Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2022

Regeringens skrivelse

2022/23:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet Skr. t.o.m. 2022 2022/23:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2023

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2022. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2022 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Av skrivelsen framgår bl.a. följande. • Mot bakgrund av att utvecklingen varit svag på finansmarknaderna hade Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) under 2022 den lägsta avkastningen sedan den globala finanskrisen 2008. Det samlade resultatet för buffertfonderna uppgick till -160 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på -8,0 procent. Den genomsnittliga avkastningen har varit 6,2 procent per år sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Vid utgången av 2022 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 825,8 miljarder kronor. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet. • Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastningsmålet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att buffertfonderna har uppnått de långsiktiga avkastningsmål som styrelserna fastställt. • Första – Fjärde AP-fonderna har även uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövs för uppgiften. Under 2022 var nettoflödet mellan Första – Fjärde AP-fonderna och inkomstpensionssystemet efter

administrationskostnader ca 20 miljarder kronor, vilket är 11 miljarder mindre än föregående år.

Buffertfondernas redovisade avkastning och totala fondkapital

Procent och miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022 2001 – 2022

Avkastning, % -0,2 17,4 8,5 20,2 -8,0 6,2 Avkastning, mdkr -2 240 132 338 -160 1 498 Nettoflöde -28 -27 -33 -31 -20 -272 pensionssystemet

Totalt fondkapital 1 383 1 596 1 696 2 004 1 826

Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Not 2: Årsgenomsnitt, geometriskt medelvärde. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

• Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 602 miljoner kronor under 2022. Det var 22 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på 1,4 procent. • Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2022 uppgick avkastningen för den genomsnittliga AP7-spararen till -9,5 procent (avser det samlade kapitalet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond), med majoriteten (94,8 procent) av spararna i AP7 Såfa. Detta kan jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fondens genomsnittliga årsavkastning uppgår till 7,4 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna uppgår till 4,8 procent. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital 2022. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 460 privata fonderna i premiepensionssystemet som uppgick till 0,20 procent. • Första – Fjärde AP-fonderna har uppfyllt det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Även Sjätte och Sjunde AP-fonderna har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor och infriat regeringens förväntningar på fonderna. Sjätte AP-fondens lagstadgade mål om föredömlig förvaltning som trädde i kraft under 2022 följs upp från och med nästa års utvärdering.

Inledning och innehållsöversikt 1

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis. Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i det följande benämnd lagen om allmänna pensionsfonder, förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första – Fjärde och Sjätte APfondernas (buffertfondernas) betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första – Fjärde och Sjätte APfondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och i avsnitt 5 redogörs för Första – Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor som process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från PricewaterhouseCoopers AB. I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är i stort sett oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3 – 8 . Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2022. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company.

2 AP-fonderna och det allmänna

pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna ålderspensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Den allmänna ålderspensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, inkomstpension och premiepension. Därtill finns det sedan 2021 ett

inkomstpensionstillägg. Det är ett tillägg till inkomstpensionen som finansieras via statens budget. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet. Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, 1 Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

Garantipension Inkomstpension Premiepension

Inkomst- Första – Fjärde AP- Sjunde AP-fonden

pensionstillägg fonderna (samt Privata fondbolag

Sjätte AP-fonden)

16 % 2,5 %

Statens budget Ålderspensionsavgift (18,5 %)

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procentenheter sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter till premiepen- 2 sionen. Utöver lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår), studier och 3 plikttjänst. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt i inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, vilken även

1 Dessa partier bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverenskommelsen. Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten. 2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från 2018 är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts. 5

påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer genom det 4 s.k. balanstalet. I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, detta brukar kallas för att systemet är ofonderat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som för valtas av Första‒Fjärde AP -fonderna. Sjätte AP-fonden förvaltar också en del av buffertkapitalet. Till skillnad från Första – Fjärde AP-fonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

2.1 Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buf fertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP -fonderna som är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första – Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen om allmänna pensionsfonder, vilken även reglerar Sjunde AP-fonden. Enligt lagen är Första – Fjärde AP-fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Fondmedlen ska även förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Målet om föredömlig förvaltning innebär att Första – Fjärde AP-fonderna ska integrera miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter (ESG) i sin förvaltning. Det ankommer på fonderna att närmare precisera innebörden av målet. AP-fonderna ska samverka när det gäller målet om föredömlig förvaltning. AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomiskpolitiska mål. Rollen

4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och 6 buffertfondens värde.

som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen om Sjätte AP-fonden. Till skillnad från de andra buffertfonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den inte har några betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig också från de andra buffertfonderna. Sjätte AP-fonden ska, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta medlen genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i sjätte fondstyrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med 1990-talets pensionsreform. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, utan de tidigare gällande reglerna avseende sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. År 2007 fick Sjätte AP-fonden möjlighet att göra investeringar utomlands. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996. Sedan den 1 juli 2022 omfattas Sjätte AP-fonden av motsvarande regler som Första – Fjärde AP-fonderna om att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första – Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna. Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering . Fonderna ska generera en avkastning som minimerar risken för att den s.k. automatiska balanseringen aktiveras, vilket har samband med hur demografiska och ekonomiska faktorer påverkar utvecklingen av avgiftstillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas det s.k. balanstalet genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 räknas pensionsrätter och utgående

pensioner upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Vid slutet av 2022 uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 11 733 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 9 907 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 826 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 10 388 miljarder kronor (se tabell 2.1 nedan). Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondernas sammanlagda värde i balanstalet som medelvärdet av fondernas marknadsvärde vid utgången av de tre senaste åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan det är fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i beräkningen av balanstalet. Balanstalet för 2024, som baseras på 2022 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,1295, vilket är det högsta balanstalet någonsin. Att balanstalet överstiger 1,0000 beror på att både avgiftstillgången och fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2023 är sedan tidigare fastställt till 1,1202. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanstalets effekt på indexeringen under en balanseringsperiod, vilket medför mindre 5 svängningar av pensionsbeloppen. I tabell 2.1 redovisas 2022 års och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder

Miljarder kronor

Beräkningsår 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 1 2014 2

Balanseringsår 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016

Buffertfonderna, 1 067 medelvärde 1 Buffertfonderna 1 826 2 004 1 696 1 596 1 383 1 412 1 321 1 230 1 185 Avgiftstillgång 9 907 9 188 8 893 8 616 8 244 7 984 7 737 7 457 7 380

Summa 11 733 11 192 10 589 10 213 9 627 9 396 9 058 8 688 8 565

tillgångar

Pensionsskuld 10 388 9 991 9 783 9 454 9 165 9 080 8 714 8 517 8 141

Över-/underskott 1 345 1 201 806 758 463 315 344 171 423

Balanstal 1,1295 1,1202 1,0824 1,0802 1,0505 1,0347 1,0395 1,0201 1,0375

Dämpat 1,0432 1,0401 1,0275 1,0267 1,0168 1,0116 1,0132 1,0067 balanstal Not 1: Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna. Not 2: Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2022, s. 99.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i propositionen En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomst- 8 pensionerna (prop. 2014/15:125).

utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

2.2 Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Inom systemet kan var och en själv välja hur de intjänade premiepensionsrätterna ska placeras. Vid slutet av 2022, fanns det omkring 460 fonder att välja mellan på Pensionsmyndighetens fondtorg. Under 2022 infördes ett nytt regelverk för upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Det inrättades en ny myndighet, Fondtorgsnämnden, som framöver ska upphandla, förvalta och granska de valbara fonderna på fondtorget. De första upphandlingarna av fonder beräknas ske under 2023. Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensionsfonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet och förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på fondtorget för premiepensionen eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden utgår från två s.k. byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, och erbjuder sex fondportföljer, varav AP7 Såfa är förvalsalternativet, för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande. Sjunde AP- fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP -fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder. Målet för fondens uppdrag är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Sjunde APfonden regleras även av vissa bestämmelser i lagen (2004:46) om värdepappersfonder. I november 2022 beslutade riksdagen om lagändringar för Sjunde APfonden (prop. 2021/22:280, bet. 2022/23:SfU5, rskr. 2022/23:27). Ändringarna innebär i huvudsak att det klargörs att målet för Sjunde APfondens förvaltning av fonder är detsamma som målet för premiepensionssystemet i stort. Målet är alltså att förvalsalternativet inom premie-

pensionen ska utgöra ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Ändringarna innebär också att det införs ett mål om föredömlig förvaltning och att Sjunde AP-fondens placeringsregler justeras, bl.a. på så sätt att möjligheterna att placera medel i illikvida tillgångar utökas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2022 omfattade premiepensionssystemet 8,1 miljoner individer, varav ca 6,3 miljoner pensionssparare och ca 1,8 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2022 uppgick till 1 889,4 miljarder kronor (2 124,3 miljarder kronor 2021), varav 1 827,5 miljarder kronor (2 060,6 miljarder kronor 2021) i fondförsäkring och 61,9 miljarder kronor (63,7 miljarder kronor 2021) i traditionell försäkring. Den kraftiga minskningen av tillgångar beror i huvudsak på aktiefondernas negativa värdeutveckling och stigande räntor under året. Värdeutvecklingen i fondrörelsen för 2022 uppgick till -256,2 miljarder kronor (457,5 miljarder kronor 2021), vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på -12,4 procent (29,1 procent 2021) mätt som tidsviktad års- 6 avkastning . En stor del av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier och minskningen av tillgångarna jämfört med 2021 var en följd av en negativ börsutveckling under 2022. Värdeutvecklingen i fondrörelsen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 5,6 procent (6,6 procent 2021) mätt som tidsviktad avkastning. Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. Av pensionsspararna har 66,2 procent sina pensionsmedel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 47,0 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2022 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 905,2 miljarder kronor, varav 814,0 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 91,2 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2022 hade den genomsnittliga Såfa-spararen en avkastning på -9,5 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på -15,1 procent. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att AP7 Såfa har en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 13,0 procent jämfört med 13,5 procent för de privata premiepensionsfonderna. I slutet av 2022 förvaltade Sjunde AP-fonden 49,6 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.2. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2011. Ökningen beror dels på att sparare bytt till Sjunde AP-fonden i samband med likvidering eller stängning av fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg, dels på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter.

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på 10 perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

Figur 2.2 Utvecklingen av det totala kapitalet i

premiepensionssystemet

Procent 100%

25 25,2 28,1 31,1 31,1 32,8 80% 36,7 37,8 42,2 41,5 42,6 44,6 1,7 1,9 2,1 2,3 2,6 2,9 3,1 3,7 60% 3,9 4,3 4,3 5

40% 73,3 72,9 69,8 66,6 66,2 64,3 61,2 58,4 53,9 54,2 53,1 50,5 20%

0% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Övriga fonder AP7 Räntefond AP7 Aktiefond Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2022.

3 Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller: • att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensionssystemet och • att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1 Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första – Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalda pensionsavgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första – Fjärde

AP-fonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och Första – Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader.

Figur 3.1 Nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och

Första – Fjärde AP-fonderna

Miljarder kronor, utfall 2001 – 2022, prognos 2023 – 2026

20 11 9 10 7 7 6 6 3 3

-10 -6

-12 -20 -16 -17 -16 -18 -21 -21 -20 -21 -22

-30 -27 -28 -28 -27 -30 -31 -33 -40 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Källa: Pensionsmyndigheten: Ålderspensionsavgifter och AP-fonden april 2023.

Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 50,7 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2022 användes sammanlagt 322,3 miljarder kronor från APfonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrationskostnader. För hela perioden 2001‒2022 har nettoutflödet från AP fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 271,6 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att den stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första – Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna under överskådlig framtid. Under 2023 beräknas överföringen uppgå till 21,3 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 1 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2023 – 2026 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 73 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

3.2 Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande

system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,2 procent per år. Detta har bidragit till att buffertkapitalets andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet har ökat från ca 10 procent 2001 till ca 16 procent 2022. Ökningen har bidragit till att tillgångarna överstigit skulderna under samtliga år förutom 2008, 2009 och 2012.

Skälen för regeringens bedömning

Resultatuppföljning Första till Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder den 1 januari 2001, men det dröjde till senare under det året innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första – Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden den 1 juli 2001 – 31 december 2022. Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden den 1 januari 2001 – 31 december 2022. Under 2022 uppgick det samlade resultatet för buffertfonderna till -160 miljarder kronor efter kostnader. Fondernas aktieinnehav och räntebärande tillgångar har drivit den negativa utvecklingen, medan alternativa tillgångar och den svagare kronan har haft en dämpande effekt på buffertfondernas resultat under 2022. Avkastningsbidraget från alternativa tillgångar har under året varit positivt för buffertfonderna, medan aktier och räntebärande tillgångar minskat i värde. På lång sikt har framför allt en hög andel aktier bidragit till buffertfondernas positiva resultat. Vid utgången av 2022 uppgick det ackumulerade resultatet till 1 498 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Åren efter finanskrisen 2008 står för ca 95 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter präglades av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt bidrog detta till en långvarig börsuppgång. En stark ökning av inflationstakten som inleddes 2021 innebar under 2022 slutet på en period med låga eller negativa räntor och kvantitativa lättnader, som understött värderingar av riskfyllda finansiella tillgångar sedan den globala finanskrisen 2008. År 2022 kännetecknades av stor volatilitet och svag utveckling på de finansiella marknaderna. Avkastningen på både aktier och räntor föll därför samtidigt under stora delar av året (se även avsnitt 3.5). På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling fram t.o.m. 2021 har bidragit till buffertfondernas positiva resultat, fick de kraftiga börsnedgångarna 2001 – 2002, 2008 och 2022 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor redovisas i figur 3.2.

Figur 3.2 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader Miljarder kronor

400 338

300 240

200 135 147 128 132 113 118 121 101 82 83 100 80 63 65 36 0 -2 -27 -17 -100 -85

-200 -160 -194 -300 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. Avkastningen (resultatet) för 2022 var den lägsta sedan finanskrisen 2008 och uppgick till -8,0 procent, samtidigt som den genomsnittliga årliga avkastningen uppgick till 6,2 procent sedan start 2001. Det enskilda året med lägst avkastning dessförinnan var under finanskrisåret 2008 då buffertfonderna visade sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent. Årets resultat är framför allt drivet av en svag aktiemarknad, där t.ex. svenska börsen föll med ca 21 procent och globala aktier föll med ca 18 procent samtidigt som svenska och amerikanska statsobligationer föll med ca 9 procent. Resultatet 2021, som var det historiskt bästa resultatet för buffertfonderna sedan starten 2001, uppgick till 20,2 procent och var framför allt drivet av en stark aktiemarknad där t.ex. den svenska börsen steg med ca 40 procent och globala aktier steg med ca 35 procent.

Figur 3.3 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader

Procent

25,0% 19,4% 20,2% 20,0% 17,5% 17,4% 16,4% 13,5% 14,1% 15,0% 11,0% 10,7% 11,6% 10,3% 9,7%9,2% 8,5% 10,0% 5,5% 4,3% 5,0%

0,0% -0,2% -5,0% -2,0% -4,9% -10,0% -8,0%

-15,0% -15,0% -20,0% -25,0% -21,6%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

Buffertkapitalets utveckling

Vid 2022 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 1 825,8 miljarder kronor, vilket var 178,2 miljarder kronor lägre än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 259 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomstpensionssystemet varit 271,6 miljarder kronor.

Figur 3.4 Utveckling av tillgångar och skulder i

inkomstpensionssystemet

Miljarder kronor

16000 14000 1,0200 1,0370 1,1295 1,0347 1,0820 12000 1,0000

10000 8000 6000 4000 2000 0 0,5000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Avgiftstillgångar Bufferfonderna Skulder Balanstal (höger axel)

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (84,4 procent vid utgången av 2022). Som framgår av figuren har buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2011. Vid 2022 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 15,6 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet. Detta är en ökning med ca 6 procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

3.3 Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är god i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder. Skillnader mellan de olika fonderna medför att jämförelser bör göras med viss försiktighet.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.5 visar McKinseys jämförelse

att de svenska buffertfonderna har haft en avkastning som är god i jämförelse med utländska pensionsfonder under den senaste tioårsperioden (8,7 procent jämfört med 6,6 procent). Under den senaste femårsperioden har buffertfondernas avkastning varit något högre än de utländska pensionsfondernas genomsnittliga avkastning (7 procent jämfört med i genomsnitt 4,5 procent). Under 2022 har buffertfondernas avkastning även varit relativt motståndskraftig i jämförelse med de utländska pensionsfonderna (-8 procent genomsnittlig avkastning jämfört med -9,9 procent för 2022).

Figur 3.5 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska

pensionsfonder 2022

Procent

15% 1år 5år 10år 9,4% 10% 8,7% 8,3% 7,8% 7,0% 6,6% 6,7% 6,7% 6,6% 4,2% 4,3% 5% 3,2% 1,4% 1,6% 0% Bu SP U AB Cal CPPI CD AT P ( ffe P PQ (No (N PER B ( rtf -1,0% (Ka Danm on rge ede S ( Kanad nada) -5% de rna ) - rlände USA) ar 1 a) k) - - 1 3 0 - 4 -4,3% - 3 - 4 1 rn 9 4 69 8 77 a) - -6,1% 44 041 -8,0% 26 4 08 -10% 8 78

-15% -14,1% -15,4% -18,3% -20% Anm.: De utländska pensionsfondernas kapital är redovisat i mdkr. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.6 nedan redovisas buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med utländska pensionsfonder. De utländska pensionsfonderna har i likhet med buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar, minskat andelen räntor och skiftat sina aktieportföljer från hemmamarknaderna till både tillväxtmarknader och andra utvecklade marknader. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till alternativa marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna.

Figur 3.6 Buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med

utländska pensionsfonder 2022

Procent

100% 0% 3% 4% 0% 2% 4% 90% 24% 34% 27% 34% 29% 80% 43% 43% 70% 60% 30% 25% 25% 50% 40% 40% 24% 70% 38% 30% 20% 41% 43% 45% 27% 28% 10% 17% 0%

Aktier Räntor Alternativa tillgångar Övrigt Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.6 ovan framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. I sammanhanget bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

3.4 Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första – Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Den ökade andelen alternativa investeringar har genererat en god avkastning och kan bidra till en dämpande effekt på fondernas resultatnedgång vid en negativ utveckling på aktiemarknaden.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfondernas självständighet gör att respektive fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att fonderna allokerar sina tillgångar olika. Första – Fjärde AP-fonderna skiljer sig mest åt när det gäller andelen alternativa investeringar (se figur 3.7), där Fjärde AP-fonden har lägst andel (23 procent) och Andra AP-fonden har högst andel (36 procent). Andelen svenska aktier, utländska aktier och räntebärande tillgångar skiljer sig som mest mellan 11 och 2 procentenheter för aktier respektive ränteprodukter mellan fonderna. Både Första och Tredje AP-fonderna har under 2022 helt avyttrat sina aktieinnehav i tillväxtmarknader, och andelen aktier i tillväxtmarknader skiljer sig nu som mest 9 procentenheter mellan fonderna. Den totala andelen aktier i portföljerna varierar mellan 36 procent (Andra AP-fonden) och 50 procent 18 (Fjärde AP-fonden). Första, Andra och Tredje AP-fonderna har efter aktier

störst innehav i alternativa investeringar, medan Fjärde AP-fonden har större innehav i räntebärande tillgångar än i alternativa investeringar. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar. Första – Fjärde AP-fonderna har under 2022 framför allt ökat allokeringen till alternativa tillgångar. Ökningen reflekterar dels en relativt bättre marknadsutveckling för vissa tillgångsslag i denna kategori, dels en långsiktig strategi från fonderna att långsiktigt bygga upp portföljer med alternativa tillgångar. Strategier i alternativa tillgångar, såsom fastigheter, skog, och private equity-tillgångar, tar lång tid att genomföra. Det kan dock även konstateras att värdeförändringar i onoterade tillgångar, som inte marknadsvärderas löpande, sker med en viss eftersläpning jämfört med noterade tillgångar, och att eventuella värdeminskningar i alternativa tillgångar därmed inte reflekteras fullt ut i 2022 års portföljdata.

Figur 3.7 Jämförelse av Första – Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering

2022

Procent av fondernas faktiska portföljer, 31 december 2022 100% 90% 23% 27% 36% 35% 80%

70% 28% 60% 27% 25% 50% 27% 0% 6% 40% 0% 30% 30% 9% 28% 28% 20% 19% 10% 17% 16% 8% 12% 0% Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar Anm.: Ändring av vissa kategorier för ökad jämförbarhet. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

I figur 3.8 nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första – Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Andelarna var relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel globala aktier. Med bakgrund i en målsättning att minska beroendet av extern förvaltning har Första och Tredje AP-fonderna under 2022 avslutat sina mandat för aktier i tillväxtmarknader, vilket lett

till att andelen aktier i tillväxtmarknader minskade under året. Andelen svenska aktier, som uppgår till 14 procent, är större än dess vikt på den globala aktiemarknaden, där svenska aktier uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

Figur 3.8 Tillgångsallokering Första – Fjärde AP-fonderna

Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt

100% 90% 27,2% 80% 70% 60% 25,9% 50% 5,3% 40% 30% 27,2% 20% 10% 13,8% 0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntor Alt. tillgångar Övrigt Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från – Första-Fjärde AP-fonderna).

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investeringshorisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapitalföretag (private equity) och hedgefonder. Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor. I skrivelsen används begreppet alternativa tillgångar synonymt med alternativa investeringar.

3.5 Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar efter finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat. Under 2022 utvecklades de underliggande finansmarknaderna negativt vilket har påverkat AP-fondernas resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av 20 utvecklingen på finansmarknaderna. Under 2022 har utvecklingen varit

svag på samtliga marknader där AP-fonderna är aktiva, vilket förklarar årets negativa avkastning. Avgörande faktorer inkluderar Rysslands invasion av Ukraina, globala produktions- och logistikproblem samt fortsatta pandemistörningar i Kina. Omkring 35 – 50 procent av kapitalet i Första – Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier, vilket innebär att utvecklingen på världens aktiemarknader har stor betydelse för fondernas resultat. Historiskt sett har den höga andelen aktier bidragit positivt till buffertfondernas höga avkastning sedan starten 2001. Under 2022 bidrog aktierna däremot till buffertfondernas negativa avkastning. Avkastningen på svenska aktier var -20,8 procent. För globala aktier och aktier i tillväxtmarknaden var avkastningen -17,7 respektive -19 procent, uträknat i US-dollar. Under perioden 2001 – 2022 var den genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 8,2 procent, globala aktier 6,5 procent och aktier i tillväxtmarknader 8,6 procent (se figur 3.9). Under 2022 vändes även trenden med fallande marknadsräntor som historiskt har haft en positiv inverkan på AP-fondernas långsiktiga resultat. De mer direkta effekterna påverkar den fjärdedel av kapitalet i Första – Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan stiger faller värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar stiger. De högre räntorna har även haft en negativ inverkan på värderingen av aktiebörserna. Årets utveckling försvårade för kapitalförvaltare att placera sina tillgångar med låg risk. Cirka en tredjedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapitalföretag m.m.). Alternativa investeringars andel av fondkapitalet har ökat på senare år, dels på grund av tillgångsslagets stigande värde, dels då vissa av fonderna har fokuserat på att öka innehavet av strategiska skäl. Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida tillgångar. Detta var gynnsamt för fonderna under 2022 då tillgångsslaget bidrog med positiv eller neutral avkastning. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar. Detta var starkt bidragande till att Sjätte AP-fonden var den enda AP-fonden med positiv avkastning 2022. Utvecklingen på finansmarknaderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.8 redovisas Första – Fjärde AP-fondernas allokering och i figur 3.9 utvecklingen på de underliggande marknaderna.

Figur 3.9 Utvecklingen på de underliggande marknaderna Index 100=2001 800 Svenska US stats- 700 statsobligationer obligationer Tillväxtmarknads- Svenska aktier 600 aktier Globala aktier 500 400 300 200 100 - 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream). Uträknat i SEK.

4 Buffertfondernas samlade kostnader

Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader i absoluta tal har minskat under 2022. För AP-fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 602 miljoner kronor under 2022. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 22 miljoner kronor eller 1,4 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som har minskat. För de interna förvaltningskostnaderna fortsätter dock ökningstrenden, i år från 1 055 till 1 115 miljoner kronor. Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i US-dollar och euro. Under perioden 2012‒2015 öka de kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med

103 miljoner kronor eller 5,6 procent under året. Under perioden 2016 – 2022 har kostnaderna minskat med 7,8 procent medan det sammanlagda buffertkapitalet har ökat med ca 33 procent totalt. Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. AP-fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten. Att det totala fondkapitalet är fördelat på fem fonder bidrar även till lägre kostnadseffektivitet.

Kostnadssammanställning Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förval- 7 tar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Interna 946 1 017 1 018 1 055 1 115 förvaltningskostnader Externa 768 739 617 569 487 förvaltningskostnader 1

Summa 1 714 1 756 1 635 1 624 1 602

Förändring jmf -40 42 -121 -11 -22 föregående år, mnkr Förändring jmf -2,3 2,5 -6,9 -0,7 -1,4 föregående år, procent Buffertkapital i 1 393 1 490 1 646 1 842 1 910 genomsnitt, mdkr 2 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Under 2022 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 602 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en minskning med 22 miljoner kronor eller 1,4 procent. Av kapitalet i Första – Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 82 procent internt vid 2022 års slut, jämfört med ca 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos

7 Kostnader för revision och den externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder och 1 kap. 2 § lagen om Sjätte AP-fonden). 23

Första – Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Personalkostnader 584 628 644 668 678 Informations- och datatjänster 206 232 236 236 265 Köpta tjänster 67 64 54 67 64 Lokalkostnader 46 50 50 54 63 Övrigt 44 42 33 30 38

Summa interna förvaltningskostnader 946 1 017 1 018 1 055 1 115

Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar. Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställda påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltas internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

Antal (vänster axel), andel (höger axel)

350 100% Antal anställda Andelen kvinnor 303 293 295 300 279 275 75% 250

200 50% 40% 41% 41% 41% 150 37%

100 25% 50

0 0% 2018 2019 2020 2021 2022 Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Vid 2022 års slut var 303 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en ökning med 8 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor är oförändrad på 41 procent. Tredje och Fjärde AP-fonderna använder rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Under 2022 betalades 4,2 miljoner kronor ut i rörlig ersättning, vilket är betydligt lägre jämfört med 2021 års rörliga ersättningar (se tabell 4.3). Andra AP-fonden beslutade att upphöra med rörliga ersättningar från och med 2022.

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Första AP-fonden 0 0 0 0 0 Andra AP-fonden 0 6,0 5,3 6,0 0 Tredje AP-fonden 2,9 3,4 5,0 4,0 4 Fjärde AP-fonden 0,4 6,4 6,0 7,7 0,2 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0

Summa 3,3 15,8 16,3 17,7 4,2

Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1 ). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och administration av ställda säkerheter, vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner. Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2018 – 2022 trots att buffertkapitalet har ökat. De

lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat.

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

2018 2019 2020 2021 2022

Externa förvaltningskostnader mnkr 768 739 617 569 487 1 Förändring jfr föregående år, procent -7,7 -3,8 -16,5 -7,8 -14,4 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 2 1 393 1 490 1 646 1 842 1 910 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar. Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkningar redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem åren.

Tabell 4.5 Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Första AP-fonden 90 48 103 66 40 1 Andra AP-fonden 80 148 293 120 -11 2 Tredje AP-fonden 144 197 133 99 199 Fjärde AP-fonden 17 13 96 166 29 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0

Summa 331 406 625 451 257

Not 1: Utöver detta har återbetalning under året uppgått till 131 mkr Not 2: Under 2022 var de prestationsbaserade avgifterna en intäkt då det gjordes för höga reserveringar i samband med bokslutet 2021. Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förutbestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster). I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130)

ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden, och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband med att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2022 var de erlagda arvodena 761 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda) Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Första AP-fonden 109 -107 0 0 7 Andra AP-fonden -64 82 9 -160 225 Tredje AP-fonden 242 226 409 260 306 Fjärde AP-fonden 62 68 94 144 223

Summa 349 269 512 451 761

Anm.: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen. Källa: Första – Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med 2021 har netto erlagda och återbetalda arvoden ökat från 451 till 761 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner kan förväntas öka ytterligare i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP-fonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 anslöt sig Andra och Tredje APfonderna till den icke-vinstdrivande organisationen Private Capital Data Standards Alliance (PCDS), tidigare Adopting Data Standards Initiative (ADS), vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

Första–Fjärde AP-fondernas samlade 5 hållbarhetsarbete

Regeringens bedömning: Regeringen ser positivt på att Första – Fjärde AP-fonderna integrerar hållbarhetsarbetet i kapitalförvaltningen. Regeringen välkomnar att fondernas strategier i allt högre grad bygger på ambitionen att påverka portföljbolag att minska sina klimatavtryck. Första – Fjärde AP-fondernas totala koldioxidutsläpp har fortsatt att minska under 2022. Den portföljviktade koldioxidintensiteten har också minskat i tre av fyra fonder. Regeringen ser positivt på att Första – Fjärde AP-fondernas samlade koldioxidavtryck fortsätter att minska och uppmuntrar fonderna att fortsätta sitt arbete. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn av rådets uppdrag och strategi som har genomförts. Det är fortfarande i viss mån svårt att få en helhetsbild av resultaten inom hållbarhetsområdet. Första – Fjärde AP-fonderna har dock i stor utsträckning nått sina hållbarhetsmål under 2022, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på att flera av fonderna har fortsatt att utveckla sina målsättningar i riktning mot att bli mer resultatinriktade. Fonderna bör även fortsätta arbetet med att vidareutveckla resultatrapporteringen inom hållbarhetsområdet.

Skälen för regeringens bedömning: Under 2022 har Första – Fjärde AP-fonderna fortsatt sitt hållbarhetsarbete genom att bl.a. vidareutveckla målsättningar och måluppföljning. Samtliga fonder integrerar hållbarhetsperspektivet i kapitalförvaltningen. Detta uttrycks genom nyttjande av både kvantitativa och kvalitativa hållbarhetsfaktorer i ordinarie investeringsstrategier, växande samarbete mellan hållbarhetsspecialister och förvaltare samt kompetensutveckling i hela förvaltningsorganisationen. Därutöver har fonderna identifierat olika fokusområden för arbetet med hållbarhetsfrågor. Första – Tredje AP-fonderna har under året arbetat med att implementera nya eller uppdaterade policyer och strategier på hållbarhetsområdet som antagits under 2021 och 2022. Detta har lett till förändringar bl.a. i fråga om fokusområden och målsättningar. För Fjärde AP-fonden är fokusområden och målsättningar i huvudsak oförändrade. Klimat och ägarstyrning är fortsatt högt prioriterade områden för fonderna, men även biologisk mångfald och sociala frågor inklusive mänskliga rättigheter lyfts fram av några fonder. I tabell 5.1 redovisas Första – Fjärde AP-fondernas fokusområden för hållbarhetsarbetet samt antal mål och förändringar under 2022.

Tabell 5.1 Första – Fjärde AP-fondernas fokusområden, antal mål och

förändringar inom hållbarhetsområdet 2022

AP-fond Fokusområden Antal mål Förändringar

2022 (2021)

Första AP-fonden Klimat 7 (8) Ny ESG-strategi och förändringar i fråga om fokusområden. Färre antal mål. Kvarvarande mål är oförändrade. Andra AP-fonden Klimat, biologisk 8 (26) Uppdaterad hållbarhetsmångfald, mänskliga policy. Ett nytt fokusrättigheter, mångfald, område. Nya mål jämlikhet och inkludering kopplade till fondens samt ägarstyrning fem fokusområden. Tredje AP-fonden Bolagsstyrning, klimat, 6 (5) Ett nytt fokusområde. I mänskliga rättigheter och huvudsak nya och förbiologisk mångfald ändrade målsättningar. Fjärde AP-fonden Klimat och miljö samt 11 (11) I huvudsak oförändrade ägarstyrning mål. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Inom klimatområdet rapporterar samtliga AP-fonder koldioxidavtryck enligt ett gemensamt framtaget ramverk. Koldioxidutsläpp mäts vanligtvis i Scope 1, 2 och 3, vilket är vedertagna begrepp på marknaden. Scope 1 visar direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget, Scope 2 visar indirekta utsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar både uppströms och nedströms i värdekedjan. Totalt koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 redovisas av Första – Fjärde AP-fonderna som summan av ägd andel av de noterade portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp. Några av AP-fonderna har börjat mäta Scope 3, men det är ännu inte möjligt att ge en samlad bild av dessa utsläpp. I figur 5.1 redovisas Första – Fjärde AP-fondernas totala koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 under åren 2018 – 2022. De totala utsläppen från fondernas portföljer har minskat med över en tredjedel under perioden (i genomsnitt 14 procent årligen). Samtliga fonder har presterat en kontinuerlig minskning av de totala utsläppen. Under 2022 minskade utsläppen med ca 0,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e).

Figur 5.1 Redovisade CO2-utsläpp 2018 – 2022, Scope 1 och 2

Miljoner ton CO2e

8 AP1 AP2 AP3 AP4 7

6 2,4 2,2 5

4 1,1 1,8 1,1 1,4 1,4 3 1,7 0,9 1,6 0,8 0,8 2 1,4 1,1 1,1 1 1,8 1,6 0,9 0,9 0,7 0 2018 2019 2020 2021 2022 Anm.: AP-fonderna har olika stora noterade innehav, vilket i huvudsak förklarar skillnaden i absoluta tal mellan fonderna. Förändringar i Andra AP-fondens beräkningsmetodik innebär att portföljutsläpp före 2019 är mer osäkra än efterföljande år. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

AP-fonderna redovisar även portföljviktad koldioxidintensitet. Det är ett mått på de underliggande noterade portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, dvs. ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Måttet är väletablerat och reflekterar portföljens exponering mot bolag som genererar koldioxidutsläpp. Den portföljviktade koldioxidintensiteten sjönk för Första, Andra och Fjärde AP-fonderna under 2022, medan den ökade för Tredje AP-fonden (figur 5.2).

Figur 5.2 Portföljviktad koldioxidintensitet, Första – Fjärde AP-fonderna Ton CO2e/miljoner kronor

16 2021 Förändring p.g.a. portföljmix 14 Förändring p.g.a. bolag i portföljen 2022 12 9,6 10 9 8,6 8,2 7,7 8 7,1 6,8 6,3 6

4 2 1,3 0,5 0,4 0 -0,3 -0,3 -2 -0,8 -0,9 -1,8 -4 AP1 AP2 AP3 AP4 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Förändringar i den portföljviktade koldioxidintensiteten kan bero på förändrad portföljmix, t.ex. genom ökad eller minskad kapitalallokering till vissa bolag. Förändringar kan också ske på grund av ökad eller minskad utsläppsintensitet för portföljbolagen. Eftersom portföljbolagens koldioxidintensitet mäts i förhållande till deras omsättning kan förändrad intensitet härstamma från såväl faktiskt ökade eller minskade utsläpp från bolagens verksamhet som förändrad omsättning i bolagen. För flera av fonderna har den portföljviktade koldioxidintensiteten ökat i fråga om portföljmix. En bidragande orsak är att energibolag med fossil verksamhet har presterat mycket väl under 2022 till följd av höga gas- och oljepriser. Dessa bolag upptar därmed en större andel av fondernas portföljer. En svag börsutveckling för vissa it-bolag, framför allt i USA, vars verksamhet genererar låga utsläpp har haft en liknande men motsatt effekt. Samtliga AP-fonder redovisar dock att koldioxidintensiteten i de underliggande portföljbolagen minskar. Regeringen ser positivt på att Första – Fjärde AP-fondernas koldioxidavtryck fortsätter att minska över tid och uppmuntrar fonderna att fortsätta sitt arbete i den pågående klimatomställningen. AP-fonderna samverkar kring flera aspekter av hållbarhet. Inom ramen för samverkansrådet behandlas bl.a. redovisning och rapportering på området (se även avsnitt 7.2). Fonderna deltar även gemensamt i ett stort antal nationella och internationella organisationer, projekt och initiativ. Sedan 2007 samarbetar Första – Fjärde AP-fonderna också inom AP-fondernas etikråd (Etikrådet) vars syfte är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljöoch etikområdet. Etikrådet driver både proaktivt och reaktivt arbete inom bl.a. mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Det proaktiva arbetet syftar till att konstruktivt bidra till positiv förändring och möta komplexa hållbarhetsutmaningar. Arbetet är organiserat i

projekt med utvalda teman och innefattar bl.a. dialog med AP-fondsägda bolag. Under 2022 har Etikrådet drivit åtta proaktiva projekt inom de övergripande områdena bolagsstyrning, miljö och sociala frågor. Etikrådets reaktiva arbete syftar till att identifiera AP-fondsägda bolag som kränker internationella konventioner. Under 2022 genomfördes två genomlysningar av Första – Fjärde AP-fondernas innehav av utländska börsnoterade bolag. Vid genomlysningarna identifierades 111 incidenter med bekräftad kränkning eller risk för kränkning (se tabell 5.2). Under 2022 påbörjade Etikrådet 16 reaktiva bolagsdialoger och avslutade fem dialoger där målet med dialogen uppnåtts. Ytterligare sex dialoger avslutades på grund av förändringar i AP-fondernas innehav. Vid årets slut hade Etikrådet aktiv dialog med 86 bolag.

Tabell 5.2 Etikrådets genomlysning av Första – Fjärde AP-fondernas

portföljer

2019 2020 2021 2022

Antal bolag i AP- 3 557 2 430 3 168 3 202 fondernas portföljer (samtliga genomlysta) - varav bekräftad 29 22 23 28 kränkning - varav risk för 91 72 89 83 kränkning - varav utan 3 437 2 336 3 056 3 091 anmärkning Källa: Etikrådet.

Under 2022 har Första – Fjärde AP-fonderna slutfört en gemensam översyn av Etikrådets uppdrag, strategi och organisation. Bland annat har rådets syfte tydliggjorts och långsiktiga mål för verksamheten har fastställts. Som en följd av översynen kommer Etikrådets arbete utökas till att även omfatta kreditinvesteringar och svenska innehav. Första – Fjärde AP-fonderna har också beslutat om utökade resurser för Etikrådet. Ett nytt kansli med tre heltidsroller kommer att inrättas under 2023 med Tredje AP-fonden som värdmyndighet. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom ramen för Etikrådets verksamhet och välkomnar den översyn som har genomförts. Även om det sker samverkan mellan Första – Fjärde AP-fonderna bedriver de sitt hållbarhetsarbete oberoende av varandra, vilket är i linje med fondernas självständighet. Det har resulterat i att fonderna delvis har valt olika fokusområden, målsättningar och arbetssätt. Samtliga fonder integrerar dock hållbarhetsarbetet i kapitalförvaltningen, vilket regeringen ser positivt på. Fondernas strategier bygger också i allt högre grad på ambitionen att påverka portföljbolag att minska sina klimatavtryck. Avyttring av utsläppsintensiva bolag betraktas därmed i större utsträckning som ett alternativ först om påverkansarbete inte ger något resultat eller om bolagen bedöms sakna vilja och förutsättningar att ställa om sin verksamhet. Regeringen välkomnar den utvecklingen. Det är fortfarande svårt i viss mån svårt att få en helhetsbild av resultaten 32 inom hållbarhetsområdet, något som gäller generellt och inte bara för AP-

fonderna. Första – Fjärde AP-fonderna har dock i stor utsträckning nått sina hållbarhetsmål under 2022, vilket regeringen ser positivt på. Regeringen ser också positivt på att flera av fonderna har fortsatt att utveckla sina målsättningar i riktning mot att bli mer resultatinriktade. Fonderna bör även i linje med rekommendationerna i föregående års utvärdering fortsätta arbetet med att vidareutveckla resultatrapporteringen inom hållbarhetsområdet. I avsnitt 6 redovisas och utvärderas respektive fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

6 Redovisning och utvärdering av

AP-fonderna

6.1 Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2022 överförde Första AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,1 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,2 procent under samma period, och överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -8,6 procent, jämfört med 20,8 procent 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Första AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft klimat som ett särskilt fokusområde. Fonden har fastställt sju övergripande hållbarhetsmål som i sak är oförändrade sedan föregående år. Uppfyllnadsgraden är i linje med eller högre än föregående år för samtliga mål.

Tabell 6.1 Första AP-fondens resultat Miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Ingående fondkapital 332,5 323,7 365,8 392,6 465,8 Överföringar -6,8 -6,5 -7,9 -7,5 -4,7 Årets resultat -2,1 48,6 34,8 80,7 -39,9 Utgående fondkapital 323,7 365,8 392,6 465,8 421,2 Årets förändring -8,8 42,1 26,9 73,1 -44,6 Procent Avkastning före kostnader -0,6 15,3 9,8 20,8 -8,5 Avkastning efter kostnader -0,7 15,1 9,7 20,8 -8,6 Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -39,9 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -8,6 procent (se tabell 6.1), vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet minskade med 44,6 miljarder kronor för att uppgå till 421,2 miljarder kronor vid årets slut. Under 2022 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till -8,5 procent före kostnader. Största negativa bidraget till avkastningen gav globala aktier i utvecklade marknader (-6,9 procentenheter), svenska aktier (-4,2 procentenheter) och räntebärande tillgångar (-3,1 procentenheter) samtidigt som alternativa investeringar genererade en positiv avkastning (2,3 procentenheter).

Första AP-fondens avkastningsmål Första AP-fonden har två avkastningsmål, ett medelfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets tillgångssida, och ett långfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets skuldsida. Fondens medelfristiga mål är 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Fondens långsiktiga mål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt (40 år). Styrelsen har satt som grundläggande krav att Första AP-fondens långsiktiga avkastning ska överstiga förändringstakten i inkomstindex. Pensionssystemet har dock behov av högre avkastning som innebär att effekterna av framtida balanseringar minimeras (och bidrar till att säkerställa generationsneutralitet). Det långsiktiga avkastningsmålet är således uppbyggt av två komponenter baserade på inkomstpensionssystemets dynamik. Det ena är pensionssystemets avkastningskrav, dvs. den reala medelinkomsten (inkomstindex), vilken antas öka med 1,8 procent per år, enligt Pensionsmyndighetens antaganden. Det andra är ett utökat behov av avkastning på ca 2,2 procent för att minimera balanseringsrisken långsiktigt och generationsneutralt. Det medelfristiga målet utgör i stället snarare en avkastningsförväntan utifrån analys av möjligheterna att generera avkastning på tillgångssidan.

Målet omfattar också aktiv avkastning. Från och med 2020 gäller det medelfristiga avkastningsmålet som består av passiv real avkastning (förväntan) (2,1 procent) och premie för aktiv förvaltning (1 procent). Första AP-fondens styrelse beslutade att fr.o.m. 2020 sänka avkastningsmålet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet var lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades samtidigt med ett långfristigt mål om 4,0 procent real avkastning över en rullande 40-årsperiod. På grund av det fortsatt 4-procentiga långsiktiga målet, kommer det medelfristiga avkastningsmålet framöver behöva höjas till över det långsiktiga.

Uppföljning av Första AP-fondens avkastningsmål I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001 – 2022, för den senaste tioårsperioden 2013 – 2022 samt för den senaste femårsperioden 2018 – 2022. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga målsättningen för avkastningen.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001 – 2022 2013 – 2022 2018 – 2022

Genomsnittlig nominell 6,1 8,2 6,7 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,2 5,7 2,6 Långsiktigt avkastningsmål 4,0 (realt) (40 år) Medelfristig avkastnings- 3,0 3,0 förväntan (realt) (10 år) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 6,7 procent under den senaste femårsperioden (2018 – 2022) och 8,2 procent under tioårsperioden (2013 – 2022). För hela perioden 2001 – 2022 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,1 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt, medan avkastningsförväntan på medellång sikt är 3,0 procent. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 2,6 procent under den senaste femårsperioden (2018 – 2022), 5,7 procent under den senaste tioårsperioden (2013 – 2022) och 4,2 procent för hela perioden 2001 – 2022. Första AP-fonden har uppnått styrelsens målsättning på tio års sikt och sedan start 2001.

Finansiell risk och tillgångsallokering Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen. Första AP-fondens portfölj bestod vid 2022 års slut av 47 procent aktier, 24,1 procent räntebärande tillgångar och 28,6 procent alternativa investeringar (se figur 6.1). Jämfört med föregående årsskifte minskade andelen aktier med ca 4 procentenheter, andelen räntor ökade med ca 1 procentenhet och andelen alternativa investeringar ökade med ca 3,5 procentenheter.

Figur 6.1 Tillgångsallokering Första AP-fonden

Procent av totala tillgångar

100% 2,9% 2,1% 3,0% 7,9% 90% 21,8% 24,7% 27,2% 30,4% 31,5% 80% 38,7% 39,9% 39,4% 34,0% 70% 30,4% 23,4% 60% 26,9% 5,6% 5,3% 6,2% 31,8% 10,3% 33,7% 50% 6,6% 40% 9,6% 40,6% 40,5% 38,7% 31,8% 9,2% 26,9% 29,9% 30% 13,6% 25,4% 20% 16,2% 10,9% 10% 18,4% 17,1% 12,1% 12,0% 12,7% 15,7% 11,9% 12,3% 10,3% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2021 2022 Svenska aktier Globala aktier Tillväxtaktier Räntor + Kassa Alt. tillgångar Övrigt exkl kassa Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.2 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2013 – 2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som 36 tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning

givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,7.

Figur 6.2 Avkastning Första AP-fonden

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25,0% 5 4,2 20,8% 20,0% 4 3,3 14,6% 2,9 15,0% 3 11,3% 11,2% 9,3% 9,6% 15,1% 9,7% 10,0% 2,6 2 1,9 1,9 4,0% 5,0% 1,5 Neg 1 Neg 0,9 0,5 0,0% 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 -0,7% -5,0% -1

-10,0% -8,6% -2

-15,0% -3 Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 16 procent av det totala fondkapitalet 2013 till 27 procent 2022. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (71,8 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar. Från och med 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar som överlappar med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Figur 6.3 Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2013 – 2022

Miljarder kronor

140 Fastigheter 120 Riskkapitalfonder Övriga illikvida 11,0 9,6 Infrastruktur 9,3 11,5 100 8,2 11,3 12,0 Onoterade fastigheter* 8,4 30,7 33,4 Riskkapitalföretag* 22,4 28,9 80 Infrastruktur* 45,0 26,9 31,6 35,1 19,8 19,2 60 0,0 17,8 15,3 16,7 14,6 0,0 14,5 40 12,4 70,4 71,8 12,5 8,3 54,1 55,4 42,6 46,3 20 39,1 33,4 22,2 25,0 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar inom tre kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalföretag och infrastruktur), i stället för som tidigare fyra kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur och övriga illikvida innehav). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Kostnader Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2022 till 238 miljoner kronor. Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2018 – 2022 varierat mellan 223 miljoner kronor och 238 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelsekostnaderna med 7 miljoner kronor, primärt hänförligt till personalkostnader. De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt och uppgick för 2022 till 27 miljoner kronor. Minskningen jämfört med 2021 uppgick till 34 miljoner kronor och är framför allt hänförlig till genomfört arbete med översyn av externa förvaltningskostnader samt volym på externt förvaltat kapital, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. Årets stora minskning beror på fondens indragna externt förvaltade mandat på tillväxtmarknader. Denna kompenseras i sin tur av ökade rörelsekostnader då det internt förvaltade kapitalet ökar.

Tabell 6.3 Första AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Interna kostnader 223 239 226 231 238 Personalkostnader 135 149 134 139 144 Lokalkostnader 13 13 14 17 17

2018 2019 2020 2021 2022 Köpta tjänster 26 20 19 20 17 Informations- och datakostnader 45 53 55 50 55 Övrigt 3 4 4 5 5 Externa förvaltningskostnader 1 228 186 76 61 27

Summa 451 425 302 293 265

Förvaltningskostnadsandel % 0,14 0,12 0,08 0,07 0,06 Antal anställda 2 60 67 3 66 67 67 Antal kvinnor/män 22/38 27/40 29/37 29/38 31/36 Andel kvinnor % 37 40 40 43 46 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Not 3: Varav en projektanställd. Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet Första AP-fondens hållbarhetsarbete vägleds av en ESG-strategi fastslagen av styrelsen och årligen antas en ESG-plan för verksamhetens mål och arbete under det kommande året. Hållbarhetsarbetet integreras i samtliga delar av Första AP-fondens arbete under ledning av fondens hållbarhetsfunktion. Inom kapitalförvaltningen anpassas hållbarhetsarbetet till respektive tillgångsslag och förvaltningsstrategi. Därutöver har Första APfondens styrelse identifierat klimat som ett speciellt fokusområde. Detta innebär att fonden genomför projekt och aktiviteter med syfte att verka för en långsiktig minskning av klimatutsläpp i den reala ekonomin. I december 2021 antog Första AP-fondens styrelse en ny ESG-strategi. Under 2022 har fonden arbetat för att omsätta de ändringar i verksamheten som den nya strategin medförde, vilket bl.a. har inneburit ett närmare samarbete mellan hållbarhetsfunktionen och kapitalförvaltningen. Förändringsarbetet har inkluderat nya arbetssätt och processer, bl.a. avseende uppföljning av bolag med särskilt hög hållbarhetsrisk. Första AP-fonden har som målsättning att öka sina investeringar i tillgångar som främjar en hållbar utveckling. Dessa genomförs framför allt inom tillgångsslagen alternativa och räntebärande tillgångar. Vid slutet av 2022 uppgick de totala investeringarna av denna typ till ca 87 miljarder kronor (en ökning med ca 1 miljard kronor jämfört med 2021). Flera nyinvesteringar har gjorts under året, bl.a. i fonder med fokus på biologiska läkemedel och förnybar energi samt i gröna och sociala obligationer. Under 2022 röstade Första AP-fonden på 82 svenska och 1 288 utländska bolagsstämmor. Det innebär att fonden röstade på samtliga stämmor i de svenska portföljbolagen. Ersättningsfrågor har varit ett återkommande tema på bolagsstämmorna i svenska bolag. Första AP-fonden har varit delaktig i att påverka bolagen att bl.a. formulera ersättningsprogram som även omfattar icke-finansiella mål som har påverkan på bolagens långsiktiga lönsamhet. Under 2022 hade Första AP-fonden styrelserepresentation i tolv bolag och var aktiv i fjorton svenska valberedningar.

Första AP-fonden har fastställt sju övergripande hållbarhetsmål (se tabell 6.4 nedan). Av dessa mål är ett relaterat till klimat, ett till de globala målen för hållbar utveckling, tre till ägarstyrning och två till fastighetsportföljens hållbarhetsprofil. Det tidigare målet att skicka uppföljningsbrev till ett visst antal utländska bolag där fonden röstat emot styrelsens förslag definieras inte längre som ett mål. De kvarvarande målen är oförändrade sedan föregående år. Hållbarhetsmålen är definierade mot kvantitativa mätetal och är av kombinerad aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst utfall). Uppfyllnadsgraden är i linje med eller högre än föregående år för samtliga mål. Fondens ambition är att målen ska vara uppfyllda 2025 (vissa mål är dock satta till 2030 och 2050). I tabell 6.4 redovisas Första AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.4 Första AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

1 Reducera portföljens koldioxidutsläpp till Koldioxid- 0,93 (port- 0,71 (portnetto noll 2050. Delmål är att halvera avtryck följviktad följviktad portföljens koldioxidavtryck till 2030. noterad koldioxid- koldioxidaktieport- intensitet: intensitet: följ (mn 8,2 tCO2e/ 7,1 tCO2e/ tCO2e) mnkr) mnkr) 2 Väsentligt öka volymen av investeringar Marknads- 84 476 86 548 som främjar en hållbar utveckling fram värde till 2025. (mnkr) 3 Verka för att andelen kvinnor i de bolag Andel 39 41,4 där fonden är representerad i kvinnor valberedningen uppgår till minst (procent) 40 procent 2025. 4 Rösta på samtliga stämmor i svenska Antal 84 av 85 82 av 82 portföljbolag. I de fall då fonden röstat stämmor emot styrelsens eller valberedningens förslag ska en dialog inledas. 5 Rösta på minst 800 utländska Antal 1 037 1 288 bolagsstämmor per år. stämmor 6 Samtliga innehav i fastighetsportföljen Andel av 98 98 ska redovisa enligt GRESB 2025. portföljen (procent) 7 Samtliga innehav i fastighetsportföljen GRESB- 88 88 ska löpande förbättra sin GRESB-score score över tid. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Regeringen bedömer att Första AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget

uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt. De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Första AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.2 Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Regeringen uppmuntrar fonden att fortsätta sitt kostnadsbesparingsprogram. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2022 överförde Andra AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,0 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,1 procent under samma period. Det är lägre än fondens långsiktiga avkastningsförväntan (4,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Noteras kan att Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre satt än de övriga ” öppna ” buffertfonderna. Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -6,7 procent, jämfört med 16,3 procent 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Andra AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fokus på områdena klimat, biologisk mångfald, ägarstyrning, mänskliga rättigheter samt mångfald, jämlikhet och inkludering. Fonden har fastställt åtta över- 41

gripande hållbarhetsmål som är relaterade till fondens fokusområden. Målen är förändrade sedan föregående år med anledning av att fonden har uppdaterat sin hållbarhetspolicy. Målsättningarna är långsiktiga och saknar gränsvärden för 2022.

Tabell 6.5 Andra AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Ingående fondkapital 345,9 334,8 381,4 386,2 441 Överföringar -6,8 -6,5 -7,9 -7,5 -4,7 Årets resultat -4,3 53,0 12,8 62,3 -29,2 Utgående fondkapital 334,8 381,4 386,2 441,0 407,1 Årets förändring -11,1 46,6 4,9 54,8 33,99 Procent Avkastning före kostnader -1,2 16,1 3,7 16,4 -6,6 Avkastning efter kostnader -1,3 15,9 3,5 16,3 -6,7 Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -29,2 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -6,7 procent. Det var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet med 34,0 miljarder kronor till 407,1 miljarder kronor vid årets slut. Under 2022 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till -6,6 procent före kostnader. Till den totala avkastningen bidrog framför allt valutasäkringar (-5,3 procentenheter), svenska aktier (-2,0 procentenheter och globala aktier exklusive tillväxtmarknader (-1,2 procentenheter). Alternativa tillgångar bidrog positivt till den totala avkastningen med 3,5 procentenheter. Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutasäkring. För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan Andra AP-fonden använder inget avkastningsmål, utan har i stället en långsiktig förväntad avkastning som fonden kommunicerar utåt. Fondens avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt (30 år). Fonden har inget medelfristigt mål (medelfristiga avkastningsförväntningar blir en del av långsiktiga antaganden, men kommuniceras inte externt). Andra AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att härleda optimal strategisk portfölj som är till största nytta för pensionssystemet. Den långsiktiga avkastningsförväntan består av förväntad real avkastning om 4 procent på vald strategisk portfölj samt aktiv förvaltning om 0,5 procent.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan (och risknivå) är en egenskap hos den valda strategiska portföljen som identifieras genom tillgångs- och skuldanalys (s.k. ALM-analys), och inte ett mål i sig självt. Fondens uttryckliga mål är att, genom valet av strategisk portfölj, minimera konsekvenserna av bromsen på 30 års sikt. Fonden kommunicerar därför en avkastningsförväntan på den strategiska portfölj som bedöms uppnå det målet och inte ett avkastningsmål. Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffertfondernas avkastningsmål.

Uppföljning av Andra AP-fondens avkastningsförväntan I tabell 6.6 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001 – 2022, för den senaste tioårsperioden 2013 – 2022 samt för den senaste femårsperioden 2018 – 2022. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsförväntan med i tabellen för motsvarande tidsperioder. Avkastningsförväntan är uttryckt i reala termer och därför redovisas även fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga avkastningsförväntan.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens avkastning och avkastningsförväntan

Procent

2001 – 2022 2013 – 2022 2018 – 2022

Genomsnittlig nominell 6,0 7,4 5,2 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,1 5,0 1,1 Långsiktig 4,5 4,5 4,5 avkastningsförväntan (realt) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 5,2 procent under den senaste femårsperioden (2018 – 2022) och 7,4 procent under tioårsperioden (2013 – 2022). För hela perioden 2001 – 2022 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,0 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 1,1 procent under den senaste femårsperioden (2018 – 2022), 5,0 procent under den senaste tioårsperioden (2013 – 2022) och 4,1 procent för hela perioden 2001 – 2022. Andra AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsförväntan på 10 års sikt.

Finansiell risk och tillgångsallokering Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter

och förutsättningar att skapa en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår först och främst att en gedigen analys av pensionssystemet är centralt för strategivalet, därutöver bl.a. att systematiskt risktagande krävs, att diversifiering minskar risken, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att hållbarhet lönar sig, att klimatförändringar är en hållbarhetsrisk, och att det långsiktiga uppdraget ger speciella möjligheter. Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2022 års slut av 36 procent aktier, 27 procent räntebärande tillgångar och 36 procent alternativa investeringar (se figur 6.4). Jämfört med föregående årsskifte har andelen alternativa investeringar ökat med 6,6 procentenheter och andelen räntebärande tillgångar minskat med 1,5 procentenheter.

Figur 6.4 Tillgångsallokering Andra AP-fonden

Procent av totala tillgångar Svenska aktier Globala aktier ex. tillväxtmarknader Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alt. tillgångar Övrigt (TAA etc.) 100% 3,5% 3,4% 5,4% 90% 11,4% 16,0% 24,0% 29,7% 29,7% 80% 36,3% 35,2% 36,0% 35,0% 70% 33,5% 31,4% 60% 0,0% 33,4% 2,9% 5,3% 28,5% 30,6% 50% 5,1% 27,0% 9,2% 40% 40,2% 36,0% 10,5% 9,8% 34,0% 27,6% 10,9% 30% 9,5% 30,3% 20% 22,1% 19,9% 22,8% 19,2% 10% 21,0% 20,7% 19,8% 20,0% 11,3% 10,0% 9,0% 9,5% 8,1% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2021 2022 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.5 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2013 – 2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,6.

Figur 6.5 Andra AP-fondens totala avkastning Nominell avkastning efter kostnader, procent

20,0% 4 3,7 3,9

15,0% 2,9 3 13,3% 12,7% 13,1% 15,9% 16,3% 10,3% 10,0% 9,0% 2 2,3 2,5 2 0,4 4,0% 5,0% 1,7 Neg. 1

Neg. 0,5 3,5% 0,0% 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 -1,3% -5,0% -1

-6,7% -10,0% -2 Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: McKinsey bilaga (grunddata från Andra AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra ca 15 procent av det totala fondkapitalet 2013 till ca 33 procent 2022. De illikvida tillgångarna består framför allt av onoterade fastigheter (53,8 miljarder kronor 2022), därefter riskkapitalfonder (49,0 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

Figur 6.6 Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2013 – 2022

Miljarder kronor 160

140 7,1

120 3,9 21,5 100 17,1 1,8 23,6 0, 80 25,5 49 20,1 41,3 17,1 17,2 18,5 9,3 60 15,7 16,8 13,1 16,3 16,9 15,6 40 10,8 12,9 7,0 56,7 58,7 53,8 46,5 48,6 20 37,1 39,6 39,5 23,2 28,8 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Fastigheter Övriga illikvida Riskkapitalfonder Onoterade fastigheter* Riskkapitalföretag* Onoterade krediter * Skog* Infrastruktur* Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar inom fem kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalföretag, infrastruktur, skog och onoterade krediter), i stället för som tidigare tre kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder och övriga illikvida innehav). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från andra AP-fonden).

Kostnader Andra AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2022 till 262 miljoner kronor Andra AP-fondens rörelsekostnader har under samma period varierat mellan 219 och 262 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelsekostnaderna med 17 miljoner kronor, vilket framför allt berodde på högre informations- och datakostnader. Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader. De externa förvaltningskostnaderna för 2022 uppgick till 201 miljoner kronor, vilket var en minskning med 7 miljoner kronor. Sedan 2018 har denna post minskat med 79 miljoner kronor till följd av ett kostnadsbesparingsprogram som inleddes 2020. Kostnaderna förväntas fortsätta minska då fonden under 2022 har beslutat att stänga ned ett antal externa mandat. I slutet av 2022 förvaltades 79 procent av kapitalet internt. Detta är i linje med Tredje och Fjärde AP-fondernas andel (78 respektive 80 procent) men lägre än Första AP-fondens (90 procent). Trots detta har Andra AP-fonden fortfarande högre kostnader än resterande buffertfonder. Regeringen uppmuntrar fonden att fortsätta sitt kostnadsbesparingsprogram.

Tabell 6.7 Andra AP-fondens kostnader och antal anställda Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Interna kostnader 219 240 235 245 262 Personalkostnader 127 147 150 155 161 Lokalkostnader 6 6 7 7 7 Köpta tjänster 12 11 10 12 15 Informations- och datakostnader 61 66 61 65 70 Övrigt 13 10 7 6 9 Externa förvaltningskostnader 280 292 277 208 201 1

Summa 499 532 512 453 463

Förvaltningskostnadsandel % 0,15 0,15 0,14 0,11 0,11 Antal anställda 70 71 71 68 69 2 Antal kvinnor/män 25/45 24/47 24/47 24/44 25/44 Andel kvinnor % 36 34 34 35 36 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet Andra AP-fondens hållbarhetsarbete vägleds av en hållbarhetspolicy som är antagen av fondens styrelse. Hållbarhetsarbetet är integrerat i samtliga delar av organisationen och förvaltningen och bedrivs utifrån principen om dubbel väsentlighet. Det innebär att hänsyn tas både till hur fondens investeringar påverkas av hållbarhetsrisker/möjligheter och till hur fonden genom sina innehav påverkar människa och miljö. Under 2022 har Andra AP-fonden uppdaterat sin hållbarhetspolicy. Det resulterade bland annat i det nya fokusområdet biologisk mångfald och att området mångfald utvidgades till att även omfatta jämlikhet och inkludering. Hållbarhetsarbetet har därmed huvudsakligen utgått från fem fokusområden – klimat , biologisk mångfald , ägarstyrning , mänskliga rättigheter samt mångfald, jämlikhet och inkludering . Fokusområdena har identifierats utifrån deras påverkan på fondens portfölj och avkastning, relevans för investeringsprocessen och fondens potential att uppnå förändring genom sin portfölj och sitt arbete. Utöver integrering av hållbarhetsaspekter inom den ordinarie förvaltningsverksamheten genomför Andra AP-fonden riktade investeringar. Dessa ska uppfylla förutbestämda kriterier och utvärderas utifrån ett särskilt ramverk. Vid slutet av 2022 uppgick marknadsvärdet av fondens tillgångar i denna kategori till 35,4 miljarder kronor (32,8 miljarder kronor 2021). Andra AP-fonden röstade under 2022 på 121 svenska och över 1 261 utländska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrelsens förslag vid 25 tillfällen (av totalt 1 257 förslag). De frågor där fonden röstade emot styrelsens förslag rörde incitamentsprogram i 24

fall och styrelseledamöter/ansvarsfrihet i ett fall. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade Andra AP-fonden emot styrelsens förslag vid ca 22 procent av omröstningarna, framför allt i fråga om styrelseledamöter/ansvarsfrihet och incitamentsprogram. Under 2022 var Andra AP-fonden även aktiv i nio svenska valberedningar. Andra AP-fonden har fastställt åtta långsiktiga hållbarhetsmål som är relaterade till fondens fokusområden. Hållbarhetsmålen har ändrats från föregående år med anledning av den uppdaterade hållbarhetspolicyn. Målsättningarna är långsiktiga och saknar gränsvärden för 2022. Utformningen av målsättningar, mätetal och uppföljning är ännu inte färdigställd avseende fokusområdena mångfald, jämlikhet och inkludering samt ägarstyrning. Dessa mål har därför inte följts upp i årets utvärdering. I tabell 6.8 redovisas Andra AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.8 Andra AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

Fokusområde: Klimat 1 Nettonollutsläpp av växthusgaser 2045. Koldioxid- 1,17 1,05 utsläpp, scope 1 och 2 (mn tCO2e) 2 Minskade utsläpp av växthusgaser Föränd- -31 -37 (basår 2019) ring från 2025: -35 procent 2019 2030: -55 procent (procent) 3 Alla tillgångsslag i linje med Andel av 60 69 Parisavtalet. strategisk portfölj (procent) Fokusområde: Biologisk mångfald 4 Bidra till en positiv nettoutveckling för Ej - naturen 2030. 1 definierat 5 En portfölj som inte bidrar till illegal Andel av 4 4 avskogning 2025. strategisk portfölj i linje med riktlinjer från Finance Sector Deforestation Action (procent) Fokusområde: Mänskliga rättigheter

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

6 Implementerat FN:s vägledande principer Andel av 59 59 för företag och mänskliga rättigheter strategisk 2025. portfölj med due diligenceprocess för mänskliga rättigheter (procent) Fokusområde: Mångfald, jämlikhet och inkludering 7 Fondens noterade innehav ska i Genom- Ej uppföljt Ej uppföljt genomsnitt ha minst 40 procent av snittlig vardera kön i styrelsen 2030. andel kvinnor i styrelsen (procent) 8 Fonden ska aktivt ha påverkat portfölj- Antal Ej uppföljt Ej uppföljt bolagen att ha en strategi för mångfald, dialoger jämlikhet och inkludering. Fokusområde: Ägarstyrning 9 Aktivt och ansvarsfullt ägarskap genom a) Antal a) Ej a) Ej ett ökat antal dialoger och röstning i dialoger uppföljt uppföljt fondens samtliga noterade aktieinnehav b) Antal b) 1 226 b) 1 382 senast 2027. stämmor Not 1: Målsättning och mätetal kommer att utvecklas. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden) och Andra AP-fondens Hållbarhetsrapport 2022.

Regeringen bedömer att Andra AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapportering, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regel- 49

efterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvarslinjen). De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Andra AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.3 Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2022 överförde Tredje AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Tredje AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,7 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,7 procent under samma period. Avkastningen överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -5,8 procent, jämfört med 20,7 procent 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete under 2022 har varit strukturerat kring fyra fokusområden – bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och det nya fokusområdet biologisk mångfald. Fonden har fastställt sex övergripande hållbarhetsmål inom fokusområdena bolagsstyrning och klimat. Målen är långsiktiga och saknar gränsvärden för 2022.

Tabell 6.9 Tredje AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Ingående fondkapital 345,2 340,7 393,7 423,0 502,3 Överföringar -6,8 -6,5 -7,9 -7,5 -4,7 Årets resultat 2,2 59,5 37,2 86,8 -29,2 Utgående fondkapital 340,7 393,7 423,0 502,3 468,4

Årets förändring, mdkr -4,5 53,0 29,3 79,3 -33,9 Procent Avkastning före kostnader 0,7 17,7 9,8 20,8 -5,7 Avkastning efter kostnader 0,6 17,6 9,7 20,7 -5,8 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -29,2 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning på -5,8 procent efter kostnader, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet med 33,9 miljarder kronor till 468,4 miljarder kronor. Under 2022 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till -5,7 procent före kostnader. Största negativa bidraget till avkastningen kom från globala aktier (-4,8 procentenheter), svenska aktier (-2,3 procentenheter) och aktier i tillväxtmarknader (-1,1 procentenheter). Alternativa investeringar och valutaeffekter/valutasäkring bidrog samtidigt positivt till avkastningen (med 2,6 respektive 2,2 procentenheter).

Tredje AP-fondens avkastningsmål Tredje AP-fonden arbetar med ett övergripande långfristigt avkastningsmål. Målet är 3,5 procent real avkastning per år över en långsiktig horisont (över 10 år). Tredje AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att definiera det långfristiga målet. Det långfristiga avkastningsmålet, som reviderades 2019, baserades på en bedömning att den teoretiskt möjliga avkastningen från en optimal portfölj var 4,0 procent samt justering utifrån genomförbarhet om -0,5 procent. Avkastningsmålet kan för Tredje AP-fonden ses som en funktion av fondens valda risknivå för portföljen. Avkastningsmålet härleds från den förväntade avkastningen för portföljen givet den önskvärda risknivån. Genom ALM identifieras en teoretiskt möjlig avkastning, vid den önskvärda risknivån, för en optimal portfölj. Den optimala portföljen justeras sedan utifrån praktisk genomförbarhet och realiserbarhet, vilket mynnar ut i ett avkastningsmål. Tredje AP-fondens långsiktiga mål utgår från en analys av pensionssystemet och acceptabel risknivå på en 40-årig horisont som sedan reduceras till en mer överskådlig framtid om 25 år. För att antaganden om avkastningar ska anses än mer tillförlitliga definierar sedan Tredje APfonden sitt avkastningsmål över en kortare horisont, ”mer än 10 år”.

Uppföljning av Tredje AP-fondens avkastningsmål I tabell 6.10 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001 – 2022, för den senaste tioårsperioden 2013 – 2022 samt för den senaste femårsperioden 2018 – 2022. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med Tredje AP-fondens målsättning för avkastningen.

Tabell 6.10 Tredje AP-fondens avkastning och avkastningsmål Procent

2001 – 2022 2013 – 2022 2018 – 2022

Genomsnittlig nominell 6,7 9,3 8,1 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,7 6,8 3,9 Långsiktigt avkastningsmål 3,5 3,5 3,5 (realt) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,1 procent under den senaste femårsperioden (2018 – 2022) och 9,3 procent under tioårsperioden (2013 – 2022). För hela perioden 2001 – 2022 har Tredje AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 3,9 procent under den senaste femårsperioden (2018 – 2022), 6,8 procent under den senaste tioårsperioden (2013 – 2022) och 4,7 procent för hela perioden 2001 – 2022. Tredje AP-fonden har därmed uppnått styrelsens långfristiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar. Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag. Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångsslagen aktier, räntor, alternativa investeringar och valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett s.k. operativt benchmark, som beslutas av fondens riskkommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jämförelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot operativt benchmark bedrivs utifrån olika specialistområden och tidshorisonter. Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt. Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2022 års slut av 40 procent aktier, 25 procent räntebärande tillgångar och 35 procent alternativa investeringar 8 (se figur 6.7). Allokeringen förändrades under

8 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

2022 framför allt genom att fonden ökade allokeringen mot alternativa investeringar, vars andel steg med 6,1 procentenheter. Tillgångsslagets positiva avkastning, samt övriga tillgångsslags negativa utveckling bidrog också till ökningen. Allokeringen till aktier minskade samtidigt med 6,6 procentenheter. Tredje AP-fonden genomför en översyn av sin strategi i tillväxtmarknader och har under året avvecklat samtliga aktieinvesteringar i sådana marknader.

Figur 6.7 Tillgångsallokering Tredje AP-fonden

Procent av totala tillgångar

100% 3,0% 3% 6% 14,3% 90% 17,5% 20,2% 24,9% 28,8% 35,0% 80% 45,0% 42% 70% 41% 35,7% 33,6% 60% 37,0% 30,9% 24,5% 0% 24,7% 50% 4% 5,8% 5,6% 4,4% 40% 4,6% 6,3% 34,0% 38% 30% 36% 29,0% 30,6% 29,6% 28,5% 25,6% 25,3% 20%

10% 18,0% 17% 14,9% 12,4% 12,4% 12,4% 12,5% 11,5% 10% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2021 2022 Svenska Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader aktier Räntebärande tillgångar Alt. investeringar Övrigt

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.8 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2013 – 2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,9.

Figur 6.8 Tredje AP-fondens totala avkastning Nominell avkastning efter kostnader, procent

25,0% 5 20,7% 4,2 20,0% 17,6% 4

15,0% 14,1% 13,7% 3 2,4 4 10,7% 9,4% 9,7% 2,6 2,5 10,0% 2 6,8% 1,9 8,8% 0,6% 5,0% 1,4 1 Neg. 0,9 Neg. 0,8 0,0% 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 -5,0% -1 -5,8% -10,0% -2 Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 14 procent av det totala fondkapitalet 2013 till 33 procent 2022. De illikvida tillgångarna består framför allt av onoterade fastigheter (81,5 miljarder kronor 2022), därefter riskkapitalfonder (34,9 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

Figur 6.9 Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2013 – 2022

Miljarder kronor

180 160 140 34,9 120 30 0 25,1 100 1 15 1,1 18 9 14,5 80 16 10 12 13 10 6 60 10 9 5 10 5 9 5 10 6 5 40 5 81,5 11 69 10 5 6 56 62 4 48 20 38 40 23 26 29 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Fastigheter Skog Infrastruktur Riskkapitalfonder Onoterade fastigheter* Skog (ny definition)* Onoterade krediter* Infrastruktur (ny definition)* Försäkringsrisker* Riskkapitalföretag* Övriga illikvida Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar inom sex kategorier (onoterade fastigheter, riskkapitalföretag, infrastruktur, skog, onoterade krediter och försäkringsrisker), i stället för som tidigare fem kategorier (fastigheter, riskkapitalfonder, infrastruktur, skog och övriga illikvida innehav). Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida . För hela perioden 2013 – 2020 är Övriga illikvida innehav lika med noll, varpå denna inte visas i figuren. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Kostnader Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2022 till 252 miljoner kronor. Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2018 – 2022 ökat med ca 50 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelsekostnaderna med 18 miljoner kronor, varav 12 miljoner kronor utgörs av ökade administrationskostnader. De externa förvaltningskostnaderna har varierat mellan 117 och 119 miljoner kronor under perioden 2018 – 2022 beroende på värdeutvecklingen under det året, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. År 2022 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 119 miljoner kronor, vilket var en minskning med 23 miljoner kronor från föregående år.

Tabell 6.11 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Interna kostnader 202 212 222 234 252 Personalkostnader 129 130 138 147 152 Lokalkostnader 11 11 12 13 17 Köpta tjänster 11 13 12 17 17

2018 2019 2020 2021 2022

Informations- och datakostnader 44 51 54 53 60 Övrigt 7 7 5 4 5 Externa förvaltningskostnader 117 122 126 142 119 1

Summa 319 334 348 376 371

Förvaltningskostnadsandel % 0,09 0,09 0,09 0,08 0,08 Antal anställda 59 58 60 61 66 2 Antal kvinnor/män 23/36 23/35 26/34 26/35 27/39 Andel kvinnor % 39 40 43 43 41 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete utgår från fondens hållbarhetspolicy som är fastslagen av styrelsen. Arbetet är integrerat i förvaltningen och utgör en del av de analyser som ligger till grund för investeringsbeslut. Tredje AP-fondens hållbarhetsanalyser täcker alla ESG-aspekter, men fonden arbetar systematiskt med fyra fokusområden – bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald. Under 2022 har biologisk mångfald tillkommit som ett nytt fokusområde jämfört med föregående år. Under 2022 har Tredje AP-fonden arbetat vidare med implementeringen av den nya hållbarhetspolicy som fastslogs i juni 2021. Policyn har bl.a. medfört en omorganisation och hållbarhetsarbetet leds nu av en separat grupp som arbetar tillsammans med fondens förvaltare. Tredje AP-fonden har även uppdaterat och infört nya målsättningar inom de olika fokusområdena. Därutöver har fonden bl.a. undertecknat flera globala initiativ inom hållbarhet. Tredje AP-fonden röstade under året på 158 svenska och på 980 utländska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade Tredje APfonden emot styrelsens förslag i 17 fall (av totalt 3 111 förslag). Förslagen gällde dels incitamentsprogram, dels kapitalstruktur, organisation och förvärv. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrelsens förslag i ca 26 procent av omröstningarna, framför allt i fråga om styrelseledamöter/ansvarsfrihet, incitamentsprogram och fastställande av bokslut/förordnande av revisorer. Under 2022 deltog Tredje AP-fonden även i fem svenska valberedningar. Tredje AP-fonden har fastställt sex övergripande hållbarhetsmål inom fokusområdena klimat och bolagsstyrning (se tabell 6.12 nedan). Fem av målen har följts upp under 2022. De fastställda målen är definierade mot kvantitativa mätetal och är av kombinerad aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Målen är långsiktiga och saknar gränsvärden för 2022. Målsättningar inom områdena mänskliga rättigheter och biologisk mångfald är ännu inte definierade, men planeras att införas under 2023.

I tabell 6.12 redovisas Tredje AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.12 Tredje AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

Fokusområde: Klimat 1 Halverat CO2-avtryck i den direktägda Koldioxid- 0,8 0,8 aktieportföljen 2019 – 2025. avtryck i (-18 % (+7 % den note- jämfört med jämför med rade port- föregående föregående följen, år) år) scope 1 och 2 (mn tCO2e) 2 Samtliga portföljbolag ska vara i linje Andel - 28 1 med 1,5-gradersmålet vid 2040. bolag (procent) 3 1 Föra påverkansdialog med bolag som Andel - - 2 står för 70 % av utsläppen 2023 och initierade 90 % av utsläppen 2030. dialoger 4 1 25 % av ränteportföljen ska vara Andel av - 21 (gröna investerad i hållbara obligationer 2025. ränte- obligationer portöljen 20) (procent) Fokusområde: Bolagsstyrning 5 Alla svenska bolag storbolag i portföljen Andel av - 38,8 1 ska ha minst 40 % av det underrepresen- det underterade könet i styrelsen 2026. representerade könet (procent) 6 Andelen svenska bolag i portföljen med Andel - 20 hållbarhetskriterier ska fördubblas från bolag i 20 % till 40 % senast 2025. portföljen (procent) Not 1: Nytt mål 2022. Not 2: De första dialogerna inleds under första kvartalet 2023. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden) och Tredje AP-fondens årsredovisning 2022.

Regeringen bedömer att Tredje AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av

avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limitervärdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direktören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för riskrapportering till styrelsen. De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Tredje AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.4 Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2022 överförde Fjärde AP-fonden 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Fjärde AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har uppgått till 6,6 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,6 procent under samma period. Det överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader uppgick till -11,9 procent 2022, jämfört med 19,2 procent för 2021, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Fjärde AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete haft fokus på områdena klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under året. Samtliga mål med gränsvärden för 2022 bedöms uppfyllda.

Tabell 6.13 Fjärde AP-fondens resultat Miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Ingående fondkapital 356,6 349,3 418,0 449,4 527,6 Överföringar -6,8 -6,5 -7,9 -7,5 -4,7 Årets resultat -0,5 75,2 39,3 85,7 -62,5 Utgående fondkapital 349,3 418,0 449,4 527,6 460,5 Årets förändring -7,3 68,7 31,4 78,2 -67,1 Procent Avkastning före kostnader -0,1 21,8 9,7 19,3 -11,8 Avkastning efter kostnader -0,2 21,7 9,6 19,2 -11,9 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till -62,5 miljarder kronor 2022, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på -11,9 procent, vilket var fondens lägsta årliga avkastning sedan finanskrisen 2008. Under året överfördes 4,7 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget minskade fondkapitalet under 2022 med 67,1 miljarder kronor till 460,5 miljarder kronor. Under 2022 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till -11,8 procent före kostnader. Största negativa bidragen till avkastningen kom från utländska aktier i utvecklade marknader (-6,4 procentenheter) och svenska aktier (-5,3 procentenheter). Valutaeffekter samt valutasäkring bidrog positivt till avkastningen (2,7 procentenheter).

Fjärde AP-fondens avkastningsmål Fjärde AP-fonden har två avkastningsmål – ett långfristigt (på 40 års sikt) och ett medelfristigt (på 10 års sikt). Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 3,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen avvägning mellan förväntad avkastning och risknivå på tillgångsmarknaderna för att på bästa möjliga sätt tillfredsställa pensionssystemets behov av avkastning för att på ett generationsneutralt sätt balansera pensionssystemets tillgångar och skulder på 40 års sikt. Det långsiktiga avkastningsmålet består av avkastningsförväntan på en tillgångsallokering med en risknivå bäst anpassad för pensionssystemet (2,8 – 2,9 procent) samt av aktiv förvaltning (0,5 procent). Förväntad avkastning från ALM-analysens bedömning av vad en vald passiv portfölj av aktier och räntor med en viktfördelning i det valda aktiespannet kan leverera (2,8 – 2,9 procent år 2020) understiger det långsiktiga avkastningsmålet. Den slutliga bedömningen om 3,5 procent omfattar också den förväntade meravkastningen från sammansättningen av referensportföljen på medellång sikt, samt avkastningen från Fjärde AP-fondens aktiva förvaltning. Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelfristigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelfristiga avkastningsmålet består av förväntad avkastning på vald medelfristig tillgångsallokering (ca 2 – 2,5 procent) samt bidrag från aktiv

förvaltning. Tillsammans ger det ett mål på 3 procent realt. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Över tid förväntas det nuvarande lägre medelfristiga avkastningsmålet normaliseras så att det kommer att motsvara det långsiktiga avkastningsmålet. Fjärde AP-fondens avkastningsmål har reviderats två gånger under de senaste åren. År 2017 reviderades målet från 4,5 procent till 4 procent med motiveringen att avkastning, i synnerhet på räntebärande tillgångar, förväntades bli lägre framgent samt att nackdelen för pensionssystemet av att öka risken i tillgångsportföljen för att kompensera för den lägre förväntade avkastningen översteg nyttan av det avkastningsbidrag som i så fall kunde förväntas. Samtidigt infördes även ett medelfristigt mål om 3 procent, vilket genomfördes 2018 och har varit oförändrat sedan dess. År 2021 reviderades det långsiktiga målet ytterligare, från 4 procent till 3,5 procent, med motiveringen att avkastning på samtliga tillgångar förväntades bli lägre i ljuset av låga räntor och en längre anpassningsperiod till ett normalläge. Givet pensionssystemets starka balansräkning, i kombination med allt kortare återstående tid av utflöden från systemet ansågs det bättre att sänka målet något än att öka risknivån i investeringsportföljen. Som framgår ovan skedde två revideringar med 0,5 procentenheter under en relativt kort tidsperiod. Det var dock redan 2017 diskussion om att revidera ned målet med en hel procentenhet. Anledningen till att ingen större revidering genomfördes, utan i stället delades upp i två revideringar, var att trösklarna för att revidera målet är höga och att Fjärde AP-fonden föredrar en stegvis justering av större förändringar.

Uppföljning av Fjärde AP-fondens avkastningsmål I tabell 6.14 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001 – 2022, för den senaste tioårsperioden 2013 – 2022 samt för den senaste femårsperioden 2018 – 2022. Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med målsättning för avkastningen.

Tabell 6.14 Fjärde AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001 – 2022 2013 – 2022 2018 – 2022

Genomsnittlig nominell 6,6 9,2 6,9 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,6 6,7 2,8 Långsiktigt avkastningsmål 3,5 (realt) (40 år) Medelfristig avkastningsmål 3,0 3,0 (realt) (10 år) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

I tabellen framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 6,9 procent under den senaste femårsperioden och 9,2 procent under den senaste tioårsperioden. För hela perioden 2001 – 2022 har Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,6 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt och 3,0 procent på medellång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 2,8 procent under den senaste femårsperioden (2018 – 2022), 6,7 procent under den senaste tioårsperioden (2013 – 2022) och 4,6 procent för hela perioden 2001 – 2022. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens målsättning på tio års sikt och sedan start 2001.

Finansiell risk och tillgångsallokering Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långfristigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering. En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelfristiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering. Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme. Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital. Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2022 års slut av 49 procent aktier, 28 procent räntebärande tillgångar, och 23 procent alternativa investeringar. Under 2022 skiftade fondens faktiska allokering främst till alternativa investeringar (+4,2 procentenheter), samt till räntebärande tillgångar (+1,3 procentenheter). Förändringen i exponering till alternativa tillgångar förklaras framför allt av den relativt svagare utvecklingen i marknadsvärde i övriga tillgångsslag. Under 2022 införde Fjärde AP-fonden det nya tillgångsslaget defensiva aktier som utgör ca 5 procent av den dynamiska normalportföljen. Den nya tillgångsklassen syftar till att dels tillföra avkastningspotential, dels ha stabiliserande egenskaper i en mer problematisk ekonomisk miljö.

Figur 6.10 Tillgångsallokering Fjärde AP-fonden

Procent av totala tillgångar

Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alt. tillgångar 100% 3,0% 2,3% 3,4% 5,9% 8,5% 9,6% 15,0% 18,9% 90% 23,0%

80% 33,9% 36,0% 36,8% 34,0% 31,9% 32,2% 70% 31,0% 26,4% 27,7% 60% 3,0% 5,6% 4,3% 4,2% 50% 6,7% 6,2% 5,9% 38,4% 40% 42,1% 38,1% 35,4% 35,5% 35,2% 31,7% 31,6% 30% 27,6%

20% 10% 24,1% 18,7% 18,6% 18,8% 19,2% 19,1% 15,6% 16,8% 15,6%

0% 2001 2004 2007 2011 2014 2017 2020 2021 2022 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.11 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2013 – 2022. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse, som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,7.

Figur 6.11 Fjärde AP-fondens totala avkastning Nominell avkastning efter kostnader, procent

25,0% 5 21,7% 19,2% 20,0% 4 16,4% 15,7% 15,0% 4,2 3 11,2% 2,4 10,0% 9,6% 3,2 10,0% 2,6 2,5 2 6,8% 9,1% 1,9 5,0% 1 1,4 -0,2% 0,8 Neg. Neg. 0,7 0,0% 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 -5,0% -1

-10,0% -2

-11,9% -15,0% -3 Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 8 procent av det totala fondkapitalet 2013 till 21 procent 2022. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter (52,0 miljarder kronor 2022). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

Figur 6.12 Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2013 – 2022

Miljarder kronor 120,0

100,0 9,7 80,0 7,1 18,5 10,0 3,4 60,0 5,3 12,4 2,7 3,8 10,5 1,6 5,6 5,5 0,7 3,6 4,7 40,0 2,4 3,8 4,5 3,9 3,6 2,3 3,2 2,9 2,7 0,3 2,5 2,5 0,5 2,3 0,5 52,0 0,4 48,4 20,0 37,9 39,9 33,3 24,5 27,5 16,4 20,7 14,9 0,0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Fastigheter Riskkapitalfonder Övriga illikvida Onoterade krediter Infrastruktur

Anm.: Fr.o.m. 2021 gäller nya definitioner av illikvida tillgångar. Namnen för dessa definitioner är desamma som dessförinnan, förutom att riskkapitalfonder fr.o.m. kallas riskkapitalföretag. Allokeringen som visas före 2021 kan dock innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2022 till 259 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2018 – 2022 ökat med ca 48 miljoner kronor. Under 2022 ökade rörelsekostnaderna med 12 miljoner kronor. De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 140 miljoner kronor för 2022, vilket var en minskning med 18 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2018 – 2022 ökade de externa förvaltningskostnaderna med 5 miljoner kronor. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna minskar när värdet på förvaltat kapital minskar.

Tabell 6.15 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Interna kostnader 211 231 246 247 259 Personalkostnader 126 136 155 154 147 Lokalkostnader 10 11 11 11 16 Köpta tjänster 14 17 11 12 13 Informations- och datakostnader 52 58 62 63 74 Övrigt 9 9 7 7 9

2018 2019 2020 2021 2022

Externa förvaltningskostnader 135 139 138 158 140 1

Summa 346 370 384 405 399

Förvaltningskostnadsandel % 0,10 0,10 0,09 0,08 0,08 Antal anställda 54 53 65 67 67 2 Antal kvinnor/män 17/37 20/33 26/39 26/41 25/42 Andel kvinnor % 31 38 40 39 42 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete styrs av fondens hållbarhetspolicy som anger övergripande riktlinjer och strategier för arbetet. Hållbarhetsarbetet är integrerat i alla delar av organisationen och förvaltningen. Fonden har fem huvudsakliga strategier för sitt hållbarhetsarbete: 1) mäta och rapportera kring hållbarhet, 2) integrera hållbarhetsfaktorer i investeringsprocesser, 3) påverka som ägare, investerare och samhällsaktör, 4) reducera hållbarhetsrisker i portföljen, och 5) investera i starka hållbarhetstrender. Fjärde AP-fonden har även fastställt två övergripande fokusområden – klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Under 2022 har Fjärde AP-fonden fortsatt att utveckla processer, verktyg och rapportering på hållbarhetsområdet. Fonden har också arbetat vidare med fundamentala bolagsurval. Urvalet syftar till att identifiera och investera i bolag som utöver att ha konkurrenskraftiga affärsmodeller bedöms ha planer och mål i linje med Parisavtalet, samtidigt som bolag utan trovärdiga omställningsplaner väljs bort. Under året har en analys av transportsektorn genomförts, vilket ledde till både investeringar och avinvesteringar. Fjärde AP-fonden har även genomfört tematiska investeringar till ett belopp av 7,4 miljarder kronor inom områdena energiomställning/mobilitet, resurseffektivitet, förnyelsebart och social hållbarhet. Fjärde AP-fonden röstade under 2022 på 125 svenska och 1 267 utländska bolagsstämmor. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade Tredje APfonden emot styrelsens förslag i 10 fall (av totalt 879 förslag). Förslagen gällde dels incitamentsprogram, dels kapitalstruktur, organisation och förvärv. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrelsens förslag i 20 procent av omröstningarna. Under 2022 deltog Fjärde AP-fonden även i 46 svenska valberedningar. Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2022 (se tabell 6.16 nedan). Av dessa är fem mål relaterade till fokusområdet klimat och miljö, medan övriga mål är relaterade till området ägarstyrning. Målen är materiellt oförändrade sedan föregående år. De är definierade mot kvantitativa mätetal och av kombinerad aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst utfall). Samtliga mål som har gränsvärden definierade för 2022 bedöms vara uppfyllda. 65

I tabell 6.16 redovisas Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.16 Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

1 Halvera portföljens CO2e-utsläpp fram 1. Föränd- 1. -23 1. -3 till 2030 (jämfört med 2020 års nivå) och ring koldi- 2. -60 2. -61 nå netto nollutsläpp senast 2040. oxidutsläpp under året 2. Förändring koldioxidutsläpp sedan 2010 (procent) 2 Göra investeringar som minskar 1. 1. 39 1. 45 klimatrisken i portföljen. Koldioxid- 2. 40 2. 40 utsläpp som andel av globalt aktieindex 2. Koldioxidintensitet som andel av globalt aktieindex (procent) 3 Löpande analysera hållbarhetstrender Genom- Målet Målet och söka proaktiva investeringar inom förda uppnått. uppnått hållbarhetstrender som bidrar till investeomställningen till ett hållbart samhälle ringar och som också drar fördel av denna omställning 4 Arbeta löpande med att kartlägga Kvalitativ Målet Målet kvantitativa och kvalitativa komp- bedöm- uppnått uppnått letterande indikatorer för klimat och ning miljö som kan användas vid förvaltningen av tillgångarna. 5 Påverka bolag i rollen som ägare, sam- Genomfört Målet Målet arbeta med andra investerare för att påverk- uppnått uppnått bredda kunskapen om hur klimatfrågan ansarbete kan adresseras i förvaltningsverksamheten samt föra dialog med politiska beslutsfattare i syfte att skapa förutsättningar för klimatomställningen

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

6 Arbeta aktivt i valberedningar i kraft av 1. Antal 1. 40 1. 47 ägarandel valbered- 2. 85 2. 92 ningar 2. Andel av valberedningar där fonden erbjudits delta (procent) 7 Intervjua hela eller delar styrelsen vid Genom- Målet Målet styrelseutvärderingar förda uppnått uppnått intervjuer 8 I de valberedningar där fonden arbetar Antal 20 1 39 ska minst en kvinna vara med som slut- kvinnor av kandidat vid förslag till nya styrelse- nyvalda ledamöter och valberedningen ska arbeta ledamöter för att Svensk kod för bolagsstyrning (procent) rekommendationer om andel kvinnor uppnås 9 Utöva rösträtten vid svenska stämmor. 1. Antal 1. 147 2. 125 svenska 2. 69 3. 88 stämmor där fonden röstat 2. Andel stämmor där fonden röstat (procent av totalt innehav) 10 Utöva rösträtten vid utländska stämmor. Antal 1. 1 064 1. 1 267 utländska 2. 77 2. 100 stämmor där fonden röstat 2. Andel stämmor där fonden röstat (procent av totalt innehav) 11 Stötta initiativ som verkar för Kvalitativ Målet Målet aktieägares rättigheter och bolagens bedöm- uppnått uppnått arbete med hållbarhet ning Källa: McKinsey 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden). 67

Regeringen bedömer att Fjärde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för. De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Fjärde AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.5 Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 förefaller vara välgrundad och har medfört en förbättring av Sjätte APfondens resultat. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering och har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Sjätte AP-fonden är till skillnad från Första – Fjärde AP-fonderna en sluten fond. Det innebär att Sjätte AP-fonden inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Styrelsen beslutade under 2020 att från och med 2021 använda ett nytt avkastningsmål. Målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder.

Avkastningen för 2022 uppgick till 1,9 procent, vilket var den näst lägsta årliga avkastningen sedan finanskrisen 2008 (endast -6,9 procent 2011 var lägre). Den genomsnittliga avkastningen efter kostnader över fem år uppgick till 16,8 procent. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden sitt långsiktiga avkastningsmål som uppgick till 15,9 procent under samma period.

Tabell 6.17 Sjätte AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Ingående fondkapital 31,6 34,7 37,5 45,2 67,3 Årets resultat 3,0 2,9 7,6 22,2 1,3 Utgående fondkapital 34,7 37,5 45,2 67,3 68,6 Årets förändring, mdkr 3,1 2,8 7,7 22,1 1,3 Procent Avkastning efter kostnader 9,6 8,2 20,4 49,1 1,9 Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

Sedan den 1 juli 2022 har Sjätte AP-fonden ett lagstadgat mål om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Det lagstadgade målet kommer att följas upp från och med nästa års utvärdering. Sjätte AP-fonden har i sitt hållbarhetsarbete under 2022 haft tre särskilda fokusområden – klimat, jämställdhet och mångfald samt mänskliga rättigheter. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Fonden har fastställt elva hållbarhetsmål som följts upp under året.

Fondkapital och resultat Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 1,3 miljarder kronor 2022, jämfört med 22,2 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkastning på 1,9 procent, jämfört med 49,1 procent året innan, vilket var fondens högsta årliga avkastning sedan start 1996. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 58,2 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 68,6 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på ca 560 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 7,5 procent. Under 2022 uppgick Sjätte AP-fondens totala avkastning till 1,9 procent, eller 1,3 miljarder kronor, efter kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från buyout fondinvesteringar (4,6 miljarder kronor), buyout co-investeringar (2,5 miljarder kronor) och investeringar i secondary (0,5 miljarder kronor). Största negativa bidraget till avkastningen kom från valutasäkringar (-5,9 miljarder kronor).

Sjätte AP-fondens avkastningsmål Sjätte AP-fondens målsättning är att över en femårsperiod överträffa avkastningen av ett sammanvägt index bestående av 90 procent Burgiss ALL, som representerar avkastning i private equity-marknaden, viktat med 10 procent OMRX T-Bill, motsvarande behov av likvida medel. Målet antogs under 2021 och ersätter tidigare målindex (SIX Nordic 200

CAP GI) även för historiska jämförelser. Det tidigare målindexet var relaterat till den noterade marknaden med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Det nya målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt. Sjätte AP-fondens målsättning är att den genomsnittliga årliga avkastningen över en rullande femårsperiod ska överträffa målindex. Sjätte AP-fondens mål är att fonden genom sin inriktning mot onoterade tillgångsslag ska hålla en hög långsiktig avkastning, med en balanserad totalrisk för portföljen. Sjätte AP-fondens ambitionsnivå är dock, enligt fonden, att skapa högre avkastning än median i marknaden. Sjätte APfondens mål är till sin natur långsiktigt, eftersom investeringar inom onoterade tillgångar behöver mätas över en längre period.

Uppföljning av Sjätte AP-fondens avkastningsmål I figur 6.13 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 1997 – 2022, för den senaste tioårsperioden 2013 – 2022, för den senaste femårsperioden 2018 – 2022 samt för 2022. Som jämförelse redovisas även Sjätte AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Figur 6.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

30%

24,1% 25% 20,9% 20% 17,8% 16,8% 15,9% 16,2% 15,0% 15% 13,0% 10,9% 10% 7,5%

5% 1,9%

0% 2022 2018-2022 2013-2022 1997-2022 AP6 AP6 investeringsverksamhet Avkastningsmål Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Avkastningen för 2022 uppgick till 1,9 procent, vilket var den näst lägsta årliga avkastningen sedan finanskrisen 2008 (endast -6,9 procent 2011 var lägre). Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 16,8 procent under den senaste femårsperioden och 13,0 procent under den senaste tioårsperioden. Jämförelseindexet avkastade 20,9 procent 2022, 15,9 procent i genomsnitt per år under perioden 2018 – 2022 och 16,2 procent i 70 genomsnitt per år under perioden 2013 – 2022. Fonden har därmed över-

träffat sitt avkastningsmål på fem års sikt. Jämförelseindexet sträcker sig inte till 1996, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig. Sjätte AP-fonden har bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet Investeringsverksamheten, som utesluter fondens likviditetsförvaltning, ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 66,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 97 procent av det totala kapitalet. Resultatet för investeringsverksamheten uppgick 2022 till 7,8 miljarder kronor. År 2020 fastställde Sjätte AP-fondens styrelse en ny långsiktig strategisk inriktning mot 2030 som styr mot en allokering inom buyout, ven- 9 ture/growth och secondary . Redovisningen av segmenten venture/growth och secondary var ny 2021. Inom buyout är allokeringen en kombination av fondinvesteringar och co-investeringar. Den långsiktiga strategiska inriktningen som antogs 2020 innebar ingen kursändring från den strategiomläggning som skett från 2013. I den ändrade strategin från 2011 har tidigare direktinvesteringar successivt ersatts av co-investeringar i mer mogna onoterade bolag. Marknadsvärdet av co-investeringarna 2022 uppgick till 24,4 miljarder kronor. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2022 uppgick till 29,5 miljarder kronor. Marknadsvärdet av venture/growth och secondary uppgick 2022 till 9,9 miljarder respektive 2,7 miljarder kronor. Buyoutsegmentet omfattar 79 procent (varav co-investeringar 36 procentenheter och fondinvesteringar 43 procentenheter), venture/growth omfattar 14 procent och secondary omfattar 4 procent av investeringsverksamhetens förvaltade kapital som uppgår till totalt 97 procent av fondkapitalet.

9 Buyout avser investeringar i mogna bolag, även benämnt som large och mid cap. Venture/growth avser investeringar i bolag i tidig utvecklings- och tillväxtfas, och har en relativt högre risknivå. Secondary avser andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal. 71

Figur 6.14 Portföljutveckling Sjätte AP-fonden Totala tillgångar, miljarder kronor

80 Investeringsverksamheten 70 Likviditetsförvaltning Fondinvesteringar* 60 Co-investeringar* 50 Venture/Growth* Secondary* 40 Buyout - Co-invest* Buyout - Fonder * 30 Likviditetsförvaltning* 20

0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Not 1: Fr.o.m. 2021 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning, buyout-fonder, buyout-co-invest, venture/growth och secondary. Fr.o.m. 2012 t.o.m. 2020 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning, fondinvesteringar och co-investeringar. Från start 1996 t.o.m. 2012 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning och investeringsverksamhet. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en varierad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt. Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2022 en avkastning om 16,3 procent (co-investeringar avkastade 12,6 procent medan fondinvesteringar avkastade 19,7 procent), vilket är lägre än genomsnittsavkastningen för segmentet under samtliga tidigare perioder. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997 – 2022, vilket var 16,4 procent för buyoutsegmentet, (16,6 procent för co-investeringar och 16,1 procent för fondinvesteringar). För tioårsperioden (2013 ‒202 2) uppgick avkastningen till 17,2 procent (15,9 procent för saminvesteringar och 19,3 procent för fondinvesteringar). För femårsperioden (2018 – 2022) var motsvarande siffror 22,5 procent (22,1 respektive 22,9 procent för co-investeringar och fondinvesteringar). Venture/growth-segmentet, som motsvarar bolag i tidig fas, genererade en avkastning om 5,2 procent. Det var betydligt lägre än samtliga övriga segment 2022 och betydligt lägre jämfört med föregående års 110,6 procent. Sedan fondens start har venture/growth-segmentet i jämförelse avkastat 2,4 procent årligen. För tioårsperioden (2013 ‒202 2) avkastade venture/growth 21 procent årligen och för femårsperioden (2018 – 2022) 40,1 procent årligen. Secondary-segmentet, som motsvarar andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal, var det högst presterande segmentet 2022, med en avkastning om 25,9 procent och 19,3 procent för femårsperioden (2018 – 2022).

Figur 6.15 Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde Procent

50% 1% 45% 40, 40% 35% 30% 9% 1% 1% 25,9% 7% 0% 24, 9% 22, 22, 3% 22,5% 3% 1% 25% 6% 2% 21, 8% 20, 9% 19, 19, 1% 3% 4% 19, 9% 2% 18, 0% 17, 20% 6% 15, 16, 16, 16, 17, 16, 15, 16, 15, 9% 15% 12, 10, % 10% 5,2 % 5% 2,4 0%

2022 2018-2022 2013-2022 1997-2022

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Likviditet Likviditetsförvaltningen utgörs av den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är placerad inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsförvaltningen är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Under 2022 har valutasäkringar tagit en betydande del av likviditetsbufferten i anspråk. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna del utgörs främst av kapital på fondens bankkonton och uppgår till ca 1 – 3 månaders nettoutflöden inom investeringsverksamheten. Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen placeras i externa fonder. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed likviditeten som överstiger den korta betalningsberedskapen med en högre risk. Detta uppnås genom att 30 procent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk. Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital. Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 2,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,2 procent av det totala kapitalet. Posten inkluderar fr.o.m. 2022 värdet på valutaterminer och övriga poster, vilket bidrar till den kraftiga minskningen av likviditetsportföljens andel

2022, jämfört med 12,7 procent vid slutet av 2021. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till -533 miljoner kronor.

Kostnader Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2022 till 104 miljoner kronor. Sett till hela perioden 2018 – 2022 så har rörelsekostnaderna ökat från 93 till 104 miljoner kronor. De externa förvaltningskostnaderna i tabell 6.18 nedan avser innehav i en noterad småbolagsfond som har avyttrats. Externa förvaltningskostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.18 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

2018 2019 2020 2021 2022

Interna kostnader 93 95 89 98 104 Personalkostnader 67 66 67 73 76 Lokalkostnader 6 9 6 6 6 Köpta tjänster 4 3 2 6 11 Informations- och datakostnader 4 4 4 5 6 Övrigt 12 12 10 8 5 Externa förvaltningskostnader 1 8 0 0 0 0

Summa 101 95 89 98 104

Antal anställda 2 32 30 31 32 34 Antal kvinnor/män 16/16 17/13 18/13 15/17 16/18 Andel kvinnor % 50 57 58 47 47 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i förvaltningen och det är en av de dimensioner som utvärderas vid val av förvaltare. Fondens begränsning till onoterade tillgångar och dess strategi att investera genom externa fonder eller tillsammans med andra förvaltare innebär att hållbarhetsarbetet ofta sker i dialog med externa fondförvaltare. Arbetet berör samtliga områden inom ESG. Därtill har Sjätte AP-fonden tre särskilda fokusområden – klimat, jämställdhet och mångfald samt mänskliga rättigheter. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Under 2022 har Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete genomförts i enlighet med de mål och processer som etablerats. Fonden har också arbetat för ökad ESG-integrering inom venture-segmentet, bl.a. genom deltagande i utvecklingen av en branschgemensam metodik för hållbarhetsgranskning av förvaltare. Som en följd av det nya lagstadgade målet om föredömlig förvaltning har Sjätte AP-fonden bl.a. upprättat en separat policy för ansvarsfulla investeringar och uppdaterat sin uppförandekod i syfte att klargöra fondens förhållningssätt både externt och internt. De

uppdaterade styrdokumenten har inte medfört några större förändringar i organisationen, strukturer eller processer. Sjätte AP-fonden har fastställt elva hållbarhetsmål (se tabell 6.19 nedan). Målen är kategoriserade i fem grupper: 1) ESG-integrering, 2) transparens, 3) klimat, 4) jämställdhet och mångfald, och 5) mänskliga rättigheter. Under föregående år genomfördes en större översyn av målsättningarna, vilket resulterade i ett antal nya mål som följts upp fr.o.m. 2022. Översynen har också i flera fall medfört tidsbestämda gränsvärden på kort (2022), medel (2025) och lång sikt (2030+). Hållbarhetsmålen är med ett undantag definierade mot kvantitativa mätetal och de är i huvudsak av resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst utfall). I tabell 6.19 redovisas Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.19 Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

1 Förvaltare motsvarande 100 procent av Andel av 100 100 investerat kapital ska ha en ESG-policy / innehav policy för ansvarsfulla investeringar. (procent) 2 Förvaltare motsvarande 100 procent av Andel av 71 78 investerat kapital ska hållbarhets- innehav rapportera (enligt relevant rapporterings- (procent) standard, t.ex. PRI eller GRI) 2025 3 Resultat inom första decilgruppen i PRI:s Betyg i 89/100 Ingen årliga utvärdering PRI:s (median 60) rapportering utvärde- i policy och (PRI återring styrning. upptar rap- 76/100 portering (median 63) 2023) i indirekta investeringar i private equity. 51/100 (median 66) i direkta investeringar i private equity. 4 Den onoterade portföljen ska över tid Föränd- +4 i hela +2 i hela utveckla och förbättra sitt hållbarhets- ring i portföljen portföljen arbete. Utvecklingen i portföljen ska ha ESG-betyg och +3 i och +1 i en positiv trend. (procent). befintliga befintliga innehav innehav (totalt resultat 84 procent)

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

5 Jämställdhet på a) partnernivå (2030) Andel av a) 12 a) 14 och b) i investeringsteam (2025) bland den b) 27 b) 27 fondförvaltare, där jämställdhet underdefinieras som minst 40 procent reprerepresentation av den underrepresent- senterade erade gruppen (för närvarande kvinnor). gruppen (procent) 6 10 procent årlig ökning mot föregående Föränd- a) 20 a) 17 år av representationen av den ring av b) 8 b) 0 underrepresenterade gruppen (i syfte att fördelning nå mål nr 5). mellan kvinnor och män i a) partnergrupp och b) investeringsteam 7 Förvaltare motsvarande a) 65 procent Andel av - 47 (2025) och b) 100 procent (2040) av innehav investerat kapital har satt eller har (procent) förbundit sig att sätta klimatmål i linje med Parisavtalet. 8 Innehav motsvarande a) 65 procent Andel av - 52 (2025) och b) 100 procent (2030) av innehav investerat kapital ska redovisa (procent) växthusgasutsläpp. 9 Förvaltare motsvarande 65 procent av Andel av - 63 investerat kapital ska redovisa ESG- innehav KPI:er på portföljbolagsnivå enligt (procent). relevant standard eller rapporteringsinitiativ 2025. 10 En kartläggning av nuvarande status Kvalitativ - Området har samt relevanta delmål tas fram under bedöm- kartlagts. 2022. ning Ett nytt kvalitativt delmål (inkl. aktivitetsmål) har identifierats inför 2023 11 Samtliga signifikanta minoritetsinveste- Andel av - 100 ringar ska ha en handlingsplan för innehav 1 hållbarhet. (procent) Anm.: Mål 7 – 11 är nya för 2022. Not 1: Med signifikanta minoritetsinvesteringar avses investeringar i bolag där Sjätte AP-fonden genom avtal eller styrelseplats har en direkt möjlighet att påverka. Co-investeringar tillsammans med befintlig komplementär (eng. general partner) omfattas inte.

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden och Sjätte AP-fondens årsredovisning.

Regeringen bedömer att Sjätte AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022. Det lagstadgade målet om föredömlig förvaltning som trädde i kraft den 1 juli 2022 kommer att följas upp från och med nästa års utvärdering.

Risk- och kontrollverksamhet De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Sjätte AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att årsredovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också överlämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultatuppföljning). Av Sjätte AP-fondens resultatuppföljning framgår bl.a. följande. Styrelsen konstaterar att den strategiska inriktningen är väl vald för att uppfylla det övergripande målet. Investeringsportföljens avkastning under ett besvärligt år som 2022 visar att portföljsammansättningen och riskprofilen är väl avvägd och har förmåga att ge god avkastning i olika marknadsklimat. Samtidigt har valutasäkringen inneburit såväl resultateffekter som likviditetsbelastningar som är negativa för fondens resultat. Styrelsen har vid en utvärdering av den strategiska inriktningen som antogs 2020 funnit att den fungerar fortsatt väl och endast mindre justeringar avseende delportföljer har genomförts. Sjätte AP-fonden har ett väl utvecklat hållbarhetsarbete sedan många år och har under året arbetat om uppförandekoden, antagit en ny policy om ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande samt konkretiserat mål om mänskliga rättigheter. Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att fondens investeringsverksamhet och hållbarhetsarbete har utvecklats mycket väl under 2022 trots utmanade förutsättningar.

6.6 Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Den kapitalviktade avkastningen har sedan 2001 varit högre än inkomstpensionens utveckling och även överstigit den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning Sammanfattning Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Sjunde AP-fonden har uppnått detta mål. Under – 10 11 perioden 2000 2022 uppgick den kapitalviktade avkastningen för Sjunde AP-fonden till 9,8 procent per år, vilket är 6,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,3 procent per år). Sjunde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har samtidigt uppgått till 7,4 procent per år, vilket överstiger avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet som ökat med i genomsnitt 12 4,8 procent per år under samma period, i tidsviktad avkastning . Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012 – 2022 och uppgick under 2022 till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 460 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2022 års slut uppgick till 0,20 procent (0,22 procent 2021). Sjunde AP-fonden har fortsatt arbetet med hållbarhet inom ordinarie investeringsverksamhet och ägarstyrning. Utöver det integrerade arbetet organiseras en stor del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2022 har temaområdena varit hållbar klimatomställning, avskogning och biologisk mångfald samt det nya området universell ägarstyrning. Sjunde AP-fonden har fastställt femton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under året. Samtliga hållbarhetsmål som har gränsvärden för 2022 bedöms vara uppfyllda.

Fondkapital och resultat Under 2022 genererade Sjunde AP-fonden en avkastning på -9,5 pro- 13 cent . AP7 Aktiefonds avkastning 2022 var -9,9 procent efter kostnader, och AP7 Räntefonds avkastning var -5,9 procent efter kostnader. Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 65 miljarder kronor 2001 till 905,2 miljarder kronor vid utgången av 2022, vilket innebär att fondens portföljvärde motsvarar ungefär hälften av det samlade värdet i Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 814,0 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 91,2 miljarder kronor, vid utgången av 2022.

10 Sedan december 2000. 11 Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig sparares konto och kan jämföras med utvecklingen för inkomstpensionen. 12 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden. – 13 Avkastningen för den genomsnittliga AP7-spararen 2022 var 9,5 procent, med 78 majoriteten (94,8 procent) av spararna i AP7 Såfa.

Sjunde AP-fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första – Fjärde AP-fonderna är delvis ett resultat av stora inflöden. Under 2022 var det fortsatt stora inflöden, 44,6 miljarder kronor, på grund av att sparare bytte till Sjunde AP-fonden i samband med likvidation eller avstängning av fonder från Pensionsmyndighetens fondtorg, men även på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Utflödet, genom inlösen av andelar, på grund av pensionsutbetalningar och att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 13,7 miljarder kronor under samma period. Minskningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras av en negativ värdeutveckling under året till följd av nedgångar på de globala aktiemarknaderna. Vid utgången av 2022 förvaltade Sjunde AP-fonden 49,6 procent av medlen i premiepensionssystemet för drygt 5 miljoner pensionssparare. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 19,3 procentenheter.

Sjunde AP-fondens avkastningsmål Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare: • att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensionskapitalets köpkraft över tid, • att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid, och • att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De riskhöjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risktagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning. För AP7 Såfa är avkastningsmålet att ett kontinuerligt sparande i förvalsalternativet AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Målet för AP7 Aktiefond är att överträffa sitt jämförelseindex, medan det för AP7 Räntefond är att följa sitt jämförelseindex.

Uppföljning av Sjunde AP-fondens avkastningsmål Målet för AP7 Såfa är att ett kontinuerligt sparande i fondportföljen ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomst- – 14 pensionen om minst 2 procentenheter per år. Under perioden 2000 2022 uppgick den kapitalviktade avkastningen för Sjunde AP-fonden till 9,8 procent per år, vilket är 6,5 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,3 procent per år), och översteg därmed målet om minst 2 procentenheters överavkastning jämfört med inkomstpensionen. Sjunde AP-fondens avkastning kan även jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndig- – 15 hetens fondtorg. Under perioden 2001 2022 har Sjunde AP-fonden i genomsnitt avkastat 2,6 procent mer än de privata fonderna per år (7,4 procent för Sjunde AP-fonden jämfört med 4,8 procent per år för de privata fonderna, i tidsviktad avkastning). Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2022 uppgår avkastningen i Sjunde AP-fonden till 13,3 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 8,0 procent per år (se Fel! Hittar inte referenskälla. ). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än de privata alternativen under denna period. Sjunde APfonden har därmed uppnått sitt avkastningsmål och även uppvisat en högre avkastning än index för fondrörelsen i premiepensionssystemet, exklusive Sjunde AP-fonden. Under perioden 2018 – 2022 avkastade AP7 Aktiefond årligen 10,8 procent, vilket är något lägre än fondens jämförelseindex som avkastade 11 procent årligen under samma period. Den genomsnittliga avkastningen under 2018 – 2022 för AP7 Räntefond uppgick till -1,2 procent, vilket är det samma som fondens jämförelseindex under samma period.

Tabell 6.20 Utveckling för förvalsalternativet AP7 Såfa maj 2010 – 2022

och 2001 – 2022

Procent

2000 – 2022 2010 – 2022 2022

3 AP7 (PSF och Såfa) 1 7,4 13,3 -9,5 Privata fonder i 4,8 8,0 -15,1 premiepensionssystemet 2 Avkastning för 3,3 inkomstpensionen Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och Såfa maj 2010−december 2022. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010−31 dec 2022. Källa: McKinsey bilaga 9 och Pensionsmyndigheten.

14 Sedan december 2000. 80 15 Avser det samlade kapitalet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

AP7 Aktiefond AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkastning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9 – 1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index [Gross]). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90 – 135 procent, tillväxtmarknader 2 – 10 procent, faktorpremier 3 – 10 procent, småbolag 1 – 10 procent, riskkapitalföretag (private equity) 1 – 6 procent och alternativa strategier 0 – 10 procent. AP7 Aktiefond har även aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av fonden förvaltas 99 procent externt. Vid 2022 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 814,0 miljarder kronor (879 miljarder kronor 2021). Fondens totalavkastning uppgick under 2022 till -9,9 procent (34,1 procent 2021). Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi: • Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, samt aktierelaterade derivatinstrument som höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj. • Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering. • Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av en systematisk riskhantering – riskramverk.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2022 till 15,2 procent (14,5 procent vid utgången av 2021).

Tabell 6.21 Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond

Procent per år

2018 2019 2020 2021 2022

AP7 Aktiefond -3,0 36,2 4,7 34,1 -9,9 Jämförelseindex -3,3 33,5 2,2 31,2 -5,6

Differens +0,3 +2,7 +2,5 +2,9 -4,3

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var -9,9 procent under 2022, vilket var 4,3 procentenheter sämre än jämförelseindex (se tabell 6.21).

AP7 Räntefond Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 91,2 miljarder kronor vid 2022 års slut (87,8 miljarder kronor 2021). Under 2022 uppgick

avkastningen till -5,9 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.22). För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av tre år), och får avvika från jämförelseindex genom investering i gröna obligationer som uppfyller Sjunde AP-fondens kriterier för hållbarhet och lönsamhet. Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2022 huvudsakligen gjorts i enlighet med fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2022 års slut i huvudsak utgjordes av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,9 procent vid utgången av 2022.

Tabell 6.22 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

2018 2019 2020 2021 2022

AP7 Räntefond -0,1 -0,2 1,0 -0,7 -5,9 Jämförelseindex -0,1 -0,2 1,1 -0,6 -5,8

Differens 0 0 -0,1 0,1 -0,1

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten Under 2022 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 443,5 miljoner kronor (606,4 miljoner kronor 2021). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Minskningen av intäkterna beror på att fondavgiften sänktes med 0,025 procentenheter per den 1 januari 2022. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 457,2 miljoner kronor (395,2 miljoner kronor 2021). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således -13,7 miljoner kronor (211,2 miljoner kronor 2021). Det balanserade resultatet vid 2022 års slut var 1 395,5 miljoner kronor (1 184 miljoner kronor 2021).

Kostnader Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012 – 2022. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,075 respektive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 460 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2022 års slut var 0,20 procent (0,22 procent året innan).

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med en person och vid utgången av 2022 var de 42 personer, varav 20 kvinnor.

Hållbarhet Sjunde AP-fonden arbetar med ett integrerat hållbarhetsperspektiv i förvaltningsverksamheten, både vid investeringsbeslut och i ägarstyrningen av förvaltade bolag. Utöver det integrerade arbetet organiseras en del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2022 har temaområdena varit klimatomställning (2020 – 2022), avskogning och biologisk mångfald (2021 – 2023) samt det nya området universell ägarstyrning (2022 – 2024). Sjunde AP-fonden bedriver projekt inom ramen för temaområdena som syftar till att utveckla fondens och portföljbolagens hållbarhetsarbete samt sprida kunskap om metoder för hur investerare kan bidra till angelägna hållbarhetsfrågor. Under 2022 avslutades arbetet inom temaområdet klimatomställning. Sjunde AP-fonden har beslutat att styrelseansvar blir ett nytt temaområde för 2023. Under 2022 har Sjunde AP-fonden tagit fram en klimathandlingsplan som ska vägleda fondens arbete med investeringar och ägarstyrning rörande utsläpps-, klimat- och miljöfrågor. Det övergripande syftet med handlingsplanen är att fonden ska bidra till globala nettonollutsläpp 2050. I klimathandlingsplanen identifieras fyra områden där Sjunde AP-fonden kan agera för att påverka klimatutvecklingen – investeringar, aktivt ägande, offentlig policydialog och transparens. Styrt av handlingsplanen har fonden bl.a. börjat kartlägga andelen bolag i portföljen med trovärdiga omställningsplaner och tagit fram en plan för att öka denna andel genom investeringar, svartlistning och ägarstyrning. Sjunde AP-fonden har påbörjat arbetet med att utveckla en omställningsportfölj för att investera i och aktivt förvalta bolag som globalt minskar utsläppen. Sjunde AP-fonden har under året också ändrat kriterierna för s.k. svartlistning. Arbetet ledde bl.a. till att ytterligare elva bolag, framför allt inom kolindustrin, uteslöts ur Sjunde AP-fondens investeringsuniversum (totalt är 104 bolag uteslutna). Sjunde AP-fonden har fastställt femton övergripande hållbarhetsmål som följts upp under 2022. Målen är av kombinerad aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (t.ex. att uppnå ett visst utfall). Samtliga mål som har gränsvärden definierade för 2022 bedöms vara uppfyllda. I tabell 6.23 redovisas Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllelse för 2022. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2021.

Tabell 6.23 Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

1 Rösta på minst 95 procent av bolags- Andel 99 99 stämmorna i aktieportföljen. bolag (procent)

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

2 Publicera svartlistning av bolag två Svartlist- Målet Målet gånger per år. ning pub- uppnått uppnått licerad 3 Identifiera ett nytt tema för ägarstyrning Beslut om Målet Målet inför 2022. nytt tema uppnått uppnått 4 Följa upp PE-förvaltarnas hållbarhets- Genomförd Målet Målet arbete. uppfölj- uppnått uppnått ning 5 Rapportera koldioxidutsläpp enligt Rapport Målet Målet TCFD:s kriterier. publicerad uppnått uppnått 6 Årligen rapportera om sitt hållbarhets- Rapport Målet Målet arbete. publicerad uppnått uppnått 7 Utföra en tematisk studie. Genomförd Målet Målet studie uppnått uppnått 8 Publicera fördjupningsrapporter inom Rapport Målet Målet hållbarhet. publicerad uppnått uppnått 9 Vara med och driva hållbar normutveck- Kvalitativ Målet Målet ling och ägarstyrning i relevanta natio- bedöm- uppnått uppnått nella och internationella samverkans- ning former. 10 Bidra till en trygg och pension genom att Avkast- Målet Målet ett kontinuerligt sparande i förvalsalter- ning uppnått uppnått nativet ska ge en långsiktig överavkastning om minst 2 procentenheter per år i förhållande till inkomstpensionen. 11 Agera som aktiv ägare och påverka Antal 4 4648 4 523 bolagen i en hållbar riktning. stämmor stämmor, stämmor, där fond- dialog med dialog med en röstat, 131 bolag, 110 bolag, antal på- 93 svart- 104 svartverkans- listningar listningar dialoger, och 14 på- och 18 påantal gående gående svart- rättsproces- rättsproceslistningar ser ser och antal rättsprocesser 12 År 2025 ska 3 av 4 portföljbolag inom Andel 65 77 energisektorn har nått nivå 3 eller högre i portfölj- Transition Pathway Initiatives bedömning bolag av Management Quality. (procent)

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2021 2022

13 Gröna mandat i samtliga tillgångsslag Mdkr 2,0 i gröna 9,2 i gröna fonden investerar i. År 2025 ska fonden obligation- obligationha fördubblat andelen gröna er, er, investeringar jämfört med 2020. 3,4 i gröna 3,2 i grönt investe- mandat ringsman- (listade datet för aktier), och noterade 1,5 i cleanaktier, och tech 1,6 i cleantech 14 Bidra till ökad kunskap om hållbara Kvalitativ Målet Målet investeringar och ägarstyrning genom att bedöm- uppnått uppnått tillgängliggöra och sprida forskning och ning kunskap. 15 PAII nettonoll-initiativ Andel av Aktivitets- Aktivitetsmål 2025: aktivt ägande med priorite- mål: 69 100 % av prioriterade bolag rade bolag Resultat- Resultatmål 2025: 50 % av prioriterade (procent) mål: 26 bolag ska ha omställningsplan Källa: McKinsey 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Sjunde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2022.

Risk- och kontrollverksamhet Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad. Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För beredning av frågor som rör risker i verksamheten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av regelverksansvarig, riskansvarig, ansvarig för riskhantering och uppföljning (middle office), chefen för förvaltningen och chefen för administrationen. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av Sjunde AP-fondens riskramverk samt beredning av riskfrågor för ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen. Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

7 Övriga förvaltningsfrågor

7.1 Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP-fond måste följaktligen agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för beslutsfattandet. Ledamöter förutsätts ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed. I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta. Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultatoch balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden 86 i respektive AP-fond.

7.2 Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Regeringen ser positivt på att fonderna har stärkt samarbetet under en längre period. Inga specifika samarbetsprojekt påbörjades under 2022. Fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. AP-fondernas gemensamma samverkansråd har en övergripande roll att se till att samverkan sker mellan fonderna. Samarbetet inleddes av Första – Fjärde AP-fonderna, men Sjätte och Sjunde AP-fonderna deltar på senare år i allt större utsträckning. AP-fonderna samarbetar i följande funktionsinriktade grupper där samverkansrådet har en samordnande roll: • Back Office/Affärsstöd • Regelefterlevnad • HR • It • Juridik • Kommunikation • Redovisning • Risk och performance • Systemförvaltning

Under 2022 har det löpande arbetet i samverkansgrupperna fortsatt. Utöver regelbundna gemensamma möten har samverkan skett genom direkt kontakt mellan medarbetare på de olika fonderna. Några exempel på områden där fonderna har samverkat är upphandlingar, mediefrågor kring hållbarhet, risk i alternativa investeringar, informationssäkerhet samt skattefrågor. Vissa av AP-fonderna har även fortsatt samarbetet i gemensamma dotterbolag, som t.ex. investeringsbolaget 4 to 1 Investment. Utöver samverkansrådet och de funktionsinriktade grupperna sker operativ samverkan genom Etikrådet (se även avsnitt 5). Syftet med denna samverkan är att utveckla nya perspektiv på gemensamma utmaningar relaterade till innovation samt etik- och hållbarhetsfrågor. Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2022 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

7.3 Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet. Revisionen för 2022 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna generellt har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observationer på området är noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen. Revisorerna noterar att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande och att kontroller avseende den finansiella rapporteringen till övervägande del är formaliserade och systematiserade. Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna omfattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, internationella revisionsstandarder (ISA) och FAR:s rekommendation RevR 100 om Revision av finansiella företag till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat. Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följande områden: • Värdering och existens av onoterade innehav (ökat fokus under året). • Värdering och existens av noterade innehav.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna konstaterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Kontroller avseende den finansiella rapporteringen är till övervägande del standardiserade och formaliserade. Revisorernas granskning har visat att AP-fonderna har etablerade rutiner för kontroll och uppföljning inom finansiell rapportering som sammantaget anses vara av en formaliserad till systematiserad mognadsgrad. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 7.2). AP-fonderna har under 2022 arbetat med att ytterligare utveckla interna rutiner och kontroller inom de olika processerna, i flera fall med fokus på mer systemstöd och elektronisk dokumentation. Ytterligare arbete planeras i flera fonder. Revisorerna anser att nästa steg för att utveckla den interna kontrollmiljön bör vara att ytterligare stärka dokumentationen av de mest väsentliga processerna relaterade till finansiell rapportering.

Figur 7.2 Den interna kontrollen mognadsgrad

Källa: PwC.

Revisorerna konstaterar att en modern finansiell institution bör sträva mot en övervakad nivå för väsentliga processer även om vissa enskilda kontroller eller i vissa fall hela processer kan vara systematiserade. Att förflytta sig till, och bibehålla, en fullt övervakad nivå kräver enligt revisorerna resurser som i vissa fall varken är nödvändiga eller försvarbara. Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar är i enlighet med de av regeringen fastställda riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Revisorerna har även genomfört en granskning av AP-fondernas hållbarhetsrapporter med utgångspunkt i kraven i årsredovisningslagen även om AP-fonderna inte omfattas av dessa krav. Revisorerna har inte identifierat några väsentliga avsteg. Några förslag på ytterligare förbättringsområden har lämnats.

Policy för styrning och utvärdering av Bilaga 1 AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: • utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, • utse revisorer, • fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och • årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första – Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer. Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis. Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.). En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans. En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, 90 utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också Bilaga 1 användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 33 ff). AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas APfonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten. AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning. Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska

förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket Bilaga 1 innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras. OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan ( OECD Guidelines for pension fund governance , OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift. Nya ledamöter ska introduceras av företrädare för regeringen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen. Det är angeläget att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt. Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd. Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre än den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i

kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i Bilaga 1 detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet. För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger företrädare för regeringen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten. Kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för företrädare för regeringen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av

lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de Bilaga 1 övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.). AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123). Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag. Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre. Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas

strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten. Bilaga 1 Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade. När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden. En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande

befattningshavare i AP-fonderna

Inledning AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att APfonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för APfondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur. 95

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa Bilaga 1 riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas. Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer. Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1.1 hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, 1.2 att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer. Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför 96 att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads-

löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön Bilaga 1 som har kommunicerats tydligt. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år. Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag. Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören. Med ersättnin g avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, Bilaga 1 ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar. Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen. Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas Bilaga 2 verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första – Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första – Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första – Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan. I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första – Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Upp till 40 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första – Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första – Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

Tabell Första – Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar

Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden. Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

Illikvida tillgångar Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara investerade i illikvida tillgångar.

Räntebärande instrument Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar Bilaga 2 Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden. Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värdepapperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för valutarisk.

Stora exponeringar Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i onoterade riskkapitalbolag.

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses. Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte APfondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första – Fjärde AP-fonderna, lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), som

i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Bilaga 2 Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag.

Bilaga 3

g

22

in

sn

ovi

20

ed

sr

År

g en g ra d ra d ser n d p a el fo n p a g on ig n ti en P- a s u tl er ty a mm en ta et d m d n ver het en rs ta A r a s n et s tem fo re sö for m et ö o a rt fo ys P- a et l in ing n fr P- et ing sa åll r F if o en i d n ss rs A rb er a rh el si yr samh i k rd ta A d o ty a st st eh k ta ä t i s n si erk n er et re 22 -o rs ru en å s ed ve ållb an in nd o V In V D Å 20 Vd Fö G p S M In H F F

Bilaga 3

59 62 65 67 68

t 2022 ering or ng or t om ni app yr ondens app 5 st ch riskhant yrningsr ering

nd a AP-f elsens r else dning yr yr Fo Risker o Först fondst St riskhant St Le

41 44 45 45 46 56 57

telse an on er ät telse ell ti ät 4 si a äkning örsäkr er m versikt atr äkning an r in for valtningsb årsö esult ote elsens f yr evisionsb F in För Tio R Balansr N St R

G IN N R T Y S 25 26 27 28 30 32 33 35 37 40 ND er FO ekt

N e IO tering arhetsasp ämjar en erkan ar teringen T or egier åv er or MA et at arsfullt ägande st O R h app str ckling ch p ve e ande om app 3 grund ve a in et ttr INF ar de ch ansv LL arhetsr arhets ering av hållb är eringar som fr t o arb IE st ar ut verkan o arhetsr S ållb okus under 2022 egr d v ve d andr evisors y NAN H Hållb Hållb I f Int Exkludering i enlighet me In hållb Aktiv Sam me Klimat R hållb

FI

T 14 16 17 19 20 21 E H

AR LB HÅL s- r et ande g se skap R in ektivit de 2 E S er ygel a marknader ff är L t v E G Y rt emier ektiv ar R T vest ve ff ostnadse E V In ö D Riskpr Långsiktighet Ine K Hållb S Ö G IN R 1 2 3 4 8

10 12 22 2 2

S TE 0 E 2 emet G INV st IN sy ISN O V N ag D E E TE ag dr ensions onden SR H M en R

håll

A Å S atliga p // K R het a AP-f onderna e E N E m 1 V ondens upp D

ne

a örst or ta sammandr ar N et O ks d a AP-f yrs AP-f -F P

In

ta är F L er et et i siffr darb HÅL V D År 2022 i kor Vd-or Först Grunden i det st Så st Me S TA A R INNE FÖ

ser

el on

g ti

ty a

m

ver

en sö for

et ing

åll ing et rh el l in n yr

er si

eh k samh st a st

ve an nd

er ållb in o

Inn V In H F F

Bilaga 3

# 2

genhet skilda 421,2 Fond- c 2022 /sär er ent förmö de ft onder oc gick till pr

–8,6

ckling 343,5 vkastning onden i ve A cklingsf -f ve en 2001–2008 astning e alut den –56,1 *Flö ån av a AP olag samt i

apit

genhet löden fr eringar år st ets avk örst 134,0 Fond- ve År kostnader upp edningar ade b onan. Fondk 2001–2022, mdkr jan 2001 ämmosäsongen 2022 er

14

förmö * Inkl f in 0 ade F ter 500 400 300 200 100 ör st et asakr ent valb i no V Inf arb

5,6

gick till oc pr t astning 2018 –0,6 0,14 –0,7 –2,1 –6,8 323,7 33,5 den upp et ha t aktiv eal avk erio a

tlig r årsp agit et t under år 2019 15,3 0,12 15,1 48,6 –6,5 365,8 31,4 ch ostnader under den e tio ämmor utländsk st a o

G IN enomsnit ter k ensk 9,8 0,08 9,7 –7,9 G ef senast onden har t olags

288

N 2020 34,8 22,6 -f R Y 392,6 ar genom at sv S T å b

82 1

ND a AP ansv at p

FO

4,7

2021 20,8 0,07 20,8 80,7 –7,5 15,9 mdkr Först ägar röst 465,8 emet 2022 N st IO sy T MA s ut O R 2022 –8,5 0,06 –8,6 –39,9 –4,7 421,2 10,1 ar ensions INF alade sv

ill p et an LL T b IE S

NAN gar Ä FI

ent

, % , % oc , mdkr , mdkr pr

0,06

E T H ostnadsandel AR ets slut valtning, % al LB e kostnader er kostnader ör ft lt HÅL ör er kostnader gick till ft al vid år tern f ke at e Fondens k upp

R yc valtningskostnadsandel, % N E S A vkastning f För A vkastning e R esult N Fondkapit Andel ex E L G mdkr

1,2

T Y E R V Ö al S

42

G IN R apit 2

TE 2 S gick till 0 2 E talt k G INV To upp IN

or

ISN V O

fr

N D E TE

if

E SR H M mdkr R A at Å K S // R E N

–39,9

E esult

t i s

V D N gick till O ets r -F

re

P L År upp TA A

Å

HÅL R S

INNE FÖ

g en g ra d ra d ser n d p a el fo n p a g on n en P- a s u ig tl er ty a ti

mm en ta et d m n het en ta A a s d n et s tem fo sö ver for rs r re m et ö o a rt fo ys P- a et l in ing n fr P- et ing sa åll r F if o en i d n ss rs A rb er a rh el si yr samh i k rd ta A d o ty a st st eh k ta ä t i s n si erk n er et re 22 -o rs ru en å s ed ve ållb an in nd o V In V D Å 20 Vd Fö G p S M In H F F

Bilaga 3

# 3

G v IN - t er k- ar ra - n - 30 N R e. er s ts s llt 22 a nd - is lb ch t ra ar t Y ca ls nd om fu ål s k ng år de äm ve r 20 a S T ri re na he na rs nn m r en ni g o on st ch al s h sk ty i u er en ar er er 20 g. U om e n h lt ti rs es in ND ch lb va nd nd a in no nd va ik de i v ar f ill å s s ar v nd ål ond ns kl s, s ar i ja e fo rå å å er o a tt h k t k m FO en fo ka g tf la ec rt ör gs t p ls yc an d yc on o na h P- tt h om u tv fö ng m P- ån m 22 h re L Å tr tr ss nd et s er ch a ka b ri rä ör f no ta ty M ed er fo er v A åd ff t o gi s om te a A n l ös T av av N P- nd ör a te n s ar u es ka f st de f är na 20 , r a s A id 0. S id IO nd kr ti bu lig a de lb en ör rå om e or ld M T a A fo yn a ka f tr ål nv tt k ar äl LI o o a A st rt rs . er för öm -s on ar g yi om s a F om . S g e m ng st T K di r 20 di MA R ik fe ve 21 se ed n h ar us et in m ni T ol t å ol O nn ör uf te v el ör SG s. F r e ng ri a n er s sv rd tä äm . yd ra ja ig gi ok rn ss ed E N E ns k as ns k INF n A er i F ra b en ö n 20 be et tt f y te te tl te ot vä ty er m j D je en je 22 LL te ar b m es a tt f ar rs ag b r o N öl l s öl IE ge öt nd ed d ös gs å e n n en rä nv am tr g t m r e ol al . O tf tf S in in ig tl 1 e g. ä äg ga go er -F ol er 20 er am e a s h kl s p em a i tt s s i s di ti in G ie r ä ör b t i v rå P or p -n or p b NAN ed et m sen ra 02 pl om f an s a rt kt gi et ie to ie FI eg ed d et de ec se G 2 m am tn IN re ä nf ta TA A et em ya l ed tv vä ar s åd na jo as N R ill a el å i f S kt kt ec åg r m rb nl v es TO tt i ng vk Y ga ch i t p samh R ill n ts ill n S t a ch u r a dr N ri a s äm er g ch s S T r t e o t d vi rk Ö e a e a u r t ör tt a te er nd g o ra d ä et a ri ve G F ad a t ad 31 d T 2 MAN tf om i r a E N A a an n ch a AR id ra nn er sk er E 02 de lu an o nga lje ts es ar lfo lin G rb ch d a TO in H AM åd s rk ni fö . E LS or nv el k ta ck is k o Ä ch b ge -a d a ar N ot ot AR A J 2 an LS kr ve rt tt R r f a i p pi IV ga llb n n h m n n LB öl IL et s ti ma T Y et h ve å r T SG an or o 19 A ed

ag

I M Sj T år på ut po sä S ha ök år em ka ut p AK en o en bl m hå 20 de oc de m

HÅL

dr

A D å g E N - s- - - m g - iv R D ch ÅN G ch ra on nd ie in te it E S Y en p in R id . F la . et en - ar et o ed gn ys os o IN tnad

an

E L K R tn IF R ts o er al ar a i on ns i h ål rå ss G T S E S on ti as T U a om os kr b it av i d lt rn na . V ch m tf n p Y T R a vk ONE sk ar b r k ör ap ie on T in va na k et si

m

E R Å A KU n NA R P X et h en s ä kt m t k eh kt m de m tt o V S n a E E ls en a nn ör er ga fi ti ga ä na u en de i e S Ö S P U R a i N IE ar m ilk re la a ed 2 lt t i sf v a nd ik te t s pp ra G K Ö st en e IO K T , v fö el va it on fo ys ad te IN O E B ög IT n h ts fond on si nt a gs ss st lig s ö et i p ul nd S . A je ti er m ör P- et al

am

R D F D O R ka äm P- en s en ce ån on ag öm it es 2 TE E A N fo P öl sj A na ad nt f nd ro v A si . tt 0 2 S en h P- T GA tf pp. a en l ed ål ap

s

E H M LL A IN or ar ö ad st er tn er fo ill p en et l ör m ko en r 2 C A a A R N p ta tn nt os nt P- o t p ng a ill d p ts v k ilk G INV D F ed d st D T rn h de os ör vi 2, ri st lla d tt f ts su IN G O E T te la är F e i a k en i a A e 1 t t fy he ar a t v

ta

IN t m ör T ÄN SÄ än ol la k tt nd in el lle de gi om å e ar an he ISN N D M ra IV T a st ad är ra nk pp in ng ar V LT A ne ar F T U ns v el es na kt s nd ör et ar tv id n p lb ri O N N is en i r ia d de on ik u tt u le ål i i F ce lb g. D E

or

TE A V K bi AK FÖR ti ad än e F ag sv A na i ål lo E R R ov S on n v on a er ed l ka a ld ol ot ar b än ed a h g v la SR H Ö A om ed D ti ge rn t s b IG ed a tt to s p å h ia R A M r k . HAR A N a in a f at re tt ö så ts RL i h llm dm el Å S IV F N M er r nt N K ur p te st rt m T ä et m t m on sa d na us p ad d //

i k

K R K T to E R d er in fö er å E R ln S Å tt v iv pp er tt N E N I E än ni ce G A , S on äm A k on om a av . E N s a et a a f EN ok a E V N A E en ro IN N T p G äm nd Å Å e e eh G v d kt lt R nd D LJ ec T E M K e tt d LI för en ad N de t a va nå u Å fo ed f sk N de r D R iv j T P nn V O

22

M E FÖ , p AL A ÄN ta ar u t g E er o A RI ra a ör pp P- pp -F O T an a d V R S ill a N Å om kt n h na T ot F. vi E G te en a et ER , m P L E N O R ig er å R ND lu t t E fe LU lle a ng b tt f tt u D N et h u G P st p FÖ Ä HAR va gi I D gen ef de an I S on A I RE st ri ar a a U om A m oc TA A

20

HÅL R S

INNE FÖ

g en g ra d ra d ser n d p a el fo n p a g on n en P- a s u ig tl er ty a ti

mm en ta et d m n het en ta A a s d n et s tem fo sö ver for

rs r re m et ö o a rt fo ys P- a et l in ing n

fr P- et ing sa åll r F if o en i d n ss rs A rb er a rh el si yr

samh i k rd ta A d o ty a st st eh k ta ä t i s n si erk n er et re 22 -o rs ru en å s ed ve ållb an in nd o

V In V D Å 20 Vd Fö G p S M In H F F

Bilaga 3

9 45 505 569 # 1 838 5 121 6 396 2 851 9 256 –7 528 80 674 40 130 239 965 107 957 119 085 475 040 392 637 465 784 475 040

2021-12-31

42 5 493 506 2 251 6 544 2 246 2 293 –4 689 36 846 197 893 114 678 101 117 423 482 465 784 –39 906 421 189 423 482

2022-12-31

ot 8 9 10 11 12 13 11 14 15 16 17

N

er

ng

äkt

ni

emet ande tillgångar st G är sy

äk

IN N eb R ade ade änt ch upplupna int Y ter ch upplupna kostnader ensions

sr

S T ter a r t p ch skulder ND del er o al , No , Ono al al o FO äkt

an

ch andr apit apit ankme al ondkapit at alningar mo

al

N ch andelar ch andelar ch b alda kostnader o alda int ondk ondk IO et et apit et esult T at at

B

sa o tob er inom linjen MA R illgångar eriv as vriga tillgångar eriv vriga skulder ets r O Mkr T Aktier o Aktier o Obligationer o D K Ö Förutb Summa tillgångar Skulder D Ö Förutb Summa skulder Fondk Ingående f Net År Summa f Summa f Post

INF LL –61 –92 IE S 1 236 5 790 –806 5 304 5 593 –139 –231 39 391 24 458 80 905 80 674 NAN FI 2021-12-31

E T H AR –27 –144 –94 –238 LB 2 822 6 537 3 722 –3 748 15 755 HÅL –48 649 –16 080 –39 668 –39 906

2022-12-31

E R L S E ot 2 3 4 5 6 7 G Y N R T E V S Ö G IN

ng

R 2 TE 0 2 E S 2

ni

G INV IN

ISN ch andelar ch andelar O V

räk

N D E E TE ändringar SR H ör R A M ande tillgångar er Å

tat

K S ade aktier o ade aktier o är äkt // R ter eb atinstrument akursf ostnader E N E V er ter D änt alut N äkt , no , ono , deriv , v O delningar at at at r at at elsens int ostnader valtningskostnader elsens k -F P

esul

L to ör ör ör esult esult esult esult esult at TA A enet

R

HÅL elsens int tor tor tor tor tor elsens k S ör änt ovisionskostnader ör vriga f esult R INNE Mkr R R Erhållna ut Net Net Net Net Net Pr Summa r R Personalkostnader Ö Summa r R FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n ti te fo ty a ät a kr el se

m

in ver er t ing g rsä tt ä en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

- än- ta . et de 46 å et dan dan # örlit- t kas- - akt är äkt er visas erkligt änd- , me deller det är at at p det är det eringsr en. D ör teringar atinstru- alans- eint app a APe ingår i är visas under visas i edo äms v ch tillf aser as under ch ingår i ef atkontr erkligt v änt dep örst änt edo å no edo är est diser eriv ändringar me at deriv erminsle all F å en aktiv marknad. S älle o at p deringsmo visas som skulder ör visas såld tillgång visas som skuld. D a. oden b erio å en aktiv mark är a. D visas som tillgångar ch t a p , där diskont ande tillgångar aser esult edo änt visas som r . I de f ar emet öljd av r edo edo tor edo er antsäkerhet r deller som inneb den p är ändringar r de b ändringar r akursf a, r ant inom linjen i b det o äkningen till v edo . Innehav som int änt eringstillf eb ör är tagna v de r ör ep ale ör utlånade v ant ör verb alningar vär är alut ant et ejust änt . e handlas p älld p er f ande tillgångar b å en aktiv marknad o ektivr akursf eder akursf at v visas som r alansr ande tillgångar är er ff änt at r a marknadsdat eb deringsmo et upplupna anskaffningsv an vid anskaffningstidpunkt a r ändringar till f alut erkligt v en int ar alansdagen r erkligt v alut esult visas som Net edo eller kont ebär är ch under esult t v änt amtida b änt - o för ändringar er b tor ch erhållen likvid r ch r visas i b ör utlåningen r ch/ ver erhållen kont änt a r de. D a r de tor ör äms v verb edo e handlas p är ver är est de p gativ visas som st edo er o ga ö a r ade priser obser tagna v öljd av v är öljd av v fo alda indexlev ter ektiv . V edo tiden o er r tning f app ör en int äknad enligt e det av fr ff äkt akursf all instrument d ne ansaktion, så kallad r ch andr eder er är vade ö d hjälp av allmänt v äkningen o et r app dep t f vär tid eller till näst eint alut ändringar r är t at as till no a b ör görs av obser erkligt v akt me för appr ver löp dep ondens v änt änt visas under Net at v . I de f et me t v ansaktioner erköpstr är ät der ade nuv t f a ut ändringar till f de alansr dep as ö äkningen. Erhållna säkerhet er edo ändringar till f atinstrument b äkningen under Net är å av v är et anskaffningsv görs av den e är at ående löp för esult atinstrument ets slut ositiv för atr öpstr a åt t i b är atr est all instrument visas r visad r tor . diser depapperslån do erst do de d p dan kontr de sult tsat dan erhållen ersät eriv terk id äkt är esult Obligationer och andr För obligationer o kurs) enligt f index v I de f hjälp av allmänt v re upplup diskont tan ut inneb åt re ringar r vär Net D För deriv vid år instrument där indat me me Vär re övriga v ment Å V for sålda v räkningen. Skillnaden mellan likvid i avist perio V Utlånade v me i r kan b fonden har r

- a G äl at ör ad å - o- a- d IN fall at- s för e - N R ör de- de esult alue ad at egler at p dering- :s a ade Y är esult dering älls f ån as me S T aden vid såv ektiv air v är esult är örst en andr ter demet vänds vid å r ar ver r as där å v astst egler aser t. V entuella är å en andr der ND esp e ingår i tor är FO de v visas i r al-instrument de ö der - r tjas f de utifr de b ar öljer IPEV s hållas till f et p är är er yt av p de f ör ev ering av erhållen ansv ag v dering som sker i S 9. Hela v edo är tt är är är aluation Guideli- ch ska i f t, men äv ende ono et de som an se ch v å en aktiv mark tern p as f ar se är är slag ingår såle a p er al V er o ör N . erkligt v get kapit öljer alla sina tillgångar ar ansaktioner p IO T tion i IFR . E erkligt v ån till do onders kr erkligt v erkligt v erkligt v edje p t den v at verb förs under Net ch just ade andelar f e Capit ör tr MA ändringar r at tagna till handel vid en r d tr dering av R olag som av as till v er tillgångs ör handel o s hur v äms v äms v I ter är astighetsf O alue op för esult för till v fall, men här utn ensionsf onderna f est est entur seb ch andelar der de ör tagna till handel vid en r tskurs. Innehav som int esult elaktig sker en just deringsprincip dering enligt subst emål f agen. INF es är at p ade r eskriv ten eller annan ex är ör ade f skulder till det v et LL air v är as där äkningen. L e är upp är ter te ör IE S esult atr orm, b orm, b ar ende ono e intr ck som del av aktieinnehav der yllas. AP f tf tf tp se y and V vändas. V å en v arit f ade v tor ealiser är dan b . dering erhållits o diga v ansaktioner me e v NAN de via f esult t hållas till f , som är upp ade priser obser är quit är as p , vilket skiljer sig mo FI ektiv är ade aktier o ch v ter ån mo deringen är f e E å tr esp visas do ter ealiser ver r s at de. Ne tast genomsnit tagekostnader r y v är at astighetsf se är at p aser - r edo , of . t v riv oder kan an er erkligt v , ono aderna Net ade som or de ö de ska uppf ör deringen av E T tt at är t lagen om allmänna p är ch andelar as till no ch andelar som int as då n är er eller likv aser ansaktioner H ör handel o olag av ant der er a b AR esult ade som or ör at erkligt v er är ade aktier och andelar dat ar LB as till v ealiser seb ade aktier och andelar ade aktier edömer at ande av uppskjutna skat der tor dering av finansiella instrument äl r erkligt v es erkligt v ån v ter dering erhållen fr dering. V ernational P deringsmet visningen hos f HÅL Lån till do ändringen r är aliser tion f ter ter s) princip akt do

vär för Net V Fondens samtliga placeringar v re räkningen. I r såv innehas f räkningen. Skuldinstrument innehas f till v intr op till v utifr fondens olika placeringar No För aktier o marknad eller handelsplat indexlev index v nad. Erlagda cour no Ono För aktier o marknad eller handelsplat vär en upp der b vär (Int ne hand v vär fastighetsaktier b den i den mån aktien int handsmarknad. Innehav i ono be fastighetstr re

- t å e. E R vid a ch de S S edo- d onor ch är E L edo- ar G er vilka örst vriga ende ch en del at som T Y d, v onderna ärsdag se örlig till E R se visnings- al. F enning- o går mellan e ö äkningen a o äkningen p erkligt v ade aktier eligger int V ernationella e skillnaden at onor me alansdagen enska kr esult ter ör Ö edo å p ver å tillgångar alut atr G S de AP-f sning till IFR örr amarknaden r ektiv alansr å b åde aktier i o de. V IN visnings tas till marknads- jär as ch kapit esp akursr esult är R onder ska årsr deringsprincip alut er likviddagen, vilket enska kr tas b ör ono visning f 2 TE edo är at o S ten mellan aff a om till sv alut . as f 0 2 E S d r a till F ondernas r t till den int ch v ar ansaktioner av visas i b edo 2 ch v IFR d riskerna ö tp alut visas i r erkligt v G INV ensionsf örst ssiv ändig anp esult S är enda st edo . ändringar p ats i ska upp atinstrument p allt tr tor för edo ag IN dan. F ör äkningen p äknas till sv et onder upp deringsprinciper visat r axis. de ändringar ör ag till v ISN V är ch därme vriga tillgångar r amf är delas i en del som är hänf ändringen. V ör et ta koncernr O N visnings- o tas ne sas succe edo ch deriv ärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt alansr a a omr ansaktionsdagen. P . V ör akurs r sef för ät D TE at as S. En fullst , fr å tr ensionsf E E dlen placer edo er o erna o alut a upp alut akursf es se oder som tillämp SR H erka r er aff alut akursf es R A M d tillämpning av go app visas i b ch skulder net akurser alut intr t uppr Å S gångspunkt har F er anp åv t nu gällande IFR alut intr //

r

K den, IFR tighet å eller skulden till mo d marknadspr ör skulden samtidigt ch skulder i utländsk v alut , v ag/ å at N E R ondme dep ät visas under ö ansaktioner edo alut at et ag/ E V tas me ch sammanf visning är an p , r et D visnings- och v ät andar S 10. Mo äkningen p dr edo ändring av v för av p N st edo ör esult er för . Kr O edo d denna ut ats o äsentligt p or visning tt er -F

ote

e v vriga tr ämmer me akurs som gäller p ändringen av tillgången eller skulden i lokal v tor tt P L at gemensamma r deringsprincip alansr äsentliga r st – R . Me et är . Ö ade aktier edo alut för år vid f TA A visnings

N

HÅL t 1 det ärsdagsr terna. F ter ens tor äkning av utländsk v alansdagens v de äms enligt samma met S arb do ff ansaktioner i v er ansaktioner i utländsk v st R INNE No Enligt lagen (2000:192) om allmänna p visningen uppr de tillgångar som f vär ut har tillämp och v re skulle int AP tag enligt IFR A Tr obligationsmarknaden, aktiemarknaden o visas i b då de v par och likviddag r skulder ono öv Net Finansiella tillgångar o och erlägga likvid f Omr Tr den v räknas tillgångar o till b och skulder i utländsk v vär som är orsakad av v uppst raden Net Aktier i do Enligt lagen om allmänna p lån till do be och andelar FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n

ti

fo ty a te ät a kr se

m el in ver er t ing g rsä tt ä

en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing

si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st

n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

–48 –13 –61 a- - 47 2021 6 222 ee al- 2021 st # 18 236 24 458 at et to re slag. den av- erb , där ealise- d net ealiser vo den. P den om 131 ar vo vo visas som en del d or ar dger åt e tillgångs –147 ch det or –16 –11 –27 2022 3 869 3 722 edo valt 2022 ade ar t. ör e års ar ektiv ald management f alts o t till 40 (66) mkr ar därme et et aser esp ositiv gåt ör r elast terb erb . Å at p ch andelar har därme . ationsb et f ch b et upp ende tidigar at ade aktier och andelar ade tillgångar r esult av 138 (110) mkr me est se ter ter de o at r ar e pr esult är , v t av tor , , ono ade aktier o at ade tillgångar ealiser en 33 (51) mkr åt ter d 112 (59) mkr ostnader ade aktier ter alt 145 (110) mkr erlagts i f den, ändringar ter den till ono ot t me vo den har under år alning sket erkar net esult at de vo ör ono ar vo et åv är , ono ar ör ono ade tillgångar et har äv ar tor esult at et har t ter et f gativ visionsk ostnader erb valt at f öljaktligen or at ro valt ankskostnader ade ar ade v ör ör ovisionskostnader dena p – Net esult esult – P åb aser vo esult ade tillgångar er har åt t 4 ealiser tor terna f tor erkar f Under år ende ono erkats ne t 5 terna f ter vriga pr ovisionsk ovisionskostnader ingår int öv . Ar No Mkr R ealisationsr Or Net och andelar Ex av tillgångens anskaffningsv net påv se ning. Under år rade r påv No Mkr Ex no Ö inkl dep Pr I pr tionsb ut mkr

G 882 367 –13 –13 –51 IN N 2021 1 249 1 236 2021 39 441 39 391 R Y S T

ND FO 407 –11 –11 2022 2 426 2 833 2 822 2022 –48 649 –48 649 N IO T

MA R O INF ande ade aktier och andelar LL är IE S eb ter

NAN änt , no FI a r at to er er ade aktier äkt äkt to esult ter enet ch andr ostnader , no T er eint eint ekostnader ek enet tor at E H änt er at tage äkt änt änt änt änt änt AR – R app ostnader – Net esult esult LB eint ek tor tor t 2 dep vriga r vriga r t 3 HÅL No Mkr R änt Obligationer o vär Ö Summa r R änt Ö Summa r Summa r No Mkr Net A vgår cour Net och andelar

- . E R d S a- visas elsens vär sa t ör E L visas ags- ör den till st ör G ”. Under dr vo re edo slag i ör äkts- Y er samt edo . P ch andelar ch f sskat R T t under as, r den till örs i vis e int de ån utlandet E ande skuld. app a ar d ingå i det vo åf ostnadsf V Ö ar emet r ast vär v fr t. K S tsv at i no aganden dep st onder cklad o ektiv . Belopp i miljo- G visas den erhållna ar är ve vär ost IN sy ch f e uppnår en avkast- visas under R ande. t vid placeringar i esp ör sskat R edo ch åt terna kostnader f ade f ar ade aktier o tage, ar ter som p 2 TE tning s sep ter ter edo genut ör f de 0 2 E S ch en mo en r alet den o ad till mer t f 2 ensions vo valt delning tillämp ör aktuellt tillgångs e cour allet löp er vär G INV tsät apit t p äkningen som en av ör no ör den, r s. IN or an ange atr at f ör ono ch kommer därme vo ongskat sskat e kostnadsp , f görs av ex ter f egistr de ISN örbindelser o ondk t mo anksar den f ald mer V det av utlånade v t f esult e ut åb gif går när f å där vinst esult , exklusiv arier samt e ch kup äkningen under r vär et ektiv O N ver säkerhet arsf är . D tor vo anksar ån all inkomstskat atr esp D E E TE er a av ar åb vent örs i normalf d 2012 r få b H gar ö en v ekt mo visas i r ast ar er R SR M äkningen ut , ansv . äkt esult as i r Å A S fo er edo valt . efriad fr ch me t åt // K ör alet , såsom dep den, som ut ör et ch dep delningar o R e f alansr ant visas äv er at ån o t at E N E V ssa. visas dir e samt f vo enskommen niv ost under net e o eringar i in a kostnadsf å ut visas i r tskyldig till mer ät D visningsprinciper äkningen som en tillgång o e i b edo elsens int ar ar st e r t inkluder ), där inget annat ange N edo alningar som har sket ör ver esult valtningskostnader ve var t p edo O ällda p ör de et ondkapit ostnader valt ostnader valt onden är b d skat -F edo alansr en int St er f t f ör ade ar er ö ade r ör ör . In am tor sskat P L onden int öv gående p äkningen. F de – R all f aser atr ogr ter a AP-f onden är fr onor (mkr TA A HÅL t 1 er som r ch utb visionsk valtningstjänst visas som anskaffningskostnad o elsens k vär S ekt mo ro ovisionskostnader r terna f sult do ealiser ör terna f at erige. Skat R INNE No denna i b I de f säkerhet rubriken ” denna rubrik r säkerhet Post In- o dir P Pr post under R för ex tionsb ning ut som av re re or R Samtliga f ex kostnader vad pr Sk Först Sv länder net slag. F och därme Fonden har int mer ner kr FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n ti te fo ty a ät a kr el se

m

in ver er t ing g rsä tt ä en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

. e- . 48 yn d t r ån vå # - t den äll- den. olic or elsen ör v id ar ät TP2 ch so- onden. elopp dande tnings- tal. tningar erio ecknat äxla, t o tnings- app tyr . ocent i ensions- ör f e b at ån p t. S tal. V y anst äknas då ef gå upp till ensionsr onden har t t lönev skat al f as av enb ån n alningsp onden har fr ämd p t f ssa av ala 30 pr talet är t ämd samt B yrningsr damo ällningsav örliga ersät gör äl uppsägningslön et et est dande b tningar till le vikelser fr edning i ersät ällda är den mellan 2 e de åv a AP-f är at est er tning fr t b går till mindr ondst elsele ederlag ut . S örst emieb alningen uppr yr . F ensionsav emieb et ör ersät er b ft ts innan april 2009 innehåll- t ersät e än till 65 års ålder et inneb ch upp

er st onden inga r vriga anst gångsv onden at t till pr för kostnadsneutr a o ällda. Inga av o p d, e örmåner ocent ällts. P ar tningar till le ch ö örhandlas int ederlaget ska ut gåt egeringen. I f var ör v ens sida är uppsägningstiden f ör f terna. D remieinb a AP-f ar äknas mo erksamhet under utb ver yanst ar ersonal har möjlighet at ar skillnaden mellan löne en f tal som ingåt TP1 som är pr ar ör ersät ch när örst skäl omf emie. P tsv tningsb y f vriga anst älls av r ällda har individuella anst etsgiv vgångsv alas aldrig längr örmåner örbinder sig f

de o al av . A an tillägg f et äxlingen är där eskat olic egeringens riktlinjer f ch ö astst vo åt tal f emien till 11,5 pr ämd. All p e o örmåner ån arb dningsgrupp o t f ondens sida kan av ör den del av lönen som ger allmän p ension, B å r ar ebruari 2013 ö ersonal som n ep est ensionspr remiev ör ar ällningsvillkor ör le . Et v kostnads ån f ederlag ska avr vriga f dena f . F . A ör p t p . P ondens p vo amtliga anst ederlag utb ällningsav emie. F ensionspr ocent vilket mo ter ygger p ar görs f . S enskommet mellan p ör tjänst örmånsb gif örmåner är b e b et gångsv d den 1 f TP1, f a AP-f tningshav else edo äller anst tt vikelser as p ver tolön mo ar fat yr dan 1 januari 2010 har F gst 18 månadslöner a månadslönen ut d 5,8 pr id uppsägning fr vgångsv d:s anst vriga f Först hav be Löner och ö St ten r fastst utsko Se V 12 månader och 6 månader er av uppsägning fr hö fast som av ning eller inkomst av näringsv A Pensioner och liknande f I v pensionspr ducer och me plan, B och ö planer f som är f brut me ciala av Ö

G IN 289 272 N R 1 074 7 602 5 829 2 356 3 980 3 035 5 705 1 110 7 028 5 569 2 219 3 787 2 073 5 189 T Y S umma 114 307 138 471 144 176 Summa 111 297 133 353 138 542

S

ND FO * 29 2 * 65 29,2 69 254 454 740 440 vinnor 257 1 718 1 338 547 907 705 1 368 1 182 26 030 30 532

N K ociala 26 907 32 449 IO T S ostnader

MA 38 3 k ostnader

R 2021 Män 37,1 ciala k O INF So

LL IE S 67 5 talt 66,3 457 869 322 To 332 933 450 1 272 1 021 21 442 25 983 FI NAN 1 287 1 040 18 747 22 788

ensions ostnader kostnader

P k

31 2

E T 30,6 Pensions

H vinnor AR K

LB 2 36 den 207 856 HÅL Män 35,9 220 817 vo 4 388 3 366 1 308 2 178 1 310 63 825 76 838 2022 voden 4 597 3 450 1 476 2 140 1 880 68 654 83 235

ar ch ar

R Löner och E S 67 4 L talt 67,5 Löner o E G T o

T Y E R t. V at S Ö sk

G ) IN R ör löne 2 S TE gång 0 2 E .m apr 2 G INV ets ut . o ostnad f IN

en k ISN V

en vid år ckling ckling (fr O N ers) ve ers) ve as äv D E E TE gång H R SR M ter (8 p ch ut ter (8p ch ut Å A S ets ut // K R , 2022, tkr öd o , 2021, tkr öd o N E dningsgrupp ande damö st ostnader ande damö st ostnader E V ällda valtning valtning D ör ör ör ör N O df elsele ällda df elsele ällda ostnader inkluder ersonal ällda al anst ällda vid år ostnader yr alf ations ersonalk ostnader yr alf ations ersonalk -F P L ersoner i le er ersonalkostnader er ersonalkostnader – P apit ommunikation erksamhets apit ommunikation erksamhets TA A

HÅL t 6 al anst delant al anst al p elsens or f K f K f Op f V elsens or f K f K f Op f V R S yr vriga st dningsgrupp exkl vd vriga anst vriga p yr vriga st dningsgrupp exkl vd vriga anst vriga p I sociala k INNE No Ant Me Ant Ant Personalk St Ö Vd Le Che Che Che Che Ö Summa Ö Summa p Personalk St Ö Vd Le Che Che Che Che Ö Summa Ö Summa p * FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n

ti

fo ty a te ät a kr se

m el in ver er t ing g rsä tt ä

en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing

si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st

n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

de 0 0 21 49 378 582 558 113 353 # vär 2 778 28 081 31 069 1 446 2 963 1 879 5 888

erkligt 64 334

V

al 1 1 E get 403* 1 325* 8 335 89 767 25 574 5 782 587** 149** 307** ade innehav vid kapit 3 354** 2 704** 1 067**

ter AP at 0 –1 77 154 86* 6** 159* 8 493 1 316 335** –35** 384** –11** 217** F e sult

R

ver samtliga no - 100 100 100 100 38 35 gar 29,5 33,3 33,3 98,5 25,0 100,0 25,0 25,0

Ä

ckning ö andel % te s 2021-12-31 ör

al

6 250 akur ändig f Ant 14 747 20 000 93 575 alut 1 000 000 770 336 076

En fullst äknat till v G g.nr IN de 6 602 Or N R 6 114 4 998 4 991 2 929 2 206 62 045 39 310 B 200297 2793175-3 B 169327 B 207618 Y erkligt vär 21 238 107 957 155 718 013 S T V 559032-9503 559183-3917 969789-2413 559201-2008 556650-4196 556797-1295 559313-2490 969795-3033 2021-12-31 699691750000 ND FO te rg g g g tning al S ä bo olag alien vser 2021-12-31 omr 64 334 5 888 44 456 olag tsät Ant aktier 114 678 ockholm ockholm ockholm ockholm ockholm öte ockholm ockholm ustr embur Finland embur embur N St St St St St G St St esseb A IO or 4 516 100 2 000 000 44 691 772 3 177 200 2 521 000 esseb Lux derländerna Lux Lux T , f 2022-12-31 MA ch intr Ne O R en ch intr - o

- o er tt

INF er tt LL , do td V. IE S , do ch andelar ty L da per 2021-12-31 ** A

NAN FI a aktieinnehav olag olag Y .l seb sebolag er AB ch andelar .l .à.r ade aktier och andelar ade aktier och andelar es ade aktier och andelar: seb es ch andelar armland P .à.r entliggjor ter ade aktier och andelar: ter es ade aktier o .l inland O or 3 Holdings B. E T ter a utländsk de, mkr ter ter a AB a KB astighet .à.r or off H t Corp ank com är ch intr a ono ch Intr ad IV AB stment AB stment KB a aktier o alian F st F armo AR – No örst a b et – Ono a ono - o - och intr a aktier o a F onan Holding AB ve ve ustr ve S F LB osof on. one S t 8 de t 9 ter ter o ter ensk os Bost ane o 1 In o 1 In as In vser siffr HÅL erkligt v ot ot vriga ono ot No Fem st Namn Apple Micr Nor Alphab Amaz No V Svensk D Utländsk D Ö Summa D Sv Ar Polhem Infr Polhem Infr Urb Vasakr Willhem AB 4 t 4 t Utländsk First A Chap Jut OMER ASE Holdings S ASE Holdings III S * A

–17 –20 –50 –5 –93 –41 E R 2021 –774 –815 520 de L S 78 377 23 424 7 176 5 874 4 951 3 290 3 230 E G 137 644 239 965 erkligt vär 24 521 T Y 2021–12–31 V E R V Ö –5 – – G S –17 –17 –55 –94 –678 –50 –728 al IN 2022 72 104 R 125 789 197 893 Ant aktier 2 TE 0 2 E S 60 233 721 31 154 250 26 266 219 30 186 710 17 146 498 2 2022–12–31 G INV IN

en ISN ostnader O V N at D E E TE er H er ingår åer enligt R SR M yr elat Å A S valtningsk akostnader ostnader ter // K a kostnader onder a aktieinnehav N E R ör ativ ta tjänst delning, tkr: onder de E V ch dat öp evisionsb ör ag ade aktier och andelar är D N er dr ag, skat vensk O valtningsk ör k dr ter de, mkr enska f a s -F L ör et f ående f är co P

– Övriga f – No erkligt v örst

tning till r or TA A HÅL t 7 ta tjänst ormations- o C t 8 st o agon S öp vriga administr vriga f elopp danst evisionsupp vriga upp erkligt v enska aktier talt v tlas Cop ve R INNE No Mkr Lokalkostnader K Inf Ö Ö I b ersät ne PW R Ö No V Sv Utländska aktier Andelar i sv Andelar i utländska f To Fem st Namn A In Volv Hex Sandvik FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n ti te fo ty a ät a kr el se

m

in ver er t ing g rsä tt ä en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

d: t de –6 –6 # 50 gativ är –508 –129 –637 –5 753 –5 753 –6 396

Ne

2021-12-31

verkligt v

atinstrument me

Deriv t

de 762 21 783 166 166 889 889

är 1 838

Positiv

verkligt v

d: t –1 de –26 –27 –16 –16 är –2 203 –2 203 –2 246

gativ

Ne tid än 12 mån.

2022-12-31

verkligt v e löp

atinstrument me

eriv t 0 15 14 G D de 15 14 IN är 2 222 2 222 2 251 N R ositiv T Y P S ND FO verkligt v

N IO T gående till –21 (–105) mkr har längr

MA R O de upp INF är t 19. LL t v IE S gativ NAN ssa se no FI d ne

at s av de

T eriv ade instrument ade instrument ade instrument atinstrument E H de, mkr er er er är d ositioner me AR – D elat elat elat tidsanaly LB älld er ar atp t 11 tioner tioner HÅL erkligt v Innehav Utst änt alut eriv No V Aktier Op S Terminer Summa R S Terminer Summa V S Terminer Op Summa Summa deriv D För löp

– – E R de 64 210 2 147 759 5 850 1 324 L S 8 061 6 854 2 437 1 257 24 759 18 365 66 994 17 599 E vär 119 085 100 161 119 085 G Y fnings- ch andelar R T af 2021-12-31 E V Ö tning – – – G S Ansk 882 tsät ande tillgångar 21 110 1 897 2 816 48 389 26 022 26 036 73 756 1 324 IN R 6 99 ade aktier o 101 117 101 117 2 TE or 100 100 100 ter 2 E S , f ebär 0 2 2022-12-31 G INV Andel % änt IN

a r ISN O V N te ä SA SA arna SA D TE ade aktier och andelar S U U D Cayman Ö U E E ver samtliga ono er SR H ter e typ R A M al s C at typ tent Å K S al . riv ag: // R ckning ö tent et E N E V ade aktier och andelar ., ., egic te ör ag D at ör AP et er N ter y L.P y L.P tr å emit en adsinstitut ör at å instrument äxlar O a innehav ono ckholm Glob ane ane de, mkr at -F quit quit atic AI Lp Clas är ost enska f eobligationer P L to ckholm Glob one S th America P ändig f F – Obligationer och andr – Ono örst e E on L to e E on L al Holdings L.P y II L.P änt skuldsv TA A HÅL t 9 th S at at t 10 delning p delning p S th S erkligt v enska st enska kommuner enska b vriga sv Finansiella f I vriga utländska emit talt ealr vriga obligationer ats vriga instrument talt R INNE No Fem st Four Priv Hamilt Fif Priv Hamilt Idiosyncr Blackst Capit WP Nor Equit En fullst No V För Sv Sv Sv Ö Utländska st Ö To För R Ö St Ö To FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n

ti

fo ty a te ät a kr se m el in ver er t ing g rsä tt ä en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

- , - , d ek al - - as to- å # 51 arki d åt e- vor ör ade , vis eör de ade e fr t f er as eringar st as p ch jäm- ter erkligt ter st aser ve visnings- app etisk a inslag etskur tigt ökade vänt en fonder anligt s) eller å genom- ondens äms f ens o ar hänsyn till ade me dering. af et ve . In aser edo ar ter ade tillgångar as mindr dep eor är de. V . In as v as p dering, net ån riskkapi- as f est sningarna om görs av aktier ecka. Et är er saknas är arit ar i huvudsak i är deringshier d priser som ter der å t olatilit ällen an der aser de b F ansp är , v app ondens ono onder är er aser onder b är är ch ut ondinnehav me d hjälp av diskont vor et vid v , riskp st ondandelar b ekommendationer al Guideline alf t upply äkningen t a f er v annan v eringar ve :s r älla tr ade tillgångar ar ade p en kan skilja markant st erkligt v ällts vid en normal f ade tillgångar teringen fr ernationella r är at ekommande marknad- deringen p D ekur ve a AP-f onder v or alansr ter ör app de me ter fonder ter erkligt v . Någr är är änt örhållanden av kr a in astst örst astighetsf etsf onder in e Capit deringen b app ersläpning b , pris och v or dep deringen har subjektiv , som äv å en aktiv marknad tillämp . F dge dering av f är ft t säkerst är vis eller v as v är ter ch f arit sa f är entur siga multipler vid v å r ta inneb alut t nuv al av r as p ämning av v es . V sig e öljer den int et ondens marknadsno aser dellv ad av subjektivit ernativ ar er as enligt IPEV ch v ecko der est olag o eringar i riskkapit er f ch skulder i b å en aktiv marknad me egelbundet f at b är ering i he der y and V st tering. D ade marknadspriser o ör marknadsno onder har vid sådana tillf st ch riskp app ör marknadsno är ve sning om hur v de samt at olag. D ch r ter elvis v aka till et , så som v as vid sådana f ch säljkurser . F e v oende p ve or är ondens tillgångar är marknadsno onder o ade innehav i underliggande v et f er er dep quit , f emp ter etiska mo typ s en ökad gr ör oder vid b är e E app d en tidsmäs dering – marknadsno at TC-deriv at äriser dering – alt astighetsb fonder o ersläpning. D er som f onder v at . Enligt IPEV kan v , marknadsmäs är d no eor äv är vå ob , f ft alf er ondens in t de handlas p aktiska o . Huvuddelen av f en t akt deringsansats. ar det pris som skulle ha f görs av in dge ade v riv deringsprincip S erkliga v , deriv är ar ter inansiella instrument t lämnas upply är alets v a delen av f ar f . D å deriv alets v onder – F er as slutligen tillb vor der då likvidit deringsmet tsv alf ch v apit örst den at as dagligen till no as endast månadsvis. er vativ v apit är ade he ansaktioner e tillgängliga r arhet mellan olika b ör esent ade innehav i underliggande v erio ter diga princip t 18 deringen av tillgångar o ansaktioner der ter der För så kallade O oende p I p de mo d en månads e ernational P är da tr deringen av f onder erhålls me en st No I denna no ning- o och skulders v förb vär om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om no Fondk D inneb repr str vär obligationer no vent än dagligen, ex fondinnehav me vär diskont ringskur ber på marknaden kr Marknaden kar skillnader mellan köp- o mellan marknadsakt konser Fondk För de tillgångar som int olika v vär säljning mellan t placeringar ut riskkapit i ono me marknadsno på samma princip ringar i riskkapit (Int likv för Vär senast talf

G –1 –3 51 IN 2021 –236 2 763 4 839 4 868 N R 392 637 75 597 –82 886 –7 528 80 674 465 784 12 470 27 660 27 660 40 130

T Y S 2021-12-31

ND FO 0 0 –

–252 974 676 2022 81 822 –4 689 7 359 8 333 28 513 28 513 36 846 465 784 –86 259 –39 906 421 189

N IO T 2022-12-31

MA R O EG emet: er INF är LL yst IE S ter ter t er t annan NAN gif del ät ant erminsaff ör utlånade ör FI al ensionss tning till er mo al en al ör t ör er f er f

t p

apit apit ensionsr alning mo er kostnader apit ällda p app er f er f erhet ensionsme et ft er inom linjen ant aganden T ensionsav yndighet emet dep er inom linjen er: E ondk ondk ationsersät tob at e ondk ost är H alning mo yst örlig säkerhet älld p örlig säk ost app ansaktioner AR – F et alda p alda p esult – P ansaktioner** ade innehav LB et et gen skuld st eringsåt dep t 16 tob eglering av p dministr ets r gående f t 17 st ter TC-tr HÅL Inb Utb Ö R A Pensionsm ällda säkerhet ällda säkerhet TC-tr vriga st ve taganden Erhållna säkerhet vär Erhållna säkerhet O No Mkr Ingående f Net Summa net pensionss År Ut No Mkr För e och jämf Utlånade v säkerhet* St St O Ö och jämf In ono Å Summa p * **

4 97 5 35 4 5 9

E R 336 166 505 467 569 2 815 2 851

S E L er

G Y R T 2021-12-31 äkt 2021-12-31 2021-12-31 2021-12-31

E V Ö 1 1 – 41 42 ostnader 0 5 5 G S –192 496 190 493 396 108 506

IN R TE 2 2 S 0 2 E 2022-12-31 2022-12-31 2022-12-31 2022-12-31 G

INV IN er at- ISN er och upplupna k O V

N äkt D E E TE yndighet ostnader och upplupna int ör deriv H R SR A M tem den Å S alda k er er alda int vo // K R äkt er ar er N E äkt äkt ar E V alda kostnader ostnader antsäkerhet f äkt ostnader D eint et valt N O örutbet änt delningar örutbet ör -F

vriga tillgångar alda k alda int P L – Övriga tillgångar – F örutb et – Övriga skulder – F et

HÅL an utländska skat agen kont TA A t 12 dr vriga tillgångar t 13 vriga f t 14 tt vrigt vriga skulder t 15 vriga upplupna kostnader R S

INNE No Mkr Fondlikvider For Ö Summa ö No Mkr Upplupna r Upplupna ut Ö och upplupna int Förutb och upplupna int No Mkr Fondlikvider Mo positioner Ö Ö No Mkr Upplupna f Ö Förutb och upplupna k FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n

ti te fo ty a ät a kr el se

m

in ver er t ing g rsä tt ä

en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing

si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st

n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

0 0 # 52

talt talt talt

T o 2 251 –2 246 –2 246 To 1 838 –6 396 –6 396 T o 8 016 9 647 4 478 197 893 114 678 101 117 415 939 413 693 239 965 107 957 119 085 468 845 462 449 116 137 –17 986 120 292 .

ällor

2 0 – 0 3 0 at 0

å 3

å 3 8 177 deringsk 5 612 Niv 107 957 116 137 116 137 Deriv är Niv 114 678 120 292 120 292

ade v

1 a 98 0 0 1 0 0 5 å 2 964 159 å 2 Niv 2 671 1 838 4 510 –6 396 –6 396 –1 886 8 177 –3 786 5 612 enommer 2 251 2 252 –2 246 –2 246 Niv ch andr älr

ande tillgångar

0 0 – 0 är 0 å 1 eb oende och v

å 1

Niv 239 961 108 237 348 198 348 198 Obligationer o Niv 197 890 95 505 293 395 293 395 ränt , 0 0 ån ober

ade

ter 7 052 9 549 4 319 ad fr 107 957 –14 199 114 678

ch andelar ono

at per balansdagen. G IN Aktier o N R ealiser Y , 3 0 0 0 0 0 2 S T –1 ) or deringen är hämt ade är

ND ter FO no

ch andelar

å 1 där v

N alans 2022-12-31, Mkr alans 2021-12-31, Mkr IO T Aktier o

MA R eringar i niv O gående b gående b

INF , ut ande tillgångar , ut ande tillgångar ar 64 862 mkr (60 769 mkr LL är ade till är ade till

IE S eb der ade till eb der ade till gång ade ade änt är der ade ade änt är der NAN ch skulder ter ch skulder ch skulder ter ch skulder ets ingång et ets ut ändring v FI ter a r är ter a r är ändring de

, no , ono , no , ono ändring för är vägande andel plac

för de ver ch andr ch andr å 3 de vid år de de vid år E T är alt under år är är är visad v

H et ad v edo AR ch andelar ch andelar ch andelar ch andelar at erb ad v LB tning at at at at visat v er visat v tal summa tillgångar v tal summa skulder v tal summa tillgångar v tal summa skulder v ändring niv st /åt ealiser van r HÅL tsät eriv eriv eriv eriv edo ve ealiser edo v o Finansiella tillgångar o Finansiella tillgångar Aktier o Aktier o Obligationer o D To Finansiella skulder D To Finansiella tillgångar o Finansiella tillgångar o Finansiella tillgångar Aktier o Aktier o Obligationer o D To Finansiella skulder D To Finansiella tillgångar o För R In Sålt R Or F F R A Fonden har en ö

or

. - t- - R te- as a e - as å E S arki, f ör on- er å 1 siga t L or ch der vän- or samt erna. E ad f t f ad är olaget as. andr dat d hänsyn illgäng- ör G Y er I app ansch- ar oende ch om a an T ta at ygger . V amtida ärsmäs alut a marknader E R e inr ch br av egler . as till niv t av uppskat anker eller d kan ingå i ån priser p ch av at all finansiella V olag v ecka o ör ag, v S Ö er just S o örs. Ber G deringshier är det deller et das fr olym o IN är tskostnader o ekommendationer oende av v er v ormation me ör arkin sk R temb deringen b ering av fr er egelbundet upp t enligt aff ch därme ycket aktiv 2 TE är , drif astighetsb ör det enskilda b å en aktiv marknad. å marknaden. å en marknad som int ade f , kommun, b 0 2 E S . V er t f e kan hänf a marknadsdat å inf ydande måt at å m e härle 2 as enligt IFR ant f tagna mo ar et ter G INV ersa. äkt as enligt r as eller en skuld r slut p a som r as p t b at p å en aktiv marknad. T IN der siga avkastningskr t i et elev verb deringshier , pris och v et än den som senar är esint der eder aser a et ör no är sning. ISN er den 30 sep är verlåt ter som är ob ör av det måst e än p V yr . ar ansaktionen genomf ens än en gång p äv givna av st aderiv är å i v O N ter p okslut ch vice v en skat t tr at f ar indat å 3 om de int e obser D TE or e o olag v ekv ansaktionerna sket å aktiv marknad o alut ver tid eller mellan marknadsakt E E å aktiemarknader inneb a som är r e fr verb ecknas av låg handelsv SR H ar onder v d allmänt v deringar b å tr ersom v an genomly R A M app ekommendationer amtida h änt gr är ch kan kr ft ycket lägr tigt ö Å S å r valt d marknadsmäs de, det vill säga en diskont se av at af // K R dering i b ör är es d hö all kan int er som är ut N E är alf astighetsb d en r en tillhör niv erna o tning p å 2 e . E V e v astighetsf gan såsom INREV t intr vänds okorriger dering me ssa f dningen. sät app en är m ar kr dömas ut D N ering av fr as me är elvis handlas v et tast inaktuella. ering till lämplig niv O inansiella instrument älld i IPD:s r ringen av uppskjut erkligt v er me de er slut eller obser ag som handlas p arier -F de ekt är deringen. V ondle t pris ande p et emp sific P L – F eringar i f astst är anschor F inansiella instrument som handlas p dat F inansiella instrument* som handlas p ekt v Instrument å 2. I de är ändighet ör ån riskkapit st eff eringar i f ör av ån f . I princip är det endast aktier f är äknas till niv TA A HÅL t 18 ve te st ta ska ske mellan kunniga p å 1: å 2: at f å 3: ör v ch at eb e f a instrument S d stigande avkastning p In axis f ve ån br et ssa priser an örr å 1. Ex id klas R INNE No bokslut i allmänhet p me den har en lägr ras fr pr på en diskont försäljningspriser me gäller v denna till v skat In fr V erkligt v V till vilket en tillgång skulle kunna ö D och som har et Niv det upp de Niv ger för indir Niv eller niv das f till omst ning fr Aktiv marknad E likt o villkor ränt st niv men r andr Inaktiv marknad En inaktiv marknad kännet handelsaktivit liga priser v Priserna är of * V instrument be FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n

ti

fo ty a te ät a kr se

m el in ver er t ing g rsä tt ä

en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing

si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st

n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

d e

# 53 ct all en 2021 –369 –941 1 683 2021 2021 –105 –105 2021 tf –4 453 –2 220 –4 399 –6 301 71 056 23 228 17 627 111 910 71 056 23 228 17 627 111 910

E xpe dag, mkr

Shor 0 –863 –21 –21 2022 –5 304 –4 566 –1 261 2 869 –5 169 –9 125 tal balans, mkr 2022 57 557 18 348 26 068 tal balans, mkr 2022 tal balans, mkr 2022 57 557 18 348 26 068

T o 101 973 T o T o 101 973

0

2021 –273 –783 1 150 4 954 6 205 7 709 7 709 –3 198 –1 476 –3 127 –4 580 2021 14 708 25 867 2021 2021 .

alue at Risk en dag, mkr > 10 > 10 0 <BBB

V 2022 –652 –871 2 025 –4 346 –3 567 –4 041 –7 410 2022 11 506 2 250 4 745 18 501 2022 2022 4 008 4 008 atinginstitut

d 0

e all ade r ct tf , mkr 2021 –5 949 27 135 2021 7 941 5 219 2021 2021 4 361 5 092 9 453 –71 804 –35 800 –15 175 –70 924 –101 593 29 368 42 529

E xpe Shor akt

5 < 10 5 < 10 –1 –1 BBB enommer årst 2022 c 936 älr –85 524 –13 910 –73 629 –20 331 46 260 –83 340 2022 22 445 6 803 8 801 38 049 2022 2022 2 301 4 198 7 435

–147 134 0

2021 6 668 5 851 2 661 15 180 2021 2021 6 973 5 120 2 025 14 118 givna av v , mkr 2021 –4 406 18 545 tid, per 31 de –51 567 –23 792 –12 630 –50 428 –73 850 A yg ut akt 3 < 5 3 < 5 –5 –5

G IN V alue at Risk årst 2022 4 537 3 829 7 741 2022 2022 5 962 5 768 2 155 N R 2022 32 650 16 107 13 885 atingbet T Y –70 071 –10 511 –57 509 –14 040 –65 158 –119 482 S 164 –105 –105 ån r ND 2021 19 582 3 018 22 764 2021 2021 42 924 1 877 6 305 51 106 et 10,9 2,4 12,5 7,1 –2,4 8,7 9,6 FO 2021

akt % 1 < 3 verstigande 12 mån löp 1 < 3 AA

olatilit –15 –15 editrisk utifr N V årst 2022 9 292 4 817 4 505 de, ö 2022 2022 29 217 2 397 12 740 IO 21,0 6,2 29,2 10,3 –4,7 13,1 17,2 18 613 är 44 354 s kr T 2022 MA R 729 O 2021 1 464 3 377 5 570 2021 16 798 3 430 9 296 29 524

INF erkligt v depapper LL < 1 t v är IE AAA S 650 275 gativ c 2022 9 778 10 703 2022 20 078 1 977 10 237 32 291 ande v

NAN d ne FI cember ebär

eringar änt er er st , , T ve D alt at edit alt ade instrument ade instrument ade instrument at edit E H a In öljen ot ot er er er cemb ande tf , mkr , mkr AR är or etsrisk, per 31 de elat elat visning av r LB eb a öljen t öljen t atpositioner me elat er ar ernativ tf vidit fallostruktur tid år tf fallostruktur tid år talt editrisk, per 31 de talt edo HÅL änslighetsanalys Marknadsrisk änt ealt eriv änt ating, mkr * ealt Finansiella risk K per 31 de Aktier R Alt Valut Likvidp Por Lik För Löp Nominellt st Nominellt kr R Por D För Löp Aktier R Valut To Kr R Nominellt st Nominellt kr R To * R

R en, . - 6,8 6,4 8,4 t t- a, d E dan et , % 2021 at dan L S visas ersi- E äknats e år akt ermer , me ocent i vriga t me G Y er e tio år edo a, Andr esult illgångs- ör T d som ellen ne ch risken as i t t den är . T E R ab öljen. örst er ondens risk er dan ö V akt b tf öljen, vilken tf et årst d genom at öljsammansät S Ö andar or or 7,4 9,3 för tf orik o et at en f G 2022 13,5 as i känslighets- or esent cemb ellen visar div örlust jämf IN alp er oriska marknads- ahist d som F R ot en giv gick till 17,2 pr arisk me ab ör f 2 TE yckt i årst V olatilit ändring, men r visar äv a de 2 E S tr esent d hist för andar ocents sannolikhet alut . 0 2 ade under det senast ondens p fallet pr örlust edo G INV et ut ade under de senast t års dat de alue at Risk visar det r arisk. T al risk f onden enats om. I t äkningen är ut å f at me är agna v ot IN enämnd Likvidp ocent av t t: V d 95 pr ade f , vilken upp er den sist alut ealiser . Ber ellen r et e t ISN V öljer en gemensam st olatilit ealiser ade p a me vänt ab ör v O N ger vänds et ör . T tf ölj p D TE er de AP-f ellen b de 72 pr aser äff E E jär ade v tr tet olatilit or ade f SR H visning av marknadsrisk deringar r ab ar en lägr R M ad risk f ch F deringar r gjor fall b ån en gemensam st ade riskmåt ver ad v er Å A S edo ealiser är är ade marknadsrisk pr onden enats om. Ut er -måt ala p // K van till hö er 2022 kombiner as ö ot ondens sammant N E R s: R ealiser dje o vänt går fr elat E V re er , 10 år , 1 år ör de AP-f vänt all visar den f tf ellen är säkr D N öljens r alt alt ad risk ellen o cemb . I simuleringen an . ör O inansiella risk a, T tf talsvisa v as dagligen, i t ot ot öljen, 1 år ab jär alue at Risk ognostiser ondens t a visar f ab -F or ar ån dagliga v cemb tf ör en horisont om en dags v akt P L – F ad risk der ad Marknadsrisk, or a avkastningsut ch F d Shor ör f alut alp är gången av 2022 ut sen i t er 31 de onden f te TA A HÅL t 19 äkningen av r a, Andr ot ån kv tf öljen t tf öljen t äknas f vå olika men r ec e än V t som pr akt f S änslighetsanaly ealiser ealiser rognostiser en i årst Simuleringen ut edje o örr R INNE No K R Ber Först har t utifr samt utifr D nadsv vid ut R per 31 de Por Por Likvidp P Tillgångarnas f analy simuler ning p avkastningar ber äv Tr av t som f Exp st mät årst slaget v tillgångar i t som tillsammans gener summan av tillgångarnas individuella risker FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n

ti te fo ty a ät a kr el se

m

in ver er t ing g rsä tt ä

en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing

si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st

n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

# 54

G - 0 t IN N R 2 251 2 251 2 246 2 246 1 838 1 838 6 396 2 763 9 159 tsligt esen- äder Y umma alans- ät ärs- S T S ibalans Summa i b e pr vis tr

räkningen räkningen

ND 0 entionen at FO 0 0 1 0 1 339 339 156 156 anligt vrigt* der under r tal som int Ö e har int N Övrigt* IO T 0 0 0 0 0 e under normala aff - 0 0 0 0 0 tas to- MA R to onden int O e net Net belopp angemang som v Net belopp ch skulder som ly INF . LL er ens men int IE S tas - er 0 51 51 er 676 676 974 974 4 868 2 763 7 631 tning eller liknande av NAN tal äk het erhet FI e net S elopp som int angemang där f ade belopp Säk äkningen är arr er tal om kvit ade b 0 T tningsav elat som int tal m 0 er alansr E vit R o tal om tning 1 499 1 499 1 499 1 499 inansiella tillgångar o amav ositionerna samtidigt H tning 2 245 2 245 2 245 2 245 elat . F to i b t i händelse av insolv AR R kvit af LB amav k vit amav R R ckla p HÅL as net ve - 0 samtidigt bindande r ter i laga kr förhållanden eller arr av der under k 1 499 1 499 6 240 2 763 9 003 2 251 2 245 elopp alans- tal. R 2 251 2 245 i b E S tob räkningen d E L tobelopp i balans räkningen Net

G Y tas eller ly tningsav örhål- T Net ade me tal. äkningen E R ärsf V - 0 0 0 0 0 ör skulden S Ö 0 0 0 0 0 G elopp örknipp alansr IN tade räkning R belopp räkning der under kvit er f 2 S TE Net i balans tade b visas i b 0 2 E alans 2 INV Net i b tighet edo G ät tor ch erlägga likvid f IN - 0 to- tning eller liknande av ta under normala aff ISN to V 1 499 1 499 6 240 2 763 9 003 t net O N 2 251 2 251 2 245 2 245 Brut belopp D E E TE Brut belopp äkningen som ej ly t at H tal om kvit R SR M ät a tillgången o A S ch skulder net // Å K R amav gal r N E ealiser E V D N äkningen eller som har r O inansiella tillgångar och skulder som net ansaktioner ansaktioner -F P L – F alansr to eller r

HÅL at at at at onden har en le TA A t 20 vriga instrument i balansr to i b tsligt bindande r R S illgångar eriv eriv terköpstr illgångar eriv eriv terköpstr INNE No 2022-12-31, mkr T D Summa tillgångar Skulder D Å Summa skulder 2021-12-31, mkr T D Summa tillgångar Skulder D Å Summa skulder * Ö T net rät Finansiella tillgångar o när f likvid net FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n

ti

fo ty a te ät a kr se m el in ver er t ing g rsä tt ä en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

0 1 353 117 187 828 # 55 2 320

2021-12-31

0 0 66 0 121 598 3 473

2022-12-31

et et et et et

er AB

tt under år tt under år tt under år tt under år tt under år agande agande tillsko tillsko astighet tillsko stment AB tillsko stment KB tillsko

t a F ve ve

ar ägar ägar eringsåt ägar eringsåt ägar ägar tp st ane st ve ve o 1 In o 1 In Mo Polhem AB Aktie Polhem KB Aktie In Urb Aktie In 4 t Aktie 4 t Aktie

– – – – G 33 259 19 250 35 113 33 498 515 20 526 IN N R Y S T

2021-12-31

ND FO 34 – 22 38 39 40 15 24 – 14 258 294 578 540 588

N IO T 2022-12-31

MA R O

INF td LL V. IE S ty L et et et et et

NAN Y FI .l

.l .à.r armland P

.à.r tt under år tt under år tt under år tt under år tt under år T agande inland O agande or 3 Holdings B. E H er tillsko er tillsko st F er tillsko alian F er tillsko tillsko AR t äkt äkt ve äkt äkt armo LB ar ägar ägar eringsåt ägar eringsåt ustr ägar ägar tp eint eint st as In eint st eint or HÅL SE Holdings S änt garlån SE Holdings III S änt garlån ve änt garlån ve änt garlån Mo A R Ä Aktie A R Ä Aktie In Jut R Ä Aktie In First A R Ä Aktie OMER F Aktie

– 9 – – siga villk R 36 44 310 12 18 E S d 2 177 1 233 4 500 6 000 E L d- G Y R T ående ch le 2021-12-31 E est V Ö går till minst ällning . ter o – 36 43 12 9 – 28 – G S , ut 194 392 IN 2 326 4 500 8 000 R AP damö onan till marknadsmäs 2 TE ående i enlighet me dande st 0 2 E S andel upp elsele 2022-12-31 asakr 2 INV ansaktioner F yr G d närst et a IN - an gst ISN ersoner i le egär aler av V O V N ondens tr ondens ägar D TE onans slok E E yckelp tningar till st et alt under år et et a samman- or SR H a AP-f aganden me ar tid hö R M et gst ont Å A S örst S olag där f asakr elopp om: // K ch ersät erb å V t vid v å Willhems b yr k N R t 6. /åt E E V ående seb tt under år tt tt under år t p tt under år t p D visas F es onden har n agande .l agande ar tid hö N IAS er er er elopp om: onden h O edo anden samt åt , se no ad IV AB tillsko .à.r tillsko tillsko tillsko -F P L – Närst ch intr äkt or* äkt d upp till et äkt t vid v - o ende löner o t onan Holding AB yr a AP-f ellen r ar ägar eringsåt one S eint ägar eringsåt eint ägar eint ägar st TA A HÅL t 21 er tt vse tp OS Bost st st ör S ab A ve änt garlån ve asakr änt tagande om at änt tagande om at R INNE No I t mellanhav do 20 % eller där f ningsgrupp Mo AR Aktie In Chap R Ä Aktie In V Lokalh R Aktie Å laget me sammanlagda likvidb Willhem AB R Aktie Å upp till et lagda likvidb * F FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n ti te fo ty a ät a kr el se

m

in ver er t ing g rsä tt ä en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

# 56

G IN N R T Y S

ND FO

na er N ip se IO T nc el

MA ri yd O R ed sp et ot r ot er ot ng sson m m m INF ri ig b er bje nd se m tl n. d da g da a da LL el de en le le jöl le IE S m är ge lin S s äs in a An lse r K lse lse NAN äm ch v v v sn yre yre ca yre oli gen FI st vi nik Pe E ri 3 ar sor in s- o An St St St 02 vi ns ng a do e C ger re ng ti re i 2 re re ve ni en rs ar r d ad v E T is ng ru se er a H ov v å ai is AR ad i ö tt i 3 eb K ad tt ed ts a 1 f tor dn LB e r 02 na uk rä ch a pa i 2 öm le A or HÅL pp ad ka ar tr en 2 et en o e ot ot He För r u rb ru on jös ts d nd om s eb son and ss m m R n ä ta lla da g S da na E ge n s 1 f ils ör an le le L S t u hå de N df b er äm E in m en 2 H lse lse G ör na ar l

ran

Y sn sa on e or er en R T vi en a f v f m d An ic yre os yre E do sk V Pet St St se h V ti ol k R el S Ö re em ild a kh ri tt gen G rs ak E sor in oc rä

säk

IN R , å na g en b n vi TE ill er ed f St be so re ger 2 2 S r t nd ka d ns ils ad re 0 2 E ne er m io N v G INV fo m er z is er a er is IN

för

än P- m åv wit ev ad i k v A tä öm Pet tor dn ISN t v na p se ot ot år r uk V ru e str V or O

ns

N it e a er s un m d m A D E TE åv ft B nd sson da or da För E

H , s ch d gi lle k on ra rik le N le R SR

se

A M tt pp ku ss fö t E lse te lse Å K S ed o an rd en ot // R as a ss de u H O yre rl yre N

el

E V kr om s K St St D E ng na t s an ha N sä ni rb C O is

yr

ör äm na U -F P L ov tt l m ed f ed lä m t a te TA A

St

HÅL d r S är m R

INNE go sa är u FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n

ti

fo ty a te ät a kr se

m el in ver er t ing g rsä tt ä

en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing

si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st

n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

- en ig å t- g- e - e 57 ig se e- tl en - g ti t- nt g ti # ra tl el ng å p as ed io in - r ör he å nd ot u- tt r i en st äs nt ss ak en ta tt i ig ra ak åg en rä od r äs a v fe lln el gs a f tl or p el åg m h eg pp vä ar m tä eg in äm ig ör a en er ge , f l. r n be en ä ch g n v ar ör tt ro ns a f nl ar n . t o le å o a i p ig å o kn nh se n f eg a a en ol ta he ål ns t, m a e an u es v k i tl ns ke tt tr e h io SA o ck an f re f r v is en or p ra ch i ål is v o om b a nd on nt et er eh or p is he er k ns de pt ef na äk nn er ev er t tä en k da äs er r o am jd a et s n k r i v d ig et ch a än än ke ör g ke nd n. R öl nn m er lle v s e i n r äk nl pp gh lig nv ör v sa b tf is de gh lä ot a nt sa b v s ti im nv llt s ill f ti an i te nt n e d a t i es s e tt u ag o a f es sa r ch ä an ak v i te åg ra na e d a ör ak st s r ne rn ch u al et t el r k a u he tf er a el is om a SA a io ig d es a o te ig he a n el ig d äm n. ra an t ss m ke ar o tt gh ig f tl de a ör lig g e s tt l m s. F r m m t s ig fe to is e s m lig ti tl he ik am de om u m lu nl i r ar ån d ck a u ig an ks im om h ar ög g om nn lle es ro su or fr år ak en tl vs tt tt g n r , v ch a an n s sa n e es er v n, v tf ti rä el äs en sä er n s er al n h io id k r e ill n. io n p , u t u ill ör v g, a ill a , o tt r e is llt an fi te r t ka b ge is öm ge a r t ig f n v eg in do ed v v t nå e ge et ag åd he lle is in ar e n. D in ag tl si ti in gh a u t ä ev m ev ne ed st nn nd f en m o kn pp sn ti st år n r ge a n s ig lt e sn n r sn is om ä ru ör e ls r å ra m na vi is he ri tl no vi ch h io vi äs n f so fa lle er var tt u ak r v er ve m e en ki ko v e is ch b do r m nd a is s n g er hö lt do el å m le äk tt e ns do e o ev la n v ft ör r a re ål t o eg e e re el a m ar o re lle ev a e re ä , f on e pp t a ans rs a f r p ör a e e rs a r er rs r b sb ör ka e ög , e pi ti , u sk ns ål ä lig lle eh lig s i f ed i S he v o a d dö el r e de a ti or nn im ss ig m d m d m r h ifi r i å te on tg äc r h ag ko en is is a m da å nt r e R nt kt d a rk d i å So nt te he är si pt st as rm nd al vi se te m i ra on la un a o ve un llt o de tg vi tt u r ä is fo ev år si de he lig å re a up te m i m in fo re R V ru vä he so ga vi fe gr lig på gr ne un • i

e . n r G - r e- n- la e et en - a en tt IN nt rk et n io ål a- tt r. ig r ls å ä N va g ä is nd m nd n- er e de ör d pp tl lle re ns m m ra R Y ar i ty r d in ng b ev eh a a ee en ty de an a t o T tt es nn ee or ig ar a en g on n f tt u r e är s e o de S fa n ä as o kn gå vs nf ld vs sf ve äs te r s on åg de vi ND m er er r r i ra v f r, n m nt ik ed b ge ifi äc om nd ka ts a ra i ky et a tt d on r ä ör a ra v he se ör an k i FO n o in tr er i s r om h si ig va ly ag tt l sn nt ts en t u ör nd va en ra ig f åg tl ns en a oc ge de m vi de ta t v tf r v a i d en s ch a va nd pp ka f nt s d er a in . ig u ig en a , ä er ns ör r n en n a ng er N an do tl na g äm ar u rt as o na p ns vä le eg ni e u pa vs sn al on re om i en vr et s a kt tt ål ge åv da a IO T vi tt ti en nh tt d gh po ire än en a öd eh å o in öm n. D än äm en a do a rs äs t i ti ap rä r n sn an p ill MA m v å on s id d ig en i ö om h tören e d llm ör nn ed te nv ör R re et u or ti on e s en a ak tt r pp kt e i or p vi he ft t kt O rs ng nf n a a en i v n. V vr ti ts el nd n u m a er ä er do ör b tt a ri m a et a ire nt am om k ire INF e å ör i io or on ge i i ö rb ts ig f et a e direk lla ge öm re LL nd ra i is nf ti in m lu tl tä in en o e d sa b rs en f ks en s ch a a tt d e d IE S i g nd ev a sn or . en ng nd ks nd ed om i es ör er nd ee m vi ap v nf er et a r s ar i sn ag g s v å kt nd n o ts vs ch v år r en i sk ra äs lla er vi t l lla e b t a a v lla te or lla NAN na a or do m i et å d , d i h tä do ig tä in ig d ire tt tä FI a d nf re un gh t p n v ks ch v nl sn e s de ä hå he m f de a on o en ed v äs rs ti a on r e . V re ks om d vi e d ts ör ks ti m i en k er o er ti le ta er rs er l s ar an am t o er an a e d tt l ak a et v en o ild e ol do tt nd or m f ks . al m nd nd m a o ed å n d öm el as m ål ch ls tt å ch v tr re r, v rä lla ft de E T tt r a äg ed eh o re e b rs te tt f t, o er ri an ch v H or ee ba va ve a f i, b or ra d nd n o on . pp tä a v t u nf vs rv lig m i ä t b lig nf nn te ty ör a n å he ks a a ig ag n o AR år a i am ns ve m v a i sens r s sa se a k ig ag id u er pl tt tt d nt se LB V s en r v am nt O en i or et f vi el rn a e kt st V åg m sä sa A el HÅL nn de a rt a h ö ör ta se nn on pp yrel et ä ar tt yr te tt la is h v rm llä rt rt yr

de an vå oc of ak en s vä de ti ra St D sv rä St in rä fe m oc fö ti fo fo st

å r n- - n- t a t E R ts sa t e- äk r e ns år ig S a de . sr n or en i- nl am

e

E L år p tt on vi en re sb ar va is se n s om G a rä tt el an ds o nd rt v ev 0 Y st ng sf ä ör å ng ns ev fo jo ål

ls

T g i er d ni al ar e r on ä en s E R ör pp on en r t f lt a d t a P- lg am ti ör V in n u si g p ta ig ch b nd år et R ul tt d a na 1 kt Ö ör F sn in va vr tt a A t f nd

te

S ge en nd ul ta . V ni st m or ire G n f vi ee lln es ör en o ig er a or id IN do in na p vs tä r. F ns ö al S ge vs ör vr ns ch ä e d . R ge sn ng ri nf on 2

ät

TE in re vi än lla r de ge ni on ve e i a ill F i a a o på s nd ti 0 2 E S sn rs a a lla s ie in ti ar i ö an i s a 2 vi do llm ig ie ns on sn äk na ar e t v. V lig gen lla m G INV tl sf tr d i S m ck in nn nn tä

er

do ns å re ns na vi er nd ch h ra rfi or IN de t. rs m a en na on do ta se är lla rä sn n a ks nf re äs s fi si ul nt ns s n ill n. vi ve te er ISN g.nr 0200-3 ingen rs on en ar å 2 o s fi es en re es t io iv hå ge o sa k r t ra i O V de do

sb

N en rs ig is ör ri es r ä na å D TE sn v å 2. F um 1 lla v v d tt r nl ev kr ve t ä an le en v nd E E vi ok ng h nd na p ed å es t d ta al rsre ål en SR H n a 02 ni 00 n i a r a n e de i f ig ch d R M do io fo ch a än r b tt n å eh na a

on

A is r 2 ta d tt 20 P- fö ne od r en ed i S nl äm ä ch d Å S re fa er e lig m är en io de ss r e a u nn en // K onden, or ev et 2 o llm s. nd is ch g ar ro nh t i en o N

si

E R rs n r ör å i d pp ag a A 02 en r d lle be or va år ion en o ls ör d E V å ch g st r 2 m a ör ke tä ala ev o nd is ns ar i at en ng re D N m t e en f år u ed o ör r f tt t r ta r o ev i h ör v m ty t f O n ör nd 1- er be en o yr ts ör SA i ä a a um ni r s re -F sta AP-f t o t v t m v F n ä st as r u sk is v nd f for ok is P

evi

L tf fo ig ag ill tf g sa s . V od r va ör or nde P- a nl he nd em t l se i t fö in es t g ti ev ru n in ov . et ä ns la rn ig fo ild a ec el en f it ar se sb ta d ed TA A

R

HÅL ta ar u A P- lig V nd ar u t d sv lig m g na - D r a S app i h do nl A tt ng ru i h ud ke on et sr R INNE För F R Ut V si i e de b 31 d en rä ni G V A lig an en yr si so An D år ha FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n

ti te fo ty a ät a kr el se

m

in ver er t ing g rsä tt ä

en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing

si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st

n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 3

d - llt s - r n ch ge ri v a- a- t om ts ge # 58 na en en se m ne sk k- en in ta un s o nd ns su ve io n a s b nk ns r- lu om ä en ng io ör en ör pu ra en s ve nd es sor er ch äm t k ls fo is ss ge äk tf fo en s vi eg , o re P- en i r f d i S fe in gs nd P- t, b nh he ev lle se ro kn v r ån ar g lla ch ö lu nd n v R en tt i er ty a A t, m ns ns om u er a A lla . so d re ng äk st od r r e io n p n a tg hå g o es ls d a ni r a ot s he de is ra ne r s us ör te st e b hå en era lt v s ör er t g ar e io de ed u ok vs ör ng is na g m ig är ev n. G is i f ch f ad ör r Ni rd va en ä d a in ör F äk nl tg är ör F tt ni te tor ör ra g. od r ch h ne ev tg tt v n o är a a ra f lt uk ro ng kn ng f v s s e a å in io å ng m nd va Pe A Fö v f ni är ör t g e o is å r gs ni de se f r f lt lig g ni d a tf ck kn ig m är a rå ch d el va ör n a va lt ra tä är nl ev st p in öm yd ch a 3 ne im nm va dö a r m kn eb m n o rö m f ör n r pp nm n e m el ed nn te et r o 02 io on a ör ög g om u rä ns r, o he ch p de de o i 2 is m f s f n s tt u io is ra lla b et i de ild b lis n ev ed e åg 2. n h io da a llt o er h ig f är an ar ro en r e is er a le ev ne ne är am sk m o tg al ru ge de o s n ör 02 io nd ar s de g io t. D tg ks är no tt in de r an tt m nn kt t 2 t ä ev m an n r an ss he er a å eb e Ca er an al n r ör v e ss g u nd ig a å a s ge t u 1 f sor ff ör a ire re he om fe in ru m fe tl gn r d vi eg var tt et fi så er ro lln m ro an ör v år i ta år rä t u is f e d tt e id k an f el a n g ko en a f lle h i g en 2 se d re v R et ev m d ap äk llt i p tä ill äs åd ku id ör v ai ans år nd sk ör a n d ns ge år p å s ig tl . V , v m d d a ns ål b sb a o la lig s i f om k er v in a t å v r s a f ol era ed v äl en ge a r s m e sk i tn . ch v en se on ag nt a K is na or on m st äk im nt ri nd ti al ilk s p en p el ti rl kh en tor rd is t m rm si dö rk R ra ve se So vä na V k o äs a de va ro ev år vi r r el ep rv er ra is ng äd tu le oc el uk R V dä re be ve fö ga i S m an sk fö p se i r ni är v tr si un re St H A Fö

t t - . G l- it år t li- va - IN ka va lt- iv ns år ck v der ta en N ns g i va v . V en ns on on ti r. tt - öd as i ng R Y ör in e g or nd rt v rä n. a sf a te a ok s tt kö ch r n ör ni T ra kn ör ge ri is ill ar en a is he se a r o lg lt S en f s f nt en a ev fo jo r t de h ng on öm ill en å e ka s ul ND n g är . ve P- lg an si an en tt b je om ä va ve nd en ar i ng ul t ä ni rg ed nd s p in ör FO fo nm ör ri en et R a A t f ta al r om s lt en äg tt t å a fo ra en s tl r s ka f sf i ä P- kt n h te ng d i S tt st tt va va p s o el de b P- le ör ik de ne ni se ni ig en ch a ad s s r ng s el ar v a A on a ire io en lt ns ör vr äm a u ns ör ör na en ng an ol kt är ri ed N r åg is nv vs nh år s a än nd s a m a A tr ire en tg n h st e d va io ill F kt ör f öp on o or st on ls fö IO T ör s n ev de i ör is e i a e t ar i ö ar i ör v ire t f llm fo en tl ti tf ör e d re e å ok tt m aga ge nd ev ar v. a P- or t k ty . MA in nn lla 2. R an e f nd i h tören e d am nd ua r u ig nd s b tt R t l sn om F ff m ch h ra s v nd f a A fo tt f it ch F vr lla t s ta d ör a ä O lig vi et fi tä 02 nd od r är lla vi ru nd a s om P- on ä ig id en ks rä ee t g hå ge o sa k rn en st t a ka s ti en o tä nl nd ch f de s INF do ar s et s n ri be e direk lla ör a is r i ö t v LL en re ng m d er ör 2 vs ig iv ör es ns tä ga ag a A nn m a is ng te ks a fo an IE S rs t o g b t a nl kr ve t d om g nd ks in t l ör F st ni er en e nn P- ag o rav gar gå ch v en f in ig n e es ig io is a s lla dl ör no an lt he ng gg NAN k in v å ill ka s o nd kn vr de i f nl ig tä er v lig r f nd a ko rg va en en v ni a A ed l ry FI ra tn e t ns fo en ne en ed i S ev nl an ra v F la lt nd a st et n a ra en är io na b ro ss r e e r ks ch sh r en va s e s o ör äg . D la ör nd fat io v d ls P- r i ö nd is or va se er o en a en en sf el tt va se m tt b a is n g re nm lle ev en be is ål v ap nga ns ar b el ng ä ör el ör n a ty a A ala t d ns tt d en ls sk ng tt nd nd e s ch b tt F m å e T m ev ve st ill a a e tt t r r o ev am ch n a ni a fo fo ed r o m E a f n ge ör rn ör ig i ä a a er a s o re en llgå se lt ef ka a nd de f ör a s p H t o dr år r in ar ä ot s g t r u tf nl od r sk ns nd ty äk s ti el va nn P- P- , m is an ga tä ta AR or nde r v er i h v F in ga fö . V ti sen r s yr en ga in a f ss LB la ve nt g t m dn ån nd ar u ar e ar t g se i a ch ä ä ör r ör ta i ta A ta A om yg öp sn ig en kö h an ta r. V ri le sv sv lig V yrel den St h f rs rs ng ri on tr n l vi nd er HÅL app tö ve ng a llg ru i h ke et t f et a s R oc Ut U in ta öv ni an ti G V an an en yr ga o St D re fon oc D Fö Fö fö ek be de an vä öv sk

- tt - - R vi e a m ill pp k n - n- n E ill ti nd ts så k- ig n do om uk de L S na - n t ek om e n, o om a t er tl ge a u re s s oc de s- ga er e ns ör a- an E er or ra or ck se r s ed en ta in rs vi on tr ly lig G Y tf sy ff er s nd hö ch r o vi a v an n. D , s pp ne n f tt yd T nt ip ill m f to tt äs äs sn be tt f en er io te ak et E R tt u än m e lla ra be ak an l ä n v n f vi åd m å ns se om g is nk V ns i nc tä en o t o i d ts t o io el a a on nd u nd ev lla i a t. Ö ed h ss o ri ch t ls de ns sf s e se do m s is tt ti la e u tt s pu lla b G S de ör a sp ks re io et om k or el re de ör a ä t r id fu er on a o er en o ty an n. V is rh nn tt rs r, o ev rä nt ib a se ue ifi IN R n f a m al ng ge ev en s tt f ä lle an e r be en g är er d tt s nn t t el nt nt v f io ig ni ch v ng tt s ag ke et fi er al n. se rg 2 2 S TE is pl tt is ni nt in sä nd a a b a i å tt å d ns nd te re n, d å e am yd ve de 0 E el a ev ov s o is sn de r lla ns rn rn e io te nd a et e e i i 2 äm tt u n i a r a vi ta åg tt d to a u is lla he e p ge la g s G INV r l ed en ov te de ig o hå m io ga er as p ev hå in n å na p in IN en d år r ör a ls ed do äm tl ör ör en a is in ak ifi er am nd ge er tn m b nd d om v e r re he än re en ev sn sf ör ks pa sn in ls m b ik la ISN v d ör v e f n. ty ig rs nh r f ns f a ts ly et od as ör r r f ri vi a o n s V e a om ä nt le n i d ar i r pl nv e i äs lle i i r lle er do sn de nr er ib le O N ls se f r s ol v å de ts pp rh er b et f rg vi än en o ls m är ol D E TE el tr te n i s ng äm en a on v lu te v ke a, m m a v ve re ch i tr E åe de en i he te ni t a er e on r s å u ig ts tu er e tt rs do re or n, d SR H M st yd är on ig tt m l ör nd i d åg ls ås sä kl a a ls ä re ch h ty nf on R A et , m he a kt de ru de m f ra n p ts ts en ö t i å rs ng o ne Å S ör tg na pl lig an s n l o i d , m te a o äc lu ill d de or i d le a s ni så i io // K R n f å na k sk a ts o ire tt nn än or ig llr än m å na o . er tt is na k N E ar b gs er er äm im pp . ed g ve m v kt he tl ti a s m t r v ål er m fa ck er E V in et nt i l ts e d rä a h vi år an f ra eh ild ev nt D N ss e r v ch r s u ar lu nd , m et fi e t fa am en r o ra da h ch o on or m te o O i o om h kn gh ng pp ts an n. O ts äs r ä s f ti e k de nn ti e b nf er r en i ns di en i ra s o en n s la a åd nd te he ks n. V m gr är , o ak nd e o ås -F P L ll s de ör ni i e äl id u ts da d är ga ge ta ch i na te i ad i m nd ar v ro ra än n i d nd kt ys st t v lu vi r s da he er en v in in m ra än tv ns sa r i d HÅL ff nt st te är vä pl r v rk if ru se ty m äk pm n f • u n o ar ra vi ås er er u te TA A ka a g tv re ra sn sn hä te l re ng tt an n. V ls is R S ko m om te an di up ve dr en s hu av be sa os up om d ly vi in ka in i m INNE • s • u • d tu ni de t rä V pl de ge br FÖ

n o ti a

ser e rm el g on ls n

ti

fo ty a te ät a kr se

m el in ver er t ing g rsä tt ä

en sö for sb ik ö ell et rs kn in f er ing

si ing et rh el l in ng ni ve rä kn ä ns n sb n yr

åll er a si lt ö at sr se o an eh k samh st an a rs å ult n r el isi st

n ve ållb rv la ote nd er in io es a tyr ev o Fin In V In H F Fö T R B N S R F

Bilaga 4

2 02 G 2 IN SN VI O ED SR ÅR

Bilaga 4

4 5 7 44 52 54 57 58 82 3

e g in g er tar kl in val ec kl a r tv ec g ör tv er de tu g ar u ta in kl talf N ul rin r lb da a u iv ci vär api O on te ål ts E ec rin de k ur TI rk k de at tv kt SA isi ta te et gi lu he ör h he LS el l TER gs an bal un ik em te nk tig ar TE rs u ol O lo n ch v ill s st ra ät ål f lb ns r ga tr rin bär l t åll de ko ANI g i s sy st ch i a r ter t ÄT g ng le N de te n g an RG ål o ke in gs t o la m hål ER in ni tfö rin on CH är e åg , m yc kl ns rin t d lig ba ch rif or kl st or te v rän n – ag a O AR ec sio te al he sk lo o sk pp SB ec es ch k O ch lse ch ch l ag n n te eh de dr sk CH G tv be gf lik än ng er ING ra G tv vka e nv g o ing o te o de n o dr en es ET s g ni nd N gs t a ad a i in PER ng ät lar K on man D io O a e IN ig u å nv ar äm ng tt in ch u ta ns er iv ner A ni ng gs er IC -f at G sk ER nd r RH ts mån d, ör m ni fa s u YR rn TNIN ul le at rn isk r SK räk ni in de am t vär RL A R ns u ar ar i he sk al t f yr ill ST g t o es ot ty lr o de äk sn nsb an d yr n ST tä ter lb ng t sen ty se AL tfö rn Inn RBL a AP i s st VÄ , i D ed ål nga ar ni gi gf ek st r t man el D el in lta en n n s tae ltat sr vi er io r, dr 22 -or ål de VE ed s gå LLBA lb yr lo ån s ar ra yr N ds yr dn RV su ts r or lte er tfö lu tna KEN su an do vis ie VE M rig PP on ra l er n h ill Å ål lima id am re nt or os Ä al ot kt Ö An 20 VD O U IN H t io Re Äg St FO Fon St Le FÖ Re Va R Re Re Re

r

- de

la

tal na

rk

Globa kapi

ma

P

å its tt tal it. ag sko

-A

tt f u api ar t er t v än v k

P

ör a nd le re da . r f r h ör n a al na ra ga ita er te ka u a st de en

na A

tbet es äc är nd ar k llna

er

n u tfo nv tt tt t na ki e ä n h ar ns ts a ör a la

nd

rr ffer na i re ng . tö er ro a f ni el bu

fo

i nd . rn te å tal m na r s

rt

ä ng de as ks er tet tfo ni be äc nd ot er st on en ut , t fter ns tfo sk n f

ue

gi uff ka de s er s av ver av frå sio fter ra ns ö en gi uff ie as av n b ns sio tt p ns na e. om cer , a sio frå ar pen la m ar na s ,

-

ch fi et da to

-

r er al

et

t o rb ner v pen

st ns

sa nd tvär a dr ge bet sio na

m io

rv fo

em

in är ne ud et ar vä en ör r. Om ko ns st d ng

bi ns b ni

In

m

sy

s f de

pe

te ne O al sio ta en en sio bet

ro en n s ag en in rå be en n d e rå e o ar de f nd n f v d ns er ner p en gg io ift sio tå as i s a ry ns fo al lta avg ris ill t Pe Pen re r f et va r t

e

Pör ra et ä om b l f id

ar

ga em r s ita g b st fte a in s et s rer

a A sy tk yg gi tn ns av er as en ar en n

uff vk

sio

sio ns

vs

dr

Dag Dag

en s b l tr sio

r

in a st en et m m s rv pen

An til om te

fö

ed no nk m ys ge

Bilaga 4

å . TER er O d ad la kn N de ar

CH ör O l f a m ER tfö afi sk 2%

AP or gr EN

SK s eo

a g ANI

KEN ik CE

%

RÄ ol O

17

EN ill er er E SI ad ad A ck t tn tn LS gi os os . t TE sk ÄT n u on sa k cen ER le es ro visi SB tfö ro ive d p G 22 or p us N –6,7% ve kl a usi TNI al

%

21 G ot kl . AL 16,3% IN er – , in t ad n

17

RV N en t tn le FÖ 20 3,5% ST å d cen os tfö PA KA n ro or p ns k

21%

19 AV ge se e RO 15,9% in el EU L tn ad TA as ör st G IGE 18 h r ka –1,3% TO vk – oc av

ER

NIN SV

YR

ST

ND

FO

ns ck de a gi iv at

5%

22 r fon rn , u ET 0,3% lte er H G n fö ad . KA 21 N ge e a AR iv tn nt RI 0,5% NI in us os ce ST tn kl ÅLLB 0% 20 as ch k ro H AME KA vk e p

%

D l, r o S AV a a tfö ga iv

33

–0,9% 19 V at or in

TI el er LA n r la st KA 18 ta ve l AR RI –0,2% RE De to in til

G IN AME

ER RD ST O IN VE N 5%

T

IG t

VR eme 22 T st –4,7 sy

EME ns ION 21 ST io –7,5 n AT E ens r IS SS dk 20 N ill e AN –7,9 LD O m G SI e t de TF öd OR –6,5 19 EN ar & TOU P ut AG . LL to ta et –6,8 18 ET et å DR rs m i en en N TI fon l tö no ld å d alt PP är ag U r i sd n as s dk a v op ik ge 2 el P- ba rv ur , m n r in 02 r h rå tn et G 2 ra E ve as IN D r ag f lo fö or vk th SN RL lta ch ö dr t. VI VÄ v n a a 22 O va le 407 a A M n a g o er ll ED or O ör la t u im ita ti tal r e ss tig a 441 21 ck en RSR ch f ka d Å n g ng ik r S dr en ä ns pgi . t m i k

dk

pi er o gå tt v EN nd ill tig sio 386 20 AL t up m ND fo nd ik IT le et fo lla t ar e - FO ICK P- gs en 19 AP ita ber P ns An – e ka n h ån 381 ap m A a A ci a ska DK ce År RBL dr sio de tt l N de RA VE en rin on en 18 ndk D Ö An a sv 335 FO Fo A N

Bilaga 4

r 5 5 TER , , , 8 2 g , fö O 8, 7, ne , ch är ad r o N fin ra tt et d

CH ör bä an d O , , 0 07 n f ör r k ER 7,4 8,4 , 4, , t e n f te 0, le or

AP am tfö a

SK ta s or e r 20 , 4 da ar KEN , , 7,7 , 0, , id ig 20 , o en i id RÄ di ol ag ol ot t

v k 28 , , 2 , 8 om b lse m 8,5 , 4, , , rs re 5 , rs um a te fö E –7 ve ef äm ni llt n LS 2 g r. TE 22 , , 7,4 , , , re u ra id e 5, ne , da te ÄT 20 re or a. V

ER tt b a at

SB r å e e r isk d G r er er nt or N de de e ist l na nad nad ad TNI na ks er om i n h st st st st t v ta AL 2 lj äc as ag s ve ko ko ko ko lta el a r b ol ä RV l fö el r ns ns ns ns va rt r) om t a n b FÖ nk sio sio sio tfö ör nd sk åt ä e m rå ar ck sio vi vi vi or po ra l s ra er et vi l v f ie ga mnk rig nd f id t, m ro ro ro ro l. e/ tfö ny ta tem p p al tfö l. kt or ve tlä g. ch f lä ts ev ul e r r r ot nk k ill ä 2 , , u in o , r e a su t, ys fte fter fter å or l i % a l i e CO or or tn ta G es ör e e t, t de el ad at t (t ns as ga da nss l f l e , å , os al de er er de m m vk ed us e sik ch r er er ng er ng er ot an an nd at de m m sa th O 2 NIN sio tfö tfö ni ni sa ot el on r) tä tä al ä ad ad ad ad ds r r vär rt er YR or or st st t, t ds ad % s n t r v f dk gar ss ss ch m v v v C en o en tn tn tn tn os na na g, ds m va n o g a ST öd ot os os vka os vka os se e st st ade tn ade en ite t a in ag ag rå in al al a a el tn os tn rin ns kna a ( dn ol ol rs k ng a er r. söv ND l, fl m t , % ot s k ot s k ik ko ko ne nd de at io å n f ni tt rt ta ad ns k ad ns k vv t e gs gs os sk os fo te är ng re å b å b te se FO ta en g t g t å t åt ka po el år tal ul ng in sen in sen se se vo in in sk ing sk po P- in mar sv e-d ni be m ap ik pi öd es ni rel rel iser el iser el da tn on on ex id ns ad O 2 yr ng ng d id ör s vv tn m ka kapi st tn tn al ör al ör ar ek al isi ltn isi ta a A o st val ni ni na o in r s a to s r as rö as rö , % nd r tal val va di ge kn v C äk di od f nd nd et ka h h nu h r nu h r sk rv ov ov dr la ar ar tal st st et ar s na e et vk vk ta ha ör ör ol er ol m ök fin Fo Fo År Av oc oc An oc An oc Ri Fö kapi pr pr Valu An bo in a Äg An Rö Rö 2

ET H

AR

ÅLLB H - - y. en ts ri n lic om ns rio ar nd he it e o lb r s i id de fo ar , ts ål ie ss r. lb ar er la g. V on dk r. ål em he m h rit in v f dk a f ar v ar tt k AR ra a h no er t a , m 2022 G m kl er us h ållb io k st de IN nd , ts i ör a ve ec um ok s h or m t är ill ER n tv ra lla f in sv ST rå ill gi , n t f en fy ts r t te tt u lla tig ar g it f he ad ga 2021 VE tt t ik nd kn in IN et f gå ra t a fo r h ag ar öd t at m a v lb ar er ts no tt v a ga ar t te u ål st g ås ve ut in or tt i n. ing rin n h d h ck m 2020 to et u er t f te r m gi in et ke de es de ta ts re der ag em t rå vi on ga ik pp he st ve ar s nv in n r ION ar n sy er å om re e i . er 2 u ar AT t h ns in nd et h us h ar ur st 02 lb 2019 ål dr IS re ar ok oc kt ve om e v 2 sio ll ar u t. n lig ru AN er å en te sy er st sin as s t a de h G h h de f tt te nd l n be ra er fra og er ta 2018

OR til ar te öv in sk fic slu rik an & e eringar AG , å - k e nd nt llt ad e est DR ra t ar iv ck 2017 re ce ta ra m r h us gi a inv PP ch bä ög ch ro en fö ie kl , U te de ul m kt ga nativ v h ra es in n R er ila o än na o , ck d ra e a rin ge g u DK Alt 2 2 at d a ild er gi ts r å f te nt in 2016 02 02 ad in amm ol om r öl ad å re kl es ce tn tn , M G 2 G 2 l m n nv ro D ar v r s ill f kn g t u r. ge ec as as NG IN IN ie tfö ar in le tv a i vk vk SN SN RL kt s t or dk in iv , KLI na v vi tn ita kl a u at a a 2015 O O VI VI VÄ a m i s er äl a el as a , m ec sk rn å ar a iv EC M da nt vk tv t v at ED ED O ad åv , d re le dk nd lte g el TV RSR RSR kn . de bu al a on r u in lta U ärande tillgångar Å Å ar är s b ill la tlä tn su TS 2014 S S gt ur ot . ns a ns r . eb 22 va er t eg as re de nt EN EN l i v e t n t ch u de gs ALE Ränt lla m s s öl r. ad r s on vk in on ce IT ND ND ie r f v d tn r ka o v a ro FO FO ICK de åe de e dk kr . AP 2013 - - P P ns la ga iv n a sa os be ns a. iti 20 te m rn sä nt tier A A RBL na ck ån en vi r k , m ve os ta ce , DK Ak RA RA VE e fi ve lg nt ek do te ce de lu ro N 50 0 D D N N

Ö ut til rä eff re ef de de s na en va till FO 500 450 400 350 300 250 200 150 100 A A

Bilaga 4

R 82

TE

NO

CH

R O

PE

KA

NS

KE

R Ä

E LS TE ÄT ER SB G N

TNI AL RV FÖ 3 8 4 5 0 5 021 66 49 07 97 88 –9 49 5 512 9 3 12 –7 0 –20 59 –15 –24 c 2 2 8 27 21 –5 11 62 62 3 de n– G Ja

NIN YR ST 2 0 2 2 ND 58 53 13 24 01 01 44 549 6 7 –2 –161 –1 –26 FO c 202 3 924 9 0 2 47 6 9 –4 11 8 98 –3 –1 –2 –29 2

de

n–

Ja

ET H AR

ÅLLB ot 1 2 3 4 5 6 H N

AR G IN ER ST VE IN

ION AT IS AN G

OR & AG DR r PP ar la U el nde ar r nd a 2 ga ing h a ch ng in 02 gå t r G 2 oc r o ill en dr de IN D ie kn ier kt e t m än er SN RL kt a ru tna VI VÄ nd st sför to er O M e a ra ur et kt kos tnad ED trä ade in tä ns O ad er bä at ak , n er os ar er te ut er in r io k RSR ot riv Å ta ter ng ot än al ad ns de rat ns T S äk ni , on , de , v tn se tnad st se TA EN r el t, n at t, r at at os na ni nt lta lta os el st el UL ND sul nk s i o td sk ör s k ör O tt su ult su ult ult ko dmi ES -F ICK i m a u es es es on a r en al a r BL lsen ne re re or or isi m ls a a m S R AP lln on Re ER lopp re nte to ttor to tt tt m re ig m ET RA hå et et ov rs vr D ÖV Be Rö Rä Er N Ne N Ne Ne Pr Su Rö Pe Ö Su ÅR AN

Bilaga 4

R 83

TE

NO

CH

R O

PE

KA

NS

KE

R Ä

E LS TE ÄT ER SB G N

TNI AL RV FÖ 1 2 9 3 -3 15 40 967 59 11 57 25 19 220 80 24 28 49 45 25 85 12 5 375 0 3 7 4 4 1 6 6 6 161 6 2 5 3 0 6 7 17 6 5 –7 62 34 0 21- 19 11 134 447 38 441 447 20 G

NIN YR ST 3 0 6 4 2 ND 31 38 08 87 18 55 79 58 93 45 89 58 96 20 983 0 7 11 0 FO 12- 7 8 8 17 2 8 8 2 7 0 2 0 6 2 3 9 4 17 9 14 9 24 6 2 2 2 12 11 41 441 –4 6 –2 40 41 37 22- 15

20

ET H AR

ÅLLB ot 7 8 9 10 11 12 10 13 14 15 16 H N

AR G IN ER ST VE IN

ION AT IS AN G

OR & AG ar r r DR te er ng ad lse PP gå äk te U ill nt tn et er lik a i os R ls e t DE rp 2 tem te g pn a k lfö 02 and lu pn ys UL lik ua G 2 är pp lu nss SK rp nt IN D eb u R fö pp nin RL nt DE sio CH ve SN ch h u ual VI VÄ rä o UL O nt ch e O M ra er R oc l pen AL ED O el SK ot IT ve r o nd ad GA ter ta tal e te RSR t ed t m sräk ar r tn CH äk pi AP ch an S Å el h a en os ÅN O en r ka ar api m km ga m nt DK r o EN r R nd oc an k LG AL er a i de ing t dk N te a p an nk e ru ån da IL IT ru ld ld ul ond ln ta lld ND O GA h a e ad ner st llg al st ku tal ta ul on an tä en ICK N ad io in ch b A T AP r in ta e f A FO -F i m oc er at a ti et a s a sk be es a f a p a s BL GÅ er ot at a o tb DK de at tbe m kapi s r m M and AP Bal ER lopp tier ot lig riv ss ig MM N riv ig m nd åend to m ld ig RA LL vr ru ul vr ru et et äl vr ag D ÖV Be TI Ak N On Ob De Ka Ö Fö SU FO Sk De Ö Fö Su Fo Ing N År Su SUM St Ö Åt AN

Bilaga 4

R - s n - TE l or d - in a it 84 al nf ar lls ra k- ra de ar - ar år i ar at de n te na ) pr de NO e f ng tä le ån da ult är er on d v e v v i ör i gå ts eg al ng n xt us l f n ter es är å en nt CH 4 f ifr e i iv m es t v al r e In lin an p ha s. I d ill as n r ut id e ig ch j ra v as n i ne R O a t ns v nt kt ttor an e e f ke :s ( de a h ie lla an 2 de f de l v kl s o ui st nd er In PE fy in id e de n a de er nn lit EV as kt d. id är l v är om i r Ne ål t. d tig s ör n a KA pp e s lla s t v t v on å e an s v r a ak IP n G b na NS de t f m lle rh lle io ve ån a , s r a ig ig ig av s a p nde tä lfä el ljer at ka i f tier rk KE ka u ör je kl an kl eh ar ill h g e r f fö Ä öl er er nl s u a t es en e til en ä ak en m ma R nt ill h nn rb rt rin ts n ä ar alu ch s ts de s ra s v g e ve för gn , b el l V t, m nds är na f ur v a t m in s. I at ta pa de slu ge er o he ve er ur er rm är nd ita ar tig en i d ha t v le s h gn tä er bs ult pp fo ot ok rin cip ra ig ex nd iv ta es ot sk tt y v de e a ap in e p as od kl fo kr sn itt es r u la n m ill b ad C dj e f et nd E nd es pp , b er o r r rå å n är re pr re m er P- ad sn ris e ä lsp m t . ter ad n a LS ld i r. r u rm de ar nt n f s d tt v tu gs . de TE ill v . A an b ar fo kn om na el de le ra ra ing no en rin ed t ter är å e va ex ga el tt ar e p as ÄT g t ill ed in om ä la en ad st nd om i an ål te en f er a der e o V de r m no sv r p ER rin r t nd er nd , s t g er ko a r h rh da öm är nd är änd an ne . N a ar lsp lla m ar s öd v a ne e o st io SB de ke lla i ac as ot ch lle g e pp ed eend a v tio nv G är de el de cie ft age o el sa ity ig ub kt N ue är a pl och nd an ill n rt nd rin n u as llen vs ak n a eend sa å v an s kt r, o ou . ier ad e de er b hå a qu rd t s TNI ed t v lik ier r h tö s t ier kt kn ge vä ns ka vs ig an AL v p g a ig o kt ch a ns o ra a c kt ch a ar är rin lla k nd en e E ik ra er a nl tr ra g n kl lle an e a ru v er at RV rin er ns e a r o ge er de gd r o å v de ue a ing r l å t od ing g e ör s k in de ie da är e a ad ie t p är nt a g er riv lle t p et er l f FÖ n k ad ad e ev rla ad ad m ing l P in er isn io ån v er kt kn ns xl x v E ter kt er ra . V ve od er rd ra sm rd er må nd nv at ifr fon ot r a ar la de de d. ter no r a gl se rt r e st Vä na er e se Vä rd re

fo hä m ut för N Fö m ba in in na no O Fö re ba pa fö på g ju tio cip ba ring vä fö

G t s n- ill n t ig de la t de är NIN en ro ar kl e- ål . ve år l- är ed g t lta k- ra d s i ch ill s- YR ag ng rli ch e su trä r i er te ör S 9 ha vi ng ita t v en h r m ka k ie g f es h FR isa ig l o ST sd gå fö a o re ta . V no vs ne ar ov g i ap kl ån t sion no an ns ill än ut rs ul kt de in in la t k de ll, m ND ro ve å t a sn n i I ie ed ss er an n. L fa en al r h al ku es r. är ör o vi io kt de v ge p FO ill s p ta ga de t v s f om a r. är r r ill v ge ör ka k å b al v s i r do pt v a la ga ång t. E r t ör h in na gar alu in s bå ig pa ag s t v ill f ns n. P m t om ä ok isa dr kl re nde ig in llg lta fö kn s t än ve rin V ta er äm rn ol ue o el a kl dr ti är as f la ge a o el s n. ov än ill eb al a su eh trä llm ill s ut nd en i l ed pp ll v ce r v ch er än re s d ta ål a da al rä n d ld ge sför r u ti on ss om d t per nn ul ET ns fö rin s r g om t re ai r o ill v för ra t i tt h H as t ku ur ur de ag a k k s ie de lta ade de es tio sk v de s i e nd ak ta nt ia F t s t er en r r n om AR kn la r s ak et er s tt e i oc kt ra är su är m es a rä ak nd är lle rä ut ut öre sfon ör rä iv a en v re lis ve vs age m ns . V de fö al ef od de v s d m de to ea ch v ru ÅLLB tlä rs al ef et pp kt är ade är st tt l H ta a o ra er pp en e , v sion ss pe isa ade et or l o in de ö ag a a å t rs ku v v at tt u t v ov er tr r v er N är ol al ut er i u a u ng ta tre en tre a m es ig ot n lis de ld al ku ut g a ult p in m å a ed ga na t v eb för r k v r p ld ta gå in es in r- r kl ea som an ku ig le ku al ill alu na g/ am v p er n r , on lla i rin ss tion sk v äl alu v v dr g ta te at ie ce or der ade n. S kl re nd sk v v t än ttor ta än re t s ra ot ill v ge la ra ör h er nt nd a er ge pe AR ch s s v n a ör re llm ig . K rin ult n . I -op G tl tlä om g en nd ad fö nl ar ill d s t es na som lis as f in ill v e i ue ar o tlä ge n Ne fö a ter ra nd ga p en eh kn r t iv al IN v s s ag in ak id f er s e el or tli rea kt ER r i u ur ng rs de ot m nd ån t de rä tt v ade ing nn trä fö r v g a sd dr år v tt är fö er äl pe inci ST ne ak gå er i u r o ra n om d tä g a am kn t i ta är ai in io ill an än ä st do ge ill e. L ll v de lis åv en ul es s f VE kt ut al ld ör i es ch a nt n Ne in s s ea trä s s as d - r kn al pp n på la n t fa är m es ja pr IN sa as t ll b ku ef om er lå e b r o r i de er en l r lta de er er tt r n v l s ge ör la v ra rd ru tt m an kn ti h s rd m u nge kti ligt rd tie l f nd vä su le st er r rd ny

Tr de rä or oc vä de so ni En och vä ak lig til He på Fo så re så in öv vä do ut

ings s- h e , - u r- n tiv e- ION ing n e - oc la vs gen en ch en e en ve er AT do S. ve ot n nt n el ek da ng r o ng re d, ill rd der ka ng ö r a ni IS rs s t jä as FR er ra . ys i ni de id d na es ne id ne gå se F är , I äk rd AN å ta ass åv r k al na a v er en m kv tio ill G gs ill h v . an rt ar r tio li sr a t ka in pp a t np den lle å pen rk äg pa ak an ak OR r s oc an a ar gt p fy R es risk ng al ns er isn st s- tli t p ma ill s ot gå ns per lis vä & de ka u ör ed nd pp t öd ta ed ra en ra ov F ta en ig en m ill s i b ea AG ed ing s n ciper äs nl sa m alu et v ill m a t llt t ng sa t r r sfon ts i s ar ta ss en u v är ni sa vi ch DR ra t h isn rin e v g e as ru n, d en t ig ra s. vi lle PP od r ov at sp ing nd st ch ch d vr fö äk xi do U sion ce nk nf nt fo ta tt k in ge ld sr do re v g la ed ing sn P- re s. n o ku m ra re to e t. en pu vi lle i at da a o er ö ra an sp to et ig to - o p g a n p gs a r mma der do ku tfö en a pa iv de rs rn r s nd r, f al et 2 na in le m ra A ad er na te lle b ad et d n tid 02 ån m sa är re S s en äm ffä s u ne kn tt n vi än pn ed nd lln h d rk he s i am G 2 gs tg sa ch h v lla FR tm ki ill er a å e isa tio ar er n t a ik IN D llm äm dm en ne l. A es e t oc ma tig isa ld a l RL a ill a u s o oc ill I e s nt ie ät an p ov ak ov m ku he en s SN on at s- tio ita nv rr per kt en ed ns ed gg ld VI VÄ enn em g t ap 6 i dr ed tig O nin om ed t d t g mp ing na in tt i tö g ap a ng ga r or ra , r m ch s ät rlä ku ED M 2) om f S 1 n, ni tli ag r a t er O ed ta llä isn ter sn ch k a s nin ier al r tt e ör s 19 as m ti as om e nd FR dep de äk en a. F dd ig kt m g ar o RSR ar s in t a Å vis 00: tt . M rbe ar ov t o tt I vi är na sr äs rn vi vr m ng eg ik d f S rä ng et ta ed en np ta as s r e rk an te ik . Ö e a tä nin n l vi EN 20 u a h d ul er do i v al e v ar ad ss gå vs ik pp gå rd s r ill g a ch a re ma ch l er vi ill s e ND ill ilk es R ä a l do n ( vä na na t t di ni ner å d n p ld ter en n a O ge n u e t er v än t r efi s o g io ns s i b t d ku lla t nn s e gg -F ICK ds er er iv sa e ta da kt io sa la ag o no ver edo ie BL la ge na nd nd lst vi tt d nd ät at vi nk el sd a s ö or et fi nn rlä AP id d ess r sa Re ER in rk cip ul e o et tt ns RA ligt sn rv -fo in Fo cc do r a lla pr an lig do pu r m är rig lk na r d t fi h e D

ÖV En vi va ma AP pr su En f re fö gä up Tr ob re tid gå aff öv end vi e Fi nä de oc AN

Bilaga 4

R - d 85 TE n - s, om - h ch . ör gs ör re pa ll- el r e NO ra n ti s s de ill ör d oc t o et sf er f ode r. P äm ra ga s i tiv at nd ad CH vd rv e llt isa n t r R la . rin ad de år ill ue ise ck ör sk tla tn . n a tn a a g t ov al ode nde ce åf spek es os R O kt ed re nde ve la n u es PE os st fon ppn in a rv ut re rd . om e fa u ln r r , a s u om p er vä rå t. K ng KA ade re för la et o sa t löpa id p at st n s na k ch de at vi gen t v nd er rv f sk at a NS er er lta st nde age t e lle er s u vä spo ge xt n o ot va in ult a å i d rt do fa at tt ill m es ad nn KE in n es ng m al sk ka en ör rd R Ä v e ode är v ch ou re m st d t tn et a kn för e c n, sa gs ing ör f vä os trä s a rv för är å d tor r o ed i or ra t f er ng ör sa er et ie m iv rier n om on kn re e k ta ift r n iv n kt us ode ta nk up trä at är i ul tg nk är kl rv s i ist sk d m tiv vg gå er a en ll i lta eg al es e u ba a en n nd er d sa sför ch k es et r), d E på ut m ade r, ex nk nv n a su 2 r rd pek LS s i r r. D ta m u m i i ad rå es nk as st n. er de ba ar tn ar o re 01 vä m TE isa te de som ko ge ot om d f s i er rfå b i r r ( ÄT äk t f n, na på os ng te as ov om m ns e po in on st ing k ria ni sa ed 2 no ER ed nt ås re kn ch k ko de ef el vi ill m tt å sa ode ch ter ra der ro SB er ns i r, s re rv ve åend trä er gs es va r b td do ch m g t t a lu G er r a r ö n för ad o ad in o m re di ät er k N ad se te lta vg lta tn re nv å u to n o yl nk tnad el ns va de ve a su ode tn ltn . I ra en ä rå e r tt i on TNI tn ör ra tö rv os lta er og nd tt p et sk nt ilj AL ko os tjä om re sk o va va n r f tt ka gs a för se ra . k ad pr fo ka er g. ar i RV sk er R ng u s s g i lta ng för tn P- ka ess on on in rn sba ni tet en ad e. S en ä pp i m FÖ i nd ltn te ni sa ssla va ga a för os rv er änd ssla ed s en h rd vi isi ion st vi aff ta tli rn tt a A rig a l kt nd vä lo st u va ka ng För sk ul rel m te s k vä dr ve Fo rm nd Be ro ov l ex at do ka ss tä er Pr po för til st av re gå an res Rö Sa ex sen för An i S vi in dä Fo m

G - g . de kt o- a- s- o- de ot t NIN sför ut ån ld in är tä er en ed de om lg ku m t v in ed an er am YR är ur val til n i er te pp ar s d at i n ST en r ak s s je ig pa ra et r sv ar nd er s t v ltat isa d in . kl än rh isa et ag ig ut ål om s ch t er de nd ot ov ep ”. U pp ND kl al su ov s s ta ke pa FO sd re s s m l än ll v om r är l A sä n m ed lser em an er v v ed isa isa no et o ti v al es s de st t v a to r r ed s s de nt n r ng te sy al iv et ov ov t i om r en e f ta ch e te lik är t ljd ga an al isa na le ns er b at N ed ed st s s ng ov . I d on he n a rp de v fö er rin vi ni tlå er ng o er ta fö ita sio eg ill a, r d r lld p isa ed u n k al na en de p r t nd nd vi äk nt le gå äk ap ET u rä ep ik tä d i a ov sr ör ta ål ill en u tu tlå H är ed n ga vi ed en r r f r s dk ot p AR t v in en fö d r n l ik an ng te on rh n t ve ng ven v u on dr de la le om s al r k r e ni t a ig kt m ing är al ål n l ch r b ni he r ö äk h e tt m t. ÅLLB kl tra än rh s s la s i tlå er lle ve om e ga de ot f le H er kn a v t. å k el /e sr oc ke on för en isa en o sa äk fo an är ita trä ig n, s ch e ov vi ör u ch ga ö en s ör ter kt m ar s vt v de lta vr m tid a s al n v a iti an k är ru tio ed en m do g f ln fo ng e f an ve ire dk su st en o t r ad öp in ål er o ör ni e i b om h os ed r. V an ö ak r l re nt a p s ä on re in er ns ng re lln ve er tn rh pp tt f äk n i nt a d ed p de s i ed at ra ni ki ät E pa sr n i lld isa a. i ar s ot f AR ar m ul sa ion pp s ö pp rs n. t a de tä ov ss G r m riv kt st äk pa n. S pa de ät an te ov ng IN ng sk vi öp sr ra ln n e ge är al on he ”S ed de ni kt m kt m gå do ga de sa an de ge se r de le in ar r l f en ed al ER ra ill om rin at an rk al är in di är ål kn v v al er ik et ire ST nt re te pe na i b äk rik r för s s ar nd ult str kn io v rh trä tå a en h e f br ub er om r tb s d VE ko om t sa rä es a å da v rä er pap de ta en a s et r sa IN at vi or kt tt i b ål an e es nd ru a r ch u vi s s ring fö köp sa ns t p de na ul s d d. I d lln er rh te riv sa do rs tt er d ä rt t s la de lå ed es n b -fo sa ul hå nn ke - o do

r o

De vi re änd ku Ne Åt Vi fo De ba le Ut m i r ka AP vi sk er und de sä In re

r, t - - - r na ig e- - jd r ION ne os kl ö år i k- en al id ta ga k- le jut h ch nn e et för - a- in ar s el AT sk tio er st k ng ar m nt na n v ch äs föl ra IS en s v e i rä a b de to ill ut er od pp ak ta iv m ad o tru om i a. lu ta r o ll n är et r t al ot iv m de m AN ns ng m of nt ns rv iv tid än ti v är G v u tä kt kn r s kt m ve ga at å n kt gs a tra sni g ar s i le ku a r ller t. V er N , v ts vi es in om i n a ra el gs ffe ra iv e ö äk rin ult n a gå rin OR de et u v f kt e nd at p ill & he do ar b er av s å e iv m de od rin t e ad tid int nd es er å e de an re ot kt är m ig e. t a ffe rv s u rä as tt t är a. AG kt tig gar ng sn eh a p , v de nl vä öp nte isa fö ttor as p at ea as r i ar gs är rd de s a a v DR ke ån gå ad nn n a gå d e vä är en e ör e l rä ov de dl gn sd PP ER b id f ill . I rb ill rin t v är r Ne de b an nn U IP llg kn ör ve å e de an na gs uv v d tt f ad ed v är ta ad ed ti e t ar tt t äk in åend r r e h e fi er kn NC ds v om s nd nt er as p är ev s a st vis an nde t v nt RI s m de ra bs s a el er ffn de n ör är a do ga ig nt ed ar 2 ra än g s ra lla m dl a v ka ra eb ter ed s u kl n i 02 SP nv an bä ve an nn gn ill r te tg re rin er er i t v a m de rin cie le er o ta b ns nn å , m isa te ris än ar G 2 är bär te ex e fi ta s t än on er r i nd ar ov s v en IN D ING de än ris e h nt er ra an u ta i gå rä s llm rb ER v om a är te nd nt s r et a isk nt nd ng ed m m SN RL ag s o e p ed te et u in fö tä ad v a ve VI VÄ RD de s rän ra r en n i er i isa lu rä . as te gå r r es tru kn er O et en v da i ad te ris t v on ov et d gs ch ill ga ns M VÄ är ra nd ag al er än isk r d en o än t b ar lp a bs ED O för ot en s ed rin iser lle v r e t in l i jä CH ts et v ot d n. nd ch a sd m llm å u t ä te kt nd dr en al v o RSR O he a an ns v ad en d kt r un iod lfä m e f ga m Å ch r o de ill n tru kn v a at de on til jd a ra än r. ent tli ed h s a S S- ig ill d ig m age al s t öd tä är öl ga ru ör EN G st r t et r o ne on ns ar in er isk id per gs bä sför m st rli t m tg N r s io n b ra l i lp a te as sv st ill f te in ru in t. I d fö ND fa de för ne rå t f al jä sa en rin ur dr st lu ill te O ul lje ts io at ig de ga m as än ng är d ng rd r t än ak at a u -F ICK SNI ade ki ig tif nl är e f tli en b ni , d ni ste ga t r än tin iv ts s en at BL VI sk he at bl ed h tt k vä ju ut ör er ch t m AP O er te et s ig ig e u ) e x v rli om r od aff ar aff er in lta al iva re ru nd ER ot at st r o rd rs d. I d t m r a et sk sk nte dr su v sf r d d o r i D RA lk bl de lfö ng er d å st ÖV RED on sk vi fa O Fö vä ku in na til te bä m an ni an und rä än re av kur D Fö vi na in dä AN

Bilaga 4

R 7 8 - 86 TE 021 41 ns ar - 16 20 io er ns a

NO c 2 at uc io ög de st ed at CH n– re st ör h Ja ch r re R O r. P tt f PE de r o e p v a 2 0 1 nk d KA 16 41 20 tna ar os ) m 2 v nd a 1. NS c 202 k 20 ru 02 KE de de (1 02 Ä n– r 2 å g t 2 R ra –11 te Ja se nde t) p lu ba ill äk ks o tt t U nt tt ns g. bo io gå la n i rs at pp ss å e E r, ne ve st ng lts ed å LS re t u gå al de usi p re ill TE kl te a ( nd m ÄT na r in in er å e t iv ba ER st de år nd iv kt at ko n, eg am SB na ng r u pe G N ns ode r st er r i ha es na n es i s io rv ko ad de er r r er rd TNI is ra nga ns tn tna ad fö ad jo

AL ov r lta sio os tn et tn r g va llgå vi kos os at os RV Pr nk ör ti ro sk ns ult ga i m a f de nk a in FÖ sio de k es de k er T 4 rn ra a p ig ba m vi ra or ra rv O lopp te te vr på ro se tt se se

N Be Ex no Ö de Sum I p ba ne ba re

G t 41 66 07 v lta et NIN 021 4 e c 2 5 8 15 21 3 el a su en nd ch d to YR de re lig ee et ST n d to kt s o n– et vs at ed n ND lar Ja lja al m om e t n fö en a et FO de 2 0 s s ra ar rb är 11 ise od te 549 isa rk rv ar d an 2 76 2 ov al ve ra r å ch c 202 –2 re lta nk ar h de ed på el r o n– r r ed o de va m ör 1) m nd ET tie Ja ga vo 64 H ån är ar s i f ch a AR ak llg r d ar gt 53 ( r o ti ta alt rla ie de as rv r e n 3 ve kt

ÅLLB ra ade el fö nk H te er ar ä de a ot ch b alt ra na no r er et 1) m t h te r. ga kti on e o rb 48 re nk t, o in ör rd te . no ar dr e a vä vt 78 ( er å ta än ad n f gs r. Å iti t 5 nd ör o 0) m AR ul er ode in os al . U t f 16 G es för nga p ot ar te 5 ( rv ffn ta ing IN or ltat de not ra llgå ltat ng ul 22 su är , o ka ar t ER tt r re v al ta ns ti su t h gå es ST ltat de ill e r ed – Ne ar re re kn nk ns ade rv ra e t VE io su el ns a te rat r å ad s m i m er re a fö ge ad er at IN T 3 lis nd no ise de rä isat to a rn ån er lis rk O lopp al rea et te lg r o eal Un ot ea ve

N Be Re O N och Ex til fö or on or på ns 56 42 98 66 7 49

ala ION 021 –32 –32 021 03 –88 AT c 2 2 8 2 8 2 8 c 2 28 27 9

IS de de b AN n– n– G Ja Ja

lar

ch OR 2 95 66 61 24 de 2 87 70 & –37 –37 3 –83 4 AG c 202 3 8 3 9 3 9 an c 202 –32 –32 - o DR de ch de

n– n–

PP r o at U Ja Ja

tie

ak

ult 02 de G 2

ra ar IN es D el SN RL ote nd er O VI

VÄ t, n ch a kti ED ill r M r r ta r o e a O o ra r tt ga r r de ul ie kt ad RSR Å te de r t nd ån na es er S ne h a te täk na st e a ot te llg äk in st ko or ad ge , n EN ti tt te r r r oc int te der ko te r er ta ND O te de na ltat ICK Rän nk ne an nte nte o tt Ne nk ot c our su ar el -F i m täk io är rä a rän ost rä a rän i m t n AP BL in ne re T 1 at ek T 2 lta ag nd No ER te ig eb iga iga te dr to a RA O lopp bl nt vr mm nt vr mm O lopp su et D ÖV N Be Rän O rä Ö Su Rä Ö Su Rän N Be Re av N och AN

Bilaga 4

R 87

TE

NO

CH

R O

PE

KA

NS

KE

R Ä

E LS TE ÄT ER SB G N

TNI AL RV FÖ

G - d 0 r 2 rn gs 90 70 no 24 24 NIN te in na 16 in Ex st YR ltn ko Kv ST va ND för

FO v tal 3 3 15 21 n 4 % a 45 44 api Mä dk 21 fon 20 de * 8 5 ET 31 58 00 38 44 53 02 25 H vär 6 2 2 14 3 2 2 7 6 8 4 5 35 4 124 AR ds 12- 14 3 11 60 86 lt 6 22- ta 69 68

kna 20 To ÅLLB ar H M

r 2 2 no 25 25 68 61 26 05 0 46 9 75 71 06 in AR 02 76 5 Kv G l 2 6 4 2 0 3 4 2 8 14 7 0 4 52 11 56 7 83 1 IN ita ER ap ST t k lta n 4 VE va Mä 44 44 IN för 2

ligt 202 itt sn

nom lt 6 Ge ta 69 69 ION To AT R IS

NK

AN , M r. G to

22 r

OR 20 rän & R ade pna tn lu AG BE os pp DR EM r r r t sk u ber ie ie ie da r ng ch PP EC r kt kt kt de o em U 1 D ie -a -a -a an tni 3 t kt sm on al ivat ec a a A a A a A a f rv er 2 EN da la sk ng 1 d 02 an sk sk der rn fö t, d 3 D esi esi esi tni te ite en G 2 AT sm al on ch vid IN D ng Globa Kin Kin Kin rv a f ex r o ik r n d SN RL fö de tal d l be AND tni ern ra de ra ppe O VI VÄ SM al xt api ke em ru M G rv nära ote e fon t k lo ec sg ED O N tio e e ta fö re ad i n ad e al 1 d ng RSR TNI er gar er val siv l ni S Å nära isk ot ot ör lu na llda en 3 ed AL tio ng a d rin t f tä i l EN RV re tni rn i n te on rn ink so a ns a d ND ar es r i te de ld a lld ner O FÖ isk dat te er er ga Per al -F ICK ot 4 A rval ng nd nd nv in ds vär st äl nt tä so BL t a d fö ei a ex eri a i er a ex ns AP ER TER s. n RN nda rn man iv FS S ph st fo efo st kna T 5 an ela l a l per RA O rt TE te tie kt BS mm ve tie nt mm ve mm ar O tal ed ta ta D ÖV N fo EX Ma Ex Ak A M AP Ce U Su In Ak Rä Su In Su * M N An M An An AN

Bilaga 4

R - r - i er - 88 TE r- ö- - el - a id . ör ar f r nj nd et an én no te id ön y n v kr t f ru he le tli ör 2 m NO ge , am yr itt ro ns ie r l n n lli ra ha m ed m st m ed jä m ns s ve ne ) t eb öd , C äl ik g f r 1 för CH v re en am m 00 k re rå lö 52 hå . f st kr rla nd le ra s a nd a l g m ör t de tö .m rs re g ns r äl m og ig tt för ko 5 0 in g p on r u st f ads n er 4) t va ge de å A o R O äm ra vr ed s 2 tn . r f rli ill 7 ( .o ffä in ve e g te n. pr PE st fö gå isk ie n f ne om ån r t pe f t f r 6 ( ha gs e p in ts rd ill ö å m ut ch ät ot m n å rå nk up he gs er nd sio en KA be tg ar e i R o rs re slö a m gå he go in eg ån var da ar en m r t et en t e am g f ad ed i nt pp gr sc , rå vg rä h n. NS na ör o no h ed a p ed e in ta gs ng rf tn ). R sha tt ta ita er r f an u en rb nd åt al gn ån D u in kr at s a ng et de ot p nc KE öt ro ra tg ill l et at m on tni t – ga ef CO er af t i Ä no g k od ör a r t r 65 m sä 8 m er dn tni kr D on R m ro 00 k in rv . F dfö ar u pp n k ör V le val 5 ( ch Ä SA ad at s i g. ön m or da tn a no tt b de de 1 uc ar ör de b F ( ån ef er rla ör f le 00 k ga én ro ag n a ål ed å de er f aj 4 n o an /C b nj la l a b 00 0 ät tt ll or én h dr ns id u an , r ån n h talf io de ad f äx lse rs In mi ti itt de . V ar er s p . m ed CR 8 m de tli ve tn ev tt t 00 0 ch 1 e. or m 00 k pp sio sv m sio api .m at a/ an ik yre tt e et om on en ad na ör : K ik ör l vi ed 1 gs os ön m a E st ill 2 ron om 5 0 e ig f en ön ot ån äk a f r.o un . F ed ns r ån t o ill r t en o m a rb sk 1 l ol er h pen ng m kr ka n l ge re k tt l LS éa ng 0 k sk ch re ed p tt g, m ln sni ef f tid m in vg t a lu TE r t nd t o itt on o t er s ex m t b ål oc ch om 5) t ch A e n a ög es ga er å ra lu m tni 00 isi nd ru rla ge rh ar vi gs ör er n h he ÄT in r p fö es ät 0 en a bi g m de m s do gs f K in F eg ta lig 1 b ER tn rd om rs 3 ev nd ig in v b rla g. E ng re in he ys 4 ( AO o e. u öj 02 gå t b E ed ra ör kr ve ni tn al gn tid ra e SB ät e o ta r k e i R vr l f sä nt a gs en o de ån tt al , C n B sä var an r fö er 2 G rs pp ic at e i m dfö ta ce ve tg sä sär rv kr an la pp nn es m N e n u fö et ng et ö av ör ån tid gs de gs el sha ngs ed nd ra ar f or rb rb or er kf ro vg gs s u er lfö 4) t in s u ng lld i ni a g 2. ge ör v tni ill öt gs ju 0 p in ån en ra jan t m er äg lle m ng 02 TNI nd in r f n h ron s a ät ör a r t in ill a vg id pp öl ita t 6 ( tn le tni tä lld ni de u AL h a tn no ge k rs . F am lln ch s t t gn A st nd t f ap as ta ad at ns pps ku g tä tt ta ät in 00 mar no 7. tä de 3 sä g. gr a ig , K ris vk ån ef u ns at ed 2 RV oc ro 0 m t e ot ro ed - o an ät ng n, nl kr ju av b en a rs et s lin r FÖ e rs er le åt el ns ns D r pp in ni g lö fs ns n f l en 00 k eg 00 tg am 0 k l an 5 io ar r u ln äg er e ) t he ch A io r 6 m de nd å d ga a g e se ch m re n. E 1 ed u ed re id s a sv äl nin er 29 fo ade , d ev tli el vod ge 0 0 r. R gt m l l 00 D: ns ot er V de st ps öv r, C sk o ns ge dan ån ts m rli yr n o t Ar in 15 te la se har til 20 t Se s VD I V pe m äg un an up ed Ut mån 15 ( tk Ri pe an le AP- m la ön Sa Rö St frå

G 2 1 6 6 1 8 51 40 39 82 63 50 17 72 33 87 17 12 11 46 57 NIN mma 285 791 mma 285 3 1 2 9 5 1 7 8 1 13 3 53 4 0 4 33 3 6 3 5 7 8 3 5 0 567 Su 7 79 1 0 5 4 3 8 4 19 3 51 3 6 2 2 YR Su 12 157 0 16 12 15 15

ST

ND FO a l. t 2 a l. t 8 9 0 9 nk at 70 90 15 816 59 17 at 70 58 47 cial r i sk 207 18 827 905 846 8 5 cial nk sk 17 869 989 81 825 4 So ne 1 7 1 0 28 35 So r i 1 78 1 2 de de ne 27 65 34 na lö na lö st ild st ild ko rsk ko rsk ET sä sä H AR av g – 4 – 74 – – 2 7 0 av g – 4 – – 2 7 xlin 25 10 12 11 25 444 10 12 76 Var Var xlin ÅLLB vä vä H lö ne ne lö

- – – 9 9 7 6 7 - – – 3 3 5 ns der 43 19 49 78 759 76 40 30 ns der 22 65 74 761 31 10 io na 1 6 1 13 0 8 io na 75 6 7 AR ns st 32 37 ns st 1 6 1 0 1 13 27 33

G Pe ko Pe ko IN

ER ST g – – – – – – – – – – – VE rli ng g ng – – – – – – – – 59 59 rli IN Rö tni Rö tni 5 9 5 9

sät sät er er

ch en 8 0 05 98 5 34 64 03 ch en 0 ION 215 925 41 7 215 86 893 85 49 63 31 63 95 r o vod 4 41 2 2 1 9 2 53 2 0 1 999 r o 4 3 3 11 1 8 2 4 1 9 2 0 8 AT ne ar 66 9 83 ne vod 61 78 7 IS Lö Lö ar

AN G

OR &

AG

DR

PP U

2 02 i r r G 2 ar ru j go go IN D eb frå frå SN RL . f . ma ys ys VI de .m gar al de gar al O VÄ 2 an .m Ä an r er 1 an Ä an r er ED M 02 VD .o r.o gs 02 VD gs O , 2 för l. f t f f ch in de ad , 2 för l. f ch in de ad RSR kr rd xk he he n o tn tn kr rd xk he n o tn tn Å e sc sc io tna os sc io tna os S r i t de e o as lk r i t de e o n e as lk iv en ng ng kat vk kos iv ng kat vk kos EN de an us pp nal na de an us pe nal na na för kl tni tni öd uni llda so na för kl up tni öd uni llda so ND O st ru val val st t m ch A tä so er st val st t m ch A tä so er ICK ot 5 ko rd ex sg rs ns er rd ex gr rs ns er -F al eo en ör ör ffä ris om isk o a a p al ko eo en gs ör ffä ris om isk o a a p AP BL s. n on ing talf talf sju K m a p ma in talf sju K m a p ma ER TER els els f iga ig on els els f iga ig RA O rt rs yr yr dn he ef ef ef R vr vr m rs yr yr dn he ef ef ef R vr vr m D

ÖV N fo Pe St VD St Le Kapi Kapi Ch Ch Ch Ö Sum Ö Su Pe St VD St Le Kapi Ch Ch Ch Ö Sum Ö Su AN

Bilaga 4

R 1 0 – - e å 89 TE -3 95 70 75 t- v ill 51 al g ör nn s NO 12 3 2 7 5 5 3 rv nt a en t in a i nn 21- 44 14 19 ög ce ng tn t f sk CH 20 lfö h ni as he rfi ita ar ro er nd te h tlå vk äk tlä R O ap m 08 p su a a av å

PE – a 1 er iv n s ch u eh 31 34 51 53 38 tig k so pp at le KA 2 ik er irk el ål nn NS 12- 6 7 6 8 gs rt pa rh ka o a i 22- 34 11 157 8 pa de c de ns r ns sk KE ån ot är n. E ve Ä 20 m l an de nd R ar n v on ge tlä no ll m sv rå in ta s ti ill f rs de er i er ot a f kn tö ch u ra ör sk t m rn g t trä 6. s kt te ra ta ka o ote en he de. id ul t ns E ra a ng er äk es ot 1 LS , n nd ni äk vär nt vt b sig äs 01. ve

TE lar tlå r s ds a i iti er i r s i n m r s t a lle al os kt isa –1 ve ÄT de r* ik . U tä kna ot tä ov de ER r er l ng ar e t tt p in är ng ö an de de ni m ed na ni SB riv om s rs av e te e v or G N ch on ed tlå pe ck d gi än er r r d id ck a fon df su a g te s. r o r sk lan ch s pp rn om r pp ve å s ör at TNI en b per pap pa n ö s AL tie r ie r tie lä nd i b nd ap et o de 2 u te s s de tt f bl lar gh äk tio nn le RV Ak nk kt ak ut de fo di vär 02 nt isa är ka rfi eb i m a ka r i a P- dep är r 2 r. I ov ifi te om s FÖ är de de v

T 7

ska la an de ed ec nds m av a A v itv nk na n å n k en O lopp en lä de dr ng ed låna Un h r lå ve nd

N Be Sv Ut An Sum * var An ni kr ut 19 m oc ut ha fo

G 7 6 021 65 12 90 81 00 81 NIN 0, 0, 0, YR c 2

ST de n– ND Ja

FO 2 7 9 1 0 70 15 10 82 92 0, 0,1 0,

c 202

r de

n–

ET ade Ja H tn

AR os

ÅLLB nsk

H

tio

ra r st de r

ini tna er a tö ve C w

os ad P AR dm -k ern t u G a IT stn or he t g till IN ch r ko is ag m age in ER iga r - o r de a ns ev sa dr tn ST vr r de ns te tna ig tio ll r pdr rk ät Ö nk tna io ns os vr ra ti up ve pp rs VE i m at jä a ö st ns ns su a e IN T 6 kos rm a t a k ig m ni den sio sio on m O lopp kal fo pt vr m mi vo vi vi isi

N Be Lo In Kö Ö Su ad Ar Re Re rev Sum

k- å - t- - tik ll - er n n ION ar nd tt at ti gs ns va er . ch e at p ka e ef on od e ån id e AT ön er ed e at ön b , k nde tg n a . M en IS ön o isa m ra v fo nn e s da n g la om o en v er nd s l ns l ov as a s m ns l de ål lse nj fo AN , b nd ga rt tt d äg ill e rh en u re ut ad tli G D: so ed ar A tli fö nd a r a so dan vv ty ör tn ik Pr V at tt r ar la at le r t fö m d r, f os OR ng h am äm r ä äl a ra i a. S ns r ra A lle s r a tni ik r s n, b ga s id de no lld ga a k & tä er ist er j in er åväl a, v t b r i in ge nd ts n ä at fö vå he ll s dan le tä tn gd in å A AG as e. o ge ef at na ni sc tn o ti lig am le al ns ät la er in st an ät im rs an t p DR n f var is a b ne er gs rs is na r r a s ne ch f e a m eg PP lse ill kn lik vå in br ill er ig lö he U sha sö o lö ni tn ns ns e vå nl ill d er e am m r fri re er ör na ät na re ä se te et o r t vs no gs ty ng t i gs de sni ta in llh l i in tni gi nd r f en in rs on en i be ål ga en s 2 n. S at ta ko . D tn m fi ng am är tfu in ad a . D na s. en 02 ge ef el ill ät ns e no ör f u tni ar na åt tn gi at ör r. G 2 r d ed u sv ion rs de gr ät ed nd ar ät er v tid ar kf in b at e er i n f rs v m rs nj gs bl 8 å IN D er de a å t m ng m ra on ör te lse a m ch ä ng tli in eb ac SN RL e eg an er te lni kt nk re t e ig tni as a ik od m er f er 1 VI oc yf äl fö ar f fö at vr ät gl ör e s r gn s nd O VÄ pr v r ed st nfor äm pu da o rs it f sä åd M ll l er g. S s i 2 h ga a gs äm är rä iv ed g en a u ED O t lls a ti nd in an tt j 02 tli ng. ns ö äm r. E gen pp nd ag r l tä r en a ta ån ör ni ng de st n p ng rin k m lld RSR e ts ng e ar u kn ch ag tg ni be ltu ta m u oc fo k l tä Å sö o et ör 2 n f sök m on ku n a ge ns ns S as tni tlin er e- t för . F ch s . U ne er ak ut u lse re g o s d å ve EN ch n f ät en h ön för än re a o er ia edö , t ns tit re ta ns a a de rs rik nd nv ta nd nd b om f ga io jer an ym fin ng ND o e n nd su a l de a at ed su e s sat ns ty öl ed s O vo fo ig be riv fo ns fti a i nd n -F ICK ot 5 ng ar r f ör ge ån ss an en ar P- t m ån se ar ra ani ar om s n f ng r ni io t m ar i BL ni m ag ed l un rm el av sk de a u at he AP s. n se nje rin ör mä elt nd ta a A yr sh rg rb t s nd äg ig en h ER TER rt ed el tli ge ra d -fo s m go St en fö nk on ps rm igt D RA O er yr nd h f ds rig ga r h fö ng rr h o m t f m fo vr nl nd ÖV N fo St rik Re oc na de AP en tu öv lig oc ni ku oc jä pu at nä up in I e Fo AN

Bilaga 4

R 90

TE 1 de 91 3 94 27 6 5 83 1 40 41 7 1 1 40 -3 45 2 29 59 NO 12 t vär 4 6 4 9 11 49 63 4 4 7 8 4 2 17 4 12 4 7 13 12 13 CH gar 021- lig rk

R O 2 Ve

PE llgån

ti de 19 7 94 7 7 38 1 79 26 02 1 KA 31 275 2 26 3 NS de 12- t vär 4 6 2 47 10 39 53 55 2 808 5 9 2 3 4 5 2 808

11 10 11 KE 2- lig R Ä 02 rk bäran 2 Ve

te

rän

E dra

LS TE an ri er

ÄT ch go r yp nd te r tt ER r o ka te nte fo t en te G SB ne nt itu en ag itte än te itt um N tio er st m g ret m tr r a r mit un e ta fö a e ns ne sk TNI iga å e m dsin re la er sk å i io n nd AL bl r p at en ta ska fö siel at nd at ig lå lä RV O nk ng st k om os ven lla an st tlä g p bl de ut i m ni a b sie ka u n a in r i n a FÖ fin ra T 9 el ska ska sk a s ig an e nds iga lå m eln a o ig te la lå m O lopp rd en en en vr ck lä vr gs rd vr no de gs

N Be Fö Sv Sv Sv Ö Fin Ut Ö Da Sum Fö Ö O An Da Sum

G t 65 –1 0 1 -3 de 6 9 6 NIN lta 8 4 kaff 79 992 33 665 su 12 ns vär 1 33 YR Re 21- ST 20 ngs 7 1 2 ni

ND et tal 76

FO Eg 89 5 78 6 7 kapi 31 de 974 883 67 665 . 12- kaff vär 2 17 er ns 1 t 1 1 ey 22- ngs -3 lig de 53 828 82 47 90 49 83 98 23 88 37 86 20 ni 12 rk vär 0 3 3 1 4 1 3 1 2 2 9 5 9 5 17 6 5 2 9 0 an ET Ve 25 2 26 31 m l H 21- ish 6 35 5 6 AR 20 de , % 43

ch an tal

t 0 0 8 o gar api ÅLLB 31 lig de 81 46 27 64 72 84 97 93 32 21 91 Ä i k H rk vär 0 5 7 12- 28 1 4 29 2 9 1 81 1 8 1 6 3 4 6 6 5 3 7 4 2 51 33 ed 22- Ve 20 s m an te A A A l m Sä na na 0 0 m US US US . AR de , % 25 25 25 10 10 24 99 23 25 41 99 99 sa öar öar ts G an er ill an an la st r t IN gar /rö te ym ym b

ER Ä ital he Ca Ca eb ST tig kap as ns VE r ra f de IN tie 50 nd r. 000 ye on ak 6 2 r i a pe å f tal la 1 000 de an S s An an m nn

1 ts ish rfi 82 86 – 47 15 te lm lm lm rg na A A A A A A A ite te ION -3 0 0 Sä US US US US ch T 12 0 3 ho ho ho bu öar US US US in or ar AT 26 31 53 1 11 ck ck ck el av å IS 21- em an t m PS o nd eh

20 Sto Sto Sto Lux ym am nn AN . s ed N ch a G r Ca . s m de i – 3 96 0 3 r o ra OR 31 27 91 55 rg n 49 03 ng an ie & 12- 5 7 8 8 17 O 41 -3 di m m kt te 29 33 64 12 50- 3-2 95 ol sa no AG 22- 31 ill a a 66 97 ag ce r t sk a o DR 20 55 559 96 ol te sk PP rb he nd nd U e de ar .. te or tig tlä tlä ra g la ar el ag ol ot as de u 2 te el ch u rbo nd nd rb ch d ra f ra 02 no te h a h a ag te el i nd te ka o G 2 , o ot ol ot nt LC e- o nd r i a no ns IN D oc r oc eb d LC L ss ra la P SN RL lar h d ier ie ss ou re ga de a o .P. ve g kt ag re cc .. e L e II s ä ig d L r s O VI VÄ de la oc kt a ol - och nt an vr II, L un LC ve M e- a nt se t s ds tur tur .. .. nt ts y I ED O an ebo ss ska en nd ul ul r i i ce ite rg , L ska nd sseb B r i i es an ic ic .. ie ro or . nd F ts ng ö RSR ch ss re en re A B B ie tr tm rla dl V kt in en i ö ne la en ni Å tre nt tlä ng kt in es be s av nc m .P S r o i i sv nt ts A ts K r i nv oo l Agr l Agr ng a a , I rn E ar tm ck in de e u i i di im ba ba di sk ed ed m eh te I, L es te EN tie r i ier ra ad ol en en ka a ie l. o c lo lo ce nn tal n F d I ör ND r ie kt te r ier H tm tm ns kt .r. rk di ol nd g m g m r api at ea nv O Ak nk kt a ter nk kt a . la or F G F G tlä la la nk ta i un tt f -F ICK a no no an es es ve ce e ce bo bo rs e C ne P op er I le i m ska a i m a a on nv nv a s ska o ay V RE RE a u ng ng i m to ur iv AP BL or tö ise F ER TER T 8 ska nd a o ig a o ig m sk kr m nd t e is us -C -C . . . m di di rat rs s R om RA

O

lopp en lä lopp en sa o 1 I o 1 I m lä m ol ol lopp m s ne G R ay D O vr vr ha at e ol AA AA . . . H ve AA E ÖV N N Be Sv Ut Ö Ö Sum Be Sv Va 4 t 4 t Su Ut TI TI Su ** Be Fe Ge Ri TI TP Te n k AN

Bilaga 4

R a - r s ln - 91 TE le ne - a s- n ch de ns r ör ra ka iv ar en ad te ra de se de F eg tio trä kt nd er r a da - o an di de e. d NO nd n, s o av i a fo on kn iv ie ea on än ka at r eh öre ffe v iti ar lle at an kt cl . H dar nv nd CH . A ge iv ö t f ns iska s a e i et an ot f pa . at in er nn ör e kt te os rn . M na . A er m n a er R O iv tt k en de ta ing ot m lte åt de ut st lö ch i ö rt er ltn v d om i m on än tt p änte ivat ill ad tit te te de as PE va s a ru en ter g m , r t a er an kn ns in en on ak A o pa ia d ör g a nn en st v f er f d ch r te a in e t öp ar gi SD ot KA in in in an yf ie am v d t är ev NS r v ra f dn g g at g a rm e i er o h er kt t s s l m in er g om f n m r ä na fi in iv rin te nd in ör r i s on da p a er i d ra de ar en isk n b om I la KE ise än ar kn er te ga h f xp lla a jäl on se ra le m sr er s ge ås el Ä lje iv nv rm ne an h iti ly ru rt R tfö kt ng äc s d an de ta te tio ne m na ise ot c st an rin al s n m s a ni s t in ns te g oc pa e tio gs ed os rd in er pa ne vt or ffe en ns de ör h ie io op ka di m r m ev ot sa rä nn än kt än rin te rin ga p ch a da t ä po as ns p tt e nd sit ke tt s ra ke ng an ivat e m de a m fo eg et fi nv r – f de r llo än ån ar er om l ex ra ts de ör a P- ne de a po ra v r m t llo gni pp o st nb s ch se E t on r f m d 2 a io ra id sa ör a no ta ch l s d ts ör d o he nd b 02 pt se se e a ka a ns js u r f er di er LS en ra f ra A la t o 2 di h v di ång ds f gå i ta o öl is på na e rna ar ite ar TE m at ä nd er ar ar nd än tis itio t f sv er de kt nd äk äk iv n. s u n: ch o n oc llg tja ill ak or ot im du r s ÄT tr as er . A la lla nd de nd nd ti yt nv tt t os v k en de isk kna r l ta ra ER ut tä . U er o ta lje ta isk p m trä sr äl m te ro n s le in al v d isk ts rå fö . tn . s a ns t er ru re rt ar p SB at a r he år s ar in st s rt st s kt at – a de lp a st pa tm åv ät de de eg G iv tt v ig a er ng m m gen m ta at u risk iv nn sk jä in fö di s s ra on N am t f e om er g. rä g, ns er e fi on at as ot ch s er t a da s uc as gå nd in rä v po in in nte dat ed h . re nn ise r f om r te ed ks ill er g a ker rä e d nt . ör f iv dl r m k er o rd ve , s TNI v d ät än er nd e t lja at – t at f er eg rä gen er an fö ch ed fi rä AL nv fö at f in llo iv ns ot ad om i ivat en f man ra m la h ar o nn da SA ng a a s ch r ns v er e nd riv pon riv er sa la . B er er ss g i d at a- m kä an l k RV är tt a e o in ga m de ns er isk m ur r s am mie ge iv r, v är de ng C ni de m no ta aex de la ed ba er en kt lse ad re rin te ut er. od st ni FÖ nd rim ill a rd on lig lu ie ång nt ut ts a ång er ch d rt e- an tt vä er is i lut kt ba lg r re nt nd ru re om r kp lå lg ne ed uk val pa ck -h t p äl t er s i f h t der sv Va va re til Rä fö rä fo St rö val In ris til til po nt od ed d o ot VD g r i fa nv TC De sk m ra oc un de • • • Ex rä pr m ra m fö O om

G t – – – – de 8 8 6 – 16 29 45 – 61 a- r NIN är tiv 10 11 ut lle t v ega 6 0 6 0 6 1 al t e ar YR N ig r h ST lig n v kt 1 rk lt e la ne ND -3 Ve de io 12 så pt FO de iv t – – – – – – 4 – en ör jo 21- 55 55 18 r f äl 20 är sit 89 912 967 nd t v Po fo et ä a s

lig är lld rk n m d tä Ve ga ts ET tt o a u H sä se ig AR de t 6 6 - – – – ill av vr tiv 39 39 69 79 48 93 v är 3 8 et t v ega 3 9 3 9 , d en o ör ö ÅLLB N H lig et s. F 31 rk kt tja d ur Ve tra yt ak 12- t tn ut 22- de iv – – – – – – 3 – – on al är 84 87 87 sk tt u v. 20 sit t a ll v t v Po 8 2 8 2 8 2 tion ät ue kra AR lig G rk op kt ns IN igt en r ra Ve ar ed a ve ER nl öp le ST a e rt m VE rn ar k fö ga IN in lse n h äm en te tio ik te j nd pl op in fo

- ION a da ör AT al ål IS ot lla f ör s fy AN ns t . F pp

G de st on rlu tt u OR fö v a & r. ar f ax ra AG de er sk uc an DR ed ad m er PP ns ev U 2 måna om r rä 1 eg tt l

gi s 2 än te n b id e 02 id llt öpt tra ar e G 2 D t e l n s r h en a IN

en gr ne nd SN RL t el i e io fo VI VÄ t t län pt P- O rum en en en t r d ED M m en jo O st m m ru r har r ä äl ra A RSR in ru ru st st a rum ne ne v s nd Å at nst in vd a st io n a S iv e i in de ld in itio jo pt io ar A EN er de eha täl at äl sit r h ND D r ad ra er ra ts iv pos ne O er in nn a s po

0

nk at te at ate at er -F ICK at ar la rm ar el r, i r, u ar ivat ld to tio BL i m el er a re ar a er a a d er äl et op AP

T 1

in le Te le ar ne ne in le TER m c te m c ut io io m c m d st ta RA ER O O lopp tier m av A/ a av pt pt m av ga Ut k. N lu D ÖV N N Be Ak Ter Sum var Rän FR Sum var Val O O Ter Sum var Sum In ris va AN

Bilaga 4

R i l- k , n - , s - TE - ka r el t- id id je ga e- v ra u- gs 92 tis ns tis r at t en v e ar gs r a t- al d ark ör ak de ise od re sk ar al ad as v r, ar v g a rin . ni ot te nt or de V an rin NO er eb pr m a- eo e ä ik åt kn er se in r. V un sn he ce är tal hi nn ar f fon isk ut nd pp n p ris ur en h er se de de ad ro a p . v a h rde CH er ads n t ta t u od er tt f ar tä jk är är n k tig al n) er api st vä P- kn et val å e et t. xt äl nd ot lat a v t v la kn as p ot lje C ör R O ngs ed i nt A ar slu am å m ak fo vn lsp el ar nd ra r se ra eor av i n te a m en n e ns e s p ar ch s P- lik ig m 12,0 en t tfö fo re nd PE e m re m . n t eh u ng s m m rå an ll a de s o kl n m de f or ts tu ka i f deri ad nd or ge et ni m r. na en k p- o ue er e- ra r ( v d en n a KA nga ep ade ut ge nn tru g f 2 f lje ak ra A pa tio ck te a p he NS är er r. A er in rin äk . Sa ns rin 02 r s ad kö nd nt han n v te ak a i nde nt a al ig d V ch s ve v llg ot om r ne ot val a nt ns i de är släg er g) e i de v 2 tfö pe kn la n . A ve iva ill äm ns no lfo ce ot st r o en ä KE ch ti sn tio ch de ag in nd or ar el er id e nk ra ess v o fa an pe R Ä ad er s ak ill n r o on i d ör b ler är n a p ap ör rnat t. gar ad t pu ita ro en t ch ity ci - o de kn ris n på as v na e v ns g. M . V te ra n n t s. D el a ap 8 p in t, m ra ns n t de ge ör f er lag od f po ik ge e p er m kt ts kn tid ra v d r o qu ar ris te ar ra as et ra nd ån de ad rin sa sa å al epa llg ar gs et e fö s d kk 1, de e E pr ed p st lige on rin t. F ns xt ch l ta er ad ad p ti ilk en is nt a gs e p no r m ag , f ar r b a i tg de lln an n s rin om , r ur ( dj t, p ad de är ne tiv ch m h e ka t o slu i fon ot är ki kn gs gar ge de iv m de ill v nd n) kt ce al fon rivat rin re ad ar ä ad m kn s d ivat n p te id u at sn ar ra kt en fo ru ro E en kn ng kn ar ra er s v er tio jek r o g oc tifi iv ad id v de s rin rin te lä te n a är ris t P- lje st pit P de är LS m ar gå ar m de r, d ra xt ao ub vo rin er ds u n. V er kn t v ka n m de sa id v n g tfö ra 0, 4 p ka nal ed t TE ru ill är se n e s s ur le a c de -d ar ite la är no es no å e et p r ka ra A or nf sk io a v r m de ne ut sk än iv el ds d tt v r ( ig ÄT st ns t iv m an r v io t ba rå al len et po ig nv on TC kt gt ö iv v s i s p a d te nd p ar i te ri nat rd ne g kt at ist O fti at g ra v e ar la lb de er ER in de m m ga ig iva g f ch v el ilit er nt tfr at a n f rå t f ör m je ra nt m rv kna öm de e a ar , p ör A ta ål di re ra nt vä tio SB lla rin n a ån bl er rin od at (i iv ade ub ka se rin är sv , h te ik ak s. G on ko llg ol or g f te v k ar ed nd ot de s f to r (I r l N ie de v f å e re ti r, o -d de är ar o m är , v de er la er di v s on ill mar b de j v ga ör en n) de k no pe lle ns ra da ns r TC a or är n, k -d ur vi d a en a n k n t er r s m tg lje ra o ci än v en a as p t fö de tie O å v d rv slå TC ns kt ik ra lja m sy v ta roen v d te r i ) e å t TNI na el dl ra de s g, a v a i ru å l nd ki n e pp om e m öm be a tfö rin es nv AL et te v ak r p te in ku ag iv lla pa et ra ar u no ga e p Fi an nde a la lle er te tid a O kt st r d d g an s le äl hän ar s ed n o nt or in p lin ad n a RV 7 tal rs ta d e h bu el no rs al å k g e , r än rd än m ra ör d ig vr je de de ka hå ör n k illf as de är tal ng ör f et b la gå ng ce a p al ch o er V:s de er ka

FÖ api ads in er lvä v r s f ub en io n ö g t v api gå er f el ro st PE ui as er T 1 dk tö tt d eg kn tgö r s er in el t a a v f nd r ö tå er s e na f ve na t ilt dk ill ik rd m ill p ot n) o ve t I n G od O on n s n a h r ar h u Fö rd rm od le ng vä Fö an s es I p äv da m ä da lg ån sk on r t kn Vä se de t 8,5 n t lje In lig io ra b et

N De de oc m oc vä te m va ni an ut ut kr så so så til en Fö te sin ra (1 de fö en at va m

G 1 7 1 8 3 – -3 24 85 –1 –3 36 28 49 45 -3 85 326 89 85 00 85 NIN 12 59 2 8 –2 5 3 0 12 7 17 5 ör 6 2 75 –7 62 5 9 29 4 5 34 0 C- er f YR 21- 38 –8 441 21- pp

ST 20 20 r. e OT pa

nk nd ND ee de är FO 0 0 4 2 er 4 – ) m vs v v 31 45 22 59 52 89 ls 31 869 46 963 96 20 00 20 55 er a 12- 0 8 6 2 –2 7 11 te 5 4 5 0 (9 et m a 81 –4 6 9 24 12- 2 2 32 37 39 or 22- 441 –8 –2 40 lik 22- ll 9 ke rh r i f

20 rp 20 ti sä te

ET fö går nt ta he H al pp on er äk

AR et tu pe r u a k a s

em en at iv r pap ln ål ln ål

ÅLLB de ev n er ga rh rh H yst ill ch -d de e e r. E ss een ch lle rin t vär nk on er t vs hå er o TC te ka nd si ill tt a ll ot r o es ifi de ee ) m rä ti er pp e e O av rt vs 7 el t er tt r m te ot pa nd nd nv eh ce tlåna 11 nk r. fter ns ng an ch tal er a ital l ot pen gi ed n sio rä tni n ga in l r o m de ee av ee a i nn a v n u ör ld 21 ( AR ta av m te ns te ln ta p te är vs vs tid e i en io r f ku 5) m G kap pi m ns ns en sio sät pi lser pper r a ivat r a m te ill 4 0 12 IN ka ghe v er ghe ta et ka lda an te pa v v * te te ra ad iss he ör s r t 82 ( ER nd ngar sio sio di ns di be em t äl a p lik de m a et he er he m f ter and m er de f gå

Fo r ond ni en g a v pen io to ond St r rp or rh e d * no ag ye äk är at 3 ST yn in yn yst lta lld är er er )* n pp

5

nk

6

al a p m rat m et e f nk fö v ke ad al n o åt v n s t v riv VE e f et a pen tn g a st ss su tä al sä äk äk de de e o gs lna ör at u de i m nd ld ld ns yt in e år ns a n nd i m a s de et i f ear vt a in i a a T 1 on re T 1 a s a s IN ta ni tu an an hål kf riv Cob ta io r er ar io m si ts ig na rh ant ld cl ld -a m end nt m O åe O kn lopp tt ns gl ig mi ns m gåe nt rs ra Er Bo de OT be be ve lopp vr en lå ke äl äl SA ag ag se ec N Be Ing Ne In Ut Pe Re tid Ad Pe Su pen Åre Ut N Be Ö ev Ut sä ko St bö St (C Sum Åt Åt av Ga Sum * **

1 4 8 2 1 2 7 5 1 0 9 9 1 33 3 34 ION -3 10 11 -3 17 26 23 57 -3 10 18 19 -3 15 220

12 12 1 19 1 6 12 12 AT 21- er 21- 21- er 21- IS AN 20 kt 20 20 ad 20

G tä tn

OR 8 in 7 8 os

31 47 55 31 31 24 79 31 12 35 70 31 20 925 38 & pna 255 369 a k 983 12- 12- 1 4 2 0 12- 4 0 4 1 12- AG 22- lu 22- 22- pn 22-

DR 20 pp 20 20 lu 20

PP U h u pp

u

oc ch r 2 ar er r o ne 02

ng ar te mi G 2 gå ng n IN D ill tnad äk de er RL ar os r gå at SN de t k ill nt vo ut VI VÄ ng ra de er a i ar r O

M gå de da tna ld de t ra ld ar å val de ED O ill vi al r r os ku ta alt d p tna RSR ik et te k er de rv Å a t j l tb äk ga da kt a s ik vi r be tna os S ig r int in tä ig j l de ut a fö k EN ga ru ln tal rn kos vr r da e ål r nte de be in vr r ul er r te te pna ND Ö nk r s rin Fö er ut na Ö ta e sk ld För lu O

2

nk rä ut

3

nk rs

4

nk ex 1 rd rän up öp -F ICK ga na na ion ör tö na en pp BL i m fo a i m pl a i m r k sku a i m a AP ER TER T 1 rin iga m T 1 up up itut a f ig m T 1 de an er ga m T 1 up up a u ig m RA

O O lopp rd vr O lopp pl pl st vr h up O lopp ul vri O lopp pl pl vr D ÖV N N Be Fo Ö Sum N Be Up Up Re Ö oc Sum N Be Sk Lev Ö Sum N Be Up Up Ö Sum AN

Bilaga 4

R t- r v r 93 TE ch rik - ra r e- ed v - o a v ra - r t n el a a et ade ga id n lik in gs et ed er de te re iv ta iv lit nn er rin llt er m NO el a gs ts in on ög te at de et r at r i ot ar e r d ko rif kn am en a n m nd en äk el är ta d er va ga n de ad CH a i o er ar ig tio a u t t isk r. H nt kv rs r. D lle k r i är ch a lt h kn to å s ar ts d r kl ät k r tö le g e re rin el R O vv sa na tig ka re i oc ar te ga s v g o er ar ill s n p he a r ä bi a s om d ill s na lin n, o ög es en sla PE de ch v ig tig re ud tt s m rs å ö äg ka m gi ck sio rin is. en å m a. rs t är st to . uv om r a vs d s t ar n h nv de ag om sv KA ty n o fa sik am fte n d er l rä er riv ve an e g. v i är ol al re g rt p rn NS r s . V io ak de k h t i k ra ke åv år lin en ba se te or eg ks ng a f är ar de å s r, e ar ch g et k de m , ut n ck r v tt b rt lta ör KE ar ru lå m ke . P to tt p nd d ar et yp a ra a g va va yn Ä he a r db d, isk ns v ru en er än v m r o n. D ra el sk e ve de r a m r k ör b R ig åv m ks db k t ris ro ör a lfo tt nd afi ag na t fö ra s st or ån om te ru ar et a va ke ta bä gr ol s ut lu ed am ke ta f xt g på fa de r am n j st he db or m up de r rå ar id f pi ör sa en nk ra on ar an nd ka ad eo tt b en v d l i ed s g s es r e lin ks m s . E sbe ek tig or ch j ks ka ks å m e t , g . a ad al ta m rin ck gar ru te na ro as - o ru åv tig ru gr isk ch f kn tc et e m e ve la no er kog ch j a r ru ar er kn de a a f de om ä E n db re rt i ak a f - o gs db om s db de p än n r g o m st g e nom ar är ng r. D nt är tt d sut or ks ris s s ld ko or ög n b or är n l in än in r a ot s LS llg er ru to up t m ki gs h j en rå r i e ljn de er s ge e m t v pe en i å v ur TE ti ch j ten ns ko n s ch h a f ch j re v er e ga ka ig i må t ä åg e k et db ra s ar he am rå oc as g rn sä ch t lid nå ad kl up , m g d he , n ÄT de gh - o or ie åv fi s å s r f s- r o - o äg nd rin ör ö so er er om gr ad in ts nd ra ti gs ar tig en e t p te to er te gs d f er o pp ot tn en sa åe ER te ch j ed r as ra r d kog än uc äk ko ist l et u de om kt on u n ill v r s lse kn ju ar SB as ko k v , f og de äk nt ris är ka en , k lle re ar sk rf an tg G no sf å s - o oc ka är nt å s a r ed å s ill s s v du rv om en g t fö gs N o de m et o er åg tt r a i sp is g ro n s d rin ode ör s e ppå n p gs lit , t åv rs v e i n p tid et p ch t ål er en om ö lv vä m äm ad m s f en rin bruk ko an d ra va ur ty ad de n a m m ag : v io g. de m er er g u TNI al rd ge le kt d p nt ed l ke ris a o nd er en pe r, för ns no är gs ta j nd de fti AL an in å s k k re s k t s är ra r p rn nn fo ol or t g g a pa nin an ot ad fo är ra t jo kl ar or ru ra ik vä r. V ar e f re pa a b kt em lin ga t ge sk rin v n ån RV ch ec n p sm ken st ör en m ke tö t. al äx ex ex in ör v de ev tiv v k he o tv ga d k ar ra ög g g s a f åe nd å m v d än ra l i s pit ld fa lv ck rin el tiv m r f är el ch FÖ rå uk ra nf ån iv la t p al an ki til ås ve tt ip na je v as a re m ra va lig s- eu rf br , m tid en ål n a or s pe a f fik ka ns nde st pn ut er ld lin g i r rk nd er b o og rd g g n, i m i h På l m de ge ni sk ja in rbä ult ku ar la ve ns ab n te rd ng la nt rh nt ro or up ny fö alt kt tt ed t Sk Vä ef jo hö ni so fra rä fö vär rin rä fö st sig Ri De e föl • V • M • S Ri fa bo på m ko sn

G * * , lt t 3 lt t t - r - er ta lig de 08 87 93 13 ta lig de 15 39 61 35 s re lu en er NIN rk vär 3 1 rk 967 1 2 - m vs , m ve t het tat To 7 838 8 17 2 8 8 2 –3 9 To vär 5 375 0 3 4 7 –6 te re f iv er än bs tig ul YR ve 15 12 11 40 ve 19 11 13 435 es edö ög ör a kt bs j o . fas es ST nv n b s a r o llm v e i r . – 3 – – – 7 – – lla i ed h at f lle iv å de gar ar ND å 3 26 99 å 3 15 92 ie de s m er ig öm t e ed a g a la r n ra te in el iv 8 17 2 3 0 4 1 iv 0 3 2 17 2 4 ns kna rr ed lu dr nd FO 31 N N ar ra vs g m ns lle no 12 13 -3 11 11 na te ko e b rin t i o rän h a 12- 12 ill fi M d. da ds o nt ör a de lig nt å e ch fö oc 22- å 2 53 92 87 93 39 21- å 2 13 8 61 37 e t än om i at f är se iv r o de är ier 20 iv 20 iv 967 1 ad r. kna er vä ill n de V kt N 6 8 4 4 8 2 –3 9 15 6 N 7 6 4 11 –6 6 5 er de et u nv ad s ig kt v s t on a. e a at ul mar nd er a kn rr ire e o ra talf ad ET el tiv bu ris ar ko nd nt ce dat ter H –– – – 2 –– – – r r/sk el ör i tt i ifi kapi ds AR å 1 85 90 75 å 1 06 r e n ak eg sa p n m ds o s f ss sk kna no iv 0 9 5 9 6 9 iv 7 76 te nga es än ed e la t, o N N 8 444 6 2 os llgå p å e om r å e ra ri v i lta ÅLLB 15 10 25 18 12 31 ti as m d as p nv da te ra s m an k ar mar su

H KR r r er iga dl er s dl om a pp de e k eha rb re N vs ris ch o an nt ve to de de l a vr ö han e er s et u är t i inn er et , M e ul e ul ita ka o ig ns N e ad sk de e ad sk de a ch om ad er ec om h ris nd om v vr de bs er RKI ad är ad är r o t s t s e bu . t s on å o nd A R er ter r ch er ter r ch dk te en ot er v en ad el ler en om i ö lt f r p u IE ot no ra ga o t v ot no ra ga o t v on os m s n g p er eg el ge st AR H , n , o nd ig , n , o nd ig t f sp ru nn tr um ot od um r s ral yg m G E ån gar kl ån gar kl isa st ån n. tr lle fö rä IN ar ar h a llg r er ar ar h a llg r er rim in et fi n g de ns s n om r m ns a e e b s f RD el el ti el el ti ov lla lla i nn a s na lla i at ram nt sa ER nd nd r oc nga er llgån ill v nd nd r oc nga er llgån ill v ed inte m d n e kna at le r f n i vi ST VÄ de ld ti de ld ti sie s ä sie et fi nd tag sie ar d ge do T h a h a ne an lgå la e t h a h a ne an lgå la e t ot r om tiv o en mar an r d r i der an rb ehål re VE IG io är til sku el ad io är til sku el ad ås inan ak kv på F in dä ba ve in ve rin en IN r oc r oc at eb at at si er r oc r oc at eb at at si er ad m r, s F F inn de RKL tie tie ig riv riv rd tie tie ig riv riv rd lln ga 3 vär ing bl nt nan bl nt nan ki rin iv iv iv ivå kn VE Ak Ak O rä De De Fi vä Ak Ak O rä De De Fi vä N där rä

s- t - k ld k- al - sa ION de är s rt v de v em ud lle ku AT an ar mal är et ec ku n s s en IS tt t v st m va or g a uv ra nd sep 22 r a ra in k v er d ts a en s v e i. AN te ub de a k ls n er sa pa an d t i h ce fo rk isa or , s an ln rd nd ed kt ifi P- ra G jun 22 g v is ål rhål ud äm slu un lse a ss ie in a en tv rh e vä uv ill t s ok te la ra A OR mar 22 tr öd id en u t t af & N tn lu ät t e na öd tid rlå nd de h dec 21 ju n s sa v r as er tt v s i h en g h la b a. gs ve . ch k AG TE sk a en rt de t kv in el rn er r o n. A an JU ör re ä as är a tn ci rin id ö öl DR sep 21 sf äg ng e s po tja ch u se ju lta de tör åe ge t f SK id de k ni ap eb yt on va är as v ak iv rin ig PP jun 21 r l ra äk å d sr nn n o sk g i o ör al ds a n nl U FÖR Värdering vid bokslutstillfälle baserat på rapport ett kvartal tidigare ns t ge 2 n ar k ör id v de mar 21 ge ig te as p tal ta i 02 ör i sf rin n f et na lik är IDS in t l on ber er var et ik h id de rå r b rk de e 2 T dec 20 er rt slu ör K et 2 t f om v lle re o id v är 02 ok isk g f as e. t. D ra od na t är de f ED po a d ift te et s v n ma i t ds v t v G 2 M sep 20 ap la b rin en b tar lu sk us m en är ris s ng e la ig IN D v r el rn vs rs , gs en t v el än kl R jun 20 ci lta de av val sa n d nd ra et gå r u nv er SN RL A jd a är eh ör al er å in ka fo te ill n m fö VI VÄ mar 20 öl va lv rt er er n t är ill v O NG r i o ör nn e f r rd or om d io om a ED M RI ill f ga r f tipe v i tiv va av p åv pp v e kt ar t O R dec 19 n t eh be vä r p ra as s sa as d a s RDE NK rin de ul g a ek tt k m na tra g a el at ng RSR sep 19 er ka de än rin sp r e nn te to nd lu er in an gå S Å VÄ , M är . h m s i e en t. ni ljn tr av d nd ill V G jun 19 åv s v na nv de re fte . D ar ur s tt n s efi ad a t EN 7 tp oc är ån en s st v h r a sä eh en i A IN mar 19 ta en tar en a en fr ar e nd et n re ä de ör dn nn ilk in ND O ER ul nd ig . V fo al s a isa r de d r s ICK ot 1 NG dec 18 es fo fö rval kl od en na ag en rt da ly , v äg är id f n or ns i å v ra -F RI RT v r sa et rd er 0 d P- va se na at l t v t v s v e t p ce AP BL nd rt er d de ER TER s. n DE PO 0 ys a fo ud em vä a A e k en eg lig lig lla m on ra sifi RA O rt LI AP Värdering vid rapportering från förvaltare al nd ra n uv rd ds po om 9 dr g rd nd En a r r l erk rk hå no se as D

ÖV N fo VA R 90 000 75 000 60 000 45 000 30 000 15 000 An frå vä na rap in An rin fjä fo be ha Ve er ge ba kl AN

Bilaga 4

R - n r TE a i - r - - isk tt e r ä 94 rn kt ga en k ns de n ta ka ta r e nd re a e ga je on . D ifi n ra rå ra r v er et ra la ga NO ro rin ec är än åv la al lta tt h rin rin tt k isk n e a t e v en f nd g a va CH te s p s a de r r la ar lig r m d e k v f r a de es en är le t, s el rb ad öd ch a ör rin ot p n o nt te är R O es . äl te g. fö er de er a a för di v nv ag lig a. V ili in as sa är em ve e i id rn re a i PE v i ol ill d ö at at a m äm as et o ed r är sk ad g ol ft der sb lit r, ä is i t te rn KA et a är b m t sd s o är å j ng a k va t m ad v an d ka an de k ga NS al ra r m ad st v v r p ni tk er tv e ex ra in rt , d m n, v ör tid di es u as a ö re k lig d te KE le ur er f ys ä kn io ad jä m ta k en ga ur ar dr Ä kt al ar rä at ad g er ygge nt ra re e g sb än no än R ru ad an s, f as ad öd ta at er g. st tn l m rm lln b en i v f t, k nd ån r n nd r i o för in os es kä ör fo ki sb en te ta kn de r sa le er ra öd in ng ts ng a di slu ar an as lla l äl te ga de rd nf a k a s n g ris n s ni sa an d ni vi er rin an y i sa lig de r. E jä ed ik te n m tig å a te vä gd ur an äk n s är k , d en g nd E el la as an la re nt gs , m er n l n u kt fo es löp ti ar n er at ag ål to n i sb rå ta ka e . E n n vå al nv de LS kl n k v n nt eh ak rin en tif äs er llt ge ni ffe TE ul ec v n h e ad de åv ne pit ör i är r. tv ch e s a a a nn ra f de är s u a n rin isk a e ka , d re ÄT ch m an a är kn ra rn e p gi de nd sk r f ts to d o na lik så i nd g oc v ar uv te te ar de r ri ita sa ER om u m ak ck in de nt är an vä nl ak SB ys o un r s tt o ch a ra a m n n us di r i n m m ed an G al um tk der lik re ga de v tig gs na f N an ag s lu r te an o t o är se an j at ä ra en o t m en a er ol om s te di om a te v ba ub nd i e ed de k rin se n s le nd rin xt es ed s di re en ds k di ad ru ra nd nn v e . al fo de TNI öd er b lt s re än vi er ads en p a s rä lj a ba ge i f v e AL vs de k ik in g ilk te gs lä P- är sa tia as m k ke g nv as kn å d no fö tfö in et a om v jd a RV n a ni kn ra t s a, l sb ar ar s n, v te ris te ra A iv öl as s i te le at r p e o än or än än is s at FÖ lje ra ec rade no äl om a ad n m ne n h ge er. a p ill p nd rv ill f m k fö te st itd kn ån or e r nt e r or. ec se so rt de kt t no r o r i ta s ed ar De tio ge lg kt Då d rd nn n i er t gr nt Pr m A å t

så po vär tra O Fö få da kr m ak rin til fa to de de sk hö rä so kon sm

G lt 0 2 – - s, - 92 54 21 99 lt 47 54 30 44 77 – 92 en av r NIN ta 7 ta 0 9 kt riv an le r To 2 4 2 76 8 0 0 4 To 5 8 2 4 s d e ag na le YR 11 12 –5 53 13 82 11 –9 4 22 0 11 ire ör ur d el öm t f kt nt gi ST ed g i d ru ar od lta st ch a m m ND g b rin su ra de gs FO la nd re nf n o ra rin

bo rä de ge tt de ts fö ar i in är he kt isa lb kl rbä v ov ål ec fö tig än tv lika as n t ed ör h ch o ET – – – s r r. n f v u t o H ra 7 18 1 26 ra 61 – – 90 – 7 lla f v e en , a as nd gar 13 nd gar 526 ne dk lje er äx AR ån 2 17 2 3 ån 1 5 2 17 el a ag lv ner h a llg h a llg io ol tfö nd til bi ti nt nd ,3 m or lfo st ÅLLB oc oc ti ve ta å b e 4 in om H de de ta iv m p ta a k ner an ner an on ul nt p pi s v ft io io es kt no ka en at bär at bär ce pe r i ag . O lig te lig te av i k ro es de isk eh ns r v r ol ng Ob rän Ob rän de 25 p r r on b ni nn on 0, dk r n a de sk AR s i /– ch f ge an in G en ör f 0 m tu m , , 4, uk rin ld IN ar de 15 36 0 2 – 3 ar 28 30 87 – 15 nd m + tr ag o de ligg el 90 el de 86 44 fo en f ill – ol är er ku ER ra 0 3 7 2 76 7 8 8 17 ra 4 5 8 9 0 3 P- kt v, o as ll s ST nd ote 12 –5 53 12 nd 80 4 11 –9 4 21 11 ffe ra fr v b nd h a 11 h a ote sk gå t in g a ed v e u ue VE on on ra A pp in nt IN oc oc nd de e ng ar er t m v d ve la ni t, u lb he tier tier r A m st at ål rd ik n a h e

Ak Ak Fö sa ka sk H Vä i l de oc

s- t - ad am e - - ION isk å d an är lt AT e – – – – – – – e – – – – – – – ch kn r s ki IS et r ar åe p ag ad ad t o iv nt ch d ns AN er er ta r d ten . E ot ot ul te as m sn äx sa a er o or G , n , n es rn an llv es al yr ar ar he te ak OR el el tig ti ok sh & ns r as he ör d å l ad nd nd ge tig ch v iska AG h a h a la s f as - o en f n p kn en om ga ar DR oc oc bo t. F es on nd rå PP KR KR ts ag ta yr ru rf U N tier N tier he ol ul ek da m M Ak M Ak tig å b es m h en ör g fte öj

3, 3, as n o tg d e ör h 2 Å Å r f n as r v. D ka 02 IV IV ge er de ra na u l f . N N ka lin an sk ill ö tia et G 2 er å d ag äg en av IN D g g åv ck ng el a t g ån g ån ve n p nt ni r b ot kr SN RL ån ån r p ka st ed gs VI VÄ INOM g tg INOM g tg r re ut er e a ka a ä ed p in O 22 ng 21 ng te to de ad rn as l tn ED M 20 s i t rin ts u 20 s i t rin ts u är åv dr av nt O et re nd re et re nd re he ak t p kt te r, m as RSR R å å R å å ig a f r v än ire he xt a se vk DE år er rä id DE år er rä id st rs ör vä an S Å N id nd fö r N id nd fö r lik g, ä tö v f h d tig ill ar a v de ga v de ga fa in as ak EN 7 U de lt u ltat är de v U de lt u ltat är in de v lla ga o lln ar s s a r oc e v n h su v rin är su v är ka är f isk t ka ND O ING vär ta re ce ING vär ta re cer ån tä de m ad ICK ot 1 be ad ifi t v be ad ifi t v one om h er na er d no sk er -F DR sat at er rat er sa DR sat at er rat er sa ti m m lla s åv in åv BL N vi er ass vi N vi er ass vi st ad ko AP ER TER s. n Ä st åt ise lis kl Ä st åt ise lis kl en sie de s e p ko kn st p RA O rt do lt/ al rea m do do lt/ al rea m do nv en o an rå rd ift ar n. E ed m ör D

ÖV N fo FÖR Re Inve Så Re O Re FÖR Re Inve Så Re O Re Ko Äv fin om vä dr m de m st AN

Bilaga 4

R ll- u- - 95 TE kl 1 9 00 57 9 0 26 1 tä r lse ra -3 31 828 NO in ge re 12 4 5 2 18 1 0 ch s n, . ty nd 21- CH t o de n ä ta an de ns s ill A 20 R O ul av on de r t PE es r i on ga . 31 9 00 76 68 9 2 – 8 s r nh är f t f in 18 39 59 KA la ne tn 12- 4 5 2 3 en el tio ag d am ät ot 5 NS nd ni ol ) s rs e n 22- KE fo e m , s 20 Ä P- nd efi ot 8 ch e R as b pp åe ed d kt ru id ra A st ra ag n er o m t nd te t m et ol ön sg tt v ng an p o re h u he eb e l ni är ill e å ur A ig en b ss nd op er E oc nl nd re ed nt eg t el nd m h nt ee db LS ner e i e fo vs ch l ce ns b vi ta u TE sa o tio P- se i . A ro et u ik ing ly nd er o na ag än ln ocent ocent ÄT ak åe ra A a ( pp öt 5 p ro ol a l nt n r ER e pp ns st rn ru , 2 ak gd ce ta ra nd te sg m l la ro pe be SB nd tt u är ös da as t i b lu G v t ill A ng le de g AB ka an ter e N åe r a a ed n e t v r ni lse an å V tifi m 00 p pp -å st en ä ts , m nd nt a ed re st din tt p er am l., 1 e u t/ and t TNI är ka ty ol sc .r. iv ot ag ot AL N ot er en åe ce ch l r rö H r m a a s r lus lsk åt lsk tt åv st ro s s e, te ag st .à te ko 9 nd RV är nk an nk til gs estments AB, 25 pr til estments KB, 25 pr ed n p ga 0 p er o en nd äk de o et ög o S äk ar in ar ills FÖ ar öt i m åe on int ör int n i er T 1 t m h ta m n st 2 m nd st kr an a f id h tw lå äg st äg alt O fte ng e å So in da fo lopp är sa nte ag r t ap nte ar tie ve o 1 Inv tie o 1 Inv pit

N Sy ni siv m le AP- Be N Va Rä Åt kö va Ch Rä Äg Ak In 4 t Ak 4 t Ka

G

NIN a a

m gen 87 87 93 93 m gen 967 967 60 60

YR m an in 8 2 8 2 3 9 3 9 m an in 6 1 6 1 31 al al ST 2- -1 i kn i kn

22 r r ND 30 1- 20

FO -1 31 22 0- 20 -1 22 t* – – 45 45 t* 55 55 8 8 30 9- 20 ig ig -0 vr vr 31 22 Ö Ö ET 8- 20 H -0 31 22 p p 1 1 AR 7- -0 20 op ng 26 26 27 27 op ng 35 35 –95 –95 22 el ni 3 6 3 6 2 7 2 7 el ni 30 20 20-procentsregeln tt tt ÅLLB 6- vi vi H -0 22 to r k to r k 31 5- 20 et et -0 te te 22 ef ef 30 4- 20 -0 / de er / er 31 22 20 lna 03 03 63 63 lna de 03 03 89 89 AR 3- -0 het –9 –9 het –3 –3 G 22 s hål ker –4 4 –4 4 s hål ker –5 9 –5 9 IN K, % 28 2- 20 ta Er lämna ta Er lämna IS -0 et en sä et en sä ER SR 31 22 e n ng - t e n ng - t ST 1- 20 nt ni n al 8 8 8 8 nt ni n al 8 8 8 8 ET -0 äk en vt äk en vt VE IT 31 22 20 om i sr na t a –25 –25 –25 –25 om i sr na t a –25 –25 –25 –25 IN D 2- -1 an v fi rum st ig an v fi rum st ig VI 21 Andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk pp s al enl pp s al enl K 35 30 25 20 15 10 5 0 20 lo i b ng a in lo i b ng a in LI ni lla ni lla Be tt Be tt vi sie vi sie

a - a - . ION rn ro ig ill ill p p ng te ed kl a t ch na 87 87 48 48 52 52 ni AT ex 0 p id ck t ch or op an gen op an gen 912 912 tt IS er t- o gi id el al in 8 2 8 2 3 9 3 9 el al in 6 1 6 1 vi ln ( er m kv di n o AN st 2 pp et v lli re pp ite å s to i kn to i kn er k G ge in TAL et r et r åt re pa v d ar u t l V ill OR ts tt m de de i i åg k ke isk p SA & är nt a ra ng yc ljr S G om t en er a ce ce ed l gå TA N al s AG oc ro la ill r m tfö i en – – – – i en – – – – vt pr ng de i v er m or ET NI DR 0- ra 0 p a p a t an ä N TT ng ng er a om a ar pp id m p M VI elopp ni elopp ni nd PP ce t 4 pa kv sid O b äk b äk U om 2 la al år v lli ld et o S K sr sr er u en s a p im de ku tt ER ade an ade an en nd ax ar f är en i ni ER tt tt yd 2 ar eh el å s vs LD ND Ne bal Ne bal e l 02 at g fo U U nt P- te v tt m nn el i v nd n p e a - - G 2 nn ås t a n i nd ke SK ER to 87 87 48 48 to 912 52 52 om i IN D ch a ar s ut lopp ut lopp 912 de A l m de ris YD 8 2 8 2 3 9 3 9 6 1 6 1 SN RL er la nd a är am on ns a ts ng CH O L Br be Br be en s VI VÄ sk Fj ita k) s de nt o te ni R ER ng ni O M ri as b a– ap ris on ce di ys A LL äk ED O st a k ts om f ro vi r. pl G E sr lla ns rä ör al te åg f 5 p ik de up N an RSR ie ot di ar s 2 l . L ul isk G Å EN G al S Å ns eg ör F vi ng g 2 nt sk LL N n b as t ik gå 02 rin ce e r t i b EN na ke er f gl rn ill ro ivat ar TI NI en ND Fi de ch l e t er 2 k k er lig LA ÄK AR AR um O 8 ris re nd ris er 1 tr -F ICK ts gs on t- o v d ts 35 p v d tt EL SR 31 NG R -3 NG R ns BL in di . U 0– a SI a a a a AP T 1 ite v f te ar r y AN 12- 12 a i TER id er re et a di a 3 rs 7. A N GÅ m m GÅ m m ig RA ER O O ac nt a rd ng vi Fö –7 AL 22- LL rivat ULDE rivat 21- LL rivat ULDE rivat vr D kv g k rk N ÖV N N Li pl ce lå vä gå lik ci utgö 72 FI I B 20 TI De Sum SK De Sum 20 TI De Sum SK De Sum * Ö AN

Bilaga 4

R 96

TE

NO

CH

R O

PE

KA

NS

KE

R Ä

E LS TE ÄT ER SB G N st vi TNI yq AL on n N ss RV an er FÖ m nd ohma n rk A l B r ge rd ae so rin Bjö ik n vi ka M so re ge tina Ri ils ad re G ar er M r N av NIN te ris ad YR 3 Pe to dn ST en 02 Auk or ND l i 2 För re ar FO t ru v eb a 3 5 f llt 02 1 t i 2 r en ET t ar k d H ts AR a ru de ar eb ld an amma ar f po ör allm nh ÅLLB 5 f er df te H lämna h en 1 or a a S n L et har Li ce rb ör rg d Vi lse gn a E bo Ås tte en f te rä AR ng Gö G ni be IN ns ER vi is ST do sio n vi ol r ge VE re re ar so IN r e C vi rin Vår re ge r d re se ad ai er av n ris ad l m so na K to dn ION da e trö ns le Auk or AT en nd gs rte He För IS ra in AN ox fö G n R rd e R a Må O ns in OR Ja Ha ist & Kr AG DR PP U

2 02 G 2 IN D SN RL O VI VÄ ED M O RSR S Å

EN

ND O

-F

ICK AP BL RA ER D ÖV AN

Bilaga 4

R - ch TE g, s- g a ti- en g- - - 97 - t tli lut r i isk tli , r ll ta an on r el te u a o iss pi lle åt en n. NO a al he en lle es at ig . R en tro gs id ga iss en isi eg llt er h he ller kl å m ko e on in , m lle CH m tt ng ev tig lt e a b ne e nn äc en eg as uv tli a u ak v o ki isk nd tig er a nd v o ion kn na tro R O ur en ller r i el io ak et nd illr or p m at na k ns er on PE e år od r ns ss g u el r t la er e i m er et äs g f nd a om fe in gh la tta jd a ra KA m h er r v en ä tli e e n. tli b öl for nt gh na k ra v et le ch g ru kon ge ro lln ga f er and a g di er NS t o ål t, m en e i p tä tli om ä a u ill f om b in ns i m åg gh å g m d in gen rd år t s ger ig än nt KE he tli eh he SA o äs sn r v ns en gä is s t t a kt de for st Ä er r n nn er t I n v å ga o a de vi äs åt ev ör v he he ta la on m en i R äk le ig st de isk i å oe ål gen äk a e tli rk do än p gs sb tig tig at fe v f tt ut v s om i v s nl en ve re pt ör v or in on nd f ak ak ef n, a ill o n i d eh ck rs nv ke ru el el nn el a n t te d a nn å oe d a rs e tä äs på na f kn isi för ra p lse s an u er ns ev n g g f g f n i nde sy ite e i or te ra tfö pp r k a v as SA a llt s a ber tli tli na ll. en d on än iv E nt ar nt nd i å t I ne isk ra r r a e ka isi kt LS lig g ät tt u te ess r g ta en en er äm tro v d t i er ög g he vä ru ig io i r d ör äs ed h ffe TE im he a ber om u es v nl ss ig tfö äm tg äs et el on rev ÄT el sb n h er a tig ns för ed g fe er v u n v n v gh ut n k lse a år m e n r ess on on s m an e s nh tt u åe v a m ER d r e ak on e ro öm ar ch a e tli ga er st ig SB ig isi t ä isi om el ch a n k r m isi , v ch i ör e tli nt för pl ss o G nå e om h ev ev ta ev n p om ed r o ör a ck n f gen ik v i ör N r pp e s he s. g o at en a f tä n f lse äm la o n s n r er n r id k ta lige n r ar e sut ch b rma er o oe vs a r l va ar llt nn ing isk ig pp re ä m , a de yde tta TNI tt u ge , v äk tt e iss im re f v e es tfo nl ss e et AL ns in na e e a s r da ch h ar o isn se e u ög so ng tt u r a ter an fi r m . D er u sa r ål nt r h ni tan i o b om ä RV s a isn äm lig s ör a rig åd an än el a e o en ov g, es fter ät ar rn ål ä ov he im i f ve lle m tifi ta m tt i r ä lsk ar v h er s ör a FÖ ig tt l n s nv m d m ed n d da te e fa rd so ed kt nt r e m sion en sr iss r a g, idos aff te f vi ra m sr la h a n. R ra d i S te lsa m a So dö vi id år m frå än fö he ta för ås sk som gä in

Re Vå år fe oc de ga se om e he til so om re • •

G a i n r e - le e tt - t- r NIN äg re ap v ne ål ar ör ild l- nt å or knd rv io na t f tä e a a ör ten ire lle YR na ee t rs sk at eh i h re e b ch m f . år ve en ks om i or p åg m f he e d n e ta ST en vs un m nn . V va nd er er n o m t o te et ed å or e d ta om d g s t, o am nd ND e d et v ch ö en k nf n i et ns isa h v in lse för ig de he v d nt de a nd ne tv ll s sa b re ks lla FO an r d n o ig m n d m i io a d ar a ät oc sn es ty ns pl ver an tä am ar i rk va nl ee tro vi ag ks ks ot a tt n ä re ve vs at er r n r on r s de äm ta ty ge er o r. m rt om h lsen do ig d ra ill nt er er åg fa es as o fö i ä s a va re re r t ät m in r o öm te rt or po er e ty na k rs e s va v fon ts t. A ed v a n sn er ar v he nf ap ns en s ar å ä or ch v ör n o ed b vi ifi ed tfö s a . S er n å ns n a rif ET nt kt ig ra i tt r ör en g er nt r, v tt f t d n o H ge do ng ä ea t b kt kt a e n a är s ra m tt g in de ni la ar u nd a a ren tt d nd tt te ge nge at lse hö AR de m re ck am . tö ire fo en i he ni r, n an a ts re ill a sn an rs ng b fe ig et rä in se or ty pp vi om i trä om h en a ld e d ch a ns ör d pp tig sn öm ly åg iv t ÅLLB al v å ts gå en s ga ky irek vi m at H do tt n s on tli e s tt d nd sio n f ak ed pp m f m s n, u re io g u om et i s eend e d lla as o ve tt u el do b ör t o de rn rs et u on a at isi en n a vs tt g. re e u e o lte isi tli en ev äs rb r v a nd tä rä pen r ä ta ka f de nt on e å ng n. m en v se ks ör a ga f rs för io ev or la et a at t, ä et lla er pp na ra tli iss en n. D er an k i ra f kt a nd ör i äs na g er r ts d tä än va ig f v å te åv oc at år r nf ål å d he a i ks n u en m t a ör ag de tis AR ee i g m en nd eh lu tig ch v llm ns nd äs kt he nt s d vi lis G vs or en i n i v t u r s er er ge a vä ller de an p ik ea IN ed v ne id d nn at p ra ak rt v n o in en a ra v e ire am pa ch v nf a d ta r i er el sn m öd er an d da a tt l ER de a a i io po ch lse o ör åg tt ks om k äm ot r n o nd m äs at n. V äm ka as n, d g f ap vi kt r n et rä er än ill ST an io dr tt l m ge er io tli s o re do en r n gh nde nv er a åg VE al ba nh i, b tt r ty ag ire er ä pp la a v en s t t vs tt at an or in t i t v at en sen re lle tli äl tt tt a rif ar n IN am ar a nf sn ig ig m v äs a el r s rs t l e d m hå d u st nd n a rt u rm nna sv vi vr vr rm et t ä lig dö gen sä fo I s O fo yr t å nd ne Vi rk rt lla h a tt d re te h

Vå in de an om i do i ö i ö in en v ing St De at en la be in oe ve fo hå oc sa tö in

r) a A) lta - a ig IS r s- ION en et ig de dr vr hå r i ch vi r AT nl ch en de ör ha ör nd on An a s ö ng ( ar do et ä t f IS fo e -f v o ng iti h a o re P- 96 i d s i a nn en ni nd de i f oc lig . re AN AP ud ta e rs va G 9– tat ild r lmä ng äk en v. ck ra A er ( al sni sr n A sa s ro rig ra rä n å ns OR na 5 rät be vi an ill n ä & nd pp nd de b m m al ds o es be ve r t t ar a or fo ce ar t d r o sa k tio AG ör A id u an edo d i S es t ä n. am ns is en o sr ch b ig i ä lse DR n f å s en tv de nd nl se t d ta de rma om h ng sio ag år n o ta r. V rs ig fo s PP ge ät t l l S r e äm an en en s U 06 in år p sni en ig ed ge va va iso nl nh al in en na ör tte 06 sn ng vi en r nl m in ns ns ev r e tt ng an 9- na p ig tio s a ar i ni na kt 2 vi g i nd er d t e kn t a va a u nn or ire 02 edo nl na rn od r i h rä 20 do in än ee re trä år ns år vi id G 2 57 re sn sr g re er iso t g n a e d D en vi llm vs in fö ta nt ig a a is v r v do ve å s IN 8 rs år ör å ul t I e. V ev ev fö re nd SN ng nl isk be RL nr v å do m a ga a lln t f es ig rig t R sb r ä s lla VI VÄ g. ni re har tä ta n är nl et nd le nn . O rs tli tt r ve tte en e es on ru r ål tä M or vi on a ng 2) o ul lse ni rfi ks ion ED ns O n, en lla s es te r a en e nd rk isi g n eh te at do isi ns å tni :19 äs ie fö en ed i S vs fo t y ev er RSR de ev ät nd on om ion nn m Å io re de fat 00 ns lla r er är ss e i a P- år e r t i na å S fon r n r 20 lla v na ie r. isi a s at en v for EN on pp de sb r d ala ev on ar ra A rt v ig en en in P- u s fi ns ng ke tt isi m jo tt d ch d ND m nl ra vis A n rt e 2. F t. ag ( n i a na yr u rt r ev är nd form um O ra t o tfö en sfon tni s. lg er a lse ch d n o nd -F ICK de 02 en t vår s fi st le tfö s n ill A ul in ok BL nd or an lig ed L er e nd ion rval ill äl d för od r t f ns må se a a AP r 2 es r. riv an a d en o Re ER A ar u fo st ar u e t tt el RA pp tal r å kum En t m h g ns Fö la Vi t st un h g sk nd rig Vi a da ng yr nn D

ÖV För Ra Ut Vi h fö do he oc av d pe de fa Gr Vi h oc be la öv än nn De ni st de AN

Bilaga 4

R . t id TE ra tt on - isk - - g, t 98 en r nd g år lt- ti llt pt la är år sä tt åg an m el för ch rla NO ga la de a va an e a ke en eb ch ns a d in tt A ed ed v s n ör ar för om g o ör v CH öt an m rig e lt s ing sion nn de nde isn m is för nn s f ve an rig el illk es n o te su ta f R O sk nv ör a gg är en g k ltn a t of et i de vs fon PE a f se ry ev et fi ren ve sion va . D rå lut an ska ig el et ch d sb tö ng ilk pr är a P- es ev KA ch a m 2. ed i S som es ör . V år et A el ren nd m m d en i ss er ed i S of v f v gh ra , b NS r o tt b n, o sion irek 02 ss a na r, om ch d r r tö je vä tä e ge vi a o 2 on els er tli de nd lut KE lin öd ss in e d et t, m isi m on n pr en s på en n o A es R Ä irek en på re öm nd he isi e ap ra äs är te b om ä kt r n as ltn ta år ev m ar ing sk tg för e d ri ed lla ps er su ev h se å he de ver öt va äm tä äk od r kn en ch v lse en s nd ns ör ka ch ns äk s ba na am tta nd se om ä i ö sk nh na b ks ns v s t g r för od r ra da fa lla el r s as ka v f un er e o v r för isk o ks yde lla tä tt i ke d a ig lle t g . G så er et ar E yr de ör n s t k h v nl ig ut t i r b öv hå LS ks st är llg en a r a rä ra r e nl döm en en a ör v ör er ge he rs e de on om nk n på ild pr TE v igt tg fu in on n ä er s oc är on sk ra f n. ÄT nl isi ge n för ög g tfö on e lt om isi isi r s pu ge ga f ch en e å ltn äk sen tg isi ev ev gs in tli är o nd ge ER n e ska va ev in el de n h el rde a s in t. D ta d e r v s r e a å ev a r å r ån kn en SB ge ing ltn yr fon om u ck sion el gä tg ns äs h nom ch a ltn G ät in id ör lsför nd va d a st P- t ä . n r åt lle r o va N e s r ra tä es h st p ra r v ige ltn at v kf va ffa ot A he on s ng v e of er m gs ed u g ku de TNI nd ede rä för ra er isi pp ni rä in ar år är för AL va nn ns lig g m el a nd kn er om ä r s i g ga s bo et om nd äk ev tt u rk i pr u lse tg om RV för en tt m s a im ing n r a n d r v ig f ns ng m us . V yg nd a a rn ål b A ing r s ra ni en s de FÖ tr la nd nde n r kn lig s er nmä ln m na å nde nde so la är för m tt e m a m e nde da g i fok nd trä tion ag la h b -fo h för vi rt m ta m Ri So vä äl de dö lla er ua t be ed e ng r a da st un t v dt ta et löpa oc AP oc Re Vå ut m an ni fö kom le an in gr an be at hå öv sit vi ut

G - r t te n ch 2. e n. va - ig ör - ar - NIN en ge r rs nl ch t f tt r ve ns o 02 nd ns ll- om s på n YR ar nv 2 in t a i ä so r e a o re för fa n ä ra ra r ST ng t i ar ä lse ffa ltn vi va ti ch ne ge rä år r. V re va lig ns o kon tio nd le so rin ND ni ka i h re n för va va ns ns in e isa A ol on vi tt ns ty et e. V od ck de ta ns tr re ge FO fa ra r. V de för ns a a rä ar a on tion an ch ilss re lta ot s g b e rig t g ill sa et de rg on ad ör fon in ve s a isk r t v f . . D n o k N er av n g va t m P- rn lig et r er ni fon s o 3 ra f ve ör kn eend t ä n. va om h n a ga ter ge igt 02 ter ris ad ig A är iso en es ta nd P- en in vr Pe to nd i ä vr ra vs ed i S en rk de ns ge or he A i 2 dn en f nm ss ev en s in fo ra nd ltn i ö ar Auk or ET ar v nd t a nd t y äm an s a ör ns ns en fo va H ch a nd g i ö ig on et R år nh al tn äg nd er ru För n h fo in v A ill a vr tt fo tt ren kt al sio de P- et AR isi P- ar i ire rv el a A eb ar o ge P- kn g a ng t i ö ev ni rt v a u tö fon ng lsför nh 5 f in är in vs A jo i h e d fö pen P- ra A ÅLLB ag ra A ni ra lg år irek s a öm nd ede ge H t l sn nm ltn ed ller od r is v r v nd ör na A ed lä en 1 vi nd va e e i a nd ul t f ra en m ig nl na t g ar A t f ev fö e d lla än b tt A n, nl do on a ig ill ig nd tä am nd nd nge rg d is n re s för it a ar nl m sb nd llm A fo nde ge ol r ge v e rs om A åg iv är e t vr on lla ks a s a se a in a a bo ar so ra en ng ru er rn m P- ill te rin v å ar s s n e g gå n en e s n nd isi g tä r för A för isk C vi ör nt iv la ar i ö ev ks ga o tlöpa tt t Gö re ge AR ra k ng nn kt ill de on kr ål om ch v en ra ra ok om r de re G on a v t an isi e r er lin va nd ad IN nd gå et fi ire ar i a es rh ch h a s v n o ag ch a tt b kon se er av isi ill d al ev ig ch nd t l ns tt for ai ER ev e t n h en tt fö e o tt d lse ha a v A a n o a e K ris ad ST m a n m d ne u rt r na b e i nl s o re lig a at io så ns to år r v d nde ing rig v. er a lse ps en en at na dn VE t o de at o la sio ör tfö en ra ty ka en nn ad de le Auk or or an n a äl ter d f ve ns sen r s ar els itu IN er v sk st vi ar u t d oend a k må el ns yr ing d a m He För pp tal öv ge an rk Re ven un lig d i S ss Vi a da yr t ä ke ng St ltn an a s for -fon

Ra Ut Ut rin gr ve in Gr Vi h en ober se de än St De rä gå va bl isk ut AP

tt- - et n n. ser te , n ds l- ns n m k- m h - le ION än ska pp s de tt d lse s- ge el er h o ås en ol AT tä ed nn ser te ge ly in ra oc ne on tr IS nv pp ks id u el on n a ät in s f änd ta v oc ch na la i m a er pp sn ta en o isi on AN m s u t v s, m et fi m f se er sn vi a h ät a, s p . V ev rif at änd at sb vi a u ts ur ner G so ren ch v a d h l o ts do äm tid kt rn tio en en r r na k . t d ts id on do an re nh or . on er OR er tö n o lu na ve lu re rs m tru ga ak ild & ar at uv da vi r s isi åd ra an f , s in isi ör d nde nt cip irek lse ts n s ev rs om i sn ns e b ev n f AG in ing or ur så ra m s m å n f e k ra r u en i pr e d sn re de t i d i i r a i å nen ly nd te DR ly ty så e m h er an r, o t o is s k ka gr pp e t at r nk lse gs nd m f ck vs rn de ev än tio nd isa ge r i d PP in lla pp tt s t o a yd m v te v lle oc ta u tv nn pu U r o n, o et ås ga an sb e l nd ga ta te isn tä e u de ra m in rn e al . D nt ät id kt ris ks n i a ise n. O sn tt on sen la lig nd a t t 2 ov er an i d ev so ill b te r, m to isi n i re ib er n r la ia ed and te or to ly ak a u lsen är am lla de b 02 h v ör he ag sb kt a t he pp ev te de e p nd er e G 2 e r nt n. V ed ak sf er e r ät d m b g s fu an D d illh ig ge on fa am sf å u et ifi on n, e u IN s oc pl r a isi ts ks et and ge d n o in lse yd SN RL n i h t in an l rh od å d ber tt f ip om g tn et te äm de sn ev he er rh n p ke ns gr in t s lse ik yde O VI VÄ lsen oc än vi ke te as p a a sn ger re M he re en m l de r ker om k ta v sä a, m sio ör vi ät nr et lla b ED O SE lig ty nv do sä sä he er vi ver ter ty b ing s o ta ät lig as ö do å tt s ch i ue . RSR i s at re g o en s ts g o am ga o ck en g en a s nt Å TEL mp isn en a rs äm tli ks tli r b r re en re å e er at S ÄT i lä ten ts ör tli nd or lrä nd i d rs m a om ve er ov lu v å nh en är en til se fö v å ing a p ng o er EN ER v he kt e i en lla tt f äs m äs at et lla . t i rn or ni m e e ifi ND ar ed n s ire t a äs hå r o ts hå en ar isn nf tt nt O SB er lig i r de a a n v pp lu um er le ov se fa -F ICK N im i e d i d n v ör åg en v ar ä ör et ål el nfor nd d de O rd ar e d an r f a u at r f rd eh ed te i m i i AP BL SI vä h r ng ar v nd tt un go le rm ns e st ng ra s l d le mh vä sr nd ås å i la RA

ER VI ut oc ni dr la rä gr nå el fö fin fä om d ni Vå til el sa ut inn år hä de o ks rib m v D

ÖV RE • • • Vi m ra oc dä so AN

Bilaga 5

Årsredovisning 2022 FÖRVALTNING ÖVER GENERATIONER

Bilaga 5

AP3 som buffertfond

Innehåll

AP3 som buffertfond

Året i korthet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Förvaltning och resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Vd-ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 AP3s samhällsuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Buffertfondernas roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 AP3s utveckling 2001-2022 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

6-7

Hållbarhet

Ansvarsfull förvaltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Vd-ordet: dramatiskt 2022 under- Intervju om AP3s hållbarhetsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 stryker årtiondets utmaningar Aktiv ägarstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Hållbarhetsmål per fokusområde. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Bolagsstyrning i siffror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Klimatfokus – vägen mot nettonoll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Mänskliga rättigheter – att ta ansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Biologisk mångfald i fokus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 AP-fondernas etikråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 AP3s hållbarhetsarbete – tidslinje. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Fondstyrning

3-5 + 39-45

Fondstyrning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Styrning, styrelse, ledning och kontrolll . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Styrelsearbetet under 2022. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Om AP3s resultat Intern och extern kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 ALM-analys och AP3s avkastningsmål. . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Hur AP3 utvärderas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Styrelse och verkställande ledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Under 2022 har vi arbetat för

Förvaltningsberättelse

att konkretisera Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 AP3s portfölj. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 AP3s nya håll- Avkastning per tillgångsslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 barhetsmål. Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

12-27

Riskhantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 I intervjun om AP3s Våra medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Hållbarhetsarbete mot nya mål hållbarhetsarbete AP-fondernas samverkan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Balansräkning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Underskrifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Revisionsberättelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

38-72

Nyckeltal Förvaltningsberättelse

Nyckeltal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 och nyckeltal för 2022 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

Tredje AP-fondens årsredovisning 2022 Finansiell information

Denna årsredovisning beskriver AP3s verksamhet under 2022. AP3 avger På ap3.se finns information om fondens verksamhet och innehav samt en ägarstyrningsrapport årligen som publiceras på hösten i samband årsredovisningar och delårsrapporter. med AP3s halvårsrapport. Mer information om AP3s portfölj mm finns att läsa på ap3.se. Kontakt: AP3, Box 1176, 111 91 Stockholm, info@ap3.se | 08-555 17 100 Text och produktion: AP3 och Narva. Läs även om AP-fondernas etikråds arbete på etikradet.se. Foto: Peter Phillips, Shutterstock, Unsplash

2 AP3 årsredovisning 2022

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal AP3 2022

468,4

mdkr

Fondkapital vid

årets slut

0,08

procent

förvaltningskostnads-

andel

-5,8

procent

Totalavkastning efter

kostnader

Året i korthet

+9,3

• AP3s avkastning uppgick till -5,8 (20,7) procent efter kostnader. procent •

Genomsnittlig avkastning

AP3s fondkapital uppgick till 468,4 (502,3) miljarder kronor. de senaste tio åren •

efter kostnader

AP3s förvaltningskostnadsandel uppgick till 0,08 (0,08) procent, varav rörelsekostnader utgjorde 0,05 (0,05) procent. • Utbetalningarna till pensionssystemet från AP3 uppgick till 4,7 (7,5) miljarder kronor. • AP3 har nått en genomsnittlig avkastning efter kostnader på 8,1 procent per år de senaste fem åren samt på 9,3 procent per år de senaste tio åren. • AP3s alternativa investeringar avkastade 8,9 procent drivet av investeringarna i infrastruktur och i skog. • AP3 utarbetade mål för hållbarhetsarbetet inom fokusområdena bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald.

Nyckeltal

2022 2021 2020 2019 2018 Fondkapital vid årets slut, mdkr 468,4 502,3 423,0 393,7 340,7 etto öden till pensionssystemet, mdkr 4,7 7,5 7,9 6,5 6,8 Årets resultat, mdkr -29,2 86,8 37,2 59,5 2,2 Avkastning före kostnader, % -5,7 20,8 9,8 17,7 0,7 Avkastning efter kostnader, % -5,8 20,7 9,7 17,6 0,6 Förvaltningskostnadsandel totalt, % 0,08 0,08 0,09 0,09 0,09 Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, % 0,05 0,05 0,06 0,06 0,06 Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens kostnader 5 år, % 8,1 11,3 9,1 8,5 7,8 Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens kostnader 10 år, % 9,3 11,1 8,7 8,7 8,5

AP3 årsredovisning 2022 3

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Resultaträkning

Resultaträkning

Mkr Not 2022 2021 Rörelsens intäkter Räntenetto 2 1 860 1 633 Erhållna utdelningar 6 577 5 847 Nettoresultat, noterade aktier och andelar 3 -47 932 49 050 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 4 13 264 27 685 Nettoresultat, räntebärande tillgångar -9 870 252 Nettoresultat, derivatinstrument -297 -1 675 Nettoresultat, valutakursförändringar 7 580 4 425 Provisionskostnader, netto 5 -119 -142 Summa rörelsens intäkter -28 937 87 075

Rörelsens kostnader ersonalkostnader 6 -152 -147 Övriga administrationskostnader 7 -99 -87 Summa rörelsens kostnader -252 -234 Årets resultat -29 188 86 841

54 AP3 årsredovisning 2022

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Balansräkning

Balansräkning

Mkr Not 2022-12-31 2021-12-31 Tillgångar Aktier och andelar oterade 8, 19 200 404 249 343 noterade 9, 19 147 082 125 339 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 10, 19 122 262 137 981 Derivat 11, 19, 21 5 108 416 Kassa och bankmedel 1 655 1 898 Övriga tillgångar 12, 21 7 052 5 600 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 1 184 1 057 Summa tillgångar 484 746 521 634

Fondkapital och skulder Skulder Derivat 11, 19, 21 3 229 6 888 Övriga skulder 14, 21 13 007 12 368 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 15 100 91 Summa skulder 16 337 19 347

Fondkapital Ingående fondkapital 502 287 422 974 Nettobetalning mot pensionssystemet 16 -4 689 -7 528 Årets resultat -29 188 86 841 Summa fondkapital 468 410 502 287 Summa fondkapital och skulder 484 746 521 634

Poster inom linjen 17, 22 80 946 110 915

AP3 årsredovisning 2022 55

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Noter

Noter

Tredje AP-fonden, organisationsnummer 802014-4120, är en av buffert- Noterade aktier och andelar fonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad Årsredovisning för räkenskapsåret 2022 har godkänts av styrelsen den eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens 17 februari 2023. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av o ciella marknadsnotering enligt fondens valda inde leverantör, oftast regeringen. genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier. 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Onoterade aktier och andelar Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värsom fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna dering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen upputgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma dateras då ny värdering erhållits och usteras för eventuella kassa öden redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och samman- fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att fattas nedan. värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas succes- avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and sivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. En fullständig Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsanpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och principer och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje kapital. red e fonden uppfyller kraven för att definieras som ett invest - part, men även andra värderingsmetoder kan användas. mentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering att kassa ödesanalys e upprättas och att inte tillämpas. enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag Affärsdagsredovisning värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen. i balansräkningen per affärsdagen, dvs vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på Obligationer och andra räntebärande tillgångar eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför utifrån balansdagens o ciella marknadsnotering oftast köpkurs enligt allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte Nettoredovisning finns att tillgå värderas instrumentet med h älp av allmänt vedertagna Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när värderingsmodeller som innebär att kassa öden diskonteras till relevant det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en värderingskurva. avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden skulden samtidigt. baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonterings- Omräkning av utländsk valuta räntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återvalutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas stående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balans- ränteintäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas dagens valutakurser. under nettoresultat för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas till följd av valutakursförändringar redovisas under nettoresultat valutai en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden kursförändringar. i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i Derivatinstrument resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och Aktier i dotterföretag/intresseföretag tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas både aktier i och lån till med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av dotterföretag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms observerbara marknadsdata. enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. Lån till dotter- res- som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som pektive intressebolag som avses hållas till förfall värderas till verkligt värde skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas via fair value option i IFRS 9. Hela värdeförändringen redovisas dock som i resultaträkningen under nettoresultat valutakursförändringar medan del av aktieinnehavet på raden Nettoresultat, onoterade aktier och andelar. övriga värdeförändringar redovisas som nettoresultat derivatinstrument.

e in a finansiella ins en Återköpstransaktioner Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortrealiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat- satt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda räkningen. raderna ettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. realiserade som orealiserade resultat. Eget kapital-instrument innehas för Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Skuld- löptiden och redovisas som ränta. instrument innehas för handel och värderas därför till verkligt värde över resultaträkningen. Lån till dotter- respektive intressebolag avses att hållas Värdepapperslån till förfall, men här utnyttjas fair value option för att lagen om allmänna Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde pensionsfonders krav på värdering till verkligt värde ska uppfyllas. I de fall medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se fondens hemsida för resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå information kring aktuella index. AP-fonderna följer alla sina tillgångar uti- av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att från verkligt värde. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen olika placeringar. som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar

56 AP3 årsredovisning 2022

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Noter

över säkerheten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen 3 Nettoresultat noterade aktier och andelar utan anges separat i not under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade Mkr 2022 2021 värdepapper, samt säkerheter för dessa. Resultat noterade aktier och andelar -47 853 49 123 Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet Avgår courtage -79 -73 In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas Nettoresultat noterade aktier och andelar -47 932 49 050 direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost 4 Nettoresultat onoterade aktier och andelar

under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa Mkr 2022 2021 förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade Realisationsresultat 2 727 4 262 arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överens- Orealiserade värdeförändringar 10 537 23 423 kommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post Nettoresultat onoterade aktier och andelar 13 264 27 685 under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar redovisas som an- Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som en del av skaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetalda förvaltararvoden påverkar Rörelsens kostnader följaktligen orealiserat resultat positivt. Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa Under året har totalt 543 (587) miljoner kronor erlagts i förvaltararvoden förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. avseende onoterade tillgångar, varav 532 (577) miljoner kronor medger Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara återbetalning. Under året har även 237 (327) miljoner kronor återbetalats. kostnadsförs i normalfallet löpande. Det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har netto påverkats negativt med 306 (negativt med 260) miljoner kronor. Skatter Tredje AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. 5 Provisionskostnader Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har Mkr 2022 2021 inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt Externa förvaltningsarvoden noterade tillgångar 99 119 inkluderas i respektive kostnadspost. Externa förvaltningsarvoden onoterade tillgångar 5 9 Avrundningar mm Övriga provisionskostnader inkl. depåbanks- 15 15 Avrundningsdifferenser i tabeller kan förekomma. Belopp anges i miljoner kostnader kronor (mkr) om inget annat anges. Summa provisionskostnader 119 142

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden vilka 2 Räntenetto uppgick till 199 (99) miljoner kronor och är relaterade till noterade aktier. Prestationsbaserade arvoden reducerar nettoresultatet för respektive Mkr 2022 2021 tillgångsslag.

Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande intäkter 1 709 1 500 Värdepapperslån, aktier 47 44 Värdepapperslån, obligationer 68 74 Övriga ränteintäkter 37 20 Summa ränteintäkter 1 860 1 638

Räntekostnader Övriga räntekostnader 0 4 Summa räntekostnader 0 4

Räntenetto 1 860 1 633

AP3 årsredovisning 2022 57

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Noter

6 Personal

2022 2021 varav varav totalt kvinnor totalt kvinnor Medelantal anställda 63 27 60 25 Anställda 31/12 66 27 61 26 Antal i ledningsgruppen 31/12 5 3 5 4

Löner och Rörliga Pensions- varav Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2022 arvoden ersättningar kostnader löneväxling särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, 211 66 277 Christina Lindenius Övriga styrelseledamöter 942 259 1 201 Summa 1 152 326 1 478

Vd Kerstin Hessius t o m okt 2022 3 407 2 113 832 1 583 7 103 Vd Staffan Hansén fr o m nov 2022 862 253 332 1 447 Ledningsgruppen exkl VD Pablo Bernengo 3 452 1 170 157 1 368 5 990 Eva Boric 2 137 653 830 3 619 Lil Larås Lindgren 1 437 665 126 613 2 715 Zorica Bodiroza 1 574 533 624 2 731 Summa ledningsgruppen exkl VD 8 599 3 022 283 3 435 15 055 Övriga anställda 67 527 26 869 3 709 27 368 121 765 Summa anställda 80 395 32 257 4 823 32 718 145 370 Övriga personalkostnader 5 413 Summa personalkostnader 81 547 32 257 4 823 33 044 152 261

Löner och Rörliga Pensions- varav Sociala kostnader inkl. Personalkostnader i tkr, 2021 arvoden ersättningar kostnader löneväxling särskild löneskatt Summa Styrelsens ordförande, 210 66 276 Christina Lindenius Övriga styrelseledamöter 940 279 1 219 Summa 1 150 345 1 495

Vd Kerstin Hessius 4 040 2 508 998 1 878 8 426 Ledningsgruppen exkl VD Pablo Bernengo 3 444 977 1 319 5 740 Eva Boric 2 075 636 806 3 517 Lil Larås Lindgren 1 419 632 108 599 2 651 Zorica Bodiroza 1 546 509 609 2 663 Summa ledningsgruppen exkl VD 8 484 2 754 108 3 333 14 570 Övriga anställda 63 339 4 019 25 004 3 417 26 889 119 250 Summa anställda 75 863 4 019 30 266 4 522 32 100 142 247 Övriga personalkostnader 3 372 Summa personalkostnader 77 013 4 019 30 266 4 522 32 445 147 114

58 AP3 årsredovisning 2022

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Noter

Styrelse ersättningen betalas ut först tre år efter intjänandeåret. Anställda inom Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Helårsersättningen uppgår de administrativa funktionerna har möjlighet att erhålla motsvarande en sedan 2020 till 200 tkr till styrelsens ordförande, 150 tkr till vice ordförande månadslön i rörlig ersättning. För att rörlig ersättning ska kunna utgå till och 100 tkr till ledamöter. Regeringen har beslutat om möjlighet för fonden någon anställd måste fonden som helhet uppvisa ett positivt resultat. att ersätta ledamöter i styrelsen för utskottsarbete med maximalt 100 tkr Vd, medlemmar i ledningsgruppen samt ompliance cer och hef för att fördelas mellan medlemmarna i ersättnings- och revisionsutskottet. riskkontroll & avkastningsanalys omfattas inte av programmet om rörlig För 2022 har 100 (100) tkr betalats ut i ersättningar för utskottsarbete. prestationsbaserad ersättning. För 2022 har fonden reserverat 0,0 (4,0) miljoner kronor för utbetalning av rörlig ersättning baserat på uppfyllelse Utskott av mål i enlighet med avtal. Det reserverade beloppet motsvarar en rörlig Ersättningsutskottet har under året bestått av tre ledamöter och bereder prestationsbaserad ersättning på i snitt 0,0 (0,8) månadslöner per anställd bland annat frågor avseende vd:s lön och förmåner samt löneram inför som omfattas av programmet. lönerevision. Ersättningsutskottet bereder också frågor rörande programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. Beslut i dessa frågor fattas Sjukfrånvaro av styrelsen. Risk- och revisionsutskottet består av tre ledamöter. Risk- Total sjukfrånvaro under 2022 uppgick till 1,9 (1,3) procent uppdelat på och revisionsutskottet är bevakande och beredande åt styrelsen inom i 0,6 (0,2) procent för män och 3,7 (2,8) procent för kvinnor. första hand områdena finansiell rapportering, redovisning, internkontroll, riskhantering och extern revision. VDs ersättning 7 Övriga administrationskostnader

Ersättning till vd fastställs av styrelsen. I vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premie för tjänstepensions- och sjukförsäkring upp- Mkr 2022 2021 gående till 30 procent av bruttolönen. Avtalet gäller med en uppsägnings- Lokalkostnader 17 13 tid från såväl fondens som VDs sida på 6 månader. Vid uppsägning Informations- och datakostnader 60 53 från fondens sida kan även 12 månaders avgångsvederlag utbetalas. Köpta tjänster 17 17 Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot erhållande av inkomst från ny t änst eller näringsverksamhet. et finns inget avtal om Övrigt 5 4 förtida pension. Vd har erhållit skattepliktiga förmåner till ett värde upp- Summa övriga administrationskostnader 99 87 gående till 5 (6) tkr. Vd omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. I köpta tjänster ovan ingår arvoden till revisionsbolag. I köpta tjänster ingår även arvoden för konsulttjänster beställda av regeringskansliet om Ledningsgrupp exkl Vd 0,4 (0,5) miljoner kronor. Ledningsgruppen består av vd, CIO, chefen för affärsstöd & kontroll tillika Tkr 2022 2021 CRO, Kommunikationschef samt Personalchef. Anställningsvillkoren för verkställande ledningen regleras enligt kol- Revisionsuppdrag lektivavtal med BAO och Jusek/Civilekonomernas Riksförbund/Sveriges 737 750 ingen örer . åledes finns det inga särskilda avtal avseende upp - Övriga tjänster revisionsbolag sägningstid, avgångsvederlag eller förtida pension för någon i ledningen. Medlemmarna i ledningsgruppen har erhållit skattepliktiga förmåner till - värden mellan 4 (5) och 71 (23) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfat- Summa ersättning till revisionsbolag 737 750 tas inte av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning.

Ersättning 8 Noterade aktier och andelar Fonden följer regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna, där det framgår att ersättningsnivåerna ska vara konkurrenskraftiga utan Mkr, verkligt värde 2022-12-31 2021-12-31 att för den skull vara löneledande. Styrelsens ersättningsutskott ansvarar inför styrelsen för att bereda ersättningsfrågor. Ersättningar och andra an- Svenska aktier 59 961 71 939 ställningsvillkor för AP3s verkställande direktör (vd) beslutas av styrelsen. Andelar i svenska fonder - - Ersättningar och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare Utländska aktier 123 560 135 261 godkänns av ersättningsutskottet baserat på VDs förslag. Vidare beslutar styrelsen om löneram för övriga anställda. Andelar i utländska fonder 16 883 42 143 likhet med tidigare år har deltagit i illis o ers atsons Summa noterade aktier och andelar 200 404 249 343 marknadslönekartläggning för att jämföra de anställdas löner med motsvarande roller på finansmarknaden. yftet med att delta årligen är att En förteckning över fondens fem största svenska respektive utländska bedöma om ersättningsnivåerna ligger i linje med vad regeringens riktlinjer aktieinnehav finns på sid . å fondens hemsida ap .se återfinns en föreskriver. Resultatet av marknadslöneanalysen visar att majoriteten av förteckning över fondens samtliga aktieinnehav. Angående värdepappers- AP3s anställda ligger kring medianen i relation till jämförelsemarknadens utlåning, se vidare not 1 och 17. Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår ersättningsnivåer. Styrelsens slutsats är därför att ersättningsstrukturen i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde. och ersättningsnivåerna är marknadsmässiga, konkurrenskraftiga utan att vara löneledande, samt rimliga och ändamålsenliga för vd, ledande befattningshavare och övriga anställda. Styrelsen bedömer också att fonden föl er regeringens riktlin er och att det inte finns några undantag som ska särredovisas.

Program för prestationsbaserad ersättning Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med de statliga riktlinjer som regeringen gav ut i april 2009 samt med anpassningar i enlighet med de allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag med era som inansinspektionen publicerade i mars 2010. Programmet gäller för 2022 och innebär att anställda inom Kapitalförvaltningen har möjlighet att erhålla upp till två extra månadslöner i prestationsbaserad rörlig ersättning under förutsättning att i förväg kommunicerade kriterier är uppfyllda. 60 procent av den rörliga

AP3 årsredovisning 2022 59

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Noter

9 Aktier och andelar, onoterade AP3 hade per 31 dec 2022 gjort följande investeringar i onoterade värdepapper direkt och via riskkapitalbolag och fonder. pecifikation nedan visar de fem största innehaven baserat på investerat kapital.

Mkr, verkligt värde 2022-12-31 2021-12-31 Svenska aktier och andelar, dotter- och 89 486 76 302 intressebolag Utländska aktier och andelar, dotter- och 11 025 9 557 intressebolag Övriga onoterade svenska aktier och andelar 2 699 2 494 Övriga onoterade utländska aktier och andelar 43 872 36 986 Summa aktier och andelar, onoterade 147 082 125 339

Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Ägarandel Verkligt e e Organisationsnr Säte Antal aktier kapital/röster värde kapital 2022 resultat 2022 Vasakronan Holding AB 556650-4196 Stockholm 1 000 000 28 081 89 767 8 493 Hemsö Fastighets AB 556779-8169 Stockholm 70 000 700 23 505 30 024 2 560 Hemsö Intressenter AB 556917-4336 Stockholm 25 000 5 037 Hemsö Norden KB 969769-2961 Stockholm 772 1 555 190 Trophi Fastighets AB 556914-7647 Stockholm 1 000 000 10 610 Fastighets AB Regio 559013-4911 Stockholm 4 000 017 7 118 Polhem Infra KB 969789-2413 Stockholm 2 778 8 335 154 Polhem Infra AB 559183-3917 Stockholm 20 000 0 1 0 Ellevio Holding 1 AB 559005-2444 Stockholm 10 000 5 847 Trenum AB 556978-8291 Göteborg 500 2 275 Gysinge Skog AB 559164-0817 Stockholm 25 000 2 016 4 to 1 Investments AB 559313-2490 Stockholm 6 250 0 4 to 1 Investments KB 969795-3033 Stockholm 1 446 Summa aktier och andelar i svenska 89 486 dotter- och intressebolag

Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Ägarandel Verkligt Säte Antal aktier kapital/röster värde ThreeTree Holding LLC USA 10 000 8 640 Farmoor 2 Holdings B.V. Nederländerna 149 2 385 Summa aktier och andelar i utländska dotter- och intressebolag 11 025 Fem största innehaven i övriga svenska onoterade aktier och andelar Ägarandel Anskaffnings- Säte kapital värde 2022 Verdane Capital X Stockholm 363 Verdane Edda II Stockholm 290 Verdane Capital IX Stockholm 235 Altor Fund IV Stockholm 211 Altor Fund V Stockholm 203

Fem största innehaven i övriga utländska onoterade aktier och andelar Ägarandel Anskaffnings- Säte kapital värde 2022 Mirova Core Infrastructure Fund II SCS Luxemburg 943 Vauban Core Infrastructure Fund III SCS Luxemburg 939 Innisfree PFI Secondary Fund 2 (ISF2) London 898 Hermes Infra Spring II Guernsey 677 Meridiam Sustainable Water and Waste Fund Paris 530

n specifikation över samtliga innehav med angivelse av startår på investeringen och investeringsåtagande återfinns på ap .se.

60 AP3 årsredovisning 2022

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Noter

10 Obligationer och andra räntebärande tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på Obligationer och andra räntebärande värdepapper fördelat på emittentkategori instrumentkategori Mkr, verkligt värde 2022-12-31 2021-12-31 Mkr, verkligt värde 2022-12-31 2021-12-31 Svenska staten 5 065 5 401 Realränteobligationer 26 856 28 717 Svenska bostadsinstitut 4 997 5 208 Övriga obligationer 86 114 100 207 Övriga svenska emittenter ertifikat - 149 inansiella företag 2 134 1 905 Onoterade reverslån 8 782 8 477 cke finansiella företag 16 580 17 044 Onoterade konvertibla förlagslån 28 - Utländska stater 60 056 71 902 Summa 121 781 137 550 Övriga utländska emittenter 32 949 36 090 Räntefonder 482 430 Summa 122 262 137 981 Summa 121 781 137 550 Räntefonder 482 430 Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 5 835 (6 725) Summa 122 262 137 981 miljoner kronor återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Angående värdepappersutlåning, se vidare not 1 och 17 Säkerheter som erhålls för utlåning uppgår i snitt till 103 procent av de utlånade tillgångarnas marknadsvärde.

11 Derivatinstrument brutto

2022-12-31 2021-12-31 Positivt Negativt Positivt Negativt Mkr verkligt värde verkligt värde verkligt värde verkligt värde Aktierelaterade instrument Optioner, clearade Innehavda, köp - - 26 - Innehavda, sälj 261 - - - Utställda, köp - -50 - - Utställda, sälj - - - -8 Terminer - - 0 0 appar - -1 - -1 Summa 261 -51 26 -9 varav clearat 261 -50 26 -8 Ränte- och kreditrelaterade instrument Optioner, clearade Innehavda, köp - - - - Innehavda, sälj - - - - Utställda, köp - - - - Utställda, sälj - - - - FRA/Terminer 0 0 0 0 CDS - - - appar 43 -473 46 -72 Summa 43 -473 46 -72 varav clearat 0 0 0 0 Valutarelaterade instrument Optioner, OTC Innehavda, köp 496 - 93 - Innehavda, sälj 161 - 99 - Utställda, köp - -451 - -76 Utställda, sälj - -200 - -59 Terminer 4 147 -2 054 152 -6 672 appar - - - - Summa 4 804 -2 705 344 -6 807 Effekt av nettoredovisning - - - - Summa derivatinstrument 5 108 -3 229 416 -6 888

AP3 årsredovisning 2022 61

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Noter

Derivat får enligt fondens placeringsregler användas i syfte att effektivi- 15 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader sera förvaltningen eller hantera risken. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varpå motpartsriskerna enbart är gent- Mkr 2022-12-31 2021-12-31 emot clearinghuset. Valuta- och kreditderivatmarknaderna är emellertid Upplupna externa förvaltningskostnader 76 66 OTC-marknader, vilket innebär att denna handel inte är standardiserad Övriga upplupna kostnader 19 14 eller clearad, varpå motparts- och leveransrisker uppkommer gentemot Rörlig ersättning inkl. sociala avgifter 5 11 de motparter som anlitas. Fondens motparter för handel som ej clearas godkänns och limiteras av fondens styrelse och exponering inom ramen Summa förutbetalda intäkter och 100 91 för dessa limiter bevakas löpande. Fonden använder marknadens standar- upplupna kostnader diserade avtal för OTC-handel såsom exempelvis ISDA-avtal. Utställda säljoptioner är delpositioner i olika optionsstrategier med Rörlig ersättning för år 2020 utbetalades till 40 procent under 2021 och syfte att hantera risken i portföljen. I den mån en utställd option innebär att resterande del utbetalas under 2023. Rörlig ersättning för år 2021 utbeta- AP3 har en förpliktelse att leverera ett underliggande värdepapper har fon- lades till 40 procent under 2022 och resterande del utbetalas under 2024. den alltid innehav i detta värdepapper som täcker eventuellt leveranskrav. Ingen avsättning för rörliga ersättningar har gjorts för år 2022. För en närmare beskrivning av riskhanteringen med avseende på derivatinstrument hänvisas till fondens riskhanteringsplan på ap3.se. 16 Fondkapital Nettobetalningar mot pensionssystemet 12 Övriga tillgångar Mkr 2022-12-31 2021-12-31 Mkr 2022-12-31 2021-12-31 Ingående fondkapital 502 287 422 974 Fondlikvider 46 111 Inbetalda pensionsavgifter 81 822 75 597 Återköpstransaktioner 847 1 062 Utbetalda pensionsmedel innevarande år -86 259 -82 885 Återinvesterade kontantsäkerheter 6 153 4 427 ver yttning av pensionsrätter till 0 -1 Övriga kortfristiga fordringar 6 0 Reglering av pensionsrätt 0 -3 Summa övriga tillgångar 7 052 5 600 Administrationsersättning till -252 -236 Pensionsmyndigheten Summa nettobetalningar -4 689 -7 528 mot pensionssystemet 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Årets resultat -29 188 86 841 Mkr 2022-12-31 2021-12-31 Utgående fondkapital 468 410 502 287 Upplupna ränteintäkter 660 618 Upplupna utdelningar 164 97 Restitutioner 316 279 17 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden Förutbetalda kostnader 34 54 Ställda panter, ansvarsförbindelser och jämförliga säkerheter Upplupna premier aktielån 10 10 Mkr 2022-12-31 2021-12-31 Summa förutbetalda kostnader och 1 184 1 057 Panter för återköpstransaktioner upplupna intäkter Mottagna säkerheter 7 000 5 489 Avlämnade säkerheter 847 1 062 Panter för derivathandel 14 Övriga skulder Erhållen kontantsäkerhet 1 393 - Mkr 2022-12-31 2021-12-31 Ställd kontantsäkerhet - 1 671 Leverantörsskulder 19 18 Utlånade värdepapper för vilka kontantsäkerheter erhållits Fondlikvider 136 127 Utlånade värdepapper 11 988 11 154 Löneskatter 1 1 Erhållen kontantsäkerhet 11 987 11 153 Personalens källskatter 4 3 Utlånade värdepapper mot erhållen Återköpstransaktioner 847 1 062 säkerhet i form av värdepapper Mottagna kontantsäkerheter 11 996 11 153 Utlånade värdepapper 39 801 72 509 Övriga skulder 4 5 Erhållen säkerhet i form av värdepapper 39 712 72 954 Summa övriga skulder 13 007 12 368 Summa utställda säkerheter och värdepapper 52 637 86 397

Utestående åtaganden Mkr 2022-12-31 2021-12-31 Onoterade aktier 9 393 9 491 Fastighets-, infrastruktur- och skogsfonder 1 944 2 175 Teckningsåtaganden 16 973 12 853 Totala åtaganden 28 310 24 519 Summa poster inom linjen 80 946 110 915

vanstående säkerheter finns redovisade i not , och .

62 AP3 årsredovisning 2022

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Noter

18 Valutaexponering Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2022 Mkr USD EUR GBP JPY Övrigt Totalt Aktier och andelar 118 217 29 973 8 800 11 724 16 233 184 948 Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist - 2 457 1 182 - 1 031 4 670 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 73 012 7 462 383 - 521 81 378 Derivat 3 626 -5 553 -9 165 -23 -1 793 Övriga placeringstillgångar 10 544 1 117 2 482 93 641 14 876 Valutaexponering brutto 205 398 35 456 12 838 11 982 18 403 284 078 Kurssäkring -142 996 -28 558 -6 798 -4 091 -9 401 -191 843 Total valutaexponering 62 403 6 898 6 040 7 892 9 002 92 235

Valutaexponerade tillgångar per valuta per 31 dec 2021 Mkr USD EUR GBP JPY Övrigt Totalt Aktier och andelar 126 666 29 271 8 826 11 309 38 443 214 515 Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist - 2 778 1 130 - 1 470 5 377 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 81 732 6 402 3 611 2 069 510 94 325 Derivat -194 -27 23 110 -1 -89 Övriga placeringstillgångar 8 193 920 3 087 101 613 12 914 Valutaexponering brutto 216 398 39 344 16 677 13 589 41 035 327 042 Kurssäkring -163 271 -27 539 -9 639 -6 696 -8 538 -215 683 Total valutaexponering 53 126 11 805 7 038 6 893 32 497 111 358

19 Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2022 Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Noterade aktier och andelar 200 404 - - 200 404 Onoterade aktier och andelar - - 147 082 147 082 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 113 465 - 8 797 122 262 Derivat, positiva marknadsvärden 261 4 847 - 5 108 Summa investeringstillgångar 314 131 4 847 155 879 474 856 Derivat, negativa marknadsvärden -50 -3 179 - -3 229 Summa 314 080 1 668 155 879 471 627 Investeringstillgångar per värderingskategori per 31 dec 2021 Mkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Noterade aktier och andelar 249 343 - - 249 343 Onoterade aktier och andelar - - 125 339 125 339 Obligationer och andra räntebärande tillgångar 129 473 - 8 507 137 981 Derivat, positiva marknadsvärden 26 390 - 416 Summa investeringstillgångar 378 842 390 133 846 513 079 Derivat, negativa marknadsvärden -8 -6 880 - -6 888 Summa 378 834 -6 490 133 846 506 190

Förändring av tillgångar i nivå 3 2021 till 2022 Obligationer och Noterade aktier Onoterade aktier andra räntebärande Mkr och andelar och andelar tillgångar Derivat Totalt Redovisat värde vid årets ingång - 125 339 8 507 - 133 846 Investerat - 8 299 307 - 8 606 Sålt/återbetalt under året - -1 487 -29 - -1 516 Realiserad värdeförändring - 234 - - 234 Orealiserad värdeförändring - 14 698 11 - 14 709 ör yttning från nivå eller - - - - ör yttning till nivå eller - - - - - Redovisat värde vid årets utgång - 147 082 8 797 - 155 879

AP3 årsredovisning 2022 63

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Noter

Förändring av tillgångar i nivå 3 2020 till 2021 Obligationer och Noterade aktier Onoterade aktier andra räntebärande Mkr och andelar och andelar tillgångar Derivat Totalt Redovisat värde vid årets ingång - 86 677 8 488 - 95 165 Investerat - 15 568 322 - 15 890 Sålt/återbetalt under året - -2 776 -303 - -3 080 Realiserad värdeförändring - 208 0 - 208 Orealiserad värdeförändring - 25 661 1 - 25 663 ör yttning från nivå eller - - - - ör yttning till nivå eller - - - - - Redovisat värde vid årets utgång - 125 339 8 507 - 133 846

AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån 20 Finansiella risker en hierarki i tre nivåer av priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller Risk mätt som Value at Risk för AP3s portfölj en skuld regleras i en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid Lägsta Högsta Genomtillfället då värdering görs. Mkr nivå nivå snitt 31 dec 31 dec 1 ivå nnehav som finns representerade i de inde som fonden använder för likvida investeringar i aktier och räntebärande värdepapper 2022 1 799 7 067 6 136 6 525 4 485 värderas i första hand till indexleverantörernas värderingspriser. I de fall 2021 1 693 3 902 2 671 2 955 2 990 tillgången inte inkluderas i något index eller där indexleverantörens pris 1) Kolumnen visar VaR vid likaviktad historisk data. bedöms som icke tillförlitligt, sker värdering i stället till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Med aktiv marknad menas en handelsplats där priser ställs oftare än en gång i veckan. Att använda observerbara Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker, vilka kan priser är alltid första valet vid val av värderingspris och omfattar merparten innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och av s tillgångar, men när dessa inte finns att tillgå tas priserna enligt valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggrenästa steg i värderingshierarkin. gera risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt Nivå 2: För vissa innehav, främst vissa räntebärande värdepapper samt som VaR för totalportföljen till 6 525 (2 955) miljoner kronor. AP3 beräknar ertalet derivat som inte handlas över börs eller hanteras av ett clearing - VaR med en faktormodell där observationer viktas exponentiellt med en hus, saknas tillförlitliga noterade priser. Värdering sker då utifrån veder- halveringstid på ett år, vilket innebär att det gångna årets marknadshäntagna modeller vilka i sin tur använder observerbara marknadsdata för delser dominerar beräkningarna. Fonden använder en så kallad parameatt fastställa ett verkligt värde. Värderingsrisken för denna grupp bedöms trisk VaR-modell. Val av beräkningsmodell motiveras av totalportföljens sammansättning. Tabellen ovan visar högsta och lägsta nivå på VaR samt som begränsad. I denna grupp inkluderas också vissa typer av trans- risken i genomsnitt och vid slutet av året för AP3s portfölj. I tabellen visas aktioner där AP3 är beroende av prisuppgifter från en eller ett par externa också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, motparter för att fastställa ett verkligt värde. För tillgångar där tillgängligt varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen. pris bedöms som mindre tillförlitligt, t ex på grund av låg marknads- Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 1 799 (1 693) miljoner aktivitet, görs en rimlighetsbedömning av fondens egen värdering baserad kronor och 7 067 (3 902) miljoner kronor under året. Skillnaderna i risknivå på värdering erhållen från tredje part. förklaras främst av förändrad marknadsvolatilitet och mindre av förändivå lutligen finns innehav som måste modellvärderas där värde - ringar av portföljens sammansättning. ringen till stor del är beroende av icke observerbara marknadsdata och På sida 44 visas riskexponeringen fördelad på AP3s tillgångsslag. därmed innehåller en större grad av bedömning och högre osäkerhet. För AP3s del är det främst innehav i riskkapitalfonder samt onoterade innehav VaR per tillgångsslag i fastighetsbolag som återfinns i denna kategori. AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering VaR som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna Bidrag VaR ex-ante VaR ska följa IPEVs principer för värdering samt att fonden revideras av en volatilitet ex-ante a ex-ante 10 välrenommerad revisionsfirma. Värdering från förvaltarna erhålls vanligen ex-ante a bidrag a a inom 90 dagar efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s 2022-12-31 1 dag (%) (MSEK) (MSEK) (MSEK) innehav per 31 december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 Aktier 0,4 2 987 2 894 9 445 september, usterat för kassa öden under f ärde kvartalet. n bedöm - Alternativa investeringar 0,2 1 812 1 514 5 729 ning görs av värderingens tillförlitlighet för att fastställa om eventuella Övriga strategier 0,0 370 63 1 170 korrigeringar är nödvändiga för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 december 2022 hade inga sådana korrigeringar bedömts Räntor 0,0 1 209 14 3 823 nödvändiga. Värderingen påverkas i första hand av de underliggande AP3 totalt 0,6 4 485 4 485 14 183 bolagens resultatutveckling, men också av aktiemarknadens värdering av ämförbara bolag. örväntade diskonterade framtida kassa öden har mindre betydelse för värderingen, då AP3s riskkapitalportfölj i första hand består av mogna bolag, s k buyouts. I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per värderingskategori. 67 (75) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs nivå 3, skulle påverka AP3s fondkapital med -3,3 (-2,7) procent. Fondens värderingsrisk bedöms som begränsad.

64 AP3 årsredovisning 2022

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Noter

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2022 1 Kreditbetyg Mkr AAA AA A BBB ‹BBB- 2 Statsobligationer 79 527 570 267 445 Bostadsobligationer 4 938 147 Företagsobligationer 895 3 482 5 577 8 682 4 236 Depositioner och repor 6 153 Derivat, nettofordran 2 399 2 Bruttoexponering 87 760 4 051 11 999 9 274 4 236 Erhållna säkerheter 1 393 Nettoexponering 87 760 4 051 10 606 9 274 4 236

Exponering mot kreditrisk per 31 dec 2021 1 Kreditbetyg Mkr AAA AA A BBB ‹BBB- 2 Statsobligationer 91 072 1 307 2 330 845 - Bostadsobligationer 5 691 - - 163 - Företagsobligationer 1 230 3 788 6 048 9 607 5 680 Depositioner och repor - - 4 427 - - Derivat, nettofordran - - 23 - - Bruttoexponering 97 992 5 095 12 828 10 615 5 680 Erhållna säkerheter - - - - - Nettoexponering 97 992 5 095 12 828 10 615 5 680 1) Inkluderar placeringar i noterade räntebärande värdepapper, depositioner och repor, icke clearade derivat där AP3 har en fordran på motparten samt återinvestering av erhållna kontantsäkerheter relaterade till värdepappersutlåning. Då tabellen endast visar exponering mot kreditrisk kan den ej avläsas mot balansräkningen. 2) Inkluderar även värdepapper utan rating.

Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avseende att AP-fonderna måste hålla minst 20 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2022 har fondens andel i snitt legat på 24,4 (24,7) procent.

21 Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal

2022-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i finansiella i balans- balans- instrument Mottagna Nettobelopp Summa i Tillgångar, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt¹ balansräkningen Derivat 4 847 4 847 2 718 1 393 736 261 5 108 Tillgångsrepor 847 847 847 0 6 153 7 000 Summa 5 694 0 5 694 3 565 1 393 736 6 414 12 108

2022-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i finansiella i balans- balans- instrument Ställda Nettobelopp Summa i Skulder, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt¹ balansräkningen Derivat 3 179 3 179 2 718 461 50 3 229 Skuldrepor 847 847 847 0 847 Summa 4 026 0 4 026 3 565 0 461 50 4 076 1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

AP3 årsredovisning 2022 65

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Noter

2021-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i finansiella i balans- balans- instrument Mottagna Nettobelopp Summa i Tillgångar, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt¹ balansräkningen Derivat 390 - 390 366 - 24 26 416 Tillgångsrepor 1 062 - 1 062 1 062 - - 4 427 5 489 Summa 1 452 - 1 452 1 428 - 24 4 454 5 905

2021-12-31 Kvittning av Nettade belopp Nettobalans i finansiella i balans- balans- instrument Ställda Nettobelopp Summa i Skulder, Mkr Bruttobelopp räkningen räkningen enligt avtal säkerheter efter kvittning Övrigt¹ balansräkningen Derivat 6 880 - 6 880 366 1 671 4 843 8 6 888 Skuldrepor 1 062 - 1 062 1 062 - - - 1 062 Summa 7 942 - 7 942 1 428 1 671 4 843 8 7 950

1) Övriga instrument i balansräkningen som inte lyder under avtal som tillåter kvittning.

22 Närstående Syftet med noten är att upplysa om hur AP3s resultat och ställning har ett bestämmande eller betydande in ytande, eller där har nyckel påverkats av transaktioner och utestående mellanhavanden, inklusive personer i ledande ställning. AP3 hyr sina lokaler av Vasakronan AB till åtaganden, med närstående i enlighet med definitioner i . om marknadsmässiga villkor. Avseende löner och ersättningar till AP-fondens närstående till AP3 betraktas företag där AP3 genom sin ägarandel har styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 6.

Motpart, Mkr 2022-12-31 2021-12-31 Motpart, Mkr 2022-12-31 2021-12-31 Vasakronan Holding AB Ellevio AB Ränteintäkter 9 9 Ränteintäkter 279 263 Lokalhyror -12 -10 Ägarlån 4 923 4 645 Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till Trenum AB ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 4 500 4 500 Ränteintäkter 32 21 Ägarlån 1 983 1 983 Hemsö Fastighets AB Åtagande om att på Trenum ABs begäran köpa 1 000 1 000 företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid Åtagande om att på Hemsö Fastighets ABs var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett maximalt likvidbelopp om 6 000 5 000 Aktieägartillskott under året - 700 Polhem Infra AB Aktieägartillskott under året - 0 Hemsö Intressenter AB Ränteintäkter 99 98 Polhem Infra KB Ägarlån 1 470 1 470 Ägartillskott under året - 2 320 Aktieägartillskott under året - 150 Investeringsåtagande 3 473 353

Trophi Fastighets AB ThreeTree Holding LLC Ränteintäkter 17 23 Aktieägartillskott under året 18 5 149 Ägarlån 405 448 Åtagande om att på Trophi Fastighets ABs 4 to 1 Investments KB begäran köpa företagscertifikat i bolaget med Ägartillskott under året 598 834 upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 2 000 2 000

Fastighets AB Regio Ägartillskott under året 1 351 100

66 AP3 årsredovisning 2022

Bilaga 5 AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal Underskrifter Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter

Stockholm den 17 februari 2023 Christina Lindenius Johan Bygge ordförande vice ordförande Malin Björkmo Magnus Emfel Ylva Hedén Westerdahl Torbjörn Hållö Annelie Söderberg Carina Wutzler Peter Wågström Staffan Hansén verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 februari 2023 Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP3 årsredovisning 2022 67

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Tredje AP-fonden, org.nr 802014-4120

Rapport om årsredovisningen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte Uttalanden innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Tredje AP-fonden oegentligheter eller misstag. för år 2022. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 39–67 i Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och detta dokument. verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förmed Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Tredje och att använda antagandet om fortsatt drift. fondens finansiella ställning per den december och Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års- med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att redovisningens övriga delar. göra något av detta. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- Grund för uttalanden redovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig- Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisors- för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är till- sådan finns. elaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter räckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som Annan information än årsredovisningen användare fattar med grund i årsredovisningen. Detta dokument innehåller även annan information än års- Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt redovisningen och denna återfinns på sidorna samt . omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela Det är styrelsen och den verkställande direktören som har an- revisionen. Dessutom: • svaret för denna andra information. identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna heter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland denna andra information. annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över - uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till ominget att rapportera i det avseendet. ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Styrelsens och verkställande direktörens ansvar utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an- Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret vänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verk- drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid

68 AP3 årsredovisning 2022

Bilaga 5

AP3 som buffertfond Hållbarhet Fondstyrning Förvaltningsberättelse Nyckeltal

Revisionsberättelse

upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, förvaltningen av Tredje AP-fondens angelägenheter. Detta innemed grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det fattar bland annat att fortlöpande bedöma Tredje AP-fondens ekofinns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana nomiska situation och att tillse att Tredje AP-fondens organisation händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och Tredje om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysning- löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar arna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera utta - Tredje AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse landet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett berevisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisions- tryggande sätt. berättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten. Revisorns ansvar • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om uttalande om förvaltningen är att inhämta revisionsbevis för att årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Tredje AP-fonden för räkenskapsåret 2022. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plane- Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti rade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen föranleda anmärkning. som vi identifierat. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av för- Uttalanden valtningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras inventeringen av de tillgångar som Tredje AP-fonden förvaltar. på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på såstyrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Tredje dana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för AP-fonden för 2022. verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande betydelse för Tredje AP-fondens situation. Vi går igenom och pröinventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen. var fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi Stockholm den 17 februari 2023 är oberoende i förhållande till Tredje AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens Peter Nilsson Helena Kaiser de Carolis tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Styrelsen ansvarar för Tredje AP-fondens organisation och Förordnad av regeringen Förordnad av regeringen

AP3 årsredovisning 2022 69

Bilaga 6

2

ing sn

202

vi

edo sr År

Bilaga 6

A ya ts- 2022.

3

AT i n xid- SD vtryck

onor under oldio 2022 än

ARHET kr a hållbarhe e k at med 61 %. der öljens a tisk tf HÅLLB % lägr avtryck 2021. Sedan 2010 har por minsk miljar tema vesteringar in

RNING TY

FONDS t ör

08

2022. under överf pensions- ostnader 3 %. ,0 till ,05 % och ostnader 0 onor 4 0 kr t under ostnader till

0,

k elsens k till der ån AP ör fr steme tala ovisionsk VISNING tto sy to pr uppgick miljar uppgick ne % i 2022. R

ÅRSREDO

AMHET S . i a i ten år & VERK GI onor 2022. arit TE kr ör t f 1,5 % per der ta astning. Över den aktiv STRA vk t a har miljar resul deringshorison astningen v är fem år avk utv genomsnit % i aktiv

4 OM AP

l

. år

ta

i ten tio varit i fter vid

el

TL onor v 2022. . Över kr ,2 % per 2022 apital t 9 EL der astning e astningen

ck

→ ÅRET → N vk vk fondk kostnader deringshorison a miljar utgången a % i a är

Ny

har utv år genomsnit

VISNING 2022

ÅRSREDO

Bilaga 6

t t fyll a dlig 9 t. ty t per bidr be som tt et med t a så ocen at samma ten 200. tion har ök ver age ts stabilite ock pr därmed upp a t , ö t är vid star har år har uppdr ysteme astningsmål AP

et

vk t med in t per ysteme A a AT lit omstinde ocen ar e idag än

bi

SD eala äkna i genomsnit nk t r . 0 pr t långsiktiga pensionss t de uppr varit år 3, tidsperiod. de till Pensionss stark

ARHET s t -

HÅLLB ti tlig et

tt har

si

a astning t per till väsen . pensions vk

n

ya eckling. ocen a med x steg t n s a för ostnader

sl

termer v de astningsmål k AP vk ets utv ,3 pr jäm

et

a tt omstinde tionstakten fter arit Ink ten a väl

e

a t v RNING in astningsmål så TY st vk i nominella t 200 har at äff omstinde

ckt tr

ss

s a Sedan star astningen e rt try steme er sedan 200, a ta den höga AP ut sy öv som ink Avk i genomsnit år

on

FONDS si an s I

og ed en ör R

elsen t med t f er s vaga t bidr

ill

ade ad äkna ocen ök et. S s tidig

tn

itt

ostnader astningsmål ppr pr et AP k år am os 2022. Styr vk . U , r fter ör t a år et ade r

i

VISNING t f t under och stigande tivt. S te real verk t per mål omstinde

rb

tt ev på g e astning e ocen e ocen in vk er ocen åer tn ÅRSREDO pr , pr , tion bl astning nega as s a - a teniv

AP var fastställ om 3 pr in 2022 och ink med aktiemarknader rän avk Av

. AMHET 18 till S 20 vikter tlig as

& VERK ölj och 19 tillgångs utasäkr tf GI da al TE 20 t v tus som sta äknad som por

testa ber ativ fastställ sam at STRA

20

20 med tringar sin sk astning är vyt vk vända a 1 ade a

202 an an . Aktiv astning mellan oper ter vk 4 marknadsinde tsbaser k

tal . AP tenhe OM AP 22 neg an tt 20 v e ocen sidan 0 pr skillnaden i a om hållbarhe

r

ut på 0, ta , ölj. stakt, på tsda 0 tf i år

n

3 ölj bestående a ag på tt tf elsens besl enspor mä ållbarhe bidr er ta 2 t ef enspor ån styr er vsnit 4 ef positivt t anges. , dagsda 2 tt tf ölj och r 2022 NR 1 t en r else finns i a por t anna . ÅRET I S 2022 e vvik as mo ativ da xklusive RET e inklusive der v inde om inge tillgångar → är vänds anpassas utifr v under ta t ga tala to .

ölj utv tta tf som an för

tis

år . eskrivning a astningsda ta

versi

a por vk äknad som standar ostnadsandel ostnadsandel astning mellan oper tf öljen DP ativ onor vk talsda ad 5 år ad 10 ond och de

re

rs

a kr ar VISNING 2022 daglig a kv risk, ber enspor tningsk tningsk s oper ser ser al al ensk fer e AP De marknadsinde sv pensionsf skillnad i a Av Av Aktiv re

annualiser annualiser S S S V Förv Förv . 2. 3. . ÅRSREDO

Bilaga 6

6 at t. ade 7, ök ts till 10

vid der ya ts 4 t t. t. varje talningar onor och et der der 4 talningar till ån 52 ets slut. t har t n ökning har tala der ysteme kr minsk fr onor v år årliga AP kr miljar ysteme tidigt be ån AP ysteme tto till ysteme 4 ysteme ttobe ttobe der ,0 1 miljar fr miljar har apital 2022 der ,5 miljar vid år apitale vid de apital har ,7 ne AP t ne ne sammanlagt till en 2009 t. Denna t sam tto ter jor 4:s utgående 460 et ne 4 4 ef pensionss ,3 miljar år onor ån 134 onor ondk onor onor ellan 2001 och 2008 g AP fondk under miljar ingången a till kr Fondk fr kr pensionss star i f sk som 56, kr ut pensionss AP kr pensionss M erhöll pensionss Där år till Dessa uppgår 77 för

A

AT

SD

ARHET

HÅLLB

RNING

TY

FONDS

et

e

st

ss

r

on dk

si m

VISNING en t,

eme

ill st

ÅRSREDO sy

ent

ions

ens

to

r p

ill

et t

AMHET , mdk ar

n

S al

it ng

ni

ap

& VERK lo dk al et

GI it on tob

TE f

et

STRA nde

åe a n

ig

on U tg rl Å

t . 4 a för ocen ya ör i en ten tt för ad tade t n ven OM AP aktier v än tillf pr viktas tt aper Vikten tillgångslagen än e a är obala tt t inde aper förv å. De tningen som ån ts till al om. fr sä tar sannolikhe vikta tial, och ä i DP samman yf r förv utar ades och Gl des t s ten a tor unda ande egensk vär ade egensk a marknadsscenarier ativ a aktier a aktier tiv rän e. annorl tillgångsslage 1 elsen besl finansier tt å önsk er astning och riskniv astningspo -3 fensiv obala fensiv e t f stabiliser nega den oper styr De och Gl De på marknads at gäll avk tillgångsslage avk ha marknadsmiljö där för ärhögr 12 S S R

2-

2022 NR 02 t ÅRET I S in ys n t i 2

ln

Asse . ering at i er ok tad vriga öljen p er

e

RET en anal under 0 än ö tf för → allad 0 år tiv ya ölj ing

r

AP k förv för t n a aktier tf ln A ver 0- e för

s

t ts långsiktiga et än de

en så ade bland anna all fensiv ör des senast öljen, mo enspor

rn

ys ter terv tf t högr aktier a normalpor er s f genom ysteme astning ö för t De esul för de 2022 de ef na anagemen vk

n

a i in v por för ar VISNING 2022 v a t a edje år v a var in ynamisk ång , den r lg

ill

t tr pensionss ocen en långsiktig astning AP t lämplig långsiktig aktieall DP Til Var långsiktig anal iability av beho sådan genom 2020 och r at anses pr av avk tillgångsslag. tillgångsslage den D ÅRSREDO

Bilaga 6

t tt v - a t a 11

obala fin ta teckna öljen e bolag skning, ad en se och an tf or t Gl dande aktiv or ocen ev de välbe aktier ty mål ändringarna t v por villk pr ör rel till tala ts tf tion och ocen at te under t a v mindr a och obala a en be emedelsf en prioriter arbe vät tifier ocen del d. t klima onsum pr läk är de till de t k men in ompact. er undamen vår är är

e

stor tta F öljen har A pr till tf öljv öljv ämpa ocen mål

in

AT obal an anses bidr 3 God hälsa . De för viktigaste Gl tf tf ållbar SD öljen iden vriga et e Anständiga onomisk oduktion tf obala a k tr por ek por 3 ek pr 2 pr

älil en por Gl U Gl bestod som bedriv vilk mål nande sektor och por eponering i bolag som är inom hälso De till • • •

ARHET nv - a ver

li

v tio en i s HÅLLB le t a ämst ys - öl , AP t des t er

tas med fr ys tf riktade mål viktig t hög at ut. jor er v

t

al anal obal terna ågor äl bolag ocen fr en ell . Därutö t a

l

tal v or förv de in obala er t utg teckna e tt för

visade de

b

pr U Gl tsliga gl fall at ta ocen är

tie

. ät

lo

ocess som des en anal a aktiepor säga . fi och är v under ölj och jor tsr tion som är 30 en hörnsten i en långsiktig ysen öljv tifier arbe pr utgör tf kring mänskliga tf e

s

fundamen g t vill 20 oso nå tt et vensk v beaktar orrup t är tt Anal ompact. Dessa a RNING , arbe a v por talpor ad på år ter mål terligar a aktier t a ven iden

ns

TY to den s etag, och de för obal yt vesteringspr principer Agenda ållbarhe öljens inneha ve e ensk s baser bolag och aktier Under hur ompact, de ttighe för vesteringsfil astning. tf ocen bolag som har obala

FONDS Sv AP en in är av av jens inneha nella rä miljö och k till Fs in faktor avk por pr av U Gl hade ä Gl hade

el i för e å på t en al ån v tern ffektiv e niv xterna onderna . e vad jäm in ör har med störr

AP ffektiv en lägr ag än VISNING tt ostnadse oden f ostnadsniv a elsegrupp tala .

e k för ven k teringsstil teringsstil ä be tt ÅRSREDO ven på ostnadse ä emen k tning än pensionsf är tningsarv tningsuppdr Den lägr or al AP al al ber impl andel förv s jäm genom a förv förv segruppen gör I T fondstorlek Implemen

e

t a ls

te - re

vi or tt

ti

å är förbar d e AMHET S för ande äm ffektiv för tillgångs

e

jäm en äv s vseende ån ber har ffektiv tillgångsslag för apital t en . AP tnad

se

& VERK t visar al ostnadse ostnadsniv ys genom er v os GI v den ondk ostnadskr TE s k . De t f ostnadse fokus på l ostnadsniv e k

tn

en k anal faktor el er AP ten a e k on

os

STRA onder tal t stor a en k ta. ti tionell er mindr al tning. tning och har ering med al tt äcklig al örv erna bedriv terna enchmarking a Den lägr e t bedriv ok tf AP förv nästan hälf pensionsf in av år202. på tillr at förv all som är at nt

ves us 4 v en. ade 2022 , tivt t positivt OM AP den ter t P pl 2022, t et 2022. tillgångar ör fem år v t till astrukturin astningsmål t f tt nega ga för eala v ono fr ts mo bakgrund a vk ag medan ag age ot v e mä ts a ocen . pr

a bidr ter tionstakten under de senaste tillgångar

r

tiv a , år tningen ga

i

astningen. R tenhe in t till a med i genomsnit al astningsbidr ande astningsbidr nega vk tsbolag och in och dessa för t per vk vk huvudsakligen a tillgångsslage tlig förv a a sta a a ocen tebär vtb t jäm ocen er ti stör aktiv består fastighe teringar 3 pr den höga steg väsen at pr Aktie aktivt Rän aktivt ad

e

NR tn

I S - v os t

vn

ÅRET ade ätt t . DP M et astning de re RET till år 2022 med vk → educer derings agit , vilk a g öljen t per tningen a

n

för ölj, den tf elsen. är den år in förhållande tf al ni i utv har per aktiv tillgångar tn lt al tning r ter v styr ter för tenhe förv v eala as

astning enspor et v rv a förv vk tenhe er tningens fem år ocen t R v a

ef a normalpor al astningen bidr tenhe mål 0 pr ti VISNING 2022 vk 2022 ga

v

fastställs a t om , ocen s r

ti

öljens a förv a a ocen stiger s aktiv tf AP en astningen med i genomsnit Under ig a ynamisk er er rl AP por 3, pr till D vilk öv horison aktiv avk , pr öv som är tillgångsslage ÅRSREDO

Bilaga 6

58 A AT SD

ARHET

ot

HÅLLB N

RNING TY

n

täkter t taganden FONDS

ni

tillgångar in ostnader k AL och å ande ysteme

ä

ade tebär AL ade än ONDKAPIT örbindelser

sr

ter och upplupna ter a r och upplupna pensionss sf

LNS , no , ono till l var t ONDKAPIT t

n

VISNING ostnader täkter apital T B k GÅNGAR in t it , ans T och andr ta ter ler l ondk talningar

l

talda TILL talda on SKULDER OCH F medel s esul pan ÅRSREDO och andelar och andelar tioner atinstrumen tillgångar atinstrumen skulder it → RESL r GÅNGAR toutbe bliga ler et ets r Mk TILL Aktier Aktier O Deriv Likvida Övriga Förutbe SUMMA SKULDER OCH F Deriv Övriga Förutbe on Ingående f N År SUMMA Ställda

1

202

AMHET S

& VERK GI TE 22

20

STRA

ot

4 N

OM AP

nin

ä

2022 och andelar t ÅRET och andelar

tr

ändringar ör ÄKTER STNADER ande tillgångar sf ostnader O ade aktier

lt

ade aktier atinstrumen ter ter tebär ÄKTER alutakur STNADER ationsk T rän O TA

s

t, no t, ono t, t, deriv t, v ostnader ta ta ta ta ta ÖRELSENS INT ostnader ÖRELSENS K tto utdelningar R R VISNING 2022 esul esul esul esul esul administr S RESUL

Re

r tene tor tor tor tor tor sonalk et et et et et ovisionsk Mk RÖRELSENS INT Rän Erhållna N N N N N Pr SUMMA RÖRELSENS K Per Övriga SUMMA ÅRET ÅRSREDO

Bilaga 6

s. ate s as t, ta v - de der t är tan 59

ciella tskur a i en dering as till Priv t AP ade är de esul är diga ans är v än ad v ter är t v ter som toden vär erbar tor er am tstr ad marknad på fr tional s enlig no te handlas på er et egl at deringen är likv till tillgå a. teme er är er tt teringsr egl genomsnit öden v visningen hos verklig as än affnings on observ tt nterna ell fastighe öpkur ten in ftast a edo k der s under vid en r de baser s vid är finns a ansk disk , o deringen uppda assa ad med beaktande a i r tast v te ffektivr vid en r ån balansdagens o ör är k er ar bestäms of deringsmodell deringskurv t e , där A tör tf t v Vär PV in är är upna AT an ade priser ta handel t. principer instrumen ter tuella bedömer vändes gång v t v SD de utifr er till följer a baser i inde fall an handel ev no resul verklig ill tering t uppl är l ven var t tillgångar tagna ev talningar till t v till e dering. de rel . De ARHET tagna tern par för grunder te ingår äknad enlig be inde as vär de som an dering som sk an ande eder till de tagna da upp as en hand är vär är t v ber tida verklig der ostnader goda tion Guidelines sta marknadspriser as ta vär HÅLLB val är ade andelar t v ter am ar upp v lar te är annan e ter ua för teb tebär marknadsno v som in marknad. de än fr el s tagek . de form, bestäms er på al de t den än än on v tt v erhåll V a i till a r örlitliga v allmän affnings t a nd t AP an AP a r visas r , som är i inde cour som in der dr ciella nneha tillf de a ch ten ell fall sig mo . är o och sk an tör a i en aktiv öden disk redo t ansk form, bestäms rlagda er tpar e apital er tt te ingår och andelar ti vseende ono teskul ch och andr an täkt upe t handelspla et. de tur at skiljer o er tering enlig ak er en justering a et etagen. erbar t med hjälp a assa ade nuv äll Ven sk ör ev k tein uppl ter RNING och andelar och andelar ån mo dering erhållits och juster er ner tioner l te tt de a ade fr vilk tsf io marknad och a än på on TY ra v som in en vär deringen a and at observ at handelspla marknad. ade aktier ter y utstillf ig ån balansdagens o inde te aktier ter aktier n sl Vär deringsprinciper obliga da Som r t disk er no uity bl FONDS För ell marknadsno nneha aktiv no O För marknad ell erhåll då bok felaktig sk vär uppskjutna aktioner fastighe O För utifr val priser en aktiv instrumen innebär baser de

. t - ör -

den er air ade ån uta till på e F v tter air tillgångar al a ealise as därf handel skul v av via . aderna do dering utifr för för tjas F är ändringen. visas i . . r de realiser der till yt v a placeringar äknas ör espektiv är väl vär med den sf edo i och lån - r t v som del på likvid tillgången ell s r utn av v de bestäms enlig tter ade som or och tillgångar s olik VISNING TER onor i utländsk är och andelar äkningen. r t innehas s kr balansdagens utakur ändringar t v do erklig tr sina AP a kr der val utakur ör och andelar till v varvid så ta → NO till v sf till visas dock äkningen. ån för val de realiser handel tr onder alla onor v erklig as är esul ta all, men här ÅRSREDO vensk å balansdagen r ändringen a ad a tas både aktier . V . ån edo ade aktier väl för s utakur te der t v dinstrumen a kr och skul för sak de ter förf följer till de val upp är ade aktier in är resul till astställs or t, ag ter v erklig visas i r t f är ändring a ta t v all t v edes så ver pensionsf tillgången och erlägga vensk v ret t, ono en t innehas de a äknas s till för onder ono eligger ändringen r ta till redo sål onderna är till tillgångar esul efö erklig förf as de ö hållas -f v a som är vid v för för till för um är tt ut omr på tor ss esul tr äkningen. Skul AP AMHET om förlig et re till de der tr t v s hur S realiser al uta är tor ns är v al ansaktionsdagen. P uta nt pensionsf v et v ändringar -instrumen ta vses a er v tr al hän /i etag visning lla i erklig fyllas. sk tillämpas ela för v nd på v ändringar och en del ag för edo ie de resul & VERK tto ell er raden vses hållas . ns apital till a upp lä för uta ret vär ver lagen om allmänna GI de som är t som uppstår esse som raden na tillgångsslag ingår t k ör tt al ta rfö tr ge a edan beskriv TE v ut i utländsk är v oncernr t på placeringar ade de ö essebolag a de sk . i utländsk . V al te k v fi t per t. är tr för är likvid ne g a ok esul ot toder ve tliga ta as därf de STRA in s som gäll ser sr etagin ta g a ta t v e in t v är t. der äkningen på i d me ät tion i FRS in ealiser der tion kn tr ör er esul esul t v tidig rä den i l ta er t lagen om allmänna erklig vär erklig utakur utakur utakur ti tterf essebolag som a ue op rd s sam tor v ue op v t erlägga m ransaktioner nlig t uppr tr et at sam O val och skul val uppdelas i en del skul Val resul Ak do samma at in val aktieinneha Vä AP som or rade r till och respektiv val till verklig

4 ttas nu tas t vsikt fa ot ät de

v . visas de med OM AP t och 0 , visningen ta te uppr edo då terna. en a ed denna te i Stockholm. egeringen. edo tillgångar esul vriga t finns en a elsen den 23 v r sr t. t FRS ys in er de t gemensamma fullständig t r . ade aktier äkningen när

2, är a år ta ts och samman tidpunkt ensstämmer t med sä v styr cip sk vär anpassas successivt n visa penning- och mellan par der ter och de

in varvid de . edo ödesanal t på går sdag och likviddag ver ö

ts a skul än pr onder utarbe a r etag enlig ör utamarknaden r vid den ver ffär et

0200- fastställas a tillämpa ysteme a gs verk tf assa val ö vriga vilk

marknads den, FRS k visas i balansr godk rin till a har tt säga erna e ö vseende ono ansaktioner tr

visningssed, onderna t på a edo deringsprinciper 2022 rde pensionsf tas -f vilk vär tlig vestmen atinstrumen t vill ten mellan a ttor visa

äkning sk edo AP tionsnummer a pensionss vä in tt tillämpas. ne edo

ÅRET 2022 har a upp de väsen e tpar respektiv likviddagen, ch v god r - och te te der ttor

vensk Fjär visningsstandar på e skillnaden a in och deriv sdagen, de mo ansaktioner ganisa apsår et ne t s s- o ats i sk till e in av vtal ffär och därmed risk till t tr tt

, or t och balansr ng tillgångar ng redo

r

ensk om allmänna sta deringsprinciper visnings kr störr ni a den all t a ta och skul AP räk ni ör vär edo er is depapper terna vriga för äkningen per inom de för esul is tillämpning a F fyll enda easinga ov vär skul ö am ng ttighe

ni

te

en placer har tionella FRS skull i er rä 20002 , fr is onden dov - och till upp red ttighe ell ais. ov tillgångar

-f terna gs rä egal

Re

äkningen per VISNING 2022 AP onderna visning . tas med ondernas r AP FRS ed tf tt sda tionsmarknaden, aktiemarknaden och tliga

No

er edo t lagen ät fondmedl visnings -f an på visas under visas i balansr tor de är dr sr ot 1 nlig AP den in ransaktioner ansaktioner et Fjär buff r februari 2023. R N uppr som utgångspunkt redo nedan. till anpassning kapital. gällande FRS är och a Aff obliga i balansr väsen For redo tr redo marknadspr N Finansiella finns en l ÅRSREDO

Bilaga 6

1 1

202 202

22 lar 22

20 20

de

an

ch

A o

AT er SD ti

ak OCH ANDELAR

tillgångar ARHET de

ande ra

HÅLLB ote

tebär , n än och andelar

at

a r er lt TERADE AKTIER

tto su NO

ne täter ostn re T,

täkter ade aktier te och andr tein er ostnader te O to ter TA

tein än tek än et tage RNING Rän täter än r än r N t no TY . tioner r ostn r . ta cour ORESUL

tein te

ot 2 bliga ot 3 FONDS N Rän O Övriga Rän Övriga RÄNTENETT N Resul Avgår NETT

t. ekt , asta te a t t f t ta . as i under när var . ät

sam esul am visas i te r uder visas dir e vinstdelning terna t på in agspost tar aktuell e ostnader ogr at edo edo ör ade r löpande t inkl vdr tningstjänster al å där t f till et . Sk ttor at t r al visas som ad pr t och därmed har VISNING TER förv ta all ne at AP

ealiser oden elsens k ärv verige t. dessk förv oden, som utgår esul redo är → NO et ysteme t or , arv rör förv i S dessk al för terna ttor länder är it e ommen niv i de ÅRSREDO till ne tage s i normalf d merv ap ade arv ör vissa ån utlande t anges. ensk merv ör dk äkningen som en a ostnader ver s i till fr t pensionss tr k oden under och andelar e cour visas under ecklad och för ärv t anna on ö täktsslag. ad ta arv ver usiv edo ostnadsf ot f t mo tionsbaser därmed ingå t vid placeringar er förv ostnadsf inge et esul terna kl at e in t m fasta ör t. sk v e esta ade aktier , e t egenutv som på egistr t f at , där AMHET ek oden, r delse k ter at S ir s a och . Pr vgående post ter ommer ty visas i r astning utö sarv sam omstsk at or respektiv dessk mkr as d vk äkningen. ono ostnader ink dessk är & VERK is som har er redo oden fonder tr för er tarier tlig be är ron ta k onor GI ov nad . De utgör sarv ade en a ven ån all er kr et. st visas som a esul tnad tningsk väsen fr merv d merv TE ed ter oden ostnad och k os al v jon talningar ko täkter i in till tal ostnadspost. apital ostnader no edo arv s k a och kupongsk ån och med 202 r STRA om r ns e uppnår tar förv e och depåbank friad äkningen under fr dig e k mil io depåbank för al te är r tr å be er s ondk is tar lsen tar te be är p i ter al affningsk tliga al ta tskyl terf st t f ov ovisionsk elsens in gif Förv re esteringar at är AP at t å lop opp i miljoner

Po n- och utbe mo Pr Pr rör såsom av förv tillämpas, r tillgångsslag i r ansk Rö Sam förv nv som in Sk AP utdelningar resul sk at respektiv Be el

t, ta - at 4 ör ets a tt . t täkt. esul sf v vriga tsa örlitliga ver i ver tillgång OM AP tein tor vid år erbar visas for ö , sam än et tillf visas i t. da as ö de an bestå ten innebär utakur . edo visas som är täkt k oga tta stående medan ö t sål erhe taganden val teringar edo redo tillgång äkningen. t v tein ter visad r v v observ förf å t med hjälp a d d. De än tt säk depapper no te s a de r erklig a och å edo ändringar är t periodiser v depapper tt ver vär i r visas under följd a ör på ändringar atinstrumen ö at marknad och t v ändringar till vär rä äkningen som en till sf utgör balansdagen r ör visas sål ede as under ta ör sf ogar äkningen utan anges separ redo erklig sf t, deriv edo visas som r har utakur v ta förf örbindelser de baser en aktiv inda de per edo AP i balansr te sf v utlånade e och ingår val är as instrumen är tivt utakur visas som skul terminsl äkningen utlånade t a ändringar t, där utakur esul epa, r t inom linjen i balansr fall var affningstidpunkten. De äll t v der t v val val edo för in de 2022 ändringar för ta er v t, tor te i balansr för de vär ta et t och ter . de AP , ans vär den periodiser esul erklig allad r d pan ter ÅRET är te vär verklig v k ede ta. ter fall ten in ven vid ansk än tor med nega esul utlåningen r erhe visas denna et te handlas på tillgå, följd a tor en likvid r än tan pan tan v r tt akt vistal visas i balansr för säk on edo erhe tr till et r k d. de da än tejusteringstillf ten in on t r visas ä a r , medan deringsmodell visas som redo er säk följd a t bestäms finns a är one ttning ell Ställ - och underv rän t v ti ansaktion, så rhållna erhe redo till en te med positivt redo visas som ställ visas som r sä en ffektiv ver in ändringar ak n och tsäk ande skul nästa tillgångar visas under tagna akt medan k för ns öpstr edo l en er dessa. rum instrumen ta. tr redo er depapper tan var rubrik ade ö till st on de ra et ts rubrik för er ande redo atinstrumen fall eder är st terk äkningen och erhåll vär on VISNING 2022 v den e ärv ändringar in atk . V äkningen under ändringar å a äkningen. ter för at t v tr för tr depapper en k denna s a örv iv tillgångar der ta köp de ta visas den erhållna tid ell de tebär deriv Deriv de er depappr tiden och r är t under erhe t f er ut. de r v utgör at löp Vär rän ändringar D För sl marknadspriser allmän marknadsda som skul resul vär Åt Vid äkta i balansr vär Skillnaden mellan likvid i a löp Utlånade medan erhåll resul av erhåll och en mo redo i no Under säk ÅRSREDO

Bilaga 6

. et ån vtal A - e t är fr som vår 2 dd y . t vederlag vis och avtal t som 20 hal der t. , ter oppe talas tser t till . Vid sta ällig tal s ål ektiv ver ocen vgif under to vgångs A och S oll a dom längr abel för tillf a samhe ö t pensions erbjuds ttning enlig . eringspla t till verk anställningsa da . om 2022 tids gällande sä opp ut ät talas månads s pensionspolic ön mo ar vid sjuk säkring och en mellan tol med , pr tt lönedelar vad som utbe ör egen lönedelar t v a tio park tning under A t gällande k t AP t och sociala anställ t på dsf t utbe er avtal t på at säkringar at ets besl AT t ag om anställningssky individuella v brut år SD v den månad år tliga förutom er ocen 20 basbel as med för har van uppgick ag ell ektiv äknas då tas enlig a AP erk o d dessutom r har oll ocen am at ver tv da lönesk . S har ö at de enlig v vederlage andr en sjukv tas. ARHET väling a för t minsk at

har AP förmånsbesk utgången a ön, uppdr öne ör oppe tuella HÅLLB AP vgångs v l anställ a l t f och Sk förmånerna till v . A a t gällande k emiebestämd enlig ostnad al säkring som innebär lönedelar ven teckna utan v talningen uppr förmånsbesk bel tt den anställ vriga förmånsbestämd enlig pr emie om 30 pr gör januari 200 för da t a vid- t a öner t ö er tt e ttningen med 0 pr t på tjänst allad a omst enlig a öne tal och e förmånsbesk vända de i tt för sä v co ar en ömsesidig uppsägningstid om månader tingen rä ocen vär er påk . emieinbe da er t an an A ell t utbe möjlighe a kv har ostnadsneutr säkring som er ar månadsl opp da k en sjukl utgår . De ån edning a örmåns v d gäll t annan ink en pensionspr ör et assan, SPP har kunna tt v ten är t är . Anställ da säkring som t. F ör ät ensionspr skillnaden mellan k dsf er opp rm har RNING t a ande A och S ar år avtal fö ör . TY ät anställ . P ande egl opp och 0 pr da frihe ån och med 2023 har var edningsgruppen sam var ar ter ga te tkr Fr S r ts äknas mo uppsägningstiden är omstbasbel Alla ts at ektiv säkringsk anställ at emie vri FONDS A uppnås. F uppsägning som är mo avr där Pensionsr mellan som innebär ink pr mo Förf en sjukv sk koll än 3 månader basbel 0 basbel För Ö Alla grupplivf anställ 2022, med anl sk 3

r - e t e i nno - e ag var s vi d, - 1 egerings v åerna a utgå aimal till ten. respektiv år t r uppdr y och förutom , under 202 lt respektiv da oll et. , men den ta ttningsha appor tr To anställnings ttning oll fa on ttning sk tr ttningsniv apsår år VISNING TER er rsä on sä an härigenom iskk sä ensinde om pensions anställ er är r t. årligen, på v er ttningspolic R ef ensk te iskk tliga der → NO egeringen enlig ot R sä för räk v den månad då nno v r fastställ t gör elsen k ledande be rörlig er ör ÅRSREDO vi för ondstyrningsr sam tt . för i F s er ferna a t f 22 elsen onsul edning a ttar ta ferna AP else- och r öner bestämmelser 20 lt 2020 a v fa t che esul ta ttningsutsk och styr a för da utgången a To sä t che tern k t, en utr AP ttningar talr skil till te sä jäm er v er n e en del sam to ån rdinarie pensionsål FP. Styr ot till å månadsl sär des senast sam tv er tjänst AMHET ön. e inom om er e, F örm i S 000 var var positivt edning a e, F e f stå regeringens riktlinjer mer elsen. Planen om ar fastställ var ttningsutsk visar d utgör nd innehåll vederlag. & VERK n ber v grundl ar ttning utgör förhållande kv GI al fter s a sä följer ing sä v styr kna vtal a tt

den ttningsha ttningsha AP li TE on lda i ode elsen d, e fa AP tn fa tt sanställ vgångs tt

rs anställda rv ttningsha tt ät . Den grundläggande principen är ch rä täl a styr v fa astning i o soner rs rörlig er STRA Pe tal ch till för a a helår er och a . a ns anställda per 2020-0-0 F2020 en elsen och er ter a e för avk ttning a on de har

r o ver för si uppnås. tal tal tal ne oden ut or ledande be onderna. äs gärna lig edande be ö ot 6 edelan ompliance utgör styr -f ompliance fall der N An M An 31 december An ledningsgruppen den 31 december Lö Arv besl villk ledande be av för konsta AP Rör Planen fastställs årligen a vd, l för förutsä ut Pen Vds anställningsa förmåner anställ ål

1 at 1

4 202 ar 202 visas verk mkr ts. ar ealiser tions OM AP ar redo tala esta verk

el 22 ee på 2 därmed 22

20 t f terbe 20 nd t 2 av å har och på

a tillgångar därmed or tal ar . oden. Pr

, v ch ade to mkr mkr

o 2 mkr

ter har ier d managemen et tillgångar och andelar ade arv

kt ono tal år ven 3 2 -

ade med e a till de och belastar nder ä till

terbe ter tivt tt 2022 ad ees t f vär . har ade aktier tionsbaser

er et ade tillgångar ter nega er ter esta AKTIER OCH år uppgå ÅRET not affnings t positivt. U ono ad no te pr et tillgångsslag.

nder , inklusive år , o tillgångar ta vseende ono t f ör tn in e

at TERADE managemen ade te os lt resul ta tto med 223 ingår under

ter su t at oden a talning. U ne nsk ostnader respektiv

ta T, ONO oden arv esul io STNADER ono ör ore TA tarv tillgångens ansk ör ealiser tar terbe tivt is tningsarvoden, O t f

tt esul al a v t f al å ade r ov al ostnader oden har te

ta ovisionsk sarvoden ta Ne at r förv Pr förv VISNING 2022 . ORESUL förv esul ealiser ats nega . pr esul

ts i VISIONSK ade arv medger O ovisionsk ot 4 ttor t or verk ot 5 ttor N Realiser O NETT ANDELAR terna som en del ne följaktligen or erlag mkr De på N Externa Övriga depåbank PR pr baser ne ÅRSREDO

Bilaga 6

a 2 r

al de

ci

So na

st

ko

A v - - - - - - - AT r in SD l t 2022022. vä te

ne

ARHET l sskif r - - ns de vid år HÅLLB io na een ens st oll

ko

er r - - - - - - - - - - - P li fter nin e Rr tt ten. sä t. aktier RNING er appor at tala

TY ch en r o vo lönesk ne r för undamen FONDS Lö F fondstyrningsr ör f f ostnad 1 visas i ven k 02 edo , 2 1 ansson as ä en som che Fr cus ode r oll kr ter Niklas ar STNADER uder t agdalena O r i E s arv inkl tog r de ande ande ektör obias ys M ostnader ter ver VISNING TER ör ör r ys M tna v df df anal R elseledamö 3 T ation T anal äll ostnader → NO os tiv sonalk ledamö k lk eo tiv PERSONALK da ÅRSREDO B styr tita nst per ona els elsens or elsens or ställande dir all R S an S tita nskil annis itsakis ö rs an sociala Pe tr Styr S Styr B Övriga Verk Ekv vrilenins N kommunik & kv B kv vri Övriga SUMMA . 2. 3.

AMHET S

a 2 r

& VERK al de GI ci

So na

TE st

ko

STRA - - - - - -

rv lin

vä

ne

l

r - - 4 ns de

io na

ens st

OM AP ko

r - - - - - - - - -

li

Rr nin

tt ten.

sä

er t. n appor at ch 202.

o

er voe lönesk tsår r för

Lön

2022 fondstyrningsr samhe ostnad verk ÅRET 2 visas i ven k l 02 edo ansson as ä

na

, 2 1 vseende kr ter Niklas Fr STNADER ode r so t agdalena O uder er r i E s arv inkl ttning a ande ektör obias ostnader sä P de ör ys M ter s. tna v df r R rt os eau elseledamö T ation T anal äll sonalk ledamö k ostnader örlig er

Fo lk tiv PERSONALK ad r VISNING 2022

.

eo g da Burr styr nst per ona els elsens or ta ställande dir all R S tita nskil uster ot 6 rs an ögber sociala N Pe tr Styr Brit Övriga Verk Ekv vrilenins N kommunik kv H vri Övriga SUMMA . 2. 3. ÅRSREDO

Bilaga 6

t e t e

li r li r

r vä r vä

e e

l r t e

ta tie li r

An ak r vä

e

A AT SD r

ie

kt

ARHET

ka a

ds

HÅLLB än

tl

en i u

av

eh I nc

nn

ta i nc orms I RNING rs I t I I tf TY tö nc nc Pla m s eta FONDS Fe Apple I Apple I Alphabe M

er, %

st

Rö

l %

it

VISNING TER t e e li r etag → NO ad r vä etag för er e för ÅRSREDO ot l r de ade ta ra ade , n ier An tie ter ter

ar kt ak te

TERADE

el no a ono a a a ono

nd sk r, o , ONO

AB la etag vensk AMHET S ch a ven etag för s utländsk r o i s nde för ie ven a esse tr esse & VERK kt ch tr i övriga i övriga GI neha o a in a in OCH ANDELAR TE s. A in B B er rt ta rpham Biovitrum ti AB STRA Fo rs Ak vensk AKTIER . tö AB AB . i s i utländsk och andelar och andelar s edish O co AB tinge AB tinge AB co AB ot 9 ot 8 edicover N Fem Lif Ge Sw Sagax Ge Lif Sagax M N Aktier Aktier Aktier Aktier SUMMA

1 e

4 202 är tv dessa OM AP li för 22 er ter s hemsida 20 erhe AP

e säk

r är

de t, tv terfinns på na age li t erhållna st till ade er sam ation å

ko O STNADER er

2022 ot

ons ttnin

ÅRET ti sä evisionsuppdr r, n , depapper ra TIONSK er r la vär st TRA v ni ostnader ostnader inr evisionsbol nde -k t utöver r a fonder dmi till ch fonder a ullständig aktiespecifik ationsk ADMINIS o a OCH ANDELAR . F a a tänster samhe er v utlåning a ig - och IT t ttnin ti t . vr VRIGA sä vensk verk Ö tions Ö er Ak i s i utländsk AKTIER v no .se VISNING 2022 . ostnader tjänster administr . a aktier a ta ttningen a .ap alk visions TERADE fa ot 7 forma visionsbol ot 8 m amgår N Lok In Köp Övriga SUMMA osten re R Re N Svensk Andelar Andelar SUMMA NO fr ÅRSREDO

Bilaga 6

e .

s r

n vä

ni ytande

t in . ns tlig

er, % - - - - - v äsen ytande st tt Rö . e t in tlig har A l % ytande AP äsen AT tt v it t in e SD tlig

e g y g äsen -3, där te har ARHET ät S tt v in e AP HÅLLB embur embur Guernse har där Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Lux Lux AP ts er

r

, där ons ti e estmen n nv nis - e r tiv . a liknande struktur . terna ede .se RNING Al tssk TY t .ap AP och andr er estmen uppstar FONDS o und III nv tt

o 3

3

AB et AP A samäger tier et ter tier r SS ts 2022, i e r terfinns på vri e SS vri e L estmen astighe B ter nv ation å E IV t A samäger ter -5 AB L e 3 december ommanditbolagsstruktur veni B AB veni ono tiv v i k ono andelsf t 3 ustainable Solutions F E estmen , per VISNING TER v son E E nv terna inne a H N inne Al e idrik äns R ten är → NO st vens st AP AP s inneha nn s vensk nvestmen tl AP ÅRSREDO i r r ation IM S samhe i I S och och ser vr TH S eim I AP AP Verk Av estr nel LS I Alfvén & D Ar estr nel I Gener B L I . 2. 3. Fullständig aktiespecifik

t

lt

s

AMHET Re E E E S l

et

it

& VERK GI E E E TE t e

li r

r vä

STRA e

er, %

st

Rö

l %

4 it

l er - - OM AP ta ti

An ak

de e g g g

ra ät

te

no embur embur embur

, o Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Lux Lux Lux

ar

r

2022 el ons ti e

nd nis n

ÅRET

ch a

r

r o

ie t AB .l. .l. kt re ter KB AB 1 .l. ts ts vens äns e t AB 2 s. A ss H olding AB essen is itl rt re et tr a KB tive ts AB a AB fr et äns et et vens r In vest AB r r Fo nt nfr vestmen vestmen In tier tier r VISNING 2022 . ii is e onan In In In vestmen terna e itl e oldings II S.àr oldings III S.à.r oldings S.à.r e er ess In ess ess ess ti shem 4 4 Al ot 9 tr inder vestmen tr tr tr N tier in Vasakr Rik Polhem I 4 to 1 4 to 1 AP AP In Polhem in tier in ASE H ASE H ASE H in ÅRSREDO

Bilaga 6

s e

n r

ni vä

ns .

, % er - - - - - ytande

st t in Rö . tlig

A l % ytande äsen AT tt v it t in e SD tlig

e g y g g äsen te har ARHET ät v in tt e AP HÅLLB embur embur embur Guernse har där Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Lux Lux Lux AP er

r

, där

ons ti e

n

nis r a liknande struktur . .se RNING TY t .ap och andr SS er FONDS estmen o o 2 ER nv

2

AB et AP tier et ter tier r SS r terfinns på

vri vri e

e L ER SS astighe B ter ation å ter E IV N t A samäger ommanditbolagsstruktur veni B AB -5 AB veni ono E t 3 IV v i k ono andelsf ustainable Solutions E estmen VISNING TER v son E nv inne a H N inne e idrik äns R → NO st vens st B L AP s inneha nn s vensk nvestmen tl I L AP ÅRSREDO i r r ation IM S i I och ser vr TH S eim I T I AP Av estr nel LS I Alfvén & D Ar estr nel I Gener III E . 2. Fullständig aktiespecifik

t

lt

s

AMHET Re S E E E

et l

it

& VERK GI E E E TE t e

li r

r vä

STRA e

, % er

st

Rö

l %

4 it

l er - - OM AP ta ti

An ak

de e g g g

ra ät

te

no embur embur embur

, o Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Lux Lux Lux

ar r

2022 el ons ti e

nd n

ÅRET nis

ch a r

r o

ie .l. KB .l. kt ter AB vens .l. äns ts ts e t AB s. A ss H olding AB essen B is itl rt re et ntr a KB a AB fr et äns et et Fo nt vens r nfr vestmen vestmen In r r r VISNING 2022 . e onan I vestmen tier e e tier e is In In itl oldings II S.àr oldings III S.à.r oldings S.à.r erii t ess In ess ess ti shem I 4 ess

ot 9 re tr tr tr tr

N tier in Vasakr Rik AB Polhem I 4 to 1 4 to 1 Polhem AP in tier in ASE H ASE H ASE H in ÅRSREDO

Bilaga 6

t -

iv

t

e

e

är

tv

li t

iv

er it

A os AT SD .

ARHET t 20 t -

iv

HÅLLB t

e

tering, se no

e

är

tv

li t - -

iv

er it

RNING os åden och riskhan TY

FONDS

vändningsomr

nt

t t

tens an

ume

tr e e e

TRUMENT

ins ter ter ter

VISNING TER at el el einstren el ATINS atinstrumen

iv ade einstren r

er t ter t t

→ NO ter ter

D ater tier r än el vlt DERIV

ÅRSREDO 1. el el r appar ter appar appar ot 1 lt ptioner N Aktier Sw instren Rän Sw instren O Terminer Sw instren SUMMA Angående deriv

e

är

AMHET tv S li

er

& VERK GI TE e - . är t STRA tv li v no a

er

amgår fr

4 gar dessa OM AP för gån ter

ill GÅNGAR GÅNGAR

t erhe de TILL TILL säk

an

bär ÄRANDE ÄRANDE

te t erhållna än sam

a r RÄNTEB RÄNTEB

2022 dr

ÅRET an depapper

ANDRA ANDRA

ch vär o teori ter tt fonder v er t ten te än on ten a r ti t a emit TIONER OCH TIONER OCH ga eit instren v utlåning a tioner

bli

O OBLIGA OBLIGA VISNING 2022 a bostadsinstitut ade aktieägarlån i utländsk 0. utländsk obliga instrumen ttningen a elniner elniner ter fa ot 1 r r no m N Svensk S Övriga SUMMA Övriga Förlagslån O Andelar Övriga SUMMA ÅRSREDO

Bilaga 6

r

ade

tn

os

a k

upn

A AT ppl SD u

ch t

ARHET o er E

stee

kt

HÅLLB tä ÄKTER OCH

till

a in A INT ter t AL ld al AL ät

tensionss

ta ostnader ALD pit vgif ten ttning till ten tlninr o sä t be k be

STNADER dka

rut K O ONDKAPIT yndighe v pensionsr yndighe stee t t ONDKAPIT

ttot

RNING Fö F ÖRUTBET Fon tlninr pensionsa ationser ne TY 5. upplupna UPNA 6. esl tobe talda

GÅENDE F

ot 1 ot 1 et etsr

FONDS N Övriga SUMMA UPPL N INGÅENDE F Inbe Pensionsm Reglering a Administr Pensionsm ensionss r UT

er

kt

tä

a in

VISNING TER

upn

→ NO ppl ÅRSREDO u

ch

r o

ade

tn

r os och upplupna AMHET STNADER OCH r

O

S nga a k de

gå ld A K

GÅNGAR ostnader ul & VERK ill ta k ALD t dringar sk GI TILL be SKULDER TE iga or talda ÄKTER ga

vr rut INT vri

sskulder Ö ade f VRIGA Fö ÖRUTBET Ö ade skulder VRIGA STRA Ö F . tör Ö 2. tillgångar 3. förutbe UPNA an skulder

ot 1 likvider ot 1 täkter ot 14 ver N Ej Övriga SUMMA N Övriga in SUMMA UPPL N Le Ej likvider Övriga SUMMA

r - - r - 4 0 å 0 å tal > 1

> 1

an , , OM AP tt tid och . Dessa e öp de de de e l är är r - - är r ndast t v t v > 5 0 å t v > 5 0 å . lig < 1 lig < 1 år erklig erk erk tt en längr v tivt t v t v har iv r - - iv r e än e at > 3 at > 3 tar appar nega eg < 5 å eg < 5 å or tt n n nt e ed ed 2022 tid k

m 2 r m 1 r

ume öp y basis s 02 > 1 02 > 1 ÅRET tr en l som har ner , 2 < 3 å ner , 2 < 3 å enc io io ins har akt tr it id it id at at on os pt os pt iv oss curr k nedan. tp lö tp lö

er va ån va ån

eri m eri m

. D s deriv erna d B ap d B ts ys AP och cr t 20 ys 12 tr ys 12 tr v de tabell de r de r For nal tioner är nal an st tioner nal an st tioner VISNING 2022 1. sa ten a sa ig eturn Sw terminer sa ig id id st llo R id st llo visas i ti ap ti ap ot 1 pt erpar utaop dessa pt er r tal pt er r N Lö val av redo Lö öv valutaop Sw To Valuta Lö öv valutaop Sw ÅRSREDO

Bilaga 6

van t o

de enlig - - - - v är tt e till A AT t upp SD

i bolage ARHET at tifik HÅLLB

etagscer för öpa an k

RNING TY shems begär ik e R FONDS

espektiv

de

en

onans r et et et et et tå år år år år år asakr rs l l V r r på

Nä

et et tt t under t under t under t under ts t under ts VISNING TER s. ot ot ot år ot ot år sig a . rt a AB a KB opp → NO Fo tillsk tillsk fr tillsk est tillsk esten tillsk esten tagit täkter täkter In nfr nv å bel t under t under ÅRSREDO 8. olins olins ot nv nv ot har et tein tein ot 1 to to AP angiv N Rän Aktieägar Ägarlån Rän Aktieägar Ägarlån Polhem Aktieägar Polhem I Tillsk iner Aktieägar Aktieägar Tillsk .

-

AMHET S och tliga & VERK öner GI och utestående - TE aktas sam vseende l tr STRA . A ansaktioner be tr S 2 AP v till i A a ats a en verk stående 4 ategisk finitioner nd 1 på ga . OM AP ta . å a och str mkr t med de tiv t . Som när

ch

mkr 2 20 r o terna lse vtal al 0 t och ställning har e, se no 20 ta var de ata för till till in esul 2 stående i enlighe rb uppgår s r fö ade deriv talningar uppgår vtal AP fa ttningsha 2022 rs er be ata va sclear tida depapper ÅRET ns T vär -deriv om hur am , a rbinels fr 18 ysa taganden, med när edande be . s t t ter vr e å de uppl AB an vseende bör O utlånade vseende tt usiv a för a en a else och l ven no ter l

a p en r

ld ons ter ter ter tå styr taganden om ten är olin ess äl ter erhe tagande, se no erhe erhe ärs till tr St n säk säk N vanden, inkl etag, se ä 1 In 1 VISNING 2022 säk för täkter täkter täkter

7. 8. onn olins

nen rhållna rhållna t med no ttningar tein shem tein tein te esse ot 1 äll t vesteringså vesteringar ot 1 sä tr sr N t Ställda S In in Teckningså . 2. N Syf mellanha er in Rän Åtagande Rik Rän Åtagande Rän Ägarlån ÅRSREDO

Bilaga 6

lt r ra e r - -

ta one nd n

To ti n

a

i bär ll

bl och te ti

rän

- , - -

ch ar de

iv del ra

A er o te

ti an

AT no SD Ak

ARHET - , -

ch ar de

HÅLLB iv del ra

er o

ti an ote

Ak on

- - -

iv

RNING TY

FONDS

ande

ade tebär GÅNGAR ade än ter ter a r ler TILL tillnr ändring ändring , no , ono s för t t iv för VISNING TER ler t de de e och andr rin ns är är ns tillnr s l tala l → NO är n ad v tv nnsiell nnsiell FINANSIELLA ri at ad v ÅRSREDO och andelar och andelar tioner atinstrumen atinstrumen O li n eneb återbe eneb rä vester t/ er bliga n realiser innsiell Aktier Aktier O tillgångar Deriv innsiell Deriv NETT R In Sål Realiser O t

lt r ra e r - -

ta one nd n

To ti n

AMHET a S i bär ll

och te ti

bl

rän

& VERK GI TE - - , - - -

ch ar de

iv del ra

STRA er o te

ti an no

Ak

i

rk - , - - 4 ra iv ch ar de ra

ie er o del

ti an ote

OM AP Ak on

ngsh

ri

de

är - - -

v

ch iv

o

s-

ri

p

t,

2022 en m ande ÅRET

ru

st ade ade tebär GÅNGAR in ter än ter a r ler lla tillnr s TILL ändring ändring ie , no , ono t t iv för för

ns e ler t de de ns ns är na tillnr och andr s rin l tala är l Fi är n ad v tv nnsiell nnsiell FINANSIELLA ri at ad v VISNING 2022 9. li och andelar och andelar tioner atinstrumen atinstrumen O n återbe eneb eneb t/

rä

ot 1 er bliga n vester realiser N innsiell Aktier Aktier O tillgångar Deriv innsiell Deriv NETT R In Sål Realiser O t ÅRSREDO

Bilaga 6

70 A AT SD

ARHET

HÅLLB

RNING TY

FONDS

ör . t. tt tiv a . F tt ,2 a a - v ade ande tod och delse e 3 ter V ande ade terna som ty n tsbolage ändring e ekta er delse dering tebär för ty ono vesteringar än tebär dir v be sa. med - 0 vär in n skull öppen marknad v en al är be närmar et tipeln på än tligen på tsprisme deringstekniskt faktor ver onan, med e fastighe a r ognostiser är enad med stor ter stor v av onan med cirk tider VISNING TER or toden innebär v säga mul v lån. är ts på pr tt för dering a vice ör v dessa astande r väsen löp r e har Vasakr am a t f → NO tida vär öjning som i positivt v, t vill fr Vasakr vk fastighe vät dr t i taganden om och andr alla am tipel , de astningskr talning a ör ÅRSREDO . Dessa rtsprisme som sål as med hjälp a å 3. U till för vk ve apitalbolag under an deringen t f . fr tillgångar ade tagits tt ter niv ter taganden kring dering och tsinneha tagande deringen a s höga tioner vär a vinst t en mdkr ekta tliga vär terbe tod. vär i riskk e AP as tenhe rådande esen v dessa ono ven an sens mul 2, m an er - och å 3, har v dir väsen t obliga och å är för normal siktig fastighe på aktieinneha s ocen - 20 mkr desme ys pr tt t skull , baser är er för sta öden. ad gäll sam pr på toder tod innebär dering a och bör t på vesteringar , gör . V täkter AMHET tsanal terfinns under en ändring a de ocen S nuv är inom niv tein v vikt, men ä , marknads vät för vär assa , mdkr s med liknande objekt tiv al till s stör a s in k 0 tod för as. som å an sägas a tr och andelar , mdkr rän med - ändringar t k å 3 innehåll AP e en AP ade aktier & VERK å grundme astningsme ter änslighe ändr v tida ter för tor ör tv ys terna ell v cen vinst för ade aktier ande GI v jäm vk on ostnader i niv aktier am no tor än TE a a ys ter för . ande 30 fr var än där anal a en k tillgångar en al et tsk för ter ts astningsme ekt ts av var as med - pr deringsf för är . Gener de v ono ysen skull ts och STRA verk vk he , drif tsanal är deringen a under , mo teringsr vär i am a tsinneha öden disk ig ter t v t a tenhe 3,2 mdkr v är A ändr as med - 3 0 mkr teringsr on a deringarna , mo ör rk ekt nsl t FRS sk dering spektiv anser apitalbolag är t anal tiplar ändr on ra nlig årighe Vär endande marknad innebär ocen nlig ocen För disk ie som r indir fastighe medan indir kassa Kä vär per sv kastningskr vak riskk tr känslighe verklig pr pr -2, aktier smul D för tillgångar tillgångar disk av medf

ta t - t. 4 ngsh er as er är - ri as s sda tor - ts de er v ej vänds tsinde de ter AP nad ut, ell t finns teinstru baser rän för te gäll 2. er vär ektägda OM AP är vänds v vsl fr ämst de än ekt as ell in a derings är tipel v an t a ark a dering med är dering sam är er öden ar ell å fastighe v v i dir astighe

ch arknaden t uppda ocen a m te bedöms aktiv för v AP v ven r dessa dock t inslag a tal , mul F o priser ar at ekt ekt t, med låg likvidite terpol till assa et å2. verb tlig niv er s- ar 0 pr a men där som indir ta k till apitalbolag an tt inneha ektägda venskt ri ng verb indir indir , men ä or nda tida vilk niv bser väsen as e ör p egelbunde orriger för för en in . t till riskk ttar . F t, eri marknad. terfinns hos appar vilk tor am fr erbar e o te o ör fa ansaktioner öde ot bser as as en sn ta än ts ck in tt a tr ån PD S m ri som r terfinns ca å o vänds ok ter ter tes ade instrumen a r te å i inne fr a och om dessa å teringskurv observ et assa ru e p en aktiv är e p en marknad som in ategori å te bedöms aktiv än ter on inda instrumen e p an klassificer k 2022 st ad eck v ad t uppda k t uppda ela erbar ad och ägarlån i dir vilk faktisk at och r ter erbar t ej k apitalbolag. F ter in er ade priser aser som an än v disk t och är aser as med e verk på on ÅRET la lic ter b som in a instrumen as dessa b der vrig at principerna el ub . denna ej observ ter vär ade aktier i riskk am si p ker egelbunde er egelbunde terminer ad, observ on ker ter fr ämst ni fonder ni an ed marknaden. ade priser uta ter äkna egelbunde som i ö som r in t som handlas på t finns no på tek t som handlas på ter disk tek t som er ono t m . modell val ber as r klassificer dering baser F en ut ngs som r ta som r ta , innehållande r as med hjälp a tt a tt ör ell ade aktier dering och disk vänds s. ens än en gång per vsl ade aktie der t uppda a ter ngs ta ta ter vär rt um om de ekv a deri inda tagna ter inda såsom v är för för deri a da vär tr fr t finns no s principer Fo ns instrumen e at för är instrumen de eder at fonder at as är sda instrumen t ono såsom VISNING 2022 er tsbolag an 9. . I . V erbar t v erbar vänds torna. Därf . V nad erbar PV 1 2 -deriv t och -deriv 3 apol dering uppda toder ot 1 vå orriger vå regelbunde rän vå ark ämst N Ni Finansiella bedöms aktiv med högr ok placeringstillgångar Ni Finansiella men där observ allmän marknadsno observ men på etr som an vär för Ni m Finansiella observ återfinns i huvudsak bolag sam fr me ring, substans fastighe ÅRSREDO

Bilaga 6

a tiv - s ts 71

ar den atin terna v änsar . AP som tillgångar ter värl al a . t inneburit deriv ter t hos or ande vesteringar begr fastighe terisk ande med t F Via tan SFR. de ver , i huvudsak han t om i ponering tillgångar tenhe än AP tts tebär tts. än vär v r tekurv run sa i e onder . tebär sam än sä ensr ocen än än er bland anna er i r regioner tor A 30 juni 2023. Dessa fer sifiering ö tning a har mdkr vseende ver A s r och r har v ån 30 juni 2023. som er fter re a t 0 pr er AT tta a fr 0,3 e ya pensionsf t ö SD AP regula tor ser i samband med in R P än tion i marknads vid mä t på temarknaderna. egioner vesteringar ponering i DP . sam . am. De tan ör in den n utakur tc de a r , f v SFR ensr till maimal varia ARHET ingår rän fr än er 2022 , val uppstår till utae vär 200 har tiden ligger tad as genom div på olik tas ttas a ef ats val ter löp ter AP än a länder HÅLLB ver tor v SA sä tion i utarisk elser terbankr er 2022 inga de r utlig förv han , industri e tillgångar ör än in till Val andr ter varia sl ensr 3 december er vses via ande sifiering ö krisen 200- te uppda tad uta. uta. agen om allmänna a så tion i marknads rän fer ommer än al al er re tts R a oppling v v k tsprisrisk , bostäder tebär handlade sä per poneringen i tor varia 3 december AP USD R där förv fastställ ris än hur er till ännu in utae y is on tad finansiella med k vser al pr tsprisrisk astighe k s r än v nominella ondon GP ens t har k a v ts . F RNING genom div en på i ör t hade er ter TY is AP den av ris tala he verige men ock förv ad a . F hade per ef ta ade i utländsk ade i utländsk fastighe , såsom k ter terisk fter kr tor . USD R k to tig ser sak at t den AP depapper lu utarisk ter ter ed Rän ndast Va Fas FONDS av or rän ök at rän SAR vär strumen med r instrumen Val no no den placeringspolic fastighe typer inom S

tt - er . . ar er t a a a - - o ande emen och . der tsstöd följa ativ sam inom var vtal - isk poner as vär er t och impl ts tningens t med löpande oll a, ots ändringar i a al e verk tt ade aktier tr samhe . ör astning inom AP marknads a ade och och sektor on a risk per teringspr årligen t e ten R örv vk marknadsrisk as. ter tifier e . F t på er ter t hos aktier verk AP no TER ativ tionsf aspekter som ämst ell de VISNING i den dagliga tern k minst vseende oper else er , länder tt a iden isk riskhan tt såsom a god a fr ser vär inom risk - och likvidite er då ognostiser → NO a . R v oper a ganisa risk ognostiser ade instrumen möjlighe god in för oende enhe pr instrumen ter för åde eckla tering a edit tt tt utakur regioner ÅRSREDO varig, sk tillhandahålla ocesser legala d och styr och a al ter ocesser -, kr v er v e , v v no en hög andel ver och or ör tas gener t a a tsomr teringen a och tsstöd pr t f till risk ser enhe a och utv riskhan v den ober än emier de finns goda hålla ekt är tt tion i marknads han eckla der för ändringspr förv v genom både pr a tliga som ställs på e som ans samhe samhe tlagda as a dir tt består er sifiering ö tta. dna är ar för ändringar marknads er de huvudsakliga riskpr a varia er av erk utv k för ar i aktiekur sam de tt verk toden oll ter som bör finansiella för för tad AMHET ar t v a , utv ade bland anna ämst tr marknader t. S för me tliga ar on ör ta ter en än var de kr ocessägar upp isk ystem fr en tioner som mål till ser ingår R tifier var appor förv och samor sam , s v risk v i huvudsak e ans inom sit var följa ar t. Därf varia likvida har & VERK tt för iden t ans positioner anspar s a v a marknadsrisk AP vses as genom div a upp resur var er erna, där ta tr möjlighe GI erna ans t a ter a ter TE Vidar ev stödja evts tliga odukter enhe sk v er ten, med pr tt tta e ans pr ri risk öljs upp och k a utgör s inneha ande instrumen k as. ten l äckliga a fterl tsstöd som r isk grund a ttning på appor han a risk äsen ya lla , f endast riskmanda sr AP ris STRA tyr ter för . de Vidar e v . tt da på is tillr samhe ar den gemensamma v n ie t bestå t finns goda ad ade risktal. tebär ven tt har för s juridik ns ingår a . Då och r än pr samhe tta var AP er er finansiella er samhe är mo kn tivt sä Verk todstöd sam AP na de ar tor ta tie te ä arknadsrisk ed aktieprisrisk in verk av och han ans hela me cessen. upp a risk gäll tering a liknande Fi De risk verk mål fastställ sig där M nega rän daglig prissä mä realiser och r Ak Aktieprisrisk

- v a - a a an oll t tliga as ya 4 k tr ativ ar vilk tt ar t er ad a on . a v n t v terna . etna e sak uppnå sam ar för t ten. OM AP er tt oper äff var sådan AP a risk a or a ocessk för finnas, terialiser tr as sam tt äcklig k är tliga pr as er tering a oll e för e ändamålsen ativ var er oll ma t in t viktig samhe v ans tr a medv tillr händelser ttar för tr tssäkr . on v ick an väsen d och fa a. skil erk emen var a på tens huvudsakliga ystem ell oper ik on erna v e oende s en k a risk a ots all alite tr på terna od elk tr t sär på verk. Gällande tern k tar t ager för ystem, o ativ et a genom risk kv ffektiv ändringar delning a samhe följd a vilk s e fastställ yck tt er e de er m ocess om sk a oll ör för regel till felaktiga empel ata reducer a n för tr är . sam dens verk v oper tt ch pr er ffekter dlig er v tering, o och sk on tionsf tliga en god in oll värl uster fel, t a er er ten t och är ty tr ande ell ss elk a risk risk. ar ade händelser och medarbe on om förl , inadekv sam oce risk risk yck ganisa a en ställa fer er 2022 för örf teringen a as genom en av n ativ i samband med impl er elk teringen a legal t f tur pr ter tliga och dess e sk ad i skrif ell en ar felaktig han m todik. Denna oönsk er ter säk instruktioner che yck ÅRET , mänskliga sannolikhe tliga ta v han . risk tslig ollkul sa dering äsen ar fin funktionalite och or an tliga er uder eten ot tr a han v när a risk med han on en vär ad ocesser ev risk ocesser instruktioner et m sk a be as specifikt ativ a dessa el n , dess n er alla vseende oper a sam er tillgångarna ge AP och ör t, minsk sk önsk der a dokumen sk at menas omedv ell . F enserna er ändringar er er ond ocess och me är för a oper ar t sk ten, ade pr v er er t genom br en god k . f inom tering a ändringspr utv ter an te tens risk

finansiella yck finitionen inkl möjlig v risk de har sk en beskrivning a sk a risk rutiner AP ch o er tifiering ocesser onsekv tt a för er ystem ade genom r r arbe samhe

Ri . De eten ell gripande mål thålla t är k a . a och a ri iv ativ missl ver ät ld a risk iden pr ar der a risk , s minimer tt och rutiner ter samhe erk VISNING 2022

följer er äl t de dering a är fogenhe v 20 ativ at evision sam t ö inom st ativ ställa ativ a ar tt ell a medv er tlagda lindr vär er nom riskhan t dagliga verk a edan per ed oper De st per lång er t utv per odukter För ocesser n tt Not oper O liga händelser var undermåliga och r och uppr risk Fa fondgemensam pr läggning, kar så ell Vid säk at pr och be pr dokumen de om sä ÅRSREDO

Bilaga 6

e 3 .

nt o

ri 72

e stem sy , teinde e vs än R delning ne s risk högr ör tillgångar in AP i tt eala opeiskt astningsf ade r eur vk vänds ter tt a A l e e

AT et t ono ör SD lit or edställande sä

ti

en nedan an n tillfr respektiv ARHET ol e tt v öljande F tod med historisk på t f tabell r HÅLLB i aktieinde

ts enlig eringsme tillgångar jor opeiskt e 2 g

o n

tidsperiod. nt ri dessa har eur tt må en simul en e e vs 12 för tioner . har R erna vänds e är

en giv ne oima t, an RNING in a risk 0 dagar vikt. Appr e a TY ocen t under tidigar vänds. 0 pr ges lik FONDS ognosticer pr an som tt ande , a för ationerna till tioner var et ts en sannolikhe ten oima , mo observ

ande där möjlighe 2 mån iställ år ar som appr tebär tt med en giv år än sv VISNING TER 1 1 1 för ss tor tor erinstillnr tta vsperiod på → NO l än tillgångarna astande r talängd om e an uppstå s än v aktier a aktier r a r och Övrigt l . De t a vk ÅRSREDO n tillgångar inde en inneha t en da tt ocen ill e för ust, som k Globala Svensk Globala Svensk Reala Valuta till ,3 pr och höga å sam v 20 VaR förl e 3 ör as nt o t f ter ri de ade aktier fidensniv e ter esen on AMHET t är S e vs ono ts k R otal ör ag pr ne v. ocen & VERK in GI assa. F s uppdr inneha t k AP TE as som den maimala saknas underliggande inneha sam så dessa ten i STRA finier l vsperiod, pr t ock för aktor de et er tsf

lit or

isk ti t ell tioner t R n ol fastighe v oima ue a , en t dels långsiktighe Val r 4 . i a appr tilite ån en endags inneha faktor ola aR t anges. andr t v OM AP V e 2 med god periodicite er tte aR utifr isk o n ell t V t anna nt ri ta 2022. t R må er en aktie at

e 12

ue a e vs faktor al R depapper e ven sk t om inge tillgångspriser vär tr ä t V ne v v ades under tte in a ade med dels riskmå AP ter ocen ter aR

teringar V emen a no vägning a isk AP3 har tiv t R

2022 vänds riskmå aden pr terna al ue a AP2 och al an t V AP, ÅRET er tte k fidensgr vända is vänds en samman r r risk on saknas marknadsno an tt t tillgångsslag som impl

ke t a t, an a riskmå else med . yt

is

rnas al för n v ocen tt R ga finansiella tillgångar ör e s. a jäm 4 ån v 1 s äkningen är

rt

1 1 därf ,3 pr lg 2 mån och k ss tor AP e harmonier til l tor erinstillnr v ber Fo än än a har ttr ör a aktier

.

gs s a aktier ande VISNING 2022 in äkning a aktier a aktier r a r l AP bä möjliggör ts f n tillgångar och Övrigt a. var tt tt 20 er vissa ts a a vän fensiv ac ber ill fensiv För arr mo För För an De Not Pl För tidsperioden Globala Svensk De Globala Svensk Reala Valuta . 2. 3. . ÅRSREDO

Bilaga 6

k - - - k - - - ad

is is

- - e r r 73

po i nde nde både störr ponering standar ra ra edite ttar tliga te te 2022 baser teinde fa e- . r edite än Res Res under v r a om t - - - t - - v s kr a et et d är val vilk iv iv ade och ick er er er er A örpliktelser ä ä standar AT finnas med sam e e SD v limiter diser A editrisk, d er nts er nts . talningsf kr is is ter ARHET be för änsas genom änsas a r r tt 2 e - - - 2 e - - - A och S n n astighe

HÅLLB a sina utsa t begr t är t är en begr a SD es tv es tv ten och F t, är sk li li d. edömningen i denna fullgör ten at an editrisk emit vseende både standar er er kr , a te k emit er -deriv , , vesteringar er tala tgrupp ffär 2 r n 2 r n tern standar a in t in to ri ri tiv t ell ten a a one one tpar ti one ti one en in RNING tpar med terna TY mo emit an gör i e i e vser atingbedömning. Al er bl bl per k td r t ell AP ating a FONDS med mo ponering. Den a vid handel ten tt vtal tse editrisk vilk allad r ytics U k ta. tpar ter så Anal än s t aktieägarlån inom en emit tpar tt fastslås a ategori. r e oody upen r sam en a mo t- och mo tingk tsrisk. tliga Vidar s e uppl tioner de som, genom a ten ra t. tör tpar eonerin eonerin an usiv är er VISNING TER vses risk t v per sam 1 1 editriskklassificering ev a er 3 er 3 , inkl er de eitris eitris de → NO änner . ss ss ad kr atingl är vser både emit ating r ating r ter t v ÅRSREDO r editrisk t- och mo ter l r l r al d r förlagslån, obliga dt ttar och limiter ten ade instrumen esen v ser fa Vd godk tpar tin tin Pr på Verklig Av re ed kr nering a om DP emit diser mo R AAA AA A BBB BB Saknar R AAA AA A BBB BB Saknar . 2. 3.

as ter AMHET S - esen

uta pr i i & VERK al vr vr v GI tabell TE - - -

CHF GBP

STRA s öppna AP a - - - er oll GBP TWD tr t. nedanstående on k ocen R - - - - R - - tt IN 4 pr IN te a , yf 20

OM AP i s - - - at ,3 D

RW

HK K

utaderiv

val ets utgång JPY JPY v

vid år

var USD USD

med hjälp a 2022

ÅRET ponering , , utae r al ke v a tto a tto is xkl xkl R t, e och skulder t, e och skulder s. ring ar placeringstillgångarna s öppna in n ri rt AP ponering. er och andr ne och andr at at at at Fo one on dringar dringar . xp utae ande tillgångar o ande tillgångar VISNING 2022 utasäkr val e och andelar tioner for eonerinne e och andelar tioner for eonerinne 20 ae val t atinstrumen t atinstrumen ut s l tebär tto tebär tto bliga lt l bliga lt Not Val AP eponering. AP Aktier O rän Deriv valutaderiv Övriga ne Valutaderiv Aktier O rän Deriv valutaderiv Övriga ne Valutaderiv ÅRSREDO

Bilaga 6

l l

för v ta ta t v er ade tsrisk t To a ter To a , se no val var regl da ap . Genom följning a

skil öljen i no t bedöms s likvidite en dessutom tf tion med de måste AP r - r turn s ann upp tage ande instrumen re ade aktier tsrisk vär v por ver 0 å 0 å ter tsrisk. a tal genom sär tebär ta. > 1 > 1 to A ombina er amman än AT i k än SD andel t. S och no marknads tsrisk och r ap och risk upen r änsas likvidite tala -och likvidite r tabell. to en stor r ARHET aktiv och genom noggr tioner begr edit ar e uppl 0 å 0 å för depapper s AP bliga y basis s HÅLLB vär usiv 5 < 1 5 < 1 onder v änsas likvidite tillgångar vester as en sammanställning ö . enc

t a in med god likvidite ter , inkl vanstående t limiter ande med låg kr begr ande AP de ocen ter tioner esen är oss curr ts i o tebär som låg. ostruktur r r pensionsf ät verk all t v , cr rän 20 pr tebär AP sum sam egel än vanden. förf er för tsobliga erklig 3 < 5 å 3 < 5 å dringsr i r en i v tioner utelämna

RNING minst for en nedan pr till ör tt i elsens r tsrisk t med TY at tillgodoha och sta utaop därf ensinde tagna al fer styr vesteringar tabell r r , v

FONDS placeringsuniv re lagen om allmänna genom a placer in kassa aktier likvidite i enlighe upp

1 < 3 å 1 < 3 å

t. terminer . t och de har tas. uta ser - på al änsa och ät v annan talningar ek tal till instrumen ten som uster r r begr

ensions a uppr an depapper tid ttoutbe förl < 1 å < 1 å tt vär finansiella ade bolag och t P sk dock ån likvida yndighe v VISNING TER ter fr öp- och säljkur a ne dande storl uta är s tuella AP llikvida an ty val akt → NO v i ono k andel ven änsas a förutom e tr a a. s stor v be on äv ensionsm och år k ÅRSREDO mellan k P a a tt del t kr örpliktelse mo en stor onor t begr till var tillgångar editpapper an a kr dessa n stor v små, men e hålla k t. talningsf tt stigande e t på a skillnader t a talningar tivt vensk ti ti de form a och kr be instrumen i at a hög om de rela t i s vär a och belåningsbar stor utbe AMHET var har ändig är terminer S ade prise ämst -deriv visa AP tid under ter fr ven tliga öp nödv apital likvidite finansiella ttningsbar upp an ä som då t k i marknads & VERK er ver en l

GI ommer ven ell fter t är måna tlig ö tsrisk r r har en k fin TE t omsä ek AP och aktieinde t t t t ör och be edit edit der t marknadsno t f men ä tsrisk ten. De t gör ognoser r r STRA dsidan e till st t sta t kr st t sta t kr skul ter pr tion terminer s likvidite llo l llo l t sammanlagda a illikvida tliga omedelbar ikvidite ån skul yndighe ela uta AP r ominell ominell ta r ominell ominell ta

pris än de är instrumen fastighe var fr m dagsläge i r val dagliga N N To N N To Sam . De

a 4 t - de för e t enda tt vseende a a t atposi finnas en OM AP de minimer för , a tional , för aten har är tt er vser öden dels tt tlig lägr följande at a deriv positions är vtal a a ställas a för a instrumen ategisk aff nterna . vänds teringen, dels ger nominell a t. t Anne da sk för äsen v str Alla A, avtal assa v ten. Deriv deriv an gör A- ter k en tt et vänds at han uppor e kan a SD S standar . S erhe depapper vser v risk till viktigaste är vilk an a. i den dagliga tt ter ör at deriv enklar vseende på sk e säk är s a de , f AP at edit v för apas med andr med hjälp a a tpar er som a deriv marknadsrisk. ingår ade instrumen vser hur er tningsmanda tering. er vilk -deriv A, r a ar ell t utgör an säljas al ten där och an sk med mer å mo er k han diser tv 2022 yf tningen, där avtal tsrisk t. förv te k med A- regl medel a placeringar al öljens risk et esta enkla ostnader tf ter endast ÅRET tningen, där förv vseende på standar med tion, och S . SD er al för a änsas både med a tpar e- mellan avtal t instrumen som in tspositioner a por ter at v likvida r åden och s örv och mo A- instrumen

f ativ begr dels likvidite ke s utländsk tilite at Associa tpar

is at inom de AP ansaktionsk ola tliga vid handel es form a fa ttar finansiell

R iv at v v inde v den aktiv tr positioner , v . de och med a ade och ick tt e mo med deriv avtal. S i tt an säljas ell

s. er ostnader ar ta v deriv vär sam ativ A- der er om finansiella i i e te k

rt v d deriv vändningsomr et. tt v den oper diser störr SD er er t in

t a r Fo g a tiv vakningen. änner tt t tsrisk te . in a an positioner atpositioner e fastslås a tliga a handel e tsrisk tsrisk VISNING 2022

vänder utasäkring a ta ering a och därmed sammanhängande risk godk er till 20 ter a olik terna ffektivisering a ansaktionsk ffektivisering a or egl dte

an Val al tr dels minimer möjlighe k Regl deriv vändningen a Vd Vidar aps and Deriv t r ikvidite er Not Han AP • • • • An underliggande tioner och riskbe både standar S med sam at bilaga utestående skul ikvidite likvidite instrumen ÅRSREDO

Bilaga 6

i der 75 likvid äder tto i t bindande under t finns te tr under örhållanden tta tvis sf as ne tslig och skul yder ät ne som in ffär ter tt vanlig a positionerna a tt som l vtal esen tillgångar rä eckla vens, och om de der vv A egal normala a tt AT som pr tillgången och erlägga SD en l v insol a liknande a der och skul er angemang som förknippade med r har te under tionen a ARHET ter vtal. Finansiella arr ten AP realiser och skul er tning ell in ttighe tillgångar HÅLLB rä tto ell vens men in te har liknande a om kvit äkningen är tillgångar er äkningen när in vtal v insol AP som har t. Finansiella er likvid ne ama tning ell tidig örhållanden och i händelse a tto i balansr finansiella sf erlägga visas i balansr ffär tt as ne RNING visar om kvit a a t i händelse a angemang där t. TY äkningen ell edo den sam t bindande r ter af en vtal vsikt kr arr tidig ttor skul ttslig esen er FONDS abell balansr rama ne normala en a för rä pr laga ell sam

R R

i B i B

1 t - - 1 t - - TER l i i VISNING ta vr vr → NO av

gs

ÅRSREDO in r r

tn en to te nin en to te nin

et n ni et e tt n ni et e tt

vi vi

er n rä lo rä lo

ns be ns be

nd l l

a/ er a er

AMHET e ln S er u sib ln n et sib ål et

ål

yd t lä er et t Erh er

& VERK r l et Erh sä sä

en

GI lle en nt nt TE v l l v l l

en e oi n el si ent vt oi n el si ent vt

STRA ng s ni tr t s ni tr t

ni o tt vi nn li el o tt vi nn li

el ins en ins en

äk

sr R R

an to to

al et i et i

4 lo lo s i b be be tning. OM AP ta R - - R - kvit et de de ter

ta ta

et i et i tillå om n N lo N lo som

be be

er s a vtal

ld o o

ku r tt lo r tt lo under

be be

ch s

yder te l 2022

ar o

ÅRET ng

gå

ill

äkningen som in

lla t

ie t t t t ns t i balansr

na

Fi VISNING 2022 1. atinstrumen atinstrumen atinstrumen atinstrumen instrumen

ot 2 illnr ler illnr ler vriga N Deriv Deriv Deriv Deriv . ÅRSREDO

Bilaga 6

A AT ,

SD on evisor egeringen ARHET Nilss ad r v R

ebrri

ter

HÅLLB Pe dnad a Auktoriser or för

tsen

län

er

RNING olis , TY tels

ät

evisor de Car egeringen FONDS ad r er v R

ais

evisionsber K

r dnad a r or elena Auktoriser H för

VISNING

ÅRSREDO → NERSRITER

AMHET S

on n

& VERK tt GI Rä TE

snr

elén Eliass enri

STRA H le

4 ter

ri

OM AP on ektör

s

ebrri ande ll ör erner

ber ohanss

er

s df sv

s J

r nri il

Vice or ställande dir

Ander

n

Verk

toolen

s

2022 ÅRET

sen

e ande ör df llin ber

rr

rel

t tr

elseor oni er

rit

t

Styr VISNING 2022

ÅRSREDO

Bilaga 6

er tlig et 77 tta i - m tt för a en fa oss v till i risk väsen som som är t a tade ts till er ten. sä oll tala eda ell tt i täck tr der tningar erhe ten. am visningen e ter misstag, en an inne ut vänds och at an l , måste , om sådana visningen. fr er för k felaktig on tt ställande tande er på ån dessa k tgär a ät ysningarna edo samhe edo ell te upp ter verk samhe aktor ell sr tas erk en och innehåll sr ter in e än för tlig osäk er v t utifr tt terna te som an erk tsf uppl händelser felaktighe a tlighe ens uppsk v tta tlighe för högr t vid uppr väsen tta erhe aktor t om år tida tsä A och ändamålsenliga är oll. anskningså tsf AT tliga en tr gr ektör elsen och tsä ten på am for ter . drif fr SD oegen isk utelämnanden, on fondens in tt for erhe vis som inhäm an och händelserna äsen bland anna äckliga v styr ts, med grund i de inhäm förhållanden som k tt tlig osäk talande an tionen, struktur v på som oegen forma terna, men in en. tt tsa er a samhe k e k ta tlighe tern k a for a ut ARHET för or der tillr fter ut oll visningsprinciper utsa ell osäk vsiktliga tt tr ysningar t finns någon väsen ysningarna, och om år ber tgär v in a on edo ställande dir ten i a esen erna k t om en sl de tliga evisionsbe te längr talanden. R v oegen för förmåga uppmärk HÅLLB v den del verk så a ut väsen de r telsen. Dock ansaktionerna d. vi risk vis som är år misstag, e ttande a omständighe terna ande uppl ock händelser ät tr v följd a alskning, a vision ten i de r tagande t finns en fästa anskningså på till ar gripande pr e sig dessa för förf ståelse a re an fondens de äckliga, modifier as på fonden in gr t till or år yn tillhör tt tt ver var åsidosä för v elsens och Vi dr sådana telsen tillr för visionsbe opi, ts om lämplighe om ät o a a er för ten i den in el baser visionsber tvisande bil re vänder vser tsen a är ät och bedömer tar utsa visen, om huruvida tviv tser re felaktighe t som ber vi lämplighe ör vi den ö ar visningen, och ut a en grund tion ell delse med häns ar ten i styr en an visningen. utsa visningen om den t f ar visningen, däribland uppl en r RNING tlig vi oss en ty som a sl utsa de underliggande TY tifier edo ande i mask ar ffektivite der visningen och vi en sl edo dande ar evisionsber edo ysningar der edo ger sr formar t utgör aff be är ar ektör sr visions be ty sr a sl tume är sr forma iden år ut och inhäm at väsen felaktighe ager in sk har lämpliga om e utv rimlighe redo dr dir år re faktor be vi dr vi i r år uppl Vår da förhållanden gör utv i år åter som ger

FONDS • • • • •

t, t. , - v t tt ter er - er tion, a ten. stäl - ell för t. vis ad a tt verk ten ell A och ter forma vseende a t lagen en ställande förmågan drif e sig felaktighe med felaktighe samhe a tt edo ar evisions t S in t a för ändig felaktighe verk sr , v tlig tlighe ttar tlig ektör erk verk tsa år en r fa TTELSE et d enlig v samhe ter en hög gr t omdöme och a i de tliga for elsen och s enlig e väsen var nödv tta verk tta. t är väsen VISNING ter är an på för v oegen ans väsen tsä t om lämna visionen. Dessutom en elsen och v de tt erhe a en tillsammans rimligen vändar essionell er a for t a er re vseendedenna svar tvisande bil ställande dir tt a med felaktighe of rappor ät styr a te om styr t om huruvida täck grund a t ell ÅRSREDO tt någr ar tagande tliga hela ts a t a s an verk er in imlig säk på som an vi pr för en r misstag. var an a någo erhe upp → REVISIONSBERÄ ren en som har evision som ut tt ut ut inge er förmåga gör väsen a tö tt a vänder tionen innehåll ektör som de bedömer ell förhållanden som k vända a v säk misstag, och a en r a besl

irek den ger elsen och oll te innehåll ter fonden, upphör på tt an uppstå Vi har d tt tr an a till ad a någr er talanden. R a ommer k om de enskil A an fondens t, om tt tiv er forma tta. de on tlighe visningen ans t tillämpas dock ell för ter tliga t S AMHET te som har . Styr k v a ut ti tid k onomisk inställning under S a in lan edo terna ter år an a de ställande dir sr drif likvider v tisk t arbe ter täl tas och a onder terna oegen ten och a tt tt al er väsen ep ks ät v år tillämplig tsa a en rimlig gr te innehåll tlighe a & VERK de verk visning som in på verige all elaktighe a de ek t sk den andr er t a är for vser var evision enlig GI på tt v den in or t in ingen gar verk at rappor edo så samhe ealistiskt visningen. TE tt ch för sr ber bedömningen a en a svar uppnå oegen finns. F a pensionsf tande erk t om t r tt v en r tsen a s o elsen och ät för , när v a på tas på edo a essionell STRA ven tta s an or sr of diga visningen uppr ä en år en yser ektör någo rn är t, men är än vi, baser utsa sen styr ar ta tsä ber m el ät or tagande so telse som innehåll evisionssed i S förv sl yr t är edo var e sig dessa Vid uppr ektör An vi a mål ät erhe Som del en pr ar vi skyl sr t f te har dr är St De år om allmänna ans uppr var dir De uppl at lande dir in Re Vår ningen som helhe dessa ber säk god r om en sådan misstag och anses kan grund i år har

4 et es. de tion 2022. år enlig s Fjär t tt tionen visionen år ör för A och år tion. forma a OM AP för t f S till a var re

se

t med en i alla ta fastställ t v in t. jor visningen forma tliga beskriv och forma andr t ans onden finansiella resul telsen är edo elsen och den år t under äsen ät der a in om in Vid denna ta v -f Auditing t fullg sr te denna t v

tel

AP och ger äkningen förhållande styr dokumen ts i enlighe vrig äckliga in de äga de ta ondens t är andr tta ät onder -f ds on standar i ö tillr ttar verv t inhäm finansiella

ät

-f AP tningsber tion än år fa visningen. innehålla Fjär al oende i t är 0. De denna vrig ar för i de AP de ta vseende denna edo örv t dessa för sr erk v dess Standar

er

. F ober en forma t - visningen är vi i ö 3- v Fjär et van och ö t v onder enlig inhäm talanden. ing ande a edo ap 2022 visningen uppr d a tional . Vi är verige och har var vrig visningen onder . var . sn visningen om sr ats o a ut

sb

äkningen och balansr var av vi ans ÅRET sidorna edo tr vi har år do -2 sam edo v år en edo sr 2022 och a delar ta nterna t ans kr v sr tifier enlig med år sr på år pensionsf t år ssed i S vis för re ven annan in ing rs ä för tionen i ö . V o

on

sn v år tvisande bil pensionsf vriga resul er vision a vi ät tt n t dessa n å sidorna ven den kunsk a evisor ä en som har re forma evisorns ans

si

do ör de verige evisionsbe vseende år vår vi ä re ttning har an t R enlig ion talande med bestyrk evision a visning ingår fa te t god r som grund at t innehåll ektör tion som iden rs därf al var t ut äckning är om in

vi

å edo om allmänna visningens ö tt evisionen enlig de r m t en r sr upp vseenden r den 3 december er t r vsnit tt terfinns på . år a a ans a or å inge forma ter t om den för edo ör u för nf talande a VISNING 2022 t v sr e i a tisk tion. tlig utstr or an ut tliga ut n i t ut

Re

nlig 20002 t lagen om allmänna tillstyrk nd f evisionssed i S onden enlig dokumen ställande dir vi gör den in t bedömer pp al Vi -f ese Vi anser na tta Vår samband med tt ru forma äsen Ra U Vi har Fondens år ag väsen ställning per enlig med år G Vi har god r närmar AP yrk ändamålsenliga An De och denna verk och in läsa i v genomgång beaktar sam felaktighe ÅRSREDO

Bilaga 6

78 A

AT

SD

ARHET

HÅLLB

RNING

TY

FONDS

v et Vi

tt på t och

ad a apsår tt a tion. der talande a år elsens och ämst v t. De t ut ensk för fr tgär tningen. ti vänder å al vår räk ommer sig tlighe åden och TTELSE t styr an inställning as på egeringen för vsteg och förv evisor tid k anmärkning. tisk , omr a ondens situa on v R VISNING verige an väsen vidtagna ad r eda ep der -f med en rimlig gr s baser AP tt onden anl t sk för och Nilss dnad a a -f verige all tgär de AP för å ter or ÅRSREDO för ten och där talande om de t, men ingen gar an tningen grundar i risk Fjär Pe Auktoriser För → REVISIONSBERÄ vis al som ut utsunderlag, t ut essionell för år tningen, och därmed Fjär erhe evisionssed i S of förv der sådana v al som k v samhe för erk delse för förv visionsbe v säk evisionssed i S tgär v ty ut, besl ta v t god r en pr re t finns någon anmärkning mo tning för an ta al ad a d be ev

AMHET t god r S förv summelser tliga skil rel anskningen a anskningen på ttade besl inhäm om de för anskningså gr evisionen a tt ens s enlig evision enlig aperna. äsen sär fa olis & VERK en hög gr er ar v ar a för e ha februari 2023 GI t är ell öv ande r bedöma ektör v en r ensk TE svar der a t omdöme och har äk bedömning med utgångspunkt de Car evisor egeringen äff erhe visionen. Gr fokuser skull er tr tgär re v r ommande gr vi v R STRA s an tningen är tt ais ad r rn be al t kunna a å tillk a K so essionell hela a ädelser förhållanden som är dnad a t mål förv erhe ställande dir evision som ut täck of essionella tr igenom och pr a or vi Rimlig säk Som en del visionen a Vilk of er elena

Re Vår om säk verk 2022. en r upp vi pr under re pr innebär förhållanden som är öv går andr Stockholm den 23 H Auktoriser För

a t a ens t tt 4 t i i a

former ektör ter en sk för om de enlig enlig tt tt OM AP in tuella at tningen t a ade så ar teringen var al öringen, ektör visningar de ven oende i för ng ven ansk och et förv Fjär at. ni in ande t ans var tillgångar bokf tt tt at äff tningen. år ober verige och har tion och a tt och an a fa ven gr ställande dir tr al . V a a angelägenhe tifier ä . äckliga ans bland anna för tt. ör ansk verk förv . Vi är av tion och ställande dir Vi måste ock ssed i S tillr svar fondens ttar a situa ra f verige var kr v fa evisionens planer vi iden ven gr . Vi har t är onomisk verk ändiga t r den. nd s an ganisa formad så tar evisor ta inne ggande sä för vi ä al vseende t dessa ren en som har onomisk ut elsens riktlinjer ch a elsens och tta tt. Den nödv ensstämmelse med lag och try visionen, däribland de e en som förv anmärkning be t a tö tningen a oll ar o till t god r enlig inhäm talanden. ektör al . De t styr ver be 2022 re tr t styr vrig evisorns ans . ondens or tion är ondens ek tt ag 2022. evisionssed i S var a ut irek -f ter -f som är e on t l i ö t R vi har d förv ondens ek AP as i ö ÅRET k onden t mo för er te år ör AP t tidpunkten under ig visningen har -f edning v de onder -f ganisa de ggande sä der nl ell t god r a ans vis för t f de AP try AP vrig anl vsnit lan tgär fullgör ötas på terna v e edo onden onden enlig tisk ställande dir de tningen enlig elsen om bland anna sr de -f -f täl sam Fjär be a a sk tagelser ra n e i a AP ese tt al de å v år AP de ks verk för Fjär ondens or e ra k te givit de evisionsbe er pensionsf ar förv a styr iakt i den in de in tillgångarna an t yrk v -f öring sk nd som Fjär v al år som grund var AP as på t vidta fulla tt evisionen enlig s närmar Fjär t v de r ch ondens angelägenhe tningen och Fjär er tningen sk vision a v Fjär till tt -f de former m a re t r jor a s o elsen och al oll öpande al den ör u för AP tr VISNING 2022 delse t o år sen apshandlingarna Fjär örv on örv ttning och inriktning sam ty or an v tillgångar tning a visionen har teringen a ut beskriv styr elsen ans de tt den l dande brister al al nd f t fullg el t k ondens bokf fa ty pp ver de Re Vi anser yr t är ensk Styr Fjär tlöpande bedöma öta -f tt ven ru Vi måste in om om be be Ra U Utö av finns någon anmärkning i ö förv in G Vi har denna förhållande övrig ändamålsenliga St De räk lagen om allmänna av for tillse a medelsf övrig sk och bland anna AP medelsf ÅRSREDO

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 8

g 2

in

202

sn

vi

do

re

ts

he

ar

lb

hål

ch

o

rs-

Å

Bilaga 8

R re

en ta LSE nd be 30

ar

TE fo nd nd ed 9–

P- fo fo r ÄT ie te a m a 2 ER e A ga år rn ) kt än nd se rin SB ju la m v do R tel P7 A P7 R rk si Å r S ät s o & r A r A Lä G g fö er ch fö N in sb e fö e fö ls ls r o n sn ing te te ta ISNI vi ne is V tn do rät rät tio O re val be be ni ta l D ör ar rs rs rs efi SRE Å (F Å Å D Sv r

R te

Å 46 56 68 75 76 ät

ts

or 27

en f 4–

et 28 N rb a 2 6– O rn , 2 TI n aa io do 22

em

MA at s t si 6– R , 1 FO rm P7: A na 2 N nfo or SI si id x ET het k, s H ar de in oc AR lb st ål RI- g er LB H G in tt kl hu HÅL 36 40 ec 8. S

tv

ar u 23 an 2 lb id g ål 4– , s

in n h a 1 dt e rn te et ty rn rs rb ör e N e s s e f do ka O ar en et si TI et ns a rb rik S rb se nd se ing en ISA el el s a h fo dn 5. H B N eda yr yr P7: A M St oc St Le A B –3 m A G 0 or R e A , 3 O 29 31 33 35 en 26 k f el 5– fis ra g t H 3, 2 r g in ex le g tn P7 1, 2 ril in al v T –1 kl , A : G ec n rv 3 d a ök , 6 al fö –1 tö –4 in E tv r e al ig

D it

ar u r a 9 ed s dh H in na 1 or e e fö ap or AN lb ar g en ko s k rn en m l L id h G ål bet lin et ill , s oc Ä ar riv rb P7: do nd ae ik o T r h åd eck as v si fo M on ing pr at aa P- ts vn LL l fö tv rn m A g: nu re s ol lim u em ra in gi ild FU om p s o e A r K rm der :s r :s k ar :s t pa Lä nd dn te B llb ju le fo ss: lan

l

ARS P7 P7 P7 s P7 S kt : Pe sk E A A A hå A På s : pre k: SV xt oje to rafi yc

AN 14 16 20 24 28 Te Pr Fo G Pre Tr

ål

ik

or

ing st tn hi al gs rv in tn n 8 fö

neh

EN as da ET P7 ital vk si H r A ap s a rd k P7: ta ä :s

In

SAM -o K et P7 R Vd D A Se A

VE 4 6 9

Bilaga 8

. g - g v nt n- a s- a - al in de 46 n i- s g- n at er in n g to rv g i kl , R la sa in 8 ce r i ör lig at tn ns in on g- in n- an er SE t av a el lir tv kl 4, ro t e nd a riv ad itt riv as io t e tn fö r. I ec ar s ra ift eh ät vi et ga ån nt f ns åt s k ån e i tn tv en ch ba vg EL ig r b än ec 5 p la e p rin sn e p vk as re :s l as sv et al da nn n m fö n r tv ör 9 9, m ce pe ar f vk nd er å n u ill gh nd o r v TT Ä tid s i är n h tg na g as b n d te 4- ro om n a ie ra P7 vk r p itt di fo de on ge å e . U å – es ör d d a pa ra ra it e ie å f ER am nd in to ) 2 a u er ar g ä . 5 p en å e m P7 h pa te s h s. yn kt on r p ln ch d tt f on g p nd kl in nv vt te 2 3, . nt f re ta n. A s ve he ur et at sm ör f te SB n s fo en åf ör iti as ) n g as f ik lig s ne eb iv ff P7 A at R ke te de r o ör a sk et in fo er :s i 3 ce nt k p os A lv itt io gt en on si n f Å ör tn ns on P7 os en ed 1 na t e ro is ita rli tig ö nt nn at rä n A ge ab & an än lla r. F on gh P7 S en f er et . vä t h sn ns ik rn rt en la in . R G sb tt f ku si di as io xp t p g ör yp ra ap ue gs ce e i te ve el kl er N ra en är A vk ns ad ör A gi en s rt m nd ) ,8 p g) n t te om pe tin ro ad al ed P ec kt ik P7 R rs ld yn lln ae ra fö fo 4 in r. K st ån ls n m tv du är a a å n a pe ki ut n f er d et tn en f es en on n l n h ed ö ge t. ro e. a. ISNI å A eb a å lla p sm g, d ie al id äm ns iv ed 4 g. E om k va m nd m in re ar u ad åf V de R lik on in t e m . S ge nd , j io at kas ad in nv er å n g tt e e st 2 p de ba ln gl :s p kn O öj t p nn lik ue si af itt in så b kn er l i nk e in io ör är de er å pe P7 rä P7 S D ek id ltn re re v kl nt ns rn rt m av ita nt p ör e tt am ör rs n h ff et i ör o iv en va sn ög ck se u ce pe te fö d ar ac ör i ka g er er f n d r i s nd te ed r A te SRE ge a f re i o 22 h a p ec el ie al ta m pl ap ce g f n f r a m m nd tio tt f n u si ve A e m ef R iv e l. D ra nd ör 0 at om n h tv ar o ik ro ls äm ie te ro in et s er p er å ge lu nt Å lin lik å i os P vv m , j ik kt itt k kl ge n ä iv n o r. U bi är a in or om å xk r i är at ofi r o pa er f er 2 riv en r h 0 p re va sv än in ge sl ne nd g p eb ln id ck eg pr n p to h ar e en u ie da 3, ör nt id t s ,8 p ec kl am ån nn a s ex s , e g er ä ch d ve r ä ör s nd nd e p ar a p ce r i a n r af tv in et io g u er å gs de in nd or st el te on l u nt i g , m m it 1 at ar f (t ra å 9 ec tn rb ns in in n g et i ör r i dt in 10 o ut n n yk ga a f äx ar d ce er h na re nd ar ro na te er e 0 h g u tv as kl nt p s e ilk n f e m na sv 0 ns in lik sk ita ar u kt ta riv 0 h 0 g p rli a a pe tn ra rå .s on rv aj 2 io e e . sc er lv on d h ro er kp 0 ,4 p es tig 0 in vk el st ec ce as se r, v a f en äk s f ad iv n o til si ap t, h du is P7 v e p 0 der nv rs tn ed u a tv ro an te ik et er en ch a N at ner n l ac de le io ,1 p ro nd å 7 lig å om vk al ät vv gh et O nfl io pl ge en a k er 15 fo ch r om s on ve an 2 as itt s m ör er h sr di en b TI et h in är al ita :s p t s ör A ör d en 2 g p sf om i t ö vk n f nd nk ns u ,3 p eb on yn et gh ift o ilk at ar e te ot a p å – ns rt in on ed sn ra ne na a a r si an a gh di vg en t o m m MA pa i lig än tn v v itt p ap m P7 io ity o ät ar f et f re s tig d a fö tio ill i en rn en sm di yn s a nd R , v a h as :s t v k ns m ta tn si ik om bi et u e t io de 3 je nd k on yn sm en fo äm an ob åf ill s ng p qu itt as ra om s ta äm m iv ns an öl v p fo si ar FO a ch r vk ild a P7 t a am ni tt A pe n ( n) h sn n s pa gs ik en at nd ar d tf g a te en sm on et sp N tt d nt e t ie e e ke de m da vk iepen ån e s lv an j a a la pe ar or in än .p on si gh ie SI rä sk P7 S - o å a e b ar v A en er s st v a at is ar ta r g rn ål st sv id h dp er w si en di m r a en A tie ks nd ar oc ka t a m iv R rio no Se em En s m l ar pi ge h k ig lte m st ac P7 R w en yn re ET yr nd lig a kt rh ot F on pl A w P på P m P H Fö st sv ak oc sa sp en a pr U av na pre pr pe ge år pr so sp ka an oc si sa fö ko m liv 1) 2) 3) 4)

AR

LB er v ). el P7 ör 21 å r e HÅL ld nt nt l f 0 r v g se n nd v. ce öp a s- r, de lin . ss p el ad P7 rs å nt A ga si ce de r 2 de r rk na r a P7 nd en ro ro on ar P7 en a ck na re ör ve ro to 5 å ce tli ff no si on de ilj ve sr 2 en A ro fo ta 7 p 5 p sme om k ng er rk p ur ot n s nt A el n 7 te ch en ro en ra f ar 2 m r i A ni ut ad ka k ce 7 p on r k ilj ta nd rå än re s P7 O ch 6 ch 2 si l g v p nd 5, no sk de kn ra k el m ns ar e ro . F e t nd o de ,2 m 0 ro in är ar te s to ve ch 6 ita ar ill a :s d 02 0 p as a nd P7 R ch A nd o fo nd o iepen ap ilj nd a 25 gt 9 r k . M iv v m at ill s P7 h 0 fo r. D fo ie ru de ie r s P7 en s pp nd o åe d o kt fo m v k te t r ( la nd at kt v 1 ra te ch A iv ra ie ie re ,4 m å g yt no an ar fo eg ga de t m A fo ot d 2 a a än ie kt kt p et a m ilj te la a in ör A so er t kn se P7 A 46 , p e b ro n n ed . F er åf ld kt nd o is an en öd r ( ar ar r k än ba nn g m ft ON P7 R fo al P7 A A P7 A et el am ,0 m v e lo pä et l na in TI ie a r A 1) nfl no ar de 14 ilk er P7 S rs å P7 A lik nt A gh nd sp ar P7 s P7 R e g kn en e ng SA ed A kt 1) ce 1) g di ck i ro ilj as a ka s , v ad är r A 5 å P7 B nt nt r k v a ns av 8 ar is ng g. A NI tå nt A P7 A ed o , A ce ro ce in yn gi io de A ar r i A kl å d lit 0 22 kn st gå in

ch 7 ts m ce tn pp de no ar ör ni G es r m ig ro 0 p ro sm ar en a ns 3,7 m lta , v ör ar p po m ed ltn OR ät ro v A je kt as t u ilj ös pe r) ro t f er 2 s f va er b er o rs si 3 p v 5 nd 5 p on al nl a 1 va no r k le ng eo ie rn r a öl vk si ie nd ör is ld ld 3 p r tf ör v 3 r a fo ot m irk ör ro gå kt la da n ch e t 3 je ne v 7 6 m de ita ch g å a ol re rs å rs å öl or r a tå te r a Pen r. T 4, om i re t. r k ar ed er u er f an tf tio dp P7 F tå es än ch a 2 e te en gt c re 0 22 f ilj ap n o ad a d nd 5 å 6 å ed o st na tå 02 ill 4 tt p la de v n ar p sk en b or r A es ad ät ge ov on bi on d b es al o a t l g an er å v 2 ar de k kn ng r u n 5 n n dp a ä nd ra P7 R nd it er sr m ilj 1,2 m jd a 2 lin ar an v d ie ed 5 la n k om re f ig b v b al 2 rn ita ch a nd n a lta öl gå ik kt it lac on m d el ge on rn kt fo se si fo ap si de ap r o am ge 9 m va 02 ck ie er n a rli ge . a k så t lje si te an nt A en te ap p ) u 6, ch 9 ör ill f ve ed m te a a ch m . M in ga f lik ck fö ör än al ce ff än t k t k 22 en on v k ga ill s 21 ån t t g 2 ut kt ek sk nd nd å ln nd rt ro ta 0 in 0 tg 96 nd o a f re in s a da n ff re ill o fo fo de fo tli al ta 2 rs p r i f et a ln ic k t fo al tn ns re en a an ik te ta om o as o po P7 F P7 R P7 B P7 O P7 R al er la ta or 2 id u or ( ot r å as tio en is e ie ie ör A A A 50 p A A rv rv 21 å de öd pg V ie t t de rld h b ck d lv er E am t kt kt än e s en ap nd nd tfl be on on kt vk fla rs D Fr A A är f R Tr G sk fo • • • Fö Fö U 20 an U ut up kr kr A de un A In vä oc do de am N A G Å Ä r T s- u- et s - i- s r tå . LL id en la nd ra vr - r n es d- er on iv as om lta at as . g- ; fo P7 pa en te de en la än ld FU si er va llt d et bo iv ie ba r i e ö ka ät et el a b RS nd tr ), s r a st er yg kt r, A al de on ör en is ör nd at a s tt P sr åf ns å

en

A P7 fö a ( tt d em fo åe r v on gh s m re SV v p er i in A ch f åf st vå b rn iv om d rn on sa f di la om f N ft m e t te P7 A er ä je om a si es P7 S ra ja a sy kn ra f yn

d

A el a r e dm a o ra n i ” al is kt er s öl en de r s pa t a en ( kl , f P7 S äl ns te gs nd tf en sm ör . A ne n d de et t v io ia d na A a r du nd a p ör d nd å s nd ec he r v rin er fo or st g n f on io on eme fo tv iv ns . lik ro ed a dp lld si ka f fo rt tt e em de i A kt am le r” te nd ns m tä ge te po as p st P- pe

on

s i f st ra ks ål nd es te on rä in a. en re s år a lta sy tt u sy ce r a ie ah fo te fo ed o lla p s m gs ts kl rn ra än ro nd e A te m er nv ns ra l, f as ill P ru ng va ns ns la nd te uk a i r m v. A yg re f ec de pa a p

-f

io nd ag a io ef re än te je si ne e t ita rs f n t P7 R et i ör ju dr el p är ar v ha od lik gs öl bi ap tv on e s lik 02 ns ns d i p dl ill en e b e å tio iv om g m . S pr yg tf

P

ch f pp ed an ff om r d ch d n k m u ör f ch A l s 23 r te iepe en ie pe an d on P7 t P7 R ex o or nd r f tr uk kt nd i o 0 22 6- ys n o et eh a o ge n o pe ofi no ss io ar i u m a m ch k an f ch A ex ” v s vå b dp P7 O an k nd ä åf rli åe io se ns es nd o fo pr g 2 40 LSE ro ag ns rem gh , h re in se b er A r a e t on fo eg at el n i fo te el in EN l k on . P di ) o nn el kt tå ch A ch k te rs å ör m tt ör r ie än yk sn 02 TE ta pdr si pe na yn et m p . år s iv tt du nd o et – s es a, d re f än P7 S fö r f or rä n e r f kt sc vi ET 8 at

e A

H ÄT en en ie gh no et e f on a rä fo åf t t d o t. ill be ta do M er us up m ar sm di ar rn ro ie nd et b ra en o et na A a t ve nf rs ga P7 R iv re ER ar tiv te åg be kt am d i d u P7 A n l m re on yn ar da P7 R er rin ts

d

SA na p en i al gs e p nd P7 S , s se gh eme rn ör ö ra a å ch A K SB es i t ens än sp si iv rna sp s i n ju an di st kt de je on ce a A t e he ER um G ng nd ill p ns en g m at te ns gs ra in ve d P7 A rb da et A nd al rna ch A du en f al ild la rn ig ar V llm io tli rn io in ltn si ju iv fo yn ssy de on sk en f nd o nl lb nsn N p a fo ts t ns ta sal tn ce va lu a A rb te ro et et är de fo ål ät ga P lte al ns al la a e at sm on on nd o -p ng ur p

un

io NI op P- ka a vs pe tli n s rv pe rv ör nk rn ig rn än P7 B si fo v. F di gh ör d ill s r i on ie en e ch h at LT el A ns v ta , i de tl ga e , A on ie P7 er h sf kt id is r e ga a fö ie fö ka p lte si ensf lp a a a ä r t - o A ga b e ve en a a al tli ls na f P7 on ta ta tli sa P7 R tig en iepen kt a A jä yn r. F as t åf åf ng en st rs

Sj

an ft en s å ä ta ga em ul el s en sf al ik gst sm de is P7 A ve Å RV tli und et s v ks tli Pr D t” A h A rs s P yr nv gg rg m gi la sk ed en et s et s rv em yg P7 A ed h on on P7 S P7 S m a s ö P7 O FÖ Sa Sj I d av el av d oc de s sta år m ge st D D fö oc Fö ho pr B A ga f m si i f hä A A so by av A ra A

Bilaga 8

- - - - - s. . l- at k- n ch ag ns m 23 47 R re es et 9- ud :s gs ne om s et io in llt na ch n- 0 tt lld t s et n uv n- nn ec P7 in g o rt ol en no ts tä er k- SE ty tä ns es rb id 1 ve ce tv tn io ur s in jo m n el at xt är n, e o a i t 2 er a jä al at kl sa b nd is lld i he ns st te liga st re EL ns s d ov r, ä en h on nd a is kt s g is an ar v e nd ör TT vs de s in t ill tt a v c la n, u el i A rv ru ec el et o tä lb ar a ör he la öj vå Ä ed r a ge , m t k lje an st tv ål tt a rg ns ål r a å f äl e f al an a nl D t er a re fö n d jfö rg är v m st t m om ER be er s ft jd a ed et et b öl ra å u ar d , d å m t. O n a re h ga t p sa . D a h er s äd öl m ilk rt tf nf om a ör h ta lin rk er era ur st SB tt h ta i em er å po om e or da o m re tt e al am äk r. kt R , a et ec tr om V tt e ill f et m em nd ts p ta h ra tt n en nd ve tifi kt ör te du Å ill r s ke et n, v te lj s t p re ch i ta et er å rig f rv t, s en ru at ro & im v d ns t rb la än fö be r o ik ör a s g va fö ha gs ör s st er f ab G tå t s ill h et u rt yt its f el nd om a te da in id ga p N he jd a ch i d öm t rs re ta et k p ör te nr n. D ag ns pp tn er f ra nd e r tli tt tr is m a id t is r i r po tt n he e i ge er f n, d ts u en än an al ss så nf nt rö öl s o gs va to , o st rb ne tt f lj t an s g å u m ck as u r i am ISNI n f es on å d et t. eg io gs v e tig et in fö pl je ka om a n r ie rv ce ch i ra :s s V er im k an ar a at in å a rb ltn öl kt er p lfö ro r o ör de O rd G oc ill k rb re tr at ln g a as rt gs tf är n s m r o lu P7 D pr ål B he its p r k to n h ig äl lin ts p va po in or ar ö le om e re ita ha te s g nk r A ha om e tt g t riv ka in a bl r i f ns a ln st ol ts n ch p n ta te SRE ic . S gs . P on te lld s st nd ag ga ör gs n h ör t s ag kp ap ne he ch i ef R , R rö ån ed ns v s he tä m ge in äl t i p lje ig is g o än är Å 23 rin P7 rg n k ts na o ha så l rin in ln st ik så f ts r e l tio tig pp o D 0 te å ö rå am n o . tn or i f m fö la tid et ch r er i k in as n v ru ör A rd G te ar b ar a as rö pp ck te al åg äl d v rt ck ss er sa ch d s V ry ha el el as f ks t f v e t u es P7 fr st a o de am rb - o nt ni ge nd r. P: er 2 ek D f ic n å om s er ig ar o rv m ka po ill t a ie ce m f la fo om g 0 10 o te nd . a d ör en g g a nv ts ig te de o n, s ha rga no ss te at n r . R er så e ra d a s tf nl el am e h ör A lfö he d o rd es ö rå ar t ke kt ro ts re s aj 2 ab de A g u y V to gg de v rin , s ill i ita la än ge np iv i ng än ra e r la 23 äd ck lld lä g e nd te et r t g f ar vä m n h in yc la a te gso pa nt N in en e 0 tr ill s tä ör ka u an in an rb te ap lb al ro r i r är di in at gå P7 R r i O de lln ar om n ill ar o kl v a en pl rin ing ål 50 g ne ta o ge ltn ba vi tn rn ill ga s TI m i, 2 r t ns is f et s öp t a he le å k a t 0 in ar m lo al k ik ra ed tä ul t h et ec g a em gs ke eg tn ar k v h n s io et tn va nt al al te a i t ch A tli en t o m m de MA de ns öm s öm t ar å r. A sv en l tv in lin lig al s h at ör et h v g g. rv am nd lu R 2 an t m om tr tr re ne ng rb kn m pl yc öj y r rv 22 h g a pp 2 ig ar d al tt a de l in fö gs rn nd o :s s fo nk re en 1 j r d ill u nd 0 in tt e öm lä bl rv n i f r d re a an in ga fo ar FO 02 rip in a er s gs gs er å tt p tio ni tt v a ve s t tö ha . M e m v n fö er ed ts gt h lfö io ve ta v e tt ån ital er in ie kt P7 sp ch i N ft er er r e ch i m a utl ie p o SI t 2 rg er å na s st d nd rik sä n a tö at r u at em r d r a ital er 2 gr llu a o si ta at tö al fa ap st er er A m up ET re ve nd m n e l B na l B U de st rt le U er se g o m st fö lje ap nd te no m b no ön äs pi gr U rv ng a ne tie K ve st P7 A vs re gr H Å Ö U lä se På se På un re fo de tr av lin kli sy in fö K U in ge so to gr m ka te fö ni in ak in ve 5) A 6) A 7) P

AR

LB k e ) g n is d- , % ,1 % 9 % 9 % tli ing te re er ill - HÅL l r ar els ,4 % ,0 % ,0 % ,5 % it as ,5 % 6 % gl å llt ar et ta ån 14 2 13 5, 7, 11 tn en 14 9, re är fie tt fu lb ål vik 13 sn as 10 å pp t an r. si rs ål To tand av -m om vk gs eb id er m a ke p (s 24 de s ra u ga å iv va n h de m na en sa år rin te nn id s t o ka s ns G ce et i ån e d lu , s ur e an der la es , v ar es er rip g rt 0 nv ilk as ch a id h - ) ed on tli ing ta 0 0 4 % 8 % de p g, v ör an m lig t b ta nd r o t v rg rs an 21 0 % 3 % 3 % sf it tn 7, 4, ra tt i ed er fo ve å ed 5- ,9 % ,4 % ,9 % ,6 % sn n s la tt at ga ik ig s 0 12 5, 7, 10 8, on as år 2 P7 t a ss an g rt s Pt tl -0 13 rt m si om vk da nd he jo n y så f rin ild v et ö it ng 10 fö sa se ng a A te ik sn ni G en år ör A m ä lig gå ur k r e ck ig es sk å d rs st 20 äm r f t o öj ill kt P7 g gö vr är l p ON om ka t ( ru ar o nv al TI ve en ar iepen le lu a t st lig ta s G av st et j 0 es P7 m iv öj ör ö lla i vk SA iv em ad ng rt 0 eg at ra om A en h r f fu äs a a NI ni ta 0 9 % ,0 % sr nf g m le rs A er – ö - 31 at pr er st 7, 0 en b es A rn ity s la ag äl P7 f ör g. G kt ng 31 9 % ,1 % 1 % rn a ul ka n s år 2 37 18 ng ag a g lte ch i ss sd va in ni 2- 12- ,9 % ,5 % ,8 % ,8 % 5, at da ri qu ik ns tt g OR du st -1 –9 5, –9 –7 –7 –8 –1 te av se sd rn r o ng ka A tn ka 22- – al riv A ckum ce ik ga le t i a te e e r. R om g n a as ro Av 20 20 ls p la he at gå ill ga ad s om a n s ta vk 20 de r rin ita riv ge :s p va ta nd ap tig rin t v en in ja s u ör r de 7) de p at as r i p na t te ik t g ög a P7 et ra dk åt ät ltn m t h d ör f fö tiv 22 f ed ä on r i f ga ill es g, l t s va rä ör A nd ra r et r nd 0 v f ga rin v t nv in ör tig nd ig v de g f tt rna de te :s i ltn lig an f ik fo fo kt se si in m ä r 2 ch m rin n a id f gs al f ie te 6) a si an en on sni te on be nt a te es P7 va öm g k lt kt än åf ör al ff a f tn m sal a f t o . I o ce es nv ge in ör ed . V lin ån P7 v A de n l ke B at as al at lu em ro nv e i kn :s f ör ck E yc P7 A P7 R P7 S P7 F P7 P7 O iv vk rv iv es ov r A t i tö g a P7 t f an ve

D N A A A A A A Pr A geno Fö Pr B I n fö 20 p at av d U rin A et äg ut om e N A G Ä ) r , , 5 T 10 ) 22 v- ka - ar r LL ) 0 10 0 no da na er 5) k ie :s å sk a ,0 a- 10 0 ro er ,6 k s m na lt- sk vå e be s, ch FU g: 0 on on er 95 rle e ill rle er P7 et in va in ill 0 kn ) o aj 2 aj 2 er 2 ) es i ad ilj on to re ft ng p de t ad em ar an A RS in aj 2 ) er k tt f tn ilj 1 3 nd ch t to gi å d gå a m ör er al nt tn nd nt nt nd g on 2 m r ( ts s oe lla p ör A rn tt f tt m an ec nd t m ce SV ce ilj å a os le ts s av tg t p ed ar tis fo ie N as en i m en i m ar u ce fo . K 5, no er re o le fa ill el te n a os ie kt r i b ro A vk en i m rt rt ro ro te 39 1,2 m ita lb ta gs e n äk ör a sv de i d kt t ä . rt ta ,5 m or p 22 21 ro ita ita n t in na u or h ta . F ot gn la a 5 p e a ta nd h 6 p 8 p än er 0 r ( r ( ap al ap er nd nt ta ge ,0 0 23 ta fo 5, 5, 43 er k ap rv te ltn er lla å i e u ks t m ro lu ba 0 nd an s an s a b ri 2 no no he va ft ar än P7 A lo ud ja an s ed te P7 R ill 4 rn ro on de k e k lfö de k gi lir b hå å d id er es er 2 ed ex – ex – ua ro ilj lta m ör ns p :s b nd ( öl ed än n t te an . D ita lta sa v f av r b ch i st kt s uff re e b ör A e g fo nd t f nt s nd nd ch A se äk er k er k va ap rk gs te pp as v is ls å d P7 ie 2 ce nt s ei ei on ,2 m en va g a in st n b re en f et nt s ce P7 R ls ls el nt ilj on 81 ör ft ör ve äk ig o n u riv ra em å ty ft . D å A kt de u 02 ce ro re re nd o ör v i en 1 j ilj äl na k in ltn nt ft ed tt e gi ra 2 g ro 1 p ro ch A fö fo v r et f er et f gs kn va ra io :s s 22 g 2 02 3, 2 p fö ie er d ,2 m ar 1 3 v d är h xt in sa i at na d t a de f av 0 ch d P7 A nd 22 m m d. r a en a ,7 m å d tn än ör n k an b ta an P7 gs rä 0 in ,9 p 14 7, nd o jä jä kt 57 13 t v e a ef al . F es itu er lu ri 2 t, o ör A fö sn er 2 25 on te ng nt p lu ng ill e is s n s e k ad m . A in ua re g 2 vi 85 nt ( fo nt ( nt ( e f äk ni ce ill 4 nd or p rv dv P7 id e es ltn ) o in EN nd ce nt ( ie P7 A iv nt sk es – ts s ill u er t er lfö ra d r e nt tn om pp an er å na f nt sn do nt ( kt ce ce in ro ck t ed oe ift ra v A to k. V fö n i os e b s u va er vi ET ar u ro ce ro ro kt :s i ål re er r b ita te ls e k ör nd ft ce H re ce ro m A pe . M 25 p gi et t vg te s a ur s rle är r k re ga en 1 j gi ro do M rs r h ro 8 p P7 A g: 9 p 9 p P7 r) pp v s id å t b r d ap om g to he lle ty v d v f re je 7, 8 p in 5, n o es ,0 le el v a äk lta yg de u av ts SA 1 p – tn 9, – io no l v nt tt i k en va ch h ts s an d am s e :s s et a g a ed d 4 p K öl 7, d 8, na A – at ör r ck A o, u t b ita r h na ä s a öj in an gs ,0 he ER en | Å tf – ra – as nd m gi ro ed 0 tt te ör :s i ko ör , o le na k ks P7 itt ka b ik in 0 ar V or ig v er vk nd ne ap ). r ä er tg rs na g lla ita er sn kn ch m lb nd kt se si nd fo fo or na f ten pp er k ta or te ad P7 ar er na h er s än it v ltn nd ( ål fo dp si e a ie te nf er es m te ul t k äk a u ve ar om f kä ap ad tt v ar A om ar va an en fo ls he on kt än es ron tn r s ts er ad n s n o fo ch h P- on ör al ff ns nd kt än e i te 22 u ilj ge k nt os rn k. om A la ö sp äk kn t a ift k h en tn rå ör te ja ar 0 än e r de de k is ar v - o s f te öl ät am at 4 m iv ). R ). E er :s i de an rs el ns nt ta ar ke vg os m e t f år f än rs de A en P7 F P7 B P7 O gs P7 A P7 R lig er ks lt er 2 6, or or P7 an k na te tu io on al m yc sa a r er g a k en a h st Å A A A tt f A A er en s us on A påb Ef ns da i nn ng 21 o rn un at yg tt sb esu nd 0 ft kl on on ilj ed st en e f rv tie ng st oc ar P7 R P7 Sj St • • • B ge • • Y år Ver R U (6 gi in kr kr m m ko de ev pe i d en fö ak så m ni de gå fa 20 pr de kv A A

Bilaga 8

a . . ig re v v ch et 48 R om k- s- kl s- re 3 e ra ing ga va v 1 s a g a at ch l o e- tt tt tt d SE ds s er sa ng ha en in P7 de ol dm s- ar ta , ni ni ta lta ig riv är t o tr sa ur id er a et är a EL än ör v ed ud el gs 22 a kl ltn r A är at ör a ift TT uv ed in 0 va va tv lta on er ff sv yd t f . D dr eb Ä nv . ill l . L a d tn ör sa :s P ge su , a tr ill et et pp f ig v 2 t f ud ör P7 ch u n k pp et is r t ig T- nn ER n a na as h en at äg re er pa eg pl rh l i ve ru ch t vr ef n a le uv iv f v A gs nt r. rh ne et b ba n, I el SB er sg ilk pp ita kt nt l in se de ke e, r äm io R nd us o ru ge g a er pp o ör i el so . D r l år at od Å en ä ng r, v ed ö de b ap ar h , a ltn är sä ic er se tr & fo ni ok eé sg ån et vå rin xt ja u m rv el åg s G ilk P- d m an tg rb s e öl va m ch v ns se ) p et ä is na m N ed kt f itt ng ed de k ni te ör om r io 19 yd in r, v n l is m ni rå gs an lta kt f r s tä at rs et ch l en :a v A :s l id u lta n a in is es d- o m to är d dm ISNI D t e eg om ed am va ge va er f go on ( r b er o r. D V g a at P7 d v in er ed h ör at vs rå on or on itt n d ea O rin ta tr al k t i l er s to ör on m ch b v f nf to de ad ön te D as V ät lu ft ltn t m te n a n f g, k v s tn ns rn de nr nt es ör A es et f xp na f s a in ar n rå jä SRE är tt s tg va ar ys ge ve er o ch i m os ch l R de ar i tt a en e n b v d ör d e am t ä in ör er er a Å tv ar e ör b n ne ng tt s rin ut tg T o rt 22 v kt e o a k i- o ka t on ) h t e nf io pp ar u ar a ta g s de am 0 m is ill f D ta at ru m tio na f lu in gå a r g, I po n. pe åg id ga u V en h r i ik el er es tn ill ör a är r, s iv er u in ap v 2 io m d , l no rt t rli ät go g sg m sa al v t e f tv at et tn at as ns ur pp nr in un le ni ra d nt v b ko tr n a tr ts no ko po en ( ru rå n m . ng ed rv et ill nh as ch r is ite s i te sa j ns å ör D i a f ltn ig ni ga to en i e a fö el a rb a. U sv is vk ge pe at e is ap ge sg io or te r d rn in a e i o ån in tiv tja t v N kt ed v: rva at om var ed a. S . D nd al iv m yt nn O n r in ire ng ar V tr ns m ing gs ld re än to de a lta vt dm at ch a tg dm ek om er ni er r a fö t i l in lla no ff r n am TI n e d lp h tå al in is ch k ig ig ans lu pe tn tn äl lta hå r, r j. öl n s an va v a v a n is tr k o ko id u m a te ög k nd a MA et i e eg io ed jä tt b ar ks es up al al st va tt ie tf yd ör io is r e la on s et nd es pit var er at in . V no ns R at n. L r a dm SG o sv lv r b gr rv rv an ör rä kt or om e et na f ad a ad a tr n, r g, e ik P7 ä jä lla h si FO rb g i R is lla te ns h n b f ka f a f E an kans ta gs fö lfö re a f pp a a -p rs er vn vn is dm lin id a i ld a t tä ar b tt vi N rla an ng tä he pe ift ä pe he he he R- is ege at in da sk ty te tt b in tio ck ur r A rs re SI as a ni ks VD C C C H R R ital ita vi rn ui xt rle rle :s a ra äl rn fa rn ET tt de rg er m up pg up D f dn ap ap ls te ed u en Ef d e te te dm P7 st ve h j st Fö te ke ne te H fa un O Led V sa gr up gr • • • • • • • V Le K K til ex m sv Eq ne de e ef ef A A ni ut oc an ex sä in in

AR

LB t, t n t e g - - e re - k- - it - HÅL m e r rk ra te iv om så tli be ar ek t- s ch n sa je tä te et r. he m d r s ck ar ör n ff su gs e ch rt d öl rb k- n er å dg am ar t f et v se in riv d o ge an . en y en ltu er lig no rå ga r, m de ap n d on rli m er fö ch s . ku öj nd ar o ör s am pe ad sk dn rå e d pp o ss em er n om f em or et a :s v om e a. at i ns rin ne ar d rå tn or r f am om r, o pl ns s u io te e h io a s ka m un ld f ar å js u ce dg nd r s ve m åg at d io P7 en tt m lld rt lim ns et ar f kt kl es os am te tt d ki er t s ro en se fr kl at tä fö sk ry ng 22 h m o an r a ns ul öl re on t ö t i ns is s g ar a pe ek rb an ec nd 0 ch k v s sp er g er u at ec ts i A rt is ns om et ni tv ra no nå k nt n ä m en f v å e f rm ts et am io tv an rb te s. e r ild pp - o m a se je e or ng öv . lu t s kt rg ör jo :s a en ns ns a ch s tt u fö er 2 a i ts te ar ilk t a ni t i d ut fo at s eu nf n v P7 t a jä rt id d ne tb t o rd nd rk or re be te gi en gs e s he an ar ar g ge ot fö tt u he pp f an v lu ed är ls nn :s o in så g a v io s. U ät ör a . O ve en ep ar ör v ru ta re in v d am ch s id P7 . om i , h v A ck t g m t om kt rt tv ch u et a v r r f pl . I s ch l el ar d ty rn te kn no ig 16 f P7 am ål ar um i f am sg gs ON n a nd a ks - o ch v te t s vt a ke en ar un fö ng 0 a o rf or pa an et TI ar d v s ty la er ts a A be ät be sö iti ar o yc r i -f ni t A tt s t e ng a sa s ka in åd m o ch h ge rk ss ar er ga n g sv R om rn e f ni rk dl SA te s a er s a b ät pp o tä ar os g h io an en es 2 am de r a ed m tt es t s ve an sr ys a h t o llt vs rin rn gd v tv et ns nd in tt m lin en ad t ä am ad te an NI rn re te . jt u am rb ta t p at ts el i H on n m er sä A ss tä ne tla ng tt s is v u ke kn å e nd ik he n g ör p ild P4 s te e, s bl ör d be am ch h rk G ne ts en 23 ni öl ch s sö ha un io na A n f yf te an t f ar ve OR ng tio er å as om a 0 tio v u n f ör a la a ill d t a yc k p . am de d is 1– la he nd ta m m je s ni em nk en ib te er pp m om r er åd b P el n. S tja a e am ar ng o am nk nd kt s pl g a ne ap o ex t t ta sa P7 ks an ev r s m am sa ed om f je er 2 lfu in v p io its f ul as m nd ud al u om er m er . nd sr n A le sa yt lik t. V ni lfu its u m nd ol riv sk he tt ru å A go fo an la ar m ol tn e s en iv ill S ns l ol r s ro tr ljn g a kt ar et fl lig es ta uv nt nk tt v om ön rå PR rk om s m kr tr riv ch i s u fö un ed öj fa a p er et. D P- rk el er en r ve su r i o nd em sa s t vi de ne tt p , o on rin ed v d pp be rn tt a nt tå rk ch l ve ot ur ke ra . G e s es on on ed la ra pp te -f r b å l g. R ar i h is r år te s i f n A t d gs ie rd en sb rs lp ts te R g a s m in ar is te lit ch G la am an m et r es t s na vå v f ör k ol ar e ra ar k g u an a å in is kn te u ed ar e ch i de ng o ål el rk af rin t r te ar vä em ag om b an t h ar H er it p t v he så b un gt å ni k o s S åd eh te er er dr al n a a f tr et h tie rin ör h ar ljn sö be te et h - o ck s rli ve sr tiv be nd a g s h on ni tt h re t h fö ed v er ar e m am R gg ar h ru n m na nn es ek ar ed v pp ge rig kt s r d n k r f re an fl rr ta ks r d rt n å lä sb er am an nv fo et m rn ra lin va je g i er å se se ar v pp t, m nd ns tö ul ar o fö rt al h is ka rk r i ff am r m P- de n u te ro ch k ve in er a ed s h ta es er ve ch H m m e er nd om i t, e ck ns tö er m nd es es er å he tu is a v tö R h ka on m fo ch s ve fö . S pe a A ån d on ge or E ve A a p s- o U gl m U oc oc nd m s ku En u m kä l d En s h r ik U ng o H no So ne rs ds mv P- t o m P7 s an ite te up ik ifr r f pp

D ut m år re ko pr pr HR U so Fo sa en til oc ol ni ge lö pe na Sa A te Sa A ut tiv by gr ol ut fö en e ra N A G Ä - - v n- T ns llt sk t. te a- g et - om g, k- LL es gi la re as ör iv m g, s a iv ts ch is m ar de 50 en n ne lo rs js i y å en ab na to in in ly ts e rin FU it nv 0 de ba t- , d en f rk kl na kt he n o gi er s :s r so iv å t h on pp tio io lo al äl de å n n em at ss er su ec tn re ar rå ta an ag ik RS kt re ch i ru on na ga å . re pl nt r, a es al n a di lb P7 A tt n ör f pp 2 ill b a g ån de rv an m e lta m n d ce te tv rv ts id pl ör l t, l SV g o lä rg ar f er jfö om v m ro e i ns eu ål P7 f r v gs , f a A at N ch a er å ör f in ts ty nt e t st an ra va ar i t. D fö lj. E he in kl ts A ör a ad ör er m öl a f ch e jä ho ar lfa fö a h de rm g o nd og rn llu e) h tt i s f ft riv tf ng s om ör v p ch d id rt en er ör A är dl fo ec or re f ty lla s ur er or ni tt t m h t o s a ka t er e a rt an tv lin ra r. U ed rs no ne v e at en , e it d ös et k na f to re rt g o is yb å v po pp la f tg tt g f ck te to os el ld 22 ar t p er in id nd po äl e h la tt u rin go ga et tio cl n a r r 0 yt a d ed a su er å jo er v c ts p gs ch ö ap ar å ap te ve es rå om r is är en l el xt es rt ur ee in tt g ut -f e ä na ge ke s v ar v v n nd yn g ag vs ln t h ch d at ed a an nv m n er al D in is er 2 v d its m ch e . D po na j ng a äl ng o an r 2 m SG an s åd nt ci kl de g a er h ar s u rs er ni . så l st er a de n o n d kh or de i pl et o ec v r nd P7 h n a nd riv rt ve ap ts at a ni m rå la et m is 02 a E gs a b an ra lin ge P7 o lb fö sr xt ak ra ck nn m rd P7 k m v e å n na kl ål en i in tv g a se är A å u ed ål n ö rv ro om et ch r g 2 in sk lin ec in ng u nd rin t h ng e e tie r o ns o tt A so ka p n a rb as iti la m d F r i u er an yi ha åg e b n A om ni nd ve ni se nd a ifö et is ge 0 22 in P7 p ik kr nd tv ar i d rt e l te d te et la tig en så e nk ur la ge om k in ar a ng o sn m ha ba m te åe ar bb pp en tt p rb el ik ck ee ör ö iv i in om la a rh eg ni g 2 vi ra l tt u lo la iv po lo be t. la vs rk es äl v s ke at kl a. in EN ar A te at m re id at ar em n m gs m g rif t f n, b ltn on st ra tr ec at ad h ty sn do er nd ys lim ör a le e- a n ap de u pl er a tt a io ån te ar o ch b s a ns -a ar r le va ax er sä tv ks vi ET et g er l. V lim am an m rt jä el e k ns :s s v d vn is H re us r i s a k gi f ed ur ch r ta rs tt m så e at r l ys n h - o jo -t tt e n h ör :s t äk io do M rs ok ed a tt d at å fl pi ll k ra om gr ks its i d s. C od U t d P7 år u s a rle ör r re te st te 0 m g o fu fa ch i ck e ä is ne gs kt O v e ne ch f tt s ig at ly te ts SA re f ek ör ra ill a n N t p ka rs te m te nt ag io in ar g io nl m v A åg ef K an m ff st v 4 iv rin ur es s o 23 k ar o in ya r at är g a at lla m r o ör E ör a or l p na el er f he en | Å ga in f ra t e o kt te va n o rt 0 m ng i ar t tr gn st r h ch S lin tr ne r e r a ss ar ER V rk at n a at nv jo n h te is ag ör is ne s f nf je til ner eg lb nd l ä ve ka e at s lim id rc t a an ns n ar e v 2 ni :s n g h in ga nd in tio io om r rt go öl är ch a io ce ål fo el is fo gi ch n llt i io da ys ös P7 v fl lin or o ra at jo rå ch i . D g o kt ro rs am er a k ch b om e sk ör h ör a ne t h m g n a si rin ar f at ha n s . ch r ch h P- ve om lic ta d o at te m ör s e l v A ag dm g a nd tr pp dm pe ig ke T o om f m in un ig r o . S Ta el rd f io str re ge nd al na h ha is bl så g de f 23 ra tn llf k o ch p - o ni on ub kt ås rk f al at ys in te g f n a in er ck ra 0 is rs de A de i s ek si ga å d ve gf da rn in er å ss ys in ra at om a er er pp eg n u om a en o a o lv te om I ad s ts f be ro r o Å m u an pn FD ( ks dn va ge In nt U /r r e In r o In t v ar nt ltu un al P7 p ng rin m ån an te dm nd ng le sn r d tin ön ge la ed 2 gi om r P7 Sj ESG So äg re A lå te up TN oc ra m st in A U ni in På s lö nu rin fö ha ru rie ha av d gr re ha re m lig ta be Ko In ku A

Bilaga 8

23 49 R 0

SE er 2 sk EL gi nd lo TT Ä io ). U ER er ch b SB ss r.

R ce g o va Å ro in & gn ns G ka p ea N is ko ls

ISNI id vs re V ur ty O m a t s D ch j no am SRE g o an i g s R Å in in tn em ös rn ed t ty g, r rs lo a m ga ia et l ä

N g, d rb el O in tt a rs

TI tn ve MA lu ni R P7 a es d, u FO ut er A al N n ( m gf SI te m ET ån H he ko m

AR

LB 2 er t - i- s- 4 n , et rå d. ch n- r ch r ur år HÅL nd am en tt ra om l- id ra dm e- en P7 ar i da lda ge rik , s P7 de d m ä ls je es h g r et re al ån ar u s. nd ko tt an D i f ge ita d v D o fö lo n- o re öl an n. r. A tv am täl . en en om ts ch s V rd er to er ör a pl ng in ie rb ” i t ns tg äd de ra r s ag A ft a ed e V un ap to a ( es kb ty ts ve rn P7 ä ks en h nt v H tr ta fö ol su gi nt dj es r o ed nt n f om f kt an ilt u er ea id u ce rd go et ill l r i ut o tt k lld er t b r i fe tt s he na a ha ty t. A P7 a m sk ar ng ts a an at rå v b pp t a sl t b tä e ä te ne E ta n s er ne rs a a te är ni ro m v o rb or t ta ar be ar e te el he id e io am sk lig r. A ds i v id P7 v tt at D f e f g a ill u el ns nd et b ot an , c kt ks nj in ga öj ie sv 9 p rs r a g. A llk nb ts n h ot ra ilk sk us D e v tli ie nd lla ” m s än ill e A sä ,9 am y V rin vi he sk fö en d un er ik kt tt ä r m kt le m tå r i d in ar t gs én d r e ge vå a t, v ut nd rf tlä al no nv et t ad ill 0 m e ie s m n es ta de rn itt am in ut rd ns en S öt a, V . ra v v är a å ä ka a ar s i al lo ol ar lu lu ty en h in go gs ch t ot io er ig ga g. I r ra a ör u na kh in t o lln m rå ks tn s o sk is ot rt va el a in to eb ns riv om a nt et h on t lu es xk rs ilk m er al in en ts m är rn är s ve re p ed so ar a E rd om b ga tä a f rv tn er o ls ut ev am te po var en ä n d e s nn as f ON ar a r d er es et b nd e é, v ns ko ig a v al öt ns ed ot ty ör or d e b yg s TI ve nv in tt s tt gs vr lfö rv re io . R ap ans na n rs v d ör s ed t kt . P rå ol ex o är b ko la ör ä itt in lik am ty is se . L sk vr ks va d om i m et SA 22 v tö re ar ko ib m ör a ita lfö el er ut er tö om e ga ft a an g m ta f rb er NI 0 kf 22 s r d ts ts är er f m tn r i ö id o ap ed ). S ev tt a er or . S er s tä or m a v A ). U ta ju 0 su nj er f ät ita el yd öt ns lv is :s ä ra nj a k ös G v 2 än be en K be et su , d ko nj rs D v ls en tt r et io ka u nd m ss åg at a yr et et tli tli ch ä na k ap ef am is ot a ege ev fo P7 n i k tli tt r fr OR n a ar ch s ot er 2 em rb tt ik gs t V . K re t e ie ik m ag ts up e f 2 m ed rb in ik . I e D o er ty ch ta g b ed ev åg t r na r P7 s io tä ol d a dj ge nt o am nd ec tt a . A ko :s r tn vs nt ts gs ät tli el kt ör A kt 12 r ss ra he ör v d l ts P7 ns r le ill V re å ta en ls id r ar n am er ur A 0 e b ar ån ch 2 a m ce ed e u t e D ät in nr re s xt er f un ag nd lb tt f tg ld ro ol el ad e i d ta ill u t A rs ge er g t va en i ät em s tn äs ty . V e h ig P7 A nj rf ol å d hi ål an a or o äl tr ls äd ät ch V ig in ft in gi t d nr t i v f al så i v v et tt e e es h tli ga an 2 ör är a id id u st ,5 p re tr ar t er tn åd rv ck a s var vs ik ed å b nn on e ty en h an nr er nl om e eg e e ät an å ot 22 a yr ko är d ar d n i A in ä r s gt p si t f ch h eb id s vi an ill 2 et ls en o ar ch r sk 0 lfö or a ts r n ans . r a ve n r g p al n. V im rb re m ar i eg r i e så s av rs rg . ar o v f pa in äs m s- o nn n, v ne tt t ch k ar s ty n h nd el ra ck tt r sh d o ut v 2 ita et n h åg re sk 0 22 v r go ha ge rli va s tn m or ta i de 20 k re t t h am ra te ör e gs ap tt fr 22 a so ri äde rå ne tö äm el ng tio gå ns a re se fö n d lla a ng tö de o in /k se ks 0 de i u vi n, tr rf in ill ös ni et rå sa er ( 22 t pp ng o se n. S ra s el rd se es ar o tä ni an tn en a D ko el er an re tio er 2 an ågo ga ie ls å äl ka u eg ag n yr . D m ni on 0 ni el er å or xt yr el nv er rs tt om r m s iv al ng ts yr lv r 2 ör rn ra nd rfr kt st P7 t m r ar r t l st er so

E ga rs et u yr yr nd xb t e St ce o yr te i ng ke fa r s So dg rv gå ce V St ge de df te st U ed ä st A no st lig ar kl ku D ga P7 s N or pe av 2 år St St U Sa et vi st in fu sä be go rå fö ut vi de i u re un or ex ni samm Ä M av a fa A ge rö en äg cy fo

A G r , Ä je id - - T d od ne - ch er e- ik s- nd n. LL tt ch be in en nj ic id as , l ga pp ru t ra so sl e. V k o tli n un e- r v r om e tli ön ge FU ce ch a- t ch g er är a , o ar ls is ad ik la to en ls äl lld sa , k su in na m an lv ns o re a r vn ka er m nn ål fö tä äl am ro an g tn RS lifi s- o or de eb jä sv ty nt är s g åe n v r. ön äm A e k tik o ex p de ör rn rle n s ka r om et i eh a i s el st ns a h nn ät SV va et nf rå ar nn n s ne te le tis ör i ib ör ds s er å an t r a es ar l N lit a i m t, e ar s on e f :s s ol er k gs d lld r, d e a sk ju n. K nn A n k va kl äg et i te v f dj P7 io ef tr n. D tä om e ki r p te lle ön a h m o ie he ilk he re kt el ns e er f nj io ch b äg ns se ch f s d sy rb r a e k ec kt ar 22 v on nj tli at t l at en ra no he ka l lld om e tv no lb 0 , v am pp a ill A un eg de tli ik is ra o ik . G te a e ro lle er e tä nd . I ål r” om t v r ik tt a ns ap o . ch p ls am ld er ra s e u v 2 n. je ks ar t m f na k on sa r an he r v si sk te en lls hä ks n e åv ns pa et om a io in er js u . S er r a er v f t r rg ra to by 0 k io g, å ge nd ör h n a sl öl no le nt es tt om a ng un um tä ka o 0 er ig in e p vå a tlö . em P7 s r f at v v ad rt a i ol am . S ni ut ts is ga o el un or en pa st ge ik ar n f el a , s d o et en ok gn nt 2 va sv s a te vn po lld tr en i er r i d ra an a ild as k ns l d as ys yg t 5 0 g i v t, r ch t 02 tt f ag tlö sy ur A ån un ra rle ap tä on it d ga ag s g tb lld te al in äg år i ch f dr or ns ns tg m ör he te a d ag kt ce dr el pe ta er f as f eb im ln he ll l s o n a le a r ns rk fli rin lifi P7 k tä ör ag f llt g 2 pp tt f io ör h a a id u om e f tr ol am ef ilk r a sa k e t pp s d na u ns am an lld ax de rig ue tä 22 in ne tiv o ns tr ks el is lt. tä on nd va er om rs pl tä tt f ör hö ig l 0 io ek a u tt t , v ne ek tt A nå e a sf ex ns sn at ff ör a pe om r t. V ch k m “ on er eg er ar v su tt s tt d lla ä t k ör u pp xt nt k ta gs ns å m ill pl g 2 in vi is gd e f ie r s r i a he or so on a a ss ög se a er be in kl e a ör a ön k t g, s äm r a EN n e m ra n o ch k s i v ch r is er t h re ue ns f ill e ka d is in ne sn ET do an tla et re go te am SG o pe ör re sk an a ft nt nt el te ta u t t nt ar ec ö. F ag p n k tn tn ill vi H re rg a e n rb ci tf k o ev rk äv rä en h yd et tt ö ed tv id d ilj dr t t so do rs e u rå es ks gs o is nr vå p tr v i ve pe he bi äm ät ig er M riv r d io t a a i p s f er m E rin er å ve ek l. n m et lig om i så v sm n j t, e ds nl re SA ör o ed at iv nv no r ä ör r er ar t el :s s a b g a l. E na r b om g. D öj ng a en ör m ch u et ds ite ts K ve ik kt rn ra i i n p ke om u nt nd eg ol ite lin ni ck år r e nt ne vå p he en | Å ft f lja te in v a i is r f . U P7 lld rin tr so t l to t k tt n g v o rb dd e ar ER gi tt b ll ö un tt a ld ner rå e s ns i 22 v n r tä te er ät ck ss f kv va de ns ar t lb V nd ro m vä an ag v äl io tif et ne 0 ad er on iv v s es m sä te ce ho gs o ris rä io ky ål pp e- ol ng i s st ns r io de ns an g p at r a ve ål od a kt t h fo ch a nt er e ni kt te rb kt v 2 vn xt ed i A tli el ed r ut he ro be äg tt f st de i r s re P- ko om ck ng h e b yr an un ar u ka on le tt l ya ör h ch k are ns ng g am gs t l n g er an un te ch h tig u re o riv ill i ni re et he is un er v e et n r et ä ni ad m d p ik a e ft , f ju - o ik la ds ch k ed yr a d st llf rb m ar f en a ft s a ga n er f ng o am r e al m te ck al ks la lin id e ld rid tn er å rs de A äl na n t st rk gs da ro sa et r de f er ng le rt m e tli nj ni ill s arb tt d on pe rä tt er ck ck or v äl P7 e sk ng nd Å n v st G o ne ar ve la vi nt So tli r a rs St st A ni U un st P7 b ls P7 a rk t d en ng gå ge fö m yr s t ed P7 ä m st r v ve ve m v er tt m å P7 Sj är e be ko ES A tio äg på bo til Ko A ve at ro fu ut re ut sa rik st ra M A bä pe ko ut en u fö ut ut so an öv fa so A

Bilaga 8

50

R

SE

EL

TT Ä

ER

SB 1 11 11 11 81 51 8 41 – 13 78 12 5 R 30 20 63 56 84 40 ga ga Å 202 1 0 1 0 1 0 3 1 –1 1 2 1 7 4 6 In In & 67 7 8 69 21 11 8 69 5 0 G 4 19 6 20 6 84 4 95 5 20 6 N 1 4 1 5 1 5 1 1 12 1 3 1 5

ISNI

V

O

D

2 3 3 3 7 26 79 75 – 12 16 32 15 75 SRE 67 67 67 02 40 56 84 63 ga ga R 202 3 2 0 0 9 2 11 8 1 0 In In Å 56 69 92 3 52 9 95 5 3 6 81 9 52 9 52 3 –1 15 17 1 4 1 5 1 5 1 3 1 3 1 5

N O TI

MA r r R te te

FO ar äk äk N nt nt SI ng

G

ET a i a i H gå pn ld ill lu ta

IN

AR st r er LB ar ar pp be ld ng

N

ng ut ni ng ch u nga ör ku HÅL gå

K

gå gå er till ill er o ill ch f ch s

Ä

gs nlägg st ar ld in a ad ku al er o r al o er la ng ng tn r ngst t t it it ls gn ni gå os ni gar ta ap ad de ap

SR

äg iel ill ga k tt ch s ns ul tn ul er r de er st in an sä ån ko es t t k sk er ld t k in nl lägg l os te

N

r a r at da k dr llg al o d t r lta ge rs ld ge rb ie m an ng al or om it ita ra a k ku sku an fö ga lla a a ni et ch b a ti ra su a e tö a a e p ie ar tt a f ap ap t ge se re er pn a s ån m m tb m ma m lu ran m m

LA

er nt sä ig sa o an an ts ld ig lda vars lg at m m m ru vr as m m et k et k ns tr al re m pp ve vr m m

ON Til M Inve Su Su O Fö Ö K Su Su Eg Eg Ko U B Å Su Sku U Le Ö Su Su Stäl Ans

BA

TI SA ot N 5 6 7 8 NI A G

OR

1 2 1 2 2 – 46 46 0 0 0 77 69 56 56 13 13

202 6 4 6 4 4 6 –97 2 4 –1 2 1 2 1 2 –69 1 39 3 93 9 –1 2 21 21 60 60 –8 –2 –3 21

D E N 2 99 62 79 74 3 38 85 55 A 99 40 84 84 G 202 0 7 –42 –630 Ä 43 4 3 4 4 0 0 70 1 1 9 8 8 8 2 3 6 3 6 T 4 –9 –2 65 4 –2 –1 –1 LL 44 –1 –4

FU

RS A

SV N A r

nga

lgå

G

til

gs

2

IN

in

02 gn r

N

k äg r g 2 an r te no 22

K

in nl te ro 0 åb a de os l k sn os g 2

Ä

ep la de an ta in vi er iel lla p sn EN

R

do ad er lla p an kn ie en vi ET r ch d at ie kn li us H re r er r tn li ch ns do M rs ft os re o m ns o na re te gi nade de v na ch es i t ts K SA av na na k lta r a at o der t he täk ost st va lt n fi er fi ta ng en | Å er ter ft ar

LTAT

ER in gs k ör nga rå na ul p a lb V nd in ko xt resu st t e ns ns ni t f täk es ål

U

fo ltn nal a f in ko ta op se se a e rn iv se ta el ch h P- el rva el rso ig te kr el ul te te ul ts r ör ör vr vs ör es än än es re - o

ES

R Fö R Pe Ö Ex A R R R R R Å ga b rs de A tli Å

R

un ot m

Sj P7

N 1 2 3 4 Sa A

Bilaga 8

25 13 24 72 92 97 10 . 51 99 22 95 42 64 28 37 80 56 ), re ns

R mma 6 1 3 9 2 9 2 9 2 5 2 5 1 9 mma 5 4 3 7 2 8 2 7 2 4 2 4 1 8 O va de ör e. ge ag - , SE 23 1 Su 21 5 C . F n t ad in et Su ha an nd fe tn er ör pp en EL SA gs nt ja he le TT - r 2 1 - r 1 9 F ( in ed öl ta os eg m u tid Ä 71 0 18 18 0 0 23 27 10 ne re i f ns 89 82 1 1 1 1 75 70 ns 83 848 0 912 660 /C tn ör l po er f a c iv av n k . O gs ER io nade 1 3 1 0 io nade 1 2 1 0 1 0 6 5 R at g f iv ed r va in ns st 7 0 ns st ef om öv at kt ill e ha er gn SB /C in ut tr le r t t m ad R Pe ko Pe ko K tn är is ol he gs sä Å a 7 6 8 6 6 6 7 a 4 4 4 4 4 4 4 SE de b ät lig k in ga ig in ån pp & 2 ig er 46 1 ig er 28 U rs ör r d t k in nl tn G ån ån an le dm ig kr at N 02 02 ed äl nl ex m er u Övr rm Övr rm ch J ör e on r sä , i e ef ft ISNI fö fö ill l n g en a r e ör en en s , e V re 2 re 2 O o er f åg le sf O A g t nj fe äl ön de b tid an D va 47 17 8 42 6 va 12 15 21 18 in tli le r n he ch d on an ha ön 94 4 68 90 0 ha ön 68 07 49 46 n B tn si ta l gs a k st l 4 7 3 0 1 8 1 5 1 4 1 2 st l 2 0 1 7 1 5 1 4 1 1 ik ål a c D o ed in id SRE gs 2 0 gs 4 2 2 9 15 0 la ät . eh iv om g en as R Å in Fa 16 0 in Fa el rs m r e V n s ör l gn s s nn at ic en f sä tn tn t m ör e t o lda tr , v la lla p or f en at / at / le ta täl is sp ue v d pp ar ef ör ef ör ta lu om i in D id llk iv er f es ns on iv vi r u sg kt kt av nj a dm r. V si nt a gs de b ör ire de b ör ire iv tli ch ön s en nd ce D ä et kt ik ar b 5 å t i in e. rb N an kt e d f hef an kt e d f hef o ar l en a ro lln e V O sc e sc e le re r 6 en p lle nd ic n a ed ire nd g he ed ire nd g he ol ns r P7 h lld h tä 0 p tä TI in on nc in on nc r k va ch d rn ä ns ga rå ill l e d lla iv c ia ill l e d lla iv c ia ge ha tä n d ch v r f MA nd tä ltn at ati pl ef nd tä ltn at ati pl ef pa in ör A ns D o de rå r i s de 3 gt ä R ik ch ik ch er ål le an ör a D o ke FO ng t lla ks rva is tr un om is k ng t lla ks rva is tr un om is k äm n f ngs n a e V ns as f ål tli g s N ni tä er in nal ni tä er in nal ill eg se ni ic io nt rh ar er f ta in SI tt ks e v fö m f C f R tt ks e v fö m f C f R t r el tt ge , v sv nj ör V ET sä er ic ef dm om he he rso sä er ic ef dm om he he rso P7 t m yr fa In D ns da h e ot tli ed s F gn

H Er V V ch A K C C Pe Er V V ch A K C C Pe A sa St be V Pe un oc m rik m sä

AR LB 1 7 8 1 15 9 8 3 4 40 42 21 93 68 50 82 23 87 0 19 68 39 80 0 88 HÅL 202 4 2 31 3 1 2 293 1 6 10 7 47 4 5 2 8 9 15 4 4 5 12 0 18 5

2 43 45 7 8 47 59 30 0 71 9 62 32 68 6 26 32 57 3 4 21 846 0 26 49 202 4 7 11 2 1 3 5 69 9 2 1 8 4 9 13 1 34 6 51 7 16 3 20 2

ON TI

SA NI r

A G de re

OR na va

st r ha e re

e va ko be ngs nd D D D ha

al em ni ra l. V l. V nd ra l. V

tt e fö e on ec fa ) en rd xk er xk r fö xk ngs ni

rs a lda 1 d be ber od nd ra l. o p e lda ad p e lda de nd ra rd p e lda tt

täl e tn Pe ld ns er 3 nd em rv fö xk up täl os up täl na st fö l. O up täl fa

täl a a p ec gr ns gr ns xk gr ns be ns da ch a ord n e gs a sk ko ord e a tal lld le 1 d se se a on gs a a a se se e gs a a or el tä 3 r o el el in iga m si in iga m al el el in iga m nd E ot 1 tal ed ns ntal ne yr yr dn vr m dn vr m ci yr yr dn vr m da inn än

D N N An M A A (per Lö St St VD Le Ö Su Pen VD Le Ö Su So St St VD Le Ö Su Le Kv M

A G Ä t 1 T - ig LL ör nl - - ör . 202 20 % 30 % et pp FU ts i e f g f ng a. en ra er ra er e yt RS n d vs ts m i ar u A nd vd sa nfl SV na p rå e a a h s i N än e ä nt 2 n o ut A nt ls f d d ed a ce de na llm ål io al äk ar i rh ro 202 20 % 30 % är er de m sv sk v er m a a h är om e ar ed p ng nd e b 2) o rn en p sv ni pe ng s m n. ff tlä :19 ci er s ng ör te ka ed d 2 0 ft de i d gå ni m 0 rin gi ill ff os ns er i u ar 02 20 sp av an st ka ng g sp ld r öp ns ni an ill a ku p v no g 2 ng gs ing iv al 22 in en ( ni in rs l ill a kr ts t op ro 0 sn ag is ltn fö gn ra ch s el l k g 2 vi ov ts äg s t vs ör b de r o e b ta in EN r s i l ed r. va äk nl ra . A ot f är ga en sn

ET do nn e å ör nt r a de ar . in s. ill d us vi H re ipe ). R ta f fö är ng al v n .m ar v dr ur ts t do

M rs er nd as sa i r v ni ok r a or s k re om fi åe er iv m gi es i t ts K SA rinc r s nd eg ng v f es ip ga kr d l gå er er h ld . F en ta ng he

ER en | Å sp le fo ni r a a. D nc ån vs yr m ip ku an ag pp ar P- ör is tå ri lg v h ra sd p a lb V nd eg rn nc ed

ng

A ill f e a ri ål fo e r ov es de sp til d a ar f ch s an ar u op P- ni r ( e t ed ng gs ad r sp es n al r h el ch h is je r d de nd sr na b on ni in er ul ie na ng ni ing ga r o ng ill b ar ga - o

ar gg ng ga b ov on la er iv gn iv öl rs de A sf ål kt kt de f äg m n: nt by kr der ån t a ts t ri rin tli Å

un P7 f on rh tä tä lta vskr nl ku da m vs är llg na gi rd rd m P7 Sj Red A si fö In In va A A ac ne Inve O A V Ti an ta Fo Fo Sa A

Bilaga 8

1 – 61 – 2 11 1 1 51 45 519 20 44 33 89 92 81 52

R 202 4 6 –1 –97 1 0 202 9 8 202 3 1 SE 5 0 –3 0 –4 0 57 8 67 7

EL

TT Ä

ER 2 4 97 7 – 4 33 25 3 31 3 2 97 0 2 4 –3 0 67 0 97 26

SB 202 5 0 5 1 –42 4 4 202 202 3 2 R –4 0 37 7 18 9 56 6

Å

&

G

N ch

ISNI

O V er o

s- ar D ng ng ad

SRE ni ni tn er r

R aff iv os

Å kt ga

sk skr an av tä ch rin r de e e da k in r o ie är r de al a ga er rd

sv ad ar ar ie ad fo ar rier er er är et pn er in ng ng ng ar tb ift dr nad a N nt ni ta ul ni ni nt ar ul rt v vg or er ig O ve ff ven m iv riv ve ng m fö ru plu sf ost kt TI ka in sk ni k vr MA In g a cku av skr av de in iv a cku ok Fö up nda rim da tä Ö an

R ans in ing a kr e b fo te al in rdr er er de e ra vs de na in na FO de nd rd nd a et fo N en ng en en fö ge en up tb up te SI ts a åe ig

ot 5

ang åe ET gå öp ra tr gå rd er ran re gå tg ot 6 ppl vr ru pl ot 7 at

H N In Ink Ut U Ut vä Ing Åt ut Å Ut U N U Ö Fö up N Sk

AR

LB 1 6 9 1 6 5 1 – – 1 0 6 47 34 0 96 86 0 47 70 84 56 HÅL 202 403 202 202 5 0 29 1 3 7 69 1 1 5 –85 –40 –1 2 30 6 de

ga

ad 2 6 23 4 8 4 4 38 6 74 st 2 85 2 0 52 79 52 95 253 ag 85 58 72 202 6 1 5 2 3 8 202 202 –3 –2 63 36 4 52 4 0 7 4 6 en l 8 8 8 8

ed d e de

er e m nd an

ON et er kn TI ad rb na pp li

SA tn s a ik e NI pa e ch nd A os er is or ch l de nd o

G är na ad ev r o na ik OR na k tn g g v ik der er os la es r te in na ch l

vs ch l xt r bo äk ljn sä r o wC te na k g a nt er o ost de a e P a at ns er io ns ra ei ör kt ek na

ig jä xt is n pd t f er st vr ag ch d er a e ev ag dr ng g in up nt ta ul in tä nt er st ko

ad ni Ö pdr n o er na t tn ig ill r pp vn vode ns Rä es te Rä ad fö rlu te

up io vr giv io n. än tn rs än ns ra xt os su åd dgi ar is at r at a ö en t a ev ne er a r os ku a r io lhy a e a k m ion er rå m io m ek ta m is rm ig ig od is tt ig lis

ot 2

is E ev ka fo vr vr m rv ev vr ed r ot 3 ea m ot 4 nt alu m D N N R Lo In Ö Ö Su A R Ska Ö Sum M rev N R Su N Rä V Su

A G Ä - g- t- r T t- t s- e ss ch n ät - de en å g- n e r LL ta is iv pe D in ch et . gt gs di ke iv in in v ån ce tn a o ge or rs - er tli in en tu an t- ör er ge ill d lle FU as v at m om d om ro ät rn in åg rit ro ät in dm rn ör tt ch V ön o ör e io am ör en tn es rb . e g r i n eg er s t t e RS en f nt a t s rs ne tn fr nt al be ls to rs ls at te A st a lte r f es a ig r i k lig p , e ät r l gs en ks ra äs rv re de re ge tt r eg al ot SV en a ce de e o tio rs la in en f å s er :s e an ig N de d om ro 1 a ng tid yd nd re nk ns ve ga v lfö et o fö ra s ty t l v r et sk 16 A TP en ä in n t ta nd tn tt v le P7 ed et ch a tb ut 0 an nk ch d 0 p ig am ra lfu ill e ha ät rä v p er ig ita v d äm nd el :s s e a r, 2 ar , B kl re a , s tt h fö be ol r t rs ra v a r l tt A P7 r d r u gs ch i a 3 sa va ar tr ör re g nd le ap e a n. J ön al s na o in be sv D o an de a e om e rd gå t f at k el a k di nd a e a ot er ve no tn em ot tig pl ud ha ör en ed on t i e ed jd a tu so la n. A ör tö ro ön o e V rs an e o pp am lu nn öl ga u e h at at ad de l er t al ec e l ic ns uv gs tg s g ic riv es är b is rå ne kt 0 k rv 1 d er m , v ve io in ed , v ga m ör k st u a, s es en n n f ån nt ls m ia vå sa n. U 0 2 nd D ns 2 h tn el e u nå tli a f in r b nd a v p re er W , d n v ni . lfö en 3 ad a ö de rn . D an i rt ed ad ge 02 rts. ån åe rn pe TP at ön nt pp an am rig va ta én la ur e ch m fö ow to ta te ot o gs kn 22 in 0 0 0 ita as t d

fo tg m V ga iv ef e l tt i ör va om m ha at itt v b in t n o a k ds a äm ul åg å m in ar 0 er ap en

g 2 r, 2 m to in kt an B nt ng u df ör s ns m s a lld ju n j ill is T e i s es n p tn eg gt 1 22 in ot u , u le de b ör a ni g s gs en f r i s io tä rb å n ät er 2 la år i k ts s 0 de tn ed ch i or , a in ls m ka at rig a m v r ol tt in . R vå rs nd åt sn er 1 r m re ät an a f en f re tn re ko er n ä is ns es e ve e p ni at an ng ng g 2 in vi na nd va vs ig k d m ed la o ft ig sä é ( tn at ty åv ve an :s a om e rd et W ed nt :s e riv s a m EN ke ål itt am va ät gs gs jts u ta om i sn ET do st as u ha sa pl äm ör l tf ul ra m er ha rs ef a s in ra rg P7 er s fö ag et er i S s m ch i in P7 e p öl lu am så i l s vi

H re gs el tn ft p . K tn ck ta do M rs ko al ng s ni in on si ill äm st er f åt sk na m m ön gs n e de b ät ra ns n o vå om ör ör nn la o ät tt A v d ar f es ar s av re

SA al et tb äk t. tn en v t be ie nj a m en rr en gs ko er l in tn an . H D rs sk te ite ör A ni en ltf kt er fi ul rs en b a h om o gs in ts

K at tli ed e a f gs su tf en a he en | Å on vr ef r a m ik ar ku n. D in ed at ed v e en rr pe n l rn in 22 g lla a nd åt r e ds a ju ed h m od en er s t. lln ar

rs g u er on ng ER . A an p je re tn ef ed V v e ie te tä V nd la ) ka v on ge a m e l ku om åe tn 0 fo ge ni rb är rv od öt ns lb 8 samhe öl r p ns r ät ) b ng a s a iv ät ns P- r m ig ot ål fo Pe er n ne rk de b n, k ta f 1 ä ge ar s a k ar in jn rs d) de b lld tä v d r m ni on lla rk riv sn rs er 2 lla k na r ä lt l öm er d ns a rv m sk ör a ch h

P- ed ve an fe in ra an ko ed s k ne a A åe el om e nj se a a da ut er f sv lö ed he et TP d. er ng r v ör :s e ns on a ill tä ed ng e e nd io ar fi ig er ed ld le - o ds vs ni rs P7 ge ed er na es ni at vr iv e s tli el äl se ns ad rs de A ng är r l a c n. D 2. B äm eg tt ve fö a a åg a v r b ar n b tt r d g. U tt sn en ör b ik yr io ån Å un ill l rn st el

ot 1

gå Fö st I r hö r A rig rig h b te sä de la fa h ö G rf s r St is un åna rv tiv ne TP sä ns dj r n te ng te ng ed d st yr 8 m

N

Sj av m fö ra lö B be er be te dä (a ar t öv fö öv ef ni oc he Er un bo in om oc ni dä m en fa st rev 8) 1 A P7

Bilaga 8

53

R

SE

EL

TT n Ä ge ER on or rn n is in SB om ss bo er R ter so rev eg Å Ekbl al ihl ils ad & e W v r G V s r N er d a N nn la te ris sa ae der to na ISNI ik Pe rd V Su M An uk ro O A D Fö

SRE

R Å

23 0 i 2 ar ru N eb O 23 0 f TI 0 i 2 ör en 1 MA R ar m kt ru de rn an ei ire its d FO e an bo N eb hr tm tth e d iv SI ör ax es rö vg a I df G nd ET en 9 f m d H or rik S ne V lla ar a AR Em ce en oi ar tä m d Vi R ks se h LB ol H ich el kh R V er tt

HÅL oc rä St be ns io is ev

år r V

is n ol or ge ON g nd ar is in TI an rlu er SA er de e C rev nb dm te eg NI ran ir r d ad v r A fö Ves se er G ren s ai d a OR F rd ka H ris O ni nu a K to na Per To ag uk rd M en A ro el H Fö

D E N A G T Ä r 1 89 79 54 56 LL te 78 202 5 3 3 7 1 7 FU äk 98 9 3 6 11 A RS nt

SV a i A N ld 2 11 12 58 35 16 ta 202 5 0 4 8 3 9 6 2 0 0 be 13 15

ut

ör

2

02 ch f ch

re o g 2 er o lta 0 22

in

sn ad va ch g 2 EN vi tn r ör in sn

ET do os de na f er o vi H re er ad do M rs a k na st xt r tn re

ts K SA pn ko er e de os er he ER en | Å lu nal ad ul a k kt ar tä lb V nd pp so tn ssk lu pn in ål fo U er p os rim da ch h P- a k k uld te pp na in - o pn an sk a a u etal rs de A up lu te ig m tb Å un ot 8 ppl pp påb at vr m ru

N

Sj U U de Sk Ö P7 Su fö A

Bilaga 8

- a- n r e . t- m m n t- ge t- n- at 54 R ds at do åd l o rä ga lu et lla er ar en re n, o se in in h nd d te n ch SE än sk ör se er s ve at be sn a s um hå m de så la ifi ng ör nv kt rs vi ts ns vi sn år at ör ch oc ra ib nt en ve s o EL pp vi vs lu ly n. a ck ni nv TT s u ire v å be io do r f n o ch o rn ne är de tt ar ä en en f Ä t a de t r s is pp n. V ill d lle te re la te o i i t i ls om a en e d ns om a an ra ev re ge he tu a, o ne n, d fa ka i h re nd ER r s ör de io rs a u in m t rn ås ör ns ty fo SB r. nd is r s yd i d i i r an ra er e am uk tio . ns p ne om v r. V P- R pe kt lla an to et a i å sn ls tr ga ak ild ne i m io ra lta ci ire ga tt ev m v te v åd vi s f de ks in . V is n s ra f ot s e A Å in tä rä ak ill b rn ta er n, s io le n g va & rin e d ks de r sf ås ga do än sn ans de b is en ev ol nd ör t m nd G sp sn pp et a t n. O m s re äm ne ly tr ev tr ve ig ju N nd ly er ta te r, m in a h ta v io an er r i ä ng id u rh ed sn r, o rs nh ät at pp de is at r ör d on ch a en f vr v S ISNI ni lla pp ch v äm ke he to ly lle tid ts an nd V is tä t v nh an l ak m å m nt tv nn n f ar v nd g i ö g a O e u rif sä am pp om i or se nd u gg ät te r u na k ar o fo D ov ks en o e i sf rn e t o s s ra la se er n h in in er nd ls t d g o ks et å u to an f re ib rli n r nd a nk el ag ge P- kn ltn ed ra tli om k er de vi an f är la pu nt SRE e r hö re at nd i d rh n p ak an be e k nde er e id ag t l in e A är va R ch v ill ty ts en en s ta v ke te sf al k k gr de p u tt en i ig sn nd ör Å s o or ru äs sä et tt ns an n, d m b t t ak vi nm n i d tt s nd ät he rh io oc än ge om g r i d nl ju s f te en ch t m f lla ts g o a u is e l rip r de en o am lla i te do ls n i a ed g on v or tli am ke er ev n. D rg in ge t s ls v e re on a en he re t o åg hå ks sä se nt sn ät g s fu ris ra rs om S åg ör ig en o te r, m ör tt f en ifi e r el n i ve vi er re in se kt pl ty ng he de s n r f är od åt tt s ty tn el v å ar s s n an va a a äs m ga o å d tt de do n ik de b ra k ire N äm n i s ni ig rö nn lle tli rä en ö re å e a s yd n a ng nn O r l is pl ag åg n v pp a, m on r d rs ge er nr et an nd io e d TI te ov nt i p m s e en as p be in a p m yd is gå et fi nd ra he äm et fi er e ta u lig er ns tt f ra ch i ill MA ed r l n. V ls ör nn äs ck as io t i å sn rn or m b et m a ev e t lla R de lig er a de s f äs is a a de lle vi se nf e m d tä är im va ge da d en v lrä ör är do el ng o a o la b t o år r v d FO tv ar i r rö nd in vi än en et fi til er b ev tv hå te i ni er el nd ks N h r ng vä ru nd t d en f ls ts r r n g ne re nd tt tu or la r v n a at o er SI i u i p sn i u ås fa rm ve sk 2. V oc ni V an vi hu na h fo at te om d är o sa fö de V in års hä i m fo en pp tta tö ge an n v

ET H • • • V om in ev Ra U U rin gr de 202

AR LB - e , e k- ta r - pp ka el - nt re r- ör HÅL er ät - r, m d is e sa l gä ts om te n t ä om pp m r i å f ål tt i ög t- ga n ol e f da re he an u m n. r p es r h en er tr åt nt en v or en s rs he n s tt u ga o no dö ne te am ör a tli gs än tig na e er io r k tli m he lle n d nd eg ik nt on in en i tt f nd nv a å äk is er a te ko io rå n f er ä vs v i ch d a a lla id ak äm en n. is tig er e et m o kn , m el ev m he e e llt o ev ak tif ch ä ke g, a na k ns åg hå tt a uv tt l lig s äs ge ne et is gh so de a er na n. en o ur n r om tig in a r el gh at u a o tli er in nt ra er le ls m ör ch a ga f ch a im ak a v ka d io el n. R ft kn an ol re ör tli tt e id k el ar er sn ss ga f tli nn lig en ls tt a g et tr ty m f n o m h en , o n. R llt vi fe tli en ck de eg , e sä ns i m ns f t o el ör a åv er h el fa de gh on r s t, o te äs de e a s. F es v do ro nd en eg nd a rä an v o ör do or di ra de ig he he å f ti f nn ns as p re i p la ill al å f , f si on tf pl er ra v an rig rs äs å o r t tt än na k va on r p al an nt r v g u jd a or p pi r å v f tt u st er ON ns am äk åg lle tt ar ve an fi ch a vä in ör v er b a u öl ko lle m nt TI v f äm ks de lln or p rd om ä år er el a ill er v s r n a u åd el o ör nd i å a f er ill f as n e ör a ill o SA n a en a r t le er e år en g d i S än tä rn gä s s t t n f en i NI ge d a ål et se n s r f an f ru nv ns t: åt vi ör v om b io en d n t A in ng å ä ta v ra r v ng lle ke sa b he e i m at io G ni ät eh gh le r i ns m e k i en is es gs be nd f t s m v d is sy n i d sn är s tli ål io en k ed g SA a is in tig nd ev än te OR vi ts lig g nn is t o er e pt om er r ns ru he ra or e a öm r, n or t. e i en eh en ä et lig r m t I ig d kn io ak tig nf ls år r ite do ed rif im eg ev he im ta ig ke e m öm ns is n g el ge ed h tiv re se tt f nt nn gh nl e s ra ev g f ak åe ly t d n r t i t, m od r tig tli s r at llt s nd ed ar a e el ta a tig i st ör v ek rs ör b at å o he ak n e ja r r ör tli ak a m ff pp an a he om i en an re f ne , v ör g ta g f at ör ig v å en f åg ts r nå e el or p e s er ch g el eg m da io is io i f öl ch b en tf tg en tli ef , f el n f el se f pl m e t a e u or va pp er ls äk g f m ss äm äs ör m tli v o än ev fe ar o ng tt u en nn en yd äm de kt n. D ör m f ns tt u om h te v s SA o sa ör v ni ch u nh n v äs ss e et r l ss o an sa b ät en ill nv n r ro tf er is an i nd ire te s a r a n s er d a t I äs nd a r t ifi ch i ör a ka e n v ar o a o tt he ka f et o es ra ig v e n p nt ov ar o a f r k na ll. ff ar b al rä e d m er nd rn ål ä ge in sb nl n v ru lle om a el a m u ed rm r o ig äc ör e te äm ro ka om ä tt pp nd åv so ig d on å g ar e to de sr fo ke nl pt he el nt m h r s t u la sa ga a m sn si ög g rs e a e ilt e ut s su i i i s E id u äl rk n p ta vi år vi re s vi fö ck å p sk sl m d h h es V år ut ris se up än f lig ut ko V so de at

D V st ve ka an Re V do va re en h ut tä st en be So oc D • • N A G Ä t - ) t e

e

T n- ta el A e- n- ig ör ra LL ör ed n i ul tt IS vr n- nd r r 2 na es rä r b lla a- t f lla åg FU 0 en f t m er e s fi hå nd re ild e tä er ä r n lle RS be ng ( de ar i ö 23 nd he en lla r iti ar ör va ks le A gs r öm ål er e

els

6- fo ig ch g ie in en nd ch ä ns de b er et SV nd ns ud ch h va ed eh N 0 v P- nl ) o fo ltn ng ta de i f a o ar a an gh A 24 . er na ni n A en e o ns is en v e b nn tli

tt

ia a e A s i e P- va lig 0 gade 10 at nd s fi äk sa s ro rig ck tv e i en op 2- nd tt fo e A es ör . sr ds o es be ve rä ns a om h ät ch d om d nt er 8 ad -0 ju ar ar n r eg n k rä P- nd r. F an t d v. ill re l s

rä

m 23 A ju v d el al nd ig r o r t en s en o om i å o gst r e 0 ör S pp de i ä ra tö ör er e ls ol m la r ( v S ch a on a d ta nl ed i S t ä tr g s ch ä n f n u ig ch b l S r e ss sa k ta ek kt re on in or p nu ga en 2 ge ge de sf vr r. V or n. ir ire en g ty sn er ns di in on ild a 22 o on na va va is es äm

be

en o s d in sf 0 si en o ns ns de e d e d r. S na k vi io än sn sn ns ö tio ev t d nh an tt d de er do sa b 22 at lst nd de vi vi on de b r 2 en ng na t a ig al nd nd nt es 0 is fo na si an be ge ni er år ns a od r nl ar i tt lla ch a on re ful do do is in äk or i h lla sf rs g 2

ns

an n P- re en na p nt r e tä en i ig d in äm ngen re tv em sn tr t I e. V is t g va a u tä as o on n å EN rg de e A rs rs na p ät ec än vi ta ig ev ig s v vi år ks ks tt si e s sn vi ET , o er om l sni v å llm do ul nl rig nl ns er rä ör d a e ar H nd vi 1 d er en tt do

io

ar å än en r re es n ve et R be ör v n f M en a vs ju e s n a m a n e tt en e ka a ns en v pp ve rä r, v re ls io llm nd rs tt r de is na p te ts K SA nd en ör S redo is ng h en 3 ne d i S ni nd et io nd f en v n u r ä pp he

is

tte ni ee r a an se is ch d än he ER fo ls rä rs ev tt m a vs er d en o ed å fö io is vs fo es ev ru ge ra tt u ar V P- te en f å n r fa ag är al ns P- rk ch d in llm va tig lb ät ng be 2) o g p t l tt ev io e i a e r en o sn ak ål e A er ns m t e pp ga a lig m r d t r is ar e A t y om g ls vi m a ns ör a el ni e :19 in ig

ev

sb is io t o ör 0 tli lln nl en ke s. ör u ör ev m nd år tt d a s ns o re do g f a f ch h nd is nd tf . år u 0 en ör le tf är ju ig se ty en a di - o ju on ov ev or la 22 20 äs tä t e r f yr od r rt v er a nl re en o ör lig . rs el r s än

R

si ed ar u 0 t v re st stäl nd f ar u s n ill S jo ns se rs ag kt nt el Å r S vi sr n r pp tta lig g ( la v la s r å n ä ill st ru h g riv llg ål yr et ä t å t l re dv se i h el i t i h i a P7 Fö Re år de Ra U V år 2 En La al si fö se V fa G V oc sk de t fu V m St D at lig di nö vä på f A

Bilaga 8

55

R

SE

EL

TT Ä

ER

SB

R

Å

&

G

N

ISNI

V

O

D

SRE

R Å

N O TI

MA R

FO N SI

ET H

AR

LB n n n g i n- r- n y- de HÅL in tt e tt g. r v st gs ge et ta om ge t ed e kn e in g u m gä ån ör in er a kn de in rä åt in at en s år är nd ör a lln tg kn ga f ild b r f ltn tt m ju ti f m är än ig f gs nd va ed v nm nv tä in ns tli sk va ör a an om nm ns kn ed u ra en är rö lla ör m ör S ar e a ar s hå sf är s f on a g f id k k i nd ns äs a s el vi åg in llt da a rig is ra ng m ar g r v ch p ör ed be en g le ve pt ru ni er lle h ch d s n ltn e a an ke us m o ra f ns va ng n g de g öm om ä ku nd tt m n, o io nn rig ör d i S ge an ok no n. is ör en i ve se llt s in ed i f er s n ge et fi s f an f ne m en s ls ge ch a ge ör a in ev ns io ltn m tt v in or ge en t, m d i S io lla b nd de år i r o is in ON ch f ltn ta r m d ör he om k is ss va ko ne lla rä i g ltn n TI va se fe ör ill io är a rt de er SA äm a o kt er ns r s ev a t eb hå är va so rev eg ag o ör ire . äk io se ro v f ss ör ve n. V tg ör ils NI t. v f nh öm 22 is od r ilk fe nn io ad v r A ät 0 v s el n p n a a å m f r N er G ed l n a tt i ed e d ev m t g . V ro et i ch f ch ö at d a r a nd t 2 d a m ig ar e ge na itu gn te ris OR de s ne re ra in år p . D n o g o ta de o to na se m io n ä na b lla od r su nl er et te Pe rd el an is un tä så t g ör ch h kn ap å v de en s id an uk m ge n e ns gh rå vs al A ro gg ev in t k ks ap ög g ig r f io e o ra sk tli m nd g, v tt Fö äm ry he er sk n h nl lle is m en as p är a fo rla st et r de r ltn er en s e r e ev dö n. G äk er en r, o P- t u ns va an va ch v r e ör as äs de ch d de år tt b ff ör äk äk t ä de n r m ne v r e A un re ns s o tf är io s b är n o ör v ve å e rä m f v s ör r he v e lt o is n a ör ch v tg nd ts s a et en er tg el tf te ju lu 23 s p e o d a ls en f om u el a ev ne k o a å he es ta f 0 as i ö ta rn ål b ra re äk ka å on si a r io is an m ör S an i 2 so nd ty nd on s n d el is om u t i r , b ev ar ör kö t m la fo lig s si äc es ev åd sa e f ut E llg a s vi år ta lig g ot s P- im vi pt m e of r h r s nk rk ls sl el ru

D fu sk Re V ut rim m A R re up So pr de på r de pu på s ve de be är r eb N A 0 f G Ä - - e at en 1 T ör LL te r ro rig ar de nn en va be ve a- t f n- tt an m d FU nd re ng v ns n ka ol RS nv ns r o v. pa å e öp nd a ra va gå de ge la g s kh A de i t a i ä ed i S ch ä r ns ill n a tlö on in s p en l oc SV år or rin N an n. r. V ss sa k a o va ns t ge in tt f ltn le ra ch b fö St A ff va or es ns ar a tt f va ta d rä ge e. V is lig de ltn ol ar o ok in rig ns ev t d ck at a se a ör tr kö et ig ns a om h on va ill sf on ng ns b ltn ve rä v f ör nn el ka s ni g b va ns a od r nl ill re tt t t k is de n in or r e r t en s n a ed ig is kn ör d i S is t g tö ör ch f nd a vr en s nv on ol or ge e f se ig va t ä ge la ch a ar in 2 är ev nl ns ta ek kt in n o n, m ör tt f is nd ns n. ir ire r. io r b n o ge r i ö kt ch a e C er 02 nm ee io et R äm de ltn de at ta io te ire ör a rev eg is tt en e ka a nh e d e d va is at at rin er o r d ad v r g 2 ill a vs ev ni nd is an on fö he e d nj a f se 22 in t a vs et ar i al nd nd ör sf an ef itu ok en tli ig ai er d a 0 ng t fo es tt lla rg nn nd ris sn ni ig od r P- i h lla tä ör f on ka s äg lla ik nd to na g 2 vi vr e i a rk a u tä t f si ta i is tt b el tä s r vä a K rd in EN ed t g ar e A t y s v år ks en ns o et en uk sn ET do nl r i ö ig år vi ks er am de m å a ng ks en ls öd el A ro vi H re nl m nd er no er do M rs it a lle n är ju be ör v a s na p on r. D ad s ka a re r n H Fö re iv n e rt v ns en v rn te ko is ty SA na e de ne s n ill S jo io nd f en v ga än ör f he m m en v t s om ä ts K e g ar an io iv lg is ru ch d llm r f ns e or he ER en | Å nt is kr e t ul ev lin ra en tf no t. D ig r s ar V nd ng al es nd t f ch d äg de r u ko ät nl lb ar i gå tt ev lla ig e r om g en o nd m a va el on e s n e de är ål fo ill t r vr ls ha ns a f n ä ns e P- n h na b hå tt d a s ns o re en o ng nd ge tg ch h ne v t ör u tf ör en ör ig ty ps n a tio de in - o ar i ö er a nl se ka ag se s a öm sa ga tn e å rs de A io n a nd f t d el r s ns t l el en ed ni on yg al Å is ar u ns se a d un ev ge ru i h lig de i f h h i a ål yr et ä ke lig yr nd ga h f tr rv dt P7

Sj R rin G V en en oc V m St D rä en St fo de b or oc be fö vi A

Bilaga 9

Utvärdering av

AP-fondernas

verksamhet 2022

Finansdepartementet 9 mars 2023

Bilaga 9

1 Sammanfattning

McKinsey & Company har på Regeringskansliets uppdrag genomfört en utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2022. Årets utvärdering inkluderar en grundläggande utvärdering av AP-fondernas finansiella resultat och hållbarhetsarbete.

2022 har varit ett turbulent år på globala finansiella marknader, som påverkats av den ryska invasionen av Ukraina, globala produktions- och logistikproblem, fortsatta pandemieffekter i Kina, och andra störningar. En stark ökning av inflationen under årets andra hälft innebar slutet för låga eller negativa räntor och kvantitativa lättnader, som understött värderingar av finansiella tillgångarmed högre risk sedan den globala finanskrisen 2008. Marknadsutvecklingen har varit svag, och representativa marknadsindex för samtliga tillgångsslag uppvisar negativ avkastning under året.

Den svenska kronan har deprecierat mot amerikanska dollar och euro, och stod vid årets slut 13 respektive 8 procent lägre än vid start. Kronkursen har direkt och indirekt påverkan på värderingen av fondernas tillgångar, såväl räntor som aktier. Kronans negativa utveckling under året har understött avkastningen från tillgångar denominerade i andra valutor (till exempel globala aktier), och effekten av växelkursutvecklingen på portföljvärdet är positivt för samtliga AP-fonder. Samtidigt är fondernas exponering till valutakursrisk i lag begränsad till maximalt 40 procent av portföljvärdet, och fonderna använder valutasäkring för att begränsa växelkurseffekter på portföljvärdet, vilket under 2022 bidragit till ett svagare resultat.

Mot denna bakgrund har AP-fondernas sammantagna avkastning under 2022 varit negativ, med minusresultat för samtliga fonder utom Sjätte AP-fonden, som uteslutande investerar i onoterade tillgångar.

1.1 Första till Fjärde AP-fonderna

Första till Fjärde AP-fonderna förvaltade vid årets slut totalt tillgångar till ett värde av 1757 miljarder kronor, 180 miljarder mindre än vid årets start. Av dessa har 19 miljarder kronor transfererats till inkomstpensionssystemet. Fonderna hade totalt 265 anställda, varav 130 som arbetade med kapitalförvaltningen.

Första till Fjärde AP-fonderna redovisade negativ avkastning under 2022, och samtliga fonder presterade den lägsta avkastningen sedan finanskrisen 2008. Fonderna avkastade i genomsnitt -8,2 procent efter kostnader, motsvarande ett gemensamt negativt resultat för året om 161 miljarder kronor.

Samtliga fonder har definierat ett långsiktigt realt avkastningsmål eller avkastningsförväntan för att vägleda förvaltningen. Utvärderat sedan start 2001 överträffar Första, Tredje, och Fjärde AP-fonden det långsiktiga avkastningsmålet; Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre satt än övriga fonders. Över 10 års sikt överträffar samtliga AP-fonder målsättningen, medan Första, Andra och Fjärde APfondens avkastning är lägre än målen sett på 5 års sikt.

McKinsey & Company 1

Bilaga 9

Bild 1 – Avkastning och målsättning 2001 – 2022, Första till Fjärde AP-fonderna

1. Genomsnittlig årlig avkastning efter kostnader; 2. Nominell avkastning, justerat för inflation, definierat enligt KPI; 3. 1 juli 2001 Källa: Första till Fjärde AP-fonderna.

Utöver den negativa utvecklingen på finansiella marknader har 2022 års osedvanligt höga inflation (12,3

1

procent enligt KPI ) kraftigt bidragit till att fondernas reala (inflationsjusterade) avkastning är lägre än vid föregående utvärderingar, och till att avkastningen på vissa tidshorisonter inte når upp till de långsiktiga avkastningsmålen.

Jämfört med sex utvalda statliga pensionsfonder i Danmark, Norge, Nederländerna, Kanada och USA (se Bild 12 i kapitel 4.2.3 nedan) är fondernas resultat goda. Buffertfonderna (Första till Sjätte APfonderna) har presterat högre avkastning än gruppens genomsnitt under 2022, och under de senaste 5 och 10 åren.

Inom de av AP-fondslagen givna ramarna beslutar fonderna oberoende av varandra hur fondkapitalet ska allokeras mellan olika tillgångsslag (Bild 2 nedan). Den största allokeringsskillnaden mellan fonderna utgörs av andelen alternativa tillgångar, som varierar med 13 procentenheter mellan den högsta (Andra AP-fonden, 36 procent) och lägsta (Fjärde AP-fonden, 23 procent). Avkastningsbidraget från alternativa tillgångar har under året varit positivt för buffertfonderna, medan aktier och räntebärande tillgångar minskat i värde. Delvis som en effekt av detta har andelen alternativa tillgångar ökat något i samtliga fonders portföljer under året. Fondernas andel illikvida tillgångar – ett begrepp reglerat i lag som i huvudsak sammanfaller med fondernas egna definition av alternativa tillgångar – har därmed också ökat och utgör nu 29 procent av Första till Fjärde AP-fondens tillgångar (23 procent år 2021), som högst 34 procent för Tredje AP-fonden. Samtliga fonder ligger under laglimiten på 40 procent.

1

SCB KPI december 2022, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.

McKinsey & Company 2

Bilaga 9

Bild 2 – Tillgångsallokering 2022, Första till Fjärde AP-fonderna, procent

1. Avser tillgångar som är onoterade eller som av annan anledning inte är likvida. Från och med 2021 tillämpar alla fonder samma definition av illikvida tillgångar, men 2020 och tidigare skiljer sig fördelningen åt mellan fonderna vilket påverkar jämförbarheten Källa: Första till Fjärde AP-fonderna

1.2 Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de första fyra buffertfonderna i flera avseenden. Fonden investerar endast i onoterade tillgångar, och är stängd fond, vilket innebär att det inte sker några in- eller utflöden till pensionssystemet. Fonden förvaltade vid årets slut 69 miljarder kronor och hade vid årets utgång 34 anställda i organisationen.

Bild 3 – Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, 1997 – 2022

1. Index bestående av 90% Burgiss All (motsvarande avkastningen för en medianfond inom onoterat) och 10% OMRX T-bill, för att representera fondens likviditetsbehov Not: AP6 investeringsverksamhet avser resultat exklusive likviditetsförvaltning och valutasäkring. Källa: Sjätte AP-fonden År 2022 uppnådde Sjätte AP-fonden en avkastning på 1,9 procent. Avkastningen för investeringsverksamheten, exklusive likviditetsförvaltning och valutasäkring, uppgick till 15 procent.

McKinsey & Company 3

Bilaga 9

Sjätte AP-fonden har sedan 1997 avkastat i genomsnitt 7,5 procent per år, och under perioderna 2013 – 2022 samt 2018 – 2022 uppgick avkastningen 13,0 procent respektive 16,8 procent (se Bild 3 ovan). Fondens femåriga avkastningsmål, som infördes 2021, har överträffats under den relevanta femårsperioden 2018 – 2022. Under 2022 eller perioden 2013 – 2022 var avkastningen lägre, delvis beroende på att fondens jämförelseindex i huvudsak är definierat i US-dollar, som under året kraftigt stigit i värde mot svenska kronan.

Fondens resultat påverkades under året negativt av valutasäkringar, kopplade till Sjätte AP-fondens lagkrav om maximalt 10 procents exponering mot utländsk valuta. Utöver direkta negativt resultateffekter har valutasäkringen tagit en stor del av fondens likviditetsbuffert i anspråk, vilket begränsat fondens handlingsutrymme för investeringar.

1.3 Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet, och skiljer sig därmed från övriga AP-fonder i att det inte är en del av inkomstpensionssystemet. Pensionsmedlen fonden förvaltar kommer från sparare som aktivt valt någon av Sjunde AP-fondens produkter, eller avstått från att välja förvaltare i premiepensionssystemet. Fonden förvaltade vid årets slut 905 miljarder kronor och hade vid utgången av 2022 45 anställda, varav 11 arbetade inom kapitalförvaltningen.

Bild 4 – Avkastning och målsättning 2001 – 2022, Första till Fjärde AP-fonderna

1. Benchmark för AP7 SÅFA är den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet exklusive AP7:s produkter. Benchmark för AP7 Aktiefond är MSCI ACWI, ett globalt aktieindex. Benchmark för AP7 Räntefond är HMT74, ett ränteindex publicerat av Handelsbanken. Källa: Sjunde AP-fonden. År 2022 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa (förvalsalternativet i premiepensionssystemet och Sjunde AP-fondens mest populära produkt) en avkastning på -9,5 procent, vilket var högre än index för fondrörelsen (exklusive AP7) som uppgick till -15,1 procent. AP7 Såfa har även överträffat index för fondrörelsen under perioden 2018 – 2022 (9,8 procent och 7,4 procent). AP7 Aktiefond hade en avkastning om -9,9 procent år 2022. AP7 Räntefond avkastade – 5,9 procent under 2022.

1.4 Hållbarhet

AP-fonderna arbetar, i enlighet med deras lagstadgade uppdrag, för att bidra till en hållbar utveckling genom sina investeringar och verksamhet. Fonderna utför en mängd aktiviteter på området, till exempel integration av hållbarhetsperspektiv i investeringsbeslut och styrningen av förvaltade bolag, rapportering och uppföljning av hållbarhetsdata, samarbete med andra kapitalförvaltare i Sverige och internationellt,

McKinsey & Company 4

Bilaga 9

med mera. Fonderna samarbetar också sinsemellan, bland annat genom Etikrådet, som granskar de förvaltade bolagen. Samtliga fonder följer upp resultaten av dessa genom kvantitativa och kvalitativa mål, vilka redovisas i detalj i kapitel 5 – 10.

Fondernas hållbarhetsarbete förs likt kapitalförvaltningen oberoende av varandra, men ett antal gemensamma trender förtjänar att belysas. Fonderna integrerar i allt större utsträckning hållbarhetsperspektiv och -faktorer i kapitalförvaltningen. De söker påverkan för klimatomställning genom aktivt ägande snarare än avyttrande av utsläppsintensiva bolag, och flera avsätter eller planerar att avsätta medel för hållbarhetstematiska investeringsportföljer. Fondernas engagemang och ledarskap i nationella och internationella samarbetsforum ökar, och ses, rätt använt, som ett viktigt verktyg för att bidra till reellt ägarinflytande och praktisk omställning i innehaven. Slutligen bedriver fonderna kontinuerlig utveckling av sina målsättningar och måluppföljning, och flera har genomfört förändringar för att målen ska bli än effektivare styrmedel i.

De totala koldioxidutsläppen (Scope 1 och 2-utsläpp) från Fösta till Fjärde AP-fondernas samlade noterade aktieportföljer har minskat med mer än en tredjedel från 2018 till 2022, och under 2022 har utsläppen minskat med 0,4 miljoner tCO 2 e.

Tillgången till utsläppsdata från onoterade tillgångar (jämfört med noterade aktier) försvårar uppskattningen av utsläpp från Sjätte AP-fondens portfölj. Beräknade totala koldioxidutsläpp i Sjätte APfondens portfölj uppgick 2022 till 101 000 tCO 2 e, jämfört med 69 000 tCO 2 e 2021. Större tillgång till uppmätt data jämfört med föregående år (ett resultat av branschinitiativ på området) innebär dock att en större andel av portföljen är inkluderat i analysen för 2022.

Totala koldioxidutsläpp i Sjunde AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 4,1 miljoner tCO 2 e, en ökning från 4,0 miljoner tCO 2 e under 2021.

McKinsey & Company 5

Bilaga 9

2 Observationer från årets utvärdering

Årets utvärdering belyser vikten av långsiktighet i pensionsfondernas förvaltning. I en turbulent makroekonomisk miljö med stora nedgångar på svenska och internationell finansiella marknader, har även AP-fondernas avkastning varit negativ (med undantag för Sjätte AP-fonden som investerar i onoterade tillgångar och som uppnådde ett positivt resultat). Fonderna har följt sina långsiktiga strategier och förvaltningsprocesser, som medvetet tar höjd för att enskilda år kan ge negativa resultat. Fonderna har inte sökt parera volatilitet på marknaden med stora, snabba transaktioner eller andra omfattande förändringar i portföljförvaltningen, vilket ligger i linje med uppdraget och de mål som de formulerat. Fondernas avkastningsmål är i regel formulerade över 30- eller 40-åriga tidshorisonter, i syfte att uppnå generationsneutralitet i pensionssystemet, och det är i mot dessa mål som ändamålsenligheten i deras förvaltningsstrategier ska bedömas.

Avseende hållbarhet pekar årets utvärdering på ett antal trender och utvecklingar, som sammantaget pekar på en allt större mognad och ett mer aktivt förhållningssätt till hållbara investeringar och det lagfästa uppdraget om föredömlig förvaltning. Under året har de portföljviktade koldioxidutsläppen i fondernas noterade portföljer minskat något, eller ökat i vissa fonder; det senare reflekterar en starkare värdeutveckling för framför allt energibolag jämfört med andra bolag. Samtidigt minskar de relativa (omsättningsviktade) utsläppen inom bolagen i portföljerna. Även om det inte går att dra slutsatser om orsakssamband på kort sikt, ligger en minskning inom bolagen i linje med fondernas uttryckta ambitionshöjning, nya verktyg och arbetssätt, för att aktivt bidra till hållbar omställning genom sitt ägande. I takt med att fonderna bygger upp verktyg och kompetens har de god möjlighet att bidra till en grön omställning, i Sverige och internationellt, med god finansiell avkastning.

Slutligen konstaterar årets utvärdering att de lagkrav som reglerar AP-fondernas valutaexponering haft stor påverkan under året. Första till Fjärde samt Sjätte AP-fondernas valutaexponering är i lag begränsad till 40 respektive 10 procent av tillgångsvärdet. Under året, då svenska kronan fallit kraftigt i värde gentemot Euro och US-dollar, har kostnaden för valutasäkring för flera fonder utgjort det enskilt största negativa bidraget till årets avkastning. Sådana effekter kan delvis förväntas jämnas ut över tid, och fonderna skulle även annars i någon grad skulle säkra sig mot valutasvängningar. Likväl förtjänar frågan ytterligare utredning, om valutaexponering bäst regleras i lag eller inom ramarna för fondernas egna förvaltningsstrategi, och vilka transaktionskostnader och begränsningar i fondernas handlingsutrymme som är motiverade för att uppnå en ändamålsenlig valutasäkring. Särskilt stor effekt har denna begränsning på Sjätte AP-fonden, som har ett striktare exponeringskrav (maximalt 10 procent), och som måste avsätta en avsevärd likviditetsbuffert endast för att hantera valutasäkring. Det kan i sammanhanget noteras att Sjätte AP-fondens n uvarande valutaexponeringsgräns motiverades ”[f]ör att markera Sjätte AP- fondens särskilda uppdrag att inrikta verksamheten mot placeringar i Sverige” (Prop. 2006/07:100 s.189). Idag sker huvuddelen av fondens investeringar utanför Sverige.

McKinsey & Company 6

Bilaga 9

3 Angreppssätt för den årliga utvärderingen

McKinsey & Company har på Regeringskansliets uppdrag genomfört den årliga utvärderingen av APfondernas verksamhet 2022. Nedan följer en redogörelse för hur utvärderingen har genomförts. Uppdraget avser en utvärdering av Första, Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas verksamhet, dels sedan fondernas respektive start, dels under rullande fem- respektive tioårsperioder.

Den grundläggande utvärderingen av Första till Fjärde AP-fondernas verksamhet 2022 beskriver fondernas verksamhet och viktiga händelser under 2022, samt fondernas strategiska beslut, aktiva förvaltning och resultat från juli 2001 till december 2022. Målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande följs också upp som en del av den grundläggande utvärderingen. Fokus för utvärderingen, och för denna rapport, ligger specifikt på utvecklingen under året snarare än på allmänna beskrivningar av fondernas arbete och funktion.

Första till Fjärde AP-fonderna har varit verksamma som buffertfonder sedan den 1:a januari 2001, men det dröjde till senare under 2001 innan fonderna implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första till Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden 1:a juli 2001 till 31:a december 2022.

Sjätte AP-fonden investerar framför allt i onoterade tillgångar. Fondens samtliga investeringsbeslut gällande utfästelser till nya fonder är att betrakta som strategiska beslut. Sjätte AP-fonden startade sin verksamhet i slutet av 1996 och utvärderas över perioden 1:a januari 1997 till 31:a december 2022. Första till Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden 1:a januari 2001 till 31 december 2022.

Sjunde AP-fonden utvärderas som en värdepappersfond och jämförs med övriga värdepappersfonder i premiepensionssystemet samt utvecklingen av inkomstindex. I utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2022 utvärderas resultaten för fondens förvaltningsmodell under perioden 24:e maj 2010 till 31:a december 2022 samt resultaten från fondens förvalsalternativ under perioden 1:a januari 2001 till 31:a december 2022.

Utvärderingen av fondernas investeringsverksamhet baseras på material från fondernas interna resultatuppföljning, för att möjliggöra kartläggning av olika tillgångsslag och deras bidrag till den totala avkastningen. Detta innebär att det kan förekomma skillnader mot fondernas årligen redovisade resultat som en orsak av periodiseringar eller andra justeringar. Skillnaderna påverkar inte rapportens slutsatser. Vidare kan det finnas vissa skillnader i hur fonderna har rapporterat in andra organisationsspecifika uppgifter, såsom antal anställda. Rapporten har strävat efter att uppgifter och nyckeltal ska vara jämförbara i största möjliga mån.

Utöver AP-fondernas interna material har externa källor har också utnyttjats, till exempel för att sätta fondernas utveckling i relation till tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet, utvecklingen på kapitalmarknaderna och resultaten för utländska pensionsfonder. Källor redovisas i anslutning till respektive analys.

Utvärderingsarbetet har pågått från februari till mars 2023, och har genomförts i samarbete med representanter från fonderna och Finansdepartementet.

För att säkra jämförbarhet över tid följer 2022 års utvärdering en liknande struktur mot tidigare år, med vissa mindre förändringar i redovisade data. Sedan 2021 använder fonderna en gemensam klassificering av illikvida tillgångar, men under föregående år fram till och med 2020 förekommer mindre skillnader i inkluderade tillgångsslag mellan fonder.

McKinsey & Company 7

Bilaga 9

4 Fondgemensam utveckling

Nedan ges en översikt av AP-fondernas utveckling under 2022, över 5- och 10-åriga perspektiv, samt sedan start. Det innefattar en beskrivning av utvecklingen på de globala finansiella marknader APfonderna verkar på, Första till Fjärde AP-fondernas resultat och avkastning, buffertfondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska statliga pensionsfonder, AP-fondernas roll och balansen i det inkomstpensionssystemet, ändringar i lagstiftning som styr fondernas arbete, fondernas hållbarhetsarbete, AP-fondernas samarbeten och gemensamma bolag, och en översikt av fondernas medlemskap i internationella samarbetsorganisationer.

4.1 Bakgrund: utvecklingen på de finansiella marknaderna 2022

2022 kännetecknades av stor volatilitet och svag utveckling på samtliga marknader där AP-fonderna är aktiva, med negativ avkastning omkring -20 procent för representativa marknadsindex.

Den globala ekonomin har påverkats kraftigt av den ryska invasionen av Ukraina, globala produktionsoch logistikproblem, fortsatta pandemieffekter i Kina, och andra störningar. En stark ökning i inflation som inleddes under 2021 innebar under 2022 slutet för låga eller negativa räntor och kvantitativa lättnader, som understött värderingar av riskfyllda finansiella tillgångar sedan den globala finanskrisen 2008. Avkastningen på både aktier och räntor föll därför samtidigt under stora delar av året, vilket är ovanligt och försvårar för kapitalförvaltare att placera tillgångar med låg risk. Utvecklingen slog också igenom i den reala ekonomin, som saktade in jämfört med föregående år. Bild 5 – Utveckling på underliggande marknader 2001 – 2022, index = 100 år 2001

1. Jan 2001. 2. Total Indexutveckling inklusive utdelning. 3. Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i USD, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year Government bonds) i USD, aktier i tillväxtmarknader (MSCI Emerging Markets) i USD. Källa: Datastream

McKinsey & Company 8

Bilaga 9

Bild 5 beskriver utvecklingen på de underliggande finansiella marknaderna som AP-fonderna investerar i Svenska aktier presterade sämre än globala aktier, med en avkastning om -24 procent under 2022. Avkastningen har de senaste tio åren i huvudsak varit stark, och 2022 års negativa avkastning utgör därmed ett trendbrott. Samtidigt kan konstateras att fonderna i allt större utsträckning placerar medel i onoterade tillgångar, som idag utgör cirka 30 procent av buffertfondernas tillgångar (och hela Sjätte APfondens investeringsportfölj), som inte marknadsvärderas löpande och för vilka den underliggande värdeutvecklingen därför inte följas med stöd i konventionella marknadsindex.

4.1.1 Valutans utveckling och effekter

Bild 6 – Växelkursutveckling, SEK mot EUR och USD, 2018 – 2022, index = 100 år 2018

Källa: Datastream, Sveriges Riksbank Den svenska kronan deprecierade under 2022 mot amerikanska dollar och euro, och stod vid årets slut 13 respektive 8 procent lägre än vid start. Kronkursen har direkt och indirekt påverkan på värderingen av fondernas tillgångar, såväl räntor som aktier. Kronans negativa utveckling under året har understött avkastningen från tillgångar denominerade i andra valutor (till exempel globala aktier), och effekten av växelkursutvecklingen på portföljvärdet är positivt (mätt i kronor) för samtliga AP-fonder. Samtidigt är Första till Fjärde AP-fondernas exponering till valutakursrisk enligt 4. kap. 10 § AP-fondslagen (2000:192) begränsad till maximalt 40 procent av portföljvärdet (respektive 10 procent i 3 kap. 2 § 3 st. Lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden), och fonderna använder valutasäkring för att begränsa växelkurseffekter på portföljvärdet. Det kan konstateras att lagkravet på valutasäkring, under år med stora rörelser i kronkursen som 2022, kan bidra till ett svagare resultat än om fonderna haft större frihet att disponera sin valutaexponering.

Valutasäkringskravet påverkar också fondernas förvaltning. För Sjätte AP-fonden innebär lagkravet att valutasäkringar under 2022 tagit en väsentlig del av befintlig likviditetsbuffert i anspråk. Då fondens investeringar är illikvida och långsiktiga kan likviditet för valutasäkring inte frigöras från investeringsportföljen, utan kräver en likviditetsbuffert. Lagkravet om maximalt 10 procents utländsk valutaexponering innebär att fonden behövt en större likviditetsbuffert än annars vore nödvändigt, vilket i viss mån begränsat fondens handlingsutrymme för investeringar. Valutasäkring bidrog även under året till ett stort negativt avkastningsbidrag för Sjätte AP-fonden.

4.2 Första till Fjärde AP-fondernas utveckling 2022

Första till Fjärde AP-fonderna, de buffertfonder som har in- och utbetalningar till pensionssystemet, redovisade negativ avkastning under 2022, drivet av svag utveckling på finansiella marknader i Sverige och globalt. Samtliga fonder presterade den lägsta avkastningen sedan finanskrisen 2008. Totalt

McKinsey & Company 9

Bilaga 9

minskade fondernas sammantagna portfölj i värde med cirka 8,2 procent, eller cirka 161 miljarder kronor, under 2022 (inklusive nettoflöden till pensionssystemet).

Bild 7 – Avkastning och målsättning 2001 – 2022, Första till Fjärde AP-fonderna

1. Genomsnittlig årlig avkastning efter kostnader. 2. Nominell avkastning, justerat för inflation (avkastning / inflation), definierat enligt KPI 3. 1 juli 2001 Källa: Första till Fjärde AP-fonderna.

Fonderna definierar långsiktiga, reala avkastningsmål utifrån en samlad analys av inkomstpensionssystemets behov. Dessa vägleder sedan fondernas långsiktiga investeringsstrategi och risktagande, och används inte som mål för att utvärdera förvaltningens kortsiktiga resultat. Samtliga målsättningar är oförändrade från föregående år.

Beräknat sedan starten 2001 har Första, Tredje, och Fjärde AP-fonderna vid slutet av 2022 presterat avkastningar som överstiger sina långsiktiga avkastningsmål. Andra AP-fonden har det högsta avkastningsmålet av de fyra AP-fonderna. Över 10 års sikt överträffar samtliga AP-fonder dessa mål. Över 5 års sikt är Första, Andra och Fjärde AP-fondens reala avkastning lägre än målen.

Utvecklingen under 2022 står i kontrast till föregående års utvärdering, då samtliga fonders avkastning överträffade den långsiktiga målsättningen över samtliga tidsperioder. Detta beror på årets svaga marknadsutveckling, som resulterat i negativ nominell avkastning för samtliga fonder, men påverkas

2

också av den höga inflation (12,3 procent under 2022 ) som präglat året, vilket medfört att fondernas reala avkastning justeras nedåt. Utvecklingen för finansiella marknader och aktörers resultat på dessa marknader kan förväntas variera enskilda år, och långsiktig måluppfyllnad bör utvärderas utifrån långsiktiga resultat och på den tidshorisont som respektive fond definierat sina mål.

2 SCB KPI.

McKinsey & Company 10

Bilaga 9

4.2.1 Avkastning och risk

Fonderna eftersträvar hög avkastning till låg risk. Utvärdering av risk i fondernas portföljer är dock förenat med flera utmaningar – först och främst att definiera vad som avses som ’risk’. Risk kan i kapitalförvaltningssammanhang tolkas som sannolikheten att värdet av en portfölj i framtiden avviker från det nuvarande värdet, och högre risktagande är i allmänhet associerad med högre långsiktig avkastning.

För AP-fonderna är dock risk framför allt kopplat till pensionssystemets balans, och behovet av att säkerställa systemets betalningsförmåga på lång sikt. Risk bör därmed ses i perspektivet av buffertkapitalets utveckling i relation till framtida skulder och tillgångar, och sannolikheten att en negativ värdeutveckling påverkar pensionsutbetalningar i närtid (genom den så kallade bromsen) eller den långsiktiga stabiliteten i pensionssystemet (genom att långsiktig avkastning understiger inkomstindex).

Statistiska mått beräknade utifrån en portföljs historiska volatilitet används inom kapitalförvaltning för att utvärdera förvaltares risktagande. Sharpekvoten är ett vanligt förekommande mätetal, som avser reflektera en portföljs avkastning justerad för dess risknivå, och presenteras nedan för att illustrera vissa aspekter av Första till Fjärde AP-fondernas risktagande med avseende på volatilitet. Statistiska mått på volatilitet reflekterar dock inte nödvändigtvis pensionssystemets behov. Hänsyn till risk definierad som kortsiktig volatilitet i de underliggande tillgångarna kan stå i konflikt med perspektivet på risk som pensionssystemets långsiktiga betalningsförmåga, då minimering av volatilitet eller maximering av volatilitetsjusterad avkastning inte nödvändigtvis resulterar i en långsiktig avkastning som möter pensionssystemets behov.

Utöver slutsatsen att statistiska volatilitetsmått inte reflekterar buffertfondernas större uppdrag finns metodologiska utmaningar i valet av statistiska riskmått, såsom kortsiktig tidshorisont (Sharpekvoten är beräknad utifrån dagliga portföljvärden) eller närvaron av allt större andelar illikvida tillgångar (vilka saknar dagliga värderingar, och vars värderingsrisk därmed inte reflekteras i Sharpekvoten). Portföljer med hög andel onoterade investeringar underskattar volatilitet och risk i portföljen och vice versa.

Bild 8 – Genomsnittlig Sharpekvot, Första till Fjärde AP-fonden

Not: Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Före 2022 är Sharpekvoten beräknad på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under handelsdagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001 – 10, 2-årig svensk statsobligation för 2011 – 13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014 – 20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod), samt antagande om 260 handelsdagar. Från 2021 anges Sharpekvot så som rapporterad av fonden. Avvikelser från rapporterade värden, med ursprung i beräkningsmetod avseende handelsdagar och / eller val av riskfri ränta, kan förekomma.

Sharpekvoten används trots problematiken i denna utvärdering med anledning av dess metodologiska enkelhet och allmänna utbredning inom kapitalförvaltning; genomsnittlig Sharpekvoten över tid är dock således ett mycket förenklat mått och bör endast ses som en indikation om fondernas riskjusterade avkastning över tid.

McKinsey & Company 11

Bilaga 9

Första till Fjärde AP-fondens faktiska resultat sedan starten 2001 är mycket nära varandra (se Bild 7). Skillnaderna i den genomsnittliga Sharpekvoten är ännu lägre, som framgår av Bild 8. Den lägre differensen mellan fondernas Sharpekvoter än mellan den faktiska avkastningen kan indikera ett visst samband mellan högre risktagande och högre avkastning.

Fondernas olika andel onoterade tillgångar försvårar tolkningen av Sharpekvoten då de värderas mindre frekvent, och därmed bidrar till att minska volatiliteten i den totala portföljen.

4.2.2 Tillgångsallokering och illikvida tillgångar

– –

1

Bild 9 Genomsnittlig tillgångsallokering , 2001 2022, procent av fondernas portfölj, Första till

Fjärde AP-fonderna

1. Avser årlig genomsnittlig tillgångsallokering (snitt av ingående och utgående kapital), varför totalt fondkapital skiljer sig från värden vid per den 31 december årligen Källa: Första till Fjärde AP-fonderna.

Fonderna har under 2022 ökat allokeringen till alternativa tillgångar, vars portföljandel steg med 3 procentenheter till 28 procent av de samlade portföljerna (se Bild 9). Det är den största ökningen sedan 2008, och reflekterar dels en relativt bättre marknadsutveckling för vissa tillgångsslag i denna kategori, dels en långsiktig strategi från AP-fonderna för att långsiktigt bygga upp portföljer med alternativa tillgångar. Strategier i alternativa tillgångar, såsom fastigheter, skog, och private equity-tillgångar, tar lång tid att genomföra. Det kan dock även konstateras att värdeförändringar i onoterade tillgångar, som inte marknadsvärderas löpande, sker med en viss eftersläpning jämfört med noterade tillgångar, och att eventuella värdeminskningar i alternativa tillgångar därmed inte reflekteras fullt ut i 2022 års portföljdata. Andelen alternativa tillgångar har ökat på bekostnad av exponeringen mot räntebärande tillgångar och aktier.

Sammantaget minskade aktier från 48 procent 2021 till 46 procent av innehavet 2022, drivet av den negativa utvecklingen på många aktiemarknader och fondernas beslut att skifta allokeringen bort från dessa. Första och Tredje AP-fonderna har under året avslutat sina mandat i aktier i tillväxtmarknader, med bakgrund i en målsättning att minska beroendet av extern förvaltning (fonderna utnyttjar i stor utsträckning externa förvaltare på tillväxtmarknader). I Tredje AP-fondens fall genomförs en översyn av analysprocessen för investeringar i tillväxtmarknader generellt, bland annat på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Aktier i tillväxtmarknader har därmed minskat med 2 procentenheter från 2021, och utgör nu 5 procent av de samlade portföljerna. Andelen räntebärande tillgångar har minskat med en procentenhet till 26 procent.

Utöver förändring i allokeringen mellan tillgångsslagen, har fonderna i respons till det volatila marknadsläget också förändrat innehavet på många sätt som inte reflekteras i den översiktliga jämförelsen av portföljallokeringen. Det omfattar till exempel ändringar i duration och valutasammansättning i ränteportföljer, förändrad allokering mellan sektorer på aktiemarknader, investeringar i nya strategier med avsikt att skydda mot inflation, med mera.

McKinsey & Company 12

Bilaga 9

Bild 10 – Tillgångsallokering, procent av total portfölj 31 december 2022, Första till Fjärde AP-

fonderna

1. Avser tillgångar som är onoterade eller som av annan anledning inte är likvida. Från och med 2021 tillämpar alla fonder samma definition av illikvida tillgångar, men 2020 och tidigare skiljer sig fördelningen åt mellan fonderna vilket påverkar jämförbarheten Källa: Första till Fjärde AP-fonderna. Portföljallokeringen skiljer sig mellan de olika fonderna. Den största skillnaden ligger i andelen alternativa tillgångar, som varierar med 13 procentenheter mellan den högsta (Andra AP-fonden, 36 procent) och lägsta (Fjärde AP-fonden, 23 procent). Alternativa tillgångar har presterat väl under 2022 (Positiv eller neutral avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna), och de fonder med störst allokering till alternativa tillgångar (Andra och Tredje AP-fonderna) har också större positiva avkastningsbidrag från tillgångsslaget.

Exponeringen mot svenska aktier, ett tillgångsslag med svag utveckling under 2022 relativt övriga tillgångsslag, varierar också mycket. Första och Fjärde AP-fonderna har båda dubbelt så stor andel av portföljen allokerad till svenska aktier som Andra AP-fonden. Som tidigare nämnt har både Första och Tredje AP-fonderna under 2022 avyttrat sina aktieinnehav i tillväxtmarknader.

Bild 11 – Fördelning av illikvida tillgångar, 31 december 2013 – 2022, Första till Fjärde AP-

fonderna

1. Från och med 2021 tillämpar alla fonder samma definition av illikvida tillgångar, men 2020 och tidigare skiljer sig fördelningen åt mellan fonderna vilket påverkar jämförbarheten. 2. Avser tillgångar den 31 december årligen, och skiljer sig från det genomsnittliga kapitalet under respektive år. Källa: Första till Fjärde AP-fonderna.

McKinsey & Company 13

Bilaga 9

AP-fondernas möjlighet att investera i illikvida tillgångar har ökat, och uppgår sedan 2019 till maximalt

3

40 procent av det förvaltade kapitalet . Definitionen av illikvida tillgångar överlappar till stor del, men inte

4

helt, med tillgångsslaget alternativa tillgångar. Från och med 2021 tillämpar Första till Fjärde AP-fonden vidare en gemensam definition av illikvida tillgångar som samstämmer med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Andelen illikvida tillgångar av totalt fondkapital för Första till Fjärde AP-fonderna har ökat med 15 procentenheter, från 14 procent år 2013 till 29 procent vid utgången av 2022 (se Bild 11 ovan). Andelen varierar mellan 21 procent (Fjärde AP-fonden) och 34 procent (Tredje AP-fonden) av totalt fondkapital investerat i illikvida tillgångar, jämfört med den tillåtna allokeringen om maximalt 40 procent.

4.2.3 Internationell jämförelse

Buffertfondernas utveckling kan sättas i perspektiv mot jämförbara utländska pensionsfonder (se Bild 12). En direkt jämförelse av avkastningen ska dock göras med försiktighet på grund av skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, valutaeffekter och marknadsutveckling på respektive hemmamarknad.

Bild 12 – Jämförelse med utländska pensionsfonder

1. Aritmetiskt medelvärde, exklusive buffertfonderna. 2. Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, och derivat, och kan variera mellan fonder. 3. Avkastning för dessa är beräknad utifrån tillgängliga data, såsom kvartalsrapporter, och kan avvika från faktiska resultat. 4. Baserat på tillgängliga data kring innehav och/eller exponering från årsredovisningar eller kvartalsrapporter. 5. Avser genomsnittlig avkastning efter kostnader. 6. Nettoavkastning konstruerat från separat redovisning av portföljutveckling och förvaltningskostnader. 7. Estimerade värden för kapital och avkastning baserat på halvårsrapport 2022 och genomsnittliga kostnader 2012 – 2022. 8. Avser investeringsportföljen. ATP redovisar avkastning relaterat till bonuspotential, ~40 % av investeringsportföljens marknadsvärde. Avkastningarna är här i stället beräknade på genomsnittligt marknadsvärde för investeringsportföljen Not: Beräkningen utgår från publicerad information, och avser nominell avkastning efter kostnader. Källa: Årsredovisningar och kvartalsrapporter, Oanda

De svenska buffertfondernas avkastning jämfört med övriga fonder är god, och under 2022 har buffertfonderna i genomsnitt uppnått bättre resultat än de utländska jämförelsefonderna (-8,0 procent

3 Se 4 kap. § 5 Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder. 4 Ett exempel på skillnader mellan alternativa och illikvida tillgångar är aktier i noterade fastighetsbolag, som likt övriga noterade aktier anses likvida, men förvaltas tillsammans med andra fastighetstillgångar.

McKinsey & Company 14

Bilaga 9

jämfört -9,9 procent). De överträffar också jämförelsefondernas genomsnittliga avkastning på fem och tio års sikt. Endast Canada Pension Plan Investment Board (CPP IB) överträffar de svenska buffertfondernas avkastning på 10 års sikt.

Den övergripande tillgångsallokeringen varierar kraftigt mellan de utländska pensionsfonderna. Generellt har de, likt buffertfonderna, över tid ökat andelen alternativa investeringar, drivna av möjligheten till högre avkastning och diversifiering. Pensionsfonders långa investeringshorisont kan också innebära en konkurrensfördel på onoterade marknader, där likviditeten är låg och bindningstiden längre än för noterade tillgångar. Det är värt att notera att fonderna har olika definitioner av alternativa investeringar, vilket leder till att allokering inte är helt jämförbar mellan fonderna. Generellt är APfondernas sammantagna tillgångsallokering jämförbar med flera utländska pensionsfonder.

4.2.4 Buffertfonderna och inkomstpensionssystemet

Sveriges pensionssystem bygger på att de årliga inbetalningarna till inkomstpensionen finansierar pensionsutbetalningar till dagens pensionärer (ett så kallat ” pay as you go ” -system). Syftet med Första till Fjärde AP-fonderna är att agera som en buffert och jämna ut perioder av löpande över- och underskott mellan inbetalningar av pensionsavgifter och utbetalningar av pensioner. Fonderna ska även långsiktigt generera avkastning för att öka stabiliteten i inkomstpensionssystemet.

Denna utjämning uttrycks i nettoflödet mellan buffertfonderna och pensionssystemet. Ett negativt nettoflöde innebär att en del av kapitalet i fonderna betalas ut som inkomstpensioner. Sedan start 2001 har fondernas totala avkastning överstigit nettoflödet, som varit negativt sedan 2009. Mängden kapital som fonderna förvaltar har därmed ökat. 2022 transfererade fonderna cirka 19 miljarder kronor till pensionssystemet.

Bild 13 – Total avkastning efter kostnader samt nettoflöde till pensionssystemet, Första till

Sjätte AP-fonderna, SEK miljarder

Källa: Första till Sjätte AP-fonderna, Pensionsmyndigheten Inkomstpensionssystemets finansiella ställning uttrycks genom balanstalet, vilket definieras som systemets tillgångar (summan av framtida inbetalningar och buffertfondernas samlade fondförmögenhet) dividerat med dess skulder (summan av framtida utbetalningar). När balanstalet överstiger 1, skrivs pensionsrätterna upp med den genomsnittliga löneökningstakten, som mäts genom inkomstindex. Understiger balanstalet 1,0 bedöms skulderna vara större än tillgångarna, och en automatisk balansering initieras, vilket innebär att värdet av pensionsrätterna skrivs upp med en lägre faktor än löneökningstakten.

McKinsey & Company 15

Bilaga 9

Bild 14 – Tillgångar, skulder och balans i inkomstpensionssystemet, HELSIDA

Not: Balanstalet fastställs av Pensionsmyndigheten baserat på årets resultat, men avser balansen två år framåt. Det 2022 beräknade värdet avser alltså balanseringsåret 2024, osv. Källa: Första till Sjätte AP-fonderna, Pensionsmyndigheten Sedan 2013 har avgiftstillgångarna varit större än skulderna och balanstalet har överstigit 1 (se Bild 14). Under 2022 ökade avgiftstillgången fortsatt i högre takt än skulderna, och balanstalet fastställdes till 1,1295, det högsta balanstal pensionssystemet uppvisat sedan start. Under finanskrisen 2008 och 2009 var systemet i obalans, då skulder växte snabbare än tillgångar. Detta ledde till att inkomstpensionen för 2010 och 2011 skrevs ned.

Buffertfonderna utgör en mindre del av tillgångssidan i pensionssystemet och förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en större påverkan på systemet som helhet. Buffertfondernas betydelse har dock ökat över tid och fonderna utgör en stigande andel av tillgångarna (från cirka 10 procent år 2001 till cirka 16 procent år 2022). Buffertfonderna har därför bidragit positivt till balansen i systemet under hela perioden 2001 – 2022. AP-fondernas negativa avkastning under 2022 innebär att deras andel av den totala pensionstillgången minskade under året.

–

1

Bild 15 Total avkastning efter kostnader samt inkomstindex, Första till Sjätte AP-fonderna,

Procent

1. Portföljviktat genomsnitt av rapporterad nettoavkastning, AP1-6. 2. Geometriskt genomsnitt.

McKinsey & Company 16

Bilaga 9

Källa: Första till Sjätte AP-fonderna, Pensionsmyndigheten Sedan start har buffertfonderna genererat en genomsnittlig avkastning efter kostnader om 6,2 procent, vilket överstiger inkomstindex utveckling om 3,0 procent.

4.3 Förändringar i reglering och styrning av fonderna under 2022

Inga större ändringar har skett under året avseende Första till Fjärde AP-fondernas regelverk. Sjätte AP-fonden omfattas från och med den 1:a juli 2022 likt Första till Fjärde AP-fonderna av kravet om föredömlig förvaltning. Det stipulerar att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande, och att särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att göra avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten.

Lagändringen kräver också att Sjätte AP-fonden ska samarbeta med Första till Fjärde AP-fonderna i redovisningen av hur målet om föredömlig förvaltning uppnåtts. Detta krav omfattar från och med den 1 januari 2023 också Sjunde AP-fonden.

En ändring i Sjunde AP-fondens placeringsregler beslutades under 2022, med innebörden att fonden får placera upp till 20 procent av portföljvärdet i illikvida tillgångar, jämfört med 10 procent tidigare. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2023.

4.4 Fondernas hållbarhetsarbete

AP-fonderna arbetar för att bidra till en hållbar utveckling genom sina investeringar och verksamhet. Sedan den 1:a januari 2019 är Första till Fjärde AP-fonderna enligt AP-fondslagen ålagda att fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas, utan att göra avkall på det övergripande målet om att uppnå hög avkastning till låg risk. Sedan den 1:a juli 2022 omfattas även Sjätte AP-fonden av kravet om föredömlig förvaltning, och från och med den 1:a januari 2023 också Sjunde AP-fonden. Fonderna ska också samarbeta kring redovisning av hållbarhetsarbetet.

4.4.1 Principer och trender för fondernas hållbarhetsarbete

Likt förvaltningsverksamheten bedriver fonderna hållbarhetsarbetet oberoende av varandra, och väljer också att prioritera olika frågor, fokusområden och målsättningar, och olika arbetssätt, till exempel på vilket sätt hållbarhet integreras i investeringsprocesser. Ett antal gemensamma teman och trender som präglar många av fondernas arbete, och som blivit allt viktigare de senaste åren, förtjänar dock att belysas.

Fonderna integrerar hållbarhetsperspektivet i kapitalförvaltningen . Detta uttrycks genom nyttjande av såväl kvantitativa hållbarhetsrelaterade mått som andra kvalitativa faktorer kopplade till hållbarhet i ordinarie investeringsstrategier, växande samarbete mellan hållbarhetsspecialister och förvaltare, och kompetens- och kunskapsbyggande arbete i hela förvaltningsorganisationen.

Fonderna vill påverka klimatomställning genom aktivt ägande. Fondernas strategier bygger i allt högre grad på ambitionen att påverka bolag att minska sina klimatavtryck. Fortsatt avyttring av utsläppsintensiva bolag betraktas därmed i allt högre grad som ett alternativ främst då påverkansarbete inte ger något resultat, eller om det bedöms saknas vilja och förutsättningar för omställning i innehaven. Fonderna ser ofta goda möjligheter att påverka för minskade utsläpp hos just de bolag som idag genererar störst utsläpp, genom långsiktigt och aktivt ägande.

Tematiska investeringsportföljer bidrar till omställningen . Flera fonder avsätter, eller planerar att avsätta, en andel av sitt kapital till strategier och direkta investeringar i bolag och tillgångar som prioriterar hållbarhet och bidrar till hållbar omställning. Detta kan innefatta räntebärande tillgångar (genom gröna eller sociala obligationer), aktier, eller alternativa tillgångar.

McKinsey & Company 17

Bilaga 9

Fonderna ökar sitt engagemang och ledarskap i svenska och internationella samarbeten för hållbar utveckling. Detta uttrycks genom aktivt medlemskap i eller stöd till fler organisationer och initiativ som samlar internationella kapitalförvaltare, till exempel med syfte att driva utveckling av standarder och metoder för hållbarhetsrapportering. Fonderna driver också i allt högre grad dialog med andra ägare i bolagen de investerar i, utanför allianser och organisationer. En översikt över fondernas medlemskap i dessa initiativ ges i sektion 3.4.4.

Fonderna driver fortsatt utveckling av sina målsättningar och måluppföljning. Fonderna utvecklar kontinuerligt sin kapacitet att driva och följa upp hållbarhetsfrågor, och de ser regelbundet över – och skärper – målsättningar. Fonder har till exempel valt att formulera målsättningar där mätmetoder ännu saknas, i förväntan om att deras och den externa utvecklingen ska möjliggöra uppföljning snart (genom tillgängliga data, rapporteringsstandarder, och utvecklade förmågor).

Det kan noteras att 2022 års Utvärdering av AP-fonderna, avseende år 2021, rekommenderade

5

fonderna att vidareutveckla hållbarhetsredovisningen så att den blir mer resultatinriktad. Även om det fortsatt är svårt att få en helhetsbild av resultaten av hållbarhetsarbetet – vilket gäler hela området, ej bara fonderna – har flera fonder utvecklat och uppdaterat sina mål i denna riktning.

En mer detaljerad beskrivning av varje fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllnad återfinns i den grundläggande utvärderingen av varje fond.

4.4.2 Fondernas koldioxidutsläpp

En helt central dimension för miljöaspekten av hållbarhetsarbetet är klimatfrågan. Därför mäter varje fond specifikt koldioxidutsläpp i portföljen, och följer upp förändringar för detta mått över tid.

Bild 16 – Totala koldioxidutsläpp i portföljen, Första till Fjärde AP-fonderna, miljoner tCO 2 e,

2018 – 2022

Not: Avser totala koldioxidutsläpp för noterade aktier, Scope 1 & 2-utsläpp. Notera att AP-fonderna har olika stora noterade innehav, som i huvudsak förklarar skillnaden i absoluta tal mellan fonderna. Förändringar i AP2:s beräkningsmetodik innebär att portföljutsläpp före 2019 är mer osäkra än efterföljande år Källa: Första till Fjärde AP-fonderna De totala koldioxidutsläppen från Första till Fjärde AP-fondernas samlade portfölj har minskat med över en tredjedel från 2018 till 2022, och under 2022 föll utsläppen i den samlade portföljen med 0,4 miljoner tCO 2 . Samtliga fonder har presterat en kontinuerlig minskning över perioden. Totala utsläpp i portföljen kan dock vara ett missvisande mätetal av flera anledningar. En ökad portföljstorlek kan medföra en ökning i totala utsläpp, även om ingående bolag och verksamheter individuellt presterar lägre utsläpp.

5 Finansdepartementet 2022: Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2021, s. 17

McKinsey & Company 18

Bilaga 9

Omvänt kan en förflyttning av ägande, genom avyttring av bolag med höga utsläpp och investering i verksamheter som genererar färre utsläpp resultera i sänkta koldioxidutsläpp i portföljen utan att någon reala utsläppsminskning skett. Kontinuerliga framsteg i mät- och redovisningsmetoder medför också förändringar i uppmätta utsläpp över tid.

Motsvarande utsläppsdata för Sjätte AP-fonden är inte fullt jämförbar och ingår därför ej i ovan sammanställning av buffertfondernas totala utsläpp. Bild 17 – Portföljviktad koldioxidintensitet (TCFD) per fond, 2022, tCO 2 e per miljoner kronor

Not: Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Avser endast den noterade aktieportföljen för Första till Fjärde AP-fonden. För Sjätte AP-fonden avses den onoterade portföljen. Källa: Första till Sjunde AP-fonderna Den portföljviktade koldioxidintensiteten beskriver portföljens genomsnittliga mängd koldioxid som produceras per miljoner kronor i omsättning. Det bör tolkas som portföljens exponering mot koldioxidintensiv verksamhet, och är ett av måtten som krävs av Task Force on Climate-related Financial Disclosure , TFCD. Bild 17 visar att koldioxidintensiteten under 2022 minskat i Första, Andra, och Fjärde AP-fonderna, och ökat i Tredje, Sjätte och Sjunde AP-fonderna. Samtliga fonder redovisar dock att koldioxidintensiteten i de underliggande bolagen (i Bild 17 redovisat som posten ’Bolag i portföljen’) minskar – ökad utsläppsintensitet härrör i stället i förändringar i portföljsammansättning, där mer koldioxidintensiva bolag utgör en större andel. Detta kan bland annat bero på resultatet av skillnader i värdeutveckling – fossila energibolag har presterat väl under 2022, mot bakgrunden av höga energipriser – eller ett skifte i portföljens sammansättning.

4.4.3 Etikrådet och samverkan kring hållbarhet

Fonderna samverkar kring flera aspekter av hållbarhet och föredömlig förvaltning. Inom ramarna för samverkansrådet (se 4.5.1. nedan) behandlas bland annat redovisning och rapportering på området, och fonderna deltar gemensamt i ett stort antal nationella och internationella foru tillsammans (se 4.4.4. nedan). Det viktigaste operativa forumet för hållbarhet är sedan 2007 Etikrådet, där Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden samarbetar för att effektivt driva påverkansarbete och uppnå större genomslagskraft än vad fonderna gjort var för sig. Etikrådet strävar efter att påverka bolag till att föra en mer hållbar verksamhet vad gäller miljö, sociala frågor och bolagsstyrning genom att engagera företag i dialog. Detta sker ofta tillsammans med andra kapitalägare, branschorganisationer, och liknande, och berör ofta flera företag samtidigt. Arbetet vägleds av lagstiftning som berör AP-fonderna, den svenska regeringsformen, och internationella konventioner och riktlinjer som Sverige står bakom, såsom konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter eller rättigheter FN:s globala hållbarhetsmål och United Nations Global Compact .

McKinsey & Company 19

Bilaga 9

Verksamheten bedriver dels proaktivt arbete för att konstruktivt bidra till positiv förändring och möta komplexa hållbarhetsutmaningar. Detta är organiserat i projekt med utvalda teman, som innefattar dialog med AP-fondsägda bolag som bedriver verksamhet som faller inom ramen för dessa. Under 2022 drevs åtta projekt: Techbolag och mänskliga rättigheter, Omställning i utsläppstunga branscher, Klimat – för ökad transparens, Tvångsarbete inom bygg- och textil-industrier, Barnarbetare inom kakaobranschen, Biologisk mångfald och livsmedelsproduktion, avskogning, biologisk mångfald och klimatförändring och Antikorruption.

Verksamhetens andra pelare är det reaktiva arbetet, som syftar till att identifiera fondägda bolag som kränker internationella konventioner. Varje år genomlyser Etikrådet AP-fondernas bolag, och inleder dialoger med de bolag som är involverade i kränkningarna. Dialogerna följer ett förutbestämt ramverk, och pågår från det att en kränkning konstaterats tills det att bolaget genomfört åtgärder och uppvisat en fungerande strategi för att undvika ytterligare kränkningar. Etikrådet bedömer att det är avgörande för framgångsrikt påverkansarbete att dialogen förs i förtroende, och publicerar inte de identifierade kränkningarna. Vid årets slut pågick dialoger med 86 bolag om sociala frågor, miljöfrågor samt bolagsstyrning.

Under 2022 slutfördes en översyn av Etikrådets uppdrag, strategi och organisation, som resulterade i beslut om en utökad omfattning och resurser för rådet. Ett nytt kansli inrättas under 2023 med Tredje AP-fonden som värdmyndighet, och tre heltidsroller kommer att rekryteras, däribland en ny chef. Etikrådets arbete kommer också utökas till omfatta kreditinvesteringar och svenska innehav.

4.4.4 Medlemskap i organisationer, initiativ och samarbeten

AP-fonderna är medlemmar, undertecknare, sponsorer, eller liknande i en mängd organisationer, initiativ, allianser, standarder, med mera som samlar kapitalförvaltare i Sverige och globalt. Organisationernas mål och metoder varierar, men syftar ofta till att främja en hållbar utveckling eller förbättra kapitalförvaltningsarbete. Detta kan ske genom att samla kapitalförvaltare eller andra aktörer som söker påverka bolag och lagstiftare, utveckla och införa nya metoder och standarder för mätning och rapportering av påverkan på miljö, klimat, eller mänskliga rättigheter, påverka opinionen, med mera. Insatsen eller arbetet som krävs av dessa organisationer kan variera kraftigt. Se bild 18 för en översikt av fondernas medlemskap i initiativ och organisationer nedan.

McKinsey & Company 20

Bilaga 9

Bild 18a – Översikt av Organisationer, projekt och initiativ som AP-fonderna är medlemmar i

eller stödjer, Första till Sjunde AP-fonderna (1/2)

Källa: Första till Sjunde AP-fonderna McKinsey & Company 21

Bilaga 9

Bild 18b – Översikt av medlemskap i hållbarhetsinitiativ, Första till Sjunde AP-fonderna (2/2)

Källa: Första till Sjunde AP-fonderna

4.5 Samarbeten mellan fonderna

AP-fondernas delade uppdrag härstammar i en vilja att skapa riskspridning och diversifiering i kapitalförvaltningen. Samarbete uppmuntras om det kan öka kostnadseffektiviteten och möjliggöra utbyte av kunskap utan att fondernas självständighet påverkas eller att diversifieringen mellan deras olika förvaltningsmodeller minskar. Samarbete kan syfta till olika mål, såsom kostnadssynergier, kunskapsdelning, eller skapande av investeringsmöjligheter. Utöver Etikrådet, som berörs ovan, är APfondernas Samverkansråd det viktigaste organet för formellt samarbete. Därutöver samäger flera fonderna bolag för gemensamma investeringar, varav de relativt nyligen grundade bolagen för investeringar i riskkapital, 4 to 1 Investments och Polhem Infra.

4.5.1 Samverkansrådet

AP-fondernas Samverkansråd är det samlande organet för fondernas operativa arbete, och syftar till att skapa bättre och effektivare samarbeten inom områden som inte påverkar valet av investeringsstrategi. Arbetet bedrivs inom nio funktionsinriktade samverkansgrupper med ett övergripande fokus att identifiera områden där det finns tydlig samverkanspotential och där ett samarbete mellan fonderna kan medföra ökad kostnadseffektivitet för det svenska pensionssystemet. Det kan till exempel innefatta

McKinsey & Company 22

Bilaga 9

gemensamma upphandlingar, lagtolkning, med mera. Samarbetet inleddes av Första till Fjärde APfonderna, men Sjätte och Sjunde AP-fonderna deltar i allt större utsträckning, speciellt då båda fonder från 2023 omfattas av kraven på föredömlig förvaltning.

Fondernas unika uppdrag och struktur innebär att organisationerna delar gemensamma utmaningar, och ett ytterligare syfte med samverkan utöver synergier i form av besparingar är möjliggörandet av erfarenhetsutbyten och kunskapsöverföring för att ge AP-fonderna en bredare och större kunskapsbas.

Samverkansrådet säkerställer att det finns en tydlig struktur för samarbete mellan fonderna, samtidigt som forumet är flexibelt nog för att inte skapa överflödig administration. Rådet följer upp arbetsplaner två gånger per år, och rapporterar om gruppernas arbete och resultat till relevanta intressenter.

Under 2022 har Backoffice haft ett stort fokus på skattefrågor under året samt samarbete kring systemfrågor och hantering av CSDR kostnader och intäkter. Redovisning har arbetat med checklistor vid uppsättning av nya instrument och genomgång och uppdatering av redovisningsprinciper. Kommunikation har arbetat mycket med mediefrågor kring hållbarhet, Etikrådets verksamhet samt samordning av texter i fondernas årsrapporter. HR har haft diskussioner gällande återgång till kontoret efter Covid-19, frågeställningar kring flexibelt arbetssätt samt uppföljning av de gemensamma upphandlingarna från tidigare år. Risk & Performance har arbetat med erfarenhetsutbyte om hur risk i alternativa investeringar kan mätas. Compliance har fortsatt med regelbundna möten där aktuella frågor kring utbildning, kontrollplaner, marknadsmanipulation och amerikanska börsregler diskuteras. Systemförvaltning har haft diskussioner kring upphandling av system och kring Bloomberg funktionalitet som datalicens. IT har arbetat med informationssäkerhet. Juridik har arbetat upphandlings-frågor samt samordning av flertal upphandlingar.

4.5.2 Gemensamägda bolag

Första till Fjärde AP-fonderna är genom lagstiftning begränsade till att individuellt äga maximalt 35 procent av andelarna i onoterade bolag (med undantag för fastighetsbolag), vilket innebär att samägande med andra parter varit nödvändigt för att möjliggöra riskkapitalinvesteringar genom dotterbolag. Första till Fjärde AP-fonderna äger i dagsläget ett samägt investeringsbolag, 4 to 1 Investments. Första till Fjärde AP-fonderna äger också fastighetsbolaget Vasakronan som förvärvades av AP Fastigheter 2008. AP Fastigheter tog i samband med förvärvet över namnet Vasakronan. AP Fastigheter var sedan 2001 samägt av Första till Fjärde AP-fonderna. Första, Tredje och Fjärde APfonderna samäger därutöver Polhem Infra.

4 to 1 Investments

4 to 1 Investments har som målsättning att genomföra storskaliga investeringar i onoterade svenska eller nordiska bolag med påvisbar positiv samhällspåverkan. Bolaget bildades 2021, och genomförde samma år en investering i batteritillverkaren Northvolt i storleksordningen 3,4 miljarder SEK och har därefter gjort mindre tilläggsinvesteringar i samma bolag. Inga ytterligare investeringar är stundande.

Bolaget har en konsultanställd verksamhetschef och övrig bolagsdrift hanteras genom konsulttjänster (inga fast anställda), och kapitaliseras vid investeringstillfällen. Investeringar beslutas av styrelsen, där fonderna är representerade. Första till Fjärde AP-fonderna kontrollerar 25 procent av 4 to 1 Investments vardera, och 2022 värderades bolaget till ett värde av cirka 5,8 miljarder kronor.

Polhem Infra

Polhem Infra syftar till att genomföra investeringar och långsiktigt förvalta onoterade infrastrukturtillgångar i Norden. Bolaget bildades 2019, och har fram till och med genomfört investeringar i tre bolag: Solör Bioenergi, ett bolag som förvaltar små och medelstora fjärrvärmeanläggningar, Skaftåsens vindkraftpark, en vindenergianläggning med en kapacitet om 6,6 MW, och Arelion, en leverantör av datainfrastruktur.

McKinsey & Company 23

Bilaga 9

Infrastrukturinvesteringar är komplexa och kräver en specialiserad förvaltningsorganisation, varför möjligheten att samla kompetens och skala i ett gemensamt bolag ses som fördelaktigt. Polhem Infra leds av VD Karin Karlström, och har utöver VD ytterligare 3 anställda. Första, Tredje och Fjärde APfonderna kontrollerar en tredjedel av Polhem Infra vardera, och 2022 värderades bolaget till cirka 8,3 miljarder kronor.

McKinsey & Company 24

Bilaga 9

5 Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden

Nedan presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Första AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, fondens andel illikvida tillgångar över tid, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

5.1 Första AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Första AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, och förvaltade vid årets slut 421 miljarder kronor. Fonden införde 2020 en ny organisationsstruktur, och ingen förändring i organisationsstrukturen har skett sedan dess (se Bild 19). Vid utgången av 2022 hade organisationen 67 anställda, samma antal som vid utgången av 2021. Inom kapitalförvaltningen arbetade 30 personer.

Bild 19 – Första AP-fondens organisation 2022

Källa: Första AP-fonden Volatiliteten på de finansiella marknaderna under 2022 har inneburit stora rörelser i portföljen och krävt ett aktivt beslutsfattande i portföljförvaltningen. Första AP-fonden har, inom ramarna för sin befintliga förvaltningsstruktur och långsiktiga strategi, omallokerat portföljen mer frekvent än tidigare, och även utvecklat sitt arbetssätt tvärs över tillgångsslag. För att skydda portföljen givet marknadsturbulensen har fonden minskat risktagandet genom att sänka aktieandelen, och anpassat duration och valutapositionering för att dra fördel av valutakursutvecklingen. Den höga inflationstakten har föranlett investeringar i bolag som erbjuder skydd mot prisutvecklingen, till exempel inom elkraftproduktion- och infrastruktursektorer.

En större transaktion skedde i december 2022, då Första AP-fonden avyttrade sin ägarandel i energibolaget Ellevio till AMF.

Första AP-fonden kommer under 2023 att genomföra en större översyn av sin kapitalförvaltningsmodell; detta arbete inleddes under 2022. Nuvarande förvaltningsmodell beslutades av styrelsen under 2013 och den initierade översynen är planerad utifrån en långsiktig utvärderingscykel som satts av styrelse och ledning för att säkerställa styrningens kvalitet. Vidare har fonden också förberett inför en större ITmigration till Microsoft 365, som är planerat att ske under 2023. Inför detta samt som svar på ökade omvärldsrisker genomför fonden ett omfattande arbete inom informationssäkerhet.

McKinsey & Company 25

Bilaga 9

I maj 2022 utsåg regeringen Annika Andersson och Erica Sjölander till nya ledamöter i Första APfondens styrelse.

5.2 Första AP-fondens portfölj och resultat 2001 – 2022

Avkastning och måluppfyllnad

Bild 20 – Första AP-fondens avkastning 2001 – 2022 och långsiktig målsättning

1. Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde). 2. Per den 1 juli 2001. 3. Första AP-fondens långsiktiga målsättning är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning om 4,0 procent över 40 år. Källa: Första AP-fonden Fonden har definierat sitt långsiktiga avkastningsmål som 4,0 procent över 40 år, med ett medelfristigt avkastningsmål om 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över en rullande tioårsperiod. Det nuvarande långsiktiga målet sattes 2015 och har inte förändrats sedan dess.

Första AP-fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 131 miljarder till 421 miljarder kronor. Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -8,6 procent, jämfört med 20,8 procent år 2021. Sedan 2001 har Första AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,1 procent årligen. Under de senaste 10 respektive 5 åren har Första AP-fonden avkastat i genomsnitt 8,2 procent respektive 6,7 procent (Bild 20).

Detta innebär att fondens genomsnittliga avkastning har överträffat det långsiktiga reala avkastningsmålet på tio års sikt, samt sedan 1 juli 2001, men att avkastningen under femårsperioden 2018 – 2022 har varit lägre än det långsiktiga avkastningsmålet. Fondens genomsnittliga nominella avkastning har varit högre än inkomstindex över samtliga tidsperioder.

6

2022 års höga inflation (12,3 procent enligt KPI ) har, i kombination med den negativa utvecklingen på finansiella marknader, lett till att den genomsnittliga reala avkastningen över 5- och 10 års sikt är betydligt lägre än vid föregående utvärderingar. Utvecklingen för finansiella marknader och aktörers resultat på dessa marknader kan förväntas variera enskilda år, och långsiktig måluppfyllnad bör utvärderas utifrån långsiktiga resultat, över den tidshorisont som fonden definierat.

6

SCB KPI december 2022, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.

McKinsey & Company 26

Bilaga 9

– –

1

Bild 21 Första AP-fondens riskjusterade avkastning (sharpekvot ) 2001 2022

1. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001 – 2010, 2-årig svensk statsobligation för 2011 – 13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014 – 20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod), samt antagande om 260 handelsdagar. Från 2021 anges Sharpekvot så som rapporterad av fonden. Avvikelser från rapporterade värden, med ursprung i beräkningsmetod avseende handelsdagar och / eller val av riskfri ränta, kan förekomma. 2. Genomsnitt beräknat utifrån faktiska värden, inklusive negativa. Källa: Första AP-fonden

Sharpekvoten var under 2022 negativ, då avkastningen understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under perioden 2013 – 2022 var 1,7, och under perioden 2018-2022 1,5. Sharpekvoten är ett statistiskt mått på avkastning i förhållande till risk uttryck i volatilitet, och som inte reflekterar fondens uppdrag i pensionssystemet. Se sektion 3.2.1 för en mer utförlig diskussion om Sharpekvoten och risk i pensionssystemet.

Avkastning per tillgångsslag

Bild 22 – Första AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2022, före kostnader

1. ’Övrigt’ inkluderar fondens totala valutaresul tat efter övergripande allokeringsbeslut samt valutasäkring. Källa: Första AP-fonden

Fondens totala avkastning 2022 om -8,5 procent (exklusive kostnader) bidrog framför allt globala aktier (-6,9 procentenheter), svenska aktier (-4,2 procentenheter) samt räntor (-3.1 procentenheter). Alternativa tillgångar, som utgör en signifikant andel av portföljen, presterade relativt bättre än noterade aktier (se Bild 22).

McKinsey & Company 27

Bilaga 9

Det totala resultatet påverkades också positivt av valutaeffekter, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor och en stor del av fondens portfölj utgörs av tillgångar denominerade i andra valutor (i huvudsak USD och EUR). Valutapåverkan är dock begränsad genom valutasäkring, som minskar effekten av växelkursförändringar. AP-fondernas öppna valutaexponering är i lagstiftning begränsad till maximalt 40 procent av den totala portföljen, vilket kräver användning av valutasäkring. När värdet på den svenska kronan faller relativt andra valutor innebär valutasäkring en kostnad som minskar avkastningen på fondkapitalet. Den sammantagna effekten av valutakursförändring och valutasäkringen var positiv, och redovisas i ’Övrigt’ Bild 22.

Portföljallokering och tillgångsslag

– –

1

Bild 23 Första AP-fondens portföljallokering 2001 2022

1. Den faktiska allokeringen den 31 december varje år. 2. Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i fastigheter, PE och infrastruktur. Alternativa tillgångar, så som de definieras i fondens investeringsarbete, överlappar till stor del – men inte helt – med definitionen av illikvida tillgångar; 3. 1 juli 2001 Källa: Första AP-fonden

Relativt omfattande förändringar har under året gjorts avseende mellan olika (baserat på marknadsvärde). Andelen aktier i portföljen har sänkts, framför allt i tillväxtmarknader. Fonden har under året avslutat samtliga mandat inom tillgångsslaget, vilket inneburit att det minskat från 6,6 procent till 0. Det är resultatet av ett långsiktigt beslut att minska fondens externt förvaltade kapital, då aktier på tillväxtmarknader i huvudsak har förvaltats av externa förvaltare. Fonden bygger i stället upp en intern förvaltning av tillväxtmarknader, med avsikt att bättre kunna tillgodose fondens krav på avkastning, kostnadseffektivitet, likviditet och hållbarhetsaspekter, och avser återuppta investeringar i tillgångsslaget i framtiden.

Kapitalet allokerades i stället till globala aktier, alternativa tillgångar och räntor, som ökade med 3,0, 2,6 och 2,2 procentenheter (se Bild 23). Fonden har vidare gjort omfattande anpassningar i ränteportföljens duration samt valutasammansättning. Andelen svenska aktier minskades aktivt som konsekvens av en mer negativ syn på tillgångsslaget till följd av minskad riskaptit.

Sedan 2013 har de största ändringarna i portföljallokeringen varit en ökning i andelen alternativa tillgångar med 5,4 procentenheter, i huvudsak på bekostnad av en minskning av aktier i tillväxtmarknader med 9,6 procentenheter och räntebärande tillgångar med 5,7 procentenheter.

McKinsey & Company 28

Bilaga 9

Illikvida tillgångar

Bild 24 – Första AP-fondens illikvida tillgångar, 2013 – 2022

1. Inkluderar hedgefonder, high yield och alternativa strategier Källa: Första AP-fonden Fondernas allokering till illikvida tillgångar är begränsad till högst 40 procent av fondens totala tillgångar. Illikvida tillgångar enligt lagens definition överlappar till stor del, men inte helt, med tillgångsslaget

7

Alternativa tillgångar enligt fondernas interna definitioner. Från och med 2021 tillämpar Första till Fjärde AP-fonden vidare en gemensam definition av illikvida tillgångar som samstämmer med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid. Första AP-fonden har sedan 2013 ökat allokeringen till illikvida tillgångar från 42,9 till 114,7 miljarder kronor, motsvarande en ökning i portföljandel från cirka 16 procent till cirka 27 procent År 2022 utgör den största delen av de illikvida tillgångarna (71,8 miljarder kronor) onoterade fastigheter, följt av riskkapital (33,4 miljarder kronor) (se Bild 24).

Externt förvaltade tillgångar

Bild 25 – Andel av Första AP-fondens kapital under extern förvaltning, 2013 – 2022

Källa: Första AP-fonden

7 Ett exempel på skillnader mellan alternativa och illikvida tillgångar är aktier i noterade fastighetsbolag, som likt övriga noterade aktier anses likvida, men förvaltas som andra fastighetstillgångar.

McKinsey & Company 29

Bilaga 9

Andelen kapital under extern förvaltning har minskat från 16 procent under 2021 till 10 procent under 2022, till stor del förklarat av fondens beslut att avsluta samtliga innehav i aktier i tillväxtmarknader. Detta är en del av en långsiktig strategi att minska Första AP-fondens användande av externa förvaltare, med syfte att förbättra förväntad avkastning och portföljstyrning och minska kostnader.

Förvaltningskostnader

–

8

Fondens förvaltningskostnadsandel under perioden 2001 2022 uppgick till i genomsnitt 0,14 procent av fondens kapital. Fondens kostnader 2022 uppgick till 0,06 procent av fondens kapital, vilket är lägre än 2021 då kostnaderna uppgick till 0,07 procent, och beror främst på fondens lägre kostnader. Det minskade fondkapitalet under 2022 påverkade kostnadsandelen i motsatt riktning. I kronor minskade fondens redovisade rörelse- och provisionskostnader från 292 miljoner kronor 2021 till 265 miljoner kronor 2022. Förvaltningskostnaderna bör dock inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den

9

avkastning som fonderna skapar över tid .

5.3 Första AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under

2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Första AP-fondens hållbarhetsarbete integreras i samtliga delar av fondens arbete under ledning av fondens hållbarhetsfunktion. Inom kapitalförvaltningen anpassas hållbarhetsarbetet till respektive tillgångsslag och förvaltningsstrategi – till exempel genom att utnyttja olika faktorer som berör utsläpp, klimatpåverkan eller resurseffektivitet i många kvantitativa strategier, eller genom fundamental hållbarhetsanalys i den svenska småbolagsstrategin.

Fondens hållbarhetsarbete vägleds av en ESG-strategi fastslagen av styrelsen, och fonden antar årligen en ESG-plan som detaljerar verksamhetens mål och arbete under det kommande året. Strategin beaktar samtliga ESG-dimensioner – miljö-, sociala-, och governance-frågor – och berör samtliga delar av fondens organisation och arbete. I förvaltningen uttrycks hållbarhet både i urvalsprocessen innan en investering, och i styrningen av bolaget efter förvärv. Fonden arbetar med ägarstyrning som en central kanal för att uppnå en positiv klimat- och miljöpåverkan.

Utöver detta har fondens styrelse också identifierat klimat som ett speciellt fokusområde, då klimatförändringen påverkar fondens möjligheter att bidra till långsiktigt värdeskapande över generationer. Detta innebär att fonden genomför projekt och aktiviteter med syfte att verka för en långsiktig minskning av klimatutsläpp i den reala ekonomin.

Aktiviteter under 2022

Under 2022 har Första AP-fonden arbetat för att omsätta de ändringar i verksamheten som den nya ESG-strategin från 2021 medförde, vilket inneburit ett närmre samarbete mellan hållbarhetsfunktionen och förvaltningen. Det har inkluderat nya arbetssätt och processer för att möjliggöra bättre hållbarhetsarbete, till exempel vidareutveckling av ett internt verktyg för att beräkna bolags koldioxidutsläpp samt uppföljning av bolag med särskilt hög hållbarhetsrisk. Verktyget togs fram i syfte att öka förståelsen för portföljens exponering mot ESG-risker och används både vid investeringar och inom ägarstyrningen.

Ränteförvaltningen har fortsatt arbetet med integrering av ESG-analys för kreditportföljen. Ytterligare investeringar i Sustainability Linked Bonds (SLB), obligationer där emittenten knyter räntan till en rad

8 Redovisade rörelse- och provisionskostnader. Förvaltningsavgifter till externa förvaltare som redovisas på intäktssidan i fondens rapportering ej inkluderade. 9 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey & Company 30

Bilaga 9

hållbarhetsrelaterade mål, har genomförts. Dessa syftar till att öka incitamentet för bolag att uppnå sina hållbarhetsmål, och möjliggör för kreditinvesterare att hålla bolag ansvariga mot sina hållbarhetsåtaganden.

Fonden har bedrivit bevakning och kunskapsarbete kring biologisk mångfald, med avsikt att möjliggöra

10

en strukturerad integration av faktorer kopplade till detta i investeringsverksamheten . Likt tidigare år har biologisk mångfald berörts i ägardialoger med förvaltade bolag.

Första AP-fonden har också vidareutvecklat uppföljningen av bolag som bedöms besitta särskilt hög hållbarhetsrisk, på grund av deras branschtillhörighet eller bolagsspecifika faktorer. Särskild uppmärksamhet läggs vid ESG-faktorer vid investeringar i dessa bolag.

Fonden har utvidgat beräkningen av portföljens koldioxidavtryck till att även omfatta statsobligationer, som ett led i att öka andelen av portföljen som omfattas av fondens uppföljning och redovisning. Under året tilldelades två utmärkelser, SFDR for Asset Owners Awards , för fondens arbete med att hantera portföljens klimatriskexponering och minska koldioxidavtrycket.

Fonden har varit aktiva och röstat i olika frågor på bolagsstämmor, där ersättningsfrågor varit ett återkommande tema i Sverige. Fonden har varit aktiva och delaktiga i att driva på bolagen att koppla ersättningar till hållbarhetsrelaterade mål och formulera ersättningsprogram som även omfattar ickefinansiella mål som påverkar bolagens långsiktiga lönsamhet.

Tematiska investeringar

Första AP-fonden har som målsättning att öka investeringar i tillgångar som främjar en hållbar utveckling. Dessa genomförs framför allt inom tillgångsslagen alternativa- och räntebärande tillgångar. Flera investeringar har genomförts under 2022, bland annat i fonder med fokus på biologiska läkemedel eller förnybar energi i USA, Storbritannien och Australien, samt i europeiska gröna och sociala obligationer. Samtliga nyinvesteringar inom riskkapitalfonder har också gjorts i strategier som syftar till att främja en hållbar utveckling. Vid årets slut uppgick de totala investeringarna av denna typ till cirka 87 miljarder kronor, en ökning med cirka 1 miljard kronor från 2021.

Koldioxidutsläpp

Bild 26 – Första AP-fondens portföljviktade koldioxidutsläpp, 2021 – 2022

Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Källa: Första AP-fonden Totala koldioxidutsläpp i Första AP-fondens portfölj (Scope 1 och 2-utläpp i den noterade aktieportföljen) uppgick 2022 till 0,7 miljoner tCO 2 e, en minskning från 0,93 miljoner tCO 2 e under 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, minskade under 2022 med 0,9 tCO 2 e per miljoner kronor, främst till följd av minskade utsläpp hos bolag i portföljen men också till följd av en förflyttning mot bolag med lägre koldioxidutsläpp.

Mål och måluppfyllnad

10 Fonden driver sedan tidigare en egenutvecklad systematisk aktiestrategi med fokus på biologisk mångfald.

McKinsey & Company 31

Bilaga 9

Första AP-fonden har inte ändrat sina hållbarhetsmålsättningar sedan 2021. Uppfyllnadsgraden är i linje med eller högre än föregående år för samtliga mål. Målen är definierade mot kvantitativa mätetal, och är av kombinerad aktivitets- (till exempel att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (till exempel att uppnå ett visst utfall). Se Bild 27 för en översikt av Första AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

Bild 27 – Första AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022

Källa: Första AP-fonden

McKinsey & Company 32

Bilaga 9

6 Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Andra AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, fondens andel illikvida tillgångar över tid, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

6.1 Andra AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Andra AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, och förvaltade vid årets slut 407 miljarder kronor. Fonden använder inget avkastningsmål, utan kommunicerar i stället en långsiktig förväntad avkastning. Den bedöms i reala termer vara 4,5 procent per år sett med 30 års horisont, vilket inkluderar 0,5 procentenheter i bidrag från aktiv förvaltning. Den långsiktiga avkastningsförväntningen har varit oförändrad sedan 2015.

Vid utgången av 2022 hade organisationen 69 anställda varav 38 inom kapitalförvaltningen, en ökning från 68 år 2021 (40 inom förvaltningen) (Bild 28).

Bild 28 – Andra AP-fondens organisation 2022

1. Ansvarig ingår i fondledningen Källa: Andra AP-fonden Andra AP-fondens förvaltningsorganisation är indelad i sex funktioner: aktieförvaltning, strategi, kvantitativ förvaltning, MEFIX och alternativa investeringar. Under 2022 har fonden rekryterat en ny chef för kapitalförvaltning och en ny IT-chef. I övrigt har inga väsentliga förändringar gjorts i organisationseller förvaltningsmodellen.

Bland större strategiska beslut kan framhållas, att fonden under 2022 beslutade att avsluta samtliga investeringar i kinesiska A-aktier. Dessa kommer att avvecklas under 2023. Fonden har under året också avyttrat samtliga kinesiska statsobligationer. En bredare strategiöversyn, inklusive utveckling av fondens förvaltningsmodell, kommer att tas fram utarbetas under 2023.

Mikael Bohman och Rikard Andersson utsågs av regeringen i maj 2022 till nya ledamöter i Andra APfondens styrelse. De efterträder Christer Käck och Johnny Capor.

McKinsey & Company 33

Bilaga 9

6.2 Andra AP-fondens portfölj och resultat 2001 – 2022

Avkastning och måluppfyllnad

Bild 29 – Andra AP-fondens avkastning 2001 – 2022 och långsiktig målsättning

1. Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde 2. Per den 1 juli 2001. 3. Andra AP-fondens förväntan om genomsnittlig avkastning. 2006 – 2014 var förväntan 5 % i real avkastning, och från och med 2015 sänktes förväntan till 4,5 % i real avkastning. Källa: Andra AP-fonden Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 134 miljarder till 407 miljarder kronor den 31 december 2022. Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -6,7 procent, jämfört med 16,3 procent år 2021.

Sedan 2001 har Andra AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,0 procent efter kostnader, medan fonden under perioderna 2013 – 2022 och 2018 – 2022 avkastade 7,4 procent respektive 5,2 procent (se Bild 29). I reala termer innebär detta att fondens avkastning understiger avkastningsförväntan sedan start den 1:a juli 2001 och över perioden 2018 – 2022, men att avkastningen överstiger målet under perioden 2013 – 2022. Fondens genomsnittliga nominella avkastning efter kostnader har också varit högre än inkomstindex samtliga tidsperioder.

11

2022 års höga inflation (12,3 procent enligt KPI ) har, i kombination med den negativa utvecklingen på finansiella marknader, lett till att den genomsnittliga reala avkastningen över 5- och 10 års sikt är betydligt lägre än vid föregående utvärderingar. Utvecklingen för finansiella marknader och aktörers resultat på dessa marknader kan förväntas variera enskilda år, och långsiktig måluppfyllnad bör utvärderas utifrån långsiktiga resultat.

11

SCB KPI december 2022, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.

McKinsey & Company 34

Bilaga 9

– –

1

Bild 30 Andra AP-fondens riskjusterade avkastning (sharpekvot ) 2001 2022

1. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001 – 10, 2-årig svensk statsobligation för 2011 – 13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014 – 20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod), samt antagande om 260 handelsdagar. Från 2021 anges Sharpekvot så som rapporterad av fonden. Avvikelser från rapporterade värden, med ursprung i beräkningsmetod avseende handelsdagar och / eller val av riskfri ränta, kan förekomma. 2. Genomsnitt beräknat utifrån faktiska värden, inklusive negativa. Källa: Andra AP-fonden

Sharpekvoten var under 2022 negativ, då avkastningen understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under perioden 2013 – 2022 var 1,6, och under perioden 2018-2022 1,3. Sharpekvoten är ett statistiskt mått på avkastning i förhållande till risk uttryck i volatilitet, och som inte reflekterar fondens uppdrag i pensionssystemet. Se sektion 3.2.1 för en mer utförlig diskussion om Sharpekvoten och risk i pensionssystemet.

Avkastning per tillgångsslag

Bild 31 – Andra AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2022, före kostnader

1. Semi-strategisk allokering. Not: Andra AP-fonden redovisar inte valutaeffekter separat från tillgångsslagens avkastningsbidrag. Då den svenska kronan under 2022 deprecierat gentemot flera globala valutor såsom USD och EUR, innebär detta att avkastningsbidragen för de individuella tillgångsslagen med stor exponering mot dessa valutor påverkas i positiv riktning jämfört med om valutaeffekter redovisats separat. Av samma anledning ger valutasäkringsposten ett negativt resultat för Andra AP-fonden, medan valutapo sten (eller ’övrigt’ för Första AP -fonden, som inkluderar valutaeffekter) ger ett positivt avkastningsbidrag för övriga fonder. Källa: Andra AP-fonden

McKinsey & Company 35

Bilaga 9

Till fondens totala avkastning 2022 om -6,6 procent (exklusive kostnader) bidrog framför allt valutasäkringen och svenska aktier, med -5,3 respektive -2,0 procentenheter. Alternativa tillgångar var det enda tillgångsslag som levererade positiv avkastning, och bidrog med 3,5 procentenheter.

Det totala resultatet påverkades också positivt av valutaeffekter, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor och en stor del av fondens portfölj utgörs av tillgångar denominerade i andra valutor (i huvudsak USD och EUR). Valutapåverkan är dock begränsad genom valutasäkring, som minskar effekten av växelkursförändringar, och bidrog till att minska Andra APfondens resultat med 5,3 procentenheter. AP-fondernas öppna valutaexponering är i lagstiftning begränsad till maximalt 40 procent av den totala portföljen, vilket kräver användning av valutasäkring. När värdet på den svenska kronan faller relativt andra valutor innebär valutasäkring en kostnad som minskar avkastningen på fondkapitalet.

Portföljallokering och tillgångsslag

– –

1

Bild 32 Andra AP-fondens portföljallokering 2001 2022

1. ’Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 2. Tillgångsfördelning 2001 – 2015 kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för 2016 – 2020 är terminer allokerade över resterande tillgångsklasser 3. I Alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier 4. 1 juli 2001 Källa: Andra AP-fonden

Andra AP-fondens allokering till olika tillgångsslag, baserat på marknadsvärde, förändrades under 2022 framför allt genom en ökning i andelen alternativa tillgångar, som steg med totalt 6,5 procentenheter. Den ökade andelen alternativa tillgångar reflekterar fondens långsiktiga strategi att öka exponeringen mot tillgångsslagen, men förklaras också av tillgångsslagets starka utveckling under året - fondens alternativa tillgångar presterade ett positivt resultat om 15,4 miljarder kronor, samtidigt som övriga tillgångsslag utvecklades negativt.

Ökningen av andelen alternativa tillgångar skedde framför allt genom en minskning av globala aktier, räntebärande tillgångar, och svenska aktier, vars portföljandelar sjönk med -3,6, -1,4, respektive -1,4 procentenheter. Den relativa utvecklingen i de olika tillgångsslagen reflekterar i stort utvecklingen på de underliggande marknaderna. Allokeringen påverkas även av strategiska beslut, däribland att alla kinesiska statsobligationer avvecklades. (se Bild 32).

Sedan 2013 har de största ändringarna i portföljallokeringen varit en ökning i andelen alternativa tillgångar med 20,3 procentenheter, i huvudsak genom en minskning av globala aktier med 11,2 procentenheter och räntebärande tillgångar med 4,4 procentenheter.

McKinsey & Company 36

Bilaga 9

Illikvida tillgångar

Bild 33 – Andra AP-fondens illikvida tillgångar, 2013 – 2022

1. Inkluderar alternativa riskpremier och alternativa krediter 2. Jordbruk, skog och hållbar infrastruktur låg under Fastigheter innan 2021 3. Inkluderar även jordbrukstillgångar. Källa: Andra AP-fonden Fondernas allokering till illikvida tillgångar är begränsad till högst 40 procent av fondens totala tillgångar. Illikvida tillgångar enligt lagens definition överlappar till stor del, men inte helt, med tillgångsslaget Alternativa tillgångar enligt fondernas interna definitioner. Från och med 2021 tillämpar Första till Fjärde AP-fonden vidare en gemensam definition av illikvida tillgångar som samstämmer med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Andra AP-fonden har sedan 2013 ökat allokeringen till illikvida tillgångar från 41,0 till 133,2 miljarder kronor, motsvarande en ökning i portföljandel från cirka 15 procent till cirka 33 procent. År 2022 utgör den största andelen av de illikvida tillgångarna (53,8 miljarder kronor) onoterade fastigheter, följt av riskkapital (49,0 miljarder kronor) (se Bild 33).

Externt förvaltade tillgångar

Bild 34 – Andel av Andra AP-fondens kapital under extern förvaltning, 2013 – 2022

Källa: Andra AP-fonden Andelen kapital under extern förvaltning har ökat från 18 procent under 2021 till 21 procent under 2022. Detta har skett trots att fonden under året stängt ner ett antal externa mandat, som en del av strategin att förvalta en större andel internt. Den stigande andelen externt förvaltat kapital beror i stället på den

McKinsey & Company 37

Bilaga 9

relativa utvecklingen mellan tillgångsslag. Aktier, där användandet av extern förvaltning är låg, presterade relativt sämre än alternativa tillgångar, där andelen extern förvaltning är högre.

Förvaltningskostnader

Fondens förvaltningskostnadsandel under perioden 2001 – 2022 uppgick i genomsnitt till 0,15 procent av fondens kapital. Kostnadsandelen uppgick 2022 till 0,11 procent av fondens kapital, vilket är i linje med 2021 (0,11 procent). I kronor ökade rörelse- och provisionskostnader från 453 miljoner kronor 2021 till 463 miljoner kronor 2022. Förvaltningskostnaderna bör inte analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonderna skapar över tid.

6.3 Andra AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under

2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Andra AP-fonden bedömer att hållbarhetsarbete är en tydlig del av uppdraget från Riskdagen samt en förutsättning för långsiktigt värdeskapande, och fonden integrerar hållbarhet i samtliga delar av organisationen och förvaltningen. Detta sker kvantitativt, till exempel genom utnyttjande av hållbarhetsfaktorer i kvantitativa strategier, och kvalitativt i fundamentala strategier. Hållbarhetsarbetet bedrivs utifrån principen om dubbel väsentlighet, vilket innebär hänsynstagande både till hur fondens investeringar påverkas av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter, och till hur fonden genom sina innehav påverkar människa och miljö. Hållbarhetsarbetet vägleds av Andra AP-fondens hållbarhetspolicy, som är antagen av fondens styrelse.

Hållbarhetsarbetet utgår huvudsakligen från fem fokusområden: klimat, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter, mångfald, jämlikhet och inkludering, samt ägarstyrning. Fokusområdena har identifierats utifrån deras påverkan på fondens portfölj och avkastning, relevans för investeringsprocessen, och fondens potential att uppnå förändring genom sin portfölj och arbete. Varje område har också associerade hållbarhetsmål, vilka presenteras i Bild 36.

Aktiviteter under 2022

Andra AP-fondens har under 2022 uppdaterat fondens hållbarhetspolicy, vilket bland annat resulterade i att biologisk mångfald lades till de tidigare fyra fokusområdena och att området mångfald breddades till mångfald, jämlikhet och inkludering. Målsättning och mätetal kopplade till biologisk mångfald kommer fortsätta utvecklas under kommande år, möjliggjort av förbättrad rapportering och datatillgång. Varje fokusområde har också försetts med nya, långsiktiga målsättningar, vilka ersätter de mål som följts upp i tidigare utvärderingar.

Fondens hållbarhetsarbete har under 2022 utvecklats vidare, däribland genom framtagandet av kriterier för klassificering av skogsinvesteringar som riktade hållbarhetsinvesteringar, vilka innebär att Andra APfondens förvaltare av skogsfastigheter bland annat åläggs upprätthålla kolsänkor, bidra till biologisk mångfald, följa vissa rapporteringskrav, med mera. Fonden har också bedrivit kunskapsarbete för att bättre förstå och mäta bolags miljöpåverkan, med avsikt att möjliggöra uppföljning av riktade investeringars positiva påverkan och utvärdering av påverkansrisker i den bredare portföljen.

Fonden har också samarbetat med andra aktörer för att uppnå positiv påverkan, bland annat genom att bli utsedd som medlem i EU:s Högnivåexpertgrupp (HLEG) för Ökad hållbar finansiering i låg- och medelinkomstländer, och tillsammans med IÄF uppmanat svenska bolagsstyrelser att bygga in relevanta hållbarhetskriterier i sina rörliga ersättningsprogram.

Tematiska investeringar

Andra AP-fonden genomför förutom inkludering av hållbarhetsaspekter inom den ordinarie förvaltningsverksamheten också riktade hållbarhetsinvesteringar. Dessa ska uppfylla förutbestämda

McKinsey & Company 38

Bilaga 9

kriterier och utvärderas utifrån ramverket Operating Principles for Impact Management . Vid slutet av 2022 uppgick marknadsvärdet av fondens tillgångar i kategorin till 35,4 miljarder kronor, en ökning från 32,8 miljarder 2021.

Koldioxidutsläpp

Totala koldioxidutsläpp i Andra AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 1,05 miljoner tCO 2 e, en minskning från 1,17 miljoner tCO 2 e under 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, minskade under 2022 med 1,3 tCO 2 e per miljoner kronor, till följd av minskade utsläpp hos bolag i portföljen.

Bild 35 – Andra AP-fondens portföljviktade koldioxidutsläpp, 2021 – 2022

Källa: Andra AP-fonden

Mål och måluppfyllnad

Andra AP-fondens målsättningar på hållbarhetsområdet har ändrats från 2021, och är organiserade efter fondens fem fokusområden. Utformningen av målsättning, mätetal och uppföljning är ännu inte färdigställd för mål 6 – 8, varför dessa inte följs upp i denna utvärdering. Fonden avser att utveckla målsättningen i takt med att metodutveckling och datatillgång möjliggör det. Målen är avsedda att vara medel- och långfristiga, och har därmed inga gränsvärden för året 2022. De fastslagna målen är definierade mot kvantitativa mätetal, och är av kombinerad aktivitets- (till exempel att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (till exempel att uppnå ett visst utfall). Se Bild 36 för en översikt av Andra AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

McKinsey & Company 39

Bilaga 9

Bild 36 – Andra AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022

1. N/A = information saknas alt. ej relevant (ex. om målet inte fanns aktuellt år Källa: Andra AP-fonden McKinsey & Company 40

Bilaga 9

7 Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Tredje AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, fondens andel illikvida tillgångar över tid, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

7.1 Tredje AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Tredje AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, och förvaltade vid årets slut 468 miljarder kronor. Fonden har definierat sitt långsiktiga avkastningsmål som 3,5 procent real avkastning över en period som överstiger tio år. Det nuvarande långsiktiga målet trädde i kraft 2020, efter att tidigare varit 4,0 procent.

Vid utgången av 2022 hade fondens organisation 67 anställda (med ett fåtal vakanser), varav 35 inom förvaltningen. År 2021 hade fonden 65 anställda (med ett fåtal vakanser), varav 30 arbetade inom förvaltningen.

Bild 37 – Tredje AP-fondens organisation 2022

1. I praktiken 67 godkända positioner vid utgången av 2022, men alla positioner inte tillsatta. 2. I praktiken 65 godkända positioner vid utgången av 2021, men alla positioner inte tillsatta. Källa: Tredje AP-fonden Kapitalförvaltningen är uppdelad på fyra enheter: CIO Office, Aktier, Räntor och valuta samt Alternativa investeringar (se Bild 37). Fondens portföljstruktur består av de fem övergripande tillgångsslagen aktier, räntor, alternativa investeringar och övriga strategier. Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen

En mindre justering i organisationsstrukturen genomfördes under året, då en ny funktion för hållbarhet och ägarstyrning, under ledning av fondens nyrekryterade hållbarhetschef införts. Vidare tillträdde Staffan Hansén den 31 oktober som ny VD, och efterträdde därmed Kerstin Hessius som lämnade Tredje AP-fonden efter 18 år vid VD-posten. Staffan Hansén var tidigare VD för SPP Pension & Försäkring och medlem i koncernledningen för Storebrand-koncernen.

Fonden har under 2022 genomfört en ALM-analys, för att utvärdera vilket risktagande i förvaltningen som är lämpligt för att undvika att inkomstpensionssystemet hamnar i obalans. Slutsatsen var att fondens risknivå och långsiktiga avkastningsmål är fortsatt lämpligt.

McKinsey & Company 41

Bilaga 9

Bland övriga strategiska beslut kan framhållas att fonden, bland annat till följd av Ryssland invasion av Ukraina, inledde en översyn av investeringar i tillväxtmarknader. Översynen genomförs i flera steg där det första innebar att samtliga innehav som låg hos externa förvaltare avyttrades. Därefter påbörjades arbetet med framtagandet av en ny analysprocess för hur fonden ska hantera de risker och möjligheter som investeringar i tillväxtmarknader innebär. Fonden planerar att under 2023 åter börja investera i tillväxtmarknader givet att arbetet med den nya processen är slutfört.

Slutligen kan noteras att fonden under året, tillsammans med Fjärde AP-fonden, färdigställt upphandling av det nya portföljförvaltningssystemet Poseidon, som kommer att integreras under 2023 – 2025.

7.2 Tredje AP-fondens portfölj och resultat 2001 – 2022

Avkastning och måluppfyllnad

Bild 38 – Tredje AP-fondens avkastning 2001 – 2022 och långsiktig målsättning

1. Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde 2. Per den 1 juli 2001. 3. Målsättning om 3,5 % i real avkastning över 40 års sikt (4,0% 2019 och tidigare) Källa: Tredje AP-fonden Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 133 miljarder till 468 miljarder kronor. Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -5,8 procent, jämfört med 20,7 procent år 2021. Sedan starten 2001 har Tredje AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,7 procent per år, och under den senaste tio- och femårsperioden har fonden avkastat i genomsnitt 9,3 procent respektive 8,1 procent per år (Bild 38). Detta innebär i reala termer att fonden har överträffat sitt långsiktiga reala avkastningsmål på fem och tio års sikt, samt sedan 1 juli 2001. Fondens genomsnittliga nominella avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex över samtliga tidsperioder.

12

2022 års höga inflation (12,3 procent enligt KPI ) har, i kombination med den negativa utvecklingen på finansiella marknader, lett till att den genomsnittliga reala avkastningen över 5- och 10 års sikt är betydligt lägre än vid föregående utvärderingar. Utvecklingen för finansiella marknader och aktörers resultat på dessa marknader kan förväntas variera enskilda år, och långsiktig måluppfyllnad bör utvärderas utifrån långsiktiga resultat.

12

SCB KPI december 2022, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.

McKinsey & Company 42

Bilaga 9

– –

1

Bild 39 Tredje AP-fondens riskjusterade avkastning (sharpekvot ) 2001 2022

1. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001 – 10, 2-årig svensk statsobligation för 2011 – 13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014 – 20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod), samt antagande om 260 handelsdagar. Från 2021 anges Sharpekvot så som rapporterad av fonden. Avvikelser från rapporterade värden, med ursprung i beräkningsmetod avseende handelsdagar och / eller val av riskfri ränta, kan förekomma. 2. Genomsnitt beräknat utifrån faktiska värden, inklusive negativa. Källa: Tredje AP-fonden Sharpekvoten var under 2022 negativ, då avkastningen understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under perioden 2013 – 2022 var 1,9, och under perioden 2018 – 2022 1,7. Sharpekvoten är ett statistiskt mått på avkastning i förhållande till risk uttryck i volatilitet, och som inte reflekterar fondens uppdrag i pensionssystemet. Se sektion 4.2.1 för en mer utförlig diskussion om Sharpekvoten och risk i pensionssystemet.

Avkastning per tillgångsslag

Bild 39 – Tredje AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2022, före kostnader

1. Semi-strategisk allokering. Källa: Tredje AP-fonden Till fondens totala avkastning 2022 om -5,7 procent (exklusive kostnader) bidrog framför allt aktier i utvecklade länder och svenska aktier, vars avkastningsbidrag uppgick till -4,8 respektive -2,3 procentenheter (motsvarande -24,5 respektive -11,4 miljarder kronor) (se bild 39). Alternativa investeringar, som utgör en signifikant andel av portföljen (29 procent vid årets början) var det enda

McKinsey & Company 43

Bilaga 9

tillgångsslag som presterade en positiv avkastning, och genererade ett avkastningsbidrag om 2,6 procentenheter (13,1 miljarder kronor).

Det totala resultatet påverkades också positivt av valutaeffekter, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor och en stor del av fondens portfölj utgörs av tillgångar denominerade i andra valutor (i huvudsak USD och EUR). Valutapåverkan är dock begränsad genom valutasäkring, som minskar effekten av växelkursförändringar. AP-fondernas öppna valutaexponering är i lagstiftning begränsad till maximalt 40 procent av den totala portföljen, vilket kräver användning av valutasäkring. När värdet på den svenska kronan faller relativt andra valutor innebär valutasäkring en kostnad som minskar avkastningen på fondkapitalet. Den sammantagna effekten av valutakursförändring och valutasäkringen uppgick till 2,2 procentenhet er, och redovisas i ’V alutaeffekter samt v alutasäkring’ i Bild 39.

Portföljallokering och tillgångsslag

– –

1

Bild 40 Tredje AP-fondens portföljallokering 2001 2022

1. Den faktiska allokeringen den 31 december varje år 2. Alternativa tillgångar består av tillgångsklasserna fastigheter, skog, riskkapitalfonder, infrastruktur, samt försäkringsrisker. Fram till 2018 var även aktier inom life science klassificerade som alternativa investeringar men från och med 2019 ingår de i utländska aktier exklusive tillväxt marknader 3. 1 juli 2001 Källa: Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens allokering till olika tillgångsslag, baserat på marknadsvärde, förändrades under 2022 framför allt genom en ökning i andelen alternativa tillgångar med totalt 6,1 procentenheter. Fonden har under många år haft en långsiktig strategi som inneburit att successivt öka exponeringen mot alternativa tillgångar, bland annat med avsikten att öka portföljdiversifieringen. Fonden anser att den alternativa portföljen nu har nått en vikt som av naturliga skäl innebär att den successiva tillväxten nu övergår till en mer aktiv förvaltning av den befintliga portföljen. Tillgångsslagets positiva avkastning, och övriga tillgångsslags negativa utveckling, bidrog också till förändringen. Fonden genomför översyn av sin strategi i tillväxtmarknader, och har under året avvecklat samtliga investeringar i dessa marknader.

Även kategorin räntebärande tillgångar steg med 0,2 procentenheter, förklarat av den relativt sämre utvecklingen i svenska och globala aktier. Andelarna i samtliga aktietyper minskade under året. Den relativa utvecklingen i de olika tillgångsslagen reflekterar i stort utvecklingen på de underliggande marknaderna.

McKinsey & Company 44

Bilaga 9

Sedan 2013 har de största ändringarna i portföljallokeringen varit en ökning i andelen alternativa tillgångar med 17,9 procentenheter, i huvudsak på bekostnad av räntebärande tillgångar och aktier i tillväxtmarknader, som minskat med 9,6 procentenheter respektive 5,6 procentenheter.

Illikvida tillgångar

Bild 41 – Tredje AP-fondens illikvida tillgångar, 2013 – 2022

1. Inkluderar främst onoterade försäkringspremier. 2. Avser onoterat fastighetsinnehav och kan därmed skilja sig från fondens totala redovisade värden för fastigheter. Källa: Tredje AP-fonden Fondernas allokering till illikvida tillgångar är begränsad till högst 40 procent av fondens totala tillgångar. Illikvida tillgångar enligt lagens definition överlappar till stor del, men inte helt, med tillgångsslaget

13

Alternativa tillgångar enligt fondernas interna definitioner. Från och med 2021 tillämpar Första till Fjärde AP-fonden vidare en gemensam definition av illikvida tillgångar som samstämmer med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Tredje AP-fonden har sedan 2013 ökat allokeringen till illikvida tillgångar från 37 till 157,1 miljarder kronor, motsvarande en ökning i portföljandel från cirka 14 procent till cirka 33 procent. Vid slutet av 2022 utgör den största delen av de illikvida tillgångarna onoterade fastigheter (81,5 miljarder kronor), följt av riskkapital (34,9 miljarder kronor) (se Bild 41).

13 Ett exempel på skillnader mellan alternativa och illikvida tillgångar är aktier i noterade fastighetsbolag, som likt övriga noterade aktier anses likvida, men förvaltas som andra fastighetstillgångar.

McKinsey & Company 45

Bilaga 9

Externt förvaltade tillgångar

Bild 42 – Andel av Tredje AP-fondens kapital under extern förvaltning, 2013 – 2022

Källa: Tredje AP-fonden Andelen kapital under extern förvaltning har minskat från 31 procent under 2021 till 22 procent under 2022. Den minskande andelen externt förvaltat kapital reflekterar en strategi att minska användandet av externa förvaltare, för att sänka förvaltningskostnader, öka förmågan att aktivt styra risktagande och stärka integrationen av hållbarhet i kapitalförvaltningen. Under 2022 samtliga mandat inom tillgångsslaget aktier i tillväxtmarknader (där fonden varit beroende av externa förvaltare) vilket bidrog till utvecklingen.

Förvaltningskostnader

–

14

Fondens förvaltningskostnadsandel under perioden 2001 2022 uppgick till i genomsnitt 0,12 procent av fondens kapital. Kostnadsandelen uppgick 2022 till 0,08 procent av fondens kapital, i linje med fondens kostnadsandel 2021 (0,08 procent). I kronor minskade rörelse- och provisionskostnader från 376 miljoner kronor 2021 till 371 miljoner kronor 2022. Förvaltningskostnaderna bör inte analyseras 15 isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonden skapar över tid.

7.3 Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under

2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete strävar efter att verka som en röd tråd genom både organisationen och förvaltningen. Det innebär att fonden integrerar hållbarhets- och ägarstyrningsarbetet i förvaltningen så att det utgör en del av de analyser som ligger till grund för investeringsbeslut.

Arbetet leds av fondens hållbarhetsgrupp som jobbar tätt tillsammans med fondens förvaltare. Hållbarhetsanalyserna täcker alla aspekter av hållbarhetsfrågor, men Tredje AP-fonden jobbar systematiskt med fyra fokusområdena bolagsstyrning , klimat , mänskliga rättigheter och biologisk mångfald . Områdena samlar en mängd frågor som berör hela organisationen och förvaltningen, dels i det löpande arbetet, dels genom tidsbegränsade projekt eller aktiviteter. Fonden har under 2022 tagit fram mål för klimat och bolagsstyrning och kommer utveckla mål för mänskliga rättigheter och biologisk mångfald under 2023. Utöver dessa mål har fonden även en pågående process för att identifiera bolag som inte ska investeras i på grund av bristande hållbarhetsarbete.

14 Redovisade kostnader. Förvaltningsavgifter till externa förvaltare som redovisas på intäktssidan i fondens rapportering är ej inkluderade. 15 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey & Company 46

Bilaga 9

Bolagsstyrning berör frågor om utformning av bolagens ersättningssystem, jämnare fördelning av styrelsepositioner bland män och kvinnor, värnande om bolagens kapitalstruktur, motverkande av ekonomisk brottslighet samt sunda arbetsförhållanden.

Klimat berör frågor om klimatrelaterade risker och möjligheter, fondens klimatstrategi, hur fonden kan påverka dess portföljbolag, vilka investeringar fonden kan göra som gynnar en omställning samt vilka bolag fonden ska undvika att investera i baserat på bristande klimatambitioner. Dessa frågor sammanställs i kvantifierbara långsiktiga mål.

Mänskliga rättigheter berör frågor om hur tredje AP-fonden kan ta ansvar för mänskliga rättigheter och hur fonden kan agera för att portföljen bolagen ska respektera mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Ett särskilt fokusområde inom detta är särskilt utsatta grupper (tex barnarbete och tvångsarbete) som förekommer i bolagens leverantörskedjor. Här har fonden påbörjat ett arbete för att bidra till en förändring. För att förstärka det egna arbetet har AP3 anslutit sig till investerarsamarbeten som adresserar dessa frågor ( PRI Advance och Investor Alliance for Human Rights ).

Biologisk mångfald berör frågor om hur bolagen de investerar i vidtar nödvändiga åtgärder för att skydda och återställa naturen och ekosystemet. Fonden fokuserar på nyckelsektorer som bedöms vara viktiga ur ett systemperspektiv för att nå fondens mål – dvs att bidra till att vända förlusten av natur och biologisk mångfald till 2030.

Aktiviteter under 2022

Under 2022 har fonden arbetat vidare med implementeringen av den hållbarhetspolicy som styrelsen fastslog 2021. Implementeringen har under året medfört en omorganisering, och hållbarhetsarbetet leds nu av en separat grupp, som består av tre medarbetare och leds av en nyrekryterad chef.

Tredje AP-fonden undertecknade två initiativ med fokus på biologisk mångfald - Finance for Biodiversity Pledge och Policy Dialogue on Deforestation (IPDD) . Den nyetablerade hållbarhetsgruppen har utarbetat målsättningar för påverkansarbetet inom fokusområdena klimat och bolagsstyrning.

Fonden har fattat beslut om att uppdatera och införa målsättningar för samtliga av fondens fyra fokusområden. Nya mål och mätetal har satts för områdena Klimat och Bolagsstyrning, och mål kommer utvecklas för Mänskliga rättigheter och Biologisk mångfald. Avsikten är att kvantifiera målsättningar, och knyta dem till specifika tidsspann.

Tredje AP-fonden har undertecknat flera globala initiativ inom hållbarhet. Dessa är Investor Alliance on Human Rights , en plattform och respekt för människors grundläggande rättigheter, Finance for Biodiversity Pledge, PRI Advance och Investor Policy Dialogue on Deforestation .

Koldioxidutsläpp

Bild 43 – Tredje AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet, tCO 2 e per miljoner kronor,

2021 – 2022

Källa: Tredje AP-fonden Totala koldioxidutsläpp i Tredje AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 0,8 miljoner tCO 2 e, vilket är i linje med utsläppen under 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, ökade under 2022 med 1,0 tCO 2 e/miljoner kronor, till följd av

McKinsey & Company 47

Bilaga 9

förändringen i portföljmix – bolagens faktiska koldioxidintensitet minskade med 0,3 tCO 2 e/miljoner kronor.

Energibolag med fossil verksamhet har presterat mycket väl under 2022, till följd av de höga gas- och oljepriser som utlösts av Rysslands invasion av Ukraina. Dessa bolag, vars verksamheter är koldioxidintensiva, upptar därmed en större andel av fondens portfölj, och bidrar till en högre portföljviktad koldioxidintensitet. En liknande påverkan har skett till följd av svag börsutveckling för vissa IT-bolag, framför allt i USA, vars verksamheter genererar låga utsläpp.

Mål och måluppfyllnad

Tredje AP-fonden har uppdaterat sina mål i samband med förändringarna i hållbarhetsarbetet som genomförts under 2022, och de är organiserade efter de identifierade fokusområdena. Målsättningar på områdena Mänskliga rättigheter och Biologisk mångfald är ännu inte definierade, men planeras införas under 2023. 5 av 6 definierade mål har följts upp under året. De fastslagna målen är definierade mot kvantitativa mätetal, och är av kombinerad aktivitets- (till exempel att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (till exempel att uppnå ett visst utfall). Målen är långsiktiga, och saknar gränsvärden under 2022.

Se Bild 44 för en översikt av Tredje AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

McKinsey & Company 48

Bilaga 9

Bild 44 – Tredje AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022

1. N/A = information saknas alt. ej relevant (ex. om målet inte fanns aktuellt år) Källa: Tredje AP-fonden McKinsey & Company 49

Bilaga 9

8 Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Fjärde AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, den totala avkastningen och allokeringsförändringar, fondens allokering av illikvida tillgångar över tid, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

8.1 Fjärde AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, och förvaltade vid årets slut 460 miljarder kronor. Fonden har ett långsiktigt avkastningsmål att i genomsnitt uppnå en real total avkastning om minst 3,5 procent per år (med en tidshorisont på 40 år). På medelfristig sikt (med en tidshorisont på tio år) har fonden ett mål om i genomsnitt 3,0 procent real avkastning per år, vilket

16

trädde i kraft 2018 .

Vid utgången av 2022 hade fonden 67 anställda varav 32 anställda inom kapitalförvaltningen, jämfört med 67 totalt och 30 inom förvaltningen 2021. Kapitalförvaltningen är organiserad i grupperna Fundamentala aktier, Räntor & valuta, Alternativa investeringar samt Strategisk allokering & kvantitativ analys (se Bild 45).

Bild 45 – Fjärde AP-fondens organisation 2022

1. Anställda per den 31:a december 2022. Ej justerad för anställningens omfattning. Källa: Fjärde AP-fonden Organisationen är strukturellt oförändrad sedan tidigare år. På grund av den turbulenta utvecklingen på finansiella marknader har fonden dock anpassat processer och arbetssätt genom att gå upp i så kallat stabsläge, vilket för förvaltningen bland annat inneburit en mer samlad hantering av strategisk allokering och löpande drifthantering, ökad frekvens för möten inklusive tvärgruppsmöten och ändrade processer för handel på finansiella marknader, bland annat för att undvika onödigt höga transaktionsvolymer i en volatil marknad.

En översyn av förvaltningsstrukturen som påbörjades 2021 har slutförts under 2022, med den sammantagna slutsatsen att portföljstruktur och övergripande styrning fortsatt fungerar väl. Översynen identifierade dock flera förbättringsåtgärder. En åtgärd var att ett nytt tillgångsslag, Defensiva aktier, infördes i fondens dynamiska normalportfölj. Detta tillgångsslag består av aktier med utvalda

16 Målsättningen före 2018 var 4,5 procent långsiktig real avkastning per år.

McKinsey & Company 50

Bilaga 9

egenskaper (såsom stabila vinstmarginaler, låg volatilitet och höga utdelningar) och avser ge bättre egenskaper än aktiemarknaden i övrigt under perioder av osäkerhet och förhöjd inflation. Tillgångsslagets vikt är 5 procent, och ersätter minskade vikter för tillgångsslaget Globala aktier. Fonden har under 2022 genomfört en uppdatering av verksamhetsstrategin inför 2023 – 2025, under rubriken ”I ständig framkant – genom mod, glädje och genomförandekraft” och med delområden och identifierade förflyttningar inom bland annat investeringsverksamheten, hållbarhet, kompetens och samarbete.

Fonden påbörjade tillsammans med Tredje AP-fonden upphandlingen av ett nytt portföljförvaltningssystemet.

Fjärde AP-fonden tilldelades under året utmärkelsen European Pension Fund of the Year , samt förstaplats i kategorierna Portfolio construction & Diversification och Public Pension Funds av branschpublikationen Investment & Pensions Europe (IPE). Fonden mottog också utmärkelsen Sovereign Wealth Fund of the Year vid Sustainable Investment Awards 2022 , samt placerades på delad förstaplats inom kategorin hållbarhetsrapportering i Global Pension Transparency Benchmark .

Anders Johansson och Per Strömberg tillträdde som styrelseledamöter i maj 2022. De ersatte Göran Zettergren och Maj-Charlotte Wallin.

8.2 Fjärde AP-fondens portfölj och resultat 2001 – 2022

Avkastning och måluppfyllnad

Bild 46 – Fjärde AP-fondens avkastning 2001 – 2022 och långsiktig målsättning

1. Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 2. Per den 1 juli 2001. 3. Fjärde AP-fondens medelsiktiga målsättning är 3,5 % real avkastning över 40 års sikt. Källa: Fjärde AP-fonden Fondens totala kapital har sedan 1 juli 2001 ökat från 132 miljarder kronor till 460 miljarder kronor. Fondens avkastning efter kostnader 2022 var -11,9 procent, jämfört med 19,2 procent för 2021. Sedan 2001 har Fjärde AP-fonden avkastat i genomsnitt 6,6 procent per år, och under perioderna 2013 – 2022 samt 2018 – 2022 har fonden i genomsnitt avkastat 9,2 procent respektive 6,9 procent per år (Bild 46). Detta innebär att fonden har överträffat sitt långsiktiga reala avkastningsmål på tio års sikt, samt sedan 1 juli 2001, men att avkastningen understigit den långsiktiga målsättningen under

McKinsey & Company 51

Bilaga 9

2022 och under perioden 2018 – 2022. Avkastningen har även varit högre än inkomstindex över samtliga tidsperioder, med undantag för 2022.

17

2022 års höga inflation (12,3 procent enligt KPI ) har, i kombination med den negativa utvecklingen på finansiella marknader, lett till att den genomsnittliga reala avkastningen över 5- och 10 års sikt är betydligt lägre än vid föregående utvärderingar. Utvecklingen för finansiella marknader och aktörers resultat på dessa marknader kan förväntas variera enskilda år, och långsiktig måluppfyllnad bör utvärderas utifrån långsiktiga resultat.

– –

1

Bild 47 Fjärde AP-fondens riskjusterade avkastning (sharpekvot ) 2001 2022

1. Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpkvoten baseras på produkten av dagliga avkastningar före kostnader under veckodagar, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001 – 10, 2-årig svensk statsobligation för 2011 – 13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014 – 20 (värdet för 2019 beräknat via interpolering mellan 6- och 24 månaders nod), samt antagande om 260 handelsdagar. Från 2021 anges Sharpekvot så som rapporterad av fonden. Avvikelser från rapporterade värden, med ursprung i beräkningsmetod avseende handelsdagar och / eller val av riskfri ränta, kan förekomma. 2. Genomsnitt beräknat utifrån faktiska värden, inklusive negativa. Källa: Fjärde AP-fonden

Sharpekvoten var under 2022 negativ, då avkastningen understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under perioden 2013 – 2022 var 1,7, och under perioden 2018-2022 1,4. Sharpekvoten är ett statistiskt mått på avkastning i förhållande till risk uttryck i volatilitet, och som inte reflekterar fondens uppdrag i pensionssystemet. Se sektion 3.2.1 för en mer utförlig diskussion om Sharpekvoten och risk i pensionssystemet.

17

SCB KPI december 2022, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.

McKinsey & Company 52

Bilaga 9

Avkastning per tillgångsslag

Bild 48 – Fjärde AP-fondens avkastningsbidrag per tillgångsslag 2022, före kostnader

Källa: Fjärde AP-fonden Till fondens totala avkastning 2022 om -11,8 procent (exklusive kostnader) bidrog framför allt svenska aktier och aktier i utvecklade länder (-5,3 respektive -6,4 procentenheter). Samtliga tillgångsslag levererade negativ eller neutral avkastning. Räntebärande tillgångar och alternativa investeringar, som båda utgör signifikanta andelar av portföljen (28 respektive 23 procent) presterade relativt bättre än aktier.

Det totala resultatet påverkades också positivt av valutaeffekter, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor och en stor del av fondens portfölj utgörs av tillgångar denominerade i andra valutor (i huvudsak USD och EUR). Valutapåverkan är dock begränsad genom valutasäkring, som minskar effekten av växelkursförändringar. AP-fondernas öppna valutaexponering är i lagstiftning begränsad till maximalt 40 procent av den totala portföljen, vilket kräver användning av valutasäkring. När värdet på den svenska kronan faller relativt andra valutor innebär valutasäkring en kostnad som minskar avkastningen på fondkapitalet. Den sammantagna effekten av valutakursförändring och valutasäkringen uppgick till 2,7 procentenheter, och r edovisas i ’Valuta effekter samt valutasäkring ’ Bild 48.

McKinsey & Company 53

Bilaga 9

Portföljallokering och tillgångsslag

– –

1

Bild 49 Fjärde AP-fondens portföljallokering 2001 2022

1. % av totala tillgångar den 31 december varje år. 2. 1 juli 2001 Källa: Fjärde AP-fonden Fjärde AP-fondens allokering till olika tillgångsslag, baserat på marknadsvärde, förändrades under 2022 framför allt genom en ökad andel alternativa tillgångar, som inklusive fastigheter ökade med totalt 4,2 procentenheter. Då resultat i kategorin alternativa tillgångar mätt i kronor var nära noll, förklaras förändringen av tillgångsslagens andelar av de relativt svagare resultaten för övriga tillgångsslag. Fonden har sedan en tid en långsiktig avsikt att öka portföljens exponering mot alternativa tillgångar. Även exponeringen mot räntebärande tillgångar ökade med 1,3 procentenheter, trots ett negativt resultat. Den relativa utvecklingen i de olika tillgångsslagen reflekterar i stort utvecklingen på de underliggande marknaderna.

Sedan 2013 har de största ändringarna i portföljallokeringen varit en ökning i andelen alternativa tillgångar med 14,6 procentenheter, främst beroende på en ökad allokering till fastigheter. Detta har skett på bekostnad av en minskning i globala aktier med 7,9 procentenheter och räntebärande tillgångar med 4,2 procentenheter.

McKinsey & Company 54

Bilaga 9

Illikvida tillgångar

Bild 50 – Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar, 2013 – 2022

1. Inkluderar främst onoterade krediter avseende 2011 till 2020. Källa: Fjärde AP-fonden Fondernas allokering till illikvida tillgångar är begränsad till högst 40 procent av fondens totala tillgångar. Illikvida tillgångar enligt lagens definition överlappar till stor del, men inte helt, med tillgångsslaget

18

Alternativa tillgångar enligt fondernas interna definitioner. Från och med 2021 tillämpar Första till Fjärde AP-fonden vidare en gemensam definition av illikvida tillgångar som samstämmer med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

Fjärde AP-fonden har sedan 2013 ökat allokeringen till illikvida tillgångar från 20,3 till 96,1 miljarder kronor, motsvarande en ökning i portföljandel från cirka 8 procent till cirka 21 procent. Vid slutet av 2021 utgör den största delen av de illikvida tillgångarna (52,0 miljarder kronor) onoterade fastigheter, följt av infrastruktur (18,5 miljarder kronor) (se Bild 50).

Externt förvaltade tillgångar

Bild 51 – Andel av Fjärde AP-fondens kapital under extern förvaltning, 2013 – 2022

18 Ett exempel på skillnader mellan alternativa och illikvida tillgångar är aktier i noterade fastighetsbolag, som likt övriga noterade aktier anses likvida, men förvaltas som andra fastighetstillgångar. Fjärde AP-fondens totala fastighetsinvesteringar, noterade och onoterade, uppgick till 68 respektive 65 mdkr vid utgången av 2021 respektive 2022.

McKinsey & Company 55

Bilaga 9

Källa: Fjärde AP-fonden Andelen kapital under extern förvaltning har ökade från 16 procent under 2021 till 20 procent under 2022. Ökningen av andelen externt förvaltat kapital förklaras till stor del av den relativa utvecklingen mellan tillgångsslag med olika andel externt förvaltade tillgångar. Aktier, där användandet av extern förvaltning är låg, presterade relativt sämre än alternativa tillgångar, där utnyttjandet av externa förvaltare är högre.

Förvaltningskostnader

–

19

Fondens förvaltningskostnadsandel under perioden 2001 2022 uppgick till i genomsnitt 0,11 procent av fondens kapital. Kostnadsandelen uppgick 2022 till 0,08 procent av fondens kapital, vilket är i linje med fondens kostnadsandel 2021 (0,08 procent). I kronor minskade rörelse- och provisionskostnader minskade från 405 miljoner kronor 2021 till 399 miljoner kronor 2022. Förvaltningskostnaderna bör inte 20 analyseras isolerat, utan sättas i relation till den avkastning som fonden skapar över tid.

8.3 Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under

2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete är integrerat i alla delar av organisationen och förvaltningen. Samtliga förvaltningsenheter tar hänsyn till hållbarhet i investeringsbeslut, till exempel genom aktiestrategier som tar hänsyn till data som beskriver koldioxidutsläpp och klimatpåverkan, analys av risker kopplade till hållbarhet som kan påverka avkastning, kravställningar på externa förvaltare att genomföra hållbarhetsanalyser, genomföra tematiska investeringar i onoterade tillgångar, med mera.

Fjärde AP-fonden adresserar i en bredd av hållbarhetsfrågor inom investeringsverksamheten: klimat och miljö (till exempel klimatförändringar, resurseffektivitet, biologisk mångfald, farliga utsläpp), sociala aspekter (till exempel mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter), och bolagsstyrningsaspekter (till exempel aktieägares rättigheter, styrelsers sammansättning, ersättningsfrågor, transparens och affärsetiska aspekter som korruption).

Fjärde AP-fonden har fem huvudsakliga strategier för att bedriva hållbarhetsarbetet i investeringsportföljen, vilka beskrivs i fondens hållbarhetspolicy: • Mäta och rapportera kring hållbarhet.

• Integrera hållbarhetsfaktorer i investeringsprocesser.

• Påverka som ägare, investerare och samhällsaktör:

• Reducera hållbarhetsrisker i portföljen:

• Investera i starka hållbarhetstrender.

Fondens har även identifierat två övergripande fokusområden, Klimat & Miljö samt Ägarstyrning. Fonden bedömer att dessa har en systematisk påverkan på en investeringsportfölj, är därför särskilt lämpade för en investerare att adressera. Det är områden som är finansiellt väsentliga och investeringsbara, och utgör därmed en betydande påverkansmöjlighet på en portföljs långsiktiga avkastnings- och riskegenskaper.

19 Redovisade kostnader. Förvaltningsavgifter till externa förvaltare som redovisas på intäktssidan i fondens rapportering är ej inkluderade. 20 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika).

McKinsey & Company 56

Bilaga 9

Inom ramen för dessa fokusområden samlas en mängd frågor, och samtliga delar av förvaltningen arbetar med dem, dels i det löpande arbetet, dels genom tidsbegränsade projekt eller aktiviteter. Fonden följer också upp mål inom varje fokusområde.

Ägarstyrning berör frågor som styrelsesammansättning, kapitalstruktur, utformning av långsiktiga ersättningsprogram, mångfald i humankapital, bolagens arbete med hållbarhetsfrågor, samt transparens i rapportering. Arbetet syftar till att främja de förvaltade bolagens långsiktiga utveckling, och utgår ifrån Fjärde AP-fondens Ägarpolicy.

Klimat & Miljö berör bland annat frågor kopplade till klimatförändringen, och fondens arbete inom fokusområdet avser bidra till minskande globala utsläpp. Fokusområdet rymmer även frågor som resurseffektivitet, biologisk mångfald och farliga utsläpp. Fonden bedömer att klimatförändring utgör en risk för den globala ekonomiska utvecklingen, och i förlängningen därigenom fondens möjlighet att generera avkastning. Aktiviteter på området inkluderar bland annat investeringsstrategier som tar hänsyn till utsläpp och annan miljörelaterade data, deltagande i organisationer och investerarinitiativ för att påverka bolag, utveckla metoder för att följa upp klimat- och miljöavtryck, påverkansdialoger med förvaltade bolag för att minska klimat- och miljöpåverkan, fondens rapportering av hållbarhetsredovisning, med mera.

Aktiviteter under 2022

Under 2022 har de två fokusområdena varit oförändrade, och fonden har fortsatt utveckla processer, verktyg och rapportering på hållbarhetsområdet. Fonden har också fortsatt arbetet med fundamentala bolagsurval, vilket görs i de sektorer där fonden bedömer att kvantitativa lågkoldioxidstrategier inte är tillräckliga. Det fundamentala bolagsurvalet syftar till att identifiera och investera i de bolag som utöver att ha konkurrenskraftiga affärsmodeller bedöms ha planer och mål i linje med Parisavtalet, samtidigt som bolag utan trovärdiga omställningsplaner väljs bort.

Under 2022 har en analys av transportsektorn genomförts, vilket bland annat ledde till att kapitalintensiva bolag inom sjöfrakt, flygbolag, och traditionell lastbilsfrakt valdes bort samtidigt som investeringar gjorts i järnvägsbolag samt speditörer. Arbetet inleddes under 2020, och tidigare har urval gjorts inom energi-, kraft-, och råvarusektorerna.

Två interna verktyg som utvecklats och tillämpats i fondens förvaltning under 2022 är AP4 Sustainability Screen och AP4 Alignment Score. ’Sustainability Screen’ identifierar bolag kopplade till överträdelser av internationella konventioner och hållbarhetsrisker, som gör att fonden inte vill vara ägare i dessa bolag. Dessa bolag exkluderas sedan 2022 ur de index som ingår i den dynamiska normalportföljen. Dessa bolag har tidigare varit inkluderade i normalportföljen och därmed varit till grund för utvärderingen av den operativa förvaltningen, trots att fonden inte har haft avsikt att investera i dem. Alignment Score är ett verktyg som kvantitativt uppskattar bolags närhet till att vara i linje med åtaganden i Parisavtalet, och används för bolagsurval i fondens globala, kvantitativa aktieförvaltning.

Tematiska investeringar

Fjärde AP-fonden har under 2022 genomför tematiska investeringar till ett belopp av 7,4 miljarder kronor inom temaområdena Energiomställning / Mobilitet, Resurseffektivitet, Förnyelsebart och Social hållbarhet (inkl. hälsa). Dessa investeringar gjordes under 2022 framför allt genom inom den onoterade portföljen, till exempel inom hållbar infrastruktur inklusive förnyelsebar energi.

McKinsey & Company 57

Bilaga 9

Koldioxidutsläpp

Bild 52 – Fjärde AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet, tCO 2 e per miljoner kronor,

2021 – 2022

Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Källa: Fjärde AP-fonden Totala koldioxidutsläpp i Fjärde AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 1,38 miljoner tCO 2 e, en minskning från 1,42 miljoner tCO 2 e under 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, minskade under 2022 med 0,5 tCO 2 e, främst till följd av minskade utsläpp hos bolag i portföljen. Energibolag med fossil verksamhet har presterat mycket väl under 2022, till följd av de höga gas- och oljepriser som utlösts av Rysslands invasion av Ukraina. Dessa bolag, vars verksamheter är koldioxidintensiva, upptar därmed en större andel av fondens portfölj, och bidrar till en högre portföljviktad koldioxidintensitet. En liknande påverkan har skett till följd av svag börsutveckling för vissa IT-bolag, framför allt i USA, vars verksamheter genererar låga utsläpp.

Mål och måluppfyllnad

Fjärde AP-fonden hållbarhetsmålsättningar är materiellt oförändrade från föregående år (förändringen i mål 1 avser endast målformulering). 9 av 11 mål är definierade mot kvantitativa mätetal, och samtliga mål är av kombinerad aktivitets- (till exempel att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (till exempel att uppnå ett visst utfall). Fonden bedömer att samtliga mål uppfyllts (i den mån de är definierade med gränsvärden för 2022).

Se Bild 53 för en översikt av Fjärde AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

McKinsey & Company 58

Bilaga 9

Bild 53a – Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022, (1/2)

Källa: Fjärde AP-fonden McKinsey & Company 59

Bilaga 9

Bild 53b – Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022, (2/2)

Källa: Fjärde AP-fonden McKinsey & Company 60

Bilaga 9

9 Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjätte AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, total avkastning och allokeringsförändringar, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

9.1 Sjätte AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Sjätte AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig från de första fyra buffertfonderna i flera avseenden. Sjätte AP-fondens lagstadgade uppdrag är att, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta anförtrodda medel genom placeringar i riskkapitalmarknaden. Fondmedlen skall placeras så att kraven

21

på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses.

Vidare är Sjätte AP-fonden en stängd fond, vilket innebär att det inte sker några in- eller utflöden till pensionssystemet. Detta gör att fonden behöver arbeta med likviditetsplanering för att kunna göra uppföljningsinvesteringar, nyinvesteringar i fonder, täcka löpande kostnader, hantera likviditetseffekter av fondens valutasäkringar, och förvalta likviditeten som kan variera över tid. Fonden förvaltade vid årets slut 67 miljarder kronor.

Antalet anställda i Sjätte AP-fonden uppgick till 34 personer 2022, jämfört med 32 år 2021. . Inga väsentliga förändringar gjordes i Sjätte AP-fondens organisation under året.

Bild 54 – Sjätte AP-fondens organisation 2022

Källa: Sjätte AP-fonden Fonden genomför två typer av investeringar – fondinvesteringar, där kapital investeras i en extern fond som sedan agerar på onoterade marknader, och co-investeringar, där fonden parallellt gör investeringar i den externa fondens portföljbolag. Båda typer av investeringar är således indirekta. Fondinvesteringar kategoriseras i sin tur i Buyout, Venture Capital, Growth, och Secondaries. Fonden investerar globalt,

21 Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

McKinsey & Company 61

Bilaga 9

med ca. 13 procent exponering mot Sverige, 14 procent mot övriga Norden, 46 procent Europa, 26 procent USA, och 1 procent mot övriga världen.

Fonden genomförde 2022 en översyn av den portföljstrategiansats som antogs av styrelsen 2020. Översynen drog slutsatsen att strategin ger goda förutsättningar för att skapa en långsiktig stabil avkastning till en balanserad risk, och följdes av mindre justeringar i portföljstrukturen.

9.2 Sjätte AP-fondens portfölj och resultat 1997 – 2022

Resultat och måluppfyllnad

Bild 55 – Sjätte AP-fondens resultat och målsättning, 1997 – 2022

1. Index bestående av 90% Burgiss All (motsvarande avkastningen för en medianfond inom onoterat) och 10% OMRX T-bill, för att representera fondens likviditetsbehov. Observerat att Sjätte AP-fondens mål avser en rullande femårsperiod, medan andra tidsperioder här redovisas endast som jämförelse. Not: AP6 investeringsverksamhet avser resultat exklusive likviditetsförvaltning och valutasäkring. Källa: Sjätte AP-fonden Sjätte AP-fondens portfölj utvärderas mot ett avkastningsmål definierat som ett index konstruerat från det onoterade marknadsindexet Burgiss All (med 90 procents vikt) och OMRX Treasury Bill Index (med 10 procent vikt) över fem år. Det senare ränteindexet inkluderas för att reflektera Sjätte AP-fondens likviditetskrav. Avkastningsmålet är valt för att väl representera utvecklingen på onoterade marknader (fondens placeringsuniversum). Målet är viktat med 10 procent OMRX Treasury Bill Index för att reflektera den likviditetsreserv som krävs.

Sjätte AP-fondens uppdrag och placeringsregler, samt att fonden är stängd, försvårar en direkt jämförelse med de övriga fonderna eller noterade marknadsindex. Onoterade tillgångar handlas inte öppet, och dagliga kurser existerar därmed inte, varför enskilda bolag värderas enligt branschpraxis. Sjätte AP-fonden har sedan 1997 avkastat i genomsnitt 7,5 procent per år, och under perioderna 2013 – 2022 samt 2018 – 2022 har fonden i genomsnitt avkastat 13,0 procent respektive 16,8 procent per år (Bild 55). År 2022 uppnådde Sjätte AP-fonden en avkastning på 1,9 procent. Fondens femåriga avkastningsmål, som infördes 2021, har överträffats under tidsperioden 2018 – 2022. Under 2022 eller perioden 2013 – 2022 har avkastningen varit lägre. Resultatet från fondens investeringsverksamhet, alltså förvaltningen exklusive likviditetsförvaltning och valutasäkring, är högre, och har överstigit målet för den relevanta rullande femårsperioden 2018 – 2022. Även under 2013-2022 överträffades jämförelseindexet, men inte 2022. Burgiss All, indexet målet är konstruerat med, sträcker sig inte till 1997, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig (och är ej relevant för fondens

McKinsey & Company 62

Bilaga 9

egen målutvärdering, som avser en rullande femårsperiod – övriga tidsperioder redovisas här endast som jämförelse)..

Burgiss All består till stor del av tillgångar värderade i amerikanska dollar, vilket resulterar i att en del av skillnaden mellan Sjätte AP-fronden avkastning och avkastningsmål härrör ur den svenska kronans försvagning.

Fondens avkastning understeg inkomstindex 2022, men överträffar det över samtliga tidsperioder.

Resultat per tillgångsslag

Bild 56 – Sjätte AP-fondens resultatbidrag, miljarder kronor, 2022

Källa: Sjätte AP-fonden Till fondens resultat om 1,3 miljarder kronor bidrog framför allt buyout fonder och buyout co-invest (4,6 respektive 2,5 miljarder kronor) (se Bild 56). Resultatet från investeringar utanför Sverige påverkades positivt av valutaexponeringen, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor (i huvudsak USD och EUR). Detta innebar att fondens valutasäkring bidrog med ett negativt resultat om -5,9 miljarder kronor.

Det totala resultatet påverkades positivt av valutaeffekter, då värdet på den svenska kronan minskat i jämförelse med andra valutor och en stor del av fondens portfölj utgörs av tillgångar denominerade i andra valutor (i huvudsak USD och EUR).

För Sjätte AP-fonden innebär lagkravet att valutasäkringar under 2022 tagit en väsentlig del av befintlig likviditetsbuffert i anspråk. Då fondens investeringar är illikvida och långsiktiga kan likviditet för valutasäkring inte frigöras från investeringsportföljen, utan kräver en likviditetsbuffert. Lagkravet om maximalt 10 procents utländsk valutaexponering innebär att fonden behövt en större likviditetsbuffert än annars vore nödvändigt, vilket i viss mån begränsat fondens handlingsutrymme för investeringar. Valutasäkring bidrog även under året till ett negativt avkastningsbidrag om 5,9 miljarder kronor för Sjätte AP-fonden.

McKinsey & Company 63

Bilaga 9

Bild 57 – Sjätte AP-fondens resultat, investeringsverksamheten, 1997 – 2022

1. Kvarvarande portfölj utöver investeringsverksamheten utgörs av likviditetsförvaltning. Investeringsverksamheten inkluderar inte valutasäkring. 2. % Burgiss All, 10 % OMRX T-Bill. Källa: Sjätte AP-fonden

22

Under 2022 genererade Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet en avkastning om cirka 15 procent, vilket är lägre än år 2021 (50,6 procent). Under femårsperioden 2018 – 2022 genererade investeringsverksamheten en genomsnittlig avkastning om 24,1 procent per år, vilket är högre än fondens avkastningsmål för perioden (15,9 procent per år).

Avkastningen inom de olika marknadssegmenten har varierat kraftigt (se Bild 57). Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2022 en avkastning om 16,3 procent, vilket är lägre än genomsnittsavkastningen för segmentet under samtliga tidigare perioder. Inom Buyout-segmentet har fondinvesteringar i genomsnitt presterat bättre än co-investeringar sedan 2013, men något sämre sedan start. Venture / Growth-segmentet, som motsvarar bolag i tidig fas och presterade portföljens högsta avkastning 2021, var 2022 det lägst presterande segmentet med en avkastning om 5,2 procent.

22 Investeringsverksamheten utesluter fondens likviditetsförvaltning och valutasäkring, varför avkastningen för investeringsverksamheten är högre än för fondens totala portfölj.

McKinsey & Company 64

Bilaga 9

Portföljallokering och tillgångsslag

Bild 58 – Sjätte AP-fondens illikvida tillgångar, 1996 – 2022

1. Posten inkluderar från och med 2022 värdet på valutaterminer. 2. De enskilda staplarna summerar inte till total på grund av avrundningsfel. Källa: Sjätte AP-fonden Per den 31 december 2022 var fondens kapital uppdelat över följande segment: • 53,9 miljarder kronor inom Buyout-segmentet (jfr. 48,1 år 2021), varav o 29,5 miljarder kronor fondinvesteringar (25,3 år 2021) o 22,4 miljarder kronor Co-investeringar (22,8 år 2021) • 9,9 miljarder kronor inom Venture / Growth-segmentet (fondinvesteringar) (8,4 år 2021) • 2,7 miljarder kronor inom Secondary-segmentet (fondinvesteringar) (2,3 år 2021) • 2,2 miljarder kronor i likviditetsförvaltning (vilket inkluderar ett avdrag på -2,7 miljarder kronor av valutaterminer och övriga poster)

Förvaltningskostnader

Fondens redovisade kostnader, exklusive externa förvaltningskostnader för onoterade innehav, har sjunkit från 167 miljoner kronor 2010 (då motsvarande 0,88 procent av fondens kapital) till 104 miljoner kronor 2022, en ökning från 98 miljoner kronor 2021. Det motsvarar en andel av totalt kapital om 0,15 procent (0,17 procent 2021). Fonden betalar även externa förvaltningsavgifter till fondförvaltare. Dessa uppgick 2022 till 1,2 procent av förvaltat kapital, vilket är högre än 2021 (1,1 procent), och uppgick till 881 miljoner kronor (677 miljoner kronor 2020). Fondförvaltningsavgifterna, som utgör en andel av förvaltat kapital, påverkas av andelen av Sjätte AP-fondens kapital som sysselsätts i fondinvesteringar. Kostnadsnivåerna bör ej jämföras med de övriga AP-fonderna, då det finns skillnader i hur fonderna redovisar dessa kostnader (dessa avgifter är till exempel ej medräknade i de redovisade kostnaderna för Första till Fjärde AP-

McKinsey & Company 65

Bilaga 9

fonderna). 23 Investeringar i onoterade aktier är i regel kostsammare än investeringar i noterade värdepapper. Liksom för de andra AP-fonderna bör kostnaderna sättas i relation till avkastningen.

9.3 Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under

2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Sjätte AP-fondens största hållbarhetspåverkan sker genom investeringsportföljen, och fonden integrerar ESG- och hållbarhetsfaktorer i förvaltningen. Hållbarhet är till exempel en av de sex dimensioner som utvärderas vid val av förvaltare. Fondens begräsning till onoterade tillgångar, och dess strategi att investera i sådana genom externa fonder eller i samarbete med andra förvaltare, innebär att hållbarhetsarbetet ofta sker i dialog med externa fondförvaltare. Hållbarhetsarbetet berör samtliga områden inom ESG. I tillägg har tre fokusområden identifierats: Klimat, Jämställdhet och mångfald, och Mänskliga rättigheter.

Varierande förutsättningar inom fondens olika segment innebär också att de optimala formerna för hållbarhetsarbete varierar. Ett sådant exempel är Venture / Growth-segmentet, där fonden kunnat anpassa hållbarhetsansatsen till de specifika förutsättningar som råder inom segmentet.

Fonden har portföljövergripande målsättningar och rapporterade mätetal inom 5 områden: ESGintegrering, Transparens, Klimat, Jämställdhet och mångfald, samt Mänskliga rättigheter.

Aktiviteter under 2022

Hållbarhetsarbetet under 2022 har präglats av ändringen av Lag (2000:193), som innebär att även Sjätte AP-fonden, likt Första till Fjärde AP-fonderna, omfattas av kravet om föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Lagändringen trädde i kraft första juli 2022, och ställer krav på fondens hållbarhetsarbete, bland annat inom samarbete med övriga AP-fonder kring redovisning av målet om föredömlig förvaltning.

För att förtydliga Sjätte AP-fondens ambition inom hållbarhet och ansvarsfulla investeringar har fonden upprättat en policy för ansvarfulla investeringar och ansvarsfullt ägande, ett område som tidigare varit inkluderat i fondens uppförandekod. Fonden har också uppdaterat uppförandekod med syfte att klargöra AP6:s förhållningssätt både externt och internt. Dessa uppdaterade styrdokument bygger vidare på fondens etablerade hållbarhetsarbete, och har inte medfört några större förändringar i organisationen struktur eller processer.

Arbetet med ansvarsfulla investeringar har genomförts i enlighet med de mål och processer som etablerats. Fonden har också arbetat för ökad ESG-integrering inom venture-segmentet, bland annat genom deltagande i utvecklingen av en branschgemensam metodik för hållbarhetsgranskning av venture-förvaltare.

Tematiska investeringar

Sjätte AP-fonden ser integrering av hållbarhet i förvaltningen som en förutsättning för att uppnå avkastning till lämplig risk. Hållbarhetsaspekter beaktas därför i samtliga strategier. Sjätte AP-fonden har, genom den ordinarie investeringsprocessen, utfäst kapital till ett fåtal fonder med en specifik hållbarhetstematisk profil. Det innebär investeringar som utöver avkastningsmål också har ett syfte att skapa positiv påverkan på människor och miljö. Sjätte AP-fonden har också noterat ett ökande intresse hos flera förvaltare i portföljen för investeringar i specifika hållbarhetsteman.

23 Dessa avgifter bokförs sällan som en kostnad, utan i stället inom det orealiserade resultatet av en fondinvestering.

McKinsey & Company 66

Bilaga 9

Koldioxidutsläpp

Bild 59 – Sjätte AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet, 2021 – 2022, tCO 2 e per miljoner

kronor

Källa: Sjätte AP-fonden Totala koldioxidutsläpp i Sjätte AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 101 tusen tCO 2 e, en ökning från 69 tusen tCO 2 e 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, steg under 2022 med 0,4 tCO 2 e per miljoner kronor, på grund av förändringar i bolagssammansättningen som ingick i analysen. Större tillgång till uppmätt data jämfört med föregående år (ett resultat av branschinitiativ på området) innebär att en större andel av portföljen är inkluderat i analysen, vilket bidragit till att öka den portföljviktade koldioxidintensiteten.

Mål och måluppfyllnad

Sjätte AP-fondens hållbarhetsmålsättningar genomgick 2021 en större översyn, vilket resulterade i nya mål som följs upp från och med 2022. Flera av ändringarna har medfört tidsbestämda gränsvärden på kort- (2022), medel- (2025) och långfristig sikt (2030+). De fastslagna målen är med ett undantag definierade mot kvantitativa mätetal, och är i huvudsak av resultattyp (till exempel att uppnå ett visst utfall). Se Bild 60 för en översikt av Sjätte AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

McKinsey & Company 67

Bilaga 9

Bild 60a – Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022, (1/2)

Källa: Sjätte AP-fonden McKinsey & Company 68

Bilaga 9

Bild 60b – Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022, (2/2)

Källa: Sjätte AP-fonden McKinsey & Company 69

Bilaga 9

10 Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden

I det här kapitlet presenteras resultaten från den grundläggande utvärderingen av Sjunde AP-fondens verksamhet 2022. Den grundläggande utvärderingen beskriver fondens förvaltningsmodell, nyckelhändelser under det gångna året, avkastning, samt hållbarhetsarbete och målsättningar.

10.1 Sjunde AP-fondens organisation och förvaltning under 2022

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet, och skiljer sig därmed från övriga AP-fonder i att det inte är en del av inkomstpensionssystemet. Pensionsmedlen fonden förvaltar kommer från sparare som avstått från att välja fonder, eller som aktivt valt någon av Sjunde AP-fondens produkter, och fonden förvaltade vid årets slut 905 miljarder kronor. Sjunde AP-fonden erbjuder sex sparalternativ, baserat på de två byggstensfonderna: AP7 Aktiefond, en global aktiefond med hög risk, och AP7 Räntefond, en svensk räntefond med låg risk. Övriga fondalternativ är olika kombinationer av de två byggstensfonderna.

AP7 Såfa (Statens Årskullsförvaltningsalternativ) är premiepensionssystemets förvalsalternativ, och består av olika andelar av AP7 Räntefond och AP7 Aktiefond, baserat på spararens ålder. Fram till 55 års ålder består spararens innehav till 100 procent av AP7 Aktiefond, och balanseras sedan om till 67 procent AP7 Räntefond och 33 procent AP7 Aktiefond vid 75 års ålder. Målet för AP7 Såfa är dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år, dels att generera en avkastning som överstiger index för fondrörelsen, exklusive AP7 24 .

AP7 Aktiefond fungerar som riskmotor i AP7 Såfa och är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och ESG-profil. En majoritet av kapitalet förvaltas externt. AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige, och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. Fondens målsättning är att långsiktigt överträffa avkastningen för jämförelseindex, som från 2019 är det globala aktieindexet MSCI ACWI (SEK).

AP7 Räntefond syftar till att erbjuda lägre risk än aktiefonden, och innehåller i huvudsak svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk, till stor del av bostadsobligationer. Fondens målsättning är att långsiktigt överträffa avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT 74, som utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av tre år.

25

AP7 Offensiv, AP7 Balanserad, och AP7 Försiktig är alla alternativ med en statisk mix av aktie- och räntefonden, och erbjuder olika risknivåer.

Vid utgången av 2022 hade fonden 45 anställda varav 11 arbetade inom kapitalförvaltningen, jämfört med 2021 då fonden hade 42 anställda varav 11 arbetade inom kapitalförvaltningen. Kapitalförvaltningsorganisationen består av funktionerna Exekvering, Strategi & Allokering, samt Alternativa investeringar (se Bild 61).

24 Index för fondrörelsen, exklusive AP7 definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive Sjunde AP-fondens produkter genom hela rapporten.

25

Rebalanseras årligen

McKinsey & Company 70

Bilaga 9

Bild 61 – Sjunde AP-fondens organisation 2022

Källa: Sjunde AP-fonden Utöver löpande verksamhet har fonden fortsatt utveckling enligt den fastställda strategisk planen, vilket bland annat inneburit en utökning av andelen gröna obligationer i ränteportföljen, utveckling och implementering av en omställningsportfölj som en del i AP7:s klimathandlingsplan samt upphandling av ett nytt portföljförvaltningssystem. Fonden har också förberett organisationen inför det utökade mandatet att investera i fastigheter och infrastruktur, som följer av lagändringen för Sjunde AP-fonden som träder i kraft den första januari 2023. Sjunde AP-fondens styrelse har under året genomfört en rekrytering av ny VD, Pål Bergström, då nuvarande VD Richard Gröttheim meddelat sin avgång. Pål tillträder som VD senast den 1 juli 2023. Richard Gröttheim kvarstår som VD fram till detta.

10.2 Sjunde AP-fondens resultat 2001 – 2022

Avkastning och måluppfyllnad

Bild 62 – Sjunde AP-fondens resultat, 2018 – 2022, årlig avkastning; procent

1. Benchmark för AP7 SÅFA är den genomsnittliga avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet exklusive AP7:s produkter. Benchmark för AP7 Aktiefond är MSCI ACWI (SEK), ett globalt aktieindex. Benchmark för AP7 Räntefond är HMT74, ett ränteindex publicerat av Handelsbanken.

McKinsey & Company 71

Bilaga 9

Källa: Sjunde AP-fonden År 2022 genererade förvalsalternativet AP7 Såfa en avkastning på -9,5 procent, vilket var högre än index för fondrörelsen exklusive AP7 som uppgick till -15,1 procent. AP7 Såfa har även överträffat index för fondrörelsen exklusive AP7 under perioden 2018 – 2022 (9,8 procent och 7,4 procent).

AP7 Aktiefond hade en avkastning om -9,9 procent år 2022, vilket är lägre än jämförelseindex (-5,6

26

procent) . Jämförelseindex för Aktiefonden är MSCI ACWI (SEK), ett globalt aktieindex, uttryckt i svenska kronor, vilket innebär att försvagningen av den svenska kronan bidrar till jämförelseindex relativt högre resultat. Under perioden 2018 – 2022 avkastade Aktiefonden årligen 10,8 procent, vilket är något lägre än fondens jämförelseindex som avkastade 11 procent årligen under samma period. Räntefonden avkastade – 5,9 procent under 2022, vilket var i linje med jämförelseindex (-5,8 procent) men lägre än Räntefondens avkastning 2018 – 2022 (-1,2 procent).

Bild 63 – Utveckling för AP7 mot index 2000 – 2022, årlig avkastning; procent

1. Avser det samlade kapitalet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond 2. Per den 13 december 2000 3.Från Pensionsmyndighetens ’Månadsstatistik om premiepension’, och avser utvecklingen sedan 1999 -12-31. Källa: Sjunde AP-fonden, Pensionsmyndigheten Sjunde AP-fondens avkastningsmål är att överstiga inkomstpensionen, uttryckt genom inkomstindex, – 27 med 2 procent. Över perioden 2000 2022 uppgick den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa till 9,8 procent, vilket är 6,5 procentenheter högre än inkomstindex utveckling om 3,3 procent per år. För perioden 2001 – 2022 har förvalsalternativet 28 i genomsnitt avkastat 7,4 procent per år, jämfört med index för fondrörelsen, exklusive AP7, som i genomsnitt avkastat 4,8 procent (se Bild 63)

26 Benchmark för AP7 Aktiefond är MSCI ACWI. 27 Sedan december år 2000. 28 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och AP7 Såfa maj 2010 - 2022.

McKinsey & Company 72

Bilaga 9

Bild 64 – Utvecklingen av kapitalet i premiepensionssystemet, 2001 – 2022

1. Förvaltningskostnader. 2. Förvaltningsavgift mot kund 3. Fondbolagets rörelsekostnader och courtage för aktiefonden i förhållande till totalt förvaltat kapital 4. Kostnad för premiepensionssystemet exkl. AP7, efter rabatter, i förhållande till kapital Källa: Sjunde AP-fonden Vid slutet av 2022 förvaltade Sjunde AP-fonden 905 miljarder kronor, motsvarande 49,5 procent av det totala premiepensionssystemets kapital. AP7 Aktiefond utgör 44,6 procentenheter, och AP7 Räntefond utgör 5,0 procentenheter av dessa. Sedan år 2010 har Sjunde AP-fondens andel av totala premiepensionssystemet ökat med totalt 22,6 procentenheter (Bild 65).

29 Sjunde AP-fondens faktiska kostnadsandel av förvaltat kapital var 2022 0,06 procent, något högre än kostnadsandelen för 2021 som var 0,04 procent, främst till följd av ett lägre förvaltat kapital. Förvaltningsavgiften till sparare för AP7 Aktiefond respektive AP7 Räntefond var 0,05 procent respektive 0,04 procent av fondens kapital (en minskning för AP7 Aktiefond från 0,075 procent) . Genomsnittlig förvaltningsavgift hos de omkring 500 fonder som ingick i premiepensionssystemet 31 december 2022 30 var cirka 0,20 procent efter rabatter .

10.3 Sjunde AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under

2022

Principer för hållbarhetsarbetet

Sjunde AP-fonden arbetar med ett integrerat hållbarhetsperspektiv i förvaltningen, både vid investeringsbeslut och i ägarstyrningen av förvaltade bolag. Fondens Klimathandlingsplan vägleder arbetet med investeringar och ägarstyrning rörande utsläpps-, klimat- och miljöfrågor. Handlingsplanen identifierar fyra områden där fonden kan agera för att påverka klimatutvecklingen: investeringar, aktivt ägande, offentlig policydialog, och transparens.

Fonden bedriver fördjupat aktivt ägande av bolag med stora utsläpp, och identifierar och avyttrar bolag som bedöms sakna omställningsplaner i linje med Parisavtalet eller på annat sätt inte bedriver ett

29 Fondbolagets rörelsekostnader samt courtageavgifter i relation till totalt förvaltat kapital. 30 Pensionsmyndigheten.

McKinsey & Company 73

Bilaga 9

trovärdigt hållbarhetsarbete. Detta har lett att 11 bolag uteslöts eller ”svartlistades” under 2022, till främst Fonden använder ”svartlistning” som ett påverkansverktyg i dialog med bolagen.

31

inom kolindustrin.

Utöver det integrerade arbetet organiseras en del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallellt rullande treåriga fördjupningsteman. Fonden bedriver projekt inom ramen för temaområdena som syftar till att utveckla Sjunde AP-fondens och portföljbolagens hållbarhetsarbete (till exempel genom nya interna processer) och sprida kunskap om metoder för hur investerare kan bidra till angelägna hållbarhetsfrågor, till exempel genom att publicera rapporter och arrangera evenemang).

Temat Klimatomställning berör investerares bidrag till omställningen i de mest klimatpåverkande bolagen. Under 2022 publicerade Sjunde AP-fonden en handlingsplan för hur fonden ska arbeta för att bidra till nettonollutsläpp senast år 2050.

Temat Avskogning och biologisk mångfald rör två parallella och sammankopplade globala kriser: klimatet och förlusten av biologisk mångfald. Avskogning medför både ökade utsläpp av växthusgaser och en förlust av biologisk mångfald – Sjunde AP-fonden påbörjade därför temat med ägarstyrning i syfte att minska avskogning. Sedan starten har temat breddats till att handla mer generellt om biologisk mångfald, bland annat genom fondens samarbete med TFND ( Task Force on Nature-related Financial Disclosures ).

Temat Universell ägarstyrning är en plattform för att undersöka hur fonden bäst nyttjar sin roll som global ägare och använder sina resurser på bästa sätt. Under de tre år temat pågår arbetar fonden med att vidareutveckla och förfina sina ägarstyrningsaktiviteter. För att möjliggöra styrning av samtliga bolag i den breda portföljen utnyttjar fonden externa leverantörer vid röstning i globala förvaltade bolag.

Aktiviteter under 2022

2022 års hållbarhetsarbete har präglats av framtagandet av fondens klimathandlingsplan. Det övergripande syftet med klimathandlingsplanen är att fonden ska bidra till globala nettonollutsläpp 2050. Inom planen har ett antal tidsatta mål fastställts. Målen är strukturerade i enlighet med den ”Expectation ladder” 32 kategorisering som anges i The Investor Agenda s . Styrt av klimathandlingsplanen har Sjunde AP-fonden bland annat börjat kartlägga andelen bolag med trovärdiga omställningsplaner i portföljen, och har tagit fram en plan för att öka denna andel genom investeringar, svartlistning och ägarstyrning.

Sjunde AP-fonden har också skärpt kraven för svartlistning ytterligare, och svartlistar numera bolag med aktiviteter som berör utvinning och förbränning av kol som inte uppvisar trovärdiga omställningsplaner. Kraven omfattar även oljebolag med verksamhet inom oljesandsutvinning utan trovärdiga omställningsplaner.

AP7 har sedan 2015 samarbetat med investerarnätverk och för att utveckla en standard för positiv klimatlobbying, Global Standard on Responsible Climate Lobbying, vilken lanserade i mars. Standarden syftar till att vägleda företag i deras lobbying-aktiviteter och försäkra investerare att bolags lobbying är i linje med Parisavtalet.

Utöver detta så agerade Sjunde AP-fonden som pådrivare för en hållbar utveckling genom att fonden lade 2 motioner och röstade vid 4 523 av 4 578 möjliga bolagsstämmor, vilket motsvarar 99 procent samt var involverade i 18 pågående rättsprocesser tillsammans med andra institutionella investerare.

Fondens temaområden har under 2022 varit Klimatomställning (aktivt 2020 – 2022), Avskogning och biologisk mångfald (aktivt 2021 – 2023) och Universell ägarstyrning (aktivt 2022 – 2024). Klimatomställning avslutas och under 2023 kommer temat Styrelseansvar initieras. Sjunde AP-fonden

31 104 bolag nu är uteslutna ur Sjunde AP-fondens investeringsuniversum. 32 Se: theinvestoragenda.org

McKinsey & Company 74

Bilaga 9

har också publicerat en temarapport för 2019 – 2021 års temaområde Hållbar effektmätning, som sammanfattar fondens arbete och slutsatser på området.

Tematiska investeringar

Sjunde AP-fonden har sedan tidigare gröna investeringsmandat i samtliga tillgångsslag, men inte någon hållbarhetsportfölj eller annan tematisk investeringsstrategi specifikt inriktad på klimatomställning. Fonden har dock, som en följd av klimathandlingsplanen och i samband med utökandet av kravet om ansvarsfulla investeringar som från den första januari 2023 också omfattar Sjunde AP-fonden, under 2022 arbetat med att utveckla en omställningsportfölj för att investera i bolag som minskar utsläpp. Ambitionen är att uppnå globalt minskade utsläpp, genom att investera i och aktivt förvalta bolag med stora möjligheter att minska klimatavtryck.

Koldioxidutsläpp

Bild 66 – Sjunde AP-fondens portföljviktade koldioxidintensitet, tCO 2 e per miljoner kronor,

2021 – 2022

Måttet summerar portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, det vill säga ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Källa: Sjunde AP-fonden Totala koldioxidutsläpp i Sjunde AP-fondens portfölj uppgick 2022 till 4,1 miljoner tCO 2 e, en ökning från 4,0 miljoner tCO 2 e under 2021. Fondens portföljviktade koldioxidintensitet, ett mått på exponering mot bolag med höga utsläpp av växthusgaser, ökade under 2022 med 0,6 tCO 2 e/miljoner kronor. Detta till stor del på grund av en ökad portföljvikt, då aktieportföljens totala utsläpp var i linje med 2021. Energibolag med fossil verksamhet har presterat mycket väl under 2022, till följd av de höga gas- och oljepriser som utlösts av Rysslands invasion av Ukraina. Dessa bolag, vars verksamheter är koldioxidintensiva, upptar därmed en större andel av fondens portfölj, och bidrar till en högre portföljviktad koldioxidintensitet. En liknande påverkan har skett till följd av svag börsutveckling för vissa IT-bolag, framför allt i USA, vars verksamheter genererar låga utsläpp.

Mål och måluppfyllnad

Sjunde AP-fonden hållbarhetsmålsättningar är oförändrade från föregående år. Målen är av kombinerad aktivitets- (till exempel att genomföra ett antal aktiviteter) och resultattyp (till exempel< att uppnå ett visst utfall), och 6 av 15 mål är definierade mot kvantitativa mätetal (mål 1, 10, 11, 12, 13 och 15). Fonden bedömer att samtliga mål uppfyllts (i den mån de är definierade med gränsvärden för 2022).

Se Bild 67 för en översikt av Sjunde AP-fondens mål och måluppfyllelse på hållbarhetsområdet.

McKinsey & Company 75

Bilaga 9

Bild 67a – Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022 (1/2)

Källa: Sjunde AP-fonden McKinsey & Company 76

Bilaga 9

Bild 67b – Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2022 (2/2)

Källa: Sjunde AP-fonden McKinsey & Company 77

Bilaga 9 McKinsey & Company 78

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2023

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Pourmokhtari

Föredragande: statsrådet Wykman

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2022