Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2024

Regeringens skrivelse

2024/25:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet Skr. t.o.m. 2024 2024/25:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 28 maj 2025

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2024. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2024 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Av skrivelsen framgår bl.a. följande: • År 2024 präglades av en stark utveckling på de globala aktiemarknaderna, samtidigt som räntorna föll och kronan försvagades mot både euron och US-dollarn. • Det samlade resultatet för Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) uppgick till 188 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 9,5 procent. Resultatet kan framför allt härledas till en god utveckling på aktiemarknaderna. • Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har den genomsnittliga avkastningen av buffertfondernas totala fondmedel varit 6,3 procent per år. Vid utgången av 2024 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 2 130,2 miljarder kronor. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet. • Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastningsmålet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att buffertfonderna har uppnått de långsiktiga avkastningsmål som styrelserna fastställt. • Första – Fjärde AP-fonderna har även uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomst-

pensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövs för uppgiften. Under 2024 överfördes netto från Första – Fjärde AP-fonderna till inkomstpensionssystemet efter administrationskostnader ca 10 miljarder kronor, vilket är ca 11 miljarder mindre än föregående år.

Buffertfondernas redovisade avkastning och totala fondkapital

Procent och miljarder kronor

2020 2021 2022 2023 2024 2001 – 2024

Avkastning, % 8,5 20,2 -8,0 8,1 9,5 6,3 1 Avkastning, mdkr 132 338 -160 144 188 1 829 Nettoflöde -33 -31 -20 -21 -10 -302 pensionssystemet

Totalt fondkapital 1 696 2 004 1 826 1 950 2 130

1 Årsgenomsnitt, geometriskt medelvärde. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

• Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 493 miljoner kronor under 2024. Det var 14 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på knappt 1 procent. • Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2024 uppgick avkastningen för Sjunde AP-fondens sparare i genomsnitt till 27,3 procent. Majoriteten (95 procent) av spararna hos Sjunde AP-fonden har valt AP7 Såfa. Detta kan jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fondens genomsnittliga årsavkastning uppgår till 8,6 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de 425 privata fonderna i premiepensionssystemet uppgår till 5,8 procent. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital 2024. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de privata fonderna i premiepensionssystemet som uppgick till 0,19 procent. • Samtliga AP-fonder har uppfyllt det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

1 Inledning och innehållsöversikt

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis. Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i det följande benämnd lagen om allmänna pensionsfonder, förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas (buffertfondernas) betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första – Fjärde AP-fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och i avsnitt 5 redogörs för Första – Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor som process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3 – 8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2024. Den externa utvärderingen har genomförts av Arkwright AB och innehåller utöver en grundläggande granskning även en fördjupad analys av AP-fondernas verksamhet när det gäller allokeringsbeslut, positionstagning i valuta inklusive valutasäkring samt investeringar i illikvida tillgångar.

2 AP-fonderna och det allmänna

pensionssystemet

2.1 Det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna ålderspensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Den allmänna ålderspensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, inkomstpension och premiepension. Därtill finns det sedan 2021 ett inkomstpensionstillägg. Det är ett tillägg till inkomstpensionen som finansieras via statens budget. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet. Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, 1 Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procentenheter sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter till premiepen-

1 Dessa partier bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverenskommelsen (sedan 2023 står samtliga partier i riksdagen bakom överenskommelsen och ingår i Pensionsgruppen). Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten. 5

sionen. 2 Utöver lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensionsgrundande inkomster. Viss typ av annan frånvaro från arbetsmarknaden kan dock också vara pensionsgrundande. För tid med små barn (barnår), studier, plikttjänst eller sjuk- eller aktivitetsersättning ges pensionsrätt i form av pensionsgrundande belopp. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt i inkomstindex med avdrag för förskottsräntan. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer 3 genom det s.k. balanstalet. I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. Detta brukar kallas för att systemet är avgiftsfinansierat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som för valtas av Första‒Fjärde AP -fonderna. Sjätte AP-fonden förvaltar också en del av buffertkapitalet. Till skillnad från Första – Fjärde AP-fonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen. AP-fonderna är statliga myndigheter som styrs genom lag. I den löpande förvaltningen har respektive AP-fond en självständig ställning i förhållande till såväl regeringen som övriga fonder. Det är upp till varje AP-fond att inom ramen för gällande uppdrag och placeringsregler utforma förvaltningsmodell och styra val av placeringar. Regeringen varken kan eller får ha synpunkter på fondernas enskilda placerings- eller förvaltningsbeslut. AP-fonderna investerar i dag inom en rad olika sektorer som t.ex. energi, infrastruktur och ansvarstagande försvarsindustri. Riksdagen antog den 20 maj 2025 regeringens förslag i propositionen En effektivare förvaltning av buffertkapitalet (prop. 2024/25:133, bet. 2024/25:FiU36, rskr. 2024/25:204). Förslagen syftar till att förbättra förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning av Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas (buffertfondernas) fondmedel, och innebär bl.a. ett minskat antal AP-fonder. Sjätte AP-fonden införlivas i buffertfondssystemet genom att fondens verksamhet och tillgångar förs över till Andra AP-fonden. De tre Stockholmsbaserade buffertfonderna minskas till två fonder genom att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar förs över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Det införs även ett krav i lag på att styrelsen i en AP-fond i sin helhet ska ha tillräcklig kompetens inom vissa områden som är särskilt viktiga för förvaltningen av fonden. Det görs också vissa

2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 3 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och 6 buffertfondens värde.

ändringar som gäller administrationen av AP-fonderna. Det tydliggörs att sekretess gäller vid anställning av verkställande direktör i en AP-fond. De ändringar som gäller AP-fondernas styrelser och administration omfattar även Sjunde AP-fonden. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026.

2.2 Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP -fonderna som är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första – Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen om allmänna pensionsfonder, vilken även reglerar Sjunde AP-fonden. Enligt lagen är Första – Fjärde AP-fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Sedan den 1 januari 2019 ska Första – Fjärde AP-fonderna även förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet om avkastning och risk. Målet om föredömlig förvaltning innebär att Första – Fjärde AP-fonderna ska integrera miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter (ESG) i sin förvaltning. Det ankommer på fonderna att närmare precisera innebörden av målet. AP-fonderna ska samverka när det gäller målet om föredömlig förvaltning. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen om Sjätte AP-fonden. Till skillnad från de andra buffertfonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den inte har några betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig också från de andra buffertfondernas. Sjätte AP-fonden ska, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta medlen genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i sjätte fondstyrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med 1990-talets pensionsreform. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, utan de tidigare gällande reglerna avseende sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. År 2007 fick Sjätte AP-fonden möjlighet att göra investeringar utomlands. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande sjätte fondstyrelsen bildades 1996. Sedan den 1 juli 2022 omfattas Sjätte AP-fonden av motsvarande regler som Första – Fjärde AP-fonderna om att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna har allmänhetens förtroende.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första – Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna. Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonderna ska generera en avkastning som minimerar risken för att den s.k. automatiska balanseringen aktiveras, vilket har samband med hur demografiska och ekonomiska faktorer påverkar utvecklingen av avgiftstillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas det s.k. balanstalet genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 räknas pensionsrätter och utgående pensioner upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Vid slutet av 2024 uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 13 093 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 10 962 miljarder kronor och buffertfonderna för 2 130 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 11 196 miljarder kronor (se tabell 2.2). Balanstalet för 2026, som baseras på 2024 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,1695. Att balanstalet överstiger 1 beror på att systemets tillgångar var större än dess skulder per den 31 december 2024. Systemets balanstal för 2025 är sedan tidigare fastställt till 1,1206. I tabell 2.1 redovisas 2024 års och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder Miljarder kronor

Beräkningsår 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017

Balanseringsår 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019

Buffertfonderna 2 130 1 950 1 826 2 004 1 696 1 596 1 383 1 412 Avgiftstillgång 10 962 10 242 9 907 9 188 8 893 8 616 8 244 7 984

Summa 13 093 12 193 11 733 11 192 10 589 10 213 9 627 9 396

tillgångar

Pensionsskuld 11 196 10 880 10 388 9 991 9 783 9 454 9 165 9 080

Över-/underskott 1 897 1 313 1 345 1 201 806 758 463 315

Balanstal 1,1695 1,1206 1,1295 1,1202 1,0824 1,0802 1,0505 1,0347

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2024, s. 111.

Som nämns påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

2.3 Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är ett fonderat system. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Inom systemet kan var och en själv välja hur de intjänade premiepensionsrätterna ska placeras. Vid slutet av 2024 fanns det omkring 425 fonder att välja mellan på premiepensionens fondtorg. Under 2022 infördes ett nytt regelverk för upphandling av fonder till fondtorget. Det inrättades en ny myndighet, Fondtorgsnämnden, som sedan dess upphandlar, förvaltar och granskar de valbara fonderna på fondtorget. Den första upphandlingen av fonder genomfördes i mars 2024. Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att den försäkrades fondandelar säljs av och att Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra även ett tilläggsbelopp. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valbara premiepensionsfonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt i fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet som förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt

har valt fonder på fondtorget för premiepensionen eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden utgår från två s.k. byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, och erbjuder sex fondportföljer, varav AP7 Såfa är förvalsalternativet, för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande. Sjunde AP- fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP -fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder. Fonden omfattas även av vissa bestämmelser i lagen (2004:46) om värdepappersfonder. I november 2022 beslutade riksdagen om lagändringar för Sjunde AP-fonden (prop. 2021/22:280, bet. 2022/23:SfU5, rskr. 2022/23:27). I samband med detta klargjordes också att målet för Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder är detsamma som målet för premiepensionssystemet i stort. Målet är alltså att förvalsalternativet inom premiepensionen ska utgöra ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. De fondmedel som Sjunde AP-fonden förvaltar ska placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås i förhållande till risken i placeringarna. Lagändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2023 innebar också att Sjunde AP-fonden omfattas av motsvarande regler om föredömlig förvaltning av fondmedlen som övriga AP-fonder. Därutöver justerades fondens placeringsregler, bl.a. på så sätt att möjligheterna att placera medel i illikvida tillgångar utökades. I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2024 omfattade premiepensionssystemet drygt 8,4 miljoner individer, varav ca 6,5 miljoner pensionssparare och ca 1,9 miljoner pensionärer. 4 Totalt förvaltat kapital under 2024 uppgick till 2 798,7 miljarder kronor, varav 2 712,3 miljarder kronor i fondförsäkring och 86,4 miljarder kronor i traditionell försäkring. Den kraftiga ökningen av tillgångarnas värde beror i huvudsak på en positiv börsutveckling under 2024 men även på tillförda medel avseende nya pensionsrätter. Värdeutvecklingen i fondförsäkringen för 2024 uppgick till 505,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 5 23,4 procent mätt som tidsviktad årsavkastning . En stor del av kapitalet i fondförsäkringen är placerat i aktier och ökningen av tillgångarna jämfört med 2023 var en följd av en positiv börsutveckling under 2024. Värdeutvecklingen i fondförsäkringen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 6,8 procent mätt som tidsviktad avkastning. Den goda genomsnittliga avkastningen beror på den långsiktiga positiva utvecklingen på aktiemarknaden. Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. AP7 Såfa fondkapital motsvarar 50,4 procent

4 Pensionsmyndigheten, Årsredovisning 2024, s. 172. 5 Tidsviktad årsavkastning visar en fonds årliga avkastning, utan hänsyn tagen till att 10 insättningar, men även utbetalningar, har gjorts under sparperioden.

(48,1 procent 2023) av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet fondförsäkringsrörelse. 6 Vid 2024 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 1 439,9 miljarder kronor (1 105,6 miljarder kronor 2023), varav 1 288,9 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 151,0 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2024 uppgick avkastningen för Sjunde AP-fondens sparare, med majoriteten av spararna (95 procent) i AP7 Såfa, i genomsnitt till 27,3 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 19,2 procent. Skillnaden förklaras bl.a. av att AP7 Såfa sammantaget har en högre aktiemarknadsexponering och en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 10,8 procent jämfört med 8,2 procent för de privata premiepensionsfonderna. I slutet av 2024 förvaltade Sjunde AP-fonden 53 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.2. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2014. Trenden med procentuell förskjutning av antal sparare och kapital till Sjunde AP-fonden och AP7 Såfa fortsatte under 2024. Ökningen beror dels på att flera yngre sparare inte gör egna fondval, dels på att kapitalet från avregistrerade fonder som inte flyttas till upphandlade fonder ofta går till förvalet.

Figur 2.2 Utvecklingen av det totala kapitalet i

premiepensionssystemet

Procent

100%

31,1 32,8 80% 36,7 37,8 42,2 41,5 42,6 44,6 45,5 47,5 2,6 2,9 60% 3,1 3,7 3,9 4,3 4,3 5 5,2 5,6 40% 66,2 64,3 61,2 58,4 53,9 54,2 53,1 50,5 49,3 46,9 20%

0% 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Övriga fonder AP7 Räntefond AP7 Aktiefond Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2024.

6 Pensionsmyndigheten, Årsredovisning 2024, s. 155 – 156.

3 Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller: • att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensionssystemet • att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1 Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första – Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalningarna av pensionsavgifter inte är lika stora som utbetalningarna av inkomstpension till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första – Fjärde AP-fonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot inkomstpensionssystemet. I figur 3.3 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och Första – Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader.

Figur 3.1 Nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och

Första – Fjärde AP-fonderna

Miljarder kronor, utfall 2001 – 2024, prognos 2025 – 2028

20 11 9 10 7 7 6 6 3 3

-10 -6 -9 -12 -16 -16 -14 -15 -20 -16 -17 -21 -21 -20 -21

-30 -27 -28 -28 -27 -30 -31 -33 -40 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Källa: Pensionsmyndigheten.

Under 2024 överfördes netto från Första – Fjärde AP-fonderna till inkomstpensionssystemet efter administrationskostnader drygt 9 miljarder kronor, vilket är knappt 11 miljarder mindre än föregående år. Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nuvarande pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 50,7 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒202 4 användes sammanlagt 352,6 miljarder kronor från AP-fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrationskostnader. För hela perioden 2001‒202 4 har nettoutflödet från AP-fonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 302 miljarder kronor (inklusive administrationskostnader). En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att den stora generationen med personer födda på 1940-talet har börjat ta ut allmän pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första – Fjärde AP-fonderna att fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna under överskådlig framtid. Under 2025 beräknas överföringen uppgå till 15,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 0,8 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2025 – 2028 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 57 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

3.2 Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,3 procent per år. Detta har bidragit till att

buffertkapitalets andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet har ökat från ca 10 procent 2001 till drygt 16 procent 2024. Ökningen har bidragit till att tillgångarna överstigit skulderna under samtliga år förutom 2008, 2009 och 2012.

Skälen för regeringens bedömning

Resultatuppföljning Första – Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder den 1 januari 2001, men det dröjde till senare under det året innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första – Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden den 1 juli 2001 – 31 december 2024. Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden den 1 januari 2001 – 31 december 2024. Under 2024 uppgick det samlade resultatet för buffertfonderna till 188 miljarder kronor efter kostnader. Fondernas samlade aktieinnehav, räntebärande tillgångar och alternativa tillgångar har bidragit till den positiva utvecklingen av buffertfondernas resultat under 2024. I synnerhet bidrog globala aktier positivt där en betydande del av avkastningen kom från investeringar i amerikanska teknikbolag. Även på lång sikt har framför allt en hög andel aktier bidragit till buffertfondernas positiva resultat. Åren efter den globala finanskrisen 2008 står för ca 96 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens aktiemarknader med ca 40 procent. Åren därefter präglades av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt bidrog detta till en långvarig börsuppgång. Covid-19-pandemin 2020 fick dock dramatiska effekter på den ekonomiska utvecklingen över hela världen. I Sverige satte Riksbanken in ett stort antal åtgärder under 2020 för att mildra de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin och stödja svensk ekonomi. En stark ökning av inflationstakten som inleddes 2021 innebar under 2022 slutet på en period med låga eller negativa räntor och kvantitativa lättnader, som understött värderingar av riskfyllda finansiella tillgångar sedan den globala finanskrisen 2008. Den globala ekonomiska aktiviteten mattades under 2024 av i stora delar av omvärlden, och flera stora centralbanker sänkte sina styrräntor. Vid utgången av 2024 uppgick det buffertfondernas ackumulerade resultat till 1 829 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. På samma sätt som de senaste årens starka utveckling på aktiemarknaden t.o.m. 2021 har bidragit till buffertfondernas positiva resultat, fick de kraftiga nedgångarna på världens aktiemarknader 2001 – 2002, 2008 och 2022 resultatet att falla betydligt. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor redovisas i figur 3.2.

Figur 3.2 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader

Miljarder kronor

400 338

300 240 188 200 135 147 144 128 132 113 118 121 101 82 83 100 80 63 65 36

0 -2 -27 -17 -100 -85

-200 -160 -194

-300

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. Avkastningen (resultatet) för 2024 uppgick till 9,5 procent, samtidigt som den genomsnittliga årliga avkastningen uppgick till 6,3 procent sedan start 2001. Det enskilda året med lägst avkastning var under finanskrisåret 2008 då buffertfonderna visade sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent. Årets resultat beror framför allt på en stark aktiemarknad, där t.ex. globala aktier ökade med ca 31 procent och svenska aktier med ca 9 procent samtidigt som svenska och amerikanska statsobligationer ökade med ca 5 respektive 11 procent.

Figur 3.3 Buffertfondernas samlade avkastning efter kostnader

Procent 25% 19,4% 20,2% 20% 17,5% 17,4% 16,4% 14,1% 13,5% 15% 11,0% 10,7% 11,6% 10,3% 9,5% 9,7%9,2% 8,5% 8,1% 10% 5,5% 4,3% 5%

0% -0,2% -5% -2,0% -4,9% -10% -8,0%

-15% -15,0% -20% -21,6% -25%

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

Buffertkapitalets utveckling Vid 2024 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till 2 130,2 miljarder kronor, vilket var 179,7 miljarder kronor mer än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 1 565 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomstpensionssystemet varit ca 302 miljarder kronor.

Figur 3.4 Utveckling av tillgångar och skulder i

inkomstpensionssystemet

Miljarder kronor

16000 1,1200 1,0500 1,1695 14000 1,0201 12000 1,0000

10000 8000 6000 4000 2000 0 0,5000 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Avgiftstillgångar Bufferfonderna Skulder Balanstal (höger axel)

Källa: Pensionsmyndighetens Årsredovisning 2024, s. 111 och Pensionsmyndighetens tidigare årsredovisningar.

I figur 3.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (83,7 procent vid utgången av 2024). Som framgår av figuren har buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2015. Vid 2024 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 16,3 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet. Detta är en ökning med drygt 6 procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

3.3 Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Första – Fjärde AP-fondernas avkastning är god i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder. Första – Fjärde AP-fondernas gemensamma allokering visar en större andel noterade aktier och mindre andel räntebärande tillgångar i jämförelse med de utländska pensionsfonderna.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.5 överträffade de svenska buffertfonderna under 2024 de internationella jämförbara pensionsfonderna, med en genomsnittlig avkastning på 9,5 procent, 0,7 procentenheter över det internationella snittet på 8,8 procent i sammanställningen. Samma mönster visar sig även för den fondgemensamma avkastningen hos buffertfonderna ur ett fem- och tioårigt perspektiv, där AP-fondernas genomsnittliga årliga avkastning på 8,3 procent och 8,4 procent kan jämföras med det internationella snittet på 6,3 procent och 7,0 procent. Sjätte AP-fonden med ett fondkapital om 77,1 miljarder kronor har etablerat sig som en av Nordens största investerare i onoterade aktier (eng. private equity). Sjätte AP-fonden uppskattas vara den näst största investeraren i onoterade aktier i Sverige, efter Skandia, och den femte största i Norden.

Figur 3.5 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska

pensionsfonder 2024

Procent

14% 13,0%

12% 1år 5år 10år 9,5% 9% 9% 10% 8,4% 9% 9% 8,3% 7,6% 7,4% 8% 8% 7% 7% 6% 6% 6% 5% 4% 4% 4% 3% 2% 2% 2%

0% Bu SP U ABP Ca CP CD AT ffe lP PIB (K PQ P (Da rtf (No (Ne ERS (K on rge de (US an an nm de rna ): rlä ad ad ark 19 nd A): 5 a): 5 a): ): 1 : 2 4 erna 3 3 4 1 1 06 3 30 m ): 6 50 m 97 87 00 m m dk m m r 21 dk dk dk 9 m r dk dk r r r r dk r

Anm.: De utländska pensionsfondernas kapital är redovisat i mdkr. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.6 redovisas buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med utländska pensionsfonder. Generellt ses en trend att de utländska pensionsfonderna i likhet med buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till alternativa marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktieoch räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna. Merparten av de utländska pensionsfonderna i sammanställningen som ökade andelen alternativa investeringar minskade samtidigt andelen noterade aktier, vilket står i kontrast till de svenska buffertfonderna. I övrigt har buffertfonderna tillsammans med Statens Pensjonsfond Utland (SPU) i Norge, även kallad ”Oljefonden”, en större andel investeringar i noterade aktier jämfört med de andra pensionsfonderna.

Figur 3.6 Buffertfondernas tillgångsallokering i jämförelse med

utländska pensionsfonder 2024

Procent

100% 2% 2% 1% 90% 24% 29% 32% 27% 30% 80% 47% 43% 70% 60% 22% 31% 30% 50% 38% 40% 25% 33% 71% 30% 48% 45% 20% 42% 30% 28% 10% 23% 0%

Aktier Räntor Alternativa tillgångar Övrigt Anm. Staplarna summerar inte alltid till 100 pga. avrundning. CalPERS har en total exponering om 103,1 procent, vilket förklaras av en hävstång om 3 procent som ingår i tillgångsslaget Övrigt med -3 procent. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.6 framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning, förutom för räntebärande tillgångar där buffertfonderna har den lägsta allokeringen. I sammanhanget bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

3.4 Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första – Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen. Illikvida tillgångar utgör en allt större andel av AP-fondernas totala portföljer. Den ökade andelen har genererat god avkastning och har visat sig ha en mildrande effekt på fondernas resultat under år när aktiemarknaden utvecklats negativt. Förvaltningen av sådana tillgångar skiljer sig dock på många sätt åt från förvaltningen av likvida tillgångar. Det är ett komplext tillgångsslag som ställer krav på transparens och styrning. Mot bakgrund av Första – Fjärde AP-fondernas relativt stora innehav i illikvida tillgångar bör de öka transparensen i fråga om strategin och styrningen när det gäller dessa innehav. Första – Fjärde AP-fonderna tar positioner i utländsk valuta och genomför valutasäkringar i enlighet med de regler som gäller. Fonderna bör öka

tydligheten i redovisningen av positioner som ingås i valutasäkringssyfte och övriga valutapositioner.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Buffertfondernas självständighet gör att varje fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att fonderna allokerar sina tillgångar olika (se figur 3.7). Tillgångsallokeringen skiljer sig inom bl.a. tillgångsslaget globala aktier, där Andra AP-fonden, jämfört med övriga fonder, har en relativt låg exponering. Detta mönster visar sig också inom svenska aktier, där Första AP-fonden utmärker sig med störst exponering mot den svenska noterade aktiemarknaden. Inom alternativa tillgångar har framför allt Andra AP-fonden men även Tredje AP-fonden störst exponering, medan Första och Fjärde AP-fonderna har en något lägre nivå som uppgår till strax över 20 procent av den totala portföljen. Samtliga fonder ligger på en relativt jämn nivå avseende ränteförvaltningen. Både Första och Tredje AP-fonderna avyttrade under 2022 helt sina aktieinnehav i tillväxtmarknader. Tredje AP-fonden har under 2024 stegvis återgått till investeringar i tillväxtmarknader i enlighet med det nya ramverket för globala investeringsrisker. Andelen aktier i tillväxtmarknader skiljer sig nu som mest 10 procentenheter mellan fonderna. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga definierar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar. Första – Fjärde AP-fonderna tar positioner i utländsk valuta och genomför valutasäkringar i enlighet med de regler som gäller. Under 2024 redovisade Första – Fjärde AP-fonderna valutaexponering samt resultat av valutakursförändringar, men det framgår inte vad som är valutasäkringar och vad som är övriga valutapositioner. Första – Fjärde AP-fonderna bör öka tydligheten i redovisningen av valutapositioner i valutasäkringssyfte och övriga valutapositioner. Första – Fjärde AP-fonderna har under 2024 framför allt ökat allokeringen till den globala aktiemarknaden (med 4,3 procentenheter), jämfört med 2023. Detta är i första hand en följd av den positiva värdeutvecklingen inom tillgångsslaget under året. Samtidigt har Första – Fjärde AP-fondernas allokering till räntebärande tillgångar minskat (med 2,5 procentenheter) jämfört med 2023.

Figur 3.7 Jämförelse av Första – Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering

2024

Procent av fondernas faktiska portföljer, 31 december 2024 100% 1% 22% 21% 29% 80% 35%

21% 24% 60% 22% 26% 6% 40% 36% 10% 34% 35% 20% 20% 20% 12% 15% 10% 0% Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden

-20% Svenska aktier Globala aktier Tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar Övrigt Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

I figur 3.8 redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första – Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Andelarna var relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel globala aktier. Med bakgrund av en målsättning att minska beroendet av extern förvaltning avslutade Första och Tredje AP-fonderna sina mandat för aktier i tillväxtmarknader år 2022, vilket har lett till att andelen aktier i tillväxtmarknader minskat sedan dess. Andelen svenska aktier, som uppgår till 14,3 procent, är större än dess vikt på den globala aktiemarknaden, där svenska aktier uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

Figur 3.8 Tillgångsallokering Första – Fjärde AP-fonderna Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntor Alt. tillgångar Övrigt Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Faktaruta: Alternativa investeringar och illikvida investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investeringshorisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är investeringar i fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapitalföretag (private equity) och hedgefonder. Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor. I skrivelsen används uttrycket alternativa tillgångar synonymt med alternativa investeringar. Illikvida tillgångar kan betraktas som en delmängd av alternativa tillgångar. Den största skillnaden mellan alternativa och illikvida tillgångar för AP-fondernas del är framför allt att aktier i noterade fastighetsbolag, som i likhet med övriga noterade aktier anses likvida, förvaltas tillsammans med andra (onoterade) fastighetstillgångar och ingår i begreppet alternativa tillgångar medan endast onoterade fastighetsbolag ingår i begreppet illikvida tillgångar.

Illikvida tillgångar Den 1 januari 2019 fick Första – Fjärde AP-fonderna nya placeringsregler för investeringar i illikvida tillgångar. Fondernas investeringar i illikvida tillgångar får numera uppgå till högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar. Med illikvida tillgångar avses tillgångar som inte är likvida. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder får investeringar i illikvida tillgångar endast ske genom fonder , fastighetsbolag eller riskkapitalföretag (företag som har till huvudsakligt ändamål att äga och

förvalta onoterade aktier). Därutöver finns möjlighet till sidoinvesteringar i onoterade företag om en fond som AP-fonden är investerad i också innehar andelar i företaget. Illikvida tillgångar kan betraktas som en delmängd av alternativa tillgångar. Den största skillnaden mellan alternativa tillgångar och illikvida tillgångar för AP-fondernas del är framför allt att både noterade och onoterade fastighetsbolag ingår i tillgångsslaget alternativa tillgångar medan endast onoterade fastighetsbolag ingår i det senare. När Första – Fjärde AP-fonderna fick utökade möjligheter att investera i illikvida tillgångar 2019, skedde det mot bakgrund av att avkastningsprofilen för traditionella tillgångsslag förändrats, t.ex. att avkastningen för ränteplaceringar blivit betydligt lägre, men även att nya tillgångsslag tillkommit. Genom att lägga till fler tillgångsslag till portföljerna kunde bredare portföljer skapas som innehåller fler avkastningskällor och därmed ökar spridningen av risken i portföljen. Illikvida tillgångar ansågs på ett övergripande plan kunna bidra till att förbättra portföljens egenskaper i termer av risk och avkastning och är dessutom diversifierande i förhållande till traditionella tillgångar som aktier och räntebärande värdepapper. Vidare kan Första – Fjärde AP-fonderna vara långsiktiga i sin förvaltning, eftersom likviditetsbehovet är litet och utvärderingsperioden lång. Det innebär att AP-fonderna kan dra fördel av de likviditetspremier som finns på de finansiella marknaderna och som fonderna får genom investeringar i illikvida tillgångar. God avkastning och relativt begränsad volatilitet för alternativa tillgångar innebär att illikvida tillgångar lämpar sig väl för långsiktiga placeringar var argument som lyftes fram för att andelen illikvida tillgångar i Första – Fjärde AP-fondernas portföljer skulle bli större (prop. 2017/18:271). I maj 2020 skedde ytterligare förändringar i Första – Fjärde AP-fondernas placeringsregler avseende illikvida tillgångar (prop. 2019/20:57). Det tydliggjordes bl.a. att fonderna under vissa förutsättningar får göra saminvesteringar i onoterade företag. Var och en av Första – Fjärde AP-fonderna får inneha så många aktier eller andra andelar i ett riskkapitalföretag att röstetalet för dem uppgår till högst 35 procent av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i företaget. Andelen illikvida tillgångar har ökat från 21,9 procent 2019 till 25,5 procent 2024 av Första – Fjärde AP-fondernas samlade fondmedel. I absoluta tal motsvarar det en ökning från ca 341,4 miljarder till ca 523,5 miljarder kronor. En betydande del av ökningen i illikvida tillgångar kan tillskrivas värdestegring snarare än nettoinvesteringar. Andelen illikvida tillgångar varierar 2024 även mellan de enskilda fonderna, från 19 procent i Fjärde AP-fonden till 33 procent i Andra AP-fonden. Som jämförelse hade Sjätte AP-fonden 77,1 miljarder kronor investerat i riskkapital vid samma tidpunkt. Vid utgången av 2024 motsvarade illikvida tillgångar 28 procent av det samlade kapitalet i buffertfonderna. Den aggregerade fördelningen av buffertkapitalets illikvida tillgångar var 40,4 procent onoterade fastighetsbolag, främst Vasakronan som Första – Fjärde AP-fonderna äger tillsammans i lika delar, 38 procent onoterade aktier (eng. private equity), 11 procent infrastruktur, 6,3 procent skog och jordbruk, 3,6 procent 23

onoterade krediter och 0,6 procent high-yield krediter, där investeringar i det som inte är fastighetsbolag sker via fondstrukturer eller via riskkapitalföretag. Under 2020 – 2024 ökade andelen illikvida tillgångar som en andel av Första – Fjärde AP-fondernas totala kapital från 20,6 procent till 25,5 procent, vilket motsvarar en ökning i absoluta termer om 183,5 miljarder kronor över perioden. Ökningen är framför allt hänförligt tillgångsslaget onoterade fastighetsinnehav och onoterade aktier som innehas via fonder (eng. private equity funds). Onoterade aktier som innehas via fonder har haft den högsta relativa värdestegringen, medan de onoterade fastighetsinnehaven har bidragit mest till värdeökningen i absoluta tal. Under 2024 gjordes en fördjupad granskning av AP-fondernas investeringar i illikvida tillgångar, som återges i regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2023 (skr. 2023/24:130). Av denna framgår att en majoritet av de illikvida tillgångarna hos Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna ägs via bolagsstrukturer, huvudsakligen i fastighetsbolag, där ”närheten” till de underliggande innehaven generellt sett är större. Majoriteten av dessa tillgångar är baserade i Sverige. Andra AP-fonden skiljer sig något i detta hänseende med en större andel illikvida investeringar i fondstrukturer samt en väsentligt lägre exponering mot Sverige. I den externa utvärdering som gjordes i samband med den fördjupade granskningen 2024 framgår att möjligheterna när det gäller styrning, riskhantering samt kostnadsnivåer i stort följer av vilket tillvägagångssätt som valts för att investera i illikvida tillgångar. Vidare framgår att investeringar i bolagsstrukturer i regel ställer högre krav på AP-fondernas interna organisation, dock samtidigt med ökade möjligheter till ett aktivt kontrollerande av risker. Dessa investeringar är generellt sett förknippade med en lägre kostnad eller avgift. God styrning innebär ett säkerhetsställande av en tillräcklig och kompetent organisation där optimering av kostnader inte bör ske på ett sådant sätt att det görs avkall på en sådan styrning. Som konstateras finns det fördelar med att placeringsreglerna tillåter AP-fonderna att ha förhållandevis omfattande exponeringar mot onoterade bolag. Men det innebär också att investeringsverksamheten blir mer komplex, och svårare att genomlysa, inte minst då informationskraven för onoterade bolag är lägre ställda än för noterade bolag. Det ställer därmed högre krav på fonderna, på deras styrelser och på granskning och uppföljning av fondernas förvaltning. I den externa utvärdering som gjordes i samband med den fördjupade granskningen 2024 görs bedömningen att Första – Fjärde AP-fonderna har begränsade organisationer för illikvida investeringar. Därtill avropades en fördjupad granskning för 2025 som bl.a. handlade om investeringsprocessen för onoterade bolag, se bilaga 9. Mot bakgrund av Första – Fjärde AP-fondernas relativt stora innehav i illikvida tillgångar bör de öka transparensen i fråga om strategin och styrningen när det gäller dessa innehav.

Investeringen i Northvolt En investering i ett onoterat bolag som fick åtskillig uppmärksamhet under 2024 är den som Första – Fjärde AP-fonderna har gjort i batteritillverkaren Northvolt. Första – Fjärde AP-fonderna samäger sedan 2021 riskkapitalföretaget 4 to 1 Investments KB. Riskkapitalföretaget har i sin tur totalt investerat 5,8 miljarder kronor i aktier och konvertibla skuldebrev i Northvolt. Under hösten 2024 ansökte Northvolt om en rekonstruktion under amerikansk lagstiftning, så kallad Chapter 11. I slutet av 2024 skrev AP-fonderna ned värdet på investeringen i Northvolt till noll, då det var mycket svårt att bedöma eventuella kvarvarande värden till följd av de ekonomiska problemen i bolaget. I mars 2025 ansökte bolaget om konkurs i Sverige. Pensionsmyndigheten bedömer att nedskrivningen inte väntas få någon större påverkan på den allmänna pensionen, då investeringen i Northvolt utgör en förhållandevis liten del av det totala buffertkapitalet. Investeringen i Northvolt belyser behovet av transparens när det gäller styrning. En aspekt som har uppmärksammats efter att investeringen misslyckats är konstruktionen med 4 to 1 Investments KB, då bolaget inte haft några anställda och inte gjort några andra investeringar. Det finns skäl att analysera om formerna för investeringar i onoterade aktier är ändamålsenliga. En mer utförlig diskussion ligger utanför denna skrivelse. Regeringen avser att återkomma till frågan framöver.

3.5 Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda uppgångar på aktiemarknaderna efter finanskrisen 2008 har bl.a. bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat. Under 2024 fortsatte aktiemarknaderna den starka trenden från 2023, där utvecklingen av amerikanska aktier, framför allt i de stora teknikbolagen, var särskilt påfallande. Räntemarknaderna kännetecknades av räntesänkningar från flera stora centralbanker. Detta bidrog i sin tur till lägre obligationsräntor. Sammantaget innebar 2024 ett år med god avkastning för AP-fonderna, framför allt drivet av utvecklingen på den globala aktiemarknaden.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Sett till aktiemarknaden så fortsatte globala aktiemarknader att nå nya rekordnivåer under 2024. Vissa fluktuationer inträffade, främst under sommaren, men aktiemarknaderna stabiliserades och uppvisade överlag en relativt låg volatilitet och en stabil, kontinuerlig uppgång. Utvecklingen av amerikanska aktier, framför allt de stora teknikbolagen, var särskilt markant. De svenska aktierna noterade något lägre uppgångar. I Första – Fjärde AP-fonderna utgörs mellan ca 40 och 56 procent av kapitalet i vardera fonden av aktier, vilket innebär att utvecklingen på världens aktiemarknader har stor betydelse för fondernas resultat. Historiskt sett har den höga andelen aktier bidragit positivt till buffertfondernas höga avkastning sedan starten 2001.

Under 2024 var avkastningen på globala aktier och aktier i tillväxtmarknader 19,2 respektive 8,0 procent, i US-dollar. För svenska aktier var avkastningen under samma period 8,8 procent, i svenska kronor. Under perioden 2001 – 2024 var den genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 9,0 procent, globala aktier 8,3 procent och aktier i tillväxtmarknader 9,0 procent (se figur 3.9). Den globala BNP-tillväxten var stabil men dämpad under 2024, även om skillnaderna var fortsatt stora mellan olika ekonomier. Medan aktiviteten i den amerikanska ekonomin förblev hög under 2024 var utvecklingen fortsatt dämpad i euroområdet. Räntemarknaderna kännetecknades av sänkta styrräntor från flera stora centralbanker, inklusive Riksbanken, amerikanska Federal Reserve Bank och Europeiska centralbanken. Detta bidrog i sin tur till lägre obligationsräntor, vilket hade en positiv påverkan på räntebärande tillgångar. Dessa sänkningar var ett svar på ett avtagande inflationstryck. Räntemarknaden präglades samtidigt av betydande volatilitet och brantare avkastningskurvor. Riksbanken sänkte under året den svenska styrräntan, från 4 procent i maj till 2,5 procent i slutet av året (omvänt från 2,5 procent i början av 2023 till 4 procent i slutet av 2023). De mer direkta effekterna påverkar den ca fjärdedel av kapitalet i Första – Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar faller. Den svenska ekonomin är räntekänslig och fastighetsbranschen och byggindustrin är två sektorer som generellt gynnas av ett lägre ränteläge. Knappt en tredjedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapitalföretag m.m.). Alternativa investeringars andel av fondkapitalet har ökat på senare år, dels på grund av tillgångsslagets stigande värde, dels då vissa av fonderna har fokuserat på att öka innehavet av strategiska skäl. Alternativa investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och vissa segment inom tillgångsslaget har dessutom ofta en dämpande effekt när t.ex. aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar typiskt sett har en låg samvariation med mer traditionella aktie- och ränteinvesteringar. Valutamarknaderna fluktuerade under året, där osäkerhet kring den globala konjunkturen och politiska spänningar bidrog till volatiliteten. Den svenska kronan försvagades mot både euron och US-dollarn, med 2,9 respektive 7,4 procent, vilket påverkat AP-fondernas internationella innehav och valutasäkringsstrategier. Sjätte AP-fonden, vars uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar, uppvisade en positiv avkastning även 2024. I figur 3.8 redovisas Första – Fjärde AP-fondernas allokering och i figur 3.9 utvecklingen på de underliggande marknaderna.

Figur 3.9 Utvecklingen på de underliggande marknaderna Index 100 = 2001

800 Svenska US stats- 700 statsobligationer obligationer Tillväxtmarknads- Svenska aktier aktier 600 Globala aktier 500

- 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Datastream). Uträknat i SEK.

4 Buffertfondernas samlade kostnader

Regeringens bedömning: För AP-fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 493 miljoner kronor under 2024. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 14 miljoner kronor eller 0,9 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som har minskat. För de interna förvaltningskostnaderna fortsätter dock ökningstrenden, från 1 195 miljoner kronor år 2023 till 1 254 miljoner kronor år 2024. Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i t.ex. US-dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent under året. Under perioden 2016 – 2024 har kostnaderna minskat med 14,0 procent medan det sammanlagda buffertkapitalet har ökat med 61,2 procent totalt under samma period. Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. AP-fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

Kostnadssammanställning Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förval- 7 tar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Interna 1 018 1 055 1 115 1 195 1 254 förvaltningskostnader Externa 617 569 487 312 239 förvaltningskostnader 1

Summa 1 635 1 624 1 602 1 507 1 493

-121 -11 -22 -95 -14 Förändring jfr föregående år, mnkr Förändring jfr -6,9 -0,7 -1,4 -5,9 -0,9 föregående år, procent Buffertkapital i 1 646 1 842 1 910 1 888 2 040 genomsnitt, mdkr 2 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Under 2024 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 493 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en minskning med 14 miljoner kronor eller 0,9 procent. Av kapitalet i Första – Fjärde AP-fonderna förvaltades 82,9 procent internt vid 2024 års slut, jämfört med 74,6 procent vid 2015 års slut. I en

7 Kostnader för revision och den externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 28 3 § lagen om allmänna pensionsfonder och 1 kap. 2 § lagen om Sjätte AP-fonden).

internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första – Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning kan öka kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Personalkostnader 644 668 678 724 747 Informations- och datatjänster 236 236 265 308 351 Köpta tjänster 54 67 64 66 60 Lokalkostnader 50 54 63 57 58 Övrigt 33 30 38 40 38

Summa 1 018 1 055 1 115 1 195 1 254

Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställda påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltas internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Figur 4.1 Antal anställda i buffertfonderna och andelen kvinnor

Antal (vänster axel), andel (höger axel) 350 100% Antal anställda Andelen kvinnor 313 308 303 293 295 300 75% 250

200 41% 50% 41% 41% 41% 41% 150

100 25%

0 0% 2020 2021 2022 2023 2024 Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Vid 2024 års slut var 308 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en minskning med 5 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor är oförändrad på 41 procent. Tredje och Fjärde AP-fonderna har t.o.m. 2023 använt rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Andra AP-fonden beslutade att upphöra med rörliga ersättningar från och med 2022. Tredje och Fjärde AP-fondernas styrelser beslutade att inte tillämpa rörliga ersättningar från och med den 1 januari 2024. När det gäller rörliga ersättningar 2020 – 2024, se tabell 4.3.

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna

Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Första AP-fonden 0 0 0 0 0 Andra AP-fonden 5,3 6,0 0 0 0 Tredje AP-fonden 5,0 4,0 0 3,1 0 Fjärde AP-fonden 6,0 7,7 0,2 3,0 0 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0

Summa 16,3 17,7 0,2 6,1 0

Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bokslutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och administration av ställda säkerheter, vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner. Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2020 – 2024 trots att buffertkapitalet har ökat. De

lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat. Minskningen under 2024 var 73 miljoner kronor och i relativa termer (-23,4 procent).

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

2020 2021 2022 2023 2024

Externa förvaltningskostnader mnkr 617 569 487 312 239 1 Förändring jfr föregående år, procent -16,5 -7,8 -14,4 -35,9 -23,4 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 1 646 1 842 1 910 1 888 2 040 2 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 (Ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar. Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkningar redovisas betalda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem åren. Även de prestationsbaserade arvodena har minskat i linje med ökad andel internt förvaltat kapital.

Tabell 4.5 Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Första AP-fonden 103 66 40 1 0 0 Andra AP-fonden 293 120 -11 2 31 15 Tredje AP-fonden 133 99 199 69 96 Fjärde AP-fonden 96 166 29 34 147 Sjätte AP-fonden 0 0 0 0 0

Summa 625 451 257 134 134

Not 1: Utöver detta har återbetalning under året uppgått till 131 mkr Not 2: Under 2022 var de prestationsbaserade avgifterna en intäkt då det gjordes för höga reserveringar i samband med bokslutet 2021. Källa: Första – Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att betalda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förutbestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas

vid realisering. 8 Detta innebär att arvoden som har betalats över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster). I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130) ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden, och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl betalda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att arvoden betalade på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband med att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2024 var de betalade arvodena 1 193 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto betalda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Första AP-fonden 111 59 112 78 135 Andra AP-fonden 9 -160 225 323 267 Tredje AP-fonden 409 260 306 471 780 Fjärde AP-fonden 94 144 223 321 305

Summa 512 303 761 1 193 1 487

Anm.: Positivt belopp då betalda arvoden överstiger återbetalda. Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen. Källa: Första – Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och betalade avgifter och därutöver även en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat försäljningsbeloppet och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med 2023 har netto betalda och återbetalda arvoden ökat från 1 193 till 1 487 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner har framför allt ökat i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP-fonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 anslöt sig Andra och Tredje AP-fonderna till den icke-vinstdrivande organisationen Private Capital Data Standards Alliance (PCDS), tidigare Adopting Data Standards Initiative (ADS), vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

8 En prestationsbaserad ersättning (eng. performance fee/carried interest) som vanligen struktureras som en vinstdelning under förutsättning att ett visst tröskelvärde/minsta 32 avkastningskrav har uppnåtts.

5 Föredömlig förvaltning i Första–Fjärde

AP-fonderna

Regeringens bedömning: Arbetet med föredömlig förvaltning som Första – Fjärde AP-fonderna ska bedriva utförs oberoende av varandra men det finns ett antal gemensamma teman som präglar arbetet. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker inom arbetet med föredömlig förvaltning och välkomnar utvecklingen av Etikrådets verksamhet. Samtliga fonder integrerar hållbarhet i kapitalförvaltningen och beaktar hållbarhet, utan att göra avkall på avkastning, vilket regeringen också ser positivt på. Vidare välkomnar regeringen utvecklingen mot ett mer aktivt ägarengagemang hos fonderna. Regeringen ser positivt på att Första – Fjärde AP-fondernas samlade koldioxidavtryck fortsätter att minska. Första – Fjärde AP-fonderna har uppfyllt det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Första – Fjärde AP-fondernas arbete med föredömlig förvaltning inkluderar en rad aspekter såsom miljö och klimat, mänskliga rättigheter, bolagsstyrning samt mångfald, jämlikhet och inkludering. Samtliga fonder integrerar hållbarhetsperspektivet i kapitalförvaltningen, utan att göra avkall på avkastningen. Detta uttrycks bl.a. genom ett i regel nära samarbete mellan fondernas hållbarhetsfunktioner och kapitalförvaltare. Därtill samarbetar fonderna med andra kapitalförvaltare i Sverige och utomlands för att utveckla strategier för mer hållbara investeringar. Första – Fjärde AP-fonderna har identifierat olika fokusområden inom arbetet med föredömlig förvaltning. I tabell 5.1 redovisas Första – Fjärde AP-fondernas fokusområden inom arbetet med föredömlig förvaltning samt antal mål och förändringar under 2024. Inom klimatområdet rapporterar samtliga AP-fonder koldioxidavtryck enligt gemensamt framtagna riktlinjer.

Tabell 5.1 Första – Fjärde AP-fondernas fokusområden, antal mål och

förändringar inom arbetet med föredömlig förvaltning 2024

AP-fond Fokusområden Antal mål Förändringar

2024 (2023)

Första AP-fonden Klimat 1 (1) Oförändrat fokusområde. Tidigare målsättningar benämns nyckeltal som följs upp årligen. Kvarvarande mål oförändrat.

AP-fond Fokusområden Antal mål Förändringar

2024 (2023)

Andra AP-fonden Klimat, biologisk 8 (9) Tidigare fokusområdet mångfald, mänskliga mångfald integrerades i rättigheter och boslagsstyrning. bolagsstyrning Färdigställt arbete med målsättningar inom samtliga områden, med justerade mätetal för mål 4 samt mål 8. Tredje AP-fonden Bolagsstyrning, klimat, 10 (10) Oförändrade fokusmänskliga rättigheter och områden. Ny biologisk mångfald beräkningsmetodik för mål 4. Fjärde AP-fonden Klimat och miljö samt 10 (11) Oförändrade fokusägarstyrning områden. I allt väsentligt oförändrade mål. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Koldioxidutsläpp Koldioxidutsläpp mäts vanligtvis i Scope 1, 2 och 3, vilket är vedertagna begrepp på marknaden. Scope 1 visar direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget, Scope 2 visar indirekta utsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar både uppströms och nedströms i värdekedjan. När det gäller utsläpp inom Scope 3 är dock tillgången till data fortfarande begränsad och beräkningarna grundas till viss del på antaganden vilket leder till osäkerhet i redovisningen. Totalt koldioxidutsläpp redovisas av Första – Fjärde AP-fonderna som summan av ägd andel av de noterade portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp. Särskild vikt läggs vid analys av förändring över tid för att säkerställa utveckling i linje med fonderas mål inom arbetet med föredömlig förvaltning. I figur 5.1 redovisas Första – Fjärde AP-fondernas totala koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 under åren 2020 – 2024. Bedömningen utgår från EVIC, vilket kan förklaras som summan av ägd andel av portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp baserat på bolagsvärde. För Fjärde AP-fonden används dock marknadsvärde för åren 2020 – 2022, då det saknas data för EVIC. De totala utsläppen från fondernas portföljer har nästintill halverats under perioden, med en minskning på ca 16 procent årligen. Första – Fjärde AP-fondernas totala utsläpp uppgick 2024 till 1,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter ( CO₂e ), vilket är en minskning med 0,55 miljoner ton CO₂e sedan föregående år.

Figur 5.1 Totala koldioxidutsläpp 2020 – 2024, Scope 1 och 2 Miljoner ton CO ₂ e

4 AP1 AP2 AP3 AP4 3,5

3 1,8 2,5 1,4

1,4 2 0,8 0,6 1,5 0,5 0,7 0,6 0,4 1 0,8 0,7 0,4 0,4 0,6 0,3 0,5 0,6 0,6 0,6 0,5 0,4 0 2020 2021 2022 2023 2024 Anm.: Avser totala koldioxidutsläpp för noterade aktier, Scope 1 och 2. Notera att AP -fonderna har olika noterade innehav, som i huvudsak förklarar skillnad i absoluta tal mellan fonderna.

AP-fonderna redovisar även portföljviktad koldioxidintensitet. Det är ett mått på de underliggande portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, dvs. ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Måttet är väletablerat och reflekterar portföljens exponering mot bolag som genererar koldioxidutsläpp. Den portföljviktade koldioxidintensiteten, den genomsnittliga mängden koldioxid som produceras per miljon i omsättning, sjönk för Första – Fjärde AP-fonderna under 2024 (figur 5.2). Även Sjätte och Sjunde AP-fonderna redovisar en minskning av den portföljviktade koldioxidintensiteten.

Figur 5.2 Portföljviktad koldioxidintensitet, Scope 1 och 2 Ton CO2e/miljoner kronor

16 2023 14 Förändring p.g.a. portföljmix 12

8 5,9 5,7 5,5 5,3 6 5,1 5,1 4,1 4,4 4

2 0,4 0,4 0 -0,5 -0,3 -0,6 -2 -1,2 -1 -0,9

-4 AP1 AP2 AP3 AP4 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första – Fjärde AP-fonderna).

Förändringar i den portföljviktade koldioxidintensiteten kan bero på förändrad portföljmix, t.ex. genom ökad eller minskad kapitalallokering till vissa bolag. Förändringar kan också ske på grund av ökad eller minskad utsläppsintensitet för portföljbolagen. Eftersom portföljbolagens koldioxidintensitet mäts i förhållande till deras omsättning kan förändrad intensitet härstamma från såväl faktiskt ökade eller minskade utsläpp från bolagens verksamhet som förändrad omsättning i bolagen. Regeringen ser positivt på att Första – Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas koldioxidavtryck fortsätter att minska över tid.

Etikrådet och arbetet med föredömlig förvaltning Första – Fjärde AP-fonderna, och i viss utsträckning även Sjätte och Sjunde AP-fonderna, samverkar kring flera aspekter inom arbetet med föredömlig förvaltning, bl.a. i fråga om redovisning och rapportering på området (se t.ex. ovan om redovisning av koldioxidavtryck). Fonderna deltar även gemensamt i ett stort antal nationella och internationella organisationer, projekt och initiativ. Sedan 2007 samarbetar Första – Fjärde AP-fonderna också inom AP-fondernas etikråd (Etikrådet) vars syfte är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar inom fondernas arbete med föredömlig förvaltning. Etikrådets arbete är indelat i tre områden: proaktivt arbete, reaktivt arbete och gemensamma ställningstaganden. Det proaktiva arbetet syftar till att konstruktivt bidra till positiv förändring och möta komplexa hållbarhetsutmaningar. Arbetet är organiserat i projekt med utvalda teman och syftar till att genom dialog med bolag förebygga och hantera väsentliga hållbarhetsrisker i AP-fondernas portföljer. Etikrådet och Första – Fjärde AP-fonderna prioriterar fem fokusområden, vilka 2024 är oförändrade sedan föregående år: 1) antimikrobiell

resistens (AMR), 2) barnarbete och tvångsarbete, 3) klimat, 4) teknikbolag och mänskliga rättigheter, och 5) vatten. Under 2024 har Etikrådet deltagit i nio projekt inom ramen för fokusområdena, och därtill ett parallellt projekt om biologisk mångfald och livsmedelsproduktion. Etikrådets reaktiva arbete syftar till att identifiera AP-fondsägda bolag som kränker internationella konventioner. Arbetet omfattar genomlysning av svenska och utländska börsnoterade bolag samt noterade krediter, såväl direktägda som indirekt ägda genom fondinvesteringar. Vid genomlysningarna identifierades 89 incidenter med bekräftad kränkning eller risk för kränkning (se tabell 5.2). Under 2024 har Etikrådet fört reaktiva dialoger med 66 bolag, varav 47 bolag var i dialog vid årets slut. Det var även åtta dialoger som avslutades till följd av att målen var uppnådda. Utöver det rekommenderade rådet exkludering av ett bolag.

Tabell 5.2 Etikrådets genomlysning av Första – Fjärde AP-fondernas

portföljer

2020 2021 2022 2023 2024

Antal genomlysta bolag 2 430 3 168 3 202 3 510 3 307 i AP-fondernas portföljer – varav bekräftad 22 23 28 18 12 kränkning – varav risk för 72 89 83 66 77 kränkning – varav utan 2 336 3 056 3 091 3 426 3 218 anmärkning Källa: Etikrådet.

Utöver det proaktiva och reaktiva arbetet stöttar och samordnar Etikrådet också AP-fondernas position i hållbarhetsfrågor genom gemensamma ställningstaganden. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker i arbetet med föredömlig förvaltning och välkomnar utvecklingen av Etikrådets verksamhet. Även om det sker samverkan mellan Första – Fjärde AP-fonderna bedriver de sitt arbete oberoende av varandra, vilket är i linje med fondernas självständighet. Det har resulterat i att fonderna delvis har valt olika fokusområden, målsättningar och arbetssätt. Som framgår av den externa utvärderingen präglar ett antal gemensamma teman fondernas arbete med föredömlig förvaltning. Till att börja med integrerar samtliga fonder hållbarhetsarbetet i kapitalförvaltningen sedan flera år tillbaka, utan att göra avkall på avkastningen. Integrationen bedöms öka allt eftersom, vilket regeringen ser positivt på. Vidare finns det en uttrycklig vilja hos fonderna att utöva aktivt ägande i hållbarhetsfrågor. Fonderna tar också en aktiv roll i samarbeten med andra investerare och aktörer Den generella hållningen bland fonderna inom det arbetet är att fokusera på samarbeten där det finns störst möjlighet till påverkan. Regeringen välkomnar denna utveckling mot ett mer aktivt ägarengagemang. Slutligen har fondernas ambitionsnivå och interna kapacitet att följa upp arbetet med föredömlig förvaltning ökat under de

senaste åren. Fondernas målsättningar uppdateras kontinuerligt för att säkerställa kvantifierbar mätbarhet i möjligaste mån. I avsnitt 6 redovisas och utvärderas respektive fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

6 Redovisning och utvärdering av AP-fonderna

6.1 Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2024 överförde Första AP-fonden 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,4 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,3 procent under samma period, och är i linje med fondens långsiktiga avkastningsmål (4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2024 var 9,8 procent, jämfört med 9,1 procent 2023. Första AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen.

Tabell 6.1 Första AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Ingående fondkapital 365,8 392,6 465,8 421,2 454,4 Överföringar -7,9 -7,5 -4,7 -4,8 -2,0 Årets resultat 34,8 80,7 -39,9 38,0 44,6 Utgående fondkapital 392,6 465,8 421,2 454,4 496,9 Årets förändring 26,9 73,1 -44,6 33,2 42,5

2020 2021 2022 2023 2024 Procent Avkastning före kostnader 9,8 20,8 -8,5 9,1 9,9 Avkastning efter kostnader 9,7 20,8 -8,6 9,1 9,8 Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 44,6 miljarder kronor 2024, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,8 procent (se tabell 6.1). Under året överfördes 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 42,5 miljarder kronor för att uppgå till 496,6 miljarder kronor vid årets slut. Under 2024 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till 9,9 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav globala aktier i utvecklade marknader (7,8 procentenheter). Svenska aktier och valuta bidrog också positivt (1,4 respektive 1,3 procentenheter). Alternativa tillgångar genererade ett neutralt avkastningsbidrag (riskkapitalfonder 0,2 procentenheter och fastigheter -0,2 procentenheter). Räntebärande tillgångar och absolutavkastande mandat genererade en negativ avkastning (-0,3 procentenheter vardera).

Första AP-fondens avkastningsmål Målen för Första – Fjärde AP-fondernas placeringsverksamhet anges i lagen om allmänna pensionsfonder. Första – Fjärde AP-fonderna ska förvalta kapitalet så att det blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. Avkastningen ska vara hög, och den totala risknivån ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås. Första – Fjärde AP-fonderna ska dessutom investera ansvarsfullt och hållbart utan att göra avkall på avkastning och risknivå. Styrelsen i varje fond har satt upp konkreta förvaltningsmål utifrån de mål som anges i lagen. Fonderna fastställer själva konkreta mål, förväntningar och risknivåer inom de placeringsregler som gäller enligt lagen samt vad uppdraget innebär i konkreta portföljplaceringar. Första – Fjärde AP-fonderna gör egna analyser och arbetssättet mellan fonderna skiljer sig även åt. Första AP-fonden har två avkastningsmål, ett medelfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets tillgångssida, och ett långfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets skuldsida. Fondens medelfristiga mål är 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Fondens långsiktiga mål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt (40 år). Styrelsen har satt som grundläggande krav att Första AP-fondens långsiktiga avkastning ska överstiga förändringstakten i inkomstindex. Pensionssystemet har dock behov av högre avkastning som innebär att effekterna av framtida balanseringar minimeras (och bidrar till att säkerställa generationsneutralitet). Det långsiktiga avkastningsmålet är således uppbyggt av två komponenter baserade på inkomstpensionssystemets dynamik. Det ena är pensionssystemets avkastningskrav, dvs. den reala medelinkomsten (inkomstindex), vilken antas öka med 1,8 procent per år,

enligt Pensionsmyndighetens antaganden. Det andra är ett utökat behov av avkastning på ca 2,2 procent för att minimera balanseringsrisken långsiktigt och generationsneutralt. Det medelfristiga målet utgör i stället snarare en avkastningsförväntan utifrån analys av möjligheterna att generera avkastning på tillgångssidan. Målet omfattar också aktiv avkastning. Från och med 2020 gäller det medelfristiga avkastningsmålet som består av passiv real avkastning (förväntan) (2,1 procent) och premie för aktiv förvaltning (1 procent).

Uppföljning av Första AP-fondens avkastningsmål Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1). I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001 – 2024, för den senaste tioårsperioden 2015 – 2024 samt för den senaste femårsperioden 2020 – 2024. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga målsättningen för avkastningen.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001 – 2024 2015 – 2024 2020 – 2024

Genomsnittlig nominell 6,4 7,5 7,7 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,3 4,5 3,3 Långsiktigt avkastningsmål 4,0 (realt) (40 år) Medelfristig avkastnings- 3,0 3,0 förväntan (realt) (10 år) 1 Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 7,7 procent under den senaste femårsperioden (2020 – 2024) och 7,5 procent under tioårsperioden (2015 – 2024). För hela perioden 2001 – 2024 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,4 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt, medan avkastningsförväntan på medellång sikt är 3,0 procent. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 3,3 procent under den

senaste femårsperioden (2020 – 2024), 4,5 procent under den senaste tioårsperioden (2015 – 2024) och 4,3 procent för hela perioden 2001 – 2024. Första AP-fonden har därmed uppnått styrelsens målsättning under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen. Första AP-fondens portfölj bestod vid 2024 års slut av 56,3 procent aktier, 20,9 procent räntebärande tillgångar och 22,3 procent alternativa investeringar och 0,4 procent övrigt (se figur 6.1). Jämfört med föregående årsskifte ökade andelen aktier med 4,6 procentenheter, andelen räntor minskade med 4 procentenheter och andelen alternativa investeringar minskade med knappt 1 procentenhet.

Figur 6.1 Tillgångsallokering Första AP-fonden

Procent av totala tillgångar

0,2% 0,3% 0,4% 100% 2,9% 2,1% 3,0% 0,9% 0,1% 0,4% 7,9% 90% 21,8% 23,1% 22,3% 30,4% 27,2% 31,5% 80% 38,7% 39,9% 39,4% 34,0% 70% 20,9% 30,4% 24,9% 60% 26,9% 5,6% 5,3% 6,2% 0,0% 10,3% 31,8% 33,7% 50% 40% 9,6% 31,0% 35,9% 40,6% 40,5% 38,7% 31,8% 9,2% 29,9% 30% 13,6% 25,4% 20% 16,2% 10,9% 10% 17,1% 20,7% 20,4% 12,1% 12,0% 12,7% 15,7% 11,9% 12,3% 10,3% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2023 2024 Svenska aktier Globala aktier Tillväxtaktier Räntor + Kassa Alt. tillgångar Övrigt exkl kassa Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.2 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2015 – 2024. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet), som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,4.

Figur 6.2 Avkastning Första AP-fonden

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25% 5 4,2 20,8% 20% 4 3,3 2,9 15,1% 15% 3 9,3% 9,6% 9,7% 9,1% 9,8% 10% 2

4,0% 5% 1,5 Neg 1 Neg 0,5 0,9 0,9 0,9 0% 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 -0,7% -5% -1

-10% -2 -8,6%

-15% -3 Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Första AP-fonden har tre uttalade mål med illikvida investeringar: hög riskjusterad avkastning, partiellt inflationsskydd (fastigheter och infrastruktur), och diversifierande effekt till den totala fondportföljen. Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 32 procent av det totala fondkapitalet 2015 9 till 22 procent 2024. Från och med 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar som överlappar med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid. De illikvida tillgångarna består framför allt av onoterade fastigheter samt riskkapitalföretag (68,2 respektive 35,0 miljarder kronor 2024). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen

9 Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som 42 illikvida.

bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

Figur 6.3 Första AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2015 – 2024

Miljarder kronor

140 Fastigheter Riskkapitalfonder Övriga illikvida Infrastruktur Onoterade fastigheter Infrastruktur 120 Riskkapitalföretag 11,0 9,3 8,2 100 33,4 11,3 12,0 28,9 35,0 8,4 30,7 31,4 22,4 80 45,0 26,9 11,5 9,6 31,6 7,4 8,9 35,1 19,8 19,2 60 17,8 15,3 14,6 40 14,5 70,4 71,8 68,2 64,2 54,1 55,4 42,6 46,3 20 39,1 33,4

0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Kostnader

Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2024 till 247 miljoner kronor. Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2020 – 2024 varierat mellan 226 och 247 miljoner kronor. Under 2024 var rörelsekostnaderna oförändrade. De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt men ökade något för 2024 och uppgick till 13 miljoner kronor. Ökningen jämfört med 2023 uppgick till 3 miljoner kronor. Den successiva minskningen under senare år är framför allt hänförlig till genomfört arbete med översyn av externa förvaltningskostnader.

Tabell 6.3 Första AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Interna kostnader 226 231 238 247 247

Personalkostnader 134 139 144 146 150

Lokalkostnader 14 17 17 15 15 Köpta tjänster 19 20 17 19 15

2020 2021 2022 2023 2024

Informations- och datakostnader 55 50 55 64 63 Övrigt 4 5 5 4 4 Externa förvaltningskostnader 76 61 27 10 13 1

Summa 302 293 265 257 260

Förvaltningskostnadsandel % 0,08 0,07 0,06 0,06 0,05 Antal anställda 66 67 67 67 67 2 Antal kvinnor/män 29/37 29/38 31/36 31/36 32/35 Andel kvinnor % 40 43 46 46 46 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Not 3: Varav en projektanställd. Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Föredömlig förvaltning Första AP-fondens arbete med föredömlig förvaltning styrs av policyn för ansvarsfulla investeringar, som är ett nytt styrdokument för 2024 och ersätter den tidigare ESG-strategin och ägarpolicyn. Policyn syftar till att fastställa övergripande principer för hållbarhet och ägarstyrning i fondförvaltningen. Hållbarhetsarbetet integreras i kapitalförvaltningen och fonden beaktar hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen. Inom kapitalförvaltningen anpassas hållbarhetsarbetet till respektive tillgångsslag och förvaltningsstrategi. Därutöver har Första AP-fondens styrelse identifierat klimatförändringar som ett speciellt fokusområde, eftersom klimatförändringar anses ha en direkt påverkan på fondens långsiktiga värdeskapande. Av denna anledning har Första AP-fonden satt upp ett övergripande klimatmål om att reducera portföljens koldioxidutsläpp till netto-noll senast 2050. Under 2024 har flera initiativ genomförts för att stärka arbetet med föredömlig förvaltning. Det inkluderar bl.a. den nya policyn för ansvarsfulla investeringar, utveckling av hållbarhetsrapportering för onoterade innehav samt översyn av kriterier för bolag med hög hållbarhetsrisk. Även betydelsen av effektiv användning av naturkapital, humankapital och finansiellt kapital betonas som viktiga för högre avkastning till lägre rik över tid. Fonden har arbetat aktivt för att påverka genom att rösta i olika frågor på bolagsstämmor. Under 2024 röstade Första AP-fonden på 92 svenska och 1 463 utländska bolagsstämmor (2023: 88 respektive 1 154 stämmor). Första AP-fonden var även aktiv i flertalet valberedningar, både i noterade och i onoterade bolag. Första AP-fonden har fastställt ett kvantitativt och långsiktigt mål relaterat till fokusområdet klimatförändringar. Därutöver har fonden ett antal nyckeltal som utgår från policyn för ansvarsfulla investeringar. Nyckeltalen motsvarar i viss utsträckning fondens tidigare målsättningar inom arbetet med föredömlig förvaltning. De är dock inte längre formulerade som mål i sig, utan ska ses som verktyg för att följa upp fondens verksamhet.

I tabell 6.4 redovisas Första AP-fondens mål, nyckeltal och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även resultat för 2023. Nyckeltalet kopplat till redovisning enligt GRESB har tagits bort under 2024, eftersom fonden numera hämtar data direkt från bolagen.

Tabell 6.4 Första AP-fondens mål och nyckeltal inom arbetet med

föredömlig förvaltning

Mål och nyckeltal Resultat

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

1 Reducera portföljens koldioxidutsläpp till Koldioxid- 0.61 0,5 netto noll 2050. utsläpp Scope 1 och 2 EVIC (mnt CO ₂ e) Delmål: Halvera portföljens Port- 5,9 5,1 koldioxidintensitet till 2030 (basår följviktad 2019). koldioxid- 64 procent 69 procent 1 intensitet jämfört med jämfört med Scope 1 2019 2019 och 2 (t CO ₂ e / mnkr) Nyckeltal 1 Bolag som har godkända vetenskapligt Andel av 49 46 baserade klimatmål enligt SBTi. totala utsläpp (procent) 2 Tillgångar som motsvarar fondens Marknads- 78 117 82 079 kriterier för investeringar som främjar en värde hållbar utveckling. (mnkr) 3 Rösta på bolagsstämmor. 1. Sverige 1. 88 1. 92 2. Utom- 2. 1 154 2. 1 463 lands (antal stämmor) 4 Jämställda styrelser i de bolag där Andel 38 39 fonden arbetar i valberedningen. kvinnor (procent Anm.: SBTi (Science Based Targets initiative) är ett initiativ som hjälper företag och organisationer att sätta vetenskapligt baserade klimatmål. 1 Motsvarar 61 procent justerat för inflation. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Regeringen noterar att Första AP-fonden, till skillnad från övriga AP-fonder, endast har satt upp ett mål inom arbetet med föredömlig förvaltning. Målet är dock tydligt och därutöver använder fonden olika nyckeltal för att följa upp sitt arbete. Första AP-fonden bedöms arbeta aktivt för att uppnå det långsiktiga målet. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt. De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Första AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.2 Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2024 överförde Andra AP-fonden 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,1 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsförväntan varit 4,0 procent under samma period. Det är samtidigt lägre än fondens långsiktiga avkastningsförväntan (som under året höjdes till 5 procent från 4,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Noteras kan att Andra AP-fondens avkastningsförväntan är 1 – 1,5 procentenheter högre satt än Första, Tredje och Fjärde AP-fondernas avkastningsmål. Andra AP-fondens avkastning efter kostnader 2024 var 8,2 procent, jämfört med 5,9 procent 2023. Andra AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen.

Tabell 6.5 Andra AP-fondens resultat Miljarder kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Ingående fondkapital 381,4 386,2 441 407,1 426,0 Överföringar -7,9 -7,5 -4,7 -4,8 -2,0 Årets resultat 12,8 62,3 -29,2 23,7 34,9 Utgående fondkapital 386,2 441,0 407,1 426,0 458,9 Årets förändring 4,9 54,8 -33,9 18,9 32,9 Procent Avkastning före kostnader 3,7 16,4 -6,6 6,0 8,3 Avkastning efter kostnader 3,5 16,3 -6,7 5,9 8,2 Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 34,9 miljarder kronor 2024, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 8,2 procent. Under året överfördes 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 32,9 miljarder kronor till 458,9 miljarder kronor vid årets slut. Under 2024 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till 8,3 procent före kostnader. Till den totala avkastningen bidrog framför allt globala aktier exklusive tillväxtmarknader (4,5 procentenheter), aktier i tillväxtmarknader (1,6 procentenheter) och svenska aktier (0,8 procentenheter), samt räntebärande tillgångar (2,0 procentenheter). Även alternativa investeringar bidrog positivt till den totala avkastningen (med 4,5 procentenheter, varav riskkapital och onoterade krediter med 2,1 respektive 0,8 procentenheter). Under året försvagades den svenska kronan, i synnerhet mot US-dollarn, vilket innebar att valutasäkringen av utländska tillgångar bidrog negativt till avkastningen. Värt att notera är att Andra AP-fonden under 2024 har uppdaterat definitionen av tillgångsslag och tillhörande valutaeffekt. Tillgångsslagens avkastning redovisas, liksom för övriga AP-fonder, exklusive valutaeffekter (negativt 2024 med 4,4 procentenheter).

Andra AP-fondens avkastningsförväntan Målen för Första – Fjärde AP-fondernas placeringsverksamhet anges i lagen om allmänna pensionsfonder. Första – Fjärde AP-fonderna ska förvalta kapitalet så att det blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. Avkastningen ska vara hög, och den totala risknivån ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås. Första – Fjärde AP-fonderna ska dessutom investera ansvarsfullt och hållbart utan att göra avkall på avkastning och risknivå. Styrelsen i varje fond har satt upp konkreta förvaltningsmål utifrån de mål som anges i lagen. Fonderna fastställer själva konkreta mål, förväntningar och risknivåer inom de placeringsregler som gäller enligt lagen samt vad uppdraget innebär i konkreta portföljplaceringar. Första – Fjärde AP-fonderna gör egna analyser och arbetssättet mellan fonderna skiljer sig även åt.

Andra AP-fonden använder inget avkastningsmål, utan har i stället en långsiktig förväntad avkastning som fonden kommunicerar utåt. Fondens avkastningsförväntan reviderades upp under året, från 4,5 till 5 procent per år, i reala termer på lång sikt (30 år). Fonden har inget medelfristigt mål (medelfristiga avkastningsförväntningar blir en del av långsiktiga antaganden, men kommuniceras inte externt). Värt att notera är att Andra AP-fondens avkastningsförväntan är 1 – 1,5 procentenheter högre satt än Första, Tredje och Fjärde AP-fondernas avkastningsmål. Andra AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att härleda optimal strategisk portfölj som är till största nytta för pensionssystemet. Den långsiktiga avkastningsförväntan består av förväntad real avkastning om 4 procent på vald strategisk portfölj samt aktiv förvaltning om 1,0 procent. Andra AP-fondens avkastningsförväntan (och risknivå) är en egenskap hos den valda strategiska portföljen som identifieras genom tillgångs- och skuldanalys (s.k. ALM-analys), och inte ett mål i sig självt. Fondens uttryckliga mål är att, genom valet av strategisk portfölj, minimera konsekvenserna av det förväntade framtida pensionsbortfallet på grund av automatiska balanseringar på 30 års sikt. Fonden kommunicerar därför en avkastningsförväntan på den strategiska portfölj som bedöms uppnå det målet och inte ett avkastningsmål. Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffertfondernas avkastningsmål.

Uppföljning av Andra AP-fondens avkastningsförväntan Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1). I tabell 6.6 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001 – 2024, för den senaste tioårsperioden 2015 – 2024 samt för den senaste femårsperioden 2020 – 2024. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsförväntan med i tabellen för motsvarande tidsperioder. Avkastningsförväntan är uttryckt i reala termer och därför redovisas även fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga avkastningsförväntan.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens avkastning och avkastningsförväntan

Procent

2001 – 2024 2015 – 2024 2020 – 2024

Genomsnittlig nominell 6,1 6,3 5,2 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,0 3,3 0,8

2001 – 2024 2015 – 2024 2020 – 2024 Långsiktig 4,5 4,5 4,5 avkastningsförväntan (realt) 1 Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. 2 Den förväntade avkastningen ändrades under året till 5,0 procent från 4,5 procent. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 5,2 procent under den senaste femårsperioden (2020 – 2024) och 6,3 procent under tioårsperioden (2015 – 2024). För hela perioden 2001 – 2024 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,1 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsförväntan har historiskt varit 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt. Denna ändrades under 2024 till 5,0 procent och är kopplad till en strategisk allokering som ALM-analysen genererar och som utvärderas över 10-årsperioder. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 0,8 procent under den senaste femårsperioden (2020 – 2024), 3,3 procent under den senaste tioårsperioden (2015 – 2024) och 4,0 procent för hela perioden 2001 – 2024. Andra AP-fondens realiserade avkastning har därmed varit lägre än styrelsens långsiktiga avkastningsförväntan för ovan nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal investeringsövertygelser. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Fondens investeringsövertygelser uppdaterades under 2024. Här ingår att samarbete och medarbetare är kritiska framgångsfaktorer, att hållbarhet lönar sig, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att risktagande som är uthålligt krävs, att pensionärens bästa ska avgöra strategin och att effektiva processer är en förutsättning för bra resultat. Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2024 års slut av 39,9 procent aktier, 25,5 procent räntebärande tillgångar och 35,2 procent alternativa investeringar (se figur 6.4). Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier ökat med 2,4 procentenheter och alternativa tillgångar med 1,3 procentenheter. Samtidigt har andelen räntebärande tillgångar minskat med 1,2 procentenheter.

Figur 6.4 Tillgångsallokering Andra AP-fonden

Procent av totala tillgångar

Svenska aktier Globala aktier ex. tillväxtmarknader Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alt. tillgångar Övrigt (TAA etc.) 100% 3,5% 3,4% 5,4% 11,4% 16,0% 24,0% 29,7% 80% 36,3% 33,9% 35,2% 35,2% 36,0% 35,0%

33,5% 31,4% 60% 0,0% 33,4% 2,9% 5,3% 30,6% 5,1% 27,0% 26,7% 25,5% 9,2% 40% 40,2% 36,0% 34,0% 10,5% 27,6% 10,9% 9,7% 9,5% 11,1% 30,3% 20% 22,1% 19,9% 20,5% 19,2% 18,2% 21,0% 20,7% 19,8% 20,0% 11,3% 10,0% 9,0% 8,1% 8,2% 9,8% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2023 2024

-20%

Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.5 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader

samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden,

2015 – 2024. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpe-

kvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhål-

lande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet),

som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkast-

ning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då

fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de

årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,4.

Figur 6.5 Andra AP-fondens totala avkastning Nominell avkastning efter kostnader, procent

20% 5 15,9% 16,3% 4 15% 3,9 9,0% 10,3% 4 3 10% 8,2% 2,9 5,9% 2 5% 4,0% 3,5% 1,7 Neg. 0,5 1 0,4 1,1 1,0 Neg. 0% 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 -1,3% -5% -1 -6,7% -10% -2 Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Anm. Andra AP-fonden redovisar fr.o.m. 2024 Sharpekvot över 10 år. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 23,0 procent av det totala fondkapitalet 2015 till ca 32,7 procent 2024. De illikvida tillgångarna består framför allt av riskkapitalfonder (60,4 miljarder kronor 2024), därefter onoterade fastigheter (48,4 miljarder kronor 2024). Andra AP-fonden har också betydande investeringar i skog och jordbruk (23,3 miljarder kronor 2024). Fastighetsinnehaven ägs till 90 procent genom bolagsstrukturer tillsammans med andra investerare. Fastigheterna utgörs primärt av kontorsfastigheter och har en relativt hög koncentration utanför Sverige. Investeringar inom onoterade aktier utgörs av fondinvesteringar utan samarbetspartner. Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

Figur 6.6 Andra AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2015 – 2024

Miljarder kronor

160 1,8 4,8 7,1 140 23,3 0,2 120 21,5 22 100 17,1 23,6 60,4 49 80 25,5 52,5 20,1 41,3 17,1 17,2 18,5 9,3 60 15,7 16,8 7,1 3,9 9,1 10,7 16,3 16,9 15,6 40 56,7 58,7 53,8 46,5 48,6 46,2 48,4 20 37,1 39,6 39,5

0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Fastigheter Övriga illikvida Riskkapitalfonder Onoterade fastigheter Infrastruktur Riskkapitalföretag Skog Onoterade krediter Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från andra AP-fonden).

Kostnader Andra AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2024 till 291 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2020 – 2024 ökat med ca 56 miljoner kronor. Under 2024 ökade rörelsekostnaderna med 13 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor utgörs av ökade administrationskostnader. Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader. De externa förvaltningskostnaderna för 2024 uppgick till 73 miljoner kronor, vilket är en fortsatt minskning med 35 miljoner kronor. Sedan 2020 har denna post minskat med 204 miljoner kronor till följd av ett kostnadsbesparingsprogram som inleddes 2020. De minskade kostnaderna beror framför allt av att fonden har stängt ned ett antal externa mandat. I slutet av 2024 förvaltades 80 procent av kapitalet internt. Detta är något mer än Fjärde AP-fondens (79 procent) men lägre än Första och Tredje AP-fondernas andel (82 respektive 91 procent).

Tabell 6.7 Andra AP-fondens kostnader och antal anställda Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Interna kostnader 235 245 262 278 291 Personalkostnader 150 155 161 170 174 Lokalkostnader 7 7 7 8 6 Köpta tjänster 10 12 15 12 15 Informations- och datakostnader 61 65 70 77 85 Övrigt 7 6 9 11 11 Externa förvaltningskostnader 277 208 201 108 73 1

Summa 512 453 463 386 364

Förvaltningskostnadsandel % 0,14 0,11 0,11 0,09 0,08 Antal anställda 71 68 69 68 70 2 Antal kvinnor/män 24/47 24/44 25/44 24/44 24/46 Andel kvinnor % 34 35 36 35 34 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 Vid årets slut. Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Föredömlig förvaltning Andra AP-fondens arbete med föredömlig förvaltning vägleds av en policy som är antagen av fondens styrelse. Policyn ligger till grund för en strategi som består av sex delar – integrering, väsentlighet, analys, påverkansarbete, samarbete och transparens. Det praktiska arbetet utgår i sin tur från fokusområden som under 2024 minskat från fem till fyra: 1) klimat, 2) biologisk mångfald, 3) mänskliga rättigheter, och 4) bolagsstyrning. Fokusområdet mångfald har integrerats i bolagsstyrning, som tidigare benämndes ägarstyrning. Utöver det är fokusområdena oförändrade sedan föregående år. Arbetet med föredömlig förvaltning är integrerat i samtliga delar av organisationen och förvaltningen och bedrivs utifrån principen om dubbel väsentlighet. Det innebär att hänsyn tas både till hur fondens investeringar påverkas av hållbarhetsrelaterade risker/möjligheter samt till hur fonden genom sina innehav påverkar människa och miljö. Andra AP-fonden röstade under 2024 på 142 svenska och 1 311 utländska bolagsstämmor (2023: 127 respektive 1 401 stämmor). Det motsvarar 96 respektive 89 procent av andelen av portföljvärdet av svenska och utländska bolag i den noterade portföljen. Under 2024 var Andra AP-fonden även aktiv i elva svenska valberedningar (2023: tolv valberedningar). Andra AP-fonden har fastställt åtta långsiktiga mål inom arbetet med föredömlig förvaltning som är relaterade till fondens fyra fokusområden. Två av målen har reviderats under året. För hållbarhetsmål fyra har mätetalet justerats, där en ny process och modell för identifiering av högriskbolag har implementerats. Mål åtta har uppdaterats till att mäta andelen av portföljvärdet där röstning har ägt rum, i stället för antalet.

Målsättningarna är definierade mot kvantitativa mätetal och är en kombination av aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter inom en given tidsperiod) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Eftersom samtliga mål är av medel- eller långfristig karaktär saknas gränsvärden för 2024. I tabell 6.8 redovisas Andra AP-fondens mål och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även resultat för 2023.

Tabell 6.8 Andra AP-fondens mål inom arbetet med föredömlig

förvaltning

Mål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

Fokusområde: Klimat 1 Nettonollutsläpp av växthusgaser i Koldioxid- 5,4 6,3 portföljbolagen senast 2045. utsläpp, Scope 1 – 3 (mnt CO ₂ e) Minskade utsläpp av växthusgaser Föränd- -48 -44 (basår 2019) ring från 2025: -35 procent 2019 2030: -55 procent (procent) 2 Alla tillgångsslag i linje med Andel av 76 94 Parisavtalet. strategisk portfölj (procent) Fokusområde: Biologisk mångfald 3 Bidra till en positiv nettoutveckling för Ännu ej - naturen 2030. 1 definierat 4 En portfölj som inte bidrar till illegal Procent av - 91 avskogning 2025. högriskbolag med aktivt påverkansarbete Fokusområde: Mänskliga rättigheter 5 Implementerat FN:s vägledande principer Andel av 71 100 för företag och mänskliga rättigheter strategisk 2025. portfölj med due diligenceprocess i linje med principer (procent) 6 2 Mänskliga rättighetsperspektiv ska Ännu ej - genomsyra alla delar av fondens definierat verksamhet 2030.

Mål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

Fokusområde: Bolagsstyrning 7 Fondens noterade innehav ska i Genom- Sverige: 38 Sverige: 37 genomsnitt ha minst 40 procent av snittlig Utland: 29 Utland: 31 vardera kön i styrelsen 2030. andel kvinnor i styrelsen (procent) 8 Aktivt och ansvarsfullt ägarskap genom Procent av Sverige: 87 Sverige: 96 ett ökat antal dialoger och röstning i fondens Utland: 76 Utland: 89 fondens samtliga noterade aktieinnehav. ägande, stämmor man röstat på 1 Målsättning och mätetal kommer att utvecklas. 2 Målsättning och mätetal kommer att utvecklas Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Regeringen bedömer att Andra AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2024. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapportering, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regelefterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvarslinjen). De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Andra AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.3 Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2024 överförde Tredje AP-fonden 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner. Tredje AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,9 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,8 procent under samma period. Avkastningen överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2024 var 10,3 procent, jämfört med 7,8 procent 2023. Tredje AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen.

Tabell 6.9 Tredje AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Ingående fondkapital 393,7 423,0 502,3 468,4 499,8 Överföringar -7,9 -7,5 -4,7 -4,8 -4,8 Årets resultat 37,2 86,8 -29,2 36,2 51,3 Utgående fondkapital 423,0 502,3 468,4 499,8 549,1 Årets förändring, mdkr 29,3 79,3 -33,9 31,4 49,3 Procent Avkastning före kostnader 9,8 20,8 -5,7 7,8 10,4 Avkastning efter kostnader 9,7 20,7 -5,8 7,8 10,3 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 51,3 miljarder kronor 2024, vilket motsvarar en avkastning på 10,3 procent efter kostnader. Under året överfördes 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 49,3 miljarder kronor till 549,1 miljarder kronor.

Under 2024 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till 10,4 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen kom från globala aktier (6,6 procentenheter), svenska aktier (1,0 procentenheter), valutaeffekter samt valutapositioner (1,8 procentenheter) och räntebärande tillgångar (0,5 procentenheter). Även alternativa investeringar bidrog marginellt till avkastningen (med 0,2 procentenheter).

Tredje AP-fondens avkastningsmål Målen för Första – Fjärde AP-fondernas placeringsverksamhet anges i lagen om allmänna pensionsfonder. Första – Fjärde AP-fonderna ska förvalta kapitalet så att det blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. Avkastningen ska vara hög, och den totala risknivån ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås. Första – Fjärde AP-fonderna ska dessutom investera ansvarsfullt och hållbart utan att göra avkall på avkastning och risknivå. Styrelsen i varje fond har satt upp konkreta förvaltningsmål utifrån de mål som anges i lagen. Fonderna fastställer själva konkreta mål, förväntningar och risknivåer inom de placeringsregler som gäller enligt lagen samt vad uppdraget innebär i konkreta portföljplaceringar. Första – Fjärde AP-fonderna gör egna analyser och arbetssättet mellan fonderna skiljer sig även åt. Tredje AP-fonden arbetar med ett övergripande långfristigt avkastningsmål. Målet är 3,5 procent real avkastning per år över en långsiktig horisont (över 10 år). Tredje AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att definiera det långfristiga målet. Det långfristiga avkastningsmålet baseras på en bedömning att den teoretiskt möjliga avkastningen från en optimal portfölj är 4,0 procent med en justering utifrån genomförbarhet om -0,5 procent. Avkastningsmålet kan för Tredje AP-fonden ses som en funktion av fondens valda risknivå för portföljen. Avkastningsmålet härleds från den förväntade avkastningen för portföljen givet den önskvärda risknivån. Genom ALM-analys identifieras en teoretiskt möjlig avkastning, vid den önskvärda risknivån, för en optimal portfölj. Den optimala portföljen justeras sedan utifrån praktisk genomförbarhet och realiserbarhet, vilket mynnar ut i ett avkastningsmål. Tredje AP-fondens långsiktiga mål utgår från en analys av pensionssystemet och acceptabel risknivå på en 40-årig horisont som sedan reduceras till en mer överskådlig framtid om 25 år. För att antaganden om avkastningar ska anses än mer tillförlitliga definierar sedan Tredje AP- fonden sitt avkastningsmål över en kortare horisont, ”mer än 10 år”.

Uppföljning av Tredje AP-fondens avkastningsmål Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1).

I tabell 6.10 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001 – 2024, för den senaste tioårsperioden 2015 – 2024 samt för den senaste femårsperioden 2020 – 2024. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder Tredje AP-fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med fondens målsättning för avkastningen.

Tabell 6.10 Tredje AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001 – 2024 2015 – 2024 2020 – 2024

Genomsnittlig nominell 6,9 8,4 8,2 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,8 5,3 3,7 Långsiktigt avkastningsmål 3,5 3,5 3,5 (realt) 1 Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Av tabellen framgår att Tredje AP-fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,2 procent under den senaste femårsperioden (2020 – 2024) och 8,4 procent under tioårsperioden (2015 – 2024). För hela perioden 2001 – 2024 har fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,9 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 3,7procent under den senaste femårsperioden (2020 – 2024), 5,3 procent under den senaste tioårsperioden (2015 – 2024) och 4,8 procent för hela perioden 2001 – 2024. Tredje AP-fonden har därmed uppnått styrelsens långfristiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar. Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag. Fondens styrelse fattar beslut om Långsiktig Statisk Portfölj (LSP), vilket är styrelsens utvärderingsportfölj och fastställer allokeringsintervall för tillgångsslagen aktier, räntor, alternativa investeringar och valutor, som utgör de yttre ramarna för den verkställande direktörens ansvar att bedriva kapitalförvaltning. Den verkställande direktören ansvarar för utnyttjandet av de beslutsramar som styrelsen delegerat, och kan delegera dessa vidare i organisationen. I tillägg till detta har fonden investeringskommittéer för allokeringsfrågor. Riskkommittén utgör en operativ beslutsform för riskfrågor. Investeringsportföljen har som mål att

överprestera LSP genom aktiv förvaltning och placeringar i såväl likvida som illikvida tillgångsslag. Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt. Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2024 års slut av 48,3 procent aktier, 22,0 procent räntebärande tillgångar 28,7 procent alternativa investeringar och 1 procent övrigt (se figur 6.7). Allokeringen förändrades under 2024 framför allt genom att fonden ökade allokeringen mot aktier, vars andel steg med 5,3 procentenheter. Aktieinnehavets positiva avkastning, och andra tillgångsslags negativa utveckling bidrog, också till ökningen i aktieexponeringen. Allokeringen till räntebärande tillgångar och alternativa investeringar minskade samtidigt med 2,4 respektive 2,1 procentenheter.

Figur 6.7 Tillgångsallokering Tredje AP-fonden

Procent av totala tillgångar

Svenska Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader aktier Räntebärande tillgångar Alt. investeringar Övrigt 100% 3,0% 3% 6% 14,3% 90% 17,5% 20,2% 24,9% 28,7% 35,0% 30,8% 80% 45,0% 42% 70% 41% 35,7% 33,6% 60% 37,0% 30,9% 22,0% 24,4% 24,7% 50% 4% 5,8% 5,6% 1,0% 40% 4,6% 6,3% 34,0% 38% 30% 36% 29,0% 30,6% 30,2% 35,4% 25,6% 25,3% 28,5% 20% 10% 18,0% 17% 14,9% 12,4% 12,4% 12,4% 11,5% 12,8% 12,0% 10% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2023 2024 Anm. Övrigt består dels av interna så kallade absolutavkastande strategier (omfattar handel i aktier, räntor och valuta), dels av externa investeringar i hedgefonder. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.8 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader och den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2015 – 2024. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet), som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten

negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,6.

Figur 6.8 Tredje AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25% 5,0 4,3 20,7% 20% 17,6% 4,0

15% 2,8 3,0 4,0 10,3% 9,4% 9,7% 10% 8,8% 2,0 7,8% 6,8% 1,1 1,6 0,8 5% 1,0 1,0 0,6% 0,9 Neg . 0,3 0% 0 0,0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 -5% - 1,0 -5,8% -10% - 2,0 Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 16 procent av det totala fondkapitalet 2015 till 29 procent 2024. De illikvida tillgångarna består framför allt av onoterade fastigheter (77,0 miljarder kronor 2024), därefter riskkapitalföretag (44,1 miljarder kronor 2024). De onoterade fastighetsinnehaven ägs genom fem direktägda bolag varav fyra tillsammans med andra investerare. Fastighetsbolagen är i huvudsak koncentrerade till den svenska marknaden men diversifierade över olika segment (kontor, bostäder och samhällsfastigheter). Investeringar inom onoterade aktier utgörs av fondinvesteringar utan samarbetspartner. Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

Figur 6.9 Tredje AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2015 – 2024

Miljarder kronor

180 160 0 0,2 0,7 14,7 14,5 13,8 140 1,1 0,5 3,5 0,5 11,7 120 34,9 36,3 8,5 44,1 100 30,1 25,1 21,6 18 19,6 80 16 10 15,0 13 10 6 60 10 9 5 10 5 9 5 10 6 5 40 5 81,5 81,3 77,0 6 62 68,9 56 20 40 48 38 29 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Fastigheter Skog Infrastruktur Riskkapitalfonder Onoterade fastigheter Infrastruktur Riskkapitalföretag Onoterade krediter Skog Försäkringsrisker Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Kostnader Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2024 till 320 miljoner kronor. Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2020 – 2024 ökat med ca 98 miljoner kronor. Under 2024 ökade rörelsekostnaderna med 35 miljoner kronor, varav 28 miljoner kronor utgörs av ökade administrationskostnader. De externa förvaltningskostnaderna har varierat mellan som mest 142 och som lägst 49 miljoner kronor under perioden 2020 – 2024, delvis beroende på värdeutvecklingen under åren, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, men framför allt på grund av att fondens kapital under extern förvaltning har minskat för att i stället förvaltas internt av fonden själv. Detta förklarar också de ökade interna kostnaderna. År 2024 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 49 miljoner kronor, vilket var en minskning med 27 miljoner kronor från föregående år, trots en positiv värdeutveckling under året och förklaras i stället av minskade arvoden för noterade tillgångar.

Tabell 6.11 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Interna kostnader 222 234 252 285 320 Personalkostnader 138 147 152 168 175 Lokalkostnader 12 13 17 15 16

2020 2021 2022 2023 2024

Köpta tjänster 12 17 17 22 13 Informations- och datakostnader 54 53 60 73 113 Övrigt 5 4 5 6 3 Externa förvaltningskostnader 1 126 142 119 76 49

Summa 348 376 371 361 369

Förvaltningskostnadsandel % 0,09 0,08 0,08 0,07 0,07 Antal anställda 60 61 66 70 2 73 2 Antal kvinnor/män 26/34 26/35 27/39 29/41 30/43 Andel kvinnor % 43 43 41 41 41 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 Vid årets slut. Varav 3 anställda i AP-fondernas etikråd. Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Föredömlig förvaltning Tredje AP-fondens arbete med föredömlig förvaltning utgår från fondens policy för ansvarsfulla investeringar som årligen revideras och fastställs av styrelsen. Arbetet är integrerat i förvaltningen och utgör en del av de analyser som ligger till grund för investeringsbeslut. Tredje AP-fonden arbetar med fyra fokusområden – bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald. Fokusområdena 2024 är oförändrade sedan föregående år. Tredje AP-fonden har under 2024 fört regelbundna dialoger med portföljbolag, deltagit i valberedningar och styrelser samt röstat på bolagsstämmor. Fonden röstade under 2024 på 154 svenska och 959 utländska bolagsstämmor (2023: 170 respektive 1 050 stämmor). Det motsvarar 95 respektive 100 procent av antalet svenska och utländska bolag i den noterade portföljen. Under 2024 deltog Tredje AP-fonden även i fem svenska valberedningar, i likhet med föregående år. Tredje AP-fonden har fastställt tio övergripande mål för att uppnå målsättningen att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Målsättningarna är definierade mot kvantitativa mätetal och är en kombination av aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter inom en given tidsperiod) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Eftersom målen är av medeleller långfristig karaktär saknas gränsvärden för 2024. I tabell 6.2 redovisas Tredje AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även resultat för 2023.

Tabell 6.12 Tredje AP-fondens mål inom arbetet med föredömlig

förvaltning

Mål Resultat

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

Fokusområde: Bolagsstyrning

Mål Resultat

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

1 Alla svenska storbolag i portföljen ska ha Andel av 39 43 minst 40 procent av det underrepresen- det underterade könet i styrelsen 2026. representerade könet (procent) 2 Andel svenska bolag i portföljen med Andel 20 41 hållbarhetskriterier i incitamentsprogram bolag i ska fördubblas från 20 till 40 procent portföljen senast 2025. (procent) Fokusområde: Klimat 3 Halverat CO2-avtryck i den direktägda Koldioxid- 0,7 0,6 aktieportföljen 2019 – 2025. avtryck i (-32 procent (-43 procent den note- jämfört med jämfört med rade port- 2019) 2019) följen, Scope 1 och 2 (mnt CO ₂ e) 4 Samtliga portföljbolag ska vara i linje Andel 38 20 1 med 1,5-gradersmålet vid 2040. bolag (procent) 5 Föra påverkansdialog med bolag som Andel Dialoger Dialoger står för 70 procent av utsläppen 2023 initierade initierades pågår och 90 procent av utsläppen 2030. dialoger under första kvartalet 2023 6 25 procent av ränteportföljen ska vara Andel av 22 25 investerad i hållbara obligationer senast ränte- 2025. portföljen (procent) Fokusområde: Biologisk mångfald 7 Samtliga bolag inom prioriterade sektorer Andel 59 59 ska ha policy för biologisk mångfald bolag 2030 (505 bolag i aktieportföljen under (procent) 2023). 8 Samtliga bolag inom prioriterade sektorer Andel - 2 22 ska följa rekommendationer från The bolag Taskforce on Nature-related Financial (procent) Disclosures (TFND) 2030 (505 bolag i aktieportföljen under 2023). Fokusområde: Mänskliga rättigheter 9 Samtliga bolag i sektorer med förhöjd Andel 91 97 risk ska ha policy för mänskliga bolag rättigheter 2030. (procent)

Mål Resultat

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

10 Samtliga bolag i sektorer med exponering Andel 60 57 mot utsatta grupper ska ha genomlys- bolag ningsprocess 2030. (procent) Anm.: Mål 7 – 10 är nya för 2023. 1 Förändrad metodik 2 TFND-ramverket publicerades hösten 2023. Målet mäts från 2024. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Regeringen bedömer att Tredje AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2024. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limitervärdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direktören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för riskrapportering till styrelsen. De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Tredje AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.4 Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Under 2024 överförde Fjärde AP-fonden 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än 64 summan av utbetalda pensioner.

Fjärde AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,8 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,9 procent under samma period. Det överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader uppgick till 10,1 procent 2024, jämfört med 9,6 procent för 2023. Fjärde AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen.

Tabell 6.13 Fjärde AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Ingående fondkapital 418,0 449,4 527,6 460,5 499,6 Överföringar -7,9 -7,5 -4,7 -4,8 -2,0 Årets resultat 39,3 85,7 -62,5 43,9 50,7 Utgående fondkapital 449,4 527,6 460,5 499,6 548,2 Årets förändring 31,4 78,2 -67,1 39,1 48,6 Procent Avkastning före kostnader 9,7 19,3 -11,8 9,6 10,2 Avkastning efter kostnader 9,6 19,2 -11,9 9,6 10,1 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 50,7 miljarder kronor 2024, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 10,1 procent. Under året överfördes 2,0 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet under 2024 med 48,6 miljarder kronor till 548,2 miljarder kronor. Under 2024 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till 10,2 procent före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från utländska aktier i utvecklade marknader (6,4 procentenheter) och svenska aktier (1,3 procentenheter). Alternativa tillgångar samt valutasäkringar bidrog positivt till avkastningen (med 0,4 respektive 1,2 procentenheter).

Fjärde AP-fondens avkastningsmål Målen för Första – Fjärde AP-fondernas placeringsverksamhet anges i lagen om allmänna pensionsfonder. Första – Fjärde AP-fonderna ska förvalta kapitalet så att det blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. Avkastningen ska vara hög, och den totala risknivån ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås. Första – Fjärde AP-fonderna ska dessutom investera ansvarsfullt och hållbart utan att göra avkall på avkastning och risknivå. Styrelsen i varje fond har satt upp konkreta förvaltningsmål utifrån de mål som anges i lagen. Fonderna fastställer själva konkreta mål, förväntningar och risknivåer inom de placeringsregler som gäller enligt lagen samt vad upp-

draget innebär i konkreta portföljplaceringar. Första – Fjärde AP-fonderna gör egna analyser och arbetssättet mellan fonderna skiljer sig även åt. Fjärde AP-fonden har två avkastningsmål – ett långfristigt (på 40 års sikt) och ett medelfristigt (på 10 års sikt). Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 3,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen avvägning mellan förväntad avkastning och risknivå på tillgångsmarknaderna för att på bästa möjliga sätt tillfredsställa pensionssystemets behov av avkastning för att på ett generationsneutralt sätt balansera pensionssystemets tillgångar och skulder på 40 års sikt. Det långsiktiga avkastningsmålet består av avkastningsförväntan på en tillgångsallokering med en risknivå bäst anpassad för pensionssystemet (2,8 – 2,9 procent) samt av aktiv förvaltning (0,5 procent). Förväntad avkastning från ALM-analysens bedömning av vad en vald passiv portfölj av aktier och räntor med en viktfördelning i det valda aktiespannet kan generera understiger det långsiktiga avkastningsmålet. Den slutliga bedömningen om 3,5 procent omfattar därmed också den förväntade meravkastningen från sammansättningen av referensportföljen på medellång sikt, samt avkastningen från Fjärde AP-fondens aktiva förvaltning. Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelfristigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelfristiga avkastningsmålet består av förväntad avkastning på vald medelfristig tillgångsallokering (ca 2 – 2,5 procent) samt bidrag från aktiv förvaltning. Tillsammans ger det ett mål på 3 procent realt. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Över tid förväntas det nuvarande lägre medelfristiga avkastningsmålet normaliseras så att det kommer att motsvara det långsiktiga avkastningsmålet. Under 2024 gjordes en översyn av det medelfristiga avkastningsmålet, vilket resulterade i att det höjdes till 3,5 procents real avkastning från och med 2025, vilken därmed motsvarar det långsiktiga reala avkastningsmålet.

Uppföljning av Fjärde AP-fondens avkastningsmål Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1). I tabell 6.14 redovisas genomsnittlig avkastning efter kostnader för hela perioden 2001 – 2024, för den senaste tioårsperioden 2015 – 2024 samt för den senaste femårsperioden 2020 – 2024. Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med målsättning för avkastningen.

Tabell 6.14 Fjärde AP-fondens avkastning och avkastningsmål Procent

2001 – 2024 2015 – 2024 2020 – 2024

Genomsnittlig nominell 6,8 8,0 6,8 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,9 5,0 2,4 Långsiktigt avkastningsmål 3,5 (realt) (40 år) Medelfristig avkastningsmål 3,0 3,0 (realt) (10 år) 1 Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

I tabellen framgår att Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 6,8 procent under den senaste femårsperioden och 8,0 procent under den senaste tioårsperioden. För hela perioden 2001 – 2024 har fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,8 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt och 3,0 procent på medellång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 2,4 procent under den senaste femårsperioden (2020 – 2024), 5,0 procent under den senaste tioårsperioden (2015 – 2024) och 4,9 procent för hela perioden 2001 – 2024. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långfristigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering. En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det medelfristiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering. Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme. Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital. Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2024 års slut av 55 procent aktier, 24 procent räntebärande tillgångar, och 21 procent alternativa investeringar. Under 2024 skiftade fondens faktiska allokering främst till aktier

(+2,3 procentenheter) och framför allt inom segmentet globala aktier (+3,4 procentenheter). Den ökade aktieexponeringen är delvis en konsekvens av taktiska omallokeringar, men också av den starka utvecklingen i marknadsvärde i noterade aktier under året. Under 2022 införde Fjärde AP-fonden det nya tillgångsslaget defensiva aktier som vid utgången av 2024 utgjorde ca 6 procent av portföljen. Den nya tillgångsklassen syftar till att dels tillföra avkastningspotential, dels ha stabiliserande egenskaper i en mer problematisk ekonomisk miljö.

Figur 6.10 Tillgångsallokering Fjärde AP-fonden

Procent av totala tillgångar

Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alt. tillgångar

100% 3,0% 2,3% 3,4% 5,9% 9,3% 9,6% 14,9% 90% 23,0% 21,2% 21,2% 80% 33,9% 36,0% 36,8% 34,5% 32,0% 32,1% 70% 31,1% 26,1% 23,9% 27,7% 60% 3,0% 5,8% 4,3% 4,2% 50% 6,7% 5,8% 5,6% 5,9% 38,4% 40% 42,1% 38,1% 35,1% 35,5% 35,2% 30% 31,7% 30,9% 34,3% 27,6% 20% 10% 24,1% 18,7% 18,6% 18,8% 18,9% 18,9% 15,6% 15,6% 16,2% 14,9% 0% 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2023 2024 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.11 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2015 – 2024. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet), som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,4.

Figur 6.11 Fjärde AP-fondens totala avkastning Nominell avkastning efter kostnader, procent

25% 5 21,7% 19,2% 20% 4

15% 3 10,0% 9,6% 9,6% 10,1% 10% 2 6,8% 9,1% 5% 1 -0,2%

0% 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 -5% -1

-10% -2

-11,9% -15% -3 Avkastning Källa: Fjärde AP-fonden.

Utveckling av illikvida tillgångar Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 9 procent av det totala fondkapitalet 2015 till 19 procent 2024. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter och infrastruktur (47,8 respektive 28,0 miljarder kronor 2024). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

Figur 6.12 Fjärde AP-fondens utveckling av illikvida tillgångar

2015 – 2024

Miljarder kronor

100 3,4 14,6 9,7 12,1 80 13,0 5,3 12,4 7,1 11,1 5,6 5,5 10,5 18,5 28,0 60 23,9 10,0 3,8 3,6 2,3 2,7 4,7 3,6 3,8 3,9 40 0,7 1,6 4,5 2,4 3,2 2,3 52,0 48,4 45,4 47,8 20 37,9 39,9 33,3 24,5 27,5 20,7 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Onoterade fastigheter Infrastruktur Riskkapital Onoterade krediter Övriga illikvida

Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan dock innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte längre klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2024 till 291 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2020 – 2024 ökat med ca 45 miljoner kronor. Under 2024 ökade rörelsekostnaderna med 10 miljoner kronor. De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 104 miljoner kronor för 2024, vilket var en minskning med 14 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2020 – 2024 minskade de externa förvaltningskostnaderna med 34 miljoner kronor. Externa förvaltningskostnader minskade som en följd av lägre externa förvaltningsarvoden, beroende på omstrukturering eller avveckling av vissa externa fondinvesteringar.

Tabell 6.15 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Interna kostnader 246 247 259 281 291 Personalkostnader 155 154 147 162 170 Lokalkostnader 11 11 16 12 14 Köpta tjänster 11 12 13 11 13 Informations- och datakostnader 62 63 74 87 84

2020 2021 2022 2023 2024

Övrigt 7 7 9 9 10 Externa förvaltningskostnader 1 138 158 140 118 104

Summa 384 405 399 399 395

Förvaltningskostnadsandel % 0,09 0,08 0,08 0,08 0,07 Antal anställda 2 65 67 67 76 69 Antal kvinnor/män 26/39 26/41 25/42 29/47 26/43 Andel kvinnor % 40 39 42 38 38 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 Vid årets slut. Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisning.

Föredömlig förvaltning Fjärde AP-fondens arbete med att förvalta fondmedel på ett föredömligt sätt utgår frånfondens hållbarhetspolicy som anger övergripande riktlinjer och strategier för arbetet. Policyn revideras och fastställs årligen av styrelsen. Hållbarhetsarbetet är integrerat i kapitalförvaltningen, utan att göra avkall på avkastningen. Fonden har fem olika implementeringsstrategier för sitt arbete med föredömlig förvaltning: 1) mäta och rapportera kring hållbarhet, 2) integrera hållbarhetsfaktorer i investeringsprocesser anpassat efter tillgångsslag, 3) påverka som ägare, investerare och samhällsaktör, 4) reducera hållbarhetsrisker i portföljen, och 5) investera i starka hållbarhetstrender genom riktade och tematiska investeringar. Fjärde AP-fonden har även fastställt två övergripande fokusområden – klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena 2024 är oförändrade sedan föregående år. Fjärde AP-fonden röstade under 2024 på 136 svenska och 1 221 utländska bolagsstämmor (2023: 131 respektive 1 216 stämmor). Det motsvarar 79 respektive 100 procent av antalet svenska och utländska bolag i den noterade portföljen. Under 2024 deltog Fjärde AP-fonden även i 46 svenska valberedningar (2023: 56 valberedningar). Fonden har fastställt tio övergripande målrelaterade till fokusområdena. Målen 2024 är i allt väsentligt oförändrade sedan föregående år, bortsett från hållbarhetsmål 6 där mätetalet justerats för att bättre spegla betydelsen av arbetet i valberedningar i relation till portföljvärdet. En majoritet av målen är definierade mot kvantitativa mätetal och samtliga målsättningar är en kombination av aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst utfall). Målen är huvudsakligen av medel- eller långfristig karaktär. I den utsträckning kortfristiga gränsvärden formulerats för 2024 bedöms målen vara uppfyllda. I tabell 6.16 redovisas Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även resultat för 2023.

Tabell 6.16 Fjärde AP-fondens mål inom arbetet med föredömlig

förvaltning

Mål Resultat

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

1 Bidra till minskningen av globala klimat- 1. Föränd- 1. -11 1. -15 utsläpp i enlighet med Parisavtalet. ring koldi- 2. -65 2. -70 Halvera portföljens CO ₂ e -utsläpp 2030 oxidut- (jämfört med 2020 års nivå) och nå netto släpp nollutsläpp senast 2040. under året (procent) 2. Förändring koldioxidutsläpp sedan 2010 (procent) 2 Göra investeringar som minskar 1. Kol- 1. 41 1. 41 klimatrisken i portföljen. dioxid- 2. 41 2. 43 utsläpp som andel av globalt aktieindex (procent) 2. Koldioxidintensitet som andel av globalt aktieindex (procent) 3 Göra proaktiva investeringar som bidrar Genom- Målet Målet till och drar fördel av klimatomställning. förda uppnått. uppnått. investeringar 7,6 mdkr i 4,6 mdkr i nya hållbar- nya hållbarhetsinveste- hetsinvesteringar. ringar. 4 Utvärdera möjliga förvaltningsstrategier Kvalitativ Målet Målet baserat på kartlagda indikatorer. bedöm- uppnått uppnått ning 5 Påverka för klimatomställning. 1. Föränd- 1. -9 1. -11 ring koldi- 2. -2 2. -4 oxidutsläpp, portföljmix (procent)

Mål Resultat

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

2. Förändring koldioxidutsläpp, bolagens utsläpp (procent) Fokusområde: Ägarstyrning 6 Arbeta aktivt i valberedningar i kraft av 1. Antal 1. 56 1. 46 ägarandel. valbered- 2. 93 1 2. 53 ningar 2. Andel av portföljvärdet där AP4 är representerad i valberedningar 7 Arbeta för ökad mångfald i styrelserna, Andel 54 45 särskilt med avseende på jämnare kvinnor av könsfördelning. nyvalda ledamöter (procent) 8 Utöva rösträtten vid svenska stämmor. 1. Antal 1. 131 1. 136 svenska 2. 74 2. 79 stämmor där fonden röstat 2. Andel stämmor där fonden röstat (procent av totalt innehav) 9 Utöva rösträtten vid utländska stämmor. Antal 1. 1 216 1. 1 221 utländska 2. 100 2. 100 stämmor där fonden röstat 2. Andel stämmor där fonden röstat (procent av totalt innehav) 73

Mål Resultat

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

10 Stötta initiativ som verkar för Kvalitativ Målet Målet aktieägares rättigheter och bolagens bedöm- uppnått uppnått arbete med hållbarhet ning 1 Andel av valberedningar där fonden erbjudits delta (procent) Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Fjärde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2024. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för. De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Fjärde AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.5 Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Sjätte AP-fonden startade redan i slutet av 1996 och är till skillnad från Första – Fjärde AP-fonderna en sluten fond. Det innebär att Sjätte AP-fonden inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen om Sjätte

AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Styrelsen beslutade under 2020 att från och med 2021 använda ett nytt avkastningsmål. Målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder. Avkastningen för 2024 uppgick till 9,0 procent. Den genomsnittliga avkastningen efter kostnader över fem år uppgick till 15,5 procent. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden sitt långsiktiga avkastningsmål som uppgick till 7,0 procent under samma period.

Tabell 6.17 Sjätte AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Ingående fondkapital 37,5 45,2 67,3 68,6 70,7 Årets resultat 7,6 22,2 1,3 2,1 6,4 Utgående fondkapital 45,2 67,3 68,6 70,7 77,1 Årets förändring, mdkr 7,7 22,1 1,3 2,1 6,4 Procent Avkastning efter kostnader 20,4 49,1 1,9 3,0 9,0 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden)

Sedan den 1 juli 2022 har Sjätte AP-fonden ett lagstadgat mål om föredömlig förvaltning som följs upp årligen. Sjätte AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen.

Fondkapital och resultat Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 6,4 miljarder kronor 2024, jämfört med 2,1 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkastning på 9,0 procent, jämfört med 3,0 procent året innan. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 66,7 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 77,1 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på ca 641 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 7,4 procent. Under 2024 uppgick Sjätte AP-fondens totala avkastning till 9,0 procent, eller 6,4 miljarder kronor, efter kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från buyout fond-investeringar (3,6 miljarder kronor), buyout co-investeringar (5,2 miljarder kronor), och venture/growth (1,0 miljarder kronor). Största negativa bidraget till avkastningen kom från valutasäkringar (-3,8 miljarder kronor).

Sjätte AP-fondens avkastningsmål Målen för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet anges i lagen om Sjätte AP-fonden. Sjätte AP-fonden ska, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Fondmedlen ska

placeras så att kraven på långsiktig hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses. Sjätte AP-fonden ska dessutom investera ansvarsfullt och hållbart utan att göra avkall på avkastning och risknivå. Enligt lagen ska Sjätte AP-fonden fastställa närmare mål för sin placeringsverksamhet. Styrelsen har fastställt sådana konkreta förvaltningsmål. Sjätte AP-fondens målsättning är att över en femårsperiod överträffa avkastningen av ett sammanvägt index bestående av 90 procent Burgiss ALL, som representerar avkastning i private equity-marknaden, viktat med 10 procent OMRX T-Bill, motsvarande behov av likvida medel. Målet antogs under 2021 och ersätter tidigare målindex (SIX Nordic 200 CAP GI) även för historiska jämförelser. Målet som används sedan 2021 syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt. Sjätte AP-fondens målsättning är att den genomsnittliga årliga avkastningen över en rullande femårsperiod ska överträffa målindex. Sjätte AP-fondens mål är att fonden genom sin inriktning mot onoterade tillgångsslag ska hålla en hög långsiktig avkastning, med en balanserad totalrisk för portföljen. Sjätte AP-fondens ambitionsnivå är dock, enligt fonden, att skapa högre avkastning än median i marknaden. Sjätte AP-fondens mål är till sin natur långsiktigt, eftersom investeringar inom onoterade tillgångar behöver mätas över en längre period.

Uppföljning av Sjätte AP-fondens avkastningsmål Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1). I figur 6.13 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 1997 – 2024, för den senaste tioårsperioden 2015 – 2024, för den senaste femårsperioden 2020 – 2024 samt för 2024. Som jämförelse redovisas även Sjätte AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Figur 6.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

25% 21,3% 20% 18,2% 15,2% 15,5% 15% 12,6% 10,4% 10,7% 9,0% 10% 7,0% 7,4%

5%

0%

-3,0% -5% 2024 2020-2024 2015-2024 1997-2024 AP6 AP6 investeringsverksamhet Avkastningsmål Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Avkastningen för 2024 uppgick till 9,0 procent. Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 15,5 procent under den senaste femårsperioden och 12,6 procent under den senaste tioårsperioden. Jämförelseindexet avkastade -3,0 procent 2024, 7,0 procent i genomsnitt per år under perioden 2020 – 2024 och 10,4 procent i genomsnitt per år under perioden 2015 – 2024. Fonden har därmed överträffat sitt avkastningsmål på fem års sikt. Jämförelseindexet sträcker sig inte till 1996, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig. Sjätte AP-fonden har bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet Investeringsverksamheten, som utesluter fondens likviditetsförvaltning, ökade under 2024 och uppgick vid årsskiftet till 74,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 97 procent av det totala kapitalet. Resultatet för investeringsverksamheten uppgick 2024 till 10,2 miljarder kronor. År 2020 fastställde Sjätte AP-fondens styrelse en ny långsiktig strategisk inriktning mot 2030 som styr mot en allokering inom buyout, venture/growth och secondary 10 . Redovisningen av segmenten venture/growth och secondary var ny 2021. Inom buyout är allokeringen en kombination av fondinvesteringar och co-investeringar. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2024 uppgick till 34 miljarder kronor. Marknadsvärdet av co-investeringarna 2024 uppgick till 26,5 miljarder kronor. Marknadsvärdet av venture/growth och secondary uppgick 2024 till 10,8 respektive 3,6 miljarder kronor. Övriga tillgångar

10 Buyout avser investeringar i mogna bolag. Venture/growth avser investeringar i bolag i tidig utvecklings- och tillväxtfas, och har en relativt högre risknivå. Secondary avser andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal. 77

uppgick till 2,2 miljarder kronor. Buyout-segmentet omfattar 78 procent (varav fondinvesteringar 44 procentenheter och co-investeringar 34 procentenheter), venture/growth omfattar 14 procent och secondary omfattar 5 procent av investeringsverksamhetens förvaltade kapital som uppgår till totalt 97 procent av fondkapitalet.

Figur 6.14 Portföljutveckling Sjätte AP-fonden

Totala tillgångar, miljarder kronor

90 Venture/Growth (fr.o.m. 2021) 80 Secondary (fr.o.m. 2021) 70 Buyout - Co-invest (fr.o.m. 2021) 60 Buyout - Fonder (fr.o.m. 2021) Fondinvesteringar (2012-2020) 50 Co-investeringar (2012-2020) 40 Investeringsverksamheten (1996- 30 2012)

0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Not 1: Fr.o.m. 2021 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning, buyout-fonder, buyout-co-invest, venture/growth och secondary. Fr.o.m. 2012 t.o.m. 2020 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning, fondinvesteringar och co-investeringar. Från start 1996 t.o.m. 2012 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning och investeringsverksamhet. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet drivs utifrån en portföljstrategi som kan skapa en hög riskjusterad avkastning på portföljnivå där de olika segmenten varierar i avkastningen mellan olika år. Investeringsinriktningen är främst mogna bolag och under 2024 kom avkastningen i första hand från segmentet buyout som utgör en majoritet av det förvaltade kapitalet i fonden. Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2024 en avkastning om 15,9 procent (avkastningen kom framför allt från co-investeringar som avkastade 21,1 procent medan fondinvesteringar avkastade 11,8 procent). Resultatet har framför allt påverkats positivt av försäljningar som gjorts till högre värden än ingående marknadsvärde. Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997 – 2024, vilken var 16,0 procent för buyout-segmentet, (16,5 procent för co-investeringar och 15,4 procent för fondinvesteringar). För tioårsperioden (2015 ‒202 4) uppgick avkastningen till 17,9 procent (18,9 procent för co-investeringar och 16,7 procent för fondinvesteringar). För femårsperioden (2020 – 2024) var motsvarande siffror 21,9 procent (26,0 respektive 18,4 procent för co-investeringar och fondinvesteringar). Venture/growth-segmentet, som motsvarar bolag i tidig fas, genererade en positiv avkastning om 10,6 procent. Noteras kan att 2021 avkastade

venture/growth så mycket som 110,6 procent. Den mycket höga avkastningen det året var en följd av mycket lönsamma avyttringar i en marknad i uppåtgående trend, efter en längre tids nedåtgående trend under corona-virusets globala spridning, vilket i sin tur ledde till ett starkt intresse från investerare med riskvilligt kapital. Sedan fondens start har venture/growth-segmentet i jämförelse avkastat 2,0 procent årligen. För tioårsperioden (2015 ‒202 4) avkastade venture/growth 20,9 procent årligen och för femårsperioden (2020 – 2024) 18,8 procent årligen. Under den senaste tioårsperioden har venture/growth-delen av Sjätte AP-fondens förvaltade kapital haft högst procentuell avkastning, mycket på grund av den starka venture-marknad som rådde 2020 – 2021. Secondary-segmentet, som motsvarar andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal, avkastade under 2024 17,5 procent och 17,3 procent för femårsperioden (2020 – 2024) samt 15,7 procent för tioårsperioden (2015 – 2024).

Figur 6.15 Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde

Procent

50% 45% 40% 35% % ,0 30% % 26 % % % ,1 % ,9 % ,9 ,3 % 21 % % % % 25% 21 ,9 % ,4 % % ,8 20 % 21 ,2 ,5 ,7 % ,9 ,5 ,3 % 18 18 ,4 17 ,0 18 17 ,7 ,2 18 20% 16 % 16 16 17 ,8 15 15,9% % 15 15 % % ,6 ,7 ,4 15% 11 10 10 % 10 10% 7,0 % 5% 2,0 N/A 0%

2024 2020-2024 2015-2024 1997-2024

Anm. Avkastningsmål 2024 uppgick till -3 procent. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Likviditet Likviditetsförvaltningen utgörs av den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är placerad inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsförvaltningen är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. När det gäller valutasäkringarna mildrades likviditetseffekten betydligt jämfört med åren 2023 och 2022. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning. En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna del utgörs främst av kapital på Sjätte AP-fondens bankkonton och uppgår till ca 1 – 3 månaders nettoutflöden inom

investeringsverksamheten. Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen placeras i externa fonder. Eftersom Sjätte AP-fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed likviditeten som överstiger den korta betalningsberedskapen med en högre risk. Detta uppnås genom att 30 procent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk. Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital. Till följd av att valutasäkringar tagit en betydande del av likviditetsbufferten i anspråk under 2022 och 2023 fanns i stort sett inga medel placerade i likviditetsförvaltningen under 2024. Likviditetsportföljen ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 3,7 miljarder kronor. Posten inkluderar fr.o.m. 2022 värdet på valutaterminer och övriga poster. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 44 miljoner kronor och hade en marginellt positiv inverkan på resultatet 2024.

Kostnader Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2024 till 105 miljoner kronor. Sett till hela perioden 2020 – 2024 så har rörelsekostnaderna ökat från 89 till 105 miljoner kronor. Externa förvaltningskostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.18 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

2020 2021 2022 2023 2024

Interna kostnader 89 98 104 104 105 Personalkostnader 67 73 76 78 78 Lokalkostnader 6 6 6 7 7 Köpta tjänster 2 6 11 3 4 Informations- och datakostnader 4 5 6 7 6 Övrigt 10 8 5 9 10 Externa förvaltningskostnader 1 0 0 0 0 0

Summa 89 98 104 104 105

Antal anställda 2 31 32 34 32 29 Antal kvinnor/män 18/13 15/17 16/18 16/16 16/13 Andel kvinnor % 58 47 47 50 55 1 Exklusive prestationsbaserade arvoden. 2 Vid årets slut. Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

Föredömlig förvaltning Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i kapitalförvaltningen och det är en av de dimensioner som utvärderas vid val av förvaltare. Fondens begränsning till onoterade tillgångar av illikvid natur och dess strategi med enbart indirekta investeringar gör att stor vikt läggs vid granskningsarbetet inför en investering. Arbetet berör samtliga områden inom ESG och utgår från två huvudområden, ESG-integrering och transparens. Därtill har Sjätte AP-fonden tre särskilda fokusområden – klimat, jämställdhet och mångfald samt mänskliga rättigheter. Fokusområdena 2024 är oförändrade sedan föregående år. Under 2024 har Sjätte AP-fondens arbete med föredömlig förvaltning utvecklats vidare baserat på fondens övergripande hållbarhetstänk och målsättningar. Sjätte AP-fonden har fastställt tio mål som 2024 i huvudsak är oförändrade sedan föregående år. Målet relaterat till PRI:s (Principer för ansvarsfulla investeringar) utvärdering utgick under året och målet kopplat till mänskliga rättigheter har kvantifierats. Målen är relaterade till fondens fokusområden och därmed kategoriserade i fem grupper. Samtliga mål är resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst resultat) definierade mot kvantitativa mätetal. Målen är av kort-, medel- eller långfristig karaktär. I den utsträckning kortfristiga gränsvärden formulerats för 2024 bedöms målen vara uppfyllda. I tabell 6.19 redovisas Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även resultat för 2023.

Tabell 6.19 Sjätte AP-fondens mål inom arbetet med föredömlig

förvaltning

Mål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

Huvudområde: ESG-integrering 1 Positiv trend i årlig ESG-utvärdering i Föränd- +1 i hela +4 i hela förändring av betygssättning bland ring av portföljen portföljen förvaltare. betygs- och +3 i och +1 i sättning befintliga befintliga (procent) innehav innehav (med ett (med ett totalt totalt resultat om resultat om 85 procent) 89 procent) 2 Förvaltare motsvarande 100 procent av Andel av 100 100 investerat kapital ska ha en ESG-policy / investerat policy för ansvarsfulla investeringar. kapital (procent) 3 Samtliga signifikanta minoritetsinveste- Andel av 100 100 ringar ska ha en handlingsplan för innehav hållbarhet. (procent) Huvudområde: Transparens 4 Förvaltare motsvarande 100 procent av Andel av 84 86 investerat kapital ska hållbarhets- investerat rapportera (enligt relevant rapporterings- kapital standard, t.ex. PRI eller GRI) till 2025 (procent)

Mål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

5 Förvaltare motsvarande 65 procent av Andel av 75 74 investerat kapital ska redovisa ESG- investerat KPI:er på portföljbolagsnivå enligt kapital relevant standard eller (procent) rapporteringsinitiativ till 2025. Fokusområde: Klimat 6 Förvaltare motsvarande a) 65 procent Andel av 59 69 (2025) och b) 100 procent (2040) av investerat investerat kapital har satt eller har kapital förbundit sig att sätta klimatmål i linje (procent) med Parisavtalet. 7 Innehav motsvarande a) 65 procent Andel av 70 75 (2025) och b) 100 procent (2030) av investerat förvaltat kapital ska redovisa kapital växthusgasutsläpp. (procent) Fokusområde: Jämställdhet och mångfald 8 Jämställd fördelning mellan kvinnor och Andel av a) 29 a) 29 män hos förvaltaren, a) i investerings- den b) 17 b) 17 team (2025) och b) på partnernivå under- (2030). Jämställdhet definieras som represenminst 40 procent representation av den terade underrepresenterade gruppen. gruppen (procent) 9 10 procent årlig ökning mot föregående Föränd- a) 7 a) 0 år av representationen av den ring i b) 10 b) 0 underrepresenterade gruppen (i syfte att procent nå mål nr 8). mot föregående år a) investeringsteam b) partnernivå Fokusområde: Mänskliga rättigheter 10 Positiv trend i årlig utvärdering av Föränd- - +1 % i hela mänskliga rättigheter ring av Kartlägg- portföljen betygs- ning, ut- +3 % i sättning bildning, befintliga bland rundabords- innehav förvaltare samtal och (med ett bransch- totalt samarbete 1 resultat om 39 %) 1 För 2024 och framåt har Sjätte AP-fonden utvecklat en kvantitativ målsättning. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden.

Regeringen bedömer att Sjätte AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2024. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Sjätte AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att årsredovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också överlämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultatuppföljning). Av Sjätte AP-fondens resultatuppföljning framgår bl.a. följande. Styrelsen konstaterar att den strategiska inriktningen är fortsatt framgångsrik och väl avvägd. Portföljen levererar i enlighet med strategin i olika marknadsklimat där Sjätte AP-fondens strukturkapital och gedigna investeringsprocess är central för att skapa en hög avkastning genom högkvalitativa förvaltare. Styrelsen konstaterar vidare att den likviditetsbelastning som valutasäkringarna har medfört under 2022 och 2023 för att uppfylla det lagstadgade valutasäkringskravet har avtagit. Fonden har fortsatt att selektivt avyttra investeringar där marknadsprissättningen varit god, vilket har stärkt både resultat och likviditet. Transaktionen, tillsammans med högre distributioner från sålda co-investeringar, har skapat en god likviditetsförstärkning under 2024. Vidare noterar styrelsen att Sjätte AP-fonden under året har fortsatt att utveckla det långsiktiga arbetet med ansvarsfulla investeringar och integrering av hållbarhet i verksamhetens alla delar. Sammantaget kännetecknas fondens långsiktiga arbete med ansvarsfulla investeringar av tydliga processer för integrering av hållbarhet i investeringsfas och ägande. Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet och hållbarhetsarbete fortsatt har utvecklats mycket väl i linje med strategin och portföljen fortsätter att leverera en stabil avkastning år efter år. Den valda strategiska inriktningen är robust, och genom de gedigna investeringsprocesser som Sjätte AP-fonden arbetar med, finns fortsatt goda förutsättningar att skapa en långsiktigt hög avkastning med god riskspridning till pensionssystemet.

6.6 Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Den kapitalviktade avkastningen har sedan 2001 varit högre än inkomstpensionens utveckling och har även överstigit den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i 83

premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Sjunde AP-fonden har uppnått detta mål. Under perioden 11 12 2000 – 2024 uppgick den kapitalviktade avkastningen för Sjunde AP-fonden till 11,5 procent per år, vilket är 8,1 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,4 procent per år). Sjunde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har samtidigt uppgått till 8,6 procent per år, vilket överstiger avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet som ökat med i genomsnitt 5,8 procent per år under samma period, i tidsviktad avkastning 13 . Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012 – 2022 och uppgick under 2024 till 0,05 respektive 0,04 procent av förvaltat kapital, oförändrat sedan 2022. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 425 fonder (450 fonder 2023) som ingick i premiepensionssystemet vid 2024 års slut som uppgick till 0,19 procent (0,20 procent 2023). 14 Sedan den 1 januari 2023 har Sjunde AP-fonden i likhet med övriga AP-fonder ett lagstadgat mål om föredömlig förvaltning. Sjunde AP-fonden har arbetat med föredömlig förvaltning under 2024 genom att vara en aktiv ägare, integrera hållbarhet i kapitalförvaltningen och beakta hållbarhet, utan att göra avkall på avkastningen.

Fondkapital och resultat Under 2024 genererade Sjunde AP-fonden en avkastning på 27,3 procent. AP7 Aktiefonds avkastning 2024 var 29,8 procent efter kostnader, och AP7 Räntefonds avkastning var 3,1 procent efter kostnader. Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 16,1 miljarder kronor 2001 till 1 440 miljarder kronor vid utgången av 2024, vilket innebär att fondens portföljvärde motsvarar två tredjedelar (ca 67 procent) av det samlade värdet i Första – Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Av beloppet

11 Sedan december 2000. 12 Kapitalviktad avkastning visar en fonds årliga avkastning, med hänsyn tagen till att insättningar, men även utbetalningar, har gjorts under sparperioden. Den kan jämföras med utvecklingen för inkomstpensionen. 13 Tidsviktad årsavkastning visar en fonds årliga avkastning, utan hänsyn tagen till att insättningar, men även utbetalningar, har gjorts under sparperioden. 14 Den kapitalviktade avgiften (exklusive Sjunde AP-fonden). Källa: Pensionsmyndigheten, 84 Årsredovisning 2024, s. 65.

uppgick AP7 Aktiefond till 1 288,9 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 151,0 miljarder kronor, vid utgången av 2024. Sjunde AP-fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första – Fjärde AP-fonderna är delvis ett resultat av stora inflöden. Under 2024 var det fortsatt stora inflöden, 80,5 miljarder kronor, genom köp av andelar bl.a. på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Utflödet, genom inlösen av andelar, på grund av pensionsutbetalningar och att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt ca 44,9 miljarder kronor under samma period. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras, utöver nettoinflöde på 35,6 miljoner kronor, av en positiv värdeutveckling under året till följd av uppgångar på de globala aktiemarknaderna, samt fallande räntor. Vid utgången av 2024 förvaltade Sjunde AP-fonden 53,1 procent av medlen i premiepensionssystemet för omkring 5,9 miljoner pensionssparare. Trenden med procentuell förskjutning av antalet sparare och kapital till AP7 Såfa fortsatte 2024. Detta är bl.a. en följd dels av att flera yngre sparare inte gör egna fondval, dels på att kapitalet från avregistrerade fonder som inte flyttas till upphandlade fonder oftast går till förvalet. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 22,8 procentenheter.

Sjunde AP-fondens avkastningsmål Enligt lagen om allmänna pensionsfonder förvaltar Sjunde AP-fonden fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i socialförsäkringsbalken. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. Medlen i de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet om avkastning.

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare: • att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensionskapitalets köpkraft över tid, • att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör ett balanserat risktagande över tid, och • att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. Det riskhöjande inslaget utgörs framför allt av en s.k. hävstång som innebär att

fondens exponering förstärks jämfört med den underliggande marknadens utveckling. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning. För AP7 Såfa är avkastningsmålet att ett kontinuerligt sparande i förvalsalternativet AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Målet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är att överträffa sina respektive jämförelseindex.

Uppföljning av Sjunde AP-fondens avkastningsmål Regeringens utvärdering ska bl.a. granska hur väl styrelsen har operationaliserat de övergripande målen. Värderingen av avkastning och risk får i slutändan därför stor betydelse. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Utvärderingen bör primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondens kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonden ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondens uppdrag (se bilaga 1). Målet för AP7 Såfa är att ett kontinuerligt sparande i fondportföljen ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Under perioden 2000 15 – 2024 uppgick den kapitalviktade avkastningen för Sjunde AP-fonden till 11,5 procent per år, vilket är 8,1 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,4 procent per år), och översteg därmed målet om minst 2 procentenheters överavkastning jämfört med inkomstpensionen. Sjunde AP-fondens avkastning kan även jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på premiepensionens fondtorg. Under perioden 2001 – 2024 har Sjunde AP-fonden 16 i genomsnitt avkastat 2,8 procentenheter mer än de privata fonderna per år (8,6 procent för Sjunde AP-fonden jämfört med 5,8 procent per år för de privata fonderna, i tidsviktad avkastning). Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2024 uppgår avkastningen i Sjunde AP-fonden till 14,2 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 9,6 procent per år (se tabell 6.20). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än för de privata alternativen under denna period. Sjunde AP-fonden uppvisar därmed även en högre avkastning än index för fondrörelsen i premiepensionssystemet, exklusive Sjunde AP-fonden. Under perioden 2020 – 2024 avkastade AP7 Aktiefond årligen 14,5 procent, vilket är något högre än fondens jämförelseindex som avkastade 14,3 procent årligen under samma period. Den genomsnittliga avkastningen under 2020 – 2024 för AP7 Räntefond uppgick till 0,5 procent, vilket är i linje med fondens jämförelseindex (0,5 procent) under samma period.

15 Sedan den 13 december 2000. 16 Avser det samlade kapitalet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

Tabell 6.20 Utveckling för förvalsalternativet AP7 Såfa maj 2010 – 2024

och 2000 – 2024

Procent

2000 – 2024 2010 – 2024 2024

3 AP7 (PSF och Såfa) 1 8,6 14,2 27,3 Privata fonder i 5,8 9,6 19,2 premiepensionssystemet 2 Avkastning för 3,0 inkomstpensionen 1 Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och Såfa maj 2010−december 202 4. 2 I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter). 3 Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010 – 31 december 2024. Källa: Sjunde AP-fonden.

AP7 Aktiefond AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkastning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9 – 1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index [Gross]). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90 – 135 procent, tillväxtmarknader 2 – 10 procent, faktorpremier 3 – 10 procent, småbolag 1 – 10 procent, riskkapitalföretag (private equity) 1 – 6 procent och alternativa strategier 0 – 10 procent. AP7 Aktiefond har även aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av fonden förvaltas 99 procent externt. Under 2024 valde Sjunde AP-fonden att avyttra majoriteten av fondens investeringar i kinesiska aktier för att i stället öka investeringarna i övriga tillväxtmarknader. Vid 2024 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 1 288,9 miljarder kronor (992,0 miljarder kronor 2023). Fondens totalavkastning uppgick under 2024 till 29,8 procent (19,9 procent 2023). Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi: • Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och branschmässig spridning, samt aktierelaterade derivatinstrument som höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj. • Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag och investeringsstrategier – diversifiering.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2024 till 15,0 procent (15,0 procent vid utgången av 2023).

Tabell 6.21 Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond Procent per år

2020 2021 2022 2023 2024

AP7 Aktiefond 4,7 34,1 -9,9 19,9 29,8 Jämförelseindex 2,5 31,2 -5,6 18,8 29,4

Differens +2,2 +2,9 -4,3 +1,1 +0,4

Anm. Differens uttrycks i procentenheter. Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisningar. Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 29,8 procent under 2024, vilket var 0,4 procentenheter bättre än jämförelseindex (se tabell 6.21).

AP7 Räntefond Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 151,0 miljarder kronor vid 2024 års slut (113,6 miljarder kronor 2023). Under 2024 uppgick avkastningen till 3,1 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.22). För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av tre år). Svensk räntemarknad är förhållandevis liten och illikvid. Med anledning av denna omständighet och att AP7 Räntefond har vuxit substantiellt de senaste åren, och av demografiska skäl förväntas fortsätta att växa kommande år, har det gjorts en större översyn av förvaltningen. För att bredda fondens investeringsuniversum infördes under 2024 en möjlighet att investera i obligationer utgivna i euro och US-dollar (valutasäkrade till svenska kronor). I december 2024 fattade Sjunde AP-fondens styrelse också beslut om att möjliggöra investeringar i företagsobligationer med god kreditvärdighet. Fonden uppnådde under 2024 sitt mål om att innehålla minst 50 procent gröna obligationer. Detta innebär att placeringarna vid 2024 års slut i huvudsak utgjordes av svenska säkerställda obligationer och gröna obligationer. Placeringarna görs genom intern förvaltning. Den modifierade durationen i portföljen var 2,7 procent vid utgången av 2024.

Tabell 6.22 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

2020 2021 2022 2023 2024

AP7 Räntefond 1,0 -0,7 -5,9 5,3 3,1 Jämförelseindex 1,1 -0,6 -5,8 5,2 3,2

Differens -0,1 -0,1 -0,1 +0,1 -0,1

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisningar.

Illikvida tillgångar Den 1 januari 2023 trädde en lagändring i kraft som utökade Sjunde AP-fondens möjligheter att investera i illikvida tillgångar till 20 procent av det förvaltade kapitalet. Vid utgången av 2024 var ca 3,5 procent (motsvarande 50,1 miljarder kronor) av Sjunde AP-fondens kapital investerat i illikvida tillgångar. Av de illikvida tillgångarna är 82 procent hänförliga till fondinvesteringar i onoterade aktier med geografisk tyngdpunkt utanför Sverige. Resterande 18 procent av de illikvida tillgångarna är hänförliga till en fastighetsinvestering i Stockholm som genomfördes under 2023 och som ägs genom en bolagsstruktur.

Resultat för verksamheten Under 2024 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 629,4 miljoner kronor (501,4 miljoner kronor 2023). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Ökningen av intäkterna beror på att förvaltat kapital ökat med 334,3 miljarder kronor under 2024. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 408,9 miljoner kronor (373,0 miljoner kronor 2023). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 220,5 miljoner kronor (128,5 miljoner kronor 2023). Det balanserade resultatet vid 2024 års slut var 1 052,4 miljoner kronor (1 381,8 miljoner kronor 2023).

Kostnader Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick 2024 till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (detsamma som året före). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 425 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2024 års slut var 0,19 procent (detsamma som året före). Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012 – 2022, och Sjunde AP-fonden bedömer att de nu ligger på en långsiktigt lämplig nivå. Sjunde AP-fonden har, i samarbete med Pensionsmyndigheten, utarbetat en metod för att återföra eventuella överskott som uppkommer från tid till annan när avgiften hålls mer stabil över tiden. Under 2024 återförde Sjunde AP-fonden 457,9 miljoner kronor till spararna enligt den regleringsfunktion som innebär att fonden kan återföra överskott som överstiger den buffert som byggts upp. Eventuell återföring beslutas årsvis. I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med sju personer och vid utgången av 2024 var de 56 personer, varav 25 kvinnor.

Föredömlig förvaltning Sjunde AP-fonden arbetar med ett integrerat hållbarhetsperspektiv i förvaltningsverksamheten, både vid investeringsbeslut och i ägarstyrningen av förvaltade bolag. Arbetet vägleds av fondens klimathandlingsplan med intilliggande policyer, däribland en ägarpolicy. Fonden tillämpar aktivt ägande genom fem metoder: 1) dialog med bolag, 2) investeringar med

hög hållbarhetspåverkan, 3) aktivt deltagande och röstning vid bolagsstämmor, 4) samverkan med aktörer med liknande ambitioner och 5) svartlistning av bolag som bryter mot internationella normer. Utöver det integrerade arbetet organiseras en del av fondens arbete med föredömlig förvaltning inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. De aktuella temaområdena är natur (2024 – 2026), hållbart byggande (2025 – 2027) och styrelseansvar (2023 – 2025). Under 2024 avslutades arbetet inom temaområdet universell ägarstyrning. Under 2024 har Sjunde AP-fonden röstat på 3 565 bolagsstämmor, vilket motsvarar 99 procent av bolagen i portföljen. Sjunde AP-fonden har fastställt nio mål som har uppdaterats under 2024 i samband med utvecklingen av fondens klimathandlingsplan. Målsättningarna har sin grund i organisationen Global Impacts tio principer och FN:s agenda 2030. Majoriteten av målen är definierade mot kvantitativa mätetal och det är en kombination av aktivitetsmål (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter inom en given tidsperiod) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Samtliga mål som har gränsvärden definierade för 2024 bedöms vara uppfyllda. I tabell 6.23 redovisas Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2024. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2023.

Tabell 6.23 Sjunde AP-fondens mål inom arbetet med föredömlig

förvaltning

Mål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

Aktivt ägande 1 Rösta på minst 95 procent av bolags- Andel 99 (4 353 99 (3 565 stämmorna i aktieportföljen. bolag av 4 409 av 3 582 (procent) stämmor) stämmor) 2 År 2025 ska alla prioriterade bolag 1 i Andel 84 92 portföljen vara föremål för fördjupat bolag aktivt ägande för att nå netto nollutsläpp (procent) till 2050. 3 Andel av prioriterade bolag som ska Andel 36 34 bedriva ett trovärdigt omställningsarbete bolag ska vara a) minst 50 procent 2025, och (procent) b) 100 procent 2030. Hållbarhetsinvesteringar

Mål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

4 Gröna mandat i samtliga tillgångsslag Mdkr 34,5 i gröna 76,4 i gröna fonden investerar i. År 2025 ska fonden obligation- obligationha fördubblat andelen gröna er, er, investeringar jämfört med 2020. 3,2 i gröna 4,2 i gröna mandat, mandat, listade noterade aktier och bolag och 1,5 i clean- 1,1 i gröna tech investeringar, Målet onoterade uppnått i bolag förtid 5 Omställningsmandat ska utgöra Andel av Ingick Mål 2 10 procent av aktiefonden 2027. Den fonden partnerskap senareläggs första investeringen ska ske under 2022. med LGIM till 2027 om gemen- (tidigare sam om- 2025) för ställnings- att möjligstrategi göra uppbyggnad av en intern omställningsförvaltning 6 Öka andelen gröna obligationer i Andel i 33 50,5 räntefonden till 50 procent 2025. portföljen (procent) Målet uppfyllt i förtid Etablera hållbara normer 7 Vara med och driva hållbar Kvalitativ Målet Målet normutveckling och ägarstyrning i bedöm- uppnått uppnått nationella och internationella forum ning Bidra till ökad kunskap 8 Sprida kunskap om hållbara Kvalitativ Målet Målet investeringar och ägarstyrning bedöm- uppnått, uppnått ning bl.a. genom publicering av rapport om temaarbetet med klimatomställning Bidra till trygg pension

Mål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2023 2024

9 Ett kontinuerligt sparande i förvals- Avkast- Målet Målet alternativet ska ge en långsiktig över- ning uppnått uppnått avkastning om minst två procentenheter i förhållande till inkomstpensionen. Not 1: Bolag vars utsläpp står för 70 procent av fondens koldioxidutsläpp (Scope 1 och 2). Not 2: Nytt mål 2023. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Sjunde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2024. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad. Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse. De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2024 bl.a. granskat Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll samt att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare följs (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

7 Övriga förvaltningsfrågor

7.1 Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag bör

frågan kunna lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP-fond måste följaktligen agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för beslutsfattandet. Ledamöter förutsätts ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed. I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam när det gällerlämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta. Ledamöter i AP-fondernas styrelser förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultat- och balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden i respektive AP-fond.

7.2 Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Regeringen ser positivt på att AP-fonderna har stärkt samarbetet under en längre period. Samarbetet har omfattat både strategiska och operationella frågor och har bidragit till kostnadseffektivitet och kunskapsutbyte.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. Fonderna ska samarbeta i strategiska och operationella frågor där det kan bidra till kostnadseffektivitet och kunskapsutbyte.

AP-fondernas gemensamma samverkansråd har en övergripande roll för samverkan och är det främsta forumet för formellt samarbete mellan fonderna. Syftet är att identifiera samt effektivisera samarbeten inom områden som inte berör investeringsstrategin. Samarbetet inleddes av Första – Fjärde AP-fonderna, men Sjätte och Sjunde AP-fonderna deltar på senare år i allt större utsträckning. AP-fonderna samarbetar i följande funktionsinriktade grupper där samverkansrådet har en samordnande roll: • back office/affärsstöd • regelefterlevnad • HR • it • juridik • kommunikation • redovisning • risk och performance • systemförvaltning

Under 2024 har det löpande arbetet i samverkansgrupperna fortsatt. Utöver regelbundna gemensamma möten har samverkan skett genom direkt kontakt mellan medarbetare i de olika fonderna. Några exempel på områden där fonderna har samverkat är upphandlingar, rättsliga frågor, interna utbildningsinsatser, utveckling av systemplattformar och andra operativa frågeställningar som inte är direkt kopplade till fondernas investeringsstrategier. Vissa av AP-fonderna har även fortsatt samarbetet i samägda bolag, som t.ex. Vasakronan och Polhem Infra. Utöver samverkansrådet och de funktionsinriktade grupperna sker operativ samverkan genom Etikrådet (se även avsnitt 5).

7.3 Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet. Revisionen för 2024 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna noterar att flera fonder arbetar aktivt med att ytterligare stärka och formalisera den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna generellt har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering. Observationer på området är noteringar som inte påverkar möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen. Revisorerna noterar att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande och att kontroller avseende den finansiella rapporteringen till övervägande del är formaliserade och systematiserade. Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av

respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat mycket väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna omfattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, internationella revisionsstandarder (ISA) och Föreningen Auktoriserade Revisorers (FAR) rekommendation RevR 100 om Revision av finansiella företag till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat. Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följande områden: • värdering och existens av onoterade innehav (ökat fokus under året). • värdering och existens av noterade innehav.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna konstaterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Revisorernas granskning har visat att AP-fonderna har etablerade rutiner för kontroll och uppföljning inom finansiell rapportering som sammantaget anses vara av en formaliserad till systematiserad mognadsgrad. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 7.2). AP-fonderna har under 2023 arbetat med att ytterligare utveckla interna rutiner och kontroller inom de olika processerna, i flera fall med fokus på mer systemstöd och elektronisk dokumentation. Ytterligare arbete planeras i flera fonder. Revisorerna anser att nästa steg för att utveckla den interna kontrollmiljön bör vara att ytterligare stärka dokumentationen av de mest väsentliga processerna relaterade till finansiell rapportering.

Figur 7.2 Den interna kontrollen mognadsgrad

Källa: Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.

Revisorerna konstaterar att en modern finansiell institution bör sträva mot en övervakad nivå för väsentliga processer även om vissa enskilda kontroller eller i vissa fall hela processer kan vara systematiserade. Att

förflytta sig till, och bibehålla, en fullt övervakad nivå kräver enligt revisorerna resurser som i vissa fall varken är nödvändiga eller försvarbara. Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar är i enlighet med de av regeringen fastställda riktlinjerna för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Revisorerna har även genomfört en granskning av AP-fondernas hållbarhetsrapporter med utgångspunkt i kraven i årsredovisningslagen (1995:1554) även om AP-fonderna inte omfattas av dessa krav. Revisorerna har inte identifierat några väsentliga avsteg. Några förslag på ytterligare förbättringsområden har lämnats.

Policy för styrning och utvärdering av Bilaga 1 AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: • utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, • utse revisorer, • fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och • årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första – Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer. Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis. Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.). En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans. En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet. 97

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga Bilaga 1 tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 33 ff). AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas APfonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten. AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning. Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska

förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras. Bilaga 1 OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan ( OECD Guidelines for pension fund governance , OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift. Nya ledamöter ska introduceras av företrädare för regeringen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen. Det är angeläget att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt. Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd. Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre än den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i

kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens Bilaga 1 förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet. För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger företrädare för regeringen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en APfond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten. Kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för regeringen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av

lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Bilaga 1 Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.). AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123). Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag. Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre. Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas

strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas Bilaga 1 uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten. Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade. När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden. En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande

befattningshavare i AP-fonderna

Inledning AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att APfonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för APfondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Bilaga 1 Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas. Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer. Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1. hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, 2. att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas. Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer. Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- Bilaga 1 löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år. Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag. Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören. Med ersättnin g avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- Bilaga 1 ningar. Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen. Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas Bilaga 2 verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första – Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första – Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första – Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan. I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första – Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst 2 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst 10 procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Upp till 40 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalföretag). Första – Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i onoterade fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första – Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

Tabell Första – Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar

Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden. Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats utanför EES (aktier i fastighetsbolag och riskkapitalföretag undantagna).

Illikvida tillgångar Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara investerade i illikvida tillgångar.

Räntebärande instrument Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden. Bilaga 2 Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värdepapperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för valutarisk.

Stora exponeringar Högst 10 procent av fondkapitalet får vara exponerat mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst 2 procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal Högst 10 procent i ett noterat enskilt företag (egna fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i onoterade riskkapitalbolag.

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses. Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP-fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst 10 procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 – 189).

Sjunde AP-fonden Bilaga 2 Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första – Fjärde AP-fonderna, lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del även hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än tio procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Upp till 20 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalföretag). Sjunde AP-fondens aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Sjunde AP-fonden har ingen begränsning för hur mycket av fondkapitalet som får vara exponerat för valutarisk.

Bilaga 3

visning 2024

Årsredo

SKRIFT ÖR UT A NER PDF F LADD

Bilaga 3

- - s o si ns en io d

,9

en n o ch 4 ens -f t o 4 es p p P te g ri kt ili örmögenhet 202 ta A b

496

ve s tär rs ta dec 202

ill S ar s s Fondf g t t h ar Fö et ra ig is id kt si tem g et v ys t b m ss . år lån m d

,9

r v et ra on r ti 4 ve d g si ur ia en öve a ö lt h . D ill p et astning

425

to ch o et t h A vk 2001–202 r em g ar r s re st ra lb V i ä nä sy b id h ål

eckling, mdkr

,0 * onder/ vesteringar apitalutv

e flöden från

-63

Flöden ecklingsf en 2001–2008. Fondk

avv skilda in år *Inklusiv sär

2001

134,0

ostnader örmögenhet jan 2001

Fondf

mdkr sperioden uppgick till

,9

astning efter k vk

eal a astning % 9,8 9,7 ,9 ,6

vk 2020 0,08 34,8 –7 392 4

apital, 31 dec uppgick till

496 4,4

apital onden i K Totalt k Real a Genomsnittlig r under den senaste tioår 20,8 0,07 20,8 80,7 ,5 –7 ,8 -f

2021 465

sta AP ör edningar i noterade 2022 –8,5 0,06 –8,6 –39,9 –4,7 421,2 ör stämmosäsongen 202 alber ostnader Inf arbetade F 20 v och onoterade bolag.

%

,1 9 ,1 9

2023 0,06 38,0 –4,8 454,4

%

thet

ostnadsandel uppgick till astning efter k 4 ,0 ,9 vk 9,9 9,8 4

0,05

astning

9,8

202 0,05 44,6 –2 496

or

vk ets a , 202 G Kostnadsandel Fondens k A År uppgick till IN

et N IS V

D O E R , % e under år a och 1 463 S 4 , % R , mdkr onden har som ensk -f

mdkr

a.

et i k

ostnader ostnader ets slut, mdkr sfull ägar ar ar v 92 sv

mdkr

stemet 202 e k ostnader sta AP

0

ör ostnadsandel, % För ansv röstat på 1 555 bolagsstämmor vara utländsk ONDEN | Å -F

eltal

År

esultat uppgick till

44,6 2,

apital vid år A AP ck astning f astning efter k ets r garansv Resultat År Utbetalning Till pensionssy betalades ut Ny A vk Förvaltningsk A vk Resultat efter k Nettoflöden pensionssystemet, mdkr Fondk Ä FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT

ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

tf öljens vtalet

arisa T xidutsläpp som

at med oldio je med P

tf öljens k OKUSOMRÅDE KLIMA % v klimatmål i lin %

Klimat

v aktiepor

69 46

xidintensitet minsk S MER OM F attas a LÄ FOKUSOMRÅDE Sedan 2019 har den noterade aktiepor koldio A ndel a omf

apa sk

4

t med ott till ör äxt ör er pen- ör att edningen ör onote- . Marknads jlig et har erna med deökningar apitalisera på jer pensioapitaltillsk stemet edning f en 2025. vvaktande och örändringar och deringarna f rots det har vi genom oms” som sänk ör pensionssystemet. v dämpade vär ör framtida tillväxt. Detta ott i systemet. Utr astighetsbolag Willhem lagt de f jligheterna och risk sk ör framtida tillv 4 nådde vär e 2022. T ör vesteringar inom hälsosektorn, marknadsf öra en ”gas” som hö ver a mö aktande marknad f e transaktionsaktivitet jämf ” i pensionssy tillgångar sina bottennivåer gisektorn och genom k edning om en mö stiger tillgångarna. Under år sök ven inf esenteras senast vår vv ecklingen har varit a t helägda f er a pr A onoterade tillgångar – stabil grund f Under 202 rade utv kännetecknats a och lägr perioden f selektiva in ener vår en solid grund f ger oss en stark position att k kommande långsiktigt vär Utr ”gas Idag finns det en ”br sionerna om pensionssystemets skulder öv regeringen initierat en utr under att ä nerna vid ö sk

t - 4 . ytt attas ast at- ecklat vk ektiv elsen har e a a trans- slag på ektivisera samhet. egeringen onsolide- delas ör ör onden. v bland annat eds och f örutsättning- onderna erk emissvar e nuvarande a k -f elsen else tillsammans t en omf ör . Styr ör att ök t f oktober 202 er genom att

e har man utv örändringarna är att så f oendet. tr er -f onden f de AP jär gelser ör esenterades i juni och emiss. I esenterade r slag som läggs fram ty ondernas v onden sitt r ör ör styr ver ya marknadsf s ock a f -f t pr -f ondens styr v styrmodellen. Det har ottsstruktur med ett n ott. Vidar ör v buff v AP sta AP ör je och F örväntas träda i kraft ör hur beslut ber ftet med f ektiviteten och ge högr efter på r sta AP red syn a y utsk e i uppdrag att lämna f ör onsolideringen sk et har f samheten genomf ecklat sitt arbetssätt genom att ör att modernisera och eff erk ver vesteringsö a eff syn a edar ens rappor den i ett lagf or t. Det innebär att de tr onderna i Stockholm sk tf så utv elsen. Sy e möta de n ensen och stärk er der f edar ades där er öra en n ocesserna f a mellan T Ny styrmodell och eff arbetssätt f Under år med v tande ö resulterat i implementeringen a nya in ock inf placeringsutsk pr i styr bättr arna, ök ning. De genomf par Öv Regeringen beslutade i oktober 2023 att ge en utr åtgär förvaltningen a Utr skick lämnade F Den 31 januari 2025 pr innebör inom k buff ras till två. K tillgångarna i F lik Förändringarna f 1 januari 2026. 4

- 202 G eck ör IN a eger- N IS o- v den a utv , inflation O V ats a apat både rots dessa D E . T ats bibehålla t har arbetat f R S verk onomisk onflikter ck R eckling oek ar återigen det onstaterade r edömligt på ett ör jligheter omstpensionssystemet. onden ly träff t sätt. onden på dering k v ink

äsentliga händelser 202

ver astningsmålet. ONDEN | Å a och makr astning genom strategisk vk ektiv -F vk onden bidragit till den långsiktiga et har f dering ylla det lagstadgade målet om att ondmedlen f

V

onden ö är A AP onomisk utv erheter har f Geopolitisk och makr ek Under år geopolitisk lingen. Globala handelsk och valutafluktuationer har sk utmaningar och mö osäk en stabil a in vesteringsbeslut och en god riskhante- ring. F långsiktiga a Regeringens årliga utv I sin årliga utvär ingen att f finansieringen a Resultatet visar att vi aktiv att uppf förvalta f kostnadseff FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

3 5 18 3 716 894 76 655 2 259 2 919 9 958 421 189 –4 833 38 029 39 490 232 915 100 609 108 450 457 304 454 386 457 304

2023-12-31

4 6 1 4 4 66 723 873 2 460 3 839 3 37 7 54 10 921 –2 02 44 554 54 173 4-12-31 279 254 106 7 113 92 507 838 454 386 496 917 507 838

202

Not 8 9 10 11 12 13 11 14 15 16 17

ostnader

, noterade , onoterade ostnader och upplupna intäkter apital apital apital och skulder jen

ondk ondk ondk apital esultat

Balansräkning

assa och bankmedel ets r Mkr Tillgångar Aktier och andelar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande tillgångar Derivat K Övriga tillgångar Förutbetalda k Summa tillgångar Skulder Derivat Övriga skulder Förutbetalda intäkter och upplupna k Summa skulder Fondk Ingående f Nettobetalningar mot pensionssystemet År Summa f Summa f Poster inom lin

6 47

1 949 –10 –146 –101 –2 2 753 5 868 39 139 2 302 –2 062 38 27 38 029 –11 664

2023-12-31

–13 –97 47 2 666 5 828 –393 –1 516 6 002 44 801 –150 –2 44 554 4-12-31 34 283 –2 056

202

Not 2 3 4 5 6 7

202 G IN N IS V D O E R örändringar R S sf ostnader ostnader

ostnader ostnader ONDEN | Å elsens intäkter ostnader elsens k -F ör örvaltningsk ör esultat, noterade aktier och andelar esultat, onoterade aktier och andelar esultat, räntebärande tillgångar esultat, derivatinstrument esultat, valutakur A AP

Resultaträkning

elsens intäkter ovisionsk elsens k sonalk Mkr Rör Räntenetto Erhållna utdelningar Nettor Nettor Nettor Nettor Nettor Pr Summa r Rör Per Övriga f Summa r Resultat FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

. 19 de - ed etag erk öljd

ör de- visas i jen i är v som inte deras instru- ver- och deras instru- ontrakt m edo etagen. ektivränteör transaktioner ör deringskurva. v framtida betal- esultat valuta- visas som skulder visas som skuld. astighetsf erbara på en aktiv ektiva räntan vid örändringar medan esultat derivat- visas såld tillgång . Inneha de. Det upplupna det a visas under Netto- örändringar till f edo sf edo edo emål f et skiljer sig mot den deringsmodeller som edo def deringsmodeller där visas som tillgångar vistaledet och terminsör atteskulder till det vär vant vär örvärvade ö de baserat på noteringar de r visas som ränta. , vilk astighetsf ele v den eff edo sf örändringar r epa, r verantör s a stående löptid eller till nästa visad ränteintäkt. V edo

v i onoterade f xle tagna vär affningsvär edo tagna vär allad r , medan vär erkligt vär erkligt vär eder onterade nuvär örändringar r visas under Nettor eder esultat valutakur visas som Nettor onteras till r t v v valutakur visas som ställd pant inom lin v uppskjutna sk visningen hos f edo edo erbara marknadsdata. Derivatk edo edo visas ränta beräknad enligt eff v räntef öljd a et r v allmänt v älle och ingår i r all instrumenten inte handlas på en aktiv marknad v allmänt v de per balansdagen r ver löptiden och r astighetstransaktioner er i r ondens valda inde edo öljd a . deras till noterade priser observ all instrumenten inte handlas på en aktiv marknad jälp a det är det disk onteringsräntan utgör jälp a v observ assaflöden disk sf örändringar r s a örändringar r öpstransaktion, så k depappr x vär def örlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, vär den periodiseras under åter örlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, vär erkligt vär ontrakt med negativ vänds vid f de utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast s) enligt f , där disk atinstrument ets slut. I de f t v örändringar till f öpstransaktioner affningsvär affningstidpunkten. Detta innebär att f justeringstillf örändringar demetoden i den mån aktien inte varit f deras med beaktande a dering som sk sf def tsatt i balansräkningen och erhållen likvid r vär på en andrahandsmarknad. Inneha vär som an vär Obligationer och andra räntebärande tillgångar För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms v ligt vär köpkur ingår i inde marknad. I de f och tillf mentet med h innebär att k Som ränteintäkt r metoden baserat på upplupet ansk ansk ningar ansk undervär ränte förändringar till f resultat räntebärande tillgångar av valutakur kur Deriv För derivatinstrument bestäms v vid år och tillf mentet med h indata utgör positiv medan k V är resultaträkningen under Nettor övriga vär instrument. terk Å Vid äkta återk for Det sålda vär balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i a ledet periodiseras ö

de - - fall de- de v a ör on- egle- är ventu- öljer

visas i apital- onderna eglerad esultat t. V ör e t, men vseende erkligt vär eligger inte. erkligt ör handel -f de baserat ör de varvid edo fall, men här vet på raden ör . de utifrån je par de. V yllas. AP ondens valda xtern par onden på goda aluation Guide- ed dering a ör onoterade aktier vses hållas till f för till v v som inte ingår erkligt vär all f er en justering a är visning f dering enligt substans . erkligt vär esultat. Eget k esultaträkningen. Lån till a uppf de. Nedan beskrivs hur erkligt vär erbara på en aktiv mark s under Nettor erkligt vär edo örändringar r ör v aktieinneha ver r a placeringar s. Inneha e Capital V deringsprinciper och sk def deras där de sk ället. I de f elaktig sk vändas. V onder upptas både aktier i och oncernr esultat per tillgångsslag ingår de ö vses att hållas till f esultatf ten eller annan e etag etag till v essebolag som a deras till v ealiserade r erkligt vär vseende onoterade andelar f entur diga vär an an ör air value option i IFRS 9. Hela vär orm, bestäms v ör ondens olik dering erhållits och justeras f slutstillf essef e intr ör att lagen om allmänna pensionsf erkligt vär orm, bestäms v essef de via f ealiserade vär erkligt vär ör f ostnader r y vär deringen är f ör handel och vär essebolag a , som är upptagna till handel vid en r deringen a espektiv är etag/intr visas dock som del a för till v e intr tagek etag/intr v på att upprätta k edo ealiserade som or dering till v astställs f , oftast genomsnittskur . deringsmetoder k för för erkligt vär . Kra v finansiella instrument väl r esultaträkningen. Skuldinstrument innehas f air value option f de f deras till noterade priser observ dering. V astighetsaktier baseras på en vär

ver r deras där espektiv v på vär verantör esultat, onoterade aktier och andelar ealiserade som or x vär dering erhållen från motpar assaflöden fram till bok Lån till dotter- r deras till v dering a de ö yttjas f s kra xle sta hand vara baserat på transaktioner med tr är väl r ör en andra vär Aktier i dotter Enligt lagen om allmänna pensionsf lån till dotter bestäms enligt samma metoder som tillämpas f och andelar vär förändringen r Nettor V Fondens samtliga placeringar vär så resultaträkningen. I raderna Nettor således så instrument innehas f vär och vär dotter- r utn der följer alla sina tillgångar utifrån v verkligt vär Noterade aktier och andelar För aktier och andelar marknad eller handelsplattf balansdagens officiella marknadsnotering enligt f inde i inde nad. Erlagda cour noterade aktier Onoterade aktier och andelar För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en r rad marknad eller handelsplattf på vär ringen uppdateras då n ella k grunder bedömer att vär erhållen vär International Private Equity and V lines (IPEV) principer eller likvär i f äv onoterade f

- - - e e - - - - vse onor de edo vis apital. vest versr onderna espektiv a kr -f edo Regeringen onderna erna ö ten mellan a år -f onor med ensk esultat som har . örlig till vär sr de AP t till den interna så a kr å balansdagen visningssed, varvid jär esultat och k de AP ealisera tillgången esultaträkningen onder sk deringsprinciper ondernas r jär slag har inte haft ensk . 4 edo a upptas till marknads ör visa transaktioner och al valuta och en del alutakur visat r emiss som innebär att vriga tillgångar r ör allt transaktioner a visas i balansräkningen visas i r 202 G sta till F je och F edo edo IN v god r ör edo örändringar på tillgångar och edo N a r ör att definieras som ett in red visningsprinciper sdagen, det vill säga vid den , framf s r IS är def örändringar V attas nedan. F verk edo är sf O visnings- och vär ven f . V örändringen. V D E den (IFRS). En fullständig anpassning . Regeringens f visas under ö visas i balansräkningen per likviddagen, sf R S onor (mkr), där inget annat anges. edo Förvaltningsberättelsen ver ser R av dran på eller skulden till motpar edo edo aluta v valutakur yller kra s ö or , r onsolideras in i T ör ondmedlen placerats i sk depapper och derivatinstrument på penning- ör skulden samtidigt. visningsprinciper visning v valutakur esultat, valutakur deringsprinciper anpassas successiv assaflödesanalys inte upprättas och att IFRS 16 inte framgår an på tillämpade r terna. F . Övriga transaktioner vsikt att erlägga likvid netto eller r s som gäller på transaktionsdagen. P v tillgången eller skulden i lok visningsstandar onden uppf onden k edo v utländsk v ad a örändring a ONDEN | Å -f Som ebruari 2025 lämnat en lagrådsr -f ensstämmer med marknadspraxis. visning sak -F edo etag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är den enda störr verk ör ver edo A AP sdagsr visas i balansräkningen per aff sdag och likviddag r

Noter

det. Med denna utgångspunkt har F a har tillämpats och sammanf IFRS skulle inte väsentligt på sta AP sta AP är är et ö Belopp i miljoner kr Not 1 – Redo Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsf visningen upprättas med tillämpning a de tillgångar som f vär utarbetat gemensamma r vilk nings- och vär tionella r till För mentf skillnaden att k tillämpas. per den 6 f För och att tillgångarna f någon på A ff Transaktioner i vär och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redo tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed risk går mellan par aff övriga skulder ende onoterade aktier vilk Nettor Finansiella tillgångar och skulder nettor när det finns en legal rättighet att nettor det finns en a och erlägga likvid f Omräkning a Transaktioner i utländsk valuta omräknas till sv den valutakur räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till sv till balansdagens valutakur skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänf förändringen a som är or uppstår vid f på raden Nettor FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT

ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

0,4 , 20 2023 1 662 2023 –10,2 –9,8 e till- –13 326 –11 664 ealise- oden 0) mkr oden oden. 4 4 – s arv espektiv visas som en t. –13 –13 e år 202 1 380 –1 773 –393 edo örvaltararv 202 ör r

terbetald management . et uppgått till 0 ( . Å esultatet f

esultat positiv v 126 (114) mkr medger återde och belastar därmed or estationsbaserade arv vseende tidigar

, vara ett a ar nettor ealiserat r ven 15 (55) mkr återbetalats och det , verk ör onoterade aktier och andelar har därmed t med 135 (78) mkr ostnader oden har under år affningsvär esultat, onoterade aktier och andelar oden till onoterade tillgångar r et har ä oden, ostnader deändringar ör onoterade tillgångar ostnader odena på esultat öljaktligen or esultatet f ats negativ ovisionsk sk ostnader ingår inte pr . Arv ar f et har totalt 150 (133) mkr erlagts i f ostnader Nettor örvaltarv esultat f verk örvaltararv ovisionsk esultat, onoterade aktier verk ver har återbetalning sk 0) mkr v tillgångens ansk Under år ovisionsk ealiserade vär ealiserade r ovisionsk estationsbaserade arv Not 4 – Mkr Realisationsr Or Nettor och andelar Externa f del a rat nettor fee på avseende onoterade tillgångar betalning. Under år or netto på Not 5 – Pr Mkr Externa f noterade tillgångar Övriga pr inkl. depåbank Pr I pr Pr därutö om 0 ( gångsslag.

4 60 –7 –7 24 2023 2 515 24 2 7 2 753 2023 – 39 163 39 139

4 4

202 178 –10 –10 202 –21 2 499 2 677 2 666 34 305 34 283

esultat, noterade aktier och andelar

ostnader ostnader Nettor tage

ostnader esultat esultat, noterade aktier

depapper Not 2 – Räntenetto Mkr Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande vär Övriga ränteintäkter Summa ränteintäkter Räntek Övriga räntek Summa räntek Summa räntenetto Not 3 – Mkr Nettor A vgår cour Nettor och andelar

de an all er- vi- ör el- e des -f onden edo oden . ommer s i vdrags- ör att. erkligt vär visas denna i . Under onder oden till ecklad och espektiv ostnadspost. depapper k sta AP ostnader f asta arv e uppnår en örvärv från dessk ör edo depapper samt ör aktuellt ör onoterade ör f e k all F ostnad och k tage, arv visas under Rör erad till mervär 4 visas som ränteintäkt xterna k örvaltar oden f allet löpande. att vid placeringar atter som påf att f edo erhet r visas den erhållna säk v e esultat f edo egistr espektiv 202 . I de f oden och f ör noterade f dessk G ör utlånade vär edo apitalet s a e cour omstsk IN v utlånade vär sarv affningsk oden, r få betald mervär N tsättning ontantsäk örvaltararv s i normalf IS V ontanter ondk ett mot pensionssystemet r esultaträkningen som en a vgifter f xklusiv sarv ventarier samt egenutv ör O or erheter f det a esultatet. , e D , f erheten r . De utgör esultaträkningen under r E R visas i balansräkningen till v ör utlåningen r asta a ommen nivå där vinstdelning tillämpas, att inkluderas i r S edo ven vär ekt mot f visas i r oden, som utgår när f ostnadsf R ver säk edo ensk visas som ansk ostnader visas i r ver erhållen k apitalet. , såsom depåbank e samt f ver ealiserade r attskyldig till mervär dessk sättning f visas ä edo vesteringar i in vara k edo onor (mkr), där inget annat anges. fogar ö visas dir ondk elsens intäkter vgående post under nettor esultaträkningen. F e och depåbank . In slån foga ö ör edo ver ö onden är från och med 2012 r ONDEN | Å visningsprinciper depapper r depapper och/eller k ör ör dessa. edo ostnader ostnader r örvaltar ostnader ogram onden är befriad från all ink att på utdelningar och kupongsk d mervär -F örvaltningsk örvaltar -f onden har inte rätt att åter ör v vär . F ekt mot f visas som a ostnader och därmed sk et A AP depapper erheter f xterna f astning utö elsens k atter sta AP erige. Sk t nd är esultaträkningen. Erhållna säk ovisionsk ovisionsk estationsbaserade arv at la Not 1 – Redo V Utlånade vär medan erhållen er i r bestå a har rätt att f balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de f fonden inte f heten inte i balansräkningen utan anges separat i not 17 denna rubrik r säk Poster som r In- och utbetalningar som har sk sas dir Pr Pr post under Rör förvaltningstjänster till e Pr avk redo tillgångsslag i r aktier och andelar r därmed ingå i det or Rör Samtliga f externa f sens k förvärvad pr Sk För i Sv vissa länder nettor intäktsslag. F sk ut Kostnadsf Belopp i miljoner kr FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

- . d - 21 yn ten att ör ör v t den onden ocent attelsen vtal. vtal. . ocent i ocent. attnings- sättnings sättningar y anställ- onden har vtalet är onden till ödda 1967 v enbar -f -f s ålder TP2 f en gör en elser från polic jlighet att löne- sta AP edning i er örliga er ederlag utgå upp till väl uppsägningslön sta AP emiebestämd pen- ensionsa emiebestämd samt ostnadsneutral f ör sättningar till ledande vvik ör örmåner är besk ondstyrningsrappor a utgöras a . Så för k elseledamot. Styr sättning från n gick F TP1 och B pension med 2 pr ör er vgångsv e än till 65 år terna. Det innebär att f emieinbetalningen uppräk . vriga anställda är den mellan örhandlas inte dessa a onden att betala 30 pr ocent. F gått till pr sonal har mö ver lönetillägget om 1,45 pr jer f d, efter ber onden inga r an a örmåner ver yanställts. P TP1 som är pr -f e inom B sättningar till ledande bef egeringen. I f o per styr ör v ens sida är uppsägningstiden f äl omf ederlaget sk ör f samhet under utbetalningsperioden. emie. Pr emie. Övriga f e belopp 4. v r erk v lönen som ger allmän pensionsrätt ör er en f sta AP vtal som ingåtts innan april 2009 inne- vräknas mot er et motsvarar skillnaden mellan lönesk växlingen är där or ör a a y f vriga anställda. Inga a vgångsv örmåner örbinder sig f sonal som n emie ör 202 åtal a ostnadssk ondens sida k . A emien till 11,5 pr ommet mellan par egeringens riktlin astställs a v näringsv vtal f ebruari 2013 ö . Pr e pensionspr e och ö örmåner . Ett f v k ör den del a ör per ocent vilk ör medarbetar ode och närvar . A ensk ör tjänstepension, B stärkt pension innebär att arbetsgivar s genom att semester var ör ledningsgrupp och ö ederlag sk ver örmånsbestämd. All per ,8 pr vgifter ör ondens polic jerna finns f vriga f odena f ör arv anställningsvillk . F elser omst a emie. F TP1, f -f ygger på r s f ederlag utbetalas aldrig längr rån och med 1 januari 2023 ö e. F jliggör e b vvik vgångsv vsättning till den anställdes tjänste sta AP attningsha elsearv ottet. Samtliga anställda har individuella anställningsa stärkt pension f var vgångsv d:s anställningsa TP2 som är f För ha bef eller riktlin Löner och ö Styr redogör fastställer utsk Sedan 1 januari 2010 har F Vid uppsägning från arbetsgivar 12 månader 2 och 6 månader håller a Vid uppsägning från f högst 18 månadslöner fasta månadslönen utan tillägg f som a ning eller ink A Pensioner och liknande f I v pensionspr reduceras pensionspr från och med den 1 f sionsplan, B tecknat och ö har två planer f B växla bruttolön mot pensionspr nas då med 5 och sociala a fonden. F för och senar extra a Detta mö växlas mot en högr ningsbara och uppgår till mindr

31 2 4 30,9 263 1 117 2 879 272 1 151 8 015 2 526 4 180 3 154 3 681 8 280 4 339 3 305 4 363 5 404 149 951 Kvinnor Summa 12 144 547 Summa 123 22 142 523 146 204

,2 36 2 2023 Män 36 1) 63 8 – – 1) 65 – – 267 1 877 666 986 76 275 1 816 589 948 733 Sociala 28 899 33 525 Sociala 28 679 33 105

4 kostnader kostnader 6 7,1 67 Totalt v – – – – – – v – – – – – – 635 127 635 127 vara 3 289 4 051 vara 2 866 3 628

växling växling

,2 32 2 löne löne 32 Kvinnor – – – – – – – –

1 978 564 1 091 518 1 927 491 1 058 491 4 2 23 757 27 907 23 389 27 355 Män 34,9 35 Pensions- kostnader Pensions- kostnader .

202

– – 4 – – ostnader 4 200 850 08 207 876 6 7,1 67 oden 4 425 1 649 2 263 2 019 71 7 83 114 oden 4 273 1 446 2 17 1 931 71 157 82 063

Totalt arv arv

Löner och Löner och

växling under pensionsk 4

att. v löne 202 G

ets utgång IN N ör lönesk ekten a IS V soner) soner) D O eckling eckling E ostnader f R S , tkr ven k R 4, tkr d d esenteras eff ets utgång , 202 , 2023 xkl. v ostnader ostnader xkl. v ostnader ostnader sonal örande ation örande ation er df sonalk df sonalk ONDEN | Å ostnader elseledamöter (9 per samhetsstöd och utv sonalk ostnader elseledamöter (8 per samhetsstöd och utv sonalk -F soner i ledningsgruppen vid år ostnader inkluderas ä ommunik erk ommunik erk A AP sonalk elsens or sonalk elsens or Not 6 – P A ntal anställda Medelantal anställda A ntal anställda vid år A ntal per Per Styr Övriga styr Vd Ledningsgrupp e Chef K Chef Operations Chef V Övriga anställda Summa Övriga per Summa per Per Styr Övriga styr Vd Ledningsgrupp e Chef K Chef Operations Chef V Övriga anställda Summa Övriga per Summa per 1) I sociala k Från och med 2023 pr FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

e – – – 4 – 22 rd 293 979 389 104 1 487 582 106 vä 2 804 25 07 29 125 58 275 2 668

Verkligt

v vid .ap1.se

2 1 1) 1 1) 2) 2) 2) 2) 2) 2) 937 536 01 837 657 109 878 Eget 8 427 436 1 783 kapital 82 7 24 178

1) 2 1 1) 2) 2) 2) 2) 1) 2) –1 376 –4 314 –42 –52 ondens hemsida www 3 798 –617 –334 –1 137 Resultat –5 805 –1 536

ver samtliga noterade inneha ,0 ,0 ,3 ,3 ,0 25 25 29,5 33 33 98,5 25 36 38 100 100 100 100 100,0

teckning ö sskiften finns på f garandel % ör Ä – 47 –

A ntal

6 250 14 7 20 000 93 575 s- och helår 0 381 717 1 000 000 77 En fullständig f halvår g.nr 490 413 196 618 Or -1295 e B 207 B 169327 B 200297 s 2023-12-31 rd 6 112 4 177 155 718 013 2793175-3 vä 11 264 9 803 8 786 6 846 42 811 56 091 40 340 559313-2 969795-3033 559032-9503 559183-3917 969789-2 559201-2008 556650-4 556797 Verkligt 100 609 699 691 750 000 2023-12-31 g g g

ntal 66 Säte

A aktier 0 900 58 275 2 668 45 823 embur embur Finland 4-12-31 106 7 Götebor A ustralien 4 07 6 606 400 1 886 500 1 384 952 2 914 300 202 Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm essebolag Lux Lux essebolag Storbritannien Nederländerna

vser 2023-12-31 omräknat till valutakur ven 2) A .

, dotter- och intr

, dotter- och intr

a aktieinneha Y da per 2023-12-31 ade aktier och andelar: .l armland Pty Ltd jor ade aktier och andelar: essebolag essebolag essebolag vian Estates III Limited .l entligg de, mkr astigheter AB sta utländsk är a onoter a aktier och andelar vest Finland O armoor 3 Holdings B.V or off y a onoter a aktier och andelar vestment AB vestment KB onan Holding AB ustralian F osoft Corp pple ensk ensk os Bostad IV AB asakr nglo Scandina SE Holdings S.à.r st A vser siffr Fem stör Namn A Nvidia Micr Spotif Alphabet Not 9 – Onoterade aktier och andelar Verkligt v Sv Dotter- och intr Utländsk Dotter- och intr Övriga onoterade aktier och andelar Summa Dotter- och intr Sv 4 to 1 In 4 to 1 In Ar Polhem Infra AB Polhem Infra KB Urbanea F V Willhem AB Utländsk A A Chapone S.à.r Fir Jutas In OMERS F 1) A

–4 05 – – e 2023 –15 –19 –64 –101 –7 rd –292 –997 vä 8 394 7 216 6 266 3 857 2 662 28 395 90 060 142 855 232 915 Verkligt

2023–12–31

4 –4 05 03 – – 1 202 –15 –15 –63 –97 –7 –75 –780 A ntal 92 551 aktier 4 4–12–31 186 7 279 254 51 756 834 24 653 027 23 327 985 11 802 781 29 619 84 202 202 G IN N ostnader IS ven O V D E R S altningsk ostnader yråer enligt R ostnader elaterat örv ostnader atter onder onder a aktieinneha delning, tkr a f a f de öpta tjänster ingår evisionsb ör är ensk altningsk ör k de, mkr ensk ONDEN | Å är y -F örv a aktier a aktier erkligt v sta sv ostnader blo A AP alk ormations- och datak visionsuppdrag ensk o sättning till r ndelar i sv ndelar i utländsk tlas Copco vestor Not 7 – Övriga f Mkr Lok Köpta tjänster Inf Övriga administrativa k Övriga f I beloppet f er nedanstående f PWC Re Övriga uppdrag, sk Not 8 – Noterade aktier och andelar Verkligt v Sv Utländsk A A Totalt v Fem stör Namn A In Volv Assa A Ericsson (LM) FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

de – –1 – – – 23 är –14 –15 –78 –78 –262 –562 –655 –300

2023-12-31 erkligt v

t v

atinstrument med:

Deriv Negativ

de – – 90 – 90 – 2 – 02 v dessa se not 19. är 166 166 74 8 960 9 7 9 958

erkligt v

t v

ör löptidsanalys a

Positiv

de – – – – – – – 6 är –10 –10 –344 –344 4-12-31 –3 022 –3 022 –3 37

202 erkligt v

e löptid än 12 mån. F

t v

atinstrument med:

Deriv Negativ

de – – – – – – – – – är 7 326 6 989 3 458 1 378 1 097 de 554 554 är 1 906 1 906 2 460

affningsv erkligt v

A nsk t v

Positiv

5 100 100 100 100 A ndel % de uppgående till –48 (–33) mkr har längr

t vär .ap1.se

at

Säte USA USA USA yman USA de, mkr atinstrument Ca är vd vd

elaterade instrument elaterade instrument elaterade instrument

ondens hemsida www Inneha Utställd appar appar alutar appar Inneha Utställd Not 11 – Deriv Verkligt v Aktier Optioner Sw Terminer Summa Ränter Sw Terminer Summa V Sw Terminer Optioner Summa Summa deriv Derivatpositioner med negativ

– 08 07 – – 2 7 830 1 165 24 319 62 721 16 7 29 915 74 690 3 845

108 450 108 450

2023-12-31

– 4 – – 4 451 632 20 739 10 584 64 337 17 181 113 92 29 299 80 778 3 847 113 92 4

4-12-31

., Hamilton Lane 202 202 tsättning ., Hamilton Lane ., Hamilton Lane . G or .L.P IN N , f IS O V D E ver samtliga onoterade aktier och andelar finns på f R S R vriga onoterade aktier och andelar etag v ö etag: ör teckning ö ör etag a emittenter ör a f ör ONDEN | Å Obligationer och andra räntebärande tillgångar de, mkr är ommuner ensk -F sta inneha a staten a k a bostadsinstitut a stater at th Stockholm Global Private Equity stone Strategic Capital Holdings L.P e-finansiella f A AP delning på emittenttyp ensk ensk ensk Finansiella f Ick delning på instrumenttyp tifik Not 9 – Onoterade aktier och andelar Fem stör Namn Fifth Stockholm Global Private Equity L.P Four Sixth Stockholm Global Private Equity L.P Black Idiosyncratic AI LP Class C En fullständig f Not 10 – Verkligt v För Sv Sv Sv Övriga sv Utländsk Övriga utländsk Totalt För Realränteobligationer Övriga obligationer Statsskuldsväxlar Cer Övriga instrument Totalt FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

, g r, - - . - . 24 - - la vo de , ör v ns ur ant onder dev aktier onte- säljning ad s in ställa deringen. etisk ade vänt en ör ygger v framtida er s a jälp a assaflödena v disk apitalf v. V s in Nonondernas jektiva i dering. Mark erkligt vär vestor diga principer v. F olatilitetsk ällen an ostnader och ommendationer vestor de bestäms f jälp a , v an skilja mark ek or In ormation om finan or v kraftigt ök ontering a da transaktioner ommande marknads- attas med h astningskra ör det enskilda bolaget. or In ör ek ven k astställs. V , driftsk vk astighetsbolag vär de samt att säk a bolag. Detta innebär att ör deringen på teor de med h ondens onoterade placeerkligt vär vänder sig a öljer den internationella . vesteringar de f -f astighets- och infrastruktur astighetstillgångar b vant f er vid en aktiv eller inaktiv deringen har sub jektivitet vid vär a in fonder samt riskk deras enligt IFRS och bransch deras enligt International Private v räntekurv , som ä att i ett f ele deras enligt r v tillgångar och skulder i balans örhållanden a ser astställts vid en normal f sta AP esintäkter onder an erkliga vär assaflöden sk v sub ör yr ondens marknadsnoterade tillgångar deras på en aktiv marknad tillämpas erkligt vär opean Association f ftet är att lämna inf s v egelbundet f v f a till ett nuvär . F onder vär a modellvär ör marknadsnoterade papper saknas på onder har vid sådana tillf ter vesteringar i f onder vär opean Association f deringen a ad grad a . F de, det vill säga en disk deringsprinciper f örbarhet mellan olik ondens tillgångar är marknadsnoterade med a och r onder och valutor etisk er v in v underliggande f apitalf den. Sy dering – marknadsnoterade tillgångar v f TC-derivat baseras vär dering – alternativ astighetsbolag vär v framtida h v uppskjuten sk är öp- och säljkur är e Capital Guidelines (IPEV) eller likvär deringen baseras på genomf deringshierarki s och skulder aktisk or och interpoleringsmetodik. vs en ök deringsansats. oende par erkligt vär astighetsf gan såsom Eur . Huvuddelen a , derivat, f s främst a entur an vär Finansiella instrument, pris och vär allade O dering där framtida k . Den teor or astighets- och infrastruktur deringen a ontering a ens och jämf sta delen a den att de handlas på en aktiv marknad med priser som araktäriseras vid sådana f deringsmetoder när v är deringen a ekter med en ränta som är r visnings- och vär visningsstandar apitalets v apitalets v vesteringar i f vesteringar i riskk esenterar f deras dagligen till noterade marknadspriser och utgör För så k esentativ underliggande marknadsdata. De framtida k onteras slutligen tillbak oende på derivattyp, såsom val a I perioder då likviditet f a vär In säljningspriser med marknadsmässiga a In atteeff vesteringar i f Not 18 – I denna not lämnas upplysning om hur v de finansiella instrument som f redo redo siella tillgångar transpar upplysningarna om vär räkningen tar hänsyn till om handel sk marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid vär Fondk Den stör innebör repr transaktioner vär obligationer modellvär repr disk ringskurv ber inflationskurv marknaden krä naden k skillnader mellan k mellan marknadsaktör konservativ vär Fondk För de tillgångar som inte vär olik motsvarar det pris som skulle ha f mellan två ober ringar utgör bolag och f praxis. V på en disk för gäller vär ras denna till v sk In från branschor Non-Listed Real EstateEur Listed Real Estate (INREV). Equity and V Enligt IPEV k

–1 – 1 – – 2023 –15 –269 2 021 7 557 9 578 421 189 85 004 –4 833 38 029 29 912 29 912 39 490 11 783 –89 552 454 386

2023-12-31

4 –1 –2 4 – – – 202 –284 7 458 8 636 2 143 268 486 454 386 89 186 –2 02 44 554 496 917 4-12-31 18 237 35 936 35 936 54 173 –90 923

202

3) 4) jen örlig öps TC- 1) TC-derivat jen ör återk ör utlånade ör clearade derivat ör O apital vgifter ostnader ör ör clearade derivat ör O sättning apital v pensionsrätter till EG stemet apital ondk yndigheten oster inom lin depapper mot annan erheter f erheter f erheter f erheter f ondk v pensionsrätter ondk erheter f erheter f erheter f ttning a 2) esultat efter k öpstransaktioner v depapper fly ensionsm erhet erhet er dministrationser ets r vesteringsåtaganden onoterade taganden Erhållna säk transaktioner Erhållna säk vär Erhållna säk Erhållna säk transaktioner Not 16 – F Mkr Ingående f Nettobetalning mot pensionssystemet: Inbetalda pensionsa Utbetalda pensionsmedel Öv Reglering a A till P Summa nettobetalning mot pensionssy År Utgående f Not 17 – P Mkr Ställda säk återk Utlånade vär säk Ställda säk Ställda säk Övriga ställda panter och jämf säk In inneha Å Summa poster inom lin 1) 2) 3) 4)

14 0 – – 3 – – 5 5 70 181 894 634 129 76 202 2 057 2 259

2023-12-31 2023-12-31 2023-12-31 2023-12-31

– 4 –7 2 – 1 – 4 4 172 608 –57 723 76 115 873 7 539 7 54 4-12-31 4-12-31 4-12-31 4-12-31 4

202 202 202 202 202 G IN N IS V ör D O ostnader och E R yndigheter erhet f ostnader R S

attem ostnader erhet oden

a sk ostnader ontantsäk ostnader ostnader ONDEN | Å Förutbetalda k upplupna intäkter ontantsäk Förutbetalda intäkter och upplupna k örvaltararv -F vriga tillgångar örutbetalda k vesterad k A AP dran utländsk Not 12 – Övriga tillgångar Mkr Fondlikvider For terin Å derivatpositioner Övriga tillgångar Summa ö Not 13 – Mkr Upplupna ränteintäkter Upplupna utdelningar Övriga f och upplupna intäkter Förutbetalda k och upplupna intäkter Not 14 – Övriga skulder Mkr Fondlikvider Mottagen k för derivatpositioner Övrigt Övriga skulder Not 15 – Mkr Upplupna f Övriga upplupna k Förutbetalda intäkter och upplupna k FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

66 4 6 6 15 – – 25 –655 –655 1 725 958 Totalt 113 92 2 460 –3 37 –3 37 Totalt 9 958 451 277 Totalt 8 893 –5 4 110 616 . 279 254 106 7 502 404 499 028 232 915 100 609 108 450 451 932 104 455 ällor

å 3 3 66 – – – å 3 1 – – – 76 – –

Niv 3 847 Niv 3 845 3 845 1 267 –1 104 –237 3 847 deringsk 106 7 110 616 110 616 100 609 104 455 104 455

å 2 – – – 6 6 å 2 – – – Niv 2 460 2 460 –916 Niv 9 958 9 958 –655 –655 9 303 –3 37 –3 37 enommerade vär

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

– – – – – – – – , – –

å 1 å 1 66

Niv Niv 7 626 –4 311 1 649 1 193 279 251 110 077 389 328 389 328 232 914 104 605 337 519 337 519 100 609 106 7 oende och välr

onoterade

Aktier och andelar

, 1 – – – 2 – – 3

noterade

ealiserat per balansdagen. deringen är hämtad från ober

Aktier och andelar

4-12-31, Mkr

) mkr or

, utgående balans 202 , utgående balans 2023-12-31, Mkr

derade till derade till

är derade till är derade till et är är ets ingång ets utgång deändring var 50 386 (49 430 , noterade , onoterade , noterade , onoterade örändring örändring å 3 def vervägande andel placeringar i nivå 1 där vär de vid år def de vid år visad vär

är

edo visat vär ttning från nivå 1 eller 2 ttning till nivå 1 eller 2 visat v van r ealiserad vär fly fly Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar Aktier och andelar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande tillgångar Derivat Total summa tillgångar v Finansiella skulder Derivat Total summa skulder v Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar Aktier och andelar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande tillgångar Derivat Total summa tillgångar v Finansiella skulder Derivat Total summa skulder v Finansiella tillgångar och skulder Förändring niv Redo In vesterat Sålt/återbetalt under år Realiserad vär Or För För Redo A v o Fonden har en ö

. v s. v de v. ör teras ör de- sonden egel- a och vänds e eller är etag, ommun, det v ontering -f oende a eck öras till ör

e nivåer: astningskra slut i allmänhet sta AP e inrappor egelbundet tagna modeller ormation med dande mått a v stat, k som vär vk deras vanligen assaflöden f ör an hänf olym och a onder erhålls med sbok eder ett enligt aff 4 ör k erbara marknadsdata ör noterade f öjer vär ter som är ober vslut på marknaden. s, hos en handlar 202 verlåtas eller en skuld va ett bety a finansiella instrument bedömas G ondens år ör a IN N sa. v att transaktionen genomf ens än en gång per v e än på en aktiv marknad. ver tid eller mellan marknads- IS dering, nettotillgångarnas vär onder baseras på senaste till- er som handlas på en marknad som erbar indata som r an krä v låg handelsv V assaflöde. deras vanligen genom disk teringen från f slutsdagen. I ett läge med stigande ekv 1) O tillgångar som bedöms mer mogna assaflöden dr esse a e fr an inte observ deringar baseras på inf v att noterade priser med lätthet och et lägr D E sbok slutet än den som senar orrigerat f är empelvis handlas valutaderivat på deringshierarkin sk R S dering med allmänt v all k yck R v framtida k e och vice v etag som handlas på aktiv marknad och vesteringar i f e mellan kunniga par ekt vär ör ännetecknas a assaflöden vär släpning baseras f vänds ok ondledningen. ostnad fram tills stabilisering. v in tering. Då rappor örvaltar a sk en marknadsdata som finns tillgänglig vid vär vslut, eller observ deringen. V e f dering i bok ör ett finansiellt instrument definieras som det et en tillgång skulle kunna ö . I princip är det endast aktier f ontering a assaflöden med marknadsmässiga a de de f ör a ör indir or ONDEN | Å ter per den 30 september justerad f e vär apitalf är ör vär an ingå i nivå 1. Ex -F affningsk efter och fram till år v de finansiella instrumenten delas dessa in i tr vesteringar i infrastruktur deringen a attning från f et aktiva marknader men räknas till nivå 2 efter erna. Priserna är oftast inaktuella. A AP In V är astning på aktiemarknader innebär detta att F oende på vilk Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Nivå 2: Finansiella instrument Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte k er eller störr vesteringar i tillgångar där k orrigerat f vändas f ylikt och att prissättning på transaktionerna sk yck Vid klassificering till lämplig nivå i vär utan genomlysning. marknadsmässiga multipler vid vär eller en disk och har positiva k av framtida k In till ansk gängliga rappor en tidsmässig efter på rappor tiden där avk har en lägr från riskk Verkligt v Verkligt vär belopp till vilk regleras. Detta sk varandra och som har ett intr Ber ringen a Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som r bundet uppdateras med högr om dessa priser an inte bedöms aktiv men där det finns noterade priser som an ok uppdateras f nivå 1 eller nivå 2. I dessa f an hänsyn till omständigheterna och k uppsk Aktiv marknad En aktiv marknad definieras a regelbundenhet finns tillgängliga på en bör d mässiga villk valutor samt räntebärande papper som är utgivna a bank därmed k m måste härledas från priser på andra instrument. Inaktiv marknad En inaktiv marknad k att handelsaktiviteten är m Tillgängliga priser varierar kraftigt ö aktör 1) FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

all 13 – – 26 tf 2023 –554 2 4 2023 2023 –33 –33 2023 –4 049 –2 801 –1 310 –3 526 –6 302 57 713 17 539 29 961 105 213 57 713 17 539 29 961 105 213

en dag, mkr 4 4 1 4 – – 4 1 202 202 –48 –48 202 202 –494 –1 893 –1 382 2 587 –7 131 Total balans, mkr 56 210 25 283 29 348 110 84 Total balans, mkr Total balans, mkr 56 210 25 283 29 348 110 84 Expected Shor –5 949 –5 884

– – – – – – 46 4 2023 2 739 4 467 2023 2023 1 860 1 860 2023 –437 1 949 23 261 30 467 –3 540 –2 2 –1 029 –2 92 –5 303 > 10 4 > 10 4 <BBB 4 – – – – – – V alue at Risk en dag, mkr 4 202 2 695 4 817 202 202 3 971 3 971 21 043 28 555 202 –408 –1 395 –1 052 1 928 –3 562 –3 428 –4 489 – – 0

2023 2023 –18 –18 2023 1 17 17 318 4 287 8 282 29 887 4 273 4 630 10 073

all tf

2023 38 911 5 < 10 4 6 5 < 10 4 – – – – BBB 4 –65 289 –8 937 –45 169 –21 129 –56 859 –101 613 40 stakt, mkr 202 18 022 5 287 9 67 32 986 202 202 3 989 6 787 1 2 12 015 år 4 4

202 –7 960 41 712 – – Expected Shor –95 929 –30 516 –22 288 –94 87 –114 981 2023 6 715 2023 –15 –15 2023 7 160 1 991 3 904 5 379 15 997 6 848 15 999

3 < 5 3 < 5 A

4 4 – – 4 0 2023 –7 040 31 423 –18 –18 1 818 –57 087 –36 208 –16 592 –47 143 –85 504 202 11 106 11 556 5 035 27 697 202 202 9 189 7 962 18 97

stakt, mkr

V alue at Risk år 4 – – – – enommerade ratinginstitut.

202 v välr –57 435 –6 580 –16 966 31 091 –72 390 2023 6 921 5 717 9 445 2023 2023 2 569 44 715 –22 499 –55 280 22 083 29 052 13 094 1 < 3 4 1 1 < 3 4 – – AA 4 g utgivna a ,4 4,1 8,4 stigande 12 mån löptid, per 31 december –30 –30 2023 12 19,4 11,0 –4,2 11,4 202 5 805 4 94 9 819 202 202 3 840 stakt % 20 565 ver 24 873 12 202 40 914

Volatilitet år de, ö

4 ,4 3, 6 ,3 9,2 ,7 8,7 8,8 892 är 06 202 12 12 –5 2023 3 498 2 389 6 779 2023 17 228 1 632 13 7

32 566

< 1 AAA editrisk utifrån ratingbety 4 – erkligt v 4 s kr 202 234 804 1 038 t v 202 2 723 18 160 14 088 34 971

depapper

sifiering , , er vesteringar er öljen edit 1) edit v räntebärande vär tf , mkr , mkr elaterade instrument elaterade instrument elaterade instrument tf öljen totalt tf öljen totalt atpositioner med negativ visning a

ognostiserad marknadsrisk fallostruktur fallostruktur editrisk, per 31 december

Finansiella risk Pr per 31 december Aktier Räntebärande Alternativa in V aluta Bidrag från div Likvidpor Por Likviditetsrisk, per 31 december För löptid år Nominellt stat Nominellt kr Realt Por Deriv För löptid år Aktier Ränter V alutar Totalt Kr Rating, mkr Nominellt stat Nominellt kr Realt Totalt 1) Redo

7 6 - - - a v 7, 6, 9,3 - v et 2023 ölj- ven d som stakt ocent stakt, % tf sta, abellen örlust d genom a mark esentativ olatilitet. ör esenteras ör f änslighets- ör tf öljsamman e v visar ä . 4 7 3 epr örlusten giv en uppgick till er yckt i år ealiserade under ör den del a de 78 pr 7, 7, 9,5 örändring, men e r ocents sannolik edo jor 202 ondens por d som F allet pr ven f Volatilitet år s datahistorik och def alue at Risk visar det ör valutarisk. T 4 an f ölj per den sista decem onden placerar i olik e total risk f ealiserade under de 4 utg ondens por et som helhet, dels visar en högr abellen r tf 202 deringar r finns ä esenteras i k örväntade f olatilitet, vilk G olatilitet uttr v 202 a med 95 pr IN onden enats om. I tabellen ocent) skiljer sig i allmänhet N -f . Beräkningen är utf vänds ett år träff or på att f IS V v marknadsrisk deringar r er ombinerat med historisk -måttet. T ondens sammantagna valutarisk erar en lägr O öljer en gemensam standar ocent). Dels k ver D er de AP deras dagligen, i tabellen benämnd 4 k onden enats om. Utf all visar den f E R jär ealiserade v e måttet åter all baserade på f ,3 pr -f elaterade riskmått: V tf S visning a x som typiskt upp ognostiserad v ondens totala por R talsvisa vär sslutet vara mer eller mindr de AP v tillgångarnas individuella risk öljens r en vid utgången a olatilitet (8,8 pr öljens onoterade tillgångar i simuleringen a örväntas ö alue at Risk ör f je och F tf stakt. tf jär a men r s: Redo ealiserad risk f astningsutf . I simuleringen an ör en horisont om en dags vär olatilitet (7 v r red et. Det senar örväntade marknadsrisk pr onden f e än V stakt f en, samt utifrån dagliga vär öljen. vk ONDEN | Å öljen, vilk tf öljen, 1 år ven i år je och F v två olik sifieringsvinsten som ber -F ndra, T tf tf astningar red vriga tillgångar i tabellen är säkrade f er öljen som marknadsvär öljen totalt, 10 år öljen totalt, 1 år vk ognostiserad v ealiserad v ocent i år t med summan a A AP sta, A tf tf tf en beräknas f visas ä Pr esenteras por Simuleringen utgår från en gemensam standar . Tillgångsslaget valuta visar f ör änslighetsanaly totalpor ognostiserad risk ndra, T Not 19 – Finansiella risk K Realiserad risk Beräkningen a För nedan har totalpor beräknats utifrån kvar senaste tio år det senaste år por Likvidpor av Realiserad Marknadsrisk, per 31 december Por Por Likvidpor Pr Tillgångarnas f analysen i tabellen Finansiella risk att simulera a sättning per 31 december 202 nadsa risk redo från r sammansättning per år för hur sammansättningen sett ut under år repr noterade marknadsinde A i termer a resultat som f het, medan Expected Shor att den är störr fondens risk mätt som pr 8,8 pr ber medan ö visar div tillgångar som tillsammans gener jämf FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT

ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

6 4 27 2 460 3 37 7 487 9 958 655 2 019 2 67 2 460 10 863 9 958

Summa i Summa i Summa i Summa i

balansräkningen balansräkningen balansräkningen balansräkningen

1) – – 1) – – – 1) – – 1) – – –

Övrigt Övrigt Övrigt Övrigt

49 49 – 29 29 – – – – –

Nettobelopp Nettobelopp Nettobelopp Nettobelopp

– 754 754 2 736 7 458 2 021 2 021 erheter erheter ställda 10 194 erheter 11 783 11 783 erheter ställda

erhållna erhållna

Säk Säk Säk Säk vtal der

onden inte har Relaterade belopp som inte nettas Relaterade belopp som inte nettas 1 – 1 Relaterade belopp som inte nettas Relaterade belopp som inte nettas – 74 74 655 655 655 655 ens, men inte under 1 657 1 657

vtal om kvittning vtal om kvittning vtal om kvittning vtal om kvittning

v insolv

Rama Rama Rama Rama

vtal vtal om kvittning eller liknande a

6 4 2 460 2 460 3 37 7 487 9 958 9 958 655 2 019 2 67

10 863

eckla positionerna samtidigt. örhållanden eller arrangemang där f vv Nettobelopp i Nettobelopp i Nettobelopp i Nettobelopp i sf balansräkningen balansräkningen balansräkningen balansräkningen esenteras netto i balansräkningen är arrangemang som är

der under kvittningsa – – – – – – – – – – skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som ly under rättsligt bindande rama som inte pr vanligtvis träder i laga kraft i händelse a normala aff intentionen att a

balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning ör Nettade belopp i Nettade belopp i Nettade belopp i Nettade belopp i vtal. esente- örhållansf 6 4 örknippade är vsikt att 2 460 2 460 3 37 7 487 9 958 9 958 655 2 019 2 67 10 863 vtal. 4

Bruttobelopp Bruttobelopp Bruttobelopp Bruttobelopp visas i balansräkningen 202 G edo IN N der under kvittningsa IS V j ly D O vtal om kvittning eller liknande a E R ens, och om det finns en a S ealisera tillgången och erlägga likvid f R

v insolv

ONDEN | Å van visar finansiella tillgångar och skulder som pr -F

öpstransaktioner öpstransaktioner A AP 4-12-31, mkr 4-12-31, mkr onden har en legal rätt att netta under normala aff Not 20 – Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller ly 202 Tillgångar Derivat Summa tillgångar 202 Skulder Derivat terk Å Summa skulder 2023-12-31, mkr Tillgångar Derivat Summa tillgångar 2023-12-31, mkr Skulder Derivat terk Å Summa skulder 1) Övriga instrument i balansräkningen som e Tabellen o ras netto i balansräkningen eller som har rättigheter f med rättsligt bindande rama Finansiella tillgångar och skulder nettor när f den och i händelse a erlägga likvid netto eller r FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

– – 49 17 0,3 ,1 0 28 3 473

2023-12-31

– 4 255 196 313 0,3 3 218

4-12-31

202

et et et et et

ott under år ott under år ott under år ott under år ott under år tillsk tillsk astigheter AB tillsk tillsk tillsk

t vestment AB vestment KB

vesteringsåtagande vesteringsåtagande Motpar Polhem AB Aktieägar Polhem KB Aktieägar In Urbanea F Aktieägar In 4 to 1 In Aktieägar 4 to 1 In Aktieägar

16 – 6 8 43 44 35 – 14 303 398 472 151 541 608 280

2023-12-31

– – 33 1 10 37 – 37 41 – – 1 68 46 521 556 6

4-12-31

202

.

et et et et et

Y

.l armland Pty Ltd

ott under år vian Estates III Limited ott under år ott under år ott under år ott under år

tillsk tillsk tillsk tillsk tillsk

t vest Finland O ustralian F armoor 3 Holdings B.V

SE Holdings S.à.r garlån nglo Scandina garlån vesteringsåtagande garlån vesteringsåtagande st A garlån garlån Motpar A Ränteintäkter Ä Aktieägar A Ränteintäkter Ä Aktieägar In Jutas In Ränteintäkter Ä Aktieägar In Fir Ränteintäkter Ä Aktieägar OMER F Ä Aktieägar

– 36 13 16 9 – 28 2 477 253 11,5 1 001 4 500 8 000 . or

2023-12-31

, utestående 19 17 – 20 9 – 28 -f onden betraktas 151 11,8 2 675 4 500 1 600 8 000 4

4-12-31

stående i enlighet med sta AP elseledamöter och 202 202 ör soner i ledande ställning. G IN N elper et onan till marknadsmässiga villk IS yck O V -f ondens transaktioner ondens ägarandel uppgår till minst asakr D E stående till F v V R S sättningar till styr et et onans begäran et aler a R sta AP slok ör onden har n asakr at i bolaget med upp at i bolaget med upp 4. Som när tifik tifik ontor stående visas F S 2 essebolag där f ott under år ott/återbetalt under år ott under år ott under år yr k .l ONDEN | Å edo tillsk tillsk 1) tillsk tillsk -F vanden samt åtaganden med när t or etagscer etagscer -f onden h ocent eller där f onan Holding AB yr ör ör A AP A vseende löner och er alh sta AP vesteringsåtagande garlån vesteringsåtagande asakr tagande om att på V tagande om att på Willhems begäran ör Not 21 – När I tabellen r mellanha definitioner i IA dotter- och intr 20 pr ledningsgrupp, se not 6. Motpar AROS Bostad IV AB Aktieägar In Chapone S.à.r Ränteintäkter Ä Aktieägar In V Lok Ränteintäkter Aktieägar Å köpa f till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: Willhem AB Ränteintäkter Aktieägar Å köpa f till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om: 1) F FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

sson vist

nder olis

a A elseledamot elseledamot elseledamot visningssed och de evisor nnik Styr Gunilla Hellq Styr Erica Sjölander Styr egeringen edo A v r

aiser de Car

dnad a uktoriserad r or A delse är utelämnat som skulle kunna ebruari 2025 Helena K För

öm

deringsprinciperna samt att lämnade uppgifter

ensstämmelse med god r ebruari 2025 örande g Sjöstr ver v väsentlig bety df

visningen. nna Nilsson elseledamot elseledamot

A P eter Hansson

edo Vice or Styr Styr visnings- och vär sr v år Erik Rosenber edo Stockholm den 19 f

4 apats a

säkran

202 evisionsberättelse har lämnats den 19 f evisor G visningen är upprättad i ö egeringen IN

ör

år r N V v r IS V edo O sr örhållanden och att ingenting a öm er eter Nilsson D E a f onden som sk P dnad a R S uktoriserad r or R v f örande resk A aktisk df s F elseledamot elseledamot För a Lindstr Or Lar

elsens f

säkras att år Ev Styr Linda Jonsson Styr ör ONDEN | Å onderna gemensamt utarbetade r -F -f a den bild a A AP

Styr

AP verk Härmed f av stämmer med f på FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 3

- 30 or oattar epv detta. s enligt e f an vsikt-

erhet om ör ommer att ormar vser att likvi erhet, men vis som är v oegentligv säk örväntas vändar vänder vi pr ör väsentliga v oegentligheter e sig dessa elaktighet som en a v säk essionellt sk ör att inte upp- öljd a falskning, a e sig dessa ber an f of ör att utgöra en erna f en f ör ektör samheten eller inte har , var erige alltid k erk der bland annat utifrån evisionsbe evision som utf evisionen. Dessutom: opi, f vända antagandet om visningen, var som oegentligheter k elaktighet om en sådan finns. a beslut som an tsatt drift tillämpas dock inte om visningen. elaktighet till f ör en väsentlig f or edo ställande dir visningen som helhet inte innehåller elaktigheter ör att en r evision enligt ISA an sr edo erk ar an uppstå på grund a onomisk sr e än f edo erhet är en hög grad a evisionssed i Sv v en r sr er och inhämtar r a en väsentlig f ör granskningsåtgär ör våra uttalanden. Risk ealistiskt alternativ till att göra något a a de ek atta agerande i mask onden, upphöra med v or på oegentligheter eller misstag, utf a en väsentlig f or på misstag, efter samheten och att an tsatt drift. ntagandet om f elsen och v A visorns ansv åra mål är att uppnå en rimlig grad a visionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säk verk Som del a identifierar och bedömer vi risk felaktigheter i år ber och utf dessa risk tillräckliga och ändamålsenliga f grund f täck heter är högr ber innef verk for styr dera f något r Re V huruvida år några väsentliga f på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en re är ingen garanti f ISA och god r upptäck Felaktigheter k eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen k på med grund i år fessionellt omdöme och har en pr tisk inställning under hela r •

en at- ap en ,

ts elaktig- ar ektör visning samektör ormation. ör örhålormation visningen är visningen. en som har edo erk tsätta sr ör bedöm- or ormation. edo edo ens ansv elaktigheter visningen finns på sidorna visningen omf sr sr ven den kunsk ektör oll som de bedö- en f ställande dir tsätta v edo ställande dir edo v år ormation som identi- ormationen i väsent ar innehålla väsentliga ektör erk ontr visningen ansvarar ektör or sr ven annan inf erk sr tera detta. Vi har inget evisionen samt bedömer erk edo ställande dir sr örmågan att f evision a enlig med år visningen upprättas och att a f ör vrigt v vseendet. erk v år ör denna andra inf vseende denna andra inf ormation, drar slutsatsen att den ställande dir edo elsen och v ör att upprätta en år örmåga att f , när så är tillämpligt, om f verk vseende år ormation och vi gör inget uttalande verväga om inf sr or på oegentligheter eller misstag. ställande dir . erk et f . Styr ör den interna k erk elsen och den v ande a . an på ormation än år visningen och denna åter tera i det a elsen och v ven f vändig f ondens f ormationen innehåller en väsentlig f ör att år onder t ansvar att läsa den inf van och ö v f edo t uttalande a ormationen i ö et f sr år vrigt inhämtat under r elsens och v elsen och v Det är styr V I samband med vår r utsträckning är of Om vi, baserat på det arbete som har utf e sig dessa ber Vid upprättandet a

nnan inf

A Detta dokument innehåller ä än år 1–9 samt 32–47 som har ansvar tar inte denna inf med bestyrk det vår fieras o lig Vid denna genomgång beaktar vi ä vi i ö om inf felaktigheter avseende denna inf andra inf het, är vi skyldiga att rappor att rappor Styr Det är styr ansvar den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsf ansvarar ä mer är nöd som inte innehåller några väsentliga f var styr ningen a heten. De upplyser landen som k

e - ds sta vis- a ör ör et - örhål sta örvalt- erige. ssed 06) – onderna. edo ör ebruari -f sr ör år . F visningens esetisk evisions- A 7 örvaltnings v F evisor edo oende i f t yrk de AP visningen upp- onder sr esultaträk 4 visningen f jär g.nr 802005-7538 ondens år edo esultat f der beskrivs närmar t vår ommer därmed enligt 202 G edo sr orm. Vi har inte modi- IN sr för att r astställes. jor vseende. N 4. F evisionssed i Sv . Vi är ober sning enligt IS delse IS v år je och F V visningen emiss som innebär att F D O enlig med år er där v. Vi anser att de r red samhet k E onder) och ger en i alla R onden, or edo ör år 202 -f ör onden enligt god r vrigt fullg samheten på att det i F erk R S -f sr evision a attning har år -f ör våra uttalanden. skild bety

v dess finansiella r tsätta i annan f evisionen enligt International Standar visorns ansvar sta AP v sär örlivas i T or t en r onden f vseenden rättvisande bild a . Vi tillstyrk t r ondens v sta AP t om år ör -f onder (AP ör ör -f t uttalande i detta a ONDEN | Å

visionsberättelse

-F ör 4 och a ör uttalanden sning a ästa uppmärk

sta AP ondens finansiella ställning per den 31 decem- uditing (ISA) och god r t ansvar enligt dessa standar erige och har i ö onden inf sta AP A AP Enligt vår uppf -f vis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- visionsberättelse (upply -f slaget att f

Re

år vsnittet Re För F Rappor Uttalanden Vi har utf För ning ingår på sidorna 10–29 i detta dokument. rättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsf väsentliga a AP ber 202 enligt lagen om allmänna pensionsf ningsberättelsen är f övriga delar ningen och balansräkningen f Grund f Vi har utf on A V i a lande till F i Sv ansvar enligt dessa kra be enliga som grund f Re Upply Vi vill f berättelsen framgår att Regeringen den 6 f 2025 lämnat en lagrådsr AP För för fierat vår FÖRST

onden

-f

4 all all 4 visning SKRIFT t sta AP ormation t om riskhantering edo ÖR UT ör säkran

ör e ttrande thet ecklingen 202 or A NER PDF F d outv astningsmål och utf elsens f visionsberättelse elsens rappor visorns y LADD et i k äsentliga händelser 202 vk ets händelser och utf Det här är F År V Vd-or A Makr Finansiell inf Förvaltningsberättelse Noter Styr Re Styr Fondstyrningsrappor Hållbarhetsr År Medarbetar Re

Bilaga 4

ovisning 2024

Årsred

pension alla En bra för generationer

Bilaga 4

ör er ch rlig 459 o ver nom att 426

fullt, ö rationer. arande n förände ne 407 i e vars nuv 441

gghet f altare ra ans kastning och ge r alla ge

386

este n fö r att både förv io ns 381 try pensionär tar fö dande i att inv

335

n le r v genom god av n bra pe ch arbe älje 346

ara e r, v , både apar ke 325 ngar o r att v ärde fte t bidrar till e Fondkapitalets utveckling under 10 år, mdkr 301 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 era ris

nsionspe

pe ts ch balans ch miljö. De lke

r ka fo dan onden sk ens kastning o t se r lags tillgångar. Vi skapar v dan start. dk n bra pension. Vi strävar e r människor o me tart. iktig av P-f altar sv dk 5 dan s m ka få e A % r s eckling fö kastning se m nsionssyste n (AP2) förv n god långs arande och framtida ch i många olika s nde ts ökning se 63 5,9 32 nsionäre snittlig av de till pe m r att få e n hållbar utv no

n 2001. Andra nuv la världen, o ttoutflö

Andra AP-fo framtida pe värld. Fö he främja e Ne starte Årlig ge Fondkapitale

4. 5. 6. 7. Fondstyrningsrapport Styrelse Ledning Resultat och utveckling Portföljens mål och strategi Portföljens avkastning 2024 Valutaexponering Riskstyrning Våra medarbetare Kostnader Resultaträkning Balansräkning Redovisnings- och värderingsprinciper Noter Revisionsberättelse Hållbarhetsdata Intressentdialoger Ägarstyrning

FONDSTYRNING 41 46 47 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 49 51 54 58 59 63 65 RÄKENSKAPER 70 71 72 74 87 NYCKELTAL 90 93 95

Klimat Biologisk mångfald Mänskliga rättigheter Bolagsstyrning Innehåll 1. 2. 3. Femårsöversikt Viktiga händelser VD-ord Ny strategi för pensionärens bästa Valår med långsiktiga efterverkningar Från strategi till faktisk portfölj Aktier Räntebärande tillgångar Reala tillgångar AP2:s roll i pensionssystemet AP2:s uppdrag, mål och vision Värdeskapandemodell Samverkan mellan AP-fonderna Hållbarhet genom hela investeringsprocessen Påverkansarbete för positiv förändring AP2 på årets bolagsstämmor Styrning av hållbarhetsarbetet Våra fyra fokusområden 35 36 37 38 Underskrifter och yttrande

ÅRET 2024 4 5 6 8 10 13 16 18 20 OM ANDRA AP-FONDEN 23 25 26 27 HÅLLBARHET 29 30 31 32 34 39

Bilaga 4

4 ltal

34 4 6 6,2 8,3 0,1 0,0 7. Nycke 2020 2020 2020 amt 1,0 r, ot, 10 år av t därför r 34 1 6 4,2 8,9 0,1 0,0 bligatione 2021 2021 2021 r kan de kape Sharpekv skattning statso

för 1 6 d to r 7,1 23 7,5 6. Räkens 2022 2022 2022 0,1 0,0 me rbättrar och ökar sin r, naturliga klimatlösningar s

n fö obligationer, te rfinad tags dk fö mot tidigare rapporte e 22 9 7 en före aknar historik. ls 7,1 6,1 0,0 0,0 2023 2023 2023 n i portfölje relse m s m samt aktier, rätte ,9 slag so 8 7 rade 7,0 1,0 24 6,3 te 2024 11,3 2024 2024 0,0 0,0 i no koldioxiddata ftersom bolage

av ringar

um 34 ste 5. Förvaltningsbe 1 ers n historiska data. Vid jämfö data för de tillgångs sultat inve 3 univ r, hållbar infrastruktur, onoterade fastighe rade ölj, % e) rapporterar. Allte te ts re 2 brett fondens stime Åre tCO ett tighe r e ölj 10 år kastning. på iderar AP2 äve fas rtf t, total portf rade hålle 3 rade inkluderas te % andel exkl. base e-data, rev lj ex-pos 2 4. Fondstyrning I mått r, ono 2 adsandel inkl. ads är % CO r. tart 2024. rtfö ing, % ader ader läpp från bolag som inte av d s r ex ante, tn tn uts 2020-2023 inne vikelse ner 2 kos kos vikelse t ot ex-post, total po gas av as me ingskostn ingskostn is 8, stnade altn isions altn isions räknad på tio års kvartalsav na obligatione dov

talt koldioxidutsläpp (miljoner Be Koldioxidmåtten växthus rapportering finnas grö riskkapital. Re tning total po e ko Risk och riskjusterad avkastning Standardav Sharpekv Absolut risk, Valutaexpo Totalt koldioxidutsläpp Scope 1–3 To Förvaltningskostnadsandel % av förvaltat kapital Förv prov Förv prov 1) 2) 3)

3. Hållbarhe kas Av inklusiv

n 9 r 3,7 3,5 7,3 7,7 75 38

2020 2020 2020

386 224 –7 902 12 776 -fonde dk 8 86 53 16,4 16,3 8,5 9,5

2021 2021 2021

m 441 045 –7 528 62 349

2. Om Andra AP 9 5,2 7,4 77 65 2022 2022 –6,6 –6,7 2022 407 112 –4 689 –29 244 459

6,0 5,9 6,6 6,8 12 87 76

2023 2023 2023

426 040 –4 833 23 761

1. Året 2024 Fondkapital

8,3 8,2 5,2 6,3 11 96 89

2024 2024 2024

458 884 –2 024 34 868

ader ader tat tn tn ns- nsio io vis , 5 år vis , 10 år

ader ader ystemet stn stn ölj där AP2 ölj där AP2 rös % ko ko ortf ionss ölj före ölj efter ing efter pro ing efter pro ortf ep rtf och rörelsens kos rtf och rörelsens kos ep r, % tämmor, ader ader kastn kastn k akti tn tn ningar ad av ad av ed tämmo ändsk akti kos kos och rörelsens och rörelsens vens den mot pens ultat ing total po ing total po s utl tn tn ader ader alber Femårsöversikt – nyckeltal isions isions tat på bolagss nualiser stn nualiser stn tal v del av del av Fondkapital, flöden och resultat mnkr Fondkapital Nettoflö Årets res Avkastning % Avkas prov Avkas prov An ko An ko Ägarstyrning An An på bolagss An rös Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

5 ltal rar d r t ne år. n x. cifika år ch f i i e 3 och ss fö rare att 7. Nycke d så kallad erk nlighet te i positio g v pe rksamhe rade es lto s utmaningar co proce ve retag o t me Paris-Aligne n dell för te smarta r s slag i e r fö r ra noterade n de n av åra PAB-inde et rimliga spe nt på fem till tio r, framför allt på ne r fö n mo r med den portfölj itt landsramv lje io kuterade data fö altnings djan Climate ill säga att v r och förändringar i d s ringe me tablerade s i Public Library o ta mer aktiv horiso inklude äle nde t me r. mmiss ärde t tagit fram e ns förv principe r. gningsrisk i no rade tas giskt med v ppen för andra inv kastning giv r har framkommit under v ina portfö te r åre amtliga tillgångs te i tagit fram e sko lle ring, det v längre d tankes 6. Räkenskape ke t för tre idan 13. nlighe EU-ko n på utsläpps dande idan 37. av n är ö . idan 36. r sammanfalle rat s mode r på s tar strate e för fonde ägle r på s r på s r: Smart be den höga risken för kränkningar av batt kring utv ls gre ring av r. De r aktiv re r maximal av . e ärlden, med en tids l de i arbe ammans me produkte kning och publice nce ls s me slutat att inte nchmark. Bland annat dis d kvalitete ttgö d FN:s v ntifie ända sig av ta- m ge kastnings Läs me Läs me Company har v Läs me Läs me Dynamisk allokering Fonden har börjat arbe dynamisk allo os omv Mänskliga rättigheter i Kina Fonden har i e be tillgångar i Kina i s grund av mänskliga rättighe Utvärdering av Paris-Aligned Benchmark (PAB) På inbjudan av pane Be me hur v Process för gottgörelse Fonden har unde go samt inte me mänskliga rättighe Identifiering av avskogningsrisk Tills & ide portfölje anv Vår forskning publicerad Ny kunskap kring att v be so av fors Scie rätte

altningsbe rv

5. Fö Foto: Raimundo Paccó2, Mombak -

rade esterarna r kronor. nor. mitte obligation inv n e r dollar, mot idan 57. n av ar e banke 2,3 miljarde r på s estering uppgick till

4. Fondstyrning arande Läs me Världsbankens gröna utfallsobligation Fonden v när Världs sin nya gröna utfalls på 225 miljone sv Vår inv drygt 100 miljoner kro

t

3. Hållbarhe sten år

rade från v r och late n tsre i under hö altare n klimatdag: v rv

-fonde

la kunskap, idée lag och fö portfölj till e

alda bo 2. Om Andra AP ”Farming to Fusion” För att de lösningar till hållbarhe utmaningar, samlade utv onoterade ”Farming to Fusion”.

r -

1. Året 2024

d i rings tt än me este bär att v trategin me n, inv t inne atio ringar. kastning på e altningss av ärde rv t sätt. De

er fö n bättre ffektiv ision och v idan 8. ett öv ch e tyrstruktur, organis r, v r på s

t att skapa e me ertygelse a händelser Viktig Läs AP2:s översyn av förvaltningsstrategin Fonden har s måle dynamiskt o förändrat s öv

Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal 70 7. Nycke 4 409 5 674 5 275 –108 –170 –108 –278 19 372 –3 715 –3 677 –3 191 24 039 23 761

Jan–dec 2023

6. Räkenskaper

617 –73 –174 –117 –291 4 723 4 602 18 491 6 074 –3 368 4 093 35 159 34 868

Jan–dec 2024

altningsberättelse 1 2 3 4 5 6 5. Förv Not

4. Fondstyrning

3. Hållbarhet n nde

2. Om Andra AP-fo Belopp i mnkr Rörelsens intäkter Räntenetto Erhållna utdelningar Nettoresultat, noterade aktier och andelar Nettoresultat, onoterade aktier och andelar Nettoresultat, räntebärande tillgångar Nettoresultat, derivatinstrument Nettoresultat, valutakursförändringar Provisionskostnader, netto Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Personalkostnader Övriga administrationskostnader Summa rörelsens kostnader ÅRETS RESULTAT

t 2024 1. Åre g

Resultaträknin Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal 71 7. Nycke 501 559 894 15 694 15 339 2 287 3 436 13 316 17 311 –4 833 23 761 42 038 159 173 127 275 123 082 443 351 407 112 426 040 443 351

2023-12-31

6. Räkenskaper

40 147 792 2 508 5 502 2 495 8 913 9 852 –2 024 34 868 48 001 49 436 181 961 146 895 129 335 468 736 426 040 458 884 468 736

2024-12-31

altningsberättelse 7 8 9 10 11 12 10 13 14 15 16 5. Förv Not

4. Fondstyrning

3. Hållbarhet n nde

2. Om Andra AP-fo Belopp i mnkr TILLGÅNGAR Aktier och andelar Noterade Onoterade Obligationer och andra räntebärande tillgångar Derivatinstrument Kassa och bankmedel Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR FONDKAPITAL OCH SKULDER Skulder Derivatinstrument Övriga skulder Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Summa skulder Fondkapital Ingående fondkapital Nettobetalningar mot pensionssystemet Årets resultat Summa fondkapital SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER Ställda panter och eventualförpliktelser Övriga ställda panter och eventualförpliktelser Åtaganden

t 2024 1. Åre

g

Balansräknin Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal n r 72

ald r. rad lle gle ringe nal r e der kan x. n 7. Nycke r till v aktie rat på lla rad på to ringar. glerad n re rnatio ke alda ingår i index rhålle me n re utifrån v rade id e base ntue

ärde. Nedan ns marknad. Erlagda l v ve s) principe rings id e r e n på goda grunder ara base ärde om inte ärde rn part. Värde s xte ärde

erkligt v ns olika place hav n aktiv sultat note ras fö r IPEV:s (Inte

isning nedan s n kring aktuella inde erkligt v nligt fonde erkligt v te n Guideline nde v ttore v fall fonde n justering av e . Inne r e r fo r annan e ch jus ke en andra v 6. Räkenskaper stäms tering e kurs r Ne stäms lle t. I de ka i första hand v fall hänv erbara på e n äv rv n e andelar följe r informatio tälls fö är upptagna till hande ch s . I de ts rs unde rhållits o tillfälle laktig s elar r o fas nomsnitts r obse tparte luts Capital Valuatio ina tillgångar utifrån v om är upptagna till handel v m inte ring e n är fe part, me

ärde t ge prise ultatfö nture lsplattform, be lsplattform, be sidan 52 fö r res ärde ringe ska uppfyllas r alla s ier och andelar n från mo ende onoterade d tredje fficiella marknadsno se ringsprincipe erkligt v r hande r hande ärde stnade rhålle då ny v r me lle lle n av ärde ne altningsberättelse rna följe ko ras den fram till boks r att v verantör, se s hur v verantör, oftas Equity and Ve xle nde ras till noterade erade akt ring e ring. aktio erkligt värde erade aktier och and xle ate ärdiga v ändas. 5. Förv skriv döme till v inde AP-fo be Not För aktier och andelar, s marknad e balansdagens o inde värde courtage Onot För aktier och andelar so marknad e värde uppdate kassaflö be värde Värderinge Priv likv trans anv

n r s e

n lar. r- de ktiv as aktie d de kulder i täms erkligt vis nt ras spe ring i alue ch s sultat, bes do rade id as ärde r me n räknas förändringe r i och lån till te vis er r- re ärde no nor till id förändring ärde r och ande ras till v n re arv ch v 4. Fondstyrning . Lån till dotte v lag ingår såle öv på v ärde ka kro m är orsakad av ärde ärde n Nettore rkligt v r inte ärde krav nska kro ens l so sultat, ono rs rlig till v . Ve rade aktie rfall v re t kapitalinstrume ve te förändringe r tillgångss n. Lån till dotte religge tto erkligt v erkligt v för handel o n. På balansdage n på rade ärde no rändringar redo n här utnyttjas fair v fonde m till sv r upptas både aktie ärde fö has n Ne till v dage sultat som uppstår v la v sultat. Ege rändringar på tillgångar o ras ärde sultat pe rfall, me 3. Hållbarhet fö om är hänfö aluta och en de erkligt v isning fö s hållas till fö v re re l s se ärde tto sultaträkninge aktions dov et på rade n de erade erade ras därför till v sultaträkninge tag till v rnre m av r re n aluta omräknas till s er. Värde i e n i lokal v n i IFRS 9. He alis rna Ne alis ärde ve k v om tillämpas för o nce ringar v re re ö las n. Valutakursre före r s m allmänna pensions nde r på trans r i utländsk valuta o se de m o m o kulde visas i re ebolag so l och v ärde n o r s to so n. I rade so n. Skuldinstrument inne es att hållas till fö alutakurs do ss alue optio r i utländs lle m allmänna pensionsfonde om gälle l av aktieinnehav rade rade ne aluta uppde n e tag/intres intre amtliga place r hande erkligt v re bolag avs r att lage m de alise alise på att upprätta ko ktive via Fair v has fö r till v se n fö alutakurs re äl re äl re 2. Om Andra AP-fo tillgånge v spe sultaträkninge sultaträkninge Omräkning av utländsk valuta Transaktio valutakurs s tillgångar och skulde balansdagens v utländsk v av valutakursförändringe av valutakursförändringar. Aktier i dotterföretag/intresseföretag Enligt lagen o dotterfö enligt samma me Krav re värde dock so och andelar. Värdering av finansiella instrument Fondens s såv re såv inne re därfö intres optio

as d

t. t vis id de tat iv tt rre rna. r, r me t 2024 ss tö iddag n när t finns arv ärde do- ultat och m e n redo riga aktie rlägga d, v tändig so tämme ch de 1. Åre nda s nning- och ch likv ch e rna utarbe ras llan parte rade nss r o ilka har tillämpats sas succe isat res ne n o

r ska årsre r v kulder. Öv ere isningsse dov finie onote -fonde IFRS är e nt på pe id den tidpunkt då de t öv r anpas vergår me riga s i balansräkninge dov AP n, IFRS. En fulls alutamarknade ende ilke as erka re trume se vis a transaktio ra tillgånge d re ch v rna ö llan affärsdag o e öv n, v nsionsfonde ka upptas till marknadsv principe ill säga v do vis ringsprincipe en för att de n o r av re alise gs- och atins t v tandarde t nu gällande upprättas och att IFRS 16 inte riv spektiv ne iddage tto redo r re ärde rings ntligt påv d riske rsta till Fjärde r krav inte n, de tto lle ärde äse tparten me aktio r likv gsprinciper ch v tto e - o isningss r och de dage n placerats i s inte v ch därme kulder ne t att ne m allmänna pe d tillämpning av go dov n uppfylle sanalys id ne dle nings dan. n till mo ch s n, aktiemarknade r affärs rna o visnin punkt har Fö vis lla re nde nligt IFRS 10. Mo aflöde te vriga tillgångar re tag e ärdepappe n pe r ö n samtidigt. r skulde derin dovisnings- och v re r i v lle gal rättighe rlägga likv m fondme r, framför allt trans ne marknade ne praxis. n le n upprättas me amma redo ntfö n att kass . lla tillgångar o nna utgångs ning till IFRS skulle ie ns isas unde aktio isas i balansräkningen pe sikt att e Redo vär d de me estme entliga rättighe dov dov t finns e id för skulde

Enligt lagen (2000:192) o visninge tillgångar so Me ge och sammanfattas ne Fondernas re till den internatione anpass kapital. Andra AP-fo inv skillnade tillämpas Affärsdagsredovisning Transaktio obligations i balansräkninge väs Fordran på e re trans re marknads Nettoredovisning Finans de en av likv Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

r d ltal ad 73

ns katt ärv ss lse sa lände re is n har 7. Nycke ärde n till r Rö ch förv i v slag. ringar i de katt och därme ss t. Fonde s. ecklad o id place e intäkts förd merv . ärde visas unde nutv r som påförs

ge pektiv stnads

n, redo katte från utlande e courtage, arvo t löpande r res ärv iv rad till merv 6. Räkenskaper ode r samt e t. arv sskatt. Ko xklus n unde gistre

r, e entarie ch kupongs ärde rv

påbanks rs i normalfalle sskatt för förv stnade friad från all inkomstskatt v d 2012 re r (mnkr), där inget annat ange lningar o ärde tald me e kostnadspos

sultaträkninge rv ktiv tnadsfö r krono esteringar i inv i re rfå be spe ne altare och de as rvaltningsko ara kos vis i re altningsberättelse r. Inv . Skatt på utde do n är från och me kyldig till me rna förv re pp i miljo stnade tto rätt att åte lo 5. Förv erige Rörelsens kostnader Samtliga fö exte ko programv Skatter Andra AP-fonden är be Sv ne Fonde skatts inte inkluderas Be

t n de te le n rhe en post , ärde fall äv n n intäkt i nna i as de om n i rmins n ”Ställda drags r r. s -fonde de vis as erade papper kan t r fö nde is 4. Fondstyrning sultat om skuld. erkligt v visas kuld. I de ssa. uppnår e alis re s m ränte s rhållna säke me ta arvo fo as t och te ärde do r rubrike lning tillämpas r aktuellt dov tto isas såld tillgång de so v n e om en av t ore vis as t re syste stnade rade altare dov do is arande t unde rv lar re istale ter för de n och fas instde ultat fö om Ne m ränta. dov isas de nna rubrik redo rna ko s id re rhe nsions ode as tälld pant inom linje n re dov xte d ingå i de id i av as so n motsv äke t pe e å där v ttores vis n likv m s parat i no r och ande do vis ter för utlånade ntantsäkerhe av gifter för note r ne 3. Hållbarhet do ntanter. I de fall Andra AP ten re amt s tt mo t. sultaträkningen s m utgår när fö n niv rhålle as so llan likv rhe s se ke aktie rhe r”. Under de r s påbanksarv n. vis ch re isas i balansräkningen till v ller ko lse utgörs n, so mme st unde n, så kallad repa, re do n me isas i re rade n n o dov r säke pappe m har s r. De m de ode po te rändringar re aktio t re n tillgång och e ve dov rensko nde ioner er erhållen ko n utan ange ärde åso arv nde fö ptide ättning för utlåninge v t fondkapitale r re ve

trans r lö rs n. Erhållna säke ga öv intäkte gåe ultaträkninge ärde nt. ps n. Skillnade papper re n som e altare, samt fasta av erade er ö n för ono stnad och kommer därme ve n e rfogar ö entualförplikte kt mo tnade ns ransakt rkö ärdepappre ö fö räkninge talningar so lse tjänster, s om av ode riga v trume ärde ärdepapper och/e kos st eras v rhålle v ch ev utlånade lag i res t. rna förv atins dis n inte r o t av isas dire isions r Röre tationsbas isas s altararv dan öv dan e i balans altnings xte 2. Om Andra AP-fo riv erköp t sålda v rio sultaträkninge stå av dov kastning utöv dov sultate

me de Åt Vid äkta åte fortsatt i balansräkningen och e De balansräkninge pe Värdepapperslån Utlånade me re be har rätt att förfo balansräkninge fonde inte pante värde Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet In- och utbe re Provisionskostnader Prov unde förv till e Pres av re tillgångss Förv anskaffningsko re

r id ring ig t rs n. x n isas t 2024 r s nte isas ärde skulde r dov mål rade retage erkligt t köpkurs) rlitliga d hjälp av - ade ringar v dov 1. Åre n v re katte t skilje v saflöde a sultat te n re t me ärv intäkt. re ilke tsfö ränte as unde marknad och instrume rändringar på e i onote stäms ktiv löptid eller ärde ras arit fö r, v marknad. I de ktiv ffe vis ras r där indata utgö v kjutna s tighe et upplupna framtida nde do förändringar rat på no alutakursförändringar hav ne bär att kas . D n e ad ränte r Nettore n aktiv lle fas m inte ingår i inde t av ärde r base n inte so n aktiv de bär att förv vis r balansdage erkligt v upps illgångar instrumente unde base alutakursfö av n hos nligt effe värde ärde mode t v v sultat v tillgångar be hav marknad och tillfö ras rs av r återståe dan v as tsaktie transaktio a. nuv is ärde rings ttore ts r som inne tta inne ärde pe gativ ninge ärde lle dov tighe marknad. Inne aktande vis ärande t r. Inne erbara på e räknad e rade förändringar re ärde r Ne n mån aktie rv kaffnings do eb bärande eras unde ch ingår i redo erkligt v finns att tillgå, värde fas d be rantö mode räntan utgö o v erkligt v n i de id fastighe ve t ans konte dis ränte t v rade r i re r obse tillgångar, me nten inte handlas på e n unde de ke xle rings ärderingskurv t dis rings rio täms r inte itiv ntrakt med ne te to ljd av rändringar re n andrahands änds v m s prise handlas på en aktiv isas ränta be n pe fö edertagna v rändringar till följd av ono me ärde nt bes trume ärderas me vant v dov t är de konte ringstillfälle bärande d pos fö ch andra ränte ärde te dan ko ärde r på e r o alda inde n inte r inte finns att tillgå, v rv ende ne om anv ring so rat på upplupe ärde jus trume ultaträkninge se retag v s ns v nte rtagna v alutakurs rument allmänt v r. Värde tansv prise de intäkt re v erbara marknadsdata. tsfö ioner och andra ränt ras till rele n base id anskaffningstidpunkten. De sultat ränte atins

utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftas ras till noterade riv erv atkontrakt me isas i res t den värde tode - och unde ts slut. I de fall ins rlitliga marknadsprise d hjälp av tighe konte talningar, där dis er ttore obs riv m tillgångar me m skulde dov

Värdering av enligt subs för transaktio fas till det värde mo Obligat För obligatione värde enligt fonde värde fall instrume marknads allmänt ve dis Som ränte me anskaffningsv be räntan v öv till nästa ränte Värdeförändringar till fö Ne till följd av valutakursförändringar. Derivatinst För de åre tillfö me av De so so re Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal 66 42 58 – 58 74

108 för-

Extern

r. kostnad 7. Nycke valtnings-

Jan–dec 2023 3 tnade 17 20 58 15 73 % av fondkos kapital

räntor. rade t uppgått till 15 (31) mnkr base e tillgångsslag. värde 11 648 78 421 90 069 Jan–dec 2024 ns upplupna r åre ktiv Marknads- och 6. Räkenskaper spe 2024-12-31* statio derivat

pre r re r har unde t fö 10 371 71 955 82 326 Genom- snittligt förvaltat likviditet,

stnade kapital 2024 sultate r ingår inte ko re allokerad tto tnade erade inklusive kos rar ne altningsberättelse Provisionskostnader, netto

isions duce tationsbas 5. Förv

Not 4.

Belopp i mnkr Externa förvaltararvoden, noterade tillgångar Övriga provisionskostnader inklusive depåbankskostnader Summa Externa mandat den 31 december 2024, mnkr Noterade externa räntefonder Investeringar i onoterade fonder Summa externt förvaltat kapital och förvaltnings kostnader Marknadsvärde I prov Pres och re *

3 241 –6 956 3 715 – n talt erat rade erkats

om e alis ode tillgångar. Jan–dec 2023 re alise rade tto påv 4. Fondstyrning isas s d o t ore altararv r året har to note d ne dov rv o 4 087 1 987 6 074 ch de o tar därme t. Unde ende talt fö itiv Jan–dec 2024 las se talats rbe tillgångar re n av rbe lar har därme

rade ode garna 3. Hållbarhet sultat pos ärde och be rat re r och ande r onote altararv

n n fö alise aktie rade tillgångar. Åte i förv nde ode te rade n ore en 562 (366) mnkr åte anskaffningsv rlagts ns note altararv Nettoresultat, onoterade aktier rv t har äv t för o

sultat för ono tillgånge re r åre l av tto erkar följaktlige d –267 (–323) mnkr. 2. Om Andra AP-fo sultate Not 3. och andelar Belopp i mnkr Realisationsresultat Orealiserade värdeförändringar Nettoresultat, onoterade aktier och andelar Externa fö de ne påv 829 (689) mnkr e Unde re me

141 –41 –41 –90 4 309 4 450 4 409 19 462 19 372 t 2024

1. Åre Jan–dec 2023 Jan–dec 2023

165 –39 –39 –106 4 597 4 762 4 723 18 597 18 491

Jan–dec 2024 Jan–dec 2024

esultat- och balansräknin

till r

Räntenetto Nettoresultat, noterade oter

N Not 1. Belopp i mnkr Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande tillgångar Övriga ränteintäkter Summa ränteintäkter Räntekostnader Övriga räntekostnader Summa räntekostnader Räntenetto Not 2. aktier och andelar Belopp i mnkr Resultat noterade aktier och andelar avdrag courtage Nettoresultat, noterade aktier och andelar Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal 75 285 8 157 1 074 5 421 4 367 4 453 3 728 3 678 3 163 Summa 135 257 166 420 169 583 7. Nycke

70 197 971 866 833 1 861 1 273 1 040 30 250 37 361

Sociala

kostnader löneskatt

inkl. särskild

– – – – 96 254 120 120

6. Räkenskaper Varav

löneväxling

– – 737 836 784 870 1 682 1 342 34 179 40 430

Pensions- kostnader

altningsberättelse 215 877 4 614 3 411 2 054 2 577 2 078 1 975 70 828 88 629

arvoden

5. Förv Löner och

4. Fondstyrning

Personalkostnader i tkr, Styrelseordförande VD Styrelsen exklusive ordförande Ledningsgruppen exkl. VD Kapitalförvaltningschef Chef Affärsstöd Chefsjurist Chef Kommunikation och Ägarfrågor Chef Risk och Avkastningsanalys Övriga anställda Summa Övriga personalkostnader Summa personalkostnader

3. Hållbarhet 23 24 2 285 8 397 1 158 5 614 4 512 4 517 1 542 1 810 3 823 4 078 n Kvinnor Summa 137 997 169 655 173 733

nde 4 46 44 Män 70 219 372 435 867 2023 1 916 1 366 1 003 1 052 30 759 38 059

Sociala

kostnader löneskatt

69 68 6 inkl. särskild

2. Om Andra AP-fo Totalt – – – – – 240 96 50 120

Varav

24 24 2

löneväxling

t 2024 Kvinnor – – 688 865 252 317 887 4 1 726 1 406 35 750 41 891 1. Åre 44 46

Män Pensions- kostnader

2024

68 70 6 215 939 918 4 755 3 560 2 103 2 600 1 058 2 069 71 488 89 705

Totalt arvoden

Löner och

Personal

Not 5. Antal anställda Medelantal anställda Antal anställda den 31 december Antal personer i ledningsgruppen den 31 december Personalkostnader i tkr, 2024 Styrelseordförande VD Styrelsen exklusive ordförande Ledningsgruppen exkl. VD Kapitalförvaltningschef Chef Affärsstöd Chefsjurist Chef Kommunikation och Ägarfrågor, t.o.m. maj Chef Kommunikation och Hållbarhet, fr.o.m. maj Chef Risk och Avkastningsanalys Övriga anställda Summa Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal 76

7. Nycke

6. Räkenskaper

altningsberättelse

5. Förv

n. då n n för r. n är ch it nde äl amt r ökning där r 2024 nder. lje id en rs n. r VD:s lö rs ata o -fo dande av io kninge r. Fö n angiv n v rhandlats ns . enliga s n fö 4. Fondstyrning tälle rsö äl le lse an nämnda ts are unde illko nde nskilda befattningar vriga AP stnade ringens riktlinje j omfö hav r e ge r 12 månade n. n mot pe en fas rmåns d unde ls tt tjugotal priv ka ligga runt mediane om styre r att fo rutom ov ch ändamåls . frihet på Andra AP-fo gälle a har e ch fö t me d e åerna till såv ss r fonde äxla lö fattnings - o kultur. Ersättningarna är inte en anse nings be ne estatistik fö ls bbplats ls - och anställningsv n, bland annat ö stämda o rbara institut utan präglas ammanlagda ko 3. Hållbarhet rlag. De tnad fö ringen. Styre n lö re riga medarbetare är rimliga, v ättningar, fö n s we dande rsättningar s ättningsniv öv rs r 18 år. ede ge e d marginal inom re ns r fackföre r jämförts me ns ns n utgångspunkt s re åe ser e nde rs ikraftträdande rganisations till jämfö tid. De n arje år i e gångsv n högre kos möjlighet att lönev ch o anställda. Styre ad av på fo nde ltar v om fonde kraftiga, takbe r v ck med go rsättning till le m finansbranche n. s ns tik o nsk lag råde dföra e n fastställs av ättningsniv are d e n finns ve part tar fram jämfö rs r ino dömning är att ers ch faller inom de d s ode i förhållande riktlinje ringens riktlinje nde ns e be n go t o ns ge arv -fonden de vanta och jämförbara aktörer. Syfte egruppe ns t me roe dande be dovisa marknadsmässiga löne le rsättningar till de ringe tta skulle me s rele fattningshav vägda, konkurre ge r informatio nlighe 2. Om Andra AP-fo innan re uppsägningstid utan av de Löneväxling Samtliga anställda ges Berednings- och beslutsprocess Styrelse och riktlinjer för e Regeringens riktlinjer Andra AP en o ho att re har fonde statliga aktöre Utgångspunkten är att fonde jämförels Styrelse be av bidrar till e löne måttfullhe för e re undantag om uppsägnings uppsägning ryms do Me Övrigt I e Fonden har inga anställda unde

r

t 2024 r n 18 r, räknas ägning n erhållit fsjurist r fö d e t be . 1. Åre d tälld mie arande rlage f Risk och gäller are x månade gruppe are r 65 me n ans n. Vid upps vede ns utgång. Erhållna ne dnings d 4 (5) tkr, Che nde nsålde n om se tide tö randen och 15 000 krono io gångs ägningstid me fattningshav ns derlag, motsv r t.o.m. maj 4 (5) tkr, rdfö n att betala pre ve n har le fattningshav be d pe bruttolö .m. maj 4 tkr, Che be nde nsio f Affärss r till o nt av gångs ägningstide tällning. Av ning: t fr.o dande ce id uppsägnings vis dande r le på Andra AP-fo r sig fo ch pe äkring me r upps n v r le ch AKAVIA/CR/CF (SACO). are

30 pro ärredo r 6 månaders upps s ch Hållbarhe ederlag fö jukförs r VD rätt till av n unde t från ny ans d 20 000 krono tal förbinde r lö n o llan BAO o r ange av ch s arande ljande 4 (5) tkr. Fö fattningshav - o ve gångsv ida äge t me be tgått me motsv s r utö r VD uppgår till 9 (12) tkr. f Kommunikation och Ägarfrågo ns ne altningschef 81 (70) tkr, Che tale ns riktlinje rs av tällnings r fö r enligt fö rv dande pensions lö rat med inkoms er lön, andra ersättningar o tningsanalys ringe n le f Kommunikatio nsionsav ge duce kas Styrelse Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 200 000 kronor för ordföranden, 150 000 kronor för vice ordföranden och 100 000 kronor till övriga ledamöter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrelsemedlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén har ersättning utgått med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kronor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har ersättning u till ledamot. Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag Se sidan 46. VD I VD:s ans tjänste årlig premie från fonde månads re på den kontanta månadslöne förmåne Ledningsgrupp Utöv förmåne Kapitalfö 6 (5) tkr, Che Che Av pe Re 18 månade För e Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal 77 1 687 1 630 1 543 1 458 1 454 5 022 2 164 1 622 1 614 1 379

7. Nycke

Verkligt värde

583 400 812 600 5 162 018 6 069 116 10 186 672 6 676 821 4 967 705 13 862 000 1 458 300 3 401 000 Antal aktier

6. Räkenskaper

altningsberättelse

o B 5. Förv lv Fem största innehaven i svenska aktier Assa Abloy B Vo SEB A Swedbank A Investor B Fem största innehaven i utländska aktier Taiwan Semiconductor Manufacturing Co Ltd Nvidia Corp. Mediatek Inc. Apple Inc. Qualcomm

r n r 36 476 122 697 159 173 t fö rfinns 2023-12-31 erstige rhe åte kastning och m öv rsutlåninge av hav 4. Fondstyrning iktig r till motparter n säke ke ns t so pappe n s 45 066 136 895 181 961 rhe m långs ärde n. Erhålle 2024-12-31 äke r ino r s tälle . t bidrag till fonde m s 3. Hållbarhet värde sitiv sultaträkninge venska och utländska inne t och so tt po r i re isas i not 16. r s tala intäkterna från v e ve n r likt andra aktöre pappersutlåning. Utlåninge dov to nde drive ärdighe rs marknads intäkte r re ärde rna gav ditv pappe pappe rteckning ö bbplats. om ränte we Aktier och andelar, noterade altning v v ärde v ärde tt fö ns

r 2024 uppgick de isas s nde 2. Om Andra AP-fo m har hög kre dov Not 7. Belopp i mnkr Svenska aktier Utländska aktier Summa Andra AP-fonden be kapitalförv so utlånade Unde till 20 mnkr. Intäkte re utlånade En komple på fo

8 77 12 11 108 0,83 0,00 0,83 t 2024

1. Åre Jan–dec 2023

6 85 15 11 117 0,87 0,00 0,87

Jan–dec 2024

Övriga adminstrationskostnader

PwC PwC Not 6. Belopp i mnkr Lokalkostnader Informations- och IT-kostnader Köpta tjänster Övriga kostnader Summa övriga administrationskostnader Arvoden till revisorerna Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Summa ersättning till PwC Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal –1 78 3 798 597 793 977 878 –5 805 2 906

Resultat

7. Nycke 2023-12-31 1 1

Eget

kapital 82 701 Anskaffningsvärde

0 318 990 914 värde 24 426 1 456 25 882 1 814 1 806 1 793 1 925 3 808 6 832 3 541 5 625 2 382 29 844 2 906 1 161 1 044

Verkligt

2023-12-31

m.fl. 2024-12-31 0 0 6. Räkenskaper 742 värde 25 074 25 074 1 487 1 633 1 877 2 277 4 180 7 907 3 581 8 174 2 683 34 541 Speyer

Verkligt Anskaffningsvärde

2024-12-31

Tishman 25 25 25 100 100 100 24 99 23 25 41 99 99 6 5 och 10 0,4 35 NPS Ägarandel med

kapital/röster, %

altningsberättelse tillsammans bbplats.

Ägarandel kapital, %

5. Förv Antal aktier 6 250 ns we

1 000 000 fastigheter ey m.fl. USA rs USA nde Säte Je i andra Säte USA USA USA USA USA USA USA Speyer på fo öarna Luxemburg England Caymanöarna Stockholm Stockholm Stockholm Tishman rfinns Luxemburg Cayman och åte minoritetsandelar NPS hav 4. Fondstyrning samt med Org nr L.P. ka inne

556650-4196 559313-2490 969795-3033 Holding tillsammans

Office Core fastigheter 3. Hållbarhet i US i andra venska och utländs er s n ägarandel

nde procents Investment Account (AP2) L.P. 41 minoritetsandelar rteckning öv med med ag tt fö

ingbol dingbolag mple 2. Om Andra AP-fo Hold Hol Belopp i mnkr Svenska aktier i intressebolag Vasakronan Holding AB 4 to 1 Investments AB 4 to 1 Investments KB Summa svenska aktier i intressebolag Utländska aktier i intresse- och dotterbolag Chaptwo S.à.r.l. Gateway VI Co- JC Verde Co-Invest 1 LP Lewis & Clark Timberlands LLC Molpus Nordic Woodlands L.P. TIAA-CREF Global Agriculture LLC TIAA-CREF Global Agriculture II LLC U.S. Office Holdings L.P. U.S. Core Office APTWO L.P. * U.S. Office APTWO JV II L.P.** Summa utländska aktier i intresse- och dotterbolag * ** Belopp i mnkr Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar Generate Capital, PBC KKR US Direct Lending (EEA) Feeder SCSp CVC Capital Partners VIII, L.P. Riverstone Pattern Energy III, L.P. The Rise Fund II, L.P. En ko

t 2024 25 882 29 844 71 549 127 275

2023-12-31

1. Åre

25 074 34 541 87 280 146 895

2024-12-31

Aktier och andelar, onoterade

Not 8. Belopp i mnkr Svenska aktier i intressebolag Utländska aktier i intresse- och dotterbolag Övriga onoterade utländska aktier och andelar Summa Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal ktiv a r . r. 79

tällda Andra n, ffe -, at. s ns rnativ r i de . rnas riv täckning at. ne äl 7. Nycke av lla aktie vriga uts de altninge ningarna finns ände fonde r – för e n taktiska ring och k. riv erade nbart är r. ändning av ris ne pande vakas löpande llan motparte via r och ring mot amt alte de om ISDA och i n: rmine rna e . För ö r är ra förv ring av ras lö d finns såv m fonden använde n be ise ns anv xte ditmarknade tal sås lje rmine xpone san me ktiv nde r 2024 anv tagande i de te m traditio d hjälp av r so ringe av rtfö område inde på standardis ch kre ns motparte mas ffe r hante n mot ränte kapa e ne ts alutakurs po ringsmandat s vis ch därme nde tparte . ns aktie itions ränte gränsat utnyttjande rta och långa positio xpo erade r – fö rhe ne r att s ko r motpartsriske aluta- o mo 6. Räkenskaper nde t får ställas ut om det finns rade id pos erade ra fonde trädes erad o mot fo fo fö re arfö r de r och e d aktuell v ranskrav k. Andra AP-fo risk. Be nstagning me nte rar säke ve at är för att e amhetsplan. Bland begräns ndas tillgångar. Unde ch v ering, taktisk tillgångsalloke itione r fö äkra is inom följande änds itio d hjälp av nt följs upp och analyse ln med v n standardis gle riv erks r e sv dukte de v r och optio ljen o tandardis at. dukter, v tandardis tandardise balans ns ränte r pos s r limite pro n inga le valutas ns rliggande träde rtfö n. att pos m inte finns att tillgå ino riv ra me trume om re rmine nde rivat – anv ndens taktiska alloke at handlas fö pro t. Hande er fonde po fo r so age slagen. riv ransrisker ge erade t att ch reducera ris ringe de atins ve r inte jämfört me o i unde nt före ring. r i syfte alutade riv de nt är inte l kräv lle sätte at – te ne at – främst s at – främst s rörelse r v n för fo mandat ske r och sätte r har fonde ärde riv ering av riv ring av n tillåts om le rv gleras i fonde trume xpo riv lle mie r i clearade trume - s altningsberättelse ptioner och termine de de swappar – för re optione - e m rame aringinstitute -standardis mfattning CSA, s laktigt e at re m innehav atins balans - och ränte atins dkänne 5. Förv t primära riv no riv Valutade valutae Aktie re tillgångsalloke Ränte ränte för hante ränte Strukturerade marknads ränte Ino riskpre Mandate tillåtna tillgångs t cle riv tparts förde säljoptione Användning av derivatinstrument De skäl till att använda sig av skapa me de att köpo ge de • • • • • Exponering i de Aktie marknade mo de mo VD go för icke För OTC-hande ökad o

– – – – – – – – 94 3 342 3 436 3 436

Negativt t är n sålt 2 2 – – 5 – – tällda att uppfylla 19 19 tala risk. t. För sålda 4. Fondstyrning 2023-12-31 tt om de Verkligt värde Positivt 15 668 15 673 15 694 r. Uts se ns to ranskrav av – – – – – 0 – nde ve n o 24 24 ill säga när fonde 8 889 8 889 8 913 rar fo tt le t v

Negativt gränsad maxförlus t, de duce 3. Hållbarhet – – – – – – – – ptid än 12 månade n be 33 lö 2024-12-31 2 475 2 508 2 508 om re nden alltid e ntrakte Verkligt värde Positivt gi s r har e n rätt att utnyttja de ne nsko n

nde r har längre n strate

l i e säljoptio nligt optio itione n har köpare r har Andra AP-fo Derivatinstrument atpos r är de ition av rna e

riv ptione lse

ttopos alutaoptio 2. Om Andra AP-fo Not 10. Belopp i mnkr Aktierelaterade instrument Terminer Summa varav clearat Ränterelaterade instrument FRA/Terminer Summa varav clearat Valutarelaterade instrument Optioner, innehavda Optioner, utställda Terminer Summa varav clearat Summa derivatinstrument Inga de säljoptione Ne valutao förplikte en v

202 400 275 4 088 8 482 42 471 67 164 2 479 9 204 t 2024 123 082 111 399 123 082

2023-12-31

1. Åre

92 546 277

2 434 3 090 49 001 73 895 2 678 11 648 129 335 115 009 129 335

2024-12-31

Obligationer och andra räntebärande

finansiella företag

Finansiella företag Icke Not 9. tillgångar Belopp i mnkr Fördelning på emittentkategori Svenska staten Svenska kommuner Svenska bostadsinstitut Övriga svenska emittenter Utländska stater Övriga utländska emittenter Summa Fördelning på instrumenttyp Övriga obligationer Onoterade lån Andelar i utländska räntefonder Summa Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal – 80 328 566 894 37 538 4 500 42 038

7. Nycke 2023-12-31 OTC-derivat OTC-derivat för

mnkr. 14 521 2 069 31 411 48 001 44 936 4 500 49 436 (0) avseende

406 värdepapper 2024-12-31 15 av till rm går antsäkerheter i fo 6. Räkenskaper upp kont

säkerheter erhållna värdepapper Erhållna avseende mnkr. utlånade mnkr. för 291) skulder 250) (13 Ställda panter och eventualförpliktelser för (11 102 91 altningsberättelse säkerheter värde till till

5. Förv Bokfört uppgår uppgår

Not 16.

Belopp i mnkr Övriga ställda panter och eventualförpliktelser Utlånade värdepapper mot erhållen säkerhet i form av värdepapper och kontantsäkerhet* Ställda säkerheter avseende börsclearade derivatavtal Ställda säkerheter avseende OTC- derivat (CSA-avtal)** Totalt Åtaganden Åtaganden om framtida investeringar avseende onoterade innehav Teckningsåtaganden av certifikat * Erhållna * *

521 38 559 –1 –15 –269 85 004 –89 552 –4 833 23 761

407 112 426 040

2023-12-31 2023-12-31

4. Fondstyrning 764 28 792 –1 –2 –284 426 040 89 186 –90 923 –2 024 34 868 458 884

2024-12-31 2024-12-31

3. Hållbarhet

n

nde

Förutbetalda intäkter och upplupna Fondkapital

2. Om Andra AP-fo Not 14. kostnader Belopp i mnkr Upplupen räntekostnad på valutaterminer Övriga upplupna kostnader Summa Not 15. Belopp i mnkr Ingående fondkapital Nettobetalningar mot pensionssystemet Inbetalda pensionsavgifter Utbetalda pensionsmedel till Pensionsmyndigheten Överflyttning av pensionsrätter till EG Reglering av pensionsrätter avseende tidigare år Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten Summa nettobetalningar mot pensionssystemet Årets resultat Utgående fondkapital

10 30 1 15 491 501 252 458 1 547 2 287 13 300 13 316 t 2024 2023-12-31 2023-12-31 2023-12-31 bokats 1. Åre som

31 9 40 24 25 13 218 475 109 147 1 778 2 495

2024-12-31 2024-12-31 2024-12-31 kontantsäkerheter

erhållna de för

motvärdet av

främst

Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna Övriga skulder består t.

skulder årsskifte över Not 11. Not 12. intäkter Not 13. Belopp i mnkr Fordringar sålda ej likviderade tillgångar Övriga fordringar Summa Belopp i mnkr Upplupna ränteintäkter Upplupna utdelningar Restitutioner Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Belopp i mnkr Skulder köpta ej likviderade tillgångar Leverantörsskulder Övriga skulder* Summa * Övriga Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

n 81 ltal e av

nde ls Totalt värde 2 508 . ns n fo verkligt –8 913 såsom r. -fonden 181 961 146 895 129 335 451 786* 7. Nycke på r de dan lla bokslut i erlåte rarki. ificeras – – – den, eras altare tt -fonde t fjärde altarna. rv id öv r e v 2 678 investeringar, e förv fte r de ch klass Nivå 3 en bas ringstidpunkten n. Andra AP 146 895 149 573 kassaflö ktiv ärdering pe från fö talas r o hav pe Andra AP ent tillämpats av ärde åe – – finansiella n unde kv ärde r be ringe nligt följande hie till rskjutning haft se ärdering i officie id v lle nterade ring för beräkning av inne udsak v v llan marknadsaktöre 2024-12-31 2 508 5 109 ring av ns rat v lika niv ärde Nivå 2 11 514 –8 913

ärde rte om v o id v ärde e lv ärde i huv s v relaterade 6. Räkenskaper ring av rna från res - fonde – – – ej id v - och utflöde nna tidsfö n tillgång e rte t pris e änds erkligt v Nivå 1 poster altarna disko 181 961 115 143 297 104 n. Värde rappo avser ch multipe erkan de än slutrappo om de r förv ärde ringsmetodik har konse om anv n o artals rhålls normalt inom 90 dagar e ras s de t 2024 nyttjades rdnad transaktion me las därför upp i tre ände ärde ar att Andra AP tillgångar/skulder. to rna e etta innebär att v kifte is finie de fondkapital me id försäljning av övriga n anv nna v hur stor påv de hav ilka indata s marknadsv rhållna kv slut. D r årss redovisat och altningsberättelse värde rapporte av t. De ärde rar sina tillgångar till v aklige ande ak har legat lägre rhållas v ns inne mot tans is hav pe ptember 2024, justerat för in e uds enast e uds kuld genom en o erat på v sifice 5. Förv s artals artals artale dan start. cember 2020, v rkligt v Skillnad Huv subs rättv de Kv kv inne 30 se kv se En analys av de huv Verkligt värde Ve skulle en s Fonde bas klas Belopp i mnkr Aktier och andelar, noterade Aktier och andelar, onoterade Obligationer och andra räntebärande tillgångar Derivattillgångar Derivatskulder Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde * interimsposter

en Sep 24

l nture ch ska Jun 24 fondens n äv a de r r o APllan ss ns n), Mar 24 nde c 23 Andra

De 4. Fondstyrning rtfölje tsfo part, me artal tidigare att -fonde n), hållbar dje Sep 23 aktion me visar fondförvaltarna. tighe ate Equity and Ve Jun 23 från tala po n) och onoterade n). d tre

n to ch fas ärderingsprincipe Mar 23 r me värde t en trans de r o nal Priv c tala portfölje . De 22 tidsförskjutning ilke r kan genomföras. De rs för Andra AP nde s nt av n to rnatio ärdiga v Sep 22 altare 3. Hållbarhet ce tala portfölje rv rad på rapport ett kv , parte de r likv Jun 22 slutrapporterat

n to n totala portfölje lle än t pris till v nde nt av de de Mar 22 rapporteringen s) e lägre n roe riskkapitalfo r kan användas c ring från fö tillfälle base av tillgångar utgö nt av nt av rade på transaktione De 21 ara de ter (16,0 pro ce rade principer (Inte rte luts följd ligger nde rade tode Sep 21 till

r (12,3 proce note EV:s mellan obe note n Guideline ara base Juni 21 id rappo id boks bokslut

21 nligt IP Mar ring v ring v rade fastighe ringar i o ärderingsme c 20 i officiella te truktur (2,1 pro ras e 0 De resultatpåverkan ta hand v av ono ditfonder (1,1 proce este Värde Värde 2. Om Andra AP-fo Värdet bedöms motsv kunniga, sinse icke-marknads av riskkapitalfonde infras kre Inv värde Capital Valuatio i förs andra v Validering av värderingar med tidsförskjuten rapportering, mnkr 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Analys värderingar

hav n k ring n r, tis le n t 2024 ringe tiga tt fåtal r ore rpo e kade er. Varje aktie ns inne ärde lag i or och 1. Åre rtfris n tillgång rade tillgångar n te nde (inte r. e plats d prise te rs av a ins ls eras v tskurv lje kraftigt ö ktiv ärde ärdering. mmande ring från extern part 2024 fanns ring av ko ch utgö ubje id v n av id sådana tillfällen e s olatilite r dagslån, ko n av a hande ärderingstidpunkte er o n på antinge ns ns portfö papper saknas på en kan skilja markant note parat. marknad me t före marknadsno ptioner bas lle or, v framtida v värde itet v pris ringe nde n har v ll av n se marknad tillämpas olika ns r. änds fö rade ktiv tt vid v kurv te om äv ntue e n aktiv alutao at i fo no ubje r, s av gelbunde -fonde slutande s -fonde ve sa läge n aktiv

ras värde ch v ränte kattning av dik anv nt. n. Vid utgånge ådana förhållande ch valuto ring från extern part. För fo t av ch re ring, där mode id s ringar på alternativ ns tillgångar är marknadsnoterade rade marknads r o ärde ale änds ute OTC-deriv v ras på e at base trume note nde handlas på e r. Andra AP te swappar o ärde r. Andra AP döms i des riv llv är v amt upps ins rade t för marknads eras re ärde fo ne r på v at anv j v at, fonde de r be n av rar faktiska o n till no riv idite s en ökad grad av m e le aktio r, ränte a inslag från fonde OTC-de k mo slutande räkning s trukture ärderingsansats. Vid e pappe . Finansiella instrument, pris- och rden att de ente trans r, de ring elle tis ktiv s n, kräv n karaktäris v tekniker för framtagande

ta de bö rmine t ute r be r då likv r mellan köp- och säljkurse ärde ärde ore nde ativ ärde ras daglige xtrapolering). Samma meto riga OTC-deriv rv rings

n störs d inne m repres dellv alutate tod fö rtifikat och liknande ståe riode llan marknadsaktö nse rkligt v

Not 17. värderingshierarki Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar De me so marknads värde obligatione För så kallade mo i v på en te dagsläge me och e ce För öv utan subje ute I pe marknade Marknade skillnade me ko tas hänsyn till marknads enskilt v Fondkapitalets värdering – Onoterade tillgångar För tillgångar so värde ve Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal – – 82

Totalt 13 090 –7 996 4 086 10 639 Totalt 13 302 –5 493 3 240 129 754 149 573 130 499 –11 794 129 754

7. Nycke 89 – – – ra e- e – – 20 – 110 133 2 479 2 678 ioner ränt 2 326 2 479

tillgångar ligat bärand tillgångar

och andra och and

Obligationer räntbärande Ob

– –

13 001 –7 996 4 086 10 529 13 169 –5 493 3 240 andelar, 127 275 146 895 andelar, 128 173 –11 814 127 275

6. Räkenskaper Aktier och onoterade Aktier och onoterade

– – – – – – – e – – – – – – –

och ier och

Aktier Akt erad

andelar,

andelar, noterade not

altningsberättelse

5. Förv Förändring under 2024 inom nivå 3 Belopp i mnkr Redovisat värde vid årets ingång Investerat Sålt/återbetalt under året Realiserat resultat Orealiserad värdeförändring Omklassificeringar Redovisat värde vid årets utgång Förändring under 2023 inom nivå 3 Belopp i mnkr Redovisat värde vid årets ingång Investerat Sålt/återbetalt under året Realiserat resultat Orealiserad värdeförändring Omklassificeringar Redovisat värde vid årets utgång

l - . n n ch vis n n n av t ta de gs- o r. eckling artals ns gre ringar llt har e te erkar de rar att er. På rna. till stor erna. En mbinatio eckling. este ärderingar i re pografi samt udsaklige nde s till störs ne rse 4. Fondstyrning aror. Värde nom stigande t på sko utv inv t i ko arupris rna från marginale rar v ge r styrs råv arupris rna och till sist lägre pannmålsprise ns ring sker kv te rt inom samma ras ge r prise re nd driv ignifikant. ografisk expansion, ärde altare rade to alitet, fastighe mark huv ratö kv m i hög grad påv duce n s rbättrade r, ge ring etc. nna typ av xtra synbart på marknader med råv pe ra fall i s te eckling på bö fastighe ns rdbruksmark te r o to marknadsandelar, utv marknade de sta förv ariera s ärde lide rade t s fle le plan, infrastruktur, to ch jo räntor sänke r fö kade nso nom att bolaget når en hö tillgångar rdbruks de framtida intäkte lativ n riskkapitalfo ch tjäns ärde av kjutning då v t som är e kursutv 3. Hållbarhet rdbruksrelate kogs- och jordbruke - o m ö , ko ge gs r o n noterade om i många fall inklude nde gs- och jordbruks intäkte ck re erka markv no ärv rs förs gheter ch jo rknings d låga räntor och höga råv rkligt v r s t är att de - och jo - o ve r är parametrar so r från s t på marken att re kar. Högre s do ringar i e is ge lle n g grad korre ringen av lv de nhe kogs ärde. t på sko n på sko n me r lägre ärde produkte om uppnås nom de ärde nte r att påv nde uksfasti iktig av intäkte n då ö t kräv mpe n s t ge rfare lika hö ts driftsinriktning, marke ns v ärde rar v r: xe io ring till ve n på s ka faktore te r. Värde tid fö nom ökad försäljning och fö d tre månade nde n. De rbättringar, förv tyrs v äntade åe rhållande marke aror och ge eckling av ärde ärderingsansats, någo ara i o rv rsom disko äxt ge a fö xpans ärderingsmo v fastighe tånd, långs nomis r fö t av råv alfonder le t alternativ -fondens e ecklinge fterfrågan på skogs ko ativ e gs- och jordbruksmark kan dock v bes på marke kilda bolagens v r nyutv rativ rv nabb och kraftig uppåtgåe r, efte r en längre ns ljande faktore tta uppnås e alite fattar v ch alltid me l av gion och v d ränteniv e fö Vinsttillv De elle ope Multipe kv Skuldminskning. nse d s 2. Om Andra AP-fo Känslighetsanalys onoterade Skogs- och jordbr Värdeutv de på sko re jordbruks skogs makroe enskilda fastighe På lång sikt s framtida fö me stiga unde samma sätt te ränto brukande jordbruks värde unde Riskkapit De av • • • Riktlinjer för v inne noterade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens värderingar påverkas av noterad marknad, men inte med samma genom slag o Andra AP ko me

t

Totalt värde 15 694 –3 436 såsom a r. t 2024 verkligt 159 173 127 275 123 082 lbunde ss lle ntligt ras till r och främst 421 788* ge m änds t de rbar as 1. Åre – – – m de äse sifice is ov erve 2 479 investeringar, om re ch o m anv lbunde dov Nivå 3 r s ge 127 275 129 754 tt inte n re n. er so r på obs finansiella n aktiv marknad. ecka o n marknad so edertagna mo d e – – r v pris om re lar. till i riskkapitalfonde 2023-12-31 9 190 rade prise rigt inte kan klas bygge Nivå 2 15 694 –3 436 21 448 te rade ras me hav no te relaterade n gång pe no d allmänt v ärde inne n inte sultaträkninge r och ande – – – ej om i öv ns t finns slut på marknade erbar indata s r s ringe poster om handlas på e om handlas på e t finns rv om v lle aktie Nivå 1 ens än e 159 173 111 413 270 586 nt s nt s bse nt s ärde rade avser om de kv r o ärdering me r allt fonde n där de lle note kt v r, där v förändringar i re fondkapital tillgångar/skulder. erbar data e te lla instrume ms aktiv korrigerat för av lla instrume slut e lla instrume rv dö d högre fre o r framfö övriga r av sultat, o redovisat och n be me för indire j obse hålle fastighe änds ms aktiv, me r nivå 2. data. Värde ttore mot Finansie ras Finansie rat fö ras Finansie lle

r anv bedö r Ne å 1 e å 3 inne Belopp i mnkr Aktier och andelar, noterade Aktier och andelar, onoterade Obligationer och andra räntebärande tillgångar Derivattillgångar Derivatskulder Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde * Skillnad interimsposter Nivå 1: Marknade uppdate prise Nivå 2: inte okorrige uppdate Nivå 3: inslag av e niv Niv onoterade marknads unde Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal 83

7. Nycke

6. Räkenskaper

altningsberättelse

5. Förv

en i is äv ring mot r att t, ökar, kanske dite ärde na idite d rörlig ränta r naturligtv rna förvaltare 4. Fondstyrning rad v xte rade kre saflöde n gälle e te förändringarna i s ut me base kte kas ge ffe rar de när å, då alla låntagare pande r. tigande ränta kan däre nde lö re

slutande n marknads ända e r te ringar i ono ringen riskniv mv te dan justeras utifrån likv r. llt. En s es , där de rna fakto 3. Hållbarhet re erka e ärde n o v ats xte ilka se påv . De e rade n stigande n, v e läge n rna nästan ute ringsans

nde et av ränte d riskkapitalfonde n anlitar för inv

kredite gre t me värde ch andra riskfakto räntor. må till följd av rändringar inte intjäningsbase r till pris -fonde rade tt hö ervativ alitet o den fallande m i falle onote räntefö tta ske ringar är s ditkv erka klarar e r av n kons 2. Om Andra AP-fo rde denna portfölj annat än margine m Andra AP kassaflöden från tillgånge kre Då de to av påv om de inte tide Precis so so ha e värde

ch t ad rade

t 2024 döms n och r de ternas n lägna truktur ring. sultat o te s- och leda rändring isade rmation, n . De er, lag be , främst v rbara 1. Åre tighe dov olika ärde ecklar ny info ns re erkan har ecklinge ch förbättrade lv umman av d slutkund och r. En krav akans tsbo ras re fastighe m hyre rna är be v t påv ns re utv m s n görs framtida lage ns äxt antas äxt o om utv ring och e n intjäningsbase n o tighe lage r, av r på jämfö tsbo ultat. Fas kade e 3,7 mdkr. käl marknadsdata. hålla pris ärde kastnings tighete l av en tänkt fö cknas me lla fas ktiv n för hållbar infras insttillv initialt so dan de tighe ras res ktav nomisk tillv ne pe er bolag s rad v n bygge antagande d mins ns v ras ch andra fakto r där fas r. Enskilt störs atse n, me sberäkning av entio sultatande lage sanalys och multipe n avs naturliga s t o n. Eko de ärde ans erkar fas hyro riskkapitalfonde bo idite ärde ecklingen på bolage r och dire ch därme ns re aflö erkan på de i konv ss att kontrakt te rings er r påv utv förändrade marknade r o r inom portfölje n av nom att olika antagande änds kan också inne n nuv nde jlig. ge av stnade kale m +/–0,25 procent på bo er n marknadsbase ärde ärde rst påv ll skuldminskning. Ofta kombine m kass ns projekt v ke ring. v ighet tö a antagande , o ur t s ditdata, likv erkas n på de ss ns innehav n för fo är mö fond llan e n publika marknade lika faktore ärderinge underliggande ntue ringarna i portfölje r fram till de ditfonder saknas av ärde rade äxte r de t. kte rukt d v ve tälle påv ste kre rad v n fö -fonde effe ch e deller såso sanalys n data som anv cifik kre tällning, är v som har s r samt driftko rfrågan på lo krave bolag och fonde t me inve stnade pe ofta me r på de ionella fast värde åe fte ntial för höjda marknads r o mo ne n har sin grund i e kastningskrav k. De m många o lla s niv te t av aflöde ie mråde amlade ktav ar infrast rings truktur, där bolage erade kredit aktio ringe r grunde d po s, i likhe r ris en o kastnings n s sultat före skatt, uppgå till –3,4 mdkr res rlagda ko n marknadsbase Konvent Äv finans risko marknads vakans ekonomiska tillv utgö till ökad e me av För Andra AP de i dire re Hållb Värdering av driv antaganden om de marginale värde Flertale infras ne en kass Onot För onoterade Värderingar får is gälle volatilitet, s skillnad görs intjäningsbase De trans värde Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal 84

2 508 2 508 8 913 8 913 15 694 15 694 3 436 3 436

Summa i balans- Summa i balans-

7. Nycke räkningen räkningen

– – 24 24 – – 21 21

Övrigt* Övrigt*

efter 2 287 2 287 efter 1 656 1 656 –22 550 –22 550 –10 082 10 082 –

6. Räkenskaper kvittning kvittning

Nettobelopp Nettobelopp

–193 –193 –566 566 – –31 411 –31 411 –24 541 24 541 –

Erhållna/ lämnade Erhållna/ lämnade

säkerheter säkerheter

–28 –28 –28 –28 –1 214 1 214 – –1 214 1 214 – altningsberättelse

i balansräkningen finansiella instrument enligt avtal i balansräkningen finansiella instrument enligt avtal

Kvittning av Kvittning av

5. Förv Belopp som inte nettas Belopp som inte nettas

2 508 2 508 8 889 8 889 15 673 15 673 3 436 3 436 .

i balans- i balans-

räkningen räkningen

Nettobelopp Nettobelopp kvittning

– – – – – – – – tillåter 4. Fondstyrning som

Nettade belopp i balans- Nettade belopp i balans-

räkningen räkningen avtal

under

2 508 2 508 8 889 8 889 3 436 3 436 lyder 15 673 15 673 inte 3. Hållbarhet som Bruttobelopp Bruttobelopp en

n

nde i balansräkning

instrument a

2. Om Andra AP-fo Finansiella tillgångar och skulder som nettas i balansräkningen eller lyder under kvittningsavtal 2024-12-31, mnkr TILLGÅNGAR Derivat Summa SKULDER Derivat Summa 2023-12-31, mnkr TILLGÅNGAR Derivat Summa SKULDER Derivat Summa * Övrig

l n på c ke de t 2024 ln rade v k ge ande tsris no 1. Åre m anger n innehar ns cent och ntsre ara place nde idite okt iditetsris n so r. p nde amt att maximalt om fo se cent. Likv k) s k kring 23 pro atskulde aug dit- och likv nom 20-proce ris r 2024 låg fonde ris riv ts ts jul tillgångar s de idite idite d låg kre tala kapital måste v de jun r me rsta till Fjärde AP-fo t av rnas to maj pappe bland annat ge r Fö dit- och likv ärde dit- och likv as nde r fö fo ida tillgångar. Unde apr ärde gräns erkliga v t liten och utgörs av nt av d låg kre i illikv d låg kre mar ln ce t v ge n be ringsregle de rade b bärande v r me r me ida tillgångar uppgick till 30–35 pro fe Finansiella risker ke ris ntre ts nt av jan pappe pappe n illikv idan är mycke idite rna place ara place le c xte ärde ärde de 2023 Andel ränte 20-proce Not 18. Likv (e att minst 20 pro i v 40 proce får v i v ande skulds Portföljandel med låg kredit- och likviditetsrisk 2024, % 27 25 23 21 19 17 15 Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal 85

7. Nycke

6. Räkenskaper

altningsberättelse

5. Förv

ll i as

r n 2025. n införliv 4. Fondstyrning gått från sin ro åre ch me nde rslag om o rt av rat Anna Hammer r v are AP-fo kryte t unde ffektiv väng Calle in pos r s ka bli e borg. 3. Hållbarhet nden har re t s te

ch fo f o rslaget kommer Sjätte n m kort att lägga fram ett lagfö rtkapitale . Anna tillträde nde ningschef r ino buffe om förblir i Gö

rträdare mme n av Väsentliga händelser efter fte alförvalt nskapsårets utgång har Erik Kle e n ko enlig. Enligt lagfö altninge r räke ringe 2. Om Andra AP-fo m kapitalförvaltningsche m hans ge Not 20. räkenskapsårets slut Ny kapit Efte so so Regeringens översyn av AP-fonderna Re att förv ändamåls Andra AP-fonden, s

9 75 16 0 0 d r 253 4 500 2 562 t 2024 t me n äge ns sultat rsättningar e not 5. 2023-12-31 1. Åre nlighe ns re nde i e ch e 9 0 0 amt fonde r o 88 20 nde ståe nde 151 t 8) s 4 500 2 852 bolag där fonde löne ch ute 2024-12-31 r o d närståe ende ne traktas bolag no se n, me sse aktio n be m hur Andra AP-fo a o e intre grupp. Av damöter och ledningsgrupp, s trans ele e åtagande rna (s ls te dnings tyre erkats av rös ch le till Andra AP-fonde r o n, inklusiv nt av Närstående r i IAS 24. nde d noten är att upplys ne tåe damöte le t me t 20 proce lse llanhavande finitio Not 19. Syfte och ställning har påv me de Som närs mins styre till Andra AP-fondens s Belopp i mnkr Närstående, röstandel Vasakronan Holding AB, 25 procent Ränteintäkter Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om Chaptwo S.à.r.l., 100 procent Ränteintäkter Ägarlån inklusive upplupen ränta Aktieägartillskott/-återbetalning under året Investeringsåtagande 4 to 1 Investments AB, 25 procent Aktieägartillskott 4 to 1 Investments KB, 25 procent Kapitaltillskott Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal 86

7. Nycke

6. Räkenskaper

altningsberättelse 5. Förv Mikael Bohman

Rikard Andersson Anna-Karin Jatko

Peter Nilsson

4. Fondstyrning Auktoriserad revisor bruari 2025 Förordnad av regeringen

bruari 2025 3. Hållbarhet har lämnats den 5 fe rg den 5 fe Ingrid Albinsson Vice ordförande Agneta Wallmark lse n Åsa Erba Stenhammar nde fastställts av styrelsen Götebo berätte Årsredovisningen för 2024 har visions Vår re Auktoriserad revisor 2. Om Andra AP-fo Helena Kaiser de Carolis Förordnad av regeringen

t 2024 1. Åre Jan Roxendal Ordförande

Torbjörn Dalin

Hanse Ringström

Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal n 87 ra het het t, om de a rund av od 7. Nycke en. ot av detta. heter felaktig andet om och g a om de enskilt a felaktigheter rund för våra ärder bland ntag öra någ t ISA heter eller såtg öra en g entlig heter kan uppstå på g entligheter kan innefatta grad av säkerhet, men är ranskning 6. Räkenskaper re än för en väsentlig a för att utg dessa beror på oegentlig och anses vara väsentlig t ISA använder vi professionellt omdöme en kan förväntas påverka de ekonomiska , eftersom oeg andet om fortsatt drift. A dessa beror på oeg e alltid kommer att upptäcka en väsentlig en, vare sig entligheter är hög en som helhet inte innehåller några väsentlig a och ändamålsenlig altningsberättelse heter eller misstag heter, vare sig het om en sådan finns. Felaktig

5. Förv en garanti för att en revision som utförs enlig identifierar och bedömer vi riskerna för väsentlig i årsredovisning eller misstag, utformar och utför g annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräcklig uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktig till följd av oeg som beror på misstag att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämplig förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamhete och att använda antag fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställan direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att g Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisning felaktig misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller vå uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög ing revisionssed i Sverig felaktig oegentlig eller tillsammans rimlig beslut som användare fattar med grund i årsredovisning Som del av en revision enlig och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom •

ar som a

heter.

4. Fondstyrning a felaktig er en rättvisande

är oförenlig med beaktar vi även den en omfattar inte denna heter, vare sig dessa beror en av fondens förmåg ång a att rapportera detta. Vi har en ansvarar styrelsen och 3. Hållbarhet . enomg a felaktig utsträckning et uttalande med bestyrkande avseende n en upprättas och att den g nde ör ing t inhämtat under revisionen samt bedömer om en och denna återfinns på sidorna 1–47 samt 90–95. en. Vid denna g felaktighet, är vi skyldig en om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och

t lag entligheter eller misstag et att rapportera i det avseendet. 2. Om Andra AP-fo Annan information än årsredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisning Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisning information och vi g denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansv att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig årsredovisning kunskap vi i övrig informationen i övrigt verkar innehålla väsentlig Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig ing Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisning bild enlig verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning inte innehåller några väsentlig på oeg Vid upprättandet av årsredovisning verkställande direktören för bedömning

a t 2024 het t dessa ndra uditing 1. Åre P-fonden P-fonder) t dessa od revisorssed t g

telse en om allmänna en upprättats i enlig t lag

ingår på sidorna 48–86 i detta med årsredovisningens övrig e. Vårt ansvar enlig

t International Standards on A jort vårt yrkesetiska ansvar enlig

t fullg rund för våra uttalanden. har årsredovisning

visionsberät sberättelsen är förenlig (2000:192) om allmänna pensionsfonder (A t vår uppfattning er en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av A Re fondens finansiella ställning per den 31 december 2024 och För Andra AP-fonden, org.nr 857209-0606 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra A för år 2024. Fondens årsredovisning dokument. Enlig med Lag och g AP- av dess finansiella resultat för året enlig pensionsfonder. Förvaltning delar. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enlig (ISA) och god revisionssed i Sverig standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Andra AP-fonden enlig i Sverige och har i övrig krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som g Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 4

ltal 88 het.

e 7. Nycke ärder, ande sätt. en av en garanti

en, och därmed Peter Nilsson a för verksamheten och en. Auktoriserad revisor spunkt i risk och väsentlig en på sådana åtg Förordnad av regeringen

6. Räkenskaper t god revisionssed i Sverig od revisionssed i Sverige öras i överensstämmelse med lag och ärder eller försummelser som kan t g såtgärder som utförs baseras på vår enom och prövar fattade beslut, en är att inhämta revisionsbevis för ranskning rad av säkerhet, men ing med utgång en ska skötas på ett betrygg g främst på revisionen av räkenskaperna. år ig na åtgärder och andra förhållanden som är

rad av säkerhet kunna bedöma om det finns mot styrelsens och verkställande direktörens Göteborg den 5 februari 2025 g , vidtag rundar sig

för Andra AP-fonden för räkenskapsåret 2024. en g och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Andra altningsberättelse Auktoriserad revisor Helena Kaiser de Carolis Förordnad av regeringen on anmärkning 5. Förv AP-fondens bokföring ska fullg för att medelsförvaltning Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltning vårt uttalande om förvaltning att med en rimlig någ förvaltning Rimlig säkerhet är en hög för att en revision som utförs enlig alltid kommer att upptäcka åtg föranleda anmärkning. Som en del av en revision enlig använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskning förvaltning Vilka tillkommande granskning professionella bedömning Det innebär att vi fokuserar g områden och förhållanden som är väsentlig där avsteg AP-fondens situation. Vi g beslutsunderlag relevanta för vårt uttalande om förvaltning

en. ar

t mot ndra

4. Fondstyrning ranskat av A a för att Andra beträffande t dessa krav. en av fondens anisation är od revisorssed i Sverige anisation och P-fonden förvaltar. Vi enheter. Detta innefattar t avseende förvaltning eläg ndra AP-fondens ekonomiska en har vi även g on anmärkning i övrig 3. Hållbarhet enheter i övrigt kontrolleras på P-fondens org ar som Andra A P-fonden enligt g eläg ärder som är nödvändig arna eller i övrig en, medelsförvaltningen och Andra n ång arna samt för förvaltning rund för våra uttalanden. ivit anledning till anmärkning nde en om allmänna pensionsfonder. en enligt styrelsens riktlinjer och anvisning

t fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enlig t lag en av de tillg ranskat om det finns någ en av tillgång en av Andra AP-fondens ang ande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den

ar enlig t denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero ång 2. Om Andra AP-fo Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisning inventering har även g styrelsens och verkställande direktörens förvaltning AP-fonden för 2024. Revisionen har inte g inventering Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enlig ende i förhållande till Andra A och har i övrig Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som g Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandling tillg Styrelsen ansvarar för Andra A förvaltning bland annat att fortlöpande bedöma A situation och att tillse att Andra AP-fondens org utformad så att bokföring AP-fondens ekonomiska ang ett betrygg löpande förvaltning och bland annat vidta de åtg

- ar. de

t 2024

1. Åre ektiviteten i arna, och om

sprinciper som öra att fonden inte a utelämnanden, felaktig a, modifiera uttalandet om elser under revisionen, a med hänsyn till a osäkerhetsfaktorn eller, gande transaktionerna och en. Vi drar också en slutsats, osäkerhetsfaktor, måste vi i , avsiktlig en och tillhörande upplysning er en rättvisande bild. en, däribland upplysning osäkerhetsfaktor som avser sådana ar är otillräcklig er de underlig samt tidpunkten för den. Vi måste heten i styrelsens och verkställande direktö a att fortsätta verksamheten. Om vi drar ärder som är lämplig en om den väsentlig en. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis en återg

såtg heterna, men inte för att uttala oss om eff och inriktning rund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida re kan fortsätta verksamheten. erande i maskopi, förfalskning ag information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar vi oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskning omständig den interna kontrollen. utvärderar vi lämpligheten i de redovisning används och rimlig rens uppskattningar i redovisning drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisning med g det finns någon väsentlig händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåg slutsatsen att det finns en väsentlig revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisning om sådana upplysning årsredovisning som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden g läng utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisning årsredovisning händelserna på ett sätt som g • • • • Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planera omfattning också informera om betydelsefulla iakttag däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Andra AP-fonden Årsredovisning 2024

Bilaga 5

ng

sni

er

vi on

24 ti

a r et

er g ä em

a st do en sd sy r.

ik ns r g o re ch ä es r si re ve g en s o ion ri p ve en st g ens 20 m a p ng ö n S rs o r d rå ni nk ö ens g

lt et f a i n f a

a g rk å Å ra rm ond rv d tä ö g

p or p ll f Fö tt s U a ti m

Bilaga 5

t , . e n t. r g et rk a g ya s­ r n . h et ta ce n d . ö a 24 n ar b ro ri ed er ti d 0 e lb tt s 1 te d en n m tö s f em ål sar 9, t. n ra s ri g s 2 de et ,3 p 4 te es et m ala v d a g rd h h m e 0 if h k u la tt p n a för al o ill 5 nv ic g a tt f el om ar å 1 sk lig lob g n r a w om in lb elt s s k t rs ill i n g å ri ö on er e ch e g ål ck a g p ic s t ör ti b n A en n h er n g f te a g o o g s Ny m ni p id å vi er i e . en en f er em si e st p g d et ete p p in ar ildni a r v te a ker rb m rm o ec rn en den um t u n o n is le s et tb vk le k s rk verk sr t a p fo ty n P b su fon n s a ro ic a g v m tt g i d rs g t a n a it am si la den o a ea p rg m r in n p tt g o p edar in 24 k er k te xt a er te ed i m fon o er tärk 0 ed e ka rd ny st n a a ä ur m fi s d n a 3 å vä t t m kr 3 m st 3s ti r 2 r m ilj P ill ve tt i re ste P ä E E P

Å å Fo m A i t de in E å sy sä A b IP A cer som

e • • • • • ls te ät er

g sb k t . ic t t n e n n nin e r ­ ,4 n v ­ e e­ e st ce re g alt cen m rd a ro å 8 r a in rv 1 l uppg ls o te a e lev d n ,3 9. re pr ilj vk t p io å ti st Fö 0 4 de ö ) ys 6) p m k a r v r ss ig a 9, a ch b vk ill 1 e ill 5 san ,06 n ,8) m tl a ste t e a t o d k t d ra 0 o 4 it ,2 ( n s n d n k t a a a ( si sn re e ra ill a ic n ic n n å 8 ce dkr g st g or t, v ,06 e ,0 ( m e s te n t p o p st n 0 o r p m å o ro re p p ron o e ill p ill 2 n e e r d ) p a r k ce e d g n dkr l u sk o d iv m g u a k g a t k t a n r å la ,0 fte it n pr ic n g ste f e sg % in jor 21 % n p der rn g st a ss g % g t e tni 7) tg a p o n t p g 7 4 ( et tt e ra m g n 3 st n ka p % a ljar ,0 u å e n 7, 9,1 d r k å 4 rnin ce val 0 in ce g id vk n o mi ör ln 3 u r n e s ill e 1 ty ro ) f 7 ( ader P a fte ro d ta b 8 ,0 n e ta or r d a ) p th 10, 54 9, 0,0 2,0 8,2 17, nds 3s a 3s f 3s st n A 3 h g e r å 3s t st rs Fo P ,8) p P 9 P ll 0 tb å on P in e ,7 P ö A (7 A (4 A ti ko U fr kr A n p (8 A ka st

or

7,9 37,2 9,8 9,7 9,1 8,7 2020 423,0 0,09 0,06

an 7,5 t rk 2021 86,8 20,8 20,7 0,08 0,05 11,3 11,1 ve 502,3 24 i k am ale ch s 0 4 4,7 8,1 9,3 . ­5,7 ­5,8 it e o 2022 468,4 ­29,2 0,08 0,05

var 02 ng sgi et 4,8 7,8 7,8 9,6 8,7 3 n 2 kap 36,2 ni 2023 499,8 0,07 0,06 Arb t 2 1, d .

st rk or a de on 2,0 51,3 10,4 10,3 8,2 8,4 0,07 0,06 ill 5 2024 549,1 ta f vk ron

on ch k g tt s ck t

nin nt a o ­f gi alt r e p or der örv a ce p sfull f 24 ro ljar ar AP 0 er ron sv t u An m k 12 2 mi e te 1/ ,3 p 1 er um 0 er 3 ta d 9, 24 0 l p edj kostnader 5 år, % kostnader 10 år, % ul g 2 a 3 s 54 lt ljar snin P ed 1 es ll 24 ke Tr 0 ovi

ed yc A m R mi ti sr AP3 2 N Fondkapital vid årets slut, mdkr Nettoflöden till pensionssystemet, mdkr Årets resultat, mdkr Avkastning före kostnader, % Avkastning efter kostnader, % Förvaltningskostnadsandel totalt, % Förvaltningskostnadsandel exklusive provisionskostnader, % Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens Annualiserad avkastning efter provisionskostnader och rörelsens År

3

Bilaga 5

727 86 13 592 2 285 4 685 1 436 11 550 12 363 -4 833 36 195 228 423 137 343 124 370 512 134 499 772 512 134 91 905 468 410 2023-12-31

126 al 1 548 1 433 4 057 1 655 10 667 7 206 17 999 51 306 83 261 271 761 146 884 139 715 567 053 499 772 -2 024 567 053 elt 549 054 ck 2024-12-31 Ny 13 15 16 Not 8, 19 9, 19 10, 19 12, 21 14, 21 17, 22 11, 19, 21 11, 19, 21

e ls te ät er g sb

nin alt rv Fö ng

kni ä

sr g rnin ty alan nds Fo B Noterade Onoterade Mkr Tillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande tillgångar Derivat Kassa och bankmedel Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Fondkapital och skulder Skulder Derivat Övriga skulder Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Summa skulder Fondkapital Ingående fondkapital Nettobetalning mot pensionssystemet Årets resultat Summa fondkapital Summa fondkapital och skulder Poster inom linjen

-76 -117 2023 2 807 5 471 3 694 -168 -285 35 801 -8 196 -1 499 -1 524 36 479 36 195

an rk ve 305 -918 -49 -175 -145 -320 am 2024 3 570 5 951 1 538 5 244 51 627 35 986 51 306 ch s e o var 2 3 4 5 6 7 sgi Not et Arb

g nin g alt örv ar sfull f in

kn sv ä An

tr a 24 lt 0 g 2

snin esu 0 24 ovi ed R sr AP3 2 Mkr Rörelsens intäkter Räntenetto Erhållna utdelningar Nettoresultat, noterade aktier och andelar Nettoresultat, onoterade aktier och andelar Nettoresultat, räntebärande tillgångar Nettoresultat, derivatinstrument Nettoresultat, valutakursförändringar Provisionskostnader, netto Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Personalkostnader Övriga administrationskostnader Summa rörelsens kostnader Årets resultat År

42

Bilaga 5

r- - e t - . I d a jd r d e et k- iä re d et s- p a lig lp - a a - rd g ä d ö ra e- et lig ö r i n it jä - a a n ch f öl g n ru n- ä a s n å . D sr io n v te ilk h rk å rk rl e- - ill n rk st r i - g ld n er ri t f o tt ig st k g a fö ss nt r- o to t kurs ri a n ä t v rs t is ill ku la å e a n ka er v st ve a n ill ed h a nt ä na a ä sta e- ta te r d en g ig a ov a n a s ft p d ve nä rd et ar lu o v m s i le a kl ku lt ld t et p s p a s o m o n te i v m t m tt k vr lu ti va r ä g ti a er ta ed å m s o ed ra te v a v i o k ti s f k ti ch t ti p m ti e ö ill er n in va å n k er d el sd lu su r n i b sl n tn o tä g ( n m i te r a ek p a d r t . V dr t rd o n t v a re ar s s s s je a se eh ju sa es ri o n a d o en ä ff ra ek kt nd ta t p n a ä la v to g a a in in en i n sk n en h a m eb et u v f ff rv lle ä rän ra , v sm a ti v v in is is m al ti n p ra g r b te v s å e n n t e ä nt a s u ö sul å e å g a et dr m l er er b k . I p n a o a rk ru n ig en e rv d e ti ef re se g in er b eg ov ov o elt ti a d st ni r g n sn a st . a nl e. D et a ö p ei is d a s p ill ljd a ö er n ed ed n k n a å n v u et is å d eh n ra p n m i rd rd v d ö nt ov to la er e p d rän ö , r t i ch t ck sa rk h g a n a v m s i o rv d e ä ä tt f ä är et e b d tt t rd . ed n ill f n a d r n . Ny a e a ig ov nga ill n b ti a r s u a sv r a d e l d r ed v n rd n ä ta rd ä e f vi a et o ta et h d n st rk r. I er k le sk uv rs a ä a r r an er ä a s a a t m r t rd ep ik d n en m sm a ed llgå e t a tö rv er g kn ng ö en is a d t v n a v t v k a en u g ä le ä ig d ta ti d n n n a rd d el in ä ni d e n tg eb tå ed te h in g n sd ig a g n v d r n l lld p a st n k id f r i r e ra se ä o er er ff a ov ng ri un ig n a d kl tr ri in a t. lla lle tä st m r a en i d a ea ke ra lla m b å e n u nn rs , m s kl n i ta n n d kn ig a å vi o d h s v nd ä ie ve r o å v sm rd a b ka er a te ed nd ar a er n te f er er o n ä vr en m s d e f o ra d m s ra b ic le s p g g ä nt ns nt nt ta i r i r rä g is te a rk t v rä tr m å k rh o a s s et d ed b n o ä te ff ex se la ill in t v ä ko ä et er å å ö ån ov s v en r i ed v a n k ö a ö ru , s d i a ra n ä n d ri d n sr m se ti ef lt an n ch e s s vi is te em s m nv g s eb ä s o n a n tt t er a a s r et a is g . D nd ng ef llg ed m ri n t v ra m si ed u n st o a ik ov o n a a in nt d e p rd p in en nt ti r tä ru ä a o rd es ed ti ti is n rd ä ra r en a i n s a ä ev is lu et d er s u ch i ä e ar es st d sp b r m ä m a k en o ov n l ed å e er m a o er rä d n g ld ra te h el ov p kt a v r d g n a llm er a . V iv r sa g la e e o sv rd rd ra a a te n in a v n p r d nt un er an in t b n ed p g a s i r ar n in ed el ch r ls d n n er p ä e s ä sd s v o n i g ill r ed å u ko p is lle o dr a ll i rk v a rv n er is g er ne ra t r te a n nd ch a n te f s t et ä is id d fä ljd a är t en a se t m g å ld in t d io kn ee st o g v rd ä a la en ill n te n ta kt r t p io ill ö b m e f lp a b k ill ku ov dr a kt st ä re en m en o ät b ti ta en v a d en r i er ra ä rd ä r d st er te rän en ru a lt p ö sr p p d d er vs u k t d er o n n s t se te nt ra ä ng st ill f fö m st a m jä v o tr ed rän sa n a a ti t s sa re ö et v o r och o n b o a m ri ed n ei se sv ni ng r t rän . ru n t. I d lig n m t o m s o r r su n rk la p ö g sb g a n . ti å t f er ru t v ko a r, d en p ri a r ar ti lu it ed h rs a o a fö re ra te a ep lln in lig ra sf ill d ne o a fr rd st sp n is nt ä b ng a ff rd te fö kurs g st a rl ö tk s s s s g rd ki r l nin er n et ig m en ti ti lig n ä n d ä ni g ka ä ng ri t ta in in iv ts s fö a a a n ri to st ä . S ve rd r t h er t g lig ll i a n d en ff in us u dr at t m tg iv is is d kurs et öp k ta å tt i b alt ä g e ö ig er s ta b e u ) e a llm en d m r o o ln ns r v ej nd ta er re ill te er n ta rk sa a v en s ö rv V in l f st ld u ilj re liga r o rd rs ex v rk d S ka a de rä val rän iv r d ta u D ov ov rä lu m n rt ld g ra er å b d e f a v a ö ns et d a nt sul v er d å ch t en a d d te id ä n Fö d m fa sk sk fö O Fö vä ku in d m a fl met a b vi un rä fö re a fö D Fö vi o m d re re fö va so Å V fo så ni se

e . l t- - r. - r- . d t e g ld n- ed a ex ä a er - n rs rd ä er n te ll vä t- ta r ö lu in a g d d ti ra å r ve ku - ch ti a e- å ta en ul ve a la i n d n ex v g k le t p tu a d n o rs t v k er i rf rd en ul es es rf ä ti er ill v el e. N ri a n a i d a e- n o v lje ö ti ta ig g ö ä d id s d um ek ir v rd r t tu rd ce er å ld n rl e a eg ra rd ve a ka i en ä lu ku er i o e a a rv es le tr r r s d p a ä k ä fr a . E d n r se ä å g g a r f lu a ta ti kl d lig ill f a v a å ve a s f ke la ti r i i d ra a . V r e in a a ch s , m lu k er ra re s t el å r s i r r s ins er es ja å v n s g a t v regl s v å a id e ö er el rt v v a ö . H t p e v a å l- e ö - r a n ig a p n e u g n o te e b a rt s f en p d l V a g e a e. V o te lla rd is g a rd tt y v p ri kl lik en n rk a d st u n a er o g a n t, v d n g f å S 9 ve ä n it p rd ä ä er ra ed er id e rd ä d n a t n el v rd ä n p er n o it p je p rnin ri a å rd ä n R a ov g i a tt tn n k o s o o n te i a d n n j d e a a p ci d d lt r o ni es h F eh t v ed t v ch v o s k g n ti n v t v v m lt a t v er st u ll f r e n ri re ty n su s b t v ö is n ig la ig r u ä er n a å d en d el v ig t f m i ti ig xt a ra rä ta ig s f ov vs n i I n kl a r r ss et k kl ill d d ni fr n n kl lig o k su ill h kl ke te re C sp nds ö re p kl a d o ei g g g d el o is rm ti o a n re n e ch j e f o g ed t Fo to p p m a ti ti r. er n n er n n t å en h fo r f er v s n a to a t er a g s n tu in id f er m re o p k a ri g å t. E a s fon nv ä n r u ö ill h g e a n n ts o t. I d ti en er et er u ä rn el ill v d ill ta ill v . L n r i a s v n å e et g s v n lli k e o er m r v d ill v ill ce g s e o v a d n s t n ul r t r h en ll, m o ll h ö g n a t m ri eh n N ta m r a å lle a d n d V rd n o s. å a g n n la lu a rä ö ö g a si a å lls f ä n tä te n ra p r p tä rh ä el n ä ti a d st d en N o g t m t o o a el a t er ö er t es rf s f in rf en a f g g o . I a de p lle llf r f ee k n p a et sf ta o b ch a n ef t p e r ä a ö e f d ill st ta es rs b n es g e ti vs a v ä p ör n re a k se ir v rd rd a d kn a p si st p , b d sn er u r u , b en e ts ty a ig sa å r o tt a m d o me ä ä lt a s d eh ä ill f n a t a p a ku s in en ä ui rd n nv m u ef si fö d er s es er o r v er a n n tr s t n s. I d em in rm n ts rv r te ä rm a rt er lu g en a q ra o ss en se o p rä tr ia f k ti ru a e v su er a ä lla e f r r u fo rk it se a n fo rd ks in g vä a n a en p re p n ck s st g d re lis rd t i lt lla s h rd a a b a tför el tp ä o er in te E ik å t a t s g a p es et e v o e a n a to a ä en u å llm fy lla s ä el m ä tt sn lt m i tt o r l t p lt in int n tr ve i rd d in ri er re es p p d en r a d o la m r o u nd o la y v ill b rd ä er va er k kn n n a m tt u ti ä s d la ce et m tt h m a n t v n r s sp lla m o se a r s sp n m rd ri lle ra d o an su ä g/ ä /i m ek a ra el la a lis m o ch v ru r r o lje ig a a ie ri res a rå å n m t ä l P se rk re tr ta g å a p t v is te si a N o st ve ka u ö kl el d el en r el d el tt v . V a er e a et a re llm ta a m ig ov o n a p re n el o in es a en o e f er ch d n ic e p r och d n n f s d ra g n p m ve rs lt re v p es kl n a er e s d e ö vs g e s r, s a f n r o n a ff st g d n a ra er a in o ci ku u fö m a t s ra - r er ed ig m o d d n ld rd a rd r v a ra ade n ie lle en f ti n a ra b gs am es . er fö t, o fin tl o a a a ku ä g a ä tö er u ie r h s o ft kt r h å a te d m ö er a ri in ta ar er lig n r. K er en r a a v m er r h la tt l n d n kt ch a lle en o te o st a ch a lle rh d ö rd rn ) p d v er ch s lu g tt en o tt a tt ill v g lt g a e s . I r lis ö . S t v o r a t v ra o s h g r, o e p fl ed ä te n d a a s i r in do g o s e el o s t n su s s a d en en ig b ö ig -f iv e a er o d e a tö ek d er o d e g e p a n es a är e o . V i a d a ri re rin g ea s f g kl se kl ve P kr d ti a n ill n g ra ti a in ss er b n v (I in v is dr er t l ill d m n ill d er d en er in l r a n n f le es a k n n sd s t a k n er a d lle e l a var en ov ti tä n to rde d lis eh ni er es o er ex . A er rk ra a rt te rk en u n å Vs ta h g n d rän k lig n n t es ch a n t rd rä et ä n a kn vä n ll v tr p ti ll v d ex n b ot r a a a la ve er u no r a a rd g n la k ru h E uid rs dr sgi ri re fö A E lå b o Lå vä fö N V Fo re rä så in räk ti in o ti in d a N Fö m b le d co O Fö m vä ri el g er IP G fö an et

Arb - a r v ka e ch - - d ig , en s - lle - d g s- n - tt d n ch e er vi vr er er a p p n ts a g s ill o s o do rt ik ti m en ch en v n in s t e in . E S ed r a lla a - o re å d a . Ö k g g ed d kn ä ill en e rä te i kn rd er R ö ä tt g n t d ch l er m in er o n ta u g fö n a ä kä ä - g s- p ta rd a s F a r n f rä n k n p e a tä n å r m r t lu n rs d sr rs n p jä ä , I rk u g p ni n la g o ld d kn o g o en r n o a g å r e o n ss ve ade u a ra ss ä ti ill n g ku , ä ed s r g la er ka å is ni ill F ch v . a p en ve å ra o t n j u p en n rk p el d ku te n re n sr k a t ro a ro sk v ill ta

0 a a ka u a n n rd å p a id r m rs a s o la sa er n sd a k d v t lu 12 et m cip er s ov rs ta t s- o ed a d t p lle r k . M 0 ly s e t p m en t å ff ä ig vr n ve a n ra lis a k sk la sk n ä a

g -4 24 h ch b d ed ts i s g er a n ig ta rg e o a n tl en a v v nin 14 em st 0 g o rin n o d r ra r F ö n s n ci p ta n tl fy p R S 1 a n en lu id d ve n a d n et ö a s i b a t ea r r n ve å b ve g n

t 2 o ni a a m a la ve ö ilk is ri d a 20 y in sp sf ce a is tt n g ss se p F ru v a ö ti ee is . P er i u d alt 0 n ss re kn g n o v g la t h ov fa ri sp n ä t I d es st ch vs v rn el ek vs , v en ov d ov lle ill s en ill s ld n a ka

örv o p så ä in si g a n p k n n g ni d en u lig fl ö n o , d ke p g d re to e s t g m t ku rä rs er 8 si a tr n u ed a is te v n n ti n en m a re t. a a ö m en sk a lt er en ni le sp a r m er in ov n o g e a ss a iv en g is a rt es r r er a n o d d to et to et ig kn sd ta o ch s ef r o

sfull f m n u rd a p n p ed g m a m rd ed lle i -f P ta a er ade a ed r a ti vi et d n d rä n o lu rd ä m ä ar sn u a p ke ä es ä n ä m ä d m n å m ä ku re n rk d rs rm o tp g n k ik tt n vi m ti m ti a a r o o

sv n n sk r r . R v ill n o tg sa ch s ch v el la r S s d je A tf ö tt k ch d a ff ä ä g å n sa er l er n ld a l ik a a ta o k sa sk v g n ill v el s

An o ö llm n ill m ill et a d å ti ve g f 0 25 ch ed t m f a u n en ts o o F R re en d en a er o em ti ch d ra ku h g g en s lut a lu n ra n ä . g ig t rl n d

ni sa et s n ri 2 . o m a s m o r s en em a p g s- o a ti ill I a l. T tm a s. p p k er a a o en t a t ig llt t en p g ig tt rl ä ld a v å t tl er ill fö

ni en a ld å t n a is a s- 2) o a a a t g m n rn g t it es lln p a , a n en p n vr r a in . ch s ä ku sk sk v ä ch e rg m d o ov ru ing g 9 :1 rä tt g n ed d et ill ä is ni n te n ni a p nv ki m ä ng ni ep g er ku fö kn ä is a r o a l r tt e r s ö d n d n lle r p er i u kurs ta a r p r h ta o

, o n eb er å e s rd ade in et r s er ö m g t a ä ld u g 24 r d 0 p g rb r t ov ill is h d sr ax lä tl ä lu en a i re 3 f g re nin 0 p ill . M ta a en i a ss ch k tt i rr ov ä n kn ig lle n ra n g n å eg ik d f ku n ri m ä a 0 d n er n rs v is 20 e t et rd a h ed s r ill d n p t o m e tö n te t ed er i v a rk sr ä tt å e s u , f a la spr in sn g ill n l vs ik vi ut v er i u m g o s val d n o l v g 2

o en 1 en u a u o a s ä a er s e a ch s -f d n . Å a ov en ( g n id d sv ä n ilk a n t t v ig a a lt u s s d n 6 i g sr n o sm la n a r n p is n o ad n vi la t n n a a l g g n o rs s r o en g rä ö el s ka o snin

o lm er s i b in ote P llas g d a ti a ra ti rk s e g in ti a n d 0 24 tf h o en d ed a ni rv a d d n er v d er si n es ra r e S 1 d k on ti ig tl rd ov k a a redo el n ä k ku a g ef ovi je A er ls tä R t l is a n fo ci p n es tä t r ie F R rs sa a s i b n o ed sa is m to n si et f in rl kn ä sa ta n å n s d rd ä s i e en i l ed N ff ck re ts lig ov , v d rk n Fo cc in S ä ä n ig se . F g r n ov a r d n lu la V a ld u sr ed u to y 1 n d a P- ri lls sa ef R tt I ff a sa a a a d ed et in ä et f ch e mr a llg el AP3 2 Tr b S st fas E re se m A p su fu vi d IF a A Tr obl vi vä n d tr re m N F n d o O Tr va ti ba d sk År

43

Bilaga 5

54 5 16 76

2023 a r ö ilk e d t f en v ra a te d o te lt 4 rv o su 29 16 49 ill n re 2024 d e a to al d e t ra et elt se ra r n ck a a te ra

Ny n sb el ce o r r u a ti ed

st ch ä re r o d en r o er n o d n te p ro rv

r i e a na g å er k n d .

st n o ra e ls o er i ilj a se lag

ss te sk a d ) m 9 n sb g n

ät n 6 o er ion o st 6 ( a ti g sb is sk ill 9 st illgå t

n nin ov o si k t re ti ve

. P alt Pr vi g ic er ek

rv 5 ro p p k ti sp

Fö Mkr Externa förvaltningsarvoden noterade tillgångar Externa förvaltningsarvoden onoterade tillgångar Övriga provisionskostnader inkl. depåbankskostnader Summa provisionskostnader I p u a re

42 74 3 3 t ) 105 -84 n a n er 71 2023 2 810 2 807 2023 2023 er r- er 2 590 35 885 35 801 r 2 697 -8 196 lis de o a n k ti r a -10 893 m e o a rv a lt er o ed 4 a el s s re ra rv n o ilj d e a t m

el a a ö ilj ra v nd is ed o lt 1) m a ti g 32 67 80 9 9 nd a ov rm va ts i f ) m 5 31 o te

2024 a 2024 -110 185 ä g 1 ( n eg n rnin 3 400 3 580 3 570 35 986 ch 2024 1 353 1 538 ed för a rl 77 6 r o ty ch 36 096 r r r d n 1 ö 0 ( r o a g a a lda t. v o r e 37 ( t f 8 nds r o ie n å a st et ti n v 9 ve te

Fo ie kt g ill el rb o si ro a ra a r ä a lt ed 7

kt a te t p er k t h u t m v a e d e t ch b r. Å a lt n o a r, v re es ti e d ra e o a u ilj g e r a d a rd g n es n å er å a d eg a er n o te ä g å t r 3) m g ill d n er

er sv ill a lis ts n ot r o ö g n t er 78 d e t . U g a a rk

ni lis 2 ( re not on ff ade a 4 ra in ln ve t t d en f a er re lt 9 o te a et o å

an rk ta ta o rv n sk ot en o o ta n et rb . D to p

ve tto ul ul ra s a on ig r t d e o te la ts et

a am ne es es a lt en g för t k tl a n er å a et a r n . or

n a lja t h ee g r h ch s tor tor rv å lt ö re vs rb a ron nte ö g u r f ed te el k e o ä et et a f ill es a er å en a d er var R N N er n v t tor rk d n d o n o r m n o r å n on

xt el a ve å U rv o o ch a ilj sgi 2 Mkr Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande intäkter Värdepapperslån, aktier Värdepapperslån, obligationer Övriga ränteintäkter Summa ränteintäkter Räntekostnader Övriga räntekostnader Summa räntekostnader Räntenetto 3 Mkr Resultat noterade aktier och andelar Avgår courtage Nettoresultat noterade aktier och andelar 4 Mkr Realisationsresultat Orealiserade värdeförändringar Nettoresultat onoterade aktier och andelar E d et n p a kr kr o m

et

Arb s e t i n n a s ill a s r- . rd k a en a i ll r- is s- - - is m en ä er ö rd ä d n a r- ke a g r en t a st g i o e ls rv r i d . ch et tä er k n e f ke ri n ke ov ö d st a ov d ill ö a n ä g d d sf t v in p o en ä b u en ä ra o re vk ed la a s s a re g a tt o a n a es i ig te p -f s d t s ed vd er f rv ss er ö ch f n sl a tl n g n a P a . I d a s d . P n a s, r g is en t ri sa l ts st n kl ä ep is ld lln d er r er d m et r n a a a a er a n ov lis d er r d o ce is k sk n u o er ku å n d n a n d r e p g å a o d n a la es p p a m r rd d je A ov , s em st st n å m ed re rv kl . tä rå . K . o ill v o ä e s rh t u ”. U er st m e o o a o n p ä ill r r s u rs i v n rd tt el s s e v re ed d o p y e f p ill lt t a et o e, a a ec de id p fö vä rv f a o st g en t a d ll T n en e en a p ss a k n ch f d g t el el g is tv a n å ve i er ä sk . B g is a a et r ra t i n d n n en s ra n d a u tt v ti rv sp a nin in n rh s d ra a ep t o g er a re u ni tu n å i d rt ov en löp a m p ek ö es a d m ov å e f ke va a a g rd le si in xt d en o te lt k g o u ed g t sk o p ill m r f rd n m alt kn ed tl ä ts is ä a o o a d el r a ch a n , r ö . ä r u r. I d o ov ep ta it en kn ä v e r n rv ö t e lle st er s es d t vä o st ko es örv sr ö n ts e v p t p tr a rv ö ö st ed i ve c en m m a tt f er re g n en r te n m ed es s ch å d o a rs a r f in a t f er o si d a a lfa ko tt d er r er a ö n la g er f n ta g a ka lt ö ks r f lt ti rm lu o n a n tr sk ve k sfull f a n ta n n r o n u n te ä r v ä k ä rv er s m sk is ld m ti a n f t a ar ni et n o ch e en r tl å ond tt m tg a b if r n su xk a ri or ll i g es a a s i b å rh o n k et n a se f es å vg å å d re d e a er d , e ks n en u eg rd et ek p r k n n sv a tl r k g o rh ta el v u ke e u m er n ta i n n a o p g le is r u ke ä lle n å d ot r s s i r ep a a tg iv to ra m d a en s rå u in 12 r vä å b es el An ö lle å g ke in m a a r. D et te o a b ör 0 er rf b et a ov a s /e rh ill ä en u rb et a t is te m d st m u en n o n å nv sf d f kn s i r a g g f r s g rd ek m h ov k a o n st ep a ri ch k ä te a n ed n lln ch r e n t in fö ä ir o t. tä so t f , s m d er n r o ch k o r i i ad tr ed 2 ill m er r i t ni å ve ve rs d le ed n å m m n ö a n ef a r o a lt tt å d m i er r tt rh er o m e r ö kn a n v s r s a , s a en o d o sk ch d g n st g u ig t u n se ) o p p ä . E p a ö o a ä sv a a g it p er er r s i er d o sk . a er g n ri o r b n ch m ld tt a kl kr a rs p g g sr n ve is d d en n st u en f n d k ni es ä n re 24 n en a o o n . in ka a ls n st a re s rv re o en d o st lt ni a re o te ra en ä el n o ky m fe m 0 lå ep n e g ep rf en s rf la r, a a s ä ov ln d tna n ä lt o na a lt es d s i r rå es te r tt i m if r ( rs rd in ö g ö a te is sa a st re ö tj a d e a ve d e p ing rv sk st a va n td n a o g 2 ä lle å rd in n es red et fon os o r ö ra g rv ö nv m o sa r f tt r i sk ar g sd n pe kn ä tt f te f a ov sk sk gs r v ö ra en kn a n t. ko rv ö . I -f å u vi ka a g n ro snin t 1 p e v rh ä v v kn ä n te i b r d om tb ot n d er r n se ve å ä lt ni n s a f er g ra P en ä es in 24 o a d tr n a p ed ö m on o n ni a f a tö vg tr a ff te ig a f d o e. tt p edo d rd dn d ni er k ovi 0 ep a a n e a tt a ä n sr en i lld k r r s ch u t si si lt rn a rv a se tl rn a n ter je A ig n ed s en h n n s. N rd n å lt tå a d en i ri er f te vi vi a sb g u lt lta el pr ka tor d vä un u o ed rt ä tl ed su r r la n tä b os - o ek ro st u rv te n o n m a su Fö sk su ör a m te st kat ed er S Fo rm n er vr vr ilj sr AP3 2 F o V U m re b es a h a b fo et h ”S ru et h P In d ir P P ro o p fö ex ti ni so re a n re R S ex ko vad S Tr Sv et n d ä Fo m A A m År

44

Bilaga 5

276 1 175 1 452 8 531 5 840 2 850 3 859 2 749 3 508 Summa 15 298 139 585 163 414 168 373

66 253 319 642 882 617 1 957 1 321 3 462 29 337 23 599 29 018

al elt ck Ny Sociala kostnader

inkl. särskild löneskatt

314 124 438 varav 3 656 4 094 4 094

löneväxling

e 722 748 743 ls 1 516 1 375 3 588 te 36 944 42 048 42 048 ät er Pensions- kostnader g sb

nin alt Rörliga 3 080 3 080 3 080 rv Fö ersättningar

210 923 1 133 5 058 3 144 1 486 2 230 1 389 8 248 75 962 89 268 90 401 arvoden Löner och

g

rnin ty

nds Fo

Personalkostnader i tkr, 2023 Styrelsens ordförande Christina Lindenius Övriga styrelseledamöter Summa VD Staffan Hansén Ledningsgruppen exkl VD Pablo Bernengo t o m nov Zorica Bodiroza Eva Boric Lil Larås Lindgren Summa lednings- gruppen exkl VD Övriga anställda Summa anställda Övriga personalkostnader Summa personalkostnader

3 3 3 27 29 276 varav 1 157 1 433 8 857 2 956 4 289 2 931 5 324 2 095 kvinnor Summa 15 501 147 307 171 665 175 193

an 66 251 317 rk 667 980 658 ve 2023 3 3 5 2 032 1 228 3 533 30 775 69 70 24 893 30 458 am totalt

ch s e o Sociala kostnader var sgi 2 2 3 inkl. särskild löneskatt et 29 30 varav 107 Arb kvinnor 190 190 488 3 275 3 275 varav 2 788

löneväxling 2024 1 5 72 731 totalt 730 825 791 829 1 574 3 175 38 800 43 549 43 549 Pensions- kostnader g nin alt örv Rörliga

. d . d . sfull f å å d å ersättningar kr kr ar ti ti kr ti sv a s e a s e s e 210 906 1 117 An n n a 5 251 1 559 2 484 1 483 3 268 8 793 83 614 97 658 98 774 er er n arvoden d n d n d er Löner och o o n o -f P -f P -f P 24 l a i A a i A 0 lld ä lld ä lld i A ä na st st st g 2 o n n n snin

0 24 ers v 3 a v 2 a v 1 a ovi P V a ra V a ra V a ra ed

6 sr AP3 2 Medelantal anställda Anställda 31/12 Antal i ledningsgruppen 31/12 1 2 3 Personalkostnader i tkr, 2024 Styrelsens ordförande Christina Lindenius Övriga styrelseledamöter Summa VD Staffan Hansén Ledningsgruppen exkl VD Zorica Bodiroza Eva Boric Lil Larås Lindgren Jonas Thulin Summa lednings- gruppen exkl VD Övriga anställda Summa anställda Övriga personalkostnader Summa personalkostnader År

45

Bilaga 5

15 73 22 6 t – – n s 117 er ie 664 664 - d in e- 2023 st sl 2023 n rd r a s n n 70 990 141 973 15 460 ä rf ä ö jä a 228 423 tl te rn sk e v lls f a g ta t g 2023-12-31 e å d å n p in ve u .s 3 en rh å 3 ö er ti p å g 16 13 – – ek g ill 113 145 . I k eg 668 668 p a a n m e o g e t al r 2024 la o v r 2024 69 444 9 257 271 761 es d si v. A a d

193 060 a r a er s n elt de n sb a a sk em eh et tl å

ck lld 2024-12-31 n n rh na io tä r ve s h n ke e u

Ny st is es a en ei ti ä o ev el ta s d n k 7. S v d

er b o t a sk ill r st nd rs tö å f a a ig n

n ch 1 on d en t ä a . P tl ce ro

ti o tj ch em s 0 a m t 1 o a rv lt s f id 6 s s o 3 p

tr r a n su o r. r o en 0 is g å o n ro ie d n å s d en n a re n ill 1

e ls in n r k ö kt o n s p o id tt t

m n i er k r f in r f e v ni te d va d en f n o e a ve v f ve , s . er ät a o ilj d a g n r i s å sb a er o st rv ) m ra g ö in eh n g ö in ni å g p rde ä

g ig jä n n a ,2 te kn n kn tl p sv

nin vr ve 0 o ec ei ti ec su g u n ad

alt Ö p ta t r ä å ,5 ( N rt ö k rt ö er p ni n rk

rv ö g a a p å a Fö 7 Mkr Lokalkostnader Informations- och datakostnader Köpta tjänster Övrigt Summa övriga administrationskostnader I k in m 0 o Tkr Revisionsuppdrag PwC Övriga tjänster revisionsbolag PwC Summa ersättning till revisionsbolag 8 Mkr, verkligt värde Svenska aktier Andelar i svenska fonder Utländska aktier Andelar i utländska fonder Summa noterade aktier och andelar E n f sk en f a p tl u m

v r - r ö å l- a s- n- tt - s s a re e is a ä g i r f lig a lld a t p - ch n - d n en tt d n ri in o n st ä n- en tt n ty rk n v rr e a rs ln n st d el - o ls ä 3s a r o kä r s a ra se ku d n r a u a ro l i e re n p P re rs P g d va ly n a ra u a n a d e et å p ra k ty n o ta s m ts a o ts ä g å n er k ig p er a a a e r A ö ni lu re o n ed a ä tb n v m rl t u r. r i A ed tt re g es a ea , l ts s n tj o ö er p n o g ko e. S r f ä h n ch k D lu n ed 1 j n ta u ilj e a n r n ce n ill ka v d n er ko rs va lls ö r V in . I g is ls ö ro n rnin a ill a re b ed m sl a o ö s s n r e sl vi sv a s tt b . E sh a d ig ch m ni 1) m lle ra d r k ty g n ed sv en g id ch A er m a ss e f en n te f ed s 3, fy a 7) p ö in er el r a g n n n ä d ls n o tt p va n 1, nds lln å n ö in ls ni . V g s o ö rk n re rå ä n m ,0 ( p ts å n t f Fo ä iv ö re n s l a sm a et i g rs o ,7 ( st sn en f lln ä ty a tt la o a d ed ty tt f la t 0 å u ) m ce n g ra l ls rs ts v m a n el . S tt d in ig e t p ra ,5 ill 1 ro n a re st v s ef ö a lld n a e a rl t p et m 0 r a ni ll v n s f ä t a rk ö lld ttn ls ö lig ve ra p k t ) p ö tt ty s a e b D . a s W st te a ä ch a sä r r n er o p ,0 ( ic 8 r f ä ku ra a ta d n n a ra l r o re ö es a se g p 3, je r s d a lld er lt r m a n st er ty s e el tt 0 p rs fö n lu å V ä e a u je d m f la g b . ,8 ( in tl en s n es ed t p st ow es er ä lle v a a in a s s a en r n d e b ni tt e r d r i ch a a l n ra d å tl en g ra et d ni et 24 u ik ö ra ) b ra is T . R iv ku ig ik ser d tb n o ra å i s m 0 ch 3 s r r a å a r o D ig se a a ill fö vr s r s. a n ro tt ve m g tt f a V vr a ig m d en sn a o r f ä g p er 2 n o en n sv g r ( v W ä a g n en s en is s p ka u a rs er n g ra d ä an g m n a n r ö ö vr n r d ch ö g onsb d e f en es ni n rk in ra ni tö et b r ö tt j rk ni ö in ov ti d r s 24 h ig e tt ro r m ö ve er ta tt a tt ek o r f tt ö el a r a a tt ä re o er ed ta ta n o 0 rl et r ä ro u et f ko ä ir ko ö tt f rr lu re å ö rs v p a t f am eg a u rs llk m f it d sm rs a va eg ä res es a f a r 2 v r l. D s a n r r r d ig ts e d vi ts a a g ta f n n a r r p ff ig ö d e a o nv ce lje ä ft su r. E d su er a a 3s e sh id . F g a ta tt å ch s ö , d ra g o n gs g n r t in P ta g lje ka s f ör 23 b ka in v ra var fr ro ng a n g lla in n ö a ed n ö 0 n t 26 se fa k ) p e o ni n sk ni rå ä ln ni n å f a u ni m s m vs rå 0 a ln ed a a m ån ju ,3 tt en f er en tt sf st äl tt m l 3 h P ö r p tt A ig tt en f o ra er 2 fr l s 0 var ä d n d g st A d sl ft a d g d 24 a g f rs 2 et n sb rs n rr sä n rk sä n o a lle tt a a ef n g s ro n n a tb et m o m o juk ta ,3 ( sgi E Fo fo ku er ni ve an er se n ro a kr b fo ta P U 20 ni m u h ti so S To 0 et

Arb r r id g å - e t i o t i r e- r- r- ll g rd j- et g lu tå e- rt ö fö ed . V erla o t o t / l t p ö rb - ts u t rå es es o p . n l f k er a g tr d n p e o tt la ch m p ju r m d ed et ti n o lig u ta on lli å ic m m sa ä a r o a så f . B ch b a io ta v lle a s v s m . D n v si . en u tt rs et g et b l r is ä n å g a lik rb ö rh kr g ill v t o te er s ck n tt d e o el ev sa ch s n kn et h s e a a en r e n ko ö n ni n si g t g å ä ep d & k ö ra sf ld p a 6) t ni kr t ta ts a i e kr b m å er o tt ko n n r in le vg vr a m tt le ik ki 6 lu rn ) t a ä ts ka a er n s- o å 6 m ka st rs da tt es r u ö a 0 ed rm ed rs a in lln ä o ta v s a ks rs . eg s R ä ti en h 2 ( sä 50 t m ö er n su ev xt si a p ka a er t s ä ef a p g er r b m 10 re l ig e a f st . A id er lli ff h en r n a s för p ch 2 e, 1 a en f ch f rl io r b ch e n en a d g s sv å lc g er g r ru nin rs å d ls le 0 ( v t et b ö is en s a en n s s n la g n rh r a a n m n lle ) o n re ed 0 n o tt ev et ä d g o D ep D å er ri . ö n ni o e g sg 4 alt el ra en h g r 1 tt a ö d r rå n st lö o ä r e kr so n et i g n . H ty a s l ko ra tt m ri n 2 m ed a en f ed ko a ni örv fö in n m tå D ts ch r ko te . I V jä tt m V o r n 6) t ef er e l n s d rl n 4 ( en rd er r i s la es se d o n en r t ru n 1 g sv lle D h h t P d ile ed la g te el 24 h g su a k- o ts n a ö s s n n iv in ede el sfull f in s o eg ö 0 t b d e V n sb is su a ls v b ve å . V n ill 4 ( , c a m lla C a i l ar er en m s m r 2 re n ni n n kh re ie f en st e o IO k/ es f sv ls r. R a a ö o . R io ta h is ty m t a d n n ä vg n si e t tä d g n a rn en m sv eg te el e. ee tt ti is n o a jä d , C ef s ks se le å re ö ed . F er å vs ä a en rs ö ll, r o v s re ce ch a en en D h u å m rd ä An v r ty m a l rd ö et et d rs st ls ev ro l f a k y t å sc er vg m a tt rb n r a . E re re n tr la p vä id n o n n a p g v V n r v ). S , a le lls a ill s tt sa r u o n ty ch r m i f lls a a å ö id p o ö ch J O ill v ä ed ä tt f ko a g io r p o ko ä et 0 p s s sl rå rt p r a ti C id ed st kr t ill l rs ts tt rå is ö v s n rn st n s en g ö e u D tå ka n f O o A st . M er t n st kr a ko et h t f k- o te st ill 3 rå d n st f ni re A S g n å a 0 t kr t tt e n su ts a ev et f s a is en i n a tt b e t n o ni m m f rd l V es u ko r ( en 0 0 t tt n er m a ls , i d id f g ä xk m ill re g ni g rm 24 0 t 0 io r u ko n n m tt r. R re g D f en a s t n f sä ko l o e en b ed B jö n ö 0 en f ill 2 0 en a is ö ö a te n d en g rå p n ta tt v p m sv l m sä ni g 2 d o d n lt 1 ev r f ts d a r l ra r f ö ty ni ng ill V n g å n p v i v pp p o g en ed a f g o a a su n fö g o m is ni o p g f ill e ru ru , K in ta g pp ti rv 20 t ch 1 m g g la n ro g a t s tt g t p n s. U e a et a O v n u snin t 6 e ea 0 r f ö xi ch r n n rå ov ä n ig f ägni ni d g er t sg sg R lln ä va de n i l o lik 0 24 o ls ls e o a ni t ni er b m i e p ed d e å ed ni g u g la n n n g ti es i n g ovi n 2 d n s- o tt ot tt a d n n ers tt er s in p ps a lla å ng n st k g å e p s. N re re a et f g ä ed er sa f re l a , r g s ä d sä et å n s i ni ni ka C n ri ee tt ed o rt ty ty d ra h ed m n sä tsk rs er n ra es v t d n D rs in kr u p p tb h n rm d d lli A lle ve vs r n sr

AP3 2 F S S se fö lig m ni er U E b lö rö d a re ri V E b sä en u u er fi fö Le Le ti ko S a fö ska År

46

Bilaga 5

% 71 1 -1 376 r 983 956 901 877 742 å 100 3 798 1 886 -5 805 ie kt r p å rt e a värde 2024 ta e. resultat 2024 d Anskaffnings- .s 3 1 1 1 ra v s p te % % % se a å a al 82 701 2 513 8 410 no 4 8 34% 20 48% el s p % eget 29 436 kapital iv n elt a o g n in ck 100 sk Ägarandel rf Ny kapital 2024 te nd ed a 0 0 0 ä e å tl a v m d n 4 278 1 256 7 242 5 720 1 954 1 999 a u Säte a g värde 25 074 23 582 10 271 2 803 84 180 eh Verkligt ig n n ta vr Bermuda Delaware Delaware a i så Luxemburg Luxemburg ig g n n i ö tl ri m te % % % % % % % % % % % % ve a e ls a r s es 25 70 50 50 33 33 20 50 50 25 25 eh ve nv te 100 100% ät nn n ö o ch i er Ägarandel r ti sb kapital/röster ta i a a en o g rs el ik g nin if in tö nd ec er alt 500 p st rv 6 250 m s h a n s ve Fö 25 000 20 000 10 000 25 000 Fe oc Vauban Core Infra- structure Fund III SCS Mirova Core Infra- structure Fund II SCS Constellation Genera- tion III Feeder, L.P. Collective Global Fund I-A, L.P. Covalent Investments L.P. E in 1 000 000 1 000 000 5 000 018 Antal aktier 70 000 700 0 398 365 311 234 220 värde 9 731 9 731 r 2024 Säte Verkligt ie ag kt Anskaffag Göteborg ol ningsvärde ol Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm eb % % e a g eb ss %/ d 7 % % 8 2 % 2 % % 49 ra 10 ss re kapital/ röster 100 100 rnin re nt te kapital ty nt Ägarandel no Ägarandel nds ch i Fo ch i ka o r- o Antal 149 ns r- o 556650-4196 556779-8169 556917-4336 969769-2961 556914-7647 559013-4911 969789-2413 559183-3917 556978-8291 559164-0817 559313-2490 969795-3033 te aktier 10 000 te 559005-2444 ot ve Organisationsnr

ot r, d a s

r, d a Säte USA ig Säte a el Neder- vr el nd länderna nd n i ö Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm intressebolag ch a ve an a rk ch a r o eh ve r o och ie

ie kt nn

am r

kt ta i a

ch s dotter- a a rs el

ka a sk tö

e o nd nd var ns ä

ve tl m s h a

sgi S Vasakronan Holding AB Hemsö Fastighets AB Hemsö Intressenter AB Hemsö Norden KB Trophi Fastighets AB Fastighets AB Regio Polhem Infra KB Polhem Infra AB Ellevio Holding 1 AB Trenum AB Gysinge Skog AB 4 to 1 Investments AB 4 to 1 Investments KB Summa aktier och andelar i svenska U ThreeTree Holding LLC Farmoor 2 Holdings B.V. Summa aktier och andelar i utländska dotter- och intresse- bolag Fe oc Verdane Capital X Verdane Edda II Altor Fund V Altor Fund IV Verdane Capital IX et

Arb n o l. e a ti a it 82 733 3 590 d ik p 10 224 40 796 137 343 ra if a o te ec t k 2023-12-31 n p ra . S te r i o d er es a g n nv 9 731 3 814 g n o 84 180 49 159 146 884 ri å i nin te ch f alt e t p 2024-12-31 d es g o ra örv a nv la o a se er d e i n a lb n b sfull f ot lja it p ve ar ö a sv on a An r, rt f kk eh n a jo is n el ia r ta i 24 g rs nd 0 ch v tö a ec 2 t o 24

ch 1 d ek ir em s 0

r o er 3 e f g 2 ie e p er d p a r d snin p 0 24 kt d is ovi A a e pa a n v ed 3 h rd sr 9 P ed AP3 2 A vä n Mkr, verkligt värde Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Utländska aktier och andelar, dotter- och intressebolag Övriga onoterade svenska aktier och andelar Övriga onoterade utländska aktier och andelar Summa aktier och andelar, onoterade År

4 7

Bilaga 5

– – – – – -9 -9 – – – – – 0 – 0 – – – – -58 -58 -96 -727 er e d en m -297 -265 -659 rt ls n r a re o so å

Negativt ke tp ty e. F is o s s d el s sr n d n verkligt värde n s m en a a a d n p ö er d en o -h 1 – – – – – 1 1 – – – – 0 – 0 – – – – ev n s l C 136 529 o v f ka T al a elt 2023-12-31 1 064 1 064 11 862 12 527 13 592 ch l s. F a s a r O ö Positivt a ev ck s- o lit er l f Ny rt n it er b ta a im it v verkligt värde tp m a im o o ch l d e a

s o sa l a å m er s n es er – – – -1 – – – – – 0 – 0 – – – – rp rt n is -52 -56 a a r d rd -297 -297 -297 -444 -444 , v tp d kä ö a -9 818 -9 926 d o o d Negativt -10 667 en f n a ra e m s g m ta le t d ra a s s l. e verkligt värde o a ta ls r c m le m r en v te lle o d a ät 1 2 te j c n a 4 19 – – 25 23 – – – – 0 – 74 75 0 24 – – – – d e en g i n DAer 155 a m e in rk sb 2024-12-31 1 269 1 448 1 548 er o a IS g is er g er s Positivt m el s n o vi nin rd m d d er m el a d a n xp n p alt n ko ä rv verkligt värde a p r h em Fö st p u fö ch e o a nv ex

d e r r r ra a ä tt ise rt ä n te ä rd a b er n e a a n d el i ft d a n d y n a e n g a rn rk a s i s st a rnin a å ke tm a h n ty d n is a ä . s p sr iv en nds n vi rt er nv ke es a d tt d Fo r a is d ä tp it r a le o d ä o eg ra r re tr å m re eb

tt g sr n te ö rp ch k n n

ru n a s f a b Innehavda, köp Innehavda, sälj Utställda, köp Utställda, sälj Innehavda, köp Innehavda, sälj Utställda, köp Utställda, sälj Innehavda, köp Innehavda, sälj Utställda, köp Utställda, sälj ri r h la r, v - o et i t ce lle a d n te ta ilk

la lu , v en s p en e t h d uk a er

g a ro t. V a d an um d en n ni er iv se n

rk tr n o a lt d d e p h u a rk

te ve ns t f rv n a ra ng -m am ti lig n ö ä le ri C T

ea va r e ra f ch r cl ch s ri å se d er i c o t id O

e o t f vi e- o a m rt var De a iv t i k ti n rk te el le

er fek A a en sgi 11 Mkr Aktierelaterade instrument Optioner, clearade Terminer Swappar Summa varav clearat Ränte- och kreditrelaterade instrument Optioner, clearade FRA/Terminer CDS Swappar Summa varav clearat Valutarelaterade instrument Optioner, OTC Terminer Swappar Summa Effekt av nettoredovisning Summa derivatinstrument D ef m g em

et

Arb – , g 483 39 483 er n 5 380 5 061 2 160 9 230 et ni e. 15 327 60 621 35 337 29 188 85 430 7 rh tlå r i 123 886 124 370 123 886 124 370 5 å rd ke s u g p ä 2023-12-31 2023-12-31 ä er p sv er 3 1 ts d er er a e p p 3 vs n a pp g u n n d a p 557 a p 299 557 n ta p ni a rk

7 477 2 327 8 358 er a o å g an ep 5 450 14 455 67 767 41 682 139 158 139 715 ep 26 715 103 785 139 158 139 715 p p a k rde ä tl s m

nin är rd rd a lln v r u ö a ä 2024-12-31 ä 2024-12-31 ep å de a rn alt n örv teb e v e v rd ä rh åe lls f å g n

nd nd e v v e g n rh g å rän ra ra d n g a . A ill sfull f a ä ä i ra n ri g m e o e t

ar dr eb i eb gor b ä te n ni a d

sv or å er s n nt nt te te es å An an ä eg ä n nv tl et tl ka ä ri su rh ch ra r at ra r nt ra r te er ke e u

o nd tk nd d n r å pp ä v d

me o a p 7 S ner ten ru n t a o r ch a it ch a ch a ro rde ch 1 n 24 st ce 0 ti em in ä ro a nga er o å er o å er o n o er k n o ill v o t 1 o 3 p g 2

lig on p on p ti ilj t 0 snin b ti ti t a 0 24 llgå a at a la rade re n ill 1 ovi O ti lig el lig de b lig 5 7) m te a id t t ed

b rd Finansiella företag Icke-finansiella företag b v o la it sr

AP3 2 10 O fö Mkr, verkligt värde Svenska staten Svenska bostadsinstitut Övriga svenska emittenter Utländska stater Övriga utländska emittenter Summa Räntefonder Summa O för Mkr, verkligt värde Realränteobligationer Övriga obligationer Certifikat Onoterade reverslån Onoterade konvertibla förlagslån Summa Räntefonder Summa A (6 8 re se v sn År

48

Bilaga 5

– 939 903 4 405 13 626 10 330 10 324 52 459 52 241 63 727 10 301 16 973 28 177 91 905

. 2023-12-31 2023-12-31 4 ch – – ch 1 o 959 3 891 2 034 7 053 7 049 2 o al ser 45 003 45 047 54 090 11 794 16 418 29 171 83 261 , 1 0 elt el ck d 2024-12-31 2024-12-31 o t 1 Ny in ch rb r o a d e i n fö se is

el

d ov ars in ed

sv rb n s r fö in , an rs n va ter er f e ls ter ns nde et he ga rh te an en , a ta ke ät p er ker ä er a nd nt s ä å e s sb d g lld a nde en tä liga nin taga a p ör åe å alt S å lld st n st rv tä mf te va Fö 17 S jä Mkr Panter för återköpstransaktioner Mottagna säkerheter Avlämnade säkerheter Panter för derivathandel Erhållen kontantsäkerhet Ställd kontantsäkerhet Utlånade värdepapper för vilka kontantsäkerheter erhållits Utlånade värdepapper Erhållen kontantsäkerhet Utlånade värdepapper mot erhållen säkerhet i form av värdepapper Utlånade värdepapper Erhållen säkerhet i form av värdepapper Summa utställda säkerheter och värdepapper U Mkr Onoterade aktier Fastighets-, infrastruktur- och skogsfonder Teckningsåtaganden Totala åtaganden Summa poster inom linjen O

r 63 17 6 86 - -1 -15 te 3s de es P 85 004 -269 -4 833 36 195 -89 552 499 772 na ig rl ch r r A 468 410 st 2023-12-31 ö 2023-12-31 o . R 24 o 0 24 ä g k 26 2 22 0 -1 -2 a 98 126 0 a ri 2 -284 rnin er 2 u ty pn r 2 d n a n 499 772 89 186 -90 923 -2 024 51 306 549 054 lu a r å t u t nds 2024-12-31 g n 2024-12-31 Fo pp n ni ce ed 1 j u tt ro a t. eme ä st ch rs 0 p ch m ff y o a e ill 4 n o rå ka vs ss er ig rl . F r a on kt ö es t 26 a si r r d 0 g n en tä ö a la ni p in es f et d er 2 tt ä ot an da rd tb n rs l m rk jo s u a r ve al g g 0 23 u la a e ig it ga a am et n ni r 2 et rl ö in tb tt ö tb r r kap a ln ch s ä g f ö ru vs n el u m f nd et e o ni var Fö en a tt d e d g ra Fo tob

sgi 15 g sä n ro 16 et Mkr Upplupna externa förvaltningskostnader Övriga upplupna kostnader Rörlig ersättning inkl. sociala avgifter Summa förutbetalda intäkter och upplupna kostnader In er ra p N Mkr Ingående fondkapital Inbetalda pensionsavgifter Utbetalda pensionsmedel innevarande år Överflyttning av pensionsrätter till EG Reglering av pensionsrätt Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten Summa nettobetalningar mot pensionssystemet Årets resultat Utgående fondkapital et

Arb er 9 9 1 3 5 n e. 29 20 o ti ck å .s 270 939 3 467 er 833 145 421 1 436 261 939 ä 3 4 685 ie r p d e e p p kt 10 321 11 550 g a n m t o d n å a tä te lld o g 2023-12-31 2023-12-31 2023-12-31 a tä lig er s ee n p in tr ts er p p vs la – 6 a 33 7 1 4 – 4 ss d a sp 26 n o n u n ed a g n 160 3 891 4 057 pn 975 161 479 1 655 123 7 048 7 206 g p ti n e å tt u ep rd ri lu

ä te nin a o a e en m g a n 2024-12-31 pp alt lik en m er ta v n ri kh u 2024-12-31 2024-12-31

er et örv . I d n ev n te is ch er i o n lje v i d a s r o sfull f o tt l a kh en er ti fö d ar si rt e a eh n is n o d sv o o ls n v r An el p te g a ill f na n i p lik id i n s t r st r d ke rp llt ni a a o er ä is ö en a v. iv kr is ng k er n n f nv o ra r d n ra es ä å da ld ti te r e o sk g p a n a r f n re b t h ill al ku 0 24 ljo ä 3 h P a ra a en t et s tt h er h ve rm m ru a tb g 2 1 a s e a tt A p le ä st ig iga snin 24 o t 1 lld ft r a a p llt n n n vr ru vr 0 tä y t i ovi s. N ts ä ep tue r e a Ö Fö Ö ed rt U ed s eb n rd en Fö sr AP3 2 F o m in vä ev d eriv 12 Mkr Fondlikvider Återköpstransaktioner Återinvesterade kontantsäkerheter Övriga kortfristiga fordringar Summa övriga tillgångar 13 Mkr Upplupna ränteintäkter Upplupna utdelningar Restitutioner Förutbetalda kostnader Upplupna premier aktielån Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 Mkr Leverantörsskulder Fondlikvider Löneskatter Personalens källskatter Återköpstransaktioner Mottagna kontantsäkerheter Övriga skulder Summa övriga skulder År

49

Bilaga 5

-727 Totalt 1 548 Totalt 137 343 13 592 271 761 146 884 139 715 559 907 -10 667 549 241 228 423 124 370 503 729 503 002

– – – – – – al 9 255 elt Nivå 3 8 360 Nivå 3 146 884 155 244 155 244 137 343 146 598 146 598 ck Ny

ki ar – – – – – – 24 23 -727 ier 0 Nivå 2 1 525 1 525 -8 845 0 Nivå 2 13 591 13 591 12 864 -10 369 gsh ec 2 ec 2 e in 1 d 1 d ls er te d er 3 – er 3 – 1 – er ät är i p 23 -297 i p sb v g or Nivå 1 271 761 131 355 g or Nivå 1 115 115 g 403 139 228 423 343 539 343 539 ch te 402 841 te nin o a a alt s- sk sk rv g g Fö ri in in p er er t, rd rd

en ä ä

er v er v

rum r p r p st a a in ng å ng å g la g g el ill ill rnin si g st g st ty

in in

nds nan er er Fo Fi st st 19 ve ve In Mkr Noterade aktier och andelar Onoterade aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande tillgångar Derivat, positiva marknadsvärden Summa investeringstillgångar Derivat, negativa marknadsvärden Summa In Mkr Noterade aktier och andelar Onoterade aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande tillgångar Derivat, positiva marknadsvärden Summa investeringstillgångar Derivat, negativa marknadsvärden Summa

-62 4 992 Totalt 4 193 12 137 Totalt 82 484 -3 613 13 649 297 176 94 650 253 852 99 590 369 710 130 976 199 666 -202 526 -238 733

an 0 rk 168 610 1 771 192 514 665 ve Övrigt 22 653 1 348 24 779 Övrigt 15 874 1 389 12 442 26 550 18 636 -6 194 am

ch s – 0 – – 43 -64 82 e o JPY JPY 7 184 var 10 398 13 876 24 316 10 907 11 206 11 224 -4 040 -13 409 sgi et 0 – Arb 20 GBP 8 332 1 489 7 608 GBP 7 355 1 197 1 901 9 357 4 883 17 449 5 093 -1 097 -4 474 -12 356

24 23

0 0

35 EUR EUR 830 ec 2 29 579 1 355 12 781 1 186 44 936 3 276 ec 2 28 898 2 405 7 606 -3 381 36 358 -41 660 -26 298 10 060

1 d 1 d

g nin er 3 – er 3 – USD -97 USD 414 alt ta p 65 157 10 278 85 150 ta p 74 686 10 170 60 081 lu 182 891 258 229 -173 079 lu 136 332 221 601 örv a a -161 520

sfull f er v er v ar r p r p sv a a An g ng å ng å in g g er ill ill on e t e t

d d

p a a 0 24 ex er er a on on g 2 ut p p snin 24 al ex ex ovi 0 V ta ta lu lu ed a a sr AP3 2 18 V Mkr Aktier och andelar Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist Obligationer och andra räntebärande värdepapper Derivat Övriga placeringstillgångar Valutaexponering brutto Kurssäkring Total valutaexponering V Mkr Aktier och andelar Exponering genom SEK-noterade bolag med utländsk hemvist Obligationer och andra räntebärande värdepapper Derivat Övriga placeringstillgångar Valutaexponering brutto Kurssäkring Total valutaexponering År

50

Bilaga 5

ch 0 s n r t r- s s ta ) r- n s en ra , ö - ig o - en n- se s- 6 8 ä . E m e- g o e- n v i . ri er a n ka d . m 9 e- t. E d kl å en d ko el rs g n d o a en r b ch n n a o d n o a o rd a se er ö a k n g a is ö ri 3 ( n v a r s rk d e ni g n er a s m n ä b a le et f h r n er a la n yd . 7 a n a n o ta o st i eh n te o xt rn ir m d en p o rk e d et lj i f te ri rk g ve å st el ä a m ö n a lf a tt f en i tt v er b te rt lig r ä e v å g a d fö . es o a r k a n t. F å r d m a v e lt t a n sf b va it a d n in d e b ta rt ts g g g å n . sd ed rä e i a k it a lig r a ep rl g a s er n em n d re b o u nv te n v m ill lle p d m m to a d d n a p rv m io a n ä em e k fö in sa g n rd a ti ä yo a i a å ti ce o n v b et f ra lls a å ö a is ec 0 s ill er vi ä g k rv in a lp u g k e t ku ro n sa ill s te en kk g s ev eb n rd i g tt e i ö it ig tl g sk ill , s v s a rk d a r d o is rh tt f lls v n 1 d er 3 jä s t rr ä d . V lig v a r m p st n a v d ) p rä al a en t ra n s i d in d r å o a a er . F a a m in g å 3 ,9 eg elt g el ä n v i r m e å a er a rh et i a p er f en g er r ig d så a g , s k b a er n r i e t a iv -2 eh n in ra m e g t o in a o rd er er 3 d la k 24 h d n la en h kk g rd ri n ck n a rr m rf v p ä m a e ilk a rn n in 0 n e u ck o d is la 3s s ä te se ce 8 ( m b er b 3s d a eh g s ra m rn t v v p lt er el tt m vä ö o P ri vs n 2, o Ny n s i rd er tö P te n n in r v o a u a a en u rd tu d v d ra b fl 3s r er v es ro , d s s ä er s er r k ö lt sl eh d ä n å e er 2 ö en o a a P a b s A nv ra p a in r v rv n s r A d m å v i lle en a ls n rv ö ö ve n b d a , m rb ss g n a e p a 0 p d ed - m ä se r e ö n o rd er f lr rv a n fl v v p ts n n g a å A o is d s i b m ö en f b . F o g a ä tä p ä ö rt n f a p em a fö a en er ed 1 ö l m ed ig s d lle et a lf g s in ci 3s i rå ss rs a m e ec m ö in m a k , d ov el d a it tl a e o å it la er en v 3 s P n ri n v n f va P a ö tt u kl ä d en v m ed n rv ed p k b lu er eh rh p o v e rå lla o 1 d ed ta h ec v j ti g r a rd ö o se g m rb is ck n ke a rd å d . A s p er k v A er f r k g g ä r a rs m in n r v f b in ka sr : S rd v i n sb ä re V s a g f rt ö n ö r b ö tv g a ra tå le r f er vå d g ä sä kk et s p a E a in ft a a o t f ni st a f er 3 a tu in er es el a t a ill o t s n o in å 3 ll v e a ed i is h 3s v lt P er r e rn p p a m st ig g s i f a e f rd b g n n rd iv d re o ig P ra a d er a a a er ö a d e. P in a lt er d ä d b a å s t vä es er e N de en rm g v i r st A se rv lja I vi rd g g n rd er rk su rd ra r v n I t ce a 3s f rd ls o ä ö a a ä a n å r st ed tt f g a llg ro er ed r m P te m ro d h h fa b fö fö re V d ri p ju b a vä vä ri ve re vä te fö h ti p d n ä A vä

ät l er l- a å a r e - p sb g m d v - g - te r p r e- g g e, v e ku rm t d n s i o ra ti er n a ä n - in tt ö ru å g g rd o lle e ri a g s- t s s k lls rv e- g å rn b g lle ri s b n in nin rd ä ä g s te er g o te tä rd ill te m i n e- a i s r a n f a g er tt v l ni er a n å n n fä e i d in å m ö o se ä se n o ri rd ö n n n e t p m er alt t v å t v g ill d es rd er ed a r s b ri ä a ä ilk ke o lla e d a ö rd rv ig iv ig ill s i e ra nv ä rd ed ill n se v v 3s t s p t s le r v ta f is en ti n e ä lig n ä kl id t ä s i n t t . M ri a o d l a P a . sa r a r. V le a sr k rå st g n ru ed Fö kl re n n t ra r v te a i er v a s b a d n a in is iv tt c el sd g . I d s a r f ä sb å v er er le n d p s v er ri lle n r p ä v A å t er ri se d d in d n st g å g i i t eg re se vi p a d tä ä g rk v e o a er sa te a ill et h d p ill v rk r. V et e tö re ik a rn u s p a rk nv id v ill ra st v t d e p n n ra if x p ra le ilk ld r k r l ep re kl n ts d t v en a ie m le s a d rk rd ä rä v t g p tt f r t lig v t ra el ep ö n re g i s la tt a le rt tt t rä a ra a m n a p r a ä se a ie d ill v ku d sa rd ä tö tö in v m a a sh rt ra g eg ö r d t, t e im a eh o a n s r er f n te i n er ti sp . A p s a g v, f le n te te e. V er a su a lig n r n n h sm p t n s n d e v ra n ra k el n er n in a a o ta ra m rd m b p y ri er f g it g b . n g p rk in n d rd d ka ta v in er t f er a ä o n rl in a i n e o r e a ä n ve en i ve ä n a n rs r m rd eh m r h a n b v p a rt g å rs e ö er rt å in el lle m f nv ra le g le r v a ec ö a te f ä n n a lle lig ed er t v s s sa t ill fö rd a ig fr kn o ä ex n å tt n it rv ig m is d e a tp ill t, g ä g tl ti ä et b s e n m v s b d g ex ke ra i e n h g i v id f fa er s rl n v å kl ö o r t je p m er ta la a en a te n ill d n a b s e n llt sa i g i v sa i p rs e se er en ö re t te d a lls u å el . d n t, s a å m te is p ö fö fr ti b ed så v o a m d vi en v re rnin r s ä m d rl rs eh n ä ill i ll t r i ä lig er r a es r v a r b ill ck er n e. F in ti g ty a ch b o n m ö n o d t a it rv en n g ch o a s ö ep s t å u er o tt v p b er rd k n t er st s s ve o n n e f r d rl r ä r d ä st ve a d p s o r b ä s a s e rå nds st r o ti g g : I m f ch r a b se d m n e se s o ä : F rd ä r d n lla e ru a xt m m d en rd a llo ra a ö n k in å 1 o lle fö o a ri ri å 2 s ö kn ä ä er 3 ä r e t v o a d n f Fo ä ä ie n er er o r. I d ill r n re ä en n t n e v la a ke nv a g d P a lig s s n n lle 3 v et f in u n sa iv ex s ti ta h ex e rk a sp iv d d st n u rk o å P lk ri sk ef a rd N d k rs ri se d ke t rise a ft a ra p g n r, m lig N n a n s, s u g s n r a st en kl r A ä t p rk m ö a v f h

A vi p d le k tr vä in i a fö p in ic p m o b ri a en ra h h ri tu fa d in d et ve d m a er

– – – –

546 8 712 1 102 Totalt 8 510 -3 015 2 605 Totalt -5 157 -13 937 146 598 155 244 155 879 146 598

an rk – – – – – – – – – – – – – – – – ve

am Derivat Derivat

ch s

e o – – – – 6 – –

var 412 9 255 -563 -744 8 360 8 797 1 922 9 255 sgi -1 470 et och andra tillgångar och andra tillgångar

Arb Obligationer Obligationer räntebärande räntebärande

– – – – 546 8 098 -2 451 3 348 6 789 -3 687 1 102 andelar 137 343 146 884 andelar 147 082 -13 943 137 343

Onoterade aktier och Onoterade aktier och

g 24 – – – – – – – – 23 – – – – – – – –

0 0

nin alt ill 2 andelar ill 2 andelar

Noterade aktier och Noterade aktier och örv 23 t 22 t

0 0

sfull f ar å 3 2 å 3 2 sv iv iv

An

r i n r i n

a a

ng ng

å å

g g

ill ill 24 0 v t v t g 2

9 ng a ng a snin 24 o t 1 ri ri 0 nd nd ovi

s. N rä rä ed o rt sr AP3 2 F Fö Mkr Redovisat värde vid årets ingång Investerat Sålt/återbetalt under året Realiserad värdeförändring Orealiserad värdeförändring Förflyttning från nivå 1 eller 2 Förflyttning till nivå 1 eller 2 Redovisat värde vid årets utgång Fö Mkr Redovisat värde vid årets ingång Investerat Sålt/återbetalt under året Realiserad värdeförändring Orealiserad värdeförändring Förflyttning från nivå 1 eller 2 Förflyttning till nivå 1 eller 2 Redovisat värde vid årets utgång År

51

Bilaga 5

2 2 0 ing 227 2 280 2 280 2 280 er . 9 821 2 457 2 485 12 986 11 418 3 839 1 697 12 818 ‹BBB- 3 665 3 665 3 665 ‹BBB- st en ve g in in % (MSEK) % (MSEK) kn ä ter å t n sr VaR ex-ante 10 VaR ex-ante 10 a m a la

dagar 95 dagar 95 157 727 153 t b al BBB 690 BBB en s rt o elt 0 12 714 13 562 13 562 11 412 12 292 12 292 a s m ck 37 tp sa 642 399 449 220 o ä Ny 3 028 4 107 3 385 4 053 å m vl j a ante 1 dag ante 1 dag n p ra en e A 7 A o rd n d 217 433 n f a % bidrag (MSEK) % bidrag (MSEK) 8 016 3 891 6 107 3 467 1 006 VaR ex- 95 VaR ex- 95 13 876 25 790 25 790 10 797 10 364 a r e ri sk k 3 h d it 72 0 P re 777 786 537 r A t k e 3 106 4 107 3 611 1 214 4 053 Kreditbetyg Kreditbetyg ä o ls t d te a iv g m ät % (MSEK) % (MSEK) AA AA in er 95 95 361 323 er er n 1 516 55 513 55 513 3 224 3 585 3 262 e d o g sb 53 997 d xp a ra r e nin VaR ex-ante 1 dag VaR ex-ante 1 dag le a alt e c is rv ck st v Fö 0,3 0,1 0,0 0,0 0,4 0,4 0,1 0,0 0,0 0,5 r, i a d o n 43 638 ep n e AAA 7 715 1 129 AAA 5 117 le 25 764 34 651 34 651 82 401 11 619 99 774 99 774 ch r el a b er o n o å t Bidrag volatilitet ex-ante 1 dag (%) Bidrag volatilitet ex-ante 1 dag (%) si ti . D g o in ep n å g , d tl er p su rnin a p er p ty ep a p

rd ep nds ä rd Fo 1 1 d e v ä 24 23 n ill v 0 0 ra ä e t . 2 2 b d g n ec ec n te ra a ti ä a te 1 d 1 d e r el n r 3 3 d ta er er ra er r er u p p o te et p g ri sk ri sk ke rh a p an la it it a r i n ä ep rk ss d d g n n ts rd re re ri ä ve ng k k n ta n v am å ot ot ce o g la ve ill g m g m a r p a k lln a r ä ch s in in er å er e o er t er er d u rh d u on on kl v e kl var R p In a In sgi a xp xp V 2024-12-31 Aktier Alternativa investeringar Övriga strategier Räntor AP3 totalt 2023-12-31 Aktier Alternativa investeringar Övriga strategier Räntor AP3 totalt E Mkr Statsobligationer Bostadsobligationer Företagsobligationer Depositioner och repor Derivat, nettofordran Bruttoexponering Erhållna säkerheter Nettoexponering E Mkr Statsobligationer Bostadsobligationer Företagsobligationer Depositioner och repor Derivat, nettofordran Bruttoexponering Erhållna säkerheter Nettoexponering 1 2 et

Arb 1 a , d e- l. - ch . 0 4 107 ilk - t r r b el tt n a s k ta - a g - 3, 31 dec 4 053 , v it k ä r, a d sä ke et o la it er d is te 1 l d er o n is is a vi lln 0 d å 2 re if 4 tt å a n v ) ki lit g ss re sk t R sk d el in -m m t r ik 19 ti n t i st 2 t p ri r, k rs o å e m R a m m le r l t. S la å g k a d it to e a o a a el 4 9 re o g ve in å eg n lu ill 5 7 rm r d a b n ä . sv . ill ra 5 741 re ä a er å n t to id p sk V s s R s ta 5 ( d g ed l tt l j 31 dec 6 341 , r . P k st se ri n a a en g 0 er å a n 3s t m k lla m ni lje a g el lj. I t d n ni o å g öl ch k er d er V er fö in d et lje å V fö a d in n rk tt P a r m nin tf rs u n p rt n f er n ä m fö å p rt sk kn la n 5 7 r u a sä å A en e h st g n el i s or . s- o ä k ty o lv ra o rt iv o ri ä o n t g å ri d n alt ta a d ek nv is lp ed e a d sh a to er el n d m a d p a snitt a n ti ta a lp a n is ro ra m a n o rd s a örv 3s p 6 244 6 364 k 3 a a r o n h n d p ta 3s p t i b t m d m el n a m P a rk x a P ig R m a rk lla o st P g a er k n a rd n e f en Genom- ri sk d tl r t a a g ä en h n er n rä ö d a n er d d to s. A ö r V ed e v t r A ö u ri o ö s s d n n o sfull f ör A is o t m r t e a m R f a å k s a r d a ilj n la n o ra ar ä ra a lt m ts m ch l t f ä a t r v v f lje en f s b ä r f sv k f d h r n d r s kn el re n s ra re ik a ) m g -f P b a nivå 6 671 e m n ä ti a o er d st a fö in sa te An is 6 930 k ta a d a g rä ve m V er a å er e ti ve st v å b er l R h 30 m rt er n n r t R Högsta a vi er n ri ö k ö o 3 b en n g n d n o g ö t a em g ä a 6 9 rä o n o rä tt A rä 0 24 h

n is o ä v p ke e a id l ik o d n er f rs a r tt s ä P xp n å nv el l m a r h lu te ec en v m V o 71 ( s f r a xp eg d e a le t i er 2 xp rä r. A d ra ke k b n a d ris lu ö ku e r k m o s e d o is 1 d la a g is is it n a nivå 5 705 4 919 R v a r e ef ta g is n et g en a n v id s io tt s rk n sr ee p . U lla Lägsta r V v ä rd lu g re s r ro ik ta tt d d n g sm va en 3 er ä ch 6 6 ö d ri a s r et vs ka k 0 24 ie om V a is a ä a g en er k r a o in n o ch v er d d er p is k m o r o å f n rä is d it en a d n is sr t. g 2 eh n er v . F iv o ns n ra v ch v tt a d n o n ä a kn le it t o n n ö 6 v vi a g et n a tt s ä en v n n s i ä r o r a o ilj o ti eb n a rn er ä b el sn R p a g u en s r ro is kn v f a 3 ik s l sl v f d it ce ro snin 24 m eb n a ö k f a n g a m a d er k id d n t a vi ovi 0 Fin lu o en n d ) f ic 1) m rv in v b o n n a i r re a en o n ik ) p k m K d a R g 4 et i . T g så V e d o n d å s d ce 8 ed is n n i re a p se lk kn a l a n en rj Fo ilj in P n -f P 2, sr 20 p b ck er ro ch l AP3 2 R Mkr 2024 2023 1 Fo ka sp (V u (6 3 o vi rä V ni i g o va m d m Fo A p o (2 År

52

Bilaga 5

0 0 727 939 1 548 1 548 13 592 4 405 17 998 1 665 Summa Summa 10 667 10 667 Summa Summa

i balansräkningen i balansräkningen i balansräkningen i balansräkningen al elt ck 23 1 1 1 0 0 Ny 23 297 297 3 467 3 468 Övrigt¹ Övrigt Övrigt Övrigt¹

e ls 0 9 0 9 te 54 54 ät 6 864 6 864 -752 -752 er g sb nin Nettobelopp Nettobelopp Nettobelopp Nettobelopp efter kvittning efter kvittning efter kvittning efter kvittning alt rv Fö

0 0

2 034 2 034 13 626 13 626 l ta v g a

Ställda säkerheter Ställda säkerheter rnin ngs Mottagna säkerheter Mottagna säkerheter ty ni nds tt Fo vi 717 939 717 939 k 1 471 1 471 1 471 1 471 1 656 1 656 er d

un er d ly Kvittning av finansiella instrument enligt avtal Kvittning av finansiella instrument enligt avtal Kvittning av finansiella instrument enligt avtal Kvittning av finansiella instrument enligt avtal an ler rk el 727 ve 939 939 1 525 1 525 am en 10 369 10 369 13 591 14 530 1 665 g ch s in Nettobalans Nettobalans Nettobalans Nettobalans e o kn var ä i balansräkningen i balansräkningen i balansräkningen i balansräkningen sgi sr . g . g

in in et lan n n Arb a tt vi tt vi 0 0 0 0 i b r k r k s te å te å ta ill ill et m t o m t o n l s ta l s ta m Nettade belopp Nettade belopp v Nettade belopp Nettade belopp v o i balansräkningen i balansräkningen i balansräkningen i balansräkningen g s d er a n d er a n nin er alt ld er u yd er u yd örv ku te l 939 727 939 te l s 1 525 1 525 10 369 10 369 n 13 591 14 530 1 665 n ch m i o m i o sfull f ar o Bruttobelopp Bruttobelopp en s Bruttobelopp Bruttobelopp en s sv ar g g g in in An kn kn ån ä ä sr sr g n n ill a la a la t la t i b t i b 24 en en 0 el m m si ru st ru st g 2 n n snin 0 24 nan a i ig a i ig ovi Fi vr Ö vr Ö ed sr AP3 2 21 2024-12-31 Tillgångar, Mkr Derivat Tillgångsrepor Summa 2024-12-31 Skulder, Mkr Derivat Skuldrepor Summa 1 2023-12-31 Tillgångar, Mkr Derivat Tillgångsrepor Summa 2023-12-31 Skulder, Mkr Derivat Skuldrepor Summa 1 År

53

Bilaga 5

al

elt

ck

Ny

e ls te ät er

g sb

nin

alt rv

Fö

l­ – – 0 0 ke P ­ 222 87 yc B 5 016 1 983 3 473 ill A 1 000 r n n A a a n r t o a 2023-12-31 3 h kr g n P g sa ni . 0 0 r A ä a tt t 6 40 96 255 V ä o 360 1 983 700 3 218 rnin r d v rs 4 904 ty lle r a e n nds le ch e , s e, e p p 2024-12-31 Fo d ka o er o n n ru ta a l ö sg y in e l g fl n r s d n y n ni d e i ee ed n 3 h P vs a ch l yd . A r. A r o g et in ko te r b lln ill ö an lle tä a v a m

rk ig ed ve e e d e s ss d n n ä el am a a ls m ed d sm re ch s m a ty tä er i l n s s e o n rk es a en var t b so d n sgi et er p ll m ti fo Motpart, Mkr Fastighets AB Regio Ellevio AB Trenum AB Polhem Infra KB 4 to 1 Investments AB 4 to 1 Investments KB et Ägartillskott under året Ränteintäkter Ägarlån Ränteintäkter Ägarlån Åtagande om att på Trenum ABs begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om Ägartillskott under året Investeringsåtagande Aktieägartillskott under året Ägartillskott under året

Arb a r a r ve 9 69 17 g h si m o el h -13 225 500 406 in u d 4 500 6 000 1 050 1 470 2 000 kl . S n lln , i n 4 ra

tä S 2 a g 2023-12-31 d en A

ch s n in ä 9 – – t o va er i I 121 75 21 a a n m s -14 350 lt h n io o 4 500 6 000 1 470 2 000 g u it es la in en nin el alt ef 3 g P 2024-12-31 3s r e m örv P d ed d r A

r A en ä u å sfull f st et m g d m h h ta ar te lig re sv sa o n ö An ly ch u s f p d e i e ta p er o k n o en ra tt u ti tå et r a k rs de n ä n sa ä 3 b P 24

0 en o te ra ed n ill A g 2

tå v t , m e t

rs ed n ts a en d snin 0 24 ä a d n en ovi N et m rk a g tå belopp om ed

ft y ve rs sr AP3 2 22 S p å ta å n ä Motpart, Mkr Vasakronan Holding AB Ränteintäkter Lokalhyror Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvid Hemsö Fastighets AB Åtagande om att på Hemsö Fastighets ABs begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett maximalt likvidbelopp om Aktieägartillskott under året Hemsö Intressenter AB Ränteintäkter Ägarlån Aktieägartillskott under året Hemsö Norden KB Ägartillskott under året Trophi Fastighets AB Ränteintäkter Ägarlån Åtagande om att på Trophi Fastighets ABs begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om År

54

Bilaga 5

al

elt

ck

Ny

e ls te ät er

g sb

nin

alt rv

Fö er

ft

ri

g sk rg

er llö rnin å d H erbe ty n öd

nds jör S b ie un Fo el Tor n n s A

en r lis r en e tö ro o g e ek a is in ör g nd sén ir 25 ev er ra 0 e C r eg yg fö an e d d H ri 2 a v r kt an n B rd nd a er d er rk a an lla ru a is d a h e o ff ris a ve J o ic tä eb o n ta a K ire am 25 V S ks 3 f kt rd 0 er en Au ro ch s l V en 1 el ri 2 H Fö d a h e o ru a l ts d rd h a var eb te n de sgi 3 f es m ä et öfda en 1 L r l er a Arb én W st lan lm d o ed h ri se h h C el a H tt ck lv ä täl to Y er S s sb r en g iu n o r is in ks en e le io n er d tz is o ev r in nd u ev lss d eg g ra a er L a r r Ni v r nin fö a W å er tin rd n V er ris a d a v alt O a ri et o n ris C P kt örv h rd C Au ro

Fö sfull f och ar sv s An st lin vi er d q en a F ri in

a ls M er L 24 P 0

re g 2

snin ty 0 24 ovi

ed S sr

AP3 2 År

55

Bilaga 5

a d - i- v - s- - el is n ig ig tl n a n e o lt - - er ru tl - ä tl ik e a te e k- ft tio d m d er h g ig rd ev n d a a - d ri lu is k- n a d re el n d k ti tl ä n g se en vs n m te m n er en g a ru a o rk rs n a sb ä n v a rn rm vi o e n s ng ev el ig io en tg n r e eg , a tt te o ti d ra tt d å g tl ve ss g u el så io ra e n v ö g n tf ill o er s n h ö ch v sa r i d r ig f n å d i å eg is ö m o in sä n t ek p rt så e o tl å p n fe in a f ng n f o s i ff ci lla ill o n se s p ro lln ig å o ev tg a e so kn d en tt u sy n tä en o ck en ä st ä ta ru ä tl ni r r ck er ls si d r a n ri ch t ls r o al ch g se p n i p n r p sk tt u re ä a n ö ä m e ks re m f , m ä p ra v ä st se o n ta tä g ft rf r å o sp er ra elt et A o a ed g n ä er m r a p ö , e ö lle n f ss o en o ty et o i d S n v n u rv d er v ra ä ö p r h g i, f v f ed h ng d ck rh a s v ö r m n sk i r v r g h a p io ni ch v ng tt s n . V Ny ke t I a e n f a ä ti ö sa b ö n a f te u o n e o el a is la o is ni a ä lig er k se a tt p lig n er ä st ti ev a m a s o g en n ck n a nv a f es tf ch i et is sk a lig tt ov is v s tä et ke rn en tt i h a en d r r p en ov en i a ta ng p h en k A a ig d r o ls å m rm å m ed ls et n ni rs e p g ch a re f S lt s ke ch u å r a ig r v ä tt u e r re ed h is d a ö ti lig a d el is r o ke ö tl r p e i m fo v d ö r a er a ra tf tt u a k g o n t I n i r re s a is m en o d n r l ö ty r i r lig d ov a im ä lig io a a d n f er n g i se a a p n d g g m u el st s r n , v rm n eg a ti se f m ä en i d g m ä re ö o er a is n nv ss er v o sa r ke er k el el o te f . n ä s. F a n e fe m en tf es is v o m b g a tå n n et h en i s ni nv rs n h n s m n r m m ö ch ä . R o el yd lle et m l m in m a o io ro : ng , u n d a a rs er s en i o lig h a tt n a v å e r e io o lle m is m ed ni g å a o en ljd a , f ö et rd tr p re ls is n f sa t s ev n p is a fr d ö et s h tt n f r b ä , m n m lig sk ts o te id k a lu to st ti lig n g a d en a a o ä im p a tö et a et ä ev d er e ill n r a r e su ch b ov is la ill f ti ef n ll. tg n i l p . ts ek d n ät rh n r llt å et r t es d t u ck a k n a o ss e s å er a k ar ir a er h v e es r o re a rä tt a n n tr m h r v ch r s u g lu ke e a n s ig lle ch h a rs r m n ill et t el n i m n i o o ng et rn a n tt g sb ä tt e g tl ka b . . D er lle n h a o ni h te s o re in n s d e d rä ri m e ilt e is el a en fi r t ra u g lä a r v ll s ig n er d sn i e n p nin r a ve en en e o n ti d a å ti ig f te o sk d rd n tö p lig s ö sk m o g m d m er i å er e n k tl er k rn k ff tr n n ä ä ek ly r v lla alt im et o eg n n o ö io en et et la m ä r v la n et a u te a n ra ä en i tv nv ir ra ä d u rv R n ti f d i S h o nin S d is id h h b so fö fe se h g in sk ko g st i d u a d upp d st vi Fö g v o e e m • • • • • ra se ti a d ek vis o rev

. a t n- ng sa m - en ra r- ed m er - ll ch a m ls ö ill rt ve er re sa ch o ni es g t, o a h a a r å en er o et en rt a vi tr is å re p v t id å lig m h en o sv n ov ig d en o lig p ks ty p ti ig lle å ch ö n n d m g e d n o p n tt en o o d ls rm ö er , u a uv tl r p et v re ö ti d ti p ä ls re m n ur n lle eh n o ve ed a k n a a r a n r re a k re re s s f ä a v . m s en er se n r d fö i ä el ee a ty rn rs a ty ill tt ft d lt ä n g va r o t b rm tt r . ar , v en r t ri te o n m h er e r v m a f vs m h er e . S n te n å er r s d sä n o t a et m i rnin en ä s o a fo a a et sv o ra n o å ä rt g ra v h o ng a ng ä k ta ig s a n ig d d er a e et a o tt d a f sk et o å ig ty er tl rt n an n s en g n en i tt h v f r s ck i er ti rh tl se s ni fi ni ea en s n ö ra i ld ee s o g n sv ä tt f sa o d lis r n nds is ti ck n se tf d ky re tt d r d rä ti rt vi ke en el ov ä io ä n vs tö sf ö p k en a r, n o s d ea ä lle tt Fo d en ng b r u i s ren n o n f p a en a a n a a ik å eg ä d tr å is a tö ek ch a el . ng se g m f p t r v s eh er re ts g ev lla v en a r v et a ir si ve tt u g ng ni ly å m tt l o n å o rs m i m å m h , ä ek s o en a f a p ä g å d a n sb o o o tt d ir e d a r ä r a ig st ni m p rm et o ill er a ra r p n v å ig u er r eh et a i d d d ra ö tl is ö ö d r n te i o io n s n tl en d n n n e s h er e n tt a p n a n is ov ed e u n ft t vs a n er is n a o en a g rt d lla rä n ig f se d a f a ri lig g ti se a g t u r i et k ti o p ä sv d ä r m r b . D rk g n a ev io a ä n ka rb ts a p tä p n n re ö ta te h im et i sa b is ta a p lan llm lle rs en ve n tt d re n h n r rm en m er ts el a ks n a vä ra v n f et å tö r i . n r el es ev fo ä et a lu täl er en u re d g er e v å re h a a sa ta a e r r n en i v id d h t v ig f tt r m a ö å m n p d rt ek lle å e m h n an å n o n ig å d r s tl ks ng tö et tö a a n o ir et n o ig d m rk ti . V t i vr ra n ch v ni r n r n h et a ä p ä en i a t p se et a ver is en o ek lle ig d ek ks m k m f e d en e v d ar p re s . ve ed v en ig , d ä h g ir er ä å tl n ir er o nv d et en s a tt l sa d rm vr ra n ng en o ov a a n h t a sv tt u , v en am d m ä ng en i ö se o n v r i oc ls d t l e d m ö eh en tt e d a v tt a et o lla m o ng d n fo ni i i ö n a ti a s re re d n eg rä d tt en s d a g å an r a ni er ch a ch s a tt l n is o a r e lig n ed n p n d n tä s is et an b p v ti i, b i h en ty rs n lla p lla sä n ch a a g ks ks n l ä å h , o al r a m i ov a a rm lle ls ä e b te i å o ä rt er ra n ov g g tt e o a m a d fo å . V r s tt å n r p o lla ta er ö or d ti a u var a o re sk rm m v n eh ta re ild e st o id u st å en o n is ra m re k st a I s n sv g n fo O n et ty et ä r a e b rk m d m i er V rk tt f rh A ed v tt g ev å rs la is sgi a vä års ku in a i n in d S D fö d ve so so b ve a fö et h ch v o m a R V å fe m vår

et

Arb . - ll- en t r. 5 n- P er ed g a ra 6 d e A ild b in lig sv r å – r a 0 - a e b m a kn n n d o is ka a r v - 8 a te a n

P rn er ( em lig m r e i h 12 o ts i d d n en o n ä n a s a t g et ö rs t 5 m h n rk 4 je A id a tt n o sa ec a g re ö n sr s o n sv o rn lig es is v d f n n å a m o a r i ty

d å s 1 d la rd n rk ev tt es e re rä n sf vi t l r f a a is ru n ä n s 14- r T r p å p p o tt ä en 3 lig n ä d n rt a å ev en e rt y n sb o ti 29 s – re fa m ed b

g ö si n d å m g a tö 20 ng en t e se ch b ta et R n o io is o a 1 ek e m els en u er d e. V rm nin 0 en f ng i ng a p d en r re el tt en o a l S g tt -f jo rt v ev a s fo o rn ir en o d n

alt n g p ä g n ri ni P lig en n ng r 8 ng ni ni n r å lg e r id e d la tt örv ni is n ee in ö er in o ve vs g n i d ni a .n is is ä vs lln t f kn a ti d je A ul en ls in a å s n is tt ä ov ov sb t f tt d å n lla . . sfull f rg d ov d d re llm a a tä ta ng tr ä rn ed i S a re i a re ig r a m isn n n s p tä n o d ov et u n o

re ul te a ar , o ig la s ni ss vr ov n a ti re ti er n re rs rs m a tl es lt r. ta n n rm ill T n se d in ks a rs ng a sv rs n el a a ul t I ä n ed ve rf er r i en ge s å r å 2) o si la r rv el es io d e t a r i ö i a te rm ö rm An in v å a 9 se ä a n ö lig n is s n n sr r ä fo d e å fo en el ch ä sb i g nd sn n a d n t. ng h 0 :1 in n si . F a d ig tt r ev iv lla ch h v. V år lle å a å n en v n n n

vi d r kr å a o fo io is . F o en m ni 0 lla v s f a in d er vr r a ö d en en e n o es rh e o ra lig än eh n en ch d d ra i ee vs ch v d ra i

tt 20 en n ö g n n P- s ö rf io sa k on n n o ion redo ev 24 ku fa g ( n i a d n s f fo ä an is ch g ri ck ti t i ch d en o e a o 24 rs n r 0 o p a o en er b e i f es rä a a a d ti a a 0 p er e es ns al ev ) o rd d ve ill en ls n n a n

å

is er d je A r 2 ta d r u -f P v d io ng tt A a d en t d r t . rm m en o re en la en g 2 d om en rt e ö r å et å ed L ch g ens is ni rk y . r u rt r ö IS n o d i S lig en fo ku ng ty r d a rm

t d ö n t ä tt fo e d snin re tf t v je A st lles fö tf g ( ta er se d in o ni r s ö n d ev 24 or et m ) o d ch a p ov ä b rs r e ta n 0 p an r u en f 5 i d lig h er a d ill d r u in o a an is t f rt u a i ovi r T al a d 5 n d re i t st a it sa s r o m ta d et ä re å n ee ed R p n – E lig n 24 o nn re V st run is sv ä al nan d ov D a V sr a tt i h v T ä i h ud es i ä n h tt n et en vs AP3 2 Fö R U V fo 30 en fo a 20 m års fa G V A d V rev a in u A D re sv d a År

56

Bilaga 5

t ti n r re n a r- . s - ö m d e e ö a ra å r- m er m n så a ra g m k e lt n ch a f ä o rd a o p ri o g el v f er se å s ig ä e o lis r en g m lla a ve ri n p a k o a s en d n ro o ö sk en g r s io a is n tl g tg a is in tä n se ve en a sk rs b en p r i la ev er ed ks ng ss ng n ö t i r se lle h å a å a e C r ke ed i S el fe k ng ä i g n tt d eg a b er ä m ed i S ni ke tf ni ku g er d a v r n r r en i ss ro sk ä un r v r s . V ta is er al ö n um ss n m u sk n rt u å a d a un ch v , m io rs n n p v r o sp n m ä se o id ris a elt et is ö io ra ng ra o el ti , v r v a K o n et k s o en f is r e å d g ö kt rd ck en d rh ev r f a . G en a n er s r g ua en Ny rh ls n o ke d r lle ev en rd tg ra en s rä it la el Au ro ke ä o n io ä d rt er n ta f H Fö ä re -f d r ch h is se n ve s s d a ty P v s t g er e o io tg ed u v s e o is ev så ku lla å d en un ev t s je A lig rd t g m ev å r o ch ö n ts el o d d a n ä lig ö ng ng m i f rh o lu d a ra tg n d a r ni ö r r 25 ra re rs e m el st p ni g o -f es 0 g g ö a å n e m sk m tt v ch f te P m ä ng m r T ö ö lt o n ö r a t, b o ri 2 r en lig g ni tf ck io er h rä ra ä vs je A a o g rk n h tä . is el d ed en o d lu ru is in im ä ng f m u p g ev n n ig f e g eb d r a ä es en s n er e n r ni r e o p in io d la b n re d eb o ev ls m n n r ss g u r s n n rå r T e b n d r eg te lt n s kn in a a el n m ch d ö d 3 f lss a ed e va et ä io tt u v e fe d m et i a lla å Ni v r ät n a rh är ro lln n io , o tt . er er g o för is m ä ru m ss . D er en o se f a rh en 1 er ris a d a tt m å ke ev er a el a i p st et el ö en et o n g sb s ä m an n ko fe h rd ä et r f g P kt rd r a s n en n r m a n d er v en g ill ro ig h yd va ra f in lm d nin ö n lig s o d d sk i a t tl tg m et d tn o Au ro in tör . tt e le m e n ti ng r p n rö n h Fö alt is f im id k o ä ni ilk å a å sa al ck rv ek 24 R r a ran S ep lt V se n rk ild b rv Fö ev et f ir llt nv å v a ch p ch a to b d d 20 fö a fö a sk va p vä d ve sk o o fö S

e- s s ka t s n s e en m o ra rt n- t - a re en n - d ls ö n sf- å lig a d ch d en lt n lg en s e s a n es lig sv n ta i s a er i re er s r- io rä d rn rk ck n o n o lla ty rd ul ng ä is et n e. V o o et en rv et h tä ä ni g is en e rä r a v f ti - fon d ö t s ka f lt ev ee ri d rt y ill . a . . D P sf en ks tg a ch d g ng b vs ve ev n å r t sa er el g er lig ta r o en ar m h en a d er ni et je A - fon ä n e å ng s rv ö , o m ni t a -f rt v t ä d sv o n a h d P ed el ri en ä rnin rk et R P jo n ng o rg en v sf h ty ä ig ed i S tt ta la an n s ni en re , m ng en e ta d fö el ng n m vr ni lg m a s lt sf s o g je A . D id k o ni nds n ss je A ul ä tt re a n o ä a T d en tt ng ed lt tt i r i ö n vs d h tö rv en el m re ka a ä ni t v a Fo io re t f n ren ö si d ö ng ri is lt a s b r a ill a lle is ig r i ra u tö ek en n ng e s a n en tt m rv re i a vr a å ir r f o ed tt T fö m o d rv n d ö ng t a e ev a ill T ek ö -f s a k n n ö n r a en ä e t i h r v ir e d t f a p n P e b o a d a o ö v f ni rn d r o rm d r i ö ö d d n en d se a ko g e f n -f . ng d a ä n a v. is v d f n m ä d n ill g d la P ch f ni le ng t g n e a je A n a tt b s e ry n tt en a lt n å s n lla ra ev d lla llm d o p tt t a g o ä n a g lig iv å ch h ru tä a s re -f lö å a en et p ö ch b je A a e s io rv it a ill n rh sb lan rn P rt d d d is ö iv kr ö e o sa k n m g ks a m a r T o ch a d s n tt b r o re n v t es g es io o täl er g ö je A a o en l a ed l a ev en en e ri is r f d tt f n o rm -f å e ng g e r m f an te g d n e i f ve t d a s ks d lin en o o o P tt T g d n en a io a b n d ev ch v n g ra re t a ti s p ta d ni se m ry n e o rk r i an is en lig e r lig ver a a a a tf kö is r a el ar a d ve a ng en o d i S n h t l sv v T n ua r u d je A ra ö e t ff n ri . al ev er en en o sh n n it lle nv a f m sv la am te tt t d b se a r e tt d ls oc ls p lig n n ä re o ka s m tt b rä a en h n en rt r rs å s re a en a d a o tr ch a d ig tä an et tt ch s n g r u ö lig r o o sv r a m sk r e en a ng n ka s ti n n s n s io ve in tf n n se a en ty n a ls la is ch T o r o ss å e n l b is in tn fö r e i ä is n d ls re ni m sa re je vä n å rt u e o d r u a ev n r s ke ng lt r b o ni t k tö d re s p or å var ev de al a r. V ka a i a re ä å ty a a n a en o g in ö ta is R n rv run i h sv a d r is V r r S rv tt o ri ek tl ve ö rt m ed v sgi n o ch ä ty et ä llg rg ng ir k r n ev å fa fö G V a sv g et o S D fö ti fö fa ek o ni öv d ri ä i ö sk R V m et

Arb a a n i- er r id a n kl ts et , e . r. d m k- a m r k- n a n k- d n en ga t a t uv å . O a äc lle er sa en n- a lt ig v ur e ete h a illr ts tu re ar n sa r u nin a d en sf ig lu a r e a v tu g vi s r d ö er i d sk rv vr er s n et tl ot in ra en se tt n ö ng a m h vs a et am n r ill d se tt uk tt n n f el st fa ra ni , o yd h rh ks ä ra s el sä tr sn e t ä g ri lt m ke se r å d rt y d n n r io te a ör n g en f ng i ö a en m a et a är ä a g . V m t n o , s pl a is k tt e b f d ni rv is o ks sä m ra ä en g ev un k d ve n rk g ill b p in en n f n up er e p a n ra o ä ö ev r s er ig o en v sn s f a h a o d lig t r a i ä -f s f nin to a t up ng ta d ti er a id yd nd P m n sb k a v n tl a m d ly ni ti lan d m g n t t lla i a a r v n re alt n a ed tt is m m re k ta ib n o n fu et je A io sf se st pp ä n m ch d n a o tö örv is n l sä ä fä en o u ov h n ra ng ä se är e u tt s d a a se en h et a rt n a d n f ä n el la b t. r o re g å ek ev rh o n v ng n re a re , d la g s el a a ng ir sfull f e r m k se ni m i o te l en er d tt s in yd tu g ni m T s n d ke o tt f s e el is åda rs n e p g rg tn et er la is o n e d ar n tt s ck k d in m b k en fi t in d sv ta sä in ä ov m å is s o en i n te å e ri ti ov r s n m en s a a d ev d a p n m b en lig d a lla An ä ig o d g å er re om . D n ri isn a p en o e ev d et f . h tl n et f r, et o sb n o ov en å rn ls a o i i en re ng tä 24 n n lla rm n s b rs d n se rg re ch i d d v rs g å ks 0 å ö tt d elle n io tt f ed ng se er n a m d e i se io la is el ve ni el ty rm la m v v å ill er r 2 ä rh s f is a i å rn a tt is d ng o b o kr e t a t o ö ö en a n tt ev ä ra a n a s ni fo ri ra n a d i d n n v r f en ev ar k to er ö en ö i årsr ov ä er tt n ä n s io sk ch v 24 o d ts g e r i d t d lle nd v d n en f 0 ru g å lle n o a i i r in fa ra u s b le re rm fa så i , d o a is ra s o d t s ie å d n en g . r v ål ch h m en ev en n g 2 s n r e lu e v sn ets if io d n n a rs fo n ck n n tr en a n g o ed g n se m f st y d s p is er eh a o e o io o om en r r ng ls -f in el r s å pl rh o ra lla ete n m å n e i d e o t d å ri ve re P snin 24 , m d el o ra ke ev å h rd ä in er . st a st is a k or r v 0 ts n iv r, m up , m se r r rh m n å er å p an te r ä ty je A ovi et f ä å sä a a tv ch ch o o ld n rev rn p al ve n a t s ed sa d h tv vi d to p o g b fö fö sa u o o ti bi i m la i m er te a tt tö ve i h o ed sr

AP3 2 • V p V d in R U U in V m Tr År

57

Bilaga 6

4

ing sn vi

202

edo sr År

Bilaga 6

3 5 6 7 8 2 3 5 39 40 44 44 45 63 65 66 71 72 7 74 7 7 7 7 8 8 8 -

edo- t om sr år följa ektive

tt dir ar id ven a e t r t tsbeskrivning med håll ar ä ls ta ve ö -f ondernas gemensamma äv te se por da id ilj n AP str ng ät el ap r t ng ö je k samhe som inkluder

ts

ån 7 ( ni ng og er tt ri fter ng ve öl a yc r verk fr is sb ni ng rä ni gsr he ke R & m al tf at tr le 4 e äk ni be in di el AP yr m or ng av ven ov ni tr äk rn e ng ö llo al H nt sd id ab ns st ty sa ni lja lt ng tts. ed lt ta sr ls ing st fö se ni ox -t . er nd ds rk ke es er i p D sr va sul an visio yre dn ka rt tr sk st ldi uppnå ot yc edovisning utgår

År Fo Ve

edovisning ä För Re Bal N Re Fon St Le Av Po N In Ri Rö Ko TCF sr tsr

egående år tning har ydelse enligt SFS 2016:94 f ör al 3 3 4 6 8 9 örutom år vser 11 12 14 16 17 18 19 23 25 27 28 33 37 f förv 4:s hållbarhe tes a AP en et t. edömlig tering i dess l a ag s för rn dr ly 4 innehåller appor appor de t pp na g ö g 202 t om tsr inom par la ilj

l

al or on P4 he ioa it in för ör u ar ss rn t måle iffr -f j ng ap ch A am t ty ). S

ål

AP öl m ur f cen gå åd dk at & m rs appor v hur hållbarhe g n tf ks s he kr beten fondstyrningsr t ör et o kt ill ar on lim ga ar 4) r f lin lla or P4 for er ru isk lb ti AP ysningar tt er t : K : Ä

eh

ck em st ål am 4 me ch p r A st la as e om f s i de de ss uppl ve p gs g p å h rn ra rå rå edovisning a 02 an sy sk gi & v in onom in r s r al jut rk är ä ns de ga ce m het -f ondens ( ör lt d ad o gi te tn ek tn la om ar edovisning sam f föl ve io al al yn p on so AP

Inn

ke or kn te ro ån us tsr et 2 rt m ar et h ns ra ra rv ak rv r s -f llg te p ku lb de finansiella yc ål e- År N Vd- Po Sa M D Pe St St Fö M Fö Vå AP Ti in Fo Fok H Fjär barhe riktlinjer visningslagens riktlinjer ick

er . och al

t allmänna apit till gens tk a v de er da a pensionär ör a

tt bidr t f del a vensk ta ts buff

gghe al

ag är try gens s förv ysteme tt

gonda 4:s uppdr onomisk

AP ek mor genom a pensionss

Bilaga 6

a ade ter 4 har öljens 70 %. tf ya tsvensk 4 har AP a och he AP vid. vtryck. por i n i s sbolag som t at med gan i ono som vensk xida onor . or

57

ar i s a bör östa kr a hållbar

6

edningar t i. 4 r oldio minsk A ta der tisk AT at i. e k

46

sbolag som

77 1 3

AP

15 % 4,

SD vester vesteringar vesteringar valber bör arbe in in verk stämmor utländsk har lägr Sedan 2010 har avtryck miljar tema in

AMHET S

VERK . t. ten . ta 4 varit år ,06 elsens 0 t. ör esul ostnader . R till ostnader i i r har ån AP k fr 0 % per

2

steme

%

tto sy fter astningen ,01 %. onor onor onor deringshorison vk t 8, 0 ne uppgick

8, ,7

kr kr kr a ostnader ovisionsk

,1 %

är

07

RNING ts k till TY der apital. der der ör utv har

54 50 2,0 10

astning e

0,

pensions tala

FONDS miljar fondk miljar miljar överf till avk Över tio år i genomsnit i to kostnader % och pr uppgick

VISNING

ÅRSREDO

AMHET S

VERK

GI & TE

STRA

4 AP

ÄR

HÄR

024

DET

2

4 4 TAL

202 202 CKEL

et

ÅRET ÅRET → NY

4 År

VISNING 202

ÅRSREDO

Bilaga 6

-31

12 6 804 216 1 383 1 425 101 810 2 336 44

88 588 15 656 -4 833 43 925 280 855 108 385 501 887 460 459 499 551 501 887

2023-

-31 183 444 A 12 6 050 6 512 2 179 1 540 AT 4- 17 504 19 488 -2 024 50 713 330 690 102 405 119 709 567 728 499 551 548 240 567 728 SD 202

AMHET S

ot 13 15 16 VERK N 8, 19 10, 19 12, 21 11, 21 14, 21 17, 18

9, 18, 19 11, 19, 21

RNING

ng

TY täkter t taganden

in

ni

FONDS tillgångar ostnader k AL och å ysteme ande

äk

ade tebär AL ade än ONDKAPIT örbindelser

sr

ter och upplupna t pensionss ter a r och upplupna sf

ALANS , no , ono mo al var t ONDKAPIT t

an

VISNING ostnader täkter apital apit , ans T & B och andr k GÅNGAR in t TA ulder al ondk talningar ta ter

medel talda TILL talda sk esul fondk SKULDER OCH F pan ÅRSREDO och andelar och andelar tioner atinstrumen tillgångar atinstrumen skulder apit

Bal

GÅNGAR toutbe → RESUL nkr bliga ulder et ets r M TILL Aktier Aktier O Deriv Likvida Övriga Förutbe SUMMA SKULDER OCH F Sk Deriv Övriga Förutbe Summa Fondk Ingående f N År Summa SUMMA Ställda

-26 -118 -162 -119 -281 2023 2 391 5 341 2 492 1 827 AMHET 39 951 -7 652 44 206 43 925 S

VERK

GI & TE 4

STRA 202 4 041 5 744 1 466 1 066 8 366 -104 -170 -121 -291 32 184 -1 759 51 004 50 713

4 AP 2 3 4 5 6 7

ot

ÄR N

HÄR

DET

g

in

kn

rä

och andelar t ÅRET och andelar ändringar

at

ör ÄKTER ande tillgångar sf ostnader STNADER

O

lt

ade aktier ade aktier 4 ter atinstrumen ÄKTER ter tebär ationsk alutakur STNADER T rän O TA

su

t, no t, ono t, t, deriv t, v ostnader ta ta ta ta ta ÖRELSENS INT ostnader ÖRELSENS K tto utdelningar R R VISNING 202 esul esul esul esul esul administr S RESUL

Re

tene tor tor tor tor tor sonalk nkr et et et et et ovisionsk M RÖRELSENS INT Rän Erhållna N N N N N Pr SUMMA RÖRELSENS K Per Övriga SUMMA ÅRET ÅRSREDO

Bilaga 6

. ­ ­ de ftast ts 45 de ad dering. er an t t den t tt är är , o ade k dering t v t v er vär tional ell vär för de a ad tör ter egl på fastighe erklig för . er an at deringen en ad på toder till v ån balansda er no terna en emål sig mo essebolag erklig verklig egl till ostnader Vär tuella grunder ade der till tr tion v ev t. In för ör till ån xl as vid en r :s ( ) principer a baser as på ter e in de utifr de baser ven goda v erhåll skiljer ue op är der tagek är e var varit teskul et etagen. utifr a placeringar vid en r inde för deringsme te at ör A al dering t v da vär t v 4 på IPEV baser v i ono vilk as därf v x cour . handel xtern par as vär sk tsf AT espektiv fair är val AP hand a SD der v handel till följer ­ r 4:s olik verklig 4:s verklig fall sta tsaktier nneha vär tjas på tillgångar till i inde rlagda en justering a tion Guidelines tter yt av AP tagna annan e för fastighe t AP ade aktier er er ua ven andr AMHET och do s kr sina för et. I de al a i ansaktioner S till utn tagna ter upp V fastighe v uppskjutna alla te ingår äll ade andelar tstr onder upp t no lar ten ell VERK handel lar marknad. E ta te är ter och sk t, men ä ade följer astställs form, bestäms tering enlig de form, bestäms tpar utstillf felaktig sk ter för t f de tt v som in esul tt sl e Capital ahandsmarknad. I fastighe visningen hos all, men här de an an tur toden i den mån aktien in är , som är tor ch som in dering erhållits och juster edje par vid edo äkningen. Lån pensionsf v ch et ån mo bok tr förf o nneha a i en aktiv N o fr vär till Ven tr deme i r t innehas ta till fonderna er y deringen är vseende ono en andr er AP s hur er s. I ti en n am vär ti handelspla marknadsno erbar handelspla fr v är and deringsprinciper med vseende ono på as med beaktande a vändes er ak er tt är der resul ak och andelar tskur s under och andelar as då a v RNING ver hållas fyllas. ör ade quity vär TY tt ade fficiella tf ter dinstrumen observ ta ter flöden deringen a diga dering a t substans de ö er aktier aktier dering erhåll Vär ate E är etag de som an dering som sk ses a a upp edan beskriv ot no ansaktioner vändas. Vär ansaktioner FONDS Skul vär av lagen om allmänna sk N N För marknad ell gens o genomsnit priser resul O För marknad ell vär uppda kassa bedömer Priv likv tr an enlig tr för vär vär

t de för i . t v ­ ­ der och äk likvid t, tter erklig tr ad a ta bestäms v visas dock ta väl t finns en äknas till ändringen ändring i och lån do till väl t innehas äkningen. med den sak för de till edo så esul tr och skul för or esul är och andelar as ta äkningen när onor de tor t v ade aktier edes så VISNING TER onor är vid der ter och de a kr v et . Lån är arvid sål a kr till erklig te v visas i r resul → NO som är . V in all de v ­instrumen ver vensk tillgångar ade aktier ändringen r t, ono är vensk å balansdagen r tas både aktier de ter för ta redo ÅRSREDO s s på förlig raden N är förf t v apital de ö visas i balansr tillgången och erlägga till eligger till de esul är ansaktioner a till hän t som uppstår upp t v ono är t k edo tr och en del ta ag för v tor erklig ge t v om för et nt v ändringar ttor visa ändringar uta ret onder erklig ela till t. E äknas uta al esul v . H för tillgångsslag ingår ta erklig ne edo realiser al för som är v sr äkningen på efö till visning ume as de v er ta v de al tr ss vses hållas der lu omr ta edo raden N tr der vär t per esul till AMHET ttor är ok re etag tillämpas är ta ör S va uta ansaktionsdagen. P . V utakur esul nt ins v ne tto ell al tr /i pensionsf för t på la ade ade r tt sk v ser Val som ve esul VERK t a på i utländsk den i l . ag oncernr tion i IFRS 9 iel as därf och skul nd er esse k tor lä der visas i r ret tr toder ta ns ealiser et ealiser der GI & ng ttighe likvid ne t. utakur skul fö ät ue op na N ni ut val uppdelas i en del er edo essebolag som a al fi placeringar vär TE is rä tidig av i utländsk uta ändringen. s r ändringar er me tr v tillgångar ör ör tt etag/in uppr air av tliga STRA ov egal erlägga ing s som gäll och skul al v sf sf do ör tt e in F v aktieinneha g aderna och ed tt i a a . in ade som or ade som or a kn utakur tterf via er sam tor den sam rä al er t lagen om allmänna t samma på et sikt m ansaktioner utakur tillgången ell utakur v utakur ti do av de rd 4:s handel

N Finansiella finns en l av skul O Tr val tillgångar balansdagens utländsk av val av val Ak Enlig till enlig Kr respektiv vär som del andelar Vä AP realiser ningen. I r realiser för

4 AP t ­ ÄR ts t ­ t. t visas med v de ta n visa de , HÄR te fastställas vis flödesa edo då terna. en ts a a vär . E edo tillämpa edo etag enlig assa DET än sr varvid de utarbe a r ör vriga er a har tf k tt . Ö ade aktier

1952, är t med sä godk a år verk tidpunkt ensstämmer äkning sk cip sk marknads vilk anpassas den, IFRS penning­ och mellan par der ter

in till onderna t på vestmen t på går sdag och likviddag skul ver ö

4 har pr ­f tlig ffär et ysteme onder visningssed, tas AP in utamarknaden r vid den ver 802005­ 202 gs tt val ö vriga de e e skillnaden a vilk edo 4 rin a upp väsen på tillämpas. säga erna e ö vseende ono

apsår t och balansr Fjär te ta de deringsprinciper visningsstandar et störr te atinstrumen t vill a

202 a pensionss är pensionsf v god r till deringsprinciper vär e in av ten mellan a ensk är tionsnummer esul v ats i sk sta redo er kr enda 16 in respektiv likviddagen,

ÅRET vensk räk ör tpar för och F och v ­ och fyll t s ­ IFRS och deriv sdagen, de mo ansaktioner ganisa tionella tt s­ en placer har IFRS skull till ffär och därmed risk till t tr

tillämpning a 4 upp ng tillgångar ng ) om allmänna all 4

r

4), or visning visnings terna AP ni a den AP inom de februari 2025. R ni visnings edo is depapper terna vriga för äkningen per

edo tas och a ov sr vis ttas nedan. vär skul ö am

te

tas med fondmedl redo den in apital. ät i er År 2000:192 fa , fr onden ( onderna do ät utgångspunkt till nu gällande IFRS är red ttighe ell axis.

­f ot gs rä VISNING 202 er tf Re som ondernas r t och k . M te uppr äkningen per

1. sda tionsmarknaden, aktiemarknaden och tliga

No

t lagen ( ­f ta 10 an på visas under visas i balansr de AP elsen den 20 AP ys in är dr buff regeringen. ed denna ansaktioner ansaktioner Fjär av i Stockholm. styr av Not Enlig ningen uppr tillgångar M gemensamma och samman successivt fullständig anpassning resul IFRS nal Aff Tr obliga i balansr väsen For redo tr redo marknadspr ÅRSREDO

Bilaga 6

t as i 0 0 ät 2023 315 2023 -57 46 te r uder 2 076 2 391 2 391 40 008 39 951 visas i t på in at edo t inkl 4 0 0 lar 4

. Sk ttor 4 har at 412 de -48 t och därmed 202 3 629 4 041 4 041 202 ne at AP an 32 232 32 184 verige t. dessk är ch

i S dessk A länder är r o

AT d merv t anges. ie

SD vissa ån utlande ör kt merv fr s i till t anna a

för ärv tillgångar AMHET täktsslag. ad ade S t vid placeringar er ostnadsf inge e in förv ande er at ör t. K VERK som på egistr t f at ), där ot AKTIER OCH

ter at tebär , n

omstsk at or än och andelar respektiv dessk (mnkr at ink dessk är ron a r der lt TERADE

är k onor tto su

ån all er kr ne täkter ostna T, NO fr merv d merv te täkter der ostnader ore ade aktier TA till tal ostnadspost. jon och andr tein tek O tt ter och kupongsk ån och med 2012 r tein tek tage friad äkningen under fr dig e k Rän än än Ne RNING r tr å be i mil täkter tioner r än r ostna r än r t no TY be p ta cour ORESUL te ta 4 är tskyl terf 2. tein tek 3.

at 4 är AP at t å lop opp i miljoner bliga

FONDS Sk AP utdelningar resul sk at respektiv Be Bel Not Rän O Övriga Summa Rän Övriga Summa RÄNTENETT Not Resul Avgår NETT ANDELAR

e a ­ tar t . oga al å där ta var . ver

i am v ö de an förf ver tnings förv esul täkt k tt ö visas al oden, som xterna ogr s a är a agspost ttor ade e ostnader löpande t v tein tt äkningen utan örbindelser v utlånade edo förv till et rä ogar t r vdr xterna ommen niv ne ad pr än sf t a för e ade arv visas som all erklig äkningen som förf var de ealiser ärv VISNING TER v depapper till ensk oden elsens k 4 har te vär under redo t or as och skriv till vär , ans et ysteme ver , arv rör förv er → NO AP 4 in te i balansr al oden ö fall i balansr ter ven ostnader i de s i normalf ÅRSREDO visas som r AP pit k arv tionsbaser ver tage fall ör aktiv edo ten in pan esta äkningen utlånade . I de da visas ä dka äkningen som en a fasta och andelar ter erhe t pensionss tr xterna vgående post e cour visas under ecklad och för on ta . Pr ter tan visas denna d. I de Ställ redo t f v e usiv edo ostnadsf kriterier säk t mo s a astning utö äkningen. därmed ingå on en ” dessa. et esul fonder vk tr xkl erhe k edo t mo sk ta ade aktier , e t egenutv utlåningen r er t r rubrik för oden och oden, r delse k dessa slängden. AMHET visas i balansr för säk ell ande skul ter ek ade en a visas som a ter ommer ty er S rubrik visas i r sarv esul a liv erhe var dir . De utgör ter edo sarv sam fyll redo och/ ts denna erhe s et. no ono ostnader VERK ttning rhållna tsäk sa som har er redo för er tarier tlig be

sä tan t under nder t säk täkter för e uppnår GI & ån visas den erhållna ovi apital nad ter tnad ven onomisk sl on i no ”. U ed st tar oden tningsk väsen ek TE depapper en er edo , sam r talningar vgif al tillämpas, r ostnad och k os al i in v som ej upp depapper at ondk ko ostnader arv k a per vär en k t f a t tillgångsslag i r STRA ap äkningen. E vär ten r om ns elsens in förv tar t. ns förv e och depåbank tr v r s io , såsom depåbank asta al te te är ta a taganden mo is rör när affningsk ta se tliga tar dep erhåll tillgång och en mo erhe depapper te t f aktuell el al er ­ och utbe ekt ov ovisionsk Förv vesteringar vesteringar Vär Utlånade medan erhåll resul bestå öv en säk anges separ och å vär Pos In dir Pr Pr under tjänster sam utgår vinstdelning för ansk resul Rör Sam förv In som in In den bedömda

4 AP t v tt de t t vriga tsa ÄR är an de s a ver till ten te ev toden vär vid t visas for t v as in te visas i da HÄR s) enlig tagna rel te­ i utgör edo visas som t. as ö

der till teme on as under ta t sål äkningen. DET verklig eder än ändringar teringar edo redo medan ö tillgång öpkur vär as affnings , medan d x instrumen t v disk för visas under no marknad och inda d. De k ter te de r fall on ffektivr ansk , där e och ingår på as instrumen där är t periodiser tast i inde äll än redo at t v ändringar atinstrumen ar bestäms of v allmän t e affningstidpunkten. v r tillgångar der er balansdagen r ändringar ör visas sål ede marknadspriser upna den periodiser en aktiv ör sf är vär erklig sf t deriv edo gång te ingår talningar ande v ta ill tering ( örlitliga flöden disk t uppl vid ansk följd a ändringar de baser de per visas som skul 4 t tillgångar be till ör är tillgå, är tivt utakur utakur esul epa, r terminsl de marknad. I de tillf äknad enlig . De tan tebär sf t v tt t v al edo t inom linjen i balansr assa de tida tejusteringstillf deringsmodell val t v tor 202 an ande v som in t med hjälp a k tt ber än rän . te handlas på är v ta et t och är te ta vär am a r ­ och underv ör v erklig allad r d pan a fr rän utakur verklig finns a v k ede ta. ÅRET teb tebär marknadsno än v ver ändringar t f med nega esul nneha a i en aktiv t a för te val ten in te följd a tor en likvid r än än än . I ffektiv nästa ta v ändringar in tagna ta. akt vistal a r affnings de de ör tr till et a r fficiella tör erbar marknad och visas r är ade ö till esul sf eder on N visas som N r dr an as instrumen ärv er Vär följd a t bestäms 4 er som innebär t ansk v den e tor t t v one an ev er redo täkt. et till instrumen med positivt redo ti ansaktion, så visas som ställ visas som r xl der s a förv utakur en ändringar ak ch och andr observ en aktiv är a. täkt upe ade nuv tt tid ell N al fall akt medan k o v ter a öp tein t v rum tr för ns öpstr redo edo inde tein uppl on än v allmän a marknadsda on de ra et ner tioner da än ta st atinstrumen marknadspriser är st terk VISNING 202 io tillgå på tan utgör ändringar in ut. I de atk . V äkningen under ändringar å äkningen och erhåll at val tt at än för esul at erbar tr för ån balansdagens o ade priser t disk innebär visad r visas under iv tillgångar ta köp ig obliga 4:s ter deringsmodell deringskurv Som r tta stående l de tor deriv örlitliga Deriv der de er depappr tiden och r bl te handlas på de et er ets sl O För utifr AP no in finns a vär vär baser är ringsr De åter redo redo vär N D För år tillf med hjälp a observ som skul resul vär Åt Vid äkta i balansr vär Skillnaden mellan likvid i a löp ÅRSREDO

Bilaga 6

) a .

­ 69 dd ­ ­ upp as ) tkr ag AO t som . er er t bok 47

69 ( der 4:s ter . t (336 , men den s ål t till t AP ocen vgif täck ät t på a kunna 357 t gällande t pensions 65 år ön, uppdr mellan B da om pensions v l anställnings ocen t till är vederlage a ön mo tal der avtal säkringen aktiv säkring och en to v den månad då tol med 5,8 pr säkring som ör ör 4 vgångs omst ektiv t och sociala ör dsf A d dessutom r . A at ad. år som anställ 202 AT t Lag om anställningssky v individuella oll v brut v den månad 69 år emiebestämd enlig dom. F SD öner har emie om 30 pr äknas då tser et. bestämmelser pr lönesk da utgången a t annan ink da förmånsbestämd enlig er t en sjukf v sjuk tas. år de enlig växling a för 4. omstbaser en sjukv AMHET r skil till fonden har . AP at S rdinarie pensionsål v t gällande k öne tid a ink eringspla van uppgick åne sär utgången a anställ ACO ell opp ör teckna e under o tjänst 18 månadsl tingen a l ostnad t f teckna VERK rm er till äknas mo enlig an al da tt för i vriga en pensionspr gör talningen uppr fö stå den anställ allad a vr tt och är t a en park e tjänst ande t ö a vid längr örmånsbesk ck tade nd vederlag. O ar i påk var ten är AO och S tt anställ at innehåll kv en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader ts t. ät omstbasbel et förmånerna na tt ar er rä emieinbe tliga all 5) sty v vtal a vis och a tf 90 dagar möjlighe som f lik vgångs tt a kv ,5 ink har ostnadsneutr er t a ar samhe y som innebär 7 da k sam ver ån de ch rä v d gäll v ensionsr mellan B har ven 5 ( o tt ör verk . P ver skillnaden mellan k t är för rm da säkring ä vär RNING er och a uppnås. t a uppsägningstiden är avtal ö ensionspr ar omstbor ör förmånsbesk de har ät vederlag mo . P dom ö fö TY ion der ACO anställ var ande 4 har a 4 har ån och med 2023 har talas månads egen där ektiv ts ar v ink ig anställ ns s ål Fr S) r gångs er Ledningsgruppen sam Alla emie AP a vr AP Förmåns

FONDS Pe Vd:s anställningsa förmåner anställ år (LA uppnås. F Vid uppsägning som är av utbe ell avtal och S koll pensionspolic lönedelar pr mo Förf del vid sjuk Ö Alla grupplivf och blivit

4 25 29 3 ­ ­ 4 AP i ­ AP för t, en elsen. tt Kvinnor e som te ttning . Den astning fall

egerings ot ttningar sä ttnings avk t ut lt 7 vidar e inom örlig ttning v styr fa ttning a 2023 66 76 t r anställnings xtern sä ver ta tills var te r sä ö To . väl er n e aximal VISNING TER rörlig er ompliance för så t. E ttningsutsk om er e C förutsä 3 da te sä regeringens riktlinjer örlig er för → NO 26 26 fastställ ot ttningsha des årligen a edande be

tidstjänster fa 2023. M ÅRSREDO anställ egeringen enlig följer tillämpas in vd, l x, under et 4 Kvinnor hel tal v r elsen 4 4 . Planen respektiv AP vseende r tkr fastställ ttning utgick 202 lt 67 69 7 t till t an tt oll sä apsår ta tal ttningsutsk elsen och er ts a tr ensinde To äkna to 2020 a sä ledande be a a onderna. Läs mer ör förutom on er ensk ­f 3 008 y och da . omr v er v styr för terf iskk ef vser 74/FPM. Styr AP å rörlig er räk öner är a verifier R tt ör AMHET ag a e i ån och med 202 tkr a t f S /000 åerna anställ för ­ och r ta soner des senast edning a var fr var tt 138 ttningspolic tliga else VERK 1 per uppdr r t a 2023 utgick sä ferna esul månadsl da n ber ten. ör för t r å al 31 december ga uta 4 har tv GI & den de fastställ fter ttningsniv ttningsha t che tal on lda i anställ per da. d, e sä an härigenom fa appor nin 202 4:s er jäm to ar TE rs anställda 2 et da rvo v tt besl ör 2023. F AP ttade sam d v täl a oden årligen, på v er sä v fa O sam Pe tal soner tal för till a STRA . ns anställ ch elsen k er a anställda per o 2020­01­09 FI2020 en t gör a 6 al tal tal edelan tal er elsearv ut or ig elsen har ttning. F förlig e, CF sanställ edelan M An visstidsanställ edning a ledande be rl sä en del var örhållande till

Not Ant M An 31 december An ledningsgruppen den 31 december 1. 2. Lön Styr besl villk konsul utr och styr för Fondstyrningsr Rö Styr er hän var Planen om ha grundläggande principen i f visade positivt helår

4 AP ) ­ 329 , -15 ar ÄR 2023 t 37) och 2023 -103 -118 tions -7 981 -7 652 tal 2 ( verk HÄR lar ee to med 321 esta

at tillgångar DET de 4 t f ven 4 tivt 4 -91 -13

371 har ä ade aktier -104 och på an 202 1 095 1 466 ealiser et ade ter 202 oden. Pr

ter nega ch år et har ) mnkr

r o visas som en del ono nder år ör 34 ie d managemen t f ade arv 7 (­

kt redo därmed or nder te tal med 305 ( 14 a vseende ono ta tivt

tillgångar till 4 de terbe t positivt. U esul tionsbaser tt

202 ra tillgångar . Å ta oden a talning. U ade

te AKTIER OCH ade arv ade r ats nega er ter esta uppgå

ÅRET no ter de och belastar at resul tar terbe å verk ad te pr et

, o vär tillgångar al ealiser tn , inklusive in år e tillgångsslag.

at ono TERADE till ade förv t or os lt ändringar ealiser tto på ingår under 4

ter ts i medger nsk su t ta för oden affnings ostnader respektiv de T, ONO ono io STNADER ör ore esul vär TA tarv ör erlag ) mnkr ts och de is tningsarvoden, no O t f

tt al t f tal därmed ne ov al ostnader oden har te

ta 358 sarvoden ta Ne tionsr ade förv följaktligen or ) mnkr 7 ( har Pr förv ovisionsk VISNING 202

ORESUL esul ar terbe pr esul 4. 358 34 å . 5. O VISIONSK ovisionsk ade arv

realiser tillgångens ansk ttor verk 7 ( av ttor Not Realisa O NETT ANDELAR Externa av ne på 34 var mnkr andelar mnkr Not Externa Övriga depåbank PR I pr baser ne ÅRSREDO

Bilaga 6

155 205 1 092 9 130 5 188 3 746 3 305 4 468 4 362 4 161 4 045 48

Summa 122 206 158 017 162 062

a 2 37 49 der 249 836 742 995 947 Social 2 037 1 170 1 004 27 832 35 897

kostna

A AT v - - - - - - - SD ra 355 169 Va växling 1 105 1 787 3 416

AMHET S löne

- - - VERK der 888 880 884 2 673 1 294 1 098 1 174 22 600 31 491

Pensions- kostna

- - - - - - - - - -

3 008 3 008 ten.

Rörliga ttningar

t. sä appor at RNING er TY och 118 156 843 lönesk oden 4 420 2 724 1 812 1 675 2 290 2 487 2 330 för FONDS 68 766 87 621 Löner arv fondstyrningsr ostnad visas i ven k ta 2023 1 sson edo as ä , 2023 ter Niklas tsstöd STNADER ode r tkr ering & O uder i ande o m aktier Einar onomi agdalena vesteringar ör fr ande Brit tember ektör Tobias s arv inkl der df ff tala samhe esa ys M in uud ostnader ter VISNING TER d ör grupp öm t, ek allok a df verk her ation tiv t R elseledamö str anal el ällda sonalk ostnader → NO ostna och v & ledamö k e dnad or yllenho 2023 t o m sep Wik ategisk tiv g terna PERSONALK or styr undamen isk ållbarhe Askf anst per da ÅRSREDO els ör elsens or eau ställande dir f F f R fsjurist T f H f Str tita f Al y sonalk all ommunik an ansson ögber Enskil I sociala Per Styr Tillf Johan G oktober Styr Burr Övriga Verk Ekv Övrig lednings Che Jannis Kitsakis Che Nicklas Che Che & k Fr Che kv H Che Jenn Övriga Summa Övriga SUMMA 1. 2.

285 AMHET 1 144 9 411 5 356 3 895 3 552 4 675 4 950 4 432 5 157 S Summa 127 494 165 195 170 352

VERK a 2 68 273 869 801 GI & der Social 2 101 1 207 1 049 1 129 1 009 28 872 37 379 TE

kostna

STRA v - - - - - ra 370 127 Va 1 105 2 246 3 848

växling

4 löne AP - - ÄR der 882 993 923 2 730 1 349 1 149 1 257 26 291 35 574

HÄR Pensions- kostna

DET - - - - - - - - - 3

-138 -138 ten.

Rörliga ttningar

t. sä appor at

er

och 217 871 lönesk 4 oden 4 580 2 800 1 877 1 869 2 369 2 828 2 500 för 72 469 92 380 Löner arv fondstyrningsr 202 ostnad

ÅRET visas i l 4 ven k ttning 2023. edo sä na 1 sson as ä , 202 Johan ter Niklas tsstöd STNADER ode r so tkr aktier Einar ering & agdalena O uder örlig er 4 er i onomi Tobias vesteringar s arv ande ektör in ostnader inkl P der ör tala samhe esa t, ek allok ys M a uud ter s. d df grupp verk öm her ation tiv t R rt ostna elseledamö str anal el ällda sonalk ostnader vseende r och v & ledamö . Fo e ff undamen isk Wik ållbarhe ategisk tiv g terna Askf anst PERSONALK da k VISNING 202 styr per öring a 6 sonalk els elsens or ställande dir all f F f R fsjurist T f H ommunik f Str tita f Al y yllenho ansson an ögber Enskil I sociala Återf Not Per Styr Styr G Övriga Verk Ekv Övrig lednings Che Jannis Kitsakis Che Nicklas Che Che & k Fr Che kv H Che Jenn Övriga Summa Övriga SUMMA 1. 2. 3. ÅRSREDO

Bilaga 6

de -31 de

12 vär 1 215 9 675 49 vär 7 458 6 615 5 877 4 304 3 731 5 119 4 433 2 320 2 168 1 510 42 475 35 223 88 588

Verkligt Verkligt

2023-

tal -31 de

An 12 vär 1 371 aktier 4- erkligt 46 944 10 195 43 895 464 889 423 343 V 102 405 2 695 399 4 458 449 1 261 880 2 051 893 1 539 246 2 638 509 1 169 771 1 415 746 202 A AT r SD ie

kt

a

AMHET S ka

nds

VERK lä

ut

i

ven

nc neha nc nc

in

a nc orms, I RNING st -31 ft Corp t I Com I -31 ft Corp Com, I tf TY ör 12 nc Corp on. 12 nc Corp on. st 4- oso oso Pla m eta FONDS Fe 202 Apple I Nvidia Micr Alphabe Amaz 2023- Apple I Micr Nvidia Amaz M

, % 0,3

3,25 5,83 4,81 2,69 3,56 0,30 5,93 4,63 4,44

Röster

, % al

5,21 5,83 0,84 7,71 4,04 5,71 0,84 5,93 7,42 5,13

Kapit

VISNING TER e etag ad de etag för → NO er vär 7 589 6 590 6 305 3 814 3 337 6 408 6 361 5 610 4 534 4 236 för . ÅRSREDO ot Verkligt de ade ade , n r ra ter ie tal ter lar kt An 010 106 227 390 256 906 288 927 022 029 te TERADE egående år

aktier

de a 671 763 281 007 461 921 448 010 213 954 no a ono a ono för ka 23 20 41 21 20 25 41 21 20 23 , o , ONO an

an ns

lar etag vensk ch sve AB AB etag för AMHET S o i de för s utländsk elsesiffr för

er ven an esse VERK esse tr jäm kti ch tr i övriga i övriga ör GI & A neha o a in a in OCH ANDELAR et t f TE s. in er sk rt a rphan Biovitrum rphan Biovitrum ti Fo st AB vensk STRA ör -31 ef -31 Ak AKTIER 12 Copco AB R 12 Copco AB AB i s i utländsk och andelar och andelar 8. st 4- co AB edish O tinge AB co AB edish O tinge AB 9. m Justering har Not Fe 202 Lif Sw Atlas Ge Beijer 2023- Lif Atlas Sw Ge Sagax Not Aktier Aktier Aktier Aktier SUMMA 1.

4 AP 12 87 11 9 de 1 119 1,0 0,3 1,3 -31 är 836 ÄR 2023 12 4:s 96 708 128 555 54 756 för AP 280 855 ter HÄR 2023- 4 14 84 13 10 DET 121 1,0 0,1 1,1 Verkligt v erhe

202

de säk terfinns på -31 811

r 12 är

de t, 4- 99 249 169 757 60 873 330 690 . ation å na age e 202 t erhållna st till ad Verkligt v sam 4 ko STNADER er egående år

O

202 ag ot för ons ttning , n an ti sä evisionsuppdr , depapper ÅRET ra TIONSK er r lar vär st TRA de elsesiffr v ullständig aktiespecifik ni ostnader ostnader ingår evisionsbol för -k C t utöver r an fonder jäm . F . 4 till ch fonder a ör t 17 admi ationsk ADMINIS o a OCH ANDELAR t f .se a tjänster ag, Pw samhe er et v utlåning a a v no .ap4 ig ta ag ttning ti vensk sk vr VRIGA öp verk sä a aktier Ö tions- och IT Ö er Ak i s i utländsk AKTIER amgår www VISNING 202 . ostnader tjänster administr a aktier fr 7 alk ta 8. TERADE fa ttningen a forma visionsbol visionsuppdr visions Justering har m Not Lok In Köp Övriga SUMMA I posten k re Re Re PwC Summa Not Svensk Utländsk Andelar Andelar SUMMA NO 1. O dessa hemsida ÅRSREDO

Bilaga 6

de A nings- vär 2 193 989 914 784 641 2 703 2 688 2 069 1 925 1 660 t 50

aff tlig .

ocess i US Ansk v äsen flytande 11-pr tt , % 0 0 0 17 9 - - - - - ter e . t in

tlig Röster 4 har AP flytande v äsen A en Chap tt AT , % al 18 17 20 26 49 37 26 9 12 19 via t in e

SD tlig Kapit 3965), där äsen te har 7­ v 79 tt 4 in AMHET e g g g g g onstruktion e AP S Sät 969 rek 4 har där VERK embur embur embur embur embur den. ts KB ( AP er Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm under vär Lux Lux Lux Lux Lux t är ande ), där - ar estmen nv 9959 tions bolage arv e I nummer då kv tiv 784a liknande struktur . 969 .se O rganisa noll tuella terna RNING 559116-2580 559344-9563 556982-5283 556954-4066 559111-1165 till ven 4 Al t KB ( e .ap4 TY AP och andr er estmen www FONDS & & 3 p p ed B skrivits ned bedöma nv 4 ag ver tt 4 I -31. ag AB et t har t a AB samäger AP 12 aktier et aktier för 1 SCS nle vår ts för B th vol s terfinns på ope 2 SCS ope et 2023vriga s IV vriga ade or yck estmen -31 ade ter ur ur nv per 12 tner AB AB m t AB samäger da ation å ter ending III U e I ommanditbolagsstruktur jor 4- ven i ö V B AB AB ven i ö tiv Par s t 3-5 a ono v i k tligg a ono 1) son vestering i N estmen VISNING TER v, 202 o. Alliance E Alliance E irect L – PC FUND II Al terna nv ffen tner N ändsk e e s COPS 4 SLP 4 4 I o a inneha vensk idrik a inneha t D ådande läge är AP . AP or → NO st Par st RAIF tner t i r 4:s inneha inneha , s tus Capital nvestmen , utl AP siffr ÅRSREDO ar ar UX anode I ( astructur astructur p L 4 och flytande 4 och ser ser oven fr eim I fr fr Underliggande in och de AP in AP Av Av Övriga Fem stör andel Pr P Capital In Alfvén & D Ar Fem stör andel In In Bridgepoin SCS ASP LCM Par 1. 2. 3. 4. 5. Fullständig aktiespecifik

t 5 0 0 0 0 1 ta 22 -1 375 AMHET 3 798 1 005 -5 805 S Resul -1 233 Ej publikt Ej publikt Ej publikt

t al 1 1 0 0 0 0 1 VERK Ege 601 kapit 82 700 26 307 8 358 8 410

GI & Ej publikt Ej publikt Ej publikt TE de 0 0 0 0 0 0 0 vär 147 878 389 104 STRA Verkligt 25 074 14 555 4 364 2 804 46 944 1 371

, % 25 50 50 33 20 25 25 33 46 36 38

100 100 100 100

Röster

4 , % AP al 25 50 50 33 20 25 25 33 46 36 38 100 100 100 100 ÄR Kapit

tal - - - - HÄR An 250 aktier 6 250 DET 10 000 25 000 50 000 20 000

1 000 000 14 149 433 5 746 493 de 479 928 632 715 075 291 ra e g g g

te Sät

no embur embur embur

, o Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Lux Lux Lux

lar -

202 de tions

ÅRET an nummer

ch rganisa

o O 556650-4196 556806-2466 559009-2325 969789-2413 559256-2630 559313-2490 969795-3033 559386-5347 969797-3965 559130-3929 969784-9959 559183-3917 er 1 .l. 4

AB .l. kti ter AB 3 .l. A -31 ter ts ts KB a e- a 2 t AB t KB s. 12 4- ag H olding AB essen a ag ag ag rt ess tr et ntr a KB tive ts AB tive ts KB a AB fr et ändsk et a et Fo vensk ör astighe nfr vest AB vestmen In aktier a ör ör ör VISNING 202 i in i s ef onan vensk In In nvestmen terna terna vestmen ef i utl ef oldings II S.àr oldings III S.à.r oldings S.à.r aktier ef 9. ag, 202 1 I In nvestmen et ess shem I TH S 4 Al 4 Al 4 4 I ess ess ändsk ess tr andelsf to vestmen vestmen vensk tr tr tr Not Aktier för Aktier in Vasakr Rik AB LS H Polhem I Cinder 4 to 1 4 AP In AP In AP AP Polhem Summa i s in Aktier in ASE H ASE H ASE H Summa i utl in ÅRSREDO

Bilaga 6

de

nings- vär 2 002 876 836 621 567 2 726 2 313 1 918 1 410 1 391 t 51

aff tlig .

Ansk v äsen flytande tt , % 4 0 17 9 9 - - - - - . e t in

tlig Röster 4 har flytande AP v äsen A tt AT , % al 23 20 26 49 32 37 26 12 9 16 t in e

SD tlig Kapit äsen 3965), där te har v 7­ tt 79 4 in AMHET e g g g g e AP S Sät SA 969 U där 4 har er VERK embur embur embur embur AP ts KB (

Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Lux Lux Lux Lux ), där - estmen 9959 nv tions e I nummer 784- tiv a liknande struktur . 969 .se O rganisa terna RNING 559009-2325 556982-5283 556954-4066 559111-1165 559328-3467 t KB ( 4 Al .ap4 TY AP och andr er estmen www FONDS och och 3 p p ed B nv 3 ag ver 4 I ag AB et AP AB samäger aktier et ter aktier för 1 SCS nle ts för . terfinns på AB ope 2 SCS ope vriga vriga ade estmen -31 ade astighe ter ur ur nv 12 AB nvest t AB samäger ation å ter ending III U ship L.P e I ommanditbolagsstruktur ven i ö AB AB ven i ö tiv andelsf t 3-5 a ono tner v i k a ono 1) son ood II I estmen VISNING TER v, 2023- o. Alliance E Alliance E – PC FUND II irect L nv terna a H N e:F e e Al a inneha idrik a inneha ändsk t D 4 I 4 . → NO st vensk st RAIF AP AP 4:s inneha inneha , s vensk nvestmen , utl AP ÅRSREDO ar ar UX anode I ( astructur astructur L p Series 3 Par 4 och 4 och flytande ser TH S fr eim I fr fr AP AP in Av Övriga Fem stör andel LS In Alfvén & D Ar Gullspång R Fem stör andel In In ASP Bridgepoin SCS ACP 1. 2. 3. Fullständig aktiespecifik

t 0 0 0 0 ta 39 22 -1

AMHET Resul -10 903 -3 916 -1 061 S Ej publikt Ej publikt Ej publikt t al 2 0 0 0 0 VERK Ege 651 kapit 78 873 25 302 7 273 5 822

GI & Ej publikt Ej publikt Ej publikt TE de 0 0 0 0 0 158 757 392 66 STRA vär 2 424 1 456 1 215 Verkligt 24 426 14 011 42 475

, % 25 50 33 25 20 25 33 45 35 38

100 100 100

Röster

4 , % AP al 25 50 33 25 20 25 33 45 35 38 100 100 100 ÄR Kapit

tal - - - HÄR An 250 aktier 6 250 DET 10 000 50 000 25 000 20 000

1 000 000 3 218 428 de 479 928 633 557 931 703 ra e g g g

te Sät

no embur embur embur

, o Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Lux Lux Lux

lar -

202 de tions

ÅRET an nummer

ch rganisa

o O 556650-4196 556806-2466 969789-2413 969795-3033 559256-2630 559313-2490 559130-3929 559386-5347 969797-3965 559183-3917 er .l. 4

AB .l. kti ter 1 .l. A -31 ts KB ts a e- a t AB 2 s. 12 ag H olding AB essen ag ag ag rt ess tr et ntr a KB tive ts AB tive ts KB a AB fr et ändsk et a et Fo vensk ör nfr vest AB vestmen In aktier a ör ör ör VISNING 202 i in i s ef onan nvestmen In In vestmen terna terna ef i utl ef oldings II S.àr oldings III S.à.r oldings S.à.r aktier ef 9. ag, 2023- et ess shem I 1 I In ess ess ändsk ess tr to 4 4 Al vestmen 4 Al vestmen vensk tr tr tr Not Aktier för Aktier in Vasakr Rik AB Polhem I 4 Cinder 4 to 1 AP AP In AP In Polhem Summa i s in Aktier in ASE H ASE H ASE H Summa i utl in ÅRSREDO

Bilaga 6

1 - - - - 31 tivt 102 103 173 204 453 548 117 1 118 1 425 52

ega

N

de

-31 är

12

5 - 5 - 42 17 59 - 5 - - 2023- 760 A Verkligt v Positivt 14 827 15 592 15 656 AT SD .

t 20

AMHET S - - 0 - - - 82 - tivt 369 369 196 VERK ega 16 857 17 135 17 504 N tering, se no

de

-31 är

12

4- - - 0 - - - - - - 202 303 303 620 Verkligt v 5 127 5 747 6 050 åden och riskhan RNING Positivt TY

FONDS vändningsomr

nt

t t t

tens an

ume

tr ade

ade ade TRUMENT

ins ater

VISNING TER at ater el ater el el ATINS atinstrumen

iv ade instrumen ade instrumen ade instrumen ar

er t at ter t at t at at → NO . D ater aktier ater r än ater el alut v DERIV el el erminer ÅRSREDO 11 clear ter clear ar clear clear appar av appar av appar av av ptioner Not Aktier Terminer Sw Summa instrumen Var Rän FRA/T Sw Summa instrumen Var Valut O Terminer Sw Summa instrumen Var SUMMA Var Angående deriv

- 1 8 7 1 -31 de 37 12 är 3 994 4 863 2 987 1 391 AMHET S 19 551 10 265 57 463 17 112 99 092

108 385 108 385

2023-

VERK Verkligt v

GI & . TE - - - t 17 -31 de 176 400 10 STRA 12 är 8 521 5 319 1 275 v no 4- 25 567 64 612 20 433 119 709 113 105 119 709 a

202

Verkligt v amgår fr 4 AP r ÄR dessa nga för HÄR gå ter

ill GÅNGAR GÅNGAR

DET t erhe de TILL TILL säk

an

bär ÄRANDE ÄRANDE . te t erhållna

4 rän sam a RÄNTEB RÄNTEB egående år för

202 ndr an a ANDRA ANDRA depapper ÅRET etag ch etag elsesiffr vär ategori för ter ttyp fonder v r o tk för fonder te för ten te än jäm 4 ione ten än ör a r t t f at finansiella a emit TIONER OCH a r TIONER OCH et ig emit a finansiella ter instrumen tioner sk v utlåning a bl ten e- vensk O vensk a sta OBLIGA i s i utländsk OBLIGA VISNING 202 0. a sta a bostadsinstitut s a ick utländsk obliga instrumen slån 1 delning per delning per ustering har fa ttningen a ver J m Not För Svensk Svensk Övriga Svensk Utländsk Övriga SUMMA För Övriga Förlagslån Re Aktieägarlån Andelar Andelar Övriga SUMMA 1. O ÅRSREDO

Bilaga 6

- 6 er -31 789 15 810 -31 -1 -15 53 12 12 -269 85 004 -4 833 43 925 nad 460 459 -89 552 499 551

st 2023- 2023-

ko 1 4 a -31 13 -31 -1 -2 12 1 522 1 540 12 -284 89 186 -2 024 50 713 upn 4- 4- 499 551 -90 923 548 240

A ppl 202 202 AT u SD

ch t

r o G AMHET S te ysteme E

till t VERK täk ÄKTER OCH ter in ät mo till da tningsarvoden A INT ter t AL al al AL ät al ostnader t pensionss vgif ttning till et förv ostnader ALD pit ten sä ten talningar t ostnader k mo tb tek sonalk STNADER dka v pensionsr be ru än xterna K O ONDKAPIT yndighe v pensionsr yndighe t ta ONDKAPIT

ttout

Fö r per e ÖRUTBET Fon pensionsa pensionsmedel ationser ysteme RNING . upplupna F . talningar tning a ne esul TY UPNA yt 15 16 tobe talda talda GÅENDE F pplupna pplupna pplupna et ets r FONDS Not U U U Övriga SUMMA UPPL Not INGÅENDE F N Inbe Utbe Pensionsm Överfl Reglering a Administr Pensionsm Summa pensionss År UT

7 r 19 14 18 75 8 -31 209 216 te -31 935 429 -31 101 12 12 1 383 ver 12

täk

2023- in 2023- 2023-

7 a äkningen ö 7 -31 176 183 -31 482 50 ta tr -31 20 417 444 VISNING TER 12 upn 12 1 647 2 179 12 4- 4- esul 4- → NO ppl

202 u 202 202

visas i r ÅRSREDO ch o edo

er

som r dringar ad ter for tn tillgångar r os och vgif estitutioner STNADER OCH r ade AMHET S nga ade k O da A K licensa de VERK llgå GÅNGAR al och r ostnader da tal ul ti k ALD sk et täkter 1 ej likvider GI & a ej likvider TILL tb ÄKTER . a ta SKULDER ig tein talda förutbe ig TE vr ru än täkter INT 3) mnkr vr sskulder k öp Ö sålda VRIGA Fö r utdelningar in ÖRUTBET Ö VRIGA STRA . Ö . F 7 ( . tör för Ö tillgångar förutbe UPNA an skulder 12 dringar 13 om 3 14 pplupna pplupna I posten ingår år ver Not For Övriga SUMMA Not U U Övriga upplupna SUMMA UPPL 1. Not Le Skulder Övriga SUMMA

4 AP tal oss år - - - - - 0 år - - - - - - ÄR an , cr tt tid. e, > 10 e, > 10 HÄR e öp . Dessa appar e l de ärd ärd DET w är t v - - - - - 0 t v - - - ndast t s > 5 år > 5 år . E t v lig lig -66 -66 år faul < 10 < 10 tt de en längr erklig erk erk v v v edit vt - - 0 vt - e än e ap har tivt ti > 3 ti > 3 -1 tar , cr w -83 -373 -456 -51 -175 -227 or nega nega < 5 år nega < 5 år 4 nt turn s tt d d tid k e 202 terminer re me 4 - - - - - me 3 - - 0 ume öp te tal > 1 0 > 1 -1 -1 tr än to ner 02 ner 02 ÅRET en l , r io 2 < 3 år io 2 < 3 år ins som har it d, it d, har at at tioner akt tr os pti os pti iv och en on tp lö n tp lö n 4 er nedan. va tid va tid utaop öp ap öp ap D 4:s deriv al appar w erna d eri må L ap d eri må L ap s. AP , v t 5 (7) k 12 y Basis t Sw 12 y Basis t Sw rt ys v de tabell ys e enc ys e enc Fo nal nal nd faul nal nd faul VISNING 202 . sa ten a y basis s är sa ga terminer eturn Sw terminer sa ga terminer eturn Sw terminer 11 id terminer visas i id ti R id ti R enc rs fallostruktur ap te rs fallostruktur ap te pt erpar uta dessa pt oss Curr edit De tal pt oss Curr edit De tal Not Lö M val curr Av redo Lö öve För Cr Sw Cr Rän To Valuta Summa Lö öve För Cr Sw Cr Rän To Valuta Summa ÅRSREDO

Bilaga 6

- 0 5 - 0 0 75 25 30 49 -31 12 . 54

opp . 2023- bel . opp et bel opp et 1 5 - 0 0 bel -31 255 68 10 33 49 et 12 van angiv A 4- t o van angiv AT t o 202 van angiv SD de enlig t o v är de enlig tt v är AMHET e de enlig tt S till är e tt v till VERK t upp e till t upp ot i bolage tillsk at tifik ik shem upp apital R k till etagscer RNING för an lämna TY öpa finansiering

FONDS an k .l.s begär låne .à.r

de dings S

en et et et et onans begär ol tå år år år år asakr SE H rs l. V A .r. l. AB KB på vid anmodan lämna på Nä et .à t under t under .r. t under ts t under ts et tt tt tt VISNING TER s. år ot ot .à ot ot år rt a KB sig a sig a sig a

→ NO . Fo nfr tillsk vest AB tillsk tillsk 3 vestmen tillsk vestmen tagit å tagit å tagit å t under täkter In t under

oldings III S oldings S In In

ÅRSREDO 18 ot tein ot 4 har 4 har 4 har

AP AP AP Not Polhem I Tillsk ASE H Rän Aktieägar Ägarlån Cinder Aktieägar Erhållen utdelning ASE H Aktieägar Åtagande 4 to 1 Aktieägar 4 to 1 Tillsk 1. 2. 3.

- 9 15 -

-31 -31

AMHET 12 3 410 4 549 5 000 12 4 500 5 000 S 13 623 33 372 seende aktas Av tr VERK 2023- 4. 2023och S 2 4 be

GI & i IA AP 9 TE -31 till -31 15 564 12 3 806 4 549 5 000 12 4 500 5 000 4- 24 112 12 488 30 450 4- STRA ansaktioner 202 tr finitioner stående 202 v

ats a - t med de 4 en verk AP nd ate på t 6. Som när 1 ÄR ga . .

ta

HÄR å a och str e, se no ch depapper tiv ) mnkr var DET 72 stående i enlighe r o vär 14 057) mnkr v terna 15 2 se vtal al 114 ( 7 ( t och ställning har el ata för 25 13 ta fa ttningsha form a till nd t i 2 till esul bi vtal uppgår 4:s r 4 för erhe ade deriv ata talningar uppgår vtal AP taganden, med när rs er be ata e å edande be . 202 va sclear -deriv t 9 AB TC tida depapper ­deriv usiv ter om hur ÅRET ans örbindels am vär TC else och l ven no r, sf t erhållen säk fr 18 t 18 ysa et te var mo t uppl styr astighe år vseende bör vseende O utlånade de tt vanden, inkl till AB 4 pan a a för a vseende O en a etag, se ä ter

a en andelsf

ld och ans ter ter ter ter tå för olding AB ot t under taganden om ten är ttningar ess a H äl ter depapper erhe erhe tagande, se no erhe erhe ärs sä esse H tr St an vär säk säk N tr In tillsk VISNING 202

.

1 2 . p säk säk vesteringar taganden, se no å in onan täkter täkter vensk 17 a in 18 t med no och er tliga tein shem tein ällda aganden vesteringså Erhållna Erhållna te TH S Not St Utlånade Ställda Ställda Åt In gisk Teckningså Övriga 1. 2. Not Syf utestående mellanha löner sam Vasakr Rän Åtagande Rik Rän Åtagande LS Aktieägar ÅRSREDO

Bilaga 6

lt a - - 62 -31 ta ande 171 -854 -562 55

12 To tioner är 5 613 4 430

88 588 15 656 -1 425 -1 425 280 855 108 385 493 484 492 059 och andr tillgångar

2023- bliga teb

O

rän

- - - - 1 , - - - - - - - -

-31 å 3 ar ade

12 och

Niv 88 588 4 430 93 018 ter A 93 018 andel no AT Aktier SD 2023-

- , - - AMHET S -31 å 2 ar ade och 501 12 Niv 5 407 ter 87 900 9 562 -2 019 -7 356 88 588 42 450 15 610 63 467 -1 291 -1 291 62 176 andel VERK

2023- Aktier ono

- 46

-31 å 1

12 Niv -134 -134 238 405 98 548 336 999 336 865

RNING 2023- .

TY

FONDS egående år för ande an

ade tebär 2 ade GÅNGAR elsesiffr 2 -31 ter än för 12 ter a r ulder TILL 1 eller tillgångar jäm ändring ändring å 1 eller , no , ono a a sk ör för å t t t f å 3 för VISNING TER et t de niv ulder sk i niv ans 2023-01-01 de är ån niv ans 2023de och andr al tala är fr till al → NO är a tillgångar a sk ad v finansiell finansiell FINANSIELLA at ad v och andelar och andelar tioner atinstrumen atinstrumen O tning tning ÅRSREDO ende b återbe yt yt ende b Justering har ändringar vester t/ bliga realiser Verkligt v Finansiell Aktier Aktier O tillgångar Deriv Summa Finansiell Deriv Summa NETT OCH SKULDER 1. För Ingå In Sål Realiser O Förfl Förfl Utgå

lt a 32 - - -31 ta 582 AMHET 12 To 6 050 tioner ande 4 430 -715 1 285 S 4- är -3 044 330 690 102 405 119 709 558 854 -17 504 -17 504 541 350 tillgångar

bliga och andr teb

VERK 202 O

rän

GI & - - - - , - - - - - - - - TE -31 å 3 ar ade

12 och

Niv 1 285 ter STRA 4- 102 405 103 690 103 690 andel

Aktier no

202

i

4 rk - , ar at - - AP ra -31 å 2 och ter 489 ie 12 4- Niv 45 965 4 688 6 050 56 703 39 199 88 588 9 874 -1 978 5 432 ÄR -17 504 -17 504 andel ono 102 405

202 Aktier

ngsh

HÄR ri

DET de - - - -

är -31 å 1

v 12 Niv

4- 284 725 113 736 398 461 398 461

och 202

­

ris

4 , p

nt

202 ande ÅRET ume tr tebär 2 ade ade GÅNGAR 2 -31 ins ter än 12 la ter a r ulder TILL 4-01-01 1 eller 4- 4 tillgångar ändring ändring å 1 eller iel , no , ono t a t a sk å 3 för för å

ns ulder t de de ån niv niv ans 202 i niv ans 202 är na de och andr al tal är fr till al Fi är a tillgångar finansiell a sk finansiell at ad v ad v VISNING 202

FINANSIELLA

9. och andelar och andelar tioner O tning tning 1 atinstrumen atinstrumen ändringar ende b t/ återbe yt yt ende b

bliga vester realiser Not Verkligt v Finansiell Aktier Aktier O tillgångar Deriv Summa Finansiell Deriv Summa NETT OCH SKULDER För Ingå In Sål Realiser O Förfl Förfl Utgå ÅRSREDO

Bilaga 6

56 A AT

SD

AMHET S

VERK

RNING TY

FONDS

tt ­ ven ade , e 30 med ter på ­ och n tsbo­ et onan derings täkter där tt och av ono astande t ekt tt för vär ,4 mdkr verk a v en r e tt sa. E närmar avk tein med +/öppen tida växt onan, med e Vasakr tipeln på sam 14 ändringar am vikt, men ä till ver fastighe v dessa rän tor ör am å 3. U v dessa al , marknads v t i än ts på fr tr säga ve mul 4:s hög ande för VISNING TER tt niv vinst vice Vasakr astningskr ör a an sägas a öjning som i positivt v, t vill am a vk AP var tor x som r tod och indir v cen dr fr t f er ade aktier ts än deringsf → NO toden innebär dering a t k a , de taganden om deringen a ter teringsr som sål as med hjälp a är ell ostnader för ekta apitalbolag under vär ÅRSREDO tsinde v et an vär , mo on a ter av tsk dering och tagits v dir aktieinneha e ör tsprisme tiv t en tsinneha 1 mdkr tliga tagande ad gäll teringsr tod innebär . Gener , drif apitalbolag är . vär t på i riskk . V on v disk or rtsprisme as. esen terfinns under 25, m an astighe är terna ter å 3, har de väsen t skull tillgångar e medf F ter anser normal siktig fastighe på ade och ono disk on ys pr astningskr riskk delse ändring a vär s 1 mdkr tod). O som å en al vk vak ör ty er för sta för a ocen ter ande ändring a . Dessa vårighe . F vesteringar , gör no skull venskt astningsme tsanal är v be en inom niv flöden. O för AMHET S vk a s ekta e en ändr tebär tligen på n tider desme s med liknande objekt a som delse . är dir er 4:s stör och andelar för 4:s in assa under än för ekt flöden disk tillgångar spektiv är ty ter AP ,7 mdkr k löp VERK ån IPD S rådande änslighe för be dering a å 3 innehåll AP v as med -/+ 5, a r väsen fr nuv ter 6 mdkr tida v lån. E är assa ys per faktor vär för aktier ade aktier alla GI & tod ( v jäm stor i niv ys ter ysen skull tenhe am as med +/- 5 pr ändr ör a en k för ande 40 fr tillgångar t f TE toder ade k anal dering enad med stor tipel var för och andr . ts är fastighe har de t anal ocen 2,3/+ 2, deringen talning a STRA i he v för tsanal är v ono a - deringen a ts och A ändr ande vär tenhe

principerna tsinneha tiv ade växt t a nlig är ark ig t IFRS sk till deringarna t v ,25 pr v , mo tioner as terbe ,3 mdkr astningsme nsl deringstekniskt ter sens mul t. E tiplar tebär ocen ier ämst å grundme ognostiser terna taganden kring Vär endande marknad innebär ocen För / EBITD vesteringar fr tv avk fastighe marknad medan indir pr Kä Enlig al vär tillgångar ono an vinst bör tr känslighe verklig pr lage +/- 0 med cirk aktier mul EV in rän obliga baser och å 1 pr -/+ 0

4 AP ngsh a t ri as 4:s ekt ej ter as

ÄR de ekt , on at ter AP a men ad, äkna å vänds är vänds v för indir ade v disk a HÄR v an t a at indir terfinns hos för appar ter ter ber tt egelbunde ar niv verk

arknaden t uppda för w tt a klassificer t inslag till DET te bedöms as och ocen a as tes ela a för as r ör tlig as am ­ priser ar orriger ter ter än ter t uppda för ter verb apitalbolag. dering baser dering och tsbolag an ar 4 pr ategori å ris ng 7 verb k än as er vänds bser väsen som r vär vär

, p eri egelbunde te bedöms aktiv t uppda och r as med hjälp a torna. Därf o och ägarlån i i riskk

marknad. M vänds ok t uppda te o fastighe nt ot bser der apol ke in an klassificer

sn som r o . I denna är regelbunde xtr som an dering uppda rän ic tt såsom ri terfinns ca på er som in v e på 4 ume p a och om dessa å e som an terminer at er tor v är för e t ej k ade aktier ade aktier :s principer toder ektägda

tr en aktiv eck är ad en marknad som in egelbunde egelbunde uta , innehållande r as på rän för er ad vrig ter dering, substans

202 ade v fonder val as ell ter IPEV ins er modell ­deriv er as med e vär v i dir ade priser aser som r TC baser te gäll aser ono ÅRET la ic ter b som r ta fonder dessa in b der t ono ämst bl ade priser ta tagna t. O ekt flöden fr deringsme tipel iel pu ker ter ade aktie såsom t och terpol till ker vär er som i ö är inneha

ns d marknaden. H ni inda eder ter inda at ta assa k dock å 2. ni ell v , mul ör

t som handlas på t som handlas på t v en in et t som vänds tal . F 4 ina me t finns no på . tek erbar ­deriv som indir . I nda tida vilk niv tek ta tsbolag sam er fl

F nt ut ngs t finns no erbar TC or ta vilk tor t till ngs a da tt flöde s. ens än en gång per a vsl än am fr e rt ume om de ekv ta de t O teinstrumen erbar ta terfinns i huvudsak ansaktioner assa tr fr deri observ marknadsno än inda a r ts deri erbar å ttar tr k Fo instrumen e at för är sda instrumen er t, med låg likvidite te är sda instrumen är fastighe apitalbolag an fa a at VISNING 202

9. Ins V t finns observ teringskurv erbar erbar V ter 1 1. 2. nad men där fr ämst ven r observ instrumen 3. nad 2. H inne ut, ell dering med allmän 4 de dering sam on er ektägda riskk et on ivå orriger ivå ark sl ivå ark ej observ faktisk Not N Finansiella bedöms aktiv med högr ok placeringstillgångar N m Finansiella aktiv av vär AP där vär men ä instrumen disk observ observ instrumen och är dessa N m Finansiella av 1 ell dir För vilk på disk ÅRSREDO

Bilaga 6

. . 4 or 4:s , i ). AP änsar . AP aR med 57

löpande ande tekurv (V vänds tt ade aktier vesteringar ter t ver t anges. a ade och och än begr regioner isk ter terisk tebär de t R ter t hos aktier än tillgångar tenhe vär ver no de än och r onder t ö an uppstå t anna , länder v r . sifiering ö ue a vär 4:s r ocen er al en nedan an ognostiser temarknaderna. . sam . t V möjlighe tning a AP egioner vseende tc tte A rän a r a t 40 pr tabell t om inge regioner t på ser pensionsf ust, som k AT en hög andel ver de på i samband med in SD olik tion i marknads a länder förl ocen vid mä vär xponering i DNP finns goda hålla elser ver utakur as genom div , industri e tt tion i marknads ör maximal varia ter andr AMHET genom både pr a ingår val uppstår till utae vänds riskmå tidsperiod. I S er varia sifiering ö ter 4 val tad via en er AP än han så an aden 95 pr tad rän sifiering ö tion i utarisk er VERK t. er utlig förv , bostäder marknader än tillgångar Val tor k risk en giv som mål tion i marknads varia sl is fidensgr förv er vses tsprisrisk on r ande tad uta. uta. Lagen om allmänna a on likvida 4 har varia än al al rnas as som den maximala a marknadsrisk AP vses as genom div v nominella v v t under ter a tebär tad genom div xponeringen i k astighe verige men ock ga finansiella ter ad a förv fastställ v finier och k än än utae y ris . F , såsom k ån ttning på ande instrumen han terisk ris tsprisrisk ter lg de 1 år appor k förv sak vser al til ris 4:s r or k a v sp inom S isk RNING ade risktal. tebär . k rän et tstyper gs äkning a t R TY ris er is AP vser ar ris tala in en sannolikhe och r än ter ade i utländsk ade i utländsk to gh fastighe fastighe er ta tiep ter uta utarisk ter ter ti ber ue a ed aktieprisrisk ed ac FONDS daglig prissä mä realiser och r Ak M Aktieprisrisk sektor Rän Endast som a tillgångar han Val Val no no den placeringspolic Fas M hos fastighe huvudsak Pl För Val en giv tidsperioden

t t a ­ ­ er ­ ts er t tt etna 4 der a god a as AP sam vär xper vtal ­ er risk och då sådan oll a risk e terings och ts . er t med tt för tr a, samhe årligen ocesser i a verk a medv e ativ inom ten else emier marknads on tifier vseende risk t på er var a på verk riskhan minst e oende & v oper tt tas gener riskpr ell tr tern k a ändringar aspekter än VISNING TER tar i den dagliga tt a iden isk ocesser ändringspr för för ser t ager för a . R tillhandahålla eckla för tering a pr för risk - och likvidite d och styr förv ade instrumen oende enhe v de huvudsakliga finansiella ter → NO god in edit ta instrumen tt utakur ter sam dens för åde teringen a och ade ystem till bör ÅRSREDO er ter varig, sk tsstöd riskhan tlagda , s legala som ör en v e al oll värl a och utv ar ör -, kr ekt , v v no tr tsomr han eckla för k tifier t f möjlighe t a ser a och medarbe om der dir de on enhe dna är samhe v den ober ar t. Därf anspar är fer er tta. utv tliga iden odukter tr v elk tliga e som ans samhe tt toden as a ter positioner v tt består ell som ställs på de a , utv verk tliga pr marknads er a che yck av erk me sam ya ta a sam & oll appor för i aktiekur tliga ar för t v ingår upp isk för äsen v n bland anna ämst tr t finns goda AMHET S de kr ser och samor R v ar fr on riskmanda t bestå de en , dess n var ocessägar var följa ar evts . var endast da tioner n a sam er tillgångarna till tt för tt där v i huvudsak VERK io resur ans var fterl er tering a a er v risk varia at t sk e ans inom sit stödja tta t a e t ans sig mo s a v is ten, a upp tt erna, där tsstöd som r är ar GI & te erna a e ans emen ändringar er fastställ an tens risk Vidar ev äckliga har enhe sk TE rg ten, med pr för 4. I de er ande gäll ör . risk er utgör 4:s inneha o arbe samhe as. ten l a risk ar Vidar den gemensamma ri , f öljs upp och k samhe as. isk grund a tillr AP tt var x impl la xponer sr AP STRA ch samhe erk tyr tta ter var todstöd sam a risk tionsf på r o v samhe ots t e iel verk tningens mål 4 e marknadsrisk ad . Då tt ven samhe vsä upp a ativ 4:s juridik ns ingår & al AP kn tivt va t dagliga verk a Verk 4. M AP finansiella er astning inom tor tt te ä t a ocessen. ganisa na ämst ognostiser ar arknadsrisk Ans I de om sä in verk at och han stöd ans inom hela och me pr följa oper AP såsom or och liknande Fi De risk Risk Förv avk som fr pr M M nega rän

4 AP t a ÄR tliga sk tliga v empel tslig er ­ fin och tering, ot tt t ten. var ocesser , a väsen när ad . a HÄR är a a risk a be tering a ar e risk. Ex er sk t viktig samhe v ans DET felaktiga ttar tliga sannolik er önsk t v tens huvudsakliga v ick d och fa ar skil erk emen fel, legal felaktig han t genom br a risk och sk enserna v ändringar sam ar reducer er äsen v risk t sär ör ativ tt ik v de har på delning a oll samhe . följd a eten instruktioner t a od fastställ tt de tr er uder er v risk alla t, minsk onsekv a för verk. Gällande pr on till ell ocess om ör k är tionsf . verk risk v oper sam met pr ar dering a er ffekter dlig v , mänskliga evision sam . F ställa regel uster omedv tur ch möjlig vär er ty tern k 4 er o dering a lindr a risk ganisa förl rutiner ss t är er tliga och r as genom en vär ocesser . Vid säk a en 202 för ocesser finitionen inkl oll teringen a ollkul tr t de ar tt ativ i samband med impl sk teringen a finansiella eten ell tr . oce ter pr a och dess e och or en on pr todik. Denna as ell äff er en god in instruktioner ÅRET ”. De on lång tr för ad i skrif ta v han a och risk ade pr am a han t in as an tlagda a så a. a risk ter ställa ativ yck a medv med han ns tifiering och ar ocesser er ev v undermåliga äcklig k et 4. 4 sk k vilk terialiser as specifikt ändringar ativ el var händelser en god k me ots all tssäkr ffektiv vseende oper för 4 missl ad a tillr AP ge AP ma der säk v oper menas ” händelser an tliga tr e är er er k sak thålla ocess och me alite a oper er s a er ell er e xterna ät inom f ond inom sam finnas, erna kv tering a ändringspr utv ystem a dokumen ar

sk sk a risk xterna a or er er er er er för er , s v a dessa en beskrivning a ri e ystem, o ch för oll risk oll t och är a ade genom r Ri a ativ er a risk var s gripande mål ld o ar tläggning, iden as tr a tt tr minimer ter sk ter VISNING 202

iv ver a risk a risk der a risk 0. följer ativ an ata och uppr äl för on för ade händelser on är odukter a tt 2 er som utgör rat en k ande ell ar t ö ativ st ativ elk elk ativ

edan pe ed oper stem ell oper De st per ocessk ck ten ck Inom riskhan t utv per a pr För fogenhe Not N risk O M ändamålsenliga sy på vilk inadekv förf uppnå oper Fa O fondgemensam pr pr genom ny he oönsk ny funktionalite at O ny be och rutiner dokumen ÅRSREDO

Bilaga 6

R 2 g 11 Va 915 142 112 234 -77 tt t , tt 58 1 da 1 100 2 437 ts vsperiod för faktor ts enlig vänds e ocen

tioner jor t, an inneha g edställande sä har er; en aktie ocen saknas underliggande oxima så tillfr tt 0 pr tod med historisk e tioner faktor vsperiod, 95 pr A ock a appr e ag t % ölj 4,6 3,3 0,6 0,3 0,0 3,8 er på tr v AT tf -0,6 12,0 andr oxima ande 5, SD Bidr t ell er var eringsme atilite ell Appr ts vol tillgångar vägning a , mo AMHET S vänds. en simul 12 mån por dessa ande ån en endagsinneha depapper an har för vär är VERK tebär med god periodicite erna ade tioner än aR utifr te t V a vikt. H 249 ter oxima vänds en samman ta an 5 050 2 372 a risk at x- 12 mån 37 810 27 340 30 693 -4 907 98 607 a no t, an , e vsperiod tiv astande r ges lik vk x. ven sk tillgångspriser som appr ocen 4 ä VaR v ognosticer terna inneha a pr al 6 pr teinde AP ationerna RNING tt 13, och höga än TY a vända teringar till ande AP3 har an tt tillgångarna högr observ ten v var FONDS t a t a ts ade aktier där al v ter opeiskt år ocen , mo AP2 och tt äkningen. möjlighe ör ar 6 pr ono eur tt AP1, år därf ör ber sv 18, e e för saknas marknadsno 4 har ör tillgångar ts -31 för t f assa. F talängd om e tta AP de eala t k else med vän 12 a. espektiv för x. De t är ade r sam x r t en da tillgångar tal ter 1 4:s To a jäm VISNING TER 1 1 inde stem Barr v. aktor delning an tor tor AP tt ono tsf å sam ör ass, 2023- än aceringstillgångar v e sy ör aktieinde → NO a aktier än pl a till . F aktier a aktier r a r och Övrigt v inneha möjliggör tt ÅRSREDO tillgångar vissa 4:s risk fastighe opeiskt a fidensniv astningsf fensiv För inneha i AP dessa följande en eur För kon avk Tillgångskl Globala Svensk De Globala Svensk Reala Valuta Summa 1. 2.

R 2 g 16 Va 682 194 125 105 -20 AMHET 1 da 1 449 2 551 S vsperiod

VERK

inneha

GI & TE

STRA ag ölj 4,2 2,4 0,6 0,4 0,0 2,7 t % tf -0,3 10,0

Bidr

atilite

4 vol AP 12 mån por

ÄR

HÄR te an 390 DET x- 38 337 21 823 5 135 3 454 24 110 -2 852 90 397

vsperiod 12 mån

, e

VaR

inneha

202 ÅRET

er -31

12 4

isk 4-

R

s. 1

rt

1 1 ass, 202 tor tor Fo a aktier än än aceringstillgångar VISNING 202 aktier r pl 0. a aktier a r tillgångar och Övrigt 2 fensiv

Not Tillgångskl Globala Svensk De Globala Svensk Reala Valuta Summa ÅRSREDO

Bilaga 6

- - - al d ­ v a 798 v 59 ­ a aps 1 821 -243 1 166 -777 edit vilk -2 862 -2 651 -2 262 edit val Sw ande risk ande risk ad på

. Kr v s kr v limiter ade och tional . baser ter Rester Rester d är diser terna t t - - - In tpar örpliktelser editrisk, d änsas genom änsas a A ( at 798 at A erhe 4 811 6 558 erhe -777 standar kr e mo 12 167 -6 492 -8 682 -15 951 AT t begr a ISD SD för en begr . talningsf tt ten sk störr ade deriv t / säk ade deriv t / säk ter be at er er utsa tliga Pan Pan AMHET editrisk /emit dis dis astighe S t, är kr ­deriv 2 2 - 0 - a sina vseende både standar TC de de VERK ten tala tgrupp (a andar är andar är och F to er -7 673 -4 737 7 658 6 032 13 690 d. Bedömningen i denna fullgör ten e st -12 410 e st emit ffär med O ck ck an er emit a a finnas med sam vesteringar te k t ell x) Verkligt v Verkligt v t in per I I tern standar a in tpar an gör 2 , 2 , tiv tpar xponering. Den 4 k tt vid handel t Anne 279 607 780 343 en in editrisk AP 9 239 8 601 terna RNING mo tse a tioner 66 594 16 369 26 357 tioner 59 466 11 503 23 540 vser Al TY er med mo uppor 119 445 104 233 tpar vilk S exponering exponering t ell vtal fastslås a bliga bliga ating) a atingbedömning. edit O O FONDS ten ategori. Kr med e Cr td ) r tsrisk. A ( allad r L t­ och mo tingk ter Vidar k ta. tpar så än ten ra tpar t). t aktieägarlån inom en emit tt ytics UK per mo ) och CS upen r sam Anal en a de som, genom a tliga tion -31 -31 är t­ och mo 12 12 e uppl tioner t v både emit ten 4- exponering exponering oody´s sam ade instrumen M usiv vses risk de ttar och limiter Associa s ( VISNING TER a fa 1 , 202 3 1 , 2023- 3 editriskklassificering ( tör , inkl vser änner diser es er er de er editrisk editrisk ad kr an er är → NO x i DNP både emit ativ ass ating kr ass ating kr ter t v editrisk r r ev förlagslån, obliga ÅRSREDO risk ttar it Vd godk standar esen tingl ser ed teinde fa e­ tingkl tingkl Pr ra Verklig Av ed kr Ra AAA AA A BBB BB Saknar Summa Ra AAA AA A BBB BB Saknar Summa Kr M exponering a exponering om rän om ick and Deriv 1. 2. 3.

-67 -222 AMHET ­ 4 549 6 409 S Summa 278 493 88 085 106 412 Summa 222 247 77 414 107 862 uta -264 648 -197 986 al VERK v -67 -189 tabell Övriga 2 095 8 596 Övriga 2 716 GI & 91 724 26 182 73 447 21 869 -77 996 19 847 TE -111 338 4:s öppna 0 0 0 - - 1 1 STRA AP INR KRW a 6 658 -1 518 5 140 3 638 3 640 er oll 0 0 - tr t. I nedanstånde on CHF 141 -633 CHF 397 k 5 779 5 287 5 199 -1 782 3 814 4 tt ocen AP - - te a 6) pr 0 0 91 ÄR yf 21, INR HKD 7 730 5 962 5 062 -620 4 442 i s ,4 ( -1 859 HÄR at 19 0 0 - - DET 204 NOK 1 067 -371 6 298 6 994 HKD 6 402 5 482 utaderiv -1 124 val v ets utgång 0 JPY 319 JPY 15 464

vid år 11 176 9 711 4 519 25 725 9 961 8 346 1 689 20 475

var 4 0 med hjälp a USD USD -48 202 52 192 2 274 48 708 47 199 2 627 50 162 154 359 -160 117 118 538 -118 154 xponering ÅRET utae -31 -31 er al xponering. 12 12 v 4- a tto a tto 4 isk utae xkl xkl R val t, e och t, e och s. ing placeringstillgångarna 4:s rt er ar 4:s öppna och andr och andr AP at tto at at tto at Fo on as AP ande tillgångar dringar ande tillgångar dringar VISNING 202 0. xp utasäkr ter xponering 202 tioner for , ne xponering, ne xponering 2023- tioner for , ne xponering, ne ae och andelar ae ae och andelar ae 2 utae val tebär atinstrumen tebär atinstrumen 4 esen bliga bliga Not Val AP exponering. pr Valut Aktier O rän Deriv valutaderiv Övriga skulder Valutaderiv Valut Valut Aktier O rän Deriv valutaderiv Övriga skulder Valutaderiv Valut ÅRSREDO

Bilaga 6

i ­ l l at er ts ta ta t To To 60

regl följning 64 888 54 557 57 413 46 818 da tage 119 445 104 231 a placer öljen i ta. skil tf 4:s likvidite ande var ann upp än v por amman AP a t. S ver tebär år 0 år 0 t 11.

än upen r

en dessutom genom de måste genom sär > 10 11 298 11 298 > 10 10 309 10 309 A er andel och r , se no AT vär e uppl SD tsrisk tsrisk. tsrisk tioner usiv appar och genom noggr en stor w ar , inkl tabell. AMHET marknads med god likvidite bliga S . O de 10 år 10 år tala vester är 5 507 7 079 y basis s änsas likvidite tillgångar tioner t v 38 185 43 692 26 801 33 880 VERK to ­och likvidite 4 in as en sammanställning ö 5 < 5 < änsas likvidite 4 som låg. enc 4:s ande AP AP ter erklig vanstående begr AP edit ostruktur v v begr tsobliga all tebär en i esen till ts i o onder t a verk förf oss curr än vanden. egel i r och sta tsrisk tagna 8 567 6 074 ocen med låg kr 3 < 5 år 23 861 32 428 3 < 5 år 11 244 17 318 t med och cr ter t upp utelämna RNING pensionsf 20 pr ät tillgodoha en nedan pr ör TY elsens r appar vesteringar ade aktier w därf dringsr I styr in assa I tabell i enlighe t s t minst k ter

FONDS allmänna at for för av no bedöms likvidite risk instrumen 5 504 8 790 faul

1 < 3 år 13 449 18 953 1 < 3 år 17 184 25 974 de

. ­ x ser yn­ tas. edit t och de har t tuella ät cr annan likvida dande tal änsa ven ty till a uppr ensinde år år an tid v be er tt begr ttoutbe­ andel ensionsm sk ef < 1 1 334 < 1 5 439 ån P men e a a v placeringsuni v r 11 740 13 074 11 311 16 750 fr a ne uta a dock VISNING TER öp­ och säljkur örpliktelse mo till var val an en stor små an val är k k änsas a förutom e akt → NO s stor tivt och . Genom lagen om tr äv hålla år mellan k talningsf tt talningar rela tt on ÅRSREDO t kr t begr tion med k be t a är t i SEK editpapper utbe xterminer ade aktier

4 har ändig tliga apital ter dessa ombina stigande e och kr a skillnader AP t k likvidite instrumen tid tid t på at a hög om de nödv tlig i k de som ver öp öp stor var då 4 måna fin ö risk och no vär AMHET S fter AP be och aktieinde tid under ­deriv visa ven t är -31, L -31, L öp TC till finansiella aktiv 12 12 VERK upp t gör ognoser i 4er an ä tion för depapper en l ven O dsidan e ten. De terminer pr marknads GI & ell en k ela tsrisk vär 202 2023- har uta t t TE och/ al t limiter edit edit der men ä tsrisk ån skul yndighe v ande t. I dagsläge t sta t kr t sta t kr STRA ter fr på skul ten som i r och dagliga tebär ek 4:s likvidite fallostruktur l fallostruktur l tliga a illikvida Likvidite uster AP sum sam rän ominell ominell ta ominell ominell ta t sammanlagda

fastighe var talningar Pensionsm instrumen dighe förl storl ver för För N N To För N N To Sam De

4 AP ­ de ­ för e

ÄR t tt t t. en a a atposi­ , finnas de mini för A för aten har är tt a instru­ er vser tt tlig lägr HÄR följande: at a positions vtal a a ställas flöden dels a ategisk deriv ffär . depapper DET för vänds teringen, dels nominell a a da sk för äsen finansiella ade bolag och v str Alla A och CS avtal assa v vär ten. Deriv deriv an a). A­ ter k en tt ter et vänds at han ade instrumen e 4:s an gör a ISD standar . CS erhe depapper vser v risk till AP llikvida viktigaste är vilk an i den dagliga 4 k diser tt ter är v a. I i ono ör at tering. deriv enklar apas med andr vseende på sk e säk s a a de , f med mer AP at v för med hjälp a a tpar er som a del deriv han an sk marknadsrisk. ingår vser hur er tningsmanda er vilk standar -deriv a ar ell t utgör an säljas tillgångar 4 al ten där och te k e­ å mo er k v yf enkla TC tv tsrisk n stor förv tningen, där med avtal regl t. 202 för al A­ medel t. E a placeringar tspositioner tf öljens risk ter et endast form a flesta tningen, där och förv ostnader som in vseende på med O . ISD er i ÅRET al a tilite änsas både med a tpar mellan avtal t instrumen a och belåningsbar åden och s ola a por ade och ick ter at A­ v likvida örv instrumen ade prise ämst er xf , v ativ begr mo diser tpar dels likvidite ter fr

at 4 isk inom de 4:s utländsk ostnader ansaktionsk positioner tliga vid handel form a fa ttar finansiell ttningsbar

R at at AP v inde v den aktiv tr ta .. tt e mo avtal. CS i tt an säljas ell iv v et. tt de och med a med deriv s. er tiv ar t a v deriv vär sam A­ der er om finansiella i i e te k ommer rt v d deriv vändningsomr positioner ta v den oper störr ISD er er t in t omsä ek ör

isk Fo g a terna ansaktionsk or vakningen. änner fastslås a tliga a handel e tt sr tsrisk te t marknadsno t f VISNING 202

a an tr tsrisk 0. in vänder utasäkring a al a möjlighe t (k ering a atpositioner och därmed sammanhängande risk e er till et it tsrisk 2 ter a olik ektivisering a ektivisering a egl id

an 4 an Val enda Eff mer Eff dels minimer ger men Regl deriv vändningen a Vd godk seende både standar Vidar t r kv Likvidite omedelbar Not H AP fler • • • • An underliggande tioner och riskbe av med sam at bilaga utestående skul Li Likvidite likvidite instrumen pris än de är instrumen ÅRSREDO

Bilaga 6

t tslig tt der 61 as ät vens, rä ter tillgångar tillgången te te har egal a liknande esen v insol och skul er 4 in en l angemang AP realiser arr som pr 4 har er tning ell tillgångar vens men in A der förknippade med r AP vtal. Finansiella tto ell AT ter v insol t. SD om kvit äkningen är angemang där tidig och skul ttighe vtal rä likvid ne t. Finansiella arr AMHET liknande a äkningen när ama er sam S er tidig

tillgångar örhållanden och i händelse a erlägga tto i balansr t i händelse a VERK som har sf tt af er tning ell ffär a den sam kr a t bindande r as ne positionerna visas i balansr vsikt ter örhållanden ell skul i laga sf finansiella om kvit edo för ttslig eckla rä esen äder ffär vv visar äkningen ell vtal ttor normala tr a a ne te pr tt van ama t finns en a likvid tvis RNING der under under

TY en o tta yder vanlig normala tionen a som in tto i balansr t ne ten FONDS Tabell ne bindande r och skul at och om de och erlägga som l avtal som under in

i BR i BR

6 050 6 050 17 504 17 504 15 656 15 656 1 425 1 425

Summa Summa

al 1 - - - - 1 - - - - VISNING TER vt

sa Övrigt Övrigt

→ NO ng

ÅRSREDO tni

et

to- 14 14 to- 16 16 r n et fter tning 263 263 et fter tning 1 094 1 094

de N N

äkningen kvit äkningen kvit

r un ansr belopp e ansr belopp e

AMHET S de al de ter al de ter - ly 110 110 as i b 11 315 11 315 as i b 13 153 13 153 VERK ler tt Erhållna/ lämna erhe tt Erhållna/ lämna erhe GI & el säk säk

en te ne te ne

TE v a t v a t

ng om in al vt om in al vt

STRA 5 926 5 926 5 926 5 926 1 409 1 409 1 409 1 409

kni tning a tning a

rä finansiell finansiell

instrumen enligt a instrumen enligt a

ns Belopp s Kvit Belopp s Kvit

4 la AP ba to- toi N et 6 050 6 050 17 504 17 504 N et 15 656 15 656 1 425 1 425 tning. ÄR

as

belopp i BR belopp i BR kvit HÄR ett ter n e - - - - e - - - - tillå DET

om ad ad

ett ett som r s N N vtal

a

lde belopp i BR belopp i BR

ku under

s to- to-

4 ch belopp 6 050 6 050 17 504 17 504 belopp 15 656 15 656 1 425 1 425 yder Brut Brut te l 202 r o

nga

ÅRET

gå

ill

t äkningen som in la 4 iel t t t t ns t i balansr

na

Fi VISNING 202

. -31 -31

12 12 instrumen 21 4- atinstrumen atinstrumen atinstrumen atinstrumen ulder ulder vriga Not 202 Tillgångar Deriv Summa Sk Deriv Summa 2023- Tillgångar Deriv Summa Sk Deriv Summa 1. Ö ÅRSREDO

Bilaga 6

,

on evisor egeringen A ad r v r AT Nilss SD februari 2025 ter Pe dnad a Auktoriser or AMHET S för

ts den 20

VERK

lämna

e har

olis ,

tels

ät

evisor de Car egeringen RNING er ad r v r TY ais

evisionsber K

r dnad a FONDS Vår or elena Auktoriser H för

VISNING

ÅRSREDO → UNDERSKRIFTER

AMHET S

on g uza

VERK Z

ömber

ter

GI & Str sandar TE elén Eliass

H Per Alek

STRA

rif

sk

4 AP

er

ÄR

on ektör HÄR én

nd

februari 2025 ande all DET ttz erner ör ohanss Rä df

s J as Ekv

s u

enrik Ingrid W Nikl ställande dir H Vice or

Ander

Verk

Stockholm den 20

sen

el

ÅRET

yr

ff

4 ande

St

yllenho ör a Elling estman

rdf onik O M

Johan G Roine V

VISNING 202

ÅRSREDO

Bilaga 6

­ er an vis för a k 63 e risk ter som som tala edo ar ti finns. en oll ut sr en verige an i täck för tr der tt , v an med grund ter misstag, a år ter t omdöme er tlighe on ttar ån dessa e än k tgär för lämna fa visionen. ell te upp tt misstag och re ter in oll. te er e t utifr tt högr utelämnanden, tr terna ingen gar a on ell essionell hela felaktighe är som oegen felaktighe evisionssed i S t om en sådan ter of tlighe och ändamålsenliga för anskningså A t om huruvida vändar tliga ter fter AT tliga en vsiktliga tern k gr t, men är vi pr isk en. SD erhe tlighe äsen oegen tlighe v in fondens in terna, men in oll misstag, och a talanden. v bland anna äckliga v forma tr väsen erhe felaktighe tillsammans rimligen k som an på a v säk a på a ut A och god r er ut vänder för or der tillr ut on AMHET er år tlig v oegen misstag, e alskning, a tt k S v v säk t IS t ell ber tgär v oegen ttande a a ad a någr ell a besl A an inställning under erna talanden. R på förf er er väsen or v den del för terna VERK ter ad a t IS tisk omständighe s enlig grund a ep vis som är a ut följd a opi, a en vi risk år åsidosä till tlighe för på v t till er vision onomisk t sk e sig dessa anskningså re yn en rimlig gr täck gr för t som ber ståelse a år te innehåll en hög gr om de enskil var v ten i den in oegen evision enlig för visionsbe tion ell för t in t är upp tliga a de ek för på tt essionell re felaktighe ande i mask svar uppnå telse som innehåll a an uppstå of och bedömer tar med häns tt or ät erhe k verk v en r felaktighe forma ffektivite a evision som ut ter väsen a ar visningen, och ut a en grund tlig ager delse RNING s an är ber a visningen. tlig tta vi oss en ty TY rn ommer var tas på en pr tifier edo fa ar en r tt edo sr formar väsen aff be lämpliga so a mål än sr t utgör vi visionsber Rimlig säk a tid k Som del iden år ut och inhäm at en väsen inne felaktig in sk har är oss om e

FONDS Re Vår ningen som helhe sig dessa re för all Felaktighe anses förv i år och har Dessutom: • •

tt ­ t t a ta en tt t lagen stäl var er t a för en tliga innehålla et ändig verk tta a någo visningen. ar t ans om t inhäm inge var d enlig ektör väsen tsä vända gör TTELSE år edo erk elsen och tt vseende denna äga sr t v nödv a for an a med a t v vrig ans är misstag. tt tt VISNING vrig Vi har er a till de verv vi i ö någr elsen och förhållanden som ande a i ö tta. er ell tiv ap vseende denna tionen innehåll tvisande bil ställande dir styr ät ter te om styr ts a a de svar ar örmåga t, om ten och a in terna ÅRSREDO enlig med år tionen forma ter en som har verk var al van och ö för för s an en r tlighe fonden, upphör → REVISIONSBERÄ visningen är o ut a in ektör te innehåll a ats o forma en samhe edo in rappor ör som de bedömer oegen fondens f tillämplig sr tt kt den ger oll av erk ealistiskt tifier ven den kunsk a tt elsen och tr på är v likvider v år om ire tta tt t r talande med bestyrk äckning är vi ä den andr d on or visningen ans så a te som har tt diga . Styr k tsä t tillämpas dock AMHET de ställande dir ber edo , när t. någo S t ut t. visning som in for drif vser vision a lan tas och a onder terna sr tt tt inge re . t arbe tsen a vi skyl täl verk ät edo yser drif VERK tlig utstr t bedömer sr v år tt tsa en a te har vår tion som iden ter de utsa t, är ks bedömningen in sam vseende er den in t a ör tsa for er GI & vi gör väsen på sl v e sig dessa for ektör tion. forma at ar t a för en år ar en f TE ch elsen och pensionsf ta , v tande förmågan a t om o ven ät ät ten. De uppl a t om ten ell STRA genomgång beaktar felaktighe felaktighe a i de ns styr ter ektör tion och forma den in tionen i visionen tion, dr visningen uppr ä re tliga vi, baser tlig ter se t är ar uppr dir verk tta. a in m el edo tt samhe tagande ställande dir samhe I samband med O yr De var a Vid uppr tagande An de forma t läsa forma forma sr in andr at in Vid denna under väsen in väsen rappor St år om allmänna ans för felaktighe lande verk kan på an verk verk av

4 AP ÄR år t. ör t f tt A) de för ör IS tt et

se

ta telsen a a HÄR t med Lag ät ör der som visningen var

DET dokumen en i alla finansiella resul onden f därf verige och har edo ans ­f tta er Auditing ( sr te denna

tel

AP standar oende i . Vi anser tningsber av in de ts i enlighe ) och ger ondens al ds on kr ta -f finansiella tillstyrk ober ssed i S ttar

ät

Fjär ät AP örv es. t dessa tion än år en som har fa 39­62 i de onder . F . Vi . Vi är för ­f de evisor t dessa v dess Standar enlig var och ändamålsenliga n

er

onder delar forma t 65-88. ektör 4 (AP v Fjär fastställ var ge 1952 sidorna t god r enlig in 202 d a vriga tional var äckliga visningen på onder 4 och a t ans isn 38 sam visningen om

sb

visningen uppr ov ÅRET n edo år tillr 1– edo ge sr edo 202 pensionsf äkningen nterna . V evisorns ans a ans t är ed ställande dir sr 802005­ sr t I ven annan in in t R onden enlig tisk ta sr ä

on

g.nr v år år tvisande bil te ­f år er verk isn visning ingår pensionsf ät visningens ö verige ese sidorna 4

ov en vsnit inhäm än tion.

si

ed edo edo de AP t yrk vseende år sr sr år ion onden, or sr evision a ttning har and e i a talanden. at t innehåll forma Fjär t v vi har ut

vi

­f år fa al evisionen enlig a m t en r vseenden r den 31 december tt t r till jor vis terfinns på a in n ) om allmänna a t lagen om allmänna u evisionssed i S år or å elsen och den talande a VISNING 202 t om de för upp äkningen och balansr ör för v de AP ondens år år tr f s närmar för inf styr andr or ut tliga ut t fullg t ut

Re

an t v enlig enlig med år ta nd an dokumen Fjär pp al 4. F vrig tta t är Vår tt et för ru visionsbe För Ra U Vi har 202 Enlig (2000:192 väsen ställning per år är resul G Vi har och god r beskriv förhållande i ö re grund Ann De och denna De denna ÅRSREDO

Bilaga 6

tt t a tt a tion. 64

ämst år t. De olis för fr v ti vänder ommer sig tlighe åden och an inställning as på talande om de Car evisor egeringen tid k vsteg och vidtagna anmärkning. tisk , omr a ondens situa t ut er v r verige an väsen ­f år ais ad r eda ep s baser der v AP K anl t sk för och tgär för dnad a A verige all för å de ta or AT ten och där elena t, men ingen gar an tningen grundar i risk Fjär utsunderlag, an H Auktoriser För SD al som ut för ev essionell erhe evisionssed i S of förv der sådana samhe rel som k v ut, besl AMHET S v säk tgär erk delse evisionssed i S t god r en pr v ty

ad a för d be VERK t god r summelser tliga skil ttade besl anskningen a aperna. anskningså anskningen på fa för gr äsen sär ar en hög gr s enlig er evision enlig ar v öv för ensk e ha förhållanden som är februari 2025 t är ell äk a der v en r t omdöme och har v r egeringen erhe a visionen. Gr bedömning med utgångspunkt fokuser skull evisor tgär re ommande gr vi on v r tt ad r RNING a å tillk a och andr TY essionell hela visionen a a ädelser igenom och pr der tningen. Nilss dnad a evision som ut täck of essionella tr al or Rimlig säk Som en del re Vilk of er ter

FONDS en r upp vi pr under på pr innebär förhållanden som är öv Vi går åtgär förv Stockholm den 20 Pe Auktoriser För

t t i en tt te ter om in enlig tt tt a at enlig tningen teringen al t a ektör för tt. t ar var för öringen, med en de ng ven ansk oende i et förv och vår tt ni in ställande tillgångarna t ans och tillgångar a Fjär TTELSE v verige och har var bokf ändiga tt at verk år ober tion och a tt för för VISNING fa ven gr ä evisionen har . V . äckliga ans bland anna a a angelägenhe ggande sä vis ansk av tion och ställande dir nödv try för 4. R . Vi är ssed i S ttar a situa tning a verige var kr tillr fondens fa verk be al ven gr . Vi har 202 teringen a svar av onomisk elsens riktlinjer ensstämmelse med lag tt ndr t är ganisa formad så som är e t finns någon anmärkning förv ÅRSREDO a tar elsens och för ven evisor ta inne ver visionsbe ch vi ä al t dessa s an en som har onomisk ut tt. Den t styr der re ens → REVISIONSBERÄ en tta tningen, och därmed ta r o förv t styr tningen tgär as i ö ötas på al om de onden ande in evisorns ans t god r enlig inhäm talanden. ör ektör al . De ondens ek ektör ­f kt . ondens or tion är ­f förv aga t mo tr äff evisionssed i S t R var a ut förv ­f ter de å fullgör a sk v inhäm 4. t l onden AP te vi har år ire ör AP ondens ek AP ggande sä a tt ig ­f vrig de v d onder ­f ganisa a 202 visningen har a ans vis t f de de try tningen enlig bedöma AMHET nl AP tningen. t god r vsnit för de AP al t vidta et S e edo al onden enlig tisk lan ställande dir de be av sr de v Fjär e i a ­f sam Fjär tt förv öring sk tningen sk ställande dir förv ese täl e al evisionen a t kunna apsår VERK kr v år en ks verk för Fjär ondens or tningen är verk a tning a de AP t yrk evisionsbe er pensionsf ar ­f örv al ensk GI & anmärkning be and var as på erhe ndr som Fjär al till Fjär år som grund v AP er öpande ande r TE a vision a vseende al evisionen enlig s närmar t v de r ch ondens angelägenhe tningen och Fjär svar äff förv räk förv tt t r till tt o ­f de al oll och bland anna tr v säk för n re t a u jor a elsen och tr ondens bokf medelsf STRA t om de år ör för ns Fjär örv on den l ­f tt s an be ad a elsens och v ens edning vrig f se apshandlingarna elsen ans de AP tt a rn or an tillgångar i ö ut beskriv t fullg el styr t k öta för so pp al ver anl nd ensk tlöpande bedöma de AP t mål t styr onden tt de t finns någon anmärkning i ö ektör er ru Vi anser yr t är Styr Fjär vrig a sk visningar vi talande om ­f Ra U Utö av de dir givit ell G Vi har denna förhållande övrig ändamålsenliga St De räk lagen om allmänna av for tillse a medelsf i ö sk an Fjär och Re Vår ut rimlig gr mo AP

4 AP

ÄR t­ er at t tlig ten. ell ade så HÄR vänds a till ställande tande väsen fästa Vår samhe och vi DET ät tt am verk a ysningar fr erk en och ens uppsk v som an förhållanden t finns en telsen händelser . ät uppl tas tta d. en som ektör er de tida Vi måste ock oll t vid uppr förmåga tt visningen om visningen. tsä visionen, däribland tr ell am for elsen och drif ts, med grund i de t finns någon edo edo fr ysningarna, och om ansaktionerna evisionens planer den. re on ysningar tt de tsen a sr sr an tr t r k styr tsa an tionen, struktur för tt utsa fondens evisionsber i år , om sådana k e k ta tvisande bil under 4 ställande dir for utsa er vis som inhäm ät terna visningsprinciper händelser sl vi i r t om år 202 verk ande uppl ten i a en sl om ar ell esen edo t om så el er te längr en r vi dr tagelser i den in ÅRET ock sådana tviv ysningarna talande t tidpunkten tillhör m , måste aktor evisionsbe telsen. Dock iakt ar tsf ät de underliggande ten i de r tagande visen, om huruvida vser a ut som ger elsens och Vi dr dande aktor uppl de r fonden in gripande pr ger tt elsen om bland anna fulla an ty ten. O erhe tt ver visningen, däribland uppl sä 4 tsf ter tt ts om lämplighe som a be ten på as på a a edo e a styr delse dande brister vänder till samhe erhe osäk visionsber sr ty ty ten i styr visningen och utsa evisionsbe aktor re på vi lämplighe visningen. eda erk tliga baser ör vi den ö i år be ar edo en an tsf v samhe t f ar et visningen å former i r edo tade r an l tta tlig osäk äckliga, modifier tser a om be at. VISNING 202 der vi en sl sr erhe väsen tillr der edo tuella är ar ektör år tsä o tume är sr ttning och inriktning sam utsa fa ven tifier utv och rimlighe ningar dr dir av inhäm osäk som k for väsen uppmärk den är sl da förhållanden gör utv innehåll år händelserna former

• • • Vi måste in om in de e iden ÅRSREDO

Bilaga 7

visning edo sr År 2024

Bilaga 7

öll t öd.

visning 2024 edo v t och portf sr År e 2024 ering a t egr samhe eckling och digitala s t erk t in er i v t ensutv Tsarbe t eg mo t e s tsaspek ompe ar e k 45 erlig tt HÅLLBARHE Y hållbarhe inklusiv

tiv en t ak ttr t äller ompe er en tt en på a en a ar ar och v a v tt v utsä ör tifer ar f fylla kr delse a a och behålla k ång ty er EGI t. ekryt AT ade tillg a egi. AP6 iden t TSÜLATÛ egisk be t er t tr a tr unna r tig s e som bedöms upp t a v s tt k ar i ono sik altar v ör a ERINGSSTR ör ts f EST ering t e t lång tning och hållbarhe AKTIV ARBE tspla 16 es v ck y ondf as vk 43 TTR ör AP6 är de be sonal. INV In m ut f a A F ar per x elägna ämnen som till Appendi tion. ok us på ang orrup t k

S UNDER 2024 e mo t else tt ALK ä talsserie med f pel arbe 1¯ AP6 T em x sber Sam e

altning F örv

a

tyrning örmåg er en grundlig arna/ tt ering F onds e som har f es t örutsä v quity f altar d i in e E örv är a t aCa v

a i Priv älja ut de f ång s0 d er er tt v es t ör a v s f ång Cå g else ooh ledning 10 VD-or A tt in analy a tt g S tyr

t

ar Hållbarhe

j örklaring öl P ortf t

fnitioner ooh f isk Hållbarhe De R Appendix 0 9

tning ooh as l se A vk t te ä ts edning er l mm b else ar API tspla e t tt ä else er t apport sr åer tt es t sber ä v tiv arbe tsarbe rning sniv äkning lj j ak se och y tyrning tnings tr äkning Så in ö öl arhe ttr l else ttning l altning r f ortf n a e r tyr edning onds r sä örv es˜lta alansr ote e visionsber P llb E Hållbarhe y S L F E F R B N R ort å 3 ondst 6 0 örva 9 a egi t P 40 H 4â 4㈀ St ㈀ ㈀ F ㈀ 6 F 6 6Ç 6Ç 6 77 S tr

t sik ad i er v er egr Æ e eŒ˜ity• t ad med H. tion ooh ö a en ¼r in er ar AP6 ESS od˜k a t‘priv OC ål tr t er er SPR m s visning I n s t ering en, mark orthe tning d alk ERING FAS tning t edo egi egi t est T tsr tta är API e t i k as t a ES V ANDE YTTRING as visning oduktion och De År A vk VD-or API v a S tr V ad är ono IN ÄG A V A vk R iskhan ersikt vkastning och ïisk edo v tr 7 sr Innehåll Innehåll Intr ö 4 6 7 0 2 S 6 9 Så inv 2 29 32 A 36 3 Hållbarhe år

Bilaga 7

o- ör e tt

visning 2024 2024 edo onor ocentne sr 9,0 År Pr avkastningf onden

der kr

AP-f 77,1 onor - Miljar f örvaltas avSjätt esultat der kr ts r 6,4 e år Miljar

tt full e e t. t vill a t en a, ar t ar ond är helt tta er ondens ek tt driv a bolag ande tid r t ering är t arna har få a ering, de es v v f tt som en ör a yttr er t insa v t tt a es v t f v t ts es in e es v t är huvudäg ar tt a v t. Mo o- v s, a x o-in tt AP6 in ond i e tt de

a a . En c a a endi ad och in delning på de apitale ör en c App ut k f säg tillsammans med en priv equity-f ad på samma sä t blir dag an ta 10-15 år innan en f yttr er ond, alltså som en indir ) som har ans t k a v ellt 3-8 år tur t vill säg

De truk ond e l se ener e f t tiv ät ering i en f t ering. De t b er pek eckla och när de s anligtvis s es v es v es bolag, är g v in in ( r utv ning alt rv ö F s ör er a tt ör der gg ond y ar i n a år a amen f tt under fter ering i en t rning titutionella e es ty srik egin b t ölj a onder och tering onden n telsed a a f d och ar den es n e equity-f t allade fDs onds ång t en hög tr tin f ör er t ts inom r a tar sig a F td S e equity som utg td e ins asital under en i en i f tt en in amg asa alita s uss under mång ek a t asa , så k ondut eme n ggt enom e tning om .., miljar som in t sseriodd Dr ar horisont s t y ade, bolagd AP. har sedan as onden å y e equity-sortf t egd Sedan 2019 Dr t nk shorison tt bolag a öljen g ttning r t tar således mång ter nidite ar i f tering edning l ar i högk a s er d skjuta till k es ch er AP6 en fr ondss sno t en a ering t n t med a egi som har sk egi inom srin es e utdelning l se o a t ering , som har b ts i olik n sortf egind e t a t asa tegi. n slDng ad in ar ond benDmns f re tr tionell srin t ar a tr a r a den illik ter , i tak y ss es n en a tr da, ej bör n hunuddelen har sk t es t Dr bakgrunden till a y-f St eckla a s a ter t lång slac fnier n erna t tering tig Dg t ar da bolag innebDr har en srin e e som in ering t tning till AP-f ta in es a ande s han t ck ar ondens lin asd e t as ek n tDllning öljens sammansD sik en 199. sk ar t a tDg y er Dg de a te equit e es v onor n tributioner yttr h r Lång placerings Sedan 2012 bedriv in a nk så en in indir c o-in år och utn oms sortf lång s tDlla om en s a n srin s tart kr nun F ör a srin en m slac hela f f örn erhåller in dis a n srin

Hållba tigt tt v

t och apital- sik t ts t bolag s a er och da t tM ölP e AP- ek or tt t. Till täg P eme t spridning t/priva t eller sina t s y onderna tier/bolag. Ett a e equity e e örvalta en på lång er a t bolag äg a t a priva a f ar på riskk a v fta benämn t e, som driv is k a AP-f ade ak ar or t ecknas dir R ade ering ar) enligt den lag som tt kr er t/priv tt bolag ch er vrig tällande risk t tt ono a ar i priv t a pensionss ång a t på en handelspla er t t. AP6 sk dande skillnader mellan a er an handlas publik säljning t tivt a ning o tlig as så a edss ty tier/bolag, o t ering t s t ta er tier k es ande del i s ör erna ka t s apitale enom plac ade tillg e no t sbolag är e e, eller en äg v arna vill sälja bolag v ade ak f ört med no ar , alt A er t en, Lag (2000:193) om Sjä t er e ts ak e t. In erväg v er ar I ono v de ertk all plac t fnns be t , jäm tt bör ering. Ett ono en/äg vtal om f tal äg ar er tning och tillfr ån e s till ö e a t a part as. samhe as a i ono t bolag är in e an ör er APb r odda medel g erk vk er e equity a vid plac f t a est ar tillsammans med de ö odoses. De t t er t s) där bolag er t f örtr es v ecklar bolag tier mås sno es Inv tillgångar AP6 är en del a bruk benämnas buff an marknaden (ono s tyr v f onden. F ondmedlen sk hög a tillg in priva ono (bör skillnad fr en illik e tt mindr utv enom g bolag. nm äg ak mellan olik bör v in Så t agit e

egi t at r tal en. St der o

t. AP6:s t en på 641 esultat e 1¤ år sik ån 10,4 ar en t or er onor till de enomsnittlig tt v ö

och t tsvar ocent. AP6 har s der kr tion AP6 orthe är i k tnin© d T alk en 1996 har AP6 bidr onor till att vid årsskift t sedan start oduk tr tta e t as tta mo In De r Å A vk VD-or AP6 tt positivt ne tta är AP6 der kr . De tillväx t på 7,4 pr

håll de onor ocent och en årlig g I nne Sedan start med 66,7 miljar allmänna pensionskapitale f ondkapital har vuxit fr miljar 2024/25 uppgå till 77,1 miljar kr vär pr tillväx skapat e varje år under de senast De

Bilaga 7

visning 2024 edo sr År

Appendix

else tt ä

sber

altning F örv

tyrning

F onds

ledning ch o

else S tyr

et h

llbar Hå a - .” er tt e t j s- örut- tning. tsf öl a enligt ande. ar till ener ör a ort v alta er som as tsarbe P t med ering t vk tigt f ör örv fullt äg t bidr unna g ör AP6 som fas. Hållbar ade aktier tisk ering a . AP6 sk enom s äl risk es v e equity och är er t k tt g ar v v en och är en f tt k en vik v a t ande esser f is ema t egr t t tigt hög a yn till hållbarhe oende f oc s y onden f a så er i in t he ör a f öljning och dialog. ade tillgångar ch ) o v hållbarhe sik er är ä örtr v pr er t örutsättningar tiÕer sam or ar i priv a f ar och in ens alla delar t e AP-f tt ar och ans ttning f tt ta häns t e. AP6:s hållbarhe fas och äg tning edömligt sä ering a möjlighe erk v sä en lång A fak ens f t ering s as k tigt och s ör ring tt iden altar t ecknas a dering, upp sik ering t e t egr t a es v ering t är örvaltning av no Av t es samhe tt f es In f örv t f v v ör in es v änne erk t k eringar i ono tar lång t i v t f t i in e t est bär helt andr A P. fulla in s he fulla in s a ar ar ar tthålla allmänhe ä er s tällning, utv Inv inne än kapital er t v v tlig pensions egr t tsarbe a v es Hållbarhe AP6 arbe ans hållbar Lag (2000:193) om Sjä f ondmedlen på e ans uppr s ta är anpassa in he kr in v

Så a e tt tt ör t örr ade tig. A an bli tigt tådd . AP6 vid a egi t ör s s t tr er t t f sik tt AP6 är en f ör e t löpande e t medf tila a S ond k onder ola er t v no skilt vik vidit a i en illik tabila e equity innebär t tt lång er t ar innebär helt andr a en är in a AP-f t sik t blir sär a hela den t är bakgrunden till a vrig er v ång altning a e anden i en f er e med e s tiftar tt han a och s t är en grund- a inom ono ö tt är mer lämpa ar tt ta ut lik ån ö tig e er örv vidit tag er alutasäkring vilk ag t och t e inom priv an risk en. De t an i tider med v v årt a sik es s ade tillg ar v lik ellt se es så bakgrunden till a er fr erk v tion AP6 orthe er t apitalf er ering v v är i k tninu d T alk t en a t ond där lag ttande v t är s v lång tt in oduk t as OND es v t och k es ener fa tspå e t a ör uppdr tr etta e r vk ar än k fylla sina å v t g t är ock d f e är möligt a t tt som sk e e v ar f ör a In D Å A VD-or AP6 ar i ono ering tsam e D F t os . De täng t in vidit ser vilk ttning ör en in t k sslag titutionella in tiv v på om ur ttning ttning f ll ering t . F tt han unna upp e tående in tt de a or lik öl. eho hå TÄNG es tier t a e k ck s ång spek allad s t v örutsä t y er t alutak örutsä örutsä Inne S In f ak de in m å tillg och ins per så k med a på samma sä har kr en s v portf f f

Bilaga 7

visning 2024 edo sr År

Appendix

else tt ä

sber

altning F örv

tyrning

F onds

else och ledning S tyr

t

Hållbarhe

ölj P ortf

tning och åisé as Avé

der . ar APê t om er v öljen er t öljer är år till es T a äl ö em år v esultat esulta tning under år till er f ta or or as e är t tlig er v v Så in tt vk t om 66,7 kth™portf o tt a delportf . er 100 miljar v tt beak t till 77,1 t ne tlig apital uppg elgr t k onor en ö esulta t. em år uppg a egi t enomsnittliga tark a t r tur tr alta eme t er f en enomsnitt ö , utan a S tt s der kr s v år till 7 %. Sam tning som ligg a på positiv a örv y as em år elser som ännu in t xponering umuler en ö vk t . Den g ör 2024. Sam er f sik ORTHE tt positivt ne e t och f tning v er AP6 visar e 9 % f nu tillbak år 77,1 miljar tala e tt ack as tar 21,9 %, v v ö o t som uppg as öljen 17,3 % i g onor en uppgick till 15,5 % och ör pensionss vk vk tning ö och t örvaltade kapitale tående utfäs oa tt as år til 21,3 %. t om 7,0 % avkastning. er den t ytta f enomsnittlig a vk tion AP6 s t f es agit med e öljen a är k orthe tnin, d alk der kr s tig a ne a med måle tal a , uppg oduk i t as T T I K onor med e er ör ondary™portf o er t tr tta e r vk v f In De Å A VD-or AP6 er måle ESULTAT onor till n ek E out™portf ff der kr TS R ade, ö tt jäm öljer har en g tse E er t . AP6 har bidr der kr enomsnittlig e

erstig v es v onor vidit Innehåll ÅR AP6 ökade de miljar om 6,4 miljar emårsavkastning f ö ÅR Tillsammans med ut in kr miljar Den g 15,5 % a delportf 15 %. puy 1j,j % och sec Genomsnittlig t lik

Bilaga 7

visning 2024 edo sr År

- 1 3 53 9 3 7 5 3 9 㐀 4} 7 㐀t 3 9 8 4 7 2 341 2 75 1 213 0 4 7 㐀 276 8 2 07 601 2 13S 02 㐀 7 㐀 -1 67 33 67 73 7 10 366 5 70 7 7

-o1 9 5S 7 2 56 27S 23M 1S 76 8 37M 203 -1 74 65 74 989 3 4 a7S 79 aR[ 10 366 60 35S 6 363 77 O8U 1 50 M O8L 79 aRZ

2024 N ot 7, 8 7, 9 C 11 1M I 1S 15 7,1

A††endi

else tt ä else tt äkning sber ä er t äkning onder onder täk tr äkning r r ga n å altning visionsber örv esulta ote e r tillg d er F R Balansr N R ade bolag och f r ga n ar ra e r ul ade bolag och f er t depapper ga n å d r d sk er t är å tillg dring an d e ul r tillg ra or oc ul l r ulder a sk oc ga n s d a f tnader och upplupna in ar r sk t ita d e a sk tig ital å ande v an tig os ga n p ul tnader tig ris p tyrning tillg ebär c ering oc alutasäkring d ring å oc l esulta t d ka a sk alutasäkring os f rt d ka r s t la ar ör v ortfris fo r tillg ital ita a t r fo n ör v ortfris k o fo n onds alansr ga n än a p t f talda k a a p p apital esulta a tig t f a a F å c ering a r d ring a a k d ka d ka ts r f ris a a k illg la tier och andelar i no tier och andelar i ono mm u r örutbe vida medel mm u mm u n n e mm u rt mm u mm u B MSEK T P Ak Ak Övrig S Fo Deriv Övrig F Lik S S Fo Fo Grundk Balanser År S Ko Deriv Upplupna k Övrig S S

else och ledning S tyr

t

Hållbarhe

ölj P ortf 360 61 5S –43 –61 2023 1 706 2 077

2024 141 6 130 12S 73 –4M –63 tning och »isk 6 363 as A vk

N ot 2 3 4,6 5,6

ar AP6 er t es v

Så in

a egi t tr äkning S

t tr er sik v tnader os tion och ö en tier och andelar tier och andelar t er och k t oduk tr ade ak ade ak er ttk tnader In samhe er t t tnader os erk s v t no t ono os t sk esulta ering t esulta esulta delning a fnansiella in esulta es or tt or tt tieut altning e ts r MSEK In v Ne Ne Ak Övrig F örv Gemensamma k År Innehåll R

Bilaga 7

69 t e t r ö - t t i . F en en t ses ade v e v å er en v er er de vid t. 202Œ e f er en ern t v esulta är enom e t m visas till ond a s- t x tt tt ning tt tillg a r at rundan. år i pos erna ade r ar g delning och s ) a lig r s tr äkning edo s och t x ör a visas ö f ört v ts inneha en ej erhållits. vi ps fta en altning f ör ändring inom no e esulta edo mp nte o ering v fnansiella och r de på f ör . Som e ta f ar på ono edo ering t är ut r s ou k s s t ” är örv f 4 ealiser es N t. ade r omma a delning r Å e esulta s v tnads de t ör de e t r v if nna lä tt di v i r ” är tt upp ade, r t och bok de an k eer gr tt anleder o e visas under rubrik ertibla lån ing v onder erna f t os t i no ändring t. De a in v är (p r ö e in t säljning a ffning x e x tt a ä f ör täk tak ealiser er en viss tid då inneha tän ut t rt a på s s edo ör K on a ade v t tnaden f ealiser sin ft ek v å tta f ra ena v r e e os de är holdingbolag tions t or t e tt AP6 k bj o s e e s r en. tnader k V är esulta N s s a D a s e os ealiser så i löp så k . v ts r ar ens s de ör en ar b i p öp och f ed ansk xklusiv sk e säljning er t ansak er t v t c tier och andelar . K sdag M ör e f e t enligt 2 ade bolag och f e ts or ade som or erlägg t tällas f dering. s tälle s p rin ade inneha t ffär er t de. es ock år i år s tta innebär a an de är i p ri s er t v är altning v år visas ock en till tr t ering som såld fas t ade r elv m ade ak s t ang erk es er t p o s tivt er t en i no örv edo ealiser en. AP6 han t v v olag k v ono v äl r t b ulti visas på a ffning ar som gjorts, e v en och ing allade holdingbolag. as enhe ftas er no e m erna visning ar a t ono as ä a erna f t gift r v er som AP6 enligt lag har r t , så e t sålts. De a en in lf dering er edo E x sa e der an o er s indr r en ö är edo t r . s tidpunk är viden når AP6 å nn a m de alt ö esulta t ansk talning o tala beloppe tr äkning v skillnaden mellan f v if t t f tig v lf a r dering or t t s tak ek ik a v är tt tier och andelar i ono tnader visas som en del a altning odose tillfälligt penningbeho depapper tår a fta s bj o r s ss vrig e trumen os . De editfacilit är lttring v delning k t ommunic o en s f ö ka Ö Om ”N och specifc ins Ak ” upplupe alla utbe k edo r 2 f örv kr tillg v esulta r bes a enodlade så k r säljs om därmed lik U holdingbolag k

å r ö t. v t t k t f t f tivt sö e v dering ftas as dering r ss er tning på visar en v är ö e tr ellan e ft as är erna x e t f m t tt e på t ar då o dering a t. t vk tiv v ar tas ä c h baser endi tt in är ffa ä s där v e bolag då de b olag a a tr a t på e ör tad a å goc tidncgringn erna ts emie alt App tt er in ta. De lt tig bedömning a a m s tillfälle ag g än än t ännu in d a sik er beak ft så en nedv o s dr tida födena örv gr ör de mo e äller pr s e t baser v ad r v är ommande o t är tta indik äg er s ering am er t s tillfälle ts- eller fnansbolag där . Där ad g ek a på mognar else tt ort ande rinkniv ar ör f ör ä else de erv v pp ar v er tt ä m o an de ö ändel a bolag föde. A tn s en mer f tighe ång t f A och EV/Sales. Multipelv b s kning er k h ra uld. De fr dering e nnn en g t ör e. as enom ä kning b ch så s ch der assa enomsnittlig f är o tillg dering v I TD tr ä o s a fall ta är osk t in de, g ör fas tt är anlig tt g altning lta r ys at k ss tt t på en riskjus a g är ens marknads äl f s v r v u isions v b eak tt v a v änds i modellen och därmed på ar v t. e a Fö R es B alansr N ote R e l yc tionen o ts ll med mg en vid v oden t v ne i ss e t. I de fldd ån a ering t de eller lägr s a de g od är v t ad anal m a fall ak s ande ne ering es är ör v är n er j t lit an assa år fr tida löpande k all mo t flde goc de v s v ade bolag i sme tt enklar tal en e k tlig v som an es ttvisande v deme t utg er m a m r tr t k am ebär t äknas baser a v ä t tans der rning yc s ö a od utg t fr än skr en sk lr en pgrtf anna de. In ffning od lämpar sig v s t y er de art p m t. I er t a är a t äms a no l vär dering m e en f t t er e är ond ern e t är a v on t tuell r desber tning ering t tt mer r e ts v ip F en s t x h unk on är as dena fr f örbar tt på subs l t aditionellt se r ö olag p v ak vk es v tt pgnitivt k är u fta på multiplar såsom EV/EB g in e b inne tid Disk Denna me disk a nuv a in marknaden f I de fall som in e med e bolag dess ansk Substansvär Denna me v jäm aba r M Denna v o är tr

ledning t. . ch t iellt ka s ed ed av på tion. ern i p ei m m d vid m h v ulta t t t en ör e o l s t x c p et et e s s te de på t. I ffa tioner re alua rin o h h eno ar a är s ä dering t y v y tt e , p ar g den i id egna ena s mås e ra tr dering är S A ar s tandar e t. är V v a - v v a s artale in är ansak t så utg allade q uit a tt eur ade inne s ande r s på o b v m e en de e m ar i enlig ar i enlig kift er t r ändring en c e t e k o s : v ering t AP:s dering ss ö tligt. tion a tt vi ttvi t vid den ch ning a j s ä et h i vate s eno ning A är r å eriella v en ina e a ä enligt lag - o lut s ed s täller v apsår ör ar en nedv ar r e v g s G v a t v ono ed f s ä ft tt r ning s de öm den ö s t oder t er b ll . p ägledande. i n s dering vi S U m m t v mb o sy vi s ond ed b ok er tr lf e edjeparts tr ensk å - o är AP6 ar e ed e AP6 nn b tt p a fa sm tas g ts deltar så k H www c s täll edo r ar h t m edo r if r f ö en a ss er tr äk e , ch er ina v r s eller m dering a en k ad i r s Då så f å r a ö AP6 srundan d o äk s å 1« täller lutning till s o är ning v s ulta mp där å m arkr j l oar tioner är v - s s t s V e a vilk s tion. on eg e t g altarna r de k o s dering eligg en. Beak ö B ttar ina s s i an öm a r r ö s t lä ch ra a b ruari g å rv ö ö är ering t ör ortf f ond de r ä t FRS r s olag en. j l ed ä e s m e tt tillg N t f e tt under r tlig äg ernrundor indik P tion enda m är pp a m r I ö b ö b erk v avg b de o a b f or ar a t. er f olag es t o s ö t g v är är en i f e lig vilk erna f e ft b ande v v dering fn mm , tal fall fa e de ortf tt a på m a v tiv t x j l är V alua o , sås å på p an AP6 o ek kift möj där r de ö e in t ar där de t be k s ek r ar erkligt v onder u ande erna f p tt f , vilk s må er s rlitlig in ning s dering r ss e t a s Fö o t f tioner sk R i ital ar c i ar o tala k erklig sp ö vi är å r t. m a p ch ng å till v a f k s v . I e ort t sö oder v er a v er n de e å s te e e ering ch C a s s ot rin 20 ning s anden k r ö e t s sp tillf edo p v är in j u kift t ansak e er o j s an sp 8 en lägg t tt en ch r s ar a h där es v tig del vid v vi m C öm tag ar f sm tt tid r å en ing r ss s s tning o tur tlin erik ning ed unk ller e t ering fr a fall å änd en edo m eller s AS b p ering t na ering t a inne till v ka v es. V ) rik altade tillg a vi n gd tion till den t hå da an dering dering e s änglig o m unk e s ort tlig m A m o rv all r k ch edo m n ela j or är är v e tt ur e vlä p v ss pp a m ra an tta en vik ernrundor). I de fall där in t and c f ö s o I PEV r na egna Ty r inne g v v i n S tillg a tid i n de ra s f på Pris enligt senas AP6 har in Om sådana tr de emissioner där endas in

t ang

AP6 a s y ar ed. te s g ör s i od uit er t t anna ss der er den ät r ö v er e s e anuari j är a p Sj d a ed g Eq v 1 ning gr å en tt tta de. m in L ag a ft s ar v arna f på ttvisande ä är et i vate Så i vi tt n är a ng t och AP6 tt ådlig. h r s ering e k ering b å an a tandar a uppgift sk födesanall P nn edo c s 202Œž eg erk er t er på de er if la e t R inne v a få en r v v erkligt v i enlig er m ädde i kr od r a p ar m tt tillg på c ep as som e assa r s tional a egi t p o s h o s a tämmer med IFRS. I till v ö tr onor om ing i tlig ar in h ch on e sk en k ån IFRS. s erna S c erk m er under så i ss g å ar som sk fnier a hållas ö a , utf t enligt g s a s D et c i p en m arje enskild s er bedöms vilk enss der ( In rin elv enna lag tr at s re ft n tionellt ac ör v ft er v tag fr ering a er är erna :s t eg D t ka s rin el tt d s onden o a h tt de e ern läsar t en sk ttas ing ä d t x ik p t r r ät ning. sp ä å f e . ändring x t ö r pp e PEV e r s s s er t er erna t ör ör a a m v pp AP6, vi ning sb AP- c i p vä p o s ö er de j l f onden. r s a ar in h en f v tt en e visning esulta tt undan e ch ö ar u h t y edo r vi t en lagr rin a c‰ d ar där I r ) f AP- s A ndr lag sp ör a edo e ts r onder uppr t är e r erna t ng es i miljoner kr isning en m o edo r altning na i r s sr e all enligt lag v k å tion o v te s AP6:s rv m a s ö ning as f tt år vä s o (AP6 ät ning F ö lä f s s erk som är in flller kr er ar v äl in oduk d Sj s vi v rliv en vi elv ör löpande de f e tag enligt IFRS 10. F t a AP-f en vilk e så tr e m de i AP6:s r a f ö d , ade tillg In or ang onden ) o edo är ar i å 202 edo eg tf ör esen en är a vrig isning o a ering t er t R f r s v den lag g ering tt r ar därf e s arna ote 1 r a m ruari eg ade r a pr tidigt som år visning v er v ll AP- . Å d a j l b R visning enligt IFRS der tmen ad som är tillämpligt och där t med ö o t in r ono hå ot te ö erkligt v ändring fr e f onden in . mp är åde. AP6 upp es edo d ö ät ill f r m o e f er v edo v sr e dering Inne N Alla siffr N Sj (2000:1« 2001 T till v f ö S 6: AP- ö tillä R IFRS är e utv omr in AP6 v som sk bild sam Bedömning likhe år R ono AP6:s V är ed f s

Bilaga 7

70 r v % er ft t rndelrr rrnr ens visrs

t 20 g rr ttning till rs e trlr Ä ttning ering er t edo s t ende rnses sä eg visning 2024 er oins sä tt onder är vtrlsoässig es v rrnr6 När de r edo tt led inoo v är sr t 96 Er t in s sbrrt belo , t 16 r Å tällning6 t 16 Er t oed r s en r ering tsen är r trg och f ör t r itrl och utbe e r itrle es v ffning ering t rs i no ðytrnde6 När ör r t k es er ond g v t eringar visrs under no r grunder soo e r itrl6 K t oed in tt rnsk erin t esen onder soo AP1 äg drnde in visrs under no r och i enlighe est q uity-f t k ty edo tt e edo onsult och slutsr e e t s i trk tuellt tt be e r tioner oellrn f r tt viss ör onder r rr en6 t en v e trg eller f v ern k t r e en g onden f rnde och r ör soner soo hrr en ledrnde s shr x rnsrk er t v e trg

v e r tr srohe es v tt r orn hrr e el er trg och f trlning s och f t 96 Skillnrden oellrn utfäs ck e ttning r ts r tlig erk v ering i en riv t tt in ör y ör fr rrnr rnses soo riolig dr orrknrdsoässig s elser till inv es rs soo de f der 6 Sro ör v e t i no är f ering else r v / eller i vilk s de n ttning t t trlning g fnier seende f v sä tlinjer enoo es v r itrl, oed tillägg r erfnns soo e t Närstående De och ock r ledrnde be hrr utv er rik g in Utfäst Vid en in utfäs hrnd och utbe utbe innehr k

t en6 t r t r e t t 311 n tt äknrs r ttrs AP1 t bes t bes rr fr yndighe de6 t äkning r tt och är r tr s v tsk sbesk r itrle r itrle trlning A endix e heller e t erliser esultr oos ärv elsernr sro ond 92–946 P

ffning r o i r örv ondk tyr ör F tier och rndelrr i tt n ink t f ende ooos f r in de6 AP1 är en o en6 F t onds else tt är t belo soo de ber t rnsk eoo 6 Ing elsen f ä else s lö rnde6 R frird fr er toedel6 ærundk tyr rr till eller utbe tt ä ts d rk f ör visrs ne t srohe sber ttr ss äkning ä edo tig6 Där erk e :r–3:e F tr äkning erkligt v son och däroed in trs till de tnrds t r rde vins rr trlning altning lta u r os eckling v örv s alansr ote e visionsber rr u rs till u lu e esultr t6 AP1 är be or och tjäns tnrd i v v F Re B N R rs till v der rr k t r rr os visningsprinciper der är r e ooos lik t r v n r r v inbe är dring es i no n de tidig t6 r v en juridisk er or ffning r od fr r kr edo visning hrr ej u r ulder v erliser ör en k s t eoe trg6 F en är in t öring fr er s t tyrning edo e e or den rng r itrl och brlrnser t er ing y ör tiv v är erf v F onds ernr erbolrg sk trriernsk o srohe onc tt ðytr till6 Sk en v erk seende utländsk v v grundk v en ö Övriga r K do och s ledes ing ooderf in In es ek r Brutt v r lyftrs utrn utg r r Mkr soo AP1 ligg ensionss

t rr i ör tt tt s- ör en t ör t6 ser en rnde s tillfälle t6 F e 6 er f e t v ering ör ernr t ts6 else och ledning rrier täk ser r tnrderr6 tiv t r t x orlek ur de- os gift ernr t rs es v tnrder f tions- tnrder utrn rltr S tyr t ebär t ffning rr i, bortse är tnrder v x er esultr er äos os tr örv än r er t rde k es ek os sr v tiv tnrder f es os er ör e sk v v r en under os es v t er och k rde r os ernr och e t t de r er v t ernr r rltning tnrd ö , soo fr sonrlk t k är ö r rs och v täk t os trr inoo in 6 In rltning eserv där s äkning t vid rnsk der en tillsroorns oed x örv tnrden f erliser tnrder rk ng soo f llbrrhe e tsr är os os tnrder ser er t 4 och º6 Pr örv H rnde v 6 Vid k v v eoensroor k ser f t k t or sk os v tnrder äkning v sk t r tioner sro os dering a ebär t vidit 6 Finns de tr t g ärv ernr f t är , sro v rs i de äos x ör den tillg ölj depapper än v innehr en i brlrnsr r fnrnsiellr in örv sonrl soo rrbe tfunk sook visrs i no e t f ortf ng r orrknrds esultr tnader rltning s lö rnde tillsroorns oed or t t P är rr i r visrs dennr soo en u lu en in de r er soo AP1 in ör edo r ej i e tt under 20246 ondens lik de r er är rr ty de osits, fnns no os tnrder soo r örv f on ering är edo rr sk tnrder delrs u e tnrder sro os er eller f en er esultr en i f säljning r ering visrs i r t 3, rÖvrig sk os os sk rde innehr visrs soo en lö rnde k gift ernr f rr ing e utg t ör visrs tillg rnde v ng sk sk er t v t tnrds tnrder soo fr v lrc rnde v tr s r edo edo en d de inkluder sr os os tnrder särr tionsr ande v edo än o lrc r tillg or i no er r ttning en r ändring ebär t t t rltning rltning e t en, k os sä ör ö och f ebär t än on tlig rrnr r än rltning rrnr6 In ör AP1:s eg t sk erlisr tning och Risk visning och v än r r altning örv örv örv äkning rltning eoensroor s ecirlis rr r rs ebär t ttning rde och ono tr örv ering , IT och rlloännr k rde er er vk fr r r tlig enr k 6 Sro t tnrder f srohe rltning r s drnr hrr in A edo t oed f or k de r er r n r ändring örv ernr f t ernr f t er t editfrcilit r f es v rler R r än Oo trk ber v är vrig ö en u lu en r sro fr tillg f ör u lu nr r F AP1:s f in E x no kr esultr r Ing in k os erk v eoensroor k g d och g v lok f örv brser educ r N gr

en en6 t ts6 tr t6 rr AP1 , de r v än s vid de er t rs v är ur är äl en och es v tier ernr och sdrg s e ts sis r v v säljning visning eroins- och ffär v rn k , s ör S in edo v rk t brser tr r risk oden rn t de och rr äkning sr s r de ffning r e och rndr tiv k erklig är tr ör är ts sis tlig r r tr t v r v e tions-, t äkning r s under r egi trs i r äsen ourtrg ur esen v de ändring esultr t oenrs skillnrden tnrd6 oooit vid f r t en utg erkligt v f ör er r os S tr erklig tr, o t vill säg rr c trlk e r v sk t v vis t6 Vid ber de r ts u sslrg enoosnittsoe e be t e är r äkning r rs till v är esultr dering av er 6 De t d de v ö e t t6 V visrs ö ffning t ng tängning r ser r v ernr, de örh llrnden viss orrknrd der r t soo u k sik tioner enning- och tieorrknrden6 Ansk s) in ör ber är edo tionsr er er hrr g t ur t v v t rk skildr f esultr rde tillg rnsrk trlk rde, r erlisr er t ondrndelrr de r er inkluder örlus t brlrns os t och rnsk depapper är truoen r ser r v 6 tion och ö ondoedel lrc tioner soo r r oellrn rrt ttrr tr s tr hrnd till senrs t vid sär sen (be r till grund f t6 Med r täk t r rr r f t och f fr r v ör ur tins erliser sin oduk visrs vid den tid unk erg v er och -f t r ng tr de6 De no r rnsrk vrig t ligg tillg In är edo vins er i f esultr esultr s ade vär rr i vilk truoen tnrder i srobrnd oed k tt slutk ts r säljning visning och vär ernr ö t os rde soo or e ör er ng tins vtrl r tionsorrknrden sro tions tionsr ering t erkligt v r rde riser vid orrknrdens s r tier och ö tr k visrs under se rr er t r r ttighe ek dering sk r i r Redo no De tillg till v deriv no hrndelsdrg6 T s w r ä Dennr rinci oo oblig rk dir erlisr r V är hrndelsdrg6 Oo de bedöos r rnnrn tid unk P ositioner i deriv edo r erliser r ing oellrn f R erlisr r v lrc Inneh ll

Bilaga 7

e å e . er ar . ar v a ik å ar i j ligt e har v ad p m erna j ö t c er t ning är sha a ftig / m in sha li m ed m ade visas tlin m sgrupp b ar och m usek b ellen p visning 202 änsning t är en sa ar edö ttning enskr J ör ak edo . Rik 6 so ttning b fa c h v ta edo egr tt de P e fa nns pu ning e urr o er f sr , b lder t a A b if ering m b ellan ⸀ j ör a ledande r a å e särr År ar å e ledande v : s ledning 6 ttning t tä elsens onk m AO g ar m e a 6 P ör ledande A P j us s h k ( B en vrig m v tag o t A å sä v S tyr c vtal , ö a ttning r i or f s a . a vd sha sä örut c k in å a löne ör er : s ledande tiv tion es Ing , v pensions villk å 6 a er oring ledande ing s tällda p ör er rlig å A P ttfulla o anisa erig v else tällda fr ttning ed undan tällda f m sniv ollek tyr fa m pas do eg t , må v k /S a ans b e örlig m a e so tällning a ans o tala öpande g a eorg v r eglering a . I k ar . L ttning ner till lig ar b und vrig tällda ar v vrig sä m ttas a ör ner till s t r tta tillä sha ´ ö egler f den t må fa f s t ö ande a m a ans ör ans c h m ttning ör m e tsgiv må m ttning till ans , de ttning er f j sä c h f b r ör . vrig sä e ttning e o A h f e sa rik orttag ner sa ar v sä fa tlin ar v seende er ar o tällda är ri nas Rik örmåner c ar v b b må en ö e . v tällda o ens er ttning till ledande t ör v sha a er b sha se b eslutar o örlig er m sha f örlig er as . a ans ti tut oden o r sä en ru e r ning örlig ttning a ans ono ⸀. ning . E ttar ä t a r nier elsens rik ttning . ap6 elsen tuell r sä vrig tlig O arv t fa at gr if fa en arknaden a h ö m C , at . 72 b land anna pensions m o a tt utg b ef n å de S tyr b e www Tillämpade r f örmåner under 2024 S tyr e v m a tt er c o S a B ankins C ivilek ( SA L öner och f L ön b ef sid under eg

3® 7 7 2 1 3 3 61 , 7 – or ttar 202¸ h 202¸ 0 0,7 fa c s villk

x d o 7 6 2 3 3 7 – 7 ör ledande 2 63 ör v , 0 , 0 ppendi 2024 2024 or f tällning tlinjerna om A ar till tnader f s villk ör ans tnader os r k ttning else tt os å sä tlinjer f ä else tt tällning onderna. Rik b er ä a rik s b er år er y tr äkning äkning e i AP-f tnader ing . ör ans ar altning r os v örv esulta alansr ote e visions er f j F R B N R tionen e sonalk tnader ing tlin anisa os ar v egeringen ut n tag med: (PwC) sonal v r ttningsha a per org sk e C⸀ er a fa tnader m.m. ör ag g ens rik sha tyrning tnader er t os m o mm f e vision (P P os tnader j äns sk m tnader ad r 6 ning t onds t + (emensamma k os tnader os tnader ad os ensa ssupport altning e vision t ering F alk os altning er it a k m s tadg at er sonalk ok k erna t t x örv esek b e vrig o talt e ffär örv e visions e visionsuppdr ag vrig r o talt eg ef ör ledande be No P L I T- E F R D Ö T I g a I f r R L Ö T No R b Under 2009 g f

v i ⸀ c h ledning 1 1 1 43 Vid f örts 202¸ – ⸀. ( 961 ⸀. ( kr ör ( 1 else o kr tnads e ts tyr M os r å S 1 1 a till inneha M 3® 2 42 tnader f m 2024 f örlig os der k t r till 1 077 k å tt till 8 tna . tt under 202 å å å sas ino t 2 arhe b c ks os vi ll å sk H tnader tnader hän e t uppg edo v i no os ar uppg visas o r å os sk altning essa r j öl ering t edo örv . D sk tnader har utg ärv ortf os es v en r t a under a f en ade inneha P örv in tlig h f - o m ade k c o c I pos er vilk äkning ealiser - s c h ⸀. e t tr or altning tnader aser ( 3 ilit å h Risk os er t b kr c e t har sa c sk M r å esulta örv j äns m.m. r tions altning onder o v t r altning tnader m o ta örv e 19 editfa ta ändring p tning o örv os erna t t x tnader m tnade es ade f tiv en a ör as t F os ad os er ng elas f vk sonalk a e er it a k a pr erna f t t erna kr t å b h de A erna f t er vrig esek b e vrig o talt x espek x c är No In P Ö R D Ö T Ing E ono r e utg o v

6 P A 2 ar ㈀2 54 er t 202¸ 8 6㈀2 404 2 702 1 302 1 706 202¸ es tier – 79® –3 ㈀0 –1 00 v in å S er och ã 2024 246 t 2024 77 – 73 9 673 –㈀ ㈀ 1 –3 886 7 102 –1 218 5 ––4 6 130 ade ak a egi t er täk

S tr t

t t ono v er sik v c h ö ade inneha

esulta v yttr tion o a Ànansiella in or

oduk tr tt ändring a In f ör ens ens v yttring de ändring er er apitaG är t f ör er t a t a t k a de sdiff ur tnader täk tnader sdiff ur ll å t 2 Ne er vid a t er t öring v är t Ë Èvrig os es erf ealiser e ts v talt os ein t ek t talt No och andelar R ealiser In täk In v t Å Or År V alutak T o No k Rän Rän V alutak T o Inneh

Bilaga 7

2 7

, 2 , 5 3, 7 , 5 ,2 9 , 0 , 0 1 , 6 – – 1 1, 2 3, ,Ê 0 2Ê 202á 0 0 0 1 2 44,1 0 0 0,7 9 13,7 17,1 75,6 2

visning , 0 2 , 5 3, 9 0 , 0 , 0 , 0 1 , 6 – – 1 1, 3,3 ,2 9 2024 0 11, 2 8 43,6 0 0 0,7 13,6 17,1 75,0 edo r sr Å

at t

r ö ör ör a der t t t l l önesk n s t o talt ande ör ek ör ek ande ör ek o T df ör t t df ör t nsk ande ek n ek a der ande ek der ink o a der “ oden ör kl. or n s t ör a n n t df x s tällande dir tällda s tällande dir tällda o df xkl. or s tällande dir tällda o s t k o s sgruppe erk f örmåner sgruppen erk nsk sgruppen erk k e pensi al n elseor elsen e s tällande dir a ans a s tällande dir a ans o elseor elsen e s tällande dir a ans ala l usiv o s ön och arv r t y r t y erk edning kl. v x vrig o talt erk edning xkl. v o talt ensi tyr tyr erk edning xkl. v ci o k r L S S V L e Ö T Övrig V L e Övrig T P S S V L e Övrig S ex Pe

1Ð 1 6 32 1Ð 1 6 32 3 2 5 4 3 7

202á e t

x 3 2 5 4 3 7 en in 15,7 1Ê,Ë 1Ð 13 29 v 2024 30,4

Appendi

tt uppgift skild individ. r r r r er a

else vinno än vinno än vinno än vinno än e på grund a t tt ä else K M K M K M K M as till sär tt ä f ör sber visas in tr äkning äkning en som säg r edo an hän altning visionsber F örv R esulta Balansr N ote R e tiftning en k s

a eln i lag

tyrning tälld eg sr onds tal ans tällda* sgrupp orierna heltid/deltid r tag F else eg t edelan n tal ans r t y edning a a lämnas om uppgift M A S L *K undan sk

e t t a ,

täller , dning kr éarbe ts . kr och M er lön, öljande: ella onas M v ö else och ledning o t sådan , J . 9 tyr ener . tam 211 örmåner sk a ledande e er alk , 1, . Ut S ommitt er t els ar v kr kr r. elsen fas a f M öljande: 1,1 M k ör k tyr am6 Någ sha sgruppen vid riberg T t öm 1«0 000 kr e r vrig ör andr visas i nämnda or , 2,1 sonalens g ogr trina Ing tr va t ö så f oss F r och Karl F kr ttning f else6 S nutsson 125 000 kr a ttning r é edo M ållbarhe sä tspr elseledamö h s fa v ledning G oll kr och 0,06 kr och 1,5 H tyr tyr sa K , 2,2 visas enligt f M T , Å tnad sam ar särr kr örmåner erhållits enligt f visas ock M edo , 15 j skild er öljande; Ca , Bengt ¬ells ttning os , Cecilia f , 0,6 kr öl a f edo ttning , 2,2 kr T t sär ens lön och per ttning till s e S taa sä kr tt särr M 9 P ortf ts till AP6:s s t ör b om ledande be M a , 2 tuellt incitamen sä S a medlemmar a , 0,6 T kr tala ek en e hos AP66 , pensionsk d. , 2,4 kr v t else visas enligt f t 132 500 kr ar tlinjer särr vrig tarina kr M , 16 oden sam t e skiöld 111 250 kr M e lönesk kr isk tyr taldes er edo er e än v 9 ar och pension har f T R eut ¯vis ttning ens rik ar , 0,6 ttning be tällande dir v d och ö kr , 18 elsearv sä s sä v 2024; Ka talda löner och er xklusiv M kr en särr ering sha ttning T tning och tyr erk eckling sam eg visas v en a öljande: 3, , 0,« sä as en er am fnns dock in ttning till s , Karin R ttning till ledande kr kr , 18 vk er s v en v ttning ander Ljung x ttning edo ång M M a er kr A ö ogr sä sä sä öner och er fa talt utbe ensioner e T Ut har ing årlig löneutv pr Er Under 2024 utbe Er 250 kr Ale Er L enligt r be särr utg Lidholm, Karl Eidem, ¬enrik Dahl, Anna F T o enligt f 0,2 P 0,« andr 18

ar AP6 an v er t ta ån ande tå a år per anden es e t s t 18 ar vis och . ör v tlinjer k v ör df ts sbeslut om Så in tt till pension säkring, till en tida pension an bes en uppg e or skild ä f ör v den fas x månader med y k e sig f am ande hög örmåner ar ering ta månadslönen. s t se elsens rik ar ör f år sär eg egi e har r tan v talas månads am, v tällda. ttning a t ar v tyr ts ederlag mo v sä S tr on s ogr a ans ar sha ta k ande 30 % a ande om fr e t utbe t med r e är pensionsupplägg ar v tid på hög g ång ån denna polic tspr vrig en. Er ar ts tag s . Enligt s v . Därtill utg t ttning v t å ör ö ttning ering er t sik fa o ederlag mo v tag fr ederlag ttning som erhålls under den tid sä er v v den fas sha s y är a s v sä talas. eg e i enlighe t örmåner ång er h v r anden, 150 000 kr till vic tnad mo e någ t a f g ång t incitamen e eller f ör ttning os v . Undan g v t utbe o ar v df a ledamö arbe é fa vrig e am tälls a tion och ö . örhandlas individuellt. Vid uppsägning fr e någ sha ts vrig a ledande be ande 30 % a or en få a ta månadslönen utan tillägg f ör annan er ogr t oden oc ör or . oduk . VD erhåller en individuell pensions ar t, till en k or f ar vtal. A ommitt n tr vrig v villk v , men AP6:s polic er f ederlag v ttning I ts ederlag s villk s tspr vrigt in fa oden fas ör k täm s v sha s ålder a ledande be ad lön och ö x månadslöner ångna a v den fas g ång d och ö s a ering sk v t om arv u tnad mo vrig g ång tällning ändr ttning s t se e ing ör elsearv ttning f ensioner os ör ö emiebes v f ör fa educ esl tyr sä talt 100 000 kr I nnehåll P Både v vid 65 år k F pr månadslönen. AP6 har in och pensions A Ans AP6:s sida tillämpas en uppsägning o be månadslöner hög äldr utg R som a Incitamen AP6 har i ö ledande be B S år till 200 000 kr f och 100 000 kr till ö er o t

Bilaga 7

73 0 56 56 2㐀 , MS 0 de

visning 2 arknadsvär edo M r sr Å

onder

x ade olag och

endi er A pp t (0). kr M a else en tt ä else tt ä altning sber f örv 0 2㐀 till cirk tr äkning äkning e ts

altning r vidit örv esulta ote e visionsber F R Balansr N R år under 2 e inom lik g altar pp örv e u rning t y f onder x ourtag F onds t ktier och andelar i no sslag och f ond ång tieinde talt No I nnehav Tillg Ak SEB Blandf Amundi T o Erlagt c

de 90 - 3 de 㐀 - 7 75 22° 3 85㐀 2 079 2 082 70 㐀90 1 213 71 7㐀7 1 021 1 028 79 165 else och ledning r V erkligt vär V erkligt vär y St de - 3 de - 7 t 90 㐀 1 213 3 85㐀 2 079 2 082 70 㐀90 71 7㐀7 1 021 1 028 arhe 75 22° 79 165 b visat vär visat vär H åll edo edo a r a r mm u mm u j S S öl P ortf - - - - 3 㐀 7 0 vriga 27 36㐀 572 575 vriga 3㐀1 385 㐀2 㐀27

R isk Låne- och ö dringar/skulder or Låne- och ö dringar/skulder or ori f f

tning och eg - - - - - - - - 1 as de en 0 7 de en 0 vk 232 232 2 757 2 757 6 601 A 1 5 1 507 äkning äkning erkligt vär erkligt vär 6 P esultatr esultatr

ar A via r via r er t Derivat till v Derivat till v es v de en - - - - - de en - - - - - Så in 1 213 7㐀 715 3 85㐀 78 569 67 3 2 68 605 äkning äkning egi erkligt vär erkligt vär a t esultatr esultatr S tr ade till v via r ade till v via r der är der är t V V er sik v de är de är

tion och ö erkligt v ar ar erkligt v ar ar ång ång ulder ång ång ulder oduk tr tillg ar tillg sk tillg ar tillg sk I n ar till v s ar till v s ång ering lder u ång ering lder u ttning ssk lder ttning ssk lder a plac fnansiella r t ö u fnansiella a plac fnansiella r t ö u fnansiella t 7 Finansiella tillgångar och skulder per kat a omsä tig an a sk a omsä tig an a sk ortfris assa oc( /ank e er v ortfris assa oc( /ank e er v I nnehåll No 2024 Finansiella tillg Övrig K K Summa L Övrig Summa 2024 Finansiella tillg Övrig K K Summa L Övrig Summa

Bilaga 7

74 18,¦ 17,™ 15,4 6,3 1,¦ 9,8 5,2 16,4 18,¨ 14,0

44 192 3Ç 467 74 6Ë9

K apitalandel %*

visning 2024 t. edo de r sr r ä Å v

o tala marknads t t

a v de

% visning. r ca 18 edo sr ö r /Å t

umen

an och utg v

as o er t .ap6.se under Dok w esen w w å s ta pr if nns p r ö r t te å

Appendix

. De tio s ar else tier och andelar tt ä else ering t tt ä es ade ak er sber v t tr äkning äkning . o-in en t a ono altning r a c tlig örv esulta ote e visionsber CSp CSp tiv senhe F R Balansr N R CSp . . . er sam t (C) S t (C) S ering t v ö t (A) S ta, L.P . tal ak de V ëõïê es v oup Ah tmen tmen t Be tio v är í es v es v tmen t Alpha, L.P t Alpha, L.P es v t (E) AB x s eckning ar e Gr es es es v es t 1-A, L.P rt tyrning g v v v es v tt se ffning fö erin tar Co-In e Co-In opHolding S.A. a ndig onds s t w T den In ändring ör T óòõðîòï apitalandel i in t ä F e v utur f òñ o-in er Healthcar sk T All-S T F T VIII Co-In C Ne talt ansk de T ser k v f ulls C A E Q E Q E Q IV NC Aida Co-In NC kcala Co-In NC Vinland Co-in R ed Gar VEPP Co-In AP6 har e T o V är T ô * A En

23,– 22,2 1,2 1,8 4,™ 3,4 1,4 2,‘ 0,8 1,0 41 923 25 416 67 339 else och ledning 2023-12-31 K apitalandel %* S tyr

t. t 26 281 de r arhe 48 378 74 6Ë9 v ä b ll 2024-12-31 H å

j l fö tala marknads ort o P t t

i a v de o r % g

onder kate r ca 18 ö tning och Risk e as tiv A vk

espek an och utg v r as o ino er t ar AP6 * er t esen es v ade bolag och f in å andelar s ta pr S er t r ö t o.h

a egi t tier tr ak . De tio s S ar

ade CSp ering t andelar er t sik ch t es v er v . ö tier o i ono eeder) VII, S , L.P f ondin ade ak en v s V . a tion och er t und (Lux F . . tiv t F artner .1) L.P oduk tr de ono inneha tmen CSp CSp In v är a es CSp und (No a 140 ak ar v . . .2 S en F r st .1) EUR S .1) S "uity Capital P v ering t arknads ö t Co-In ll å t 9 Aktier och andelar i ono es v m st es v a VI L.P a VII L.P th Cin o talt Q T IX (No Q T VIII (No dic Capital IX Alpha, L.P dic Capital X Alpha, L.P ermir ermir tinum E en v Inneh No F onder Co-in T Tio F onder AlpIn BE VI ”D”, L.P E E Nor Nor P P Pla Se AP6 har cirk

Bilaga 7

visning edo sr År

Appendix

else tt ä else tt sber ä tr äkning äkning

altning r örv esulta ote e visionsber F R Balansr N R

tyrning

F onds

ledning – – 6 3 7 4 och 2 㜀7 2<3 1 2 134 202A 4 50 –4 500 202A 202A else tlig S tyr tt år n – – if 6 6 6 3 2 2024 2024 3 372 2024 153 203 4 50 –4 500 t t inom e

tig ocÕ tillfällig dr kr inom be Hållbarhe tidpunk M editintitut ortfris 1,0 örfallo år otnader ölj en P ortf a ttad f er ing ortritiga kulder

editlimit tur ee Risk t f vid på balansdag truk och editbelopp ses som en k os t emen tt i lik å editlimit editlimit editbelopp tående kr on ulde¼ tning t kr ssk ör as t 1, &kulder till kr ftad kr ä t kr ans ernk t 1: 9pplupna k t 1L Övriga k t vk ftad kr ä “ttjad del yttja “ttja v er som ej g an A nansiering med en uppsk v o onc o talt ffär e er v o talt No Bekr Obekr Outn Utn Utn if A k No Upplupen manag Övrigt T No A L Övrigt T

6 AP 1 – ar 3 4 5 5 33 6 3< er t 202A 341 202A 202A es v in Så 9 5 14 6 76 2024 2 4 274 dringar 2024 2024 or a egi t S tr ande otnader t er sik ebär er en er t öv änt ortritiga talda k täk och tion ee t f vid på balansdag os tnader ocÕ in oduk tr brutbe emen In tt i lik å ade bolag talda k er t t 10 Övriga r depapper t 11 Övriga k t 1j e tald manag örutbe er som ej g a f o talt ffär o talt örutbe o talt Innehåll No vär Lån till ono T No A Övrigt T No och upplupna intäkt F Övrig T

Bilaga 7

visning 2024

edo sr År

skiöld er

eut t

arin R edamo K L

t is

qv x ung endi Lj

App d er t an x

else le edamo tt A L ä g else tt sber nin g ä g k ä k nin tr ä altnin r rv esulta alansr ote e visionsber Fö R B N R

t rning ty

onds sa Knutsson Å edamo F L

edning l ch l se o ts en

re y ande St öm ör visor ering tr df e eg

ad r v r e t elseor h r tyr dnad a er Nilsson oriser t e s e t or Hållba Bengt Hells Vic P Auk F ör

ör 2024 har else har lämna

tf ölj elsen tt or ä P en f tyr

v s en k ebruari 2025 t ör R is eí tam visor ering ch visning els ande ebruari 2025 tsson e eg taaò ör o ad r v r tällts a df visionsber ning o t edo e s ts tøllande dir oriser dnad a ka v sr eborg den 20 f t tarina ñ s trina Ing elseor t or A a erí tyr år r ör År fas Gö K V Ca S V den 21 f Daniel Alg Auk F

AP6 r - 0 iss ch a 6 9 m den ed er t 2027 e t m r es 24 24 690 dsr af r ä v å f onden o i k in - er gr - a er d Så 2 ft la AP d ä 2024 35 5 a r t mm o 2 25 352 en s k at n ndr lå s e t egi A re h at r l äm a s i fö a m St g 5 iv l a k s m. r a rn er or ån ri 202 fö f n kt g a si r ua ndring nn er v örbindelser a händelser e b e ä a ö apital g f f onden in a g - f ondens v i ch t k ts ut : e - . L tta tala tli e 6 AP e r AP s ä ion o e v ö e t kt sår tt ä tt ä f or u elser er den Sj rs Sj t d äsen p p r t fö . 6 at t n ro t Ansvarsf a at a I t, ännu ej utbe V k ha r a rn ge 7 en b ä ri 202 la 16 utfäst ng å rs f s örbindelser t 1 ens g n ua fö t ar v ande - utfäs k ering inne i ll t ja ig håll ot tag talt o eg m t e l nne N och Ans Å T o N rä R so at 1: en I

Bilaga 7

77 t a en er i a t oll ts, år er v en om: t t år tr en i t t t tighe tighe tta 4 on e t om en a beslut tighe ör v fa tivit tt drift e visionssed tlighe er eller på t elak elak oll. tr ande tighe en elak erna k t ek ff tällande ortsa visning 2024 t, men är ing od r a f tlig f tlig f an inne on n till s så en slutsa elak tlighe y erk edo erhe v oeg onomisk en. Som del a tlig en der bland anna vis som är äsen er k t elämnanden, ern k t t om f sr e visionen. Dessut är a en grund f äsen orma sprinciper som elsen och den r ar ock År v säk A och g tlig f äsen tg ör a ut v in ondens in en och tillhör t y ande a de ek visning så a en v ör en v tlighe tlig v f tt utf V i dr else som innehåller v ad a äsen ör v tt s tag visen, om huruvida de tt ä a om de enskilt eller erk v edo or på oeg visionsbe tt utg en sik v ör a a med häns visning en. sr e täck e än f ttande a tt uttala oss om e visning s enligt IS a en v tå på grund a tlig essionellt omdöme och har en f erna f ör a edo en i a t ör tas på o anskning tar r a f e upp v den del a ör a elsens och den v r edo änder an visionsbe täck äsen t som oeg e vision f e f t y v visning e visionsber än ör gr er t ar i r e t är en hög gr an upps a v örv tällning under hela r tt in er är högr ft år r en i de r t edo tt upp ar e sig dessa ber t örfalskning, a 4 en i s t en an sr tade r erhe er k t an f änder vi pr ar ör a s tåelse a ör v ttning t ör v er och inhäm tag, e ör der som är lämplig ollen. a v år vision som utf en k tisk ins en f tlighe opi, f tion eller åsidosä är tr ts om lämplighe ek t a e tighe ttar med grund i år A an ep en, v en tg erna, men in t 4 ommer a ormar och utf delse f y så on . tt lämna en r elak e fa f orma t ar ttande tt en r ar och bedömer vi risk visning a och ändamålsenlig v oeg or på miss ar vi lämplighe ens uppsk ä ör a tag och anses v ändar d a j erna k t der t ör sning tällande dir e alltid k v tifer edo tag, utf ån dessa risk äcklig öl ande i mask tig in ffar vi oss en f tändighe är änds och rimlighe y s tag, och a ti f essionellt sk sr er a anskning v ek ar vi en slutsa erk an erig v f iden år miss utifr tillr uttalanden. Risk till f som ber ag elak f sk som har be gr oms den in utv an dir uppl dr v vid uppr med grund i de inhäm ar e vision enligt IS o 2 2 2 2 miss uttalanden. Rimlig säk g i S sådan fnns. eller miss tillsammans rimlig som an r pr

t v tt e tta a . ­m ar v en a fr ar a er - t en ortsä v t s tällande en a med tt g a , när så är tt f elsen och tlig x a om en den tighe tta. Vi har ttvisande ä erk e innehåller t ser årt ans äg v visning an a tt drift. tyr elak tionen innehåller a de tiv till a äsen er eller på A ppendi erv v t bedfmer om er er en r or på oeg edo fr bedfmning ortsa a v t tar vi ä a f en som har ans oll som de bedfmer sr e upply frmåg e om s t erna t om huruvida en är v enlig med tlig orma fr tr en f D onden, upphfr f fr seende denna f TÄLLANDE t elsen och v v år fr t en. a f t om f t alt erhe tlighe v a in apport S ek tt den g tyr on t a t erk a f en else visning an och f v äsen tt r S visning som in ek v tisk tt ä else ång beak visionen sam frts a a a ERK edo ande vider v säk tt ä edo as o e t. erna k t sr ttande samhe ealis sber sr e sig dessa ber ä an på tag tt lik t r ad a e innehåller någr äkning yldig tällande dir ttas och a f onden. ar erk o t or på oeg tr äkning v år tifer tr äckning är o enomg tt den andr AR s ä , v tällande dir r t under r ar innehålla v seende V AP- er t s tta v ser a t in altning visionsber ta v erk te fr den in tta en år ä Vid uppr v ända an v örv esulta ote e erk e som har utf tsen a t, är vi sk t a ät erk F R Balansr N R vision a tlig uts t en uppr Sj en f v tighe tag. ortsä tt drift tillämpas dock in en a e har någ t e tt f tt an fr t r år r äsen vrigt v tighe a i de ar ä tt uppr elak ortsa a e sig dessa ber tion som iden t arbe er ar a f a a frhållanden som k ek 攀v ar en. Vid denna g vrigt inhäm ar slutsa elak ENS ANS visning en om v fr a elsen och v en som helhe orma ag tlig en och a t t om f en eller in t tta. an tt uppnå en rimlig gr , v tyrning f t på de apport ÖR elsen och den v edo L tyr frmåg n 攀 er t tionen i v visning tionen i f a tion, dr tlig f ELSENS OCH DEN V T tyr sr en ans ändig f äsen v de visning onds ap vi i f tt r fr t er eller på miss ar s ande tällande dir t a tighe F edo äsen e t a EK tt år a v t ar v samhe s samhe o vi攀ƒr a mål är a edo f orma sr unsk f orma f orma TYR e t är s ek erk n tag erk erk e år sr I samband med v läsa den in in år k in vi, baser in en v ing S DIR D f fr a bild enligt dir är nfdv någr lighe ans f ondens f tillämpligt, om f v A v v någ R V år elak f

t ek EN å och empel t tälla en a ande s tällande x ansch i enom s ärv och ttar else och ledning tniv ondens er elsen och fa tyrk tyr erk , till e j orts med tida visioner har t och indir ade frv tyr S tlighe ar e s tällande a en ek er t tt säk am elser som givit v fr en till f t den br ta hand g VISNING t är s en om erk v vik d a j s fr a e t äsen fl tt utf ar dir fr tion än D fr denna andr onden, org. nr 855104-0721 a a yn tag er t EDO 0. e t f visning

tälla v ar som har g som vid alla r tisk fr a oller sam es v t på de ono SR orma 1-6 ar v edo ållbarhe ttning ts er i de fnansiella t åden där den v a bedfmning ik ollen, och bland anna er till f t tr tning i f a f sr H ognoser om fr L tr ema unna uttala oss om de on as t uttalande med bes e AP-f fa tiv a ttning a. on s t vision f vk user e tt fas tighe ek j elsen och den v y tighe e tt k t, med häns ok ar som fnns f . j ts tyr e a f onden in en både i samband med f s tiden. fl elak erna k t fr s elak år r yft v v en annan in seende år fr ing tion ortf enom a a f skilt de omr a uppsk tt s a f AP- tällning v v P ör Sjätt j ort sub esser och k te es en som har ans orma F tlig anden och pr tur är osäkr fr a tlig oc ät tt erhålla a TION ÄN ÅR erfnns på sidorna fr f tag Sj åg v inneha t t tning och om vision g äsen tade sär en f er den in äsen spr . fr a vision har vi f ek a in e elsen g smässig tt erna som helhe ar v f e tion och vi g R isk fr v tyr ån an t risk t fnns belägg f fr v Vi anpassade v anskning i s år r t under inneha ORMA år r a till sin na . erk F t innehåller ä en och å en f visning t fr ta er t visning visning a årt uttalande a f orma visionsansa , vilk apport e en och s edo en åsidosä , r edo en och på de fr edo ar sam umen s tällande dir tning och erna. Vi beak spunk v till risk f tlighe onden v ade inneha v t r visning tion. V as ormade v fr t a r så beak fr t ägt om de tur er t ek erk vk år r visionens inrik ek tig ång ek erv en en f defkning. I v yttring tta dok edo A e apport v truk är orr v e sr f orma e denna in t seende denna andr v ELSE V R Vi utf bedfma risk r dir vik utg händelser vi ock dir f uppho oeg ändamålsenlig gr fnansiella r s vilk i ono v inneha k a ANNAN IN D år den v in in a

AP6 TT ts i a en a ar tta ssed . er t tta ä vrig elsen es Ä onden äkning uditing visor tt ä v er en i alla A . Vi är e t är as i Andr å in onden. i ens ö ar v ar enligt ta tta i annan S e AP-f en u r ondens v dess od r v sber örliv ondens seende. tt ds on t en f ortsä v EN e AP-f visning a ans a uttalanden e AP-f tt ar enligt dessa år altning e AP-f tt f tta a egi t ör Sjä visning onden ooc g tt edo en ooc balansr tandar v tisk tt t a a sr S visorns ans fr v örv onden in e S tr en f edo R e ese t i F . Sjä år å sidorna 63-76 i de sr e AP-f v Sjä årt ans t onden enligt g vis vi har inhäm er slag tt en om Sjä äkning tional e f 攀 v ör VISNING visning ember 0202 ooc a tr e. V årt yrk tt de e AP-f tt s ö t erna snitt AP- del ör sik edo t erig v te y ebruari 2025 lämna er v EDO sr visning ing enlig med år esulta S v e i a ät j ort v visionsbe a som grund f et en på a tt Sjä årt uttalande i de ttning car år ör tt r Sj e t arna f t v SR v år edo fa ttvisande bild a e t enligt Lag ld a sr ä ör a tt de r 攀ki ång tion och f ör år samhe en den 6 f år u elsen är f s närmar vrigt fullg e vision a t f tt ä er därf visionssed i v 攀är ering tt tillg oduk tr ttalanden visionen enligt In e a ommer därmed enligt f e modier t In ondens år seenden r e frhållande till g eg VISIONSBER v tällning er den 3 deo esulta sber tJrk od r . Vi anser a i n tt R t k ört en r t. Enligt v a a ör u frt r a v a och ändamålsenlig n ta uppmärk emiss som innebär a t med Lag (0222:39 ) om Sjä f der beskriv e och har i f år a E tlig altning .iVi tills tälls. nd X och g oende i f l y攀 onden och a samhe umen ts erig v äcklig ådsr ör år 0202. F äsen örv I SA tandar S pp amg erk orm. NVi har in Innehåll R RAPPORT OM ÅR Uttalanden Vi car utf f dok enligce v fnansiella s fnansiella r F delar fas Gru Vi har utf ( s ober i dessa kr tillr U Vi vill fäs fr lagr AP-f v f

Bilaga 7

visning 2024

edo sr År

år en ör å v ti f slag till erna. p p skild ttade ering an ör a as e visor eg x ar e alltid an visionssed p å sådana tt f e ör ar fa v örhållanden ad r v r endi en g erig v enligt med ensk en a f r ö a f tt e ör od r äk s baser ulle ha sär p t. A pp v r ör tlig oriser dnad a e visionen. frihe er Nilsson t t or , eller a e är f t t i risk och äsen s e ör , men ing anskning ar v P Auk F t t in unk ädelser sk enom och else visionssed i S summelser som k visionen a p s ar gr der och andr tt ä else erhe e ör onden örlus e vision enligt g e der som utf ertr år ig är tt ä t f å r är ång user v tg sber v säk od r p t tg ok äkning t mo v en r så 5 tr äkning ad a t eller f äms altning r der eller f tällning under hela r tt vi f eg och ö t tion. Vi g visionsber s enligt g är yldighe essionellt omdöme och har en f örhållanden som är v s v vidtagna å F örv R esulta Balansr N ote R e ör tg o r anskning , en a å ssk p årt uttalande om ans p tisk ins ör v ebruari 202 f täck ondens vins e t innebär a 1 visor ering t är en hög gr pp ttning v f en.Som en del a D e åden och f ondens situa ta f tsson e eg sä v änder vi en grundar sig fr t. en och där a t ör f an v o v r tyrning erhe tt u slag ad r vision som utf e an ommande gr , omr ele onds e tlighe , beslutsunderlag dnad a F ositioner a erig essionellt sk a tillk essionella bedömning med utg der samhe delse f oriser t anleda er p tiebolag v f o anskning r f o är ty ockholm den 2 or Rimlig säk a tt en r k ommer a f ör dis ak i S p r G Vilk p r v äsen tg å erk v be beslut som är r S t Daniel Alg Auk F ör

ar v ör e tt. ssed ör tt årt on e t f ar f ar tt ar ar tt else och ledning årt ans . Vi är visor r v v e AP- tion och tt Sjä ande sä ör a tyr ar v e t är a tt tt ta den visning gg nns någ S e. V ar enligt v ta sv t a tt ö ör a vis f if t ens od r ondens v Sjä a situa a f try t ör t 2024. erig v a uttalanden. an v f elsen ans ormad så a ondens p å e a sk och därmed v e t a ans s en a tt be , ek år en tyr as ändig tämmelse med lag en p sår visorns ans tisk ör v en a e AP-f en sk p å e visionsbe a e t ör en som har ans onomisk tt oller t ör tlinjer och an enss e H ållbarhe e t R ese e k t ör altning tion är utf tr ek er tas altning ta r ensk onden enligt g vis vi har inhäm i r ek altning onden. S örv ttar bland anna on v ö tällande dir äk visionssed i S örv fa örv s e snitt v årt yrk anisa as i ö a sk v f erk ör r e AP-f ör f e AP-f ondens ek en och Sjä vrigt k elsens rik ör tt inhäm unna bedöma om de ölj od r e i a tt a som grund f t f tt tyr der som är nödv en sk t k ortf e visionsbe llande d tion och f e tta inne s tällande dir är P t ä s tällande dir D e AP-f er i ö t tg a fullg erhe onden f . tt altning erk visionen a en är a tt de r ks erk anisa er t ondens org örv altning e s närmar vrigt fullgjort v er arna sam en om Sjä f enhe en v en enligt s r v säk elsens och v e AP-f v ag D f örv a altning tyr tt L enhe e AP-f eläg tt. f öring sk sv ad a t s visionen enligt g och tt t vidta de å ffande r örv e örhållande till Sjä s eläg , medels altning an ä ör Sjä .Vi anser a v elsen och v shandling ondens org tt Sjä en a ang s tr ör uttalanden ört r a a och ändamålsenlig en a p ande sä örv tt medels rn tning och Risk e och har i ö l s tyr ar enligt ande bedöma Sjä as oende i f e r e AP-f p öring gg ondens bok ör a altning f A vk erig v äcklig y t är s ensk ång tt f onomisk try ande f viso t e äk ondens ang ortlö tt tillse a p e årt mål be örv Grund f Vi har utf enligt denna beskriv ober i S dessa kr tillr S D r tillg Sjä f f a bok ek be lö och bland anna AP-f och f R V uttalande om f med en rimlig gr anmärkning mo f

6 rp dp iåp ar AP dlp dp pp p pmp ip dp er t p lldp . Vi t e APes i dp p dp a a t tt v rpmåi pdlld n AR altar seende iibd dlid.p( ap pblp rp pmp dp p örv v Sjä v Så in dp fa pnld d na ansk vrigt o idpiåp y fa i v pd dpa d.pOmp p i p i ia d idrp en gr vrigt a dpnåpnnnly dd d idipnld v onden f egi t dd drpi p pd.pVpmåi altning a a tr imd rpmfd ipnåpdp dp örv S pimp imd piva d iibd idpblF v dpf dppdp e AP-f pldpllpbd da V ENLIGT LAG AR tt fa lpiva l v al p d. did dlidpndp A en har vi ä ens f e givit anledning till anmärkning arna eller i ö t i p pf on an ärkning i ö t ör t vid ll idpbid ålldp dpdp ek ång er sik dd vid pnna A KR visning v iv pnnnmva nmd imd drpvblpnnnly dpbi v tillg pf pvp dpdpndl y TTNING edo ar so Sjä pilni da pimp fnllpa sr nng t fnns nng en a p å dndpn i d dlidpmpblp lpiva pfipdp i p piv y pim v nr tällande dir visionen har in tion och ö ålldpimpa dlidpfvi dpmpdp d.pV mpllp d dpå dlid ÖRFA s e ering vid må i pi y ndllpbd .p t o de erk t oduk pd v ipf iv d A F v de tillg a en n tr p i pvdlidpdlldpf vision a v I i pf p pdp ppå i f md fd e en a ansk en. dipf idp d m dpa d pmpbd nr r ör 2024.R i d v d dp ering en gr d iibd i pf i p pa er v t v ffande in ä altning fipå vdlidpdlldpf mpf ilni på mpiåpnnnly å impvm a lv n dålld å vdlidpnåpd f md v ö en elsens och v tr u f v tyr onden f örv I nnehåll Vpmåi m vblpdpd imp pd RAPPORT OM ANDR OCH ANDR Uttalanden Ut in har ä s f be f

Bilaga 8

g 4

in

%

,8

nd

sn 202

iefo

kt

A

29

7

vi

AP

+

%

nd

efo

do

3,1

nt

Rä

7

% +

re 3

en AP

ond

-f

ts

P

A

27,

e

und

he

+

Sj

ar

lb

hål

ch

o

rs-

Å

Bilaga 8

R

re

LSE en ) ta TE nd nd be 29 fo fo ar ÄT nd nd te ed 8– P- fo fo r 2 ER ie te än e A ga a m na SB kt än år R nd ch r rin Å ju - o la m v dor P7 A P7 R rk si CH r S tie s o O r A r A Lä g fö ak G e fö e fö r ( ch fö N in ls ls r o n 7 sn te te go ta vi ila ne ISNI is 9, 2 V do rät rät -b tio ta l 5, 1 O re be be FR ni D rs rs rs efi ar na 1

Å Å Å SD D Sv or R SRE t ld id

fa

en

ch

Å 47 57 68 76 87 88 ; s or et er p o g rb ild 26

ån

aa

rap ng 5– de b

m

em 2 ra N ma ni s t re O x te k P7: na ne

TI is

n s dor

kog

io de ge MA at 7: m A si I- R -in og P vs rm s o 8. A FO FD A A ol Lä

N nfo N 2, 3 SI si bi , 3

x ch T 20 ET het de H ar in - o 9– AR lb FD na 1 ål RI- or LB H G TC ng id

ni

lt k; s

HÅL 36 41 44 va

oc st lför 7 er ita –2 tt B ch ap 15 hu e o k B . S m A g la na 35 or et in ul e A e rb rn sf dor 3– k f N ar ty ar si el en , 3 fis O ns a sv 29 ra TI et s s t H 8– rb se se ing an ex r g ISA el en el s le N eda yr nd yr dn 7: v T P7 3, 2 ril , A –1 G A M St fo St Le AP d a , 9 : G tö ök –7 3 al R 7, 2 in O 28 30 33 35 ed s dh H na 1 ig in or na 1 or l L id or h g en m ; s id oc in ae g tn nd ik on , s in fo M te ing kl al P- ts vn s rv g: nu zo ec fö 4 e A in A gi der ­ tv al –1 nd dn r K n: rm it 9 ju le te io fo lan AL ar u n r ap na S kt : Pe at sk E IT lb r e g en ko : tr k: ål et ill s k xt oje to us rafi yc AP lin dor Te Pr Fo Ill G Tr r h å fö rb P7: si K eck aa as v LL l fö er p tv rn m A FU ING ol riv u em ra s o N :s r ar :s t pa Lä LT llb

l

ARS P7 P7 d P7 SV VA A A hå A På s

AN FÖR 15 17 25 27

ål

ik

or

st

ing g hi

1%

tn in rt gs

al tn ta in tn –9 rv 8

as as

fö n s na

neh

EN vk

P7 ital vk

da

62

ET s a dor H r A ap si rd k P7 a se P7:

:s

A

In

SAM -o ta ä m A K et P7 R Vd D A s o

VE 4 6 9 Lä

Bilaga 8

24 3

0 R r 2

SE be EL em TT ec Ä e 1 d ka B ER lla nd n. er 3 n s fu r. ge r p RS ge rs ga ro Å in iff & ka ill in va llt ä tn s er å

%

G tn ga s e t ns fu as tli IN N et r p al rs vk g m IS iv nd te rv rli Sa

r

V om a va d O l at lla he t fö ns å a 24 å

,5

ng

en

ED rn en l p lig kta hå en ni må te R å at t g al –20 itt vi RS al ör nt lig ch a vk 0 st Å ls r p sn tal gs ce r o 0 ka

ka 11

g i f ra m e a pi in va in ro se dö ga t g 20 av ör in nom ka

on

re tn tn ku er ge

e i f as st 2 p st an at as vk in e fö ve ut

ns

N nd P7 fo sk

si

in

vk

O ra A TI ra MA a pa ve m m

:s

R FO n o N gt s tig ö P7 ne

ve

ik i ch . SI rli

en

A io tiv gs

0

ET H ue ns a an v nt o ek

AR tin ån irk r k ro pe sp LB on n l st ve d f er

0

r i c re HÅL t k m ga t p s - en Et ge e ko en ö å b lj ld rin ld tig

iep

in ring fö är

er s

te är re p ik er gs te rt v öv es ga po

2 1

nv ag v ån ves lag

ol t l In ed i om ä bo

M 0 b

on

0 a s ed et

2 1 er m

ag

rem

ON

ilj

TI

SA

p

A NI

G n . de

o

OR . en n

r

et an si on io on ör se.

9

kt em ut is si at ati st sl es tr

en er er a a sy te in

lig s r

ta

en ns r u e :s m g en na r

ex m

tat io

5,

od p ke ne ar l g ar ve P7 G fr ån til a s ens g s ar Ö iljo ar

A

nd in sp

al

iep tn sp m

en e al ns E rem rv io D r d p N ens A m

rv

G :s fö Ä P7 ä ino P7 i p

ka s

T A A

LL

FU

ir

RS A

fö

N SV A a

an lig - ta ns ed tat

40

e al n io

P7

ar s rv et s . t er

io

et

åt c

ens . , h t fö lta or edöm iv tal is ör p ar P7 let i d at va pi ard on

A

v lla , A ag at ta rn ka ilj kr

1 4

t f ing pi m 24 :s al sfu sn en dr ka lte För 0

nd pp s a g 2 P7 lob lö ns al in var fo

A

EN io rv sn ET t g P- 0 0 i u ns fö do vi

H Et M r ans 0 pe re SA fö de A ie ts

un år 2 m ar he

ERK Sj lb V pre ål

ch h

- o rs Å

P7

A

Bilaga 8

å n r a g :s r n 47 a- llt om a- a- ka v al 24 - a- n in te s R av p tie ig n ra itt ot 0 en pa om sp t e tn P7 v- he it e et SE kn et s tm bl er la ie as s ra ur iv reh ar en åv el ar ild a ill s :s t er 2 er d n s g s ns åt re n. A e i en at ve EL nn ot rh ts u e o r v in io vk ra ve nt eb TT ke gr v p re t P7 nd nd . E tn ns ar f ne nd nn rn Ä de m ro iti n m fö de b ra nt d a pa io ra tig ö ce te ed ö ka i ör p sä , t än ge är an v A ar u g u ce as pe ta ro e i al m ER is ra gi e l os in is pa , h in vk ie P7 h ik ns pa ik ad ls es ge ro f lo ln n a tn ro m lv lig s pe gs är R SB in de o n p ch d tv s s ge nt n a os A itt st gt s n h va ea an no tt d t e r. de r o ät sa in ce as ,8 p re ita sn rli ån st 2 p ör n d Å ns o ek ör n r vi kl vk 0 a e t h n l in de tio & ra k SA r an ed ill a af ne lla ro k p ra ap om ue io er f G tt nl t t io tt f ku än ec 5 p it 1 is om nk tin e e er bi N vy et f n i m t gi ar h at rs ör e n h tv ns a ar as h yp te r. K en m m nd no ig är a de nt es ör i on am ISNI tt a et i U v e ra bl a å r. F to . U ör 9 n t er å n g ka g n o er p r. U gs V al en d ilt i id et h eb ra on 1) tg on P7 v vä nv n f tt k ne in O sk ilk lik ld en ör g. E l i ge et s nd er å D de a er v r, m 24 a så b ka o nn sk et a u ita nt p ör e tt e iv io tn al ft 0 är t, v ör o a å on åf se i f ör A en f in ce g f in sl ns g u as SRE de . , s ck re ns et i lik si gh . el er ap kl r a et in nt p R . E är er xt ve a f di nt ik ar f ad ac ro in ec pe kl ce vk Å P7 v er gi es 2 ar o l. D lik en P7 S vv itt k kl tv n ä rb st ec et tg te ad vä er å v s ofi re i o yn ce n) h kn pl 1,5 p ec ro na a . A gl ill n h nd r o lla p ro da ar te t s tv tio a a om tv xt rh a å ra pr r ä ra sm är A ar de m än af å 1 ed u bi el nk ,2 p en ke sk st rä is k t ne av a el pa ue on 3 p ie g u ns u vä iti els io ig u eh yk ga id si g, d 7, nd rio n r 0 h g p s m am er h ill i ar d .s e ill sä ol is p m r. at ft sc in iv in ta pe kt 0 in rli gs ne de 3 nd sv no ra nn er ör s en å 2 rs er e 0 tn ra nd e t io an ten åg t a o ne nfl s i iv n f nd P ltn r i a lig å fö nin nd id h N tig ya p ha ng ko io lit k n l ac å i os va g p om s de ra tig r 2 as et u ns ar st ghe O ör l ik a ni de i al nd pl ge in rs vk itt äm st iv lla pe sv iv di TI nf å n tt rk e eg fo ar e te in h ör tn t s na te sn ka hå st e l yn gs tisk fa an te tn en p to ät es ve an å d a an j at ot m MA d i ån ta sa r nk na f a h än xt er f as m -må ed om av rn ör nd ns R to vt p nis an is or än åf as on vk nv t ö ta a om g m ra io FO v l iti m ju nt ch r vk vä sk nd n ( 24 ig ik en ch k tig lte nk N os tio ck i s ill on l u n a ke e om i kt om s lv s a ng i f lin va ts. ens SI pa s d a ek m gi ar i v en s rä P7 R P7 S - o å a et si ta is st si ta r g o o sik al ni r. I ck ls .p w

ET ro un n p ot Sa er ng D ns A tie ks rd pi ft e R na re s ng re s pi ge nt ng rv st r å ve til äffa w w

H Eu gr de pr öv ni tio på A ak oc vä pen ka ha se ra lå ra ka an ko lå fö ka pe ut hit tr 1)

AR LB t- . 6 ts a - 24 r jd HÅL ät rn . ka or l 0 de öl ör e - ga er ed n 5 rs dp l 2 ar P7 - r. ad va en nk la de nd de ilj to ill f to ro f is a pp , m el on nd s on ita et t t kt e s ba ch ch e fo r i A än r v ns al 4 ch m . M n f te fo sme ap r n re ch o än de u ad tr g, o la te ga f on ,0 m no e r ga an le ill o nd ed o än än tli v. si v k ro ve er å n o in ill s ak bu en in fo el ta si t a 40 tö nd io yd rs kl m t ie n n en ch r k , u nd la at an de t et ur n c ec n m P7 R nd de . al 02 ra kt ge P7 R re s ff iepen gt 1 4 de as g u t f nfl tm ed en o ig t rå tv . F rli ge nd o fo nd m flö la ar nd ar lin ed b ar ar r f P7 A in nt A ch A e t fo ie in ilj fo kl am g i sa u et l m tv de re u er ln ce P7 O kt fo re to . an ck 2 ld nd å å. D ie ie p r) m te ör ve , s rin es ilk t, m m or är ga v A fo de ro iv kt kt et ,9 m än t f na ig so tg va ör nd o ch A P7 A en no am le ut er et k ts d t, v ft a k ON ns å nt a ie 7 p fo kn et ck n ro 88 de rh af en at då n s TI re kt r f ie is d o P7 A P7 A P7 R ita ad ro kr ra tö ra ce kt ra nt A gh gi r k P7 s är ke . T sd e e ng SA ro er ä ch 6 a r g di av 1 2 ap kn ds ig k er s ad e s pa P7 A lik se nt A ce nt A pp de r i A v v sä ad A NI 0 p ld nd o P7 A an ce ro in yn t u ar de A ar de k iti ar m SA ån nd kn ar G v s 0 ce tn ilj , v no os v o st de s k v a, h ni en A rs å fo ed o al ro 0 p nd ro nd sm al lta r) ro lta ie ot ta r. U ar OR s a ill 1 el ie v A fo fo as on ot n p kt es a ilt i U tie sm ac in m 5 å kt r a r m P7 B 3 p v 5 te 5 p ,8 m va no r k va sk . äm a t nd te vk si is tä åf nd n 7 r je v 3 r a r. T 32 ör ro de ör v e la a ad är in m na rh ak et es t ve K es je ne öl , A fo än v 7 än Pen te r ( r k ar a f r, a ba gl , s m er te gi rb ad si as a rå P7 A öl tio tf ig r a te tå r a ch a 4 e ät 24 f ilj al lo rä no lo lu P7 S . F tf or kt tå än es P7 R tå P7 R sr no 0 de ot de ng nk no ch a er nk pp or na si 02 ad ar ar e g ko na å lis ov om b r A ra nd nt A bi dp es d b es al o on ro v 2 ilj ,0 m ilj 24 p gå ba er ek r o bi , i l s tå fo ce dp ör P7 R nt A nt A it er si r k et t å d 4 0 ed a e al er er t om on ig b ra v b al 2 n a 51 tr ad v t te ta it lac en v d sk d ofi es te ro on P7 F kt se ce si ce ap de ge 6 m 6 m 02 v 2 k n en or ad pr ld än a k re f si nt A ro ro ap p ar 5, ch 1 n a 5, ar p is an kn et a na s kn el er b 3 p lik r A an en t k 24 rs p ilj ån 0 ng g 2 n a m ik n c ar riv pp ar yk ld rs å ga f så t ör ce al 0 p ff 5 p ta t k 0 tg 1 1 nd o ge å 3 in ge er rå m ra er re P7 R nt 3 tli a ä ro ta 2 23 å in gå tn in no ie gs ad tm sc rs å 5 å ta ta om o ck rn P7 F P7 B h 5 P7 O h 2 al al er 0 5, 6 m id u or ( fo kn de p pp ko m kt ar d iv å h 7 ns s o A 67 p A oc A oc rv rv V ie Ö as dn n a or f A ng ta kn äx E ed A e s en lje nd r 2 l 3 on kt flö vk le nt re ar llv rs D en l 55 oc m ko Tr G pa fö • • • Fö Fö U fö til kr A in av u A In en e de rä gå fö m Ti A N

G Å Ä - ur T v- as ga s - ör r- s- na LL sa ga tli en la e nd en ra je om er nd t rn tli ta as . ; fo iv öl on sa en h ig FU on ra ta n ga at et bo ia d ie P7 F nd e tf en si nd fo nl RS si e s tli st er r v iv kt at or en es et fo ie pa r e nd at rn kt

en

A en en s ta a ( em le st g gh ns id e SV ss lta d åf tt d st fo ål . iv rn iv å, A te ed a om d dp m a p ör d di te r t

N v p on v d så ä et s at te P7 A al s m on rä lld n f yn P7 A

d

A si ck va ja a sy n i ” ah nd al kn er s gs ve el a en as a ör llt d P7 S äl ns te nd fo rn gs is gs ra nd re f l, f ts tä ge a. sm yg v A t v io te na A rin in rn n d er om o ch f r a iv ns he ha lte rin er a r te bi ne fo e t ita as kl on n b r a as ö er p tr fö de i A ill än sa te lik ns ap ec de si la tå dr ft is kt am nd es rs f el

on

ts e ), s a o m ra pe es om te ch d n k tv on en es än ät r e in P7 kl ra r a ie ks P7 t P7 R ng fo ed o nv e å ör vs de dm A ec , f ce la te m er ri nv ns lla i an k gs a o ge m u ör f ill P s m a b te a i r m yg rli nd la

-f

tv et ef re iv A te åf r f n t åf 02 E et a on et a en ( el p är ar v dl at ch A es lik gs je öl v. A ch k e b rs å åe n o se tio de om f r s

m tt u em d i p rn si P7 S eg io el ör LS yg P7 S

P

23 s i f em nd st ed an d an te nd o nv ex o tf r d fö at tt uk ne 24 r te lta st fo sy on al or en en o ill ör m rä tr ka f . A io 0 6- TE no ys va sy P- ag a dr ns a m ch k an f eh gs fo ie ex i v s vå b dp ff et . et nd ä en A iv a t r f or be ns nd rt g 2

40 ro ag ss io in kt r a e t fo rn ve nf re s fo in EN 02 ÄT l k dr on ör io ns e A pp ns år s ) o iv nn el se b rin te tå on P7 O di gh em te at rn de d i rs n i ra te po ro sn

ta si ch f nd tt et – s es a, d re f st ör ö a å n e pa vi ET 8 ER ns at P7 A yn än on ra än

e A

H en en ju pe e f on a rä es åf t t ch A te ild ta a p do M er upp n o pe . S om u ie ar rn nv nd et b sm ssy al en f je sk e s iv lik re

SB

us io ie m ar te åg be na A am d o P7 R gs v. F et al d u P7 R m e i da P7 S on kt ts

d

SA na p en ar s re al nd on et är K es i t ens än ns m et , h . sp s i n gs er ju ra si si rin lp a gh on pe he um re gs in da rna ill s ING nd s se jä di nd i o pe ns nd ch A te ch A ar ER V ng nd llm ie . P gh et m p et io in ra ltn si ve d rb ju et A iv fo en de ör d s t en f es fo lb nsn N p a fo m al di gh no tiv ns tn ce la va lu fo ns a e rb at te al an os P iepen nd o es ed h yn r. F sa ng ör r nd o te ål

on nv

un

io al sm at LT el op P­ ka a re la v m yn di yn en i rna te pe rv ör , i nk te ig ga e rn än em fo a i s m de vi r i r f fo än ch h

is ns el iv ie fö ka p gs tl lte P7 B ra h pr ensf ie yr on on än a a ä ga ie - o VA ga b de A ve ill p du ns at sal ls na f P7 ta ta tli sa P7 R , A ba i kt a f pa si åf åf in kt P7 R rs

Sj

an tli vi io lig m rn al em ul el s en yg al al er gst ka en er i f er h er Å en t ig rg m un et s ft di ns at te rv Pr sk ed D t” A å b et s et s rv h A kt nd yg P7 A rig t P tt nd P7 S P7 S ac P7 A h A P7 O FÖR Sa Sj I d gi in Pe st al fö år m ge tv D D fö oc si är v fo B A öv na s at rä fo A A pl A oc A

Bilaga 8

ts n - ta 48 tiv la t. e i- e om t ge a ag ta re et r- R ek le ” s ka d s r d- - r- ll a dr SE om ff de al å d iv tt d ra en de on da lte - p e in dd ta be ta ta en ör ka kt as n s te ch an n, ä an gs ne ju å s re pp äs ar be m d be g. EL it f is tt n nå ör on t o ag n f lin ie io rk in TT er e en f ar e a pp te da rip se en a kt ss å b ed ar no ar rf ör Ä as g eg ad am f rs he he rg es å e nd el n d ta ka n ch b de u ed n i ed te n m ar e v at ör a n u pe pp ar ör d de m v a fe v s ka ER dn sv ar tr . F er sr am lb d f ve oc rs p lta ha nd ro ed e tö er p ta m ge r å or a e ig rit te : ly å u pr at A nt a P7 s ra ya m in ga m lle SB m an id 27 he na de ” ks r d ål sa n ö ty va . n p ad a äxa o ym kl r e R am ns en s 0 rio ål la er r h as . E gs ör lim ar ce ar m gl tt A r v et u ol va ec rli te Å m io r d am n a al n ä t rin ch s t f ng ro gt e rä ill na n at & ko om t ill 2 ch p E v v ra np te ng a d e v m tv ab G ch s kt r t ks de m . å k se re r a lt u n o iv ed k gå 0 p yg ör a de å ör tt t . U om å N ad un 24 ä le er an us g a es eg ul es kt ill gå ts p tf nd t a ko en e r lit o st ad s 0 äl ar o rin t ä t f nv te je m a 1 ill la ng f an äl ts nt r i ISNI ål lp ar v rip ok om s oc nt l. he ar a a t irk P7 b a t sp ni m äxa tig la ra V rh tt å ch f n v rf en de pr , i am ita he in iv iv tt na u ik sp at g O er 2 to rg ra är de ar d i i am at ill c at et om ch v ch v de D r e en o r ä nd om g ils gt h ve gs ar s ap ra P7 h g i l rn ar A rb sä un et nn lu fe ör a fe tli pa ta g tv rin an lb re ks in rn ut er k et v ra o rb nk ag he e u ch s , m a ö t s yt ng ål er . A ln lte 27 t et h lte n a tt k ng o r d nd a SRE he e. F dr et ål en yr ch u te ap de k r h eg 27 äl 0 ål ör nd he e a la ch i R Å et s c äs lig rn es sk gå lta nt v v 0 st v a r 2 n f ör a ni s ä ra s c pp rb en o v f ra ill ra ör a ch e ift tt nd , b pp o en rb en ar ls al m llt v yd g o nv de a t va re lt i ar a t 2 m re a gå å m t. r e te u st fa ra ru su lp ns a re nt r a pa in . I är iv ör ul el as n f e o ås en f xt tt a de de pp de a ng pp to tå ed t rn 27 eg r f ch o lta pp tt n tio åde ar ta ä ns ag vä an om g ru ru te ty tt a . I a es ad s ty 0 t v at ra f nt en va r u iv et te d l ill lu an ni sg ils he v s 24 lig rn lla d r o ör a sa mr sg P7 m ch a nk öp re s sg ed 0 de m ss s, s t 2 to gi ä å s ör ga ni o D pe ra . ra ng öp r l ng am s a ar e en b pa ly as yd lte s s om i te iv ga ll f l. F ga m et r. . A nd na t r o ch i pp l pa N ni ch m llt . ål an r t g s ra d i a in rin rb tu ål om en te ar O ni ns l fö ks en h ör 2 ap an na en n i a en st ra sn ne te ita or ino ul v ä ng ga s TI ed pe är ed n o er tä ål s f en ns d s gö in te de n lö io es ap gs iv a sk a m he en o js u ni tli r l la ts llt ål ka m sk ar a lig n i tid ltn ts an ss na k r a er d en öl MA up as m is de tio ör io m he en ip at fe nv s k in ens kt et ig er je nd ar pp ök am R om l ar d ve ör v a m tä ra er nf öj ns ra va ar n. a i tn et ra kt nt öl de f rs :s s gr sk p sk ts lda eg är ud ör em gr lim ro en al tt arb si . U rf n ö rå P7 FO N t s gs ng h re ö gi en f om f gi as at t v ne kl ra i h m pa h f llb pl er r k ane tiv nd rv mp m ng n i m f tt s e l e de

SI da in ni na te nd te r f stäl tr Et ge in va oc ex oc En f hå im öv fö pl En p na fo fö ko En a sa lå de so sä re til om un er A ET an dn yr m ra ru an s ra te st e s vs H m le st jä St G pl st te fa D 1. 2. 3. 4. 2) A

AR LB ) 8 2 8 3 t g n r r sk se , % ,9 11 3,0 5, 6, 9, ge in ch s ill le ch ör r n, - HÅL ri el ik 10, ft la te a ch n, ch ar te tio k, e tal ån n e ör 14 o es ig t äl he e :s iv lt- n ä he nk än is To vv -m rf ra 0 ka p tiv o om at g o va en f ge ne e o , h st ia d d a 24 rå te is r s lig nd P7 tr in ng in ic en en lfu lv :s ar tt f e i k an d ke om g öj ee ek ål s is kl ör ni ln io rv ik ol jä ch r ll å an 2 ed eg tt A ff in at ng id tr i o P7 ke v tand ko ue dd ed at äc g s vs r e ec t i f el de is se ni e s (s rs rä tr tr rin de m d a e m tv he vd av an rs el ur on rd m ia A ka s nt d s ar s v a dm to jo no ve ve le ka ra en ä ch d t U ar n a gs rg vd de J :s k g v g s en t ra n, h en s om s eg tö de v :s a lb rå in on tg ko in in a ö . E ilk nd io ta k tt d n o P7 am ål tn ya o a a ta P7 - rs an ) ,3 9 ,2 3 ,9 ör pp at t i d ch s är u öm t f n. K iv ät e u ör E rn ljn å 21 15 0, 14 5,9 8, 11 rf n, v rä is ya r rp la a ne k, s v h he al io at nr ar A ar ty fö ig ed 5- te s u fö nk eb kä ed äl la tt A is rv en n tr yi ig tl -0 gt tio an pu 23 o en n t s st n a en lfö at is n h id en f tiv s pp it ng s ni 10 sa it o rg 0 nn d b en a ch r ge ts ik in ng ON t sn st 20 an å yg ni ar gs n i am un er ka p ig ita n i d un en n ge a t ni ek ch u TI e o r 2 ig i d äk is i o rin he te dm tli ilk ff ik om ka t ( P7 k ga rt v ån be ge gr eg kl m re ar ap m e d lu el SA rs G en av ar st om b or to nd tg ar s rin g, s ak tt s at sa no lb he om iv , v vd n e g o in NI ve m em le la tr ud eg ål ill K en en a kt t. S ad A tt A t s äxa in u nd ss ko nt g t ns n k he ill a pa e rn G er n o ar i s ec ru eg na b ör a uv ; E a i :s h in v d pe vn ty 1 8 3 är a n v ng en r f en s io er es en rle ts t ka OR er – ö g in -3 1- 3,1 ,2 ,9 ,9 uff rt e n h og s n g . R gå ve är h ar er P7 rn at xt el a , r bs te ta r, s kt tn 12 -1 2-3 29, 27, 12 16 23 eb io nd e n t en i d 23 ill a d el er t A ty ik . tt s ga nn en b fö la ls ne 0 ot d dj eb el rs un ch e n d en ta ef yt du as vk 23- 24 at is ib ne re la a t es ö tö nn vå d cc ig m et ill s el r, fl ten it a in ro A 20 20 om tio ty ri, 2 id g. M tid ga ar e nh eg ar er om i er d en an är ka p kv in de s tt s n i s i t tt a n- o te he rit :s p tig rg sa v s is ua lli ne am ch ä om er e v le ts t he en ar v n s d g a, d ni an ltn öv at nt ar na yf ch r ik rio P7 d tio rs . rn ga eg r i i eh ör a tio el te a s s n o tt K ig t l l o en n h ve is :s o es a at va . yf de io å i id so ig ol ns rid p. P nd nd ig ra v nk de ar v P7 ga or lld tr an 1 j ga ör n b ig f na sa ar d är a er tr tio ör A fo fo kt se si fu rsv 4 t h in m tä rin l f nl ni ta at d p tid so Ju bi up ie te 2) si om ö å an i. A ed ul tio se en ga g h d. I s yt ik eb ta om t ill P on er e m gr al f a an en gs 02 re tn s. O ts en s te sf ål in tö un ik am tiv lt kt än åf ör al ff in l s as rip un ät as . D P7 s es sa m s i d or ln ss nn nr , s s t is kk np s a gs ke B er ta sl ut t 2 rg er å n 1 j ts at 27 nv ar ni m är en fl m et i ik at en s d: in E yc P7 A P7 R P7 S P7 F P7 P7 O gl pi re ve nd ru dr m f r A l i sv ga da ge O de ng om lk lt i rid tt lk r, r ga e spek V dn D N A A A A A A re ka be Å Ö U de fö än so 20 fö til an or än an av aff ni K vi he ju fly vi ne di re le A N

G Ä T r å - å e f- ) ) ) no t er k n- ka ie a st ar å n nt LL 10 10 er ,4 ill k s rn kt ga gi ce en FU 0 aj 0 er ro lta , on rle oe 24 d m lt- ch pp as is ig ge ar av g: es i na ilj on 10 to er ch t 0 rle re g te riv st yg id en d in ro t d RS in nd er k va ilj 1 5 lb t. to in va äk ig o n u ra kl ar h gs ig A aj 2 aj 2 ) ör er ot 2 ör io ed tt b re t s, m in 4 p nl tn en i m nt nd g on 0 m 5 m r ( ts s ita re o ak lla p kn nt ft tt ec ng ,0 N SV as rt ar u ) fo ilj tt f ad 3, 8, no le ta åg ts s fa än . F ra i ra at na d t a e t tv gå ltn 0 a e ce nt tn ap al a t le ill P7 itu an b ta nå su va A vk en i m ta en i m nd h ro ce te å a os 37 12 ro ita rv t n m ita is s to n k er lu v d ill ör nd ( rn rt rt än ,4 m r ( r ( ap e k ka n t n s e k ad pp ad a t ra e a ta an s ta fo 4 p ro 29 or p . K no er k . D lfö am ap te dv v A ur s id e nt tn es et a kn iv fo pa nd te 9, 24 no he ra s a r e n i itt ar u at de f te ja an s ed an s ,2 p P7 R ill 6 er 0 ro ro on de k en ita ar ö t i s k. V fö os e b ar ra ill s än ilj lta ft ap de k m lta ch h är te r k ls sn et h rn än öl ed nt s ed ex 2 n t a b er k er k äl er h ka lta sa om g va rle he re ål la m lte nd kr t t f ex 3 ch A se rn er 2 va e ö rk lla o to lle ty om rä 4 et nt s ce nt s P7 R ei nd nd el te nd on on ,0 m ör n h na k ad va en ör an d am s e en ba fö P7 R ro ls ei äk ilj ilj 73 er tn nt ör ve kä ts s :s s et m lo n i a ,9 m 02 4 g ce ce nd o ör r u et f e ä xt ts ks öj r g ch A ro ,0 p ro ch A re ls fo v r nt 9 m dr os en i et f gs in de g om f äk le na k er P7 . D on i m o 57 g 2 02 0 fö re ie v i no 8, ,5 m ar 1 2 v d in ill e e k et an r s ita er na h ge er en g si t o ) o 24 in 8 p nd o m fö kt d. r a ro 0 å d tn nt ad tt v ar A ån nt P7 4 0 22 4,7 p m te n a 20 t v e a nd gh al öp de a i ap er ad a d an ta sn er 2 9, fo jä jä on r k ill 4 lu ite m er t oe di rv on kn t a ft k h tn ör xp lu ce g 2 vi nd 12 nt ( 41 ie g: P7 A e f äk ge de es 2 nd ift or p tt l nd de k ar ke gi is re g es ro de A in EN kt in nt ( iv nt in ts s oe ill l vg er yn er lfö ke e f av os vg sn ET do nt ( ce nt ( tn ce nt ( kt kn ar ilj ck t ed re lb r b ita :s e lta ie m yc na r de t as e 5 p ör vi H re ar u ce ro ce ro ce m A :s i gi ål er et t v a ita v m ar s P7 va gs ta k nd a rn 24 b ,0 rf do M rs r h ro ro P7 A as ro pe P7 . Ö pp v s id å t b n a te ap na i d kt å m in en an as de 0 0 te re ,9 p vk n o es r) ,3 m el r d s a ap äk er ör ar ha r 2 ts SA je 2 p 16 ,8 p 1 p io le l v ör te nt et h ft ör A å a ar s ltn a d sv e f ör on 24 å K öl 2, ,9 p na A e a 29 3, at ör r ck A no 34 o, u t b ita r h na ä tg rif tt i k . D gi tg et f sk va sk nd be nd ( 0 he ER en | Å tf d 23 er m gi ro tt te r ä en k :s i ko ng p in ör in ot å f ör f fo ar V or ig 1 ra v nd nd nd ed 3 ne ap ). er el rs na av å d ee em ie lb nd se si nd ja fo fo or na f ten pp er k te ta t k or te ad na u nd ör d P7 ar gs na u t p gå tt f t m vs tt p en f ec kt er 2 ål fo dp kt fo öl ie te nf er t m ul äk tn er a f ve ar in er el ed a m tt m er nd P­ si an en t f ls he on än es ge ron . A rn n a l a rt a ad ch h on ör al ff ns kt än e i te 0 24 u ilj ka k nt os ad nk rn om A la ö sp ltn ift e n te ta ör a uff al tn n, i d P7 A . U s f B te et ar ät am at l ö e r iv ). R ). E er :s i tn de rs el ns va vg or h tf vå 25 - o rs de A 10) lig lt or or an k ba te tu io er nd äk s. F n b r s os se 0 en P7 F P7 P7 O gs 4 g P7 A P7 R er er ks er 2 1,4 m ta us on P7 os na ör sa la nt re u s u el ör A Å un at A A 20 A yg A A tt sb esu nd 0 pi kl on on ilj A ed på st Ef en ns ng ir b ål da nk p e en t ä h k yr r f r 2 P7 Sj St • • • B 202 • • Y år Ver R U (5 ka in kr kr m m de k de ko ev pe av f ni bl ih då i vi sä up år de oc st te fö A

Bilaga 8

- s l- ar - t a na t er en n n r ch er re ns om 49 R rn on r tik - ls io ns ita e v om a- la et nj t kk an am ly er re at a de ap ar ik el ve an et r o tli va de am SE ne is ga m ik en un n. rk le m ns on ad s EL io t r em er s na ty dd on ig en io ve de rb ik kt rin ik at i fl no un r f ch k id n. G m an at kt m og ö t a na no s r . A g f or s vn TT am te yt r a rk a i ör s m ky io pl ik je t t am an ka a i åg rle Ä un ch b ry io fö p. d o . om ro el rip re en P7 rin fr te ER v f g s al en ve lld en f om ch s om t at ts un t s ns lld ls ek an ed tä var ka ill v or n s ik ör k he m sp n h at rg er å io tä re å A ss k gs ef SB s a rin pp o ns am n k a o ds åg un an te ve at ns ty r p lin el R ör gs ch s kl re t fr ne ar f am om ts nd ik n. ce eg Å de ga u om r in ar m t. ea er dans re io m rk he or dö ea go ro nd g. & tg är en tn re ar m r nt ec be va gs ng ks n k ve n u un ne ar ör s rå G yg rig o id no tv vu gi in at om ni er er en ed f on te m io id ha in ör r N g, v s g as va re h r i ch i gs rn is tt am ns e f he at en f ch p pp er n f en u in tt b rt vk ta er å sv tt u hu in åd an ch k nt io om ik sv ka f nt ng ns nd ill ra n o ar er r r ty sä es i v tt s at n m en ill am is io ISNI V ni tn å a jo la be r t va er r a tt io rs rg ut ch i t i d un r t id ng o ch u ha kt O as ch a ol ar t u fa nt v o SG o ör ad a e ik m ä he ns na k m m r ur ni iv un D el ts p at g tr ne ns xt ft ä ha en ga er n o un io er ne m rk vd vk k o ed öp so ll e gi ne ifi er ar m tig at nt om so no or s- o g f ag nn is on n a in ris så s ch ä el a ör E ya f xt n, o ak ik r i de j tf öp di SRE . A ch a r r kk s m er te pp t k nt tt v ne el v i er ra an ch a d. R ål us l nd a io is om l ör a et ck - o y d en f rt n de v e om io un na k nk än Å k o en ju p he r f am r o ts r n fö n a r d m g a er re p va öp ör u - o st n v is ok la en v r ng kt s en de u var ng g a rå tt k at in ör i ns lv rå ka m t f ni je ar s n ne an g s n ä he n ä ni ed om i ik ve om sn xt ar t ns lla l ar f jä is g, r et b ch s r a el ro io ns Ans lo ar el rin es f ill a un tö n a sv m f tio kt f in ke ilk ga at io tio rip l. ia te lb te t s re , t ar k as en e ör a so ta n s eg yc t o vd e p 24 v ik at uk rg he ål he vd ar m ite ad R m s. U np 24 v te an ik ire at er , v lis rin 0 ik tr ita td iv eg kl v d 0 he r f en s e r d tr rt en ia te . A ad un ve en en en m a n h . nt ec om öv en h ne ud t, l N po ar m ity er v 2 m un ns ap ns ns kt ch H nk ch a v 2 ik en uv um nn ne O ns s ng ec ry m s i s ö ss io en i h io no tio ten d i tv eh kt yn a . id ik tio en ok TI ap t h ni ek qu rit n a d: en dek re ef t i sa ka n o er je g o rs n a id en fi tio de re el sp nr rio ge om om nt at at ni he ad a ft u io nt å b ro in ge ion ur ur uk n h um uk MA ch r gs e e n. et en , i ik ch ik he er gi at kl ve at tr ve ok de d et tr R on er å vd er at e p ån ör k ch v nh ro un gs un ga am rit ar ö ik ör i är s a p ån ör j ns nh i o rin nt tg ge ör K rt ke in am or ks pp sk ec sk ö tg ik ör J ar ä an ns FO N ot f nd ya a de riv v d in n f n f er o . E fö är m tn m ks m er rio 24 v un et f R n gi tv gi un n f n f s i tt de d ip a i SI om är m i t a id u ln te fe nj P7 :s m om al om er 0 na u m ar te te id u m te fe d: fa an gr om e in ift m on l. U n n no V de he tli ru K K lv nsv En p sv V he h v er In ET ol om p le he P7 rv rd o r 2 en om ed H ra ed u ra he ne yr r s H dr ek tr de av v ge in ta av En C rik på A A va fö de fö tio fö D K an m st m st kom En C oc in st öv få

AR LB r - s, . e e s te na en ta el - ly HÅL ar ad v en yf er t at - n om - vd r no om de en ar es lta ig g, nt am ef gs ch ne na m ad id ed er 24 a va kl in sam in a e ur s am ör ko l s an ra ng rit 0 sa tn at i s m r de nn kl ch kl m a d- o so ll a ol dj ni re h liv n. V ör al ar nn ed i an n t i ec kt ks no er r a tr tö å f el ta ör at m rio v 2 t f ud no te ec el o ru er on en f de e , s ge et le rv 24 h g m r i rip he re tv tv st a i an ta on tt f vd be nf in e p n a uv fö 0 nd a la ra rg va ib lld m F vå p am at kk rk å a ar i i tn rb ita te la ss er ex tt u ra ch v rip ef is ta ör a un al v d ge ap ar h va ve ns a i u nf tä no ch t m r rg ed ”. n a ån et än er 2 t, b ng ns säk . A rig n fl ör a n o ns r i nn ör r n s its p rv ur te a a , r ns ig i ge T o no ve t i P7 f ra m en 1 j lfö kt he er tg de k rb vå nd at gå d a en ö P7 va a e nl in ea ne r i re . n f riv ts ill io ns er ar f se ar so m I ra io pa e a A ed io n d ita ru am id u lta n a ni j. U or a t tö ör d at m A bl ng ål ltn id en ö va ta kt ka el en st ch fl va ge gs öl iv ss r f ni er no va ns et ne ap ra ks d v in tf n f är rm no ill a ta tt am va sv r i g. ns ör d un tt s ör h ON te b a s er ål o to ör in or at ff ne fo d t ör ill ju p . A v d TI er tio g i K nf ltn er ne rn n i it e sä nd r t ne in k a r f g f r a n f be sa es et f on -p tio tio in ne tö ar ut av s so dn is ne P7 r a di io SA ar ni in ch i de v ka m va ity lte ch a uk n, io ss en i f ne le je ft ä NI gs ch fl rn is n b v d ör xp sa tr te är . ål v ör ed ä kt so ar er ch r tio v A öl än gi kt A ga ty g o an ne qu ni ra a g o at ff et t f er kt st d. un G in s o or öp eg ar a d e ga in ns tr s m ät t m ta d, v a p je i o uk n a lv pp kf dr at m rs rin at tio el na f ta e e nd kl s i is rh gs 4 p tö yr ro m tr ge om f jä n v is OR ig ga ve tr sa er lu at or d: samhe in ch a ke en he in ns in rå än en l nt gs r i a ec sä P7 r kl ss n, f no s i g s n s de u ör dl ed o ek r d ni ra d es riv d tv rk dm n o ng am ar 1 är io ch p ko rn in kt f an ch r ty ch ä Ex de s ga to en i in ga ch v ve sa io ns ni er A ks ec ff at d: ty er s e rt f ör t o ; ” ve an or v b :s p ltn rin tö T- at io el er tv 24 v tr d o rt nn ire rip i- o to nd m tö a. S . D e a P7 ss en U er o , I er tr at vd 0 ch a is tö en E ch v rg m ar f he et rip gs re va te är nj pp is m ll v in ts ga s po r d tt s ba ar nh ar u rg in lld nd v A ör es ff ng an in om g de u v 2 g o k ng si ap en fi ne ve no r h lb tn tä lta ni tli pa or ar a ne ka m ts ni er o äs ko ar e le am y e ve ns va lla g a v f nv el ik nd m nf rm s tio n a in ad he is el nj ng tio s ö ol ål en h dö al hå n a ra i ch a vd s r de ad t. ge kl rs vd tli km ch r ni uk en k e n n rv ea ör tt rin age är ch i 24 h fo ra en ö ec am ch R ik is el tr is 24 h s. I s ör H ng on . ar te de gö g o en gs kt 0 tt pe ig ån pe g o vd ng 0 ch r at ni lfö id na f rä in ör a ls je T o la a d vr tg tv ks i o ör a ns r ch r in ns ni am r o er n f es e el ga f en ita er pp an na lig er. re lin ch v ro er 2 ap er jn el te ad kt sv gg öj kl n f ty ck - o , I st p tiv o öt n i ö en U ep om n f se öl a i yn er 2 va yt vd tli ap ill xt t h rs ec fe or nd id u fe el ka o om a in vd E nd ns kr he ap A m oje K ed u m by t m su tv he r s ve nd en p åg U bu ek n m te V ng rd om v on he yr is pf In r s A h d

D U A re en sk sa pr 23 t av e m sa ut at re U C fö ut fo äv fr ro eff ka he ni vä in Ek C st m up få oc A N

G Ä : .

T r av . re - ch LL re va om , g t pe år ga ör ör l s - o FU en å in st ha n f de ts RS iv kl de i ke tlö be ta gs en f A ål j- a rm ra yc or ör h el in er an he öl fo ec am xt ar SV de n s tf dd tt tv ve n f oc a d tn lb N ka m an es re la ol it m de . pp f ig at m r ch e ch h ål A is or at nv ar ru us vr ef r. eg rip oc riv ap ve u rå 25 ok no n o g o n h pr :s p tt b at si it i ar v m 0 sg rin ga at rg de lu an ar ng t f ed ö de b r, i er ve tr ve gs P7 te a te n d nk r pl ör 2 sk ra nt ke rin e s yf er le t v en h sa o ni gi d m an va ll i llo ar ä te dö rin v A än r, i eg gs g re ift es en f ed ed tt es on te r od ke in te rå ns t i d ch r is lin tn dr v d an n l ra :s l ör a s, a fa nv 4 nk å f es on a si at i s ltu na r nd al er å m pl t e st am n a r, f ly m 02 nv nn ku n m a r ” er rv nd ra ra a ts tt P7 na ns i pu er a- o tiv ss nt ha ta d er s ge ne t o g 2 as p :s i ut ts v e at fö . F åg he ät r e ft ör A in re de 24 gs er P7 nd a al be ra ce :s i ie ar u ar e v ln tio er a in ån rit ad v la g a pe ro lim kt tt lp m n am nr ha ic tg de uk rip va on 0 sn v A er , b ill v ar rin P7 k er h ar i n en e tr ns ill f g 2 vi tg rio ad te l P :s fly et to no ks pe a v ar u av eg in EN g a nd a t am ra o va v A na a rs ils er ) h ik öd pp ns . A e t sn do ed u gr fo rn t s en te ro P7 er nh n. I ng up ill st ru m gs s i nb et ad vi ET lle p rin g a A to v v vd m in t i H re , m ku te pp te te rk em an pp in nt on de m de ni gr g, t ff är sg le tn d: re ar pl do M rs v u än he tä pl kl av :s i ch e rå el a ed en ( gs in is k n en ng ed al sv op re SA es da em lig å s m tt h e A en g v k en m ör in tn io n ni rv ch v va an ts K ad om s pp g a st rin P7 ar o tå n d kt ch a et te ns gs r k he P7 R öj a a ng ör e a ch l dn al ch r at ed lfö ER en | Å er ar s rin sy m us p ch i åg ha ise v A nd ng ns ga o ör e ire Le rv g o i o ik le nh he ns m ing ita er o . A in go ar V nd ifi ch u te gs v A gs C ch f ni va tli n o in un en t i l pe nj P7 rå lb nt ng ok g o m nal g a ra el tg e d n. lfö kl m na lu tn ap tli ltn sf ål fo de ni en in in t f in ör :s ” tio in fö vd am io te ita ec no m so id ik es up al ik va ng P­ tt t: yn o ltn yn a er at kl t f yn o kl ed o ch u at nd he gr rv id A ör ch h re rs em rs st ts ec rk P7 rs ra ec om m s is lla ap tv ko om er ur r b fö ör K ns r ni - o 24 i sä ve pl rva ve ve tv ve pe tv en ga a t m t o tä m f K f U f E f K f P f J ta gs n f se g v v f yr rs de A 0 ål r å m or tä tli te no te an sa at in ital fe el in r a st Å r 2 de Ö I fö Ö in F U S av A Ö O U . G m d i ks d he he he he he he un be be rg er rk d f dn ap he yr ltn lje ar P7 Sj Fö tio m un 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10 Sa ar go ar O V ve – V – C – C – C – C – C – C V Le K C st va fö äg A

Bilaga 8

- P7 ör v t- 50 , et l- er id r a as lla sa r, R en ty tt de g- ill om ed t a, v- je es n. P7 r le is ). SE n ag A tt d t om r ita id te e v ng ve g al er va ia nd ko an d i un ap vd er er ot - en er rle öl en f in r. A ar m v ns EL ss ra om s ol ts e v dj ra r s ch s d v an öt rt te nd an ha ie P7 ä ds i ss TT r s su ft a ed ge tt k to a ( e, P så b sk po ef ra om f pl na a ne rn kt no än ce ea Ä v O fö v b gi ill l nt t a go ut o ut us el er in ty t. A re p s i ro ls rd go g a et pp r i ar un rå sl s e es lld nd ck ns ts m ap va n s ts nj rs a a nv re ER rå rb ta dj t b tä ra en S te vr eg är io he ie lig ed t ör ts a . v o rin or t el nb e i f be nn ns fö et o io ot t r tli kt ga sk öj r. ka p ty SB at r a e f ill u llk f a nt ts te is ot kt am ik nd ie e g om a is R rs en de g. A vi r e he n fi ot rd ilk ev sk tt a am na n un ra a tt ä r m kt or m et id m s Å tå r i d lu in ar t én d go r i he ge sk vå a s o t, v am ut er rf ks n. I r tlä rb no & äd es xk rn gs lc ta in . R ot a l s or er to är a å ä åg yg s ur G an e tr ta ty in itt rå na el am ut ch t en ot se ed ns ol is ga te e s ör u ka a fr kt N an lu en h lln m a f ks tn gs ls sk el . L io åg tr v v he eb är s ns ts at a er ch j an i tm m es nd e rs ilk m ig so al in re er is ev v d up ISNI es om b la ga tä er en d er rv er o ut yd öt ev ar n on en ä el a m nn as f ve he a v em V am é, v ns ko vr tn öt ty ns et kk na r sa ör or d ar dj yr ng o O tt s et b ib itt gs :s p , m a v lfö al io id r e h is va d n d rk ft a m ör s lb ör ni ed t D ne V ko tt är ör ä in r i ö en lik rv am ). S is g b am er ra om i ål e f ut oi ju s ts ko , d m ör a P7 ita en . tli ed . V är d xt tö ve an g m ta f tt f sl ts er f m tn äd . id o ap lfö ed ef et ev el et rig r om e gs n i k er s tä ös v d te a m SRE 24 s su et nj er f ät ch ä tr lv ita el tt en ls tt va e e ka u nj a k ss ch h är a et R Å en R 0 et su tt tli ko nj rs så A jä d v ls ch tt r äs er n . S rin io tli m tt r rb ot et ko ik gs tli d o ck an na k ap re ko t e re ko or ns ar d nd kt ik m ag - o eb an a g, u rb ts in ik . I e m n s t v er gs ts v v ty ts is P7 s ce un tä ol d a gs id in e. am er 2 rb :s r ill v r o fe nt t. K ty in ta k, a fo la 12 r in nn tn tt a tt a su tn vs am tn ät r a a s ev is 24 v . ie rf ss e b ra id s l ed nd t e d. A et P7 ät ns r le g t 24 ä he re å ta al e i u nr yr e i u nr 0 ur A kt ör p ga 0 ag nd rn et i ös P7 a nd ol el e u rs ge er in 0 s s lc va en i ät em s rv nd go nd er ch r äde id d ty n, v , r ga tr ls ta rb t A in ft tn én gi t d nr v f ra så i rå v f er 2 tr es h er f in ä an 2 ol hi rs r. D yg re ad ät ch v ig ät na t i lfö sf ra xt i o P7 A nj ör le de og er A N on e nr ill a nl om e er e e ed 2 itt so åd ta fö ck rk 24 a fö m nd an vs ed å b gt v t f ga yk rå al m t b O ty eg rs m an å ot 24 a rd 0 tli va s r s si di TI et en h ar i en o ar t r i e ar er ch r sk 0 pi ar o ve rd ch e no . U r a n i A ik tö g p äs al sc om om ar ch k rb ar s ls nd er så s tt r av ör e ch m om rg ut ka r o el r o ko rig amm go pa in m ar i ä år n ( lb MA re n h ra ck sh sk ill p d o v 2 n h er 2 n- o r rå ve n R tn m or et re us te ål R t h ty ra eg te n o tö de o gs d/ g, ä eg nd m ä er n E va es ha ka u äm el ok 25 k ng o ns a re . S se fö el es lla a ng om r rå ng ng t in en a e v er se lo nt fe ns ls rf ge ill ös eg rb ” i t he 0 ch h FO N se el rd ar o tä ni ni ni an tn ic el ch r re ågo ga ne rli P7 s ag n a f m SI ni el er å hl yr en d nv er rs tt or s . F tt tt m s iv al ng nb yr od u kb r i he sa ty rfr in ls å P7 t m r ar r t l P7 a an ld sa er 2 r o ET yr yr nd da St ce o ls te i ng ke fa åg ad sä sä So dg rv gå h v en St k- o st lta , c ds t s ga ed ä tie äl r A A no st lig A em va rk nd tu

H St St U Ek vi re in fu sä be fr er er er rå fö ut oc Fr ris be ne E de vd na et Ä M ak st hu ge rö en ”t ut ve U na

AR LB l - n na g gs - s- - nd n. ar n n HÅL är - in ik ga pp ru a h 6 ge er r- ör t, - a - eeb so pe kn ad in , l tli ön ge nd - 23 ve 2 P nf up rå ge rt et er ad kl kl sa , k su in lld a 5 ån ar 0 ite e. lik tif on et g i nn om äc al k- ec äl am ro an g tn tä lld tg am ta tiv yt gr n e po la la p tr tt er ec tv r. ön tä ar u . am it A n u gs e o s u ör f ap rb er et i ål ts tv a h nn ät ns id u ed 2 ar ek tb in riv n e id k n u ör v sk ds s er å an t r a es ns nt a s ör S de ff su n d ch f ge as a nd n. D eh r v r u äl u as u ju n. K nn vå a en h ce kl t f et v rå se dn rå e d rli ch r tt ib to e f ki rb r p te lle ön et a P7 v ng ec ch m ap or r f d o io fö om e ls n v lld sy he r a al ni ro pe m ad sk fa om u at är tä a e no lle er e ka l om t e A tt tv n o ka ar d tn am te tt d on ar å pp o an is ch b a i s en åe ns ls ro am ld er nt ,0 p rå m o un an r a er m lld st ch p n e t s ad sä tt u es os v s ld f ul js u ds s an ra o gs d tä s g ör om e e a hä 0 k ks io åv ig ar a m ill 2 . F nd 24 h no ch k nt n ä ki öl am än . rg äg el en ka o 0 er g, å sa h lo ör a P7 0 a i nå k se te m he ns ch f s d is ig in e p tid ra - o m a re ns or en f t s nv na d o ra t l r, d . G ra ga o el nt 24 v es na on t 16 f t A fö er 2 rk pp ts or be re er ra tt ik tt a se te ys yg t 5 0 g i v t, r gn am 0 so ar 0 rd ve ep ar je e ilk n a ON r v at ap o te al in äg år i r d am nd tt u he ar pp f v å ve nd TI ce by en . as f eb ln he s s v 2 ve er nv . O am en v r am ru an v fo SA lifi an a to om a ns sk ut lls ör im ll l ag f llt tö . P rå es 2 et ch u um i f sg t a P- . S si un um lld ax de rig ue tä n a kf ad P4 s tt s et a ar or ng a ör v pl te en ä A NI va et en ns tä tä tt f ör hö ig l ge re ju A et a o ål rf sa s e f an gs lu ilk G t k P7 k ng te ok ts ns sf ill ex pl ns ). U ta ild 1– rb r a t e e f ni es rk in v A ag s g ni as k l d as å m r a ån än na P rn t ä ad tt åd dl . I s , v g a OR ög tt A dr el ild lld pe e a ör a ön k t g, s tg be ch s sa ed m sä ve ar ta er f ag p is in äm ne 1 m ar er åd b n A an de te am er ör d r b an et d: rin pp s d tb tä om ö. F n k tn tn ill so ed nt o nd sr la rk on yf n m e s bl an t f pa am åd en h se a nå ns am an id d ilj dr t t id u ta m sr de el na u nt k rs pl bi äm t, e ät ig er ch 3 ce fo an el ve n f n. S te nd m ka je s ch h as v är n m yd ör u pp e a er ta så v sm ds n j ds nl a p n. V ld m ro P- rk la le he tja a e am sa e s ar an rn tv er gs ck et ite tt ne or o äl ve am el ol m lik en ng o rk ite et ns f et u xt ka d nt be in rb år r e nt ne st ,6 p n A an m yt e s t. V ve de t l r b te ar kl kv va ns dd e io nn la am rk 6 i s sa tn r i o nd em m ni on ga u iv ill e om i ec gs o de io ky ar å at vi an P ar m en r rk om d riv rli at to pe g. D t t tt ö ed od a ris rä t h is ill 3 el s S ve er su ke ra . G e s sa am ill f el lin en tv äg st de i kt r s an im tt t am ot t d ve ur t s ie en sk are v s om he t l n g tt f er un te re 25 k n t n m na så A af gs es ar na rd be ill S rt t ns å n r r a ck ng a n g ör m ch u ik ft an rg gå er t r te er s t et t k ve lig ni te s f a e rid , f ju er å er ( ka ch s ck de eh in t r be vä em gs vi po ge r e ät öj tt v o id e ld ng tn t o 24 e pp er nd r o nn er tiv ed v nd er ra rs ap in arb et ä ut sä he es or v äl P7 e sk ni nd na on 0 fo t o rå st ar fo a g er E ed P7 ä t d ed r ns s m ål m oc ho St m v st A er tt m å U m rs et u mv P- te lta ns m i ve ek m r m P- t m rn pd s å n r eg

D M A at m te ge m sa pr be so an öv fa so lä pe av 2 år Sa A be de ka so in eff Sa pe A de de up ra i e R A N

G Ä T så a lig r- l- m t et LL t - iv a ar r i k na n r, - ra ål , ns s år s- ck kt rs at dj ga en te iti ve no to de ol va lv v ng FU he je va tö t h ör m ef ol so al an nv m är jä de ill de ch RS dd ch o a en rn re rin r f el s lp er r ä nt ns i än ns ka m e n a na A ky iv ro ns lte tt s te no ra te r, r öp pt i t a is no eb n s on dj ar t ne ag i k o d o bs er å r ä . a i eg en na ill p va r l a i te v f re io an dr is SV as at ta ka p a a es tu ls so tt a pe ie ju am eg nn er m N at v v r. tr is ör m a ör a nd nv 23 lld ör r re d t ns kt ve at lld he rt kt pp ör r A is n s rg d f uk 0 tä n f ty er tö id e om tö it d n s tr tä et i pp a om t po un be r a go in eg no r. U a i tr r v g, a ar te ns ilk am . S n as u om d rå n e at la t i ta se sk ns io de p n s en a :s k in . U et s , v ks js u ap kf om r ne sf dm tio tr is us ei ll s ed 2 ea kt ör s et fe ik ös ea r” er öl ad is ne rn r s n s tio ch k ur ur ue ar an ve . he P7 er id så v ar a r tio ne io dd sa r j e r es op un en f r ä nh kv ck er h ör d id je v v n f vn ilk lls r go uk en a ni de s io tr ur kt ch m id t f rip ta . E en ill c a A ur in te rle , v hö nk tio rå kt tr ky en o ät sv am rg or ic rk xe t j nd en f sv sl s a tt fu un ns as ga an en na r tt a n o ill am at rv d t tä en o ill ar ra he te er nk 4 at el i d or rip ng r b er ch e rå r t m r ve ef åg tö g, e am et am r t sv le ef or rä ds lfu n i f 02 g f år i n d m rg ni v s nt la a g s r. nn lfr se tt s la es u ol am el is pp ol te di el s a en ä a o äl P7 f ne in no :s ö rs t s ss ys s nh rd m r ne ör tr ks ev vna tr he g 2 ve vd rt ed i sk st so er lte r i P7 t i na to et al fö so e f er eg 24 än om f en i d rd o et ra re so te a ng ar e no tr on nr 24 u rle on in st ls om e fö dö fö nh an er ör A er nt su va on t g yf gå an om s i er ch r er 0 te am 0 sn lv re e s on pp a n m ik äk r f ha on va ör A er re ill ts er h rt m “ s i v nt ef . I k ks g 2 vi jä en s ty om om te er re p iv ns r f ns s i s ft en vå p ch k ör k o v 2 nt er in EN ar en tt e m tt s le rk de p de k rt a t he fö n o tf is ns i gel sn do n s , m ig en e i f ga u he äl ar t na k ne n. A an er å iv ar gi ar t gs o n a ce ill v vi ET en ch s id nd är a m te a er en a an nd fö lb om g om pe ör r de re ro H re så e er g yg ar g sa :s a ch a xt et tio io öp at ål pp en . ci r ä r f ge n d t do M rs et d o k t ft ga eb P7 yf om g 24 v uk at öp ar u om rn a u tt s r” 24 v ke om u on ån 0 p tö re SA ck nh ic ta tt b g h nn rk 0 - o å e nh tr tr en l en te g, h iv ltu 0 rin is e s ne r f tg eda ts K s o ill v ng r e el v a rin ve v A s i s ng s rie nal le is lla l n h al at fly om g et io ra ill 6 he et i rt v 2 a p ns in rin rs v 2 n p kt , m ch s ER en | Å nn år i e kt t n i en ä r d s a te ilk gs jo ni ia so na s i r i a ch d te g ( tr to r s sku ner rå ns r rb ge id u ld lt t d. ar V nd ire te ve at ry in yn a ift n a gd er so d: dm fe he om g in de is te et n a io tif te ka un su åd o lb ål ng r, v tn rs st ge :s d tla er la or o r s tn är in on rb ge he is un e. V stäl na fo en fi r d he n, m tö gl ek al ve tiy g P7 r p he en al , v m ite kt ar u a f je f ls on e r P­ et om i ra en rä ga rv qu ag ån ch v na åg al ga iv ån un et r ig re an lev ch h ik ge d. U t p n. R in n ö tg ar u fö ör P so a c fr in rv g) ad al en k kt ama tg . et am nd lin n k tt g er - o nh d s te in er lfö e e en l n. A n f er o er ig al on er lfö rin t s llf rb ks tä rs ty tids er ft rs de A or rid ln r v re de st ta å e at id u te ad v ten fe nj ar ok rs yt ta on d i d e a id u ten ro er tt d va :s s el xt å a le Å bu Ju de r å rå pi ks V he he tli h p sv Pe pi ke rs ra rk V he nt h a vs h ks un om e pp de ve iv ed d vn he r l kr lo r d tä P7 a t v äl rs P7 ge P7 Sj In om ra av un ha om in ka oc pr m en le En C rik oc an fö re ka al pe ve fö ”s en Ko A at oc sj fö A en av e oc re A

Bilaga 8

51

R

SE

EL

TT

Ä

ER

R SB 3 4 4 4 27 31 8 21 43 50 0 42 40 72 78 90 55 77 53 42 ga ga Å 202 43 43 2 2 3 7 8 4 11 9 13 3 In In & G 10 79 4 85 4 85 8 81 8 12 10 3 50 1 75 4 85 8 N 1 4 1 5 1 3 1 5 1 5 1 5

ISNI V

O

D

4 8 11 72 4 8 31 79 40 26 98 0 65 15 79 ga ga SRE 34 348 348 6 5 64 0 50 In In R Å 202 11 4 0 31 7 0 4 8 6 52 3 52 6 52 4 72 9 58 6 12 4 79 7 52 6 1 2 1 3 1 0 22 1 3 1 2 1 3

N O TI MA r r R te te FO N ar äk äk SI nt nt ng a i a i ET gå ld H ill pn lu ta AR ar st pp r be er LB ng ng ar ut ld HÅL gå ni ng ch u nga ör ku till gå gå er ill er o ill ch f ch s gs nlägg st ar ld G in a ng ad ngst ku t al er o r al o er la ng tn it it ls IN gn iel ni gå os r k ni gar ch s ta ul ap ad de ap N nl äg er ill st ga in an sä tt ån l es t t k os tn sk ul er er ld t k r de in a r at lägg da k dr al o t r lta rs ld te rb ÄK r lla ie m an ng ni al or ch b om llg ti it ita ra su ge a k tö ku sku ge an fö ga ie ar a a tt et a ap ap a e er pn a a e p SR ån er nt m m sä tb a f ig sa o m ma t an se re ts m ld lu ran a s ig m m lda vars lg at m m m ru vr m m et k et k ns re m pp ve vr m m AN Til M Inve Su Su O Fö Ö K as Su Su Eg Eg Ko B al Å Su Sku U Le Ö Su Su Stäl Ans ON TI ot SA BAL N 5 6 7 8 9 A NI G OR

3 24 – 4 27 17 51 24 45 4 70 38 97 66 78 78 202 1 4 1 4 11 5 –2 –1 34 1 73 0 18 9 82 4 46 2 46 0 8 4 8 4 50 50 –1 –1 –1 12 12 –4

E D 3 3 1 A N 4 07 80 65 0 55 78 0 79 37 8 19 98 98 G 17 –1 –41 Ä 202 9 2 9 3 19 8 34 6 97 8 52 5 6 8 4 4 0 43 6 0 4 0 4 T 62 62 –1 –1 –1 17 22 22 LL –4

FU RS A N SV A r

nga lgå til gs 4 in 02 k gn r r g 2 an äg r te no 24 in nl te ro 0 åb a de os l k sn ep la os de an ta g 2 in vi er iel lla p EN do G er r ad ch d er lla p an kn li ie en sn vi ET ie kn H re rs IN r er kt r tn at m ns li ch ns us do M N te ft gi de os re o v na ch o na es i t re ts K SA K av ntä nade na lta r a at o der t he en | Å Ä täk sei ost st er na k va lt n fi ter er fi ft ta ng ar ER V nd R in ns gs in rel k ns ko xt ör nga resu rå täk na st ul p a lb rö a f ni t f t e es op ål fo se ltn se nal a e rn iv se ta in ko ta el P­ el iga el ig kr el ul te te ul ts r ch h LTAT ör rva vr ör rso vr te vs ör es än än es re - o de A U R Fö Ö R Pe Ö Ex A R R R R R Å ga b tli rs Å

un ES ot m P7 Sj R N 1 2 3 4 Sa A

Bilaga 8

4 69 84 4 8 32 24 99 14 . 64 86 12 83 4 19 59 67 mma 70 ) re a e. d a- er nj g 52

R mma 3 0 3 3 3 0 2 5 5 6 4 7 2 9 3 1 2 7 2 7 2 4 O va ig ör nd tö ch sv tli . in SE Su 6 7 5 0 2 9 Su 24 4 C ja ss ot 26 7 ha vr . F öl t o ik na gn EL g 0 9 g 8 4 SA gs nt är le er sä TT av in 80 174 152 35 av in 80 191 145 13 F ( in ch ö er f ff ad m ns r Ä ar xl 4 12 20 ar xl 55 ne ta ge nd pp –v vä 1 1 –v vä /C tn r o po öv ch a av tn in fo

ER ne ne R at ga ut iv os er P- m u SB lö lö /C ef in om är g o kt n k . O R s- * K tn r d in le eg er Å er 60 16 71 32 89 95 s- er 18 73 97 32 95 25 07 SE de b ät lig k le kl ol ill e re i A & on 28 999 1 5 1 2 on 1 0 967 1 1 U rs ör äl ec t k r t ed r ad G 4 nsi nad st 2 4 1 3 1 4 1 0 3 nsi nad st 1 5 1 3 1 2 1 0 8 4 an tv ig va ån N 02 Pe ko 10 0 02 Pe ko ed d g nl ga t m ha ch J ör e on r tö f u in he gs ISNI re 2 a 6 6 6 6 6 re 2 a 8 8 6 6 6 7 ill l er f åg he r e kr ig in ex m V ig er 16 13 59 ig er 12 53 O o g t ss le sä nl O va vr ån va vr ån A in nj r n är äl tn en s D Ö Ö tli le ff ch c ör at ha fö rm ha fö rm n B tn ik ål sf , i e ef tid SRE gs gs la ät d o om g on en R in 0 in 3 el rs m r eh ch a e v si gs Å ön 20 20 0 61 67 81 64 13 ön 43 0 69 29 86 98 82 10 nn n s ön de b in tn st l 1 8 1 6 1 5 tn st l 1 9 1 7 1 5 1 4 1 3 t m t o g o ic la en ta l an gn at Fa 4 3 3 7 2 0 1 4 16 6 at Fa 4 6 3 2 16 0 le ör e ta in sp ef ef ta lu om i kl d, v lla p as ed sä g 23 g er f es ec on pp in 0 in av nj ön s tv r. V si ue en f ör l de b ör n k ör 2 de b ör iv ik tli ar b f u 5 å en id v d or f r u an kt ltn io is p f an kt ltn f hef kt . ar l iv d ä N e va at e va sc e le or he r 6 nd llk O ed ire nd ör g & ik el op ed ire nd ör he ol ns r P7 h lld h en p nt a vi e v TI in i & R on nc r k ge llk rn ä t i ce gs ic ill l e d lla f f kl un m er b ill l e d lla f f iv c ia ef vi tä ch c n d lle MA R nd tä he m ik nal vs nd tä he at ati pl pa in ör A gs ns de rå tä ro in ng t ks /c ec öd id no so ng t ks /c tr ik k ch er n f in d o ål lln ch v FO lla tv om ko er lla is un om is äm n a ns as f r i s 0 p tä N ni tä er ör st ur 80 a ni tä er ör in m nal ill eg se ln e v ic io nt d o SI tt ks e v kt f U ärs f K f J f E f P av 4 tt ks e v kt f C f R t r el äl ge lle e 3 ns ET sä er ic re he ff he he he he ar sä er ic re dm om he he rso P7 t m yr st In , v ns da hå nd r a ör v

H Er V V di C A C C C C * v Er V V di A K C C Pe A sa St an vd Pe un er ra fö F

AR LB 3 7 8 1 51 19 8 3 4 46 49 21 93 43 67 10 90 58 67 68 293 0 78 93 40

HÅL 202 4 6 11 3 4 0 1 0 7 3 11 4 1 7 5 3 4 61 2 19 8 16 0 23 5

4 50 56 7 8 20 93 0 4 16 28 67 40 35 68 51 35 88 18 3 4 21 881 276 202 2 4 7 6 1 9 5 7 4 3 12 2 45 0 62 7 14 6 24 7 17 5 25 6

ON TI

SA A NI G der re

OR na va st r ha e re

ko be e va ngs nd D D D ha al em ni ra l. V l. V nd ra l. V

tt on ec fa ) en e fö rd xk er xk r e fö xk ngs rs lda 1 d nd ad de nd rd ni a be e ber od ra l. o p e lda p e lda ra p e lda tt Pe ld täl er 3 rv fö up tn up na fö l. O up fa ns nd em xk täl os täl st täl täl a a p ec gr ns gr ns xk gr ns be ns da ch a ord n e gs a sk ko ord e a tal lld le 1 d se se a on gs a a a se se e gs a a or el tä 3 r o el el in iga m si in iga m al el el in iga m nd E ot 1 tal ed ns ntal ne yr yr dn vr m dn vr m ci yr yr dn vr m da inn än

D N N An M A A (per Lö St St VD Le Ö Su Pen VD Le Ö Su So St St VD Le Ö Su Le Kv M

A G Ä t 3 % % T de ig - LL ör nl 20 30 et FU - ts i lta g f 202 pp a. en ra va er e ng yt RS ör ra ts ar u A nd vd m i nfl SV na p e f sa a h s i N än e ä . nt n o A nt n d er ed a ce 4 % % de ut na llm rå vs 20 30 al äk ar i ro 202 är ls f e a de m sv sk v er m a a h ål är ng rn rh d d ar ed p nd e b 2) o io sv ni tlä :19 pe er ng ng s m n. ff ed d 0 ci om e gå ni ör te ka m 4 0 rin ill ff os ns er i u 02 en p ld ar 20 sp er s st ka ng g sp ill a r g 2 ft ns ni an ku p v no ng gi ing iv al op 24 in en ( ni av de i d gn ill a kr ts t ch s el ro 0 sn ag is an ra l k g 2 vi ov gs äg s t vs ör b a de r o e b ta in EN r s i l r. in öp nl ra . A ot f er är ga en sn ET do nn ed ltn rs l r a de ar m in s. ill d vi H re ipe e å är al v n ar v ur us do M rs ). R nd va fö fö ng ed dr ts t re om fi er ör ts r v ni ok r a m or s k gi SA rinc nd åe äk er iv d l gå er h . F en es i t ts K r s eg v f ip ga kr er ld ta ng he en | Å sp le fo ing r a nt nc ån vs yr m ip an ag pp ar ER P- ör tå ri lg ra ku p a lb V nd eg sn sa i v h nc ed sd fo ng e r A ill f vi es es sp til e a d a ar f ri ch s an ar u op ål

P­ ni r ( e t . D ng gs ad r ng sp r o es n al ar r h el ch h is je r d de nd edo na b na ni in er ul ie na ni ing ng ill b ga - o

sr ar gg ga ng ga b de A ov öl on sf la ål kt er kt er iv gn m n: nt by iv kr ån t a ri rin tli rs Å äg ku da der na ts t rd rd m un P7 f on rh tä tä nd vskr nl m vs är llg gi P7 Sj Red A si fö In In fo A A ac ne Inve O A V Ti an ta Fo Fo Sa A

Bilaga 8

3 4 – – 4 31 – 39 4 3 8 3 53 0 0 70 4 79 27 50 R 202 5 1 5 1 –2 43 202 202 3 7 SE –4 4 –4 6 45 2 56 9 EL 102 2

TT

Ä

ER 4 0 4 5 62 67 70 29 78 19 4 65 46 11 4 72 12 –1 348 R SB 202 5 1 –1 6 3 5 1 6 202 6 5 202 4 0 –4 6 –3 2 60 4 56 0 11

Å

& G

N ch

ISNI

O V er o

ar D ng ad

SRE ni tn r R iv er

Å os kt ga

skr tä de av da k ch rin r är e in r o rd ie sv r de al a ga er ade ar ar ie ad et er fo ar ng rier er ng ng ar er är pn ift in nad a N nt ni ta ul en ni ni nt ar ul rt v tb vg dr or er ig

O ff rd iv m ru plu ost TI ve ka in ven kum riv ve ng ni fö sf k kt vr

MA In g s vä skr sk in iv cku ok Fö up nda rim da tä Ö an R ans in ac ng av av de kr a e b fo te al in ni e a ra vs de na in na rdr FO N de er nde nd rd nd a et fo en ng aff fö ge en up tb up te SI åe ts a åe ig ET ot 5 gå öp ra tg sk åe er ran re gå tg ot 6 ppl vr ru pl ot 7 at H N In Ink Ut U an Ing Åt ut Å Ut U N U Ö Fö up N Sk

AR LB 3 3 4 3 17 3 89 25 59 0 43 73 94 17 –2 64 66 HÅL 667 667 45 1 1 –1 –1 202 7 0 57 1 62 5 6 7 4 1 202 46 2 202 13 de 46 2

ga

ad 4 88 91 95 90 03 60 3 42 st 4 37 37 4 8 – 8

739 739 24 ag –41 202 8 2 71 9 41 5 11 9 4 6 1 0 202 4 0 202 –41 13 en l 4 44 0

ed d e de

er e m nd an

ON et er kn TI ad rb na pp li

SA tn s a ik pa e NI e ch nd A os er is or ch l de nd o G är na ad ev r o na ik OR na k tn g v ik der er g es r te in ch l os la vs ch l na xt r bo äk ljn sä r o wC a te na k g a nt er o ost de a e P at ns er io ns ra ei ör kt ek na

ig ag jä xt is ag g n pd nt t f tä er st vr ch d er a e ev dr ng in up ta ul in nt er st ko

Ö pdr na t ad ni Rä rlu n o er tn ig ill r pp vn vode ns es te Rä ad fö te

up io xt os vr su giv dgi ar io is n. än tn rs än ns ra at åd at r os io hy a e a k a ö en t ion er rå a ev ne er a r ku a r is rm ig ig m od is tt ig m io lis m ek ta m E ot 2 ev kal fo vr vr m rv ev vr ed r is ot 3 ea m ot 4 nt alu m D N N R Lo In Ö Ö Su A R Ska Ö Sum M rev N R Su N Rä V Su

A G Ä T 1 - e tt s i- - n e LL s- a gs nt nå , nd ur l- de å er r - ad ch TP en in de ga , . la ga v n. n v rå ör iv ge lle FU gs s- tig , B ig ch i ör a pp tli re r én in t ån e ita te ör in ill d ån rv d o rs kl tn a f an ta s b nt e a so är m e g r i n kt er s t t e RS ån ve an sa at ör am va at itt ka ap di at , d ta ls sa at te A vä e v pl ef la o ig ng u df ha m r i s ch m an i a k tu rt ul ot o re ge . eg SV vg ta m ör ic a ö ud ul ft ni m er es ig ad 24 al ot N , a as ns tf ra tt or ör s gs en f åv n ä n o a k at es er W to åg ty t l 0 v r et sk 16 A v f d, v rn io uv de b åt sk é ( in ls ko ve riv ls . R et kn tb ut 0 en ga ns sä en f tn re gs ft p ra io lld re ow e i s ed å n :s s ar e a r, 2 tid en f st a 2 h P an en ål itt ty in at tä v p fö P7 er 2 r d r u gs om v in pe ed a m rr m am at ra . K is ns is T rig e p al s a m nd in be gs om tn iv ar ku m er ef a s tn sk an ill ve s m nt ot at ve no tn em in de d ut ät kt ör l na m el ät ns ds a äm nn n. A tö ro al ec an nk ör le an BT on en ko ön rs en te rg :s a ju n j ch i er t riv jts u gn . f vs ka v gs de b rr pe P7 et W ne öl 0 k rv 1 d sä ar ch i vs sa ol ed or f r s a k er l an d. H v e ku n o rb er i S er fi la o ia vå e p n. U 0 lfö 4 sv llk ar n. D in ite es e ag ör ed ni ar f ge en 3 rts. pp ot , d on ig k d m vi ga tn ed ed ed v on om ör A rd et kt nd ul gs v d 0 0 ita t d 02 ön o re si pl in ge ät er ng a rk n l om e fö ör fo tf in 0 as fo gs er v in :s l ni åt å m in ed h er ap g 2 , er u ft er m e l va en äm st äm in tn ät öv jn rs ) b P7 r m ed as k lla tä v e er na f r s om ltf lla a P- tn ds a m eg gt 1 en 24

in nd ha ill lln rs ör :s e ad ko rn åe su ie a A r m n p ät ju är la år i k ts s 0 der , e ad an p be tä eh rs ill er ga es ts a vå iv en ns vå rs rb v r åt sn an ån åe gs v t ie P7 er ill A in kö ni on ig er ä ni an ng ng g 2 in vi na tg in d, k r a m ns tt e e b fö ng r t a v er b tn ch b gs e n 24 g na vr :s e er d s a m EN do a k tn je ns ig n s lla k vå gs om e nj ta så i om i sn ET st id 2 m ot u at tö öl re ör a es a te är A ju ga in vr ft ät te in er d 0 ne ar fi ch ö ni in P7 tli lu am l s vi H re ss om d ad rs et o tn tt tn ck ta do M rs ko s s er 1 r m ef är ta f r p er f ng t s pe ss d d ( tn or e rit he ät nd er 2 tio fa r o gs in ät tt A er s ik es ar s av re

SA al en nd ke ff et 1 ä nj ig om ce rs ät ch ö fr åg ör e io am rs gt u nd na m ke tn rs ni vå ns r en b a h om o gs in ts

K ar de b TP d. tli na a he en | Å on iv as u an ch a . D ik er tid r i k ro ch v ön o gs en f en ks . E er tli g. U er en o an rs ät r e en a gs ge in od en er s t. lln ar

rs ng s nt rb ng ER äm r l å s er ge in te tä V nd sg al ni ed g o ön 2. B nd am de lig p e o ch e in ns ör en la di to ni er rv od öt ns lb ål et et v l st ns r la tn äs :s e ig tn ot fo Pe rb tb äk t. a l in kl TP be ge fo e, s in yd nd re o nd ät rä ra v p tt v nt bo de i tu P7 e. lt l öm ät eg ns a rv m sk ör a

P­ vr ig nt a t B in P- nd n t ra ta rs v a ra gs en es ra s nd el rs a a da ut er f ch h n a g u . A vr ec iv åns er tt h fö ha re g v k ve ga v in ro ls nd er ed tt r se ld le - o rå tv ce at da li e rd be ör ed jd a ig tn re tt A e e el äl se ns ad rs de A rla 3) n samhe r ö ro rm eg re i A le m e ar t f ut i e t a rle r l al be fö d a eda en ör b ch a yr el io ån Å rn öl st un ot 1 er f de ne rk Fö ef u te fö I r va ne te b no ce o ed m sl en n na de lle rv t o m an de a nel G rf ed d St st yr is 8 m P7

N

1 Sj sk ve lö ve ch 30 p al är ha lö in ge vi m sa be D an en f un he fö de Jä bl sa lö dä m na o fa st rev 3) A

Bilaga 8

54

R

SE

EL

TT n Ä ge ER n sor in om rn or n vi er R SB bo lb so re ih eg Å Ekbl ax ils ad v r & G e r N er N s W is d a nn rik S er te sa en tor na ISNI H nd Pe uk rd V Su A A ro

O

D Fö

SRE

R Å

0 25

i 2 ar ru N eb O 25 TI 0 i 2 ör en 6 f MA R ar n nd kt ru de yo rlu its d FO e an öm ire iv N eb hr ra te tr e d SI ör gs vg ET a I df h F Ves nd H en 5 f m or et s er lla ar a AR Em ce ab nu l B tä m d Vi is På ks se h LB ol El ag er el kh M V tt HÅL oc rä St be ns io is ev

år r V

is n n ol ge ON TI g l so ar sor vi in er ah rs er SA de e C re eg NI nb kd te r d A ran al ad v r G ren fö n E se er OR F rd ia la V ai is d a O ss ae a K tor na Per O ik uk rd M en A ro el H Fö

E D A N G T Ä et l – r 3 12 ta 90 23 98 65 te 20 43 79 54 LL mma eg pi Su ka 0 4 äk 202 9 6 31 8 4 8 3 8 FU 10 3 57 9 72 9 50 1 A RS 1 5 –4 22 1 2 nt SV a i A N s at ld 4 52 15 91 42 0 den lt 78 78 98 98 ta 0 io 8 4 0 4 202 4 9 43 1 5 9 4 5 Per resu 12 28 4 20 4 22 be 58 6 –1 2 ut

ör

t at 4 ra se lt 72 78 23 27 ch f 02 an resu 81 8 8 4 57 9 52 4 al 12 re g 2 B 1 3 –4 1 0 er o lta 24 in 0 sn ad va ch g 2 vi ns t 0 0 tn r ör in sn EN ET do l Ko 4 4 os de na f er o vi H re er ad do M rs ita a k na xt r tn re st K SA ap - pn ko er e de os er he ts en | Å ns lu nal ul a k kt ar ER V nd et k n io ns ans pp so ad tn ssk pn tä lb ål ans t k in fo Eg al si tio Pe en lta al U er os an rim lu da P­ b g et b p a k uld te pp ch h de po su na påb in - o dis rin gh re nde pn sk a a u etal rs de A en fö di ts åe up lu de te ig m tb Å st un ot 8 gå in er yn re tg ot 9 ppl pp h at vr m ru P7 Sj N In V Åt m Å U N U U oc Sk Ö Su fö A

Bilaga 8

e å - - - - e . 55 l- t- g om k- ak an an e- na at - en . R ds t- tä tli er r- n p sf an be nn do er er ar at ks rä nd i d te al ns k k e k re ls de nd d ifi te n ch d 24 SE än sk pp en en s ta v ke he et tt oc gr rs de så la ng en ve 0 EL nv er ru rh io ch i ra ib nt pp äs nd ät sä am a u is än m å ne ck är de ni nv en o TT Ä en v id u ed g lla ts g o ke er ev n. D e l n o hän la i i tt t i ar ä ls ör 2 om a s u t v on v or tli ks sä ifi e r se nt re h te o fa ka i h re ER en hå är el tu ch o oc ås n, d en f r s ör ch d rif s, m åg ör tt f en m ga o od å d tt n i uk a ns p ne om v ör ns r. V ty nd R SB pe r. t d at s n r f äs rä de a, o ne i m io ra lta ci kt ga s o at ts lle a a pp tli a, m tr rn rn . V is n s ra f ot s fo Å ire in en nn åg n v u en as p be on ne io is le n g va P- & rin ls ts lu ta lig er ns n, s ga en ev ol nd ve ör t m G e d sn re or n s et fi er e m s e äs ck io tt f ne in tio ev tr ig e A . N sp ly ls ör äs as is io er r i ä vr ng nd ty m f a d nn n f en v lrä r b a a sn ak at r ör d nd on ch a en f nd ka ISNI ni lla pp så e id de ns f til ev ör at ly n f ar v nd ju är V is tt s t o ck än et fi se se nt ans . nn r u g i ö O tä e u de uv de el m d r o at ör r pp tr ild te na k ar o n h fo in v S nm D ov ks nd n i a r o ur a h tt d tt ts en g se nk se er Ped er ra an ra an on rä n o r ä lu et f nd re nd u de la nd a el nt ag ge kn g a tt a SRE te m f n a ge ga la an de b pu ag t l in e A är in R e r hö he ag i d m h åd be in a s um lla id tt en i Å ch v ill ig nt l o se ns in år at de p ib gg an is m b t t ig sn vi nd nm ltn et a r a n. V n, o er s ve at io sn sn hå an är rli ak nl ju va ng n i d pl se ts is vi ly ör tv am r i d do ör te en o ch t de ge vi vs vi lu pp n. V ill d r f . rip n, d ät en o lla i te v e re on a s i ls äm in do ge rg nde ls g s fu ris om S s f he re en o m l än sn be de t r s i i rev re a u in m t lle ten ge u n r re in se ra rs åg en nn ig ty nv vi ns om a an ra rs ra he ve in ty tn v å ar s s n pl ng s o i d v an sn s f er e sn r de er e ik el de b ra k ör ng fi N ni at do io or s yd te åd vi ls am en ö vi a s yd n a ng nn kt ni O äm n i s is en a re is kt et ås na i å ta ge er nr et an nd io tt TI i l te ts ör ev m v do de ks i d do er om g yd is gå et fi ire fa he ov lu kt rs fa , m ar m s re äm än re åt m ch i ill MA ar v ed v å ts ill b n. O ng rs nh ver ar v n t s or m b et m a ev e t e d pp R lig n s ire de r a t or r, o a h a rs ät nf e m d nd er i e ta he te kt ni lle tt er ge ng o a o la b t o år r v d la FO rd im ar i r e d et a m er ed he fa ys m å om i tid rd t i å in tt s te i ni er el nd år u N vä h r ar v äk n l m ts pl t o sä vä lle tt tu or la r v n a at o sk äl t v SI ng nd nd hä rn e s s am rt sn ås rm st ut oc ni dr la ta in os ka sa he up to de vi fr fo ut hå vi på e fa en pp ve ge an rk lig ET i m fo tta tö H • • • V om in ev Ra U U rin gr ve En

AR LB t- n. k- ta rs , m v om HÅL er ät - r, n tt an en e ge e ag - r so tt ts om te t n r k äs in m sa ål tt l s er da re na e he er a ka d n. r i å st es er ä er de a ol rd ör a en v or en s rs he io te a v sn dö ne te is am ft g, an tr än tig äm er is m he er vi m n d ör a et , e in tt gä e f tt f nd nv a å äk ev ar åv do io he r m rå nd n f gh on åt nt ch d a a lla id ak tt l om tig is tig lle tli ag kn sä tt a uv el n r ak es v re llt o ev tif ch ä ke st ls na k gs en i en o åg hå lig s id k el as p rs ne ak is en is fa do in ls m ör ur ga f ch a im tt e llt ns nt a r el er e at u a o ör si er kn , m ch a , o io el et n. R eg å m r å nt n. re ör m f m h tli ör a e a s. F ch a vä nd i å ss ga f gh nn lig , f ns na le ty n o en ag n. R nn ör fe er h ck de v o pi lle ns i ra er ol ns f t, o te t o st de ti f rig ru ro tli tli an or p ko et tr r s äs is ve ag o an f nd en en nd a ill rä jd a er n e de a g ra de ig he he an an an fi st i p la al öl as io on m gh on va on pl er ra v r m al ar is ed g g u äs eg r t tt at di ON am äk tt d i S åd en k r v in er b ill f m v f or TI ns v f äm ks åg lle se r m r m de ör v å o a u t t om b e i m tf än na k ill v s r n a u en g n s lig ta lln rd om ä år t s nd or el a st er SA n a r t er le er e år ng ns lle im at än tä a f or p gä he nf tt u m nt NI ge en a d a ål et io m e nv ns rn s s ör v he ra A ng å ä ta v ra r v r i is er e s r re f ke er åt vi tig tig ge tig i en d ör a en i G in ni ät eh gh le ev t o an k i is gs be ak ill o sn är s tli ål en ä he et da SA a is sa b in nd f el ak ak v d n f n t OR vi ts lig g nn gh m pt i r ns ru el ta a el io n i d öm r, n or t. e i en eh od r tig tli m än t I es kn io g f at , f e a is sy te do ed rif im nt eg t, m ak sa nv ig ke er v ns is n g tli g f ef ls än re se tt f n r nn he en ill nl ig d tli en åe ev ite rs ly t d t i å o ch g el llt s öm ra ev a e en nn nd st ör b at he om i er g f eg r t om a n e ne e s r r ör äs en år r ed h tiv v å pp an a ts r nå e el äk tli lle io ed ar ör g ta äs an i na ör ek en f åg or p e s SA o v o t s is io tf tg n v m n f ör v a m ff t a e u or va pp er ls v s t I en lt e lu ss äm n v r k lä de ör m te ig äs nd a ki ev fe ch b n, v tt u a e te ll. ig m e kt n. D ör m f ns tt u om h sa b ät d a nl ru ns es n r ro ge ch u nh ck ör e he te ro ss e el se f pl an ire te n s ra n v ar o in i o tt ka f et o s a r a es er s e å g e e ka b v e n p : er sn ar o ch i ör a tä n f lig a u ont yd äm ss o rä e d he er rn ge sb ör is m r o a f pp e ä nt lig k ar v et r l m nd ål ä in ig d ög g tf ka e el a to tifi vi rm ig kt rn la o pp nd sa åv ga so sn on äc tå p m d om ar e en do fo ke nl te u gr ge si te aff r b m ä ta la vi a m vi si n h pt ps m d su E id u äl rk n p ta år re s vi m u a o on h h es id re ut ris se in hö oe av in sk ha so ut D V st ve ka an Re V do va re är e so up up lig ek So oc D • • A N

G Ä t - ) t e

e

T n- ta el A e- n- ig ra LL ör ed n i ul tt IS vr ild nd r r 2 na es rä r b lla a- t lla åg FU 0 en en f t m er e s fi de hå nd re tä er ä r n lle RS ör be ng ( ar i ö va de b le A 23 s d nd he en lla r gs iti ar ör ks öm ål er e

els

n f ie ch ä an SV 6- ge de fo ig ch g nd in en ud nd ch h r ns is er ed eh et N 0 in na P- nl ) o fo ns ltn ng ta de i f a o va tv gh A 24 sn äm er na ni n A en e o ar a ät en v e b nn tli

tt

vi e A s i e P- va lig ns 0 do at nd s fi ör äk sa s ro rig ck n r e i en re om l nd tt fo e A es . sr ds o es be ve rä om h ch d om d nt er 8 rs e s ju rä P- nd r. F ar an ar t d v. ill ns a er e l s eg

rä

ls v d el r o re en s om i m tte ör S pp A ju de al nd ig i ä ra r t en o ls ol å o m de å rä r ( v S on a d ta nl ed i S t ä tö ör en g tr g s n f n u ch a ch b ss kt re in or p 4 nu ga be ge de sf ig l S r e r. V or sa k ta . ek ty on 02 ns ad ns ge on ild a 24 o on vr na va va is es äm ir ire tt d sn er

be

st io in in en o de r. S na k vi io is sf 0 si tio ns ns t d e d g 2 ag sn sn de b en ns ö ng ev ig nh an e d ch a de er do sa b 24 in at a l ev vi vi on r 2 ni na t a al nd nt es 0 is ig do si an be ge er år ns a od r nl ar i tt nd lla as o on re sn nd en r do en is na p in äk or r e i h lla sf rs g 2

ns

vi an tä v d ngen re re tv em sn tr nt e. V is t g t u tä tt en i ig d in EN rg ls rs rs än vi ta t I ig va s v år tä ks rä on n å e s sn do ul ia a sni na p ät ec ul ig rig ev nl ns vi er si ör d vi ET re , o op v å llm do nl ks pp en a e ar H vi tt do

io

rs en f ar å än en r 1 d re es ve et R be ör v er n f M en n k n a m a rs n e tt en e ka a ns en v n u ve rä r, v re SA er d io llm nd en 3 tt r de d i S is io ge na p te ts K nd r e redo is ng h ne ni nd nd f en v r ä pp he

is

vs ee r a et is in he en | Å fo ni m a en o ed å an io se vs fo ru ch d än ra ar ER P- en a ch ä rs ev tt vs er d fö al is ns P- es ev sn llm tt u tig lb V nd ls n o å n r fa 2) o g p ag t l är tt ev io e i a rk e r ch d en o vi va ak ål fo e A tte de m t e pp ga a lig m r d t r is ar e A t y om g ls do m a ns ör a el e :19 in ig

ev

P­ rä on 6. t o ör 0 tli nl en ke s. ör u ör ev m nd år tt d a s n o re re g f a f ch h nd be -f nd tf . år u 0 en lln le tf är ig ty rs en a di ju ns P -0 or tä t e ör yr ju rt v er a nl se ag o ör lig - o rs la 24 20 r f od r el r s än ag.

R

de A io 02 ar u 0 t v äs re st stäl nd f ar u s n ill S jo ns se tt å t l kt nt Å un r S is de A 5- pp tta i h lig g ( la v el la s r å n ä i t ill st ru i h h g riv llg i a ål yr et ä r a lig re dv se is st Fö ev un P7 Sj R Sj 202 Ra U V år 2 En La al si fö se V fa G V oc sk de t fu V m St D fö en di nö vä m A

Bilaga 8

56

R

SE

EL

TT

Ä

ER

R SB

Å

& G

N

ISNI V

O

D

SRE

R Å

N O TI

MA R

FO N

SI

ET H

AR LB n a e tt g. g ar r ch HÅL tt e in r in lle h ra t g nd de lln k- ng er år d in ju ör a er a kn ig ns ni us om ä ku m o nd ra m är än tä kn ör S ti f nv ns ar s ra ok er s no ed v är an om nm k i öm i f en s ls ge ch a m lig g g f e a is nd ed r o är im nm in ar id k ru de g tt v nd de år i llt da a rig pt an lla rä i g de n r ltn en g le ve ke n g m lla b är a rt är ch d on a va e a an ne hå tg ed e åg ng llt s ge m io eb ör ve n. V n, o ör rig ör d i S in ko nn io a å . s n en i ve se ne ltn ill ss ch f ch ö at de n ge tt m nn es f an f io fe et i gn in ör t, m ns ss va a t ro n o g o itu ta an ge ON ltn ör a kt d i S io fe ör ilk . D te s s id al sor in TI et fi he se om k is . V år p et de tt n vi er va s f ire er r s ev ro v f rå vs en g, v t u so re SA ör vi . ns na å v gh m eg NI be on d e d äk io se n p n a er tli är a nd rla år ils ad v r A v f åg nd 24 v s is el od r ge en r, o fo de er G n a ns 0 ev m t g ar e in ap as p P- ör v r N is d a io m n lla t 2 d a m sk er äs de ch d un te OR ne is tä re ra ig kn är e A ts ta f tor na io ev a o ks od r su nl ch h ns en as ch v tg n o lu Pe rd is så t g ör e o äk s b te nd an uk ro ta r er ög g n e ra k o a å he ju es ev A ev öm ap ig r f io m v r ör is el Fö äm ed en v sk n h nl lle is dö n. G tf an t, b r de r en s e r e ev m ne n a t i r åd am ör S lu r r va an nh r e ör ne nk ks es ff tt i na b ch d äk t ä tf de n r io is io om u å s er se f ns un är v e llt o is r s pu el om ä rä r a en o ör r he tg ne ev ev gs en p ör v yd de b s a et t k ls er om u el a io a r de a f et ta en s 0 25 rn e, ä he re en f äk ss el å r är ån ng at nd ål b nd er nd ka å n d fe tg tg ni lig ld b la i 2 so t m la äk ty fo lig s on s si äc ro r h st p så sk nt ki ar f ål ar E vi år ta ot s P- im vi pt m e de äm ng ed u an se rs öv rh ru

D Re V ut av s m A R re up So vi p un fr ni m gr vä sä pr fö eb A N

G Ä T - e n s en 6 f LL r ro rig ör - e- a- ns ta a- t f ar on is ge m d FU va be ve ng e b an de de in e as i kö ol v. nd re v f an RS ns r o ra va gå nd rg on ltn ta d ör ka s kh A t a i ä ed i S ch ä ill n a pa gg va lg oc SV år ss r ns ge ns o ch f ry ör id ul n s St

N r. V sa k a o va ns t in tlö de n o et at v ge A e. V va or es ar a or ka f is lig ns de ltn on ge tt b de f nn in rig ns ev t d ck on va tt f in an g s ltn ig rä om h tt f å e rin ve ns a od r nl ill ns a v f ör at a ltn öp nd a fö va n or r e r t re en s n a ch f nn se a va s p en l la ör is d i S is t g tö ör ill ör ra ok sf ol ge se ev ig va t ä kt ge n o sf le ch b el ar sor in 4 nl ns ta ek in nd a tt t el ol ta d ns b ed vi er ns . ir ire ltn r. io la tr kö ar o e C re 02 io is et R ka a äm de de at r b ch a ed on de eg tt en e nh e d e d va is ng tt m r d ad v r g 2 ev ni nd is an nd ör on an ta n o t k ka s ni on se er 24 in vs fo et ar i al nd sf rg at io n, m ig is tt f ör a ai is d a 0 sn od r es tt lla ör f on ef at ge vr en s nv g 2 vi P- rk i h t u lla tä si ör ch f a K tor na in t g e i a s v t f ns o nn itu rin ör a rd EN do ig ar e A t y vi år tä ks en fö r i ö kt ch a en A uk ro sn vi ET m år ks er am de ta i te ga f ag o el H re n nl nd be ör v et ka s ok ire H Fö do M rs n e är ju rt v ns er en v a s rn na p on is m he e d er o nd ed l t. re SA de s n jo io än ör f r. D tt b en nj vä ät ts ne iv ill S nd f nd tli K an io lg is ru en v ch d ga llm r f te no å a äg lla ik öd de s he ER en | Å al is kr e t ul ev lin ra he ko el s r r n se m ar V nd es nd t f ad s tä el an lb tt ev lla ig e r om g ch d en o nd m a va en ns e ng ks en m ål fo t r vr ls ha ns äg m er ls om ä m gg P­ ör u ör na b hå tt d a s n o re ps en o el de or ka a re tä ry ch h tf en ör ig ty n a tf is et ar i ö er a nl se ka ag se ng on r u en v ty er s ss - o rs de A nd f ar u t d ns se el r s ns t l el a f om . D t s rd en tt b Å

un ru i h lig de i f h h i a ål yr et ä ke lig yr ns a m n ä on tt lig gä er P7

Sj G V en en oc V m St D rä en St de dö tio ek sä en åt öv på e A

Bilaga 9

Utvärdering av AP-fondernas förvaltning till och med 2024 Finansdepartementet 14 mars 2025

Bilaga 9

1. Introduktion

1.1 Förord och uppdragsbeskrivning

Arkwright har på uppdrag av Regeringskansliet genomfört en årlig utvärdering av AP-fondernas förvaltning av fondmedel till och med 2024. Uppdraget inkluderar analys och bedömning av förvaltning av fondmedel, med utgångspunkt i respektive AP - fonds uppdrag och krav på kapitalförvaltning enligt lag och förarbeten. Utvärderingen omfatta r både perioden sedan fonderna inledde verksamheten , den senaste fem- respektive tioårsperioden samt år 202 4. Bedömningar är gjorda av AP- fondernas förvaltningsresultat med hänsyn till AP -fondernas avkastning, portföljer och risker utifrån fondernas egna avkastningsmål, alternativt avkastningsförväntningar, samt med beaktande av marknadens förutsättningar. Utvärderingen innehåller beskrivningar av respektive fonds mål eller förväntningar, strategier, eventuella förändringar av dessa och bedömning av implikationer för pensionssystemet, samt beskrivning av AP - fondernas investeringsfilosofier, -modeller och källor till avkastning. En jämförelse med internationella pensionsfonder med likartade uppdrag ingår även i underlaget. Utvärderingen innehåller en uppföljning av AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete, uppfyllnad av hållbarhetsmål samt bedömning om AP - fondernas har uppnått lagstiftade hållbarhetsmål och krav. Utvärderingen sker för respektive fond och vid jämförelser mellan fonderna ska jämförbarhet säkerställas.

Inom ramen för årets utvärdering har en fördjupad analys av AP-fondernas verksamhet genomförts vad gäller deras allokeringsbeslut, positionstagning i valuta respektive investeringar i illikvida tillgångar , vilken refereras till i redovisningen och återfinns i sin helhet i bilaga Tilläggsuppdrag .

Strukturen för rapporten är som följer: Kapitel 1: I ntroduktion till uppdraget och beskrivning av metoden för utvärderingen. Kapitel 2: En sammanfattn ing som lyfter fram utvärderingens primära innehåll. Kapitel 3: En genomgång av AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet, deras uppdrag, styrning och omvärld. Här jämförs även buffertf onderna (AP1-6) med utländska pensionsfonder samt svenska pensions- och försäkringsbolag . Kapitel 4: En analys av den gemensamma utvecklingen för buffertfonderna samt Första till Fjärde AP -fonden isolerat. Kapitel 5–10: Utvärdering av respektive fonds verksamhet och fondspecifika slutsatser . Kapitel 11: Arkwrights övergripande observationer och slutsatser från årets utvärdering, inklusive förslag.

1.2 Metod för den årliga utvärderingen

Arkwrights metodik för utvärderingen b aseras på material från fondernas interna resultatuppföljning, proprietär datainsamling samt publika informationskällor. Syftet är att möjliggöra en rättvis och objektiv kartläggning av fondernas organisationer, tillgångsslag och deras bidrag till den redovisade avkastningen. Det kan förekomma avvikelser från de siffror som fonderna rapporterar årligen, exempelvis på grund av periodiseringar eller andra justeringar vid datainsamlingen. Dessa avvikelser påverkar dock inte de övergripande slutsatserna eller bedömningarna i rapporten. Det kan även finnas variationer i hur fonderna rapporterar vissa specifika uppgifter. Utgångspunkten för rapporten har därför varit att säkerställa så hög jämförbarhet som möjligt mellan information och nyckeltal.

I utvärderingen görs vissa jämförelser mellan fonderna, detta trots att Arkwright är medvetna om att fondernas verksamheter är separata och oberoende av varandra. Dessa jämförelser anses dock 4

Bilaga 9

nödvändiga för att ge ytterligare insikter och bredare perspektiv. Vidare har Arkwright utvecklat kapitlet om fondernas gemensamma utveckling för att skapa en mer helhetssyn och belysa nya perspektiv.

Vidare är denna utvä r dering en ex - post - analys, vilket innebär att slutsatserna enbart baseras på historiska data och händelser fram till och med 2024. Förändringar som genomförts under 2024 beaktas enbart utifrån det faktum att de har inträffat, utan möjlighet att analysera deras framtida effekter.

Den grundläggande utvärderingen av Första till Fjärde AP - fondernas verksamheter under 2024 omfattar en redogörelse av fondernas organisation, verksamhet, investeringsfilosofi och väsentliga händelser under året. Därutöver behandlas fondernas kapitalförvaltning och uppnådda resultat sedan deras etablering 2001. Rapporten utvärderar även i vilken utsträckning fonderna uppfyller det lagstadgade målet att förvalta fondmedel i enlighet med principen om föredömlig förvaltning , vilket inkluderar ansvarsfulla investeringar och ägande.

Sjätte AP - fonden fokuserar på investeringar i onoterade tillgångar och ser samtliga åtaganden till nya fonder som strategiska beslut. Fonden, som inledde sin verksamhet i slutet av 1996, utvärderas från den 1 januari 1997 till den 31 december 2024. Den samlade effekten av Första till Fjärde och Sjätte AP fonderna på inkomstpensionssystemet bedöms för perioden 1 januari 2001 – 31 december 2024. Sjunde AP - fonden betraktas som en värdepappersfond och jämförs delvis mot andra värdepappersfonder samt mot inkomstindex. Utvärderingen av Sjunde AP - fondens verksamhet 2024 inkluderar en analys av fondens förvaltningsmodell från den 24 maj 2010 till den 31 december 2024, samt en bedömning av fondens olika förvaltningsalternativ från den 1 januari 2001 till den 31 december 2024. För att säkra jämförbarhet över tid följer 2024 års utvärdering en liknande struktur mot tidigare år, med vissa mindre förändringar i redovisade data.

Bilaga 9

2. Sammanfattning

I följande avsnitt presenteras en sammanfattning av den årliga utvärderingen av AP - fondernas förvaltning av fondmedel till och med 2024. AP - fonderna är sex pensionsfonder som utgör basen i det svenska pensionssystemet, allmän pensionen. Första till Sjätte AP - fonden benämns som buffertfonder och hanterar inkomstpensionen medan Sjunde AP -fonden skiljer sig helt från de övriga AP - fonderna genom sitt uppdrag som förvalsalternativ inom premiepensionen.

Under de senaste åren har AP - fonderna verkat i en turbulent omvärld präglad av pandemi, krig, hög inflation och räntehöjningar. Den svenska kronan har försvagats, vilket påverkat fondernas internationella innehav och valutasäkringsstrategier. Vidare har globala aktiemarknader utvecklats väl under 2024, där särskilt amerikanska teknikbolag har drivit avkastningen.

2.1 Buffertfonderna

Första till Sjätte AP -fonden , de så kallade buffertfonderna, förvaltade vid utgången av 2024 totalt 2 130 miljarder kronor, en ökning med 180 miljarder kronor jämfört med utgången av 2023. Totalt transfererades 8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet under 2024. Fonderna hade sammanlagt 307 anställda, varav 145 som arbetade inom kapitalförvaltningen.

Figur 1: Buffertfondernas kapital under förvaltning och tillgångsallokering 2024 Den sammanlagda avkastningen för Första till Sjätte AP -fonde n under 2024 var positiv och uppgick i genomsnitt till 9,5% efter kostnader, motsvarande 18 8 miljarder kronor. Avkastningen för 2024 överstiger den genomsnittliga nominella avkastningen för de senaste fem och tio åren, som uppgår till 8,4% respektive 8,3%. Sedan start 2001 har buffertfonderna en samman lagd avkastning på 6,3%.

Under 2024 uppgick den nominella avkastningen för Första AP - fonden till 9,8%, för Andra AP -fonden till 8,2%, för Tredje AP - fonden till 10,3%, för Fjärde AP - fonden till 10,1% samt för Sjätte AP - fonden till 9,0%. Se Figur 2 och Figur 3 för årets avkastning, samt avkastningen för de senaste fem - och tioårsperioderna samt sedan starten 2001 eller 1997.

Bilaga 9

Samtliga AP-fonder har individuellt fastställda reala avkastningsmål, med undantag för Andra APfonden, som i stället har en långsiktig förväntad avkastning. Första AP- fonden har ett långsiktigt realt avkastningsmål på 4,0%. Andra AP- fonden har en långsiktig förväntad real avkastning på 5,0%. Tredje och Fjärde AP-fonden har ett långsiktigt realt avkastningsmål på 3,5%. Sjätte AP -fondens avkastningsmål speglar utvecklingen för en medianfond som investerar i onoterade tillgångar. Avkastningsmålet b eräknas som 90% av målavkastningen för den onoterade portföljen (Burgiss, senaste femårsperioden) och 10% av målavkastningen för likviditetsförvaltningen (OMRX T - Bill).

Figur 2: Första till Fjärde AP-fondens avkastning och målsättning, 2001–2024

Figur 3: Sjätte AP-fondens avkastning och målsättning, 1997–2024 Sedan starten 2001 har Tredje och Fjärde AP-fonden överträffat sina avkastningsmål, medan Första AP fonden har en avkastning i linje med sitt uppsatta mål. Andra AP -fondens avkastning har däremot varit lägre än sin långsiktiga förväntade avkastning. Sjätte AP -fonden har inget jämförbart avkastningsmål för denna period.

Bilaga 9

Sett ur ett tioårigt perspektiv (2015 – 2024) överträffar samtliga fonder sina långsiktiga mål, med undantag för Andra AP - fonden, som hade en avkastning som var 1,7 procentenheter lägre än sin förväntade avkastning på 5,0%.

Under de senaste fem åren (2020 – 2024) är det enbart Tredje AP - fonden och Sjätte AP - fonden som överträffar sina långsiktiga avkastningsmål. Första, Andra och Fjärde AP - fonden når inte upp till sina mål på femårssikt. Jämfört med 11 utvalda och jämförbara pensionsfonder i länder som Norge, Finland, Danmark, Kanada och Australien har Första till Sjätte AP - fonden uppvisat goda avkastningsresultat. Under 2024 överträffade deras avkastning jämförelsegruppen, och även sett över fem - samt tioåriga perioder har de presterat bättre än genomsnittet av de internationella pensionsfonderna. Vidare, jämfört med svenska pensions - och försäkringsbolag, har Första till Fjärde AP - fonden överträffat jämförelsegruppens avkastning under 2024. Även sett över fem - och tioårsperioder har fondernas avkastning överstigit genomsnittet för svenska pensions - och försäkringsbolag.

AP - fonderna fastställer själva, inom de ramar som anges i lagstiftningen, fördelningen av tillgångsslag i sina investeringsportföljer. Sjätte AP - fonden skiljer från de övriga buffertfonderna, då fonden har som uppdrag att investera i onoterade tillgångar och består därmed till 97% av alternativa investeringar. V idare är fonden en stängd fond, utan in - eller utbetalningar till pensionssystemet och måste därför aktivt planera sin likviditet. Resterande allokering hänförs därmed till fondens likviditetsförvaltning, valutasäkringar och gemensamt kapital.

Första till Fjärde AP - fonden har en mer likartad tillgångsallokering, men det finns fortfarande variationer mellan fonderna (se Figur 1 ovan). Sett till tillgångsslaget globala aktier har Andra AP fonden, i jämförelse med de övriga fonderna, en relativt låg exponering (20,5%). För resterande fonder är detta det största tillgångsslaget (34% -36 %). Vidare har Första AP - fonden den största allokeringen mot den svenska noterade aktiemarknaden (20,4%). Andra och Fjärde AP - fonden är de enda fonderna med betydande investeringar i tillväxtmarknadsaktier och inom alternativa tillgångar har Andra och Tredje AP - fonden den största allokeringen. Samtliga fonder håller en relativt jämn nivå inom ränteförvaltningen, men Andra AP - fonden har den största andelen av dessa investeringar bland fonderna. Under 2024 bidrog aktier, räntor och alternativa tillgångar i genomsnitt positivt till fondernas avkastning. G lobala aktier med inriktning på amerikanska teknikföretag har särskilt haft en positiv påverkan på avkastningen för Första till Fjärde AP - fonden. Detta har lett till en förändring i tillgångsallokeringen, där globala aktier vid utgången av 2024 utgjorde 32% (654 miljarder kronor) av fondernas totala tillgångar, jämfört med 28% (523 miljarder kronor) vid utgången av 2023. En motsatt effekt har synts inom räntebärande tillgångar, som vid årets slut utgjorde 23% av fondernas totala förvaltade kapital, jämfört med 26% under 2023. Sett till buffertfondernas hållbarhetsarbete så präglas det av ett flertal gemensamma teman: (1) Ansvarsfullt och aktivt ägande som ett verktyg för klimatomställning, (2) Integration av hållbarhet i kapitalförvaltningen, (3) Sektorspecifika hållbarhetsrisker och tematiska investeringar som bidrar till omställningen, (4) Ökat engagemang, en aktiv roll och ledarskap i internationella och svenska samarbetsinitiativ samt (5) Iteration och uppföljning av målsättningar. Buffertfonderna har under året fortsatt med att vidareutveckla hållbarhetsarbetet inom deras verksamheter.

Bilaga 9

Under 2024 uppgick de totala uppmätta koldioxidutsläppen (Scope 1 och 2) inom buffertf ondernas investeringar till 1,9 miljoner ton, vilket motsvarar en minskning med 0,55 miljoner ton jämfört med 2023.

2.2 Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden förvaltade vid utgången av 2024 totalt 1 440 miljarder kronor, en ökning med 334 miljarder kronor jämfört med utgången av 2023. Av detta var 1 289 miljarder kronor placerade i AP7 Aktiefond och 151 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Fondens organisation bestod av totalt 56 medarbetare , varav 16 personer inom kapitalförvaltningen. Till skillnad från Första till Sjätte AP -fonden (buffertfonderna) är Sjunde AP -fonden inte en del av inkomstpensionssystemet, utan är förvaltare av det statliga förvalsalternativet för premiepensionen. Fondens förvalsalternativ, AP7 Såfa, är en fondportfölj vars tillgångsallokering och riskprofil är generations modellbaserad och justeras beroende på spararens ålder. Portföljen består av en kombination av Sjunde AP - fondens två fonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, vilka även utgör valbara alternativ på premiepensionens fondtorg. AP7 Såfa har ett långsiktigt avkastningsmål om minst 2 procentenheter över inkomstpensionen, vilket motsvarar en årlig målavkastning på 5,4%, där 3,4 % utgörs av genomsnittlig inkomstindexering.

Under 2024 uppgick AP7 Såfas avkastning (den kapitalviktade avkastningen för samtliga sparare i fonden) till 27,3%, vilket överträffade både fondens jämförelseindex och avkastningsmål. Under året avkastade AP7 Aktiefond 29,8% och AP7 Räntefond 3,1%. Sett till den senaste femårsperioden (2020 – 2024) har AP7 Såfa överträffat sitt avkastningsmål samt jämförelseindex med en genomsnittlig kapitalviktad avkastning om 13, 4%.

Figur 4: Sjunde AP-fondens avkastning, jämförelseindex och avkastningsmål, 2020–2024 Sjunde AP- fonden integrerar hållbarhet i sin investeringsstrategi och arbetar aktivt för att påverka realekonomin genom ansvarsfullt ägande. Klimatfrågan är en prioritet, med en uppdaterad

Bilaga 9

klimathandlingsplan för att nå netto noll utsläpp till 2050. Vidare är biologisk mångfald och färskvatten också fokusområden.

De totala koldioxidutsläppen från Sjunde AP - fondens noterade aktieportfölj (Scope 1 och 2) uppgick till 4,0 miljoner tCO₂e under 2024. Detta är en minskning med 0,3 miljoner tCO₂e jämfört med 2023.

2.3 Rekommendationer och övergripande observationer från årets utvärdering

Rekommendationer per fond

Första AP-fonden: Arkwrights bedömning är att Första AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten. Arkwright har i övrigt inga ytterligare rekommendationer.

Andra AP-fonden : Arkwrights bedömning är att Andra AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten. Utöver detta notera r Arkwright att fonden saknar ett definierat avkastningsmål. Arkwrights generella uppfattning är att pensionsfonder ska ha ett tydligt definiera t , kvantitativ t avkastningsmål anpassa t efter fondens riskprofil, åtaganden och styrningskompetens. Enligt lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska verksamhetsplanen innehålla riktlinjer för placeringsverksamheten inklusive strategier för hur målen ska uppnås. Detta inkluderar målet om att uppnå långsiktig hög avkastning till vald risknivå, vilket är en central del av buffertfondernas uppdrag. Vidare noterar Arkwright att Andra AP - fonden inte uppnår sin långsiktiga avkastningsförväntan samt att fonden har en diversifierad portfölj.

Arkwright rekommenderar att en genomgripande översyn av fondens valda mål, portföljstrategi samt styrning och inriktning av kapitalförvaltningen genomförs. Detta som en fortsättning på fondens arbete med implementering av en ny förvaltningsmodell och beslutsstruktur.

Tredje AP-fonden: Arkwrights bedömning är att Fjärde AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten.

Utöver detta noterat Arkwright att fonden har utökat sitt allokeringsintervall för aktieexponering, synliggjort taktisk allokering i investeringsprocessen samt att styrelsens utvärderingsportfölj (LSP) inte är möjlig att replikera med en neutral position. Arkwright har i övrigt inga ytterligare rekommendationer.

Bilaga 9

Fjärde AP-fonden: Arkwrights bedömning är att Fjärde AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten. Arkwright har i övrigt inga ytterligare rekommendatione r.

Sjätte AP -fonden: Arkwrights bedömning är att Sjätte AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten. Arkwright rekommenderar att diskussionen om en förändring av valutasäkringskravet (maximal öppen valutaexponering på 10%) bör fortsätta, samt att en analys genomförs av vilka konsekvenser en sådan förändring skulle ha för fondens långsiktiga avkastning och måluppfyllelse.

Sjunde AP-fonden: Arkwrights bedömning är att Sjunde AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten. Utöver detta vidhåller Arkwright sin bedömning avseende AP7 Såfas generationsmodell från föregående års utvärdering och konstaterar att även i år påverkas avkastningen av vilken ålderskategori en sparare tillhör.

Arkwright anser att det är värt att överväga att utvärdera och ompröva Paragraf 5, stycke 1a, punkt 2 ”fördelas mellan fonderna efter pensionsspararens ålder” i Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder. Vidare rekommenderar Arkwright att en djupgående översyn och analys av konsekvenserna och effekter av generationsmodellen genomförs.

Arkwright noterar även att AP7 Aktiefond har en betydande koncentration, att AP7 Aktiefond har begränsade verktyg för att parera marknadsnedgångar med indexförvaltning, att AP7 Räntefond utgör en utökad andel av Sjunde AP - fondens totala fondkapital samt att fonden har god avkastning i jämförelse med globala aktiefonder.

I varje fondspecifikt avsnitt återfinns fullständiga slutsatser och bedömningar för respektive AP -fond.

Övergripande observationer Sammantaget anser Arkwright att AP - fonderna är professionellt drivna pensions - och kapitalförvaltningsorganisationer med välutvecklade verksamheter och investeringsprocesser som tillämpar moderna och relevanta metoder och verktyg inom portföljförvaltning, riskhantering och hållbarhetsanalys . Inom ramen för den grundläggande utvärderingen har sex övergripande observationer identifierats:

Bilaga 9

B uffertfondernas bidrag till pensionssystemet

Buffertfonderna har under 2024 samt över tid bidragit positivt till pensionssystemets långsiktiga syfte och stabilitet . Arkwright påpekar dock att det föreligger en komplexitet i att mäta exakt hur mycket och på vilket sätt enskilda fonder har bidragit. E n djupare förståelse för sambandet mellan fondernas resultat och systemets övergripande och samlade tillstånd kräver en noggrann analys av osäkerhetsfaktorer och deras potentiella påverkan på framtida pensioner.

Samordnad ALM - analys för buffertfonderna

Arkwright anser att om man ska nyttja ALM - analyser för allokeringsbeslut och riskbudgetering så är en samordnad och gemensam ALM - process nödvändig för att skapa en meningsfull och robust strategi med ett helhetsperspektiv av pensionssystemets riskprofil. Dessutom bör Sjätte AP fonden, som för närvarande inte använder ALM - analyser, inkluderas i den samordnade analysen.

Begränsade nettoinvesteringar i illikvida tillgångar trots ökade möjligheter

Trots möjligheten att investera upp till 40% av tillgångarna i illikvida tillgångar har Första till Fjärde AP - fonden utnyttjat denna möjlighet i begränsad omfattning . Under perioden 2018–2024 ökade andelen illikvida tillgångar med endast 5 procentenheter varav ca 85% kan tillskrivas värdestegring och endast 15% nettoinvesteringar . Till exem pel ha de en möjlighet kunnat vara att ingå samarbete med Sjätte AP - fonden inom onoterade tillgångar. Sjätte AP - fonden har en etablerad organisation med lång erfarenhet av att investera i onoterade tillgångar och hade möjligen kunnat fungera som en plattform för att skala upp investeringar i illikvida tillgångar även för Första till Fjärde AP - fonden, utan att kräva omfattande interna resurser.

Diversifiering var inte gynnsamt för avkastningen under 2024

Diversifiering bidrog inte till högre avkastning under 2024, då marknaden dominerades av kraftiga uppgångar inom en begränsad del av investeringsuniverset. Under 2024 var det tydligt att en koncentrerad strategi med övervikt i amerikanska teknikaktier överträffade avkastningen för en mer diversifierad portfölj. Trots detta förblir diversifiering en central strategi för långsiktig stabilitet och riskhantering.

Buffertfonderna uppvisar god avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

De svenska buffertfonderna har avkastat väl jämfört med internationella pensionsfonder, delvis tack vare en högre aktieexponering och kostnadseffektiv förvaltning. Vidare uppmuntrar Arkwright fortsatta samarbeten och dialoger med utländska pensionsfonder för att ta del av framgångsrika arbetssätt och metoder inom kapitalförvaltning, hållbarhetsintegration och riskhantering.

Utökat hållbarhetsarbete och målsättningar

AP - fonderna har intensifierat sitt hållbarhetsarbete genom ökad transparens, mer omfattande rapportering och en tydligare ESG - integration. Sammantaget har AP - fonderna gjort betydande framsteg inom hållbarhet men det finns fortsatt utvecklingsmöjligheter kring förbättrad analyskapacitet, förbättrad rapportering av hållbarhetsdata samt fortsatt aktivt ägande och påverkan på portföljbolagen.

För en utvecklad detaljering av övergripande observationer, se avsnitt 11. Övergripande observationer och förslag .

Bilaga 9

3. AP-fondernas roll och omvärld

3.1 AP-fondernas roll i det svenska pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar; allmän pension, tjänstepension och privat pension. AP-fonderna är sex pensionsfonder som utgör basen i det svenska pensionssystemet, allmän pensionen . De andra två delarna i det svenska pensionssystemet är tjänstepensionen som är en tjänsteförmån från arbetsgivaren och privat pensionen som består av privat sparande. Detta illustreras i Figur 5. Den allmänna pensionen är uppdelad i två delar: inkomstpension och premiepension . Inkomstpensionen hanteras av Första till Fjärde AP -fonden samt Sjätte AP -fonden. Premiepensionen är ett individuellt och premiebaserat system där förvaltningen utförs av Sjunde AP -fonden och privata fondbolag. Syftet med premiepensionen är att möjliggöra högre avkastning genom investeringar på kapitalmarknaden och att bidra till riskspridning inom den allmänna pensionen. Ett annat syfte är att göra det möjligt för enskilda individer att själva kunna påverka sin pension genom egna val av fonder. Valet står mellan det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa och ett brett utbud av fonder som erbjuds via premiepensionens fondtorg. Sjunde AP-fondens kapital kommer därmed till stor del från sparare som inte aktivt valt en annan förvaltare för sin premiepension.

Figur 5: Översikt av pensionssystemet V arje år avsätts 18,5 % av varje individs pensionsgrundande inkomst till allmän pension , varav 16% går till att finansiera inkomstpensionen och resterande 2,5 % går till premiepensionen . Den pensionsgrundande inkomsten har en övre gräns om 7,5 inkomstbasbelopp . 1

Sjätte AP -fonden bildades 1996 medan Första, Andra, Tredje, Fjärde, och Sjunde AP-fonden bildades 2001, detta efter en reform av det svenska pensionssystemet på slutet av 1990 -talet på grund av finansiell instabilitet i det tidigare ATP -systemet. I det mer fonderade systemet ackumuleras medel

1 Inkomstbasbeloppet för år 2024 har fastställts till 76 200 kronor , vilket motsvarar en årsinkomst om 571 5 00 kronor, d.v.s. 47 625 kronor per månad. 13

Bilaga 9

över tid genom investeringar, vilket bidrar till pensionssystemets långsiktiga hållbarhet och minskar beroendet av den aktuella demografiska situationen och arbetsmarknadens tillstånd.

Första till Sjätte AP- fonden benämns som buffertfonder, men skiljer sig åt i deras syfte. Första till Fjärde AP- fonden har som syfte är att jämna ut perioder av löpande över - och underskott mellan inbetalda pensionsavgifter och utbetalda pensioner samt att långsiktigt generera avkastning för att öka stabiliteten i inkomstpensionssystemet. Utjämningen beskriven ovan uttrycks ofta i termer av nettoflödet mellan buffertfonderna och pensionssystemet, och är ett mått på den del av det förvaltade kapitalet hos buffertfonderna som betalas ut som inkomstpensioner varje år.

Sjätte AP - fonden som också är en buffertfonderna i inkomstpensionssystemet, skiljer sig från Första till Fjärde AP - fonden genom att främst investera i onoterade tillgångar. Dessutom är Sjätte AP - fonden en stängd fond, vilket innebär att den varken tar emot eller betalar ut medel till pensionssystemet. Detta innebär att fonden noggrant måste planera sin likviditet. Fonden har även en striktare begränsning avseende valutaexponering än övriga buffertfonder.

Nettoflödet till pensionssystemet har varit negativt sedan 2009. Ett negativt nettoflöde innebär följaktligen att en större summa betalas ut som inkomstpension än vad systemet får in form av pensionsavgifter. Buffertfonderna hjälper således till att finansiera pensionssystemets utbetalningar. Sedan starten 2001 har fondernas totala avkastning i absoluta termer överstigit nettoflödet, vilket illustreras i Figur 6 . Det totala kapitalet under förvaltning av buffertfonderna har därmed ökat. 202 4 uppgick nettoflödet till -8 miljarder kronor.

Figur 6: Buffertfondernas totala avkastning efter kostnader samt nettoflöde till pensionssystemet, 2001–2024 M ålsättningen är att pensionssystemet ska vara självfinansierande och helt finansieras med inbetalda avgifter. De årliga inbetalningarna till inkomstpensionen finansierar pensionsutbetalningar till dagens pensionärer (ett så kallat ”pay - as - you - go” - system). Om skulderna i systemet överstiger tillgångarna genomförs en balansering för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar. Då justeras pensionsutbetalningarna inom inkomstpensionen beroende på systemets finansiella ställning som uttrycks i ett så kallat balanstal och definieras som inkomstpensionssystemets tillgångar dividerat med inkomstpensionssystemets skulder. Tillgångarna består av värdet av framtida inbetalningar, d.v.s.

Bilaga 9

avgiftstillgången, och buffertfonderna medan skulderna består av upparbetade pensionsrätter (Se Figur 7 nedan ).

Om balanstalet överstiger 1,0 skrivs värdet av pensionsrätterna upp med den genomsnittliga löneökningstakten, uttryckt i inkomstindex. Om balanstalet däremot understiger 1,0 är skulderna större än tillgångar och en automatisk balansering aktiveras (refereras vanligen till som bromsen) . Det innebär att värdet av pensionsrätterna skrivs upp med en lägre faktor än löneökningen, eller temporärt inte skrivs upp alls. Detta innebär att inkomstpensionen kan sänkas om inkomstpensionssystemet inte balanserar.

Figur 7: Tillgångar, skulder och balans i inkomstpensionssystemet, 2001–2024 Pensionssystemet har varit i balans sedan 2013 då avgiftstillgångarna har varit större än skulderna. År 2008 var det första tillfället i buffertfondernas historia sedan starten 2001 som balanstalet understeg 1,0 (se Figur 7 ) – detta reflekterar den här tidsperioden som präglades av en global finanskris och en generell obalans mellan skulder och tillgångar. Detta resulterade i att inkomstpensionen för efterföljande år, 2010 och 2011, skrevs ned. Sedan 2012 har balanstalet uppvisat en växande trend till en stabil nivå över gränsvärdet.

Den andel av totala pensionssystemtillgångar som utgörs av buffertfonderna har historiskt sett varit relativt låg och avgiftstillgångarna har utgjort merparten av tillgångssidan. Dock har buffertfondernas betydelse för systemet ökat över tid då och fonderna utgör en ökande andel av tillgångarna. När nuvarande buffertfondstruktur implementerades 2001, utgjorde buffertfonderna cirka 10% av tillgångarna medan år 2024 utgör de 17,5% av totala tillgångarna. Buffertfonderna har därmed sedan start bidragit positivt till balansen i det övergripande pensionssystemet.

3.2 AP-fondernas uppdrag och styrning

AP- fondernas verksamhet styrs av Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder samt lag (2000:193) om Sjätte AP - fonden, vilk a säkerställer en stabil och långsiktig förvaltning av pensionskapitalet. Regelverken definierar fondernas uppdrag, mål och begränsningar för att trygga pensionssystemets hållbarhet.

Bilaga 9

Första till Fjärde AP-fondens uppdrag: • F örvalta fondmedlen på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension . • Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås . • F örvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet att vara till största möjliga nytta för pensionssystemet . • Ha nödvändig beredskap för att kunna överföra medel till Pensionsmyndigheten .

Sjätte AP-fondens uppdrag • I nom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden . • Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses. • F örvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet.

Sjunde AP-fondens uppdrag: • Förvalta fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i socialförsäkringsbalken. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. • De medel som förs över till fonder som Sjunde AP - fonden förvaltar ska placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås vid den valda risknivån. • Medlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska Sjunde AP - fonden fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet.

Riksdagen ger fonderna deras mandat och operationella ramverk, inklusive kravet på föredömlig förvaltning, som sedan 1 juli 2022 även omfattar Sjätte AP - fonden. Regeringen utvärderar årligen fondernas resultat för att säkerställa att de agerar inom sitt uppdrag, vilket bidrar till transparens och ansvarsutkrävande.

Varje AP - fonds styrelse ansvarar för att fastställa investeringsstrategier och mandat, baserade på fondens investeringsfilosofi och övertygelser. Dessa styr kapitalallokering, riskhantering och avkastningsmål. Styrelserna har det strategiska ansvaret för att säkerställa att fondernas verksamhet stödjer pensionssystemets långsiktiga mål. För en mer detaljerad analys av AP - fondernas styrning, se bilaga Tilläggsuppdrag .

Trots regeringens roll i utvärderingen har Regeringskansliet ingen operativ påverkan på förvaltningen i AP -fonderna , i enlighet med principen om oberoende förvaltning. Detta garanterar att investeringsbeslut grundas på finansiella och strategiska överväganden, fria från politisk påverkan. AP fondernas styrningsmodell bidrar därmed till ett stabilt och hållbart pensionssystem för nuvarande och framtida generationer.

Bilaga 9

AP-fonderna bedrivs dessutom separat och oberoende av varandra och därmed fastställs deras respektive mål utan hänsyn till de övriga fondernas ALM - strategi, portföljsammansättning eller risknivå. Detta är viktigt att beakta vid jämförelser samt utvärdering av fonderna .

3.3 AP-fondernas omvärld 2020–2024

Under de senaste fem åren har AP- fonderna navigerat genom ett komplext och utmanande makroekonomiskt och geopolitiskt landskap, vilket har haft en direkt inverkan på fondernas verksamheter och investeringsstrategier. Dessa förändringar har krävt anpassningar för att fortsätta leverera en långsiktigt stabil avkastning och upprätthålla pensionssystemets finansiella stabilitet. Bland annat har fonderna lagt större fokus på riskhantering genom att utöka sitt arbete med stresstester för att identifiera och kvantifiera fonders likviditetsrisk och motståndskraft vid exempelvis stora fall i valutan. Ett större fokus har även lagts på beredskap för kris och katastrof. År 2020 präglades till stor del av den globala Covid-19 pandemin vilket påverkade investeringsklimatet drastiskt. Nedstängningar av samhällen och ekonomisk osäkerhet ledde initialt till kraftiga börsnedgångar och en ökning av konkurser i Sverige. Den kraftiga nedgången på aktiemarknaderna i Sverige och internationellt innebar en utmaning för AP -fonderna i det strategiska beslutsfattandet för mindre långsiktiga innehav. Trots de initiala utmaningarna bidrog omfattande stimulanser från regeringar och centralbanker till en relativt snabb ekonomisk återhämtning.

Rysslands invasion av Ukraina var startskottet för en skenande inflation och lågkonjunktur . I februari 2022, samtidigt som de sista pandemirestriktionerna släpptes i Sverige, inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget förändrade det internationella makroekonomiska klimatet och påverkade den svenska ekonomin och penningpolitiken kraftigt. Globala leveranskedjor drabbades, energipriser na eskalerade och inflationen i Sverige nådde den högsta nivån på tre decennier (Se Figur 8). AP-fonderna redovisade under 2022 sina lägsta reala avkastningar sedan finanskrisen 2008.

För att hantera den stigande inflationen höjde Riksbanken styrräntan i omgångar från 0% i början av 2022 till 4% i slutet av 2023, vilket är den högsta nivån på 15 år. Detta resulterade i en markant förändring av investeringsklimatet, vilket hade en negativ inverkan på skuldsatta branscher som bygg och fastighetssektorn. Samtidigt blev investeringar i räntebärande värdepapper mer attraktiva. Globala räntehöjningar, genomförda av bland annat den amerikanska centralbanken Federal Reserve och Europeiska centr albanken, påverkade likaså de internationella investeringsutsikterna.

Bilaga 9

Figur 8: Sveriges inflationstakt och styrränta, 2001–2024 Riksbankens räntehöjningar gav effekt under 2024 , vilket ledde till en nedgång i inflationen. Som en följd har Riksbanken successivt sänkt styrräntan under året, som i december 2024 var 2,75% (Se Figur 8 ovan). Trots detta förblir återhämtningen i den svenska ekonomin långsam, och inflationen utgör fortfarande en osäkerhetsfaktor. I december 2024 låg inflationen på 0,8%, vilket är under Riksbankens mål på 2%. Även globalt har centralbankerna inlett räntesänkningar, men osäkerheten kring inflationens långsiktiga utveckling kvarstår. De höga räntorna under 2023 satte press på bolag med stor skuldsättning, medan de lägre räntorna under 2024 har stärkt attraktionskraften för investeringar i aktier och alternativa tillgångar. Fallande räntor gör även att marknadsvärdet på obligationer stiger. Dessa marknadssvängningar har varit en central faktor för AP - fondernas strategiska anpassningar där en välbalanserad portfölj har varit avgörande . Vidare har d en svenska kronan försvagats i takt med hög inflation och ekonomisk osäkerhet, speciellt gentemot amerikanska dollarn. Vid årets slut var svenska kronans utveckling -2,9% gentemot EUR och -7,4% gentemot USD, vilket illustreras i Figur 9 nedan . De tta sätter press på svenska importberoende bolag samt bolag med hög andel av utländska lån samtidigt som det gynnar svenska exportbolag och utländska tillgångar. Kronkursen har direkt och indirekt påverkan på värderingen av fondernas tillgångar, såväl räntor som aktier. V ärdet på AP - fondernas internationella investeringar har därmed ökat i relation till deras innehav i svenska kronor, till följd av valutakursförändringar. En möjlig konsekvens är en strategisk omfördelning av det förvaltade kapitalet, med en ökad vikt på internationella tillgångar.

Bilaga 9

Figur 9: Växelkursutveckling, SEK mot EUR och USD, 2020–2024 Första till Fjärde AP - fonde n får enligt lag inte ha en öppen valutaexponering (den del av portföljen som är utsatt för valutakursförändringar utan valutasäkring) som överstiger 40%. Valutaförändringarnas påverkan regleras genom valutasäkringar, som begränsar effekten av kronans utveckling mot andra valutor. Under tider då svenska kronan försvagas mot internationella valutor innebär kravet om valutasäkring att fonderna går miste om en del av avkastningen i sina internationella innehav som genereras av kronans försvagning, i förhållande till om fonden inte tillämpade någon valutasäkring. På samma sätt innebär valutasäkringen att under tider då svenska kronan stärks mot internationella valutor så minskar valutasäkringen den negativa effekten när kronan stärks, vilket skyddar avkastningen i internationella innehav.

Frågan om valutasäkringskravet har diskuterats i tidigare utredningar och utvärderingar. Kravet kan anses vara begränsande eftersom det gäller på årsbasis trots att valutakurser naturligt fluktuerar över fondernas långa investeringshorisont. Ett slopat krav skulle ge ökad flexibilitet men också innebära utmaningar, exempelvis hur fonderna skulle prognosticera utvecklingen av valutakurser och anpassa sin valutaexponering vid rätt tidpunkt.

Sett till aktiemarknaden så har globala aktiemarknader fortsatt att nå nya rekordnivåer under 2024. Trots geo - och penningpolitisk osäkerhet kring inflation, räntor och det amerikanska presidentvalet har de globala aktiemarknader haft en stark utveckling med USA i spetsen. Under 2024 har vissa fluktuationer inträffat, främst under sommaren, men överlag har marknaden uppvisat en relativt låg volatilitet och en stabil, kontinuerlig uppgång (se Figur 10 nedan). D e svenska aktierna noterade därmed något lägre uppgångar. I Sverige överträffade det breda marknadsindexet OMXSGI (samtliga aktier på Stockholmsbörsen, inklusive utdelning) storbolagsindexet OMXS30GI (de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, inklusive utdelning) med 9,2% respektive 6,8%. I Europa genererade det breda marknadsindexet STOXX 600 (600 s tora, medelstora och små börsnoterade bolag i 17 europeiska länder) 5,9% i avkastning under 2024. I USA ökade S&P 500 (de 500 största amerikanska börsnoterade företagen) med cirka 25% under 2024, där "Magnificent Seven" bolagen (Alphabet, Amazon, Apple, Meta, Microsoft, Nvidia och Tesla) bidrog avsevärt. Nvidias avkastning på 171% stod för mer än 22% av S&P 500:s totala avkastning, följt av Apple, Amazon och Meta som bidrog med 7,4%, 5,9% respektive 5,5% till indexets helårsavkastning. Sammanlagt hade de sju bolagen en genomsnittlig 19

Bilaga 9

avkastning på 61% under 2024. De globala aktiemarknaderna s utveckling är därmed till stor del drivna av amerikanska bolag, speciellt te knikbolag.

Denna utveckling medför potentiella koncentrationsrisker för AP - fonderna, som har betydande investeringar inom amerikanska teknikbolag (se avsnitt 4.2.1 Risknivå för en detaljerad genomgång av koncentrationsrisker). Samtidigt börjar allt fler investerare ifrågasätta hur länge de stora amerikanska teknik bolagen kan upprätthålla sin tillväxt och överträffa de högt ställda vinstförväntningarna. På sikt kommer faktorer som konjunkturutvecklingen, inflationen, styrräntor na och bolagens vinstutveckling vara avgörande för aktiemarknaden riktning.

Figur 10: Utveckling på underliggande marknader 2020–2024 Sett till marknaden för onoterade tillgångar har den likt de närmaste åren fortsatt haft en långsammare aktivitet under 2024. Transaktionsaktiviteten har fortsatt att vara låg , vilket har lett till minskade distributioner och drawdowns. Det har även varit en stor variation i takten på fondresning och marknaden har blivit alltmer polariserad, där de största och mest etablerade aktörerna har attraherat en allt större andel av kapitalet.

Secondary - marknaden har varit förhållandevis aktiv, med ett stort inflöde av kapital. Många investerare har sett möjligheter att göra attraktiva affärer då flera Limited Partners (LPs) 2 har tvingats minska sina allokeringar till onoterade aktier (private equity) . Som en konsekvens har flera stora program sålts på andrahandsmarknaden, vilket har bidragit till en fortsatt fungerande marknad inom secondary - segmentet.

3.4 Jämförelse med utländska pensionsfonder

Buffertfondernas utveckling kan jämföras med utländska pensionsfonder för att ge en indikation på skillnader i avkastning, tillgångsallokering och andel extern förvaltning. En direkt jämförelse av avkastningen ska dock göras med försiktighet då fonderna skiljer sig å t i dess grund uppdrag,

2 LP står för Limited Partner och är en benämning för en investerare i en riskkapitalfond såsom private equity - (PE) eller venture capital (VC) fonder 20

Bilaga 9

placeringsregler, risktolerans, valutaeffekter och marknadsutveckling på respektive hemmamarknader, men utgör en intressant referens.

Under 202 4 uppnådde de svenska buffertfonderna (Första till Sjätte AP - fonden) en högre genomsnittlig avkastning än den internationella jämförelsegruppen 3 . Buffertfonderna hade en genomsnittlig avkastning på 9,5% jämfört med snittet på 8,8% (Se Figur 11 nedan) , vilket är 0 ,7 procentenhet er högre än det totala internationella snittet för 2024. Samma mönster framträder även sett till ett längre perspektiv. Buffertfondernas genomsnittliga årliga avkastning uppgick till 8, 3 % över fem år och 8, 4% över tio år, vilket överstiger det totala internationella snittet på 6, 3 % respektive 7,0%.

Figur 11: Jämförelse med utländska pensionsfonder, 2015–2024, förvaltat kapital och årlig nominell avkastning 4 Precis som de svenska AP - fonderna har även de utländska pensionsfonderna i regel definierade avkastningsmål över tid. Detta kan antingen vara en specifik procentuell nivå eller baseras på en sammansättning av olika index som syftar till att ge en rättvisande jämförelseavkastning för fonderna att förhålla sig till. Arkwrights bedömning är att de flesta internationella pensionsfonderna över tid tenderar att överträffa sina mål, men graden av överavkastning varierar. Denna överavkastning i förhållande till målen ger en indikation på fondernas relativa avkastning , även om det är viktigt att ta hänsyn till flera faktorer vid jämförelse av olika fonders avkastning. Sjätte AP - fonden som förvaltar onoter a de tillgångar skiljer mot de utvalda internationella pensionsfonderna och jämförs mer rättvisande med riskkapitalinvesterare . På tio års sikt har jämförbara riskkapitalinvesterare en genomsnittlig avkastning på 12 – 15% inom buyout - segmentet, vilket är i linje med Sjätte AP - fonden. På fem års sikt har dessa fonder en genomsnittlig avkastning på 4– 9%, en nivå som Sjätte AP - fonden överträffar med god marginal. 5

3 Den internationella jämförelsegruppen är en mycket selektiv grupp och jämförelser ska därför göras med försiktighet 4 ATP har synligt svagt resultat på alla tidshorisonter. I januari 2025 initierades ett arbete med omfattande extern utvärderin g och omprövning av investeringsstrategin. 5 McKinsey Global Private Market Review 2024, Invest Europe - Guide to Private Equity and Venture Capital for Pension Funds 21

Bilaga 9

Tillgångsallokeringen skiljer sig markant mellan pensionsfonder i olika länder, vilket framgår av Figur 12. En tydlig trend under de senaste fem åren är att allt fler institutionella pensionsfonder har ökat sin allokering mot alternativa tillgångar, såsom fastigheter, onoterade aktier (private equity) och infrastruktur. Även andelen räntebärande tillgångar har ökat under samma period.

Samtidigt har andelen noterade aktier minskat hos merpart en av de utländska pensionsfonderna, vilket står i kontrast till de svenska buffertfonderna. Buffertf onderna , tillsammans med Future Fund och Keva, är de enda som har ökat sin allokering till noterade aktier under de senaste fem åren. En möjlig förklaring är att vissa pensionsfonder redan har en hög exponering mot noterade aktier och därför strävar efter en mer diversifierad portfölj.

SPU utmärker sig med en betydligt större andel av sina investeringar i noterade aktier jämfört med andra pensionsfonder, medan buffertfonderna också har en relativt hög aktieallokering. Samtidigt framträder CPP IB, Future Fund och ATP genom sina stora innehav i alternativa tillgångar.

Figur 12: Jämförelse med utländska pensionsfonder, 2020–2024, tillgångsallokering Andelen av totalt förvaltat kapital som hanteras internt inom pensionsfonder eller via externa mandat varierar mellan länder och fonder. Data visar att många internationella pensionsfonder väljer att lägga ut en betydande del av sin förvaltning på externa kapitalförvaltare – endast en av tio stora pensionsfonder förvaltar mer än 80% av sin portfölj internt, medan 41% inte har någon intern förvaltning alls. 6 Denna preferens för extern förvaltning kan förklaras av flera faktorer, såsom begränsade interna resurser och kompetens för att hantera vissa tillgångsklasser, särskilt inom onoterade tillgångar som private equity. Dessutom kan en extern förvaltning minska de interna risker som följer av att hantera stora tillgångar. I jämförelse med internationella pensionsfonder utmärker sig buffertfonderna, tillsammans med SPU (Norge), genom att ha en hög andel av kapitalet förvaltat internt. Detta speglas även i deras

6 Mercer Large Asset Owner Barometer 2024 22

Bilaga 9

förvaltningskostnader – buffertf ondernas genomsnittliga förvaltningskostnad i relation till totalt förvaltat kapital uppgick till 0,0 8 % under 202 4 , vilket är betydligt lägre än jämförelsegruppens genomsnitt på cirka 0, 3%.

3.5 Jämförelse med svenska pensions- och försäkringsbolag

Första till Fjärde AP -fondens avkastning och tillgångsallokering kan även sättas i perspektiv mot svenska pensions- och försäkringsbolag. Selekteringen av pensions- och försäkringsbolag är subjektiv och syft ar huvudsakligen till att skapa en översiktlig bild och bidra med nya perspektiv . Jämförelsen avser inte fondförsäkring utan är huvudsakligen inriktad mot traditionell försäkring. Inom Alecta finns även Alecta Optimal Pension som har exkluderats i denna jämförelse då det är en premiebestämd försäkring och därmed inte anses lämplig att inkludera. Pensions - och försäkringsbolagen i denna jämförelse skiljer sig från AP -fonderna då d eras produkter och portföljer har olika regler och restriktioner som p åverkar avkastningen samtidigt som deras investeringsutrymme dessutom begränsas av exempelvis solvensregler, likviditetskrav och Finansinspektionens olika regelverk . De flesta pensions- och försäkringsbolag i denna jämförelse har även produkter med individuella försäkringsavtal. En direkt jämförelse ska därför göras med försiktighet på grund av nämnda skillnade r, bland annat relaterade till lagstiftning, re gelverk och olika placeringsinriktningar. Första till Fjärde AP -fondens avkastning jämfört med de svenska pensions- och försäkringsbolagen är god. Under 2024 har Första till Fjärde AP -fondens genomsnittliga avkastning övert räffat jämförelsegruppens ( 9, 6% jämfört med 8 , 6%). Förs ta till Fjärde AP -fondernas genomsnittliga årliga avkastning överträffar också jämförelsegruppens på fem års sikt ( 7,0% jämfört med 5,5% ) och tioårs sikt ( 7,5% jämfört med 5,8%) .

Tillgångsallokeringen varierar mellan de svenska pensions - och försäkringsbolagen. Överlag har de en lägre andel aktier och en högre andel räntor än Första till Fjärde AP -fonden. Sjätte AP -fondens tillgångsallokering skiljer sig från de övriga buffertfonderna samt de svenska pensions - och försäkringsbolagen då de huvudsakligen investerar i onoterade tillgångar . Andra AP -fonden har lägst andel aktier av buffertfonderna och deras genomsnittliga årliga avkastning är lägre än jämförelsegruppens på femårs sikt (5,2 % jämfört med 5,5 %) men högre på tioårs sikt (6,3 % jämfört med 5, 8%).

Bilaga 9 Figur 13: Jämförelse med svenska pensions- och försäkringsbolag 2015–2014, årlig nominell avkastning och tillgångsallokering 24

Bilaga 9

4. Buffertfondernas gemensamma utveckling

D etta avsnitt redogör för buffertfondernas (Första till Sjätte AP - fonden) gemensamma utveckling under 2024 , den senaste fem - och tioårsperioden samt sedan starten 2001. Avsnittet redovisar även Första till Fjärde AP - fondens risknivå, tillgångsallokering, innehav av illikvida tillgångar samt fördelningen mellan intern och extern kapitalförvaltning. Avsnittet belyser även buffertfondernas hållbarhetsarbete och samarbeten.

Det är viktigt att notera att varje enskild AP - fond agerar självständigt och varken har skyldighet eller rätt att samordna sin förvaltning med de övriga buffertfonderna eller att anpassa sina investeringsbeslut utifrån deras strategier .

4.1 Buffertfondernas avkastning 2001–2024

Den sammanlagda avkastningen för Första till Sjätte AP - fonden under 2024 uppgick till 9, 5 %, motsvarande 188 miljarder kronor. Samtliga buffertfonder hade en positiv realavkastning under året . Vid utgången av 2024 uppgick det totala förvaltade kapitalet för Första till Sjätte AP - fonden till 2 130 miljarder kronor.

Första, Tredje och Fjärde AP - fonderna har långsiktiga reala avkastningsmål, medan Andra AP - fonden har en långsiktig förväntad avkastning. Dessa mål vägleder respektive fonds investeringsstrategi och risktagande men används inte som jämförelsetal på årsbasis.

• Första AP - fondens långsiktiga reala avkastningsmål: 4 ,0% • Andra AP - fondens långsiktiga förväntade reala avkastning: 5,0% 7 • Tredje och Fjärde AP - fondernas långsiktiga reala avkastningsmål: 3,5%

Sjätte AP - fondens avkastningsmål speglar avkastningen för en medianfond som investerar i onoterade tillgångar. Det består av 90% av målavkastningen för den onoterade portföljen (Burgiss, senaste femårsperioden) och 10% av målavkastningen för likviditetsförvaltningen (OMRX T - Bill). Skillnaderna i avkastningsmål och förväntad avkastning mellan fonderna beror på deras individuella och självständiga investerings - och förvaltningsstrategier. Detta speglar även den lagstadgade autonomi som varje fond har.

Under 2024 uppnår samtliga buffertfonder deras reala avkastningsmål eller avkastningsförväntan. Se Figur 14 och Figur 15 nedan.

Sett till jämförelseperioden på fem år (2020 – 2024) är Tredje och Sjätte AP - fonderna de enda som överträffar sina långsiktiga reala avkastningsmål. Första, Andra och Fjärde AP - fonderna har haft en lägre avkastning än sina respektive mål under denna period. Ur ett tioårsperspektiv (2015 – 2024) ser resultatet annorlunda ut. Första, Tredje, Fjärde och Sjätte AP fonderna har överträffat sina långsiktiga mål, medan Andra AP - fonden har haft en lägre avkastning än sin förväntade avkastning.

Den längsta jämförelseperioden, sedan AP - fondsystemets ombildning (2001 – 2024) , visar en liknande utveckling. Första AP - fonden tangerar sitt långsiktiga reala avkastningsmål medan Tredje och Fjärde

7 Andra AP - fondens långsiktiga förväntade reala avkastning har under året ändrats från 4,5% till 5,0%. 25

Bilaga 9

AP-fonden överträffar sina . Andra AP - fonden, som har det högsta förväntan för real avkastning, har fort satt en lägre avkastning än sin långsiktigt förväntade avkastning . För denna tidsperiod har Sjätte AP- fonden inget jämförbart avkastningsmål. Alla fonder överträffar inkomstindex för samtliga perioder .

Figur 14: Första till Fjärde AP-fondens avkastning och målsättning, 2001–2024

Figur 15: Sjätte AP-fondens avkastning och målsättning, 1997–2024 Sett till fondernas tillväxt av fondkapital sedan starten 2001, har kapitalet gått från 546 miljarder kronor år 2001 till 2 130 miljarder kronor 2024. Detta innebär en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 6,1%. Sjätte AP- fondens fondkapital har haft högst tillväxttakt på 6,8%, medan Andra AP - fonden har haft lägst tillväxttakt på 5,5%.

Bilaga 9

Figur 16: Buffertfondernas tillväxt i fondkapital, 2001–2024

4.2 Första till Fjärde AP-fondens gemensamma utveckling

4.2.1 Risknivå

Första till Fjärde AP - fonderna ska enligt lag ha en låg total risknivå och placera kapitalet så att en långsiktigt hög avkastning kan uppnås. Begreppet låg risk är dock inte närmare definierat i lag, utan bedöms individuellt av varje respektive fond och dess styrelse. Vissa riskaspekter är däremot reglerade genom lagstadgade begränsningar. Exempelvis får Första till Fjärde AP - fonde n inte ha en öppen valutaexponering – det vill säga den del av portföljen som är utsatt för valutakursförändringar utan valutasäkring – som överstiger 40%. Dessutom får högst 40% av tillgångarna investeras i illikvida tillgångar. Vidare måste minst 20% av fondkapitalet placeras i räntebärande värdepapper med låg kredit - och likviditetsrisk.

Risk kan analyseras utifrån flera perspektiv, främst volatilitet och risken för betydande värdeförluster. Den viktigaste faktorn för AP - fonderna är dock pensionssystemets stabilitet, då fonderna fungerar som en buffert vid underskott.

En för hög risknivå i portföljen kan leda till värdefall och instabilitet i pensionssystemet, vilket kan utlösa bromsen och sänka pensionerna på kort sikt. För låg risk kan däremot resultera i otillräcklig avkastning, vilket på sikt också kan aktivera bromsen. På lång sikt finns också en risk att AP - fondernas avkastning understiger inkomstindex, hur mycket lönerna i samhället ökar, vilket kan leda till obalans i framtida pensionsutbetalningar. Därför måste risknivån balansera både kortsiktiga och långsiktiga behov av pensionssystemet.

ALM-analys För att fastställa risknivån i sina portföljer använder AP - fonderna ALM - analys (Asset and Liability Management ) . Syftet är att minimera risken för att bromsen aktiveras, vilket skulle leda till lägre pensionsutbetalningar. Analysen baseras på Pensionsmyndighetens scenarier för Sveriges demografiska utveckling, en central faktor för att säkerställa pensionssystemets långsiktiga stabilitet.

Bilaga 9

Varje AP- fond utgår i sin riskanalys från Pensionsmyndighetens pessimistiska scenario, där andelen arbetande i förhållande till pensionärer minskar. I en ALM-analys modelleras ett stort antal scenarier för att bedöma vilken avkastning som kan uppnås vid olika risknivåer. Utifrån detta dras slutsatser om den mest fördelaktiga risknivån för pensionssystemets stabilitet, vilket också vägleder AP -fondernas långsiktiga avkastningsmål.

Sharpekvot Ett vanligt mått på portföljvolatilitet är Sharpekvoten, som mäter avkastningen i relation till standardavvikelsen (volatiliteten), vilken i detta sammanhang likställs med risk. Trots dess utbredda användning vid bedömning av riskjusterad avkastning har måttet vissa begränsningar när det tillämpas på AP-fonder na.

Sharpekvoten baseras på dagliga portföljvärden, vilket är mindre relevant för AP -fonderna givet deras långsiktiga uppdrag. Fondernas risktagande i form av kortsiktig volatilitet speglar inte nödvändigtvis prestation en i relation till det långsiktiga målet, och en låg volatilitet eller hög riskjusterad avkastning är inte alltid eftersträvansvärd över tid. Dessutom påverkas måttet av fondernas betydande illikvida tillgångar, som inte värderas dagligen och därmed tekniskt sett sänker volatiliteten i portföljen.

Trots dessa begränsningar används Sharpekvoten i denna utvärdering, eftersom den är ett vedertaget mått inom kapitalförvaltning. Den bör dock ses som en vägledning snarare än en exakt indikator. Vid framtida utvärderingar kan dess relevans behöva omprövas för att säkerställa en mer ändamålsenlig bedömning av AP -fondernas riskjusterade avkastning. En Sharpekvot över 1,0 indikerar en god riskjusterad avkastning, där avkastningen mer än väl kompenserar för den tagna risken. Figur 17 illustrerar Sharpekvoten för Första till Fjärde AP -fonden över olika tidsperioder. Samtliga fonder uppvisar en Sharpekvot över eller lika med 1,0 i alla tidsintervall, vilket tyder på en stabil och effektiv avkastning i förhållande till risken. Detta innebär att fondernas placeringar har genererat ett betydande mervärde jämfört med den riskfria räntan, samtidigt som volatiliteten hållits på en hanterbar nivå.

Figur 17: Första till Fjärde AP-fondens genomsnittliga Sharpekvot, 2001–2024

Bilaga 9

Koncentrationsrisk Risken i AP-fondernas investeringar och förvaltning kan även analyseras genom att bedöma koncentrationsrisken, det vill säga hur stor andel av portföljen som utgörs av vissa specifika tillgångar och därmed hur pass känslig portföljen är för svängningar i enskilda innehav . Utöver köp och försäljning av värdepapper kan marknadsrörelser leda till att vissa tillgångsslag eller specifika innehav får en oproportionerligt stor vikt i portföljen, till följd av värdeökningar eller -minskningar.

2024 har präglats av en ojämn marknadsutveckling mellan svenska och globala aktier, där specifikt amerikanska aktier bidragit avsevärt till avkastningen. Detta innebär en potentiell koncentrationsrisk i AP- fondernas portföljer, där vissa innehav kan utgöra en oproportionerligt stor andel av kapitalet. Detta ökar risken, eftersom en kraftig nedgång i dessa innehav kan få betydande negativa effekter på det totala p ortföljvärdet.

Figur 18: Första till Fjärde AP-fondens fem största aktieinnehaven och dess portföljkoncentration, 2024 Första AP- fonden har den högsta koncentrationen gentemot sina fem största aktieinnehav i förhållande till den totala fondförmögenheten. Dessa fem innehav utgör 9,15% av den totala portföljen, vilket innebär en högre exponering mot ett begränsat antal bolag. Tredje AP -fonden har den näst högsta koncentrationen, där de fem största innehaven utgör 8,24% av portföljen. Samtliga av Tredje AP -fondens fem största innehav består av amerikanska teknikbolag inom gruppen ” Magnificent Seven ” 8 , vilket innebär en betydande sektor - och marknadsrisk om dessa bolag skulle drabbas av nedgångar.

Generellt domineras de största aktieinnehaven i Första, Tredje och Fjärde AP -fonderna av ” Magnificent Seven ” , vilket tyder på en bred exponering mot amerikanska tekniksektorn. Denna koncentration kan vara fördelaktig i perioder av stark tillväxt inom sektorn, men innebär samtidigt en sårbarhet vid marknadsnedgångar, förändringar i regulatoriska förutsättningar eller disruptiv teknologi.

8 Bolagen som ingår är Apple, Alphabet, Amazon, Microsoft, Meta, Tesla och Nvidia, Magnificent Seven är en vedertagen benämning på dessa amerikanska teknikbolag vars aktiekurser har vuxit betydande under senaste åren 29

Bilaga 9

Andra AP-fonden skiljer sig från övriga fonder genom att ha en betydligt lägre koncentration av sina största innehav samt större skillnad i aktieinnehaven. Detta innebär en lägre bolag- eller sektor specifik risk men kan också påverka möjligheten till hög avkastning från enskilda framgångsrika bolag.

Den övergripande trenden med en hög koncentration av investeringar i några få teknikbolag understryker vikten av att kontinuerligt utvärdera riskspridningen i portföljerna. En eventuell nedgång i sektorn kan få breda konsekvenser för flera av AP -fonderna, vilket kan motivera en strategi för att minska koncentrationen av enskilda bolag och sektorer.

4.2.2 Tillgångsallokering

Tillgångsallokeringen för Första till Fjärde AP -fonden är relativt oförändrad jämfört med 2023. Den generella trenden, som framgår av Figur 19, visar dock en ökad allokering med 4,0 procentenheter mot globala aktier, vilket har balanserats av en minskad allokering mot räntebärande tillgångar. Dessa omallokeringar bedöms vara en kombination av taktiska beslut inom fonderna samt en konsekvens av den starka utvecklingen inom globala aktier under året, vilket naturligt lett till växande positioner i denna tillgångsklass.

Över tid har andelen räntebärande tillgångar minskat från 39% vid start en 2001 till 23% år 2024. A lternativa tillgångar har i stället successivt ökat som en större del av portföljerna , från 3% vid starten 2001 till 27% år 2024. Andelen aktier har också minskat något sedan start , men utgör fortfarande en dominerande andel (50%) av Första till Fjärde AP -fondernas sammantagna tillgångsallokering.

Figur 19: Första till Fjärde AP-fondens tillgångsallokering 2001–2024 På en fondspecifik nivå skiljer sig tillgångsallokeringen tydligt mellan AP -fonderna, vilket illustreras i Figur 20 nedan. Första, Tredje och Fjärde AP - fonden har en snarlik allokering, men med vissa noterbara skillnader – Tredje AP- fonden har en högre andel alternativa investeringar, medan Första AP -fonden har en högre andel svenska aktier.

Den största skillnaden återfinns hos Andra AP - fonden, som har den mest särpräglade allokering en . En av de mest framträdande skillnaderna är andelen globala aktier, där Andra AP - fonden 2024 hade den

Bilaga 9

lägsta andelen bland fonderna (20,5%), betydligt lägre än Första (35,9%), Tredje (35,4%) och Fjärde APfonden (34,3%). Vidare har Första AP- fonden störst andel svenska aktier (20,4%), mer än dubbelt så hög andel jämfört med Andra AP- fonden som har lägst andel svenska aktier (9,8%). Andra AP-fonden har den högsta andelen räntebärande- och alternativa tillgångar bland fonderna.

Dessutom har Andra AP- fonden, tillsammans med Fjärde AP -fonden, den högsta allokeringen mot tillväxtmarknadsaktier. Andra AP -fonden har 9,7 % av sin portfölj allokerad till denna tillgångsklass, medan Fjärde AP- fonden har 5,8%. Övriga fonder har nära noll i nettoallokering mot tillväxtmarknadsaktier.

Figur 20: Första till Fjärde AP-fondens tillgångsallokering 2024 4.2.3 Illikvida tillgångar

Sedan 2019 medger lagstiftningen att Första till Fjärde AP -fonden får investera upp till 40 % av sina tillgångar i illikvida tillgångar, inklusive fastigheter. Som framgår av Figur 21 har andelen illikvida tillgångar ökat sedan 2019, även om den minskade marginellt i den samlade portföljen för Första till Fjärde AP-fonden under 2024. En betydande del av ökningen i illikvida tillgångar kan tillskrivas värdestegring snarare än nettoinvesteringar. Andelen illikvida tillgångar varierar även mellan de enskilda fonderna, från 19% i Fjärde AP- fonden till 33 % i Andra AP-fonden, vilket illustreras i Figur 22. Illikvida tillgångar överlappar definitionsmässigt med alternativa investeringar, men är inte helt identiska . Sedan 2021 har Första till Fjärde AP -fonderna en gemensam definition av illikvida tillgångar, 9 vilket bör beaktas vid jämförelser över tid.

9 Ett exempel på skillnader mellan alternativa och illikvida tillgångar är aktier i noterade fastighetsbolag, som likt övriga noterade aktier anses likvida, men förvaltas tillsammans med andra fastighetstillgångar 31

Bilaga 9

Figur 21: Första till Fjärde AP-fondens fördelning av illikvida tillgångar, 2015–2024 De illikvida tillgångarna är fördelade på kategorierna onoterade fastigheter, onoterade aktier (private equity), infrastruktur, skog och jordbruk samt onoterade krediter (private debt) och high - yield - krediter. En djupare analys av Första till Fjärde AP - fondens illikvida tillgångar visar att fonderna sammantaget har den största exponeringen mot onoterade fastigheter, som utgör cirka 46% av den illikvida portföljen. Därefter följer onoterade aktier (private equity) med 29%, infrastruktur med 13% och skog och jordbruk med 7%. Detta illustreras i Figur 22. För en mer detaljerad genomgång av respektive fonds allokering inom illikvida tillgångar, hänvisas till den grundläggande utvärderingen av varje fond.

Figur 22: Första till Fjärde AP-fondens illikvida tillgångsslag 2024

Bilaga 9

4.2.4 Intern och extern kapitalförvaltning

Under de senaste tio åren har Första till Fjärde AP - fonden tydligt ökat andelen intern kapitalförvaltning, särskilt Första och Tredje AP - fonden, som successivt flyttat mer av förvaltningen in ternt . Andra AP fonden har däremot utvecklats i motsatt riktning och har en högre andel externt förvaltat kapital 2024 jämfört med för tio år sedan.

Trots dessa skillnader förvaltar samtliga fonder fortfarande en övervägande majoritet av sitt kapital internt, snarare än genom externa mandat, vilket framgår av Figur 2 3 nedan.

Figur 23: Första till Fjärde AP-fondens fördelning av internt och externt förvaltat kapital, 2015–2024 De primära drivkrafterna bakom detta skifte mot ökad intern förvaltning bedöms vara en strävan efter kostnadseffektivitet, resursoptimering och bättre utnyttjande av skalfördelar. Detta återspeglas tydligt i fondernas förvaltningskostnader, som över en tioårsperiod generellt sett har minskat för samtliga fonder (se Figur 24 nedan).

Genom att satsa på en intern kapitalförvaltningsstrategi har fonderna valt att stärka och upprätthålla egen kompetens, kapacitet och resurser i allt högre grad. AP - fonderna utmärker sig därmed som exempel på institutionella organisationer som i stor utsträckning förlitar sig på intern expertis . Avvägningar avseende extern och intern förvaltning belystes i förra årets utvärdering och är fortfarande relevanta .

Bilaga 9

Figur 24: Första till Fjärde AP-fondens förvaltningskostnader som procent av totalt förvaltat kapital, 2015–2024 4.3 Buffertfondernas hållbarhetsarbete

AP- fondernas långsiktiga värdeskapande bygger på föredömlig förvaltning och principerna om ansvarsfulla investeringar och ägande. Hållbarhet är en central del av fondernas strategi och omfattar områden som klimat, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter, bolagsstyrning samt DEI (Diversity, Equity, Inclusion). Dessa faktorer, som ofta sammanfattas inom ramen för ESG (Environmental, Social, Governance), integreras i AP - fondernas löpande verksamhet.

Hållbarhetsperspektivet är en central del av investeringsprocessen, och fonderna arbetar aktivt för att fullt ut integrera hållbarhet i sin förvaltning. Utöver detta genomförs regelbunden mätning, uppföljning och rapportering av hållbarhetsdata, både inom fondernas årsredovisningar och i separata hållbarhetsrapporter. Fonderna s amarbet ar även med svenska och internationella kapitalförvaltare för att utveckl a mer hållbara investeringsstrategier. AP- fonderna arbetar också mycket med aktivt ägande och har betydande inflytande över portföljbolagen och stor möjlighet att påverka deras hållbarhetsarbete.

Precis som kapitalförvaltningen skiljer sig hållbarhetsarbetet mellan de olika AP - fonderna, men det finns omfattande samarbete. Mellan Första till Fjärde AP -fonden (Sjätte - AP fonden omfattas inte) finns det gemensamma initiativet, Etikrådet som är fondernas främsta organ för samordning av miljö - och etikfrågor. Genom Etikrådet granskas portföljbolagen, och fonderna får vägledning kring hur de kan stärka hållbarheten i sina investeringar. För en mer detaljerad beskrivning av Etikrådets arbete, se avsnittet 4.3.3 E tikrådet och samverkan kring hållbarhet.

4.3.1 Principer och trender för fondernas hållbarhetsarbete

Precis som i den övergripande kapitalförvaltningen bedrivs hållbarhetsarbetet inom varje AP -fond självständigt, där strategiska beslut, principer, initiativ och operativa aktiviteter hanteras på individuell basis. Detta innebär att fonderna, utöver vissa skillnader i sitt löpande arbete med hållbarhetsfrågor,

Bilaga 9

även väljer att prioritera olika fokusområden och målsättningar – exempelvis hur hållbarhet integreras i investeringsprocessen.

Trots dessa skillnader finns flera gemensamma teman och trender som präglar fondernas hållbarhetsarbete, vilka beskrivs nedan.

Ansvarsfullt och aktivt ägande som ett verktyg för klimatomställning

Den lagstadgade principen om föredömlig förvaltning är en central grundpelare i AP - fondernas investeringsarbete i allmänhet och hållbarhetsarbete i synnerhet. I praktiken innebär detta att fonderna i så stor utsträckning som möjligt använder sitt inflytande som aktieägare för att påverka bolag i en hållbar riktning, bland annat genom att rösta på bolagsstämmor i linje med sina styrelsebeslutade hållningar. Fonderna ser generellt goda möjligheter att påverka portföljbolagen i linje med sina hållbarhetsprinciper, exempelvis genom att driva på för minskade koldioxidutsläpp. Klimataspekten har blivit en alltmer integrerad del av fondernas investeringsstrategier, där ansvarsfullt ägande används som ett verktyg för att minska portföljens totala klimatavtryck.

Integration av hållbarhet i kapitalförvaltningen

AP - fonderna har en tydlig ambition att fullt ut integrera miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) faktorer i sina investeringsprocesser. Detta reflekteras i både val och förvaltning av tillgångar, där hållbarhet är en integrerad del av beslutsfattandet.

I praktiken sker detta genom en kombination av kvantitativa hållbarhetsindikatorer och kvalitativa ramverk. Under de senaste åren har fondernas organisationer genomgått en förändring där hållbarhetsexperter och kapitalförvaltare arbetar alltmer systematiskt och integrerat. Denna utveckling har resulterat i en stärkt kompetens och ökad effektivitet inom hållbarhetsarbetet i hela förvaltningsorganisationen hos respektive fond.

Sektorspecifika hållbarhetsrisker och tematiska investeringar som bidrar till omställningen

AP - fonderna identifierar och adresserar hållbarhetsrisker och möjligheter specifika för olika sektorer, såsom energi, gruvdrift och jordbruk. Denna målinriktade strategi, som delvis koordineras genom Etikrådets fokusområden och riktlinjer, gör det möjligt att driva betydande förbättringar inom industrier med hög hållbarhetspåverkan.

Som en del av detta arbete avsätter fonderna, eller planerar att avsätta, kapital till strategiska investeringar i bolag och tillgångar med stark hållbarhetsprofil. Dessa investeringar kan inkludera gröna och sociala obligationer, hållbara noterade aktier samt alternativa tillgångar. Samtidigt upprätthålls samma avkastningskrav och riskbedömning som för övriga ”vanliga” investeringar, vilket understryker en strategisk harmonisering där hållbara tillgångar blir en naturlig del av portföljstrukturen.

Ökat engagemang, aktiv roll och ledarskap i internationella och svenska samarbetsinitiativ

Samarbeten med andra investerare och institutioner samt deltagande i globala initiativ är en central del av AP - fondernas strategi för att öka sitt hållbarhetsinflytande. Genom att ansluta sig till internationellt erkända ramverk såsom Principles for Responsible Investment (PRI) och delta i branschspecifika allianser kan fonderna utnyttja sitt kollektiva inflytande för att driva igenom förändringar. Fondernas strategi är att begränsa antalet samarbeten till de mest effektiva och inflytelserika initiativen. Fokus ligger på att delta i forum där de kan ta en aktiv roll och leda arbetets inriktning,

Bilaga 9

snarare än att vara en passiv medlem. På så sätt anser fonderna att de kan uppnå störst strategisk effekt.

Iteration och uppföljning av målsättning ar

Ambitionsnivån och kapaciteten att driva hållbarhetsfrågor har stärkts under de senaste åren, delvis till följd av en uppskalning av Etikrådets verksamhet samt lagändringar rörande Sjätte AP - fonden. Samtidigt har både omvärldens och regulatoriska krav på hållbarhetsredovisning skärpts, vilket har lett till att målsättningar regelbundet ses över och revideras.

I vissa fall har fonderna valt att formulera målsättningar trots att vedertagna mätmetoder ännu saknas, i förväntan om att framtida utveckling inom rapportering och datahantering ska möjliggöra bättre uppföljning. Den strategiska riktningen för AP - fonderna inkluderar därför kontinuerlig uppdatering och uppföljning av hållbarhetsmål, med ambitionen att skapa så kvantifierbara och mätbara resultat som möjligt. En mer detaljerad beskrivning av varje fonds specifika hållbarhetsarbete återfinns i respektive fonds utvärderingsavsnitt.

4.3.2 Fondernas koldioxidutsläpp

Koldioxidutsläpp är en av de mest centrala mätpunkterna för AP - fonderna vid utvärderingen av portföljernas klimatpåverkan. Därför mäter och redovisar varje fond regelbundet sina koldioxidutsläpp – både i absoluta tal och i koldioxidintensitet per miljon kronor i omsättning. Särskild vikt läggs vid att analysera förändringar över tid för att säkerställa en positiv utveckling i linje med hållbarhetsmålen.

De flesta fonder har även integrerat ett långsiktigt mål om netto - noll utsläpp, ofta kompletterat med delmål som möjliggör löpande uppföljning och justering av strategin. Dessa målsättningar fungerar som vägledande riktlinjer för att säkerställa att fonderna successivt minskar sin klimatpåverkan och rör sig i rätt riktning mot en koldioxidneutral portfölj.

Under 202 4 uppgick de totala uppmätta koldioxidutsläppen (Scope 1 och 2) inom buffertfondernas investeringar till 1,9 miljoner ton, vilket motsvarar en minskning med 0,55 miljoner ton jämfört med 2023. Som framgår av Figur 25 nedan, har de sammanlagda koldioxidutsläppen i buffertfondernas portfölj minskat med cirka 16% årligen över de senaste fem åren.

Bilaga 9

Figur 25: Buffertfondernas totala CO2-utsläpp i portföljen, 2020–2024 Det är dock viktigt att tolka dessa siffror med viss försiktighet, då enbart totala portföljutsläpp kan ge en missvisande bild av den faktiska utvecklingen. Flera faktorer påverkar denna siffra ; (1) P ortföljens storlek: e n ökning av fondförmögenheten kan leda till högre absoluta utsläpp, även om de enskilda innehaven minskar sina utsläpp. (2) F örändrad portföljallokering: o m fonderna avyttrar innehav med höga utsläpp och i stället investerar i bolag med lägre utsläpp, kan den totala siffran minska – utan att en faktisk utsläppsminskning sker i den reella ekonomin. (3) Utveckling av mät - och redovisningsmetoder: Förbättrade beräkningsmetoder och mer omfattande rapportering kan leda till förändringar i de uppmätta utsläppen över tid.

För att få en mer nyanserad bild av portföljens klimatpåverkan kompletteras analysen med Figur 2 6 nedan, som visar den portföljviktade koldioxidintensiteten – det vill säga den genomsnittliga mängden koldioxid som produceras per miljon i omsättning – per fond för 202 4 i jämförelse med 202 3 . De nedanstående måtten ska ses som en indikator på portföljens exponering mot koldioxidintensiv verksamhet. Under 2024 har detta mått minskat för samtliga AP - fonder. För de flesta fonder beror minskningen på en kombination av förändringar i portföljens sammansättning och utsläppsreduktioner hos de ingående bolagen, där det senare utgör den främsta drivkraften.

Bilaga 9

Figur 26: Buffertfondernas portföljviktade koldioxidintensitet, 2023–2024

4.3.3 Etikrådet och samverkan kring hållbarhet

Första till Fjärde AP - fonden samarbetar inom flera områden av den fondövergripande hållbarhetsagendan, inklusive hållbarhetsredovisning, rapportering och utveckling av gemensamma principer. Huvudforumet för hållbarhet är AP - fondernas Etikråd som bildades 2007 och syftar till att bidra till ett hållbart värdeskapande i AP - fondernas portföljer och samtidigt upprätthålla ramarna för vad AP - fonderna anser vara en ansvarsfull kapitalförvaltning. Etikrådet omfattar inte Sjätte och Sjunde - AP fonden. AP - fondernas E tikråd består av tre medarbetare (en chef och två hållbarhetspecialister ) och styrs av en styrelse med en ledamot från respektive fond. Ordförandeskapet i styrelsen roterar årligen. Samverkan genom Etikrådet syftar till att:

• St ärka fonderna som föredömliga förvaltare och ansvarsfulla ägare • U ppnå positiv påverkan på portföljbolag och portföljbolagens värdekedjor utifrån ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv • Hantera hållbarhetsrisker resurseffektivt • Stötta AP - fonderna i komplexa hållbarhetsfrågor • Påverka med en starkare röst

Etikrådets arbete vägleds av AP - fondslagen (APL) och ett antal internationella ramverk som Sverige ställer sig bakom. Samarbetet möjliggör ett strategiskt och resurseffektivt hållbarhetsarbete samt ett utökat fokus på kvalitativa aspekter där Etikrådet kan arbeta dedikerat med komplexa och systembetonade sakfrågor. AP - fonderna och Etikrådet har valt ut fem fokusområden för Etikrådets proaktiva arbete. Dessa fokusområden är: 1) Klimat, 2) Vatten, 3) Teknikbolag och mänskliga rättigheter, 4) Antimikrobiell resistens (AMR) och 5) Barn - och tvångsarbete.

Etikrådet har tre arbetsområden: 1. Reaktivt arbete: Identifie ra allvarliga incidenter via genomlysning och fördjupad granskning av bolag som AP - fonderna äger samt påverka AP - fondernas utländska innehavs i en positiv 38

Bilaga 9

riktning via påverkansdialoger. Etikrådet kan även rekommendera exkludering och åter inkludering av bolag. Under 2024 g enomlystes 3 307 bolag, vilket är färre än 2023 på grund av investeringsbeslut hos de individuella AP - fonderna, och 77 reaktiva dialoger genomfördes. Etikrådet rekommenderade exkludering av ett bolag under 2024. Rekommenderade exkluderingar finns publikt tillgängliga på Etikrådets hemsida. 2. Proaktivt påverkansarbete: Förhindra kränkningar och incidenter , skapa positiv förändring i komplexa hållbarhetsfrågor samt adressera systemrisker. Antal proaktiva projekt under 2024 uppgick till 10, varav 2 nya och 2 avslutade. 17,5% av AP - fondernas innehav i utländska noterade aktier och krediter omfattas av proaktiva projekt. Detta påvisar det proaktiva arbetets väsentlighet för AP - fonderna. 3. Gemensamma ställningstaganden: Stödja och samordna AP - fondernas position i hållbarhetsfrågor när det är önskvärt av fonderna.

Händelser och förändringar under 2024 Under 2024 har flera centrala händelser och förändringar ägt rum :

• Full etablering av Etikrådet: 2024 är första året med ett fulltaligt Etikråd. I januari tillträdde två seniora hållbarhetsspecialister, vilket har tillfört erfarenhet . Under året har Etikrådet vidareutvecklat sin administrativa hemvist hos Tredje AP - fonden (efter flytten fr ån Första AP fonden 2023). • Integrering av Etikrådet: En prioritering under året har varit fler regelbundna utbyten med fonderna. Detta har syftat till att stärka integreringen av Etikrådets arbete och säkerställa att insikt och analys kommer förvaltningsorganisationerna till gagn . • Utökade dialoger och vidareutvecklade projekt: Etikrådet har intensifierat sitt arbete genom fler dialoger inom sina fokusområden, bland annat till följd av att organisationen har utökats. • Fortsatt utveckling av det reaktiva arbetet: Det reaktiva arbetet har visat fortsatt positiv utveckling, samtidigt som nya fall identifieras via genomlysningen . • Ökad resurseffektivitet och samverkan: Leverantörskostnader har reducerats bland annat genom en lyckad upphandling samtidigt som samverkan i sakfrågor har bidragit en effektivare resursanvändning och kostnadsbesparingar. • Geopolitiska utmaningar och kvalitativt hållbarhetsfokus: Under 2024 kunde Etikrådet stötta AP - fonderna med egen analys, bedömningar och vägledningar. F örmågan att kunna arbeta kvalitativt med hållbarhetsfråg or är viktigare än någonsin, exempelvis mot bakgrund av den geopolitiska utvecklingen . Genom en förstärkt organisation kan Etikrådet arbeta fördjupat och dedikerat med komplexa och systembetonade sakfrågor.

4.3.4 Medlemskap i organisationer, initiativ och samarbeten

Utöver Etikrådet engagerar sig AP - fonderna i ett flertal organisationer, initiativ, standarder och allianser för att främja hållbar utveckling och stärka institutionell förvaltning. Fonderna deltar som undertecknare, sponsorer eller ledare, beroende på initiativens syfte och strategiska relevans.

Deltagandet omfattar både svenska samarbeten, såsom Institutionella Ägares Förening (IÄF), och internationella ramverk som TCFD (Task Force on Climate - related Financial Disclosures). Engagemangsnivån varierar för respektive fond och vissa initiativ stöds av samtliga fonder, medan andra drivs av enskilda fonder. Insatsen i form av tid och resurser beror till stor del på samarbetets struktur och omfattning.

Bilaga 9

D et är upp till ledningen och styrelsen på varje enskild fond att involvera sig i dessa initiativ där APfondernas strategi, i linje med Etikrådets rekommendationer, är att prioritera färre men mer djupgående åtaganden för att maximera påverkan och effektivitet i hållbarhetsarbetet.

4.4 Samarbeten mellan fonderna

AP- fondernas uppdrag bygger på en ambition att upprätthålla en diversifierad kapitalförvaltning och riskspridning gentemot varandra. Samtidigt samarbetar fonderna i strategiska och operationella frågor där det kan bidra till kostnadseffektivitet och kunskapsutbyte utan att äventyra självständighet eller diversifiering. Förutom Etikrådet är Samverkansrådet det främsta forumet för formellt samarbete mellan fonderna. Vissa av fonderna samäger även ett flertal bolag, exempelvis bolagen 4 to 1 Investments och Polhem Infra.

4.4.1 Samverkansrådet

AP- fondernas Samverkansråd bildades 2016 och är det samlande forumet för fondernas operativa arbete. Syftet är att identifiera och effektivisera samarbeten inom områden som inte påverkar investeringsstrategin, med fokus på kostnadssynergier, kunskapsdelning och gemensamma utmaningar. Arbetet bedrivs inom elva funktionsinriktade samverkansgrupper med målet att identifiera områden där det finns tydlig samarbetspotential och möjlighet att skapa ytterligare kostnadseffektivitet för pensionssystemet. AP- fonderna unika uppdrag och struktur innebär att organisationerna delar många gemensamma utmaningar som Samverkansrådet kan bistå med. V arje samverkansgrupp formulerar årligen en uppdragsbeskrivning och handlingsplan. Handlingsplanen följs upp två gånger per år, och i slutet av varje år delas en sammanfattande rapport med respektive fonds ledning. Samverkansrådets struktur möjliggör samarbete utan onödig administration. Exempel på initiativ under året inkluderar en fysisk samverkansdag men huvudtemat ”AP- fonder utifrån ett globalt perspektiv”, interna utbildningsinsatser, utveckling av systemplattformar och andra operativa frågeställningar som inte är direkt kopplade till fondernas investeringsstrategi.

4.4.2 Gemensamt ägda bolag

Första till Fjärde AP - fonderna får enligt lag individuellt äga högst 35% av ett onoterat bolag, med undantag för fastighetsbolag. Denna regel främjar diversifiering och minskar riskexponeringen men har också drivit fonderna till att utveckla innovativa samarbetsmodeller för riskkapitalinvesteringar.

Ett exempel är det gemensamma investeringsbolaget 4 to 1 Investments , som möjliggör samägda investeringar i onoterade bolag och därmed utökar fondernas investeringsmöjligheter. På fastighetssidan illustrerar ägandet av Vasakronan , Sveriges största fastighetsbolag, fondernas strategiska tillgångsallokering. Vasakronan förvärvades 2008 av AP Fastigheter, ett bolag samägt av Första till Fjärde AP - fonderna sedan deras bildande 2001, och har sedan dess stärkt portföljens diversifiering och stabila avkastning.

Ett annat exempel är Polhem Infra , som investerar i infrastrukturtillgångar. Bolaget representerar en långsiktig satsning på både finansiell avkastning och samhällsnytta, i linje med fondernas hållbarhetsprinciper.

Bilaga 9

Genom dessa samarbeten och strategiska investeringar visar F örsta till Fjärde AP- fonderna förmåga att balansera lagkrav, samtidigt som de genererar värde för det svenska pensionssystemet. Deras tillvägagångssätt för investeringar och samägande modeller understryker fondernas strävan att verka som dynamiska förvaltare av pensionstillgångar, med ett tydligt fokus på långsiktig hållbarhet och avkastning.

4 to 1 Investments 4 to 1 Investments, grundat 2021, är ett fondägt investeringsbolag med syfte att genomföra hållbara och långsiktiga riskkapitalinvesteringar i onoterade bolag med positiv samhällspåverkan. Samma år investerades 400 miljoner dollar i den svenska batteritill verkaren Northvolt , följt av flera tilläggsinvesteringar, inklusive nya investeringar under 2023. Det senaste året har varit utmanande för Northvolt och i slutet av 2024 ansökte bolaget om rekonstruktion enligt amerikansk lagstiftning. Under 2024 har 4 to 1 Investments investering i Northvolt skrivits ned till noll.

4 to 1 Investments ägs till lika delar av Första till Fjärde AP -fonden . Beslut om investeringar fattas av styrelsen, där alla fyra fonder är representerade.

Polhem Infra Polhem Infra grundades 2019 för att möjliggöra långsiktiga och hållbara investeringar i infrastruktur. Bolaget har investerat i tre verksamheter:

• Solör Bioenergi – förvaltare av små - och medelstora fjärrvärmeanläggningar. • Skaftåsen – en vindkraftspark med 35 turbiner och en kapacitet på 6,6 MW, vilket motsvarar elförsörjning för cirka 100 000 hushåll 10 . • Arelion – leverantör av digital infrastruktur. Infrastrukturinvesteringar kräver en högst specialiserad förvaltning, vilket var den huvudsakliga drivkraften bakom bildandet av Polhem Infra. Första , Tredje och Fjärde AP- fonderna äger en tredjedel var av Polhem Infra.

10 Antar en förbrukning på 5 000 kilowattimmar per år 41

Bilaga 9

5. Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden

I följande avsnitt presenteras en grundläggande utvärdering av Första AP -fondens verksamhet . Utvärderingen omfattar fondens organisation, målsättning, investeringsfilosofi, centrala händelser under 2024, avkastning, tillgångsallokering, illikvida tillgångar, intern och extern förvaltning, förvaltningskostnader samt hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

5.1 Första AP-fondens avkastningsmål, förvaltningsmodell och centrala händelser 2024

Första AP - fonden är en av fem buffertfonder i det svenska pensionssystemet. Organisationen best od 2024 av 67 personer (2023: 67), varav 2 6 som arbetar inom kapitalförvaltning. Under året skedde ingen förändring i organisationsstrukturen. Vid utgången av 2024 (31 december) uppgick det totala förvaltade kapitalet till 496,9 miljarder kronor. Av det totala förvaltade kapitalet bestod 36 % av globala aktier, 22% av alternativa tillgångar, 21% av räntebärande tillgångar, 20% av svenska aktier och 0,4 % av övrigt . Första AP - fonden använder sig av referensportföljerna Övergripande Tillgångsfördelning (ÖT) och Strategisk Tillgångsfördelning (ST) för att uppnå avkastning till en avvägd risk. ÖT representerar styrelsens tolkning av en lämplig riskpreferens utifrån fondens uppdrag. ST utgör VD:ns referensportfölj och syftar till att operationalisera ÖT och ge vägledning från VD till kapitalförvaltningen.

Figur 27: Första AP-fondens organisation och innehav per tillgångsslag 2024 Första AP-fondens avkastningsmål • Första AP -fonden har ett långsiktigt realt årligt avkastningsmål mål på 4,0% över 40 år sikt, samt ett medelsiktigt mål på 3,0 % realt efter kostnader under rullande tioårsperioder . Första AP-fondens investeringsfilosofi 42

Bilaga 9

Första AP- fondens investeringsfilosofi, som fonden själv benämner som sina investeringsövertygelser, består av sju centrala principer som utgör ett ramverk för portföljsammansättningen. Dessa principer vägleder både nya investeringar och förvaltningen av befintliga innehav och uppdaterades under 2024 för att säkerställa relevans i ett föränderligt marknadsklimat. Komponenterna av investeringsfilosofin är: 1. Diversifiering: Balanserad risk och förutsägbarhet genom bred allokering inom tillgångar, strategier och riskfaktorer möjliggör förbättrad riskjusterad avkastning. 2. Horisont: Långsiktigt risktagande och möjlighet att utnyttja marknadens svängningar för högre avkastning. 3. Effektiva marknader: Aktiv förvaltning kan skapa mervärde, särskilt på ineffektiva marknader och inom onoterade investeringar. 4. Riskpremier: Systematiskt risktagande genererar avkastning över tid; kräver disciplin och likviditet för att utnyttja marknadsmöjligheter. 5. Kostnadseffektivitet: Optimering av kostnader för maximal avkastning; internt och externt samarbete för bättre förvaltning. 6. Hållbart värdeskapande: ESG- faktorer påverkar långsiktig avkastning; ansvarsfullt ägande och hållbarhetsarbete minskar risker och skapar möjligheter. 7. Styrning och kultur: Effektiv styrning, tydliga mandat och en stark organisationskultur säkerställer långsiktig framgång och flexibilitet i investeringsbeslut.

5.1.1 Centrala händelser och förändringar under 2024

Under 2024 har Första AP -fonden fortsatt utvecklat verksamheten och deras placeringsstrategi. Fonden har fortsatt arbeta med dess strategiska initiativ (2024 – 2026) där ett stort fokusområde för året har varit omvärldsanalys tillsammans med utländska pensionsfonder.

• Uppdaterad placeringsstrategi: Placeringsstrategin har under året reviderats och fått en t ydligare koppling mellan pensionssystemets krav och fondens strategi, inklusive likviditetsbehov, långsiktigt avkastningsmål och intermediära mål i referensportföljer. Interna mål har satts högre än pensionssystemets krav, vilket ökar möjligheten att överträffa förväntningarna. Förändringen har möjliggjort tydligare riktlinjer för fondens arbete samt ökad flexibilitet i övergripande allokering, vilket har resulterat i en mer aktiv och dynamisk förvaltning än tidigare. • Reviderad investeringsfilosofi: I nvesteringsövertygelserna har noga bearbetats för att göra dem tydliga och lättförståeliga. Varje enskild övertygelse har omformulerats, konkretiserats och förtydligats. Investerings övertygelserna har också utökats med en sjunde aspekt – Styrning och kultur . • Nytt styrdokument för ansvarsfulla investeringar : Se 5.3.2 Hållbarhetsaktiviteter under 2024 för en djupare redogörelse. • Ny utskottsstruktur : Styrelsen har i nfört en ny utskottsstruktur med ett nytt placeringsutskott. Det tidigare hållbarhetsutskottet har avvecklats och hållbarhetsaspekter är nu fullt integrerade i hela förvaltningen. • Utökad omvärldsanalys : Fonden har deltagit i en omfattande studie tillsammans med Future Fund i Australien och andra utländska pensionsfonder för att analysera framgångsfaktorer och framåtblickande utmaningar.

Bilaga 9

5.2 Första AP-fondens portfölj och resultat 2001–2024

5.2.1 Avkastning och måluppfyllnad

Första AP- fonden har ett långsiktigt realt avkastningsmål på 4,0% efter kostnader, beräknat över rullande 40 - årsperioder. Målet baseras på två huvudsakliga komponenter: utvecklingen av inkomstindex samt det avkastningsbehov som krävs för att minimera balansrisken i pensionssystemet. Utöver det långsiktiga målet har fonden även fastställt ett medelfristigt mål på 3,0% realt efter kostnader, beräknat över rullande tioårsperioder. Detta mål revideras regelbundet utifrån rådande ränteläge och sänktes 2020 från 4,0% till 3,0%. Dessa mål har beslutats av Första AP - fondens styrelse. Under 2024 uppgick fondens nominella avkastning till 9,8% efter kostnader och 8,9% justerat för inflation, vilket överträffade både de medelfristiga och långsiktiga avkastningsmålen.

Figur 28: Första AP-fondens avkastning och långsiktiga målsättning, 2001–2024 Sedan 2001 har fonden uppnått en real avkastning på 4,2%, vilket är i linje med det långsiktiga avkastningsmålet på 4,0%, som illustreras i Figur 28. I nominella termer har fonden uppnått en genomsnittlig årlig avkastning på 6,3% sedan start och därmed överträffar fondens avkastning även inkomstindex. Under de senaste tio åren har fonden överträffat sitt mål genom att uppnå en genomsnittlig real avkastning på 4,5%. Denna utveckling har främst drivits av stark nominell avkastning i kombination med en lång period av låg inflation, där inflationen i flera år låg under målnivån på 2%. Den genomsnittliga reala avkastningen för de senaste fem åren uppgår till 3,3%, vilket är 0,7 procentenheter under det långsiktiga målet.

5.2.2 Avkastning per tillgångsslag

Under 2024 uppgick fondens totala avkastning till 44,6 miljarder kronor (9,8%) efter kostnader, där de noterade innehaven i globala aktier stod för den största delen av avkastningsbidraget. Denna 44

Bilaga 9

tillgångsklass bidrog med 7,7 procentenheter i avkastningsbidrag, motsvarande 34,8 miljarder kronor. Svenska aktier bidrog med 1,4 procentenheter avkastningsbidrag, motsvarade 6,5 miljarder kronor. Tillsammans motsvarade detta ett avkastningsbidrag på 41,3 miljarder kronor inom aktieportföljen.

En särskilt betydande del av avkastningen inom globala aktier kom från de så kallade ” Magnificent Seven ” – de sju största amerikanska teknikbolagen 11 . Dessa bolag stod för 14,1 miljarder kronor av det totala avkastningsbidraget på 34,8 miljarder kronor inom globala aktier. ” Magnificent Seven ” stod därmed för 41% av avkastningsbidraget inom globala aktier och 31% av det totala avkastningsbidraget.

Räntebärande tillgångar gav under 2024 ett negativt avkastningsbidrag på - 0,3 procentenheter, motsvarande - 1,2 miljarder kronor. Även investeringar i alternativa och illikvida tillgångar, såsom riskkapitalfonder, onoterade fastigheter och infrastrukturprojekt, påverkade den totala avkastningen negativt. Tillgångsklassen övrigt hade också ett positivt avkastningsbidrag under 2024 på 0,9 procentenheter, motsvarande 4,2 miljarder. I denna kategori ingår valutasäkringar och alternativa strategier.

Figur 29 nedan visar en fullständig attribution av samtliga tillgångsslag till den totala fondvärderingen före kostnader per den 31 december 2024.

Figur 29: Första AP-fondens avkastningsbidrag 2024 i alla tillgångsklasser 5.2.3 Portföljallokering och tillgångsslag

Första AP - fondens portfölj bestod 2024 av 56% aktier, 2 1 % räntebärande tillgångar och 22% alternativa tillgångar. Aktierna i total portföljen utgörs av 36% globala aktier, 20% svenska aktier och 0% tillväxtmarknadsaktier (Se Figur 30 ) . Under 202 4 förändrades portföljallokeringen genom en ökad andel globala aktier. Denna utveckling är delvis en följd av taktiska omallokeringar men drivs också av den starka avkastningen under året.

11 Bolagen som ingår är Apple, Alphabet, Amazon, Microsoft, Meta, Tesla och Nvidia, Magnificent Seven är en vedertagen benämning på dessa amerikanska teknikbolag vars aktiekurser har vuxit betydande under senaste åren 45

Bilaga 9

Samtidigt minskade andelen svenska aktier något, medan andelen tillväxtmarknadsaktier är oförändrad.

Portföljallokeringen förändrades även under året med en minskad andel räntebärande tillgångar. Allokeringen till räntebärande tillgångar minskade med 3,9 procentenheter jämfört med 2023. Tillgångsklassen har sedan start successivt minskat och är under 2024 på den lägsta nivån sett över de tio senaste åren. Vidare har andelen alternativa tillgångar minskat med 0,7 procentenheter jämfört med 2023. Detta beror främst på den negativa värdeutvecklingen inom tillgångsslaget, snarare än strategiska avyttringar under året. På längre sikt har dock allokeringen till alternativa tillgångar ökat med drygt 20 procentenheter sedan fondens start 2001. Sett till de senaste tio åren har denna tillgångsklass legat på en relativt stabil nivå, mätt som andel av det totala förvaltade kapitalet.

Figur 30: Första AP-fondens tillgångsallokering och förändringar, 2001–2024

5.2.4 Illikvida tillgångar

AP- fonderna får enligt lag investera högst 40% av sina tillgångar i illikvida tillgångar, det vill säga tillgångar som inte är noterade på en marknadsplats med kontinuerlig prissättning och som därför inte förväntas kunna likvideras snabbt. Definitionen av illikvida tillgångar överlappar till stor del med Första AP- fondens egen definition av alternativa tillgångar, men de är inte helt identiska.

År 2021 enades Första till Fjärde AP - fonderna om en gemensam definition av illikvida tillgångar, vilket innebar vissa förändringar jämfört med den tidigare definitionen. Dessa förändringar bör beaktas vid jämförelser över tid.

År 2024 utgjorde illikvida tillgångar 22% av Första AP - fondens totala portfölj, motsvarande 111 miljarder kronor. Den största delen bestod av onoterade fastigheter (62%), följt av private equity fonder (32%) och infrastruktur (7%). Andelen i onoterade fastigheter och private equity - fonder har ökat under 2024, medan andelen infrastruktur har minskat.

Bilaga 9

Figur 31: Första AP-fondens totala illikvida tillgångar (enligt nuvarande och tidigare definition), 2015–2024 För att möjliggöra en mer rättvis historisk jämförelse krävs en djupare analys av den illikvida portföljen, där de underliggande tillgångarna har omklassificerats enligt den nya definitionen från 2021 . Som framgår av Figur 32 nedan har därmed portföljen vuxit från 74 miljarder kronor 2018 (enligt den nya definitionen) till 111 miljarder kronor vid slutet av 2024 – en ökning med 37 miljarder kronor .

Denna tillväxt kan helt tillskrivas värdestegring (100%). Den främsta drivkraften bakom ökningen har varit värdestegring inom onoterade fastigheter och onoterade aktier (private equity). Andelen illikvida tillgångar i förhållande till den totala portföljen har dock förblivit i stort sett oförändrad, med en andel på 23% 2018 och 22% 2024.

Figur 32: Första AP-fondens värdeökning av illikvida tillgångsslag, 2018–2024

Bilaga 9

5.2.5 Intern och extern kapitalförvaltning

Första AP-fonden betonar själva att en väl utförd intern förvaltning erbjuder flera strategiska fördelar. En av de främsta är möjligheten till en mer flexibel och dynamisk kapitalallokering mellan olika strategier och tillgångsslag, vilket skapar bättre förutsättningar att utnyttja uppko mmande investeringsmöjligheter.

Fonden ser även intern förvaltning som ett sätt att skapa en integrerad värdekedja inom organisationen, vilket i sin tur kan leda till lägre kostnader och förbättrad riskkontroll. Samtidigt ställs höga krav på att intern förvaltning ska leverera lika bra eller bättre resultat än extern förvaltning. Exempelvis bedömer Första AP - fonden att riskkapitalinvesteringar även framöver bör ske i samarbete med externa partners.

D en absoluta majoriteten av kapitalet förvaltas internt – 91% under 2024. Detta innebär en minskning med 0,8 procentenheter från 2023, då 91,8% av kapitalet var internt förvaltat. På längre sikt har andelen internt förvaltat kapital ökat stadigt, från 6 9 % år 2015 till 91% år 2024, vilket illustreras i Figur 33 nedan.

Figur 33: Första AP-fondens kapitalförvaltning uppdelat på intern och extern förvaltning, 2015–2024 5.2.6 Förvaltningskostnader

Första AP- fondens förvaltningskostnader består av både interna och externa kostnader. De interna förvaltningskostnaderna avser utgifter kopplade till den kapitalförvaltning som genomförs av fondens egna anställda inom respektive förvaltningsteam. De externa förvaltningskostnaderna uppstår däremot när fonden anlitar externa förvaltare för specifika mandat och tillgångsslag, där kostnaderna regleras enligt kontraktuella villkor. Ett exempel på detta är fondens investeringar i onoterade aktier (private equity). Under det senaste decenniet har den strategiska övergången till ökad intern förvaltning tydligt avspeglats i kostnadsutvecklingen, vilket framgår i Figur 34 nedan . Sedan 2015 har f örvaltningskostnaderna successivt minskat, delvis som en följd av att intern förvaltning visat sig vara mer kostnadseffektiv än extern förvaltning. Dessutom har ökade stordriftsfördelar ytterligare stärkt 48

Bilaga 9

kostnadseffektiviteten, då den andel av kapitalet som förvaltas internt har vuxit i en snabbare takt än de interna kostnaderna. Sedan starten 2001 är den genomsnittliga förvaltningskostnaden som andel av totalt förvaltat kapital 0,1 3 %.

Under 2024 ökade de totala förvaltningskostnaderna med 4 miljoner kronor till 260 miljoner kronor. Samtidigt minskade förvaltningskostnaderna som andel av det totala förvaltade kapitalet till 0,05%, vilket innebär att fonden har lyckats generera värde på ett mer kostnadseffektivt sätt. Överlag ligger Första AP - fondens förvaltningskostnader som andel av det total a förvalta de kapital et på en mycket låg nivå sett ur ett internationellt perspektiv (se avsnitt 3.4 Jämförelse med utländska pensionsfonder ).

Figur 34: Första AP-fondens förvaltningskostnader, 2001–2024 5.3 Första AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2024

5.3.1 Principer och strategi för hållbarhetsarbetet

Första AP - fondens hållbarhetsstrategi är en integrerad och naturlig del av det operationella arbetet, investeringsprocessen och fondförvaltningen. Fondens VD ansvarar för att säkerställa denna integration, med stöd av hållbarhetsfunktionen, som är en del av förvaltningsorganisationen. Hållbarhetsfunktionen bistår VD genom att genomföra delar av arbetet och säkerställa att hållbarhetsaspekter beaktas inom samtliga investeringsområden. Inom kapitalförvaltningen anpassas hållbarhetsarbetet efter respektive tillgångsslag och förvaltningsstrategi, vilket möjliggör en bred ansvarsallokering till berörda avdelningschefer. Exempel på tillgångsslagsspecifika hållbarhetsåtgärder inkluderar beaktanden av klimatrisker och resurseffektivitet i kvantitativa strategier samt fundamental hållbarhetsanalys inom svenska småbolagsstrategin. Fondens hållbarhetsinriktning styrs av policyn för ansvarsfulla investeringar, ett nytt styrdokument för 2024 som ersätter den tidigare ESG - strategin och ägarpolicyn. Denna policy fastställer de övergripande principerna för hållbarhet och ägarstyrning i fondförvaltningen. Den betonar vikten av föredömlig

Bilaga 9

förvaltning genom ansvarsfulla investeringar och ansvarfullt ägande. Första AP-fonden har tron att välskötta bolag, som integrerat identifierar och hanterar strategiskt materiella risker och möjligheter, har bättre förutsättningar att skapa långsiktigt värde. Särskilt betonas betydelsen av ansvarsfullt agerande och effektiv användning av naturkapital, humankapital och finansiellt kapital – faktorer som bedöms bidra till högre avkastning till lägre risk över tid.

Klimatförändringar har identifierats som ett särskilt fokusområde, då de anses ha en direkt påverkan på fondens långsiktiga värdeskapande. Första AP - fonden har därför satt upp ett övergripande klimatmål om att reducera portföljens koldioxidutsläpp till nett o- noll senast år 2050. Detta mål omsätts operativt i ägarstyrningsarbetet samt i en rad projekt och initiativ med syfte att minska klimatutsläpp i den reala ekonomin på lång sikt.

5.3.2 Hållbarhetsaktiviteter under 2024

Under året har Första AP - fonden genomfört flera initiativ för att stärka sitt hållbarhetsarbete:

• Ny policy för ansvarsfulla investeringar: Styrelsen har antagit en ny policy för ansvarsfulla investeringar under året , som ersätter den tidigare ESG - strategi och ägarpolicy n. Syftet är att skapa tydligare riktlinjer och samsyn kring hållbarhet och ägarstyrning samt stärka hållbarhetsintegreringen i förvaltningen. • Omvärldsanalys med fokus på geopolitisk utveckling och regleringar : Fonden har analyserat internationella trender och riskfaktorer, inklusive geopolitiska konflikter, politiska förändringar, nya regleringar och omställningstakten i olika sektorer. Särskilt fokus har lagts på bolag som verkar i konfliktområden. • Översyn av kriterier för bolag med hög hållbarhetsrisk : Kriterierna för att identifiera bolag med särskilt hög hållbarhetsrisk har reviderats. Riskbedömningen baseras på branschkaraktär eller bolagsspecifika faktorer. Banker har bedömts ha bättre riskhantering mot penningtvätt och korruption, medan byggsektorn uppvisar högre risk kopplad till arbetsmiljö och korruption . • Utveckling av hållbarhetsrapportering för onoterade innehav : Fonden har f örbättra t insamlingen och analys en av ESG - data från reala tillgångar och riskkapitalfonder, inklusive djupare granskning av förvaltare och underliggande portföljbolag. • Förbättrat systemstöd för ägarstyrning och ESG -uppföljning: För att effektivisera ägarstyrningen har ett nytt system i form av en webbapplikation u tvecklats. Samtidigt har fonden f örbättra t analys en av ESG -data där m ålsättningen är att optimera flödet av relevanta datapunkter till rätt förvaltare i rätt tid. • Värnande om fysiska bolagsstämmor i Sverige: Fonden har engagerat sig starkt för att bevara fysiska bolagsstämmor. Man betonar att digitala möten inte fullt ut kan ersätta det personliga utbytet och de diskussioner som sker vid fysiska möten. • Aktivt arbete i valberedningar och bolagsstämmor : Fonden fortsätter att arbeta som ansvarsfull ägare genom att delta aktivt i valberedningar och utnyttja sin rösträtt vid bolagsstämmor för en god bolagsstyrning och ett hållbart värdeskapande.

5.3.3 Tematiska hållbarhetsinvesteringar

Under 202 4 har arbetet fortsatt med att öka investeringarna i tillgångar som bedöms bidra till en hållbar utveckling och möter fondens avkastningskrav. Under året har a ndelen hållbara investeringar i portföljen ökat , från 78 miljarder kronor under 202 3 till cirka 82 miljarder kronor under 202 4. 50

Bilaga 9

Av de hållbara investeringarna utgör onoterade fastigheter den största andelen (76%), följt av infrastruktur (9%), riskkapitalfonder (9%), gröna obligationer (6%) och sociala obligationer (0,3%).

5.3.4 Koldioxidutsläpp

De totala koldioxid utsläppen från Första AP - fondens noterade aktieportfölj (scope 1 och 2) uppgick under 202 4 till 0, 5 miljoner tCO₂e. Detta är en minskning med 0,1 miljoner tCO₂e jämfört med 2023 då de totala utsläppen uppgick till 0,6 miljoner tCO₂e. Den portföljviktade koldioxidintensiteten – som mäter fondens exponering mot koldioxidintensiva bolag – uppgick till 5,1 tCO₂e /mkr , en minskning med 0,8 tCO₂e jämfört med föregående år, vilket illustreras i Figur 35. Minskningen drevs av lägre koldioxidintensitet hos portföljbolagen, vilket bidrog med en reduktion på 1,2 tCO₂e /mkr . Samtidigt påverkade förändringar i portföljallokeringen koldioxidintensiteten i motsatt riktning och ökade den med 0,4 tCO₂e.

Figur 35: Första AP-fondens portföljviktade koldioxidutsläpp, 2023–2024

5.3.5 Hållbarhetsmål och måluppfyllnad

Första AP - fonden arbetar aktivt med att sätta upp och följa upp målsättningar inom ramen för sitt hållbarhetsarbete. Dessa mål är utformade för att integreras i fondens långsiktiga uppdrag utan att kompromissa med dess övergripande investeringsstrategi.

F onden har en primär kvantitativ målsättning inom hållbarhetsområdet: att portföljen ska vara netto noll avseende koldioxidutsläpp senast 2050, i linje med Parisavtalet. Som ett första delmål ska aktieportföljens koldioxidintensitet halveras till 2030 jämfört med 2019 års nivåer. Utöver detta följer fonden upp ett antal aspekter kopplade till hållbarhetsstrategin .

Under 2024 har nyckeltalet kopplat till redovisning enligt GRESB tagits bort, eftersom fonden numera får data direkt från bolagen och inte längre är beroende av en extern dataleverantör.

I Figur 36 presenteras den historiska utvecklingen för fondens utsläppsrelaterade målsättning samt progressionen för övriga relevanta mätpunkter.

Bilaga 9 Figur 36: Första AP-fondens hållbarhetsmål och relevanta nyckeltal, 2021–2024 52

Bilaga 9

5.4 Slutsatser och bedömningar

5.4.1 Bedömning avseende kapitalförvaltning och måluppfyllnad

Första AP- fonden har uppnått sina reala avkastningsmål över flera utvärderade tidsperioder: sedan start, under den senaste tioårsperioden samt för 2024. Däremot har fonden inte nått sitt avkastningsmål under den senaste femårsperioden. Det är dock värt att notera att trots att avkastningsmålet för femårsperioden inte uppnåddes , hade Första AP- fonden under denna tidsperiod den näst högsta genomsnittliga avkastningen bland Första till Fjärde AP -fonden . Fonden har således generera t en högre avkastning än genomsnittet, trots ett utmanande marknadsklimat präglat av hög inflation och geopolitiska oroligheter.

Under 2024 var fondens innehav i globala aktier en avgörande faktor för avkastningen och stod för en tydlig del av avkastningsbidraget. Fonden hade en betydande exponering mot ” Magnificent Seven ”, vilka varit en stark drivkraft bakom uppgången i globala marknadsindex. Dessa aktier stod för 31,6 % av det totala avkastningsbidraget, vilket tydligt visar deras dominerande roll i fondens resultat.

Samtidigt ha de fonden en hög andel svenska aktier, motsvarande 20% av den totala portföljen. Detta ger en viss home - bias – tendensen hos investerare att övervägande placera kapital i inhemska tillgångar. Vidare har fonden den högsta koncentrationen av sina fem största aktieinnehav i förhållande till de t totala förvaltade kapitalet av Första till Fjärde AP -fonden . Dessa fem innehav utgör 9,15% av den totala portföljen, vilket innebär en hög exponering mot ett begränsat antal bolag. Detta väcker frågor om huruvida fondens nuvarande allokering och innehav fullt ut optimerar riskspridningen.

Vidare vid en extern utvärdering är det en utmaning att förstå gränsdragningen mellan referensportföljerna ÖT och ST, där det är otydligt vilken av dessa portföljer som primärt vägleder den operativa förvaltningen och hur deras respektive styrande effekter samverkar. För en vidare analys och slutsats kring detta , se bilaga Tilläggsuppdrag .

5.4.2 Arkwrights samlade bedömning

Arkwrights samlade bedömning är att Första AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten.

Bilaga 9

6. Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden

I följande avsnitt presenteras en grundläggande utvärdering av Andra AP-fondens verksamhet. Utvärderingen omfattar fondens organisation, målsättning, investeringsfilosofi, centrala händelser under 2024, avkastning, tillgångsallokering, illikvida tillgångar, intern och extern förvaltning, förvaltningskostnader samt hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

6.1 Andra AP-fondens avkastningsmål, förvaltningsmodell och centrala händelser 2024

Andra AP- fonden är en av fem buffertfonder i det svenska pensionssystemet. Organisationen best od vid utgången av 2024 av 7 0 personer (2023: 68) , varav 3 5 som arbetar direkt inom kapitalförvaltning. Under 2024 skedde en större omorganisation där bland annat kapitalförvaltningsorganisationen omorganiserade. Den är numera indelad utefter tillgångsslag (allokering, aktier, räntor, strategi samt reala tillgångar). Vid utgången av 2024 (31 december) uppgick det totala förvaltade kapitalet till 458 , 9 miljarder kronor. Av det totala förvaltade kapitalet bestod 3 5% av alternativa tillgångar, 2 6 % av räntebärande tillgångar, 20% av globala aktier, 10% av svenska aktier och 10% av tillväxtmarknadsaktier.

Figur 37: Andra AP-fondens organisation och innehav per tillgångsslag 2024 Andra AP-fondens avkastningsmål • Andra AP - fonden har inget fastställt avkastningsmål utan anger istället en "långsiktig förväntad avkastning". 12 • Fondens förväntade långsiktiga avkastning är 7,0% nominellt per år, vilket motsvarar 5,0 % realt per år.

12 Inom ramen för denna utvärdering betraktas den långsiktiga avkastningsförväntningen som ett avkastningsmål vid jämförelser. 54

Bilaga 9

Andra AP-fondens investeringsfilosofi Andra AP- fondens investeringsfilosofi och strategi bygger på en analys av pensionssystemets behov av en effektiv kapitalförvaltning. Detta innebär en portfölj som inte bara optimerar avkastning och risk utan även integrerar hållbarhet för att främja en långsiktigt hållbar utveckling. Under 2023 skedde det en översyn av investeringsövertygelserna som sedan implementerades under 2024 . Fondens syn på de viktigaste framgångsfaktorerna och dess investeringsfilosofi sammanfattas i förkortningen SHARPE :

1. S amarbete och medarbetare är kritiska framgångs faktorer: För att nå framgång krävs medarbetare och ledare med hög kompetens och en organisationskultur med tydliga värderingar som främjar innovation och samarbete. 2. H ållbarhet lönar sig: Genom att integrera hållbarhet i förvaltningen förbättras förutsättningarna att nå det övergripande målet samtidigt som en hållbar utveckling kan främjas. 3. A ktiv förvaltning skapar mervärde: Genom aktiva och dynamiska investeringsbeslut kan portföljens riskjusterade avkastning förbättras. 4. R isktagande som är uthålligt krävs: Det största långsiktiga värdeskapandet kommer från exponering mot systematiska riskpremier. Fondens långa placeringshorisont möjliggör uthålligt risktagande med mindre påverkan av marknadens kortsiktiga svängningar. 5. P ensionärernas bästa ska avgöra strategin: För att investera fondkapitalet till så stor nytta som möjligt för pensionssystemet behövs en gedigen ALM - analys. 6. E ffektiva processer är en förutsättning för bra resultat: Effektiva, stabila och disciplinerade processer hjälper fonden att hålla fast vid sina grundläggande övertygelser och investeringsstrategier.

6.1.1 Centrala händelser och förändringar under 2024

Under 2024 har Andra AP - fonden genomfört omfattande förändringar i sin förvaltningsstrategi vilket har omformat hela fondens verksamhet.

• Implementering av ny förvaltningsmodell och beslutsstruktur : Efter en genomgripande översyn av förvaltningsstrategin under 2022 och 2023 för att förbättra avkastningen på ett mer dynamiskt och effektivt sätt har fonden uppdaterat sin styrstruktur, organisationsmodell och investeringsövertygelser. Fokus under 2024 har varit att implementera den nya beslutsstrukturen, med flera viktiga förändringar: o Dynamisk allokering: Fonden har nu en mer flexibel strategi som möjliggör aktiv positionering för att dra nytta av långsiktiga trender och förändringar i omvärlden, med en tidshorisont på fem till tio år. o Strategi kommitt é: Arbetet inkluderar att skapa balans och flytta förvaltningstekniska beslut längre ner i organisationen. Därmed har en ny strategikommitté instiftats för att ansvara för dessa beslut. o Risk- och avkastningsplanering: En översyn av fondens risktagande och totalrisk har genomförts, tillsammans med en förbättrad planering för avkastning. Målsättningarna och förväntad avkastning från både grundläggande och dynamiska strategiska beslut har tydliggjorts. o Anpassning av uppföljning och rapportering: I linje med den nya beslutsstrukturen har processer för uppföljning och rapportering uppdaterats för att skapa större

Bilaga 9

transparens kring avkastningens källor. Exempelvis har rapporteringen kring fondens valutaexponering förändrats. • Omorganisation i hela verksamheten : Inom kapitalförvaltningen har alla enheter omorganiserats utifrån tillgångsslag för att optimera kompetensutnyttjandet. Dessutom har hållbarhet och kommunikation samlats i en egen enhet, och HR har blivit en separat funktion. • Ny vision : Fonden har tagit fram en ny vision: "Ledande pensionsförvaltare i en föränderlig värld." • Deltagande i pensionsutredningar: Fonden har varit aktivt involverad i utredningen av pensionssystemet, vilket har krävt betydande tid och resurser under året.

6.2 Andra AP-fondens portfölj och resultat 2001–2024

6.2.1 Avkastning och måluppfyllnad

Andra AP- fonden har inget formellt avkastningsmål utan kommunicerar i stället en ”långsiktig förväntad avkastning”. För att möjliggöra jämförbarhet mellan fonderna och en relevant utvärdering har den långsiktiga avkastningsförväntningen inom ramen av denna utvärdering betraktats som ett avkastningsmål . Fondens övergripande mål är ”att minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen på 30 års horisont genom att bedriva föredömlig förvaltning av kapitalet”. Den långsiktiga förväntade avkastningen fastställs genom att styrelsen beslutar om en strategisk allokering som tar sin utgångspunkt i ALM analysen. Detta innefattar att be sluta om portföljfördelningen av nio olika breda tillgångsslag . För att kunna utvärdera och definiera tydliga riskramar av den faktiska portföljen krävs ett ankare – i detta fall ett strategiskt utvärderingsindex. Det består av olika standardiserade marknadsindex för vart och ett av de nio tillgångsslagen .

Det strategiska utvärderingsindexet har en förväntad nominell avkastning på cirka 6%. Målet vid beslut om dynamisk allokering och strategival är att öka totalavkastningen med 1 procentenhet, vilket ger en sammantagen förväntad avkastning på 7%. Efter justering för en förväntad inflation på 2% återstår en förväntad real avkastning på cirka 5%. Fondens långsiktiga avkastningsförväntan uppgår därmed till 5,0% realt per år efter kostnader och utvärderas över 10 - årsperioder. Avkastningsförväntan är därmed koppla d till den portfölj som ALM - analysen genererar, det vill säga den avkastning som krävs för att uppfylla uppdraget och minimera det förväntade pensionsbortfallet, såväl som från målet om att öka avkastningen ytterligare genom bland annat dynamisk allokering . Avkastningsförväntningen ökade under året, från en långsiktig real avkastning sförmågan på 4,5% historiskt till 5,0% från och med 2024. Under 2024 uppgick fondens nominella avkastning till 8,2% efter kostnader och 7,3% justerat för inflation, vilket överstiger de n långsiktiga avkastnings förväntan.

Bilaga 9

Figur 38: Andra AP-fondens avkastning och långsiktiga målsättning, 2001–2024 Sedan starten 2001 har fonden haft en genomsnittlig real avkastning på 3,9% vilket är lägre än den långsiktiga reala avkastningsförväntan på 5,0% 13 ( Figur 3 8 ovan ). Under samma period har fonden i nominella terme r uppvisat en genomsnittlig årlig avkastning på 6,0% och fonden s avkastning har därmed i genomsnitt överträffat inkomstindex sedan start.

Sett till de senaste tio åren har den genomsnittlig a real a avkastning varit 3,3%, vilket är 1,7 procentenheter lägre än de n långsiktiga förväntade reala avkastningen . Vidare har d e senaste tre årens högre inflation och volatila marknadsförhållanden påverkat resultatet negativt. Sett till den senaste femårsperioden uppgår fondens genomsnittliga reala avkastning till 0,8% . Detta är 3,7 procentenheter lägre än den långsiktiga avkastningsförväntan.

6.2.2 Avkastning per tillgångsslag

Under 2024 uppgick fondens totala avkastning till 34,9 miljarder kronor (8,2%) efter kostnader, där de noterade innehaven i globala aktier samt alternativa investeringar stod för de största del arna av avkastningsbidraget. Aktieportföljen stod för ett totalt avkastningsbidrag på 29,4 miljarder kronor. Globala aktier bidrog med 4,5 procentenheter i avkastningsbidrag, motsvarande 19,2 miljarder kronor. Svenska aktier bidrog med 0,8 procentenheter i avkastningsbidrag, motsvarade 3,3 miljarder kronor. Tillväxtmarknadsaktier bidrog med 1,6 procentenheter i avkastningsbidrag, motsvarande 6,9 miljarder kronor. Inom tillgångsslaget globala aktier uppgick avkastningsbidraget från ” Magnificent Seven ” – de sju största amerikanska teknikbolagen – till 2,9 miljarder kronor. Detta motsvarade 15% av avkastningsbidraget inom globala aktier och 8,2% av fondens totala avkastningsbidrag. Som jämförelse stod ” Magnificent Seven ” för cirka 40% av avkastningsbidraget i världsindexet MSCI World . Detta

13 Den förväntade avkastningen har ändrats från 4,5% till 5,0% under året. För läsbarhetens syfte redovisas genomgående den nuvarande avkastningsförväntan . 57

Bilaga 9

resultat speglar Andra AP- fondens breda diversifiering och därmed relativt låga exponering mot amerikanska teknikaktier jämfört med marknaden i stort.

Räntebärande tillgångar gav under 2024 ett positivt avkastningsbidrag på 2,0 procentenheter, motsvarande 8,4 miljarder kronor. Även investeringar i alternativa och illikvida tillgångar, såsom riskkapitalfonder, onoterade fastigheter och infrastrukturprojekt, påverkade den totala avkastningen avsevärt med 19 miljarder kronor, motsvarande 4,5 procentenheter i avkastningsbidrag. Under året gav valutasäkringar ett negativt avkastningsbidrag om - 18,9 miljarder kronor, motsvarande - 4,4 procentenheter. Däremot har den andel av portföljen som har en valutaexponering bidragit positivt till resultatet, v ilket kan hänföras i nvesteringar i utländska valutor som utvecklats starkare än den svenska kronan. Andra AP- fonden tillämpar även en annorlunda metod för att redovisa resultatet från valutaexponering jämfört med övriga AP - fonder. Fonden redovisar först avkastningen för samtliga tillgångss lag inklusive valutaeffekter och adderar därefter effekten av valuta säkringar separat. Hade fonden redovisat sin valutaexponering separat, likt de andra AP - fonderna, hade den positiva effekten tydligare synliggjorts. Denna redovisningsmetod har förändrats under året till följd av den nya beslutsstrukturen och förvaltningsmodellen.

Figur 39 visar en fullständig attribution av tillgångsslagens bidrag till den totala fondvärderingen före kostnader per den 31 december 2024.

Figur 39: Andra AP-fondens avkastningsbidrag 2024 i alla tillgångsklasser 6.2.3 Portföljallokering och tillgångsslag

Andra AP- fondens portfölj 2024 bestod av 40% aktier, 35% alternativa tillgångar och 2 6 % räntebärande tillgångar. Aktierna utgörs av 20% globala aktier, 10% svenska aktier och 10% tillväxtmarknadsaktier. Andra AP- fonden har stort fokus på diversifiering både mellan och inom tillgångsslag. Under 2024 ökade fondens exponering mot noterade aktier i procentuella termer, med en högre vikt inom svenska och globala aktier. Denna utveckling drevs både av taktiska omallokeringar och av den starka relativa avkastningen inom tillgångsslaget, vilket ledde till växande positioner under året.

Bilaga 9

Exponeringen mot räntebärande tillgångar har minska t under 2024, med 1,2 procentenheter jämfört med 2023. Detta är i linje med den nedgående trenden över de senaste fem och tio åren.

Andelen alternativa tillgångar ökade något under året, med 1,3 procentenheter jämfört med 202 3. Sett över ett längre tidsperspektiv har andelen alternativa tillgångar ökat med drygt 3 1 procentenheter sedan fondens start 2001. Även under de senaste tio åren har allokeringen inom tillgångsslaget vuxit successivt som andel av det totala förvaltade kapitalet.

Figur 40: Andra AP-fondens portföljallokering, 2001–2024

6.2.4 Illikvida tillgångar

Enligt lag får AP - fonderna ha maximalt 40% av sina tillgångar i illikvida tillgångar, det vill säga tillgångar som inte är noterade på en marknadsplats med kontinuerlig prissättning och som därför inte kan likvideras relativt snabbt . Definitionen av illikvida tillgångar överlappar till stor del med Andra AP fondens egen definition av alternativa tillgångar, men inte helt.

År 2021 förändrades definitionen av illikvida tillgångar då Första till Fjärde AP - fonderna enades om en gemensam klassificering. Denna definition skiljer sig från den tidigare, vilket bör beaktas vid historiska jämförelser . År 2024 utgjorde illikvida tillgångar 33 % av Andra AP - fondens totala portfölj, motsvarande 150 miljarder kronor. Jämfört med föregående år så har andelen illikvida tillgångar i portföljen ökat från 32 % 2023 till 33 % 2024. Den största delen bestod av private equity - fonder ( 40 %), onoterade fastigheter (32%), skog och jordbruk (16%), infrastruktur ( 7 %), samt onoterade k rediter ( 4,8 %). Andelen i onoterade fastigheter och skog och jordbruk har minskat under året, medan andelen private equity - fonder och infrastruktur har ökat.

Bilaga 9

Figur 41: Andra AP-fondens totala illikvida tillgångar (enligt tidigare och ny definition), 2015–2024 F ör att möjliggöra en rättvis historisk jämförelse krävs en djupare analys av den illikvida portföljen, där de underliggande tillgångarna har omklassificerats enligt den nya definitionen från 2021. Som framgår av Figur 42 har portföljen, enligt denna definition, ökat från 67 miljarder kronor 2018 till 150 miljarder kronor vid slutet av 2024 – en tillväxt på 83 miljarder kronor. Denna ökning drivs huvudsakligen av värdestegring, som står för 78% av tillväxten. Särskilt framträdande är utvecklingen inom onoterade fastigheter, onoterade aktier (private equity) samt skog och jordbruk. Andelen illikvida tillgångar i den totala portföljen har också ökat avsevärt, från 20% år 2018 till 33% vid utgången av 2024.

Figur 42: Andra AP-fondens värdeökning av illikvida tillgångsslag, 2018–2024

Bilaga 9

6.2.5 Intern och extern kapitalförvaltning

En majoritet av Andra AP-fondens kapital förvaltas internt där externa förvaltare används främst för illikvida tillgångsslag. År 2024 förvaltades 80% av kapitalet internt, en minskning med 3,0 procentenheter sedan 2023. På tio års sikt har denna andel förblivit relativt oförändrad. Detta illustreras i Figur 43 .

Figur 43: Andra AP-fondens kapital under intern och extern förvaltning, 2015–2024 6.2.6 Förvaltningskostnader

Andra AP- fondens förvaltningskostnader består av både interna och externa kostnader. De interna förvaltningskostnaderna avser de utgifter som uppstår i samband med kapitalförvaltningen som hanteras av fondens egna anställda inom respektive förvaltningsteam. De externa förvaltningskostnaderna uppkommer när fonden anlitar externa förvaltare för specifika mandat och tillgångsslag, där kostnaderna styrs av kontraktuellt fastställda villkor. Exempelvis använder sig fonden av externa förvaltare inom onoterade aktier (private equity).

Under de senaste tio åren har fondens strategi att successivt internalisera kapitalförvaltningen haft en inverkan på kostnadsutvecklingen (illustrerad i Figur 4 4 nedan). Denna utveckling har bidragit till lägre totala förvaltningskostnader, vilket är en effekt av att intern förvaltning är mer kostnadseffektiv än extern. Dessutom har fonden kunnat dra nytta av stordriftsfördelar, vilket ytterligare har minskat kostnaden per förvaltad krona i takt med att en större andel av kapitalet hanteras internt. Sedan starten 2001 är d en genomsnittliga förvaltningskost naden som andel av totalt förvaltat kapital 0,15 %.

Under 2024 uppgick förvaltningskostnader na som andel av det totala förvaltade kapitalet till 0,0 8%, en minskning jämfört med 2023. De totala förvaltningskostnaderna uppgick till 364 miljoner kronor, också en minskning från föregående år. Sett över tio år är detta en minskning med 169 miljoner kronor . Jämfört med utländska pensionsfonders förvaltningskostnader som andel av det totala förvaltade kapitalet är denna kostnadsnivå låg (se avsnitt 3.4 Jämförelse med utländska pensionsfonder ).

Bilaga 9

Figur 44: Andra AP-fondens förvaltningskostnader, 2001–2024 6.3 Andra AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2024

6.3.1 Principer och strategier för hållbarhetsarbetet

Andra AP- fondens hållbarhetsarbete grundar sig i det lagstadgade uppdraget att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande, där särskild vikt läggs vid att främja hållbar utveckling. Detta utan att göra avkall på det övergripande målet att vara till största möjliga nytta för pensionssystemet. Hållbarhetsarbetet styrs av principen om dubbel väsentlighet, vilket innebär att både hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter beaktas i investeringarna, sam t fondens påverkan på människa och miljö. Detta integreras i hela organisationen, investeringsprocessen och förvaltningen, genom en hållbarhetsagenda fastställd av styrelsen. Fonden har en hållbarhetspolicy baserad på svenska statens värdegrund och en strategi med sex fokusområden: (1) integrering, (2) väsentlighet, (3) analys, (4) påverkansarbete, (5) samarbete och (6) transparens . Hållbarhetsaspekter integreras på olika sätt beroende på tillgångsslag, exempelvis genom exkludering av bolag eller sektorer som inte uppfyller hållbarhetskriterier. Fonden fokuserar sina insatser på de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna, där den har störst påverkan, och använder detaljerad, data -dr iven analys som grund för beslut. Som ansvarsfull ägare arbetar fonden aktivt med påverkansarbete och positiv förändring i de bolag den investerar i. Vidare är samarbete med Etikrådet och andra investerare en viktig aspekt som förstärker påverkansarbetet och skapar en större hävstång. Slutligen är transparens central t för fondens hållbarhetsarbete, vilket på visar både engagemang och ansvar gentemot intressenter.

Arbetet fokuserar på fyra huvudområden: klimat, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och bolagsstyrning. Under 2024 integrerades det före detta fokusområdet mångfald in i bolagsstyrning. Dessa har valts för deras påverkan på portföljens långsiktiga avkastning och fondens möjlighet att göra skillnad genom aktiv förvaltning.

Bilaga 9

6.3.2 Hållbarhetsaktiviteter under 2024

Andra AP-fonden har under året genomfört ett flertal aktiviteter kopplat till deras fokusområden.

• Justering av fokusområden – mångfald integrerat i god bolagsstyrning: Fokusområden minskas från fem till fyra 2024. Fokusområde ägarstyrning byter namn till bolagsstyrning.

Klimat:

• Utökad rapportering av utsläppsdata: Inkluderar nu även riskkapital ( Scope 1–3) • Aktivt arbete med klimatplaner för fler tillgångsslag : Nästan alla bolag i portföljen har numera klimatplaner.

Biologisk Mångfald:

• Ny modell för bedömning av avskogningsrisk: Ett s teg mot att uppnå målet om en avskogningsfri portfölj till 2025. Ett samarbete med tysk fintech för att analysera hela portföljen. Modellen blir open source och tillgänglig för investerare och organisationer.

Mänskliga Rättigheter :

• Framtagning av process för gottgörelse : Har varit ett viktigt steg mot att implementera FN:s vägledande principer till 2025. Fokus har varit på ansvar, ersättning vid kränkning och effektiv klagomålshantering. • Integrering av mänskliga rättigheter i fler tillgångsslag : Due diligence - process implementerad för private debt. Gjort riskanalys er av riskkapitalinvesteringar och identifi erat högriskförvaltare.

Bolagsstyrning:

• Röstning för fortsatt möjlighet till fysiska bolagsstämmor i Sverige: Aktiv påverkan för att säkerställa att bolagsstämmor inte blir enbart digitala.

6.3.3 Tematiska hållbarhetsinvesteringar

Förutom den strategiska ambitionen att integrera hållbarhet i hela investeringscykeln och förvaltningsarbetet, genomför Andra AP - fonden även riktade hållbarhetsinvesteringar. Under året har andelen hållbara investeringar i portföljen ökat, från 39 miljarder kronor under 202 3 till cirka 60 miljarder kronor under 202 4 . Detta är dock delvis drivet av en omkategorisering då jordbruk numera även är inkluderat inom riktade hållbarhetsinvesteringar. Av de hållbara investeringarna utg jorde naturliga klimatinvesteringar (jord- och skogsbruk) den största andelen (39%), följt av gröna obligationer (27%), hållbar infrastruktur (18%), riskkapitalfonder (15%) samt sociala obligationer (1%).

6.3.4 Koldioxidutsläpp

De totala koldioxidutsläppen från Andra AP - fondens noterade aktieportfölj (scope 1 och 2) uppgick till 0,3 miljoner tCO₂e under 2024, vilket innebär en minskning med 0,1 miljoner tCO₂e jämfört med 2023 då utsläppen var 0,4 miljoner tCO₂e.

Den portföljviktade koldioxidintensiteten, som visar fondens exponering mot koldioxidintensiva bolag med, uppgick till 5,1 tCO₂e / mkr. Detta motsvarar en minskning med 0,6 tCO₂e från föregående år, vilket illustreras i Figur 45. Minskningen berodde främst på lägre koldioxidintensitet hos portföljbolagen,

Bilaga 9

vilket bidrog med en reduktion på - 1,0 tCO₂e /mkr . Samtidigt motverkades denna effekt delvis av förändringar i portföljallokeringen, som ökade koldioxidintensiteten med 0,4 tCO₂e .

Figur 45: Andra AP-fondens portföljviktade koldioxidutsläpp, 2023–2024

6.3.5 Hållbarhetsmål och måluppfyllnad

Andra AP- fondens hållbarhetsmålsättningar är kopplade till fondens fyra fokusområden, vilka beskrivits ovan. Under 2024 genomförde fonden en justering av dessa fokusområden, där de tidigare fem områdena reducerades till fyra genom att mångfald och ägarstyrning slogs samman till det nya fokusområdet bolagsstyrning.

Under året har fonden även anpassat sina mätetal. För mål 4 har mätetalet justerats efter att en ny process och modell för identifiering av högriskbolag i portföljen införts. Dessutom har ett mål gällande aktiv påverkan på portföljbolagens strategier för mångfald, jämlikhet och inkludering tagits bort .

Vidare har mål 8 uppdaterats genom att mätetalet "Röstat på antal stämmor" tagits bort, eftersom fonden numera har en mer koncentrerade portfölj innebär det att färre bolagsstämmor är aktuella för röstning. I stället har målet förtydligats till att mäta andelen av portföljvärdet där röstning har skett, snarare än antalet bolag.

Fonden har formulerat sina mål med en medel - till långsiktig horisont . Samtliga mål är definierade utifrån kvantitativa mätetal och består av en kombination av aktivitets - och resultatmål. Aktivitetsmål avser exempelvis genomförandet av ett visst antal aktiviteter inom en given tidsram, medan resultatmål syftar till att uppnå en specifik nivå, exempelvis en viss utsläppsreduktion. En sammanställning av fondens målsättningar och måluppfyllelse presenteras i Figur 4 6 och 4 7 nedan.

Bilaga 9 Figur 46: Andra AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2021–2024 (I/II) 65

Bilaga 9 Figur 47: Andra AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2021–2024 (II/II) 66

Bilaga 9

6.4 Slutsatser och bedömningar

Denna utvärdering ska i huvudsak utgå från fondernas egna avkastningsmål och avkastningsförväntningar. För att ge en allsidig och nyanserad bild finns det dock en relevans i att även jämföra och analysera vissa delar av fonderna sinsemellan. Detta eftersom Första till Fjärde AP -fonden omfattas av samma lagstadgade uppdrag, ramverk och åtagande och eftersom Andra AP -fonden skiljer sig från övriga fonder.

6.4.1 Bedömning avseende kapitalförvaltning och måluppfyllnad

Andra AP-fonden saknar ett definierat avkastningsmål

Andra AP -fonden har inget tydligt definierat avkastningsmål utan en långsiktig förväntad avkastnin g. Detta skiljer sig från Första, Tredje och Fjärde AP - fonden, som har specifik a kvantifierade och definierade avkastningsmål på lång och medellång sikt . Den långsiktiga förväntade avkastningen är ett resultat av den portfölj som ALM - analysen genererar, vilket är portfölj en som Andra AP - fonden anser bäst uppfyller uppdrag et. Andra AP -fondens ALM analys utgår från att Första till Fjärde AP -fonden fattar likartade allokeringsbeslut och gör samma tolkning av uppdraget, vilket inte är en realitet och de får därmed ett annat resultat från analysen än de övriga fonderna. 14 Vidare är Andra AP -fondens förväntade avkastning högre än Första, Tredje och Fjärde AP -fondens avkastningsmål. Arkwright s generella uppfattning är att pensionsfonder ska ha ett tydligt definiera t , kvantitativ t avkastningsmål anpassa t efter fondens riskprofil, åtaganden och styrningskompetens. Enligt lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska v erksamhetsplanen innehålla riktlinjer för placeringsverksamheten inklusive strategier för hur målen ska uppnås. Detta inkluderar målet om att uppnå långsiktig hög avkastning till vald risknivå, vilket är en central del av buffertfondernas uppdrag.

Andra AP-fonden uppnår inte sin långsiktiga avkastningsförväntan

Andra AP -fonden s portfölj har inte uppnått sin långsiktiga förväntade avkastning över de utvärderade tidsperioderna – vare sig sedan start när fonderna inledde verksamheten , under den senaste tio - eller femårsperioden. Däremot överträffade fonden sin avkastningsförväntan för 2024 och har överträffat inkomstindex under samtliga perioder.

Vidare har Andra AP - fonden haft den lägsta genomsnittliga avkastningen över samtliga mätperioder jämfört med Första, Tredje och Fjärde AP -fonden. Första till Fjärde AP -fonden inledde sina verksamheter 2001 med lika stora kapitalbaser och därmed i huvudsak likartade förutsättningar . Vid utgången av 2024 uppgick Andra AP - fondens förvaltade kapital till 459 miljarder kronor , medan Första , Tredje och Fjärde AP -fonden uppgick till 497 miljarder kronor , 549 miljarder kronor och 548 miljarder kronor. Denna utveckling visar på en betydligt lägre avkastning över en längre period jämfört med de övriga fonderna som har samma uppdrag, investeringsramar och utgångsläge. Jämfört med de övriga AP - fondernas avkastningsmål, som också är baserade på respektive fonds tolkning av lagstiftning, uppdrag och mål, har Andra AP - fonden under de senaste tio och fem åren inte nå tt upp till de övriga tre AP -fondernas avkastningsmål. Dessa mål är dessutom lägre än Andra AP fondens avkastningsförväntan.

14 Detta behöver i sig isolerat inte vara något anmärkningsvärt. Det understryker dock i detta fall att Andra AP -fonden har haft en längre period av svagare kapitalförvaltningsresultat. 67

Bilaga 9

I en internationell jämförelse har Andra AP - fonden också haft en lägre avkastning än genomsnittet för den internationella jämförelsegruppen som har använts i utvärderingen i flera år . 15 Andra AP - fonden har en tioårsavkastning på 6,3% jämfört med snittet på 7,0%, och en femårsavkastning på 5,2% jämfört med 6,3%. Även i jämförelse med svenska pensions - och försäkringsbolag har fondens avkastning varit lägre på femårssikt med en avkastning på 5,2% jämfört med 5,5%. På tioårssikt ha r Andra AP - fondens avkastning däremot varit högre med 6,3% mot snittet på 5,8% . AP - fonderna har dock ett relativt fritt investeringsmandat jämfört med flera av dessa aktörer, vars investeringsmöjligheter begränsas av faktorer såsom solvensregler, likviditetskrav och Finansinspektionens regelverk. Detta innebär att AP fonderna har riskförmåga och utrymme att ta en högre risk och därmed en uppnå en högre förväntad avkastning.

Andra AP-fondens har en diversifierad portfölj

Andra AP - fondens portföljallokering skiljer sig från övriga buffertfonder genom en högre grad av diversifiering, både mellan och inom tillgångsslag. Fondens portföljkonstruktion baseras på en specifik tolkning av uppdraget, med högre betoning på målet att minimera den förväntade negativa effekten på framtida pensioner som en aktivering av den automatiska balanseringen medför . Detta återspeglas bland annat i fondens andel av globala aktier samt en lägre vikt mot ” Magnificent Seven ”. Andra AP - fonden har även en lägre andel svenska aktier än sina motsvarigheter och därmed en lägre så kallad home - bias . En ytterligare indikator på fondens diversifiering är koncentrationen i de fem största innehaven. Vid utgången av 202 4 uppgick dessa till 2,64% av det totala förvaltade kapitalet, betydligt lägre än motsvarande nivåer för Första, Tredje och Fjärde AP - fonden ( 9,15%, 8,24% respektive 6,23% ). Sammantaget innebär detta att Andra AP - fondens aktieförvaltning är betydligt mer diversifierad än de övriga buffertfondernas.

Andra AP - fondens diversifierad e portfölj har fram till 2024 varit en bidragande faktor till en lägre avkastning . Fondens strategi har bidragit till en ökad diversifiering inom buffertfondssystemet, vilket dock inte är ett uppdrag för någon av buffertfonderna .

6.4.2 Arkwrights samlade bedömning

Arkwrights samlade bedömning är att Andra AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten. Arkwright anser att pensionsfonder ska ha tydliga styrningsramar med väl definierade mål, inklusive avkastningsmål, för att möjliggöra ansvarsutkrävande, säkerställa att investeringarna är anpassade till de långsiktiga åtagandena samt balansera risk och avkastning. Vidare har den valda strategin uppvisat både styrkor och svagheter. Givet den relativt svag a avkastning en över samtliga mätperioder samt avsaknaden av avkastningsmål rekommenderar Arkwright att en genomgripande översyn av fondens valda mål, portföljstrategi samt styrning och inriktning av kapitalförvaltningen genomförs. Detta som en fortsättning på fondens arbete med implementering av en ny förvaltningsmodell och beslutsstruktur .

15 För en mer djupgående redogörelse för jämförelsen och förklaring till jämförbarhet en mellan AP - fonderna och de utländska pensionsfonderna se avsnitt 3.4 Jämförelse med utländska pensionsfonder. 68

Bilaga 9

7. Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden

I följande avsnitt presenteras en grundläggande utvärdering av Tredje AP-fondens verksamhet . Utvärderingen omfattar fondens organisation, målsättning, investeringsfilosofi, centrala händelser under 2024, avkastning, tillgångsallokering, illikvida tillgångar, intern och extern förvaltning, förvaltningskostnader samt hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

7.1 Tredje AP-fondens avkastningsmål, förvaltningsmodell och centrala händelser 2024

Tredje AP- fonden är en av fem buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Organisationen bestod 2024 av 72 personer (2023: 70) 16 , varav 34 som arbetar inom kapitalförvaltning. Fonden fick en ny kapitalförvaltningschef som tillträdde i början av året. Den tidigare avdelningen CIO Office bytte namn under 2024 till portföljstrategi. I övrigt är organisationen i stort sett oförändrad från 2023. Vid utgången av 2024 (31 december) uppgick det totala förvaltade kapitalet till 549,1 miljarder kronor. Av det totala förvaltade kapitalet bestod 35% av globala aktier, 29% av räntebärande tillgångar, 22 % av alternativa tillgångar, 12% av svenska aktier samt 1% vardera av tillväxtmarknadsaktier och övrigt ( övriga strategier) .

Figur 48: Tredje AP-fondens organisation och innehav per tillgångsslag 2024 Tredje AP-fondens avkastningsmål • Tredje AP - fonden har ett avkastningsmål om 3,5% real avkastning efter kostnader som mäts över löpande 10 - årsperioder. Tredje AP-fondens investeringsfilosofi

16 Inkluderar för 2024 tre anställda i AP - fondernas E tikråd och för 2023 en anställd i AP - fondernas E tikråd . 69

Bilaga 9

Tredje AP-fondens strategi för kapitalförvaltningen bygger på en ALM-analys, vilken utgör grunden för hur fonden ska uppnå målet ”största möjliga nytta för det allmänna inkomstpensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå” . Fondens investeringsstrategi präglas av ett pragmatiskt förhållningssätt med hög grad av individuellt och teambaserat ägandeskap, styrt av riktlinjer i den styrelsefastställda verksamhetsplanen och ägarpolicyn. Investeringsfilosofin bygger på fem övertygelser: 1. Aktiv förvaltning skapar mervärde 2. Utveckla samt säkerställa en kompetent organisation med strukturerade processer 3. Diversifiering: Balansera risker, tillgångar, förvaltare och portföljer 4. Långsiktighet: ALM- analysen sätter ramarna för AP3s portfölj så att den bidrar till att säkerställa pensionssystemets robusthet och skapar en hög avkastning till låg risk 5. Hållbart värdeskapande: Arbetet ska ha ett fokus på hållbarhet som ger förutsättningar att kunna öka avkastningen, reducera finansiell risk och bidra till hållbarutveckling Kapitalförvaltningen bygger på en grundportfölj inom ALM - analysens riskram för att säkerställa att avkastningsmålet uppnås. På en övergripande nivå vilar strategin på fyra hörnstenar:

1. Strategisk och taktisk kapitalförvaltning – ALM- arbetet lägger grunden för portföljens struktur och riskhantering, medan taktiska beslut optimerar portföljen i förhållande till marknadsförhållanden. 2. Delegerad aktiv förvaltning – ansvar för risktagande fördelas inom organisationen. 3. Delat ansvar för risk – alla inom förvaltningsorganisationen bär ett ansvar för riskhantering. 4. Fundamental analys och investeringsmetodik – omfattar aktier, räntor, krediter, skog och fastigheter.

7.1.1 Centrala händelser och förändringar under 2024

Under 2024 genomgick kapitalförvaltningen en omfattande översyn i och med tillträdet av en ny CIO. Arbetet med de strategiska fokusområdena för perioden 2024–2026 har även fortsatt enligt plan.

• Ny CIO (Chef för kapitalförvaltningen): En ny Chief Investment Officer (CIO) tillträdde under året med uppdraget att stärka fondens portföljstrategi och investeringsprocesser . • Förbättrade strukturer och processer inom kapitalförvaltningen: Kapitalförvaltningen har genomfört en omfattande renodling av roller, arbetssätt och ansvarsområden för att förbättra transparens och uppföljning av portföljen. En t ydligare distinktion mellan taktisk och strategisk allokering har implementerats genom definierade mandat, limiter och rapporteringsstrukturer. Ändrade mandat för ränta - och valutagruppen har bland annat lett till stora förändringar i hantering av valuta. • Översyn och förenkling av benchmark - struktur: Fonden har genomfört en genomgripande förändring av sin benchmark - struktur för att förenkla och harmonisera uppföljningen av portföljens avkastning. Tidigare användes ett internt operativt benchmark parallellt med styrelsens benchmark (LSP - styrelsens utvärderingsportfölj). Det operativa benchmarket har nu tagits bort, vilket gör att fonden endast följer ett benchmark. Detta med syftet att skapa en enklare och mer enhetlig prestationsmätning samt öka transparensen inom organisationen. • Återgång till investeringar i tillväxtmarknader efter analys av risker relaterat till ett lands styrelseskick: Efter en noggrann riskanalys relaterad till ett lands styrelseskick har fonden återupptagit sina investeringar i tillväxtmarknader. Samtliga investeringar i denna kategori avvecklades 2022 till följd av det geopolitiska läget. Som en del av arbetet lansera des en 70

Bilaga 9

modell för systematisk bedömning av risker, baserad på tre parametrar: 1) demokratisk utveckling, 2) rättssäkerhet och 3) mänskliga rättigheter. Inledningsvis har investeringarna återupptagits i Asien och i länder som uppfyller fondens kriterier. • N y framtidssäker systemplattform : Tillsammans med Fjärde AP - fonden har Tredje AP - fonden upphandlat en ny systemplattform som ska ersätta sex nuvarande system. Projektet är ett omfattande utvecklingsinitiativ som syftar till att skapa en mer framtidssäker plattform för hantering av investeringsportföljen samt risk - och avkastningsberäkning. Implementeringen pågår och förväntas vara slutförd mitten av 2025. Förväntade effekter inkluderar ökad effektivitet, minskade operationella risker och förbättrad anpassningsförmåga i en dynamisk marknadsmiljö. • Ökat allokeringsintervall för aktieexponering: S tyrelsens allokeringsintervall för aktieexponering har utökats från max 50% till max 53% under året.

7.2 Tredje AP-fondens portfölj och resultat 2001–2024

7.2.1 Avkastning och måluppfyllnad

Tredje AP - fonden har ett avkastningsmål på 3,5% real avkastning, mätt över löpande 10 - årsperioder. Målet reviderades 2019, då det sänktes från 4%. Avkastningsmålet fastställs utifrån en helhetsbedömning av fondens möjligheter att göra största möjliga nytta i sin roll som buffertfond i inkomstpensionssystemet utan att kapitalet utsätts för risker som medför att generationsneutraliteten äventyras. En viktig del i denna bedömning är ALM - analysen, som fonden genomför vart tredje år. Avkastningsmål et fastställs av Tredje AP - fondens styrelse. Under 2024 uppgick avkastningen till 10,3% efter kostnader, motsvarande 9,4% realt justerat för inflation. Avkastningen översteg därmed det långsiktiga reala avkastningsmålet på 3,5%.

Figur 49: Tredje AP-fondens avkastning och långsiktiga avkastningsmål Sedan 2001 har fonden, i reala termer, överträffat sitt avkastningsmål, med en genomsnittlig avkastning på 4, 7 % jämfört med målet om 3,5%, vilket framgår av Figur 49 ovan. I nominella termer

Bilaga 9

har fonden uppvisat en genomsnittlig årlig avkastning på 6, 7% sedan starten. Fonden har även överträffat inkomstindex, som fungerar som en måttstock för reallöneökningar under samma period.

Under de senaste tio åren har fonden uppnått en genomsnittlig real avkastning på 5, 3 %, vilket överstiger målet. Detta främst drivet av stark nominell avkastning i kombination med mycket låg inflation som i flera år låg under inflationsmålet om 2% . Sett till de senaste fem åren har den genomsnittlig a real a avkastning en varit 3,7 % , vilket överstiger det långsiktiga avkastningsmålet .

7.2.2 Avkastning per tillgångsslag

Under 2024 uppgick Tredje AP - fondens avkastning till 51,5 miljarder kronor (10,3 %) efter kostnader. Avkastningen drevs huvudsakligen av investeringar i globala aktier, vilket tillsammans med alternativa tillgångar utgör fondens största tillgångsslag. Svenska aktier hade också en positiv påverkan, om än i något mindre utsträckning jämfört med föregående år. Den totala aktieexponeringen bidrog med en avkastning på 6,7 procentenheter från globala aktier och 1,0 procentenheter från svenska aktier . Tillväxtmarknadsaktier var den enda tillgångsklassen som hade en negativ inverkan på avkastningsbidraget under året med - 0,1 procentenheter . Tillsammans motsvarade detta ett avkastningsbidrag på 38,1 miljarder kronor inom aktieportföljen. Fonden har under året varit aktiv i den modellstyrda taktiska allokeringen. Modellerna har merpart av året indikerat positiv miljö för risk och fonden har därför utnyttjat det utrymme som funnits för allokering till aktiemarknaden.

Av portföljens totala avkastningsbidrag från aktier på 7,6 procentenheter stod den taktiska allokeringen för 2,6% av de ss bidrag, motsvarande cirka 1 miljard kronor . Tillgångsslaget aktier avkastade 17,44 % under 2024 varav den taktiska allokeringen stod för 0,45 procentenheter . Denna strategi har tillämpats under en längre tidsperiod men redovisas nu för att öka transparensen och kunna härleda vad som har bidragit till avkastningen .

En betydande del av avkastningen inom globala aktier kom från de så kallade ” Magnificent Seven ” , en vedertagen benämning på de sju st örsta amerikanska teknikbolag en . Dessa aktier genererade ett avkastningsbidrag på 14,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 44% av det totala bidraget från globala aktier samt 29% av det totala avkastningsbidraget.

F ondens ränteförvaltning bidrog positivt till avkastningen med 2,9 miljarder kronor, motsvarande 0,6 procentenheter avkastningsbidrag . I nvesteringar i alternativa och illikvida tillgångar, såsom riskkapitalfonder, onoterade fastigheter och infrastrukturprojekt, bidrog också positivt med 1,2 miljarder kronor, motsvarande 0,2 procentenheter . Även valutasäkringar gav ett positivt avkastningsbidrag på 6,8 miljarder kronor, motsvarande 13,3 % av fondens totala avkastning. Den positiva avkastningen på valutasäkringar tyder på att Tredje AP -fonden har en effektiv säkringsstrategi som möjliggjorde optimerad valutahantering samt e n balanserad säkringsandel, där fonden löpande anpassat säkringsnivåerna . Figur 50 visar en fullständig attribution av tillgångsslagens bidrag till den totala fondvärderingen före kostnader per den 31 december 202 4.

Bilaga 9

Figur 50: Tredje AP-fondens avkastningsbidrag i alla tillgångsklasser, 2024

7.2.3 Portföljallokering och tillgångsslag

Tredje AP- fondens portfölj best od vid utgången av 2024 av 48% aktier, 24% räntebärande tillgångar och 2 9 % alternativa tillgångar. Aktierna i total portföljen utgörs av 3 5 % globala aktier, 12% svenska aktier och 1% tillväxtmarknadsaktier.

Under 2024 ökade fondens exponering mot globala noterade aktier, en utveckling som drevs både av taktiska omallokeringar och av den starka relativa avkastningen inom tillgångsslaget. Detta resulterade i växande positioner under året. Dessutom har styrelsens allokeringsintervall för aktieexponering utökats från 50% till 53% under året, vilket har möjliggjort en högre aktieexponering inom organisationen. A ktieexponeringen har varierat under året mellan 44,2 % som lägst och 52,8 % som högst. LSP, styrelsens utvärderingsportfölj, är en global indexerad portfölj som består av 55% aktier och 45% räntor.

Sett till både de senaste fem och tio åren har exponeringen mot globala aktier ökat successivt. Samtidigt har andelen svenska aktier minskat, både under det senaste året och sett över de senaste fem åren. Exponeringen mot räntebärande tillgångar har fortsatt att minska, med 2,4 procentenheter jämfört med 2023 – en nedgång i linje med den långsiktiga trenden över de senaste fem och tio åren.

Allokeringen inom alternativa tillgångar minskade med 2,1 procentenheter jämfört med 2023, främst till följd av den starka utvecklingen för aktier. Trots denna kortsiktiga nedgång har fondens allokering inom alternativa tillgångar ökat med cirka 26 procentenheter sedan starten 2001. Även under de senaste tio åren har andelen alternativa tillgångar vuxit successivt.

Bilaga 9

Figur 51: Tredje AP-fondens tillgångsallokering, 2001–2024

7.2.4 Illikvida tillgångar

Enligt lag får AP- fonderna ha maximalt 40 % av sina tillgångar i illikvida tillgångar, det vill säga tillgångar som inte är noterade på en marknadsplats med kontinuerlig prissättning och som därför inte kan likvideras snabbt. I Tredje AP- fonden överlappar illikvida tillgångar till stor del med fondens egen definition av alternativa tillgångar, men inte helt. Exempelvis betraktas innehav i noterade fastighetsbolag som alternativa tillgångar men är däremot inte en del av illikvida tillgångar av anledningen att bolaget är noterat. År 2021 enades Första till Fjärde AP - fonderna om en gemensam definition av illikvida tillgångar, vilket innebar en viss förändring jämfört med tidigare klassificeringar. Denna revidering kan påverka jämförelser över tid och bör beaktas vid analys av fondens tillgångsallokering.

År 2024 utgjorde illikvida tillgångar 29% av Tredje AP-fondens totala portfölj, motsvarande 159 miljarder kronor. Jämfört med föregående år så har andelen illikvida tillgångar i portföljen minskat från 31% år 2023 till 29% år 2024. Den största delen best od av onoterade fastigheter (48%), private equity fonder (28%), infrastruktur (12%), skog och jordbruk (9%) samt försäkringsrisker (0,1%). Andelen i onoterade fastigheter och infrastruktur har minskat under året, medan andelen private equity -fonder har ökat.

Bilaga 9

Figur 52: Tredje AP-fondens totala illikvida tillgångar, 2015–2024 För att möjliggöra en rättvis historisk jämförelse krävs en djupare analys av den illikvida portföljen, där de underliggande tillgångarna har omklassificerats enligt den nya definitionen från 2021. Som framgår av Figur 53 har portföljen, enligt denna definition och exklusive försäkringsrisker samt high - yield krediter, ökat från 81 miljarder kronor 2018 till 156 miljarder kronor vid slutet av 2024 – en tillväxt på 75 miljarder kronor. Denna ökning beror nästan uteslutande på värdestegring, som står för 94% av tillväxten. Den främsta drivkraften har varit värdestegring inom onoterade fastigheter, onoterade aktier (private equity) samt skog och jordbruk. Andelen illikvida tillgångar i den totala portföljen har också ökat något, från 24% år 2018 till 28% år 2024. Det är dock viktigt att notera att vissa kompatibilitetsdiskrepanser kan påverka jämförelsen, eftersom vissa tillgångsslag har exkluderats.

Figur 53: Tredje AP-fondens värdeökning av illikvida tillgångsslag, 2018–2024 75

Bilaga 9

7.2.5 Intern och extern kapitalförvaltning

Tredje AP- fonden har en majoritet av sitt kapital förvaltat internt. År 2024 förvaltades 82% av kapitalet internt, den högsta andelen internt förvaltat kapital under de senaste tio åren och en ökning med 4,0 procentenheter sedan 2023. På tio års sikt har denna andel ökat stadigt , från 69 % år 2015 till 82% år 2024. Detta illustreras i Figur 54.

Figur 54: Andel av Tredje AP-fondens kapital under extern och intern förvaltning, 2015–2024 7.2.6 Förvaltningskostnader

Tredje AP- fondens förvaltningskostnader består av både interna och externa kostnader. De interna kostnaderna avser de kostnader som uppstår i kapitalförvaltningen, som utförs av fondens egna anställda inom de olika förvaltningsteamen. De externa kostnaderna uppstår när fonden väljer att anlita externa förvaltare för specifika mandat och tillgångsslag, vilket innebär att kostnaderna styrs av de kontraktuellt fastställda villkoren med respektive extern förvaltare. Ett exempel på detta är användningen av externa förvaltare inom onoterade aktier (private equity).

Under den senaste tioårsperioden har fondens strategiska beslut att internalisera kapitalförvaltningen påverkat kostnadsutvecklingen för både interna och externa kostnader. Förvaltningsk ostnaderna i absoluta tal är in princip oförändrade under denna period medan f örvaltningskostnaderna som andel av det totalt förvaltade kapitalet har minskat markant, vilket framgår av Figur 55 nedan . Detta kan förklaras av en kombination av ökad intern förvaltning och skalfördelar som har bidragit till högre kostnadseffektivitet. Detta innebär att kostnaden per förvaltad krona har minskat i takt med att en större del av förvaltningen har skötts internt och att fondens totala förvaltade kapital har ökat. Sedan starten 2001 är den genomsnittliga förvaltningskostnaden som andel av totalt förvaltat kapital 0,12%.

Under 2024 uppgick förvaltningskostnader som andel av det totala förvaltade kapitalet till 0,07%. Det totala förvaltningskostnaderna uppgick till 370 miljoner kronor. Tredje AP-fondens förvaltningskostnader som andel av det total a förvalt ade kapital et är låga sett ur ett internationellt perspektiv (se avsnitt 3.4 Jämförelse med utländska pensionsfonder ).

Bilaga 9

Figur 55: Tredje AP-fondens förvaltningskostnader, 2001–2024 7.3 Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2024

7.3.1 Principer och strategier för hållbarhetsarbetet

Tredje AP- fondens hållbarhetsarbete är förankrat i fondens lagstadgade uppdrag och strävar efter att hållbarhet ska vara integrerad i verksamheten, såväl i investeringsverksamheten som i den löpande verksamheten. Hållbarhet är integrerad i fondens arbete för att säkerställa en föredömlig förvaltning och ansvarsfullt ägande. Efter förändringen av AP - fondslagen 2019, som gav fonden en mer ambitiös hållbarhetsagenda, har hållbarhetsarbetet blivit en central drivkraft i hela organisationen. D et operativa arbete t leds av fondens Hållbarhetsgrupp (SCG), som arbetar nära de olika förvaltningsteamen för att säkerställa att hållbarhets - och ägarstyrningsarbetet genomsyrar hela investerings- och förvaltningsprocessen.

Fonden styr sitt hållbarhetsarbete genom en policy för ansvarsfulla investeringar, som årligen revideras och fastställs av styrelsen. Styrelsens ställningstaganden inom bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald utgör grunden för fondens fokusområden. Dessa inriktar sig på områden som bedöms ha störst materiell påverkan på investeringarna och på områden där Tredje APfonden har bäst möjlighet att bidra till en positiv utveckling. VD :n har det övergripande ansvaret för att policyn för ansvarsfulla investeringar och handlingsplaner för de fyra fokusområdena efterlevs och omsätts i den operativa verksamheten. Tredje AP-fondens Investment Committee (IC) beslutar i hållbarhetsfrågor av materiell karaktär och arbetet med att integrera mänskliga rättigheter görs i förvaltningen. Chefen för hållbarhet och ägarstyrning ska kvartalsvis redogöra för frågor kopplade till hållbarhetsrisk er till fondens Risk Management Committee (RMC). Gruppen för hållbarhet och ägarstyrning ansvarar för arbetet o ch stöttar förvaltningen med löpande utvärdering av risker och uppföljning av mål.

Bilaga 9

Dessa fokusområden utgör basen för fondens olika hållbarhetsmål, som är beskrivna översiktligt i Figur 55 och 56 under avsnittet Mål och måluppfyllnad . Utöver dessa mål genomför fonden också en löpande utvärdering för att identifiera bolag som, baserat på en materialitetsanalys, faller utanför förutbestämda hållbarhetsgränser och därmed exkluderas från investeringsuniverset.

7.3.2 Hållbarhetsaktiviteter under 2024

Under 2024 har Tredje AP- fonden genomfört en rad hållbarhetsaktiviteter med särskilt fokus på utbildning, kunskapsdelning och dialog.

• Översyn av risklinjer för hållbarhet: En omfattande genomgång av hållbarhetsrisker vid investeringar har genomförts och implementerats över samtliga tillgångsslag. D etta har resulterat i att hållbarhet inkluderas mer i förvaltningen • Utbildning och certifiering av samtliga medarbetare: För att stärka den interna kompetensen har samtliga medarbetare genomgått en utbildning inom hållbarhet och blivit hållbarhetscertifierade. • Globalt engagemang och kunskapsdelning: Fonden har haft en aktiv närvaro vid internationella hållbarhetsforum där medarbetare både deltagit och talat på konferenser, inklusive Climate Week i New York, PRI in Person i Toronto och Mining Indaba i Sydafrika. • Fördjupad dialog med bolag som inte uppfyller hållbarhetsmålen: Under året har fonden intensifierat dialogen med portföljbolag som ännu inte når upp till fondens hållbarhetskrav. Genom aktivt ägande och påverkansarbete har målet varit att driva förändring och stärka bolagens arbete inom områden som klimat, mänskliga r ättigheter och bolagsstyrning. Vid utebliven förbättring utvärderas vidare åtgärder, inklusive potentiell exkludering av investeringar.

7.3.3 Tematiska hållbarhetsinvesteringar

Utöver den strategiska ambitionen att integrera hållbarhet i hela investeringscykeln och förvaltningsarbetet genomför Tredje AP-fonden även riktade hållbarhetsinvesteringar. Dessa investeringar sker inom ramen för fondens policy för ansvarsfulla investeringar och i linje med principen om ansvarsfullt ägande. Under 2024 allokerade fonden cirka 60 miljarder kronor till tematiska hållbarhetsinvesteringar, med syfte att främja långsiktig värdeskapande och stödja omställningen till en mer hållbar ekonomi. Av de hållbara investeringarna utgjorde räntor och krediter den största andelen (55%), följt av alternativa investeringar (55%) och noterade aktier (2%).

7.3.4 Koldioxidutsläpp

De totala koldioxidutsläppen från Tredje AP- fondens noterade aktieportfölj ( S cope 1 och 2) uppgick till 0,4 miljoner tCO₂e under 2024, en minskning med 0,2 miljoner tCO₂e jämfört med 2023, då utsläppen var 0,6 miljoner tCO₂e. Den portföljviktade koldioxidintensiteten, som mäter fondens exponering mot koldioxidintensiva bolag, minskade med 1,4 tCO₂e och uppgick till 4,1 tCO₂e /mkr under 2024 vilket illustreras i Figur 56. Detta motsvarar en minskning på 25% under året. Den positiva utvecklingen drevs huvudsakligen av lägre koldioxidintensitet hos portföljbolagen, samtidigt som förändringar i portföljallokeringen också bidrog till att minska koldioxidintensiteten. 78

Bilaga 9

Figur 56: Tredje AP-fondens portföljviktade koldioxidutsläpp, 2023–2024 7.3.5 Hållbarhetsmål och måluppfyllnad Tredje AP- fondens hållbarhetsmål förblev i stort sett oförändrade från 2023, med undantag för en ny beräkningsmetodik för mål 4, vilket påverkar årets utfall. Alla mål är kopplade till kvantitativa mätetal och består av en kombination av aktivitets - och resultatmål. Aktivitetsmål innebär exempelvis genomförandet av ett visst antal definierade åtgärder inom en given tidsperiod, medan resultatmål syftar till att uppnå specifika nivåer, såsom en viss utsläppsreduktion. Målen har en medel- till långsiktig horisont och saknar därför specifika gränsvärden för 2024. En sammanställning av fondens målsättningar och måluppfyllelse presenteras i Figur 5 7 och 5 8 nedan.

Bilaga 9 Figur 57: Tredje AP-fondens hållbarhetsmål- och måluppfyllnad, 2021–2024 (I/II) 80

Bilaga 9 Figur 58: Tredje AP-fondens hållbarhetsmål- och måluppfyllnad, 2021–2024 (II/II) 81

Bilaga 9

7.4 Slutsatser och bedömningar

7.4.1 Bedömning avseende kapitalförvaltning och måluppfyllnad

Tredje AP- fonden uppnår sitt långsiktiga reala avkastningsmål för samtliga utvärderade tidsperioder: sedan start, den senaste tioårsperioden, den senaste femårsperioden samt under 2024.

Fondens avkastning 2024 påverkades i hög grad av den positiva utvecklingen på de globala aktiemarknaderna, som utgör fondens största tillgångsslag. Avkastningen från globala aktier stod för 65% av det totala avkastningsbidraget. Framför allt var det amerikanska teknikaktier som stod för en stor del av uppgången, i linje med utvecklingen för globala index i stort. En viktig aspekt att beakta är att av fondens fem största innehav utgörs samtliga av bolag inom ” Magnificent Seven ” , vilket innebär en koncentrerad sektor - och marknadsrisk.

Utö kat allokeringsintervall för aktieexponering

Under året beslutade styrelsen att utöka allokeringsintervallet för aktieexponering från maximalt 50% till 53%. Vid årets början var fondens aktieandel ungefär 44% och höjdes sedan till över 50% under sommaren i samband med att intervallet utökades. I och med detta kunde fonden agera på de marknadstrender som bidrog till starka börsuppgångar.

Utökningen av allokeringsintervallet framstår främst som en taktisk åtgärd snarare än en strategisk förändring. Således ger det intrycket att styrelsen har anpassat aktievikten drivet av taktiska önskemål från investeringsverksamheten. För en mer detaljerad redogörelse kring detta se bilaga Tilläggsuppdrag.

Synliggjort taktisk allokering i investeringsprocessen

Under året har Tredje AP - fonden visat en ökad aktivitet inom den modellstyrda taktiska allokeringen, vilket har möjliggjorts av det utökade allokeringsintervallet. Aktieandelen har successivt ökat i linje med modellens signaler. Taktisk allokering har använts tidigare men har blivit en tydligare del av investeringsprocessen genom att den nu särredovisas. Det återstår att se vilket långsiktigt genomslag denna förändring kommer att ha.

Styrelsens utvärderingsportfölj (LSP) är inte möjlig att replikera med en neutral position

Styrelsens utvärderingsportfölj ( LSP ) är en global indexportfölj som har en allokering på 55% aktier och 45% räntor. I och med att exponeringen är begränsad till 53% är det inte möjligt att replikera LSP via en neutral position. För att uppnå en avkastning i nivå med LSP krävs det att man tar en högre risk genom investeringar i alternativa tillgångar. I dess nuvarande form är utvärderingsportföljen därför inte möjlig att realisera. För en vidare analys kring detta se bilaga Tilläggsuppdrag .

7.4.2 Arkwrights samlade bedömning

Arkwrights samlade bedömning är att Tredje AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten.

Bilaga 9

8. Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden

I följande avsnitt presenteras en grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fondens verksamhet . Utvärderingen omfattar fondens organisation, målsättning, investeringsfilosofi, centrala händelser under 2024, avkastning, tillgångsallokering, illikvida tillgångar, intern och extern förvaltning, förvaltningskostnader samt hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

8.1 Fjärde AP-fondens avkastningsmål, förvaltningsmodell och centrala händelser 2024

Fjärde AP- fonden är en av fem buffertfonder i det svenska pensionssystemet. Organisationen best od 2024 av 69 personer (2023: 68), varav 38 som arbetar inom kapitalförvaltning. Kapitalförvaltningsorganisationen omorganiserade vid ingången till 2024 och under året har man arbetat med att implementera den nya organisationsstrukturen . Vid utgången av 2024 (31 december) uppgick det totala förvaltade kapitalet till 54 8 ,2 miljarder kronor. Av det totala förvaltade kapitalet bestod 34% av globala aktier, 24% av räntebärande tillgångar, 21 % av alternativa tillgångar, 15% av svenska aktier och 6% av tillväxtmarknader .

Figur 59: Fjärde AP-fondens organisation och innehav per tillgångsslag 2024 Fjärde AP-fondens avkastningsmål • Fjärde AP - fonden har ett långsiktigt realt årligt avkastningsmål på 3,5% över 40 - årsperioder, samt ett medelsiktigt avkastningsmål på 3,0% real årlig avkastning över 10 - årsperioder . Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi Fjärde AP - fondens investeringsfilosofi grundar sig i tre förutsättningar, eller särdrag, som vägleder fonden i sitt strategiska arbete för att uppnå målet om en god långsiktig avkastning med väl av vägd risk. Denna är avsedd för hela fond en och nyttjas sedan inom de olika specifika portföljerna . Investeringsfilosofin är oförändrad från föregående år. 83

Bilaga 9

•• Möjlighet att agera långsiktigt. Fondens långa investeringshorisont gör det möjligt att investera med en långsiktighet som innebär att den kan tänka annorlunda än andra investerare när det bedöms långsiktigt gynnsamt. •• Stora frihetsgrader att utforma förvaltningen. Inom ramen för de lagstadgade placeringsreglerna kan Fjärde AP - fonden utforma strategi och portföljstruktur samt välja investeringar som gör att fonden kan dra nytta av sina komparativa fördelar, diversifieringsmöjligheter och proaktivt anpassa portföljen vid marknadsförändringar. •• Lagom portföljstorlek. En lagom storlek på förvaltat kapital ger skalfördelar som möjliggör kostnadseffektivitet utan att investeringsmöjligheterna begränsas.

Därtill kompletterar fonden investeringsfilosofin med sex investeringsövertygelser: 1. Välavvägt risktagande: Välavvägt risktagande som är ansvarsfullt och uppföljningsbart är nödvändigt för att skapa avkastning 2. Ineffektiva marknader: De finansiella marknaderna är inte alltid effektiva, vilket skapar möjlighet att genom långsiktighet och aktiv förvaltning addera mervärde i förvaltningen 3. Diversifiering: En portfölj som är väldiversifierad har över tid en bättre riskjusterad avkastning 4. Hållbarhet: Att integrera hållbarhetsaspekter i förvaltningen bidrar över tid till en bättre hantering av risker och möjligheter samt därmed även till avkastningen 5. Kompetent organisation: Portföljförvaltning är en kunskapsintensiv verksamhet där kompetenta medarbetare är en nödvändig framgångsfaktor 6. Strukturerade processer: En strukturerad, transparent investeringsprocess är en förutsättning för framgångsrik förvaltning

8.1.1 Centrala händelser och förändringar under 2024

Under 2024 har Fjärde AP - fonden genomfört flera viktiga förändringar och fortsatt arbetet med att bygga robusthet i sin portfölj genom bland annat utveckling av tillgångsslaget defensiva aktier. Samtidigt har fonden fortsatt arb eta med sin verksamhetsstrategi för 2023–2025 och dess definierade förflyttningsområden.

• Omorganisation inom kapitalförvaltningen: För att effektivisera verksamheten har fonden genomfört en omorganisation inom kapitalförvaltningen. Enheterna Räntor & Valuta samt Strategisk Allokering och Kvantitativ Analys (SAKA) har slagits samman till den nya enheten Allokering, Likvida Marknader och Analys. Inom enheten Fundamentala Aktier har resurser samordnats genom att den fundamentala svenska aktieförvaltningen och den globala fundamentala aktieförvalt ningen inom SAKA har integrerats i en gemensam enhet. • Översyn av Dynamisk Normalportfölj (DNP): Utifrån ALM - analys en och de aktuella marknadsförutsättningar na har fonden under 2024 gjort den regelbundna översynen av DNP (den referensportfölj som styrelsen beslutar om), som genomförs vartannat år. De viktigaste förändringarna inkluderar : (1) Ökad andel defensiva aktier med 2 procentenheter, motsvarande minskning av räntebärande tillgångar. (2) Ökad duration i globala ränteportföljen med 1 år för att anpassa till marknadsutvecklingen. (3) Höjt medelfristigt rea lt avkastningsmål från 3,0% till 3,5%, baserat på marknadsanalys över ett 10 - årsperspektiv. • Implementering av framtidssäkrat portföljsystemstöd: För att minska infrastrukturens komplexitet och minska beroendet av enskilda personer arbetar fonden med att implementera en ny, integrerad och flexibel systemplattform. Projektet genomförs i samarbete med Tredje AP - fonden för att säkerställa en kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar systemförvaltning.

Bilaga 9

Implementeringsarbetet har pågått under 2024 och systemet befinner sig nu i acceptanstestfasen, med planerad driftsättning 2025. • Arbete med pensionsutredningar: Under året har fonden arbetat internt med och bistått i tre parallella utredningar av pensionssystemet, ett arbete som har krävt omfattande resurser och stort engagemang.

8.2 Fjärde AP-fondens portfölj och resultat 2001–2024

8.2.1 Avkastning och måluppfyllnad

Fjärde AP - fonden har ett långsiktigt realt avkastningsmål på 3,5% per år över 40 - årsperioder. Detta mål speglar den risk - och avkastningsprofil som anses mest lämplig för pensionssystemet och fungerar som en vägledning för fondens arbete med att bidra till dess långsiktiga stabilitet och utveckling.

Utöver det långsiktiga målet har fonden även ett medelsiktigt avkastningsmål på 3,0% real avkastning per år över 10 - årsperioder. Det medelsiktiga målet är mer dynamiskt och kan revideras utifrån makroekonomiska faktorer som marknadstillväxt och inflation. En genomgång av detta mål görs vartannat år eller vid behov. Efter årets översyn kommer m ålet att höjas till 3,5% inför 2025. Samtliga avkastningsmål fastställs av Fjärde AP - fondens styrelse. Under 2024 uppgick fondens avkastning efter kostnader till 10,1%, vilket motsvarar 9,2% real avkastning efter inflationsjustering. Avkastningen översteg därmed både de medel - och långsiktiga avkastningsmålen under 2024.

Figur 60: Fjärde AP-fondens avkastning 2001–2024 och långsiktiga målsättning Sedan 2001 har Fjärde AP - fonden överträffat sitt långsiktiga reala avkastningsmål, med en genomsnittlig real avkastning på 4, 5 % per år, jämfört med målet på 3,5% (se Figur 60 ovan). I nominella termer har fonden uppnått en genomsnittlig årlig avkastning på 6, 6 % sedan start. Utöver detta har fonden även överträffat inkomstindex, som fungerar som ett riktmärke för reallöneutvecklingen under motsvarande period.

Bilaga 9

De senaste tio åren har den genomsnittliga reala avkastningen varit 5, 0 %, vilket överstiger målet. Den starka utvecklingen drevs främst av hög nominell avkastning i kombination med flera år av låg inflation.

Sett till de senaste fem åren har den genomsnittlig a real a avkastning en varit 2,4 % , vilket är 1,1 procentenheter under det långsiktiga målet. Dessa år har varit präglade av högre inflation och ett mer volatilt marknadsklimat vilket har påverka t avkastningen.

8.2.2 Avkastning per tillgångsslag

Under 2024 uppgick Fjärde AP - fonden s total a avkastning till 51 miljarder kronor (10,1 %) efter kostnader. Den starka utvecklingen drevs främst av investeringar i globala aktier vilket även är det tillgångsslag som står för högst andel av fondens förvaltade kapital. Denna tillgångsklass bidrog med till den totala avkastningen med 6,4 procentenheter, motsvarande 3 1, 9 miljarder kronor. Svenska aktier bidrog med 1, 3 procentenheters avkastning, motsvarade 6, 7 miljarder kronor samt aktier inom tillväxtmarknader bidrog med 0,6 procentenheters avkastning motsvarande 3 miljarder kronor. Tillsammans motsvarade detta ett avkastningsbidrag på 41, 6 miljarder kronor inom aktieportföljen. En betydande del av avkastningsbidraget kom från investeringar i de så kallade ” Magnificent Seven ” – de sju ledande amerikanska teknikbolag – som ensamt stod för 12,2 miljarder kronor av avkastningsbidraget. ”Ma gnificent Seven ” stod därmed för 38 % av avkastningsbidraget inom globala aktier och 24% av det totala avkastningsbidraget. F ondens ränteförvaltning bidrog positivt till avkastningen med 1,3 miljarder kronor, motsvarande 0,3 procentenheter i avkastningsbidrag. Även investeringar i alternativa och illikvida tillgångar, såsom riskkapitalfonder, onoterade fastigheter och infrastrukturprojekt, hade en positiv påverkan och bidrog med 0,4 procentenheters avkastningsbidrag, motsvarande 1,9 miljarder kronor.

Slutligen hade även den öppna valuta e xponeringen ett positivt avkastningsbidrag på 6, 2 miljarder kronor, motsvarande 1,2 procentenheter i avkastningsbidrag. Genom en optimerad valutahantering och en flexibel säkringsandel har fonden kunnat anpassa säkringsnivåerna löpande för att balansera risk och avkastning.

En fullständig översikt av tillgångsslagens bidrag till fondens värdeutveckling före kostnader per den 31 december 2024 presenteras i Figur 61.

Bilaga 9

Figur 61: Fjärde AP-fondens avkastningsbidrag 2024 i alla tillgångsklasser

8.2.3 Portföljallokering och tillgångsslag

Fjärde AP- fondens portfölj best od 2024 av 55% aktier , 24% räntebärande tillgångar och 21% alternativa tillgångar. Aktierna utgörs av 34% globala aktier, 15% svenska aktier och 6% tillväxtmarknadsaktier , vilket illustreras i Figur 62.

Jämfört med 2023 ökade andelen globala aktier under året, delvis genom taktiska omallokeringar men också till följd av den starka avkastningen inom noterade aktier. Samtidigt minskade andelen svenska aktier något, medan tillväxtmarknadsaktier förblev relativt oförändrade. Allokeringen till räntebärande tillgångar minskade med 2,0 procentenheter jämfört med 2023, i linje med fondens strategi att stärka portföljen genom defensiva aktier snarare än räntor. På längre sikt har andelen räntebärande tillgångar minskat med 13 procentenheter sedan fondens start 2001.

Alternativa tillgångar stod för samma andel som under 2023, däremot sett från starten 2001 har fondens allokering inom alternativa tillgångar ökat med cirka 18 procentenheter. Även under de senaste tio åren har andelen alternativa tillgångar ökat successivt.

Bilaga 9

Figur 62: Fjärde AP-fondens portföljallokering, 2001–2024 8.2.4 Illikvida tillgångar

AP- fonderna får enligt lag ha högst 40% av sina tillgångar i illikvida tillgångar, det vill säga tillgångar som inte är noterade på en marknadsplats med kontinuerlig prissättning och som därför inte kan likvideras snabbt .

År 2021 enades Första till Fjärde AP - fonderna om en gemensam definition av illikvida tillgångar, vilket medförde vissa förändringar jämfört med tidigare definitioner. Detta bör beaktas vid jämförelser över tid.

Sedan 2015 har Fjärde AP - fondens illikvida tillgångar ökat med 2 80 %, motsvarande 7 6 miljarder kronor. År 2024 utgjorde illikvida tillgångar 19% av F järde AP-fondens totala portfölj, och uppgick till 103 miljarder kronor. Den största delen bestod av onoterade fastigheter (46 %), följt av infrastruktur (2 7 % ), onoterade krediter (1 4%) och private equity -fonder (13%). Under året har andelen i onoterade fastigheter minskat med 2, 8 procentenheter medan övriga tillgångsslag har ökat.

Bilaga 9

Figur 63: Fjärde AP-fondens totala illikvida tillgångar (enligt tidigare och nuvarande definition), 2015–2024 För att möjliggöra en rättvis historisk jämförelse krävs en djupare analys av den illikvida portföljen, där de underliggande tillgångarna har omklassificerats enligt den nya definitionen från 2021. Figur 64 nedan visar att de illikvida tillgångarnas tillväxt, från 43 miljarder kronor år 2018 till 103 miljarder kronor i slutet av 2024, främst drivits av värdestegring (51%), särskilt inom onoterade fastigheter och onoterade aktier (private equity). Samtidigt har nettoinvesteringar, framför allt inom infrastruktur, också haft en betydande inverkan på utvecklingen. A ndelen illikvida tillgångar i portföljen har även ökat från 12% av fondkapitalet 2018 till 19% år 2024.

Figur 64: Fjärde AP-fondens värdeökning av illikvida tillgångsslag, 2018–2024

Bilaga 9

8.2.5 Intern och extern kapitalförvaltning

Fjärde AP- fonden har en majoritet av sitt kapital förvaltat internt. Fondens fördelning mellan interna och externa förvaltningsmandat basera s på vad som bedöms ge högst nettoavkastning efter kostnader. År 2024 förvaltades 79% av kapitalet internt, samma andel som 2023. På tio års sikt har denna andel varit oförändrad, medan det externt förvaltade kapitalet har ökat på fem års sikt – från 14% år 20 20 till 21% år 2024. Detta illustreras i Figur 65 .

Figur 65: Andel av Fjärde AP-fondens kapital under extern och intern förvaltning, 2015–2024 8.2.6 Förvaltningskostnader

Fjärde AP- fondens förvaltningskostnader består av både interna och externa kostnader. De interna förvaltningskostnaderna avser utgifter för kapitalförvaltning som hanteras av fondens egna anställda inom respektive förvaltningsteam. De externa förvaltningskostnaderna uppstår vid användning av externa förvaltare inom specifika mandat och tillgångsslag, där kostnaderna regleras av kontraktuella villkor. Externa förvaltare används exempelvis inom onoterade aktier (private equity), tillväxtmarknader, Asien och Europa. Under den senaste tioårsperioden har förvaltningskostnaderna som andel av totalt förvaltat kapital minskat, särskilt de senaste fem åren. Denna utveckling speglar ett ökat fokus på kostnadseffektivitet, där reala kostnader förblivit i stort sett oförändrade medan fondkapitalet vuxit. Med andra ord har värdet av de totala tillgångarna som förvaltas internt ökat snabbare än de förvaltningsrelaterade kostnaderna. Sedan starten 2001 är den genomsnittliga förvaltningskostnaden som andel av totalt förvaltat kapital 0,10%. År 2024 uppgick förvaltningskostnaderna till 0,07% av totalt förvaltat kapital, en minskning från föregående år. De totala förvaltningskostnaderna uppgick till 394 miljoner kronor under 2024 och har under de senaste tio åren successivt ökat. Kostnadsökningarna är framför allt koppla de till inflation samt investeringar inom IT. Sett ur ett internationellt perspektiv har Fjärde AP -fonden låg a förvaltningskostnader som andel av det total a förvalta de kapital et (se avsnitt 3.4 Jämförelse med utländska pensionsfonder ).

Bilaga 9

Figur 66: Fjärde AP-fondens förvaltningskostnader, 2001–2024 8.3 Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2024

8.3.1 Principer och strategier för hållbarhetsarbetet

Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete bygger på statens värdegrund och fondens uppdrag om föredömlig förvaltning, med fokus på ansvarsfulla investeringar och ansvarfullt ägande. Hållbarhet är en central del av investeringsstrategin, där fonden strävar efter att öka andelen investeringar som bidrar till hållbar omställning – utan att kompromissa med avkastningskrav eller risknivåer. Således är Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete integrerat i alla delar av organisationen och det löpande förvaltningsarbetet. Fonden har även strukturerade processer kring uppföljning av hållbarhet i förvaltningen, utvecklingen av aktiva mandat samt hållbarhetsrapporteringen. Hållbarhetsarbetet styrs av fondens hållbarhetspolicy, som årligen revideras och fastställs av styrelsen. Det är också inom denna som Fjärde AP- fondens målsättningar formuleras och följs upp . Inom ramen för policyn tillämpas fem implementeringsstrategier:

• Mäta och rapportera kring hållbarhet – kontinuerlig uppföljning och analys av hållbarhetsdata. • Integrera hållbarhet i alla investeringsprocesser – anpassat till olika tillgångsslag. • Påverka som ägare, investerare och samhällsaktör – dialoger med bolag, deltagande i valberedningar, röstande på bolagsstämmor samt samarbete med initiativ som Climate Action 100+ och Transition Pathway Initiative . • Reducera hållbarhetsrisker i portföljen – minskad exponering mot tillgångar med höga hållbarhetsrisker och konventionsbaserad exkludering. • Investera i starka hållbarhetstrender – riktade tematiska investeringar.

Fonden har två övergripande fokusområden för hållbarhetsarbetet : ägarstyrning och klimat & miljö. Dessa bedöms ha en påverkan på portföljens långsiktiga avkastnings - och riskegenskaper samt även vara investeringsbara. 91

Bilaga 9

Inom ägarstyrning prioriteras frågor som styrelsesammansättning, kapitalstruktur, hållbarhetsincitament och transparens med målet att bidra till god utveckling i bolagen och bättre riskjusterad avkastning. Arbetet med klimat och miljö omfattar identifiering av systematiska risker med global påverkan på samhälle, ekonomier och förväntad avkastning . Därutöver berörs frågor rörande klimatförändringar, klimatomställning, resurseffektivitet och biologisk mångfald, med målet att minska globala utsläpp. Fjärde AP -fonden har som strategi att välja bort bolag inom vissa högrisk sektorer om de inte uppfyller ställda krav. För att kunna ingå i portföljen måste bolagen ha mål och planer om att vara i linje med Parisavtalet samt ha förutsättningar och ambitioner att på ett positivt sätt kunna bidra till en hållbar omställning.

8.3.2 Hållbarhetsaktiviteter under 2024

Under 2024 har Fjärde AP - fonden genomfört flera initiativ för att stärka sitt hållbarhetsarbete och integrera klimathänsyn i kapitalförvaltningen .

• Fördjupad klimatscenarioanalys : En analys av portföljens känslighet för klimatomställning, där omställningsrisker på kort sikt och fysiska risker på längre sikt har kartlagts, inklusive regioners sårbarhet. Syftet är att ge förvaltningsteamen insikter om hur dessa faktorer påverkar deras portföljer. • Förbättrad kvantitativ klimatmodell för aktieinvesteringar : Modellen för systematiska globala aktier har uppdaterats med en ny leverantör och en förändrad metod för att analysera bolagsurval. Den inkluderar nu även Scope 3 - utsläpp och bidrar till en lägre systematisk risk kopplad till klimatomställningen . • Översyn av färdplaner för klimatintensiva sektorer : Förvaltningsteamen inom energi, kraft och transporter genomförde, med stöd av externa konsulter, en omfattande analys av hur klimatomställningen påverkar dessa sektorer. Utifrån detta tog teamen fram en egen aktiemarknadsanalys, och färdplanerna uppdaterades för att bättre hantera omställningsrisker . • Utökad CO2- rapportering : Rapporteringen inkluderar nu även statsobligationer. • Integrering av hållbarhetsdata i portföljhantering : SFDR och taxonomidata nu en del av portföljsystemprojektet, inklusive utvärdering av nya leverantörer. • Uppdatering av tematisk hållbarhetsanalys : En omfattande genomgång av fondens fokusområden inom hållbarhet ledde till höjd bevakningsnivå av intelligenta energisystem, kärnkraft och hållbar gruvdrift .

8.3.3 Tematiska hållbarhetsinvesteringar

Fjärde AP - fonden definierar tematiska hållbarhetsinvesteringar som proaktiva investeringar baserade på en bred analys av hållbarhetstrender. Syftet är att identifiera investeringsteman med potential för god avkastning samtidigt som de bidrar till en hållba r omställning. Under 2024 uppgick fondens tematiska investeringar till 4 ,6 miljarder kronor, vilket är något mindre är föregående år. De hållbara investeringarna utgörs till största delen av riskkapital (46%), gröna och sociala obligationer (24%), noterade aktier (22%) samt infrastruktur (9%) .

Totalt har fonden sedan 2020 investerat 43 miljarder kronor i tematiska hållbarhetsprojekt. Målet är att successivt öka andelen investeringar som både bidrar till och gynnas av hållbarhetsomställningen. 92

Bilaga 9

8.3.4 Koldioxidutsläpp

De totala koldioxidutsläppen från Fjärde AP-fonden s noterade aktieportfölj (Scope 1 och 2) uppgick till 0,66 miljoner tCO₂e under 2024. Detta är en minskning med 0,14 miljoner tCO₂e jämfört med 2023 då de totala utsläppen uppgick 0,8 miljoner tCO₂e. Sedan mätningarna började 2010 har portföljens utsläpp reducerats med 70%.

Den portföljviktade koldioxidintensitet en – ett mått på fondens exponering mot koldioxidintensiva bolag – sjönk med 0,9 tCO₂e till 4,4 tCO₂e /mkr, som illustreras i Figur 67 . Detta motsvarande en 1 6% minskning under året. Denna utveckling drevs främst av lägre koldioxidintensitet hos portföljbol agen, men även förändringar i portföljallokeringen bidrog till en minskning .

Figur 67: Fjärde AP-fondens portföljviktade koldioxidutsläpp, 2023–2024 8.3.5 Hållbarhetsmål och måluppfyllnad

Fjärde AP- fondens hållbarhetsmål, utformade i enlighet med fondens hållbarhetspolicy och fokusområden, är i stort sett oförändrade från 2023. För mål 6 har mätetalet justerats för att bättre spegla betydelsen av arbetet i valberedningar i relation till portföljvärdet. Målet kring att i ntervjua hela eller delar av styrelsen vid styrelseutvärderingar har också tagits bort . Detta då det numera betraktas som praxis och därmed inte längre kräver en separat målsättning.

De flesta målen är kvantitativt definierade och kombinerar både aktivitets - och resultatmål. Aktivitetsmål innebär genomförandet av specifika åtgärder inom en fastställd tidsram, medan resultatmål avser exempelvis uppnådda utsläppsminskningar eller andra mätbara effekter. Målen har en medel- till långsiktig horisont, men i de fall då kortsiktiga delmål satts för 2024 har samtliga uppnåtts under året. En sammanställning av samtliga målsättningar och fondens måluppfyllelse återfinns i Figur 68 och 69.

Bilaga 9 Figur 68: Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2021–2024 (I/II) 94

Bilaga 9 Figur 69: Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och måluppfyllnad, 2021–2024 (II/II) 95

Bilaga 9

8.4 Slutsatser och bedömningar

8.4.1 Bedömning avseende kapitalförvaltning och måluppfyllnad

Fjärde AP- fonden har uppnått sitt reala avkastningsmål över flera utvärderade tidsperioder: sedan start, under den senaste tioårsperioden samt för 2024. Däremot har fonden inte nått sitt avkastningsmål över den senaste femårsperioden. Under 2024 var, liksom för övriga buffertfonder, Fjärde AP - fondens globala aktier en avgörande faktor bakom de n goda avkastningen. Fondens exponering mot ” Magnificent Seven ” , har varit en stark drivkraft inom tillgångsslaget. Dessa sju aktier stod vid utgången av 2024 för 38% av avkastningsbidraget inom globala aktier, vilket dock är en minskning från 2023 trots deras starka avkastning. Stora delar av fondens avkastning kan därmed härledas till ett fåtal aktieinnehav. Fjärde AP-fonden har d äremot den näst lägsta koncentrationen av sina fem största aktieinnehav (6,23%) jämfört med Första till Tredje AP- fonderna. Detta understryker fondens strategi att upprätthålla en hög grad av diversifiering. Fjärde AP- fonden har under flera år arbetat för att öka portföljens robusthet genom en strategisk allokering mot tillgångsslaget defensiva aktier. Syftet har varit att minska beroendet av räntetillgångar genom en global aktiesammansättning som kan prestera relativt väl även i mer utmanande ekonomiska miljöer. Fonden har således lyckats väl med denna strategi och lyckats diversifiera utan att kompromissa med avkastningen.

8.4.2 Arkwrights samlade bedömning

Arkwrights samlade bedömning är att Fjärde AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten.

Bilaga 9

9. Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden

I följande avsnitt presenteras en grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fondens verksamhet . Utvärderingen omfattar fondens organisation, målsättning, investeringsfilosofi, centrala händelser under 2024, avkastning, tillgångsallokering, förvaltningskostnader samt hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

9.1 Sjätte AP-fondens avkastningsmål, förvaltningsmodell och centrala händelser 2024

Sjätte AP -fonden är en av de fem buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet men skiljer sig från Första till Fjärde AP - fonderna i flertalet avseenden, bland annat i dess uppdrag, förvaltningsmodell och avkastningsmål. Sjätte AP -fonden följer dessutom en egen lag. Fondens lagstadgade uppdrag är att förvalta anförtrodda medel genom placeringar i riskkapitalmarknade n med målet att generera 17 långsiktigt hög avkastning med en väl avvägd riskspridning. En avgörande skillnad gentemot de övriga buffertfonderna är att Sjätte AP - fonden är en stängd fond , vilket innebär att den varken tar emot inbetalningar eller gör utbetalningar till pensionssystemet. Denna struktur ger fonden andra förutsättningar jämfört med övriga buffertfonder . F onden måste aktivt planera sin likviditet för att möta neddragningar av utfäst kapital till fonderna, tilläggsinvesteringar i portföljbolag och hantera likviditetsfluktuationer i investeringsportföljen. Fonden har även en striktare begränsning avseende valutaexponering, där minst 90% av fondens värde måste vara valutasäkrat, vilket periodvis kan skapa omfattande likviditetspåverkan. Fonden fortsätter att arbeta konsekvent utifrån den strategiska grund som etablerades 2012 och som förtydligades ytterligare 2020 . Strategins inriktning är att bygga en internationell riskkapitalportfölj (private equity) genom fondinvesteringar och co - investeringar ( indirekt investering i ett bolag tillsammans med en förvaltare som fonden utfäst kapital till). Sjätte AP -fondens o rganisation bestod 2024 av 29 personer ( 2023: 32) . 12 personer arbetar inom investeringsorganisationen och en portföljstrateg rapporter direkt till VD . Inga organisatoriska förändringar har skett under året.

Vid utgången av 2024 (31 december) uppgick det totala förvaltade kapitalet till 77,1 miljarder kronor. Det sysselsatta kapitalet uppgick till 74,9 miljarder kronor. Av det totala förvaltade kapitalet bestod 44% av buyout fondinvesteringar, 34% av buyout co - investeringar, 14% av venture/growth fondinvesteringar, 5% av secondary fondinvesteringar samt 3% övrigt.

17 Samlat begrepp för marknaden för riskkapitalinvesteringar, det vill säga investeringar i onoterade bolag av olika storlek och mognadsgrad (exempelvis genom private equity - fonder (PE) och venture capital - fonder (VC)) 97

Bilaga 9

Figur 70: Sjätte AP-fondens organisation och innehav per tillgångsslag 2024 Sjätte AP-fondens avkastningsmål • Sjätte AP - fondens avkastningsmål representerar avkastningen för en medianfond som investerar inom onoterat. För att vara jämförbar med fondens nettoavkastning så har målet justerats för uppskattat likviditetsbehov om 10%. • Avkastningsmålet utgörs av: o 90% av målavkastning för den onoterade portföljen, över senaste femårsperioden (Burgiss) 18 o 10% av målavkastningen för likviditetsförvaltningen (OMRX T - Bill) • Sjätte AP - fondens mål utvärderas över femårssikt. För senaste femårsperioden var avkastningsmålet 7,0%. För 2024 är benchmark - 3,0%.

Sjätte AP-fondens investeringsfilosofi Sjätte AP - fondens strategiska inriktning utgår från uppdraget att investera i onoterade tillgångar inom följande områden:

• Fondinvesteringar inom mogna företag (buyout) • Fondinvesteringar inom företag i tidig utvecklings - och tillväxtfas (venture/growth) • Fondinvesteringar inom andrahandsmarknaden för onoterade fondandelar (secondaries) • Co- investeringar inom mogna företag (buyout), där fonden investerar indirekt i företag tillsammans med en investerare som den har åtaganden gentemot. Investeringarna sker genom riskkapitalfonder (private equity), där fonden enbart gör indirekta investeringar i samarbete med etablerade förvaltare. Fonden gör inga direktinvesteringar. Sjätte AP fonden investerar heller inte i kreditfonder (private debt). Fondens investeringsfilosofi bygger på att skapa en väldiversifierad portfölj genom utvalda förvaltare inom respektive investeringsområde. Diversifiering sker genom att sprida kapitalet mellan förvaltare

18 Avkastningsmålet beräknas utifrån data levererat av Burgiss som är ledande inom insamlande och tillhandahållande av data för onoterade investeringar. Numera en del av MSCI. 98

Bilaga 9

med olika fondstorlekar och strategier, snarare än genom geografisk allokering. Resultatet blir en bred exponering mot underliggande portföljbolag i fonderna.

En viktig del av strategin är även att hålla en jämn investeringstakt över tid, vilket bidrar till en mer balanserad och uthållig avkastning. Genom att tillämpa denna strategi sedan 2012 har Sjätte AP -fonden byggt upp ett starkt strukturkapital, vilket är avgörande för att säkra tillgång till de mest attraktiva investeringarna. Framgång inom onoterade tillgångar mäts i stor utsträckning genom fondens rykte som investerare (Limited Partner, LP). 19 Att vara en välrenommerad investerare ger möjligheten att sama rbeta med förvaltare som har en dokumenterad förmåga att leverera avkastning i de övre kvartilerna över tid.

Sjätte AP -fondens strategiska inriktning är främst inom mogna företag (buyout), följt av tidig utvecklings - och tillväxtfas (venture/growth) samt andrahandsmarknaden för onoterade fondandelar (secondaries) inom Europa och Nordamerika, som illustreras i Figur 71. Fondens strategi och investeringsfördelning är anpassad för att uppnå långsiktigt hög riskjusterad avkastning. Investeringarna begränsas till områden där den förväntade avkastningen överensstämmer med fondens avkastningsmål. Som en följd av detta exkluderas exempelvis infrastruktur, som generellt har en lägre förväntad avkastning.

Figur 71: Sjätte AP-fondens strategiska inriktning inom privata marknader

9.1.1 Centrala händelser och förändringar under 2024

Under 2024 har Sjätte AP - fonden genomfört flera initiativ för att utveckla verksamheten och stärka samarbeten inom organisationen.

• Intern verksamhetsutveckling : Ett omfattande utvecklingsprogram har genomförts med fokus på ledarskap, medarbetarskap och specialistkompetens, från ledningsnivå och genom hela organisationen.

19 LP står för Limited Partner och är en benämning för en investerare i en riskkapitalfond såsom private equity - (PE) eller venture capital (VC) fonder 99

Bilaga 9

• Automatisering av rapportering: Effektiviseringen av rapportering har fortsatt genom Power BI, vilket nu omfattar valutarapporter, fondrapporter och hållbarhetsuppföljning för bättre beslutsstöd och uppföljning. • Stärkt samarbete inom investeringsverksamheten: Arbetssättet har blivit mer tvärfunktionellt för att optimera användningen av kompetens och resurser inom investeringsverksamheten. • Tidskrävande AP - fondsutredning : Under året har AP - fondsutredningen krävt betydande resurser och fokus. • Aktiva externt i olika sammanhang: Fonden har varit efterfrågad i Private Equity sammanhang, särskilt inom hållbarhet, portföljstrategi och juridik. Den har också mottagit flera inbjudningar att delta i paneler och presentationer.

9.2 Sjätte AP-fondens portfölj och resultat 2001–2024

9.2.1 Avkastning och måluppfyllnad

Som en naturlig del av Sjätte AP - fondens unika placeringsregler har fonden ett avkastningsmål som skiljer sig från de övriga buffertfondernas. Målet är att utvärdera fondens långsiktiga förvaltningsresultat jämfört med andra investerare inom onoterade tillgångar över en femårsperiod.

För extern jämförelse används avkastningsdata från Burgiss (sedan 2023 en del av MSCI), en av marknadens ledande leverantörer av data för onoterade investeringar. Fondens nettoavkastning – det vill säga avkastning efter kostnader – jämförs med avkastningen för medianfonden inom onoterade investeringar. Eftersom Sjätte AP - fondens resultat omräknas till svenska kronor så konverteras datan för avkastningsmålet till samma valuta. Detta innebär dock att målet påverkas fullt ut av valutaeffekter medan fondens tillgångar enligt lag måste valutasäkras till 90%.

Eftersom Sjätte AP - fonden är stängd och därmed varken kan avropa eller distribuera kapital, krävs en planerad likviditetsbuffert för att säkerställa framtida investeringsåtaganden. För en rättvis jämförelse av nettoavkastningen justeras målet för denna buffert, vars omfattning uppskattas till cirka 10% av fondkapitalet vid full investeringsgrad. Avkastningsmålet för likviditetsbufferten är OMRX T - Bill, vilket är intern benchmark för fondens likviditetsförvaltning.

Sammanfattningsvis beräknas avkastningsmålet som en viktad kombination av: 90% av målavkastningen för den onoterade portföljen (Burgiss) och 10% av målavkastningen för likviditetsförvaltningen (OMRX T - Bill). Denna struktur säkerställer en rättvis och relevant utvärdering av fondens avkastning inom sitt specifika investeringsområde. Under den senaste femårsperioden har Sjätte AP - fonden haft en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 15,5%, vilket överträffar avkastningsmålet på 7,0 %. Avkastningen från själva investeringsverksamheten – exklusive effekter från valutasäkring och likviditetshantering – uppgick till 21,3% i genomsnitt per år under samma period. Därmed har fonden tydligt överträffat sitt långsiktiga avkastningsmål. Även om målet är definierat på en femårsperiod kan jämförelser göras över både kortare och längre tidsserier. Vid längre tidsserier påverkas dock resultaten delvis av innehav från tidigare strategier. Sett till 2024 har fonden haft en genomsnittlig nominell avkastning på 9,0%, medan avkastningen från investeringsverksamheten uppgick till 15,2%. Även detta överträffar benchmark som för 2024 var - 3,0%, dvs negativt.

Bilaga 9

Då Sjätte AP - fonden har strikta krav kring valutasäkring och likviditet analyseras avkastningen inom investeringsverksamheten separat, det vill säga exklusive effekterna av valutasäkring och likviditetsförvaltning. Detta görs internt för att ge en mer exakt bild av fondens prestation inom olika investeringssegment.

Figur 72: Sjätte AP-fondens avkastning 1997–2024 och avkastningsmål Tack vare den starka avkastningen under det senaste decenniet och den strategiska omställning som inleddes 2012 – med fokus på en kombination av fondutfästelser och co - investeringar i stället för privata direktinvesteringar i onoterade bolag – har fondkapitalet ökat avsevärt över tid. Detta är en markant kontrast mot fondens tidiga år, då avkastningen var betydligt lägre, vilket illustreras i Figur 7 3 .

Figur 73: Sjätte AP-fondens tillväxt i fondkapital, 1997–2024

Bilaga 9

9.2.2 Avkastning per tillgångsslag

Det totala avkastningsbidraget under 2024 uppgick till 6,4 miljarder kronor efter kostnader, motsvarande 9,0% avkastning. Avkastningen var främst driven av buyout-investeringar, både via co-investeringar och fondinvesteringar, som bidrog med 7,4 procentenheter respektive 5,1 procentenheter i avkastningsbidrag. Även venture/growth- segmentet hade ett positivt bidrag på 1,4 procentenheter trots den historiska volatiliteten inom detta område. Secondaries bidrog också marginellt positivt med 0,7 procentenheter i avkastningsbidrag. Målet om 10% långsiktig likviditet uppnåddes inte, vilket begränsade co-investeringar och nya investeringar. Fokus låg därmed på tilläggsinvesteringar i befintliga innehav.

De lagbundna v alutasäkringarna hade en betydande negativ inverkan på avkastningsbidraget under 2024, med ett avkastningsbidrag på -5,4 procentenheter, motsvarade -3,8 miljarder kronor. Denna påverkan beror på att den svenska kronan försvagades mot flera av de större valutorna, särskilt den amerikanska dollarn och euron. Eftersom Sjätte AP - fonden enligt lag måste valutasäkra 90% av sitt kapital, medför detta att fonden gått miste om den positiva effekten av en försvagad krona på de utländska investeringarnas värde. Till skillnad från fonder utan lika strikta krav på valutasäkring, som kan dra nytta av en svagare krona genom ökade värden på sina utländska innehav, tvingas Sjätte AP -fonden i stället täcka upp för valutafluktuationer, vilket resulterar i ett negativt bidrag till den totala avkastningen. Denna effekt har blivit särskilt tydlig under de senaste åren, då kronans långsiktiga trend av försvagning har inneburit att valutasäkringarna successivt minskat fondens potentiella avkastning. Detta illustrerar den strukturella utmaning som fondens valuta säkringskrav innebär, särskilt i ett marknadsläge där den svenska kronan tenderar att röra sig i en negativ riktning mot fondens dominerande investeringsvalutor.

Figur 74: Sjätte AP-fondens avkastningsbidrag 2024 i alla tillgångsklasser Sjätte AP - fondens investeringsverksamhet och det sysselsatta kapitalet – det vill säga avkastningen exklusive effekter av valutasäkringar och likviditetshantering – är det mått som fonden själv kan 102

Bilaga 9

påverka och som ger en mer rättvisande bild av den faktiska avkastningen. Sett enbart till investeringsverksamheten har co- investeringar inom buyout genererat den högsta avkastningen under den senaste femårsperioden med 26 %, följt av secondaries med 18,8 % och fondinvesteringar inom buyout med 18,4 %.

Överlag har fondens investeringsverksamhet uppvisat stabilt hög avkastning över samtliga tidsperioder, vilket illustreras i Figur 75 . Under 2024 var dock avkastningen för fondinvesteringar inom buyout samt venture/growth något lägre än den historiska genomsnittsnivån, vilket reflekterar de rådande marknadsförhållandena med långsammare transaktionsaktivitet än normalt och därmed färre distributioner, färre nyinvesteringar och längre fondresningscykler.

Figur 75: Sjätte AP-fondens årliga avkastning i investeringsverksamheten Sett över de fem senaste åren i termer av avkastningsbidrag (se Figur 7 6 nedan) har denna avkastning genererat en multipelavkastning på 2,2 x (cirka 1 22 %), starkt drivet av fondinvesteringar och coinvesteringar inom buyout som enskilt genererade ett avkastningsbidrag på 19,5 miljarder och 23,5 miljarder. Därtill har venture/growth - och secondary placeringar enskilt bidragit med 5,2 respektive 1,9 miljarder kronor. Valutasäkringar ger en negativ resultateffekt om - 7,4 miljarder kronor.

Bilaga 9

Figur 76: Sjätte AP-fondens avkastningsbidrag, 2019–2024

9.2.3 Portföljallokering och tillgångsslag

Under 2024 bestod Sjätte -AP fondens portfölj av 44% (34 m iljarder kronor) buyout fondinvesteringar , 34% (26,5 miljarder kronor ) buyout co- investeringar, 14% (10,8 m iljarder kronor) venture/growth, 5% (3,6 miljarder kronor) secondaries och 3% (2,2 m iljarder kronor) övriga tillgångar.

I absoluta termer har fonden ökat sina innehav inom samtliga tillgångsklasser, vilket innebär att fondkapitalet fortsätter att växa efter den markanta ökningen som skedde under 2021, som illustreras i Figur 77 . Portföljen och tillgångsallokeringen förblir tydligt viktad mot buyout, där fond - och co - investeringar tillsammans utgjorde 60,5 miljarder SEK (78%) av det totalt 77,1 miljarder kronor under förvaltning 2024 . Den höga andelen buyout - investeringar förklaras av den generellt sett lägre riskprofilen hos de underliggande bolagen i dessa fonder. Detta reflekterar fondens strategiska inriktning, aktiva förvaltningsarbete och uppdrag att generera långsiktigt hög avkastning med en tillfredsställande riskspridning.

Bilaga 9

Figur 77: Sjätte AP-fondens totala fondkapital, 1996–2024 Sjätte AP - fondens geografiska tillgångsallokering har förändrats avsevärt mellan 2015 och 2024 (se Figur 7 8 nedan). Andelen kapital investerat i företag med svensk hemvist har minskat från 67% år 2015 till endast 12% år 2024. Samtidigt har exponeringen mot USA och Europa ökat markant. Denna 20 förändring innebär att en betydligt större del av portföljen idag kräver valutasäkring.

Figur 78: Sjätte AP-fondens geografiska utveckling, 2015–2024

20 Notera att även om den relativa andelen i Sverige har minskat (Figur 76) så har den, räknat i absoluta tal, ökat under den korrensponerade perioden 105

Bilaga 9

9.2.4 Förvaltningskostnader

Sjätte AP - fondens investeringsfilosofi bygger på att välja ut högkvalitativa förvaltarteam med en bevisad förmåga att skapa långsiktigt värde i sina investeringar. Utöver detta investerar fonden selektivt i co - investeringar. Förvaltarteamen arbetar aktivt med att utveckla och driva de bolag de investerar i, vilket är resurskrävande och skiljer sig avsevärt från förvaltning av noterade aktier.

Fonden har tre huvudsakliga kostnadsposter: 1. Interna kostnader – relaterade till den interna verksamheten, såsom löner och administration. 2. Externa kostnader – den största kostnadsposten, som består av ersättningar till externa fonder dit utfästelser har gjorts för att investera AP6:s kapital, främst i from av management fees. 3. Övriga externa kostnader, som även här avser ersättningar till externa fonder, – inkluderar exempelvis kostnader för kreditlinjer, uppstart av fonder och utgifter kopplade till avbrutna affärer. Denna struktur reflekterar fondens aktiva investeringsstrategi, där en betydande andel av kostnaderna är kopplade till att säkerställa att investeringarna hanteras av erfarna och välrenommerade förvaltare.

Figur 79: Sjätte AP-fondens förvaltningskostnader, 2012–2024 Sjätte AP - fondens totala förvaltningskostnader har ökat i takt med att portföljen har vuxit under den senaste tioårsperioden och uppgick till 1 202 miljoner kronor under 2024, där ökningen främst drivits av högre management fees och andra externa kostnader. Trots denna ökning har förvaltningskostnaderna i relation till fondens kapital varit relativt stabila, med endast mindre fluktuationer över tid. Under 2024 motsvarade förvaltningskostnaderna 1,6% av det totala förvaltade kapitalet, en marginell ökning jämfört med 2023. Den ökade andelen externa kostnader är i linje med fondens växande kapitalbas, då kostnaden för extern förvaltning i stor utsträckning är proportionell mot mängden förvaltat kapital. Detta speglar fondens strategiska inriktning mot externa förvaltare och c o- investeringar som primära investeringsmetoder.

Bilaga 9

De interna förvaltningskostnaderna har däremot varit relativt oförändrade i absoluta tal, trots att fondens förvaltade kapital har vuxit avsevärt. Sett som andel av förvaltat kapital har de interna kostnaderna haft en tydligt nedåtgående trend sedan 2012, vilket signalerar en skalbar och kostnadseffektiv organisation.

9.3 Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2024

9.3.1 Principer och strategier för hållbarhetsarbetet

Sjätte AP - fondens hållbarhetsarbete syftar både till att skydda och skapa långsiktigt värde i portföljen samt att uppfylla externa krav och förväntningar. Inom det onoterade tillgångsslaget är hållbarhetsrelaterade risker särskilt viktiga att hantera, då riskkapitalinvesteringars (private equity) långsiktiga och illikvida karaktär gör att avyttringsmöjligheter är begränsade. Dessutom kan det koncentrerade ägandet innebära att fonden hamnar i fokus vid hållbarhetsrelaterade incidenter. De senaste åren har de externa kraven på hållbarhet ökat, främst genom ändringar i Lag (2000:193) om Sjätte AP - fonden, som numera omfattar kravet på föredömlig förvaltning, vilket fonden tolkar som en skyldighet att både skydda och skapa värde genom hållbarhetsintegration samt att uppfylla externa krav och förväntningar.

Fondens hållbarhetsarbete bygger på en helhetssyn inom ESG och vägleds av en årlig väsentlighetsanalys, som identifierar områden som kräver särskilt fokus. För 2024 var områden som bedömdes väsentliga i stort samma som tidigare år. Nya frågeställningar som framkom var bland annat ansvarsfull AI och frågor kopplade till global säkerhet . Investeringsorganisationen ansvarar för att integrera hållbarhet i det operativa arbetet med att utvärdera och följa upp investeringar, medan hållbarhetsfunktionen tillhandahåller expertis och utvecklar metoder och verktyg för detta.

Fonden investerar endast i onoterade tillgångar och gör enbart indirekta investeringar i riskkapitalfonder och co - investeringar. Denna strategi, i kombination med private equity -investeringars illikvida natur, gör att noggrann granskning inför investeringar är avgörande. Därför samarbetar hållbarhetsteamet tätt med investeringsorganisationen.

Sjätte AP - fondens hållbarhetsarbete vilar på två centrala principer: 1. Integrera hållbarhetsfrågor i utvärderings - och uppföljningsprocesserna kopplat till investeringsarbetet. 2. Verka för ökad transparens inom ESG och uppmuntra ökad transparens hos förvaltarna .

En viktig del av detta är att systematiskt dela hållbarhetsinformation och tydliggöra fondens interna processer och riktlinjer. Vidare har Sjätte AP -fonden g enom intressentdialog och väsentlighetsanalys identifierat tre prioriterade fokusområden för hållbarhetsarbetet: (1) k limat , (2) jämställdhet och mångfald och (3) m änskliga rättigheter. Dessa fokusområden arbetar fonden aktivt med tvärs hela portföljen och tillgångsslag. De två centrala principerna, tillsammans med de tre hållbarhetsfokusområdena, utgör grunden för fondens mål och uppföljningsarbete.

Bilaga 9

9.3.2 Hållbarhetsaktiviteter under 2024

Under 2024 har Sjätte AP - fonden genomfört en rad initiativ för att stärka sitt hållbarhetsarbete.

• Fortsatt fokus på mänskliga rättigheter: Fonden utvecklade under 2023 en ny modell för att utvärdera förvaltarnas arbete med mänskliga rättigheter. Under 2024 har modellen integrerats i befintliga processer. 2024 är också det första året då det kvantitativa målet, som sattes 2023, följs upp. Målet syftar till att främja positiv utveckling och motivera förvaltare att intensifiera sina insatser inom området. • Förbättrade digitala verktyg för hållbarhetsanalys : E tt nytt digitalt gränssnitt har utvecklats för att tydligare visualisera hållbarhetsdata per förvaltare. Gränssnittet finns tillgängligt för investeringsorganisationen och stärker befintliga verktyg för löpande utvärdering och uppföljning av portföljen. • Utforskning av hållbarhetstematiska investeringar: En intern kartläggning och analys har genomförts för att utveckla utökad kompetens inom tematiska investeringar, med särskilt fokus på "föredömlig förvaltning" inom ramen för uppdraget. • Analys av naturrelaterad påverkan : Fonden har granskat portföljens exponering mot naturrelaterade risker och identifierat de sektorer och bolag med störst påverkan eller beroende av naturresurser. Fortsatt pågående projekt. • Värdegrundsarbete och antikorruption: Som en del av fondens övergripande riskanalys har, i samarbete med Statskontoret, en intern korruptionsriskanalys och utbildning inom området genomförts. • Nya medlemskap och samarbeten : Fonden har anslutit sig till nätverket Diversity in Action, som arbetar för att främja jämställdhet och mångfald inom riskkapital branschen. Fonden har även samarbet at med organisationer som jobbar med frågeställningar relaterat till mänskliga rättigheter.

9.3.3 Tematiska hållbarhetsinvesteringar

För Sjätte AP - fonden är integreringen av hållbarhetsprinciper en central del av investeringsverksamheten för att säkerställa en avkastning som är väl avvägd i förhållande till risken. Sedan den strategiska omläggningen 2012 har fonden konsekvent integrerat hållbarhetsaspekter i samtliga investeringsstrategier. Genom sin ordinarie investeringsverksamhet har fonden därmed allokerat kapital till fonder med ett tydligt hållbarhetsfokus. Ett resultat är att investeringarna i den befintliga portföljen, utöver att skapa avkastning, arbetar aktivt med att minimera hållbarhetsrelaterad påverkan. Det finns också bolag som genererar mätbara och positiva effekter för både samhälle och miljö. Under de senaste åren har fonden dessutom noterat ett växande engagemang bland portföljens förvaltare för investeringar med specifika hållbarhetsteman, vilket signalerar en ökad medvetenhet och vilja att integrera hållbarhet i investeringsbesluten. Kombinationen av denna trend, ett ökande utbud av specifika hållbarhetstematiska produkter på marknaden, pågående hållbarhetsrelaterade utmaningar i samhället och relaterad omställning, samt uppdraget om föredömlig förvaltning, var bakgrunden till fondens fördjupningsprojekt i hållbarhetstematiska investeringar under 2024.

Bilaga 9

9.3.4 Koldioxidutsläpp

De totala koldioxidutsläppen från Sjätte AP -fondens innehav (S cope 1 och 2) uppgick till 42 tusen tCO₂e under 2024. Detta är en minskning med 21 tusen tCO₂e jämfört med 2023 då de totala utsläppen uppgick 63 tusen tCO₂e.

Den portföljviktade koldioxidintensiteten, ett mått på fondens exponering mot koldioxidintensiva bolag, uppgick till 1,2 tCO₂e / mkr , en minskning med 1,0 tCO₂e jämfört med föregående år, vilket illustreras i Figur 80. Minskningen drevs av både lägre koldioxidintensitet hos portföljbolagen samt förändringar i portföljallokeringen .

Figur 80: Sjätte AP-fondens portföljviktade koldioxidutsläpp, 2023–2024 9.3.5 Hållbarhetsmål och måluppfyllnad

Sjätte AP - fondens målsättningar utvärderas inom ramen för PE - specifika ramverk, vilket säkerställer en måluppföljning med tydligt branschfokus. Fondens hållbarhetsmål är i stort sett oförändrade från 2023, med två huvudsakliga justeringar . Målet kopplat till betyg i PRI:s utvärdering har utgått, eftersom PRI:s rapporteringsramverk genomgår förändringar som gör uppföljningen svår. Mål 10, som rör mänskliga rättigheter, har kvantifierats och mäter numera förändringar i betygsättning av förvaltare vid den årliga utvärderingen. Samtliga mål är kvantifierade resultatmål (till exempel uppnå en specifik nivå av utsläppsminskning). Målen har tidsbestämda gränsvärden för kort - , medellång - och lång sikt.

En sammanställning av fondens målsättningar och uppfyllelse presenteras i Figur 81 och 82 nedan.

Bilaga 9 Figur 81: Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål- och måluppfyllnad 2021–2024 (I/II) 110

Bilaga 9 Figur 82: Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål- och måluppfyllnad 2021–2024 (II/II) 111

Bilaga 9

9.4 Slutsatser och bedömningar

9.4.1 Bedömning avseende kapitalförvaltning och måluppfyllnad

Sjätte AP - fondens kapitalförvaltning bedöms vara effektivt utformad. Fondens avkastning har överträffat fondens avkastningsmål över den senaste femårsperioden ( 15,5% mot 7,0%) samt tioårsperioden (12,6% mot 10,4 % ). Under 2024 avkastade Sjätte AP - fondens mål - 3,0%, medan fondens faktiska avkastning uppgick till 9 ,0%. Fonden har också en god avkastning i jämförelse med internationella pensionsfonder, där den uppvisar den högsta avkastningen inom jämförelsegruppen både på fem och tio års sikt. Det är dock viktigt att beakta att Sjätte AP - fondens tillgångsallokering skiljer sig avsevärt från de andra fonderna i jämförelsegruppen.

Årets avkastning drevs främst av co - investeringar och fondinvesteringar inom buyout, vilket är de områden som utgör en majoritet av det förvaltade kapitalet. Vidare hade venture/growth samt secondaries också ett positivt avkastningsbidrag under året.

Under 2024 bidrog fondens valutasäkringar negativt med -3,8 miljarder kronor, då den svenska kronan försvagades under året mot flera internationella valutor. Sjätte AP - fonden är enligt lag begränsad till en maximal öppen valutaexponering på 10%, vilket är den striktaste begränsningen bland samtliga buffertfonder. Valutakursförändringar har därmed en betydande påverkan på fondens avkastning, som mäts i svenska kronor.

Tidigare utvärderingar har lyft frågan om kravet på valutasäkring bör förändras eller avskaffas, då det kan anses begränsande. Med tanke på AP - fondernas långa investeringshorisont, som sträcker sig över flera valutakurscykler, och särskilt för Sjätte AP - fonden, innebär kravet att fonden måste upprätthålla en omfattande likviditetshantering för att kunna möta framtida åtaganden. Arkwright rekommenderar att diskussionen om en förändring av valutasäkringskravet bör fortsätta, samt att en analys genomförs av vilka konsekvenser en sådan förändring skulle ha för fondens långsiktiga avkastning och måluppfyllelse .

Vidare eftersom Sjätte AP - fonden är en stängd fond utan in - och utbetalningar, innebär det att fonden inte kontinuerligt tar in nytt kapital eller löpande betalar ut medel. E n stängd fond som Sjätte AP fonden måste därmed i förväg planera och optimera sina resurser vilket skapar en specifik utmaning i form av likviditetsplanering. Denna likviditetsplanering medför en alternativkostnad i form av potentiellt lägre avkastning eller ökad risk vid oförutsedda händelser.

Överlag har den omfattande strategiomläggningen som genomfördes 2012 visat sig vara framgångsrik för att skapa långsiktigt god avkastning. Sjätte AP - fonden har därmed etablerat sig som en skicklig och välrenommerad investerare inom onoterade tillgångar.

9.4.2 Arkwrights samlade bedömning

Arkwrights samlade bedömning är att Sjätte AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten.

Bilaga 9

10. Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden

I följande avsnitt presenteras en grundläggande utvärdering av Sjunde AP- fondens fondförvaltning. Utvärderingen omfattar fondens organisation, målsättning, investeringsfilosofi, centrala händelser under 2024, avkastning, tillgångsallokering, illikvida tillgångar, intern och extern förvaltning och förvaltningskostnader. Vidare följer en jämförelse med globala aktiefonder samt diskussion kring generationsfondsmodellen följt av en genomgång av fondens hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

10.1 Sjunde AP-fondens avkastningsmål, förvaltningsmodell och centrala händelser 2024

Sjunde AP -fonden huvudsakliga uppdrag är att vara förvaltare av det statliga förval s alternativet inom premiepensionssystemet och skiljer sig från buffertfonderna genom att den inte är en del av i inkomstpensionssystemet. Syftet med premiepensionen är att möjliggöra högre avkastning genom investeringar på kapitalmarknaden och att bidra till riskspridning inom den allmänna pensionen. Ett annat syfte är att göra det möjligt för enskilda sparare att själva kunna påverka sin pension genom egna val av fonder på premiepensionens fondtorg 21 . Eftersom individuella behov, riskpreferenser och ekonomiska förutsättningar varierar, krävs en flexibel pensionslösning där spararna kan anpassa sina investeringar efter egna förutsättningar. Sjunde AP - fonden är för pensionsspararna som inte gör ett aktivt val. Fondens huvudsakliga produkt, AP7 Såfa, är det statliga förvalsalternativet i premiepensionssystemet och den fond där den enskilde spararens kapital placeras automatiskt om inget aktivt val görs. Pensionsmedlen fonden förvaltar kommer därmed från sparare som antingen avstått från att välja fonder, eller från dem som aktivt valt någon av Sjunde AP - fondens produkter. Av de 18,5% från den pensionsgrundande inkomsten som årligen a vsätts till den allmänna pensionen går 2,5% till premiepensionen, där spararen själv kan välja fonder, medan resterande 16% går till inkomstpensionen, vilket illustreras i Figur 83 .

21 Marknadsplats där individer kan välja bland ett stort antal fonder för att placera en del av sin premiepension 113

Bilaga 9

Figur 83: Översikt av pensionssystemet Sjunde AP-fonden består av två fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond . Utöver dessa finns fyra ytterligare alternativ som kombinerar de två fonderna i olika proportioner. Fondens huvudsakliga produkt, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltning), är det statliga förvalsalternativet inom premiepensionssystemet. De n följer en så kallad generationsmodell, vilket innebär att allokeringen mellan aktier och räntor justeras automatiskt beroende på spararens ålder. Fram till 55 års ålder består AP7 Såfa till 100% av AP7 Aktiefond. Därefter sker en successiv omfördelning från aktier till ränt or , och vid 75 års ålder utgör AP7 Aktiefond 33% medan AP7 Räntefond står för 67%. Under 2023 fick Sjunde AP - fonden ett regelverk som bättre harmoniserar med övriga AP -fonder. En av de största förändringarna var att fondens mandat att investera i illikvida tillgångar utökades från 10% till 20% av det förvaltade kapitalet. Samtidigt tydliggjordes fondens uppdrag att investera ansvarsfullt genom lagstiftning, med skärpta krav på hur investeringsbeslut fattas, dokumenteras och följs upp.

I AP7 Aktiefond kan Sjunde AP - fonden tillämpa hävstång på sin globala aktieportfölj, vilket innebär att fondens värdeutveckling förstärks i förhållande till utvecklingen på den underliggande marknaden. För närvarande uppgår hävstången till 15%, vilket innebär att om den underliggande marknaden avkastar 10%, kommer AP7 Aktiefond att avkasta 11,5%, minus räntekostnaden för de derivat som används för att uppnå hävstången. Detta innebär således också att om marknadens värdeutveckling är negativ, kommer hävstången att förstärka nedgången i motsvarande grad .

Sjunde AP-fonden best od 2024 av 56 (2023: 46 i medeltal) medarbetare, varav 16 personer inom kapitalförvaltning. Under året genomfördes en omfattande omorganisation, där bland annat fondens hållbarhetsteam flyttades till kapitalförvaltningen för att ytterligare integrera hållbarhetsarbetet i förvaltningsprocessen.

Vid utgången av 2024 (31 december) uppgick det totala förvaltade kapitalet till 1 4 39,9 miljarder kronor, varav 1 289 miljarder kronor i AP7 aktiefond och 151 miljarder kronor i AP7 räntefond . Det totala förvaltade kapitalet inom premiepensionssystemet, inkluderat fonderna på fondtorget och det förvaltade kapitalet inom Sjunde AP - fondens aktie - och räntefond, uppgick vid årets utgång till 2 711 miljarder kronor. Av det totala kapitalet stod AP7 aktiefond för 48% medan AP7 räntefond stod för 6% och övriga fonder på fondtorget stod för 47%. 114

Bilaga 9

Figur 84: Sjunde AP-fondens organisation och andel av premiepensionssystemet 2024 Sjunde AP-fondens avkastningsmål • AP7 Såfa har ett långsiktigt avkastningsmål om en överavkastning på minst 2 procentenheter över avkastningen i inkomstpensionen. • AP7 Aktiefond har som mål att generera en överavkastning på minst 1 procentenhet per år jämfört med det globala aktieindexet MSCI ACWI SEK över en rullande 5 - årsperiod. • AP7 Räntefond ska, vid den valda risknivån, sträva efter att uppnå en långsiktigt hög avkastning.

Sjunde AP-fondens investeringsfilosofi Sjunde AP - fondens investeringsfilosofi bygger på två primära källor till avkastning: systematisk exponering mot riskpremier och aktiv förvaltning. Dessa komponenter är vägledande för att skapa en långsiktigt hög och hållbar avkastning, vilket bidrar till en trygg pension för framtida generationer.

Investeringsfilosofin delas in i fem huvudkategorier med totalt åtta grundläggande övertygelser:

Risktagande:

1. Risknivån bör väljas utifrån ett helhetsperspektiv och ett generationstänkande. 2. Hög avkastning kräver risktagande.

Riskspridning:

3. Diversifiering minskar effekten av negativa händelser och ger en högre riskjusterad avkastning, till gagn för spararna.

Riskhantering och strategisk positionering :

4. Aktiv förvaltning och dynamisk allokering kan öka det riskjusterade värdet för spararna. 5. Priset på risk varierar över tid på världens kapitalmarknader.

Kostnadseffektivitet :

6. Låga kostnader är avgörande för ett långsiktigt bra resultat för spararna.

Bilaga 9

Ägarstyrning och hållbarhet:

7. Som en aktiv och universell ägare säkerställer Sjunde AP - fonden både nuvarande och framtida sparares finansiella intressen. 8. Investeringar i lösningar på klimatproblem kan ge god avkastning och samtidigt bidra till en mer hållbar utveckling.

10.1.1 Centrala händelser och förändringar under 2024

Under 2024 har Sjunde AP - fonden genomfört flera initiativ för att stärka och utveckla sin verksamhet. Arbetet med att de strategiska målen ( 2023 – 2027 ) och har fortsatt enligt plan under året . Utöver detta genomför för närvarande Sjunde AP - fonden och dess styrelse en översyn av den befintliga generationsmodellen i AP7 Såfa - konstruktionen i ljuset av att det förvaltade kapitalet som är hänförligt till pensionärer kommer att öka under de närmaste åren.

• Omfattande omorganisation i hela verksamheten: Hållbarhetsteamet har integrerats i kapitalförvaltningen, som nu är organiserad enligt en mer klassisk struktur med separata aktie och räntegrupper och en ny enhet för exekvering och infrastruktur . Avdelningen Ekonomi och Risk har etablerats och avdelningen Administration har bytt namn till Utveckling och Affärsstöd . • Flera nyrekryteringar: F onden har rekryterat flera seniora förvaltare inom kapitalförvaltningen med specialkompetens inom alternativa investeringar, globala aktier, räntor, handel och allokering. • Utveckling av AP7:s ränteförvaltning: Räntefonden har vuxit, och eftersom den svenska marknaden är relativt liten har fonden breddat sina investeringsmöjligheter. Nu kan investeringar göras i obligationer utgivna i utländsk valuta, inklusive EUR och USD och valutasäkra till SEK. Under året har testhandel genomförts, och fonden har även fått tillgång till nya ränteinstrument för att effektivisera förvaltningen. • Avyttring av kinesiska innehav: På grund av geopolitiska skäl har fonden avyttrat sina innehav i Kina, vilket motsvarade 2,5 % av aktieindexportföljen vid tidpunkten . • Reducerad exponering mot tillväxtmarknader: Fonden har minskat sin tidigare övervikt i tillväxtmarknader och justerat sin exponering till en neutral vikt, med en omfördelning av kapital till andra marknader utöver Kina. • Fortsatt utveckling inom alternativa investeringar: Fonden har under året påbörjat arbetet med att bygga upp portföljen för alternativa investeringar. S ystem och processer har etablerats och de första direkta fondinvesteringarna inom onoterade aktier (private equity ) har genomförts . • Ökad ägarandel i Urban Escape: Fonden har ökat sin ägarandel i bolaget Urban Escape i Stockholm till drygt 49%.

10.2 Sjunde AP-fondens portfölj och resultat 2001–2024

10.2.1 Avkastning och måluppfyllnad

Sjunde AP - fonden skiljer sig helt från de övriga AP - fonder genom sitt uppdrag som förvalsalternativ inom premiepensionen samt att de har individuella pensionssparare, till skillnad från de andra AP fonderna som förvaltar kapitalet för inkomstpensionen. Fondens avkastningsmål är därför anpassat för att ge en relevant avkastning för svenska pensionssparare.

Bilaga 9

Styrelsen har fastställt att fonden ska sträva efter en överavkastning på 2 procentenheter över inkomstpensionen ( vilket motsvarar inkomstindex ), den årlig a genomsnittlig a ökning en av svenska löner. Inkomstindex utgör även grunden för Pensionsmyndighetens beräkningar av uppräkningar inom inkomstpensionen.

D etta mål inneb är en årlig målavkastning på 5, 4 %, där 3, 4 % utgörs av genomsnittlig inkomstindexering. Under 202 4 uppnådde AP7 Såfa 22 en totalavkastning på 27,3 % . Avkastning en överträffade därmed det långsiktiga avkastningsmålet med betydande marginal.

AP7 Såfa består av två underliggande fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, som båda har specifika jämförelseindex. AP7 Aktiefond jämförs med det globala aktieindexet MSCI ACWI (SEK), vilket omräknas till svenska kronor från amerikanska dollar. Detta innebär att kronförsvagningen har haft en betydande effekt på avkastningen under 2024. AP7 Räntefond utvärderas mot HMT74, ett ränteindex framtaget av Handelsbanken, som består av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration på tre år.

Avkastningen för AP7 Aktiefond under 2024 uppgick till 29,8% efter kostnader, vilket reflekterar den starka utvecklingen på de globala aktiemarknader na . Jämfört med den senaste femårsperioden är årets avkastning 1 5,3 procentenheter högre än det årliga genomsnittet. AP7 Räntefond noterade en avkastning på 3,1% under samma period, vilket främst drevs av uppgången på obligationsmarknaden till följd av de sänkta räntorna. Sett till den senaste femårsperioden är årets avkastning för AP7 Räntefond 2,6 procentenheter högre än det årliga genomsnittet.

Figur 85: Sjunde AP-fondens avkastning, jämförelseindex och avkastningsmål, 2020–2024 U nder 2024 överträffade AP7 Aktiefond sitt jämförelseindex med 0,4 procentenheter (se Figur 85). Ö veravkastningen i AP7 Aktiefond kan framför allt förklaras av Sjunde AP - fondens hävstång mot aktiemarknaden samt försvagning av svenska kronan. Även på fem års sikt överträffar AP7 Aktiefond sitt jämförelseindex.

22 Avkastningen för AP7 Såfa är kapitalviktad (enligt kapitalfördelning mellan aktie - och räntefond) per 31 december 2024. Denna avkastning motsvarar inte nödvändigtvis någon enskild individs verkliga avkastning. 117

Bilaga 9

Aktiefonden är en global aktiefond, vilket därmed innebär att amerikanska teknikaktier, särskilt de som ingår i de så kallade ” Magnificent Seven ” , har varit en betydande drivkraft bakom avkastningen under 2024 . Vid utgången av året bestod de fem största aktieinnehaven i AP7 Aktiefond av Apple, Nvidia, Microsoft, Amazon och Meta, alla en del av ” Magnificent Seven ” . Tillsammans utgjorde dessa fem aktier 17% av det totala förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond.

AP7 Räntefond uppvisade en avkastning om 3,1 % för 202 4 , vilket var 0,1 procentenheter under jämförelseindex. Detta beror på avgifter och periodiseringar, annars ligger fonden i linje med jämförelseindexet. Avkastningen för 2024 är avsevärt högre än det femåriga genomsnittet på 0,5 % . På femårssikt har AP7 Räntefond en avkastning i linje med sitt jämförelseindex.

När respektive fonds avkastning viktas mot det förvaltade kapitalet inom AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, resulterar detta i en kapitalviktad aggregerad avkastning för AP7 Såfa på 27,3% för 2024, vilket är 0,7 procentenheter över jämförelseindex . Sett till de senaste fem åren är avkastningen 13, 4 %, 0,4 procentenheter över jämförelseindex. B åda dessa noteringar överträffar även AP7 Såfas avkastningsmål, se Figur 85 ovan. Den kapitalviktade avkastningen för AP7 Såfa innebär däremot att över tid kan avkastningen förväntas bli lägre i och med en ökad ränteandel och att fler individer kommer in i avtrappningsfasen av den nuvarande generationsmodellen.

Sedan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond etablerades 2010 har det förvaltade kapitalet vuxit avsevärt (Se Figur 86) . Från 91 miljarder kronor till 1 440 miljarder kronor 2024, med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 21,8%. För AP7 Aktiefond motsvarar detta en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 21,3% och för AP7 Räntefond en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 27,5%.

Figur 86: Sjunde AP-fondens tillväxt i fondkapital, 2010–2024 10.2.2 Avkastning per värdeskapande komponent

Under 2024 uppgick AP7 Aktiefonds totala avkastning till 295,5 miljarder kronor, motsvarande en avkastning på 29,8% efter kostnader.

Sjunde AP - fonden har en hög exponering mot amerikanska aktier, vilket motsvarar cirka 66 % av MSCI ACWI. Denna exponering är i sin tur koncentrerad till tekniksektorn, vilket har varit en starkt 118

Bilaga 9

bidragande faktor till den höga avkastningen under året. Av den totala avkastningen kan 29,4 procentenheter hänföras till jämförelseindexet MSCI ACWI (SEK), där ” Magnificent Seven ”- bolagen bidrog med hela 45% till den totala avkastningen. Jämförelseindexet motsvarar fondens ”Miniminivå marknadsrisk” i Figur 87.

Som illustreras i Figur 87 hade MSCI ACWI 2024 en avkastning på 18,0% i USD och 29,4% i SEK, detta innebär att avkastningen för indexet i svenska kronor har påverkats av valutakursrörelser. Den högre avkastningen i SEK beror i huvudsak på att den svenska kronan har försvagats mot den amerikanska dollarn under året. När en valuta försvagas i relation till en annan ökar värdet på investeringar denominera de i den andra valutan, vilket leder till en högre avkastning när de omräknas till den svagare valutan. Denna utveckling har varit gynnsam för fonden under året, men det är viktigt att beakta att valutakurser kan förändras i motsatt riktning och därmed ha en mindre fördelaktig effekt på fondens framtida avkastning. Därutöver bidrog hävstången positivt och adderade ytterligare 2,02 procentenheter till avkastningen, detta motsvarar fondens ”Målnivå marknadsrisk”. Hävstången förstärker fondens värdeutveckling i relation till den underliggande marknaden i både uppgång och nedgång. Eftersom den globala aktiemarknaden hade en stark utveckling under 2024, resulterade detta i en positiv effekt för fonden. Även valutakursförändringar påverkade avkastningen. Den svenska kronan försvagades mot flera större valutor, vilket gynnade fondens avkastning då en betydande del av AP7 Aktiefonds innehav är utländska tillgångar. Fondens diversifierande inslag, exkluderingar och investeringsurval 23 hade däremot ett negativt bidrag med - 1,55 procentenheter för 2024. Främst var det den övervikten i tillväxtmarknadsaktier i kombination med exkludering av kinesiska bolag som bidrog negativt. Diversifieringarna har därmed tagit bort en stor del av effekten från hävstången.

Figur 87 visar avkastningen per värdeskapande komponent per den 31 december 2024.

Figur 87: AP7 Aktiefond, avkastningsbidrag 2024

23 Detta inkluderar ”Svarta Listan” dvs. exkluderingar, övervikt i tillväxtmarknader samt övriga mandat och avvikelser. 119

Bilaga 9

10.2.3 Portföljallokering och tillgångsslag

Sjunde AP- fondens tillgångar är fördelade mellan två fonder: AP7 Aktiefond, som investerar globalt i aktier och alternativa tillgångar, och AP7 Räntefond, som placerar i svenska obligationer samt andra räntebärande värdepapper.

AP7 Aktiefonds portfölj bestod 2024 av cirka 8 4% globala aktier, 10% tillväxtmarknadsaktier, 4 % alternativa tillgångar, 2 % övrigt, 0,6% svenska aktier och 0,2% räntebärande tillgångar (Se Figur 88 nedan). Det är värt att notera att Sjunde AP- fondens aktieportfölj är fullt ut globalt diversifierad och kapitalviktad, utan någon övervikt mot den svenska marknaden, så kallad home - bias. Detta innebär att fonden inte har en särskild exponering mot svenska aktier, utan i stället speglar den globala marknadsfördelningen.

Under 2024 ökade fondens viktning mot globala aktier, till stor del på grund den starka avkastningen inom tillgångsslaget samtidigt som exponeringen mot tillväxtmarknadsaktier minskades, bland annat genom exkluderingen av kinesiska innehav. I samband med lagändringarna som trädde i kraft 2023 har Sjunde AP - fonden också ökat sin exponering mot alternativa tillgångar, från 2,7% år 2021 till 3,9% av de totala förvaltade tillgångarna 2024.

Figur 88: AP7 Aktiefond portföljallokering, 2021–2024 AP7 Räntefonds portfölj bestod 2024 av 56% bostadsobligationer, 21% överstatliga organisationer, 8% statligt ägda bolag, 6% kommuner, 5% övrigt samt 4% svenska staten (Se Figur 89 nedan). Bostadsobligationer fortsätter att utgöra den största andelen av det förvaltade kapitalet men har minskat med 20 procentenheter sedan 2021 och med 8 procentenheter under det senaste året. Samtidigt har allokeringen till överstatliga organisationer ökat och ersatt delar av det tidigare innehavet i svenska staten. En ny tillgångskategori som tillkommit under de senaste åren är investeringar i obligationer utgivna av statligt ägda bolag, vilka vid utgången av 2024 uppgick till 7,9 % av det totala kapitalet.

Bilaga 9

Figur 89: AP7 Räntefond portföljallokering, 2021–2024 10.2.4 Illikvida tillgångar

I slutet av 2022 beslutade riksdagen om nya placeringsregler för Sjunde AP- fonden, vilka trädde i kraft 2023. Tidigare var fondens investeringar i illikvida tillgångar begränsade till högst 10% av det förvaltade kapitalet och endast inom riskkapital. Från och med 2023 har investeringsgränsen höjts till 20%, och fonden har nu möjlighet att investera i ett bredare spektrum av illikvida tillgångar, såsom fastigheter och infrastruktur.

År 2024 utgjorde illikvida tillgångar 3 % av Sjunde AP-fondens totala portfölj , motsvarande 50,1 miljarder kronor. De bestod av 91% riskkapital- fonder och 9% onoterade fastigheter. Under året ökades andelen i kvarteret Urban Escape, som samägs med AMF, till drygt 49% .

10.2.5 Intern och extern kapitalförvaltning

Sjunde AP- fonden förvaltar sitt kapital genom en kombination av intern och extern förvaltning, där majoriteten av kapitalet hanteras externt av ett begränsat antal noggrant utvalda förvaltare.

AP7 Räntefond förvaltas till 100% internt, medan en betydande del av AP7 Aktiefonds förvaltning sker externt. Vissa aspekter av fondens strategi befinner sig dock i en gråzon mellan intern och extern förvaltning. Ett exempel är hävstångsexponeringen, som utgör cirka 15% av fondens totala exponering. Beslutet att använda hävstång fattas internt liksom genomförandet och valet av underliggande som styr den exakta sammansättningen av tillgångarna . Hävstångsexponeringen sker genom derivatinstrument, såsom total return swaps, där fonden inte äger de underliggande tillgångarna direkt utan erhåller avkastning baserat på deras utveckling, samtidigt som en ränta betalas på det nominella beloppet. Förvaltningen av fondens likviditet, motsvarande cirka 2% av kapitalet, innefattar både kortfristig placering av kassa hos olika motparter och exponering mot indexterminer, vilket skapar en dynamik mellan interna beslut och externa marknadsförhållanden.

Därtill hanteras valutahanteringen inom fondens dagliga administration, medan investeringar i fastigheter och onoterade aktier (private equity), som utgör en mindre del av portföljen illustrerar hur 121

Bilaga 9

fonden balanserar mellan interna strategier och externa partnerskap för att optimera sina investeringsmål.

10.2.6 Förvaltningskostnader

Givet att AP7 Räntefond förvaltas helt internt och AP7 Aktiefond hanteras externt ( förutom den aktiva förvaltningen med bland annat hävstångsstrategier) kan kostnadsstrukturen för förvaltningen bäst förstås genom att analysera förvaltningskostnaderna för de respektive fonderna. Denna uppdelning av förvaltningskostnader presenteras i Figur 90 nedan. Under de senaste 10 åren har Sjunde AP-fonden uppvisat en nedåtgående trend i förvaltningskostnader, mätt som en procentuell andel av det totala förvaltade kapitalet. Denna trend är särskilt tydlig inom AP7 Aktiefond, där kostnadsnivån har minskat från 0,1 2% 2015 till 0,05% 202 4, med ett genomsnitt för hela tioårsperioden på 0,0 8 %. Eftersom majoriteten av förvaltningen inom AP7 Aktiefond hanteras externt, förklaras denna kostnadsminskning inte av en internalisering av förvaltning eller investeringsarbete, u tan snarare av stordriftsfördelar. De externa förvaltningsavgifterna har ökat i långsammare takt än den goda avkastningen och det växande kapitalet, vilket har gjort den externa förvaltningen mer kostnadseffektiv per förvaltad krona. När det gäller AP7 Räntefond, som förvaltas helt internt, har kostnadsutvecklingen varit stabil och legat på 0,04% i genomsnitt un der de senaste 10 åren.

Figur 90: Förvaltningskostnader som andel av förvaltat kapital i AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, 2015–2024 10.2.7 Jämförelse mellan AP7 Aktiefond och globala aktiefonder på premiepensionens fondtorg

AP7 Aktie fonds avkastning k an sättas i perspektiv mot globala aktiefonder på premiepensionens fondtorg (Se Figur 91). En direkt jämförelse ska dock göras med viss försiktighet på grund av vissa skillnader i placeringsinriktningar. I jämförelsen ingår de fonder med flest antal fondval per 2024 -12- 31 på premiepensionens fondtorg inom fondkategorin Global, samt ett urval av upphandlade indexfonder av Fondtorgsnämnden, exkluderat fonder med placeringsinriktningar som inte bedöms

Bilaga 9

vara jämförbara. Jämförelsen är relevant efter som Sjunde AP-fonden konkurrerar på premiepensionens fondtorg.

Under 2024 över träffade AP7 Aktiefonds avkastning (efter avdrag för Pensionsmyndigheten rabatt) den genomsnittliga avkastningen för alla utvalda fonder i jämförelsen (inklusive AP7 Aktiefond), 30,1% jämfört med 27,5%. På fem års sikt överträffar också AP7 Ak tie fonds genomsnittliga årliga avkastning de utvalda fondernas genomsnittliga avkastning . Samtidigt har en aktivt förvaltad fond och tre indexfonder högre avkastnin g än AP7 Akti efond under 2024. På fem år sikt är det t vå aktivt förvaltade fonder och en indexfond som har en högre genomsnittlig avkastning än AP7 Aktiefond.

Trots att AP7 Aktiefond har en hävstång överträff ar avkastningen för 2024 inte den genomsnitt liga avkastningen för enbart indexfonderna ( 30,2%) samtidigt som den genomsnittliga avkastningen på fem års sikt motsvarar den ge nomsnittliga avkastningen för indexfonderna (14,7%) . AP7 Aktiefonds diversifierande inslag har haft en negativ relativ inverkan på avkastningen under 2024 men sannolikt till en lägre risk än jämförelsegruppen.

Figur 91: AP7 Aktiefonds avkastning i jämförelse med globala aktiefonder på premiepensionens fondtorg, 2020– 2024

10.2.8 Generationsfondsmodellen i AP7 Såfa

I föregående års utvärdering analyserades och diskuterades generationsfondsmodellen i AP7 Såfa utförli gt . De centrala slutsatserna var följande: Kapitalviktad avkastning kan vara missvisande . Avkastningen som används för att analysera AP7 Såfa speglar inte enskilda sparares faktiska avkastning, eftersom deras kapitalallokering varierar beroende på ålder. Automatisk avtrappning påverkar avkastningen och pensionen . Från 55 års ålder ökar andelen AP7 Räntefond i portföljen, vilket historiskt har lett till lägre avkastning för äldre sparare. Mellan 2009 och 2024 avkastade AP7 Räntefond i genomsnitt 0, 9 % per år, medan AP7 Aktiefond avkastade 1 4 ,9% per

Bilaga 9

år. Vidare illustrerar Figur 92 hur generationsmodellen bidrar till en spridning av utfall snarare än en utjämning beroende på födelseår. Detta motsvarar inte den intuitiva uppfattningen av modellen.

Risk för suboptimal strategi . Den automatiska och regelstyrda avtrappningen i AP7 Såfa, som baseras på spararens ålder, kan anses vara suboptimal, särskilt inom premiepensionen och utifrån att betrakta inkomstpensionen och premiepensionen som en helhet . Dessutom då den inleds redan vid 55 års ålder. Vidare e ftersom avtrappningen inte tar hänsyn till övriga pensionskällor kan den leda till en ökad risk för en lägre total pension.

För en mer detaljerad analys av generationsfondsmodellen i AP7 Såfa, se föregående års utvärdering: "Utvärdering av AP- fondernas förvaltning till och med 2023" - Avsnitt 9.3.3 Generationsfondsmodellen i AP7 Såfa.

Figur 92: Generationsbaserat pensionssparande över tid, baserat på födelseår 10.3 Sjunde AP-fondens hållbarhetsarbete och -målsättningar under 2024

10.3.1 Principer för hållbarhetsarbetet

Sjunde AP - fondens hållbarhetsarbete grundar sig i det lagstadgade uppdraget om ansvarsfulla investeringar och ägande, vilket förstärktes genom en lagändring den 1 januari 2023. Hållbarhet är en integrerad del av fondens investeringsfilosofi, där fonden verkar som pådrivare, möjliggörare och kunskapsspridare för en hållbar utveckling. Arbetet syftar till att skapa verkliga förändringar i realekonomin, med ett långsiktigt och universellt ägarperspektiv. Styrningen av fondens ESG -arbete utgår från riktlinjerna för placeringsverksamheten, som revideras årligen av styrelsen.

Fonden tillämpar aktivt och universellt ägande genom fem huvudsakliga metoder: (1) dialog med bolag, (2) investeringar med hög hållbarhetspåverkan, (3) aktivt deltagande och röstning vid bolagsstämmor, (4) samverkan med aktörer med liknande ambitioner och (5) svartlistning av bolag som bryter mot internationella normer.

Bilaga 9

Klimatfrågan är ett av fondens mest prioriterade hållbarhetsområden, och klimathandlingsplanen, uppdaterad 2024, är ett centralt verktyg. Den bygger på internationella hållbarhetsramverk och vägleder fondens arbete med att integrera klimataspekter i ägarstyrning, investeringar och normutveckling, med målet att nå netto noll utsläpp till 2050. Utöver klimat har fonden identifierat biologisk mångfald och tillgång till färskvatten som fokusområden.

För att komplettera ägarstyrningsarbetet och stärka den interna kompetensen driver fonden temaarbeten på rullande treårsbasis. De aktuella temana är styrelseansvar (2023 – 2025), natur (2024 – 2026) och hållbart byggande (2025 – 2027). Under 2024 avslutades temat universell ägarstyrning (2022 – 2024).

10.3.2 Hållbarhetsaktiviteter under 2024

Under 2024 har Sjunde AP - fonden genomfört ett flertal aktiviteter för att fortsätta utveckla och stärka sitt hållbarhetsarbete.

• Integrering av hållbarhetsteamet i kapitalförvaltningen: I samband med omorganisationen flyttades fondens hållbarhetsteam till kapitalförvaltningen, vilket var ett steg mot att fullt ut integrera hållbarhetsarbetet i förvaltningen. • Målet om 50% gröna obligationer i AP7 Räntefond uppnått i förtid : Fonden nådde sitt mål att ha 50% av ränteportföljen investerad i gröna obligationer redan under 2024, ett år tidigare än planerat. • Accelerering av arbetet med omställningsportfölj en: Fonden har ökat investeringarna i bolag med outvecklade klimatarbeten genom ett externt förvaltat omställningsmandat. Genom aktivt ägande strävar fonden efter att påskynda dessa företags omställning mot mer hållbara affärsmodeller. Dessutom har arbetet påbörjats för att bygga upp en internt förvaltad aktieportfölj med fokus på klimatomställning, vilken beräknas starta under 2025. • Avslutat temaarbete om universell ägarstyrning: Ett treårigt initiativ kring hur fonden bäst nyttjar rollen som global ägare och använd a sina resurser avslutades. • Uppdatering av klimathandlingsplanen: Klimathandlingsplanen har reviderats och uppdaterats för att säkerställa att fondens strategier är i linje med de senaste klimatvetenskapliga rönen och hållbarhetsramverken.

10.3.3 Tematiska hållbarhetsinvesteringar

Sjunde AP - fonden strävar efter att integrera riktade investeringar för hållbar utveckling inom alla tillgångsslag. Omställningsportföljen som förvaltas externt av kapitalförvaltaren Legal & General Investment Management (LGIM), fokuserar på investeringar i stora och medelstora bolag med stor potential för utsläppsminskningar. Under 2024 uppgick omställningsportföljen till 12,2 miljarder kronor inom noterade innehav. Fonden investerar även inom sin räntefond i gröna obligationer vilket uppgick till 76,4 miljarder kronor (51% av AP7 Räntefond) i slutet av 2024. Utöver omställningsportföljen och räntefondsinvesteringarna har fonden även gröna mandat inom alla tillgångsslag, inklusive noterade och onoterade aktier, till ett totalt värde av 5,3 miljarder kronor.

Bilaga 9

10.3.4 Koldioxidutsläpp

De totala koldioxidutsläppen från Sjunde AP- fondens noterade aktieportfölj ( Scope 1 och 2) uppgick till 4,0 miljoner tCO₂e under 2024. Detta är en minskning med 0, 3 miljoner tCO₂e jämfört med 2023 då de totala utsläppen uppgick 4,3 miljoner tCO₂e.

Den portföljvikt ade koldioxidintensiteten, som mäter fondens exponering mot koldioxidintensiva bolag, sjönk med 2,2 tCO₂e till 10,0 tCO₂e /mkr, som illustreras i Figur 93 . Detta motsvarande en 18% minskning under året. Denna utveckling drevs främst av lägre koldioxidintensitet hos portföljbolagen, men även förändringar i portföljallokeringen bidrog till min skningen.

Figur 93: Sjunde AP-fondens portföljviktade koldioxidutsläpp, 2023–2024

10.3.5 Hållbarhetsmål och måluppfyllnad

Sjunde AP- fondens hållbarhetsmål bygger på Global Compacts tio principer och FN:s Agenda 2030, med fokus på aktivt ägande, hållbara investeringar och ägarstyrning för klimatomställning. Målen är i stort sett oförändrade från 2023, förutom att mål 5 – att AP7:s omställningsmandat ska utgöra 10% av aktiefonden – har senarelagts från 2025 till 2027 . Dessutom har mål 6 om 50% gröna obligationer uppnåtts i förtid.

Målsättningarna är huvudsakligen kvantitativ a , och är en kombination av aktivitets - (exempelvis genomförande av ett definierat antal aktiviteter inom en given tidsperiod) och resultatmål (exempelvis att uppnå en förutbestämd nivå av exempelvis utsläppsnivåer) .

Samtliga målsättningar och en översikt av fondens måluppfyllelse presenteras i Figur 94 och 9 5 nedan.

Bilaga 9 Figur 94: Sjunde AP-fondens hållbarhetmål- och måluppfyllnad, 2021–2024 (I/II) 127

Bilaga 9 Figur 95: Sjunde AP-fondens hållbarhetmål- och måluppfyllnad, 2021–2024 (II/II) 128

Bilaga 9

10.4 Slutsatser och bedömningar

10.4.1 Bedömning avseende kapitalförvaltning och måluppfyllelse

Sjunde AP- fondens kapitalförvaltning bedöms vara välstrukturerad och effektiv utifrån vald strategi och förvaltningsmodell , med en stark avkastning som överträffat fondens långsiktiga mål.

Under 2024 uppnådde AP7 Såfa en totalavkastning på 27,3%, vilket betydligt översteg det långsiktiga målet på 5,4%. Denna positiva utveckling har i hög grad påverkats av en gynnsam global aktiemarknad och en försvagning av den svenska kronan mot den amerika nska dollarn. Växelkursförändringen har bidragit positivt till fondens avkastning, men det är viktigt att beakta att valutakurser kan fluktuera i motsatt riktning och därmed ha en mindre fördelaktig effekt på fondens framtida avkastning. Det är också viktigt att påpeka att denna valutafördel inte är ett resultat av aktiv förvaltning utan snarare en konsekvens av att inga specifika åtgärder vidtagits.

Vidare är det är värt att notera att fonden under året har avvecklat användningen av fonderna på premiepensionens fondtorg (index för fondrörelsen) som jämförelse med Sjunde AP-fonden, i enlighet med rekommendationer från föregående års utvärdering.

Ålderbaserad allokering i AP7 Såfas generationsmodell

Arkwright vidhåller sin bedömning avseende AP7 Såfas generationsmodell från föregående års utvärdering och konstaterar att även i år påverkas avkastningen av vilken ålderskategori en sparare tillhör, vilket kommer återspeglas när enskilda sparare går i pension. Problemet med generations modeller är att ålder som variabel är en begränsande faktor vad gäller en pensionssparares faktiska riskprofil och pensionsmål.

Ålder används som ett förenklat verktyg för att skapa en standardiserad produkt för den breda allmänheten. Åldersbaserade allokeringsmodeller anförs ofta s om ett alternativ som passar de flesta, men i praktiken innebär detta att de främst är anpassade för genomsnittlig a sparare. Pension är en högst individuell fråga då ekonomiska förutsättningar, besparingar, skulder samt mål avseende både kapital och pensioneringstidpunkt varierar kraftigt mellan individer. Dessa faktorer påverkar investeringsbehov och risktolerans på ett sätt som inte fångas upp av en modell baserad enbart på ålder , som den Sjunde AP- fonden använder.

Vidare ska det noteras att det sedan 2023 är en höjd riktålder för uttag av den allmänna pensionen, den nya riktåldern är 66 år och ökar år 2026 till 67 år. AP7 Såfa har inte uttryckligen anpassat sin ålderbaserade avtrappning utefter detta.

Arkwright menar därmed att det är värt att överväga att utvärdera och ompröva Paragraf 5, stycke 1a, punkt 2 ” fördelas mellan fonderna efter pensionsspararens ålder ” i Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder . Arkwright vidhåller sin tidigare rekommendation om AP7 Såfas generation smodell kring att effekterna av den nuvarande modellen bör utvärderas, särskilt i termer av utgående pension och premiepensionens roll för individens totala pension.

Givet att modellen utgör en grundläggande komponent i det svenska allmänna pensionssystemet och att dess resultat har betydande inverkan på cirka 5,7 miljoner pensionssparare i AP7 Såfa rekommenderar Arkwright att en djupgående översyn och analys av konsekvenserna och effekter av generations modellen genomförs .

Bilaga 9

AP7 Aktiefond har en betydande koncentration

A P7 Aktiefond har en b etydande koncentration i sin portfölj, främst på grund av sin betydande exponering mot amerikanska aktier, vilka utgör cirka 66% av jämförelseindexet MSCI ACWI. Under 2024 stod "Magnificent Seven" för 45% av i ndexets totala avkastning och samtliga av AP7 Aktiefonds fem största innehav tillhörde denna grupp. De fem största innehaven utgjorde 17% av det totala förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond. Denna koncentration är en konsekvens av fondens indexnära förvaltning, där stora bolag med hög avkastning får en allt större vikt i portföljen. Eftersom indexnära förvaltning speglar den underliggande marknadsutvecklingen, leder den till en hög exponering mot ett fåtal aktier. Detta ökar koncentrationsrisken och därmed fondens sårbarhet för marknadsförändringar, särskilt vid en nedgång på den amerikanska aktiemarknaden , inom tekniksektorn eller en korrigering av värderingarna för de specifika bolagen. Vidare förstärks denna effekt av fondens användning av hävstång, vilket innebär att marknadsrörelser får en större inverkan på avkastningen, både i uppgångs - och nedgångsperioder. Detta gör att fonden har en högre volatilitet än traditionella globalfonder och därmed är mer känslig för svängningar i de bolag som har störst vikt i portföljen.

Begränsade verktyg för att parera marknadsnedgångar med indexförvaltning

AP7 Aktiefonds nuvarande förvaltningsstrategi, som baseras på indexnära förvaltning, har varit gynnsam under den senaste tidsperioden men saknar verktyg för att hantera volatilitet och nedgångar på marknaden.

En viktig aspekt att beakt a är att marknadsindex inte är framtaget för att vara en optimal sparportfölj, utan snarare för att spegla den underliggande marknadsvärderingen. Det första indexet, Dow Jones Industrial Average (DJIA), lanserades 1896 med syftet att ge en övergripande marknadsöversikt av industrisektorns utveckling och identifiera trender. Dagens användning av index som grund för exempelvis ETF:er och passiva fonder var dock inte den ursprungliga avsikten. Det var först på 1970 talet som index började användas aktivt inom portföljförvaltning. Ursprungligen skulle de fungera som en analytisk referenspunkt – ett verktyg för att mäta marknaden snarare än att replikera den.

Eftersom marknadsindex skapades som en enkel och effektiv metod för att fånga aktiemarknadens övergripande utveckling, saknar de flexibilitet att anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden eller specifika riskhanteringsbehov. E n indexnära förvaltning innebär därmed att fonden alltid är exponerad för både marknadens upp - och nedgångar, utan verktyg för att vidta åtgärder för att minska risken vid nedgångar.

AP7 Räntefond utgör en utökad andel av Sjunde AP - fondens totala fondkapital

Sedan 2010 har AP7 Räntefond haft en högre genomsnittlig årlig tillväxt än AP7 A ktiefond och har blivit en betydande andel av Sjunde AP - fondens kapital. AP7 Räntefond s andel av det total a kapitalet har ökat från c irka 5% år 2010 till c irka 10% år 2024 .

Detta medför utmaningar relaterat till avtrappningen i generationsmodellen på grund av den svenska räntemarknadens begränsade storlek. Vidare i och med att räntefondens andel ökar i takt med att fler personer kommer in i avtrappningen kommer den framtida förväntade avkastningen på AP7 Såfa successivt att minska.

Bilaga 9

God avkastning i jämförelse med globala aktiefonder

Jämfört med globala aktivt förvaltade fonder och indexfonder på premiepensionens fondtorg har AP7 Aktiefonds avkastning ö verträffat den genomsnittliga årliga avkastningen för fonderna i jämförelsen (inklusive AP7) , både under 2024 och över den senaste femårsperioden. Trots att fonden använder hävstång har några både aktivt förvaltade fonder och indexfonder högre avkastning. En av orsakerna till att hävstångseffekten inte gett en ännu större fördel är att fondens diversifierande inslag har begränsat dess genomslag. Vidare är det är viktigt att beakta att hävstången även innebär en omvänd effekt vid en nedgång – om marknaden skulle vända ner, förstärks den negativa effekten.

10.4.2 Arkwrights samlade bedömning

Arkwrights samlade bedömning är att Sjunde AP - fondens förvaltning av fondmedel uppfyller krav på kapitalförvaltning inklusive hållbarhet, med utgångspunkt i fondens uppdrag och krav enligt lag och förarbeten.

Som förvalsalternativ inom det statliga allmänna pensionssystemet har fondens resultat varit anmärkningsvärt starkt. Sjunde AP - fonden skiljer sig avsevärt från internationella jämförelser utifrån vald strategi och är unik även inom Sverige.

Bilaga 9

11. Övergripande observationer och förslag

11.1 Buffertfondernas bidrag till pensionssystemet

Samtliga buffertfonder har samlat bidra git positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga syfte och stabilitet under både 2024 och över längre tidsperioder. Arkwright påpekar dock att det finns en komplexitet i att exakt mäta hur mycket och på vilket sätt enskilda fonder har bidragit. Komplexiteten uppstår när man ska analysera de efterföljande implikationerna för pensionssystemets långsiktiga stabilitet. Detta beror främst på två faktorer: den inneboende osäkerheten i pensionssystemets skuldsida som genomförs oberoende av var och en av buffertfonderna, samt de fördröjda effekterna av demografiska och makroekonomiska förändringar på systemet.

Fondernas ALM- analys syftar till att optimera portföljen för att minimera risken för att bromsen ska aktiveras i ett negativt scenario. Det är dock viktigt att notera att varje AP - fond är en del av ett större system av buffertfonder, där det saknas en samordnad styrning på högre nivå för att säkerställa ett enhetligt bidrag till pensionssystemets stabilitet. Detta gör det svårt att exakt bedöma en enskild fonds specifika bidrag till det samlade systemets riskprofil.

Den andra faktorn, de fördröjda effekterna av demografiska och makroekonomiska förändringar, gör ytterligare bedömning av fondens prestation i relation till pensionssystemet mer utmanande. Ekonomiska chocker och trender kan ha omedelbara effekter på fondens avkastning men deras fullständiga påverkan på pensionssystemet kan ta år, om inte decennier, att fullt ut uppenbara sig. Detta skapar en osäkerhetsmarginal när fondens kort - till medellånga prestation ska relateras till långsiktiga systemeffekter.

Arkwright vill påpeka att det kvarstår frågor kring hur och i vilken utsträckning fondernas kapitalförvaltning och resultat faktiskt bidrar till pensionssystemets långsiktiga stabilitet. En djupare förståelse för sambandet mellan fondernas resultat och systemets övergripande och samlade tillstånd kräver en noggrann analys av dessa osäkerhetsfaktorer och deras potentiella påverkan på framtida pensioner .

11.2 Samordnad ALM-analys för buffertfonderna

I nuläget genomför Första till Fjärde AP - fonden separat a ALM- analyser, vilket innebär att fonderna optimerar sina portföljer utan att beakta helheten i systemet. Eftersom dessa fonder utgör en del av samma pensionssystem så skulle en samordnad ALM - analys möjliggöra en mer heltäckande översyn av systemets riskprofil . En gemensam ALM - analys skulle förbättra samordningen av riskhanteringen och därigenom bidra till en mer robust strategi för att hantera framtida ekonomiska chocker och förändringar.

E n samordnad ALM - analys skulle också kunna ge ökad transparens och ansvarstagande, både för interna och externa intressenter. En enhetlig analys gör det tydligare hur de olika fonderna individuellt bidrar till systemets långsiktiga stabilitet och ger en bättre grund för att utvärdera deras prestationer och riskhantering. För en fördjupad analys kring ALM - analysens betydelse i allokeringsbeslu t se bilaga Tilläggsuppdrag .

Arkwright anser att om man ska nyttja ALM- analyser för allokeringsbeslut och riskbudgetering så är en samordnad och gemensam ALM- process nödvändig för att skapa en meningsfull och robust strategi

Bilaga 9

med ett helhetsperspektiv av pensionssystemets riskprofil . Dessutom bör Sjätte AP - fonden , som i nuläget inte arbetar med A LM- analyser , inkluderas i den samordnade analysen.

11.3 Begränsade nettoinvesteringar i illikvida tillgångar trots ökade möjligheter

Sedan 2019 medger lagstiftningen att Första till Fjärde AP - fonden får investera upp till 40% av sina tillgångar i illikvida tillgångar , trots detta har denna möjlighet endast utnyttjats i begränsad omfattning. Under perioden 2018 – 2024 ökade andelen illikvida tillgångar med endast 5 procentenheter. Av denna ökning kan cirka 85% tillskrivas värdestegring, medan endast cirka 15% beror på nettoinvesteringar, vilket indikerar att AP - fonderna inte aktivt har allokerat mer kapital till denna tillgångsklass i någon större utsträckning. Sjätte AP - fonden, vars uppdrag är att förvalta onoterade tillgångar , har under den senaste femårsperioden haft en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 15,5%. Om effekter från valutasäkring och likviditetshantering exkluderas uppgår avkastningen till 21,3% per år, sett i relation till världsindex MSCI World som avkastade 13,5% under samma period, understryker detta hur god avkastning segmentet har haft. Det framgår därmed som att Första till Fjärde AP - fonden inte utnyttjat möjligheten inom illikvida tillgångar och därmed gått miste om potentiell avkastning inom detta segment.

En möjlig förklaring till den begränsade ökningen av illikvida tillgångar inom Första till Fjärde AP - fonden kan vara strategiska investeringsbeslut men även de begränsade resurserna som fonderna har. Att investera i illikvida tillgångar kräver betydande intern kompetens och relevanta resurser . Till exempel hade en möjlighet kunnat vara att ingå samarbete med Sjätte AP - fonden. Sjätte AP - fonden har en etablerad organisation med lång erfarenhet av att investera i onoterade aktier (private equity ) och hade möjligen kunnat fungera som en plattform för att skala upp investeringar i illikvida tillgångar även för Första till Fjärde AP - fonden. Detta hade kunnat möjliggöra en snabbare och mer effektiv exponering mot tillgångsslaget utan att kräva intern uppbyggnad av kompetens och organisation. E n ökad andel illikvida tillgångar hade dock inneburit en förändrad riskprofil, det vill säga en annan balans mellan förväntad avkastning och risk.

11.4 Diversifiering var inte gynnsamt för avkastningen under 2024

Diversifiering är en central strategi för att minska risk genom att sprida investeringar över olika tillgångsslag och marknader. Detta bidrar över tid till en stabilare avkastning och lägre volatilitet.

Under 2024 präglades marknaden av kraftiga uppgångar inom en begränsad del av investeringsuniverset där den globala aktiemarknaden dominerade, medan många andra tillgångsslag utvecklades svagare. Särskilt de så kallade ” Magnificent Seven ” och amerikanska teknikaktier levererade exceptionell avkastning, medan bredare aktieindex hade en mer dämpad utveckling. När marknaden domineras av ett fåtal vinnande tillgångsslag kan en bred diversifiering leda till en relativt lägre avkastning. Under 2024 var det tydligt att en koncentrerad strategi med övervikt i amerikanska teknikaktier överträffade avkastningen för en mer diversifierad portfölj.

Bilaga 9

Trots detta förblir diversifiering en grundläggande strategi för att hantera risk och skapa långsiktig stabilitet. Året 2024 illustrerade dock hur vissa marknadsförhållanden kan göra att diversifiering tillfälligt missgynnar avkastningen.

11.5 Buffertfonderna uppvisar god avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

En jämförelse med de internationella pensionsfonderna (Se avsnitt 3.4 Jämförelse med utländska pensionsfonder ) visar att de svenska buffertfonderna, trots utmanande marknadsförhållanden, avkastat väl i ett globalt perspektiv. Över både fem - och tioårsperioder har de svenska buffertfonderna haft en högre genomsnittlig avkastning än de utländska pensionsfonderna. De har uppvisat konkurrenskraftiga avkastningsnivåer, vilket delvis kan förklaras av en bred och välbalanserad tillgångsallokering, där exponeringen mot aktiemarknaden har bidragit positivt. De svenska buffertfonderna ha r utnyttjat riskmandat et som generellt sett tillåter en högre andel aktier. Jämfört med många utländska pensionsfonder kännetecknas de svenska buffertfonderna också av en kostnadseffektiv förvaltningsstruktur. Förvaltningskostnaderna som andel av totalt förvaltat kapital är relativt låga, vilket bidrar till att en större andel av kapitalet kan arbeta för att generera avkastning.

Arkwright menar därmed att buffertfonderna har en god avkastning i relation till utländska pensionsfonder och står sig väl i internationella jämförelser. Vidare uppmuntrar Arkwright fortsatta samarbeten och dialoger med utländska pensionsfonder för att ta del av framgångsrika metoder och arbetssätt inom kapitalförvaltning, hållbarhetsintegration och riskhantering. Det kan också ge en ökad förståelse för hur andra pensionsfonder hanterar utmaningar kopplade till demografiska förändringar, makroekonomiska skiften och hållbarhetsrelaterade risker.

11.6 Utökat hållbarhetsarbete och målsättningar

AP- fonderna har intensifierat sitt hållbarhetsarbete genom ökad transparens, mer omfattande rapportering och en tydligare ESG - integration. Hållbarhet har blivit en kärnkomponent i investeringsanalyser, och fonderna har stärkt sitt aktiva ägande genom ökad bolagsdialog och röstning vid stämmor. Fonderna har även utvecklat sina metoder för att mäta och redovisa hållbarhetspåverkan. Allt fler redovisar mer detaljerad utsläppsdata och inkluderar fler tillgångsslag i sina analyser, vilket ökar transparensen gentemot intressenter. Dessutom har hållbarhetsarbetet i allt större utsträckning integrerats direkt i kapitalförvaltningen, snarare än att hanteras som en separat funktion. Detta skapar bättre förutsättningar för att hållbarhetsfaktorer beaktas i alla investeringsbeslut. Parallellt har flera fonder reviderat sina hållbarhetsmål, både genom att uppdatera mätetal och revidera målsättningar. AP- fondernas Etikråd har från och med 2024 blivit fullt etablerat och har förstärkts med seniora hållbarhetsspecialister. Etikrådet har därmed kunnat intensifiera sitt arbete genom fler dialoger inom sina fokusområden.

Sammantaget har AP - fonderna gjort betydande framsteg inom hållbarhet men det finns fortsatt utvecklingsmöjligheter. En central utmaning är att ytterligare förbättra analyskapaciteten genom mer omfattande datainsamling och avancerad modellering av hållbarhetsrisker. Vidare kan fonderna fortsätta att stärka sin rapportering för att ge en ännu tydligare bild av hur hållbarhetsarbetet påverkar portföljens finansiella utveckling och bidrar till en hållbar omställning. Det är även viktigt att fonderna fortsätter deras arbete med aktivt ägande och påverkan på portföljbolagen. 134

Bilaga 9

Bilaga Tilläggsuppdrag: Fördjupad beskrivning och analys av buffertfondernas allokeringsbeslut, positionstagning i utländsk valuta samt investeringar i illikvida tillgångar

Finansdepartementet

14 mars 2025

Bilaga 9

1 Introduktion

1.1 Bakgrund

AP-fonderna har ett centralt samhällsuppdrag och spelar en avgörande roll för pensionssystemets långsiktiga hållbarhet. Styrningen av tillgångsallokeringen är av fundamental betydelse för att säkerställa systemets stabilitet och uppfylla de åtaganden som gjorts gentemot både sparare och pensionärer. För att garantera att buffertfonderna lever upp till de krav och förväntningar som ställs, har styrningsdirektiv fastställts av olika instanser. På den mest övergripande nivån utgör lagstiftningen det yttre ramverket för AP-fondernas verksamhet. AP-fondslagen fastslår att fondernas placeringsverksamhet ska bedrivas på ett sätt som skapar största möjliga nytta för försäkringen av inkomstgrundad pension. Enligt lag uppnås detta bland annat genom låg risk, god avkastning, ansvarsfulla investeringar samt främjande av hållbar utveckling. Utöver övergripande målsättningar innehåller lagstiftningen även specifika begränsningar avseende tillgångsallokering och riskexponering. För Första–Fjärde AP-fonderna är de mest framträdande specifika begränsningarna ett krav på minst 20 procents allokering till räntebärande tillgångar, en maximal exponering på 40 procent mot illikvida tillgångar samt en övre gräns på 40 procent för valutarisk.

Enligt lag har buffertfonderna ett betydande handlingsutrymme att utforma sina portföljer och fatta allokeringsbeslut. Detta mandat innehas av respektive fonds styrelse, som utgör det centrala beslutsorganet för verksamhetsstyrning, kapitalförvaltning och tillgångsallokering. Regeringen är enligt lag inte involverad i styrningen av fondernas förvaltning. I stället utser regeringen styrelserna, som styr buffertfonderna inom ramen för lagens bestämmelser.

Styrelsen kan anses ha ett mandat som spänner över tre olika områden. På den mest övergripande nivån i) ansvarar styrelsen för att verksamheten bedrivs i enlighet med lagstiftningens intentioner, mål och uppdrag (huvudmannaroll). ii) Därtill har styrelsen det yttersta ansvaret för styrningen av en pensionsreservfond, vilket inkluderar de allokeringsbeslut som implementeras inom AP-fondernas förvaltning, iii) samt för kapitalförvaltningsverksamheten, inklusive utformningen av förvaltningsmandatet som tilldelas VD och vidaredelegeras inom organisationen. Därmed ställs höga krav på styrelsens förmåga att holistiskt balansera dessa tre perspektiv samtidigt. På grund av styrelsens tredelade uppgift finns även en risk att ansvaret avseende ii) allokeringsbeslut inte ges tillräcklig uppmärksamhet. Det är dock centralt att detta undviks, då allokeringsbeslut utgör stommen i fondernas verksamhet och är en central möjliggörare för uppfyllnad av AP-fondernas lagstadgade mål.

För att uppnå det lagstadgade målet och uppdraget genomför Första–Fjärde AP-fonderna ALManalyser (Asset Liability Management-analyser), vilka utgör grunden för deras allokeringsbeslut och riktlinjer som fastställs på styrelsenivå. Syftet med dessa analyser är att skapa en djupare förståelse för hur fonderna kan maximera sin nytta för pensionssystemet. Baserat på denna analys genomförs en tillgångsallokeringsprocess, vilken följer olika iterativa cykler som balanserar riskhantering på kort och lång sikt.

På ett övergripande plan inleds processen med att styrelsen fastställer policys och investeringsmål, utifrån externa regelverk och resultatet av ALM-analysen. Dessa riktlinjer utgör sedan grunden för VD:s mandat att fatta strategiska allokeringsbeslut, inklusive fastställande av benchmarknivåer och diversifieringsstrategier. Därefter implementeras investeringsbesluten genom en förvaltningsstruktur 4

Bilaga 9

baserad på en delegationsordning, där rebalanseringsregler och acceptabla avvikelseintervall definieras. De tagna positionerna följs regelbundet upp, både inom den operativa kapitalförvaltningen och på styrelsenivå. Processen för allokeringsbeslut fortlöper enligt denna struktur fram till dess att en omvärdering påkallas, antingen av fastställda rutiner eller av större marknadsförändringar. ALManalysen ska genomgå en grundlig översyn vart tredje år.

Investeringsprocessen är sofistikerad och involverar ett flertal aktörer, beslutsnivåer, analyser och perspektiv. Detta medför utmaningar som påverkar allokeringsbesluten, särskilt i fråga om effektiv vidaredelegering, kommunikation mellan olika beslutsnivåer och potentiella intressekonflikter mellan förvaltarnas kortsiktiga incitament och ägarnas långsiktiga målsättningar. Processen ställer även krav på utvärdering och återkoppling av allokeringsbeslut mellan samtliga aktörer och beslutsnivåer. Den ökade samhälleliga debatten kring hållbarhet har dessutom lett till ytterligare krav på att integrera hållbarhetsaspekter i investeringsbeslut. Det är därför avgörande att säkerställa en balans mellan dessa perspektiv, avkastningsmålen och fondens övergripande riskaptit.

Processen för allokeringsbeslut inom tillgångsslaget illikvida tillgångar har särskilda förutsättningar, då dessa medför både illikviditetspremier och illikviditetsrisker, samt kräver specialistkompetens och specifika förmågor. Den långsiktiga karaktären hos dessa investeringar innebär även att justeringar av allokeringar, till exempel till följd av förändrade marknadsförhållanden, tar lång tid att genomföra. Därtill kan beteendemässiga fallgropar, såsom motstånd mot att avveckla underpresterande investeringar på grund av psykologiska faktorer (eng: sunk cost fallacy), utgöra hinder för en effektiv kapitalallokering.

Även positionstagning i valuta och valutasäkringar tillför ytterligare komplexitet i allokeringsbeslut och riskhantering. Geopolitisk osäkerhet och förändringar i det makroekonomiska läget kan leda till kortoch medelfristiga felprissättningar av valutakurser, vilket skapar utmaningar men också möjligheter på portföljnivå. För AP-fonderna innebär detta en särskild utmaning då de måste hantera fluktuerande valutavärderingar inom lagstadgade begränsningar – där Första till Fjärde AP-fonden får ha maximalt 40 procents valutaexponering och Sjätte AP-fonden högst 10 procent.

I en tid präglad av ränterisker, demografiska förändringar och ökade krav på hållbarhet blir balansen mellan avkastningssträvan, riskhantering och ansvarsfullt ägande alltmer komplex. För att hantera utmaningar och osäkerheter inom allokeringsbeslut krävs en tydlig styrning med strukturerade beslutsramverk och protokoll, samt en tydlig rollfördelning mellan ansvarsområden, inte minst avseende uppdelningen mellan strategi och utförande. Denna rapport belyser nyckelfrågor avseende AP-fondernas styrning, med fokus på hur strategiska allokeringsbeslut, inklusive inom valuta och illikvida investeringar, utformas, implementeras och övervakas för att möta både tekniska krav och samhälleliga förväntningar.

1.2 Syfte

Denna rapport syftar till att ge en fördjupad analys av Första–Fjärde samt Sjätte AP-fondens verksamhet vad gäller deras allokeringsbeslut, positionstagning i valuta respektive investeringar i illikvida tillgångar. Ett syfte är att beskriva i vilken utsträckning AP-fondernas styrelser, regeringen och riksdagen får ta del av den information, analys och slutsatser som fonderna tar fram inom de tre områdena. Rapporten ämnar även att kritiskt analysera dessa tre områden för att identifiera såväl

Bilaga 9

styrkor som möjligheter till förbättrade styrningsprocesser och strukturer som ytterligare optimerar AP-fondernas kapitalförvaltning.

Rapporten behandlar följande aspekter inom respektive område:

• Allokeringsbeslut : En avgörande faktor för avkastningen är de allokeringsbeslut som bestäms av styrelsen och VD. Rapporten undersöker hur dessa allokeringsbeslut, tillsammans med de snävare mandat som fördelas inom organisationen, dokumenteras och används i utvärderingen av den egna verksamheten på ett systematiskt sätt. • Positionstagning i utländsk valuta inklusive valutasäkring : AP-fonderna tar positioner i utländsk valuta och genomför valutasäkringar inom det lagstadgade kravet. Beslut om dessa positioner inklusive valutasäkringar fattas av specifika beslutsfattare inom organisationen. Tilläggsuppdraget undersöker vilka som fattar dessa beslut, hur de följs upp och hur de har påverkat förvaltningen under de senaste åren. • Investeringar i illikvida tillgångar : Investeringar i illikvida tillgångar är en process som kräver gedigen analys, due diligence och marknadsbevakning. Rapporten undersöker hur investeringsbeslut i onoterade aktier dokumenteras och utvärderas i efterhand, bland annat i fråga om resultat av förvaltningen.

1.3 Disposition

Rapporten för Tilläggsuppdraget följer en struktur med 11 övergripande avsnitt med följande innehåll:

• Kapitel 1 : Rapportens bakgrund och syfte presenteras, tillsammans med dess disposition och metod. • Kapitel 2: En sammanfattning av Första–Fjärde AP-fondernas och Sjätte AP-fondens allokeringsbeslut, valutapositionering och investeringar i illikvida tillgångar. Varje delavsnitt avslutas med Arkwrights övergripande slutsatser och bedömningar. • Kapitel 3: Beskrivning av Första-Fjärde AP-fondernas och Sjätte AP-fondens yttre ramverk, vilket omfattas av lagens bestämmelser. • Kapitel 4–8 : Fondspecifika analyser och beskrivningar av allokeringsbeslut, valutapositionering och investeringar i illikvida tillgångar. Kapitlen behandlar även delegationsordning, beslutsprocesser och uppföljning inom respektive område. Valutaavsnittet inkluderar en analys av dess påverkan på kapitalförvaltningen. Varje kapitel inleds med en kort sammanfattning och avslutas med Arkwrights fondspecifika slutsatser och bedömningar. • Kapitel 9 : Forskning om styrning av pensionsfonder samt konceptet ”Governance Alpha” • Kapitel 10 : Referenslista • Kapitel 11 : Begreppslista

1.4 Metod

Vid genomförandet av uppdraget har Arkwright använt en metod baserad på intervjuer med nyckelpersoner på samtliga AP-fonder samt två till tre styrelseledamöter från varje fond. Intervjuerna med nyckelpersonerna syftade främst till att kartlägga AP-fondernas interna delegationsordningar, beslutsstrukturer, allokeringsprocesser inklusive valuta, investeringsprocesser i illikvida tillgångar samt uppföljningsrutiner. För att säkerställa en heltäckande och representativ bild av verksamhetens 6

Bilaga 9

styrning inom de tre analysområdena har medarbetare från olika beslutsnivåer och organisationsfunktioner intervjuats. Intervjuerna med styrelseledamöter har primärt syftat till att skapa en övergripande förståelse av styrelsens roll, bidra med reflektioner kring styrelsearbetet samt ge insikter i relationen mellan styrelsen och uppdragsgivaren, det vill säga staten, som utser styrelseledamöterna.

I den empiriska datainsamlingen ingår styrdokument och annan intern dokumentation. Av särskild vikt har varit deskriptiva dokument som detaljerat redogör för delegationsordningar, mandatfördelning, arbetsbeskrivningar, investeringsprocesser samt uppföljningsstrukturer på olika beslutsnivåer. Externa data har använts i begränsad utsträckning och har vid behov hämtats från publika informationskällor.

Bilaga 9

2 Sammanfattning

I detta avsnitt presenteras en sammanfattning med utvalda delar från kapitel 4 till 8 som Arkwright bedömer skapa en övergripande förståelse för buffertfondernas verksamhet och styrning. För allomfattande beskrivningar hänvisas läsaren till kapitel 4 till 8.

Sammanfattningen i kapitel 2 presenterar Första–Fjärde AP-fonderna gemensamt, medan Sjätte APfonden behandlas separat. Kapitlet behandlar delegationsordningen och uppföljningen av allokeringsbeslut (avsnitt 2.1), delegationsordningen och uppföljningen av valuta samt dess påverkan på förvaltningen (avsnitt 2.2) och investeringsprocessen för illikvida tillgångar samt uppföljningen av tillgångsslaget (avsnitt 2.3). Kapitlet avslutas med Arkwrights observationer, analyser och rekommendationer (2.4).

En mer ingående analys av illikvida tillgångar finns i föregående års tilläggsuppdrag, Fördjupad analys av AP-fondernas investeringar i illikvida tillgångar .

2.1 Allokering

2.1.1 Styrelsebeslut och VD-mandat

Första–Fjärde AP-fonderna har egna beslutsstrukturer och allokeringsmandat, men uppvisar vissa likheter på en övergripande nivå. Figur 1 sammanfattar icke uttömmande exempel på allokeringsbeslut och tillhörande beslutsunderlag på respektive nivå, vilka beskrivs mer ingående i detta avsnitt.

Figur 1: Översikt allokeringsbeslut med icke uttömmande exempel på vad besluten omfattar samt underlag

Bilaga 9

Första-Fjärde AP-fonderna

Gemensamt för Första–Fjärde AP-fonderna är att styrelsen fastställer de övergripande riktlinjerna för den strategiska allokeringen. Besluten grundas på AP-fondernas uppdrag och det lagstadgade målet att maximera nyttan för pensionssystemet. För att identifiera pensionssystemets behov och optimera nyttan genomför samtliga fonder ALM-analyser, dock med viss variation i utsträckning och utformning. Bland buffertfonderna utmärker sig Andra AP-fonden genom en särskilt tydlig koppling mellan ALM-analysen, avkastningsmålen och den strategiska allokeringen.

Styrelserna för Första, Andra och Fjärde AP-fonderna fastställer referensportföljer som fungerar som ramverk för VD:s mandat och kapitalförvaltningens utformning av den faktiska portföljen. Förvaltningsorganisationen tar fram beslutsunderlag för dessa portföljer, vilka styrelsen godkänner. Vid sällsynta tillfällen beslutar styrelsen om förändringar i riktlinjerna. Mandatet att operationalisera referensportföljen genom strategiska allokeringsbeslut delegeras till VD. Ett element i detta är att VD tenderar att anpassa portföljutformningen efter AP-fondens unika förvaltningsförutsättningar.

Tredje AP-fondens allokeringsbeslut på styrelsenivå inkluderar inte en referensportfölj. Däremot beslutar styrelsen om en utvärderingsportfölj (LSP). För att utforma VD:s kapitalförvaltningsmandat fastställs exponerings- och allokeringsintervall inom vilka den strategiska portföljen ska hållas. Inom dessa ramar utformar VD en strategisk allokering som informerar delegationsordningen inom organisationen.

På en generell nivå vidaredelegerar VD:arna i Första–Fjärde AP-fonderna ett övergripande allokeringsmandat till en individ, beslutskommitté eller avdelning, som ansvarar för att operationalisera styrelsens och VD:s riktlinjer genom strategiska allokeringsbeslut. Mer detaljerade beskrivningar av buffertfondernas specifika delegationsordning återfinns i kapitel 4 till 8. Samtliga fonder har en taktisk eller dynamisk dimension i sin placeringsverksamhet, med beslut på kort- eller medelfristig sikt som ofta baseras på kvantitativa marknadsanalyser. Inom Första och Andra APfonderna fattas majoriteten, eller samtliga, allokeringsbeslut av beslutskommittéer, antingen genom kommitténs samlade beslut eller enskilda deltagares mandat. Fjärde AP-fonden fattar investeringsbeslut om illikvida tillgångar via en beslutskommitté. Tredje AP-fonden har en beslutsstruktur där allokeringsbeslut inom illikvida investeringar kan fattas av relevant kommitté. Övriga allokeringsbeslut hanteras av relevant kommitté men beslutas av enskilda förvaltare.

Allokeringsmandatet vidaredelegerar mer specifika investeringsmandat till enskilda förvaltare inom respektive buffertfond. Portföljförvaltarnas mandat är därmed en förlängning av allokeringsmandatet som i högre grad fokuserar på värdepappersurval och mer avgränsade tillgångsslag. Inom Första, Andra och Fjärde AP-fonderna tillämpar portföljförvaltarna både en långsiktig och kortsiktig tidshorisont, vilket möjliggör såväl strategiska som taktiska eller dynamiska investeringsbeslut. Tredje AP-fonden tillämpar en allokeringsmetodik där det taktiska mandatet hanteras som ett ”overlaymandat” 1 på CIO 2 -nivå. De vidaredelegerade mandat som tilldelas portföljförvaltare längre ut i organisationen är därmed primärt inriktade på långsiktiga strategiska allokeringsbeslut.

1 Overlaymandat är ett investeringsmandat där förvaltaren använder derivat eller andra instrument för att hantera övergripande risker eller specifika marknadsexponeringar för en portfölj utan att direkt påverka förvalta de underliggande tillgångarna. 2 Kapitalförvaltningschef (eng: Chief Investment Officer, förkortat CIO) 9

Bilaga 9

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fondens styrelsebeslut skiljer sig från övriga buffertfonder, vilket är en naturlig konsekvens av fondens uppdrag att enbart investera i onoterade aktier. I stället för att fastställa en fördelning mellan tillgångsslag beslutar styrelsen om allokeringsstrategier samt investeringsramar, vilket utgör VD:s mandat. Av ramarna framgår att styrelsen ska godkänna samtliga nya relationer till fondförvaltare samt beslut som avviker från fondens övergripande strategi. VD och kapitalförvaltningen har därmed mandat att fatta investeringsbeslut om befintliga fondförvaltare inom strategins ramar. Förvaltningsorganisationen tillämpar en kommittéstruktur baserad på en dualitetsprincip. Den första instansen, Allokeringskommittén, granskar och godkänner investeringsbeslut innan de förs vidare till Fondkommittén för slutligt beslut, förutsatt att Fondkommittén har mandat att fatta beslutet. I det fall att beslutet överskrider Fondkommitténs mandat hänskjuts ärendet till styrelsen.

2.1.2 Uppföljning

AP-fondernas uppföljningsstruktur kan övergripande kategoriseras i nivåer som liknar deras delegationsordningar. De förvaltare och mandat som är närmast investeringsbesluten samt den löpande uppföljningen och rapporteringen sammanställer och tar fram material. Därefter eskaleras materialet till högre beslutsinstanser och paketeras i relevant format för respektive nivå. Figur 2 ger en övergripande bild av buffertfondernas uppföljningsstruktur och inkluderar ett icke fullständigt urval av uppföljningsområden. Den övergripande uppföljningsstrukturen inom Första–Fjärde APfonderna respektive Sjätte AP-fonden beskrivs mer ingående i följande avsnitt.

Figur 2: Översikt av uppföljningsstrukturer med icke uttömmande exempel på vad uppföljningen omfattar

Bilaga 9

Första-Fjärde AP-fonderna

Förvaltare i samtliga buffertfonder övervakar portföljens avkastning och risk löpande. För att säkerställa en kontinuerligt uppdaterad rapportering har fonderna implementerat digitala analys- och rapporteringssystem. Dessa system är tillgängliga på samtliga organisationsnivåer, vilket främjar transparens och sprider kunskap om portföljens resultat inom förvaltningsorganisationen.

Det övergripande allokeringsmandatet, som tilldelas VD och vidaredelegeras internt till beslutskommittéer, enskilda beslutsfattare eller avdelningar, omfattar ett löpande uppföljningsansvar för den operativa portföljen. Uppföljningen baseras vanligtvis på framtaget material som på den mest grundläggande nivån presenterar portföljens tillgångsslag, risk och avkastning. För Första–Tredje APfonderna sker uppföljningen inom organisationens kommittéer. Inom Fjärde AP-fondens genomför mandatet för Allokering, Likvida Marknader och Analys (ALMA) kvartalsvisa Strategiska Portföljmöten där avkastning, risk och mandatuppföljning behandlas.

På ett övergripande plan rapporterar och informerar allokeringsmandatet VD om portföljens resultat. Utöver detta har VD, liksom övriga organisationsmedlemmar, tillgång till de löpande digitala rapporter som genereras av AP-fondernas analys- och rapporteringssystem. Därmed tillämpar VD:arna i samtliga fonder en aktiv uppföljning av portföljen och förvaltningsverksamheten, både genom direkta samtal med allokeringsansvariga och digitala verktyg. På en mer detaljerad nivå skiljer sig dock sättet som VD delges information från förvaltningen. I Första och Tredje AP-fonderna deltar VD i kommittéer som löpande följer upp portföljens positioner. På liknande sätt får VD:arna för Andra och Fjärde APfonderna regelbunden rapportering, bland annat om respektive fonds allokeringsmandat. Fjärde APfonden har en särskild uppföljningsprocess, "Löpande utveckling av aktiva mandat", som syftar till att analysera och förbättra allokeringsmandaten. Andra AP-fonden har en liknande utmärkande, där externa och interna mandat granskas genom "Annual Partner Review" och "Manager Review".

En annan övergripande likhet mellan AP-fondernas uppföljningsstrukturer är VD:arnas informationsoch rapporteringsskyldighet gentemot sina styrelser. Detta ansvar omfattar bland annat framtagande av material och beslutsunderlag i samarbete med kapitalförvaltningen. Materialet utgör grunden för styrelsernas löpande uppföljning av portföljens risk och avkastning vid samtliga sammanträden. Utöver den kontinuerliga uppföljningen behandlar styrelserna specifika områden vid olika tillfällen, ofta enligt ett förutbestämt årshjul. Exempelvis kan kvartals-, halvårs- eller årsrapporter föranleda en något avvikande styrelseuppföljning.

Sjätte AP-fonden

Till följd av att Sjätte AP-fonden enbart förvaltar onoterade aktier (eng: private equity) skiljer sig dess uppföljningsstruktur från övriga buffertfonder. Den mest framträdande uppföljningen sker mellan VD och styrelsen och följer ett förutbestämt årshjul. Styrelsen får tertial- och halvårsrapporter om portföljens avkastning i förhållande till investeringspolicyn, samt halvårs- och årsrapporter som redovisar fondens långsiktiga prognos, likviditet och investeringsramar. På löpande basis presenteras portföljens avkastning, ESG-resultat och investeringsbeslut. Utöver detta mottar styrelsen ett månadsbrev från VD.

Förvaltningsorganisationen följer dagligen upp portföljens avkastning via Sjätte AP-fondens analysoch rapporteringssystem, som uppdateras i realtid. Vid månadsvisa monitoreringsmöten kan

Bilaga 9

verksamheten extrahera färdiga rapporter över portföljens resultat från detta system. Portföljens utveckling följs även upp vid Allokeringskommitténs sammanträden.

2.1.3 Information som delges regeringen och riksdagen

Styrelsen utgör länken mellan AP-fondernas verksamhet och regeringen, där styrelseordföranden för dialoger med Regeringskansliet. Kommunikationen mellan styrelsen och Regeringskansliet är dock begränsad både i frekvens och omfång, i enlighet med lagens krav på AP-fondernas självständiga styrning. Årligen deltar styrelseordförande och VD för respektive AP-fond i ett möte med Regeringskansliet, där fondens resultat för det gångna året rapporteras. Utöver detta publicerar APfonderna sina årsredovisningar som är tillgängliga för regeringen och riksdagen. Sjätte AP-fonden publicerar dessutom en årlig styrelseutvärdering.

Regeringen tar även fram en årlig utvärdering av AP-fonderna, ”Redovisning av AP-fondernas verksamhet”, som rapporteras till riksdagen.

Bilaga 9

2.2 Valuta

2.2.1 Styrelsebeslut och VD-mandat

Beslut om valutaexponering och säkring följer samma delegationsordning som tillgångsallokeringen. Figur 4 sammanfattar buffertfondernas övergripande beslutsstrukturer avseende valuta på respektive nivå, vilka beskrivs mer ingående i följande avsnitt. Sammanfattningen är ett icke uttömmande urval av de uppföljningsområden som beskrivs i kapitel 4 till 8.

Figur 4: Beslutsstruktur med icke uttömmande exempel på syn på valuta, ramar och hantering på olika nivåer Första-Fjärde AP-fonderna

Första–Fjärde AP-fonderna delar uppfattningen att valutaexponering utgör en risk som inte förväntas ge långsiktig avkastning. Därför fastställer respektive styrelse exponeringslimiter för att begränsa valutarisken till en rimlig nivå. Andra och Fjärde AP-fonderna betonar användningen av optimeringsmodeller för att identifiera ett riskminimerande spann för valutaexponeringen. Första APfondens styrelse tillämpar en strategi där valutasäkringen motsvarar hälften av den lagstadgade gränsen. Tredje AP-fonden vägleds av LSP:s aktievikt samt av styrelsens exponeringsintervall för valuta.

Styrelsens övergripande riktlinjer utgör VD:s mandat att besluta om strategisk valutahantering inom ramen för den operativa portföljen. För Första och Andra AP-fonderna tillämpar VD:arna den valutaexponeringsnivå som styrelsen fastställt, vilket motiveras av att valutarisk inte förväntas ge en långsiktig riskpremie.

Nästföljande beslutsnivå, det övergripande allokeringsansvaret, har en framträdande roll i Första– Fjärde AP-fondernas valutahantering. Allokeringsansvaret innefattar taktiska eller kortsiktiga 13

Bilaga 9

allokeringsbeslut, vilka tillämpar en kortare tidshorisont än strategiska beslut. Positionstagning i valuta lämpar sig väl för denna tidshorisont, då tillfälliga felprissättningar av valuta kan generera avkastning på kort sikt. Därmed blir valutapositioner en naturlig och central del av den taktiska eller dynamiska allokeringen. Beslut på denna nivå grundas vanligtvis på kvantitativa analyser av valutakurser.

Utöver det övergripande allokeringsansvaret tilldelas specifika valutamandat till portföljförvaltare, vars omfattning och utformning varierar mellan AP-fonderna. Inom Första AP-fonden tilldelas valutamandatet till chefen för Exponering, men samtliga valutabeslut fattas inom Allokeringsgruppen (AG). Andra AP-fonden har ett relativt begränsat mandat för portföljförvaltare att ta aktiva positioner i valuta, då de flesta valutabeslut fattas inom ramen för den Dynamiska Allokeringen, via Strategikommittén. Tredje och Fjärde AP-fonden skiljer sig från Första och Andra AP-fonden genom att beslut om valuta fattas inom enskilda portföljförvaltares mandat. Inom Tredje AP-fonden finns både ett aktivt valutaplaceringsmandat och ett valutasäkringsmandat, som tilldelas enskilda förvaltare. Portföljförvaltare i Tredje AP-fonden har även ett overlaymandat för valutasäkring, inom ramarna för fondens valutastrategi och riktlinjer.

Sjätte AP-fonden

Givet lagens begränsning om maximalt 10 procent valutaexponering tar Sjätte AP-fonden inga aktiva valutapositioner, utan fokuserar uteslutande på valutasäkring. Styrelsen inför inga ytterligare begränsningar utöver lagkravet utan delegerar beslut om valutasäkring till VD, som upprättar en Instruktion för valutasäkring. Instruktionen fastställer att valutasäkring endast genomförs utifrån portföljens kända exponering. Vidare anges att valutaexponeringen bestäms av fondförvaltarnas underliggande bolagsinnehav, vilket fastställs genom en så kallad "Level 2"-analys av Sjätte APfondens portfölj. Av VD:s instruktion framgår att valutasäkring enbart ska ske i den omfattning som lagen kräver.

2.2.2 Uppföljning

Första-Fjärde AP-fonden

Valuta följs upp på motsvarande sätt som tillgångsallokeringen, då den är en integrerad del av portföljens avkastning och risk. Därmed inkluderas valuta i uppföljningen på samtliga nivåer: styrelse, VD, allokeringsmandatet och den operativa förvaltningen.

På styrelsenivå berörs valuta i den löpande rapporteringen i samtliga buffertfonder. Första och Fjärde AP-fonderna tillämpar även fördjupade genomgångar av valutaförvaltningen och dess investeringsprocess. Utöver styrelserapporteringen betonas valuta i allokeringsmandatets uppföljning av den taktiska eller dynamiska allokeringen i respektive AP-fond. Detta är en naturlig följd av att beslut om valutapositioner fattas inom ramen för dessa kortsiktiga allokeringsbeslut. Den specifika uppföljningen av valuta sker enligt följande:

• Första AP-fonden : Uppföljning sker inom Allokeringsgruppens (AG) uppföljning av SP. • Andra AP-fonden : Strategikommittén och CIO följer upp den Dynamiska Allokeringen. • Tredje AP-fonden : Investeringskommittén och CIO följer upp den taktiska valutaallokeringen. • Fjärde AP-fonden : Löpande uppföljning av taktiska allokeringsbeslut sker inom ALMA och dess valutamandat.

Bilaga 9

Sjätte AP-fonden

Till följd av valutans centrala roll i Sjätte AP-fondens förvaltning följs den upp frekvent på samtliga organisationsnivåer. Hedgeportföljen 3 granskas veckovis av VD och CFO, där uppföljningen omfattar både exponering och likviditetseffekter. Valutasäkringen rapporteras även tertialvis till Risk- och revisionsutskottet (RU), där den först granskas och kommenteras innan den presenteras för styrelsen. Utöver detta behandlas valutafrågor regelbundet i VD:s månadsbrev.

2.2.3 Påverkan på förvaltningen

Första-Fjärde AP-fonderna

För Första–Fjärde AP-fonderna är den lagstadgade gränsen för valutaexponering 40 procent. Hur denna limit påverkar buffertfonderna varierar beroende på deras investeringsfilosofi, styrning och förvaltningsstrategi.

Första AP-fondens förvaltning påverkas i relativt hög utsträckning av den lagstadgade valutaexponeringslimiten, då den begränsar portföljens möjlighet att optimera risktagandet. Trots välutvecklade processer för limituppföljning och hantering kan lagens restriktioner leda till framtvingade investerings- och avyttringsbeslut som inte nödvändigtvis gynnar portföljens totala avkastning. Dessutom har Första AP-fondens valutasäkring under de senaste åren gjort avkall på avkastningen. Portföljens resultat hade därmed kunnat stärkts ytterligare om den lagstadgade begränsningen togs bort.

Till skillnad från Första AP-fonden anser Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden att den lagstadgade exponeringslimiten har en mer begränsad påverkan på deras förvaltningsverksamhet. Andra APfonden baserar sin valutaexponering på optimeringsmodeller som identifierar den nivå som minimerar portföljrisken. Eftersom den optimala valutaexponeringen understiger 40 procent, bedöms lagens limit ha en begränsad effekt på portföljförvaltningen. På samma sätt har Fjärde AP-fonden identifierat ett riskminimerande spann för valutaexponering, där den övre gränsen på 40 procent överensstämmer med lagens limit. Därutöver justerar DNP ner den övre exponeringsgränsen med 5 procentenheter. Då det optimala spannet fastställts oberoende av externa regleringar, bedöms Fjärde AP-fondens strategi och målnivåer för valutaexponering sannolikt förbli oförändrade om lagens limit togs bort. Slutligen har Tredje AP-fondens styrelse fastställt ett valutaexponeringsspann på 10 till 30 procent, baserat på den önskade risknivån i portföljen.

Lagens valutaexponeringslimit kan antas ha påverkat Första AP-fonden. Däremot har Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna inte uttryckt någon tydlig påverkan från lagens restriktioner på deras förvaltningsverksamheter.

Sjätte AP-fonden

För att inte överstiga 10 procent valutaexponering valutasäkrar Sjätte AP-fonden sin globala portfölj. Detta hämmar dock fondens likviditet, vilket i praktiken innebär att valutarisken konverteras till en likviditetsrisk. Eftersom Sjätte AP-fonden är en stängd fond påverkas investeringsverksamheten i hög grad av den nuvarande laglimiten av valutaexponering, särskilt vid de tidvis kraftigt fluktuerande

3 Hedgeportföljen refererar till portföljen i utländsk valuta som valutasäkras 15

Bilaga 9

valutakurser. Konsekvenserna av detta har blivit framträdande de senaste åren då fonden har behövt nyttja sin likviditetsbudget till valutaterminer. Portföljens likviditet hade därmed kunnat stärkts om lagens limiter togs bort, vilket i sin tur hade kunnat öka fondens möjligheter till co-investeringar.

2.3 Illikvida investeringar

2.3.1 Investeringsprocessen

Första-Fjärde AP-Fonderna

Investeringsprocessen för illikvida tillgångar bygger på en strukturerad metodik för att säkerställa välgrundade beslut och en effektiv kapitalförvaltning. Trots vissa variationer mellan fonderna följer Första–Fjärde AP-fondernas processer en liknande struktur: 1) Marknadskartläggning och urval, 2) Screening och initial analys, 3) Due diligence och riskbedömning samt 4) Investeringsbeslut och avtalsskrivning.

Processen inleds med en marknadskartläggning där potentiella investeringsmöjligheter identifieras. Kartläggningen sker internt och kompletteras med propåer från externa aktörer. Inom framför allt deltillgångsslaget onoterade aktier föranleds investeringar av långtgående dialoger och utvärderingar av potentiella fondförvaltare (eng: General Partners, GP). Potentiellt intressanta investeringsmöjligheter registreras och dokumenteras i listformat.

I nästa steg analyseras och utvärderas investeringsmöjligheterna i ett initialt urval, där Första och Andra AP-fonderna utgår utifrån en lista med fördefinierade kriterier i utvärderingen. Investeringsalternativ som bedöms intressanta och strategiskt lämpliga går vidare till en formell genomlysning (eng: due diligence). Denna genomlysning omfattar en detaljerad analys av avkastningsförväntningar, risker, bolagsstyrning, hållbarhet samt finansiella och legala aspekter. Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden genomför genomlysningen internt för samtliga tillgångsslag och investeringsstrukturer. Första AP-fonden genomför genomlysning av direktinvesteringar internt men samarbetar med en extern aktör för genomlysning inom tillgångsslaget onoterade aktier. Tredje APfonden särskiljer sig genom att anpassa genomförandeprocessen beroende på om motparten är ny eller befintlig. Vid både direktinvesteringar och fondutfästelser krävs godkännande från Risk Management Committee (RMC) vid nya motparter.

Den formella genomlysningen resulterar i beslutsunderlag som granskas och presenteras för fondernas investeringskommittéer.

• Andra och Fjärde AP-fonden fattar investeringsbeslut i illikvida tillgångar inom sina investeringskommittéer. • Första AP-fonden presenterar investeringsmöjligheter i sin beslutande kommitté, där beslut fattas om investeringar i samtliga illikvida tillgångsslag, med undantag för onoterade aktier. • Tredje AP-fonden presenterar också samtliga investeringsmöjligheter i den ansvariga kommittén, som har mandat att fatta investeringsbeslut.

För beslut som överskrider mandatet för kommittén eller ansvarig förvaltare, eskaleras ärendet i regel till styrelsen för slutgiltigt investeringsbeslut. Därefter inleds en avtalsprocess där villkor förhandlas med stöd av en intern eller extern jurist. Efter ett signerat avtal förs tillgången in i portföljen och

Bilaga 9

registreras i interna system. Väl i Första–Fjärde AP-fondernas portföljer monitorernas investeringar löpande.

Sjätte AP-Fonden

Investeringsprocessen för Sjätte AP-fonden kännetecknas av en bottom-up-ansats som tillämpas på samtliga fondutfästelser och co-investeringar. Likt Första–Fjärde AP-fonderna följer processen en strukturerad metodik som omfattar följande steg: 1) Sourcing, 2) Urval, 3) Due diligence, 4) Investeringsbeslut och onboarding samt 5) Monitorering av program.

Merparten av Sjätte AP-fondens fondutvärderingar görs med befintliga relationer (eng: re-ups). I tillägg utvecklar Sjätte AP-fonden kontinuerligt sin portfölj och utvärderar löpande nya fondrelationer i en sourcing-fas. De investeringsmöjligheter som bedöms relevanta i denna fas registreras i fondens pipeline och utvärderas genom möten med fondförvaltare. Intressanta investeringar förs därefter in i Sjätte AP-fondens portföljsystem, vilket bildar det initiala urvalet av relevanta fonder. För att säkerställa en strategisk portföljsammansättning används datadrivna modeller som analyserar investeringsbehov utifrån parametrar såsom geografi, exponering och tidsram (eng: vintage).

Nästa steg är formell genomlysning (eng: due diligence), som är uppdelad i beslutspunkter eller ”gates”, G1 till G3. Vid G1 avgörs om vidare analys krävs, medan G2 används för att utreda specifika frågor som kan avgöra huruvida en fullständig genomlysning ska initieras. Investeringar som godkänns efter G1 och G2 går vidare till due diligence-fasen, där en djupgående granskning av finansiella, juridiska och hållbarhetsrelaterade aspekter genomförs. Resultaten sammanfattas i ett scorecard, som poängsätter investeringen. Detta inkluderas sedan i G3, vilket innefattar investeringens beslutsunderlag.

Det slutgiltiga godkännandet ges av Allokeringskommittén och Fondkommittén. Godkända fondutfästelser och co-investeringar monitoreras löpande för att säkerställa en konsekvent hög kvalitet i förvaltningen.

2.3.2 Uppföljning

Första-Fjärde AP-fonderna

Rapporterings- och uppföljningsprocessen för illikvida tillgångar följer i stora drag den generella rapporteringsstrukturen inom Första–Fjärde AP-fonderna. Dock skiljer sig rapporteringen i vissa avseenden, på grund av tillgångarnas specifika karaktär och krav på uppföljning. Nedan presenteras en kortare sammanfattning av utvalda uppföljningsområden per fond. Mer ingående beskrivningar återfinns i kapitel 4 till 8.

Mot styrelsen rapporteras den illikvida portföljen och dess avkastning löpande. Rapporteringen föregås i regel av ett beredande utskott, som granskar och förbereder presentationsmaterialet inför styrelsens sammanträden. Den illikvida portföljen inkluderas även i kvartals-, halvårs- och helårsrapporter. Första AP-fonden presenterar en djupgående halvårsrapport om den illikvida portföljen och dess marknadsläge. Andra AP-fonden genomför årligen en Annual Partner Review (APR), som presenteras för styrelsen. Tredje AP-fonden rapporterar årligen de investeringar som har genomförts. Fjärde AP-fonden tillämpar fördjupade diskussioner om tillgångsslaget i styrelsen en till

Bilaga 9

två gånger per. Därtill bjuder Tredje och Fjärde AP-fonderna in representanter från de direktägda innehaven till styrelsemöten för att ge ytterligare insikter om förvaltningen.

Förvaltningsverksamheten inom Första–Fjärde AP-fonderna följer upp illikvida investeringar löpande.

• Andra och Tredje AP-fonderna har kommittéer som hanterar uppföljningen av illikvida tillgångar, där även kvartalsrapporter om tillgångsslaget presenteras. • Andra AP-fonden genomför dessutom en Annual Partner Review (APR) årligen. • Första och Fjärde AP-fonderna har avdelningar och dedikerade förvaltningsmandat som ansvarar för förvaltningen och den kontinuerliga uppföljningen av illikvida tillgångar. • Fjärde AP-fondens ansvariga mandat fastställer en årlig strategi för illikvida tillgångar, vilken också följs upp med samma frekvens.

Sjätte AP-fonden

Givet att Sjätte AP-fonden uteslutande förvaltar onoterade aktier (eng: private equity) tillämpas den uppföljningsstruktur som beskrivs i avsnitt 2.1.2 konsekvent inom hela verksamheten. Därmed presenteras ingen ytterligare uppföljningsstruktur i detta avsnitt.

2.4 Slutsatser och bedömningar

I detta avsnitt presenteras Arkwrights övergripande slutsatser, bedömningar och rekommendationer inom allokeringsbeslut, positionstagning i valuta och valutasäkring samt illikvida investeringar. För fondspecifika slutsatser, bedömningar och rekommendationer hänvisas läsaren till kapitel 4 till 8.

2.4.1 Slutsatser och bedömningar avseende allokeringsbeslut

På en övergripande systemnivå är tre aspekter av strategiska allokeringsbeslut särskilt centrala att belysa: i) beslutsprocessen för och uppföljning av tillgångsallokering, ii) Första–Fjärde AP-fondernas oberoende och självständiga ALM-analyser samt iii) kompetenskontinuitet i Första–Sjätte APfondernas styrelser. Dessa tre områden fördjupas i följande avsnitt.

Arkwrights rekommendationer avseende allokeringsbeslut

▪ Djupgående analysera beslutsstrukturen och framtagandeprocessen för ALM-analysen samt överväga en konsolidering av denna process för buffertfonderna. ▪ För att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning i styrelserna rekommenderar Arkwright en översyn och anpassning av styrelseledamöternas arvodesnivåer.

Beslutsprocesserna för, och uppföljning av, allokeringsbeslut i Första-Sjätte APfonderna

Samtliga buffertfonder har unika allokeringsprocesser som till varierande grad liknar varandra. Trots strukturella skillnader kan det konstateras att respektive fond har gedigna processer för allokeringsbeslut, som faciliterar efterlevnad av fondernas strategier och möjliggör välgrundade investeringsbeslut. Vidare föreligger en tydlig ansvarsfördelning där samtliga centrala organisationsnivåer är involverade. På samma sätt bedömer Arkwright att samtliga buffertfonder 18

Bilaga 9

tillämpar en välstrukturerad uppföljning och rapportering, som på ett allomfattande och kontinuerligt sätt behandlar centrala aspekter av respektive fonds kapitalförvaltning. Sammantaget anser Arkwright att buffertfondernas processer och uppföljning inom allokeringsbeslut är av god kvalitet och stämmer väl överens med önskvärda styrningsriktlinjer som identifierats av forskning.

De senaste åren har en utveckling observerats bland AP-fonderna, där styrelsen generellt har delegerat större allokeringsansvar till VD med organisation. Första AP-fondens kapitalförvaltning tilldelades ett större allokeringsmandat i samband med implementering av VD:s referensportfölj, ST. Allokeringsmandatet breddades ytterligare av den nyliga utökningen av aktiv risk. Även Sjätte APfondens styrelse utökade organisationens allokeringsmandat när VD tillträdde och införde fondens nuvarande kommittéstruktur. Det senaste exemplet på denna trend är Andra AP-fonden, som under 2024 överlät ett större kapitalförvaltningsansvar till organisationen. Fram till 2024 beslutade Andra AP-fondens styrelse om delar av den operativa portföljen, ett ansvar som numera tillfaller VD. För Tredje och Fjärde AP-fonderna tillfaller också en stor del av ansvaret organisationen, trots att ett tydligt skifte inte har påvisats.

Arkwright ser positivt på trenden av utökat mandat som delegeras från styrelsen till VD och kapitalförvaltningsorganisationen. Denna ståndpunkt finner stöd i forskning och låter styrelsen få en tydligare roll i styrning och uppföljning, samt mer tonvikt på övergripande strategiska frågor.

Betydelse av ALM inom Första-Fjärde AP-fondernas allokeringsbeslut

Enligt det lagstadgade målet för placeringsverksamheten ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta fondmedlen på ett sådant sätt att de bidrar till största möjliga nytta för pensionssystemet. För att lyckas med detta krävs att AP-fondernas strategiska tillgångsallokering bidrar till att pensionssystemets totala tillgångar överstiger skulderna, det vill säga att balanstalet hålls över 1. När avkastningen på buffertfondernas kapital är högre än tillväxten i genomsnittsinkomsten (inkomstindex) bidrar fonderna till att stärka balanstalet. I ett scenario där pensionssystemets skulder överstiger dess tillgångar aktiveras den automatiska balanseringsmekanismen, den så kallade ”bromsen”, vilket medför en temporär nedjustering av utbetalda pensioner. Pensionssystemets balanstal kan liknas vid de ömsesidiga livförsäkringsbolagens mått på solvens i form av kollektiv konsolideringsgrad, det vill säga värdet på dess tillgångar i relation till de pensionsåtaganden som garanterats och villkorats i försäkringsbolagen. Vid en konsolideringsgrad under 100 är värdet på tillgångarna lägre än värdet på pensionsskulden, vilket innebär att livbolaget är underfonderat.

För att uppnå en avkastning som bidrar med maximal nytta till pensionssystemet måste avkastningsmål balanseras mot en risknivå som säkerställer en utbetalningsförmåga enligt APfondernas förpliktelser. En hög avkastning begränsas ofta av en ovilja att ta alltför stora risker, vilket kan leda till betydande kapitalförluster. Att fastställa mål innebär därmed att prioritera mellan avkastning och risk, för att säkerställa att balanstalet överstiger 1. På lång sikt krävs en högre risknivå för att stärka balanstalet, medan en lägre risk kan vara fördelaktig på kort sikt. Förmågan att hantera dessa, delvis motstridiga, faktorer inom den strategiska tillgångsallokeringen bygger på djupgående analyser av kassaflöden, inflation och skuldduration. För ändamålet nyttjar Första–Fjärde AP-fonderna sina egna Asset Liability Management (ALM)-modeller. Dessa modeller analyserar pensionssystemets finansiella ställning, generellt med utgångspunkt i negativa marknads- och demografiska scenarier. Analysens utfall ligger till grund för riskaptiten som fastställs av respektive fond.

Bilaga 9

Första–Fjärde AP-fonden genomför egna ALM-analyser som grund för allokeringsbeslut. Arkwright anser att respektive fond genomför gedigna ALM-analyser som är väl anpassade till deras uppdrag. Däremot leder separata analyser oundvikligen till skilda uppfattningar av åtagandebilden mellan fonderna. Arkwright bedömer att detta medför vissa fördelar, men att nackdelarna väger tyngre. Fördelarna kan inkludera en diversifiering av strategisk risk, där fler analyser minskar sårbarheten för enskilda felaktiga antaganden. Dessutom leder de olika utfallen och tolkningarna av ALM-analyserna till distinkta strategiska allokeringar och mål, vilket skulle kunna anses skapa en diversifieringseffekt för pensionssystemet som helhet. Den autonomi som innehas av respektive fond skulle även kunna främja innovation och utveckling av nya metoder inom ALM-modellen, vilket bidrar till en kontinuerlig förbättring av analysarbetet.

De diversifierande fördelarna bör beaktas i relation till risken för en okoordinerad och isolerad ALManalys mellan buffertfonderna som motverkar uppfyllelse av pensionssystemets samlade mål. När Första-Fjärde AP-fonderna utför egna ALM-analyser med antagandet att övriga fonder följer samma slutsatser – utan att detta är koordinerat – uppstår risker vid allokeringsbeslut. Detta blir särskilt påtagligt då buffertfonderna tillsammans endast förvaltar cirka 18 procent av pensionssystemets totala åtaganden. Riskerna av att AP-fonderna genomför fyra separata ALM-analyser kan sammanfattas i två övergripande punkter:

• Begränsad systemöversikt : En meningsfull ALM-analys förutsätter en holistisk syn på tillgångar och skulder. Isolerade antaganden om demografiska trender, marknadsrisk och skulddynamik riskerar dock att leda till en fragmenterad systemförståelse. Detta kan resultera i felaktiga premisser för ALM-analysen samt oförutsedda systemeffekter, särskilt med hänsyn till buffertfondernas begränsade andel av det totala pensionssystemet. Exempelvis kan buffertfonderna underskatta den övergripande systemrisken om ALM-analyserna inte beaktar de andra fondernas riskprofiler och allokeringsstrategier. • Risk för felaktig tillgångsfördelning : Skilda ALM-analyser kan leda till divergerande målsättningar och motstridiga strategier mellan AP-fonderna. Detta kan till exempel leda till olika betoningar på långsiktiga realavkastningar och kortsiktig likviditet, där durationsproblem kan uppstå till följd av att buffertfondernas fokus på kortsiktiga kassaflöden inte matchar pensionsåtagandenas långsiktiga löptider. Vidare kan separata ALM-analyser och strategier för allokeringsbeslut skapa korrelationseffekter där fonderna oberoende ökar sin exponering mot samma tillgångsslag, vilket förstärker systemets sårbarhet för markandsvolatilitet.

Den autonomi som Första-Fjärde AP-fonderna har att självständigt utforma ALM-analyser, som underlag för sina allokeringsbeslut, har resulterat i delvis varierande synsätt på det lagstadgade målet och uppdraget. Arkwright har observerat två huvudsakliga betoningar i tolkningen av målet: att minimera pensionsbortfallet av en broms samt att generera en avkastning som väsentligt överstiger inkomstindex. Dessa olika betoningar har lett till fundamentala skillnader i styrning, investeringsfilosofi och kapitalförvaltning mellan AP-fonderna.

Den diversifieringseffekt som följer av att Första–Fjärde AP-fonderna genomför separata ALManalyser bör även sättas i relation till buffertfondernas andel av det totala pensionssystemet. År 2024 motsvarade det förvaltade kapitalet inom Första–Sjätte AP-fonderna cirka 18 procent av pensionssystemets totala tillgångar. Därmed är relevansen av Första–Fjärde AP-fondernas ALManalyser för systemets övergripande stabilitet att betrakta som begränsad. Därtill leder en analys som enbart omfattar 18 procent av systemet till en fragmenterad bild, där centrala aspekter exkluderas

Bilaga 9

och den samlade systemrisken riskerar att underskattas. En förutsättning för en framgångsrik ALManalys är att den genomförs som en holistisk bedömning av pensionssystemets hela balansräkning, där buffertkapitalet utgör en delkomponent. Slutligen bör det understrykas att pensionssystemet har en enhetlig skuldstruktur som är objektiv snarare än subjektiv. Mot denna bakgrund bedömer Arkwright att en diversifiering av skuldsidan varken är nödvändig eller motiverad.

Sammantaget bedömer Arkwright att ALM-modellen fortsatt utgör ett centralt verktyg för att balansera avkastning och risk. Dess effektivitet begränsas dock av att Första–Fjärde AP-fonderna agerar isolerat, analyserar en begränsad del av systemets kapital och exkluderar nyckelkomponenter såsom de övriga fondernas riskprofiler. Mot denna bakgrund rekommenderar vi att det genomförs en djupgående analys av beslutsstrukturen och framtagandeprocessen för ALM-analysen, samt att en konsolidering av denna process för buffertfonderna övervägs. En sådan samordning skulle bidra till en mer heltäckande bild av fondernas samlade åtaganden och därigenom skapa tydligare och mer enhetliga riktlinjer för styrning och allokeringsbeslut.

Kontinuitet i Första-Sjätte AP-fondernas styrelsers kompetens

Samtliga buffertfonder bedriver en kvalificerad och komplex kapitalförvaltning och har ett samhällsviktigt uppdrag. Styrelsen för respektive fond bär det yttersta ansvaret för verksamheten och dess resultat. Därmed har styrelseledamöterna ett centralt uppdrag gentemot såväl fonderna som pensionssystemet och samhället. Styrelsens uppdrag kan anses vara tredelat. På den mest övergripande nivån i) ansvarar styrelsen för att verksamheten bedrivs i enlighet med lagstiftningens intentioner, mål och uppdrag (huvudmannaroll). ii) Därtill har styrelsen det yttersta ansvaret för styrningen av en pensionsreservfond, vilket inkluderar de allokeringsbeslut som implementeras inom AP-fondernas förvaltning, iii) samt för kapitalförvaltningsverksamheten, inklusive utformningen av förvaltningsmandatet som tilldelas VD och vidaredelegeras inom organisationen (Figur 3).

Figur 3: Illustration av buffertfondernas styrelsers tredelade uppdrag För att styrelsen och dess ledamöter ska kunna utföra sitt uppdrag effektivt och säkerställa att pensionsfonderna bidrar med största möjliga nytta för pensionssystemet, är det avgörande att styrelsen besitter stark kompetens inom relevanta områden. Denna aspekt lyfts även fram i forskning inom styrning av pensionssystem, där styrelsens kompetens benämns som en kritisk faktor för att uppnå god styrning (Clark & Urwin, 2008).

Arkwright bedömer att samtliga buffertfonder i huvudsak har kompetenta styrelseledamöter och styrelser med kompletterande kunskaper och erfarenheter, vilket möjliggör en effektiv styrning av verksamheterna. Däremot finns begränsningar i mandatperiodens längd, och det är inte ovanligt att styrelseledamöter byts ut med relativt korta intervall. För att upprätthålla styrelsens kompetens och 21

Bilaga 9

kontinuitet ställs därför krav på rekryteringsprocessen att kontinuerligt identifiera och rekrytera kvalificerade kandidater. Däremot bedömer Arkwright att de aktuella ersättningsnivåerna kan utgöra hinder för rekryteringen på sikt, vilka inte kan uppvägas av andra drivkrafter hos potentiella styrelseledamöter, såsom exempelvis det samhällsuppdrag är en del av att leda en pensionsfond. Värt att notera är att datainsamlingen inte gav någon indikation på att ersättningsnivåerna påverkade nuvarande styrelseledamöters arbetsinsats eller engagemang negativt.

För att säkerställa långsiktig kontinuitet i styrelsens kompetens rekommenderar Arkwright en översyn och anpassning av styrelseledamöternas ersättningsnivåer.

2.4.2 Slutsatser och bedömningar avseende valuta

Beslutsprocessen för valutapositioner och valutasäkring följer i stora drag den för tillgångsallokering. Däremot bör valutaförvaltningen analyseras i ljuset av de lagstadgade limiterna om maximalt 40 procent exponering för Första–Fjärde AP-fonderna och 10 procent för Sjätte AP-fonden. I följande avsnitt analyseras exponeringslimiterna samt lämpliga beslutsinstanser för att fastställa dessa.

Arkwrights rekommendationer avseende positionstagning i valuta och valutasäkring

▪ För att ge större flexibilitet i kapitalförvaltningen och möjliggöra en mer effektiv valutahantering bör inte styrelsens mandat inom valutaexponering vara begränsat i lag.

Första-Fjärde AP-fonderna

Första–Fjärde AP-fonderna har ett enhetligt förhållningssätt till valuta, som i huvudsak bygger på ett långsiktigt riskminimeringsperspektiv i kombination med en taktisk eller dynamisk allokering för att hantera kortsiktiga valutakursfluktuationer. Fondernas valutastrategi förenar därmed en långsiktig strategisk syn med möjligheten att utnyttja kortsiktiga felprissättningar, vilket bedöms vara en ändamålsenlig hantering av valuta i linje med det lagstadgade målet för placeringsverksamheten. Beslut och delegation av valutahantering följer samma processer som övriga allokeringsbeslut, vilket beskrivs i avsnitt 2.1.

En central aspekt av valutahanteringen är den lagstadgade begränsningen på maximalt 40 procent valutaexponering. Andra–Fjärde AP-fonderna anser inte att denna limit haft någon betydande inverkan på kapitalförvaltningen, medan Första AP-fonden har uttryckt kritik mot exponeringsgränsen och dess negativa effekter på portföljens avkastning. Oavsett valutaregleringens påverkan på förvaltningen kan det konstateras att den svenska kronans betydande fluktuationer de senaste åren har påverkat både portföljens drift och avkastning. Detta har medfört ökade krav på valutasäkring, vilket i sin tur har inneburit en utmaning för AP-fondernas portföljförvaltning och resulterat i ett ökat resursbehov för att säkerställa att lagens gränser efterlevs.

Arkwright anser att en begränsning på 40 procent valutaexponering i sig inte kan anses orimlig, men betonar att beslutet för detta bör tillfalla styrelsen. Att reglera gränsen i lag gör den rigid och oflexibel, vilket begränsar möjligheten att anpassa valutahanteringen vid extrema marknadsförhållanden. De senaste årens kraftiga svängningar i den svenska kronans valutakurs har illustrerat valutamarknadens volatilitet och behovet av tillfälligt ökad flexibilitet i valutahanteringen. Mot denna bakgrund rekommenderar Arkwright att ansvaret för instruktioner om valutaexponering bör tillfalla respektive 22

Bilaga 9

buffertfond snarare än vara lagstadgat. Denna rekommendation förstärks av att Första–Fjärde APfonderna och deras styrelser i praktiken redan utformar sin valutastrategi oberoende av den lagstadgade gränsen, vilket innebär att lagens styrande effekt är begränsad.

Sjätte AP-fonden

Även för Sjätte AP-fonden rekommenderar Arkwright att beslut om valutaexponeringslimit bör ligga hos styrelsen snarare än vara reglerat i lag. Detta motiveras ytterligare av att Sjätte AP-fonden, som en stängd fond, är särskilt känslig för fluktuationer i valutakurser och de efterföljande effekterna av valutasäkringar. Dessa påverkar fondens begränsade likviditet och medför ett utökat behov av flexibilitet i valutahanteringen. Det bedöms även som lämpligt att nuvarande limit på 10 procent höjs, vilket förväntas ske i samband med konsolideringen av AP-fonderna. 4

2.4.3 Slutsatser och bedömningar avseende illikvida investeringar

Buffertfonderna bedöms ha lämpliga investeringsprocesser inom illikvida tillgångar, där Sjätte APfonden sticker ut med en särskilt välutvecklad beslutsstruktur, strategi och organisation. Till skillnad från Sjätte AP-fonden innehar Första–Fjärde AP-fonderna relativt smala organisationer inom detta tillgångsslag, vilket analyseras i avsnittet nedan.

Arkwrights rekommendationer avseende illikvida investeringar

▪ För att stärka sin förmåga att investera i och förvalta illikvida tillgångar rekommenderas Första–Fjärde AP-fonderna att tillsätta utökade organisationsresurser till tillgångsslaget.

Första-Fjärde AP-fonderna

Första–Fjärde AP-fonderna tillämpar på ett övergripande plan liknande beslutsprocesser för investeringar i illikvida tillgångar, vilka bedöms som välstrukturerade och lämpliga. Arkwright anser vidare att avdelningarna för onoterade tillgångar inom respektive fond besitter adekvat kompetens inom tillgångsslaget. Däremot bedömer vi att kapaciteten inom dessa team är begränsad och i behov av ytterligare resurser, särskilt eftersom AP-fonderna i stor utsträckning hanterar betydande delar av investeringsprocessen internt. Föregående års bedömning kvarstår därför: det är anmärkningsvärt att endast 6 till 7 personer per fond arbetar med investeringar i illikvida tillgångar, motsvarande cirka 10 procent av den totala personalstyrkan per fond.

Investeringar i onoterade tillgångar är en komplex process som ställer höga krav på både intern kompetens och tillräckliga resurser i samtliga faser. Initialt mottar AP-fonderna ett stort antal olika investeringsförslag som kräver noggrann analys och utvärdering. Parallellt sker en systematisk marknadskartläggning för att identifiera intressanta investeringsmöjligheter. För att generera önskad avkastning är det avgörande att Första–Fjärde AP-fonderna gör välgrundade val av investeringar och förvaltare, vilket ställer krav på organisationens utvärderingsförmåga. Detta är särskilt viktigt med

4 Lagrådsremiss, ”En effektivare förvaltning av buffertkapitalet”: Efter sammanslagningen kan Andra AP-fonden behålla dessa valutasäkringar alternativt avveckla dem eftersom den gräns om 40 procent som gäller för Andra AP-fonden är betydligt högre, både som andel i procent och i absoluta tal (sid. 76). 23

Bilaga 9

tanke på illikvida investeringars långsiktiga karaktär, som begränsar möjligheterna att avyttra innehav som inte presterar enligt förväntningarna.

Senare i processen genomförs en omfattande formell genomlysning (eng: due diligence), som inkluderar kommersiella, legala och operativa analyser. Därefter ställs höga krav på löpande uppföljning och aktiv ägarstyrning av innehaven, särskilt för de större fastighets- och infrastrukturinnehaven i AP-fondernas portföljer. I kombination med den betydande andel illikvida tillgångar som återfinns i portföljerna föreligger ett behov om större organisationer med tillräcklig kompetens och kapacitet för att hantera dessa investeringar effektivt.

Arkwright bedömer att de nuvarande, relativt smala, organisationerna inom Första–Fjärde AP-fonder behöver utökade resurser för att stärka sin förmåga att investera i och förvalta illikvida tillgångar. Detta är även en nödvändig förutsättning för att möjliggöra fortsatt tillväxt och utveckling inom tillgångsslaget. Behovet av en större organisation blir särskilt tydligt i jämförelse med Sjätte APfonden, som genom sin mer omfattande kapacitet, strukturerade processer och specialistkompetens har etablerat sig som en av de ledande investerarna i onoterade aktier i Norden.

Sjätte AP-fonden

Arkwright bedömer att Sjätte AP-fondens investeringsprocess är välutvecklad och underbyggs av en relevant nivå på egen kompetens och resurser. Samtliga processteg är tydligt utformade och förankrade i dokumentation och beslutsunderlag, vilket möjliggör effektiva analyser och utvärderingar. Även fondens uppföljningsprocess anses vara gedigen och skapa förutsättningar för en proaktiv hantering av oväntade portföljförändringar. Särskilt framträdande är fondens Level-2-analys, där förvaltarnas bolagsinnehav utgör grunden för uppföljning och utvärdering. Denna metod möjliggör en djupgående analys av portföljen och bidrar till välinformerade investeringsbeslut.

Bilaga 9

3 Yttre ramverk

Detta avsnitt sammanfattar centrala lagstadgade limiter och bestämmelser som buffertfonderna behöver förhålla sig till. Första–Fjärde AP-fonderna samt Sjunde AP-fonden regleras i Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APL), medan Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte APfonden. Utvalda lagstadgade bestämmelser för Första-Fjärde AP-fonderna presenteras i avsnitt 3.1. Motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden redogörs för i avsnitt 3.2.

3.1 Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APL) ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta fondmedlen på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Detta ska ske på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Den totala risknivån ska vara låg och vid vald risknivå ska fondmedel placeras på ett sådant sätt att långsiktig hög avkastning uppnås. I regeringens proposition (1999/2000:46) anges att tillgångsallokeringen bör bestämmas efter en analys av pensionssystemets skuldsida, exempelvis genom en så kallad Asset Liability Management (ALM) -analys. Första-Fjärde AP-fonderna ska vidare fastställa en verksamhetsplan årligen. Denna ska innehålla riktlinjer för placeringsverksamheten och för utövande av rösträtt i enskilda företag samt en riskhanteringsplan.

Styrelsen företräder fonden enligt lag och ansvarar för fondens organisation och förvaltningen av fondens medel. Dess ledamöter utses av regeringen på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Styrelsen ska även utse en person som tar hand om den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Denne ska, precis som styrelsen, utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Av lagens formulering framgår att regeringen och Regeringskansliet står utanför fondernas operativa förvaltning.

Lagen reglerar även exponering och allokering till olika tillgångsslag samt placeringar. Ett område som omfattas är valutakursrisk, vilken får uppgå till högst 40 procent av Första-Fjärde AP-fondernas tillgångar, värderade till marknadsvärde. Då lagen trädde i kraft den 1 maj 2000 begränsades valutaexponeringen till högst 10 procent av fondernas totala tillgångar. Nästkommande år ökade den högsta tillåtna valutaexponeringen med 5 procentenheter årligen, fram till att den slutgiltiga nivån om 40 procent av fondens tillgångar nåddes.

Även illikvida tillgångar omfattas av lagens reglering, med en högsta tillåten allokeringsgräns på 40 procent. Detta beslutades om 1 januari 2019 då lagstiftningen för Första–Fjärde AP-fonderna ändrades och därmed gav fonderna ett större spelrum att investera i illikvida tillgångar. Tidigare begränsades investeringar i detta tillgångsslag av bland annat en maximal andel onoterade tillgångar om 5 procent av fondernas portföljer. Den 11 Mars 2020 beslutade Riksdagen även om nya placeringsregler för fonderna avseende flexibiliteteten att allokera kapital till onoterade direktinvesteringar. Beslutet innebar att den högsta rösträttsandel i ett riskkapitalföretag höjdes från 30 till 35 procent samt att dessa företag fick möjlighet att investera i illikvida krediter via fonder. I tillägg till detta möjliggjordes dessutom investeringar i onoterade bolag vid sidan av riskkapitalfonder som en AP-fond redan är investerad i, så kallade co-investeringar. Dessa förändringar trädde i kraft den 1 maj 2020. 25

Bilaga 9

Vid lagändringen som beslutades 2019 minskades även kravet på Första–Fjärde AP-fondernas placeringsandel i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk. Förändringen innebar att andelen räntebärande värdepapper behövde uppgå till minst 20 procent av portföljens totala tillgångar, jämfört med den tidigare gränsen på 30 procent.

3.2 Sjätte AP-fonden

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska Sjätte AP-fonden, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Fondmedel ska placeras så att kraven på långsiktig hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses. Därtill ska Sjätte AP-fonden förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltning ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet för placeringsverksamheten. Vidare anges att Sjätte AP-fonden ska fastställa mål för sin placeringsverksamhet. Fonden ska även ha en värdegrund för förvaltningen av fondmedel och riktlinjer för vilka tillgångar som fondmedel inte bör placeras i. Av lagens formulering framgår att regeringen och Regeringskansliet står utanför fondernas operativa förvaltning.

Sjätte AP-fonden ska ha en styrelse med fem ledamöter, som förordnas av regeringen, och får placera i de medel som styrelsen förvaltar: i) i aktier i svenska och utländska aktiebolag, ii) i sådana konvertibler eller teckningsoptioner som utfärdats av svenska och utländska aktiebolag, iii) som riskkapital i svenska och utländska ekonomiska föreningar samt i andelar i svenska och utländska kommanditbolag. Av Sjätte AP-fondens totalt förvaltade kapital får högst 10 procent vara utsatt för valutakursrisk.

Bilaga 9

4 Första AP-fonden

I detta kapitel beskrivs beslutsordningen för tillgångsallokering, valutaexponering och investeringar i illikvida tillgångar i Första AP-fonden, samt vilken information, analyser och slutsatser som kommer styrelsen till del. Vidare beskrivs hur uppföljning och utvärdering sker på ett systematiskt sätt inom verksamheten, samt hur positionstagning i utländsk valuta inklusive valutasäkring har påverkat förvaltningen. Kapitlets beskrivande avsnitt (4.1–4.3) sammanfattas i textrutan nedan. Arkwrights bedömningar och slutsatser presenteras i avsnitt 4.4.

▪ Styrelsen fattar årligen beslut om målsättning för Första AP-fondens avkastning och den Övergripande Tillgångsallokeringen (ÖT), vilken omfattas av likvida tillgångar och utgör styrelsens referensportfölj. Verksamheten förser styrelsen med beslutsunderlag, information, analyser och slutsatser som bereds i Placeringsutskottet (PU) före styrelsens behandling. ▪ Styrelsen tilldelar VD mandat att utforma en egen referensportfölj, Strategisk Tillgångsfördelning (ST), som syftar till att operationalisera de övergripande långsiktiga förutsättningar som styrelsen beslutat om i ÖT. VD delegerar ansvaret för den Strategiska Portföljen (SP) till Allokeringsgruppen (AG), med syfte att implementera fondens investeringsövertygelser samt dynamiskt hantera risk och exponeringar. Den operativa förvaltningen beslutas av Första AP-fondens portföljförvaltare, som har tilldelats specifika investeringsmandat av VD eller AG. ▪ Uppföljning och utvärdering sker systematiskt över fler nivåer och tidsperspektiv: ▪ Styrelsen erhåller en större årlig uppföljning omfattande resultat, avkastning, jämförelse mot ST och ÖT, risk, likviditet, diversifiering och hållbarhet. Enligt styrelsens årshjul behandlas finansiell rapportering, portföljrapport, marknadsbedömning och portföljstrategi, genomgång av onoterade tillgångar, samt avrapportering från PU. ▪ I verksamheten sker uppföljning löpande; AG har tre möten i veckan där portföljens positioner följs upp, det sker en löpande monitorering av marknaden, samt en daglig uppföljning av portföljen. I uppföljnings- och analyssystemet ”Liven”, som är tillgänglig för hela verksamheten och styrelsen, uppdateras portföljens allokeringar över samtliga beslutsnivåer och tillgångsslag i realtid, med en bred uppsättning riskoch avkastningsmått ▪ Styrelsen beslutar årligen om graden av valutasäkring inom ramen för ÖT. Mandat delegeras på liknande sett som för tillgångsallokeringen. Dock speglas ÖT:s valutasammansättning i nuläget ST, där den ingår som en diversifierande variabel. ÖT har i nuläget en valutaexponering om 20 procent, men portföljens faktiska positionstagning i valuta har fluktuerat över åren. Trots välutvecklade styrprocesser kan lagens exponeringslimit begränsa portföljens möjlighet att optimera risktagandet, vilket kan resultera i framtvingade investerings- och avyttringsbeslut. De senaste årens valutasäkring har gjort avkall på avkastningen och det totala förvaltningsresultatet hade kunnat stärkas ytterligare om fonden hade givits större möjlighet att ta positioner i utländsk valuta.

Bilaga 9

4.1 Allokering

Första AP-fonden fattar allokeringsbeslut på olika organisationsnivåer. På den högsta nivån fastställer styrelsen en referensportfölj utifrån lagens yttre ramverk och AP-fondernas uppdrag. Därefter får VD mandat att operationalisera referensportföljen och vidaredelegerar ett mer avgränsat investeringsmandat till avdelningschefer. Slutligen delegeras specifika investeringsmandat till portföljförvaltare. Allokeringsbeslut fattas i förvaltningsorganisationens Allokeringsgrupp och Investeringskommitté. Figur 5 visar en översikt av delegationsordningen och beslutskommittéerna vad avser allokering inom Första AP-fonden.

Figur 5: Första AP-fondens delegationsordning för allokeringsbeslut och beslutande kommittéer Allokeringsbesluten inom respektive mandatnivå tar sig uttryck i fyra portföljer. Den Övergripande Tillgångsallokeringen (ÖT) utgör styrelsens referensportfölj. Denna operationaliseras genom VD:s referensportfölj, den Strategiska Tillgångsfördelningen (ST). Därefter beslutar Allokeringsgruppen (AG) om den Strategiska Portföljen (SP) på en månadsbasis. Slutligen implementerar den operativa förvaltningen AG:s dynamiska allokeringsbeslut. Portföljnivåerna sammanfattas i Figur 6 och beskrivs mer djupgående i nästföljande avsnitt.

Figur 6: Första AP-fondens portföljstruktur

4.1.1 Styrelsen

Övergripande tillgångsallokering

Första AP-fondens styrelse ansvarar för den holistiska styrningen av Första AP-fonden och beslutar om dess övergripande strategi och mål. Styrelsen sammanträder vid sju ordinarie tillfällen per år samt vid eventuella ytterligare tillfällen om det påkallas av omständigheterna. Vid samtliga sammanträden ska den aktuella placeringsinriktningen (portföljstrategin) samt risk- och avkastningsrapport (portföljrapport) redogöras för. Verksamheten ansvarar för att ta fram information, analys och slutsatser som styrelsen får ta del av, samt underlag för beslut om allokering. 28

Bilaga 9

Styrelsen fattar årligen beslut om målsättningen för Första AP-fondens avkastning. Målformuleringen grundas på den Övergripande Tillgångsallokeringen (ÖT) som utgör styrelsens referensportfölj. Denna representerar styrelsens tolkning av en lämplig riskpreferens givet uppdraget och består av tillgångsslagen aktier (svenska, utvecklade länder och utvecklingsländer) samt obligationer (statsobligationer). ÖT tas fram med datadrivna modeller och optimeras med beaktning av bästa möjliga måluppfyllelse gentemot pensionssystemet samt risken att understiga pensionsmyndighetens årliga avkastningskrav på 1,8 procent 5 . Därutöver tillämpar ÖT en tidshorisont på 10 år och är utformad för att motivera ett ambitiöst avkastningsmål.

Inför styrelsens årliga beslut om ÖT sammanställer verksamheten underlag om systemets krav och behov. Detta underlag ligger till grund för en bedömning av huruvida förändringar i ÖT bör rekommenderas. Det framtagna materialet tas upp i Placeringsutskottet (PU) som kvalitetssäkrar det mot jämviktsavkastningar och kapitalmarkandsantaganden, varefter eventuella fördjupningar och förtydliganden kan kravställas mot Första AP-fondens organisation. Efter att materialet har beretts i PU tas det upp till styrelsen som beslutsunderlag för ÖT. Styrelsens beslut om ÖT, inklusive eventuella förändringar i portföljen, protokollförs. Däremot bör portföljen lämnas oförändrad om inte yttre faktorer, såsom förändrade marknadsförutsättningar och regleringar, föranleder ett behov av justering. Motiveringen till detta är att ÖT ska utgöra ett stadigt verktyg som förhindrar kortsiktiga förändringar i styrelsens riskaptit i respons till föränderliga marknadsförhållanden.

Första AP-fonden har endast genomfört ett fåtal förändringar av ÖT sedan dess processer uppdaterades 2015. Ett sällsynt exempel är den ökade aktierisknivån från 65 till 75 procent som beslutades om 2021. Denna förändring var en följd av lagförändringen 2019, som möjliggjorde en högre andel aktier genom att minska kapitalkravet för investeringar i fordringsrätter med låg kreditoch likviditetsrisk. Inför beslutet säkerställde styrelsen att organisationen var väl rustad för ett ökat aktierisktagande och att robusta processer för riskbudgetering, utvärdering och återrapportering var etablerade. Ett annat exempel på förändringar av ÖT dateras till 2022 och motiverades av att dåvarande ramverk inte var anpassat till Första AP-fondens relativt stora andel onoterade tillgångar. Till följd av detta inleddes en omfattande utvärdering av den aktiva risken (eng: Tracking Error, förkortat TE) som delegerades till VD. Utredningen resulterade initialt i en tillfällig höjning av limiten för aktiv risk från 4 till 5 procent, vilket senare följdes av en permanent höjning till 10 procent. För att balansera det utökade mandatet infördes även större krav på återrapportering och närmre dialoger kring portföljens totalrisk mellan styrelsen och verksamheten.

Utöver ÖT fattar styrelsen beslut om övergripande förutsättningar för förvaltningsverksamheten. Detta innefattar uppdragsallokering, investeringsfilosofi och övertygelser, målformuleringar samt övriga förutsättningar givna av riskhanteringsplanen, såsom riskmandat och investeringsuniversum.

Utskott

Styrelsen har tre utskott: Risk och Revisionsutskottet (RRU), Ersättningsutskottet (EU) och Placeringsutskottet (PU). Beslutet om att inrätta PU fattades under 2023 med syftet att skapa ett forum för fördjupade diskussioner kring placeringsverksamheten. PU möjliggör en djupare organisatorisk kunskap kring placeringsfrågor och en ökad intern transparens inom fonden. Detta främjar en djupare förståelse för hur den nuvarande portföljen, grundad i ÖT och

5 1,8 procent utgör den årliga reala utvecklingen i inkomstindex som används av Första AP-fonden 29

Bilaga 9

investeringsövertygelser, har bildats. Därtill skapar PU utrymme för diskussioner kring placeringsfrågor som ges begränsad tid i styrelsemöten. Vid behov beslutar PU om att eskalera frågor till styrelsen. Genom ett uttalat fokus på kompetens i sammansättningen av PU bildas ett organ som stärker organisationens placerings- och allokeringsförmåga. Detta exemplifieras i den årliga beslutsprocessen av ÖT (se ovan). PU sammanträder vid behov men minst fyra gånger årligen och protokollförs.

4.1.2 VD-mandatet

Portföljer

Strategisk Tillgångsfördelning (ST) Efter att styrelsen fattat beslut om ÖT tilldelas VD mandat att utforma en egen referensportfölj. Denna benämns Strategisk Tillgångsfördelning (ST) och syftar till att operationalisera de övergripande långsiktiga förutsättningar som styrelsen beslutat om i ÖT. VD:s beslut om ST utgör en långsiktig förvaltningsinriktning för fonden som ligger till grund för förvaltningsbeslut med en kortare tidshorisont. ST utgör dels ett riktmärke för effektiv mätning av risk och avkastning, dels en målbild för organisationen som uppnås av den operativa utformningen av organisationen.

Målsättningen för ST är att i ett 10-årsperspektiv utgöra den bästa representationen av viktiga egenskaper:

• Hög avkastning givet volatilitetsnivån i ÖT • Låg känslighet mot skattningsfel i förväntad avkastning, korrelation och volatilitet • Robusthet över olika marknadsregimer och klimatscenarier

Förutsättningar för framtagande av ST omfattas av:

• Styrelsens beslut om riskpreferens och ÖT • Styrelsens riskmandat till VD • Styrelsens beslut om investeringsuniversum • Styrelsens investeringsfilosofi och övertygelser • Fondens kapitalmarknadsantaganden • Fondens kostnads- och budgetram

Framtagandet av ST är en iterativ process som inleds med en önskvärd portfölj som enbart tar hänsyn till lagstadgade och styrelsebeslutade begränsningar. Därefter inkorporeras portföljens begränsningar främst rörande likviditet, organisatorisk kompetens och tillgänglighet av resurser, vilket resulterar i en stegvis mer begränsad och verklighetsförankrad ST. För att säkerställa att ST är välargumenterad och långsiktigt realistisk diskuteras portföljen internt för att identifiera vilka aspekter som inte är praktiskt möjliga att genomföra. Med detta arbetssätt skapas också en transparens kring vilka operativa restriktioner och diskretionära beslut som begränsar ingångsvärdena och skapar den slutgiltiga portföljen.

Förutom att beakta portföljens begränsningar tar utformningen av ST även hänsyn till de områden där Första AP-fonden långsiktigt har möjlighet att skapa mervärde. Därmed har portföljförvaltningens kumulativa kompetens och särskiljande styrkor en betydande inverkan på ST:s utformande.

Bilaga 9

Exempelvis kan VD besluta om en större andel onoterade fastigheter i referensportföljen om organisationen bedöms ha särskild kunskap och kompetens inom denna typ av förvaltning.

Vid utformningen av ST fattas flertalet successiva beslut under processens gång. Däremot läggs den slutgiltiga versionen fram för Investeringskommittén (IK) för godkännande. VD:s beslut om ST protokollförs av chefsjuristen. Därefter presenterar VD sin referensportfölj för styrelsen och redogör för hur styrelsens ramar har integrerats i dess utformning. Eftersom ST baseras på investeringsövertygelser som är förankrade i styrelsen, ska dess innehåll vara välbekant och i linje med styrelsens syn på portföljförvaltningen. Styrelsen fattar inte beslut om ST men har däremot alltid möjlighet att neka referensportföljen och investeringsövertygelserna. Ett sådant beslut skulle dock vara ovanligt och innebära en inskränkning av VD:s mandat.

Strategiska portföljen (SP) VD delegerar ansvaret för den Strategiska Portföljen (SP) till Allokeringsgruppen (AG). Syftet med SP är att implementera fondens investeringsövertygelser samt dynamiskt hantera risk och exponeringar för att uppnå en årlig överavkastning på 1 procent jämfört med ST och ÖT. Tidshorisonten för SP varierar mellan 6 månader och 3 år, jämfört med ST:s och ÖT:s mer långsiktiga tidshorisont på 10 år.

SP omfattar dynamisk allokering mellan och inom tillgångsslag, dynamisk valutahantering samt möjlighet till mer specifika indexval som reflekterar förvaltningsinriktningen. AG:s beslut om SP grundas till stor del på marknads- och konjunkturanalyser samt riskbudgetering med fördjupade indexval, inklusive strategi- och faktorindex, samt medelfristiga portfölj- och scenarioanalyser. För att uppnå SP:s målsättning om en årlig överavkastning på 1 procent har AG mandat att agera på en bestående underavkastning i portföljen. Till exempel kan AG kompensera för en underprestation i en del av SP genom att besluta om ökad risk i en annan del. AG sammanträder regelbundet tre gånger per vecka för löpande uppföljning av marknadsutveckling och SP:s resultat. Dessutom hålls ett längre möte varje månad där majoriteten av beslut kring dynamisk allokering fattas. Vid samtliga möten diarieförs beslutsmaterial och vid AG:s längre möten förs även minnesanteckningar.

Portfölj – Operativ förvaltning Den operativa förvaltningens exponerings- och risknivå förvaltas av den så kallade Taktiska allokeringsgruppen, och operationaliseras av exponeringsgruppen och Första AP-fondens portföljförvaltare, som tilldelats specifika investeringsmandat av VD eller AG. Likt SP har den operativa förvaltningen ett mandat att överträffa ST och ÖT med ett årligt överavkastningsmål på 1 procent. Målet uppnås genom en dynamisk hantering av risk och exponering på allokeringsnivå av den Taktiska allokeringsgruppen, samt genom tillgångsmandat som förvaltas av respektive portföljförvaltare inom tilldelade riskramar. Detta sker med en investeringshorisont på 0 till 3 år. Investeringsbeslut grundas till stor del på kortsiktiga marknadsanalyser som informerar allokeringsbeslut och enskilda värdepappersval inom förvaltade mandat. Portföljförvaltares köp och försäljningar av värdepapper inom investeringsmandaten i den operativa förvaltningen dokumenteras i fondens värdepapperssystem

Bilaga 9

Beslutsfattande kommittéer

Investeringskommittén Investeringskommittén (IK) kan liknas vid Första AP-fondens interna styrelse och ansvarar för att godkänna fondövergripande förvaltningsbeslut. IK fattar bland annat beslut om ST samt om nya och särskilda investeringar som faller utanför risktagares mandat. Kommittén sammankallas av VD och sammanträder vid behov. IK består av VD, Chef Aktier och Strategi (CAS), Riskchefen (eng: Chief Risk Officer, eller CRO) samt andra eventuella roller som är relevanta för ärendet i fråga. VD är ordförande och beslutsfattare i kommittén. Därutöver deltar chefsjuristen vid samtliga IK sammanträden utan att vara medlem. Chefsjuristen ansvarar för att protokollföra VD:s beslut samt övriga medlemmars bifall eller reservationer.

Första AP-fonden har även tydliga krav på beslutsärenden som tas upp i IK. Av Arbetsordningen framgår att ett skriftligt beslutsunderlag krävs och att detta ska skickas ut till samtliga medlemmar inför mötet. När det är möjligt ska beslutsunderlaget baseras på förutbestämda mallar samt inkludera följande punkter:

• Förslag till beslut • Beskrivning av förslaget • Internt resursbehov från andra funktioner än den närmast berörda och dessa enheters bedömning av möjligheterna att uppfylla behovet • Riskanalys i alla riskaptitramverkets relevanta dimensioner. Vanligtvis inkluderas en beskrivning av vilken finansiell risk och motpartsrisk fonden utsätts för. Vid transaktioner som överstiger 10 miljarder kronor nämns hur portföljens totala risk relativt ÖT påverkas • Vilka andra alternativ som har övervägts

Allokeringsgruppen Allokeringsgruppens (AG) fattar dynamiska allokeringsbeslut utanför övriga riskmandat, grundat på en löpande intern portföljanalys samt externa marknads- och omvärldsanalyser. Vidare har AG en väl etablerad investeringsprocess med tre möten per vecka, eller vid behov, där samtliga fem röstande och en ordförande deltar. De fem röstande deltagarna är Chef Aktier och Strategi, Chef Räntor, Chef Exponering, Chef Taktisk Allokering och Kvant samt Förvaltare Makro och Strategi. VD ingår även i AG som observatör, utan beslutsmandat, i syfte att vara insatt i diskussionerna och kunna rapportera relevanta beslut till styrelsen. Vid överväganden som påverkar andra delar av portföljen är VD skyldig att delta i mötet där beslut fattas. Slutligen deltar även Chef för Värderings-, Avkastnings- och Riskanalys. Chef Alternativa Tillgångar ingår inte i AG, givet den långsiktiga och illikvida karaktären hos de tillgångsslag som förvaltas inom detta område.

Möten med AG innefattar tre huvudsakliga beslutspunkter:

1. Aktieandel 2. Öppen valutaexponering 3. Duration

Därutöver finns tre övriga beslutspunkter:

1. Regionsammansättning aktier 32

Bilaga 9

2. Sammansättning valutaexponering 3. Sammansättning duration

Inför varje beslut ges tillfälle för samtliga röstande deltagare att presentera sina respektive ståndpunkter för gruppen. Därefter dokumenterar samtliga beslutsfattare sina åsikter i en rekommendationsfil. Dessa filer sammanställs och kondenseras ned till två eller tre beslutsförslag (avyttra, oförändrat läge, utöka investeringen) som sedan är föremål för omröstning. Ordförande fattar beslut baserat på röstningens utfall. Vid varje mötestillfälle har AG möjlighet att besluta om dynamisk allokering. Däremot fattas majoriteten av besluten på det månatliga större allokeringsmötet. Vid samtliga möten diarieförs beslutsmaterial och vid längre möten förs även minnesanteckningar. Efter varje större allokeringsmöte med AG rapporterar VD de beslut som fattats till styrelsen, som ges möjlighet att ställa frågor kring investeringsbesluten. Däremot saknar styrelsen mandat för den operativa verksamheten och deltar därmed inte i AG:s beslutsfattande.

4.1.3 Uppföljning

Styrelse

Första AP-fondens styrelse sammanträder enligt ett årshjul som beslutas om i februarimötet. Samma möte innehåller även en större årlig uppföljning som omfattar en resultatuppföljning och återrapportering av föregående års investeringsövertygelser samt en avrapportering från oberoende kontrollfunktioner. Den årliga uppföljningen av resultat och investeringsövertygelser innefattar fondens avkastning de senaste 10 åren, inklusive årets resultat, och jämförs mot ST och ÖT. Även risk, mätt i volatilitet och aktiv risk (eng: Tracking Error, förkortat TE), följs upp mot ST och ÖT. Därutöver adresseras områden såsom likviditet, diversifiering och hållbarhetsarbete. Uppföljningen sammanställs i en rapport som tas fram av enheterna för Värderings-, Avkastnings- och Riskanalys samt ESG och delges styrelsen inför mötet.

Av årsplanen framgår att olika styrelsemöten riktar fokus till något varierande uppföljningsområden under sina sammanträden. Däremot har årshjulet ett antal återkommande punkter som benämns nedan.

• Finansiell rapportering behandlas på följande möten: februari (årsrapport, granskad av externa revisorer), april (kvartalsrapport), juli (halvårsrapport) och oktober (kvartalsrapport). • Portföljrapport samt marknadsbedömning och portföljstrategi behandlas på samtliga möten om inte styrelseordförande i samråd med VD överenskommer något annat i ett enskilt fall. • Onoterade tillgångar (genomgång av portföljbolag) avrapporteras i april och oktober i halvårsrapporten.

Styrelsens utskott rapporterar med varierande frekvens enligt följande struktur:

• EU avrapporterar preliminärt på följande möten: februari och december • PU avrapporterar preliminärt på följande möten: april, juni, oktober, december • RRU avrapporterar preliminärt på följande möten: februari, juni, oktober, december.

Bilaga 9

Med undantag för augustimötet går styrelsen igenom föregående protokoll vid samtliga ordinarie sammanträden. Material kopplat till respektive punkt på dagordningen skickas ut till styrelsen en vecka före styrelsemötet. Ordförande i respektive utskott sammanfattar även avrapporteringar som förekommit i utskotten. Efter varje styrelsemöte uppdateras dokumentet Uppföljning styrelsebeslut med utestående frågor, ansvariga personer samt eventuell återrapportering till styrelsen och tidpunkt för denna. Uppföljningsdokumentet distribueras sedan tillsammans med det övriga styrelsematerialet.

Löpande uppföljning

Det sker även en daglig uppföljning av portföljen som också är tillgänglig för styrelsen. I ett uppföljnings- och analyssystem som kallas ”Liven” uppdateras portföljens allokeringar över samtliga beslutsnivåer och tillgångsslag i realtid. Liven rapporterar ett brett antal risk- och avkastningsmått för att skapa en allomfattande bild av portföljens prestation. Detta skapar en transparens inom förvaltningsorganisationen där samtliga divisioner har kännedom om och diskuterar hur det går för respektive tillgångsslag. Uppföljningen kondenseras även i månadsmöten där avkastningen presenteras över olika tidshorisonter, inklusive den senaste månaden, innevarande år (eng: year-todate, eller YTD), över tre år samt sedan start. Månadsrapporten delges sedan styrelsen löpande.

I tillägg till denna uppföljning har AG tre möten i veckan där portföljens positioner inom räntor, valuta och aktier följs upp. Mer specifikt följer AG upp de beslut som fattades under kommitténs månadsmöte och avgör huruvida justeringar i positionerna behöver göras. För att fatta informerade allokeringsbeslut sker även en löpande monitorering av marknaden. Trots att AG inte fokuserar på taktiska allokeringsbeslut ger den kontinuerliga uppföljningen möjlighet för Första AP-fonden att snabbt anpassa sig till förändrade marknadsförutsättningar.

4.2 Valuta

4.2.1 Styrelsen

Valutaexponering utgör en risk, men följs inte av en förväntad avkastning (riskpremie) på lång sikt. Däremot påverkar valutaexponeringen fondens totalavkastning, särskilt på kort sikt, utan någon garanti för att en återgång till ursprungsläget (eng: mean reversion) är möjlig. Samtidigt skapar valutaexponering förutsättningar för diversifiering och påverkar fondens totala avkastningsström över tid. Mot bakgrund av detta betraktar inte Första AP-fonden valuta som en tillgångsklass som är föremål för kapitalallokering utan som ett medel för att justera portföljens diversifiering och risk. Styrelsen har beslutat att endast valutor utgivna av utvecklade länder omfattas av säkringsåtgärder, medan valutor från tillväxtländer i huvudsak ses som en integrerad del av den risk och avkastning som följer av att investera i tillgången.

Styrelsen beslutar årligen om graden av valutasäkring inom ramen för ÖT, där en lämplig nivå fastställs genom en avvägning mellan risken för utebliven avkastning (eng: regret aversion) och riskaversion (förmågan att hantera osäkerhet i utfall) för både totalrisk samt likviditetsrisk. Av ÖT framgår att den öppna valutaexponeringen mot utvecklade marknaders valutor ska uppgå till 20 procent av fondens totala tillgångar. Vidare har styrelsen beslutat att sammansättningen av valuta fastställs vid varje månadsskifte för att återspegla den rådande sammantagna valutafördelningen i ÖT. Därefter ombalanseras valutaexponeringen dagligen. Inom utvecklade marknader valutasäkras aktier och globala obligationer dagligen till svenska kronor. 34

Bilaga 9

Första AP-fondens strategi för valutaplacering faller under kategorin Strategic Asset Allocation (SSA) approach och kan liknas med Regret Aversion 50/50. Detta innebär att 50 procent av valutaexponeringen säkras, vilket är fallet för valutasäkringsgraden i ÖT som uppgår till 50 procent av den lagstadgade begränsningen om 40 procents exponering. Strategin kan implementeras när det saknas en tydlig uppfattning om valutaexponeringens riktning och en avkastningseffekt saknas.

4.2.2 VD-mandatet

Tidigare år har valutaexponering exkluderats från ST, vilket innebar att ÖT:s riktlinjer för valutaplaceringar direkt överfördes till SP. Detta förändrades dock under 2023 då Första AP-fonden introducerade förändringar i ST-processen i syfte att göra den mer robust och representativ för fondens strategiska inriktning. Processutvecklingen medförde bland annat att valuta inkluderades som en diversifierande tillgång i portföljoptimeringen. Däremot har ST antagit samma valutavikter som ÖT. Motivet till detta är att valuta betraktas som en passiv riskmitigering vars långsiktiga avkastningsförväntningar är noll. Därutöver är valutaexponeringens effekt på avkastningen över ÖT:s och ST:s tidshorisont om 10 år svår att isolera.

Eftersom ST speglar ÖT:s valutasammansättning överförs styrelsens riktlinjer för valutaexponering direkt till AG. Baserat på dessa riktlinjer fattar AG löpande beslut om SP, som fastställer Första APfondens strategiska inriktning för den öppna valutaexponeringen. Inom ramen för SP fattas även dynamiska allokeringsbeslut rörande öppen valutaexponering samt beslut av valutahantering som inte ingår i övriga riskmandat. Besluten baseras på robusta analyser som utgår från att växelkurser uppvisar tydliga medelfristiga cykliska fluktuationer kring en jämviktsnivå. Den främsta drivkraften bakom dessa avvikelser är förändringar i räntedifferenserna mellan länder. Däremot är det inte tillräckligt att enbart analysera aktuella räntedifferenser (så kallad carry-strategi) för att uppnå en stabil avkastning genom dynamisk valutaförvaltning. En framgångsrik strategi kräver en djupgående analys av de makroekonomiska faktorer som påverkar framtida räntedifferenser, kombinerat med en god förståelse för centralbankernas reaktionsmönster. Denna typ av analys är särskilt relevant vid en placeringshorisont på 12 till 18 månader. Med djupgående analyser som grund fattar AG månadsvisa beslut om valutahantering och eventuella kompletterande beslut under löpande veckomöten.

Samtliga beslut inom valutaexponering fattas av AG. Däremot har vissa medlemmar i AG ett mandat som omfattar hantering och beslut om valutaexponering. En av dessa är Chef Exponering som ansvarar för den operativa förvaltningen av hedgeboken 6 med syfte att upprätthålla den strategiska valutaexponeringen i fonden. Övergripande ges Exponeringsenheten ett riskmandat att avvika från de beslutade vikterna i SP, inom riskmandates ramar. Målsättningen för denna enhet är att effektivt och operativt förvalta fondens öppna valutaexponering, så som beslutad i SP index, samt bidra med avkastning som stämmer överens med uppdragets riskmandat. Exponeringsenheten för valuta har även krav på att stämma av beslut med VD om dessa är av särskild betydelse för fonden eller medför en risk för större marknadspåverkan. Ytterligare en medlem i AG som har mandat inom valutahantering är Chef för Räntor och Valuta (ROVA). Däremot har ränteförvaltningen valt att nedmontera sitt valutamandat, vilket medför att det endast är Chef Exponering som för närvarande innehar ett aktivt valutamandat.

6 Hedgeboken utgörs av finansiella instrument för valutasäkring och valutapositioner 35

Bilaga 9

4.2.3 Uppföljning

Styrelsen följer löpande upp den operativa portföljen, inklusive dess valutaexponering, mot ST och ÖT i den finansiella rapporteringen. I februarimötets resultatuppföljning och återrapportering av investeringsövertygelser följs valuta upp mot ÖT, både från ett avkastnings- och diversifieringsperspektiv. Utöver den finansiella rapporteringen sker en årlig fördjupad genomgång av fondens arbete med valutasäkring i styrelsen. Inför den fördjupade genomgången tar ansvariga förvaltare fram mötesunderlag och håller i en presentation som bland annat redovisar fondens ansats till valuta, vad som styr valet av öppen valuta, nettoresultat från öppen valutaexponering samt en överblick av fondens valutaexponering efter valutasäkring. Vid mötestillfället ges styrelsen möjlighet att fördjupa sig i ämnet och ställa kompletterande frågor.

Detaljerad information finns tillgänglig löpande i ”Liven”, där placeringar uppdateras i realtid, inklusive valutatransaktioner. Samtliga avdelningar och nivåer i förvaltningsorganisationen har tillgång till Liven och kan följa upp valutaexponeringen och säkringen dagligen. Det löpande nettoresultatet från valuta, tillsammans med analyser av prognostiserade räntedifferenser, utgör ett löpande besluts- och uppföljningsmaterial som regelbundet tas upp i AG. Den dynamiska naturen av AG:s förvaltning och dess frekventa sammanträden bidrar till en kontinuerlig uppföljning av valuta.

4.2.4 Påverkan på förvaltningen

Den lagstadgade limiten om maximalt 40 procents valutaexponering har fått en betydande effekt på Första AP-fondens förvaltning. Trots att ÖT har en valutaexponering på 20 procent har portföljens faktiska positionstagning i valuta fluktuerat över åren och vid sin högsta nivå legat på mindre än en procentenhets avstånd från 40 procent. För att säkerställa att lagens limit inte överskrids följer Första AP-fonden upp sin valutaexponering löpande, bland annat i AG. Därutöver kan AG fatta snabba allokeringsbeslut inom valutaexponering och säkring för att undvika att lagens limit överträds. Första AP-fonden har även en etablerad rapporteringsprocess till styrelsen om gränsen skulle överskridas.

Trots välutvecklade styrningsprocesser kan lagens exponeringslimit begränsa portföljens möjlighet att optimera risktagandet. Sannolikheten för detta ökar om portföljens värdeutveckling förflyttar valutaexponeringen närmare 40 procent. Detta kan resultera i framtvingade investerings- och avyttringsbeslut som främst syftar till att undvika en överträdelse av limiten. Det finns en överhängande risk att sådana beslut inte beaktar portföljens övergripande målsättning eller avkastning. Därutöver har Första AP-fondens valutasäkringar de senaste åren gjort avkall på avkastningen. Portföljens totala avkastning hade därmed kunnat stärkas ytterligare om fonden gavs större möjligheter att ta positioner i utländsk valuta.

4.3 Illikvida investeringar

VD delegerar mandat till avdelningen för Alternativa Investeringar att investera i illikvida tillgångar inom de ramar och restriktioner som följer av lagen samt ÖT och ST. Avdelningen består av totalt sex medarbetare, varav två uteslutande arbetar med investeringar i onoterade aktier (PE) och tre uteslutande arbetar med investeringar i reala tillgångar (RT), vilket till största delen innefattar fastigheter och infrastruktur. Den tydliga arbetsfördelningen grundas i att Första AP-fonden värderar spetskompetens inom respektive tillgångsslag. Avdelningen leds av Chefen för Alternativa Investeringar, som ansvarar för att koordinera arbetet mellan de olika tillgångsslagen och säkerställa

Bilaga 9

ett enhetligt arbetssätt inom gruppen. Avdelningschefen håller veckovisa möten med respektive team för att följa upp arbetet med befintliga och nya investeringar. Utöver detta leder avdelningschefen även gemensamma möte med båda teamen var tredje eller fjärde vecka, där bland annat nyuppkomna investeringsmöjligheter diskuteras och eventuella synergier mellan tillgångsslagen identifieras.

4.3.1 Investeringsprocessen

Första AP-fonden har utarbetat en investeringsprocess som omfattar sju faser, nämligen: 1) Sourcing, 2) Screening, 3) Pre Due diligence, 4) Full Due diligence, 5) Investment decision, 6) Monitorering/ Operational Reporting och 7) Exit (Figur 7). Dessa faser efterföljs av både PE- och RT-teamen. Däremot finns vissa skillnader i aktiviteterna inom respektive fas för de olika tillgångsslagen, vilket beskrivs nedan.

Figur 7: Första AP-fondens investeringsprocess för illikvida tillgångar

Onoterade aktier

Investeringsprocessen för onoterade aktier (eng: private equity) leds av två medarbetare inom avdelningen för Alternativa investeringar. Till följd av det resurskrävande förarbete som krävs för onoterade aktier vilar investeringsprocessen delvis på ett partnerupplägg med Hamilton Lane som samarbetspartner. På så sätt säkerställer AP-fonden tillgång till kompetens och analyskapacitet, vilket skapar förutsättningar för en hög processkvalitet som skapar förutsättningar för välgrundade investeringsbeslut. Trots partnerupplägget behåller Första AP-fonden kontrollen över samtliga beslut som fattas för dess räkning.

Investeringsprocessens första steg, sourcing, börjar med marknadskartläggning, som görs internt av fonden. För att säkerställa kontinuerlig tillgång till investeringsmöjligheter fokuserar PE-teamet på att bygga upp och underhålla sitt nätverk av förvaltare (eng: General partner, förkortat GP), investerare och placeringsombud. Därutöver blir Första AP-fonden kontaktade av ett stort antal propåer inom onoterade aktier, som år 2024 uppgick till cirka 100 stycken. Investeringsmöjligheter dokumenteras i en ”bruttolista” som sparas i en mappstruktur.

Efter sourcing följer av en screeningfas där samtliga dokumenterade investeringsmöjligheter i ”bruttolistan” utvärderas mot en checklista med ett antal investeringskriterier. Utvärderingen baseras bland annat på övergripande presentationsmaterial (”pitch book”), inskickade frågeformulär (eng: Due Diligence Questionnaire eller DDQ, respektive Private Placement Memorandum eller PPM), preliminära analyser av hållbarhet och avkastning samt en genomgång av avtalskriterier. De investeringar som bedöms vara intressanta blir föremål för en förberedande genomlysning (eng: Predue diligence), där PE-teamet träffar GP samt granskar och analyserar övrig relevant information. Arbetet resulterar i en lista (”short list”) som Första AP-fonden kontinuerligt uppdaterar och anpassar till förändrade marknadsförutsättningar under de kommande 6 till 18 månaderna.

Nästkommande steg i investeringsprocessen, genomlysning (eng: due diligence), genomförs tillsammans med samarbetspartnern Hamilton Lane som ansvarar för att ta fram en investeringsrapport. Rapporten inkluderar analyser kring avkastning, investeringsstrategi och hållbarhet, en operativ due diligence samt legala och skattemässiga frågor. Därutöver träffar Första 37

Bilaga 9

AP-fonden fondförvaltare och gör referenstagningar. Den framtagna informationen ligger sedan till grund för Första AP-fondens utvärdering av huruvida investeringsobjektet uppfyller kraven på hållbarhet, investeringskriterier samt portföljanpassning.

För de investeringar som passerat due diligence-fasen och bedömts som relevanta för Första APfonden och ligger inom befintligt mandat fattas ett investeringsbeslut av PE-teamet, som har mandat att självständigt fatta investeringsbeslut i onoterade aktier. Däremot ska Chef för Alternativa Investeringar kontinuerligt hållas informerad om PE-teamets lista (”pipeline” eller ”short list”) över aktuella investeringsbeslut. Ett investeringsbeslut som fattats av PE-teamet följs av en legal förhandling och avtalssignering i samverkan med Hamilton Lane. Väl i AP-fondens portfölj sker kontinuerlig monitorering och operationell rapportering av verksamheten fram till en eventuell avyttring.

Reala tillgångar

Jämfört med onoterade aktier (eng: private equity) internaliseras en större del av investeringsprocessen för fastigheter och infrastruktur, Reala Tillgångar (RT). Investeringsprocessen leds av ett sourcing och underwriting (uw) team som består av tre medarbetare. En av dessa teammedlemmar tilldelas det övergripande ansvaret för att leda och driva investeringsprocessen för reala tillgångar. Ansvaret innefattar projektledning, allokering av analysresurser, prioritering och kvalitetssäkring.

Investeringsprocessen inleds med en screeningfas där samtliga teammedlemmar ansvarar för att kontinuerligt kartlägga marknaden. För att identifiera investeringsmöjligheter utnyttjar teamet sitt nätverk av investerare och investeringsförmedlare (eng: placement agents) samt den befintliga portföljen. Därutöver deltar teamet i årsmöten och konferenser där investeringsmöjligheter kan presenteras. I tillägg till det aktiva kartläggningsarbetet approcheras även sourcing och uw-teamet med flertalet propåer. Samtliga potentiellt intressanta investeringar loggas i Första AP-fondens bruttolista (”long list”) i Excel. Därefter genomför teamet en initial utvärdering av investeringen baserad på ett faktablad eller investeringspresentation (”pitch book”). Givet den stora mängd investeringar som screenas (drygt 150 förslag under 2024) används en checklista med urvalskriterier i utvärderingen. De investeringsmöjligheter som uppfyller kriterierna flyttas till en nettolista (”short list”) som diskuteras på veckovisa RT-möten. Vid dessa möten fattas beslut om förslagen ska läggas ned eller tas vidare till en initial formell genomlysning (eng: due diligence).

Vid en initial due diligence bokar teamet in möten med förvaltare och efterfrågar mer data och material om investeringen. Insikter från analysarbetet diskuteras på veckovisa RT-möten där deltagarna beslutar om att lägga ned eller gå vidare med en full due diligence. Sourcing och uw-teamet samt Chefen Alternativa Investeringar deltar i mötet.

En full due diligence innefattar en djupanalys som genomförs med både interna och externa resurser. Sourcing och uw-teamet genomför ytterligare möten med bolaget i fråga. Processen inkluderar även referenskontroller, en eventuell inspektion av tillgångar samt en djupanalys av samtliga relevanta aspekter av investeringen. Extern expertis anlitas för skattestrukturering och en juridisk förhandling sker med både interna och externa resurser. Due diligence-arbetet mynnar ut i ett investerings-PM med en investeringsrekommendation. Under processens gång lyfts även insikter kontinuerligt inom teamet.

Bilaga 9

Efter att en investeringsrekommendation tagits fram fattas det slutgiltiga investeringsbeslutet av tillgångsansvarige, alternativt av Första AP-fondens investeringskommitté om beslutet faller utanför tillgångsansvariges mandat. Detta är fallet om investeringen överskrider en miljard kronor, investeringen i fråga är en direktinvestering eller om investeringen innebär att ägarandelen i fonder eller joint ventures överskrider 25 procent. För samtliga investeringar i Sverige ska Första AP-fondens VD och informationschef informeras innan beslut fattas då investeringen kan väcka ett medialt intresse. I samband med beslutsfattandet genomförs även slutförhandlingar av skatte- och juridiska frågor. Påskrivna avtal sparas sedan i Första AP-fondens interna system. I vissa fall struktureras ett bolag där en styrelse tillsätts och styrdokument upprättas. En första dellikvid för investeringen (eng: cash call) kan även ske i denna fas.

Efter genomförd investering sker en löpande monitorering, utvärdering och rapportering i enlighet med förvaltningsplanen. Investeringen avyttras i ett sådant fall att det bedöms lämpligt. Beslut om avyttring fattas av den ansvariga förvaltaren och Chef Alternativa investeringar. Även vid avyttringar gäller ovan riktlinjer för beslut i Första AP-fondens Investeringskommitté.

Gemensamma investeringsprocesser och principer

Investeringsprocesserna för onoterade aktier (eng: private equity) och reala tillgångar delar många principiella och strukturella likheter. Två områden som däremot särskiljer dem åt är mandatfördelning och involvering av externa samarbetspartners. Gällande mandatfördelning behandlas PE-teamet mer som en separat entitet inom avdelningen för Alternativa Investeringar, vilket underbyggs av deras egna beslutsmandat. Däremot fattar avdelningschefen beslut om investeringar i fastigheter och infrastruktur för RT-teamets räkning. Processkillnader hänförs även till att PE-teamet har en mer omfattande erfarenhet samt en extern part, Hamilton Lane, i förarbetet till investeringen. I kontrast till detta saknar RT-teamet en tydlig involvering av externa samarbetspartners i investeringsprocessen.

4.3.2 Uppföljning

Fondens innehav inom Alternativa investeringar följs upp i en halvårsrapport som delges och presenteras för styrelsen. Denna innefattar avkastning inom fastigheter, infrastruktur respektive onoterade aktier (eng: private equity). Rapporten sammanfattar marknadsförhållanden, portföljaktivitet och avkastning under bestämda tidsperioder samt en bedömning av avkastningsmöjligheter och risker framåt för fastigheter och infrastruktur respektive onoterade aktier. Vidare sammanställer rapporten specifika aktiviteter för respektive innehav inom fastigheter och infrastruktur. Inom onoterade aktier presenteras en fördelning enligt tidsram (eng: vintage), sektorer och strategi. Därutöver kan ytterligare områden rapporteras som gruppen inom Alternativa investeringar anser viktiga att belysa.

Inför rapportering till styrelse sker även en utvärdering inom fastigheter, infrastruktur och onoterade aktier som rapporteras till PU. Rapporteringen behandlar den befintliga portföljen, inklusive dess historia, avkastning och strategi, möjligheter och målbilden framåt samt reflektioner, lärdomar och insikter som genererats av teamet. Utvärderingen exemplifierar Första AP-fondens strävan efter att vara en lärande organisation som aktivt justerar investeringsverksamheten utifrån lärdomar från tidigare erfarenheter.

I linje med att vara en lärande organisation som konstant utvecklas och förbättras tillämpar Första APfonden principen om inga eviga innehav. Denna princip gäller för samtliga innehav, även inom 39

Bilaga 9

onoterade aktier och reala tillgångar. Mot bakgrund av detta sker analyser och utvärderingar av fondens innehav åtminstone ett par gånger per halvår. Utvärderingen omfattar framtidsutsikten för tillgången med hänsynstagande till Första AP-fondens strategi och dess möjlighet att addera värde som ägare, samt den alternativkostnad som uppstår av att inte investera medlen i andra tillgångar. Dessa faktorer ligger till grund för aktiva och kontinuerliga val om att antingen behålla eller avyttra tillgångar i portföljen. Däremot föreligger utmaningar i att snabbt avyttra illikvida tillgångar, vilket medför att ett avyttringsbeslut kan ske mer sällan inom detta tillgångsslag.

4.4 Slutsatser och bedömningar

Första AP-fonden har en robust beslutsstruktur som inkluderar samtliga beslutsnivåer inom organisationen, från styrelsen till portföljförvaltare. Styrelsens referensportfölj, ÖT, ger en tydlig riktlinje för VD vid utformning av ST. Däremot noteras att ÖT enbart omfattar aktier och räntebärande tillgångar, vilket för visso anses naturligt då styrelsens referensportfölj bildas utan beaktande av kapitalförvaltningens befintliga portföljinnehav. Till skillnad från styrelsen ska VD ta hänsyn till kapitalförvaltningens utgångsläge och förutsättningar vid utformningen av sin referensportfölj. Detta innebär att ST inkluderar portföljens onoterade tillgångar, och att resultatet och risken för dessa investeringar tillfaller VD. Majoriteten av Första AP-fondens onoterade portfölj består av fastigheter, där Vasakronan och Willhem utgör de största innehaven. En konsekvens av detta är att en betydande del av avkastningsdifferensen mellan ÖT och ST sannolikt kan hänföras till hur de illikvida tillgångarna presterar, särskilt de direktägda fastighetstillgångarna.

Detta väcker frågan om hur realistisk ÖT:s målsättning faktiskt är i relation till den operativa portföljen, och därmed hur styrande styrelsens referensportfölj är i praktiken. Under ett år då onoterade tillgångar, särskilt fastigheter, presterar sämre än aktier, är det sannolikt att ST inte kan uppnå ÖT:s avkastningsnivåer. Även om investeringshorisonten är betydligt längre än ett år, innebär detta att avkastningsgapet mellan styrelsen och VD ökar, utan att VD har reella möjligheter att påverka denna skillnad på ett meningsfullt sätt. Figur 8 illustrerar hur allokeringen kan förändras mellan Första APfondens olika portföljstrukturer och hur detta påverkar relationen mellan styrelsens målsättning och den operativa förvaltningen.

Figur 8: Indikativ avkastningsutveckling mellan Första AP-fondens beslutsnivåer 40

Bilaga 9

Av Figur 8 framgår att Första AP-fonden tillämpar fyra beslutsnivåer, där den operativa portföljen kan delas in i två beslutsportföljer, beroende på om onoterade tillgångar inkluderas eller exkluderas (AP1* och AP1). Dessa väldefinierade beslutsnivåer och portföljstrukturer utgör en stabil grund för välinformerade allokeringsbeslut. Arkwright ser överlag positivt på Första AP-fondens beslutsstruktur och de olika beslutsnivåerna. Samtidigt kan det ifrågasättas huruvida denna strukturella uppdelning skapar otydlighet i fondens styrning.

Bilaga 9

5 Andra AP-fonden

I detta kapitel beskrivs beslutsordning för tillgångsallokering, valutaexponering och investeringar i illikvida tillgångar i Andra AP-fonden, samt vilken information, analyser och slutsatser som kommer styrelsen till del. Vidare beskrivs hur uppföljning och utvärdering sker på ett systematiskt sätt i verksamheten, samt hur positionstagning i utländsk valuta inklusive valutasäkring har påverkat förvaltningen. Kapitlets beskrivande avsnitt (5.1–5.3) sammanfattas i textrutan nedan. Arkwrights bedömningar och slutsatser presenteras i avsnitt 5.4.

▪ Styrelsen fattar årligen beslut om Andra AP-fondens Strategiska Allokering (SA), vilket utgör den övergripande tillgångsallokeringen, samt en strategisk riskram. SA omfattar såväl likvida som illikvida tillgångar. Beslutet utgår från en ALM-analys med målet att minimera framtida pensionsförluster på grund av automatisk balansering. Verksamheten förser styrelsen med beslutsunderlag, information, analyser och slutsatser som bereds i styrelsens Riskkommitté (RK) före styrelsens behandling. ▪ Styrelsen tilldelar VD mandat att utforma en Operativ Portfölj (OP) som syftar till att operationalisera SA och implementera styrelsens beslut genom att konstruera en faktisk portfölj. CIO har inom den Dynamiska Allokeringen (DA) mandat att nyttja möjligheter att förbättra avkastningen i det medelfristiga perspektivet, inom limiterna för den strategiska riskramen och VD:s riskramar. I den Operativa Förvaltningen (OF) delegeras portföljförvaltare mandat att fatta beslut om värdepappersval i syfte att förbättra totalavkastningen. ▪ Uppföljning och utvärdering sker systematiskt över fler nivåer och tidsperspektiv: ▪ Styrelsen tillämpar en standardiserad uppföljningsstruktur. Samtliga styrelsemöten omfattar VD-brev, en styrelserapport samt presentation om makroläge, aktuell allokering, risk och avkastning. Innan dokumenten presenteras för styrelsen tas de upp i RK där en djupare genomgång av materialet och riskfrågor sker. ▪ I organisationen sker uppföljning över alla beslutsnivåer. Vid samtliga möten går VD och fondledningen igenom risk och avkastning, samt fondinvesteringar och mandat för såväl noterade som onoterade tillgångar. Löpande uppföljning sker till Kapitalförvaltningschefen (eng: Chief Investment Officer, eller CIO) och Strategikommittén, där portföljens avkastning och risk gås igenom på månatliga möten. Inom samtliga förvaltningsnivåer sker en daglig uppföljning av risk och avkastningsmått via Andra AP-fondens analys- och rapporteringssystem. ▪ Styrelsen fattar beslut om strategisk valutaexponering och säkring utifrån ett riskminimeringsperspektiv och mål om att maximera diversifieringsbidraget från valutaexponeringen. OP tillämpar desamma valutaexponeringsnivåer som i SA. Strategikommittén fattar, inom ramen för DA, löpande beslut om allokering, inklusive valuta, ur ett medelfristigt perspektiv. Andra AP-fondens portföljoptimering beaktar inte lagens limit om 40 procent valutaexponering, vilket innebär att den långsiktigt riskminimerande valutaexponeringsgraden om 35 procent inte hade förändrats av ett mer generöst lagutrymme.

Bilaga 9

5.1 Allokering

Andra AP-fonden fattar allokeringsbeslut på olika organisationsnivåer. På den högsta nivån fastställer styrelsen övergripande allokeringsbeslut utifrån lagens yttre ramverk och AP-fondernas uppdrag. Därefter får VD mandat att skapa en portfölj enligt styrelsens riktlinjer. VD vidaredelegerar ett allokeringsmandat till Kapitalförvaltningschefen (eng: Chief Investment Officer, eller CIO), som i sin tur tilldelar mer avgränsade mandat till avdelningschefer. Slutligen delegeras specifika investeringsmandat till portföljförvaltare. I tillägg till detta har en Strategikommitté och Investeringskommitté etablerats som beslutande organ inom allokeringsfrågor. Figur 9 ger en översiktlig bild av delegationsordningen och beslutskommittéerna vad gäller allokering inom Andra AP-fonden.

Figur 9: Andra AP-fondens delegationsordning för allokeringsbeslut och beslutande kommittéer Per den uppdaterade beslutsprocessen 2024 fastställer styrelsen beslut om den Strategiska Allokeringen. Därefter delegeras VD och CIO mandat att fatta beslut om den Operativa Portföljen. CIO delges även ett eget mandat att fatta beslut om den Dynamiska Allokeringen. Slutligen fattar enskilda portföljförvaltare inom den Operativa Förvaltningen beslut om värdepappersval. Beslutsnivåerna tillämpar olika tidshorisonter, där den Strategiska Allokeringen och den Operativa Portföljen har den längsta tidshorisonten om 30 år. Figur 10 illustrerar beslutsnivåerna.

Figur 10: Andra AP-fondens beslutsnivåer 5.1.1 Styrelsen

Styrelsen fattar årligen beslut om Andra AP-fondens Verksamhetsplan. I denna ingår fondens Placeringspolicy, Riskpolicy och Hållbarhetspolicy som tillsammans utgör den huvudsakliga styrningen av verksamheten. Denna verksamhetsstyrning uppdaterades under 2024 för att skapa en mer flexibel och ändamålsenlig styrning, där fler beslut flyttades från styrelsen till organisationen.

Bilaga 9

Innan förändringen fattade styrelsen beslut om den Strategiska Portföljen, vilket inkluderade tillgångallokering, strategier inom tillgångsslag samt valutaexponering. Inom tillgångsallokeringen fattade styrelsen beslut om fördelning mellan tillgångsslag över förhållandevis många och specifika noder. Därutöver åtföljdes tillgångsallokeringen av ett rebalanseringsintervall samt en uppdelning mellan noterat och onoterat. I tillägg till Tillgångsallokering fattade styrelsen beslut om Strategier inom tillgångsslag, vilket bland annat innefattade indexval för noterade tillgångar samt strategibeskrivningar för onoterade tillgångar. Slutligen fastställde styrelsen säkringsgrader för enskilda valutor inom respektive tillgångsslag i syfte att minimera portföljens totala risk. Den strategiska portföljen och dess tre komponenter mynnade ut i ett dagligt beräknat benchmark för avkastning som delegerades till förvaltningsorganisationen med en relativ avkastning över 0,5 procent och en relativ risk under 3 procent.

Den tidigare beslutsstrukturen uppdaterades under 2024 i syfte att skapa flexibilitet och ge förvaltningsorganisationen ett större beslutsmandat. Den nya strukturen delade upp den Strategiska Portföljen i två delar: Strategisk Allokering och Operativ Portfölj. Beslut om den Strategiska Allokeringen, som omfattar den övergripande tillgångsfördelningen, förblev styrelsens ansvar. Däremot delegerades övriga beslut till den nybildade Operativa Portföljen, som ligger inom förvaltningsorganisationens mandat. Utöver den Operativa Portföljen förstärktes även närvaron av den Dynamiska Allokeringen. Tillsammans med den Operativa Förvaltningen bildades en beslutsstruktur med fem övergripande nivåer, var och en med distinkta särdrag och tidshorisonter. Nedan beskrivs den modifierade beslutsstrukturen på styrelsenivå och sedan inom ramarna för VD:s mandat.

Strategisk Allokering

Andra AP-fondens högsta beslutsnivå omfattar AP-fondernas lagstadgade uppdrag att bidra med största möjliga nytta för pensionssystemet. Med lagen som utgångspunkt har Andra AP-fonden formulerat en målsättning som betonar vikten av att skapa en väldiversifierad och defensiv portfölj som minimerar risken för att bromsen aktiveras:

”Målet för fondens verksamhet är att minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen på 30 års horisont genom att bedriva föredömlig förvaltning av kapitalet”.

Målformuleringen ligger även till grund för styrelsens årliga beslut om Strategisk Allokering, som styr fondens långsiktiga kapitalförvaltning och säkerställer pensionssystemets stabilitet. Den Strategiska Allokeringen fastställer hur fondkapitalet, i ett långsiktigt perspektiv, normalt ska fördelas över breda tillgångsslag samt vilken valutaexponering som ska tillämpas. Den formella tidshorisonten för den Strategiska Allokeringen är 30 år.

Den Strategiska Allokeringen består av två delar: Strategisk Tillgångsallokering och Strategisk Valutaallokering. Beslut om den Strategiska Tillgångsallokeringen grundas i Andra AP-fondens internt utvecklade ALM-modell, som optimeras för att undvika en aktivering av den automatiska balanseringen. Betoningen på att minimera pensionsbortfallet grundas i att AP-fondernas påverkan på framtida pensioner enbart sker indirekt via den så kallade ”bromsen”. Därmed uppfyller Andra APfonden sitt lagformulerade uppdrag genom att upprätta en stabil portfölj som minimerar pensionsbortfallet av en broms.

Bilaga 9

ALM-analysen utgår från ett, för pensionssystemet, pessimistiskt demografiskt scenario, som baseras på långsiktiga antaganden om låga födelsetal, låg nettoinvandring och en lång livslängd jämfört med ett basscenario. Med detta som utgångspunkt används ALM-modellen för att generera ett stort antal scenarier för inkomstpensionssystemet framtida balansräkning. Utifrån denna analys identifieras den portfölj som minimerar konsekvenserna av den automatiska balanseringen på 30 års sikt. Denna portfölj ligger till grund för styrelsens beslut om den Strategiska Allokeringen.

Andra AP-fonden har inget avkastningsmål per se, utan kommunicerar i stället en långsiktig förväntad avkastning. Denna förväntade avkastning mynnar ut från ALM-analysen och motsvarar avkastningen från den portfölj, eller Strategisk Allokering, som bedöms bidra störst nytta för pensionssystemet på 30-års sikt. Detta tillvägagångssätt stämmer överens med fondens verksamhetsmål: att minimera pensionsförluster från den automatiska balanseringen. För 2024 uppgick den förväntade avkastningen för den Strategiska Allokeringen till cirka 6 procent nominellt, eller 4 procent i reala termer. Beslutet dokumenteras i styrelseprotokoll med bilaga. Andra AP-fondens chefsjurist är styrelsens sekreterare och ansvarar för att protokoll förs vid styrelsens sammanträde. Sekreteraren, ordföranden och minst en styrelseledamot ska underteckna protokollet.

Till skillnad från övriga tillgångsslag optimeras inte valuta i ALM-analysen. Se avsnitt 6.2.1 för vidare förklaring av hur styrelsen fastställer graden av valutaexponering i den Strategiska Allokeringen.

Strategisk Riskram

Riskpolicyn beskriver styrelsens övergripande styrning av risktagandet inom placeringsverksamheten och konkretiseras genom en Strategisk Riskram, inom vilken den faktiska portföljen ska hållas. Den Strategiska Riskramen består av tre delar: allokeringsintervall, absolut risk och relativ risk. Allokeringsintervallen för Aktier, Räntor och Valuta utgör grunden för den Strategiska Riskramen och ska spegla en tillgångsfördelning som bedöms optimalt för pensionssystemet. För att säkerställa största möjliga nytta för pensionssystemet ska den faktiska portföljens allokering rimligt motsvara den Strategiska Riskramens allokeringsintervall. Styrelsen har beslutat om allokeringsintervall på 57 till 77 procent för aktier, 23 till 43 procent för räntebärande tillgångar och 10 till 40 procent för valutaexponering. VD ansvarar för att den slutliga portföljen hålls inom de övergripande intervallen.

För att underlätta riskstyrning, målformulering och den löpande uppföljningen anges så kallade Strategiska Utvärderingsindex för respektive tillgångsslag i den Strategiska Allokeringen. Det sammanvägda Strategiska Utvärderingsindexet beräknas med den Strategiska Allokeringens fasta vikter och varierar därmed inte över tid. Utgångspunkten är att det sammanvägda Strategiska Utvärderingsindexet rimligt väl ska fånga breda risk och avkastningsegenskaper hos tillgångsslagen i den Strategiska Allokeringen.

Strategiska Utvärderingsindex utgör inte investeringsinstruktioner utan ska betraktas som verktyg för uppföljning och utvärdering av den faktiska portföljens avkastning, risk- och hållbarhetsegenskaper. Mot bakgrund av detta fastställs de två andra delarna av den Strategiska Riskramen utifrån avvikelser från Strategiska utvärderingsindex. En av dessa delar utgör en begränsning av den förväntade totala volatiliteten av portföljen, det vill säga den absoluta risken. Den Strategiska Riskramen fastställer att den absoluta risken i den faktiska portföljen inte får överstiga den absoluta risk som följer av sammanvägt Strategiskt Utvärderingsindex med mer än 2,5 procent. Denna nivå utgör en limit för portföljens styrning och i nästa steg fastställer VD en mätmetod för detta i Riktlinjer för placeringsverksamheten. 45

Bilaga 9

Den tredje och sista delen i den Strategiska Riskramen tar fasta på att även den relativa risken mellan den faktiska portföljen och det sammanvägda Strategiska Utvärderingsindexet ska vara begränsad. Styrelsen har beslutat om att den relativa risken, mätt som den faktiska portföljens förväntade aktiva risk (eng: Tracking Error, förkortat TE), gentemot sammanvägt Strategiskt Utvärderingsindex, ska hållas under 5 procent på årsbasis. Av styrelsens riskramar framgår att följande områden ska rymmas inom denna limit:

• Den faktiska portföljens onoterade tillgångar • Val av index inom noterade tillgångsslag • Den variation som följer av Dynamiska Allokering • Variation i värdepappersval inom ramen för den operativa förvaltningen.

Årshjul för styrelsemöten

Styrelsen tillämpar en struktur för beslut om den Strategiska Allokeringen. Beslutsprocessen inleds i april där styrelsen delges information om den aktuella ställningen i pensionssystemet. Organisationen har en styrgrupp för ALM som ansvarar för att ta fram beslutsunderlag och PM till styrelsemötena. Styrgruppen består av CIO, Chef Strategi samt Chef Räntor. Under aprilmötet diskuteras ställningen i pensionssystemet, och udner augustimötet diskuteras förutsättningar i pensionssystemet samt fokusområden för årets ALM-analys. I oktober följer styrelsen upp dessa fokusområden och de avkastningsantaganden som presenteras av organisationen. Under samma månad håller styrelsen även sitt årliga strategimöte. Det slutgiltiga beslutet om verksamhetsplanen, inklusive Strategisk Allokering och Strategisk Riskram, fattas i december. Samtliga beslut som fattas under styrelsemöten protokollförs.

Beredande kommittéer

Styrelsen har tillsatt en Ersättningskommitté, en Riskkommitté (RK) och en Revisionskommitté. Frågor inom riskkontroll och riskhantering, inklusive allokering och strategi, tas upp i Riskkommittén innan de presenteras för styrelsen. Riskkommittén är rådgivande, bevakande och beredande åt styrelsen men fattar inte beslut på styrelsens vägnar. Minst två styrelsemedlemmar sitter i Riskkommittén. Andra AP-fondens VD och Chef Risk och Avkastningsanalys är föredragande i Riskkommittén.

5.1.2 VD-mandatet

Beslutsnivåer och förändringar under 2024

Den Strategiska Allokeringen utgör inte en implementerbar portfölj, utan snarare en övergripande allokeringsram för förvaltningsverksamheten. Till följd av fondens verksamhetsutveckling 2024 har mer detaljerade förvaltningstekniska beslut lämnats till organisationen som implementerar styrelsens beslut genom att konstruera en faktisk portfölj. Mot denna bakgrund har VD fått mandat att operationalisera den Strategiska Allokeringen. Målet med operationaliseringen är att skapa en totalavkastning som över tid överträffar det sammanvägda Strategiska Utvärderingsindexet med 1 procentenhet. För 2024 uppgick den förväntade avkastningen för den operativa förvaltningen till 7 procent.

Bilaga 9

Operativ portfölj Den Operativa Portföljen utgör det första steget i operationaliseringen av styrelsens Strategiska Allokering. Inom ramen för den Operativa Portföljen fastställs en mer detaljerad tillgångsallokering över en lång till medelsiktig tidshorisont. Vidare inkluderar den Operativa Portföljen strategier för värdepappersval inom respektive tillgångsslag. For noterade tillgångar konkretiseras strategierna inom respektive deltillgångsslag genom valet av index. Dessa index är anpassade till Andra AP-fondens portföljförutsättningar och utgör en riktlinje för föredömlig förvaltning, vilket bland annat ställer krav på god riskspridning samt integrering av hållbarhet.

För onoterade tillgångsslag fattas beslut om strategidokument och enskilda investeringar i Investeringskommittén. VD godkänner beslutet och ansvarar för att konkretisera vision och värderingar, investeringsövertygelser, placeringsstrategi, hållbarhetsstrategi och riskhantering i Riktlinjer för Placeringsverksamheten. Styrgruppen för ALM ansvarar för att ta fram ett förslag till Operativ Portfölj. Därefter fattar Strategikommittén, genom CIO:s mandat, beslut om Operativ Portfölj varefter den godkänns av VD.

Dynamisk Allokering Både den Strategiska Allokeringen och den Operativa Portföljen utgår från pensionssystemets behov ur ett långsiktigt perspektiv. Däremot bedömer Andra AP-fonden att det finns möjligheter att förbättra avkastningen i det medelfristiga perspektivet genom att löpande besluta om allokeringsavvikelser från den Operativa Portföljen. Till följd av detta introducerades en Dynamisk Allokering i samband med verksamhetsutvecklingen under 2024. CIO har mandat att fatta beslut om den Dynamiska Allokeringen inom limiterna för den Strategiska Riskramen samt VD:s riskramar. Beslut om Dynamisk Allokering fattas i Strategikommittén utifrån prediktiva nyckeltal samt en strukturerad analys av omvärlden. Den Dynamiska Allokeringen kan delas upp i tre kategorier. Den första kategorin benämns riskhantering och föranleds av att den faktiska portföljens vikter i onoterade tillgångsslag avviker från målvikter i den Operativa Portföljen. Den andra formen av Dynamisk Allokering utgörs av direkta avvikelser. Strategikommittén fattar beslut om direkta avvikelser från allokeringen när medelfristiga avkastningsförväntningar motiverar det. Den tredje och sista delen av Dynamisk Allokering är drift, det vill säga avvikelser från målvikter som följer av marknadsrörelser. Strategin för Dynamisk Allokering beskrivs i VD:s Riktlinjer för placeringsverksamheten.

Operativ förvaltning Utifrån de index som fastställs i den Operativa Portföljen delegeras portföljförvaltare mandat att fatta beslut om värdepappersval i syfte att förbättra totalavkastningen. Inom den Operativa Förvaltningen anpassas allokeringen till enskilda värdepappersinnehav baserat på förväntad avkastning på medellång till kort sikt. Därmed har portföljförvaltarna möjlighet att vikta innehav avvikande från index. Bedömningar av förväntad avkastning sker utifrån en fundamental ansats eller en systematisk kvantitativ ansats. Dessutom ingår derivatdrivna mandat som en del av den operativa förvaltningen.

Styrdokumentet för den Operativa Förvaltningen benämns Investment Guidelines och fastställs av CIO efter upprättande av en Risk och avkastningsplan. Investment Guidelines innehåller strategin för den Operativa Förvaltningen, mandatfördelning i organisationen samt risker som kan tas inom mandatet. Den Operativa Förvaltningen har tre olika mandat som påverkar tillgångsallokeringen. Det första är ett Kvantitativt Allokeringsmandat, vilket innefattar en modellstyrd dynamisk allokering mellan valutor samt inom aktiemarknaden. Avkastningen från detta mandat attribueras till Dynamisk 47

Bilaga 9

Allokering. Det andra mandatet består av Taktisk Allokering och omfattar makrodriven positionering i valutor, aktier och räntor. Det tredje mandatet är det Enskilda valutamandatet, där organisationen identifierar felprissättningar och utnyttjar kortsiktiga fluktuationer på marknaden.

Beslutskommittéer

Strategikommittén Strategikommittén introducerades i samband med verksamhetsförändringen under 2024 och består av CIO, avdelningschefer inom Kapitalförvaltningen, en Makroekonom och en allokeringsansvarig. Kommittén fattar beslut om den Operativa Portföljen samt Dynamisk Allokering. Inom ramen för Dynamisk Allokering ansvarar CIO och Strategikommittén för fondens risk- och avkastningsplanering. Därmed ska kommittén säkerställa att den faktiska portföljen håller sig inom Riskramen och övriga limiter. På en årlig basis fattar kommittén, inom ramen för risk- och avkastningsplaneringen, även beslut om att avkastningsmålet på 1 procentenheter som fastställs av styrelsen ska uppnås. Avkastning och risk följs upp i fondens analys- och rapporteringssystem. Simuleringar inför beslut görs i ett Allokeringsverktyg. Strategikommittén sammanträder minst månadsvis och följer vanligtvis denna struktur:

• Information om Performance och Riskutnyttjande • Information om förändringar i Strategisk Allokering • Beslut om Operativ Portfölj • Beslut om Riskplanering • Information om makro, marknad och avkastningssignaler • Beslut om Dynamisk Allokering avseende: o Riskhantering o Direkta avvikelser och o Driftrebalansering

Ändringar i den Strategiska Allokeringen samt beslut om den Operativa Portföljen avhandlas normalt vid Strategikommitténs möte i december. Inför fastställande av den Operativa Portföljen läggs beslutsunderlag och PM fram för Strategikommittén. Beslut som fattas av kommittén dokumenteras dels genom mötesanteckningar, dels genom csv-filer som läses in i Andra AP-fondens databas.

Investeringskommittén Andra AP-fonden har även etablerat en Investeringskommitté som behandlar investeringsärenden, uppföljning och övriga övergripande frågor inom onoterade tillgångar. Investeringskommittén består av VD, Chef Kapitalförvaltning, Chef Juridik, Chef Risk- och avkastningsanalys samt den ansvarige för det övergripande samarbetet inom onoterade investeringar, som även är kommitténs ordförande. Kommittén fattar samtliga enskilda investeringsbeslut i onoterade tillgångar med undantag för extraordinära investeringar. I ett sådant fall att VD och ordförande bedömer att investeringsförslaget sett till sin storlek, längd eller risknivå är extraordinärt tillfaller investeringsbeslutet styrelsen. Förutom att fatta investeringsbeslut ansvarar kommittén för den löpande uppföljningen av enskilda investeringar, portföljer och förvaltare, samt för att övervaka investeringsprocessen. Uppföljningsansvaret inkluderar även att följa utvecklingen i de bolag som fonden är delägare i, samt att ge stöd och styrning vid behov.

Bilaga 9

Investeringskommittén sammanträder löpande under året och hanterar ovan nämnda ansvarsområden. En utsedd sekreterare ansvarar för att minnesanteckningar förs vid samtliga sammanträden. Protokoll över beslutade investeringar upprättas i särskild ordning och justeras av två ledamöter. Investeringskommittén har även en separat MS Teams-grupp där dokumentationen sparas och där övrig information, nyheter och kommentarer delas som är av sådan karaktär att det inte erfordras att hanteras i ett sedvanligt investeringskommittémöte.

5.1.3 Uppföljning

Andra AP-fondens uppföljning centrerar runt avkastning och risk och sker genom jämförelser mellan Strategisk Allokering, Operativ Portfölj, Dynamisk Allokering och Operativ Förvaltning. Mer specifikt utvärderas den Dynamiska Allokeringen och den faktiska portföljen i relation till de index som tillämpas inom den Operativa Portföljen respektive den Strategiska Allokeringen. Forum och strukturer för uppföljning på både styrelsenivå och organisationsnivå redogörs för nedan.

Styrelse

Andra AP-fonden tillämpar en standardiserad uppföljningsstruktur gentemot styrelsen för att säkerställa att beslut som fattas inom organisationen följs upp och utvärderas. Inför samtliga styrelsemöten upprättas följande dokument:

• VD-brev • Presentation om makroläge och dess påverkan på allokering, samt risk och avkastning • Styrelserapport, vilket har samma innehåll som presentationen och inkluderar en beskrivning av makroläget, allokering, risk och avkastning

Innan rapportering till styrelsen går Riskkommittén igenom fondens exponering mot risk och utveckling av avkastning. Utöver den löpande uppföljningen vid samtliga styrelsesammanträden behandlas även andra frågor och rapporter i styrelsen. Till exempel upprättar organisationen månadsrapporter över fondens risk och avkastning. Varje kvartal upprättas också en kvartalsrapport som i tillägg till risk och avkastning också följer upp ESG och operativa risker. Styrelsen kan även besluta om att djupdyka i vissa frågor och tillgångsslag under Fördjupningsmöten, där Riskkommittén är involverad i beslutet om vilka fördjupningsområden som ska hållas under året. Slutligen hålls även ett årligt möte med Revisionskommittén och Riskkommittén där årsrapporter för risk, compliance respektive informationssäkerhet följs upp och diskuteras.

Organisationen

Organisationen följer en rapporterings- och uppföljningsstruktur som sträcker sig över olika beslutsnivåer. På organisationens högsta nivå går VD och fondledningen igenom risk och avkastning vid samtliga möten. Därutöver upprättar ledningen en Annual Partner Review (APR) och en Manager Review (MR). Inom ramen för APR går ledningen igenom samtliga fondinvesteringar inom onoterade tillgångar och utvärderar det externt delegerade mandatet. MR behandlar och utvärderar mandatet för noterade tillgångar, vilket primärt faller inom den interna organisationen.

Utöver VD-uppföljningen sker en löpande uppföljning till CIO och strategikommittén. Vid samtliga månatliga träffar går Strategikommittén igenom portföljens avkastning och risk. Kommittémedlemmarna följer även upp allokeringen och resultatet dagligen, bland annat via Andra 49

Bilaga 9

AP-fondens analys- och rapporteringssystem (eng: Power BI). Slutligen går Strategikommittén även igenom en MR. För onoterade tillgångar tillämpas en separat uppföljning i Investeringskommitténs kvartalsrapporter. Investeringskommittén genomför även årsvisa APR:s för samtliga enskilda innehav.

Inom samtliga förvaltningsnivåer sker en daglig uppföljning av olika risk- och avkastningsmått via fondens analys- och rapporteringssystem. Hela förvaltningsorganisationen har tillgång till detta system och kan följa upp hur olika tillgångsslag presterar på en daglig basis. Utöver detta upprättas mer detaljerade rapporter som djupdyker i hur tillgångsslag och team avkastat. Avkastning presenteras och diskuteras även under fondens måndagsfikor. En särskild uppföljning kan upprättas för kapitalförvaltnings- eller utvecklingsprojekt, där projekt avslutas med en gruppreflektion kring vad som hade kunnat göras bättre eller annorlunda.

5.2 Valuta

5.2.1 Styrelsen

Valutaexponeringen i Andra AP-fondens portfölj behöver helt eller delvis säkras. Vidare kan valutaexponering bidra med en diversifieringseffekt som minskar portföljens sammantagna volatilitet. Med dessa förutsättningar, tillsammans med lagens yttre limit om maximalt 40 procent valutaexponering, fattar styrelsen beslut om strategisk valutaexponering utifrån ett riskminimeringsperspektiv. Därmed är målet för den Strategiska Valutaallokeringen att maximera diversifieringsbidraget från valutaexponeringen. Före verksamhetsförändringen 2024 fattade styrelsen beslut om valutaexponering inom ramen för den Strategiska Portföljen. Numera hanteras styrelsens beslut kring valuta inom den Strategiska Allokeringen.

Valuta optimeras inte i ALM-analysen. För att fastställa Strategisk valutaexponering används i stället optimeringsmodeller för att identifiera den valutaexponering som minimerar portföljens totala risk, mätt i långsiktig volatilitet. I portföljoptimering betraktas valuta som ett tillgångsslag och delas upp i säkrade och osäkrade valutor. Säkrade valutor utgörs av valutor från utvecklade länder medan osäkrade valutor refererar till valutor i tillväxtländer såväl som mindre valutor i utvecklade länder. Styrelsen har beslutat om att valutor från tillväxtländer lämnas osäkrade medan valutor i utvecklade länder är föremål för valutasäkring. Därmed inkluderas endast säkrade valutor i portföljoptimeringen.

Genom portföljoptimeringen har Andra AP-fonden identifierat att den riskminimerande nivån för valutaexponering är 35 procent. Optimeringen resulterar även i riskoptimerade säkringsgrader av enskilda valutor. Utifrån detta fattar styrelsen beslut om den övergripande valutaexponering som helhet, fördelningen mellan osäkrade och säkrade valutor, samt exponeringen mot enskilda säkrade valutor. För 2024 fattade styrelsen beslut om en valutaexponering på 31 procent i den Strategiska Allokeringen. Detta informerar sedan utformningen av kapitalförvaltningens Operativa Portfölj. För att säkerställa att den Operativa Portföljen inte avviker väsentligt från den Strategiska Allokeringen har styrelsen även beslutat om en Strategisk Riskram, innefattande ett allokeringsintervall om 10 till 40 procent valutaexponering.

5.2.2 VD-mandatet

Den Operativa Portföljen tillämpar de valutaexponeringsnivåer som styrelsen beslutat om i den Strategiska Allokeringen. Däremot anpassar Strategikommittén valutaexponeringen aktivt. Inom ramen för den Dynamiska Allokeringen fattar Strategikommittén löpande beslut om allokering, 50

Bilaga 9

inklusive valuta, ur ett medelfristigt tidsperspektiv. Utifrån värderingsmässiga nyckeltal beslutar Strategikommittén om förändrade vikter av enskilda säkrade valutor. På så sätt kan diversifieringseffekten som följer av valutaexponering förstärkas i det kortare perspektivet. Anpassningar av valuta utgår ifrån vikterna i den Operativa Portföljen och utfallet av valutahanteringen följs upp i relation till denna.

Den huvudsakliga justeringen av valutavikter sker inom ramen för den Dynamiska Allokeringen. Därutöver har den Operativa Förvaltningen ett enskilt valutamandat att identifiera felprissättningar och utnyttja fluktuationer på kort sikt. Däremot är beslutsmandatet inom den Operativa Förvaltningen mer begränsat än det som tilldelas Strategikommittén.

5.2.3 Uppföljning

Likt resterande tillgångsslag i Andra AP-fondens portfölj är valuta integrerat i fondens risk- och avkastningsrapportering och ingår därför i uppföljning mot såväl styrelsen som orgaanisationens beslutsnivåer. Historiskt har avkastningen från portföljen inkluderat både tillgångsslagets avkastning samt valutaeffekten. Därefter har valutasäkringens effekt presenterats i en separat rad. I samband med verksamhetsutvecklingen har organisationen beslutat om en modifierad rapporteringsstruktur där avkastningen redovisas valutasäkrat och effekten av valutaexponering redovisas som en egen post.

Resultatet från valuta i den faktiska portföljen följs upp mot Strategiskt Utvärderingsindex samt den Operativa Portföljens justerade index. Inom styrelseuppföljningen behandlas valuta främst i styrelserapporten, den löpande presentationen under styrelsemöten, månadsrapporter och kvartalsrapporter. Inom den Dynamiska Allokeringen följer Strategikommittén löpande upp valutans utveckling i portföljen och på marknaden. Med hjälp av fondens analys- och rapporteringssystem följer kommittén upp avkastningen från valuta i den faktiska portföljen i relation till den Operativa Portföljens index samt styrelsens Strategiska Utvärderingsindex. Uppföljningen omfattar även vikter av valuta i relation till dessa långsiktiga portföljer. På samma sätt följer den Operativa Förvaltningen upp valutaresultatet dagligen, inte minst inom förvaltningen som bär det enskilda valutamandatet samt inom riskorganisationen som övervakar portföljens allokering i förhållande till risklimiter och lagens begränsningar.

5.2.4 Påverkan på förvaltningen

Andra AP-fondens beslut om valutaexponering baseras på en portföljoptimering med målfunktionen att minimera portföljens totala risk. Valutor från tillväxtländer lämnas konsekvent osäkrade och ingår därmed inte i optimeringsfunktionen. I stället blir valutaexponeringen från osäkrade valutor ett ingångsvärde i portföljoptimering som analyserar den riskminimerande exponeringsgraden mot säkrade valutor. Optimeringen beaktar inte lagens limit om 40 procent valutaexponering, vilket innebär att den långsiktigt riskminimerande valutaexponeringsgraden om 35 procent inte hade förändrats av ett mer generöst lagutrymme. Däremot visar optimeringen att skillnaden i volatilitet mellan en optimalt valutasäkrad portfölj med 35 procent valutaexponering och en helt osäkrad portfölj med 80 procent valutaexponering är liten. Då volatilitetsskillnaden är relativt begränsad över ett brett spann av exponering mot säkrade valutor är det inte givet att valutaexponeringen hade sett annorlunda ut under en annan lagstiftning. Det kan därmed konstateras att lagens limit inte har påverkat valet av valutaexponeringen i en större utsträckning.

Bilaga 9

5.3 Illikvida Investeringar

Lagändringen 2019, som utökade möjligheten för AP-fonderna att investera i onoterade tillgångar, föranledde en uppdaterad investeringsprocess för Andra AP-fonden. Innan dess initierades investeringar i onoterade tillgångar genom att en enskild portföljförvaltare identifierade en intressant investeringsmöjlighet och presenterade den för ledningen. Därefter tog ledningen ärendet vidare till styrelsen för ett slutgiltigt investeringsbeslut. Den ansvariga portföljförvaltaren var föredragande i styrelsen och ansvarade även för den löpande uppföljningen av investeringen, som rapporterades till både fondledning och styrelsen.

Till följd av lagförändringen 2019 beslutade Andra AP-fonden om att utveckla sin investeringsprocess och förflytta ett större beslutsmandat från styrelsen till förvaltningsorganisationen. Denna förändring motiverades av att organisationen hade en mer utvecklad kompetens inom tillgångsslaget samt bättre möjligheter att snabbt fatta tidskänsliga investeringsbeslut. Efter utvecklingen av investeringsprocessen har styrelsens beslut inom illikvida tillgångar begränsats till den Strategiska Allokeringen, där vikter och Strategiska Utvärderingsindex fastställs för Riskkapital, Reala tillgångar samt Onoterade krediter. Styrelsen fattar inte investeringsbeslut i enskilda tillgångar såvida inte VD och ordförande för Investeringskommittén bedömer att investeringsförslaget sett till sin storlek, längd eller risknivå är extraordinärt.

5.3.1 Investeringsprocessen

Strategidokument

I samband med att styrelsen delegerade investeringsmandatet till organisationen etablerades Investeringskommittén som ett beslutsforum för investeringar och avyttringar inom illikvida tillgångar. Utöver investeringsbeslut gavs Investeringskommittén även ansvar för uppföljning och rapportering av både enskilda investeringar och den illikvida portföljen i sin helhet. Inom investeringsbeslut och uppföljning utsågs portföljförvaltare som föredragande i kommittén. Slutligen gavs kommittén ansvar för rapportering till fondledning och styrelsen, inklusive Riskkommittén. Investeringskommittén sammanträder ungefär 30 gånger per år under regelbundna beslutsmöten, ad hoc möten om omständigheter påkallar det samt under kvartalsvisa och årsvisa uppföljningar.

Det finns ett utförligt strategidokument för respektive onoterad tillgångsklass. Strategidokumentet ses över varje år och uppdateras när väsentliga förändringar, såsom skiftande marknadsförutsättningar, föranleder ett behov av justering. Detta strategidokument innefattar ett ramverk för målallokering inom illikvida tillgångar samt långsiktiga avkastningsmål för respektive deltillgångsslag. Därutöver reglerar strategidokumentet portföljens diversifiering sett till geografisk spridning och investeringarnas karaktär. Dokumentet förklarar även att portföljens avkastning samt diversifiering kan avvika från uppsatta mål i det korta perspektivet om portföljen är under uppbyggnad. Andra områden som tas upp i dokumentet är fondens hållbarhetsarbete inom illikvida investeringar, marknadsanalyser och framtidsutsikter samt de investeringsstrukturer som ska tillämpas. De onoterade tillgångsslag som fonden gör co-investeringar i finns beskrivet under investeringsstrukturer, där även fonder, Joint Ventures och direktinvesteringar anges.

Med Strategidokumentet som grund fattar Investeringskommittén investeringsbeslut inom illikvida tillgångar.

Bilaga 9

Investeringsprocess

Investeringskommitténs beslut föranleds av en investeringsprocess för illikvida tillgångar som illustreras i Figur 11.

Figur 11: Andra AP-fondens investeringsprocess för illikvida tillgångar Portföljförvaltare analyserar marknaden löpande för att kartlägga investeringsmöjligheter som stämmer överens med riktlinjerna i Strategidokumentet. Därutöver får Andra AP-fonden regelbundet propåer med potentiella investeringar. För att skapa en representativ bild av investeringsmöjligheten utvärderar portföljförvaltningen alternativen över en längre tid. Detta är särskilt relevant för fondutfästelser i onoterade aktier där åtaganden planeras långt i förväg och sker över en längre tidsperiod. För att optimera resursanvändningen i teamet fokuserar portföljförvaltningen på att snabbt sålla ut investeringsalternativ som inte bedöms relevanta. Däremot används inte en statisk lista med förutbestämda kriterier i urvalet. I stället görs en helhetsbedömning utifrån portföljen och strategin.

I urvalsprocessen sållar portföljförvaltningen ut attraktiva investeringsalternativ och beslutar om vilka möjligheter som ska analyseras vidare. Därefter inleds en formell genomlysningsprocess (eng: due diligence) som involverar investeringsteamet samt medarbetare från andra avdelningar, såsom Ekonomi, Risk, Compliance, Hållbarhet och Juridik. Inom den formella genomlysningen behandlas fyra olika områden: affär, styrning och kontroll, rättsliga aspekter samt risker. Inom respektive område analyseras ett brett spektrum av delfrågor för att skapa en representativ och heltäckande bild av investeringen och dess verksamhet, både ur ett investerings- och operationellt perspektiv. Denna due diligence-process tillämpas konsekvent för samtliga investeringar, obeaktat om Andra AP-fonden har investerat med förvaltaren (eng: General partner, eller GP) tidigare eller inte. Processen efterföljs av en avtalsgenomgång där specifika villkor beaktas. Detta mynnar ut i ett investeringsförslag som presenteras för Investeringskommittén, vilken fattar det slutgiltiga investeringsbeslutet. Under kommitténs sammanträden förs minnesanteckningar av investeringsdiskussioner och ett protokoll upprättas över de beslut som fattas. Detta sparas sedan i kommitténs gemensamma MS Teams-grupp.

Investeringskommittén ansvarar även för att följa upp och säkerställa att andelen onoterade tillgångar i portföljen inte överstiger lagens gräns på 40 procent. Vid tillfällen då Andra AP-fonden har närmat sig den maximalt tillåtna gränsen har Investeringskommittén fattat beslut om att justera investeringstakten genom att reducera åtaganden och avstå från vissa investeringar.

5.3.2 Uppföljning

Investeringskommittén utgör ett centralt forum för uppföljning av illikvida tillgångar. Efter varje kvartalsskifte genomförs ett kommittémöte där portföljens innehav presenteras och följs upp mot Strategidokumentets målsättningar avseende avkastning och diversifiering. Kommittén kan även sammanträda vid extrainsatta tillfällen om särskilda omständigheter påkallar ytterligare behov av utvärdering och uppföljning. Den gemensamma MS Teams-gruppen samlar all mötesdokumentation som ligger till grund för uppföljningen. Kvartalsrapporteringen innehåller även en marknadsanalys som belyser centrala förändringar och utvecklingar på marknaden. I tillägg till detta sker en grundlig årlig genomgång och utvärdering av mandat som kallas APR (Annual Partnership Review) i kommittén, 53

Bilaga 9

där samtliga investeringar i illikvida tillgångar analyseras. Denna årliga APR-analys presenteras sedan till fondledning och styrelse. Till fondledningen rapporteras även avkastning löpande samt särskilda händelser och avvikelser inom tillgångsslaget.

Utöver organisationens uppföljning tas illikvida tillgångar även upp i styrelsen och styrelsens Riskkommitté. I Riskkommittén sker en årlig fördjupad diskussion av samtliga tillgångsslag, inklusive illikvida tillgångar. Därutöver går kommittén löpande igenom resultatet från illikvida investeringar samt det rådande marknadsläget. Vid speciella tillfällen kan även extrainsatta rapporteringstillfällen påkallas. Efter att materialet har beretts i Riskkommittén tas uppföljning av illikvida tillgångar upp i styrelsen, som tillämpar en löpande uppföljning av samtliga tillgångsslag i portföljen. Styrelsen informeras även om eventuella särskilda händelser samt slutsatserna från APR-analysen.

5.4 Slutsatser och bedömningar

Arkwrights rekommendationer för Andra AP-fonden

▪ Arkwright rekommenderar Andra AP-fonden att ompröva sin grundläggande syn på kapitalallokering, särskilt avvägningen mellan att minimera risken för att bromsen aktiveras och att generera en hög avkastning. ▪ Andra AP-fonden rekommenderas även att ompröva och utveckla sin målformulering. Önskvärt är att Andra AP-fonden formulerar ett avkastningsmål som tydligt vägleder kapitalförvaltningens allokeringsbeslut.

Andra AP-fondens ALM-analys underbygger en betoning på riskminimering och diversifiering

Andra AP-fondens allokeringsbeslut grundar sig på en egenutvecklad ALM-analys, vilken tar sin utgångpunkt i pensionsmyndighetens pessimistiska scenario. Jämfört med Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna bedöms Andra AP-fonden ha en betydligt starkare koppling mellan ALM-analysen och de riktlinjer som fastställs av styrelsen. Det primära syftet med ALM-analysen grundar sig i Andra APfondens tolkning av buffertfondernas lagstadgade uppdrag, det vill säga att undvika den automatiska balanseringen, den så kallade ”bromsen”. Detta har lett till en defensivt inriktad portfölj, som i första hand fokuserar på att minimera risken för pensionssystemet.

Det lagstadgade uppdraget ger AP-fonderna ett stort tolkningsutrymme vid utformningen av styrning, mål och riktlinjer. Därmed kan Andra AP-fondens tolkning av lagens utformning varken betraktas som rätt eller felaktig. Däremot kan effekterna av dess styrningsmodell analyseras och ligga till grund för slutsatser. Andra AP-fondens portfölj, baserad på ALM-analysen, har genererat en lägre avkastning jämfört med övriga buffertfonder. I grunduppdraget (avsnitt 6.4) redovisas att Andra AP-fondens förvaltningsresultat över en tioårsperiod, samt övriga mätperioder, har varit lägre än de övriga buffertfondernas.

Den uteblivna avkastningen väcker frågan om Andra AP-fonden har tillmätt balanseringsmekanismen en alltför stor betydelse i sin ALM-analys och därigenom antagit en för låg risknivå för att uppnå fondens övriga mål och den förväntade avkastningen. Det i jämförelse låga risktagandet bör även sättas i ljuset av buffertfondernas främsta komparativa fördel, nämligen deras struktur som medför ett begränsat behov av likviditetsberedskap. Denna struktur möjliggör en verkligt långsiktig förvaltning där AP-fonderna inte bara kan hantera kortsiktiga svängningar i riskpremier, utan också dra nytta av

Bilaga 9

perioder med ökad riskaversion, kortsiktiga felprissättningar och illikvida investeringsmöjligheter. Därmed skapas unika förutsättningar som Andra AP-fonden kan utnyttja i högre grad i sina allokeringsbeslut, särskilt i förhållande till förmågan till risktagande.

I sin ALM-analys utgår Andra AP-fonden från antagandet att Första–Fjärde AP-fonderna tillämpar enhetliga allokeringsbeslut och att denna gemensamma strategi medför en riskreducerande effekt för pensionssystemet. Detta antagande överensstämmer dock inte med verkligheten, då respektive buffertfond har en unik tillgångsallokering. På grund av detta är den förväntade effekten av Andra APfondens allokeringsstrategi för att motverka aktiveringen av bromsen begränsad. Vidare bör buffertfondernas andel av pensionssystemets totala tillgångar beaktas. Eftersom buffertfonderna endast utgör 18 procent av systemets tillgångar är deras inverkan på den automatiska balanseringen begränsad. Andra AP-fondens står i sin tur för 22 procent av dessa 18 procent, motsvarande cirka 5 procent av pensionssystemets totala tillgångssida, vilket vidare påvisar fondens begränsade påverkan på pensionssystemet som helhet. Detta understryker behovet av en riskprofil som sträcker sig bortom en strategi enbart fokuserad på att minimera risken för att bromsen ska aktiveras.

Arkwright anser att det är värt att reflektera över att Andra AP-fondens strategiska portfölj (Operativa Portfölj) inte har utvärderats eller omprövats. Andra AP-fonden bör utvärdera sin grundläggande syn på kapitalallokering, särskilt avvägningen mellan att minimera risken för att bromsen aktiveras och att generera avkastning.

Avsaknad av ett tydligt avkastningsmål

Andra AP-fondens ALM-analys genererar en optimal portfölj med en förväntad avkastning som syftar till att maximera nyttan för pensionssystemet. Andra AP-fonden använder denna förväntade avkastning som en vägledning för vad portföljen långsiktigt bör generera för att på bästa sätt bidra till pensionssystemet. Det är dock viktigt att notera att den förväntade avkastningen inte är ett av styrelsen fastställt avkastningsmål, utan snarare ett resultat av den optimala portföljens sammansättning. Vidare nämns inte avkastning i fondens övergripande målformulering (sid. 43), vilket innebär att Andra AP-fonden i praktiken saknar ett explicit avkastningsmål.

Mot bakgrund av detta bedömer Arkwright att Andra AP-fondens nuvarande målformulering behöver vidareutvecklas. I linje med ledande forskning anser Arkwright att det är avgörande för AP-fonderna att fastställa ett tydligt avkastningsmål, som både skapar mätbara riktmärken och styr riskbudgeteringen samt tillgångsfördelningen, samtidigt som det säkerställer en långsiktig matchning mot utbetalningsåtaganden. Även om den nuvarande metoden ger en tydlig riktning för tillgångsfördelningen med hänsyn till utbetalningsåtaganden, saknar Andra AP-fonden ett konkret riktmärke för att utvärdera den faktiska avkastningen. Detta innebär att en central komponent saknas i fondens styrning, där kapitalförvaltningen i praktiken saknar verktyg för att bedöma vilken avkastningsnivå som är adekvat och vid vilken lägstanivå som förbättringsåtgärder bör vidtas.

Mot bakgrund av detta rekommenderar Arkwright att Andra AP-fonden omprövar och utvecklar sin målformulering. Önskvärt är att Andra AP-fonden utvecklar och formulerar ett tydligt avkastningsmål som vägleder kapitalförvaltningens allokeringsbeslut samt möjliggör en effektiv uppföljning.

Bilaga 9

6 Tredje AP-fonden

I detta kapitel beskrivs beslutsordning för tillgångsallokering, valutaexponering och investeringar i illikvida tillgångar i Tredje AP-fonden, samt vilken information, analyser och slutsatser som kommer styrelsen till del. Vidare beskrivs hur uppföljning och utvärdering sker på ett systematiskt sätt i verksamheten, samt hur positionstagning i utländsk valuta inklusive valutasäkring har påverkat förvaltningen. Kapitlets beskrivande avsnitt (6.1–6.3) sammanfattas i textrutan nedan. Arkwrights bedömningar och slutsatser presenteras i avsnitt 6.4.

▪ Tredje AP-fondens styrelse fattar beslut om Långsiktig Statisk Portfölj (LSP), vilket är styrelsens utvärderingsportfölj för Tredje AP-fondens kapitalförvaltning, det långsiktiga avkastningsmålet, samt beslut om allokerings- och exponeringslimiter för de tillgångsklasser som portföljen består av. I det ingår såväl likvida som illikvida tillgångar. Verksamheten förser styrelsen med beslutsunderlag, information, analyser och slutsatser som vid behov bereds i Risk- och revisionsutskottet före styrelsens behandling utöver det som bereds enligt utskottets arbetsordning. ▪ Styrelsen fastställer exponerings- och risklimiter som utgör VD:s allokeringsramar. VD och kapitalförvaltningen utformar Tredje AP-fondens Strategiska allokering. Investeringsportföljen har som mål att överprestera LSP genom aktiv förvaltning och placeringar i såväl likvida som illikvida tillgångsslag (så kallade alternativa investeringar). VD ansvarar för utnyttjandet av de beslutsramar som styrelsen delegerat, och kan delegera dessa vidare i organisationen. ▪ Uppföljning och utvärdering sker systematiskt över fler nivåer och tidsperspektiv: ▪ Styrelsen förses månatligen med uppdatering av portföljförvaltningen och en riskoch resultatrapport. På varje styrelsemöte går CIO igenom den likvida och alternativa delen av portföljen. Kvartalsvis presenteras en riskrapport som följer upp efterlevnad av styrelsens risktolerans och limiter. Direktinvesteringar i nya och befintliga onoterade bolag rapporteras årligen i samband med en portföljgenomgång av Tredje AP-fondens samtliga alternativa investeringar. Riskoch revisionsutskottet bereder delar av det material som ska behandlas av styrelsen. ▪ I organisationen sker uppföljning över alla beslutsnivåer. VD erhåller dagligen uppföljning av resultat och limiter, genom ett verktyg som är tillgängligt för hela organisationen, samt kvartalsvis resultatuppföljning av alternativa investeringar, samt en årlig riskrapport. CIO följer löpande upp positioner inom ramen för den aktiva förvaltningen. Ett kontinuerligt lärande sker inom organisationen; tillgångschefernas presentationer i investeringskommittéerna, samt metodutveckling i organisationen. ▪ Styrelsen fattar beslut om intervall för valutaexponering dels utifrån möjlighet att generera avkastning, dels utifrån att undvika en för alltför hög risk. Styrelsen fastställer limiter för valutaexponeringen i Placeringspolicyn som VD kan delegera vidare. Ett aktivt absolutavkastande och ett valutasäkringsmandat hanteras operativt av CIO tillsammans med valutagruppens portföljförvaltare, respektive av treasuryfunktionen via Chefen för Räntor och Valuta. Tredje AP-fonden bedömer att lagens påverkan på valutaexponeringen är begränsad, då styrelsens risktolerans, manifesterad i LSP, understiger laglimiten, samt att en högre valutaexponering innebär en högre volatilitet i portföljen.

Bilaga 9

6.1 Allokering

Tredje AP-fonden fattar allokeringsbeslut på olika organisationsnivåer. På den högsta nivån fastställer styrelsen övergripande allokeringsramar utifrån lagens yttre ramverk och AP-fondernas uppdrag. VD ansvarar för utnyttjandet av de beslutsramar som styrelsen delegerat, och kan delegera dessa vidare i organisationen. I tillägg till detta har Investment Committee (IC) och Investment Committee Alternativa Investeringar (IC AI) etablerats som diskussionsforum för allokeringsfrågor. IC AI kan även fatta investeringsbeslut. Risk Management Committee (RMC) utgör ett operativ beslutsform för riskfrågor. Figur 12 ger en översiktlig bild av delegationsordningen och kommittéerna vad gäller allokering inom Tredje AP-fonden.

Figur 12: Tredje AP-fondens delegationsordning för allokeringsbeslut och beredande kommittéer Styrelsen fattar beslut om Tredje AP-fondens utvärderingsportfölj, LSP. Därutöver fastställer styrelsen allokeringsintervall, vilket utgör de yttre ramarna för VD:s ansvar att bedriva kapitalförvaltning. VD ansvarar för utnyttjandet av de beslutsramar som styrelsen delegerat, och kan delegera dessa vidare i organisationen. En översikt av styrelsens och kapitalförvaltningens beslut sammanställs i Figur 13 och beskrivs mer ingående i nästföljande avsnitt.

Figur 13: Tredje AP-fondens beslutsnivåer 6.1.1 Styrelsen

Styrelsen sammanträder vid sex ordinarie tillfällen per år samt vid eventuella extrainsatta tillfällen om behov föreligger. På årsbasis fattar styrelsen beslut om bland annat verksamhetsplanen för det kommande året samt Tredje AP-fondens övergripande strategi. Styrelsen har delegerat beslutsmandatet för enskilda investeringar till organisationen, med undantag för transaktioner i direktägda onoterade bolag där värdet överstiger 10 miljarder kronor, eller där en köp- eller 57

Bilaga 9

avyttringstransaktion medför att Tredje AP-fondens ägarandel i röststyrka eller kapital kommer att över- eller understiga 50 procent.

Allokeringsbeslut

Med riksdagens uppdragsformulering som grund beslutar styrelsen om det långsiktiga avkastningsmålet och en optimal risknivå för Tredje AP-fondens portfölj över tid. För att identifiera en önskad risknivå används ALM-analysen, som genererar en effektiv front av portföljer över ett brett spektrum av risknivåer. Genom att applicera målfunktioner i ALM-modellen begränsas spektrumet av möjliga portföljer. Målfunktionerna lyder att fonden ska generera hög avkastning till låg risk, balanstalet ska vara större än 1 och att generationsneutralitet ska beaktas. Lågriskportföljer kan ge för låg avkastning över tid, vilket riskerar att utlösa bromsen och därmed hota den långsiktiga generationsneutraliteten. Däremot kan en högriskportfölj ge en för låg avkastning i närtid, vilket riskerar att utlösa bromsen och hota den kortsiktiga generationsneutraliteten. På grund av detta behöver ett spann av rimliga risknivåer som inte hotar generationsneutraliteten identifieras. På den effektiva fronten av portföljer som generas av ALM-analysen markeras de yttre gränserna för en lagom risknivå. Därmed utgör ALM en partiell modell som indikerar ett acceptabelt riskspann för Tredje APfondens portfölj. Inom detta spann identifierar kapitalförvaltningen en optimal portfölj utifrån risk och avkastning. ALM-analysen genomförs vart tredje år och grundas i pensionssystemets pessimistiska scenario, innefattande ogynnsam demografi, låg tillväxt och låg sysselsättning.

Inom spannet för lagom risk finns ett brett urval av portföljer. En av dessa är LSP, vilket står för Långsiktig Statisk Portfölj och utgör styrelsens utvärderingsportfölj för Tredje AP-fondens kapitalavkastning. LSP är en kostnadseffektiv och global indexerad portfölj som består av 55 procent aktier och 45 procent räntor, samt en valutaexponering på 22 procent som är fördelad enligt vikterna i ett globalt aktieindex. Därtill tar LSP hänsyn till Tredje AP-fondens ”home bias” genom dess 25procentiga allokering på den svenska marknaden. Vid beslut om Tredje AP-fondens långsiktiga avkastningsmål tar styrelsen hänsyn till LSP:s förväntade avkastning. Utifrån LSP och 2022 års ALManalys har avkastningsmålet fastställts till 3,5 procent i real avkastning över tid. LSP genomgår sällan förändringar men ses över årligen av styrelsen. Vidare används LSP som referenspunkt i utvärdering av Tredje AP- fondens avkastning. Syftet med utvärderingen är att analysera huruvida investeringsstrategin, modellen för aktiv förvaltning, diversifiering och dynamiskt förvaltad risk tillför långsiktigt mervärde.

Utöver avkastningsmål och LSP fattar styrelsen beslut om allokeringsintervall för de tillgångsklasser som investeringsportföljen består av, det vill säga Aktier, Räntor, Alternativa investeringar, Övriga strategier samt Valutor. Allokeringsintervallen för respektive tillgångsklass, och i vissa fall deras underklasser, utgör VD:s placeringsrestriktioner och mandat. Tillgångsklasserna Valuta, Övriga strategier och andra absolutavkastande mandat regleras av risklimiter i stället för exponeringslimiter. Valuta har tilldelats ett exponeringsintervall om 10 till 30 procent medan Övriga strategier och absolutavkastande mandat begränsas med en maximal gräns för Value-at-Risk. Styrelsen ska även informeras om VD fattar beslut om att investera i nya typer av strategier inom tillgångsklasserna.

Under 2024 ändrades allokeringsintervallet för aktier från max 50 till max 53 procent. Detta föranleddes av att organisationen såg ett behov av att utöka placeringen inom aktier för att minska portföljens avstånd till den effektiva fronten. Inför styrelsebeslutet tog förvaltningsorganisationen, lett av CIO (Chief Investment Officer, eller Investeringschef), fram ett beslutsunderlag som motiverade

Bilaga 9

limithöjningen. Ärendet presenterades för VD som godkände underlaget innan det lades fram för styrelsen. Notera att andelen noterade aktier i LSP uppgår till 55%, vilket, trots limithöjningen, är högre än styrelsens övre gräns i allokeringsintervallet för aktier.

I tillägg till allokerings- och exponeringslimiter beslutar styrelsen om Tredje AP-fondens risktolerans. Denna beskrivs i fondens Riskpolicy och omfattar fondövergripande risker, marknadsrisk, motpartsrisk, likviditetsrisk, hållbarhetsrisker, operativa risker samt regelefterlevnadsrisker. Inom finansiella risker fastställs limiter för respektive riskkategori. Inom icke-finansiella risker baseras risktoleranser på indikatorer som reflekterar styrelsen riskaptit inom respektive riskkategori. Fondens risktolerans ska användas för att följa upp fondens riskexponering i relation till dess riskaptit. Risktoleransen följs upp av fondens Riskkontrollfunktion och rapporteras till styrelsen kvartalsvis.

Utskott

Styrelsen har ett Risk- och revisionsutskott och ett Ersättningsutskott. Båda utskotten är beredande och bevakande organ inom sina respektive områden. Risk- och revisionsutskottet bereder frågor inom risk, intern kontroll och styrning samt revision som ska tas upp till styrelsen, inklusive styrdokument och beslutsmaterial inom limiter för tillgångsallokering. Därutöver behandlar utskottet riskrelaterade frågor som eskalerats av Risk Management Committee (RMC). Risk- och revisionsutskottet går igenom materialet och gör eventuella justeringar innan det tas upp till styrelsen.

6.1.2 VD-mandatet

VD föreslår årligen en reviderad verksamhetsplan som innefattar tre centrala styrdokument: riktlinjer för placeringsverksamheten (Placeringspolicy), riktlinjer för utövande av rösträtt i enskilda företag (Policy för ansvarsfulla investeringar) samt en riskhanteringsplan (Riskpolicy). Efter att styrelsen har godkänt verksamhetsplanen ansvarar VD för att dessa implementeras i verksamheten.

VD ansvarar för utnyttjandet av de beslutsramar som styrelsen delegerat, och kan delegera dessa vidare neråt i organisationen. Beslutsramarna upprättas för samtliga tillgångsslag och fastställs i styrelsens Placeringspolicy. Ramarna lämnar ett utrymme för VD och kapitalförvaltningen att utforma Tredje AP-fondens kapitalförvaltning. Med utgångspunkt i ALM-analysens riskbudget används kvantitativa modeller för att identifiera en portföljallokering på den effektiva fronten som balanserar avkastningsmålet med låg risk. Investeringsportföljen har som mål att överprestera LSP genom aktiv förvaltning och placeringar i Alternativa tillgångar, som inte ingår i LSP.

Tredje AP-fondens delegationsordning förtydligades i samband med tillträde av nuvarande VD. Detta exemplifierar att delegationsordningens inte är statisk över tid. VD ansvarar för utnyttjandet av de beslutsramar som styrelsen delegerat, och kan delegera dessa vidare i organisationen. En vidaredelegering görs till CIO, som därefter fortsätter delegera nedåt i organisationen. Cheferna för Aktier, Räntor och Valuta samt Alternativa investeringar har delegerats mandat för sina respektive tillgångsslag. Dessa chefer ger sedan ett snävare mandat till sina portföljförvaltare. Från CIO-nivån och nedåt har samtliga nivåer och roller i Tredje AP-fondens förvaltningsverksamhet ett dokumenterat mandat som innefattar en beskrivning av rollens omfattning, ansvar, begränsningar och limiter samt rutiner vid överträdelser. Dokumentationen revideras årligen, eller vid behov, och beslutas av VD i Risk Management Committee (RMC). Mandatet signeras av den som delegerar mandatet, den person som har delgivits mandatet samt av Chief Risk Officer (CRO). På uppdrag av styrelsen har delegationsordningen reviderats och förfinats under åren för att säkerställa tydliga mandat som 59

Bilaga 9

tillåter risktagande och beslutsfattande ute i organisationen. Förutom den beslutsfattarnivå som följer av medarbetarens roll i organisationen kan mandatet även anpassas till individers erfarenhet och kompetens. Till exempel kan seniora förvaltare med ett starkt track record ges ett större utrymme inom aktiv risk (eng: Tracking Error, förkortat TE) än juniora förvaltare.

I tillägg till den Strategiska allokeringen tillämpar Tredje AP-fonden även en Taktisk allokering (TAA). Den Taktiska allokeringen utgår ifrån makroekonomiska insikter, såsom tillväxt, inflation och penningpolitik, samt marknadsinsikter, bland annat inom aktier, räntor och valutor. På så sätt verkar den Taktiska allokeringen med marknadsförutsättningar och förändras i samma takt. Detta möjliggörs av kvantitativa modeller som analyserar marknaden och makroekonomiska förutsättningar på daglig basis. Syftet med den Taktiska allokeringen är att öka avkastningen alternativt minska risken i förhållande till den Strategiska allokeringen genom att nyttja avvikelser från dess avkastningsantaganden. Jämfört med den Strategiska allokeringens mer långsiktiga perspektiv tillämpar den Taktiska allokeringen en kortare investeringshorisont om 3 till 12 månader. Beslutsmandatet för kapitalförvaltningen delegeras av VD till CIO och inom det finns ett ”overlaymandat” till portföljens samtliga tillgångsslag. Av mandatet medföljer en allokeringsbudget och fastställda förlusttoleranser 7 . Teamet inom Portföljstrategi består av totalt 5 personer som stresstestar positioner dagligen och utvärderar avkastningen mot LSP.

Beslutsfördelningen mellan den Strategiska och den Taktiska allokeringen exemplifieras av den ökade aktieandelen som beslutades om under 2024. Vid ingången av 2024 låg den Strategiska aktieallokeringen på 44 procent, vilket bedömdes vara en relativt låg nivå. Tredje AP-fondens nya CIO och VD beslutade att utöka den strategiska aktieallokeringen från 44 till 48 procent. Utöver detta beslutade CIO, inom sitt Taktiska allokeringsmandat, att ytterligare öka aktieexponeringen från 48 till 52,8 procent. Beslutet möjliggjordes av styrelsens godkännande av en utökning av aktieallokeringsintervallet med 3 procentenheter, från tidigare 35–50 procent till 35–53 procent. Under 2024 uppnådde den Strategiska aktieallokeringen en absolutavkastning som motsvarar LSP. Den absolutavkastning inom aktier som översteg LSP bestod av 0,45 procentenheters bidrag från den Taktiska Allokeringen och 0,52 procentenheter från den Strategiska Allokeringen. Tredje AP-fonden mäter dock hela investeringsportföljen i relation till LSP, utan att dela upp avkastningen enligt den strategiska och taktiska allokeringen. 8

Beslutsforum

VD har tre interna kommittéer i verksamheten: Risk Management Committee (RMC), Investment Committee (IC) och Investment Committee Alternativa Investeringar (IC AI). Av dessa sammanträder RMC mest frekvent och tillämpar formaliserade processer kring riskfrågor. RMC utgör VD:s beredande och rådgivande organ för samtliga förändringar i verksamheten som föranleder en riskexponering, till exempel förändring av VD:s limiter, fastställande av styrdokument och beslut om nya motparter. Både kapitalförvaltningen och kontrollfunktionerna sitter i RMC tillsammans med VD. Beslut i RMC fattas av VD efter samråd i kommittén. RMC sammanträder månadsvis enligt en fastställd årsplan. CRO är ordförande för RMC och ansvarar för vidarerapportering till styrelsens Risk- och revisionsutskott i de

7 Förlusttoleranser (eng: stopp loss) är en riskhanteringsstrategi som används för att begränsa förluster i en portfölj och kan definieras på två huvudsakliga sätt: förutbestämd kursnivå eller maximal förlustnivå (procentuellt eller belopp). 8 I framtiden rekommenderas dock att för denna rapport särredovisa avkastningsbidraget för den strategiska respektive taktiska allokeringen. Vi anser att detta ökar transparensen och tydligheten kring Tredje AP-fondens aktieavkastning. 60

Bilaga 9

fall det bedöms relevant. Därutöver säkerställer sekreteraren att det finns en loggbok över fattade beslut i RMC.

IC och IC AI behandlar kapitalförvaltningsfrågor av portföljen för likvida respektive illikvida tillgångar. Dessa kommittéer utgör diskussionsforum för kapitalförvalförvaltningsfrågor och beslut fattas i begränsad utsträckning i IC AI. Förvaltningen tillsammans med VD, CIO och CRO deltar i IC och IC AI, där VD informeras och involveras i kapitalverksamhetens pipeline av kommande placeringar. Arbetssätten i de olika kommittéerna varierar något beroende på rörligheten hos de underliggande tillgångarna som behandlas. IC AI sker minst en gång i kvartalet och protokollförs. Nya externa förvaltare godkänns i RMC, där även andra strukturfrågor såsom förändringar i förvaltarmandat behandlas. IC sammanträder en gång i månaden eller mer frekvent om marknadsutvecklingen föranleder det. Möten med IC är oftast kortare än IC AI:s sammanträden och protokollförs inte.

6.1.3 Uppföljning

Styrelse och VD uppföljning

VD för en kontinuerlig dialog med styrelsen och ansvarar för att de tilldelas gedigna beslutsmaterial vid samtliga sammanträden. Centrala uppföljningsområden och underlag listas nedan.

• Riskkontroll ansvarar för att skicka en Risk- och resultatrapport till styrelsen månadsvis. Rapporten redogör för den senaste månadens portföljhändelser, nyckeltal, utveckling och limituppföljning. Därutöver innehåller rapporten en översiktlig uppdatering av portföljförvaltningen. • En central del i samtliga ordinarie styrelsemöten är CIO:s genomgång av både den likvida och den alternativa delen av portföljen. Portföljens avkastning utvärderas mot LSP, både i termer av absolutavkastning samt relativ avkastning per tillgångsslag. Den relativa avkastningen är central att utvärdera då tillgångsallokeringen i LSP och Tredje AP-fondens portfölj skiljer sig åt. Till exempel kan LSP:s högre aktievikt ge ett större bidrag till totalavkastningen, även om Tredje AP-fondens aktieinnehav uppvisar en högre absolut avkastning. • CRO ansvarar för att presentera en riskrapport och följa upp Tredje AP-fondens efterlevnad av styrelsens risktolerans och limiter kvartalsvis. • Direktinvesteringar i nya onoterade bolag samt kapitaltillskott till befintliga direktägda onoterade bolag rapporteras till styrelsen på årlig basis. Rapporteringen sker i februari i samband med en portföljgenomgång av Tredje AP-fondens samtliga alternativa investeringar. • Eventuella limitöverträdelser rapporteras till styrelse vid händelsetillfället. Uppföljning av överträdelser är händelsestyrd och beskrivs i nästkommande avsnitt.

Utöver styrelseuppföljningen tillämpas en uppföljning till VD som följer strukturen nedan:

• Varje månad på RMC:s möten presenteras en riskrapport av Riskkontrollfunktionen som omfattar både finansiella och operativa risker. • Resultat och limiter följs upp dagligen av VD och förvaltningsorganisationen och utvärderas mot LSP. Detta möjliggörs av ett analys- och rapporteringssystem (eng: Power BI) som visar hur portföljen presterar inom risk och avkastning med daglig uppdatering. Verktyget är tillgängligt för medarbetare i organisationen, vilket skapar en transparens för hur portföljen presterar.

Bilaga 9

• Varje kvartal sker även en resultatuppföljning av alternativa investeringar som presenteras till VD. Därutöver sammanträder IC AC en gång i kvartalet för att gå igenom de alternativa investeringarna.

CIO har även en separat uppföljning av positioner som tas inom ramen för den Taktiska allokeringen. Denna omfattar en motivering till positionen och en översikt av de analyser som ligger till grund för beslutet. Uppföljningen sker till kapitalförvaltningsorganisationen, inklusive VD.

Utöver ovannämnda uppföljningsstrukturer pågår ett kontinuerligt lärande inom organisationen. Detta exemplifieras av tillgångschefernas presentationer i IC respektive IC AI som belyser lärdomar och reflektioner från förvaltningen. I samma anda pågår ett arbete om metodikutveckling i hela organisationen som också syftar till att stärka investeringsorganisationen och, i längden, avkastningen. Därutöver anger mandatsbeskrivningar en tydlig process för åtgärder och diskussioner som följer av ett oönskat förvaltningsresultat.

Limitöverträdelser

Riskkontrollfunktionen följer kontinuerligt upp och rapporterar om efterlevnad av placeringspolicyn till fondens styrelse, ledning samt kapitalförvaltningens mandatansvariga. Vidare finns bestämmelser kring hur limitöverträdelser ska hanteras, dels för lagstadgade och styrelsebeslutade begränsningar, dels för begränsningar i delegerade riskmandat. Tredje AP-fonden tillämpar en kategorisering av limitöverträdelser, där en ”allvarlig överträdelse” avser en limit fastställd av VD, medan en ”väsentlig överträdelse” avser en limit fastställd av lag eller styrelse. Vid en eventuell limitöverträdelse ska följande tre-stegsprocess initieras:

1. Identifiering : Ansvarig förvaltare rapporterar limitöverträdelsen till närmsta chef samt Riskkontrollfunktionen. Om Riskkontrollfunktionen upptäcker överträdelsen rapporteras detta till ansvarig förvaltare och dennes närmsta chef. Riskkontrollfunktionen registrerar limitöverträdelsen i incidentrapporteringsverktyget. 2. Uppföljning och åtgärder: Ansvarig förvaltare förklarar överträdelsen och redovisar vidtagna åtgärder till närmsta chef och fondens Riskkontrollfunktion för bedömning om åtgärderna är tillräckliga. 3. Väsentliga överträdelser : När väsentliga överträdelser uppstår ska även styrelseordförande och ordförande för Risk- och Revisionsutskottet informeras omedelbart, tillsammans med hela styrelsen på nästkommande sammanträde. Om överträdelsen gäller en laglimit ska finansdepartementet informeras. CRO ansvarar för rapporteringen av ärendet, vilken ska innehålla en beskrivning av överträdelsen, förklaringen till varför överträdelsen uppstod samt åtgärder som vidtagits.

6.2 Valuta

6.2.1 Styrelsen

Genom Tredje AP-fondens ALM-analys identifieras ett spann för lämplig portföljrisk. Med detta som grund beslutar styrelsen om exponerings- och allokeringsintervall som tillåter kapitalförvaltningen att skapa en portfölj med goda förutsättningar att uppnå avkastningsmålet, samtidigt som den håller sig inom ALM-analysens riskspann. En risk som styrelsen reglerar med exponeringsintervall är valutakursrisk. Styrelsen har en viss riskaptit för valutaexponering, eftersom den kan generera 62

Bilaga 9

avkastning och därmed bidra till att uppfylla fondens avkastningsmål. Däremot kan en alltför hög valutaexponering hota portföljens generationsneutralitet på kort sikt. Mot bakgrund av detta ramar styrelsen in fondens risktolerans genom att beslutar om limiter i risktagandet. För valutaexponering begränsas risktagandet av ett spann om 10 till 30 procents exponering, vilket understiger lagens limit om 40 procent. Spannet stämmer även överens med LSP som har en valutaexponering om 22 procent.

6.2.2 VD-mandatet

Styrelsen ger VD rätt att delegera valutaansvaret vidare, där mandatet består av både ett aktivt absolutavkastande mandat och ett valutasäkringsmandat. Det förstnämnda mandatet omfattar en taktisk positionstagning i valuta och tillfaller CIO samt valutagruppens tre portföljförvaltare. Det sistnämnda valutasäkringsmandatet delegeras till treasuryfunktionen via chefen för Räntor och Valuta. Utöver valutamandatet har portföljförvaltare inom Aktier, Räntor och Alternativa investeringar mandat att investera i globala värdepapper. Den avkastning som generas av aktier utvärderas med full valutarisk.

Utifrån portföljens valutaexponering, som följer av den Strategiska Allokeringen, tillämpas en valutasäkringsmetodik baserad på ett antal principer. Innan metodikens modifierades under 2024 tillämpades mekaniska säkringskvoter, fastställda av VD. Säkringskvoterna innebar en 50-procentig valutasäkring av noterade aktier i utvecklade marknader, samt i fastigheter, infrastruktur och riskkapitalfonder. Därutöver säkrades 100 procent av räntebärande investeringar i utvecklade marknader, försäkringsrisker och skog. Investeringar i tillväxtmarknader samt absolutavkastande strategier och riskpremier lämnades osäkrade. Valutasäkringsmandatet säkerställde att kvoterna implementerades. Därutöver genomförde CIO och de tre aktiva förvaltningsmandaten taktiska positionstagningar i valuta. Med denna metodik var fondens valutaexponering till stor del en residual av mekaniska säkringsåtgärder. Historiskt har metodiken resulterat i en öppen valutaexponering omkring 20 procent, vilket stämmer väl överens med LSP:s nivå om 22 procent.

Under 2024 fattade CIO beslut om att utveckla den mekaniska metoden till en mer dynamisk sådan. Den nya metodiken anger att tillgångsslagen Alternativa investeringar och Räntor ska valutasäkras fullt ut. Treasuryfunktionen implementerar valutasäkringarna och har möjlighet att använda olika instrumenttyper samt varierande löptider. Därutöver tillämpas en dynamisk valutasäkring för Aktier med varierande säkringskvoter för olika valutor och varierande tidshorisonter. Inom ramen för deras valutasäkringsmandat samarbetar valutaförvaltarna för att fatta beslut om säkringskvoter. Den nya metodikens tredje och sista lager består av en valutaoverlay med taktisk positionstagning av Valuta, där beslutas kan fattas av både CIO och valutaförvaltarna. I samband med metodikutvecklingen tilldelades valutaförvaltarna även ett bredare mandat med större riskutrymme avseende Value-at- Risk, vilket vidare underbygger metodens dynamiska egenskaper.

6.2.3 Uppföljning

Förvaltningen följer dagligen upp resultatet av det aktiva valutamandatet. CIO:s overlaymandat inom taktiska positionstagning följs upp för året hittills (eng: Year To Date, förkortat YTD), månaden hittills (eng: Month to Date, förkortat MTD) och dagligen (eng: Day to Date, förkortat DTD) över olika typer av positionstagningar. Likaså följs valutahandlande inom de tre aktiva valutamandaten upp löpande, med fokus på bland annat marknadsvärde, procentuell avkastning och total resultatpåverkan. CIO följer även upp det aktiva valutamandatet veckovis och rapporterar till VD med samma frekvens.

Bilaga 9

I tillägg till dessa uppföljningsprocesser sker en månatlig uppföljning av valuta i IC där avkastning såväl som metodik och motiv för positionstagning i valuta behandlas. Det utökade mandatet som tilldelats valutaförvaltarna under 2024 föranleder ett större behov av transparens och uppföljning inom dessa frågor. Uppföljningen stöds även av en digital rapport som redovisar valutaexponeringen för kärnvalutor, valutor i utvecklade marknader och valutor i tillväxtmarknader. För samtliga valutor anges portföljens osäkrade valutaexponering, samt den portföljandel som valutasäkras av Valutagruppen. Detta resulterar i en valutasäkrad portfölj som följs upp mot valutaexponeringen i LSP. Därutöver jämförs valutaorganisationens aktiva valutavikt med CIO:s aktiva vy för fondens olika valutor. Slutligen presenteras portföljens totala valutaexponering.

Efter organisationens uppföljning av valutaexponering och säkring redovisas resultatet för styrelsen. Risk- och resultatrapporten som delges styrelsen inkluderar månadens resultat inklusive och exklusive valuta samt en kommentar från CIO om något signifikant har hänt inom valutaförvaltningen. Därutöver följs avkastningen från valuta upp vid varje styrelsemöte i en separat resultatrad och jämförs mot LSP.

6.2.4 Påverkan på förvaltningen

Inom ramen för lagens valutabegränsning har styrelsen fastställt ett valutaexponeringsintervall på 10 till 30 procent. Däremot finns inga tydliga indikationer på att styrelsens risktolerans avseende valuta eller portföljens valutaexponering skulle ha sett annorlunda ut om lagens limit hade överstigit 40 procent. Denna bedömning grundas bland annat på att LSP har en valutaexponering om 22 procent, vilket utgör en tydlig riktlinje för förvaltningsorganisationen avseende den önskvärda valutaexponeringen i portföljen. Därutöver har den tidigare mekaniska metodiken för valutasäkring resulterat i en valutaexponering som motsvarar LSP. Slutligen medför en högre valutaexponering en ökad volatilitet i portföljen, där även marginella skillnader i valutaexponering kan ge stora effekter i avkastning. Av denna anledning bedömer Tredje AP-fonden att sannolikheten för att justera valutaexponeringen är lägre än sannolikheten för att ändra aktieandelen i portföljen. Sammantaget bedöms lagens påverkan på Tredje AP-fondens valutaexponering vara begränsad.

6.3 Illikvida investeringar

Tredje AP-fonden investerar i tillgångsslaget Alternativa investeringar för att höja den riskjusterade avkastningen. Allokeringen motiveras av illikviditetspremier samt den låga korrelationen mellan avkastning på Alternativa investeringar och utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaden.

Styrelsen beslutar om riktlinjerna för placeringsverksamheten, inklusive ett allokeringsintervall om 25 till 40 procent inom Alternativa investeringar. Vidare anger riktlinjerna att onoterade tillgångar maximalt får uppgå till 38 procent av fondens marknadsvärde, vilket placerar styrelsens allokeringslimit 2 procentenheter under lagens begräsning. Syftet med denna säkerhetsmarginal är att säkerställa ett handlingsutrymme vid långvarig låg avkastning eller vid en övergång från ett normalt till ett stressat marknadsläge.

Utöver allokeringslimiten fattar styrelsen beslut om transaktioner i direktägda onoterade bolag där värdet överstiger 10 miljarder kronor, eller där en köp- eller avyttringstransaktion medför att Tredje AP-fondens ägarandel i röststyrka eller kapital kommer att över- eller understiga 50 procent. Dessa bestämmelser ramar in portföljstrategin för Alternativa investeringar som helhet och dess specifika tillgångsslag. Strategin utarbetas och beslutas av VD och CIO och utgör därefter grunden för 64

Bilaga 9

förvaltarmandaten som CIO delegerar till chef Alternativa investeringar. Den ansvarige chefen delegerar sedan mer avgränsade chefsmandat inom fastigheter, infrastruktur, onoterade aktier och skog till förvaltare inom teamet för Alternativa investeringar. Totalt består teamet av sju medarbetare.

6.3.1 Investeringsprocessen

Direktinvesteringar

Tredje AP-fondens investeringsprocess för Alternativa investeringar skiljer sig något mellan direktinvesteringar och fondinvesteringar. Investeringsprocessen för direktinvesteringar illustreras på en övergripande nivå i Figur 14 och beskrivs med djupgående i avsnittet nedan.

Figur 14: Tredje AP-fondens investeringsprocess för direktinvesteringar För direktinvesteringar inleds investeringsprocessen med att en förvaltare analyserar de investeringsmöjligheter som når Tredje AP-fonden, antingen via marknadskartläggningar eller propåer från marknadsaktörer. Då direkta investeringar ofta har ett större omfång och sker mer sällan har förvaltarorganisationen en tydlig bild av vilka egenskaper som gör en investeringsmöjlighet intressant. En investering som bedöms ha potential presenteras i en informell avstämning med Chefen för Alternativa Investeringar. Under avstämningen kontrolleras att investeringen ligger inom de limiter och ramar som följer av förvaltarmandatet. Investeringen dokumenteras i Tredje AP-fondens pipeline med potentiella investeringar. Därefter presenteras möjligheten i IC AI, där områden såsom avgörande faktorer, compliance och ESG diskuteras. IC AI fattar inte enskilda investeringsbeslut utan kan i stället ge en indikation på huruvida investeringsmöjligheten är intressant att ta vidare. Vid behov kan även en formell budgetbegäran göras i detta steg.

Efter att investeringsmöjligheten har stämts av i IC AI skiljer sig processen beroende på om investeringen avser en ny motpart eller inte. En ny motpart behöver godkännas av RMC och kan stämmas av löpande mot kommittén fram till investeringsbeslutet. En befintlig motpart behöver inte tas upp till RMC för godkännande utan kan utvärderas mer självständigt av förvaltaren. För både nya och befintliga motparter inleds en utvärderingsfas där förvaltaren tar in kompletterande information om investeringen. I denna process genomför förvaltaren en formell genomlysning (eng: due diligence) och förhandlar avtal tillsammans med jurister, interna och/eller externa. Under processens gång har förvaltaren även möjlighet att stämma av investeringen med RMC.

Utvärderingen sammanställs i ett investeringsunderlag som presenteras för Chefen för Alternativa Investeringar. För investeringar som faller inom förvaltningsmandatet kan denna chef besluta om att gå vidare med investeringen. Däremot ska investeringar som överskrider styrelsens limiter tas upp i styrelsen för avstämning och godkännande. För investeringar som godkänns av antingen Chefen för Alternativa Investeringar eller styrelsen inleder förvaltaren slutförhandlingar av avtal och legala aspekter. Därefter fattas ett slutgiltigt investeringsbeslut av Chefen för Alternativa Investeringar. Processen avslutas med att firmatecknaren ingår avtal och att förvaltaren diarieför avtalet.

Bilaga 9

Fondutfästelser

Processen för investeringsutvärdering och genomförande av fondinvesteringar skiljer sig något från den för direkta investeringar. Processen illustreras på en övergripande nivå i Figur 15 och beskrivs mer detaljerat nedan.

Figur 15: Tredje AP-fondens investeringsprocess för fondutfästelser Inom onoterade aktier (eng: Private Equity, förkortat PE) investerar Tredje AP-fonden uteslutande genom fondutfästelser. Även inom infrastruktur sker investeringar genom fonder. Detta skulle även kunna vara en möjlig investeringsform för andra illikvida tillgångsslag, men tillämpas för närvarande inte på grund av strategiska överväganden.

Investeringsprocessen för fondutfästelser inleds med att förvaltare på Tredje AP-fonden identifierar och utvärderar fondförvaltare. Teamet inom Alternativa investeringar träffar ett stort antal fondförvaltare löpande, både nya och befintliga samarbetspartners, och gör en initial bedömning av deras investeringsattraktivitet. För fondförvaltare som anses vara intressanta genomför ansvarig förvaltare en djupgående due diligence-process som idealt konkluderas i en förankrad positiv syn på investeringsmöjligheten och att en utfästelse genomförs. Tredje AP-fondens pipeline av intressanta investeringsmöjligheter samt deras aktuella status i investeringsprocessen presenteras i IC AI.

Likt processen för direktinvesteringar skiljer sig genomförandeprocessen åt beroende på om fondförvaltaren är en ny eller befintlig motpart. Nya motparter måste godkännas av RMC innan mandaterad förvaltare kan fatta ett slutgiltigt investeringsbeslut. En fondinvestering med en befintlig motpart behöver däremot inte tas upp till RMC för godkännande. I stället kan ansvarig förvaltare, inom ramen för dennes mandat, ta fram ett investeringsunderlag samt förhandla avtal tillsammans med interna och/eller externa jurister. Därefter delges beslutsmaterial till mandaterade förvaltare inom tillgångsslaget för formellt beslut. Investeringsbeslut som tas inom mandat är slutgiltigt och föranleder en avtalssignering av firmatecknaren. Därefter har förvaltaren ansvar för att diarieföra avtal och dokumentera investeringen. Även ekonomiavdelningen informeras om att ett avtal är signerat.

Chefen för Onoterade Aktier, som innehar förvaltningsmandatet för Private Equity, har befogenhet att fatta investeringsbeslut upp till ett värde av 5,5 miljarder kronor per år. För större investeringsbeslut avseende nyinvesteringar inom tillgångsslaget krävs beslut från CIO och VD. Värt att notera är att dessa mandat inte är statiska över tid, utan kan komma att justeras.

Bilaga 9

6.3.2 Uppföljning

Styrelse

Styrelsen involveras inte i investeringsbeslut som faller inom förvaltningsmandatet. Däremot hålls styrelsen informerad om portföljutvecklingen, både löpande och årsvis. De återkommande styrelserapporteringarna inom Alternativa investeringar innefattar följande punkter:

• Vid samtliga styrelsemöten avrapporterar CIO portföljen inom illikvida investeringar. Uppföljning av Alternativa Investeringar är en central del i avrapporteringen, vilket reflekteras i att det är det enda tillgångsslaget som har en designerad tid i styrelsemötet. • I februarimötet återrapporteras vilka investeringar som genomförts i illikvida investeringar under föregående år, både nya direktinvesteringar och kapitaltillskott i befintliga direktägda onoterade bolag. • I augusti sker en årlig fördjupad strategigenomgång med styrelsen. Likt den löpande uppföljningen ges diskussioner kring Alternativa investeringar ett betydande utrymme i detta forum. • Styrelsen fastställer riktlinjer för ägande i onoterade fastighetsbolag.

För de direktägda bolagen sker ytterligare uppföljning i tillägg till ovan nämnda punkter. Bland annat har representanter för dessa bolag bjudits in till styrelsen för att presentera deras verksamheter. Hela styrelsen har även varit på studiebesök i dessa bolags verksamhetslokaler. Vidare bedriver ägaransvarig inom gruppen Alternativa Investeringar för dessa tillgångar ett aktivt ägararbete, bland annat genom representation och arbete i bolagsstyrelser och styrelsekommittéer. Detta ligger till grund för dessa fördjupningar och det värdeskapande arbete som Tredje AP-fonden söker bedriva.

IC AI

En betydande del av uppföljningen av Alternativa investeringar sker inom IC AI. Kommittén sammanträder varje kvartal samt vid eventuella ytterligare tillfällen om behov föreligger. Samtliga möten har en stående grundagenda som bland annat innefattar följande områden:

• Rapportering och genomgång av samtliga direktägda innehav, inklusive uppföljning från eventuella styrelsemöten, ägardialoger och andra relevanta interaktioner. • Presentation av pipeline av kommande förvärv och avyttringar. Av pipeline-dokumentationen framgår bland annat vilken typ av investering eller avyttring som planeras, motivet till transaktionen, vem som är ansvarig samt transaktionens status. • Portföljgenomgång och kvartalsrapporter för respektive tillgångsslag inom Alternativa investeringar (Svenska fastigheter, onoterade aktier, infrastruktur, skog och Försäkringsrisker). I kvartalsrapporten följs tillgångsslagen upp över olika tidshorisonter, upp till fem år, och utvärderas mot deras målavkastningar på både kort och långt sikt. Portföljgenomgången omfattar bland annat avkastningen för de olika innehaven, framtidsplaner och förväntningar samt viktiga lärdomar från förvaltningen av de olika tillgångsslagen.

Utöver det ovanstående presenteras minst en gång per år ytterligare dokumentation, såsom investeringsfilosofi och investeringsstrategi, samt en instruktion för förvaltningen av Tredje AP-

Bilaga 9

fondens direktägda onoterade bolag, både på en övergripande nivå och för respektive investeringsslag. Slutligen fattar IC AI beslut om ramarna för PE-mandat.

Diskussioner och beslut inom IC AI protokollförs. Vid nästkommande IC AI-sammanträde godkänns protokollen, varefter de utgör beslutsunderlag som förvaltningsorganisationen kan återgå till vid behov. Protokollen bär en särskild vikt som beslutsunderlag i de fall IC AI fattar beslut utanför förvaltningsmandatet eller exempelvis fastställer en transaktionsbudget för en specifik investeringsmöjlighet.

Löpande förvaltningen

Avkastningen för varje tillgångsslag i relation till målavkastningen är en central del av fondens verksamhetsstyrning och övervakas löpande av förvaltarna inom sina respektive mandat. Den utarbetade delegationsordningen ramar tydligt in varje förvaltares resultatansvar och betonar vikten av att följa upp mot målavkastning. Den löpande monitoreringen och utvärderingen utgör därefter en grund för de diskussioner som förs inom, samt de beslut som fattas av, IC AI. Samtliga direktägda innehav utvärderas kritiskt, oavsett storlek, för att säkerställa en stark förväntad framtida avkastning för varje enskild investering.

6.4 Slutsatser och bedömning

Arkwrights rekommendationer för Tredje AP-fonden

▪ Arkwright rekommenderar Tredje AP-fonden att fastställa en utvärderingsportfölj som investeringsportföljen kan hålla med en neutral position, med anpassade allokeringsintervall som tillåter både ökad och minskad exponering i förhållande till utvärderingsportföljens vikter.

Tredje AP-fonden har en välutvecklad delegationsordning avseende allokeringsbeslut, med en strukutrerad mandatstruktur som möjliggör en effektiv styrning av verksamheten, grundad i en tydlig ansvarsfördelning. Jämfört med Första, Andra och Fjärde AP-fonderna bedömer Arkwright att Tredje AP-fonden har starkast betoning på delegationsordningen och de personliga allokeringsansvaren. Detta står i kontrast till övriga buffertfonder, där beslutskommittéer har en mer framträdande roll i allokeringsprocessen.

ALM-analysens styrande effekt kan anses begränsad

De allokeringsbeslut som delegeras till verksamheten grundas på beslut från styrelsen, som bland annat fastställer en utvärderingsportfölj, benämnd Långsiktig Strategisk Portfölj (LSP), samt exponerings- och allokeringsintervall. Dessa beslutspunkter utgår ifrån Tredje AP-fondens partiella ALM-analys. Däremot bedöms ALM-analysens påverkan på beslutsfattandet vara begränsat, då balanstalet för närvarande är relativt starkt och analysen medger ett brett spann av lämpliga risknivåer och strategiska portföljalternativ. För att ALM-analysen ska få en reell inverkan på Tredje AP-fondens

Bilaga 9

styrning och allokeringsbeslut skulle sannolikt antingen en stressad situation eller införande av nya åtaganden, till exempel en så kallad ”gas” 9 , krävas.

Kapitalförvaltningen kan inte hålla en neutral position till LSP

LSP består av 45 procent räntebärande tillgångar och 55 procent aktier. Särskilt anmärkningsvärt är att styrelsen har fastställt en övre gränsen för aktieintervallet på 53 procent, vilket under en lång period före 2024 var begränsat till 50 procent. Därmed är aktieintervallets övre gräns lägre än LSP:s aktievikt. Fonden kan därför inte replikera styrelsens egen utvärderingsportfölj, vilket begränsar dess styrande effekt på kapitalförvaltningens allokeringsverksamhet. För att uppnå en avkastning som överträffar LSP måste fonden förskjuta risktagandet mot i huvudsak Alternativa investeringar och den aktiva förvaltningen, för att kompensera för den lägre aktieandelen, eller generera en aktieavkastning som överträffar LSP. Följaktligen kan Tredje AP-fonden inte inta en neutral position i förhållande till LSP, utan måste aktivt generera meravkastning genom riskförskjutning mot Alternativa tillgångsslag, även om fondens investeringsövertygelser inte underbygger detta. Då de större fastighetsinnehaven i investeringsportföljen antas utgöra långsiktiga strategiska innehav är det sannolikt att resterande Alternativa investeringar behöver bära den större risken.

Vi anser att det inte är uppenbart hur LSP och styrelsens aktieintervall hänger ihop. För att förstärka den styrande effekten av LSP rekommenderar vi att styrelsen ser över dess konstruktion. Arkwrights bedömning är att styrelsen bör fastställa en portfölj som fonden kan ha en neutral position till, utan att den motiverar ett oönskat risktagande.

Transparensen och metodiken kring den Taktiska allokeringen har uppdaterats under 2024

Utifrån styrelsens beslut delegeras ett mandat till VD, som i sin tur har möjlighet att vidaredelegera ansvaret för investeringsportföljen inom organisationen. Investeringsportföljen består av både en strategisk och en taktisk dimension. Under 2024 genomfördes förändringar i redovisningen och arbetssättet för den taktiska dimensionen, i samband med tillträdet av fondens nya CIO. För att stärka transparensen kring den taktiska allokeringen beslutade fonden att tydligare redovisa den avkastning som genererats från denna allokering. Därutöver har en ny modell introducerats i kapitalförvaltningen, vilken numera ligger till grund för beslut inom Taktisk allokering. CIO har tidigare använt modellen i tio år i annan verksamhet, men den har inte tidigare tillämpats inom Tredje APfonden och är därmed ny för fondens kapitalförvaltning. Det kan konstateras att denna nya modell har haft en betydande effekt på den Taktiska allokeringen och dess metodik. Däremot bedöms dess påverkan hittills på portföljen som helhet vara begränsad, med hänsyn till den taktiska allokeringens andel av den totala investeringsportföljen och dess avkastning. För vidare redogörelse och analys av den taktiska allokeringen, se grunduppdraget avsnitt 7.2 och 7.4.

Styrelsens limithöjning av aktier under 2024 kan anses vara ett taktiskt beslut, snarare än strategiskt

Ytterligare en förändring som genomfördes under 2024 var styrelsens beslut att höja det tillåtna aktiespannet, från en maximal andel på 50 procent till 53 procent. Arkwright bedömer att den nya maximala aktievikten är lämplig, då den inte medför en överdriven portföljrisk. Dessutom möjliggör förändringen att den operativa portföljen, om kapitalförvaltningen önskar, kan närma sig LSP:s aktieandel, vilket kan stärka kopplingen mellan styrelsens beslut och den operativa portföljen. Däremot kan processen och motivet bakom höjningen ifrågasättas. Ökningen kan uppfattas som

9 ”Gasen” är föreslagen mekanism inom det svenska inkomstpensionssystemet som, i motsats till den automatiska balanseringen (”bromsen”), skulle möjliggöra en höjning av pensionsutbetalningar när balanstalet är starkt. 69

Bilaga 9

taktisk snarare än strategisk, eftersom förändringen genomfördes relativt snabbt och utan en uppdatering av investeringsstrategier, antaganden eller mål. Detta väcker frågor kring hur robust den strategiska portföljens beslutsprocess egentligen är, samt om ytterligare höjningar av aktieandelen kan förväntas framöver.

Bilaga 9

7 Fjärde AP-fonden

I detta kapitel beskrivs beslutsordning för tillgångsallokering, valutaexponering och investeringar i illikvida tillgångar i Fjärde AP-fonden, samt vilken information, analyser och slutsatser som kommer styrelsen till del. Vidare beskrivs hur uppföljning och utvärdering sker på ett systematiskt sätt i verksamheten, samt hur positionstagning i utländsk valuta inklusive valutasäkring har påverkat förvaltningen. Kapitlets beskrivande avsnitt (7.1–7.3) sammanfattas i textrutan nedan. Arkwrights bedömningar och slutsatser presenteras i avsnitt 7.4.

▪ Styrelsen fattar vart annat år beslut om en Dynamisk normalportfölj (DNP), vilken utgör styrelsens referensportfölj. Denna omfattar aktier, nominella obligationer, reala tillgångar samt öppen valutaexponering. DNP-beslutet fattas inom ramen för de allokeringsspann som ALM-analysen resulterar i. ALM-besluten fattas av styrelsen vart tredje år. Verksamheten förser styrelsen med beslutsunderlag, information, analyser och slutsatser som bereds i Riskutskottet före styrelsens behandling av såväl DNP- som ALM-beslutet. Portföljnivån DNP+ består av större allokeringspositioner inom ramen för den Operativa Portföljen (OP), beslutade av styrelsen efter förankring i Riskutskottet. ▪ Styrelsen tilldelar VD mandat att utforma OP som dels syftar till att dels omvandla DNP till verkliga investeringar, dels har ambitionen att via aktivt positionstagande generera en avkastning som överstiger den av DNP och positioner i DNP+. Den aktiva avkastningen i OP kan kategoriseras enligt allokering, aktiv avkastning från värdepappersurval samt implementering. Dessa styrs via separata investeringsmandat med specifika syften, riskutrymmen, placeringsuniversum, utvärderingsbenchmark och risklimiter. Beslut om investeringar i onoterade tillgångar fattas via Finanskommittén. ▪ Uppföljning och utvärdering sker systematiskt över fler nivåer och tidsperspektiv ▪ Styrelsen erhåller årlig uppföljning av resultat, verksamhetsstrategi, legala- och policydokument samt prestation gentemot uppsatta mål och jämförelsetal. Vid samtliga styrelsesammanträden erhålls VD:s rapport, information om förvaltningens huvudområden och tillgångsslag, avrapportering från utskott, samt de två rapporterna marknadssyn och positionstagande samt avkastnings- och riskrapport, vilka även presenteras vid RU-möten. ▪ I verksamheten sker daglig uppföljning av avkastning och risk för DNP och OP, inklusive uppföljning av avkastning och risk från strategiska positioner, investeringsmandat samt riskbidrag på samtliga nivåer. Därtill genomförs en kvartalsvis uppföljning av investeringsmandaten genom strategiska portföljmöten. ▪ Styrelsen fattar, via ALM-arbetet, beslut om ett riskminimerande spann för öppen valutaexponering. Storleken på och sammansättningen av referensportföljen DNP:s öppna valutaexponering fastställs sedan av styrelsen i DNP-arbetet utifrån vidare analys av riskminimerande spann, framåtblickande scenarioanalys, diversifiering och värdering. I OP fattas sedan ytterligare beslut om öppen valutaexponering inom investeringsmandat. Det riskminimerande spannet i DNP är 15 till 35 procent, vilket placerar den högsta optimala valutaexponeringen 5 procentenheter under lagens limit. Vidare har de optimala spannen identifierats oberoende av yttre ramverk, vilket innebär att Fjärde AP-fondens strategi och målnivåer för valutaexponering sannolikt skulle vara oförändrade om lagens limit togs bort.

Bilaga 9

7.1 Allokering

Fjärde AP-fonden fattar allokeringsbeslut på olika organisationsnivåer. På den högsta nivån fastställer styrelsen övergripande allokeringsbeslut utifrån lagens yttre ramverk och AP-fondernas uppdrag. Därefter får VD mandat att skapa en portfölj enligt styrelsens riktlinjer. Förvaltningen i den Operativa Portföljen sker sedan i mandat som VD delegerar till organisationen. Allokeringsbeslut i den operativa portföljen fattas inom ett allokeringsmandat. Det finns också delegerade mandat inriktade på värdepappersurval samt implementation eller hantering av portföljen. Beslutsmandatet för Onoterade investeringar och Förvaltarval kvarstår hos VD, som fattar investeringsbeslut genom Finanskommittén. Figur 16 ger en översiktlig bild av delegationsordningen och beslutskommittén vad gäller allokering inom Fjärde AP-fonden.

Figur 16: Fjärde AP-fondens delegationsordning för allokeringsbeslut och beslutande kommitté Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur består av fyra beslutsnivåer som alla har en distinkt tidshorisont, väldefinierade processer och ett tydligt syfte. Denna förvaltningsstruktur, tillsammans med tre av dessa nivåer, implementerades år 2018 efter en grundlig analys av fondens förvaltningsverksamhet under föregående år. Strukturen togs upp för utvärdering år 2020 och 2021, vilket bekräftade att den fortfarande uppfyllde sina syften. Däremot identifierades även ett antal förbättringsområden som sedan implementerades. En av dessa förändringar var införandet av ny fjärde nivå i strukturen, DNP+, som introducerades 2023.

De fyra beslutsnivåerna utgörs av avkastningsmål och allokeringsspann från ALM-analysen, den Dynamiska Normalportföljen (DNP), DNP+ och den Operativa Portföljen (OP). Nivåerna drivs i separata processer med skilda tidsfrekvenser, analysramverk och metoder och är därmed processmässigt oberoende av varandra i största möjliga mån. Förvaltningsstrukturen har ambitionen att ge tillräcklig konsistens och disciplin i de olika beslut som fattas i portföljvalet, från åtagandena i pensionssystemet till de enskilda investeringarna, utan att någon nivå onödigt begränsar frihetsgrader och flexibiliteten för de andra nivåerna.

Beslutsnivåerna illustreras i Figur 17 och presenteras mer djupgående i nästkommande avsnitt.

Bilaga 9

Figur 17: Fjärde AP-fondens beslutsnivåer

7.1.1 Styrelsen

Styrelsen sammanträder sex till sju gånger per år och ordföranden ansvarar för att styrelsen sammanträder i den omfattning som behövs. Styrelsen fattar årligen beslut om en verksamhetsplan, vilken innehåller mål och riktlinjer för verksamheten (placeringspolicy), en ägarpolicy, en riskhanteringsplan, en verksamhetsstrategi samt en budget för nästkommande verksamhetsår. Nedan följer en beskrivning av styrelsens inverkan på allokeringsbeslut.

ALM

Fjärde AP-fonden genomför var tredje år, eller vid behov, en ALM-studie med syfte att analysera hur buffertfonden via sin tillgångsportfölj på bästa möjliga sätt kan bidra till uppfyllandet av de åtaganden som åligger systemet för inkomstpension. Analysen tillämpar en långsiktig tidshorisont på 40 år med bivillkoret om generationsneutralitet. I framtagandet av ALM-analysen ges styrelsen tillfälle att diskutera systemet för inkomstpension och buffertfondens roll i detta. ALM- analysen resulterar i en förväntad avkastning och risk som på 40 års sikt ska uppfylla uppdraget i pensionssystemet med balanserad risk. Detta ligger till grund för styrelsens beslut kopplat till tillgångsportföljen som uttrycks i ett långsiktigt avkastningsmål samt indikativa spann för aktievikt, ränteallokeringens duration samt öppen valutaexponering. Givet att aktieandelen har störst påverkan på portföljens förväntade avkastning och risk har detta tillgångsslag störst påverkan på systemets finansiella ställning och balanseringsrisk.

Till följd av ALM-analysens övergripande karaktär, långa tidshorisont samt det faktum att den genomförs relativt sällan fastställer inte styrelsen inte en explicit normerande normalportfölj genom ALM-analysen. I stället utgör avkastningsmålet, tillsammans med den accepterade risknivån inom aktier, valuta och duration, de centrala besluten som fattas med ALM-analysen som grund. Limiterna inom dessa tillgångsslag utgör inte strikta limiter utan indikerar variationsutrymme för allokeringen som informerar utformningen av DNP.

ALM-processen pågår över ett halvår och inleds med en analys av pensionssystemets långsiktiga utveckling, inklusive dess dynamik över tid, finansiella ställning och generationsneutralitet. I nästa steg behandlas osäkerhetsfaktorer, såsom finansiell avkastning och risk, demografi samt regelverk. Detta presenteras sedan i styrelsemötet i juni med ett beslutsmaterial som beskriver det svenska pensionssystemets status. Därefter analyserar organisationen simulationsutfall av pensionssystemet utifrån olika scenarion. Slutsatserna från analysarbetet utgör sedan beslutsunderlag för avkastningsmål och spann för tillgångsslagen som presenteras för styrelsen i septembermötet.

DNP

I nästföljande beslutsnivå fastställer styrelsen vartannat år en enkel och robust referensportfölj som kallas Dynamisk normalportfölj (DNP). Denna portfölj tillämpar ett medelfristigt avkastningsmål som 73

Bilaga 9

tar avstamp i tillgångsmarknadernas förväntade förmåga att leverera avkastning under de närmaste 5 till 15 åren samt fondens förmåga och ambition att skapa mervärde. Tillgångarna i DNP-portföljen utgörs av aktier (svenska, globala och defensiva), nominella obligationer, reala tillgångar samt öppen valutaexponering. DNP tillåter styrelsen att ta ställning till en robust referensportfölj som är anpassad till fondens långsiktiga ekonomiska scenarier och de avkastnings- och riskförväntningar som är kopplade till dessa. För att säkerställa portföljens robusthet ska DNP ha tillräckligt goda egenskaper för både basscenariot, som bedöms mest sannolikt, och mindre sannolika alternativa scenarion.

Beslutsprocessen för DNP utgår ifrån fondens scenarioanalys som fångar antaganden om tillväxt, inflation, realränta och förväntad räntekurva. Scenarioanalysen presenteras för styrelsen under septembermötet, varefter fondens modellramverk nyttjas för att analysera scenariernas effekter på huvudtillgångarnas avkastning, risk och samvariation. Modellens resultat ligger till grund för antaganden om avkastning och risk som presenteras för styrelsen i oktobermötet, tillsammans med tentativa överväganden kring DNP-portföljens sammansättning. För att säkerställa robusthet i modellerna och deras utfall genomförs en kvalitativ översyn av avkastningsantaganden samt eventuella justeringar för de samband som inte fångas av modellen. Slutligen konstruerar organisationen en portfölj med hänsyn tagen till avkastningsmål, risk samt de ramar som satts utifrån ALM-analysen och AP-fondslagen. Portföljförslaget tas upp för beslut till styrelsen under decembermötet.

Sedan dess introduktion år 2018 har två större förändringar genomförts i DNP:s allokering, en nedviktning av statsobligationer till förmån för reala tillgångar samt en omviktning av aktieexponeringen med introduktionen av defensiva aktier. Den förstnämnda förändringen initierades 2019, föranledd av nya placeringsregler som tillät en större andel onoterade tillgångar, samt en skev prissättning på obligationer till följd av det mycket låga ränteläge som rådde vid tillfället. Den andra förändringen, införandet av defensiva aktier, genomfördes 2022 som svar på 2021 års utmanande marknadsförutsättningarna som de befintliga byggklossarna inte var optimerade för att hantera. Styrelsen beslutar om samtliga förändringar i DNP, utifrån beslutsunderlag som presenteras av organisationen.

DNP+

Under 2023 utökades Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur med en ny portföljnivå, vid namn DNP+. Denna nivå utgör en extra ”ventil” för styrelsen vid beslut om större allokeringspositioner som fattas inom ramen för den Operativa portföljen. Efter förankring i Riskutskottet fattar styrelsen fattar beslut om positioner i DNP+, baserat på underlag från organisationen. Dessa beslut ryms inom organisationens aktiva riskbudget men följs upp separat och tillämpar en distinkt investeringsprocess.

Styrningen för DNP+ sker ”bottom-up”, där organisationen ansvarar för att föreslå DNP+ positioner och ta fram underlag för dessa. Positioner som övervägs för DNP+ presenteras löpande för Riskutskottet och styrelsen i samband med agendapunkten Marknadssyn och positionstagning. Presentationerna ska vara koncisa och fokusera på möjlighetens storlek, riskbidrag, katalysatorer och nedsidescenario enligt en förutbestämd mall. Efter att organisationen har analyserat möjligheten vidare och nått en tillräcklig konfidens i positionen förankras förslaget i Riskutskottet. Inför mötet förbereds och distribueras en djupare analys av positionen som sedan presenteras och diskuteras under sammanträdet. I detta skede är det sannolikt att positionen redan har implementerats i mindre skala inom den Operativa portföljen, och att förvaltningen ser potential för en utökning av positionen.

Bilaga 9

Efter att ärendet har förankrats i Riskutskottet tas det upp till styrelsen för beslut om implementation i DNP+. Beslutet behandlas vid ett ordinarie eller extrainsatt styrelsemöte, där styrelsen, efter diskussion, kan besluta om att godkänna positionen. I samband med beslutet fastställs även en implementationsplan för positionen samt en plan för organisationens löpande hantering av den inom förutbestämda riktlinjer. Vid positioner som föranleder permanenta avvikelser från DNP eller vid väsentligt förändrade marknadsförutsättningar kan även en extra översyn av DNP påkallas.

Efter implementationen inkluderas DNP+ positionen i fondens löpande rapportering och särredovisas i Avkastnings- och riskrapporteringen till styrelsen. Därutöver ges löpande uppdateringar om positionens utveckling och förutsättningar till Riskutskottet och till styrelsen under mötespunkten Marknadssyn och Positionstagning. Vid förändrade förutsättningar för positionen eller behov av avveckling av andra skäl än de som anges i hanteringsplanen, ska detta förankras med styrelsen.

Kommittéer

Fjärde AP-fondens styrelse har fyra beredande utskott: Ersättnings-, portföljssystems-, revisions-, samt riskutskott. Portföljsystemutskottet etablerades 2022 i samband med upphandling och implementering av det nya portföljsystemet och avvecklades i juni 2024. Riskutskottet bereder frågor inom styrning, uppföljning och rapportering av verksamhetens finansiella risker, till exempel allokeringsfrågor.

7.1.2 VD-mandatet

Operativa portföljen

Det huvudsakliga syftet med den Operativa portföljen är tvådelat. Dels ska den förvandla den ”konceptuella” DNP till verkliga investeringar, dels har den ambitionen att över tid via aktivt positionstagande generera en avkastning som överstiger den av DNP och eventuella positioner i DNP+. Den operativa portföljen utgör ”summan” av alla investeringsbeslut som löpande fattas av investeringsorganisationen, inom ramarna för den av styrelsen beslutade riskbudgeten. Styrelsen fastställer årligen ett aktivt avkastningsmål samt ett riskutrymme som uttrycks i aktiv risk (eng: tracking error, förkortat TE) relativt DNP. Styrelsen har beslutat om ett TE om 5 procent, vilket ger organisationen ett utrymme att ytterligare bredda portföljen och dess risktagande samt att anpassa portföljen till rådande marknadsförutsättningar.

Tillsammans med styrelsens policydokument Mål och riktlinjer samt Riskhanteringsplanen styr avkastningsmål och riskutrymmet förutsättningar för den Operativa portföljen. Utifrån dessa ramar fastställs de övergripande förutsättningarna för den operativa förvaltningen via Riskmanualen, vilket utgör VD:s riktlinjer för förvaltningen. Förvaltningen i den Operativa portföljen sker genom de av VD delegerade förvaltningsmandaten. Riskmanualen bestämmer övergripande risklimiter för förvaltningen som helhet, samt fördelningen av den övergripande riskbudgeten inom den Operativa portföljen.

Allokeringsmandat

Den aktiva avkastningen i den Operativa förvaltningen härstammar i huvudsak från VD:s delegerade investeringsmandat som kan kategoriseras enligt Allokering, aktiv avkastning från Värdepappersurval samt Implementering. Dessa styrs via separata investeringsmandat som ytterligare specificerar syfte,

Bilaga 9

riskutrymme, placeringsuniversum, utvärderingsbenchmark och mandatspecifika risklimiter. Utöver de delegerade investeringsmandaten fattar VD via Finanskommittén beslut om enskilda investeringar i onoterade tillgångar samt extern förvaltning inom både noterade och onoterade tillgångar. Samtliga mandat ska ha potential att påverka fondens totalavkastning och bygga på strukturerade, transparenta processer och sunt risktagande.

Inom allokeringsmandatet fattas strategiska och taktiska allokeringsbeslut mellan och inom olika tillgångsslag och faktorexponeringar med en analyshorisont på upp till 10 år. Allokeringsmandatet innefattar investeringar i nya deltillgångsslag, delmarknader eller riskpremier (”Breddning av portföljen”). Därutöver fattas beslut om allokering till illikvida tillgångar samt strategiska positioner, det vill säga relativpositioner mellan olika tillgångsslag och riskkategorier. Beslutsfattare inom tillgångsallokering är Chef för Allokering, Likvida Marknader och Analys (ALMA). För stora positioner behöver VD informeras i förväg.

Den aktiva förvaltningen inom allokeringsmandatet syftar till att förbättra den operativa portföljens egenskaper jämfört med DNP-portföljen, alternativt DNP+ i förekommande fall, på framför allt två sätt:

• Addera deltillgångsklasser och exponering mot faktorer som DNP saknar för att plocka upp långsiktiga riskpremier och/eller förbättra fondens riskprofil. Exempel på detta är allokeringen till bostadsobligationer, krediter och onoterade investeringar. Detta refereras till som ”Breddning av DNP”. • Addera bidrag till fondens totalavkastning genom att fånga kortsiktiga obalanser på marknaderna och avvikelser från jämviktslägen i värdering. Detta omsätts exempelvis i olika typer av långsiktiga valutapositioner, över- eller undervikter i ränterisk (duration) eller i övervikt/undervikter i enskilda aktieregioner. Dessa refereras till som strategiska och taktiska allokeringsbeslut, beroende på tidshorisont.

Beslut om ett strategiskt positionstagande följer en utstakad process som initieras av idégenerering från organisationen, antingen från delegerade mandat eller en stabsfunktion. Fjärde AP-fonden arbetar aktivt för att fånga upp organisationens idéer kring strategiska positioner och skapa en kreativ miljö som uppmuntrar idégenerering. Medarbetare presenterar idéer kort och slagkraftigt i en så kallad ”elevator pitch”, för Chef ALMA som tillsammans med idéansvariga diskuterar huruvida den strategiska positionen kan vara intressant i portföljen. För idéer som bedöms intressanta tar idéansvariga fram ett investeringscase enligt en mall. Denna innehåller en beskrivning av det bakomliggande caset, katalysatorer, förväntad avkastning och risk, implementeringsplan samt ett negativt scenario (eng: bear case). Denna itereras och godkänns av Chef ALMA innan nästa fas, ett andra utlåtande, ”second opinion”, initieras. I denna fas förankras positionsförslaget i kvantitativa och makroekonomiska analyser samt andra förvaltningschefer om behov föreligger. Chef ALMA fattar beslut om att ta vidare den strategiska positionen till nästkommande fas, ”Sizing”, där investeringens storlek, portföljplacering och implementeringsalternativ fastställs. För positioner som är av betydande storlek ska Chef ALMA informera VD inför implementeringsbeslut. Chef ALMA och, för större positioner, VD fastställer det slutgiltiga investeringsbeslutet. Väl i portföljen bevakar ansvarig positionen samt eventuella katalysatorer och triggers för att fånga fundamentala förändringar som föranleder en diskussion om fortsatt innehav. I dessa fall informerar ansvarige chef ALMA och säkerställer informationsdelgivning.

Bilaga 9

Den löpande hanteringen av den operativa portföljen till följd av marknadsrörelser, så kallad drifthantering, hanteras i ett separat mandat och utvärderas separat från övrig positionstagning inom allokeringsmandatet. I drifthanteringsmandatet fattas kortsiktiga allokeringsbeslut kring portföljens vikt i huvudtillgångsslagen i DNP samt duration med en horisont på 3 till 6 månader.

Stabsläge

Under normala omständigheter hanteras den mer långsiktiga allokeringen och driften separat. Däremot kan extrema marknadsförhållanden, som kännetecknas av hög volatilitet och osäkerhet, kräva en annan typ av hantering jämfört med fondens vanliga processer. Detta är nödvändigt både för att säkerställa att fondens positionering överensstämmer med den övergripande strategin och för att säkra ett effektivt informationsflöde. I dessa situationer kan Fjärde AP-fonden välja att gå upp i stabsläge, vilket innebär att gränserna mellan allokerings- och hanteringsmandaten suddas ut i syfte att säkra snabbare informationsutbyte. Då stora svängningar i marknaden kan påverka fondens önskade allokering över samtliga tidshorisonter fokuserar stabsläget på effektivt informationsutbyte och hantering av fondens övergripande exponering. Därutöver riktas fokus mot att undvika onödiga transaktionskostnader och säkerställa tillvaratagande av strukturella möjligheter.

Fondens agerande i stabsläget kännetecknas av tre specifika arbetssätt:

1. Koncentration av analysresurser : Fondens samlade analyskraft fokuserar på att skapa en bild av situationen samtidigt som arbetet med allokeringsfrågor intensifieras genom mer frekventa möten. 2. Samlad hantering av fondens stora positioner : Drift och allokering hanteras samlat och mandatstrukturen anpassas till rådande situation. 3. Ökad fokus på möjligheter : Tillfälliga arbetsgrupper, (eng: task forces), initieras med högre frekvens för att säkerställa nyttjande av fondens långa tidshorisont och facilitera snabba beslut om positioner inom den samlade styrningen.

Sedan 2016 har Fjärde AP-fonden varit i stabsläge tre gånger. Dessa erfarenheter har utvecklat fondens förståelse för dynamiken och interaktionen mellan investeringsprocesser och organisationen, vilket i sin tur har möjliggjort en vidareutveckling av dess processer.

Finanskommittén

Beslut som inte ryms inom en förvaltares personliga befogenhet, enligt vid var tid gällande handlarbefogenhet, ska fattas av VD i Finanskommittén (FK). För onoterade tillgångar, där investeringarna ofta är stora och förknippade med ett betydande ägaransvar, fattas samtliga investeringsbeslut av VD i FK, på rekommendation av teamet för Alternativa investeringar. Därutöver fattar FK även beslut gällande finansiella risker samt regelverk och rutiner för placeringsverksamheten. VD fastställer processen för FK och dess deltagande funktioner, vilka omfattas av VD, Chef ALMA, Chef Risk & verksamhetsstöd, Chefsjurist (vid behov), föredragande från affärssidan och Chef Riskkontroll. Den sistnämnda är också sekreterare för FK och ansvarar för att kalla till FK-möten. Dessa hålls var tredje vecka (med undantag för juli), där samtliga sammanträden protokollförs. Inför varje kommittésammanträde tar den ansvarige förvaltaren fram relevant dokumentation. I detta ingår, exempelvis för möten rörande onoterade investeringar, bland annat investeringsrekommendation, investeringsanalys och utlåtande över operativ genomlysning (eng: operational due diligance, förkortat ODD). 77

Bilaga 9

7.1.3 Uppföljning

Styrelse

Fjärde AP-fonden har en tydlig struktur för uppföljning mot styrelsen. VD har i uppgift att återrapportera utfall av väsentliga beslut och viktiga delegeringar till styrelsen. Vid samtliga ordinarie sammanträden presenteras förvaltningens huvudområden och tillgångsslag samt eventuella väsentliga utvecklingsprojekt, framför allt på affärssidan men även från övrig verksamhet vid behov. Därutöver följer styrelsen upp följande områden vid samtliga sammanträden:

• VD:s rapport • Avrapportering från utskott • Marknadssyn och positionstagande • Avkastning, i absoluta tal och, i förekommande fall, relativt index • Aktiv risk och utnyttjande av riskmandat, inklusive risköverträdelse- och incidentrapportering

Vid agendapunken Marknadssyn och positionstagande redogör Chef ALMA och investeringsstrategen för nuvarande marknadsklimat, centrala drivare för portföljens avkastning och risk samt tankar kring portföljen. Därutöver presenteras positioner som övervägs för DNP+ under denna punkt. ALMA ansvarar för att ta fram presentationsmaterialet för denna punkt, medan Risk och Verksamhetsstöd (RiV) bereder risk- och avkastningssiffror. Presentationen hålls även vid samtliga RU-möten.

För att underbygga presentationen kring Marknadssyn och positionstagande tar verksamheten fram en Avkastnings- och riskrapport, som delges styrelsen inför varje sammanträde. Rapportens första avsnitt belyser fondens resultat på kort sikt, både för ett helt år samt året hittills (eng: Year To Date). Nästföljande avsnitt tillämpar en längre tidshorisont om 5 respektive 10 år. Båda avsnitten inleds med en marknads- och portföljkommentar och presenterar därefter portföljens absoluta avkastning, aktiva avkastning och risk. Rapporten avslutas med bilagor med fördjupad uppföljning av limiter och tillgångsslag.

Utöver den löpande rapporteringen tillämpar styrelsen ett årshjul som bland annat inkluderar följande rapporteringspunkter:

• Februari : Styrelsen följer upp Fjärde AP-fondens verksamhetsstrategi från föregående samt delges årsrapporten. • April och juni : Årlig översyn av legala- och policydokument. • Juli : Styrelsen delges fondens halvårsrapport och godkänner denna. • September : Förlängt strategimöte där utvalda frågeställningar behandlas. Verksamheten går även igenom uppdaterade långsiktiga ekonomiska scenarier inför höstens uppdatering av DNP. • Oktober : Styrelsen går igenom Fjärde AP-fondens verksamhetsstrategi och hur fonden presterar gentemot uppsatta mål och jämförelsetal. En uppdatering kring DNP och avkastningsantaganden presenteras även under mötet. • December : Beslut om DNP, verksamhetsplan samt legala- och policydokument. Styrelsearbetet, utskottsarbetet samt VD utvärderas även vid detta mötestillfälle.

Bilaga 9

Verksamheten

Daglig uppföljning Verksamheten följer dagligen upp den övergripande avkastningen från DNP, DNP+, den operativa portföljen som helhet samt de strategiska positionerna och den aktiva avkastningen från de taktiska mandaten. På samma sätt följs riskbidrag upp på samtliga beslutsnivåer. Funktionen Risk och Verksamhetsstöd (RiV) ansvarar för att beräkna avkastningen och följa upp på både fondövergripande allokeringslimiter samt mandatspecifika begränsningar. För att säkerställa en adekvat informationsgivning använder RiV ett trafikljussystem vid uppföljning av mandat. De olika investeringsmandaten har specifika nivåer för respektive trafikljus. Vid ett gult ljus ska ansvarig förvaltare diskutera investeringsmandatets positioner och risktagning med chef ALMA och komma överens om lämpliga åtgärder. Förvaltaren och VD ska dokumentera åtgärder och Riskkontroll ska informeras om detta. Vid ett rött ljus involveras även VD i utvärdering av investeringsmandatets positioner och risknivå samt beslut om lämpliga åtgärder, inklusive justering av investeringsmandatets risknivå. Åtgärderna som beslutas om ska dokumenteras av förvaltaren och Riskkontroll ska informeras.

Trafikljussystemet används även vid uppföljningen av den Operativa portföljen som helhet. VD har en informationsskyldighet gentemot styrelsen om avkastningen från den Operativa portföljen, inklusive DNP+, under de senaste 12 månaderna faller under minus 3 procent. Detta motsvarar 60 procent av den tillåtna gränsen för aktiv risk på 5 procent. I ett sådant fall ska VD informera styrelsens ordförande och vice ordförande om utfallet av förvaltningens avkastning relativt DNP samt om vidtagna eller planerade åtgärder. Beslut gällande eventuella åtgärder tas upp i Finanskommittén och dokumenteras i mötesprotokollet.

Kvartalsvis uppföljning ALMA ansvarar för att ta fram material till Strategiska Portföljmöten. Dessa sammanträden sker kvartalsvis och syftar till att följa upp sammansättningen av den Operativa portföljens avkastning, aktiva risk samt investeringsmandat. Uppföljningen innefattar en genomgång av förutsättningar för de aktiva mandaten, samt en analys av samvariation av risker i den aktiva avkastningen.

Årlig uppföljning Utöver den dagliga uppföljningen tillämpar Fjärde AP-fonden en årlig standardiserad utvärderingsprocess för både den Strategiska Allokeringen och de Taktiska mandaten. Processen benämns ”Löpande utveckling av aktiva mandat” och syftar till att förfina investeringsprocesserna inom den aktiva förvaltningen. Utvecklingsmöjligheter per mandat diskuteras i möte med VD, där förvaltningen ansvarar för att bereda material inför mötet. Materialet ska tillämpa följande struktur:

• Investeringsövertygelser • Investeringsprocess • Beaktande av hållbarhet i mandatet • Mandatets förutsättningar i rådande investeringsklimat • Eventuella möjligheter till utveckling av investeringsprocess • Eventuella begränsningar i rådande mandatbeskrivning • Sammanställning av avkastning och risk

Bilaga 9

RiV följer även ett eget förutbestämt årshjul för uppföljning av operativa risker inom förvaltningen. Inom riskbudgeteringen sker en översyn av riskmanualen, mandatstrukturen och dess limiter samt avkastningskrav och riskbudget för mandat. RiV och ALMA har ett gemensamt ansvar att ta fram material till denna uppföljning.

7.2 Valuta

7.2.1 Styrelsen

ALM

Beslut kring valutaexponering fattas inom både ALM till DNP. I ALM-analysen undersöks lämpliga spann för öppen valutaexponering med hänsyn tagen till avkastning och risktolerans. Fjärde APfonden antar att valutaexponering i princip inte erbjuder någon riskpremie över en 40-årig tidshorisont. Däremot har valutaexponering en påverkan på portföljens risknivå, om än betydligt lägre än aktieexponering, som bör begränsas till lämplig nivå. Med hjälp av kvantitativa modeller kan Fjärde AP-fonden identifiera vilket spann av öppen valutaexponering som genererar lägst portföljrisk i form av standardavvikelser. Modellerna förutsätter att räntebärande tillgångar valutasäkras fullt ut, tillväxtmarknader (eng: emerging markets, förkortat EM) lämnas valutaexponerade och en andel av fondens exponering i globala aktier valutasäkras. Analysen visar att portföljens risk minimeras i ett intervall mellan 20 och 40 procents valutaexponering. Trots att intervallets högre nivå stämmer överens med lagens exponeringslimit sker modelleringen obeaktat yttre ramverk och begränsningar. Analysen om riskminimerande intervall presenteras för styrelsen som, utifrån materialet, fattar beslut om ett indikativt spann för valutaexponering.

DNP

Styrelsens beslut om ett spann för valutaexponering i ALM-analysen informerar det långsiktiga valutabenchmark som fastställs i DNP. Likt ALM tillämpar DNP primärt ett riskminimerande perspektiv inom valuta. Däremot har synsättet på valuta och processen för valutahantering förfinats de senaste åren i syfte att utöka nyttjandet av den diversifierande effekten av valuta. Detta har resulterat i en ny metodik för DNP:s valutahantering som vilar på tre grundläggande förutsättningar. Den första utgör ett långsiktigt riskminimerande ”tänk” givet att valutarisk saknar en riskpremie. Nästföljande grundantagande lyder att korrelation och risk varierar över tid. Slutligen anger det tredje antagandet att valutavikter väljs för att ge god riskjusterad totalportföljsavkastning på 5 till 15 års sikt.

Med detta som grund har Fjärde AP-fonden fastställt en metodik för valuta i DNP som lyder att fonden bör tillvarata frihetsgrader genom att utgå från valutors individuella egenskaper, tillämpa framåtblickade antaganden för volatilitet och korrelation i enighet med scenarioanalyser samt applicera en stegvis process för långsiktig riskminimering, svansrisker och valutakursers jämvikt. Denna metodik innebär en långsiktig riskminimering med försiktig anpassning av valutaexponering mot makromiljön och de marknadsförhållanden som estimeras framåt.

Processen består av sex steg och resulterar i beslut om den öppna valutaexponeringen som helhet samt för exponeringen till specifika valutor. Stegen beskrivs nedan.

Bilaga 9

1. Riskminimering: Härledning av en optimal valutaexponering som minimerar risken, givet DNP:s tillgångsallokering. Till detta nyttjas en historisk korrelationsmatris som anpassas för basscenariots framåtblickande antaganden. 2. Optimala spannen : Optimeringsberäkningar är känsliga för antaganden och det finns ett område kring den optimala punkten med motsvarande långsiktiga riskegenskaper. Detta område utgör spannet för valutaexponeringarna. 3. Svansskydd : Mer stabila valutor (eng: Safe-haven valutor) med fördelaktiga egenskaper i svaga utfall av aktiemarknaden kan med fördel ha en högre exponering inom det identifierade spannet. 4. Inkorporering av vyer : Utifrån vyer om olika valutors värdering, från den scenarioanalys som ligger till grund för DNP, kan Fjärde AP-fonden röra sig ytterligare inom spannet och kompensera för långsiktiga risker. Detta kan till exempel visas värdefullt i ett scenario där svenska kronan stärks och urholkar värdet på utländska tillgångar som inte valutasäkrats. Steg 3 och 4 hänger ihop och genomförs i en delvis samlad ansats. 5. Känslighetsanalys : Risk- och avkastningsegenskaper vägs in i DNP-analysens alternativa ekonomiska scenarier för att skapa en bred kvalitativ förståelse om portföljen. Insikter från ekonomiska scenarier i känslighetsanalysen kan föranleda anpassningar i valutahanteringen. Detta steg är delvis integrerat med steg 3 och 4. 6. Slutsatser och förslag : Arbetet och dess slutsatser sammanfattas i ett explicit beslutsunderlag och förslag för valutahanteringen i DNP. Denna presenteras sedan till styrelsen som fattar beslut om graden av öppen valutaexponering samt sammansättningen av denna.

Med denna process säkerställs långsiktig riskminimering (steg 1 och 2), kortsiktig riskhantering och portföljkonstruktion (steg 3 och 4) samt robusthet och implementering (steg 5 och 6). Processen har resulterat i en valutaexponering om 25 procent i DNP samt en fördelning mellan specifika valutor.

7.2.2 VD-mandatet

Den valutaexponering som beslutas om i DNP delges den Operativa portföljen (OP), som ansvarar för den strategiska allokeringen samt den aktiva förvaltningen och implementeringen av valutaexponering.

Strategisk valutahantering

Den strategiska valutaförvaltningen beslutas inom ramen för allokeringsmandatet. Förvaltningen tillämpar en relativt lång tidshorisont om 1 till 5 år, där positionerna byggs upp över tid och risk bibehålls. Valutapositioneringen inom allokeringsmandatet består företrädesvis av värderingsdrivna positioner eller positioner med hög konfidens och som inte ryms inom övriga valutamandat i den Operativa portföljen. Beslut om positioner föranleds vanligen av större värderingsfel som indikeras av ALMA:s modeller. Investeringsprocessen för valuta är densamma som för övriga positioner inom ALMA. Processen inleds med idégenerering via tvärgruppsmöten där förvaltningen identifierar värderingsdrivna positioner med långsiktig potential som kan implementeras i ett större omfång. Intressanta valutamöjligheter presenteras för Chef ALMA i en ”elevator pitch” som därefter beslutar om vidare utredning. För godkända placeringsmöjligheter skapas ett investeringscase av det ansvariga teamet som itereras i samråd med Chef ALMA.

Dokumentationen kring investeringscaset följer en standardiserad mall som innefattar följande områden: 81

Bilaga 9

• Bakomliggande case • Katalysatorer • Förväntad avkastning och risk • Implementeringsplan • Negativt scenario (eng: bear case)

Efter Chef ALMA godkänner investeringscaset tas det vidare till en eventuell second opinion, där allokering vid behov förankrar placeringen mot makroekonomiska analyser och andra förvaltningsenheter. I nästa steg beslutar Chef ALMA om storlek och placering i portföljen och implementeringsstrategi. Vid större positioner informeras VD, varefter implementeringen genomförs.

Taktisk valutahantering

Valutapositioner tas även i ett taktiskt overlay-mandat som tillämpar ett kortare tidsperspektiv om 0 till 1 år. Det kortare tidsperspektivet medför en mer aktiv positionshantering med utgångspunkt i det rådande marknadsläget, inklusive ”momentum”, det vill säga trendstyrka, och flöden inom valuta. Organisationsmässigt tillfaller detta mandat valutadivisionen inom ALMA och förelas på tre enskilda delmandat. De tre delmandaten omfattar fundamental analys på valutor i tillväxtländer (eng: emerging markets, förkortat EM) respektive utvecklade länder (eng: domestic markets, förkortat DM) samt ett mandat som tar risk baserat på kvantitativa signaler.

Investeringsprocessen för valutamandaten består av tre övergripande faser: Investeringsanalys, Implementering och Positionshantering. Inom analysfasen utvärderas marknadens nuvarande valutaprissättning för att identifiera kortsiktigt fördelaktiga positioner. Teamet knyter även an till det strategiska arbetet genom att applicera ett värderingsperspektiv till analysen. Intressanta positioner som identifierats i investeringsanalysen tas vidare till Implementeringsfasen där en tidshorisont om maximalt ett år tillämpas. Valutamandatet har ett brett urval av instrument att välja på men använder i regel valutaterminer för att implementera placeringarna. Därutöver fastställs nivåer och målsättningar för placeringar av valutateamet. Implementerade positioner behöver fortsätta analyseras och justeras enligt förändrade marknadsförhållanden. Detta sker i den sista fasen, positionshantering, där eventuella omstruktureringar, omvärderingar och riskhantering genomförs. Den relativt stora valutaexponeringen som följer av en AP-fond betonar vikten av riskhantering, vilket den Fjärde AP-fonden arbetar med aktivt.

Drifthantering

Utöver allokering och värdepappersurval behöver sammansättningen av portföljens valuta- och tillgångsmix hanteras löpande. Allt eftersom de finansiella marknaderna rör sig uppstår viktskillnader mot Fjärde AP-fondens önskade långsiktiga exponering i den Operativa portföljen. Inom valuta hanteras den övergripande driften av ett separat implementeringsmandat för att uppnå DNP:s öppna valutaexponering, korrigerat för strategiska valutapositioner. Mandatet förvaltas av valutateamet som beslutar hur avvikelser från den önskade strategiska exponeringen ska justeras, baserat på investeringsanalyser. Syftet är att säkerställa att besluten fattas nära specialistkompetensen inom organisationen och samtidigt minimera transaktionskostnaderna. Mandatet för den dynamiska balanseringen begränsas av ett ”band” runt den totala öppna valutaexponeringen som bestäms av DNP och justeras enligt den strategiska allokeringen. Chef ALMA beslutar om bandet runt den öppna valutaexponeringen som ramar in drifthanteringsmandatet.

Bilaga 9

Enligt processen som beskrivs ovan hanteras Fjärde AP-fondens valutaexponering uteslutande inom de delegerade valutamandaten samt inom drifthanteringen av valutaexponeringen. Med hjälp av rapportering från Risk & Verksamhetsstöd aggregeras fondens totala valutaexponering till totalnivå och drifthanteringsmandatet säkerställer sedan en fördelning av valutaexponering som överensstämmer med Fjärde AP-fondens strategiska mål. Detta innebär att förvaltningen lever i en valutasäkrad värld och tar positioner obeaktat medföljande valutarisk.

7.2.3 Uppföljning

Styrelse

Valuta ingår i den ordinarie rapporteringen och följs upp på samma sätt som Fjärde AP-fondens övriga tillgångsslag. I Avkastnings- och riskrapporten som delges styrelsen följs den totala och aktiva valutaavkastningen upp tillsammans med valutarisken i samtliga portföljnivåer. Rapporten belyser även den sammansatta valutaexponeringen i respektive nivå. Vidare berörs valuta i styrelsemöten under den stående agendapunkten Marknadssyn och positionstagning, där Chef ALMA redogör för portföljutvecklingen, större avkastnings- och riskdrivare samt portföljsammansättningen, tillsammans med investeringsstrategens kommentarer kring marknaden. Slutligen tillämpar Fjärde AP-fonden en periodisk mandatrapportering till styrelsen, där bland annat valutaförvaltningen ges möjlighet att redogöra för sin investeringsprocess. Denna mandatfördjupning följer inte en förutbestämd rapporteringsfrekvens utan sker vid utvalda tillfällen.

Verksamheten

Likt övriga tillgångsslag följer organisationen upp risk och avkastning för valuta dagligen, både för portföljen som helhet samt för taktiska och strategiska valutapositioner. Det aktiva valutamandatet följs upp mot taktiska valutapositioner medan chef ALMA svarar för de strategiska valutapositionerna. Trafikljussystemet som beskrivs i avsnitt 7.1.3 tillämpas även för valutamandaten, som tilldelas specifika nivåer för gult och rött ljus med förutbestämda processer för om dessa skulle inträffa.

Valuta följs också upp på årsbasis, dels genom den löpande utvecklingen av aktiva mandat, dels genom riskbudgeteringen. Vidare inkluderas valuta i ALMA:s Strategiska Portföljmöte där avkastning och risk för samtliga investeringsmandat beaktas. Inom dessa kvartalsvisa och årliga uppföljningar granskas valuta på samma sätt som övriga tillgångsslag, i enlighet med beskrivningen i avsnitt 7.1.3.

7.2.4 Påverkan på förvaltningen

I samband med ALM-analysen identifierar Fjärde AP-fonden ett riskminimerande spann för valutaexponering. Spannets övre gräns om 40 procents valutaexponering stämmer överens med lagens ramar. Därutöver förflyttar DNP spannet till 15 till 35 procent, vilket placerar den högsta optimala valutaexponeringen 5 procentenheter under lagens limit. De optimala spannen har identifierats oberoende av yttre ramverk, vilket innebär att Fjärde AP-fondens strategi och målnivåer för valutaexponering sannolikt skulle vara oförändrade om lagens limit togs bort. Vidare säkerställer den Operativa portföljens övervakningsprocesser att Fjärde AP-fondens målnivå för valutaexponering bibehålls i portföljen. Därmed har Fjärde AP-fonden en konsekvent god marginal till lagens limit

Även om lagregleringen av valutaexponering har haft en begränsad påverkan på förvaltningen, har valutamarknadens rörelser vid vissa tillfällen haft en betydande inverkan. En svag kronkurs har 83

Bilaga 9

exempelvis påverkat kapitalförvaltningen genom att möjliggöra handel med svenska kronor på höga nivåer. För att upprätthålla valutarisken och undvika försäljning till dessa nivåer har fonden periodvis initierat ett tillfälligt stabsläge, där gränserna mellan strategisk och operativ hantering delvis suddas ut.

7.3 Illikvida investeringar

Den övergripande strategiska inriktningen för alternativa tillgångar (där illikvida tillgångar ingår) etablerades 2019 i samband med att lagförändringen utökade möjligheten för allokering till onoterade tillgångar. I diversifieringssyfte formulerade Fjärde AP-fonden två övergripande strategiska syften och inriktningar för alternativa investeringar, nämligen:

1. Ökad andel tillgångar med reala kassaflöden 2. Kompletterande exponering

Fjärde AP-fonden beaktar inte illikvida tillgångar som en separat portfölj, utan fokuserar i första hand på det underliggande tillgångsslaget. Motivet till detta är att en tillgång, oavsett ägarform, antas ha samma risk- och avkastningsprofil i det långa perspektivet. Teamet för alternativa investeringar, som ansvarar för förvaltningen av illikvida investeringar (vilka i de flesta fall är onoterade), har en löpande dialog med allokeringsteamet genom Chef ALMA. Syftet är att säkerställa en välbalanserad portföljdiversifiering, både på totalportföljsnivå och inom de underliggande tillgångsslagen. Investeringar i onoterade tillgångar sker genom plattformar eller fonder, samt genom co-investeringar med förvaltare. Plattformar utgör en växande andel och omfattar dels direktägda onoterade bolag, dels andra former såsom klubbar och partnerskap där Fjärde AP-fonden investerar i en struktur tillsammans med saminvesterare.

7.3.1 Investeringsprocessen

Årshjul

Fjärde AP-fonden arbetar löpande med sin portfölj av onoterade tillgångar. Arbetet kan illustreras och sammanfattas i ett årshjul, där framför allt årets första och tredje kvartal innefattar centrala beslutsoch uppföljningstillfällen för illikvida tillgångar.

Baserat på fondens övergripande strategiska plan fastställs prioriterade aktiviteter framåt i första kvartalet och sammanfattas i enhetsplanen för alternativa investeringar. I slutet av kvartalet fastställs även inriktningsbeslut om onoterade tillgångar av Chef ALMA, vilket ger indikativa allokeringsintervall för respektive onoterat tillgångsslag som är långsiktigt motiverade ur portföljsynpunkt. Inför fastställande av inriktningsbeslut sker en årlig portföljgenomgång, där teamet för onoterade tillgångar tar fram en analys och utvärdering av den existerande portföljen och de underliggande innehaven, samt ett framåtblickande strategiskt perspektiv för portföljen de kommande 12 till 24 månaderna. Portföljgenomgången delas upp på de fyra underliggande tillgångsslagen (fastigheter, infrastruktur, onoterade aktier och onoterade krediter). Denna portföljanalys ligger, tillsammans med analyser av Fjärde AP-fondens totala tillgångsallokering, till grund för beslut om inriktning och avkastningskrav framåt som fastställs av VD och Chef ALMA efter en längre diskussion med teamet för onoterade tillgångar.

Bilaga 9

Inriktningsbeslutet sammanställs i ett guidningsmaterial som delges den löpande förvaltningen inom onoterade tillgångar och stödjer dess sökande och analys av investeringsmöjligheter. I regel fastställs inriktningsbeslutet årligen om inte externa förutsättningar medför ett behov av mer frekvent översyn. I tredje kvartalet följs inriktningsbeslutet upp med en uppdaterad portföljgenomgång som för samtliga onoterade tillgångsområden analyserar större händelser i portföljen sedan första kvartalet, uppdateringar gällande avkastning och resultat samt kommentarer avseende fokusområden och justeringar framåt. Därmed ges tillfälle att anpassa inriktningen för onoterade tillgångar efter förändrade marknadsförhållanden som belyses i den uppdaterade portföljgenomgången.

Investeringsprocess

Totalt arbetar åtta personer i teamet för Alternativa Investeringar, där majoriteten av tillgångsvolymen utgörs av onoterade tillgångar. Samtliga teammedlemmar är specialister på sina respektive områden inom alternativa tillgångar. Samtliga investeringsbeslut inom Alternativa investeringar (med undantag för noterade fastigheter) fattas genom en gemensam investeringsprocess, oberoende av respektive medarbetares fokusområde. Denna investeringsprocess sammanfattas i Figur 18 och förklaras mer djupgående nedan.

Figur 18: Fjärde AP-fondens investeringsprocess för illikvida tillgångar Teamet för Alternativa investeringar söker i marknaden och följer potentiella investeringar som stämmer väl överens med inriktningen för onoterade tillgångar samt teamets strategi och plan de kommande 12 till 24 månaderna. För de investeringsmöjligheter som bedöms mest intressanta formuleras en investeringstes, varefter de presenteras som en förhandsinformation, ”heads up”, för VD och Chef ALMA i avstämningsmöten som sker var tredje vecka. Inför detta förbereds ett kort presentationsmaterial samt ett underlag som delges innan mötet. För att kunna ta vidare investeringsförslag krävs att VD och Chef ALMA är positiva till fortsatt undersökning av möjligheten. Vid godkännande övergår processen till fasen för analys och utvärdering, där investeringen inkluderas i teamets pipeline av prioriterade investeringsmöjligheter. Ett projektteam tillsätts för den vidare mer djupgående utvärderingen och analysen. I teamet ingår representanter från Juridik som bland annat genomför en analys av tillgångens ”investerbarhet”. Hypoteser och konklusioner kring investeringens styrkor, svagheter och nyckelfrågor sammanställs i ett investeringsmemo, vilket informerar den kommande investeringsrekommendationen. Teamet för Alternativa investeringar har löpande avstämningar med VD och Chef ALMA allt eftersom analysen fortskrider.

I nästa steg tas investeringen vidare till en formell genomlysning (eng: due diligence, förkortat DD), vilket omfattar en kommersiell, legal respektive operationell analys, som konsekvent utförs enligt etablerade processer. Den analys och de insikter som genereras av den kommersiella och legala formella genomlysningen dokumenteras löpande genom investeringsrekommendation och avtal. Den operativa genomlysningen sammanfattas i ett specifikt formulär för operativ utvärdering (eng: Operational Due Diligence Questionaire, förkortat ODDQ). Därutöver genomförs bakgrundskontroller av samtliga relevanta nyckelpersoner enligt rutin som samordnas av compliance.

Ansvarig förvaltare inom teamet för Alternativa investeringar är övergripande projektledare för dessa tre arbetsströmmar och samordnar dess delprocesser. Teamet för Alternativa investeringar innehar

Bilaga 9

det övergripande ansvaret för hela den formella genomlysningen samt genomförandet av den operativa och kommersiella genomlysningen. Det legala teamet ansvarar för genomförandet av den legala genomlysningen i samråd med ansvarig förvaltare. Projektledaren kallar även till samtliga möten med berörda enheter.

Den formella genomlysningen stäms av löpande med VD och Chef ALMA. I den senare delen av genomlysningen inleds även förhandlingar gällande villkor, avtalsskrivning och legal dokumentation inleds. Därefter behöver VD och Chef ALMA godkänna att tillgången tas vidare till Finanskommittén (FK) för ett slutgiltigt investeringsbeslut. I samband med detta tillhandahåller ALMA ett rekommenderat avkastningskrav samt en bedömning av lämplig investeringsstorlek. Inför FK:s sammanträde granskas investeringen av Riskkontroll för att säkerställa efterlevnad av Fjärde APfonden placeringsregler. Granskade tillgångar presenteras för FK. Riskkontroll kallar till FK-möte och säkerställer i rollen som sekreterare att den obligatoriska dokumentationen finns tillgänglig för samtliga deltagare innan kommittén sammanträder. Dokumentationen omfattar en investeringsrekommendation och analys, utkast till FK-protokoll samt bilagor kring regelefterlevnad, instrumentuppsättning och ett utlåtande från den operationella formella genomlysningen. Investeringsanalysen undersöker tio olika områden och poängsätter investeringen (1 till 5) utifrån hur väl den presterar i respektive kategori.

Investeringsrekommendationen innehåller följande delar:

• Grundfakta om investeringen och klassificering av den • Bakgrund om investeringen • Förslag till beslut och motivering bakom detta • Övergripande risker • Basfakta och villkor, inklusive hållbarhet och ESG-avtalsklausuler • Status för genomlysningen (eng: due diligence)

Ett investeringsbeslut i FK efterföljs av en stängningsfas där adekvata administrativa processer säkerställs och investeringen registreras i interna system. Ansvarig förvaltare kallar även till ett stormöte inom två veckor efter FK-beslut. Syftet med stormötet är att informera samtliga berörda i organisationen om den kommande investeringen, klarlägga instrumentuppsättningen samt hantera frågor avseende backoffice, ekonomi, limiter samt avkastning- och riskanalys. I stormötet deltar R&S, Business Operations, Riskkontroll och Finans. Ansvarig förvaltare skickar slutlig instrumentuppsättningsblankett till Riskkontroll för arkivering.

7.3.2 Uppföljning

Strategin framåt och inriktningsbeslut för onoterade tillgångar fattas beslut om årligen i första kvartalet och följs upp i tredje kvartalet (se ovan). Därutöver utvärderas enskilda innehav inom onoterade tillgångar löpande, bland annat genom rapportering från förvaltarna, deltagande vid investerarkommittéer (eng: Limited Partnership Advisory Committee, förkortat LPAC) och årsmöten. Givet den begränsade allokeringen till onoterade investeringar förväntas inte inlåsningen och den illikvida karaktären som följer av tillgångsslaget generera några utmaningar för Fjärde AP-fonden. Vidare analyseras de onoterade innehaven med utgångspunkten att samtliga investeringar i portföljen ska generera önskad avkastning samt riskegenskaper över tid över tid.

Bilaga 9

Utöver uppföljningen inom teamet för Alternativa investeringar och ALMA informeras även styrelsen om utvecklingen inom Alternativa investeringar. Riskutskottet får löpande information om nya utfästelser och större händelser i portföljen, inklusive beslut från Finanskommittén (FK). Styrelsen och Riskutskottet hålls även kontinuerligt uppdaterade om avkastnings- och riskrapportering från ALMA och RiV, inklusive FK-beslut. Även Revisionsutskottet får löpande information i form av genomgång av Fjärde AP-fondens processer för och bedömning av värdering av portföljens illikvida tillgångar inför och i samband med årsbokslut.

I tillägg till den rutinmässiga rapporteringen kring illikvida tillgångar ges även fördjupade presentationer och diskussioner om de underliggande tillgångsslagen vid utvalda styrelsemöten. Vid en till två styrelsemöten per år avsätts tid för en fördjupad genomgång av alternativa investeringar, antingen på en övergripande nivå eller med fokus på ett av de underliggande tillgångsslagen. Under dessa möten presenteras strategin och verksamhetsplanen för underliggande tillgångsslag, inklusive frågor såsom ägarstyrning och investerarrepresentation samt portföljens avkastning, exponering och större innehav. I tillägg brukar Fjärde AP-fonden regelbundet bjuda in VD:arna för de största innehaven till styrelsemöten för att presentera sina respektive verksamheter, strategier, genomförande och framåtblickande planer.

Fjärde AP-fonden har även rapporteringsprocesser för enskilda händelser och beslut av särskild betydelse. Vid större investeringar, eller investeringar av särskilt intresse eller karaktär, ska styrelsen informeras innan fonden fattar investeringsbeslutet. Detta innebär däremot inte att styrelsen är aktiv i investeringsbeslutet eller inverkar på dess utfall. I tillägg har Fjärde AP-fonden även en rapporteringsprocess för händelser med särskild påverkan eller omfattning. I dessa fall ska styrelsen informeras mer regelbundet, både skriftligt och i samband med styrelsemöten.

7.4 Slutsatser och bedömningar

Fjärde AP-fonden anses tillämpa en robust och välstrukturerad delegationsordning för allokeringsbeslut, där styrelsen fattar beslut om strategiska riktlinjer, såsom avkastningsmål och DNP, samtidigt som kapitalförvaltningen har mandat att fatta operativa allokeringsbeslut. Allokeringsmandatet och delegationsordningen framstår som både tydlig och anpassad för fondens ändamål, vilket skapar struktur och tydlighet i beslutsfattandet. Sammantaget bedömer Arkwright att Fjärde AP-fonden har en effektiv styrningsmodell, som säkerställer en välfungerande ansvarsfördelning från styrelsen till de enskilda förvaltarna i den operativa portföljen. Vidare bedöms det som sannolikt att denna styrningsstruktur har varit en bidragande faktor till Fjärde AP-fondens relativt starka avkastning över 1, 5 och 10 års tid. För vidare redogörelse av fondens resultat, se grunduppdraget kapitel 8.2.1.

Bilaga 9

8 Sjätte AP-fonden

I detta kapitel beskrivs styrningen av Sjätte AP-fonden, inklusive dess beslutsordning för tillgångsallokering, valutaexponering och investeringsprocess, samt vilken information, analyser och slutsatser som kommer styrelsen till del. Vidare beskrivs hur uppföljning och utvärdering sker på ett systematiskt sätt i verksamheten, samt hur positionstagning i utländsk valuta inklusive valutasäkring har påverkat förvaltningen. Kapitlets beskrivande avsnitt (8.1–8.2) sammanfattas i textrutan nedan. Arkwrights bedömningar och slutsatser presenteras i avsnitt 8.3.

▪ Sjätte AP-fondens styrelse beslutar om en Strategisk plan, vilken inkluderar strategisk inriktning inom riskkapital, investeringsfilosofi, långsiktig strategisk allokering och mandatfördelning. Verksamheten bereder förslag via de interna beslutsprocesserna och tillställer styrelsen beslutsunderlag, information, och analyser för styrelsens beslut. ▪ Styrelsen fattar årligen beslut om investeringsramarna för Sjätte AP-fondens förvaltningsverksamhet. Investeringsramarna styr investeringsvolymen, det vill säga takten för fondutfästelser och omfattningen av co-investeringar. Styrelsen delegerar investeringsbeslut inom ramen för strategin till VD. Beslut utanför strategin, exempelvis en ny fondrelation utanför befintlig fondportfölj, kräver ett styrelsebeslut. ▪ Uppföljning och utvärdering sker systematiskt över fler nivåer och tidsperspektiv: ▪ Styrelsen delges löpande rapportering om Sjätte AP-fondens verksamhet för att kontinuerligt kunna utvärdera utvecklingen av investeringsportföljen samt fondens finansiella situation. Rapporteringen mot styrelsen följer ett årshjul där tre typer av uppföljningar presenteras: 1) Tertial och årsuppdatering av portföljens avkastning och avstämning mot investeringspolicy 2) Halvårs- och årsuppföljning av långsiktig likviditetsprognos, underlag till investeringsramar samt likviditetsmonitorering 3) Månadsvis uppföljning i form av VD-brev. ▪ I verksamheten sker en kontinuerlig uppföljning av marknadsläget, portföljens status, ESG-analysen och den legala rapporteringen. Den senare inkluderar en loggbok över VD-beslut som fattats inom ramen för mandatet sedan föregående styrelsemöte. Investeringsbeslut för nya fondutfästelser och co-investeringar presenteras mer detaljerat i investeringspresentationen vid varje styrelsemöte. ▪ Enligt lag får Sjätte AP-fondens valutaexponering uppgå till högst 10 procent av portföljens marknadsvärde. Därav begränsas fondens valutahantering till valutasäkring. Hedgeportföljen ska normalt uppgå till 91–92 procent av det uppskattade marknadsvärdet, motsvarande en nettoexponering på 8–9 procent. ▪ På grund av de långsiktiga innehavstiderna i onoterade aktier (eng: private equity) krävs valutasäkring över längre perioder, vilket inte är kostnadseffektiv. Därför tillämpar Sjätte AP-fonden löpande omsättning av kontrakt, vilket medför kostnader för skillnader i köp- och säljkurser för valutainstrument (eng: spreadar) samt likviditetseffekter. Lagens begränsning medför därmed att valutarisk konverteras till likviditetsrisk. Risken förstärks av den volatila svenska kronan, som är svår att prognostisera. Eftersom Sjätte AP-fonden är en stängd fond, får de tidvis omfattande likviditetseffekternas en stor påverkan på verksamhetens investeringsmöjligheter. Detta har tydliggjorts de senaste åren då fonden har behövt nyttja sin likviditetsbuffert om 10 procent av fondkapitalet till valutaterminer.

Bilaga 9

8.1 Allokering

Eftersom Sjätte AP-fonden uteslutande investerar i onoterade aktier (eng: private equity, förkortat PE) tillämpas en något avsmalnad delegationsordning för allokeringsbeslut, där hela investeringsorganisationen enbart förvaltar ett specifikt tillgångsslag. Styrelsen delegerar investeringsbeslut inom ramen för strategin till VD, som i sin tur fattar beslut genom Fondkommittén. Beslut i Fondkommittén förutsätter ett tillstyrkande av Allokeringskommittén. Delegationsordningen för allokeringsbeslut och de beslutande kommittéerna visas i Figur 19 och presenteras mer ingående senare i detta avsnitt.

Figur 19: Sjätte AP-fondens delegationsordning för allokeringsbeslut och beslutande kommittéer Sjätte AP-fonden fattar allokeringsbeslut utifrån en kombination av investeringsramar, ”top-downperspektiv”, och investeringsmöjligheter, ”bottom-up-perspektiv”. Top-down-perspektivet baseras på den strategiska inriktning och de investeringsramar som styrelsen har fastställt, vilket i sin tur formar det delegerade mandatet till VD, enligt illustrationen i Figur 20. Bottom-up-perspektivet grundas i investeringsorganisationens arbete med att identifiera investeringsmöjligheter, vilka sedan avancerar uppåt via Sjätte AP-fondens beslutsprocesser. Investeringsmöjligheterna sammanställs löpande i en preliminär utfästelseplan för innevarande år samt de två kommande åren.

Figur 20: Sjätte AP-fondens beslutsnivåer Dessa två arbetssätt sammanvävs med hjälp av kassaflödesanalyser som säkerställer en direkt länk mellan investeringsverksamheten och styrelsens allokeringsmålsättningar. Nedan följer en fördjupning av respektive perspektiv, där top-down-perspektivet presenteras i avsnitt 8.1.1 och bottom-up-perspektivet i avsnitt 8.1.2.

8.1.1 Styrelsen

Med utgångspunkt i uppdragsformuleringen fastställer styrelsen övergripande mål för Sjätte APfondens verksamhet. Därutöver säkerställer styrelsen att fonden har en strategi, organisation och verksamhetsstyrning som möjliggör att målsättningarna kan förverkligas. En del av arbetet omfattar

Bilaga 9

beslut om fondens strategiska plan, som ses över vid behov, och investeringsram, som ses över minst halvårsvis. Styrelsen sammanträder vid sex ordinarie tillfällen årligen, samt vid extrainsatta tillfällen påkallade av ordförande, styrelseledamot eller VD.

Strategisk plan

Styrelsens engagemang i strategibeslut och målformuleringar exemplifieras av beslutsprocessen bakom Sjätte AP-fondens modifierade strategiska riktning. Strategiutvecklingen, som initierades 2020 under ledning av VD, syftade bland annat till att omvärdera och optimera portföljsammansättningen och allokeringsstrategin. För ändamålet togs en extern aktör in som utvärderade Sjätte AP-fondens portfölj utifrån avidentifierade kassaflöden från portföljens delar och deras korrelationer. Resultatet av portföljanalysen presenterades för styrelsen, tillsammans med verksamhetens förslag på en modifierad allokeringsstrategi. Efter djupgående diskussioner kring portföljanalysen fattade styrelsen beslut om en modifierad strategisk inriktning och investeringsfilosofi enligt verksamhetens förslag.

Följande år adresserades även avkastningsmålet för Sjätte AP-fondens portföljförvaltning, inklusive jämförelsetalet (eng: benchmark) för avkastningen. VD ledde, tillsammans med Chief Financial Officer (CFO), arbetet med att formulera ett mål som bättre speglar fondens uppdrag och stämmer överens med den strategiska riktningen som styrelsen beslutat om. En del av arbetet innefattade att identifiera ett lämpligt jämförelsetal inom onoterade aktier. Verksamheten presenterade beslutsunderlaget för styrelsen, tillsammans med ett förslag på målformulering och jämförelsetal, vilket sedan godkändes av styrelsen.

Den kraftiga värdeökningen på marknaden, särskilt år 2021, föranledde ett utvärderingsarbete kring strategiallokering och fördelning mellan fondstorlekar under 2022. Likt tidigare strategiuppdateringar tog verksamheten fram strategiska beslutsmaterial som presenterades för styrelsen och bjöd in till resonemang på operativ nivå. Utvecklingsarbetet resulterade bland annat i att styrelsen gav utökat mandat till verksamheten att ansvara för fördelningen mellan segmenteringen av ”mid buyout” och ”large buyout” i stället för att specificeras på strategisk nivå. Den strategi som formulerades vid detta tillfälle har inte uppdaterats ytterligare.

Investeringsramar

Styrelsen fastställer årligen investeringsramarna för Sjätte AP-fondens förvaltningsverksamhet. Dessa ramar styr investeringsvolymen, takten för fondutfästelser samt omfattningen av co-investeringar under året. Eftersom Sjätte AP-fonden är en sluten fond, utan in- och utbetalningar till pensionssystemet, måste framtida investeringar finansieras genom portföljens egengenererade likviditet från den realiserade avkastningen i befintlig portfölj. För att minimera likviditetsrisken och säkerställa fondens framtida utbetalningsförmåga upprätthålls en likviditetsbuffert motsvarande 10 procent av portföljens värde. Samtidigt överstiger fondens framtida utfästelser storleken på denna buffert för att möjliggöra en effektiv sysselsättning av fondkapitalet. Detta innebär att befintliga innehav måste generera tillräckliga distributioner för att täcka kommande åtaganden. Till följd av detta behöver styrelsens beslut om Investeringsramarna grundas i robusta prognoser av portföljens framtida kassaflöden.

För ändamålet har Sjätte AP-fonden utvecklat en modell för långsiktiga kassaflödesanalyser, som estimerar framtida in- och utflöden samt det resulterande nettokassaflödet. Syftet med kassaflödesanalysen är att identifiera en effektiv kapitalsysselsättning som maximerar avkastning och 90

Bilaga 9

samtidigt tillåter en långsiktig likviditetsbuffert om cirka 10 procent av den totala portföljen. Kassaflödesanalysen presenteras till styrelsen och ligger till grund för beslut om Investeringsramar. För att säkerställa en förståelse för modellen har verksamheten gått igenom den med styrelsen och förklarat de likviditetsrisker som föreligger i framtida scenarion. Styrelsen, genom Risk och revisionsutskottet (RU), har vid flertalet tillfällen under de senaste åren låtit organisationen ge en djupgående redogörelse för modellens funktion och uppbyggnad, vilket har resulterat i en bred kunskap om portföljen och dess risker.

Investeringsbeslut

Utöver den Strategiska planen och Investeringsramarna fattar styrelsen beslut som inte har delegerats till VD, exempelvis beslut som faller utanför fondens strategi eller innebär att en ny fondrelation som inte ingår i befintligt fondprogram adderas. Innan strategiuppdateringen år 2020 fattade styrelsen samtliga investeringsbeslut för Sjätte AP-fondens räkning, vilket medförde omfattande operativa arbetsuppgifter. Med investeringsramar och en strategisk riktning, tillsammans med tydliga definitioner på beslut som faller utanför Sjätte AP-fondens strategi, kan styrelsen delegera större beslutsmandat till VD och därmed säkerställa ett tydligare strategiskt fokus under sina sammanträden. I ett sådant fall att VD bedömer att osäkerhet råder kring omfattningen av dennes mandat ska tolkningsfrågan behandlas i styrelsen.

Processen för investeringsbeslut byggs upp underifrån med flera beslutssteg, där beslut om att avbryta processen kan fattas vid varje nivå. Beslutsinstanserna inkluderar portföljansvarig, Allokeringskommittén och Fondkommittén, i vilka VD har vetorätt, samt styrelsen. Syftet med beslutsprocessen är att säkerställa en grundlig utvärdering av investeringen ur flera perspektiv, identifiera kritiska risker och bedöma investeringens potential baserat på väl underbyggda beslutsunderlag. Dessa underlag baseras på Sjätte AP-fondens investeringsprocesser och dess standardiserade poängsatta sammanfattning (eng: scorecard).

Till följd av det utökade beslutsmandat som delegerats till VD har fondens uppföljningskrav förstärkts. Förändringen medförde även ett behov av en ny organisering av investeringsverksamheten, utformad för att arbeta integrerat tvärs över portföljen inom ramen för den strategiska allokeringens delportföljer. På så vis skapades en 360-graders utvärdering, där varje investering bedöms både ur fond- och co-investeringsperspektiv för att optimera förutsättningarna för den samlade portföljen. För att möjliggöra beslutsfattande utifrån flera perspektiv samt utöka investeringsverksamhetens involvering i allokeringsprocessen, införde VD en kommittéstruktur med ansvar för både investeringsbeslut och uppföljning. Processen drivs enligt en ”bottom-up”-princip inom fastställda ramar. På uppdrag av styrelsen har denna delegationsordning och investeringsprocess granskats och godkänts av en extern revisor. I nästföljande avsnitt följer en närmare beskrivning av denna beslutsprocess och dess respektive faser.

Utskott

Styrelsen har ett Risk- och revisionsutskott, ett Ersättningsutskott och ett Hållbarhetsutskott som bereder material till styrelsen. Risk- och revisionsutskottet (RU) har en central roll i att bereda och fördjupa riskbedömningen rörande främst likviditetsprognoser, allokering och strategifrågor.

Bilaga 9

8.1.2 Investeringsprocessen

Sjätte AP-fondens investeringsprocess gäller för samtliga fondutfästelser och co-investeringar och kännetecknas av ett ”bottom-up”-tillvägagångssätt, som illustreras i Figur 21.

Figur 21: Sjätte AP-fondens investeringsprocess för illikvida tillgångar Sjätte AP-fonden har ett moget program, vilket innebär att merparten av fondutvärderingarna sker inom ramen för befintliga relationer (eng: re-ups). Det är även genom dessa relationer som nya coinvesteringsmöjligheter huvudsakligen genereras. Därutöver utvecklar Sjätte AP-fonden kontinuerligt sin portfölj och utvärderar nya fondrelationer löpande. I dessa fall inleds investeringsarbetet med en mer omfattande sourcing-fas, där potentiella fondutfästelser identifieras och registreras. För att identifiera de mest högpresterande aktörerna fokuserar Sjätte AP-fonden på att träffa och samtala med fondförvaltarna. Möten med nya och befintliga förvaltare registreras i Sjätte AP-fondens pipeline, tillsammans med fondernas tidslinje för kommande fondresning. För de investeringar i pipelinen som bedöms intressanta upprättar investeringsansvarig en kort sammanfattning. Detta registreras även i Sjätte AP-fondens portföljsystem i syfte att minimera personberoendet till specifika investeringar. Portföljsystemet har även en integration med ett front-office system som möjliggör automatiska rapporter för specifika portföljanalyser.

Fonder som registreras i Sjätte AP-fondens portföljsystem kan ses som utbudet av initialt relevanta investeringsmöjligheter. I tillägg till detta behöver Sjätte AP-fonden också utvärdera och specificera sitt investeringsbehov. För att fastställa behovet används datadrivna modeller som utvärderar portföljen utifrån ett programperspektiv. Med modellerna som grund kan Sjätte AP-fonden identifiera vilka fonder i utbudet som bäst matchar programbehovet, till exempel utifrån exponering till en viss förvaltare, fördelning av storlekssegment, geografisk spridning och en jämn investeringstakt över tid (eng: vintage). Trots att programmet i första hand är det som styr behovsidentifieringen och det primära urvalet sker även en individuell bedömning av investeringens isolerade attraktivitet.

Det identifierade behovet utgör Sjätte AP-fondens utfästelseplan, vilken ska rymmas inom den av styrelsen fastställda utfästelseramen. Det identifierade behovet i kombination med identifiering (eng: sourcing) av relevanta fonder resulterar i en plan för fondutfästelser för det kommande året. Planen godkänns av Allokeringskommittén och presenteras för styrelsen i början på året. Co-investeringar exkluderas från planen då möjligheten att förutse och planera för dessa är begränsad, om inte omöjlig.

Nästa steg i investeringsprocessen är en formell genomlysning (eng: due diligence). Processen är uppdelad enligt olika beslutspunkter, eller ”gates”. Vid första gaten, G1, fattar Allokerings- respektive Fondkommittén beslut om huruvida resurser ska läggas på att vidare analysera investeringens värdepotential. Vid godkännande att fortsätta investeringsprocessen initieras en due diligenceprocess. I undantagsfall beslutar Allokerings- eller Fondkommittén om att flytta investeringen till G2, vilket innefattar en ingående utredning av en specifik fråga som kan avgöra om en fullständig due diligence ska inledas eller inte. En initiering av G2 kan till exempel föranledas av en co-investering som befinner sig i en bransch som av etiska skäl behöver undersökas vidare. Investeringar som godkänns efter en eventuell G2-analys fortsätter in i den bredare och fullständiga due diligence-processen.

Bilaga 9

Due diligence-processen skiljer sig något mellan fondutfästelser och co-investeringar. För fonder där en relation ännu inte har etablerats omfattas due diligence-fasen av en förstudie, en så kallad ”pre due diligence-process”. Inom denna process har teamet möten med förvaltaren, ibland över flera år. Utifrån den information som genereras i pre due diligence-fasen väljs förvaltare ut för djupare analys i en ”formell due diligence-process”. I denna fas etableras ett team som består av Investeringscheferna, två till tre medarbetare från investeringsverksamheten, en person från hållbarhet och en jurist. Teamet tar gemensamt fram ett omfattande material som täcker samtliga krav för den formella due diligence-processen. En operativ due diligence kan också bli aktuellt i denna fas.

Due diligence-processen mynnar ut i en omfattande mängd material, både intervjuprotokoll och analysdokumentation. För att stärka materialets effektivitet som beslutsunderlag sammanfattas det i en standardiserad poängsatt sammanfattning, ett så kallat scorecard. Sjätte AP-fonden utvecklade år 2015 ett eget scorecard som nyttjas genomgående för samtliga fondutvärderingar. Detta scorecard omfattar ett antal kategorier och delkategorier som fonderna utvärderas mot. Utvärderingen omfattar både en kvalitativ och en kvantitativ bedömning, där samtliga delkategorier genererar en poäng utifrån hur väl fonden uppfyller tillhörande kriterier. Detta scorecard utgör sedan en central komponent i ”G3”, som sammanfattar det övergripande beslutsunderlaget och presenteras för Allokeringskommittén.

G3-beslutsunderlaget distribueras till Allokeringskommittén och till Fondkommittén några dagar före investeringsmötena. För att ge ordförande möjlighet att skapa en effektiv mötesplanering och diskussion, där avgörande frågeställningar för respektive investeringspropå prioriteras och ges tillräcklig tid, uppmuntras kommittédeltagarna att skicka in sina frågor i förväg. Innehållet i det distribuerade materialet omfattar bland annat investeringens passform i programmet, nyckelfrågor, rekommendationer och poängen som genererats från fondens scorecard. Med detta som grund fattar Allokeringskommittén beslut om att tillstyrka eller avstyrka investeringen. Investeringar som tillstyrks av Allokeringskommittén tas upp för beslut i Fondkommittén, som även erhåller en sammanfattning av de frågor som Allokeringskommittén har fokuserat på. Samma skriftliga beslutsmaterial används i båda kommittéerna. Inom ramen för Fondkommitténs arbete tar VD, i samråd med Chefsjuristen, ställning till om beslutet ligger utanför VD-mandatet och därmed behöver hänskjutas till styrelsen. I ett sådant fall uppdateras materialet i enlighet med riktlinjer för utformning av styrelsematerial.

En godkänd fondutfästelse eller co-investering monitoreras löpande för att säkerställa en konsekvent hög kvalité i förvaltningen. Ett systematiskt monitoreringssystem tillämpas genom ett månatligt monitoreringsmöte i investeringsverksamheten, där ett urval av fonder analyseras vid varje mötestillfälle. Monitoreringsmötet leds av en för mötet utsedd moderator för att säkerställa en strukturerad genomgång. Mötesunderlag finns tillgängligt i Sjätte AP-fondens interna uppföljningssystem, som genererar digitala rapporter och uppdaterar dem i realtid. Dessa rapporter innehåller allomfattande data på både program- och fondnivå. Därutöver analyseras fondöversikten, inklusive de underliggande bolagsinnehaven. Genom detta tillämpar Sjätte AP-fonden en bottom-up monitorering av sina fondförvaltare, där fondernas prestation följs upp och diskuteras på bolagsnivå under monitoreringsmöten. Slutligen analyseras fondernas respektive avkastning enligt kvartiler som baserar på Burgiss data, ett jämförelseindex för private equity-fonder som Sjätte AP-fonden använder för att utvärdera enskilda fonder, delportföljer och den totala fonden.

Bilaga 9

8.1.3 Kommittéer

Historiskt har Sjätte AP-fonden haft en ensam beslutskommitté som behandlade samtliga investeringsbeslut utifrån ett brett antal kriterier. I samband med nuvarande VD:s tillträde fattades beslut om att dela upp denna beslutskommitté i två mindre kommittéer med olika fokus. Därmed bildades Allokeringskommittén och Fondkommittén. I syfte att undvika förhastade konsensus infördes även en dualitetsprincip mellan kommittéerna, där Allokeringskommitténs beslut tas vidare till Fondkommittén för finalt beslut under VD-mandatet. Nedan följer en beskrivning av både Allokeringskommittén och Fondkommittén.

Allokeringskommittén

I Allokeringskommittén ingår VD, chefer inom investeringsverksamheten, CFO (Chief Financial Officer) samt de eventuella personer som VD beslutar om att inkludera. Ordförandeskapet innehas av VD eller den person VD utser. Därutöver deltar en protokollförare i kommittén utan att vara medlem. Allokeringskommitténs uppdrag är att, utifrån ett portföljperspektiv och i linje med den strategiska inriktning som styrelsen har fastställt, allokera Sjätte AP-fondens kapital för att maximera den riskjusterade avkastningen. Kommittén sammanträder en gång per vecka, samt vid behov i akuta ärenden, och fattar beslut om att tillstyrka eller avstyrka möjliga investeringar, tilläggsinvesteringar och avyttringar innan ärendet överlämnas till Fondkommittén. Därutöver har Allokeringskommittén mandat att fatta beslut om att avstå från en förnyad fondutfästelse till ett befintligt fondteam. För dessa beslut utgör Allokeringskommittén den slutgiltiga beslutsinstansen, såvida inte ärendet behöver godkännas av styrelsen. Beslut fattas med enkel majoritet och behöver stödjas av mer än hälften av Allokeringskommitténs ledamöter. Däremot strävar VD efter att uppnå konsensus i samtliga beslut. Vid lika röstetal har VD utslagsröst. VD har även vetorätt mot beslut som fattas i kommittén.

Allokeringskommittén ska även godkänna:

• Underlag till styrelsens beslut kring fondens portföljstrategi • Långsiktig allokeringsplan på 3 till 5 års sikt (inför förankring i Fondkommittén) • Årlig investeringsram och löpande revideringar av denna (inför förankring i Fondkommittén) • Aktuell utfästelseplan (inklusive dess revideringar) • Större förvaltningsbeslut/ ägarstyrningsåtgärder i portföljen

Vidare ska Allokeringskommittén informeras om:

• Regelbunden portföljgenomgång • Lärdomar från genomförda investeringar • Resultatet av Sjätte AP-fondens årliga ESG-utvärdering

Allokeringskommittén hanterar ett stort antal investeringsmöjligheter, varför dess arbete omfattar att selektera och prioritera bland de möjliga alternativen. Potentiella investeringar presenteras av investeringsansvarig till kommittén med definierat beslutsmaterial för respektive gate. Vid utvärderingen av investeringsmöjligheter arbetar kommittén utifrån ett portföljperspektiv och beaktar flera kommersiella kriterier utifrån en i förväg definierad investeringsprocess och utarbetat scorecard. Detta inkluderar bland annat relationen till förvaltaren (eng: General Partner, eller GP), inpassning i programmet, avkastning och diversifiering.

Bilaga 9

Fondkommitté

Efter att Allokeringskommittén beslutat om att tillstyrka ett investeringsbeslut tas det upp i Fondkommittén, som kan jämföras med Sjätte AP-fondens interna styrelse. Fondkommittén besitter ansvaret att övervaka allomfattande och principiella frågor kopplat till strategisk portföljform och risker. Fondkommittén ska antingen godkänna, tillstyrka eller avstyrka varje beslut i samtliga beslutssteg avseende investeringar, tilläggsinvesteringar och avyttringar. I de fall Allokeringskommittén inte utgör den slutgiltiga beslutsinstansen fattar Fondkommittén även beslut om att avstå från att genomföra förnyade utfästelser till befintliga fondteam samt tilläggsinvesteringar i befintliga innehav. Likt Allokeringskommittén sammanträder Fondkommittén en gång per vecka och vid behov i aktuella ärenden. Beslut fattas med enkel majoritet och behöver stödjas av mer än hälften av kommitténs ledamöter. Däremot strävar VD efter att uppnå konsensus i samtliga beslut. Vid lika röstetal har VD utslagsröst. VD har även vetorätt mot beslut som fattas i kommittén.

Fondkommittén har även i uppgift att godkänna följande:

• Underlag till styrelsens beslut kring fondens portföljstrategi • Förslag till långsiktig allokeringsplan på 3 till 5 års sikt (inför styrelsebeslut) • Förslag till årlig investeringsram (inför styrelsebeslut) • Aktuell utfästelseplan

Därutöver ska Fondkommittén informeras om:

• Allokeringskommitténs investeringsbeslut i de fall kommittén utgör den sista beslutsinstansen • Väsentliga ESG-händelser i portföljen • Regelbunden portföljgenomgång • Lärdomar från genomförda investeringar • Resultatet av Sjätte AP-fondens årliga ESG-utvärdering

Kommittén består av VD, cheferna inom investeringsverksamheten, Hållbarhetschef, portföljstrateg, Chefsjurist, Kommunikationschef samt andra eventuella personer som VD beslutar om att inkludera. Ordförande för kommittén är VD eller den person VD utser. Med sin sammansättning av olika kompetenser och roller utvärderar Fondkommittén investeringar utifrån ett brett spektrum av faktorer. Med de olika funktioner som är representerade i kommittén finns även en samlad kompetens att ta ställning till portföljstrategi, investeringspotential och risker, ansvarsfulla investeringar, legala frågor och fondens roll inom pensionssystemet. I samråd med Chefsjuristen tar VD ställning till om ett beslut behöver hänskjutas till styrelsen.

Fondkommittén utgör den slutliga beslutsinstansen för investeringar, tilläggsinvesteringar samt avyttringar som inkluderas i VD-mandatet. För beslut som faller utanför VD-mandatet bereder Fondkommittén styrelsebeslut.

8.1.4 Uppföljning

Styrelsen delges löpande rapportering om Sjätte AP-fondens verksamhet i den omfattning som krävs för att möjliggöra en kontinuerlig utvärdering av investeringsverksamhetens utveckling och fondens finansiella ställning. VD ansvarar för att förbereda och lägga fram rapporter till styrelsen avseende investeringsverksamheten, fondens finansiella ställning och riskmätningar. Därutöver ansvarar VD för 95

Bilaga 9

att rapportera särskilda investerings- och avyttringsbeslut samt incidenter som kan ha en potentiellt negativ påverkan på fondens resultat eller renommé. Vidare har VD en skyldighet att hålla styrelseledamöterna informerade om väsentliga beslut.

Rapportering mot styrelse följer ett årshjul där tre olika typer av uppföljningar presenteras. Tertialoch årsuppföljningen behandlar portföljens avkastning och avstämning mot investeringspolicy. Halvårs- och årsuppföljningen centrerar runt den långsiktiga prognosen, underlag till investeringsramar samt likviditetsmonitoreringen. Slutligen presenteras investeringsportföljen, en ESG-uppföljning och loggbok över investeringsbeslut vid samtliga styrelsesammanträden. Därutöver skickar VD ut ett månatligt brev till styrelsen. Det finns även en process för incidentrapportering.

Tertial- och årsuppföljning

Verksamheten presenterar tertial- och årsvis en grundlig genomgång av Sjätte AP-fondens avkastning för styrelsen. Portföljen mäts över 1, 5 och 10 år, där utvärdering mot fondens avkastningsmål sker mot 5 år och de två övriga tidshorisonterna utgör jämförelsetal (eng: benchmarks). Portföljen och dess avkastning bryts ned över olika tidsserier och tillgångsklasser, både enligt strategi och målsättning, för att möjliggöra en effektiv uppföljning av fondens resultat. Vidare jämförs resultatet mot Burgiss ”All” och Burgiss ”PE”. Därutöver rapporteras och jämförs avkastningen för Sjätte AP-fondens 20 största fondförvaltare över 1, 5 och 10 år, där 5 år utgör den huvudsakliga tidshorisonten för utvärdering. Vid eventuella underpresenterande innehav kan styrelsen välja att analysera de beslutsmaterial som har föranlett verksamhetens investeringsbeslut.

Sjätte AP-fonden analyserar även fonder och deras enskilda bolagsinnehav, kategoriserade enligt fondgeneration (eng: vintage) samt mognadsgrad (Buyout/Venture och Growth) och totalt. Fondernas avkastning mäts i DPI, TVPI och Internränta (IRR), där de två sistnämnda kategoriseras enligt fyra olika kvartiler utifrån Burgiss. I presentationen mot styrelse presenteras kvartilerna enligt en färgkoordinering i syfte att ge en överblick av fondens resultat. Av samma anledning presenteras även fondernas kvartilsplacering i illustrativa grafer. Med dessa material som grund har styrelsen möjlighet att välja ut specifika fonder att utvärdera mer noggrant.

Uppföljning mot styrelse omfattar även en portföljavstämning mot investeringspolicyn. I denna uppföljning riktas fokus mot portföljens faktiska exponering i förhållande till fondens exponeringspolicy. Uppföljningen innefattar exponering mot enskilda fonder, managementbolag och co-investeringar relativt totalt förvaltat kapital. Eventuella avvikelser från investeringspolicyn skrivs ut och rödmarkeras i presentationen i styrelsen. Även den geografiska fördelningen följs upp, trots att limiter inom detta inte föreligger. Hållbarhet följs upp årsvis och rapporteras mot styrelse såväl som i årsredovisningen, där måluppfyllnad mot Sjätte AP-fondens kvantitativa hållbarhetsmål för portföljen redovisas. Resultaten från den årliga ESG-utvärderingen beskriver även hur förvaltare utvecklas och förbättrar sitt hållbarhetsarbete.

Halvårs- och årsuppföljning

Halvårs- och årsvis presenteras den långsiktiga prognosen, underlag till investeringsramar samt likviditetsmonitoreringen för styrelsen. Den långsiktiga likviditetsprognosen tar hänsyn till ett normalläge samt ett aktuellt marknadsscenario för likviditet. Utifrån detta belyser prognosen potentiella nedsiderisker och uppsiderisker i både det långa och det korta perspektivet. En realiserad

Bilaga 9

nedsiderisk tar sig uttryck i begränsade co-investeringar, medan en uppsiderisk kan leda till en högre likviditetsbuffert, alternativt en taktisk överallokering till co-investeringar.

I tillägg till likviditetsprognosen presenteras även utfallet i förhållande till prognosen via Sjätte APfondens monitoreringsverktyg. Även denna tar hänsyn till ett normalläge samt ett pessimistiskt scenario för distributioner, neddragningar och fondens nettokassaflöden. 10 Avvikelser mellan prognos och utfall ska fångas av likviditetsbufferten. Däremot har denna på senare år i väsentlig grad konsumerats av valutasäkringar, vilket också presenteras för styrelsen i likviditetsmonitoreringen. Presentationsmaterialet följer upp kassaflöden per delportfölj över en längre tid och illustrerar vilka placeringar som har haft störst bidragande effekt till reducerad likviditet. Eventuella avvikelser från strategi som följer av begränsad likviditet följs upp och stäms av med styrelsen.

Kontinuerlig uppföljning

Portföljansvariga presenterar vid samtliga ordinarie styrelsemöten en investeringspresentation som omfattar en analys kring marknadsläget inom fondens samtliga delsegment, ett nuläge kring portföljen, inklusive avkastning, hållbarhet samt de VD-beslut som fattats inom ramen för dennes mandat sedan föregående styrelsemöte. Investeringsbesluten för nya fondutfästelser och coinvesteringar presenteras mer i detalj i Investeringspresentationen vid varje styrelsemöte, tillsammans med en legal uppföljning kring huruvida styrelsens beslut har genomförts eller inte. Inom hållbarhet presenteras eventuella väsentliga negativa händelser kopplade till hållbarhet i portföljen. Likaså tillhandahålls en analys av hållbarhetsrisken per NAV, dels i uppdelning efter mognadsgrad (buyout och venture growth), dels fondutfästelse och co-investeringar. Bedömningen av hållbarhetsrisk utgår från ett mått som tillhandahålls av en extern leverantör av hållbarhetsinformation.

Månadsuppföljning

Utanför styrelsesammanträden delger VD en månadsuppföljning till styrelsen som sammanfattar vad som har hänt i organisationen sedan det senaste månadsbrevet, inklusive eventuella investeringar och avyttringar, status kring likviditet, valuta samt övriga punkter. Månadsbrevet är utformat på ett kort och koncist sätt i syfte att ge en snabb översikt av Sjätte AP-fondens verksamhet och dess nyligen genomförda aktiviteter.

Loggbok och incidentrapportering

För investeringsbeslut som fattas av styrelsen förs en loggbok, där även utnyttjande av VD:s ram för investeringar och avyttringar sedan föregående möte redovisas. I samma underlag rapporteras eventuella incidenter hos enskilda portföljbolag. För dessa typer av händelser finns en eskaleringsprocess, inklusive rapportering till Fondkommitté och styrelsen. Denna uppföljning omfattar en beskrivning och incidenten, en gradering av dess gravitet samt planerade åtgärder. På så sätt hålls styrelsen informerad kring incidenten och de åtgärder som investeringsorganisationen och hållbarhetsteamet tar för att avhjälpa detta.

10 Likviditetsprognosen används frekvent i den operativa organisationen och tas upp i veckovisa möten. VD rapporterar även denna löpande vid samtliga ordinarie styrelsesammanträden. 97

Bilaga 9

Hantering av utmanande marknadslägen har historisk karaktäriserats av en proaktiv riskhantering och uppföljning. Detta exemplifierades av Covid-19 pandemin då fonden tog fram riskcase för samtliga bolagsinnehav och klassificerade dem utifrån deras respektive risknivåer. För innehav med en hög riskexponering tog Sjätte AP-fonden proaktiv kontakt med ansvarig fondförvaltare och bad om en utläggning av dennes riskhantering.

8.1.5 Co-investeringar

Under de senaste 15 åren har Sjätte AP-fonden konsekvent kommunicerat till fondförvaltare att de är intresserade av att göra co-investeringar, samt säkerställt att de har kapacitet och kompetens att genomföra dessa. Detta särskiljer Sjätte AP-fonden från många andra aktörer på marknaden som vid fondutfästelser kan uttrycka intentioner om att göra co-investeringar men sakna kapacitet och processer att agera på möjligheter när de väl presenteras av förvaltaren. En definierande egenskap av co-investeringar är deras tidskänslighet, vilket föranleder ett behov om en flexibel investerings- och beslutsprocess. Detta har Sjätte AP-fonden tagit fram, utvecklat och förfinat över 15 års tid. När en intressant co-investeringsmöjlighet presenteras för fonden är samtliga organisationsnivåer, inklusive styrelsen, förberedda på det arbete som krävs för att genomföra investeringen. Fondens kommittéstruktur och kvickhet i att tillsätta ett team med dedikerade personalresurser, kombinerat med styrelsens flexibilitet att sammanträda på kortare varsel, skapar systematiska och kontinuerliga möjligheter att göra co-investeringar.

Marknaden för onoterade aktier och co-investeringar är varken öppen eller demokratisk. I stället avgör fondförvaltare vilka investerare de önskar ha relationer till. För att säkerställa kontinuerliga investeringsmöjligheter är det därmed centralt för investerare att etablera och bibehålla en god relation till förvaltare. Sjätte AP-fonden har varit framgångsrik i att skapa goda relationer till fondförvaltare, bland annat tack vare deras konsekventa engagemang i co-investeringar. Detta har också medfört att fondförvaltare kontinuerligt har presenterat attraktiva co-investeringsmöjligheter till Sjätte AP-fonden. Genom åren har Sjätte AP-fonden löpande blivit presenterade med ett stort antal co-investeringsmöjligheter och fattat investeringsbeslut om de som bedömts mest attraktiva och i linje med deras investeringsprogram. Detta har bidragit positivt till fondens avkastning, då coinvesteringar ofta har lägre förvaltningsavgifter och därmed bidrar till en genomsnittligt högre avkastning.

Kärnan i processen handlar om att fatta välgrundade beslut, både vad gäller att investera och att avstå från att investera. Detta säkerställs genom en opartisk utvärdering av samtliga förvaltare där investeringen analyseras utifrån ett brett spektrum av perspektiv. Processtyrningen utgör även ett skydd mot investeringsbeslut som faller utanför strategins ramar. Till exempel säkerställer ovan nämnda investeringsprocess att co-investeringar uteslutande genomförs inom Buyout, aldrig inom Venture, och endast med förvaltare som Sjätte AP-fonden har utvärderat.

8.2 Valuta

8.2.1 Styrelsen och VD-mandatet

Enligt lag får Sjätte AP-fondens valutaexponering inte överskriva 10 procent av portföljens totala marknadsvärde. Till följd av lagens exponeringslimit fattar fonden inga aktiva beslut inom valutaplacering. I stället begränsas valutahanteringen till ett uteslutande fokus på valutasäkringar. För

Bilaga 9

att säkerställa att lagkravet om valutasäkring efterföljs fattar styrelsen beslut om valuta i investeringspolicyn, inklusive hur valutaexponering ska definieras, de limiter som ska följas samt motpartsexponering. Vidare ges VD mandat att skapa en instruktion för valutasäkring som möjliggör efterlevnad av lagens ramar.

I början av 2024 anlitades en extern part för att stödja arbetet med att omarbeta investeringspolicyn samt utforma en instruktion för valutasäkringsprocessen. VD äger instruktionen och ansvarar för att presentera den för styrelsen. Instruktionen för valutasäkring har granskats av både interna och externa revisorer och innehåller följande punkter:

1. En bakgrund om valutasäkring inom Sjätte AP-fonden 2. Definitioner i linje med investeringspolicyn 3. Strategier för valutasäkring 4. Finansiella instrument och transaktioner 5. Motparter 6. Avveckling 7. Uppföljning och rapportering 8. Avvikelser

Lagen formulerar valutabegränsningen i relation till portföljens totala portföljvärde. Däremot investerar Sjätte AP-fonden uteslutande i onoterade tillgångar (eng: private equity) som per definition inte finns noterade på en marknadsplats. Av den anledningen saknas ett marknadsvärde i traditionell bemärkelse, annat än när bolaget, eller en väsentlig andel av det, säljs på andrahandsmarknaden. På grund av detta är det inte möjligt att i realtid fastställa marknadsvärdet av Sjätte AP-fondens portfölj. Därmed framgår det av VD:s valutainstruktion att Sjätte AP-fonden enbart valutasäkrar känd exponering. Denna metod har tagits fram i samråd med styrelse och Risk- och revisionsutskottet. Processens kvalité har även säkerställts av en extern part.

VD har fastställt att valutasäkring endast ska genomföras i den utsträckning som krävs enligt lag. Instruktionen för valutasäkring anger att hedgeportföljen (portföljen i utländsk valuta som valutasäkras) normalt ska uppgå till 91–92 procent av det uppskattade marknadsvärdet. Med andra ord ska nettoexponeringen uppgå till ungefär 8–9 procent och inte överstiga 10 procent. Därutöver beslutades 2024 att valutor vars gemensamma exponering understiger 1 procent av portföljens marknadsvärde inte ska valutasäkras. För att förstå valutarisken behöver fondens samtliga underliggande innehav och deras geografiska placering analyseras. Denna ”Level 2” analys motiveras av att en fonds valuta inte indikerar den valutarisk som tillkommer av en investering. Till exempel skulle en valutasäkring mot en fond i Euro fortfarande innebära en valutarisk om delar av dess innehav var i dollar.

8.2.2 Uppföljning

Till följd av valutans centrala roll i Sjätte AP-fondens förvaltning följs den upp frekvent i organisationen på samtliga nivåer. Hedgeportföljen ska följas upp veckovis av VD och CFO och innefatta både exponering och likviditetseffekter.

Inom exponering ska uppföljning och rapportering innefatta följande:

• Motpartsexponering enligt investeringspolicyn 99

Bilaga 9

• Valutasäkringsgrad för totalportföljen samt för respektive valuta, inklusive öppen exponering • Känd brutto- och nettoexponering • Portföljens senaste fastställda marknadsvärde och ackumulerade förändringar mellan rapporttillfällen (likviditetshändelser, utfästelser)

Inom likviditetseffekter ska uppföljning och rapportering innefatta följande:

• Likviditetsflödet från valutaterminer de senaste 12 månaderna, både i absoluta tal samt i relation till totalportföljens marknadsvärde • Indikativt flöde och dess fördelning per valuta per månad kommande 3 månader och totalt per månad under kommande 12 månader

Valutasäkringen rapporteras även tertialvis i Risk- och revisionsutskottet, där den först granskas och kommenteras innan den presenteras för styrelsen. Därtill nämner VD:s månadsbrev frekvent valutafrågan.

8.2.3 Påverkan på förvaltningen

Givet de långsiktiga innehavstiderna inom onoterade tillgångar (eng: private equity) kräver valutasäkringar en längre tidshorisont. Samtidigt är valutasäkringar med långa löptider inte kostnadseffektivt, vilket gör att Sjätte AP-fonden tillämpar en strategi med löpande omsättning av kontrakt. Dessa kontrakt medför dock kostnader för ”spreadar”, det vill säga skillnader mellan köpoch säljkurs för kontrakten, samt likviditetseffekter. Därmed resulterar lagens begränsning i att valutarisk konverteras till en likviditetsrisk. Risken förstärks av den volatila svenska kronan som är utmanande att prognostisera.

Då Sjätte AP-fonden är en stängd fond påverkar valutakursens, periodvis omfattande, fluktuationer fondens likviditet samt möjligheten att upprätthålla en jämn investeringstakt och riskspridning. Detta har varit särskilt framträdande under de senaste åren, då Sjätte AP-fonden har behövt utnyttja sin likviditetsbuffert till valutaterminer. Konsekvensen av detta har främst varit en begränsad möjlighet att genomföra nya co-investeringar i undervärderade marknader. Co-investeringar generar även i regel en högre avkastning efter kostnader jämfört med fondutfästelser, eftersom de inte är föremål för avgifter. Den bristande likviditeten har därmed medfört både förlorade attraktiva investeringstillfällen och uteblivna avgiftsrabatter. Ur ett längre tidsperspektiv riskerar de uteblivna co-investeringarna att leda till en lägre genomsnittlig avkastning I portföljen.

8.3 Slutsatser och bedömningar

Sjätte AP-fonden grundades 1996 med ett initialt fondkapital på cirka 10 miljarder kronor. Med den dåvarande strategin genererade fonden en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 4,2 procent över 16 års tid, vilket resulterade i ett fondkapital på cirka 20 miljarder kronor 2012. Vid denna tidpunkt sjösatte en delvis ny styrelse för Sjätte AP-fonden en uppdaterad strategi, vilket lade grunden för det arbetssätt som präglar verksamheten idag. Sedan den nya strategin implementerades har Sjätte AP-fonden uppnått en genomsnittlig årlig avkastning på 11,8 procent, vilket har ökat fondkapitalet till dagens 77 miljarder kronor. Den snabba tillväxten är inte minst noterbar från och med 2019, då fonden sedan dess har uppvisat en genomsnittlig årlig avkastning på 15,5 procent. För en illustration kring Sjätte APfondens tillväxt mellan 1996 och 2024, se Figur 73 i grunduppdraget.

Bilaga 9

Fondkapitalets tillväxt har etablerat Sjätte AP-fonden som en av Nordens största investerare i onoterade aktier (eng: private equity). Mer specifikt uppskattas Sjätte AP-fonden att vara den näst största investeraren i Sverige, strax efter Skandia, och den femte största i Norden. Figur 22 visar hur storleken på Sjätte AP-fondens kapital förhåller sig till Nordens största investerare i onoterade aktier.

Figur 22: Nordens största investerare i onoterade aktier och deras respektive fondkapital 2023, angett i mdr SEK En central möjliggörare bakom Sjätte AP-fondens tillväxt är dess organisation och styrning, särskilt dess investeringsstrategi och investeringsprocess. Arkwright bedömer att fondens styrning har lett till framgångsrika investeringsbeslut, vilket sedan strategiuppdateringen 2012 har bidragit till särskilt stark tillväxt och hög avkastning på fondens kapital. Ett viktigt inslag i Sjätte AP-fondens strategi är dess co-investeringsmodell, som uteslutande tillämpas inom buyout-strategier inom befintliga fondrelationer. Denna strategi har utgjort en stabil grund för en systematisk tillgångsallokering, samtidigt som den har bidragit till att fonden har undvikit för riskfyllda investeringar.

Till följd av att Sjätte AP-fonden uteslutande investerar i onoterade aktier (eng: private equity) tillämpas en beslutsstruktur och verksamhetsstyrning som är anpassad för tillgångsslaget och skiljer sig från Första–Fjärde AP-fonderna. Givet fondens fokuserade investeringsstrategi har styrelsen inte samma utgångspunkt som Första–Fjärde AP-fonderna, där beslut omfattar fördelningen mellan olika tillgångsslag. I Sjätte AP-fonden begränsas styrelsens beslutsutrymme i stället till att fastställa riktlinjer inom onoterade aktier. Det är därför naturligt att styrelsen har en mer aktiv roll i strategiska beslut och styrdokument, vilket i övriga buffertfonder i högre utsträckning delegeras till VD. Mot denna bakgrund bedömer Arkwright det som ändamålsenligt och lämpligt att dessa beslut fattas av styrelsen i Sjätte AP-fonden.

Bilaga 9

9 Research

9.1 Vikten av god styrning och Governance Alpha

Institutioner kan ofta redogöra för formella beslutsvägar och strukturer inom organisationen. Däremot är denna dokumentation inte tillräcklig för att fånga och beskriva institutionens organisationsliv. För att skapa en omfattande förståelse för organisationens utformning och effektivitet behövs en mer djupgående analys av dess styrning. Clark och Urwin (2008) menar att institutioners organisationsproblem består av att orkestrera kollektiv handling på ett snabbt och effektivt sätt, med hänsyn till nedärvda relationer och kontrollsystem. Vidare betonar forskarna styrningens avgörande roll för institutioners framgång och menar att även ideala institutioner misslyckas om styrningen är bristande.

Vikten av god styrning är central för institutioners överlevnad, inte minst för finansiella institutioner som måste vara lyhörda och anpassningsbara till särskilt föränderliga marknadsmiljöer (Clark & Urwin, 2008). Vidare visar forskning att tydlig styrning, transparens och ansvarsallokering är viktigt för alla publika fonder (Blundell-Wignall, Hu & Yermo, 2008), och att pensionsfonders samhällsviktiga uppdrag ytterligare bidrar till styrningens vitalitet (Clark & Monk, 2012).

Studier som analyserat den kvantitativa effekten av god styrning har sett att den kan generera en ökning med 1 till 3 procentenheter per år (Ambachtsheer, 2007a; Watson & Wyatt, 2006). Den kvantitativa effekten av styrning underbygger även begreppet ”Governance Alpha ” , som refererar till den överavkastning som genereras av god styrning. Begreppet har sina rötter i modern portföljteori och konceptet ”den effektiva fronten”, som representerar den uppsättning portföljer som erbjuder högsta möjliga avkastning för en given risknivå. Dessa portföljer är passivt optimerade och påverkas i huvudsak av beta 11 . Därtill har styrningen, vid en given risknivå, förmåga att både öka och minska avkastningen i relation till den effektiva fronten. Detta fenomen benämns som Governance Alpha (Clark och Urwin, 2008).

9.2 Definition av god styrning och nedbrytning av dess komponenter

Konceptet Governance Alpha illustrerar hur effektiv styrning kan bidra till överavkastning och understryker vikten av god styrningspraxis inom kapitalförvaltning. Flertalet definitioner av god styrning har vuxit fram i forskningsvärlden, inte minst inom området pensionsfonder. En riktlinje för god styrning formuleras av Summers (2006), som argumenterar för att institutionen idealt sett är enhetlig till dess önskvärda funktioner på ett sådant sätt att det finns en tydlig länk mellan institutionens struktur och dess uppsatta mål. Vidare har forskare och institut brutit ned definitionen av god styrning till olika beståndsdelar och komponenter.

11 Beta är ett mått på en investerings känslighet gentemot marknadsrörelser, där ett beta över 1 innebär högre volatilitet än marknaden, medan ett beta under 1 indikerar lägre volatilitet. 102

Bilaga 9

Tre välkända uppsättningar av styrningsprinciper för pensionsfonder och Sovereign Wealth Funds (SWF:s) presenteras i avsnitten 9.2.1 till 9.2.3. Därefter belyses centrala styrningsprinciper som tidigare analyser av de svenska pensionsfonderna har identifierat i avsnitt 9.1.4.

9.2.1 Santiagoprinciperna

Inom forskning kring styrning av SWFs har Santiagoprinciperna (2008), formellt kända som Generally Accepted Principles and Practices (GAPP), fått stor uppmärksamhet. Dessa principer publicerades av International Forum of Sovereign Wealth Funds Generally (IFSWFs) med syftet att identifiera ett ramverk för generellt accepterade principer som belyser lämplig styrning, ansvarsfördelning och investeringsprocesser för SWFs. Principerna syftar även till att stötta SWF:s institutionella ramverk, styrning och investeringsverksamhet. Totalt omfattar Santiagoprinciperna 24 frivilliga principer som kategoriseras enligt tre centrala områden:

1. Legala ramverk, mål och koordinering med makroekonomiska riktlinjer : Sunda principer betonar vikten av ett robust institutionellt ramverk och en effektiv styrningsstruktur för en SWF. Vidare underlättar principerna formuleringen av lämpliga investeringsstrategier som stämmer överens med SWF:s uttalade riktlinjer och mål. 2. Institutionella ramverk och styrningsstrukturer: För att skapa förutsättningar för en oberoende styrning som är fri från politisk påverkan bör styrningsprinciper rekommendera en separation av ägarens, styrande organs och förvaltningens funktioner. 3. Investerings- och riskhanteringsramverk : En tydlig investeringspolicy visar på en SWF:s åtagande till en disciplinerad investeringsplan och välstrukturerade processer. Därutöver främjar ett pålitligt riskhanteringsramverk lämpligheten i dess investeringsverksamhet och säkerställer en tydlig ansvarsfördelning.

Givet Santiagoprincipernas generella natur, utformade för att möjliggöra tillämpning i länder på alla nivåer av ekonomisk utveckling, lämnas förbehåll för anpassningar enligt rådande lagar, krav och skyldigheter.

9.2.2 12 principer för god styrning

Clark och Urwin (2008) utvecklade ett ramverk för god styrning genom att analysera ledande institutioner med bästa praxis (eng: best practice) inom styrning, där aktörer inkluderade statliga fonder, donationsfonder och pensionsplaneringsinstitutioner. Observationerna sammanfattades i ett ramverk som samlar och organiserar 12 rekommenderade styrningsprinciper enligt kategorierna 1) Sammanhållning, 2) Medarbetare och 3) Processer. ”Sammanhållning” avser tydlighet och fokus i investeringsobjektiv, ”Medarbetare” omfattar involverade parter i investeringsbeslut, med hänsyn taget till deras kompetens och expertis, och ”Processer” beskriver hur investeringsbeslut organiseras och implementeras. De tre kategorierna och deras tillhörande styrningsprinciper redogörs för nedan.

Sammanhållning : Inom institutionell sammanhållning framhålls att investeringsinstitutioner tenderar att ha en nedärvd struktur och att denna behöver stämma väl överens med intressen av pensionstagare och övriga intressenter. Principer inom institutionell sammanhållning presenteras nedan.

1. Missionstydlighet: Klarhet i uppdraget och intressenters hängivelse till uppdragsbeskrivningen. 103

Bilaga 9

2. Investeringsansvarig: En kompetent investeringsfunktion med definierade ansvarsområden och en tydlig ansvarsskyldighet mot institutionen. 3. Effektiv tidsbudget: Fördelning av resurser till samtliga element i investeringsprocessen och styrningskedjan med en lämplig resurs- och tidsallokering.

Medarbetare : Humankapital är en central komponent i fonders styrning. Däremot skiljer sig institutioner i sin förmåga att identifiera och välja ut nyckelpersoner, samt styra sig själva på ett sätt som främjar humankapital (Ambachtsheer et al., 2007). Följande rekommendationer har identifierats inom detta område:

4. Ledarskap: Ledarskap har en stark och mätbar effekt på institutionell prestation, vilket framträder särskilt på styrelsenivå (inte minst i ordförandens arbete) och sträcker sig vidare till genomförandet av delegerade mandat. 5. Kompetensbehov : I den mån stiftelseordföranden och övriga styrelsemedlemmar kan välja sina kollegor bör urvalet grundas i tre önskvärda egenskaper: påvisbara numeriska färdigheter, förmåga till logiskt tänkande och en förmåga att reflektera över risker inom sannolikhetsområdet. 6. Kompensationsstruktur: En effektiv kompensationspraxis som är anpassad till fondens kontext stärker organisationen och dess förmåga att uppfylla missionen och uppdraget.

Processer : Enligt Clark och Urwin (2008) är institutionell Sammanhållning och Medarbetare centrala förutsättningar för en högkvalitativ pensionsfond. Givet att båda dessa komponenter återfinns i institutionen utgör beslutsprocesser de mest centrala verktygen för att realisera fondens fulla värdepotential. Vidare menar forskarna att Processer var mest påverkansbar av samtliga komponenter.

7. Starka övertygelser: Processer bör vila på starka övertygelser och en investeringsfilosofi som har stöd från hela organisationen, överensstämmer med de operativa målen och informerar investeringsbeslut . 8. Konkurrensfördel: Beslutsprocesser bör utformas utifrån institutionens relativa styrkor och svagheter. 9. Riskbudget: Investeringsprocessen bör utformas med hänvisning till en riskbudget som är anpassad till fondens mål och inkluderar en korrekt och integrerad syn på alfa 12 och beta. 10. Realtidsbeslut : Givet den tidsberoende naturen av investeringsresultat bör institutioner nyttja beslutsfattande system som fungerar i realtid i stället för kalendertid. 11. Chefsurvalsprocess: Externa chefer bör nyttjas effektivt genom tydligt definierade mandat, gemensamma mål, och rigorösa ”fit-for-purpose” anställningskriterier. 12. Lärande organisation: Inom investeringsbeslut bör institutioner arbeta med en lärande kultur som avsiktligt uppmuntrar till förändring och utmanar branschens vedertagna antaganden.

Dessa 12 punkter bör betraktas som riktlinjer för önskvärd styrning av pensionsfonder, trots att en och samma pensionsfond inte kan förväntas vara marknadsledande inom samtliga punkter. Clark och

12 Alfa är ett mått på en investerings riskjusterade överavkastning i förhållande till relevant marknadsindex eller jämförelsetal (eng: benchmark), där ett positivt alfa indikerar bättre prestation än marknaden och ett negativt alfa visar underprestation. 104

Bilaga 9

Urwin (2008) identifierade även att best-practice institutioner generellt var medvetna om deras brister inom ovan nämnda punkter och kontinuerligt strävade efter funktionsförbättringar.

9.2.3 OECD:s rekommendationer för styrning av pensionsfonder

Utöver IFSWF:s Santiagoprinciper och Clark och Urwins (2008) riktlinjer för ”best practice” styrning har Institutionen Convention on the Organisation for Economic CO-operation and Development (OECD) identifierat 12 riktlinjer för styrning av pensionsfonder som är applicerbara för autonoma, kollektiva eller grupp-pensionsfonder som stödjer den privata pensionsplanen. Riktlinjerna berör både styrningsstruktur och styrningsmekanismer, vilka redogörs för nedan.

Styrningsstruktur: Pensionsfonders styrningsstruktur bör säkerställa en lämplig fördelning av operativt ansvar och översynsansvar, samt en tydlig ansvarsskyldighet och lämplighet inom fördelat mandat.

1. Identifiering av ansvarsområden : Det bör finnas en tydlig identifiering och fördelning mellan operativt ansvar och översynsansvar. Vidare bör pensionsfondens förvaltningsansvar tydligt framgå. 2. Styrande organ: Pensionsfonder bör ha ett styrande organ som har befogenhet att förvalta fonden och som är ytterst ansvarigt för att säkerställa efterlevnad av pensionsfondens övergripande mål samt skydd av förmånstagarnas intressen. Vidare bör det styrande organet inte kunna delegera hela sitt ansvar till externa tjänsteleverantörer. 3. Expertrådgivning : Inom de områden där syrningsorganet saknar expertkunskap att fatta beslut och uppfylla dess uppdrag kan yttre ramverk kräva expertrådgivning eller tillsättning av professionella för att möjliggöra fullföljning av vissa funktioner. 4. Revisor : En oberoende revisor bör tillsättas för att utföra en periodisk revision som rapporteras till styrningsorganet. 5. Aktuarie : En aktuarie bör tillsättas av styrningsorganet för samtliga förmånsbestämda planer som finansieras via pensionsfonder. 6. Förvaringsinstitut : Förvaringen av pensionsfondens tillgångar kan utföras av pensionsenheten, den finansiella institution som förvaltar pensionsfonden eller av ett oberoende förvaringsinstitut. 7. Ansvarsskyldighet : Det styrande organet bör vara ansvarsskyldigt gentemot pensionsplanens medlemmar och förmånstagare samt de behöriga myndigheterna. 8. Lämplighet : Det styrande organet bör uppfylla minimikrav på lämplighet för att säkerställa en hög nivå av integritet och professionalism i förvaltningen av pensionsfonden.

Styrningsmekanismer : Pensionsfonder bör ha lämplig kontroll, kommunikation och incitamentmekanismer som säkerställer god beslutsfattning, lämplig och effektiv exekvering, transparens och återkommande uppföljning och utvärdering.

9. Interna kontroller : Det bör finnas lämpliga kontroller för att säkerställa att hela organisationen agerar i enlighet med pensionsfondens mål, regleringar, avtal och styrdokument. 10. Rapportering : Rapporteringskanaler mellan samtliga personer och enheter som är involverade i förvaltningen av pensionsfonden bör upprättas för att säkerställa en effektiv informationsdelgivning. 11. Informationsgivning: Det styrande organet bör delge relevant information till samtliga berörda parter på ett tydligt, korrekt och tidsenligt sätt. 105

Bilaga 9

12. Rättslig prövning: Medlemmar och förmånstagare i pensionsplanen bör ha tillgång till lagstadgade mekanismer för rättslig prövning.

9.2.4 Publikationer om de svenska AP-fonderna

Utöver de mer generella principerna och riktlinjerna för pensionsstyrning har forskare även tagit fram styrningsrekommendationer som är specifika för de svenska AP-fonderna. I SOU 2012:53 (Finansdepartementet, 2012) presenterade Clark och Monk (2012) fyra önskvärda styrningsegenskaper för AP-fonderna, vilka beskrivs nedan.

1. Institutionell sammanhållning : Mellan mål och dess praktiska förverkligande, drivet av ett tydligt verksamhetssyfte och en explicit länk mellan institutionens syftesbeskrivning och investeringsmål. 2. Förmåga och expertkunskap (humankapital) : Inom organisationens styrning och ledning, där styrelsen separat och gemensamt har en djup och bred kompetens och delegerar ansvar till ledare enligt deras kompetens och expertis. 3. Processen för beslutsfattande och implementering av beslut: Där mål och syften förverkligas, med åtskillnad på typer och konsekvenser av beslutsfattande, där mandat allokeras enligt förmågor som krävs för beslutet i fråga. Lika viktigt är att styrelsen besitter kompetensen att delegera lämpligt ansvar till exekutiva fondchefer samt har förmågan att utvärdera de beslut som fattas av dessa. 4. Relationen mellan institutionen och dess sponsor : AP-fondernas delegerade auktoritet och oberoende skapar en tydlig och långsiktig roll och ansvarsfördelning samt en medföljande informationsskyldighet till relevanta intressenter. Därtill bör auktoritet och oberoende samt tillsättning av styrelsemedlemmar och seniora chefer stämma överens med institutionens mandat och investeringsmål.

Utöver Clark och Monks (2012) publikation genomförde Organisationen for ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) år 2012 en studie om de svenska AP-fonderna som argumenterar för att deras uttalade styrningsprinciper som minst ska täcka:

• Hur fonden planerar att uppnå dess övergripande investeringsmandatet • En strategisk tillgångsallokering, fördelad mellan de huvudsakliga tillgångsklasserna • Den utsträckning som externa parter kan användas, samt hur de ska väljas ut och följas upp • I vilken utsträckning och hur aktivt kapitalförvaltning kommer att bedrivas • Kriterier för att utvärdera resultatet av buffertfonden och dess olika portfoliokomponenter

Vidare menar OECD att buffertfonder bör ha tydliga mandat och specifika mätbara mål, bland annat avkastingsmål, och att respektive fonds styrelse bör utvärderas mot dessa. Enligt OECD:s riktlinjer bör AP-fonderna även ha en tillgångsallokering som stödjer deras investeringsmål. Tillgångsallokering bör anges i dokumentationen av investeringsprinciperna, och det bör även finnas en process för återkommande utvärderingar av denna till styrelsen, åtminstone vart tredje år. Därtill bör breda ramar och restriktioner av tillgångsklasser lämnas till styrelsen som en integrerad del i deras investeringspolicy. Idealt bör även pensionsfonder ha en autonom ledningsentitet som enbart är dedikerad till administration och investeringar av fondens tillgångar.

Likt tidigare publiceringar identifierade OECD att styrelsen bör inneha en hög nivå av integritet, kompetens, expertis och professionalism. Mer specifikt ansågs styrelseledamöternas kombinerade 106

Bilaga 9 kompetens och förmågor centrala för att möjliggöra en effektiv översyn av fonden och dess delegationsordningen till både interna och externa parter. Särskild vikt behöver placeras vid urvalet och tillsättningen av styrelsen, givet entitetens närhet till den politiska sfären.

Bilaga 9

10 Referenslista

Ambachtsheer, K. (2007). Pension revolution: A solution to the pensions crisis. John Wiley & Sons.

Blundell-Wignall, A., Hu, Y.-W., & Yermo, J. (2008). Sovereign wealth and pension fund issues (OECD Working Papers on Insurance and Private Pensions No. 14). Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). https://doi.org/10.1787/243287223503

Clark, G. L., & Monk, A. H. B. (2012). The governance of pension funds and pension reserve schemes: Implications for the Swedish AP funds. I Riksrevisionen, Riksrevisorns årliga rapport 2012 (Bilaga 5). https://data.riksdagen.se/fil/0EA1384C-9345-47C2-9BBC-67619FD10130

Clark, G. L., & Urwin, R. (2008). Best-practice pension fund governance. Journal of Asset Management, 9 (1), 2–21. https://doi.org/10.1057/jam.2008.1

Finansdepartementet. (2012). AP-fonderna i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven (SOU 2012:53) . Statens offentliga utredningar. https://www.regeringen.se/contentassets/065e282d66b24a3f9185f018abd0ea31/ap-fonderna-ipensionssystemet---effektivare-forvaltning-av-pensionsreserven-sou-201253/

International Forum of Sovereign Wealth Funds (IFSWF). (2008). Santiago Principles: Generally accepted principles and practices (GAPP). https://www.ifswf.org/sites/default/files/santiagoprinciples_0_0.pdf

Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). (2012). Recommendation of the Council on Guidelines for Pension Fund Governance (OECD/LEGAL/0336). https://legalinstruments.oecd.org/public/doc/251/251.en.pdf

Severinson, C., & Stewart, F. (2012). Review of the Swedish National Pension Funds (OECD Working Papers on Finance, Insurance and Private Pensions No. 17). Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). https://doi.org/10.1787/5k990qtkk6f8-en

Summers, R. S. (2006). Form and function in legal systems. Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511511066

Watson Wyatt. (2006). Changing Lanes . Reigate.

Bilaga 9

11 Begreppslista

Alfa : Ett mått på en investerings riskjusterade överavkastning i förhållande till relevant marknadsindex eller jämförelsetal (eng: benchmark), där ett positivt alfa indikerar bättre prestation än marknaden och ett negativt alfa visar underprestation.

ALM-modell (Asset-Liability Management modell) : Avser i detta sammanhang ett strategiskt analysverktyg som används av AP-fonderna för att säkerställa att tillgångarna över tid kan täcka de framtida pensionsutbetalningarna genom att simulera och optimera samspelet mellan kapitalförvaltning, demografiska förändringar och ekonomiska faktorer såsom räntor, inflation och avkastningskrav.

Balanstalet: Ett nyckeltal som används för att bedöma balansen mellan pensionssystemets tillgångar och åtaganden. Det beräknas genom att jämföra systemets totala tillgångar, inklusive AP-fondernas kapital, med de uppskattade framtida pensionsutbetalningarna.

Beta: Ett mått på en investerings känslighet gentemot marknadsrörelser, där ett värde på beta över 1 innebär högre volatilitet än marknaden, medan ett beta under 1 indikerar lägre volatilitet.

Bromsen, eller den automatiska balanseringen: En mekanism som justerar pensionstillväxten nedåt när systemets tillgångar, inklusive AP-fondernas kapital, inte räcker för att täcka de framtida pensionsåtagandena.

Buyout : Avser i denna rapport ett delsegment inom onoterade aktier. Avser investeringar i mogna/större företag än de två andra delsegmenten (inom onoterade aktier growth och venture) som omnämns i denna rapport.

Carry-strategi : En strategi där investeraren lånar i en lågräntevaluta och investerar i en högavkastande valuta för att tjäna på räntedifferensen, med risken att valutakursförändringar kan påverka avkastningen.

Co-investering : En fondinvesterare investerar i ett portföljbolag utanför den huvudsakliga fondstrukturen (eng: main fund). Co-investeringar sker typiskt sett som en del av existerande relation med fondförvaltare där LP har pågående fondinvesteringar. Fondförvaltaren är fortsatt ansvarig för att driva värdeskapandet i den förvärvade tillgången och co-investeringar förvaltas därmed som regel på samma sätt som fondinvesteringar.

Den effektiva fronten : Avser en kurva inom modern portföljteori som visar den optimala uppsättningen portföljer som ger den högsta möjliga förväntade avkastningen för en given risknivå.

Distribution : Ett kassaflöde som betalas tillbaka från en fondförvaltare, (eng: general partner, förkortat GP), till investerare (eng: limited partner, förkortat LP) inom ramen för en fondinvestering. Distributioner sker oftast i den senare fasen av en fondcykel när portföljbolag har avyttrats.

Due diligence : En process som genomförs av investerare inför ett eventuellt investeringsbeslut för att analysera och utvärdera bland annat de kommersiella, operationella och de legala meriterna av en investering. Översätts i denna rapport till ”formell genomlysning”.

Bilaga 9

Fondinvestering : I denna rapport refererar en fondinvesteringar till att en institutionell investerare, i regel tillsammans med andra investerare (eng: Limited Partners, förkortat LPs) utfäster ett belopp som betalas ut till en fond. Kapitalet betalas typiskt sett ut över tid i takt med att fondmedel, på uppdrag av förvaltaren (eng: General Partner, förkortat GP), investeras i underliggande tillgångar.

Fondutfästelse (eng: committed capital) : Den kapitalsumma som en investerare (eng: limited partner, förkortat LP) ger löfte om att (över tid) betala in till en fond.

Förlusttoleranser (eng: Stop Loss) : En riskhanteringsstrategi som används för att begränsa förluster i en portfölj och kan definieras på två huvudsakliga sätt: förutbestämd kursnivå eller maximal förlustnivå (procentuellt eller belopp).

Gas : En föreslagen mekanism inom det svenska inkomstpensionssystemet som, i motsats till den automatiska balanseringen (”bromsen”), skulle möjliggöra en höjning av pensionsutbetalningar när balanstalet är starkt.

Governance Alpha : Avser i denna rapport den meravkastning som uppnås genom effektiv styrning och förvaltning av en investeringsorganisation, vilket möjliggör en optimerad avkastning utöver den effektiva fronten.

Growth : Avser i denna rapport ett delsegment inom onoterade aktier (eng: private equity) som syftar till investeringar i etablerade företag som befinner sig i en tillväxtfas.

Hedgebok : I denna rapport refererar hedgebok till en portfölj av finansiella instrument som används för att hantera och minska valutarisker, genom valutasäkring och valutapositioner.

Hedgeportföljen : Avser den del av portföljen som är exponerad mot utländsk valuta och som ska valutasäkras.

LPAC (Limited Partnership Advisory Committee): LPAC är ett forum som i regel består av de största investerarna (eng: limited partners, förkortat LPs) i fonden. Kommittén behandlar ofta frågor relaterade till intressekonflikter, värderingsmetodologi och andra fördefinierade bestämmelser som rör fonden.

NAV (net asset value): Marknadsvärdet för alla fondens investeringar per fondandel. Beräknas efter avdrag för kostnader.

Overlaymandat: Avser i denna rapport ett investeringsmandat där förvaltaren använder derivat eller andra instrument för att hantera övergripande risker eller specifika marknadsexponeringar för en portfölj utan att direkt påverka eller förvalta de underliggande tillgångarna.

Onoterade aktier (eng: private equity) : Refererar i denna rapport genomgående till investeringar i onoterade aktier via fondstrukturer. Private equity kan delas in i flera segment såsom buyout (mogna bolag), growth (tillväxtbolag) och venture (bolag i tidig fas). I denna rapport används termen ”private equity” synonymt med ”onoterade aktier”.

Re-ups: Definieras som befintliga investerares beslut att återinvestera kapital i en ny fond från samma PE-förvaltare.

Bilaga 9

Scorecard: Ett scorecard är ett strukturerat utvärderingsverktyg som sammanställer och viktar relevanta kriterier, såsom finansiella nyckeltal, operativa mål, kvalitativa bedömningar och riskfaktorer, för att ge en överskådlig och jämförbar bedömning av prestation eller beslutsunderlag.

Spreadar : Avser i denna rapport skillnader mellan köp- och säljkurs för valutakontrakten, samt likviditetseffekter av valuta.

Sunk Cost fallacy : En kognitiv bias där man fortsätter att investera tid, kapital eller resurser i ett beslut baserat på tidigare kostnader, trots att det rationella valet vore att avbryta och minimera ytterligare förluster.

Venture capital: Avser i denna rapport ett delsegment inom onoterade aktier. Avser investeringar i företag som befinner sig i en tidig fas. Fonder inom venture capital ämnar investera i bolag med hög långsiktig tillväxtpotential som behöver kapital för att realisera denna potential.

Vintage : I detta sammanhang avser vintage det år en fond formellt startas och börjar investera kapital, vilket används för att jämföra fonder baserat på marknadsförhållanden och investeringscykler.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2025

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson

Föredragande: statsrådet Niklas Wykman

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2024