltning (1 procent).

Första AP-fondens styrelse beslutade att fr.o.m. 2020 sänka avkastningsmålet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet var lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades samtidigt med ett långfristigt mål om 4,0 procent real avkastning över en rullande 40-årsperiod. På grund av det fortsatt 4-procentiga långsiktiga målet, kommer det medelfristiga avkastningsmålet framöver behöva höjas till över det långsiktiga.

Uppföljning av Första AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2022, för den senaste tioårsperioden 2013–2022 samt för den senaste femårsperioden 2018–2022. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga målsättningen för avkastningen.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001–2022 2013–2022 2018–2022

Genomsnittlig nominell 6,1 8,2 6,7 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,2 5,7 2,6 Långsiktigt avkastningsmål 4,0 (realt) (40 år) Medelfristig avkastnings- 3,0 3,0 förväntan (realt) (10 år) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 6,7 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022) och 8,2 procent under tioårsperioden (2013– 2022). För hela perioden 2001–2022 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,1 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt, medan avkastningsförväntan på medellång sikt är 3,0 procent. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 2,6 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022), 5,7 procent under den senaste tioårsperioden (2013–2022) och 4,2 procent för hela perioden 2001–2022. Första AP-fonden har uppnått styrelsens målsättning på tio års sikt och sedan start 2001.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2022 års slut av 47 procent aktier, 24,1 procent räntebärande tillgångar och 28,6 procent alternativa investeringar (se figur 6.1). Jämfört med föregående årsskifte minskade andelen aktier med ca 4 procentenheter, andelen räntor ökade med ca 1 procentenhet och andelen alternativa investeringar ökade med ca 3,5 procentenheter.

Figur 6.1 Tillgångsallokering Första AP-fonden

Procent av totala tillgångar

100% 2,9% 2,1% 3,0%

7,9%

90% 21,8%

24,7% 27,2%

30,4% 31,5%

80%

38,7% 39,9% 39,4%

34,0%

70%

30%

13,6%

25,4%

20% 16,2%

10,9%

10% 18,4% 17,1%

12,1% 12,0% 12,7% 15,7% 11,9% 12,3%

10,3%

0%

2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2021 2022

Svenska aktier Globala aktier Tillväxtaktier Räntor + Kassa Alt. tillgångar Övrigt

exkl kassa Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.2 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2013–2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som

36 tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning

avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,7.

Figur 6.2 Avkastning Första AP-fonden

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25,0% 5

4,2 20,8%

20,0% 4

3,3

14,6% 2,9

15,0% 3

11,3% 11,2%

9,3% 9,6% 15,1% 9,7%

10,0% 2,6 2

1,9 1,9

4,0%

5,0% 1,5 Neg 1

Neg

0,9

0,5

0,0% 0

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

-0,7%

-5,0% -1

-10,0% -8,6% -2

-15,0% -3

Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 16 procent av det totala fondkapitalet 2013 till 27 procent 2022. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (71,8 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar. Från och med

2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar som överlappar med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

2013–2022

Miljarder kronor

Fastigheter

120 Riskkapitalfonder

Övriga illikvida 11,0 9,6

Infrastruktur 9,3 11,5

100 8,2

11,3 12,0

Onoterade fastigheter*

8,4 30,7 33,4

Riskkapitalföretag* 22,4 28,9

Infrastruktur* 45,0 26,9

31,6

35,1 19,8 19,2

0,0 17,8

15,3

16,7 14,6

0,0 14,5

12,4 70,4 71,8

12,5

8,3 54,1 55,4

42,6 46,3

20 39,1

33,4

22,2 25,0

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar inom tre kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalföretag och infrastruktur), i stället för som tidigare fyra kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur och övriga illikvida innehav). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Kostnader Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2022 till 238 miljoner kronor. Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2018–2022 varierat mellan 223 miljoner kronor och 238 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelsekostnaderna med 7 miljoner kronor, primärt hänförligt till personalkostnader. De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt och uppgick för 2022 till 27 miljoner kronor. Minskningen jämfört med 2021 uppgick till 34 miljoner kronor och är framför allt hänförlig till genomfört arbete med översyn av externa förvaltningskostnader samt volym på externt förvaltat kapital, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. Årets stora minskning beror på fondens indragna externt förvaltade mandat på tillväxtmarknader. Denna kompenseras i sin tur av ökade rörelsekostnader då det internt förvaltade kapitalet ökar.

Tabell 6.3 Första AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Interna kostnader 223 239 226 231 238

Personalkostnader 135 149 134 139 144

Lokalkostnader 13 13 14 17 17

2018 2019 2020 2021 2022

Köpta tjänster 26 20 19 20 17 Informations- och datakostnader 45 53 55 50 55 Övrigt 3 4 4 5 5

1

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Not 3: Varav en projektanställd. Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Första AP-fondens hållbarhetsarbete vägleds av en ESG-strategi fastslagen av styrelsen och årligen antas en ESG-plan för verksamhetens mål och arbete under det kommande året. Hållbarhetsarbetet integreras i samtliga delar av Första AP-fondens arbete under ledning av fondens hållbarhetsfunktion. Inom kapitalförvaltningen anpassas hållbarhetsarbetet till respektive tillgångsslag och förvaltningsstrategi. Därutöver har Första APfondens styrelse identifierat klimat som ett speciellt fokusområde. Detta innebär att fonden genomför projekt och aktiviteter med syfte att verka för en långsiktig minskning av klimatutsläpp i den reala ekonomin.

I december 2021 antog Första AP-fondens styrelse en ny ESG-strategi. Under 2022 har fonden arbetat för att omsätta de ändringar i verksamheten som den nya strategin medförde, vilket bl.a. har inneburit ett närmare samarbete mellan hållbarhetsfunktionen och kapitalförvaltningen. Förändringsarbetet har inkluderat nya arbetssätt och processer, bl.a. avseende uppföljning av bolag med särskilt hög hållbarhetsrisk.

Första AP-fonden har som målsättning att öka sina investeringar i tillgångar som främjar en hållbar utveckling. Dessa genomförs framför allt inom tillgångsslagen alternativa och räntebärande tillgångar. Vid slutet av 2022 uppgick de totala investeringarna av denna typ till ca 87 miljarder kronor (en ökning med ca 1 miljard kronor jämfört med 2021). Flera nyinvesteringar har gjorts under året, bl.a. i fonder med fokus på biologiska läkemedel och förnybar energi samt i gröna och sociala obligationer.

Under 2022 röstade Första AP-fonden på 82 svenska och 1 288 utländska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samtliga stämmor i de svenska portföljbolagen. Ersättningsfrågor har varit ett återkommande tema på bolagsstämmorna i svenska bolag. Första AP-fonden har varit delaktig i att påverka bolagen att bl.a. formulera ersättningsprogram som även omfattar icke-finansiella mål som har påverkan på bolagens långsiktiga lönsamhet. Under 2022 hade Första AP-fonden styrelserepresentation i tolv bolag och var aktiv i fjorton svenska valberedningar.

tabell 6.4 nedan). Av dessa mål är ett relaterat till klimat, ett till de globala målen för hållbar utveckling, tre till ägarstyrning och två till fastighetsportföljens hållbarhetsprofil. Det tidigare målet att skicka uppföljningsbrev till ett visst antal utländska bolag där fonden röstat emot styrelsens förslag definieras inte längre som ett mål. De kvarvarande målen är oförändrade sedan föregående år. Hållbarhetsmålen är definierade mot kvantitativa mätetal och är av kombinerad aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst utfall). Uppfyllnadsgraden är i linje med eller högre än föregående år för samtliga mål. Fondens ambition är att målen ska vara uppfyllda 2025 (vissa mål är dock satta till 2030 och 2050). I tabell 6.4 redovisas Första AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.4 Första AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

1 Reducera portföljens koldioxidutsläpp till Koldioxid- 0,93 (port- 0,71 (port-

netto noll 2050. Delmål är att halvera avtryck följviktad följviktad portföljens koldioxidavtryck till 2030. noterad koldioxid- koldioxidaktieport- intensitet: intensitet: följ (mn 8,2 tCO2e/ 7,1 tCO2e/ tCO2e) mnkr) mnkr)

2 Väsentligt öka volymen av investeringar Marknads- 84 476 86 548

som främjar en hållbar utveckling fram värde till 2025. (mnkr)

3 Verka för att andelen kvinnor i de bolag Andel 39 41,4

där fonden är representerad i kvinnor valberedningen uppgår till minst (procent) 40 procent 2025.

4 Rösta på samtliga stämmor i svenska Antal 84 av 85 82 av 82

portföljbolag. I de fall då fonden röstat stämmor emot styrelsens eller valberedningens förslag ska en dialog inledas.

5 Rösta på minst 800 utländska Antal 1 037 1 288

bolagsstämmor per år. stämmor 6 Samtliga innehav i fastighetsportföljen Andel av 98 98

ska redovisa enligt GRESB 2025. portföljen

(procent) 7 Samtliga innehav i fastighetsportföljen GRESB- 88 88

ska löpande förbättra sin GRESB-score score över tid.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Regeringen bedömer att Första AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget

uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Första AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.2¶Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Regeringen uppmuntrar fonden att fortsätta sitt kostnadsbesparingsprogram. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2022 överförde Andra AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,0 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,1 procent under samma period. Det är lägre än fondens långsiktiga avkastningsförväntan (4,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Noteras kan att Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre satt än de övriga ”öppna” buffertfonderna.

Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -6,7 procent, jämfört med 16,3 procent 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008.

Andra AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fokus på områdena klimat, biologisk mångfald, ägarstyrning, mänskliga rättigheter samt mångfald, jämlikhet och inkludering. Fonden har fastställt åtta över- 41

gripande hållbarhetsmål som är relaterade till fondens fokusområden. Målen är förändrade sedan föregående år med anledning av att fonden har uppdaterat sin hållbarhetspolicy. Målsättningarna är långsiktiga och saknar gränsvärden för 2022.

Tabell 6.5 Andra AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Procent Avkastning före kostnader -1,2 16,1 3,7 16,4 -6,6 Avkastning efter kostnader -1,3 15,9 3,5 16,3 -6,7 Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -29,2 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -6,7 procent. Det var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet med 34,0 miljarder kronor till 407,1 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2022 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till -6,6 procent före kostnader. Till den totala avkastningen bidrog framför allt valutasäkringar (-5,3 procentenheter), svenska aktier (-2,0 procentenheter och globala aktier exklusive tillväxtmarknader (-1,2 procentenheter). Alternativa tillgångar bidrog positivt till den totala avkastningen med 3,5 procentenheter. Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan

Andra AP-fonden använder inget avkastningsmål, utan har i stället en långsiktig förväntad avkastning som fonden kommunicerar utåt. Fondens avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt (30 år). Fonden har inget medelfristigt mål (medelfristiga avkastningsförväntningar blir en del av långsiktiga antaganden, men kommuniceras inte externt).

Andra AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att härleda optimal strategisk portfölj som är till största nytta för pensionssystemet. Den långsiktiga avkastningsförväntan består av förväntad real avkastning om 4 procent på vald strategisk portfölj samt aktiv förvaltning om 0,5 procent.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan (och risknivå) är en egenskap hos den valda strategiska portföljen som identifieras genom tillgångs- och skuldanalys (s.k. ALM-analys), och inte ett mål i sig självt.

Fondens uttryckliga mål är att, genom valet av strategisk portfölj, minimera konsekvenserna av bromsen på 30 års sikt. Fonden kommunicerar därför en avkastningsförväntan på den strategiska portfölj som bedöms uppnå det målet och inte ett avkastningsmål.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffertfondernas avkastningsmål.

Uppföljning av Andra AP-fondens avkastningsförväntan

I tabell 6.6 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2022, för den senaste tioårsperioden 2013–2022 samt för den senaste femårsperioden 2018–2022. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsförväntan med i tabellen för motsvarande tidsperioder. Avkastningsförväntan är uttryckt i reala termer och därför redovisas även fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga avkastningsförväntan.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens avkastning och avkastningsförväntan

Procent

2001–2022 2013–2022 2018–2022

Genomsnittlig nominell 6,0 7,4 5,2 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,1 5,0 1,1 Långsiktig 4,5 4,5 4,5 avkastningsförväntan (realt) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 5,2 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022) och 7,4 procent under tioårsperioden (2013–2022). För hela perioden 2001–2022 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,0 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 1,1 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022), 5,0 procent under den senaste tioårsperioden (2013–2022) och 4,1 procent för hela perioden 2001–2022. Andra AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsförväntan på 10 års sikt.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter

investeringsövertygelser ingår först och främst att en gedigen analys av pensionssystemet är centralt för strategivalet, därutöver bl.a. att systematiskt risktagande krävs, att diversifiering minskar risken, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att hållbarhet lönar sig, att klimatförändringar är en hållbarhetsrisk, och att det långsiktiga uppdraget ger speciella möjligheter. Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2022 års slut av 36 procent aktier,

27 procent räntebärande tillgångar och 36 procent alternativa investeringar (se figur 6.4). Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa investeringar ökat med 6,6 procentenheter och andelen räntebärande tillgångar minskat med 1,5 procentenheter.

Figur 6.4 Tillgångsallokering Andra AP-fonden

Procent av totala tillgångar

Svenska aktier Globala aktier ex. tillväxtmarknader

Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar

Alt. tillgångar Övrigt (TAA etc.)

100% 3,5%

3,4% 5,4%

90% 11,4% 16,0%

24,0%

29,7% 29,7%

80% 36,3%

35,2% 36,0%

35,0%

70% 33,5%

31,4%

60% 0,0% 33,4%

2,9% 5,3% 28,5%

30,6%

50% 5,1% 27,0%

9,2%

40% 40,2%

36,0% 10,5% 9,8%

34,0%

27,6% 10,9%

30% 9,5%

30,3%

20% 22,1% 19,9% 22,8%

19,2%

10% 21,0% 20,7% 19,8% 20,0%

11,3% 10,0% 9,0% 9,5% 8,1%

0%

2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2021 2022 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.5 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2013–2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,6.

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

-1,3%

-5,0% -1

-6,7% -10,0% -2

Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: McKinsey bilaga (grunddata från Andra AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra ca 15 procent av det totala fondkapitalet 2013 till ca 33 procent 2022. De illikvida tillgångarna består framför allt av onoterade fastigheter (53,8 miljarder kronor 2022), därefter riskkapitalfonder (49,0 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

2013–2022

Miljarder kronor

140 7,1

3,9 21,5

100 17,1 1,8

23,6 0,

80 25,5 49

20,1

41,3

17,1 17,2 18,5 9,3

60 15,7

16,8

13,1 16,3 16,9 15,6

10,8 12,9

7,0 56,7 58,7 53,8

46,5 48,6

20 37,1 39,6 39,5

23,2 28,8

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Fastigheter Övriga illikvida Riskkapitalfonder

Onoterade fastigheter* Riskkapitalföretag* Onoterade krediter *

Skog* Infrastruktur* Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar inom fem kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalföretag, infrastruktur, skog och onoterade krediter), i stället för som tidigare tre kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder och övriga illikvida innehav). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från andra AP-fonden).

Kostnader Andra AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2022 till 262 miljoner kronor Andra AP-fondens rörelsekostnader har under samma period varierat mellan 219 och 262 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelsekostnaderna med 17 miljoner kronor, vilket framför allt berodde på högre informations- och datakostnader. Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader. De externa förvaltningskostnaderna för 2022 uppgick till 201 miljoner kronor, vilket var en minskning med 7 miljoner kronor. Sedan 2018 har denna post minskat med 79 miljoner kronor till följd av ett kostnadsbesparingsprogram som inleddes 2020. Kostnaderna förväntas fortsätta minska då fonden under 2022 har beslutat att stänga ned ett antal externa mandat. I slutet av 2022 förvaltades 79 procent av kapitalet internt. Detta är i linje med Tredje och Fjärde AP-fondernas andel (78 respektive 80 procent) men lägre än Första AP-fondens (90 procent). Trots detta har Andra AP-fonden fortfarande högre kostnader än resterande buffertfonder. Regeringen uppmuntrar fonden att fortsätta sitt kostnadsbesparingsprogram.

Tabell 6.7 Andra AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

1

2

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Andra AP-fondens hållbarhetsarbete vägleds av en hållbarhetspolicy som är antagen av fondens styrelse. Hållbarhetsarbetet är integrerat i samtliga delar av organisationen och förvaltningen och bedrivs utifrån principen om dubbel väsentlighet. Det innebär att hänsyn tas både till hur fondens investeringar påverkas av hållbarhetsrisker/möjligheter och till hur fonden genom sina innehav påverkar människa och miljö.

Under 2022 har Andra AP-fonden uppdaterat sin hållbarhetspolicy. Det resulterade bland annat i det nya fokusområdet biologisk mångfald och att området mångfald utvidgades till att även omfatta jämlikhet och inkludering. Hållbarhetsarbetet har därmed huvudsakligen utgått från fem fokusområden – klimat, biologisk mångfald, ägarstyrning, mänskliga rättigheter samt mångfald, jämlikhet och inkludering. Fokusområdena har identifierats utifrån deras påverkan på fondens portfölj och avkastning, relevans för investeringsprocessen och fondens potential att uppnå förändring genom sin portfölj och sitt arbete.

Utöver integrering av hållbarhetsaspekter inom den ordinarie förvaltningsverksamheten genomför Andra AP-fonden riktade investeringar. Dessa ska uppfylla förutbestämda kriterier och utvärderas utifrån ett särskilt ramverk. Vid slutet av 2022 uppgick marknadsvärdet av fondens tillgångar i denna kategori till 35,4 miljarder kronor (32,8 miljarder kronor 2021).

Andra AP-fonden röstade under 2022 på 121 svenska och över 1 261 utländska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrelsens förslag vid 25 tillfällen (av totalt 1 257 förslag). De frågor där fonden röstade emot styrelsens förslag rörde incitamentsprogram i 24

fall och styrelseledamöter/ansvarsfrihet i ett fall. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade Andra AP-fonden emot styrelsens förslag vid ca 22 procent av omröstningarna, framför allt i fråga om styrelseledamöter/ansvarsfrihet och incitamentsprogram. Under 2022 var Andra AP-fonden även aktiv i nio svenska valberedningar.

Andra AP-fonden har fastställt åtta långsiktiga hållbarhetsmål som är relaterade till fondens fokusområden. Hållbarhetsmålen har ändrats från föregående år med anledning av den uppdaterade hållbarhetspolicyn. Målsättningarna är långsiktiga och saknar gränsvärden för 2022. Utformningen av målsättningar, mätetal och uppföljning är ännu inte färdigställd avseende fokusområdena mångfald, jämlikhet och inkludering samt ägarstyrning. Dessa mål har därför inte följts upp i årets utvärdering.

I tabell 6.8 redovisas Andra AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.8 Andra AP-fondens hållbarhetsmål

utsläpp,

scope 1

och 2

(mn

tCO2e) 2 Minskade utsläpp av växthusgaser Föränd- -31 -37 (basår 2019) ring från 2025: -35 procent 2019 2030: -55 procent (procent) 3 Alla tillgångsslag i linje med Andel av 60 69 Parisavtalet. strategisk

portfölj

(procent)

Fokusområde: Biologisk mångfald 4 Bidra till en positiv nettoutveckling för Ej - naturen 2030. definierat 5 En portfölj som inte bidrar till illegal Andel av 4 4 avskogning 2025. strategisk

portfölj i

linje med

riktlinjer

från

Finance

Sector

Defore-

station

Action

(procent)

Fokusområde: Mänskliga rättigheter

för företag och mänskliga rättigheter strategisk 2025. portfölj med due diligenceprocess för mänskliga rättigheter (procent) Fokusområde: Mångfald, jämlikhet och inkludering

7 Fondens noterade innehav ska i Genom- Ej uppföljt Ej uppföljt

genomsnitt ha minst 40 procent av snittlig

vardera kön i styrelsen 2030. andel

kvinnor i

styrelsen

(procent) 8 Fonden ska aktivt ha påverkat portfölj- Antal Ej uppföljt Ej uppföljt

bolagen att ha en strategi för mångfald, dialoger

jämlikhet och inkludering.

Fokusområde: Ägarstyrning 9 Aktivt och ansvarsfullt ägarskap genom a) Antal a) Ej a) Ej

ett ökat antal dialoger och röstning i dialoger uppföljt uppföljt fondens samtliga noterade aktieinnehav b) Antal b) 1 226 b) 1 382 senast 2027. stämmor

Not 1: Målsättning och mätetal kommer att utvecklas. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden) och Andra AP-fondens Hållbarhetsrapport 2022.

Regeringen bedömer att Andra AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapportering, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regel- 49

efterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvarslinjen).

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Andra AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.3¶Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2022 överförde Tredje AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Tredje AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,7 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,7 procent under samma period. Avkastningen överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -5,8 procent, jämfört med 20,7 procent 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008.

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2022 har varit strukturerat kring fyra fokusområden – bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och det nya fokusområdet biologisk mångfald. Fonden har fastställt sex övergripande hållbarhetsmål inom fokusområdena bolagsstyrning och klimat. Målen är långsiktiga och saknar gränsvärden för 2022.

Tabell 6.9 Tredje AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Procent Avkastning före kostnader 0,7 17,7 9,8 20,8 -5,7 Avkastning efter kostnader 0,6 17,6 9,7 20,7 -5,8 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -29,2 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning på -5,8 procent efter kostnader, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet med 33,9 miljarder kronor till 468,4 miljarder kronor.

Under 2022 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till -5,7 procent före kostnader. Största negativa bidraget till avkastningen kom från globala aktier (-4,8 procentenheter), svenska aktier (-2,3 procentenheter) och aktier i tillväxtmarknader (-1,1 procentenheter). Alternativa investeringar och valutaeffekter/valutasäkring bidrog samtidigt positivt till avkastningen (med 2,6 respektive 2,2 procentenheter).

Tredje AP-fondens avkastningsmål

Tredje AP-fonden arbetar med ett övergripande långfristigt avkastningsmål. Målet är 3,5 procent real avkastning per år över en långsiktig horisont (över 10 år). Tredje AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att definiera det långfristiga målet. Det långfristiga avkastningsmålet, som reviderades 2019, baserades på en bedömning att den teoretiskt möjliga avkastningen från en optimal portfölj var 4,0 procent samt justering utifrån genomförbarhet om -0,5 procent.

Avkastningsmålet kan för Tredje AP-fonden ses som en funktion av fondens valda risknivå för portföljen. Avkastningsmålet härleds från den förväntade avkastningen för portföljen givet den önskvärda risknivån.

Genom ALM identifieras en teoretiskt möjlig avkastning, vid den önskvärda risknivån, för en optimal portfölj. Den optimala portföljen justeras sedan utifrån praktisk genomförbarhet och realiserbarhet, vilket mynnar ut i ett avkastningsmål.

Tredje AP-fondens långsiktiga mål utgår från en analys av pensionssystemet och acceptabel risknivå på en 40-årig horisont som sedan reduceras till en mer överskådlig framtid om 25 år. För att antaganden om avkastningar ska anses än mer tillförlitliga definierar sedan Tredje APfonden sitt avkastningsmål över en kortare horisont, ”mer än 10 år”.

Uppföljning av Tredje AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.10 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001– 2022, för den senaste tioårsperioden 2013–2022 samt för den senaste femårsperioden 2018–2022. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med Tredje AP-fondens målsättning för avkastningen.

Procent

2001–2022 2013–2022 2018–2022

Genomsnittlig nominell 6,7 9,3 8,1 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,7 6,8 3,9 Långsiktigt avkastningsmål 3,5 3,5 3,5 (realt) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,1 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022) och 9,3 procent under tioårsperioden (2013–2022). För hela perioden 2001–2022 har Tredje AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 3,9 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022), 6,8 procent under den senaste tioårsperioden (2013–2022) och 4,7 procent för hela perioden 2001–2022. Tredje AP-fonden har därmed uppnått styrelsens långfristiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar.

Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag. Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångsslagen aktier, räntor, alternativa investeringar och valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett s.k. operativt benchmark, som beslutas av fondens riskkommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jämförelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot operativt benchmark bedrivs utifrån olika specialistområden och tidshorisonter.

Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt.

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2022 års slut av 40 procent aktier, 25 procent räntebärande tillgångar och 35 procent alternativa investeringar (se figur 6.7). Allokeringen förändrades under

8 52 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

investeringar, vars andel steg med 6,1 procentenheter. Tillgångsslagets positiva avkastning, samt övriga tillgångsslags negativa utveckling bidrog också till ökningen. Allokeringen till aktier minskade samtidigt med 6,6 procentenheter. Tredje AP-fonden genomför en översyn av sin strategi i tillväxtmarknader och har under året avvecklat samtliga aktieinvesteringar i sådana marknader.

Figur 6.7 Tillgångsallokering Tredje AP-fonden

Procent av totala tillgångar

100% 3,0% 3%

6% 14,3%

90% 17,5% 20,2%

24,9% 28,8%

35,0%

80%

45,0% 42%

70% 41%

35,7%

33,6%

60% 37,0% 30,9%

24,5%

0%

24,7%

50%

4% 5,8% 5,6%

4,4%

40% 4,6% 6,3%

34,0% 38%

30% 36% 29,0% 30,6%

29,6% 28,5%

25,6% 25,3%

20%

10% 18,0% 17%

14,9% 12,4% 12,4% 12,4% 12,5% 11,5%

10%

0%

2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2021 2022 Svenska Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader aktier Räntebärande tillgångar Alt. investeringar Övrigt

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.8 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2013–2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,9.

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25,0% 5

20,7%

4,2

20,0% 17,6% 4

15,0% 14,1% 13,7% 3

2,4 4

10,7%

9,4% 9,7%

2,6 2,5

10,0% 2

6,8%

1,9 8,8% 0,6%

5,0% 1,4 1

Neg. 0,9 Neg.

0,8

0,0% 0

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

-5,0% -1

-5,8% -10,0% -2

Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 14 procent av det totala fondkapitalet 2013 till 33 procent 2022. De illikvida tillgångarna består framför allt av onoterade fastigheter (81,5 miljarder kronor 2022), därefter riskkapitalfonder (34,9 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

2013–2022

Miljarder kronor

180 160

15 1,1

18 9 14,5

80 16

10 12

13 10

60 10 9 5

5 9 5

10 6 5

40 5 81,5

11 69

10 5 6 56 62

4 48

20 38 40

23 26 29

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Fastigheter Skog Infrastruktur

Riskkapitalfonder Onoterade fastigheter* Skog (ny definition)*

Onoterade krediter* Infrastruktur (ny definition)* Försäkringsrisker*

Riskkapitalföretag* Övriga illikvida Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar inom sex kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalföretag, infrastruktur, skog, onoterade krediter och försäkringsrisker), i stället för som tidigare fem kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur, skog och övriga illikvida innehav). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida . För hela perioden 2013–2020 är Övriga illikvida innehav lika med noll, varpå denna inte visas i figuren. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Kostnader Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2022 till 252 miljoner kronor. Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2018–2022 ökat med ca 50 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelsekostnaderna med

18 miljoner kronor, varav 12 miljoner kronor utgörs av ökade administrationskostnader. De externa förvaltningskostnaderna har varierat mellan 117 och

119 miljoner kronor under perioden 2018–2022 beroende på värdeutvecklingen under det året, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. År 2022 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 119 miljoner kronor, vilket var en minskning med 23 miljoner kronor från föregående år.

Tabell 6.11 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

2018 2019 2020 2021 2022

Informations- och datakostnader 44 51 54 53 60 Övrigt 7 7 5 4 5

1

2

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete utgår från fondens hållbarhetspolicy som är fastslagen av styrelsen. Arbetet är integrerat i förvaltningen och utgör en del av de analyser som ligger till grund för investeringsbeslut. Tredje AP-fondens hållbarhetsanalyser täcker alla ESG-aspekter, men fonden arbetar systematiskt med fyra fokusområden – bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald. Under 2022 har biologisk mångfald tillkommit som ett nytt fokusområde jämfört med föregående år.

Under 2022 har Tredje AP-fonden arbetat vidare med implementeringen av den nya hållbarhetspolicy som fastslogs i juni 2021. Policyn har bl.a. medfört en omorganisation och hållbarhetsarbetet leds nu av en separat grupp som arbetar tillsammans med fondens förvaltare. Tredje AP-fonden har även uppdaterat och infört nya målsättningar inom de olika fokusområdena. Därutöver har fonden bl.a. undertecknat flera globala initiativ inom hållbarhet.

Tredje AP-fonden röstade under året på 158 svenska och på 980 utländska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade Tredje APfonden emot styrelsens förslag i 17 fall (av totalt 3 111 förslag). Förslagen gällde dels incitamentsprogram, dels kapitalstruktur, organisation och förvärv. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrelsens förslag i ca 26 procent av omröstningarna, framför allt i fråga om styrelseledamöter/ansvarsfrihet, incitamentsprogram och fastställande av bokslut/förordnande av revisorer. Under 2022 deltog Tredje AP-fonden även i fem svenska valberedningar.

Tredje AP-fonden har fastställt sex övergripande hållbarhetsmål inom fokusområdena klimat och bolagsstyrning (se tabell 6.12 nedan). Fem av målen har följts upp under 2022. De fastställda målen är definierade mot kvantitativa mätetal och är av kombinerad aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Målen är långsiktiga och saknar gränsvärden för 2022. Målsättningar inom områdena mänskliga rättigheter och biologisk mångfald är ännu inte definierade, men planeras att införas under 2023.

fyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.12 Tredje AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

Fokusområde: Klimat 1 Halverat CO2-avtryck i den direktägda Koldioxid- 0,8 0,8

aktieportföljen 2019–2025. avtryck i (-18 % (+7 % den note- jämfört med jämför med rade port- föregående föregående följen, år) år) scope 1 och 2 (mn tCO2e) 1

står för 70 % av utsläppen 2023 och initierade 90 % av utsläppen 2030. dialoger

4 25 % av ränteportföljen ska vara Andel av - 21 (gröna

investerad i hållbara obligationer 2025. ränte- obligationer

portöljen 20)

(procent)

Fokusområde: Bolagsstyrning 5 Alla svenska bolag storbolag i portföljen Andel av - 38,8

ska ha minst 40 % av det underrepresen- det underterade könet i styrelsen 2026. representerade könet (procent)

6 Andelen svenska bolag i portföljen med Andel - 20

hållbarhetskriterier ska fördubblas från bolag i 20 % till 40 % senast 2025. portföljen

(procent)

Not 1: Nytt mål 2022. Not 2: De första dialogerna inleds under första kvartalet 2023. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden) och Tredje AP-fondens årsredovisning 2022.

Regeringen bedömer att Tredje AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av

avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limitervärdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direktören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för riskrapportering till styrelsen.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Tredje AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.4¶Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2022 överförde Fjärde AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Fjärde AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,6 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,6 procent under samma period. Det överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader uppgick till -11,9 procent 2022, jämfört med 19,2 procent för 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008.

Fjärde AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fokus på områdena klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under året. Samtliga mål med gränsvärden för 2022 bedöms uppfyllda.

Tabell 6.13 Fjärde AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Procent Avkastning före kostnader -0,1 21,8 9,7 19,3 -11,8 Avkastning efter kostnader -0,2 21,7 9,6 19,2 -11,9 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -62,5 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -11,9 procent, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet under 2022 med 67,1 miljarder kronor till 460,5 miljarder kronor.

Under 2022 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till -11,8 procent före kostnader. Största negativa bidragen till avkastningen kom från utländska aktier i utvecklade marknader (-6,4 procentenheter) och svenska aktier (-5,3 procentenheter). Valutaeffekter samt valutasäkring bidrog positivt till avkastningen (2,7 procentenheter).

Fjärde AP-fondens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har två avkastningsmål – ett långfristigt (på 40 års sikt) och ett medelfristigt (på 10 års sikt). Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 3,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen avvägning mellan förväntad avkastning och risknivå på tillgångsmarknaderna för att på bästa möjliga sätt tillfredsställa pensionssystemets behov av avkastning för att på ett generationsneutralt sätt balansera pensionssystemets tillgångar och skulder på 40 års sikt. Det långsiktiga avkastningsmålet består av avkastningsförväntan på en tillgångsallokering med en risknivå bäst anpassad för pensionssystemet (2,8–2,9 procent) samt av aktiv förvaltning (0,5 procent). Förväntad avkastning från ALM-analysens bedömning av vad en vald passiv portfölj av aktier och räntor med en viktfördelning i det valda aktiespannet kan leverera (2,8–2,9 procent år 2020) understiger det långsiktiga avkastningsmålet. Den slutliga bedömningen om 3,5 procent omfattar också den förväntade meravkastningen från sammansättningen av referensportföljen på medellång sikt, samt avkastningen från Fjärde AP-fondens aktiva förvaltning.

Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelfristigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelfristiga avkastningsmålet består av förväntad avkastning på vald medelfristig tillgångsallokering (ca 2–2,5 procent) samt bidrag från aktiv

förvaltning. Tillsammans ger det ett mål på 3 procent realt. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Över tid förväntas det nuvarande lägre medelfristiga avkastningsmålet normaliseras så att det kommer att motsvara det långsiktiga avkastningsmålet.

Fjärde AP-fondens avkastningsmål har reviderats två gånger under de senaste åren. År 2017 reviderades målet från 4,5 procent till 4 procent med motiveringen att avkastning, i synnerhet på räntebärande tillgångar, förväntades bli lägre framgent samt att nackdelen för pensionssystemet av att öka risken i tillgångsportföljen för att kompensera för den lägre förväntade avkastningen översteg nyttan av det avkastningsbidrag som i så fall kunde förväntas. Samtidigt infördes även ett medelfristigt mål om 3 procent, vilket genomfördes 2018 och har varit oförändrat sedan dess. År 2021 reviderades det långsiktiga målet ytterligare, från 4 procent till 3,5 procent, med motiveringen att avkastning på samtliga tillgångar förväntades bli lägre i ljuset av låga räntor och en längre anpassningsperiod till ett normalläge. Givet pensionssystemets starka balansräkning, i kombination med allt kortare återstående tid av utflöden från systemet ansågs det bättre att sänka målet något än att öka risknivån i investeringsportföljen.

Som framgår ovan skedde två revideringar med 0,5 procentenheter under en relativt kort tidsperiod. Det var dock redan 2017 diskussion om att revidera ned målet med en hel procentenhet. Anledningen till att ingen större revidering genomfördes, utan i stället delades upp i två revideringar, var att trösklarna för att revidera målet är höga och att Fjärde AP-fonden föredrar en stegvis justering av större förändringar.

Uppföljning av Fjärde AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.14 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2022, för den senaste tioårsperioden 2013–2022 samt för den senaste femårsperioden 2018–2022. Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med målsättning för avkastningen.

Tabell 6.14 Fjärde AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001–2022 2013–2022 2018–2022

Genomsnittlig nominell 6,6 9,2 6,9 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,6 6,7 2,8 Långsiktigt avkastningsmål 3,5 (realt) (40 år) Medelfristig avkastningsmål 3,0 3,0 (realt) (10 år) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

I tabellen framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 6,9 procent under den senaste femårsperioden och 9,2 procent under den senaste tioårsperioden. För hela perioden 2001–2022 har Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,6 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt och 3,0 procent på medellång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 2,8 procent under den senaste femårsperioden (2018–2022), 6,7 procent under den senaste tioårsperioden (2013–2022) och 4,6 procent för hela perioden 2001–2022. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens målsättning på tio års sikt och sedan start 2001.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långfristigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering.

En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelfristiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering.

Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme.

Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital.

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2022 års slut av 49 procent aktier, 28 procent räntebärande tillgångar, och 23 procent alternativa investeringar. Under 2022 skiftade fondens faktiska allokering främst till alternativa investeringar (+4,2 procentenheter), samt till räntebärande tillgångar (+1,3 procentenheter). Förändringen i exponering till alternativa tillgångar förklaras framför allt av den relativt svagare utvecklingen i marknadsvärde i övriga tillgångsslag.

Under 2022 införde Fjärde AP-fonden det nya tillgångsslaget defensiva aktier som utgör ca 5 procent av den dynamiska normalportföljen. Den nya tillgångsklassen syftar till att dels tillföra avkastningspotential, dels ha stabiliserande egenskaper i en mer problematisk ekonomisk miljö.

Procent av totala tillgångar

Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alt. tillgångar

100% 3,0% 2,3% 3,4%

5,9% 8,5% 9,6%

15,0% 18,9%

90% 23,0%

80% 33,9% 36,0% 36,8%

34,0% 31,9%

32,2%

70% 31,0%

26,4%

27,7%

60% 3,0%

5,6% 4,3% 4,2%

50% 6,7% 6,2%

5,9%

38,4%

40% 42,1%

38,1% 35,4% 35,5% 35,2%

31,7% 31,6%

30% 27,6%

20%

10% 24,1%

18,7% 18,6% 18,8% 19,2% 19,1% 15,6% 16,8% 15,6%

0%

2001 2004 2007 2011 2014 2017 2020 2021 2022 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.11 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2013–2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,7.

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25,0% 5

21,7%

19,2%

20,0% 4

16,4% 15,7%

15,0% 4,2 3

11,2% 2,4

10,0% 9,6% 3,2

10,0% 2,6 2,5 2

6,8%

9,1%

1,9

5,0% 1

1,4 -0,2%

0,8 Neg. Neg.

0,7

0,0% 0

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

-5,0% -1

-10,0% -2

-11,9% -15,0% -3

Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 8 procent av det totala fondkapitalet 2013 till 21 procent 2022. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (52,0 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

2013–2022

Miljarder kronor

120,0

100,0

9,7 80,0 7,1

18,5

10,0

3,4 60,0 5,3

12,4

2,7 3,8 10,5

1,6 5,6 5,5

0,7 3,6 4,7 40,0 2,4 3,8 4,5 3,9

3,6 2,3 3,2

2,9 2,7 0,3

2,5 2,5 0,5 2,3

0,5 52,0

0,4 48,4 20,0 37,9 39,9

33,3

24,5 27,5

16,4 20,7

14,9

0,0

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Fastigheter Riskkapitalfonder Övriga illikvida Onoterade krediter Infrastruktur

Anm.: Fr.o.m. 2021 gäller nya definitioner av illikvida tillgångar. Namnen för dessa definitioner är desamma som dessförinnan, förutom att riskkapitalfonder fr.o.m. kallas riskkapitalföretag. Allokeringen som visas före 2021 kan dock innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2022 till 259 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2018–2022 ökat med ca 48 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelsekostnaderna med 12 miljoner kronor. De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 140 miljoner kronor för 2022, vilket var en minskning med 18 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2018–2022 ökade de externa förvaltningskostnaderna med

5 miljoner kronor. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna minskar när värdet på förvaltat kapital minskar.

Tabell 6.15 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

1

2

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete styrs av fondens hållbarhetspolicy som anger övergripande riktlinjer och strategier för arbetet. Hållbarhetsarbetet är integrerat i alla delar av organisationen och förvaltningen. Fonden har fem huvudsakliga strategier för sitt hållbarhetsarbete: 1) mäta och rapportera kring hållbarhet, 2) integrera hållbarhetsfaktorer i investeringsprocesser, 3) påverka som ägare, investerare och samhällsaktör, 4) reducera hållbarhetsrisker i portföljen, och 5) investera i starka hållbarhetstrender. Fjärde AP-fonden har även fastställt två övergripande fokusområden – klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

Under 2022 har Fjärde AP-fonden fortsatt att utveckla processer, verktyg och rapportering på hållbarhetsområdet. Fonden har också arbetat vidare med fundamentala bolagsurval. Urvalet syftar till att identifiera och investera i bolag som utöver att ha konkurrenskraftiga affärsmodeller bedöms ha planer och mål i linje med Parisavtalet, samtidigt som bolag utan trovärdiga omställningsplaner väljs bort. Under året har en analys av transportsektorn genomförts, vilket ledde till både investeringar och avinvesteringar. Fjärde AP-fonden har även genomfört tematiska investeringar till ett belopp av 7,4 miljarder kronor inom områdena energiomställning/mobilitet, resurseffektivitet, förnyelsebart och social hållbarhet.

Fjärde AP-fonden röstade under 2022 på 125 svenska och 1 267 utländska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade Tredje APfonden emot styrelsens förslag i 10 fall (av totalt 879 förslag). Förslagen gällde dels incitamentsprogram, dels kapitalstruktur, organisation och förvärv. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrelsens förslag i 20 procent av omröstningarna. Under 2022 deltog Fjärde AP-fonden även i 46 svenska valberedningar.

Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2022 (se tabell 6.16 nedan). Av dessa är fem mål relaterade till fokusområdet klimat och miljö, medan övriga mål är relaterade till området ägarstyrning. Målen är materiellt oförändrade sedan föregående år. De är definierade mot kvantitativa mätetal och av kombinerad aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst utfall). Samtliga mål som har gränsvärden definierade för 2022 bedöms vara uppfyllda. 65

fyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.16 Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

1 Halvera portföljens CO2e-utsläpp fram 1. Föränd- 1. -23 1. -3 till 2030 (jämfört med 2020 års nivå) och ring koldi- 2. -60 2. -61 nå netto nollutsläpp senast 2040. oxidut-

släpp

under året

2. Föränd-

ring koldi-

oxidut-

släpp se-

dan 2010

(procent) 2 Göra investeringar som minskar 1. 1. 39 1. 45 klimatrisken i portföljen. Koldioxid- 2. 40 2. 40

utsläpp

som andel

av globalt

aktieindex

2.

Koldioxid-

intensitet

som andel

av globalt

aktieindex

(procent) 3 Löpande analysera hållbarhetstrender Genom- Målet Målet och söka proaktiva investeringar inom förda uppnått. uppnått hållbarhetstrender som bidrar till investeomställningen till ett hållbart samhälle ringar och som också drar fördel av denna omställning 4 Arbeta löpande med att kartlägga Kvalitativ Målet Målet kvantitativa och kvalitativa komp- bedöm- uppnått uppnått letterande indikatorer för klimat och ning miljö som kan användas vid förvaltningen av tillgångarna. 5 Påverka bolag i rollen som ägare, sam- Genomfört Målet Målet arbeta med andra investerare för att påverk- uppnått uppnått bredda kunskapen om hur klimatfrågan ansarbete kan adresseras i förvaltningsverksamheten samt föra dialog med politiska beslutsfattare i syfte att skapa förutsättningar för klimatomställningen

ningar 2. Andel av valberedningar där fonden erbjudits delta (procent) 7 Intervjua hela eller delar styrelsen vid Genom- Målet Målet styrelseutvärderingar förda uppnått uppnått intervjuer 8 I de valberedningar där fonden arbetar Antal 20 39 ska minst en kvinna vara med som slut- kvinnor av kandidat vid förslag till nya styrelse- nyvalda ledamöter och valberedningen ska arbeta ledamöter för att Svensk kod för bolagsstyrning (procent) rekommendationer om andel kvinnor uppnås 9 Utöva rösträtten vid svenska stämmor. 1. Antal 1. 147 2. 125 svenska 2. 69 3. 88 stämmor där fonden röstat 2. Andel stämmor där fonden röstat (procent av totalt innehav) 10 Utöva rösträtten vid utländska stämmor. Antal 1. 1 064 1. 1 267 utländska 2. 77 2. 100 stämmor där fonden röstat 2. Andel stämmor där fonden röstat (procent av totalt innehav) 11 Stötta initiativ som verkar för Kvalitativ Målet Målet aktieägares rättigheter och bolagens bedöm- uppnått uppnått arbete med hållbarhet ning Källa: McKinsey 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden). 67

Regeringen bedömer att Fjärde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Fjärde AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.5¶Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av Sjätte APfondens resultat. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjätte AP-fonden är till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna en sluten fond. Det innebär att Sjätte AP-fonden inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Styrelsen beslutade under 2020 att från och med 2021 använda ett nytt avkastningsmål. Målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder.

Avkastningen för 2022 uppgick till 1,9 procent, vilket var den näst lägsta årliga avkastningen sedan finanskrisen 2008 (endast -6,9 procent 2011 var lägre). Den genomsnittliga avkastningen efter kostnader över fem år uppgick till 16,8 procent. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden sitt långsiktiga avkastningsmål som uppgick till 15,9 procent under samma period.

Tabell 6.17 Sjätte AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Procent

Avkastning efter kostnader 9,6 8,2 20,4 49,1 1,9 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

Sedan den 1 juli 2022 har Sjätte AP-fonden ett lagstadgat mål om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Det lagstadgade målet kommer att följas upp från och med nästa års utvärdering. Sjätte AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2022 haft tre särskilda fokusområden – klimat, jämställdhet och mångfald samt mänskliga rättigheter. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt elva hållbarhetsmål som följts upp under året.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 1,3 miljarder kronor 2022, jämfört med 22,2 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkastning på 1,9 procent, jämfört med 49,1 procent året innan, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start 1996. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 58,2 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 68,6 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på ca 560 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 7,5 procent.

Under 2022 uppgick Sjätte AP-fondens totala avkastning till 1,9 procent, eller 1,3 miljarder kronor, efter kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från buyout fondinvesteringar (4,6 miljarder kronor), buyout co-investeringar (2,5 miljarder kronor) och investeringar i secondary (0,5 miljarder kronor). Största negativa bidraget till avkastningen kom från valutasäkringar (-5,9 miljarder kronor).

Sjätte AP-fondens avkastningsmål

Sjätte AP-fondens målsättning är att över en femårsperiod överträffa avkastningen av ett sammanvägt index bestående av 90 procent Burgiss ALL, som representerar avkastning i private equity-marknaden, viktat med 10 procent OMRX T-Bill, motsvarande behov av likvida medel. Målet antogs under 2021 och ersätter tidigare målindex (SIX Nordic 200

CAP GI) även för historiska jämförelser. Det tidigare målindexet var relaterat till den noterade marknaden med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt. Sjätte AP-fondens målsättning är att den genomsnittliga årliga avkastningen över en rullande femårsperiod ska överträffa målindex.

Sjätte AP-fondens mål är att fonden genom sin inriktning mot onoterade tillgångsslag ska hålla en hög långsiktig avkastning, med en balanserad totalrisk för portföljen. Sjätte AP-fondens ambitionsnivå är dock, enligt fonden, att skapa högre avkastning än median i marknaden. Sjätte APfondens mål är till sin natur långsiktigt, eftersom investeringar inom onoterade tillgångar behöver mätas över en längre period.

Uppföljning av Sjätte AP-fondens avkastningsmål

I figur 6.13 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 1997–2022, för den senaste tioårsperioden 2013–2022, för den senaste femårsperioden 2018–2022 samt för 2022. Som jämförelse redovisas även Sjätte AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Figur 6.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

30%

24,1%

25%

20,9%

20%

17,8%

16,8%

15,9% 16,2%

15,0%

15% 13,0%

10,9%

10%

7,5%

5%

1,9%

0%

2022 2018-2022 2013-2022 1997-2022

AP6 AP6 investeringsverksamhet Avkastningsmål Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Avkastningen för 2022 uppgick till 1,9 procent, vilket var den näst lägsta årliga avkastningen sedan finanskrisen 2008 (endast -6,9 procent 2011 var lägre). Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 16,8 procent under den senaste femårsperioden och 13,0 procent under den senaste tioårsperioden. Jämförelseindexet avkastade 20,9 procent 2022, 15,9 procent i genomsnitt per år under perioden 2018–2022 och 16,2 procent i genomsnitt per år under perioden 2013–2022. Fonden har därmed över-

träffat sitt avkastningsmål på fem års sikt. Jämförelseindexet sträcker sig inte till 1996, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig.

Sjätte AP-fonden har bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Investeringsverksamheten, som utesluter fondens likviditetsförvaltning, ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 66,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 97 procent av det totala kapitalet. Resultatet för investeringsverksamheten uppgick 2022 till 7,8 miljarder kronor.

År 2020 fastställde Sjätte AP-fondens styrelse en ny långsiktig strategisk inriktning mot 2030 som styr mot en allokering inom buyout, venture/growth och secondary . Redovisningen av segmenten venture/growth och secondary var ny 2021. Inom buyout är allokeringen en kombination av fondinvesteringar och co-investeringar. Den långsiktiga strategiska inriktningen som antogs 2020 innebar ingen kursändring från den strategiomläggning som skett från 2013. I den ändrade strategin från 2011 har tidigare direktinvesteringar successivt ersatts av co-investeringar i mer mogna onoterade bolag.

Marknadsvärdet av co-investeringarna 2022 uppgick till 24,4 miljarder kronor. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2022 uppgick till 29,5 miljarder kronor. Marknadsvärdet av venture/growth och secondary uppgick 2022 till 9,9 miljarder respektive 2,7 miljarder kronor. Buyoutsegmentet omfattar 79 procent (varav co-investeringar 36 procentenheter och fondinvesteringar 43 procentenheter), venture/growth omfattar 14 procent och secondary omfattar 4 procent av investeringsverksamhetens förvaltade kapital som uppgår till totalt 97 procent av fondkapitalet.

9 Buyout avser investeringar i mogna bolag, även benämnt som large och mid cap. Venture/growth avser investeringar i bolag i tidig utvecklings- och tillväxtfas, och har en relativt högre risknivå. Secondary avser andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal. 71

Totala tillgångar, miljarder kronor

80

Investeringsverksamheten

70 Likviditetsförvaltning

Fondinvesteringar*

60

Co-investeringar*

50 Venture/Growth*

Secondary*

40

Buyout - Co-invest*

Buyout - Fonder *

30

Likviditetsförvaltning*

20

10

0

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Not 1: Fr.o.m. 2021 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning, buyout-fonder, buyout-co-invest, venture/growth och secondary. Fr.o.m. 2012 t.o.m. 2020 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning, fondinvesteringar och co-investeringar. Från start 1996 t.o.m. 2012 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning och investeringsverksamhet. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en varierad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2022 en avkastning om 16,3 procent (co-investeringar avkastade 12,6 procent medan fondinvesteringar avkastade 19,7 procent), vilket är lägre än genomsnittsavkastningen för segmentet under samtliga tidigare perioder. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997–2022, vilket var 16,4 procent för buyoutsegmentet, (16,6 procent för co-investeringar och 16,1 procent för fondinvesteringar). För tioårsperioden (2013‒2022) uppgick avkastningen till 17,2 procent (15,9 procent för saminvesteringar och 19,3 procent för fondinvesteringar). För femårsperioden (2018–2022) var motsvarande siffror 22,5 procent (22,1 respektive 22,9 procent för co-investeringar och fondinvesteringar).

Venture/growth-segmentet, som motsvarar bolag i tidig fas, genererade en avkastning om 5,2 procent. Det var betydligt lägre än samtliga övriga segment 2022 och betydligt lägre jämfört med föregående års 110,6 procent. Sedan fondens start har venture/growth-segmentet i jämförelse avkastat 2,4 procent årligen. För tioårsperioden (2013‒2022) avkastade venture/growth 21 procent årligen och för femårsperioden (2018–2022) 40,1 procent årligen.

Secondary-segmentet, som motsvarar andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal, var det högst presterande segmentet 2022, med en avkastning om 25,9 procent och 19,3 procent för femårsperioden (2018–2022).

Procent

50%

1% 45%

40, 40% 35% 30% 9% 1%

1% 25,9%

15, 9%

15% 12,

10,

%

10% 5,2 %

5% 2,4

0%

2022 2018-2022 2013-2022 1997-2022

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Likviditet

Likviditetsförvaltningen utgörs av den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är placerad inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsförvaltningen är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Under 2022 har valutasäkringar tagit en betydande del av likviditetsbufferten i anspråk. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning.

En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna del utgörs främst av kapital på fondens bankkonton och uppgår till ca 1–3 månaders nettoutflöden inom investeringsverksamheten. Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen placeras i externa fonder. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed likviditeten som överstiger den korta betalningsberedskapen med en högre risk. Detta uppnås genom att 30 procent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk.

Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital.

Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 2,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,2 procent av det totala kapitalet. Posten inkluderar fr.o.m. 2022 värdet på valutaterminer och övriga poster, vilket bidrar till den kraftiga minskningen av likviditetsportföljens andel

2022, jämfört med 12,7 procent vid slutet av 2021. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till -533 miljoner kronor.

Kostnader

Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2022 till 104 miljoner kronor. Sett till hela perioden 2018–2022 så har rörelsekostnaderna ökat från 93 till 104 miljoner kronor.

De externa förvaltningskostnaderna i tabell 6.18 nedan avser innehav i en noterad småbolagsfond som har avyttrats. Externa förvaltningskostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.18 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Externa förvaltningskostnader

Summa 101 95 89 98 104

2 32 30 31 32 34 Antal anställda Antal kvinnor/män 16/16 17/13 18/13 15/17 16/18 Andel kvinnor % 50 57 58 47 47 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i förvaltningen och det är en av de dimensioner som utvärderas vid val av förvaltare. Fondens begränsning till onoterade tillgångar och dess strategi att investera genom externa fonder eller tillsammans med andra förvaltare innebär att hållbarhetsarbetet ofta sker i dialog med externa fondförvaltare. Arbetet berör samtliga områden inom ESG. Därtill har Sjätte AP-fonden tre särskilda fokusområden – klimat, jämställdhet och mångfald samt mänskliga rättigheter. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

Under 2022 har Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete genomförts i enlighet med de mål och processer som etablerats. Fonden har också arbetat för ökad ESG-integrering inom venture-segmentet, bl.a. genom deltagande i utvecklingen av en branschgemensam metodik för hållbarhetsgranskning av förvaltare. Som en följd av det nya lagstadgade målet om föredömlig förvaltning har Sjätte AP-fonden bl.a. upprättat en separat policy för ansvarsfulla investeringar och uppdaterat sin uppförandekod i syfte att klargöra fondens förhållningssätt både externt och internt. De

uppdaterade styrdokumenten har inte medfört några större förändringar i organisationen, strukturer eller processer.

Sjätte AP-fonden har fastställt elva hållbarhetsmål (se tabell 6.19 nedan). Målen är kategoriserade i fem grupper: 1) ESG-integrering, 2) transparens, 3) klimat, 4) jämställdhet och mångfald, och 5) mänskliga rättigheter. Under föregående år genomfördes en större översyn av målsättningarna, vilket resulterade i ett antal nya mål som följts upp fr.o.m. 2022. Översynen har också i flera fall medfört tidsbestämda gränsvärden på kort (2022), medel (2025) och lång sikt (2030+). Hållbarhetsmålen är med ett undantag definierade mot kvantitativa mätetal och de är i huvudsak av resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst utfall).

I tabell 6.19 redovisas Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.19 Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål

investerat kapital ska ha en ESG-policy / innehav policy för ansvarsfulla investeringar. (procent) 2 Förvaltare motsvarande 100 procent av Andel av 71 78 investerat kapital ska hållbarhets- innehav rapportera (enligt relevant rapporterings- (procent) standard, t.ex. PRI eller GRI) 2025 3 Resultat inom första decilgruppen i PRI:s Betyg i 89/100 Ingen årliga utvärdering PRI:s (median 60) rapportering

utvärde- i policy och (PRI åter-

ring styrning. upptar rap-

76/100 portering

(median 63) 2023)

i indirekta

investe-

ringar i pri-

vate equity.

51/100

(median 66)

i direkta

investe-

ringar i

private

equity. 4 Den onoterade portföljen ska över tid Föränd- +4 i hela +2 i hela utveckla och förbättra sitt hållbarhets- ring i portföljen portföljen arbete. Utvecklingen i portföljen ska ha ESG-betyg och +3 i och +1 i en positiv trend. (procent). befintliga befintliga

innehav innehav

(totalt

resultat

84 procent)

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

5 Jämställdhet på a) partnernivå (2030) Andel av a) 12 a) 14

och b) i investeringsteam (2025) bland den b) 27 b) 27 fondförvaltare, där jämställdhet underdefinieras som minst 40 procent reprerepresentation av den underrepresent- senterade erade gruppen (för närvarande kvinnor). gruppen

(procent)

6 10 procent årlig ökning mot föregående Föränd- a) 20 a) 17

år av representationen av den ring av b) 8 b) 0 underrepresenterade gruppen (i syfte att fördelning nå mål nr 5). mellan kvinnor och män i a) partnergrupp och b) investeringsteam

7 Förvaltare motsvarande a) 65 procent Andel av - 47

(2025) och b) 100 procent (2040) av innehav investerat kapital har satt eller har (procent) förbundit sig att sätta klimatmål i linje med Parisavtalet.

8 Innehav motsvarande a) 65 procent Andel av - 52

(2025) och b) 100 procent (2030) av innehav investerat kapital ska redovisa (procent) växthusgasutsläpp.

9 Förvaltare motsvarande 65 procent av Andel av - 63

investerat kapital ska redovisa ESG- innehav KPI:er på portföljbolagsnivå enligt (procent). relevant standard eller rapporteringsinitiativ 2025.

10 En kartläggning av nuvarande status Kvalitativ - Området har

samt relevanta delmål tas fram under bedöm- kartlagts.

2022. ning Ett nytt

kvalitativt

delmål

(inkl. aktivi-

tetsmål) har

identifierats

inför 2023 11 Samtliga signifikanta minoritetsinveste- Andel av - 100

ringar ska ha en handlingsplan för innehav hållbarhet. (procent)

Anm.: Mål 7–11 är nya för 2022. Not 1: Med signifikanta minoritetsinvesteringar avses investeringar i bolag där Sjätte AP-fonden genom avtal eller styrelseplats har en direkt möjlighet att påverka. Co-investeringar tillsammans med befintlig komplementär (eng. general partner) omfattas inte.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden och Sjätte AP-fondens årsredovisning.

Regeringen bedömer att Sjätte AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Det lagstadgade målet om föredömlig förvaltning som trädde i kraft den 1 juli 2022 kommer att följas upp från och med nästa års utvärdering.

Risk- och kontrollverksamhet

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Sjätte AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen

Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att årsredovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också överlämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultatuppföljning).

Av Sjätte AP-fondens resultatuppföljning framgår bl.a. följande. Styrelsen konstaterar att den strategiska inriktningen är väl vald för att uppfylla det övergripande målet. Investeringsportföljens avkastning under ett besvärligt år som 2022 visar att portföljsammansättningen och riskprofilen är väl avvägd och har förmåga att ge god avkastning i olika marknadsklimat. Samtidigt har valutasäkringen inneburit såväl resultateffekter som likviditetsbelastningar som är negativa för fondens resultat. Styrelsen har vid en utvärdering av den strategiska inriktningen som antogs 2020 funnit att den fungerar fortsatt väl och endast mindre justeringar avseende delportföljer har genomförts. Sjätte AP-fonden har ett väl utvecklat hållbarhetsarbete sedan många år och har under året arbetat om uppförandekoden, antagit en ny policy om ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande samt konkretiserat mål om mänskliga rättigheter.

Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att fondens investeringsverksamhet och hållbarhetsarbete har utvecklats mycket väl under 2022 trots utmanade förutsättningar.

6.6¶Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Den kapitalviktade avkastningen har sedan 2001 varit högre än inkomstpensionens utveckling och även överstigit den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi.

Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Sjunde AP-fonden har uppnått detta mål. Under

10 11 perioden 2000 –2022 uppgick den kapitalviktade avkastningen för Sjunde AP-fonden till 9,8 procent per år, vilket är 6,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,3 procent per år). Sjunde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har samtidigt uppgått till 7,4 procent per år, vilket överstiger avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet som ökat med i genomsnitt 4,8 procent per år under samma period, i tidsviktad avkastning .

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2022 och uppgick under 2022 till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 460 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2022 års slut uppgick till 0,20 procent (0,22 procent 2021).

Sjunde AP-fonden har fortsatt arbetet med hållbarhet inom ordinarie investeringsverksamhet och ägarstyrning. Utöver det integrerade arbetet organiseras en stor del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2022 har temaområdena varit hållbar klimatomställning, avskogning och biologisk mångfald samt det nya området universell ägarstyrning. Sjunde AP-fonden har fastställt femton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under året. Samtliga hållbarhetsmål som har gränsvärden för 2022 bedöms vara uppfyllda.

Fondkapital och resultat

Under 2022 genererade Sjunde AP-fonden en avkastning på -9,5 procent . AP7 Aktiefonds avkastning 2022 var -9,9 procent efter kostnader, och AP7 Räntefonds avkastning var -5,9 procent efter kostnader.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 65 miljarder kronor 2001 till 905,2 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket innebär att fondens portföljvärde motsvarar ungefär hälften av det samlade värdet i Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 814,0 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 91,2 miljarder kronor, vid utgången av 2022.

10 Sedan december 2000. 11 Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig sparares konto och kan jämföras med utvecklingen för inkomstpensionen. 12 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden. 13 Avkastningen för den genomsnittliga AP7-spararen 2022 var –9,5 procent, med 78 majoriteten (94,8 procent) av spararna i AP7 Såfa.

Sjunde AP-fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första–Fjärde AP-fonderna är delvis ett resultat av stora inflöden. Under 2022 var det fortsatt stora inflöden, 44,6 miljarder kronor, på grund av att sparare bytte till Sjunde AP-fonden i samband med likvidation eller avstängning av fonder från Pensionsmyndighetens fondtorg, men även på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Utflödet, genom inlösen av andelar, på grund av pensionsutbetalningar och att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 13,7 miljarder kronor under samma period. Minskningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras av en negativ värdeutveckling under året till följd av nedgångar på de globala aktiemarknaderna. Vid utgången av 2022 förvaltade Sjunde AP-fonden 49,6 procent av medlen i premiepensionssystemet för drygt 5 miljoner pensionssparare. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 19,3 procentenheter.

Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare: • att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensions-

kapitalets köpkraft över tid, • att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör

ett balanserat risktagande över tid, och • att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida

generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt

ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De riskhöjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risktagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning.

För AP7 Såfa är avkastningsmålet att ett kontinuerligt sparande i förvalsalternativet AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Målet för AP7 Aktiefond är att överträffa sitt jämförelseindex, medan det för AP7 Räntefond är att följa sitt jämförelseindex.

Uppföljning av Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Målet för AP7 Såfa är att ett kontinuerligt sparande i fondportföljen ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Under perioden 2000 –2022 uppgick den kapitalviktade avkastningen för Sjunde AP-fonden till 9,8 procent per år, vilket är 6,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,3 procent per år), och översteg därmed målet om minst 2 procentenheters överavkastning jämfört med inkomstpensionen.

Sjunde AP-fondens avkastning kan även jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Under perioden 2001–2022 har Sjunde AP-fonden i genomsnitt avkastat 2,6 procent mer än de privata fonderna per år (7,4 procent för Sjunde AP-fonden jämfört med 4,8 procent per år för de privata fonderna, i tidsviktad avkastning). Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2022 uppgår avkastningen i Sjunde AP-fonden till 13,3 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 8,0 procent per år (se Fel! Hittar inte referenskälla.). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än de privata alternativen under denna period. Sjunde APfonden har därmed uppnått sitt avkastningsmål och även uppvisat en högre avkastning än index för fondrörelsen i premiepensionssystemet, exklusive Sjunde AP-fonden.

Under perioden 2018–2022 avkastade AP7 Aktiefond årligen 10,8 procent, vilket är något lägre än fondens jämförelseindex som avkastade 11 procent årligen under samma period. Den genomsnittliga avkastningen under 2018–2022 för AP7 Räntefond uppgick till -1,2 procent, vilket är det samma som fondens jämförelseindex under samma period.

Tabell 6.20 Utveckling för förvalsalternativet AP7 Såfa maj 2010–2022 och 2001–2022

Procent

2000–2022 2010–2022 2022

AP7 (PSF och Såfa) 7,4 13,3 -9,5 Privata fonder i 4,8 8,0 -15,1 premiepensionssystemet Avkastning för 3,3 inkomstpensionen Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och Såfa maj 2010−december 2022. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010−31 dec 2022. Källa: McKinsey bilaga 9 och Pensionsmyndigheten.

14 Sedan december 2000. 80 15 Avser det samlade kapitalet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

AP7 Aktiefond

AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkastning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9–1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index [Gross]). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90–135 procent, tillväxtmarknader 2–10 procent, faktorpremier 3–10 procent, småbolag 1–10 procent, riskkapitalföretag (private equity) 1–6 procent och alternativa strategier 0–10 procent. AP7 Aktiefond har även aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av fonden förvaltas 99 procent externt. Vid 2022 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 814,0 miljarder kronor (879 miljarder kronor 2021). Fondens totalavkastning uppgick under 2022 till -9,9 procent (34,1 procent 2021).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi: • Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och

branschmässig spridning, samt aktierelaterade derivatinstrument som

höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj. • Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag

och investeringsstrategier – diversifiering. • Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av

en systematisk riskhantering – riskramverk.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2022 till 15,2 procent (14,5 procent vid utgången av 2021).

Tabell 6.21 Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond

Procent per år

2018 2019 2020 2021 2022

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var -9,9 procent under 2022, vilket var 4,3 procentenheter sämre än jämförelseindex (se tabell 6.21).

AP7 Räntefond

Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 91,2 miljarder kronor vid 2022 års slut (87,8 miljarder kronor 2021). Under 2022 uppgick

avkastningen till -5,9 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.22).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av tre år), och får avvika från jämförelseindex genom investering i gröna obligationer som uppfyller Sjunde AP-fondens kriterier för hållbarhet och lönsamhet. Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2022 huvudsakligen gjorts i enlighet med fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2022 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,9 procent vid utgången av 2022.

Tabell 6.22 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

2018 2019 2020 2021 2022

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten

Under 2022 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 443,5 miljoner kronor (606,4 miljoner kronor 2021). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Minskningen av intäkterna beror på att fondavgiften sänktes med 0,025 procentenheter per den 1 januari 2022. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 457,2 miljoner kronor (395,2 miljoner kronor 2021). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således -13,7 miljoner kronor (211,2 miljoner kronor 2021). Det balanserade resultatet vid 2022 års slut var 1 395,5 miljoner kronor (1 184 miljoner kronor 2021).

Kostnader

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2022. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,075 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 460 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2022 års slut var 0,20 procent (0,22 procent året innan).

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med en person och vid utgången av 2022 var de 42 personer, varav 20 kvinnor.

Hållbarhet

Sjunde AP-fonden arbetar med ett integrerat hållbarhetsperspektiv i förvaltningsverksamheten, både vid investeringsbeslut och i ägarstyrningen av förvaltade bolag. Utöver det integrerade arbetet organiseras en del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2022 har temaområdena varit klimatomställning (2020–2022), avskogning och biologisk mångfald (2021–2023) samt det nya området universell ägarstyrning (2022–2024).

Sjunde AP-fonden bedriver projekt inom ramen för temaområdena som syftar till att utveckla fondens och portföljbolagens hållbarhetsarbete samt sprida kunskap om metoder för hur investerare kan bidra till angelägna hållbarhetsfrågor. Under 2022 avslutades arbetet inom temaområdet klimatomställning. Sjunde AP-fonden har beslutat att styrelseansvar blir ett nytt temaområde för 2023.

Under 2022 har Sjunde AP-fonden tagit fram en klimathandlingsplan som ska vägleda fondens arbete med investeringar och ägarstyrning rörande utsläpps-, klimat- och miljöfrågor. Det övergripande syftet med handlingsplanen är att fonden ska bidra till globala nettonollutsläpp 2050. I klimathandlingsplanen identifieras fyra områden där Sjunde AP-fonden kan agera för att påverka klimatutvecklingen – investeringar, aktivt ägande, offentlig policydialog och transparens. Styrt av handlingsplanen har fonden bl.a. börjat kartlägga andelen bolag i portföljen med trovärdiga omställningsplaner och tagit fram en plan för att öka denna andel genom investeringar, svartlistning och ägarstyrning. Sjunde AP-fonden har påbörjat arbetet med att utveckla en omställningsportfölj för att investera i och aktivt förvalta bolag som globalt minskar utsläppen.

Sjunde AP-fonden har under året också ändrat kriterierna för s.k. svartlistning. Arbetet ledde bl.a. till att ytterligare elva bolag, framför allt inom kolindustrin, uteslöts ur Sjunde AP-fondens investeringsuniversum (totalt är 104 bolag uteslutna).

Sjunde AP-fonden har fastställt femton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2022. Målen är av kombinerad aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst utfall). Samtliga mål som har gränsvärden definierade för 2022 bedöms vara uppfyllda.

I tabell 6.23 redovisas Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.23 Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

1 Rösta på minst 95 procent av bolags- Andel 99 99

stämmorna i aktieportföljen. bolag

(procent)

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

2 Publicera svartlistning av bolag två Svartlist- Målet Målet

gånger per år. ning pub- uppnått uppnått

licerad 3 Identifiera ett nytt tema för ägarstyrning Beslut om Målet Målet

inför 2022. nytt tema uppnått uppnått 4 Följa upp PE-förvaltarnas hållbarhets- Genomförd Målet Målet

arbete. uppfölj- uppnått uppnått

ning 5 Rapportera koldioxidutsläpp enligt Rapport Målet Målet

TCFD:s kriterier. publicerad uppnått uppnått 6 Årligen rapportera om sitt hållbarhets- Rapport Målet Målet

arbete. publicerad uppnått uppnått 7 Utföra en tematisk studie. Genomförd Målet Målet

studie uppnått uppnått 8 Publicera fördjupningsrapporter inom Rapport Målet Målet

hållbarhet. publicerad uppnått uppnått 9 Vara med och driva hållbar normutveck- Kvalitativ Målet Målet

ling och ägarstyrning i relevanta natio- bedöm- uppnått uppnått

nella och internationella samverkans- ning former.

10 Bidra till en trygg och pension genom att Avkast- Målet Målet

ett kontinuerligt sparande i förvalsalter- ning uppnått uppnått

nativet ska ge en långsiktig överavkastning om minst 2 procentenheter per år i förhållande till inkomstpensionen.

11 Agera som aktiv ägare och påverka Antal 4 4648 4 523

bolagen i en hållbar riktning. stämmor stämmor, stämmor,

där fond- dialog med dialog med

en röstat, 131 bolag, 110 bolag,

antal på- 93 svart- 104 svart-

verkans- listningar listningar

dialoger, och 14 på- och 18 på-

antal gående gående

svart- rättsproces- rättsproces-

listningar ser ser

och antal

rätts-

processer 12 År 2025 ska 3 av 4 portföljbolag inom Andel 65 77

energisektorn har nått nivå 3 eller högre i portfölj- Transition Pathway Initiatives bedömning bolag av Management Quality. (procent)

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

13 Gröna mandat i samtliga tillgångsslag Mdkr 2,0 i gröna 9,2 i gröna

fonden investerar i. År 2025 ska fonden obligation- obligationha fördubblat andelen gröna er, er, investeringar jämfört med 2020. 3,4 i gröna 3,2 i grönt investe- mandat ringsman- (listade datet för aktier), och noterade 1,5 i cleanaktier, och tech 1,6 i cleantech

14 Bidra till ökad kunskap om hållbara Kvalitativ Målet Målet

investeringar och ägarstyrning genom att bedöm- uppnått uppnått tillgängliggöra och sprida forskning och ning kunskap.

15 PAII nettonoll-initiativ Andel av Aktivitets-

Aktivitetsmål 2025: aktivt ägande med priorite- mål: 69 100 % av prioriterade bolag rade bolag Resultat- Resultatmål 2025: 50 % av prioriterade (procent) mål: 26 bolag ska ha omställningsplan

Källa: McKinsey 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Sjunde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022.

Risk- och kontrollverksamhet

Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad.

Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksamheten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverksansvarig, riskansvarig, ansvarig för riskhantering och uppföljning (middle office), chefen för förvaltningen och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde AP-fondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen.

Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

7¶Övriga förvaltningsfrågor

7.1¶Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP-fond måste följaktligen agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för beslutsfattandet. Ledamöter förutsätts ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed.

I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta.

Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultatoch balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden 86 i respektive AP-fond.

Regeringens bedömning: Regeringen ser positivt på att fonderna har stärkt samarbetet under en längre period. Inga specifika samarbetsprojekt påbörjades under 2022. Fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna.

AP-fondernas gemensamma samverkansråd har en övergripande roll att se till att samverkan sker mellan fonderna. Samarbetet inleddes av Första– Fjärde AP-fonderna, men Sjätte och Sjunde AP-fonderna deltar på senare år i allt större utsträckning. AP-fonderna samarbetar i följande funktionsinriktade grupper där samverkansrådet har en samordnande roll: • Back Office/Affärsstöd • Regelefterlevnad • HR • It • Juridik • Kommunikation • Redovisning • Risk och performance • Systemförvaltning

Under 2022 har det löpande arbetet i samverkansgrupperna fortsatt. Utöver regelbundna gemensamma möten har samverkan skett genom direkt kontakt mellan medarbetare på de olika fonderna.

Några exempel på områden där fonderna har samverkat är upphandlingar, mediefrågor kring hållbarhet, risk i alternativa investeringar, informationssäkerhet samt skattefrågor. Vissa av AP-fonderna har även fortsatt samarbetet i gemensamma dotterbolag, som t.ex. investeringsbolaget 4 to 1 Investment.

Utöver samverkansrådet och de funktionsinriktade grupperna sker operativ samverkan genom Etikrådet (se även avsnitt 5). Syftet med denna samverkan är att utveckla nya perspektiv på gemensamma utmaningar relaterade till innovation samt etik- och hållbarhetsfrågor.

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2022 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

7.3¶Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet.

Revisionen för 2022 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna generellt har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observationer på området är noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen.

Revisorerna noterar att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande och att kontroller avseende den finansiella rapporteringen till övervägande del är formaliserade och systematiserade.

Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna omfattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, internationella revisionsstandarder (ISA) och FAR:s rekommendation RevR 100 om Revision av finansiella företag till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följande områden: • Värdering och existens av onoterade innehav (ökat fokus under året). • Värdering och existens av noterade innehav.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna konstaterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Kontroller avseende den finansiella rapporteringen är till övervägande del standardiserade och formaliserade.

Revisorernas granskning har visat att AP-fonderna har etablerade rutiner för kontroll och uppföljning inom finansiell rapportering som sammantaget anses vara av en formaliserad till systematiserad mognadsgrad. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 7.2). AP-fonderna har under 2022 arbetat med att ytterligare utveckla interna rutiner och kontroller inom de olika processerna, i flera fall med fokus på mer systemstöd och elektronisk dokumentation. Ytterligare arbete planeras i flera fonder. Revisorerna anser att nästa steg för att utveckla den interna kontrollmiljön bör vara att ytterligare stärka dokumentationen av de mest väsentliga processerna relaterade till finansiell rapportering.

Källa: PwC.

Revisorerna konstaterar att en modern finansiell institution bör sträva mot en övervakad nivå för väsentliga processer även om vissa enskilda kontroller eller i vissa fall hela processer kan vara systematiserade. Att förflytta sig till, och bibehålla, en fullt övervakad nivå kräver enligt revisorerna resurser som i vissa fall varken är nödvändiga eller försvarbara.

Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar är i enlighet med de av regeringen fastställda riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna.

Revisorerna har även genomfört en granskning av AP-fondernas hållbarhetsrapporter med utgångspunkt i kraven i årsredovisningslagen även om AP-fonderna inte omfattas av dessa krav. Revisorerna har inte identifierat några väsentliga avsteg. Några förslag på ytterligare förbättringsområden har lämnats.

Policy för styrning och utvärdering av

Bilaga 1

AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: • utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, • utse revisorer, • fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och • årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, 90 utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också Bilaga 1 användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 33 ff).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas APfonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska

förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket Bilaga 1 innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras.

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift. Nya ledamöter ska introduceras av företrädare för regeringen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen. Det är angeläget att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre än den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i

kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i Bilaga 1 detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger företrädare för regeringen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för företrädare för regeringen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av

lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de Bilaga 1 övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas

strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten. Bilaga 1

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att APfonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för APfondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur. 95

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa Bilaga 1 riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1.1 hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa

riktlinjer, 1.2 att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens

kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför 96 att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads-

löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön Bilaga 1 som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, Bilaga 1 ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen. Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas

Bilaga 2

verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första–Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Upp till 40 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar

Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden. Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

Illikvida tillgångar Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara investerade i illikvida tillgångar.

Räntebärande instrument Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

Bilaga 2

Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden. Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värdepapperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för valutarisk.

Stora exponeringar Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i onoterade riskkapitalbolag.

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte APfondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), som

i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Bilaga 2 Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag.

Bilaga 3

g in sn ovi

22

ed sr År

20

g en g ra d ra d ser n d p a el fo n p a g on

a s u ig n ti

en P- tl er ty a

mm en ta et d m

ta A a d n ver het en rs r s n et s tem fo re sö for m et ö o a fo ys P- a ing

fr rt P- et ing et l in n sa r F if o ssn rh el yr

åll en i d o rs A rb er a si

samh i k rd ta A d ty a st st

eh k ta ä t i s 22 -o rs n si an nd erk n er et re ru en å s ed ve ållb in o V In V D Å 20 Vd Fö G p S M In H F F

Bilaga 3

59 62 65 67 68

t 2022

ering or t om

ng or

ni app

yr ondens app

st ch riskhant ering

5 a AP-f yrningsr

nd elsens r else

yr yr dning

Fo Risker o Först fondst St riskhant St Le

41 44 45 45 46 56 57

telse an

on ät telse

ti er ät

ell a örsäkr er

si m versikt äkning äkning

4 atr r

an valtningsb årsö elsens f

in for esult ote yr evisionsb

F in För Tio R Balansr N St R

G IN NR YT S 25 26 27 28 30 32 33 35 37 40 ND er FO ekt

N e IO tering arhetsasp ämjar en erkan ar teringen T or egier åv er or MA et at arsfullt ägande st R app ch p ve e ande om app O h str grund ckling

ve a in et ttr INF ar de ch ansv LL 3 arhetsr arhets ering av hållb är eringar som fr t o arb

IES st ar ut verkan o arhetsr

ållb okus under 2022 egr d v ve d andr

H Hållb Hållb I f Int Exkludering i enlighet me In hållb Aktiv Sam me Klimat evisors yR hållb NAN FI

T 14 16 17 19 20 21 EH

AR LB HÅL r ande

s- et

g se skap R in ektivit de ES er a marknader ff är

LE ygel t v

G 2 rt emier ektiv ar

YT ff R vest ve ostnadse EV In ö D Riskpr Långsiktighet Ine K Hållb ÖS G INR 1 2 3 4 8

10 12 22 22

TES 0 E 2

emet G INV st IN

sy ISN

VO N ag DE TEE ag dr ensions H onden SRR M en Å AS atliga p // KR het a AP-f N E håll onderna e E

V m örst or ta sammandr ondens upp ar DN

a et O

1 ks d -F

ne ta är F a AP-f yrs AP-f P

L er et et i siffr darb HÅL V D År 2022 i kor Vd-or Först Grunden i det st Så st Me TA AS

In R

INNE FÖ

ser el on g ti ty a m ver en sö for et et l in ingn

åll ing el

er rh si yr

eh samh st a st

k an nd er ve ållb in o

Inn V In H F F

Bilaga 3

2#

genhet skilda

Fond- c 2022 /sär er

421,2 de ft ent

förmö oc

onder

ckling gick till pr

343,5 vkastningA onden i

ve cklingsf -f

ve astning e –8,6

alut den en 2001–2008

–56,1 *Flö ån av a AP

apit olag samt i

genhet löden fr eringar årst ets avk örst

134,0 Fond- jan 2001 ve År kostnader upp edningar ade b onan.

Fondk 2001–2022, mdkr förmö * Inkl f in ämmosäsongen 2022 er

0 ade F ter

500 400 300 200 100 ör st et asakr

ent 14 valb i no V

gick till oc Inf arb

pr t

astning 5,6

2018 –0,6 0,14 –0,7 –2,1 –6,8 323,7 33,5 den upp et ha

t aktiv

eal avk erio a

tlig r årsp agit et t under år

2019 15,3 0,12 15,1 48,6 –6,5 365,8 31,4 ch

ostnader under den e tio ämmor utländsk

st a o

G enomsnit ter k IN 9,8 9,7 G ef senast onden har t ensk NR 2020 0,08 34,8 –7,9 22,6 -f olags Y 392,6 ar genom at sv TS å b ND a AP ansv 288

at p FO

2021 20,8 0,07 20,8 80,7 –7,5 15,9 mdkr Först ägar röst 82 1

465,8 emet 2022

N st 4,7

IO sy T MA s ut R –8,5 0,06 –8,6 –4,7 10,1 ar O 2022 –39,9 421,2 ensions INF alade sv

LL ill pT etb IES an

NAN gar

FI

ent Ä

, % , % oc

, mdkr , mdkr pr TE H ostnadsandel AR ets slut LB valtning, % 0,06

al e kostnader er kostnader ör HÅL ör ft er kostnader gick till

lt ft al vid år

tern f

ke at e Fondens k upp

R yc valtningskostnadsandel, % ES vkastning f vkastning e esult L N A För A R N Fondkapit Andel ex

EG Y mdkr TR EV

ÖS al 1,2

G INR apit

22

TES gick till 42 0

E talt k 2

G INV To upp IN

ISNV

or O

N DE TEE H fr mdkr SRR

MA Å S if at //

KR N E E V esult DN

gick till O

t i s ets r –39,9 -FP

L År upp HÅL re TA AS

R INNE Å FÖ

g

en g ra

d ra d ser

n d p a el

fo n p a g on

a s u ig n ti

en P- tl er ty a

mm en ta et d m

ta A a d n ver

het en s n et s tem fo sö for

et rsö ro a fo re ing

m rt ys P- a et l in n

r F fr o P- ss et ing el

sa åll if en i d n rs A rb er rh si yr

samh i k rd ta A d o a st a st

eh k ta ä t i s n si ty an

erk n et 22 -o rs ru ed ve ållb nd

er re en å s in o

V In V D Å 20 Vd Fö G p S M In H F F

Bilaga 3

3#

G v IN - t er k- ar ra - n - 30 NR e. er s ts s llt 22 a nd - is lb ch t ra ar t Y ca ls nd om fu ål s k ng år de äm ve r 20 a TS ri re na he na rs nn m r en ni g o on st ch al s h sk

ty i u er en ar er er 20 g. U om e n h lt ti rs es in ND ch lb va nd nd a in no nd va ik de i v ar f ill å FO s s ar v nd ål ond ns kl s, s ar i ja e fo rå å å er o tt ha k t k m

en fo ka g tf la ec rt ör gs t p ls L yc an d yc on o na h P- tt h om u tv fö ng m P- ån m 22 h re Å tr tr ss nd et s er ch a ka b ri rä ör f no ta ty M ed er fo er v A åd ff t o gi s om te a A n l ös T av av

N P- nd ör a te n s ar u es ka f st de f är na 20 , r a s A id 0. S id IO nd krti bu lig a de lb en ör rå om e or ld M T a A fo yn a ka f tr ål nv tt k ar äl LI o o

a A st rt rs . er för öm -s on ar g yi om s a F om . S g e m ng st T K di r 20 di MAR ik fe ve 21 se ed n h ar et in m ni T ol ol O ör uf te v el SG s. F r e ng a n er s sv us tä äm t å .

nn yd ör ra ri ig gi ok rd rn ss ed N EE ns k as ns k INF en ö n 20 be y te ja te tl ot vä ty er m j D je en je 22 LL n A er i F ra b te ar et tt f m es tea tt f ar rs ag b N öl öl IE ge öt nd ed d gs b å e n n en rä am tr t m ol al r o . O tf l s tf S in ös ig e nv g r e äg ga go -F ol er 20

er am e a s h in tl s p 1 em a i tt s s i s di g. äG ie r ä t i v er P or -n or b NAN et m kl ra 02 pl om f s a ti in kt ör b gi rå et p to p FI eg ed et de ec sen G 2 m an rt tn IN nf TA A ie ie em

ed d ed tv vä se ar s åd na jo am as NR ill a re ä ta å i f S kt et kt ec

åg r ya l m rb nl v es TO tt i Y ga ch i el t p samh R

S t a dr N ngri a s äm er g ch s vk TS r t t d vi rk Ö e a ill n e a

ts ill n ch u r a tt a er ra d ä e o a ri G F ad a t ad 31 d T u2 r t ör om i r a N AE a te nd g o ch a AR id et ve E de MAN tf an o nga lje ts es an n lfo lin G ra rb nn a TO er sk er H 02 AM lu åd s rk ni LSE or nv ar k o Ä ge ch d ar N ot in ot AR J 2 an fö . R el kp ta ck is IV ch b -a d a

A öl LS et s krti ve ma rt tt Y r f a i et h pi ve å r T ga SG an or o llb 19 A n n h m n n ed LB I M Sj ILT år på ut po sä TS ha ök år em ka ut p AK en o en bl m hå 20 de oc de m

HÅL

ag

AD å g NE - s- - - m g - iv RE dr D ch ÅN G ch ra on nd ie in te it

S Y en p in R IN id . F la . et en - ar et o ed gn ys os LE K oR tn IF R ts o tnad al a i on ns i h ål ss G T S E on as T a om os er kr b it arlt rn na ch m rå n p Y T SR tia U sk ar b r k ör ap av i d ie . V tf on TR an vk NA ONEP in en s kt m eh va na k et de m si

E Å A KU n n a R X et h ls ä t k ör kt er ga fi m tt oä na u en de i e VÖ S P SR a i E E ilk en la a a nn sf v a ti te ga S m U Ö N IET ar m re el ed 2 lt t i nd ik t s pp ra

G K st en e IO K , v fö va it on fo gs ys ad lig et i p te IN O E B ög IT n h ts fond on ör si nt a P- ss st s ö al ul R D nd SO . AR je ka äm P- ti er m en s en ce ån on öm et it es 2 TE D FE N fo P öl sj A na ad nt f ro v A si ag . tt 20 SE A en h P- T GA tf pp. ad a nd ill p en l et l ed ål ko ap 2

am H M LL A IN or ar ö ta st er tn er fo p en ör m en r G

INV C A ed d a A RD N p tn nt os nt P- o t 2, ng a ill d p ts ts v k ilk

D F st TT te rn h de os ör e i vi ri st lla d tt f su t v IN

s G O E t m ÄN la är F a k en i a A lle e 1 de t t fy he ar a

IN ör T SÄ än ol la k tt nd in el st gi om å e ar an he ISNV

N D M ra IV TU el a ad är ra nk pp lb in ngri ar O N LT A ne ar F T ia d ns v es na kt s nd ör et ar tv id n p lb D TE ta A N bi is en i r de on ik e F ag sv u na i tt u le ål i i F ce g. E

E V KR ov AK FÖRS on n v ti ad än ka a ol A ed a h g v la ål lo SR H RÖ A om D ti on a er ed l t s ld b ot IG ar b än å h ia R M or ed . HAR A a ge a f rn at re tt ö så ts RL i h ed a dm tt to s p Å

AS IV F N M r k N N ur in p te st rt m T ä et m llm sa el na // K T to er r nt E KR d er in ER ln S Å tt v t m on d us p ad d N RE K N I E ni ce G A ,S äm A on fö er å av N et a iv a f pp EN er ok tt E V E än en ro IN T onp G k äm nd om a Å Å e e eh . EG s a kt lt R nd a D

i k N A LJ NT E M K tt d LI för en N de v d t a nå u Å fo ed f sk N

M E de r ec , p DA ÄN e R iv j ar u t g T PE ad nn o A RI ra a va V P- pp O

O FÖT an ALV R S ta ill a om kt T er F. vi E en a et ör pp ER , m -FP L N R ig a d R lu t t N ÅE fe n h na LU ot G tea b D et h u

22 EG OP st er å p FÖ NDÄ HAR va gi I D gen ef de an I S on A lle I RE st ngri ar tt fa tt ua NU om A m oc

HÅL TA AS

R INNE 20 FÖ

g en g ra d ra d ser n d p a el fo n p a g on a s u ig n ti en P- tl er ty a mm en ta et d m ta A a d n ver het en s n et s tem fo sö for et rsö ro a fo re ing m rt ys P- a et l in n r F fr o P- ss et ing el sa åll if en i d n rs A rb er rh si yr samh i k rd ta A d o a st a st eh k ta ä t i s n si ty an erk n et 22 -o rs ru ed ve ållb nd er re en å s in o V In V D Å 20 Vd Fö G p S M In H F F

Bilaga 3

9 45

505 569 #

1 838 5 121 6 396 2 851 9 256 –7 528 80 674 40 130

239 965 107 957 119 085 475 040 392 637 465 784 475 040

2021-12-31

42 5

493 506

2 251 6 544 2 246 2 293 –4 689 36 846

197 893 114 678 101 117 423 482 465 784 –39 906 421 189 423 482

2022-12-31

ot 8 9 10 11 12 13 11 14 15 16 17

N

er

äkt

ng

emet

ande tillgångar st G ni är sy

INN eb R ade ade änt ch upplupna int YT äk ter ch upplupna kostnader ensions

S ter a r t p ch skulder ND del er o al FO sr , No , Ono al al o

äkt

ch andr apit apit

ankme al ondkapit at N an ch andelar ch andelar ch b alda kostnader o alda int alningar mo ondk ondk

IO et et apit et esult T at at er inom linjen MA al sa o tob ets r

R illgångar eriv as vriga tillgångar eriv vriga skulder O B Mkr T Aktier o Aktier o Obligationer o D K Ö Förutb Summa tillgångar Skulder D Ö Förutb Summa skulder Fondk Ingående f Net År Summa f Summa f Post

INF

NAN FI 2021-12-31

TE H AR –27 –94 LB 2 822 6 537 3 722 –144 –238

–48 649 –16 080 –3 748 15 755 –39 668 –39 906 HÅL

2022-12-31

RE SL E ot 2 3 4 5 6 7 GY N TR EV ÖS G INR TE 22 S 02 E ng G

INV IN

ni ISN

ch andelar VO N ch andelar D TE ändringar E E ör SR

HM räk er R

A ande tillgångar Å SK ade aktier o är äkt // R ade aktier o ter eb atinstrument akursf ostnader N E EV tat er ter D

änt alut N

äkt , no , ono , deriv , v O

delningar at at at r at at elsens int ostnader valtningskostnader elsens k -FP L to ör ör ör

esult esult esult esult esult at TA A HÅL esul elsens int enet tor tor tor tor tor elsens k S

ör änt ovisionskostnader ör vriga f esult R INNE R Mkr R R Erhållna ut Net Net Net Net Net Pr Summa r R Personalkostnader Ö Summa r R FÖ

n o ti a

ser e rm el on ls n g ti te a fo ty a se m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing si ing et l in ng rä kn ns sb n rh el ni ve ä n yr åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st eh k an rv å ult la isi nd n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

- än- ta . et de 46

å et dan dan #

örlit- t kas- - akt är äkt er visas

erkligt änd- , me deller det

är at at p det är det eringsr en. D ör teringar atinstru- alans- eint app a AP-

e ingår i är visas under visas i edo

äms v ch tillf aser as under ch ingår i ef atkontr erkligt v änt dep örst

änt edo å no edo är

est diser eriv ändringar me at deriv erminsle all F

å en aktiv marknad. S älle o at p deringsmo visas som skulder ör visas såld tillgång visas som skuld. D a.

oden b erio å en aktiv mark är a. D visas som tillgångar ch t

a p , där diskont ande tillgångar aser esult edo änt visas som r . I de f

ar emet öljd av r edo edo tor edo er antsäkerhet r

deller som inneb den p är ändringar r de b ändringar r akursf a, r ant inom linjen i b det o äkningen till v edo

. Innehav som int änt eringstillf eb ör är tagna v de r ör ep ale ör utlånade v ant

ör verb alningar vär är alut

ant et ejust änt . e handlas p älld p er f

ande tillgångar b å en aktiv marknad o ektivr akursf eder akursf at v visas som r alansr

ande tillgångar är er ff änt at r a marknadsdat

eb deringsmo et upplupna anskaffningsv an vid anskaffningstidpunkt a r ändringar till f alut erkligt v en int ar alansdagen r erkligt v alut esult visas som Net edo eller kont

ebär är ch under esult t v

änt amtida b änt - o för ändringar er b tor ch erhållen likvid r ch r visas i b ör utlåningen r ch/ ver erhållen kont

änt a r de. D a r de tor ör äms v verb edo

e handlas p är ver är est de p gativ visas som st edo er o ga ö

a r ade priser obser tagna v öljd av v är öljd av v fo

alda indexlev ter ektiv . V edo tiden o er r tning f app ör

en int äknad enligt e det av fr ff äkt akursf all instrument d ne ansaktion, så kallad r

ch andr eder er är vade ö d hjälp av allmänt v äkningen o et r app dep t f

vär tid eller till näst eint alut ändringar r är t at

as till no a b ör görs av obser erkligt v akt me för appr ver löp dep

ondens v änt änt visas under Net at v . I de f et me t v ansaktioner erköpstr är ät

der ade nuv t f a ut ändringar till f de alansr dep as ö äkningen. Erhållna säkerhet

er edo ändringar till f atinstrument b äkningen under Net är å av v

är et anskaffningsv görs av den e är at ående löp för esult atinstrument ets slut ositiv för atr öpstr a åt t i b är atr est

all instrument visas r visad r tor . diser depapperslån

do erst do de d p dan kontr de sult tsat dan erhållen ersät

eriv terk id äkt är esult

Obligationer och andr För obligationer o kurs) enligt f index v I de f hjälp av allmänt v re upplup diskont tan ut inneb åt re ringar r vär Net D För deriv vid år instrument där indat me me Vär re övriga v ment Å V for sålda v räkningen. Skillnaden mellan likvid i avist perio V Utlånade v me i r kan b fonden har r

G - a IN äl at ör ad å - o- a- d N fall at- s för e - R ör de- de esult alue ad at egler at p dering- :s a ade YT är esult dering älls f ån as me S aden vid såv ektiv air v är esult är örst en andr ter demet vänds vid

å r ar ver r as där å v astst egler aser t. V entuella är å en andr der ND esp e ingår i tor är FO de v visas i r al-instrument de ö der - r tjas f de utifr de b ar öljer IPEV

s hållas till f et p är är er yt av p de f ör ev ering av erhållen ansv ag v dering som sker i

S 9. Hela v edo är tt är är är aluation Guideli- ch ska i f t, men äv ende ono et de som an

se ch v å en aktiv mark tern p as f ar se är är

slag ingår såle a p er al V er o ör N get kapit öljer alla sina tillgångar ar ansaktioner p IO tion i IFR . erkligt v . E erkligt v onders kr erkligt v erkligt v erkligt v edje p t den v T at ån till do förs under Net ch just ade andelar f MA verb at e Capit d tr dering av ör tr R olag som av as till v ändringar r ör handel o s hur v äms v tagna till handel vid en r äms v I ter astighetsf O alue op för er tillgångs esult för till v fall, men här utn ensionsf onderna f är

seb ch andelar der ör tagna till handel vid en r est tskurs. Innehav som int esult est elaktig sker en just entur dering enligt subst emål f agen. INF es är de at p ten eller annan ex deringsprincip är ör ade f skulder till det v et LL air v är ade r as där äkningen. L eskriv e är upp är ter te IES esult orm, b orm, b ar ende ono ör

e intr ck som del av aktieinnehav der atr tf tf tp se y and V vändas. V å en v arit f

ade v tor ealiser är yllas. AP f dan b . dering erhållits o diga v NAN de via f esult t hållas till f ade priser obser quit är ansaktioner me e v , vilket skiljer sig mo FI ektiv är ade aktier o , som är upp ter ån mo är as p

ch v s at tast genomsnit y v deringen är f e E å tr astighetsf esp visas do ter ealiser ver r de. Ne tagekostnader r är at aser - r se är , of . t v riv at p er erkligt v edo , ono aderna Net ade som or de ö de ska uppf ör deringen av oder kan an

TE tt at är t lagen om allmänna p är ch andelar as till no ch andelar som int as då n är er eller likv aser ansaktioner H ör handel o olag av ant der er a b AR esult ade som or ör at erkligt v er är ade aktier och andelar dat ar LB as till v ealiser seb ade aktier och andelar ade aktier edömer at ande av uppskjutna skat

der tor dering av finansiella instrument äl r erkligt v es erkligt v ån v ter dering erhållen fr dering. V ernational P deringsmet visningen hos f HÅL Lån till do ändringen r är aliser tion f ter ter s) princip akt do

vär för Net V Fondens samtliga placeringar v re räkningen. I r såv innehas f räkningen. Skuldinstrument innehas f till v intr op till v utifr fondens olika placeringar No För aktier o marknad eller handelsplat indexlev index v nad. Erlagda cour no Ono För aktier o marknad eller handelsplat vär en upp der b vär (Int ne hand v vär fastighetsaktier b den i den mån aktien int handsmarknad. Innehav i ono be fastighetstr re

- t å e. RE vid ch de S S a edo- d ch är LE ar onor G edo- er vilka örst ende ch en del at som YT d, v onderna ärsdag vriga se R se visnings- al. F enning- o går mellan e ö äkningen örlig till a o äkningen p erkligt v ade aktier eligger int EV ernationella onor me enska kr esult ör Ö edo e skillnaden at å p ver alansdagen alut atr ter SG de AP-f sning till IFR örr ektiv alansr å b å tillgångar åde aktier i o de. V

visnings tas till marknads- jär as ch kapit amarknaden r akursr är INR onder ska årsr esp er likviddagen, vilket esult ör ono visning f

edo deringsprincip alut ten mellan aff enska kr tas b 22 TES är t till den int at o S visas i b a om till sv alut . as f 0 E d r a till F ondernas r ch v d riskerna ö ar ansaktioner av edo 2

ch v ssiv esult IFR tp alut ändringar p visas i r erkligt v G INV ensionsf örst ändig anp S är enda st atinstrument p edo . IN

ats i ska upp dan. F allt tr äkningen p tor för edo ag

deringsprinciper ör axis. äknas till sv de ändringar et onder upp ISN

visat r ch därme delas i en del som är hänf ör ag till v V

är sas succe vriga tillgångar r amf ansaktionsdagen. P är ändringen. V akurs r ör et ta koncernr O N visnings- o tas ne edo ch deriv ärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt , fr alansr a a omr . V ör sef för ät DE TEE at as S. En fullst å tr es ensionsf se H dlen placer edo er o erna o alut alut a upp alut akursf oder som tillämp SRR M d tillämpning av go erka r er aff akursf intr es A er anp åv t nu gällande IFR app visas i b ch skulder net akurser alut alut t uppr Å SK gångspunkt har F den, IFR tighet å eller skulden till mo d marknadspr alut intr // R ondme dep visas under ö edo ör skulden samtidigt ch skulder i utländsk v alut , v ag/ å at N E EV tas me visning är ät ansaktioner , r at et ag/ D

r visnings- och v ät ch sammanf andar an p edo ändring av v för et av p N

st S 10. Mo edo äkningen p dr ör esult er för O

d denna ut ats o äsentligt p or visning tt er . Kr -F

edo e v vriga tr ämmer me akurs som gäller p ändringen av tillgången eller skulden i lokal v tor tt P

L at gemensamma r deringsprincip alansr äsentliga r . Ö st edo

– R . Me et är ade aktier alut för år vid f TA A HÅL ote t 1 visnings ärsdagsr terna. F ter ens tor äkning av utländsk v alansdagens v äms enligt samma met S

det arb do ff ansaktioner i v er ansaktioner i utländsk v de st R INNE N No Enligt lagen (2000:192) om allmänna p visningen uppr de tillgångar som f vär ut har tillämp och v re skulle int AP tag enligt IFR A Tr obligationsmarknaden, aktiemarknaden o visas i b då de v par och likviddag r skulder ono öv Net Finansiella tillgångar o och erlägga likvid f Omr Tr den v räknas tillgångar o till b och skulder i utländsk v vär som är orsakad av v uppst raden Net Aktier i do Enligt lagen om allmänna p lån till do be och andelar FÖ

n o ti a

ser e rm el on ls n g ti te a fo ty a se m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing si ing et l in ng rä kn ns sb n rh el ni ve ä n yr åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st eh k an rv å ult la isi nd n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

–48 –13 –61 a- - 47

2021 6 222 ee al- 2021 st #

18 236 24 458 at et to re slag.

den av- erb , där

ealise- d net

ealiser vo den. P den om 131

ar vo vo

visas som en del d or ar dger åt e tillgångs

–147 ch det or –16 –11 –27

2022 3 869 3 722 edo valt 2022 ade ar

t. ör e års ar ektiv

ald management f alts o t till 40 (66) mkr

ar därme et et aser esp

ositiv gåt ör r

elast terb erb

. Å at p ch andelar har därme . ationsb et f

ch b et upp ende tidigar at

ade aktier och andelar ade tillgångar r esult av 138 (110) mkr me est se

ter ter de o at r ar e pr esult

är , v t av tor

,

, ono ade aktier o

at ade tillgångar ealiser en 33 (51) mkr åt ter d 112 (59) mkr ostnader

ade aktier ter alt 145 (110) mkr erlagts i f den,

ändringar ter den till ono ot t me vo den har under år alning sket erkar net

esult at de vo ör ono ar vo et åv

är , ono ar ör ono ade tillgångar et har äv ar

tor esult at et har t ter et f gativ visionsk ostnader erb

valt at f öljaktligen or at ro valt ankskostnader ade ar

ade v ör ör ovisionskostnader dena p

– Net esult esult – P åb aser vo

esult ade tillgångar er har åt

t 4 ealiser tor terna f tor erkar f Under år erkats ne t 5 terna f ter ovisionskostnader ingår int . Ar

ealisationsr ende ono vriga pr ovisionsk öv

No Mkr R Or Net och andelar Ex av tillgångens anskaffningsv net påv se ning. Under år rade r påv No Mkr Ex no Ö inkl dep Pr I pr tionsb ut mkr

G 882 367 –13 –13 –51 INN 2021 1 249 1 236 2021 R 39 441 39 391

YT S

ND FO

407 –11 –11

2022 2 426 2 833 2 822 2022

–48 649 –48 649

N IOT

MAR

O

INF ande ade aktier och andelar

LL är

IES eb ter

NAN änt , no

FI a r at

to er er ade aktier

äkt äkt to esult ter

enet ch andr ostnader , no TE er eint eint ekostnader ek enet tor at H änt er at tage AR äkt änt änt änt änt änt

– R app ostnader – Net esult esult LB eint ek tor tor

t 2 dep vriga r vriga r t 3 HÅL No Mkr äntR Obligationer o vär Ö Summa r äntR Ö Summa r Summa r No Mkr Net vgår courA Net och andelar

- . RE d S a- visas elsens vär sa t ör LE visas ags- ör den till st ör G ”. Under dr vo re edo slag i ör äkts- YT er samt edo . P ch andelar ch f sskat R t under as, r den till örs i vis e int de ån utlandet EV ande skuld. app a ar d ingå i det vo åf ostnadsf Ö ar emet r ast vär v fr t. K S tsv at i no aganden dep st onder cklad o ektiv . Belopp i miljo- G visas den erhållna ar är ve vär ost IN sy ch f e uppnår en avkast- visas under R ande. t vid placeringar i esp ör sskat R edo ch åt terna kostnader f ade f ar ade aktier o tage, ar ter som p 2 TE tning s sep ter ter edo genut ör f de 20 SE ch en mo en r alet den o ad till mer t f 2

ensions vo valt delning tillämp ör aktuellt tillgångs e cour allet löp er vär G INV tsät apit t p äkningen som en av ör no ör den, r s. IN

or an ange atr at f ör ono ch kommer därme vo ongskat sskat e kostnadsp

, f görs av ex ter f egistr de ISN

örbindelser o ondk t mo anksar den f ald mer V

det av utlånade v t f esult e ut åb gif går när f å där vinst esult , exklusiv arier samt e ch kup äkningen under r vär et ektiv O N ver säkerhet arsf är . D tor vo anksar ån all inkomstskat atr esp DE TEE er a av ar åb vent örs i normalf d 2012 r få b H en v ekt mo visas i r ast ar er SRR M gar ö äkningen ut , ansv . äkt esult as i r Å AS fo er edo valt . efriad fr ch me t åt // K ör alet , såsom dep den, som ut ör et ch dep delningar o N RE e f alansr ant visas äv er at ån o t at E V ssa. visas dir e samt f vo enskommen niv ost under net e o eringar i in a kostnadsf å ut visas i r tskyldig till mer ät D

visningsprinciper äkningen som en tillgång o e i b edo elsens int ar ar st e r t inkluder ), där inget annat ange N

edo alningar som har sket ör ver esult valtningskostnader ve var t p edo O

ällda p ör de et ondkapit ostnader valt ade ar ostnader ör valt onden är b d skat -F

edo alansr en int St er f t f ör er ö ade r ör . In am tor sskat P L onden int öv gående p äkningen. F de

– R all f aser atr ogr ter a AP-f onden är fr onor (mkr TA A HÅL t 1 er som r ch utb visionsk valtningstjänst visas som anskaffningskostnad o elsens k vär S

ekt mo ro ovisionskostnader r terna f sult do ealiser ör terna f at erige. Skat R INNE No denna i b I de f säkerhet rubriken ” denna rubrik r säkerhet Post In- o dir P Pr post under R för ex tionsb ning ut som av re re or R Samtliga f ex kostnader vad pr Sk Först Sv länder net slag. F och därme Fonden har int mer ner kr FÖ

n o ti a

ser e rm el on ls n g ti te a fo ty a se m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing si ing et l in ng rä kn ns sb n rh el ni ve ä n yr åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st eh k an rv å ult la isi nd n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

. e- . 48

yn d t r ån vå #

- t den äll- den.

olic or elsen ör v id ar ät TP2 ch so- onden. elopp

dande tnings- tal. tningar erio ecknat äxla, t o

tnings- app tyr . ocent i ensions- ör f e b

at ån p t. S tal. V y anst äknas då

ef gå upp till ensionsr onden har t t lönev skat al f

as av enb ån n alningsp onden har fr ämd p t f

ssa av ala 30 pr talet är t ämd samt B

yrningsr damo ällningsav örliga ersät gör äl uppsägningslön et et est

dande b tningar till le vikelser fr edning i ersät ällda är den mellan 2 e de åv a AP-f är at est

er tning fr t b går till mindr

ondst elsele ederlag ut . S örst emieb alningen uppr

yr . F ensionsav emieb et

ör ersät er bft ts innan april 2009 innehåll- t ersät e än till 65 års ålder et inneb ch upp

er st onden inga r vriga anst gångsv onden at t till pr för kostnadsneutr a o

ällda. Inga av o p d, e örmåner ocent ällts. P ar

tningar till le ch ö örhandlas int ederlaget ska ut gåt

egeringen. I f var ör v ens sida är uppsägningstiden f ör f terna. D remieinb

a AP-f ar äknas mo erksamhet under utb ver yanst ar ersonal har möjlighet at ar skillnaden mellan löne

en f tal som ingåt TP1 som är pr ar

ör ersät ch när örst skäl omf emie. P tsv tningsb

y f vriga anst älls av r ällda har individuella anst etsgiv vgångsv alas aldrig längr örmåner örbinder sig f

de o al av . A an tillägg f et äxlingen är där eskat

olic egeringens riktlinjer f ch ö astst vo åt tal f emien till 11,5 pr ämd. All p

e o örmåner ån arb dningsgrupp o t f ondens sida kan av ör den del av lönen som ger allmän p ension, B

å r ar ebruari 2013 ö ersonal som n ep est ensionspr remiev

ör ar ällningsvillkor ör le . Et v kostnads ån f ederlag ska avr

vriga f dena f . F . A ör p t p . P

ondens p vo amtliga anst ederlag utb ällningsav emie. F ensionspr ocent vilket mo ter

ygger p ar görs f . S enskommet mellan p ör tjänst örmånsb gif örmåner är b

e b et gångsv d den 1 f TP1, f

a AP-f tningshav else edo äller anst tt vikelser as p ver tolön mo

ar fat yr dan 1 januari 2010 har F gst 18 månadslöner a månadslönen ut d 5,8 pr

id uppsägning fr vgångsv d:s anst vriga f

Först hav be Löner och ö St ten r fastst utsko Se V 12 månader och 6 månader er av uppsägning fr hö fast som av ning eller inkomst av näringsv A Pensioner och liknande f I v pensionspr ducer och me plan, B och ö planer f som är f brut me ciala av Ö

G IN 289 272 NR 1 074 7 602 5 829 2 356 3 980 3 035 5 705 1 110 7 028 5 569 2 219 3 787 2 073 5 189 YT ummaS 114 307 138 471 144 176 Summa 111 297 133 353 138 542

S

ND FO *

29 2 * 65

29,2 69 254 454 740 440

vinnor 257 1 718 1 338 547 907 705 1 368 1 182 26 030 30 532

N K 26 907 32 449 IO ocialaS ostnader T ostnader MA 38 3 k

R 2021 Män 37,1 ciala k O INF So

LL IES 67 5 -

talt 66,3 457 869 322 NAN To 332 933 450 1 272 1 021 21 442 25 983 FI 1 287 1 040 18 747 22 788

ensions ostnader kostnader P k

31 2

TE 30,6 H vinnor Pensions

AR K

LB 2

36 den 207 856 HÅL Män 35,9 220 817 vo 4 388 3 366 1 308 2 178 1 310 63 825 76 838

2022 voden 4 597 3 450 1 476 2 140 1 880 68 654 83 235

ar ch ar

R Löner och ES 67 4 LE talt 67,5 Löner o G oT

YT RE t. VÖ at S sk

G ) INR

ör löne 22 TES gång 0 E .m apr 2

ets ut . o G INV ostnad f IN

en k ISNV

en vid år ckling ckling (fr O N ers) ve ers) ve DE TEE as äv H gång SRR M ter (8 p ch ut ter (8p ch ut Å AS ets ut // KR , 2022, tkr öd o , 2021, tkr öd o N E dningsgrupp ande damö st ostnader ande damö st ostnader E V ällda valtning valtning DN

ör ör ör ör O

df elsele ällda df elsele ällda ostnader inkluder -F

ersonal ällda al anst ällda vid år ostnader yr alf ations ersonalk ostnader yr alf ations ersonalk P L ersoner i le er ersonalkostnader er ersonalkostnader

– P apit ommunikation erksamhets apit ommunikation erksamhets TA A

HÅL t 6 al anst delant al anst al p elsens or f K f K f Op f V elsens or f K f K f Op f V SR

yr vriga st dningsgrupp exkl vd vriga anst vriga p yr vriga st dningsgrupp exkl vd vriga anst vriga p I sociala k INNE No Ant Me Ant Ant Personalk St Ö Vd Le Che Che Che Che Ö Summa Ö Summa p Personalk St Ö Vd Le Che Che Che Che Ö Summa Ö Summa p * FÖ

n o ti a

ser e rm el on ls n g ti te a fo ty a se m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing si ing et l in ng rä kn ns sb n rh el ni ve ä n yr åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st eh k an rv å ult la isi nd n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

de 0 0 21 49

378 582 558 113 353 #

vär 2 778 28 081 31 069 1 446 2 963 1 879 5 888

erkligt 64 334 V

al 1 1

getE 403*

1 325* 8 335 89 767 25 574 5 782 587** 149** 307**

ade innehav vid kapit 3 354** 2 704** 1 067**

ter AP

at 0 –1 77

154 86* 6**

159* 8 493 1 316 335** –35** 384** –11** 217**

F sulte

R

ver samtliga no -

100 100 100 100 38 35

gar 29,5 33,3 33,3 98,5 25,0 100,0 25,0 25,0

Ä

ckning ö andel %

te s 2021-12-31

ör

al

6 250 akur

ändig f Ant 14 747 20 000 93 575 alut

1 000 000

770 336 076

En fullst

äknat till v G g.nr IN de 6 602 Or NR 6 114 4 998 4 991 2 929 2 206 62 045 39 310 B 200297 2793175-3 B 169327 B 207618 Y erkligt vär 21 238 107 957 155 718 013 TS V 559032-9503 559183-3917 969789-2413 559201-2008 556650-4196 556797-1295 559313-2490 969795-3033

2021-12-31 699691750000 ND FO te rg g g g

tning al ä bo olag alien vser 2021-12-31 omr

64 334 5 888 44 456 S olag

tsät Ant aktier 114 678 ockholm ockholm ockholm ockholm ockholm öte ockholm ockholm ustr embur Finland embur embur N St St St St St G St St esseb A IO or 4 516 100 2 000 000 44 691 772 3 177 200 2 521 000 esseb Lux derländerna Lux Lux T , f 2022-12-31 MA ch intr Ne R en ch intr - o O - o er INF er tt LL tt td V. IE , do S ch andelar , do ty L

da per 2021-12-31 ** A NAN FI a aktieinnehav olag olag Y .l

seb ade aktier och andelar: sebolag er AB ch andelar .l .à.r

ade aktier och andelar ade aktier och andelar es seb es ch andelar armland P .à.r entliggjor

ter ade aktier och andelar: ter es ade aktier o .l inland O or 3 Holdings B. TE ter de, mkr ter ter a AB a KB or off H a utländsk ank är ad IV AB astighet stment AB stment KB alian F .à.r st F armo

t Corp com ch intr a ono ch Intr a F ve ve a aktier o ve AR – No örst a b et on. – Ono a ono - o - och intr a aktier o onan Holding AB ustr S F LB osof one S

t 8 de t 9 ter ter o ter ensk os Bost ane o 1 In o 1 In as In vser siffr HÅL erkligt v ot ot vriga ono ot

No Fem st Namn Apple Micr Nor Alphab Amaz No V Svensk D Utländsk D Ö Summa D Sv Ar Polhem Infr Polhem Infr Urb Vasakr Willhem AB 4 t 4 t Utländsk First A Chap Jut OMER ASE Holdings S ASE Holdings III S * A

RE VÖ –5 – – SG –17 –17 –55 –94 –678 –50 al

2022 –728

INR 72 104 125 789 197 893 Ant

aktier 22

TES 0 E 2022–12–31 60 233 721 31 154 250 26 266 219 30 186 710 17 146 498 2

G INV IN

en ISNV

ostnader O

N at DE TEE er H er ingår åer enligt SRR M yr elat Å AS valtningsk akostnader ostnader ter // K a kostnader onder a aktieinnehav N RE ör ta tjänst delning, tkr: onder de E

V ch dat ativ öp ör ade aktier och andelar är D

evisionsb ag ag, skat vensk N

er dr ter de, mkr O

valtningsk ör k dr enska f a s -FP L ör et f ående f är co

– Övriga f – No erkligt v örst

HÅL tning till r or TA A

t 7 ta tjänst ormations- o C t 8 st o agon SR

öp vriga administr vriga f elopp danst evisionsupp vriga upp erkligt v enska aktier talt v tlas Cop ve INNE No Mkr Lokalkostnader K Inf Ö Ö I b ersät ne PW R Ö No V Sv Utländska aktier Andelar i sv Andelar i utländska f To Fem st Namn A In Volv Hex Sandvik FÖ

n o ti a

ser e rm el on ls n g ti te a fo ty a se m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing si ing et l in ng rä kn ns sb n rh el ni ve ä n yr åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st eh k an rv å ult la isi nd n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

d: t de –6 –6

50#

gativ är –508 –129 –637

–5 753 –5 753 –6 396

Ne 2021-12-31 verkligt v

atinstrument me

Deriv t

de 762 21 783 166 166 889 889

är 1 838 Positiv

verkligt v

d: t –1

de –26 –27 –16 –16

är –2 203 –2 203 –2 246

gativ

Ne tid än 12 mån.

2022-12-31

verkligt v e löp

atinstrument me

eriv t 0 15 14 G D de 15 14 IN är 2 222 2 222 2 251 NR ositiv YT P S ND FO verkligt v

N IOT gående till –21 (–105) mkr har längr

MAR O de upp INF är t 19. LL t v IES

gativ NAN ssa se no FI d ne

at s av de

T eriv ade instrument ade instrument ade instrument atinstrument EH de, mkr er er er

är d ositioner me AR – D elat elat elat tidsanaly LB älld er ar atp

t 11 tioner tioner HÅL erkligt v Innehav Utst änt alut eriv

No V Aktier Op S Terminer Summa R S Terminer Summa V S Terminer Op Summa Summa deriv D För löp

– – RE de 64 210 759 S 24 759 2 147 5 850 18 365 66 994 17 599 1 324 LE vär 8 061 6 854 2 437 1 257 119 085 100 161 119 085 GY fnings- ch andelar TR af 2021-12-31 EV

Ö tning – – –

SG Ansk 882 IN tsät ande tillgångar 21 110 1 897 2 816 48 389 26 022 26 036 73 756 1 324 R 6 99 ade aktier o 101 117 101 117 2 TE or 100 100 100 ter 20

SE , f ebär 2

2022-12-31 G INV Andel % änt IN

a r ISN

VO N teä SA SA arna SA D TE ade aktier och andelar S U U D Cayman Ö U E E ver samtliga ono er SR H ter e typ R MA al s C at typ tent Å SK al . riv ag: // R ckning ö tent et N E

EV ade aktier och andelar ., ., egic te ör ag D

at ör AP et er N

ter y L.P y L.P tr å emit en adsinstitut ör at å instrument äxlar O

a innehav ono ckholm Glob ane ane de, mkr at -F

quit quit atic AI Lp Clas är ost enska f eobligationer P L to on L ckholm Glob on L one S th America P ändig f F – Obligationer och andr

– Ono örst e E to e E al Holdings L.P y II L.P änt skuldsv TA A HÅL t 9 th S at at t 10 delning p delning p SR

th S erkligt v enska st enska kommuner enska b vriga sv Finansiella f I vriga utländska emit talt ealr vriga obligationer ats vriga instrument talt INNE No Fem st Four Priv Hamilt Fif Priv Hamilt Idiosyncr Blackst Capit WP Nor Equit En fullst No V För Sv Sv Sv Ö Utländska st Ö To För R Ö St Ö To FÖ

n o ti a

ser e rm el on ls n g ti te a fo ty a se m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing si ing et l in ng rä kn ns sb n rh el ni ve ä n yr åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st eh k an rv å ult la isi nd n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

- , - ,

d ek al - - as to- å 51#

arki d åt e- vor ör ade , vis e-

ör de ade e fr t f er as eringar st as p

ch jäm- ter erkligt ter st aser ve

visnings- app etisk a inslag etskur tigt ökade vänt en fonder anligt s) eller å genom- ondens

äms f ens o ar hänsyn till ade me dering. af et ve . In aser

edo ar ter ade tillgångar as mindr dep eor är de. V . In as v as p dering, net ån riskkapi- as f

est sningarna om görs av aktier ecka. Et är er saknas är arit ar i huvudsak i är

deringshier d priser som ter der å t olatilit ällen an der aser

de b F ansp är , v app ondens ono onder är er aser onder b

är är ch ut ondinnehav me vor et vid v , riskp st ondandelar b ekommendationer alf

t upply äkningen t a f er v annan v d hjälp av diskont eringar ve :s r al Guideline

älla tr ade tillgångar ar ade p en kan skilja markant st erkligt v ällts vid en normal f ade tillgångar teringen fr

ernationella r är at ekommande marknad- deringen p D ekur ve a AP-f onder v or

alansr ter ör app de me ter fonder ter

erkligt v . Någr är är änt örhållanden av kr a in astst örst astighetsf etsf onder in e Capit deringen b app ersläpning b

, pris och v or dep deringen har subjektiv , som äv å en aktiv marknad tillämp . F dge dering av f är ft

t säkerst är vis eller v as v är ter ch f arit sa f är entur siga multipler vid v å r

ta inneb alut t nuv al av r as p ämning av v es . V sig e

öljer den int et ondens marknadsno aser dellv ad av subjektivit ernativ ar er as enligt IPEV

ch v ecko der est olag o eringar i riskkapit

er f ch skulder i b å en aktiv marknad me egelbundet f at b är ering i he der y and V st tering. D

ade marknadspriser o ör marknadsno onder har vid sådana tillf st ch riskp app ör marknadsno är ve

sning om hur v de samt at olag. D ch r ter elvis v aka till et , så som v as vid sådana f ch säljkurser . F e v oende p ve or

är ondens tillgångar är marknadsno onder o ade innehav i underliggande v et f er er dep quit

, f emp ter etiska mo typ s en ökad gr ör oder vid b är e E app d en tidsmäs

dering – marknadsno at TC-deriv at äriser dering – alt astighetsb fonder o ersläpning. D er som f onder v at . Enligt IPEV kan v , marknadsmäs

är d no eor äv är vå ob , f ft alf er ondens in

t de handlas p aktiska o . Huvuddelen av f en t akt deringsansats. ar det pris som skulle ha f görs av in dge ade v riv

deringsprincip S erkliga v , deriv är ar ter

inansiella instrument t lämnas upply är alets v a delen av f ar f . D å deriv alets v onder

– F er as slutligen tillb vor der då likvidit deringsmet tsv alf

ch v apit örst den at as dagligen till no as endast månadsvis. er vativ v apit är ade he ansaktioner e tillgängliga r

arhet mellan olika b ör esent ade innehav i underliggande v erio ter diga princip

t 18 deringen av tillgångar o ansaktioner der ter der För så kallade O oende p I p de mo d en månads e ernational P är da tr deringen av f onder erhålls me

en st

No I denna no ning- o och skulders v förb vär om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om no Fondk D inneb repr str vär obligationer no vent än dagligen, ex fondinnehav me vär diskont ringskur ber på marknaden kr Marknaden kar skillnader mellan köp- o mellan marknadsakt konser Fondk För de tillgångar som int olika v vär säljning mellan t placeringar ut riskkapit i ono me marknadsno på samma princip ringar i riskkapit (Int likv för Vär senast talf

G –1 –3 51 INN 2021 –236 2 763 4 839 4 868 R 392 637 75 597 –82 886 –7 528 80 674 465 784 12 470 27 660 27 660 40 130

YT S 2021-12-31

ND FO 0 0 –

–252 974 676

2022 81 822 –4 689 7 359 8 333 28 513 28 513 36 846

465 784 –86 259 –39 906 421 189

N IOT 2022-12-31

MAR O EG

emet: er INF är LL yst IES

ter ter t er t annan NAN gif del ät ant erminsaff ör utlånade ör FI al ensionss tning till er mo

al en al ör t ör er f er f

t p

apit apit ensionsr alning mo er kostnader apit ällda p app er f er f erhet

ensionsme et ft er inom linjen ant aganden T ensionsav yndighet emet dep er inom linjen er: EH ondk ondk ationsersät tob at e ondk ost är

alning mo yst örlig säkerhet älld p örlig säk ost app ansaktioner AR – F et alda p alda p esult – P ansaktioner** ade innehav LB et et gen skuld st eringsåt dep

t 16 tob eglering av p dministr ets r gående f t 17 st ter TC-tr HÅL Inb Utb Ö R A Pensionsm ällda säkerhet ällda säkerhet TC-tr vriga st ve taganden Erhållna säkerhet vär Erhållna säkerhet O

No Mkr Ingående f Net Summa net pensionss År Ut No Mkr För e och jämf Utlånade v säkerhet* St St O Ö och jämf In ono Å Summa p * **

4 97 5 35 4 5 9

RE 336 166 505 467 569 S 2 815 2 851

LE er

GY TR 2021-12-31 äkt 2021-12-31 2021-12-31 2021-12-31

EV Ö 1 1 – 41 42 ostnader 0 5 5 SG –192 496 190 493 396 108 506

INR TE 22 S 02 E 2022-12-31 2022-12-31 2022-12-31 2022-12-31 G

INV IN

er at- ISN

er och upplupna k VO N äkt DE TEE yndighet ostnader och upplupna int ör deriv

H SRR MA tem den Å

S alda k er er alda int vo //

KR äkt er ar er N E äkt äkt ar E V alda kostnader ostnader antsäkerhet f äkt ostnader DN

eint et valt O

örutbet änt delningar örutbet ör -F

vriga tillgångar alda k alda int P

L – Övriga tillgångar – F örutb et – Övriga skulder – F et

HÅL an utländska skat agen kont TA AS

t 12 dr vriga tillgångar t 13 vriga f t 14 tt vrigt vriga skulder t 15 vriga upplupna kostnader R

INNE No Mkr Fondlikvider For Ö Summa ö No Mkr Upplupna r Upplupna ut Ö och upplupna int Förutb och upplupna int No Mkr Fondlikvider Mo positioner Ö Ö No Mkr Upplupna f Ö Förutb och upplupna k FÖ

n o ti a

ser e rm el on ls n g ti te a fo ty a se m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing si ing et l in ng rä kn ns sb n rh el ni ve ä n yr åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st eh k an rv å ult la isi nd n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

0 0 52#

talt talt talt

oT 2 251 –2 246 –2 246 To 1 838 –6 396 –6 396 oT 8 016 9 647 4 478

197 893 114 678 101 117 415 939 413 693 239 965 107 957 119 085 468 845 462 449 116 137 –17 986 120 292 .

ällor

2 0 – 0 3 0 at 0

å 3

å 3 8 177 deringsk

5 612 Niv 107 957 116 137 116 137 Deriv är

Niv 114 678 120 292 120 292

ade v

1 a 98 0 0

1 0 0 5 å 2 964 159

å 2 Niv 2 671 1 838 4 510 –6 396 –6 396 –1 886 8 177 –3 786 5 612 enommer

2 251 2 252 –2 246 –2 246

Niv ch andr älr

ande tillgångar

0 0 – 0 är

0 å 1 eb oende och v

å 1

Niv 239 961 108 237 348 198 348 198 Obligationer o

Niv 197 890 95 505 293 395 293 395 ränt

, 0 0 ån ober

ade

ter 7 052 9 549 4 319 ad fr

107 957 –14 199 114 678

ch andelar ono

at per balansdagen. G IN Aktier o NR ealiser Y , 3 0 0 0 0 0 2 TS –1 ) or deringen är hämt

ade är

ND ter FO no

ch andelar

å 1 där v

N alans 2022-12-31, Mkr alans 2021-12-31, Mkr IOT Aktier o

MAR eringar i niv O gående b gående b

INF , ut ande tillgångar , ut ande tillgångar ar 64 862 mkr (60 769 mkr LL är ade till är ade till

IES eb der ade till eb der ade till gång

ade ade änt är der ade ade änt är der NAN ch skulder ter ch skulder ch skulder ter ch skulder ets ingång et ets ut ändring v FI ter a r är ter a r är ändring de

, no , ono , no , ono ändring för är vägande andel plac

för de ver

ch andr ch andr å 3 de vid år de de vid år TE är alt under år är är är visad v

H et ad v edo AR ch andelar ch andelar ch andelar ch andelar at erb ad v LB tning at at at at visat v er visat v

tal summa tillgångar v tal summa skulder v tal summa tillgångar v tal summa skulder v ändring niv st /åt ealiser van r HÅL tsät eriv eriv eriv eriv edo ve ealiser edo v o

Finansiella tillgångar o Finansiella tillgångar Aktier o Aktier o Obligationer o D To Finansiella skulder D To Finansiella tillgångar o Finansiella tillgångar o Finansiella tillgångar Aktier o Aktier o Obligationer o D To Finansiella skulder D To Finansiella tillgångar o För R In Sålt R Or F F R A Fonden har en ö

or

. - t- - R te- as a e - as å ES arki, f ör on- er å 1 siga t L or ch der vän- or samt erna. EG ad f t f ad är olaget as. andr dat d hänsyn illgäng- ör Y er I app ansch- ar oende ch om a an TR ta at ygger . V amtida ärsmäs alut a marknader E e inr ch br av egler . as till niv t av uppskat anker eller d kan ingå i ån priser p ch av at all finansiella VÖ olag v ecka o ör ag, v S er just är det S o örs. Ber et G deringshier deller das fr olym o IN är tskostnader o ekommendationer oende av v er v ormation me ör arkin sk R temb deringen b ering av fr er egelbundet upp t enligt aff ch därme ycket aktiv 2 TES är , drif astighetsb ör det enskilda b å en aktiv marknad. å marknaden. å en marknad som int ade f , kommun, b 20 E . V er t f e kan hänf a marknadsdat å inf ydande måt at å m e härle 2

as enligt IFR ant f tagna mo ar et ter G INV ersa. äkt as enligt r as eller en skuld r slut p a som r as p t b at p å en aktiv marknad. T IN

der siga avkastningskr t i et elev verb ör no deringshier

, pris och v et än den som senar är esint der eder aser a et är sning. ISN

er den 30 sep är verlåt ter som är ob ör av det måst e än p V

yr . ar ansaktionen genomf ens än en gång p äv givna av st aderiv är å i v O N ter p okslut ch vice v en skat t tr at f ar indat å 3 om de int e obser DE TE or e o olag v ekv ansaktionerna sket å aktiv marknad o alut ver tid eller mellan marknadsakt E å aktiemarknader inneb a som är r e fr verb ecknas av låg handelsv SR HM ar onder v d allmänt v deringar b å tr ersom v an genomly R A app ekommendationer amtida h änt gr är ch kan kr ft ycket lägr tigt ö Å S å r valt d marknadsmäs de, det vill säga en diskont se av at af // KR dering i b ör är es d hö all kan int er som är ut N E är alf astighetsb d en r en tillhör niv erna o tning p å 2 e . E V e v astighetsf vänds okorriger ssa f dningen. app en är m ar kr DN

ering av fr gan såsom INREV t intr as me dering me sät elvis handlas v et tast inaktuella. dömas ut O

inansiella instrument älld i IPD:s r ringen av uppskjut er me de slut eller obser är arier ering till lämplig niv

erkligt v är er deringen. V ondle t pris ag som handlas p -FP L – F eringar i f de ekt inansiella instrument som handlas p inansiella instrument* som handlas p ekt v är ande p et emp sific

st astst är eff anschor F dat F ör av Instrument å 2. I de ändighet ån f är ör HÅL ån riskkapit eringar i f ör v ch at . I princip är det endast aktier f e f äknas till niv a instrument TA A

t 18 d stigande avkastning p ve te st ta ska ske mellan kunniga p å 1: ssa priser an å 2: at f å 3: eb å 1. Ex id klas SR

In axis f ve ån br erkligt v et örr V instrument be INNE No bokslut i allmänhet p me den har en lägr ras fr pr på en diskont försäljningspriser me gäller v denna till v skat In fr V V till vilket en tillgång skulle kunna ö D och som har et Niv det upp de Niv ger för indir Niv eller niv das f till omst ning fr Aktiv marknad E likt o villkor ränt st niv men r andr Inaktiv marknad En inaktiv marknad kännet handelsaktivit liga priser v Priserna är of * FÖ

n o ti a

ser e rm el on ls n g ti te a fo ty a se m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing si ing et l in ng rä kn ns sb n rh el ni ve ä n yr åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st eh k an rv å ult la isi nd n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

d e

53# ct all en 2021 –369 –941 1 683 2021 2021 –105 –105 2021 tf –4 453 –2 220 –4 399 –6 301 71 056 23 228 17 627 111 910 71 056 23 228 17 627 111 910

xpeE dag, mkr

Shor 0

–863 –21 –21

2022 –5 304 –4 566 –1 261 2 869 –5 169 –9 125 tal balans, mkr 2022 57 557 18 348 26 068 tal balans, mkr 2022 tal balans, mkr 2022 57 557 18 348 26 068

oT 101 973 oT oT 101 973

0

2021 –273 –783 1 150 4 954 6 205 7 709 7 709

–3 198 –1 476 –3 127 –4 580 2021 14 708 25 867 2021 2021

.

alue at Risk en dag, mkr > 10 > 10 0 <BBB

V 2022 –652 –871 2 025

xpeE Shor akt

5 < 10 5 < 10 –1 –1 BBB enommer

årst 2022 c 936 älr

–85 524 –13 910 –73 629 –20 331 46 260 –83 340 2022 22 445 6 803 8 801 38 049 2022 2022 2 301 4 198 7 435

–147 134 0

2021 6 668 5 851 2 661 15 180 2021 2021 6 973 5 120 2 025 14 118 givna av v

, mkr 2021 –4 406 18 545 tid, per 31 de

–51 567 –23 792 –12 630 –50 428 –73 850

A yg ut

akt 3 < 5 3 < 5 –5 –5

G IN alue at RiskV årst 2022 4 537 3 829 7 741 2022 2022 5 962 5 768 2 155 NR 2022 32 650 16 107 13 885 atingbet YT –70 071 –10 511 –57 509 –14 040 –65 158 –119 482 S 164 –105 –105 ån r ND 2021 19 582 3 018 22 764 2021 2021 42 924 1 877 6 305 51 106

et 10,9 2,4 12,5 7,1 –2,4 8,7 9,6 FO 2021

akt % 1 < 3 verstigande 12 mån löp 1 < 3 AA

olatilit –15 –15 editrisk utifr N V årst 2022 9 292 4 817 4 505 de, ö 2022 2022 29 217 2 397 12 740 IO 21,0 6,2 29,2 10,3 –4,7 13,1 17,2 18 613 är 44 354 s kr T 2022 MAR 729 O 2021 1 464 3 377 5 570 2021 16 798 3 430 9 296 29 524

INF erkligt v depapper LL < 1 t v är IE AAA S 650 275 gativ

c 2022 9 778 10 703 2022 20 078 1 977 10 237 32 291 ande v

NAN d ne FI cember ebär

eringar änt

er er st , , T ve D alt at edit alt ade instrument ade instrument ade instrument at edit EH öljen ot ot er er

cemb ande a In tf , mkr , mkr er AR är or etsrisk, per 31 de elat elat visning av r LB eb a öljen t öljen t atpositioner me elat er ar

ernativ tf vidit fallostruktur tid år tf fallostruktur tid år talt editrisk, per 31 de talt edo HÅL änslighetsanalys Marknadsrisk änt ealt eriv änt ating, mkr * ealt

Finansiella risk K per 31 de Aktier R Alt Valut Likvidp Por Lik För Löp Nominellt st Nominellt kr R Por D För Löp Aktier R Valut To Kr R Nominellt st Nominellt kr R To * R

R en, . - 6,8 6,4 8,4 t t- a, d E dan et , % 2021 at dan SL visas ersi- E äknats e år akt ermer , me ocent i vriga t me GY er e tio år edo a, Andr esult illgångs- ör T d som ellen ne ch risken as i t t den är . T RE ab örst ondens risk dan ö V akt b öljen, vilken öljen. d genom at er er ÖS andar tf tf et årst 7,4 9,3 för öljsammansättf orik o et at en f G or or 13,5 as i känslighets- or esent cemb IN alp 2022 oriska marknads- d som F ellen visar div örlust jämf R er ahist en giv gick till 17,2 pr arisk me ab 2 TE yckt i årst ot olatilit ändring, men r visar äv a de ör f 2 S tr V d hist för andar ocents sannolikhet alut . 02 E esent fallet pr örlust G INV et ut ade under de senast ade under det senast ondens p t års dat de edo arisk. T al risk f

äkningen är ut å f at me är alue at Risk visar det r ot IN

onden enats om. I t enämnd Likvidp ocent av t t: V d 95 pr ade f er den sist agna v alut

ealiser ellen r , vilken upp e t ISNV

olatilit ealiser . Ber ade p vänt ab et ör v O N öljer en gemensam st ger vänds et a me ölj p D TE de AP-f ellen b äff ör . T tf E E er jär ade v de 72 pr aser tr tet olatilit or ade f SR H visning av marknadsrisk deringar r ab ar en lägr R MA ad risk f ch F deringar r gjor fall b ån en gemensam st ade riskmåt ver ad v er Å S edo ealiser är är ade marknadsrisk pr onden enats om. Ut er -måt ala p // K van till hö er 2022 kombiner as ö ot ondens sammant N RE s: R dje o vänt går fr elat E V ealiser re , 10 år , 1 år all visar den f D

öljens r er ör ellen o cemb de AP-f vänt tf ellen är säkr N

a, T tf alt alt ad risk . I simuleringen an . jär ör ognostiser ondens t ab O

inansiella risk talsvisa v as dagligen, i t ot ot öljen, 1 år ab ör en horisont om en dags v akt alue at Risk a visar f -FP L – F ad risk or ar ån dagliga v ad Marknadsrisk, cemb tf ör f

alp der or a avkastningsut ch F d Shor alut

a, Andr ot är gången av 2022 ut öljen t öljen t sen i t er 31 de onden f te TA A HÅL t 19 äkningen av r ån kv tf tf äknas f vå olika men r ec e än V t som pr akt f S

änslighetsanaly ealiser ealiser rognostiser en i årst Simuleringen ut edje o örr R INNE No K R Ber Först har t utifr samt utifr D nadsv vid ut R per 31 de Por Por Likvidp P Tillgångarnas f analy simuler ning p avkastningar ber äv Tr av t som f Exp st mät årst slaget v tillgångar i t som tillsammans gener summan av tillgångarnas individuella risker FÖ

n o ti a

ser e rm el on ls n g ti te a fo ty a se m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing si ing et l in ng rä kn ns sb n rh el ni ve ä n yr åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st eh k an rv å ult la isi nd n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

54#

G - 0 t IN NR 2 251 2 251 2 246 2 246 1 838 1 838 6 396 2 763 9 159 tsligt esen- äder Y umma alans- ät ärs- TS S Summa i b e pr

ibalans räkningen vis tr ND räkningen FO 0 entionen at

0 0 1 0 1 339 339 156 156 anligt vrigt* der under r tal som int Ö e har int

N Övrigt* IOT 0 0 0 0 0 e under normala aff

- 0 0 0 0 0 tas to- MAR to onden int O e net Net belopp angemang som v

Net belopp ch skulder som ly INF . LL er ens men int IES tas - er 0 51 51

er 676 676 974 974 4 868 2 763 7 631 tning eller liknande av NAN tal äk het erhet FI e net S elopp som int angemang där f

ade belopp Säk äkningen är arr er tal om kvit

ade b 0

T tningsav elat som int m 0 er alansr E R tal o tning 1 499 1 499 1 499 1 499 inansiella tillgångar o amav H vit tning 2 245 2 245 2 245 2 245 elat tal om . F t i händelse av insolv ositionerna samtidigt AR R kvit to i b af LB amav vitk amav

R R ckla p HÅL as net ve

- 0 samtidigt bindande r ter i laga kr förhållanden eller arr av

der under k 1 499 1 499 6 240 2 763 9 003

2 251 2 245 elopp alans- tal. R 2 251 2 245 i b ES tob räkningen d LE tobelopp i balans räkningen Net

GY tas eller ly tningsav örhål- T Net ade me tal. äkningen RE ärsf V - 0 0 0 0 0 ör skulden ÖS 0 0 0 0 0 G elopp örknipp alansr IN tade räkning R belopp räkning der under kvit er f 2 TES Net i balans tade b 20 E alans visas i b 2

Net i b tighet edo G INV ät IN

tor ch erlägga likvid f

- 0 to- tning eller liknande av ta under normala aff ISN

to VO N 1 499 1 499 6 240 2 763 9 003 t net D

2 251 2 251 2 245 2 245 Brut belopp E TEE Brut belopp äkningen som ej ly t at H tal om kvit SRR M ät a tillgången o Å AS ch skulder net // KR amav gal r N E ealiser E V DN

äkningen eller som har r O

inansiella tillgångar och skulder som net ansaktioner ansaktioner -FP

L – F alansr to eller r

HÅL at at at at onden har en le TA AS

t 20 vriga instrument i balansr to i b tsligt bindande r R INNE illgångar eriv eriv terköpstr illgångar eriv eriv terköpstr FÖ

No 2022-12-31, mkr T D Summa tillgångar Skulder D Å Summa skulder 2021-12-31, mkr T D Summa tillgångar Skulder D Å Summa skulder * Ö T net rät Finansiella tillgångar o när f likvid net

n o ti a

ser e rm el on ls n g ti te a fo ty a se m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing si ing et l in ng rä kn ns sb n rh el ni ve ä n yr åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st eh k an rv å ult la isi nd n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

0 1

353 117 187 828 55#

2 320

2021-12-31

0 0 66 0

121 598

3 473

2022-12-31

et et et et et

er AB

tt under år tt under år tt under år tt under år tt under år

agande agande

tillsko tillsko astighet tillsko stment AB tillsko stment KB tillsko

t a F ve ve

ar ägar ägar eringsåt ägar eringsåt ägar ägar

tp st ane st

ve ve o 1 In o 1 In

Mo Polhem AB Aktie Polhem KB Aktie In Urb Aktie In 4 t Aktie 4 t Aktie

– – – – G 33 259 19 250 35 113 33 498 515 20 526 INN RY TS

2021-12-31

ND FO 34 – 22 38 39 40 15 24 – 14

258 294 578 540 588

N IOT 2022-12-31

MAR O

INF td LL V. IES ty L

et et et et et

NAN Y FI .l

.l .à.r armland P

.à.r tt under år tt under år tt under år tt under år tt under år T agande inland O agande or 3 Holdings B. EH er tillsko er tillsko st F er tillsko alian F er tillsko tillsko AR t äkt äkt ve äkt äkt armo LB ar ägar ägar eringsåt ägar eringsåt ustr ägar ägar

tp eint eint st as In eint st eint or HÅL SE Holdings S änt garlån SE Holdings III S änt garlån ve änt garlån ve änt garlån

Mo A R Ä Aktie A R Ä Aktie In Jut R Ä Aktie In First A R Ä Aktie OMER F Aktie

– 9 – – siga villk R 36 44 310 12 18 ES d 2 177 1 233 4 500 6 000 LE d- GY TR ående ch le 2021-12-31 EV est Ö går till minst ällning . ter o – 36 43 12 9 – 28 – SG , ut 194 392 IN 2 326 4 500 8 000 R AP damö onan till marknadsmäs 2 TE ående i enlighet me dande st 20 SE andel upp elsele 2

ansaktioner F 2022-12-31 asakr G INV yr IN

d närst et - a an

gst ISNV

ersoner i le egär aler av V O N ondens tr ondens ägar D TE onans slok E E yckelp tningar till st et alt under år et et a samman- or SR H a AP-f aganden me ar tid hö R MA et gst ont Å S örst S olag där f asakr elopp om: // K ch ersät erb å V t vid v å Willhems b yr k N RE seb t 6. /åt E V ående tt under år tt tt under år t p tt under år t p D

visas F es onden har n agande .l agande ar tid hö N

IAS er er er elopp om: onden h O

edo anden samt åt , se no ad IV AB tillsko .à.r tillsko tillsko tillsko -FP L – Närst ch intr äkt or* äkt d upp till et äkt t vid v

- o ende löner o t onan Holding AB yr a AP-f HÅL ellen r ar ägar eringsåt one S eint ägar eringsåt eint ägar eint ägar st TA A

t 21 ertt vse tp OS Bost st st ör SR

ab A ve änt garlån ve asakr änt tagande om at änt tagande om at INNE No I t mellanhav do 20 % eller där f ningsgrupp Mo AR Aktie In Chap R Ä Aktie In V Lokalh R Aktie Å laget me sammanlagda likvidb Willhem AB R Aktie Å upp till et lagda likvidb * F FÖ

n o ti a

ser e rm el on ls n g ti te a fo ty a se m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing si ing et l in ng rä kn ns sb n rh el ni ve ä n yr åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st eh k an rv å ult la isi nd n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

56#

G IN NR YT S

ND FO

na N er IO ip se T nc el

MA ri yd R ed sp et ot ot ot O sson r er

ngri ig b m m nd m INF se m tl er da bje da a da LL de n. d g IES el en le lin le jöl le

m är äs ge lse lse S lse s

in a An r K oli NAN äm ch v v v sn yre yre ca yre gen FI st vi nik Pe riE 3 ar sor in

s- o An St St St 02 vi ns ng a do e C ger re ng ti re i 2 re re ve ni en rs ar r d ad v

TE is ru se er a H ov ng v å ai is AR ad i ö tt i 3 eb K ad LB tt ed ts a 1 f tor dn

e r 02 na uk HÅL rä ch a pa i 2 öm le A or

pp ad ka ar tr en 2

et en o e ot ot He För

r u rb ru on jös ts d

nd om s eb son and ss m m R n ä ta lla da g S da na ES ge n s 1 f ils ör an le le L t u hå de N df erb äm EG in m en 2 H lse lse Y sn sa ör on na e or er en ar l TR vi a f v f An ic yre os yre E en sk m d V Pet St St se h VÖ ran do ti ol k R el

S re em ild a kh ri tt gen G rs ak E sor in IN , å na g oc rä n vi R ill ed f en b St be ger 2 TES er so re 20 E säk r t nd ka d ns ils ad re 2

ne er m io N v G INV fo m er z is er a IN

än P- m åv ev er is ad

i k wit tor ISN

v A tä se öm år r Pet dn V

för t v na p e ot str ot V uk or O

N it e a er s un ru m d m A DE TEE åv ft B nd sson da or da För H ns , s ch d gi on ra rik le le SRR

M tt lle k ss fö N Å AS pp ku t E lse te lse // K ed o an rd en ot N RE se as a ss de u H O K yre rl yre E

V kr ng om s St St D

sä na t s an ha N

el ni rb C O

ör is äm na U -FP L ov tt l m

yr ed f ed lä TA A

HÅL m t a te S

är d r m R INNE St go sa är u FÖ

n o ti a

ser e

rm el on ls n

g ti te a

fo ty a se

m ät kr el

in ver er t ing g rsä ttä

en sö for sb ik in ö

ell et rs kn f er ing

si ing et l in ng rä kn ns sb n

rh el ni ve ä n yr

åll er a si lt ö at sr se o

an samh st a rs n r el st

eh k an rv å ult la isi nd

n er ve ållb in io es a ote tyr ev o

Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

- en ig å t- g- e - e 57

ig se e- tl en - g ti t- nt g ti #

ra tl el ng å p as ed io in - r ör he å nd ot u- tt r i en st äs nt ss ak en ta tt i ig ra ak

åg en rä od r äs a v fe lln el gs a f tl or p el åg m h eg pp vä ar m tä eg in äm ig ör a en er ge , f l.

r n be en ä ch g n v ar ör tt ro ns a f nl ar n . t o le å o a i p ig å o kn nh se n f eg a a en ol

ta he ål ns t, m a e an u es v k i tl ns ke tt tr e h io SA o ck an f re f r v is en or p ra ch i ål is v o om b a nd on nt et er eh or p is he er k ns de pt ef na

äk nn er ev er t tä en k da äs er r o am jd a et s n k r i v d ig et ch a än än ke ör g ke nd n. R öl nn m er lle v s e i n r äk nl pp gh lig nv ör v sa b tf is de gh lä

ot a nt sa b v s ti im nv llt s ill f ti an i te nt n e d a t i es s e tt u ag o a f es sa r ch ä an ak v i te åg ra na e d a ör ak st s r ne rn ch u al et t el r k a u

he tf er a el is om a SA a io ig d es a o te ig he a n el ig d äm n. ra an t ss m ke ar o tt gh ig f tl de a

ör lig g e s tt l m s. F r m m t s ig fe to is e s m lig ti tl he ik am de om u m lu nl i r ar ån d ck a u ig an ks im om h ar ög g om nn lle es ro su or fr år ak en tl vs tt

tt g n r , v ch a an n s sa n e es er v n, v tf ti rä el äs en sä er n s er al n h io id k r e ill n. io n p , u t u ill ör v g, a

ill a , o tt r e is llt an fi te r t ka b ge is öm ge a r t ig f n v eg in do ed v v t nå e ge et ag åd he lle is in ar e n. D in ag tl si

ti in gh a u t ä ev m ev ne ed st nn nd f en m o kn

pp sn ti st år n r ge a n s ig lt e sn n r sn is om ä ru ör e ls r å ra m na vi is he ri tl no vi ch h io vi äs n f so fa lle

er var tt u ak r v er ve m e en ki ko v e is ch b do r m nd a is s n g er hö lt do el å m le äk tt e ns do e o ev la n v ft ör

r a re ål t o eg e e re el a m ar o re lle ev a e re ä , f on e pp t a ans rs a f r p ör a e e rs a r er rs r b sb ör ka e ög , e pi ti , u sk ns ål ä lig lle eh lig s i f ed i S he v o a d dö el r e de a

ti or nn im ss ig m d m d m r h ifi r i å te on tg äc r h ag ko en is is a m da å nt r e R nt kt d a rk d i å So nt te he är si pt st as rm nd al vi se te m i ra on la un a o ve un llt o de tg vi tt u r ä is fo

ev år si de he lig å re a up te m i m in fo re R V ru vä he so ga vi fe gr lig på gr ne un • i

e . n r

G - r e- n- la e et en - a en tt IN nt rk et n io ål a- tt r. ig r ls å ä NR va g ä is nd m nd n- er e de ör d pp tl lle re ns m m ra Y ar i ty r d in ng b ev eh a a ee en ty de an a t o TS tt es nn ee or ig ar a en g on n f tt u r e är s e o de

fa n ä as o kn gå vs nf ld vs sf ve äs te r s on åg de vi ND m er er r r i ra v f r, n m nt ik FO ed b ge ifi äc om nd ka ts a ra i ky et a tt d on r ä ör a ra v he se ör an k i

n o in tr er i s r om h si ig va ly ag tt l

sn nt ts en t u ör nd va en ra ig f åg tl ns en a oc ge de m vi de ta t v tf r v a i d en s ch a va nd pp ka f nt s d er a in . ig u ig en a , ä er ns ör r n en n a ng er

N an do tl na g äm ar u rt as o na p ns vä le eg ni e u pa vs IO sn al on re om i en vr et s a kt tt ål ge åv da a T vi tt ti en nh tt d gh po ire än en a öd eh å o in öm n. D än äm en a

do a rs äs t i ti ap rä r n sn an p ill MAR m v å on s id d ig en i ö om h tören e d llm ör nn ed te nv ör O re et u or ti on e s en a ak tt r pp kt e i or p vi he ft t kt

rs ng nf n a a en i v n. V vr ti ts el nd n u m a er ä er do ör b tt a ri INF m a et a ire nt am om k ire LL e å ör i io or on ge i i ö rb ts ig f et a e direk lla ge öm re IE nd ra i is nf ti in m lu tl tä in en o e d sa b rs en f ks en s ch a tt da e d S i g nd ev a sn or . en ng nd ks nd ed om i es ör er nd

ee m vi ap v nf er et a r s ar i sn ag g s v å kt nd n o ts NAN vs ch v år r en i sk ra äs lla er vi t l lla e b t a a v lla te or lla FI na a or do m i et å d , d i h tä do ig tä in ig d ire tt tä

a d nf re un gh t p n v ks ch v nl sn e s de ä hå he m f

de a on o en ed v äs rs ti a on r e . V re ks om d vi e d ts ör ks

ti m i en k er o er ti le ta er rs er l s ar an am t o er

an a e d tt l ak a et v en o ild e ol do tt nd or m f ks . T al m nd nd m a o ed å n d öm el as m ål ch ls tt å ch v tr re r, v rä lla ft de E tt r a äg ed eh o re e b rs te tt f t, o er ri an ch v H or ee ba va ve a f i, b or ra d nd n o on . pp tä a v AR t u nf vs rv lig m i ä t b lig nf nn te ty ör a n å he ks a a ig ag n o

år a i am ns ve m v a i sens r s sa se a k ig ag id u er pl tt tt d nt se LB V s en r v am nt O en i or et f vi el rn a e kt st V åg m sä sa A el HÅL nn de a rt a h ö ör ta se nn on pp yrel et ä ar tt yr te tt la is h v rm llä rt rt yr

de an vå oc of ak en s vä de ti ra St D sv rä St in rä fe m oc fö ti fo fo st

R å r n- - n- t a t E ts sa t e- äk r e ns år ig SL a de vi re . sr n or en i- nl am E a år p tt on en sb ar va is nd rt v se n s0 om GY ng rä sf tt ng el an ds o ns ev ev ål T e st ä er d ör å al fo jo e r en s

RE ör g i pp on t f ni a d ar t a P- lg on ä ör V in si en r g p lt ig nd et R ul am ti ÖS ls ör F sn n u in ta va vr ch b år tt a A t f tt d nd a na 1 kt

G ge en nd ul ta . V ni st m or ire IN n f vi ee lln es ör en o ig er a or id R do in na p vs tä r. F ns ö al S ge vs ör vr ns ch ä e d . TE te ge sn ng ri nf on 22

S in re vi än lla r de ge ni on ve e i a ill F i a a o på s nd ti 0 E sn rs a a lla s ie in ti ar i ö an i s a 2

ät vi do llm ig ie ns on sn äk na ar e t v. V lig gen lla m G

INV ns å re tl ns sf vi tr d i S m nd ck in nn nn tä IN

do rs m a en na ta er se är ch h ra rä sn n a rfi ks or

re de t. na onsi do nt lla ill te nf ISN

er en äs s fi re ul t ns s n ge o sa k n. vi ve er V

g.nr 0200-3 ingen rs on ar å 2 o s fi es en rs es io iv hå ri r t de do ra i O N v å 1 lla v en ig is kr ör es r ä na å en v DE TEE sn 2. F um v d tt r nl ev ve t d t ä an le nd H sb vi n a 02 ok ng h 00 nd na p ed å es ta al rsre ål en SRR

M ni n i a fo r a n e r b de i f ig tt ch d A do io r 2 tt 20 ch a än fö ne od r ed i S nl äm n å eh ch d na a Å SK re is ta d fa er e P- lig m är en io de en ss r e a u ä nn en // R onden, or ev et 2 o llm s. nd is ch g ar ro nh t i en o N E EV on rs ör å pp ag a A 02 en r d lle or va år ion en o ls D

å n r i d ch g st m a ör ala ev o nd be is ns ar i at en re ör d N

m t e en f ed ör r 2 ke tä t r r o ev i h ör v m ng ty t f O

si n år u o be r f yr ts tt SA ta a a um ni re -F

t o ör nd 1- t v t m er v F en o st r u ör i ä is v for is r s P L sta AP-f tf fo ig ag n ä ill as tf g sa s . V od r sk nd f ok va

ör or nde P- a he nd em se i t fö in es ti ev ru n in ov . et ä ns HÅL la ar u A rn nl ig fo ild a ec t l el V en f nd ar u it ar t g se sb ta d ed D TA AS

evi ta nl P- lig tt ng ru t d sv lig ke m g na et sr - r a R

INNE app i h do A i h ud on

R För F R Ut V si i e de b 31 d en rä ni G V A lig an en yr si so An D år ha FÖ

n o ti a

ser e

rm el on ls n

g ti te a

fo ty a se

m ät kr el

in ver er t ing g rsä ttä

en sö for sb ik in ö

ell et rs kn f er ing

si ing et l in ng rä kn ns sb n

rh el ni ve ä n yr

åll er a si lt ö at sr se o

an samh st a rs n r el st

eh k an rv å ult la isi nd

n er ve ållb in io es a ote tyr ev o

Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

d - llt s - r n 58

ch ge ri v a- a- t om ts ge #

na en en se m ne sk k- en in

ta un s o nd ns su ve io n a s b nk ns r- lu om ä

en ng io ör en ör pu ra en s ve nd es sor er

ch äm t k ls fo is ss ge äk tf fo en s vi eg

, o re P- en i r f d i S fe in gs nd P- t, b

nh he ev lle se ro kn v r ån ar g lla ch ö lu nd n v R

en tt i er ty a A t, m ns ns om u er a A lla . so d re

ng äk st od r r e io n p n a tg hå g o es ls d a

ni r a ot s he de is ra ne r s us ör te st e b hå en era

lt v s ör er t g ar e io de ed u ok vs ör ng is na

g m ig är ev n. G is i f ch f ad ör r Ni rd

va en ä d a in ör F äk nl tg är ör F tt ni te tor

ör ra g. od r ch h ne ev tg tt v n o är a a ra f lt uk ro

ng kn ng f v s s e a å in io å ng m nd va Pe A Fö

v f ni är ör t g e o is å r gs ni de se f r f

lt lig g ni d a tf ck kn ig m är a rå ch d el va ör

n a va lt ra tä är nl ev st p in öm yd ch a 3

ne im nm va dö a r m kn eb m n o rö m f

ör n r pp nm n e m el ed nn te et r o 02

io on a ör ög g om u rä ns r, o he ch p de de o i 2

is m f s f n s tt u iois ra lla b et i de ild b lis n

ev ed e åg 2. n h io da a llt o er h ig f är an ar ro

en r e is er a le ev ne ne är am sk m o tg al ru ge

de o s n ör 02 io nd ar s de g io t. D tg ks är no tt in

de r an tt m nn kt t 2 t ä ev m an n r an ss he er a å eb e Ca er

an al n r ör v e ss g u nd ig a å a s ge t u 1 f sor

ff ör a ire re he om fe in ru m fe tl gn r d vi eg

var tt et fi så er ro lln m ro an ör v år i ta år

rä t u is f e d tt e id k an f el a n g ko en a f lle h i g en 2 se d re v R

et ev m d ap äk llt i p tä ill äs åd ku id ör v ai

ans år nd sk ör a n d ns ge år p å s igtl . V , v m d d a

ns ål b sb a o la lig s i f om k er v in a t å v r s a f ol era

ed v äl en ge a r s m e sk i tn . ch v en se on ag nt a K is na

or on m st äk im nt ri nd ti al ilk s p en p el ti rl kh en tor rd

is t m rm si dö rk R ra ve se So vä na V k o äs a de va ro

ev år vi r r el ep rv er ra is ng äd tu le oc el uk

R V dä re be ve fö ga i S m an sk fö p se i r ni är v tr si un re St H A Fö

t t - . G l- it år t li- va - IN ka va lt- iv ns år ck v der ta en NR ns g i va v . V en ns on on ti r. tt - öd as i ng Y ör in e g or nd rt v rä n. a sf a te a ok s tt kö ch r n ör ni TS ra kn ör geri is ill ar en a is he se a r o lg lt

en f s f nt en a ev fo jo r t de h ng on öm ill en å e ka s ul ND n g är . ve P- lg an si an en tt b je om ä va FO ve nd en ar i ng ul t ä ni rg ed nd s p in ör

fo nm ör ri en et R a A t f ta al r om s lt en äg tt t å a fo ra en s tl r s ka f sf

i ä P- kt n h te ng d i S tt st tt va va p s o el de b P- le ör ik de

ne ni se ni ig en ch a ad s s r ng s el

ar v a A on a ire io en lt ns ör vr äm a u ns ör ör na en ng an ol kt är ri ed N r åg is nv vs nh år s a än nd s a m a A tr ire en tg IO n h st e d va io ill F kt ör f öp on o or st on ls fö T ör s n ev de i ör is e i a e t ar i ö ar i ör v ire t f llm fo en tl ti tf ör e d re e å ok tt m

aga ge nd ev ar v. a P- or t k ty . MAR in nn lla 2. R an e f nd i h tören e d am nd ua r u ig nd s b ör a tt O t l sn om F ff m ch h ra s v nd f a A fo tt f it ch F vr lla t s ta d ä

lig vi et fi tä 02 nd od r är lla vi ru nd a s om P- on ä ig id en INF ks rä ee t g hå ge o sa k rn en st t a ka s ti en o tä nl nd ch f de s LL do ar s er ör 2 et vs s n ri es be e direk lla ör a is a r i ö ks t v IE en re ng m d ig iv ör ns tä ga ag a A nn m is ng te a fo an S rs t o g b t a nl kr ve t d om g nd ks in t l ör F st ni er en e nn P- ag o

rav gar gå ch v en f in ig ig iois a s dl ör no an lt he gg NAN k in v å ill ka nd n e es de i f lla er lig r f nd a ko rg en en v ng a A ed l ry FI ns s o kn vr ne en ed i S nl ev ig tä v an ra v F la va ni nd a st et

ra tn n a e t en fo är en io na b ss r e nl ks ch r en s e s o ör äg . D lt la

io ra ls P- r i ö nd is ro e r se o sh va sf el tt va ör se m nd fat is v d nm lle en be or va ål er ap ns en a ar b en en ä el tt b a ör n g re a A ala ev is ns tt d v en nga ng tt nd nd el ng ör ch b tt F m

T m ev n a ve ty st ill a a e tt t r t d r o ev am ch ls sk n a a ed e s å e E a f n ge ig a a er a re en llgå se ni ef fo fo ka a nd de f r o m H t o år r in ot s ör g t rn r u ör nl i ä nd s o ti lt P- P- , m is ga ör a tä s p AR dr nde ar ä in ga tf . V od r skti ns ty äk s el va nn ga an a f ss ta

or r v er i h t m v F fö t g i a sen r s yr ör en in ig LB la ve nt g dn ån nd ar u ar e ar se V ch ä ä ör r den St ta i ta A ta A ng om yg öp sn en kö HÅL app h an ta tö ve r. V ri ng a le llg ru i h sv sv lig ke yrel et t f h f et rs rs ri on tr n l vi nd er a s

R oc Ut U in ta öv ni an ti G V an an en yr ga o St D re fon oc D Fö Fö fö ek be de an vä öv sk

- tt - - R vi e a m ill pp k n - n- n ES ill ti nd ts så k- ig n do om uk de L na - n t ek om e n, o om a t er tl ge a u re s s oc de s- ga er e ns ör a- an EG er or ra or ck se r s ed en ta in rs vi on tr ly lig Y tf sy ff er s nd hö ch r o vi a v an n. D , s pp ne n f tt yd TR nt ip ill m f to tt äs äs sn be tt f en er io te ak et E tt u än m e lla ra be ak an l ä n v n f vi åd m å ns se om g is nk V ns i nc tä en o t o i d ts t o io el a a on nd u nd ev lla i t. a ÖS ed h ss o ri ch t ls de ns sf s e se do m s is tt ti la e u tt s pu lla b G de ör a sp ks re io et om k or el re de ör a ä t r id fu er IN on a o er en o ty an n. V is rh nn tt rs r, o ev rä nt ib a se ue ifi R n f a m al ng ge ev en s tt f ä lle an e r be en g är er d tt s nn t t el nt nt 2 TE v f io ig ni ch v ng tt s ag ke et fi er al n. se rg 2 S is pl tt is ni nt in sä nd a a b a i å tt å d ns nd te re n, d å e am yd ve de 02 E el a ev ov s o is sn de r lla ns rn rn e io te nd a et e e i i G INV äm tt u n i a r a vi ta åg tt d to a u is lla he e p ge la g s

r l ed en ov te de ig o hå m io ga er as p ev hå in n å na p in IN

en d år r ör a ls ed do äm tl ör ör en a is in ak ifi er am nd ge er tn m b nd d om v

e r re he än re en ev sn sf ör ks pa sn in ls m b ik la ISN

v d ör v e f n. ty ig rs nh r f ns f tsa ly et od as ör r r f ri vi a o n s VO N e a om ä nt le n i d ar i r pl nv e i äs lle i i r lle er do sn de nr er ib le D

ls se f r s ol v å de ts pp rh er b et f rg vi än en ols m är ol E TEE el tr te n i s ng äm en a on v lu te v ke a, m m a v ve re ch i tr H åe de en i he te ni t a er e on r s å u ig ts tu er e tt rs do re or n, d SRR M st yd är on ig tt m l ör nd i d åg ls ås sä kl a a ls ä re ch h ty nf on Å AS et , m he a kt de ru de m f ra n p ts ts en ö t i å rs ng o ne // K ör tg na pl lig an s n l o i d , m te a o äc lu ill d de or i d le a s ni så i io R n f å na k sk ts oa ire tt nn än or ig llr än m å na o . er tt is na k N E EV ar b gs er er äm im pp . ed g ve m v kt he tl ti a s m t r v ål er m fa ck er D

in et nt i l ts e d rä a h vi år an f ra eh ild ev nt N

ss e r v ch r s u ar lu nd , m et fi e t fa am en r o ra da h ch o on or m te o O

i o om h kn gh ng pp ts an n. O ts äs r ä s f ti e k de nn ti e b nf er r en i -F

ns di en i ra s o en n s la a åd nd te he ks n. V m gr är , o ak nd e o ås P L ll s de ör ni i e äl id u ts da d är ga ge ta ch i na te i ad i m nd

ar v ro ra än n i d nd kt ys st t v lu vi r s da he er en v in in m ra än tv ns sa r i d TA A HÅL ff nt st te är vä pl r v rk if ru se ty m äk pm n f • u n o ar ra vi ås er er u te S

ka a g tv re ra sn sn hä te l re ng tt an n. V ls is R INNE ko m om te an di up ve dr en s hu av be sa os up om d ly vi in ka in i m FÖ

• s • u • d tu ni de t rä V pl de ge br

n o ti a

ser e rm el on ls n

g ti te a fo ty a se

m ät kr el in ver er t ing g rsä ttä

en sö for sb ik in ö ell et rs kn f er ing

si ing et l in ng rä kn ns sb n

rh el ni ve ä n yr

åll er a si lt ö at sr se o an samh st a rs n r el st

eh k an rv å ult la isi nd

n er ve ållb in io es a ote tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 4

2 02 G 2 IN SN VI O ED SR ÅR

Bilaga 4

4 5 7 44 52 54 57 58 82 3

e g in g er tar kl in val ec kl a r tv ec g ör tv er de tu g ar u ta inkl talf N ul rin r lb da a uiv ci vär api O on te ål ts E ec rin de k ur TI rk k de at tv kt SA isi ta te et gi lu he ör h he LS el l TER gs an bal un ik em te nk tig ar TE rs u ol O lo n ch v ill s st ra ät ål f lb ns r ga tr rin bär de ANI l t g i s st ch i ÄT g ng le N de te n g ko ål o ke in sy gs a r la m hål ter t in ni tfö rin on är e an åg RG , m yc kl ns t d t o lig ch rif or ER kl st te CH v rän n – ag a O ec sio rin te al he sk ba o sk pp SB ec or es ch k O ch lse ch åll dr sk ch l ag n n AR tv te lik lo er ING ra G tv vka e nv ing o te o

de CH dr G es ET be gf än s g ng N t a g o PER ng ät K on man de n o O a e IN ig u en nv ar äm nitt nd gs ta ns ad a i in ner A ni ng gs er lar IC -f D io G sk å r RH ts mån ör m ng s u YR in TNIN ch u ul er iv rn r ni in de eh am t vär RL at A ar ER nd ar i he sk d, t f ni ill fa rn t o le ot at ty isk o SK räk äk nsb an

d yr n R ns u ST tä ter lb nga ar ng t al yr r t sen ST ty se g AL es tfö rn lr de sr snvi io r, RBL a AP i s st VÄ , i D de ed ål LLBA ni gi gf ek st man el D ds el in lta ts r or en n lte n s tfö tae tna ltat er ie VE dr 22 -or ål M PP VE ed s gå Å lbål yr lo ån s ar ra yr N yr dn RV su er lu KENÄ su an do ot vis Ö An 20 VD O rig U on ra l IN er n h ill H t lima io Re Äg id am St FO Fon St Le FÖ Re re nt or Va os R Re al Re Re kt

Inn

r - de la tal na rk Globa kapi ma

å its tt tal P it.

tt f ag sko u api -A ar t er t v än v k

ör a nd le re da . P r f r h ör n a

al na ra ga ita er te ka u a st de tbet en äc är nd na A es llna n u nv tt tt t ar k na ki tfo er ar ns e ä ts a ör a n h la rr ffer na i re ng . tö nd er ro a f ni el bu . rn te å m na r s i fo nd tal er ä tfo ng de as be ks tet rt ni en äc nd

fter ot er st on ut , t gi sk uff ka n f ns tfo s de s fter er ra av ver ue av frå sio gi

ns ö en uff ie as av n b ns sio tt p ns na e. om cer , a sio frå ar pen la m

ch fi et na s da , to

t o rb er al ner - - v pen sa nd bet et tvär a ar ge sio st ns na r rv fo in är ar

ud vä en m io em et

dr Om ns d ng

ns b ör r. ko st m ni

ne s f de ne In O al

te en pe sy

ta en sio bet

bi ag ro in

n s be en

sio rå n d

rå e o e -

en de f ar ns er

n f v d ner

en en gg io ift sio

tå as i s a ry ns

nd al lta Pe avg Pen

p ris ill t

r f et va r t

fo ör ra re et ä om b l f id e

em r s ita g b ar

P- st a

fte in s et s rer

ga sy gi tk tn

ns av er as en en n uff vk ar

a A yg sio ns

en s b vs sio

sio in a Dag Dag st en et r

dr m m s pen

l tr om te rv

ed no

nk m ys ge fö

An til

Bilaga 4

å . TER er O d ad

la kn N de ar CH ör O l f a m ER tfö sk 2%

or afi AP gr EN SK s eo

a g ANI KEN ik CE RÄ ol O

% 17

EN ill er er

E SI ad ad

A ck t tn tn LS gi os os .t TE sk ÄT n u on sa k cen ER le es ro

visi SB tfö ro ive d p G 22 or p us

N –6,7% ve kl

a usi TNI 21 G al kl . AL 16,3% ot er –

% IN , int ad n

RV N en t tn le FÖ 17 20 ST å d cen

3,5% os tfö

PA KA n ro or

19 ge p ns k

RO 15,9% AV in se e

21% L tn el ad

EU as ör st G IGE 18 TA h r ka

–1,3% TO vk – oc av

ER

NIN SV YR ST

ND FO

ns ck

de a gi

iv

at

22 r fon rn , u ET 5% 0,3% lte er

H G n fö ad .

KA 21 N ge e a AR NI in iv tn nt

RI 0,5% us os ce

ST tn kl ÅLLB 0% 20 as ch k ro H AME KA vk e p

D l, r o

% S AV a a tfö ga

19 V iv in

–0,9% at or

33 TI el er

LA n r la st

KA 18 ta ve l AR RI –0,2% RE De to in til G IN AME ER RD ST O VE N 5%

IN T

IG t

VR eme

22 T st

–4,7 sy

EME ns ION 21 ST io

AT –7,5 r

IS E ens

SS dk

AN –7,9 20 N ill

LD O e t m G TF SI

n 19 öd

OR –6,5 EN & TOU P ut AG e . ET LL to

ta et –6,8 18 et å

DR de rs m i en en N TI

PP tö no ld ag å d

U ar r i är

as s dk sd n a v ik ge 2 op el 02

fon l ur , m n r in alt r h rå tn G 2

ra E ve as IN D or r ag f vk SN

RL P- ba rv lta ch ö dr t. et VI

v n a a 22 O VÄ va g o er le 407 ED

M n a ör la ita th ll

O t u im ti RSR

lo fö r e ss tig a 21 ck en Å

ch f ka 441 dr S

ng ik or pgi .

a A en ä gå t m ns dk EN

er o ill tt v 20 AL

tal nd nd tig sio 386 t up m ND

fo ar e ik IT le FO-

n g P- fo lla t gs en i k AP ita ber P ICK dr ns n h 381 19 m A pi a A ån ska DK ap ce

RBL sio ci a de et RA

dr tt l en N ndk de D VE en rin on 335 18 FO NA Ö An a sv Fo

An – e ka År

Bilaga 4

r 55

, , , 8 2 g fö TER 8, 7, , ch är O ne , r o N ad ra et d

fin tt CH ör bä an d O , , 0 07 n f ör r k ER 7,4 8,4 , 4, , t e n f te

0, le or

AP am

ta s tfö a SK or e r

, 4 da ar KEN 20 , , 7,7 , 0, , id ig

20 , o en i id RÄ di ag ot t

ol ol

v k

28 , , 2 , 8 om b lse m

8,5 , 4, , , um a rs re

5 , rs te fö E –7 ve ef äm

ni llt n LS 2 g r. TE 22 , , 7,4 , , , re u ra id e

5, ne , da te ÄT 20 re or a. V

ER tt b at

a SB r å e e r isk d G r er er e nt or N de de ist

na nad nad ad om i TNI na ks er n h AL l st st st st t 2 v äc as ag s ve

ko ko ko ko lta lj r b ol ä RV ta r ns ns ns l fö el a

ns va rt nd r) om t a åt ä n b FÖ el nk sio sio sio tfö ör ra l s e sk m rå ar

et sio vi vi vi or po ra f er

ck t, m vi l v f ie ga mnk tfö rig nd id

ro ro ro ro l. l. kt e/ 2 ve tlä g. ch f lä ev

ta tem r p p r al tfö ill ä or in o ts , r

ny ul ys e r ot or l i % a nk k e a CO , , u tn su ta

es ör fte fter fter å t, t l i e at t ns or or as ga da G t, nss e , å e , de el ad er (t m m vk us e

l f l e os al de nd er de de sa ed th 2

ch r sio er er ng er ng er ot an an ot at r) m m al ä O NIN sik tfö ad tfö ad ni ad ni ad ds r sa r el vär on tä tä rt ch m v C

YR or or st st t, t ds ad % s n t r v f dk gar ss ss va v v

er en o en tn tn tn tn os na na g, ds m n o g a

ST öd ot os os vka os vka os se e st st ade tn ade en ite t a in ag ag rs k rå ng a in

al al a a el tn os tn rin ns kna a ( dn ol ol n f ni er r. ND l, fl m t , % ot s k ot s k ik ko ko ne nd de at io å te tt rt se

söv ta ad ns k ad ns k vv t e gs gs os sk os fo te är ng re å b å b å t åt ka po el

FO ta tal en ul ng g t sen g t sen se se in sk sk po in mar sv e-d2 ni be m ap ik

pi öd ni in in iser el iser el da vo in ing P- id ns d id ör s vv

år es tn rel tn rel ar ek tn tn on ltn on ex ad O yr ng ng na in r

ka kapi s r st rö rö al ör al ör , % al tal isi isi ta a A o ge kn st val ni ni o od f s a

m nd nd to et ka as h as h nu h r nu h r nd r rv val va dr di la v C ar tal st st äk di et ar s na

et vk vk sk ta ha ör ov ör ov ol ar er ol m ök fin

e Fo Fo År Av oc oc An oc An oc Ri Fö kapi pr pr Valu An bo in a Äg An Rö Rö 2

ET H

AR

ÅLLB H - - y.

en ts ri n lic om ns

rio ar

nd he it e o lb r s i id de

fo ar , ts ål ie ss r.

lb ar er la g. V on dk

r. ål em he m h rit in v f

dk a f ar v ar tt k AR ra a h no er t a , m 2022 G m kl er us h ållb io k st de IN nd , ts i ör a ve

ec um ok s h or m t är ill ER n tv ra lla f in sv ST rå ill gi , n t f en fy ts r t

te tt u lla tig ar g it f he ad ga 2021 VE tt t ik nd kn in IN et f gå ra t a fo r h ag ar

öd t at m a v lb ar er

ts no tt v a ga ar t te u ål st

g ås ve

ut in or tt i n. ing rin n h d h ck m 2020

to et u er t f te r m gi in

et ke de es de ta ts

em t re rå der ga ik pp

st ar s vi nv on in he ION ar n sy ve er å om re . n r 2 u ar

in h e i er lb 2019 AT t h ns nd et h us ar ur st 02 IS re ar ok oc kt om e ål

ag sio t. n lig ru ve v 2

AN ll ar u er sin t a G er å en h te de f sy tt st as s de h

nd l h be ra er fra og er te ta 2018 OR til n ar te öv in sk fic slu rik

& dr

e eringar AG , å -k e est

nd nt llt ad e DR ra t ar iv ck 2017 a inv

an re ce ta ra m r h us gi

PP ch bä ög ch ro en fö ie kl , U te de ul m kt ga R nativ

v h ra es in n er

ila o än na o , ck d ra e a rin ge g u DK Alt 22

at d a ild er gi ts r å f te nt in 2016 0202

ol å re ad es ce in , M G 2G 2

om r öl l m ad n kl tn tn

r s kn nv ro as as ININ D ar v ill f tfö g t u r. ge ec NG SNSN

ie ar in le dk in tv a i , vk vk RL kt s t or tn kl iv KLI 2015 VIVIOO VÄ amm na v vi a m ita a u at a a

er äl a el as a , m ec sk rn å ar a iv EC EDED M da nt vk tv t v at TV O ad åv , d re le dk nd lte g el RSRRSR

kn . de bu al a on r u in lta U ärande tillgångar Å Å

ar är s b ill la tlä tn su TS 2014 eb SS

gt ur ot . ns a re ns r . ENEN

i s va e t er t eg de as de nt Ränt

l i v n t ch u gs ALE NDND

lla m s s öl r. ad r s on vk in on ce IT

ie r f v d tn r ka o v a ro FOFO-- ICK de åe de e dk kr . AP 2013 PP

ns la ga iv n a sa os be ns a. iti sä nt tier AA

22 na ck en te vi r k m ve rn os ta , DK Ak RA RA

RBL ån ek ce , m ce N DD VE e fi ve lg nt do te de lu ro 50 0 NN

Ö ut til rä eff re ef de de s na en va till FO500 450 400 350 300 250 200 150 100 AA