SOU 1922:27

Redogörelse för de ecklesiastika boställena. 5,

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 2 : 27 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

REDOGÖRELSE

DE ECKLESIASTIKA BOSTÄLLENA v. VÄRMLANDS LÄN PA GRUND AV NÅDIGT BEMYNDIGANDE ENLIGT KUNGL. KAMMAKKOLLEGII UPPDRAG UTARBETAD AV

HARALD SKOGLUND

S T O C K H O L M 19

2 2

S t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r 1922. Kronologisk

f ö r t e e k i i i n g.

Januari—Ma

rs.

Återfinnes å o m s l a g e n till u t r e d n i n g a r n a

1—11

April—Septem ber. 1. N å g r a i a k t t a g e l s e r frän 1921 å r s r i k s d a g s m a n n a v a l . Av É, v. H e i d e n s t a m . N o r s t e d t . 20 s. J u . 2. B y g g n a d s a r b e t a r s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . 2. Arbetsstatistisk undersökning rörande husbyggnadsverksamh e t e n i Sveriges s t ä d e r o c h s t a d s l i k n a n d e s a m h ä l l e n . Av B . N y s t r ö m . N o r s t e d t . 208 s. S. ">. J ä r n v ä g s s t y r e l s e n s s k r i v e l s e r till K u n g l . Maj:t den 28 a p r i l 1922 m e d förslag t i l l t a x e ä n d r i n g s a m t den 5 m a j 1922 m e d y t t r a n d e ö v e r t u l l - o c h t r a k t a t k o m m i t t é n s u t l å t a n d e m . m . Sv. T r . - a k t i e b . 22 s. K. 4. K l i m a t e t s i n v e r k a n p å b y g g n a d e r v i d v ä s t k u s t e n . K u n g l . B y g g n a d s s t y r e l s e n s m e d d e l a n d e n r 1. M a r c u s . 13 s. K. 5. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l f ö r ä n d r a d k y r k l i g indeln i n g och o r g a n i s a t i o n i n o m de till K r i s t i a n s t a d s och M a l m ö h u s l ä n h ö r a n d e d e l a r n a av L u n d s stift. H a g g s t r ö m . 392 s. E. 0. T i l l ä g g t i l l b e t ä n k a n d e o c h förslag beträffande förrådsv e r k s a m h e t e n vid m a r i n e n . T u l l b e r g , v j , 92 s. F ö . 7. Betänkande rörande fiskerinäringens f r ä m j a n d e . Hnjggs t r ö m . 95 s. J o . 8. U t r e d n i n g a n g å e n d e s t a t s u n d e r s t ö d för i d r o t t e n s främj a n d e . T u l l b e r g , v j , 124 s. 1 k a r t . E . 9. P a t e n t l a g s t i f t n i n g s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 7. F ö r s l a g t i l l l a g om r ä t t t i l l t i d n i n g s eller t i d s k r i f t s titel m . m . M a r c u s . 54 s. H. 10. Om l a p p s k a t t e l a n d s i n s t i t u t e t och d e s s h i s t o r i s k a utveckling. Av Åke H o l m b ä c k . A l m q v i s t & Wiksell. 95 s. S. 11—12. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag a n g å e n d e k u l t u r m i n n e s v å r d s a m t o r g a n i s a t i o n av k u l t u r m i n n e s v ä r d e n . 1. H i s t o r i k , m e m o r i a l a n g . m i n n e s v å r d e n s n u v a r a n d e ståndpunkt, utländsk lagstiftning samt bilagor, viij, 483 s. 3 kart. 2. F ö r s l a g och m o t i v , xxiij, 197 s. Central tr. E. 13. H ö g s k o l o r n a s l ö n e r e g l e r i n g s k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e n . 2. F a c k h ö g s k o l o r och övriga v e t e n s k a p l i g a a n s t a l t e r . Hieggs t r ö m . v j , 193 s. E . 14. S t a t s m a k t e r n a och b r ä n s l e a n s k a f f n i n g e n u n d e r krigsåren. Av b r ä n s l e k o m m i s s i o n e n a v g i v e n b e r ä t t e l s e över dess v e r k s a m h e t å r e n 1917—1921. M a r c u s . 353 s. H.

15. S t a t i s t i k s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . U t r e d n i n g o c h förslag till å t g ä r d e r för m i n s k n i n g av k o s t n a d e r n a för d e n officiella s t a t i s t i k e n s a m t å s t a d k o m m a n d e av en perm a n e n t k o n t r o l l över det s t a t i s t i s k a a r b e t e t m . ni. Beckm a n . x, 3C7 s. F l . IG. F ö r s l a g t i l l v i s s a ä n d r i n g a r i b e s t ä m m e l s e r n a r&randi j a k t och f å g e l s k y d d . 2. A n d r i n g a r i j a k t l a g e n , f r i d l y s n i n g s b e s t ä m m c l s e r m . m . M a r c u s . 317 s. J o . 17. B e t ä n k a n d e o c h förslag r ö r a n d e d e t a k a d e m i s k a bef o r d r i n g s v ä s e n d e t . L u n d , B e r l i n g . 268 s. E. 18. Det s v e n s k a l a n t b r u k e t s p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r . 1. Bokf ö r i n g s å r e t 1919—-1920. Av L . N a n n e s o n . M e d d e l a n d e från K u n g l . L a n t b r u k s s t y r e l s e n n r 240 (Nr 6 1922). N o r s t e d t , v j , 125 s. J o . 19. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e a r r e n d a t o r s rätt till e r s ä t t n i n g för e l e k t r i s k a n l ä g g n i n g . T u l l b e r g , iv, 29 s. J u . 20. M e l l a n h a n d s s a k k u n n i g e s b e t ä n k a n d e a n g . o l ä g e n h e t e r n a v i d m e l l a n h a n d s s y s t e m e t i n o m l i v s m e d e l s h a n d e l n . Ekl u n d . 295 s. J o . 21. Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g v i d k o m m u n a l a val e n l i g t lag a r n a d e n 9 j u n i 1922. Av E . v. H e i d e n s t a m . Beckm a n . ( 4 \ 51 s. S. 22. K o l o n i s a t i o n s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e 1922. F ö r s l a g till k o l o n i s a t i o n å k r o n o p a r k e r i N o r r l a n d och D a l a r n a j ä m t e förslag d e l s t i l l u t s t r ä c k t t i l l ä m p a n d e av i n t e n s i v t skogsb r u k å de n o r r l ä n d s k a k r o n o p a r k e r n a , dels till kraftigare heframjande a v e g n a h e m s b i l d n i n g å enskild j o r d i N o r r l a n d . C e n t r a l t r . (2), x v i j , 433, 133, 112 s. 1 k a r t . J o 23. B e t ä n k a n d e och förslag a n g å e n d e u t b i h l n i n g s k u r s e r i n o m t u l l v e r k e t . T u l l b e r g , v i i j , 143 s. E i . 24. U t r e d n i n g r ö r a n d e d e n s. k. N y k ö p i n g s k a n a l . Med d e l a n d e "från K u n g l . K a n a l k o m m i s s i o n e n . Nr (i. Ha-ggs t r ö m . G9 s. 3 p l . K. 25. F ö r s l a g t i l l f ö r f a t t n i n g a r a n g å e n d e h a n d e l m e d och i m p o r t av u t s ä d e s f r ö ä v e n s o m t i l l o m o r g a n i s a t i o n av f r ö k o n t r o l l v e r k s a m h e t e n n i . n i . B e c k m a n , iv, 131 s. J o . 26. U t k a s t t i l l lag om visst t r y g g a n d e av b y g g n a d s b o r g e r ä r e r s f o r d r i n g a r m . ni. T u l l b e r g . 51 s. J u . 27. R e d o g ö r e l s e för de ecklesiastika b o s t ä l l e n a , v . Värml a n d s l ä n . Av H . S k o g l u n d . B e c k m a n , xlvij, 692 B. E.

Anm. Om särskild t r y c k o r t ej angives, ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a begynnelseboks t ä v e r n a till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. ex. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o = J o r d b r u k s departementet. F i å n den 1 a p r i l , då k u n g ö r e l s e n den 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e anordn i n g ( n r 98) t r ä d d e i kraft, u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 2 : 27 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

REDOGÖRELSE FÖB

DE ECKLESIASTIKA BOSTÄLLENA v. VÄRMLANDS LÄN PÅ GRUND AV NÅDIGT BEMYNDIGANDE ENLIGT KUNGL. KAMMARKOLLEGIl « UPPDRAG UTARBETAD AV

HARALD SKOGLUND

STOCKHOLM 1922 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [3785 19]

TILL

KONUNGEN.

Genom nådigt brev den 28 november 1913 uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt kammarkollegium att genom tjänsteman, som därtill av kollegium förordnades, tillsvidare under år 1914 fullfölja den av regeringsrådet

Gabriel Thulin påbörjade utredningen rörande de ecklesiastika boställena. Genom särskilda nådiga beslut har Eders Kungl. Maj:t lämnat kollegium enahanda uppdrag för åren 1915—1922. Kollegium får nu härmed i underdånighet överlämna en av undertecknad Skoglund, som efter särskilda av kollegium meddelade förordnanden i egenskap av extra arkivarie till den 15 december 1920 omhänderhaft berörda utredning, utarbetad redogörelse för de ecklesiastika boställena i Värmlands län, omfattande 49 pastorat och Södra Råda till Amnehärads pastorat i Skaraborgs län hörande annexförsamling, ävensom för biskopens i Karlstads stift boställsförmåner jämte till redogörelsen fogade dels två tabellbilagor, innehållande den ena en kortfattad Översikt av sättet för boställenas tillkomst, i den mån upplysningar därom erhållits, och den andra uppgifter om boställenas taxeringsvärden och arealer med mera, dels ock en inledning, som närmast avser att utgöra en sammanfattning av det huvudsakligaste innehållet i själva redogörelsen. I beslutandet av denna underdåniga skrivelse hava jämte undertecknade deltagit extra kammarrådet Schalling samt e. o. assessorerna Grönvall, Adelborg, Wallin och Poss. Stockholm den 11 augusti 1922. Underdånigst A. W. DUFWA. H. SKOGLUND föredragande.

Ake

Åkeson.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. (Inledningen.) Sid.

Pastoratens antal, tiden för deras tillkomst m. m Prästerskapet i pastoraten Prästerskapets boställsförmåner Fonder Boställshavare anslagna räntor från andra hemman än deras boställen Från prästerskapet med eller utan vederlag indragna boställen Till kyrkofonden indragna boställen Prästboställenas redovisande i jordeböckerna Mantalet å prästerskapets boställshemman Prästboställenas jordnatur » skattefrihet » tillkomst Prästerskapets och kyrkornas jordar Prästboställenas ägor Kvarnar och kvarnställen vid prästerskapets boställen Klockares boställsförmåner

xi xn xn xvi xvin xvin xix xix xxi xxn xxiv xxv XL XLII

XLIV XLV

Kedogörelsens

^< o pr ca o

B g K" o

Kapellpredikant eller pastoratsadjunkt

P o coCO

ST P

3 H CO

* & P

Klockare eller organist

Tab ell

631 635 636 639 637 636 642 644 630

666 674 676 680 678 676 686 688 662

451 233

637 643 625 642 637 622 634 634 644 628 626 626 622 620 634 638 630

678 688 654 686 676 650 672 670 688 660 654 654 650 646 672 680 664

682 R

Sid.

Nr Alster 22 Arvika landsförsamling ... 33 Arvika stadsförsamling ... 34 41 Blomskog 38 Boda 35 Bogen 48 Borgvik 50 Botilsäter 20 Brattfors 49 Bro 38 Brunskog 49 By 10 Dalby 48 Ed 37 Eda 7 Eksliärad 29 Emtervik, Västra 28 Emtervik, Östra 50 Eskilsäter 16 Filipstad 11 Finnskoga, Norra 11 Finnskoga, Södra 5 Forshaga 2 Frykerud 30 Fryksände 40 Fågelvik, Västra 21 Fågelvik, östra Färnebo, se Filipstad. 44 Gillberga

245 377 392 452 410 393 509 547 222 535 410 535 126 509 407 64 335 324 547 188 134 134 50 9 340 447 226

452 410 393

382 392 456 416 395

!)410 535

416 540

517 222

126 516 407 64 335 324

554 197 137

547 188

196 136

134 50 341

) Till kyrkofonden indraget boställe sid. 417.

14 343 230 463

VIII

W Eedogörelsens

pr o Br o

£• o 1-1

M o

3 B B. CO*

mCD <-t

Glava Grava Gruras Gräsmark Gunnarskog Gustav Adolf Gåsborn Hagfors Hammarö Holmedal Huggenäs Högerud Järnskog Karlanda Karlstad Kila Kil, Stora Kristinehamn Kroppa Kola Lekvattnet Lungsund Lysvik Långserud Mangskog Millesvik Munkfors Nor Nordmark Ny Nyed Ny, Norra

47 4 48 27 35 8 19 8 6 39 49 46 36 39 1 45 2 13 25 36 30 25 31 44 38 50 3 48 17 33 23 9 9

Kapellpredikant eller pastoratsadjunkt

507 46 509 311 393 83 218 83 60 440 535 489 397 440 4 474 9 164 277 397 340 277 364 463 410 547 26 509 207 377 255 97 97

t-1

o: B CD

o CO

etEn

CD"

<-> m CD

crcj po

1 Klockare eller organist

507 46

508 48

311 86

88 219

218 87 61

62 440

399 4

277 397

170 400

345 280 364 463 410 547

469 416 553

34 509 207

520 377

255 97

641 621 642 633 636 623 630 623 622 638

686 648 686 670 676 652 662

641 636 638 620 640 620 627 632 636 634 632 635 640 637 644 621 642 629 635 631 624 624

684 676 678 646 684 646 656 668 676 672 668 674 682 678 688

Sid.

60 Ta b e l l

257 109

650 678

686 662 674 666 652 652

W Redogörelsens

o o o

3 B &'. cö" eto >-i

Kapellpredikant eller pastoratsadjunkt

3785 19

o: a> B* O CO c-f-

£i o p

•i

Ml co

et-

era

&50

Klockare eller organist

& P

Tab ell

628 643 621 628 623 628 629 642 640 640

658 688 648 658 652 660 662 686 682 682

641 632 623 640

684 668 652 684

639 640 638 621 621

680 684 680 648 648

626 626 634 641 630 635 631 631

654 654 672 684 664 674 666 666

638 635

674 Sid.

Ny sund Nv, Södra Ransäter Rudskoga Råda, Norra Råda, Södra Ramen Segerstad Silbodal Sillerud Skillingmark Stavnäs Sunne Sunnemo Svanskog Säffle Trankil Tveta Töcksmark Ullerud, Nedre Ullerud, Övre Varnum, se Kristinehamn. Visnum Visnums-Kil Vitsand Värmskog Vase Älgå Älvsbacka Ölme Ölserud Östervallskog Östmark

14 49 3 14 8 15 18 48 43 42 36 46 26

180 535 26 180 83 186 213 509 461 458 397 489 290

8 45 49 41 45 40 3 3

83 474 535 452 474 447 26 26

12 12 30 46 21 33 23 24 50 40 32

143 143 340 489 226 377 255 272 547 447 370

183 535

31 183 87

180 84 186

186 214

517 213

461 458

462 460

452 474 447

456 480 450

J298\ \299f 85

495 299 88

30 26 150 150

150 152

496 231

143 345

261 275

259 275 450

370 II

INLEDNING. Inom Värmlands län finnas för närvarande 49 pastorat samt Södra Pastoratens Råda till Amnehärads pastorat i Skaraborgs län hörande annexför- aiJöJ 'deragn samling 1 ). tillkomst Utav ovannämnda 49 pastorat funnos vid reformationen allenast 18, nämligen Tingvalla (sedermera Karlstad), Kil (Stora Kil), Älvdal, Visnum, Färnebo (Värmlandsberg), Vase, Ölme, Fryksdal (Snnne) och Nor (Grunis), vart och ett bestående av ett härad, samt Arvika, Kola, Gillberga, Kila, Stavnäs, By (Näs), Millesvik, Holmedal och Blomskog, till vilket senare höra två församlingar i Ålvsborgs län. Till egna gäll hava efter reformationen utbrutits: frän Tingvalla (Karlstad): Hammarö år 1595 och Grava år 1647 samt från sistnämnda pastorat Forshaga år 1919; frän Kil (Stora Kil): ö v r e Ullerud med Nedre Ullerud och Ransäter år 1882; frän Älvdal (Ekshärad): Norra Ny med Dalby år 1820 — år 1873 delat i tre gäll, nämligen Norra Ny, Dalby samt Södra Finnskoga med Norra Finnskoga — och Norra Råda med Sunnemo och Gustav Adolf år 1901; frän Visnum: Rudskoga med Nysund år 1638; frän Färnebo: Gåsborn år 1859, Brattfors år 1863, Ramen år 1876 och Nordmark år 1887; frän Vase: Alster år 1869; frän ölme: Kristinehamn med Varnum år 1645; frän Fryksdal (Sunne): Fryksände med Lysvik och Östmark år 1821, varifrån Östmark avskilts till eget pastorat år 1878 och Lysvik år 1912, samt Gräsmark, Östra Emtervik och Västra Emtervik år 1883; frän Arvika: Gunnarskog med Bogens kapell år 1870 och köpingen, numera staden Arvika år 1909; frän Kola: Eda år 1879; frän Gillberga: Sillerud år 1609; frän Stavnäs: Brunskog med Boda år 1621 och Glava år 1875; frän Holmedal: Töcksmark med Östervallskog och Västra Fågelvik år 1918; frän Blomskog: Silbodal år 1640. x ) Nors pastorat har n u m e r a jämlikt löneregleringsresolutionen den 19 nov. 1920 från och med den 1 maj 1921 delats i tre pastorat.

XII

INLEDNING.

Av delar från Vase och Stora Kils pastorat bildades dessutom omkring år 1600 Nyeds samt från Färnebo och ölme år 1639 Kroppa pastorat. Med undantag av nämnda två pastorat utgjorde de efter reformationen nytillkomna pastoraten vid tiden för utbrytningen annexeller kapellförsamlingar, av vilka flertalet liksom en stor del av ännu varande annexförsamlingar funnos redan under medeltiden 1 ). Av de före reformationen befintliga pastoraten hava intill den 1 maj 1921 allenast fyra (Nor, Kila, By och Millesvik) bibehållit sin ursprungliga omfattning 2 ). Inom Värmlands län förekomma fyra stadsförsamlingar, Karlstad, Filipstad och Kristinehamn, vilka var för sig med tillhörande landsförsamlingar utgöra egna pastorat, samt Arvika, som ock utgör eget pastorat. Prästerskapet Utom kyrkoherdar finnas komministrar i 30 av länets 49 pastorat 3 ) i pastoraten, ävensom komminister i Södra Råda annexförsamling (i 9 pastorat 2 komministrar och i 3 pastorat 3 komministrar). Kapellpredikanter äro anställda i de fyra kapellförsamlingarna Gustav Adolf, Nyskoga, Norra Finnskoga och Lekvattnet samt pastoratsadjunkter i Karlstads pastorat, Hagfors och Säffle kapellförsamlingar samt Segerstads annexförsamling 4 ), vilken senare vid nuvarande innehavarens avgång jämlikt kungl. brev den 22 december 1887 kommer att benämnas komminister 5 ). Prästmannen i Bogens kapellförsamling benämnes numera komminister. Hammarö pastorat utgör prebende för teologie lektorn vid Karlstads högre allmänna läroverk. Tidigare voro Karlstads, Stora Kils och Grava pastorat jämväl prebenden, de två förstnämnda för biskopen och det sistnämnda för en lektor vid läroverket, men hava de numera indragits. Vid 1920 års utgång voro på lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 grundade löneregleringar fastställda och. gällande för 19 pastorat jämte Södra Råda annexförsamling. PrästerVad stadsförsamlingarna angår äro åt prästerskapet därstädes i allbortäntför- m ä n n e t upplåtna såväl boställsgårdar eller boställsvåningar som lönemåner. jordar. At kyrkoherden i Arvika och andre komministern i KristineJ ) Numerus ecclesiorum in Wsermelandia et daall. I iursershaerad VII ecclesie. Gilbysergehaerad VII. Sunzhaerad III. Naeshaerad IIILor. Slotboohasrad IIILor, Gromshserad I et adhuc VIILo rustici de wirmilskogh in gilbaergaehaerad. Frikuhaerad IIILor. Eluahaerad III adhuc due ecclesie dicte vlpaer öö. Ekes haerad IIILor. Friskdal IIILor. Waesheerad V. Wisneem III. Nordal IX. Norpmarcum IX. pusbohserad VIILo ecclesie. (H. S. Collin och C. J. Sclilyter, Västgötalagen I, sid. 74, not. 27). 2 ) Jfr not. 1 föregående sida. 8 ) I Grava skall komministerstjänsten -vid nuvarande innehavarens avgång indragas. *) I Glava pastorat dessutom ständig adjunkt. 6 ) Benämnes komminister från och med den 1 maj 1921.

REDOGÖRELSE

FÖR

ECKLESIASTIKA

BOSTÄLLENA

I VÄRMLANDS LÄN.

XIII

hamn, vilka pastorat nyreglerats, skall jämlikt löneregleringsresolutionerna upplåtas prästgård på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgas. Tomter därtill hava ock anskaffats och av K. JV'l:t godkänts men ännu icke försetts med sådana prästgårdar. Åt komministern i Karlstad tidigare anslagen lönejord har indragits till staden. Boställsgårdarna och lönejordarna äro inköpta och bebyggda av städerna eller upplåtna av deras donationsjord eller beträffande Filipstad av från kronan skatteköpt jord. Åt k}^rkoherden i Kristinehamn har därjämte vid pastoratets bildande anslagits ett stomhemman och en lägenhet, som tidigare innehades av kyrkoherden i det odelade pastoratet, och kyrkoherden i Filipstad innehar stomlägenheter, vilka till sin uppkomst hänföra sig till tiden efter reformationen. Under det pastoratsadjunkterna i Karlstad och Säffle icke åtnjuta någon bostads- eller boställsförmån, tillhandahålles bostad åt pastoratsadjunkten i Hagfors av Uddeholms aktiebolag, och har till boställe åt pastoratsadjunkten i Segerstad år 1812 upplåtits hälften av ett kyrkoherden i pastoratet på lön anslaget stomhemman. Vad komministrarna i landspastoraten angår, synas de, sedan ordinarie kapellaner eller komministrar börjat anställas, till en början i regel ej haft boställen eller boställsj ordar sig anslagna, om än några fått bruka viss prästbord tillhörig mark eller till kyrkoherde anslaget stomhemman. År 1688 anhöll domkapitlet i Karlstad hos K. M:t, att, som komministrarna, med undantag av komministern i Kola, vilken innehade en av pastoratet inköpt hemmansdel såsom boställe, dock utan frihet, icke hade några boställen, »utan måste såsom andra vildfarande sökia kring sochnarna, nu sitta inhyses här, nu där», deras tillstånd måtte förbättras och ett hemman förunnas en var av dem till boställe. Med anledning därav och sedan hela prästerskapet gjort framställning i enahanda syfte, anbefalldes landshövdingarna genom kungl. cirkulär den 13 mars 1689 att till K. M:t inkomma med förslag å till komministersboställen tjänliga hemman 1 ). Efter undersökningar vid häradsrätterna upprättades i följd därav den 13 februari 1691 av landshövdingen i Närke och Värmland förteckning å hemman, som ansågos bekväma till boställen, vilket förslag godkändes av K. M:t den 17 nyssnämnda februari 2 ), och anbefalldes landshövdingen genom kungl. brev den 28 samma månad att inrymma envar av komministrarna i det för honom avsedda bostället med 1691 års ränta, såvida det stode under K. M:ts fria disposition. Vissa av de till boställen uppgivna hemmanen, som av kronan försålts r

) Se ock K. M:ts svar till domkapitlet i Karlstad den 31 juli 1688. *) Allm. bii. 4 och 5.

XIV

INLEDNING.

eller upplåtits under frälse frihet, skulle först inlösas för statsmedel från frälseägaren, och anbefalldes statskontoret genom kungl. brev den 23 mars 1691 att, därest nämnda "hemman icke kunde utan lösen indragas till kronan, varom undersökning skulle ske i reduktionskommissionen, till vederbörande frälseägare utbetala löseskilling för hemmanen 1 ). För statsmedel inlöstes på grund härav de till frälse försålda kronohemmanen Gerstad nr 1 i Forshaga, Kroketån nr 1 i By och Stubbe nr 1 i Millesviks pastorat, varjämte kronohemmanet Lindenäs nr 1 i Hammarö, som på viss tid var upplåtet under frälse frihet, indrogs från frälseinnehavaren emot ersättning. Med undantag av 7< mantal skatte Hjällstad i Dalby, 1 mantal skatte Hångsta i Kola samt den åt de två komministrarna" i dåvarande Holmedals pastorat anslagna hälften av kyrkoherdens stomhemman därstädes voro de till boställen anslagna hemmanen i övrigt av krono natur och stodo under K. M:ts fria disposition. Kola pastorat hade såsom nämnts redan inköpt boställe åt sin komminister, nämligen en hemmansdel om 7< mantal, och åt komministern i Dalby inköptes år 1697 3/s mantal skatte Lillbergsgården. Nämnda komministrar åtnjöto fördenskull endast räntorna av ovannämnda utav kronan anslagna skattehemman") samt innehade de av församlingarna inköpta fastigheterna såsom boställen. Komministrarna i Lungsund och Nyed hade redan tidigare försetts med boställen av kronan, och komministern i Södra Råda erhöll boställe jämlikt kungl. brev 1694. _ Med undantag av dels boställena i Södra Råda och Fryksände, som utgjorde 1 mantal vartdera, och dels bostället i Lungsund, som utgjordes av två bergskronotorp, bestodo de sålunda åt komministrarna anslagna boställena av hemman om högst Va mantal. Ett flertal av dem hava på grund av olämpliga lägen eller eljest mindre tjänliga beskaffenhet i senare tid utbytts mot andra hemman eller försålts, varvid för försäljningsmedlen — i en del fall med bidrag av vederbörande pastorat — inköpts andra boställen. För komministrarna i Ransäter, Norra Råda (Sunnemo) och Eda saknades till boställen lämpliga hemman, men hava även de sedermera erhållit boställen. Ett till boställe åt den förstnämnde redan år 1670 upplåtet oskattlagt torp tillökades sålunda år 1822 genom församlingens inköp av en hemmansdel om x/u mantal — sedermera utbytt emot en annan hemmansdel om l /i« mantal —, komministern i Norra Råda (Sunnemo) erhöll boställe i början av 1800-talet genom enskilda personers upplåtelse av ett hemman om l/« mantal och komministern i Eda genom upplåtelse x

) Allm. bil. 6. ) Angående dessa hemmansräntor se vidare sid. XVIII.

REDOGÖRELSE

FÖR

ECKLESIASTIKA

BOSTÄLLENA

VÄRMLANDS

LÄN.

emot avgift av hälften utav ett kyrkoherden i Kola på lön anslaget stomhemman. För de komministrar, vilka sedermera anställts, samt för samtliga kapellpredikanter hava boställen jämväl anskaffats, varjämte i en del fall kjälphemman till de förut anslagna boställena inköpts. I regel har sådant boställe anskaffats genom hemmansköp, varvid köpeskillingen guldits antingen av vederbörande församling, besparade prästlönemedel, kyrkofondens eller därmed likställda medel eller ock av försäljningsmedel för boställen anslagna åt andra tjänstinnehavare. Två eller flera av nämnda sätt för köpeskillingens gäldande hava ock i ett par fall kommit till användning på samma gång (Motorp i Ekshärad, Norra Grimstad med Gunnarstan i Brunskog och Södra Baras i By). Djäkneliden med Bograngen i Södra Finnskoga har inköpts av kronan till kapellpredikantsboställe och kapellpredikantsbostället i Lekvattnet av församlingen med statsbidrag. Såsom tillökning till komministersbostället Mogården i Stora Kil inköptes år 1828 för donerade medel XU mantal Skommita, som numera försålts. Åt en del kapell predikanter, vilka närmast haft egenskap av brukspredikanter, hava boställen donerats av enskilda (Ramen, Ålvsbacka, Bogen och Borgvik), i ett par fall med villkor om patronatsrätt. Kapellpredikanten i Gustav Adolf innehar såsom boställe det därtill av Uddeholms aktiebolag upplåtna torpet Upplund, men har detsamma, vartill bolaget icke avhänt sig äganderätten, ansetts icke kunna betraktas såsom ecklesiastikt boställe. Av de sålunda upplåtna komministers- och kapellpredikantsboställena hava en stor del sedermera i samband med delning av vederbörande pastorat och indragning av den tjänst, vartill de anslagits, upplåtits till boställen åt kyrkoherdarna i de nya pastoraten. Åt komministern i Munkfors, vilken jämlikt kungl. brev den 30 december 1916 skall förses med prästgård av den i ecklesiastik boställsordning stadgade beskaffenhet, har prästgård ännu icke anskaffats, utan uppbär han hyresersättning av pastoratet. Vad kyrkoherdarna i landspastoraten angår, hade samtliga i de före reformationen befintliga pastoraten med undantag av kyrkoherden i Färnebo redan tidigt boställshemman sig anslagna, och innehava åtskilliga tillika särskilt skattlagda eller, om ej särskilt skattlagda, dock i hemmanens ägovälden ej inbegripna boställslägenheter. At kyrkoherden i Färnebo, sedermera Filipstad synes först omkring år 1600 boställe hava upplåtits, och skedde detta genom socknemännens inköp av en del av en skattehytta. I de efter reformationen tillkomna landspastoraten

XVI

INLEDNING.

utgöras kyrkoherdeboställena av hemman, som tidigare innehafts av kyrkoherdarna i de odelade pastoraten eller emot sådana hemman utbytta fastigheter eller ock av komministers- eller kapellpredikantsboställen i de till egna pastorat utbrutna församlingarna eller däremot utbytta hemman. I en del fall hava ock de till kyrkoherdarna i de nya pastoraten anslagna boställena anskaffats genom inköp av hemman för medel från prästerskapets löneregleringsfond, genom upplåtelser av kronohemman eller — i ett fall (Edsberg i Kroppa) — genom donation av enskild. Kyrkoherdebostället i Nyed utgöres av ett av församlingen inköpt oskattlagt torp tillika med ett av kronan anslaget hemman. Kyrkoherdebostället i Östra Emtervik har inköpts för försäljningsmedlen för ett av församlingen år 1758 inköpt, sedermera försålt komministersboställe och för en del av ett kyrkoherden i Sunne anslaget stomhemman, varjämte församlingen bidragit med ett mindre belopp. Kyrkoherdebostället i Gräsmark utgöres av det gamla av församlingen inköpta komministersbostället och en jämväl av församlingen inköpt tillökning (Linnan nr 2), för vilket inköp församlingen beretts ersättning genom att uppbära avkastningen av en kyrkoherden pä lön anslagen del av nyssnämnda stomhemman. I de fall, då till kyrkoherdarna i de efter reformationen tillkomna pastoraten anslagits boställshemman, som förut innehafts av kyrkoherdarDa i de odelade pastoraten, synas dessa till sin uppkomst vara att hänföra till tiden före reformationen, och gäller detta även i de äldre pastoraten såväl de boställshemman, vilka bibehållits för kyrkoherdarna i dessa pastorat, som en del av de dem anslagna särskilda lägenheterna. Beträffande ett flertal av dessa lägenheter saknas dock uppgift om tiden, då de tillagts boställena, under det för åtskilliga förekomma uppgifter, utvisande att de först efter reformationen erhållit boställsnatur. Några av dessa synas egentligen utgöra kyrkojordar, som vid reformationen in dragits till kronan men fått emot räntans utgörande brukas under boställena (Stommen nr 4 Obyn i Töcksmark och Töresbyn nr 2 Gate i Blomskog).

Fonder.

Åt prästerskapet i de nyreglerade landspastoraten hava prästgårdar jämlikt ecklesiastik boställsordning anordnats å förutvarande bostadsboställen med undantag för kyrkoherden i Forshaga samt komministrarna i Ålgå, Boda, Ostervallskog och Botilsäter, åt vilka tjänstinnehavare prästgårdar skola upplåtas å särskilda av pastoraten för ändamålet redan inköpta och av K. M:t godkända områden. Förutom ett flertal fonder av mindre betydenhet, bildade av ersättningsmedel för huvudsakligen för järnvägs- och landsvägsanläggningar från boställen exproprierade områden, finnas i åtskilliga pastorat under vederbörande kyrkoråds förvaltning ställda, på olika sätt uppkomna

REDOGÖRELSE

FÖR DE E C K L E S I A S T I K A B O S T Ä L L E N A I V Ä R M L A N D S L Ä N .

XVII

fonder, varav avkastningen uppbäres av boställshavaren eller i nyreglerade pastorat ingår bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar. Av försäljningsmedel för boställen eller delar av dem bildade fonder, vilka i regel jämlikt meddelade föreskrifter skola användas till inköp av ny boställsjord, när tillfälle därtill yppar sig, finnas i Karlstad, Stora Kil, Västra Emtervik, Arvika landsförsamling, Stavnäs och Nor å belopp, uppgående till lägst 5,000 kronor och högst 12,500 kronor. Därjämte hava av lösesumman för en kyrkoherdebostället i Kila tillhörig, vid vattenavledning utriven kvarnlägenhet och av husrötemedel vid en kyrkoherdebostället i Gillberga tillhörig kvarn bildats fonder å omkring 17,800 kronor, respektive 13,820 kronor 1 ). Ett vid utbyte av komministersboställe i Värmskog uppkommet överskott å försäljningsmedlen för gamla komministersbostället, om vilket överskotts disposition K. M:t icke förordnat, har enligt församlingens beslut använts till »för församlingen allmännyttiga ändamål», så att därav numera endast återstår ett obetydligt belopp. För inköp av boställen antingen av besparade prästlönemedel eller genom enskildas donationer bildade fonder finnas i Alster å 10,200 kronor, varav avkastningen uppbäres av kyrkoherden, och i Kila två stycken om ungefär 7,500 kronor och 7,300 kronor, av vilka räntan ingår bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar. Av från ett par boställslägenheter (Oisätter nr 2 Prästegården i Övre Ullerud och Ruskåsen nr 1 i Norra Ny) influtna skogsförsäljningsmedel, vilka icke alls eller endast till någon del ansetts böra tillkomma vederbörande boställshavare och ej heller varit av beskaffenhet att böra till— godoföras kyrkofonden, hava jämlikt K. M;ts beslut den 6 maj, respektive den 25 april 1921 bildats fonder, ställda under myndighets förvaltning. För beredande av medel till avlöning av ökat antal prästmän i vissa pastorat eller till genomförande av pastoratsdelningar hava bildats under statskontorets förvaltning ställda fonder av skogsförsäljningsmedel från kyrkoherdebostället i Fryksände (Fryksände pastorats regleringsfond), från förra komministersbostället Föske i Brunskog (Brunskogs församlings avlöningsfond) och från utskogarna Laggåsen och Ruskåsen i Norra Ny samt förra komministersbostället Lillbergsgården i Dalby (Älvdals pastorats regleringsfond). Större delen av sistnämnda fond, eller de från Laggåsen och Ruskåsen härfmtna medlen, har emellertid jämlikt kungl. brev den 18 december 1903 överförts till kyrkofonden, och återstoden av x ) I Norra Båda torde jämväl komma att bildas en fond av försäljningsmedlen för kyrkoherdeboställets v a t t e n r ä t t i Klarälven, som jämlikt statsmakternas beslut avståtts för ett belopp av 60,000 kronor.

3785 19

lit

XVIII

INLEDNING.

fonden har upphört att vara en ecklesiastik lönefond och användes endast såsom bidrag till kyrko- och skolväsendet i Dalby, Norra Ny, Nyskoga samt Södra och Norra Finnskoga församlingar 1 ). Jämväl de medel, som tillflutit de två förstnämnda fonderna, av vilka mindre belopp utgå såsom bidrag till avlöningar åt prästerskapet i Lysviks, respektive Brunskogs pastorat, torde vara av enahanda beskaffenhet som de, vilka till— godoföras kyrkofonden' 2 ). Till förbättringar å respektive boställen användas slutligen två fonder, bildade av medel influtna av extra skogsavkastning från de av enskilda donerade boställena Ekenäs i Stora Kil och Noretorp i Norra Råda, varförutom årliga räntan å den förstnämnda uppbäres av boställshavaren. Tidigare uppburo åtskilliga av kyrkoherdarna och komministrarna Boställshavare an- räntor från vissa andra hemman och lägenheter än deras boställen. slagna räntor från andra Dessa räntor, vilka samtliga utgingo av skatteegendomar, hava tillkomhemman än mit på olika sätt. Såsom vederlag för indragna eller till annan boställsderas bohavare anslagna stomhemman samt såsom tilldelningsstommar i nybilställen. dade pastorat lämnades ofta räntor av skattehemman. I ett par fall hava stomhernman försålts till skatte, varvid för boställshavaren ingen annan förmån återstod än räntan av hemmanet. Då K. M:t år 1691 upplät boställen åt komministrarna i Värmlands län, anslogos i ett par fall skattehemman, av vilka församlingarna skulle inlösa skatterättigheten. Då så icke skedde, utan församlingarna inköpte andra hemman till boställen, hava komministrarna endast kommit att uppbära räntorna av de anslagna skattehemmanen. Slutligen hava vid åtskilliga boställsbyten boställshavaren i stället för att erhålla frihet å det nya bostället fortfarande åtnjutit räntan av det gamla. Dessa hemmansräntor hava numera jämlikt kungl. förordningen den 23 juli 1869 indragits till statsverket mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren. I pastorat, där på lagen den 9 december 1910 grundade löneregleringar trätt i tillämpning, ingå ersättningarna för dessa hemmansräntor jämlikt lagen om kyrkofond nämnda dag till denna fond. Vid Karlstads stads anläggning synes Tingvalla prästgård hava Från prästerskapet med underlagts staden till utrymme, i ersättning varför kyrkoherden en kortare eller utan vederlag in- tid innehade kronohemmanet Hälltorp i Hammarö socken. dragna Under åren 1574—1585 var det kyrkoherden i Olme anslagna stomboställen. hemmanet Prästgården i Varnum, som det vill synas, utan ersättning underlagt den av hertig Karl uppbyggda Bro kungsgård men återställdes, sedan kungsgården nedlagts, till sitt förra ändamål. *) Om Älvdals pastorats regleringsfond se vidare redog. sid. 107 f. 2 ) Om dessa fonder se vidare redog. sid. 342 och 417 f.

REDOGÖRELSE

POR DE E C K L E S I A S T I K A B O S T Ä L L E N A I V Ä R M L A N D S L A H .

En del av de stomhemman, som kyrkoherdarna vid reformationen fingo behålla, hava på sätt redogörelsen för dessa hemman närmare utvisar 1 ) emot vederlag indragits till kronan eller upplåtits till enskilda genom skatteköp eller på annat sätt. Sedan nytt komministersboställe i Brunskogs församling inköpts för Till kyrkoinmedel från prästerskapets löneregleringsfond, ingår avkomsten från förra fonden dragna bokomministersbostället Föske nr 2 därstädes till nämnda fond, numera ställen. kyrkofonden. All avkomst av de ecklesiastika bsotällsskogarna Knappåsen nr 1 i Ekshärad och Laggåsen nr 1 i Norra Ny ingår till denna fond emot ersättning till vederbörande kyrkoherdar för mistning av torpen å skogarna. Jämväl avkomsten av Ruskåsen nr 1 i Norra Ny ingick tidigare till kyrkofonden, men sedan Ruskåsen genom dom förklarats vara av enskilda donerad till prästbordet i Norra Ny, ingår skogsavkastningen av denna lägenhet till en särskild fond, varav prästmännen i pastoratet äga uppbära en del. Under rubrik »stomps upbörd» upptogs i ett för genomförande av Prästboställenas konung Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på prästernas och redovisande kyrkornas egendomar i Skara stift 2 ) alla de hemman och jordar, varav i jordelandgille utgick till sockenprästen, därvid man skilde mellan landbo- böckerna. hemman och stomhemman, vilka senare — jämväl brukade av landbönder — utgjordes av de vid annex- (rid-) kyrkorna befintliga prästgårdarna. I kronans räkenskaper upptogs den kyrkliga jorden före år 1548 endast med den efter mantal till kronan utgående fodringen. Nämnda år påfördes den emellertid i kronoräkenskaperna även de till prästerna och kyrkorna förut utgående, nu ofta till förhöjda belopp upptagna landgillena, vilka kommo att utgöra den sedermera jordeboks- eller årliga räntan benämnda avraden till kronan, och synes med detta år indragningen till kronan av präste- och kyrkogodsen i Värmland sålunda hava ägt rum. I Nordmarks och Älvdals härad synes indragningen hava skett först efter år 1551 3 ). Genom brev den 8 juni och den 9 juli 1547, vilket sistnämnda avsåg hela Skara stift, förklarade emellertid konung Gustaf I, att prästerna skulle få njuta och behålla »the stompner, som vijdt rijdt kyrkerne vara kunne med all then deel och rättigheet, ther aff årligen gå känn» 4 ). På grund härav frinjöto kyrkoherdarna i Värmland ett stomhemman var. x

) Se sid. X X I X f. ) Allm. bil 1. Om n ä m n d a register samt om prästernas vederlag för indragna hemman se, bland annat, Gustav I:s brev till riksrådet Gustav Olsson den 11, till kammarskrivaren Jöns Månsson den 13 och till fogden Göran Arvidsson den 15 mars 1547 (Gustav I:s registrator XVIII, sid. 408 f., 417 och 428). 3 ) Räkenskaper för åren 1552—63 saknas. 4 ) Gustav La registrator XVIII, sid. 571 och 632 f. 2

INLEDNING.

Denna frihet bekräftades av konung Johan III genom brev den 1 februari 1569, enligt vilket prästerna skulle, förutom prästgården, hava en stom i vart gäll och därav uppbära landgille och annan rättighet 1 ), och av hertig Karl den 7 april 1597. På grund av hertig Karls brev den 4 januari 1603 2 ) voro stomhemmanen i dåvarande Öster- och Västersysslets fögderier år 1603 indragna till kronan, men sedan prästerskapet vid 1604 års riksdag i Norrköping åtagit sig en krigsgärd, den så kallade månadshjälpen, återfingo de sina stomhemman 3 ). Med förmälan att de mot nämnda riksdagsbeslut icke fingo frinjuta stomhemmanen, anhöllo prästerna i Värmland hos änkedrottning Kristina om bekräftelse på denna frihet, och förklarade drottningen med anledning därav den 27 november 1612, att de skulle behålla sina stomhemman för vissa och ovissa persedlar, »och thet scholle vare fougter ihnrymma dem stoore och små efter som dee förnimma at dee sittia i stråckvägh och gestningh till». Denna frihet, som även innefattade de stomhemmanen i början av 1600-talet påförda städjepenningarna, bekräftades genom nämnda drottnings brev den 1 mars 1617 och konung Gustaf II Adolfs brev den 4 juli 1621. Vad beträffar de äldre kyrkoherdeboställena, hava de såsom oskattlagda icke redovisats i tidigare jordeböcker utan först på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stomhemman, införts i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 såsom krono med åem utan föregående skattläggningar men i allmänhet efter uppskattningar vid häradsrätterna åsatta skattetal. I det så kallade prästverket^ av år 1698 påfördes dessa boställen efter skattläggningar vissa räntor, vilka emellertid icke påförts boställena i jordeböckerna. I nämnda skattläggningar, varmed jämlikt kammarkollegii brev den 28 januari 1698 endast avsågs att få utrönt beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter, ingingo åtskilliga boställena särskilt anslagna lägenheter, varav en del utan föregående särskilda skattläggningar upptagits såsom för sig bestående enheter i jordeböckerna, under det i ett fall' en skattlagd lägenhet, sedan den erhållit boställsnatur, uteslutits ur jordeboken såsom underlagd kyrkoherdebostället (Munkhättan under Vase prästgård). Boställen, som sedermera tillkommit av förut befintliga jordeboksenheter, hava i allmänhet utbrutits till särskilda enheter med angivande x ) Den 20 juli 1569 medgav J o h a n III, att prästerna i Skara stift skulle till en behaglig tid få njuta två stomhemman i vart gäll, men det ena stomhemmanet indrogs åter 1572. a ) Vml. 1603:10. s ) Stiernman I: 580 f.

REDOGÖRELSE

FÖR

ECKLESIASTIKA BOSTÄLLENA I VÄRMLANDS LÄN.

XXI

av deras boställsegenskap. Komministersboställena Slorud med Arnäs i Brunskog och Södra Skarbol i Kila hava emellertid icke utbmtits till särskilda jordeboksenheter. Utan att kunna anses såsom i kameralt avseende självständiga hava vissa boställsskogar, som ställts under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, införts i jordeböckerna såsom särskilda enheter (Knappåsen nr 1, Ruskåsen nr 1, Sunne prästgårdsskog nr 1, Norra Amberg nr 2 och Blomskogs prästgård nr 2). Samma förhållande föreligger beträffande det till skogvaktarboställe nyttjade torpet Lofflund under kyrkoherdebostället i Blomskog. Utom de egendomar, vilka efter hand i jordeböckerna upptagits såsom för sig bestående enheter, innehar prästerskapet åtskilliga i allmänhet från andra hemman upplåtna jordar, vilka ej blivit på sådant sätt införda. Framställning jämlikt § 27 kungl. förordningen angående jordregister den 13 juni 1908 har emellertid gjorts om upptagande i jordeboken av den kyrkoherden i Sunne anslagna lägenheten Laggarängen. Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde de av sockenprästerna Mantalet å behållna stomhemmanen fodring, som utgick efter mantal, såsom hela g^^J" hemman och hava, efter det mantalsbeteckningen börjat införas i jorde- loostäiisböckerna, varit åsatta 1 mantal. De oskattlagda prästborden åsattes hemman i regel efter uppskattningar vid häradsrätterna mantal vid deras införande i den så kallade reduktions]ordeboken av år 1686. Med undantag av kyrkoherdebostället i Sunne, som åsatts 1 Va mantal, äro samtliga övriga i jordeböckerna upptagna till 1 mantal 1 ), och hava deras skattetal icke undergått några förändringar genom de för prästverkets upprättande förrättade skattläggningarna. I och för extra rotering hava åtskilliga av stomhemmanen och kyrkoherdeboställena undergått uppskattningar och därvid ofta ansetts till lägre mantal än de dem i jordeböckerna påförda 2 ). Senare tillkomna boställen hava redan, innan de erhållit boställsnatur, i regel varit mantalssatta. Sälsjön nr 1 i Visnum samt Norketorp nr 1 och det numera försålda Södra Mon nr 1 i Vase, vilka tidigare såsom oskattlagda torp brukats under respektive kyrkoherdeboställen, hava efter deras skattläggning till hemman med frihet anslagits åt kyrkoherdarna. Där till boställen upplåtits till gränserna bestämda områden från vissa hemman, hava i en del fall boställena åsatts mantal genom å hemmanen förrättade ägostyckningar eller genom av Kbfde J ) Kyrkoherdebostället i Blomskog med dess röjningar uppskattades av häradsrätten till 1V8 mantal, men bostället upptogs i jordeboken till allenast 1 mantal. — Kyrkoherdebostället i Vase, som är åsätt 1 mantal i jordeboken, h a r vid skogsdelningar ansetts till högre skattetal; se härom sid. XLLT. 2 ) Se t. ex. Ölme.

XXII

INLEDNING.

fastställda mantalsfördelningar (Östra Råda nr 1 i Norra Råda, Motorp nr 1 i Ekshärad, Prästegården nr 2 i Visnums-Kil och Öjeberget nr 2 i Nyskoga). I Filipstads bergslag eller Färnebo härad utgjordes de kamerala fastigheterna tidigare allenast av hyttor, bestående av masugnar med i mantal icke satt jord, och bergstorp, bestående av endast jord, som jämväl icke var i mantal satt. Alltsedan början av 1600-talet voro hyttorna icke påförda någon ränta i jordeböckerna utan erlade i stället tionde av sin tackjärnstillverkning, varemot bergstorpen i jordeböckerna påfördes i osmundsjärnskatt utgående räntor 1 ). Innehavare av bergstorp, som byggde hyttor och blevo »brukande bergsmän», befriades emellertid från de torpen påförda räntor, vilka avkortades eller uteslötos ur jordeböckerna, så länge torparna utgjorde tackjärnstionde för hyttan. Av boställena i nämnda härad består kyrkoherdebostället i Kroppa av två bergstorp, som ränta tillhopa 10 X& osmundsjärn, samt kyrkoherdeboställena i Nordmark och Brattfors av hytteandelar om respektive 3/c4 och Vfa hytta. Kyrkoherden i Filipstad innehar såsom stomhemman två hytteandelar om vardera Vs hytta, av vilka den ena utgör det av kronan år 1636 anslagna': bergskronotorpet Västeruds andel Paradishyttan, en hytta av skatte natur, och vilken andel, efter det torpet på sätt nyss anförts uteslutits ur jordeboken, däri upptagits såsom särskild enhet. Något hyttebruk idkas emellertid numera icke till dessa ecklesiastika egendomar. prästDå kyrko- och prästegodsen, på sätt ovan anförts, vid reformardnatur3 ^ o n e i 1 infördes i kronans jordeböcker, upptogos de under rubriker, som angåvo deras ecklesiastika natur (kyrko- och prästelandbönder eller hemman etc.) och kvarstodo även efter deras indragning till kronan under dessa titlar. År 1616 beträffande Östersysslets fögderi och år 1625 beträffande Västersysslets uteslötos emellertid rubrikerna »präste» och »kyrko», och de därunder upptagna fastigheterna fördes därefter under kronotitel, och gäller detta även de stomhemman, som behållits av prästerna. I likhet med övriga kronohemman påfördes stomhemmanen även städjepenningar. Vad angår de först i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 införda oskattlagda kyrkoherdeboställena upptogos jämväl dessa under krono titel, men torde denna åtgärd icke hava grundat sig på *) För utgörande av boskaps- och skjutsfärdspenningar h a r hel h y t t a ansetts motsvara 4 mantal och varje bergstorp V2 mantal, men i fråga om åtskilliga andra allmänna utskylder och besvär h a r beträffande bergstorp en r ä n t a av 64 JC& osmundsjärn ansetts motsvara 1 mantal. (Se kungl. brev den 22 juli 1859 och redog. sid. 278 not. 6).

R E D O G Ö R E L S E FÖR DE E C K L E S I A S T I K A B O S T Ä L L E N A I V Ä R M L A N D S L Ä N .

XXIII

utredning om boställenas tillkomst utan på de bestämmelser (kammarkollegii ovannämnda cirkulär), som meddelats angående sättet för boställenas införande i jordeböckerna. Särskilt visar sig detta beträffande det av enskild person år 1431 donerade bostället Ekenäs nr 1 i Stora Kil. vilket år 1686 infördes under krono titel men numera på grund av K. M:ts utslag den 12 maj 1824 överförts till frälse. Beträffande de fastigheter, som först i senare tid blivit boställen, hava till sådant ändamål anslagna kronohemman behållit sin förra natur och de för statsmedel inköpta överförts till krono. Där ett under krono titel upptaget boställe utbytts, emot annan fastighet, har den senare i regel erhållit det förra boställets natur. Undantag härifrån utgöra Prästbol nr 2 i Övre Ullerud, som trots meddelad föreskrift kvarstår under skatte titel, och komministersbostället Baras nr 1 Södra i By, som jämlikt kungl. brev 1838 behållit sin frälse natur 1 ). Paradishyttan nr 2 i Filipstad, som på sätt ovan anförts utgör det av kronan åt kyrkoherden därstädes år 1636 anslagna bergskronotorpet Västeruds au del i Paradishyttan, en hytta av skatte natur, samt Norketorp nr 1 i Vase, vilket — ursprungligen ett å en samskog, vari kyrkoherdebostället i Vase ägde del, upptaget och år 1685 till XU mantal skattlagt torp — med frihet anslagits åt kyrkoherden därstädes, upptagas emellertid, ehuru de torde få anses upplåtna av kronan, under skatte titel, varjämte det till 6/io för statsmedel samt V19 av församlingen inköpta kapellpredikantsbostället i Lekvattnet bibehållit sin skatte natur. Boställen inköpta för medel från prästerskapets löneregleringsfond eller därmed likställda medel upptagas i regel jämlikt K. M:ts i varje särskilt fall meddelade beslut såsom krono. Så är emellertid icke förhållandet med Önnerud nr 2 och Aspe nr 2 i Fryksände, vilka enligt K. M:ts beslut bibehållit sin skatte natur. Beträffande komministersbostället Motorp i Ekshärad, som inköpts för 12,500 kronor, varav 10,000 kronor anslagits av nämnda fond, har såsom villkor för anslagets utbetalande föreskrivits, att församlingen för sin del medgåve, att bostället i sin helhet upptoges såsom krono, men någon förändring med avseende å sättet för boställets redovisning i jordeboken har ännu icke vidtagits. Någon förändring i jordeboken beträffande det till kyrkoherdeboställe l ) Endast 7/2s av köpeskillingen för sistnämnda boställe hade gäldats med försäljningsmedlen för det förut i pastoratet befintliga, av kronan anslagna komministersbostället Kroketån och resten tillskjutits av pastoratet dels med egna medel och dels med besparade prästlönemedel. Kammarkollegium hade ansett, att Baras genom bytet skulle övergå till krono natur, men K. M:t förklarade sig icke hava funnit följa av bytet, att det n y a bostället skulle förlora sin frälse n a t u r och förvandlas till krono, »hälst på åtskilliga orter inom riket frälsehemman såsom boställen av prästerskapet innehafvas>.

XXIV

INLEDNING.

i Norra Råda för medel från prästerskapets löneregleringsfond inköpta Vi 2 mantal av frälsehemmanet Östra Råda nr 1 har icke heller ännu vidtagits, oaktat Kbfde redan genom nåd. brev den 5 juli 1907 erhållit i uppdrag att därom yttra sig genom utslag, som skulle underställas kammarkollegii prövning. Av socknemännen anskaffade samt av enskilda donerade boställen hava i regel i jordeböckerna upptagits under sin förra natur. Ehuru av köpeskillingen, 25,000 kronor, för kyrkoherdebostället i Östra Emtervik, 10,500 kronor erlagts av församlingen till största delen med försäljningsmedlen för ett av församlingen förut inköpt boställe av skatte natur, har bostället i sin helhet enligt K. M:ts beslut upptagits såsom krono. Likaledes har det till allra största delen för besparade prästlönemedel inköpta bostället Norra Grimstad nr 1 med Gunnarstan nr 2 i Brunskog jämlikt K. M:ts beslut upptagits såsom krono. Det av enskild person år 1431 donerade bostället Ekenäs nr 1 i Stora Kil, som tidigare upptagits under krono titel, har, på sätt ovan anförts, på grund av K. M:ts utslag överförts till frälse. Ehuru köpt till skatte och därefter av enskild donerat till boställe upptages Edsberg nr 1 i Kroppa såsom krono. Lägenheten Jungfrudansen nr 1 i By socken, som uppgives hava skänkts till By kyrka, och varav nyttjanderätten tillkommer kyrkoherdebostället därstädes och frälsehemmanet Bäck, har jämlikt kammarkollegii beslut den 6 februari 1919 införts i jordeboken såsom krono, under det den Lysviks kyrka tillhöriga, till boställsjord åt kyrkoherden anslagna lägenheten Kyrksätern nr 1 upptages såsom skatte. De boställen, vilka i jordeböckerna antecknats såsom krono, hava samtliga upptagits bland kronoegendomar under allmän disposition. PrästLiksom under den katolska tiden har det även efter reformationen, ^tefrihet. e n u r u prästerskapet vid upprepade tillfällen fått konfirmation på den av dem förut åtnjutna prästbordsfriheten, ansetts böra bero på särskilda medgivanden, om sagda frihet skulle utsträckas till sådana hemman och jordar, som ej tidigare varit i åtnjutande därav 1 ). Sådana medgivanden hava av K. M:t lämnats ej allenast för stomhemmanen 2 ) utan i regel även för nytillkomna kyrkoherdeboställen (t. ex. Alrnar nr 1 i Grava, Sunnebol nr 1 i Rudskoga, Hulteby nr 2 i Nyed, Edsberg nr 1 i Kroppa och Stommen nr 1 i Brunskog), liksom räntefrihet beviljats komministersboställena, men hava till boställen i senare tid upplåtna hemman fått utgöra den grundskatt, som tidigare av dem utgått. *) Se Thulin, Redogörelse för de ecklesiastika boställena i Gävleborgs län, sid. XLIX, och i Västernorrlands län, sid. LX. 2 ) Se sid. X I X f.

REDOGÖRELSE

FÖR

ECKLESIASTIKA BOSTÄLLENA I VÄRMLANDS LÄN.

XXV

Beträffande de av prästerskapets boställen, ifråga om vilka tillför- Pr&stbostaiidlitlig utredning vunnits angående tillkomsten av desamma i deras helhet naa eller delar därav, lämnas närmare vägledning av tabellbilaga l 1 ). Efter sättet för deras tillkomst upptagas i nedannämnda förteckningar under 1) de boställen, som anslagits av kronan eller inköpts för statsmedel, 2) så kallade stomhemman, 3) de som inköpts av medel från prästerskapets löneregleringsfond (kyrkofonden) eller därmed likställda medel, 4) de som anskaffats av socknemännen (menigheterna) och 5) de som donerats av enskilda. Härvid hava emellertid lämnats å sido de fall, där jord från ett boställe upplåtits till viss befattningshavare, eller då boställe flyttats från en boställshavare till en annan. Där boställe utbytts mot annan fastighet, eventuellt genom försäljning, har det senare eller den del därav som motsvarar det förra givetvis iklätt sig dettas natur och därför upptagits under den avdelning, vartill det förstnämnda hör, oaktat vederbörande församling eller pastorat i åtskilliga fall vid inköpet av det nya bostället erhållit lagfart därå såsom sin egendom. 1) Anslagna av kronan eller inköpta för statsmedel. Bo s t a l l e t s Pastorat.

Anteckningar.

3 3 3

Mantal.

Natur.

Va Va

Kr. allni.

Prästbol

V* i

Skatte

Namn.

2. Stora Kil och Frykerud

1 Mo gården

2 Glänne, Västra

3. Övre Ullerud, Nedre Ullerud, Ransäter och Munkfors

5. Forshaga

2 Öjenäs

taos/s&fco

Kr. alhn.

^6. Hammarö

1 Tolerud, Västra

1 Lindenäs

>• »

I 1 1 . Södra och Norra 2 Finnskoga

Djäknelid en med Bograngen

Via

12- Visnum och V isnums-Kil

1 Sälsjön

2 Prästegarden

13. Kristinehamn och Yarnum 1

Sibberön, en ö

» » »

Denna lägenhet, som av Gustav I I Adolf år 1624 anslogs till ängebolets förbättring vid Ölme prästgård, synes hava varit härads- eller sockenallmännmg. Härtill räknas även holmen Kalvön, som kyrkoherdarna från år 1760 fått nyttja, tidigare emot avgift till kyrkan, men numera avgiftsfritt.

) Se redog. sid. 620.

3785 19

XXVI

INLEDNING.

B o s t ä 11 e t s Pastorat.

2 a 3 3

Anteckningar. Namn.

Mantal

Natur.

14. Rudskoga och Nysund

1 Sunnobol

1 Kr. allm.

15. (Amnehärad och} Södra Råda

1 Viken

16. Filipstad och Färnebo

2 Paradishyttan

Skatte

Utgör det av kronan åt kyrkoherden i Filipstad år 1636 anslagna, ur jordeboken uteslutna bergskronotorpet Västeruds andel i Paradishyttan, en hytta av skatte natur.'

—

Synes vara en vid reformationen till kronan indragen klosteregendom och h a r år 1573 underlagts bostället. Upptaget såsom torp å en samskog, vari kyrkoherdebostället ägde del, och brukat under bostället. Sedan torpet år 1685 skattlagts till XU mantal, medgavs genom k. brev den 9 december 1689, att det fortfarande finge med frihet för den ordinarie räntan nyttjas under bostället.

2 1 . Vase och Östra Fågelvik

22. Alster

23.

hytta

Munkhättan under Prästgården nr 1

1 Norketorp

Skatte

1 Vångstorp, Norra

Kr. allm.

2 Bäckelid

Vl8

Hulteby

» »

Nyed backa

och Älvs- 2

2 Ed

24. Ölme

1 Ramholmarna, en holme

1 Rävetorp

2 5 . Kroppa och Lungsund

Denna lägenhet, som av Gustav 11 Adolf år 1624 anslogs till ängebolets förbättring vid Ölme prästgård, synes hava varit härads- eller sockenallmänning. Vi

Sundsta

Åmberg, Norra

1 Bredvik 1

26. Sunne och 1 28. Östra Emter2 vik

Amberg, skog

Norra,

Inköpt för försäljningsmedlen för lU mantal krono Södra Mon nr 1. Nämnda hemman har upptagits såsom torp å en samskog, vari kyrkoherdebostället i Vase ägde del, och brukats under detta boställe. Sedan torpet år 1685 skattlagts till 1/i mantal, medgavs genom k. brev den 9 december 1689, att det fortfarande finge med frihet för den ordinarie räntan nyttjas under bostället.

R E D O G Ö R E L S E FÖK DE E C K L E S I A S T I K A B O S T Ä L L E N A I VÄRMLANDS L Ä N .

XXVII

B o s t ä l l e ts Pa»torat.

Anteckningar.

2 c3 3

Namn.

1 Stommen

2 Lekvattnet, Södra 6 v /io-delar därav)

35. Gunnarskog och Bogen

2 Backa, Norra

38. Brunskog, Boda och Mangskog

30. Fryksände, Vitsand och Lekvattnet

39. Holmedal och Karlanda

1 Natur.

1 Kr. allm.

199/äoio

Skatte

Inköpt för 1666 rdr 32 sk. bko, därav 1000 rdr utgingo av statsmedel och resten erlades av församlingen, som jämlikt k. brev den 25 maj 1917 ansetts hava anskaffat 4 /io av bostället (jfr under 4).

Kr. allm.

Stommen

2 Föske 1 )

» )>

1 Slorud

)

/960

1 Arnas

[

/960

3 Bjärn Prästgården (del av)

v«

Utbytt emot komministersbostället Vi mantal Stommen i Töcksmarks socken, i vilket i rättsligt avseende torde ingå en del av utjorden Stommen nr 4 Öbyn. Om tillkomsten av denna utjord, som torde vara att anse såsom av kronan upplåten, se vidare nedan (jfr under 2).

Stommen, en utjord Öbyn

Synes vara en vid reformationen från Töcksmarks kyrka till kronan indragen kyrkojord, som därefter fått emot räntans utgörande brukas under kyrkoherdens stomhemman 1 mantal Stommen, och torde sålunda vara att anse såsom upplåten av kronan. Ägorna till utjorden, vilka i rättsligt avseende torde höra till de av stomhemmanet uppkomna fastigheterna V2 mantal Stommen nr 2 Prästegården, komministersboatället XU mantal Stommen nr 3 och skattehemmanet V4 Stommen nr 1 Öbyn, vilket sistnämnda — tidigare komministersboställe — utbytts emot lU mantal av skattehemmanet Bjärn i Karlanda, som i stället blivit komministersboställe, ingå i skattehemmanet Stommen nr 1.

2 Töresbyn 2 ) Gate

„

Utgör en vid reformationen indragen kyrkojord, som fått emot räntans utgörande brukas under kyrkoherdebostället, och torde sålunda vara att anse såsom upplåten av kronan.

1 Stommen

40. Töcksmark, Öster- 4 vallskog och Västra Fågelvik

4 1 . Blomskog och Trankil

Mantal.

[Inköpta för 17,500 kronor, varav 162 < kronor 7 öre utgjorde expropriations1 medel från Föske nr 2 (jfr under 3).

•

) Indraget till kyrkofonden. 2 ) Namnet Töresbyn synes hava tillkommit av misstag (se redog. sid. 455).

XXVIII

INLEDNING. B o s t ä 113 t S

Pastorat.

Anteckningar. 3 3

Namn.

Mantal.

Natur.

1 Sillcruds prästgård

1 Kr. allm.

1 Liane

44. Gillberga och Långserud

1 Sandbol

» »

45. Kila, Tveta och Svanskog

1 Mossvik

„

46. Stavaäs, Värm- 2 skog och Högerud 47. Glava 2 48. Nor, Grums, Ed, 3 Segerstad och Borg1 Tik

Karsbol

w/u

Hult

» » »

42. Sillerud

Åshammar, Övre

Häggevik, Lilla

49. By, Bro, Södra 1 Kyrkerud Ny, Huggenäs och 1 Baras, Södra (del av) Baffle

Frälse

50. Millesvik, Botilsäter, Eskilsäter och Ölserud

Kr. allm.

1 Stubbe

Inköpt för 4000 rdrbko, varav 1120 rdr gäldats med försäljningsmedlen för det av kronan till komministersboställe anslagna V* mantal Kroketån (jfr under 4).

För flertalet av de under avdelning 1 upptagna boställena har kronan icke vidkänts någon direkt penningutgift, utan utgöras desamma av egendomar, som sannolikt eljest skulle hava upplåtits till enskilda under åborätt eller på annat sätt. Förra komministersbostället Stubbe nr 1 i Millesvik samt de numera emot andra fastigheter utbytta komministersboställena Gerstad nr 1 i Grava och Kroketån nr 1 i By, vilka, då de anslogos till komministersboställen, voro försålda till frälse, hava för nämnda ändamål av kronan återlösts från vederbörande frälseägare med samma belopp, som kronan för desamma erhållit. Där boställe helt och hållet inköpts för statsmedel, har kronan erhållit lagfart å detsamma (Djäkneliden med Bograngen nr 2), varemot boställe, som inköpts av vederbörande församling med bidrag av statsmedel, lagfarits för denna. Där boställen, som av kronan anslagits eller eljest varit av krono natur, utbytts emot andra fastigheter, eventuellt genom försäljning av boställe och inköp av annan fastighet för försäljningsmedlen, har lagfart i de flesta fall meddelats å det nya bostället, och har detta alltid skett för vederbörande församling, som omhänderhaft inköpet, utan att fastighetens nya egen-

REDOGÖRELSE

FOR

ECKLESIASTIKA

BOSTÄLLENA

VÄRMLANDS

LÄN.

XXIX

skåp av boställe vid lagfarten i allmänhet kommit till uttryck. I några fall har dock boställsegenskapen fått sitt uttryck vid själva lagfarten, och köpe- eller byteshandlingarna innehålla i allmänhet uppgift om ändamålet för förvärvet. Å Bäckelid nr 2 i Alster har sålunda laga fasta meddelats för pastoratet »till pastoratsadjunktsboställe», och Baras nr 1 Södra i By försåldes till »By, Bro, Ny och Huggenäs socknars nu varande och framdeles blivande jordägande innevånare samt boställsinnehavare att utgöra berörde socknars jordägares, såsom deras capellansboställe, lagfångna egendom». Oaktat K. M:t beträffande komministersbostället Kyrkebol nr 2 i Arvika landspastorat, som inköpts för försäljningsmedlen för en del av kyrkoherdebostället därstädes, föreskrev, att inköpet skulle ske för kronans räkning, har lagfart meddelats för församlingarna i pastoratet. Samtliga byten hava godkänts av K. M:t, varemot, där bytet skett genom försäljning av boställe och inköp av annan boställsjord, K. M:t icke alltid, åtminstone icke tidigare, förbehållit sig att godkänna försäljningen och förordna om försäljningsmedlens användning, utan vederbörande församling disponerat över desamma (Ed nr 2 i Nyed, Sundsta nr 1 i Kroppa och Karsbol nr 2 i Stavnäs.) I så fall liksom vid egentliga byten hava dock merendels genom, uppskattningar efter skattläggningsgrunder konstaterats, att i godhet fullt motsvarande egendomar bekommits, så att boställshavaren icke genom bytet lidit någon skada. 2) Stomhemman. B o s t ä 1 1e t s Pastorat.

Anteckningar.

a 3

Mantal.

Natur.

Almar

1 Kr. allm.

9. Norra Ny och Ny- 1 skoga

Kyrkebol

13. Kristinehamn och 1 Varnum

Hav, Östra

14. Kudskoga och Nysund

1 Gammelgården

•

27. Gräsmark

1 By Herresta

» » »

Namn.

1 4. Grava

28. Östra Emtervik 2

Gunnerud

2 Gunnerudstorp, Södra (del av)

Inköpta för 25,000 kronor, varar 14,500 > kronor gäldats av försäljningsmedlen för Vs av stomhemmanet By nr 1 (jfr under 4).

XXX

TNLEDNING.

B o s t ä 11 e t s 3 3 3

Pastorat.

Anteckningar. Namn.

Mantal.

Natur.

—

•i

29. Västra

Emtervik

—

37. Eda

Stommen

1 Kr. allm.

89. Holmedal och Karlanda

3 Bjärn Prästgården (del av)

„

40. Töcksmark, Öster- 2 vallskog och Västra Fågelvik 3

Stommen Prästegården

V«

Stommen

4 3 . Silbodal

1 Prästgården

44.

1 Prästgården (i Långserud)

» »

och

1 Skarbol, Södra

/»0

46. Stavnäs, Värmskog och Högerad

2 Ingcrsbyn

4 8 . Nor, Grums, Ed, 1 Segerstad och Borgvik

Prästbol

49. By, Bro, Södra 1 Ny, Huggonäsoch

Amnerud

Hälle

Gillberga och Långserud

45. Kila, Tveta Svanskog

Kyrkoherden åtnjuter räntan å försäljningsmedlen, 12,100 kronor, för 1 /s av stomhemmanet By nr 1.

I motstående boställen ingå i rättsligt avseende utjorden Stommen nr 4 Obyn, j som torde vara att anse såsom av k r o nan upplåten (se under 1).

Inköpt av försäljningsmedlen för förra stomhemmanet Södra Skasås nr 1. Av å dessa medel uppkommet överskott har bildats en fond å 7,772 kronor 29 öre, varav räntan ingår bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar.

Baffle 50. Millesvik, Botil- 1 säter, Eskilsätcr och Ölscrud

Såsom av det föregående framgår, infördes sockenprästernas stomoch landbohemman till skillnad från deras boställen vid reformationen i kronans jordeböcker och påfördes såsom avråd eller ränta till kronan de till prästerna tidigare utgjorda, i en del fall förhöjda landgillena, och betecknade denna åtgärd hemmanens' indragning till kronan. Sockenprästerna i Skara stift fingo emellertid behålla ett stomhemman inom varje pastorat och frinjöto den därav utgående avraden eller räntan. Den. omständigheten, att ett stomhemman upptagits med avråd eller ränta i kronans jordeböcker före utgången av Gustaf Vasas regering,

R E D O G Ö R E L S E FÖR D E E C K L E S I A S T I K A B O S T Ä L L E N A I V Ä R M L A N D S L Ä N .

XXXI

har ansetts utgöra bevis för att det till sitt ändamål förlänats av kronan 1 ). Att kronan ansåg sig kunna förfoga över dylika stomhernman framgår därav, att en del av dem efter reformationen indragits eller upplåtits åt enskilda genom skatteköp eller på annat sätt. Det vederlag, som därvid lämnades, utgjordes ofta av skattehemman, då sålunda prästen liksom då stomhernman försåldes till skatte, icke åtnjöt någon annan avkomst av hemmanet än den detsamma åsatta räntan (t. ex. Prästegården nr 1 i Stora Kil, Sälje nr 1 i Norra Ny, Silkesta nr 1 i Alster, Stommen nr 1 i Gunnarskog och Låssbyn nr 1 i Töcksmark). I ett par fall hava dock ifrågasatta skatteköp av stomhernman förhindrats. Ar 1640 förfrågade landshövdingen sig hos kammarkollegium, om icke det kyrkoherden i Blomskog anslagna stomhemmanet Prästgården i Silbodals socken, som »igiönom orät berettning» fått skatteköpas men då erfordrades till boställe åt kyrkoherden i Silbodals nybildade pastorat, kunde återlösas, helst skatteköp av hemmanet icke varit tillåtet. På grund därav förordnade kammarkollegium den 12 juni 1640, att hemmanet skulle återlösas och prästen däri inrymmas. Vidare avslog Kbfde år 1702 en av åborna å det kyrkoherden i Sunne anslagna stomhemmanet By gjord ansökan att få skatteköpa hemmanet. Genom 1723 års skatteköpsförordning förbjöds skatteförsäljning av de stomhernman, som till prästebolens förbättring och styrka voro anslagna och nära därtill belägna samt oindelta, varemot de hemman, varav prästerskapet till förbättring i deras svaga villkor eller i brist av fyllnad i härbergen och tionde allenast räntan utan flera förmåners och friheters åtnjutande uppburo (s. k. tilldelningsstommar), samt i knektehåll indelade flngo skatteförsäljas 2 ). I kungl. resolution på prästerskapets besvär den 23 december 1747 förbjöds försäljning även av längre ifrån prästgården belägna eller indelta stomhernman. Då landshövdingen i Värmland genom kungl. resolution den 31 oktober 1650 anbefalldes att anslå stomhemmaD, som skäl och nödtorften fordrade, men icke mer än en stom till varje präst, torde därmed hava avsetts tilldelningsstommar i nybildade pastorat, varav prästen ägde uppbära allenast räntan. Därest hemmanet emellertid var av krono natur, har prästen innehaft det med samma rätt och förmåner som de egentliga stomhemmanen (Liane nr 1 i Sillerud) 3 ). Skillnaden i förmånen att av ett hemman uppbära ränta och att bruka detsamma föranledde kyrko*) Se Erik Schalling: Den kyrkliga jordens rättsliga ställning i Sverige, akademisk avhandling, Uppsala 1920, sid. 86 f. 2 ) Se ock k. brev till kammarkollegium den 31 okt. 1741 om stomhemmans försäljning till skatte. 3 ) Det är att märka, att enligt äldre terminologi till stomhernman anslagna skattehemman på grund av upplåtelsebreven skulle av prästerna jämväl »njutas, brukas och behållas», oaktat givetvis endast r ä n t a n av hemmanet kunde avses.

XXXII

INLEDNING.

herden i Holmedals pastorat att hos häradsrätten klaga däröver, att hälften av det honom anslagna stomhemmanet 1 mantal Stommen i Töcksmarks socken år 1691 blivit anslagen till komministersboställe, i vederlag varför han bekommit allenast räntan av xh skattehemman, »som fast olijka ähr — — — att af ett hemman taga skatt — — emot det man med egen afvel får bruka och possidera ett helt hemman». 3) Inköpta för medel från prästerskapets löneregleringsfond (kyrkofonden) eller därmed likställda medel. B o s t ä 1

e t s

3 3 o

Namn.

Mantal

Natur.

7. Ekshärad

1 Motorp med tillhörande lägenheter (del av)

/64

Skatte

8. Norra Kåda, Sunnemo, Gustav Adolf och Hagfors.

1 Råda, Östra

Via

Frälse

9. Norra Ny och Nyskoga

2 Ojeberget

1 Pastorat.

Anteckningar.

/o60

Kr. allm. Inköpt för medel från Älvdals pastorats regleringsfond.

1 1 . Södra och Norra J 9 8 Höljes, avs. Finnskoga

Inköpt för medel från Älvdals pastorats regleringsfond. Boställets bebyggande har delvis bekostats med samma medel.

30. Fryksände, Vitsand och Lekvattnet

2 Onnerud

Via

, Skatte

2 Aspe

Vae

38. Brunskog, Boda och Mangskog

1 Slorud

1 Arnäs

1 Va

2 Grimstad, | ( Norra [(delav)j Gunnarstan j

2 Grytterud Kyrkåsen

1 Ingrirud

50. Millesvik, Botilsäter, Eskilsäter och Ölserud

) I } (del av) i |

Inköpta för 12,500 kronor, varav 10,000 kronor bekommits från kyrkofonden (jfr under 4).

/960

74 A>co

Kr. allm. (Inköpta för 17,500 kronor, varav 17,337 < kronor 93 öre utgjorde skogsförsäljningsmedel från Föske nr 2 (jfr under l). (Inköpta för 30,000 kronor, varav 1,257 < kronor 74 öre utgått av skogsförsäljl ningsmedel från Föske nr 2 (jfr under 4). Inköpt av skogsförsäljningsmedel från Föske nr 2 (se under 1). Inköpt av skogsförsäljningsmedel från Stubbe nr 1 (se under 1).

Med boställen inköpta för medel från prästerskapets löneregleringsfond (kyrkofonden) äro att likställa boställen inköpta för medel från Älvdals pastorats regleringsfond 1 ). De belopp, som av sistnämnda fond *) Angående Älvdals pastorats regleringsfond se redog. sid. 107 f.

R E D O G Ö R E L S E FÖR DE E C K L E S I A S T I K A B O S T Ä L L E N A I V Ä R M L A N D S L Ä N .

XXXIII

använts till boställens anskaffande, ordnande och vidmakthållande, hava nämligen utgått av sådana fonden tillflutna medel, som jämlikt kungl. brev den 18 december 1903 äro att anse såsom sådana, som tillagts prästerskapets löneregleringsfond, till vilken fond de ock sedermera överförts. Boställen inköpta för skogsförsäljningsmedel från annat boställe, vilka medel eljest skolat ingå till prästerskapets löneregleringsfond, synas ock vara att likställa med boställen inköpta för medel från nämnda fond. Lagfart för under avdelning 3 upptagna boställen hava i allmänhet meddelats för vederbörande församling eller pastorat, utan att fastighetens nya egenskap av boställe vid lagfarten kommit till uttryck. I några fall har dock boställsegenskapen fått sitt uttryck vid själva lagfarten. Å huvudsakligen för medel från prästerskapets löneregleringsfond inköpta komministersbostället i Ekshärad har lagfart meddelats för Ekshärads församling med angivande av dess boställsegenskap. Det för skogsförsäljningsmedel från förra komministersbostället Föske nr 2 inköpta komministersbostället Grytterud nr 2 Kyrkåsen i Mangskog har lagfarits för K. M:t och kronan. 4) Anskaffade av socknemännen (menigheterna). B o s t ä 1 1e t s Pastorat.

1. Karlstad

2 B B B

Anteckningar. Namn.

— Kyrkoherdens boställsvåning och lönejord

— Komministerns boställsvåning 2. Stora Kil och. Frykerud

3 Glännc, Västra

3. Övre Ullerud, Nedre Ullerud, Ransäter och Munkfors

2 Oisätter Prästegården

2 Risätter

2 Ransäter eller Kansbacka

Mantal.

Natur.

—

»/•

Frälse Skatte

'/'i

» "

2 Atorp

VIG

7. Ekshärad

1 Motorp med tillhörande lägenheter (del av)

10. Dalby

2 Ilansby

13. Kristinehamn och Varnum 3785 19

Kyrkoherdens boställsgård och lönejord

/64

/98

Inköpt för 12,500 kronor, varav 2,500 kronor crlagts av församlingen (jfr under 3).

•

~ V

XXXIV

INLEDNING.

B o s t ä l l e t s 2! e

Pastorat.

Anteckningar. Namn.

3 3 o

Mantal.

Natur.

—

— Förste komministerns boställsgård lönejord

och

Kyrkoherdens boställsgård och lönejord

16. Filipstad och Färnebo 2

Kal hyttan

Skatte hytta

Komministerns boställsgård och lönejord 17. Nordmark

20. Brattfors

Nordmarkshyttan med 8 / M lägenheten Kopparbo hytta

Skatte

Brattforshyttan Präst- 772 gården hytta

22. Alster 23. Nyed och backa

—

Skatte

307 18482

Älvs- — Åras under Hulteby nr 2

27. Gräsmark

1 Brandsbol

2 Bråne, Norra

28. Östra Emtcrvik

29. Västra Emtcrvik

Linnan

/64

Herresta

/l6

2 Gunnerud

2 Gunnerudstorp, Södra (del av) Berga

30. Fryksände, Vit- 2 sand och Lekvattnet

Lekvattnét, Södra (*Vio-delar därav)

3 1 . Lysvik

2 Skäggegård

1 Kyrksätern

2 109

/ä3040

Kyrkoherden uppbär räntan å en för inköp av boställsjord av besparade prästlönemedel bildad fond å 10,200 kronor.

fFör sina kostnader för boställets inköp har församlingen beretts ersättning genom ( att få uppbära avkastningen av en kyrkoherden på lön anslagen 1 /s av stomheml manet By nr 1. Kr. allm. ] Inköpta för 25,000 kronor, varav 1,875 kronor erlagts av församlingen och 8,625 » > kronor utgjorde försäljningsmodel för det 1 av församlingen tidigare inköpta bostället » J Vio mantal skatte Mårbacka (jfr under 2). Skatte

» »

Inköpt för 1,666 r d r 32 sk. bko, därav 666 rdr 32 sk. erlagts av församlingen, som jämlikt kungl. brev den 25 maj 1917 ansetts hava anskaffat 4 /io av bostället (jfr under 1).

Tillhör Lysviks kyrka jämlikt Svea hovrätts dom den 13 juni 1851 och tidigare av församlingen upplåten åt komministern emot avgift men numera genom kungl. brev den 2 februari 1912 anslagen till boställsjord åt kyrkoherden.

R E D O G Ö R E L S E FÖR D E E C K L E S I A S T I K A

BOSTÄLLENA I VÄRMLANDS LÄN.

XXXV

B o s t ä l l e t Pastorat.

Anteckningar. Namn.

32. Östmark 33. Arvika landsförsamling, Älgå och Ny 36. Kola, Järnskog och Skillingmark 38. Brunskog, Boda och Mangskog

2 Mantal.

Östmark

Natur.

Skatte

Gördsbyn

Via

Mällgården

Inköpta för 728 rdr 29 sk. 8 r s t . bko, varav 436 r d r 16 sk. erlagts av försäljningsmedlen för det Arvika kyrka tillhöriga Ve mantal skatte Solberg och resten av Älgå socknemän.

Hofsten G rim stad, Norra

XdelavX

Vi 7

Gunnarstan 48. Nor, Grums, Ed, Segerstad och Borgvik

Ashammar, Övre

49. By, Bro, Södra Ny, Huggenäs och Säffle

Baras, Södra (del av)

50. Millesvik, Botilsäter, Eskilsäter och Ölserud

Erserud

/48

Kr. allm. (inköpta lör 30,000 kronor, varav 28,742 kronor 26 öre utgjorde besparade prästlönemedel (jfr under 3). Frälse

Jämte Vs mantal krono Övre Ashammar nr 3 utbytt emot det av kronan anslagna bostället V3 mantal Gaterud och en mellangift av 2,000 r d r bko, som dels anskaffats genom sammanskott av församlingen och dels utgjorde besparade prästlönemedel. Övre Ashammar nr 3 torde kunna anses utgöra vederlag för Gaterud (se under 1) och Övre Ashammar nr 2 för mellangiften. Inköpt för 4,000 rdr bko, varav 2,880 r d r erlagts av By pastorat dels genom sammanskott och dels med för ändamålet besparade prästlönemedel och avkomsten av gamla komministersbostället (jfr under 1).

Skatte

Boställen inköpta för besparade prästlönemedel eller arrendeavkastning av boställe, antingen på det sätt att tjänsten för ändamålet fått stå obesatt, varvid församlingen i allmänhet enligt åtagande ålagts att avlöna särskild vikarie, eller församling berättigats under viss tid uppbära avkomsten av till viss prästerlig tjänstinnehavare på lön anslaget boställe, synas vara att behandla lika med boställen anskaffade av socknemännen. Medel till gäldande av köpeskilling för av församling inköpt boställe hava i övrigt i allmänhet anskaffats genom uttaxering å församlingens medlemmar. Undantagsvis hava kyrkas medel eller försäljnings-

INLEDNING.

XXXVI

medel för kyrka tillhörig fastighet härtill använts, i senare fallet med K. M:ts tillstånd (Hofsten nr 2 i Kola samt Gördsbyn nr 3 med Mällgården nr 2 i Arvika landspastorat). I ett fall har viss del av köpeskillingen för ett av pastorat inköpt boställe amorterats av vederbörande boställshavare »liksom ett skäligt arrende för hemmanet» (Erserud nr 2 i Millesvik). Där viss egendom av socknemännen anslagits till boställe, måste naturligen alltid föreligga ett av socknemännen i vederbörlig ordning därom fattat beslnt, varjämte egendomen även såsom boställe insynats och antecknats i jordeboken. Däremot har, då lagfart å sådan egendom beviljats, deona meddelats, utan att fastighetens egenskap av boställe i allmänhet därvid kommit till nttryck. Köpehandlingarna innehålla emellertid merendels uppgift om ändamålet med förvärvet. I ett fall har häradsrätten, med angivande att socknemännen inköpt och upplåtit en fastighet till evärdlig ägo under prästbolet, meddelat fasta å denna upplåtelse (Kalhyttan nr 2 i Filipstad). 5) Donerade av enskilda. B o s t ä l l e ts Anteckningar.

Pastorat.

3 B

Namn.

Mantal.

Natur.

1 Frälse

Stora Kil Frykerud

och

1 Kils prästegård

eller

Ekcnäs Komministern i Stora Kil uppbär räntan å försäljningsmedlen, 10,746 kronor 33 öre, för det såsom tillökning till komniinistersbostället Mogården för till detta ändamål donerade medel inköpta, sedermera försålda hemmanet Skommita nr 1.

7. Ekshärad

— Prästslogarna

—

1 Noretorp

v«

Skatte

1 lluskåscn

—

Kr. allm.

Norra Kåda. Suiinenio, Gustav Adolf och Hagfors

9. Norra Ny och

under (lrinncnio nr 1

Numera värdelösa och brukas icke.

Nyskoga

11.

| 9 0 Höljes, avs. Södra och » » Norra Finnskoga ^07

18.

Eämcn

1 Rärasnäs (del av)

— —

— Skatte

(Boställets bebyggande har delvis bekostats •j med medel från Älvdals pastorats regleringsfond.

R E D O G Ö R E L S E FÖR D E E C K L E S I A S T I K A B O S T Ä L L E N A I V Ä R M L A N D S L Ä N .

XXXVII

Boställe t s Pastorat.

3 03 3

Anteckningar. Namn.

Mantal.

Natur.

23.

Nyed och Älvsbacka

o Ler sjön

v«

Skatte

25.

Kroppa och Lungsund

1 Edsberg

—

Kr. allm.

35.

Gunnarskog och Bogen

o .Bogen, Lilla

Veo

Frälse

36. Kola,

Järnskog och Skillingmark

4 tunnland 29 kappland skogsmark under Kola prästgård nr 1

45.

Kila, Tveta och Svanskog

Skäggebyn

Utgör återstoden av till Kola kyrka donerad l /a av frälsehemmanet Bättra eller Adolfsfors nr 1. 5

/ie

Skatte

Inköpt till prästboställe för till detta ändamål donerade medel. Räntan å ett å donationsmedlen uppkommet överskott, som den 31 december 1919 uppgick till omkring 7,000 kronor, ingår bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar. Bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar ingår räntan å den så kallade gamla prästboställskassan, som utgör en genom enskildas donationer åren 1813—60 bildad fond lör inköp av boställe till dåvarande pastoratsadjunktsbefattningen i Svanskog. Denna fond uppgick den 31 december 1919 till 7,553 kronor 53 öre.

48.

Nor, Grams, Ed, Segerstad och Borgvik

1 Sparnäs

Skatte

Beträffande utskogen Ruskåsen nr 1 i Norra Ny, vilken i mål emellan Norra Ny pastorat och prästerskap, kärande, samt K. M:t och kronan, svarande, av Älvdals övre tingslags häradsrätt genom dom den 29 december 1914, som i huvudsaken vann laga kraft emot kronan, förklarats vara av enskilda donerad till prästbordet därstädes, torde böra anmärkas, att uppgift saknas om givaren samt om tiden för och de närmare omständigheterna vid denna donation. Där gåva av boställe eller penningar till inköp av sådant skedde skriftligen, ställdes gåvan under katolska tiden till sockenkyrkan »under prästens bord» (Ekenäs nr 1 i Stora Kil) 1 ), under det i nyare tid egenx ) H ä r m e d k a n jämföras de Sunne kyrka »under prästens bord» år 1435 tillbytta fastigh e t e r n a Kolsvik och. Laggarängen (se redog. sid. 291).

XXXVIII

INLEDNING.

domen* skänktes till boställe för viss tjänstinnehavare eller såsom tillökning till förut befintligt boställe utan angiven person eller menighet såsom gåvotagare. I senare tid har gåvobrev merendels utfärdats till vederbörande församling med villkor om egendomens användande till ecklesiastikt boställe. I ett par fall har boställe skänkts med villkor om patronatsrätt, som ock erhållits. I det ena fallet har patronatsrätten, sedan patronus förklarat sig icke göra anspråk på densamma, jämlikt K. M:ts beslut upphört, utan att bostället återgått (Lersjön nr 2 i Nyed). Beträffande Sparnäs nr 1 i Nor yrkade patronus i samband med frågan om ny lönereglering för pastoratet, att nämnda boställe skulle undantagas från pastoratets prästerliga avlöningstillgångar, men sedan kammarkollegium utlåtit sig, att bostället, åtminstone så länge patronatsrätten vore bibehållen, borde i avlöningshänseende betraktas och behandlas i likhet med andra prästerskapet på lön anslagna boställen, upptogs bostället i löneregleringsresolutionen bland avlöningstillgångarna, intill dess annorlunda kunde bliva i laga ordning bestämt. Utom i ovan angivna fall synas sådana omständigheter ej hava förekommit beträffande boställena i Värmlands län, att desamma kunna sägas vara upplåtna av kronan. A andra sidan torde, utöver vad ovan anförts, ej heller kunna med tillförlitliga bevis styrkas, att de särskilda boställena upplåtits av socknemännen eller enskilda. Ehuru tillförlitlig utredning vunnits för flertalet boställen, huru desamma tillkommit, saknas sådan beträffande, förutom kyrkoherdebostället i Gråsborn, vilket enligt olika uppgifter skulle hava inköpts av socknemännen eller skänkts av »en bergsmansänka, hvars namn nu var i förgätenhet», för samtliga från katolska tiden befintliga kyrkoherdeboställen, med undantag av ovannämnda boställe i Stora Kil. Beträffande åtskilliga av dem förekommer dock mer eller mindre sannolika uppgifter, att vissa dem tillhöriga ägor tillkommit genom gåva eller upplåtits av socknemännen: Boställets Pastorat.

Uppgifter om tillkomsten. Namn.

Mantal.

Natur.

3 21.

Vase och Östra Fågelvik

24.

Ölme

En vasstrakt under Prästgården nr 1.

— Prästängen Prästegårdon

under nr 1.

Enligt häradsnämndens berättelse den 30 och 31 augusti 1689 upplåten av socknemännen från »allmänningen».

—

Belägen å Lundsholms säteri och enligt en av pastor till 1698 års s. k. prästverk lämnad uppgift skänkt av enskilda.

REDOGÖRELSE

FÖR

D E E C K L E S I A S T I K A B O S T Ä L L E N A I VÄRMLANDS L Ä N .

XXXIX

Boställets Uppgifter om tillkomsten.

Pastorat. Mantal.

Namn.

26.

Sunne

39.

Holmedal Karlanda

och

48. Nor, Grums. Ed Segerstad Borgvik

49. By,

och

Bro, Södra Ny, Huggenäs och Säfne

Natur.

Lilla eller Södra Brårud under Sunne prästgård nr 1.

Enligt ett för Fryksdals häradssynerätt den 13 maj 1689 uppvist inventarium av år 1349 av kyrkoherden Laurentz Laurcntzon förvärvad till kyrkan »för siälagift».

Amnebyn eller Amundebyn under Holmedals prästgård nr 1

Enligt en av pastor till 1698 års s. k. prästverk lämnad uppgift skänkt till kyrkan och »emot discretions gifvande» brukad av kyrkoherdarna, men genom dom den 31 oktober 1777 har häradsrätten förklarat Amundebyn tillhöra kyrkoherdebostället »både till ägande- och nyttjanderättcn», enär kyrkoherdarna innehaft densamma i så lång tid, att ingen mindes eller av sanna sago visste, huru och när eller med vad villkor den kommit under bostället.

Stenvagnen Holmedals gård nr 1

under präst-

Enligt ovannämnda uppgift skänkt till kyrkan (?) och av kyrkoherdarna brukad under bostället utan avgift.

Själsino under Nors prästgård nr 1.

Enligt en av kyrkoherden E. Noreen år 1688 lämnad uppgift skall denna jord »för långan tijdh sedan» kommit till kyrkan såsom försoningsoffer för ett j begånget dråp »effter en Olof Hägge-; sons berättelse, som hördt så seijas af i Elin i Degerbyn», och enligt bemälde I Noreens till 1698 års s. k. prästverk lämnade uppgift har densamma skänkts I till bostället av »en qvinsperson i påfvedömmet» samt brukats av kyrkoherdarna i mer än »paar hundrade åhr tilbakas».

ii Jungfrudansen

Kr. allm

Enligt i orten gängse tradition skänkt till By kyrka »af tre adliga jungfrur från Krokstad, Säffle och Sund såsom ett försoningsmedel för det de med dansande försummat mässan en midsommardag» och skall enligt Näs häradsrätts dom den 19 februari 1718 brukas till frälsehemmanet Bäck och kyrkoherdebostället Prästegården nr 1 växelvis vartannat år emot avgift till kyrkan men brukas nu endast till Bäck.

Av landskapslagarna kan emellertid hämtas viss vägledning för bedömande av sättet för de äldre boställenas tillkomst. Värmland hörde under medeltiden i ecklesiastikt hänseende till Skara stift, och torde

INLEDNING.

Värmlandslagens bestämmelser i stort sett i detta avseende hava överensstämt med Västgötalagens. Åldre Västgötalagens bestämmelser härom äro numera icke kända, men den yngre lagen stadgade följande: »Vilia bönder kyrkyu göra, tha skal biskups lof til bithia, han skal lofua. Nu aer kirkia gör, tha skal skötninga til göra halfmarka land, oc XX lassa aeng, oc aattunda loot attungs til vskipte». Särskilt under äldre medeltiden förekom det väl ofta, att kyrkor uppbyggdes av konungarna eller enskilda, vilka då antagligen jämväl sörjde för boställen åt prästerna 1 ), men där så ej är fallet, torde det efter lagarna hava ålegat bönderna att skaffa boställe. Uppgift att någon av kyrkorna i Värmlands län skulle hava uppbyggts av konungarna föreligger ej. Där ej kyrkorna och i samband därmed antagligen prästboställena från början anskaffats av enskilda, torde därför de ursprungliga prästboställena i enlighet med ovannämnda stadgande i landskapslagen få antagas hava tillkommit genom böndernas försorg. Det ovan sagda gäller även de sedermera så kallade stomhemmanen vid annexförsamlingarna, vare sig dessa annexförsamlingar från början haft denna egenskap eller fått densamma vid sammanslagning med annan församling till ett pastorat. Huru dock de nuvarande stomhemmanen på grund av deras behandling vid reformationen måste anses såsom anslagna av kronan framgår av det föregående 2 ). Den uppfattningen, att egendomar, som under katolska tiden voro bostadsboställen, vid reformationen indragits till kronan och därefter av henne ånyo anslagits till boställen, samt att sådana boställen sålunda ej längre skulle vara att anse såsom upplåtna av socknemännen eller enskilda, har icke godkänts av K. M:t, i det K. M:t förklarat det av enskild person år 1431 donerade kyrkoherdebostället i Stora Kil vara av frälse natur samt med hänsyn till boställets tillkomst berättigat boställshavaren att uppbära hela behållna skogsavkastningen från bostället. prästerBland gåvor för ecklesiastika ändamål skildes i Västgötalagen på ^k^rnas11 d ? * s o m . g i j i t s kyrkan och det som givits prästen. (»Alt thaet kirkyu jordar, gifs hafui kirkian, oc praesten thaet honom gifs, huat thaet aer haelder iorth sella löse penninga»). Då jord skänktes till prästen, hette det ock, på sätt ovan anförts, att den upplåts till sockenkyrkan under prästens bord y ), varjämte där gåva skedde till kyrkan för själamässor, däri synes hava legat ett angivande, att jorden skulle brukas av prästen (Lilla eller Södra J ) Svenska folkets historia, F ö r s t a bandet. Forntiden och Medeltiden, av Henrik Schtick, Lund 1914, sid. 348 f. 2 ) Se sid. X X I X f. s ) Därför torde det icke v a r a riktigt, att ängen Leran, som år 1435 tillbytts Sunne kyrka, under prästens bord, ansetts såsom kyrkans egendom (se redog. sid. 291 f.).

R E D O G Ö R E L S E FÖR D E E C K L E S I A S T I K A B O S T Ä L L E N A I V Ä R M L A N D S L Ä N .

XLI

Brårud under Sunne prästgård). I den omständigheten, att det för en jord angives, att den skänkts till kyrkan, som det ofta heter om jordar, vilka innehavas under prästborden, ligger icke nödvändigt, att den ej ursprungligen skulle varit avsedd till ecklesiastik boställsjord J ). Fördelningen av kyrkogodset var emellertid icke en gång för alla fastslaget, utan avkastningen av kyrkojord kunde anslås till prästens underhåll 8 ). I 1540 års kyrkliga jordebok 3 ) upptogos under särskilda rubriker de egendomar, som voro anslagna till prästens underhåll, och de varav kyrkan uppbar avkomsten (»stomps», respektive »kyrkies upbörd»). På sätt kronoräkenskaperna för år 1548 utvisar, indrogos flertalet av dessa till kronan, men jordar, av vilka enligt sagda jordebok av en eller annan anledning icke utgick något landgille till kyrkan eller prästen, synas icke hava blivit föremål för reduktion och kommo icke att redovisas i kronans jordeböcker. Kyrkojordar, som före reformationen utan avgift innehafts av prästerskapet, hava sålunda fått behållas av detsamma utan skyldighet att erlägga ränta eller avråd till kronan (Kyrkieås under Nors prästgård). Jordar däremot, som innehades av präster emot landgille till kyrkan, och som vid reformationen fått behållas av prästerskapet emot räntans utgörande till kronan, och därefter fått egenskap av boställsjord, måste anses vara till sitt ändamål upplåtna av kronaD (Töresbyn nr 2 Gate i Blomskog) 4 ) liksom kyrkojordar, som först efter reformationen kommit att innehavas av prästerskapet (Stommen nr 4 Öbyn i Töcksmark). Till kyrkoherdebostället i By skall enligt vederbörande häradsrätts dom den 19 februari 1718 växelvis med frälsehemmanet Bäck emot avgift till kyrkan brukas den enligt uppgift till kyrkan donerade lägenheten Jungfrudansen nr 1, som emellertid numera nyttjas endast till sagda hemman. Av den tidigare till komministern emot avgift upplåtna men numera till boställsjord åt kyrkoherden anslagna kyrkojorden Kyrksätern i Lysvik uppbära kyrkan och prästen jämlikt K. M:ts beslut vardera hälften av behållna skogsavkastningen. I övrigt åtnjuta kyrkorna inga inkomster av de jordar, som brukas till boställen. *) Exempel på dylika kyrkorna tillhöriga under boställena »sedan urminnes» brukade jordar u t g ö r a Ginbergsängen och P r ä s t s l o g a r n a under Grinnemo n r 1 i Ekshärad, ett område skogsmark u n d e r Kola prästgård, Amnebyn eller Amundebyn under Holmedals p r ä s t g å r d och Själsino under Nors prästgård. 2 ) Se redog. sid. 537. ») Allm. bil. 1. *) E t t utav Blomskogs församling vid fråga om ny lönereglering för prästerskapet framställt yrkande, att n ä m n d a lägenhet, som förmenades tillhöra Blomskogs kyrka, måtte undant a g a s från de prästerliga avlöningstillgångarna, har såtillvida vunnit K. M:ts beaktande, att densamma enligt löneregleringsresolutionen väl anslagits till prästerskapets avlöning men därvid tillagts »tillsvidare och intill dess annorlunda kan varda i laga ordning bestämt». 3785 19

XL1I

INLEDNING.

prästbostäiAv de över de gamla oskattlagda prästborden och de av prästerna lenas ägor. v j ^ reformationen behållna stomhemmanen i mitten av 1600-talet upprättade geometriska avritningarna framgår, att dessa hade sina inägor eller i allt fall huvudparten av dem liggande på ett ställe för sig vid eller omkring kyrkorna, och hava de ej med nämnda inägor ingått i skifte med andra hemman eller byar. Redan tidigt hade de jämväl i allmänhet avskild skog i sammanhang med inägorna x ). Prästborden i Visnum, Vase, Olme och Millesvik ävensom ett par stomhemman hade emellertid tidigare skog gemensam med angränsande hemman, och har skog för dessa boställen, liksom för prästborden i Ekshärad och Gillberga, vilka genom särskilda domar förklarats äga samhävd i skogen med angränsande hemman, utbrutits för deras i jordeboken införda skattetal, med undantag för prästbordet i Gillberga, som erhållit skog i enlighet med därom träffad förening. Därjämte har prästbordet i Vase, som — antagligen för ett detsamma underlagt skattlagt torp — ägde del i ytterligare en samskog, bekommit ägor av denna för XU mantal. Vid delning av Vase sockenallmänning har bostället emellertid erhållit ägor för 1 Va mantal 2 ). Kyrkoherdebostället i Visnum har för detsamma enligt bergskollegii resolution den 9 oktober 1693 tillkommande yxbördsrätt å Sälsjö rekognitionsskog vid skogens reglering enligt kungl. kungörelsen den 4 februari 1811 tillerkänts visst skogsområde, vilket utlagts- tillsammans med skogsmark, som därvid tilldelats det å sagda skog upptagna, kyrkoherden på lön anslagna hemmanet Sälsjön nr 1. Till prästborden i Sunne och Nor, vilka hava ingen eller obetydlig skogsmark i sammanhang med inägorna, höra särskilda med skogsmark försedda lägenheter (Råmyren i Sunne samt Brakerud och Bärön i Nor). Prästborden i Ekshärad, Norra Ny och Sunne hava dessutom sedan gammalt i likhet med andra hemman i nämnda socknar utskogar, vilka införts i jordeboken såsom särskilda enheter. Dessa utskogar torde emellertid i likhet med hem skogarna och övriga boställens skogar tillhöra boställena med samma rätt, varmed andra hemman fått sina skogsskiften, och icke utgöra särskilda upplåtelser. Att de införts såsom särskilda enheter i jordeboken har endast föranletts av det förhållandet, att de ställts under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning 3 ). Av det *) Å u t m a r k e r n a till prästborden i Stavnäs och. By hava anlagts till kronan skattlagda och sedermera skatteköpta eller till andra ändamål disponerade hemman, som vid delning av u t m a r k e r n a bekommit ägor med avgärda bys rätt. 2 ) Se härom redog. sid. 227 f. 3 ) Se sid. X X I . Jämväl de av kronan till komministersboställen anslagna hemmanen N o r r a Ämberg i Sunne och Stommen i Fryksände hava utskogar, av vilka dock endast den förra införts i jordeboken såsom särskild enhet.

R E D O G Ö R E L S E FÖR D E E C K L E S I A S T I K A B O S T Ä L L E N A 1 V Ä R M L A N D S L Ä N .

XLIII

föregående framgår emellertid, att vederbörande häradsrätt ansett utskogen Ruskåsen i Norra Ny utgöra en särskild upplåtelse till prästbordet därstädes 1 ). Åtskilliga fall förekomma, där boställe utom sina vid kyrkan belägna inägor har ett eller flera mindre ägoområden belägna inom andra hemman (t. ex. prästborden i Ekshärad, Visnum, Olme, Eda, Holmedal, Blomskog och Nor), och torde dylika områden, i enlighet med vad därom ock beträffande de flesta av dem uppgivits, i allmänhet utgöra särskilda upplåtelser från dessa hemman. En kyrkoherdebostället i Millesvik förut tillhörig, inom Rosenborgs säteri belägen äng har — såvitt kunnat utrönas olagiigen — avhänts bostället. Till hemman, som i nyare tid anslagits till boställen, höra ock givetvis i regel särskilda skogsskiften. Beträffande det av ägaren till Ålvsbacka bruk år 1760 donerade kapellpredikantsbostället i/a mantal Lersjön nr 2 i Ålvsbacka socken har boställshavaren emellertid enligt bestämmelse i donationsbrevet å Lersjöns hemmans skog endast tillerkänts skogsfång till husbehov, och vid sedermera förrättat skogsskifte har den på boställets skattetal belöpande skogsmarken tillskiftats bruksägaren tillhörig del av Lersjön. År 1903 anhöll Ålvsbacka församling, som ansåg, att berörda bestämmelse endast vore en förvaltningsföreskrift, som icke kunde beröva bostället dess efter skatterätt tillkommande andel av skogsmarken, hos Kbfde om vidtagande av åtgärder för boställsskogens ställande under domänstyrelsens förvaltning, men fann Kbfde framställningen icke föranleda någon dess åtgärd. Det av ägaren utav Borgviks bruk till kapellpredikantsboställe upplåtna hemmanet V« mantal Sparnäs i Borgviks socken har vid förrättat storskifte å skogsmarken till hemmanet Södra Borgvik, vara Sparnäs är beläget, i motsats till de jämväl å berörda skogsmark upptagna hemmanen Borgvikstorp och Lövåsen, icke tilldelats någon skogsmark. Tidigare åtnjöt boställshavaren husbehovsvirke å Södra Borgvik men får nu i sådant avseende tillita boställets hagmark. Kyrkoherdebostället i Kroppa, som utgör ett skattlagt bergstorp, har genom vederbörande häradsrätts domar i senare hälften av 1600talet tillerkänts avgärda bys rätt å Kroppa f. d. kungsgårds ägor och njuter på grund därav skogsfång till husbehov därå. Skogsmark saknas till de med avseende å sin uppkomst till avsöndringar hänförliga kyrkoherdeboställena i Ramen och Gåsborn, och tillhandahålla församlingarna enligt löneregleringsresolutionerna ^ husbehovsvirke ävensom bete eller kontant ersättning därför. Komministers*) Se sid. XXXVII.

XLIV

INLEDNING.

bostället^ Eansbacka i Ransäter — en uppodling å hemmanet Ransäter — åtnjöt tidigare mulbete och husbehovsvirke å nämnda hemman, men, sedan denna rätt vid skogsdelning frångått bostället, anslog församlingen åt boställshavaren ett lass ved av varje skattlagt matlag. Denna vedleverans har numera upphört, och församlingen har såsom tillökning till bostället inköpt en med skogsmark försedd hemmansdel. I stället för en prästbostället Brandsbol i Gräsmark, som till sin uppkomst är att anse såsom avsöndring från vissa hemman, tillkommande rätt till bete å dessa hemman hava särskilda ägoområden av hemmanen tillagts bostället, och har bostället dessutom tillökats genom inköp av med skogsmark försedda hemmansdelar. Med inköpet av boställslägenheten Oisätter nr 2 Prästgården i Övre Ullerud, som utgör ett oskattlagt torp på ägorna till hemmanen Oisätter och Hällekil, följde rätt till husbehovsskog å nämnda hemman. Med anledning härav tillerkändes boställslägenheten vid å hemmansskogarna förrättade storskiften ägor från Oisätters skogsmark såsom Vi« och från Hällekils såsom 7s avgärda hemman. I ersättning härför äro nämnda hemman befriade från byggnadsskyldighet å kyrkoherdebostället i Övre Ullerud. Till ett av enskild till kapellpredikantsboställe i Norra Finnskoga donerat inägoområde av hemmanet Höljes har från samma hemman inköpts ett skogsskifte om ungefär 24 hektar. Kvarnar och Såväl av de kartor, som upprättats över prästerskapets boställen, vinSSlr- s o m a v a n . d r a handlingar framgår det, att till åtskilliga av dessa boskapets ställen funnits kvarnar och sågar eller kvarnställen. Av dessa hava väl boställen. e n d e i nedlagts, försvunnit vid vattenavledning (Kila) eller frångått boställe genom ägoutbyte (Vase), men äro åtskilliga fortfarande i bruk. 1 ett par fall har boställes vattenrätt utarrenderats till enskild emot ersättning, som för kyrkoherdebostället i Eda bestämts till fri husbehovsmäld och -sågning 1 ). Utarrenderingen av ecklesiastika utskogen Laggåsens vattenrätt i Uvån har jämlikt K. M:ts beslut skett för längre tid. Den kyrkoherdebostället i Gillberga för den så kallade Prästkvarnen å hemmanet Kättebacka tillkommande vattenrätt i Lillälven tillgodonjutes jämlikt vederbörande vattendomstols dom av enskild för vattenkraftanläggning emot av K. M:t genom dom den 22 oktober 1921 bestämd ersättning att utgå i elektrisk energi, vara värdet fastställts till 36,000 kronor. Vidare har jämlikt beslut av statsmakterna den kyrkoherdebostället i Norra Råda tillkommande vattenrätt i Klarälven avståtts till enskild emot ett belopp av 60,000 kronor. Boställena i Sunne tillhörande, enligt pastors uppgift tvistiga kvarnrätter i Rottna älv vid hemmanet Eds x ) Frågorna om beståndet av rätten för den enskilde att tillgodogöra sig samt omfattningen av sistnämnda boställes vattenrätt är beroende på allmän domstols prövning.

R E D O G Ö R E L S E FÖR D E E C K L E S I A S T I K A B O S T Ä L L E N A I V Ä R M L A N D S L Ä N .

XLV

strand ävensom ett kyrkoherdebostället i Silbodal tillhörande strömfall utnyttjas, enligt uppgift, av enskilda utan ersättning till boställena. I ovannämnda för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättade register Klockares på prästernas och kyrkornas egendomar i Skara stift ]) upptagas, vad ^ j j 1 ^ ; . beträffar Värmland, inga klockarboställen eller jordar, som med eller utan avgäld innehades av klockare. Under »Millesviks stomps upbörd» upptogs dock ett av »Sven i Millesvik» för »clockaretomten» till prästen utgående landgille av ett pund smör, men denna lägenhet, numera ingående i hemmanet Klockaregården nr 1, indrogs till kronan, och förekommer i övrigt inga uppgifter om att klockarna i Värmland vid tiden för reformationen hade boställen. I kronans jordeböcker för moderförsamlingarna inom halva antalet av de vid reformationen befintliga pastoraten, nämligen Stora Kil, Ekshärad, Visnum, Vase, Ölme, Sunne, Kola, Gillberga och Stavnäs, ävensom för annexförsamlingarna Nedre Ullerud, Varnum och Östra Fågelvik infördes emellertid under senare hälften av 1500-talet eller i början av 1600-talet vissa skattlagda lägenheter, vilkas namn giva vid handen, att de innehades av klockare. Dessa lägenheter, som till en början merendels upptogos under titel »kyrko», överfördes i likhet med övriga ecklesiastika egendomar i början av 1600-talet till krono och voro påförda i landgillesmör utgående räntor, vilka, med undantag för Klockarestommen nr 1 i Gillberga, dock icke frinjötos av klockarna. Att nämnda lägenheter icke voro av boställsnatur framgår för övrigt därav, att kronan utan vederlag till innehavarna försålt eller donerat några av dem till frälse, och, även om församlingarna i ett par fall fått återlösa dem (Vase och Kola) eller klockarna efter deras reducerande från frälsemannen åter kommit att innehava dem (Ekshärad och Stavnäs), äro två av dessa gamla klockarlägenheter fortfarande i enskild ägo (Klockaregården nr 1 i Stora Kil och Klockaretomten nr 1 i Nedre Ullerud) 2 ), varjämte Klockaregården i Varnum underlagts staden Kristinehamn till tomter 3 ). Med undantag av de utav församlingarna återlösta klockarboställena i Vase och Kola, vilka i jordeböckerna upptagas under skatte, respektive frälse titel 4 ), redovisas de av dessa lägenheter, som fortfarande innehavas av klockare, i gällande jordeböcker bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen. *) Allm. bil. 1. ) Om sistnämnda lägenhet se redog. sid. 34 not. 4. 8 ) Se redog. sid. 170 not. 3. 4 ) Klockaregården nr 1 i Vase har efter dess reducerande från frälsemannen år 1723 skatteköpts av församlingen till klockarboställe. och till Klockargården nr 1 i Kola har församlingen jämlikt K. M:ts medgivande år 1679 inköpt frälserätten, varför ock klockaren tidigare haft att erlägga frälseränta till församlingen. 2

XLVI

INLEDNING.

Nämnda klockarlägenheter synas hava upptagits å de gamla oskattlagda prästborden (Ekshärad, Visnum, Sunne, Kola, Gillberga och Stavnäs) eller å andra vid kyrkorna belägna hemman (Vase, Östra Fågelvik och Olme), och hava de i allmänhet åtnjutit skogsfång och mulbete å de egendomar, vara de upptagits. Klockarlägenheterna i Vase och Olme, vilka enligt 1585 års skattläggnings]"ordebok uppskattats till halva torp, hava, ehuru icke åsatta mantal i jordeboken, med avgärda bys rätt tilldelats andel för vardera Ve mantal av stamfastigheternas skog 1 ). Den förra men icke den senare lägenheten har jämväl erhållit andel i sockenallmänning för sagda mantal. Klockargården nr 1 i Visnum har likaledes tilldelats särskilt skogsskifte för visst mantal 2 ). I övrigt innehava de flesta av nu ifrågavarande klockarboställen fortfarande rätt till skogsfång, som beträffande klockarbostället i Östra Fågelvik är genom dom stadfäst och för klockarbostället i Gillberga bekräftad genom K. M:ts beslut. Klockarbostället i Kola har emellertid enligt K. M:ts utslag den 11 november 1889 förklarats icke äga dittills åtnjuten rätt till skogsfång å kyrkoherdebostället därstädes, och för klockarbostället i Stavnäs har berörda rätt numera bortfallit. Rätten till bete å stamfastigheterna synes ock i allmänhet numera hava bortfallit, där icke såsom i Sunne och Gillberga särskilda områden av stamfastigheterna i stället tillagts boställena. Klockarboställena i Ekshärad och Östra Fågelvik hava i senare tid tillökats, det förra jämlikt nådigt medgivande genom avsöndring av jord från kyrkoherdebostället och det senare genom församlingens inköp av ett mindre jordområde. Därjämte har klockarbostället i Sunne ökats genom i senare tid gjorda inkräktningar å kyrkoherdebostället. Ehuru icke upptagna i äldre jordeböcker äro jämväl vissa lägenheter sedan gammalt upplåtna till boställen åt klockarna i VisnumsKil och Rudskoga. Dessa boställen, vilka icke undergått skattläggning, hava vid införandet i jordeböckerna redovisats, det förra, såsom upptaget å vissa hemman av numera frälse natur, under frälse titel och det senare, som har åtminstone huvudparten av sina ägor från stomhemmanet Gammelgården nr 1, under krono titel. Med klockarbostället i Visnums-Kil är förenad domfäst rätt till vedbrand och mulbete å stamhemmanen. 1 ) Under 1500-talet synas torpare i fråga om tillfälliga gärder i allmänhet hava likställts med fjärdmgsbönder, och åsattes torpen sedermera i jordeböckerna utan föregående skattläggningar 1/,4 mantal, utom i Ostersysslets fögderi, där hela torp upptogos till Va hemman och halva torp till V« hemman (se Thulin, Om mantalet I, sid. 36 f.). ISTu ifrågavarande lägenheterpåfördes visserligen icke m a n t a l i jordeboken m e n hava vid skogsdelningarna ansetts såsom avgärda hemman om 1A mantal: 2 ) Se härom vidare redog. sid. 151 f.

REDOGÖRELSE FÖR DE ECKLESIASTIKA BOSTÄLLENA I VÄRMLANDS LÄN.

XLVII

Till boställsjord åt klockaren i Nor synes i mitten av 1600-talet hava upplåtits ett jordområde från dåvarande kronohemmanet Lillnor, som bekommit vederlag därför i en från frälsehemmanet Varpnäs till Nors kyrka skänkt äng, och upptages bostället i jordeboken såsom särskild enhet bland skatteegendomar. Efter hand hava jämväl i andra församlingar klockarna försetts med boställen antingen genom enskildas donationer (Nedre Ullerud, Grava, Norra Råda, Älvsbacka och Bogen), genom församlingarnas försorg (Filipstad, Gåsborn, Ramen, Västra Fågelvik och Värmskog) x ) eller genom avsättning av jord vid skiften (Hammarö och Norra Finnskoga), men hava dessa jordar, som i allmänhet utgöra avsöndringar från andra fastigheter, icke upptagits såsom särskilda enheter i jordeböckerna. Bostället i Bogen har icke upptagits i den för klockaren utfärdade löneregleringen utan synes egentligen utgöra lönejord åt skolläraren. Bostället i Västra Fågelvik har inköpts åt folkskolläraren men upptages i klockarens lönereglering, och bostället i Värmskog har inköpts åt innehavaren av de förenade folkskollärar-, klockar- och organisttjänsterna. I Kristinehamn har en tomt, som tidigare använts till fattighustomt, med tillhörande stadsjord i mitten av 1700-talet upplåtits till boställe åt klockaren, vilken jämväl såsom boställsjord innehar ett mindre område av stomhemmanet Östra Hav i Varnums socken. Klockarna i Millesvik och Eskilsäter bruka utan avgift kyrkorna tillhöriga jordområden, vilka ingå i två jämlikt kammarkollegii beslut den 8 februari 1912 i jordeboken bland kronoegendomar under allmän disposition med benämningen Kyrkogården nr 1 införda jordlägenheter, och i Sunnemo och Gustav Adolf tillhandahållas jordar åt klockarna av enskilda utan att vara till boställsjord ar formligen upplåtna. Jämlikt nådigt medgivande har den till klockarbostället i Kristinehamn hörande stadsjord avståtts till staden emot ersättning till klockaren. Bostället i Gåsborn har på grund av kungl. brev 1903 försålts, och av försäljningsmedlen bildats en fond, varav klockaren uppbär avkastningen. Klockarbostället i Grava användes enligt pastors uppgift numera icke för sitt ändamål, och bostället i Norra Råda har återtagits av nuvarande ägaren utav det hemman, varifrån det inköpts, men församlingen har vidtagit åtgärder för dess återvinnande.

v ) Av det föregående framgår, att jämväl klockarboställena i Vase och Kola inköpts av församlingarna.

BISKOPEN

KARLSTADS

1 STIFT.

Biskopen i Karlstads stift. Värmland hörde i äldre tider till Skara stift. Av Värmland samt Valla och Vadsbo härad i Västergötland bildade hertig Karl år 1580 ett särskilt stift med superintendent i Mariestad. Sedan nämnda härad återlagts till Skara stift, lades Dalsland år 1658 till det nya stiftet *). Dessförinnan hade jämlikt kungl. brev den 27 juli 1647 superintendentens säte förflyttats från Mariestad till Karlstad. Samtidigt anslogs Karlstads pastorat och genom kungl. brev den 13 juli 1650 Stora Kils pastorat till prebende för superintendenterna, från år 1772 biskoparna i Karlstads stift. Karlstads pastorats prebendeegenskap upphörde i samband med 1882 års lönereglering2), och Stora Kils pastorats den 1 maj 1921 3 ). Enligt löneregleringsresolutionen den 14 april 1882 innehar biskopen boställe med tillhörande tomt i Karlstad. I 1717 års »tompte- och jordebook))4) upptogs superintendentens boställsgård i Karlstad under nr 1, innehållande 2 45/e4 tomter. Vid tomtreglering, som ägde rum efter en staden år 1752 övergången eldsvåda, togs en del av superintendentsgårdens tomt i anspråk för vissa gatuutvidgningar. I ersättning därför skulle enligt kungl. resolution den 11 februari 1753 de invid superintendentsgårdens tomt belägna tomterna nr 2 och 3 genom stadens försorg inlösas och läggas till superintendentsgården. Till denna inlösen synes även prästerskapet i stiftet hava bidragit 5 ). Efter denna reglering bestod boställsgården sålunda av tomterna nr 1, 2 och 3 samt omfattade enligt 1787 års jordebok 5 Vie tomter 6). Enligt en av K. M:t den 29 december 1865 fastställd stadsplan avstods för Strandgatans framdragande 1,332 kvadratfot av biskopstomten emot ersättning av lika stort område av Stora Herr*) Under åren 1658—1693 hörde jämväl norra prosteriet av Bohuslän till detta stift. s ) Se sid. 4. 8 ) Se sid. 9. K. M:ts beslut den 8 april 1921. 4 ) Lantmäteristyrelsens arkiv. 5 ) Se Kbfdes och domkapitlets gemensamma und. skr. den 21 sept. 1775 angående medel till biskopstomtens bebyggande (riksark.) och 1771 års sy ne instrument (biskopsämbetets arkiv). 6 ) Lantmäteristyrelsens arkiv. 3785 19

2 BISKOPEN I KAELSTADS STIFT.

gårdsgatan. Enligt denna stadsplan är biskopstomten betecknad med nr 1 och innehåller 4,ion kvadratrevar. Vid superintendentssätets förflyttning till Karlstad torde särskilt boställe åt superintendenten, som jämväl var kyrkoherde i Karlstad, icke hava anskaffats. Av domkyrkans räkenskaper för åren 1658—60 synes emellertid framgå, att en superintendentsgård inköpts för domkyrkans medel. Sagda år utbetalades nämligen lösen för sammanlagt 12 tunnor spannmål till borgmästaren Henrik KolthofT »uppå superintendentsgårdsens afbetalningh» *). Därmed torde likväl hava avsetts allenast en till gamla kyrkoherdeboställets tomt inköpt tillökning. Sedan vederbörande löneregleringsnämnd vid behandling av frågan rörande biskopens lönereglering förklarat sig icke kunna utreda annat förhållande än att staden utan känt förbehåll om ersättning upplåtit den tomt, vara biskopens boställsbyggnader voro uppförda, samt ansett denna förpliktelse, såsom icke endast för viss begränsad tid ingången, vara även för framtiden bindande och i följd därav boställe för biskopen fortfarande vara att tillgå i stiftsstaden, hava stadsfullmäktige i Karlstad vid sammanträde den 15 juni 1881 på given anledning förklarat sig avstå den rätt, staden kunde äga till biskopstomten, så länge den för sitt ändamål användes, mot rättighet för staden att förfoga över ovannämnda område om 1,332 kvadratfot av tomtens norra del, vilket staden vid 1865 års tomtreglering avstått mot vederlag å södra delen, och har detta område därefter tagits i anspråk av staden. A superintendentens boställsgård, som samtidigt var kyrkoherdeboställe i Karlstad, hade pastoratet enligt en av magistraten till det så kallade prästverket år 1695 lämnad uppgift byggnadsskyldighet 2 ). På besvär av borgerskapet, att, då boställsgården såsom jämväl superintendentsgård måste vara försedd med större och bättre rum än bostaden för en »simpel» kyrkoherde, antingen prästerskapet och allmogen i stiftet måtte bidraga till gårdens bebyggande eller ock domkyrkans medel därtill anvisas, förklarade K. M:t genom nådiga resolutioner den 8 augusti 1719 och den 12 december 1723, att landshövdingen och domkapitlet skulle tillse, på vad sätt staden kunde bliva understödd i sin byggnadsskyldighet. På grund härav synes prästerskapet i stiftet hava bidragit till gårdens byggande. Efter 1752 års brand uppförde borgerskapet å boställstomten allenast ett mindre bostadshus, motsvarande laga kyrkoherdebostad 3 ). Biskopsx ) Räkenskaperna finnas i behåll endast från och med år 1658 (»Kyrkor, skolor och hospital» i kammarark.). 2 ) Verif. till prästverket sid. 623. 3 ) Se magistratens skrivelse den 5 nov. 1770 (biskopsämbetets arkiv).

BISKOPEN I KARLSTADS STIFT.

huset uppbyggdes på grund av särskilda nådiga medgivanden*) för domkyrkans medel med ett mindre bidrag från stadsförsamlingen. Härefter föreskrevs vid laga syn den 9—12 juni 1790 2), att biskopshusets byggande och vidmakthållande skulle för framtiden bekostas med domkyrkans medel, och att det till kyrkoherdebostad avsedda huset och uthusen skulle byggas av pastoratet. Vid 1882 års lönereglering, då Karlstads pastorat upphörde att vara prebende åt biskopen, inlöstes pastoratets hus för domkyrkomedel3), varefter ifrågavarande tomt allenast utgjort plats för biskopens boställsbyggnader.

1 2 3

) K. brev den 20 okt. 1775, den 5 maj 1778 och den 13 aug. 1781. ) Biskopsämbetets arkiv. ) Se 1883 års domkyrkoräkenskaper och syneinstrument den 13 juni 1882 (kammarark.).

KARLSTADS STADS- OCH LANDSFÖRSAMLINGAR.

1. Karlstads stads- och landsförsamlingar. Till förutvarande Tingvalla församling, omfattande nuvarande Karlstads stads- och landsförsamlingar, hörde i äldre tider såsom annex Hammarö och Grava församlingar. Sedan staden Karlstad år 1584 anlagts på ön Tingvalla 1 ), avskildes Grava för en kort tid till eget pastorat men återförenades år 1595, varvid Hammarö i stället blev eget pastorat och anslogs till prebende åt skolmästaren i Karlstad. Grava avskildes åter till eget pastorat år 16472). Samtidigt med att superintendentens säte jämlikt kungl. brev den 27 juli 1647 förflyttades från Mariestad till Karlstad, anslogs Karlstads pastorat till prebende åt superintendenterna, från år 1772 biskoparna i Karlstads stift. I samband med fastställandet av gällande lönereglering för pastoratet förordnades genom kungl. brev den 14 april 1882, att pastoratet skulle från och med den 1 maj samma år upphöra att vara prebende för biskopen, och att kyrkoherdebeställningen, vars innehavare skulle benämnas domprost, skulle tillsättas i den för regala gäll stadgade ordningen. I Karlstads pastorat äro nu anställda, förutom kyrkoherden (domprosten), en komminister samt jämlikt kungl. brev den 13 mars 1896 en pastoratsadjunkt 3 ).

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 14 april 1882 skulle kyrkoherden innehava löningsjordarna å Galgberget 4), Långön, Örsholmen •') och Tormestad 6 ) samt uppbära räntan å köpeskillingen för en försåld *) Hertig Karls privilegiebrev den 5 mars 1584. ) S e sid. 46 o c h 60. ) Pastoratsadjunkten åtnjuter ingen bostads- eller boställsförmån. 4 ) Löningsjorden å G-algberget har exproprierats till plats för länslasarett (se sid. 7). 5 ) Löningsjorden å Örsholmen är i författningsenlig ordning u t a r r e n d e r a d (k. brev den 15 maj 1903). 6 ) Löningsjorden i Tormestad har delvis tagits i anspråk av staden, varjämte kyrkoherden innehar en del av en till komministern tidigare anslagen jord därstädes (se sid. 6 f.). 2 3

KARLSTADS STADS- OCH LANDSFÖRSAMLINGAR.

tiondelada *) ävensom förses med boställe, lämpat efter samhällsställning och ortens förhållanden, eller ock erhålla tillräcklig hyresersättning, vars belopp i brist av åsämjande skulle bestämmas i den ordning, som för avgörande av tvist rörande prästrättigheters utgörande vore stadgad. I stället för förut utgående hyresersättning har pastoratet enligt beslut å kj^rkostämma den 6 september 1892 tillsvidare till bostad åt kyrkoherden upplåtit en våning i ett av pastoratet nämnda år inköpt hus å tomten nr 115 i kvarteret Merkurius. Enligt en av magistraten till prästverket år 1695 lämnad uppgift 2 ) voro till prästgården av stadens jord lagda 59 Vs tunnland »effter stadzens jordebook», varpå kunde utsås allenast 4 tunnor säd och skördas 10 vinterlass hö. Därjämte innehade superintendenten (kyrkoherden) en kålgård samt fiske ävensom skog och mulbete på stadens allmänning. Av 1692 års husesyneinstrument3) och 1717 års »tompte- och jordebook)) framgår, att åkerjorden var belägen vid Galgberget å Långön och innehöll 4 tunnland 8 Y> kappland, ängsmarken å Långön och Örsholmen om respektive 17 tunnland och 25 tunnland samt kålgården om 16 kappland i Tormestad. Samtliga dessa lägenheter tillhörde stadens donationsjord4) och torde hava åtnjutits av kyrkoherden såsom innehavare av tomt i staden 5). *) Enligt uppgift försåldes pastors tiondelada å Tyggården år 1814 för 200 rdr bko, sedan pastor icke mera u p p b a r skafttionde av staden. 2 ) Se allm. bil. 3 och verif. till prästverket sid. 623. 8 ) Biskopsämbetets arkiv. 4 ) Genom hertig Karls privilegiebrev den 5 mars 1584 donerades under staden, förutom hemmanen Sundsta, Kartåsen och Heden, hela Tingvalla ö, bestående enligt jordeböckerna av kronohemmanen 2 m t l Långö och 1 mtl Tormestad. Av 1583 års räkenskaper (Vml. 1583: 13) framgår, att jämväl kyrkoherdebostället i Tingvalla lagts under staden, i ersättning varför kyrkoherden en tid innehade dåvarande kronohemmanet Hälltorp i H a m m a r ö socken enligt hertig Karls brev den 12 aug. 1584. Tormestad blev emellertid sedermera j ä m t e Örsholmen, som icke synes hava tillhört n å g o t visst hemman u t a n redan i 1579 års jordebok upptogs såsom självständig lägenhet av krono natur, lagd under den av hertig Karl uppbyggda Karlbergs kungsgård. P å ansökning av borgerskapet att, då hela Tingvalla ö på grund av stadens privilegier donerats till staden, få b e k o m m a Karlbergs gård med dess ägor, »staden till styrko», upplåts genom k. brev den 29 dec. 1647 under staden »till evärdlig egendom» den K. M:t och kronan ännu tillkommande del av Tingvalla ö med alla dess lägenheter, som oaktat stadens privilegier ännu icke kommit staden till godo. Denna upplåtelse omfattade Tormestad och Örsholmen. Bekräftelse h ä r å erhöll staden enligt k. res. den 24 okt. 1687, då staden »till vidare Vår förordning och godtfinnande» fick behålla de åkrar och ängstycken, som under namn av gamla adpertinentier vid Karlbergs kungsgård av reduktionskommissionen indragits till kronan. 5 ) Den till staden donerade jorden skulle enligt hertig Karls brev den 26 j u n i 1586 (Karlstads stads arkiv) lika fördelas mellan stadens borgare. Av Kbfdes i Örebro län utslag den 17 maj 1788 framgår ock, att all till staden hörande jord var lika fördelad mellan och oskiljaktig ansedd till tomterna i staden. Först genom k. brev den 11 mars 1817 medgavs, att donationsjorden finge fritt försäljas från tomt till tomt u t a n avseende p å det större eller mindre tunnlandtal, som därigenom kunde komma att tillhöra den ena tomten framför den andra.

KARLSTADS

STADS"

OCH

LANDSFÖRSAMLINGAR.

Beträffande den tid, då ifrågavarande löningsjordar anslagits åt kyrkoherden, synes av Karlstads tingslags dombok för den 13 januari 1649 : ) framgå, att åkern å Långön på 1630-talet blivit kyrkoherden tillbytt mot en lycka »närmast tullporten vestan om elffven», som omkring år 1600 blivit av dåvarande kyrkoherden »först aff stubben och skogerothen uptagin till stombnlycka» 2), och att åt kyrkoherdarna var anslagen en »öster i elffven emellan Heden och Orssholmen» belägen holme, kallad Jordholmen 3). Denna holme, även benämnd Prästholmen (Kaplansholmen), synes sedermera hava anslagits till komministerns boställstomt *), och i ersättning härför torde kyrkoherden hava bekommit ängen å Långön r'). Efter det kyrkoherdens boställstomt vid superintendentens förflyttning till Karlstad genom inköp tillökats 6) samt Tormestad och Orsholmen år 1647 blivit till staden donerade, torde kålgården i Tormestad och ängen å Orsholmen blivit, såsom mot den tillökta tomten svarande, anslagna till superintendentsgården. Härav skulle sålunda framgå, att till det ursprungliga kyrkoherdebostället varit anslagna löningsjordarna vid Galgberget och å Långön samt till den till superintendentsgård inköpta tillökningen löningsjordarna i Tormestad och å Orsholmen. För de på grund av 1753 års resolution till superintendentens boställstomt inlösta tomterna nr 2 och 3 7) erhöll boställstomten ingen ytterligare stadsjord, utan kvarblevo de till dessa tomter hörande ägor i de förra tomtägarnas besittning och skulle enligt förening, ingången vid en åren 1787—1792 förrättad delning å stadens jord, för alltid anses skilda från tomterna. Kålgården i Tormestad avstods vid ett år 1836 förrättat ägoutbyte till staden för kanalanläggning, i ersättning varför boställshavaren erhöll 14,7 kappland av en utav staden för ändamålet inköpt, jämväl i Tormestad belägen jordäga, kallad Basfiolen. Berörda kyrkoherden tillbytta jord har genom en av K. M:t den 19 februari 1869 fastställd stadsplan indelats till tomter, och ingå därav 100 kvadratfot i tomten nr 1 i kvarteret Hyttan och återstoden eller 25,625 kvadratfot i tomten nr 3 i samma kvarter. Förstnämnda tomtdel innehaves emellertid icke av kyrko*) Bil. ) I borgerskapets skrivelse den 6 juli 1604 (Karlstads stads besvär i riksark.) heter det: »Stommen är ock ganska ringa, lithen åcker och alzingen ängh, så att här ingen lägenhett ähr till hålle någon boskap en mindre h a n skall kiöpa höö ther thill». 3 ) Tillhörande det under staden år 1584 donerade hemmanet Heden (se not. 4 å föreg. sida). *) Se not. 2 sid. 7. 5 ) Jordholmen och ängen å Långön voro enligt 1717 års jordebok uppskattade till samma kvantitet höavkastning. u ) Se sid. 2. 7 ) Se sid. 1. 2

KARLSTADS STADS- OCH LAKDSFÖESAMLINGAB.

herden, utan disponeras av staden, dock, såvitt kunnat utrönas, utan ersättning till boställshavaren. Dessutom innehar kyrkoherden enligt uppgift en del av en komministern tidigare anslagen kålgård i Tormestad, nämligen den del därav om 3,140 kvadratfot, som ingår i sistnämnda tomt. De övriga löningsjordarna upptagas å en över stadens donationsjord åren 1867—1869 upprättad karta, jorden vid Galgberget, numera Kvarnberget, under nr 513 och 514, jorden å Långön, kallad Biskopsängen, under nr 603—612 och jorden å Örsholmen under nr 454. Löningsjorden vid Kvarnberget har på grund av kungl. brev den 23 augusti 1901 avståtts till Värmlands läns landsting för uppförande av nytt länslasarett med mera. Enligt kungl. brev den 30 maj 1902 har löseskillingen, 12,500 kronor, som bestämts i den i kungl. förordningen den 14 april 1866 i fråga om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov stadgade ordning, överlämnats till Karlstads stadsoch landsförsamlingar att förvaltas av församlingarnas kyrkoråd med rätt för indelningshavaren att uppbära årliga ränteavkastningen därå.

Komministern. Enligt löneregleringsresolutionen skulle komministern av församlingarna förses med boställe, lämpat efter samhällsställning och ortens förhållanden, eller ock erhålla tillräcklig hyresersättning, vars belopp i brist av åsämjande skulle bestämmas i den ordning, som för avgörande av tvist rörande prästrättigheters utgörande vore stadgat. Boställsvåning åt komministern är upplåten i ett för honom och rektorn vid allmänna läroverket efter en staden år 1865 övergången eldsvåda gemensamt uppfört boställshus å rektorsgårdens gamla tomt (tomten nr 60 i kvarteret Enhörningen)*). De åt komministern tidigare anslagna lönejordarna2) indrogos till staden vid 1882 års lönereglering8).

1 ) Se stadsfullmäktiges protokoll den 23 aug. 1869, § 7, och drätselkammarens protokoll den 11 aug. 1913, § 17. — Före 1865 års b r a n d var komministerns boställsgård belägen å tomten nr 70, numera plats för läroverksbyggnad, samt före 1752 års b r a n d å tomten nr 125. 2 ) Enligt en av magistraten till det så kallade prästverket år 1695 lämnad uppgift (verif. sid. 623) innehade komministern på lön 18 s /s tunnland av stadens jord. Denna lönejord utgjordes enligt 1717 års »tompte- och jordebook» av en kålgård och en änghage i Tormestad, en åkerlycka i Sundsta samt Prästholmen, tidigare anslagen åt kyrkoherden (se sid. 6). Samtliga dessa ägoområden tillhörde stadens donationsjord (se not. 4 sid. 5). Enligt förening ingången vid en åren 1787—1792 förrättad delning å stadens donationsjord skulle ifrågavarande ägor fortfarande innehavas av komministern och tillhöra den efter 1752 års brand till komministern anslagna boställstomten nr 70. Kålgården i Tormestad avstods vid ett år 1836 förrättat ägoutbyte till staden för

KARLSTADS STADS" OCH LANDSFÖRSAMLINGAR.

Urkundsbilaga. Karlstads tingslags dombok den 13 januari 1649 angående vissa kyrkoherden i Karlstad på lön anslagna jordar. Näst begärdes aff nämpnden och tings allmogen, att the ville berätta och seija hvadh them var vitterligit om förrige kyrkioherdars häffd på frälselyckan, som ligger närmast tullporten vestan om elffven och nu brukas aff rådhmannen Hendrich Kolthoff, så ock om holmen, som ligger öster i elffven emellan Heden och Örssholmen och kallas Jordholmen. Ther uppå samptlige nämpnden betygade thet vara vist, att be:te frälselycka bleff aff en kyrckioheerde här sammastädes, som heet her Joen Arffvijdi först aff stubben och skogerothen uptagin till stombnlycka och ther till brukat aff honom så länge han lefde, ock lijcka så aff sal. m:r Carl heela hans lijfztijdh igenom, men effter hans dödh kom hon förthenskull stombn ifrån, att enkian h. Kirstin icke ville skatta för henne, och förty tilldeldtes m. Israel Kanutio en annan igen på Långöön, och hvadh Jordholmen vidhkommer, var ingen mera än Sone i Önnerudh, Peder i Åtorp, Sven i Eudh, Nils och Lars i Tyiöö, Lars i Voxnääs, Joen i Herssöga och Lars i Knapstadh kunnigt, huru medh honom haffver varit, nämbliga, att m:r Carl och m:r Issrael hade hafft både holmen och kattisefisket ther om kringh, så länge the stodo församblingen före. Ur domboken i Göteborgs landsark.

kanalanläggning, i ersättning varför komministern bekom 8,875 kappland av en utav staden för ändamålet inköpt, jämväl i Tormestad belägen jordäga, kallad Basfiolen. Berörda komministern tillbytta jord har genom en av K. M:t den 19 febr. 1869 fastställd stadsplan utlagts till g a t o r (Götgatan och ö s t r a Kanalgatan) samt indelats till tomter, tomten nr 1 i kvarteret H y t t a n , som disponeras av staden, t o m t e n nr 3 i kvarteret Hyttan, som innehaves av kyrkoherden, och tomten nr 9 i kvarteret Braxen, som staden år 1870 försålt. I beskrivningen till en åren 1867— 1869 u p p r ä t t a d karta u p p t a g a s komministerns samtliga lönejordar bland staden tillhörig jord. S J I själva verket synes indragningen av lönejordarna med u n d a n t a g av kålgården i Tormestad hava skett redan i början av 1860-talet vid ombyte av tjänstinnehavare. Löneregleringsnämnden, i vars protokoll den 28 maj 1869 endast kålgården i Tormestad upptogs såsom komministern p å lön anslagen e h u r u ej till någon inkomst beräknad, hade i likhet med församlingarna föreslagit, a t t prästerskapets lönejordar skulle indragas till staden, men, sedan kammarkollegium framhållit, a t t staden saknade all r ä t t att emot 4 § av k. förordn. angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster den 11 juli 1862 till sina enskilda behov indraga prästerskapets boställslägenheter, upptogos i löneregleringsresolutionen väl kyrkoherdens lönejordar men för komministern ej ens den uppgivna kålgården i Tormestad.

STÖKA

KIL

OCH

9 FRYKERUD.

2. Stora Kil1) oeh Frykerud. Till Stora Kils pastorat, som genom kungl. brev den 13 juli 1650 anslagits till prebende för superintendenterna, från år 1772 biskoparna i Karlstads stift, hörde före år 1882 jämväl Övre Ullerud, Nedre Ullerud och Ransäter. Sistnämnda tre församlingar avskildes nämnda år till eget pastorat, benämnt Ullerud 2 ). I Stora Kils och Frykeruds pastorat, som den 1 maj 1921 upphörde att vara prebende för biskopen3), äro, förutom kyrkoherden, anställda två komministrar, den ena i Stora Kil och den andra i Frykerud.

Kyrkoherden i Stora Kil. Enligt löneregleringsresolutionen den 14 april 1882 innehar kyrkoherden kyrkoherdebostället 1 mantal Ekenäs samt åtnjuter räntan av hemmanet Prästegården 4). x ) Denna församling, som förut hette Kil, erhöll sitt nuvarande n a m n genom k. brev den 17 april 1885. 2 ) Se sid. 26. Angående ifrågasatt avskiljande jämväl av F r y k e r u d till eget pastorat se k. brev den 22 juli 1908. 8 ) K. M:ts beslut den 8 april 1921. 4 ) H e m m a n e t 1 mtl P r ä s t e g å r d e n n r 1 i Nedre Ulleruds socken var kyrkoherdeboställe i pastoratet till år 1431, då Ekenäs av Alexander Torstensson och h a n s h u s t r u donerades till prästgård (Hammarin, I : 249 f.), samt innehades därefter på livstid av deras son riddaren Magnus Buk under förläning av kyrkan enligt brev den 6 okt. 1477 (original i domkapitlets arkiv). Hemmanet, som enligt berörda brev efter Buks död skulle återfalla till kyrkan, utgjorde därefter ett av kyrkoherdens stomhemman. I ett för Gustaf Ls reduktion år 1540 u p p r ä t t a t register på kyrkornas och prästernas egendomar (allm. bil. 1) upptogs sålunda under »Kijl stomps upbörd», bland annat, »Stompnen ij Nädre Ullerön» med ett till prästen utgående landgille av »jern 2Va c , daxverke 4». I kronans räkenskaper upptogs ifrågavarande h e m m a n i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter m a n t a l till kronan utgående fodringen men påfördes i dessa år 1548 jämväl ovannämnda landgille. D e t t a avkortades emellertid såsom frinjutet av kyrkoherden i Kil (»fritt presten hafver mett landgille»), och hemmanet innehades därefter av n ä m n d a kyrkoherde under stomfrihet. Den 20 nov. 1635 försålde K. M-.t och k r o n a n stomhemmanet till skatte till dåvarande kyrkoherden i pastoratet Sven Brunius. Skatteköpet klandrades av Nedre Ulleruds socknemän, vilka av Kils h ä r a d s r ä t t den 19 sept. 1649 under åberopande av prästerskapets privilegier av år 1647 hänvisades att hos kammarkollegium söka återfå detsamma till stomhemman emot vederlag, vilket emellertid icke synes h a v a skett. Efter skatteköpet u p p b u r o kyrkoherdarna allenast r ä n t a n av hemmanet, till dess densamma på grund av k. förordn. den 23 juli 1869 blivit till statsverket indragen mot ersättning av statsmedel till indelningshavaren.

3785 19

STOEA KIL OCH FEYKEEUD.

Enligt ett av biskopen i Skara den 22 maj 1431 utfärdat brev x ) skänkte väpnaren Alexander Torstensson och hans hustru Ingeborg Torbjörnsdotter till evärdlig ägo med förbehåll om vissa födorådsförmåner till prästbord och boställe åt prästen i Kil (»til soknakirkiona j Kiil under prestens boordh oc sielum prestenom til heem och gaardh») sätegården Ekenäs med de därtill hörande landbogårdarna och torpen Källsäter, Ulverud, Bentatakan, Torsryd och Skottan, vilken egendom de bekommit i arv efter väpnaren Torbjörn Stut, och skulle kyrkoherdarna i Kil enligt biskopens föreskrift till erkänsla och gengäld för en så stor gåva, utom ovannämnda födorådsförmåner, hålla en själamässa i var månad för givarnas, deras föräldrars och alla kristnas själar »til evigh tiidh» 2 ). På anmälan av kyrkoherden Anders Olavi, att gåvan klandrades av »några frälsemän i Västergötland», stadfäste konung Gustaf I donationsbrevet genom brev »Sancti Laurentii affthon» — den 9 augusti — 1535 3 ) och förordnade, att, som gården var lagligen skänkt för så många år sedan (»utöffver Vesterårs recess ock ordinama»), densamma med underlydande torp fortfarande skulle vara prästens boställe »effter som thet först ordineret ock gifFvit är» 4 ). Det i 1431 års donationsbrev omnämnda torpet Ulverud torde motsvaras av en i det för Gustaf I:s reduktion år 1540 upprättade registret på kyrkornas och prästernas egendomar i Skara stift5) under »Kijl stomps upbörd» upptagen fastighet »Jens ij Ulffvaridh» med ett till prästen utgående landgille av »jern 2 c , daxverke 4». I kronans räkenskaper påfördes torpet i likhet med övriga ecklesiastika egendomar allenast den efter mantal till kronan utgående fodringen med anteckning i jordeböckerna för åren 1548—51, att prästen brukade det under sin gård. Efter sistnämnda år uteslöts det ur jordeböckerna. Varken huvudgården Ekenäs eller de övriga i 1431 års donationsbrev omnämnda torpen redovisas i tidigare jordeböcker. På grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under kronotitel upptagas bland annat, alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stomhemman, infördes Ekenäs i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 under krono titel såsom »Kijhls prästegårdh» med *) Bil. 1. ) Angående ersättning till donatorernas son riddaren Magnus Buk för denna donation se not. 4 sid. 9. 3 ) B i l . 2. 4 ) Donationen stadfästes ytterligare av Erik XIV den 6 febr. 1581, av hertig Karl den 10 jan. 1582 och av hertig Karl Filip den 10 febr. 1621. 5 ) Allm. bil. 1. 2

STORA

KIL

OCH

FEYKERUD.

ett efter undersökning vid häradsrätten vid jämförelse med andra närliggande hemman åsätt skattetal av 1 mantal, däri inbegripet föratom ovannämnda i jordeböckerna för åren 1548—51 upptagna torpet Ulverud, jämväl torpen Källsäter, Taborsberg och Nybygget vid Skottbäcken (Lövåsen)*). I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning år 1695. För åker till 12 tunnors utsäde av »ren» säd och äng till 50 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället »med några torp» efter jämförelse med hemmanet Gamlegården viss ränta och åsattes 1 mantal 2 ). I jordeböckerna upptogs emellertid bostället såsom oskattlagt och utan ränta 3 ). Sedan i särskilt vid Kils häradsrätt anhängigt mål om ansvar å boställshavaren för nyttjande av boställets skog till avsalu fråga uppstått om boställets natur, förklarade kammarkollegium den 11 februari 1823, att boställets natur av krono enligt jordeböckerna vore utredd och bestämd. På besvär av boställshavaren och församlingen upphävde K. M:t genom utslag den 12 maj 1824 4 ) kammarkollegii beslut och förordnade, att Ekenäs skulle i jordeboken överföras till frälse. K. M:t ansåg nämligen, att det av ovannämnda donationsurkund och stadfästelsebrev vore utrett, att Ekenäs vore ett purt frälsehemman och icke krono, och att jordeböckerna icke kunde äga vitsord, när däremot förekomme laga bevis, samt förklarade, att den omständigheten, att Ekenäs i jordeboken upptoges såsom krono, så mycket mindre bevisade något emot dess uråldriga frälseegenskap som, efter vad hävderna upplyste, alla prästbord utan åtskillnad på krono eller frälse blivit uti de efter 1724 års riksdag förändrade jordeböcker uppförda såsom krono men icke desto mindre i stöd av flera utfärdade konungaförsäkringar fortfore att vara antingen krono eller frälse, allt efter som de av kronan eller frälseman blivit skänkta 6 ). I x ) Se Kils härads dombok den 22—24 sept. 1686. Ovannämnda torp ansågos vid berörda häradsrättsundersökning vartdera svara mot Vs mtl men hava icke redovisats såsom särskilda enheter i jordeböckerna utan inräknats i 1 mtl Ekenäs. 2 ) Allm. bil. 3. Skattläggningsinstrument i biskopsämbetets arkiv. Torpen ansågos icke kunna särskilt skattläggas förr än efter lantmätares avmätning, »emedan prästegården genom dess skatt i framtijden torde lijda». De hava emellertid icke undergått särskild skattläggning. 3 ) Skattläggningen avsåg endast att få utrönt beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 4 ) Bil. 3. 5 ) I särskilt kungl. brev samma dag förständigades kammarkollegium, »att Vår uppmärksamhet icke undfallit, h u r u s o m I ej allenast vid pröfningen och afgörandet af ansökningen hos eder u t a n ock sedermera i anledning af underdåniga besvären öfver edert meddelade beslut vid afgifvandet af edra underdåniga utlåtanden och serdeles det sednare af den 23:dje sistlidne november till följd af kongl. remissen af den 29:de föregångne october månad, hvilken hade till föremål att erhålla en n ä r m a r e undersökning och fullständig utredning af en fråga, der stridighet sig visade mellan jordeböckerna, å ena sidan, och eganderättshandlingar, medelst fiere konungaförsäkringar bekräftade, å den andra, icke ingått uti den alfvarliga och noggranna handläggningen af målet, som Vi af eder förväntat och sakens vigt påkallade».

STORA

KIL

OCH

FRYKERUD.

enlighet härmed upptogs detsamma i nu gällande jordebok bland frälseegendomar, boställen, såsom 1 mantal Kils prästegård eller Ekenäs nr 1. Boställets skog har enligt kungl. brev den 12 september 1910 ställts under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning med bibehållen rätt för boställshavaren att på grund av boställets egenskap av enskild donation uppbära hela behållningen av boställets ordinarie skogsavkastning utöver husbehovet. Av extra avverkningar å boställsskogen influtna medel hava överlämnats till en på grund av kungl. brev den 10 oktober 1879 av medel influtna genom försäljning av torr och vindfälld skog bildad fond 1 ), kallad Ekenäs skogsmedelsfond, varav boställshavaren äger dels uppbära räntan och dels av kapitalet i mån av behov och mot redovisning vid syn eller ekonomisk besiktning utbekomma vad som erfordras till boställets förbättring i de delar, vilka boställshavaren finner vara i behov därav. Fonden, som står under Kbfdes förvaltning, uppgick den 31 december 1919 till 9,258 kronor 72 öre. Boställets rågångar äro beskrivna genom en för avvittring av de enskilda hemmanens skogar år 1708 upprättad »geometrisk resebeskrivning» över alla hemman i Stora Kils socken 2 ) samt synas hava bestämts, mot Gamlegården genom häradsrättens dom den 20 augusti 1707 och en i häradsrättens protokoll den 1 oktober 1730 intagen förening a ), mot Hastersby med dess avgärda hemman genom häradsrättens dom den 10—13 oktober 1694, emot Dömle genom en den 13 april 1859 fastställd rågångsstakning, emot Arnästorp och Nybacka med flera hemman genom ett å dessa hemmans skogsmark den 13 februari 1769 fastställt storskifte och emot Loved genom åren 1845 och 1859 fastställda lantmäteriförrättningar 4).

. Komministern i Stora Kil. Enligt löneregleringsresolutionen skulle komministern i Stora Kil såsom boställe innehava Va mantal Mogården och V* mantal Skommita, vilket senare emellertid numera försålts 5 ). *) P å grund av k.! brev den 11 sept. 1874 hade en del av dessa skogsförsäljningsmedel tidigare använts till inköp av åtskilliga överloppshus vid bostället. 2 ) Lantmäteristyrelsens arkiv. 3 ) Rös- och kartläggning av denna r å g å n g är verkställd åren 1708, 1753 och 1797 (se handlingar och kartor i biskopens och lantmäteristyrelsens arkiv). *) Av häradsrättens protokoll den 18 okt. 1642 framgår, att till bostället «af ålder och urminnes tid» hört fiske i Prästviken i Smårissjön, vilket fiske torde motsvaras av ett i 1540 års register över prästernas och kyrkornas egendomar ixpptaget notekast, för vilket »Olaff ij Smårijss» utgjorde 4 skillingar till prästen. Enligt boställshavarens uppgift lyder numera intet fiske eller fiskevatten i Smårissjön till bostället, och h a r detsamma antagligen försvunnit genom sjöns uppgrundning. 5 ) Se sid. 14.

STORA KIL OCH FRYKERTTD.

13 Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet Mogården om 1,8 från */« förmedlat mantal i Stora Kils socken till boställe åt komministern i Stora Kils församling1), som jämlikt kungl. brev den 28 nyssnämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år. Bostället redovisas i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Vs mantal Mogården nr 1. Mogården, som var avgärda till hemmanet Halsmo, fick sitt område bestämt genom ett år 1789 fastställt storskifte. I huvudsaklig avsikt att åt invånarna i Stora Kils församling, vilka i följd av komministersbostället Mogårdens ringa ägovidd och jordens därå magra beskaffenhet nödgats lämna komministern foder till underhåll av hans kreatur, bereda lindring härutinnan skänkte biskopinnan Maria Bjurbäck genom gåvobrev den 11 juli 18283) till Stora Kils församling en penningsumma av 2,920 riksdaler banko att användas till inköp av någon i närheten av Mogården belägen egendom såsom en evärdlig tillhörighet till bostället. Intill dess tillfälle yppade sig till ett passande och förmånligt inköp, skulle komministern uppbära räntan å kapitalet till understöd för inköp av foder. Sedan församlingen å sockenstämma den 13 nyssnämnda juli emottagit gåvan, inköpte församlingen enligt köpebrev den 16 december 1828 för 2880 riksdaler banko frälsehemmanet 1U mantal Skommita nr 1 för att underläggas komministersbostället Mogården3). Härå meddelades fasta den 9 december 1829. I tvist emellan komministern och församlingen om iståndsättande av hemmanets åbyggnader förklarade Kils häradsrätt genom utslag den 22 december 1842, vilket vann laga kraft4), att, som Kils församling för den för sådant ändamål av biskopinnan Bjurbäck lämnade gåvan inköpt hemmanet Skommita att utgöra hjälphemman till komministersbostället Mogården och förstnämnda hemman således iklätt sig naturen av komministersboställe, vilket av innehavaren för framtiden måste i sådan egenskap underhållas, varav åter följde dennes rättighet att få åbyggnaderna sig tillställda i laga skick, ålades Kils församling att å hemmanet i sådant skick försätta de i 27 kap. 7 § byggningabalken omförmälda hus och byggnader samt efter laga syn överlämna dem åt komministern, som sedermera komme att ansvara för deras vidmakthållande. x

) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. ) B i l . 4. ) Bil. 5. 4 ) Se Värmlands lagmansrätts dom den 21 nov. 1843. 2

STORA KIL OCH FETKEEUD.

Som hemmanet emellertid icke fyllde ändamålet att vara hjälphemman till komministersbostället utan dess tillgodogörande för komministerns räkning mötte svårigheter och föranledde utgifter för såväl församlingen som komministern, anhöll församlingen år 1893 hos K. M:t, att hemmanet finge försäljas och av försäljningsmedlen bildas en fond, varav räntan skulle tillfalla komministern, intill dess i närheten av Mogården belägen jord för det i gåvobrevet avsedda ändamålet kunde inköpas. Genom kungl. brev den 18 januari 1895 *) förordnades med anledning härav, att hemmanet finge försäljas å offentlig auktion, och att köpeskillingen efter avdrag av försäljningskostnaden skulle förvaltas såsom kyrkokassas medel, samt att, när tillfälle erbjöde sig till inköp av ny boställsjord för komministern, Kbfde och domkapitlet skulle hava att anmäla frågan därom till K. M:ts prövning. Hemmanets försäljning ägde därpå rum å offentlig auktion den 21 maj 1895. Det därvid av Saugbrugsforeningen i Fredrikshald avgivna högsta anbudet, 10,800 kronor, godkändes av K. M:t enligt nådigt brev den 29 augusti 1895. Av försäljningsmedlen hava, efter avdrag av försäljningskostnaden, bildats en under k}n:koradets förvaltning ställd fond, »komministerns i St. Kil löningsfoncb, å 10,746 kronor 33 öre, varav komministern uppbär årliga räntan 2 ). Någon ny boställsjord åt komministern har ännu icke inköpts.

Komministern i Frykemd. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern i Frykerud såsom boställe Vas mantal 3 ) Västra Glänne. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet Väsby om Vs från Va förmedlat mantal i Stora Kils socken till boställe åt komministern i Frykeruds församling 1 ), som jämlikt kungl. brev den 28 nyssnämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år. I ändamål att åt komministern anskaffa ett bättre och lämpligare beläget boställe förvärvade Frykeruds församling enligt bytesbrev den 24 oktober 1776 av Christopher Hervegh V* mantal av frälsehemmanet 1 mantal Västra Glänne nr 1 emot dels kontant 1,600 daler silvermynt och dels 7s mantal Östra Glänne, som socknemännen tidigare inköpt för J

) Bil. 6. ) Någon föreskrift om räntemedlens disposition synes K. M:t icke hava meddelat. ) Angående ändrad mantalsbeteckning se sid. 16. 4 ) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. 2

STORA

KIL

OCH

FRYKERUD.

1,115 daler samma mynt. Av berörda V* mantal Västra Glänne, vara uppbud meddelades för »Frykeruds sochns invånare» den 4 november 1776 x) samt den 17 mars och den 27 oktober 1777, skulle enligt församlingens medgivande hälften eller Vs mantal övergå till krono natur och upplåtas till komministersboställe i utbyte mot V8 mantal Väsby och den andra hälften »såsom en församlingens egen tillhörighet» åtfölja den förra delen, så länge densamma förbleve komministersboställe. Vid en med anledning av det ifrågasatta bytet på grund av Kbfdes förordnande av häradsrätten den 16 juni 1777 verkställd syn 2 ) värderades komministersbostället Väsby till 100 riksdaler specie och l/é mantal Västra Glänne, som befanns innehålla 26 tunnland åker, 17 tunnland äng och till 200 tunnland beräknad andel av den till hela hemmanet hörande oskiftade skogsmarken, till 400 riksdaler specie, varför synerätten ansåg, att K. M:t och kronan erhölle fullt vederlag i hälften av sistnämnda hemmansdel emot Va mantal Väsby. Med skrivelse den 5 mars 1778 överlämnade Kbfde omförmälda syneinstrument till kammar- och krigskollegierna och tillstyrkte det begärda bytet. Ehuru något beslut av berörda myndigheter i ifrågavarande hänseende icke synes hava meddelats, gick bytet i verkställighet, och Frykeruds sockens invånare försålde den 12 april 1778 komministersbostället Väsby för 166 riksdaler 32 skillingar specie 3 ). Sedan Väsby upptagits å en på grund av kungl. kungörelsen den 15 december 1848 upprättad förteckning å hemman av krono natur, som få till skatte köpas, samt uppgivits, att komministern såsom boställe i stället innehade Vas mantal Västra Glänne 4 ), anmälde kammarkollegium år 1859 frågan om boställsbytet hos K. M:t. Genom kungl. brev den 3 december 18595) stadfästes boställsbytet i då befintligt skick på det sätt, att Vs mantal Väsby skulle övergå till frälse med den ränta, som efter denna natur borde utgå, och motsvarande Va mantal av Västra Glänne till kronoboställshemman på enahanda sätt samt att överskjutande Vaa mantal av sistnämnda hemman skulle av komministern, enligt församlingens medgivande, under frälserätt innehavas. På grund härav utbröts komministersbostället Västra Glänne enligt kammarkollegii beslut den 4 oktober 1860 i kameralt avseende från frälsehemmanet Västra Glänne J

) Bil. 7. Bytesbrevet har icke påträffats. ) Syneinstrumentet finnes i original i kammarkollegii akt nr 531 år 1858 och n r 119 år

1860.

) Uppbud meddelades h ä r å den 13 nov. 1778 samt den 30 mars och den 15 nov. 1779. ) Om anledningen därtill, att komministern innehade allenast 7/s2 mtl, ehuru till boställe åt honom inköpts och anslagits l/i mtl, se sid. 16. 5 ) B i l . 8. 4

STOEA

KIL

OCH

FRYKEETTD

nr 1 och upptogs i nu gällande jordebok såsom två skilda jordeboksenheter, nämligen dels under nr 2 om Vs mantal bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, och dels under nr 3 om Vas mantal bland frälseegendomar, boställen. Minskningen i boställets skattetal, vilket i mantalslängderna från och med år 1811 upptagits allenast till 7/32 mantal »skall efter sägen hava härrört därav att från varje V* mantal av Västra Glänne nr 1 */*• mantal blivit avstått för att bilda ett nytt Vs mantal Åneholm»*). Sedan emellertid utredning förebragts, varav skulle framgå, att sistnämnda fastighet icke vore någon hemmansdel i Västra Glänne utan att anse såsom en därifrån gjord avsöndring 2 ), har kammarkollegium genom utslag den 17 oktober 1916 förordnat, att frälsebostället Västra Glänne nr 3 skulle i jordeboken upptagas för Vs mantal3). Efter besvär av Frykeruds församling har K. M:t genom utslag den 28 november 1919 fastställt kammarkollegii beslut. Genom de skiften, som övergått hemmanet Västra Glänne och senast genom ett den 14 februari 1809 fastställt enskifte, varvid varje ägolott erhöll andel i skifteslaget efter sitt mantal, har komministersbostället tilldelats ägor för XU mantal samt äger dessutom andel för nämnda skattetal uti den till hemmanets soldattorp hörande jorden 4 ).

*) Se handl. till k. brev den 3 dec. 1859 (riksark.). ) Ifrågavarande fastighet motsvarar ett i jordeböckerna från och med år 1694 infört, på hemmanet Västra Glänne u p p t a g e t oskattlagt torp, kallat Glännetorp, som genom köp avhänts och avsöndrats från hemmanet samt lagfarits redan innan 7* mtl därav inköpts och anslagits till komministersboställe. Glännetorp eller Anaholm, som vid avsöndrandet från Västra Glänne enligt Kils härads uppbuds- och lagfartsprotokoll den 3 april 1764 »för Vs i skatten efter säljarens död kommer at räknas», h a r enligt en den 18 okt. 1775 av h ä r a d s r ä t t e n fastställd förening fått behålla, förutom vad det inom h a n k och stör innehade, vid dess upplåtande detsamma tillagda hälften av den till XU av h e m m a n e t — en annan del än. den till komministersboställe sedermera inköpta — hörande skogsmarken, och skulle sålunda Anaholm äga skog och mark för Vs samt Västra Glänne för 7 /s, var och en med bolbyarätt, varjämte a n a h o l m skulle för Vs mtl deltaga i de hela hemmanet åliggande utskylder och besvär. Berörda Glännetorp tillagda andel i skogsm a r k e n blev vid en den 27 m a r s 1786 fastställd delning å hemmanets u t ä g o r avräknad från ovann ä m n d a del av hemmanet och tillagd Glännetorp. Med sitt inägoområde h a r det icke ingått i de skiften, som övergått h e m m a n e t Västra Glänne. s ) I sammanhang därmed förordnades, att frälsehemmanet Västra Glänne n r 1, som i jordeboken upptagits för 25/32 mtl, skulle nedsättas till s/4 mtl. *) En genom k. brev den 19 okt. 1911 medgiven försäljning av soldattorpet h a r icke kommit till stånd — enligt boställshavarens uppgift på den grund, att de övriga delägarna icke medgiva bostället andel däri för m e r än Vs2 mtl. 2

STORA

KIL

OCH

17 FRYKERTTD.

Urkundsbilagor. 1. Donationsbrev den 22 maj 1431 a Ekenäs till kyrkoherdeboställe i Stora Kil. Alla msen tketta breff see ellir höra vittrlikt görom vi Sigge meth Guds naaclh biscop i Skara at under aar efftir Guds föthilse tima MCDXXXI tiisdaghen nsest efftir s:ti Erikx konungx dagh i Thingvallom i vaare naarvaro oc efftirscreffna seiiika manna oc marga andra godlira manna aaliöro sijelve nasrstadde vaslboren man Alexander Thorstenson väpnare oc vaslboren qvinna Ingeborgli Thorbergx dotter hans hustru baadhen heel oc heelbreydha meth beradnom hugh oc samthyckio therra naesta fraenda gaffvo i testament unto oc uploto oc oss i hsender antvardhadho efftirscreffna jordha gods til soknakirkiona j Kiil under prestens boordh oc sielum prestenom til heem oc gaardh til evinnelika a?gho först en hovtgaardh Eknees meth allo thy som ther tillighat haver aff aller i vaato oc i thorro akrom aengiom skoghom vatnom fsemarkom oc öthemarkom, sönnerlika meth effternaeffdoni landboogardhom oc öthethorpom som asro Kiellesaetra, Ylvaryth, Bamtatakan, Thortsryth oc Skottan, hvilka gaardh oc gods för:da Ingeburgh och henna bonde laglika aerffdhe efTti sin fadher Thorbjörn Stuth vaspnara oc seffti sina mothor hustru Ingegaerdh Björnsdotter i Sunde, med thissom vilkorom at kirkioherran j Kiil scall thöm baadhom i therra liiffstima oc andru therra som lamger liffver uppe haalda födho med maath oc öll svaa got som klasrken sielver nöter oc ther til födho enom sven oc enne leghoqvinno sva godha som prestens hjon nöta masthan the baadhen liffva oc til et hjon sidhan annat therra affdör. Oc ther meth fodher til en hesth 4 lass höö 4 lass halm oc 6 saald haffra um aaret. Nu vi for:de biscoj) Sigge effter böön oc samthyckjo fornempda Alexanders oc hustru Ingeburgha til en vitherka3nnilse oc gengeeld mote sva store gaffvo oc godgerning sen utöffver for:da costhaalcl skipadhom vi oc stadghaclhom svaa at kirkioherran i Kiil som nu ser oc alle hans effterkommara sculo haalda ena siela nisesso j hveriom maanadhe fore for:da Alexanders oc Ingeburgha siela oc fore therra forasldra oc fore alla cristna sisela til evigh tiidh, herra Laurenza aff Kiil nservarande vithertakande oc sik oc sina effterkommara stadhelika tilplictande baadhe costhaald oc siselaröct uppehaalda som forescrevit aar. Oc fore thy loffvom vi stadghom oc stadfaestom met thisso vaare naarvarande breffve thenne testamens gaffvo, cost ssemmjo oc siaalaröct. Oc til stadfestelse oc vitnisbyrdh latom vi vaart incigle meth for:da Alexanders, hustru Ingeburgha, herra Laurenza i Kiil, herra Benet Göstaffss, serkedjekns j Skarom, herra Svens Grotta kanungx sammastadh oc p(ro)vast i 3785 1U

STÖKA KIL OCH FRYKERUD.

Virmelande, herra Sixtens prest i Thingvallom, Magnus Haraldssons, Hselgaa Sixtenssons, Björn Niclissons, Arna Siggasons oc Thorsten Niclissons voepnara incigle. Giffvet oc screffvet aar, dagh oc staadh som uppi ser mselt. (Sigill)

Efter originalet i domkapitlets arkiv.

Konung Gustav I:s brev den 9 augusti 1535 om stadfästelse å förestående donationsbrev. Vij Gustaff medt Gudts nåde Sverigis ock Göttis etc. konung göre vitterligit atli tlienne Oss elskeliig hederliig mann her Anderss Olaui kirkepres; i Kiil i Vermelanndt haffver varitt her for Oss ock presenterett eth forseglett perments breff, lydendis hurulunde en gård benänipd Ekenäss medt någre torpestäder tiil prestens sätegård udii for:ne Kiill sockn for eth hundrade fyre aar sedann giffvit var. Tesligis gaff same her Anderss Oss tilkenne ath ther vore någre frelsissmenn i Yestergötlanndt som same Ekenäss gård ville clandra undan prestebolit dog utan skäll ock rätt etc. Så epter Yii icke annet fornimme kunne än ath same gård laglige giffvin var ock för så mong år sedann (utöffver Yesterårs recess ock ordinama) som breffvit yttermere utviser, therföre gilde ock stadfeste Vii same breff udii alle sine puncter ock articler, villiendes ath same gärd ock ödistorp skall bliffve tiil prestens sätegård, effter som thet först ordineret ock giffvit är. Forbiuclendes her medt, alle ee hoo the helst äre, eller vare kunne, ath the icke i någer mötte göre her emott hinder eller forfång viid vor ogunste ock vredlie. Tess tiil yttermere visse ock sächree förvaring lathe Yii tryckia vortt secret på ryggenn å thette breff. Giffvit ock screffvit i Yor stad Stocholm Sancti Laurentii affthon anno etc. MDXXXY. (L. S.)

Efter originalet i domkapitlets arkiv.

K. M:ts utslag" den 2 maj 1824, varigenom kyrkoherdebostället Ekenäs förklarats vara av frälse natur. Kongl. Maj:ts nådiga utslag uppå de besvär ej mindre biskopen i Carlstad, ledamoten af kongl. nordstjerne orden, doctor Olof Bjurbäck, än äfven Kihls församlingsboer genom åboerne Anders Mathsson, Jonas Månsson, Lars Månsson och Anders Olsson, hvar för sig, i underdånighet anfört öfver Kongl. Maj:ts och rikets kammar collegii utslag af den 11 februarii förledit år, hvarigenom, uppå förbemälte biskops gjorde anhållan, att, i anseende till en vid härads rätten i

STORA KIL OCH FETKEEUD.

orten uppstådd rättegång, rörande skogs åverkan vid biskopens uti Kihls praebende pastorat innehafvande pastors boställe Ekenäs, få bestämdt afgjordt, huru vida berörde boställe vore ett krono eller frälse-liemman, collegium förklarat naturen af samma boställe vara utredd och bestämd genom en från kammar archivet den 10 januarii 1822 utgifven undersökning, deruti efter jorde böckernas föranledande Ekenäs såsom krono hemman upptages; och hade klaganderne för yrkandet, att bostället ifråga vore af frälse natur och såsom sådant från urminnes tider i orten blifvit ansedt, hufvudsakligen i underdånighet anfört, att Ekenäs år 1431 af frälseman blifvit skänkt till prästbord uti Kihls församling, samt att donationen af konung Gustaf den I blifvit stadfästad; öfver hvilka underdåniga besvär kammarcollegium infordrade underdåniga utlåtanden afgifvit, samt de klagande i anledning deraf med underdåniga påminnelser uti målet inkommit; gifvet Stockholms slott den 12 maij 1824. Kongl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas handlingarne uti detta besvärsmål; och hvad först angår den af klaganderne i underdånighet gjorde anmärkning, att kammarcollegium icke ingått uti någon grannskning af eller lämnat minsta afseende på det hos collegium i afskrift företedde, med konung Gustaf den I:s stadfästelse försedde, donations bref å ifråga varande boställe, så har Kongl. Maj:t funnit denna anmärkning icke sakna grund, enär collegium, uti dess öfverklagade utslag, icke annorledes pröfvat och afgjort, ifråga varande ansöknings ämne, än medelst ett enkelt förklarande, att då ett af kammar archivi contoiret meddeldt jorde boks extract för den 10 januarii 1822 upptagit Ekenäs för ett krono hemman collegium funnit samma hemmans natur derigenom vara utredd och bestämd. Beträffande derefter sjelfva hufvudfrågan, eller hvad natur berörde boställshemman rätteligen äger, hafva under pröfningen deraf följande omständigheter hos Kongl. Maj:t förekommit, nemligen: att Ekenäs med några underlydande torp, efter hvad styrkt vore genom originalet till ett hos kammarcollegium af biskopen Bjurbäck i afskrift förevist donations bref af år 1431 försedt med alla fornålderns kännetecken af tillförlitlighet, blifvit berörde år tisdagen näst efter S:t Erics dag af väpnaren eller frälse mannen Alexander Thorstensson och dess hustru välborna Ingeborg Thorsborgsdotter skänkt till prästbord uti Kihls församling till evärdelig ägo, och finnes samma boställe uti gåfvobrefvet för sätesgård benämndt; att Ekenäs genom Vesterås recess icke till kronan blifvit indragit utan bibehållit sin frälse natur, alldenstund donationen, äldre än jorde böckerna, finnes vara erkänd och stadfästad år 1535 af konung Gustaf den I, år 1561 af konung Eric den XIV, år 1582 af Carl den I X i egenskap af hertig till Södermanland, Nerike och Yermland, samt år 1621 af Carl Philip såsom hertig till berörde landskaper, på sätt hos Kongl. Maj:t nu blifvit ådagalagdt, medelst uti original föreviste kongl. bref, hvaraf det förstnämnde, eller konung Gustaf den I:s stadfästelse bref har blifvit omförmäldt och anteknadt uti det af kongl. kammarcollegium åberopade

STORA

KIL

OCH

FRYKERUD.

kammar archivi jordeboks extract; att den af kammar arcliivi contoiret meddelade och af collegium uti dess öfverklagade utslag godkände uppgift, det någon prästegård i Kilils församling icke i jordeböckerna finnes anteknad, förr än ifrån och med år 1686, jemväl bestyrker Ekenäs prästebords frälse natur, emedan efter kongl. resolutionen på adelns besvär af den 10 november 1650 § 9 frälsehemman den tiden voro uteslutne från jorde böckerna, hvilket, livad Ekenäs angår, icke kunnat äga rum, derest detsamma hört till krono- eller skatte hemman; att den omständigheten, det Ekenäs uti jordeböckerne upptages såsom krono hemman, så mycket mindre bevisar något emot dess uråldriga frälse egenskap som, efter livad häfderne uplysa, alla prästebord utan åtskillnad på krono eller frälse blifvit uti de efter 1724 års riksdag förändrade jordeböcker uppförda uti krono columnen, men icke destomindre fortfara, i stöd af Here utfärdade konunga försäkringar, att vara antingen krono eller frälse, allt efter som de af kronan eller frälseman äro skänkta. Vid öfvervägande af alla dessa omständigheter, och då jordebok icke kan äga vittsord när deremot förekomma laga bevis, anser Kongl. Maj: t det vara tillräckeligen upplyst och utredt, att pastors bostället Ekenäs icke är något krono- utan purt frälse hemman; hvaclan ock Kongl. Maj:t i nåder pröfvar rättvist, att med upphäfvande af öfverklagade utslaget, hvarigenom antekningen uti jordeboken i afseende på prästebordet Ekenäs blifvit godkänd, förklara, det bör kammarcollegium låta uti jordeboken öfverföra ofta berörde präste bord ifrån krono till frälse column. Hvilket etc. Datum ut supra. Efter originalet i biskopens arkiv.

Maria Bjurbäcks gåvobrev den 11 juli 1828 å 2,920 riksdaler banko för inköp av hjälphemman till komministersbostället Mogården. Till soknestänisprotocollet i Killins församling. Enär cominister bostället Mogården här i Killins sokn är af den inskränkta vidd och magra beskaffenhet, at innehafvarn däraf icke finner sig i tillfälle, at af dess afkastning underhålla det antal creatur, som nödvändigt fordras till et tarfveligt underhåll för dess hushåll och jag blifvit tid efter annan, till min ledsnad och oro, därom underrättad, at han nödgas se sina åhörare i händerna efter foder för sin boskap och at de välvillige af allmogen, hänförde af agtning och kärlek för sin präst, ofta med svår känning lämna ifrån sig af sitt ringa förråd af denna i hushållningen först nödvändiga vara, utom hvilken ingen tillgång af jorden är till födoämnen innom hus icke eller något medel at uppehålla äng och åker vid frugtbärande; hufvudsakeligast för at bereda denna församlingens hedervärde invånare lindring

STORA KIL OCH PETKEEUD.

uti sina utgifter och det uti en den angelägnaste nödvändighets articel skänker och öfverlåter jag härmedelst en summa stor 2,920 riksdaler banco at användas till inköp af någon egendom nära Mogården såsom en evärdelig tillhörighet till com:r bostället i Killin och skall det ankomma på framdeles om ärendet lagligen utlyst soknestämas öfverläggning och beslut, huru och på livad sätt denna summa för nämnde ändamål med största förmån för bostället må användas hvarvid synes böra förfaras på det sätt, at å soknestäma väljes och utses 3 eller 5 ledamöter, hvilka få det updrag, at inkorna med et eller nere förslag till ifråga varande inköp af jord; soknstäma afgör och besluter, hvilket förslag som antagas skall; skulle därvid olika meningar upstå, afgöres målet genom vanlig omröstning, dock at vid denna omröstning, ordinarie pastors biskopens och comministerns, därest de sammanstäma, svara emot eller gälla lika med hälften af församlingens] vid tillfället afgifne röster. Kättigheten och förbindelsen, at emedlertid bestyra om summans utlåning, räntans indrifvande m. m. vare hos pastor och cominister jämte 2:ne af församlingen därtill utsedde män. Summan är at upbära af herr hofmarskalken C. • F. Hammarhjelm på Krontorp i nästa fastings marknad livarom nämnde herres skrifteliga lagliga försäkran dessförinan skall blifva församlingen tillställd. Emedlertid och intill dess at summan kan blifva använd genom et passande och förmånligt köp af jord, skall den antingen få innestå hos herr hofmarskalken, livarom med nämnde herre må öfverenskomas eller ock emot laglig säkerhet till annor man utlånas med vilkor, at lånet kan innom halfva året upsägas och at räntan därav tillfaller innehafvarn af bostället Mogården till något understöd vid inköp af foder — och må därefter ingen soknebo anse sig förpligtad, at såsom erkänsla eller i rättighet ifrån sig lämna något slags foder. Ekenäs den 11 julii 1828. Maria Bjurbäck. (L. S.)

Efter originalet i kyrkans arkiv.

5. Kils härads lagfartsprotokoll den 24 december 1828 om inköp av */4 mantal Skommita nr 1 till hjälphemman till komministersbostället Mogården. § 124. S. D. Till vinnande af lagfart inlemnades ett så lydande salubref: »Med anledning af Kihls lofl. häradsrätts dertill meddelte tillstånd, blef efter föregången kungörelse i Kihls kyrka Jon Jonssons i Skummita omyndige barns möderne arfvejord å nedan skrifne dag genom auction försåldt bestående nio ett hundrade niotio tvåendelar efter helt räknadt i ett fjerdedels frälse skatte hemmanet berörde Skummita; till följd af S. H. I. fru biskopinnan M. Bjurbecks disponerade penninge summa till inköp af hemman såsom ökning till det nuvarande caplans

STORA KIL OCH FETKEKUD.

bostället Mogård, infunno sig i sådant afseende Kihls socken deputerade ombud Lars Månsson och Olof Carlsson i Illberg, och stannade bemälte gode män å församlingens vägnar för högsta anbudet fem hundrade fyratio riksdaler banco. Efter verkställigheten häraf framstäldtes fråga till ofvanbemälte Jon Jonsson som är ägare af tretio ett hundrade niotio tvåendelar och dess myndige arfvingar sonen Jonas Jonsson i Skummita och magen Nils Olsson i Östra Glänne, hvilka sistnämnde äga nio ett hundrade niotio tvåendelar, om att äfven å församlingens vägnar samt för anförde ändamål få inköpa dessas andelar i hemmanet, vederbörande vore närvarande, köpet bifölls och accord derom upgjordes i förhållande emot det förres utgörande summa för J o n Jonssons del ett tusende åtta hundrade riksdaler och för de senares fem hundrade fyratio riksdaler banco, hemmandelarne sammanlagde utgöra ett fjerdedels mantal och sammanräknade köpesumma två tusende åtta hundrade åttatio riksdaler banco. Sålunda afhandlat betygas Skummita den 16 december 1828. Olof Ericsson i Gunnita, förrättningsman. Sedan vi underteknade säljare, erhållit säkerhet för de enligt föregående afhandling bestämde köpesummor hvilka altså härmedelst qvitterade varda, afhändes oss derföre berörde ett fjerdedels frälse skatte hemmanet Skummita och tillägnas köparne å Kihls församlings vägnar med alla dess tillhörigheter utan någon afsöndring eller undantag, med rättighet för vederbörande att nästa fardag den 14:de nästkommande mars tillträda, och förbinda oss i öfrigt till laga hemul stånda, bekräftas Skummita ut supra. J o n Jonsson, bomärke, och hustru Anna Nilsdotter, bomärke, Jonas Jonsson i Skummita, bomärke, Nils Olsson i Östra Glänne, bomärke, Cajsa Jonsdotter ibid, bomärke, å egne vägnar och såsom förmyndare för Jon Jonssons omyndige barn. På en gång närvarande vittnen Joh Fryklund, Anders Olsson.» I anledning af sådant alt och sedan — fann härads rätten, i förmågo af l:sta och 4:de cap. jorda balken, kongl. förordningen den 13:de junii 1800 angående lagfart och börd af jord å landet samt kongl. förklaringen den 14:de maij 1805, skäligt att å meranämnde ett fjerdedels mantal skatte frälse Skummita, som Jon Jonsson och hans nu varande hustru Anna Nilsdotter, den förres numera myndig ålder upnådde son Jonas Jonsson i Skummita tillika med Nils Olsson i Östra Glänne och hans hustru Cajsa Jonsdotter, Nils Olsson jemväl i egenskap af förmyndare för J o n Jonssons omyndige barn, emot två tusende, åtta hundrade åttatio riksdaler banco, till Kihls församling försålt, för att underläggas capellans bostället Mogården, bevilja upbud första gången; dock med vilkor, att, innan vidare lagfart kommer att äga rum, detta köp skulle ägaren af den utaf fastigheten utgående frälse ränta hembudas. Ar och dag som förr skrifvet står. På härads rättens vägnar Dan. Joh. Craelius. Ur originalet i kyrkans arkiv.

STORA KIL OCH FRYKERUD.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 18 januari 1895 angående försäljning1 av komministerns i Stora Kil löningshemman % mantal Skommita nr 1. Oscar etc. Sedan Maria Bjurbäck genom gåfvobref den 11 juli 1828 till Stora Kils församling skänkt en summa af 2,920 riksdaler banko att användas till inköp af ett lämpligt beläget hemman, som skulle anslås till förstärkning af komministersbostället Mogården n:o 1 om 1/s mantal, samt dertill inköpts frälsehemmanet Skommita n:o 1 om */* mantal i samma socken, har församlingen, enär hemmanets tillgodogörande för komministerns räkning dels mött svårighet i dess afstånd af V* m i l från det egentliga komministersbostället dels gifvit anledning till förvecklingar emellan komministern och församlingen, i underdånighet anhållit om tillstånd att försälja hemmanet Skommita och af försäljningssumman bilda en fond, hvaraf räntan skulle tillfalla församlingens komminister intill dess lämplig, i närheten af bostället Mogården belägen jord kunde för det i gåfvobrefvet afsedda ändamål inköpas. Efter nådig remiss hafven I, som öfver ansökningen inhemtat yttranden af indelningshafvaren, komministern O. L. Heintz, domkapitlet i Karlstad, hvars ordförande biskop C. H. Rundgren är kyrkoherde i församlingen, samt Yår befallningshafvande i Vermlands län, med öfverlemnande af dessa yttranden i eget underdånigt utlåtande af den 21 sistlidne september meddelat, att hemmanet Skommita n:o 1 varit år 1893 åsätt ett taxeringsvärde af 5,500 kronor. I ärendet har vidare justitiekanslersembetet afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, hvarefter indelningshafvaren, som lemnats tillfälle att ånyp yttra sig, meddelat vissa uppgifter angående fastigheten, äfvensom hemstält, att vid den ifrågasatta försäljningen af fastigheten, som vore öfverlemnad till s. k. hälftenbruk, boställshafvaren och hälftenbrukaren erhölle ersättning för verkstäld plöjning och användt utsäde. Vid föredragning af detta ärende hafve Vi, i hufvudsaklig överensstämmelse med livad I tillstyrkt, funnit godt förordna, att ifrågavarande hemman må försäljas med iakttagande deraf, att hemmanet försäljes i det skick,* hvari detsamma sig befinner; att försäljningen skall ega rum å offentlig auktion, som förrättas samtidigt inför Vår befallningshafvande i länet och i Stora Kils sockenstuga eller å annat lämpligt ställe i socknen å dag, som af sistnämnda myndighet bestämmes; att högsta anbudet skall underställas Vår nådiga pröfning; att lagfartskostnaden bestrides af köparen; att hemmanet må af köparen tillträdas den 14 mars näst efter det köpeanbudet blifvit i nåder godkändt, från och med hvilken tillträdesdag för hemmanet belöpande utskylder och besvär af köparen öfvertagas; att köpeskillingen efter afdrag af försäljningskostnaden för-

STORA KIL OCH FETKEBUD.

vältas såsom kyrkokassas medel; samt att, när tillfälle erbjuder sig till inköp af ny boställsjord för komministern, Vår befallningsliafvande och domkapitlet hafva att frågan derom, med fullständig utredning till Vår nådiga pröfning anmäla. Hvilket etc. Stockholms slott den 18 januari 1895. Efter originalet hos kammarkoll.

Kils härads lagfartsprotokoll den 4 november 1776 rörande inköp av V4 mantal av frälsehemmanet Västra Glänne till komministersboställe i Frykerud. § 63. V4 del i n e l a frälsehemmanet Västra Glänne, som Frykeruds sochns invånare sig tillbytt af Christopher Herveg, emot vederlag [av] Vis1) e ^ e r helt räknat i skattefrälse hemmanet Östra Glänne, jämte erlagd mellangift 1600 srmt, enligit bytesbref af den 24 sistledne October, bevittnadt af E. Fägersten och Jonas Schepner, blef för hela Frykeruds sochns respective invånare upbuden 1 ggnUr protokollen i Göteborgs landsark.

8. K. M:ts brev till kammarkollegium den 3 december 1859 angående utbyte av komministersbostället Väsby emot 7/32 mantal av frälsehemmanet Västra Glänne. Carl etc. Uti underdånigt memorial den 4 sistlidne oktober hafven I anmält, att Frykeruds församling af Kihls pastorat inom Vermlands län, enär det till boställe åt församlingens komminister genom nådiga brefven den 16 januari och 17 februari 1691 anslagna kronohemmanet Väsby n:o 1, V8 mantal, i Kihls socken, i anseende till sitt läge befunnits för ändamålet mindre passande, redan år 1776 till boställe åt bemälde prestman inköpt V* mantal af frälsehemmanet Vestra Glänna om 1 mantal i Frykeruds socken, med förbebåll att erhålla bostället Väsby i ersättning för hälften af den inköpta hemmansdelen, hvilken vid af domare med nämnd den 16 junii 1777 anställd syneförrättning befunnits vara värd fyra gånger mera än Väsby; att detta ärende väl blifvit, uppå begäran af consistorium i Carlstad, hos eder anmäldt den 5 mars 1778 utaf landshöfdingeembetet i Örebro län, dit Vermland den tiden hörde, utan att likväl någon x

) Skall vara Vs.

STORA KIL OCH FEYKEEUD.

vidare åtgärd i anledning deraf då blifvit vidtagen; och att ifrågavarande boställsbyte emellertid gått i verkställighet, i det att dels Frykeruds församling till enskild person försålt det gamla komministersbostället Väsby, dels komministern tillträdt det nya, Yestra Glänna, dock minskadt till T/M mantal; hvarjemte I i underdånighet hemställt, att ofvanomförmälda boställsbyte måtte såsom för både kronan och komministern fördelaktigt, varda, uti nu befintligt skick, i nåder stadfästadt på det sätt, att % mantal Väsby öfvergår till frälse med den ränta, som efter denna natur bör utgå, och motsvarande Vs mantal af Vestra Glänna till kronoboställshemman på enahanda sätt, samt att öfverskjutande 3/32 mantal af sistnämnda hemman må af komministern, enligt församlingens medgif vande, under frälserätt innehafvas. Som Vi, vid underdånig föredragning häraf, för goclt funnit att hvad af eder sålunda hemstäldt blifvit, i nåder gilla och bifalla, meddele Vi eder sådant härigenom till kännedom och behörigt iakttagande samt vederbörandes förständigande. De af eder uti detta mål insända handlingar varda härhos återställda och Vi befalle etc. Stockholms slott den 3 december 1859. Efter originalet hos kammarkoll.

3785 19

3. ÖVRE ULLERUD, NEDRE ULLERUD, RANSÄTER OCH MUNKPORS.

3. Övre Ullerud, Nedre Ullerud, Ransäter oeh Munkfors. Övre och Nedre Ullerads församlingar samt Kansäters församling, vilken sistnämnda år 1672 utbröts från Övre Ullerad 1 ), tillhörde tidigare Stora Kils pastorat men avskildes därifrån enligt löneregleringsresolutionen den 14 april 1882 till eget pastorat, benämnt Ullerud, med kyrkoherde i Övre Ullerud och en komminister i vardera annexförsamlingen 2 ). Enligt kungl. brev den 30 december 1916 har norra delen av Ransäter från och med den 1 januari 1918 utbrutits till egen kapellförsamling, benämnd Munkfors, samt ytterligare en komminister anställts inom pastoratet med bostad i Munkfors.

Kyrkoherden i Övre Ullerud. Enligt kungl. brev den 30 december 1916 innehar kyrkoherden kyrkoherdebostället 7* mantal Prästbol nr 2 och Oisätter nr 2 Prästegården, en utjord, i Övre Ulleruds socken 3 ). P r ä s t b o l n r 2. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet Ve mantal Arnäs nr 1 i Övre Ulleruds socken till boställe åt komministern i samma socken, vilken jämlikt kungl. brev den 28 nyssnämnda februari samt landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år' 1 ). På grund av boställets olämpliga läge anhöll Övre Ulleruds församling år 1752 hos K. M:t att få utbyta detsamma mot 1U mantal av skattehemmanet 1 mantal Prästbol, vars ägare förklarat sig villig till det *) Hammarin I: 253 f. ) Innehavaren av Katrinebergs säteri äger p a t r o n a t s r ä t t till Nedre Ulleruds församling (k. res. den 14 maj 1779 samt k. brev den 18 dec. 1782 och den 29 okt. 1799). 3 ) Genom löneregleringsresolutionen bestämdes, att kyrkoherden i det då nybildade pastor a t e t skulle bekomma förutvarande komministersbostället 1U mtl Prästbol, vilket skulle av församlingarna förses med den för ett kyrkoherdeboställe erforderliga åbyggnad att sedermera byggas och underhållas enligt lag, ävensom oskattlagda lägenheten Bäck eller Oisätter nr 4 P r ä s t e g å r d e n samt äga uppbära räntan å den så kallade Återvändsskogens fond. 4 ) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. 2

ÖVRE

TTLLERUD,

NEDRE

ULLERUD,

RAKSÄTER

OCH

MUNKFORS.

ifrågasatta bytet. Enligt kungl. brev den 19 juni 1753 *) medgavs utbytet på de mellan församlingen och hemmansdelens ägare överenskomna villkor") samt emot villkor i övrigt, att ägarna av Arnäs skulle årligen till komministern betala en lika stor och god ränta, som komme att åligga denne för lU mantal Prästbol 3 ). Därvid föreskrevs tillika, att bytet skulle i jordeboken och kronans räkenskaper behörigen observeras och annoteras. Arnäs omfördes i enlighet därmed från krono till skatte, under det att det till boställe tillbytta XU mantal av hemmanet Prästbol fortfarande upptages under skatte titel 4 ), i nu gällande jordebok såsom särskild enhet under nr 2. Sedan ägarna av den till boställe icke inköpta delen av Prästbol genom Kils häradsrätts utslag den 3 april 1778 ålagts gottgöra bostället, som befriats från soldats hållande, för den bostället tillkommande andel av hemmanets soldattorp, erhöll bostället enligt förening, ingången vid ett år 1781 fastställt storskifte å Prästbols inägor, vederlag för ifrågavarande andel i de norr om soldattorpet belägna så kallade Lyckorna 0 ). Dessa utbyttes sedermera genom ett år 1851 fastställt ägoutbyte. Oisätter nr 2 P r ä s t e g å r d e n . Vid sockenstämma den 5 augusti 1694 med Övre Ulleruds församling anmäldes, att församlingen enligt köpebrev den 20 november 1687 av ägarna utav skattehemmanen Hällekil och Oisätter inköpt »en plats)) till boställe åt kaplanen 13 ). Uppbud å denna lägenhet beviljades första gången i oktober 1694, därvid antecknades, att köpeskillingen utgjorde 16 daler silvermynt, och förordnade häradsrätten länsmannen i orten med flera att »intra fatalia» utstaka platsens omfång 7 ). Sedan uppbud 2 ) Byteshandlingen, som icke påträffats, innehöll enligt sockenstämmoprotokoll den 13 dec. 1752 endast det villkoret, att komministern skulle efter markegången åtnjuta årliga r ä n t a n av Arnäs jämte knektefrilieten för samma hemman. 3 ) P å grund h ä r a v ansågs ifrågasatt skattläggning av Arnäs, som — ehuru åsätt lägre ränta — ägde mera skog samt b ä t t r e äng och fiskevatten än Prästbol, icke nödig (kammarkollegii protokoll den 18 april 1753). Enligt kammarkollegii brev den 1 febr. 1877 skulle av r ä n t a n för Prästbol såsom boställshavaren anordnade i jordeboken och kronoräkenskaperna upptagas 2C kr. 66 öre och hemmanet Arnäs påföras ränta med 27 kr. 16 öre samt dess i förteckningen över de i följd av k. kung. den 23 juli 1869 till statsverket mot ersättning till indelningshavaren indragna ränteoch tiondeanslag upptagna r ä n t a från förteckningen u t g å . 4 ) Bostället synes böra omföras till krono. B ) Oaktat en till soldattorpet vid storskifte år 1755 anslagen skogstrakt avsatts av de enskilda delägarna i hemmanet tilldelad skogsmark och för deras gemensamma behov, erhöll bostället vid en år 1804 fastställd delning å vissa samfälligheter del i berörda skogstrakt efter sitt mantal. 6 Bil. 2. Köpebrevet har icke återfunnits. 7 ) Bil. 3.

ÖVRE ULLERUD, N E D E E

ULLERUD, RANSÄTER

OCH

MUNKFORS.

andra gången skett i september 1695, varvid förordnandet om Lägenhetens rösläggning förnyades, synes vidare uppbud eller fasta icke hava meddelats, liksom någon förrättning för bestämmande av lägenhetens omfång icke heller, såvitt kunnat utrönas, då ägde rum. Denna lägenhet bebyggdes och uppodlades sedermera av socknemännen med tillhjälp av komministern 1 ). Enligt en av boställshavåren år 1773 lämnad uppgift skulle prästen jämlikt »bokstaniga ordalydelsen» av 1687 års köpebrev äga icke allenast bruka stamhemmanens skogar till husbehov utan ock svedja och uppröja ängar å nämnda skogar »till nödig upkomst» ».). Utom den äng, som på grund därav må hava uppodlats" till boställslägenheten, synes ytterligare äng genom särskilda köp hava tillagts densamma. Av Övre Ulleruds kyrkoräkenskaper före år 1716 framgår sålunda, att till församlingens »nye prästehemman» inköpts äng för 45 daler kopparmynt från hemmanet^ Oisätter ; ; ). Enligt ett i häradsrättens dombok den 1 oktober 1735 intaget salubrev den 9 april samma år försålde vidare Bengt Olovsson i Oisätter för 8 riksdaler kurant till Övre Ulleruds kyrka att tilläggas boställslägenheten hälften av den så kallade Kvarnbråtsängen, vilken enligt salubrevet redan i över 30 är legat under prästhemmanet 4 ). Till bostället hörde dessutom tidigare en å skogsmarken till hemmanet Hällekil med dess avgärda hemman belägen äng Björnbråten, vilken jämväl torde hava inköpts av församlingen och tillagts bostället eller ock jämlikt bestämmelserna i 1687 års köpebrev upptagits å skogsmarken för boställets räkning. Denna frångick bostället vid ett år 1857 fastställt ägoutbyte emellan bostället, å ena sidan, samt hemmanen Hällekilstorp och Bäck, å den andra. Enligt en mellan församlingen och ägarna av Oisätter träffad och i häradsrättens dombok den 28 januari 1727 intagen överenskommelse skulle boställshavaren till lika del bruka Oisätters och Hällekils skogar men icke mer än till bostäilslägenhetens »oumgängelige nödtorfft»'). På 1770-talet förrättades särskilda storskiften å skogarna till hemmanen Hällekil och Oisätter med deras avgärda hemman. Komministern a ) Bil. 2. Se ock beskrivningen till en år 1707 u p p r ä t t a d karta över Övre Ulleruds socken i lantmäteristyrelsen. •) Handl. till storskiftesdelningar å hemmanens skogar (Karlstads lantmäterikontor). ) Köpehandling rörande detta köp h a r icke påträffats. J ä m v ä l från h e m m a n e t Bäck inköptes äng, vilken emellertid synes hava återlösts. 4 ) Bil. 4. Den 22 jan. 1709 köpte kaplanen Sven P a g a n d e r av Elov Jonsson i Hällekilstorp för 21 dr k m t en del av en äng Myrorna, belägen något söder om kaplansbostället, vilket kop antecknades i häradsrättens protokoll den 1 febr. 1709. Detta köp synes emellertid h a v a skett för Paganders egen räkning. s ) Det har icke k u n n a t utrönas, huruvida en liknande överenskommelse, såsom av det anförda synes framgå, ingåtts med ägarna av Hällekil.

ÖVRE

TTLLERTJD,

NEDRE

ULLERUD,

RANSÄTER

OCH

MUNKFORS.

yrkade därvid, att boställslägenheten skulle tilldelas så mycket skog, som belöpte på ett avgärda hemman om XU mantal, vartill bostället vid skattläggning kunde uppskattas, med hälften från vartdera skifteslaget. Delägarna i Hällekils med flera hemmans skifteslag medgåvo bostället andel i dess skog för 1/s avgärda hemman, och erhöll bostället enligt förening sitt skogsskifte utmed hemmanet Oisätters rå. Detta skogsskifte benämnes Bäckskogen. Delägarna i Oisätters med flera hemmans skifteslag däremot medgåvo bostället andel allenast för Vie avgärda hemman, och erhöll bostället, förutom en mindre trakt i samband med hematoma, sitt skogsskifte i den så kallade Atervändsskogen. Storskiftet å Hällekils skifteslag fastställdes av häradsrätten den 29 januari 1781, och storskiftet å Oisätters skifteslag, som i anseende till doinhavandens jävighet icke kunde fastställas, lämnades oklandrat. A sockenstämma den 6 maj 1781 beslöt församlingen, att ägarna av hemmanen Hällekil och Oisätter, men ej deras avgärda hemman, skulle på grund av dessa skogstilldelningar »nu och i framtiden» befrias från alla kostnader för husbyggnader och reparationer å komministersbostället Prästbol, dock med skyldighet för dem att vart tredje år upprensa rålinjerna omkring de boställslägenheten tilldelade skogsrepen. På grund härav befriades hemmanens ägare genom häradsrättens dom den 16 december 1817, som av lagmansrätten den 8 juni 1818 förklarades för laga kraftvunnen, från skyldighet att deltaga i nämnda kostnader, och äro sagda hemman fortfarande befriade från denna skyldighet. Boställslägenhetens rågångar beträffande inägorna och Bäckskogen synas vara bestämda genom år 1855 (mot Oisätter) och år 1857 (mot Bäck och Hällekilstorp) fastställda ägoutbyten. Skogsskiftet i Atervändsskogen finnes upptaget å laga skifteskartan över Oisätter. I jordeböckerna infördes boställslägenheten, som icke undergått skattläggning, såsom ett oskattlagt torp på Oisätters och Hähekils ägor samt har i den nu gällande upptagits bland skatteegendomar, boställen, under benämningen Oisätter nr 2, även kallad Prästegården eller Bäck, en utjord. Genom utslag den 5 mars 1847 medgav Kbfde, att skog finge avverkas å boställets skifte i Atervändsskogen samt försäljas. Försäljningsmedlen skulle för boställets framtida behov till större reparationer med mera avsättas till en fond, som skulle förvaltas av därtill bland församlingens ledamöter utsedda ombud, med rätt för boställshavaren att därå uppbära årliga räntan. Genom kungl. brev den 30 december 1916 förordnades emellertid, att räntan å fonden icke skulle vidare tillkomma boställshavaren, utan anbefalldes domkapitlet att till K. M:t inkomma med förslag till förvaltning och användning av densamma. Fonden uppgick den 31 december 1919 enligt uppgift till 3,391 kronor 49 öre.

ÖVRE ULLERTTD, NEDRE TJLLERUD, RANSÄTER OCH MUNKFORS.

Enligt ett på 1870-talet upprättat förslag till indelning för ordnad hushållning av skogen till boställshemmanet Prästbol och boställslägenheten Oisätter eller Prästegården hade, sedan husbehovet blivit tillgodosett, uppkommit ett överskott å den extra avverkningen å Återvändsskogen. År 1881 underställde skogsstyrelsen K. M:ts prövning frågan om disposition av skogen till bostället. Skogsstyrelsen hemställde därvid, under antagande att boställena vore församlingens enskilda egendom, att behållna försäljningsmedlen för den extra avverkningen måtte tillerkännas boställshavaren för att av honom användas till boställets förbättrande. Sedan kammarkollegium dels upplyst, att Prästbol icke blivit av församlingen skänkt eller inköpt, och dels förklarat sig icke vara i tillfälle att jäva eller äga anledning betvivla uppgiften, att öIsätter eller Prästegården blivit skänkt till komministersboställe, medgav K. M:t enligt nådigt brev den 12 maj 1882, att hela skogsavkastningen från bostället finge tillfalla boställshavaren med skyldighet för denne att använda överskottet på sätt skogsstyrelsen hemställt. På grund därav uppbar boställshavaren till år 1912, vilket år då gällande skogshushållningsplan utgick, försäljningsmedlen av såväl ordinarie som extra avverkningar å boställsskogarna. Genom kungl. brev den 30 december 1916 tillerkändes boställshavaren för ecklesiastikåren 1912—1917 hela behållna ordinarie skogsavkastningen från bostället 1 ). Därjämte förordnades, att skogen för tiden därefter skulle ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, och att behållna försäljningsmedlen för den ordinarie skogsavkastningen skulle överlämnas till domkapitlet för att på lämpligaste sätt göras räntebärande, och förklarade K. M:t sig vilja på anmälan framdeles förordna i fråga om användningen av nämnda medel och därå uppkommande ränteavkastning. Den 6 maj 1921 har K. M:t nu förordnat, att de från Prästbol nr 2 redan influtna och därefter uppkommande behållna skogsförsäljningsmedel jämte å förstnämnda medel belöpande ränteavkastning skulle inlevereras till statskontoret för att tillgodoföras kyrkofonden, att de från deo till Oisätter nr 2 Prästegården hörande skogsskiften (Bäckskogen och Atervändsskogen) redan influtna eller därefter uppkommande behållna skogsförsäljningsmedel jämte å medlen belöpande ränteavkastning skulle avsättas till en fond, som skulle av domkapitlet förvaltas och göras räntebärande, samt att till sistnämnda fond skulle läggas ovannämnda s. k. Återvändsskogens fond att på enahanda sätt förvaltas. *) Enligt skogshushållningsplanen uppkom behållning endast å skogsavkastningen boställslägenheten Oisätter eller Prästegården.

från

ÖVKE TJLLEEUD, NEDBE TTELEKUD, EANSÄTEE OCH MUNKFOES.

31 Komministern i Nedre Ullerud. Enligt kungl. brev den 30 december 1916 innehar komministern i Nedre Ullerud komministersbostället \U mantal Risätter nr 2 i Nedre Ulleruds socken x ). Å sockenstämma den 25 april 1819 beslöt Nedre Ulleruds församling att av greve David Frölich för 2,000 riksdaler banko och emot utgörande till säljaren av visst antal dagsverken från varje matlag till komministersboställe inköpa 1,u mantal av skattehemmanet 1 mantal Risätter nr 1 2 ), i enlighet med vilket beslut köpekontrakt vid sockenstämman upprättades 3 ). Köpeskillingen skulle gäldas av socknemännen genom sammanskott att utgå efter den för rösträtt vid prästval gällande grund. Köpekontraktet fastställdes av Kbfde genom utslag den 13 augusti 1819, dock att säljaren, innan köpeskillingen finge lyftas, skulle styrka, att den inköpta hemmansdelen vore fri från alla gravationer och inteckningar *). Den 23 november 1820 utfärdades köpebrev 5 ), och den 20 december 1821 erhöll församlingen laga fasta å hemmansdelen. Boställshavaren har enligt kungl. brev den 25 november 1898 med hänsyn till sättet för boställets tillkomst tillerkänts skogens hela avkastning. Den till boställe inköpta hemmansdelen har i gällande jordebok utbrutits från Risätter nr 1 och under nr 2 upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen. Av medel, influtna för från bostället till järnvägar exproprierad mark och för framdragande av elektrisk ledning över bostället, har bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond å 1,332 kronor 40 öre, vara boställshavaren uppbär räntan 6 ).

Komministern i Ransäter. Enligt kungl. brev den 30 december 1916 innehar komministern i Ransäter Vi c mantal Åtorp nr 2 och Ransäter nr 2 eller Ransbacka, ett oskattlagt torp, i Ransäters socken 1 ). *) Se ock löneregleringsresolutionen den 14 april 1882. ) Redan år 1713 hade fråga uppstått om inköp av boställe åt komministern i Nedre Ullerud. F r å g a n synes emellertid tillsvidare hava ordnats genom provisoriska anordningar. F r å n år 1784 användes torpet Jonsbol, vilket församlingen innehade under förpantningsrätt, till boställe åt komministern. Denna förpantningsrätt inlöstes samtidigt med inköpet av Risätter. 3 ) Bil. 5. 4 ) Enligt gravationsbevis den 16 mars 1821 besvärades hemmansdelen icke av n å g r a inteckningar. 5 ) B i l . 6. 6 ) F ö r genom k. brev den 21 aug. 1914 och den 19 maj 1917 medgiven stenavverkning å bostället hava några medel ännu icke influtit. 2

ÖVRE ULLEEUD, SEDEE ULLEEUD, EANSÄTEE OCH MUNKFOES.

R a n s ä t e r nr 2 eller Ransbacka. Komministersbostället Ransäter nr 2 eller Ransbacka upptages i nu gällande jordebok bland skatteegendomar, boställen, såsom ett oskattlagt torp. Denna boställslägenhet upptogs år 1670 å mark, tillhörig skattehemmanet Ransäter med dess avgärda hemman*). Enligt visitationsprotokoll den 14 mars 1709 2 ) skulle Ransbacka hava blivit inköpt till kaplansboställe av Ransäters församling för egna medel 3 ). På grund av boställets otillräcklighet hade socknemännen med undantag av ägarna av hemmanet Ransäter och dess avgärda hemman enligt sockenstämmobeslut den 21 augusti 1687 förbundit sig att till boställshavaren utgöra en kolryss hö av varje matlag 4 ). I tvist mellan ägarna av hemmanet Ransäter och dess avgärda hemman, å ena sidan, samt de övriga socknemännen, å den andra, i fråga om bättre rätt till bostället, vilket de förra påstodo vara skänkt till boställe av Ransäters gård och dess avgärda hemman, så att de övriga socknemännen icke ägde någon del däruti och sålunda till nytt boställes inköpande, varom fråga uppstått, icke borde få andel i köpeskillingen för Ransbacka, därest de icke kunde styrka, att »de eller deras förfäder» förvärvat boställslägenheten, meddelade Kils häradsrätt utslag den 3 april 1797, som av lagmansrätten den 10 juli 1797 förklarades för laga kraftvunnet B ). Genom nyssnämnda utslag fann väl häradsrätten styrkt, att Ransbacka blivit taget utav Ransäters hemmans samhävd. Då några fångeshandlingar ej kunnat av socknemännen företes, syntes, som om boställslägenheten lämnats av Ransäters hemmans samhävd utan vederlag, så mycket mer som nämnda hemman varit befriat från den höleverans till prästen, som de övriga socknemännen frivilligt åtagit sig. Av 1709 års ovannämnda visitationsprotokoll framginge emellertid, att kaplansbostället blivit inköpt av församlingen för egna medel, och den omständigheten, att de övriga socknemännen årligen givit hö eller penningar till prästen såsom ersättning för boställets ringa höbord, utgjorde icke fullt bevis för att de icke deltagit uti boställets inköp utan endast 1 ) Se beskrivningen till en år 1707 u p p r ä t t a d karta över Övre Ulleruds socken i lantmäteristyrelsen. Vid 1697 års riksdag u p p g a v kaplanen sig icke hava annat boställe än en backstuga, som församlingen låtit uppföra. 2 ) Åberopat i Kils h ä r a d s dombok den 8 nov. 1796, § 117. s ) Någon köpehandling kunde icke uppvisas vid 1709 års visitation och h a r icke heller n u påträffats. 4 ) Är 1703 avslogo socknemännen en av komministern gjord anhållan, att i stället för höleveransen m å t t e upplåtas en äng till bostället. — E t t av socknemännen mot ägarna av h e m m a n e t R a n s ä t e r med dess avgärda h e m m a n framställt yrkande om åläggande för dem att deltaga i höleveransen h a r ogillats enligt Kils h ä r a d s r ä t t s dom den 18 nov. 1799. 5 ) B i l . 7.

ÖVRE

ULLERTJD,

NEDRE

ULLERUD,

RANSÄTER

OCH

MUNKFORS.

att de, som ej i någon måtto hade olägenhet av bostället, ansett sig kunna bättre än Ransäters hemmans ägare understödja prästen, som i alla händelser betungade de senare med mulbete och vedbrand. På grund härav och då Ransäters hemmans ägare icke styrkt, att de ensamma förlänat bostället, vilket tvärtom i alla tider ansetts för hela församlingens gemensamma egendom, förklarade häradsrätten socknemännen i mån av skatten berättigade till andel i bostället »att på sådant sätt till ett nytt och bättre boställes inlösande använda, som parterna sielfva öfverenskommit». Å hemmanet Ransäters och dess avgärda hemmans skogsmark åtnjöt boställslägenheten tidigare mulbete, gärdslefång och vedbrand till husbehov. Vid en åren 1768—1783 förrättad delning av skogen bibehölls bostället vid sina ägor inom hank och stör utan att för nämnda rättighet, som därvid frångick bostället, tilldelas andel av skogsmarken. I ersättning härför anslog församlingen åt boställshavåren ett lass ved av varje matlag 1 ). Å t o r p n r 2. Efter beslut å sockenstämmor den 15 april 1811 och den 4 september 1814 inköpte Ransäters församling såsom tillökning till komministersbostället Ransbacka enligt köpehandling den 6 december 1822 2 ) av Petter Olsson i Jonsbol och hans hustru för 1,100 riksdaler banko med viss undantagsförmån 7 M mantal av skattehemmanet Gersby nr 1 i Ransäters socken 3 ). Härå meddelades laga fasta den 10 mars 1824. Till köpeskillingens likviderande hade socknemännen beviljat medel genom sammanskott att utgå efter den för rösträtts åtnjutande gällande grund. Som det inköpta hjälphemmanet emellertid var olämpligt beläget i förhållande till komministerns bostadsboställe Ransbacka, anhöll Ransäters församling hos K. M:t år 1862 att få utbyta det förra mot Vio mantal av skattehemmanet Vs mantal Åtorp nr 1 i Ransäters socken, vars ägare förklarat sig villiga till det ifrågasatta bytet utan någon mellangift. Sedan hemmansdelarnas ägor och övriga förmåner blivit var för sig efter gällande skattläggningsgrunder uppskattade samt hemmansdelarnas åbyggnader värderade, medgav K. M:t enligt nådigt brev den 13 september 1865 4) det begärda boställsbytet under villkor, att 7ie mantal Åtorp åliggande rotering överflyttades på 7 M mantal Gersby, samt att före bytets verkställande hos Kbfde styrktes, att förstnämnda hemmansdel vore gravationsfri. x ) Sockenstämmoprotokoll den 17 okt. 1773. I förslaget till 1882 års lönereglering för komministern upptogs V» lass ved av varje skattlagt matlag, m e n enligt boställshavarens uppgift utgöres numera icke denna vedleverans. 2 ) Bil. 8. 3 ) Egendomen, som år 1811 inköpts av P e t t e r Olsson för församlingens räkning för 1,066 rdr 32 sk. bko, hade redan då tillträtts av komministern. *) Bil. 9.

8785 19

ÖVRE

ULLERUD,

NEDRE

XJLLERUD,

RANSÄTER

OCH

MUNKPORS.

Efter det Kbfde den 5 december 1865 förordnat, att bytet skulle gå i verkställighet från och med år 1866, samt att den Vié mantal Åtorp åliggande rotering skulle överflyttas på 1 /M mantal Gersby x ), upprättades den 31 december 1865 bytesavhandling, enligt vilken Ransäters församling mot »det Ransäters församling och dess komministersboställe tillhörande» Va* mantal Gersby tillbytte sig l/u mantal Åtorp. Härå erhöll församlingen lagfart den 16 januari 1882 2 ). Det nya bostället har i gällande jordebok utbrutits från Åtorp nr 1 och under nr 2 upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen. Enligt k u n g l brev den 7 augusti 1908 har boställshavaren, enär Ransbacka med Åtorp anskaffats av Ransäters församling utan bidrag av allmänna medel, tillerkänts hela behållna avkastningen från boställets skog.

Komministern i Munkfors. Enligt kungl. brev den 30 december 1916 skall åt komministern i Munkfors av Ransäters församling och Munkfors kapellförsamling å lämplig plats vid Munkfors upplåtas prästgård av beskaffenhet att kunna godkännas enligt ecklesiastik boställsördning den 9 december 1910, och skola församlmgarna, intill dess prästgård anskaffats och tagits i bruk, till komministern gälda hyresersättning med 600 kronor årligen, där icke bostad, varmed han åtnöjes, eljest av församlingarna beredes honom. Prästgård har ännu icke anskaffats, utan komministern uppbär fortfarande nämnda hyresersättning.

Kloekaren i Nedre Ullerud. Genom gåvobrev den 14 november I860 3 ) skänkte Mölnbacka bolag till Nedre Ulleruds församling ett från Va* mantal av skattehemmanet Risätter nr 1 avsöndrat jordområde om 3 tunnland under förbehåll, att det användes till klockarbostad för Nedre Ulleruds socken. Å lägenheten, vara församlingen sedermera uppfört boställsbyggnader åt klockaren, erhöll församlingen laga fasta den 20 juni 1862 4 ). x ) P å grund av roteringskommissionens beslut den 7 aug. 1S26 hade l/ii mtl Gersby befriats från rotering såsom av församlingen anskaffat till komministersboställe. 2 ) Bil. 10. 3 ) Bil. 11. 4 ) Till boställe åt klockaren i Nedre Ullerud var tidigare anslagen en i 1585 års jordebok under rubrik kyrkotorpare införd lägenhet, numera kallad Klockartomten nr 1, med en efter då förrättad skattläggning för 2 tunnors utsäde och 2 lass äng m. m. påförd r ä n t a av 2 l a smör. Bostället, som enligt Kils h ä r a d s r ä t t s protokoll den 6 aug. 1655 »af ålder och urminnes tid» tillhört kyrkan som klockarbord, men som icke frinjöts av klockaren, bortsåldes år 1649 av kronan under frälse frihet till Lars Blankenfjäll. Av Kils häradsrätts protokoll för åren 1649—1652 framgår, att generalguvernören i Göteborg efter klander av Nedre Ulleruds socknemän genom res. den 24

ÖVRE

UI/LERTJD,

NEDRE

ULLERTJD,

RANSÄTER

OCH

MUNKFORS.

35 Av medel, som lämnats för från bostället till järnväg exproprierad mark, har bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond å 391 kronor, vara boställshavaren uppbär räntan.

Urkundsbilagor. i.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 19 juni 1753 angående utbyte av komministersbostället Arnäs i Övre Ullerud emot Y« mantal av skattehemmanet 1 mantal Prästbol. Adolph Friedrich etc. Uppå comministerns Sven Kihlmans å Öfre Ulleruds församlings vägnar i Vermeland hos Oss i underdånighet giorde ansökning och i anledning af edert d. 18 sistL. apr. deröfver afgifne underdånige utlåtande vele Vj i nåder hafva samtyckt, att det berörde församling anslagne capellans bostället Arnäs Vs dels crono må få utbytas emot ett nära in till kyrckan belägit XU dels hemman i helgiärds skatte hemmanet Prästebohl benämdt, hvilket herr riks rådet samt riddaren och commendeuren af Yåre orden baron Löwenhielm skall vara tillhörigt, så att Vs dels hemmanet Prästebohl i stället för Arnäs blifver capellans boställe uti Öfre Ulleruds församling, dock detta med de vilkor, som bemälte herr riks råd och församlingen sig förenat om, samt att herr riks rådet och dess arfvingar eller de, som hädaneffter kunna blifva jnnehafvare af ofvannämde Arnäs hemman, derföre årligen betala till capelianen en lika stor och god ränta, som capellanen för 1,U dels hemmanet Prästebohl effter den uprättade föreningen kommer att blifva ansvarig före; finnandes Vj nödigt vara att detta bytet med berörde hemman varder i jordeboken och cronans räkenskap behörigen observerat och annoterat. Hvilket etc. Stockholm i rådcammaren d. 19 junii 1 7 5 3 . Efter originalet hos kammarkoll. april 1652 förordnat om köpets återgång, och att för detta ändamål hos vederbörande kronofogde deponerats 24 rdr. Dessa synas emellertid hava förkommit (se 1670 års dombok). Agaren av Holleruds eller Katrinebergs säteri, vartill Klockartomten sedermera lades, upplät densamma till klockarens nyttjande emot lega. Genom Kbfdes utslag den 19 april 1749 förbjöds säteriägaren, som gjort anspråk p å att få inlägga den u n d e r säteriets direkta bruk, att befatta sig med de ägor, som tillhörde Klockartomten. Enligt vad de hos Kbfde uppvisade handlingar utvisade, hade nämligen Nedre Ulleruds kyrka och församling på lagligt sätt kommit i besittning av och sedan 1652 innehaft och nyttjat densamma till bostad åt klockaren. Kbfde hänvisade säteriägaren att utföra sin talan vid domstol. Därefter förevar tvisten om ä g a n d e r ä t t e n till lägenheten vid Kils häradsrätt den 22 jan. 1750. Någon dom synes emellertid icke h a v a meddelats i målet, men h a r lägenheten, som enligt en år 1706 upprättad karta är belägen invid kyrkan, sedermera avhysts under och brukats till Katrineberg.

ÖVRE ULLERUD, N E D R E ULLERUD, RANSÄTER

OCH MUNKFORS.

2. Övre Ulleruds sockenstämmoprotokoll den 5 augusti 1694, enligt vilket till kaplansboställe år 1687 inköpts ett område av hemmanen Oisätter och Hällekil. Yl.) Frågas om capellanernas boställe? Svaras, att V8 Arnäs cronoliemman är till capelians boställe anslaget och possideras af hr Nils Eisell. Till hr. Sven Pagander hafver församblingen kiöpt en plats af Hällkijl och Olsäter åboer, som der på kiöpeskriftt gifvet af dato d. 20 novembris a:o 1687 med nampn och bomerke underskrefven, som skall framvisas på tinget, och dera fasta tagas; imedlertijd skola några af sochnemennerna ännu tillijka med lendsmannen bem:te plats besichtiga och utstaka. Och som Hällkijl-åboerne än ingen äng eller rydningsland efter sin utfäste lofven der till lämpnat hafva, ty tillsades de med snaraste samma sitt löfte fullgiöra. Vijdare uthlofvar och församblingen, föruthan det som redan på samma hemman arbetat är, än här efter continuera med dess förbättrande till huus, åker och äng, eller hvad der ved nödigest tarfvas. ,•* „ • , « « , TT 7 7 7 7 \ ° Ur sockenstammoprotokollen (Göteborgs lanasark.).

Kils härads uppbudsprotokoll den 10—13 oktober 1694, enligt vilket uppbud första gången meddelats å ett område av hemmanen Oisätter och Hällekil, som år 1687 inköpts till kaplansboställe i Övre Ullerud. Een plats som på Hellekijkls och Olofssätters bohlbyarnes samt afgierdhe hem:ns Åhs, Butorpets och Bäcks ägor ähr belägen, hvilken dess åboer uplåtit O. Ullerudhs försambling till een capellans bostelle man eftter man för 16 rdr i sölfv:mt, hvilka förbe:te jordägare afrächnadt haff:a emoth 4 rdr af eett heelt hem:n till byggningshielp 1 g:n. Dock skall intra fatalia determineras innom vijst begrep, huru vijda den således uplåtne plats sig sträckja bör. Der tillförordnades lensm:n Kijhlman, Per i Kansätter, Måns i Amääs och Nils i Kern samt Nils i Prästbohl dätta i vederbörandes närvaro att uthrösa. , 7 r7 , • „... , . , 7 TT Ur protokollet % Goteborgs landsark.

ÖVRE TJLLERUD, NEDRE ULLERTJD, RANSÄTER OCH MUNKFORS.

4. Kils härads dombok den 1 oktober 1735 angående inköp av hälften av den så kallade Kvarnbråtsängen till komministersbostället Oisätter nr 2 Prästegården. § 119. Bengt Olofsson i Olsättar har under d. 9 aprill sistledne uti vittnens Elof Larssons i Bäck närvaro, medelst då meddelat salubref emot undfångne 8 rdr courant af Öfre Ullerös kyrka försålt till prästegården här intill Oisätters ägor belägne, hälften af den så kallade Qvarnbråtsängen vid prästegårds gierde belägen, hvilcken han förklarar tillförende öfver 30 år tillbakars hafva legat under samma prästegård. Som uppå derom giord ansökning blef till all den kraft lag förmår härmed i rättens dombok intagit och uppå begiäran extraderat. Ur domboken i Göteborgs landsark. 5.

Nedre Ulleruds soekenstämmoprotokoll den 25 april 1819 angående inköp av "/i mantal av skattehemmanet 1 mantal Risätter till komministersboställe. § 1. Att kungörelsen till denna soknestämma var behörigen upläst och bestämt upgaf öfverläggningsämnet: inköp af 1,/4:del i kronoskattehemmanet Eisäter till boställe åt komminister loci, som förut under förpantningsrätt på obestämd tid innehaft oskattlagde torpet Jonsbohl på sätteriet Bosendahls grund, icke allenast ärkändes af samtelige närvarande, utan intygades af själfva förpantningsbrefvet som företeddes. Undertecknad upvisade äfven sitt ärhållne förordnande af församlingens pastor högvördige herr doctorn biskopen och ordens ledamoten Olof Bjurbäck, at i egenskap af ordförande leda öfverläggningen vid denna soknestämma. Hvarefter och sedan comminister loci, personligen tillstädes, efter derom gjord tillfrågan, förklarat sig fullkomligt nöjd med det projecterade bytet af 1/ 4 i Bisäter mot torpet Jonsbohl till beständigt blifvande capellansbohl, stannade församlingens pluralitet i följande beslut: Som socknen aldrig ägt verkeligt capellansboställe men behofvet deraf städse varit insett och tryckande, samt deltagandet i kostnaden för ett sådant hemmans inköp icke kan kallas frivilligt, utan ostridigt åligger hela församlingen såsom skylldighet, hvilket alt de herrar som nu protestera äfven ärkänt, derigenom at de eller deras rätts innehafvare deltagit i förpantningen af Jonsbohl och den summa som därtill blifvit sammanskuten; och som ett länge förgäfves sökt tillfälle till förmonligt inköp af ett passande prästboställe nu genom högvälborne h:r grefve

3. ÖVEE ULLERUD, NEDEE ULLEEUD, EANSÄTEE OCH MUNKPOES.

Frölichs oegennyttiga anbud yppat sig; h varjämte mycket osäkert är om ett lika förmonligt anbud göras kan när Jonsbohl snart nog måste af trädas; hvartill kommer at icke allenast församlingens nyligen tillträdde comminister finner detta anbud antagligt, utan äfven hans företrädare efter mångårigt boende och betydeligt arbete på Jonsbohl, likväl icke tvekade at mot ålderdomen förändra bostad och som boställe emottaga en l/i i Risäter, hvarom soknestämsprotocollet af den 21 sept. 1817 intygas, så finner församlingen för godt at upsäga förpantningen af Jonsbohl och antaga högvälborne h:r grefve Frölichs anbud af X U i Risäter till beständigt capellansbohl, mot villkor och förbindelser som här nedanföre skola uptagas. — — — — — — — — — — — — — —§ 3. Nu upgjordes med högvälborne herr grefve Frölich följande köpeafhandling angående 1 /4:del kronoskattehemmanet Risäter: l:mo. Köpesumman blir två tusende rid:r b:co hvaraf h. grefven sjelf betalar efter sin rösträttighet vid prästvahl för sine hemman, värk och lägenheter; hvilken betalningsgrund för hela soken kommer at följas. I förpantningssumman har h:r grefven ingen andel, utan kommer den at i köpesumman godtgöras den öfrige församlingen. • 2:do. Som herr grefven lemnat den afsålde egendomen i Risäter för ett, efter tidens skick, verkeligen nedsatt pris, och dessutom genom nybygnad därå kommer at vidkännas en drygare kostnad än hvad husrötan af Jonsbohl skeligen kan ärsätta, så åtog sig församlingen, at såsom tillskott i den förenämde köpesumman göra på hvarje skattskrifvit matlag trenne mansdagsverken på egen kost; hvilka dagsverken h:r grefven äger rätt att disponera, antingen vid nybygnaden på Risäter eller vid andre arbeten under Cathrinaeberg. 3:o. Köpesumman betalas vid Pärmässan 1820 och blir utan ränta till förfallotiden, ehuru comminister genast får tillträda egendomen. 4:to. Med den redan började mannbyggnadens utrymme förklarade sig såväl comminister som församlingen belåtne; den skall innehålla fem rum på botten samt 2:ne gafvelrum alt försvarligt inredt, hvarefter hela huset brädf ordras. Uthusen skola lemnas i laga stånd och afpassade efter hemmanets behof. Egendomen skall äfven enskiftas, hvarom redan anstalt i laga ordning är fogad. Kostnaden för alt detta ikläder sig h:r grefven ensam, och kommer, sedan alt detta är verkstäldt, egendomen at genom laga af och tillträdes syn öfverlemnas till comminister, som sedermera blir enligt lag ansvarig för både hus och häfd. 5:to. Till dess enskiftet hinner verkställas åtnjuter och brukar comminister 1 /3:del af hemmanet Risäter. 6:to. Deremot förbehöll sig församlingen och h:r grefven medgaf rättvisan deraf, at förr än den upgjorde handeln är antagen och lagligen befästad hvarken betala köpesumman eller utgöra de åtagna dagsverken — lika som församlingen högtidligt af sade sig alt deltagande i rättegång i och för detta boställs ombyte.

v 3.

ÖVRE TJLLERUD, NEDRE ULLERUD, RANSÄTER

OCH ,MUNKFORS.

§ 4. Sedan förestående contract blifvit upgjordt samt punct för pun et uprepat och förklaradt frågade ordföranden 3 :ne gånger om församlingen dermed vore nöjd, hvarpå lika ofta svarades med ett allmänt och frivilligt ja. — Det förstås dock at förenämde protesterande icke deltogo i detta bifall. In fidem protocolli P . A. Lindberg Lika med originalet intyga: And. Lungquist Olof Jonsson i Jonsbohl. f. d. kronolänsman.

häradsdomare.

Ur Nedre Ulleruds sockenstämmoprotokollsbok (kyrkans arkiv).

Köpebrev den 23 november 1820 om inköp av V* mantal Risätter till komministersboställe i Nedre Ullerud. Jag David Frölich gör härmed veterligt det jag med min kära hustrus ja och samtycke försålt och härmed försäljer till Nedra Ulleruds församling, i ändamål att hädanefter till capellans boställe begagnas, 1 /4:del uti kronoskattehemmanet Risätter, beläget innom Kihls härad och nämnde socken, för en köpeskilling stor tvåtusende riksdaler banko, på sätt och med vilkor sochnestämmo protokollet af den 25 aprill år 1819 vidare omförmäler. Och som Nedra Ulleruds församling, efter behörigen uprättad och godkänd repartition, nämnde köpeskilling 2,000 rdr b:ko till mig till fullo betalt; så afhänder jag mig och mina arfvingar förenämnde V^del uti Risätter*, med alt hvad därtill lyder och lagligen tillvinnas kan, och tillegnar samma Nedra Ulleruds församling såsom capellans boställe i evärdeliga tider, varandes tillträdet redan den 25 mars 1819 af nu varande capellanen skedt. Och förbinder jag mig till hemul efter lag, som försäkras i tillkallade vittnens närvaro å tingsstället Nilsby d. 23 nov. 1820. David Frölich. (L. S.)

Gustaf Hesselius.

Vittnar And. Lungquist.

Eric Brandt.

§ 105. År 1820 den 24 november å laga tinget med Kihls härad uti Nilsby, blef V*:del uti kronoskatte hemmannet Risätter som kostar två tusende riksdaler banco för Ulleruds församling upb 1 g:n U t supra På härads rättens vägnar G. Nauclér.

ÖVEE UKLERUD, NEDRE TTLLERTTD, RANSÄTER OCH MUNKFORS.

§ 12. År 1821 den 22 febr G. Nauclér. § 20. År 1 8 2 1 den 13 november Fasta under n:o 12 den 20 december 1 8 2 1 . G. Nauclér.

2 g:n 3 g:n

Efter originalet i kyrkans arkiv.

Värmlands lagmansrätts dom den 10 juli 1797 i tvist emellan Ransäters med flera hemmans ägare och socknemännen i Ransäter om bättre rätt till komministersbostället Ransbacka. Vermelands lagmans rätts dom uti lagvadda saken från Kilils härads rätt, och emot dess utslag den 3 sisthe april, emellan jordäganderne i Eansäters bohlby samt afgärda hemmanen derunder Uddersrud Eansäters skog, Kärret, Högsby, N:a och S:ra Åmberg, Åtorp och Eansäterstorp, å ena sidan, uteblefne kärander, och de öfrige hemmans delägarne uti Eansäters sokn, å andra, genom krono länsmannen välagtad Olof Sundberg, svarander, angående rättigheten till prästebostället Eansbacka, hvilket käranderne påstådt vara till boställe första gången gifvit utaf Eansäter och dess afgärda hemman, så att svaranderne deruti icke någon delaktighet äga, eller böra få vid inköpande af ett nytt prästeboställe begagna den köpeskilling, som för Eansbacka inflyta kan, derest de ej med laggiltige skäl gitta styrka, att de eller deras förfäder denne lägenhet förvärfvat; hyarför utan öpen talan samt ersättning för rättegångskostnaden vorden förbehållen; öfver hvilket yrke tings rätten af sagt, att ehuru utan fråga vore, det prästebostället Eansbacka första gången blifvit tagit utaf Eansäters hemmans samhäfd och fölgakteligen synes, som skulle, då ej någre fångo bref dera kunnat företes, kärandernes förfäder omtvistade lägenhet lemnat till församlingens präst utan särskilt vedergällning, hvilket än mera derutaf trovärdighet vinner, att Eansäters hemman varit, enligt företedde sokne stämmo protocoll, befriat från att betala hö till prästen, som de öfrige i soknen sig frivilligt åtagit såsom ersättning för det ringa höbord, hvilket till bostället funnits; likväl och aldenstund utaf det protocoll som den 14 martii 1709 blifvit hållit, då visitation uti Eansäters sokn förrättades af framledne prosten Johan Cederholm, hvars trovärdighet för ingen del uti fråga sättas kunde, uplyst vordet, att Eansäters soknemän då erkändt att kappellans bostället blifvit af hela församlingen för egne medel köpt, dermed Eansäters gård med dess afgiärda hemman icke kunde förstås, den omständighet, att svaranderne och deras förfäder årligen gifvit hö eller pgr till prästen, såsom

3. ÖVRE ULLERUD, NEDRE ULLERUD, RANSÄTER OCH MUNKFORS.

ersättning för hans boställes ringhet skull, icke eller fullt bevisar, att svaranderne första gången vid boställets förvärfvande icke deltagit uti dess inköpande, utan endast att de, som ej i någon måtto hade olägenhet af bostället, ansedt sig (ej) kunna bättre än käranderne understödja prästen, som i alla händelser åtminstone betungade käranderne med muhlbete och vedbrand; fördenskull och som k:derne med skäl eller vittnen icke kunnat bevisa, det de ensamt förlänt bostället åt prästen, utan tvärt om styrkt vordet, att det i alla tider blifvit ansedt för hela församlingens gemensamma ägendom; alt så har och häradsrätten med anledning af 15 cap. 1 § jbl. och 17 cap. 33 § rgb. pröfvat rättvist att förklara k:derne till deras påstående oberättigade och s:derne i mån af skatten tilldöma sine andelar i bostället och på sådant sätt till ett nytt och bättre boställes inlösande använda, som parterne sielfve öfverenskommit och hade k:derne, som saken förlorat, blifvit ålagde med 2 rd. sp. s:dernes aftvungne rättegångs kostnad gälda. Afsagd å lagmans tinget i Carlstad den 10 julii 1 7 9 7 . Som k:derne icke gittat förete något laga förfall till deras uteblifvande från lagmans tinget, utan såmedelst försuttit deras emot tings r:ns utslag i denne sak tagne vad; altså fant lagmans rätten med stöd af 12 cap. 2 § och 25 cap. 2 § rgb. rättvist, att ej allenast sakfälla k:derne för uteblifvande till 1 rd. 16 sk. sp. böter, utan ock berörde utslag såsom laga kraft vunnit härigenom förklara, samt dem ålägga, att med 4 rdr specie gälda svarandernes härstädes åbragte kostnad. Ur domboken hos Göta hovrätt.

Kils härads lagfartsprotokoll den 19 december 1822, enligt vilket uppbud första gången meddelats å det till komministersboställe i Ransäter inköpta l /M mantal av skattehemmanet Gersby nr 1. § 93. Till häradsrätten inlemnades efter skrifne köpeafhandling: »Med fri villja och mogen öfverläggning uplåte och försälje vi underteknade härmed till Kansätters församling och till ökad capellans boställe derstädes vår ägande V24:dels efter helt räknadt uti 1 Andels kronoskatte hemmanet Gersby, Eansätters socken, med dess tillhörande hus och ägor, skog och mark, samt alla de förmohner och fördelar som nu dertill lyda, eller framdeles tillvinnas kunnna, emot en öfverenskommen, och af alla innom församlingen röstägande till sista penning redan erlagd köpesumma stor 1,100 rd. banco, med redan förut skedt tillträde; kommande likväl hustrun Maria Hindriksdotter, att i sin lifstid oqvald innehafva och bruka det undantag hon nu äger efter det contract med henne är upgjordt och återfaller detta undantag efter Maria Hindriksdotters död till sjelfva egendomen. 3785 19

ÖVRE

ULLERUD,

NEDRE

ULLERUD,

RANSÄTER

OCH

MUNKFORS.

Egendomen hemulas efter lag; och hafva vi till yttermera visso detta köpebref med våra egenhändiga namn uti nedanskrifne vittnens närvaro underteknadt, som skedde vid Kansätters mellanhammare den 6 december 1 8 2 2 . Petter Ollson i Jonsbohl, hustru Britta (B. O. D.) Olofsdotter. Såsom närvarande vittnen underskrifva: P . A. Lindberg, kyrkoherde. Johan P. Dahlgren.» Med anledning hvaraf 1 /24:del i hemmanet Gersby, som kostat 1,100 rd. b:co, blef för Bansätters församling upb 1 g. Ur renoverade lagfartsprotokollet i riksark.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 13 september 1865 angående utbyte av komministersbostället 1/2i mantal Gersby emot Via mantal av skattehemmanet 1 mantal Åtorp. Carl etc. Enär det utaf Bansäters församling till förbättrande af dess comministersboställe Bansbacka år 1822 inköpta V M mantal af hemmanet Gersby n:o 1 vore beläget på V2 mils af stånd från samma boställe, och brukandet af nämnda hemmansdel i följd deraf vore förenadt med kostnader och olägenheter för comministern, men tillfälle sig yppat att i stället erhålla 1 /io mantal af kronoskatte hemmanet Åtorp n:o 1, hvilket låge i samma skifteslag som Bansbacka och kunde i sambruk dermed skötas, hafva, uti en till Oss ingifven skrift, Bansäters socknemän, med förmälan härom, underdånigst anhållit, det berörda hemmansdelar måtte mot hvarandra få utbytas. Sedan, till följd af meddelad nådig remiss, ej mindre boställshafvaren, än äfven consistorium i Carlstad och Vår befallningshafvande i Vermlands län blifvit i frågan hörde, hvarvid de samtliga till bytet tillstyrkt nådigt bifall; så, och efter det ifrågavarande hemmansdelar blifvit efter gällande skattläggningsgrunder värderade, samt, i anledning af föreslagen öfverflyttning till Gersby af den Åtorp åliggande rotering, såväl rotedelegarne och soldaten som chefen för Vermlands regemente yttranden häröfver afgifvit, hafven I, uti infordradt underdånigt utlåtande af den 15 nästlidne månad, bland annat anfört, att, enligt ansökningen bifogade intyg, V24 mantal Gersby blifvit för år 1861 taxeradt till 956 riksdaler och 1/ie mantal Åtorp till 1,594 riksdaler riksmynt; att enligt ofvanberörda uppskattning och värdering den förra hemmansdelen uppskattats till en ränta af 5 riksdaler 24 skillingar 11 19/40 runstycken och den sednare till en ränta af 7 riksdaler 20 skillingar 3 3/so runstycken banco, samt åbyggnaderna vid den förra upptagits till 1480 riksdaler och vid den sednare 1 7 6 3 riksdaler riksmynt, och att således egorna vid Åtorp efter skattläggningsmethod uppgingo till 1 riksdaler 43 skillingar 3 9 /ie runstycken banco mera än vid Gersby, samt åbyggnaderna vid Åtorp

ÖVRE TTLLERUD, NEDRE ULLERUD, RANSÄTER OCH MUNKFORS.-

i värde öfverstego åbyggnaderna vid Gersby med 283 riksdaler riksmynt; vid hvilket förhållande, och då kronotionden för V M mantal Gersby belöpte sig till 13 V 3 kappar, men för 1/IQ mantal Åtorp till endast 5 Va kappar, samt hvarken rote-intressenterne och soldaten eller regements chefen haft något att erinra mot öfverförandet på Gersby af den Åtorp åliggande rotering, I tillstyrkten nådigt bifall till det ifrågasatta utbytet, dock med vilkor att, före dess verkställande, till Vår befallningshafvande i länet aflemnas handlingar, som styrka det 1/is mantal Åtorp är fritt från gravation, och att den sistnämnda hemmansdel åliggande rotering varder på V24 mantal Gersby öfverflyttad. Vid underdånig föredragning af detta ärende hafve Vi funnit godt att på sätt I hemställt, till berörda hemmansutbyte lemna nådigt bifall. Hvilket etc. Stockholms slott den 13 september 1865. . . . , „ Efter originalet nos kammarkoll. 10.

Mellansysslets tingslags lagfartsprotokoll den 16 januari 1882, enligt vilket lagfart beviljats a Via mantal Åtorp, som bytts till komministersboställe i Ransäter emot l/u mantal Gersby. § 19. S. D. Kansäters församling lät genom länsmannen L. M. Frykholm anhålla om lagfart på grund af följande: »Bytesbref. Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 13 september 1865 medgifvit att det Kansäters församling och dess komministersboställe tillhörande Va 4 mantal Gersby må utbytas mot Via mantal Åtorp i samma församling, så ock efter det Konungens befallningshafvande i länet i skrifvelse af den 5 december samma år förordnat att bytet från och med början af år 1866 skulle träda i verkställighet, hafva i följd häraf Eansäters församling genom undertecknade, Johannes Olsson och E. Andersson, dertill befullmäktigade ombud, härigenom velat öfverlåta under full eganderätt till Olof Olsson och Anna Maria Pettersson, såsom egare till Vie mantal Åtorp, församlingens omförmälda V24 mantal Gersby, hvaremot vi, Olof Olsson och Anna Maria Pettersson, till Eansäters församling i utbyte lemna vårt Vie mantal Atorp, att af församlingen egas, brukas och besittas såsom annan dess välfångna egendom. Ståndande vi å ömse sidor hvarandra hemul efter lag. Tillträdet af de serskilda hemmanen sker efter denna dag. Ransäter den 31 december 1865. För Eansäters församling: Olof Olsson. Johannes Olsson. Jonas Olofsson. E. Andersson. Anna Maria Pettersson. Egenhändiga namnteckningarne bevittna: J . H. Thegerström. Nils Jonsson.»

ÖVRE

ULLERTJD,

NEDRE

ULLERTJD,

RANSÄTER

OCH

MUNKFORS.

Derjemte företeddes: l:o) styrkt afskrift af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 13 september 1865, hvaraf inhemtades, att Kongl. Maj:t, på ansökning af Ransäters socknemän, medgifvit, att det utaf Ransäters församling till förbättrande af dess komministersboställe Ransbacka år 1822 inköpta V24 mantal Gersby finge utbytas emot Vi6 mantal Atorp i nämnda socken; 2:o) styrkt afskrift af Konungens befallningshafvandes i Vermlands län skrifvelse den 5 december 1 8 6 5 , deruti Konungens befallningshafvande, under åberopande af Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga bref förordnat, att ifrågavarande utbyte skulle från och med början af år 1866 träda i verkställighet ; samt 3:o) styrkt afskrift af fasta den 15 juli 1865 för Olof Olsson i Gersheden å 45 öre skatt af kronoskattehemmanet Åtorp; och sedan af lagfartsprotokollet för den 6 november 1862, § 92, inhemtats, att då ingifvits arfskifte den 19 oktober 1848 efter Petter Olsson, utvisande att dennes barn Petter, Anna Maria, Carolina och Cajsa bekommit i arf efter fadren hvardera 15 öre skatt af Atorp, fann häradsrätten skäligt bevilja lagfart å 1/ie mantal Atorp i Eansäters socken, som denna församling mot V24 mantal Gersby tillbytt sig af Olof Olsson samt Jonas Olsson och dennes hustru, Anna Maria Petersson enligt bytesbref af den 31 december 1 8 6 5 ; derom lagfartsbevis skulle utfärdas. Som ofvan. P å häradsrättens vägnar Y. Ryman. Efter originalet i kyrkans arkiv. 11.

Gåvobrev den 14 november 1860, enligt vilket till klockarboställe i Nedre Ullerud av Mölnbacka bolag* skänkts 3 tunnland av skattehemmanet Risätter nr 1. A Mölnbacka bolags vägnar öfverlemnar jag härmed enligt bolagets beslut och i kraft af detta gåfvo bref till Nedre Ulleruds församling en jordrymd af tre tunneland mark på Risäters hemmans område, enligt den utstakning, som af mig kommer att göras och hvarå serskild karta skall blifva öfverlemnad. Afhändande jag sålunda Mölnbacka bolag berörde egorymd och tillegnar densamma Nedre Ulleruds församling att everdeligen bruka och besitta under förbehåll att den användes till klockarebostad för socknen samt att den nu varande gravationen, hvilken å egendomen finnes, får orubbad qvarstå tills den hinner blifva i vederbörlig ordning amorterad eller dödad, hvarjemte församlingen skall såsom everdelig skatt till Risätters hemmansegare årligen erlägga

•

ÖVRE ULLEEUD, NEDRE ULLERUD, RANSÄTER OCH MUNKFORS.

t v å kappar kafre. Till yttermera visso har jag detta gåfvobref med min underskrift bekräftat samt bolagets och mitt sigill derunder sätta låtit, hvilket skedde å Mölnbacka i nedanstående tvenne vittnens närvaro den 14:de november 1860. C. Hammarhjelm. (L. S.) (L. S.) Såsom vittnen till gåfvan undertekna: E. Moblad. C. E. Wedin. § 132. År 1860 den 17 november å lagtima höste tinget med Kihls härad, blef detta gåfvobref till häradsrätten ingifvet och deröfver resolveradt på sätt protocollet förmäler; betygar På härads rättens vägnar Wilhelm Waldenström. § 4. År 1861 den 15 april, å lagtima vinter tinget med Kihls härad, blef å 3 tunnland mark, afsedde till klockare boställe och lydande under 7 /24:dels mantal i kronoskatte hemmanet Eisäter, som Nedra Ulleruds församling erhållit i gåfva af Mölnbacka bolag genom dess disponent, kongl. secreteraren C. Hammarhielm, meddeladt upbud l:sta ggn; betygar På härads rättens vägnar Wilhelm Waldenström. § 74. År 1861 den 14 november meddelades uppbud härå 2 ggn; betygar P å härads rättens vägnar e. f. C. E. Ekelund. § 25. År 1862 den 7 april meddelades upbud härå 3:dje ggn; betygar På härads rättens vägnar e. f. C. K. Ekelund. Efter originalet i kyrkans arkiv.

GEAVA.

4. Grava. Grava församling utgjorde tidigare annex till Tingvalla, sedermera Karlstads pastorat och avskildes vid Karlstads stads o anläggning till eget pastorat enligt hertig Karls brev den 6 mars 1584. Ar 1595 lades Grava åter som annex till Karlstad men avskildes vid superintendentens förflyttning till Karlstad år 1647 till eget pastorat 1 ). Efter att en kortare tid hava innehafts av konrektorn och teologie lektorn Nikolaus Magni Hungvidius som prebende 2 ), tillsattes enligt kungl. brev den 7 december 1649, varigenom skilsmässan från Karlstad bekräftades, särskild kyrkoherde därstädes. År 1661 blev Grava på grund av kungl. brev den 24 december 1652 åter prebende för teologie lektorn, sedermera äldste lektorn vid Karlstads gymnasium 3 ). Prebendeegenskapen upphörde i samband med 1868 års lönereglering, och har pastoratet genom kungl. brev den 18 juni 1869 förklarats skola såsom regalt gäll anses. Enligt kungl. brev den 31 december 1907 utbröts norra delen av Grava församling till särskild kapellförsamling, benämnd Forshaga. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har fastställts genom K. M:ts resolution den 8 november 1918, i samband varmed K. M:t förordnat, att Forshaga skulle den 1 maj 1919 avskiljas till eget pastorat samt komministers tjänsten i Grava dåvarande pastorat vid innehavarens avgång indragas, och finnes nu endast kyrkoherde i Grava.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslaget avkomsten av kyrkoherdebostället 1 mantal krono Almar nr 1. I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på kyrkornas och prästernas egendomar i Skara stift 4 ) upptogos under »TingJ

) Se sid. 4. ) Se anteckningar i Grava kyrkobok (Göteborgs landsark.), räkenskapshandlingar i karcmarark. och H a m m a r i n I: 144 f. s ) Se H a m m a r i n I: 145 och 267. 4 ) Allm. bil. 1. 2

GRAVA.

valla stomps upbörd», bland annat, »Stompnen ij Grava)) och. »Anders ij Almar»*) med till prästen utgående landgillen av »smör 5 p:d, gengerd l c j e r n » av det förra och »smör 4 p:d, gengerd l c jern, daxverke 3» av det senare hemmanet. I kronans räkenskaper, där »Stompnen ij Grava» benämndes »Nilss i Stodön», upptogos hemmanen i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen, men påfördes år 1548 även ovannämnda landgillen. Det av Stodön (Stodene) utgående landgillet avkortades emellertid såsom frinjutet av kyrkoherden i Tingvalla (»fritt presten harrVer»), varemot Almar indrogs till kronan 2 ). Sedan förstnämnda hemman år 1572 bortskänkts under frälse frihet 3 ), uppläts i stället det tidigare reducerade prästehemmanet Almar till stomhemman åt kyrkoherden 4 ), som därefter under stomfrihet innehade detsamma 5 ). Sedan Grava år 1647 blivit eget pastorat, anslogs Almar genom kungl. brev den 7 december 1649 6 ) med vanlig prästerlig frihet till kyrkoherdeboställe därstädes 7 ). Almar upptogs i jordeböckerna till en början under rubriker, som angiva dess ecklesiastika natur (prästelandbönder, kyrkohemman och dylikt), men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika egendomar år 1616 till krono titel 8 ), varunder det sedermera alltjämt redovisats. Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde hemmanet fodring såsom helt hemman 0 ), och har, alltsedan mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, varit åsätt 1 mantal. I nu gällande jordebok upptages bostället bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Almar nr 1. J ) Enligt testamente den 14 juli 1287 (Dipl. Suec. n r 941) hade biskopen i Linköping hertig Bengt till Värnhems kloster testamenterat bland a n n a t »Almarij» i Värmland. Om tiden n ä r och sättet h u r det sedermera blivit ett kyrkoherdens landbohemman, föreligga inga uppgifter. Möjligen har det varit kyrkoherdeboställe i Grava u n d e r en tid omkring år 1359, då Grava enligt Hammarin I: 267 skall hava varit eget pastorat. 2 ) A l l m . b i l . 2. 3 ) Hertig Karls brev den 20 okt. 1572. 4 ) V m l . 1573: 13. 5 ) Under tiden 1585—1595, då Grava var eget pastorat, innehade kyrkoherden därstädes Almar såsom stomhemman och kronohemmanet K ä r n e såsom boställe, det senare därtill anslaget enligt hertig Karls brev den 6 m a r s 1584. 6 ) Bil. 7 ) I kronoräkenskaperna åberopas som verifikation till den anordnade r ä n t a n landshövdingen Tönnes Langmans immissionsbrev den 4 jan. 1650, som emellertid icke finnes räkenskaperna bilagt. 8 ) Nämnda år uteslötos ur räkenskaperna för Östersysslets fögderi samt Karlstads h ä r a d av Västersysslets fögderi rubrikerna >präste> och »kyrke», och de därunder upptagna fastigheterna fördes under krono titel. 8 ) Fodringen utgick efter mantal (Yml. 1540: 5 och 1542: 11).

GRAVA.

Boställets rågångar synas hava bestämts, mot Solberg genom en år 1789 fastställd rågångsstakning, mot hemman i Alsters socken genom en år 1796 förrättad rågångsstakning samt mot Tollerud och Hjärpetan genom en år 1798 fastställd rösläggning.

Prästgård. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad beredas kyrkoherden genom upplåtelse av prästgård å kyrkoherdebostället på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades. Vid en jämlikt 64 § nämnda boställsordning å bostället den 11 och 12 december 1918 samt den 17 februari 1919 förrättad husesyn avsattes till prästgård ett av boställets tomt, trädgård och park med mera bestående område. Enligt en av distriktslantmätaren E. Högdahl år 1919 upprättad karta innehåller prästgården 3,9 hektar.

Klockaren. Enligt en av kyrkoherden till 1698 års så kallade prästverk lämnad uppgift hade klockaren intet boställe utan nyttjade med hemmansåbornas medgivande på behaglig tid ett på frälsehemmanen Norra och Södra Grava upptaget, vid kyrkan beläget torp om 1 *U tunnas utsäde av havre 1 ). Genom avhandling den 19 september 1903 överlät ägaren av Södra Grava äganderätten till, bland annat, nämnda torp å »Grafva kommun» utan köpeskilling, enär det jämte Kyrkoparken blivit 3D för det ändamål namnen angiva till församlingen förut skänkta». Sedan lägenheten genom Kbfdes resolution den 21 december 1903 under namn av Klockarbostället nr 1 om 0,35 hektar avsöndrats från 1 mantal Södra Grava nr 1 2 ), meddelades lagfart härå den 12 april 1904. Klockarbostället lär numera enligt pastors uppgift icke användas för sitt ändamål, utan klockaren innehar endast bostad.

*) Allm. bil. 3 och verif. till prästverket sid. 857 v. ) Enligt en av häradsrätten den 18 jan. 1745 fastställd förlikning i sammanhang med storskifte å Norra och Södra Grava skulle Klockartorpet, som dittills varit bägge hemmanen tillydande, därefter »innehafvas, nyttjas och evärdeligen disponeras> allenast av Södra Grava. 2

GRAVA.

49 Urkundsbilaga. K. M:ts brev den 7 december 1649, enligt vilket stomhemmanet 1 mantal Almar nr 1 anslagits till kyrkoherdeboställe i Grava. Yij Christina, etc. giöre vitterligit, att effter som Vij haf:e funnet gott att förordna Graf:a sochn i Värmeland till ett serdeles pastorat, och förnimmer att der under är inthet prästebordh helst emädan den sochnen af longligh tijdh tillhakar hafver varit annexa till Carlstadh, hvarföre hafve Vij förordnat och bevilliat, som Vij härmed och i dette Vårt öpne brefz krafft bevillie och förordne, att det hemmanet Almar i bemelte sochn och Kijhls häradt här effter skall vara prästebordh och under Graf va pastorat, och kyrkioherden vällärde herr Anders Erici Uranius som nu dijt förordnas och consequenter hans successorer skole hafva det samma at niuta, bruka och behålla med lijka vilkor och frijheeter, ehvad nampn det och hafva känn, som andre kyrkioherdar her i rijket deres prästebordh på embetes vägnar niuta och innehafva, till evärdelig tijder. Här Vårt cammar rådh, landzhöfdinge och landzbookhållare i Värmeland sampt befallningzman i häradet och alle andre som dette angår, haf:e sig att effterrätta, icke giörandes här emoot i någon Ur riksregistraturet (riksark.).

37S5 J9

FOKSHAGA.

5. Forshaga. Enligt kungl. brev den 31 december 1907 utbröts norra delen av Grava församling till särskild kapellförsamling, benämnd Forshaga. Genom nådig resolution den 8 november 1918 förordnade K. M:t, att Forshaga skulle den 1 maj 1919 avskiljas till eget pastorat 1 ) med endast kyrkoherde och komministerstjänsten i Grava dåvarande pastorat vid då befintliga innehavarens avgång indragas, samt fastställde löneregleringar jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 dels för kyrkoherden och dels, så länge komminister funnes, för kyrkoherden och komministern.

Lönebo ställe. Enligt löneregleringsresolntionen är till prästerskapets avlöning anslaget avkomsten av komministersbostället 589V38ioo mantal krono Öjenäs nr 2 i Grava socken. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs det till frälse försålda kronohemmanet 1,U mantal Gerstad (Gerstan) nr 1 till boställe åt komministern i Grava, och skulle hemmanet enligt kungl. brev den 23 mars 1691 inlösas från frälseägaren för statsmedel, såvida det icke kunde utan lösen indragas till kronan 2 ). Sedan reduktionskommissionen år 1701 verkställt uträkning av köpeskillingen, som jämte räntor från och med år 1691, då komministern jämlikt kungl. brev den 28 ovannämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymts i och frinjutit hemmanet, belöpte sig till 170 daler 6 öre 11 penningar silvermynt, utbetalades detta belopp till frälseägaren genom statskontorets anordning den 24 oktober 1701 3 ). Vid 1868 års lönereglering väcktes fråga om utbyte av komministersbostället Gerstad mot annat lämpligare beläget hemman, men enligt löneregleringsresolutionen skulle frågan härom få bero på särskild framställning. Sedan Grava församling härefter med förbehåll om K. M:ts *) F o r s h a g a utgör icke egen jordebokssocken. ) Se inledn. sid. X I I I f. samt allm. bil. 4, 5 och 6. ) Verif. till 1701 års r ä n t e k a m m a r b o k fol. 2666 (kammarark.).

2 3

FORSHAGA.

godkännande genom villkorliga köpeavtal av den 29 oktober samt den 17 och 21 november 1902 för sammanlagt 16,770 kronor med undantag av vissa avsöndrade lägenheter inköpt särskilda hemmansdelar av skattehemmanet 1 mantal Oj enas nr 1, nämligen 68 öre 15,5 penningar skatt av Evald Olsson, 41 öre 5 penningar skatt av Erik Johan Andersson och 37 öre 11,3 penningar skatt av Magnus Andersson med flera eller tillhopa 147 öre 7,8 penningar skatt i avsikt att i stället för Gerstad använda dem till boställe åt komministern, medgav K. M:t enligt nådigt brev den 23 oktober 1903 *) på därom av församlingen gjord framställning, att Gerstad finge utbytas mot dessa hemmansdelar under villkor, bland andra, att köpeskillingarna för dem ej finge överstiga de betingade 16,770 kronor, samt att hemmansdelarna, som genom laga skifte eller hemmansklyvning skulle avskiljas från övriga delar i hemmanet, av församlingen sattes i behörigt skick till såväl hävd som åbyggnader enligt synerätts bestämmande utan anlitande av hemmansdelarnas skogstillgång samt därefter, fria från inteckning, avlämnades till boställe åt innehavaren av komministersbeställningen i församlingen. På grund härav utfärdades för Grava församling den 15 mars 1904 trenne särskilda köpebrev å sammanlagt 149 öre 7,3 penningar skatt, vara församlingen beviljades lagfart den 8 april 1907 och den 15 mars 1909 2 ). Skiljaktigheten mellan det provisoriskt inköpta skattetalet och det sedermera lagfarna synes *bero därpå, att Evald Olssons åtkomsthandlingar lydde å 70 öre 15 penningar skatt. Detta skattetal hade emellertid genom tidigare skedda försäljningar av 2 öre skatt minskats till först uppgivna skattetal ; i ). Vid därefter åren 1904—1907 verkställd hemmansklyvning å viss del av hemmanet Ojenäs samt laga skifte å vissa hemmanet tillhöriga sjöstränder fann vederbörande förrättningsman vid granskning av åtkomsthandlingarna de av Grava församling inköpta hemmansdelarna utgöra allenast »omkring 145 öre 8,1 penningar skatt», men skulle församlingen bibehållas vid det uppgivna skattetalet, 147 öre 7,8 penningar, därigenom att församlingen inköpte bristande 1 öre 23,7 penningar skatt 1 ). Berörda anmärkning, som torde hava tillkommit av misstag 0 ), hade emellertid till följd, att församlingen genom köpebrev den 21 mars J

) Bil. 1. ) Bil. 2, 3 och. 4. ) Rätteligen skulle Evald Olssons innehav därefter utgjort allenast 68 öre 15 pgr skatt, m e n anledningen till denna obetydliga skiljaktighet h a r icke k u n n a t utrönas. Före försäljningen av de 2 örena skatt upptages ifrågavarande hemmansdel i taxeringslängderna till 70 öre 15,5 pgr skatt. 4 ) Skiftesprotokollet den 13 mars 1905, § 23 (Karlstads lantmäterikontor). 5 ) Församlingens köpehandlingar lydde tvärtom på 1 öre 23,5 pgr mera än dess faktiska innehav. 2 3

FORSHAGA.

1905 av Olof Andersson för 150 kronor inköpte ytterligare 23,7 penningar skatt 1 ) i öjenäs »att vid nu pågående laga skifte inom hemmanet tilläggas socknens komministerboställe derstädes». Härå erhöll församlingen lagfart den 8 april 1907 2 ). Efter berörda inköp förklarades församlingens skatterätt skola vid skiftet förbliva orubbad 3 ). Genom förestående lantmäteriförrättning, varvid innehavet utgjorde delningsgrund och — där flera delägare hade gemensamt sådant — skatterätten inom varje särskilt innehav, fingo de till boställe inköpta hemmansdelarna, som därvid upptogos till 147 öre 7,8 penningar skatt, ägor sig tilldelade i tre skiften. Förrättningen fastställdes den 3 september 1907. Genom 1903 års ovannämnda kungl. brev föreskrevs vidare, att Gerstad skulle, sedan de inköpta hemmansdelarna blivit såsom komministersboställe upplåtna, under äganderätt försäljas å offentlig auktion, samt att församlingen skulle av försäljningssumman, i den mån den därtill försloge, erhålla gottgörelse för vad församlingen visade sig hava utgivit såväl för inköp och iståndsättande av det nya bostället som ock till bestridande av erforderliga skifteskostnader och nödiga utgifter i övrigt för bytet. Sedan försäljningen av Gerstad ägt rum, skulle detta hemman i jordeboken omföras till skatte och de inköpta hemmansdelarna till krono med anteckning om deras egenskap av komministersboställe. Sedan det nya bostället insynats den 3 augusti 1906, ägde Gerstads försäljning rum å offentlig auktion den 20 oktober 1906. Det därvid avgivna högsta anbudet, 35,500 kronor, godkändes av K. M:t enligt nådigt brev den 1 februari 1907. Kbfde anbefalldes därjämte att för köparen utfärda köpebrev och att, sedan styrkt blivit, att de inköpta, till nytt komministersboställe upplåtna hemmansdelarna frigjorts från tilläventyrs vidlådande gravationer, till Grava församling utbetala inflytande köpeskillingen för Gerstad. Förutom köpeskillingarna för det nya komministersbostället, tillhopa 16,920 kronor, har Grava församling i räntor, skiftes- och andra med köpet förenade kostnader samt för det nya boställets bebyggande utgivit sammanlagt omkring 32,000 kronor. Enligt 1903 års kungl. brev skulle församlingen själv vidkännas den brist, som uppstod, för den händelse försäljningssumman för Gerstad ej skulle förslå till betäckande av sagda kostnader för bytet. Jämväl i kameralt avseende har det nya bostället utbrutits från Öjenäs nr 1 och i jordeboken upptagits bland kronoegendomar under allmän x

) Sålunda ej det enligt lantmätarens uträkning bristande skattetalet 1 öre 23,7 penningar. ) Bil. 5. . i o 3 ) Skiftesprotokollet den 25 april 1905, § 27. 2

FORSHAGA.

disposition, boställen, såsom Ojenäs nr 2 med ett skattetal av 147 öre 7,8 penningar eller 5893/384oo mantal 1 ). E n genom kimgl. brev den 31 januari 1913 medgiven försäljningav ett soldattorp i Ojenäs, varuti komministersbostället äger del efter sitt skattetal, har enligt pastors uppgift ännu icke kommit till stånd.

Prästgård. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad beredas kyrkoherden genom upplåtelse av prästgård på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades i eller invid Forshaga municipalsamhälle å plats, som K. M:t framdeles kunde bestämma, och skulle det åligga pastoratet att, intill dess detta skett, till kyrkoherden, där ej bostad, varmed han åtnöjdes, bereddes honom, gälda hyresersättning med 1,500 kronor årligen 2 ). Genom nådiga beslut den 20 september 1919 och den 9 december 1921 har K. M:t såsom plats för prästgård åt kyrkoherden godkänt ett område om 0,5872 hektar, som är avsett att avsöndras från 1 mantal Forshaga säteri nr 1 i Grava socken. Köpehandling härå har ännu ej utfärdats, och ytterligare åtgärder för kyrkoherdens förseende med prästgård hava icke vidtagits.

Urkundsbilagor. i. K. M:ts brev till kammarkollegium den 23 oktober 1903 angående utbyte av komministersbostället Gerstad. Oscar etc. Med eget underdånigt utlåtande den 1 oktober 1903 hafven I till Oss öfverlämnat en till Oss ställd, af Vår befallningshafvande i Yärmlands län till eder insänd skrift, däri Grafva församling i underdånighet anhållit, att det komministern i församlingen till boställe anvisade lU mantal Gerstad n:o 1, hvilket, såsom olämpligt beläget, vore för sitt ändamål mindre tjänligt, måtte få utbytas mot tre af församlingen enligt villkorliga köpeaftal den *) H ä r i ingår ej den år 1905 tillköpta skatterätten om 23,7 penningar. ) J ä m v ä l dåvarande komministern skulle beredas fri bostad enligt ecklesiastik boställsordning å komministersbostället eller ock n n d e r vissa villkor annan bostad, varmed ban skäligen kunde åtnöjas. 2

FORSHAGA.

29 oktober samt den 17 och den 21 november 1902 för ett pris af sammanlagdt 16,770 kronor inköpta hemmansdelar om tillhopa 147 öre 7 4 /s penningar skatträtt i hemmanet Öjenäs nio 1 om ett mantal skatte i Grafva socken, äfvensom att för åstadkommande af sådant utbyte bostället Gerstad måtte få försäljas och köpeskillingen, så långt den räckte, användas till inköp och bebyggande af det föreslagna nya bostället i Öjenäs; vid hvilken ansökning fogats en af vice kommissionslandtmätaren Karl Svanbom år 1902 från äldre kartor sammandragen karta öfver alla ägorna till 180 öre skatt af hemmanet Öjenäs och generalstabens karta, bladet Karlstad, å hvilket ifrågavarande båda hemmans belägenhet särskildt med bläck utmärkts, äfvensom åtskilliga handlingar, utvisande dels att verkställda delningar inom Öjenäs by ej vunnit fastställelse, enär byns skogsmark ej varit lagligen skiftad, och dels att vid värdering, som den 3 och den 4 december 1902 på församlingens föranstaltande hållits af kronofogden i orten med biträde af två nämndemän, bostället Gerstad med skog och åbyggnader uppskattats till sammanlagdt 22,932 kronor, däraf 10,472 kronor för skogen jämte skogsmarken, innehållande enligt uppgift 61,6 hektar, samt det föreslagna nya bostället i Öjenäs upptagits till sammanlagdt 2 0 , 3 6 0 kronor, däraf 7,678 kronor för skogen jämte afrösningsjorden, som skulle innehålla i areal 47,991 hektar; och hafva öfver ansökningen vederbörande kontraktsprost och boställshafvaren, komministern A. Rune, jämväl för pastorsämbetet i församlingen, sig yttrat äfvensom domkapitlet i Karlstad samt Vår befallningshafvande afgifvit underdåniga yttranden, hvarjämte och sedan Vår domänstyrelse, efter inhämtande af yttranden från vederbörande jägmästare och öfverjägmästare, afgifvit utlåtande i ärendet, församlingen ånyo hörts i anledning af domänstyrelsens utlåtande. Uti edert ofvanberörda utlåtande hafven I dels meddelat, att nuvarande bostället 7* mantal Gerstad n:o 1, hvilket i senast fastställda jordebok för länet upptoges under kronoegendomar under allmän disposition, upplåtits för sitt ändamål enligt nådigt bref den 17 februari 1 6 9 1 , dels ock, enär vederbörande indelningshafvare för sin del godkänt det föreslagna nya bostället samt köpeskillingarna synts eder vara till skäligt belopp beräknade, förklarat eder icke hafva något att erinra mot bifall till församlingens förevarande framställning. Vid föredragning af detta ärende hafve Vi funnit godt medgifva, att nuvarande komministersbostället V 4 mantal Gerstad nio 1 må utbytas mot de af församlingen villkorligt inköpta hemmansdelar om 147 öre 7 U penningarskatträtt i ett mantal Öjenäs nio 1; skolande härvid iakttagas: att köpeskillingarna för omförmälda hemmansdeler i Öjenäs ej må öfverstiga tillhopa 16,770 kronor;

FOESHAGA.

att samma hemmans delar skola beträffande samtliga ägor från öfriga ani hemmanet Öjenäs genom laga skifte eller hemmansklyfning afskiljas; att de inköpta hemmansdelarne skola af församlingen försättas i behörigt skick till såväl häfd som åbyggnader enligt synerätts bestämmande utan anlitande af hemmansdelarnes skogstillgång samt därefter, fria från inteckning, aflämnas till boställe åt innehafvåren af komministersbeställningen i församlingen; att, efter det de inköpta hemmansdelarne blifvit såsom komministersboställe upplåtna, nuvarande bostället V* mantal Gerstad skall, sedan uppskattning ägt rum af hemmanets skogsmark med därå växande skog, i befintligt skick genom Vår befallningshafvandes försorg å offentlig auktion under äganderätt försäljas samt högsta anbudets antaglighet underställas Vår pröfning; att församlingen må af den för Gerstad inflytande försäljningssumman, i den mån den därtill förslår, erhålla godtgörelse för hvad församlingen visar sig hafva utgifvit såväl för inköp och iståndsättande af det nya bostället i Öjenäs som ock till bestridande af erforderliga skifteskostnader och nödiga utgifter i öfrigt för bytet; att, för den händelse de genom försäljning af Gerstad inflytande medlen ej skulle förslå till betäckande af sagda kostnader för bytet, församlingen själf skall vidkännas denna brist, men att frågan om disposition af möjligen uppkommande köpeskillingsöfverskott skall anmälas till Vår pröfning; att, sedan försäljning i behörig ordning af 7 4 mantal Gerstad ägt rum, detta hemman i jordeboken skall omföras från krono till skatte och de tillbytta andelarne i hemmanet Öjenäs skola omföras från skatte till krono med anteckning om deras egenskap af komministersboställe; samt att de å nya bostället i Öjenäs nu belöpande tiondeafgifter till prästerskapet skola påföras hemmanet Gerstad n:o 1. Hvilket etc. Stockholms slott den 23 oktober 1903. Efter originalet hos kammarkoll. delar

Utdrag" av Mellansysslets tingslags lagfartsprotokoll den 8 april 1907, enligt vilket lagfart meddelats å 41 öre 5 pgr skatt av skattehemmanet 1 mantal Öjenäs nr 1, som inköpts till komministersboställe i Grava. § 188. S. d. Kyrkoherden L. A. Eune i Skåre anhöll för Grafva församling om lagfart på grund af följande: »Köpebref. Till Grafva församling upplåter och försäljer undertecknad Erik Johan Andersson min i Grafva socken, Karlstads härad belägna fasta egendom fyratioett öre och fem penningar skatt i kronoskattehemmanet Öjenäs mot en

FORSHAGA.

köpeskilling af tre tusen sjuhundra sjuttio kr. (3,770 kr.) och som denna köpeskilling blifvit behörigen liqviderad, så varder densamma härmed qvitterad och ofvannämnda fasta egendom med allt hvad dertill hörer och lagligen tillvinnas kan köparen tillegnad, att af köparen genast tillträdas och såsom annan valfången egendom egas och besittas. Öjenäs den 15 mars 1904. E. J . Andersson. Bevittnas af på en gång närvarande: Carl Westerholm. C. H j . Olsson.» Därjämte ingåfvos tre lagfartsbevis för säljaren, ett den 15 juli 1892 å 25 öre skatt, ett den 1 oktober 1901 och ett den 12 juli 1902, hvartdera å 8 öre 2 1/t penningar skatt, allt af Öjenäs. Ur lagfartsboken för Karlstads härad inhämtades, att från berörda 25 öre skatt af söndrats och särskildt lagfarits lägenheten Loviselund n:o 1 om 1 hektar 44 ar 55 kvadratmeter. Och beviljades nu alltså Grafva församling lagfart å fj^ratioett öre fem penningar skatt af kronoskattehemmanet Öjenäs i Grafva socken, med undantag af därå belöpande andel uti den från tjugufem öre skatt af söndrade lägenheten Loviselund n:o 1 om ett hektar 44 ar 55 kvadratmeter, hvilket förstnämnda skattetal församlingen för tretusen sjuhundrasjuttio kronor köpt af E. J. Andersson enligt köpebref den 15 mars 1 9 0 4 ; därom lagfartsbevis skulle utfärdas. Som ofvan. På härads rättens vägnar: C. Juhlin-Dannfelt. Efter originalet i Grava kyrkoarkiv.

Utdrag av Mellansysslets ting-slags lagfartsprotokoll den 8 april 1907, enligt vilket lagfart meddelats å 70 öre 15 pgr skatt av skattehemmanet 1 mantal Öjenäs nr 1, som inköpts till komministersboställe i Grava. § 189. S. d. Kyrkoherden L. A. Rune i Skåre anhöll för Grafva församling om lagfart på grund af följande: Köpebref. Till Grafva församling upplåta och försälja undertecknade Evald Olsson och hustru Karolina Andersdotter vår i Grafva socken, Karlstads härad belägna fasta egendom sjuttio öre och femton penningar skatt i kronoskattehemmanet Öjenäs, med undantag af derifrån gjorda, särskildt lagfarna afsönd-

PORSHAGA.

ringar, mot en köpeskilling af åtta tusen kronor, och som denna köpeskilling blifvit behörigen liqviderad, så varder densamma härmed qvitterad och of vannämda fasta egendom med allt hvad dertill hörer och lagligen tillvinnas kan köparen tillegnad, att af köparen genast tillträdas och såsom annan valfången egendom egas och besittas. Öjenäs den 15 mars 1904. Evald Olsson. Karolina Andersdotter. Egenhändiga namnteckningarne bevittnas af på en gång närvarande: Anders Nilsson, Norra Boda Bölden. Johan Carlsson, Södra Boda. Därjämte ingåfvos två lagfartsbevis den 8 april 1890 för Evald Olsson å tillhopa 70 öre 15 penningar skatt af Öjenäs. Ur lagfartsboken för Karlstads härad inhämtades: l:o. Att från sistnämnda skattetal afsöndrats och särskilt lagfarits en ägotrakt om 2 tunnland, 2:o. Att från 70 öre skatt afsöndrats och lagfarits en skogstrakt, belägen vid den s. k. Dyfvelsten och beräknad till 1 öre skatt, samt 3:o. Att från 70 öre 15 penningar skatt afsöndrats och lagfarits lägenheten Karlslund n:o 1 om 98 ar 73 kvadratmeter. Och beviljades nu alltså Grafva församling lagfart å sjuttio öre femton penningar skatt af kronoskattehemmanet Öjenäs i Grafva socken med undantag af därå belöpande andelar uti dels en från samma skattetal afsöndrad ägotrakt om 2 tunnland, dels en från sjuttio öre skatt afsöndrad skogstrakt, belägen vid den s. k. Dyfvelsten och beräknad till ett öre skatt samt dels den från sjuttio öre femton penningar skatt af söndrade lägenheten Karlslund n:o 1 om 98 ar 73 kvadratmeter, hvilket förstnämnda skattetal församlingen för åttatusen kronor köpt af Evald Olsson och hans hustru Karolina Andersdotter enligt köpebref den 15 mars 1904; därom lagfartsbevis skulle utfärdas. Som of van P å härads rättens vägnar C. Juhlin-Dannfelt. Efter originalet i Grava kyrkoarkiv.

37 85 19

FORSHAGA.

Utdrag av Mellansysslets ting-slags lagfartsprotokoll den 15 mars 1909, enligt vilket lagfart meddelats å 37 öre 11,3 pgr skatt av skattehemmanet 1 mantal Öjenäs nr 1, som inköpts till komministersboställe i Grava. § 111.

S. d.

Kyrkoherden Albin Eune ingaf för lagfart ett så lydande: »Köpebref. Till Graf va församling upplåta och försälja undertecknade Magnus Andersson, Axel Magnusson Graflind, och Tilda Magnusdotter vår i Grafva socken, Karlstads härad belägna fasta egendom trettiosju öre och elfva och tre tiondels penningar (37 öre 11 3/ io pgr) skatt i kronoskattehemmanet Öjenäs mot en köpeskilling af fem tusen (5,000) kr., och som denna köpeskilling blifvit behörigen liqviderad, så varder densamma härmed qvitterad och ofvannämda fasta egendom, med allt hvad dertill hörer och lagligen tillvinnas kan köparen tillegnad, att af köparen genast tillträda och såsom annan valfången egendom egas och besittas. Öjenäs den 15 mars 1904. Magnus Andersson. Thilda Magnusdotter. Axel Magnusson (Graflind). Egenhändiga namnteckningarna bevittnas af: Karl "Westerkolm. E. J. Andersson.» Lagfart hade förut denna dag under § 110 meddelats för Magnus Andersson å aderton öre sjutton och tjugusex fyrtiondels penningar skatt af hemmanet Öjenäs i Grafva socken samt för en livar af Axel Magnusson och Mathilda Magnusdotter å nio öre åtta och trettiotre fyrtiondels penningar skatt af samma hemman, allt med undantag af därifrån afsöndrade särskildt lagfarna jordområden. Med anledning häraf meddelades lagfart för Grafva församling å trettiosju öre elfva och tre tiondels penningar skatt af hemmanet Öjenäs i Grafva socken, med undantag af därifrån afsöndrade särskildt lagfarna jordområden, hvilken förstnämnda hemmansdel församlingen enligt köpebref den 15 mars 1 9 0 4 för femtusen kronor köpt af Magnus Andersson, Thilda Magnusdotter och Axel Magnusson, hvarom lagfartsbevis skulle utfärdas. Som of van På häradsrättens vägnar J. v. Knorring. Efter originalet i Grava kyrkoarkiv.

FORSHAGA.

5. Utdrag av Mellansysslets tingslags lagfartsprotokoll den 8 april 1907, enligt vilket lagfart meddelats å 23,7 pgr skatt av skattehemmanet 1 mantal Öjenäs nr 1, som inköpts till komministersboställe i Grava. § 190. S. d. Kyrkoherden L. A. Eune i Skåre anhöll för Grafva församling om lagfart på grund af följande: »Köpebref. Till Grafva församling försäljer undertecknad härigenom 23,7 penningar (tjugotre och sju tiondels) skatt af hemmanet Öjenäs i Grafva socken mot en öfverenskommen köpeskilling af etthundrafemtio (150) kronor. Och som denna summa tillfullo betalts, afhänder jag mig denna skatträtt att vid nu pågående laga skifte inom hemmanet tilläggas socknens komministerboställe derstädes. Öjenäs den 21 mars 1905. Olof Andersson. Bevittnas af på en gång närvarande: Maria Rune. Maria Larsson.» Ur lagfartsboken för Karlstads härad inhämtades: l:o att Olof Andersson den 4 oktober 1898 erhållit lagfart å 20 öre skatt af Öjenäs; samt 2:o att från nämnda skattetal jämte ytterligare 7 öre 10 6 /ia penningar skatt af söndrats och särskilclt lagfarits lägenheterna Hagalund n:o 2 om 58 ar och Backen n:o 1 om 17 ar 60 kvadratmeter. Och beviljades nu alltså Grafva församling lagfart å tjugutre och sju tiondedels penningar skatt af kronoskattehemmanet Öjenäs i Grafva socken med undantag af därå belöpande andelar uti de från tjugusju öre 10 6 /i3 penningar skatt af söndrade lägenheterna Hagalund n:o 2 om femtioåtta ar samt Backen n:o 1 om sjutton ar 60 kvadratmeter, hvilket förstnämnda skattetal församlingen för etthundrafemtio kronor köpt af Olof Andersson enligt köpebref den 21 mars 1 9 0 5 ; därom lagfartsbevis skulle utfärdas. Som of van. På härads rättens vägnar C. Juhlin-Dannfelt. Efter originalet i Grava kyrkoarkiv.

HAMMARÖ.

6. Hammarö. Hammarö församling utgjorde tidigare annex till Tingvalla, sedermera Karlstads pastorat. Ar 1595 avskildes Hammarö till eget pastorat och blev samtidigt prebende åt skolmästaren i Karlstad 1 ), numera jämlikt kungl. brev den 26 november 1858 åt teologie lektorn vid högre allmänna läroverket därstädes. Utom kyrkoherden (prebendeinnehavaren) är i pastoratet anställd en komminister. Enligt föreskrift i löneregleringsresolutionen den 16 december 1870 skall komministerstjänsten, därest under tiden för nu gällande lönereglering pastoratet upphör att vara prebende, efter dåvarande innehavarens avgång indragas 2 ).

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen innehar kyrkoherden pastorsbostället 1 mantal Västra Tolerud i Grava socken men skall, om pastoratet under nu gällande lönereglering upphör att vara prebende, erhålla nuvarande komministersbostället Lindenäs, varvid Västra Tolerud skall i författningsenlig ordning utarrenderas med rättighet för kyrkoherden att åtnjuta avkomsten därav. Genom brev den 5 november 1616, utfärdat på »öffverheetennes vägnar» av änkedrottning Kristinas kansler Nikolaus Chesnecopherus 3 ), anslogs kronohemmanet 1 mantal Hälltorpnr 1 i Hammarö socken 4 ) åt skolmästaren i Karlstad såsom innehavare av Hammarö prebendepastorat att njuta fritt »aldeles såsom andra aff presterskapett halve deras stompnar». Från och med år 1625 åtnjöt kyrkoherden i stället för Hälltorp under stomfrihet kronohemmanet 1 mantal Hammar 5 ) och från och 2

) Hammarin I: 271. ) E t t genom k. brev den 24 j a n . 1919 för Uddeholms aktiebolag lämnat tillstånd att för återstående del av gällande löneregleringsperiod vid Skogbali i H a m m a r ö anställa en e. o. p r ä s t m a n bar bolaget icke begagnat sig av3 ) Bil. 4 ) Hälltorp var före reformationen ett av kyrkoberdens i Tingvalla stombemman (»Stompn e n ij Hammarö») men indrogs vid reformationen till kronan. Sedermera v a r det på grund av b e r t i g Karls brev den 12 aug. 1584 (Vml. 1587: 8) en kortare tid anslaget åt kyrkoherden i Karlstad. 5 ) Anledningen till u t b y t e t angives icke i räkenskaperna. 2

HAMMARÖ.

med år 1647, efter det sistnämnda hemman donerats till översten J. Gordon under frälse frihet, kronohemmanet 1 mantal Västra Tolerud nr 1 i Grava socken, som kyrkoherden sedermera alltjämt under stomfrihet innehaft. Då räntan av sistnämnda hemman var mindre än den av Hammar, uppbar kyrkoherden vederlagsränta, dock endast för åren 1647 och 1648*). Västra Tolerud, som i gällande jordebok upptages bland kronoegendomar under allmän disposition med anteckning: »Kyrkoherden i Hammarö prebende pastorat till boställe anslaget», har i tvist mellan Hammarö församling och vederbörande boställshavare i fråga om byggnadsskyldigheten å detsamma av K. M:t den 15 juli 1803 förklarats vara ett till kyrkoherden anslaget stomhemman och icke prästgård i Hammarö pastorat 8 ), i följd varav någon byggnadsskyldighet å detsamma icke kunde åläggas församlingen. På sätt framgår av kungl. brev den 31 mars 1905 angående ifrågasatt utbyte av bostället mot annan fastighet hade församlingen fortfarande icke någon byggnadsskyldighet »å sitt såsom stomhemman betecknade kyrkoherdeboställe)). Bostället är på g r u n d av särskilt nådigt medgivande utarrenderat i författningsenlig ordning. Västra Tolerud låg tidigare i samfällighet med hemmanen Gerstad, Marieberg, Bjällerud och Åtorp och utbröts genom ett åren 1788—95 förrättat storskifte a ). Dessförinnan hade skifteslagets rågång emot hemman i Nors socken bestämts genom en av lagmanssynerätten den 5 augusti 1714 fastställd förening.

Komministern. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern såsom boställe Va mantal Lindenäs, som, därest under gällande lönereglering pastoratet upphör att vara prebende och komministerstjänsten i följd därav indrages, skall upplåtas till kyrkoherdeboställe. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs det åt översten J. Cronman på vissa år under frälse frihet upplåtna kronohemmanet x ) Se verif. till 1647 och 1648 årens landsböcker för Värmland, fol. 1136 och 1105 resp. (kammarark.). Något annat förordnande om h e m m a n e n s utbyte än landshövdingens anordning på r ä n t a n finnes ioke. Se ock berättelse om b y t e t i handl. till biskopens skrivelser till landshövdingen för år 1721 (Uppsala lands ark). 2 ) I fråga om kronotiondens utgörande h a r ock bostället, som enligt 1698 års s. k. prästverk brukades av bönder »för skatt», b e t r a k t a t s såsom stomhemman (se Karlstads tingslags dombok den 15 okt. 1685 och kammarkollegii utslag den 12 aug. 1807, fastställt av K. M:t den 31 aug. 1809). En av brukarna av h e m m a n e t gjord ansökning om skatteköp av detsamma avslogs av landshövdingen den 9 sept. 1721. 3 ) E t t av boställshavaren därvid framställt yrkande, att Västra Tolerud skulle njuta bolb y a r ä t t i förhållande till de andra hemmanen, som uppkommit långt efter det förstnämnda, ogillades genom Göta hovrätts dom den 10 maj 1791.

HAMMAEÖ.

/s mantal Lindenäs i Hammarö socken till boställe åt komministern därstädes, och skulle frälseinnehavaren enligt kungl. brev den 23 mars 1691 mot ersättning av statsverket för mistade räntor av hemmanet avstå detsamma till komministern, som jämlikt kungl. brev den 28 ovannämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes i och frinjöt hemmanet från och med samma år 1 ). Bostället redovisas i gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom \ 3 mantal Lindenäs nr 1.

Kloekaren. Enligt 1698 års så kallade prästverk innehade klockaren i Hammarö intet boställe. A den för samtliga hemman i Hammarö socken gemensamma utmarken synes av klockaren eller för hans räkning hava intagits ett område, som bebyggts och anslagits till klockarboställe. Vid en åren 1741 —1743 verkställd delning av nämnda utmark undantogs och avsattes bostället såsom en socknens gemensamma tillhörighet med en areal av 1 tunnland 1 kappland. Bostället intogs sedermera till militiebostället Hammar, varvid boställets åbyggnader synas hava borttagits, men genom Kbfdes utslag den 28 april 1789 2) förordnades, att bostället skulle såsom en Hammarö församlings gemensamma tillhörighet återställas och tilldelas församlingen »att efter förra vanligheten af klockaren gagnas och bebos». Vid ett år 1855 fastställt ägoutbyte med militiebostället Hammar utbyttes klockarjorden mot ett annat område om 1 tunnland 5 */* kappland. Boställsjorden finnes icke redovisad i jordeboken. Klockaren innehar dessutom sedan år 1814 bostad i sockenstugan 3 ), och synes sockenstugutomten därefter hava räknats till klockarjorden 4 ).

J ) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4, 5 och 6. Genom k. brev den 1 febr. 1694 bestämdes vederlaget för Cronman. 2 ) Hammarö kyrkoarkiv i Göteborgs landsark. 3 ) Se sockenstämmoprotokoll den 10 juli 1814. 4 ) Se bandi, till 1855 års ägoutbyte och en år 1916 förrättad rågångsstakning omkring bostället.

HAMMARÖ.

63 Urkundsbilaga. Nikolaus Chesnecopherus' brev den 5 november 1616, enligt vilket kronohemmanet 1 mantal Hälltorp anslagits till stomhemman i Hammarö pastorat. Helsan medh Gudh tillförendlie etc. Godhe ven Pedher Olufsson. Jag kan edher oförmällt icke låtha, att vellärdh här Andhers scholemästare uthi Carlstadh hafver varitt her hoos migh och klageligen giffvitt tillkenna, att den prestestompn som tillförenne hafver lydt till Hammaröö prestegårdh Helletorp be:dh ähr för någhon tidh sedhan blefven der ifrån af hän dt, så att han nu inghen läghenheet till samma prestegårdh hafver, hvarföre haf:r han begäratt denne min zedhell till eder, att han måtte fåå för:te Helletorph ighen. Så mädhan att iagh veet dett min aller nådighste drottningh inthett ähr obenägen till dett som de kunne blifva uppehåldne medh, uthan hafver nådighasth effterlåtit andhre scholemestere som sockner hafva deras stompnar frij. Derföre ähr her medh på öfrverheetennes vägnar min befalning att I låthe för:de här Andhers niutha för:te Hälletorph aldeles såsom andra aff presterskapett hafve deras stompnar. Och håppes iagh att sådhant skall uthi edher räckenskaph vel blifva edher bestådt. Gudh befallandes. Datum Agnhammar den 5 novembris åhr etc. 1616. Efter originalet i Vml. 1616:11.

EKSHÄRAD.

7. Ekshärad. Älvdals härad utgiorde tidigare ett pastorat, kallat Älvdals pastorat, med kyrkoherde i Ekshärad. Genom kungl. brev den 20 april 1814 förordnades, att Älvdals pastorat skulle vid näst inträffande kyrkoherdeledighet delas i två pastorat, varav det ena skulle utgöras av Ekshärads och Norra Råda församlingar med Sunnemo och Gustav Adolfs kapell samt benämnas Ekshärads pastorat 1 ). Denna reglering gick i verkställighet år 1820. I samband med fastställande av gällande lönereglering förordnades genom kungl. brev den 13 april 1883, att Ekshärads pastorat skulle, sedan dåvarande kyrkoherden samt sockenadjunkten i Norra Råda avgått och vissa prästboställen anskaffats, delas i två gäll, bestående det ena av Ekshärads församling och det andra av Norra Råda och Sunnemo församlingar med Gustav Adolfs kapell, samt att en komministerstjänst skulle inrättas i Ekshärad. Denna reglering gick på grund av kungl. brev den 8 februari 1901 i verkställighet den 1 maj samma år.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen innehar kyrkoherden pastorsbostället 1 mantal Grinnemo. Kyrkoherdebostället i Ekshärad, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktions jordeboken av år 1686 under krono titel med benämningen Prästegården med ett utan föregående skattläggning åsätt skattetal av 1 mantal. I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 4 1 /* tunnors utsäde av »ren säd» och 18 tunnor av havre 2 ) samt äng till 8 lass hö ävensom övriga förmåner påfördes x ) Under åren 1636—85 var Älvdals h ä r a d delat i två pastorat (se H a m m a r i n I: 279 och 281 samt k. res. den 18 juni 1686). 2 ) 18 tunnor havre motsvarade 9 t u n n o r »ren säd».

•7.

EKSHIEAD.

bostället jämte oskattlagda torpen Läggasen och Knappåsen efter jämförelse med hemmanet 1 mantal Ålvbäck viss ränta och åsattes 1 mantal*). I jordeböckerna, där bostället emellertid upptages såsom oskattlagt och utan ränta 2 ), har detsamma alltjämt redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Prästgården eller Grinnemo nr l 3 ), men skall enligt kammarkollegii beslut den 5 augusti 1919 benämnas allenast Grinnemo. Av en över bostället år 1719 upprättad karta med beskrivning framgår, att boställets inägor lågo på ett ställe för sig omkring kyrkan och åbyggnaderna, att det hade hemskog i sammanhang med inägorna och att till bostället hörde en utäng »Gingeberget», en utskog med en sätter Knappåsen samt några notekast i Mosbergssjön. Sedan bostället och hemmanet Näs genom en av häradsrätten den 15 oktober 1719 fastställd förlikning förklarats skola äga samhävd i hemskogen, undergick denna en år 1765 förrättad och den 10 februari 1766 fastställd delning. Vid samma tillfälle uppgingos boställets rågångar mot övriga angränsande hemman 4 ). Enligt en av kyrkoherden Benediktus Aurenius till prästverket år 1696 lämnad uppgift 5 ) hade till bostället sedan urminnes tider brukats åtskilliga utom boställets hemägor belägna lägenheter, vilka skulle hava skänkts »af gudälskande menniskior», nämligen 1) »Stakeberget med slomyra ock der hoos ett qvarnstööp», skänkt av »en qvinsperson» vid namn »Giörils i Våhle», 2) ängen »Gingeberg», 3) en skogstrakt Knappåsen, 4) en skogstrakt »Ennerbohlzskogen med kiärnerna Onilingarna» samt 5) torpet Laggåsen, och hava rörande dessa lägenheter följande upplysningar ytterligare nu erhållits 6 ). 1) Stakeberget. Vid häradsting den 22 oktober 1646 förekom tvist mellan kyrkoherden och ägarna av hemmanet Våle om »någre myresloer uthj en skogh nordan för Solbergh, som var i fordom tijdh giffvin till kyrkian». Våle: ) Allm. bil. 3. Se ock en av vederbörande fögderiförvaltning den 8 okt. 1695 u p p r ä t t a d förteckning å »alle prästegårdar effter u p r ä t t a t skattlägningar» (biskopens arkiv). 2 ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få utrönt beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 3 ) Benämningen Grinnemo förekommer i andra officiella handlingar långt tidigare. 4 ) Boställets rågångar synas hava bestämts mot hemmanet Alvbäck genom en av lagmansrätten den 8 juli 1724 fastställd förlikning, mot hemmanet Öna genom häradsrättens attest den 25—28 sept. 1694 samt emot hemmanen Våle och Södra Mosberg genom häradsrättens dom den 12 okt. 1725. 5 ) Verif. till prästverket fol. 643 f. 6 ) Angående Laggåsen se sid. 103. Till bostället hörde enligt nämnda uppgift jämväl ängen Hökenäs, som dock var utskuren av Klarälven, ävensom fiskevatten i Mosbergssjön och Andetjärn, som emellertid numera icke brukas till bostället.

3785 19

EKSHÄRAD.

borna upplyste därvid, att »käringen)), som bodde i Våle och ägde en fjärdedel i Södra Mosberg, hade skänkt till kyrkan »then skogzdelen ther under», och förklarade häradsrätten, att skogstrakten skulle vara behållen till kyrkan 1 ). Den 1 september 1720 klagade kyrkoherden vid häradsrätten, att jordägarna i Våle huggit svedjefall på »den skogstract, så kalladt Prästfallen uti Stackeberget på S. Mosbergs skatteägor belägen, hvilken en qvinspersohn vid namn Görel i Våhle för mera än 100 åhr sedan skänkt til pios usus», och vilken kyrkoherdarna därefter hävdat. Våleborna bestredo, att till kyrkoherdebostället hörde något annat av Södra Mosbergs och Våle samskog än några vid Fastnäs rågång belägna myrslogar. Tvisten härom förekom åter vid häradsrätten den 25 maj 1721 men synes icke hava avgjorts. Vid 1845 års visitation antecknades, att kyrkan ägde en mosse, kallad Prästsloarna, och å en för laga skifte å hemmanet Våle åren 1875 —78 upprättad karta upptagas tvenne vid Fastnäs rågång belägna slogar, »Prestslogerna», om cirka 9 tunnland avrösningsjord såsom Ekshärads kyrka tillhöriga. Dessa slogar, som anses värdelösa och numera icke brukas, torde motsvara den i prästverket uppgivna slomyran vid Stakeberget och de i häradsrättens ovannämnda protokoll omförmälda myrslogar. Skogstrakten i Stakeberget har frångått bostället och kyrkan, och har detta möjligen skett i samband med rågångens bestämmande mellan bostället samt hemmanen Södra Mosberg och Våle 2 ), 2) Ginbergsängen. I ett den 17 juni 1415 utfärdat brev bekände kyrkoherden i »Elvedalen» Ingemar Jonsson sig hava gjort ett ägoutbyte på kyrkans vägnar med Erik Larenson i »Åndhredhabole», vilken skulle få vissa kyrkan tillhöriga ägor emot det kyrkan av honom erhöll en norr om Ojenäs belägen ä n g 3 ) . Denna äng, kallad Ginbergsängen, som enligt prästverket »sedan urminnes» nyttjats av kyrkoherden under bostället, brukas fortfarande därunder utan avgift till kyrkan. Den finnes icke särskilt redovisad i jordeboken. 3) Knappåsen med 4) Enarbolsskogen. Såsom ovan nämnts brukades enligt kyrkoherden Aurenii till prästverket lämnade uppgift under bostället en skogstrakt, kallad Knappåsen, *) Under åberopande av denna dom dömde h ä r a d s r ä t t e n den 19 febr. 1724 några åbor i Södra Mosberg för åverkan p å dessa myrslogar. 2 ) Se h ä r a d s r ä t t e n s domar den 12 okt. 1725 och den 24 sept. 1739. 3 ) Bil. 1.

EKSHÄRAD.

jämte en därtill gränsande skogstrakt Enarbolsskogen, vilka skulle hava skänkts ))af gudälskande menniskior». I en annan av kyrkoherden till prästverket, troligen senare, lämnad, i obestyrkt avskrift befintlig uppgift 1 ) säges, att Knappåsen eller såsom den ock kallades Kyrkeskogen ingalunda syntes vara skänkt varken till kyrkan eller bostället utan med rätta tillhöra bostället, »effter som de nästomliggiande hemman in till Prästegården hafva ock sine skogz ägor tijt intill». På begäran av nämnda kyrkoherde intygade häradsnämnden vid ting den 26—30 mars 1696, att Knappåsen eller Kyrkeskogen alltid och av urminnes tider varit hävdad under bostället. Däremot saknade nämnden vetskap om huruvida skogen tillhörde detta eller kyrkan. Sedan å Knappåsen i senare hälften av 1600-talet anlagts ett torp 2 ), infördes i 1694 års jordebok under rubrik »tillöckning ell. nyss uptagne lägenheeter» ett torp av krono natur, »Knappåsen, Mattes Vapn», med anteckning att det vore upptaget på Ekshärads prästgårds ägor, och redovisades Knappåsen därefter i jordeböckerna till år 1825 såsom oskattlagt torp under bostället. Genom kungl. brev den 20 december 1872 förordnades, att utskogen Knappåsen skulle ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning såsom om kronoparker vore stadgat, dock att därifrån fortfarande skulle tagas virke till byggande av kyrka och prästgård med mera. På grund därav har avkastningen av skogen i övrigt ingått till prästerskapets löneregieringsfond, numera kyrkofonden. De å utskogen belägna torpen bibehöllos därvid under boställshavarens vård, men på grund av kungl. brev den 29 oktober 1886 hava åtta torp med tillhörande hagar och husbehovsmarker skilts från kyrkoherdebostället och i likhet med själva utskogen ställts under domänstyrelsens uppsikt och förvaltning, mot det åt boställshavaren i ersättning anvisats ett belopp av 600 kronor ur nämnda fond, till vilken arrendeavgifterna för torpen skulle ingå. Till bostället brukas numera endast en säter å Knappåsen. Sedan utskogen ställts under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, infördes den i gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, jordlägenheter, såsom Knappåsen nr 1, en skog. Med förmälan, att Knappåsen av enskilda donerats antingen till kyrkan eller prästbostället i Ekshärad samt i allt fall redan i slutet av 1600-talet sedan urminnes tider varit hävdad av kyrkoherdarna i Eksliärad, instämde församlingarna och kyrkoherdarna i samtliga pastorat i Älvdals härad samt kapellpredikanterna i Nyskoga och Norra Finnskoga ») Verif. till prästverket fol. 651 f. 2 ) Se vittnesmål i Älvdals nedre tingslags dombok den 12 febr. 1748, § 44.

EKSHÄKAD.

år 1910 K. M:t och kronan samt statskontoret i dess egenskap av förvaltare av prästerskapets löneregleringsfond och andra skogsmedelsfonder till Älvdals nedre tingslags häradsrätt och yrkade i huvudsak, dels Ekshärads församling och kyrkoherden därstädes, att Knappåsen med ovannämnda åtta torp måtte förklaras såsom donation eller i allt fall med äganderätt tillhöra Ekshärads kyrka eller Ekshärads församling och dess kyrkoherdeboställe eller ock kyrkoherdarna i församlingen, dels ock samtliga ovannämnda församlingar och prästmän utom kyrkoherden i Ekshärad, därest detta yrkande icke vunne bifall, i första rummet att Knappåsen måtte förklaras tillhöra kyrkorna i nämnda församlingar, samt i andra rummet att fastigheten måtte förklaras tillhöra pastoraten eller församlingarna samfällt med rätt för varje innehavare av prästerlig beställning eller åtminstone för varje kyrkoherde inom församlingarna att utöver lönen draga nytta och avkomst därav. Genom dom den 29 december 1914 förklarade häradsrätten, att det icke tillförlitligen styrkts, att Knappåsen blivit av enskilda donerad till Ekshärads församling och dess kyrka eller till samtliga församlingarna och deras kyrkor, och att annat förhållande, som för Ekshärads församling eller samtliga församlingarna kunde medföra bättre rätt till skogen än för K. M:t och kronan, icke visats. På grund därav kunde häradsrätten icke bifalla yrkandet, att Ekshärads församling eller samtliga församlingarna måtte tillerkännas bättre rätt än K. M:t och kronan till skogstrakten. Enär ej heller i övrigt ådagalagts något förhållande, på grund varav K. M:t och kronan ej skulle ägt att, på sätt som skett, förfoga över skogstrakten i fråga, ogillades deras yrkande om skyldighet för statskontoret att redovisa och utgiva medel, som från Knappåsen influtit till prästerskapets löneregleringsfond och andra fonder under statskontorets förvaltning. Genom dom den 23 juni 1916 fastställde Svea hovrätt häradsrättens domslut, såvitt därigenom samtliga i målet framställda yrkanden lämnats utan bifall. Denna dom fastställdes av K. M:t genom dom den 25 maj 1918 *). Att utskogen Knappåsen icke är en självständig lägenhet, som särskilt tillagts Grinnemo, utan ingår i boställets ägovälde, torde vinna stöd, förutom av det föregående, av den omständigheten, att de flesta hemmanen i Ekshärads socken hava utskogar, och att boställets skog, med frånräknande av Knappåsen, skulle vara anmärkningsvärt obetj^dlig i förhållande till de skogar, som tillhöra bostället angränsande hemman med samma mantal •). 1

) Bil. 2. ) T. ex. hemmanen Norra Lofstrand, Näs, Södra Mosberg ocli Våle. Se ock skogshand!, i domänstyrelsen. Att Knappåsen i gällande jordebok införts såsom en särskild lägenhet, torde hava föranletts allenast av dess ställande under skogsstatens omedelbara vård. (Jfr skogen till kyrkoherdebostället i Blomskog m. fl.) 2

EKSHÄRAD.

69 Utskogens rågångar synas hava bestämts mot hemmanen Norra Mosberg och Solberg genom en av häradssynerätten den 18 augusti 1750 fastställd förlikning och mot hemmanet Norra Lofstrands utskog genom en av lagmansrätten den 12 september 1752 fastställd förlikning 1 ). I enlighet därmed verkställdes år 1876 uppmätning och kartläggning av rågångarna, vilken förrättning fastställdes den 23 januari 1877. Den i kyrkoherden Aurenii ovannämnda uppgift omnämnda Enarbolsskogen torde ingå i Knappåsen 2 ). Genom Kbfdes resolution den 12 juli 1783 erhöll boställshavaren tillstånd att för torparnas å Knappåsen behov i Råforsbäcken mellan sjön Hån och Busjön uppföra en husbehovsmjölkvarn 3 ), och finnes kvarn fortfarande därstädes. Angående avsöndring av ett område till utvidgning av klockarbostället, som synes vara upptaget å kyrkoherdebostället, ävensom klockarens rätt till vedbrand å sistnämnda boställes skog hänvisas till vad därom anföres under klockaren 4 ).

Komministern. I samband med förordnande om delning av Ekshärads pastorat och fastställande av gällande lönereglering föreskrevs genom kungl. brev den 13 april 1883, att till den samtidigt inrättade komministerstjänsten i Ekshärad skulle genom församlingens försorg anskaffas lämpligt beläget boställe av den godhet, att detsamma, utom tillgång till erforderligt byggnadsvirke, vedbrand och gärdsel, kunde beräknas lämna en årlig behållen avkastning av minst 100 kronor, och att bostället skulle av församlingen förses med erforderlig, av Kbfde och domkapitlet godkänd åbyggnad att sedermera byggas och underhållas enligt lag. Till under*) Handl. i Göteborgs landsark. (Ekshärads kyrkoark.). *) Se handl. till K. M:ts dom den 25 maj 1918. 8 ) Denna kvarn undergick därpå en av kammarkollegium den 18 dec. 1810 fastställd skattläggning. — Enligt ovannämnda år 1752 fastställda förening, som i denna del icke synes hava godkänts av krono- och konsistorieombud, skulle kvarnbyggnad eller annat vattenverk, som kunde vara hinderligt för fisket i Busjön, icke få anläggas i vattendraget mellan H å n och Busjön, och skulle fisket i Busjön och Råforsen nyttjas av såväl boställshavaren som ägarna av Norra Lofstrand. De senare bestredo på g r u n d därav den sökta kvarnanläggningen, men Kbfde ansåg n å g o t hinder för densamma icke föreligga, enär Råforsbäcken, v a r u t i k v a r n e n skulle Dv gg a s > o c h den n ä r m a s t därintill belägna delen av Busjön omfattades av boställets ägor samt en boställshavare icke kunde ingå i n å g o n avhandling om boställets förmåner för längre tid än sin besittningstid och lagmansrätten icke heller på annan grund fastställt eller k u n n a t fastställa förlikningen, vartill komme, att krono- och koDsistorieombuden godkänt densamma endast för så vitt den vore enlig med en h ä r a d s s y n e r ä t t e n s dom den 15 aug. 1750, vilket emellertid icke vore fallet. 4 ) Se sid. 71 f.

EKSHÄRAD.

stöd vid boställsköpet skulle från prästerskapets löneregleringsfond utgå högst 10,000 kronor. Till följd härav inköpte Ekshärads församling efter beslut å kyrkostämma den 6 december 1898 under förutsättning av K. M:ts godkännande genom köpekontrakt och köpebrev den 31 december 1899 *), som av församlingen godkändes den 28 januari 1900, till komministersboställe för en köpeskilling av 12,500 kronor 24 tunnland 15 kappland inrösningsjord och 64 tunnland 31 kappland avrösningsjord av skattehemmanet V» mantal Motorp nr l 2 ) , 11,7 kappland inrösningsjord och 6 tunnland 12,9 kappland avrösningsjord av skattehemmanet I mantal Norra Mosberg nr 1 y ), 4 tunnland 21,6 kappland inrösningsjord av skattehemmanet 1 mantal Södra Mosberg nr l 4 ) och 47 tunnland 15,9 kappland avrösningsjord av frälsehemmanet 1 mantal Våle nr 1 5 ), allt i Ekshärads socken, enligt en av kommissionslantmätaren Sv. Aug. Odqvist år 1899 upprättad karta. Genom nådigt brev den 29 juni 1900 6 ) godkände K. M:t de till komministersboställe villkorligt inköpta fastigheterna, sådana de blivit av kommissionslantmätaren Odqvist å karta avfattade, samt förklarade församlingen berättigad att såsom bidrag till köpeskillingens gäldande — sedan visats, att de inköpta fastigheterna icke vore med inteckning besvärade — ur prästerskapets löneregleringsfond uppbära det förut anvisade beloppet, 10,000 kronor, under villkor att genom ägostyckning mantalet å de inköpta fastigheterna bleve bestämt, samt att församlingen för sin del medgåve, att det nya bostället i sin helhet i jordeboken infördes bland kronoegendomar under allmän disposition, och skulle det åligga kammarkollegium att i sinom tid föranstalta om de ändringar i jordeboken, som av boställets tillkomst kunde påkallas. Genom en åren 1900—03 förrättad och den 3 maj 1904 fastställd ägostyckning åsattes det från hemmanet Motorp inköpta området VG4 mantal. Då hinder ansågs möta för ägostyckningsförfarande beträffande de övriga till boställe inköpta områdena 7 ), blevo dessa såsom avsöndringar fastställda av Kbfde den 10 juli 1912, nämligen 3,3410 1

) Bil. 3. ) Detta område utgjorde hemmanets inägo-, hemskogs- och Grunnaskogsskiften. ) Detta område utgjorde en del av det ägolotten litt. B vid ett år 1871 fastställt laga skifte tilldelade hemskogskiftet. 4 ) Detta område utgjorde en särskild vid en år 1878 fastställd hemmansklyvning under litt. F utlagd ägolott (Marengotorp). B ) Detta område utgjorde särskilda vid ett år 1879 fastställt laga skifte under litt. Kb, Kc, Kd och Kg utlagda ägolotter. 6 ) B i l . 4. 7 ) Ifrågavarande områden voro upplåtna från stamhemmanen redan före tillkomsten av lagen om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring den 27 juni 1896. 2 3

EKSHÄKAD.

hektar från 85 öre IVh penningar skatt litt. B av hemmanet Norra Mosberg, 2,3078 hektar från 60 öre skatt av hemmanet Södra Mosberg, 17,9597 hektar från 59 öre 1713/is penningar skatt litt. B, 4,4551 hektar från 61 öre 17 13/is penningar skatt litt. C, 0,2530 hektar från 24 öre 1G /i8 penningar skatt litt. D och 0,7828 hektar från 28 öre 22 2/s penningar skatt litt. G, allt av hemmanet Våle. I jordregistret äro lägenheterna upptagna såsom Norra Mosberg nr V\ Södra Mosberg nr l 9 samt Våle nr 11G, l 17 , l 18 och l 19 . Den 10 september 1912 meddelade häradsrätten lagfart för Ekshärads församling å 3/G4 mantal av hemmanet Motorp nr 1 och nämnda sex lägenheter med angivande, att samtliga fastigheterna utgjorde Ekshärads församlings komministersboställe. Sedan församlingen den 24 juni 1920 medgivit, att bostället finge i sin helhet i jordeboken införas bland kronoegendomar under allmän disposition, och det visats, att bostället icke vore med inteckning besvärat, har till församlingen från kyrkofonden utbetalats det till boställets inköp anslagna beloppet, 10,000 kronor. Någon i 1900 års ovannämnda kungl. brev ifrågasatt, av boställets tillkomst påkallad förändring i jordeboken har ännu icke vidtagits.

Klockaren. I 1600 års jordebok 1 ) upptogs under rubrik »kyrckio partt» en lägenhet »Klockarestompnen», sedermera kallad Klockaretomten nr 1, med en kronan behållen ränta av 1 mark landgillepenningar. Lägenheten överfördes i likhet med övriga ecklesiastika egendomar år 1624 till krono titel 2 ), varunder den sedermera alltjämt redovisats i jordebpckerna, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition med anteckning: »Boställe för klockaren i församlingen». Räntan av bostället, vilket numera jämlikt kammarkollegii beslut den 23 december 1919 benämnes Kyrkheden nr 1, har aldrig frinjutits av klockaren. År 1648 försåldes bostället av kronan till frälse men reducerades år 1688. Enligt 1614 års räkenskaper låg bostället i ödesmål och brukades av kyrkoherden 3 ), och vid häradsting den 7—9 oktober 1689 intygade nämnden, att det vore avhyst och låge för fäfot samt icke varit besuttet i mannaminne, emedan det fördärvats av Klarälven. Det så x ) Vml. 1600: 14. Räkenskaper för åren 1591—99 saknas. ") I början av 1600-talet uteslötos u r jordeböckerna för Östersysslets fögderi rubrikerna »kyrko» och. »präste», och. de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes under krono titel. 3 ) Vml. 1614: 10. Enligt änkedrottning Kristinas befallning den 22 juli 1615 skulle kyrkoherden icke frinjuta r ä n t a n å bostället.

EKSHÄRAD.

kallade präst verket av år 1698 upptager intet boställe'åt klockaren, men enligt en av kyrkoherden till prästverket lämnad uppgift hade klockaren »nyligen» bebyggt bostället, som i många år legat öde 1 ). Bostället, som var beläget vid Klarälven och innehöll omkring l3/& tunnland åker och äng, synes hava upptagits å kyrkoherdeboställets ägor 2 ). Enligt sockenstämmoprotokoll den 18 april 1819 medgav dåvarande kyrkoherden, att klockarbostället finge för hans tjänstetid utbytas mot den till kyrkoherdebostället hörande så kallade Tinglövslyckan, och skulle sockenstuga jämväl inrymmande bostad åt klockaren uppföras därå. Detta gick även i verkställighet. Ekshärads församling anhöll sedermera hos K. M:t, dels att det redan verkställda bytet måtte stadfästas på det sätt, att klockarbostället utbyttes mot kyrkoherdebostället tillhörig jord, belägen vid klockarens bostad, dels att av kyrkoherdebostället därutöver måtte till boställsjord åt klockaren avstås så mycket jord, att klockarens boställe komme att utgöra 10 tunnland. I ersättning härför åtog församlingen sig att åt kyrkoherden å boställets utmark uppodla så stort område, som motsvarade vad från bostället skulle avsöndras till klockarbostället. Genom kungl. brev den 18 december 1863 bifölls ansökningen 3 ). Ägoutbytet och avsöndringen verkställdes därpå år 1865 och fastställdes av ägodelningsrätten den 24 augusti 1866. Därigenom kom klockarbostället att utgöra nära 107a tunnland. Av gammalt har boställets innehavare erhållit ved från kyrkoherdebostället, varunder det betraktats såsom torp.

Urkundsbilagor. 1. Bytesbrev den 17 juni 1415, varigenom Ekshärads kyrka tillbytts den så kallade Ginbergsängen. För alla men som thetta breff hender före komma bekännes iak Ingemar Jonsson köyrka prästh i Elvedalen met thetta mith opna brefT ath iak haver ghijorth et änghija bythe met ä. Erik Larensson i Ändhredhabole pa then helgha kyrkijas vegna, han skal hava the hänghija som iak fijk af Pädhar i J

) Verif. till prästverket fol. 646. ) Se bland annat 1778 års visitationsprotokoll (Göteborgs landsark.). ) Bil. 5.

2 s

EKSHÄRAD.

73 Sijglenes som lijgghija op met Halghanne ok then dhel som then helghija kyrkijan hagher i Thorssmo, ok then helghija kyrkija skal hava aff honom en hengh som lijgher nordhan Öghenes, ok han skal ok hava then dehl som (s)kyrkijan haver i Östhre Lofstrandh ok s a n o k o n däl i fijskä saa som oc myre slohe som ligger til skoghen. Tijl ithermera visso thrykkär iak mith inssighle under thetta breff [medh] mijn effterkomandes insigle ath saa skal vara i sanningh som skriffvet varth anno Domini MCDXV die Botolfi. Item [jämte thetta änghija] bythe skal fornemde Erik hava frith skogha[v]egh op för Sijglanesbergh. (L. S.) (L. S.) Efter originalet i Göteborgs landsark. (Ekshärads kyrkoark.).

K. M:ts dom den 25 maj 1918 angående den till kyrkoherdebostället i Ekshärad hörande utskogen Knappåsen. Kungl. Maj:ts dom i det till Kungl. Maj:ts överseende från Dess och rikets Svea hovrätt genom ordentligt sökande komna mål emellan Ekshärads församling, kyrkoherden därstädes Ernst Lundström, vice pastorn i samma församling P . Enarsson, Norra Råda pastorat bestående av Norra Råda, Hagfors, Sunnemo och Gustaf Adolfs församlingar, kyrkoherden i nämnda pastorat O. Berggren, Norra Ny församling, Nyskoga församling, kyrkoherden i Norra Ny och Nyskoga pastorat G. M. Hultgren, kapellpredikanten i Nyskoga församling N. Bjerner, Dalby församling, kyrkoherden därstädes Edward "Widing, Södra Finnskoga församling, Norra Finnskoga församling, kyrkoherden i Södra Finnskoga och Norra Finnskoga pastorat A. B. Edgren och kapellpredikanten i Norra Finnskoga församling A. J. Broberg, sökande, samt Kungl. Maj:t och kronan ävensom statskontoret, svarande. Av handlingarna i målet inhämtas: Genom kungl. brev den 20 december 1872 har förordnats, att den till kyrkoherdebostället Grinnemo i Ekshärads församling hörande utskogen Knappåsen skulle ställas under skogsstatens vård och församling(!). Den 29 oktober 1886 har Kungl. Maj:t vidare förordnat, att åtta å Knappåsen belägna torp med tillhörande hagar och husbehovsmarker skulle skiljas från kyrkoherdebostället i Ekshärads församling och i likhet med själva utskogen ställas under domänstyrelsens uppsikt och förvaltning. Ekshärads församling och dåvarande kyrkoherden därstädes numera avlidne Oskar Frykman hava efter stämning å Kungl. Maj:t och kronan samt 3785 19

EKSHÄRAD.

statskontoret i dess egenskap av förvaltare av prästerskapets löneregleringsfond ocli andra skogsmedelsfonder vid Älvdals nedre tingslags häradsrätt anfört: Knappåsen, under vilken benämning inbegrepes jämväl en i äldre handlingar omförmäld skogstrakt, kallad Enarbolsskogen, hade av enskilda donerats antingen till kyrkan eller ock till prästbostället i Ekshärads församling samt hade i allt fall redan i slutet av 1600-talet varit sedan urminnes tid hävdad av kyrkoherdarna i Ekshärads församling. På grund härav yrkade Ekshärads församling och Frykman, dels att Knappåsen jämte omförmälda åtta torp samt allt vad därtill hörde måtte förklaras såsom donation eller i allt fall med äganderätt tillhöra Ekshärads kyrka eller Ekshärads församling och dess kyrkoherdeboställe eller ock kyrkoherdarna i församlingen samt Kungl. Maj:t och kronan förpliktas att omedelbart eller nästa fardag efter laga kraftägande dom i målet avträda Knappåsen med vad därtill hörde till Ekshärads församling eller dess kyrkoråd, dels och att samtliga till prästerskapets löneregleringsfond eller till andra under statskontorets förvaltning stående fonder från Knappåsen influtna medel jämte ränta och uppkommen kapitalvinst måtte, såvitt medlen varken kommit Ekshärads pastorat eller dess prästerskap till godo eller före stämningsdagen använts till avlöning åt prästerskapet i andra delar av riket, förklaras böra omedelbart utgivas till Ekshärads församlings kyrkoråd med rätt för församlingen att disponera däröver i enlighet med bestämmelserna i 28 § i förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket. För det fall att sistnämnda påstående ej bifolles, yrkade Ekshärads församling och Frykman, att all avkastning av Knappåsen måtte förklaras skola såsom donation oavkortad tillgodokomma innehavaren av kyrkoherdebeställningen i Ekshärads församling. Ekshärads församling och dess ovan förstnämnda medparter med undantag av Lundström, Enarsson och Hultgren hava jämte dåvarande kyrkoherden i Norra Ny och Nyskoga pastorat A. Boren, vilken sedermera avlidit, efter särskild stämning å Kungl. Maj:t och kronan, statskontoret och ovanbemälde Frykman, för den händelse, att ovannämnda av Ekshärads församling och Frykman instämda talan icke vunne bifall, vid häradsrätten yrkat, dels i första rummet att Knappåsen tillika med all därifrån till fonder under statskontorets förvaltning influten avkastning jämte avkomst måtte förklaras såsom donation eller i allt fall med äganderätt samfällt tillhöra kyrkorna i samtliga ovannämnda pastorat och församlingar, eller på kyrkornas vägnar dessa pastorat och församlingar, vilka vid den tid, då ifrågavarande donation ägt rum, tillsammans utgjort det ursprungliga Älvdals pastorat, för vilket Ekshärads kyrka varit gemensam kyrka, samt i andra rummet att berörda fasta egendom och penningmedel måtte förklaras såsom donation tillhöra pastoraten eller församlingarna samfällt med rätt för varje innehavare av prästerlig beställning eller

EKSHÄRAD.

åtminstone för varje kyrkoherde inom församlingarna att utöver lönen draga nytta och avkomst därav, dels att Kungl. Maj:t och kronan samt Frykman, vilken innehade en säter å Knappåsen, måtte förpliktas att omedelbart eller nästa fardag efter laga kraft ägande dom i målet till samtliga ovannämnda pastorat och församlingar, deras kyrkoråd eller andra behöriga företrädare för kyrkorna eller andra rättsägare avträda Knappåsen och all därtill hörande fastighet, dels och att statskontoret måtte åläggas att omedelbart efter laga kraft ägande dom i målet överlämna den efter bruklig kapitalisering samlade avkastningen från Knappåsen jämte ränta till samtliga ovannämnda pastorat eller församlingar samfällt eller till deras kyrkoråd eller till andra behöriga företrädare. Häradsrätten, varest å ömse sidor fordrats ersättning för rättegångskostnaderna, har genom dom den 29 december 1914 utlåtit sig: Enär häradsrätten varken på grund av ett i målet åberopat, av Älvdals häradsrätt vid lagtima ting den 26, den 27, den 28 och den 30 mars 1696 utfärdat bevis eller av vad eljest i målet förekommit funne det mot Kungl. Maj:ts och kronans samt statskontorets bestridande vara tillförlitligen styrkt, att omstämda skogstrakten Knappåsen blivit av enskilda donerad till Ekshärads församling och dess kyrka eller till samtliga församlingarna och deras kyrkor, samt ej visats annat förhållande, som för Ekshärads församling eller samtliga församlingarna kunde medföra bättre rätt till omstämda skogstrakten än för Kungl. Maj:t och kronan, kunde i målet framställt yrkande, att Ekshärads församling eller samtliga församlingarna måtte tillerkännas bättre rätt än Kungl. Maj:t och kronan till omförmälda skogstrakten icke av häradsrätten bifallas; och enär ej heller i övrigt ådagalagts något förhållande, på grund varav Kungl. Maj:t och kronan ej skulle ägt att, på sätt som skett, förfoga över skogstrakten, bleve yrkandet om skyldighet för statskontoret att med visst undantag till Ekshärads församlings kyrkoråd eller samtliga församlingarnas kyrkoråd redovisa och utgiva medel, som från Knappåsen influtit till prästerskapets löneregleringsfond och andra fonder under statskontorets förvaltning, av häradsrätten ogillat. Vidkommande härefter i målet framställt yrkande om skyldighet för Frykman att till samtliga församlingarna avträda en av honom brukad säter å omstämda skogstrakten, så enär berörda yrkande syntes framställt allenast under förutsättning av bifall till omförmälda yrkanden angående Ekshärads församlings eller samtliga församlingars bättre rätt än Kungl. Maj:t och kronan till omstämda skogstrakten, men sistberörda yrkanden av häradsrätten ogillats, erfordrades rörande förevarande yrkande intet vidare häradsrättens yttrande. Med hänsyn till omständigheterna i målet förordnade emellertid häradsrätten, att parterna skulle själva vidkännas var sina kostnader å målet.

EKSHÄRAD.

Hovrätten, där talan fullföljts dels av Ekshärads församling och dess ovan förstnämnda medparter med undantag av Lundström och Enarsson, ävensom av Frykman, dels ock av Kungl. Maj:t och kronan, av en var part i vad samma part emot gått, yttrade i dom den 23 juni 1916, att hovrätten på de av häradsrätten upptagna skäl prövade rättvist fastställa häradsrättens domslut, såvitt därigenom samtliga i målet framställda yrkanden lämnats utan bifall; och skulle parterna vidkännas var sina utgifter å målet i hovrätten. I hovrättens dom hava sökandena i underdånighet yrkat ändring, som svarandena bestritt, Kungl. Maj:t och kronan med anspråk tillika på ersättning för kostnaderna å målet hos Kungl. Maj:t. Sökandena hava den 20 juli 1916 hos överståthållareämbetet nedsatt enligt bevis n:o 76 dels fullföljdsavgift, etthundrafemtio kronor, dels ock enahanda belopp till säkerhet för motparternas kostnadsersättning. Kungl. Maj:ts dom är med Dess högsta domstol besluten; given Stockholms slott den 25 maj 1918. Kungl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas handlingarna i detta mål och prövar rättvist fastställa hovrättens dom. Kungl. Maj:t och kronan äger hos överståthållareämbetet såsom ersättning för sina kostnader å målet hos Kungl. Maj:t lyfta det av sökandena till säkerhet i sådant avseende nedsatta belopp, etthundrafemtio kronor. Det vederbörande hava att ställa sig till underdånig efterrättelse. Under Kungl. Maj:ts sekret. Efter originalet hos kammarkoll.

Köpebrev den 31 december 1899, varigenom Ekshärads församling till komministersboställe inköpt vissa områden av hemmanen Motorp nr 1, Norra Mosberg nr 1, Södra Mosberg nr 1 och Våle nr 1. Till Ekshärads församling upplåter och försäljer Uddeholms aktiebolag 24 tunnland 15 kpl. inrösningsjord och 64 tunnland 31 kpl. afrösningsjord af hemmanet Motorp, 11,7 kpl. inrösningsjord och 6 tunnland 12,9 kpl. afrösningsjord af hemmanet Norra Mossberg, 4 tunnland 21,6 kpl. inrösningsjord af hemmanet Södra Mossberg samt 47 tunnland 15,9 kpl. afrösningsjord af hemmanet Våhle, allt i Ekshärads socken, i enlighet med af kommissionslandtmätaren Sv. Aug. Odqvist den 4 dec. 1899 dagtecknad beskrifning och af honom under sagde år upprättad karta, för en köpesumma stor tolftusen fem hundra (12,500) kronor, och som köpesumman är till fullo gulden afhänder sig aktiebolaget sagde egendomar och tillegnar desamma Eks-

EKSHÄRAD.

härads församling att bruka och besitta såsom annan deras välfångna egendom, förbindande sig aktiebolaget till hemul enligt lag. Uddeholm den 31 dec. 1 8 9 9 . För Uddeholms aktiebolag dess styrelse C. Danielsson. Eeinh. Geijer. G. F . Berndes. G. Geijer. Bevittnas: Karl Forsberg. Carl Wahlberg. Litt. E n:o 15. Konungens befallningshafvandes i Värmlands län fastställer härmed 6 jordafsöndringar om tillhopa 29,0994 hektar, hvilka genom förestående köpebref den 31 december 1899 till nedan angifna delar utbrutits från följande hufvudlotter: 3,3410 hektar från 85 öre 1 771//7 pen- Stamfastighetens Mossberg Norra r. 3 ningar skatt litt. B af hemmanet n:r l . 1 mantal Mossberg Norra n:o 1. Lägenhetens i Mossberg Norrar. n:r l 2 7 . 2,3078 hektar från 60 öre skatt af Stamfastighetens i Mossberg Södra r. hemmanet 1 mantal Mossberg n:r l 7 . Södra n:o 1. Lägenhetens i Mossberg Södra r. n:r l 9 . 13 17,9597 hektar från 59 öre 17 /is Stamfastighetens i Våle r. n:r l 8 . » » r. n:r 11G. penningar skatt litt. B af hem- Lägenhetens manet 1 mantal Våle n:o 1. 4,4551 hektar från 61 öre 17 1 3 /is pen- Stamfastighetens i Våle r. n:r I 9 . » » r. n:r I 17 . ningar skatt litt. IC af hemmanet Lägenhetens 1 mantal Våle n:o 1. 0,2530 hektar från 24 öre 1 6 /is pen- Stamfastighetens i Våle r. n:r I 10 , » » r. n:r l 1 8 ningar skatt litt. D af hemmanet Lägenhetens 1 mantal Våle n:o 1. 0,7828 hektar från 28 öre 22 2 /3 pen- Stamfastighetens i Våle r. n:r l 13 . » » r. n:r I 1 9 ningar skatt litt. G af hemmanet Lägenhetens 1 mantal Våle n:o 1, allt i Ekshärads socken och Alfdals härad. Karlstad i landskontoret den 10 juli 1912. Landshöfdinge-ämbetet. Elias Stenius. Ivan Fr. Begner. § 28. År 1912 den 10 september, å lagtima höstetinget med Alf dals härads nedre tingslag, meddelades på grund af omstående köpebref lagfart för Ekshärads församling å 24 tunnland 15 kappland inrosningsjord och 64 tunnland 31 kappland afrösningsjord af hemmanet Motorp, hvilka vid en den 3 maj 1904 fastställd egostyckning å hemmanet utlagts under litt. Aa till 3 /Ö4 mantal eller 45 öre skatt med registernumret l 2 , å en från 85 öre 111 Ii penningar skatt litt. B af hemmanet Norra Mossberg afsöndrad lägenhet med

EKSHÄRAD.

jordregistemumret l 2 7 om 3 hektar 34 ar ocli 10 kvadratmeter, å en från 60 öre skatt af hemmanet Södra Mossberg af söndrad lägenhet med registernumret l 9 om 2 hektar 30 ar 78 kvadratmeter, å en från 59 öre 17 1 3 /is pgr skatt litt. D i hemmanet Våle afsöndrad lägenhet med registernumret l 1 6 om 17 hektar 95 ar 97 kvadratmeter, å en från 61 öre 17 13 /i8 pgr. skatt litt. C i samma hemman afsöndrad lägenhet med registernumret l 1 7 om 4 hektar 45 ar 51 kvadratmeter, å en från 24 öre 16 /is pgr. skatt litt. D jämväl af samma hemman afsöndrad lägenhet med registernumret l 1 8 om 25 ar 30 kvadratmeter samt å en från 28 öre 22 2 /3 penningar skatt jämväl i samma hemman afsöndrad lägenhet med registernumret l 1 9 om 78 ar 28 kvadratmeter, hvilka samtliga fastigheter utgöra Ekshärads församlings komministerboställe, betygar På härads rättens vägnar Hugo Leijon. Efter originalet i kyrkans arkiv.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 29 juni 1900 angående anskaffande av komministersboställe i Ekshärad. Oscar etc. Sedan Vi genom nådigt bref den 13 april 1883 i sammanhang med fastställande af lönereglering för presterskapet i Ekshärads pastorat af Vermlands län förordnat, bland annat, att nämnda pastorat skulle efter kyrkoherden J. P. Pihlgrens och sockenadjunkten A. G. Yiottis afgång delas i två särskilda konsistoriela gäll, bestående det ena af Ekshärads församling och det andra af Råda och Sunnemo församlingar med Gustaf Adolfs kapell, samt att en komministerstjenst skulle inrättas inom Ekshärads församling; att åt komministern i Ekshärads församling skulle genom församlingens försorg anskaffas lämpligt beläget boställe af den godhet att detsamma, utom tillgång till erforderligt byggnadsvirke, vedbrand och gärdsel, kunde beräknas lemna en årlig behållen afkastning af minst ett hundra kronor; att bostället skulle af församlingen förses med erforderlig af Vår befallningshafvande i länet och domkapitlet i Karlstad godkänd åbyggnad att sedermera byggas och underhållas enligt lag; att till understöd vid boställsköpet finge från presterskapets löneregleringsfond utgå högst 10,000 kronor; samt att boställsköpet skulle genom Vår befallningshafvande och domkapitlet underställas Vår nådiga pröfning och af Oss godkännas, innan nyssnämnda medel finge utbetalas, så har Ekshärads församling å kyrkostämma den 6 december 1898 godkänt ett förberedande aftal med Uddeholms aktiebolag om inköp till kommi-

EKSHÄEAD.

nistersboställe af åtskilliga lägenheter inom hemmanen Motorp, Norra och Södra Mosberg samt Yåhle för en köpesumma af 12,500 kronor samt med öfverlenmande af beslutet härom hos domkapitlet anhållit, att frågan om detta boställsköp måtte hos Oss för godkännande framläggas och dervid tillika framställning göras, att förberörda belopp 10,000 kronor, måtte för köpets underlättande till församlingen utanordnas, hvarefter domkapitlet till Vår befallningshafvande öfversändt handlingarna i ärendet med tillkännagifvande, att då ifrågavarande fastighet uppgifvits vara för ändamålet synnerligen välbelägen och med hänsyn till den uppgifna köpeskillingens storlek väl måste anses kunna lemna den beräknade afkastningen, domkapitlet icke funnit något att emot köpets godkännande erinra. Efter det församlingen, dit handlingarna återstälts för fullständigande i vissa hänseenden, å kyrkostämma den 28 januari detta år godkänt ett med Uddeholms aktiebolag rörande köpet den 31 december 1899 upprättat kontrakt, utvisande jemte dervid fogad, af landtmätare upprättad kartebeskrifning, att köpet omfattade dels 12 hektar 7 ar 7 7 qvadratmeter inrösningsjord och 32 hektar 6 ar 85 qvadratmeter afrösningsjord af Vs mantal Motorp, dels 18 ar 4 qvadratmeter inrösningsjord och 3 hektar 16 ar 5 qvadratmeter afrösningsjord af 85 öre 17 6 /7 penningar skatt af Norra Mosberg dels 2 hektar 30 ar 74 qvadratmeter inrösningsjord af 60 öre skatt af Södra Mosberg och dels 23 hektar 44 ar 42 qvadratmeter afrösningsjord af hemmanet Våhle, nämligen 17 hektar 95 ar 7 7 qvadratmeter af 126 öre 9 penningar skatt, 4 hektar 45 ar 47 qvadratmeter af 29 öre 1 penning skatt, 24 ar 98 qvadratmeter af 1 öre 12 penningar skatt och 78 ar 20 qvadratmeter af 4 öre 12 penningar skatt, har Vår befallningshafvande, sedan vederbörande kronofogde och Ekshärads pastoratsbor i ärendet afgifvit yttranden, jemlikt föreskriften i högstberörda nådiga bref till Oss öfverlemnat samtliga handlingarna och dervid med tillkännagifvande att besvär emot förenämnda af Ekshärads församling fattade beslut icke blifvit hos Vår befallningshafvande i laga tid anförda, ytterligare andragit, att det ifrågasatta bostället, som skulle blifva beläget på allenast omkring tre kilometers af stånd från Ekshärads kyrka, enligt af jägmästaren A. T. Fagerlin företagen undersökning kunde beräknas lemna tillgång till fyllande af boställets behof af vedbrand, gärdsel och, åtminstone om några år, byggnads virke, samt att bostället med hänsyn till areal och köpeskilling, hvilken torde vara till skäligt belopp beräknad, väl måste antagas lemna mer än 100 kronor i årlig af kastning, i följd hvaraf Vår befallningshafvande, under förutsättning att byggnadsvirke för boställets försättande i laggilt skick icke från dess egna skogslotter utsynades, i underdånighet tillstyrkt köpets godkännande under hemställan tillika att till församlingen, sedan hos Vår befallningshafvande

EKSHÄRAD.

lagligen styrkts att ifrågavarande hemmansdelar icke vore med inteckning besvärade, finge till understöd vid boställsköpet ur presterskapets löneregleringsfond utgå ett belopp af 10,000 kronor. Efter nådig remiss hafven I — jemte meddelande, dels att ifrågavarande hemman uti senast faststälda jordebok för länet upptoges såsom ett mantal skatte Norra Mosberg n:o 1, ett mantal skatte Södra Mosberg n:o 1, V8 mantal skatte Motorp n:o 1 och ett mantal frälse Våhle n:o 1, hvilka samtliga hemman vore inroterade vid Elfdals kompani af Vermlands regemente: Norra Mosberg för ett mantal till 4/& andel i roten n:o 46, Södra Mosberg för ett mantal till 4 /s andel i roten n:o 4 7 , Motorp för 1/8 mantal till /IB andel i roten n:o 55 och Våhle för ett mantal till 4 /s andel i roten n:o 48, dels ock att, såvidt hos eder förvarade handlingar visade, någon fastställelse å jordafsöndring från nämnda hemman hittills icke egt rum — den 22 nästlidne maj afgifvit inf ordradt underdånigt utlåtande, hvarefter jemväl Vår arméförvaltning i ärendet sig yttrat och dervid anfört, att då den ifrågasatta egostyckningen från samtliga omförmälda vid Elfdals kompani inroterade hemman icke syntes komma att inverka på hemmanens ordinarie roteringsskyldighet, hvilken för de delar, hvaraf det nya komministersbostället skulle sammansättas, torde fortfarande, intill dess öfverflyttning till annan roterings skyldig jord möjligen kunde i författningsenlig ordning ega rum, skola af komministersboställets innehafvare fullgöras mot kontant roterings ersättning från vederbörligt anslag, arméförvaltningen intet hade att erinra mot nådigt bifall till det föreliggande förslaget. Vid föredragning af detta ärende hafve Vi funnit godt att såsom boställe åt komministern i Ekshärads församling godkänna ifrågavarande till inköp föreslagna delar af hemmanen Norra och Södra Mosberg, Motorp och Våhle, sådana de blifvit å handlingarna bilagd, af kommissionslandtmätaren Sv. Aug. Odqvist år 1899 upprättad karta affattade och beskrifna, samt förklara församlingen berättigad att såsom bidrag till köpeskillingens gäldande ur presterskapets löneregleringsfond uppbära förut medgifna tiotusen kronor, dock med vilkor dels att genom egostyckning varder på församlingens bekostnad i behörig ordning bestämdt om fördelningen af mantalet mellan, å ena sidan, de till boställe afsatta och, å andra sidan, de i köpet icke inbegripna delarna af sagda hemman, dels ock att församlingen för sin del medgifver, att det nya bostället i dess helhet må i jordeboken införas bland kronoegendomar under allmän disposition, egande Vår befallningshafvande, sedan visadt blifvit, att de till boställe inköpta fastighetsdelarna ej äro med inteckning för gäld eller nyttjande rätt besvärade äfvensom att nyssberörda vilkor blifvit behörigen fullgjorda, till församlingen för köpets afslutande utbetala anvisade beloppet, tiotusen kronor, åliggande det eder att i sinom tid föranstalta om de ändringar

EKSHÄRAD.

i nya jorcleboken, som af det nja boställets tillkomst kunna påkallas. Hvilket etc. Stockholms slott den 29 juni 1900. ™. • • 7, 7 7 777 J Efter originalet nos kammarkoll.

5. K. M:ts brev till kammarkollegium den 18 december 1863 angående avsöndring av jord från kyrkoherdebostället i Ekshärad till klockarbostället därstädes samt ägoutbyte mellan nämnda boställen. Carl etc. Hos Oss hafva Ekshärads pastoratsboer i Vermlands län underdånigst anhållit, att som klockarens i Ekshärads socken boställsjord till en del vore belägen på omkring 7 8 mils afstånd från hans bostad och gränsade intill pastorsbostället, hvarigenom brukningen af samma jord för klockaren betydligt försvårades, utbyte af jord emellan klockarebostället, Klockaretomten benämndt, och pastorsbostället, hemmanet Grinnemo, båda i nämnda socken, måtte på det sätt få verkställas, att, enligt en af lantmätare år 1861 upprättad karta och beskrifning, Klockaretomten skulle bekomma af pastorsboställets egor: en tomthage 2 qv. ref. 30 st:r åker 52 » 10 » äng 28 » till odling tjenlig mark 1 » 60 » till odling oduglig ängsbacke 2 » hvaremot pastorsbostället erhålla: åker äng mark otjenlig till odling

såsom vederlag

härför

Summa 58 qv. ref. 28 st:r skulle från Klockaretomten 9 qv. ref. 76 st:r 5 » 58 » 4 » 65 »

Summa 19 qv. ref. 99 st:r, jemte det Ekshärads församlingsboer förbundo sig att bekosta uppodling af en till skogs växt icke tjenlig jordrymd af 43 qvadratrefvar 56 qvadratstänger af pastorsboställets skogsmark; genom hvilket jordutbyte klockarens boställe komme att utgöras af en formlig egofigur om 10 tunnland invid hans bostad och på detta sätt en förbättring uti hans lönevilkor bereddes, så mycket mera af behofvet'påkallad som med klockarebefattningen numera jemväl blifvit förenad orgelnist-tjenst; under det att pastorsbostället, hvars nuvarande innehafvare tillstyrkt den föreslagna åtgärden, kunde anses bekomma fullt vederlag för den derifrån afskiljda åkerjorden genom församlingsboernas åtagande att uppodla 3785 19

EKSHÄRAD.

motsvarande skogsmark, deraf icke mindre än 4,461 tunne- 14 kapp-land tillhörde bostället. Med öfverlemnande af såväl kronofogdens och häradsskrifvarens i orten som Karlstads stifts consistorii och Vår befallningshafvandes i anledning häraf infordrade underdåniga yttranden, hafven I uti anbefaldt och den 22 sistlidne oktober afgifvet utlåtande, uppå de af församlingsboerna anförda skäl, i likhet med kronofogden och häradsskrifvåren samt consistorium, det ifrågaställda jordutbytet i underdånighet förordat. Och som, vid föredragning af detta ärende, Vi funnit godt att till förberörda ansökning lemna nådigt bifall, meddele Vi etc. Stockholms slott den 18 december 1863. Effer originalet hos kammarkoll.

N O R R A R Å D A , SUNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

8. Norra Råda1), Sunnemo, Gustav Adolf och Hagfors. Norra Råda församling tillhörde tidigare Älvdals, sedermera Ekshärads pastorat. År 1653 utbröts södra delen av Norra Råda till egen församling, kallad Sunnemo (Tutemo) 8 ), I Ekshärads, Norra Råda och Sunnemo församlingar voro, förutom kyrkoherden i Ekshärad, redan tidigt anställda en komminister och en sockenadjunkt. På grund av kungl. resolution den 10 december 1765, enligt vilken Uddeholms bolag erhöll tillstånd att vid sjön Deglunden uppbygga ett kapell för bolagets underhavande, hava delar av Ekshärads och Norra Råda församlingar år 1789 utbrutits till egen kapellförsamling, kallad Gustav Adolf 3 ), med kapellpredikant, som tillsättes och till en början huvudsakligen avlönades av nämnda bolag (senare Uddeholms aktiebolag). Bolagets patronatsrätt bekräftades genom K. M:ts utslag den 5 maj 1826. I samband med fastställande av gällande lönereglering förordnades genom kungl. brev den 13 april 1883, att Ekshärads pastorat skulle, sedan dåvarande kyrkoherden samt sockenadjunkten i Norra Råda avgått och vissa prästboställen anskaffats i Ekshärad, Norra Råda och Gustav Adolf, delas i två pastorat, varav det ena skulle bestå av Norra Råda och Sunnemo församlingar med Gustav Adolfs kapell. Denna reglering gick jämlikt kungl. brev den 8 februari 1901 i verkställighet den 1 maj samma år. Sedan i Norra Råda pastorat år 1903 anställts en pastoratsadjunkt vid Hagfors bruk 4 ), utbröts den öster om Rådasjön belägna delen av Norra Råda församling jämlikt kungl. brev den 12 oktober 1906 till en särskild kapellförsamling, benämnd Hagfors. *) Församlingen, som förut hette Råda, erhöll sitt nuvarande namn genom k. brev den 17 april 1885. 2 ) H a m m a r i n I: 285. 3 ) Kapellförsamlingen erhöll sitt n a m n år 1791. Församlingen, vars område icke är bestämt, utgör icke egen jordebokssocken (se k. brev den 18 mars 1887). Skogstrakten Laggåsen i Ekshärads socken förklarades genom k. brev den 4 dec. 1891 skola i kyrkligt och kommunalt hänseende tillhöra Gustav Adolfs församling. 4 ) P å grund av k. brev den 18 mars 1898 och den 8 nov. 1901.

NORRA KÅDA, SUNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

I Norra Råda pastorat äro nu anställda, förutom kyrkoherden i Norra Råda, komminister i Sunnemo, kapellpredikant i Gustav Adolf och pastoratsadjunkt i Hagfors.

Kyrkoherden i Norra Råda. I samband med förordnande om avskiljande av Norra Råda, Sunnemo och Gustav Adolf till eget pastorat och fastställande av gällande lönereglering föreskrevs genom kungl. brev den 13 april 1883, att åt kyrkoherden i Norra Råda skulle genom församlingarnas försorg anskaffas lämpligt beläget boställe av den godhet, att detsamma, utom tillgång till erforderligt byggnadsvirke, vedbrand och gärdsel, kunde beräknas lämna en årlig behållen avkastning av minst 400 kronor, samt att bostället skulle av församlingarna förses med erforderlig, av Kbfde och domkapitlet godkänd åbyggnad att sedermera byggas och underhållas enligt lag. Till understöd vid boställsköpet skulle från prästerskapets löneregleringsfond utgå högst 30,000 kronor. Till följd härav inköpte Norra Råda blivande pastorat efter beslut å kyrkostämma den 22 mars 1900 genom köpekontrakt samma dag*) under förutsättning av K. M:ts godkännande till kyrkoherdeboställe 18,40 hektar inro sningsj ord och 68,6105 hektar avrösningsjord av frälsehemmanet 1 mantal Östra Råda nr 1 i Norra Råda socken enligt en av ingenjören Aug. Hagberg år 1899 upprättad karta för en köpeskilling av 20,000 kronor 2 ). Genom nådigt brev den 8 mars 1901 3) godkände K. M:t därpå till boställe åt kyrkoherden nämnda del av hemmanet Östra Råda, sådan densamma blivit av ingenjören Hagberg å karta avfattad, under villkor att den inköpta egendomen avlämnades fri från inteckning och genom ägostyckning finge sitt mantal bestämt, samt att församlingarna, där så påfordrades, lämnade full ersättning till boställshavaren för de kostnader, som kunde vara förknippade med den på det tillämnade bostället belöpande andelen i gästgiverihållningen vid och frälseräntan å hemmanet Östra Råda. Sedan bostället genom en åren 1901, 1902 och 1904 förrättad och den 5 mars 1905 fastställd ägostyckning å hemmanet Östra Råda åsatts ett skattetal av 80 öre eller Vis mantal 4 ), utfärdades köpebrev *) Bil. 1. *) Till boställe åt den i N o r r a R å d a tidigare anställda sockenadjunkten hade Uddeholms bolag på behaglig tid upplåtit Ve rati av Östra E å d a nr 1 (visitationsprotokoll den 23 juni 1820), vilken hemmansdel synes hava utgjort åtminstone en del av den till kyrkoherdeboställe av Uddeholms aktiebolag sedermera inköpta fastigheten. s ) Bil. 2. 4 ) Mantalet å bostället, bestämdes efter jämförelse mellan köpesumman för bostället och taxeringsvärdet å hemmanet Östra E å d a . Då för bostället p å grund av dess läge betingats högre pris än vad av hemmanets taxeringsvärde därå belöpte, skulle vid mantalets bestämmande 3 /s av köpesumman anses u t g ö r a boställets del av hemmanets taxeringsvärde, 144,000 kronor.

NORRA RÅDA, SUNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

den 13 maj och meddelades lagfart den 2 juni 1905 för Norra Råda pastorat å nämnda skattetal*). Sedan Norra Råda församling hos K. M:t tillkännagivit, att boställets samtliga såsom laga hus insynade åbyggnader nybyggts för en bokförd kostnad av 56,975 kronor 99 öre 2 ), samt styrkt, att bostället icke besvärades av någon inteckning, medgav K. M:t genom nådigt brev den 5 juli 1907, att det beviljade anslaget, 30,000 kronor, finge för ändamålet utbetalas av prästerskapets löneregleringsfonds medel, och erhöll Kbfde i uppdrag att genom utslag, som skulle underställas kammarkollegii prövning, yttra sig angående sättet för det nya boställets upptagande i jordeboken. Någon förändring med avseende å boställets jordeboksföring har ännu icke vidtagits. Av bostället utgår fortfarande frälseränta, som är av frälseskatte natur 3 ). Vid ovan omförmälda ägostyckning undantogs för delägarnas allmänna behov, bland annat, till hemmanet Östra Råda hörande område av Klarälven. Med anledning av en utav Uddeholms aktiebolag gjord underdånig framställning föreslog K. M:t år 1918 riksdagen och kyrkomötet att medgiva, att den rätt till grund, vatten, holmar och strömfall i Klarälven, som kunde tillkomma kyrkoherdebostället, finge avstås till bolaget mot ett vederlag av 60,000 kronor 4 ). Dessa framställningar hava av riksdagen och kyrkomötet bifallits. Någon överlåtelse av boställets berörda rätt har emellertid ännu icke kommit till stånd 5 ).

Komministern i Sunnemo. Enligt löneregleringsresolutionen den 13 april 1883 innehar komministern i Sunnemo bostället 1,U mantal Noretorp. Som ))Råda och Ekeshärads socknar icke förskaffat någet boställe för sin cappelan», skänkte brukspatronen Carl Fredrik Geijer i februari 1803 till kaplansboställe V« mantal av skattehemmanet V 4 mantal Noretorp i Sunnemo socken 6 ). Härå erhöll »cappellanen uti Råda och Ekeshärads socknar» laga fasta den 25 januari 1805 7 ). Den 15 augusti 1809 lämnade hovsekreteraren Bengt Gustav Geijer återstående x / 8 mantal av nämnda hemman »at i alla tider at bebos, nytjas och brukas af capelanen l

) Bil. 3. *) Bostället insynades den 4 aug. 1902. ) Se kammarkollegii brev den 30 nov. 1916. *) K. M:ts prop, den 26 april 1918, nr 351, resp. skr. den 6 juni 1918. 5 ) Den 21 jan. 1921 h a r K. M:t uppdragit åt Kbfde att avsluta köpeavtal. 6 j Bil. 4. 7 ) Bil. 5. 3

NORRA

RÅDA,

SUNNEMO,

GUSTAV

ADOLF

OCH

HAGFORS.

uti Råda och Sunnemo såsom bostelle» utan någon avgift, dock med det förbehåll att Uddeholms bolags intressenter skulle äga inseende å att egendomen ej vanhävdades eller användes till annat ändamål 1 ). Det till boställe sålunda upplåtna hemmanet bebyggdes därefter av församlingarna a ). Bostället upptages i gällande jordebok bland skatteegendomar, boställen, såsom 1/U mantal Noretorp nr 1. Av skogsförsäljningsmedel från bostället har bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond, som användes till förbättringar å bostället. Denna fond uppgick den 31 december 1919 till 1,927 kr. 95 öre.

Kapellpredikanten i Gustav Adolf. Sedan kapellpredikant anställts i Gustav Adolf, upplät Uddeholms bolag till boställe åt denne det å frälsehemmanet 1 mantal Åmtbjörk nr 1 i Ekshärads socken belägna torpet Upplund, innehållande omkring 30 tunnland åker 3 ). Någon upplåtelsehandling därå synes icke hava utfärdats. I samband med förordnande om avskiljande av Norra Råda och Sunnemo församlingar med Gustav Adolfs kapell till eget pastorat och fastställande av gällande lönereglering föreskrevs genom kungl. brev den 13 april 1883, att åt kapellpredikanten i Gustav Adolf skulle genom församlingarnas försorg anskaffas lämpligt beläget boställe av den godhet, att detsamma, utom tillgång till erforderligt byggnadsvirke, vedbrand och gärdsel, kunde beräknas lämna en årlig behållen avkastning av minst 100 kronor, samt att bostället skulle av församlingarna förses med erforderlig, av Kbfde och domkapitlet godkänd åbyggnad att sedermera byggas och underhållas enligt lag, och förklarade K. M:t sig vilja framdeles bestämma beloppet av det understöd, som kunde beviljas till boställsköpet. Till följd härav inköpte Norra Råda blivande pastorat efter beslut å kyrkostämma den 22 mars 1900 genom köpekontrakt samma dag av Uddeholms aktiebolag under förutsättning av K. M:ts godkännande till kapellpredikantsboställe 16,6016 hektar inrösningsjord — utgörande ovannämnda till boställe tidigare upplåtna torpet Upplund — och 65,4574 hektar avrösningsjord av hemmanet Åmtbjörk enligt en av ingenjören Aug. Hagberg år 1899 upprättad karta för en köpeskilling av 16,000 kronor. Genom nådigt brev den 8 mars 1901 4) godkände K. M:t därpå till bo*) Bil. 6. ) Se, bland annat, sockenstämmoprotokoll den 15 maj 1803 och visitationsprotokoll den 16 sept. 1810 för Norra Båda församling (Göteborgs landsark.). s ) Se, bland annat, 1833 års biskopsvisitationsprotokoll. 4 ) Bil. 2. 2

NORRA RÅDA, SUNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

ställe åt kapellpredikanten nämnda område, sådant detsamma å karta avfattats av ingenjören Hagberg, under villkor att den inköpta egendomen avlämnades fri från inteckning och genom ägostyckning finge sitt mantal bestämt, samt att församlingarna, där så påfordrades, lämnade ersättning till boställshavaren för bostället såsom del av hemmanet Åmtbjörk eventuellt åliggande frälseränta. På grund av åtskilliga mellankommande hinder, särskilt att den villkorligt inköpta fastigheten icke kunnat befrias från vidlådande inteckningar, har köpet icke fullbordats. Fastigheten ifråga, som pastoratet bebyggt till boställe och vara tillträdessyn förrättats år 1902, innehaves emellertid av kapellpredikanten som boställe. Sedan domänstyrelsen den 28 april 1908 fastställt hushållningsplan för skogen å denna fastighet men kapellpredikanten protesterat emot skogsstatens befattning med skogen och kammarkollegium med anledning därav uttalat den mening, att fastigheten icke kunde betraktas som ecklesiastikt boställe, förrän det ifrågasatta köpet avslutats eller densamma eljest bleve till boställe upplåten på sådant sätt, att upplåtaren därvid avhände sig äganderätten x), har domänstyrelsen den 12 mars 1913 förklarat, att skogsstaten ej ägde taga någon befattning med nämnda skog.

PastoratsadjurLkten i HagTors. Enligt kungl. brev den 18 mars 1898 skulle Norra Råda församling förse pastoratsadjunkten i Hagfors med nödig bostad samt vedbrand. Bostad tillhandahålles pastoratsadjunkten av Uddeholms aktiebolag.

Kloekaren i Norra Råda. Å sockenstämma den 11 maj 1766 skänkte brukspatronen Johan Henrik von Rappholt 1,200 daler kopparmynt till inköp av boställe åt klockaren i Norra Råda. För dessa medel inköptes därpå enligt visitationsprotokoll den 4 juli 1778 2 ) till klockarboställe ett torp eller intag av frälsehemmanet 1 mantal Östra Råda nr 1, och bestod bostället av sådana förmåner, att därå kunde födas en ko och 6 får 3 ). Bostället, rörande vilket någon köpehandling icke påträffats 4 ), synes sedermera hava återtagits av nämnda hemmans nuvarande ägare (Udde*) Se kammarkollegii brev till domänstyrelsen den 19 dec. 1912. ) Se Lignells samlingar, sid. 53. s ) Se en av klockaren år 1820 lämnad uppgift (verif. till 1820 års kronoräkenskaper, sid. 9039, kammarark.). 4 ) Vid visitation den 18 maj 1833 uppgavs, att bostället icke bade lagfarits eller avrösats (protokoll i Eksbärads kyrkoark.). ?

NORRA RÅDA, SUNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

holms aktiebolag), men har församlingen nu beslutit vidtaga åtgärder för dess återvinnande.

Kloekaren i Sunnemo. Enligt vederbörande jordägares medgivande brukar klockaren i Sunnemo utan avgift ett hemmanen Björkil, Tutemo och Sunnemohyttan (Tutemotorp) tillhörigt jordområde, utan att detsamma är till klockarboställe formligen upplåtet.

Kloekaren i Gustav Adolf. Bostad med jord tillhandahålles klockaren vid kyrkan utan avgift av Uddeholms aktiebolag, utan att densamma är till klockarboställe formligen upplåten.

Urkundsbilagor. i.

Köpekontrakt den 22 mars 1900, varigenom Norra Råda blivande pastorat till kyrkoherdeboställe inköpt ett område av frälsehemmanet 1 mantal Östra Råda nr 1. Till Råda pastorat i och för kyrkoherdeboställe försäljer Uddeholms aktiebolag härmed 76 öre 12 pgr 1 ) skatt i hemmanet Östra Råda af Norra Råda socken, omfattande 18 hektar 40 ar inegojord samt 68 hektar 61 ar 5 qv. meter afrösningsjord, allt i enlighet [med] bilaggde af ingeniör Ang. Hagberg under år 1899 upprättade karta och beskrifning, på följande vilkor. l:a. Köpeskillingen utgör tjugutusen (20,000) kronor, hvaraf 5,000 kronor betalas vid köparens tillträde af fastigheten samt återstoden 15,000 kr. gäldas så snart köparen blifvit berättigad uppbära de medel, hvilka såsom understöd till inköp af kyrkoherdeboställe inom Råda pastorat i enlighet [med] Kongl. Maj:ts nådiga resolution af 13 april 1 8 8 3 komma att utgå af presterskapets löneregleringsfond, dock skall under alla förhållanden köpeskillingen vara till fullo gulden sednast den 31 dec. 1 9 0 2 . A ogulden köpeskilling betalar köparen 5 procents ränta från tillträdesdagen tilldess liqvid sker. 2:a. Köparen tillträder fastigheten, så snart Kongl. Maj:t lemnat nådigt godkännande till densammas inköp af pastoratet för berörde ändamål. J

) »76 öre 12 pgr» överstruket och. ersatt med »80 öre».

NORRA RÅDA, SUNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

3:e. Förut varande väg från Rådasjön vid s. k. »Klockersta> till stora landsvägen i Råda kyrkoby får ej afstängas utan skall alltid vara för allmänheten tillgänglig. 4:e. Timmer och byggnadsmaterial efter de gamla husens rifning, som ej behöfvas för prestgårdsbyggnaderna, få utan ersättning af säljaren disponeras. 5:e. Säljaren förbehåller sig rätt utan ersättning till stubbrytning å till prestgården upplåten skogsmark till och med utgången af år 1 9 0 1 . 6:e. Lagfartskostnaderna betalas af köparen. Råda den 22 mars 1900. För Uddeholms aktiebolag. C. Danielsson. Reinh. Geijer. Antages å Råda pastorats vägnar utsedde kommiterade. Reinh. Geijer. C. Danielsson. S. J. Anrep. Jonas Andersson. E. Joh. Larsson. Efter originalet i kyrkans arkiv.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 8 mars 1901 angående anskaffande av kyrkoherdeboställe i Norra Råda och kapellpredikantsboställe i Gustav Adolf. Oscar etc. Sedan Vi genom nådigt bref den 13 april 1883, i sammanhang med fastställande af lönereglering för presterskapet i Ekshärads pastorat, förordnat, bland annat, att nämnda pastorat skulle efter kyrkoherden J. P . Pihlgrens och sockenadjunkten A. G. Viottis afgång delas i två särskilda konsistoriela gäll, bestående det ena af Ekshärads församling och det andra af Råda och Sunnemo församlingar med Gustaf Adolfs kapell, att sockenadjunktstjensten i Råda församling skulle indragas, att åt kyrkoherden i Råda pastorat, hvilken skulle hafva sin bostad inom Råda församling samt åt kapellpredikanten i Gustaf Adolfs församling skulle genom församlingarnas försorg anskaffas lämpligt belägna boställen af den godhet, att desamma utom tillgång till erforderligt byggnadsvirke, vedbrand och gärdsel kunde beräknas lemna en årlig behållen afkastning, kyrkoherdebostället af minst fyrahundra kronor samt kapellpredikantsbostället af minst etthundra kronor, att dessa boställen skulle af församlingarna förses med erforderlig, af Vår befallningshafvande i Vermlands län och domkapitlet i Karlstad godkänd åbyggnad att sedermera byggas och underhållas enligt lag, att till understöd vid inköpet af kyrkoherdeboställe i Råda församling finge från presterskapets löneregleringsfond utgå högst trettio3785 19

NORRA RÅDA, SUNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

tusen kronor samt att boställsköpen skulle genom Vår befallningshafvande och domkapitlet underställas Vår nådiga pröfning och af Oss godkännas, innan nyssnämnda medel finge utbetalas, dervid Vi tillika förklarat Oss vilja, då anmälan skedde om inköpande af boställe åt kapellpredikanten i Gustaf Adolfs församling, meddela beslut rörande beloppet af det understöd som kunde för detta boställes förvärfvande beviljas; så och efter det Ekshärads, Norra Råda, Sunnemo och Gustaf Adolfs församlingar å gemensam kyrkostämma den 22 mars 1900, under förutsättning af Vårt nådiga bifall, godkänt två med Uddeholms aktiebolag rörande inköp af kyrkoherdeboställe i Norra Råda församling och kapellpredikantsboställe i Gustaf Adolfs församling upprättade kontrakt, utvisande, bland annat, dels att till kyrkoherdeboställe skulle mot en köpeskilling af 20,000 kronor och öfriga angifna vilkor förvärfvas 76 öre 12 penningar skatt i hemmanet Östra Råda, hvilken hemmansdel omfattade 18 hektar 40 ar inegojord samt 68 hektar 61 ar 51 qvadratmeter afrösningsjord, allt i enlighet med af ingeniören Aug. Hagberg år 1899 upprättade kartor med beskrifningar, dels ock att till kapellpredikantsboställe skulle emot en köpeskilling af 16,000 kronor och öfriga vilkor inköpas, i enlighet med af bemälde Hagberg likaledes år 1899 upprättad karta med beskrifning, 16 hektar 60 ar 16 qvadratmeter inrosningsjord samt 65 hektar 45 ar 74 qvadratmeter afrösningsjord, hvilka områden vore belägna inom Gustaf Adolfs församling, men tillhörde hemman i Ekshärads socken, hafva uti en till Oss stäld, till domkapitlet inkommen skrift församlingarna i underdånighet anhållit, det Oss täcktes såsom boställen åt förenämnda ecklesiastika tjenstemän godkänna de egendomar, som enligt förberörda af tal blifvit på angifna vilkor för ändamålet inköpta; varande vid denna ansökning fogade — förutom utdrag af protokoll vid omförmälda kyrkostämma den 22 mars 1900 och afskrifter af de samma dag upprättade köpekontrakten — utdrag af en år 1878 upprättad beskrifning öfver sämjedelning å odalegorna till hemmanet Östra Råda, utdrag af en år 1872 upprättad egobeskrifning öfver alla egorna till samma hemman, karta öfver en del af odalegorna till hemmanet Östra Råda, från 1877 års sämjedelningskarta utdragen af Aug. Hagberg år 1899, karta öfver en del af skogsmarken till samma hemman, från hemmanets skogskarta utdragen af Aug. Hagberg år 1899, utdrag af under åren 1853 och 1859 upprättade egobeskrifning och taxeringslängd öfver de från hemmanen Emtbjörk, Nästorp, Lindas samt Östra och Vestra Edebäck till Uddeholms bolag försålda skogar, karta öfver inegorna till prestbostället Upplund samt den dertill afsedda skogen, från laga skifteskartorna utdragen af Aug. Hagberg år 1899, samt två instrument öfver af jägmästaren A. T. Fagerlin företagen uppskatt-

NORRA RÅDA, STJNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

ning och värdering af skogstillgången å ifrågavarande till boställen afsedda egendomar, och har domkapitlet härpå för vidare åtgärd jemte eget yttrande, däruti domkapitlet förmält sig icke hafva något mot köpens godkännande att erinra, öfverlemnat samtliga handlingarna till Vår befallningshafvande, som efter det ansökningshandlingarna blifvit i vissa angifna hänseenden kompletterade, dervid af ingeniören Hagberg afgifvits intyg af innehåll, bland annat, att de till kapellpredikantsboställe i Gustaf Adolfs församling nu påtänkta områden utgjorde andel af det i öfrigt inom Ekshärads församling belägna hemmanet Emtbjörk, äfvensom kronofogden i orten i ärendet sig yttrat, med eget underdånigt utlåtande till Oss öfverlemnat samtliga handlingarna och dervid af anförda skäl tillstyrkt boställsköpens godkännande. Efter härå erhållen nådig remiss hafven I infordrat utredning i ämnet från Yår landtmäteristyrelse, som dervid, bland annat, framhållit dels beträffande kyrkoherdebostället, att sedan vissa felaktiga uträkningar uti de vid remissakten fogade utdrag af åren 1878 och 1872 upprättade beskrifningar blifvit rättade, arealen af de inköpta områdena enligt samma handlingar utgjorde 18 hektar 49 ar 59 qvadratmeter inegojord och 68 hektar 61 ar 33 qvadratmeter afrösningsjord, att vid verkstäldt öfverslag af det inköpta inegoområdet sådant detta funnes angifvet å en af de vid ansökningshandlingarna fogade kartor, samma område befunnits utgöra en areal af 18 hektar 62 ar samt att, förutom de i ärendet ingifna handlingar, landtmäteristyrelsen icke haft tillgång till kartor eller handlingar, hvilka lemnade någon upplysning angående det försålda området, dels ock beträffande kapellpredikantsbostället, att de delar af de till afrösningsjorden hörande egofigurerna n:is 588 och 590. hvilka inginge i detta boställe och hvilka uti det vid ansökningen fogade utdrag af egobeskrifning och taxeringslängd upptagits till respektive 81 qvadratrefvar och 101 qvadratrefvar 45 qvadratstänger, vid kontrollräkning befunnits rätteligen utgöra, den förra 78 qvadratrefvar 73 qvadratstänger och den senare 101 qvadratrefvar 19 qvadratstänger, att genom felaktig reduktion till hektar afrösningsjordens areal blifvit oriktigt angifven till 65 hektar 45 ar 74 qvadratmeter i stället för rätteligen 65 hektar 45 ar 58 qvadratmeter samt att, enligt af landtmäteristyrelsen verkstäldt sammandrag, boställets hela areal utgjorde sammanlagdt 82 hektar 5 ar 71 qvadratmeter. Med öfverlemnande af samtliga till ärendet hörande handlingar hafven I den 22 januari 1901 afgifvit eget underdånigt utlåtande, deruti I, bland annat, meddelat, att de hemman, som af frågan berördes, i senast faststälda jordebok för länet upptoges såsom ett mantal frälse Östra Råda n:o 1 i Norra Råda socken och ett mantal frälse Emtbjörk n:o 1 i Ekshärads socken, hvilka hemman vore inroterade vid Elfdals kompani af Yermlands regemente, hela hem-

NORRA RÅDA, SUNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

manet Östra Eåda såsom varande gästgifvaregård för allenast lU mantal till 1 /& andel i roten n:o 68 och Emtbjörk för sitt fulla skattetal till hel rote n:o 58, att, såvidt hos eder förvarade handlingar visade, någon fastställelse af jordafsöndring från nämnda hemman hittills icke egt rum, att enligt 1899 års taxeringslängder för Norra Eåda socken 960 skattören eller ett mantal Östra Råda fått sig påförd bevillning efter ett taxeringsvärde af 144,000 kronor, hvartill komme särskildt belopp för frälseränta från samma hemman, hvilken ränta för året beräknats hafva utgått med 107 kronor 36 öre, samt att enligt samma års taxeringslängder Uddeholms aktiebolag inom Ekshärads socken ytterligare uppförts till erläggande af allmän bevillning för, bland annat, 853 öre 8 penningar skatt eller 8 /D mantal Emtbjörk med taxeringsvärde af 170,000 kronor, en af söndring i Emtbjörk, upptagen till allenast 500 kronors värde samt frälseränta af ett mantal Emtbjörk, vilken ränta, som uppgifvits till 116 kronor 77 öre, taxerats till 2,300 kronor; sedan jemväl Vår arméförvaltning å civila departementet afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid erinrat, att någon rubbning i den berörda hemman åsatta effektiva rotering icke blifvit ifrågasatt, samt att den omständigheten, att roterings ersättning torde komma att af fjerde hufvudtitelns anslagsmedel författningsenligt utgå till de presterlige innehafvarne af de blifvande boställena, icke borde utgöra hinder för det föreslagna användandet af ifrågavarande hemmansdelar, hafve Vi, vid föredragning af detta ärende, funnit godt att såsom boställen åt kyrkoherden i Norra Eåda församling och kapellpredikanten i Gustaf Adolfs församling godkänna omförmälda vilkorligt inköpta andelar af hemmanen Östra Eåda och Emtbjörk, sådana samma andelar blifvit affattade å de handlingarna bilagda, af ingeniören Aug. Hagberg år 1899 upprättade kartorna, dock med förbehåll att genom tillägg till köpeafhandlingarna uttryckligen förklaras, att omförmälda kartor skola i fråga om nämnda andelars storlek, läge och gränser lända till efterrättelse, och att de inköpta egendomarna aflemnas fria från inteckning för gäld eller nyttjanderätt, samt under vilkor i öfrigt dels att genom egostyckning varder på församlingarnas bekostnad för hvartdera bostället bestämdt angående mantalets fördelning mellan, å ena sidan, de till boställe inköpta områdena och, å andra sidan, de i köpet icke inbegripna delarna af sjelfva stamhemmanet, dels ock att församlingarna, der så påfordras, för de kostnader, som kunna vara förknippade med den på det tillämnade nya kyrkoherdebostället belöpande andelen i gästgifverihållningen vid hemmanet Östra Eåda, äfvensom för de frälseräntor, som kunna vidlåda de nya boställena såsom andelar af hemmanen Östra Eåda och Emtbjörk, lemna full ersättning till vederbörande boställshafvare; viljande Vi, efter derom af vederbörande gjord underdånig framställning, särskildt pröfva frågan om bidrag ur presterskapets

NORRA RÅDA,

SUNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

löneregleringsfond för nämnda boställens inköpande och dervid tillika meddela bestämmelser om den natur, under hvilken de nya boställena skola i jordeboken upptagas. Hvilket etc. Stockholms slott den 8 mars 1 9 0 1 . Efter originalet kos kammarkoll.

Köpebrev den 13 maj 1905, varigenom Norra Råda pastorat till kyrkoherdeboställe inköpt 80 öre skatt av frälsehemmanet 1 mantal Östra Råda nr 1. Till Råda pastorat upplåter och försäljer Uddeholms aktiebolag 80 öre skatt frälse Östra Råda i Norra Råda socken, Nedre Elfdals härad och Vermlands län, hvilken försålda egendom till storlek, läge och gränser närmare bestämmes genom af ingeniör Aug. Hagberg år 1899 upprättade kartor, emot en öfverenskommen och till fullo gulden köpeskilling, stor tjugutusen (20,000) kronor, och afhänder sig härmed Uddeholms aktiebolag sagde egendom och tillegnar densamma Råda pastorat att ega och besitta såsom annan dess välfångna egendom, förbindande sig aktiebolaget till hemul enligt lag. Uddeholm den 13 maj 1905. För Uddeholms aktiebolag dess styrelse. C. Danielsson. Reinh. Geijer. G. F . Berndes. G. Geijer. P å en gång närvarande vittnen. Carl af Geijcrstam. H j . Linder. § 36. Ar 1905 den 2 juni å lagtima ting med Elfdals härads nedra tingslag, beviljades på grund af omstående köpebref lagfart för Råda pastorat å åttio öre skatt i Östra Råda; betygar På härads rättens vägnar Karl Arrhenius. Efter originalet i kyrkans arkiv.

Gåvobrev den februari 1803, varigenom brukspatronen C. F. Geijer till komministersboställe skänkt V8 mantal av skattehemmanet V4 mantal Noretorp nr 1 i Sunnemo socken. [För allom them som thetta mitt öpna köpebref förekommer göres vetterligt, att jag Per Staffansson med min kära hustru Marit Jonsdotters ja och samtycke härmed försäljer till herr bruks patron Carl Fredrik Geijer vår ägande andel i Noretorps krono-

NORRA RÅDA, SUNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

skattelieinman en åttondel efter helt räknad för en betingad och till fullo upburen köpesumma stor tre hundrade sextio en riksdaler 5 skill. 4 rst. uti riksgäldssedlar, och som jag desse tre hundrade sextioen rd:r 5 skill. 4 rst. till första och sista pänningen upburit, så af händ er jag mig och mina arfvingar denne 1/8 uti Noretorp med alt hvad därtill lyder, af ålder hört, eller lagligen tillvinnas kan, slätt intet undantagit af hvad namn det vara må och öfverlåter den till bemälte herr brukspatron och dess arfvingar till evärdelig ägo, förbindande mig till hemul efter lag. Hvilket skedde uti tillkallade vittnens närvaro, år efter Christi börd ett tusen åttahundrade den tionde maij. A egen och min kära mans vägnar efter fullmagt. Marit Jonsdotter. Per Staffansson (bom.). Såsom vittnen underskrifva And. Rulländer. Jon Jönsson (bom.) i Gräs. At föreskrefne köpebref blifvit för Pehr Staffansson upläst den 12 maji 1800 och af honom til alla delar ärkänt och undertecknat, bevittnar Carl Berglund comminister.] Som Råda och Ekeshärads socknar icke förskaffat någet boställe för sin cappelan så skänker och gifver jag til cappelans boställe å andre sidan nämde 1 /s del i Noretorp, som jag betalt. Uddeholm d. febr. 1 8 0 3 . Carl Fredric Geijer. § 32. En åttondedel efter helt räknat uti kronoskattehemmanet Noretorp blef, såsom först köpt af herr bruks patronen Carl Fredric Geijer emot 361 rd:r 5 sk. 4 rst. uti riksgäldssedlar, men derefter af honom skänkt till boställe för cappelan en uti Råda och Ekeshärads socknar, upbuden. År 1804 den 17 januari 1 g. Jan Sandelin. § 2. År 1804 den 15 september 2 g. Sandelin. § 52. År 1805 den 17 januari 3 g. Jan Sandelin. Fasta den 25: te jan. 1805, n:o 29. Efter bestyrkt avskrift från originalet i Uddeholms bruksarkiv.

Fastebrev den 25 januari 1805 å ovannämnda till komministersboställe skänkta V8 mantal Noretorp. Kongl. Maj:ts min aller nådigste konungs och herres troman och lagman samt häradshöfdinge jag Jan Sandelin gör vetterligt, att då jag, år 1805 den 25 januarii höll laga ting med Elf vedals härads nedre tingslag uti Norra Skoga

NOERA RÅDA,

STJNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

i närvaro af kronolänsmannen välagtad Jan Pallin och de främst i domboken antecknade nemndemän, beviljade häradsrätten, tillfölje af Kongl. Maij:ts nådiga förordning om lagfart och börd af jord på landet under den 13 junii 1800 samt 1 och 4 capp. j . b. cappellanen uti Råda och Ekeshärads socknar tings skötning och fastebref uppå en åttondedel efter helt räknat uti kronoskattehemmanet »Noretorp, som bruks patronen herr Carl Fredrik Geijer, enligt köpebref under den 10 maji 1800, bevittnadt af And. Kullander och Jon Jönsson i Gräs, emot 361 rd. 5 sk. 4 rst. uti riksgäldssedlar, först sig tillhandlat utaf Per Staffansson och dess hustru Marit Jonsdotter i Gräs, men derefter uti februarii månad 1803 skänkt och gifvit till boställe för capellanen i berörde socknar, sedan jordalotten i sådant ändamål, som nämt vordet, .blifvit å 3:ne laga ting upbuden, första och andra gången den 17 januarii och den 15 september sistledit år, samt tredje gången uu å tinget den 17 i denna månad, utan att något klander emot detta jordafång försports, livarken under lagfartens sökande, eller då 3:dje upbudet dera meddeltes. Och må ej någon detta fastebref klandra, vid den bot 28:de cap. rgb. för dombrott utsätter. Nemnden, som med mig å tinget sutto, voro fäste vittnen. Till yttermera visso varder detta fastebref med mitt namns, häradets och egit insegels undersättande bekräftadt. U t supra. På häradsrättens vägnar. J a n Sandelin. (Sigill) (Sigill) Efter bestyrkt avskrift från originalet i Uddeholms bruksarkiv.

Upplåtelsehandling" den 15 augusti 1809, varigenom hovsekreteraren B. G. Geijer till komministersboställe upplåtit återstående V8 mantal av hemmanet Noretorp nr 1. [Jag undertecknad updrager och försäljer, som jag igenom detta mitt öpna salubref updragit och försålt till hofsecreteraren och riddaren af Kongl. Maj:ts väsa orden herr Bengt Gustaf Geijer min ägande en åttonde ('/8) uti fjerdedels skattekronohemmanet eller hälften af Noretorp, här uti socknen belägit för en accorderad köpesumma fyrahundradesexton rdr 32 sch. specie r. g. (rdr 416: 32) som gör uti kopparmynt d. 7,500 rmt., hvilka penningar betalas, när ägendomen af trades och sedan alla gravationer å ägendomen äro afdragne, som å denna summa komma at afgå, om några sådana då skulle finnas.

NORRA RÅDA, SUNNEMO, GUSTAV ADOLF OCH HAGFORS.

Hvilket uti tillkallade vittnens närvaro bekräftas som skedde på Uddeholm d. 10 maij 1802. Anders Kullander i Noretorp. Vitna: H. Kolthoff. A. Wennerstrand. V8 del uti Y4 dels kronoskattehemmanet Noretorp, — blef för hofsecreteraren och riddaren af Kongl. Maj:ts väsa orden högädle herr Bengt Gustaf Geijer, med villkor köpebrefvet innehåller, upbuden — — — — — — — — — — — — § 44. År 1803 den 16 september 3 g., sedan säljaren, Anders Kullander, qvitterat hela köpesumman 416 rd. 32 sk. specie såsom betald, samt ch:ta sig:ta till köpebrefvet vorden anskaffad. Jan Sandelin. Fasta den 27 sept. 1803 n:o 19.] Denne hälft uti fjerdedels skattekronohemmanet Noretorp V 8: dels mantal, lemnas härmedelst af mig at i alla tider at bebos, nytjas och brukas af capelanen uti Båda och Sunnemo såsom bostelle, så länge han denna tjenst förestår, utan någon afgift til mig eller efterlefvande arfvingar. Dock med det förbehöll at Uddeholms bolags interessenter äga rätt och inseende at egendomen ej vanhäfdas eller til annat ändamål användes än ofvan sagdt är. Detta är min uttryckeliga, oryggeliga vilja öfver en af mig förvärfd egendom, som jag efter lag äger rättighet at disponera, som försäkras med mitt namns undersätjande. Uddeholm den 15 augustii 1809. Bengt Gustaf Geijer. Vittnar: A. Wennerstrand. Sven J. Roman. Ur bestyrkt avskrift från originalet i Uddeholms bruksarkiv.

NORRA

OCH

97 NYSKOGA.

9. Norra Ny1) och Nyskoga. Älvdals härad utgjorde tidigare ett pastorat, kallat Älvdals pastoratGenom kungl. brev den 20 april 1814 förordnades, att Älvdals pastorat skulle vid näst inträffande kyrkoherdeledighet delas i två gäll, varav det ena skulle utgöras av Norra Ny och Dalby med kyrkoherde i Norra Ny samt behålla namnet Älvdals pastorat 2 ). Denna reglering gick i verkställighet år 1820. I samband med fastställande av gällande lönereglering förordnades genom kungl. brev den 20 december 1872, att Norra Ny och Dalby skulle utgöra var sitt pastorat, och att i västra delen av Norra Ny skulle bildas en med Norra Ny pastorat förenad kapellförsamling, benämnd Nyskoga, med kapellpredikant 3 ).

Kyrkoherden i Norra Ny. Enligt löneregleringsresolutionen innehar kyrkoherden pastorsbostället 1 mantal Kyrkebol nr 1, åtnjuter räntan av 1 mantal Sälje nr 1 i Ekshärads socken 4 ) och äger att av Älvdals pastorats regleringsfond årligen uppbära 2,720 kronor, däri inberäknad en honom enligt kungl. brev den 8 april 1870 tillagd ersättning av 600 kronor för torplägenheter å Laggåsen 5 ). Kyrkebol

1 (med R u s k å s e n

1).

I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på kyrkornas och prästernas egendomar i Skara stift u ) upptogs under »Elffva1 ) Församlingen, som förut hette Ny, erhöll sitt nuvarande namn genom k. brev den 17 april 1885. 2 ) Under åren 1636—1685 voro Norra Ny och Dalby avskilda till eget pastorat (se Hammarin I: 279 och 281 samt k. res. den 18 j u n i 1686). 3 ) Enligt en mellan Norra Ny och Nyskoga den 23 mars 1873 träffad överenskommelse är Nyskoga befriad från skyldighet att deltaga i byggande av moderförsamlingens kyrka. Nyskoga utgör särskild jordebokssocken, benämnd Nyskoga kapell. 4 ) Angående denna hemmansränta se not. 5 följ. sida. 5 ) Sedan en del av Älvdals pastorats regleringsfond överförts till prästerskapets löneregleringsfond, numera kyrkofonden, u t g å r detta anslag från sistnämnda fond (se sid. 107 f.). 6 ) Allm. bil. 1.

3785 19

NORRA

OCH

NTSKOGA.

dals stomps upbörd» ett hemman »Stompnen ij Grindabo» *) med ett till prästen utgående landgille av 1 mark penningar. Hemmanet utgjorde enligt samma års mantalsregister på kyrko- och prästelandbönder 8 ), däri det benämndes ))Erich i Kyrkebol i Ny sob), fodring till kronan såsom helt hemman. I kronans räkenskaper upptogs hemmanet i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början endast med den efter mantal till kronan utgående fodringen men påfördes efter år 1551 även ovannämnda med 2 dagsverken förhöjda landgille. Detta avkortades emellertid såsom frinjutet av kyrkoherden i Ekshärad under stomfrihet 3 ). På grund av Klarälvens översvämningar kom hemmanet emellertid i ödesmål och nyttjades såsom äng under kyrkoherdebostället i Ekshärad. Genom hertig Karls brev den 2 november 1582 4 ) samt änkedrottning Kristinas brev den 18 oktober 1617 medgavs kyrkoherden att fortfarande under bostället njuta, bruka och behålla »torpet)) Kyrkebol 5 ). I samband med delning av Älvdals pastorat anslogs Kyrkebol genom kungl. brev den 20 april 1814 till boställe åt kyrkoherden i nya Älvdals pastorat, och skulle det för sådant ändamål bebyggas 6 ). Sedan Norra Ny avskilts till eget pastorat, blev det slutligen boställe åt kyrkoherden därstädes. Bostället upptogs i jordeböckerna — under benämning Stommen — till en början under rubriker, som angiva dess ecklesiastika natur (kyrkolandbor, kyrkohemman), men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1616 till krono titel 7 ), varunder det sedermera städse redovisats. Det har, alltsedan mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, städse varit åsätt 1 mantal 8 ) och upptages i nu *) Troligen felskrivning för »Stompnen ij Ny». Grindabo eller Grinnemo var kyrkoherdens bostadsboställe. 2 ) Vml. 1540:5. 3 ) Vml. 1564: 7. Räkenskaper för åren 1552—1563 saknas. 4 ) Bil. 1. 5 ) Till stomhemman erhöll kyrkoherden i stället genom änkedrottning Kristmas brev den 10 febr. 1621 (original i Norra Ny kyrkas arkiv) hemmanet Sälje i Ekshärads socken att njuta och bruka under vanlig stomfrihet. Av Sälje, som var ett skattehemman, åtnjöt kyrkoherden endast räntan. Genom k. brev den 20 april 1814 anslogs denna hemmansränta i samband med delning av Älvdals pastorat åt kyrkoherden i nya Älvdals pastorat och genom löneregleringsresolutionen åt kyrkoherden i Norra Ny. Den har numera på grund av k. förordn. den 23 juli 1869 indragits till statsverket mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren. 6 ) Bil. 2. Bedan under 1600-talet hade Kyrkebol, sedan Norra Ny och Dalby år 1636 avskilts till eget pastorat, jämlikt k. res. den 19 sept. 1666 anslagits till boställe åt kyrkoherden i Norra Ny men, sedan församlingarna i Älvdals härad år 1685 återförenats till ett pastorat, återlagts till kyrkoherdebostället i Ekshärad (se bland annat Älvdals härads dombok för m a r s 1638). 7 ) Nämnda år uteslötos ur räkenskaperna för Östersysslets fögderi rubrikerna »kyrke» och »präste», och de därunder upptagna fastigheterna fördes u n d e r krono titel. 8 ) Kyrkebol h a r i och för extra rotering år 1843 uppskattats till allenast Vs mtl.

NORKA NT OCH NYSKOGA.

gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Stommen eller Kyrkebol nr 1 men benämnes på grund av kammarkollegii beslut den 16 januari 1917 numera endast Kyrkebol. Av en över bostället år 1719 upprättad karta framgår, att det hade sina inägor liggande på ett ställe för sig omkring åbyggnaderna och kyrkan, och att det jämväl hade avskild hemskog i sammanhang med inägorna. Boställets rågångar mot hemmanen Elindebol och Södra Stöllet synas hava bestämts genom åren 1796, respektive 1814 fastställda lantmäteriförrättningar å nämnda hemman och uppgingos vid en år 1864 fastställd rågångsstakning omkring bostället. Genom kungl. brev den 9 april 1869 tilldelades boställshavaren 1,000 kronor ur Älvdals pastorats regleringsfond såsom ersättning för skada, som genom vattenöversvämning tillfogats bostället. Ur nämnda fond hava dessutom anslagits tillhopa 4,638 kronor 74 öre för strandbeklädnad mot Klarälven vid bostället med mera 1 ). Till Kyrkebol synes av ålder hava hört en utskog, kallad Kuskåsen, belägen väster om hemmanen Osebol och Kårebol vid gränsen till Fryksdals härad. Ett å denna utskog upptaget torp infördes i 1752 års jordebok såsom oskattlagt torp på Kyrkebols ägor under benämningen Kyrkeskogen 2 ). Sedermera hava ytterligare torp anlagts å skogen och på enahanda sätt införts i jordeböckerna. Den 7 maj 1869 förordnade K. M:t, att Ruskåsen skulle ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, och infördes utskogen därefter i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, jordlägenheter, såsom Ruskåsen nr 1, en skog. Torpen å utskogen, vars inägor och husbehovsmarker icke ingingo i den över skogen upprättade hushållningsplanen, bibehöllos därvid under boställshavarens disposition, men på grund av kungl. brev den 9 september 1904 hava sex torp, nämligen Norra, Mellan och Södra Kolfuruhöjden, Sjöfall, Vålberg (med Prästsätern) och Prästtjärnsberg, i författningsenlig ordning utarrenderats för prästerskapets löneregleringsfonds, numera kyrkofondens räkning och erhåller boställshavaren såsom ersättning för mistning av torpen från nämnda fond ett belopp av 800 kronor årligen. Ett torp, Norra Ruskåsen (Ruskåsberg) 3 ), användes till skogvaktarboställe och ett, Ruskåstorp, disponeras fortfarande av boställshavaren. J

) K. brev den 20 dec. 1872, den 23 okt. 1874 (2 st.) och den 1 nov. 1878. ) D e t t a torp synes h a v a upptagits omkring år 1700. 3 ) För å detta torp uppförda byggnader h a r kyrkoherden jämlikt k. brev den 26 juli 1878 erhållit ersättning med 649 kr. 7 öre från Älvdals pastorats regleringsfond. 2

NORRA NY OCH NYSKOGA.

Vid ting med Älvdals härad den 11 och 12 december 1663 åtalade kyrkoherden i Norra Ny 1 ) en bonde i Osebol för åverkan på »Kyrckioskogen på be:te Åsebools ägor, som han mente liggia till Kyrckiebool eller Stombn i Nyy sochen». Därvid vittnades av »Per i Elinnebool, Lars i Biörby och Halfvardh i Biörckenäs», att de icke hört annat än att denna skog hade skänkts till kyrkan, »som sägn hade gådt man effter man», och att kyrkoherdarna utan ersättning brukat den under Kyrkebol. Häradsrätten förklarade, att, om skogen icke blivit »per expressum revocerat» till kronan av Gustav I »uthan lämpnadt kyrckian» och icke kyrkan utan kyrkoherdarna disponerat den, skulle de senare svara för »ohemul häfd», och skogen därefter legas bort för kyrkans räkning. Vid häradsting den 19—21 juni 1673 yrkade Jöns Jönsson i Osebol med sina gårdbor, att nämnda skog, »som i förra tijder hade varet (som han berättade) förärt till kyrkan, ingrepen inunder theras hemmans skogzegor», men sedermera brukats av kyrkoherdarna utan ersättning till kyrkan, måtte i kraft av kungl. resolution den 13 december 1672 2 ) återläggas till Osebol emot lösen eller årlig avgift till kyrkan. Därvid utröntes, att skogen, »som medh rösser ähr afgräntzat», alltid varit brukad under Kyrkebol, kyrkoherde efter kyrkoherde. Däremot saknades vetskap om huruvida den var skänkt till kyrkan eller Kyrkebol, »som för dess svagheet schull i hem- och uthegor synnes lijkest skedt vahra». Varken församlingen eller osebolsbornas förfäder hade emellertid »därpå dett ringaste prgetenderat». Häradsrätten förklarade sig icke kunna »annat där till giöra ähn dömma dervedh förblifva måtte», helst det varit så av urminnes och kyrkoherdarna för Kyrkebols svaghet icke kunde mista skogen 3 ). Vid skilda tillfällen under 1700-talet gjorde Norra Ny församling såväl hos häradsrätten som hos landshövdingen anspråk på Ruskåsen, som församlingen förmenade tillhöra Norra Ny kyrka, utan att församlingens anspråk, såvitt kunnat utrönas, blivit gillade 4 ). För beredande av medel till genomförande av en nödig ansedd delning av det nya Älvdals pastorat förordnades genom kungl. brev !) Jfr not. 6 å sid. 98. ) I allmogens i Älvdals h ä r a d und. besvär år 1672 hade anförts, att skogar hade skänkts från åtskilliga gårdar i h ä r a d e t till kyrkorna men b r u k a t s av kyrkoherdarna utan ersättning, varför hemmansägarna borde få återlösa dem. Genom res. den 13 dec. 1672^hänvisade K. M:t klagandena till vederbörlig domstol. Vid ovannämnda häradsting upplystes, att denna p u n k t införts bland allmogens besvär av länsmannen i h ä r a d e t på osebolsbornas begäran u t a n de övrigas vetskap. 3 ) Osebolsborna sökte sedermera hos landshövdingen att få lösa till sig skogen, men landshövdingen förklarade den 6 nov. 1696, att någon ändring icke kunde göras i 1673 års häradsdom, u t a n att prästbordet och kyrkoherden skulle bibehållas vid den rätt, som de av ålder innehaft, »så vijda någre fullkomligare skiähl icke kunne uptees, som der utinnan torde förorsaka någon ändring». 4 ) Se handl. i kyrkans arkiv. 2

NORRA

OCH

NYSKOGA.

den 6 juni 1862 och den 12 februari 1864, att försäljning av skog skulle äga rum från den kyrkoherden i Älvdals pastorat på lön anslagna utskogen Laggåsen i Ekshärads socken och den under kyrkoherdebostället Kyrkebol lydande utskogen Ruskåsen samt från komministersbostället Lillbergsgården i Dalby socken. Försäljningsmedlen skulle under namn av Älvdals pastorats regleringsfond av statskontoret särskilt bokföras och förräntas. Sedan i samband därmed fråga uppkommit om Norra Ny kyrkas förmenta rätt till Ruskåsen och å pastoratsstämma den 18 april 1852 mellan församlingarna i pastoratet träffats den överenskommelsen, att Norra Ny kyrka skulle till undvikande av framtida process av blivande skogsförsäljningsmedel från Ruskåsen få uppbära 7,500 kronor, emot det kyrkan för alltid avstode från rättighet till någon del av denna skog 1 ), förklarade K. M:t något hinder icke möta att, med bifall till den på pastoratsstämman överenskomna anordningen, taga Ruskåsens skogsavkastning, såvitt den i värde överstege 7,500 kronor, i beräkning bland tillgångarna för pastoratsregleringen. Berörda belopp uppbar därefter Norra Ny kyrka under åren 1866 — 1869 från Älvdals pastorats regleringsfond 2 ). Sedan K. M:t genom nådigt brev den 18 december 1903 — med förklarande att de till nämnda fond från Ruskåsen och Laggåsen influtna arrende- och skogsmedel vore att anse såsom sådana medel, vilka tillades prästerskapets löneregleringsfond och förty borde avses för ändamål, som denna fond hade att fylla — förordnat, att dessa medel, efter avdrag av vissa till ecklesiastika ändamål ur fonden beviljade anslag, skulle överföras till prästerskapets löneregleringsfond, ingick avkastningen från Ruskåsen till nämnda fond, numera kyrkofonden 3 ). Med förmälan, att Ruskåsen av enskilda donerats antingen till Norra Ny kyrka eller såsom löneförmån för kyrkoherden instämde Norra Ny och Nyskoga församlingar samt kyrkoherden i Norra Ny och kapellpredikanten i Nyskoga år 1910 K. M:t och kronan samt * statskontoret såsom förvaltare av prästerskapets löneregleringsfond och andra fonder till Älvdals övre tingslags häradsrätt och yrkade i huvudsak, att Ruskåsen måtte förklaras tillhöra Norra Ny församlings kyrka eller kyrkorna i Norra Ny och Nyskoga pastorat, eller, om detta yrkande ej bifölles, *) I ett till pastoratsstämman av särskilda kommitterade avgivet betänkande heter det, bland annat, att kommitterade i fråga om dispositionen av Kyrkebols skog hade sig bekant, att anledningar funnes, det Norra Ny kyrka skulle äga n å g o n skogsdel, som vore med Kyrkebols skog sammanblandad. Det vore emellertid även känt, att k y r k a n genom laga kraft ägande domar frånhänts varje äganderätt till denna skog, »ty lagliga documenter på denna äganderätt, om de funnits, finnas icke mer». Norra Ny socknemän skulle ock h a v a avstått från sina anspråk på skogen därigenom, att den u t a n deras invändning blivit vid laga kraft vunna lantmäteriförrättningar s>tilldömd> Kyrkebol. 2 ) Verif. till Värmlands läns ränterispecialräkning åren 1866—1869. s ) Om Älvdals pastorats regleringsfond se vidare sid. 107 f.

NORRA

NX" OCH

NTSKOGA.

att Ruskåsen måtte förklaras såsom donation tillhöra nyssnämnda pastorat såsom företrädare för kyrkoherdebostället Kyrkebol eller för kyrkoherdarna. På grund av vad i ovan åberopade häradsrättsprotokoll den 11 och 12 december 1663 J) och den 19—21 juni 1673 blivit upplyst och med hänsyn till det sätt, varpå Ruskåsen under tidernas lopp disponerats, fann häradsrätten genom dom den 29 december 1914 det vara utrett, att skogstrakten blivit av enskilda donerad till prästbordet i Norra Ny 8 ), samt förklarade densamma vara att anse såsom ecklesiastik boställsskog. Vid sådant förhållande ogillade häradsrätten yrkandet, att Norra Ny församling eller Norra Ny och Nyskoga församlingar gemensamt måtte förklaras äga bättre rätt än K. M:t och kronan till skogstrakten. Vidkommande i målet framställda jrrkanden angående dispositionen av skogens avkastning samt rörande skyldighet för statskontoret att till vederbörande kyrkoråd överlämna från skogstrakten influtna medel, hänvisades vederbörande att hos K. M:t göra på 28 § av kungl. förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket grundad framställning att komma i åtnjutande av såväl till statskontoret redan influtna avkastningsbelopp som blivande avkastning av skogen. Svea hovrätt, där talan av kronan fullföljdes allenast beträffande rättegångskostnaderna, fann i dom den 23 juni 1916 den av församlingarna och prästerskapet i huvudsaken fullföljda talan ej föranleda ändring i häradsrättens dom. Hovrättens dom fastställdes av K. M:t genom dom den 25 maj 1918 3 ). Sedan Norra Ny och Nyskoga församlingar samt kyrkoherden i Norra Ny och kapellpredikanten i Nyskoga med anledning av nämnda dom gjort framställning om disposition av avkastningen från Ruskåsen, har K. M:t genom nådigt brev den 15 april 1921 förordnat, dels att de från den 3 augusti 1910 till statskontoret inlevererade och kyrkofonden tillgodoförda skogsförsäljningsmedel från Ruskåsen jämte därå belöpande ränta skulle avskiljas från kyrkofonden och avsättas till en särskild fond för att av statskontoret jämte framdeles intill utgången av löpande löneregleringsperiod från nämnda skog inflytande skogsförsäljningsmedel under namn av Ruskåsens fond förvaltas och göras räntebärande, dels ock att 1

) Av häradsrätten benämnd »Värmlands l a g m a n s r ä t t s dombok». ) Enligt en i orten gängse sägen skall Kuskåsen vara skänkt av en man från Kårebol och en kvinna från Osebol för att undgå straff för ett av dem begånget brott. 8 ) Bil. 3. Genom häradsrättens dom torde h a v a uttalats, att E u s k å s e n är en särskild lägenhet, som tillagts kyrkoherdebostället Kyrkebol. E u s k å s e n skulle således icke ingå i boställets ägovälde. Den till Kyrkebol hörande skogen, som redan å ovannämnda år 1719 upprättade geometriska avritning finnes upptagen med i huvudsak enahanda gränser som de numera fastställda, är emellertid anmärkningsvärt obetydlig i förhållande till de skogstrakter, som tillagts bostället angränsande och andra hemman i Norra Ny socken av samma mantal. Arealen å ett flertal dylika hemmans skogar överstiger till och med arealen av boställets hemskog och utskogen Euskåsen tillsammantagna. 2

NORRA

OCH

NTSKOGA.

kyrkoherden och kapellpredikanten skulle äga av ifrågavarande fonderade medel årligen under löneregleringsperioden uppbära vissa angivna belopp. Rågångarna omkring Ruskåsen synas hava bestämts mot Fryksdals härad genom uthäradssynerättens av lagmansrätten fastställda utslag den 30 maj 1685, mot hemmanet Osebol genom en av häradsrätten den 14—17 september 1698 fastställd förlikning och Göta hovrätts dom den 29 april 1769 samt mot hemmanen Kårebol och Mjönäs genom samma hovrätts dom den 10 juli 1798. I enlighet därmed uppgingos rågångarna vid en år 1801 fastställd lantmäteriförrättning å bostället samt, sedan rågången mot Kårebol och Mjönäs reglerats i samband med ett år 1847 fastställt ägoutbyte mellan Ruskåsen, å ena sidan, samt nämnda hemman, å den andra, vid en år 1864 fastställd rågångsstakning omkring bostället. L a g g å s e n n r 1. Enligt en av kyrkoherden Benediktus Aurenius till det så kallade prästverket år 1696 lämnad uppgift 1 ) brukades av kyrkoherdarna under Ekshärads prästgård »uhrminnes tillbaka)) ett torp Laggåsen, vars åbor för besittningen årligen erlade ))i ett för allt» 10 daler silvermynt, och skulle Laggåsen jämte ett flertal andra lägenheter hava skänkts »af gudälskande menniskior», utan att några brev därpå funnes. Torpet Laggåsen synes hava upptagits i mitten av 1600-talet 2 ) och infördes i 1694 års jordebok för Ekshärads socken under rubrik »tillöckningen ell. nyss uptagne lägenheeter» såsom krono med anteckning, att det vore upptaget på Ekshärads prästgårds ägor, och redovisades Laggåsen därefter i jordeböckerna såsom oskattlagt torp under kyrkoherdebostället i Ekshärad. I samband med delning av Älvdals pastorat förordnades genom kungl. brev den 20 april 1814 3 ), att kyrkoherden i nya Älvdals (Norra Ny) pastorat skulle bekomma arrendet av torpet Laggåsen. Sedan vid 1824 års j ordrannsåkning förklarats, att, då Laggåsen icke vore någon Ekshärads prästgård tillhörande lägenhet, detsamma x

) Verif. till prästverket fol. 643 f. ) Torpet Laggåsen förekommer första gången i 1650 års mantalslängd med Lasse Larsson såsom innehavare. Det uppgives h a v a anlagts på grund av ett u t a v Gustav II Adolf den 24 okt. 1613 för Filip Larsson utfärdat tillståndsbrev. Enligt detta brev hade Filip Larsson på sin ansökning att få >söka sig plats och lägenhet på Vår och kronans ägendom, der han kan finna skog och mark till att u p b y g g a sig ett torpställe» medgivits att söka sig en därtill tjänlig och bruklig plats, och skulle platsen u t s y n a s av vederbörande fogde och häradshövding med nämnd och efter sex frihetsår skattläggas att allt framgent av Filip Larsson och hans efterkommande besittas för årlig skatt likasom annan skattejord. (En avskrift av detta brev finnes intagen i Älvdals härads nedre tingslags dombok den 26 okt. 1799, § 8). Någon skattläggning å torpet Laggåsen synes emellertid icke h a v a ägt rum. Däremot ingick torpet i den å kyrkoherdebostället i Ekshärad i och för prästverkets upprättande på 1690-talet förrättade skattläggningen (se sid. 64). 3 ) Bil. 2. ä

NORRA

OCH

NTSKOGA.

borde särskilt upptagas i jordeboken såsom kronolägenhet, vilken förklaring torde hava föranletts av dess upplåtande till kyrkoherden i Norra Ny, infördes Laggåsen i 1825 års jordebok såsom en särskild lägenhet av krono natur. Jämväl den skog, vara torpet upptagits, och som även kallades Laggåsen, synes sedan gammalt hava hävdats under kyrkoherdebostället i Ekshärad, och förekommer uppgift om att denna skog skulle hava skänkts till Ekshärads kyrka. I en av landshövdingen den 19 augusti 1666 till K. M:t avgiven relation om kyrkoherdens i Ekshärad boställsförmåner uppgives nämligen, bland annat, »dess förutan befins och uppå en kyrkioskogh, som gifven är till Ekzhäradtz kyrkio, vara upptaget et torp Laggåsen benembd för någon tijdh sedhan, af hvilket kyrkioherden icke allenast hafver stoor nytta utan och af be:te Iryrkioskogh» l). Såsom ovan nämnts förordnade K. M:t genom nådiga brev den 6 juni 1862 och den 12 februari 1864 — jämte förklarande att Laggåsen vore en kyrkoherdebeställningen i nya Älvdals pastorat tillhörande lägenhet, vilken för pastoratets gemensamma gagn borde framgent bibehållas — att försäljning av skog skulle äga rum från Laggåsen och den under kyrkoherdebostället Kyrkebol lydande utskogen Ruskåsen samt från komministersbostället Lillbergsgården i Dalby socken''). Försäljningsmedlen skulle under namn av Älvdals pastorats regleringsfond av statskontoret särskilt bokföras och förräntas för att användas till genomförande av Älvdals pastorats delning. Däremot skulle arrendet av torpen å. Laggåsen fortfarande tillfalla kyrkoherden i Norra Ny 3 ). 1

) »Allmogens besvär», riksark. ) Med anledning av ett utav Ekshärads pastoratsbor framställt anspråk på skogen å Laggåsen y t t r a d e kammarkollegium, att, då arrendet av Laggåsen, som från början varit anslagen å t kyrkoherden i det odelade Älvdals pastorat såsom ett slags hjälpstom, genom 1814 års brev tilldelades kyrkoherden i Norra Ny, innefattade detta blott, att den inkomst, som av denna lägenhet förut tillfallit kyrkoherden i Ekshärad, skulle tillgodokomma kyrkoherden i Norra Ny, varemot h a n i avseende på själva skogens begagnande vore inskränkt till virke för husbehovet eller på sin höjd till kolning i överensstämmelse med 23 § i k. skogsordn. den 1 aug. 1805. N å g o n laglig r ä t t till avverkning av timmer därå till avsalu tillkomme således varken n å g o n d e r a av dessa kyrkoherdar eller ännu mindre deras pastoratsbor, men så länge kyrkoh e r d e n i Norra Ny bibehölles vid den r ä t t till lägenheten, som genom 1814 års k. brev blivit tillagd honom, förekomme icke heller något hinder mot disposition av den överflödiga skogstillgången därå för tillvägabringande av Älvdals pastorats delning. 3 ) Beträffande ägande- och dispositionsrätten till Laggåsen yttrade skogsstyrelsen, bland annat, följande: »Bedömes nu frågan om ägande-och dispositions rätten till lägenheten Laggåsen efter de af skogs styrelsen här antecknade handlingar, så synes deraf klart framgå dels att, då 1613 års kongl. bref för Philip Larsson utfärdades, den skogstrakt, hvarpå han nedsatte sig att b y g g a och bo, var en kronans odisponerade skogs egendom samt att han och hans efterkommande skulle njtita skattemanna rätt till hvad som de der odlade, äfvensom andel i omgifvande skogsmark, och dels vidare att enär, så vidt de till målet hörande handlingar gifva vid handen, det icke k u n n a t på något sätt lagligen styrkas eller ens göras sannolikt att ifrågavarande skog blifvit tillslagen något af de ecclesiastika boställen, hvilkas r ä t t dertill nu påyrkas, eller att densamma är en ecclesiastik lägenhet i annat hänseende än att räntan, sådan den efter skattläggning bort 2

NOBBA

OCH

NYSKOGA.

105 Frågan huruvida och i vad mån torparna å Laggåsen ägde laglig rätt till sina besittningar, varom yrkande framställts, skulle genom Kbfde bringas till avgörande. Sedan vederbörande kronofogde i följd härav vid häradsrätten yrkat åläggande för torparna å Laggåsen att avflytta från de lägenheter, som innehades av dem, förklarade häradsrätten genom utslag den 13 januari 1864 på anförda skäl vissa av dem berättigade att å deras lägenheter kvarbo såsom kronoåbor emot erläggande av den avråd till kyrkoherden i Älvdals pastorat, som vid skeende skattläggning kunde bliva bestämd. Svea hovrätt ansåg emellertid genom dom den 16 mars 1865, att torparna icke visat sig äga annan rätt till sina lägenheter än som tillkomme torpare å ecklesiastika boställens jord, samt förklarade dem skyldiga att avflytta från Laggåsen, såvida de icke annorlunda kunde överenskomma med indelningshavaren. Sedan samtliga torpinnehavarna hos K. M:t anhållit att få skatteköp å eller ständig besittningsrätt till sina lägenheter 1 ), avslog K. M:t genom nådigt brev den 8 april 1870 denna framställning men förordnade — efter det kyrkoherden förklarat sig villig avstå från dispositionsrätten till torpen emot ersättning — att torpinnehavarna finge tillsvidare kvarsitta på dittills gällande villkor, och att arrendeavgifterna skulle ingå till Älvdals pastorats regleringsfond eller efter dess upphörande till prästerskapets löneregleringsfond, från vilka fonder kyrkoherden skulle bekomma ersättning för torpens avstående med ett belopp av 600 kronor årligen. Genom särskilt kungl. brev nämnda dag förordnades, att skogen å Laggåsen skulle ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, och genom kungl. brev den 31 december 1883, att jämväl torpen å Laggåsen skulle ställas under domänstyrelsens uppsikt och förvaltning, och att det i följd därav skulle åligga styrelsen att, sedan två eller tre torp un dantagits till skogvaktarboställen, utarrendera torpen helst till dåvarande innehavarna eller, därest dessa i några fall icke skulle kunna eller böra behålla torpen, till andra personer. Sedan K. M:t genom nådigt brev den 18 december 1903 — med förklarande att de till Älvdals pastorats regleringsfond från Laggåsen utgå af Philip Larssons och hans rätts innehafvares jord, i stället för att erläggas till kronan, bhfvit i äldre tider donerad till löneförmån åt pastor i Elfdahls pastorat, mera nämnde skog alltså ännu måste vara en kronans tillhörighet, med den inskränkning uti kronans dispositions rätt deröfver, som måste blifva en följd af Philip Larssons rättsinnehafvares lagliga rätt att tillgodonjuta den del utaf skogsmarken, som dem, enligt för orten gällande afvittringsgrunder. bör tillkomma, och hvilken rättighet ingalunda bör vara dem betagen genom uteblifvande hittils af en laglig skattläggnings åtgärd, hvilken genom donationen af det årliga räntan motsvarande arrendet, blef öfverflödig, på samma gång den kixnde blifva godtycklig och tjena till att vilseleda begreppet om lägenhetens rätta jordnatur och öka arrendeinkomsterne för presten genom helt och hållet obefogade åtgärder att tid efter annan uplåta skogsmarken till torpanläggningar mot kontanta af gifter utan all slags arbetsskyldighet till de boställen, hvarunder de förmenas lyda». J ) Torparna förklarade sig härleda sin rätt till torpen från förenämnde Filip Larsson. 3785 19

NORRA

OCH

NTSKOGA.

och Ruskåsen influtna arrende- och skogsmedel vore att anse såsom sådana medel, vilka tillades prästerskapets löneregleringsfond och förty borde avses för ändamål, som nämnda fond hade att fylla — förordnat, att dessa medel, efter avdrag av vissa till ecklesiastika ändamål ur fonden beviljade anslag, skulle överföras till prästerskapets löneregleringsfond, ingår avkastningen från Laggåsen till nämnda fond, numera kyrkofonden 1 ). Med förmälan, att Laggåsen av enskilda donerats antingen till kyrkan eller ock till kyrkoherdebostället eller kyrkoherden i det ursprungliga Älvdals pastorat, instämde samtliga församlingarna och kyrkoherdarna i Älvdals härad samt kapellpredikanterna i Nyskoga och Norra Finnskoga år 1910 K. M:t och kronan samt statskontoret såsom förvaltare av prästerskapets löneregleringsfond samt andra skogsmedelsfonder till Älvdals nedre tingslags häradsrätt och yrkade i huvudsak, att församlingarna måtte förklaras samfällt vara ägare till Laggåsen, eller att Laggåsen med vad därtill hörde och därav härfluten avkastning måtte förklaras såsom donation eller i allt fall med äganderätt tillhöra ovannämnda församlingar gemensamt, eller, därest sistnämnda påstående icke skulle vinna bifall, att samtliga pastoraten måtte förklaras hava del i Laggåsen, och att dess avkastning måtte förklaras skola oavkortad tillkomma prästerna eller åtminstone kyrkoherdarna inom pastoraten. I särskild stämning yrkade Ekshärads församling och kyrkoherden därstädes med bestridande av övriga församlingars och deras prästerskaps anspråk, att Laggåsen måtte förklaras tillhöra Ekshärads kyrka eller ock såsom donerad egendom tillerkännas kyrkoherden i Ekshärad ävensom församlingen å kyrkoherdens och boställets vägnar med rätt för kjrrkoherden att därav draga nytta och inkomst utöver lönen. Gustav Adolfs kapellförsamling förklarade sig i så måtto instämma i Ekshärads församlings nyssnämnda talan, att kapellförsamlingen yrkade, att församlingen eller dess kyrka måtte jämte Ekshärads församling tillerkännas andel i Laggåsen. Genom dom den 29 december 1914 ansåg häradsrätten det icke vara styrkt, att Laggåsen blivit av enskilda donerad till det ursprungliga Älvdals pastorat och dess kyrka, eller att pastoratet och kyrkan genom urminnes hävd förvärvat rätt därtill. Fastmer funne häradsrätten, att utredningen i målet gåve vid handen, att pastoratet och kyrkan icke vid någon tidpunkt innehaft och brukat Laggåsen eller förfogat över avkomst från densamma. I följd därav lämnade häradsrätten utan bifall yrkandet, att församlingarna gemensamt eller Ekshärads församling med Gustav Adolfs kapellförsamling måtte tillerkännas äganderätt till Laggåsen. Enär ej heller i övrigt ådagalagts något förhållande, på grund varav K. M:t och l

) Om Älvdals pastorats regleringsfond se vidare sid. 107 f.

NORRA NT OCH NYSKOGA.

kronan ej skulle ägt att på sätt som skett förfoga över Laggåsen, ogillades församlingarnas yrkande om skyldighet för statskontoret att redovisa och ntgiva medel, som från Laggåsen influtit till prästerskapets löneregleringsfond och andra fonder under statskontorets förvaltning. Genom dom den 23 juni 1916 fastställde Svea hovrätt häradsrättens domslut, såvitt därigenom samtliga i målet framställda yrkanden lämnats utan bifall. Denna dom fastställdes av K. M:t genom dom den 25 maj 1918 l ). I nu gällande jordebok för Ekshärads socken upptages Laggåsen bland kronoegendomar under allmän disposition, jordlägenheter, såsom Laggåsen nr 1, en skog 2 ). Laggåsens rågång emot fastigheter i Kopparbergs län synes hava bestämts vid länsgränsens uppgående av skogskommissionen i juli 1695 3 ). Övriga rågångar, som i huvudsak utgöras av vattendrag, och av vilka den södra synes hava bestämts genom en av häradssynerätten den 20 juni 1715 fastställd förening, uppgingos av lantmätare år 1802. Genom kammarkollegii utslag den 10 november 1812 erhöll kyrkoherden i Ekshärad tillstånd att i Laggåsälven, som utgör gräns mellan Laggåsen och Uddeholms aktiebolag tillhöriga skogar, uppföra en sågkvarn för sig och torpare å Laggåsen, och finnes såg fortfarande därstädes. Till utskogen hörande vattenrätt i Uvån, som likaledes utgör gränsskillnad, är jämte ett utmål om 0,1480 hektar till år 1969 utarrenderad till nämnda bolag. Arrendeavgiften ingår, i likhet med all annan inkomst från Laggåsen, till kyrkofonden 4 ). Beträffande den i det föregående omnämnda Älvdals pastorats regleringsfond torde följande här böra meddelas. Genom 1862 och 1864 års kungl. brev förordnades, såsom nämnts, att för beredande av medel till genomförande av Älvdals pastorats delning försäljning av skog skulle äga rum från den kyrkoherden i Älvdals pastorat på lön anslagna utskogen Laggåsen och den under kyrkoherdebostället Kyrkebol lydande utskogen Ruskåsen samt från komministersbostället Lillbergsgården i Dalby socken. Den av nämnda skogsförsäljningsmedel bildade fonden, Älvdals pastorats regleringsfond, som skulle av statskontoret särskilt bok) XJll.

) Laggåsen hör i kyrkligt och kommunalt hänseende till Gustav Adolfs kapellförsamling (k. brev den 4 dec. 1891). 3 ) Kommissioner ang. »skogs- oeh gränseskillnader» i riksark. Därvid bestämdes, att myrslogar i det ena länet, som brukades av j o r d ä g a r e i det andra, fortfarande skulle innehavas av de senare. P å grund därav bekräftades genom Älvdals häradsrätts dom den 22 j a n . 1741 Bresjö hemmans i Kopparbergs län rätt till myrslogar vid Lisselsjön å Laggåsen, men n u m e r a n y t t j a s icke av utomboende n å g r a ägor å Laggåsen. 4 ) Se k. brev den 6 mars 1914.

NORRA NT OCH NTSKOGA.

föras och förräntas, tillgodöfördes dessutom enligt särskilda bestämmelser arrendeavgifter för torp å Laggåsen 1 ), överskott å köpeskillingen för komministersbostället Lillbergsgården — vilket överskott emellertid nästan helt och hållet åtgått till omkostnaden för inköp, bebyggande och förbättrande av kyrkoherdebostället Ransby i Dalby socken") — samt viss del av skogsavkastningen från nämnda kyrkoherdeboställe 3 ). Från denna fond hava anslag beviljats till följande ändamål: 1) årliga lönetillskott till avlöning av präster och klockare i Norra Ny, Nyskoga^ Dalby samt Södra och Norra Finnskoga församlingar 4 ), 2) ersättning till kyrkoherden i Norra Ny för avstående av ovannämnda torp å Laggåsen'), 3) ersättning för kapellpredikants-, sedermera kyrkoherdebostället i Södra Finnskoga åliggande gästgiveri- och skjutsningsskyldighet G ), 4) till byggnad och underhåll av kyrkor och skolor i Norra Ny, Nyskoga, Dalby samt Södra och Norra Finnskoga församlingar 7 ), samt 5) till inköp, bebyggande och förbättrande av ecklesiastika boställen i samma församlingar 8 ). Med anledning av vissa utav vederbörande församlingar gjorda framställningar om anslag ur och delning av fonden förklarade K. M:t genom nådigt brev den 18 december 1903, att de fonden tillhörande medel, som härflutit från kronolägenheten Laggåsen och utskogen Ruskåsen vore att anse såsom sådana medel, vilka tillades prästerskapets löneregleringsfond och förty borde avses för ändamål, som nämnda fond hade att fylla. På grund därav förordnades, att ur fonden, sådan den befunnes vid 1903 års utgång, skulle avskiljas vad som allt ifrån fondens bildande tillflutit densamma i arrende- och skogsmedel från Laggåsen och Ruskåsen jämte å dessa medel upplupen ränta och kapitalvinst. Sedan därifrån avdragits — förutom skogsindelnings- med flera kostnader och den andel, som till äventyrs kunde tillkomma de ecklesiastika boställenas skogsfond — de belopp, som från Älvdals pastorats regleringsJ

) Se sid. 105. ) Se sid. 126 f. 8 ) Se not, 4 sid. 128. *) K. brev och löneregleringsresolutioner den 20 dec. 1872 samt k. brev den 2 dec. 1887. Anslaget till v. pastorn i Dalby upphörde den 1 maj 1878 och till klockaren i Norra Ny, jämlikt k. brev den 20 mars 1874, den 1 maj 1880. 5 ) S e sid. 105. 6 ) IL brev den 16 okt. 1868, den 29 jan. 1886, den 20 maj 1898 och den 26 juli 1901. Anslaget utgick icke under tiden Va 1873—V» 1884. 7 ) K. brev den 20 dec. 1872, den 12 maj 1876, den 19 april 1877, den 13 april 1880, den 10 mars 1882. den 4 juli 1887, den 2 dec. 1887, den 14 dec. 1888, den 27 sept. 1889, den 3 nov. 1893, den 2 nov. 1894 (2 st.) och den 31 juli 1896. 8 ) K. brev den 9 april 1869, den 20 dec 1872, den 23 okt. 1S74 (2 st,), den 22 febr. 1878, den 26 juli 1878, den 1 nov. 1878, den 3 okt. 1879, den 6 okt. 1882, den 23 maj 1884, den 31 dec. 1886 och den 15 april 1887. Se sid. 99, 109, 110, 127 f., 135 och 136. 2

NORRA

OCH

NYSKOGA.

fond utgått till avlöning av prästerskap, boställens anskaffande, ordnande och vidmakthållande samt till kyrkobyggnad, skulle återstoden överföras till prästerskapets löneregleringsfond, från vilken därefter skulle bestridas de årliga lönebidrag till prästerskapet, som fortfarande enligt kungl. breven den 20 december 1872 och den 26 juli 1901 skulle utgå. Sedan uträkning för den beslutade uppdelningen av fonden verkställts efter ovan angiven grund, förklarade K. M:t den 14 oktober 1904, att 687,002 kronor 8 öre skulle överföras till prästerskapets löneregleringsfond, och utgjorde behållningen av Älvdals pastorats regleringsfond därefter 227,497 kronor 30 öre. Regleringsfondens inkomster utgjorde därefter, förutom räntor, endast ovannämnda skogsavkastning från kyrkoherdebostället Ransby, vilken inkomst upphörde den 1 maj 1906*). Beträffande fondens disposition förordnades genom kungl. brev den 1 februari 1907, att den skulle under namn av »Dalby med flera församlingars kyrko- och skolfond» fortfarande förvaltas av statskontoret. Sedan fonden uppnått ett belopp av 250,000 kronor, skulle dess årliga ränteavkastning jämte kapitalvinst efter viss angiven grund utgå såsom bidrag till kostnad för kyrko- och skolväsendet i Dalby, Norra Ny, Nyskoga samt Södra och Norra Finnskoga församlingar.

Kapellpredikanten i Nyskoga. I samband med förordnande om bildandet av Nyskoga kapellförsamling och fastställande av gällande lönereglering för pastoratet föreskrevs genom kungl. brev den 20 december 1872 2 ), efter det vederbörande löneregleringsnämnd föreslagit, att boställe skulle anskaffas åt kapellpredikanten i Nyskoga, att för inköp av sådant boställe skulle, sedan Kbfde och domkapitlet godkänt boställsköpet, från Älvdals pastorats regleringsfond utbetalas högst 12,000 kronor. Nyskoga församling inköpte därpå den 16 juni 1873 av H. Svenkerud och O. Schöijen till kapellpredikantsboställe 137 öre 4 penningar skatt av skattehemmanet 7* mantal Norra Flatåsen nr 1, som numera benämnes Öjeberget nr 1, i Nyskoga socken med undantag av vissa skogsområden. Sedan förslag av lantmätare år 1873 upprättats till mantals bestämmande å den till boställe försålda och den av säljarna behållna delen av hemmanet, därvid dessa till bostället för all framtid och med full äganderätt överläto en å det undantagna området belägen sätervall, förordnade Kbfde genom utslag den 30 oktober 1874, att de till boställe *) Se not. 4 sid. 128. 2 ) Bil. 5.

KOBRA

OCH

NYSKOGA.

upplåtna delarna av hemmanet skulle åsättas 41 öre skatt eller 41/o6o mantal. Köpebrev å nämnda hemmansdel utfärdades den 20 juni 1874, och lagfart meddelades den 8 mars 1876 1 ). Köpeskillingen angavs därvid utgöra 12,000 kronor. Den 9 december 1874 beslöto Kbfde och domkapitlet att godkänna boställsköpet under villkor, att den inköpta egendomen avlämnades gravationsfri, varförinnan likvid ej finge äga rum 2 ). Sedan detta villkor uppfyllts, utbetalade Kbfde den 26 september 1876 dels till säljarna 11,000 kronor, utgörande köpeskilling för bostället, och dels till en för inköp av bostället tillsatt kommitté 1,000 kronor, utgörande omkostnader vid köpet. Från Älvdals pastorats regleringsfond hava dessutom utbetalats sammanlagt 8,200 kronor till boställets förbättrande och bebyggande 3 ). Då de medel, som från Älvdals pastorats regleringsfond anslagits till boställens anskaffande, ordnande och vidmakthållande, jämlikt kungl. brev den 18 december 1903 förklarats vara att anse såsom sådana medel, som tillagts prästerskapets löneregleringsfond 4 ), torde de till inköp, förbättrande och bebyggande av nu ifrågavarande boställe anvisade belopp till sin natur vara likställda med anslag från sistnämnda fond. Den till boställe inköpta hemmansdelen har på grund av kammarkollegii beslut den 4 december 1876 i kameralt avseende utbrutits från hemmanet Norra Flatåsen och i gällande jordebok upptagits bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom A1/Ö6O mantal Norra Flatåsen nr 2 men benämnes på grund av kammarkollegii beslut den 23 december 1919 numera Ojeberget nr 2.

Urkundsbilagor. i. Hertig Karls brev den 2 november 1582, varigenom stomhemmanet 1 mantal Kyrkebol nr 1 i Norra Ny socken underlagts kyrkoherdebostället i Ekshärad. Carll etc. Vår gunst tillförenne, må du vette Bengdt Mijckellssonn, at Vij nådigest kafvee effteerlåthet, thet Yår tro undersåtare och kyrkioheerdee i Elfvedallen må och skall så här effter som här till niuta, bruka och behålla 1 ) Bil. 6. 2 ) Bil. 7. 3 ) K. brev den 22 febr. 1878 och den 3 okt, 4

) S e sid. 108.

1879.

NORRA

OCH

NYSKOGA.

Ill

unndeer prästegården et torp Kyrkiobooll benembdt medh the ägor som ther till lyda, och befalle tigh at tu icke giör honnom teer på någeet förhindeer i någen måto. Ther rätte tigh effter. Datum Tingvalla deenn 2 november anno Ö

""J*

Ur Värmlands kopiebok II, sid. 84 (kammarark.).

K. M:ts brev till kammarkollegium den 20 april 1814 angående delning av Älvdals pastorat med mera. Carl etc. Sedan hos Oss underdånig anmälan blifvit gjord af Vår befallnings harvande i Carlstads län rörande behofvet samt nyttan af en klyfning af de 2:ne vidsträckta och folkrika Fryxdahls och Elfvedahls pastorater uti Vermland, och Vi beträffande detta underdåniga förslag inhemtat Edert jemte öfrige vederbörandes underdåniga utlåtande, så hafve Vi detsamma under nådigt öfvervägande komma låtit, och i nåder bifallit, det må den föreslagna klyfningen af nämde pastorater, såsom ej mindre af vigt för själavården derstädes, än ock i economiskt hänseende gagnelig, äga rum, i afseende å verkställigheten hvaraf Vi följande i nåder velat stadga och förordna. Beträffande först Fryksdahls pastorat: Beträffancles dernäst Elfvedahls pastorat hafve Vi i nåder velat följande förordna. l:o. Att äfvenledes detta pastorat vid nu varande kyrkoherdens afgång skall i 2:ne fördelas; det ena bestående af Eks härad och Råda socknar med Sunnemo och Gustaf Adolphs kapeller, kommer att kallas Eks härads pastorat, och blifver consistorielt i 2:ra dassen; det andra som skall utgöras af Ny och Dahlby församlingar, bibehåller namnet Elfvedahl, och blifver consistorielt i 3:je klassen. 2:o. Pastor i Eks härad kommer att bibehålla kyrkoherde bostället i nämde socken med dess tillhörigheter, men afstår till kyrkoherden i Elfvedahl arrendet af torpet Laggar-åsen, stomhemmanet Kyrkebol, och alla utlagorne af Sälje gård, och skall nämnde stomhemman Kyrkebol belägit i Ny socken, anslås kyrkoherden i Elfvedahl till boställe. 3.-o. Jemlikt socknestämmo föreningen d. 7 mars förl. år, komma Ekshärads, Råda, Sunnemo och Gustaf Adolphs församlingar, att till lika andel som de förut deltagit uti Ekshärads kyrkoherdebords byggnad, en gång för alla biträda Ny och Dahlby socknar vid första bebyggandet af det till boställe för pastor i Elfvedahl anslagne stomhemmanet Kyrkebol, med vilkor att de

NORRA

OCH

NYSKOGA.

båda sistnämde socknarne anskaffa det härvid för de fyra förstnämde erforderliga timmer. 4:o. Vid nuvarande kyrkoherdens i Elfvedahl afgång, komma de båda blifvande nya pastoraten att anslås ledige, samt tillsättas och tillträdas i laga ordning med hvar sina löner och boställen. Hvad Vi sålunda så i det ena som andra i nåder förordnat, hafve Vi velat Eder till svar och underrättelse i nåder meddela, befallandes etc. Stockholms slott d. 20 april 1814. Ur originalet hos kammarkoll.

K. M:ts dom den 25 maj 1918, enligt vilken utskogen Ruskåsen förklarats vara av enskilda donerad till kyrkoherdebostället i Norra Ny. Kungl. Maj:ts dom i det till Kungl. Maj:ts överseende från Dess och rikets Svea hovrätt genom ordentligt sökande komna mål emellan Norra Ny församling, Nyskoga församling, kyrkoherden i Norra Ny och Nyskoga pastorat G. M. Hultgren, kapellpredikanten i Nyskoga församling N. Bjerner ävensom Ekshärads församling, kyrkoherden i sistnämnda församling Ernst Lundström, vice pastorn därstädes P . Enarsson, Norra Råda pastorat, bestående av Norra Råda, Hagfors, Sunnemo och Gustaf Adolfs församlingar, kyrkoherden i sistnämnda pastorat O. Berggren, Dalby församling, kyrkoherden därstädes Edward Widing, Södra Finnskoga församling, Norra Einnskoga församling, kyrkoherden i Södra Einnskoga och Norra Einnskoga pastorat A. B. Edgren och kapellpredikanten i Norra Einnskoga församling A. J. Broberg, sökande, samt Kungl. Maj:t och kronan ävensom statskontoret, svarande. Av handlingarna i målet inhämtas: Genom kungl. brev den 20 april 1814 har förordnats, att dåvarande Älvdals pastorat skulle delas i två pastorat, varav det ena, bestående av Ekshärads och Båda församlingar med Sunnemo och Gustaf Adolfs kapell, skulle kallas Ekshärads pastorat och det andra, bestående av Ny och Dalby församlingar, skulle bibehålla namnet Älvdal, ävensom att pastor i Ekshärad skulle avstå till kyrkoherden i Älvdal bland annat stomhemmanet Kyrkebol i Ny socken, vilket skulle anslås kyrkoherden i Älvdal till boställe. Sedan år 1852 fråga väckts om delning av Älvdals pastorat, som då bestod av Ny och Dalby församlingar ävensom Norra och Södra Einnskoga kapellförsamlingar, samt förslag framställts därom att medel till delningens genomförande skulle anskaffas medelst avverkning och försäljning av skog å bland annat Kyrkebol samt torpet Laggåsen i Ekshärads socken, har genom kungl. brev den 6 juni

NOKRA

OCH

NYSKOGA.

1862 förordnats, att viss skogsavverkning finge äga rum å Laggåsen och den till Kyrkebol hörande utskogen Ruskåsen samt att den behållna köpeskillingen för det avverkade skulle översändas till statskontoret för att där under benämning Älvdals pastorats regleringsfond särskilt bokföras och förräntas. Genom kungl. brev den 7 maj 1869 har vidare förordnats, att utskogen Ruskåsen skulle ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Den 18 december 1 9 0 3 har Kungl. Maj:t, som funnit att de ovannämnda fond tillhörande medel, som härflutit från Laggåsen och Ruskåsen, vore att anse såsom sådana medel, vilka skulle tilläggas jirästerskapets löneregleringsfond, förordnat, att ur Älvdals pastorats regleringsfond, sådan den komme att befinnas vid bokslutet den 31 december 1 9 0 3 , skulle avskiljas vad som alltifrån fondens bildande tillflutit densamma i arrende- och skogsmedel från Laggåsen och Ruskåsen jämte å dessa medel upplupen ränta och kapitalvinst samt att de sålunda avskilda medlen efter vissa avdrag skulle överföras till prästerskapets löneregleringsfond. Genom kungl. brev den 14 oktober 1904 har med tilllänipning av sistnämnda beslut förklarats, att av Älvdals pastorats regleringsfonds behållning vid 1903 års slut, utgörande niohundrafjortontusen fyrahundranittionio kronor 38 öre, skulle till prästerskapets löneregleringsfond överföras sexhundraåttiosjutusen två kronor 8 öre. Sedermera har genom kungl. brev den 1 februari 1907 meddelats förordnande angående användning och förvaltning av återstående delen av Älvdals pastorats regleringsfond, med förklaring tillika, att den därefter skulle benämnas Dalby med flera församlingars kyrko- och skolfond. Numera är Älvdals pastorat delat sålunda, att Ny församling och en förutvarande del därav, som nu bildar Nyskoga församling, tillhopa utgöra ett pastorat, Dalby församling ett pastorat samt Södra och Norra Finnskoga församlingar tillsammans ett pastorat. Ekshärads pastorat har delats i två pastorat, nämligen Ekshärads pastorat bestående av Ekshärads församling, samt Norra Råda pastorat, bestående av Norra Råda, Hagfors, Sunnemo och Gustaf Adolfs församlingar. Enligt fastställd lönereglering är Kyrkebol anslaget till boställe för kyrkoherden i Norra Ny och Nyskoga pastorat. Norra Ny och Nyskoga församlingar ävensom numera avlidne kyrkoherden därstädes A. Boren och Bjerner hava efter stämning å Kungl. Maj:t och kronan samt statskontoret i dess egenskap av förvaltare av prästerskapets löneregleringsfond och andra fonder vid Älvdals övre tingslags häradsrätt anfört: Ruskåsen hade av enskilda donerats antingen till Norra Ny församlings kyrka eller ock såsom löneförmån för kyrkoherden i nämnda församling. Till stöd för den förra uppgiften åberopades, att genom två särskilda domar, intagna i Värmlands lagmansrätts dombok för den 11 och den 12 december 1663 och i Älvdals härads dombok för den 19, den 20 och den 21 juni 1673, nämnda 37S5 19

NORRA NY OCH NTSKOGA.

kyrkas äganderätt till Ruskåsen måste anses fastslagen. På grund härav yrkade Norra Ny församling och dess sistnämnda medparter dels att Ruskåsen med vad därtill hörde måtte förklaras tillhöra Norra Ny församlings kyrka eller kyrkorna i Norra Ny och Nyskoga pastorat med rätt för vederbörande församling eller pastoratet att använda egendomen och dess avkastning för kyrkliga ändamål, eller, om detta yrkande ej bifolles, att Euskåsen måtte förklaras såsom donation eller i allt fall med äganderätt tillhöra nyssnämnda pastorat såsom företrädare för kyrkoherdebostället Kyrkebol eller för kyrkoherdarna i pastoratet och deras rätt, i sistnämnda fall med rätt för pastoratet att framgent disponera skogsavkastningen i enlighet med stadgandena i 28 § i förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket, eller, därest detta yrkande ej bif olles, att avkastningen av Ruskåsen måtte förklaras skola oavkortad tillgodokomma antingen innehavaren av kyrkoherdebeställningen i Norra Ny församling eller ock denne jämte pastor i Nyskoga församling, dels att häradsrätten med upphävande av det beslut, varigenom Ruskåsen ställts under skogsstatens vård och förvaltning, måtte förplikta Kungl. Maj:t och kronan att omedelbart eller nästa farclag efter laga kraft ägande dom avträda Ruskåsen samt förklara Norra Ny församling eller Norra Ny och Nyskoga pastorat genom behörigt kyrkoråd å vederbörande ägares vägnar äga rätt att tillträda samt övertaga förvaltningen av fastigheten, dels ock att alla till prästerskapets löneregleringsfond eller till de ecklesiastika boställenas skogsfond eller till varje annan fond utom Dalby med flera församlingars kyrko- och skolfond från Ruskåsen influtna medel, vilka varken kommit någon av de inom det gamla Älvdals pastorat belägna församlingarna eller dess prästerskap till godo eller före stämningsdagen använts till avlöningför prästerskap inom annan församling i riket, måtte jämte därå upplupen ränta förklaras böra omedelbart överlämnas till Norra Ny församlings eller Norra Ny och Nyskoga pastorats kyrkoråd för att av vederbörande kyrkoråd förvaltas samt av nämnda församling eller pastorat användas för kyrkliga ändamål eller disponeras i enlighet med bestämmelserna i 28 § av ovanberörda förordning, eller ock, därest sistnämnda yrkanden ej kunde bifallas, att berörda medel måtte förklaras skola tillgodokomma antingen innehavaren av kyrkoherdebeställningen i Norra Ny församling eller denne jämte pastor i Nyskoga församling. Vid häradsrätten hava Ekshärads församling, Norra Råda pastorat, Dalby församling, Södra och Norra Finnskoga församlingar samt dåvarande kyrkoherden i Ekshärads församling Oskar Frykman, Berggren, Widing, Edgren och Broberg anmält sig såsom mellankommande parter med förmälan, att de överläte den rätt till Ruskåsen och dess avkastning, som kunde tillkomma dem på den grund att nyssnämnda församlingar och pastorat fordom tillhört det

NORRA

OCH

NYSKOGA.

ursprungliga Älvdals pastorat, å Norra Ny och Nyskoga församlingar samt instämde i ovan angivna påståenden. Häradsrätten, varest å ömse sidor fordrats ersättning för rättegångskostnaderna, har genom dom den 29 december 1914 utlåtit sig: Av Värmlands lagmansrätts dombok för den 11 och den 12 december »1666» inhämtades, att tre namngivna personer vid tinget vittnat, att clen så kallade Kyrkoskogen, vilken på grund av vad i målet förekommit finge antagas avse omstämda skogstrakten Ruskåsen, belägen å och invid Osebols och Kårebols hemman i Norra Ny socken, »skulle hafva varit skänkt till kyrkan, men att kyrkoherdarna brukat densamma under Stommen utan någon vedergällning till kyrkan». Yidare utvisade ett i målet åberopat utdrag av dombok, hållen vid lagtima ting med Älvdals härad den 19, den 20 och den 21 juni 1673, att Jöns Jönsson i Osebol jämte sina gårdsbor — med förmälan, att ifrågavarande skog, som i förra tider hade varit förärad till kyrkan, inbegrepes i deras hemmans skogsägor, men att densamma till dato varit brukad av kyrkoherdarna utan någon vedergällning — vid nämnda ting framställt yrkande därom att antingen hemmansägarna i Osebol måtte få återlösa skogstrakten eller att för bruket av densamma borde bestämmas årlig avgift till kyrkan, samt att häradsrätten, efter det vid tinget intygats ej mindre att skogstrakten brukats under prästebolet Kyrkebol i Norra Ny socken, kyrkoherde efter kyrkoherde, än även att skogstrakten donerats till kyrkan eller prästebolet med tillägg, att det sistnämnda syntes troligast i anledning av prästebolets svaghet i hem- och utägor, förklarat, »att rätten intet annat därtill göra än döma därvid förblifva måtte helst medan det så af urminne varit hafver, icke lie]ler kan pastor för Kyrkebohls svaghets skull mistat därifrån». På grund av vad sålunda blivit upplyst angående ifrågavarande skogstrakt samt med hänsyn till det sätt, varpå densamma under tidernas lopp disponerats, ävensom av vad i övrigt i målet förekommit, funne häradsrätten det böra i målet anses utrett, att skogstrakten blivit av enskilda donerad till prästebolet i Norra Ny socken, och förklarade häradsrätten densamma förty vara att anse såsom ecklesiastik boställsskog. Vid sådant förhållande funne häradsrätten det i målet framställda yrkandet att Norra Ny församling eller Norra Ny och Nyskoga församlingar gemensamt måtte förklaras äga bättre rätt än Kungl. Maj:t och kronan till omstämda skogstrakten icke förtjäna avseende. Vidkommande i målet framställda yrkanden angående dispositionen av skogstraktens avkastning samt rörande skyldighet för statskontoret att med visst undantag återbära medel, som till statskontoret influtit från skogstrakten, så enär det vid ovan angivna förhållanden ej tillkomma domstol att avgöra, i vad mån eller under vilka villkor avkastningen skulle tillkomma den ene eller den andre, som därtill kunde komma i fråga, utan avgörandet härom, på sätt stadgades i 29 § av förordningen den 26

NORRA

OCH

NYSKOGA.

januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket, tillkomme Konungen i statsrådet, föranledde berörda yrkanden icke annat häradsrättens yttrande än att vederbörande hänvisades att hos Kungl. Maj:t göra på nämnda författningsrum grundad framställning att komma i åtnjutande av ej mindre till statskontoret redan inlevererade avkastningsbelopp än även blivande avkastning av skogen. Med hänsyn till omständigheterna i målet förordnade häradsrätten, att parterna skulle var vidkännas sina å målet havda kostnader. Hovrätten, där talan efter vad fullföljts dels av Norra Ny församling och samtliga dess inedparter vid häradsrätten, med undantag av Boren, ävensom av Hultgren, dels ock av Kungl. Maj:t och kronan dock endast beträffande rättegångskostnaderna, har i dom den 23 juni 1916 yttrat, att hovrätten funne den i huvudsaken fullföljda talan icke föranleda ändring i häradsrättens dom samt att beträffande rättegångskostnaderna hovrätten ej funne skäl göra ändring i motvädjade domen; och skulle parterna själva vidkännas sina utgifter å målet i hovrätten. I hovrättens dom hava sökandena i underdånighet yrkat ändring, som svarandena bestritt; och har Kungl. Maj:t och kronan begärt ersättning för kostnaderna å målet hos Kungl. Maj:t. Sökandena hava den 20 juli 1916 hos överståthållareämbetet nedsatt, enligt bevis n:o 78, dels fullföljdsavgift, etthundrafemtio kronor, dels ock enahanda belopp till säkerhet för motparternas kostnadsersättning. Kungl. Maj:ts dom är med Dess högsta domstol besluten; given Stockholms slott den 25 maj 1 9 1 8 . Kungl. Maj:t har i nåder låtit Sig föredragas handlingarna i detta mål och prövar rättvist fastställa hovrättens dom. Kungl. Maj:t och kronan äger hos överståthållareämbetet såsom ersättning för sina kostnader å målet hos Kungl. Maj:t lyfta det av sökandena till säkerhet i sådant avseende nedsatta belopp, etthundrafemtio kronor. Det vederbörande hava att ställa sig till underdånig efterrättelse. Under Kungl. Maj:ts sekret. Efter originalet hos kammarkoll.

K. M:ts dom den 25 maj 1918 angående skogen Laggåsen nr 1. Kungl. Maj:ts dom i det till Kungl. Maj:ts överseende från Dess och rikets Svea hovrätt genom ordentligt sökande komna mål emellan Ekshärads församling, kyrkoherden därstädes Ernst Lundström, vice pastorn i samma

NORRA

OCH

NYSKOGA.

församling P. Enarsson, Norra Råda pastorat bestående av Norra Råda, Hagfors, Sunnemo och Gustaf Adolfs församlingar, kyrkoherden i nämnda pastorat O. Berggren, Norra Ny församling och Nyskoga församling, kyrkoherden i Norra Ny och Nyskoga pastorat G. M. Hultgren, kapellpredikanten i Nyskoga församling N. Bjerner, Dalby församling, kyrkoherden därstädes Edward "Widing, Södra Finnskoga församling, Norra Finnskoga församling, kyrkoherden i Södra Finnskoga och Norra Finnskoga pastorat A. B . Edgren och kapellpredikanten i Norra Finnskoga församling A. J. Broberg, sökande, samt Kungl. Maj:t och kronan ävensom statskontoret, svarande. Av handlingarna i målet inhämtas: Genom kungl. brev den 20 april 1814 har förordnats, att dåvarande Älvdals pastorat skulle delas i två pastorat, varav det ena, bestående av Ekshärads och Råda församlingar med Sunnemo och Gustaf Adolfs kapell, skulle kallas Ekshärads pastorat och det andra, bestående av Ny och Dalby församlingar, skulle bibehålla namnet Älvdal, ävensom att pastor i Ekshärad skulle avstå till kyrkoherden i Älvdal bland annat arrendet av torpet Laggåsen. Sedan år 1852 fråga väckts om delning av Älvdals pastorat, som då bestod av Ny och Dalby församlingar ävensom Norra och Södra Finnskoga kapellförsamlingar, samt förslag framställts därom, att medel till delningens genomförande skulle anskaffas medelst avverkning och försäljning av skog å bland annat torpet Laggåsen och kyrkoherdebostället i Ny församling Kyrkebol, har genom kungl. brev den 6 juni 1862 förordnats, att viss skogsavverkning finge äga rum å Laggåsen och den till Kyrkebol hörande utskogen Ruskåsen samt att den behållna köpeskillingen för det avverkade skulle översändas till statskontoret för att där under benämning Älvdals pastorats regleringsfond särskilt bokföras och förräntas. Genom kungl. brev den 8 april 1870 har förordnats, att skogen Laggåsen skulle stå under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. Den 18 december 1903 har Kungl. Maj:t, som funnit att de ovannämnda fond tillhörande medel, som härflutit från Laggåsen och Ruskåsen, vore att anse såsom sådana medel, vilka skulle tilläggas prästerskapets löneregleringsfond, förordnat, att ur Älvdals pastorats regleringsfond, sådan den komme att befinnas vid bokslutet den 31 december 1903, skulle avskiljas vad som alltifrån fondens bildande tillflutit densamma i arrende- och skogsmedel från Laggåsen och Ruskåsen jämte å dessa medel upplupen ränta och kapitalvinst samt att de sålunda avskilda medlen efter vissa avdrag skulle överföras till prästerskapets löneregleringsfond. Genom kungl. brev den 14 oktober 1904 har med tillämpning av sistnämnda beslut förklarats, att av Älvdals pastorats regleringsfonds behållning vid 1903 års slut, utgörande niohundrafjortontusen fyrahundranittionio kronor 38 öre, skulle till prästerskapets löneregleringsfond överföras sexhundraåttiosjutusentvå kronor 8 öre.

NORRA

OCH

NTSKOGA.

Numera är Älvdals pastorat delat sålunda, att Ny församling och en förutvarande del därav, som nu bildar Nyskoga församling, tillhopa utgöra ett pastorat, Dalby församling ett pastorat samt Södra och Norra Finnskoga församlingar tillsamman ett pastorat. Ekshärads pastorat har delats i två pastorat nämligen Ekshärads pastorat, bestående av Ekshärads församling, samt Norra Råda pastorat, bestående av Norra Råda, Hagfors, Sunnemo och Gustaf Adolfs församlingar. Ekshärads församling, kyrkoherden därstädes numera avlidne Oskar Frykman, Norra Råda pastorat, Berggren, Norra Ny församling och Nyskoga församling, kyrkoherden i Norra Ny och Nyskoga pastorat numera avlidne A. Boren, Bjerner, Dalby församling, "Widing, Södra och Norra Finnskoga församlingar samt Edgren och Broberg hava efter stämning å Kungl. Maj:t och kronan samt statskontoret såsom förvaltare av prästerskapets löneregleringsfond samt andra skogsmedelsfonder vid Älvdals nedre tingslags häradsrätt anfört: Laggåsen hade av enskilda donerats antingen till kyrkan eller ock till kyrkoherdebostället eller kyrkoherden i det ursprungliga Älvdals pastorat samt hade i allt fall redan i slutet av 1600-talet varit av vederbörande kyrkoherdar hävdad under nämnda pastorats prästgård Grinnemo. Under förutsättning att Laggåsen blivit skänkt till kyrkan eller att kyrkan vunnit urminnes hävd å Laggåsen, yrkade Ekshärads församling och dess medparter vid häradsrätten, dels att samtliga ovannämnda pastorat och församlingar, vilka utgjorde delar av det ursprungliga Älvdals pastorat, å vederbörande kyrkors vägnar måtte förklaras samfällt vara ägare till Laggåsen samt Kungl. Maj:t och kronan förpliktas att omedelbart eller nästa fardag efter laga kraftägande dom i målet till församlingarna gemensamt eller deras kyrkoråd avträda Laggåsen med vad därtill hörde, dels ock att all från Laggåsen härfluten avkomst, som av statskontoret förvaltades, tillika med samlade räntor därå måtte överlämnas till nämnda pastorat och församlingar eller deras kyrkoråd för att användas till kyrkliga ändamål. För det fall att Laggåsen skulle anses hava blivit given till kyrkoherdebostället eller kyrkoherden i det ursprungliga Älvdals pastorat, yrkade Ekshärads församling och dess medparter vid häradsrätten, dels att Laggåsen med allt vad därtill hörde jämte samlad och blivande avkastning därav måtte förklaras såsom donation eller i allt fall med äganderätt tillhöra samtliga ovannämnda församlingar gemensamt samt att Kungl. Maj:t och kronan måtte förpliktas att omedelbart eller nästa fardag efter laga kraftvunnen dom i målet avträda Laggåsen med allt vad därtill hörde till samtliga ovannämnda pastorat och församlingar eller deras kyrkoråd, dels att alla de medel, som från Laggåsen influtit i prästerskapets löneregleringsfond eller andra fonder under statskontorets förvaltning jämte ränta från den dag, medlen till statskontoret inlevererats, måtte i den mån de ej blivit använda till kyrko- och

NORRA NT OCH NTSKOGA.

prästgårdsbyggnader eller andra med pastoratsregleringarna sammanhängande ändamål eller till avlöningar inom församlingarna eller före stämningsdagen tagna i anspråk för avlöning av prästerskapet i andra delar av riket, omedelbart utgivas till vederbörande kyrkoråd, dels ock att på grund av stadgandet i 28 § i förordningen den 26 januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket såväl omförmälda, pastoraten och församlingarna tillkommande medel som ock blivande avkastning av Laggåsen måtte förklaras skola framgent få disponeras av pastoraten och församlingarna med skyldighet för vederbörande att underställa Kungl. Maj:ts prövning därom fattade beslut. För det fall att sistnämnda påståenden icke skulle vinna bifall, yrkade Ekshärads församling och dess medparter vid häradsrätten, att samtliga ovannämnda pastorat, utan hinder därav att Laggåsen vore belägen inom allenast ett av pastoraten, måtte förklaras hava del i Laggåsen samt dess avkastning och vad därav flöte, ävensom att berörda avkastning jämte ränta måtte förklaras skola oavkortad till behörig del tillgodokomma en var innehavare av prästerlig tjänst eller åtminstone varje kyrkoherde inom pastoraten. Ekshärads församling och Frykman hava därjämte efter särskild stämning å Kungl. Maj:t och kronan samt statskontoret, med bestridande av övriga församlingars och deras prästerskaps anspråk, vid häradsrätten yrkat, dels att Laggåsen med tillhörigheter tillika med all därifrån till fonder, stående under statskontorets förvaltning, influten avkastning jämte ränta och all med dessa medel vunnen avkomst måtte — i den omfattning, vari berörda avkastning och avkomst enligt de i förstnämnda stämning framställda yrkanden skolat tillerkännas samtliga församlingar och boställshavare i Älvdalens härad — förklaras tillhöra Ekshärads kyrka eller ock såsom donerad egendom tillerkännas innehavaren av kyrkoherdebeställningen i Ekshärads församling ävensom församlingen å kyrkoherdens och boställets vägnar med rätt för kyrkoherden att av berörda egendom draga nytta och inkomst utöver lönen, dels ock att ej mindre Kungl. Maj:t och kronan måtte förklaras skyldig att omedelbart eller nästa fardag efter laga kraftägande dom i målet avträda ovannämnda fastighet med vad därtill hörde till Ekshärads församling eller dess kyrkoråd än även statskontoret förpliktas att omedelbart efter sådan dom överlämna omförmälda avkastning och avkomst till församlingen eller dess kyrkoråd. Gustaf Adolfs församling har efter särskild stämning å Kungl. Maj:t och kronan samt statskontoret och med förmälan, att Gustaf Adolfs församling vid den tid, då Laggåsen givits till Ekshärads kyrka, utgjort en del av Ekshärads församling och lytt under dess kyrka samt att Gustaf Adolfs församling förty borde till förmån för sin kyrka eller sitt prästerskap komma i åtnjutande av ifrågavarande donation, förklarat sig i så måtto instämma i Ekshärads församlings nyssnämnda talan, att Gustaf Adolfs församling yrkade, att församlingen

NORRA

OCH

NYSKOGA.

eller dess kyrka måtte jämte Ekshärads församling tillerkännas andel i Laggåsen och dess avkastning samt att avträdandet av berörda fastighet och dess avkastning måtte ske till nyssnämnda två församlingar eller deras kyrkoråd gemensamt. Häradsrätten, varest å ömse sidor fordrats ersättning för rättegångskostnaderna, har genom dom den 29 december 1914 utlåtit sig: Ekshärads församling och dess medparter vid häradsrätten hade såsom huvudsakligt stöd för sin talan åberopat dels en den 19 augusti 1666 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrivelse från landshövdingen Abraham Leijonhufvud, däri Leijonhufvud i anledning av en utav Dalby och Ny socknar gjord ansökning därom, att till deras kyrkoherdes avlöning måtte få anslås Kyrkebolsängen, som dittills brukats och innehafts av kyrkoherden i Ekshärad och Råda, förklarat detta utan avsaknad och skada kunna ske, ty förutom Kyrkebolsängen hade han »prästgården med dess tillhöriga ägor och lägenheter, jämväl stommen Sellie den han ock njuter, dessförutom befmnes ock uppå en kyrkoskog, som gifven är till Ekshärads kyrka, vara upptaget ett torp, Laggåsen benämt», dels ock ett av kyrkoherden i det ursprungliga Älvdals pastorat Benedictus Aurenius den 25 augusti 1696 efter allmän föreskrift av Kungl. Maj:t upprättad förteckning rörande de förmåner, som innehades av kyrkoherden i nämnda pastorat, uti vilken förteckning såsom av »gudälskande människor skänkt» upptagits bland annat »torpet Laggåsen, hvars åboer årligen för besittningen erlägga till prästegården i ett för allt 10 rdr s:mt». Yarken på grund av innehållet uti berörda handlingar eller av vad eljest i målet förekommit funne häradsrätten det mot Kungl. Maj:t och kronans samt statskontorets bestridande vara tillförlitligen styrkt, att omstämda skogstrakten Laggåsen blivit av enskilda donerad till det ursprungliga Älvdals pastorat och dess kyrka än mindre att pastoratet och kyrkan genom urminnes hävd förvärvat rätt därtill. Fastmer funne häradsrätten, att utredningen i målet gåve vid handen, att pastoratet och kyrkan icke vid någon tidpunkt innehaft och brukat ifrågavarande skogstrakt eller förfogat över avkomst från densamma. I följd därav bleve i målet framställt yrkande, att församlingarna gemensamt eller Ekshärads församling med Gustaf Adolfs kapellförsamling måtte tillerkännas äganderätt till omstämda skogstrakten, av häradsrätten lämnat utan bifall; och enär Ekshärads församling och dess medparter vid häradsrätten ej heller i övrigt ådagalagt något förhållande, på grund varav Kungl. Maj:t och kronan ej skulle ägt att på sätt som skett förfoga över skogstrakten, bleve deras yrkande om skyldighet för statskontoret att med visst undantag till församlingarnas kyrkoråd gemensamt eller till kyrkorådet i Ekshärads församling jämte Gustaf Adolfs kapellförsamling redovisa och utgiva medel, som från Laggåsen influtit till prästerskapets löneregleringsfond och andra fonder under statskontorets förvaltning, »

NORRA

OCH

NYSKOGA.

av häradsrätten ogillat. Med hänsyn till omständigheterna i målet förordnade emellertid häradsrätten, att parterna skulle själva vidkännas var sina kostnader å målet. Hovrätten, där talan efter vad fullföljts dels av Ekshärads församling och dess medparter vid häradsrätten med undantag av Boren ävensom av Hultgren dels ock av Kungl. Maj:t och kronan, av en var part i vad samma part emot gått, har i dom den 23 juni 1916 yttrat, att hovrätten prövade på de av häradsrätten upptagna skäl rättvist fastställa häradsrättens domslut, såvitt därigenom samtliga i målet framställda yrkanden lämnats utan bifall; och skulle parterna själva vidkännas sina utgifter å målet i hovrätten. I hovrättens dom hava sökandena i underdånighet yrkat ändring, som svarandena bestritt; och har Kungl. Maj:t och kronan framställt anspråk på ersättning för kostnaderna å målet hos Kungl. Maj:t. Sökandena hava den 20 juli 1916 hos överståthållareämbetet nedsatt enligt bevis n:o 77 dels fullföljdsavgift, etthundrafemtio kronor, dels ock enahanda belopp till säkerhet för motparternas kostnadsersättning. Kungl. Maj:ts dom är med Dess högsta domstol besluten, given Stockholms slott den 25 maj 1918. Kungl. Maj:t har i nåder låtit Sig föredragas handlingarna i detta mål och prövar rättvist fastställa hovrättens dom. Kungl. Maj:t och kronan äger hos överståthållareämbetet såsom ersättning för sina kostnader å målet hos Kungl. Maj:t lyfta det av sökandena till säkerhet i sådant avseende nedsatta belopp, etthundrafemtio kronor. Det vederbörande hava att ställa sig till underdånig efterrättelse. Under Kungl. Maj:ts sekret. Efter originalet hos hammarkoll.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 20 december 1872 angående lönereglering för prästerskapet i Norra Ny, Dalby, samt Södra och Norra Finnskoga församlingar med mera. Oscar etc. Vid underdånig föredragning af ett utaf vederbörande nämnd upprättadt förslag till lönereglering för presterskapet i Elfdals pastorat, bestående af Ny och Dalby samt Södra och Norra Finnskoga församlingar, af Karlstads stift och Vermlands län, deröfver I den 22 september 1 8 7 1 afgifvit infordradt utlåtande, hafve Vi, — som beslutat, att detta pastorat skall delas i tre konsistoriela gäll, så att Ny och Dalby församlingar hvar för sig utgöra 3785 19

NORRA

OCH

NYSKOGA.

ett samt Södra och Norra Finnskoga församlingar tillsammans ett pastorat, äfvensom att af åtskilliga hemman och lägenheter i vestra delen af Ny socken skall bildas en med Ny pastorat förenad kapellförsamling, benämnd Nyskoga, samt att kapellpredikanter skola anställas ej mindre i Nyskoga än äfven i Norra Finnskoga församling, men komministerstjensten i Dalby församling indragas, — i anledning af det upprättade löneregleringsförslaget meddelat nådiga resolutioner af den lydelse hosföljande tre af skrifter utvisa; hvarjeinte Yi funnit godt i nåder förordna: att Nyskoga kapellförsamling skall bestå af följande hemman och lägenheter, nemligen: — — — — — — — — — — — — — — — — att för uppförande af kyrka af träd i Nyskoga församling skall af Elfdals löneregleringsfond, i mån af behof, uppå Vår befallningshafvandes reqvisition, utbetalas ett belopp af högst tiotusen riksdaler; börande församlingen utan ersättning lemna erforderliga körslor och handtlangningsdagsverken vid kyrkobyggnaden ; att för inköp af boställen åt kapellpredikanterne i Nyskoga och Norra Finnskoga församlingar skall från samma fond utbetalas högst tolftusen riksdaler för hvartdera; att nuvarande komministersbostället i Dalby församling V 4 mantal Lillbergsgården, hvilket, såsom allt för aflägset från kyrkan är till pastorsboställe otjenligt, skall försäljas och annat lämpligare beläget hemman till boställe åt kyrkoherden inköpas; att till betäckande af kostnaderna för sistnämnda boställes anskaffande skall användas dels köpeskillingen för hemmanet Lillbergsgården och dels utaf Elfdals löneregleringsfonds medel ett belopp icke öfverstigande tiotusen riksdaler ; att samtliga dessa boställen skola af vederbörande församlingar förses med erforderliga hus, hvilka sedermera byggas och underhållas enligt lag; att boställsköpen skola af Yår befallningshafvande och consistorium pröfvas och godkännas, innan de derför nu anvisade medlen få utbetalas ; att från Elfdals pastorats löneregleringsfond ytterligare skall utbetalas dels för en gång, till förbättring genom odlingar af nuvarande kapellpredikantsbostället Vi8 mantal Djekneliden, som blifver pastorsboställe i Finnskoga pastorat, ett belopp af fyratusen riksdaler, mot redovisning vid laga syner eller ekonomiska besigtningar, samt till strandbeklädnad mot Klarelfven å pastorsboställets i Ny församling egor, till förekommande af öfversvämning och utskärningar, ett tusen trehundra tretiofyra riksdaler, mot skyldighet för boställshafvaren att i enlighet med det af civilingeniören O. Kamph för ändamålet upgjorda förslag noggrant använda dessa medel och derför vid laga syn eller ekonomisk besigtning redovisa; och dels årligen, sedan Nyskoga för-

NORRA

OCH

NYSKOGA.

samling blifvit från Ny socken af söndrad och med egen klockare försedd, till nuvarande klockaren i sistnämnda församling, så länge han vid tjensten qvarstår, etthundra femtio riksdaler; att consistorium eger ofördröjligen vidtaga åtgärder för tillsättning af kyrkoherdebeställningen i Södra och Norra Finnskoga församlingars pastorat; att kapellpredikantstjensterna i Nyskoga och Norra Finnskoga församlingar skola, så vidt ske kan, tillsättas så tidigt, att tjensterna kunna tillträdas den 1 maj nästkommande år, varvid consistorium eger att, utan föregående val, dertill förordna de prestmän consistorium finner lämpligast; börande ifrågavarande prestmän, intilldess boställen åt dem blifvit anskaffade och iordningställda, sjelfva förse sig med bostad; att kyrkoherdebeställningen i Dalby pastorat skall uppehållas genom vikarie, till dess komministern J. Pettersson från tjensten afgått; att under tiden bemälde komminister skall uppbära de från församlingen utgående afgifter i spanmål och smör samt af penningeafgifterna trehundra riksdaler och vice pastorn bekomma återstoden af penningeafgifterna och från Elf dals löneregleringsfond ett tusen femhundra riksdaler; samt att consistorium eger, efter vederbörandes hörande, förordna om presterskapets tjänstgöringsskyldighet i Ny och Finnskoga pastorater. Hvilket etc. Stockholms slott den 20 december 1872. . . 7,7 , , „ TT Ur originalet hos kammarkoll. 6.

Köpebrev den 20 juni 1874, varigenom Nyskoga kapellförsamling till kapellpredikantsboställe inköpt 41 öre skatt av skattehemmanet V4 mantal Öjeberget (Norra Flatåsen) nr 1. Vi undertecknade Halvor Svenkerud och Ole Schöijen upplåta och försälja härmedelst till Nyskoga församling att till dess capellpredikantsboställe begagnas vår i 1/i kronoskattehemmanet Norra Flatåsen af Nyskoga församling, Ofre Elfdals härad, egande fyratioett (41) öre silfvermynt skatt eller 41/96o dels mantal efter helt räknadt, emot en öfverenskommen och betingad köpeskilling stor tolf tusen (12,000) kronor; och som denna köpeskilling blifvit till fullo betald, hvarför den härmedelst qvitteras: alltså afhände vi oss förenämnde 41 öre med den egorymd, som af tillkallad landtmätare blifvit på marken utstakad, och som nu upprättad charta jemte delningsbeskrifning närmare bestämma, med allt hvad till denna skatträtt hörer och lagligen tillvinnas kan, och tillegne densamma nämnde församling att genast tillträdas samt evärdeligen ega och besitta, förbindande vi oss till hemul efter lag samt att lemna den sålunda| försålda skatträtten gravationsfri.

NORRA

OCH

NYSKOGA.

Till yttermera visso häraf hafve vi detta köpebref uti nedanstående vittnens närvaro egenhändigt undertecknat, som skedde i N:a Flatåsen den 20 juni 1874. H. Svenkerud. O. Schöijen. På en gång närvarande vittnen: O. Ignelius. Eduard Bäckström. Kommissions landtmätare.

O. Schöijens egenhändiga underskrift bevittnas af oss på en gång närvarande: Evan 0stbye. M. Nilsen från Hamar. § 147. År 1875 den 14 oktober å lagtima höste tinget med Elfvedals härads öfre tingslag söktes och vid tingets slut den 28 december meddelades å 41 öre smt skatträtt i hemmanet Norra Elatåsen, som Nyskoga socken för 12,000 kronor till kapellpredikantsboställe inköpt från norrmännen Halvor Svenkerud och Ole Schöijen uppb. l:sta gången, betygar På härads rättens vägnar. A. M. Myrtiii. § 6 5 . År 1876 den 8 mars å lagtima vintertinget med Elfvedals härads öfre tingslag meddelades härå slutlig lagfart; betygar På härads rättens vägnar. A. M. Myrtin. Efter originalet i Nyskoga kyrkas arkiv.

Utdrag" av Karlstads domkapitels protokoll den 9 december 1874, enligt vilket 41 öre skatt av 1/4 mantal Öjeberget (Norra Flatåsen) nr 1 godkänts till kapellpredikantsboställe i Nyskoga. § 1. Till domkapitlet hade kapellprädikanten i Nyskoga E. G. Nylén inkommit med en till domkapitlet och Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län stäld skrift, deruti Nylén anhållit om godkännande af ett med norske undersåtarne Halvor Svenkerud och Ole Schöijen träffadt köpeaftal, hvarigenom bemälde Svenkerud och Schöijen till Nyskoga församling, för att till boställe åt kapellprädikanten derstädes begagnas, mot en betingad köpeskilling af 12,000 rdr upplåtit och försåldt deras uti kronoskattehemmanet V* mantal Norra Fiatåsen i Nyskoga socken, Elfdals härad och Värmlands län ägande fyrtioett (41) öre silfvermynt skatt. Sedan domkapitlet i anledning häraf, jämlikt den 2 dennes fattadt beslut, meddelat sig med Kungl. Maj:ts befallningshafvande under anhållan om dess yttrande i frågan, hade landshöfdingen och kommen-

NORRA

OCH

NYSKOGA.

dören af kungl. svärdsorden m. m. H. Gyllenram samt landskamereraren och riddaren A. Anderson idag infunnit sig vid domkapitlets sammanträde och togs nu Nyléns ofvan berörde framställning i gemensamt öfvervägande af Kungl. Maj:ts befallningshafvande och domkapitlet, hvarvid uppå Kungl. Maj:ts befallningshafvandes förslag enstämmigt beslöts: l:o) att godkänna det träffade köpeaftalet med vilkor, att den i fråga varande egendomen, som för närvarande besvärades af åtskilliga gravationer, blefve gravationsfri, hvarförinnan liqvid af köpeskillingen icke kunde äga rum; samt 2:o) att hos Kungl. Maj:t göra underdånig hemställan dels om nådigt tillstånd att under tiden göra det i Värmlands läns ränteri nu innestående, af Kungl. Maj:t under den 20 december 1872 till inköp af boställe för kapellprädikanten i Nyskoga ur den s. k. Elf dals löneregleringsfond i nåder anvisade belopp, tolf tusen riksdaler, räntebärande genom insättning i någon bankinrättning, dels om rätt för Kungl. Maj:ts befallningshafvande att på säljarne disponera den härigenom å sagda belopp upplöjaande ränta under förutsättning, att Nyskoga församling för kapellprädikantens räkning redan kommit i besittning af i fråga varande egendom, 41 öre silfvermynt skatt i hemmanet Norra Flatåsen, eller i annat fall från den dag sådant sker, och så framt behöriga åtkomsthandlingar till egendomen af lämnas. Som ofvan. In fidem. Ludv. Ekström. Efter originalet i Nyskoga kyrkas arkiv.

10.

DALBY.

10. Dalby. Dalby l ) hörde tidigare såsom annexförsamling till det av hela Älvdals härad bestående Älvdals pastorat. Är 1820 avskildes Norra Ny och Dalby församlingar till eget pastorat, som jämväl benämndes Älvdals pastorat, med kyrkoherde i Norra Ny 2 ). I Dalby bildades på grund av kungl. brev den 24 februari 1826 Södra och Norra Finnskoga kapellförsamlingar 3 ). I samband med fastställande av gällande lönereglering förordnades genom kungl. brev den 20 december 1872 4 ), att Älvdals pastorat skulle delas i tre gäll, så att Norra Ny och Dalby skulle var för sig utgöra ett samt Södra och Norra Finnskoga tillsammans ett pastorat, och att komministerstjänsten i Dalby skulle indragas. I Dalby pastorat är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen skulle kyrkoherden erhålla boställe på sätt i 1872 års ovannämnda kungl. brev blivit bestämt ävensom äga årligen uppbära dels räntan av 7* mantal Hjällstad nr 1 5 ) och dels 2,000 kronor av Älvdals pastorats regleringsfond 6 ). Genom köpebrev den 14 september 1697 inköpte Norra Ny och Dalby församlingar till komministersboställe »tre åttondelar uti två trediedels 2 ) I Dalby funnos tidigare två kyrkor men genom k. res. den 25 mars 1719 erhöll församlingen tillstånd att i stället för dessa uppbygga allenast en kyrka, som förlades vid L å n g a v (Älvdals h ä r a d s r ä t t s protokoll den 11 febr. 1724). 2 ) Se sid. 97. s ) Se sid. 134. Södra och Norra Finnskoga kapellförsamlingar voro enligt K. M:ts titslag den 9 aug. 1849 befriade från deltagande i byggande av Dalby kyrka. 4 ) Bil. 5 för Norra Ny. 5 ) Sedan Dalby och Norra Ny församlingar till komministersboställe inköpt V* mtl av s k a t t e h e m m a n e t Hjällstad nr 1, anslogs denna hemmansdel genom k. brev den 17 febr. 1691 (se inledn. sid. X I I I f. samt allm. bil. 4 och 5) med sedvanlig räntefrihet till boställe åt komministern i Dalby. Boställsköpet gick emellertid åter (se Dalby sockenstämmoprotokoll den 1 juni 1700), och komministern uppbar därefter allenast r ä n t a n av hemmansdelen, till dess den på grund av k. förordn. den 23 juli 1869 i n d r o g s , till statsverket mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren. B ) Sedan en del av denna fond överförts till prästerskapets löneregleringsfond, n u m e r a kyrkofonden, u t g å r detta anslag från sistnämnda fond (se sid. 107 f.).

10.

DALBY.

hemmanet» Lillbergsgården i Dalby socken. Köpeskillingen utgjorde 150 riksdaler kurant eller 225 daler silvermynt, som erlades med hälften av vardera församlingen*), samt två kappar havre av »hvar bofast man» i nämnda socknar. Sedan köpet sista gången uppbudits den 14—17 september 1698, erhöllo församlingarna laga fasta härå den 3 november 1744 2 ). Den till boställe inköpta hemmansdelen utbröts i kameralt avseende från skattehemmanet V» mantal Lillbergsgården nr 1 och upptogs i gällande jordebok bland skatteegendomar, boställen, såsom Vi mantal Lillbergsgården nr 2. I samband med förordnande om avskiljande av Dalby till eget pastorat och fastställande av gällande lönereglering för pastoratet föreskrevs genom ovannämnda kungl. brev den 20 december 1872, att komministersbostället, vilket, såsom allt för avlägset från kyrkan, vore till pastorsboställe otjänligt, skulle försäljas och annat lämpligare beläget hemman inköpas till boställe åt kyrkoherden. Till betäckande av kostnaderna för sistnämnda boställes anskaffande skulle, sedan Kbfde och domkapitlet godkänt köpet, användas dels köpeskillingen för Lillbergsgården och dels utav Älvdals pastorats regleringsfonds medel ett belopp icke överstigande 10,000 kronor. Bostället skulle av församlingen förses med erforderliga hus att sedermera byggas och underhållas enligt lag. På grund härav inköpte Dalby församling efter beslut å kyrkostämma den 28 december 1877 genom köpebrev den 28 december 1878 till kyrkoherdeboställe 230 öre skatt av skattehemmanet 1 mantal Ransby nr 1 för en köpeskilling av 53,000 kronor 3 ). Köpet godkändes av Kbfde och domkapitlet den 12 februari och lagfart meddelades därå den 2 april 1879. Komministersbostället Lillbergsgårdens försäljning ägde därpå rum å offentlig auktion den 17 mars 1882, därvid högsta anbudet uppgick till 84,530 kronor. Detta anbud godkändes av K. M:t den 6 april 1882, och förordnades genom kungl. brev den 14 samma månad, att överskottet å försäljningsmedlen, efter det köpeskillingen för Ransby blivit betald, tillsvidare skulle ställas under förvaltning av statskontoret. På grund härav inlevererades år 1883 till statskontoret ett belopp av 32,716 kronor 5 öre, som tillgodofördes Älvdals pastorats regleringsfond. Sedan Dalby församling anhållit, att av nämnda överskott erhålla ersättning för verkställda nybyggnader å bostället 1 ) med 23,070 kronor 77 öre jämte ränta *) Se Dalby sockenstämmoprotokoll den 5 mars och den 7 sept. 1699 (Dalby kyrkoark.). 2 ) Bil. 1. s ) Bil. 2. *) Det nya bostället insynades den 28 juni 1882.

10.

DALBY.

därå, medgav K. M:t genom nådigt brev den 23 maj 1884, att församlingen skulle såsom understöd till kyrkoherdeboställets bebyggande från Älvdals pastorats regleringsfond få uppbära 14,863 kronor 82 öre med villkor att i mån av tillgång återgälda beloppet av den andel, som kunde komma att tillfalla församlingen av ovannämnda överskott. I fråga om användningen av samma överskott meddelades slutligen genom kungl. brev den 31 december 1886 *) följande bestämmelser. Till Älvdals pastorats regleringsfond skulle återgäldas ovannämnda bidrag till boställets bebyggande. Dalby församling skulle erhålla ersättning för de räntor församlingen fått erlägga å köpeskillingen för Ransby med 11,115 kronor 70 öre och för sina lagfartskostnader därå, vilka utgjorde 328 kronor 25 öre. Återstoden skulle överlämnas till Älvdals pastorats regleringsfond. Från denna fond har därjämte på grund av kungl. brev den 23 maj 1884 och den 15 april 1887 utbetalats ersättning för å kyrkoherdebostället verkställda odlingar med sammanlagt 5,200 kronor. Det till nämnda fond levererade överskottet å försäljningsmedlen för Lillbergsgården överstiger emellertid de anslag, som av fondens medel bekommits till det nya boställets inköp, bebyggande och förbättrande, och dettas anskaffande har sålunda icke förorsakat fonden någon verklig utgift, utan kostnaden därför helt och hållet bestritts av nämnda försäljningsmedel. Den till boställe inköpta hemmansdelen, som genom K. M:ts resolution den 25 maj 1883 befriats från därå belöpande del av hemmanet Ransby åliggande gästgiveri- och skjutsningsskyldighet, har på grund av kammarkollegii utslag den 18 april 1905 i kameralt avsende utbrutits från hemmanet Ransby nr 1 och i jordeboken upptagits bland skatteegendomar, boställen, såsom 23/o6 mantal Ransby nr 2 *). Enligt kungl. brev den 8 september 1911 och den 29 september 1916 äger boställshavaren »med hänsyn till sättet för boställets tillkomst)) uppbära hela behållna skogsavkastningen från bostället 3 ). På grund av tidigare upplåtelser innehar Uddeholms aktiebolag till år 1922 avverkningsrätt å en del av boställets skog' 1 ). Vid ett år 1873 fastställt laga skifte å 1 mantal Ransby avsattes för delägarnas allmänna behov, bland annat, ägor till hemmanets soldattorp.

) Bil. 3. ) I sammanhang därmed nedsattes skattetalet för Bansby nr 1 till 73/96 mantal. ) Tidigare (till den 1 maj 1906) disponerades skogsavkastningen så, att hälften av den ordinarie behållna skogs avkastningen tilldelades boställshavaren samt hälften j ä m t e den extra avkastningen ingick till Älvdals pastorats regleringsfond (k. brev den 5 aug. 1898). 4 ) Se skogshandl. i domänstyrelsen. 2

10.

DALBY.

129 Urkundsbilagor. i.

Utdrag ur Älvdals härads lagfartsprotokoll den 3 november 1744, enligt vilket fasta meddelats å V4 mantal av skattehemmanet 2/3 mantal Lillbergsgården, som inköpts till komministersboställe i Dalby. § 1 2 1 . På Ny och Dahlby sochneniäns vägnar blef för mig och sittiande rätt anhållit om tingsskiötning och fastebref på the V 8 uti V 3 hemmanet Lillebergs gården i Dahlby s:n belägit hvilka hemmansdelar förenämnde sochnemän til capellansbohl inlöst af Olof Larsson i Lillebergs gården för 150 rdr courant och 2 kappar hafra af hvarje bofast man i förbemälte sochnar, enligit kiöpeskriften af d. 14 sept. 1697, hvarvid blef bevist at 3:ne upbud äro therå meddelade vordne til d. 14 sept. 1698, enligit rättens theröfver håldne lagfartsböcker, hvarföre och som samma hemmansdelar sedermera äro klanderlöst lagståndne lemnade i långt mer än natt och åhrs tid enl:t nämndens theröfver afgifne vitnesmåhl; förthenskull och emedan samma hemmansdelar således äro rättelm förvärfvde, behörigen uppbudne och lagståndne på sätt och vis, som i 1 och 4 och 5 capp. j . b. föreskrifves; ty achtar rätten i stöd af samma lagsens rum skäligt at meddela thetta begärade fastebref och att thermedelst fråndöma förenämnde Olof Larssons barn och arfvingar samma Vs och tildöma Ny och Dahlby sochnemän them samma til cappelansbohl vid föromrörde sochnar nu och i tillkommande tider at nyttia bruka och behålla så som en lag och rättfången ägendom så i anseende til hus och tomter, som åker och eng, skog och mark med mera som inrykt blef uti thet utlemnade fastebrefvet ord ifrån ord efter thet i vanlig form först i thetta protocoll utskrefne fastebref. Ur protokollet i Göteborgs landsark. 2.

Köpebrev den 28 december 1878, varigenom till kyrkoherdeboställe i Dalby inköpts 230 öre skatt eller -3/96 mantal av skattehemmanet 1 mantal Ransby nr 1. Till Dalby församling eller pastorat försäljer vi härmedelst våra uti hemmanet Eansby, Dalby socken och Öfre Elfvedals härad egande 230 öre silfvermynt skatt efter helt räknadt, hvaraf vi Embret Siverssen Damhaugen och Henrik 3785 19

10.

DALBY.

H . Oppsahl eger 106 öre 6 penng. och jag Olof Styffe 95 öre samt jag Jöns Andersson i Strandas 28 öre 18 penningar; och detta för en köpesumma af femtiotretusen 53,000 kronor eller till oss Damhaugen och Oppsahl 25,000, till mig Olof Styffe 20,000 kronor och till mig Jöns Andersson 8,000 samma mynt. Dessa egendomslotter äro belägna uti ett sammanhängande skifte utom en odlingstrakt på Ransbymohn, efter nyligen med hemmanet Ransby öfvergånget laga skifte; ock stöter hemskogen intill, som sammanhänger österut till Liba elf. Från dessa egendomslotter göres icke något annat undantag än att vi Styffe, Oppsahl och Damhaugen undantager de gamla hus som finnes på inegorna, h vilka alla äro otjenliga till boställshus; deremot de hus, som finnes på utegorna medfölja köpet. Köpesumman betalas sålunda: hälften betalas när detta köp af vederbörande auktoriteter blifvit antaget och godkändt, och andra hälften åtta månader derefter; tillträdet af egendomen sker samma dag köpet blifver antaget och erlägges 6 °/o ränta af köpesumman från nämde dag. Men skulle så hända att detta icke blifver antaget och godkändt sådant det nu är upprättadt, kommer detsamma till alla delar att förfalla. P å ofvan anförda grunder afhänder vi oss denna egendom med allt hvad dertill lydt och legat samt framdeles tillvinnas kan, och tillegnas Dalby församling eller pastorat för sig och efterkommande till everdelig ego; samt får lagfaras på sätt lag bjuder, hvarföre fullständiga åtkomsthandlingar tillhandahållas. Men innan sednare hälften af köpesumman utbetalas skola vi säljare visa, att egendomen icke häftar i någon inteckning för lån af penningar. Sålunda öfverenskommit af Dalby i Gunneby den 28 december 1878. O. Styffe i Ransby. Jöns Andersson, Strandas. Embret Sijversen Damhaugen. Henrik H. Opsahl g. E. S. Damliaugen, enligt fullmagt.

Drängen Olof Olsson.

Vittna: Half värd Olsson

Drängen Halfvard Larsson,

i Gunneby.

Gunneby.

Omstående köpesumma femtiotretusen kronor (53,000) är denna dag genom utfärdade förbindelser tillfullo betald. Qvitteras Dalby sockenstuga den 28 mars ,1879. Jöns Andersson. O. Styffe. Embret Sijversen Damhaugen. Henrik H. Opsahl g. E. Damliaugen, enligt fullmagt.

Egenhändiga underskrifterna bevittna: Carl Ludv. Grund. Aug. Carlsson.

10.

DALBY.

§ 9 2 . Är 1879 den 2 april å lagtima vintertinget med ElfVedals härads öfre tingslag meddelades å 230 öre silfverniynt skatterätt i hemmanet Ransby, som Dalby församling för tillsammans femtiotre tusen kronor köpt af Embret Sijversen Damhaugen, Henrik H . Opsahl, Olof Styffe och Jöns Andersson lagfart; betygar På härads rättens vägnar. A. M. Myrtin. Efter originalet i Dalby kyrkoark.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 31 december 1886 angående disposition av överskottet å köpeskillingen för förra komministersbostället Lillbergsgården i Dalby. Oscar etc. Sedan Vi, på ansökningar dels af Dalby församling i Vermlands län att få disponera öfver förra komministersbostället l,U mantal Lillbergsgården mot skyldighet för församlingen att betala köpeskillingen, 5 3 , 0 0 0 kronor, för det till kyrkoherdeboställe inköpta hemmanet 23/96 mantal Ransby samt att ansvara för alla kostnader för kyrkoherdeboställets bebyggande och ordnande, dels af kyrkoherden i Dalby församling C. L. Grund att få uppbära räntan ej mindre å det belopp, livarmed köpeskillingen för hemmanet Lillbergsgården kunde komma att öfverskjuta köpeskillingen för det nya kyrkoherdebostället jemte dera upplupna räntor, än äfven å de 10,000 kronor af Elfdals pastorats regleringsfond, som enligt nådigt beslut den 20 december 1872 skulle få användas till anskaffande af kyrkoherdeboställe, genom nådigt bref den 14 april 1882 förklarat, att, utan af seende å såväl Dalby församlings berörda ansökning som kyrkoherden Grunds begäran att få åtnjuta räntan å 10,000 kronor af nämnda regleringsfond, blifvande öfverskott å köpesumman för Lillbergsgården skulle ställas under förvaltning af Vårt statskontor, till dess Vi på underdånig framställning angående berörda medels användande kunde annorlunda besluta; samt Vi derefter, sedan hemmanet Lillbergsgården blifvit försåldt för en summa af 84,530 kronor och Dalby församling hos Oss anhållit att af öfverskottet å denna köpeskilling, efter det bostället Ransby blifvit betaldt, erhålla ersättning med 23,070 kronor 77 öre jemte ränta dera för verkstälda nybyggnader å nämnda boställe, enligt nådigt bref den 23 maj 1884 endast så till vida bifallit denna ansökning, att till församlingen skulle få såsom understöd för kyrkoherdeboställets bebyggande från Elfdals pastorats regleringsfond utbetalas ett belopp af 14,863 kronor 82 öre, med vilkor att

10.

DALBY.

af den andel, som kunde komma att tillfalla församlingen af Lillbergsgårdens öfverblifna köpeskilling, beloppet skulle i mån af tillgång fonden återgäldas; hvarjemte Vi anbefalt Eder att verkställa utredning, huruvida och i hvad mån öfriga till Elfdals forna pastorat hörande församlingar kunde anses hafva egt del i hemmanet Lillbergsgården, samt att med denna utredning och förslag till disposition af återstoden å köpeskillingen för nämnda hemman till Oss inkomma; så hafva dels Dalby församling hos Oss i underdånighet anhållit att af nyssberörda öfverskott erhålla ersättning för de räntor efter sex för hundra om året, församlingen fått erlägga å köpesumman för hemmanet Kansby, nemligen å 5 3 , 0 0 0 kronor från den 12 februari 1879, då boställsköpet af Vår befallningshafvande i länet och domkapitlet i Karlstad godkändes, till den 16 maj 1882 med 10,370 kronor 33 öre, å 23,476 kronor 47 öre från sistnämnda dag till den 22 september 1882 med 493 kronor och å 6,476 kronor 47 öre från sistnämnda dag till den 16 maj 1883 med 252 kronor 37 öre eller tillsammans 11,115 kronor 70 öre, äfvensom godtgörelse för de med inköpet af hemmanet Eansby förenade lagfartskostnader med 362 kronor 58 öre, för räkning af skogen å Lillbergsgården och Eansby samt aflöning af skogvaktare med 1,245 kronor 67 öre samt för ränta ej mindre å nyssnämnda räntebelopp än äfven å samtliga öfriga här omförmälda beloppen med 1,721 kronor 8 öre; dels ock kyrkoherden Grund i en till Oss ingifven skrift, jemte det han förklarat sig afstå från anspråk på ofvanberörda 10,000 kronor från Elfdals pastorats regleringsfond, på det att församlingen måtte deraf erhålla godtgörelse för ränta å köpeskillingen för kyrkoherdebostället i underdånighet anhållit, att, tills vidare och intilldess lämplig jord till förbättring af kyrkoherdebostället blefve inköpt, räntan å öfverskottet af Lillbergsgårdens köpeskilling måtte tillerkännas kyrkoherden i Dalby församling såsom ersättning för bristande boställsjord. Efter härå meddelade nådiga remisser äfvensom i anledning af ofvanberörda befallning i nådiga brefvet den 23 maj 1884 hafven I uti detta ärende infordrat yttranden af Dalby församling jemte öfriga till Elfdals forna pastorat hörande församlingar eller Ny, Nyskoga samt Södra och Norra Finnskoga församlingar, hvilka fyra sistnämnda, under åberopande af ett den 3 november 1744 utfärdadt fastebref, utvisande att Ny och Dalby församlingar år 1697 inköpt Ve af Vs mantal Lillbergsgården, eller lU mantal, för 150 riksdaler kurant och två kappar hafre af hvarje bofast man i Ny och Dalby socknar, hvilka då omfattade j em väl Nyskoga kapellag samt de båda finnskogsförsamlingarne, yrkat, att, då Lillbergsgården således vore församlingarnes egendom, öfverskottet å köpeskillingen för samma hemman måtte mellan dem fördelas; äfvensom af domkapitlet och Vår befallningshafvande, hvilken sistnämnde väl,

10.

DALBY.

lika med domkapitlet, ansett meranämnda öfverskott tillhöra Elfdals församlingar gemensamt, men ingalunda böra emellan församlingarne utdelas, helst det syntes svårt att bestämma fördelningsgrunden, hvarför Vår befallningsharvande hemstält att medlen måtte öfverlemnas till Elfdals pastorats regleringsfond, hvilken anordning stode i närmaste öfverensstämmelse med den disposition af köpeskillingen för Lillbergsgården, som innehölles i nådiga brefvet den 20 december 1 8 7 2 ; och hafven I med öfverlemnande af samtliga handlingarne i målet, den 26 sistlidne oktober afgifvit eget underdånigt utlåtande samt dervid, med afstyrkande af bifall till kyrkoherden Grunds ansökning, beträffande Dalby församlings framställning anfört, bland annat, att det syntes vara billigt, att församlingen erhölle ersättning så väl för kostnaden för lagfart af det till kyrkoherdeboställe inköpta hemmanet Ransby som för de räntor församlingen erlagt å köpeskillingen derför; men att då, hvad anginge öfriga utgifter, hvarför församlingen begärt ersättning, dervid förekomme, att desamma antingen icke visats hafva varit för inköpet af det nya bostället erforderliga eller ock hafva bort drabba innehafvaren af hemmanet Lillbergsgården under öfvergångstiden, I ansågen Eder böra hemställa, att yrkandet om ersättning för dessa utgifter likasom anspråket att erhålla ränta dera och ränta på ränta måtte lemnas utan af seende, varande af Eder j em väl afgifvet förslag till disposition af öfverskottet å köpeskillingen för Lillbergsgården. Vid föredragning af detta ärende hafve Vi, som icke funnit skäl bifalla den af kyrkoherden Grund nu gjorda ansökningen och ej heller att till Dalby församlings anhållan lemna bifall i vidsträcktare mån än här nedan sägs, velat i nåder förordna, att öfverskottet å köpeskillingen för hemmanet Lillbergsgården skall på det sätt disponeras: att till Elfdals pastorats regleringsfond återbetalas det belopp af 1 4 , 8 6 3 kronor 82 öre, som Dalby församling jemlikt nådiga brefvet den 23 maj 1884 derifrån erhållit såsom understöd för bebyggandet af bostället Ransby; att Dalby församling skall erhålla ersättning ej mindre för de räntor församlingen fått erlägga å köpeskillingen för hemmanet Ransby med elfva tusen ett hundra femton kronor 70 öre än ock för den kostnad församlingen kan styrka sig hafva fått vidkännas för lagfart å samma hemman; samt att återstoden å omförmälda öfverskott skall öfverlemnas till Elfdals pastorats regleringsfond. Hvilket etc. Stockholms slott den 31 december 1 8 8 6 . Efter originalet hos kamynarkoll.

11.

SÖDRA FINNSKOGA OCH NORRA FINNSKOGA.

11. Södra Finnskoga och Norra Finnskoga. Genom kungl. brev den 24 februari 1826 förordnades, att två kapellkyrkor skulle under namn av Södra och Norra Finnskoga anläggas vid respektive Bograngen och Höljes i Dalby församling av Älvdals pastorat samt en kapellpredikant anställas vid dessa kyrkor. Denna reglering gick i verkställighet år 1831 *). I samband med fastställande av gällande lönereglering förordnades genom kungl. brev den 20 december 1872 2 ), att Älvdals pastorat skulle delas i tre gäll, varav ett skulle utgöras av Södra ochij Norra Finnskoga församlingar med kyrkoherde i Södra Finnskoga och kapellpredikant i Norra Finnskoga.

Kyrkoherden i Södra Finnskoga. Enligt löneregleringsresolutionen innehar kyrkoherden pastorsbostället Vis mantal Djäkneliden med Bograngen och äger årligen uppbära 3,900 kronor av Älvdals pastorats regleringsfond 3 ). Genom kungl. brev den 3 augusti 1826 förordnades, att kronans tullhusbyggnad vid Djäknelidens indragna gränstull skulle användas till bostad åt kapellpredikanten, och anbefalldes domkapitlet att till K. M:t inkomma med förslag till ytterligare åtgärder för anskaffande av boställe åt denne 4 ). Sedan domkapitlet föreslagit, att till boställsjord skulle inköpas 1/i» mantal av skattehemmanet x / 4 mantal Djäkneliden med Bograngen nr 1, vars ägare C. J. Tjäder förklarat sig villig J ) En mellan Dalby församling samt Södra och Norra Finnskoga kapellförsamlingar träffad överenskommelse av innehåll, att kapellförsamlingarna skulle befrias från deltagande i byggnad och underhåll av Dalby kyrka, fastställdes genom K. M:ts utslag den 9 aug. 1849. Därigenom bestämdes även kapellförsamlingarnas områden. — Till kapellpredikantens avlöning anslogo rikets ständer vid 1828—1830 årens riksdag av statsmedel ett årligt belopp av 333 rdr 16 sk. bko (se k. brev den 27 mars och den 28 okt. 1830). Anslaget höjdes sedermera till 1,200 kronor (k. brev den 20 mars 1858) och uppbäres n u enligt löneregleringsresolutionen den 20 dec. 1872 av kapellpredikanten i Norra Finnskoga. 2 ) Bil. 5 för Norra Ny. 3 ) Sedan en del av denna" fond överförts till prästerskapets löneregleringsfond, numera kyrkofonden, utgår detta anslag från sistnämnda fond. Angående Älvdals pastorats regleringsfond se vidare sid. 107 f. 4 ) Bil. 1. Se ock k. b r e v d e n 3 j u l i 1829.

11.

SÖDRA

FINNSKOGA

OCH N O R R A

FINNSKOGA.

försälja hemmansdeleii med därtill hörande inägor, röjningar och myrslogar ävensom 250 tunnland skogsmark emot en köpeskilling av 1,000 riksdaler banko och andra villkor, förordnade K. M:t genom nådigt brev den 30 december 1831 1 ), att nämnda hemmansdel skulle av allmänna medel inköpas och iståndsättas för att upplåtas till boställe åt kapellpredikanten. Förutom 1,000 riksdaler banko till den betingade köpeskillingen anslog K. M:t till detta ändamål 668 riksdaler 16 skillingar banko, vartill kostnaden för iståndsättandet av tullhuset och de till hemmansdelen hörande husen vid syn år 1828 uppskattats 2 ). Genom köpebrev den 16 maj 1833 försålde Tjäder därpå till K. M:t och kronan för 1,000 riksdaler banko Vi» mantal Djäkneliden med åbyggnader och därtill hörande inägor, röjningsmark och myrslogar tilllika med 250 tunnland skogsmark 3 ). Härå erhöll K. M:t och kronan laga fasta den 17 juli 1834. Enligt en av Tjäder den 22 juli 1833 gjord utfästelse, som intagits i häradsrättens protokoll den 21 september 1833, skulle boställshavaren få begagna mulbete å all den utmark, som efter skatterätt tillhörde den försålda hemmansdelen, samt Tjäder till hälften med boställshavaren deltaga i de onera, som drabbade samma hemmansdel *). Ar 1846 utbröts den till boställe inköpta hemmansdelen från den av Tjäder behållna delen av hemmanet. Denna förrättning fastställdes år 1849. Bostället har jämväl i kameralt avseende utbrutits från stamhemmanet och jämlikt kammarkollegii brev den 30 mars 1871 i gällande jordebok upptagits bland kronoegendomar, under allmän disposition, boställen, såsom V is mantal Djäkneliden med Bograngen nr 2 5 ). Såsom understöd till boställets uppodlande samt dess bebyggande till kyrkoherdeboställe anslogos genom kungl. brev den 20 december 1872 och den 6 oktober 1882 tillhopa 9,000 kronor från Älvdals pastorats regleringsfond. Genom kungl. brev den 16 oktober 1868, den 29 januari 1886, den 20 maj 1898 och den 26 juli 1901 förordnades, att boställshavaren skulle från nämnda fond erhålla gottgörelse för bostället åliggande skjutsnings- och gästgiveribesvär. Sedan en del av denna fond överförts till prästerskapets löneregleringsfond, numera kyrkofonden, utgår denna ersättning — för närvarande 150 kronor — från sistnämnda fond. J

) Bil. 2. ) N ä m n d a anslag utbetalades jämlikt k. brev den 11 febr. 1832 och den 19 jan. 1833. Till boställets bebyggande och boställsbyggnadernas iståndsättande bidrogo församlingarna med 850 riksdaler banko, varav Södra Finnskoga erlade 2/3 och Norra Finnskoga Vs (se handlingar i kyrkans arkiv). s ) Bil. 3. 4 ) Bil. 4. 5 ) I taxeringslängderna upptages boställets skattetal allenast till 26 öre 16 pgr skatt eller V36 mtl, beroende möjligen därpå att Tjäder, såsom nämnts, åtagit sig att ansvara för hälften av boställets onera. 2

11.

SÖDRA FINNSKOGA OCH NORRA FINNSKOGA.

Kapellpredikanten i Norra Finnskoga. Enligt löneregleringsresolutionen skulle kapellpredikanten erhålla boställe på sätt i 1872 års ovannämnda kungl. brev blivit bestämt 1 ) samt äga årligen uppbära ej mindre det kapellpredikanten i Södra och Norra Finnskoga beviljade statsanslag av 1,200 kronor 2 ) än även 100 kronor av Älvdals pastorats regleringsfond 3 ). Sedan vederbörande löneregleringsnämnd i samband med frågan om utbrytning av Södra och Norra Finnskoga till eget pastorat och om anställande av kapellpredikant i Norra Finnskoga föreslagit, att boställe skulle anskaffas åt kapellpredikanten, föreskrevs genom nämnda kungl. brev, att för inköp av sådant boställe skulle, sedan Kbfde och domkapitlet godkänt boställsköpet, från Älvdals pastorats regleringsfond utbetalas högst 12,000 kronor. Genom gåvo- och köpehandling den 24 november 1911 Överlät Aktiebolaget Mölnbacka-Trysil till Norra Finnskoga församling med full äganderätt dels utan ersättning tvänne inägoområden, med villkor att de användes till prästboställe, nämligen Prästgården nr 1 om 3,2560 hektar och Prästgården nr 2 om 1,1260 hektar, avsöndrade från skattehemmanet 1 mantal Höljes nr 1 i Norra Finnskoga socken, allt enligt en av kommissionslantmätaren A. F. Berg år 1909 upprättad karta, dels och emot en köpeskilling av 6,511 kronor ett från samma hemman avsöndrat skogsområde, Husberget nr 1, innehållande enligt en av distriktslantmätaren Hj. Hjelmström år 1910 upprättad karta en areal av 24,6820 hektar, vilket område församlingen den 10 juli 1910 beslutit inköpa till »boställsskog för ett blifvande prästboställe i församlingen». Sedan Kbfde den 27 maj 1913 fastställt nämnda tre avsöndringar, erhöll församlingen lagfart därå den 29 samma månad 4 ). Det för boställsköpet beviljade anslaget, 12,000 kronor, som utbetalades till församlingen år 1917, har använts, förutom till likviderande av den med räntor till 8,098 kronor 64 öre uppgående köpeskillingen för ovannämnda skogsområde, till bestridande av församlingens kostnader för boställets bebyggande, vilka kostnader uppgått till 24,000 kronor"). Då de medel, som från Älvdals pastorats regleringsfond anvisats till J

) Se sid. 134. ) Angående ifrågavarande statsanslag se not. 1 sid. 134. 8 ) Sedan en del av denna fond överförts till prästerskapets löneregleringsfond, n u m e r a kyrkofonden, utgår detta anslag från sistnämnda fond (se sid. 107 f.). *) Bil. 5. s ) Till dess boställe anskaffats, åtnjöt kapellpredikanten jämlikt k. brev den 31 dec. 1873 årliga r ä n t a n å det till boställsköp anslagna beloppet. 2

11.

SÖDRA

FINNSKOGA

OCH

NORRA

FIKNSKOGA.

boställens anskaffande, ordnande och vidmakthållande, jämlikt kungl. brev den 18 december 1903 förklarats vara att anse såsom sådana, vilka tillagts prästerskapets löneregleringsfond*), torde det till ifrågavarande boställsköp anvisade beloppet vara att anse såsom anslag från sistnämnda fond.

Kloekaren i Norra Finnskoga. Vid ett åren 1845—51 förrättat och år 1853 fastställt laga skifte å skattehemmanet 1 mantal Höljes nr 1 avsattes ett område av den kring kyrkan liggande marken till en allmänning för hela församlingen dels till publika byggnader och dels till fri disposition för församlingens kapellpredikant, klockare, skollärare och kyrkvaktare. Enligt beslut å sockenstämma den 12 januari 1851 skulle dessa befattningshavare under sin tjänstetid få fritt odla och begagna så mycket av denna allmänning, som till församlingens allmänna bruk ej behövdes. En del av allmänningen innehaves nu av klockaren.

Urkundsbilagor. i. K. M:ts brev till generaltullstyrelsen den 3 augusti 1826 angående upplåtelse av Djäknelidens tullhus till bostad åt kapellpredikanten i Södra Finnskoga. Carl Johan etc. Sedan Vi under den 15 februarii innevarande år i nåder funnit nödigt infordra Edert underdåniga utlåtande i anledning af väckt fråga örn det vid förra Djeknelidens gränsetull i Vermland varande tullhusets begagnande till boställe åt den blifvande capellpredikanten uti Finnmarken af Elfdalens pastorat i Carlstads stift, hafven I, jemte bifogande af från orten inbekommit besigtnings instrument öfver husets beskaffenhet och kostnaden för dess iståndsättande, uppgående till 191 rd. 32 sk. banco, i underdånighet andragit, att å tullverkets sida något hinder desto mindre möter [för] ifrågavarande byggnads disposition, till hvilket ändamål Vi funne för godt, som samma hus nu mera är för tullverket aldeles öfvernödigt, efter det Vi i nåder anbefallt indragning af gränse tullarne emot Norrige; hvaremot I förmoden, att Vi i nåder täcktes anse det föremål, hvartill detta tullhus nu åstundas, vara för tullverket så främmande, *) Se sid. 107 f. 37S5 19

11.

SÖDRA

FINNSKOGA

OCH

NORRA

FINNSKOGA.

att de nödige ansedda reparationerne icke böra af tullverket bekostas, om ock Vi skulle finna för det åsyftade ändamålet behörigt, att samma kostnad af allmänna medel utgår. I anledning häraf hafve Yi i nåder för godt funnit förordna, att ifrågavarande tullhus må till boställe åt den blifvande capellpredikanten i Finnmarken och Elfdalens pastorat få användas; och vele Vi, i anseende till öfrige åtgärder, som dervid kunna blifva att vidtaga, hafva anbefallt consistorium i Carlstad, att med underdånigt förslag till Oss inkomma. Hvilket etc. Stockholms slott den 3 augusti 1826. Efter originalet hos generaltullstyrelsen-

K. M:ts brev till statskontoret den 30 december 1831 angående inköp för statsmedel av Vis mantal av skattehemmanet l/A mantal Djäkneliden med Bograngen nr 1 till kapellpredikantsboställe i Södra Finnskoga. Carl Johan etc. Uti skrifvelse af den 6 sistlidne julii har consistorium i Carlstad underdånigst anmält, att till följe af Vår den 3 julii 1829 gifna nådiga befallning, en capelipredikant blifvit, med maji månad innevarande år, anställd vid Norra och Södra Finnskoga församlingar i Vermlands län, samt anstalter vidtagne till de nya kyrkornas upförande; men då det vore aldeles oundgängligt för predikanten inom denna trakt, af 6 till 8 mils omkrets, med svåra obanade vägar och tvänne från hvarandra långt aflägse kyrkor, att hafva boställe, hvarest en häst för de ofta inträffande resorna äfven kunde framfödas, och brukspatron Tjeder, hvilken förut förklarat sig villig, att för en summa af 1000 rd. b:co afstå en till boställe ganska tjenlig lägenhet Vis mantal Djekneliden, med dertill hörande inägor, rödjningar och myrslogar, samt 250 tunneland skog, å nyo dertill sig utfäst; så hade consistorium förnyat dess underdåniga anhållan, det Oss måtte täckas i nåder anslå nämnde 1,000 rd:r till inköp af berörde lägenhet, att till boställe användas, och derutöfver anvisa 668 rd. 16 sk:r till byggnadernes iståndsättande, enligt de redan år 1829 upgjorda beräkningar; förmodande consistorium berörde köp och reparationer kunna verkställas med detta sammanräknade anslag, 1,668 rd:r 16 sk:r banco, antingen det på en gång eller i 2:ne till 3:ne terminer utbetaltes. Uppå nådig befallning att häröfver sig utlåta har Vår befallningshafvande i Carlstads län uti underdånig skrifvelse den 10 sistlidne augusti förmält sig instämma i denna consistorii framställning, om boställes inköp och iståndsättande på kronans bekostnad, helst capellpredikanten komme att dessförutan sakna stadigt hemvist i en ort, der föga andra bostäder, än finnpörten och inskränkta bondstugor vore att tillgå. Uti likaledes i ämnet infordradt och

11.

SÖDRA FINNSKOGA OCH NORRA FINNSKOGA.

den 26 sistlidne October afgifvet underdånigt utlåtande hafven I omförmält de åtgärder, hvilka ägt rum, och de anslag, som i senare tider blifvit af statens medel beviljade till religions och barna undervisningens befordrande i dessa trakter, hvartill rikets ständer uti underdånig skrifvelse, den 3 mars 1 8 3 0 , medgifvit att 483 rd. 16 sk:r årligen finge å 10:de hufvudtiteln utgå, dock endast intill nästa riksdag, alldenstund, i den mohn finnmarkerne blefve mera bebyggda, innevånarne derstädes, såsom på andra orter, borde sjelfve underhålla prest och klockare, samt bidraga till hvad för barnaundervisningen erfordrades, hvarvid I för egen del yttrat den mening, att ifrågavarande mindre bemedlade folkklass väl torde kunna hysa förhoppning, att, likasom i allmänhet och med få undantag hittills ägt rum, dess religions lärare måtte af staten förses med boställe; men som riksstatens anslag för clericie och läroverken icke dertill lemnade någon tillgång, utan, enligt sist afslutade rikshufvudbok, brist derpå vid 1828 års slut upstått med 2,445 rd. 13 s:kr 8 rst., som blifvit godtgjord i liquid med riksgälds contoiret af 1828 års öfverskott, och den för 1829 beviljade aflöning för religionsundervisningen i dessa finnmarker måste likaledes förskjutas, för att af öfverskotten på statsverkets inkomster ersättas, hafven I underdånigst hemställt, om icke med inköp af boställe åt denne capell-predikant, hvartill I ej kunde upgifva andra tillgängliga medel, måtte anstå intill nästa riksdag, då nådig proposition kunde aflåtas till rikets ständer om anslag till inköp och iståndsättandet af det föreslagna bostället, samt capellpredikanten imedlertid åtnöjas med den till bostad för honom vid Djekneliden uplåtne förra tullhusbyggnaden. Detta allt hafve Yi i öfvervägande tagit, och då, enligt hvad uplyst blifvit, det utgör ett vilkor för beståndet och framgången af den angelägna capell-inrättningen i finnmarkerna, att predikanten äger en ständig, för ortens behof till läget väl afpassad och tjenlig, bostad, som derjemte gifver någon afkastning till förbättring af hans svaga löneinkomster, så hafve Vi, enär den hembjudna lägenheten Vis mantal kronoskatte Djekneliden förenar dessa förmåner, och en annan gång icke torde stå att erhålla, samt församlingarnes i allmänhet fattige innebyggare, hvilkas tillgångar för närvarande medtagas till tvänne kyrkors upförande, sakna utväg att derjemte både inköpa och iståndsätta prestgård, i nåder för godt funnit besluta, det skall, af allmänna medel, nämnde lägenhet genom consistorii försorg inlösas och iståndsättas, för att till boställe åt capellpredikanten i Norra och Södra Finnskoga församlingar uplåtas; kommande inköpssumman 1,000 rd:r att till consistorium utbetalas, med en tredjedel under hvartdera af åren 1832, 1833 och 1834 samt hela reparationskostnaden 668 rd. 16 sk:r, då reparationen företages; alt sådant enligt de närmare föreskrifter, dem Yi, genom Yår handels- och finance expedition, vilje i nåder utfärda låta. Hvilket etc. Stockholms slott den 30 december 1 8 3 1 . Efter originalet hos statskontoret.

11.

SÖDBA

FINNSKOGA

OCH

NOKEA

FINNSKOGA.

Älvdals övre tingslags lagfartsprotokoll den 25 juni 1833, enligt vilket uppbud meddelats å till kapellpredikantsboställe i Södra Finnskoga inköpta Vis mantal av skattehemmanet Djäkneliden med Bograngen nr 1. § 5 1 . Till härads rätten inlemnades ett så lydande köpebref: »Som Kongl. Maj:t genom dess nådiga bref af den 30 december 1 8 3 1 , 11 febr. 1832 och 19 sistl. jan. till inköp af boställe för capellprädikanten uti Norra och Södra Finnskoga capellförsamlingar i Carlstads stift af allmänna medel anslagit en summa af 1000 rd banco så får jag genom detta öpna salubref härmedelst till Kongl. Maj:t och kronan för ofvanbemälte ändamål uplåta och försälja min i XU kronoskattehemmanet Djekneliden ägande 1 /i8ldel efter helt räknat med därå befintelige hus och byggnader äfvensom alla till denna hemmansdel hörande lägenheter uti inägor, rödningsmark, myrslogar, fiske och fiskevatten m. m. af livad namn och beskaffenhet det vara må med 250 tunnelands skog emot en bestemd köpesumma af 1000 rd banco som enligt särskilt ärhållen anordning är betald och härmedelst qvitteras. Afhändandes jag mig altså ofvanberörde Visrdel i Djekneliden med alla därtill hörande förmoner och onera och förbinder mig till hemul efter lag samt att bostället genast får tillträdas; och utfäster sig säljaren att anskaffa charta till köpebrefvet äfvensom att ärlägga lösen för fastan och upbuclen å egendomslotten. Ekshärad den 16 maij 1 8 3 3 . C. J. Tjeder (Sigill). Egenhändiga underskriften intyga: L. Carlgren, kronofogde. J. Pettersson, adj. p:ris.r» Och blef i anledning häraf Vis efter helt räknat i krono skattehemmanet Djekneliden 1/4 mantal som med de tillhörigheter köpebrefvet omnämner kostat 1000 rd banco för Kongl. Maj:te och kronans räkning upbuden 1 g:n. Dock bör köpebrefvet försess med ende ägarens herr brukspatron A. Tjeders underskrift bevittnad af 2:ne personer samt bevis företes därom det egendomen är utan all sorts gravation innan vidare lagfart får sökas. Ur renoverade lagfartsprotokollet i riksark.

En i häradsrättens protokoll den 21 september 1833 intagen handling rörande kyrkoherdeboställets i Södra Finnskoga rätt till mulbete med mera. Till högvördige domcapitlet i Carlstad! Undertecknad har ärhållit dehl af tit. Brancells skrifvelse till högvördige domcapitlet af 8 dennes och får till svar därå vördsammast lämna:

11.

SÖDRA FINNSKOGA OCH NORRA FINNSKOGA.

14 L

l:o) Deltager undertecknad till V2:ten med boställs innehafvaren i de onera som drabba den försålde Vi8:delen i Djekneliden. 2:o) Får boställsinnehafvaren begagna muhlbete å all den utmark som tillhörer nämnde Visidel. 3:o) Äro så inägorne som myrslogarne på charta affattade af andre landtmätaren Stenbäck. Carlstad d. 22 julii 1 8 3 3 . C. J. Tjeder. § 10. År 1833 den 21 september å lagtima höstetinget med Elf vedals härads öfre tingslag i Likenäs, blef förestående skrifvelse till häradsrätten ingifven, upläst och i domboken införd, hvaröfver bevis meddeltes. Ut supra. På härads rättens vägnar. K n u t L. Altahr. Efter originalet i Södra Finnskoga kyrkoark. 5.

Gåvo- och köpehandling den 24 november 1911, enligt vilket till kapellpredikantsboställe i Norra Finnskoga förvärvats tre avsöndringar från skattehemmanet 1 mantal Höljes nr 1. Till Norra Finnskoga församling öfverlåter Aktiebolaget Mölnbacka-Trysil med full äganderätt hemmanet Höljes i nämnda socken, a) utan ersättning och med villkor, att det användes till prästboställe dels ett inägoområde om 3,256 hektar, afsöndradt från laga hemmansklyfningslotteD litt. A, 34 öre 22 penningar skatt enligt år 1904 fastställd hemmansklyfning, och bestående af ägofigurerna n:is 8 5 — 1 1 0 å hemmansklyfningskartan, första skiftet Lyckorna, kalladt Prästgården n:o 1, dels ett inägoområde om 1,126 hektar, afsöndradt från laga hemmansklyfningslotten litt. E, 29 Va öre skatt enligt år 1859 fastställd hemmansklyfning, och med följande läge och gränser: i norr till ofvannämnda af söndring från litt A, i öster till landsvägen, i väster till hemmanets övriga ägor och i söder begränsadt af en linie, dragen parallell med norra gränslinien på 89 meters vinkelrätt afstånd från densamma, kalladt Prästgården n:o 2, båda närmare angifna å en af kommissionslandtmätaren A. F . Berg i aug. 1909 upprättad karta, samt b) emot en af talad köpeskilling af sextusenfemhundraelfva (6,511) kronor, som skola kontant betalas, ett skogsområde om 24,682 hektar afsöndradt från laga skifteslotten litt. E, 64 öre 8 penningar skatt enligt åren 1 8 4 8 — 1 8 5 2 verkställdt laga skifte, beläget på västra sidan Klarälfven närmast norr om och utefter rågången mot hemmanet Båtstad, sträckande sig från gamla landsvägen

11.

SÖDRA

FINNSKOGA

OCH

NORRA

FINNSKOGA.

emellan Höljes och Bograngen med en bredd af 7 7 meter till knäröset på Husberget och därefter öster ut med en bredd af 82 Va meter till en punkt belägen 236 meter väster om Klarälfven, afsöndringen kallad Husberget n:o 1, närmare angifven å en af distriktslandtmätaren H j . Hjelmström år 1910 upprättad karta. Områdena få genast tillträdas, men församlingen betalar såväl lagfartskostnaden som kostnaden för områdenas kartläggning och afsöndring. Bolaget förbinder sig att befria områdena från penningeinteckningar, men församlingen vidkännes kostnader därför. Bolaget är dock icke pliktigt att befria det från 29 1 /s öre skatt af söndrade området från den inteckning som den 23 februari 1888 § 44 meddelats för lifränta till Halfvard Bengtson och hans hustru men bolaget ansvarar för, att ingen utgift på grund däraf kommer att drabba församlingen. Lagfart får sökas på grund af detta kontrakt, hvaraf två exemplar äro upprättade. Forshaga och Finnskoga 24 november 1 9 1 1 . För Aktiebolaget Mölnbacka-Trysil Kj. Lindholm. D. Fielding. B. A. Yerdier. Bevittnas: Torsten Rådberg. Erik Sjöberg. Resolution. Konungens befallningshavande i Värmlands län fastställer härmed tre jordavsöndringar om tillhopa 29,0640 hektar, vilka genom förestående avhandling av den 24 november 1911 skett; 3,2560 hektar från 34 öre 22 penningar skatt litt. E ; 1,1260 hektar från 29 V*' öre skatt, litt. A; samt 24,6820 hektar från 64 öre 8 penningar skatt, litt. E, allt av kronoskattehemmanet 1 mantal Höljes n:o 1 i Norra Finnskoga socken och Älvdals härad. Karlstad i landskontoret den 27 maj 1 9 1 3 . Gerh. Dyrssen. Ture Broström. § 72. År 1913 den 29 maj å lagtima ting med Alf dals öfre tingslag meddelades på grund af detta gåfvo- och köpebref lagfart för Norra Finnskoga församling å dels en afsöndring om 3,2560 hektar under 34 öre 22 pgr skatt, litt. A, dels en afsöndring om 1,1260 har under 29 öre 12 pgr skatt litt. E, dels ock å ett skogsområde om 24,6820 hektar under 64 öre 8 pgr skatt litt. E, allt af hemmanet Höljes betygar På härads rättens vägnar. Otto Karlsson. Efter originalet i Norra Finnskoga kyrkoark.

12.

VISNUM

OCH

VISNUMS-KIL.

12. Visnum oeh Visnums-Kil1). Till Visnums pastorat hörde tidigare Rudskoga och Ny sunds församlingar, vilka år 1638 utbrötos till eget gäll 2 ). I pastoratet är, förutom kyrkoherden i Visnum, anställd en komminister i Visnums-Kil. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i detta pastorat har fastställts genom K. M:ts resolution den 28 april 1916.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna kyrkoherdebostället 1 mantal krono Prästegården nr 1 med lägenheterna Svedjeängen, Prästön och Prästkilen samt stomhemmanet Ve mantal krono Sälsjön nr 1 i Visnums socken ävensom komministersbostället 3/4 mantal krono Prästegården nr 2 i Visnums-Kils socken 3 ). P r ä s t e g å r d e n n r 1 med S v e d j e ä n g e n , P r ä s t ö n och P r ä s t k i l e n . Kyrkoherdebostället i Visnum, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas, bland annat, alla prästgårdar, kaplansoch klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsj ordeboken av år 1686 under krono titel med benämningen Prästegården med ett utan föregående skattläggning åsätt skattetal av 1 mantal. I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 3 tunnors utsäde av »ren säd» *) Denna församling, som förut hette Kil (även Fiskekil), erhöll sitt nuvarande n a m n genom k. brev den 17 april 1885. 2 ) Se sid. 180. 3 ) Tidigare innehade kyrkoherden såsom stomhemman 1 mtl Gammelgården n r 1 i Rudskoga socken, som vid pastoratsdelningen år 1638 upplåts till kyrkoherdeboställe i Rudskoga pastorat (se sid. 181 f.).

12.

VISNUM

OCH

VISNUMS-KIL.

och 9 tunnor av havre 1 ) samt äng till 80 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället 1 mantal och åsattes viss ränta 2 ). I jordeböckerna, där bostället emellertid upptages såsom oskattlagt och utan ränta 3 ), har det alltjämt redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Prästegården nr 1. Av en över bostället och andra fastigheter år 1701 upprättad karta framgår, att bostället hade sina huvudsakliga inägor liggande på ett ställe för sig omkring kyrkan och boställets åbyggnader, och att det hade något skog i samband med inägorna. Boställets inägor omslöto klockarbostället och hemmanet Sundhem (Taskerud), vilka synas hava upptagits å boställets område. Utmark ägde Prästegården gemensam med hemmanen Pärsbol och Sundhem samt Torpa (Västra Torpa), Långerud, Nytorp (östra Torpa) och Blaxmo, av vilka de fyra sistnämnda enligt Visnums häradsrätts dom den 31 augusti 1730 ägde allenast halv hävd emot de övriga. Utmarken undergick delning år 1744. Sedan klockarbostället genom Svea hovrätts dom den 25 februari 1817 tillerkänts andel för Vie mantal uti den skogsmark, som tillhörde Prästegården samt hemmanen Långerud, Pärsbol, Sundhem och Ve av Nytorp, utbröts klockarboställets andel genom ett år 1820 fastställt storskifte 4 ). Om Prästegården tilldelad skog av Sälsjö för detta rekognitionsskog hänvisas till vad därom anföres under Va mantal Sälsjön"). I ett vid sockenstämma den 5 maj 1605 upprättat inventarium på kyrkoherdeboställets ägor finnes följande anteckning: »Noch thessa eftterskreffna ängar liggia till presteståmnen, vid nampn: Afflångsängian, DöfBekiersängian, Prästehula. En äng liggier ved Svedie. Item en öö i Kijls s:n better Prästönen, med halffva fijskedt))6). Om tiden när och sättet hur dessa ängar, som icke finnas särskilt redovisade i jordeböckerna, tillagts bostället föreligga inga uppgifter, men hava om dem i övrigt följande upplysningar erhållits. Prästön, varav endast hälften tillhör bostället, är belägen å ägorna till förra krono-, numera frälsesäteriet Nynäs i Visnums-Kils socken 7 ). Den andra hälften av Prästön tillhör förra stom-, sedermera l

J 9 t u n n o r havre motsvarade 4Vs tunnor »ren säd». ) Allm. bil. 3. ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få u t r ö n t beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna frilieter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 4 ) Se sid. 151 f. 6 ) S e sid. 146 f. °) Visnums kyrkobok i Göteborgs landsark. 7 ) N y n ä s förbyttes till frälse år 1592. 2

12.

VISNTJM

OCH

VISNTJHS-KIL.

frälsehemmanet Prästegården i samma socken*). Boställets rätt till hälften av Prästön, som klandrades av ägaren utav hemmanet Prästegården, har stadfästs genom Värmlands lagmansrätts dom den 23 september 1758. »Afflångsängen», »Döfflekiersängen» eller Dävelängen samt »Prästehula», numera kallad Prästkilen, vilka samtliga äro belägna mellan Avlångstjärn och Dävelstjärn, synas hava upptagits å hemmanen Algotserud, Östra Torpa, Blaxmo och Långerud gemensamt tillhörig mark. Såsom boställe åt en ängsvaktare lät kyrkoherden i mitten av 1600-talet anlägga ett torp, kallat Dammen eller Dammåsen, mellan dessa ängar. Däröver besvärade sig nämnda hemmans ägare hos häradsrätten år 1664 med förmälan, att kyrkoherden »satt en nybyggiare ned i theras fämarck och häffdeskogh». Denne ansåg emellertid den mark, vara torpet upptagits, tillhöra kyrkoherdebostället, enär den låg mellan dess ängar »Prästekijlen och Afflångh))8). Sedan Dammåsen genom häradsrättens utslag den 28 augusti 1741 förklarats skola uthävas och torpägorna läggas under kyrkoherdebostället, yrkade ägarna av hemmanet Algotserud brukspatronerna Christoffer Geijer och Bengt Gustav Geijer år 1746 hos häradsrätten, att Dammåsen måtte tillerkännas dem, enär det upptagits å Algotseruds ägor. Tvisten avgjordes genom en av häradsrätten den 2 april 1750 fastställd förening. Enligt denna avstod kyrkoherden torpet till nämnda hemmans ägare, vilka å sin sida erkände boställets rätt till såväl Prästkilen (Dammängen) som en nordost om torpet Dammåsen belägen »ängedråg, som begynner vid Däfvels kärret och har Däfvelsbäcken på östra sidan om sig och på västra en måse, slutandes sig thenne ängedråg i söder mitt för en stor sten i måsen)). Genom beslut den 5 februari 1751 lät Kbfde, enär kyrkoherden ej gittat förete några skäl att styrka sin förmenta rätt till torpet, för sin del bero vid den ingångna föreningen. Ar 1805 begärde advokatfiskalsämbetet hos Göta hovrätt resning i häradsrättens nyssnämnda fastställelsedom, men genom dom den 14 januari 1807 förklarade K. M:t, att, som krono- och konsistorieombud tillstädesvarit vid ovannämnda rättegång och förklarat sig ej hava något att anmärka emot föreningen samt Kbfde låtit bero vid densamma, kunde någon ändring däri icke göras. Den i föreningen omnämnda ))ängedrågem> är identisk med ovannämnda »DöfflekiersängenD eller Dävelängen och torde densamma — vilken enligt en över bostället år 1786 upprättad karta innehåller en areal av 1 tunnland 19 kappland — 1

) Prästegården förbyttes till frälse år 1592. ) Visnums häradsrätts protokoll den 16 och 17 maj 1664. Vid häradsting den 23 okt. 1798 vittnades, att torpet Dammåsen upptagits å Sälsjö allmänning, och skulle i så fall förhållandet med n u ifrågavarande ängar, på grund av deras och torpets läge i förhållande till varandra, vara detsamma. 2

3785 19

12.

VISNUM

OCH

VISNTTMS-KIL.

fortfarande, ehuru den icke upptagits i löneregleringsresolutionen och numera icke lär nyttjas till bostället, tillhöra detta. Avlångsängen, som redan år 1701 räknades till torpet Dammåsen 1 ), synes i sammanhang med torpet hava år 1750 avståtts till Algotserud. Prästkilen, som fortfarande tillhör bostället, lämnar ingen avkastning och torde i likhet med Dävelängen vara i det närmaste värdelös. Svedjeängen är belägen mellan Valunda gamla skatteby och frälsehemmanet Svedje 2 ). S ä l s j ö n n r 1. I ovannämnda vid sockenstämma den 5 maj 1605 upprättade inventarium å kyrkoherdeboställets ägor finnes följande anteckning: »Ett torpställe togs up på presteståmsens ägor benämbd Siälesiön, hvilket i sijnom thijd vardt skattlagd under cronen, men åhr 1605 begeck j a g med ståthåller välbördig Boo R[ibbing], att j a g bekom samma torp igen under ståmnen, med alla sijna skatter och uthlager». Ifrågavarande torpställe infördes i 1606 års jordebok såsom ett oskattlagt nybygge av krono natur. Sedan i 1624 års jordebok antecknats, att torpet vore uppbyggt på kyrkoherdeboställets enskilda ägor och brukades därunder, uteslöts det ur jordeböckerna. Oaktat vid kronoräkenskapernas granskning anmärktes, att torpet skulle läggas med sin skatt under kronan 3 ), brukades det alltjämt under bostället, till dess detsamma av reduktionskommissionen den 18 juni 1689 indrogs till kronan, emedan ingen »titulus possessionis» kunde uppvisas och »åtskillige gånger derpå af cronones betiente haar varit klandrat och påtahlt». På ansökning av pastoratsborna och dåvarande kyrkoherden medgav emellertid K. M:t genom nådigt brev den 5 oktober 1689 4 ), att torpet finge till boställets understöd evärdligen innehavas av kyrkoherden med samma villkor, som det av ålder därtill lytt och legat, dock skulle kyrkoherden svara för torpet åliggande rotering samt icke vidare få bruka skogen annat än till gärdslefång och vedbrand samt till boställets och torpets behöriga vidmakthållande. Sälsjön infördes därefter ånyo i jordeböckerna med anteckning, att det bestod av 7s mantal, vilket skattetal det enligt 1698 års så kallade prästverk påförts för åker till 1 Va tunnas utsäde av »ren säd» och J

) Se en över Dammasen år 1701 upprättad "karta (lantmäteristyrelsens arkiv). ) Nämnda hemman, som enligt jordeböckerna under medeltiden tillhört Biseberga kloster, förbyttes, efter att vid reformationen hava indragits till kronan, till frälse år 1596. 3 ) »Skeer thet icke, så skulle fougden straffas som enn ohörsam tienere» (Vml. 1615: 8). 4 ) Bil. 1. 2

12.

VISNUM OCH VISNUMS-KIL.

1 Vt tunna av havre samt äng till 6 lass hö jämte skog »på allmenningen» med mera 1 ), samt fördes år 1725 tillhopa med Prästegården (»Visnums prästgård med Skiählsiön, 1 Va mantal»), men upptages i nu gällande jordebok såsom särskild enhet bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 / 3 mantal Sälsjön nr 1 med anteckning: »Stomhemman åt kyrkoherden i pastoratet». Enligt häradsnämndens attest den 12 och 13 september 1689 hade Sälsjön upptagits av en finne vid namn Tomas samt alltid hört under kyrkoherdebostället, men kunde det icke uppgivas vare sig med vems tillstånd det upptagits, eller hur torpet först kommit därunder 2 ). Den skog, vara Sälsjön upptagits — den så kallade Sälsjö kronoallmänning — anslogs enligt bergskollegii särskilda resolutioner den 9 oktober 1693 emot* rekognitionsavgift till Jonsbols och Krontorps bruk 3 ), dock under villkor, att bostället i följd av 1689 års ovannämnda kungl. brev skulle bekomma nödigt gärdslefång, vedbrand och byggnadstimmer från allmänningen 4 ), ävensom att till reparation och vidmakthållande av Visnums kyrka och magasinshus samt Blaxmo kronokvarn skulle få »nyttjas den bästa och bekvämligaste skogen» 5 ). Sedan till följd av kungl. kungörelsen den 4 februari 1811 angående användandet av de till bergverken och bruken upplåtna rekognitionsskogarna fråga uppstått om reglering av Sälsjö allmänning, förklarade kammar- och bergskollegierna genom utslag den 13 november 1822 6 ), att stomhemmanet Sälsjön icke kunde medgivas någon skogsavrösning under bolbyarätt, enär dess föregivna stubbe- och röjselrätt icke styrkts, samt bestämde de skogsavräkningar i fullgod mark, som från allmänningen skulle avgå för nämnda hemman ävensom för den yxbördsrätt, som enligt ovannämnda resolutioner tillkom Prästegården, Visnums kyrka 7 ) och magasinshus samt Blaxmo kvarn, till 75 tunnland för Sälsjön, 78 tunnland *) Allm. bil. 3. ) »Acta ecklesiastika» (riksark.). 3 ) E t t annat å skogen beläget torp, Gräsåsen, synes jämväl hava hört till bostället men i sammanhang med skogen upplåtits till nämnda bruk (se k. res. på allmogens besvär den 12 juli 1720). 4 ) Enl. k. brev den 4 aug. 1694 avslogs kyrkoherdens ansökning om ersättning för den skog, som blivit t a g e n från bostället och lagd under bruken, enär bostället var förbehållet husbehovsskog av allmänuingen, så att »man således med intet fog kan klaga Prästegården genom densamma disposition med allmenningen vara förnär skedt». 5 ) Efter det bergskollegii res. utfärdats, erhöll allmogen i Visnums härad k. res. den 16 nov. 1693, att en del av Sälsjö allmänning skulle upplåtas till boställets och kyrkans reparation så ock till broars, magasinshus och kronokvarnars vidmakthållande, såvida ingen annan skog i häradet vore att tillgå. c ) Bil. 2. 7 ) Enligt Göta hovrätts i denna del lagakraftvunna dom den 30 jan. 1805 (se K. M:ts dom den 14 jan. 1807) skulle Visnums kyrka bibehållas vid sin delaktighet i Sälsjö allmänning. 2

12.

VISNUH OCH VISNTJMS-KIL.

för Prästegården, 10 tunnland för Visnums kyrka, 5 tunnland för Visnums magasinshus och 5 tunnland för Blaxmo kvarn. Efter anförda besvär fastställde K. M:t den 7 oktober 1823 kollegiernas utslag. Efter förordnande av Kbfde verkställdes åren 1825—26 av vederbörande lantmätare avrösning av de fastställda skogsavräkningarna. Prästegårdens, kyrkans och magasinshusets andelar sammanlades därvid med den andel, som tillagts hemmanet Sälsjön och avsattes till detta ändamål 187 tunnland 28 kappland för tillhopa 168 tunnland fullgod skogsmark. Vid en år 1833 förrättad delning utbrötos Prästegårdens och Sälsjöns andelar i en lott om 166 tunnland 28 kappland samt kyrkans och sockenmagasinets i en annan om 21 tunnland x). Utom hemägorna innehar hemmanet Sälsjön av ålder trenne å rekognitionsskogen belägna ängslogar, nämligen en om 6 tunnland 16 kappland vid Prästängs- eller Dalmossen, en om 11 tunnland 24 kappland, benämnd Angrefallet, vid Tjärnmossarnas södra ända och en om 4 tunnland 8 kappland vid Fågelhedsmossen, och hava dessa ängslogar vid en år 1832 förrättad skattläggning av rekognitionsskogen bibehållits åt hemmanet 2 ). Genom kungl. brev den 16 juni 1911 förordnades, att hemmanets inägor skulle skogsodlas och utläggas till skogsmark samt fastigheten i dess helhet ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning 3 ). Detta förordnande gick i verkställighet den 1 maj 1912 4 ). P r ä s t e g å r d e n n r 2. Genom kungl. brev den 19 februari 1691 anslogs kronohemmanet Vs mantal Husbacken nr 1 i Visnums socken till boställe åt komministern i Visnums pastorat, som jämlikt kungl. brev den 28 nyssnämnda februari och landshövdingens order den 5 mars 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år''). Som det i moderförsamlingen belägna bostället var olämpligt beläget i förhållande till Visnums-K ils annexkyrka uppstod vid 1867 års lönereglering fråga om utbyte av detsamma emot annat för komministern ') Handl. i kyrkans arkiv. ) Skattläggningen fastställdes av kammarkollegium den 23 dec. 1839. Skattläggningsinstrumentet finnes i kammarkollegii akt nr 506 år 1846. s ) Såsom ersättning för mistad avkomst av h e m m a n e t tillerkändes indelningshavaren tillsvidare under dåvarande löneregleringsperiod från prästerskapets löneregleringsfond ett årligt belopp av 250 kronor. 4 ) Domänstyrelsens beslut den 21 juni 1913. 6 ) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och. 5. 2

12.

VISNTJM OCH VISNUMS-KIL.

lämpligt boställe i Visnums-Kils socken, och förklarade K. M:t enligt nådigt brev den 8 november 1867, att församlingarna skulle, sedan de gått i författning om anskaffande av lämpligt hemman till utbyte mot komministersbostället, inkomma med förnyad framställning i ärendet. Med anledning därav och sedan vid biskopsvisitation i juli 1891 framhållits nödvändigheten av att vidtaga åtgärder i berörda syfte, beslöto pastoratsborna å gemensam kyrkostämma den 16 januari 1895 att inköpa de i Visnums-Kils socken belägna fastigheterna 1 mantal frälse Backa nr 1 och 1 mantal frälsesäteriladugård Prästegården nr 1 för att genom utbrytning av mark från berörda egendomar bereda lämpligt boställe åt komministern. Genom köpekontrakt den 28 februari och köpebrev den 14 mars 1895 inköpte Visnums pastorat därefter för en köpeskilling av 50,000 kronor berörda egendomar med undantag av därifrån avsöndrade 46 tunnland 27 \ - kappland av Backa och 41 tunnland 19 lU kappland av Prästegården, vilka avsöndringar bildade ett skifte för sig inom frälsesäteriet Nynäs rågång. Härå erhöll pastoratet lagfart den 6 maj 1895. Vid ett den 1 november 1897 fastställt laga skifte å hemmanen Backa och Prästegården avsattes av det sistnämnda under litt. A till komministersboställe tvenne skiften, som åsattes ZU mantal, och vars inägor i godhet svarade mot komministersbostället Husbackens inägor. Sedan pastoratet låtit å det tilltänkta komministersbostället uppföra åbyggnader, medgav K. M:t enligt nådigt brev den 22 januari 1897 x) på därom av pastoratet gjord framställning, att den föreslagna andelen av Prästegården finge upplåtas till komministersboställe i stället för Husbacken under följande villkor och bestämmelser. Den till boställe avsedda egendomen skulle av församlingarna försättas i behörigt skick till såväl hävd som åbyggnader enligt synerätts bestämmande") samt därefter avlämnas till boställe åt komministern fri från alla gravationer 3 ). Husbacken skulle i befintligt skick genom församlingarnas försorg under äganderätt med säterifrihet försäljas och församlingarna av försäljningsmedlen erhålla gottgörelse för vad de visade sig hava utgivit såväl för inköp och iståndsättande av det nya komministersbostället som för bestridande av nödiga kostnader i övrigt i och för bytet. Det nya komministersbostället skulle ikläda sig krono natur och övertaga det gamla boställets grundskatt, varemot det sistnämnda skulle övertaga den ifråga*) Bil. 3. ) Egendomen insynades till komministersboställe den 9 juli 1897. ) I P r ä s t e g å r d e n och Backa meddelade inteckningar hava dödats (se handl. till k. brev den 22 jan. 1S97, riksark.). 2

12.

VISNTTM

OCH

VISNUMS-KIL.

varande andel av Prästegården åliggande extra rotering och därifrån utgående tiondeavgifter till prästerskapet. Husbackens försäljning ägde därpå rum å offentlig auktion den 9 mars 1897. Det därvid av inspektören Erik Lidström i Kilsby avgivna högsta anbudet, 36,800 kronor, godkändes av K. M:t enligt nådigt brev den 20 april 1897. Försäljningsmedlen för Husbacken hava i sin helhet uppburits av pastoratet, vars kostnader för det nya boställets iståndsättande och för boställsbytet i övrigt uppgå till 25,639 kronor 63 öre, vartill kommer utbetalda räntor med 4,405 kronor 25 öre. Av köpeskillingen för de inköpta egendomarna hava 18,750 kronor ansetts belöpa på det nya bostället 1 ). Sedan Kbfde, som jämlikt ovannämnda kungl. brev den 22 januari 1897 hade att bestämma, vad av Prästegårdens hela mantal skulle belöpa på det till komministersboställe avsatta området, genom utslag den 4 juli 1898 yttrat sig i ärendet, förordnade kammarkollegium den 30 september 1898, att "°U mantal av Prästegården nr 1 skulle i jordeboken under benämning Prästegården nr 2 omföras till kronoegendom under allmän disposition, boställe, samt övertaga gamla komministersbostället Husbackens grundskatt").

Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, beredas kyrkoherden å kyrkoherdebostället och komministern å komministersbostället. Vid särskilda jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å nämnda boställen i augusti 1916 förrättade husesyner avsattes till prästgårdar vissa av boställenas tomter och trädgårdar bestående, till sina gränser närmare angivna områden. Prästgården för kyrkoherden innehåller omkring 1 hektar och för komministern omkring 0,5 hektar.

Kloekaren i Visnum. I 1618 års jordebok för Visnums socken 3 ) infördes ett oskattlagt nybygge av krono natur, kallat »Klåckargårdh)). Denna lägenhet, sedermera benämnd Klockaretomten nr 1, skattlades år 1636 till en x

) Se handl. till k. brev den 22 jan. 1897 (riksark.). ) I sammanhang därmed förordnades, att Husbacken skulle i jordeboken överföras till frälsesäteriladugård och. övertaga den 3A mtl P r ä s t e g å r d e n åliggande extra rotering. s ) Vml. 1618: 6. ä

12.

VISNUM

OCH

VISNUMS-KIL.

kronan behållen ränta av Va la smör, och har lägenheten därefter i jordeböckerna städse redovisats med berörda natur och ränta, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition med anteckning: »Boställe för klockaren i församlingen)). Räntan av bostället, vilket jämlikt kammarkollegii beslut den 7 oktober 1915 numera benämnes Klockargården nr 1, har aldrig frinjutits av klockaren. Av en år 1701 upprättad »geometrisk afritning» framgår, att klockarboställets ägor utgjordes av dels ett av kyrkoherdeboställets ägor omgivet skifte vid åbyggnaderna om 12 tunnland 10 Vs kappland hemägor, däribland en »nyss» gjord intaga av sistnämnda boställes mark vid hemmanet Sundhems (Taskeruds) rågång, dels ett till hemägorna instängt, sedermera delvis uppodlat område oröjd mark, dels ock en utäng om 7 tunnland 7 kappland, utgörande bostället tillkommande andel av den för bostället samt hemmanen Sundhem, Långerud, Nytorp, Pärsbol, Torpa (Västra Torpa) och Blaxmo gemensamma Stormossen. Bostället ägde dessutom mulbete och skogsfång å den till Prästegården samt ovannämnda hemman hörande gemensamma skogsmarken. Vid en år 1744 förrättad delning å berörda samskog yrkade innehavaren av klockarbostället, att bostället skulle erhålla del av skogsmarken. De enskilda delägarna i samskogen förmenade, att, då klockarboställets åker och äng i forna tider tagits av Prästegårdens mark, klockarbostället borde hava sitt skogsfång på den del av skogen, som tilldelades detta hemman, men överenskoms slutligen, att klockaren skulle såsom dittills få till husbehov nyttja hela samskogen. Sedan ägarna av hemmanen Långerud, Nytorp, Pärsbol samt Krontorps bruks ägare för de under bruket hörande hemmanen Torpa och Blaxmo till häradsrätten instämt talan om klockarens rättighet att njuta nämnda förmån till godo och innehavaren av kyrkoherdebostället med publika ombud uppträtt såsom mellankommande part i målet, förklarade häradsrätten genom utslag den 28 januari 1804 innehavaren av klockarbostället oberättigad till skogsfång eller delaktighet i skog och mark å nämnda hemman. Värmlands lagmansrätt, som ansåg bostället äga urminnes hävd till berörda förmån, stadgade genom dom den 16 juni 1804 rätt för bostället att å alla vid 1744 års delning ifrågakomna hemmans skogar i mån av vartdera hemmanets del i skogen åtnjuta skogsfång till husbehov, såvida icke hemmansinnehavarna hellre ville och vore i tillfälle att tilldela bostället någon viss skogsrymd *). Efter det Göta hovrätt förklarat lagmansrättens dom hava vunnit laga kraft mot l ) Lagmansrätten yttrade bland annat följ ande: » ehuru äldre författningar föranleda dertil at de till klockare bohl anslagne kronolägenheter i allmenhet tillkommit af prästegårdens tillhörigheter och blifvit tagne af dess områden, så är likväl vid h ä r a d s r ä t t e n eij någon anledning updagad at med Vissnums klockare bohl sålunda sig förhållit, hvilket äfven synes strida mot den skattläggning, som dera skedt, hvarigenom lägenheten blifvit skattad till ett hälft lispund smör r ä n t a — — —».

12.

VISNTJM

OCH

VISNUMS-KIL.

Långerads, Nytorps och Pärsbols hemmans ägare samt i anseende till de under Krontorps brak tydande hemmanen fastställt lagmansrättens döm, meddelade K. M:t den 4 juni 1806 efter av Krontorps bruks ägare fullföljd talan följande dom. Enär den klockarbostället påförda ränta ej medförde rättighet till skogsfång och urminnes hävd ej gällde i öppen skog och mark samt den år 1744 träffade överenskommelsen om skogsfång för bostället till undvikande av hinder i skogsdelningen blivit ingången endast till dess annorlunda förordnades, prövade K. M:t rättvist fastställa häradsrättens dom, såvitt det rörde de under Krontorps bruk lydande hemmanens skogar 1 ). Klockarboställets ifrågavarande rätt till skogs fång bestämdes slutligen av Svea hovrätt, som ansåg lagmansrättens förenämnda dom hava vunnit laga kraft jämväl mot Prästegården, genom dom den 25 februari 1817 2 ). Av hela den skogsrymd, som tillhörde förenämnda vid 1744 års delning ifrågakomna hemman, skulle å bostället beräknas skog för VIG mantal, såsom för detsamma tillräckligt, och vartill det vid rotering blivit uppskattat. Enär de under Krontorps bruk lydande hemmanen Torpa, Blaxmo samt V» av Nytorp genom K. M:ts nyssnämnda dom befriats från skyldighet att lämna skogsfång åt bostället, skulle från omförmälta skogsbelopp avdragas så mycket, som i annat fall hade bort tilläggas detsamma för sistnämnda fastigheter. Återstoden eller vad belöpte å Prästegården samt hemmanen Långerud, Pärsbol och Sundhem jämte Vs av Nytorp, utgjorde den anpart i skog, som klockarbostället ägde att få utbruten och sig tillskiftad. Denna andel utbröts därefter genom ett år 1820 fastställt storskifte.

Klockaren i Visnums-Kil. I 1777 års jordebok för Visnums-Kils socken infördes bland oskattlagda torp på frälse hemman en lägenhet Klockaregården med anteckning, att den vore belägen på säteriet Kilsbyns ägor. Sedan den i 1825 års jordebok upptagits under skatte titel, har den jämlikt kammarkollegii beslut den 10 oktober 1878 förklarats vara av frälse natur och upptages i gällande jordebok bland frälseegendomar, boställen, såsom Klockarebolet nr 1, en oskattlagd utjord, med anteckning, att den genom Visnums häradsrätts dom den 22 juni 1665 blivit »förklarad för kyrkans tillhörighet» samt innehades och brukades som boställe av klockaren. *) K. M:ts dom meddelades, sedan kammarkollegium avgivit följande utlåtande: E n så beskaffad ränta, som ifrågavarande lägenhet i jordeboken vore åsätt, och som den tiden egentligen påfördes för mulbete eller betesmark, kunde icke medföra någon r ä t t i g h e t till skogsfång, och kunde av dess läge efter k a r t a n bredvid prästgården slutas, att den tagits av prästgårdens mark, u t a n avseende varpå den dock k u n n a t bliva skattlagd i en tid, då torp och andra lägenheter både på frälse-, skatte- och kronohemmans ägor ej sällan särskilt skattlades. 2 ) Bil. 4.

12.

VISNTTM OCH VISNUMS-KIL.

153 Enligt häradsrättens ovannämnda, i sak rörande råskillnad emellan frälsesäteriet Nynäs och frälsehemmanet Prästegården, å ena, samt frälsesäteriet Kilsbyn med flera, å andra sidan, meddelade dom skulle klockarbordet, som var beläget mitt i förenämnda tvistande parters hävd och »för kyrkan i Kihlen behållit)) men avstängt från skogen, där det hade nödig vedbrand samt mulbete, av vardera parten njuta mulbete för fem kor samt vedbrand, till åtkomst varav en gata avsattes till hälften av vardera partens inägor från klockarboställets åkerlycka till utmarken. Stängsel- och byggnadsvirke skulle de andra hemmanen i socknen lämna 1 ). Sedan V* mantal av hemmanet Prästegården inköpts till komministersboställe, bestämdes genom förening vid ett år 1897 fastställt laga skifte å hemmanet, att den skyldighet att hålla mulbete och vedbrand till klockaren, som ålåg Prästegården, skulle därefter bestridas ensamt av återstående delen eller Vi mantal, kallat Nolås. Bostället åtnjuter fortfarande mulbete och vedbrand av förenämnda egendomar, nämligen av Kilsbyn i tre, av Nynäs i två och av Nolås i ett år. Beträffande boställets tillkomst uppgav församlingen år 1767 2 ): »Då kyrkan här i socknen först blifvit anlagd, så har, man vet icke egenteligen om utaf kronan eller då varande ägaren utaf säterierne Nynäs och Kilsbyen, ett stycke jord, der gräntsorne af förenämde säterier sammanstöta, sannolikt hälften af hvardera, blifvit till kyrkogårdsplats och klåckare bostad till evärdeliga tider åt församlingen afträdd, hafvandes det altid opåtalt dervid förblifvit» 3 ).

Urkundsbilagor. 1. K. M:ts brev den 5 oktober 1689, enligt vilket torpet Sälsjön underlagts kyrkoherdebostället i Visnum. Vij Carl etc. giörom vitterligit, att såsom hoos Oss samptelige inbyggarne i Vissnums och Xijhls församblingar uthi Vissnums härad underdånigst anhålla, det täcktes Vij benåda deras prästegård med det lilla torpet Skiällsiön, som af uhrminnes tijder skall hafva varit bemelte prästegård till understöd men nu nyligen af Yår reductions commission till Oss och cronan är x

) Bil. 5. ) Skrivelse till landshövdingen den 28 febr. 1767 (kyrkans arkiv). 3 ) I ett sockenstämmoprotokoll den 29 sept. 1759 säges, att klockarbordet tillika med gamla kyrkoplatsen av ålder varit ansett och det förra av klockaren opåtalt nyttjat såsom »kronopark». 2

3785 19

12.

VISNTTM

OCH

VISNTTMS-KIL.

blefvet reducerat; altså hafvom Vij till sådant deras underdånige ansökiande i nåder samtyckt och bevilliat, efftersom Yij härmed i krafft af detta Yårt öppne bref nådeligen unne och förlähne till prästegårdens understöd i bemelte Yissnums och Kijhls församblingar torpet Skiällsiön med alle dess tillydande ägor och lägenheeter, där under till evärdelige tijder af kyrkioherden att niutas, brukas och besittias med samma vilkor, som det af ålder därtill hafver lydt och legat, dock skall kyrkioherden vara förbunden att svara till den däraf gående knechten och intet vijdare bruka skogen, än hvad som till giärdsle och vedebrand sampt prästegårdens och torpets behörige vijd macht hållande nödvändigt erfordras. Till yttermehra visso hafvom Yij detta med egen hand underskrifvit och med Yårt kongl. secret bekräffta låtit. Datum Stockholm d. 5 October a:o 1689. Efter originalet i Yisnums pastorsark.

Kammar- och bergskollegiernas utslag den 13 november 1822 angående skogsavräkning från Sälsjö rekognitionsskog för kyrkoherdebostället i Visnum och stomhemmanet Sälsjön med flera. Kongl. Maj:ts och rikets kammar- och bergscollegiers utslag, i anledning af de serskildte undersökningar, hvilka, till följe af kongl. kungörelsen den 4 februarii 1 8 1 1 , angående användandet af de till bergverken och bruken uplåtne recognitions-skogar, blifvit af bergmästaren i orten samt öfrige vederbörande år 1814 i October månad samt, efter skedd återförvisning, den 21 september 1818 och den 2 julii innevarande år 1822 förrättade, i afsigt att utröna, om och huruvida Krontorps och Jonsbohls jernbruk för smidets och verkens underhållande, voro i verkligt behof af den derunder i Yisnums socken och härad af Carlstads län lydande Sälsjö kronoallmänning, deraf hvardera af desse bruken, emot viss recognitions-afgift, haft en serskild trakt sig tilldelad; uti hvilket mål capitainen Carl Evert Linroth, å Yisnums socknemäns vägnar efter fullmagt, påminnelser emot 1818 års undersökning afgifvit, som med vederbörande varit communicerade, samt kammar advocat-fiscals-embetet blifvit hördt och med utlåtande inkommit; gifvit i Stockholm den 13 november 1822. Utaf undersöknings-protocollerne och öfrige till detta mål hörande handlingar, hafva kongl. collegierne inhämtat: — — — I anseende till den nu ifrågavarande recognitionsskogen, Sälsjö allmänning benämnd, uplysa handlingarne, att densamma emot recognitions-afgift blifvit till nämnde jernverks understöd uplåten och bruken emellan fördelad korrt efter deras första an-

12.

VISNTTM OCH VISNTTMS-KIL.

läggning, eller den 9 October 1693, med vilkor derjemte, på sätt kongl. bergscollegii under sistnämnde dag härom utfärdade resolutioner innehålla, att Visnums prestegård förbehölls rättighet till dess nödvändiga gärdslefång, vedbrand och timmer ifrån samma allmänning äfvensom kyrkan, kronoqvarnen och magazinshuset i socknen tillika försäkrades om fyllandet af deras skogsbehofver derifrån; — — — — — — — — — — — — — — — Sedan, i anseende till det skogsfång, som ifrån Sälsjö allmänning borde, enligt 1811 års kongl. kungörelse, afräknas för dervarande hemman och lägenheter, Sälsjön Va, Gräsåsen 1 /4 samt oskattlagde lägenheten Fågelåsen äfvensom serskildt till följe af kongl. resolutionen den 16 november 1 6 9 3 och kongl. bergscollegii resolution den 9 October samma år för behofvet vid Visnums prestegård, kyrka och magazinshus samt Blaxmo f. d. kronoqvarn, kongl. kammar- och bergscollegierne, med undanrödjande af Kongl. Maj:ts befallningshafvandes härom den 10 september 1814 gifne resolution, på den grund att de ofvan upräknade hemmans lägenheterne icke vore af stubbe- och röjselrätts egenskap, återförvist denna fråga till bergmästaren och öfrige förrättningsmän; så har vid den i september månad 1818 hållne undersökningen följande skogsafräkning i fullgod mark blifvit gjord nemligen: Tunl:d För Sälsjön Va utgörande stomhemman till Yisnums prestegård 75 » Gräsåsen XU 60 > Fågelåsen, oskattlagdt 5 > Visnums kyrkas behof till nybyggnad eller reparationer 10 » Blaxmo qvarn till samma ändamål 5 Tillhopa 155 tnl:d Uti afgifne påminnelser öfver 1818 års undersökning har capitainen C. E. Linroth, i egenskap af sockne-fullmäktig, dels påstått, att Sälsjö hemmanet vore af stubbe- och röjselrätts natur, dels ock yrkat, att ett större skogsanslag borde detsamma tilldelas samt att för kyrkans behof minst 30 tunneland och för upbyggandet af sockne magazin, derföre någon afräkning förut icke skett, 10 tunneland skogsmark måtte af sättas; hvaremot åter bruksägarne, uti deras häröfver afgifne förklaring, alt sådant ytterligare skogsanslag, uppå anförde skäl, bestridt. Då likväl kongl. kammar- och bergscollegierne af förekomne anledningar funnit nödigt att återförvisa målet till undersökningsmännens vidare handläggning och utlåtande samt ny förrättning, till visse omständigheters utredande, den 2 julii innevarande år 1822 blifvit hållen, hafva undersökningsmännen

12.

VISNUM

OCH

VISNUMS-KIL.

därvid till ytterligare afräkning ifrån recognitionsskogen föreslagit: För Visnums prestegård, som utgör 1 mantal och har egen skog till ett belopp af 308 tunneland 22 kappeland, som, efter gradering till fullgod mark, endast motTunLd svara 147 tunneland 100 och för ett magazinshus 5 Tillhopa 105 hvadan altså hela fullgod mark.

tunl:d,

afräkningen ifrån Sälsjö allmänning blefve 260 tunneland

Detta alt, med hvad handlingarne i målet för öfrigt innehålla, hafva kongl. kammar- och bergscollegierne i öfvervägande tagit; och hvad först beträffar skogsanslaget, som från Sälsjö allmänning bör afgå för dervarande hemman och lägenheter äfvensom för den yxbörds-rättighet, hvilken genom kongl. bergscollegii här ofvannämnde resolution af den 9 October 1693 och kongl. resolutionen den 16 november samma år på Visnums härads-allmoges underdåniga besvär blifvit Visnums prestegård, kyrka och magazinshus samt Blaxmo qvarn försäkrad; så finna kongl. collegierne skäligt förklara, det någon skogsafrösning under bolbya-rätt icke kan Sälsjö hemmanet medgifvas, enär dess föregifne stubbe- och röjselrätt icke är vorden styrkt, utan pröfva kongl. collegierne, med stöd af 8:de puncten i 1811 års kongl. kungörelse om recognitions-skogarne samt de förut åberopade resolutionerne af år 1 6 9 3 , och då några gällande skäl till en större skogsafräkning än den undersökningsmännen föreslagit icke kunnat anföras, rättvist att fastställa de af drag ifrån Krontorp och Jonsbohls recognitions-skogstrakter vederbörande förrättningsmän bestämt endast med den jämnkning och nedsättning uti afräknings beloppet för Visnums prestegård, att detsamma ifrån 100 tunneland utsattes och fastställes till 78 tunneland fullgod mark, hvarigenom, med fästadt behörigt afseende derpå, att prestegårdens enskildte skog utgör efter upskattning 147 tunneland fullgod mark, en i förhållande till hemmantalet lika skogs-afräkning derföre som för Sälsjö stomhemman kommer att äga rum. Det vederbörande etc. Ur originalet i akten till kungl. res. den 7 oktober 1823 (riksark.).

12.

VISNUM

OCH

VI8NUMS-KIL.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 22 januari 1897 angående utbyte av komministersbostället Husbacken nr 1 emot 3/i mantal av • frälsehemmanet Prästegården nr 1. Oscar etc. Sedan vid biskopsvisitation den 11 och den 12 juli 1891 med Visnums och Visnums-Kils till ett pastorat förenade församlingar framhållits nödvändigheten deraf att vidtaga åtgärder för anskaffande inom Visnums-Kils socken af lämpligt boställe åt komministern, hvilken i likhet med kyrkoherden hade sitt boställe inom moderförsamlingen på långt afstånd från Visnums-Kils kyrka; samt i anledning häraf pastoratsborna å gemensam kyrkostämma den 16 januari 1895 beslutat inköpa de i Visnums-Kils socken belägna fastigheterna ett mantal frälse Backa n:r 1 och ett mantal frälsesäteriladugård Prästegården n:r 1 och genom utbrytning af mark från berörda egendomar bereda lämpligt boställe åt komministern; så och efter det församlingarna genom dertill utsedde komitterade enligt köpebref den 14 mars 1895, som lagfarits den 6 maj samma år, mot en köpeskilling af 50,000 kronor inköpt omförmälda egendomar med undantag af dels 46 tunnland 27 V? kappland af Backa och dels 41 tunnland 19 lU kappland af Prästegården, eller tillhopa 88 tunnland 14 U kappland, hvilka egor bildade ett skifte för sig inom frälsesäteriet Nynäs rågång; hafva uti en till Oss stäld, till domkapitlet i Karlstad ingifven och af domkapitlet med underdånig skrifvelse den 6 maj nästlidet år till Oss öfverlemnad och förordad ansökning församlingarna — med förmälan, bland annat, att de inköpta egendomarne år 1895 undergått laga skifte, dervid till komministersboställe afsatts af Prästegårdens mark under litt. A två skiften om sammanlagdt 100 hektar 60,2 ar eller 203 tunnland 25,3 kappland, deraf inrosningsjord 33 hektar 14,7 ar eller 67 tunnland 4,7 kappland, hvilka egoområden betecknats med 3 A mantal — i underdånighet anhållit det Oss täcktes såsom komministersboställe godkänna den sålunda afsatta egendomen och lemna tillstånd till försäljning af det nuvarande komministersbostället Husbacken n:r 1 om l /a mantal krono i Visnums socken; vid hvilken ansökning fogats handlingar, utvisande bland annat, att den från köpet undantagna marken vid cfvannämnda skiftesförrättning behandlats såsom afsöndring och utlagts i ett skifte om 42 hektar 49,3 ar eller 86 tunnland 2,5 kappland; att de af församlingarna inköpta andelarne af Backa och Prästegården numera ej af inteckning besväras; att 1895 års bevillningstaxeringsvärden utgjort för ett mantal Backa 27,700 kronor, för ett mantal Prästegården 31,500 kronor och för Vs mantal Husbacken 17,000 kronor; att skogen å det tilltänkta komministers-

12.

VISNUM

OCH

VISNUMS-KIL.

bostället, hvilket blifvit med åbyggnader försedt, af jägmästaren A. Carlberg uppskattats till sammanlagdt 12,535 kronor 91 öre; samt att vid en af vederbörande landtmätare år 1895 företagen mätning, gradering och uträkning af alla egorna till nuvarande komministersbostället Husbacken denna egendom befunnits innehålla i areal 115 hektar 24,2 ar eller 233 tunnland 14,3 kappland, deraf inrösningsjord 39 hektar 73,3 ar eller 80 tunnland 15,6 kappland. Efter nådig remiss hafven I öfver ansökningen dels låtit höra vederbörande boställshafvare komministern G. Selldén, hvilken ej haft något att erinra mot det ifrågasatta utbytet, dels ock infordrat underdåniga yttranden i ärendet från ej mindre Yår befallningshafvande i Vermlands län än äfven Vår domänstyrelse, som meddelat att enligt år 1889 faststäld skogshushållningsplan för nuvarande komministersbostället Husbacken detta boställes utmark innehölle 75,76 hektar, hvaraf 59,33 hektar skogsmark, 0,12 hektar kal skogsmark, 6,20 hektar skogbeväxt och 3,12 hektar kal hagmark samt 6,99 hektar impediment, äfvensom att enligt samma plan årsafverkningen vid bostället utgjorde 67,70 kubikmeter genom trakthuggning, 3 kubikmeter genom hjelpgallring och 13,50 kubikmeter genom afverkning i hagmarken eller tillhopa 84,2 kubikmeter; hvarjemte och då någon af sevärd mistning i skogstillgång genom det ifrågasatta bytet ej syntes kunna uppstå, men väsentliga fördelar i andra afseenden vore med bytet förenade, styrelsen uttalat sig för bifall till den underdåniga framställningen. För egen del hafven I uti underdånigt den 15 december 1896 afgifvet utlåtande meddelat: att enligt jordeboken komministersbostället Husbacken n:r 1 om Vs mantal blifvit åsätt en ränta af 34 kronor 49 öre, deraf 33 kronor 99 öre boställshafvaren anordnade, och ett kronotiondebelopp af 9 kronor 67 öre, hvaremot Prästegården n:r 1 om ett mantal åtnjutit säterifrihet och sålunda ej varit grundskatt påförd; att efter uteslutande ur jordeboken jemlikt nådiga kungörelsen den 5 juni 1885 och lagen den 2 december 1892 af hela den å bostället Husbacken frinjutna och sammanlagdt 60 procent af den kronan behållna grundskatten, denna skatt utgör för V3 mantal Husbacken 4 kronor 5 öre; att Husbacken såsom komministersboställe varit fritt från rotering, hvaremot frälsesäteriladugården Prästegården n:r 1 blifvit extra roterad för ett mantal till 2/3 andel i roten n:r 18 vid Nerikes regemente enligt den 27 mars 1843 i nåder faststäld roteringslängd; att vederbörande löneregleringsnämnd upptagit komministerns löneförmåner till sammanlagdt 2,037 kronor 43 öre, deri inberäknadt 700 kronor såsom afkastning af komministersbostället Husbacken; samt

12.

VISNTTM

OCH

VISNUHS-KIL.

att, såvidt handlingarna utvisade, den föreslagna egendomen särdeles väl lämpade sig till boställe åt komministern och att den erlagda köpeskillingen torde kunna antagas vara till skäligt belopp beräknad. Sedan jemväl Yår arméförvaltning fått yttra sig i ärendet, hafve Vi låtit detsamma Oss föredragas och dervid funnit godt, på sätt I hemstält, i nåder medgifva, att den föreslagna andelen af frälsesäteriladugården Prästegården n:r 1 om ett mantal må till komministersboställe upplåtas i stället för nuvarande komministersbostället Husbacken n:r 1 om * 's mantal, under följande vilkor: att den afsedda egendomen af församlingarna försättes i behörigt skick till såväl häfd som åbyggnader enligt synerätts bestämmande samt derefter aflemnas till boställe åt komministern fritt från alla gravationer; att nuvarande komministersbostället Husbacken n:r 1 om Va mantal skall i befintligt skick genom församlingarnas försorg under eganderätt med säterifrihet försäljas samt högsta anbudets antaglighet underställas Vår nådiga prof ning; att församlingarna må af köpeskillingen för Husbacken n:r 1 erhålla godtgörelse för hvad de visa sig hafva utgifvit såväl för inköp och iståndsättande af det nya komministersbostället som för bestridande af nödiga kostnader i öfrigt i och för bytet; att frågan om dispositionen af det köpeskillingsöfverskott, som derutöfver kan uppkomma, skall anmälas till Vår nådiga pröfning; att det nya komministersbostäl]et, som ikläder sig krononatur, öfvertager det gamla boställets grundskatt; att deremot Husbacken n:r 1 om 1/s mantal öfvertager ej mindre den extra rotering, hvilken åligger ifrågavarande andel af Prästegården n:r 1, än äfven de tiondeafgifter till presterskapet, som för närvarande utgå af sistberörda egendomslott; samt att genom Vår befallningshafvandes försorg i vederbörlig ordning bestämmes hvad af Prästegårdens hela mantal skall belöpa på det inköpta och till komministersboställe afsatta området. Hvilket etc. Stockholms slott Efter originalet hos kammar koll. 4.

Svea hovrätts dom den 25 februari 1817 angående kloekarboställets i Visnum delaktighet i vissa hemmans skogsmark. Kongl. Maij:ts och rikets Svea hofrätts dom, uti den af Vermelands lagmansrätt, den 4 julii 1816, dömde och derifrån genom vad til kongl. hofrätten komne sak, emellan klockaren i Vissnums församling hofrätts liqvidations com-

12.

VISNUM OCH VISNUMS-KIL.

missarien Göran Göransson, å ena, samt ej mindre kyrkoherden i berörde församling probsten välärevördige och vällärde Nils Tidström, å Prästegårdens och församlingens vägnar, med Långeruds, Pärsbols och Nytorps jordägare, inspectoren L. P. Bellander för Jonsbohls bruk, bönderne Olof Larsson, Bengt Olofsson, Olof Olofsson, Sven Svensson, Jonas Elofsson, Anders Andersson och Olof Gullbrandsson i Långerud, Bengt Jonsson, Magnus Andersson, Jonas Jonsson, enkan Katarina Bengtsdotter och Anders Ersson i Pärsbohl samt Magnus Andersson, Pär Andersson och Petter Andersson i Nytorp, å andra sidan, hvaremot annan kärande och svarande, tillika med ägaren af Blaxemo, Västra Torpa och en del af Nytorps heman protocollssecreteraren välborne Carl Fr. Hammarhielm och ägaren af hemanet Sundhem, förr kalladt Taskerud, jungfru Ulrica Begina Sundelius, härstädes uteblefne, angående Långeruds, Pärsbohls och Nytorps ofvanbemälte jordägares til Vissnums häradsrätt instämnde påstående emot Göran Göransson, om en viss tildelning af deras hemansskogar til klockarebohlets behof, och emot protocollssecreteraren Hammarhielm, probsten Tidström och jungfru Sundelius om deltagande uti sådan skogsafsättning i mohn af hvarderas hemanstal; deröfver härads rätten, medelst utslag den 15 februarii 1816, sig yttrat och, i anseende dertil, at innehafvarens af Klockaretomten rättighet til skogsfång uppå hemanen Långeruds, Nytorps och Pärsbohls skogar vore stadfästad genom lagmans rättens och Kongl. Maij:ts och rikets Göta hofrätts sammanstämmande domar den 16 junii 1804 och den 17 maji 1805, hvilka vunnit laga kraft, och hvaruti rubbning hos härads rätten således ej vidare ägde rum, dömt til sådan afsättning af nämnde trenne hemans skog för klockarebohlets behof, som til skiften och alla omständigheter öfverensstämnde med storskiftes författningarne; och skulle hemans ägarne besörja om behörig landtmätares förordnande til slik utbrytning, hvarvid klockarebohlet borde jemnföras med sextondedels heman, såsom för detsamma tilräckeligt och hvartil det vid nya roteringen blifvit upskattadt; men, enär hemanen Blaxmo, Västra Torpa, Vissnums prästebohl, Sundhem och den del af Nytorps heman, som i gamla tvisten icke varit inmängde, ej ägde någon förpliktelse, at Klockaretomten med någon skogs tildelning bestrida, har härads rätten dem helt och hållet därifrån befriat; hvaruppå lagmansrätten, genom dess först omförmäldte dag meddeldte dom, rättat härads rättens utslag i så måtto, som förstbemälte rätt förklarat, at til klockarebohlets behof, uträknadt efter et sextondedels mantal, i förhållande til alla vid en år 1744 förrättad skogsdelning i fråga komne heman, för hvilka ägare eller innehafvare blifvit af lagmans rätten den 16 junii 1804 och af kongl. Göta hofrätt den 17 maji 1805 dertil skyldige ansedde, skulle af vederbörligen tilförordnad landtmätare, i öfverensstämmelse med storskiftes författningarne, tildelas den skog, som således belöpte af hvarje heman, hvars ägare

12.

VISJSTTJM

OCH

VISNUMS-KIL.

eller innehafvare voro i saken hörde och icke från deltagande i skogsafståendet, genom Kongl. Maij:ts nådiga dom den 4 maji 1806, vunnit befrielse; växandes rättegångs kostnaden, så vid lagmansrätten, som hos häradsrätten parterne emellan qvittad; uti hvilken lagmansrättens dom den ändring är vorden sökt af klockaren och liquidationscommissarien Göransson, at för klockarebohlet varda bibehållen vid rättigheten til skogsfång på enahanda sätt, som han ägt at densamma hittils utöfva, eller at i annat fall målet kunde, för at få skogsbehofvet närmare granskadt, til härads rätten återförvisas, och af probsten Tidström, at för prästebohlet varda frikänd från alt deltagande i skogs af ståendet; men Långeruds, Pärsbohls och Ny torps jordägare hafva endast anhållit at såsom en fölgd af lagmans rättens dom, å klockarebohlet borde beräknas skog för et sextondedels mantal af hela den skogsrymd, som tilhörer de vid 1744 års delning i fråga komne heman, med afdrag af så mycket, som bordt klockarebohlet tilläggas af de den tiden under Kxontorps bruk lydande heman Torpa, Blaxmo samt en femtedel i Nytorp, hvilka blifvit genom Kongl. Maij:ts nådiga dom den 4 maji 1806 befriade från skyldigheten at lämna skogsfång åt klockarebohlet; hvarom tvistes; gifven och utfärdad i Stockholm den 25:te februarii 1817. Kongl. hofrätten har de inkomne handlingar sig föreläsas låtit samt såväl deraf som af hvad probsten Tidström samt Långeruds, Pärsbohls och Nytorps jordägare, genom deras fullmäktige vid munteligt förhör härstädes andragit, denne saks beskaffenhet inhämtat; och aldenstund det finnes, at, sedan, vid en uti julii månad år 1744 af landtmätaren Gillberg, efter vederbörligt förordnande, anstäld delning å skog och utmark, som gemensamt tilhört Visnums prästegård, kronohemanet Torpa samt skattehemanen Långerud, Nytorp, Blaxmo och Pärsbohl, tillika med frälsehemanet Taskerud, klockaren i Yissnums församling anhållit, at för Klockaretomten, som skulle a berörde samfällighet vara belägen, få någon tildelning af by allmänningen, hvilken han dittils hade nyttjat til sin nödtorft, och den frihet blifvit honom tils vidare medgifven, at, då som förr, bruka hela skogsmarken til sine tarfvor, men härads rätten, i anledning af den tvist, som derefter emot klockaren, liqvidationscommissarien Göransson är vorden instämd, om klockarens fortfarande rättighet, at njuta sådan förmon til godo, genom utslag den 28 januarii 1804, förklarat Göransson, såsom klockarebohlets då varande innehafvare, oberättigad til delagtighet i skog och utmark, eller skogsfång under något namn, på de til honom då kärande parternas heman, lagmansrätten, medelst dom den 16 derpå fölgde junii, för klockarebohlet stadgat den rätt, at å alla vid berörde delning i fråga komne hemans skogar til Prästegården, hemmanen Torpa, Långerud, Nytorp, Blaxmo och Pärsbohl samt Taskerud, i mohn af hvarjes erhållne del i skogen, dädanefter som dittils, åtnjuta til dess tarfvor erforder3785 19

12.

VISNUM

OCH

VISNUMS-KIL.

ligt skogsfång, så vida liemans innehafvarne ej häldre ville, eller voro i tilfälle at kunna tildela klockarebohlet någon viss skogsrymd, som til husbehof för detsamma kunde vara tjenlig; Ii vilket lagmansrättens stadgande, hvarigenom således klockarebohlet tilerkändes rättigliet til skogsfång på alla nyssberörde hemans och följakteligen äfven på Prästegårdens mark, vunnit laga kraft i alt öfrigt, utom hvad det angeck de af samma lieman, som tilhörde Krontorps bruk, hvars ägare ensam fullfölgt talan i saken, ej mindre uti kongl. Götha hofrätt, än i underdånighet hos Kongl. Maij:t, och den 4 maji 1806 erhållit Kongl. Maij:ts nådiga dom, deruti, med ändring af lagmansrättens och kongl. hofrättens sammanstämmande beslut, häradsrättens utslag, så vidt det rörde de under bruket lydande liemans skogar, blifvit faststäldt; fördenskul och som, förmedelst lagmansrättens ofvanberörde dom, det är lämnadt til hemansinnehafvarens eget vahl och godtfinnande, at antingen låta klockaren, uti föreskrifven ordning, hämta sine förnödenheter å deras skogar, eller ock af samma skogar på en gång afstå livad för honom til sådant ändamål kunde erfordras; vid hvilket före vettande och då, medelst denna rättegång, å hemans ägarnes sida blifvit yrkad verkställighet af den åtgärd, hvarigenom sistnämnde vilkor skulle gå i fullbordan, afseende icke må hafvas å Göranssons påstående, at varda bibehållen vid rättighet til skogsfång på enahanda sätt, som han ägt at densamma hittils utöfva; altså och enär kongl. hofrätten ej eller finner skäl af Göransson vara anfördt, som kan verka til förändrande af den grund, underrätterne antagit för bestämmandet af klockarebohlets rätt til delaktighet i skogen, eller föranleda til sakens återförvisande i den omständigheten, prof var, med ogillande äfven af hvad prosten Tidström, såsom Prästegårdens innehafvare, andragit til vinnande af frikännelse från deltagande i skogsafståendet, kongl. hofrätten rättvist at fastställa lagmans rättens dom och, såsom fölgd deraf samt i öfverensstämmelse med hvad Långeruds, Pärsbohls och Nytorps jordägare härstädes yrkat, förklara, det skall, utaf hela den skogsrymd, som tilhörer de vid 1744 års delning i fråga komne och så väl uti delnings instrumentet som i lagmansrättens dom den 16 junii 1804 upräknade heman, nemligen Vissnums prestegård, Torpa, Långerud, Nytorp, Blaxmo, Pärsbohl och Taskerud, hvilket sistnämnde lieman, efter hvad härstädes är vordet anmäldt, nu kallas Sundhem, å klockarebohlet beräknas skog för et sextondedels mantal, i förhållande til alla dessa heman; men enär de af samma heman, som den tiden lydde under Krontorps bruk och, enligt den upplysning, kongl. hofrätten inhämtat, då voro och ännu ä r o : Torpa och Blaxmo samt en femtedel i Nytorp, blifvit, genom Kongl. Maij:ts högstberörde nådiga dom den 4 maji 1806, befriade från skyldigheten at lämna skogsfång åt klockarebohlet, kommer ifrån dess omförmäldte skogsbelopp at afdragas så mycket, som, i annat fall, hade för sistnämnde tvänne heman och hemansdel,

12.

VISNUM

OCH

VISNUMS-KIL.

bordt detsamma tilläggas, hvarefter återstoden eller livad å Prästegården, med hemanen Långerud, Pärsbohl och Sundhem jemte fyra femtedelar i Ny torp belöper, utgör den anpart i skog, hvilken klockarebohlet äger at få utbruten och sig tilskiftad, på sätt och i den ordning, underrätterne föreskrifvit; blifvandes rättegångskostnaden etc. Ur domboken (riksark.).

Visnums häradsrätts dom den 22 juni 1665 angående vedbrand och mulbete för klockarbostället i Visnums-Kil. Anno 1665 den 22 junii, hölts extraordinarie ting och rättegång uti Kijls clåckare stufvu i Vissnums härad, om then tvistige skillnaden emellan sätegården Nynäs och frälsehemmanen Kihlen, Ödegården, Prästegården och Brobyn, samt therunder uptagne torp och nybyggen, tå emot majoren edle och välb. Tufve Tufvesson Hökeflyckt på sin husfrus edle och välb. f. Martha Rosenhanes vägnar, kiärande, för sätegården Nynäs och frälsehemmanet Prästegården, instäldte sig på laga stämning ehrlige och förståndige män landbofogden Hans Månsson vid Bronäs för edle och välborne fru Anna Stake till Säby, Daniel Michelsson Kaija i Sund för edle och välborne Anders Stake på Eåbäck och rättaren Philippus Olofsson i Vijken för lieutenanten edle och välborne Lars Silfversverd på Qvenum med livar theras underskrefne och förseglade fullmagt, svarande, för frälsehemmanen Öster-, Västeroch Nohlgården Kijlen samt Ödegården och Brobyn. Sedan efter klockarbolet är belägit mitt i åternämde stridige parters häfd ock för kyrkan i Kihlen behållit men afstängt ifrån skogen ther thet dock tillbör nödtorftig vedebrand och muhlbete åtminstone för fem kor; så blefvo parterne intalte att ther Nynäs och Kihlens eller Ödegårdens hägnader taga vid och mötas utan för klockarebohlets åkerlycka skola the släppa till en fargata hälften livar af sina inägor in till utmarcken, ther the ock efterlåta lika mycket så i bete och brandved som sagt är, men skijd och byggningsvircke förskiuta the andre byarne i socknen, som klockarebolet är äfven så till gagns som thesse ofvantalte. Rätteligen vara utskrifvit betygar å embetes vägnar. Olof von Nackreii. Ur originalet i kyrkans arkiv.

13.

KRISTINEHAMN OCH VAENUM.

13. Kristinehamn oeh Vamum. Varnums församling, varifrån en del år 1639 överflyttades till Kroppa pastorat x ), hörde tidigare till Olme pastorat. Sedan vid Bro gård i Varnums socken staden Kristinehamn anlagts år 1642 2 ), avskildes Kristinehamn med Varnum år 1645 till eget pastorat 3 ). I pastoratet äro, förutom kyrkoherden, anställda två komministrar 4 ). Lönereglering jämlikt lagen angående reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i detta pastorat har fastställts genom K. M:ts resolution den 18 december 1918.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna »kyrkoherdebostället)) kronolägenheten Sibberön nr 1 med underlydande och stomhemmanet 1 mantal krono Östra Hav nr 1 i Varnums socken samt åt komministern anslagen stadsjord ävensom ersättning för åt kyrkoherden tidigare anslagen stadsjord. Utom den lönejord, som avståtts till staden mot ersättning, innehade kyrkoherden före nu gällande lönereglering såsom lönejord två skogsskiften. Dessa torde, ehuru icke särskilt omnämnda i löneregleringsresolutionen, jämväl vara att anse såsom anslagna till prästerskapets avlöning 5 ). S i b b e r ö n nr 1. Genom konung Gustav II Adolfs brev den 4 februari 1624 G ) anslogos de i Vänern belägna öarna Ramholmarna och Sibberön åt kyrkoherden x

) Se sid. 277. ) Stadens privilegiebrev utfärdades den 29 okt. 1642. ) Kristinehamns pastorat hade iinder åren 1672—1722 och 1786—1805 gemensam kyrkoherde med Olme pastorat (Hammarin I: 335). 4 ) Före n u gällande lönereglering fanns i pastoratet endast en komminister samt från år 1916 en jämlikt k. brev den 23 sept. 1915 anställd pastoratsadjunkt. 5 ) Se sid. 167. 6 ) Bil. 1. 2

13.

KRISTINEHAMN

OCH

VARNUM.

i Ölme »at upprödia sig eng uppå» till ängebolets förbättring vid Ölme prästgård. Vid Kristinehamns utbrytning till eget pastorat tilldelades Sibberön kyrkoherden i det nya pastoratet. Av åtskilliga av Ölme häradsrätt under 1600-talet meddelade beslut framgår, att Sibberön var härads- eller sockenallmänning samt även efter 1624 års upplåtelse betraktades såsom sådan, vad beträffar rätten till därå växande skog 1 ). Däremot synes kyrkoherden haft uteslutande rätt att nyttja den till äng och bete 2 ). Ar 1693 uppmanade emellertid häradsrätten allmogen att rätta sig efter det då uppvisade 1624 års donationsbrev samt förbjöd den vid vite att »uthan loff el:r tillståndh der emoth göra medh hugge och bete prästebohlet och probsten någon skadhe eller intrång» 3 ), och numera disponeras skogen å ön, vilken icke längre nyttjas till äng, uteslutande till prästerskapets avlöning. Sedan boställshavaren hos K. M:t anhållit, att skogsavkastningen från Sibberön i sin helhet måtte tillfalla honom, har K. M:t — efter det kammarkollegium framhållit, att 1624 års kungl. brev icke åt besittningen av lägenheten förlänade en sådan egenskap, att därå kunde grundas en annan eller vidsträcktare rätt över den å lägenheten växande skogen än författningarna tillerkände innehavare av ecklesiastika boställsskogar i allmänhet — den 2 oktober 1885 avslagit ansökningen. Till Sibberön, som är obebyggd, anses även höra holmen Kalvön 4 ). Denna, som tidigare betraktats såsom kyrkans egendom och utarrenderats för dess räkning, uppläts enligt sockenstämmoprotokoll den 4 maj 1760 åt dåvarande kyrkoherden under nyttjanderätt mot en årlig arrendeavgift av 2 daler silvermynt, »så länge han åstundar». Med tiden har arrendeavgiften upphört och Kalvön kommit att anses såsom en kyrkoherdens lönejord. Sibberön, som icke varit redovisad i tidigare jordeböcker, infördes i nu gällande jordebok för Varnums socken bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Sibberön nr 1, en ö, med anteckning: »Boställe för kyrkoherden i Kristinehamns och Varnums församlingars pastorat». x ) Sålunda beviljade h ä r a d s r ä t t e n dels den 22 och 23 april 1667 »arrest» på timmer, som •olovligen h u g g i t s på Sibberön, »som är Varnums sochns endeste allmänningh», och dels den 27 och 28 april 1685 för »häradets nötta och rättigheet» arrest på timmer, som olovligen huggits på »häradsallmänningsön» Sibberön. 2 ) Den 16 och 17 april 1675 samt den 14—16 april 1687 förbjöd h ä r a d s r ä t t e n allmogen vid vite att föra sin boskap på Sibberön, som var anslagen till äng åt kyrkoherden i Kristinehamn, denne »i sin gamble rättigheet till prsejudice». 3 ) Ölme härads dombok den 16—19 sept. 1693. 4 ) I skogshushållningsplanen för Sibberön h a r inräknats även Kalvön. Med löneregleringsresolutionens »med underlydande» torde avses Kalvön.

13.

KRISTINEHAMN

OCH

VAENTJM.

Östra Hav nr 1. I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på prästernas och kyrkornas egendomar i Skara stift1) upptogs under »Ylmaherats stomps upbörd», bland annat, »Stompnen ij Varnem» med ett till prästen utgående landgille av ))jern 1 fatt, daxverke 4». I kronans räkenskaper, där hemmanet benämndes Prästegården, upptogs detsamma i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början endast med den efter mantal till kronan utgående fodringen, men påfördes år 1548 även ovannämnda landgille. _ Detta avkortades emellertid år 1550 såsom frinjutet av kyrkoherden i Olme (»fritt presten harTver»)2), och innehade denne därefter hemmanet under stomfrihet. Hemmanet redovisades i jordeböckerna till en början under benämningar, som utmärka dess ecklesiastika natur (prästelandbönder, kyrkohemman och dylikt) men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika egendomar år 1616 till krono titel 3 ). Under åren 1574—1585 var Prästegården indragen till kronan och brukades till den av hertig Karl anlagda kungsgården Bro4). Något vederlag därför synes kyrkoherden icke hava bekommit. Sedan stomhemmanet vid Kristinehamns stads anläggning lagts under staden till utrymme, anslogs åt kyrkoherden i Olme år 1643 i stället kronohemmanet 1 mantal östra Hav i Varnums socken5), som vid Kristinehamns och Varnums församlingars utbrytning till eget pastorat uppläts åt kyrkoherden i Kristinehamn, vilken sedermera alltjämt under stomfrihet innehaft detsamma6). Stomhemmanet upptages i gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal östra Hav nr 1. Av medel för mark, som från stomhemmanet tagits i anspråk till järnväg, har bildats en fond å 572 kronor 85 öre, varav räntan enligt löneregleringsresolutionen användes till prästerskapets avlöning. ») Allm. bil. 1. 2 ) Åren 1548 och 1549, då P r ä s t e g å r d e n var indragen till kronan, frinjöt kyrkoherden i stället prästehemmanet Vall (allm. bil. 2). 3 ) N ä m n d a år uteslötos ur jordeböckerna för Östersysslets fögderi rubrikerna »kyrke» och »präste», och de därunder upptagna fastigheterna fördes under krono titel. 4 ) Bro gårds räkenskaper och Vml. 1573—86 (kammarark.). 6 ) Se verif. till 1643 års landsbok, fol. 202 och 203. 6 ) P a s t o r a t e t h a r förklarats icke äga byggnadsskyldighet å Östra Hav, enär det är stomh e m m a n (Värmlands lagmansrätts dom den 11 juli 1806).

13.

KRISTINEHAMN

Kyrkoherdens

OCH VAENTTM.

stadslönejord.

Vid sockenstämma med Kristinehamns och Varnums församlingar den 30 september 1646 *) anmäldes, att till prästgård anslagits tre tomter i staden med åtföljande jordlotter, nämligen för två tomter redan uppbrukad åker »nedanför Dreffvesta nest åth Haaf», och för den tredje tomten jämte kålgårdslyckor till alla tre tomterna »öffverst oppå Dreffvestaengen nedan stoore landsvegen vedh Kurlanda». Den senare jorden skulle pastor själv uppbryta »aff vallen» och inhägna. Äng till de tre tomterna hade tillagts prästgården »aff Skirffvinge engen vedh landsvegen ifrån thet södra hörnet norr åth». Ifrågavarande kyrkoherden anslagna lönejord är belägen å mark, som vid stadens anläggning av kronan donerats åt staden till utrymme 2 ). Vid en enligt kungl. brev den 6 oktober 1756 anbefalld och åren 1759—60 verkställd delning av stadens inägor tilldelades kyrkoherden för de tre boställstomterna två skiften, hemägoskiftet å Bro gård om 2 tunnland 23 kappland åker och bortägoskiftet å Broängen om 3 tunnland 26 1,U kappland vall 3 ). Genom ett år 1871 fastställt ägoutbyte ökades hemägoskiftet till 3 tunnland 11,8 kappland. För genomförande av förändrad stadsplan hava ovannämnda ägoskiften enligt kungl. brev den 7 maj 1909 4 ) avståtts till staden mot årlig ersättning till kyrkoherden, vilken ersättning av K. M:t enligt nådigt brev den 12 september 1910 fastställts till 28,5 hektoliter spannmål, Va råg, V? korn och 1/r> havre, att lösas i penningar efter medelmarkegångspris, dock minst 200 kronor. Vid en åren 1767—68 verkställd delning å den till staden hörande skogen erhöll kyrkoherden för boställstomterna dels tillsammans med klockar- och rektorsjordarna skog i hemlotten nr 17 å östra skogsskiftet och dels ett område om 17 tunnland 14 kappland av utskogslotten nr 10ft). Hemskogslotten nr 17 är enligt uppgift fortfarande odelad 6 ). J

) Bil. 3. ) Se handl. till kammarkollegii utslag den 29 dec. 1848 angående skattläggning av stadens jord. 3 ) Enligt K. M:ts res. den 22 nov. 1686 skulle stadens jord i åker och äng proportionsvis fördelas p å stadens tomter samt därefter varje tomt och till densamma hörande jordägor följas åt, men genom k. brev den 30 juli 1831 medgavs, att de på tomterna indelade ägolotterna finge fritt försäljas stadens tomtägare emellan, dock att de alltid skulle bibehålla sin egenskap av donationsjord. 4 ) Bil. 4. s ) Dessa skogsskiften finnas icke särskilt omnämnda i löneregleringsresolutionen m e n torde likväl vara a t t anse såsom anslagna till prästerskapets avlöning. 6 ) K y r k o h e r d e n s andel av ifrågavarande lott beräknas till omkring 5,28 hektar. I den för kyrkoherdeboställets skog upprättade skogshushållningsplanen upptages kyrkoherdens hemskogslott till 6,75 hektar, varuti emellertid torde hava inräknats jämväl rektors- och klockarjordarnas andelar, v a r d e r a beräknade till omkring 0,88 hektar. 2

13.

KRISTINEHAMN OCH VARNUM.

Av köpeskillingen, 500 kronor, för en av pastoratet år 1886 försåld loge har bildats en fond, varav avkastningen enligt löneregleringsresolutionen användes till prästerskapets avlöning. Komministerns

stadslönejord.

Tidigare hade komministern i Kristinehamn varken boställsgård eller lönejord 1 ). I början av 1700-talet anskaffades för detta ändamål tomten nr 144 med tillhörande ägor 2 ). Sedan boställsgården år 1812 nedbrunnit och tomten försålts, inköpte församlingarna den 16 januari 1813 för 3,000 riksdaler banko till komministersboställe 1 c mantal av skattehemmanet Norra Dye nr 1 i Varnums socken 3 ). På 1850-talet anhöllo församlingarna hos K. M:t att få försälja det sålunda inköpta bostället, som »icke någonsin blivit i behörig ordning till komministersboställe anslaget», och för försäljningsmedlen till boställsjord åt komministern i stället inköpa stadsjord i Kristinehamn samt använda övriga inflytande medel till anskaffande av boställsgård i staden. Genom nådigt brev den 16 april 1858 biföll K. M:t ansökningen, under villkor att hemmansdelen försåldes å öppen auktion för en köpeskilling, ej understigande 9,000 kronor. Sedan hemmansdelen på grund härav den 25 juni 1858 försålts för 9,310 kronor 4 ), inköpte Kristinehamns och Varnums församlingar till boställsjord åt komministern dels genom köpekontrakt den 9 februari och köpebrev den 24 mars 1859 •') för 6,091 kronor 80 öre hemägoskiftena till tomterna nr 295 V», 296 och 297, hem- och bortägoskiftena till tomterna nr 298 och 299 samt bortägoskiftet till tomten nr 275 6/ia om tillhopa 12 tunnland 5 7» kappland, därå laga fasta meddelades den 23 december 1861, och dels efter beslut å kyrkostämma den 6 maj 1866 genom köpebrev den 20 april 1866 med därå tecknad överlåtelse den 23 juli samma år 0 ) för 2,200 kronor hemägoskiftet till tomterna 225 V-', 226, 227 och 232 om tillhopa 3 tunnland 21 V* kappland, vara laga fasta meddelades den 4 februari 1867. x ) Se bland annat 1698 års så kallade prästverk (allm. bil. 3). — Före stadens anläggning synes komministern innehaft lägenheten Klockaregården och, sedan denna år 1642 lagts under staden, i vederlag därför under några år kronohemmanet V2 mantal Konungsholmen enligt landshövdingens brev den 22 mars 1643 (verif. till 1642 års landsbok för Värmland, sid. 351). E t t å sockenstämma den 23 maj 1648 fattat beslut, att en tomt med sina tillbörliga ägor skulle u t s t a k a s till kaplanens behov, synes icke hava blivit verkställt. Enligt k. res. den 14 nov. 1693 på prästerskapets i Karlstads stift besvär kunde komministern icke tilldelas något kaplansbord på landet, eftersom h a n var boende i staden. 2 ) Vissa uppgifter rörande den första komministersgården finnas i Kristinehamns »embetsbok» för 1644—89, sid. 200 (kyrkans arkiv). s ) Se sockenstämmoprotolloll för åren 1812 och 1813. F a s t a å köpet meddelades den 23 dec. 1814. 4 ) Se sockenstämmoprotokoll den 18 juli 1858. 5 ) Bil. 5. 6 ) Bil. 6.

13.

KEISTINEHAMN OCH VAllNUM.

169 Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad beredas kyrkoherden och komministrarna genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, för kyrkoherden och förste komministern å respektive boställsgårdar samt för andre komministern å plats inom Kristinehamns stad, som K. M:t framdeles skulle bestämma. Intill dess sådan bostad åt andre komministern anskaffats och tagits i bruk, skulle det åligga pastoratet att till honom gälda hyresersättning med 1,000 kronor årligen, där icke bostad, varmed han åtnöjdes, eljest bereddes honom. Kyrkoherdens

boställsgård.

Enligt en över staden åren 1850—51 upprättad jordebok består kyrkoherdens boställsgård av tre tomter, betecknade med nr 37, 38 och 39 i första kvarteret Pelikan vid Norra Kyrkogatan. Sedan kyrkoherden hos magistraten år 1645 anhållit, att prästgård skulle uppbyggas i staden, bestämdes vid allmän rådstuga den 3 december 1645 *), att prästgården skulle bestå av tre tomter, nämligen »första är den Jon såghare haffver taghet, den andra som Angnito hade, 3 ähr öster näst in till Angnitos tompt», och voro dessa tre tomter belägna »emella Sven skreddares, Olaff skreddares och planket». Därefter beslöts å sockenstämma den 30 september 1646, att prästgårdens manbyggnad skulle uppbyggas av stadsförsamlingen och ladugårdshusen av Varnums församling"). Ovannämnda tre tomter äro belägna å jord, som vid stadens anläggning donerats till staden av kronan 3 ), och tillägnades staden enligt kungl. resolution den 29 augusti 1643 4) »proprieteten och ägendomen» av de i staden belägna tomter, vilka skulle av borgerskapet bebyggas. På framställning av Kristinehamns och Varnums församlingar medgav K. M:t enligt nådigt brev den 19 februari 1904, att å boställsgårdens tomtområde finge uppföras ett församlingshus under villkor och förbehåll, bland annat, att boställshavaren holies skadeslös för den minskning i inkomst, som genom äldre boställsbyggnaders nedrivande och tomtområdets begagnande för ifrågavarande ändamål kunde anses uppkomma. Någon ersättning härför har enligt pastors uppgift aldrig utgått till boställshavaren. *) Bil. 2. ) Bil. 3. Innan prästgård uppbyggts, bodde kyrkoherden på stomkemmanet Östra Hav. 3 ) Staden lär vara uppbyggd på den staden underlagda lägenheten Kloekaregården (se not. 3 följ. sid.). 4 ) Stadens arkiv. 22 3785 19 2

13.

KRISTINEHAMN

OCH

Förste komministerns

VARNTJM.

boställsgård.

Beträffande tiden när och sättet hur komministern i Kristinehamn tidigare försetts med boställsgård hänvisas till vad därom förut anförts x ). Sedan komministersbostället */« mantal Norra Dye år 1858 försålts, inköpte församlingarna enligt köpebrev den 31 januari 1867 2) för 950 kronor ödetomterna nr 158 och 159 i stadens tredje kvarter till plats för boställsgård åt komministern. Härå meddelades laga fasta den 22 juli 1867. A berörda tomter uppförde församlingarna därefter boställsgård för en kostnad av omkring 12,700 kronor. Andre komministerns

boställsgård.

Sedan pastoratet den 29 december 1919 beslutit att under förutsättning av K. M:ts godkännande till plats för prästgård åt andre komministern av Kristinehamns stad inköpa tomten nr 357 i sjunde kvarteret, har K. M:t den 28 maj 1920 förordnat, att prästgård åt nämnda prästman skulle förläggas å denna tomt i enlighet med de närmare föreskrifter, som av vederbörande synerätt kunde komma att meddelas, under villkor att tomten vid blivande insyning av prästgården visades vara fri från alla gravationer, och skulle vid tomtens lagfarande i lagfartsprotokollet verkställas anteckning om att tomten av pastoratet förvärvats till prästgård åt bemälde komminister. Pastoratet har nu genom köpekontrakt den 17 september 1920 för en köpeskilling av 7,242 kronor inköpt tomten i fråga, som enligt en av stadsingenjören Albert Andersson den 6 maj 1920 upprättad karta innehåller en areal av 0,1596 hektar. Prästgård å tomten har ännu icke uppförts, utan komministern har tillsvidare beretts annan bostad.

Kloekaren. Enligt 1698 års så kallade prästverk hade klockaren i Kristinehamn intet boställe 3 ). Först omkring år 1758 erhöll han boställsgård, då det å halva tomten nr 73 belägna gamla fattighuset därtill upplåts 4 ). J

) Se sid. 168. ) Bil. 7. ) I V a r n u m s socken fanns tidigare klockarboställe, nämligen den till 1 l a landgillesmör skattlagda lägenheten Klockaregården. Denna lades vid Kristinehamns stads anläggning under staden till tomter. Enligt landshövdingens brev den 22 mars 1643 (verif. till 1642 års landsbok. sid. 351) erhöll kaplanen, som då innehade Klockaregården, ett annat hemman i vederlag för Klockaregården, som h a n »quitterat och släpt till t h e n nyie stadhen Christinehampn, therå tompter äro affdeeldte». 4 ) Se sockenstämmoprotokollen. 2 s

13.

KRISTINEHAMN OCH VARNUM.

171 Vid en genom knngl. brev den 6 oktober 1756 anbefalld och åren 1759—60 förrättad delning av stadens inägor tilldelades tomten nr 73 två skiften, hemägoskiftet å Skervinge om 29 kappland och bortägoskiftet å Nolby om 1 tunnland 19 kappland. Klockarboställets andelar av skiftena lära sedermera hava utbrutits och innehålla respektive 0,2151 hektar och 0,4023 hektar 1 ). Vid en åren 1767—68 verkställd delning å den till staden hörande skogen erhöll klockartomten dels tillsammans med kyrkoherde- och rektorsjordarna skog å hemlotten nr 17 å östra skogsskiftet och dels ett område om 2 tunnland 27 kappland av utskogslotten nr 10. Hemskogslotten nr 17 är enligt uppgift fortfarande odelad s ). Genom beslut den 4 april 1919 3) medgav K. M:t, att ovannämnda inägo- och skogsskiften finge avstås till staden emot årlig ersättning, som tillsvidare skulle utgöras till klockaren. Denna ersättning har av K. M:t den 15 april 1921 bestämts till 9 hektoliter spannmål, Va råg, Va korn och Va havre, att lösas i penningar efter medelmarkegångspris, dock minst 135 kronor. Klockaren innehar dessutom på lön ett på stomhemmanet östra Havs ägor beläget jordområde om 10 kappland. Om tiden när eller sättet hur ifrågavarande område anslagits till lönejord åt klockaren föreligga inga uppgifter.

Urkundsbilagor. i. Konung Gustav II Adolfs brev den 4 februari 1624, enligt vilket Ramholmarna och Sibberön anslagits till kyrkoherdebostället i Ölme till äng. Vij Gustaf Adolph etc. giöre veterligit, att efter Vår undersåtare och kyrkioherde uti Ölmehärad h ä r ' i Värmeland h:r Christopher Anundj hafver ringa engebohl till prästestommen, derföre hafve Vij af gunst och nåde undt och efterlåtit honom till engebohlets förbättring Kamholmen och Sibberöhn till at upprödia sig eng uppå; förbjude fördenskull allom dem som med hörsamhet och lydno förpliktade äro att giöra eller tillfoga förbemälte h:r Christopher här emot hinder eller förfång i någon måtto. Gifvet uti Carlstad d. 4 febr. 1624. Efter en år 1854 verkställd bevittnad avskrift från det hos »L. J. Roman i Sunnäs» förvarade originalet (Kristinehamns kyrkoarkiv). x

) Se handl. å stadsingenjörskontoret. ) Klockarens andel därav, som beräknas till omkring 0,88 hektar, skall enligt uppgift ej h a v a k u n n a t återfinnas (stadsfullmäktiges handl. år 1915 ser. A nr 8 Va sid. 217), vilket torde bero därpå, att den i skogshushållningsplanen tillagts kyrkoherdens andel. 3 ) Bil. 8. 2

13.

KRISTINEHAMN

OCH VARNUM.

Kristinehamns rådstuvurätts protokoll den 13 augusti och den 3 december 1645 angående upplåtelse av tre stadstomter till boställsgård åt kyrkoherden i Kristinehamn. Är 1645 denn 13 augustij höltz råstuglia her i Christinehanibn och var till städes borrnestere och rådh. Samme dagh kom för rätten d:nus Stephanus kiörkioherde her i staden; och fodra aff bormester och radh at staden skulle upbygga präste stonne her i staden. Anno 1645 denn 3 december höltz råstuglia — — — — i Christinähambn. Samme dagh ähr bevilliat och sanity medh borrnestere och rådh i gemene mans närvaro, at präste stomen som staden till hörer ähr 3 tompter till lagdt dem första är den Jon såghare haffver taghet, den andra som Angnito hade, 3 ähr öster näst in till Angnitos tompt och ähre desse 3 tompter till hopa, emella Sven skreddares, Olaff skreddares och planket. Ur domboken i Göteborgs landsark.

Kristinehamns sockenstämmoprotokoll den 30 september 1646 angående upplåtelse av boställsgård och lönejord åt kyrkoherden i Kristinehamn. Oppå samma åhr och dagh som socknestempnan hölts, komo magistraten uthi Christinaehampn tillijka medh thet gemene borgerskapet ther tillstädes och antvardade pastori, thesse efftertecknade och uppå rådhuset lijthet tilförende beslutne puncter, innehollandes then rettigheet som pastor ibid. bör medh retta haffva att fordra aff sina auditoribus. 6). Til prestegård äre trenne tomptestelle pastori deputerade norr om älffven, tijt skola två stockar kiöras ifrån hvar inbyggiares tompt i stadhen, then ene till 16 alnar och then andre till tolf alnar, aff samma timber skal boogården uppbyggias. Men Varnums sochn uppbygger och med thet första gör ladegården med sine siu laga hus ferdig. O Herre hielp, o Herre låt vel gåånga.

13.

KRISTINEHAMN

OCH

VARNUM.

7). Pastori är åker giffven till två tompter nedan för Dreffvesta nest åth Haaf, som tilförende var upbrukadh. Men åker till then tridie tompten och kålgårdzlyckor till alla tree tompterna bör pastor aff vallen nu i förstonne låta upbryta och inhegna öffverst oppå Dreffvestaengen nedan stoore landsvegen vedh Kurlanda. Engh till tree tompter är pastori (aff ingenieuren dn Olavo Eavaldi uti Örebroo boendes) aff Skirffvinge engen vedh landsvegen ifrån thet södra hörnet norr åth tildeeldh. Ur Kristinehamns »embetsbok» för 1644—89 (kyrkans arkiv).

K. M:ts brev till kammarkollegium den 7 maj 1909 angående överlåtelse till Kristinehamns stad av viss kyrkoherden på lön anslagen jord. Gustaf etc. Hos Oss har drätselkammaren i Kristinehamn, enligt erhållet uppdrag af stadsfullmäktige därstädes vid sammanträde den 12 juli 1907, i underdånighet anhållit, att den vid uppdelning af stadens donationsjord för kyrkoherdens boställsgård i staden utlagda jord, den så kallade prästjorden, hvilken åtminstone delvis komme att tagas i anspråk för genomförande af fastställd stadsplan, måtte få till stadskassan indragas mot den ersättning i kontant Vi ville bestämma. Drätselkammaren har i ärendet meddelat, att vid en under år 1759 verkställd reglering af stadsjorden den odlade jorden uppdelats i hemägo- och bortägoskiften på samtliga stadens tomter, därvid stadens kyrkoherdeboställe, omfattande tomterna n:is 37, 38 och 39, erhållit sina åbelöpande ägoskiften, hvilka därefter utgjort den så kallade prästjorden. Under årens lopp hade de sålunda uppdelade skiftena i allmänhet frånsålts eller på annat sätt frångått de flesta stadstomterna. Hvad däremot anginge prästjordsskiftena hade ett bestämdt hinder mött mot ett dylikt frånskiljande i den omständigheten att dessa skiften ansetts vara af boställsnatur och såsom sådana bort i likhet med själfva boställsgården redovisas från den ena indelningshafvåren till den andra. Genom jordutbyte med statens järnvägar år 1865 hade det till prästjorden hörande hemägoskiftet undergått viss förändring, och omfattade prästjorden numera dels hemägoskiftena till tomterna n:is 35, 36, 37, 38, 39 och 40, om sammanlagdt 3 tunnland 8 kappland, dels ock de till 2 tunnland 27 74 kappland upptagna, till tomterna n:is 37, 38 och 39 hörande bortägoskiftena, belägna vid Yarnumsviken af sjön Vänern å de så kallade Bro-

13.

KRISTINEHAMN

OCH

VARNUM.

ängarna. P å grund af därom meddelad föreskrift i gällande löneregleringsresolution hade Vår befallningshafvande i Värmlands län och domkapitlet i Karlstad under den 30 maj och den 5 juni 1901 för en tid af 20 år från och med den 1 maj 1901 utarrenderat omförmälda till kyrkoherdens i Kristinehamn boställsgård hörande stadsjord mot årligt arrende af dels 75 kronor kontant dels ock 3,92 hektoliter råg och 7,85 hektoliter hafre, hvilka persedlar skulle lösas efter medelmarkegångspris. Arrendeafkastningen af prästjorden hade år 1906 uppgått till sammanlagdt 153 kronor 41 öre. Ehuru för närvarande staden icke behöfde prästjorden i dess helhet utan allenast den del af hemägoskiftet, som berördes af den så kallade Kungsgatans utläggning, hade likväl af flera skäl ansökningen utsträckts att omfatta hela prästjorden, ity att dess bortägoskifte eventuellt ställts i behof för ändrad sträckning af järnvägsspåret till stadens hamn, hvarjämte det skulle blifva svårt att med ledning af den för hela prästjorden bestämda arrendeafgiften erhålla någon riktig värdesättning af inkomsten från endast en mindre del af jorden. Dessutom vore tillfället gynnsamt att få det föråldrade aflöningssättet med jordlön ersatt med en bestämd årlig aflöning. Ni har meddelat, att med ledning af för eder tillgängliga handlingar ej kunnat ådagaläggas annat förhållande, än att Kristinehamns nuvarande prästgård, upptagen till tre tomter med åbelöpande andelar af- stadens donationsjord, tillkommit i enlighet med den i prästerskapets tid efter annan utfärdade privilegier intagna bestämmelsen att pastorer i städerna skulle försörjas af städerna med publika hus och gårdar. Enligt eder åsikt borde såsom villkor för löningsj ordens af stående till staden bestämmas, att enskild rätt ej genom jordens indragning till stadskassan kränktes samt att af Kristinehamns stad till nuvarande och blifvande innehafvare af kyrkoherdebeställningen därstädes utgåfves såsom ersättning för löningsj ordens af stående ett årligt belopp af kontant 200 kronor att den 1 mars hvarje år till vederbörande indelningshafvare i behörig ordning utbetalas. I nådig skrifvelse den 18 september 1908 hafva Vi inhämtat kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet medgåfve, att den vid uppdelning af staden Kristinehamns donationsjord för kyrkoherdens boställsgård i staden utlagda jord eller den s. k. prästjorden finge, om enskild rätt ej därigenom kränktes, till staden afstås mot en till kyrkoherden i Kristinehamns pastorat utgående årlig ersättning, som af Oss efter förslag af en nämnd bestående af tre personer, af hvilka indelningshafvaren och staden utsåge hvardera en samt Vår befallningshafvande i Värmlands län och domkapitlet i Karlstad den tredje, bestämdes i spannmål, V» råg, Va korn och Va hafre, att lösas i penningar efter medelmarkegångspris; dock att ifrågavarande årliga ersättning ej finge i något fall understiga ett belopp af 200 kronor.

13.

KRISTINEHAMN

OCH

VAKNUM.

175 I underdånig skrifvelse den 20 oktober 1908 har kyrkomötet tillkännagifvit, att mötet, som icke funnit något att erinra emot ifrågavarande förslag, godkänt detsamma. I nådig proposition hafva Vi för riksdagen framlagt ifrågavarande af kyrkomötet godkända förslag, hvarefter riksdagen i skrifvelse den 21 april 1909 anmält, att Yår nämnda proposition blifvit af riksdagen bifallen. Vid föredragning af detta ärende hafva Vi funnit godt medgifva, att den vid uppdelning af staden Kristinehamns donationsjord för kyrkoherdens boställsgård i staden utlagda jord eller den s. k. prästjorden må, om enskild rätt ej därigenom kränkes, till staden afstås mot en till kyrkoherden i Kristinehamns pastorat utgående årlig ersättning, som af Oss efter förslag af en nämnd bestående af tre personer, af hvilka indelningshafvaren och staden utse hvardera en samt Vår befallningshafvande i Värmlands län och domkapitlet i Karlstad den tredje, bestämmes i spannmål, Va råg, V 3 korn och Va hafre, att lösas i penningar efter medelmarkegångspris; dock att ifrågavarande årliga ersättning ej må i något fall understiga ett belopp af tvåhundra kronor. Detta meddela Vi eder för kännedom. Stockholms slott den 7 maj 1909. Ur originalet hos kammarkoll. 5.

Köpebrev den 24 mars 1859, varigenom viss stadsjord inköpts till lönejord åt komministern i Kristinehamn. Till Christinehamns och Varnums församlingars innevånare upplåter och försäljer jag följande på Christinehamns stads område belägna jordägor, nemligen: hemägoskiftena till tomterna arris 295 Va, 296 och 297, hem och bortägoskiftena till tomterna n:ris 298 och 299 samt bortägoskiftet till tomten n:r 275 /is, emot en öfverenskommen och, på sätt utfärdat contract visar, betald köpesumma stor sextusen nittioen (6091) riksdaler 80 öre riksmynt, som härmed q vitteras. Alltså af händer jag mig förenämnde jordägor och tillegnar dem Christinehamns och Varnums församlingars innevånare, som deras välfångna egendom; förbindande mig till hemul efter lag. Försäkras Chistinehamn den 24 mars 1859. J . G. Wagner. Egenhändiga underskriften bevittna: I. G. Wennerström. B. Preutz. Omstående egendom hemägoskiftena till tomterne n:ris 295 Va, 296 och 297, hem- och b ortägo skiftena till tomt n:ris 298 och 299 som bortägoskiftet

13.

KRISTINEHAMN

OCH

VARNUM.

till tomten nr 275 5 /i2 som Christinehamns och Varnums församlingars innevånare för 6,091 r. 80 öre rmt af rådmannen J . G. Wagner inköpt, uppbjöds vid Christinehamns rådstufvu rätt år 1861 den 27 maj » 1861 den 1 juli » 1861 den 29 juli

l s t a gången, 2ra gången, 3dje gången;

betygar På rådstufvu rättens vägnar. I. G. Wennerström. Efter originalet i kyrkans arkiv.

Köpebrev den 20 april 1866 med därå tecknad överlåtelse den 23 juli samma år, varigenom viss stadsjord inköpts till lönejord åt komministern i Kristinehamn. Till herr bruks patronen och riddaren G. Wahlund försälja underteknade, sterbhusdelegare efter afl. häradshöfdingen och riddaren J . Hagander, oss tillhörige hemegoskiftet till tomterna n:is 225 V2, 226, 227 och 232, å chartan öfver Christinaehamns stads område beteknadt med n:is 226 och 232 och beläget vester om södra landsvägen, sådant det å marken finnes och är utmärkt å en af C. F . Palmiro upprättad charta, emot en öfverenskommen och genom serskild förskrifning betald köpeskilling stor två tusen två hundra (2,200) riksdaler riksmynt, som härmed quitteras. Vi afhända oss altså förenämnda jordäga och tillegna densamma bemälde köpare att för sig och efterkommande äga, bruka och besitta i det skick den nu befinnes och med tillträdesrätt den 1 i denna månad; förbindande oss till hemul enligt lag. Köparen vidkännes alla det löpande årets onera och utskylder för nämnde jordäga samt stämpelpaper till detta köpebref. Christinaehamn den 20 april 1866. Christinae Hagander, Lina Anderson, född Sundler. Axel Anderson, Amalia Strålenhjelm enl. skriftl. up drag af min hustru, gm Axel Anderson enl. fullmagt. Ludvig Strålenhjelm. Egenhändiga underskrifterne intyga undertecknade på en gång närvarande: J . A. Kydberg. P. W. Brattström.

13.

KRISTINEHAMN

OCH

VAENUM.

177 Förestående köp öfverlåtes härmed på Christinsehamns och Varnums församlingar mot samma köpskilling jag betalt, hvilken är till mig tillfullo liqviderad. Christinaehamn d. 23 julii 1866. G. Wahlund. Egenhändiga underskriften intvga undertecknade på en gång närvarande A. G. Hedin. J. J. Jern. Omstående egendom hemägoskiftena till tomterna nris 225 V*, 226, 227 och 232 som Christinehamns och Varnums församlingar för två tusen två hundra rdr rmt fått på sig öfverlåtna af brukspatronen och riddaren G. Wahlund, hvilken för enahanda köpeskilling köpt egendomen af aflidne häradshöfdingen och riddaren J. Haganders sterbhusdelägare, uppbjöds vid Christinehamns rådstufvu rätt år 1866 den 23 juli första gången; den 12 september andra gången; den 22 oktober tredje gången. På rådstufve rättens vägnar. Carl H. Nordenfelt. Efter originalet i kyrkans arkiv.

Köpebrev den 31 januari 1867, varigenom till plats för boställsgård åt komministern i Kristinehamn inköpts tomterna nr 158 och 159. Till Christinehamns och Varnums församlingar upplåter och försäljer jag härmedelst mine egande ödestomter n:is 158 och 159 uti stadens tredje qvarter mot en öfverenskommen köpeskilling af niohundrafemtio (950) riksdaler riksmynt, med tillträde den l:ste dennes i då befintligt skick och beräknas räntan på köpeskillingen ä 6 procent äfven från samma dag. Och sedan köpeskillingen dels genom contant dels genom förbindelse är tillfullo betald och härmed qvitteras, tillegnar jag förenämnde tomter n:is 158 och 159 Christinehamns och Varnums församlingar såsom dess egendom. Lagfarts kostnader och charta sigillata betalas af köparne. Åtkomst-handlingar äro härjemte öfverlemnade till köparne. Christinehamn den 31 januarii 1867. L. M. Broström. På en gång närvarande vittnen: A. Pehrson. A. Leo Sahlström. 3785 19

13.

KRISTINEHAMN

OCH

VARNUM.

Omstående fastighet, ödestomterna n:ris 158 och 159 i tredje qvarteret, som Christinehamns och Varnums församlingar för nio hundra femtio riksdaler riksmynt köpt af inspektören L. M. Broström uppbjöds vid Christinehamns rådstufvu rätt år 1867 den 25 februari första gången; den 8 april andra gången; den 29 april tredje gången. Fasta meddelad den 22 juli; betygar På rådstufvu rättens vägnar. O. L. Löthner. Efter originalet i kyrkans arkiv.

Ecklesiastikdepartementets skrivelse till länsstyrelsen den 4 april 1919 angående överlåtelse till Kristinehamns stad av klockarens lönejord. I und. ansökning, som jämte yttranden av vederbörande indelningshavare, Kristinehamns och Varnums församlingar samt magistraten i Kristinehamn av Eder med underdånig skrivelse den 26 april 1916 insänts till Kungl. Maj:t, hava stadsfullmäktige i Kristinehamn anhållit, att de till tomten nr 73 Va hörande hem- och bortägoskiftena samt hem- och bortskogsskiftena, vilka varit anslagna till klockaren i Kristinehamn såsom lönejord, måtte få av Kristinehamns stad fritt disponeras mot den ersättning till klockaren, som Kungl. Maj:t kunde bestämma att utgå under den till ny lönereglering återstående tiden. P å grund av nådig remiss har kammarkollegium i ärendet hört sitt tredje arkivkontor och magistraten i Kristinehamn samt inhämtat und:a, respektive den 17 maj 1916 och den 21 december 1917 dagtecknade yttranden av domkapitlet i Karlstad och Eder, varefter kollegium, med bifogande jämväl av inhämtat yttrande av kollegii lantmäteritekniska biträde E. Williams, den 25 april 1918 avgivit eget und:t utlåtande. Efter nådig remiss har slutligen justitiekanslersämbetet den 15 juli 1918 i und:het utlåtit sig i ämnet. Vid föredragning av detta ärende har Kungl. Maj:t funnit gott medgiva, att ifrågavarande ägoskiften och skogsmark må, i den mån enskild rätt ej därigenom kränkes, till staden avstås mot årlig ersättning, som tillsvidare skall

13.

KRISTINEHAMN

OCH VARNU3I.

utgöras till klockaren och av Kungl. Maj:t efter förslag av en nämnd, bestående av tre personer, av vilka indelningshavaren och staden utse vardera en samt Ni och domkapitlet den tredje, bestämmes i spannmål, V3 råg, XU korn och V3 havre, att lösas med penningar efter medelmarkegångspris, dock att ifrågavarande årliga ersättning ej må i något fall understiga etthundra kronor; skolande vid uppgörande av berörda förslag hänsyn tagas även till värdet av skogsmarken med därå växande skog samt den avkastning denna kan antagas komma att i framtiden lämna. Detta etc. Stockholm den 4 april 1919. Ur ecklesiastikdepartementets registratnr.

14.

RUDSKOGA OCH NYSUND.

14. Rudskoga oeh Nysund. Rudskoga församling, som tidigare hörde till Visrmms pastorat, omfattade i äldre tider jämväl en trakt i Närke. En i denna del av Rudskoga befintlig kapellkyrka flyttades år 1638 till den i Värmland belägna delen J ), och utbröts därvid såväl närkesdelen som en trakt av värmlandsdelen till egen församling, kallad Nysund 2 ). Samtidigt avskildes Rudskoga och Nysund från Visnums pastorat till eget gäll b ). I pastoratet är, förutom kyrkoherden i Rudskoga, anställd en komminister i Nysund.

Kyrkoherden i Rudskoga. Enligt löneregleringsresolutionen den 12 mars 1875 innehar kyrkoherden pastorsbostället 1 mantal Sunnebol samt åtnjuter avkomsten av stomhemmanen 1 mantal Gammelgården och Vi6 mantal Gisslenäs 4 ), vilka två sistnämnda hemman skulle i författningsenlig ordning utarrenderas. S u n n e b o l n r 1. På ansökning av socknemännen anbefallde K. M:t enligt nådigt brev den 6 mars 1641 landshövdingen att anslå »någon beqvämelig lägenhet» till kyrkoherdeboställe i Rudskoga nybildade pastorat. Sedan domkapitlet år 1642 gjort framställning i samma syfte"), anslogs genom förmyndarregeringens brev den 8 mars 1642 G ), konfirmerat av drottning Kristina den 12 januari 1650, kronohemmanet 1 mantal Norrboda eller Ölsboda (Norra Ölsboda) till boställe åt kyrkoherden i Rudskoga pastorat *) H a m m a r i n I: 355 f. 2 ) Nysunds församling, varav den i Närke belägna delen enligt k. res. den 18 sept. 1665 tillhör Edsbergs härad av Örebro län, utbröts till egen jordebokssocken på grund av kammarkoUegii beslut den 20 nov. 1760 (se kungl. brev den 9 d e c 1771). s ) Se anteckning i Mariestads »capitelbok» (Mariestads kyrkoark.). 4 ) Det inom den till Örebro län hörande delen av Nysunds socken liggande Vie mtl Gisslenäs h a r av enskild person år 1735 donerats till kyrkoherdeboställets förbättring. 5 ) Und. skrivelse den 23 jan. 1642 (riksark.). 6 ) Bil. 1.

14.

RUDSKOGA OCH NYSTJND.

att av honom innehavas och njutas med vanlig prästbordsfrihet. På grund av hemmanets avlägsna läge (i den till Örebro län hörande delen av Nysunds socken) brukade emellertid kyrkoherden stomhemmanet 1 mantal Gammelgården (Prästegården) till boställe x ) och innehade i stället Norrboda eller Ölsboda såsom stomhemman. Genom kungl. brev den 31 maj 1679 2) medgavs, att Norrboda eller Ölsboda finge utbytas mot frälsehemmanet 1 mantal Sunnebol i Rudskoga socken enligt en mellan kyrkoherden och domkapitlet, å ena sidan, samt ägarna av sistnämnda hemman G. de Besche och J. Steen, å den andra, den 22 november 1678 upprättad bytesavhandling 3 ), och skulle på grund härav Sunnebol i stället bliva stomhemman åt kyrkoherden i Rudskoga pastorat. Bytet gick i verkställighet år 1681, då Sunnebol omfördes till krono i jordeboken och påfördes den Norrboda eller ölsboda åsatta ränta 4 ), som därefter frinjöts av kyrkoherden. På ansökning av boställshavaren medgavs slutligen genom kungl. brev den 19 juni 1688 5 ), att Sunnebol, som var bättre samt lämpligare beläget i förhållande till Nysunds kyrka än bostadsbostället Gammelgården (Prästegården), finge utbytas emot detta och bliva kyrkoherdeboställe samt Gammelgården stomhemman. Bostället redovisas i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Sunnebol nr 1. Enligt en år 1697 upprättad geometrisk avritning lågo boställets inägor och hagar i ett skifte omkring åbyggnaderna G ). Utmark ägde bostället gemensam med åtskilliga andra hemman. Denna undergick ett år 1801 fastställt storskifte. G a m m e l g å r d e n n r 1. I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på kyrkornas och prästernas egendomar i Skara stift 7 ) upptogos under »Viisnemmes stomps upbörd» bland annat »Stompnen ij Rudzskoga» och »Stompnen ij Kilen» med till prästen utgående landgillen av »jern 3 C , daxverke 4» av det förra och »jern 2 V» c , daxverke 4» av det senare hemmanet. x

) Se nedan. ) Bil. 2. ) Obestyrkt avskrift av dels en den 20 dec. 1678 daterad bytesavhandling och delsG.deBescb.es överlåtelsebrev den 17 jan. 1680 förvaras i Rudskoga kyrkoark. 4 ) Norrboda eller Ölsboda omfördes till frälse först år 1725. s ) Bil. 3. 8 ) Ä n g e n F a l l e m a belägen vid boställets r å g å n g mot Runnebol innehades enligt 1697 års avritning av stomhemmanet Gammelgården men upptogs å en år 1801 över Sunnebols inägor upprättad k a r t a såsom och anses fortfarande vara Sunnebol tillhörig. 7 ) Allm. bil. 1. 2 8

14.

RUDSKOGA

OCH

NTSUND.

I kronans räkenskaper upptogos ifrågavarande hemman i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen men påfördes år 1548 även ovannämnda landgillen. Det från »Stompnen ij Kilen» utgående landgillet avkortades emellertid såsom frinjutet av kyrkoherden i Visnum (»frith presten haffver»)1), varemot »Stompnen ij Rudzskoga», i jordeböckerna kallad Prästegården, indrogs till kronan. Sedan stomhemmanet i Kil år 1592 förbytts till frälse 2 ), anslogs i stället hemmanet Prästegården i Rudskoga till stomhemman åt kyrkoherden i Visnum, och vid Rudskoga församlings utbrytning till eget pastorat erhöll kyrkoherden i det nya pastoratet Prästegården till boställe 3 ). På ansökning av boställshavaren medgavs därefter genom kungl. brev den 19 juni 1688 4 ), att stomhemmanet Sunnebol, som var bättre samt lämpligare beläget i förhållande till Nysunds kyrka, finge utbytas emot bostadsbostället Prästegården och bliva kyrkoherdeboställe samt Prästegården stomhemman. Stomhemmanet redovisades i jordeböckerna till en början under rubriker, som utmärka dess ecklesiastika natur (kyrkogods, prästehemman och dylikt) men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika egendomar år 1616 till krono titel, varunder det sedermera alltjämt redovisats 5 ). Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde hemmanet fodring såsom helt hemman 6 ), och har alltsedan mantalsbeteckningarna börjat införas i jordeböckerna varit åsätt 1 mantal. I gällande jordebok upptages hemmanet bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Prästegården nr 1 men benämnes enligt kammarkollegii beslut den 20 december 1915 numera Gammelgården. Av en år 1697 upprättad geometrisk avritning framgår, att stomhemmanet hade sina huvudsakliga inägor liggande på- ett ställe för sig vid åbyggnaderna och kyrkan 7 ). Enligt år 1699 upprättade geometriska *) Allm. bil. 2. Denna frihet stadfästes av hertig Karl genom brev den 15 aug. 1572 (Vml. 1573: 13), enligt vilket kyrkoherden förlänades Stommen i Kil »till enn behageligh tidli» att den »quitt och frij» nyttja och behålla. 2 ) Bytesakt nr 201 (kammarark.). 3 ) Se Visnums häradsrätts protokollsutdrag den 22 och 23 mars 1688 (bil. till landshövdingens und. skrivelse den 17 juni 1688, riksark.) och superintendenten J o n a s Nicolai und. skrivelse (riksark.). Vederlag åt kyrkoherden i Visnum för det förlorade stomhemmanet, varom superintendenten i sin n ä m n d a und. skrivelse gjorde framställning, synes icke h a v a lämnats. 4 ) Bil. 3. 8 ) N ä m n d a år uteslötos u r jordeböckerna för Ostersysslets fögderi rubrikerna »kyrke» och »präste», och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes u n d e r krono titel. 6 ) Fodringen utgick efter m a n t a l (Vml. 1540: 5 och 1542: 11). 7 ) I rågången mellan kyrkoherdebostället Sunnebol och hemmanet Runnebol ägde stomhemmanet enligt 1697 års avritning en äng, kallad Fallerna, om 4 tunnland. Denna har emellertid sedermera kommit att räknas till Sunnebol (se not. 6 sid. 181).

14.

BUDSKOGA OCH NYSUND.

avritningar över dåvarande komministersbostället Södra Svensbol och kronohemmanet Björkerud hörde till stomhemmanet tvenne inom berörda boställes och hemmans ägoområden liggande ängtegar. Det har icke kunnat utrönas, när och hur dessa ängar, som å en över stomhemmanets inägor år 1801 upprättad karta redovisas såsom respektive Fläsktegen om 2 tunnland 26 kappland och Iserudsängen om 1 tunnland 9 Va kappland, tillagts stomhemmanet, vartill de fortfarande höra1). Utmark ägde stomhemmanet gemensam med åtskilliga andra hemman. Denna undergick ett år 1801 fastställt storskifte. För skada, som tillfogats bostället genom en av Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors verkställd uppdämning av sjön Skagern, har ersättning lämnats med 631 kronor 5 öre, och är frågan om dispositionen av detta belopp för närvarande beroende på K. M:ts prövning.

Komministern i Nysund. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern det inom den till Örebro län hörande delen av Nysunds socken belägna bostället 1 /A mantal Höjdebråten2).

Kloekaren i Rudskoga. Enligt 1698 års så kallade prästverk innehade klockaren i Rudskoga intet klockarbol av kronan utan njöt »en täppa ihop med Prästegårdz ägor»3). Av en år 1699 upprättad geometrisk avritning »oppå the ägor som klåckaren brukar» framgår, att de huvudsakliga ägorna om 3 tunnland 17 kappland lågo på ett ställe för sig omkring kyrkan mellan stomhemmanet Gammelgården och hemmanet Grunnebacka. Dessutom innehade klockaren två ängtegar, den ena om 1 tunnland 24 kappland inom sistnämnda hemmans ägoområde och den andra om 30 kappland inom hemmanet Södra Grens ägoområde. Av dessa två utängar, vilka fortfarande liksom hemägorna utgöra klockarens lönejord, har den sistnämnda undergått ett år 1858 fastställt ägoutbyte. *) En i Visnums härads dombok den 27 okt. 1772 förekommande uppgift, att Fläsktegen av komministern And. Vikner (komminister i E u d s k o g a 1711—29) lämnats som p a n t till kyrkoherden Lars Bartelius »emot något understöd af matvaror>, överensstämmer icke därmed, att ängen r e d a n år 1699 finnes angiven såsom tillhörande stomhemmanet. Av n ä m n d a dombok framgår, att fråga då u p p s t å t t om återlösen till komministersbostället av ängen i fråga, vilket emellertid icke kommit att verkställas. s ) V* m t l krono Höjdebråten n r 1, som förut varit militieboställe, byttes enligt k. brev den 20 mars 1863 till komministersboställe emot dåvarande komministersbostället Va m t l krono Södra Svensbol nr 2 i Eudskoga socken, därtill anslaget genom k. brev den 17 febr. 1691 (se inledn. sid. X I I I f. s a m t allm. bil. 4 och 5). 8 ) Allm. bil. 3.

14.

EUDSKOGA OCH NYSUND.

Bostället, som är oskattlagt 1 ) och icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, har införts i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, och benämnes Klockaregården nr 1.

Klockaren i Nysund. Klockaren i Nysund innehar såsom boställe den inom den till Örebro län hörande delen av Nysunds socken belägna kronolägenheten Klockarebol eller Kungshag nr 12).

Urkundsbilagor. i.

K. M:ts brev den 8 mars 1642, varigenom kronohemmanet 1 mantal Norrboda eller Ölsboda anslagits till boställe åt kyrkoherden i Rudskoga. Vij Christina etc. göre vitterliget, att effter såsom Vij förnimme det Visnums giäld uti Vermlandh för thes vij da begrepenheet och den långa vägen skuld, som dee der boandes hade till sielfve mohrkyrkian, är nu mehra fördelt, så att Rudskog och Sund skal här effter vara ett särskilt pastorat och prästgiäld; altså hafve Vij uppå brefvijsares och kyrckioherdes i bemälte Budskog och Sund vällerde h:r Erich Beronis underdånige ansökiande här med och uti krafft af detta Yårt öpne bref nådigst effterlåtit och beviljat, att bemälte h:r Erich sampt hans successorer skola här effter för prästebord oqvaldt behålla Norre gården i Ölsbodarne i förbemälte Sund sochn, och der uppå niuta lijka frijheet och vilkor, som andra kyrkioherdar deras präste gårdar innehafva och besittia. Och detta till Vår ägen vidare ratification ved Vare angående myndige åhr och konungsliga regering. Där alla som detta vedkommer hafva sig att effterrätta. Til yttermehra visso är detta med Vårt secret och Vare sampt Sveriges rijkes respective förmyndares och regerings underskrifft bekräfftat. Datum Stockholm d. 8 martij anno 1642. Efter offic. avskrift bland domkapitlets und. skrivelser år 1694 (riksark.). *) Vid en år 1811 förrättad undersökning för bestämmande till vad mantal i avseende på rotering bostället kunde efter skattläggningsgrunder uppskattas ansågs bostället, som endast 3 hade /s t u n n a höstutsäde, 2 tunnor vårutsäde och 3 lass höfångst men ingen skog, icke uppgå till Vie mtl. 2 ) Denna lägenhet, som upptagits på Edsbergs h ä r a d s allmänning >för bete åt kronans skatteoxar, n ä r de drefves till hofvet» (Visnums h ä r a d s r ä t t s dombok den 1 och 2 d e c 1674), upplåts genom landshövdingens brev den 17 j u n i 1683 till Nysunds kyrka för att brukas till klockarbord och efterläts Nysunds församling genom k. brev den 29 mars 1754 till berörda ändamål u t a n n å g o n räntas utgörande.

14.

RUDSKOGA

OCH

NTSUND.

K. M:ts brev den 31 maj 1679 angående utbyte av stomhemmanet Norpboda eller Ölsboda mot frälsehemmanet 1 mantal Sunnebol i Rudskoga. Vij Carl etc. giöre vitterligit, att såssom Vare undersåthare Oss elskelige eclele och vällbördig Georg de Besche och erlig och förståndig Johan Sten i underd. Oss tillkiänne gifvit, förmedelst ett oprättat instrument medh consistorimn i Carlstadh och kyrkioherden i Bådskoga Johan Bachelio sub dato d. 22 november 1678 angående ett garde byte, nembl. huruledes kyrkioherden dersammastädes affstår sin för detta prestestomb Norre Ölseboda emot een dheras odell frälsegård Sunnebohl ben:d och såssom detta byte länder icke allenast kyrkioherden i Bådskoga och dess successorer till nytta och förmåhn, hafvandes större till uthsäde och uthlagor samt månge andre lägenheter än det förra, utan och ofvanbem:de Yåre undersåthare och [dhe hemman] l) till deste bättre drifft och nytta, anhållandes fördenskull till deras större säkerhet om Vår nådige confirmation, hvilken Vij förmedelst detta dhem meddehla och i krafft aff Vårt öppna breff confirmera vehlat of van bem:de gårdebythe, således att Sunnebohl her effter skall blifva prästestombn och pastor effter pastor i Bådskoga effter prästerskapetz vällfågne privilegier hafva dhem att besittja alldeles oqvalde och odrefne, lijkasom ofvanbem:de Vare undersåthare och dess erfvingar Norre Ölseboda oqvahlde och odrefne besittja skohle nu och i tillkommande tijder, alldeles effter ofvanbem:de instruments innehåld. Her alle etc. Ur riksregistraturet (riksark.). 3.

K. M:ts brev till landshövdingen den 19 juni 1688 angående utbyte av stomhemmanet 1 mantal Sunnebol emot kyrkoherdebostället 1 mantal Gammelgården i Rudskoga. Carl etc. Alldenstund Vij förnimme af Edert underdånige bref daterat d. 17 hujus, att hemmanet Sunnanbohl, som ähr stombn vid Budskoga pastorat, befinnes icke allenast vara ett bättre hemman ähn sielfve prästgården, utan ähr och beqvämligare belägit för bägge församblingarne Budskoga och Nysundz äochnar, som dhen allegerade tingzattesten med mehra uthvijsar, uti anseende til hvilcket dhet af pastore där sammastädes begiärte bytet intet kan vara någon till präjudice, aldenstund dhe ändå begge af honom pastore brukas, dhet ena til prästegård och dhet andra till stombn, fördenskull ähre Vij i nåder vähl tillfredz, att en sådan omväxling med prästegården i Budskoga och stombnen Sunnanbohl som pastor begiärer må vinna sin fullbordan, nembl;n att nu varande prästegården blifver stombn och stombnen igen förbytes uti prästegård. Hvarmed skier etc. Ur riksregistraturet (riksark.). l

) Felskrivning för »deras hammare».

3785 19

15.

(AMNEHÄRAD OCH) SÖDRA RÅDA.

15. (Amnehärad och) Södra Råda. I Södra Råda 1 ), som är annexförsamling i Amnehärads pastorat av Skaraborgs län, är anställd en komminister. Lönereglering jämlikt lagen angående reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i Amnehärads pastorat har av K. M:t fastställts genom resolution den 2 september 1914.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till avlöning av prästerskapet i Amnehärads och Södra Råda församlingars pastorat anslaget, förutom annat, varom nu ej är fråga, avkomsten av komministersbostället 1 mantal krono Viken nr 1 i Södra Råda socken. Genom kungl. brev den 14 mars 16942) anslogs hela kronohemmanet Viken, som var odisponerat och kronan behållet, till boställe åt komministern i Södra Råda 3 ), vilken på grund av kammarkollegii immissionsbrev den 13 juli 1695 frinjöt hemmanet från och med nämnda år. Bostället upptages i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Viken nr 1. Prästgård. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad beredas komministern genom upplåtelse av prästgård å komministersbostället på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades. Vid en jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å nämnda boställe den 23 oktober och den 3 november 1914 förrättad husesyn avsattes till prästgård ett av boställets tomt och trädgård bestående, närmare beskrivet område om ungefär 1 hektar.

J ) Församlingen, som förut h e t t e endast Råda, erhöll sitt nuvarande namn enligt k. brev den 17 april 1885. 2 ) Bil. s ) Landshövdingen föreslog endast V« m t l av Viken, »effter som cappellanen sig dher med vähl skall k u n n a benöija», men K. M:t anslog hela hemmanet, »medan ingen tillgång finnes på mindre lägenheet, dock så att detta intet dragés af någon annan till exempel».

15.

(AMNEHÄRAD OCH) SÖDRA KÅDA.

187 Urkundsbilaga. K. M:ts brev till landshövdingen den 14 mars 1694, varigenom kronohemmanet 1 mantal Viken nr 1 anslagits till boställe åt komministern i Södra Råda. Carl. etc. Oss gifver kongl. rådet grefve Wrangel tillkänna, genom dess skrifveise af d. 31 decemb. förledit åhr, huru som de hvilcka af Oss vid sista riksdag varit förordnade att öfversee prästerskapets besvär koos honom hafva påmint, att det måtte efftersees, om icke något odisponerat hemman funnes, som tienligen kunde anslåås till cappelansbohl under Eåda sochnkyrckia i Värmeland och Vissnums härad, som elliest är annex till Amnehärads pastorat i Västergiötland; och som han därvid underdånigst tillkännagifver, att i samma härad och sochn finnes ett helt cronohemm, Vijken benämbdt, af 19 d;r s:mts ränta, hvilcket från framl. kongl. rådet Hindrich Horn är vordet indragit, men ännu är odisponerat, hemställandes Vårt nådige vählbehag, om icke halfparten af förb:te hemman må anslås till cappellansbohl under förbem:te Eåda sochnkyrckia, effter som cappellanen sig dher med vähl skall kunna benöija. Altså och emedan Vij på sådan inhemtat beskaffenheet, vele hafva heele hemmanet Vijken förunt till cappellansbohl under Råda sochnkyrckia i Värmeland och Vissnums häraclt medan ingen tillgång finnes på mindre lägenheet, doch så att detta intet dragés af någon annan till exempel; ty hafve I att låta Eder det samma vara till hörsam rättelse, beordrandes Vij Vårt cammarcolhm att uthfärda immissionen därå. Hvarmed Vij befalle etc. Stockholm, d. 14 martij 1694. Efter originalet i Uppsala landsark.

16.

FILIPSTAD OCH FÄRNEBO.

16. Filipstad oeh Färnebo. Värmlands bergslag eller Värmlandsberg var eget pastorat redan under medeltiden med kyrka, kallad Färnebo, vid Kalhyttan. Sedan vid Vekhyttan (Vikhyttan) i Färnebo församling staden Filipstad anlagts år 1611 x ), förflyttades kyrkan till Filipstad. E n trakt av Färnebo avskildes år 1639 för att tillsammans med delar av andra församlingar bilda Kroppa pastorat 2 ). I Färnebo bildades i slutet av 1500-talet Gåsborns, på 1660-talet Brattfors samt år 1731 Nordmarks kapellag 3 ). Den 18 juni 1777 fastställde K. M:t en mellan moderförsamlingen och kapellagen träffad överenskommelse, enligt vilken de senare för framtiden befriades från skyldighet att bidraga till byggande av moderförsamlingens kyrka 4 ). Från Gåsborn utbröts på 1780-talet Ramens kapellag. Enligt särskilda av K. M:t meddelade beslut 5 ) voro Ramen och Gåsborn att anse såsom tvenne från varandra skilda kapellförsamlingar, lydande under Filipstads moderkyrka. Gåsborn avskildes till eget pastorat år 1859, Brattfors år 1863, Ramen år 1876 och Nordmark år 1887. I Filipstad och Färnebo är, förutom kyrkoherden, anställd en komminister.

Kyrkoherden i Filipstad. Enligt löneregleringsresolutionen den 4 oktober 1872 innehar kyrkoherden boställsgård i staden med tillhörande stadsjord och stomhemmanet 7s »mantal» Kalhyttan samt åtnjuter avkomsten av stomhemma*) Privilegiebrev den 6 april 1611. ») Se sid. 277. s ) Se sid. 218, 222 och 207. 4 ) Genom Kbfdes utslag den 21 nov. 1746 hade Gåsborn och Brattfors befriats frän skyldighet att bidraga till byggande av boställsgård åt komministern i Filipstad, och genom k. brev den 6 maj 1830 befriades Nordmark från samma skyldighet. 5 ) Den 15 april 1788 och den 3 maj 1790.

16.

FILIPSTAD OCH PÄKNEBO.

net Va »mantal» Pardix (Paradishyttan) i Brattfors socken, vilket sistnämnda skulle i författningsenlig ordning utarrenderas *). B o s t ä l l s g å r d och l ö n e j o r d i F i l i p s t a d . Före Filipstads anläggning bodde kyrkoherden å en av församlingen till prästgård inköpt del av Kalhyttan, men synes omkring år 1615 hava flyttat till Filipstad, varest boställsgård åt honom skulle anskaffas"), och synes detta hava skett i mitten av 1600-talet 3 ). Av en utav pastor till prästverket år 1696 lämnad uppgift 4 ) synes framgå, att boställsgården inköpts av pastoratet, och att byggnadsskyldigheten å densamma så fördelats, att manbyggnaden byggdes av landsförsamlingen och ladugårdshusen av staden. Boställsgården har städse varit belägen å samma tomt, och är denna tomt enligt gällande stadsplan betecknad med nr 3 och 8 i kvarteret Svalan. Uti ett vid visitation den 14 september 1708 å prästgården upprättat inventarium 5) antecknades, att den norra byggningen på gården, bestående av brygghus och badstuga, uppsatts på en rådmannen Henrik Herveg tillhörig lycka, varav ock till prästgården intagits en norr därom belägen mindre kryddgård, »så länge h:r Herveg behagar honom (pastorn) grunden upplåta». Vid sockenstämma den 30 november 1727 träffades emellan kyrkoherden och församlingen, å ena sidan, och Adam Herveg såsom dåmera ägare av nämnda lycka, å den andra, en överenskommelse, enligt vilken Herveg till prästgården avstod tomtstj^cket och kryddgården, emot det han fick en stomhemmanet Kalhyttan tillhörig intäkt, den så kallade Håvels eller Habors äng, att tilläggas Hervegs egendom Kalhyttans herrgård. Nämnda kryddgård upptogs i en över stadens ägor år 1772 upprättad jordebok såsom en »Hind. Hervegs trägård» betecknad och av prosten Tingberg innehavd äga om 2 kappland. År 1842 instämde kyrkoherden dåvarande ägaren av Kalhyttans herrgård till häradsrätten med yrkande, att han måtte varda ålagd avträda sagda äng till *) F r å n 1630-talet synes kyrkoherden under stomfrihet jämväl innehaft en av församlingen till stom inköpt del av Storbrohyttan, men genom Göta hovrätts dom den 13 dec. 1698 förklarades denna hyttedel vara kyrkoherden Simon Skragges stärbhus enskilt tillhörig. De på berörda egendom belöpande skjutsfärdspenningarna har kyrkoherden emellertid under stomfrihet uppburit, till dess de på grund av k. förordn. den 23 juli 1869 blivit till statsverket indragna mot ersättning av statsmedel till indelningshavaren. 2 ) Se sid. 191 f. 3 ) Se visitationsprotokoll år 1641 i Mariestads »capitelbok» (Mariestads kyrkoark.) och 1664 års sockenstämmoprotokoll (Filipstads kyrkoark.). *) Verif. till prästverket sid. 602. 5 ) Sockenstämmoprotokoll i Filipstads kyrkoark.

16.

FILIPSTAD OCH FÄKNEBO.

stommen. Sedan underrätterna bifallit detta yrkande, prövade emellertid K. M:t genom dom den 31 januari 1849 skäligt att, enär i sammanhang med frågan om skyldighet att avträda denna ägotrakt borde bedömas, huru i följd av ovannämnda byte sådant avträde skulle äga rum, återförvisa målet till häradsrätten. Saken har, såvitt kunnat utrönas, därefter icke varit föremål för domstols prövning. Under det att Håvels äng återställts till pastorsstommen i Kalhyttan, synes kryddgården fortfarande innehavas till prästgården samt ingå i dess tomtområde 1 ). Enligt en den 3 maj 1680 av domkapitlets fullmäktige å prästgården och kyrkoherdens lönejord hållen rannsakning 2 ) bestod den senare av en lycka vid prästgårdstomten (hemlyckan) samt åker i den så kallade Dalkarlshagen 3 ). De över stadens ägor upprättade jordeböcker och kartor upptaga hemlyckan under nr 245, senare nr 24, till 1 tunnland 13 kappland och Dalkarlshagen under nr 244, senare nr 109, till 9 tunnland 16 kappland. Dalkarlshagen synes vara belägen å det staden vid dess anläggning underlagda bergskronotorpet Jon Jonssons torp eller Håkanstorp samt har enligt ovannämnda av pastor till prästverket lämnade uppgift inköpts av församlingen. Hemlyckan torde hava tagits av Vekhyttans (Vikhyttans) ägor, på vilka staden är anlagd 4 ). Bägge lönejordarna hava ingått i de bergskronotorp, vartill den staden underlagda jorden år 1696 skattlagts 5 ), och som den 23 november 1757 skatteköpts av stadsborna. Av hemlyckan har ett område o in 0,15856 hektar tagits i anspråk till gator, varför jämlikt särskilda nämndens i rådstuvurättens dombok den 29 september 1913 intagna beslut ersättning lämnats med 1,438 kronor 46 öre. Å detta belopp, som står under kyrkorådets förvaltning, uppbär boställshavaren räntan. *) Se handl. till K. M:ts ovannämnda dom den 31 jan. 1849 (riksark.) och en av t. f. stadsingenjören P . Öberg år 1919 upprättad karta. ") Stadens arkiv. 3 ) Kyrkoherden innehade jämväl en vret i Vekhyttan, vilken delvis hade intagits till tomter, och för vilken kyrkoherden redan genom k. res. den 20 juli 1636 erhållit vederlag i torpet Västerud. Enligt k. res. den 12 jan. 1683 lades vreten »fullkomligen» under staden (se sid. 193). 4 ) I prästverket sägas boställsägorna vara u p p t a g n a p å »konungens skog». — Genom privilegiebrevet den 6 april 1611 lades Vekhyttan j ä m t e fyra därå belägna bergskronotorp under staden till u t r y m m e och mulbete. 5 ) Skattläggningsinstrumentet finnes bland verif. till 1697 års landsbok, band 2, fol. 1959 (kammarark.). Vid skattläggningen hänsköts »till högre handens gunstige godtfinnande>, huruvida icke till prästgården kunde läggas V* hemmans ägor av den närmast prästgårdstomten belägna jorden. Någon ytterligare jord synes kyrkoherden med anledning därav emellerid icke hava bekommit. Skattläggningen hade föranletts av k. brev den 11 april 1695, varigenom stadens privilegier återkallats. Filipstad erhöll den 15 d e c 1720 köpingsrättigheter och den 13 aug. 1835 åter fullständiga stadsrättigheter.

16.

FILIPSTAD OCH FÄKNEBO.

191 Enligt pastors ovannämnda uppgift till prästverket åtnjöt kyrkoherden jämväl skog och mulbete å stadens ägor. Vid en år 1747 verkställd delning av stadens skog, som efter tomternas antal fördelades i 60 lotter, erhöll kyrkoherden för sin boställstomt hälften av lotterna nr 8 och 20. Kyrkoherdens andel har enligt uppgift utbrutits år 1786 och lär utgöra omkring 40 tunnland 1). K a l h y t t a n nr 2 2 ). Intill slutet av 1500-talet synes kyrkoherden i Färnebo icke haft boställe eller stomhemman sig anslaget 3 ). På 1570-talet bodde kyrkoherden ))her Per» på sin egen gård i Kalhyttan, vilken han frinjöt på grund av hertig Karls brev den 8 december 1572 4 ). Enligt detta brev medgavs »her Pedar kyrkieherde udi Fernebo» skattefrihet i sin livstid för den del i Kalhyttan, »som honnom tilkommer på hustrus vegnna». År 1575 inköpte »menige bergsmän» denna gård till prästgård för två läster järn, och erhöllo de fasta därå den 1 februari 1575 5 ), varefter den herr Peder förunnade friheten återkallades 6 ). Den av församlingen inköpta egendomen synes emellertid icke med ens hava använts till prästgård, utan herr Peders efterträdare »her Anders» bebodde och frinjöt en honom tillhörig del i Bratt forshytt an 7 ). Sedermera synes den av församlingen inköpta egendomen i Kalhyttan hava använts till det avsedda ändamålet. Enligt 1600 års räkenskaper innehade och bebodde nämligen herr Anders en del av Kalhyttan 8 ). Denna del, som enligt senarejordeböcker utgjorde »1 Vi fierdingh» eller Vs av hyttan, torde hava varit den av församlingen till prästgård inköpta egendomen. Därå belöpande tackjärnstionde avkortades från år 1606 såsom frinjutet av kyrkoherdarna under åberopande av 1604 års riksdagsbeslut om frihet å prästerskapets stomhemman. År 1615 synes nämnda del i Kalhyttan x

) Se liusesyneinstrument den 24 juli 1788 (kyrkans arkiv). ) Tidigare kallad Kalvhyttan. ) Enligt ett för Gustav I:s reduktion år 1540 u p p r ä t t a t register på prästernas och kyrkornas egendomar (allm. bil. 1) bestod prästens >på Vermelandz berghs underhåll endast av 14 fat j ä r n >thijl föde och kläde». Frånvaron av stomhemman kan förklaras därav, att sådana endast förekommo i annexförsamlingar och Färnebo pastorat bestod av endast en församling. 4 ) Vml. 1574: 18, sid. 161. Denna del av K a l h y t t a n benämnes i 1571 års jordebok »Preste hemmanetth>. 5 ) Fastebrevet finnes i obestyrkt avskrift bland handl. till biskopens brev till landshövdingen i Örebro år 1731 (Uppsala landsark.). Se ock A. O. Ehyzelius, »Vermelandia Ecclesiastica et Literata> sid. 100 f. (kungl. biblioteket). 8 ) Hertig Karls brev den 8 mars 1577. I stället erhöll h a n frihet på ett honom tillhörigt hemman i Kils härad. 7 ) H e r t i g Karls brev den 15 jan. 1584 i Vml. 1588: 3. 8 ) Vml. 1600: 14. Käkenskaper för åren 1592—1599 saknas. 2 8

16.

FILIPSTAD

OCH FÄRNEBO.

hava upphört att vara prästgård, och torde kyrkoherden vid denna tid hava flyttat till Filipstad, där boställsgård för honom sedermera anskaffades. Därvid indrogs ock nämnda frihet. Till mulbete, vedbrand och utrymme hade under Filipstad lagts Vekhyttan, och skulle bergsmännen, som ägde hyttan, erhålla vederlag härför av kronan. Tre av dem erhöllo jämväl sådant vederlag. E n bergsman, för vilken intet vederlag utsågs, blev kvarboende å sin fjärdedel, men då denna del vid stadens tillväxt erfordrades till dess utrymme, tillbytte stadsborna sig densamma emot en lika stor del i Kalhyttan av den av församlingen till prästgård år 1575 inköpta egendomen därstädes 1 ). Återstoden av denna egendom eller således 7» av Kalhyttan uppläts till stom åt kyrkoherden, och meddelade vederbörande lagman fasta därå den 12 september 1620 2 ). Enligt fastebrevet hade »menige man af bergzlagen» för 16 fat järn köpt nämnda åttondedel av »sahlig h:r Päder fordom kiyrkioherde der sammastädes)) och lagt till prästbol, »och effter menige man stodo och bekiände sig af en frij villie och berådde mode hafva skienkt och gifvit» denna del i Kalhyttan till evärdlig ägo under prästbolet, dömdes samma gåva »stadigt och fast att blifva». Någon frihet från nämnda del av Kalhyttan åliggande tackjärnstionde har kyrkoherden därefter icke åtnjutit. Däremot har han under stomfrihet njutit därå belöpande skjutsfärdspenningar. Kalhyttan är enligt jordeböckerna av gammal skatte natur, och har nu ifrågavarande del av hyttan i kameralt avseende utbrutits från stamfastigheten och i gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen, såsom Kalhyttan nr 2, Vs hytta. Genom kungl. brev den 30 april 1880 och domänstyrelsens resolution den 3 november 1915 har boställshavaren med hänsyn till sättet för boställets tillkomst tillerkänts rättighet att själv förfoga över hela avkastningen från skogen 3 ). Sedan fråga uppstått om nedläggande av Kalhyttans masugn och flyttande av tackjärnsblåsningen därstädes till Storbrohyttan, avsade kyrkoherden och pastoratet sig å sockenstämma den 6 november 1732 all delaktighet i tackjärnsblåsningen, enär skogens hela avkastning J ) Se en av häradshövdingen H. Eding år 1673 hållen undersökning och församlingens berättelse år 1731 (Uppsala landsark.). Angående vederlag till kyrkoherden för denna fjärdedel se sid. 193. 2 ) Bil. 1. 8 ) Kammarkollegii därvid lämnade uppgift, att K a l h y t t a n av ålder varit av skatte natur, och att den såsom stomhemman begagnade Vs därav blivit av enskild person därtill upplåten, är, såsom av det föregående framgår, så till vida oriktig, som stommen inköpts och till sitt ändamål upplåtits av socknemännen.

16.

FILIPSTAD OCH PÄENEBO.

åtgick till husbehov 1 ). Genom bergstingsrättens utslag den 17 april 1828 förklarades emellertid dåvarande kyrkoherden skyldig att för Va hytta deltaga i gruvgenanten till Nordmarks gruvefondskassa, emedan det stode honom fritt att för sin andel åter ingå i tackjärnsblåsningen mot fullgörande av motsvarande värmnings- och byggnadsskyldighet. Någon andel i masugn är fortfarande icke förbunden med bostället. Såsom ovan anförts 2 ), utbyttes en till bostället hörande intaga, den så kallade Håvels eller Habors äng, år 1727 emot ett Adam Herveg tillhörigt tomtområde, som tillades kyrkoherdens boställsgård i Filipstad. Sedan tvist uppstått om återgång av detta byte, har nämnda ägotrakt, som är belägen inom Kalhyttans herrgård, återställts till bostället och genom ett den 25 november 1890 fastställt ägoutbyte förlagts vid rågången emot Storbrohyttan. Av medel, som lämnats i ersättning för ett till väg i anspråk taget område av Kalhyttan, har bildats en fond å 219 kronor 51 öre, vara boställshavaren uppbär räntan. P a r a d i s h y t t a n n r 2. På sätt ovan anförts 3 ), tillbytte sig stadsborna i Filipstad * 4 av Vekhyttan för att underläggas staden emot en lika stor del i Kalhyttan av den av församlingen till prästgård år 1575 inköpta egendomen därstädes. I ersättning för berörda del av Kalhyttan uppläto stadsborna till kyrkoherden en till Vekhyttan hörande vret (Vekhyttevreten, Engevreten) 4 ), men allt efter stadens tillväxt intogs ängen till tomter 6 ). På grund härav anhöll borgerskapet hos K. M:t, att »cronotorpet Vesterudh» måtte anslås till stom åt kyrkoherden, och genom kungl. resolution den 20 juli 1636 6) anbefalldes landshövdingen att inrymma borgerskapet i torpet till prästestom. Emellertid synes kyrkoherden hava behållit nämnda vret. Efter flera framställningar från stadsborna förklarade K. M:t genom nådig resolution den 12 januari 1683, att staden skulle njuta vreten »fullkomligen efter förste intensionen», och att kyrkoherden skulle nöja sig med Västerud. I 1631 års jordebok upptogos bland skattlagda kronotorp tre torp i Västerud, nämligen Peder (Bernhardsson), Jon Håkansson och Jöns *) Genom bergskollegii res. den 16 juni 1738 förklarades därefter, att m a s u g n e n skulle nedläggas och bergsmännen å K a l h y t t a n inflytta i andra hyttor. •J Se sid. 189. s ) Sid. 192. 4 ) Se härom k. res. den 18 aug. 1634 och den 29 mars 1647. 5 ) Se en av häradshövdingen H. Eding år 1673 förrättad undersökning angående ifrågasatt vederlag åt kyrkoherden för den avstådda delen i K a l h y t t a n (Uppsala landsark.) och Edings skrivelse samma år (»Resolutionsboken» sid. 63, Filipstads rådhusark.). G ) Bil. 2. 25 3 7 8 5 19

16.

FILIPSTAD OCH FÄRNEBO.

Pedersson, åsatta räntor om respektive 10, 6 och 4 lispund osmundsjärn x ). Det förstnämnda torpet synes vara det som på grund av 1636 års resolution upplåts till stom åt kyrkoherden"). Av de övriga torpen hade ett redan år 1630 försålts till skatte. Genom landshövdingen Carl Bondes privilegiebrev den 9 mars 1629 3 ) hade »Håkan i Fors, Oluf i Noteberg, Peder i Västerud, Jon ibm. och Jon i Paradis» erhållit tillstånd att vid »Paradis Noret» uppbygga en hytta, för vilken de efter sex frihetsår skuMe utgöra skatt och tionde. Denna hytta, kallad Paradishyttan (Pardixhyttan), infördes i 1637 års jordebok under skatte titel. På grund av då gällande bestämmelser voro innehavare av bergstorp, som byggt hyttor och blivit »brukande bergsmän», befriade från de torpen påförda räntor, så länge de utgjorde tackjärnstionde för hyttan 4 ). Till följd därav och jämlikt landshövdingens brev den 3 april 1646 avkortades räntorna för samtliga torp i Västerud 5 ), och blevo torpen år 1726 helt och hållet uteslutna ur kronans räkenskaper. Den 28 februari 1662 förklarade häradsrätten, att den av Per Bernhardsson uppbyggda andelen i Paradishyttan utgjorde VIG, och att denna andel skulle lyda och ligga till torpet Västerud °). Nämnda andel synes därefter hava tillhört pastorsstommen därstädes. Frihet från därå belöpande tackjärnstionde eller annan frihet för stommen har kyrkoherden icke åtnjutit, dock att han till år 1653 frinjöt skjuts färdspenningarna för torpet Västerud 7 ). Vid en år 1674 förrättad delning av den till Paradishyttan hörande skogen delades denna i 128 så kallade rep, varav stommen i Västerud erhöll 16 eller sålunda Vs av skogen. Denna delning, varöver åtskilliga bergsmän i Västerud besvärade sig under förmenande, att till stommen hörde allenast Vi« i hyttan och denna sålunda skulle tilldelas allenast VIG av hyttans skog, fastställdes av häradsrätten den 18 juni 1685. Sedan tvist om pastorsstommens andel i hytteskogen uppstått år 1728 och avgjorts av bergstingsrätten, som genom dom den 17 oktober 1740 bibehöll stommen vid samtliga densamma år 1674 tilldelade *) Kammararkivets konceptbok för år 1762, fol. 578 f. (kammarark.). ) Se avskrifts samling av handl. rörande pastorsstommens andel av Paradishyttans skog, enligt vilka det till stom anslagna torpet skulle hava upptagits av P e r Bernhardsson (kyrkans arkiv). s ) Se ovannämnda avskriftssamling. 4 ) V m l . 1609:14. 5 ) Se bland annat 1646 års landsbok för J ä r l a och Nora län, sid. 80 f., 345 och 361. 6 ) Bil. 3. ') Enligt en av kyrkoherden år 1731 lämnad uppgift erlade arrendatorn av stommen alla utskylder till kronan såsom en vanlig b e r g s m a n samt dessutom arrende till kyrkoherden (se handl. till biskopens brev till landshövdingen i Örebro, Uppsala landsark.). 2

16.

FILIPSTAD OCH FÄBNEBO.

skogsrep, förekom vid ett år 1815 företaget storskifte å Paradishyttans ägor åter frågan om stommens andel i hyttan och hytteskogen. Efter därvid lämnad hänvisning instämde bergsmännen i Västerud talan härom till bergstingsrätten år 1819 och yrkade, att 8 av nämnda skogsrep skulle till dem avträdas eller, om de befunnes rätteligen tillhöra pastorsstommen, att denna måtte åläggas svara för ytterligare Vie i hyttan.^ Tvisten avgjordes slutligen genom en av bergstingsrätten den 14 april 1820 fastställd förlikning 1 ). Därigenom avstods »VIG i Västerud)) för evärdliga tider till pastorsstommen, emot det denna ansvarade för * s i de hyttan åliggande onera, samt pastoratet såsom ersättning för nybyggnader och reparationer å masugnen erlade 200 riksdaler riksgälds. Sistnämnda villkor godkändes av pastoratet å sockenstämma den 28 januari 1821. I en på 1850-talet hos häradsrätten anhängiggjord rättegång yrkade åtskilliga delägare i Paradishyttan, att kyrkoherden eller pastoratsborna måtte förpliktas att för stommen deltaga i kostnaderna för uppförande avny masugn. Den 14 april 1855 meddelade häradsrätten följande utslag. Av ålder hade med stommen i Paradishyttan följt och begagnats rättighet för pastor till tackjärnsblåsning i masugnen därstädes. Även om denna rättighet icke begagnades, måste stommen likväl jämlikt 1766 års masmästarordning deltaga i värmnings- och byggnadsskyldigheten efter sin andel, såvida ej denna avsades, vartill varken dåvarande kyrkoherden såsom tillfällig innehavare av stommen eller pastoratsborna ägde rätt. Som det icke visats, att kyrkoherden, då rättigheten till tackjärnsblåsning tillvanns stommen, förbundits att vidkännas kostnaden för masugnens byggnad, kunde denna byggnadsskyldighet rimligen icke åligga någon annan än pastoratsborna. På grund härav befriades kyrkoherden från skyldighet och ålades pastoratsborna att för stommens andel i hyttan besörja och bekosta uppförande av ny masugn därstädes. Häröver klagade pastoratsborna hos Svea hovrätt, som genom dom den 29 maj 1856 befriade dem från den dem ålagda byggnadsskyldigheten. Denna dom fastställdes av K. M:t den 19 april 1859. Den kyrkoherden såsom boställshavare genom häradsrättens nyssnämnda utslag vunna befrielse från deltagande i masugnsbyggnaden, vilket utslag i denna del vann laga kraft, bekräftades genom K. M:ts dom den 16 mars 1864. År 1860 avsade sig dåvarande kyrkoherden för sin tjänstetid den pastorsstommen tillkommande blåsningsrätten i masugnen, och har därefter sådan rätt icke hört till denna. x

) Bil. 4.

16.

FILIPSTAD OCH FÄRNEBO.

Stommens andel av Paradishyttan har i gällande jordebok utbrutits från hyttan och upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen, såsom Paradishyttan nr 2, Vs hytta. E n stommen såsom del av Paradishyttan tillhörande andel av torpet Vitteberg får försäljas jämlikt K. M:ts beslut den 23 januari 1920 *). För mark, som för Lindfors—Bosjöns järnväg jämlikt kungl. brev den 29 augusti 1913 tagits i anspråk från stommen, har någon ersättning icke lämnats 2 ).

Komministern i Filipstad. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern boställe i staden med därtill hörande jord. Tidigare hade komministern varken boställsgård eller boställsjord sig anslagen utan synes av staden hava erhållit ersättning »för han satt uthi sin egin gårdh» 3 ). Efter det Filipstad år 1695 fråntagits sina stadsrättigheter och i stället erhållit köpings rättigheter år 1720 samt K. M:t förordnat, att 60 hushåll skulle få kvarstanna i Filipstad, meddelade bergskollegium den 20 februari 1729 uppgift å dessa hushåll samt ålade församlingen att anskaffa boställe åt komministern, som skulle få kvarstanna i Filipstad. Boställsgård synes även kort därpå hava inköpts 4 ). Då den till boställe inköpta gården befanns för ändamålet mindre lämplig, beslöt församlingen å sockenstämma den 24 augusti 1747 5) att för 950 daler kopparmynt försälja komministersgårdens tomt och i dess ställe till boställsgård inköpa kyrkoherden Nils Bodins tomt med därå befintlig ladugård för 1,200 daler kopparmynt. A den inköpta tomten beslöt församlingen den 21 mars 1748 att uppföra boställshus G). Kostnaden härför liksom köpeskillingen för tomten skulle bestridas genom uttaxering. Däri deltogo emellertid icke Brattfors och Gåsborns kapellag, som genom Kbfdes resolution den 21 november 1746 befriats från skyldighet att bidraga till byggande av komministersgård i Filipstad. Nämnda tomt, vara komministerns boställsgård fortfarande är belägen, är enligt gällande stadsplan betecknad med nr 10. J ) Enligt k. brev den 1 nov. 1839 och den 21 nov. 1854 avslogos av enskilda personer gjorda framställningar att få köpa stommen. 2 ) Den 8 juni 1914 avskrev häradsrätten expropriationsärendet från vidare handläggning, >enär samtliga tillstädeskomna parter ingått överenskommelse beträffande den i ärendet ifrågavarande ersättningen>. Stommens r ä t t synes emellertid icke hava bevakats. 3 ) Se en av häradshövdingen H. Eding år 1673 förrättad undersökning om Vekhyttan m. m. (Uppsala landsark.) och sockenstämmoprotokoll den 6 sept. 1691 (kyrkans arkiv). 4 ) Enligt en av församlingen år 1738 lämnad uppgift skulle »gård och ägor» för kaplanen hava inköpts redan år 1725 (»acta ecklesiastica», riksark.). 5 ) B i l . 5. 6 ) Husen å den gamla komministersgården synas hava flyttats till den nya boställstomten.

16.

FILIPSTAD OCH FÄRNEBO.

197 År 1730 inköpte församlingen av handelsmannen Henrik Herveg till boställsjord åt kaplanen en vret, kallad DammäDgen, för en köpesumma av 1,200 daler kopparmynt, som skulle likvideras genom uttaxering 1 ). Såsom tillökning till denna boställsjord inköpte församlingen efter beslut å sockenstämma den 12 januari 1817 2) genom köpebrev den 17 samma månad den så kallade Per Svens vret vid Asphyttevägen för 500 riksdaler banko 3 ). Köpeskillingen skulle gäldas genom uttaxering å hyttorna i moderförsamlingen. Å denna »åt capellanen inköpte boställsvrett)) erhöll Filipstads församling laga fasta den 30 juni 1817. De över stadens ägor upprättade jordeböcker och kartor upptaga ifrågavarande åt komministern anslagna lönejordar, Dammängen under nr 170, senare nr 111, till 2 tunnland 31 kappland och Per Svens vret under nr 11, senare nr 121 och 122, till 3 tunnland 2 kappland. Vid en år 1747 förrättad delning å stadens skog, som efter tomternas antal fördelades i 60 lotter, erhöll komministern för sin boställsgård hälften av lotterna nr 17 och 32. Komministerns andel därav utgör omkring 30 tunnland. Sedan hela Dammängen år 1876 exproprierats till Bergslagernas järnväg och 0,0730 hektar av komministerns andel av skogslotten nr 32 till Östra Värmlands järnvägar, erhöll komministern genom ett år 1895 fastställt ägoutbyte i ersättning härför 4,3547 hektar av en utav församlingen år 1893 inköpt, å stadens område belägen lägenhet, Hjulmakartorpet eller Axelsvik 4 ). „

Klockaren i Filipstad 5 ). Efter beslut å sockenstämma den 21 maj 1837 e ) inköpte församlingen till klockar- och organistboställe enligt köpebrev den 1 november samma år en del av tomten nr 35 med därå befintliga byggnader för en köpeskilling av 1,333 riksdaler 16 skillingar banko. Härå erhöll församlingen laga fasta den 6 augusti 1838 7 ).

) Bil. 6. Se ock sockenstämmoprotokoll den 17 dec. 1733, p. 10. ) B i l . 7. 3 ) Bil. 8. 4 ) Se h ä r o m kyrkostämmoprotokoll den 31 maj 1893. Det för de exproprierade områdena lämnade ersättningsbeloppet, 2,884 kronor 83 öre, användes till gäldande av köpeskillingen för Axels vik. 8 ) Av häradsrättens protokoll för år 1704 framgår att till klockaren då varit anslagen en boställstomt, vara husen synas hava varit klockarens enskilda. — Tidigare har klockaren nyttjat en vret å stomhemmanet Kalhyttan (se handl. till k. brev den 30 maj 1835 angående lönekonvention för prästerskapet i Filipstad, riksark.). 6 ) Bil. 9. ') Bil. 10. 2

16.

FILIPSTAD OCH FÄENEBO.

Urkundsbilagor. i.

Fastebrev den 12 september 1620 å l/9 av Kalhyttan, som inköpts av Färnebo soeknemän och upplåtits till stom åt kyrkoherden i Filipstad. För alla goda männ thetta bref händer förekommer bekiennes jagh Tideman Pederson lagmans dom hafvandes i Vermelandh på then edle och välbördige mans vegnar Mathias Soop till Mälesåcker, att åhren effter Gudz börd MDCXX then 12 septembris jag laga ting hölt medh almogen af Vermelandz bergzlagh i nehrvaro v. n. förstes befallningzman öfver Östre sysslan ehrlig och vällachtad J ö n s s Back till Solbärga, kom för rätta hederligh och vällärde man h:r Oloff Eschilj kiyrkioherde i förbem:te Vermelandz bergzlagh och gaf tillkienna, att menige mann af bergzlagen hafva kiöpt 1I% dehl i Kahlhyttan och lagt till prästebohlet af sahlig h:r Päder fordom kiyrkioherde der sammastädes för sexton fath jern, och effter menige man stodo och bekiände sig af en frij villie och berådde mode hafva skienkt och gifvit samma 1/% dehl utj Kahlhytt:n till evärdeliga ägor under prästebohlet att liggia medh huuss och jordh i åcker och engh i skog och march intet undantagandes, som till samma Vs dehl ligger och af ålder och urminne tid legat hafver. Och ähr samma jordh effter Svergies lagh lagbuden och lagstånden aldehles effter som Svergies lagh uthvijsar. Och effter thet att så lagligen gifvit var, ty dömbde iagh med dhe tålff i nembden samma gåfva stadigt och fast att blifva, och thesse 12 gode männ sate i rätta och är här fasta åth, Peder Jönsson på Assphyttan, Tohre på Bohlhyttan, Erich på Saxhyttan, Nilss på Nohlhyttan, Sven på Kahlhyttan, Erich på Asphyttan, Anders på Asphyttan, Nilss på Born, Jon Person på Önzhyttan, Hanss ibd., Håkn på Saxhytt:n, Hans ibd. Till yttermehra visso, under mitt nampn och häradz signete. Dat. tempore die et loco ut supra. Efter av pastor i Arvika bestyrkt avskrift bland verif. till prästverket, sid. 407.

16.

FILIPSTAD OCH FÄRNEBO.

K. M:ts resolution den 20 juli 1636, enligt vilken kronotorpet Västerud anslagits till stom åt kyrkoherden i Filipstad. Hennes Kongl. Maij:tz nådige svar och förklaring uppå samptl. borgerskapetz utj Philipstadh underdånige supplication, actum Stockholm d. 20 julij a:o 1636. 1. Såssom borgerskapet dher sammastädes besväre sig underdåhnigst, att dheras kiyrkioherde kan ingalunda behielpa sig med dhe ringa ägor, som lyda under Yekete vreten, hvilken för detta till prästestombn deputerat ähr, ödhmiukel. begiärandes, att dhet cronotorpet Yesterudh ben:dh her effter till prestestomb förordnas måtte, jembvähl och att presten kunde såssom andre bekomma jern och qvicktijonden, sampt hvadh mehra dher faller; altså har här med landzhöfdingen att så frampt bem:te präate ägor bevjses så ringa vara dhet dheras kiyrkioherde sig dher med nödtorfftel. icke oppeholla kan, att han då inrymmer dhem bem:te torp till dheras prästestombn, såssom och alfvarl. tillhåller dhem som dher i bergzlagen boendes ähro, att dhe så vähl som andre godhvillekn uthgiöra prästen sin tionde, then the honom effter lagh plichtige ähro. Efter av pastor i Arvika bestyrkt avskrift bland verif. till prästverket, sid. 405.

Färnebo häradsrätts beslut den 28 februari 1662 angående torpet Västeruds andel i Paradishyttan. Näst erkendes then Vie i Paradijshyttan som Per Benolson i Vesterudh byggde, böra lyda och liggia till torpett Vesterudh. Ur domboken i Göteborgs landsark.

16.

FILIPSTAD OCH FÄRNEBO.

Utdrag av Norra och Västra Bergslagens bergstings dombok den 14 april 1820 angående pastorsstommen Västeruds andel i Paradishyttan. § 32. S. d. Med påstående att till käranderne af stå hälften af präststommens skog i Pardixhyttan hade bergsmannen Eric Mattsson, enkan Maria Gunnarsdotter i Yesterud och förmyndaren bergs sesmannen Hindrich Nilsson i Forss till tinget instämt fältprosten högärevördige och höglärde herr magister P . N. Helling. Då nu detta mål upropades förekom för Eric Mattsson och Maria Gunnarsdotter bergsmannen C. F. Bergenhem med behörig fullmagt försedd samt bergs sexmannen Hindrich Nilsson och herr fältprosten Helling sjelfve, äfvensom å högvördige domcapitlets i Carlstad vägnar herr rector scholse P . J . Berggren, enligt behörigt skrifteligt förordnande, hvarefter herr fältprosten Helling anmälte, det parterne med hvarandra om tvistemålet åsämjats och till efterlefnad ingått följande skrifteliga förening: » 1 /i6:delen i Vesterud afstås för evärdeliga tider till pastors stommen, hvaremot stommen åtager sig, att svara för en åttondedel (Vs) i alla de onera, som masugnen och hyttan tillhöra och hvarifrån stommen genom privilegier och författningar ej är fri. Tillika betalar pastoratet till ersättning för de nybyggnader och reparationer, som vid hyttan äro gjorde tvåhundrade (200) riksdaler rgssedlar, så vida pastoratets innevånare dertill samtycka, hvilken träffade förening samtelige parterne erkände för riktig samt anhöllo, att bergs tings rätten måtte densamma stadfästa, hvarjämte herr fältprosten Helling lofvade att vid först blifvande gällstämma pastoratets innevånare denna förening med förutstående villkor till antagning och fullgörande föreställa. Och acktar bergs tings rätten skäligt, efter derom af parterne skedd anmälan, att ofvanintagne förening härmed gilla och stadfästa. Ut supra. Efter originalet i kyrkans arkiv.

Filipstads sockenstämmoprotokoll den 24 augusti 1747 angående inköp av boställsgård åt komministern. 1 §. Uplästes protocollet af d. 25 junii sidsthe 1, 2 §§ angående den capellans gård som denna församlingen betingat till kiöp af herr häradshöfdingen Sandelin men sedermera blifvit afstådt till rådman Olof Schagerström med mera som samma protocoll utvisar, hvarpå högärevördige herr

16.

FILIPSTAD OCH FÄRNEBO.

probsten förestälte församl:n, at de nu voro samman kallade endast at giöra ett vist och beståndande slut om capellansgård, ty at längre draga detta angelägna ärendet ut på tjden lärer församlingen sielf finna icke vara nyttigt, hälst derutaf förorsakas missnöje samt hvarje banda oreda, ock capelianen, som nu är utan boställe, veth sig ingen utväg till nödiga husrum, ty behagade nu församlingens ledamöter stanna uti ett vist aftahl på thet detta ährendet icke må längre stå utan värkställighet både till capellanens så väl som församlingens olägenhet. Rådmannen herr Olof Schagerström utlät sig at han väl låfvat h:r magister Hedlund få vara qvar uti sin gård, men intet så länge tills församlingen skall kunna skaffa sig ny capelians gård utan allenast till nästkommande våhr eller midsommarstjd 1748 emot hyra bestående af 6 procent för capitalet, som gården honom kostar, hvilket stiger till 360 d:r koppm:t om åhret. Församlingen tyckte at en så ansenlig hushyra är alt för dryg och kostsam utan voro nu bäst at höra efter andra husrum för h:r magister Hedlund och således ansågo nu församlingens ledamöter för rådligast at öfverlägga hvad tompt el:r gård nu kunde ehrhållas till ett ständigt capellans boställe. Men då större delen af de öfrige närvarande fullmäcktiger efter frågade kyrkioherden herr magister Nils Bodins tompt med derpå stående ladugård här i staden, samt huru dyr den skulle hållas, svarade h:r Eric "Westring så , som kyrkioherdens fullmächtig at om församlingen behagar den der till handla så är bästa kiöpet 1,200 d:r koppm:t då penningarne skola straxt lefvereras, men skulle nu församlingen åstunda terminer med betalningen kostar hon 1,400 d:r koppm:t. Herr probsten förestälte församlingen at hvad de nu behaga välja och sluta, måtte stå fast och oryggeligit framdeles. Närvarande fullmächtiger kommo altså öfverens at genom votering efter hyttelaget se de nästas mening i detta ährendet, hvarpå hvar och en hytta särskilt upropades, at efter sin mening, då omröstningen stadnade i det enhälliga beslut, at blifva vid kyrkioherdens herr magister Nils Bodins tompt och ladugård för 1200 d:r koppm:t, hvilka penningar h:r magister Bodin nu straxt skola tillställas af de redan upburna medel til capellans gården, hvartill äfven denna stadsens respective närvarande invånare så väl som bergslagets fullmächtige utan vidare gensäielse eller skilgachtighet samtyckte. — — — — — — — — — — H:r Carl Jeansse vid Stöpsiön frågade, om icke brukspatron h:r Jean Jeansson behagade lemna manhus byggningen i gamla capellans gården till understöd i byggnaden på den nya samt betala h:r magister Bodin de om tompten kiöpslutne 1,200 d:r koppm:t. Hvarpå brukspatron Jeansson sig yttrade at som en dehl förmena honom hafva särdeles förmohn deraf, kan han 3785 19

16.

FILIPSTAD OCH FÄENEBO.

för ingen dehl sig dertill beqväma, utan påstod at som de ej vilja stå vid det kiöp som han ingådt med häradshövdingen herr Thure Sandelin, han då måtte få sina utgifna reverser tillbaka och sedan behagade församlingen giöra med den gamla capellans gården som dem bäst synes. Om sider frågade herr bruks patron Jeansson om de behagade yttra sig om det ingångna kiöpet skall stå som skedde d. 25 junii sidstke § 4, hvarpå närvarande fullmächtiger svarade med frågan hvad han ville gifva för den gamla cappellans toinpten, enär manhusen äro borttagna. Herr Jeansson utlät sig at han ej mehra då derföre kan gifva än 750 d:r koppm:t. Men närvarande fullmächtiger utlåto sig at under 1,000 d:r koppm:t får han intet at bekommas, eljest må han vara för församlingens räckning och ingalunda försäljas el:r borthyras innan allmän sammankallelse sker uti hela församlingen at der efter sammanträda och derom rådgiöra som de finna nyttigast med samma tompts föryttrande. Efter vidare öfvervägande emellan närvarande fullmächtiger och h:r bruks patron Jean Jeanssons fullmäcktig herr Ingemar Tingvall kommo de nu öfverens at för den gamla capellansgårds tompten, enär alla manhusen från portljdret äro bort tagne lemna bem:te herr brukspatron för 950 d:r koppm:t at betala 750 d:r nästkommande fastings marknad i Christinehamn 1748 men de 200 d:r betalas nu straxt till h:r magister Bodin för des tompt, på det han må erhålla sin fulla betalning efter slutat kiöp som är 1,200 d:rkoppm:t hvilket kiöp slut h:r Jeansson och sielf ärkjändt. Ur sockenstämmoprotokollen i kyrkans arkiv.

Filipstads sockenstämmoprotokoll den 17 augusti 1730 angående inköp av Dammängen till lönejord åt komministern. 15. Emedan handels- och förlagsmannen h:r Hindrick Herveg har vid detta tillfället till cappellans bostället här i församblingen updragit och afstått en sin vrett Dambängen kalladt med detta åhrs gröda och hvad annat dertill hörer för en faststäld kiöpesumma af tolf hundrade dahl. kopp:t, som han förbehölt sig tillfullo att åthniuta till näst infallande oxehelg el. d. 1 septenib., hvarföre blef enhälleligen beslutit det till föreskrefne ägendoms betalning och inlösen en hvar huushållare så af staden som bärgslagen skohla vara förpligtade att effter den proportion och liikhet som uti orgnistelöhnen emellan bärgsmännen och torparne redan giordt blif:t och här framman före stad-

16.

FILIPSTAD OCH FÄRNEBO.

gat finnes innom förberörde tiid utgiöra och sig afbörda ett liika kontingent, hvarifrån eij eller de som uti kyrkiebyggnaden vid Nordmarkshyttan sig giordt interesserade skohla böra sig undandraga och det i anseende dertill att de innan erhållit tillstånd till samma deras kyrkiebyggnadt förbundit sig till prästerskapet åhrl:n utgiöra såssom rättighet som andre deras vederlikar i bärgslagen, och i föllje hvaraf de äfven skohla böra vidkiännas och proestera sine andehlar uti alla de onera som till prästegårdsbyggnaden med mehra oumgiängehn ehrfordras samt af församblingens äldsta och förmän kan blifva samtyckt och bevilliat. Ur sockenstämmoprotokollen i kyrkans arkiv.

Filipstads och Färnebo sockenstämmoprotokoll den 12 januari 1817 angående inköp av Per Svens vret till lönejord åt komministern. § 2. Brukspatron Mitander tillkännagaf att han gemensamt med de öfrige af församlingen utsedde gode män assessor Geijer och borgmästar Tholér som till ökning i capelansbostället uphandlat en vrett, Pär Svenssons kallad, belägen vid Asphyttevägen för den förut bestämda summan 500 rd:r b:co. Församlingens närvarande ledamöter förklarade sig med tacksamhet nöjde med denna handel och bestämde en föreslagen summa af 24 rd:r b:co på hyttan, som sammanlagde ungefärligen utgöra capitalet och de 2 års innestående räntor. E t t utdrag af detta protocoll skulle ofördröj eligen tillställas kyrkovärden, som skulle draga försorg om taxeringens verkställande på hyttorna, så att hyttfogdarne kunde hafva pgrne indrifna inom februari månads utgång och i fastingen säkerligen att tillgå, då köpesumman för vretten skall erläggas. Ur sockenstämmoprotokollen i kyrkans arkiv.

Köpebrev den 17 januari 1817, varigenom Per Svens vret inköpts till lönejord åt komministern i Filipstad. Till Philipstads församling försälje vi underteknade den oss i arf tillfallne så kallade Pehr Svenss vrett vid Asphytte vägen, bestående af två tunne-

16.

FILIPSTAD OCH FÄRNEBO.

land 24 kappland rögd och 10 kappland orögd iord så den nu befinnes, för en betingad och med förbindelse betald köpesumma femhundrade rd. banco sedlar, och i följe hvaraf lägenheten må tillträdas den 25 nästkommande martii utan all gravation. Philip stad d. 17 januarii 1817. Maria Bjurbäck Olof Bjurbäck född Lundgren

genom Nils Mithander, efter fullmakt. (Sigill) Såsom tillkallade vittnen: J . F . Eose. C. G. Göthman. Till följe af detta salubref, som blifvit offentligen uppläst samt ordagrant uti lagfartsprotocollet infördt, blef den så kallade Per Svens vret på Philipstads grund, som blifvit inköpt för fem hundra rd. banco och till boställs vrett åt capellanen anslagen Philipstads församling tillhanda lagligen uppbuden vid Philipstads stadsrätt År 1817 den 3 februarii l:sta g, S. år den 3 martii 2:dra g, S. år den 31:sta martii 3:dje g; betygar På stadsrättens vägnar. Erik Tholér. År 1817 den 30:de junii vid Philipstads stadsrätt blef härå till laga fasta dömdt; betygar P å stads rättens vägnar. Erik Tholér. Efter originalet i kyrkans arkiv.

Filipstads och Färnebo soekenstämmoprotokoll den 21 maj 1837 angående inköp av boställe åt kloekaren-organisten. § 20. Herrar bruks patron P . G. Berggren, rådman Henrik Vallroth och factor Johansson hade, enligt sockenstäms beslutets 3 § af d. 12 sistlidne februarii fullgjort sitt uppdrag och föreslogo nu församlingens ledamöter, »att inköpa till klockare och organist boställe patron Alexander Hedbergs gård för en projecterad köpesumma af två tusende (2,000) rd:r rgs, att dessa penningar kunde tagas som lån ur Lundgrenska disposition, hälst hela församlingen en för alla och alla för en garanterade denna fonds bestånd, att årliga räntan för detta lån kunde af socken cassan utbetalas, och i händelse någon

16.

205 FILIPSTAD OCH FÄRNEBO.

gång deficit deruti uppstode, borde kyrkovärden vid vahlborgsmässo sockenstämma det tillkännagifva på det uttaxering må bestämmas, att tillträdet af detta boställe skulle blifva den l:sta nästkommande november, att organisten och klockaren årligen borde af sätta sin lön af Storbro- och Finshyttan, hvilken af kyrkovärden uppbäres och i sparbanqen insattes för att vid nödiga reparationer å nämnde boställe kunna användas, att klockaren och organisten borde vara befriad genom detta afdrag af sin lön från all reparations och byggnads skyldighet, att först inträffande kyrko råd borde bestämma, hos hvilken låntagare i Lundgrenska fonden den för inköpet erforderliga summan borde uppsägas, att kyrko rådet, sedan det inhändigat köpe-brefvet å den föreslagna gården, bör låta brändförsäkra densamma, att patron Hedberg borde vid köpesummans emottagning lemna gården gravations-fri, att de årliga onera nämnde gård komme att vidkännas af boställs-innehafvaren borde gäldas». Församlingens ledamöter biföllo detta project. Organisten och klockaren förklarade sig äfven nöjd med af ståendet af sin lön enligt ofvanstående project samt villig att de onera, gården finge vidkännas, honorera. Ur sockenstämmoprotokollen i kyrkans arkiv.

10.

Köpebrev den 1 november 1837, varigenom en del av tomten nr 35 inköpts till kloekar- och organistboställe i Filipstad. Till följe af träffad öfverenskommelse vid allmän sockenstämma med Färnebo församling den 21 maij detta år, upplåter och försälljer jag härmed till besagde församling min i staden Philipstad ägande andel uti tomten n:o 35 med alla där befinteliga byggnader i det skick de för närvarande befinnas emot en betingad och genom serskild af församlingens ombud denna dag utfärdad förbindelse betalt kjöpeskilling ett tusende trehundrade trettio tre (1,333) riksdaler 16 skilling banco sedlar, med rättighet för köparen att den försålda egendommen denna dag tillträda, försäkras. Philipstad den 1 november 1837. Alex. Hedberg. (Sigill).

Såsom på en gång närvarande vittnen intyga: Eobert Ringström. Olof Bäckelin pastors adjunct.

Med anledning af förestående köpebref blef å den derutinnan försålde andel af tomten under n:o 3 5 , som Fernebo församling mot ett tusende tre

16.

FILIPSTAD OCH FÄRNEBO.

hundrade tretio tre rd. 16 sk. bco af brukspatronen Alexander Hedberg sig tillhandlat, vid Philipstads rådstufvu rätt meddeladt upbud År 1838 den 5 mars första gången, samma år den 2 april andra gången, samma år den 7 maij tredje gången, samma år den 6 augusti blef laga fasta härå meddelad; betygar På rådstufvu rättens vägnar. A. V. Öländer. Efter originalet i kyrkans arkiv.

17.

NORDMARK.

17. Nordmark. Invånarna i »Norra fjärdingen)) av Färnebo socken erhöllo den 18 juli 1727 K. M:ts tillstånd att vid Nordmarkshyttan uppbygga ett kapell. På grund härav bildades år 1731 Nordmarks kapellag med egen prästman 1 ). Den 18 juni 1777 fastställde K. M:t en mellan Filipstads (Färnebo) moderförsamling och Nordmarks med flera kapellag träffad överenskommelse, enligt vilken de senare för framtiden befriades från skyldighet att bidraga till byggande av moderförsamlingens kyrka 2 ). I samband med fastställande av gällande lönereglering den 4 oktober 1872 förordnade K. M:t, att Nordmarks församling skulle efter dåvarande kyrkoherdens och komministerns avgång skiljas från Filipstads pastorat och utgöra ett särskilt regalt gäll samt komministerstjänsten i församlingen indragas. Denna reglering gick i verkställighet år 1887. I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen skulle kyrkoherden till boställe erhålla dåvarande komministersbostället Engvallsbron, vilket skulle av församlingen förses med för ett kyrkoherdeboställe erforderliga hus att sedermera byggas och underhållas enligt lag. Invånarna i Nordmarks kapellag hade vid dess bildande utfäst sig att förse den prästman, som där anställdes, med boställe 3 ). Detta skedde emellertid icke förrän år 1805. Efter beslut å sockenstämma den 24 mars 1805 inköpte nämligen församlingen genom köpebrev den 27 april samma år för en köpeskilling av 1,388 riksdaler 42 skillingar 8 runstycken riksgälds till detta ändamål den så kallade Carlgrenska egendomen, bestående av ))tre korgar eller Viss i Nordmarks hytta, fyra dito eller Vas i skog och mark)) jämte vissa uppräknade ägor samt hus och förmåner 4 ). *) Se anteckning i äldsta kyrkoboken i Göteborgs landsark. ) Genom k. brev den 6 maj 1830 befriades Nordmarks församling från skyldighet att bidraga till byggande av boställsgård åt och avlöning av komministern i Filipstad. 3 ) Se k. brev den 3 april 1728. 4 ) Köpehandlingen finnes intagen i Färnebo härads lagfartsprotokoll den 4 nov. 1806, § 34. 2

17.

NORDMARK.

De för inköp och bebyggande av det nya bostället erforderliga medlen anskaffades medelst uttaxering inom församlingen 1). Å den inköpta egendomen erhöll Nordmarks församling laga fasta den 8 mars 1808. Efter beslut å sockenstämma den 11 juni 1815 utbytte församlingen genom avhandling den 3 augusti 1815 med undantag av visst område 1 ') den till boställe inköpta fastigheten mot den så kallade Engvallsbron om 2 /i28 i Nordmarkshyttan »med hus och hemägor, skog och mark samt sågdel med mera alt som dertill hörer» och erlade en mellangift av 400 riksdaler banko 3 ). Å den förvärvade egendomen erhöll Nordmarks församling lagfart den 29 november 1887. 3 I kameralt avseende utbröts bostället från Nordmarkshyttan nr 1, en hytta av skatte natur, och upptogs i gällande jordebok såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen, med benämningen Nolberg eller Nordmarkshyttan nr 2, även kallad Engvallsbron, Ve* hytta. Sedan genom löneregleringsresolutionen bestämts, att åt kyrkoherden i det nybildade pastoratet skulle anslås dåvarande komministersbostället Engvallsbron, uppkom på grund av boställets olämpliga läge och dåliga beskaffenhet fråga om utbyte av detsamma mot lämpligare egendom. Genom nådigt brev den 30 april 1880 erhöll församlingen tillstånd att till inköp av jord för utvidgning av bostället eller till bidrag vid anskaffande av nytt kyrkoherdeboställe använda ett belopp om 3,059 kronor 32 öre, som tillfallit bostället i ersättning för därifrån exproprierad jord. Efter beslut å kyrkostämma den 31 oktober 1887 utbytte församlingen genom avhandling den 12 december 1887 4) under förutsättning av K. M:ts godkännande bostället Engvallsbron mot bergsmannen Joh. Johnssons konkursmassa tillhöriga Ve* i Nordmarkshyttan jämte från annan egendom avsöndrade lägenheten Kopparbo å kyrkheden om 1 tunnland 26 kappland, varjämte församlingen erlade en mellangift av 14,000 kronor. Genom nådigt brev den 18 maj 1888") godkände K. M:t bytet på sådant sätt, att :7c4 i Nolberg eller Nordmarkshyttan nr 1 jämte lägenheten Kopparbo skulle, fria från inteckning och gästgiveriskyldighet, i stället för Nolberg eller Nordmarkshyttan nr 2 bliva kyrkoherdeboställe i Nordmarks församling, samt att det nya bostället skulle i jordeboken upptagas under namn av Nolberg eller Nordmarkshyttan nr 3 såsoin 3/w hytta. Såsom bidrag till gäldande av den vid bytet betingade mellangiftea 1 ) Handlingar i kyrkans arkiv. — Därvid hade Skåltjärnshyttan i Färnebo församling emct rättighet att njuta församlingsvård i Nordmark frivilligt åtagit sig att bidraga efter V m hytt*. 2 ) Detta område försåldes sedermera (se sockenstämmoprotokoll den 23 maj 1816). 3 ) Bytesbrevet finnes i original i kyrkans arkiv. 4 ) Bil. 1. 8 ) Bil. 2.

17.

NOEDMAEK.

fick församlingen, som skulle förse det nya bostället med erforderliga hus, vilka sedermera skulle byggas och underhållas enligt lag, använda ovannämnda expropriationsmedel, 3,059 kronor 32 öre. Å det nya bostället — 3.'64 av Nordmarkshyttan samt lägenheten Kopparbo, den sistnämnda på en över Tabergsåsen år 1816 upprättad karta betecknad med nr 325 — erhöll församlingen lagfart den 1 oktober 1888. På grund av ovannämnda bestämmelse i 1888 års kungl. brev har det nya bostället i kameralt avseende utbrutits från Nordmarkshyttan nr 1 och i jordeboken upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen, under benämningen Nolberg eller Nordmarkshyttan nr 3, Ve4 hytta, men benämnes jämlikt kammarkollegii beslut den 30 december 1919 numera endast Nordmarkshyttan. Lägenheten Kopparbo, som är avsöndrad från V128 i Nordmarkshyttan *), finnes däremot icke särskilt redovisad i jordeboken såsom ecklesiastik jord. Genom kungl. brev den 16 juli 1915 har boställshavaren förklarats berättigad uppbära hela behållna avkastningen från boställets skog.

Urkundsbilagor. i. Bytesbrev den 12 december 1887, varigenom till kyrkoherdeboställe i Nordmark förvärvats 3/u av Nordmarkshyttan. Under förutsättning att Kungl. Maj:ts nådiga tillstånd dertill erhålles, bortbyta vi, såsom komitterade för Nordmarks församling enl. vidfogade kyrkostämmobeslut och med den rätt församlingen egendomen innehar, till herr Joh. Johnssons konkursmassa nuvarande kyrkoherdebostället 2/i28 delar i Nordmarkshyttan med dertill hörande inägor, skog och hus, sådant det befinnes, med afräkning af derifrån till Nordmarks—Klarelfvens järnväg skedd af söndring, och bortbyta vi undertecknade sysslomän i herr Joh. Johnssons konkursmassa, på grund af vidfogade fullmakt och utdrag af protocoll vid borgenärssammanträde d. 7 dennes, till Nordmarks församling 6/i28 delar i Nordmarkshyttan enl. kom. landtmätare C. M. Carlqvists förslag till delning af alla egorna till 17/'i28 i Nordmarkshyttan af d. 15 okt. 1887 bestående af 12 hektar 58,1 ar inrosningsjord samt 199 hektar 93,3 ar afrösningsjord, x

) Se Färnebo härads lagfartsprotokoll den 10 april 1877, § 11.

3785 19

17.

NORDMARK.

sådan egendomen befinnes samt med den rätt konkursmassan den samma innehar med dertill hörande inägor, skog och hus, äfvensom från annan egendom af söndrade lägenheten Kopparbo 1 t:ld 26 kappland jord i Nordmarks hyttan med dera varande hus, allt emot det att konkursmassan af församlingen erhåller en mellangift af 14,000 kronor, som betalas en månad efter tillträdet, hvilket beräknas ske före den 1 nästa juni om Kongl. Maj:ts tillstånd dess förinnan erhållits, eller ock, under samma förutsättning, den 14 mars 1 8 8 9 . Af konkursmassans egendom må innehafvaren före tillträdet under tiden afbruka nödig vedbrand samt behövligt gärdsle. Häraf 2:ne exemplar vexlade. Taberg den 12 december 1887. A Nordmarks församlings vägnar. A. Jansson. Joh. Svensson. A. Ros. A herr Joh. Johnssons konkursmassas vägnar. J. E. Jansson. Jonas Larsson. Syssloman.

Herrar A. Janssons, Joh. Svenssons, A. Eos, J. E. Janssons och Jonas Larsons egenhändiga namnteckningar intyga på en gång närvarande. Axel Westbom. Fr. Norden. § 7. År 1888 den 1 oktober, vid första allmänna sammanträdet under lagtima höstetinget med Fernebo härad, meddelades lagfart å dels tre sextiofjerdedelar i Nordmarkshyttan, dels lägenheten Kopparbo om ett tunnland 26 kappland jord å kyrkoheden i Nordmarkshyttan uti Nordmarks socken, sistnämnda lägenhet på kartan öfver Tabergsåsen betecknad med n:o 3 2 5 , hvilka fastigheter Nordmarks församling enligt detta bytesbref mot annan fastighet och mellangift i penningar tillbytt sig af Johan Johnssons konkursbo; betygar På härads rättens vägnar. C. E. Odencrants. Efter originalet i kyrkans arkiv.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 18 maj 1888 angående utbyte av kyrkoherdebostället i Nordmark. Oscar etc. Sedan Vi dels genom nådig resolution den 4 oktober 1872 förordnat, att Nordmarks församling skulle skiljas från Filipstads pastorat och komministerstjensten i församlingen indragas, äfvensom att förra komministersbostället, kalladt Engvallsbron och utgörande Ve* af skattehyttan Nolberg eller Nordmarkshyttan n:r 1, skulle blifva kyrkoherdeboställe, dels, på ansökning

17.

NORDMARK.

af Nordmarks församling, genom nådigt bref den 30 april 1880 medgifvit, att ett belopp af 3,059 kronor 32 öre, som tillfallit nämnda boställe för derifrån exproprierad jord, finge användas till inköp af jord för boställets utvidgande eller såsom bidrag vid anskaffande af ett nytt kyrkoherdeboställe, så har Nordmarks församling med förmälan att församlingen, under förutsättning af Vårt nådiga bifall, träffat aftal med sysslomännen i bergsbruksidkaren Joh. Johnssons konkursmassa om förvärfvande af konkursmassan tillhöriga 3 /Ö4 af Nordmarkshyttan n:r 1 jemte lägenheten Kopparbo om 1 tunnland 26 kappland genom byte mot nuvarande kyrkoherdebostället och en mellangift af 14,000 kronor, i underdånighet anhållit, att Vi måtte meddela nådigt tillstånd till ett sådant byte, hvilket borde gå i verkställighet den 1 juni eller 14 mars näst efter det nådigt bifall till bytet vunnits, samt att ofvanberörda expropriationsmedel finge användas till bidrag vid gäldande af mellangiften; och hafva sökandena, under åberopande af ett utaf kommissionslandtmätaren C. M. Carlqvist afgifvet, handlingarne bifogadt intyg, till stöd för sin begäran anfört: att det nuvarande bostället, som vore församlingens egendom och beläget på 1U mils afstånd från kyrkan, innehölle endast 5,306 hektar eller 10 tunnland 24 kappland tomt, åker och äng samt 88,57 hektar eller 179 tunnland 14 kappland afrösningsjord, alltsammans af svag beskaffenhet, samt att af skogen, hvilken icke lemnade tillräckligt husbehofsvirke, en del låge på ett afstånd af 2V2 mil från hufvudgården; att deremot det föreslagna nya bostället hade 12,581 hektar eller 25 tunnland 15,5 kappland inrösningsjord och 199,933 hektar eller 405 tunnland 0,1 kappland afrösningsjord; att denna egendom, belägen i närheten af kyrkan, vore af särdeles god beskaffenhet både till inrösningsoch afrösningsjord, samt att dess inegor vore belägna vid hufvudgården i ett enda skifte och skogsmarken på endast omkring XU mils afstånd derifrån. Efter nådig remiss hafven I häröfver infordrat yttranden af kyrkoherden i Nordmarks församling F. Norden, domkapitlet i Karlstad och Vår befallningshafvande i Vermlands län, hvilka samtlige tillstyrkt bifall till ansökningen, samt, med öfverlemnande af dessa yttranden, den 17 sistlidne april afgifvit eget utlåtande och deri upplyst: att det gamla bostället, som i jordeboken är upptaget under namn af Nolberg eller Nordmarkshyttan n:r 2, år 1886 taxerats till 2,800 kronor och det nya till 8,400 kronor; att det förra har sig åsätt en grundskatt af 1 krona 63 öre och Nordmarkshyttan n:r 1, 63/64 hytta, som jemväl är gästgifvaregård, 102 kronor 89 öre; samt att Nordmarkshyttan n:is 1 och 2 varit gemensamt extra roterade för IV4 rote, efter hvilket rotetal numera, enligt nådiga kungörelsen angående upphörande af tackjernstionden m. m. den 9 juni 1 8 7 1 , utgöres rotevakansafgift till hälften; och ehuru önskligt varit, att en uppskattning egt rum af de till utbyte ifrågasatta egendomarne så till jord som åbyggnad, hafven I likväl, då dels af vad hand-

17.

NORDMARK.

lingarne innehölle, med säkerhet kunde antagas, att jordens värde å det nya bostället öfverstege värdet å det nuvarande med åtminstone så stort belopp, som det Vi genom nådiga brefvet den 30 april 1880 stält till församlingens förfogande för anskaffande af nytt boställe, dels det tillkomme församlingen att, i likhet med livad genom nådiga resolutionen den 4 oktober 1872 föreskrifvits i afseende å det nuvarande bostället, förse det nya bostället med erforderliga hus, som der kunde saknas, i underdånighet tillstyrkt, att Yi måtte till ifrågavarande byte lemna nådigt bifall med åtskilliga af eder föreslagna vilkor och bestämmelser. Vid föredragning af detta ärende hafve Vi funnit godt medgifva, att nuvarande kyrkoherdebostället Nolberg eller Nordmarkshyttan n:r 2 må utbytas mot bergsmannnen Joh. Johnssons konkursmassa tillhöriga tre sextiofjerdedelar i Nolberg eller Nordmarkshyttan n:r 1 jemte lägenheten Kopparbo, hvilka i stället skola blifva kyrkoherdeboställe i Nordmarks församling, samt att församlingen må såsom bidrag till gäldande af den bestämda mellangiften använda ofvannämnda expropriationsmedel 3,059 kronor 32 öre, äfvensom att bytet må gå i verkställighet den 1 nästkommande juni; skolande härvid, i enlighet med hvad I tillstyrkt, iakttagas: att det nya kyrkoherdebostället af församlingen förses med de för ett sådant boställe erforderliga hus, som sedermera byggas och underhållas enligt lag; att det nya bostället till församlingen öfverlemnas fritt från inteckning och från den gästgifveriskyldighet, som kan åligga detsamma; att det nya bostället i jordeboken upptages under namn af Nolberg eller Nordmarkshyttan n:r 3 såsom tre sextiofjerdedels hytta med dera belöpande grundskatt och rotering; samt att grundskatt och rotering jemte hytteandelen för Nolberg eller Nordmarkshyttan n:r 1 i förhållande dertill minskas. Hvilket etc. Stockholms slott den 18 maj 1888. Efter originalet hos kammarkoll.

18.

EÄMEN.

18. Ramen1). I Gåsborns församling bildades på 1780-talet Ramens kapellag med egen prästman 2 ). Enligt särskilda av K. M:t den 15 april 1788 och den 3 maj 1790 meddelade beslut skulle Ramen icke vara skyldig att bygga kyrka och prästgård i Gåsborn, enär dylik skyldighet endast åvilade kapellförsamling i förhållande till moderförsamling och Gåsborn och Ramen voro två från varandra skilda kapellförsamlingar, lydande under Filipstads moderkyrka. Genom kungl. brev den 22 juli 1859 förordnades, att Ramen skulle vid dåvarande komministerns avgång skiljas från Filipstads pastorat och utgöra eget gäll. Denna reglering gick i verkställighet år 1876. I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 25 oktober 1872 innehar kyrkoherden »pastorsbostället Rämsnäs». A sockenstämma med Ramens församling den 21 januari 1787 bekräftade ägaren av Ramens bruk brukspatronen Christopher Myhrman en av hans fader gjord utfästelse att skänka boställe åt prästen i församlingen. Genom gåvobrev den 5, med tillägg den 8 juni 1791 skänkte Myhrman på grund därav till Ramens församling »den vid kyrkian belägne ägendom at för alla tider såsom boställe af prästen i församlingen innehafvas))3). Prästen tillträdde därefter och innehade nämnda av församlingen bebyggda egendom såsom boställe. Lagfart därå synes icke kava meddelats, och den 27 september 1883 utfärdade Ramens aktiebolag såsom dåmera ägare av Ramens bruksegendom nytt gåvobrev, varigenom *) D e n n a församling, som tidigare jämväl benämnts Näsräm, E ä m och Kammen, kallas numera endast Ramen enligt k. brev den 23 okt. 1891. 2 ) Bil. 1. — Ar 1775 anhöllo hos K. M:t Ramens och Lesjöfors bruks ägare att på Näsiämshyttans ägor i Gåsborns församling få uppbygga en kyrka för församlingens norra del. Gåsborns församling hade ej något att invända mot kapellbyggnaden m e n bestred att däri deltaga. Genom k. res. den 7 m a r s 1777 förständigades sökandena att ställa sig till efterrättelse vad råd. res. på allmogens besvär den 12 dec. 1734 i sådant avseende stadgade, >så framt ej på cnnat sätt förening h ä r u t i n n a n kan träffas >. 3 ) Bil. 1.

18.

KÄMEN.

bolaget av detsamma tillhöriga 13/ie av Näsrämshyttan nr 1, en halv hytta av skatte natur, till församlingen såsom gåva överlämnade lägenheten Rämsnäs, utgörande församlingens präst- och klockarboställen 3 ) att användas till nämnda ändamål och innehållande enligt en av kommissionslantmätaren C. G. Laurell år 1882 upprättad karta en areal av 14,199 hektar, därav pastorsbostället 11,449 hektar, klockarbostället 1,68 hektar och kyrkogärden med mera 1,07 hektar. Härå meddelades lagfart för Ramens församling den 7 april 1884 2 ). A denna lägenhet har avgäld icke fastställts eller fastställelse såsom avsöndring meddelats, men i 1877 års nu gällande jordebok har såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen, med benämningen Rämsnäs nr 1 införts ett oskattlagt torp med anteckning: »Skänkt av Rams bruksbolag till boställe för kyrkoherden i pastoratet» 3 ). Bostället saknar skogs- och betesmark. Enligt löneregleringsresolutionen erhåller boställshavaren av församlingen i ersättning härför 100 vinterlass ved samt mulbete å angränsande skogsmark för å bostället vinterfödda kreatur, varjämte församlingen bygger och underhåller boställets hus.

Klockaren. Genom köpebrev den 13 juni 1848 förvärvade Ramens församling av Ramens bolag för en köpeskilling av 233 riksdaler 16 skillingar banko 4 ) till tomt för skolhusbyggnad samt boställe åt skolläraren och klockaren »vid pass 250 famnar röjd jord af Rams bolags torplägenhet Norra Näset jemte andel i derintill gränsande stenbunden hagmark och mosse näst invid prestgårdens egor, alltsammans inom utstakadt råmärke» 5 ). Lagfart å fånget söktes i mars 1858, men förklarade häradsrätten, att, då köpebrevet icke vore av vittnen styrkt och ej uppgivits, från vilket hemman lägenheten avsöndrats, samt vederbörlig avgäld icke förbehållits och fastställts, kunde lagfart icke meddelas. Den 27 september 1883 utfärdade Ramens aktiebolag ny överlåtelsehandling å bostället, varigenom bolaget till församlingen såsom gåva överlämnade lägenheten Rämsnäs, utgörande församlingens präst- och klockarboställen. Om lägenheten Rämsnäs hänvisas till vad därom anförts under kyrkoherden. *) Klockarbostället hade församlingen köpt år 1848 men icke heller därå erhållit lagfart (se nedan). 2 ) Bil. 3. s ) Jordeboksenheten R ä m s n ä s nr 1 torde emellertid få anses omfatta hela lägenheten Rämsnäs enligt 1882 års ovannämnda karta. 4 ) Köpeskillingen utgick från > diverse kassan» (se sockenstämmoprotokoll den 17 okt. 1841). B ) Bil. 2.

18.

RAMEN.

215 Urkundsbilagor. i.

Visitationsprotokoll den 5 juni 1791 med däri intaget gåvobrev, varigenom till prästboställe i Ramen skänkts viss jord. År 1791 den 5 junii då visitation efter derom skiedd ordentelig kundgiörelse skulle anställas med Normarcks och Eäms församlingar uti Normarcks kyrka företog sig visitator, stiftets biskop, högvördige herr doctor Herman Schröderheim at förut efterfråga och afgiöra hvad särskildt rörde Eäms församling, dess kyrka och ceconomia. § 1. Eäms kyrkia, som är af trä, grundades 1781 efter Kongl. Maijst:ts därtil nådigst gifne tillståndsbref af den 7:de martii 177 7 samt invigdes 18:de söndagen efter trinit 1786 och har Eäms ägare, herr brukspatron Chr. Myhrman, hvars förtjenster emot denna församling herr visitator af flera anledningar fann ordsak att med tacksamhet å församlingens vägnar ärkjänna, ädelmodigt skänckt jorden till kyrkans grund och kyrkogård samt dess utom till präste boställe donerat den vid kyrkan belägne ägendom, genom följande gåfvobref: Sedan jag den 21 januarii 1787 vid sochne stämman med Eäms capelllag inför protocollet öfverlämnadt, den vid kyrkan belägne ägendom, at för alla tider såsom boställe af prästen i församlingen innehafvas, så afstår jag och nu härigenom för mig och de mina samt mina efterkommande, hvilka de och må vara, all ägande och nyttiande rätt till denna nämda ägendom (samt äfven tillåter, at den genom rödjning innom hanck och stör må utvidgas) och den tillägnar Eäms församling, at af prästen vid densamma nu och framdeles nyttias och brukas med det förbehåll allena, at det vägstycke på Philipstads väg, som vid sidsta vägdelning denna ägendom tildeltes af dess innehafvare hädanefter som hittils af honom underhålles, och han för alla åtal därå ensam ansvarar, hvilket skedde i vittnens närvaro vid Normarcks hytta då biskops visitation hölts den 5:te junii 1 7 9 1 . Christopher Myhrman. (K S.) Det intyga Sten Jsrael Sundelius. Nils Pihl Mullberg. Mundteligen anförde äfven herr bruks patronen hvad han ock sedermera vid visitationen i Gåsborns kyrka den 8:de i denna månad på samma sitt gåfvo bref a tergo tecknat af detta innehåll:

18.

RAMEN.

Om i anseende til å andra sidan tecknade gåfvo bref jus patronatui skulle framdeles komma i fråga, så afstår jag och härmed afsäger mig och mina efterkommande all rättighet at härå giöra anspråk och tilgodo niuta, men förbehåller mig, församlingen och efterkommande den fri- och rättigheten at vid präste skifte få välja och kalla präst, på sätt som förr är skiedt, och i händelse af stridighet innom församlingen, at han genom omröstning väljes. Gåsborn under visitationstouren den 8: de junii 1 7 9 1 . Christopher Myhrman. Sålunda vara efterfrågadt, upgifvit och påminnt, intygar ut supra. På ämbetes vägnar Herm. Schröderheim. Episc. carolstad. Lars Wallin. Olof Bjurbäck. Sten Jsr. Sundelius. Contractsprost. Eloq. o. poet. lector. Präp. et past. loci. Pär Alstedt. Ur originalet i kyrkans arkiv. 2.

Köpebrev den 13 juni 1848, varigenom Ramens församling till boställe åt skolläraren och klockaren med mera inköpt ett jordområde invid prästbostället. Sedan jag på de grunder sockenstämmoprotokollen af den 6 juni och 17 October 1841 omförmäla, öfverenskommit med Rams församlingsboer om upplåtande till skolhusbyggnad och boställe åt skolläraren och klockaren uti socken, af vid pass två hundra femtio famnar röjd jord af Kams bolags torplägenhet Norra Näset jemte andel i derintill gränsande stenbunden hagmark och mosse, näst invid prestgårdens egor, alltsammans inom utstakadt råmärke, emot en öfverenskommen och betingad köpeskilling af två hundra tretio tre riksdaler sexton skillingar banko, hvilken redan liquiderad härmed quitteras; så af händer jag härmed Rams bolag berörde jordrymd, andel i hagmark och mosse och tillegnar desamma Rams församling att såsom dess välfångne egendom besitta, och till ofvannämnde boställslägenhet bruka låta. Ramen den 13 juni 1848. Göthrik Myhrman. Disponent af Rams bolags egendomar. (Sigill). (Sigill). § 197. Ar 1848 den 14 October vid lagtima höstetinget med Fernebo härad uti Philipstad är denna afhandling till härads rätten ingifven och uti domboken till framtida säkerhet intagen; betygar På härads rättens vägnar. Axel Anderson.

18.

RAMEN.

§ 17. År 1858 den 4 mars vid lagtima ting med Fernebo härad söktes lagfart på grund af detta köpebref men kunde ej meddelas, utan resolverades på sätt protokollet visar; betygar På härads rättens vägnar. Severin Löwenhielm. § 9 1 . År 1858 den 21 oktober vid lagtima ting med Fernebo härad har denna afhandling blifvit härads rätten företedd och, på begäran, uti domboken ånyo införd ; betygar På härads rättens vägnar. Severin Löwenhielm. Efter originalet i kyrkans arkiv.

Gåvobrev den 27 september 1883, varigenom tidigare skedda förvärv av boställen åt prästen och klockaren i Ramen bekräftats. Eämens aktiebolag öfverlämnar härmed, enligt vid ordinarie bolagsstämma den 31 nästlidne juli derom fattadt beslut, åt Eäms församling såsom gåfva, att till prest- och klockareboställen användas, lägenheten Eämsnäs, utgörande, enligt herr kommissionslandtmätaren C. G. Laurells efter behörigt förordnande den 7 november 1882 deraf verkstälda uppmätning och uträkning 14 hektar 19,9 ar eller 28 tunnland 24,5 kappland af bolagets egande 1 3 /IG av Näsrämshyttan nr 1, half hytta; egande Eäms församling att på sin bekostnad å berörda lägenhet söka lagfart äfvensom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes resolution angående bestämmandet af den afgäld, som bör från lägenheten till stamhemmanet utgå. Stockholm den 27 september 1 8 8 3 . För Eämens aktiebolag. Olof Nauclér. Fr. P:son Beijer. E. Myhrman. Egenhändiga namnteckningarna bevittna: C. O. Göthlin. J. Nilsson. § 1 1 . År 1884 den 7 april, vid lagtima ting med Fernebo härad, beviljades, på grund af detta gåfvobref lagfart för Eäms församling å den från 13 /i6 i halfva kronoskattebergsmanshemmanet Eämshyttan eller Näsrämshyttan afsöndrade lägenheten Eämsnäs, som innehåller 14 hektar 19,9 ar eller 28 tunnland 24,5 kappland; betygar På härads rättens vägnar. Severin Löwenhielm. Efter originalet i kyrkans arkiv. 3785 19

19.

GÅSBORN.

19. Gåsborn. Gåsborns kapell i Färnebo församling uppgives hava anlagts år 1596. Ar 1692 anställdes särskild präst därstädes 1 ). Den 18 juni 1777 fastställde K. M:t en mellan Filipstads (Färnebo) moderförsamling och Gåsborns med flera kapellag träffad överenskommelse, enligt vilken de senare för framtiden befriades från skyldighet att bidraga till byggande av moderförsamlingens kyrka 2 ). Från Gåsborn utbröts på 1780talet Ramens kapellag. Enligt särskilda av K. M:t meddelade beslut voro Ramen och Gåsborn att anse såsom tvenne från varandra skilda kapellförsamlingar, lydande under Filipstads moderkyrka 3 ). Genom kungl. brev den 21 april 1846 förordnades, att Gåsborn skulle vid nästinträffande kyrkoherdeledighet avskiljas till eget gäll. Denna reglering gick i verkställighet år 1859. I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 26 april 1872 innehar kyrkoherden »pastorsbostället», vars hus byggas och underhållas av församlingen. Enligt 1698 års så kallade prästverk hade kaplanen i Gåsborn intet boställe 4 ). Sådant har sedermera anskaffats, men har det icke kunnat tillförlitligen utredas, när eller på vad sätt detta skett. I instrumentet till en å Gåsbornshyttan, numera Gåsborn, nr 1 den 12 juni 1767 förrättad skattevärdering uppgives, att kaplansbostället, som utgjorde allenast en vret, vore upptaget på Gåsbornshyttans ägor 5 ). Beträffande sättet för boställets tillkomst föreligga olika uppgifter, dels att det inköpts av förJ

) Hammarin I I : 9 f. ) Genom Kbfdes utslag den 21 nov. 1746 hade Gåsborn befriats från skyldighet att bidraga till byggande av prästgård åt komministern i Filipstad. s ) Se sid. 213. 4 ) Allm. bil. 3. — I nåd. res. den 14 nov. 1693 på prästerskapets i Karlstads stifts besvär sade sig K. M:t vilja benåda kaplanen i Gåsborn med boställe, >emedan h a n nödvändigt måste bo vid annexan», samt anbefallde landshövdingen att låta för kaplanen utse Vs h e m m a n eller oskattlagt torp i socknen. Någon verkställighet av denna befallning synes emellertid icke hava skett. 5 ) Kammarkollegii skatteköpsakt den 30 okt. 1769. 2

19.

GÅSBORN.

samlingen 1 ), dels enligt protokoll vid biskopsvisitation den 8 juni 1791 2 ) att det skänkts av »en bergsmansänka, hvars namn nu var i förgätenhet)). Enligt nämnda visitationsprotokoll bestod bostället allenast av ett litet torp utan skog till vedfång och mulbete. Bostället har i nu gällande jordebok införts bland skatteegendomar, boställen, under namn av Gåsbornshyttan nr 2, ett oskattlagt torp, med anteckning, att detsamma vore beläget å Gåsbornshyttans nr 1 ägor, men benämnes jämlikt kammarkollegii beslut den 30 december 1919 numera Gåsborn. Bostället saknar såsom nämnts skogs- och betesmark. Enligt löneregleringsresolutionen erhåller kyrkoherden av församlingen i ersättning härför 125 lass sommartorr ved, nödigt gärdsel- och hässjevirke samt, intill dess beteshage för bostället anskaffats, kontant 40 kronor årligen. Av medel, som lämnats såsom ersättning för ett till väg i anspråk taget område från bostället, har bildats en fond å 214 kronor 89 öre, vara boställshavaren enligt kungl. brev den 31 oktober 1890 uppbär räntan.

Klockaren. Till boställe åt klockaren inköpte Gåsboms församling enligt avhandling den 15 oktober 1831°) för 100 riksdaler riksgälds en från Ve* i Gåsbornshyttan avsöndrad lägenhet om 740 kvadratfamnar 4 ). Sedan särskild bostad med planteringsland anskaffats åt innehavaren av de förenade klockar- och organisttjänsterna samt folkskollärartjänsten i Gåsbornshyttan, anhöll församlingen år 1902 hos K. M:t om tillstånd att få försälja nämnda åt klockaren till boställe anvisade lägenhet. Genom nådigt brev den 27 februari 1903 5) förklarade K. M:t, att från det allmännas sida hinder ej mötte för den tilltänkta försäljningen, dock med villkor att församlingen till klockaren, så länge han utan särskilt klockarboställe innehade klockarbefattningen i Gåsborn, årligen erlade ett belopp, motsvarande vanlig ränta å försäljningssumman utan minskning i hans övriga såsom församlingens klockare och organist åtnjutna löneförmåner, *) Kbfdes utslag den 21 nov. 1746 och instrument över ekonomisk besiktning den 8 okt. 1832. I beskrivningen till en av J. Bergius år 1723 upprättad karta säges bostället vara förunt kaplanen av »bergsmännen». 2 ) Kyrkans arkiv. 3 ) Köpehandlingen intogs »till laga säkerhet» i häradsrättens inteckningsprotokoll den 20 okt. 1831, § 34. 4 ) Omkring år 1800 hade församlingen erhållit tillstånd att uppbygga bostad åt klockaren på ett n ä m n d a fastighet tillhörigt skogsrep, vara boställshavaren sedermera u t a n tillstånd verkställt uppodlingar. Nämnda intaga vitgjorde det av församlingen år 1S31 till boställe inköpta området. 5 ) Bil.

19.

GÅSBORN.

s å d a n a de för det d å v a r a n d e skulle u t g ö r a s . F ö r den h ä n d e l s e k l o c k a r sysslan skulle k o m m a a t t i en framtid skiljas från skollärartjänsten i G å s b o r n s h y t t a n , skulle l ä m p l i g t b e l ä g e t boställe åt k l o c k a r e n p å förs a m l i n g e n s b e k o s t n a d anskaffas och b e b y g g a s . Bostället försåldes därefter den 18 n o v e m b e r 1 9 0 3 för en s u m m a av 1,130 k r o n o r . A v försäljningsmedlen h a r bildats en fond (»Gåsborns f ö r s a m l i n g s klockarboställsfond»), som den 31 december 1919 u p p g i c k till 1,313 k r o n o r 73 öre.

Urkundsbilaga. K. M:ts brev till kammarkollegium den 27 februari 1903 angående försäljning av en såsom klockarboställe disponerad lägenhet i Gåsbornshyttan. Oscar etc. Hos Oss har Gåsborns församling i underdånighet anhållit, att enär klockare- och organistbefattningarna i församlingen vore under vanliga villkor förenade med folkskoleläraretjänsten i Gåsbornshyttan, hvarest särskild lärarebostad med planteringsland funnes att tillgå, den åt församlingens klockare till boställe anvisade, likaledes i Gåsbornshyttan befintliga lägenhet om 740 kvadratfamnar, hvilken församlingen enligt af handling den 15 oktober 1831 för egna medel inköpt af Erik Jacobsson och hans hustru Anna Flick såsom ägare af en sextiofjärdedel i Gåsbornshyttans hyttelag, måtte få försäljas och behållna räntan å försäljningsmedlen tilläggas klockare- och organistlönen. Efter nådig remiss hafven I dels låtit i ärendet höra indelningshafvaren klockaren A. Andersson, hvilken, under uppgift att lägenheten för närvarande vore utarrenderad emot årligt arrende af femtio kronor, medgifvit den ifrågasatta försäljningen, dock under förbehåll att församlingen hölle Andersson skadeslös genom att årligen till honom i hans återstående lifstid erlägga ett arrendesumman motsvarande belopp af femtio kronor, dels ock infordrat underdåniga yttranden af domkapitlet i Karlstad och Vår befallningshafvande i Värmlands län, hvilka myndigheter uttalat sig för bifall till ansökningen, hvarefter och sedan I erhållit bestyrkt afskrift af, förutom annat, ofvanberörda köpeafhandling, till säkerhet för hvilken inteckning i stamfastigheten beviljats och sedermera förnyats senast den 14 februari 1898, Vår landtmäteristyrelse efter verkställd arkivutredning sig yttrat och därvid, med upplysning att, såvidt i rikets generallandtmäterikontor förvarade kartor och handlingar gåfve vid handen,

19.

GÅSBOEN.

221 Gåsbornshyttan ej undergått laga skifte, anmärkt, att i följd häraf ägare af sagda lägenhet vore vid eventuellt laga skifte underkastad den i 8 3 § skiftesstadgan omförmälda skyldighet att, ifall ordentlig skiftesläggning skulle af lägenheten hindras, få densamma intagen i skiftet samt efter delningsgrund och gradering förlagd å ställe, där det till beredande af redigt skifte lämpligen kunde ske. Uti eget underdånigt utlåtande den 10 februari 1903 hafven I meddelat, att ifrågavarande lägenhet ej blifvit särskildt upptagen i jordeboken, där emellertid Gåsbornslryttan förekomme utan mantalsbeteckning men såsom hel hytta bland skatteegendomar inom Gåsborns socken och Fernebo härad. Vid föredragning af detta ärende hafve Vi funnit godt förklara, att från det allmännas sida hinder ej möter för den tilltänkta försäljningen, dock under villkor och förbehåll dels att, för den händelse klockaresysslan skulle komma att i en framtid skiljas från skollärare tjänsten i Gåsbornshyttan, lämpligt beläget boställe åt församlingens klockare på församlingens bekostnad anskaffas och bebygges, dels ock att församlingen till klockaren så länge han utan särskildt klockareboställe innehar klockarebefattningen i Gåsborns församling, årligen såsom ersättning för mistningen af bostället erlägger ett belopp, motsvarande vanlig ränta å försäljningssumman, dock icke under femtio kronor, hvad nuvarande indelningshafvaren beträffar, utan minskning i hans öfriga såsom församlingens klockare och organist åtnjutna löneförmåner, sådana dessa för närvarande skola utgöras. Hvilket etc. Stockholms slott den 27 februari 1 9 0 3 . Efter originalet hos kammarkoll.

20.

BRATTPORS.

20. Brattfors. I Färnebo församling bildades på 1660-talet Brattfors kapellag 2 ). Ar 1690 anställdes särskild präst därstädes. Den 18 juni 1777 fastställde K. M:t en mellan Filipstads (Färnebo) moderförsamling och Brattfors med flera kapellag träffad överenskommelse, enligt vilken de senare för framtiden befriades från skyldighet att bidraga till byggande av moderförsamlingens kyrka. Genom kungi. brev den 22 juli 1859 förordnades, att församlingen skulle vid dåvarande komministerns avgång skiljas från Filipstads pastorat och utgöra eget gäll. Denna reglering gick i verkställighet år 1863. I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 18 september 1874 innehar kyrkoherden såsom boställe T^lnt Brattforshytta». Sedan Brattfors församling enligt Kbfdes utslag den 21 november 1746, varigenom församlingen frikändes från skyldighet att deltaga i byggande av boställsgård åt komministern i Filipstad, förbundit sig att anskaffa boställe åt sin präst, beslöts å sockenstämma den 27 juli 1760 2 ) att för 7,500 daler kopparmynt till detta ändamål inköpa l/u av Brattforshyttan, och skulle köpeskillingen gäldas genom uttaxering inom församlingen. Nämnda fastighet, vara kunde födas 5 kor och 1 häst, uppgavs därvid vara delaktig i hyttan för två korgar. Efter det bergskollegium på församlingens ansökning genom utslag den 31 mars 1761 under vissa villkor medgivit, att denna bergsmansegendom finge inköpas och användas till avsedda ändamålet, utfärdades köpebrev den 31 mars 1762, varigenom församlingen till evärdligt prästboställe förvärvade »en fjerdedel uti en adertondedel eller en sjuttiotvåendedel i hela Brattforshyttan, belägen i västra fjerdingen tillika med en bredevid liggande vrett, Kullen J ) 2

Se Brattfors kyrkobok i Göteborgs landsark. och Hammarin I I : 11. ) Bil. 1.

20.

BRATTFORS.

kallad» ). Sedan tre uppbud skett, meddelade häradsrätten den 21 februari 1763 församlingen bevis över ))vunnit klanderlöst laga stånd» å nämnda egendom 2 ). Efter ansökning av församlingen beslöt häradsrätten den 30 september 1907 att om detta fång låta verkställa anteckning i lagfartsprotokollet och lagfartsboken. Bostället, som icke redovisats såsom ecklesiastik egendom i tidigare jordeböcker, har i gällande jordebok utbrutits från Brattforshyttan nr 1, en hytta av skatte natur, och upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen, med benämningen Brattforshyttan nr 2 Prästgården, 1//7 2 hytta. Enligt kungl. brev den 9 juni 1899 äger boställshavaren fritt förfoga över avkastningen från boställets skog.

Urkundsbilagor. 1. Brattfors sockenstämmoprotokoll den 27 juli 1760 om inköp av l/12 i Brattforshyttan till boställe åt komministern i Brattfors. # Församlingens ledamöter hade nu enhälligt sig instält, och var äfven assessoren högädle herr Anders Stockenström på församlingens anhållan tilstädes, att bevista denna sammankomst. Eftersom församlingens ledamöter funnet nödvändigt vara, och jämnväl i flere socknstäms protocoller förbundet sig, att inkjöpa ett tjenliget capelians boställe, och herr comministern Pehr Hagström härtill ärbudet sin lilla ägendom vid Brattforshyttan, föreställtes nu, att, enligt soknestäms beslutet af d. 26 maji innevarande år, hafva de då af församlingen utnämnde deputerade, den 21 clerpå följande junii besigtigat herr Hagströms ägendom, och berätta att den består af en fjerde del uti en adertonde del, eller en sjuttionde tvående del, uti hela Brattforshyttans västra fjärding. Uti hyttan är bygt för 2:ne korgar. Inägorna äro sådana, att fem kor och en häst kan födas. Husen äro nybyggde och i mycket godt tillstånd. Skogen består af ett litet rep, som befinnes mycket väl skjött, men ej af större vidd, än att jämte gårdens tarfvor dera kan kolas till bergsbruks idkande en och en half lång veds brukning hvart annat år och i följe häraf värderas ägendomen till 7,500 d:r k:rmt. 1

) Bil. 2. ) Jfr. k. förordn. den 4 juli 1739 om vissa fatalier för klander angående besittningsrätt till kronobergsmanshemman (Modée sid. 1577). 2

20.

BRATTFORS.

Församlingens ledamöter, som nu sågo ett tillfälle för sig, att fullgjöra sin åstundan och förbindelse med boställes anskaffande, funno sig derföre väl nöjde, att för nämnde summa inlösa ägendomen, hvarpå herr comministern viste sitt laga fång och fasta, men anhöllo enhälligt, att assessoren högädle herr Anders Stockenström ville uti kongl. bergscollegio andraga nödvändigheten för församlingen att hafva capellans boställe, och att dem måtte tillåtas oklandrat infria denna lilla ägendom, efter näppeligen någon sådan lägenhet vidare kan gifvas. Herr assessoren frågade församlingen, om någon af dem inom bergs mans ståndet ville nu anmäla sig, att inlösa ägendomen? Men svarades att ingen kunde vara belåten därmed, efter den är ganska liten och kjöpesumman i anseende til åbyggnad och husen är större, än någon bergsman af ägendomen kan utreda sig; önskade derföre hälst, om kongl. bergscollegium ville tillåta, att ägendomen til församlingens stora förmån för framtiden beständigt blifver präst boställe. Häruppå kom församlingen öfverens, att hvarje hel hytta och hammare i socknen skulle till boställets lösen utlägga 1,600 d:r k:rmt, då för hvarje 16:de del lefvereras 100 d:r, derjämte betala ägare af krono- och bergs skatte torp 12 d:r k:rmt för hvart pund osmundsskatt. Alla förbundo sig, såvida ansökningen i kongl. bergs collegio inom årets slut vinnes, att ärlägga hälften af den taxerade summan til nästkommande fasting eller i slutet af februarii månad 1761 och den andra hälften samma tid 1762. Så vare slutat och af handlat på förenämnda dag och ställe intygas. Nils Ascher. Adj. präp, et past. Ur sockenstämmoprotokollen i Göteborgs landsark.

Köpebrev den 31 mars 1762, varigenom V72 i Brattfor shy ttan inköpts till boställe åt komministern i Brattfors. Emedan Brattfors församling för flere år tillbaka yttrat sin åstundan vara att för comministern i Brattfors anskaffa ett tjänliget prästebord, som äfven ses af sochnestämsprotocollerne under d. 26 maij och 27 julij 1760, så har jag af välberådt mod, fri vilja, samt christelig ömhet för församlingen uplåtit ocii försåldt, som jag ock i kraft häraf uplåter och försäljer till välbemälte Brattfors församling, såsom evärdeliget prästeboställe min nu innehafvande fasta. egendom, bestående af en fjerdedel uti en adertondedel, eller en sjuttiotvåei>

20.

BRATTFORS.

dedel i hela Brattforsliyttan, belägen i västra fjerdingen, tillika med en bredevid liggande vrett Kullen kallad, och det för en af församlingens deputerade uppskattad kjöpesumma af sjutusende femhundrade daler kopparmynt och som samma 7,500 daler, den sista panning med den första, mig tillfyllo äro betalte, för den skull afhänder jag mig och mina arfvingar åfvannämnde 1/i$ del jemte vretten Kullen med hus och jord, skog och hyttedel, samt hvad som därunder nu lyder, leg[at] hafver eller framdeles med lag tillvinnas kan och det altsammans tillägnas Brattfors församling att såsom prästeboställe nyttja, bruka och behålla såsom thes lag- och välfågna egendom. Till mera visso varder thetta med mitt namn i närskrefne vittnens öfvervaro bekräftat, som skedde i Philipstad den 31 martij 1762. Pehr Hagström. (Sigill). Till vittne O. Jungbohm. Eric Holmstedt. § 6 0 . År 1762 den 2 aprill, vid Philipstads bergslags laga ting vid Nordmarkshyttan vardt en sjuttiondetvåendel i hela Brattforsliyttan, tillika med en bredevid liggande vrett, som comministern herr Pehr Hagström försålt till hela Brattfors församling för sjutusende femhundrade daler kopp:rm:t för bemälte församling uppbuden 1 g:n. På häradsrättens vägnar. Jonas Ferner. § 2 5 . År 1762 den 22 junii 2 gången. Jonas Ferner. § 1. År 1763 den 9 februarii 3 gången. Jonas Ferner. (Tingsbevis meddelt den februarii 1763). Efter originalet i Brattfors kyrkas arkiv.

3785 19

21.

VASE OCH ÖSTRA

FÅGELVIK.

21. Vase och Östra Fågelvik 1 ). Till Vase pastorat hörde tidigare jämväl Alsters församling. Vissa delar av Vase, Östra Fågelviks och Alsters församlingar utbrötos år 1595 för att med en del av Nedre Ullerud bilda Nyeds församling, som kort därpåo blev eget pastorat 2 ). Ar 1869 avskildes Alster till eget pastorat 3 ). I pastoratet är, förutom kyrkoherden, anställd en komminister i Östra Fågelvik.

Kyrkoherden 1 Vase. Enligt löneregleringsresolutionen den 16 december 1870 innehar kyrkoherden pastorsbostället 1 mantal Åsen med lägenheterna Åsbol, Gräsmyren och Intaget*) samt stomhemmanet XU mantal Norketorp. Prästgården

( Å s e n ) nr 1.

Kyrkoherdebostället i Vase, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas, bland annat, alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktions] ordeboken av år 1686 under krono titel med benämningen Prästegården med ett utan föregående skattläggning åsätt skattetal av 1 mantal 5 ). I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 4 1 a tunnors utsäde av »ren säd» och 8 tunnor av havre G) samt äng till 22 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället viss ränta och åsattes 1 mantal 7 ). I jordeböckerna, där bostället *) Östra Fågelvik, som förut hette endast Fågelvik, erhöll sitt nuvarande namn genom k. brev den 17 april 1885. 2 ) Se sid. 255. 8 ) Se sid. 245. 4 ) Angående dessa lägenheter, som icke äro i kameralt avseende självständiga, se sid. 228. 5 ) Vid Vase häradsrätt förekom den 12—14 april 1686 frågan om boställets upptagande i jordeboken, varvid nämnden berättade, att kyrkoherdebostället As i Vase socken »1 heelt mantal» innehades av kyrkoherden Erik Fryckman. Om boställets m a n t a l se vidare not. 1 sid. 228. 6 ) 8 tunnor havre motsvarade 4 tunnor »ren säd». 7 ) Allm. bil. 3.

21.

VASE OCH ÖSTRA FÅGELVIK.

emellertid upptages såsom oskattlagt och utan ränta 1 ), har det städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Prästegården eller Åsen nr 1, men benämnes jämlikt kammarkollegii beslut den 18 december 1913 numera allenast Prästgården. I 1568 års jordebok för Vase socken 2 ) upptogs bland Värnhems klosters landbönder ett torp Munkhättan med en kronan behållen ränta av »landg:e jernn 1 hunditt». Detta torp, som år 1570 frinjöts av kyrkoherden i Vase, säges år 1573 vara underlagt bostället, och har det därefter uteslutits ur jordeböckerna. Uppgift förekommer därom, att det — ehuru i jordeböckerna, såsom nämnts, upptaget bland Värnhems klosters landbönder — redan under medeltiden ägts av kyrkan och kyrkoherden i Vase gemensamt 3 ). Av en år 1711 upprättad geometrisk avritning framgår, att Prästgården ägde skog för 1 mantal tillsammans med skattehemmanet Lund samt frälsehemmanen Karsvalla, Helgetorp och Sund (Vänersund) ävensom de på berörda samskog upptagna hemmanen Södra Mon och Norketorp 4 ). Sedan Helgetorps och Sunds andelar utbrutits, undergick de återstående hemmanens samskog en år 1756 förrättad och år 1765 fastställd delning, varvid hemmanen erhöllo skog efter sitt hemmantal, däruti inbegripna Södra Mon och Norketorp »såsom gamla skattlagde hemman». Bostället ägde dessutom del i en annan skog med hemmanen Torp och Bäck med flera. Huruvida boställets delaktighet i sistnämnda samskog beror därpå, att torpet Munkhättan, som är beläget mellan Prästgården, å ena sidan, och de övriga i samskogen delägande hemmanen, å den andra, underlagts bostället, har icke kunnat utrönas, men att så är förhållandet synes icke osannolikt. Enligt ett över boställets ägor år 1736 upprättat inventarium1"') skulle bostället äga del i nyssnämnda samskog för en halv gård och på grund därav nyttja mulbete en dag på denna så kallade norra samskogen och två dagar på den södra (Lund med flera hemmans). Vid en år 1742 förrättad delning å Vase sockens allmänning erhöll bostället också del i allmänningen för VI» mantal, emedan det låg i samhävd »effter heelgärdz räkning» å ena stället med Lund och Karsvalla och å det andra ägde skogshävd med Torp med flera hemman J ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få utrönt beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). *) Vml. 1568: 14. Räkenskaper för åren 1552—67 saknas. 3 ) H a m m a r i n II: 38. 4 ) Om hemmanen Södra Mon och Norketorp se sid. 229 f. 5 ) Vase kyrkobok (Göteborgs landsark.).

21.

VASE

OCH

ÖSTRA

FÅGELVIK.

»för ett hälft». Vid en år 1747 förrättad och år 1766 fastställd delning å sistnämnda samskog bekom emellertid bostället »enligt delägarnas begifvande» ägor för allenast * 4 mantal x ). Fiske och sjöslåtter i Panksjön utanför klockarboställets ägor synas av ålder hava ansetts såsom härads- eller sockenallmänning 2 ). Av denna allmänning hör till bostället en vasstrakt om 15 tunnland 28 kappland, och skall denna enligt häradsnämndens berättelse den 30 och 31 augusti 1689 hava av socknemännen upplåtits till bostället »för dess nödtorfth och understödh» 3 ). I Kyrkströmmen, som utgjorde gräns mellan Munkhättan och hemmanet Mölntorp, fanns tidigare bostället tillhörig kvarn, som synes hava varit nedlagd redan år 1724 *). Sedan boställshavaren genom kontrakt den 29 mars 1753 till brukspatronen Johan KolthofF emot årligt arrende av 15 daler silvermynt upplåtit dammfäste på boställets ägor vid Kyrkströmmen samt ett område av Munkhättans till strömmen stötande ägor till ett tegelbruks inrättande, utbyttes genom ett år 1755 förrättat ägoutbyte detta område, som innehöll 5 tunnland 5 kappland, mot 3 tunnland 61 2 kappland av en säteriet Hammar tillhörig äng Gräsmyren 5 ) och 1 tunnland 18 kappland av frälsehemmanet Bäcks ägor vid boställets rågång. Vid en å bostället år 1773 förrättad arealavmätning gjordes gällande, att bostället ägde rätt till kvarnställe vid Munkhättan, men det antecknades, att brukspatronen Kolthoff innehade alla kvarnställen på boställets ägor. På grund av nämnda ägoutbyte, som jämte arealavmätningen synes hava fastställts år 1774, äger bostället numera icke strandrätt vid Kyrkströmmen. Av medel, som lämnats såsom ersättning för till järnväg och landsväg i anspråk tagna områden av boställets mark, har bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond, vara boställshavaren åtnjuter den v ) Torpet Munkhättan skulle sålunda hava ansetts motsvara 1U mtl. Under 1500-talet synas torpare i fråga om tillfälliga gärder i allmänhet hava likställts med fjärdingsbönder, och åsattes torpen sedermera i jordeböckerna u t a n särskild skattläggning lU mtl utom i Östorsysslets fögderi, där hela torp upptogos till Vs mtl och halva torp till V* mtl (Thulin, Om mantalet I sid. 36 f.). Torpet M u n k h ä t t a n uteslöts emellertid, såsom nämnts, ur jordeböckerna redan på lJJ70-talet. Vid åren 1773 och 1801 å bostället förrättade arealavmätningar samt i gällande över boställets skog u p p r ä t t a d e hushållningsplan upptages bostället till iVs mtl. 2 ) Om denna allmänning se not. 2 sid. 232. 3 ) Bil. 1. 4 ) Se en av kyrkoherden år 1724 lämnad uppgift (Göteborgs landsark.) och handl. till en å bostället år 1773 hållen lantmäteriförrättning. 5 ) Utom sitt område äger bostället dessutom tvenne å den med Lund m. fl. hemman gemensamma skogsmarken gjorda intagor, Rockmyren och Björnmossen, som vid skogsmarkens delning kommo att ligga utom boställets område. Dessa eller endera av dem torde motsvara den i löneregleringsresolutionen omnämnda lägenheten Intaget, under det lägenheten Åsbol är en på grund av kammarkollegii utslag den 19 okt. 1818 verkställd nyodling inom boställets område.

21.

VASE OCH ÖSTEA

FÅGELVIK.

årliga räntan, och som den 31 december 1919 uppgick till 253 kronor 16 öre. N o r k e t o r p n r 1. I 1685 års jordebok för Vase socken infördes under rubrik »efterskrefne hemman ähre uthij cronones jordebook tilöchte och skatlagde på efFterfölliande år och upföres nu pro anno 1685» de på samskogen till Prästgården samt frälsehemmanet Karsvalla och skattehemmanet Lund upptagna torpen Mossen (Mosen) eller Norketorp och Södra Mon, vilka dittills erlagt sin skatt till kyrkoherden i Vase men »nu upföres i cronones jordebook». Efter undersökning vid häradsrätten den 28 september 1685, enligt vilken vartdera torpet hade åker och äng för 1 -t mantal samt skogshygge på ovannämnda samskog, påfördes vart och ett av dem nämnda mantal. De nyskattlagda hemmanen upptogos i jordeboken, Norketorp under skatte och Södra Mon under krono titel. Norketorp återfinnes i tidigare jordeböcker såsom ett nybygge av krono natur, upptaget år 1629 ))på Prästegårds ägor)), varemot Södra Mon icke förekommer förrän i 1685 års ovannämnda jordebok 1 ). På ansökan av kyrkoherden att med åtnjutande av de ordinarie räntorna få under kyrkoherdebostället behålla nämnda hemman, som enligt häradsrättens undersökning den 30 och 31 augusti 1689 2 ) alltid hört under bostället, men vilkas åbor efter skattläggningen ))sökt att draga sig ifrån prästegården)), medgavs genom kungl. brev den 9 december 1689, att hemmanen i anseende till boställets ringa höslog finge nyttjas därunder till »någon hielp och understödh)) emot soldatroteringens och de extraordinarie räntornas utgörande till kronan 3 ), och frinjöt kyrkoherden därefter de hemmanen åsatta räntor. Sedan brukarna av Norketorp hos Kbfde anhållit att försäkras om en orubbad besittning å sitt hemman, som deras förfäder skulle hava upptagit *), samt att undfå tydlig föreskrift om omfånget av hemmanets onera till kyrkoherden, förklarade Kbfde genom utslag den 30 oktober 1793 6 ), att kyrkoherden, vilken på grund av 1689 års kungl. brev alltid njutit en betingad avkomst av hemmanet, som aldrig gått i köp, arv *) Anledningen till olikheten i hemmanens n a t u r angives icke. Denna olikhet är även genomförd i de hemmanen åsatta räntepersedlarna, i det att Södra Mon såsom k r o n o h e m m a n påförts städjepenningar, vilket däremot icke skett med Norketorp. Möjligen torde hemmanens olika n a t u r hava sin g r u n d däri, att de upptagits å en samskog av blandad n a t u r . Angående naturen av nybyggen i Värmland se C W . U. Kuylenstierna, Om rekognitionsskogar m. m., Stockholm 1916, kap. I (Om nybyggesväsendet). Se vidare not. 2 sid. 230. a ) Bil. 1. 3 ) B i l . 2. 4 ) Enligt 1689 års ovannämnda häradsrättsundersökning (bil. 1) hade Norketorp upptagits av en person vid namn Sven, som sedan blivit soldat och rest bort. 5 ) Bil. 3.

21.

VASE OCH ÖSTEA

FÅGELVIK.

eller byte »åborna» emellan, ägde enahanda fria förvaltnings- och nyttjanderätt över detsamma som över själva bostället, i följd varav hemmansbrukarna ägde med kyrkoherden överenskomma om besittningen av hemmanet och om villkoren därför. Brukarna av Södra Mon anhöllo samtidigt att få skatteköpa sitt hemman, men genom utslag den 1 november 1793 avslog Kbfde ansökningen och hänvisade dem att med kyrkoherden överenskomma om besittningen av hemmanet. Södra Mon anslogs genom kungl. brev den 1 september 1824 till boställe åt en av pastoratets församlingar gemensamt antagen, för Alsters socken anställd pastoratsadjunkt och utbyttes sedermera emot Vie mantal Bäckelid, som nu utgör boställe åt kyrkoherden i Alster l ). Norketorp upptages i nu gällande jordebok såsom Vi mantal Norketorp nr 1, fortfarande under skatte titel 2 ). Såsom ovan nämnts erhöll Norketorp vid en å förenämnda samskog år 1756 förrättad och år 1765 fastställd delning ägor för sitt fulla mantal. Hemmanet äger dessutom Ve av en för Prästgården jämte Norketorp och Södra Mon år 1770 gemensamt utbruten lott av Vase sockens allmänning. Hemmanet, som var roterat i den numera vakanta roten nr 32 vid Alsters kompani, har för sin andel i de år 1907 försålda åbyggnaderna å soldattorpet bekommit ett belopp av 70 kronor, varav bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond, vara boställshavaren åtnjuter den årliga räntan.

Komministern i Östra Fågelvik. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern såsom boställe Vi mantal Norra Vångstorp. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet Vi mantal Norra Vångstorp i Östra Fågelviks socken till boställe åt komministern i Vase pastorat, vilken på grund av kungl. brev den 28 samma månad samt landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med samma år : i ). Bostället redovisas i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Vs mantal Norra Vångstorp nr l 4 ) . J

) Se sid. 245 f. ) Då, såsom av det föregående framgår, Norketorp, som i tidigare jordeböcker upptagits såsom krono, aldrig varit föremål för enskild äganderätt, synes hemmanet rätteligen vara av krono n a t u r . 3 ) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. *) Vid ett år 1838 fastställt laga skifte å skogsmarken till bostället samt hemmanen Vång och Södra Vångstorp avsattes såsom samfällt för skifteslaget ett soldattorp m. m. SamfälligJ

21.

VASE OCH ÖSTRA

FÅGELVIK.

231 Kloekaren i Vase. I 1568 års jordebok för Vase socken upptogs under rubrik »cronelandbo» en lägenhet »Klåkaregården», sedermera benämnd Klockaretomten nr 1, med en kronan behållen ränta av 1 lispund landgillesmör 1 ). För åker till 1 tunnas utsäde och äng till 4 lass hö samt gott mulbete och utrymme uppskattades lägenheten enligt 1585 års skattläggnings jordebok 2 ) till »V» torpare» 3 ). Ar 1652 donerade K. M:t och kronan Klockaretomten, som innehades men icke frinjöts av klockaren, under frälse frihet till kammarrådet Johan Apelgren 4 ). Genom gåvobrev den 8 februari 1654 skänkte denne lägenheten med såväl jord som ränta till Vase kyrka för att evärdligen »medh all sin affgående ränta sampt rätt och rättigheet höra och lyda till och under Vässehäradz kyrckio». Härå meddelades laga fasta den 19 maj 1656 5 ). År 1683 indrogs lägenheten till kronan, men innehades enligt 1698 års så kallade prästverk 0 ) fortfarande av klockarna emot räntans utgörande till kronan. Sedan Vase församling år 1720 anhållit att få köpa Klockaretomten till skatte, »på det klockarne altid mage kunna der ett säkert boställe hafva», samt lägenheten undergått skattevärdering och därvid beräknats till Ve mantal och åsatts ett värde av 70 daler silvernrynt 7 ), försålde kammarkollegium densamma genom skattebrev den 17 januari 1723 8) till Vase församling till klockarbol för nämnda belopp 9 ). Lägenheten överfördes därefter i jordeboken till skatte titel, varunder den sedermera alltjämt redovisats, i den nu gällande med anteckning: »Boställe åt klockaren i församlingen», och benämnes jämlikt kammarkollegii beslut den 18 december 1913 numera Klockaregården nr 1. heten försåldes år 1903 u t a v ägarna av hemmanet Vång, utan att bostället erhöll någon del av försäljningsmedlen. Möjligen kan bostället, som var befriat från roteringsskyldighet, hava bekommit ersättning för sin andel i samfälligheten därigenom, att bostället vid skiftet synes hava tilldelats mera ägor än vad som belöpte på detsamma efter skattetal, som utgjorde delningsgrunden vid skiftet. 1 ) Vml. 1568: 14. Räkenskaper för åren 1552—67 saknas. 2 ) V m l . 1585: 16. 3 ) Under 1500-talet synas torpare i fråga om tillfälliga gärder i allmänhet hava likställts med fjärdingsbönder, och åsattes torpen sedermera i jordeböckerna u t a n särskild skattläggning 1 /t mtl, utom i Östersysslets fögderi, där hela torp upptogos såsom 1/s hemman och halva torp såsom lU hemman (se Thulin, Om mantalet I, sid. 36 f.). N u ifrågavarande lägenhet påfördes visserligen icke något mantal i jordeboken men erhöll likväl skog för 1/s mtl (se följ. sid.). 4 ) Reduktionskollegii akt nr 194 (kammarark.). 5 ) Fastebrevet finnes i original i kyrkans arkiv. 6 ) Allm. bil. 3. 7 ) 1723 års skatteköpshandhngar, sid. 251 (kammarkoll.). 8 ) Bil. 4. 9 ) Köpeskillingen erlades med 6 dr kmt på var gård (se visitationsprotokoll den 26 nov. 1721 i Göteborgs landsark.).

21.

VASE OCH ÖSTRA

FÅGELVIK.

Boställets inägor synas sedan gammalt Kava varit belägna på ett ställe för sig mellan kyrkan och Panksjön. Vid ovannämnda å bostället förrättade skattevärdering antecknades, att det icke kunde utrönas, huruvida bostället vore upptaget på ägorna till kronohemmanen Ve, som gränsade intill bostället på den nordvästra sidan, eller på allmänningen, vartill räknades fiske och sjöslåtter utanför den väster om Kyrkströmmen belägna stranden av Panksjön, samt att skog och mulbete icke funnes enskilt till bostället. Vid en år 1732 företagen delning å skogen till hemmanen Ve och deras avgärda hemman yrkade församlingen, att klockarbostället skulle njuta andel för Ve mantal i berörda samskog, varpå bostället alltid haft sin skogshävd. Förrättningsmannen avvisade det framställda anspråket, enär bostället i jordeboken endast vore upptaget såsom en utjord utan mantal och det icke visats, att detsamma vore beläget inom Ve hemmans rå och rör. Vase häradsrätt, dit tvisten hänsköts, förklarade emellertid genom utslag den 4 november 1732 *), att, som klockarbostället vore beläget inom ägodelet omkring Ve med dess avgärda hemman och i ovannämnda skattebrev upptaget till Ve mantal, skulle bostället äga avgärda bys rätt på nämnda hemmans samskog, till dess detsamma »i proportion efter sin rättighet» erhölle något visst område sig tillslaget. På grund härav erhöll bostället vid ett år 1734 förrättat skifte å denna skogsmark ägor för Ve mantal. Jämväl av Vase sockens allmänning har bostället vid en år 1742 förrättad delning tilldelats skog för nämnda mantal. Fiske och sjöslåtter i Panksjön utanför den till klockarboställets inägor hörande skogstrakten Hammaren har sedan gammalt ansetts såsom allmänning-). Sedan denna sjöslåtter, varav inkomsten tillföll kyrkan 3 ), år 1780 utarrenderats till klockaren 4 ), blev den enligt sockenstämmobeslut år 1804 överlämnad till klockarbostället i vederlag för 4 kappland jord, som av bostället tagits till utvidgning av kyrkogården 5 ). Till samma ändamål har från bostället avsöndrats omkring 10 kappland år 1836 G ) och omkring 32,868 kvadratfot år 1914 7 ) emot viss årlig 2

) Bil. 5. ) Vid 1658 års vårting hölls undersökning om Vase härads allmänningsfiske vid Kyrkh a m m a r e n i Panksjön. Den 15 okt. 1708 vittnade häradsnämnden, att stranden vid H a m m a r e n brukades »til allmänt ställe för häradsboerne at uphängia sin noot och fiskeredskap», och att den vid stranden växande vassen skördades av »den som af häradsboerne först kommit». Häradsr ä t t e n bestämde då, att för vasskörden skulle avgift erläggas till kyrkan. Den 9 nov. 1721 förordnade h ä r a d s r ä t t e n om utarrendering av nämnda vasstrakt. 3 ) Se kyrkoinventarier åren 1736, 1786 och 1794 (Göteborgs landsark.). 4 ) Sockenstämmobeslut den 5 okt. 1780. 6 ) Sockenstämmobeslut den 14 okt, 1804. Se ock sockenstämmoprotokoll den 12 okt. 1806. c ) Sockenstämmobeslut den 17 juli 1836 och den 16 april 1837. 7 ) Kyrkostämmobeslut den 13 sept. och den 25 okt. 1914. 2

21.

VASE OCH ÖSTRA

233 FÅGELVIK.

kontant ersättning till dåvarande boställshavaren. till dessa avsöndringar har icke sökts.

K. M:ts medgivande

Kloekaren i Östra Fågelvik. I 1585 års jordebok för Östra Fågelviks socken 1 ) infördes under rubrik »kyrkegodz» en lägenhet »Klåkaregårdenn», som för medelgod åker till 2 tunnors utsäde och äng till 1 lass hö ävensom gott mulbete och utrymme skattlades till en kronan behållen ränta av Vs lispund landgillesmör. I likhet med övriga ecklesiastika egendomar överfördes lägenheten år 1616 till krono titel 2 ), och har den — sedermera benämnd Klockaretomten nr 1 — därefter städse redovisats i jordeböckerna med berörda natur och ränta, i den nu gällande med anteckning: »Boställe åt klockaren i denna församling)). Räntan av bostället, vilket jämlikt kammarkollegii beslut den 31 juli 1913 numera benämnes Klockaregården nr 1, har aldrig frinjutits av klockaren. Vid Vase häradsting den 2—4 oktober 1690 vittnade nämnden, att Klockaregården hade upptagits på ägorna till hemmanen Spånga och Björka, ))doch hafver större dehlen i åcker och engh på Biörkö ägor». År 1758 instämde ägarna av hemmanen Berg och Spånga klockaren och socknemännen till häradsrätten med yrkande, att de måtte visa, med vad rätt klockarbostället i forna tider uppbyggts på nämnda hemmans och dåvarande militiebostället Bjorkas samägor. Genom utslag den 5 december 1758 förklarade häradsrätten — vilken ansåg tvisten egentligen bestå däri, huruvida klockarbostället, som befunnits vara upptaget på nämnda hemmans och boställes samägor, kunde, sedan detsamma vid delning av hemmanens ägor tilldelats Spånga, enligt 1677 års plakat om skattskyldig jords förminskning återvinnas till detta hemman — att Fågelviks kyrka och församling icke kunde rubbas ur en genom hävd befästad rättighet utan skulle bibehållas vid bostället 3 ). Detta utslag fastställdes av lagmansrätten den 23 september 1760. Hemmanen Björka och Berg voro tidigare anslagna till stomhemman åt kyrkoherden i Vase 4 ), och hemmanet Spånga var ursprungligen krono. Bostället hade upptagits å hemmanen, medan de ännu hade nyssnämnda natur B ). J

) Vml. 1585: 16. ) N ä m n d a år uteslötos u r jordeböckerna för Östersysslets fögderi rubrikerna »kyrko» och »präste», och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes under krono titel. 3 ) Bil. 6. Genom Svea hovrätts dom den 11 aug. 1843 har församlingen förklarats icke kunna förpliktas ersätta hemmanen den jord, som klockaren innehar. 4 ) S e n o t . 2 sid. 245. 5 ) Om boställets tillkomst föreligga åtskilliga, dock ej bestyrkta uppgifter. Så säges i ett sockenstämmoprotokoll den 30 nov. 1721 klockarbordet »af långliga tider» vara givet till kyrkan av en landshövding, och i ett sockenstämmoprotokoll den 23 dec. 1722 uppgives, att ett k. brev 2

3785 19

21.

VASE OCH ÖSTRA

FÅGELVIK.

Enligt visitationsprotokoll den 12 maj 1736 *) bestod klockarboställets ägor av fyra åkertäppor om 2 tunnors utsäde och en kålgård ävensom mulbete ocli skog »efter gammal häfd» med hemmanen Berg, Björka och Spånga -). Vid ett år 1864 fastställt laga skifte å Spånga tillades genom förening bostället av Spånga ägor ett till bostället tidigare intaget, öster om hemmanets soldattorp beläget jordområde, emot det Östra Fågelviks socken till Spånga jordägare erlade 75 kronor. Ar 1766 instämde socknemännen och klockaren innehavaren av Björka samt ägarna av Berg och Spånga till häradsrätten med yrkande, att, som klockarbostället från uråldriga tider haft nödig hävd i skog och mark med nämnda boställe och hemman, av skogen måtte avdelas så mycket, som till klockarboställets oundgängliga tarvor erfordrades. Tvisten avgjordes genom lagmansrättens dom den 27 juni 1770. Lagmansrätten ansåg därvid, att, som bostället icke var åsätt hemmantal och »ingen undersökning then åsatte eller åtagne skatten finnes föregått», kunde bostället ej njuta avgärda bys rättighet utan borde boställshavaren åtnöja sig att på hemmanens utmark jämte fritt mulbete — som tillagts bostället genom häradsrättens dom den 16 september 1724 — nyttja skogen endast till nödtorftig vedbrand men icke till något annat behov 3 ). Genom Vase häradsrätts laga kraftvunna utslag den 18 juni 1849 bestämdes boställets rätt till skogsfång från hemmanen till 1071 lass ved årligen, varje lass innehållande 25 kubikfot och väom bostället hade funnits men dåmera förkommit, samt att »uti gamla tider» en konung, som rest igenom socknen, av bägge dåvarande kronohemmanen Spånga och Björka tagit en del oca gjort till klockargård. I ett visitationsprotokoll den 7 j u n i 1752 säges det slutligen vara skänkt av kronan (handl. i pastorsämbetets arkiv och Göteborgs landsark.). *) Göteborgs landsark. 2 ) Vid 1690 års hösteting med Vase härad besvärade sig innehavaren av militiebostället Björka, att en stor del åker och äng tagits från Björka och lagts till Klockaregården. Sedan h ä r a d s r ä t t e n hänskjutit denna tvistefråga till landsbövdingens avgörande, hölls av vederbörande kronofogde år 1691 undersökning om klockarboställets ägor. Enligt denna undersökning hade de ägor, varpå Björka gjorde anspråk, av urminnes tider legat under klockarbordet, varjämte klockaren innehade två lyckor om två skeppors utsäde från skattehemmanet Spånga. De från Björka tagni ägorna, som utgjorde 2V2 tunnland åker och 8 tunnland äng, synas kort därpå hava återlagte till hemmanet. I prästerskapets und. besvär den 11 nov. 1693 säges nämligen klockarbordet varx reducerat under militiebostället Björka. och på prästerskapets ansökning om V* av hemmanet Vång till klockarbord anbefalldes landshövdingen genom k. brev den 14 nov. 1693 att anslå boställe åt klockaren. Något annat boställe i ersättning för de till Björka avstådda ägorna h a r emellertid icke upplåtits. Genom Vase häradsrätts ay lagmansrätten den 27 juni 1770 i denna del fastställda dom ogillades ett av klockaren och Östra Fågelviks församling framställt yrkande om åteiläggande till klockarbostället av nämnda ägor, enär de rätteligen ansågos tillhöra Björka. Sagdi ägor synas icke hava ingått i den å klockarbostället år 1585 förrättade skattläggningen, som i likhet med 1736 års visitationsprotokoll upptager åkern till allenast 2 tunnors utsäde, u t a n tord* först efter berörda skattläggning hava intagits till bostället. 3 ) Klockarboställets ifrågavarande r ä t t till nödig v e d b r a n d h a r bekräftats genom Svei, hovrätts dom den 11 aug. 1843, enligt vilken jämväl förklarats, att församlingen icke kunde förpliktas lämna hemmanen ersättning för densamma.

21.

VASE OCH ÖSTKA

FÅGELVIK:.

gande 3 skeppund, att uttagas från Björka två år å rad, från Spånga likaledes två år samt från Berg ett år r ). Boställets rätt till bete å ifrågavarande hemman begagnas enligt uppgift icke numera.

Urkundsbilagor. i.

Häradsnämndens berättelse den 30 oeh 31 augusti 1689 om de under kyrkoherdebostället i Vase nyttjade torpen Norketorp (Mossen) oeh Södra Mon samt en till bostället upplåten sjöslåtter av Vase allmänning". Befallningzmanm välb:de Christopher Moback frågadhe nempndhen om torpen Måsen och Moon, som för detta hördt under prästegårdhen i Väsehäradt sochen, när dhe först uptogos? Då berättadhe nempndeman:n Nilss i Silkesta, att uthi hans ungdom vedh eller öfver 50 åhr sedan, uptoghz Norketorpet eller Måsen af en be:dh Sven, hvilken sedan blef soldat och reeste bort, men Moon viste han intet beskedh om, eij heller någon annan, när dhet uptogz, men dhe altijdh hördt under Väsehäradtz prästegårdh, intill dess dhe skattladhes a:o 1685 d. 28 septemb. på befallningzmamns begiäran; effter högvelb:ne h:r landzhöfdingens ordres förordnadhes nempndhemän:n Nilss i Silkestadh, Olof i Sore, Nilss i Backa och Måns i Snafversrudztorp, att besee och ransaka Yäse häradtz prästebohls tillståndh, hvilka och samme nu undher varandhe tingh, medh befallningzman:n giordhe och vijste berätta, att prästegårdhen ähr mächta svagt enge hemman, så att dhe eij meera kunna skatta alt dhet höö kiörkioheerden nu i åhr bergt hafver, så i uthängorne, som hemma vidh byyn och gerdzvaller, ähn till väller 22 vinterlass, eeljest ähre samma engiar vidlöftige och lijtet bärandhe; finnes och något siöfoder af hvass, som åhrligen bärjas till prästegårdhen, effterlåten af sochnen från allmenningen för dess nödtorfth och understödh, emädan åckeren eij kan af gårdzens eng vederbörligen underhållas, som nu så myket svårare possessoren faller, sedan ofvantaldhe torp ähre kombne från prästegårdhen. Actum ut supra. P å rättens veg:r And:s Miland:r m. p. (L. S.) Efter originalet i riksark. {»akta ecklesiastika»). l ) Klockarens årliga vedbeliov uppskattades till 262/s enbetslass, men som hemmanens skogstillgång icke var tillräcklig för både h e m m a n e n s och klockarboställets nödtorftiga behov, ansågs klockaren böra deltaga i bristen i förhållande till behovet.

21.

VASE OCH ÖSTRA

FÅGELVIK.

K. M:ts brev till landshövdingen den 9 december 1689, enligt vilket hemmanen VV mantal Södra Mon nr 1 och l/4 mantal Norketorp nr 1 underlagts kyrkoherdebostället i Vase. Carl etc. Vij hafva erhullit Edert underdånige svar af d. o hujus uppå Vår nådige remise, angående kyrkio heerdens uthi Värmeland och Väserhärads sockn, magister Eric Frykmans underdånige begiäran att få under prästegården tillbaka tvenne torp, Mosen och Moon kallade, hvilke på prästegårds ägorne äre uptagne, och altid derunder hafva lydt, intill dess de åhr 1685 äre blefne skattlagde, då dhe alt sedan sökt att draga sig ifrån prästegården; och som Vij deruthur sampt bijfogade tingsattest förnimmer, att bem:te prästegård intet vähl skall kunna bestå, för det ringa hööslog, som der ähr, der densamma icke hädan effter som för detta af bem:te 2:ne torp, Mosen och Moon, kan hafva någon hielp och understödh, erbiudandes sig kyrkioheerden knektehållet, och de extraordinarie räntorne af förbe:te bägge torp att villia prästera, allenast han kan få bruka dhem med des visse räntor under prästegården; altså veele Vij fuller af gunst och nåder förunna mehrb:te tvenne torps nyttiande under prästegården emoth knektehållets och de extraordinarie räntornes utgiörande till Oss och chronan, dock skall härmedh så vähl för denne kyrkioheerden som des successorer fembhundrade daler sölfvermynts vijte vara satt, i fall han eller de skulle understa sig framdeles att uthbedia anten att slippa knektehållet derföre eller och dhe extraordinarie räntornes uthgiörande; hvilket etc. Aff Stockholm d. 9 decemb. 1689. Efter originalet i Uppsala landsark

Kbfdes utslag den 30 oktober 1793 ifråga om besittningsrätt med mera till det kyrkoherdebostället i Vase underlagda hemmanet Norketorp. Uppå Olof Erssons ock Svan Nilssons å 1 /4:dels skatte hemmanet Norcketorp i Väsehärad och sockn derom giorde ansökning, at dem måtte en orubbad besittning å förberörde hemman, thet deras förfäder skall uptagit och hvars ränta är pastor i Väsehärad anslagen, försäkras ock de undfå en tydelig föreskrift huru vidsträckt hemmanets onera eller skylldigheter böra til Vase härads prästegård beräknas och utgiöras, är, sedan kyrkoherden i nyssnämnde församling, probsten högärevördige ock höglärde magister herr Daniel Herlenius hörd blifvit och sig förklarat, samt kronobefallningsmannen i orten välbetrodde

21.

VASE OCH ÖSTRA

FÅGELVIK.

237 Pehr P:son Egelström med utlåtande inkommit, detta Kongl. Maij:ts befall ningshafvandes öfver Värmelands lähn utslag gifvit af landscontoiret i Carlstad den 30 octob. 1 7 9 3 . . Hvad i detta mål å ömse sidor anfördt blifvit och handlingarne innehålla, har jag hos mig i behörigt öfvervägande komma låtit; och alldenstund Norcketorp eller Måsen som det i äldre tider blifvit kalladt, är, tillika med 1 /4:dels krono hemmanet Södra Moen, genom Kongl:e Maij:ts nådigste bref af den 9 december 1690 (!) i nåder förundt och tillagdt Yäse härads prästegård å hvars ägor thet, enligt Kongl. Maij:ts ock rikets höglofl:e kammarcollegii företedde archivi attest redan år 1645 finnes uptagit, och uti jordeböckerne ifrån 1689 anteknadt såsom inlagt under Yäse härads prästegård, hvars indelnings hafvare genom ofvan högst berörde konunga bref blifvit uplåtit framgen nyttjorätt af Norcketorp emot utgjörande af soldate rotering och extra ordinarie utlagor; fördenskull och enär sökanderne stödja sitt yrcke om rolig besittning på i fråga varande hemman endast thervid, at theras förfäder skall det rögdt och uptagit, hvilcket om det ock vore bevist, icke vill giöra tillfyllest, at värcka till någon förändring utj innehållet af mer högst berörde konunga bref, i grund hvaraf pastores i Vase härad alt intill när varande tid af åboerne på hemmanet, uti anten spannemåls- eller penninge skatt, kjörslor, dagsvärcken eller andre bestämde arbeten, njutit en betingad afkomst, hvadan också detta hemman alldrig gådt åboerne emellan uti kjöp, arf eller byte; ty ock med ytterligare grund af 3 ock 4 §§ i 1723 års prästerskapets privilegier prof var jag rättvist förklara, det äger nu varande pastor öfver Vase härads församlingar herr probsten Herlenius och dess efterträdare i embetet enahanda fria förvaltnings- och nyttjo rätt öfver Norcketorp som i anseende til själfva prästebordet hvarunder Norcketorp föromrörde måtto lagt är, pastor härstädes tilkommer. I följe hvaraf jag lika så litet äger at försäkra sökanderne om annan och roligare besittning härå än så vidt the kunna sig then samma af pastor betinga, som at föreskrifva villkohren för åbo- och bruknings rätten theraf, hvilcka således ankomma på öfverenskommelse med pastor, til hvilcken jag likväl hyser det säkra förtroende, at han, therest åboerne utan gensägelse villigt upfylla the billiga skylldigheter hvarom afhandlat anten är eller blifver ock för öfrigit hemmanet väl skjöta, icke låter detta sökandernes påstående, som efter all anledning mera af okunnoghet om hemmanets rätta beskaffenhet än gensträfvogt och skadande upsåt tillkommit, hindra dem ifrån vidare fortsättning af i fråga varande hemmans brukning, så länge the utj för behållne skyldigheter icke brista. Nöijes ej etc. (besvärshänvisning). År ock dag som förut. Efter originalet i Göteborgs landsark.

21.

VASE OCH ÖSTRA

FÅGELVIK.

Kammarkollegii skattebrev den 17 januari 1723, varigenom lägenheten Klockaregården nr 1 försålts till Vase församling till kloekarboställe. Kongl. Maij:ts samt Sveriges rikes vij underskrefne rådh, praesident, och samtelige cammar-rådh, giörora vitterligit, att såssom Hennes Kongl. Maij:tt vår allernådigste drottning, icke allenast genom nådig skrifvelse af d. 18 aprilis, utan ock des allmoge den 3 junij åhr 1719 i nåder meddehlte resolution, för godt funnit att förklara, det med skatträttigheters försälljande uppå crono jordar, rustnings-håll och augmenter, samt cavallerie häste- och Vadstena krigsmanshuus-hemman, än vidare må fortfaras, hafvandes ock riksens ständer uti det den 30 junij åhr 1720 för deras contoir utfärdade reglemente vidare föreskrifvit, huru därmed förfaras skall; altså till underdånigst och hörsamt föllje däraf, hafve vij velat uplåta och försällja, efftersom vij härmed och i krafft af detta vårt öpna bref, på Hans Kongl. Maij:tts vår allernådigste konungs vägnar, uplåte och försällie till Vässe härads sochns försambling till klockare-bohl effterskrefne hemman, nembhn uthi Öhrebro lähn, Öster-sysslet, Vässe härad och Vässe härads sochn Klockaretompten, cronohemman ett ottondedehls, under skattemanna börd och rättigheet, att niuta och behålla för siuttijo dahler silfvermynt, dem bem:te försambling, lijkmätigt landt-ränttemästaren Carl Sonnströms här inlefvererade original quittence af d. 23 octobr. 1 7 2 1 richtigt erlagt och betalt; afhände fördenskull Hans Kongl. Maij:tt samt Sveriges crono förbem:te crono hemman Klockaretompten ett ottondedehls i Öhrebro lähn, Öster-sysslet, Vässe härad och Vässe härads sochn belägit, och tillägne detsamma Vässe härads sochns försambling till klockare-bohl, med huus, jord, åker, äng, skog, marek, fiske och fiske-vattn, qvarn och qvarnställen, torp och torpställen och andre tillägor, i våto och tårro, närby och fierran, intet undantagandes af allt det, som därtill lyder, med rätta liggia bör, och lagligen tillvinnas kan, att niuta, bruka och behålla under skattemanna börd och rättighet till evärdelig ägo, som lag förmår. Skulle ock förber:de hemman på hvarjehanda sätt gå församblingen ifrån, så vill Hans Kongl. Maij:tt och cronan hålla församblingen däruti aldeles skadeslöös. Så skall ock förbem:te hemman, effter detta brefs datum ifrån crono för skatte, uti jordeböckerne införas. Där alle, som detta vidkommer och för Hans Kongl. Maij:tts och cronones skull vele och skole giöra och låta, hafva sig hörsamligen att effterrätta, icke giörandes offtabem:te Vässe härads sochns försambling häremot hinder, meen eller förfång i någon måtto, nu eller i tillkommande tijder. Till yttermera visso är detta med Kongl.

21.

VASE OCH ÖSTRA FÅGELVIK.

239 Maij:tts cammarcollegii sigill och vare händers underskrifft bekräfftat. Stockholm den siuttonde dagen uti januarij månad åhr effter vår Herres Jesu Christi nåderijke födelse ett tusend siuhundrade och på det tiugunde tredie. Efter originalet i kyrkans arkiv. 5.

Vase häradsrätts utslag" den 4 november 1732, varigenom klockarbostället i Vase förklarats äga avgärda bys rätt å Ve med flera hemmans samskog. § 3 3 . Efter up vist fullmakt utaf d. 3 innevarande månad och föregångne stämningar kärade å Vase härads sochne allmoges vägnar auscultanten Simon Lysell til samteliga åboer och skattejordägare af hemmanen Ve, fältväbelsbostället Kärr, Toresgården, Laggaregården, Granäs, Atorp och Sandbacken, så väl som til befalningsman, välbetrodde Magnus Groendal, såsom innehafvare af des boställe i Ve, med påstående, at som bemälte sochneboer d. 17 januari 1723 från crono till skatte inlöst Klockaretomten, det måtte åboen därstädes obehindrad få behålla sin afgiärda bys rätt och rättighet på bemälte hemmans skogar, som tilförne odelte varit, och dem samteliga tilkommit, därvid instälte sig å svarandernas sida — — — — — — — — kvarföre rätten företog sig samma mål til afgiörande, noga öfvervägandes parternes å ömse sidor dervid anförde skäl och omständigheter, och stannade däröfver i följande utslag. Ehuruväl å svarandernas sida rättighet i skog och mark med dem vil bestridas Klockaretomten, eftersom det skal vara en utjord och icke något hemmantal eller någon hemmansränta underlagt, samt vara belägen uppå den tract, som skal af ålder varit sochne allmänning, deraf ännu en del är behollen, icke heller någonsin uti cronones räkenskaper och indelningvärk med högre värde ansedd än til 1 rS smör, dock som svaranderne med skäl icke hvarken gittat bevisa, at samma Klockaretomt antingen är på någon utjord eller häradsallmänning uptagen, emot det samma klockarebol Tärkeligen finnes beläget innom ägodelet omkring Ve och de flera deras medinteressenters hemman, ei heller at någonsin samma tomt blifv.it under tittul af utjord i cronones räkenskaper uptagen, som eljest plägar vanligit vara, livilken ei heller såsom utjord eller urfiäld är enligt 14 cap. bbl. med staf och sten insluten och afskild, hvarföre ock som det icke kan til den omtvistade skogsrättens bestridande anses för något skäl, att detta klockarebol icke med någon vanlig hemmansränta varit belagt, som 6 §§ uti prästerskapets nndfångne privilegier så af år 1675 som 1723 förmå, at slika små hemman

21.

VASE OCH ÖSTEA

FÅGELVIK.

befrias från alla cronones besvär, fördenskull och som Kongl. Maj:t och riksens cammar collegium i sitt på denna lägenhet meddelade köpebref behagat anse och utsätta detta klockarebol för 1 /s hemman; ty pröfvar rätten i förmågo af 40 cap. bbl. det böra samma klockarebols innehafvare äga afgärda bys rätt uppå föromrörda hemmans för detta varande samskog, til des de detsamma i proportion efter sin rättighet i skogen med någon enskijlt tract afvittrat, hälst som 1664 års skogsordning förmår, at jemväl de torp, som utom bohlbyarnes skada kunna vara uptagne, böra blifva ståendes och så snart skattläggas, som de för det der utsatta hemmantal prof vas kunna giöra skäl före och följakteligen böra efter sin rätt och rättighet hafva del uti bohlbyarnes skogar. Ur domboken i Göteborgs landsark. 6.

Vase häradsrätts utslag den 5 december 1758, fastställt av lag-mansrätten den 23 september 1760, varigenom Östra Fågelviks kyrka oeh församling bibehållits vid kloekarbostället därstädes. § 3 3 . Bergmästaren ädel och högacktad herr Gustaf Lundstedt, afledne länsmannens Johan Vennerströms sterbhus dehlägare, Nils Bengtson i Berg samt Lars Larson Marker i Lungvik hafva genom uttagne stämningar til detta ting inkallat klåckaren Anders Månson i Fogelvik tillika med samtelige Fogelviks sokns invånare, med påstående at svaranderne måtte visa, med hvad rätt Fogelviks klåckare boställe i fordna tider blifvit upbygt på hemmanens Bergs, Spångas och Biörkeds samhäfd, men vid dehlning blifvit beräcknat på Spångas enskilte lott; och i fall något fångobref dera kunde upvisas, så påstås, at detsamma måtte för olagligit förklaras, klåckare bohlet utläggas, och the therunder hittils nyttjade egor til thes rätta bohlby Spånga hemman återläggas enligt 1677 års placat om skatt skyldig jords förminskning. Yid måhlets företagande instälte sig å kärande sidan herr Olof Vennerström. Klåckaren Anders Månson var sielf närvarande och å Fogelviks församlings vägnar nämdemännen Nils Olson i Bäck och Olof Anderson : Boberg, hvilcka enligt utdrag af Fogelviks soknestämmo protocoll af d. 2£ sidstl. October af församlingen dertil blifvit utnämde. A consistorii vägnar til at bevaka klåckare bohlets rätt, magistern höglärde herr Petter Hamner, af det vördige domcapitlet beordrad, under then 2 sidstl. november, och å cronans vägnar länsmannen v:dt Petter Vestmark Thetta alt med det mera, som munteligen anfördes, och i de ingifne skrifter finnes intagit, har häradsrätten hos sig i behörigt öfvervägande tagii och deröfver affattadt detta

21.

VASE

OCH

ÖSTRA

FÅGELVIK.

241 Utslag. Af alt livad anfördt blifvit och the ingifne handlingar innehålla finner häradsrätten frågan ther utinnan egenteligen bestå, om och huru vida klåckarebohlet i Fogelviks sokn, som efter handlingarnes föranledande finnes vara uptagit på Bergs, Spångas och Biörkeds samhäfd må kunna enligit 1677 års kongl. placat om skattskyldig jords förminskning, under Spånga hemman återvinnas, sedan vid föregången dehlning öfver samhäfclen detsamma skal kommit at enskilt ligga på Spånga sk. hemmans tildelte lott, hvilcket å svarande sidan vil bestridas under rättighet af urminnes häfd. Och emedan Fogelviks kyrkas och församlings rättighet til thetta boställe genom en så långlig häfd blifvit förvarad, at nu mera ei kan sägas heller å någonthera sidan blifvit bevisligt giordt, antingen thetta hemman från början blifvit uptagit och til klåckarebohl anslagit med jordegares af samhäfden minne och tillstånd, sedan hemmanen blef skatte, heller och under den tid thesse hemman varit crono, men thet likvist är och bör vara ostridigt, at en så urgammal kyrkans egendom aldrig kunnat i så långlige tider derunder bibehållas och nyttjas, om icke kyrkan från början egt tilstånd och lof detsamma uptaga, ehuru sättet dertil nu mera är obekant, kunnandes det, at klåckaren genom utfalne domar är ådömd, at giöra Spånga dagsverken, så mycket mindre medföra någon verkan vid then nu förevarande tvist om klåckare bohlets utläggande och egornes återvinnande, som slike klåckaren ålagde skyldigheter äro en särskilt rättighet för Spånga hemman, hvarigenom klåckarebohlets bibehållande under kyrkan i ingen måtto rubbas, helst det icke heller i de åberopade domar finnes faststält, at Spånga egde mackt klåckaretorpet utlägga, derest klåckaren en sådan skyldighet eftersatt, utan är fast mera af härads rättens utslag af den 16 sept. 1724 at intaga thet någon tvist om torpets utläggande tå ej varit instämd icke heller vid 1725 års ting, hvarest utslaget med klara ord infördt finnes, at rätten den gången ej tilkommo at dömma, om detta torp för crono el:r skatte rätteligen borde hållas, hvartil och kommer, at om det skulle stå fast, som ännu är obevist, at detta klåckarebohl blifvit uptagit, sedan Spånga hemman blef skatte, så kunde äntå nu mera emot förkl. öfver 1677 års placat af den 14 augusti 1690 detta torp från kyrkan eij återvinnas, emedan then nödvändigheten at vid kyrkan få detsamma bibehålla til alla dehlar är så stor för kyrkan, at then kan komma i jemförelse med thet som egentel. uti thenne förklaring påsyftas rörande egor som från det ena hemmanet til det andra lagde äro, hvilcka ej böra återgå, om hemmanet som dem fåt utan alt för stort lidande ej kan them umbära. Förthenskul och tå kyrkorne i allmenhet genom så åtskillige kongl. stadgar och förordningar äro bibehålne vid thet som kan af ålder vara them underlagt, och det skulle lända til alt för stort intrång i den allmänna säkerheten, at rubba 3785 19

21.

VASE OCH ÖSTRA

FÅGELVIK.

kyrkan ur en så gammal rättighet, som genom häfd blifvit befästad, om hvilken man aldrig annat bör el:r kan föreställa sig, än at den grundar sig, antingen på jordegares bifall heller annor laga åtgerd, profvar häradsr.n rättvist Fogelviks kyrka och församling så hädan efter som hittils vid thet nu omtvistade klåckarebohlet at bibehålla, blifvandes rgs kostnaden etc. Ur domboken i Göteborgs landsark.

Värmlands lagmansrätts dom den 27 juni 1770 angående klockarboställets i Östra Fågelvik rätt till skogsfång å hemmanen Berg, Björka och Spånga med mera. Lagmans rättens i Värmeland dom uti then vid Vase härads rätt den 13 novbr. 1766 afgiorde och therfrån vädjade tvist, emellan Fogelviks sochne boar och klåckaren therstädes Bengt Andersson biträdde af venerandi consistorii fullmägtig för klåckare bordet ärevördige och höglärde herr magistern och comministern Carl Ahlbohm, å ena, och jndelnings hafvaren af bostället Biorke, lieutenanten vid regimentet välborne herr Carl Gustaf Utter, biträdd af krono fullmägtigen vice krono befallningsmannen Pehr Bergmark samt å regimentets vägnar fendricken välädle herr Carl Bratt, tillika med jordägarne af hemmanet Spånga och Bärg, å andra sidan, angående nödig del i skog och marek af hemmanet Bärg för klåckare bostället, samt återläggande till thet senare af två och ett hälft tunneland åker jämte åtta tunne land äng them Biörcke skall från klåckare bordet innehafva, hvilket alt härads rätten afslagit, och hva: uti nu om ändring anhålles, jämte rättegångs kostnad. Afsagd å lagmans tinget i Carlstad den 27 junii 1770. Af the i thetta mål ingifne vidlyftige handlingar har lagmans rätten befunnit, att enl:t gamla dock ovidimerade af skrifter skall åhr 1691 den 2 december krono fogden Lars Vikland hafva efter landshöfdingens befallning hållit en ransakning om ägorne till klåckare bordet, och der uti anfördt, att ingen af de älsta i församlingen fants som viste annat att berätta än the ägor som tå från klåckare bordet till bostället Biörcke preetenderades, hade af uhr minnes tider under klåckare bordet legat och häfdade varit, dock kunde ther å ingen kongl. donation upvisas, men klåckaren hade två lyckor vid klåckare torpets hus, på skatte hemmanet Spångas ägor belägne, hvar på 2:ne skeppor årligen utsåddes, men ingen äng der till utan af Biörcke äng, men huru mycket är i afskriften otydeligit. Samma åhr skall efter en äfven gammal och ovidimerai afskrift tå varande regiments auditeuren Gudmund Norberg hafva till lanclshöfdingen berättadt att klåckare torpet är af krono hemmanets Biörckes igcr

21.

VASE OCH ÖSTRA

FÅGELVIK.

uptagit, när thetta varit präste stomn, och hade thet för 30 a 40 år sedan blifvit för en liten del eller penning skattlagdt, när the som possessorer voro af Biörke sig förmärcka låtit, att the ville åter söka alla ägorna, som tillförene varit Biörcke tillhörige; och skall thet efter kyrkoherdens i socknen berättelse af högsalig konung Gustaf Adolph blifvit till klåckare bord bortt gifvit, och bostället Biörcke vara så svagt, att thet icke kan giöra fullt för ett helt, med mindre thet efter kongl. resolutioner igen bekommer alla the ägor och lägenheter som torpet theri från hafver, livar om han tå hos landshöfdingen anhölt. 2:ne andre gamla af skrifter äro och upviste af supliquer till Kongl. Maj: t från consistorium i Carlstad, och till landshöfdingen från kyrcko herden i sochnen, angående att icke ägorne måtte från klåckare bordet borttagas', men ther öfver finnes ingen resolution vara gifven. Ähr 1692 finnes klåckare bordet i kronans jordebok med särskilt ränta af 10 "K smör antecknadt, dock utan att till mantal vara upfördt. 1717 den 5 och 6 julii blef efter tings rättens resolution af den 20 martii samma åhr, laga delning hållen af häradshöfding och nämd öfver samskogen emellan krono hemmanet Biörcke 1, skatte hemmanet Spånga 1 och Bärg Va och hvarihera hemmanets del ther uti afvittrad, utan att tå nämdes at klåckare bordet hade minsta rättighet i thenna samskog. 1724 den 16 septbr. vid härads tinget hade Biörcke instämt klåckaren Måns Andersson för intrång i mulbetet, då härads rätten resolverade, at som uppå hemmanens Bärgs, Biörckes och Spångas samägor thet oskattlagde torpet är uptagit som tå till klåckare bordet nyttjades, samt i kronans jordeböcker var infördt, så kunde rätten, så länge torpet icke vore utdömt, icke skiäligen betaga åboen på torpet att uti berörde hemmans samfälte hjorde vall fritt mulbete nyttja för den boskap han af egit vid torpet ,. fallande foder öfver vintren kunde försörja, allenast ingen annan skadelig åvärckan eller vidare intagor till mulbetes förminskande af torparen giordes. 1758 den 5 decembr tå klåckaren blifvit instämd att visa med hvad rätt thes boställe i fordna tider blifvit upbygdt på Bärgs, Spånga och Biörckes samhäfd, och nu på Spångas enskilte lott, och om en sådan rätt ej kunde up visas, påstods at thetta klåckare bord borde utläggas, och ägorne tilbaka under thesse tre hemman lägges, har härads rätten sig utlåtit att församlingen borde vid klåckare bordet bibehållas, hvilket ock lagmans rätten åhr 1760 den 23 septbr. stadfäste. Ar 1766 den 13 novbr. instämde åter församlingen till härads rätten bostället Biörke och hemmanen Spånga och Bärg, att af theras skog och marek låta afdela så mycket som till klåckare bordets oumgängeliga tarfor fordrades, och att the två och ett hälft tunnelands åker samt åtta tunneland äng, som klåckare bordet skall tillhördt, men till Biörcke blifvit lagde, måtte till klåckare tomten, såsom thes rätta tillhörighet återläggas. Tå upvistes utom förr anförde handlingar jämväl en charta öfver bostället

21.

VASE

OCH

ÖSTRA

FÅGELVIK.

Biörckes inägor af ålir 1717 livar uppå finnes thesse ord: Följande ägor förmenes för detta från Biörcke vara tagne och under klåckare gården lagde, som utgiöra i åker 2 V 2 tunneland ocli i äng 8 tunneland eller 5 lass höö, hvar efter härads rätten genom utslag bibehöll Biörcke vid rolig besittning af the nu omtvistade inägor, samt aldeles afslog församlingens begärta del i skog och marek för klåckare bordet. Sedan thenna tvist här vid rätten blifvit i trenne år i anseende till delägarnes å svarande sidan förfall upskuten, har lagmans rätten, tå the sig nu alle inställt, thet samma sig till bepröfvande företagit. Och ehuru å församlingens sida är i synnerhet åberopat trovärdigheten af the af skrifter som åhr 1691 blifvit till landshöfdingen i orten ingifne, samt 1717 åhrs charta, och urminnes häfd i skogen, kan dock lagmans rätten, om thesse afskrifter såsom ovidimerade något vitsord skulle gifvas, ej annat finna, än at the för svaranderne[s], som them dock ej velat ärkjänna, skulle äfven äga samma vitsord, nemhn att klåckare torpet vore på Biörcke ägor uptagit, men ingen åker från Biörcke tagen och att thet tå fådt the ägor som Biörcke tillhördt, så att the således sedermera med rätta blifvit tliit åter lagde, hvilket återtagande församlingen förment hafva skiedt redan år 1691 eller 1 6 9 2 . Och hvad chartan innehåller, then snarare bör anses för bevis å svarandernes sida, thå then äfven thet samma innehåller, fast med någon ovishet, men utvisar dock, att thesse inägor tå till bostället Biörcke nyttjades, som the och nu ther under brukas. I anseende hvar till samt the skiähl härads rätten anfördt, thes dom i thenna omständighet varder här med stadfästad. Hvad åter del i skogen till klåckare bordets oumgängeliga tarfvor angår, har härads rätten redan 1724 tillagt thet samma rätt till mulbete, och ehuru thet tå blifvit tillika medgifvit att thet är upbygt på alla tre hemmanens ägor, och thet jämväl är till viss ränta skattlagt; dock som icke något hemmanthal therå är satt, och ingen undersökning then åsatte eller åtagne skatten finnes föregått; ty kan thet ej njuta the rättigheter som afgiärda byer äro uti lagen i 19 cap. b. b:kn tillagde, utan bör thet åtnöja sig at på alla the 3 hemmanens utmarck, jämte thet åhr 1724 thy tillagde frja mulbete, nyttja skogen endast till nödtorftig vedbrand, men aldeles icke till något annat behof, och varder således i thenna delen härads rättens dom ändrad, och the å ömse sidor fordrade rättegångs kostnader här med afslagne. Ur domboken hos Göta hovrätt.

22.

ALSTER.

22. Alster. Alster hörde tidigare till Vase pastorat. Genom kungl. brev den 31 oktober 1844 förordnades, att Alster skulle, sedan dåvarande kyrkoherden i Vase och komministern i Östra Fågelvik avgått, avskiljas till eget pastorat. Denna reglering gick i verkställighet år 1869. I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 16 december 1870 innehar kyrkoherden pastorsbostället 5/i8 mantal Bäckelid och åtnjuter den förbättring däri, som kan åstadkommas genom en på grund av 1844 års ovannämnda kungl. brev bildad fond 1 ), samt äger, bland annat, uppbära räntorna av hemmanen 1 mantal Silkesta nr 1 och XU mantal Södra Mon nr 1 i Vase socken 2 ). Genom kungl. brev den 1 september 1824 3 ) förordnades, att det kyrkoherden i Vase på lön anslagna hemmanet 1 A mantal krono Södra Mon 4 ) skulle vid dåvarande pastors avgång användas till boställe åt en av Vase pastorats församlingar gemensamt antagen, för Alsters socken *) Om denna fond se sid. 246 f. ) I ett för Gnstav 1:8 reduktion år 1540 u p p r ä t t a t register på kyrkornas och prästernas egendomar i Skara stift (allm. bil. 1) upptogos under »Väsaheratz stomps upbörd», bland annat, »Håkon ij Berg» och »Stompnen ij Fuglevick» med till prästen utgående landgillen av »jern 2 Va c , daxverke 3» av det förra och »jern 3 c , daxverke 3» av det senare hemmanet. I kronans räkenskaper, där »Stompnen ij Fuglevick» benämndes »Madtz i Biörka», upptogos hemmanen i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen, men påfördes år 1548 även ovannämnda landgillen. Dessa avkortades såsom frinjutna av kyrkoherden i Vase (»fritt prestenn haffver»), vilken därefter under stomfrihet innehade n ä m n d a hemman. Hemmanet Berg indrogs emellertid år 1589 till kronan (Vml. 1590: 6), och h e m m a n e t Björka utbyttes år 1620 mot kronohemmanet 1 mtl Ölmskog, vilket, sedan det år 1646 av K. M:t skänkts till frälse, samma år utbyttes mot skattehemmanet 1 mtl Silkesta (verif. till 1646 års landsbok, sid. 374 f.). Genom drottning Kristinas brev den 31 aug. 1648 (original i Vase kyrkas arkiv) bekräftades upplåtelsen av Silkesta till stomhemman åt kyrkoherden (»att niuta, b r u k a och behålla til prästestombn»), vilken upplåtelse emellertid avsåg endast r ä n t a n av hemmanet, som enligt vad ovan anförts var av skatte n a t u r . Genom löneregleringsresolutionen anslogs slutligen ifrågavarande h e m m a n s r ä n t a åt kyrkoherden i Alster, och h a r den n u m e r a jämlikt k. förordn. den 23 juli 1869 indragits till kronan mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren. Om r ä n t a n av Södra Mon se not. 2 följ. sida. 3 ) Bil. 1. 4 ) Angående tiden n ä r och sättet h u r detta h e m m a n anslagits åt kyrkoherden i Vase se sid. 229 f. 2

22.

ALSTER.

anställd pastorats adjunkt, och förklarade K. M:t sig framdeles vilja meddela beslut om ifrågasatt utbyte av Södra Mon mot något inom Alsters socken beläget och till boställe för adjunkten mera tjänligt hemman. Efter därom av Vase pastorat gjord framställning medgav därefter K. M:t genom nådigt brev den 21 november 1827, att det till pastoratsadjunkten anslagna hemmanet finge försäljas och för den därav inflytande försäljningssumman något mera passande hemman inom Alsters socken i stället inköpas, dock med villkor att, innan försäljningen ägde rum, uppgift meddelades såväl å det hemman, som till inköp kunde ifrågakomma, och beskaffenheten därav samt den därtill erforderliga köpeskillingen, som ock vad för Södra Mon kunde vara att påräkna. Under förbehåll av K. M:ts godkännande försåldes därpå Södra Mon å offentlig auktion den 19 november 1828 för 4,033 riksdaler 16 skillingar banko. Sedan Alsters församling till boställe åt pastoratsadjunkten i stället föreslagit B/i« mantal av skattefrälsehemmanet Bäckelid nr 1 i Alsters socken, godkände K. M:t genom nådigt brev den 22 maj 1829*) den skedda försäljningen av Södra Mon") och biföll det föreslagna inköpet av Vis mantal Bäckelid till boställe åt pastoratsadjunkten. Överskottet av försäljningsmedlen för Södra Mon skulle användas till det nya boställets iståndsättande och det som därefter kunde återstå förräntas till förmån för adjunkten. På grund härav inköpte Vase pastorat å auktion år 1829 3) berörda 6/i« mantal Bäckelid till boställe åt pastoratsadjunkten för 3,333 riksdaler 16 skillingar banko, och erhöll pastoratet den 16 oktober 1830 laga fasta härå »till pastoratsadjunctsboställe». Överskottet å försäljningsmedlen för Södra Mon, 700 riksdaler banko, användes till det nya boställets bebyggande och iståndsättande 4 ). 1 samband med förordnandet om Alsters avskiljande till eget pastorat anslogs Bäckelid genom förenämnda kungl. brev den 31 oktober 1844 5 ) till boställe åt den blivande kyrkoherden. Til] Bäckelid skulle dock, såsom alltför ringa till kyrkoherdeboställe, inköpas ytterligare jord, vartill kostnaden, såvida Alsters socknemän icke kunde eller ville *) Bil. 2. 2 ) R ä n t a n av hemmanet Södra Mon, vilket Lemman på grund av kamm arkolle gii beslut den 14 dec. 1852 överförts till skatte titel, åtnjöts även efter hemmanets försäljning av kyrkoherden i Vase, och bekräftades kyrkoherdens r ä t t härtill genom lagmansrättens dom den 30 okt. 1839. Genom löneregieringsresolutionen anslogs n ä m n d a hemmansränta åt kyrkoherden i Alster, och har den numera jämlikt k. förordn. den 23 juli 1869 indragits till kronan mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren. 3 ) Bil. 3. 4 ) Se handl. i kyrkans arkiv. 5 ) Bil. 4.

22.

ALSTER.

utgöra densamma, skulle bestridas på det sätt, att, då pastoratsdelningen icke skulle gå i verkställighet, förrän både kyrkoherden och komministern i Vase avgått, de för blivande kyrkoherden i Alster påräknade löneandelar, som av nämnda två prästmäns inkomster framdeles komme att utgå, skulle avsättas och användas till ifrågavarande ändamål. På grund härav har av prästlönemedel inom Alsters församliug bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond (den så kallade prästgårdskassan), som den 31 december 1919 uppgick till 10,200 kronor. Räntan å denna fond uppbäres jämlikt Kbfdes utslag den 30 december 1869 *) samt löneregleringsresolutionen av kyrkoherden. Någon tillökning till bostället har ännu icke inköpts. Den till boställe inköpta hemmansdelen, som i kameralt avseende skilts från hemmanet Bäckelid nr 1, upptogs i gällande jordebok bland frälseegendomar, boställen, såsom Vis mantal Bäckelid nr 2. Sedan en från bostället utgående frälseränta överlåtits till statsverket jämlikt kungl. förordningen den 11 september 1885, överfördes bostället år 1888 till skatte titel. Genom beslut den 13 mars 1917 har emellertid kammarkollegium — sedan Kbfde i utslag den 20 januari 1914 förklarat sig anse bostället, såsom inköpt för försäljningsmedlen för kronohemmanet Södra Mon, vara av kronan för allmänt ändamål upplåtet — förordnat, att detsamma skulle i jordeboken överföras till kronoegendomar under allmän disposition, boställen. I ett å hemmanet Bäckelids inägor år 1835 verkställt och samma år fastställt laga skifte ingick hemmanets soldattorp. En ägotrakt, som enligt därvid träffad bestämmelse av boställets område tillades den andra delägaren i skifteslaget som ersättning för boställets skyldighet att hålla soldat med rättighet att nyttja området, till dess boställshavaren visat, att bostället frikänts från bidrag till soldaten, återföll enligt häradsrättens dom den 2 december 1839 till bostället, sedan detta genom kungl. brev den 31 augusti 1838 befriats från soldatrotering.

l ) Enligt nämnda utslag fann Kbfde hinder icke möta för utbetalning av r ä n t a n till kyrkoherden, intill dess medlen använts till det föreskrivna ändamålet.

22.

ALSTEE.

Urkundsbilagor. i.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 1 september 1824, varigenom stomhemmanet y4 mantal Södra Mon nr 1 i Vase anslagits till boställe åt pastoratsadjunkten i Alster. Carl Johan etc. Sedan hos Oss, å Vase härads församlingars vägnar, kammereraren N. E. Ryberg och bruks patronen O. Berggren i underdånighet anhållit, att hemmanet Södra Mon V* mantal i Vase härads socken, hvilket, jemte lU mantal Norketorp, hittills af församlingarnes kyrkoherde varit begagnadt såsom stom-hemman, efter nuvarande kyrkoherdes afgång måtte få användas till boställe åt församlingarnes gemensamt antagne adjunct, som derigenom erhölle förbättrade löne-vilkor, och hvars befattning, som för församlingarnes behof vore af nöden, i och med detsamma skulle ikläda sig egenskapen af en ordinarie tjenst; äfvensom att nämnde hemman, Södra Mon, må framdeles, då lägenhet dertill kunde yppas, få utbytas emot något i Alsters socken belägit, och i sådant afseende för adjuncten till boställe mera passande hemman; så hafven I, på nådig befallning, såväl med egit, som infordradt underdånigt utlåtande häröfver af Vår befallningshafvande samt consistorium i Carlstad och kyrkoherden i Vase härad, prosten doctor Ahlstedt, till Oss inkommet; varande af Vår befallningshafvande och consistorium, uppå flera anförda skäl, tillstyrkt bifall å ifrågavarande ansökning; likväl, och som nämnde hemman vore för behof vet otillräckligt, med det vilkor, att församlingarne i enlighet med kongl. brefvet den 18:de november 1812 ingå i en lika stor kostnad, eller till inköp af boställe sammanskjuta en så stor summa, som den, hvartill Södra Mon, då händelsen inträffar, i krono och consistorii fullmäktiges öfvervaro, kan af utsocknes gode män skäligen uppskattas; deremot I underdånigst yttrat, att då stom-hemmanet Mon, genom kongl. brefvet den 9:de december 1690 (!), blifvit, jemte torpet Mosen, Prestgården förundt, emedan dessa lägenheter icke allenast å Prestgårdens ägor äro upptagne, utan ock Prestgården i anseende till dess ringa höfång ansetts af desamma till hjelp och understöd vara i behof, och så väl äldre som sednare årens jordeböcker upptaga detta hemman såsom under Prestgården inlagt, I af sådan anledning ansett hemmanet Mon icke kunna eller böra Prestgården frånskiljas, hvarföre I ock, enär härtill komme, ej mindre att något fullgörande af ofvanberörde vilkor, deröfver församlingarne ej blifvit hörde, icke kan dem åläggas, än äfven att omförmälte hemman för behofvet af boställe är otillräckligt, samt, såsom i annan socken belägit,

22.

ALSTER.

icke dertill kan begagnas, utan at't utbyte deraf måste ske, hvarvid åter nya svårigheter torde uppkomma, så hafven I funnit eder äga skäl, att ifrågavarande underdåniga ansökning afstyrka. I anledning häraf hafve Vi genom Yår befallningshafvande låtit å allmän sockenstämma höra Vase härads församlingar i af seende på det af Vår befallningshafvande och consistorium gjorde förbehåll af medels sammanskjutande till lika belopp, som värdet af hemmanet Södra Mon, och hafve Vi af det i underdånighet insända sochen-stämmoprotocollet för den l l : t e sistlidne julii, inhämtat, att väl Alsters församling genom dess fullmäktig dertill samtyckt, så vida de öfriga församlingarne, eller Fogelvik och Vase härad äfven deruti ville ingå, men att dessa församlingar aldeles vägrat att någon kostnad sig i sådant ändamål åtaga, förmodande åtskillige församlingarnes ledamöter det föreslagne hemmanet blifva till boställe åt adjuncten tillräckligt. Detta allt hafve Vi nu i öfvervägande tagit och som af handlingarne upplyses, så väl församlingarnes behof af en ständig tredje lärare, som de nu anslagne löne vilkors otillräcklighet för hans berguing, så och enär genom biträdet af en sådan lärare pastor otvifvelaktigt vinner en betydlig lättnad i dess tjenstgöring, och han i anseende såväl dertill, som till beloppet af pastoratets inkomster, bör utan saknad kunna till understöd för sockne adjuncten afstå hemmanet Södra Mon, vele Vi i nåder hafva bifallit, det må samma hemman vid nuvarande pastors afgång få användas till boställe för nämnde adjunct. Men beträffande det af Vår befallningshafvande samt consistorium föreslagna vilkor, att församlingarne, vid Södra Möns af trädande, skulle med en summa, svarande mot värdet af samma hemman, bidraga till det blifvande boställets förkofran, finne Vi icke skäl, att sådant mot de tvenne församlingarnes bestridande bestämma, helst de redan om utgörandet af löne vilkor för adjuncten öfverenskommit; velande Vi, i af seende på sökandernes underdåniga hemställan, rörande ett utbyte framdeles af Södra Mon emot något innom Alsters sochen belägit och till adjunctens boställe mera tjenligt hemman, enär tillfälle inträffar, uppå derom gjort förslag, Vårt nådiga beslut meddela. Hvilket etc. Stockholms slott den l:ta september 1824. Efter originalet hos kammarkoll.

3785 19

22.

ALSTEK.

K. M:ts brev till domkapitlet den 22 maj 1829 angående utbyte av pastoratsadjunktsbostället Södra Mon emot 5/is mantal av frälsehemmanet Bäckelid nr 1 i Alsters socken. Carl Johan etc. Vi hafve i nåder låtit oss föredragas Eder den 11 sistlidne mars aflåtne underdåniga skrifvelse, deruti I anmält, att, som Vi under den 21 november 1827 i nåder bifallit, att det till boställe för pastorats adjuncten i Vase härad anslagne Södra Mon finge försäljas och något mera passande hemman inom Allsters socken i stället inköpas, dock med villkor, att, innan försäljningen, uppgift borde meddelas såväl om det hemman, som till inköp kunde ifrågakomma och beskaffenheten deraf, samt den dertill erforderliga köpeskilling, som ock hvad för hemmanet Södra Mon kunde vara att påräkna, så hade, för att utröna värdet af Södra Mon, villkorlig auction å detsamma blifvit anställd och hemmanet Bäckelid i Allsters socken till inköp i stället föreslaget; och hafven I underdånigst öfverlemnat ej mindre protocollet vid auctionstillfället, än vederbörandes utlåtande rörande beskaffenheten af det föreslagne hemmanet Bäckelid, af hvilka handlingar inhemtas, att stonihemmanet Södra Mon, ett fjerdedels mantal, innehåller en area af femtioett tunneland skog och omkring ett hundrade tunneland inägor, samt att högsta anbudet dera uppgått till 4,033 rd. 16 sk. banco; att deremot 'Vis delar skattefrälsehemmanet Bäckelid till arealen utgjorde uti skog och betesmark öfver etthundrade, och inägor omkring sextio tunneland, att hemmanet, liggande nästan midt i Allsters församling nära kyrkan, vore till belägenheten väl passande och att inköpspriset för detsamma kom att understiga tretusende rd. banco; hvadan församlingboerne anmodat Eder utverka nådigt bifall till ifrågavarande bytehandel, samt att öfverskottet af stomhemmanets köpeskilling måtte blifva anslaget till byggnadshjelp för det blifvande bostället och det som kunde öfverblifva användas för framtida underhåll af detsamma; varande af pastorats adjuncten Fjellman dervid endast anmärkt, att boställs innehafvaren i sednare fallet borde från byggnads skyldighet befrias; med af seende å de sålunda gjorde anbuden, hvilka syntes för ändamålet förmånliga, I, för Eder del, i underdånighet tillstyrkten så väl försäljningen af stomhemmanet Södra Mon, som inköpet af Bäckelid, men beträffande församlingsboernes begäran, att öfverskottet af köpesumman, hvilket uppgick till något mer än 1,000 rd. banco, skulle få användas till husens iståndsättande å Bäckelid och deras framtida underhåll, så hafven I ansett Eder icke kunna dera nådigt bifall tillstyrka, heldst Södra Mon blifvit till förbättring i adjunctens lönevillkor anslaget och afkastningen deraf följaktligen borde oförryckt komma honom till

22.

ALSTER.

godo, hvilket säkrast skulle vinnas om öfverskottsmedlen förräntades och räntan årligen komme att adjuncten tillfalla; förmenandes I, att med byggnadsskyldigheten borde efter lag förhållas. Härå länder Eder till nådigt svar samt vederbörandes förständigande och underdåniga efterrättelse, det Vi för godt funnit, att, med fastställande utaf den af stomhemmanet Södra Mon sålunda villkorligen gjorda försäljning, i nåder bifalla inköpet i dess ställe af ifrågavarande andel uti hemmanet Bäckelid till boställe åt pastorats adjuncten i berörde församlingar; kommandes, sedan genom öfverskottet af stomhemmanets köpeskilling det nya bostället blifvit iståndsatt, det som sedermera kan af samma köpeskilling återstå, att till förmån för bemälde adjunct vederbörligen förräntas. Vi befalle etc. Ur ecklesiastikexpeditionens registratur (riksarkJ.

Utdrag av Vase härads lagfartsprotokoll den 13 november 1829, enligt vilket uppbud första gången meddelats å till pastoratsadjunktsboställe i Alster inköpta 5/M mantal Bäckelid. § 87. S. D. Med anhållan om lagfart inlemnades ett så lydande: »Auctionsprotocoll hållit i Bäckelid den l:ste maij 1829. Sedan Vase härads häradsrätt under den 23 nästl. mars bifallit, att omyndig förklarade bonden Anders Larsson jemte des hustru Stina Hansdotter tillhörige fem adertonde delar (Vis) uti skatte frälse hemmanet Bäckelid, belägit uti Vase härad, Allsters socken, måtte genom offentlig auction till den mest bjudande försäljas, så, sedan anförde 5 /is delar efter helt räknadt, blifvit såväl från predikstolarne som genom länets tidning utlyste komma nämnde andelar att, under följande vilkor, försäljas. l:mo. Egendomen tillträdes nästkommande den 25:te mars. 2:do. Säljes sådan den nu befinnes. 3:tio. Köparen öfvertager innevarande års trades brukning. 4:to. Säljaren förbinder sig, att ej låta sköna skogen utan endast gagna hvad fält är och hvad nödige behof kräfva. 5:to. Betalnings terminerne blifva följande: Vid tillträdet 1,000 rd banco, 1831 fastingen 1,000 d. d:o, fastingen 1832 slut liqvid. 6:o. Säljaren ansvarar hemul efter lag. 7:o. Alla till köpet hörande omkostnader ansvarar köparen. Sedan åtskillige speculanter infunnit sig, så utböds anförde 5 /is delar af underteknad förmyndare, och stannade för högsta anbudet tre tusende tre hundrade tretio tre (3,333) riksdaler sexton (16) skillingar banco, herr bruks

22.

ALSTER.

patron Olof Berggren och herr doctor C. F . Lexov såsom fullmägtige för församlingarne, att åt pastorats adjuncten anskaffa boställe. År och dag som ofvan Magnus Jonsson, förmyndare. Bevittna: J a n Andersson i Skål, J o n (J. L. S.) Larsson i Bäckelid.» Efter upläsningen häraf och sedan af ett i bestyrkt afskrift företedt Kongl. Maij:ts nådiga bref till dom capitlet i Carlstad af den 22 sistlidne maij det inhämtats att Kongl. Maij:t täckts i nåder tillåta försäljningen af det till pastorats adjuncten i Yäse härads församling såsom boställe anslagne stom hemmanet Södra Mon och bifallit inköpet af fem adertondedelar uti frälse skatte hemmanet Bäckelid för att till ett slikt boställe användas; fann väl härads rätten skäligt att å sistnämnde hemmansdel som herr brigad läkaren doctor C. F . Lexov och herr bruks patronen O. Berggren såsom utsedde fullmägtige för Vase församling till pastors adjuncts boställe emot tre tusende tre hundrade tretio tre riksdaler 16 sk. banco af Magnus Jönsson i Blomsterhult såsom förmyndare för omyndig förklarade Anders Larsson och des hustru Stina Hansdotter i förstnämnde by inköpt, meddela upbud första gången, dock borde innan lagfartens slut, så väl säljarens ägande rätt behörigen styrkas som ock ådagaläggas att hemmans köpet blifvit hembjudit den som frälse räntan ägde. Ar och dag, som förr skrifvet står. På härads rättens vägnar. J . Hagander. Efter originalet i kyrkans arkiv.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 31 oktober 1844 angående Alsters församlings avskiljande till eget pastorat m. m. Oscar etc. Hos Oss hafva Alsters socknemän i underdånighet anhållit, att enär det i Carlstads stift belägna, af Vase, Fogelviks och Alsters socknar bestående, Väsehärads pastorat, som upjrioge en areal af omkring 5 mils längd och 3 mils bredd, med en alltmer tillväxande folkmängd af öfver 8,000 personer, egde endast tvänne ordinarie prestmän, nemligen kyrkoherden, boende i Vase, och comministern i Fogelviks socken, utom en för längre tid sedan antagen pastorats-adjunct, hvilken bebodde frälse-skatte-hemmanet Bäckelid °'i8 mantal i Alsters socken och der skötte nästan alla kyrkoherdens åligganden, samt då sistbemälde prestmans lönevilkor, bestående af nämnde boställe och omkring 70 tunnor hafra, vore altför ringa, hvartill komme, att af ståndet ifrån Alsters socken, belägen i ena hörnet af Väsehärads pastorat och skild från de andra begge socknarne genom större skogar, mossar och

22.

ALSTER.

sjöar, till kyrkoherdens bostad utgjorde från 1 3 A till 3 mil, Alsters församling måtte vid nästblifvande kyrkoherde- och comministersledighet i pastoratet få derifrån skiljas och för framtiden utgöra ett särskildt gäll, hvarest kyrkoherdens inkomster skulle bestå af förenämnde adjunctsboställe Bäckelid samt alla de löneförmoner och bidrag, som hittills från Alsters socken utgått till kyrkoherden och comministern i det odelade pastoratet; erbjudande sökanderne, att, om denna underdåniga anhållan i nåder bifolles, till deras blifvande kyrkoherde i råg utgöra det spanmålsbelopp, de nu i hafra till adjuncten erlade, samt, mot befrielse från byggnadsskyldighet vid Väsehärads kyrkoherdeboställe åtaga sig att efter lag underhålla husen å det till pastorsbord i Alster förvandlade adjuncts-bostället Bäckelid; hvaremot den från Yäse och Fogelviks socknar nu utgående adjunctslön af minst 50 tunnor hafra kunde till löneförbättring åt dervarande comminister samt till ersättning för Alsters församlings nyssberörda byggnadsskyldighet användas. Medelst underdånigt yttrande, afgifvet den 8 julii 1843, har consistoriuin i Carlstad, på de uti ansökningen anförde skäl, och synnerligen såsom medel till en förbättrad religionsvård, tillstyrkt nådigt bifall till den föreslagna förändringen, likväl under följande vilkor: l:o) att Alsters sockens byggnadsskyldighet vid Väsehärads prestgård, uppskattad, efter nämnde sockens hemmantal, till visst belopp i spanmål, hvilket, då denna byggnadsskyldighet för hela pastoratets 103 3 /s oförmedlade mantal uppskattades till högst 50 tunnor hafre årligen, och Alsters församling bestode af 26 23/24 mantal, komme att utgöra 13 tunnor hafra, skulle med sistnämnda belopp Vase och Fogelviks socknar årligen ersättas af den derifrån till pastorats-adjuncten nu utgående löningsäd; 2:o) att pastor och comminister skulle, såsom någon godtgörelse för den minskning, de komme att lida i sine löneförmåner, erhålla återstoden af berörde adjunctslön, nemligen pastor inom Vase och comminister inom Fogelviks socken; 3:o) att den af Alsters församling till sin ifrågasatte nye kyrkoherde anslagne rågtionde måtte, i likhet med pastoraltionde i allmänhet, utgöras efter hemmantal, i stället för att hafretionden till adjuncten erlägges efter matlag; samt 4:o) att nuvarande adjunctsbostället Bäckelid, såsom alltför ringa för en blifvande kyrkoherde, måtte, om möjligt vore, ökas genom inköp af någon hemmansdel i dess närmaste granskap, h vartill kostnaden, så vida Alsters socknemän icke skulle kunna eller vilja densamma utgöra, lämpligen, och utan någons betungande, kunde bestridas sålunda, att, enär den föreslagna förändringen icke finge tillvägabringas, och pastor i Alster tillsättas,

22.

ALSTER.

förr än både kyrkoherde och comminister i Yäsehärad afgått, hvilket troligen icke komme att ske på en gång, de för pastor i Alster påräknade löneandelar, som af förbemälde tvänne prestmäns inkomster framdeles skulle utgå, då till behöfligt belopp af sattes och för berörda ändamål användes; uti hvilket yttrande Vår befallningshafvande i Vernilands län underdånigst instämt; hvarjemte Alsters socknemän, äfvenledes hörde, bifallit hvad consistorium uti 3:dje och 4:de puncterne af dess underdåniga yttrande föreslagit, helst de icke vågade åtaga sig någon särskild afgift till förökande af deras blifvande pastorsboställe. Yi hafve i nåder låtit detta ärende Oss föredragas; och då såväl vederbörande församlingar, som de embetsmyndigheter, hvilka i ämnet hörde blifvit, medgifvit och tillstyrkt, det Alsters socknemäns ifrågavarande ansökan att. vid nuvarande kyrkoherdes och comministers afgång få från Väsehärads pastorat skiljas, må vinna Vårt nådiga samtycke, under de af consistorium i Carlstad dervid fastade vilkor, likväl med undantag af hvad anginge dels beloppet af den Vase och Fogelviks socknar tillkommande ersättning för ökad byggnadsskyldighet, dels äfven fördelningen mellan pastoratets kyrkoherde och comminister af den clerifrån nu utgående adjunctslön, hafve Vi funnit skäl, att nämnda ansökning, på sätt consistorium för öfrigt föreslagit, bifalla, men tillika i nåder förordnat, att af den spanmål, Vase och Fogelviks socknar nu till pastorats-adjuncten i Alster erlägga, sexton tunnor hafra, motsvarande, enligt det beräknade markegångspriset, 57 riksdaler banco, skola, såsom för ändamålet tillräckliga, dessa båda socknar tillgodokomma till ersättning för ökad byggnadsskyldighet vid deras kyrkoherde-boställe, samt att återstoden af berörde spanmål skall, enligt edert förslag, mellan pastor och comminister i Vase och Fogelviks församlingars pastorat lika fördelas. Hvilket etc. Stockholms slott den 31 oktober 1844. Ur originalet hos kammarkoll.

23.

NYED OCH ÄLVSBACKA.

23. Nyed oeh Älvslbaeka. År 1595 utbrötos vissa hemman i Nedre Ulleruds, Vase, Östra Fågelviks och Alsters församlingar till egen församling, kallad Nyed*), som kort därpå blev eget pastorat 2 ). Efter av K. M:t på ansökan av ägaren utav Ålvsbacka bruk med flera den 6 februari 1728 meddelat tillstånd utbröts norra delen av Nyeds församling år 1731 till ett kapellag, kallat Ålvsbacka, med särskild prästman. Genom kungl. brev den 16 december 1819 förordnades, att kapelllaget skulle avskiljas till egen församling såsom annex till Nyed. Enligt kungl. resolution den 11 september 1759 erhöll dåvarande ägaren av Ålvsbacka bruk Henrik von Hofsten, hans arvingar och efterkommande ägare av bruket rätt att tillsätta präst vid kapellet, men sedan Aktiebolaget Mölnbacka—Trysil såsom sedermera ägare av nämnda bruk förklarat sig icke göra anspråk på denna rättighet, har den enligt nådigt brev den 10 oktober 1913 upphört. I pastoratet äro, förutom kyrkoherden, anställda två komministrar, bosatta den ena i Nyed och den andra i Ålvsbacka.

Kyrkoherden i Nyed. Enligt löneregleringsresolutionen den 27 juni 1873 innehar kyrkoherden pastorsbostället Va mantal Hulteby samt äger uppbära räntorna av Va mantal Norra Rådom nr 1 och Va mantal Rådatorp nr 1. Av skattehemmanet Hulteby, ett helt hemman om 12 öresland, avkortades enligt 1600 års räkenskaper 3 ) räntan av XU eller 3 öresland såsom under stomfrihet frinjutet av »her Jöns i Nye Edh». Från och med år 1604 åtnjöt nämnda prästman berörda frihet på hela hemmanet 4 ). År 1621 avkortades under prästernas friheter för »her Oluff i Nyed sochen» dels såsom underlagt kyrkoherdebostället i Nyed till åker och äng hälften *) Se Vml. 1594: 5. Tillstånd till Nyeds kyrkas byggande skall hava meddelats av hertig Karl den 11 okt. 1593 (Fernow, sid. 530). Enligt hertig Karls brev den 18 juli 1594 (Vml. 1594: 5) anslogs kyrkotionde till »then kyrckebygning — — — — — som vedh Edz kyrckie ij Östre sysslet nyligen opå begynt ähr». 2 ) Se k. brev den 15 febr. 1608. s ) Vml. 1600: 14. 4 ) Vml. 1604: 9. Jfr Vml. 1606: 5.

23.

NTED

OCH

ÄLVSBACKA.

av hemmanet Hulteby, dels ock under stomfrihet den andra hälften av samma hemman ävensom skattehemmanet V« mantal Rådatorp nr 1, vilket jämlikt landshövdingens brev den 17 maj 1621 anslagits till stomhemman åt kyrkoherden i stället för ovannämnda kyrkoherdebostället underlagda hemmansdel i Hulteby 1 ). Stomhemmanet V» mantal Hulteby utbyttes slutligen år 1624 mot l/% mantal skatte Norra Rådom nr 1. Berörda stomfrihet avsåg endast rätt att åtnjuta de av hemmanen, som enligt vad ovan anförts voro av skatte natur, utgående räntor, och hava dessa hemmansräntor jämlikt kungl. förordningen den 23 juli 1869 numera indragits till kronan mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren. Vid häradssyn den 13 och 14 juli 1670 i tvist rörande ängdelning mellan kyrkoherdebostället och Hulteby skattehemman utröntes beträffande det ursprungliga prästboställets tillkomst, att hertig Karl till boställe åt den första prästen i Nyed, ovannämnda herr Jöns, utsett ett å Hulteby upptaget oskattlagt torp Åras, även kallat Kokärr~), samt att Nyeds församling till upptagaren av torpet i ersättning för därå nedlagt arbete utgivit 5 fat osmundsjärn 3 ). Då detta till boställe upplåtna och bebyggda torp, som icke finnes särskilt redovisat i jordeboken, hade ganska ringa ägor, inköpte herr Jöns år 1607 hälften av hemmanet Hulteby och brukade denna del till bostället. På ansökan av hans efterträdare kyrkoherden Olov Luth medgav änkedrottning Kristina genom brev den 10 februari 1621 4 ), stadfäst av Gustav II Adolf den 4 februari 1624, att nämnda hemmansdel finge behållas under bostället, och erhöllo herr Jöns' arvingar i vederlag härför kronohemmanet */• mantal Kådatorp nr 1 att »beholla såsom sin rätta och lagfångna skatteiord». På grund av berörda byte övergick Va mantal Hulteby till krono och Rådatorp till skatte natur, och upptages den till kyrkoherdeboställe sålunda anslagna hemmansdelen, som i kameralt avseende skilts från hemmanet Hulteby, i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom l /s mantal Hulteby nr 2. Enligt Kils häradsrätts dom den 15 oktober 1670 kunde någon underrättelse icke vinnas om storleken av torpet Åras, som »oemothsäijeligen)) var taget av Hulteby ägor, eller huruvida det var »afgränsat) från Hulteby, när herr Jöns köpte halva hemmanet 5 ). E n mellan J

) Vml. 1621: 3. ) Detta skulle hava skett vid hertigens besök å platsen år 1593 (Fernow, sid. 530 oca akten till k. brev den 2 aug. 1836, riksark.). s ) Bil. 1. Något upplåtelsebrev h a r icke påträffats och h a r troligen icke utfärdats. 4 ) Bil. 2. 6 ) Bil. 1. A kyrkoherdeboställets sida förmenades, att en från Ack- till Borssjön nytänd? 2

23.

NYED

OCH

ÄLVSBACKA.

boställshavaren och ägarna av Hulteby skattehemman vid delning av den till Hulteby hörande skogen uppkommen tvist, huruvida Åras skulle anses inbegripen under den till boställe anslagna hemmansdelen i Hulteby eller icke, avgjordes genom en av lagmansrätten den 1 september 1710 fastställd förening. Enligt denna skulle bostället bekomma halvparten av utskogen samt av hemskogen en väster om älven från Acksjön till Borssjön belägen trakt. Skattehemmanet skulle emellertid njuta sina å nämnda skogstrakt belägna ängar till godo 1 ) jämte gärdslefång därtill av närmaste skogen. Hemskogen öster om älven intill landsvägen skulle tillhöra skattehemmanet, som därjämte skulle med bostället äga lika del i Acksjöns fiskevatten. Boställets andel av utskogen utbröts vid ett år 1794 fastställt storskifte 2 ). Vid ett år 1834 påbörjat laga skifte å Hulteby skattehemman yrkade hemmansägarna, att bostället skulle ingå i skiftet. Sedan boställshavaren bestritt detta yrkande, av skäl, vad beträffade den ursprungliga delen av bostället (Åras), att denna vore en särskild lägenhet, som, därest den upptagits å Hulteby, likväl sedan gammalt varit avsöndrad därifrån, ingingo parterna en av K. M:t enligt nådigt brev den 2 augusti 1836 stadfäst förening. Enligt densamma skulle skattehemmanet, emot det hemmansägarna avsade sig alla anspråk på skifte egendomarna emellan ävensom med visst undantag på fiske vid boställets strand, i ersättning för ovannämnda hemmanet år 1710 tillagda rätt till gärdslefång med full äganderätt bekomma ett område om 25 tunnland av boställets skog ävensom erhålla rätt till grustäkt å boställets ägor. Av medel, som lämnats i ersättning för till järnväg i anspråk taget område av bostället, har jämlikt kungl. brev den 29 maj 1891 bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond å 617 kronor 76 öre, varav boställshavaren äger uppbära den årliga ränteavkastningen.

Komministern i Nyed. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern såsom boställe 58309 /38808o mantal Ed eller Falkarsed samt äger uppbära räntan av 7 4 mantal Stenåsen nr 1. älv utgjorde gräns mellan, torpet Arås, å ena sidan, samt Hulteby boställe och. hemman, å den andra, så att torpets ägor voro belägna väster och Hulteby öster om älven. Häremot invände Hulteby skattehemmansägare, att vad till kyrkoherdebostället innehades till större delen tillhörde den därunder lagda hemmansdelen i Hulteby. H ä r a d s r ä t t e n sade sig på grund av vittnesmål och den omständigheten, att församlingen endast givit 5 fat osmundsjärn, motsvarande »vidh pass 60 d:r», för torpet, hålla före, att torpet varit ganska ringa till sina ägor. x ) Skattehemmanets andel av berörda ängar, de s. k. Asängarna, som enligt uppgift i 1670 års dombok tidigare i sin helhet o tillhört bostället, hade tillbytts hemmanet mot en hage vid Borssjön. Storskifte förrättades å Asängarna år 1756, varvid bostället erhöll hälften av dem. 2 ) Karta och handl. i kyrkans arkiv. 3785 19

23.

NYED

OCH

ÄLVSBACKA.

Enligt landshövdingens brev den 15 augusti 1635 anslogs kronohemmanet \U mantal Åsdalen till klockarboställe i Nyed »qvitt och fritt för alle uthlager»*). Sedan Åsdalen, som därefter brukades till klockarbord av kyrkoherden, av K. M:t år 1650 upplåtits till befallningsmannen Jon Larsson under skattemanna börd och rättighet, anslogs i stället till klockarbord kronohemmanet 7<i mantal Steusviken enligt landshövdingens brev den 15 maj 1651 2 ), och sedan detta hemman av K. M:t år 1652 donerats till kammarrådet Johan Apelgren under frälse frihet, erhöll kyrkoherden genom landshövdingens brev den 11 mars 1653 under frihet 1U mantal Stenåsen »att niuta och brucka till klåckare stombn» :i ). Detta hemman var emellertid av skatte natur, och upplåtelsen avsåg endast hemmanets ränta, som sedermera, enligt vad av 1698 års sä kallade prästverk framgår, synes hava anslagits åt kaplanen i Nyed. År 1681 anhöllo Nyeds socknemän hos en i Värmland verksam kungl. kommission »till militiens redressement och dess underhålds inrättning» 4 ), att Åsdalen måtte återläggas till klockarbord, men som detta hemman var oumbärligt för Hökebrohammars järnbruk, anslog kommissionen den 13 januari 1681 »uppå Hans Kongl. Maij:sts vår allernådigste konungz och herres vägnar» till boställe åt kaplanen, som »måste hoos godt folck inhyses sittia» det kavalleriet anslagna kronohemmanet lU mantal Berg i Nyeds, numera Ålvsbacka socken »att få odrifvin bruka, åbo och besittia, hälst emädan ingen af cavalleriet ähntå här i Vermelandh boendes blifver» 5 ). Å detta hemman åtnjöt kaplanen emellertid ingen frihet, utan uppbar i stället, såsom nämnts, räntan av V* mantal Stenåsen, vilken hemmansränta jämlikt kungl. förordningen den 23 juli 1869 numera indragits till kronan mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren. Som bostället Berg var olämpligt beläget i förhållande till Nyeds kyrka, medgav K. M:t på ansökning av Nyeds församling enligt nådigt brev den 15 november 1834, att detsamma finge utbytas mot ett annat jämngott och bättre beläget hemman. På grund härav inköpte församlingen genom villkorligt köpekontrakt den 21 augusti 1835 av häradshövdingen J. Hagander och hans hustru Christine Sundler för 6,000 riksdaler banko och med visst undantag 143 öre skatt, kallat Falkarsed, av skattehemmanet Vs mantal Ed nr 1. Nämnda hemmansdel, vars skattetal 1

) Värmlands kopiebok, sid. 144 (kammarark.). ) Verif. till 1650 års landsbok för Värmland, fol. 1776 (kammarark.). ) Verif. till 1653 års landsbok för Värmland, fol. 1525 (kammarark.). *) Instruktion för kommissionen utfärdades av K. M:t den 9 juni 1680. 5 ) Bil. 3. 2

23.

NYED

OCH

ÄLVSBACKA.

rätteligen utgjorde 144 öre 5 d09/ö39 penningar eller 58309/38808o mantal *), föreslog därefter församlingen till kaplansboställe i stället för Berg. Sedan uppskattning efter skattläggningsgrunder ägt rum å komministersbostället Berg och den till utbyte ifrågasatta hemmansdelen i Ed, fastställdes bytet genom kungl. brev den 3 augusti 1838 2 ). Därigenom bestämdes, att ifrågavarande del av Ed skulle överföras till krono och motsvarande del av Berg ikläda sig skatte natur, varemot bägge fastigheterna fortfarande skulle utgöra deras åsatta grundränta och kronotionde jämte rotering och övriga allmänna besvär. Det villkorligt skedda inköpet fullbordades därefter genom köpebrev den 11 oktober 1838 3 ). Lagfart därå har icke meddelats 4 ). Genom köpekontrakt den 29 november 1838 försålde församlingen därpå komministersbostället Berg till kammarherren U. Croneborg för 6,666 riksdaler 32 skillingar banko med skyldighet för församlingen att gälda kostnaden för skatteköp av den del av Berg, som fortfarande var av krono natur. Skatteköpeskillingen för nämnda hemmansdel, vara kammarkollegium den 23 april 1845 utfärdade skattebrev, uppgick till 46 riksdaler 15 skillingar 13 runstycken banko. Överskottet å försäljningsmedlen för Berg synes i sin helhet hava använts till det nya boställets iståndsättande. Det nya komministersbostället har i kameralt avseende utbrutits från E d nr 1 och i gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 5830%8808o mantal Ed nr 2.

Komministern i Älvsbaeka. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern såsom boställe Va mantal Lersjön. Vid sockenstämma den 6 juni 1759, då Ålvsbacka kapellbor yttrade sig över brukspatronen Henrik von Hofstens underdåniga ansökan att få tillsätta präst vid kapellet, upplystes, att von Hofsten till boställe åt prästen upplåtit en tredjedel av skattehemmanet Va mantal Lersjön nr 1 samt med »en ganska vacker byggnad försedt» denna hemmansdel, vars förmåner utgjorde 12 tunnland åker, äng till underhåll av en häst *) Med detta skattetal upptages ock hemmansdelen vid ett år 1835 förrättat laga skifte. ) Bil. 4. ) Bil. 5. 4 ) Lagfart söktes den 7 febr. 1839, men församlingen hänvisades att göra framställning om inkallande av ojävig nämnd för lagfartsansökningens prövande, vilket emellertid icke synes hava skett. 2

23.

NTED

OCH

ÄLVSBACKA.

och 10 klavbundna nöt samt gott mulbete och nödig skog till husbehov. Därvid förklarade emellertid von Hofsten, att han endast under förutsättning av nådigt bifall till nämnda ansökan ämnade upplåta berörda hemmansdel till boställe utan vedergällning av de övriga kapellborna. Sedan den sökta rättigheten medgivits under villkor, bland andra, att utfästelsen om boställets upplåtande fullgjordes, utfärdade von Hofsten gåvobrev den 17 mars 1760 *), varigenom han »till ett evärdeligit boställe för then prästemannen, som förrättar gudstjensten vid Elfsbacka capelb) skänkte nämnda del av hemmanet Lersjön med rätt för prästen att nyttja, förutom de bostället vid lantmäteriförrättning tilldelade, vid och omkring kyrkan belägna ägor, den andel i utängar, som kunde tillerkännas hemmansdelen vid en framdeles skeende skogsdelning. Av Lersjöns skog, »eller then delen, som efter skogsskifte blifver undertecknad för alla Lersjö andelarne anslagen», skulle prästen få taga ved, gärdslevirke, timmer och löv till husbehov men icke befatta sig med kolning, avverkning och skogsavsalu. Mulbetet skulle nyttjas gemensamt med övriga delägarna i Lersjön. Å området omkring kyrkan, den så kallade kyrkhagen, förbehöll von Hofsten sig jämte efterkommande bruksägare och övriga församlingsbor rätt att uppsätta såväl för kyrkans som egna behov nödiga hus jämte utrymme för den som bebodde sockenstugan. Bostället har i kameralt avseende utbrutits från Lersjön nr 1 och i gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen, såsom Va mantal Lersjön nr 2. Vid ett år 1760 förrättat storskifte å den till Lersjön hörande hemskogen tilldelades bostället utängar om 3 tunnland 3 kappland samt H. von Hofsten såsom ägare av 21/io4 mantal, däri inberäknat det till boställe anslagna Va mantal, 548 tunnland l^Vsc kappland skogsmark. Hemmanets utskog undergick storskifte år 1783, varemot klander enligt häradsrättens bevis den 17 mars 1784 icke blivit anmält. Därvid tilldelades A. Heijkensköld för ägande »1323/2i84 delar med prästebordet 7» del uti Lersjön inberäknadt» 435 tunnland 28 3A kappland. Sedan bostället vid ett år 1797 fastställt storskifte å hemmanets inägor fått sina inägor utbrutna och förlagda i två skiften, ingick icke bostället i ett å hemmanets inägor år 1852 förrättat laga. skifte 2 ). Därvid avsattes vissa för hela Lersjön gemensamma samfälligheter, varuti bostället sålunda äger del. *) Bil. 6. a ) Genom utslag den 13 juli 1850 förklarade Nyeds ägodelningsrätt, att boställshavarer. icke vore skyldig att vid skiftet ingå i vidare mån än som oundgängligen erfordrades för ägoutbyten, samt att de å skogsmarken förrättade delningarna skulle förbliva orubbade.

23.

NYED OCH ÄLVSBACKA.

261 Den på boställets skattetal belöpande andelen av Lersjöns skogsmark ligger fortfarande i samfällighet med Aktiebolaget Mölnbacka— Trysil såsom numera ägare av Ålvsbacka bruk tillhörig skogsmark i Lersjön, och erhåller bostället endast husbehovsskog därå efter utsyning av bolaget. År 1903 anhöll Ålvsbacka församling hos Kbfde, att till komministersbostället hörande skog »med en areal av 600 a 700 tunnland», som utan redovisning förvaltades av nämnda bolag, måtte ställas under domänstyrelsens förvaltning. Gent emot bolaget, som bestred ansökningen och ansåg bostället på grund av 1760 års gåvobrev och de å Lersjön förrättade skogsdelningarna icke äga del i Lersjöns skogsmark utan endast rätt till husbehovsvirke, framhöll församlingen, att den i donationsbrevet beträffande skogen utfärdade bestämmelsen endast vore en förvaltningsföreskrift och icke kunde beröva bostället dess efter skatterätt tillkommande andel av skogsmarken. Enligt resolution den 31 december 1903 fann Kbfde framställningen icke föranleda någon åtgärd från Kbfdes sida.

Klockaren i Älvsbacka. Sedan gammalt synes av klockarna i Ålvsbacka hava uppodlats och såsom boställe nyttjats ett vid kyrkan beläget område å skattehemmanet Lersjön nr 1 1 ). Vid ett år 1852 förrättat och 1853 fastställt laga skifte å nämnda hemman avsattes dels detta område om 1 tunnland 28,6 kappland väster och söder om kyrkmuren såsom tillökning till kyrkogården och plats för sockenstuga, tillika bostad för klockaren, och dels en udde i sjön Örten om 28,5 kappland såsom tillökning till klockarboställets ägor. Enligt en mellan skiftesdelägarna ingången förening skänktes det förra området »till Elfsbacka församling för dess och kyrkans behof» och det senare till klockaren att »ständigt begagnas af den orgelnist eller klockare, som tjänstgör i Elfsbacka församling». Å sockenstämma den 28 maj 1848 lät friherrinnan Croneborg såsom ägare av Östanås (Ålvsbacka) bruk meddela, att hon för evärdlig tid såsom tillökning till församlingens klockarboställe utan all betalning avstode den så kallade Hattmakarlyckan, tillhörande skattehemmanet Stenåsen nr 1. Vid ett år 1850 fastställt laga skifte å detta hemman ingick nämnda lycka om 3 tunnland 11,7 kappland åker i en Ostanås bruksägare tilldelad ägolott, och antecknades, att den upplåtits till klockarboställe. *) Se instrument vid av- och tillträdessyn å klockarbostället den 29 juni 1908.

23.

NYED

OCH

ÄLVSBACKA.

A v k y r k o s t ä m m o p r o t o k o l l den 15 s e p t e m b e r 1907 framgår, a t t k l o c k a r e n dessutom i n n e h a r t v e n n e o m r å d e n av k o m m i n i s t e r s b o s t ä l l e t s ägor, v a r s i n n e h a v a r e i stället n y t t j a r ett o m r å d e av H a t t m a k a r l y c k a n .

Urkundsbilagor. i.

Utdrag: av Kils härads dombok den 14, 15 och 17 oktober 1670 med redogörelse för tillkomsten av kyrkoherdebostället i Nyed med mera. Såssom Kijls häradtz tings rett, på sidste ting, som höltz medh Kijls häradh i Edeby i Öfver Ulleröö sochen d. 17 martij nästförleden, fan skiähligen att bevillia een syn emellan Ny Edz sochn prestegårdh och halfve Hulteby i samme sochen, bleff anno 1670 d. 13 och 14 julij företagen i Nyedz prestegårdh aff migh under teknatt medh effter skrefne af Kijhlss häradh och nembden: — — — — — — — — — — — — — — — — — — Kyrkioheerden i Philipstadh ehrevyrdige och vällärde m:r Simon Skragge förmälte sig på venerandi consistorij i Carellstad vegnar vara fullmechtigh, att effter clericietz privilegier tillika medh pastore loci vyrdige och vällärde m. Bengdt Bergius taga prestegårdsens intresse i acht; men hade ingen fullmackt vidh handen, uthan lofvade dhem framdelless införskaffa derato habendo, hvadh des innan giordt och uthfördt blifver; hvarföre instelte sigh å andre sijdan skatte äganderna i ofvanbe:te Hulteby, Ollof och Arfvedh Joensöner, säijiandes sigh vara effter senaste tingz afskiedh rede, den rätt som nu bestrides att försvara. Hvarföre giordess först på kiärandens sijda, till att uplyssa, hvar uthi tvisten beståår, effterfölliande relation. Ny Edhz sochens prestegårdh, som nu besittes aff fiercle pastore sädan sochnen bleff särskilt pastorat, skall vara af sahl. Kongl. Maij:tz glorvyrdigst i åminnelsse, konung Carel dhen nijonde, under ett torps namnpn, den tiden kallat Ahråhs, skienkt och gifvitt till prestbohl och stomb åth då varande första pastori i Ny Edh sochen, sahl. h:r J ö n s ; r men att denne h:r Jönss hafver kiöpt halfve Hulteby skatthemman af dess egare, bevijstes medh sahl. vice lagmans Jacob Persons fastebreff aff anno 1607 d. 23 martij, hvilken han, såsom sin egen kiöpte skattegendom, hafver brukat, tillika under dätt donerade stombnett i sin tidh. A:o 1621 d. 10 febru: hafver sahl. h:r Jönses successor andre Nyeds sochens pastor, och nu sahl. h:r Olloff Luth, gifvitt Hennes Kongl. Maij:tz enkiedrottningen, sahl. drotning Christina tillkienna, att detta half va skatthemmanet Hulteby icke kunde mistas ifrån prestebordet, och igenom sin ödmiuke supplication uthverkatt af högstbem:te Hennes sahl. Konglre Maij:tz

23.

NTED OCH ÄLVSBACKA.

för sahl. h:r Jönses barn dess nådige breff af ofvan bem:te dato på ett halfft crono hemman Eodetorp i Nyedh sochen till vederlagh emoth halfva skatthemmanet uthi Hulteby, som således, regia munificentia, bleff donerat under prestestomben, och i dy sinne Kåtorph till skatte och halfve Hulteby till crono förändrat; a:o 1624 d. 4 febru: ähr och samme donation confirmerat af Hans sahl. Kongl. M:tz glorvyrdigst i åminnelse, konung Gustaff Adolph. Nu förmena venerandi consistorij fullmechtige och pastor loci att högst bemelte Kongl. Maij:tz sahl. konungs Karolss den niondes donation under och till preste stomben skulle vara skildt egenom elfven och å vestre sidan, och sädan halfve Hulteby komma ther till på östere sijdan om samma elff, och stanar controversise status här uthi, att dett aff sahl. h:r Jöns kiöpte till skatte, och sädan af Kongl. Maij:tz åther förbytte till crono, halfve Hulteby donerat till präste stomb, icke hafver så mykitt ängh, som skattäganderna af andre halfva gården i Hulteby. Effter som denne retten straxt förnam, störste tvisten hängia dher på, att dett till prestbordh lagde torph, som derass ehre- och vyrdigheeter å prestegårdsens sijda, bekiende hafva hetatt Åhråhs kunde bevijssas vara afgränsat från Hulteby, innan ; halfparten kiöptes derifrån aff sahl. h:r Jöns, då blef der effter nouga frågatt, men retten fick dett svarett att ingen bevijss hades derom, huruvida des ägor sigh hafva streckt; män förmeena att mehr högst bem:te sahl. Kongl. M:tt icke hafver gifvitt till pre[ste]stombn någen backestufva, uthan egor; frågades om Åhråhs hade varitt skatt lagdt; svarades man tror intett dett hafva varitt skattlagdt; ähn frågades om halfve kiöpte Hulteby icke hafver varit affgrentzsatt ifrån dhen halfvedell som skattbönderne äga och om ther på finnes någott breff eller delningz instrument? Hvartill svarades att i åker och gierde ähro the väll förlijkte emellan prestegården och Hulteby, men i engh och andre omägor inthett. Eij heller finnes hos någondera parthen breff och bevijss om någon dellningh. Svaranderna invände här emoth, att för ähn halfva Hulteby kiöptes aff h:r Jöns, var ingen prästegårdh, uthan allenast een backestufva eller torph på Hulteby ägor uptagen aff therass förfäders svåger Lars i Walserudh benembdh, som icke kan hafva hafft stoore intächter, uthan hvadh prestegården nu innehafver, anthen i åker eller engh, mestedells vara af halfva Hulteby ägor, beropandes sigh på sin uhrminness häffdh till sijne engiar, som the possidera, som aldrig skall vara aff körkioheerdens vyrdige m:r Bengdz Bergij antecessoribus qvalt eller påthalt. Hanss erevördigheet mag. Simon Skragge, begierade någre vittnen kunde afhöras, som till sacksens upplyssning tiena, hvarföre som dett fanss nödigt producerades — — — — — — — — — — — — — — — —' —

23.

NTED

OCH

ÄLVSBACKA.

Sahl. h:r Jönses dotter, som var förste pastor i Ny Edh sochen, een gammal hustro Britta Jönssdotter benämndh, bleff kallatt in för retten, effter hon förmeentes kunna giöra någen berettelsse här om; hon bekiende effter sin sahl. faders ordh, att mer högdst bem:te sahl. Kongl. Maij:t konung Carel den nijonde hade i henness faderss tidh rest igenom Ny Edh sochen, och på pastoris ödmiuke begieran om någott prestebohl att boo uppå, svarade der skall tu boo, uthvijssandes dett rummett som prestegården ähr belägin, och kallades på den tijden Ahråss, hvilkett var uptagitt af een benemdh Larss j Walserudh, försvågradh medh dem som äghde Hulteby den tijden; och såsom sahl. h:r Jönss hennes fader tykte dett vara lijttett, svarade offta högstbem:te Kongl. Maj:t, vill tu ike boo ther, så boo uppå bergett, uthvijssandes Waldserudz bergett, hvar medh hennes fader lätt sigh nöija. Bekiende och att Ny Edz försambling hafva gifvitt till Larss i Walserudh 5 faatt osmundz iehrn för hans arbethe, som han i torpett Åhrås neder lagdt hafver, för sin kiörkioherde att niutha. Magister Bergius momenterade uthur kongl. donations brefvett af den 10 febru. 1 6 2 1 , att en preste stomb måtte, för än Hulteby halff kiöptes, varitt i Ny Edh sochen, effter der ståår om Hulteby, en half skattegårdh, bredevidh prestegården, dher samme städes belägen, benämndh Hulteby; och effter prestebordett medh ägor ganska ringa var, så ähr bemelte Hulteby ägor mestedelless brukatt der inunder, hvilka och ifrån prestebordett eij mistas kunna; A:o 1670 d. 15 octob. på tingett i Laskerudh kom hans ervyrdigheet m:r Simon Skragge, och insinuerade ven. cons, fullmacht dat. Carelstadh d. 30 juni a:o 1670 medh dess sigil och erevyrdige superintendentens mag. Andre Kilandri nampn under skrifvitt förordnandess kiörkioheerden h:r Skragge till att bjvijsta denne syn, och å consist, vegnar taga dess intresse i acht. Hvarföre togs nu saken i ett nouga betenkiande handhledandes sigh rätten vidh föregående ransakning. l:mo hafver man å prestegårdsens sijda intett kunna få någen underrettelsse, huru stortt uthrymme hafver varitt dertill i åker och äng etc. innan halfve Hulteby kiöptes der till på hvilkess egor torpet Ahråhs oemothsäijeligen tagitt ähr, men när retten begrundar sahl. her Jönses dotters, hustro Britta Jönssdotters vittness byrdh, att henness sahl. fader icke tykte sig vara nöijdh medh den lägenheet, till att boo uppå, och derföre af hanss sahl. Kongl. Maij:t glorvyrdigast i åminnelsse konung Carl den 9:de vardt vister till Walserudz bergett ett bohaga, såsom och dett ringa som Ny Edh sochens inbyggiare hafva gifvitt Lars i Walserudh för samme lägenheet. nembl. icke mehr ähn 5 faat ossmunds jern, vidh pass 60 d:r, hålless före att icke samma torp skulle hafva varitt stortt till sine ägor; kan såledess

23.

NTED

OCH

ÄLVSBACKA.

retten uthan actoris bevijss intett determinera på prsesumtioner någen viss häffd; där till 2:do kan icke fuller retten vidare denne tvisten considerera, ähn hon i begynnelsen var angifvin, nembl. om beggie halfve Hultebygårdarnass olijkheet eller olaga dhelning i engh, som sidste tingz protocoll d. 17 martij hoc anno uthvijssar vara bevilliat syn uppå; 3:tio hafva Hulteby boerne inom lyckta dörar siälf måst bekienna, att Åhs ängiarne hafva hördt under den halfve gården, som kiöptes till prestegården, och hagen vid siöhn hördt derass förfäder till, och ehuru väll inge dellningz instrument nu der på finnes, håller retten före att dett lickväll ähr skifftat effter som nu hagen hörer prestgården till så väll som den lille ladu engien i Åhss engierna, som den tiden hafver kunnat giordt een lijkheet; 4:to ähr der på uhrminness häfdh kommen å begge sidor, att den intett kan rubbas; men 5:to ähr under syne gången pröfvatt, att Hulteby boerne hafve myken eengh till röijdt som ögenskenligen kan pröfvass; och 6:to siälfve bekiendt, dett som af andre vittnatt ähr, att de ingen häfdh kunna på vester sijdan om elfven praetendera uthan allenast på sine gambla engiar och medh dess affbetande medh sin boskaph; 7:mo emedan dett gambla engiehagett hafver aff gambla tijder alt sammans ingripit, både röijdt och oröijdt, borde och då rödingsländett vara delt i två lijka dellar, men emedan dett icke skett ähr, kan prestegården icke praeiudiceras aff dee andrass olagelige rödiande i oskiffto uthan dett så väll som hvadh ähnnu oröijdh ähr inom bem:te hagh, till godo åthniuta. Hvarföre skiötz saken till nembdenne, och effter omröstandett fölliande sentens der öfver publicerat. Aff dee skiähl in actis finness, dömer och bekienner denne retten, att Hulteby boerne skolla beholla sine gambla häfder i Åhss engiärna och iembväll Nyeds sochens prestegårdh sin gambla häffdh dersammestädess men hvadh Hulteby egander hafva inom gambla engie hagett uprödt, sädan som halfve gården kiöptes under prestegården, så veil som alt rödingz lände der ähnnu finness, skall slås mitt i tu, halfft till hvardera parten. Och emedan genom sådan delning kommer een deel nyrödh engh, som Hultebyboerne opodlat och här till innehafft hafver, under prestegården som een lageligen tilldömbdh egendomb så skall kiörkioheerden vördige och vällärde m:r Bängdt Bergiuss bettalla Olloff och Arfvidh Jonss sönner i Hulteby rödningz omkostnaden effter mättismanna ordom; Ur domboken i Göteborgs landsark.

3785 19

28.

NYED

OCH

ÄLVSBACKA.

Änkedrottning Kristinas brev den 10 februari 1621, varigenom 72 mantal av skattehemmanet Hulteby förbytts till krono och anslagits till kyrkoherdeboställe i Nyed. Vij Christina etc. göre vitterligit at Vår och Yår älskelige kiäre yngre sans tro undersåter och prestman uthi Ny sokn här Oluf vid nampn hafver Oss underdånligen besöckt och tillkiennagifvit at framlidne här J ö n s som var hans anthecessor hafver lagligen till sigh kiöpt och handlat en half skattegård bredevid prästegården därsammastädes belägen benemd Hulteby och efter prästebolet medh ägor ganska ringa var, så ähr benemde Hulteby ägor mestedelen brukat därinunder hvilka och ifrå prästebolet äj mistas kunna, hvarföre hafver han ödmiukeligen begärat at "Vij nådigst ville låta tildela benemde här Jönses barn något viderlag igen, och efterlåte dem under skat en half crone gård benemd Eådetorp, hvilken hans ödmiuka bön Vij anset hafva, och härmedh gunsteligen efterlåte dem benemde Eådetorp till at niuta, bruka, besittia och under skat oplatzader beholla såsom sin rätta och lagfångna skatte iord, förbiude för den skull alle dem som för Vår skuld vele och skole göre och late at tillfoge be:te här Jönses barn och arfvingar här emot något hinder eller mehn nu eller i framtiden. Af Carlsberg then 10 februari 1 6 2 1 . Efter ej hestyrM avskrift i Vml. 1621:3 (kammarark.).

Kungl. kommissionens »till militiens redressement» etc. brev den 13 januari 1681, varigenom kronohemmanet y4 mantal Berg upplåts till komministersboställe i Nyed. Såsom allmogen i Nyedz sochen här i Värmelandh vidh denne commissionen en klagoskrifft insinuerade hvar uthinnan dhe berätta af ålder till samma församblingh legat ett klockarebohl om V 4 cronoheman Åhsdahlen ben:dt hvilket dhe nu påstodo till klockarebohl igen haf:a villia; men som Hennes Maijs:t drottningh Christina a:o 1650 d. 30 decemb. samma Åhsdahlen till en häradzskrifvare ben:dt Jon Larson uthi lijfztijdh donerat hafver; varandes ber:de V* cronoheman narr intill Hökebro hammar vidh Borserudh belägen, hvaräst åhrligen öfver 200 skeppundh järn slåes och tillvärckias; så ehuruväll prästerskapet oppå rijksdagen in octob. 1675 ehrhållit Kongl. Maij:sts alleinådigste privilegier, att till församblingernes och gudztiänstens vidh machfc hållande dhe små croneheman, som narr vidh kyrckorne ähre belägne, och af cappellaner och klockare bruckade varit, skole ähntå dher vidh förblifva; dock emädan mehr ben:dte V 4 croneheman, som af den andra nährvara[n]de

23.

NYED OCH ÄLVSBACKA.

allmogen medli dhe flere bevittnades ifrån ben:de järn bruck och hammar (medh mindre han aldeles skulle ödelagdh blifva) omyeligh umbäras och mistas kan; altså i betrachtande af den stora afsacknat, som Kongl. Maij:st och cronan uthi des bergzbruckz ingiälder härigönom taga skulle, intet annat expedient i dätta måhl finna kunnat, ähn att ber:de U hemman Ähsdahlen förblifver till hammarens conservation aldeles bijbehållen; och på dätt gudztiensten och kyrckiobetienternes vidh macht hållande icke häller i förgätenheet må stelt blifva, har man för skiäligt och gott funnit, att uppå Hans Kongl. Maij:sts vår allernådigste konungz och herres vägnar till ordnat cappellanen dher i sochnen (som uthan des intet prästebohl eller någon stumbn hafver att boo på, uthan måste hoos godt folck inhyses sittia) ett annat lijtet heman dher i sochnen Bergh ben:dt, som cavalleriet ahnslaget ähr, att få odrifvin bruka, åbo och besittia, så länge han vidh samma gudztiänst continuerar, hälst emädan ingen af cavalleriet ähntå här i Yermelandh boendes blifver, hvilket dhe, som vederböre sigh sålunda hafva att effterrätta. Datum commissions orthen Christinaehambn d. 13 januarij 1 6 8 1 . Efter av pastor i Ny ed bestyrkt avskrift bland verif. till 1698 års prästverk, fol. 737.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 3 augusti 1838 angående utbyte av komministersbostället Berg emot en del av skattehemmanet Va mantal Ed nr 1. Carl Johan etc. Sedan Vi, med anledning af väckt fråga om indragning af det, till boställe åt comministern i Nyeds församling i Vermeland anslagna, men inom Elfsbacka socken, 2 mil från Nyeds kyrka belägna hemmanet Berg, under den 15 november 1834, i nåder tillåtit, att berörde boställe finge utbytas mot ett annat, jemngodt och tjenligare beläget hemman inom Nyeds socken, hvilket därtill kunde varda föreslaget, samt att den då lediga capellansbeställningen imedlertid finge tillsättas, under förbehåll, att den blifvande comministern skulle vara ett sådant boställsbyte underkastad, så har ett, vid allmän socknestämma den 30 augusti 1835, af visse för denna angelägenhet utsedde deputerade framstäldt förslag, att Berg måtte utbytas mot en del af det inom Nyeds socken och nära kyrkan belägna kronoskattehemmanet Edet, blifvit så väl af församlingen, som tillträdande comministern Liljebjörn antaget, ined af seende ej mindre å den lättnad i tjenstgöringen, som härigenom bereddes kyrkoherden och capelianen, än ock å den ökade presterliga vård, församlingen kunde genom detta byte påräkna, häldst denna hemmansdel, Falkarsedet kallad, ehuru försedd med mindre skogsmark än Berg, dock hade större inägor samt

23.

NYED

OCH

ÄLVSBACKA.

kunde föda flera kreatur; hvarefter ifrågavarande förslag blifvit under den 6 påföljde October af bemälde deputerade Vår nådiga stadfästelse unders täldt. Uti häröfver infordradt utlåtande af den 11 december samma år, har consistorium i Carlstad, enär berörde hemmans del vore, i anseende till sitt läge, vida tjenligare till capellansboställe än Berg, samt därmed jemngodt, härå tillstyrkt Yårt nådiga bifall; äfvensom landshöfdingen i Värmelands län, den 18 januarii 1836, underdånigst andragit, att, då Berg utgjorde V* mantal krono, och Edet, jemnlikt de från häradshöfdingen J. Hagander och commissions landtmätaren E. G. Montan infordrade uppgifter, innehölle xlz mantal, hvaraf den bemälde häradshöfding tillhöriga, till utbyte föreslagna andelen Falkarsedet upptoge 58309/388080 delar, så funne landshöfdingen sig böra, ehuru något annat intyg om ägornas uppskattade innehåll och jordmonens beskaffenhet icke vore företedt, än de uppgifter, deputerade meddelat, det ifrågastäldta utbytet underdånigst förorda. Därefter har, genom ett från vederbörande kronofogde och landtmätare infordradt yttrande, af den 9 påföljde augusti, blifvit upplyst, att Falkarsedet ägde 77 tunneland inrösningsjord och vore till jordmonen vida bättre än Berg, som med blott 64 tunneland sådan jord dock hade i betesmark och skog 284 tunneland, hvaremot det förra endast ägde 147; men, då bostället Bergs skogsmark för det mesta vore bergig, och inägorna spridda samt flerestädes blottställda för syra, hvaremot Falkarsedet med väl häfdade inägor hade en särdeles god och bördig ängsmark, så innefattade detta fullt vederlag för capellansbostället Berg. Sedan, till följe af edert förordnande, skattläggning och värdering blifvit, under den 28 och 29 september 1837, å hvardera lägenheten anställda, då räntan å Falkarsedet bestämdes till r:d. 1 1 : 5 : 4 samt å Berg till r:d. 10: 44: o specie, hvarjemte åbyggnaderna å det förra värderades till 2,094 r:d. och å det sednare till endast 757 r:d. 32 sk. b:co; hvarefter häradshöfdingen Hagander, under den 4 sistlidne februarii, till ifrågavarande byte samtyckt, så har consistorium, uti ytterligare afgifvet utlåtande af den 14 påföljde mars, sitt förra tillstyrkande förnyat och hemställt, att, om några hinder skulle för bytets verkställande möta, den om bostället Berg redan vilkorligt af slutade försäljningmåtte, såsom för säljarne förmonlig, vinna nådig stadfästelse, samt att imedleitid och intill dess något annat tjenligt hemman i Nyed kunde till bostälb anskaffas, capellanen måtte få uppbära årliga räntan af köpesumman, uti hvilken hemställan kyrkoherden och comministern i Nyed jemväl instämt; hvarefter landshöfdingen under den 10 sistlidne april ansett sig, af hvad genom den anställda skattläggningen och värderingen blifvit utredt, äga ökad anledning att det ifrågastäldta hemmansbytet underdånigst förorda. Vid öfverlemnandet af dessa infordrade ytterligare uppgifter och yttranden, hafven I, under den 6 nästlidne julii, för egen del underdånigst andragit, at1,

23.

NTED

OCH

269 ÄLVSBACKA.

som genom den verkställda skattläggningsundersökningen blifvit tillförliteligen ådagalagdt, att den till boställe föreslagna del af hemmanet Edet, i förmoner, värde och afkastning fullt motsvarar nuvarande capellansbostället Berg, och att det förra hemmanet, i anseende till läge, åbyggnadens beskaffenhet och andra fördelar, är därtill mera passande, än det sednare, hvadan kronans rätt genom det föreslagna bytet på intet sätt förnärmades; så ansågen I eder desto häldre böra, lika med consistorium och landshöfdingen, därå tillstyrka nådig stadfästelse, som nuvarande comministern jemväl förklarat sig därmed belåten; af hvilket byte likväl blefve en följd, att så stor del af hemmanet Berg, som motsvarade den tillbytta andelen af Edet, komme att ikläda sig skatte natur, men att den öfriga delen förblefve af krono natur, hvartill de ifrågavarande 58309 /38808o delar af Edet jemväl öfverginge; dock borde bägge hemmanen fortfarande utgöra deras åsatta grundränta och kronotionde, jemte nu dragande rotering och öfriga allmänna besvär. Hvad sålunda underdånigst anfördt och hemstäldt blifvit, hafve Vi uti nådigt öfvervägande tagit; och som Vi pröfvat skäligt att ifrågavarande byte, på sätt och med vilkor I underdånigst föreslagit, i nåder gilla och fastställa, så meddele Vi eder sådant härigenom till nådigt svar och underdånig efterrättelse. Till consistorium och landshöfdingen late Vi nådiga skrifvelser till vederbörandes förständigande afgå; och befalle etc. Stockholms slott den 3 °

Efter originalet hos kammarkoll.

Köpebrev den 11 oktober 1838, varigenom en del av skattehemmanet Va mantal Ed nr 1 inköpts till komministersboställe i Nyed. I öfverensstemmelse med utfärdadt köpecontract den 21 augusti 1835, uplåte och försälje vi underteknade till Nyeds socknemän fastigheten Falkarsed eller etthundradefyratiotre örens skatt efter helt räknadt uti kronoskatte hemanet Edet 1 /3 mantal mot betingad och utfäst köpskilling sextusende (6,000) riksdaler banco sedlar, som, genom särskild förskrifning blifvit oss godtgjord och härigenom altså qvitteras; i följd hvaraf vi afhände oss berörde fasta egendom och densamma tillegne ofvannämnde socknemän, att med full eganderätt använda och begagna; förbindande oss till laga hemul. Christinaehamn den 11 October 1838. J. Hagander. Christine Sundler. (L. S.)

(L. S.)

Samtida vittnen: Nath. Hasselblad. (L. S.)

J. Olsson. (L. S.)

Efter originalet i Nyeds kyrkoark.

23.

NTED OCH ÄLVSBACKA.

Gåvobrev den 17 mars 1760, varigenom 1/9 mantal av skattehemmanet Va mantal Lersjön nr 1 skänkts till prästboställe i Älvsbacka. Sedan Hans Kongl. Maj:t genom allernådigst utslag af den 11 september förledit år, behagat i nåder förunna undertecknad, ägare af Elfsbacka bruk, med thess efterträdare then rättigheten, att ensam välja och tillsätt]"a prästt vid capellet härstädes, med hvilkor, att then utläste förbindelsen af ett tjenligit prästeboställes anskaffande, med mera, fullgjöres; så har jag, så väl i anseende thertill, som thet vid socknestämman d. 6 junii 1759 gifna löftet, bordt, uti hvad som rörer bostället, mig härmedelst förklara, som följer: l:o. Bortgifver och förärar jag till ett evärdeligit boställe för then prästemannen, som förrättar gudstjensten vid Elfsbacka capell, en treding uti tredings hemmanet Lersjön kring och närmast kyrckan belägit, samt hvillket af vederbörande tillförordnade landtmätare är ifrån the öfrige hemmanets delägare ordenteligen vordet utbytt. 2:o. Utom then åbygnad, som redan therpå är uppsatt, utlåfvar undertecknad efter hand att anskaffa nödige och efter prästemannens behof passade hus, och hvarefter sedan lika thermed, som vid åbyggnader på andra boställen efter husesyns och flere i thy mål utkomne förordningar plägar förfaras. 3:o. Nyttjar prästen alla the genom landtmätaredelning bostället tillfallne ägor, jemte then andel af utängar, som framdeles kan thenna treding vid skogsdelningen tillerkännas, tillkommande honom the samma försvarligen skjöta och bruka, med thet ansvar, som äfven vid andra boställens nyttjande är sammanbundit. 4:o. Muhlbetet nyttjas gemensamt med the öfrige Lersjö delägare. 5:o. Prästmannen tillätes att nyttja the ägor, som kunna vara vid och ikring kyrckan, dock med thet förbehåll, att undertecknad med thess efterträdare, jemte andre af församlingen aldrig varder betagit, att på then så kallade kyrckjohagen, eller kring kyrckan uppsättja så för kyrckans som för egne behof nödige hus, livar under äfven inbegripes något utrymme för then som bor och passar up vid socknestugan, samt att them ej heller förmenes med båtar landsättja och efter vanligheten hafva theras vägar till kyrckan, som ock ej hindras undertecknad, om någon beqvämligare landstad, än then nu varande, skulle kunna anträffas. Härvid äfven erhindrat, att then skog, som kan vara kring kyrckan, ej nedfälles, utom erhållen tillsäijelse. 6:o. Af Lersjö skog, eller then delen, som efter skogsskifte blifver undertecknad för alla Lersjö andelarne anslagen, tager prästen nödig ved, gerdslefång

23.

NTED

OCH

271 ÄLVSBACKA.

och löftäkt, nödigt smärre timmer, med mera, som till gårdens och creaturens uppehållande kan vara oumgängeligit; men befattar sig på intet sätt med kohlning och timmerhygster, än mindre med någon slags af salu af skogen. 7:o. Fisket efterlåtes prästemannen, doek Elfsbacka bruksägare eij obetagit, att så väl lektiderna, som eljest, thet samma efter behag gemensamt nyttja. 8:0. I öfrigit förmodar undertecknad, att sedan thenne hemmansdel, på sätt, som nu förmält finnes, är vorden, som ett evärdeligit prästeboställe, ansedd, venerandum consistorium hädanefter lärer gunstigast taga thetta med the öfrije i stiktet belägne boställen under thess hulda vård och försvar. Till yttermera visso varder thetta med egit och min hustrus namn och signeten bekräftat på Östanås den 17 martii 1760. Henr. von Hofsten. Agneta Troili. (Sigill)

Likheten med det i Östanås bruks betyga Östanås den 11 februari 1848. M. Frykholm. comm. och utn. kyrkoherde.

(Sigill)

contoirs archivi förvarade original, C. A. Ljunggren, bruksbokhållare.

Efter avskriften i Göteborgs landsark. (Älvsbacka kyrkoark. ser. O).

24.

ÖLME.

24. Ölme. Från Ölme eller, såsom det förut kallats, ölmehärads pastorat1) hava till egna gäll avskilts Karlskoga år 15942) och Varnums församling med den där anlagda staden Kristinehamn år 16453), varjämte en del av Olme församling år 1639 överflyttats till Kroppa pastorat 4 ). I pastoratet är, förutom kyrkoherden, anställd en komminister.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 10 mars 1871 innehar kyrkoherden »pastorsbostället u /i6 mantal Skåre med underlydande», varmed torde avses, bland annat, den såsom särskild jordeboksenhet redovisade lägenheten Ramholmarna. Kyrkoherdebostället i Ölme, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas, bland annat, alla prästgårdar, kaplansoch klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 såsom krono med benämningen Prästegården med ett utan föregående skattläggning åsätt skattetal av 1 mantal5). I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 6 tunnors utsäde av »ren säd» och 5 tunnor av havre6) samt äng till 20 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället viss ränta och åsattes 1 mantal 7 ). I jordeböckerna, där bostället emellertid upptages såsom oskattlagt och utan ränta 8 ), har det ') P a s t o r a t e t erhöll sitt nuvarande namn genom k. brev den 31 aug. 1894. a ) H a m m a r i n II: 66. •) Se sid. 164. ölme och Kristinehamn hava haft gemensam kyrkoherde åren 1672—1722 oca 1786—1805 (Hammarin II: 66 f.). A t t Ölme dock skulle vara »för sig et särskilt kyrckioherdes säte> försäkrades i k. res. den 2 nov. 1672. *) Se sid. 277. 5 ) Vid Ölme h ä r a d s r ä t t förekom den 20 och 22 februari 1686 frågan om boställets upptagande i jordeboken, varvid bostället angives till 1 mtl. 6 ) 5 tunnor havre motsvarade 21/* tunnor »ren säd». 7 ) Allm. bil. 3. I skattläggningen synas även de bostället till äng underlagda lägenheterna Ramholmarna och Sibberön hava ingått. Om dessa se sid. 274. a ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få utrönt beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698).

24.

ÖLME.

städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Prästegården eller Skåre nr 1 men benämnes enligt kammarkollegii beslut den 20 december 1915 numera allenast Prästegården. Vid en år 1835 uppgjord och av K. M:t den 27 mars 1843 stadfäst extra rotering har bostället »efter dess beskaffenhet)) ansetts till allenast n / n mantal, vartill det ock, såsom nämnts, upptagits i löneregleringsresolutionen. Utmark ägde bostället tidigare gemensam med åtskilliga andra hemman. Denna undergick delning år ,1741, varvid emellertid den så kallade Riksmossen förblev odelad. Av Ölme sockens allmänning bekom bostället vid allmänningens delning år 1760 ägor för 1 mantal. Till bostället höra tvenne utägor, nämligen Prästängen å säteriet Lundsholms ägor samt torpet Skåretegen. Vid Ölme häradsting den 8 februari 1605 vittnade nämnden, att »en eng benemdh Skor haf:r aff ålder och urminne altidh legat til Prestagården ij ölmaheradh», och den 2 februari 1662 förklarade häradsrätten, att nämnda utägor — »Prästtegen uthi Lundzengen» och »Skåretegen brede vidh Kungskogzengiarna» — skulle oförryckt behållas till Prästegården »såsom thes uhrminnes häfd». Till 1698 års prästverk lämnade kyrkoherden följande uppgift om dessa ängar: »Till Prestegårdhen förmähler församblingen af långliga tijdher tillbaka vara af privatij skiänkt och förährat 1 eng på Lundzholmz herregårdz ägor om et vinterlass höö uthi goda åhr, jembvähl 1 eng vijd Öllme häradz rå å 3 eller 4 såter höö, hvar på lijkvähl intet document igenfinss uthan en uhrminness hefd till Prestegårdhen» 1 ). Sistnämnda äng, Skåretegen, synes hafva upptagits å den till Ölme sockens allmänning hörande Alstermossen 2 ). I 1760 års ovannämnda delning å allmänningen ingick varken Skåretegen eller den såsom oduglig mark betecknade Alstermossen 3 ), och enligt en å bostället år 1861 förrättad arealavmätning, som år 1863 fastställts med avseende å rågångarna, hör till Skåretegen omkring 37 tunnland av Alstermossen. Av medel, som lämnats såsom ersättning dels för från bostället till järnväg i anspråk tagen mark och dels för jämlikt kungl. brev den 19 mars 1913 medgiven grustäkt å bostället, hava bildats två under kyrkorådets förvaltning ställda fonder, vara boställshavaren uppbär den *) Verif. till prästverket sid. 410. ) Se »geomet. delineation aff cronones almänningh uthi Ölme härads sochn belägen» år 1G94 (lantmäteristyrelsens arkiv). E t t därå upptaget »fall> synes motsvara Skåretegen. s ) Vid Olme häradsting den 24 okt. 1664 förklarades, att »hvadh engh och fiske en och annan kan haffva» på allmänningen skulle med urminnes hävd få behållas, och allenast skogen däromkring skulle vara »häradz eller sochne allmänningh». 2

3785 19

24.

274 ÖLME.

årliga räntan och vilka den 31 december 1919 uppgingo till respektive 1,411 kronor 32 öre och 1,408 kronor 40 öre. Genom konung Gustaf II Adolfs brev den 4 februari 1624 : ) anslogos de i Vänern belägna öarna Ramholmarna och Sibberön åt kyrkoherden i Ölme »at upprödia sig eng uppå» till ängebolets förbättring vid Ölme prästgård. Vid Kristinehamns utbrytning till eget pastorat tilldelades Sibberön kyrkoherden i det nya pastoratet 8 ), varemot Ramholmarna bibehöllos åt kyrkoherden i ölme. Av åtskilliga av häradsrätten under 1600-talet meddelade beslut framgår, att lägenheten Ramholmarna var härads- eller sockenallmänning samt även efter 1624 års upplåtelse betraktades såsom sådan, åtminstone vad beträffar rätten till därå växande skog 3 ). År 1675 förbjöd emellertid häradsrätten efter klagomål av kyrkoherden, att en del av allmogen i Ölme och Varnums socknar »giordt åvärkan mädh timberhögge på Ramhollmerna», vid vite det avverkade timrets bortförande 4 ), och år 1693 uppmanade häradsrätten allmogen att rätta sig efter det då uppvisade 1624 års donationsbrev samt förbjöd den vid vite att »uthan loff el:r tillståndh der emoth göra med hugge och bete prästebohlet och probsten någon skadhe eller intrång» 5 ). Numera disponeras också skogen å holmen, vilken icke längre nyttjas till äng, uteslutande såsom ecklesiastik lönetillgång. Sedan Ramholmarna i förslag till skogsindelning å kyrkoherdebostället upptagits bland den till skogsbörd avsedda marken men boställshavaren yrkat, att han måtte medgivas fri dispositionsrätt över denna lägenhet såsom upplåten till förbättring av boställets ängsmark, förklarade Kbfde, genom utslag den 14 februari 1891, att, som Ramholmarna bestoåe av dels skogbeväxta berg och mossar, dels verkligskogsmark men icke hade någon som helst natur av äng, funne Kbfde icke skäl bifalla nämnda yrkande. Den 12 juni 1891 lät kammarkollegium bero vid detta kollegii prövning underställda utslag. Boställslägenheten, som icke varit redovisad i tidigare jordeböcker, infördes i nu gällande jordebok för ölme socken bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Ramholmarna nr 1, en holme. x

) Bil. 1 för Kristinehamn. ) Se sid. 164. s ) Enligt häradsrättens beslut den 10 och 11 nov. 1656 förbjöds vid.vite »att h u g g a aff föra någon delen, besynnerligen vedh aff Bamholmerne, som komma Olmehäred allena för almänning>. 4 ) Ölme härads dombok den 16 och 17 april 1675. B ) Ölme härads dombok den 16—19 sept. 1693. 2

24.

ÖLME.

275 Komministern. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern såsom boställe Va mantal Rävetorp. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet Va mantal Rävetorp i ölme socken till boställe åt komministern i ölme, vilken jämlikt kungl. brev den 28 samma månad och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år x ). Bostället redovisas i gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Va mantal Rävetorp nr 1. B Skog ägde bostället tidigare gemensam med åtskilliga andra hemman i Ölme socken (den så kallade bye- eller egeskogen). Denna undergick delning år 1742. Ehuru intagor å skogen därvid skulle avräknas å delägarnas lotter i skogen, synes bostället utom delningen fått behålla en därå gjord intaga, den så kallade Rävetorpsängen. Av Ölme sockens allmänning bekom bostället vid ailmänningens delning år 1760 ägor för Va mantal.

Kloekaren. I 1568 års jordebok för Ölme socken 2 ) upptogs under rubrik »kyrckieock preste landbor» en lägenhet »Klåkaregården» med en kronan behållen ränta av l /s lispund landgillesmör. För åker till 10 skeppors utsäde och äng till 2 lass hö jämte gott mulbete och utrymme uppskattades denna lägenhet enligt 1585 års skattläggnings]ordebok till »Va t[orpare]» a ). I likhet med övriga ecklesiastika egendomar överfördes lägenheten år 1616 till krono titel 4 ), och h a r d e n — sedermera benämnd Klockaretomten nr 1 — därefter i jordeböckerna städse redovisats med berörda natur och ränta, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition med anteckning: »Boställe åt klockaren i denna församling». Räntan av bostället, vilket jämlikt kammarkollegii beslut den 20 december 1915 numera benämnes Klockaregården nr 1, har aldrig frinjutits av klockaren. x

) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. ) Vml. 1568:14. Räkenskaper för åren 1552—67 saknas. ) Vml. 1585: 16. Under 1500-talet synas torpare i fråga om tillfälliga gärder i allmänhet hava likställts med fjärdingsbönder, och åsattes torpen sedermera i jordeböckerna u t a n särskild skattläggning V< mtl, utom i Östersysslets fögderi, där hela torp upptogos till Vs mtl och halva torp till 1/i mtl (Thulin, Om mantalet I sid. 36 f.). N u ifrågavarande lägenhet påfördes visserligen icke något mantal i jordeboken men har likväl erhållit skog för V» mtl (se nedan). *) Nämnda år uteslötos u r jordeböckerna för Östersysslets fögderi rubrikerna »kyrko» och »präste», och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes under krono titel. 2 3

24.

276 ÖLME.

I en av kyrkoherden till präst verket år 1695 lämnad uppgift säges bostället vara »et uhrminness klockare b o h b *). Ehuru icke åsätt mantal har Klockaregården vid en år 1741 förrättad delning av Prästegårdens med flera hemmans gemensamma skogsmark, däri Klockaregården ägde del, ansetts och erhållit ägor för Vs mantal 2 ). Däremot har bostället icke erhållit del i Ölme sockens allmänning.

) Verif. till prästverket sid. 409. '-) Beskrivningsbok för Värmlands län. akt 80, i lantmäteristyrelsens arkiv. Jfr not. 3 föreg. sidi.

25.

KROPPA

OCH

LUNGSUND.

25. Kroppa och Lungsund. Sedan kyrka under Gustav II Adolfs tid uppbyggts vid Kroppa bruk i Färnebo socken för bruksfolket och närboende torpare och en predikant anställts därstädes, utbrötos på grund av kungl. förmyndarregeringens brev den 5 mars 1639 *) och den 30 april 1642") vissa hemman, hyttor och bergstorp från Färnebo, Karlskoga, Ölme och Varnums församlingar för att bilda Kroppa pastorat. Lungsunds församling utbröts från Kroppa år 1643 såsom annex till Kroppa 3 ). I pastoratet är, förutom kyrkoherden, anställd en komminister i Lungsund.

Kyrkoherden i Kroppa. Enligt löneregleringsresolutionen den 7 februari 1873 innehar kyrkoherden pastorsbostället »Via mantal» Edsberg med bergskronotorpet »3,32 mantal» Bredvik 4 ) samt äger uppbära räntan av »hemmanet)) Norra Lungstorp nr 4 5 ). E d s b e r g n r 1. Den 20 februari 1630 anbefallde kammarkollegium ståthållaren över Närke och Värmland att inrymma predikanten vid Kroppa bruk »mester Lars» i »Bryniell skredderes» torp Daglösedet, som, enligt vad kammarkollegium hade erfarit, arrendatorn av Kroppa kungsgård Gottfrid von Wachtendunk ämnade skatteköpa och sedan upplåta åt nämnda prästman »till bruk och besittningh». Inrymningen skulle emellertid icke avse frihet från den torpet åsatta räntan, vilken fortfarande skulle utgöras till kronan, »intill dass någhon frijheet af H. K. M. känn förvärfvas» 6 ). x

) Kammarkollegii registratur 1639, sid. 55 (kammarark.). ) Bil. 3. *) H a m m a r i n 11:77. *) Angående boställslägenheternas uppskattning till h e m m a n t a l se not. 6 följ. sid. 5 ) Angående r ä n t a n av Norra L u n g s t o r p n r 4, som enligt jordeboken benämnes endast Lungstorp, se not. 2 sid. 280. 6 ) Bil. 1. 2

25.

KROPPA

OCH

LUNGSTTND.

Genom skattebrev den 10 mars 1630 försålde K. M:t och kronan därpå nämnda torp, »hemman 7*2), till bemälde von Wachtendunk för 20 riksdaler 1 ). Vid en av superintendenten i Mariestad den 15 januari 1641 hållen visitation i Kroppa 2 ) antecknades, att kyrkoherden, som tidigare endast innehaft ett litet torp (Lersjöed), då bodde på gården Edsberg, och att denna gård, som tillförene varit ett kronohemman, köpts av von Wachtendunk »för egne päningar» och av honom »för någhre åhr sedhan» skänkts till Kroppa församling till prästgård 3 ). Torpet Daglösedet upptogs i jordeböckerna under rubrik »torpare på Kroppa ägor» med en ränta av 4 1& osmundsjärn. Ar 1638 antecknades »mr Lars» såsom innehavare av detsamma. Denne frinjöt torpet från och med år 1640 »på H. K. M:ts nådige behagh». Sedan vid granskning av räkenskaperna anmärkts, att »inthet bestås uthan H. K. M:ts breff», utverkades kungl. förmyndarregeringens brev den 30 april 1642 4 ), stadfäst av drottning Kristina den 22 februari 1648, om frihet å torpet. Enligt nämnda brev efterläts kyrkoherden i Kroppa torpet Edsberg till prästgård med vanlig prästerlig frihet. Ehuru ordalagen i detta brev synas giva vid handen, att Edsberg av K. M:t upplåtits till prästgård, torde därmed endast hava avsetts att bevilja prästen räntefrihet å torpet, som ju redan tidigare, enligt vad ovan nämnts, innehades av denne på grund av enskild persons upplåtelse. Bostället benämndes sedermera i jordeböckerna Gamla Daglösedet eller Edsberg och redovisades från och med år 1718 under titel »bergskronotorp» 5 ) samt upptages i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Edsberg nr 1, ett bergstorp om 4 I s osmund 6 ). I tvist mellan boställshavaren och arrendatorn av Kroppa kungsgård om boställets rätt till skog förklarade häradsrätten genom domar den 28 februari 1662, den 18—20 juni 1663 och den 8—13 september x ) Kaminarkollegii régistratur, fol. 36 v. f. samt en 1632 års landsbok bilagd förteckning på till skatte försålda hemman 1629—1635 (kammarark.). 2 ) Bil. 2. 8 ) Något gåvobrev därå liar icke påträffats4 ) Bil! 3. 5 ) Rätteligen kade bostället såsom köpt till skatte bort föras under skatte titel. Kammarkollegii cirkulär den 8 juni och. den 31 augusti 1686, enligt vilka bland annat alla prästgårdar, kaplans- ock. klockarbord samt stomhemman skulle i jordeböckerna införas under krono titel, torde hava avseende endast å i jordeböckerna då icke u p p t a g n a boställen. c ) Vid 1811 års rotering, då Edsberg med Bredvik uppskattades till 1U rotemantal, antecknades, att 64 IQ. osmundsjärn av ålder, u t a n att någon känd författning sådant stadgade, ansetts motsvara ett helt hemman eller jordeboksmantal, i vad det rörde åtskilliga allmänna utskylder och besvär m. m. För salpetergärdens utgörande ansågs ett bergstorp om 4 l a osmundsjärn motsvara l/u mtl (se Sandbergska saml. G 726, kammarark.). Jfr ock löneregleringsresolutionens mantalsuppgifter.

25.

KROPPA OCH LUNGSTTND.

1690 *), att bostället skulle njuta avgärda bys rätt på nämnda kungsgårds ägor. Vid skatteförsäljning den 1 oktober 1714 av Kroppa och Storfors bruksegendomar förordnade kammarkollegium, att kyrkoherdebostället skulle »icke vidare hädanefter än härtill någon disposition hafva öfver skougen än det som åboen till prestegården oumgängeligen kan behöfva till vedbrand och gärdefång samt husens conservation och upprätthållande» 2 ). Vid en år 1807 förrättad och den 19 oktober 1808 fastställd avmätning av Edsbergs och Bredviks ägor inom hägnad medgav ägaren av Storfors bruk, att en skogstrakt Bredviksåsen, om vilken tvistades, huruvida den skulle räknas till kyrkoherdeboställets ägor eller såsom utskog till Storfors, finge nyttjas enskilt till bostället, varjämte boställets vidare behov av timmer, gärdsle och vedbrand finge såsom förut tagas å Storfors skog. För övrigt skulle boställets rättigheter förbliva orubbade. E n av boställshavaren hos Kbfde gjord framställning om storskifte av Edsbergs och Bredviks skog och inägor från Storfors och Kroppa bruks ägor hänvisades av Kbfde den 18 mars 1820 till domstol, enär boställshavaren på grund av ovannämnda i 1714 års skattebrev intagna bestämmelse ansågs sakna lagligt anspråk att yrka skogens delning 3 ). I den rättegång, som i fråga härom och om Edsbergs och Bredviks rätt till skogshygge å nämnda bruks skogar uppstod, meddelade häradsrätten den 16 mars 1821 följande utslag. Då den boställslägenheterna vid 1807 års ovannämnda delning tillagda rättighet till vidare skogsfång på Storfors mark förutsatte, att skogsfång skulle brista på lägenheternas område, ansåg häradsrätten boställshavaren icke vara berättigad att tilllita Storfors enskilda skogar, så länge tillgång funnes på boställslägenheterna utan förklarade boställshavaren skyldig att hålla sig inom hank och stör samt avrösade rågångar. Målet fullföljdes i Svea hovrätt, som genom utslag den 24 december 1821 återförvisade detsamma till häradsrätten, enär frågan, huruvida boställshavaren ägde rättighet att för boställets behov tillita brukets skog, icke blivit tillräckligt utredd. Den 23 oktober 1822 anmäldes därefter för häradsrätten, att målet nedlagts på grund av träffad förlikning. Skifte har sedermera icke sökts, och bostället njuter fortfarande skogsfång till husbehov å Storfors skog. 1

) Bil. 4. ) Denna bestämmelse infördes på framställning av skatteköpssökanden »på det åboen framdeles enär det nu blifver skatte eij må liafva tillfälle at giöra mig något i n t r å n g i bem:te sköug, u t b a n låta sig nöija med den r ä t t b a n bär tills baftt, då det varit crono» (se 1714 års skatteköpsbandi. fol. 291, kammarkoll.). 3 ) Förbudet för avgärda by att söka skifte bade tippbäfts redan genom k. förordn. den 10 april 1810. 2

25.

KROPPA OCH LUNGSUND.

B r e d v i k n r 1. Genom kungl. brev den 11 mars 1653 *) anslogos kronohemmanet Vi mantal Lilla Lungstorp 2 ) samt det på Kroppa ägor belägna torpet Bredvik åt kyrkoherden i Kroppa »att niuta, bruka och behålla till stompn under prästebohlet». Sedan åborna å Bredvik, vars förfäder skulle hava upptagit torpet och år 1691 erhållit landshövdingens resolution om orubbad besittningsrätt därå, hos K. M:t anhållit om stadfästelse å denna resolution, förklarade K. M:t genom nådigt brev den 19 januari 1743 kyrkoherden till följe av 4 § i prästerskapets privilegier av år 1723 berättigad att nyttja stomlägenheten på det sätt han för sig funne fördelaktigast, utan att åborna kunde tillägna sig någon stubbe- eller besittningsrätt därå. Bredvik, som i tidigare jordeböcker upptogs under rubrik »torpare på Kroppa ägor» med en ränta av 6 I s osmundsjärn, redovisades från och med år 1718 under titel »bergskronotorp» samt upptages i den nu gällande jordeboken bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Bredvik nr 1, ett bergstorp om 6 1<S osmund 3 ). Angående stomlägenhetens rätt till skog hänvisas till vad därom anförts under kyrkoherdebostället Edsberg.

Komministern i Lungsund. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern såsom boställe Vs mantal Sundsta och åtnjuter räntan av förra komministersbostället Östra och Västra Lindas 4 ). Genom nådig resolution den 22 december 1682 anslog K. M:t på ansökan av Kroppa och Lungsunds församlingar bergskronotorpet Lindas med Lindåstorp i Lungsunds socken till kaplansboställe, och skulle kammarkollegium erhålla befallning att inrymma församlingarna i nämnda torp till kaplansboställe B ). Som detta torp var såsom boställe olämplig: beläget, tillbytte församlingarna sig av fru Sigrid Ekehielm den 20 augusti 1683 till boställe det å frälsehemmanet Ackkärr i Lungsunds 1

) Bil. 5. ) Sedan hemmanet Lilla Lungstorp, som icke antecknades för stomnemman i jordeboken, av kronan försålts till frälse, anslogs genom kammarkollegii brev den 29 juli 1664, grunda: p å k. brev den 27 samma månad, räntan, 14 IS osmundsjärn, av bergskronotorpet Lungstorp Anders Tyresson (numera Lungstorp nr 4) i stället för Lilla Lungstorp till stom under kyrkoherdebostället i Kroppa, och u p p b a r kyrkoherden denna ränta, till dess den jämlikt k. förordn den 23 juli 1869 indrogs till statsverket mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren 3 ) Angående stomlägenhetens uppskattning till hemmantal se not. 6 sid. 278. 4 ) Angående nämnda r ä n t a se not. 2 sid. 282. 5 ) Bil. 6. 2

25.

KROPPA OCH LUNGSUND.

socken upptagna nybygget Olstorp (Olovstorp), även kallat Västra Hållsjöviken *). Bytet godkändes av K. M:t genom nådigt brev till kammarkollegium den 25 oktober 1683. Sedan församlingarna därefter bebyggt Olstorp, innehade komministern detsamma såsom boställe. Någon inrymning i Lindas med Lindåstorp, som enligt jordeböckerna bestod av två bergskronotorp, Östra och Västra Lindas, vartdera med en ränta av 3 Ls osmundsjärn, för vare sig församlingarna eller fru Sigrid Ekehielm synes emellertid icke hava meddelats, utan räntorna av torpen uppburos fortfarande för kronans räkning av häradsfogdarna, vilka ))jemväll derom haft een sådan disposition som om andre poure cronohemman)) 2 ). På grund härav anhöllo år 1704 delägarna i stärbhuset efter dåmera avlidna fru Sigrid Ekehielm hos kammarkollegium att antingen bliva bibehållna vid det av församlingarna uppgivna vederlaget eller ock att återfå Olstorp tillika med de räntor, komministern därav uppburit. Sedan församlingarna dessutom år 1726 hos K. M:t anhållit dels att till kaplansbord få behålla och erhålla inrymning uti Östra och Västra Lindas och dels om godkännande av det år 1683 skedda bytet med Olstorp, förklarade K. M:t genom nådigt brev den 7 mars 1727 3 ), att församlingarna skulle bekomma inrymning i nämnda torp till kaplansboställe samt om boställsbytet äga överenskomma med Sigrid Ekehielms stärbhus. Sedan inrymning därpå meddelats församlingarna i Östra och Västra Lindas genom kammarkollegii brev den 14 nämnda månad och landshövdingens order den 22 april 1727 samt stärbhuset i Olstorp genom landshövdingämbetets resolution den 29 maj 1727, frinjöt komministern räntan av förstnämnda torp från och med nämnda år 4 ), och beslöto Kroppa och Lungsunds församlingar den 3 augusti 1729 att såsom komministersboställe behålla Östra och Västra Lindas och dit flytta byggnaderna å Olstorp 5 ). Sedan Kroppa och Lungsunds församlingar år 1864 hos K. M:t tillkännagivit sin avsikt att anskaffa ett lämpligare beläget komministersboställe15), beslöto församlingarna å kyrkostämma den 18 september 1865 att för 14,300 kronor inköpa och till komministersboställe upplåta skatte*) Bytesliandlingen finnes i original i kyrkans arkiv. ) K. brevet till kammarkollegium den 25 okt. 1683 om bytets godkännande synes h a v a varit okänt för såväl församlingarna som kollegium. Se kammarkollegii skrivelse till deputationen över riksdagsärendena den 19 mars 1723 och 1726 års expeditioner, fol. 2938 f. (kammarkoll.). 3 ) B i l . 7. 4 ) Se landshövdingens brev den 15 juni 1730 (verif. till 1729 års landsbok sid. 2447, kammarark.). 5 ) Se handl. i kyrkans arkiv. — Av stärbhuset m o t Kroppa och Lungsunds församlingar samt kyrkoherden och komministern framställt yrkande om ersättning för bortmista r ä n t o r och dagsverken av Olstorp för åren 1695—1729 ogillades av h ä r a d s r ä t t e n genom dom den 3 mars 1732. 6 ) Se k. brev till domkapitlet den 1 juli 1864. 2

3785 19

25.

KROPPA

OCH

LTTNGSUND.

hemmanet /s mantal Sundsta nr 1 i Lungsunds socken samt att till Storfors bruk för samma belopp försälja komministersbostället Östra och Västra Lindas. I enlighet därmed utfärdades för Kroppa pastorat köpekontrakt nämnda dag och köpebrev den 1 maj 1866 x) å hemmanet i fråga, och erhöll pastoratet laga fasta därå den 23 februari 1867. Efter därom av församlingarna gjord ansökan föreslog K. M:t, som ansåg det ifrågasatta boställsbytet vara fördelaktigt, i nådig proposition den 25 januari 1867 riksdagen att medgiva, att Östra och Västra Lindas, på det de skulle kunna av församlingarna avyttras, finge i jordeboken överföras till skatte och hemmanet Sundsta, sedan laga fasta erhållits å det av församlingarna avslutade köpet och behörigen styrkts, att hemmanet icke vore med inteckning besvärat, till krono titel för att, under förbindelse för församlingarna att på sätt de åtagit sig därstädes uppföra erforderliga bostads- och ladugårdshus, bliva boställe för komministern i pastoratet, dock att genom bytet icke skulle ske någon ändring i de ifrågavarande hemman och lägenheter åliggande räntor med mera eller i räntornas disposition -). Sedan riksdagen bifallit vad K. M:t sålunda föreslagit, utfärdades den 26 april 1867 kungl. brev i ärendet 3 ). Sedan församlingarna styrkt sig hava fullgjort de föreskrivna villkoren samt beb}^ggt hemmanet Sundsta ävensom den 7 april 1868 för 14,300 kronor försålt Östra och Västra Lindas, omfördes på grund av kammarkollegii beslut den 3 juli 1868 Östra och Västra Lindas till skatte och Sundsta till krono i jordeboken, där det upptages bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen.

Urkimdsbilagor. i. Kammarkollegii brev till ståthållaren över Närke och Värmland den 20 februari 1630 om inrymning' av predikanten vid Kroppa i torpet Daglösedet (Edsberg-). Vår brodervänlige helssen etc. Sijn godhe ven och ståthållare Carll Eonde, aldenstnndh vij förnimme, clät Gottfrid von "Wachtendunk vill börda :

) Bil. 8. ) P å g r u n d Iiärav uppbar komministern fortfarande räntan. 6 l u osmundsjärn, av Östra och Västra Lindas, till dess den jämlikt k. förordn. den 23 juli 1869 indrogs till statsverket mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren. s ) Bil. 9. 2

25.

KROPPA

OCH

LTTNGSUND.

och under skatten lossa Bryniell skredderes torp Dagelösa Edhe ben:dt och sedlian updraghe dät predikanten vidh Kroppa bruuk mester Lars till bruk och besittningh, emädhan han dässförutan ingen läghenheet hafve känn, dy ville ståthållaren samma prestman inrymma bem:de Dagelösa Edhe, mädh dhee skäl och förord, att afgående ränta och utlaghor skola cronan afläggias, intill dass någhon frijheet af H . K. M. känn förvärfvas, hvilket ståthållaren så vidha ville opå sij, och sigh i saken rätta, som förbem:t är. Befale honom Gudk etc. Datum "Westeråhrs etc. Ur kammarkollegii registrator (kammarark.).

Visitationsprotokoll den 15 januari 1641, enligt vilket torpet Edsberg av enskild person skänkts till kyrkoherdeboställe i Kroppa. A:o 1641 uthi januari] månadt hafver reverendus d:n s u p e r i n t e n d e d förrest til Verineland at visitera uthi någhra församblingar, och ifrån Vassbo folgde d. propositus uthi Lyrestadh. Then 15 januarij kom reverendus d:n superintendens til Kroppa försambling, och til pastorem d:n mag:rum Laurentium Philipstadium, som boor på en gård Eedzberga benämbd, som til prestesäte gifven var för någhre åhr sedhan til bemelte Kroppa försambling af vellachtadh och velförståndigh Gottfridh von Wachtendunk, på then tijdh H. K. M:ttz velbetrodd befalningzman och arendator. Samma gård var tilforene ett croneheman och förb:de Gottfridh kiöpte thet af cronan för egne päningar och gaf thet sedhan til prestesäte. Det som var en berömmelig och prijssligh gärning af en fremmande man, emott församblingen och predikeståndet. Det som nu nappast en inrijkes och af egen fädhernedzlandzens religion göra ville. Tilförrene liadhe predikanten icke annat än itt lijtet torp ther han satt uthi. Ur originalet i Mariestads kapitelbok (Mariestads kyrkoark.).

K. M:ts brev den 30 april 1642 om frihet för kyrkoherden i Kroppa å torpet Edsberg till boställe. Vij Christina etc. göre vitterligit, att såsom Vij af den åhåga och för sorgh som Oss bör draga för Guds ähra och hans församblings oppbyggelsse, hafve Yår s. käre her faders, loftvärdigst och priselig i åminnelsse, exempel

25.

KROPPA

OCH

LUNGSUND.

och footspor effterfölliendes, den förordningli göra lathet, att der som stoor och vidt begrepne församblingar äre, hvarest åhörerne af långe och mödesamme vägar sällan och icke uthan sin olägenheet och besvär kunne komma till kyrckia och af sine siälesörijere uthi deres salighets sty eker som tilbörligit ähr blifva påachtadhe. Altsså förspörie Yij icke uthan hugnat och serdeles behagh att Vare undersåther uthi Vermelandh hafve vidh Kroppa bruk opbygt een kyrckia, dijt bruksfolket så väl som der näst angräntsande byar, torp och hyttor kunne sin Guds tiänst förrätta. Hvarföre hafve Yij bådhe till att försörija den som der till kyrckioheerde nu ähr eller här effter kan bliffva förordnat, så väl som Vare undersåther vidh Kroppa och der omkring uthi sin begäran benåda och accommodera, aff gunst och nåde först effterlåthett kyrckioherden der sammastädes till prästegårdh ett torp Edsbergh b:t med lijka condition och vilkor att niuta och bruka som andre i rijkett sine prästegårder besittia, och der hoos förordnat att effterfölliendhe hemman och hyttor uthi Carlskoga, Philipstads och Vahrnums sochner skole till bem:te Kroppa försambling förläggias, effter som Vij härmedh och i detta Vårt öpne brefs krafft förordne och stadge att ifrån Carlskoga sochn Lillefors, Slätbroten, Steglevijk, Kåland och Föltuna, item ifrån Philipstads sochn Gamblekroppa, Harehultet, Svartesången, Askaven, Långtorperne, Siälestabacken, Biurbacken och Hammaren, ifrån Varnums sochn Eorss, Långsundet, Narfvevijk, Aktier, Akenestorp, Hytte, Elsiön, Matlonger, Empter, Geddekrann, Klenoret, Gälltskäret och Kongskogen till ofvanbemrte Kroppa försambling höra och lydha skole, så att dhe der boendes äre skole här effter förrätta sin gudstiänst der vidh Kroppa, jämväl och vara skyldige att uthgöra till bem:te deres kyrckioherde den tijondhe och all annan rättigheet som åhörerne effter lagh, recesser och en gammal plägseedh sin siälsörijere bööre och valine äre att uthgöra och contribuera. Och detta till Vår ägen vijdere ratification vidh Vare angående myndige åhr och kongl. regering. Vij befalle fördenskull Vare undersåthere å bem:te orter boende sampt alle andre som vederböre, att dhe sig effter denne Vår giorde förordning hörsamblingen rethe och beqveme. Till yttermere visso är detta med respective förmynderes och regerings underskrifft bekräfftadt. Datum Stockholm den 30 aprilis anno 1642. Efter originalet i kyrkans arkiv.

25.

KROPPA

OCH

LUNGSTJND.

Färnebo häradsrätts dom den 8—13 september 1690, enligt vilken kyrkoherdebostället i Kroppa förklarats skola njuta avgärda bys rätt å Kroppa kungsgård. Dito instälte sigh kyrckioherden i Kråppa hrr mag:r Carl Fernell mecl arendatoren till Kråppa bruk h:r Jonas Stockhuus medh påstående att få niuta skogli till prästegårdens conservation antingen att medli Kråppa bruuk, med livilket han i oskipto står, niuta sin tarfvelige skogh air* timber, men om hemägorne niuta skipte, eller att prästegårdsskogen måtte alldeles afdeelas; hälst effter han effter dråtningh Christinae privilegium dat. d. 30 aprilis a:o 1642 till dhen prästegården böhr niuta dhe malmer, som till andra sådanne höra. Arendatoren svarade att medh contractet, som han af Kongl. Maij:t hafver om Kråppa bruuk, han äger häfda och nyttia all Kråppa skogh, på hvilckets äger prästegården een afgiärde by ähr, hvarföre han intet ville tillåta något af vittrande, utan vill effterlåta honom sin affgiärde bys rätt på Kroppa äger. Och som kyrkioherden klagade deth han in i sijna hägnader lijdit åvärkan, livar till han intet bevijste deth arendatoren varit orsaak, tj badh h. arendatoren dherom honom tahla den skylldige till, säijandes sigh intet skohla försvaran uthan heller vara i enigheet medh sin siählsöriare. Bes:n. Såssom af h. kyrkioherdens i Kråppa och Lundsunds sochnar mag:r Carl Fernelij sampt arendatorens vijdh Kråppa bruuk h. Jonas Stockhuus giorde confrontation sampt förde taal och giensvar noghsampt bevijsligit ähr, l:o att ingen viss skilldnat af råå och röör Kråppa gårdh och Kråppa prästegårdh Edsbergh elliest kallat emelan ähr och att 2:o prästegården ähr afgiärda by på Kråppa äger. Skohlandes det 3:o sträfva det medh Kongl. Maij:t och cronan uprättade contract af h. arendatoren emoth att tillåta någon ny deelningh; varandes elliest och 4:to h. kyrckioherden nögdh att han niuter prästegårdens äger till godo effter gammall häfdh och valma; altsså pröfvar rätten skähligt honom der vijdh effter den 4:e punct af prästeprivilegierne att maintinera, och vijdh des affgärdabys rätt att bijbehålla effter det 40 cap. bbll; som medh röselägghningh emoth fångit contract intet kunnandes giöra någon innovation uthan högre hands befalldningh och ordres. Ur domboken i Göteborgs landsark.

25.

KROPPA

OCH

LUNGSUND.

5. K. M:ts brev den 11 maps 1653, varigenom kronohemmanet 74 mantal Lilla Lungstorp och kronötorpet Bredvik anslogos till stommar under kyrkoherdebostället i Kroppa. Yij Christina etc. göre vitterligit, efftersom Vij förnimma dedh till Kråppa prästebohl utj Yermelandh ingen stompn schall vara, så att kyrckioheerden dersammestädes sigh intet väl kan ernähra och uppehålla. Dy hafve Yij af gunst och nådhe undt, bevilliat och effterlåtit, som Yij här medh och i krafft af detta Yårt öppne bref unne, bevillie och efEterlåte effterskrefne lägenheter uti Orebroo landshöfdingedömme, Yermelandz bergslagh och Kråppa sochn beläghne, neml. Lille Lungetårp, chronehemman ett fierdedeels, Breevijken, tårpare på Kråppa ägor; dem medh alle des tillydande ägor och lägenheter, ehvadh nampn dee helst hafve kunne, inge undantaghne. att niuta, bruka och behålla till stompn under prästebohlet dersammestädes allt framgeent under lijka villckor, rätt och frijheet, som andre prästestompner här uthi Yårt rijke brukas och besittias. Der alle etc. Datum Stockholm d. 11 martij anno 1653. Efter originalet i kyrkans arkiv. 6.

K. M:ts resolution den 22 december 1682, varigenom bergskronotorpen Östra och Västra Lindas anslogos till kommistersboställe i Lungsund. Kongl. Maij:tz nådiga resolution och förklarning uppå det ansökiande, som dess trogne undersåtare aff almogen uti Kroppa och Lungesundz socknar haffva genom dheras uthskickade fulmächtige, til denna rixdagh underdånigst insinuera låtit; giffvenn Stockholm d. 22 decemb. åhr 1682. Kongl. Maij:tt haffver med nåder intagit, des trogne undersåtares aff almogen i offvanbemälte socknar, underdånigst andragne angelägenheet, och såsom the bönfalla, at få til cappellans gård ett cronotorp, Lindåss med Linåsstorp, belägit i Lungesundz sockn, som rantar til cronan sex pund ongssmundz järn, hvaräst cappellannen sig uppehålla kan, så vil Kongl. Maij:tt dess trogne undersåtare detta nådigst haffva beviljat, beordrandes dess cammar collegium almogen här uthinnan immittera, och sedan låta bemelte torp til cappellans gård förbliffva; och förbliffver Kongl. Maij:tt dess trogne undersåtare aff almogen i offvanbe:te socknar med kongl. ynnest och nåde välbevågen. Actum ut supra. Efter av pastor bestyrkt avskrift i verif. till prästverket, fol. 423 (kammarkoll.).

25.

KROPPA

OCH

LUNGSUND.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 7 mars 1727 om inrymning för Kroppa och Lungsunds församlingar i Östra oeh Västra Lindas till komministersboställe. Friedrich etc. Sedan Vij till Eder utlåtelse remitterat bruks patronens H a n s G. Lindroths uppå församlingarnes i Kroppa och Lungsunds socknar i Örebro lähn, hoos Oss giorde underdånige ansökning, at församlingen vid det af högst sahl. Hans Maij:t konung Carl den XI:te åhr 1682 till cappellans gård donerade och sedan af Ekehielmiska sterbhuset emoot ett frälsehemman Olofstorp kalladt utbytte cronotorpet Linas må blifva bijbehållen och därutinnan bekomma immission, hafve Vij därå erhållit Edert underdånige svar af d. 2 nästl. decembris och däraf inhämtat hvad I vid detta ährendet funnit Eder föranlåtne at andraga. Och som I Vårt välbehag i underdånighet hemställen, om icke i anseende till den i ofvannämde måtto förunte donation, och at denne lägenhet ännu finnes vara crono och odisponerat, församlingen må lemnas immission i förbemelte cronotorp till boställe för cappellanen därsammastädes; altså hafve Vij därtill Vårt nådige bifall och samtycke gifva velat, kunnandes församlingen effter undfången immission, där den så godt finner, med häradshöfdingen Ekehielm om bytet öfverenskomma det bästa de kunna och gitta. Hvilket etc. Stockholm i råd cammaren den 7 martii 1727. Efter originalet lios kammarkoll.

Köpebrev den 1 maj 1866, varigenom skattehemmanet Vi mantal Sundsta nr 1 inköpts till komministersboställe i Lungsund. Till Kroppa pastorat upplåter och försäljer jag härmedelst mitt egande ett åttondels (1/s) kronoskattehemman Sundstad i Lungsunds socken med allt hvad dertill hörer eller lagligen tillvinnas kan, att gravationsfritt tillträdas denna dag och detta för en öfverenskommen och tillfullo betald köpesumma stor fjorton tusen tre hundra (14,300) riksdaler riksmynt, som härmed qvitteras; af händande jag mig alltså ofvannämnde egendom med hvad dertill hörer och transporterar den å köparne till full ägo och disposition för evärdeliga tider, försäkras. Storfors den 1 maj 1866. Carl Carlsson, säljare.

25.

KKOPPA

OCH

LUNGSTTND.

Egenliändiga underskriften intygas af undertecknade på en gång närvairande vittnen: C. Bergenström. Emil Rydhammar. § 117. År 1866 den 15 maj, vid laga ting med Fernebo härad, meddelades uppbud första gången å /é mtl. kronoskatte Sundstad, som Carl Carlsson vid Storfors för 14,300 rdr rmt försålt till Kroppa pastorat; betyga* På härads rättens vägnar. C. L. Löthner. § 22. Ar 1866 den 9 oktober vid laga ting med Fernebo härad meddelades härå uppbud andra gången; betygar På härads rättens vägnar. Severin Löwenhielm. § 4 8 . Ar 1867 den 19 februari vid laga ting med Fernebo härad meddelades uppbud tredje gången. På härads rättens vägnar. Severin Löwenhielm. Efter originalet i kyrkans arkiv.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 26 april 1867 angående utbyte av komministersboställe i Lungsund. Carl etc. Hos Oss hafva Kroppa och Lungsunds till ett pastorat förenade församlingar i Vermlands län underdånigst anhållit om stadfästelse å församlingarnes på kyrkostämma den 18 september 1865 fattade beslut att till boställe åt sin comminister upplåta det sedermera för 14,300 riksdaler riksmynt inköpta Vs mantal kronoskatte Sundstad n:r 1 i Lungsunds socken och att till Storfors bruksegare för en öfverenskommen köpeskilling af nyssnämnda belopp försälja det nuvarande comministersbostället, bergskronotorpen Östra och Vestra Lindas i samma socken, hvilken senare af konung Carl X I år 1682 skänkta lägenhet, i anseende till sitt läge i ena ändan af socknen, på ett afstånd af 2 \ 4 mil från dess yttersta hemman och nära en mil från församlingens ungefär i socknens medelpunkt belägna kyrka, dit en mycket backig och vissa årstider knappast farbar väg ledde, vore såsom boställe synnerligen olämpligt. Sedan ej mindre kyrkoherden och comministern i Kroppa pastorat än vederbörande contractsprost i anledning häraf blifvit hörde och såväl domkapitlet i Carlstad, vid handlingarnas öfverlemnande, som Vår befallningshafvande i länet sig i underdånighet yttrat samt I afgifvit infordradt utlåtande i ämnet, hafve Vi, enär,

25.

KROPPA

OCH

LUNGSTJND.

i betraktande af livad ej mindre sökanderne än I och öfrige vederbörande anfört och upplyst, det föreslagna användandet af hemmanet Sundstad till boställe för comministern i stället för torpen Lindas skulle lända såväl denne tjensteman som församlingarna till synnerlig fördel, samt, enligt hvad handlingarna utmärkte, förändring i sådant afseende kunde ske utan någon olägenhet för kronan eller minskning i dess rätt, uti nådig proposition den 25 sistlidne januari föreslagit riksdagen att medgifva, att torpen Östra och Yestra Lindas, på det de måtte kunna af församlingarna afyttras, i jordeboken må öfverföras till skatte, och deremot hemmanet Sundstad, sedan laga stånd åkommit det af församlingarna derom afslutade köp och behörigen blifvit styrkt att detta hemman icke vidare vore med inteckning besväradt, omföras till kronotitel, för att, under förbindelse för församlingarna att, på sätt de sig åtagit, derstädes uppföra erforderliga bostads- och ladugårdshus, blifva boställe för comministern i pastoratet, dock att genom berörda utbyte icke komme att ske någon förändring i de ifrågavarande hemman och lägenheter nu åliggande räntor, kronotionde samt andra onera och besvär eller i hittills gällande disposition af samma räntor och tionde, utan fråga derom, i händelse af befogenhet, serskildt i behörig ordning väckas och pröfvas. Och som riksdagen i skrifvelse den 28 sistlidne mars i underdånighet anmält, att hvad Vi i ofvanberörde måtto föreslagit blifvit af riksdagen bifallet, vilje Vi härmed hafva riksdagens berörda, af Vår nådiga framställning föranledda beslut eder till kännedom och efterrättelse samt vederbörandes förständigande i nåder meddelat. Vi befalle etc. Stockholms slott den 26 april 1867. Efter originalet hos kammarkoll.

3785 19

26.

SUNNE.

26. Sunne 1 ). Fryksdals härad utgjorde tidigare ett pastorat, kallat Fryksdals pastorat, med kyrkoherde i Sunne. Genom kungl. brev den 20 april 1814 förordnades, att pastoratet skulle vid dåvarande kyrkoherdens avgån.g delas i två, varav det ena skulle bestå av Sunne jämte Östra och Västra Emterviks samt Gräsmarks församlingar och benämnas Sunne pastoralt. Denna reglering gick i verkställighet år 1821. År 1883 avskildes Östra och Västra Emtervik samt Gräsmark var för sig till egna pastorat 2 ). I Sunne pastorat äro, förutom kyrkoherden, anställda två komministrar.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 23 april 1897 innehar kyrkoherden såsom boställe en del av pastorsbostället 1 Va mantal Hasselbol, varemot den övriga delen av bostället utarrenderas och avkomsten därav användes till avlöning av prästerskapet i pastoratet. Kyrkoherdebostället i Sunne, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 under krono titel med benämningen »Sundz prästegårdh)) och påfördes sedermera efter uppskattning vid häradsrätten ett skattetal av 1 1/2 mantal 3 ). I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 4 tunnors utsäde av »ren säd» och 26 tunnor av havre 4 ) samt äng till 50 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället jämte »Prästerud och Råmyra sampt några utängiar, skoog och en liten qvarn» viss ränta och åsattes 1 7« mantal 5 ). I jordeböckerna, där bostället emellertid upptages såsom !

) Sunne, som förut hette Sund, erhöll sitt nuvarande namn genom k. brev den 23 okt. 1891. ) Se sid. 311, 324 och 335. En av K. M:t den 16 mars 1877 meddelad föreskrift om Sunne församlings delning i två pastorat återkallades genom nådigt brev den 8 mars 1895. 3 ) Fryksdals härads dombok den 16—19 mars 1686. 4 ) 26 tunnor havre motsvarade 13 tunnor »ren säd». 5 ) Allm. bil. 3. 2

•26.

SUNNE.

oskattlagt och utan ränta 1 ), har detsamma städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom IV2 mantal Sunne prästgård nr 1. Bostället benämnes i andra officiella handlingar även Hasselbol 2 ). Av en över bostället år 1645 upprättad geometrisk avritning framgår, att bostället hade åker och äng liggande i ett sammanhang för sig omkring åbyggnaderna och kyrkan samt en äng — Leran — väster om sjön Fry ken ävensom en utskog. Av åkern utgjorde en del klockarboställe. Utom de å 1645 års karta upptagna hemägorna och i sammanhang därmed liggande skog 3 ) hörde till bostället enligt en av kyrkoherden Sven Vigelius till prästverket år 1696 lämnad uppgift 4 ) följande lägenheter, nämligen 1) Breängen, 2) oskattlagda torpet Prästerud eller Råmyra, 3) Lerängen eller Kolsvik, 4) Laggarängen vid Östanbjörke, 5) en utskog, belägen en mil öster om bostället med en skogstrakt Bolåshöjden, vilken senare emellertid var tvistig, samt 6) ett kvarnställe, Mellanbacken, i Rottna ström med kvarn med ett par stenar. 1)

Breängen.

Huruvida Breängen, som är belägen i sammanhang med hemägorna vid rågången mot hemmanet Södra Borgeby och bildar en i detta hemman inskjutande ägofigur, särskilt tillagts kyrkoherdebostället eller ursprungligen tillhört detsamma, har icke kunnat utrönas. Enligt en år 1740 förrättad rågångsstakning utgjordes råskillnaden mellan bostället och nämnda hemman av en bäck, dock att Breängen var belägen öster om bäcken »in på Borgeby sidan». 2) Prästerud eller Rämyren och 3) Lerängen eller Kolsvik. År 1435 »die beati Urbani» — den 25 maj — ingicks ett av biskopen i Skara stadfäst byte mellan väpnaren Peter Germundsson, å ena, samt kyrkoherden och socknemännen i Sunne, å andra sidan, varigenom Peter G-ermundsson till sockenkyrkan i Sunne »under prestens boordh» till evärdlig ägo avstod »et seex öra bool j Kolsviikh» och »eet öresbool j Laggaragaardhenom», och skulle jorden vara så stor och så god att den ') Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få utrönt beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 2 ) Se löneregleringsresolutionen och handl. till en åren 1897—99 förrättad ägostyckning å bostället. 3 ) Denna skog är numera helt och hållet uppodlad till åker, vadan bostället icke har någon skog i sammanhang med hemägorna. 4 ) Verif. till prästverket fol. 632.

26.

SUNKE.

»skylde» Va mark årligen i landskyld. I ersättning härför avstod kyrkan en henne tillhörig fjärdedel av gården Rottneros 1 ). Å en vid Kolsvik, som även benämndes ängen Leran, belägen skogstrakt upptogs med kyrkoherdens tillstånd år 1593 ett torp Råmyren 2 ), som infördes i 1624 års jordebok under krono titel såsom ett oskattlagt nybygge »Presterad», med anteckning i senare jordeböcker, att det anlagts å kyrkoherdeboställets ägor. Det upptages i gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, under benämning Råmyren nr 1, ett torp. Angående upptagande i jordeboken av skogen Råmyren och boställets utskog såsom särskild lägenhet hänvisas till vad därom anföres under Sunne prästgårds utskog 3 ). Genom lagmanssynerättens dom den 16 juni 1688 förklarades ovannämnda skogstrakt, som sträckte sig från ängen Kolsvik eller Leran till den så kallade »Råinyrekälla» samt norrut till älven Leran, och varpå Skäggeberg med flera hemman gjort anspråk, skola tillhöra bostället 4 ). Genom häradssynerättens utslag den 21 och följande juni 1749 bestämdes vissa skiljemärken för »ett laga och beständigt ägodele» mellan torpet Råmyren och ängen Leran, å ena sidan, samt hemmanet Görtsbyn eller Sundsberg, å den andra. Sedan lantmätare förordnats att verkställa laga skifte å hemmanet Görtsbyn och därefter ur den ena hälften därav, jämväl kallat »Kollsnäs», utbryta förenämnda 6 öresbols skatterätt i Kolsvik, tillhörande Sunne kyrka under pastors bord, men kyrkoherden i Sunne och Sunne församling vid ett med anledning därav år 1838 hållet sammanträde bestritt, att lägenheterna Råmyren, Hästhaget, Lerafors och Leran, »hvilka lägenheter tillhörde kyrkan», finge ingå i skiftet, yrkade ägarna av Sundsberg hos häradsrätten i orten, att nämnda lägenheter måtte utgöra ett skifteslag med hemmanen Görtsbyn och »Kollsnäs:>. Genom utslag den 19 december 1844 förklarade häradsrätten det vara ådagalagt, att den jord om 6 öresbol, som kyrkan år 1435 tillbytt sigmot V* av Rottneros, ursprungligen utgjort en del av hemmanet »Kollsnäs» och haft ett sådant läge, att lägenheterna Råmyren, Hästhaget, Ler&fors och Leran uti sig innefattade denna jord, vars omfång och storlek dock icke kunnat med visshet utrönas. Emellertid skulle 1749 års ovannämnda synerätts utslag, som gåve vid handen, att de därigenom bestämda skiljemärken »då varit såsom bohlstada skäl emellan särskilda *) Bil. 1. Kyrkoherden, i Sunne skulle därjämte äga r ä t t till en »vadha dratt» i Pettr Germundssons fiskevatten. I bytesbrevet stadgades ock, att den »seghodeel», som kyrkoherden efter r a n n s a k n i n g kunde äga r ä t t till i Bottna älv, skulle han obehindrat få b y g g a och njuta. 9 ) Se Fryksdals härads dombok den 16—19 mars 1686. 3 4

) S e s i d . 294. ) B i l . 2.

26,

SUNNE.

hemman ansedde», såsom laga kraftvunnet lända till efterrättelse med avseende å den mellan nämnda lägenheter och Sundsberg bestämda råskillnaden, i följd varav häradsrätten icke kunde bifalla ovanberörda yrkande, som åsyftade rubbning av sagda råskillnad. Detta utslag fastställdes av Svea hovrätt genom dom den 18 maj 1847 *). Genom Kbfdes utslag den 23 oktober 1759 uppläts ängen Leran under nyttjanderätt till ägaren av hemmanet Sundsberg emot en årlig avgift av 16 daler silvermynt, varemot åt kyrkoherden förbehölls att fortfarande innehava skogen och torpet Råmyren. Och som församlingen med stöd av 1435 års bytesbrev »kunnat påstå att vinna hela thenna utjord med torp och skog under kyrkan men äntå lemnat sådant till pastors nyttjande förutan meranämnde jordstycke eller then så kallade Leran», förordnade Kbfde, att kyrkan skulle uppbära den bestämda avraden 2 ). Leran brukades därefter till nämnda hemman emot avgift till kyrkan. Genom Svea hovrätts dom den 24 november 1835 förpliktades emellertid dåvarande ägaren av hemmanet att avträda Leran till kyrkan, varefter lägenheten utarrenderades för kyrkans räkning. I samband med uppkommen fråga om delning av Sunne församling medgav K. M:t genom nådigt brev den 16 mars 1877, att ifrågavarande lägenhet, som införts i gällande jordebok bland jordlägenheter av krono natur med benämningen Leran nr 1 och med anteckning »tillhör Sunds kyrka», finge försäljas. Den försåldes därefter å auktion den 3 september 1881 för 13,345 kronor. Försäljningsmedlen, som ingingo i en jämlikt kungl. brev den 13 oktober 1882 bildad fond, kyrkobyggnadsfonden, hava enligt kungl. brev den 23 april 1897 och den 14 november 1902 använts till bestridande av kostnaderna för uppförande av ny kyrka i Sunne. De förutberörda lägenheterna Lerafors och Hästhaget, vilka jämte Kåmyren och Leran, enligt vad ovan sagts, utgöra den tillbytta jorden i Kolsvik, finnas icke särskilt redovisade i jordeboken 3 ). 4) Lag g ar äng en. Såsom ovan nämnts tillbytte sig kyrkoherden och socknemännen i Sunne för sockenkyrkan därstädes under prästens bord år 1435 bland J

) Bil. 3. ) Såsom av det ovanstående framgår, hade ängen i fråga tillbytts Sunne k y r k a under prästens bord, varför den sålunda synes hava bort disponeras av kyrkoherden, som ock ända till år 1759 innehaft densamma. Dåvarande kyrkoherden hade emellertid, sedan fråga u p p s t å t t om kyrkans eventuella dispositionsrätt till ängen, förklarat sig icke vilja inmänga sig i rättegång med kyrkan, utan avstått från densamma. 3 ) Lerafors utgör en jämlikt k. brev den 28 sept. 1833 från skogsmarken vid L e r a n under nyttjanderätt på 50 år upplåten lägenhet och Hästhaget ett därintill beläget torp. 2

26.

SUNlfcE.

annat »eet öresbool j Laggaragaardhenom» 1 ). Denna jord, som är b e lägen invid hemmanet Östanbjörke, upptages å en över nämnda hemman år 1777 upprättad karta såsom »Sunds prästgårds äng». P å kammarkollegii prövning är beroende en jämlikt § 27 kungl. förordningen angående jordregister den 13 juni 1908 gjord anmälan om lägenhetens upptagande i jordeboken. 5) Sunne prästgårds utskog. Av ålder synes till bostället hava hört en utskog, den till hemmanet Ransäter i Kils härad gränsande, så kallade Ransjöskogen. Enligt ett av länsmannen Matts Ivarsson utgivet brev 2 ) skulle denna skog, vara en bonde i Ransäter förövat åverkan, genom en lagmansdom av år 1546 på grund av vittnesmål och kyrkoböckerna förklarats »af hedenhöös» hava hört under bostället och fortfarande skola förbliva därunder 3 ). Denna utskog torde vara av enahanda beskaffenhet som vissa andra i Sunne sockens östra del belägna hemman tillhöriga utskogar och förty böra anses såsom en tillhörighet till hemmanet Sunne prästgård och icke såsom en särskild fastighet. Sedan genom kungl. brev den 24 januari 1873 förordnats, att såväl förenämnda skog Råmyren som nu ifrågavarande utskog Hasselbol skulle med undantag av hagarna ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning såsom om kronoparker vore stadgat, har emellertid i jordeboken bland kronoegendomar under allmän disposition, jordlägenheter, införts en skog med benämningen Sunne prästgårdsskog nr 1. I oktober 1673 fastställde häradsrätten tvenne mellan denna utskog och skattehemmanen Maggeby och Gårdsjö (Gålserud) åren 1670 och 1671 förrättade rågångsstakningar. Rågångarna omkring utskogen äro slutligen bestämda genom en av häradsrätten den 24 maj 1837 fastställd rågångsstakning 4 ) och en vid ägostyckning åren 1897—99 ingången förening, den senare med hemmanet Gårdsjö. 6) Kvarnstället Mellanbachen. Såsom ovan nämnts hörde till kyrkoherdebostället ett kvarnställe, kallat Mellanbacken, i Rottna älv, varvid bostället hade kvarn med ett 1

) Se sid. 291. ) En obestyrkt avskrift h ä r a v finnes i Göteborgs landsark. (Sunne kyrkoark. O: 1). 3 ) Den i kyrkoherden Vigelii ovannämnda uppgift u p p t a g n a skogstrakten Bolåsböjden, som skall h a v a givits till bostället av en »piga» i R a n s ä t e r »att återlösas för en ko eller kogill stut» h a r genom lagmanssynerättens dom den 5 sept. 1701 förklarats skola återläggas till hemm a n e t Ransäter. 4 ) Denna skedde i enlighet med rågångsstakningar åren 1740 och 1817. 2

26.

SUNNE.

par stenar. Denna kvarn skattlades av 1697 års kvarnkommission till 16 öre silvermynt och infördes i 1700 års jordebok såsom särskild lägenhet, men sedan dess ränta avskrivits jämlikt kungl. kungörelsen den 30 december 1863, har lägenheten uteslutits ur jordeboken. Vid en år 1758 förrättad husesyn befanns boställets kvarn vara sammanbyggd med en hemmanet Sundsberg (Görtsbyn) tillhörig, i samma ström belägen kvarn och nyttjas av detta hemmans ägare. Vid ekonomisk besiktning å bostället den 12 oktober 1841 antecknades, att boställets kvarnbyggnad underhölles i försvarligt skick, men att inga stenar funnes, vartill boställshavaren förklarade anledningen vara, att han förmalde sin säd på andra kvarnar i socknen. Sedermera synes kvarnhuset hava fått förfalla. I detta strömfall synas jämväl ett flertal andra hemman äga del. Vid en den 30 maj 1806 förrättad häradssyn x ) utröntes sålunda, att vid norra sidan av älven voro vid hemmanet Eds strand belägna, överst och ytterst dåvarande militiebostället Skinnaregårdens och komministersbostället Norra Ambergs kvarn, i bredd därmed inåt landet tvenne kvarnar, tillhöriga hemmanet Ed, en kvarn tillhörig Gylleby och Häljeby och en hemmanet Bråsstorp. Ungefär 30 alnar nedanför hade kyrkoherdebostället och Sundsberg ytterst ett kvarnhus med två par stenar samt i bredd därmed inåt landet hemmanen Ed och Ulvsby vardera en kvarn. Nedanför dessa kvarnar lågo Rottneholms och Rottnedals stångjärnsbruk 2 ). Boställenas och de övriga hemmanens rätt i detta strömfall torde, enligt pastors uppgift, numera utnyttjas av Aktiebolaget Rottneros bruk. Överenskommelser lära därvid hava träffats med ägarna av de enskilda hemmanen om avstående av deras rätt i strömfallet emot ersättning i elektrisk energi. Någon sådan överenskommelse har emellertid icke ingåtts för boställenas del, vilka icke heller erhålla annan ersättning 3 ). Vid en i tvist rörande ägoskillnad mellan bostället och frälsehemmanet Brårud den 13 maj 1689 hållen häradssyn utvistes »tomptestellet af Lille eller Södra Brårudh», vars ägor gränsade intill Brårud. Lilla eller Södra Brårud uppgavs därvid tillhöra bostället, vilket bevisades med ett av kyrkoherden Laurentz Laurentzson år 1349 »die Michaelis» — den 29 september — upprättat inventarium över Sunne kyrkas 1

) Se instrument i kamniarkollegii akt nr 45 år 1810. ) Dessa bruk anlades på 1690-talet och skulle, enligt den därvid förrättade bergmästarundersökningen, n u ifrågavarande k v a r n r ä t t i g h e t e r förbliva orubbade (bergskollegii brev och suppliker år 1691, II: 363, riksark.). 3 ) Ivyrkoherdeboställets rätt till kvarnställe i strömfallet anses enligt pastors uppgift vara tvistig. D e t h a r icke k u n n a t utrönas, h u r u kvarnstället tillagts bostället. Jfr not. 1 sid. 292. 2

26.

SUNNE.

egendom. I detta inventarium fanns nämligen upptaget Lilla eller Södra Brårud, som nämnda kyrkoherde enligt anteckning därå »värft under Sunds korka för siälagift». Genom häradsrättens dom den 15 februari 1690, fastställd av lagmansrätten den 23 augusti 1692, bestämdes rågången mellan Brårud och bostället, varigenom det senare bibehöll Lilla eller Södra Brårud. Om storleken av denna jord, som icke finnes särskilt redovisad i jordeboken, och som nu ingår bland boställets övriga hemägor, har någon upplysning icke kunnat vinnas. Huru en å en över komministersbostället Norra Amberg år 1697 upprättad geometrisk avritning såsom tillhörig kyrkoherdebostället upptagen skogstrakt väster om Fryksundet frångått bostället, se sid. 298. Av 1645 års ovannämnda geometriska avritning och 1698 års prästverk framgår, att av boställets hemägor till klockarboställe intagits åker om 2 31/32 tunnors utsäde, och att klockaren åtnjöt skogsfång och mulbete å kyrkoherdebostället. Sedermera hava klockarboställets ägor under 1700-talet ökats genom inkräktningar å kyrkoherdebostället, dels i hemägorna och dels i utskogen, där till klockarbostället intagits en säterplats, den så kallade Klockarsätern, till vilken utsynats en beteshage 1 ). Inom denna lär i mitten av 1800-talet hava upptagits ett torp, som jämväl disponeras av klockaren 2 ). I 1606 års jordebok för Sunne socken infördes under rubrik »kyrkeparter» en till 2 marker landgillepenningar skattlagd äng med anteckning »K. M:tz oxehage». Från och med år 1607 avkortades räntan å denna lägenhet »för den orsak skull att K. M:tz oxer där opbärs». Denna äng angives år 1609 ligga vid och från och med år 1619 under det i jordeboken såsom Klockarestommen nr 1 upptagna klockarbostället samt överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1616 till krono titel 3 ), varunder den sedermera alltjämt redovisats. Sedan oxskatten från år 1621 icke längre upptogs in natura, var ifrågavarande ränta kronan behållen. I nu gällande jordebok upptages lägenheten bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Klockarestommen nr 2 med anteckning »under Klockarestommen nr Ii. Vid en å kyrkoherdebostället år 1740 hållen lantmäteriförrättning yrkade klockaren, att denna lägenhet, som enligt uppgift till prästverket brukades av kyrkoherden, skulle tilldelas klockarbostället, varunder den enligt jordeboken hörde, men som kyrkoherden från gamla tider skattat J

) Se sid. 299 f. ) Se skogshandl. i domänstyrelsen. ) N ä m n d a år uteslötos ur jordeboken för Östersysslets fögderi rubrikerna »kyrko» oca . »präste», och de därunder upptagna fastigheterna fördes under krono titel. 2

26.

SUNNE.

för ängen, om vars belägenhet ingen upplysning då kunde vinnas, förklarade förrättningsmannen, att han icke kunde befatta sig med detta mål. Lägenheten ifråga torde motsvara den så kallade Oxhagen, som enligt instrumentet till 1758 års ovannämnda husesyn sträckte sig från gamla landsvägsbron över Fryksundet till kyrkoherdeboställets åbyggnader. Nämnda område upptogs å 1645 års geometriska avritning över kyrkoherdebostället med beteckningen L såsom en äng om 8 lass höavkastning och synes hava tagits av dess ägor. E n del av Oxhagen har — dock först på 1700-talet — inkräktats av klockaren och tillhör nu klockarbostället 1 ), varemot större delen fortfarande innehaves till kyrkoherdebostället. I samband med fastställande av gällande lönereglering förordnades genom kungl. brev den 23 april 1897, att såsom boställe åt kyrkoherden skulle av 1 Va mantal Hasselbol bibehållas ett område om 18,7450 hektar, och att återstående delen skulle indelas i en större och femton mindre lotter, vilka skulle genom ägostyckning avskiljas från den pastor behållna boställsdelen för att i författningsenlig ordning utarrenderas och, i den mån sådant erfordrades, förses med behövliga åbyggnader. Den anbefallda ägostyckningen ägde därpå rum åren 1897 — 99 och fastställdes den 28 juli 1899. Däri ingingo, förutom själva kyrkoherdebostället, samtliga ovannämnda därtill hörande lägenheter, med undantag av Laggarängen 2 ), ävensom klockarbostället. Av därvid uppkomna 19 ägostyckningslotter utgjorde en lott om 227/384 mantal skogen Råmyren och utskogen Hasselbol med undantag av därå belägna torp, vilka blevo särskilda ägolotter, och en lott om Vase mantal en jämlikt kungl. brev den 27 augusti 1867 till plats för skolhus avsöndrad lägenhet. Av klockarboställets hemägor ävensom den bostället vid ägostyckningen tillagda Klockarsätern med viss däromkring liggande skogsmark 3 ) bildades en ägostyckningslott, som åsattes 29/384 mantal av kyrkoherdeboställets mantal. P å kammarkollegii prövning är beroende en av lantmäteristyrelsen gjord framställning, att, då områdena till IV» mantal Sunne prästgård nr 1 eller Hasselbol, Sunne prästgårdsskog nr 1, Råmyren nr 1 samt Klockarestommen nr 1 och 2 vid nämnda ägostyckning sammanförts och angivits utgöra ägorna till Sunne prästgård nr 1 eller 1

) Se sid. 299 f. ) Sunne församling upplyste vid ägostyckningen, att Laggarängen visserligen var anslagen åt kyrkoherden, men icke tillhörde bostället Hasselbol. Den är likväl jämlikt 1897 års k. brev utarrenderad i författningsenlig ordning för prästerskapets räkning. s ) Detta område synes hava tillagts klockarbostället i ersättning för boställets rätt till bete å kyrkoherdebostället. Skogsfång åtnjuter klockaren fortfarande å sistnämnda boställe. 2

3785 19

26.

SUNNE.

Hasselbol, nämnda lägenheter måtte i jordeboken sammanföras med Stinn© prästgård nr 1 till en jordeboksenhet 1 ). E n del av boställets hemägor ingå i Sunne köping, för vilken stadsplan av K. M:t fastställts den 27 oktober 1911. Av medel, som lämnats i ersättning för till Kil—Fryksdalens järnväg; i anspråk tagen mark från bostället, har bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond å 2,118 kronor 80 öre, varav avkastningen användes till prästerskapets avlöning.

Förste komministern. Enligt löneregleringsresolutionen innehar förste komministern såsom boställe 73 mantal Norra Åmberg. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet Norra Åmberg nr 1 om 72, från 1, förmedlat mantal i Sunne socken till boställe åt den ene komministern i Fryksdals pastorat, som på grund av kungl. brev den 28 nyssnämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år 2 ). Jämlikt nådigt brev den 25 oktober 1743 3 ) förordnade domkapitlet den 12 juni 1744, att bostället skulle delas mellan komministern i Sunne och komministern i Östra Emtervik på det sätt, att den förre skulle behålla Vs av bostället och l/a anslås åt den senare 4 ). Angående den sistnämnda numera åt kyrkoherden i östra Emtervik anslagna boställsdelen se vidare sid. 328. Norra Åmberg hade tidigare skog samfällt med för detta militiebostället Skinnaregården. Hemskogen undergick delning år 1740 och utskogen särskilda åren 1818 och 1863 fastställda delningar, och erhöll Norra Åmberg därvid ägor efter sitt oförmedlade mantal. Enligt äldre kartor 5 ) innehade Sunne prästgård å den för Norra Åmberg och Skinnaregården samfällda hemskogen en vid Fryksundet belägen skogstrakt. Sedan tvist om denna på 1700-talet pågått mellan boställshavarna, avstod kyrkoherden år 1796 från allt anspråk därpå 6 ), och erhöll Skinnaregården vid 1818 års skogsdelning vederlag för sin andel därav. J ) Av det föregående torde framgå, att Klockarestommen nr 1 och R å m y r e n n r 1 eller r ä t t a r e den k y r k a n tillbytta jorden i Kolsvik äro att anse såsom i kameralt avseende självständiga fastigheter. 2 ) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. 3 ) Bil. 4. 4 ) Delningen verkställdes av vederbörande l a n t m ä t a r e beträffande inägorna år 1777, hemskogen' år 1798 samt sättervallar, torp och h a g å utskogen år 1814. Bostället undergick sederm e r a ett år 1867 fastställt laga skifte. 5 ) Se bland annat en år 1697 u p p r ä t t a d geometrisk avritning i lantmäteristyrelsen. 6 ) Se lantmäteriförrättning år 1798 å Norra Åmbergs skog (kyrkans arkiv).

26.

STJNNE.

299 Bostället upptages i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Va mantal Norra Amberg nr 1. Sedan den till bostället hörande ntskogen enligt kungl. brev den 2 mars 1877 ställts under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning och tillagts en av Skinnaregårdens utskog bildad kronopark, har förstnämnda utskog i gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland jordlägenheter av krono natur under benämningen Norra Amberg nr 2, en skog. I ett uti Rottna älv befintligt strömfall har bostället jämte hemmanet Skinnaregården sedan gammalt ägt rätt till kvarnställe, varest tidigare fanns en nämnda egendomar gemensamt tillhörig mjölkvarn. Denna ekattlades av 1697 års kvarnkommission till 16 öre silvermynt och infördes i 1700 års jordebok såsom en särskild lägenhet, men sedan dess ränta avskrivits jämlikt kungl. kungörelsen den 30 december 1863, har lägenheten uteslutits ur jordeboken. Efter det kvarnen på 1830-talet fått förfalla och då utdömts, har den icke återuppbyggts 1 ). Agaren av säteriet Gylleby, som, innan Norra Amberg anslogs till komministersboställe, innehade detta hemman under förläning, hade lagt kvarnstället under säteriet, men genom dom den 23—29 mars 1698 tilldömde Fryksdals häradsrätt Norra Amberg och Skinnaregården detsamma, »som dhem af ållder och uhrminnes tillhördt». Av det föregående framgår, att ett flertal andra hemman äga del i detta strömfall, och att boställets och dessa hemmans rätt däri, enligt pastors uppgift, numera torde utnyttjas av Aktiebolaget Rottneros bruk, dock utan ersättning till bostället 2 ).

Andre komministern. Andre komministern innehar intet boställe utan är enligt löneregleringsresolutionen skyldig att själv bekosta sig bostad emot kontant bostadsersättning av 400 kronor.

Klockaren. I 1600 års jordebok för Sunne socken 3 ) upptogs under rubrik »kyrkio parter» en lägenhet »Klockarestompnen», även kallad Klockaregården, med en kronan behållen ränta av Va lispund landgillesmör. I likhet med övriga ecklesiastika egendomar överfördes denna lägenhet år *) Se husesyneinstrument den 8 aug. 1836 och instrument över ekonomisk besiktning den 10 sept. 1862. 2

) S e sid. 294 f.

) Vml. 1600: 9.

Räkenskaper för åren 1591—99 saknas.

26.

SUNNE.

1616 till krono titel 1 ), varunder den sedermera alltjämt redovisats i jordeböckerna, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition såsom Klockarestommen nr 1 med anteckning: »Boställe för klockaren i församlingen». Räntan därav har aldrig frinjutits av klockaren. Klockarestommens ägor upptogos å en över kyrkoherdebostället år 1645 upprättad geometrisk avritning och utgjordes av två nordväst om kyrkan belägna åkerlyckor om 2 z I™ tunnors utsäde. Sedermera hava klockarboställets ägor ökats genom inkräktningar å kyrkoherdebostället. Vid en å sistnämnda boställe år 1758 förrättad husesyn befanns klockaren sålunda av detta boställe hava intagit dels en söder om landsvägen belägen del av den så kallade Oxhagen, dels en sädeslycka i nämnda hage och dels av boställets skogsmark ett norr om klockarbostället och landsvägen beläget dåmera till åker uppodlat område 2 ). Genom bytesavhandling den 2 maj 1769 avstod klockaren till kyrkoherdebostället ett till klockarbostället nyttjat åkerstycke om 1 tunnas utsäde, kallat Trehörningen, beläget mellan stora landsvägen och avlidne organisten Fabers stuga och på ena sidan gränsande till kyrkoherdeboställets åkergärde Oxhagen. I vederlag för detta åkerstycke, som torde motsvara ovannämnda av klockaren intagna sädeslycka i nämnda hage, erhöll klockarbostället en på kyrkoherdeboställets utmark norr om Fabers stuga belägen skogstrakt om 2 tunnors utsäde 3 ). Av en å kyrkoherde- och klockarboställenas hemägor år 1800 upprättad karta framgår, att till det sistnämnda hörde förutom ovannämnda ägor en å kyrkoherdebostället vid rågången mot Brårud belägen äng om 12 tunnland 21 kappland. Det har emellertid icke kunnat utrönas, huru denna äng tilllagts bostället 4 ). Enligt prästverket åtnjöt klockaren mulbete och skogsfång å kyrkoherdebostället 5 ), och synes till klockarbostället i äldre tider av det förstnämnda boställets utskog hava intagits en säterplats, den så kallade Klockarsätern, till vilken utsynats en beteshage. Inom denna lär i mittet av 1800-talet hava upptagits ett torp, som jämväl disponeras av klockaren*3). J ) Nämnda år uteslötos ur jordeboken, för Östersysslets fögderi rubrikerna »kyrko» ocl »präste», och de därunder upptagna fastigheterna fördes u n d e r krono titel. 2 ) Bil. 5. Se ock husesyneinstrument år 1738 och protokoll vid lantmäteriförrättning år 1740. 3 ) Bil. 6. *) Vid en för extra rotering år 1811 förrättad uppskattning å klockarbostället uppgaT kyrkoherden, att denna äng ej tillhörde bostället u t a n vore inhägnad av kyrkoherdeboställets mark, varför klockarens besittning därå vore osäker. 5 ) Allm. bil. 3. 6 ) Se skogshan dl. i domänstyrelsen.

26.

SUNNE.

301 I och för utarrendering av kyrkoherdebostället i flera lotter undergick detta en år 1899 fastställd ägostyckning 1 ). Klockarestommens ägor, som sammanfördes med och angåvos utgöra en del av ägorna till kyrkoherdebostället 1 V2 mantal Hasselbol, ingingo i ägostyckningen, och klockarbostället tillades Klockarsätern 2 ) med viss däromkring liggande skogsmark 3 ). I samband med ägostyckningen verkställdes ägoutbyte emellan boställena, varigenom ovannämnda å 1800 års karta upptagna äng ävensom en mindre åkerlycka nedanför kyrkberget utbyttes mot ett område bredvid klockarboställets övriga ägor. Den av boställets hemägor och Klockarsätern jämte nyssnämnda skogsmark uppkomna, med litt. C betecknade ägostyckningslotten åsattes 29/384 mantal av kyrkoherdeboställets mantal. Klockarbostället åtnjuter fortfarande skogsfång å kyrkoherdebostället. Boställets hemägor ingå i Sunne köping, för vilken stadsplan av K. M:t fastställts den 27 oktober 1911. Av medel, som lämnats i ersättning för till Kil—Fryksdalens järnväg i anspråk tagen mark från bostället, har bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond å 757 kronor 60 öre, vara boställshavaren åtnjuter räntan. Beträffande den i jordeboken med anteckning »under Klockarestommen nr b) upptagna lägenheten Klockarestommen nr 2, varav endast en mindre del synes hava intagits till klockarbostället och ingått i de ägor, för vilket detta vid ovannämnda ägostyckning åsatts mantal, men varav större delen innehaves till kyrkoherdebostället, hänvisas till vad därom anförts under kyrkoherden 4 ).

Urkundsbilagor. 1. Bytesbrev den 25 maj 1435, varigenom Sunne kyrka under prästens bord tillbytt sig 6 öresbol i Kolsvik och 1 öresbol i Laggargården emot V4 av Rottneros. Fore allae msen thetta breff see eller höra ksennes jak Pether Germundzson vaepnar j Sunde mik meth stadhfsestelse oc vilia vserdkugli fathers bis cop 1

) Se sid. 297. ) Klockarsätern är av klockaren utarrenderad till domänstyrelsen till skogsarbetarbostad. ) Detta område synes hava tillagts klockarbostället i ersättning för boställets r ä t t till bete å titskogen. 4 ) Se sid. 296 f. 2 3

26.

SUNNE.

Sigga j Skarom oc meth samthyckio h. Svens Grotta kirkioherra j Sunde oc soknamaenna samma stadzs hava giort et laegheligt oc laghligt skiffte j jordh meth kirkionne j Sunde for baeggias vaara gagn oc belaeghelighet sculd j thisse maato, först at jak haver unt, skifft oc opiatet till evinnelika aegho for:de minne soknakirkiju j Sund under prestens boordh et S£ex öra bool j Kolsviikh oc ther til eet öresbool j Laggaragaardhenom sva at jordhen scall ju sva myken oc sva godh vara at hun skylde ena halflva mark giilda um aaret til landskyld, oc for samma jordh scall jak igen hava an0 kirkijonne hamna fiaerdingh j alia Eotnaroos, meth svaa skaeloni oc forordhom at om for: da sex öra booll j Kolsviikh eller thet örisbool j Laggaragaardhenom kunna kirkijonne affvinnazs meth laghom oc rest, tha tilplictar jak mik oc mina arfrVa meth thisso mino breffve kirkijonne sva godha jordh vitherlaeggia oc allan thaen skadha upraetta sum hun ther utj taker. Ithem for 'thy at jak ksenner mik hava fordeel oc gagn öffver mine soknakirkijo baadhe j thisso skiffte oc j andro godho, thy scall kirkioherran j Sunde hava ena vaclha dratt altidh oc liver honom thsekke j minom fiskevatnom oc for minom aeghom, ohindradh aff mikh oc minom arffvom. Ithem om en aeghodeel j Rotnaa som skilnadher haver varet mellom kirkioherran oc mik ser svaa skipat at hvat dandemaen meth aasyn oc ransakh kunna ujtskaela oc befinna at kirkioherran rast til haver ther skall jak jntte uti hindra effter thaenne dagh, utan tilstaedhia at han bygge oc njute for mik oc minom arffvom friit oc umbevarath som han raat til haver. J n cujusque rei robur et testimonium sigillum meum una cum secreto memorati d:ni S. Scarens. episcopi nee non sigill, honorabilum virorum ac nobilium, dominorum Benedicti Gustavi archidijaconi Scarensium, Benedicti Nicolai, Olavi Eaffn 1 ) canonicus ibidem, Sone Siggasson, Beronis Nicliss. et Alexandri Thorstensson armigerorum p[rese]ntibus est appensum. Actum et datum Thingvalla anno domini MCDXXXVrmo die beati Urbani p.p. (Sigill.) Efter en av Erik Fernov år 1769 gjord avskrift av originalet (Sunne kyrkoark. i Göteborgs landsark.) 2). 2.

Värmlands lagmansrätts dom den 16 juni 1688, varigenom skogen Råmyren förklarats tillhöra kyrkoherdebostället i Sunne. Uthi den ifrån Frychsdahls härads synerätt den 23 juli 1686 lagvadde sak och sedermehr af lagmansrätten i Carlstadh den 20 juni 1687 till synex

) Med annan stil ändrat från Paffe till Raffn. ; Jämförd med en av A. Lignell år 1825 gjord avskrift (Lignells saml. sid. 283). Lignel: uppgiver brevets årtal till 1438, vilket emellertid synes vara felaktigt (se Hammarin II: 86). 2

26.

SUNNE.

gång resolverade sak emillan prästebordet i Sunds sochn igennom sine lagha fullmechtige probsten i Frychsdalen ekrevyrdige herr mag. Joannes Iser medh kyrckioherden i Väsehäradh ehrevyrdige mag. Erick Frychinan och skattehemmanen Skäggebärg, Åmberg sampt Ahs i samma sochn igennom sin lagha fullmechtige, borgmästaren velbetrodde Daniel Ek, vice versa kärande och svarande, ahngående en skogspark söder om elfven Leeran, som skatteeganderna af prästebordet sökia att vinna, ähr detta lagmans synerättens domb afsagdh i Sunds prästegårdh den 16 juni 1688. Det påstår fuller Skäggebärgs, Ambärgs och Ahs fullmechtige, borgmästaren velbetrodde Daniel Ek, att berörde jordegander måtte få niuta den tvistige skogen, alt ifrån engen Kohlsvijk eller Leran in till Råmyre rået och dedan ifrån norr uth till elfven Leeran effter den rågång, som dhe emillan Giersby och be:te skogspark den dhe sin kalla opvijst hafva, hälst emädan Skäggebärg medh des interessenter af så svaga eghor och lägenheter ähre att dhe des uthan inthet kunna bestå och dheras häffdh i denne tvistige skogh, hvilcken af vederparten inthet nekadh ähr, nogsampt vijsar dheras egande rätt till denne tvisteparck föruthan det att emillan Ambärg och Skäggebärg skall richtig rågång i be:te skogh vara, den dhe inthet hafva kunde så frampt sielfva mareken och icke hörde dhem till, hollandes han före det orimmeligit vara, att den effter fångebrefvet af åhr 1437 (!) till prästebordet förbytte engh skall så stoor skogsparck intagha kunna när derom i fångebrefvet inthet ordli namnes, såsom prästebordet icke heller skall kunna bevijsa på skogsparcken noghot annat lagha fång, af uhrminnes häfdh eller annat slijkt; men som skatteegandernas fullmechtige inthet gitta med noghot lagha skähl bevijsa att den emillan Giersby och Skäggebärg förmente rågång skall vara ehrkiändh för eghoskildnadh emillan berörde byar Skäggebärg medh des interessenter och Giersby, uthan Bengt Simonsohn i Giersby hafver edel. intygat det prästebordets och Giersby eghor löpa brede vidh livar annan op till Råmyran doch utan viss eghoskildnadh, kunnandes fullmechtigen icke heller en sådhan laga häffdh för skatteeganderne på denne skogsparck intyga som aldeles oklandradh vara, och prästebordet ifrån all åvärckan på samma skogh af holla kunde, uthan consistorii fullmechtige hafva tvert deremoth medh godha opartiske vittnen bevijst att Skäggebärgs jordegare hafva sielfva tillstådt och bekändt sig inthet rådha öfver elfven Leran, varandes och nu af edel:e vittnen intygat att elfven Leran hafver varit hollen för skildnadh prästegården och Skäggebärg emillan, såsom och att prästebordet hafver i samma skogh hafft en, in till nu för få åhr sedhan, oklandradh häfdh, det och nogsampt af det på skogen af prästebordet opsatte torp, Råmyran eller Prästerudh kallat, pröfvas santt vara, hafvandes och Skäggebärg medh des interessenter medh lof och tillståndh för sigh af prästebordet sitt muhlbete och skogshygge i tvisteparcken hafft, för-

26.

SUNNE.

denskuldh och lagmans-synerätten firmer skäligt att berörde skatteeganders åthal på denne tvistige skogli aldeles ophäfva och den samma Sunds sochn prästegårdh tilldömma, att så härefftir som här till oklandradt för Skäggebärg medh des interessenter under prästebordet häfda och bruka, till evärdelig egho; doch dhe andra på södre och västre sijdhan ahngräntsande bohlbyar aldeles oprseiudicerade. Actum ut supra. Efter originalet i Göteborgs landsark. (Sunne kyrkoark. O: 1).

Svea hovrätts dom den 18 maj 1847 angående ifrågasatt skyldighet föp kyrkan och kyrkoherden i Sunne att för 6 öresbol i Kolsvik ingå i laga skifte å hemmanet Sundsberg. Kongl. Maj:ts och rikets Svea hofrätts dom, uti den af Yermlands lagmans rätt den 29:de december 1845 dömde och till kongl. hofrätten vädjade sak, emellan commissionslandtmätaren J. Gust. Loberg, kärande, samt innehafvaren af Sunds kyrkoherde boställe, contracts-prosten, professoren och ledamoten af Kongl. Maj:ts nordstjerne-orden, en af de aderton i svenska academien, herr doctor Anders Fryxell, och Sunds församlings samtlige socknemär, härstädes uteblifne, svarande, angående commissionslandtmätaren Lobergs, a egna och öfrige häradshöfdingen, lagmannen J. Sandelins sterbhusdelägares vägnar, till Fryksdahls nedre tingslags häradsrätt instämde påstående, blanl annat, att som efter det commissionslandtmätaren J. Laurell blifvit förordnac, att verkställa laga skifte å de inom Sunds socken belägne två hemmanen Gerdsbj, hvardera om ett hälft mantal, utaf hvilka det ena jemväl varit kalladt Kollsnäs, men båda numera tillsammans benämndes Sundsberg, samt att ur Kollsnäs utbryta sex örestals skatterätt, tillhörande Sunds kyrka under pastorsboh., och, vid ett i detta hänseende med vederbörande hållet sammanträde den 29:da september 1838, Sunds församlings kyrkoherde och socknemän bestridt, alt lägenheterne Eåmyran, Hästhaget, Lerafors och Leran eller den så kallacb Sundsbergs Leran, hvilka lägenheter tillhörde kyrkan, finge i skiftet ingl, Kongl. Maj:t, genom utslag den l l : t e mars 1841 gillat Fryksdahls nedre tingslags egodelnings rätts beslut den 4:de september 1839, hvarigenom egcdelningsrätten förklarat sig icke kunna, med anledning af berörde stridigheten, då taga någon befattning med förenämnde skiftesmål, utan hän vist parternt, att samma stridigheter vid vederbörlig domstol anhängiggöra; det måtte altsi svaranderne åläggas att visa laga skäl ej mindre för deras omförmälde bestridande, än ock för det af dem hos egodelnings rätten framstälde ansprål, att lägenheten Eåmyran borde, utöfver det område, som genom ett af Peder

26.

SUNNE.

305 Germundsson år 1438(!) utfärdadt bytesbref blifvit till Sunds kyrka öfverlåtet, tillerkännas prestebolilet, eller ock Sunds kyrkas ifrågavarande lägenheter med hemmanen Gerdsbyn och Kollsnäs utgöra ett skifteslag; uti hvilken sak, der vederbörligen utsedde ombud, å Kongl. Maj:ts och kronans samt kyrkans vägnar, fört talan, häradsrätten genom utslag den 19:de december 1844 sig utlåtit: att det väl vore ådagalagdt, att den jord, bestående af sex öresbohl, som Sunds kyrka, genom upgjordt byte med Peder Germundsson väpnare år 1438(1), erhållit i vederlag för en fjerdedel i Eottneros, ursprungligen utgjort en del af hemmanet Gerdsbyn och ena hälften deraf, Kollsnäs kallad, äfvensom att nämnde vederlagsjord haft ett sådant läge, att de nu ifrågakomne jordlägenheterne Eåmyran, Hästhaget, Leraforss och Leran uti sig innefattade vederlagsjorden, hvars omfång och storlek dock icke kunnat med visshet utrönas ; men emedan af de i målet ingifne handlingar i öfrigt inhämtades, att sedan tvist om egoskillnaden emellan Sunds prestgård, hvarunder den tillskiftade jorden häfdats, å ena, och hemmanet Gerdsbyn, å andra sidan, blifvit vid härads-rätten anhängiggjord och till afgörande vid syn på stället hänskjuten, härads-synerätten genom utslag i junii månad 1749, under åberopande af 12:te capitlet 3:dje §:n jorda-balken, förklarat de, i enlighet med landtmätaren Gillbergs charta, härvid utvisade skiljomärken för ett laga och beständigt egodele Sunds prestgård och hemmanet Gerdsbyn emellan ; samt ordalagen i utslaget tydligen gåfve vid handen, att desse skiljomärken då varit såsom bohlstada skäl emellan serskilde hemman ansedde; ty och som det icke vore föregifvet eller kunnat visas, att berörde utslag blifvit i laga ordning motvädjadt, samt kärandens förmenande, att utslaget, efter det besvär öfver fel i rättegången anförts hos Kongl. Maj:ts och rikets Götha hofrätt, skall, till följd af emedlertid ingången förening, innefattad uti Konungens befallningshafvandes i Örebro län utslag den 23:dje October 1759, förlorat all verkan, destomindre kunde godkännas, som dels det besvärsmål, hvilket, enligt företedt intyg af vederbörande tjensteman i nyssnämnde hofrätt, varit derstädes anhängigt emellan lieutenanten Yigell och prosten Hesselgren, samt efter all anledning angått den genom 1749 års utslag afgjorde tvisten, aldrig kunnat bringas till slut, af den orsak, att handlingarne i målet skola förkommit, dels ock Konungens befallningshafvandes ofvanberörde utslag endast innehölle bifall till den af hemmanet Gerdsbyns eller Sundsbergs då varande innehafvare, cornetten Antonsson, gjorde ansökning, att emot viss årlig afgäld få nyttja och upodla Sunds kyrkas jordlägenhet, Leran kallad; så och enär hvarken häraf eller af hvad dom-capitlet i Carlstad uti dess under den 12:te mars 1759 afgifne utlåtande anfört såsom skäl för dess tillstyrkande af bifall till omförmälde ansökning, eller att sådant skedde till undvikande af rättegång, som i nere år varit förd och åter torde upstå om rätta egoskillnaden emellan Sundsberg och 3785 19

26.

STJNNE.

Leran, kunde slutas, att den redan af dömde tvisten sedermera blifvit genom förening bilagd, hvilken förening i sådan händelse otvifvelaktigt blifvit i annan form och med mera bestämdhet upgjord, helst i en sak, der icke endast enskild persons rätt varit i fråga; samt härads syne-rättens meranämnde utslag, hvars grunder det icke tillkomme häradsrätten att pröfva, vid ofvanberörde förhållande och då resning deruti icke vore i vederbörlig ordning sökt och vunnen, måste såsom laga kraftvunnet betraktas och lända till efterrättelse i afseende på den derigenom bestämda råskillnaden; ansåges i följd häraf och då anledning icke förekommit, att Sunds kyrka och prestgård innehade jord utöfver nämnda råskillnad, käromålet, hvarmed åsyftades rubbning af den faststälda rågången, icke kunna bifallas; och har lagmans-rätten, hvarest commissions landtmätaren Loberg för egen del och å lagmannen Sandelins öfrige sterbhusdelegares vägnar, emot härads-rättens utslag fullföljt talan, genom dom ofvan förstberörde dag, enär commissions landtmätaren Loberg, hvilken undertecknat vadeinlagan, icke hos lagmans-rätten företett fullmakt, som berättigade honom, att derstädes uti saken föra talan för öfrige sterbhusdelegarne efter lagmannen Sandelin, eller annorledes styrkt sin behörighet att vara deras ombud, ansett commissions landtmätaren Lobergs klagan emot häradsrättens utslag icke kunna i vidsträcktare måtto, än så vidt commissions landtmätaren sjelf rörde, till prof ning uptagas; samt förklarat sig icke finna skäl att |3a commissions-landtmätarens klagan göra ändring i samma utslag; deruti commissions landtmätaren Loberg sökt ändring; gifven och utfärdad i Stockholm den 18:de maji 1847. Kongl. hofrätten har de i saken ingifne handlingar sig föreläsas låtit: och som kongl. hofrätten, vid förhör den 13:de maji 1846, förständigat commissions landtmätaren Lobergs ombud, det commissions landtmätaren ålåge. att inom sex veckor derefter ingifva härads-rättens protocoll i saken, vid äfventyr, att densamma i dess befintliga skick företogs till afgörande; men commissions landtmätaren Loberg icke ställt sig berörde föreskrift till efterrättelse: alltså anser kongl. hofrätten commissions landtmätarens underlåtenhet härutinnan icke hindra målets afgörande; dervid kongl. hofrätten, i saknad af nämnde protocoll, icke finner skäl att i motvädjade domslutet göra ändring. Ar och dag, som förr skrifvet står. Efter originalet i Sunne pastorsarkiv I: 3.

26.

STTNNE.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 25 oktober 1743 angående delning* av komministersbostället Norra Amberg" mellan komministrarna i Sunne och Östra Emtervik. Friedrich etc. Vi hafva låtit Oss föredraga Edert underdånige svar af d. 19 nästl. ang. angående det consistorium i Carlstad anfört vid Emterviks församlingars jnvånares andragne besvär, att bem:te consistorium, genom resolution af d. 16 julii 1 7 3 5 , pröfvat billigt, att det skulle förblifva vid den emellan den antagne hjelpeprästen Olof Morell och comministern Magnus Öhman träffade förening hvarmedelst Öhman förklarat sig nöjd allena med Sunds socken och Gräsmarcks capell och Morell låtit sig benöja med Öst- och Väst Emtervik; skolandes Öhman satt sig i possession af fjerdedels hemmanet Amberg, som är anslagit till alla desse 4 församlingarnes capelians bohl, samt upburit och till sin egen nytta disponerat de 8 t:r hafra, som till bem:te socknars sacellanie årligen utfalla, med mera. Härvid förmålen I, att emedan desse bägge prästmänn äro tjenstgiörande och således lika berättigade, att njuta de förmoner, som denne capellans lägenhet med föllja; ty finnen I billigt, att desse capellaner njuta en sådan proportionerlig delning af den spannemål, hvilcken pastor och församlingen till capellans lägenheten bör utgiöra, som kan svara emot deras olika innehafvande församlingar och deraf härrörande besvär, hvilken delning I tycken kunna skje af landshöfdingen i orten med någon adjungerad consistorii ledamot i församlingarnes fullmäcktiges öfvervaro, men livad capellansbohlet Amberg angår, så emedan Morell med skriftelig försäkring af d. 19 junii 1735 afstått till Öhman all pretention på detsamma, så länge Öhman lefver; ty hållen I före, att det ock dervid kunde förblifva, så länge han denne capellans lägenhet innehafver; men enär i det målet någon ändring skjer, att då äfven så kunde förhållas med bostället, som i ofvannrde måtto om spannemålen är förmält. Och som Vi detta edert underdånige betänckande velat gilla och bifalla, samt i anledning deraf Vårt svar till consistorium i Carlstad afgå låtit, så varder eder sådant härigenom i nåder tillkänna gifvit. Och Vi befalle etc. Stockholm i rådcammaren d. 25 octobr. 1 7 4 3 . Efter originalet hos kammarkoll.

26.

SUNNE.

5. Utdrag- av protokoll hållet vid husesyn å kyrkoherdebostället i Sunne den 5—7 september 1758 i fråga om vissa av klockaren gjorda intag å nämnda boställe. 3:tio. Klagade herr prosten öfver klackaren Anders Bengtssons Vigelii och dess aflme faders giorde inkräktningar å prästebohlets ägor och var bem:te klåckare äfven nu tillstädes, förklarandes sig på hvardera klagopunkten, som följer. l:mo. Klagades att han skall intagit en hage, Oxehagen kallad, som skall sträcka sig ifrån det stället gamla Sundsbron stått till prästegården, men sedan bem:te bro blifvit flyttad dit hon nu är skall Oxehagen blifvit genom landsvägen af skuren, h varigenom dock icke skall vara afgiordt att den sädeslyckan klåckaren i bemälte hage upgiordt på södra sidan om vägen skall vara klåckarebohlet tillhörig. Klåckaren Vigelius nekade något af honom och dess aflme fader vara af Oxehagen inkräktadt, beropandes sig på urminnes häfd. Synerätten kunde med detta måls afgiörande sig nu icke befatta, utan utställes det till ett lagligit utförande. 2:o. Det andra klagomåhlet består deruti, att klåckaren skall af Prästegårdens hemskog litet efter hand intagit det norr om landsvägen östan om organisten Fabers hus belägna sädesgärde och det dessa sednare åren. Klåckaren Vigelius tillstod att han intagit en liten bit till samma giärde det han icke nekar ifrån sig lemna till prästebohlet, hvilket ock honom åligger att fullgiöra. 3:tio. Påstod hr. prosten, att bem:te klåckare skall afstängt en sädeslycka i bem:te Oxehage. Klåckaren svarade, att han skall bytt sig till denne dehl af framledne kyrkioherden Hvahlström och gifvit derföre vederlag söder om Klåckarestommen vid kåhlgården, men uppå tillfrågan hade han hvarken dåvarande landshöfdinges eller domcapitlets tillstånd till detta byte. Och som enligit prästerskapets privilegier af år 1723, 5 §, prästebohlets ägor utan Konungens befallningshafvandes och domcapitlets tillstånd icke böra genom byte förvandlas, så bör klåckaren Yigelius genast ifrån sig lemna livad han af Oxehagen intagit, hvaremot han bör återfå om han gitter bevisa sig hafva något af kläckarebohlets ägor i vederlag gifvit. 4:to. Påstod herr prosten Kjellin ofta bem:te klåckare hafva intagit och igenstängt prästebohlets egenteligen tillhörande fiske i Sundet, samt det med fiskegårdar igenstängt.

26.

SUNNE.

309 Vigelius svarade, att han fådt lof af framledne prosten Hesselgrens enka fru Karberg och kyrkioherden herr magister Brink att nyttja prästebohlets fiske i Sundet* der han ock fiskegårdar inrättat, nekandes icke lemna ifrån sig prästegårdens fiske, men påstod njuta vedergällning för sitt derpå giorde arbete och kostnad. Emedan klåckaren tillstod sig innehafva prästegårdens fiskevatten i Sundet; ty pålägges honom att genast detsamma af stå, samt der han förmenar sig böra njuta någon vedergällning för dess arbete och kostnad å fiskegårdarne, må han derom med vederbörande lagligen utföra eller derom öfverenskommelse giöra. 5:to. Besvärade sig herr prosten Kjellin att klåckaren ej allenast skall giordt föromrörde inkräcktningar prästebohlet till förfång, utan ock giordt intagor på säterskogen, som deraf årligen låtit hugga och sälja sågtimber, påståendes han måtte visa livad rättighet han till alt sådant kan äga. Klåckaren svarade att han intet skall intagit utan utlagt det han af säterskogen innehaft, skall ej eller derifrån något timber till salu aflåtit och påstod herr prosten måtte honom sådant bevisa. Herr prosten åberopade sig till vittnen härads-dommaren Olof Nilsson i Bryggegården och skogvachtaren Claes Gefwert, Olof Jönsson i Askerud samt Olof Ingemarsson i Kåmyran jämte flere gamle män, af hvilka ingendera var tillstädes, som härom skola kunna vittne bära, och uppå tillfrågan förklarade sig Vigelius att han emot de fyra nämnde vittnen intet jäf hade. Och emedan klåckaren Vigelius nekar till det, som i denne klagopunct emot honom är anfördt, så måste detta måhl på ett lagligit utförande ankomma. Ur originalet i Göteborgs lanäsark. (Sunne JcyrJcoark. 0:1).

Avhandling' den 2 maj 1769 rörande ägoutbyte mellan kyrkoherde- och klockarboställena i Sunne. Emellan oss underteknade är följande träffadt och faststäldt, nemlrn. Jag Anders Vigelius afstår och öfverlämnar genom byte till probsten högärevördige och höglärde magister herr Joh. Frysell ett under klåckarebohlet innehafft och nyttjat åckerstycke om en tunnas utsäde, Trehörningen kalladt, beläget emellan stora landsvägen och afledne organistens Fabers stuga och på ena sidan stötande intill herr probstens åckergärde Oxhagen kalladt. Hvaremot mig Vigelius, uti vederlag så af herr probsten som med församblingens respective

29.

SUNNE.

ledamöters godtfinnande är lämnadt ock tillsynt en uppå prästgården tillhörige utmark med skog beväxt tract om 2: ne tunnors utsäde och i dubbeli vidd svarande emot den afstådde jorden, belägen norr om Fabers stuga bredevid en tillförene af [prästgården nyttjad] lycka. Och min Fryxells åstundan, och till bägges vårt fulla nöije skedt, i synnerhet, som det till hvartderas mera beqvämlighet, i anseende så till prästgårdens, som klockarebohlets belägne ägor är ländande; alt derföre varder detta med våra namns underskrifft, uti tillkallade vittnens när- och öfvervaro bestyrkt och stadfästadt, som skedde d. 2 maij 1769 på Sunne prästgård. Joh. Fryxell. And. Viigelius. (L. S.) Såsom tilkallade vittnen. Olof Antonsson. Erik Larsson i Ivarsbjörke. Nils Nilsson, Berja, kyrckovärd. (bom.) (bom.) Efter originalet i Göteborgs landsark. (Sunne kyrkoark. 0:1).

27.

GRÄSMARK.

27. Gräsmark. I Sunne församling bildades på 1660-talet Gräsmarks kapellag och anställdes särskild präst därstädes år 1751 x ). På grund av kungl. brev den 27 oktober 1796 utbröts Gräsmark till egen församling såsom annex till Fryksdals, från år 1821 Sunne pastorat 2 ). Genom kungl. brev den 21 juli 1854 förordnades, att Gräsmark skulle vid dåvarande pastors avgång avskiljas från Sunne pastorat till eget gäll. Denna reglering gick i verkställighet år 1883. I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 9 februari 1877 innehar kyrkoherden såsom boställe lägenheten Brandsbol med tillydande 19 öre 2 3 U penningar skatt i hemmanet Norra Bråne nr 1 och 45 öre skatt i hemmanet Linnan nr 1 samt åtnjuter avkomsten av stomhemmanet 1 mantal By i Östra Emterviks församling enligt de i nådiga brev den 21 juli 1854 och den 27 oktober 1857 meddelade bestämmelser. B r a n d s b o l n r 1. Sedan Gräsmarks församling vid visitation år 1751 åtagit sig att anskaffa boställe åt den där anställde prästmannen, inköpte församlingen genom köpebrev den 24 augusti 1758 för 430 daler silvermynt till prästboställe en till skattehemmanen Hedås, Malsjö, Gräsmarken 3 ) och Grinnemo hörande, i köpebrevet till sina gränser närmare beskriven röjningstrakt, som efter första boställshavaren benämndes Brandsbol. Med köpet följde även rätt för boställshavaren till nödigt mulbete »med alla sina näst belägne granner efter theras lofven och öfverenskommande». Härå meddelade häradsrätten fasta den 4 mars 1761 4 ). *) H a m m a r i n II: 97. ) Till Gräsmarks församling lades därvid vissa till Gräsmarks kapellag ej räknade h e m m a n i Sunne församling. 3 ) Den i 1825 års jordebok vid hemmanet Vs mtl K ä r r (eller Gräsmarken) förekommande anteckningen, att Brandsbol u t g ö r en avsöndring från detta hemman, är felaktig. 4 ) Bil." 1. 2

27.

GKÄSMAEK.

Denna lägenhet, som är oskattlagd, infördes i nu gällande jordebok bland skatteegendomar, boställen, med benämningen Brandsbol nr 1. I ersättning för ovannämnda betesrätt J ) hava särskilda områden tillagts bostället, nämligen från Hedås och Malsjö ett å en år 1794 över hemmanens skogsmark upprättad karta med litt. B 29 betecknat skogsskifte 2) samt från Grinnemo och Gräsmarken enligt förening vid ett år 1859 fastställt laga skifte å hemmanen den så kallade Grinnemoängen. N o r r a B r å n e n r 2. Genom köpehandling den 19 februari 1767 inköpte Gräsmarks församling för 1,300 daler silvermynt såsom tillökning till prästbostället 3>4/7 af l/<j samt 2,s af i/u7> ( = 23 252 eller i det närmaste 7 « ) av skattehemmanet 1 mantal Ed nr 1 i Sunne socken. Härå meddelade häradsrätten fasta den 24 februari 1769 3 ). Vid ett år 1788 förrättat storskifte å hemmanet Ed, varvid den inköpta hemmansdeleDS skattetal uträknades till 91 18 /a5 öre eller något mer än V11 mantal, förlades hemmansdelens inägor till en hemmanet tillhörig utjord Edsängen eller Eds utskog i Gräsmarks socken. Boställshemmansdelen synes icke hava medgivits andel i hemmanets skog 4 ). I ändamål, bland annat, att undvika tvistigheter om boställets rätt till skog i Ed utbytte församlingen efter beslut å sockenstämmor den 5 september 1852 och den 3 december 1854 genom bytesbrev den 13 mars 1855 6) utan någon mellangift Edsängen emot 19 öre 2 V* penningar skatt, kallat Ny tomten, av skattehemmanet V* mantal Norra Bråne nr 1, som i stället skulle bliva boställe. A denna hemmansdel synes fasta icke hava meddelats. Sedan uppskattning efter skattläggningsgrunder ägt rum å ifrågavarande egendomar, godkände K. M:t genom nådigt brev den 27 oktober 1857 c) det verkställda bytet, under villkor att fastigheterna *) I dom den 12 juli 1815 förklarade Göta hovrätt, att 1758 års köpeavhandling icke bestämt stadgade, att boställshavaren skulle erhålla bete för boställets k r e a t u r å de hemman, varav bostället inköpts, men att församlingen vid köpets avslutande med de nästgränsande hemmanens ägare syntes hava överenskommit om mulbete för boställets kreatur. 2 ) Se handl. i kyrkans arkiv. Vid ett år 1855 fastställt laga skifte å hemmanen upptogs detta skifte å kartan såsom »Brandsbohls hag» men ingick ej i skiftet. s ) Bil. 2. 4 ) En på boställshavarens begäran år 1793 företagen delning av skogen, som i anledning av uppkomna tvistigheter uppsköts, synes icke hava fullbordats. Av boställshavaren och församlingen väckt påstående om åläggande för hemmanets ägare att »hemula» köpet i själva gården ogillades av lagmansrätten den 8 juni 1818, och ansåg h ä r a d s r ä t t e n i utslag den 16 april 1819, att bostäUshavaren därigenom blivit förklarad oberättigad att i m å n av skatten få deltaga i hemmanets övriga mark. 5 ) Bil. 3. 6 ) Bil. 5.

27.

GRÄSMARK.

åliggande utskylder och besvär med undantag av roteringsbesväret ömsesidigt överflyttades. Genom ett år 1855 fastställt laga skifte erhöll den till boställe tillbytta hemmansdelen sina ägor utbrutna i fem skiften under litt. Q, varav inägoskiftena förlades intill Brandsbols ägor. Jämväl i kameralt avseende har denna hemmansdel utbrutits från Norra Bråne nr 1 och i nu gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen, såsom 3b7/is432 mantal Norra Bråne nr 2. L i n n a n n r 2. Såsom en för boställets blivande egenskap av kyrkoherdeboställe nödig ansedd tillökning till detsamma inköpte församlingen efter beslut å sockenstämma den 26 juni 1853 genom köpebrev den 27 september samma år *) för en köpeskilling av 2,250 riksdaler riksgälds 45 öre skatt av skattehemmanet Va mantal Linnan nr 1, och åtog församlingen sig att för uppodling av denna hemmansdel utgöra ett dagsverke på varje matlag. Härå erhöll församlingen laga fasta den 9 november 1854. Sedan uppskattning efter skattläggningsgrunder ägt rum å den inköpta hemmansdelen, godkände K. M:t enligt nådigt brev den 27 oktober 1857 -) det verkställda inköpet av jord till utvidgning av bostället 3 ), och medgavs församlingen att till betäckande av sina utgifter för köpet, uppgående jämte lagfarts- och skifteskostnader till 2,480 riksdaler riksgälds, jämte 3 % ränta därå under erforderlig tid uppbära den åt den blivande kyrkoherden i Gräsmark genom kungl. brev den 21 juli 1854 anslagna behållna avkastningen av Vs utav stomhemmanet By i ö s t r a Emterviks socken 1 ). Församlingens ifrågavarande utgifter hava numera i sin helhet blivit ersatta genom nämnda arrendeavkastning. Genom ett år 1855 fastställt laga skifte erhöll den till boställe inköpta hemmansdelen sina ägor utbrutna i sex skiften under litt. Å, varav ett inägoskifte förlades intill Brandsbols ägor. Jämväl i kameralt avseende har denna hemmansdel utbrutits från Linnan nr 1 och i gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen, såsom s/u mantal Linnan nr 2. *) Bil. 4. 2 ) Bil. 5. ) Den inköpta hemmansdelen medgavs icke frihet från räntor och onera. *) Se sid. 314 f. Enligt n ä m n d a k. brev skulle 54 kronor av arrende avkastningen årligen avdragas för bestridande av Gräsmarks församlings dåvarande byggnadsskyldighet å Sunne prästgård. 3

3785 19

27.

GRÄSMARK.

By nr 1. I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på prästernas och kyrkornas egendomar i Skara stift *) upptogs under »Frissdalss stomps uppbörd» bland annat »Stompnen i Frikaaridh)) •) med ett till prästen utgående landgille av »jern 4 c, daxverke 4». I kronans räkenskaper, där ovannämnda i nuvarande östra Emterviks socken belägna hemman benämndes Prästbol, upptogs det i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen, men påfördes år 1548 även ovannämnda landgille. Detta avkortades emellertid såsom frinjutet av kyrkoherden i Fryksdals pastorat (»fritt prestenn») 3 ), och innehade kyrkoherden därefter under stomfrihet detta hemman, vilket i jordeböckerna upptogs under rubriker, som angiva dess ecklesiastika natur (prästelandbönder, kyrkohemman och dylikt). Genom hertig Karls brev den 17 mars 1586 anslogs kronohemmanet 1 mantal By i Östra Emterviks socken i stället för Prästbol till stoinhemman åt kyrkoherden 4 ). I samband med förordnande om delning av Sunne pastorat bestämdes genom kungl. brev den 25 juni 1851 och den 21 juli 1854, att stomhemmanet By skulle utarrenderas och var och en av de blivande kyrkoherdarna i Västra Emtervik, Östra Emtervik och Gräsmark äga uppbära arrendet av en tredjedel av hemmanet efter avdrag av vissa årliga belopp — för kyrkoherden i Gräsmark 36 riksdaler banko — som skulle avsättas till en fond för bestridande av nämnda församlingars byggnadsskyldighet å Sunne prästgård. Genom ett år 1881 förrättat och den 7 maj 1883 fastställt laga skifte fördelades By i tre brukningsdelar, vardera om VJ mantal 5 ), och är den åt kyrkoherden i Gräsmark anslagna delen av hemmanet enligt kungl. brev den 1 juni 1883 utarrenderad i författningsenlig ordning 0 ). Såsom ovan anförts medgav K. M:t genom nådigt brev den 27 oktober 1857, att Gräsmarks församling finge för betäckande av församlingens kostnader för inköp av jord till utvidgning av det blivande kyrkoherde*) Allm. bil. 1. ") Synbarligen felskrivning för Stommen i Emtervik. ) Allm. bil. 2. 4 ) Bil. 6. Enligt Kbfdes res. den 25 juni 1702 kunde By såsom stomhemman icke försäljas till skatte (Sunne kyrkoark. litt. O: 1 i Göteborgs landsark.). 5 ) Därvid undantogos för delägarnas allmänna behov, förutom vägar samt ler- och. grustag m. m., hemmanets soldattorp och tvenne jämlikt k. brev den 15 mars 1850 och den 27 sept. 1866 till skollärarb oställe (Östanby) och skolhusplan medgivna avsöndringar. 6 ) Genom nämnda k. brev avslogs gjord framställning om försäljning av denna hemmansdel. 2 s

27.

GRÄSMARK.

bostället i Gräsmark uppbära arrendet av sistnämnda del av hemmanet, till dess sagda kostnader blivit ersatta, och har detta numera skett. Hemmanet By, som städse redovisats under krono titel (före år 1725 såsom »arf och eget»), upptogs i 1877 års nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal By nr 1. Sedan de åt kyrkoherdarna i Västra och Östra Emtervik anslagna delarna av hemmanet försålts, har 2 3 mantal av hemmanet överförts till skatte titel 1 ). Jämlikt kuDgl. brev den 18 mars 1921 har den på nu ifrågavarande hemmansdel belöpande tredjedelen av hemmanets soldattorp försålts för 300 kronor, vilket belopp överlämnats för förvaltning till kyrkorådet i Gräsmarks församling med rätt för indelningshavaren att under nu löpande löneregleringsperiod uppbära därå uppkommande ränta.

Urkundsbilagor. i. Fryksdals nedre ting-slag's lagfartsprotokoll den 3 mars 1761, enligt vilket laga fasta meddelats å den till prästboställe i Gräsmark inköpta lägenheten Brandsbol nr 1. § 206. Sedan jordäganderne af Hedås, Malsiö, Gräsmarks gård och Grinnemo alla i Gräsmarks socken belägne den 24 aug. 1758, i häradsdomarens Olof Nilssons i Bryggegården och nämndemannens Elof Olssons i Getkärn närvaro, till samtelige Gräsmarks sochns respective innevånare för 430 d:r s:rmt försålt ett rödningslände Brandsbord benämdt, hvilket till sin rymd och storlek i köpebrefvet finnes utfördt; och åboerne af de hemman, som ligga västan om siön Botten, någon del till ofvanstående kiöpeskilling förskutit, hafver Gräsmarks församling detta rödnings lände till prästebohl i Gräsmarks sochn anslagit, med den utfästelse, att den som detta prästebohl åbor skall niuta nödigt muhlbete med alla sine nästbelägne grannar efter lofven och öfverenskommande, men till vedebrand ej mera än efter mantal; upteendes nu utdrag af lagfartsböckerne, hvaraf befants att meranämde rödnings tract Brandsbord blifvit upbuden, för Gräsmarks församlings respective invånare, å lagtima tingen den 14 sept. 1758, den 3 martii och 19 octobris 1759 begärandes att dem bevis öfver lagfarten härå meddelas måtte. *) Se h ä r o m sid. 324 f. och 336 f.

27.

GRÄSMARK.

Och emedan nämnden vittnade, att ingen detta jordefång klandrat, hvarkem under det upbuden gådt, eller inom natt och år efter det sista; ty fant härads rätten skiäligt, att lemna detta till bevis öfver den oklandrade lagfart och lag;a stånd Gräsmarks församling å rödnings tracten Brandsbord vunnit. Ur konceptprotokollet i Göteborgs landsark.

Fastebrev den 24 februari 1769 å en såsom tillökning" till prästbostället i Gräsmark inköpt del av skattehemmanet Ed nr 1. Ar efter Jesu Christi vår frälsares nåderika födelse ett tusende siuhundrade och på det sextijonde nijonde, den 24:de dag i februarii månad, då jag Magnus Lanner, vice häradshöfdinge och nådigst tillförordnad dommare laga ting hölt med Fryksdahls härads nedre tingslag uti gästgifvaregården Gunnarsby; närvarande krono länsman välachtad Erich Friman samt de främst i domboken anteknade nemdemän, låta Gräsmarks församlings invånare hos häradsrätten giöra ansökning om tings skötning och fastebref å *A af 1//9:del samt 2 /3 af V24 i helgärds hemmanet Ed och Sunne sochn, som dem genom transport, under den 19 februarii 17 67, bevittnad af Elof Olofsson i Getkärn och Erik Larsson i Björka, blifvit updragne emot ett tusende tre hundrade dahl. silf:rmt af Jon Jansson i Portnär, Jöns Svensson i Söd Yästra Bottna och Per Mikelsson i Näfveråsen till prästeboställe; dock undantagande en äng på Gräsmarken, som tillhördt denne ägendom och förut skall vara försåld; hvilka sidstnämde, emot ofvanstående summa, desse delar sig tillhandlat af enkan Ingeborg Andersdotter, Per Jönsson dess hustru Kerstin Nilsdotter, Måns Månsson dess hustru Karin Nilsdotter, Jöns Olofsson och dess hustru Britta Nilsdotter alla i Ed, enligit salubref af den 3 maii 1765, bevittnadt af Nils Jönsson, Erik Svensson och Anders Olofsson i Ed, som förmäler det undantag af ängen som förut nämdt är; varandes berörde hemmans delar för Gräsmarks församling trenne gånger lagligen upbudne till den 29 januarii 1768 samt såsom utom börd sålde, Kongl. Maj:t och kronan till inlösen hembudne; men ej svar theröfver ankommit. Och aldenstund nemnden vittnade alt härmed vara lagl:n och rätt tillgångit, i det jorden blifvit å trij laga ting upbuden samt sedermera klanderlöst lagstånden; altså, till följe af 1 och 4 cappl. jordabahn pröfvade härads rätten skiäligt det begärdte fastebrefvet bevilja; i kraft hvaraf med nemndens råd och minne, fyra sjuendedelar af en nijondedel samt två tredjedelar af en tjugu fjerdedel i helgärds hemmanet Ed i Sunne sochn dömdes ifrån dess förra ägare och innehafvare, under Gräsmarks för-

27.

GRÄSMARK.

samlings invånare i hus, jord, åker, äng, skog och mark, fiske och fiske vatten, qvarn och qvarnställe, torp och torpställe, med alla inägor i våto och torro, närby och fierran, platt intet undantagit af alt hvad till desse hemmans delar af ålder lydt och ej afstådt blifvit, nu lyder och ligger eller framdeles med lag och rätt tillvinnas kan; och må ingen detta fastebref klandra vid den bot 28 cap. rgbl:n för dombrott upsätter. Nemnden som med mig å tinget satt var härtill vittne. Till yttermera visso varder detta fastebref med mitt namns, häradets och egit insegels undersättjande bekräftadt. År och dag, som förr skrifvit står. På härads rättens vägnar. Magnus Lanner. (L. S.)

(L. S.)

Efter originalet i Göteborgs landsark.

Bytesbrev den 13 mars 1855, varigenom Gräsmarks församling" till prästboställe tillbytt sig: 19 öre 23/4 penningar skatt av skattehemmanet V4 mantal Norra Bråne nr 1 emot Edsäng-en. Mellan Gräsmarks socken, genom dess å allmän socken stämma befullmägtigade ombud häradsdommaren Håkan Jonsson i Näs och nämndemannen Nils Ersson i Bråne, jemte dess comministers boställes innehafvare herr pastor Svartengren å ena sidan, samt E. Erykberg å andra, är nedanstående bytes afhandling slutad neml. Jag E. Frykberg bortbyter min egendom i N:a Bråne, Nytomten kallad, uppgående till 19 ören 2 3U penningars skatt, emot Gräsmarks sockens comministers boställes andel i E d eller Edsängen med allt hvad å ömse sidor till dessa lägenheter lydt, lyder eller framdells tillvinnas kan, och det utan mellangift från någondera sidan. Häraf äro tvenne lika lydande exemplar vexlade, som skedde å Brandsbohl den 13 mars 1 8 5 5 . Er. Fiykberg. W. Svartengren. (L. S.) (L. s.) Håkan Jonsson i Näs. Nils Eriksson i Bråne. ff" S.) (L. S.) Efter originalet i handl. till kungl. brev den 27 oktober 1857 (riksark.).

27.

GRÄSMARK.

Köpebrev den 27 september 1853, varigenom 45 öre skatt av skattehemmanet l/H mantal Linnan nr 1 inköpts såsom tillökning till prästbostället i Gräsmark. Till Gräsmarks församling uppdrager och försäljer undertecknade förmyndare och arftagare uti aflidne Erik Perssons på Lina sterbhus såsom tillökning till Gräsmarks s:n prästboställe fyratiofem ören sillfvermynts skatt uti 1 /8:dels hemmanet Lina mot en efter hemmansdelens högsta värde bestämd kjöpesumma stor bestående af tvåtusende tvåhundrade och femtio rgs. sedlar, och som hemmansdelen nu ligger under lantmätare delning så afsäger sig sällgarne all kostnad i lantmätare delningen som hädanefter denne dag påkommer. Egendommen får genast tillträdas nästkommande fardag, med alla dertill hörande rättigheter som till egendommen lyder och lageligen tillvinnas kan. Och som kjöpesumman är till fullo betallt, så varder den härmed qviterad, som försäkras af Lina den 27 september 1 8 5 3 . Säg:r 45 öre sillfvermynts skatt i Vsidels hemmanet Lina mot 2,250 rd. r:gs. Nils Jönsson i Uddheden, såsom förmyndare för afl. Eric Perssons i Linna omyndige barn. Olof Andersson. Karolina (bom.) E r s doter i Öfre Elgesta. Vittnen: J. F . Ekman. Nils Nilsson i Bråne. § 50. Ar 1 8 5 3 den 29 oktober vid lagtima höste tinget med Fryksdahls härads nedre tingslag, blef, å fyratiofem öre sm:t skatt i Vsrdels hemmanet Lina, som Gräsmarks församling emot 2,250 rd. rg:s sig tillhandlat af arfvingarne efter aflidne Erik Persson i nämnde hemman och hans hustru Börit Hansdotter, upbud meddeladt l:sta gn; betygar På härads rättens vägnar. Joh:s Ehrencrona. § 8. Ar 1854 den 30 mars meddelades upbud 2:dra gn; betygar På härads rättens vägnar. Joh:s Ehrencrona. § 222. År 1854 den 9 nov. meddelades upbud 3 gn äfvensom fasta; betygar På härads rättens vägnar. F. H. Bagge. Efter originalet i Gräsmarks kyrkoark.

27.

GRÄSMARK.

5. K. M:ts brev till kammarkollegium den 27 oktober 1857 angående utbyte och inköp av jord till utvidgning av komministersbostället i Gräsmark. Oscar etc. Sedan Gräsmarks socknemän i Vermlands län, uti en den 11 april 1853 ingifven underdånig skrift, hos Oss väckt fråga om utbyte af den till församlingens komministersboställe Brandsbohl hörande lägenheten Edsängen mot 20 örens skatt i hemmanet Norra Bråne och inköp av 45 örens skatt i hemmanet Linna, hvilka hemmansdelar vid laga skifte skulle läggas i sammanhang med berörde komministersboställe och bereda detsamma lämplig utvidgning för dess blifvande ändamål af kyrkoherdeboställe, derest Gräsmarks socken framdeles komme att skiljas från Sunne pastorat för att bilda ett eget gäll; men I, uti infordradt underdånigt utlåtande den 6 december nyssnämnde år, under vitsordande af den med det ifrågaställda utbytet förenade nytta, erinrat, att frågan berodde derpå, dels huruvida den föreslagna tillökningsjorden ägde ett emot bytes- och köpevilkoren svarande värde och kunde vid skiftet gifvas passande läge, dels ock om Gräsmarks socken finge utbrytas från Sunne pastorat, hvarom förslag vore väckt, men då ännu icke pröfvadt; samt Vi, till följd häraf, uti nådigt bref den 20 januari 1854 förklarat Gräsmarks socknemäns berörde underdåniga framställning för det dåvarande icke till någon åtgärd föranleda; så och efter det Yi, genom nådigt bref den 21 derpåföljde juli, tillåtit Gräsmarks sockens framtida skiljande från Sunne pastorat, hafva socknemännen, jemte anmälan, att skiftet blifvit verkstäldt och hemmansdelarne till sammanhang med Brandsbohls boställe utbrutna, hvadan ofvannämnde hinder sålunda numera blifvit undanröjda, den 14 mars 1855 förberörde ansökning i underdånighet förnyat under följande något förändrade vilkor, nemligen: att bytet skulle äga rum emellan lägenheten Edsängen eller boställets andel i skattehemmanet Ed ett mantal och 19 öre 2 3 /i penningars skatt i hemmanet 1,U mantal skatte Norra Bråne, utan mellangift från någondera sidan; att församlingen åtagit sig inköpa och med bostället Brandsbohl förena 45 öres skatt i hemmanet Vs mantal skatte Linna för 2,250 rd., för hvilken köpeskilling, uppgående med tillägg af lagfarts- och landtmäterikostnader till 2,480 rd. rmt, jemte 3 procents ränta, församlingen begärt ersättning i den andel af blifvande arrendet för stomhemmanet By i Östra Emterviks socken, som enligt Yårt nyssberörda nådiga bref den 21 juli 1854 skulle tillfalla kyrkoherden i Gräsmark; — — — — — — — — — — — — — — Sedan, till följd af nådig remiss, kronofogden och häradsskrifvaren i orten äfvensom consistorium i Carlstad och Yår befallningshafvande i Yermlands län häröfver hörde blifvit, och I låtit lägenheten Edsängen och de ifrågakomna

27.

GRÄSMARK.

andelarne af hemmanen Norra Bråne och Linna af skattläggningsmän efter skattläggningsgrunder i vederbörandes närvaro uppskatta samt till åbyggnader och afkastning värdera, vid hvilket tillfälle närvarande consistoriiombudet, komministern L. G. Sjöholm, till consistorium skriftligen framställt betänkligheter emot utbyte af Edsängen mot Norra Bräne, och consistorium. ehuru det förut dertill bifall tillstyrkt, nu i underdånighet afstyrkt samma utbyte; så hafven I, jemte öfverlemnande af så väl förberörde handlingar som en af sökanderne till eder ingifven serskild skrift i ämnet, med eget underdånigt utlåtande den 24 sistlidne mars inkommit och deruti, — med anledning af de utaf consistoriiombudet gjorda, uti följande tvänne omständigheter bestående invändningar: den ena, att då Edsängen hufvudsakligen utgjordes af ängs- och betesmark, men andelen i Bråne mest af åker, det tillfälle boställsinnehafvaren hittills haft till uppfödande af ett tillräckligt antal kreatur skulle genom detta utbyte gå förloradt; den andra åter, att Edsängens område ännu icke skulle vara fullt bestämdt, och att det alltså vore mindre lämpligt att afhända bostället denna lägenhet, medan möjlighet ännu förefunnes att tillvinna densamma mera ägor — hvad först beträffade sistnämnde omständighet, underdånigst anfört, hurusom af handlingarne inhemtades, det Gräsmarks församling genom tvänne serskilda afhandlingar på 1760-talet inköpt åt sin dåvarande kapellpredikant tillsammans 23/252 eller omkring V n mantal i hemmanet E d ; att denna hemmansdel blifvit uttagen i Eds utskog eller så kallade Edsängen, som enligt jordeboken utgör en serskildt skattlagd lägenhet; att i anledning häraf tvist uppstått emellan komministern och församlingen, å ena sidan, samt Eds hemmansägare, å den andra, angående rätta området för den jord, som till boställe åt komministern blifvit inköpt, i det att Edsängen ansetts icke derför innefatta tillräckligt vederlag, men att denna tvist genom Yermlands lagmansrätts laga kraftvunna dom den 8 juni 1818 erhållit den utgång att, enär Eds åboer enligt ordentlig storskiftesdelning år 1788 fått deras innehafvande ägor sig tilldeldta, hvarom Gräsmarks socknemän först i då pågående rättegång fråga väckt, lagmansrätten, med åberopande af kongl. förklaringen den 14 maj 1805 om klander af fast egendom, funne komministern och socknemännen, som på mera än tjugu års tid icke klandrat afhandlingen med Eds åboer, oberättigade till deras i sådant afseende väckta påstående; hvaraf I ansågen följa, att hvarje bemödande att åt komministern vinna utvidgning i Edsängens område numera måste fruktlöst aflöpa, och att således consistorii och dess ombuds härifrån hemtade betänklighet mot utbytet borde förfalla; hvarjemte I, vidkommande den andra anmärkningen, att komministern derigenom skulle förlora i ängs- och betesmark, så att nödigt antal kreatur ej kunde uppfödas, underdånigst yttrat, att ehuruväl af uppskattningsinstrumentet syntes, att Edsängen innehar 12 tunne- 25 kappland äng, beräknade

27.

GRÄSMARK.

att afkasta 17 lass hårdvallshö, samt 25 tunne- 29 kappland skogs- eller betesmark, under det att ängen vid den till utbyte föreslagna hemmansdelen Norra Bråne blott utgör 1 tunne- 21 3 10 kappland, så ansågen I eder likväl böra fästa uppmärksamheten derpå, att af åkerjorden till sistnämnde hemmansdel 2 tunne- 18 7 /so kappland äro beräknade att årligen valläggas, med tillhjelp hvaraf höafkastningen skulle uppgå till 11 lx /32 lass, och att skogen, bestående af icke mindre än 116 tunne- 11 kappland, väl bör lemna tillgång till något bete, hvadan, om äfven härigenom icke tillräckligt vederlag erhölles för hvad boställsinnehaf våren i äng och bete skulle af stå, dock till hans fördel tillkomna e den hufvudsakliga omständighet, att det nu icke blott är fråga om berörde utbyte, utan tillika om inköp af en ej obetydlig hemmansdel i Linna, hvarå afkastningen af äng och till vall afsatt åker beräknats årligen utgöra 33 lass hö, och hvars skogsmark, utgörande 264 tunne- 8 7 /io kappland, desto säkrare, jemte den i Bråne, bör bereda tillräckligt sommarbete för boställs innehafvarens kreatur vid det fäbodeställe, hvilket blifvit afsedt att der anläggas, som denne sjelf uti sin underdåniga förklaring sådant erkänt, och ansågen I fördenskull ej heller de härifrån hemtade betänkligheter vara af beskaffenhet att böra hindra framgången af ifrågavarande angelägenhet. Vidkommande dernäst uppskattningsinstrumentet, som af landskontoret i Carlstad lemnats utan anmärkning, hafven I erinrat, att krono- och pastoraltionden för hemmanet Norra Bråne upptagits till 1 tunna 12 kappar i stället för 1 tunna 22 kappar spanmål, hvaraf på nu ifrågavarande hemmansdel belöpa 6 21/22 kappar; att ehuru så väl för berörde hemmansdel som för den i Linna uppgifvits, att af åkerjorden 3 /s årligen valläggas samt af återstoden V5 lägges i trade, då således hälften af åkerjorden icke till sade begagnas, afdrag för denna jord vid afkastningens beräkning likväl icke blifvit gjordt, utan det hela upptagits såsom årligen besådt, hvarigenom afkastningen uppgått till dubbelt mot verkliga beloppet; att, med rättelse af dessa oriktigheter, räntan för hemmansdelen i Norra Bråne uppgår till 2 rd. 23 sk. 6 XU rst. och för hemmansdelen i Linna till 7 rd. 3 sk. Va rst. banko; samt att uppskattningen härigenom visserligen företer ett räntebelopp för Norra Bråne, som med 24 sk. 5 l,U rst. understiger den ränta af 2 rd. 47 sk. 11 3 A rst. banko, hvartill Edsängen rätteligen blifvit uppskattad, hvilken omständighet I dock ansågen icke böra hindra utbytet, enär, utom det att krono- och presttionde, som för Edsängen ej förekommer, bidragit till nedsättning af värdet för Bråne, förhållandet blefve ännu mera jemnadt, om, såsom skattläggningsmännen föreslagit, räntor och allmänna utskylder, hvilka äro vida betydligare för hemmansdelen i Norra Bråne än för lägenheten Edsängen, dem emellan ömsesidigt öfverflyttades; och hafven I, jemte underdånig tillstyrkan af detta utbyte, jemväl till nådigt bifall förordat en så beskaffad 8785 19

27.

GRÄSMARK.

öfverflyttning, utom af roteringsbesväret, hvilket I ansågen tillsvidare böra qvarstå orubbadt, då vederbörande rotehållare, soldater och regementsbefäl deröfver ej blifvit hörde, och detta besvär icke är lika drygt för begge lägenheterna, utan Edsängen utgör Vi6 rote och andelen i Bråne blott V48 rote. Hvad värderingen af hemmansdelen i Linna angår, hafven I underdånigst anfört, att, ehuru densamma vore ofullständig och icke upptoge behållna afkastningen, I dock deraf ansågen böra kunna slutas, att denna hemmansdel om 45 örens skatt böra vara värd den betingade köpeskillingen af 2,250 rd. rmt, enär afkastningen i spanmål, som af förut anförda skäl borde antagas till hälften af hvad uppskattningsinstrumentet innehåller, skulle utgöra årligen omkring 24 tunnor 31 kappar, med äng, betesmark och skog motsvarande en dylik egendoms behof, helst brukningskostnaden deraf för innehafvaren af bostället Brandsbohl blifver mindre betydlig, då hemmansdelen, såsom gränsande intill samma boställe, kan med dess folk och dragare skötas; till följd hvaraf I icke hysten någon betänklighet att till berörde hemmansdels inköpande, för nu afsedda ändamålet och emot den öfverenskomna köpeskillingen, tillstyrka nådigt bifall. — — — — — — — — — — — — — — — — — Jemte — — — — — — — — — — — — — — — — hafven I, beträffande öfrige af sökanderne framställda vilkor, i hvad de åsyfta förändring af de i nådiga brefvet den 21 juli 1854 för Gräsmarks sockens utbrytning till eget pastorat meddelade föreskrifter, hvad först anginge upphörandet efter 12 års förlopp af den från socknemännen nu utgående vedleverering till innehafvaren af Brandsbohls boställe, underdånigst anfört, att enär veds erhållande af församlingen icke tillhörde komministrars lagliga löneförmåner, I desto mindre funnen betänkligt att i underdånighet tillstyrka denna vedlevererings upphörande på föreslaget sätt, som boställets behof af skog genom tillökningen i ägor blifver fullkomligen uppfyldt; hvarefter, vidkommande slutligen sökandernes framställda anhållan att för sina uppoffringar i och för boställets tillökning med jord i Linna erhålla ersättning, I underdånigst andragit, hurusom, enligt högstberörde nådiga bref, kyrkoherdens i Sunne nuvarande stomhemman By, vid pastoratets delning, från denna kyrkoherdebeställning komme att skiljas och serskildt utarrenderas samt af arrendesumman, beräknad till 500 rd. banko, Vi att tillfalla hvartdera af de nya pastoraten, och, sedan af denna arrendesumma ett visst belopp för hvardera församlingen blifvit afsatt till ersättning för dess nuvarande byggnadsskyldighet å kyrkoherdebostället i Sunne, återstoden tilldelas hvardera församlingens kyrkoherde, samt att denna återstod för Gräsmarks socken beräknats utgöra årligen 130 rd. 16 sk. banko, hvaraf sökanderne nu afsett att erhålla ersättning för sina till 2,480 rd. rmt, med tre procents ränta, uppgående kostnader i och för

27.

GBÄSMARK.

inköp af jord för prestgårdens utvidgning; på grund hvaraf I, då innehafvaren af denna prestgård genom dess utvidgning i jord erhåller fullt vederlag för berörde inkomst, ansett eder böra i underdånighet tillstyrka, att densamma, under så lång tid som dertill erfordras, användes till betäckande af nämnde kostnader. Vid underdånig föredragning af detta ärende hafve Vi funnit godt i nåder bifalla, att ifrågavarande utbyte och inköp af jord till utvidgning af komministersbostället Brandsbohl må äga rum på sätt och med de vilkor, I underdånigst föreslagit och tillstyrkt, utom hvad beträffar byggnadsskyldigheten, hvarmed, såsom Gräsmarks församling genom nådiga brefvet den 21 juli 1854 fått sig ålagdt, skall förhållas enligt lag och författningar i afseende på uppförande och underhåll af byggnader å kyrkoherdeboställen. Hvilket etc. Stockholms slott den 27 oktober 1857. Ur originalet hos kammarkoll.

Hertig Karls brev den 17 mars 1586, varigenom kronohemmanet 1 mantal By nr 1 i Östra Emterviks socken i stället för Prästbol anslogs till stomhemman åt kyrkoherden i Fryksdals pastorat. Vij Karl etc. göre vetterligitt, at effter Vij för någen tidh haffve gunsteligen förlänt Vår tro tienere och befalningsman uthi Vermelandh Lasse Botvidsson til Agnhammer, en gårdh som tilförende aff ålder haffver leget under prestebolet i Frisdalen. Therföre haffve Vij aff gunsth och nådhe undt och bevilligedt som Vij och nu medh thette Vårt öpne breff unne och bevillige under samme Frisdale prestebol igen ett annet Vårt hemen benämpdt By i Emptervik sochn liggendes, medh sådanne beskedh ther under bliffve som thet förre ther til legat haff:r. Ther Vår cammererere, fogdter och andre mage vette sigh effterrätte, icke görendes her emot hinder eller förfång i någre måthe. Aff Örebro then 17 martij åhr 1586. Efter originalet i Göteborgs landsark. (Sunne kyrkoark.

0:1).

28.

ÖSTRA

EMTERVIK.

28. Östra Emtervik. östra och Västra Emtervik utgjorde tidigare en församling såsom annex till Fryksdals, sedermera Sunne pastorat och hade komminister gemensam med Sunne församling. År 1673 utbröts den väster om sjön Fryken belägna delen av Emterviks församling till särskild församling*), som kallades Västra Emtervik, under det den övriga delen benämndes ö s t r a Emtervik. På grund av domkapitlets förordnande erhöllo Östra och Västra Emtervik år 1725 egen, i den förstnämnda församlingen bosatt, komminister. Denna reglering stadfästes av K. M:t den 19 augusti 1729. År 1736 anställdes dessutom en i Västra Emtervik bosatt sockenadjunkt 2 ). Genom kungl. brev den 25 juni 1851 förordnades, att Västra Emtervik skulle vid näst inträffande ledighet i prästsysslorna avskiljas från Sunne pastorat till eget gäll, och den 21 juli 1854 meddelade K. M:t enahanda förordnande beträffande Östra Emtervik. Bägge dessa regleringar gingo i verkställighet år 1883. I Östra Emterviks pastorat är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 9 februari 1877 skulle kyrkoherden till boställe erhålla en tredjedel av stomhemmanet 1 mantal By nr 1 i Östra Emterviks socken samt äga åtnjuta avkomsten av en tredjedel utav komministersbostället Va mantal Norra Åmberg nr 1 i Sunne socken, vilken senare hemmansdel skulle i författningsenlig ordning utarrenderas. Genom köpehandling den 8 augusti 1758 inköpte Östra Emterviks församling till boställe åt komministern för 812 daler silvermynt Vie mantal av skattehemmanet 1,U mantal Mårbacka nr 1. Härå erhöll församlingen laga fasta den 22 oktober 1764. I samband med förordnande om delning av Sunne pastorat bestämdes genom kungl. brev den 25 juni 1851 och den 21 juli 1854, att det kyrkoJ a

) Se handl. till domkapitlets und. skrivelser år 1726 (riksark.). ) H a m m a r i n II: 96.

28.

ÖSTRA EMTERVIK.

herden i Sunne på lön anslagna stomhemmanet By J) skulle utarrenderas och var och en av de blivande kyrkoherdarna i Västra Emtervik, ö s t r a Emtervik och Gräsmark äga uppbära arrendet av 7s utav hemmanet efter avdrag av vissa årliga belopp — för kyrkoherden i Östra Emtervik 66 riksdaler 32 skillingar banko — som skulle avsättas till en fond för bestridande av nämnda församlingars byggnadsskyldighet å Sunne prästgård. Genom sistnämnda kungl. brev anslogs dessutom komministersbostället Mårbacka till boställe åt den blivande kyrkoherden i Östra Emtervik. På grund av Mårbackas olämpliga läge förordnade emellertid K. M:t på ansökan av Östra Emterviks församling i samband med fastställande av gällande lönereglering genom nådigt brev den 9 februari 1877, att kyrkoherden skulle till boställe erhålla en tredjedel av stomhemmanet By med skyldighet för honom att årligen erlägga ovannämnda bidrag till bestridande av församlingens byggnadsskyldighet å Sunne prästgård, samt att komministersbostället Mårbacka finge av församlingen, som skulle bekosta utbrytning och bebyggande av det nya bostället, försäljas och köpeskillingen användas till bestridande av skiftes-, byggnads- °ch odlingskostnader å By. Den 11 juli 1881 försåldes Mårbacka för 9,125 kronor 2 ). På grund av den till kyrkoherdeboställe anslagna hemmansdelens olämpliga läge och dåliga beskaffenhet inköpte Östra Emterviks församling efter beslut å kyrkostämma den 24 februari 1882 genom köpekontrakt den 31 mars samma år till kyrkoherdeboställe under förbehåll av K. M:ts godkännande för en köpeskilling av 25,000 kronor egendomen Herresta, bestående av 600 öre skatt av skattehemmanet 1 mantal Västegård nr 1, 60 öre skatt av hemmanet 1 mantal Prästbol, skiftena Björnbergstegen, Mossåsarna och Ången (Näset) om 40 tunnland 4,5 kappland av Jan Svenssons egendom i skattehemmanet 1 mantal Gunnerud nr 1, trenne skogsskiften i Brattberget, det ena om 9 tunnland 28 kappland av Anders Anderssons egendom i samma hemman, det andra om 20 tunnland 16 kappland av Nils Anderssons egendom i skattehemmanet V* mantal Södra Gunnerudstorp nr 1 och det tredje om 12 tunnland 20 kappland av Nils Ljungströms egendom i samma hemman 3 ). Efter därom av församlingen gjord ansökning medgav K. M:t enligt nådigt brev den 1 juni 1883 4 ), att kyrkoherdebostället Va mantal By finge försäljas å offentlig auktion och till boställe i stället inköpas egena

) Angående stomhemmanet By se sid. 314. ) Fryksdals nedre härads renoverade lagfartsprotokoll den 9 maj 1882, § 175 (Svea hovrätt). ) Bil. 1. *) Bil. 2.

28.

ÖSTRA EMTERVIK.

domen Herresta med skyldighet för församlingen att försätta åbyggnaderna därå i ett för dess egenskap av kyrkoherdeboställe erforderligt skick, varefter desamma skulle byggas och underhållas enligt lag. Försäljningen av kyrkoherdebostället By ägde därefter m m å auktion den 2 oktober 1883. Det därvid av Ustra Emterviks församling avgivna anbudet, 14,500 kronor, godkändes av K. M:t enligt nådigt brev den 31 december 1883, och har ifrågavarande del av By därefter i jordeboken överförts till skatte. Köpebrev å den till boställe villkorligt inköpta egendomen Herresta utfärdades den 11 augusti 1883, varvid de från J a n Svenssons egendom i Gunnerud inköpta ägorna om 40 tunnland 4,5 kappland angåvos utgöra 30 öre skatt. Lagfart meddelades församlingen den 1 september 1884 å »600 öre skatt i Vestgård, 60 öre i Prestbol, 50 tunnland 0,5 kappland i Gunnerud och 33 tunnland 4 kappland i Södra ^ Gunnerudstorp» 1 ). Enligt de i ovannämnda kungl. brevet den 1 juni 1883 meddelade bestämmelser hava till likviderande av köpeskillingen för Herresta använts försäljningsmedlen för Mårbacka och By, uppgående — sedan jämlikt kungl. brev den 9 februari 1877 500 kronor av salusumman för Mårbacka använts för skifteskostnader å By — till sammanlagt 23,125 kronor. Återstoden av köpeskillingen, 1,875 kronor, har erlagts av församlingen, som jämväl bekostat boställets iståndsättande 2 ). De till boställe inköpta hemmansdelarna 600 öre skatt (5/s mantal) av Västegård nr 1 och 60 öre skatt (Vie mantal) av Prästbol hava i kameralt avseende utbrutits från respektive Västegård nr 1 och skattehemmanet 17/24 mantal Prästbol nr 1 3 ) samt jämlikt föreskrift i merberörda 1883 års kungl. brev upptagits såsom särskild jordeboksenhet bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom *Vi« mantal Herresta 4 ). På grund av kammarkollegii beslut den 6 december 1888 hava de från hemmanen Gunnerud nr 1 och Södra Gunnerudstorp nr 1 inköpta områdena, för vilka avgälder icke fastställts, i jordeboken införts såsom två särskilda lägenheter bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, den ena under namn av Gunnerud nr 2, omfattande de från hemmanet Gunnerud nr 1 inköpta områdena om tillhopa 50 tunnland 0,5 kappland, och den andra under namn av Södra Gunneruds2 ) Den 28 dec. 1883 beslöt församlingen att för 6,493 kronor 60 öre verkställa nybyggnad ock reparationer å bostället, som insynades i okt. 1884. 3 ) Prästbol utgör 1 mtl, 17/24 mtl skatte och Va mtl frälse, och hava dessa hemmansdelar i jordeboken upptagits såsom två särskilda enheter, Prästbol nr 1 och 2. Lagfarten av nu ifrågavarande Vie mtl har i lagfartsboken förts under skattehemmansdelen. *) I sammanhang därmed nedsattes skattetalen till 3/s mtl för Västegård och 3 1 /« mtl för Prästbol nr 1.

28.

ÖSTRA

EMTEKVIK.

torp nr 2, omfattande de från Södra Gunnerudstorp nr 1 inköpta områdena om tillhopa 33 tunnland 4 kappland. Boställets ägor i hemmanet Gunnerud upptagas emellertid i taxeringslängderna till dels 30 öre skatt av hemmanet, dels ock en skogstrakt Gunnerud nr 2, därvid med den förra fastigheten torde avses de från Jan Svenssons egendom och med Gunnerud nr 2 de från And. Anderssons egendom inköpta ägorna, de senare om 9 tunnland 28 kappland. De övriga jordägarna i Gunnerud, som innehava tillhopa allenast 930 öre skatt, hava ock ansett bostället utgöra 30 öre skatt samt efter detta skattetal medgivit bostället andel i hemmanets soldattorp *). Att de till bostället från Jan Svenssons egendom inköpta ägorna bestå av uämnda skattetal synes även framgå, förutom av ovannämnda köpebrev, av den för församlingens fångesman meddelade lagfarten, enligt vilken han erhöll lagfart å dels 30 öre skatt i Gunnerud och dels en avsöndring därstädes om 9 tunnland 28 kappland. Genom ett år 1861 fastställt laga skifte hade den till kyrkoherdeboställe inköpta hemmansdelen B/s mantal Västegård erhållit sina ägor i två skiften, Hemtrakten och Sälgvålen. Från nämnda hemmansdel hade före dess inköp till boställe avsöndrats dels för alltid hela Sälgvålen samt av Hemtrakten lägenheten Gamla Kullhaget nr 3 om 4 tunnland 4,1 kappland inrösningsjord och 1 tunnland 27,9 kappland avrösningsjord 2 ), dels ock på 50 år ett år 1865 upplåtet men numera till bostället återfallet skogsområde. Hemmanet Prästbol undergick ett år 1837 fastställt laga skifte. Därigenom bekom det till kyrkoherdeboställe sedermera inköpta Via mantal av hemmanet under litt. G tre skiften, Herrgårdsgärdet, Gatgärdet och ett skogsskifte i Norra Trakten. Redan före hemmansdelens inköp till boställe synes Gatgärdet och skogsskiftet hava frångått densamma och därtill i stället lagts ett område av ägolotten litt. H sydväst om kyrkogården invid hemmanet Västegårds ägor. Något i laga ordning fastställt ägoutbyte har emellertid, såvitt kunnat utrönas, icke ägt rum. De av Jan Svenssons egendom i Gunnerud inköpta ägorna utgöra en del av de ägor, som vid ett år 1804 fastställt storskifte tilldelats Jöns Månssons hemmansdel i Björnberget, Mossåsarna och Näset. Det av Anders Anderssons egendom i Gunnerud inköpta området utgör avsöndring från en vid laga skifte år 1830 uppkommen ägolott litt. B, och de av Nils Anderssons och Nils Ljungströms egendomar i Södra Gunnerudstorp inköpta ägorna utgöra avsöndringar x ) Se handl. till k. brev den 26 febr. 1909 angående försäljning av till bostället hörande andelar av vissa soldattorp (riksark.). 2 ) Kbfdes utslag den 14 dec. 1861 och den 31 aug. 1864 (2 st.). N å g r a avgälder lära numera icke u t g å till kyrkoherdebostället för dessa lägenheter.

28.

ÖSTKA

EMTERVIK.

från tvenne vid laga skifte år 1855 uppkomna ägolotter litt. B och C. De tre sistnämnda avsöndringarna bilda tillsammans ett skifte (Brattberget). Över boställets ägor finnes icke någon i laga ordning fastställd karta upprättad 1). De under hemmanen Västegård, Prästbol och Gunnerud hörande soldattorp hava försålts2), och boställets andel av försäljningsmedlen, 552 kronor 34 öre, jämlikt kungl. brev den 12 maj 1911 överlämnats för förvaltning till kyrkorådet med rätt för boställshavaren att uppbära ränteavkastningen 3 ). Genom kungl. brev den 25 oktober 1743 4) och domkapitlets beslut den 12 juni 1744 anslogs Vs av komministersbostället V» mantal Norra Åmberg nr 1 i Sunne socken åt komministern i Östra Emtervik, och i samband med Östra Emterviks utbrytning till eget pastorat anvisades denna boställsdel genom kungl. brev den 21 juli 1854 åt den blivande kyrkoherden i pastoratet. Om Norra Åmberg hänvisas till vad därom vidare anförts under förste komministern i Sunne 5 ). Ett i ersättning för tvenne från nu ifrågavarande del av bostället till byggnadsplats för sjukstuga exproprierade områden om tillhopa 1 hektar 6 ) lämnat belopp å 300 kronor har jämlikt kungl. brev den 28 april 1911 ställts under kyrkorådets i Östra Emtervik förvaltning med rätt för arrendatorn av bostället att till den 1 maj 1923 och för kyrkoherden för tiden därefter uppbära räntan därå. Ett område av denna boställsdel ingår i Sunne köping, för vilken stadsplan av K. M:t fastställts den 27 oktober 1911.

J ) I kyrkoarkivet finnes en över boställets ägor troligen vid dess inköp upprättad kartskiss. Därjämte finnes en av kommissionslantmätaren Erik Noreen år 1882 upprättad »beskrifning öfver alla ägorna till egendomen Herresta», utvisande boställets areal (handl. till k. brev den 1 juni 1883). 2 ) K. brev den 26 febr. 1909. s ) Boställets andel av försäljningsmedlen beräknades av kammarkollegium till 578 kronor 13 öre, beroende därpå att boställets andel av Gunneruds soldattorp felaktigt ansågs utgöra l/u i stället för rätteligen 1/sa. *) Bil. 4 för Sunne. 5 ) S e sid. 298. 6 ) Sedan K. M:t genom nåd. brev den 3 juni 1892 och den 12 okt. 1906 medgivit, att nämnda tvenne områden finge till ifrågavarande ändamål avsöndras från boställsdelen, förordnades genom k. brev den 6 maj 1910, att områdena skulle avstås för nyssnämnda ändamål emot ersättning, som skulle bestämmas enligt k. förordn. angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866.

28.

ÖSTKA

EMTERVIK.

329 Urkundsbilagor. i.

Köpekontrakt den 31 mars 1882, varigenom egendomen Herresta villkorligt inköpts till kyrkoherdeboställe i Östra Emtervik. Till Östra Emterviks församlings pastorat af Karlstads stift upplåter jag härigenom och försäljer min i samma församling egande egendom Herresta, som utgöres af 600 öre skatt af 1 mantal Vestgård och 60 öre skatt af 1 mantal Prestbol samt af följande inköpta skogstrakter och andra ägor i hemmanen Gunnerud och Ghmnerudstorp, nemligen: af Gunnerud Jan Svensson, alla ägorna som tillhört dennes egendom belägna öster om det så kallade Brattberget, med undantag af skogstegen Qvarnfalla, och hvilka benämnas Björnbergstegen, Mossåsarne och Ängen, innehållande skogsmark till areal sammanlagt 37 t:land 2 kappl. samt ängsmark och åker hvaraf ett bebyggt torpställe 3 » 2,5 » 40' 4 5 af Gunnerud Anders Andersson å östra ändan af hans skogsskifte i Brattberget 9: 28 af Gunnerudstorp Nils Andersson, östra ändan af hans skogsskifte i nämnde berg 20: 16 samt af Gunnerudstorp Nils Ljungström, östra ändan af hans skogsskifte äfven i Brattberget 12: 20 tillhopa summa 8 3 : 4,5; vid hvilket köp säljarne, Anders Andersson, Nils Andersson och Nils Ljungström förbehållit sig afverkningsrätt till det timmer å deras skiften som öfverstiger åtta verktums diameter åtta alnar från roten, hvilket undantag skall gälla äfven i af seende på detta köp med församlingen, allt mot nedanstående villkor: l:o. Köpeskillingen, som i kyrkostämma den 24 nästlidne februari blifvit bestämd till tjugufem tusen kronor, erlägges på följande sätt: a) Vid egendomens tillträde afräknas först beloppet af en i densamma befintlig inteckning, som innehafves af brukspatronen C. F . Chöler å kapital kr. 2,000, hvarjemte betalas i kontant 10,000. b) Återstoden erlägges inom utgången af det kalenderår, som ingår näst efter tillträdesdagen; skolande jag likväl tillhandahålla församlingen behörigt gravationsbevis innan någon af betalning å köpeskillingen utfordras. c) För hvad som af köpeskillingen icke betalas å tillträdesdagen skall ränta efter sex för hundrade per år erlägges från tillträdesdagen till liqvid sker. 3785 19

28-

ÖSTRA

EMTERVIK.

2:o. Tillträdet af egendomen, med of van angifvit skattetal, skogsmark och ägor i hemmanen Gunnerud och Gunnerudstorp sker den första maj näst efter det Kongl. Maj:t gifvit församlingen tillåtelse att försälja sin tredjedel af stomhemmanet By mot inköpande af Herresta i stället till kyrkoherdeboställe. Skulle församlingen önska att, å annan tid än nu sagd är, tillträda egendomen, må derom serskildt kunna af talas. 3:o. För från egendomen befintliga jordafsöndringar eger icke något afdrag af köpeskillingen rum. 4: o. Egendomen af trades till församlingen med alla till densamma hörande laga förmåner af hvad namn det vara må. 5:o. För egendomens åbyggnader är jag ansvarig, intilldess församlingen desamma tillträdt. 6:o. Förbinder jag mig att genast, så snart afgjort blifvit, att By får säljas och Herresta inköpas, till församlingen utfärda behörigt köpebref och aflemna fullständiga åtkomsthandlingar. 7:o. Skulle Kongl. Maj:t möjligen ej bifalla församlingens ansökan om försäljning af By och inköpande af Herresta i stället förfaller detta köpeaftal helt och hållet. Herresta den 31 mars 1882. "W. A. Bauman. Bevittnas af: J. G. Asker. E m i l Olsson i Prestbol. Efter originalet i Östra Emterviks kyrkoark.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 1 juni 1883 angående försäljning av kyrkoherdebostället Va mantal By i Östra Emtervik och inköp i stället av egendomen Herresta. Oscar etc. Sedan Kongl. Maj:t dels genom nådigt bref den 25 juni 1851 förordnat, att Yestra Emterviks församling skulle vid dåvarande kyrkoherdens afgång skiljas från Sunne pastorat och utgöra ett särskildt gäll, dels i nådigt bref den 21 juli 1854 meddelat enahanda beslut för hvardera af Östra Emterviks och Gräsmarks församlingar med vilkor, bland annat, att det kyrkoherden i Sunne pastorat anslagna stomhemmanet ett mantal n:o 1 By i Östra Emterviks församling skulle utarrenderas och tilldelas denna samt Yestra Emterviks och Gräsmarks församlingar på det sätt, att af arrendeinkomsten först 50 kronor för Yestra Emterviks, 100 kronor för Östra Emterviks och 54 kronor för Gräsmarks församling skulle årligen af dragas och tilldelas Sunne

28.

ÖSTRA EMTERVIK.

församling att dermed bestrida den genom annexernas frånskiljande förökade byggnadsskyldighet å denna församlings kyrkoherdeboställe, samt återstående arrendet till en tredjedel tillfalla hvardera af de nya kyrkoherdarne; samt Yi, i sammanhang med lönereglering för kyrkoherden i Östra Emterviks församling, genom nådigt bref den 9 februari 1877 förordnat, att kyrkoherden skulle till boställe erhålla en tredjedel af stomhemmanet By, dock med skyldighet för honom, att jemlikt nådiga brefvet den 21 juli 1854 till Sunne församling årligen erlägga 100 kronor; att utbrytningen af det nya bostället skulle verkställas på församlingens bekostnad, äfvensom det skulle åligga församlingen att å detsamma uppföra den för ett kyrkoherdeboställe erforderliga åbyggnad, hvilken sedermera borde byggas och underhållas enligt lag; samt att dåvarande komministersbostället Vi6 mantal Mårbacka finge af församlingen försäljas och köpeskillingen användas till bestridande af skiftes-, byggnads- och odlingskostnader å kyrkoherdebostället By; så har Östra Emterviks församling, som funnit ifrågavarande hemmansdel i By vara till kyrkoherdeboställe olämplig, enär densamma vore belägen en fjerdedels mil från kyrkan och från församlingens norra, men en och en half mil från dess södra gräns, hade spridda, delvis frostlända egor och saknade tillräcklig skog till erforderlig vedbrand, hos Oss i underdånighet anhållit om tillstånd att försälja berörda hemmansdel och, enligt ett med godsegaren Y. A. Bauman afslutadt köpekontrakt, för 25,000 kronor till kyrkoherdeboställe inköpa egendomen Herresta, hvilken vore högt och sundt belägen vid sjön Mellan-Fryken på endast 2,000 alnars af stånd från kyrkan och som, utom fördelen af åkerjordens läge i ett skifte omkring bostaden och frihet från frostskador, egde 5 tunnland 14,7 kappland större egovidd än hemmansdelen By, tillräcklig skog med kreatursbete och ett bebygdt torp samt genom begränsning af sjön kräfde ringa hägnadsbesvär. Efter nådig remiss hafven I häröfver infordrat underdåniga yttranden ej mindre af kyrkoherden i församlingen P . Werme, domkapitlet i Karlstad och Yår befallningshafvande i Yermlands län än äfven af vederbörande skogstjenstemän och Yår domänstyrelse samt, med öfverlemnande af dessa yttranden, den 1 nästlidne maj afgifvit eget underdånigt utlåtande, dervid I anfört, att vid verkstäldt laga skifte å stomhemmanet By, Östra Emterviks församling för sin tredjedel erhållit 29 hektar 31 ar 45 qvadratmeter åker och tomter, uppskattade till 17 hektar 76 ar 16,33 qvadratmeter, 10 hektar 69 ar 60 qvadratmeter ängsmark, uppskattad till 2 hektar 35 ar 39,84 qvadratmeter, och 51 hektar 48 ar 6 qvadratmeter afrösningsjord, uppskattad till 23 hektar 30 ar 90,76 qvadratmeter, eller 81 tunnland 1,6 kappland inrösningsjord, uppskattad till 40 tunnland 24 kappland, 104 tunnland 9,2 kappland afrösningsjord, uppskattad till 47 tunnland 7 kappland; att hela hemmanet By drager en ränta a: 105 kronor 85 öre, hvaraf 104 kronor 85 öre varit kyrkoherden anordnade

28.

ÖSTRA EMTERVIK.

och 1 krona kronan behållen, samt kronotionde af 23 kronor 80 öre, är ordi narie roteradt till hela roten n:o 16 vid lifkompaniet af Vermlands regemente och var år 1880 taxeradt till 44,160 kronor; att egendomen Herresta består af dels 6/8 mantal af kronoskattehemmanet ett mantal n:o 1 Yestgård och V/16 mantal af kronoskattehemmanet 17/24 mantal n:o 1 Prestbol med tillsammans 54 tunnland 31,3 kappland odalåker, uppskattad till 37 tunnland 20 kappland, 7 tunnland 15 kappland ny åker, uppskattad till 20,5 kappland, och 8 tunnland 22,7 kappland äng, uppskattad till 20,9 kappland, eller tillhopa 71 tunnland 5 kappland inrösningsjord, uppskattad till 38 tunnland 29,4 kappland, samt 36 tunnland 16 kappland skogsmark, uppskattad till 15 tunnland 8,3 kappland, dels en från hemmanet n:o 1 Gunnerud upplåten jordafsöndring af 3 tunnland 2,5 kappland inrösningsjord, uppskattad till 15 kappland, och 37 tunnland 2 kappland afrösningsjord uppskattad till 22 tunnland 31,5 kappland, dels ock 43 tunnland skogsmark, som Anders Andersson i Gunnerud samt Nils Andersson och N. Ljungström i Gunnerudstorp upplåtit med förbehåll för sig att före den tid, då Herresta såsom kyrkoherdeboställe tillträddes, afverka all den ståndskog, som åtta alnar från roten öfverstege åtta verktums diameter, hvarjemte uppgifvits, att till Herresta skulle efter 34 år återfalla derifrån afsöndrade elfva tunnland betesmark af bästa beskaffenhet; att hela hemmanet n:o 1 Yestgård är åsätt en ränta af 95 kronor, kronotionde af 5 kronor 50 öre och ordinarie ro tering till 6 /i andel i roten n:o 12 vid lifkompaniet af Yermlands regemente samt 17/24 mantal Prestbol en ränta af 74 kronor 71 öre, i kronotionde 15 kronor 56 öre och ordinarie rotering till 17/24 andel i roten n:o 11 vid nämnda kompani, hvarjemte de delar af dessa hemman, som bilda Herresta gård, år 1880 voro taxerade till 15,800 kronor; och då egendomen Herresta syntes komma att såsom kyrkoherdeboställe ega företräde framför hemmanet By, hafven I lika med öfrige vederbörande till ansökningen tillstyrkt nådigt bifall. Yid föredragning af detta ärende hafve Yi, i hufvudsaklig överensstämmelse med livad I föreslagit, funnit godt i nåder medgifva, att kyrkoherdebostället By må försäljas och till boställe i stället inköpas egendomen Herresta under följande vilkor och förbehåll: att hemmansdelen By försälj es i det skick, hvari densamma sig befinner, å offentlig auktion samtidigt inför Yår befallningshafvande och i Östra Emterviks sockenstuga å dag, som af Yår befallningshafvande bestämmes, samt med skyldighet för blifvande köpare att förutom kronotionde och rotering utgöra hela den å hemmansdelen belöpande ränta; att högsta anbudet underställes Yår nådiga pröfning; att hemmansdelen får af köparen tillträdas den 1 maj näst efter det köpeanbudet blifvit af Oss godkänt;

28.

ÖSTRA

EMTERVIK.

att köpeskillingen erlägges genast efter köpets antagande, så framt icke annorlunda med församlingen öfverenskommes; att församlingens inköp af Herresta omedelbart derefter af slutas, så att tillträdet af denna egendom kan ega rum samma dag som By afträdes; egande församlingen i annat fall under tiden tillhandahålla kyrkoherden ersättning för saknaden af boställe; att den afverkningsrätt till en del i köpet ingående skogsmark, som förbehållits Nils Andersson, Anders Andersson och Nils Ljungström, ej må af dem begagnas längre än till den dag, då skogsmarken i enlighet med bestämmelserna i det af dem med nuvarande egaren af Herresta upprättade kontrakt af dem afträdes; att församlingen skall öfvertaga samma byggnads- och underhållsskyldighet å det nya kyrkoherdebostället Herresta, som den, hvartill församlingen varit förpligtad å bostället By, så att församlingen försätter åbyggnaderna å Herresta i ett för dess egenskap af kyrkoherdeboställe erforderligt skick, hvarefter desamma aflemnade till kyrkoherden medelst laga syn, som af församlingen bekostas, byggas och underhållas enligt lag; att af köpeskillingen, som till den del köpeskillingarne för hemmansdelen i By och förra komministersbostället Mårbacka dertill icke förslå, af församlingen tillskjutes, tolf tusen kronor erläggas vid tillträdet, sedan dock säljaren styrkt, att egendomen är gravationsfri, och återstoden inom utgången af det kalenderår, som ingår näst efter tillträdesdagen, med rätt för säljaren att å denna återstod åtnjuta sex procent ränta från nämnde dag; att om deremot köpeskillingarne för hemmanen By och Mårbacka öfverskjuta kostnaderna för inköpet af det nya bostället och detta boställes bebyggande, med öfverskottet skall förfaras i enlighet med nådiga brefvet den 5 december 1855 till domkapitlet i Strengnäs angående huru förhållas bör i fråga om vederlag för jord, som för allmänt behof från ecklesiastikt boställe afsöndras; att de 100 kronor, som jemlikt nådiga brefven den 21 juli 1854 och den 9 februari 1877 skola för den till kyrkoherdeboställe anvisade hemmansdelen i By utgöras till underhåll af åbyggnaderna å pastorsbostället i Sunne skola af kyrkoherden erläggas; samt att ifrågavarande hemmansdelar i jordeboken på det sätt omföras, att hemmansdelen i By upptages såsom skattehemman om ett tredjedels mantal med dera belöpande ränta tretiofem kronor 28 öre, kronan behållna, och kronotionde sju kronor 93 öre samt anteckning att tillsammans med öfriga andelarne i hemmanet By utgöra detsammas rotering, äfvensom egendomen Herresta upptages såsom kyrkoherdeboställe af krono natur om elfva sextondedels mantal med dera belöpande ränta sextiofem kronor 96 öre, hvaraf kyrko-

28.

ÖSTRA EMTEKVIK.

herden anordnas tretiofyra kronor 95 öre, och kronotionde fyra kronor 81 öre samt enahanda anteckning om rotering tillsammans med stamhemmanen Vestgård och Prestbol. Hvilket etc. Stockholms slott den 1 juni 1 8 8 3 . Efter originalet hos kammarkoll. 3.

Köpebrev den 11 augusti 1883, varigenom egendomen Herresta inköpts till kyrkoherdeboställe i Östra Emtervik. Till Östra Emterviks församlings pastorat upplåter jag undertecknad härigenom och försäljer till dess kyrkoherdeboställe min i samma församling egande egendom Herresta, som utgöres af: 600 öre skatt af ett mantal Vestgård och 60 öre skatt af ett mantal Prestbol samt inköpta ägor, dels i hemmanet Gunnerud af J a n Svensson derstädes 40 tunnland 4,5 kappland åker, äng och skogsmark, som utgör trettio öre skatt, och i samma hemman af Anders Andersson äfven derstädes, 9 tunnland 28 kappland skogsmark, och dels i hemmanet Södra Gunnerudstorp af Nils Andersson derstädes, 20 tunnland 16 kappland samt af Nils Ljungström, äfven derstädes, 12 tunnland 20 kappland, eller tillhopa i Gunnerudstorp 33 tunnland 4 kappland skogsmark, i enlighet med de af nämnde personer utfärdade köpehandlingar, hvilka jag härmed förbinder mig att till köparen aflemna, allt emot en betingad köpesumma stor tjugufem tusen (25,000) kronor, hvilken, på sätt köpekontraktet utvisar, blifvit till fullo erlagd. Fördenskull afhänder jag mig bemälde egendom med alla tillhörande laga förmåner och sådan den nu befinnes med åbyggnad, jord och ståndskog samt park och trägård med planterade träd och buskar, utan annat undantag än som omförmäles uti det den 31 mars 1882 upprättade köpekontraktet, och tillegne densamma Östra Emterviks församlings pastorat med tillträdesrätt räknad från och med den l:sta nästlidne maj, att för all framtid ega och besitta som sitt kyrkoherde boställe såsom all annan valfången egendom, försäkras Prestbol den 11 augusti 1 8 8 3 . W. -A. Bauman. Egenhändiga namnteckningen bevittnas af: J. A. Ljungström. Johannes Svensson i Prestbol. § 29. 1884 den 1 september beviljade Fryksdals nedre tingslags härads rätt på grund af detta köpebref lagfart för Östra Emterviks församling å 600 öre skatt i Yestgård, 60 öre i Prestbol, 50 tunnland 0,5 kappland i Gunnerud och 33 tunnland 4 kappland i Södra Gunnerudstorp i Östra Emterviks socken; betygar På härads rättens vägnar. G. Eudebeck. Efter originalet i Östra Emterviks kyrkoark.

29.

VÄSTEA

EMTERVIK.

29. Västra Emtervik. Östra och Västra Emtervik utgjorde tidigare en församling såsom annex till Fryksdals, sedermera Sunne pastorat och hade komminister gemensam med Sunne församling. Ar 1673 utbröts den väster om sjön Fryken belägna delen av Emterviks församling till särskild församling 1 ), som kallades Västra Emtervik, under det den övriga delen benämndes Östra Emtervik. På grund av domkapitlets förordnande erhöllo Östra och Västra Emtervik år 1725 egen, i den förstnämnda församlingen bosatt, komminister. Denna reglering stadfästes av K. M:t den 19 augusti 1729. År 1736 anställdes dessutom en i Västra Emtervik bosatt sockenadjunkt2). Genom kungl. brev den 25 juni 1851 förordnades, att Västra Emtervik skulle, sedan kyrkoherden i Sunne och sockenadjunkten i Västra Emtervik avgått, avskiljas från Sunne pastorat till eget gäll. Denna reglering gick i verkställighet år 1883. I Västra Emterviks pastorat är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 9 februari 1877 skulle kyrkoherden innehava pastorsbostället 2/9 mantal Berga och åtnjuta avkomsten av stomhemmanet 1 mantal By i Östra Emterviks församling på sätt i 1851 års ovannämnda nådiga brev blivit bestämt 3 ). Sedan landshövdingen år 1742 meddelat Västra Emterviks församling tillstånd att erhålla lån av kyrkans medel för inköp av boställe åt sockenadjunkten 4), inköpte församlingen till detta ändamål av skattehemmanet 1 mantal Berga dels genom köpebrev den 25 februari 1742 för 30 riks1

) Se handl. till domkapitlets trad, skrivelser år 1726 (riksark.). ) H a m m a r i n II: 96. ) Den åt kyrkoherden jämlikt n ä m n d a k. brev anslagna tredjedelen av stomhemmanet By har n u m e r a försålts (se sid. 337). 4 ) Av kyrkans medel användes till detta ändamål 319 dr smt, som enligt sockenstämmobeslut den 24 j u n i 1753 skulle återbetalas under loppet av 4 år med 8 dr smt årligen av varje helt hemman. 2 3

29.

VÄSTEA

EMTERVIK.

daler kurant )>2A af V»», vara fasta meddelades den 19 oktober 1744 *), dels genom köpebrev den 19 december 1745 för 221 riksdaler kurant »6/7 af V9 med 3/e af 3/7 ur Va»2), vara församlingen erhöll fasta den 27 januari 1748 3 ), dels genom köpebrev den 25 januari 1747 för 17 riksdaler kurant »Ve af V20 och 4 /s af Ve i V»oJ>, dels ock genom köpebrev av den 26 januari 1748 för 14 riksdaler kurant »Ve af V20 med VÖ af Ve ur samma V»o». Det har icke kunnat utrönas, huruvida fasta å de två sistnämnda köpen, som uppbudits tre gånger 4 ), har meddelats 5 ). De av församlingen sålunda inköpta hemmansdelarna utgöra tillhopa 443/252o mantal. Av 1750 års sockenstämmoprotokoll framgår emellertid, att till boställe upplåtits Vo mantal av ovannämnda hemman, men uppgift saknas, huru återstoden tillagts bostället. Sannolikt har jämväl denna del av bostället inköpts av församlingen. Enligt kungl. brev den 20 januari 1917 äger boställshavaren uppbära hela behållna skogsavkastningen från bostället, som ansågs vara i sin helhet inköpt av församlingen. Bostället har i kameralt hänseende utbrutits från hemmanet Berga nr 1 och i nu gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen, såsom V» mantal Berga nr 2. Vid ett år 1846 fastställt laga skifte å hemmanet Berga erhöll bostället, som befriats från rotering, ersättning för dess andel (Va) i hemmanets soldattorp, »därigenom framtida ersättning till bostället försvinner för den andel bostället ägt i soldatjorden)). I samband med förordnande om delning av Sunne pastorat bestämdes genom kungl. brev den 25 juni 1851 och den 21 juli 1854, att det kyrkoherden i Sunne anslagna stomhemmanet 1 mantal By nr 1 i Östra Emterviks socken 6 ) skulle utarrenderas och var och en av de blivande kyrkoherdarna i Västra Emtervik, Östra Emtervik och Gräsmark äga uppbära arrendet av Vs utav hemmanet efter avdrag av vissa årliga belopp — för kyrkoherden i Västra Emtervik 33 riksdaler 16 skillingar banko — som skulle avsättas till en fond för bestridande av nämnda församlingars byggnadsskyldighet å Sunne prästgård. 1

) Bil. 1. ) Enligt sockenstämmobeslut den 8 dec. 1745. Se ock sockenstämmoprotokoll den 4 maj 1746 (Göteborgs landsark.). s ) Bil. 2. *) Bil. 3 och 4. 5 ) Lagfartsprotokollen hava genomgåtts till och med år 1752. N å g r a äganderättshandlingar hava icke påträffats i kyrkans arkiv. 6 ) Angående detta hemman, se vidare sid. 314 f. 2

29.

VÄSTRA

EMTERVIK.

337 Genom nådigt brev den 6 mars 1914 medgav K. M:t, att den åt kyrkoherden i Västra Emtervik anslagna tredjedelen av hemmanet finge utbytas mot annan lämplig fastighet och för sådant ändamål å auktion försäljas, och förklarade K. M:t sig framdeles vilja pröva högsta anbudets antaglighet samt meddela beslut angående köpeskillingens förvaltning under tiden intill dess passande jord inköpts. Hemmansdelens försäljning ägde därefter rum å offentlig auktion den 26 juni 1915. Det därvid av Johan Backman i Stavvik avgivna högsta anbudet, 12,100 kronor, godkändes av K. M:t enligt nådigt brev den 3 mars 1916. Därvid föreskrevs, att försäljningsmedlen skulle förvaltas av kyrkorådet såsom en särskild fond med rätt för indelningshavaren att under nuvarande löneregleringsperiod uppbära därå upplöpande ränta. Annan boställsjord i den försåldas ställe har ännu icke inköpts.

Urkundsbilagor. i. Fryksdals nedre tingslags lagfartsprotokoll den 19 oktober 1744, enligt vilket laga fasta meddelats å 4/i26 mantal av skattehemmanet 1 mantal Berga, som inköpts till prästboställe i Västra Emtervik. Af rättens lagfarts böcker stod at inhämta thet 3:ne upbud til d. 26 sept. 1743 äro vordne meddelade uppå 2/ 7 af Va i hela hemmanet Bärga V:a Emterviks s:n, som soclme männen i samma V:a Emterviks s:n för kyrkiones medel inlöst med 30 rd:r courant af Per Larss. i Tortakene och Brunskogs s:n, Jan Nilsson och Dardi Larsdotter i Kisterud, Marit Larsdotter i Tortakene samt Ilin Larsdotters förmyndare Jon Nilsson i förbemälte hemman Kisterud effter theras d. 25 februarii 1742 therå meddelade salubref bevitnat af Nils Nilsson i Strand och Nils Nilsson i Kisterud samt Olof Olofsson ibid; hvarföre och som natt och åhr förflutit effter sista upbudet utan något mellankommit klander effter nämndens utsago, förthenskull achtar rätten skäligt thetta til ett behörigt bevis at meddela öfver thet samma hemmansdelar blifvit både lagligen förvärfvade, rätteligen upbudne och lagståndne. Ur Tionceptprotokollet i Göteborgs landsark.

3 7 8 5 19

29.

VÄSTEA

EMTERVIK.

Fryksdals nedre tingslags lagfartsprotokoll den 27 januari 1748, enligt vilket laga fasta meddelats å 15/i26 mantal av skattehemmanet 1 mantal Berga, som inköpts till prästboställe i Västra Emtervik. Blef för mig ock sittjande rätt anhållit om fastebref på ii af 1 /9 med U af 3/7 ur V» efter helgärds räkning i Berga skattehemman i Västra Emterviks s:n, som samteke sochnemännen i nästnämde församling till boställe åt sin präst och siälesörjare inlöst af Nils Persson i Svensby och thes hustru Marit Nilsdotter för 221 rd. courant, likmätigt kiöpebrefvet af d. 19 dec. 1 7 4 5 , bevittnadt af Gabriel Morell, Bengt Pålsson i Västmyr och Börje Månsson i Bud, med hvilka hemmansdelar sedermera så blifvit lagfarit, att trenne laga upbud therå ärhållits till d. 26 januarii 1747, hvarefter natt och års tid förflutit, utan att något klander theremot försports likmätigt nämndens bevittnande, i anseende hvartil, så väl som till thet nämnden viste intyga, at Västra Emterviks sochneboer fått högvälborne h. baron och landshöfdingens bifall att kiöpa någon ägendom åt sin siälesörjare, rätten för skiäl:t acktar i stöd af 1 och 4 c. j . b. at å förenämde hemmansdel:r thetta fastebref meddela, hvarmedelst the varda dömde ifrån thes förra ägare under förenämde församlingz ledamöter till evärdel. ägo så i anseende till hus och tomter, som åcker och eng, skog och mark med mera, som ord ifrån ord infördes i thet häröfver utlemnade fastebref efter thet näst förut här i lagfartsboken intagne fastebref. Z

Ur konceptprotokollet i Göteborgs landsark.

Fryksdals .nedre tingslags lagfartsprotokoll för aren 1747 och 1748 angående uppbud å V200 mantal av skattehemmanet 1 mantal Berga, som inköpts till prästboställe i Västra Emtervik. Den 27 januari 1 7 4 7 . Ve i V20 och */6 af 1U i V20 i hela hemmanet Berga i Västra Emterviks s:n, som madame Christina Hasselroth d. 25 innevarande månad transporterat på Västra Emterviks kyrka, emot undfångne 17 rd. courant, uti vittnens Elof Hedéns, Anders Nilssons i Svensby, Olof Svenssons och Jon Nilssons i Kisterud öfvervaro, sedan samma madame Hasselroth således sig förvärfvat samma hemansdel:r, att hennes afledne man comministern h. Lars Hedén i lifstiden kiöpt theraf then Ve af V20 i helgierds hem:t Berga för 9 rd. courant

29.

VÄSTRA EMTERVIK.

utaf Per Svensson i Aplimg enl:t bevittnadt salubref af d. 25 aprill 1743, thet öfriga, bestående af 4 /s af l/e uti Vao i hela henr.t Berga liar bemälte madame för 8 rd. courant kiöpt af Staffan Mattsson i Hensgården, Anders Johansson i Bråne och Jon Andersson på Mulltorpet likmätigt bevittnadt salubref af d. 7 januarii 1745, vordo nu upbudne för ofvannämde kyrka 1 g. Den 26 januari 1748. En siettedel i en tiugondel och fyra femtedelar af en siettedel i en tiugondel af hela hemmanet Berga i Yästra Emteviks s:n, som madame Christina Hasselroth den 25:te januarii 1747 transporterat på Västra Emterviks kyrka, emot undfångne siutton rd:r courant, vordo nu upbudne för ofvannämde kyrka 3 g. Ur konceptprotokollen i Göteborgs landsark.

Fryksdals nedre tingslags lagfartsprotokoll för åren 1748 och 1749 angående uppbud å V10o mantal av skattehemmanet 1 mantal Berga, som inköpts till prästboställe i Västra Emtervik. Den 27 januari 1748. Ve af V20 med 1U af 1U ur samma hela tiugondel i hela hemmanet Västra Berga i Västra Emterviks s:n, som nästnämde sochns församlingz ledamöter till prästeboställe kiöpt af Per Svensson i Berga med thes förmyndares Nils Arfvidssons i Svensby bifall för 14 rd. courant, enl:t kiöpebrefvet af d. 26 januarii 1748, bevittnadt af Arfvid Arfvidsson i Kålsgården, Per Eriksson och Bengt Jonsson i Aplungztorp, upbödes nu för bemälte församlingz ledamöter 1 g. Den 26 januari 1749. En siettedel af en tiugondel med en femtedel af en siettedel ur samma hela ena tiugondel i hela hemmanet Västra Berga i Västra Emterviks s:n, som nästnämde sochns församlingz ledamöter till prästeboställe kiöpt för fiorton rd:r courant, upbödes nu för bemälte församlingz ledamöter 3 g. Ur konceptprotokollen i Göteborgs landsark.

30.

FRYKSÄNDE,

VITSAND

OCH

LEKVATTNET.

30. Fryksände, Vitsand och Lekvattnet. Fiyksdals härad utgjorde tidigare ett pastorat med kyrkoherde i Sunne. Genom kimgl. brev den 20 april 1814 förordnades, att Fryksdals pastorat skulle vid dåvarande kyrkoherdens avgång delas i två, varav det ena skulle bestå av Fryksände, Lysviks och Ostmarks församlingar med kyrkoherde i Fryksände. Denna reglering gick i verkställighet år 1821. Jämlikt bestämmelserna i kungl. brev den 20 april 1814, den 30 maj 1821 och den 26 mars 1822 inrättades i nordöstra delen av Fryksände en kapellförsamling, kallad Vitsand 1 ). Sedan rikets ständer vid 1840—41 års riksdag beviljat anslag för bildandet av särskilda kapellförsamlingar i de till Karlstads stift hörande finnmarker, förordnade K. M:t den 15 oktober 1844, att tvenne kapell skulle anläggas i nämnda finnmarker, varav det ena å hemmanet Lekvattnet i Fryksände församling. Efter det ständerna vid 1847—48 års riksdag beviljat anslag, bland annat, till avlönande av en kapellpredikant i Lekvattnet 2 ), förordnades därefter genom kungl. brev den 19 september 1849, att vissa hemman i Fryksände och Östmarks församlingar skulle u t b y t a s för att bilda Lekvattnets kapellförsamling, och befriades medlemmarna i den n}^a församlingen från byggnadsskyldighet å kyrkorna och prästboställena i de församlingar de förut tillhört 3 ). Ostmarks och Lysviks församlingar hava avskilts till egna pastorat, Östmark år 1878 *) och Lysvik år 1912 5). I Fryksände pastorat äro anställda, förutom kyrkoherden, två komministrar, bosatta den ena i Fryksände och den andra i Vitsand 6 ), samt kapellpredikant i Lekvattnet. *) Redan under katolska tiden fanns en sedermera ödelagd kyrka på hemmanet Vitsands ägor (Hammarin II: 114). 2 ) Den 29 jan. 1850 meddelade K. M:t bestämmelser om sättet för kapellpredikantens tillsättande. 3 ) Genom k. brev den 9 juni 1863 avslogs Lekvattnets församlings ansökan att bliva förklarad för komministratur. 4 ) Se sid. 370. 6 ) Se sid. 3G4. 6 ) Före n u gällande lönereglering fanns i Fryksände och Vitsand endast en komminister.

30.

FRYKSÄNDE, VITSAND OCH LEKVATTNET.

341 Kyrkoherden i Fryksände. Enligt löneregleringsresolutionen den 6 juli 1877 innehar kyrkoherden pastorsbostället 1 mantal Stommen. På ansökan av Fryksände församling förordnade K. M:t genom öppet brev den 14 oktober 1675 : ), att »den gamble kyrckiestombnen» Prästbol i Fryksände socken 2 ) skulle upplåtas åt församlingen till kaplansbord, så snart dåvarande innehavarens besittningstid gått till ända. Sedan denne år 1690 avlidit och hemmanet kommit under kronans fria disposition, anbefalldes kammarkollegium genom nådigt brev den 21 november 1690 3) att med vanlig kaplansbordsfrihet inrymma Fryksände församling i hemmanet. Kammarkollegium utfärdade därpå immissionsbrev den 6 december samma år för Fryksände församling i hemmanet »till ett ständigdt capplansbohb). Denna upplåtelse stadfästes genom kungl. brev den 17 februari 1691 4 ), och komministern frinjöt hemmanet från och med nämnda år. Bostället upptages i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Stommen nr 1. Utom den i sammanhang med inägorna liggande hemskogen äger bostället en genom ägor tillhörande Eöbjörkeby med flera hemman i två delar skild utskog öster om Badasjöarna 5 ). Boställets rågångar äro bestämda genom en år 1863 fastställd rågångsstakning 6 ). *) Bil. l. ) Prästbol var under katolska tiden stomhemman åt kyrkoherden i Fryksdals pastorat (se Vgl. 1540: 14) men indrogs vid reformationen till kronan (se Vml. 1548: 1). 3 ) Bil. 2. 4 ) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. 5 ) Utskogens r å g å n g a r angåvos vid en med anledning av tvist emellan boställshavaren och Eöbjörkeby h e m m a n s ägare hållen häradssyn den 28 och 29 maj 1722. Häradsrätten fann i utslag den 30 jan. 1723 »det fuller orimligt vara att skattehemmanen Eöbjörkeby och Stensgård med deras torpare, som hafva sina ägor och hemman västan Basjögarna och väster om det emellan samma sjögar löpande vassdrag skola äga en skogsplats öster om dessa sjögar m i t t uti kronohemmanet Stommens eller Prästebords skogsägor u t a n at kunna visa d e m p p å något fång så att m a n väl kan tycka likt vara, det bönderne i Eöbjörkeby och Stensgård uppå denna kronoh e m m a n e t s utskog, som är ifrån sjelfva gården afiägen men skattehemmanen närmare tillhanda, antingen med åboernes för kronohemmanet tillåtelse eller och dem ovetterligit den tid ingen kronohemmanets r ä t t bevakat, en slik häfd först med höslog och nuilbete sig tagit och behållit, sedan efter h a n d skogen inkräktat til dess ändteligen desse skatte hemmans åboer för r ä t t a den 18 augusti 1648 fådt tillstånd at dela sig emällan den tract de föregifvit sig tilförne en tid sig samhäfdad hafva, — — — skönt någon å Stomens vägnar dervid icke blifvit hörd eller at då med samma kronohemman någon ägotvist förehades». H ä r a d s r ä t t e n förklarade sig emellertid icke vara befogad att upphäva 1648 års nyssnämnda dom. Enligt nåd. res. den 17 febr. 1732 avslog K. M:t en av boställshavaren gjord ansökan om resning i den genom 1648 års dom avgjorda saken, och genom häradsrättens dom den 8 april 1785 stadfästes ytterligare Eöbjörkeby m. fl. hemmans r ä t t till ifrågavarande skogstrakt. 6 ) En vid Jolfallet å utskogen på grund av Kbfdes utslag den 20 okt. 1763 för bostället och h e m m a n e t Utterby uppbyggd såg är n u m e r a ödelagd. 2

30.

FRYKSÄNDE,

VITSAND OCH LEKVATTNET.

Å bostället är en del av Torsby mimicipalsamhälle beläget*), för vilket K. M:t genom nådigt brev den 2 mars 1917 förordnat, att bestämmelserna om stadsplan och tomtindelning skola äga tillämpning. Genom kungl. brev den 13 augusti 1869 bifölls en av Fryksände församling gjord ansökan om försäljning av skog från kyrkoherdebostället och förordnades, att behållna försäljningsmedlen skulle överlämnas till statskontoret för att i avvaktan på beslut om deras användande förvaltas gemensamt med prästerskapets löneregleringsfond. Sedan vederbörande löneregleringsnämnd år 1872 föreslagit, att dessa försäljningsmedel, som utom ränta uppgingo till 30,918 kronor 43 öre, skulle användas till inköp av komministersboställen i pastoratet, anslogs till ifrågavarande ändamål genom kungl. brev den 6 juli 1877 och den 21 september 1894 ett belopp av 30,000 kronor från prästerskapets löneregleringsfond. I samband med meddelande av bestämmelser rörande vården och förvaltningen av boställets skogs- och hagmarker förordnade K. M:t genom nådigt brev den 22 november 1877 — med anledning av en utav domkapitlet gjord framställning, att försäljningsmedlen för behållna skogsavkastningen från bostället finge avsättas till en särskild fond för beredande av medel till avlöning åt ökat antal prästmän inom pastoratet — att de medel, som inflöte genom försäljning av viss extra avkastning från skogen ävensom av den behållna ordinarie skogsavkastningen, skulle efter vissa avdrag överlämnas till statskontoret för att under benämning »Fryksände pastorats regleringsfond» särskilt bokföras och förräntas. Jämlikt kungl. brev den 21 september 1894 har till bestridande av kostnaderna för uppförande av åbyggnader å de till boställen åt komministrarna i Fryksände och Vitsand inköpta fastigheterna från denna fond utbetalats ett belopp av 14,000 kronor. Ur fonden hava därjämte anslag beviljats dels till bestridande av kostnaderna för viss bostället åliggande väghållning 2 ) och anordnande av vattenledning därstädes 3 ), dels till försättande av byggnaderna å förra komministersbostället i Lysvik i ett för ett kyrkoherdeboställe erforderligt skick 4 ), dels ock såsom lönetillskott åt vissa ecklesiastika tjänstinnehavare 5 ). För närvarande utgår ur fonden, vars behållning den 31 december 1919 uppgick till 155,268 kronor 10 öre, ett årligt lönetillskott av 960 kronor till kyrkoherden i Lysvik. J

) K. brev den 7 maj 1909. j K. brev den 7 juli 1893 och den 22 m a r s 1895. ) K. brev den 5 maj 1905. 4 ) K. b r e v d e n 22 j a n . 1915. 5 ) K. brev den 2 febr. 1912. 2 3

30.

FKYKSÄNDE, VITSAND OCH LEKVATTNET.

343 Av medel, som lämnats såsom ersättning för från bostället i anspråk tagen mark dels av Fryksände trafikaktiebolag till lastageplats *) och. dels till Kil—Fryksdalens järnväg, har bildats två under kyrkorådets förvaltning ställda fonder å respektive 2,026 kronor 41 öre och 1,110 kronor 46 öre, vara boställshavaren uppbär den årliga ränteavkastningen.

Komministern i Fryksände. I samband med upprättande av förslag till nu gällande lönereglering för prästerskapet föreslog vederbörande löneregleringsnämnd, att i Fryksände och Vitsand, i vilka församlingar fanns endast en komminister, skulle anställas ytterligare en komminister, och att till anskaffande av boställen åt dessa prästmän 2 ) skulle användas de skogsförsäljningsmedel från kyrkoherdebostället Stommen, som jämlikt kungl. brev den 13 augusti 1869 överlämnats till statskontoret för att förvaltas gemensamt med prästerskapets löneregleringsfond. Sedan upplysts, att dessa skogsmedel utom ränta uppgingo till 30,918 kronor 43 öre, förordnade K. M:t genom nådigt brev den 6 juli 1877, att till de genom samma brev inrättade komministraturerna i Fryksände och Vitsand lämpligt belägna boställen av den godhet, att de vartdera kunde beräknas lämna en behållen avkomst av minst 500 kronor, skulle av församlingarna anskaffas och förses med erforderliga åbyggnader, vilka sedermera skulle byggas och underhållas enligt lag, samt att till inköp och bebyggande av de nya boställena skulle, sedan boställsköpen blivit av K. M:t godkända, från prästerskapets löneregleringsfond utbetalas ett belopp av högst 30,000 kronor 3 ). Under förbehåll av K. M:ts godkännande inköpte Fryksände och. Vitsands församlingar, som jämlikt K. M:ts beslut den 14 december 1883 skulle gemensamt anskaffa komministersboställen, på grund därav dels efter beslut å kyrkostämma den 29 maj 1890 genom köpekontrakt samma dag till boställe åt komministern i Fryksände för 15,000 kronor en G. Håkansson tillhörig del av skattehemmanet Va mantal Onnerud nr 1 i Fryksände socken och dels till boställe åt komministern i Vitsand J

) Se k. res. den 9 juni 1876. ) Före n u gällande lönereglering u p p b a r komministern bostadsersättning med 100 rdr bko årligen. 3 ) Med anledning av en utav Fryksände och Vitsands församlingar gjord framställning anslogs genom k. brev den IS febr. 1883 ett belopp av 500 kr. årligen till vardera församlingen att från löneregleringsfonden utbetalas från och. med det ecklesiastikår, då löneregleringen börj a d e att tillämpas samt en vice komminister anställts i Fryksände och intill dess omförmälda anslag å 30,000 kr. utbetalats, och skulle dessa anslag såsom vederlag för boställen tillfalla, det ena dåvarande komministern i Vitsand och det andra vice komministern i Fryksände. 2

30.

FRYKSÄNDE, VITSAND OCH LEKVATTNET.

efter beslut å kyrkostämma den 3 september 1890 genom köpekontrakt samma dag för 14,000 kronor J. Sundén tillhöriga 24 öre skatt av skattehemmanet : /s mantal Aspe nr 1 och 8 öre skatt av skattehemmanet 1 mantal Överbyn nr 1 i Vitsands socken. Sedan K. M:t genom nådigt brev den 2 april 1891 *) godkänt boställsköpen, utfärdades köpebrev respektive den 7 oktober och den 24 november 1891, och erhöllo församlingarna lagfart härå den 1 december 1891 2 ). Därvid angavs den till boställe i Fryksände inköpta hemmansdelen i Önnerud utgöra 57 öre 4 1 3 /i5 penningar skatt. Sedan församlingarna, vars kostnader för boställenas inköp och bebyggande med mera uppgingo till 53,687 kronor 20 öre, år 1894 hos K. M:t anhållit om utbekommande av det redan beviljade anslaget å 30,000 kronor och om ytterligare understöd till betäckande av kostnaderna för boställenas bebyggande och iordningställande, förordnade K. M:t genom nådigt brev den 21 september 1894 3 ), att av det utlovade bidraget från prästerskapets löneregleringsfond 28,500 kronor skulle utbetalas genast samt återstående 1,500 kronor, sedan ett i hemmansdelen Önnerud kvarstående hypotekslån guldits, samt att till bestridande av kostnaderna för åbyggnadernas uppförande skulle, utöver de 1,000 kronor, som efter likviderandet av köpeskillingarna återstode av det från löneregleringsfonden anvisade beloppet, från Fryksände pastorats regleringsfond utgå 14,000 kronor. Däremot skulle församlingarna ansvara för de i syneprotokoll den 10 och 11 oktober 1893 omförmälda förbättringar å hus och hägnader samt låta på sin bekostnad upprätta karta med beskrivning över komministersbostället i Vitsand 4 ). Till församlingarna J

) Bil. 3. ) Bil. 4 och 5. ) Bil. 6. 4 ) Församlingarnas slutliga omkostnader utgjorde enligt en den 8 mars 1897 godkänd redovisningsräkning (akten till k. brev den 1 juli 1898) för komministersbostället i Fryksände: Köpeskilling kr. 15,000: — Bäntor efter avdrag av arrende- och hyresavgifter m. m » 2,172: 85 Brandförsäkringsavgifter » 53: 67 Byggnads- m. fl. arbeten » 10,512: 29 Diverse omkostnader » 641: 47 2 8

S:a kr. 28,380: 28 komministersbostallet i Vitsand: Köpeskilling B ä n t o r efter avdrag av arrende- och hyresavgifter m. m. Byggnads- m. fl. arbeten Diverse omkostnader

kr. 14,000: — » 2,079:50 » 10,650: 94 » 641:47

S:a kr. 27,371: 91 eller tillhopa 55,752 kr. 19 öre. I »diverse omkostnader» ingingo — förutom lagfarts- och synekostnader — arvode och resekostnader till byggnadskommitterade med 814 kr. 90 öre. Av församlingarna gjorda framställningar om ytterligare bidrag h a v a av K. M:t den 1 juli 1898 och den 8 dec. 1899 avslagits.

30.

FRYKSÄNDE,

VITSAND OCH LEKVATTNET.

utbetalades därpå ovannämnda belopp å tillhopa 42,500 kronor och år 1905 återstående 1,500 kronor l ). Det nya komministersbostället i Fryksände, som innehar ägor dels enligt ett år 1836 fastställt laga skifte under litt. M för 7 öre 8 penningar skatt och dels enligt en år 1892 fastställd hemmansklyvning under litt. A för återstående 49 öre 20 13/i5 penningar skatt, har jämlikt föreskrift i 1894 års ovannämnda kungl. brev i kameralt avseende utbrutits från Önnerud nr 1 och i gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar 2 ), boställeD, såsom Via mantal Önnerud nr 2'A). Boställets andel i soldattorpet till roten nr 101 vid Älvdals kompani har försålts jämlikt kungl. brev den 10 december 1915, och försäljningsmedlen, 285 kronor 63 öre, hava ställts under kyrkorådets förvaltning med rätt för boställshavaren att under löpande löneregleringsperiod uppbära den årliga ränteavkastningen.

Komministern i Vitsand. Beträffande boställets tillkomst hänvisas till vad därom anförts under komministern i Fryksände 4 ). Bostället, som genom den 12 april 1921 fastställda hemmansklyvningar fått sina ägor i Aspe utbrutna under litt. Za och i Overbyn under litt. Na, har jämlikt föreskrift i 1894 års ovannämnda kungl. brev jämväl i kameralt avseende utbrutits från Aspe nr 1 och Överbyn nr 1 samt i gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar 2 ), boställen, såsom Vso mantal Aspe nr 2").

Kapellpredikanten i Lekvattnet. Enligt löneregleringsresolutionen innehar kapellpredikanten boställe om D8 öre 7 penningar skatt» i hemmanet Södra Lekvattnet. Efter därom avlåten nådig proposition anslogo rikets ständer vid 1847—48 års riksdag till inköp av boställe åt kapellpredikanten i Lekvattnet en summa av 1,000 riksdaler banko samt för bebyggande av detta boställe och prästbostället i Bogen 5,600 riksdaler banko med 1

) »Gemensamma fondens» räkenskaper (statskontoret). ) Kammarkollegium hade föreslagit, a t t bostället skulle upptagas såsom särskilt hemman av skatte n a t u r . Detta förslag bifölls av K. M:t. Då bostället inköpts för medel från prästerskapets löneregleringsfond, torde emellertid detsamma få anses vara av krono natur. s ) Skattetalet för Önnerud nr 1 nedsattes i s a m m a n h a n g därmed till Vie mtl. 4 ) Se sid. 343 f. 5 ) Skattetalet för Aspe nr 1 nedsattes i sammanhang därmed till Vio mtl och för Overbyn nr 1 till 119/i2o mtl. 2

3785 19

30.

FRYKSÄNDE,

VITSAND

OCH

LEKVATTNET.

förbindelse för kapellborna att sedermera i all framtid underhålla boställenas åbyggnader 1 ). Med anledning därav förordnades genom kungl. brev den 19 september 1849 2 ), att Lekvattnets kapellförsamling skulle, sedan den föranstaltat om inköp av en till kapellpredikantsboställe lämplig hemmansdel till ett värde om minst 1,000 riksdaler banko, äga utbekomma detta belopp ävensom i mån av behov hälften av nämnda byggnadsanslag, och blev en av församlingen gjord ansökan att till inköp av boställe få använda jämväl det till boställets bebyggande anslagna beloppet av K. M:t avslagen den 20 april 1850. Efter beslut å sockenstämma den 4 juni 1850 inköpte Lekvattnets församling därefter till kapellpredikantsboställe genom köpehandling samma dag 3 ) 8 öre 7 4/ÖO penningar skatt av skattehemmanet x/'s mantal Södra Lekvattnet nr 1 för en köpeskilling av 1,666 riksdaler 32 skillingar banko, varjämte församlingen skulle ansvara för eventuell röjselersättning åt tre å egendomen boende torpare, och uppbar församlingen därpå de till boställsköpet och boställets bebyggande beviljade anslagen 4 ). Å den inköpta hemmansdelen, som av Kbfde och domkapitlet godkänts till "boställe 5 ), erhöll kapellförsamlingen laga fasta den 29 juli 1852. Förutom 666 riksdaler 32 skillingar banko, med vilket belopp köpeskillingen översteg det för boställets inköp beviljade statsanslaget, synes församlingen på grund av nyssnämnda bestämmelse i köpeavtalet hava utgivit ersättning åt vissa torpare för odling och byggnader' 5 ). Till uppodling av bostället har församlingen dessutom bidragit med dagsverken till ett värde av 250 riksdaler riksgälds 7 ). Av statsmedel har för samma ändamål till boställshavaren enligt kungl. brev den 17 oktober 1854 utbetalats ett belopp av 1,000 kronor. Med avslag å en av församlingen gjord ansökan att bliva förklarad för komministratur medgav K. M:t genom nådigt brev den 9 juni 1863, att för bostället skulle gälla vad för komministersboställen i vissa avseenden vore stadgat. Av vid särskilda tillfällen uppkomna överskott å skogs försäljningsmedel från bostället har jämlikt K. M:ts beslut den 19 december 1890, : ) A pastoratskyrkostämma den 11 aug. 1844 hade Lekvattnets kapellbor förbundit sig att bygga ocli underhålla nödiga hus å bostället. a ) Bil. 7. s ) Bil. 8. *) Verif. till lantränterispecialräkningen år 1850, fol. 5 1 0 - 5 1 2 , och år 1851, fol. 514 (kammarark.). 5 ) Se sockenstämmoprotokoll den 10 nov. 1850. 6 ) Se handl. i kyrkans arkiv. Uppgift om beloppet å denna ersättning föreligger icke. 7 ) Se handl. till k. brev den 17 okt. 1854. — Å sockenstämma den 7 juli 1850 hade kapellborna åtagit sig att under 5 års tid utgöra dagsverken för boställets uppodling.

30.

FRYKSÄNDE, VITSAND OCH LEKVATTNET.

den 24 mars 1898 och den 27 juni 1902 hälften tilldelats boställshavaren och hälften församlingen för att användas såsom bidrag till fullgörande av dess byggnadsskyldighet å bostället a ). Genom kungl. brev den 25 maj 1917 meddelades följande bestämmelser rörande disposition av skogs avkastningen för tiden från den 1 maj 1910. Till den 1 maj 1917 skulle boställshavaren med hänsyn därtill, att församlingen med 4 /io bidragit till boställets inköp, bekomma 4 io av den behållna ordinarie skogsavkastningen samt hälften av därefter återstående del, dock högst 1,180 kronor årligen. Återstoden skulle tillföras kyrkofonden. Från den 1 maj 1917, då skogen skulle ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, skulle hela skogsavkastningen tillföras nämnda fond. Bostället, som jämväl benämnes Rottnedal, har i kameralt avseende utbrutits från hemmanet Södra Lekvattnet nr 1 och i gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar 2 ), boställen, såsom iyy , 23040 mantal 15 ) Södra Lekvattnet nr 2.

Urkundsbilagor. l. K. M:ts öppna brev den 14 oktober 1675, varigenom kronohemmanet 1 mantal Stommen nr 1 anslogs till komministersboställe i Fryksände. Vij Carl etc. giöre vetterligit, att Oss hafva Vare undersåtare allmogen i Frickene sochn och Frichdahls häradli i Yermelandh, klageligen tillkienna gifvit, huruledes samma sochn ähr längst af lägen ifrån sin kyrkioheerde, så att sombliga hafva 4, somblige 5 mijhl till prästegården; dher af skall skee, att nähr någon behöfver schrifft och afflösningh på sin sothesängh, somblige tijdher på åhret, då siöön Fricken hvarcken bähr eller brister, fast omöijeligit ähr att få präst till sigh, uthan at dhe då måste döö bort uthan någon tröst eller : ) Kammarkollegium ansåg vid det förhållande, att bidrag av allmänna medel lämnats till boställets inköp, det kunna ifrågasättas, att prästerskapets löneregleringsfond vore b e r ä t t i g a d till någon, n ä m n d a bidrag motsvarande, del av skogsavkastningen. 2 ) Av det föregående framgår, att 6/io av köpeskillingen för bostället erlagts av statsmedel. 3 ) D e t t a mantal motsvarar endast 8 öre 7 pgr skatt. I handl. till ett år 1854 fastställt laga skifte upptages bostället tiil '2'-'87/34oeoo mtl eller 8 öre 7*/so pgr skatt, å vilket skattetal jämväl laga fasta meddelats.

30.

FRYKSÄNDE, VITSAND OCH LEKVATTNET.

sacramentz bruuk, j lijka underclånigheet hoos Oss anliållandes at bekomma den gamble kyrckie stombnen till ett cappellans bolil Prästebohl i bem:te soclm, strax uth medh kyrckian belägen, som på een longli tijdh liafver varit bortt donerat under lijfztijdz frijheet till een qvartermästare och dess sohn Ernst Söfwer*), och nu aff dess änckia på samma villkor besittes, åthminstone när hennes lijffztijdz frijheet expirerar, uppå dhet dhe, förmedelst detta förslagh, mage hafva förhoppningh, at en gångh blifva uthur denne siäle våhdan förhullpne. Dhetta dheras underdånige anhållande, hafve Vij medh nåder anhördt, och af gunst och nådhe, jämbvähl och i anseende till ofvanbe:te skähl, velat ofvanbe:te sochns Frickdahls försambling förunna och bevillia, effter som Vij här medh och j krafft af detta Vårt öpne breef, henne förunna och bevillia, dhet hon förberörde kyrkio stombn Prästebohl skall till capellansborclh under sin kyrckia bekomma och värckehn åthniuta, så snart förberörde änckias lijfztijdz frijheetz rätt expirerar och uphörer. Dhet alle etc. Ur riksregistraturet (riksark.).

K. M:ts brev till kammarkollegium den 21 november 1690 angående immission för Fryksände församling i kronohemmanet 1 mantal Stommen nr 1 till komministersboställe. Carl etc. Såsom Vij genom Vårt öppne bref af d. 14 octob. 1675, i nåder hafve tillsagt Frickende sochn uthi Frickdahls härad i Värmeland, att densamma skulle hafva att bekomma den gambla kyrkiostommen Prästbohl ben:d till capplansbord, såsnart den lijfztijdzfrijheeten kunde expirera, som var förunt en qvarteermestare och dess sohn Ernest Höfner, hvars enka detsamma då under samma vilkor possiderade; och Oss landzhöfclingen Wrangel underdånigst berättar dhet bemelte enka nu nyligen är genom döden af gången och hemmanet, således kommet under Vår frije disposition; altså är härmed till eder Vår nådige villie och befallning att I bem:te Frickende sochn uthi denne lägenheeten till capplansbord immitteren under samma vilkor som andre sochner deras capplans bord äre förunte och Vårt nådige bref till eder af d. 13 octob. 1688 innehåller och förmähler. Hvarmed etc. Stockholm d. 21 novemb. a:o 1690. Efter originalet hos kammarkoll.

*) Felskrivning för Höfner.

30.

FRYKSÄNDE, VITSAND OCH LEKVATTNET.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 2 april 1891 angående inköp av komministersboställen i Fryksände och Vitsand. Oscar etc. Sedan Vi genom nådigt bref den 6 juli 1877 angående lönereglering för presterskapet i Fryksände, Hvitsands och Lysviks församlingars pastorat med Lekvattnets kapell, jemte föreskrift att den för Fryksände och Hvitsands församlingar gemensamma komministersbeställningen skulle efter komministern M. N. Veners afgång indragas och en komminister anställas i hvardera af nämnda församlingar, förordnat, att för de båda komministrarne i Fryksände och Hvitsands församlingar lämpligt belägna boställen af den godhet, att de kunde beräknas hvartdera lemna en behållen afkomst af minst fem hundra kronor, skulle af bemälda församlingar anskaffas och af dem förses med erforderliga, af Vår befallningshafvande i Vermlands län och domkapitlet i Karlstad godkända åbyggnader, hvilka sedermera skulle byggas och underhållas enligt lag; att till inköp och bebyggande af dessa boställen finge från presterskapets löneregleringsfond utbetalas ett belopp af högst trettiotusen kronor, dock ej förr än boställsköpen blifvit Vår nådiga pröfning understälda och af Oss godkända, samt att de nya komministrarne icke finge tillsättas förr än båda boställena blifvit anskaffade och bebyggda samt tillämpning af löneregleringen vidtagit; så hafva Fryksände och Hvitsands församlingar å kyrkostämmor den 29 maj och 3 september 1890 beslutit att till boställe åt komministern i Fryksände för 15,000 kronor inköpa en G. Håkansson tillhörig andel af omkring 64 öre skatt i skattehemmanet Önnerud n:o 1 om /a mantal och till boställe åt komministern i Hvitsand för 14,000 kronor J. Sundin tillhöriga 24 öre skatt i skattehemmanet Aspe n:o 1 om 1 /s mantal och 8 öre skatt i skattehemmanet Öfverbyn n:o 1 om ett mantal, livarom ock köpekontrakt blifvit å kyrkostämmorna upprättade samt såväl af säljarne som å församlingarnes vägnar af dertill särskildt utsedde personer underskrifna; och hafva domkapitlet och Vår befallningshafvande, då både församlingarne och vederbörande kontraktsprost, hvilken afgifvit särskildt yttrande, vitsordat, att nämnda egendomar innehade de egenskaper, som i ofvanberörda nådiga bref för komministersboställena föreskrifvits, hos Oss anmält köpen till nådigt godkännande och stadfästelse; hvarefter I den 10 sistlidne mars afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i ärendet. Vid föredragning af detta ärende hafve Vi funnit godt medgifva, att Fryksände och Hvitsands församlingar må till boställen åt blifvande komministrar inköpa ifrågakomna hemmansdelar, med skyldighet för församlingarna att låta

30.

FRYKSÄISTDE,

VITSAND

OCH

LEKVATTNET.

på sin bekostnad hålla laga syner å boställena vid blifvande boställshafvares tillträde af desamma; viljande Vi, sedan bos Oss blifvit anmäldt, att erforderlig hemmansklyfning egt rum, att de inköpta bemmansdelarne blifvit. i den mån laga hinder ej möter, frigjorda från dem vidhäftande gravationer, och att församlingarna vid vederbörlig domstol undfått lagfart å hemmansdelarne, dels lemna föreskrifter angående de förändringar i jordeboken, som må finnas behöniga, dels ock meddela beslut i fråga om utbetalande från presterskapets löneregleringsfond af bidrag till betäckande af kostnaderna för boställenas inköp och bebyggande. Hvilket etc. Stockholms slott den 2 april 1 8 9 1 . Efter originalet hos kammarkoll.

Fryksdals övre tingslags lagfartsprotokoll den 1 december 1891, enligt vilket lagfart meddelats å till komministersboställe i Fryksände inköpta 57 öre 413/i5 penningar skatt av skattehemmanet V2 mantal Önnerud nr 1. § 142. S. D. Genom t. f. länsmannen P . Johan Björner söktes lagfart på grund af detta »Köpebref. Till Fryksände och Hvitsands församlingar försäljer undertecknad härmed 57 öre 4 1 3 /i5 penningar skatt af halfva kronoakattehemmanet Önnerud, Fryksände socken Fryksdals öfre tingslag af Vermlands län, mot en betingad och till fullo betald köpesumma femton tusen (15,000) kronor, hvilka härmed varda qvitterade; alltså afhänder jag mig ofvannämnde egendom och tillegnar densamma köparne att everldeligen ega och besitta med allt hvad dertill lyder och lagligen tillvinnas kan, samt med åberopande af de serskilda bestämmelser köpekontraktet af den 29 maj 1890 i öfrigt innehåller. Ståndande jag för öfrigt hemul enligt lag, försäkras af Torsby den 7 oktober 1 8 9 1 . G. Håkansson. Egenhändiga namnteckningen bevittnas af C. Norström. B . G. Gustafsson.» som upplästes; hvarefter företeddes dels ett så lydande »Köpekontrakt. Jag G. Håkansson upplåter och försäljer till Fryksände och Hvitsands församlingar all min egande jord af Önneruds hemman i Fryksände socken, Fryksdals härads öfre tingslag, Vermlands län, hvilken å hemmanskartan är upptagen i litt. C, D och M, utgörande ungefär 64 öre skatt, eller den min skatträtt som på ifrågavarande egendomslotter, enligt nyssnämnda litt. kan så väl med

30.

FRYKSÄNDE, VITSAND OCH LEKVATTNET.

inegor som skogsmark och växande skog komma att belöpa sig vid skeende laga hemmans klyfning, hvilka egendomslotters gränser å hemmanskartan nu utmärkta utgöra i söder och vester Vasserud i öster Ohlebyelfven, i norr hemmansegarne Nils Perssons och Nils Levins i Önnerud skiften, med undantag af IV2 öre skatt i litt. C, tillhörig Karin Torberg och egolotten Oxsten med dertill hörande skatt i litt. D mot en vid kyrkostämman med Fryksände och Hvitsands församlingar den 12 sistlidne februari öfverenskommen köpesumma af femton tusen (15,000) kronor samt med följande vid köpet fastade vilkor i öfrigt. l:o. Fastigheten tillträdes den 1 maj 1891 under de vilkor som i mom. 12 omnämnes, då säljaren skall hafva helt och hållet utrymt densamma och på egen bekostnad bortskaffat alla hus som ej i köpet ingå. 2:o. Med köpet följa utan serskild betalning nedannämnda å fastigheten uppförda h u s : loge med 2:ne lador och fähus under samma tak, spanmålsmagasin med drängstuga, hushållskällare med brygghus och mjölkkammare, hemlighus, svinhus och dermed förenadt vagnslider samt trädgårdspaviljong och vattenledning. 3:o. Säljaren förbinder sig att, såvida och så snart detta köpekontrakt varder af Kongl. Maj:t godkändt, på egen bekostnad låta verkställa all på egendomen behöflig laga hemmansklyfning samt att vid köpeskillingens erläggande tillhandahålla gravationsbevis, och att, sedan liqviden blifvit behörigen fullgjord, utfärda qvitteradt köpebref samt aflemna åtkomsthandlingar, kartor, beskrifningar och öfriga egendomen rörande handlingar. 4:o. Säljaren förbinder sig i öfrigt att stånda hemul efter lag. 5:o. Full liqvid för egendomen erlägges, så snart de i mom. 3 omnämnda vilkor blifvit af säljaren fullgjorda och de af Kongl. Maj:t utlofvade medlen till komministersgårds inköp i Fryksände och Hvitsand blifvit disponibla; dock af dragés från köpeskillingen den vid afträdesdagen återstående skulden å egendomens under 1889 tagna hypotekslån af 1,500 kronor, hvilket lån af köparen öfvertages. 12:o. Detta köpekontrakt gäller intill dess Kongl. Maj:t i fråga om komministersboställets inköp nådigst resolverat och endast under den förutsättning att Kongl. Maj:t till afhandlingen lemnar bifall. Af detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade, hvaraf säljare och köpare undfå hvar sitt. Fryksände den 29 maj 1890. G. Håkansson, säljare. Med ofvanstående kontrakt förklara vi oss till alla delar nöjda, underkasta oss dess bestämmelser och förbinda oss att detsamma noggrant fullgöra. Fryksände som ofvan. På Fryksände och Hvitsands församlingars vägnar enligt

30.

FRYKSÄNDE,

VITSAND

OCH

LEKVATTNET.

dagens kyrkostämmas uppdrag. Joh. Pollack, adr. Torsby. N. Pehrsson, adr. Önnerud, Torsby. P . Sahlström, Utterbyn, Torsby. Olof Jönsson, Hvitsand, Kjellingrud. Olof Eriksson, Asped, Hvitsand. P å en gång närvarande vittnen. Gösta Larsson, adr. Torsby. Olof Nilsson, adr. Torsby.» dels i bestyrkt af skrift ett den 30 maj 1872 för G. Håkansson utfärdadt fastebref å 59 öre 4 /IB pgr skatt af hemmanet Önnerud. P å grund af livad sålunda förekommit, fann h.r:n skäligt meddela Fryksände och Hvitsands församlingar lagfart å 57 öre 4 1 3 /i5 pgr skatt af hemmanet Önnerud i Fryksände s:n med i köpekontraktet angifvet läge, hvilken fastighet de enligt ofvan intagna köpebref af den 7 oktober 1891 för 15,000 kronor samt vilkor i öfrigt enl. köpekontrakt köpt af G. Håkansson. Ur renoverade lagfartsprotokollet hos Svea hovrätt. 5.

Fryksdals övre tingslags lagfartsprotokoll den 1 december 1891, enligt vilket lagfart meddelats å till komministersboställe i Vitsand inköpta 24 öre skatt av skattehemmanet 1/8 mantal Aspe nr 1 och 8 öre skatt av skattehemmanet 1 mantal Överbyn nr 1. § 1 4 1 . S. D. Genom t. f. länsmannen P . Joh. Björner söktes lagfart på grund af detta »Köpebref. Till Fryksände och Hvitsands församlingar försäljer undertecknad härmed 24 öres skatt i Asped och 8 öres skatt i Öfverbyn båda hemmanen kronoskatte och belägna i Hvitsands socken Fryksdals öfre tingslag af Vermlands län mot en betingad och till fullo betalt köpesumma fjorton tusen (14,000) kronor, hvilka härmed varda qvitterade; alltså afhänder jag mig ofvannämnde egendom och tillegnar densamma köparne att everldeligen ega och besitta med allt livad dertill lyder och lagligen tillvinnas kan, samt med åberopande af de serskildta bestämmelser köpekontraktet af den 3:dje september 1890 i öfrigt innehåller, ståndande jag för öfrigt heniul enligt lag, försäkras af Asped den 24 november 1 8 9 1 . J. Sundén. J. Sundéns egenhändiga namnteckning bevittnas af oss på en gång närvarande vittnen Aug. Hedberg. Isak Schullström.» som upplästes; hvarefter företeddes: l:o) ett så lydande » Köpekontrakt. Jag J. Sundén upplåter och försäljer till Fryksände och Hvitsands församlingar mina ägande 24 öre skatt i Asped och 8 öre skatt i Öfverbyn i

30.

FRYKSÄNDE,

VITSAND

OCH

LEKVATTNET..

353 Hvitsands socken, Fryksdals härads öfre tingslag, enligt 1854 års laga skiftes karta upptagna för Asped under litt. Z och för Öfverbyn under litt. N, innehållande dessa båda egendomar, som nu ligga i ett skifte, uti areal af inegor 46 tunnland 8 6 /io kappland, deraf minst 42 tunnland åker, det öfriga tomter, vägar och åbackar samt 140 tunnland 25 2 /io kappland skogsmark, hvaraf 98 tunnland 27 3 /io kappland öster om och gränsande till inegorna, eller hela den så kallade hemskogen utom torpet Brattbacken och 41 tunnland 29 9 /io kappland gränsande intill samma inegor på västra sidan, mot en köpesumma af fjortontusen (14,000) kronor, samt med följande vid köpet fastade vilkor i

öfrigt. 1. Fastigheten tillträdes den l:ste maj 1 8 9 1 , under de vilkor som i mom. 12 omnämnas, då säljaren skall hafva helt och hållet utrymt densamma och på egen bekostnad bortskaffat klensmedjan, som ej i köpet ingår. 2. Med köpet följa utan serskildt betalning nedannämda å fastigheten i Asped uppförda hus, manbyggnad, 2:ne logar 3:ne läder, stall och foderlada, redskapsskjul och vedskjul, dessa uthus under ett tak, stenladugård, uppförd 1880 och rymmande 15 nötkreatur, samt spanmålsmagasin och hushållskällare jemte svinhus och hemlighus, allt lågt brandförsäkradt för 6,000 kronor. 3. Säljaren förbinder sig att vid köpeskillingens erläggande tillhandahålla grafvationsbevis och att, sedan liqviden blifvit behörigen fullgjord, utfärda qvitteradt köpebref samt aflemna åtkomsthandlingar. 4. Säljaren förbinder sig i öfrigt att och stånda hemul enligt lag. 5. Full liqvid för egendomen erlägges, så snart de i mom. 3 omnämda vilkor blifvit af säljaren fullgjorda, och de af Kongl. Maj:t utlofvade medlen blifvit disponibla. Något lån eller någon sort grafvation finnes ej i denna egendom. 12. Detta köpekontrakt gäller intill dess Kongl. Maj:t i fråga om komministerboställens inom pastoratet inköp nådigst resolverat, och endast under den förutsättning att Kongl. Maj:t till afhandlingen lemnar bifall. Af detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade, hvaraf köpare och säljare undfå hvar sitt. Fryksände kyrka den 3 september 1890. J. Sundén, säljare. Med förestående kontrakt förklara vi oss till alla delar nöjda, underkasta oss dess bestämmelser och förbinda oss, att detsamma noggrant fullgöra. Fryksände kyrka som of van. P å Fryksände och Hvitsands församlingars vägnar enligt dagens kyrkostämmas uppdrag. P . Sahlström. N. Pehrsson. J. Wåhlstedt. Ernst Hollender. Bevittnas af: O. Norström. O. Kähr. J. P . Thorstenson.» 3785 19

30.

FRYKSÄNDE, VITSAND OCH LEEVATTNET.

2:o) ett den 31 juli 1875 för J . Sundén utfärdadt fastebref å 30 öre skatt af hemmanet Asped; och 3:o) ett den 1 oktober 1889 för J. Sundén utfärdadt lagfartsbevis å 14 öre 4 pgr skatt af hemmanet Öfverbyn. P å grund af hvad sålunda förekommit, fann h.r:n skäligt meddela Fryksände och Hvitsands församlingar lagfart å 24 öre skatt af hemmanet Asped och 8 öre skatt af hemmanet Öfverbyn båda i Hvitsands socken med i köpekontraktet angifvet läge, hvilken egendom de enligt ofvan intagna köpebref af den 24 november 1891 för 14,000 kronor samt vilkor i öfrigt enligt köpekontrakt tillhandlat sig af förre nämdemannen J. Sundén. Ur renoverade lagfartsprotokollet hos Svea hovrätt. 6.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 21 september 1894 angående bidrag för inköp och bebyggande av komministersboställena i Fryksände och Vitsand. Oscar etc. Hos Oss hafva Fryksände och Hvitsands församlingar i underdånighet anhållit att ej mindre utbekomma redan genom nådigt bref den 2 april 1891 vilkorligt beviljadt bidrag från presterskapets löneregleringsfond för anskaffande af boställen åt komministrarne i dessa församlingar än äfven erhålla ett ytterligare understöd af 22,150 kronor till betäckande af de med boställenas bebyggande och fullständiga iordningsställande erforderliga kostnader; uti hvilket ärende förekommit: att Fryksände och Hvitsands församlingar genom utsedda ombud i nu föreliggande underdåniga ansökning dels anhållit, det Oss täcktes förklara hinder ej möta för utbetalande till församlingarna af de i nådiga brefvet den 6 juli 1877 omförmälda 30,000 kronor, till stöd för hvilken anhållan åberopats ansökningen bilagda handlingar, utvisande, att beträffande det tillämnade komministersbostället i Fryksände församling G. Håkansson genom köpebref den 7 oktober 1891 för en köpeskilling af 15,000 kronor till församlingarne försålt 57 öre 4 1 3 / i 5 penningar skatt i hemmanet Önnerud n:o 1, af hvilket skattetal 49 öre 2 0 1 3 / i 5 penningar motsvarade jord, som uttagits genom en af kommissionslandtmätaren S. A. Odqvist, enligt Yår befallningshafvandes förordnande, med biträde af gode män förrättad hemmansklyfning, som Fryksdals öfre tingslags egodelnings rätt den 16 februari 1892 faststält, och 7 öre 8 penningar skatt belöpte å det G. Håkansson tillhöriga området under litt. M å kartan öfver laga skiftet af hemmanet, då boställets hela jordinnehaf uppginge till 33 tunnland 6,4 kappland inrösningsjord, 74 tunn-

30.

FRYKSÄNDE, VITSAND OCH LEKVATTNET.

land 6 kappland skog och 5 tunnland 29,6 kappland afrösningsjord och. impedimenter; att häradsrätten den 1 december 1891 meddelat församlingarne lagfart å denna fastighet; samt att densamma häftade, förutom för andel i ett sjösänkningslån, enligt företedt gravationsbevis för ett lån af 1,500 kronor med ränta m. m. till Vermlands hypoteksförening, hvilket sistnämnda lån församlingarna genom utsedda ombud sökt och erhållit direktionens för hypoteksföreningen medgifvande att i förtid inbetala, hvarefter församlingarna förbundit sig att fullgöra detta efter utfåendet af nu förväntade belopp; samt beträffande det tillämnade komministersbostället i Hvitsands församling, att J. Sundén genom köpebref den 24 november 1891 för en köpeskilling af 14,000 kronor till församlingarne försålt 24 öre skatt i hemmanet Aspe n:o 1 och 8 öre skatt i hemmanet Öfverbyn n:o 1, af hvilka skattetal det förra belöpte å ett område under litt. Z å byns laga skiftes karta om 34 tunnland 15,2 kappland inegor och 140 tunnland 25,2 kappland skog och det senare å ett område under litt. N å skifteskartan om 11 tunnland 25,4 kappland inegor, hvilka hemmansdelar enligt vederbörliga gravationsbevis den 1 juli 1891 och den 12 augusti 1893 icke vore besvärade af någon inteckning; hvarjemte Fryksdals öfre tingslags häradsrätt den 1 december 1891 å dem meddelat församlingarna lagfart; dels tillika hemstält, att Oss täcktes, med afseencle å de dryga utgifter, som församlingarna redan måst vidkännas och ytterligare hade att vänta för nya byggnadsföretag, och de betungande utgifterna till kommun, kyrka, skola och presterskap, i öfverensstämmelse med hänvisningen i nådiga beslutet den 6 juli 1877, bevilja församlingarne ett ytterligare understöd af 22,150 kronor till betäckande af kostnaderna för komministersboställenas bebyggande och fullständiga iordningställande för sitt ändamål; att i anledning häraf ej mindre kyrkoherden i Fryksände pastorat, komministern i Lysviks församling och kapellpredikanten i Lekvattnets kapell samt tillförordnade komministrarne i Fryksände och Hvitsands församlingar blifvit hörde än äfven domkapitlet och Yår befallningshafvande med underdåniga yttranden inkommit, hvarjemte öfverlemnats instrumenten öfver laga syner, som förrättats å de blifvande boställena den 10 och den 11 oktober 1893; att I uti häröfver den 14 november 1893 afgifvet utlåtande dels hemstält, att det ursprungligen utfästa beloppet 30,000 kronor måtte till församlingarna ur presterskapets löneregleringsfond utbetalas, dock under förbehåll att församlingarne, utöfver dem redan genom nådiga brefvet den 2 april 1891 ålagd skyldighet att låta på sin bekostnad hålla laga syner å boställena vid blifvande boställshafvares tillträde, tillförbundes att af köpeskillingen för hemmansdelen i Önnerud innehålla så stort belopp, som motsvarade ett mot inteckning i fastigheten af Yermlands hypoteksförening beviljadt lån, att efter

30.

FRYKSÄNDE, VITSAND OCH LEKVATTNET.

detta låns betalande, så snart ske kunde, vidtaga åtgärd för dödande af inteckningen samt att ofördröjligen låta upprätta karta med beskrifning öfver det nya komministersbostället i Hvitsand, dels afgifvit följande förslag beträffande erforderliga förändringar i jordeboken, nemligen att det nya komministersbostället i Fryksände skulle upptagas i jordeboken såsom särskildt liemman af skatte natur under namn af Önnerud n:o 2 med ett dess skattetal efter 960 skatteöre å ett helt mantal i det närmaste motsvarande VIG mantal samt med anteckning såväl om dess egenskap af komministersboställe som att detsamma deltoge i återbetalningen af det ursprungligen för G. Håkanssons skattetal i jordeboken antecknade belopp af statslånet för sänkning af sjön Hänsjön; att mantalet för hemmanet Önnerud n:o 1 skulle nedsättas till 7 /i6 och anteckning göras vid begge hemmanen, att de gemensamt ansvarade för det gamla hemmanets rotering; att komministersbostället i Hvitsand skulle uppföras i jordeboken bland hemman af skatte natur under namn af Aspe n:o 2 med Va o mantal och anteckning om hemmanets egenskap af komministersboställe; att mantalet å hemmanet Aspe n:o 1 skulle nedsättas till Vio och å hemmanet Öfverbyn n:o 1 till 119 /i2o och anteckning göras för alla tre hemmanen, att de innehade egenskap af gästgifvaregård och gemensamt ansvarade för de två gamla hemmanens rotering samt att hvarje det gamla hemmanets grundskatt skulle fördelas mellan detta och de utbrutna komministersboställena efter belöpande mantal och med stadgad afskrifning, dels ock tillstyrkt, att församlingarnes anhållan om ett ytterligare understöd af 22,150 kronor måtte bifallas och beloppet anvisas till utgående från Fryksände pastorats regleringsfond; att samtliga till Fryksände pastorat hörande församlingar lemnats tillfälle att yttra sig öfver de af Eder föreslagna vilkoren för de begärda medlens utbekommande och clervid-förklarat sig villiga att ikläda sig de förpligtelser, Yi kunde finna goclt ålägga dem för att komma i åtnjutande af de bidrag, hvarom i den underdåniga ansökningen förmäldes; att Vårt statskontor i afgifvet underdånigt utlåtande beträffande till utgående från presterskapets löneregleringsfond af sedda 30,000 kronor i hufvudsak instämt med Eder samt, beträffande församlingarnes anhållan om 22,150 kronor derutöfver till betäckande af ytterligare utgifter för hemmanens bebyggande m. m., ur de handlingar, som lågo till grund för Yårt den 2 april 1 8 9 1 lemnade medgifvande att inköpa dessa hemman till komministersboställen, och särskildt det protokoll, som hållits vid sammanträde den 12 februari 1890 med de för inköp af boställen utsedde komiterade, anfört, att nybyggnad af sätesbyggningen å Önnerud med taxeringsvärde af 8,980 kronor beräknats kosta 5,000 kronor, flyttning och ombyggnad af åtskilliga uthus 200 kronor, samt inredning af stall och fårhus 220 kronor, hvaremot de öfriga uthusen

30.

FRYKSÄNDE,

VITSAND

OCH

LEKVATTNET.

å samma hemman befunnits vara i utmärkt skick och mycket rymliga, samt att sätesbyggningen å Asped med taxeringsvärde af 5,600 kronor tarfvade ombyggnad »för den dåliga grundens skull» och öfriga hus nybyggnad, hvilka byggnadsarbeten beräknats kosta 8,000 kronor; och har statskontoret, enär vid jemförelse mellan dessa beräkningar och de kostnader, som i ansökningshandlingarna uppgåfves hafva åtgått för dessa hemmans bebyggande, befunnes, att de verkliga utgifterna öfverstigit de beräknade med icke mindre än 5,580 kronor för Önnerud och 2,500 kronor för Asped, hvartill komme räntor 650 kronor, samt lagfarts- och diverse omkostnader, tillsammans 1,000 kronor, vid detta förhållande och då de af församlingarna nu företedda handlingar icke lemnade någon som helst ledning till bedömande i hvad mån så dryga omkostnader, hvilka för öfrigt icke syntes stå i skäligt förhållande till hemmanens afkastningsförmåga och en komministers aflöningsförmåner i öfrigt, varit af verkligt behof påkallade, ansett sig icke kunna tillstyrka beviljande af större del af det nu ifrågasatta ytterligare bidraget än hvad som motsvarade de af bemälde komiterade beräknade nettoutgifterna för om- och nybyggnader å boställena eller tillhopa 13,420 kronor, hvilket belopp, dock i anseende dertill att statskontoret redan tillstyrkt utbetalning från presterskapets löneregleringsfond af 30,000 kronor eller 1,000 kronor mer än de i köpekontrakten bestämda köpeskillingarne borde nedsättas till 12,420 kronor, att utgå från »Fryksände pastorats regleringsfond»; samt att församlingarna härefter med ytterligare en skrift inkommit. Yid föredragning af detta ärende hafve Vi funnit godt i nåder medgifva, att utaf det till utgående från presterskapets löneregleringsfond utlofvade bidrag af högst trettio tusen kronor till boställenas inköp och bebyggande må till församlingarna utbetalas tjuguåtta tusen fem hundra kronor genast samt återstoden ett tusen fem hundra kronor, sedan styrkt blifvit, att det i hemmansdelen Önnerud qvarstående hypotekslånet blifvit till fullo guldet och den till säkerhet för detta lån lemnade inteckning i behörig ordning dödad, dock med skyldighet för församlingarna att ansvara för de i syneprotokollen den 10 och 11 oktober 1893 omförmälda förbättringar å hus och hägnader samt att låta på sin bekostnad af vederbörande landtmätare upprätta karta med beskrifning öfver det nya komministersbostället i Hvitsand; och hafve Vi i sammanhang härmed i nåder gillat det af eder framlagda förslag beträffande omförmälda boställens upptagande i jordeboken. Beträffande derefter församlingarnas anhållan att såsom vidare erforderligt understöd till betäckande af ytterligare utgifter för hemmanens bebyggande m. m. komma i åtnjutande af tjugutvå tusen ett hundra femtio kronor hafve Vi funnit skäligt att berörda ansökan endast i så måtto bifalla, att till bestridande af kostnaderna för åbyggnadernas uppförande må utöfver de ett tusen

30.

FRYKSÄNDE,

VITSAND

OCH

LEKVATTNET.

kronor, som efter liqviderandet af boställsköpen återstå af det från löneregleringsfonden anvisade beloppet, af Fryksände pastorats regleringsfond utgå fjorton tusen kronor. Hvilket etc. Stockholms slott den 21 september 1894. Ur originalet hos kammarkoll. 7.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 19 september 1849 angående bildandet av Bogens och Lekvattnets kapellförsamlingar med mera. Oscar etc. Sedan, i anledning af gjord framställning om behofvet af serskilda capellförsamlingar i de till Carlstads stift hörande, från sockenkyrkorna aflägsna finnmarker, rikets ständer vid 1840 och 1841 årens riksdag för nämnde ändamål beviljat ett extra statsanslag af sextusen riksdaler att af riksgälds contoret tillhandahållas, för att enligt Yår nådiga disposition i berörda af seende användas; hafve Vi under den 22 augusti 1843 i nåder anbefallt Yår befallningshafvande i Carlstads län samt consistorium i Carlstads stift att uppgöra bestämdt förslag till ett eller flere nya capell inom Yermlands finnmarker, med uppgift å de hemman och lägenheter, som skulle bilda capelllagen, hvilket förslag efter vederbörande församlingars hörande borde underställas Yår nådiga prof ning, samt derjemte förordnat, dels att kostnadsförslag och ritning till de nya capellbyggnaderna skulle till Oss insändas, och dels att yttrande tillika skulle meddelas i fråga om inköp af boställe för den eller de capellpredikanter, som Yår befallningshafvande och consistorium ansåge behöflige jemte uppgift å de bidrag af allmänna medel, som till aflöning för capellpredikanten och den lägre kyrkobetjeningen kunde vara erforderlige. Till åtlydnad häraf hafva förbemälde Yår befallningshafvande och consistorium, efter vidtagna förberedande åtgärder, uti gemensam skrifvelse den 4 september 1844 till Oss öfverlemnat de sålunda infordrade förslagen och dervid, ibland annat, underdånigst hemställt, att tvänne nya capell måtte i Yermlands finnmarker å dertill utsedda platser anläggas, det ena, under benämning af Bogens församling, vid hemmanet Bogen i norra delen af Gunnarskogs socken, beläget 3 mil från Gunnarskogs kyrka och Va mil från norrska gränsen, och det andra med namn af Lekvattnets församling i nordvestra delen af Fryksände socken; hvarförutan landshöfdingen Oldevig och biskopen Agardh uti serskild till Oss ingifven skrift underdånigst anhållit, det Yi måtte från de till detta ärende hörande öfriga frågorna afskilja samt först afgöra den om ställena för de blifvande kyrkorna, hvarigenom biskopen kunde blifva i tillfälle att ofördröjligen på dessa ställen inviga begrafningsplatser samt förordna om barnens döpelse på vissa bestämda dagar, i hvilket fall, med

30.

FRYKSÄNDE, VITS AND OCH LEKVATTNET.

3o9

biträde af redan varande presterskap, de för en mängd aflägset boende finnmarksåboer hittills oundvikliga svårigheter vid barndop och begrafningar kunde afhjelpas. Med afseende å hvad sålunda blifvit anfört hafve Vi, enligt till Yår befallningshafvande och consistorium den 15 October 1844 aflåten nådig skrifvelse, funnit godt förordna, att ifrågavarande tvänne nya capell skola framdeles uppföras å de af Vår befallningshafvande och consistorium föreslagna platser, vid hemmanen Bogen och Lekvattnet, hvarest stiftets biskop egde att inviga begrafnirtgsplatser, utan afvaktan å capellbyggnadernes företagande; hvarjemte Vi, före ärendets slutliga pröfning, ville deröfver inhemta Edert underdåniga utlåtande. Detta utlåtande, som, enligt eder uppgift, blifvit fördröjdt genom en långvarig skriftvexling emellan eder och Vår befallningshafvande i Carlstad, för utredning af yppade skiljaktigheter emellan jordeboken och mantalslängderna samt Vår befallningshafvandes och consistorii underdåniga förslag till bildande af den till hvardera af ofvannämnda capell hörande församling, inkom till Oss först den 6 februari 1847 och innefattar jemte hufvudsakligt tillstyrkande af bifall till nyssberörda förslag, tillika underdånig hemställan, att ytterligare erforderliga medel för utförandet deraf måtte af rikets näst sammanträdande ständer äskas. Med föranledande häraf afläto Vi den 16 april 1847 till Vår befallningshafvande och consistorium nådig befallning att skyndsamligen inkomma till Oss med uppgift å den summa, som förslagsvis och så vidt då kunde bedömas vore erforderlig för de blifvande capellansboställenas i Bogen och Lekvattnet förseende med lämplig åbyggnad; i sammanhang hvarmed Vi äfven förständigade consistorium i Carlstads stift, att låta uppgöra och till Oss insända ritningar och kostnadsförslag till kyrkobyggnaderne i meranämnde båda capellförsamlingar. Sedan till följd häraf landshöfdingen Oldevig uti underdånig skrifvelse den 29 september 1847 till Oss öfverlemnat ej mindre särskilda, på föreskrifterna i kongl. resolutionerna på allmogens besvär af 1 augusti 1727 och på presterskapets besvär af den 10 augusti 1762, rörande hus, hvilka å prestgårdar böra finnas, grundade förslag, slutande sig, det ena öfver prestgårdsbyggnaden vid dertill af bruksidkaren J. Mitander skänkta Veordels hemmanet Lilla Bogen i Gunnarskogs socken med en summa af 2,800 rd:r banco, och det andra öfver lika beskaffad byggnad å ännu icke bestämd plats i Lekvattnets capellförsamling inom Fryksände socken med 2,500 rd:r banco, hvilka kostnadssummor landshöfdingen Oldevig dock ansett böra beräknas till lika belopp eller 2,800 rd:r för hvardera bostället, tillsammans 5,600 rd:r banco, än äfven

30.

FRYKSÄNDE, VITSAND OCH LEKVATTNET.

hafve Yi hos rikets sednast församlade ständer gjort nådig framställning om ytterligare erforderlige medel för att tillvägabringa inrättandet af omförmälda 2:ne capellförsamlingar inom Yermlands finnmarker; och hafva rikets ständer, enligt underdånig skrifvelse den 20 October 1848, beslutit att till inköp af boställe åt predikanten i Lekvattnets capellförsamling anslå för en gång en summa af ett tusen riksdaler samt att för bebyggande af prestboställena i Bogens och Lekvattnets capellförsamlingar anvisa likaledes för en gång fem tusen sexhundra riksdaler, emot förbindelse för socknemännen att boställenas åbyggnad sedermera i all framtid behörigen underhålla, hvilka tvänne anslagssummor böra af riksgälds contoret jemlikt Vår nådiga disposition och förordnande utbetalas, äfvensom rikets ständer till anönande af predikanterne i merberörde båda capellförsamlingar å ständig stat beviljat och uppfört för hvardera 400 rd:r eller tillsammans åtta hundra riksdaler årligen; om hvilket allt Yi uti nådig skrifvelse den 17 november sistlidet år Yår befallningshafvande och consistorium förständigat. Yi hafve sedermera — — — — — och som — — — — — hafve Yi ansett Oss nu vara i tillfälle att förevarande ärende i ett sammanhang till slutlig nådig pröfning företaga. I sådant hänseende och beträffande först frågan om bildandet af den till hvardera capellet hörande församling hafve Yi, efter inhemtande af hvad handlingarne i detta ärende innehålla, funnit skäligt att, i öfverensstämmelse med hvad I underdånigst föreslagit, i nåder förordna, att Bogens capellförsamling skall utgöras af följande hemman och lägenheter jemte folkmängd enligt 1845 års mantalslängder, nemligen: i Jösse härad och Gunnarskogs socken: samt i Eda socken: och att Lekvattnets capellförsamling skall bestå af: i Fryksdals härad och Fryksände socken: samt i Östmarks socken: kommande alltså dessa hemman och lägenheter att afskiljas från Gunnarskogs, Eda, Fryksände och Östmarks socknar; i följd hvaraf jemväl, så snart de nya capellförsamlingarne företaga uppförandet af sina egna kyrkor, deras medlemmars byggnads- och underhållsskyldighet i afseende på så väl de äldre kyrkor, till hvilka de förut hört, som dessa kyrkosocknars prestboställen och öfriga allmänna byggnader, skall alldeles upphöra; — — — — — — — —

30.

FRYKSÄNDE,

VITSAND

OCH

LEKVATTNET.

361 Vid behandling af den härefter förekomna frågan om boställens anskaffande åt blifvande predikanter i Bogens och Lekvattnets capell-församlingar, hafve Vi med tillfredsställelse inhemtat, att bruksegaren J. Mitander till capellansboställe i förstnämnda församling förärat ett sextiondedels mantal Lilla Bogen att under full egande-rätt capellförsamlingen tillhöra; och som bemälde bruksegare uti en vid handlingarne bilagd skrift af den 6 augusti 1844 tillika åtagit sig att låta utbryta, afskilja och på charta affatta nämnde mantal till inegor och utmark af uppgifven 200 tunnlands arealrymd; hafve Vi följaktligen funnit något anslag af allmänna medel dertill icke vara erforderligt. I afseende åter på capellansbostället i Lekvattnets församling, till anskaffande hvaraf capellboerne åtagit sig att lemna bidrag, hafva rikets ständer, såsom här ofvan är omförmäldt, anslagit och å riksgälds contoret anvisat för en gång en summa af ett tusen riksdaler till inköp af en till berörde capellansboställe lämplig hemmansdel; och hafve Vi fördenskull bemyndigat Vår befallningshafvande att, när Lekvattnets capellförsamling föranstaltat om köpslut rörande sådan lägenhet, till värdet motsvarande minst ett tusen riksdaler, och är i behof att för ändamålet begagna ifrågavarande anslag, då detsamma i stats contoret utbekomma, för att vederbörande tillställas; hvarom Vi nu vilje stats contoret förständiga jemte det Vi hos fullmäktige i riksgälds contoret äska, att beloppet må, uppå stats contorets reqvisition, utbetalas. Som rikets ständer likaledes för en gång beviljat en summa af femtusen sexhundra riksdaler att användas till bebyggande af capellansboställena i Bogen och Lekvattnet emot framtida underhållsskyldighet å capell-lagens sida, såsom förut är anmärkt; så anbefalle Vi nu stats contoret att hos fullmägtige i riksgälds contoret, hvilka i serskild nådig skrifvelse härom underrättas, utrequirera nyssberörde summa för att, emellan de båda capell-lagen jemt fördelad, uppå skeende anmälan, till Vår befallningshafvande för vederbörandes räkning anordnas, i den mån sådant är för byggnadskostnadernes bestridande erforderligt. Då Vi, lika med hvad landshöfdingen Oldevig och biskopen Agardh uti underdånig skrifvelse af den 24 september 1844 yttrat, anse lämpligt att, utan afbidan af kyrkornas färdigbyggande, capellpredikanter må varda utsedde, med skyldighet att vistas inom capellförsamlingarne, för att närmare vårda sig om folkets och synnerligen barnens undervisning samt förrätta gudstjenst på sådane lägenheter, som dertill kunna tills vidare upplåtas; så och då, i fråga om sättet för capellpredikanternes antagande, Lekvattnets capell-lag vid sockenstämma den 11 augusti 1844 uttryckt önskan att få, utan upprättadt förslag, sjelf välja sin predikant, hvaremot Bogens capell-lag i detta ämne icke sig yttrat, anbefalle Vi nu consistorium i Carlstads stift, att i nyssberörda fråga afgifva underdånigt utlåtande; egande de blifvande capellpredikanterne att i fastställd ordning uppbära det lönanslag, fyrahundra riksdaler banco årligen, 3785 19

30.

FRYKSÄNDE,

VITSAND

OCH

LEKVATTNET.

som rikets ständer för hvardera af dem å riksstatens åttonde hufvudtitel uppfört, med för öfrigt lemnad rättighet åt capellpredikanten i Bogen att genast från tillträdet till befattningen åtnjuta den comministerslön, som utgår af de hemman och lägenheter, hvilka utgöra Bogens capell-lag, på sätt dels vid sockenstämman i Eda församling den 5 augusti 1844 blifvit af comministern derstädes medgifvit, dels vid tillsättningen af comministraturen i Gunnarskogs församling är vordet föreskrifvet, och med capellpredikanten i Lekvattnets församling likaledes förbehållen rätt att, efter nuvarande comministrars i Fryksände och Östmark afgång, uppbära den lön, som desse haft att påräkna af de hemman och lägenheter, hvilka utgöra Lekvattnets capellförsamling och hvarom sockenstämmoprotocollet för den 11 augusti 1844 lemnar närmare upplysning. — — —- — — — — — — — — — — — — — Stockholms slott den 19 september 1849. Ur originalet hos hammarkoll.

Köpebrev den 4 juni 1850, varigenom 8 öre 74/30 penningar skatt av skattehemmanet % mantal Södra Lekvattnet nr 1 inköpts till kapellpredikantsboställe i Lekvattnet. Till boställe för predikanten i Lekvattnets kapellförsamling upplåter och försäljer undertecknad åtta öre sju 4/3odels penningars skatt i ett åttondedels krono skatte hemmanet S:a Lekvattnet, Fryksdals härads öfra tings lag emot en öfverenskommen och, genom uthändigade förbindelser, denne dag till fullo liquiderad köpesumma ett tusende sexhundrade sextio sex riksdaler trettio två skillingar banko, varande villkoren vid denna egendoms försäljning och tillträdande genom särskilt köpekontrakt närmare bestämde; hvadan jag densamma mig och min rätts innehafvare afhänder samt tillförbinder mig hemuls skyldighet enligt lag; försäkras. Mårbacken den 4 juni 1850. Jan Jansson i Sö. Lekvatten. Egenhändiga underskriften bevittna: ' Carl Eobsahm. L. G. Carlmark. § 177. Ar 1851 den 2:dre maj, vid lagtima vintertinget med Fryksdals öfre tingslag blefvo åtta öre 74/3o:dels pg:r s:rmt skatt i hemmanet Södra Lekvattnet, för Lekvattnets kapellförsamling upbudne 1 g; betygar På härads rättens vägnar. C. Wikström.

30.

§ 34. betygar

§ 54. betygar

FRYKSÄNDE, VITSAND OCH LEKVATTNET.

363 År 1851 den 17 oct. upb

2 g;

P å härads rättens vägnar. A. J. Pihlgren. Ar 1852 den 6 mars upb

3 g;

På härads rättens vägnar. C. Wikström. Efter originalet i kyrkans arkiv.

31.

LYSVIK.

31. Lysvlk. Lys vik, som tidigare utgjorde annexförsamling — med egen komminister från år 1727 x) — till Fryksdals, sedermera Fryksände pastorat, avskildes till eget gäll genom kungl. brev den 2 februari 1912. I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt 1912 års ovannämnda kuDgl. brev innehar kyrkoherden såsom boställe förutvarande komministersbostället Ve mantal Skäggegård jämte lägenheten Kyrksätern eller Kyrkängen, vilket boställe skulle av pastoratet förses med alla för ett kj^rkoherdeboställe erforderliga åbyggnader för att sedan byggas och underhållas enligt lag 2 ). Skäggegård

Genom köpebrev den 11 april 1772 inköpte Lysviks sockens jordägare till boställe åt komministern för 940 daler silvermynt Ve mantal av skattehemmanet 1 mantal Skäggegård nr 1 och erhöllo den 18 april 1774 laga fasta därå 3 ). Bostället har i kameralt avseende utbrutits från hemmanet Skäggegård nr 1 och i nu gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen, såsom I/G mantal Skäggegård nr 2. Av medel, som lämnats i ersättning för ett till Kil—Fryksdalens järnväg i anspråk taget område från bostället, har bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond å 1,515 kronor, vara boställshavaren uppbär den årliga ränteavkastningen. K y r k s ä t e r n n r 1. Enligt sockenstämmoprotokoll den 14 juni 1752 innehade komministern en Lysviks kyrka tillhörig utskog eller säterplats, kallad Kyrk*) F ö r u t hade Fryksände och Lysvik gemensam komminister (Hammarin II: 112 f.). ) Enligt k. brev den 22 jan. 1915 har församlingen för fullgörande av denna byggnadsskyldighet u r Fryksände pastorats regleringsfond erhållit ett bidrag av 3,000 kronor (se sid. 342). 3 ) Bil. 1. 2

31.

LYSVIK.

sätern eller Kyrkängen, vilken han fortfarande utan avgift skulle få nyttja »såsom ett understöd i stället för något boställe» 1 ). Sedan komministerns lön förbättrats med 6 tunnor havre 2 ), beslöt församlingen år 1756 att utarrendera Kyrksätern till den mestbjudande. Efter någon tid synes den emellertid åter hava upplåtits till komministern, ehuru emot avgift. Å sockenstämma den 22 augusti 1819 beslöt nämligen församlingen att överlämna densamma till dåvarande komministern »at under sin tid, som präst i Lysvik fritt begagna och disponera i likhet med hans företrädare, emot den vanliga afgiften til kyrkan en rdr 32 sk. banko» 3 ). Kyrksätern innehades därefter av komministrarna emot nyssnämnda avgift 4 ), men sedan den genom 1912 års kungl. brev uttryckligen anslagits till boställe åt kyrkoherden, utgår numera ingen avgift därför till kyrkan. Kyrkans äganderätt till Kyrksätern, vilken — troligen i senare hälften av 1500-talet eller förra hälften av 1600-talet — uppgives hava lämnats såsom pant för kläde till ett par strumpor, som en piga i Skäggegård erhållit av kyrkan B ), har bekräftats genom Svea hovrätts dom den 13 juni 1851 6 ). Denna kyrkojord har i gällande jordebok införts såsom en lägenhet av skatte natur med anteckning »tillhör Lysviks kyrka» och benämnes Kyrksätern nr 1 7 ). Boställshavaren och församlingens kyrkokassa äga jämlikt K. M:ts beslut den 31 december 1890 och den 12 september 1919 under nu gällande lönereglering uppbära hälften vardera av behållna skogsavkastningen från Skäggegård och Kyrksätern.

x ) Bil. 2. Denna kyrkojord, som i äldre tider även benämndes Näverängen, innehades på 1600-talet av kyrkoherdarna i Fryksdalen (Fryksdals härads dombok den 11—13 m a r s 1652 och den 28—29 maj 1669). 2 ) Enligt en av domkapitlet den 17 febr. 1748 fastställd förening skulle dessa 6 t u n n o r havre erläggas av komministern i Fryksände emot det komministern i Lysvik och Lysviks församling avsade sig allt anspråk på komministersbostället Stommen i Fryksände (Fryksände kyrkoark.l. 3 ) Bil. 3. Sockenstämmoprotokoll för åren 1765—1818 saknas. *) Den 2 j u n i 1844 upplät församlingen Kyrksätern åt dåvarande komministern u n d e r hans tjänstetid och å kyrkostämma den 18 dec. 1871 godkände församlingen u p p r ä t t a t förslag till lönereglering för komministern, enligt vilket denne skulle såsom boställe m n e h a v a k mtl Skäggegård »med tillhörande u t b r u k Kyrksätern». Lägenheten finnes emellertid icke särskilt omnämnd i löneregleringsresolutionen den 6 juli 1877. 5 ) Se häradsrättens dombok den 11—13 mars 1652 och den 12 okt- 1713. 6 ) Bil. 4. Sökt resning i denna dom h a r av K. M:t den 11 juli 1854 avslagits. 7 ) Den 17 mars 1911 avslog K. M:t en av församlingen gjord framställning att få försälja denna lägenhet.

31.

LYSVIK.

Urkundsbilagor. i.

Fryksdals nedre tingslags lagfartsprotokoll den 18 april 1774, enligt vilket fasta meddelats å det till komministersboställe i Lysvik inköpta % mantal av skattehemmanet 1 mantal Skäggegård nr 1. § 3 3 8 . Vardt hos härads rätten å Lysviks sochns samtelige jordägares vägnar, anhållit om tings skötning och fastebref på Ve del af helgärds hemmanet Skäggegård, som de för 940 d. srmt sig tillhandlat af Nils Friman och Asa Tranberg, enligit köpebref af den 11 april 1772, bevittnadt af nemndemännen Bengt Persson i Torsby och Per Olofsson i Humlen; varandes denna del för bemälte socknemän å trenne lagtima ting upbuden, den 11 april och 10 november 1772 samt den 15 april 1 7 7 3 , och såsom utom börd såld, Kongl. Maj:t och kronan till inlösen hembuden, men svar deröfver ej ankommit, och aldenstund nemnden vittnade, att intet klander, hvarken under upbudens sökande e]ler till denna dag, som är öfver natt och år från det tredje och sidsta, emot detta jordafång försports; fördenskull, och i förmågo af 1 och 4 cappl. j . b. pröfvade häradsrätten skäligt, det begärdte fastebrefvet bevilja; i kraft hvaraf med nemndens råd och minne ofvanberörde sjettedel af helgärds hemmanet Skäggegård dömdes ifrån dess förra ägare och innehafvare under Lysviks sochns samtelige jordägare, till en lag- och valfången ägenclom, i hus, jord, åker, äng, skog och mark med mera, som efter brukeligt fastebref formulair plägar utsättas och under § 167 i detta protocoll till slut finnes infördt. Ur konceptprotokollet i Göteborgs landsark.

Lysviks sockenstämmoprotokoll den 14 juni 1752, enligt vilket lägenheten Kyrksätern nr 1 upplåtits åt komministern utan avgift. 2 §. Eftterfrågade adjunctus om kyrkan eij sielf innehafver någon fast egendom, ther utaf hon kan hafva någon åhrlig inkomst, som äfven bör uptagas uti kyrkans räckenskaper? Hvaruppå sochnemännen berättade, at kyrkan väl äger en utskog el:r en så kallad sätterplats, som nu nyttjas af herr comministren "Walbom, doch utan at kyrkan här utaf niuter något revenu. Adjunctus understälte förthenskul sochnemännens ompröfvande, om icke kyrkan hädan efter borde niuta någon afgiftt utaf samma egendom, i synnerhet som

31.

LYSVIK.

henne förestår en ansenlig kåstnad vid thess tilämnade byggnad. Eftter något samråd stannade sochnemännen uti thet enhälliga slut, at allthenstund comministren Walbom icke hafver något boställe och hans lön utaf en så liten sochn är nog ringa, så tillätes bemelte comminister at utan någon afgiftt få nyttja och bruka samma kyrkan tilhörige sätterplats såsom ett understöd i stället för något boställe. Ur sockenstämmoprotokollen i kyrkans arkiv.

Lysviks soekenstämmoprotokoll den 22 augusti 1819, enligt vilket lägenheten Kyrksätern nr 1 upplåtits åt komministern emot avgift. § 6. Öfverlämnade församlingen den så kallade Kyrkosättren til sin själesörjare Lysén, at under sin tid som präst i Lysvik fritt begagna och disponera i likhet med hans företrädare, emot den vanliga afgiften til kyrkan en rdr 32 sk. banko. Ur sockenstämmoprotokollen i kyrkans arkiv.

Svea hovrätts dom den 13 juni 1851, varigenom Lysviks kyrka bibehållits vid äganderätten till lägenheten Kyrksätern nr 1. Kongi. Maj:ts och rikets Svea hof rätts dom uti den af Vermlands lagmans rätt den 31:ste december 1849 dömde, till kongl. hof rätten genom vad komne sak, emellan Lysviks socknemän, kärande, samt bönderne unge Per Persson, Per Carlsson, Per Olofsson, Eric Persson, gamle Per Persson, Nils Nilsson, Nils Håkansson, Per Jonasson och Per Nilsson i Skäggegården, jemte unge Per Olsson, Per Persson, Jan Jansson, Nils Persson och Lars Nilsson i Stäfvarsbyn, uteblifne svarande, angående det af svaranderne till Fryksdals nedre tingslags härads rätt instämde påstående, att som till Lysviks kyrka innehades en från hemmanet Skäggegården afsöndrad jordlägenhet, Kyrkaängen kallad, utan att för densamma några onera utgjordes, eller arrende erlades, Lysviks socknemän måtte förpligtas att antingen till jordägarne i Skäggegården och Stäfvarsbyn, hvilken sednare by upgafs vara afgärda under Skäggegården, afträda berörde lägenhet, eller och om kyrkans rätt till densamma kunde styrkas, för lägenheten erlägga skatt, motsvarande dess godhet och storlek; uti hvilken sak härads rätten genom utslag den 29:de januarii 1849 sig utlåtit: att, ehuru ostridigt vore att Lysviks kyrka redan under sextonde år-

31.

LTSVIK.

hundradet och allt sedermera, utom en tid af omkring fyratio år, från år 1712 innehaft och brukat den omstämde ängen, Kyrkoängen kallad, samt jordägarne i Skäggegården och Stäfvarsbyn icke gittat med fastställde chartor eller andre laglige handlingar styrka, att ängen vore inom deras hemmans rå belägen; dock som, efter det Fryksdals härads rätt år 1 7 1 3 uti tvist emellan Lysviks kyrka och hemmanet Kyrkebyns åboer rörande kyrkans påstående att till sig återvinna en äng, benämnd Kyrkoängen, som Kyrkebyns ägare då innehaft, medelst utslag förklarat desse sistnämnde berättigade, att ängen bibehålla, Kongl. Maj:ts och rikets Götha hof rätt, i anledning af fullföljd tvist emellan Skäggegårds skattejordägare, å ena, samt Kyrkebyns åboer, å andra sidan, angående bättre rätt till nyssnämnde äng, genom dom den 23:dje september 1754, af anförde skäl, tillerkänt Skäggegårdens ägare rätt att besitta ängen såsom en deras hemmans tillhörighet; samt det destoheldre måste antagas, att den äng, livarom uti nyss berörde rättegångar varit fråga, vore densamma, hvarom nu tvistades, som Lysviks socknemän ej ens föregifvit, mindre ådagalagt, att till Lysviks kyrka någonsin brukats någon annan äng, benämnd Kyrkoängen, och bland de skäl och bevis, som af socknemännen blifvit åberopade, förekomme intyg af gamle mannen Måns Larsson i Asegård derom, att den äng, hvarom nu tvistades, skulle, enligt Måns Larssons föräldrars upgifter blifvit till Lysviks kyrka skänkt af en piga i Skäggegård, hvilket förhållande jemväl under rättegången emellan Lysviks kyrka och Kyrkebyns åboer blifvit af hörde vittnen vitsordadt i afseende å den äng, hvarom fråga då varit, kunde, emot berörde laga kraftvunne domar, Lysviks kyrka icke tillerkännas rätt att ängen fortfarande besitta; i följd hvaraf, och då Skäggegårds åboer genom stämningen medgifvit Stäfvarsbyns hemmansägare rätt till andel i ängen gemensamt med dem, Lysviks socknemän förpligtades, att fardagen den 14:de mars 1850 merberörde äng till de vid härads-rätten kärande hemmansägarn e af träda; och har lagmans rätten, genom dom of vanförstnämnde dag förklarat Lysviks socknemän ej hafva anfört skäl till ändring uti härads rättens utslag samt förpligtat socknemännen, att godtgöra deras vederparter lösen för lagmans-rättens dom med två riksdaler banco; deruti Lysviks socknemän hos kongl. hof rätten sökt ändring; gifven och utfärdad i Stockholm den 13:de junii 1 8 5 1 . Kungl. hof rätten har de i saken ingifne handlingar sig föreläsas låtit; och emedan, jemte det svaranderne förklarat sig ej kunna åstadkomma någon bevisning derom, att den ifrågavarande lägenheten Kyrkängen eller Kyrksättern kallad, derför Lysviks kyrka är till äganderätts afgift taxerad, vore under svarandernes hemmans skatt beräknad, svaranderne icke heller gittat utreda och styrka, att samma lägenhet utgjorde en af söndring från Skäggagården eller Stäfvarsbyns hemman, eller vore inom desse sednares rågång belägen; i hvilket afseende fastmera förekommer, att de under rättegången företedda, åren 1842

31.

LTSVIK.

och 1788 uprättade chartor så väl öfver Skäggegårdens ägor, som öfver Stäfvarsbyns hemmanssätter, icke uptaga Kyrkängen såsom hörande till någotdera af omförmälde hemmans område, utan beteckna den trakt, hvarest Kyrkängen befinnes, medelst benämningen af >kyrkans sätter»; ty och då livad genom kongl. Götha hof rätts ofvan åberopade dom den 23:dje september 1754, uti då förehafd tvist emellan hemmansägarne i Skäggegården och Kyrkebyns byar, blifvit förklaradt derom, att den så kallade Kyrkängen borde till de förstnämnde såsom en deras tillhörighet afträdas, icke kan, enär Lysviks församling i berörde rättegång ej varit hörd, utgöra laga grund för svarandernes i förevarande sak instämde talan emot församlingen, likasom ej heller något anspråk å den ifrågavarande lägenheten, är för svaranderne att hämta från utgången af den vid härads rätten år 1713 afdömde tvist, deruti crono och consistorii fullmägtige sökt från Kyrkebyns hemmansägare till kyrkan återvinna samma lägenhet, men till detta påstående ej vunnit bifall, finner kongl. hof-rätten, det svaranderne Skäggegårdens och Stäfvarsbyns hemmansägare icke visat sådane skäl, på grund hvaraf Lysviks församling, hvilken för närvarande innehafver Kyrkängen och äfven under längre tider tillförne af densamma varit i besittning, kan förpligtas, att nämde lägenhet till svaranderne af stå, eller derför deltaga i svarandernes hemmansskatt, i följd hvaraf och med ogillande af det i saken instämde käromål, under rätternas motvädjade domslut varda af kongl. hof rätten undanröjde. År och dag som förr skrifvet står. Efter originalet i kyrkans arkiv.

3785 19

32.

370 ÖSTMARK.

32. Östmark. På grund av kungl. resolution den 19 maj 1761 bildades i nordvästra delen av Fryksände församling Östmarks kapellag med egen präst. Enligt en av häradsrätten den 4 april 1785 fastställd förening skulle Fryksände och Östmark var och en bygga sin kyrka utan bidrag av den andra samt välja och avlöna sin komminister, och synes Östmark därefter hava utgjort egen församling. Genom kungl. brev den 23 november 1855 förordnades, att Östmark skulle vid näst inträffande kyrkoherdeledighet i Fryksände avskiljas till eget pastorat. Denna reglering gick i verkställighet år 1878. I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 6 juli 1877 innehar kyrkoherden såsom boställe oskattlagda lägenheten Östmark. Genom 1761 års ovannämnda kungl. resolution hade östmarks kapellbor ålagts att uppodla och bebygga någon tjänlig plats till boställe åt prästen. I sammanhang med ett av lantmätaren Olov Ågren åren 1770—72 förrättat storskifte å inägorna till hemmanet Östmark förekom fråga om tillskjutande av ägor till ett prästboställe 1 ), vartill ägarna av skattehemmanen Östmark, Långerud, Sörmark och Mellmark redan år 1765 förbundit sig. Å sockenstämma den 27 oktober 1771*) träffades den överenskommelsen, att Östmark och Långerud skulle tillskjuta Vis av inägorna och hälften av skogen samt östmark dessutom avstå tomt till prästgårdsbyggnaderna och en norr därom belägen hed._ Sörmark och Mellmark skulle avstå återstående Vis av inägorna och likaledes hälften av skogen samt dessutom en vid stranden av sjön Kläggen belägen slätter jämte fiske därstädes. Sjöstranden bortbyttes sedermera till Östmark emot det så kallade Knölnäset, men skulle bostället fortfarande tillsammans med Östmark och Mellmark äga rätt till fiske i nämnda sjö. Genom byten hemmanen emellan sammandrogos de sålunda till prästboställe J

) Bil. i. ) Bil. 2.

32.

ÖSTMARK.

avstådda inägorna till ett å hemmanen Östmark och Mellmark beläget skifte omkring de å Ostmark förlagda åbyggnaderna. Skogsmarken tillades bostället i ett skifte intill inägorna. Boställets samtliga på berörda sätt tillkomna ägor upptogos å den vid ovannämnda storskifte upprättade kartan, som i vad den avsåg boställets ägor godkändes av hemmansägarna vid häradsrätten den 26 mars 1773. De socknemän som icke avstodo jord till bostället, vilket nästan helt och hållet upptagits »af skogroten», bekostade dess uppodlande1). I samband med förordnande om Östmarks församlings avskiljande till eget pastorat bestämdes genom kungl. brev den 23 november 1855, att kyrkoherden skulle såsom boställe erhålla denna lägenhet. Boställshavaren äger jämlikt kungl. brev den 26 februari 1915 uppbära hela behållna avkastningen från boställets skog. Bostället, som är oskattlagt, har införts i nu gällande jordebok bland skatteegendomar, boställen, och benämnes östmark nr 2.

Urkundsbilagor. i.

Utdrag: av protokollet, hållet vid ett åren 1770—1772 förrättat storskifte å hemmanet Östmark i fråga om tillskjutande av ägor till ett prästboställe. Enligt högvälborne baron ock landshöfdingens öfver Nerike och Vermeland samt riddarens af Kongl. Maij:sts sverds orden herr Johan Abraham Hamiltons nådiga förordnande af den 27 aug. 1770 utgifvit på åboernes nämdemannen Pehr Jönssons, Biörn Jonssons och Börje Arvidssons i Östmark underdån. ödminka ansökning, blef af undertecknad lancltmätare åhr 1770 den October laga storskifts delning företagen öfver bemälte helgärds skattehemmans inägor, hvilken gård är belägen i capell församlingen äfven Östmark kallad, — — — — — — — — — § 2. Fölljande åhr 1771 d. 19 junij företogs åter detta hemmans inägor s affattning, som ock nu af slutades. § 4. Vid detta tillfälle var ock conference ock öfverlägning emellan Östmarks, Mellmarks ock Sörmarks åboer angående det här nyligen inrättade !) ? S ; . 2 , ? L o c k s o c k e n s t ä m m o p r o t o k o l l den 15 aug. 1773, § 8, och häradsrättens protokoll den 29 mars 1774, § 133.

32.

ÖSTMARK.

prästebostället samt i hvad molm bemälte hemman borde dertill förskiuta, samt äfven blef den skog prästegården tilldelt, som å chartan står antecknad. Härvid af taltes igemen att Sör- ock Mellmark, som äro 2 helgärds hemman, dertill skulle förskiuta ägor för 8 /i4 delar samt Östmark och Långerud, som utgiöra 1U (!) hemmans ägor för 8 / i * delar, men angående särskilta härvid förekommande omständigheter kunde nu ingen öfverenskommelse träffas, dock aftaltes, att de till prästeboställe ämnade ägor skola af nämdemän mätas ock värderas. § 6. Den 14 september blefvo Östmarks, Mellmarks ock Sörmarks åboer åter sammankallade, på det omständeligen måtte kunna afgiöras ock fastställas, hvilka ägor Östmark tillika med Sör- ock Mellmark skulle förskiuta till preste gården, ock således blifva afgiort, hvilka ägor ei borde intagas i delningen såsom prestegården tillagde, ock hvilka såsom gårdens everdelige ägor borde emellan dess åboer delas. Sedan förra sammankomstens beslut hade blifvit upläst, yttrade Sör- ock Mellmarks åboar sig genast misnögde dermed, att de thy enligt skulle till prestebordet förskiuta ägor i mohn af 8 /i4 delar, men Östmark ock Långerud allenast för 6/u delar, anförande att likväl de sistnämde hemmanen skola på sina ägor inrymma mera folck än de förra, Efter någon ordväxling härom, afstode de dock från en sådan sin invänning. Nu utfäste sig ock Mellmarks åboer, att utom hvad de efter ofvannämde proportion skulle till prestegården förskiuta, ville de jämväl utan räkning till sin prestegård everdeligen lämna sin andel i de strandängar, som de haft i samhäfd med Östmark, såsom ock det derutinnan om varande fisket, för hvilket afträdande Sörmarks åboer utfäste sig, att dem efter sin andel ärsätta. Härvid kom under fråga, antingen myrslåtten söder om roset vid landsvägen skulle anses för en sådan samhäfd, eller som Mellmarks enskylta ägor, men omsider ärkiendes att Östmark ock Mellmark häfdat bemälte slått ömsom. Angående delnings sättet aftaltes, att hvardera skulle efter ofvannämde proportion bestå både åcker ock äng samt rödnings landet särskilt. § 10. Den 31 oct. Yid allmän socknestämma hållen d. 27 nästföregående, var nu afgiort, det Östmark ock Långerud skulle i åker, äng ock rödnings land förskiuta till prestebordet för Vi5 delar samt i skog för 7 2 ten, som ock utan räkning lämna prestegårds tomten ock en sandhed samt liten myrtract der norr om belägen. Mellmark ock Sörmark skulle deremot i åker, äng ock rödningsland förskjuta för 8 /i5 delar ock i skog för Va ten. Mellmark skulle ock utan räkning lämna siöstrands slåtten tillika med fisket der utan om, hvilken slott Östmark skulle sig tillbyta ock för ett sådant byte få rättighet att med prestegården ock Mellmark fiska i det derutan om varande fiske vatten. Hvad Sörmarks hitgränsande ägor till sådant ej kunde förslå, skulle

32.

ÖSTMARK.

dess åboer annorstädes till Mellmarks ärsätta. I stöd af denna träffade delnmgsgrunden, inlämnades en skriftelig afhandling så lydande: Undertecknade anhålla ikraft af nu träffad vänlig överenskommelse, att herr ingenieur Olof Ågren täcktes ställa storskiftes chartan öfver Östmark så att hela Knöhlnäset kommer under prestegården, hvaremot siöstranden räknadt från elfkroken till backemunnen ock ifrån bäckemunnen söder om skeppshusen i vester till den upsatta rosen vid landsvägen kommer under Östmark, men presten får nu bruka en tid äfven den senare till vederlag emot holmarne, hvarefter den som får siöstranden bör hålla gierdesgård från rosen till Eöngrinden eller af utgården en lika längd å ett annat ställe innan höbergningen sker. Vid skepphusen uttages en allmänning till lastageplats. Men detta byte sker med förbehåll så vida Sörmark opåtalt lemnar sina laduängar, som nu äro tillämnade att gå i vår delning. Försäkras i vittnes närvaro. Östmark cl. 28 november 1 7 7 1 . Magnus Frychius, Arvid Olofsson, Lars Hemmingson, Jon Arvidson Pehr Jonsson, Biörn Jönsson, Markus Pehrson, Nils Hallstenson, Nils Pehrson' Jons Janson, gam. Olof Jönsson, Jöns Engelbrectson, Eric Olofsson Jöns Nilsson, klåckaren Arvid Jonsson, Pehr Pehrson, Nills Jfvarson, unga Olof Jonsson. Vittna Nills Wallbom, Olof Jonsson i Västanvik. Att ett sådant beslut verkställa blefvo derföre vederbörande sammankallade, då det vart ofverenskommit ock samtyckt i stöd af nämdemännens förrättade mätning ock taxering, att Långeruds åboar skulle till prestegårdens ägor afstå resten af hvad de nu mnehafva på det så kallade Långeruds näset som älfven nu till en holme formerat, dock med det förbehåll att i fall berörde näs skulle öfverstiga det som på deras lott kunde ankomma, Östmark då skulle vid delningens slutl. afgiörande dem derföre ärsättia i de så kallade hollmarne, samt att Sörmark skulle lämna de här å chartan antecknade ängar till ärsättning för hvad som Ostmarks åboer deras skatträttighet afstådt å sina ägor till prestegården; ock emedan berörde ängar icke allenast tillfullo svara utan ock något ofvergå den del, som Sörmarks åboer af inägor böra afstå till prestegården sa skulle Ostmarks åboer öfverskottet dem derföre ärsättia, enl:t en af dem träffad skriftelig öfverenskommelse, sålunda lydande: För resterande förmedlade 1 tunnehd ock 4 kapphd rödningslänne, som Sörmark af Östmark hafva att fordra, betala Ostmark, Mellmark ock Mellmarks åboer på deras sam ägor vid Kiarnangarne eller hvad det eljest kan vara tjenligast. Detta samtycktes allmänt af Ostmarks åboer såsom närvarande ock äfven af Mellmark genom Olof Mattsson derstades såsom fullmägtig för hela gården, hvilket till yttermera visso med namn ock bomerke bekräftas af Östmark d. 20 dec. 1 7 7 1 . Arvid Ohlson, Lars Hemmingson, Jon Arvidson, Marcus Pehrson, Jöns Nillsson, Eric Olofsson' Pehr Jonsson. Vittna Nills Dahlman, Nills Ohlson i Eådom, nämdeman! Harpa hade Olof Nilsson i Sörmark såsom fullmägtig för hela Sörmarks gård

ÖSTMARK.

afträtt ock fått ett af fölljande innehåll så lydande quittence: Att Sörmarks åboer tillfullo betalt till Östmark, Långerud ock Mellmark livad som på deras andehl efter mätning ock verderning upgår til prestegårdens inägor, det ärkiennes härigenom af oss samtl. åboer i Östmark i vittnes närvaro. Östmark d. 20 dec. 1 7 7 1 . Arvid Ohlson, Carl Hemmingson, Pehr Jönsson, Jöns Nillsson, Marcus Pehrson, Jöns Engelbrecktson, Nils Pehrson, Biörn Jonsson, unge Olof Jönsson, Biörn Hallstensson, Eric Ohlson, alla på Östmark. Olof Mattsson på Mellmark å egna ock hemmavarande grannars vägnar enl:t fullmagt. Vittna Nills Wallbom, Nills Dahlman, Nills Olofsson i Eådom. § 13. D. 3 julij vart uppå samtel. intressenternes bégiäran ock i närvaro af nämdemannen Nills Olofsson i Eådom ock Anders Arneson i Långerud prestegårdens skog, som åhr 1771 i aug. blifvit utstakad ock upgången, med behörige röser afvittrad från Östmarks ock Långeruds enskilta samskog, hvilka röser ock råmerken äro å chartan antecknade. § 15. Den 16 octob:r, sedan herr magist. Magnus Frychius af sine åhörare ock socknemän blifvit anmodad, att å deras vägnar anhålla, det all den åcker, som af berörde magister under den tid han prestegården brukat . . . . måtte å charta affattas, så blef sådant genast företagit ock befants efter slutad affattning, att igenom h:r magister Frychii föranstaltande blifvit uptagit under den korta tid, han prestegården bebodt, 12 tunl:d l V i kappehd åcker af oländig mark ock diken till 2,620 famnar, samt uprögt äng till 18 tunl:d 19 V* kappkd, hvilket man således honom till välförtiänt loford och androm till ett lysande efterdömme velat i detta protocoll anföra. Utom dess bör ej med stillatigande förbigås, att genom merbemälte magisters ock dess förman probsten ock kyrkoherden välärvördige och höglärde herr magister Johan Fryxells nitfulla omsorg en vacker kyrka ock en täck åbygnad samt nu nyligen ett väl uppbygdt magazinshus, som redan, ehuru ännu icke alldeles ferdigt, ä | e r 15 tunn. hafra, 2:ne tr biugg ock Vi t. råg, på prestegården blifvit upsatte, som tillika vittnar om den oförtrutna sorgfällighet denne sockens invånare härvid visat, som på mindre än 7 åhr utom kyrkan allt detta är verkställt. Sålunda vara öfverenskommit, pröfvadt och delt, betygar ut supra. Å delninsrsmännens vägnar. Olof Ågren. Ur originalet i lantmäteristyrelsens arkiv.

32.

ÖSTMARK.

Östmarks soekenstämmoprotokoll den 27 oktober 1771 i fråga om tillskjutande av ägor till ett prästboställe med mera. § 2. At få prästegårds ägorna till behörig stadga och richtighet har man alt här tils haft ganska mycket så väl arbete som ledsamhet i anseende til de svåra tvister, som yppadt sig. Vid närvarande storskifte på Östmark troddes vara bästa tilfälle at få denna angelägenhet til ett önskeligt slut. Hvarföre nu på en kort tid flera sammankomster häröfver blifvit håldne; flere svårigheter hade genom dem efter hand blifvit häfne. Men en hufvud punct återstod ännu, neml:n i hvad proportion Östmark och Långerud samt Melloch Sörmark skulle inbördes bestå til prästegårds ägor, efter desse hemman åtagit sig at släppa til grunden enligt 6 § i 1765 års sochnestäms protocoll? Östmark med Långerud trodde sig hafva skäl at påstå det delningen skedde efter skatten, hvarföre de sade sig vilja bestå *U *) i grunden efter de, då Ulfsjötorp med inberäknas, äro så högt skattlagde, hvaremot de ville, at Markegårdarna, såsom 2 hela gårdar, skulle svara til *U2) i alla boställets ägor. Mell- och Sörmarkens åboer påstodo deremot, at som Östmark och Långerud redan innan de gifvit sig til capell byggandet lofvadt at ensamme bestå grund til et godt boställe, enligt under söknings protocollet af d. 16 junij 1762, hvartil kommer at ehuru Östmark med Långerud är til skatten allenast 1 V2 heman, så äro de dock så til skatt ägare som torpare flere än hos dem, varandes äfven vidden och godheten af bägges ut- och inägor i samma mohn at räkna; ty trodde de, at hälften vore det högsta, som de kunde svara til. Efter något tvistande härom, blef ändteligen å ymse sidor den öfverenskommelse träffad, at Östmark skänkar sielfva tomten, som prästehusen stå uppå, samt heden der norr omkring utan någon räkning; då Östmark med Långerud svarar til Vi 5 i alla inägor, Långeruds häftenäset gent emot prästehusen på andra sidan elfven belägen med inberäknad; men deremot Sör- och Mellmark til 8 /i5 af alla inägor; men i den utstakade skogstracten svarar hvardera til sin halfpart. Alla fägnade sig häröfver. Men isynnerhet herr prosten tillika med adjuncten, hvilke äfven gofvo samtelige gifvarne til bostället en hedrande tacksägelse så för benägenheten och välviljan, som den nu å daga lagde inbördes enighet och samdrägtighet. M:r Frychius anförde at Östmarks åboer visadt sig nog angelägne om at få tilbaka sjöstranden för fiske, timber nötande e t c , hvilken likväl genom 2:ne skriftelige öfverenskomelser blifvit en boställets tillhörighet, frågade altså, om han finge tilstånd at vilfara deras åstundan, i fall de ville gifva nögachtigt vederlag genom :

) Skall vara 6 /i*. ) Skall vara 8/i*.

32.

ÖSTMARK.

Knöhlnäset eller annor städes. Svarades enhälligt ja. Mellmarks åboer tillade allenast härvid detta, at som de icke länge sedan inför öpet protocoll lemnadt til prästebohlet icke allenast sin hela vid sjöstranden hafvandes lott, värderad till 5 ryssar hö, emot det at Sörmark efter löfte betalar dem häraf hälften, utan äfven hela sin rätt i fisket; förbehållande sig allenast at sielfva derstädes fiska, om det så skulle bära til, och dem behagade, at icke denna deras urgamla och med dom befästade fiskerättighet ginge dem förlorad, ifall omtalta byte skulle gå för sig. M:r Frychius försäkrade, at han hvarken ville, kunde eller skulle det giöra, utan denna rättigheten blifver dem altid förbehållen och öpen, antingen sjöstranden blifva hörande til bostället eller Östmark. I händelse af byte blifva notekasten allmänna för Mellmark, pgden och Östmark. Ingenieuren välädle herr Olof Ågren var närvarande här vid och lofvade, till följe af sin redan i denna sak visade berömliga nit at så mycket häldre söka bringa denna församlingens ömma angelägenhet til ett godt slut, som sjelfva delnings grunden nu var stadgad. Hvilket med skyldigaste vördnad och tacksamhet erkändes och beprisades. § 3. Vid detta tillfälle framviste m:r Frychius räkning öfver sin rödnings kostnad med mera, värderad af 2:ne nämde män Nils Olsson i Eådom och Olof Jönsson i Gunsjögården, bestigande sig til inemot 600 d:r srmt. M:r Frychius, som redan år 1765 sjelf här til förskutit 150 d:r srmt vid pass til den första kostnaden åt plögare från Y. Emtervik, önskade nu at eij längre vara i mistning af så känbara utgifter, utan begärte, det honom den utlagda kostnaden måtte ersättas. Församkn erkände h:r m:r Frychii myckna möda och kostnad vid detta prästebohlets upodlande och iståndsättjande med all tacksamhet, och tillsade vederbörande på finneskogarne at denna kostnad skyndsamekn afbetala. Nils Månsson i Tveråna förestälte, at denna utgift blefve nog dryg at delas endast emellan finnarna, hvilkas tilstånd äfven församhn behjertade, och derföre beslöt, at alla uti capell-laget boende skola deltaga i denna kostnad, förutan dem, som bo i Sör-, Mell-, Östmark samt Långerud, emedan de tilsläpt prästegårds grunden och rödningslande utaf deras jord. En och annan nämde härvid, at rödnings kostnaden eij bordt öfvergå 200 d:r srmt, som i början dertil blifvit anslagne enligt protocohlet, § 6, af åhr 1765, d. 25 aug. Men pastor förestälte härvid, at desse pgr i den dyra tiden mästedelen upgått til den lilla Emtingarnas rödning af 3 tunneland eller något mera och at församhn borde finna alt för samvetsömt at binda alt det öfriga vid m:r Frychius. Detta vardt ock af större delen behjertadt; men målet blef nu til en annan gång upskiutit, då m:r Frychius lofvade å sin sida vilja efter yttersta möglighet något afslå af den upgifna kostnaden, då han deremot föresåg sig å församlingens sido äfven all rättskaffens önskelig billighet. Ur sockenstämmoprotokollen i Göteborgs landsark.

33.

ARVIKA

LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGÅ

OCH

NY.

33. Arvika landsförsamling', Älgå och Ny. Till Arvika pastorat hörde tidigare jämväl Gunnarskogs annexförsamling med Bogens kapell, som i samband med 1869 års lönereglering avskildes till eget gäll*). Den å hemmanet Solberga i Arvika församling anlagda köpingen Arvika utbröts år 1906 till egen församling och jordebokssocken. År 1909 avskildes densamma till eget pastorat a ), som, sedan köpingen år 1910 erhållit stadsrättigheter, benämnes Arvika stadsförsamlings pastorat. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i Arvika landsförsamlings, Ålgå och Ny pastorat, i vilket, förutom kyrkoherden, äro anställda två komministrar, bosatta den ena i Ålgå och den andra i Ny, har fastställts genom K. M:ts resolution den 18 december 19183).

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna kyrkoherdebostället 1 mantal Arvika prästgård nr 1 med lägenheten Arvika prästgård nr 2, en utjord Byn, i Arvika socken ävensom komministersboställena Vi 2 mantal Gördsbyn nr 3 och 7s mantal Mällgården nr 2 i Ålgå socken samt 7s mantal Kyrkebol nr 2 i Ny socken. A r v i k a p r ä s t g å r d n r 1. Kyrkoherdebostället i Arvika, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono natur upptagas alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 under krono titel med benämningen »Arffvijka prästegårdh» med ett efter uppskattning vid häradsrätten åsätt skattetal av 1 mantal 4 ). I och J

) Se sid. 393. ) S e s i d . 392. 3 ) Komministerstjänsten i Ny inrättades i samband med 1869 års lönereglering. *) Jösse h ä r a d s r ä t t s protokoll den 27—29 aug. 1686. 2

S785 19

33.

AKVIKA LANDSFÖRSAMLING, ÄLGÅ OCH NT.

för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 20 tunnors utsäde av havre x) och äng till 20 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället därvid jämte den därunder lydande ängen Berga viss ränta och åsattes 1 mantal 2 ). I jordeböckerna, där bostället emellertid upptages såsom oskattlagt och utan ränta 3 ), har det städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Arvika prästgård nr 1. Av en över bostället år 1641 upprättad geometrisk avritning framgår, att bostället hade sina huvudsakliga inägor liggande på ett ställe för sig vid åbyggnaderna, varjämte till bostället hörde två torpställen, det ena (Berga) beläget utom boställets område och det andra (Byn) å dess utmark vid hemmanet Koppsäng. Jämväl utmark synes bostället redan tidigt hava haft avskild i sammanhang med inägorna 4 ). Såsom ovan angivits hörde till bostället ett utom dess område beläget torp, kallat Berga 5 ). Om tiden när och sättet hur detsamma tillagts bostället, föreligga inga uppgifter. I sammanhang med inrättandet av en komministerstjänst i Ny förordnades genom kungl. brev den 18 juni 1869, att boställe åt denne skulle anskaffas genom utbyte eller försäljning av detta torp, som i nu gällande jordebok infördes såsom en särskild lägenhet av krono natur. Berga har numera försålts och annat boställe åt komministern inköpts för försäljningsmedlen 6 ). Av medel, som lämnats såsom ersättning för ett till järnväg i anspråk taget område från bostället, har bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond å 1,478 kronor 28 öre, varav räntan jämlikt löneregleringsresolutionen användes till prästerskapets avlöning. A r v i k a p r ä s t g å r d n r 2. I 1564 års jordebok 7) infördes bland kyrkotorp en lägenhet, kallad »Bynn», vars ränta var kronan behållen. Den överfördes i likhet med *) 20 tunnor havre motsvarade 10 tunnor »ren säd». 2 ) Allra. bil. 3. ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få u t r ö n t beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 j a n . 1698). 4 ) En mellan bostället och h e m m a n e t Kyrkebyn tvistig skogstrakt, den s. k. Kinnan, har genom häradsrättens domar åren 1665 och 1666 tillerkänts det senare hemmanet. Samma hemman har i tvist med bostället genom häradsrättens dom den 15 och 16 juni 1668 på grund av urminnes hävd tillerkänts tvenne ängar, Starrkilsängen och Lurtan, väster om den s. k. Logeälven, som i övrigt utgör gräns mellan bostället och n ä m n d a hemman. 5 ) Enligt anteckning i jordeboken skall denna lägenhet på grund av kammarkollegii beslut den 27 december 1917 numera benämnas Östra Berga m e n kallas i orten Västra Berga. 6 ) Se sid. 380. 7 ) Vml. 1564: 7. Eäkenskaper för åren 1552—63 saknas. 3

33.

AEVIKA

LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGÅ

OCH

NT.

övriga ecklesiastika egendomar år 1625 till krono titel x ) och var då åsätt en ränta av 8 1« osmundsjärn, som frinjöts av kyrkoherden. Lägenheten, som angavs vara belägen på Arvika prästgårds ägor, brukades nämligen och hade enligt häradsnämndens intyg den 6 februari 1626 av ålder brukats såsom äng under kyrkoherdebostället 2)._ Den frinjöts därefter av kyrkoherden och upptages i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Arvika prästgård nr 2, en utjord Byn. Om tiden när och sättet hur denna utjord, om vars belägenhet hänvisas till vad ovan anförts, upplåtits till bostället, föreligga i övrigt inga uppgifter. G ö r d s b y n n r 3 o c h M ä l l g å r d e n n r 2. Sedan K. M:t den 25 november 1789 avslagit en av Arvika pastorat gjord framställning om upplåtelse av vissa kronohemmansdelar till boställe åt komministern i Ålgå samt förklarat, att det skulle ankomma på pastoratet att anskaffa det nödigt ansedda bostället, biföll K. M:t enligt nådigt brev den 11 december 1794 3) en av*Arvika och Algå församlingar gjord ansökan att få försälja det Arvika kyrka tillhöriga 7« mantal skatte Solberga nr 1 i Arvika socken 4 ) samt för försäljningsmedlen därför jämte sammanskott av församlingarna inköpa ett lämpligt hemman till boställe åt komministern i Älgå. På grund härav beslöto Arvika och Älgå församlingar respektive den 3 och 10 maj 1795 att å öppen auktion försälja nämnda hemmansdel samt att för salusummandärför järn te sammanskott av Ålgå församling till komministersboställe inköpa de prosten E. Lagerlöv tillhöriga hemmansdelarna l/i* mantal av skattehemmanet 1 mantal Gördsbyn nr 1 och 7» mantal av skattehemmanet Vi mantal Mällgården nr 1 i Älgå socken. Solberga försåldes därefter den 24 augusti 1795 för 666 riksdaler 32 skillingar 6 ). Å sockenstämma med Arvika den 25 oktober och med Algå den 1 november 1795 ingingo församlingarna avtal med prosten Lagerlöv om inköp av ovannämnda hemmansdelar för 728 riksdaler 29 skillingar 8 runstycken, vilket belopp utgjorde hans därå utlagda »contanta x ) N ä m n d a år uteslötos ur räkenskaperna för Västersysslets fögderi rubrikerna »kyrko» och >präste>, och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes under krono titel. 2 ) Bil. 1. 3 ) B i l . 2. ... TT 4 ) Ifrågavarande hemmansdel hade regementsskrivaren Anders Hansson, som v a r skyldig Arvika kyrka 30 dr kmt, genom gåvobrev den 16 aug. 1665 givit kyrkan »till een lijten ähreskiänck för dhe 30 dr k:mt», och hade han själv inköpt hemmansdelen för 30 rdr specie. Arvika kyrka erhöll den 1 j u n i 1670 laga fasta å hemmansdelen. 5 ) Se Jösse h ä r a d s lagfartsprotokoll den 8 nov. 1797, § 1.

33.

ARVIKA

LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGÅ

OCH N Y .

pengar och omkostningar» l ). Berörda belopp fördelades å församlingarna efter hemmantal, så att Arvika skulle svara för 436 riksdaler 12 skillingar och Ålgå för återstoden. Till gäldande av Arvika församlings andel av köpeskillingen skulle användas försäljningsmedlen för Solberga, och Algå församlings andel skulle erläggas av hemmansägarna mom socknen. Till det nya boställets bebyggande anslog Arvika församling av samma medel ett belopp av 206 riksdaler 13 skillingar 1 runstycke 2 ), under det att Ålgå bidrog därtill med dagsverken och körslor. Köpet fullbordades därefter genom en den 31 mars 1796 upprättad överlåtelsehandling, enligt vilken prosten Lagerlöv och hans hustru transporterade nämnda hemmansdelar, som de år 1794 inköpt för 668 riksdaler, å Arvika och Ålgå församlingar till komministersboställe. Uppbud härå meddelades den 2 april och den 24 november 1796 samt den 30 mars 1797 3 ). De till komministersboställe sålunda inköpta hemmansdelarna hava i kameralt avseende utbrutits från stamhemmanen och i gällande jordebok upptagits såsom särskilda enheter bland skatteegendomar, boställen såsom Vit mantal Gö"rdsbyn n r 3 4 ) och Vt mantal Mällgården nr 2. Med hänsyn till sättet för boställets tillkomst tillerkändes boställshavaren genom kungl. brev den 22 januari 1886 under dåvarande lönereglermgspenod hela behållna avkastningen från boställets skog. Gördsbyns och Mällgårdens soldattorp hava försålts, och av boställets andel av försäljningsmedlen, tillhopa 227 kronor 50 öre, har jämlikt kungl. brev den 30 januari 1914 bildats en under förvaltning av_ kyrkorådet i Ålgå ställd fond, varav avkastningen enligt lönereglenngsresolutionen användes till prästerskapets avlöning. K y r k e b o 1 n r 2. I samband med fastställande av lönereglering för pastoratet förordnades genom kungl. brev den 18 juni 1869, att en komministerstjänst skulle inrättas i Ny, och att till boställe åt komministern skulle genom utbyte eller försäljning av den kyrkoherdebostället i Arvika tillydande lägenheten Berga anskaffas ett lämpligt beläget hemman, vilket skulle J

) Bil. 3. a v « n i T *\Åtfrsto(*en nämnda försäljningsmedel anslogs till innehavaren av Solberga, som använts till klockarboställe, såsom ersättning för därå verkställd överbyggnad och uppodling. h r lcke k u n n a t un J j t ?oL f utrönas, huruvida fasta härå meddelats. Lagfartsprotokollen till och med år 1800 hava genomgåtts. I kyrkans arkiv finnas inga äganderättshandlingar. Jorde i ii J 4 b o k s e n h e t e n Gördsbyn n r 2 utgöres av en u n d e r hemmanet brukad kronoutiord, kallad Hammar, som vid ett år 1858 fastställt laga skifte å hemmanet tillsammans med skifteslagets övriga ägor fördelats mellan delägarna.

33.

ARVIKA LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGÅ OCH NY.

av pastoratet förses med erforderlig åbyggnad att sedermera underhållas enligt lag. Denna lägenhet, som i gällande jordebok infördes bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, under benämningen Berga 1 ) nr 2, utarrenderades därefter för komministerns räkning. Sedan Ny församling föreslagit, att till boställe för komministern skulle inköpas 120 öre skatt, kallat Solvind; av frälsehemmanet Va mantal Kyrkebol nr 1 i Ny socken, vars ägare Daniel Nilsson erbjudit sig att på vissa villkor försälja denna hemmansdel för 15,000 kronor, förordnades genom kungl. brev den 5 maj 1911"), att hemmansdelen skulle inköpas för kronans räkning till komministersboställe i Ny för en köpeskilling ej överstigande nyssnämnda belopp och övriga av Daniel Nilsson erbjudna villkor. I samband därmed föreskrevs, att lägenheten Berga skulle under frälserätt försäljas, under villkor att de å ovannämnda del av Kyrkebol belöpande tiondeavgifter till prästerskapet skulle överflyttas å nämnda lägenhet. Beträffande dispositionen av försäljningsmedlen förordnades, att, sedan kostnaderna för det nya boställets inköp samt för Bergås försäljning blivit guldna, återstoden skulle överlämnas till kyrkorådet i Ny att såsom en särskild fond förvaltas med rätt för komministern att tillsvidare under då löpande löneregleringsperiod därav uppbära räntan. Köpebrev utfärdades därefter den 1 maj 1913, varigenom Daniel Nilsson och hans hustru Marta Jönsdotter till Arvika landsförsamling samt Ålgå och Ny församlingar försålde nämnda hemmansdel för en köpeskilling av 15,000 kronor. Härå erhöllo församlingarna lagfart den 5 juli 1913 3 ). Boställslägenheten Bergås försäljning ägde därpå rum å auktion den 22 juli 1916. Det därvid avgivna högsta anbudet, 29,825 kronor, godkändes av K. M:t den 15 september 1916. Sedan av pastoratet gjord framställning om bidrag av ifrågavarande försäljningsmedel till bestridande av pastoratets kostnader för byggnadernas iordningställande å bostället, vilka kostnader uppgått till nära 8,000 kronor, av K. M:t avslagits den 7 juli 1916 4 ), har K. M:t enligt ecklesiastikdepartementets ämbetsskrivelse till länsstyrelsen den 29 juni 1921 dels förklarat pastoratet berättigat att av försäljningsmedlen erhålla gottgörelse för sina utgifter för lägenhetens försäljning och det nya boställets inköp ävensom för erlagda räntor å köpeskillingen för det senare med — förutom 1

) Se not. 5 sid. 378. ) B i l . 5. ) Bil. 6. K. M:t hade likväl föreskrivit, att inköpet skulle ske för kronans räkning. 4 ) Bostället insynades och godkändes vid laga syn den 27 sept. 1916. 2 s

33.

ARVIKA LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGÅ OCH NT.

vad som åtgått för gäldande av berörda köpeskilling eller 15,000 kronor — tillhopa 4,141 kronor 39 öre, dels ock föreskrivit, att återstående försäljningsmedlen, 10,683 kronor 61 öre, skulle av vederbörande kyrkoråd förvaltas och disponeras i enlighet med bestämmelserna i 19 § 3 mom. och 22 § lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 ävensom lagen om kyrkofond samma dag. Jämlikt föreskrift i 1911 års ovannämnda kungl. brev har den till boställe inköpta hemmansdelen i kameralt avseende utbrutits från Kyrkebol nr 1 och såsom särskild enhet i jordeboken upptagits bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Ve mantal Kyrkebol nr 2. Daniel Nilsson har medgivit bostället rätt att begagna väg över en honom tillhörig hemmansdel i Kyrkebol, och har till säkerhet för denna rätt inteckning den 20 januari 1914 meddelats i nämnda hemmansdel.

Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, beredas kyrkoherden å kyrkoherdebostället, komministern i Älgk å plats i närheten av Ålgå kyrka, som K. M:t framdeles skulle bestämma, och komministern i Ny å komministersbostället Kyrkebol. Intill dess sådan bostad för komministern i Ålgå anskaffats och tagits i bruk, skulle det åligga pastoratet att till honom, där icke bostad, varmed han åtnöjdes, eljest av pastoratet bereddes honom, gälda hyresersättning med ett årligt belopp av 700 kronor. Vid särskilda jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å kyrkoherdebostället och komministersbostället Kyrkebol år 1919 förrättade husesyner avsattes till prästgårdar vissa av tomt och trädgård bestående områden, vilka enligt av distriktslantmätaren Erik Östgren år 1921 upprättade kartor innehålla respektive 1,65 och 1,18 hektar. Sedan pastoratet till plats för prästgård åt komministern i Ålgå för 800 kronor inköpt en lägenhet Solliden, avsöndrad från hemmanet Stommen nr 1 i Ålgå socken och innehållande enligt en av distriktslantmätaren Erik Östgren år 1919 upprättad karta 0,7150 hektar, har K. M:t den 21 november 1919 till ifrågavarande ändamål godkänt denna lägenhet under villkor, att den vid blivande insyning av prästgården visades vara fri från alla gravationer. Prästgård åt komministern har

33.

AKVIKA LANDSFÖRSAMLING, ÄLGÅ OCH NY.

ä n n u icke u p p l å t i t s , u t a n u p p b ä r h a n fortfarande o v a n n ä m n d a sättning.

hyreser-

Urkundsbilagor. l. Jösse häradsnämnds berättelse den 6 februari 1626, enligt vilken utjorden Byn av ålder legat till Arvika prästgård. Bekiennes vij oss effterme Ainundh i Drögznes, Päder i Skermenes, Rasmus i Älgåå, Törbiorn i Fölske, Kristoph i Gullesbin, Jon i Edane, Anders i Strandh, Matts i Långevak, Gunar i Krokoboll, Päder i Sundh, Nils i Hvitensten och Mattz i Halleboll, samptligen häradz nämbdt i Jusse häradt, giöre vetterligit at anno 1626 then 6 februari] at laga tingh stod med almogen aff förbe:tte häradt bleff oss tilfrågat aff edele och välbördigh Boo Ribbingh stotthollare öffver Vermelandh om en kirkioängh benempdt Byn som brukas under prästegården i Arffvika och rantar åhrligen 8 lS ossmuds järn, hvilkin ängh haffver aff ålder legat till sama prestegård och till yttermehra visso at så i sfajnningh ähr vittna vij med vår häradz singnett under thenne vår bekiennelsse som giffvin ähr åhr och daagh som foreskriffvit ståår. (L. S.)

Efter originalet i Vml. 1625:17.

2. K. M:ts brev till kammarkollegium den 11 december 1794 angående försäljning av Arvika kyrka tillhöriga Ve mantal skatte Solberga och inköp av boställe åt komministern i Älgå. Gustaf Adolph etc. Som Vi, i afseende på Arvika och Elga församlingars i Vermelands län i underdånighet gjorde, och af eder uti underdånig skrifvelse af den 27 sistledne October understödde ansökning, i nåder funnit godt at bifalla, det måga nyssberörde församlingar äga tilstånd, at få försälja Ve:del af skattehemmanet Sohlberg i förstnämde sochn, som af privat man blifvit år 1670 skänkt till Arvika kyrka, samt at sedermera för köpeskillingen derföre, jemte sammanskott af församlingarne, inköpa ett lämpeligare hemman til boställe för capellanen i berörde församlingar, dock at dervid likväl bör i akt

33.

ARVIKA LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGÄ OCH NT.

tagas, så väl at försälgningen af i fråga varande hemman, til kyrkans bättre förmon, skjer genom anställande auction i orten, som ock at det för capelianen tilernade bostället inköpes inom Elga sochn, hälst denna församling nu icke har någon präst inom sig boende; så gifve Vi eder det härmed till svar i nåder tilkänna, jemte det Vi härom, til vederbörandes efterrättelse, nu late consistorium i Carlstad i nåder förständiga. Och Vi befalle etc. Stockholms slott den 11 december 1794. Efter originalet hos kammarkoll >

Arvika och Älgå sockenstämmoprotokoll respektive den 25 oktober och den 1 november 1795 angående inköp av Via mantal av skattehemmanet 1 mantal Gördsbyn nr 1 och 1/s mantal av skattehemmanet 7, mantal Mällgården nr 1 till boställe åt komministern i Älgå. Arvika. § 5. Underteknad probst och pastor, som lofvat låta denna och Elga församlingar till capellansboställe uppköpa 1 /s:de del i Mellgården och 1 /i2:del uti Görsbyn, som honom tillhöra, emot det han återfår sina för dessa hemmansdelar utlagda contanta pengar och omkostningar, uppgaf en räkning därpå, bestigande sig till 728 rd. 29 sk. 8 rstn uti riksgäldsmynt. När nu denna summa reparteras på bägge församlingarne, som med Elga bruk utgöra 50 Vs:dels helt hemman, så kommer hvar gård, att till capellans boställets uppköpande erlägga 14 rdr 26 sk. Och som i Arvika sokn finnas 30 hemman, så bestiger sig hela summan, som denna församling skall betala till 436 rdr 12 sk., och då Elga sokn med bruket innehåller 20 Vs gårdar, så bör denna församling erlägga 292 rdr 29 sk. 7 rstn. Ofvannämde 436 rdr 12 sk. skall nu Arvika församling betala utaf de 666 rdr 32 sk. som församlingen erhöll för den Ve del i Solberg, hvilken den 24 sistled. aug. med Kongl. Maj:ts nådigste tillstånd från kyrkan försåldes. Och hvad öfverskottet vidkommer, som belöper sig till 230 rdr 20 sk., så beslöt församlingen, att först skall klockaren Olof Persson däraf godtgöras för den öfverbyggnad och uppodling, som han gjort på denna egendom, och hvilka af trovärdige män blifvit uppskattade till 24 rdr 6 sk. 11 rstn, och sedan skola de öfrige 206 rdr 13 sk. 1 rste användas till det nya capellans boställets nybyggnad, så framt Elga församling i sin proportion genom dagsvärken och materialers framskaffande därtill bidraga. För öfrigt förbehöll församlingen sig, att både

33.

ARVIKA LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGÅ OCH NY.

nu och framdeles vara befriad så väl från nybyggnad, som husens vidmagthållande på detta boställe. In fidem Erland Lagerlöf. Älgå. § 9. Underteknad prost och pastor, som lofvat till denna och Arvika församlingar till capellans boställe försälja 1 s:de del i Mällgården och 1 /i»:del i Görtsbyn, som honom tillhöra, emot det att han återfår sine för desse hemmansdelar utlagda contanta penningar och omkostnader, uppgaf nu räkning därpå bestigande sig till 728 rdr 29 sk. 8 rstn uti riksgälds mynt. När nu denna summa reparteras på bägge församlingarne som med Elga bruk utgöra 50 och /8 hela hemman, så kommer livar hel gård, att till capellans boställets uppköpande betala vid pass 14 rdr 26 sk. hvilka penningarne församlingen begärde skulle få innestå hos honom tillsvidare, hvilket pastor äfven beviljade med det förbehåll, att ränta derföre skall betalas ifrån nästkommande d. 14 martii, då egendomen af honom till herr comministern skall afträdas; dock må de hemman som vilja till förenämnde tid betala denna afgift, därtill hafva frihet. För öfrigit och då Arvika församling bevilljat en summa af vid pass- 20G rdr i riksgälds mynt till capellansboställets nybyggande, utlofvade nu denna soknens respective invånare, att i sin proportion genom dagsvärken och materialers framskaffande därtill bidraga, hvarom herr comministern sjelf bör med församlingen, ju förr dess häldre, vidare öfverenskomma. Herr bruks jnspector Freudenthal lofvade göra förfrågan hos herr cancellie rådet Forslund, antingen han täcktes betala till detta boställets inköpande för 2 eller för 3 härdar af Elga bruk, och kommer repartition af summan att derefter rättas. Vid justeringen tillkännagafs att h:r cancellie rådet botalar för 3 härdar, hvaremot församlingen lofvade, att hvarken nu eller framdeles fordra någon afgift af Elga quarn, så länge den är i h:r cancellie rådets hand och så länge han vid allmänna utgifter betalar för 3 härdar. Och förklarade församlingen sin tacksamhet emot h:r cancellierådet för det han nu åtagit sig deltaga uti församlingens utgifter för 3:ne härdar. In fidem Erland Lagerlöf. Ur sockenstävwwprotoJcollen i Göteborgs landsark.

33.

AttVIKA LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGÅ OCH NY.

4. Jösse härads lagfartsprotokoll den 2 april 1796, enlig*t vilket uppbud första gången meddelats å till komministersboställe i Älgå inköpta a 12 mantal skatte Gördsbyn och y8 mantal skatte Mällgården. § 6 1 . Sedan Kongl. Majt uti dess företedde nådige skrifvelse till högvördige domcapitlet i Carlstad af den 11 decbr. 1794 ej allenast tillåtit att Arfvika kyrkas 1 /c del uti Solberg i Arfvika sochn skulle på auction få fcirsälgas till inkjöpande för kiöpe skillg:n ocli Arfvika samt Älgå församlingars sammanskått af något lämpeligare hemman till boställe för capellanen i berörde socknar utan äfven förordnat att samma boställe borde innom Algå sochn inkjöpas, livarest ingen präst är boende; så har prosten och kyrkoherden högärevördige och höglärde magister herr Erland And. Lagerlöf och dess fru prostinnan välädla Agneta Christina Troili, enligt skriftelig överlåtelse af d:n 31 sistke martii bevitt:t af landsfiscalen herr Johan Henr. Bösch och adjuncten herr Eric Örtendal till förenämnde församlingar och berörde behof öfverdragit deras d:n 15 febr. 1794 för 668 rdr specie kjöpte 1/s del i Mellgården och Vis del utj Görsbyn begge efter helt hemman räknade i Algå sochn, med all den rätt och förmån som herr prosten och fru prostinnan igenom förenämnde deras kjöp till samma fastigheter erhållit. I anledning hvaraf och som åfvan högst berörde Kongl. Maj:ts nådige förordnande härvid blifvit fullgjordt, samt uppå derom gjord anhållan, denne V» del uti Mellgården och Via del uti Görsbjm begge efter helt som Arfvika och Algå församlg:r således till capelians boställe kjöpt för 668 rd:r specie upböds 1 ggn. Ur konceptprotokollet i Göteborgs landsark.

K. M:ts brev till Kbfde den 5 maj 1911 angående inköp av 120 öre skatt av frälsehemmanet Va mantal Kyrkebol nr 1 till boställe för komministern i Ny med mera. Gustaf etc. I sammanhang med fastställande den 18 juni 1869 af lönereglering för prästerskapet i dåvarande Arvika, Algå och Ny församlingars pastorat förordnades genom ett samma dag utfärdadt nåd. bref, bland annat, att en komministersbeställning skulle inrättas i Ny församling, att därstädes skulle till boställe åt komministern genom utbyte eller försäljning af den kyrkoherden då tillydande lägenheten Berga anskaffas ett lämpligt beläget

33.

ARVIKA LANDSFÖRSAMLING, ÄLGÅ OCH NY.

hemman, i godhet fullt motsvarande nyssnämnda lägenhet, att Ni efter samråd med domkapitlet i Karlstad ägde att, då tjänligt tillfälle yppade sig, för ändamålet vidtaga nödiga åtgärder och därefter underställa ärendet nåd. profiling, samt att ifrågavarande boställe skulle af Arvika, Älgå och Ny församlingar förses med erforderlig åbyggnad, som sedermera skulle underhållas enligt lag. Under år 190(5 inkommo församlingarna med en und. ansökning, däri församlingarna dels anförde, att omförmälda lägenhet Berga, som utgjordes af sju torp, de så kallade Bergatorpen, hvilka vore utarrenderade för komministerns räkning och lämnade en årlig afkomst af tillhopa 750 kronor, vore taxeringsvärderad till IG,000 kronor men ansåges kunna, därest torpen finge försäljas livart och ett för sig, betinga en försäljningssumma af sammanlagdt minst 25,000 kronor, dels ock anhållit, att då ett mot berörda försäljningsvärde fullt svarande boställe skulle blifva för stort för att kunna bekvämligen brukas af en komminister, samt det uppenbarligen borde lända komministern till större båtnad, därest för hans räkning anskaffades ett mindre boställe fölen köpeskilling af omkring 10,000 kronor, dock med rätt för komministern att utöfver boställsafkastningen till fri disposition uppbära jämväl uppkommande räntemedel å den efter inköp af ett dylikt boställe resterande köpeskillingen för lägenheten, Kungl. Maj:t täcktes i nåder medgifva, att sedan sagda lägenhet på lämpligaste sätt försålts för en köpeskilling, som icke finge understiga visst af Kungl. Maj:t bestämdt belopp, köpeskillingen finge utan hinder af bestämmelserna härom i åberopade nåd. brefvet den 18 juni 18(39 på det sätt användas, att sedan för erforderligt belopp af densamma inköpts ett för ändamålet lämpligt komministersboställe, som af eder och domkapitlet godkändes, af återstoden finge bildas en fond, hvaraf komministern skulle uppbära af kastningen. Genom nåd. bref den 21 december 190G fann Kungl. Maj:t i anledning af berörda ansökning godt, med förklarande att de åberopade bestämmelserna i nåd:a brefvet den 18 juni 1869 icke innefattade hinder för anskaffande åt församlingens komminister af ett annat boställe, äfven om detta ej skulle i godhet fullt motsvara nuvarande komministersbostället Berga, uppdraga åt eder att efter domkapitlets och öfriga vederbörandes hörande inkomma med förslag å lämpligt boställe för komministern i Ny församling; och förklarade sig Kungl. Maj:t tillika vilja framdeles vid frågan om godkännande af sådant boställe meddela närmare bestämmelser angående försäljning af nuvarande bostället Berga och hvad i öfrigt för tillgodoseende af boställshafvarens rätt och fördel kunde anses vara af omständigheterna påkalladt. Ni har nu med und. skrifvelse den 1 december 1909 öfverlämnat en af församlingarna gjord framställning därom, att till boställe för komministern finge inköpas 120 öre skatt af hemmanet Kyrkebol, Solvind kallad, i Ny socken,

33.

ARVIKA LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGA OCH NY.

och därvid öfverlänmat, bland annat, dels ett af Daniel Nilsson i Charlottenberg såsom ägare af nämnda hemmansdel skriftligen gjordt erbjudande att sälja hemmansdelen i befintligt skick för 15,000 kronor och emot villkor i öfrigt att från köpet undantoges all barrskog, som åtta alnar från roten hölle sex verktum i topp, därvid affallet dock tillf olle egendomen såsom vedbrand, hvarjämte Nilsson ntfäst sig att till framtida begagnande upplåta nuvarande utfartsvägen öfver Kyrkåsen, till säkerhet hvarför servitutsinteckning medgåfves, äfvensom förklarat sig bunden af anbudet till dess frågan pröfvats af Oss, dels tillstyrkande yttranden af såväl församlingens komminister som domkapitlet, sistnämnda yttrande dagtecknadt den 17 november 1909, dels utdrag af den vid laga skifte år 1838 å hemmanet Kyrkebol upprättade delningsbeskrifningen, dels ock utdrag af handlingarna rörande en år 1908 förrättad ägostyckning å omförmälda lägenheten Berga. Med upplysning att den till inköp föreslagna hemmansdelen utgjordes af den i laga skifteshandlingarna med litt. C betecknade lotten har Ni vidare anfört, att ifrågavarande egendom, livars ägoareal omfattade omkring 20 tunnland inägor och 45 tunnland skogsmark, innehade ett centralt, synnerligen naturskönt läge vid den vackra Nysockensjön i närhet af sockenkyrkan, att de å egendomen befintliga åbyggnaderna vore nyuppförda och till komministersboställe fullt tillräckliga och synnerligen ändamålsenliga, att utmarksområdet äfven efter den förbehållna afverkningen lämnade full tillgång till såväl vedbrand som husbehofsvirke samt att de å egendomen vinterfödda kreaturen kunde anslås till en häst och fem till sex kor; och då på grund af sålunda förekomna förhållanden den salubjudna fastighetslotten finge anses för sitt ändamål ovanligt lämplig, samt någon annan lika fördelaktig egendom till lägre pris än den nu föreslagna icke funnes tillgänglig inom församlingen, har Ni uttalat eder anslutning till det föreliggande förslaget. På grund af nåd. remiss har Vårt och rikets kammarkollegium i ärendet inhämtat respektive den 26 maj och den 12 oktober 1910 dagtecknade utlåtanden af Vår landtmäteristyrelse och Vår domänstyrelse, hvilken senare myndighet meddelat sig med vederbörande skogstjänstemän, hvarjämte kollegium den 24 januari 1911 för egen del yttrat sig i ämnet. Domänstyrelsen har på grund af livad i ärendet förekommit förmält sig anse, att den vid egendomens försäljning ifrågasatta skogsafverkningen möjligen skulle kunna komma att för vissa delar af skogen stå i strid mot lagen den 24 juli 1903 angående vård af enskildas skogar, hvarför, om detta köpevillkor måste medgifvas, det dock borde begränsas på det sätt, att afverkningen och virkets tillgodogörande finge inom viss tid, högst ett år efter köpets afslutande, ske i den mån nämnda lag sådant medgåfve.

33.

ARVIKA

LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGÅ

OCfL

NY.

389 Kammarkollegium liar dels meddelat, att det nuvarande komministersbostället Berga vore i jordeboken för Arvika socken upptaget bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Berga n:o 2, äfvensom att hemmanet Kyrkebol, hvaraf den till inköp föreslagna fastigheten utgjorde en del, återfunnes i jordeboken för Ny socken bland frälse egendomar, hemman, såsom Va mantal under nummern 1, dels erinrat, att Arvika nuvarande stad enligt nåd:t bref den 16 oktober 1908 frånskilts pastoratet, hvilket numera bestode af Arvika lands- samt Älgå och Ny församlingar, dels ock vidare anfört följande. På grund af livad upplyst blifvit angående den till inköp föreslagna hemmansdelens beskaffenhet till jord, skog och byggnader samt dess läge funne sig kollegium i likhet med ortsmyndigheterna och domänstyrelsen hafva anledning tillstyrka dess inköp för angifna ändamålet hufvudsakligen på de af nuvarande ägaren erbjudna villkoren. Det af domänstyrelsen föreslagna tillägget, innefattande hänvisning till 1903 års lag angående vård af enskildas skogar, syntes visserligen ej nödigt, enär Vårt godkännande af köpevillkoren ej kunde för säljaren medföra vidsträcktare befogenhet i af seende å rätten att tillgodogöra sig skogen än livad lagen medgåfve, men kunde likväl vara nyttigt såsom en erinran till säljaren att i detta hänseende ej öfverskrida sin befogenhet. Yiss tid, inom hvilken säljaren skulle hafva att verkställa den förbehållna afverkningen, syntes lämpligen böra bestämmas, men torde det få ankomma på eder — genom hvars försorg boställsbytet syntes hafva varit afsedt att äga rum — att af tala därom med säljaren. Såsom ytterligare villkor borde föreskrifvas, att egendomen skulle säljas fri från alla gravationer. Med hänsyn till att köpeskillingen för det nya bostället skulle gäldas med en del af försäljningssumman för det nuvarande, borde det bero af eder att i fråga om afträdesdagen och sättet för köpeskillingens likviderande meddela sådana bestämmelser, att komministerns rätt behörigen tillgodosåges. Då enligt nåd:a brefvet den 18 juni 1869 bostället skulle af Arvika, Älgå och Ny församlingar förses med erforderlig åbyggnad, syntes häraf följa att genom laga syn i sammanhang med boställets tillträdande skulle bestämmas, hvad i sådant hänseende skulle åligga församlingarna. Hvad anginge den i samband med boställsköpet stående frågan om försäljning af lägenheten Berga syntes Ni böra få eder anbefalldt att på sätt nedan närmare omförmäldes gå i författning därom. I fråga om dispositionen af hvad af försäljningssumman återstode, sedan kostnaderna för det nya boställets inköp med mera blifvit därur guldna, tillstyrkte kollegium öfverskottets öfverlämnande till förvaltning af kyrkorådet i Ny församling med rätt för komministern att uppbära räntan. Kollegium hemställde alltså, det Oss täcktes ej mindre bemyndiga eder att

33.

ARVIKA

LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGÅ

OCH

NY.

dels för kronans räkning till komministersboställe i Ny församling inköpa ifrågavarande, Daniel Nilsson i Charlottenberg tillhöriga hemmansdel V» mantal eller 120 öre skatt, litt. C, af hemmanet Va mantal Kyrkebol n:o 1 i Ny socken för en köpeskilling ej öfverstigande 15,000 kronor och öfriga enligt aflämnadt anbud erbjudna villkor, att tillträdas a dag, hvarom Ni skulle harva att med hänsyn till komministerns rätt och öfriga omständigheter öfverenskomma med säljaren, samt under bestämmelser i öfrigt att säljaren skulle i afseende å den rätt till afverkning, som han förbehållit sig och hvaraf han skulle äga begagna sig inom viss tid, som borde i köpeaftalet bestämmas, ställa sig till efterrättelse lagen angående vård af enskildas skogar den 24 juli 1903, äfvensom att egendomen skulle upplåtas fri från alla inteckningar, dels föranstalta därom, att laga syn blefve å behörig tid på församlingens bekostnad förrättad å det inköpta bostället för husens insynande och fastställande af de arbeten för de därå befintliga husens iståndsättande eller eljest för boställets förseende med erforderlig åbyggnad, som det jämlikt nåd:a brefvet den 18 juni 1869 ålåge församlingarna att verkställa, dels ock, så snart sådant kunde ske sedan det visat sig, att inköpet af hemmansdelen i Kyrkebol komme till stånd, låta å offentlig auktion till den högstbjudande under frälserätt försälja lägenheten Berga n:o 2 i det skick, den då befunnes, att af köpare tillträdas å tid, som Ni med hänsyn till komministerns rätt och öfriga omständigheter ägde bestämma, samt under villkor i öfrigt att köparen ensam betalade lagfartskostnaden och att de å Vs mantal Kyrkebol belöpande tiondeafgifter till prästerskapet skulle till utgörande åligga lägenheten Berga, vid hvilken auktion en livar af de lotter, hvari lägenheten blifvit styckad, skulle utbjudas för sig och därefter — under förutsättning att gällande arrendeaftal icke utgjorde hinder för samtidig försäljning — samtliga gemensamt, och skulle högsta anbudens antaglighet underställas Vår nåd:a profiling, än äfven i fråga om försäljningssummans disposition förordna, att sedan kostnaderna för det nya boställets inköp samt för lägenheten Bergås försäljning blifvit därur guldna, återstoden skulle öfverlämnas till kyrkorådet i Ny församling att såsom en särskild fond förvaltas på sätt om kyrkokassas medel vore vedertaget, med rätt för komministern att tills vidare under nu löpande löneregleringsperiod däraf uppbära räntan; och hemställde kollegium tillika om nåd. föreskrift, att det nya bostället skulle i jordeboken upptagas bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Kyrkebol n:o 2, med anteckning att det vore boställe åt komministern i Ny församling, äfvensom att äganderättshandlingarna rörande det inköpta bostället skulle i sinom tid af eder insändas till kollegium för förvar.

33.

ARVIKA LANDSFÖRSAMLING,

ÄLGÅ OCH NY.

391 Vid föredragning af detta ärende hafva Vi funnit godt bifalla hvad kammarkollegium sålunda hemställt. Detta meddela Vi etc. Stockholms slott den 5 maj 1 9 1 1 . Ur ecklesiastikdepartementets registrator.

Köpebrev den 1 maj 1913, varigenom 120 öre skatt av frälsehemmanet Va mantal Kyrkebol nr 1 inköpts till boställe åt komministern i Ny. Till Arvika landsförsamling samt Ny och Algå församlingar upplåter och försäljer jag härigenom mot en öfverenskommen och denna dag till fullo betald köpesumma af femtontusen (15,000) kronor mig tillhöriga fasta egendomen Solvind, utgörande etthundratjugu (120) öre skatt af hemmanet Kyrkebol, Ny socken; hvadan jag alltså afhänder mig berörda fastighet med allt hvad därtill hörer och lagligen tillvinnas kan att af köparen genast tillträdas. Charlottenberg den 1 maj 1913. Daniel Nilsson. Martha Jönsdotter. • Bevittnas af: G. H. Löfvenholm. Axel Nordell. § 4 1 7 . År 1913 den 5 juli å allmänt sammanträde under lagtima ting med Jösse härad beviljades på grund af denna handling lagfart för Arvika landsförsamling samt Ny och Algå församlingar a 120 öre skatt af hemmanet Kyrkebol i Ny socken; betygar På häradsrättens vägnar. Willi. Eogstadius. Efter originalet å kammaradvokatjiskalskontoret.

34.

ARVIKA

8TADSFÖKSAMLING.

34. Arvika stadsförsamling. Enligt kungl. brev den 22 december 1905 utbröts den å hemmanet Solberga i Arvika församling anlagda köpingen Arvika J ) till egen församling och jordebokssocken och enligt kungl. brev den 16 oktober 1908 till eget pastorat, som, sedan köpingen jämlikt kungl. brev den 18 november 1910 erhållit stadsrättigheter, benämnes Arvika stadsförsamlings pastorat. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i detta pastorat, i vilket är anställd allenast kyrkoherde 8 ), har fastställts genom K. M:ts resolution den 18 december 1918. Prästgård. Enligt löneregleringsresolutionen skulle kyrkoherden bekomma fri bostad genom upplåtelse av prästgård på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades å plats, som K. M:t framdeles skulle bestämma. Intill dess sådan bostad anskaffats och tagits i bruk skulle det åligga pastoratet att till honom gälda hyresersättning med 1,500 kronor om året. Sedan pastoratet till plats för prästgård beslutit upplåta ett område av en väster om kyrkan belägen plan, har K. M:t den 30 april 1920 godkänt detta område till ifrågavarande ändamål under villkor, att området vid blivande insyning av prästgården visades vara fritt från alla gravationer. Prästgård har ännu icke upplåtits åt kyrkoherden, utan uppbär han fortfarande ovannämnda hyresersättning.

) Köpingen anlades jämlikt k. brev den 27 febr. 1811. ') I Arvika köping var tidigare enligt k. brev den 30 d e c 1901 anställd en pastoratsadjunkt, men denna befattning indrogs i sammanhang med församlingens utbrytning till eget pastorat.

35.

GUNNARSKOG

OCH

BOGEN.

35. Gunnarskog och Bogen. Gunnarskog hörde tidigare till Arvika pastorat, och var där anställd en komminister. Sedan rikets ständer vid 1840—41 års riksdag beviljat anslag för bildandet av särskilda kapellförsamlingar i de till Karlstads stift hörande finnmarker, förordnade K. M:t den 15 oktober 1844, att tvenne kapell skulle anläggas i nämnda finnmarker, varav ett å hemmanet Bogen i Gimnarskogs socken, och anslogo ständerna vid 1847—48 års riksdag medel bland annat till avlönande av en kapellpredikant i Bogen x ). Därpå förordnades genom kungl. brev den 19 september 1849'-'), att vissa hemman skulle utbrytas från Gunnarskogs och Eda församlingar för att bilda Bogens kapellförsamling, och befriades medlemmarna i den nya församlingen från byggnadsskyldighet å kyrkorna och prästgårdarna i de församlingar de förut tillhört. I samband med fastställande av lönereglering för prästerskapet i pastoratet förordnade K. M:t den 18 juni 1869, att Gunnarskog med Bogen skulle avskiljas till eget gäll, och att komministerstjänsten i Gunnarskog skulle indragas. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i Gunnarskogs pastorat, i vilket, förutom kyrkoherden, är anställd en i Bogen bosatt komminister, förut kallad kapellpredikant, har fastställts genom K. M:ts resolution den 23 maj 1919.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna kyrkoherdebostället l/% mantal krono Backa nr 2 Norra i Gunnarskogs socken och kapellpredikantsbostället 1/eo mantal frälse Bogen nr 2 Lilla i Bogens kapellförsamling. *) Den 29 jan. 1850 meddelade K. M:t bestämmelser om sättet för kapellpredikantens tillsättande. 2 ) Bil. 7 för Fryksände. 3785 19

35.

GUNNARSKOG

OCH

BOGEN.

Backa nr 2 Norra. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs Va mantal av kronohemmanet 1 mantal Backa till boställe åt komministern i Gunnarskog, som på grund av kungl. brev den 28 nyssnämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år J ). Bostället utbröts sedermera i kameralt avseende från hemmanet Backa och upptogs i jordeboken såsom särskild enhet, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1/» mantal Backa nr 2 Norra. I samband med Gunnarskogs utbrytning till eget pastorat och komministerstjänstens indragning anslogs komministersbostället genom löneregleringsresolntionen den 18 juni 1869 till boställe åt kyrkoherden "). Enligt uppgift vid en å bostället i oktober 1739 förrättad husesyn ägde bostället kvarnställe i Treskogsälven. Vid ett år 1780 förrättat och år 1781 fastställt storskifte å utskogcn till Backa, då området vid älven tillskiftades hemmanet Södra Backa, förbehöll boställshavaren bostället dess andel i kvarnställe och strömfall i Treskogsälven. Utmål till strömfallet, som fortfarande anses tillhöra bostället, avsattes emellertid icke. Av medel, som lämnats såsom ersättning för till landsväg i anspråk tagen mark från bostället, har bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond å 432 kronor 18 öre, varav räntan enligt löneregleringsresolutionen användes till prästerskapets avlöning. J

) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 ocli 5. ) Före nu gällande lönereglering uppbar kyrkoherden ersättning i statsmedel för räntan av skattehemmanet 1 mantal Stommen nr 1 i jrvlgå socken. I ett lör Gustav Ls reduktion år 1540 u p p r ä t t a t register på kyrkornas och prästernas egendomar (allm. bil. 1) upptogs under »Arvika stomps uppbörd» bland annat »Stompnen ij Elgåå> med ett till prästen utgående landgille av »jern 2 c ». I kronans räkenskaper upptogs hemmanet i likhet med övriga ecklesiastika h e m m a n till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen men påfördes år 1548 även ovannämnda landgille. Detta avkortades emellertid såsom frinjutet avo kyrkoherden i Arvika (»fritt prestenn»), som därefter under stomfrihet innehade hemmanet. Ar 1630 försåldes hemmanet till skatte, och kyrkoherden åtnjöt därefter endast r ä n t a n av detsamma. P å grund av kungl. förordn. den 23 juli 1869 indrogs denna hemmansränta, som genom I860 ars löneregleringsresolution anslagits åt kyrkoherden i Gunnarskog, till statsverket mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren, och jämlikt lagen om kyrkofond den 9 dec. 1910 ingår nu denna ersättning till nämnda fond. J

35.

GUNNARSKOG OCH BOGEN.

395 B o g e n nr 2 Lilla. Sedan fråga uppstått om bildande av Bogens kapellförsamling och om anslag av allmänna medel till anskaffande av boställe åt kapellpredikanten, föreslog Gunnarskogs församling hos K. M:t till detta ändamål Veo mantal av frälsehemmanet Vi mantal Bogen nr 1. Nämnda hemmansdel hade bruksägaren John Mitander skänkt till boställe att under full äganderätt tillhöra kapellförsamlingen med åtagande att till bostället låta utbryta inägor och utmark till en areal av 200 tunnland ] ), och fann K. M:t enligt ovannämnda nådiga brev den 19 september 1849 något anslag av allmänna medel på grund härav icke erfordras till inköp av boställe. Till boställets bebyggande erhöll kapellförsamlingen av statsmedel ett belopp av 2,800 riksdaler banko, som rikets ständer vid 1847—48 års riksdag anslagit med förbindelse för kapellborna att sedermera i all framtid underhålla boställets åbyggnader. Såsom ersättning för sina för boställets uppodling nedlagda kostnader erhöll boställshavaren genom kungl. brev den 23 maj 1856 av statsmedel ett belopp av 1,600 riksdaler banko. Boställets ägor utbrötos genom en den 30 december 1852 fastställd lantmäteriförrättning, och erhöll bostället utom den utlovade arealen därinom belägna odugliga mossar om 29 tunnland 18 kappland. Jämväl i kameralt avseende har bostället utbrutits från hemmanet Boeren nr 1 och i gällande jordebok upptagits bland frälseegendomar, boställen, såsom V(3o mantal Bogen nr 2 Lilla. Med hänsyn till boställets natur medgavs boställshavaren genom kungl. brev den 17 november 1905 att under dåvarande löneregleringsperiod uppbära hela behållna avkastningen från boställets skog.

Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, beredas kyrkoherden å kyrkoherdebostället och komministern å kapellpredikantsbostället. *) Gåvobrev därå synes icke hava utfärdats, men vid försäljning år 1855 av l/U mtl Bogen undantog Mitander »den från samma hemman afsöndrade, till kyrkan och prästbostället donerade jord> (Jösse härads lagfartsprotokoll den 1 mars 1855). Med anledning av en utav bruksägaren Mitander gjord ansökning medgav K. M:t genom nådigt brev den 29 jan. 1850 Mitander, med avseende å av honom gjorda uppoffringar med upplåtande av boställsjord åt predikanten och plats för kyrkan, att utse den första predikanten.

35.

GUNNARSKOG

OCH

BOGEN.

Vid särskilda jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å ovannämnda boställen år 1919 förrättade husesyner avsattes till prästgårdar vissa av tomt och trädgård bestående områden, och skulle dessa enligt vederbörande synerätts beslut uppmätas och kartläggas, vilket emellertid ännu ej skett. Prästgården för kyrkoherden innehåller ungefär 1,23 hektar och för komministern ungefär 0,74 hektar.

Kloekaren i Bogen. A sockenstämma den 4 februari 1855 utlovade ägaren av Mitandersfors bruk J. Bredesen att till boställe åt klockaren och skolläraren för all framtid överlåta skolhuset i Stora Bogen med uthus samt så mycken jord, att därå kunde födas en ko och utsås 2 å 3 tunnor potatis. Formlig överlåtelse av denna egendom, som därefter innehades såsom boställe av innehavaren av de förenade klockar-, organist- och folkskollärartjänsterna men icke upptagits i den för klockaren utfärdade löneregleringen, skedde icke förrän den 17 december 1891. Genom gåvobrev nämnda dag skänkte dåvarande bruksägaren P. W. W. Kildal o. c:o till Bogens församling till boställe åt skolläraren »det oss tillhörande s. k. klockarebostället)) om 15 penningar skatt och 5,39 hektar av frälsehemmanet Bogen nr 1 jämte rätt för skolläraren till bete för två kor å hemmanets skog. Härå meddelades lagfart den 19 januari 1892.

36.

KOLA, JÄRNSKOG

OCH SKILLINGMARK.

36. Kola, Järnskog' oeh Skillingmark. Till Kola pastorat hörde före nu gällande lönereglering jämväl Eda församling, som år 1879 avskildes till eget gäll 1 ). I Kola pastorat är, förutom kyrkoherden, anställd en komminister i Järnskog.

Kyrkoherden i Kola. Enligt löneregleringsresolutionen den 28 november 1873 innehar kyrkoherden pastorsbostället 1 mantal »Köln» med tillhörande mjöl- och sugkvarn. Kyrkoherdebostället i Kola, som icke varit redovisat i tidigare • jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stonihemman, i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 under krono titel med benämningen »Kiöhla prästegårdh» med ett efter uppskattning vid häradsrätten åsätt skattetal av 1 mantal 2 ). I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 20 tunnors utsäde av havre 3 ) och äng till 20 lass hö samt • kvarnställe med såg och kvarn jämte övriga förmåner påfördes bostället viss ränta och åsattes 1 mantal' 1 ). I jordeböckerna, där bostället emellertid upptages såsom oskattlagt och utan ränta 5 ), har det städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Kola prästgård nr 1. Av en över »Prästegården och Klåckaregården i Kiöla s:n» år 1641 upprättad geometrisk avritning framgår, att bostället hade sina huvudsakliga inägor liggande på ett ställe för sig invid kyrkan och omkring boställets åbyggnader. Dessutom hade det en del ängar å ut1

) Se sid. 407. ) Jösse härads dombok den 27—29 aug. 1686. 3 ) 20 t u n n o r havre räknades lika med 10 tunnor »ren säd». *) Allm. bil. 3. 5 ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få utrönt beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 2

36.

KÖLA,

JÄRNSKOG

OCH

SKILLINGMAEK.

marken vid rågången mot hemmanet Torgilsrud. Till bostället hörde ett söder och väster om Kola älv beläget ödetorp, kallat Hammar, ävensom den yttersta udden av ett mellan Kola älv och sjön Hugn beläget näs (»Litzla Nääs»), vilket näs i övrigt tillhörde Klockargården l ). Jämväl skog synes bostället sedan gammalt haft avskild i sammanhang med in- • ägorna. Rågångarna omkring boställets norr om Kola älv belägna ägor mot hemmanen Sättra (Säterud), numera Adolfsfors, Torgilsrud och Gryttved fastställdes genom lagmanssynerättens dom den 14 september 1641 2 ). Om rågångarna omkring den södra delen av bostället (Hammar) emot hemmanen Skarbol med Noresund och Bålstad vittnade häradsnämnden vid 1G67 års hösteting. I enlighet härmed uppgingos rågångarna kring bostället år 1777 3 ). Med förmälan att V» av frälsehemmanet 1 a mantal Sättra skänkts till Kola kyrka, yrkade kyrkoherden vid häradsting den 13 april 1643, att nämnda del av hemmanets åker, äng, skog och kvarnfall måtte tillskiftas Kola prästgård, men, som hemmanets ägor voro ganska ringa # och icke bekvämligen kunde delas, skulle, »oandset ingen dispute var om gåfvan)), boställets del för det dåvarande icke utbrytas' 1 ). Sedermera träffades inför häradsrätten den 11 och 12 november 1667 emellan kyrkoherden och konsistorieombud, å ena sidan, samt hemmansägarna i Sättra, å den andra, den förlikning, att bostället skulle för nämnda del a* hemmanet erhålla en mellan bostället och Sättra belägen hästhage, medan hemmansägarna skulle behålla åker, äng, kvarn och ström med »holmen)) samt ensamma svara för hela hemmanets skatt 5 ). Sedan Sättra hemmans ägare för det å hemmanet år 1744 anlagda Adolfsfors bruks behov inkräktat nämnda hästhage, avstod bostället enligt en den 28 november 1794 ingången, av domkapitlet och Kbfde godkänd samt av häradsrätten den 6 december 1794 fastställd förening 6 ) hästhagen till hemmanet Sättra emot ett område om 4 tunnland 29 kappland av hemmanets skogsmark. Med anledning därav uppgicks ny rågång mot Sättra, som fastställdes av häradsrätten den 28 november 1796. Såsom ovan anförts hörde till bostället enligt prästverket »godt» kvarnställe med såg och mjölkvarn. Dessa inrättningar, som voro belägna 1 ) Enligt ett utav Tomas i Älgestad m. fl. don 12 mars 1036 avgivet intyg kade Klockargården upptagits å kyrkoherdeboställets ägor (se vidare sid. 400 i'.). 2 ) Därvid lades den hemmanet Gryttved tillhöriga Djupangen till bostället såsom vederlagför åverkan, som a boställets skog förövats av gryttvedsborna (se rösebeskrivning i Kola kyrkobok, Göteborgs landsark.). 3 ) Instrument i kyrkans arkiv. *) Bil. 1. s ) Bil. 2. 6 ) Bil. 3.

36.

KOLA,

JÄRNSKOG

OCH

SKILLINGMAEK.

å boställets ägor vid ett strömfall i Kola älv, hade år 1694 skattlagts till 8 öre silvermynt 1 ). Genom Kbfdes utslag den 28 februari 1774 bekräftades boställsliavarens rättighet att emot nämnda ränta i detta strömfall nyttja en enbladig såg och en mjölkvarn med 2 par stenar. Mjölkvarnen undergick på grund av kungl. brev den 30 maj 1793 ny skattläggning år 1798, vilken av kammarkollegium fastställdes den 7 februari 1799. Sågen undergick skattläggning år 1804, som fastställdes av kammarkollegium den 26 mars 1806. De nämnda inrättningar åsatta räntor hava på grund av kungl. kungörelsen den 30 december 1863 numera avskrivits. Enligt 1794 års ovannämnda förening skulle för boställets kvarn och såg begagnas samma dammbyggnad som för Adolfs fors bruks å älvens motsatta sida å hemmanet Sättra belägna inrättningar 2 ), och skulle dammbyggnaden underhållas av brukets ägare ensam under förbehåll, att densamma förbleve oförändrad. Boställets kvarn och såg hava sedan lång tid tillbaka varit utarrenderade till nämnda bruks ägare.

Komministern i Järnskog". Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern såsom boställe \ i mantal Hofsten och äger uppbära räntan av 1 mantal Hångstad :i ). Genom köpebrev den 30 december 1678 inköpte Kola pastorat för 106 riksdaler eller 159 dalcr silvermynt till komministersboställe l A mantal av skattehemmanet 1 mantal Hofsten nr 1 i Kola socken. Köpeskillingen gäldades med samtliga kyrkornas i pastoratet medel, och bidrogo härtill Kola, Eda och Järnskogs kyrkor med vardera 2 ti samt Skillingmarks kyrka med 1/i 4 ). A den inköpta hemmansdelen erhöll pastoratet laga fasta den 4 september 1682 :"'). Bostället, vara komministern icke åtnjutit någon frihet 0 ), har i kameralt avseende utbrutits från hemmanet Hofsten och i gällande jorde*) Jösse härads dombok den 3—8 sept. 1694. ) Enligt häradsrättens beslut den 1 juni 1670 skulle hemmanet Sättra få utföra sin kvarndamm »till mitt i ådran och intet längre». 3 ) Till boställe åt de tvenne komministrarna i Kola pastorat anslogs genom k. brev den 17 febr. 1(391 (se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5) i brist på kronohemman skattehemmanet 1 mtl H å n g s t a d med en utjord i Skillingmarks socken, varav »församblingarna kunna framdeles inlösa skatteräfctighet». Då församlingarna emellertid redan förut inköpt ll* mtl Hofsten till boställe åt den ene komministern, kom köpet av Hångstad icke till stånd, utan uppburo komministrarna endast r ä n t a n av detta hemman. Sedan Éda avskilts till eget pastorat och komministerstjänsten därstädes bidragits, uppbars denna hemmansränta av komministern i Järnskog, och h a r den numera på grund av k. förordn. den 23 juli 1869 bidragits till statsverket mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren. 4 ) Se vederbörande kyrkors räkenskaper i Göteborgs landsark. 5 ) Bil. 4. G ) Jfr. not. 3 h ä r ovan. 2

36.

KÖLA,

JÄRNSKOG

OCH

SKII/LINGMAEK.

bok under nr 2 upptagits såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen. Vid ett år 1833 fastställt laga skifte å 1 mantal Hofsten undantogs från delning, bland annat, hemmanets soldattorp om 3 tunnland 8 kappland, vari bostället synes äga del. Vid soldattorpets försäljning år 1912 erhöll bostället, som var befriat från roteringsskyldighet, emellertid icke del i försäljningsmedlen för torpjorden 1 ). Genom kungl. brev den 12 maj 1917 har med hänsyn till sättet för boställets tillkomst boställshavaren förklarats berättigad att under nu gällande lönereglering uppbära hela behållna avkastningen från boställets skog.

Klockaren i Kola. I 1600 års jordebok för Kola socken 2 ) upptogs bland »kyrkio parter» en lägenhet, kallad »Klockare stompnen» med en kronan behållen ränta av Va lispund landgillesmör. I likhet med övriga fastigheter av ecklesiastik natur överfördes lägenheten år 1625 till krono titel 3 ). Ar 1.649 försålde K. M:t och kronan Klockarestommen, som icke frinjöts av klockaren, till översten Gustav Sabel under frälse frihet. Sedan Kola församling enligt K. M:ts resolution den 24 september 1675 berättigats återlösa densamma från frälseägaren, inköptes den av Kola kyrka och församling genom köpebrev den 29 december 1679 från dåvarande ägaren Petter Silverlås med all den rätt och rättighet han därtill haft för 30 riksdaler specie »till evärdeligh ägo och egendom för klåckare bord att nyttia, bruka och oklandradt behålla» 4 ). Köpeskillingen eiiades av kyrkans medel 6 ). A den inköpta egendomen meddelades laga fasta den 14 september 1688°). Lägenheten överfördes därefter i 1725 års jordebok till frälse titel, varunder den sedermera alltjämt redovisats, i den nu gällande under benämningen Klockargården nr 1, och erlade klockaren såsom innehavare av lägenheten till Kola kyrka den lägenheten åsatta frälseräntan, som i samband med ny lönereglering för klockaren år 1875 upphörde att utgå. Enligt ett av Tomas i Ålgestad med flera den 12 mars 1636 utfärdat intyg 7 ) hade Klockargården upptagits å Kola prästgårds ägor, och av en *) Försäljningsmedlen fördelades mellan *U mtl Hofsten nr 1 och hjälproten lU mtl Gata nr 1 i Arvika socken. 2 ) Vml. 1600:9. Räkenskaper för åren 1591—99 saknas. s ) N ä m n d a år uteslötos ur jordeboken för Västersysslets fögderi rubrikerna »kyrko» och »präste», och de därunder upptagna fastigheterna fördes under krono titel. 4 ) Bil. 5. 5 ) Se kyrkans räkenskaper i Göteborgs landsark. 6 ) Fastebrevet finnes i original i kyrkans arkiv. 7 ) Bil. 6.

36.

KOLA,

JÄRNSKOG

OCH

SKILLINGMARK.

år 1641 upprättad geometrisk avritning framgår, att bostället hade sina ägor liggande vid kyrkan å ett mellan Kola älv och sjön Hugn beläget näs, varav den yttersta udden (»Litzla Nääs») tillhörde kyrkoherdebostället. Av prästverket framgår, att klockaren åtnjöt skogsfång och mulbete å kyrkoherdebostället. Sedan vederbörande jägmästare år 1887 instämt klockaren, som avverkat ved till husbehov å nämnda boställe, till häradsrätten med yrkande om ersättning och ansvar för åverkan, förklarade häradsrätten genom utslag den 4 juli 1887, att klockaren väl icke kunde fällas till ansvar, men som det i målet icke styrkts, att med Kola församlings äganderätt till Klockargården vore förenad rättighet till skogsfång å kyrkoherdebostället, och den omständigheten, att klockaren sedan längre tid tillbaka, antagligen med vederbörande pastors goda minne, fått åtnjuta sådan rätt, icke i och för sig betingade rättighet för församlingen att såsom lön åt klockaren anslå en sådan rätt, förpliktades klockaren att ersätta värdet av den avverkade veden. Detta utslag fastställdes av K. M:t den 11 november 1889. Varken skogsfång eller mulbete å kyrkoherdebostället åtnjutes numera av klockaren.

Urkundsbilagor. i. Jösse härads dom den 13 april 1643 angående en till Kola kyrka skänkt del av frälsehemmanet Sättra, numera Adolfsfors nr 1. Än komm för rätten vällärde her Torsten Jonae medh sin kyrkioherdes vyrdigh och vällärde her Svens Beronis uthi Kiölen fullmächtigh och begärde laga skiffte på Säterudh i Kiöla sochn, att prästegården måtte få sin treding afr" [i] thes skogli, marek och qvarnefall så väll som åker och engh, effter som then är giffvin till kyrckian. Och oandset ingen dispute var om gåffvan, och lagen ther jämpte giffver then vitzordh som till skiff tes bedher, lickväll effter nämpnden vitnade samma byys skogh och marek medh qvarnefallet vara ganska ringa och så frit, att the eij beqvemmeligen kunna delas. Dy affdömbdes, att theri måtte bliffva samhäffd såsom varit haf:r och skall ingen vijdare än hans lutt tillsäger. Ur domboken i Göteborgs landsark. 3785 19

36.

KÖLA,

JÄRNSKOG

OCH

SKILLINÖMAEK.

Jösse härads dom den 11 och 12 november 1667, enligt vilken kyrkoherdebostället i Kola bekommit en hästhage för sin andel av hemmanet Sättra. Näst kom vyrdigh m:r Johan Valmaenius i Arfvijka såsom fullmechtigh af consistorio med vyrdigh m:r Bencht Camasnio i Kiölen och kräfde på V3 i Sätherudh eller att få niuta then hagen, som af stängd var för Kiöla prastegårdh, effter 1G43 d. 13 aprilis tings affskiedh. Men blefo omsider med Simons arffvingar i Bergh, som voro Joen och Brynte Simons söner för them sielfva och theras syskon förlijckte, att then hästhagen, som ligger emellan Sätherudh och prästegården skall lyda till prästegården uthan uthlagor men then andra stå fritt att bruka åcker och engh sampt qvarn och ström med holmen ensamme, alt the svara till skatten. Ur domboken i Göteborgs landsarJc.

Förening den 28 november 1794, av häradsrätten fastställd den 6 december samma år, angående kyrkoherdeboställets andel av hemmanet Sättra och boställets dammbyggnad i Kola älv. Sedan åtskillige tvistigheter upvuxit emellan mig Sven Norén, såsom innehafvare af Kola prästegård å ena sidan och ägarne af Adolphsfors bruk med dertill hörande skatte frälsehemmanet Säterud, å den andra, rörande så väl ägande och nyttjande rättigheter af strömfallet i Kjöla elf som den andelen af hemmanet Säterud, som varit kallad Hästhaget, — — — — — •— — så hafva efter nogaste öfverläggning å ömse sidor jag Sven Norén såsom prästegårdens innehafvare och vi underteknade ägare af förbemelte bruks ägendom, å egne vägnar och såsom förmyndare för framledne herr brukspatron Johan Werlings omyndige barn, oss emellan till vänlig åtskillnad efter förr omrörde stjäl och anledningar rörande desse tvisteämnen aftalt och bestämt följande föreningsvilkor them vi följe häraf vele anse och förbinde oss, at för evärdeliga tider ärkjänna sådana som de efter bokstafven lyda för vårt rättesnöre å ömse sidor. l:o. I stället för den ägoskillnad som förut enligt herr lagman Pleningskjölds dbm under den 14 september 1641 är antagen emellan Kola prästegård och Säterud tillärkjännes prästegården en tract af Säteruds utmark till fyra tunnelands och tjugunijo kappelands vidd utöfver näst berörde råskillnad, hvilka 4 tunl. 29 kapi. i följe deraf komma at behörigen utstakas söder om de trenne

3G.

KOLA, JÄRNSKOG OCH SKILLINGMARK.

befintelige röserne som berörde dom omtalar, så at denna skillnad genom räta linier från änderöserne sammanstöter uti en punct vid dalen sunnan och mitt för den medlersta vid myren, hvarigenom prästegården altså anses hafva njutit motsvarande vederlag för det omtvistade och förr omrörda Hästhaget utan at äga någon slags vidare rättighet till hvad annan mark Säterud kan innehafva; kommandes denne således nu antagne nya skillnaden i desse hemmans skog och utemark at genast efter denne förenings behörige stadfästelse, på ömse sidors omkostnad genom landtmätare at utstakas och rösläggas. 2:o. Dambyggnaden för Adolphsfors bruk skall framdeles och beständigt förblifva på det ställe den nu är anlagd och framgent underhållas af respective bruksägare, såväl för prästegårdens qvarnar och såg som för bruket utan deltagande af prästegårds innehafvarne nu eller framdeles uti de dervid förefallande kostnader, och blifver härvid det förbehåll vidhäftat, at denne byggnad förblifver såsom den nu är med en öpning till prästegårds sumpen af fem och en half alns bredd och lika djuphet med Adolphsfors sumpen. 3:o. Så snart denne förening blifvit af höga vederbörande godkjänd og stadfäst, kommer det särskilte arrende contract som vordet emellan mig Norén och herrar Christian Arfwidsson & söner uprättat rörande prästegårdsqvarnar och såg så väl som angående det vid dem belägna torpet at till sin värkan helt och hållit uphöra, och de förra i följe deraf at genast samt det senare eller torpet vid 1796 års midfasta till mig Norén af trädas utan något vidare ansvar eller efterräkning å någonthera sidan för dess häfd och åbyggnad. 4:o. _ _ _ _ _ Härmed uphörer således all tvist och rättegång underteknade emellan, så vida denna förening vinner behörig stadfästelse; men i annor händelse är den upstådde rättegången i samma stånd som den före nu påstående ting var, och föreningen då at anse som den icke vore gjord. Vik den 28 november 1 7 9 4 . Sven Norén. Nils Örtendahl ( L - 8 -) såsom ombud enl. fullmagt för JN. ±5iesert. Köhla pastorats innevånare. T

'-R

( L S )

Jonas Brand Eric G styffe (L S>) (L. S.) såsom förmyndare och h. com.r.dets såsom förmvndare. och r:dns Arfwidssons ombud efter J 0 J 1 Werling. fullmagt. (L. S.) Underteknade tillförordnade krono- och consistorii fullmäcktige förklara härmed det vi anse denna förening förmånlig för prästegården och å ömse sidor nyttig och billig i stöd af de skjäl oss kände äro, och lämna väl således härmed vårt godkjännande deraf, men hemställa likväl till Konungens höga

3G.

KOLA, JÄRNSKOG OCH SKILLINGMARK.

befallningsliafvand.es ocli högvördige domcapitlets utlåtande huruvida den samma må af vederbörlig domstohl vinna stadfästelse. Ut supra. A. Nyström. Erland A. Lagerlöf. (L. S.)

(L. S.)

Såsom tilkallade vittne Johan Friedric Nijsbeth. J. R. Löwenhielm. (L. S.)

(L. S.)

Föredr. i Carlstads consist, den 3 dec:r 17 9 4 ; och har consistorium för sin del emot denna förening intet att påminna. Carlstad af domcapitlet. U t supra. På befallning. Pär Alstedt. conssist. notar. Är 1794 den 5 december upvist för .Kongl. Maj:ts befallningshafvande uti Yermeland, som icke eller finner någon anledning till hinder med mindre denne å ömse sidor i vederbörandes närvaro träffade och ärkände förening må till Kiöla prästegårds säkerhet gillas och fastställas. Carlstad af landscancelliet och landscontoiret. Ut supra. N. N. Silfverskjöld. Carl Geringius L. M. Wester. Ur originalet i Kola kyrkoark. 4.

Fastebrev den 4 september 1682 ä 7« mantal av skattehemmanet 1 mantal Hofsten, som inköpts till komministersboställe i Kola pastorat. Anno 1682 den 4 septembris, när jagh undertäcknat, häradtzhöfding öfver Värmelandz Yästre syssle och Philipstadz bergzlagh, hölt lagha ting utlii Höghvalt i Arvijke sochn medh allmoghen af Jöse häradt, närvarandees i cronones befallningsmans ställe des broder monsrr Jacob Håål samt häradtz bofaste och trovärdige dannemän som voro Börie Andersson i Leernäs, Nils Elufsson i Kåfzäng, Mattis Tårstensson i L. Grötvåhl, Bengt Månsson i Ottebol, Bengt Bryntesson i Biörnerudh, Anders Olsson i Flungne, Johan Jostesson i Sävskogh, Pär Pärsson i Räxeda, Pär Pärsson i Byy, Brynte Knusson, Speke, Jon Nilsson i Siermenäs och Skåre Bengsson i Biörckenäs. Tå framvistes hustru Marit Nilsdåtters i Yästre Humvijk salubref af dito Humvijk d. 30 decembris 1678, deruthi hon bekiänner sig hafva af Kiöla försambling bekommit 106 rdr i silfver mt för den lU delen af heela gården Hofsten i Kiöla s:n som hennes sån h:r Brynte Hungvidius förr kiöpt hafver af Anders Jacobsson i Tomte; och emädan rätten nu blef på Kiöla församblingz vägnar om fastebref på bem:te fierding i Hofsten anmodat, och den fier-

36.

KOLA,

JÄRNSKOG

OCH

SKILLINGMARK.

dingen befans efter laglia upbådh vara uthan alt klander lagståndin. Ty blef samme fierding i Hofsteen bem:te Kiöla pastorat af rätten tilläghnat, medh pålöpande huus ocli jord, åcker och äng, skogli ocli mark fiske och fiskevattn, qvarn och qvarnefall, tårp och tårpställe samt alla andra till- och omäghor innan eller uthangårdz, i våto och tårro, närby eller fierran, platt intet undantaghandes af alt, som dertill af ålder lydt och leghat hafver och ännu ligger eller här efter medh någhon rätt tillvinnas kan, at der medh giöra och låta nu och i tillkommande tijder, alldeles efter sitt eghit goda behagh. Hvarjemte förbiudes alt åtal och inspråk på bem:te fierding i Hofsteen efter denna dagh vidh lagha böter till giörandes. Hvaråth fasta vittne voro ofvan skrefne häradz nämbdemän, som tå medh migli för rätta såto. Till yttermera visso, att detta så laghl. å tinge angifvit, ransakat och afdömbdt är som åfvan skrefvet står, attesteras medh min eghin hand och singnäte jemte häradtz insäghle här nedan under. Actum die loco et moclo ut supra. På rättnz vägnar. Henrich L. Eding, m. p. (Sigill).

(Sigill).

Efter originalet i Kola kyrkoark.

5. Köpebrev den 29 december 1679, varigenom Kola församling" till boställe åt klockaren inköpt frälseläg-enheten Klockargården nr 1. Jagh Petter Sölfverlåås till Vastena etc. bekienner migh, bevekter dehls af kongl. resolutioner nembl. preste privilegiernes 6 puncht och een serdeles och specialiter för Kiöla försambling af Kongl. Maij:tt i Ubsala anno 1675 den 24 septembris ehrhåldne resolution, dels och af den gudeliga åhuga man bör draga för kiörkones och gudstienstens befordran och vidmachthållande, hafva medh min kiera huusfruus edle och välborne fru Maria Sabels goda ja och samtyckie, cederadt, uplåtit och för trettio rikzdaler in specie sålt till Kiöla försambling deeras klåckare stombn vid kyrkian belägen, som min saligh svärefader edle och välborne h:r öffversten Gustaf Sabel af cronan under frelse sigh tillhandladt hafver. Och emädan dessa 30 rdr in specie äro migh i godh reedha till fulla nögio richtigt betalte och hand fångne, ty afhänder jagh migh min kiera huusfru och lijfzarfvingar bemelte klåckare stombn medh all den rätt och rättigheet som jagh här till dagz öfver den hafft hafver, och mehrbe:te klåckare stombn Kiöhla kyrkio och försambling tillägnar med huus och ägor uthi skogli och mark, fiskie och fiskievattn, till evärdeligh ägo och egendom för klåckare bord att nyttia, bruka och oklandradt behålla.

36.

KÖLA, JÄRNSKOG OCH 8KILLINGMARK.

Till yttermehra visso och stadfästelse att så i sanning ähr, hafver jagh sampt kyrkioherden och kyrkioverden denna skriftt medh egna hender och signeten här under bekräfftat. Actum Kiölha prästegårdh den 29 decembris anno 1679. P . Sölfvärlåås, m:pa. (Sigill).

Testor Bened. Camsenius. Col. past.

Börge Andersson, Lernäs, kiörckioverd.

(Sigill).

Efter originalet i Kola kyrkoark.

Intyg den 12 mars 1636, enligt vilket Klockargården upptagits å Kola prästgårds ägor. Vij efterskrifne Kirstin Salomons dotther, saligh her Jönsses efterlåtne enckia, Tomas i Elgestadli, Oluf i Graaf, Gulbrandh i Gry te vij dh och Bryngel klockare vittne och betyglie, att uti salig Bencht Michelssons tijdh tå han var fougte öfver Juesse häradt vardt Kiöla klockare stomnen och Litzla Nääs inthet skattlagdt uthan lågh under Kiöla prestestompn, som hela sochnen kunnogt är att förb:te Nääs ligger innelyckt j prestegårdz fiskevatn och prestens notevarp löpa ther rundt omkringh, utan Bencht Michelsson sjelf först skattladhe klockare stompnen til Va ltt smör, dher emoot saligh her Salomon hårdt ladhe sigh och sade till fougten, klockare gårdhen kommer prestestompnen vidh och ähr undher thes äghor som livar man kan see. Thet samma sadhe och mäster Carl uti salig her Andersses begrafningh i Kiölen uti gode mäns närvaro, ther mäster Sven i Frydzdalen och her Oluf i Holmedaal våro til städhes, säijandes: Min fadher giordhe öret dher uti at han skatlade dhenne klockare gårdh, ty thet synes grant han lyder til prestestompnen och all prestens notavarp ligga rundt dher om kringh, thet samma hafver och dhen ährevyrdige herren mäster Jon superintendens i Mariestadh och sagt: At dhet kan hvar man see, at klockare Litzla Nääs ligger till prestestomnen, ty dhenne prestegårdh hafver ganska liten ängh och äghor, skulle Näset tagas dher ifrå lidhe stomnen stort meen och förfångh. Acta Kiölen dhen 12 martij åhr 1636. Undher egne bomercke, Thomaz i Elgesta (bom.), Oluf i Graaf (bom.), Gulbrandh i Grytevidh (bom.), Bryngel klockare (bom.). Under pastoris signet. (Sigill). Efter originalet i kyrkans arkiv.

37.

EDA.

37. Eda. Eda utgjorde tidigare annexförsamling inom Kola pastorat. I samband med fastställande av gällande lönereglering för prästerskapet förordnade K. M:t genom nådigt brev den 28 november 1873, att Eda skulle vid dåvarande kyrkoherdens avgång avskiljas till eget pastorat samt komministerstjänsten i Eda indragas. Denna reglering gick i verkställighet år 1879.' I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde.

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen skulle kyrkoherden till boställe erhålla dåvarande komministersbostället och stomhemmanet Nolby, tillsammans ett mantal, vilket boställe skulle av församlingen förses med för ett kyrkoherdeboställe erforderliga hus att sedermera byggas och underhållas enligt lag 1 ). I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register över prästernas och kyrkornas egendomar i Skara stift 2 ) upptogs under »Köls stomps upbörd» bland annat »Stompnen ij Eda» med ett till prästen utgående landgille av »salt 4 löpa». I kronans räkenskaper, där nämnda hemman benämndes »Norby», upptogs detsamma i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen men påfördes år 1548 även ovannämnda dåmera till 2 »hundrett» landgillejärn och 3 dagsverken upptagna landgille. Detta avkortades emellertid såsom frinjutet av kyrkoherden i Kola (»fritt presten haffver»)3), och innehade denne därefter hemmanet under stomfrihet 4 ). Från början av 1700-talet innehade komministrarna i Eda på grund av vederbörande indelningshavares medgivande under nyttjanderätt 1h *) För fullgörande av denna byggnadsskyldighet erhöll församlingen jämlikt k. brev den 26 jan. 1877 av boställets skog, utöver församlingens lagliga rätt till utsyning därå, 500 tolfter timmer till ett värde av omkring 10,000 kronor. 2 ) Allm. bil. 1. 3 ) Allm. bil. 2. 4 ) Denna frihet bekräftades genom landshövdingens brev den 5 juli 1649.

37.

EDA.

av hemmanet, och förklarade K. M:t genom nådigt brev den 26 juli 1810, att komministrarna skulle bibehållas vid åbo- och brukningsrätten till nämnda hemmansdel emot avgift, som genom kungl. brev den 29 november samma år bestämdes till 9 tunnor havre. I samband med utbrytning av Eda till eget pastorat och indragning av komministerstjänsten därstädes anslogs, såsom nämnts, hela hemmanet till boställe åt kyrkoherden i Eda. Hemmanet upptogs i jordeböckerna till en början under rubriker, som angiva dess ecklesiastika natur (prästelandbönder, kyrkohemman) men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1625 till krono titel*), varunder det sedermera alltjämt redovisats. Enligt 1500talets fodringsregister utgjorde hemmanet fodring såsom helt hemman 2 ) och har, alltsedan mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, varit åsätt 1 mantal. I nu gällande jordebok upptages bostället bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Stommen nr 1 men benämnes i andra officiella handlingar jämväl Nolby 3 ). Av en år 1641 upprättad geometrisk avritning framgår, att bostället hade sina huvudsakliga inägor liggande i ett sammanhang för sig omkring kyrkan och åb}^ggnaderna. Till bostället hörde därjämte en inom hemmanet Västby vid A^rångsälvens utlopp i sjön Hugn belägen äng (Atängen), som avkastade 16 lass hö. Om tiden när och sättet hur denna äng tillagts bostället, föreligga inga uppgifter. Boställets rågång mot skattehemmanen Hammar, Sjögervål, Mellby och Lerot bestämdes genom tvenne av häradsrätten den 2 juni 1670 och den 30 januari 1709 fastställda föreningar' 1 ). Därigenom bekom bostället ensamt stranden utefter Morastforsen i Vrångsälven. Ett där beläget kvarnställe, som genom den sålunda bestämda rågången föll inom boställets område, blev emellertid »tillslagit» nämnda skattehemman, »för dät Nolby fick thär emot medh godh förlijkningh ensamt behålla skogen och mareken från Hökedalen öster uth till Brännevålsmåse», och. skulle hemmanen »proportionaliter efter sin skattning» såsom sin rätta egendom äga och hävda detta kvarnställe"). Bostället förbehölls däremot dess kvarn längre ned i samma strömfall. Denna kvarn synes hava skattlagts av 1697 års kvarnkommission och upptogs i 1700 års l ) Nämnda år uteslötos ur räkenskaperna för Västersysslets fögderi rubrikerna »präste> och »kjrrko», och de därunder vipptagna fastigheterna fördes under krono titel. a ) Fodringen utgick efter mantal (Vml. 1540: 5 och 1542: 11). 3 ) Jfr bland annat 1500-talets fogderäkenskaper. 4 ) Se även förening den 20 juli 1697 (Kola kyrkas arkiv). 5 ) E n för hemmanen gemensamt uppbyggd kvarn i det dem tilldelade kvarnstället privilegierades genom Kbfdes utslag den 17 aug. 1783 och undergick en av kammarkollegium den 7 maj 1806 fastställd skattläggning.

37.

EDA.

jordebok med en kronan behållen ränta av 8 öre silvermynt, som numera på grund av kungl. kungörelsen den 30 december 1863 avskrivits. I och för anläggning av Charlottenbergs järnbruk å det å Vrångsälvens motsatta sida belägna hemmanet Morast ägde bergmästarundersökning rum den 9—11 juni 1826. Därvid träffades mellan kyrkoherden i Kola och Eda församling, å ena sidan, samt bruksägaren, å den andra, den överenskommelsen, att bruksägaren skulle fritt få begagna den Stommen tillhöriga andelen av strömfallet emot rätt för Stommens innehavare och komministern i Eda att tullfritt få förmala all sin säd å bruksägarens kvarnar i Morastforsen x ). Denna överenskommelse stadfästes av domkapitlet den 26 juli 1826 för den av komministern innehavda delen av Stommen »på samma sätt och för samma tid», som kyrkoherden för sin del antagit 8 ). Driften vid Charlottenbergs järnbruk är numera nedlagd, men boställets vattenrätt i Morastforsen utnyttjas av Billeruds aktiebolagför en där utförd kraftanläggning med mera med dammfäste å boställets mark. I vederlag härför åtnjuter boställshavaren på grund av 1826 års överenskommelse fri husbehovsmäld och husbehovssågning å bolagets kvarnar. Genom dom den 8 september 1919 har Västerbygdens vattendomstol medgivit bolaget vattenverkets bibehållande men till allmän domstol hänvisat de tvistiga frågorna, huruvida bolaget ägde rätt att tillgodogöra sig den å bostället belöpande vattenrätten i Morastforsen, och huruvida boställets vattenrätt omfattade hela vänstra stranden av strömfallet eller denna strands vattenrätt till viss del tillkomme hemmanen Hammar, Mellby, Sjögervål och Lerot, och har detta beslut vunnit laga kraft 3 ). Sistnämnda frågor äro för närvarande beroende på allmän domstols prövning.

J ) De hemmanen Hammar, Sjögervål, Mellby och Lerot tillhöriga strömfall i Morastforsen hade den 4 aug. 1824 försålts till Charlottenbergs bruksägare. 2 ) Bergskollegii brev och suppliker år 1826, II: 178 (riksark.). s ) Se vattenöverdomstolens dom den 23 juli 1920.

3785 19

38.

BRUNSKOG, BODA

OCH

MANGSKOG.

38. Brunskog, Boda oeh Mangskog. Bnmskogs församling hörde tidigare såsom annex till Stavnäs pastorat. På grund av änkedrottning Kristinas brev den 28 januari 1616 ! ) utbröts en del av Brunskog till egen församling, kallad Boda. Brunskog med Boda avskildes därefter till eget pastorat jämlikt bemälda drottnings brev den 25 februari 1621 2 ). »Almogen af Mangeskogen» i Brunskogs församling erhöll den 4 juli 1705 K. M:ts tillstånd att uppbygga ett kapell 3 ), och utgör Mangskog numera egen församling. Före år 1868 fanns i pastoratet, förutom kyrkoherden, anställd allenast en komminister, bosatt i Brunskog 4 ). Sedan genom kungl. brev den 1 februari 1841 5 ) förordnats, att en komministerstjänst skulle, sedan boställe därtill anskaffats, inrättas i Boda, bestämdes i samband med fastställande av lönereglering för pastoratet genom kungl. brev den 8 februari 1867, att nämnda tjänst skulle tillsättas den 1 maj 1868, ävensom att en ny komministerstjänst skulle inrättas i Mangskog, varemot komministersbeställningen i Brunskog skulle indragas. Genom kungl. brev den 18 november 1887 förordnades vidare, att en tredje komminister skulle från och med den 1 maj 1889 anställas i pastoratet med bostad i Brunskog. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i pastoratet har fastställts genom K. M:ts resolution den 29 september 1916.

Löneboställen. Enligt löneregleringsrcsolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna kyrkoherdebostället 1 mantal krono Stommen nr 1 i Brunskogs socken, komministersbostället 75/96o mantal krono Slorud nr 1 med 7V»6o mantal krono Årnäs nr 1 i samma socken, komministersbostället V* mantal krono Norra Grimstad nr 1 med 7/48 mantal krono Gunnarstan nr *) Original i Brunskogs kyrkas arkiv. 2

3 4

) Bil. 1.

) Se k. senatens brev (riksark.). ) Dessutom var i pastoratet anställd en e. o. prästman, b e n ä m n d pastoratsadjunkt.

) Bil. 3.

38.

BRUNSKOG, BODA OCH

MANGSKOG.

2 i Boda socken samt komministersbostället l/« mantal krono Grytterud nr 2 Kyrkåsen i Mangskogs socken x ). S t o m m e n n r 1. I samband med förordnande om Brunskogs avskiljande till eget pastorat bestämdes genom änkedrottning Kristinas ovannämnda brev den 25 februari 1621, att kyrkoherden i Brunskog skulle erhålla gården Prästbol i Brunskogs socken till boställe att besitta för årlig skatt, dock med frihet för dagsverken, skjutsfärder och körslor, och genom Gustav II Adolfs brev den 5 oktober 1624") konfirmerades kyrkoherden vid nämnda hemman att besitta fritt »effter som andre kyrkioherder deres prästestombner niute». Kyrkoherden frinjöt på grund härav hemmanet från och med år 1625. Prästbol eller, såsom det även benämndes, Stommen, vilket under katolska tiden var stomhemman åt kyrkoherden i Stavnäs 3 ) men vid reformationen indrogs till kronan 4 ), redovisades i tidigare jordeböcker under rubriker, som angiva dess ecklesiastika ursprung (prästelandbönder, kyrkohemman och dylikt) men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1625 till krono titel 5 ), varunder det sedermera alltjämt redovisats. Hemmanet, som enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde fodring såsom helt hemman 0 ), har, alltsedan mantalsbeteckningen börjat att införas i jordeböckerna, varit åsätt 1 mantal. I nu gällande jordebok upptages bostället bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Stommen eller Prästgården nr 1 men benämnes jämlikt kammarkollegii beslut den 27 december 1917 numera allenast Stommen nr 1. Enligt en år 1641 upprättad geometrisk avritning lågo boställets huvudsakliga inägor på ett ställe för sig omkring kyrkan och boställets åbyggnader. Sedan häradssynerätten i tvist om rätt rågång mellan bosttillet och hemmanet Edane genom utslag den 24 augusti 1743 förklarat, att den till bostället och nämnda hemman hörande skogsmarken *) Förö nu gällande lönereglering uppbar kyrkoherden från och med år 1625 såsoni tilldelningsstom r ä n t a n av skattehemmanet 1 mtl Amot nr 1 (se 1625 års kronoräkenskaper, fol. 4 och 77, kammarark.). Denna hemmansränta indrogs jämlikt k. förordn. den 23 juli 1869 till statsverket mot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren, och ingår ersättningen jämlikt lagen om kyrkofond den 9 dec. 1910 numera till nämnda fond. 2 ) Bil. 2. 8 ) Allm. bil. 1. 4 ) Se Vml. 1548: 1. 5 ) Nämnda år uteslötos ur räkenskaperna för Västersysslets fögderi rubrikerna »prästo» och »kyrko», och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes under krono titel. 6 ) Fodringen utgick efter mantal (Vml. 1540: 5 och 1542: 11).

38.

BRUNSKOG, BODA OCH

MANGSKOG.

skulle anses såsom samfälld och dem emellan fördelas, ägde sådan delning rum år 1794 och fastställdes den 3 november 1795 1 ). Av medel, som influtit i ersättning dels för till järnvägsanläggning exproprierat grustag och dels för försålt grus från bostället, hava bildats tvenne under kyrkorådets förvaltning ställda fonder, vilka den 31 december 1919 uppgingo till respektive 738 kronor 48 öre och 257 kronor 98 öre, och varav avkastningen jämlikt löneregleringsresolutionen användes till prästerskapets avlöning 1 '). S l o r u d n r 1 m e d A r n ä s n r 1. Sedan K. M:t genom nådigt brev den 18 november 1887 till boställe åt den jämlikt samma brev i Brunskog anställde tredje komministern anslagit komministersbostället Va mantal Föske nr 2 eller Västra Föske 3 ) att av honom innehavas, till dess detta kunde bliva försålt samt ett annat lämpligare beläget boställe inköpts och försetts med nödig, efter nutidens fordringar anordnad b} r ggnad att sedermera byggas och underhållas enligt lag, inköpte Brunskogs pastorat till komministersboställe i stället för Västra Föske genom villkorliga köpeavtal dels den 13 och 20 november 1896 för en köpeskilling av 14,500 kronor en hemmansdel om 75 öre skatt, kallad Slorudsborg, av skattehemmanet 1 3 mantal Slorud nr 1 och dels den 19 och 20 samma månad för en köpeskilling av 3,000 kronor en hemmansdel om 74 öre skatt av skattehemmanet l /a mantal Arnäs nr 1, bägge i Brunskogs socken. Genom kungl. brev den 18 augusti 1899 4 ) godkändes det ifrågasatta boställsbytet, och skulle till köpeskillingens gäldande ej mindre användas ett belopp å 162 kronor 7 öre, som lämnats i ersättning för ett till väganläggning i anspråk taget område från Västra Föske, än även av Kbfde till vederbörande utbetalas ett belopp av 17,337 kronor 93 öre. Med skyldighet för pastoratsborna att försätta åbyggnaderna å den inköpta hemmansdelen i Slorud, med vilken den obebyggda hemmansdelen i Årnäs skulle sammanläggas, i ett för fastigheternas nya egenskap av komministersboställe lämpligt och erforderligt skick, anvisades åt dem ett belopp av högst 7,500 kronor. Bägge ifrågavarande belopp, tillhopa 24,837 kronor 93 öre, skulle förskjutas av prästerskapets löneregleringsfond, som skulle beredas ersättning för nämnda förskott genom avx ) Holmarna Storön och Lillön i sjön Värmeln, vilka tidigare nyttjades till bostället, hava frångått detsamma på grund av Värmlands lagmansrätts dom den 10 nov. 1836. •) Angående disposition av ifrågavarande ersättningsmedel se k. brev. den 2 dec. 1921. •) Angående detta boställe se sid. 417. 4 ) Bil. 8.

38.

BKUNSKOG, BODA

OCK

MANGSKOG.

verkning och försäljning av skog från Västra Föske. Genom kungl. brev den 19 april 1901 medgavs vidare, att av medel från nämnda fond finge gäldas jämväl ränta å köpeskillingen för det nya bostället samt åtskilliga andra med köpet förenade kostnader. På grund härav utbetalades från löneregleringsfonden ytterligare 2,031 kronor 58 öre. Till fonden hava i skogsförsäljningsmedel från Västra Föske influtit belopp betydligt överstigande de för inköpet av det nya komministersbostället från fonden anslagna medlen. För undvikande av särskilda kostnader för det nya boställets lagfarande anbefalldes Kbfde genom 1901 års ovannämnda kungl. brev att å K. M:ts och kronans vägnar vidtaga åtgärder för erhållande av lagfart å detsamma, vilket enligt kammarkollegii uttalande »såsom inköpt för allmänna medel är af ostridig krono natur)). Lagfart å hemmansdelarna meddelades därpå den 3 juni 1901 för Brunskogs pastorat, för vilket köpebrev utfärdats redan den 31 oktober och den 21 november 1899 l). Jämlikt föreskrift i 1899 års ovannämnda nådiga brev hava de till komministersboställe inköpta hemmansdelarna i jordeboken överförts till kronoegendomar under allmän disposition, boställen, och upptagas där såsom 75. 9GO mantal Slorud nr 1 och 74/9eo mantal Årnäs nr 1 2 ). Ett soldattorp, vari bostället äger del, har försålts, och av den på bostället belöpande andelen, 297 kronor 48 öre, av försäljningsmedlen jämlikt kungl. brev den 16 oktober 1908 bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond, varav avkastningen enligt löneregleringsresolutionen användes till prästerskapets avlöning. Till uppförande av en byggnad och anordnande av vattenledning å bostället tillerkändes boställshavaren genom kungl. brev den 3 maj 1912 sammanlagt högst 725 kronor från Brunskogs församlings avlöningsfond 3 ). N o r r a G r i m s t a d n r 1 m e d G u n n a r s t a n nr 2. Genom nådigt brev den 1 februari 1841 4) förordnade K. M:t, att till den jämlikt samma brev inrättade komministerstjänsten i Boda skulle boställe anskaffas genom inköp av ett med tillräcklig husbehovsskog försett hemman i Boda socken av beskaffenhet, att därå kunde framfödas 2 hästar, omkring 12 nötkreatur samt småboskap. Medel till inköp av *) Bil. 9 och 10. 2 ) Boställsdelarna hava icke u t b r u t i t s till särskilda jordeboksenheter. s ) Angående tillkomsten av denna fond se sid. 417. 4 ) Bil. 3.

38.

BRUNSKOG, BODA

OCH

MANGSKOG.

det nya bostället skulle anskaffas på följande sätt. Den då lediga komministers tjänsten i Brunskog skulle tillsättas i vanlig ordning men icke tillträdas förrän den 1 maj 1844 samt den under tiden uppkomna behållna inkomsten å tjänsten uppbäras av pastoratsborna för bildande av en fond till ifrågavarande ändamål. Till denna fond skulle från den 1 maj 1844, då komministern i Brunskog skulle uppbära lön endast från Brunskog, läggas de från Boda och Mangskog utgående komministerslönemedlen. Dessutom skulle fonden ytterligare tillökas genom försäljning av överflödig skog från komministersbostället Västra Föske i Brunskogs socken. Sedan Kbfde anbefallts att låta undersöka värdet och beskaffenheten av till komministersboställe lämpliga hemmansdelar i Boda socken, inköpte Brunskogs pastorat 1 ) genom köpekontrakt den 10 maj 1867 och köpebrev den 1 maj 1868 8) till detta ändamål för en köpeskilling av 30,000 kronor de i sambruk liggande 1/i mantal skatte Norra G rimstad nr 1 och 7/48 mantal av skattehemmanet 7s mantal Gunnarstan (Gunnarstad) nr 1, och erhöll pastoratet laga fasta härå den 30 december 1870. Till följd av detta köp kom den anbefallda värderingen icke till stånd, utan lät K. M:t enligt nådigt brev den 8 maj 1868 y ) bero vid det redan verkställda köpet, varvid K. M:t förklarade, att de inköpta fastigheterna skulle användas till komministersboställe i Boda och i jordeboken omföras från skatte till krono titel. Till betäckande av såväl köpeskillingen för detta boställe som övriga utav köpet föranledda utgifter ävensom kostnaderna för inköp och iordningställande av boställe åt komministern i Mangskog 4 ) skulle, förutom ovan omförmälda fond, i mån av behov användas försäljningssumman för en samtidigt anbefalld försäljning av timmer från komministersbostället Västra Föske, och om dessa tillgångar icke försloge, arrendemedlen för sistnämnda boställe samt försäljningsmedlen för redan försåld vindfälld skog från samma boställe. Till gäldande av köpeskillingen för nu ifrågavarande boställe jämte ränta därå och omkostnader vid inköpet användes dels ovan omförmälda fond (»Brunskogs pastorats komministersboställskassa»), som bildats helt och hållet av besparade prästlönemedel 5 ), dels ock ett belopp av 1,257 kronor 74 öre av skogsförsäljningsmedlen från Västra Föske G ). 1

) Efter beslut å pastoratsstämmor den 18 nov. och. den 23 dec. 1866. ) Bil. 4. ) Bil. 5. 4 ) Se sid. 415. 5 ) Se handl. i kyrkans arkiv. 6 ) Lantränteriets specialräkning för år 1873, verif. fol. 2166 (kammarark.). 2 3

38.

BRUNSKOG, BODA OCH

MANGSKOG.

415 På grund av kammarkollegii beslut den 9 oktober 1876 hava de till boställe inköpta fastigheterna i jordeboken överförts till kronoegendomar under allmän disposition, boställen, därvid Via mantal Gunnarstan utbrutits till särskild jordeboksenhet och upptagits under nr 2. G r y t t e r u d nr 2 K y r k å s e n . I samband med förordnande om inrättande av en komministerstjänst i Mangskog anbefallde K. M:t genom nådigt brev den 8 februari 1867 Kbfde att genom skattläggningsmän undersöka beskaffenheten, lämpligheten och värdet av en utav pastoratsborna till boställe åt komministern föreslagen hemmansdel om Vt mantal, kallad Kyrkåsen, av skattehemmanet 1 mantal Grytterud nr 1 i Mangskogs socken. Sedan den anbefallda undersökningen ägt rum • och vederbörande ägare förklarat sig villig försälja den till boställe föreslagna hemmansdelen för 30,500 kronor, uppdrog K. M:t genom nådigt brev den 8 maj 1868 ! ) åt Kbfde att å K. M:ts och kronans vägnar för nämnda belopp inköpa hemmansdelen i fråga för att användas till boställe åt komministern i Mangskog, och skulle det nya komministersbostället i jordeboken omföras från skatte till krono titel. Till betäckande av såväl köpeskillingen för detta boställe samt kostnaderna för dess iordningställande och övriga med köpet förenade utgifter som köpeskillingen för de till komministersboställe i Boda inköpta fastigheterna skulle, förutom den till inköp av sistnämnda boställe samlade fonden 2 ), i mån av behov användas försäljningsmedlen för en samtidigt anbefalld försäljning av virke från komministersbostället Västra Föske, samt om dessa tillgångar icke försloge, arrendemedlen för sistnämnda boställe samt försäljningsmedlen för redan försåld vindfälld skog från samma boställe. Genom köpekontrakt den 6 januari 1869, godkänt av Kbfde den 18 samma månad 3 ), samt köpebrev förstnämnda dag 4 ) inköpte K. M:t och kronan därpå Kyrkåsen för 30,500 kronor att användas till komministersboställe i Mangskog, och erhöll K. M:t och kronan laga fasta härå den 30 juni 1870. Köpeskillingen för nu ifrågavarande boställe jämte ränta därå har bestritts av försäljningsmedlen för av Kbfde den 23 oktober 1868 försålt virke från komministersbostället Västra Föske 5 ). Av samma medel hava x

) Bil. 5. ) Se sid. 413 f. ) Bil. 6. 4 ) Bil. 7. 5 ) Kbfdes anordningsbeslut den 28 april och den 11 dec. 18G9 samt den 1 nov. 1870 (verif. till lantränteriets specialräkning för år 1869 fol. 3173 ock 3183 samt för år 1870 fol. 2004, kammarark.). 2 3

38.

BRUNSKOG, BODA OCH

MANGSKOG.

dessutom jämlikt kungl. brev den 1 juli 1870 för boställets iordningställande utbetalats sammanlagt 7,000 kronor *). Till bestridande av vissa reparationer å bostället hava jämlikt kungl. brev den 3 maj 1912 från Brunskogs församlings avlöningsfond utbetalats 900 kronor"). På grund av kammarkollegii beslut den 9 oktober 1876 har den till boställe inköpta hemmansdelen utbrutits till särskild jordeboksenhet och i gällande jordebok upptagits bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 7* mantal Grytterud nr 2 Kyrkåsen. Grytteruds soldattorp, vari bostället äger del, har försålts och av den på bostället belöpande andelen, 375 kronor, av försäljningsmedlen jämlikt kungl. brev den 4 november 1904 bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond. Till denna fond har lagts ett belopp å 242 kronor 10 öre, som tillfallit bostället i ersättning för mark, som tagits i anspråk för väganläggning. Avkastningen av dessa medel användes jämlikt löneregleringsresolutionen till prästerskapets avlöning. Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, beredas kyrkoherden å kyrkoherdebostället, komministern i Brunskog å komministersbostället Slorud med Årnäs eller å plats i närheten av Edane järnvägsstation, som K. M:t framdeles kunde bestämma, komministern i Boda å plats i närheten av Boda församlings kyrka, som K. M:t framdeles skulle bestämma, samt komministern i Mangskog å komministersbostället Kyrkåsen. Intill dess sådan bostad för komministern i Boda anskaffats och tagits i bruk, skulle det åligga pastoratet att till honom, där icke bostad eljest av pastoratet bereddes honom i närheten av kyrkan, gälda hyresersättning med ett årligt belopp av 600 kronor. Vid särskilda jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å ovannämnda boställen i oktober 1916 förrättade husesyner avsattes till prästgårdar av boställena vissa till sina gränser närmare beskrivna områden, och skulle dessa enligt vederbörande synerätts beslut uppmätas och kartläggas, vilket emellertid ännu ej skett. Prästgården för kyrkoherden innehåller omkring 1 hektar, för komministern i Brunskog omkring 1,1 hektar och för komministern i Mangskog omkring 1,25 hektar. I enlighet med pastoratets förslag har K. M:t den 7 november 1919 förordnat, att prästgård för komministern i Boda skulle förläggas å ett x ) Verif. till lantränteriets specialräkning för år 1871 fol. 2115—2122 och för år 1877 fo. 3411 (kammarark.). 2 ) Angående tillkomsten av denna fond se sid. 417.

38.

BRUNSKOG, BODA

OCH

MANGSKOG.

område om cirka 2 Va tunnland, som skulle inköpas från en hemmansdel i skattehemmanet Lerboda nr 1, under villkor att området vid blivande insyning av prästgården visades vara fritt från alla gravationer, och skulle vid dess lagfarande anteckning i lagfartsprotokollet verkställas, att det av pastoratet förvärvats till prästgård åt komministern. Prästgård åt komministern har ännu icke upplåtits, utan uppbär han fortfarande ovannämnda hyresersättning.

Till kyrkofonden indraget boställe. Jämlikt kungl. brev den 18 augusti 1899 och lagen om kyrkofond den 9 december 1910 ingår till kyrkofonden avkomsten av förra komministersbostället Vs mantal krono Föske nr 2 i Brunskogs socken. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet Y« mantal Föske, kallat Västra Föske, till boställe åt komministern i Brunskogs pastorat, som jämlikt kungl. brev den 28 nyssnämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år 1 ). Bostället upptages i gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Va mantal Föske nr 2. Sedan komministerstjänsten i Brunskog på grund av kungl. brev den 8 februari 1867 indragits men domkapitlet med avseende å en därstädes ständigt tillväxande folkmängd ansett en komminister framdeles böra där anställas, förordnade K. M:t den 8 maj 1868 2), att Västra Föske skulle bibehållas för Brunskogs församlings ecklesiastika behov och utarrenderas för en tid av 20 år räknat från den 1 maj 1868. Inkomsterna av arrendet för och skogsavverkningen från bostället skulle, i den mån de icke erfordrades till betäckande av kostnaderna för anskaffande av komministersboställen i Boda och Mangskog 3 ), kapitaliseras till en fond för avlöning åt en blivande komminister i Brunskog. Denna fond förvaltades till en början av kommunalnämnden i Brunskog men överflyttades jämlikt kungl. brev den 2 juli 1875 till statskontoret för att under namn av »Brunskogs församlings avlöningsfond)) särskilt bokföras och förräntas. Till fonden lades dels vissa skogs försäljningsmedel från Västra Föske och kyrkoherdebostället Stommen å belopp om respektive 499 kronor 46 öre och 1,191 kronor 19 öre, dels ock enligt nådigt beslut den 29 januari 1886 J ) Inledn. sid. X I I I f. samt allm. bil. 4 och. 5. — Enligt handlingar i kyrkans arkiv (visitationsprotokoll för år 1810 m. fl.) skulle Västra Föske vara skänkt till boställe av löjtnanten P e h r Styltenhielm. H e m m a n e t reducerades emellertid till kronan från förenämnde Styltenhielm år 1682, varefter det, såsom nämnts, av kronan anslogs till komministersboställe. 2 ) Bil. 5. ») Se sid. 413 f.

3785 19

38.

BRUNSKOG, BODA

OCH

MANGSKOG.

2,572 kronor 41 öre, utgörande behållna försäljningsmedel för å kyrkoherdebostället Stommen till kyrkobyggnad utstämplat men för avsedda ändamålet ej använt virkeGenom kungl. brev den 18 november 1887 anslogs Västra Föske till boställe åt den jämlikt samma brev inom Brunskogs församling anställde tredje komministern att av honom innehavas, till dess bostället kunde bliva försålt och ett annat lämpligare beläget boställe inköpt. Sedan pastoratsborna år 1896 till nytt komministersboställe i stället föro Västra Föske inköpt vissa delar av skattehemmanen Slorud nr 1 och Arnäs nr 1 i Brunskogs socken l ), förordnade K. M:t genom nådigt brev den 18 augusti 1899 2 ), med bifall till det ifrågasatta boställsbytet, att Västra Föske skulle utarrenderas i författningsenlig ordning samt inkomsten av arrendet ävensom behållna skogsavkastningen från bostället tillsvidare ingå till prästerskapets löneregleringsfond. Från sistnämnda fond berättigades boställshavaren, som enligt då gällande skogshushållningsplan ägt uppbära hälften av den behållna ordinarie skogsavkastningen från Västra Föske, under det den andra hälften ingått till Brunskogs församlings avlöningsfond 3 ), i ersättning för den minskning i löneinkomst, som uppkom genom boställsbytet, uppbära 1,300 kronor årligen, förutom ett belopp å 1,200 kronor, som han jämlikt 1887 års berörda kungl. brev uppbar från nämnda avlöningsfond. Till gäldande av köpeskillingen för det nya bostället samt till betäckande av utgifterna för iståndsättande av åbyggnaderna därå finge användas dels ett belopp å 162 kronor 7 Öre, som lämnats i ersättning för ett till väganläggning i anspråk taget område från Västra Föske, och som jämlikt kungl. brev den 25 oktober 1895 förvaltades av kyrkorådet i Briinskog, dels ock att förskjutas av prästerskapets löneregleringsfond ett belopp av högst 24,837 kronor 93 öre. Ersättning för detta förskott skulle beredas löneregleringsfonden genom avverkning och försäljning av skog från Västra Föske. Genom kungl. brev den 19 april 1901 medgavs vidare, att av medel från nämnda fond finge gäldas jämväl ränta å köpeskillingen för det nya bostället samt åtskilliga andra med köpet förenade kostnader. På grund härav utbetalades från löneregleringsfonden ytterligare 2,031 kronor 58 öre. Till fonden hava i skogs försäljningsmedel från Västra Föske influtit belopp betydligt Överstigande de för inköpet av det nya komministersbostället från fonden anslagna medlen. *) Se sid. 412. ) Bil. 8. 3 ) Domänstyrelsens res. den 7 nov. 1889. 2

38.

BRUNSKOG, BODA

OCH

MANGSKOG.

419 Brunskogs församlings avlöningsfond, från vilken jämlikt särskilda kungl. brev den 3 maj 1912 utbetalats 1,225 kronor till bestridande av vissa reparationer med mera å komministersboställena Kyrkåsen och Slorud med Årnäs 1 ), uppgick den 31 december 1919 till 61,326 kronor 98 öre. Av räntan å fonden utgår jämlikt löneregleringsresolutionen ett årligt belopp av 1,200 kronor till avlöning av prästerskapet i pastoratet.

Urkundsbilagor. i.

Änkedrottning Kristinas brev den 25 februari 1621, varigenom kronohemmanet 1 mantal Stommen nr 1 upplåtits till boställe åt kyrkoherden i Brunskog*. Vij Christina etc. göre vitterligitt, att efther såsom Vij för någon tijdh sädhan gunsteligen eftherlethe och gifven Vare och Vår älschelige kiäre yngre sons undersåther uthi Brunskog sochn, som så långt ifrå rätte sochnekyrckien belägne ähre, tilståndh, att upbygge sigh ett ägit capell och bekomme ehn särdeles prästh, som dhem medh Gudz helige ordh försörije kunne och älliästh uthi alle förfallandhe nödh och siukdom besökia; altså och mädhen Vij förmärkie deres ahrme lägenhet så vara, att hvar samme prästh icke bekommer hela sochnen tilhopa, förmå de icke honom underhålle och löhne. Därföre och aldenstundh Vij förnimme att Stafvenäs gäldh ähr ganska vijdt belägit, och kyrkieherdhen dersamestädz medh tree anexar des föruthan försorgdh, ty hafve Vij till be:te Vare undersåthers bättre förkofringh och nytto, och efter deres ödhmiuke bön, Oss behagha låthit, att breefvisare h:r Påfvell Nicolaj här efter kyrkioherdhe uthi hela Brunskogh sochn vara skall, och derhos förplichtadh at predike och förkunne Vare undersåther dersammestädz, så väl vidh dhen gamble som nybygdhe kyrkian, Guds helige salighgörandhe och klare ordh, eftersom thet uthi dhen prophetische och apostolische schrift författet ähr, uthan någon superstition äller menniskiors påfundh, såsom och äliesth föregå sine åhörare medh et skickeligit lefverne, efter som ehn trogen siälesörijare plichtigh är att göre, och som han dät för Gud alz:gh Oss och hvar ärligh man vil och kan tryggeligen til svars vara. Och efter der ingen prästegårdh bygdh är, der på han kan boendes blifva, så ähre Vij nådigesth tillfridz, at han må bekomma dhen gårdhen Prästebol be:dh i be:te Brunskogh x ) Genom samma brev tillerkändes innehavaren av Slorud med Årnäs högst 400 kronor till iordningställande av en vattenledning å bostället, men har detta belopp ännu icke utbetalats.

38.

BRUNSKOG, BODA OCH MANGSKOG.

soelm belägen, ocli den besittie för åhrligh skatt och utlagor, doch skal lian vara frij för dagz:ker, skiutzfärdker och körslor; biudhe fördänskuldh och befale i d h e r V å r e trogne undersåther, alla som uthi be:te Brunskogh sochn boendes are, att I känne be:te här Påvell Nicolaij för idher rätte kyrkieheerdhe, uthgiörandes honom i rätten tijdh och uthen trettsko det I honom effter kyrkioordningen och ehn godh gammal sedhvahne skyldige och plichtige äre; der alle de, som dätte vidhkomme, hafve sigh efterrätte; icke giörandes här emot i någon måtto. Af Marijeholm then 25 februari] åhr 1 6 2 1 . Efter originalet i kyrkans arkiv.

Konung Gustav II Adolfs brev den 5 oktober 1624, varigenom Stommen under frihet anslagits till kyrkoherdeboställe i Brunskog. Vij Gustaf Adolph etc. giöre vitterligitt at Vij nådigst hafve undt och confirmerat som Yij her medh unne och confirmere brefrvijsare och kyrckeherde uthi Brunskogh sochn i Vermelandh deth hemman som han nu besitter i be:te Brunskogh s. Prästebooll be:dh quitt och fritt effter som andre kyrkioherder deres prästestombner niute att besittia bruka och beholla. Förbiudhe fördenskul alle ehoo dhe hellst vara kunne som Oss medh hörsamheett och lydno ähre förplichtade, att de icke tillfoge be:te her Påfvel her emot någet hinder eller meen i någon motto. Der livar i sin stadh hafve sigh effterrätta. Aff Vadstena den 5 octobris åhr 1624. Efter originalet i kyrkans arkiv.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 1 februari 1841 angående inrättande av en ny komministratur uti Brunskogs pastorat med mera. Carl Johan etc. Hos Oss hafva Boda och Magneskogs annexförsamlingar uti Brunskogs pastorat af Carlstads län och stift underdånigst anhållit, att, enär i hvardera af nämde församlingar funnes en kyrka, men i pastoratet endast en comminister, hvilkens boställe, Fösked benämdt, vore, äfvensom kyrkoherdens, beläget inom moderförsamlingen Brunskog, samt annex kyrkornas aflägsenhet från moderkyrkan icke medgåfve duplication af gudstjensten, hvaraf således hvardera socknen vissa sön- och helgedagar måste blifva i saknad, Vi måtte i nåder täckas tillåta, att sedan nu genom förre innehafvarens död,

38.

BRUNSKOG, BODA OCH MANGSKOG.

comministersbeställningen blifvit ledig, hvardera annexförsamlingen må erhålla egen inom socknen boende comminister, samt consistorium i nåder anbefallas att uppskjuta förslagets uprättande intill dess frågan blifvit afgjord; i anledning hvaraf Vi, under den 21 december 1839, så väl infordrat landshöfdingeembetets som consistorii i Carlstad underdåniga utlåtanden, sedan vederbörande i ämnet blifvit hörde, med nådig befallning derjemte till consistorium, att under afbidan af Vårt nådiga beslut inställa alla åtgärder till den lediga comministraturens återbesättande. Vid den till följe häraf, i krono och consistorii ombuds närvaro, den 5 april 1840 hållna sockenstämma, hade annexförsamlingarne yrkat, det nuvarande capellansbostället uppskattadt till 4,000 rd. och försedt med betydlig skog, måtte försäljas, samt för köpesumman, när den genom medlens förräntande hunnit ett för ändamålet tillräckligt belopp, boställen inköpas för en capellan i hvardera annexet, samt att de blifvande comministrarne skulle, utom halfva comministerlönen från moderförsamlingen, hvardera upbära hela den från hvardera annexet utgående capellans-lön, hvilket förslag allmänna ombudet jemväl biträdt, hvaremot, med bestridande deraf, Brunskogs socknemän föreslagit, att till behöfligt presterligt biträde, hvardera annexförsamlingen kunde för den inom densamma utgående comminister lön aflöna en socken adjunct. Med öfverlemnande af berörde sockenstämmo protocoll, har consistorium, under den 23 sistlidne september, förmält sig hafva, till förenande af de stridiga meningarne i ämnet, uppgjort ett jemknings förslag, hvilket socknemännen, deröfver hörde, den 16 förutgångne augusti med några förändringar godkänt, i öfverensstämmelse hvarmed för ifrågavarande reglering blifvit i underdånighet hemstäldt. l:o. Att comministraturen i Brunskog, med Fösked till boställe, må fortfarande bibehållas. 2:o. Att nämde comministratur, som af förre capellanens sterbhusdelägare frånträdes med slutet af april 1842, må i vanlig ordning tillsättas, men icke tillträdas förr än den 1 maji 1844. 3:io. Att behållna inkomsterna af comministers lön och boställe åren 1842 och 1 8 4 3 , sedan en vicarie blifvit aflönad, må upbäras af pastoratsboerne till samlande af en grund-fond för inköp af ett nytt boställe, med åliggande för dem att gemensamt ansvara för dessa medel, samt årligen derföre inför consistorium redovisa. 4:to. Att comministern i Brunskog från den 1 maji 1844 och alt framgent må uppbära lön. endast af Brunskogs socken men likafullt vara förbunden såsom hittills tjenstgöra uti hela pastoratet, intilldess en andre comministratur hunnit inrättas.

« 422

38.

BRUNSKOG, BODA OCH MANGSKOG.

5:o. Att från den 1 maji 1842 *) capellanslönerne i Boda och Magneskog; fortfarande af pastoratsboerne få upbäras, under enahanda ansvarighet och redovisningsskyldighet som i 3:dje punkten omnämnes, för att, jemte den föreslagna grundfonden, förräntas intill dess nödige medel blifvit insamlade till inköp af ett bequämt, till läget tjenligt boställshemman i Boda socken, af d e t omfång och den beskaffenhet att dera må kunna väl framfödas 2 hästar, omkring 12 nötkreatur samt någon små boskap; och borde hemmanet äga tillräcklig skog till husbehof. 6:o. Att, sedan ett sådant boställe hunnit anskaffas och med nödige h u s förses, detsamma må tillträdas, och alt framgent med byggnadsskyldighet efter lag innehafvas af en comminister, som skulle åtnjuta capellans-lön af Boda och Magneskogs socknar. 7:o. Att bägge comministrarne måtte, efter af domcapitlet i vanlig ordning upprättadt förslag, utses genom samfäldt val i moder-kyrkan af alla tre socknarne. 8:o. Att sedan regleringen blifvit verkstäld, comministern i Brunskog, med bostället Fösked, skulle allenast tjenstgöra i Brunskogs och Magneskogs socknar, samt comministern i Boda, endast i Boda och Brunskogs socknar. 9:o. Att tjenstgöringen mellan presterne så regleras, att i pastoratets 3:ne kyrkor blifver gudstjenst hvarje sön och högtidsdag. Uti of vanberörde förslag har landshöfdinge embetet i Vermlands län, under den 20 påföljde October, förmält sig i underdånighet instämma; hvarefter I, uti infordradt underdånigt utlåtande af den 26 sistförflutne november, underdånigst anfört: att I funnit det ofvanuptagna förslaget till ifrågavarande reglering vara i de flesta fall väl grundadt och till ändamålet ledande; men att I derjemte ansett ett af pastoratsboerne vid sockenstämman den 16 augusti 1840 framstäldt förslag, om användande af en del utaf skogstillgången vid bostället Fösked, för att vinna en snarare grundläggning af boställsfonden, förtjena särskildt afseende; hvadan I underdånigst hemställt, att enär nämde boställe innehar en skogsvidd af ej mindre än 897 tunne- 28 kappland, som icke är vanvårdad, och som kan antagas i det närmaste fyradubbelt motsvara husbehofvet vid bostället, hälften af samma skog, eller omkring 450 tunnland af närmast belägna trakter måtte af sättas, för att utgöra en orubbad och säker tillgång för blifvande boställshafvares alla behof till byggnad och gårdfång, samt att ifrån den återstående skogsrymden måtte genom kronobetjeningen, i såväl publike som sockne-ombuds närvaro, utstämplas dera befintliga sågtimmerträd, hvilka antingen befinnas i toppen skadade eller upnått. 20 alnar i längd och 12 tum i topp, hvilket sålunda utsynta timmer skulle ställas under församlingens disposition att vid gynnande tillfällen försäljas, samt de derföre *) Synbarligen felskrivning för 1844.

38.

BRUNSKOG, BODA

OCH

MANGSKOG.

inflytande medlen tilläggas grundfonden till förräntande för boställs inköp, under gemensam ansvarighet af kronobetjeningen och sockenboarne, att endast träd af ofvannämde beskaffenhet härtill användas; förmodande I härigenom blifva möjligt, att på en kortare tid, måhända mindre än hälften af den eljest erforderliga, samla den påräknade inköpsfonden, äfvensom i alt öfrigt den åsyftade regleringen härigenom kunde bringas till snarare verkställighet. Detta allt hafve Vi i öfvervägande tagit, och i nåder för godt funnit bifalla hvad i ofvanberörde måtto blifvit i underdånighet föreslaget och hemstäldt, såsom i allo ändamålsenligt och med socknemännens yttrade önskningar överensstämmande. Beträffande åter den ifrågasatta försäljningen af den å comminister bostället Föskeds ägor befintliga betydliga skog till förmån för boställsfonden, vele Yi dertill lemna nådigt samtycke, dock med den inskränkning och de villkor I underdånigst föreslagit. Hvilket etc. Stockholms slott den 1 februarii 1 8 4 1 . Efter originalet hos kammarkoll.

Köpebrev den 1 maj 1868, varigenom J/2 mantal skatte Norra Grimstad nr 1 och 7/48 mantal av skattehemmanet Gunnarstan nr 1 inköpts till boställe åt komministern i Boda. Såsom utredningsmän af aflidne kamreraren Er. Göthlins sterbhus, och på grund af för oss utfärdad serskild fullmagt, uplåta och försälja vi härmed, å enkefru Josephine Göthlin och hennes omyndiga barns vägnar, till Brunskogs pastorat ett hälft mantal kronoskatte Norra Grimstad och sju fyratioåttondels mantal kronoskatte Gunnerstad, belägna i Boda socken af Jösse härad, för en öfverenskommen köpesumma af trettio tusen (30,000) riksdaler riksmynt; och som berörde köpesumma blifvit till fullo betald, på sätt det oss emellan den 10 maji 1867 uprättade köpekontrakt utvisar, så afhända vi härmed fru Göthlin och hennes barn berörda Vi mtl Norra Grimstad och V 48 mtl Gunnerstad och tillegna desamma, i det skick de nu befinnas, Brunskogs pastorat att genast tillträdas; förbindande vi säljarne till hemul efter lag. Carlstad den 1 maji 1868. O. F . Ahlmark. J. J. Maechel. P å en gång närvarande vittnen: H. Granroth. Otto F . Dalman. § 6 7 . År 1869 den 17 september, vid lagtima höste tinget med Jösse härad i Högvalta, beviljades på grund af detta köpebref, uppbud första gången å Va mantal kronoskatte Norra Grimstad och 7Us mtl kronoskatte Gunnarstad,

38.

RBUNSKOG, BODA OCH

HANGSKOG.

hvilka fastigheter Brunskogs pastorat sig tillhandiat från aflidne kamreraren Erik Göthlins sterbliusdelägare för tretio tusen riksdaler rmt; betygar På härads rättens vägnar. Carl Schmidt. Ar 1870 den 22 februari, vid lagtima vinter tinget med Jösse härad, meddelades härå andra uppbudet; betygar På härads rättens vägnar. F. Ekman. Ar 1870 den 6 september, vid lagtima höstetinget med Jösse härad, beviljades härå tredje uppbudet; betygar På härads rättens vägnar. Sw. Hjertén. Efter originalet i kyrkam arkiv. 5.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 8 maj 1868 angående inköp av boställen åt komministrarna i Boda och Mangskog. Carl etc. Sedan Yi den 8 februari nästlidna år, vid pröfning af ett utaf vederbörande nämnd upprättadt förslag till lönereglering för presterskapet i Brunskogs, Boda och Magneskogs församlingars pastorat af Karlstad stift och Vermlands län förordnat, bland annat, att utom den komminister, hvilken enligt nådigt beslut den 1 februari 1841 kommer att anställas inom Boda församling, en ny komministerstjenst skall inrättas inom Magneskogs socken och komministersbeställningen i Brunskogs församling indragas; samt Vi, beträffande den i sammanhang härmed förekommande fråga rörande reglering af komministrarnes boställen, anbefallt Vår befallningshafvande i länet att genom vederbörande skattläggningsmän med biträde af behörig jägeritjensteman, i närvaro af kyrkoherden och utsedde sockne ombud, låta verkställa undersökning angående beskaffenheten och värdet af nuvarande komministersbostället, Vs mantal Vestra Fösked till hus, jord och skog, hvarvid förrättningsmännen tillika borde föreslå ej mindre beloppet af den köpeskilling, under vilken hemmanet icke finge försäljas än ock den lägsta afgift, som borde såsom arrende derför antagas, äfvensom sättet och vilkoren i öfrigt för båda dessa åtgärder, hvarvid särskildt borde undersökas och kontrolleras om och i sådant fall huru stor skogsafverkning från hemmanet, med iakttagande af en ordnad skogshushållning kunde ske samt sättet och vilkoren derför, äfvensom den inkomst, som af en sådan skogsafverkning borde kunna påräknas; att förrättningsmännen på ena hända sätt skulle undersöka beskaffenheten, lämpligheten och värdet så väl af det till komministersboställe i Magneskog föreslagna hemmanet XU mantal Grytterud

38.

BBUNSKOG, BODA

OCH

MANGSKOG.

eller Kyrkåsen som ock af de hemmansdelar, hvilka kunde vara tjenliga till komininistersboställe i Boda församling i enlighet med de uti nådiga brefvet den 1 februari 1841 föreskrifna vilkor, och efter samråd med vederbörande hemmansegare uppgöra de underdåniga förslag i berörda afseenden, hvartill omständigheterna kunde föranleda; samt att förrättningsmännen jemväl skulle meddela yttrande i afseende på kostnaden och vilkoren för hvartdera boställets iordningställande; så har Vår befallningshafvande med skrifvelse den 3 augusti nästlidna år till Oss öfverlemnat handlingar och kartor rörande dels verkställd undersökning och uppmätning af skogsmarken å ofvan omförmälda två hemman Vestra Fösked och Grytterud, dels uppmätning och beskrifning af samma hemmans inegor och dels skattläggningsmännens förrättningar, äfvensom en af kyrkoherden i pastoratet W. Svartengren å pastoratsboernas vägnar gjord underdånig framställning samt underdåniga yttranden af consistorium i Karlstad, utaf hvilka handlingar Vi hufvudsakligen inhämtat: att vid derefter anställd undersökning af hemmanet Grytterud, bestående af fyra hemmansdelar med särskilda egare och åbyggnader, men med inegorna i ett sammanhang, förrättningsmännen uppskattat hemmanets värde till en summa af 26,416 riksdaler 53 öre, men likväl, i betraktande deraf att egarne sjelfve för hemmanet erlagt 31,167 riksdaler 50 öre och med afseende å det särdeles fördelaktiga läget, tillstyrkt, att köpeskillingen måtte höjas till 30,000 riksdaler, hvarjemte förrättningsmännen ansett hemmanets ordnande till komministers-boställe, på af dem föreslaget sätt, komma att medföra en ytterligare kostnad af 3,660 riksdaler, med beräkning att gamla virket i de nuvarande byggnaderna 'dervid begagnades och i öfrigt byggnadsvirke finge hemtas från hemmanets egen skog; att hemmansegaren Olof Jansson i Kallviken, hvilken förut erbjudit sig att försälja desse hemmansdelar till komministersboställe, nu förklarat, att han icke kunde vidblifva sitt gjorda anbud, i hvad det grundade sig på afverkning af 16,128 timmerträd å hemmanet Vestra Föskeds skog, men att han deremot ville nedsätta sitt alternativa anbud från 33,539 riksdaler 84 öre till 3 0 , 5 0 0 riksdaler, såvida han erhölle denna summa antingen kontant den 14 mars 1869 eller ock derefter mot antaglig säkerhet och sex procent ränta; att någon värdering af hemmans delar, tjenliga till boställe åt komminister i Boda församling icke blifvit verkställd, enär två i sambruk varande och gemensamt bebyggda hemman 1 /s mantal Norra Grimstad och 7/48 mantal Gunnarstad redan blifvit af pastoratsboerna för sådant ändamål inköpta för en summa af 3 0 , 0 0 0 riksdaler på vilkor, som innehållas i köpekontrakt af den 10 maj 1867; varande af kyrkoherden Svartengren i afseende å dessa hemman upplyst, att de vid hypoteksvärdering uppskattats till 47,500 riksdaler, att åbygg3785 19

38.

BRUNSKOG, BODA OCH MANGSKOG.

naderna, som vore i godt stånd och fullt tillräckliga för en boställshafvare', blifvit brandförsäkrade för 28,500 riksdaler; att antalet af dera underhållna kreatur vida öfverstege hvad nådiga brefvet den 1 februari 1841 i detta hänseende föreskrifver, samt att skogen vore icke allenast tillräcklig för hemmanets behof utan äfven lemnade tillgång till afverkning af sågblockar till värde al 5,000 riksdaler; vid hvilket förhållande kyrkoherden Svartengren hemställt, att köpet måtte i nåder gillas, endast med förändring i vissa, säljarne icke rörande köpevilkor, såsom att tröskverk, jernspis och åtskilliga inventarier måtte inlösas samt plöjning och höstutsäde ersättas af blifvande komminister i stället för af pastoratsboerna, men säljarnes fordringar hos torparne öfverflyttas på komministern, äfvensom Boda socknemän i stället för Brunskogs pastoratsboer ansvara för husrötebristerna; att till erläggande af köpeskillingen för detta hemman skulle, enligt kyrkoherden Svartengrens beräkning, den 20 sistlidne april, då första afbetalningen borde verkställas, finnas en tillgång i den enligt nådiga brefvet den 1 februari 1 8 4 1 samlade boställsfonden af 2 9 , 9 5 4 riksdaler 72 öre, så att bristen uppginge till endast 45 riksdaler 28 öre, hvartill dock komme dels de redan kända kostnaderna för förrättningarne å hemmanen Vestra Fösked och Kyrkåsen, dels ytterligare kostnader derför, dels ock lagfartskostnader för hemmanen Norra Grimstad och Gunnarstad, hvilka kostnader ansetts uppgå till närmare 2,000 riksdaler; samt att consistorium i Karlstad, som, med af seende å den betydliga, ständigt tillväxande folkmängden i Brunskogs församling ansett en komminister derstädes framdeles böra anställas, derför tillstyrkt, att hemmanet Vestra Fösked icke måtte försäljas, utan bibehållas till boställe åt den blifvande komministern i nämnda församling samt tills vidare utarrenderas på tjugufem år för ett minimiarrende af ett hundra tjugo kubikfot råg och två hundra fyratio kubikfot hafre med öfverbud i penningar; att det å berörda hemman nu befintliga antal af 1 3 , 0 3 3 stycken mogna sågtimmerträd måtte försäljas och försäljningssumman användas till inköp af hemmanet Grytterud för 30,500 riksdaler; att derest timmerförsäljningssumman icke blefve för ändamålet tillräcklig, bristen måtte fyllas genom arrende inkomsten af Vestra Fösked eller ytterligare skogs afverkning derifrån, hvaremot öfverskott vare sig genom timmerförsäljningen eller arrendet borde användas till iståndsättande af boställsbyggnaderna å hemmanet Grytterud och till bildande af fond för aflöning åt en komminister i Brunskogs församling; hemställande consistorium i underdånighet, att köpet af hemmanen Norra Grimstad och Gunnarstad till boställe åt komministern i Boda församling måtte af Oss i nåder gillas, med skyldighet för komministern att bekosta höstplöjning och höstsäde samt inköp af tröskverk och jernspis.

38.

BRTTNSKOG,

BODA

OCH

MANGSKOG.

427 För egen del har Yår befallningshafvande, lika med consistorium och öfrige vederbörande, afstyrkt försäljning af hemmanet Vestra Fösked, men tillstyrkt, att detsamma måtte på tjugo år utarrenderas från den 1 innevarande månad mot det af consistorium föreslagna minimi-arrende och med förbehåll att skogen endast finge begagnas till husbehof, intilldess ordnad skogshushållning blifvit dera införd, hvarefter med skogs afverkningen borde förhållas i enlighet med föreskrifterna i förordningen den 29 juni 1866, men det egentliga arrendet kapitaliseras på sätt consistorium föreslagit; hvarjemte Vår befallmngshafvande i underdånighet tillstyrkt, att de af öfverjägaren Norrby uppmätta 13,033 timmerträd å Vestra Föskeds skog måtte ofördröjligen efter förutgången utstämpling få på offentlig auktion inför Vår befallningshafvande försäljas på de vilkor Vårt nådiga bref den 24 november 1865 angående försäljning af skog från kyrkoherdebostället i Blomskogs pastorat innehåller; samt att, ehuru med afseende på utgången af sistnämnda timmerförsäljning icke borde befaras, att den betingade köpeskillingen för hemmanet Grytterud, som med 5,500 riksdaler understege det af öfverjägaren Norrby beräknade värdet af dessa träd, icke skulle kunna uppnås, frågan om inköpet af detta hemman måtte få anstå till dess försäljningen skett och denna fråga sedermera hos Oss ånyo anmälas; och har slutligen Vår befallningshafvande i underdånighet hemställt, att vid inköpet af hemmanen Grimstad och Gunnarstad måtte få bero, med de af consistorium föreslagna förbehåll. Genom nådig remiss anbefallde att häröfver afgifva underdånigt utlåtande hafven I, beträffande de i målet förekommande frågor rörande uppskattning och afverkning af skog samt hushållning dermed, begärt yttrande af skogs styrelsen, som, lika med Vår befallningshafvande, tilstyrkt, att de timmerträd å hemmanet Vestra Föskeds skog, hvilka tjugo fot från stubben hafva 10 verktums eller 8 Va decimaltums diameter och deröfver, måtte på auktion afyttras och vid hemmanets derefter skeende utarrendering iakttagas hvad förordningen den 29 juni 1866 i dylikt fall föreskrefve, samt att, sedan skogsskiftena vid Grytterud blifvit af lantmätare sammanförda, plan till skogshushållning så väl derstädes som vid Vestra Fösked och de till boställe i Boda inköpta hemmansdelar borde af vederbörande skogstjensteman enligt gällande författning upprättas. Sedan I den 12 november nästlidna år afgifvit edert underdåniga utlåtande i ämnet, hafve Vi låtit detta ärende Oss föredragas, och dervid funnit godt i nåder förordna: att komministersbostället Vestra Fösked skall bibehållas för Brunskogs församlings framtida ecklesiastika behof och utarrenderas på en tid af tjugu år från den 1 maj 1868 för ett minimi-arrende af etthundratjugu kubikfot råg och tvåhundrafyratio kubikfot hafre med öfverbud i penningar och på de

42 8

38.

BRUNSKOG, BODA

OCH

MANGSKOG.

vilkor i öfrigt, som äro särskildt föreslagna af Vår befallningshafvande och skogs styrelsen eller föreskrifna i nådiga brefvet den 12 november 1858 och eder kungörelse den 5 september 1 8 6 2 ; att alla de timmerträd, hvilka vid tjugu fots topp hålla minst 10 verktum i diameter, barken oräknad, må afverkas och försäljas på de af Vår befallningshafvande föreslagna och i nådiga brefvet den 24 november 1865, angående försäljning af skog från kyrkoherdebostället i Blomskogs pastorat, föreskrifna vilkor, i den mån Vår befallningshafvande med afseende på lokala och öfriga omständigheter pröfvar dem tillämpliga; att Vår befallningshafvande eger att, å Vare och kronans vägnar, med vederbörande egare afsluta köp om \U mantal skatte, kalladt Kyrkåsen, af hemmanet 1 mantal n:o 1 Grytterud för tretiotusen femhundra riksdaler med de betalnings vilkor, som af timmerförsäljningen från Fösked kunna föranledas; att nämnda hemmansdel skall användas till boställe åt blifvande komminister i Magneskogs församling samt skogsskiftena till hemmansdelen genom laga skiftes åtgärd sammandragas och åbyggnaden dera iordningställas genom Magneskogs socknemäns försorg på det sätt vederbörande förrättningsmän föreslagit, dervid byggnadsvirke får tagas från hemmanets skog; att vid det redan verkställda inköpet för tretiotusen riksdaler af Va mantal skatte n:o 1 Norra Grimstad och 7 / « mantal af skattehemmanet Va mantal Gunnarstad n:o 1 må bero och dessa hemman användas till komministersboställe i Boda församling; att kostnaden för verkstäldt höstutsäde och förrättad höstplöjning vid sistnämnda hemman skall ersättas af komministern i Boda församling, samt att på aftal emellan honom och församlingen må bero, huruvida de uti 4:de mom. af köpekontraktet den 10 maj 1867 omförmälda lösa inventarier och de i 9:de mom. af samma kontrakt omnämnda fordringar skola af komministern öfvertagas, men hemmanet för öfrigt till komministern kostnadsfritt öfverlemnas; att de sålunda blifvande nya komministersboställena XU mantal Grytterud eller Kyrkåsen i Magneskogs församling samt V« mantal Norra Grimstad och 7 /48 mantal Gunnarstad i Boda församling från skatte- till kronotitel i jordeboken omföras, men boställshafvarne för utgörande af räntor och öfriga utskylder deraf ansvara, intilldess annorlunda kan varda förordnadt; att till betäckande såväl af köpeskillingarne för ofvannämnda hemman som af kostnaden för hemmanet Kyrkåsens iordningställande och af öfriga af ofvanomförmälda åtgärder föranledda utgifter må, i mån af behof, användas, förutom den för inköp af boställe åt komminister i Boda församling samlade fond, jemväl försäljningssumman för det timmer, som skall försäljas från Vestra Fösked, samt, om dessa tillgångar icke dertill förslå, arrendemedlen för nyssnämnda hemman samt den köpeskilling, som enligt hvad Vår befallningshafvande

38.

BRUNSKOG, BODA

OCH

MANGSKOG.

uti skrifvelse den 20 juli 1866 i underdånighet anmält, redan influtit för försåld vindfälld skog från samma boställe, med afdrag af hvad deraf möjligen kan komma att tillerkännas komminister A. Molinders sterbhus delegare; samt att inkomsten af arrendet för komministersbostället Vestra Fösked och af den framdeles i enlighet med skogsordningen skeende årliga skogsafverkningen derifrån, sedan berörda kostnader blifvit betäckta, kapitaliseras till fond för anöning åt blifvande komminister i Brunskogs socken samt för detta ändamål på enahanda sätt som boställsfonden för Boda församling göras räntebärande. Meddelande eder detta till kännedom och vederbörandes förständigande, öfversände Vi härjemte de handlingarne bilagda fyra kartor jemte tillhörande protokoll och beskrifningar äfvensom protokollen öfver öfverjägaren Norrbys och skattläggningsmännens förrättningar, för att vederbörande skyndsamligen tillställas; och Vi befallde etc. Stockholms slott den 8 maj 1868. Ur originalet hos kammarkoll. 6.

Köpekontrakt den 6 januari 1869, godkänt av Kbfde den 18 samma månad, varigenom V* mantal, kallat Kyrkåsen, av skattehemmanet 1 mantal Grytterud nr 1 inköpts till boställe åt komministern i Mangskog. Emellan undertecknade, egare af det fjerdedels mantal uti hemmanet Grytterud i Magneskogs socken och Jösse härad, som benämnes Kyrkåsen, samt Konungens befallningshafvande i Vermlands län, å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, är följande köpeaftal träffadt om nämnde V 4 mantal, hvaruti vi ega Jag Olof Bryntesson i Grytterud 40 öre Jag Olof Jansson i Kallviken 93 » Jag Johannes Andersson, såsom förmyndare för fånige drängen Olof Andersson i Grytterud 40 » Jag Jan Magnus Blomström 25 > 12 pgr Jag Eric Gustaf Asp 25 » 12 » Jag Nils Svensson 16 » Tillsammans 240 öre. l:o. Detta XU mantal i Grytterud försälja vi till Kongl. Maj:t och kronan för en öfverenskommen köpeskilling af 30,500 rd r:mt, som Olof Jansson i Kallviken härmed b efullmäktigas att, å egna och öfrige säljarnes vägnar, vid förfallotiderna uppbära och qvittera för att sedermera emellan säljarne utdela. 2:o. Tillträdet sker den 1 nästa mars. 3:o. Med köpet åtfölja alla de hus, som å egendomen finnas jemte allt väggfast.

38.

BKUNSKOG, BODA

OCH

MANGSKOG.

4:o. Den till hemmansdelen hörande skog få säljarne endast till nödig vedbrand använda och således icke något derifrån försälja eller bortföra. 5:o. Ersättning till säljarne för den å egendomen utsådde råg jemte höstplöjning godtgöres af Magneskogs församling efter bestämmande af fem gode män, 2 å hvardera sidan, och hvilka sig emellan välja den 5:te. 6:o. Alla för sistlidet år för egendomen utgående onera och utskylder, af hvad namn de vara må, bestridas och ansvaras af säljarne, som deremot fritagas från all lagfartskostnad. 7:o. Egendomen, hvaruti endast finnes en inteckning till Vermlands läns hypotheksförening å 7,000 rd samt en dito för beståndet af ett kontrakt, upprättadt af Anders Andersson i Grytterud och Anders Bryntesson i Löfnäs med f. soldaten Anders Andersson Gryt och dess hustru Brita Nilsdotter på dessas lifstid om ett torpställe, emot årlig afgäld af 10 rd., hvilket torp, beläget i råskillnaden emellan nämnde hemmansdelar och således till hälften å den försålda fastigheten, lemnas gravationsfri för förstnämnde inteckning inan andra delen af köpeskillingen får • lyftas, men sistnämnde inteckning får qvarstå till kontraktstidens slut. Gravationsbevis, omfattande endast den försålda fjerdedelen af hemmanet Grytterud, aflemnas med köpebref å densamma. 8:o. Af köpeskillingen utbetalas 10,500 rd, så snart för Kungl. Maj:t och kronan erhållits l:sta uppbudet, som vid början af nästa vinterting bör sökas, och af återstoden utbetalas, under vilkor 7:de punkten omförmäler, 10,000 rd den 1 november 1869 och återstående 10,000 rd. s. d. år 1870 med 6 procent ränta å dessa 2:ne belopp från den 1 nästa mars. 9:o. Säljarne förbinda sig till hemul efter lag. 10:o. Köpebref utfärda säljarne så snart Johannes Andersson kan visa härads rättens tillstånd att försälja sin myndlings ofvannämnde andel samt ofvannämnde gravationsbevis erhållits, samt qvittera deruti köpeskillingen, för hvilkens erläggande på bestämda tider detta kontrakt utgör förbindelse å Kongl. Maj:t och kronans sida, intilldess hela köpeskillingen är af Olof Jansson qvitterad. Häraf äro tvenne lika lydande exemplar vexlade, ett till köparen och ett till säljaren, försäkra. Brunskogs prestegård den 6 januarii 1869. Olof Bryntesson i Grytterud egare af 40 öre Olof Jansson i Kallviken egare af 93 > Johannes Andersson Grytterud såsom förmyndare för dräng Olof Andersson derstädes 40 » J. M. Blomström egare af 25 » 12 pr E. G. Asp egare af 25 » 12 » Nils Svensson egare af 16 » S:ma 240 öre

38.

BRUNSKOG, BODA OCH MANGSKOG.

431 Att Olof Bryntesson, Olof Jansson, Johannes Andersson och Nils Svensson egenhändigt underskrifvit sina namn och att J a n Magnus Blomström och Erik Gustaf Asp låtit underskrifva sina namn, intyga vi på en gång närvarande vittnen. Nils Nilsson i Löfnäs. Olof Påhlsson i Fösked. Detta köpekontrakt varder härmed å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar af Kongl. Maj:ts befallningshafvande antaget, försäkras. Carlstad å landskontoret den 18 januari 1869. C. Ekström. Axel Andersson. Efter originalet i kyrkans arkiv. 7.

Köpebrev den 6 januari 1869, varigenom */« mantal, kallat Kyrkåsen, av skattehemmanet 1 mantal Grytterud nr 1 inköpts till boställe åt komministern i Mangskogr. Till Kongl. Maj:t och kronan hafve undertecknade försålt våra i kronoskatte hemmanet Grytterud och Kyrkåsen egande hemmansdelar två hundrade fyratio (240) ören skatträtt emot en betingad köpeskilling stor trettiotusende femhundrade (30,500) rd:r riksmynt, som härmed qvitteras såsom fulleligen betaide, i följd hvaraf vi afhände oss och våra arfvingar berörde fastighet och tillegne den med allt hvad dertill hörer, af ålder lydt och lagligen tillvinnas kan åt Kongl. Maj:t och kronan till comministersboställe i Mangeskogs församling att efter köpecontract af denne dag tillträda den 1 nästa mars, samt der ef ter oqvaldt nyttja och evärdeligen ege och behålla, förbindande vi oss till hemul efter lag. Till yttermera visso varder detta med våra egenhändiga namn underskrifvit, försäkra. Brunskogs prestegård den 6 januarii 1 8 6 9 . Olof Bryntesson i Grytterud egare af 40 öre Olof Jansson i Kallviken egare af 93 » Johannes Andersson Grytterud såsom förmyndare för dräng Olof Andersson derstädes 40 J. M. Blomström egare af 25 > 12 pr E. G. Asp egare af 25 » 12 » Nils Svensson egare af 16 » Summa 240 ören.

38.

BRUNSKOG, BODA OCH HASTGSKOG.

Att Olof Bryntesson, Olof Jansson, Johannes Andersson, Nils Svensson egenhändigt underskrifyit sina namn och att Jan Magnus Blomström och Erik Gustaf Asp låtit underskrifva sina namn intyga vi på engång närvarande vittnen. Nils Nilsson i Löfnäs. Olof Påhlsson i Fösked. § 10. Ar 1869 den 23 februari, vid lagtima vintertinget med Jösse härad i Högvalta, meddelades första uppbudet å 240 öre skatt i kronoskattehemmanet Grytterud, som Kongl. Maj:t och kronan köpt af Olof Bryntesson, Olof Jansson, Johannes Andersson såsom förmyndare för Olof Andersson, Jan Magnus Blomström, Erik Gustaf Asp och Nils Svensson för 30,500 rd. rmt; betygar På häradsrättens vägnar. J. Ekman. Ar 1869 den 7 september, vid lagtima höstetinget med Jösse härad i Högvalta, meddelades härå andra uppbudet; betygar På häradsrättens vägnar. Carl Schmidt. Ar 1870 den 22 februari, vid lagtima vintertinget med Jösse härad i Högvalta, meddelades härå tredje uppbudet; betygar På häradsrättens vägnar. J. Ekman. Efter originalet i kyrkans arkiv.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 18 augusti 1899 angående utbyte a\ komministersbostället Föske nr 2 emot vissa delar av skattehemmanen Slorud nr 1 och Årnäs nr 1. Oscar etc. Sedan Brunskogs, Boda och Magneskogs till ett pastorat före nade församlingar å gemensam kyrkostämma den 20 november 1896 beslutit. att åtgärder skulle vidtagas i syfte att det tredje komministern i pastorate! på lön anslagna Va mantal Fösked n:r 2 eller Yestra Fösked, hvilket vore mindre lämpligt såsom komministersboställe, måtte utbytas mot de inom Brunskogs socken mera centralt belägna fastigheterna 75 öre skatt i hemmanet Slorud och 74 öre skatt i hemmanet Årnäs, hvilka hemmansdelar, som angränsade hvarandra och lämpligen kunde sammanföras under gemensamt bruk, församlingarna, jemlikt vilkorliga köpeaftal dels den 13 och dels den 19 november 1896, förvärfvat för en summa af tillhopa 17,500 kronor; så hafva, å församlingarnas vägnar, kyrkoherden Peter Werme jemte A. Byström och Johannes Andersson uti en till Oss stäld, till Vår befallnings-

38.

BKUNSKOG, BODA OCH MANGSKOG.

hafvande i Vermlands län ingifven skrift, med förmälan att boningshuset å Yestra Fösked nedbrunnit äfvensom att brandskadeersättningen, 4,600 kronor, ännu ej blifvit för sitt ändamål använd, utan innestode hos kyrkorådet i Brunskogs församling,' i underdånighet anhållit, att omförmälda x/i mantal Fösked n:r 2 eller Vestra Fösked måtte försäljas samt de vilkorligt inköpta hemmansdelarne i Slorud och Armis, af hvilka den senare vore obebygd, godkännas såsom boställe åt tredje komministern i Brunskogs pastorat; att de genom försäljning af Vestra Fösked inflytande försäljningsmedlen, hvilka tillsammans med nyssberörda brandstodsmedel beräknats icke skola understiga 84,500 kronor, måtte i första hand användas sålunda, att, sedan köpeskillingarna för de inköpta hemmansdelarna gnidits, ytterligare 2,900 kronor jemte brandskadeersättningen, 4,600 kronor, måtte anvisas till det nya boställets försättande i fullgodt stånd samt till bekostande af laga tillträdessyn derstädes; att livad som härefter återstode af köpeskillingen för Vestra Fösked måtte afsättas dels till ökning af Brunskogs församlings aflöningsfond så att denna fond komme att uppgå till 75,000 kronor och dels till bildande af en ny fond under förvaltning af kyrkorådet i Brunskogs församling, h vilken fond skulle hafva till ändamål att för vederbörande underlätta fullgörandet af byggnadsskyldigheten vid pastoratets tre koinministersboställen; att tredje komministern, hvilken jemlikt gällande resolution om skogshushållningen vid Vestra Fösked egt att uppbära halfva behållna ordinarie skogsafkastningen derstädes, måtte erhålla ersättning för den minskning i löneförmåner, som genom boställsbytet beräknats uppkomma, med 1,300 kronor årligen, att utgå ur Brunskogs församlings aflöningsfond; samt att Vestra Fösked tillhöriga expropriationsmedel, som förvaltades af kyrkorådet i Brunskogs församling, måtte tillfalla nämnda aflöningsfond; hvarjemte framställning gjorts om ersättning till nuvarande indelningshafvaren, komministern, M. Ehrling, för höstutsäde, öfverloppsbyggnader, besparadt virke m. m. vid Vestra Fösked. Efter erhållen nådig befallning att i detta ärende afgifva underdånigt utlåtande hafven I infordrat yttrande jemväl från Vår domänstyrelse, hvarefter I uti underdånig skrifvelse den 26 augusti 1898 till en början erinrat och meddelat: att ifrågavarande Va mantal Vestra Fösked, hvilket genom reduktionen hemfallit kronan och som jemlikt nådigt bref den 17 februari 1691 upplåtits till kapellans boställe, i senast faststälda jordebok för länet upptoges såsom Fösked n:r 2 bland kronoegendomar under allmän disposition inom Brunskogs socken och Jösse härad; att genom domänstyrelsens resolution den 7 november 1889 för en tid af 20 år, räknadt från den 1 maj 1889, faststälts hushållningsplan för skogen 37.S5 19

38.

BRUNSKOG, BODA OCH MANGSKOG.

till komministersbostället Fösked, enligt hvilken plan boställshafvåren, som vårdade skogen, egde bekomma hälften af den behållna ordinarie skogsafkastningen, hvaremot den andra hälften skulle ingå till Brunskogs församlings afiöningsfond; att jemlikfc kapitalkonto till rikshufvudboken för år 1897 aflöningsfondens behållning vid 1897 års slut utgjorde 40,102 kronor 63 öre samt att hemmanen Slorud och Ärnäs i edert exemplar af nya jordeboken upptoges inom Brunskogs socken bland skatteegendomar såsom Slorud n:r 1 om Vs mantal och Årnäs n:r 1 om V2 mantal, båda med kronan behållen grundskatt samt med anteckning om ordinarie rotering vid lifkompaniet af Vermlands regemente, det förra hemmanet för XU mantal till V3 andel i roten n:r 113 och det senare hemmanet för Va mantal till 2 /Ö andel i roten n:r 107; och hafven I uti eder of vanberörda skrif velse vidare anfört: att beträffande föreliggande underdåniga framställning och dervid först ansökningen i livad anginge ersättning till- nuvarande indelningshafvaren för verkstäldt höstutsäde, öfverloppsbyggnader m. m., hvad härutinnan an dragits torde tillhöra vederbörande synerätts bestämmande och sålunda ej utgöra föremål för administrativ myndighets prof ning; att, vidkommande åter det föreslagna boställsbytet, vid det förhållande, att, på sätt samtliga i ärendet hörde vederbörande j emväl vitsordat, Vestra Fösked vore mindre lämpligt såsom boställe åt tredje komministern i Brunskogs pastorat fastigheten torde böra lösgöras från denna sin egenskap och nytt boställe anskaffas, helst erforderliga medel till genomförande af ett dylikt utbyte lätteligen torde kunna, på sätt jägmästaren Norrby antydt, erhållas genom virkesförsäljning från Vestra Fösked i likhet med livad förut egt rum vid anskaffande af komministersboställen i Boda och Magneskogs annexförsamlingar; att de vilkorligt inköpta hemmansdelarne 75 öre skatt i Slorud och 74 öre skatt i Arnäs visserligen ej hade, såvidt handlingarna visade, varit föremål för någon fullständigare uppskattning och värdering, men att, enär vederbörande indelningshafvare förklarat sig nöjd med det ifrågasatta nya bostället samt köpeskillingarna torde vara till skäligt belopp beräknade, I jemväl för eder del ansett eder böra tillstyrka godkännande af de inköpta hemmansdelarne såsom boställe åt tredje komministern i Brunskogs pastorat; samt att det nuvarande bostället Vestra Fösked, hvilket indelningshafvaren hade, att efter laga syn afträda, deremot torde böra tills vidare disponeras för Brunskogs församlings aflöningsfonds räkning i hufvudsaklig öfverensstämmelse med föreskrifterna i nådiga brefvet den 8 maj 1868. Sedan tillfälle beredts Vår arméförvaltning att yttra sig i fråga om den hemmansdelarne i Slorud och Arnäs åsatta ordinarie rotering och arméförvaltningen dervid i underdånighet hemstält, att, om den af eder nu ifrågasatta

38.

BKUNSKOG, BODA OCH MANGSKOG.

anordningen komme att i nåder bifallas, den innehafvaren af det nya bostället Slorud och Årnäs enligt stadgandena i nådiga skrifvelsen den 6 december 1834 samt krigs- och kammarkollegiernas derpå grundade kungörelse den 25 februari 1835 angående kapellansboställens befrielse från rotering och vakansafgifts utgörande af ordinarie rotering underkastad jord, som icke presterar rotering in natura, tillkommande roteringsersättning måtte anvisas till utgående från Brunskogs församlings aflöningsfond, som enligt edert förslag skulle njuta afkomsten af det gamla bostället Yestra Fösked, hafva Yid föredragning af detta ärende hafve Vi, med bifall till det föreslagna utbytet af boställen, funnit godt dels medgifva, att, sedan pastoratsborna hos Vår befallningshafvande lagjigen styrkt, att hemmansdelarne 75 öre skatt i Slorud och 74 öre skatt i Årnäs blifvit till komministersboställe inköpta samt att samma hemmansdelar icke äro med inteckning besvärade, må till köpeskillingens gäldande ej mindre användas de Vestra Fösked tillfallna ersättningsmedel ett hundra sextiotvå kronor 7 öre, hvilka jemlikt nådiga brefvet den 25 oktober 1895 förvaltas af kyrkorådet i Brunskogs församling, än äfven af Vår befallningshafvande till vederbörande utbetalas ett belopp af sjutton tusen tre hundra trettiosju kronor 93 öre, dels ock att åt pastoratsborna med skyldighet för dem att försätta åbyggnaderna å ofvannämnda hemmansdel i Slorud i ett för de inköpta hemmansdelarnes nya egenskap af komministersboställe lämpligt och erforderligt skick samt att i öfrigt svara såsom afträdare för alla de brister, som må förefinnas vid den laga syn, som skall vid komministerns tillträde å det nya bostället förrättas, anvisa ett belopp af högst sju tusen fem hundra kronor att af Vår befallningshafvande utbetalas i den ordning och med iakttagande af de närmare föreskrifter i afseende å medlens användning och redovisning, Vår befallningshafvande kan finna skäligt bestämma; skolande de för såväl köpeskillingens gäldande, efter afdrag af förenämnda 1G2 kronor 7 öre, som det nya boställets iståndsättande m. m. erforderliga medel, tillsammans högst tjugufyra tusen åtta hundra trettiosju kronor 93 öre, förskjutas af presterskapets löneregleringsfond och utbetalas af statskontoret på reqvisition af Vår befallningshafvande. I anledning af ifrågavarande framställningar i öfrigt hafve Vi, som funnit arméförvaltningens ofvanberörda hemställan icke föranleda någon Vår vidare åtgärd, härjemte velat i nåder förordna: att ersättning till presterskåpets löneregleringsfond för nämnda förskott skall beredas genom afverkning och försäljning af skog från det nuvarande komministersbostället Vestra Fösked, hvilken afverkning skall genom domänstyrelsens försorg verkställas under loppet af 5 ä 10 år; att det nya bostället skall, sedan det blifvit för sitt ändamål upplåtet, i jordeboken öfverföras till egendomar af krono natur under allmän disposition;

38.

BEUNSKOG, BODA OCH MA.NGSK0G.

att nuvarande komministersbostället Vestra Fösked, hvilket indelningsliaf våren har att efter laga syn från träda vid den tidpunkt då lian tillträder det nya bostället, skall utarrenderas i författningsenlig ordning jemlikt föreskrifterna i nådiga brefvet den 12 november 1858 ocli eder kungörelse den 5 september 1 8 6 2 ; att behållna afkastningen af sistnämnda hemmans skogsmark, hvilken skall ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, skall jemte inkomsten af arrendet för hemmanet tillsvidare ingå till presterskapets löneregleringsfond; samt att tredje komministern i Brunskogs pastorat må ega att, förutom det belopp af 1,200 kronor årligen, spm han uppbär från Brunskogs församlings aflöningsfond, ytterligare i ersättning för den minskning i löneinkomst, som genom boställsbytet uppkommer, uppbära ettusen trehundra kronor om året, hvilka skola utgå af presterskapets löneregleringsfond och utbetalas i den ordning nådiga kungörelsen den 17 februari 1893 föreskrifver. Tillika hafve Vi velat anbefalla eder och statskontoret att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt utlåtande, huruvida Brunskogs församlings aflöningsfond bör för framtiden bibehållas såsom särskild fond eller öfverföras till presterskapets löneregleringsfond eller ock på annat sätt disponeras. Hvilket etc. Stockholms slott den 18 augusti 1899. Ur originalet hos kammarkoll.

Jösse härads lagfartsprotokoll den 3 juni 1901, enligt vilket lagfart meddelats å 75 öre skatt av skattehemmanet Slorud nr 1, som inköpts till boställe åt komministern i Brunskog. § 272. Genom t. f. riskalen F. W. Norqvist inlemnades å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, under anhållan om lagfart för Brunskogs pastorat å 75 öre skatt af hemmanet Slorud i Brunskogs socken, ett så lydande »Köpebref. Till Brunskogs pastorat genom dess å pastorats kyrkostämma utsedde kommitterade, herrar N. F . Johansson, Alf Andersson och J . P. Persson, upplåter och försäljer jag härigenom egendomen Slorudsborg, utgörande 75 (sjuttiofem) öres skatt af Va mantal Slorud i Brunskogs socken af Jösse härad, med allt hvad dertill hörer och lagligen tillvinnas kan för en i dag till fullo erlagd och härmed qvitterad köpesumma af 14,500 (fjortontusenfemhundra) kronor; och afhänder jag mig alltså ofvannämnda 75 öres skatträtt i hemmanet Slorud med allt hvad därtill hörer och tillägnar densamma åt köparen, Brunskogs pasto-

38.

BRUNSKOG, BODA OCH MANGSKOG.

rat, att evärdeligen äga och besitta såsom annan valfången egendom, förbindande jag mig till liemnl enligt lag. Arvika den 31 oktober 1899. Erik Alfred Unger, kontraktsprost, kyrkoherde i Holmedal, genom Olof Persson, kyrkoherde i Kola, enligt fullmakt, som bilägges. Herr kyrkoherden O. Perssons egenhändiga namnteckning bevittna J. Larsson, kronolänsman. F . W. Norqvist, kontorsskrifvare.» varande härvid fogad en så lydande fullmakt: »Kyrkoherden O. Persson i Kola bef ullmäktigas härmed att å mina vägnar ombesörja försäljningen till Brunskogs pastorat af min egendom Slorudsborg, utgörande 75 öre skatt af hemmanet Slorud i Brunskogs församling; att i mitt namn utfärda köpebref, uppbära liqvider samt att för öfrigt i allt livad denna försäljning rörer å mina vägnar förhandla, hållande jag för gildt hvad detta mitt ombud lagligen gör och låter. Holmsdal den 8 oktober 1899. E. A. Unger, kyrkoherde och kontraktsprost. Herr kontraktsprosten E. A. Ungers egenhändiga namnteckning härofvan intygas af: Abel Peterzén, pastor i Holmdal. Agnes Bergstedt, Holmdal.» Tillika företeddes: l:o utdrag af protokollet, hållet vid kyrkostämma med Brunskogs pastorat den 9 oktober 1899, hvaraf inhemtades att N. F. Johansson, Alfred Andersson och Johan Petter Persson utsetts att å pastoratets vägnar afsluta köp af ifrågavarande hemmansdel; 2:o) lagfartsbevis den 29 oktober 1888 å 75 öre skatt af hemmanet Slorud, som herr kontraktsprosten och ordensledamoten A. E. Unger inköpt af Carolina Matilda Fröding. Och fann häradsrätten alltså skäligt bevilja lagfart å ifrågavarande köp. Som ofvan På häradsrättens vägnar. K. A. Liljesköld. Efter originalet i kyrkans arkiv.

38.

BRUNSKOG, BODA

OCH

MANGSKOG.

10.

Jösse härads lagfartsprotokoll den 3 juni 1901, varigenom lagfart meddelats a 74 öre skatt av skattehemmanet Årnäs nr 1, som inköpts till boställe åt komministern i Brunskog'. § 273. Genom t. f. fiskalen F . W. Norqvist inlemnades å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, under anhållan om lagfart för Brunskogs pastorat å 74 öre skatt af hemmanet Arnäs i Brunskogs socken, följande köpebref och köpekontrakt : » Köpebref. Undertecknad, E. G. Skoglund, upplåter och försäljer till Brunskogs pastorat i Vermlands län min egande fasta egendom sjuttiofyra (74) öre skatt i hemmanet Arnäs om ett hälft mantal kronoskatte i Brunskogs socken, emot en öfverenskommen köpesumma tretusen kronor; och som nämnde summa, 3,000 kronor, blifvit i enlighet med köpekontrakt af den 19 november 1896, gulden, afhänder jag mig ifrågavarande fasta egendom med allt hvad dertill hör och tillegnar densamma åt köparen att evärdeligen ega och besitta såsom annan valfången egendom, förbindande jag mig till hemul enligt lag. Arnäs den 21 november 1899. E. G. Skoglund. Egenhändiga namnteckningen bevittnas af: P. Andersson, Arvika. K. J. Malmgren, Arvika.» »Köpekontrakt. Till Brunskogs pastorat försäljer jag härmed af min egande fastighet uti ett hälft hemman Arnäs Brunskogs socken 74, sjuttiofyra, öre skatt under littra G af hemmanets skifteskarta af år 1843 mot följande villkor: 1. Då egendomen är afsedd att läggas i sambruk med Slorudsborg som komministerboställe och för köpets fastställelse fordras Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd må detta köp från min sida stå fast intill den 1 maj 1898 och köparne å sin sida ega rätt att annulera köpet, om Kongl. Maj:t icke godkänner egendomens läggande till Slorudsborg och som komministersboställe blifva godkändt. 2. Köpesumman, som är bestämd till tretusen (3,000) kronor, utbetalas sex månader efter den dag Kongl. Maj:t till köpet lemnat sitt bifall, då ock gravationsbevis aflemnas, visande att egendomen icke af någon inteckning besväras. 3. Alla lagfartskostnader betalas af köparne. 4. Egendomen tillträdes då köpebref utfärdas. 5. Egendomen öfverlemnas sådan den denna dag befinnes med dera befintliga byggnader samt på rot stående skog. Redan huggen ved jemte vindfällen tillhör säljaren till dess tillträde.

38.

BRUNSKOG, BODA OCH MANGSKOG.

6. Alla skatter och onera utgöras af säljaren till den dag köpebref är utfärdat. 7. Som alla inegor ligga i vall, med undantag af Kroklyckan, som är upplöjd för vårsådd, så, derest icke köpet är afslutadt till vårandtiden 1897, må säljaren beså och skörda förenämnde egolott. Likaledes om icke köpet är afslutadt till midsommar 1897, må säljaren ega och skörda allt hö på alla egorna, i hvilket fall han skall betala alla skatter för sagde hemmansdel under ofvan skrifne år. Af detta köpekontrakt äro tvenne exemplar växlade. Arnäs den 19 nov. 1896. [E. G. Skoglund.] I kyrkostämma med Brunskogs pastorat den 20 november 1896 är detta kontrakt godkändt och antaget. Peter Werme, ordförande i kyrkostämman. M. Ehrling. Anders Nilsson.» Tillika företeddes lagfartsbevis den 8 april 1889 å 183 öre 8 penningar skatt af hemmanet Arnäs, som E. G. Skoglund inköpt från G. F . Oldevig, från hvilket skattetal frånsålts 109 öre 16 pgr skatt; hvarjemte från lagfartsboken antecknades, att lagfart den 27 nov. 1899 beviljats E. G. Skoglund å 8 pgr skatt, som han inköpt från Sjöviks stol- och träförädlingsaktiebolag. Och fann häradsrätten alltså skäligt bevilja lagfart å ifrågavarande köp. Som ofvan. På häradsrättens vägnar. K. A. Liljesköld. Efter originalet i kyrkans arkiv

39.

HOLMEDAL

OCH

KARLANDA.

39. Holmedal och Karlanda. Holmedals pastorat omfattade före rm gällande, jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 av K. M:t den 13 juli 1917 fastställda lönereglering Holmedals, Karlanda, Töcksmarks, Ostervallskogs och Västra Fågelviks församlingar. Genom löneregleringsresolutionen förordnades, att pastoratet skulle delas i två gäll, bestående det ena av Holmedals och Karlanda församlingar med kyrkoherde i Holmedal och komminister i Karlanda och det andra av Töcksmarks, Ostervallskogs och Västra Fågelviks församlingar.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till avlöning av prästerskapet i Holmedals pastorat anslagna kyrkoherdebostället 1 mantal Holmedals prästgård nr 1 jämte lägenheten Amnebyn eller Amundebyn i Holmedals socken och torpet Stenvagnen i Töcksmarks socken samt komministersbostället XU mantal Bjärn nr 3 Prästgården i Karlanda socken. Holmedals p r ä s t g å r d nr 1 med A m n e b y n eller A m u n d e b y n och S t e n v a g n e n . Kyrkoherdeboslället i Holmedal, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 under krono titel med benämningen »Holmedahls prästegårdh» med ett efter uppskattning vid häradsrätten åsätt skattetal av 1 mantal'). I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 20 tunnors utsäde av havre 2 ) och äng till 16 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället viss ränta och åsattes 1 mantal a ). I jordeböckerna, där bostället emellertid upptages J

) Nordmarks häradsrätts protokoll den 3—8 sept. 1686. ) 20 tunnor havre motsvarade 10 tunnor »ren säd». ) Allm. bil. 3.

2 z

39.

H O L M E D A L OCH

KARLANDA.

såsom oskattlagt och utan ränta ), har det städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Holmedals prästgård nr 1. Av en över bostället år 1642 upprättad geometrisk avritning framgår, att bostället hade sina huvudsakliga inägor liggande i ett sammanhang för sig omkring kyrkan och boställets åbyggnader samt äng å skilda ställen å utmarken. Till bostället hörde tvenne utom dess område belägna ödetorp Amundebyn och Stenvagnen. Utmark synes bostället redan tidigt hava haft avskild. Enligt en av kyrkoherden till prästverket år 1696 lämnad uppgift brukade denne Amundebyn emot 2 daler silvermynts årlig avgift till Holmedals kyrka, och skulle Amundebyn, som innehöll äng till 4 lass hö, i forna tider hava skänkts till Holmedals kyrka samt brukats av kyrkoherdarna »emot discretions gifvande» till kyrkan 2 ). I ett år 1717 upprättat inventarium uppgives torpet tillhöra kyrkan. År 17 76 instämde Holmedals församling dåvarande kyrkoherden till häradsrätten med yrkande, att Amundebyn skulle anses såsom kyrkans egendom och återställas till dess disposition. Genom dom den 31 oktober 1777 3 ), som vann laga kraft' 1 ), förklarade häradsrätten, att kyrkans äganderätt till torpet icke styrkts genom något laga fång, samt att något avseende icke kunde fästas å vad tvenne vittnen blott efter hörsägen berättat, att torpet — »af en käring i Fors» — skänkts till kyrkan. Fördenskull och som kyrkoherdarna innehaft detsamma i så lång tid, att ingen mindes eller av sanna sago visste, huru och när eller med vad villkor det kommit under bostället, prövade häradsrätten rättvist förklara, att torpet skulle såsom boställets tillhörighet beständigt ligga därunder »både till ägande- och nyttjanderätten» 5 ). Amundebyn, som upptogs i 1749 års jordebok såsom ett oskattlagt torp av krono natur, redovisas icke *) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få utrönt beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kummarkollegii brev den 28 jan. 1G98). 2 ) Verif. till prästverket fol. 833 f. 3 ) Bil. 1. 4 ) He lagmansrättens protokoll den 20 maj 1778. 5 ) I förenämnda tvist gjorde församlingen gällande,' att torpet Amundebyn vore identiskt med en i 1568 års jordebok bland »kyrke parter» införd skog, kallad Björsidan, vars namn efter skedd uppodling skulle hava förändrats till Amundebyn. Björsidan, som var påförd en kronan behållen ränta av 18 penningar, angives i sonare jordeböcker lyda under hemmanet Eössbyn. E t t av ägaren utav n ä m n d a hemman — under enahanda förmenande som församlingen här ovan — emot kyrkoherden framställt påstående om b ä t t r e r ä t t till Amundebyn ogillades genom Göta hovrätts dom den 2 dec. 1794. I 1540 års register över prästernas och kyrkornas egendomar i .Skara stift (allm. bil. 1) upptogs under »Holmedals kj^rkies upbörd» bland annat u t e m åff Biörsåndhen 2 sk:g». Denna lägenhet torde vara identisk med Björsidan, som i n u gällande jordebok upptages såsom skatte u n d e r benämningen Eössbyn nr 2, en skogspart Björsidan. Det har icke kunnat utrönas, huruvida Amundebyn, såsom ovan uppgivits, är identisk med Björsidan eller »Biörsåndhen». 3 7 8 5 19

44 2

39.

HOLMEDAL OCH

KAELANDA.

i nu gällande jordebok såsom särskild enhet. Torpet är beläget utom boställets område och omgives av ägor till hemmanen Bäckevarv, Rössb}7n och Selen i Holmedals socken samt Södra Fors i Karlanda socken. Boställets och torpet Amimdebyns rågångar synas hava bestämts genom eu av häradsrätten den 20 februari 1798 fastställd rågångsstakning. Det inom hemmanet Stenbyn i Töcksmarks socken belägna torpet Stenvagnen, som icke finnes redovisat i jordeböckerna, skall enligt kyrkoherdens ovannämnda uppgift till prästverket »till Holmdahl (kyrka?) i forna tijder varit gifvin, hvilken pastores där sammastädes bruckat och kurmat in allés af sig kasta 1 lass höö». Bjärn nr 3 Prästgården. Genom nådig resolution den 31 mars 1789 biföll K. M:t en av Karlanda församling gjord ansökan att få utbyta hälften av det till komministrarna i Holmedals pastorat anslagna bostället V» mantal Stommen i Töcksmarks socken emot ett däremot svarande hemman i Karlanda socken, vilket i stället skulle anslås till boställe för den ene komministern. Till utbyte mot 1U mantal, kallat Obyn, av nämnda komministersboställe 1 ) föreslog Karlanda församling därefter 1,U mantal av skattehemmanet 1 mantal Bjärn nr 1 enligt med vederbörande ägare den 30 oktober 1802 upprättad bytesavhandling. Sedan skattläggning år 1805 ägt rum till utrönande av huruvida sistnämnda hemmansdel vore svarande mot Öbyn samt hemmansdelens ägare förklarat sig villig avstå densamma utan mellangift, biföll K. M:t enligt nådigt brev den 16 maj 1811 det ifrågasatta bytet. Genom brev den 18 juni 1811 förordnade kammarkollegium därpå, att V* mantal Bjärn skulle ikläda sig krono ock 1 /i mantal Obyn skatte natur, att den förstnämnda hemmansdelen åliggande rotering skulle överflyttas till Obyn, samt att komministern skulle av Bjärn åtnjuta de förmåner och rättigheter han dittills haft av Obyn 2). Det nya bostället utbröts därefter i kameralt avseende från hemmanet Bjärn nr 1 och upptages i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom V* mantal Bjärn nr 3 Prästgården. Till bostället hörde enligt 1805 års revning och skattläggning 3 ) andel efter dess skattetal i Bjärns soldattorp med tillhörande skog ävensom andel i hemmanets samfällda mossar. Vid ett år 1853 fastställt laga *) Angående tillkomsten av komministersbostället Öbyn se sid. 447 f. ) Bil. 2. s ) Instrument i kammarkollegii akt nr 12 år 1811.

39.

HOLMEDAL

OCH

KARLANDA.

skifte å 3/4 mantal Bjärn, däri bostället icke ingick i vidare mån än för ägoutbj^te, avsattes soldattorpets inägor såsom samfällt för skifteslaget, varemot torpets skog delades mellan skiftesdelägarna, utan att bostället synes hava erhållit ersättning för sin andel därav.

Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, beredas kyrkoherden å kyrkoherdebostället och komministern å komministersbostället. Vid särskilda jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å nämnda boställen i oktober 1917 förrättade husesyner avsattes till prästgårdar av boställena vissa till sina gränser närmare beskrivna områden. Enligt särskilda av lantmätare år 1919 upprättade kartor innehåller prästgården för kyrkoherden 3,02 hektar och för komministern 1,4010 hektar.

Urkundsbilagor. i. Utdrag av Nordmarks härads dombok den 27-31 oktober 1777 i tvist mellan Holmedals församling" och kyrkoherden i Holmedal angående bättre rätt till torpet Amundebyn. § 103. Sedan instämde saken emellan Holmedals församling a kyrkans vägnar, kärande, och kyrkoherden välärevördige och höglärde herr Joannes Vermelin såsom Holmedals prästegårds innehafvare, svarande, angående det måtte torpet Amundebyn, belägit å Rössby ägor, i brist af laga åtkomst för prästegården, till kyrkan återställas och ej få af kyrkoherden vidare nyttias, och att han måtte betala tjugo daler s:mt årligt arrende för den tid han slikt njutit af detta torp, afstadnat vid sista vinter ting härstädes den 2Ode nästledne februari! genom herr kyrkoherden Vermelins förklarade missnöje emot härads rättens då gifne utslag öfver hans invändning angående Rössbyns jordägares instämning och hörande i denna sak, och härads rätten, enär herr kyrkoherden dagen derefter anmält, at saken skulle då under tinget utan afseende på detta förklarade missnöje få emot honom vidare utföras och fulföljas, ansedt sig icke kunna i kärandens och consistorii fullmäktigens frånvaro med saken då vidare befatta, — — — — — — — — — — — — — — — — —

39.

HOLMEDAL

OCH

KAKLANDA.

Den 31 October 1777. § 174. Uti den under §§ 103, 121 och 151 här frammanföre intagne sak afkunna[des] följande Dom. Och livad der näst vidare beträffar sjelfva hufvudsaken, så aldenstund ägande rätten af torpet Amundebyn för kyrkan, dels icke är visad igenom något laga fång, enär icke något fångobref kunnat åberopas mindre företes, och intet afseende kan göras på hvad vittnen Bengt Olofsson och Lars Larsson blott efter andras sägen och utan at den sednare kunnat upgifva någon sagesman berättadt om skjänk af detta torp till kyrkan, dels icke eller är styrkt genom något beviseligit updragande til pastor i förra eller sednare tider af detta torps blotta nyttjande emot årlig afgift, dels icke eller i någon måtto vinner styrka deraf, at en skogsdel benämd Björnsidan på Rössbyns ägor enl:t kongl. kammar archivi undersökning stådt i kronans jordebok under namn af kyrkopart, hälst den i sednare tider står för skattlagd och räntande til kongl. adelsfanan och således icke är det oskattlagde torpet Amundebyn, dels icke eller följer deraf, att detta torp först år 1743 kommit i jordeboken såsom oskattlagt under Holmedals kyrka, enär icke tillika visas kunnat, att kyrkans rättighet dertill då varit vederbörligen undersökt och faststäld, dels icke eller bevisas genom kyrkans inventarium under upgifvit åratal af år 1717, hvarest det står för kyrkans tillhörighet, hälst detta inventarium ej är af pastor och kyrkans föreståndare underskrifvit och ärkjändt och den skjedde påskrift af herrar biskopparne med nere vid biskops-visitationerne åren 1733 och 1746 endast utmärker, at det då blifvit upvist och genomsedt, dels icke eller med mera än någon liknelse til bevis styrkes af hvad kyrkans räkningar och vittnens Bengt Olofssons och Lars Larssons berättelser innehålla derom, at två dal er s:mts årlig afgift blifvit för detta torp till kyrkan erlagd för prosten Insulanders och en del af prosternes Florelii och Lyséns pastors tid, enär deremot i öfvervägande kommer ej allenast at desse kyrkans räkenskaper icke äro af vederbörande underskrefne och en slik afgift sträcker sig endast från år 1717 och icke för hela prosternes Florelii och Lyséns pastorstid, och den omständighet, at slik afgift för en del af prosten Florelii pastors år skulle vara godtgjord genom predikostols förfärdigande ej öfverensstämmer derated, at på predikostolen står teknadt at den är af prosten Florelius' och dess hustru skjänkt till kyrkan, men stofferad med församblingens bekostnad år 1730, utan ock at om än desse pastorer till kyrkan erlagt berörde afgift för torpet, deras medgifvande af kyrkans ägande rätt äntå hvarken deraf nödvändigt följer eller kunnat den kyrkan tillägga; fördenskull och som pas tores till Holmedals prästegård innehaft detta torp i så lång tid, at ingen minnes eller af sanna sago vet,

39.

HOIiMEDAL

OCH

KARLANDA.

huru och när eller med livad vilkor det der under kommit, och prästegårdens ägande rätt dertil styrkes tillika dels af 1642 års charta och dertil hörande beskrifning, hvaruti det uptages at lyda til prästegården, och dels deraf, at det i husesynerne å prästegården af åren 1745, 1762 och 1767, då församlingens ombud närvarit, blifvit uptagit för prästegårdens tillhörighet; äfven som den omständighet, at för detta torp talan blifvit förd år 1759 af församlingens ombud i en rågångs tvist med Bäckehvarf och år 1769 af pastor i en lika tvist med Forss, visar, at deraf någon styrka för ägande rätten af torpet kan dragas lika så litet för kyrkan som tor prästegården. Fördenskull och i förmågo af 1 capit. 1 och 2 §§ och 15 capit. 1 § jordabalken samt 17 capit. 33 § rättegångsbalken pröfvar härads rätten rättvist det må det omtvistade torpet Amundeb}rn, såsom Holmedals prästegårds tillhörighet, dit äfven hädanefter beständigt ligga och förblifva både till ägande- och nyttjande rätten; och förfaller således tillika det för kyrkan gjorde påstående om årligt arrende för den tid herr kyrkoherden Yermelin detta torp innehaft; men rättegångskostnads ärsättning kan församlingen, då den för kyrkan til rättegång haft någon anledning icke åläggas, hälst i en tvist emellan församling och pastor. Actum ut supra. På härads rättens vägnar. Eman. Drangel. (L. S.)

A kärande sidan är emot denna dom under vällofl. lagmans rätten innom laga tid vädjat, hvilket svaranden herr kyrkoherden Vermelin till bevis lämnas 1 ). Ut supra. På embetets vägnar. E. Drangel. Ur originalet i Göteborgs landsark. (Holmedals kyrkoark. O II: 2).

Kammarkollegii brev till Kbfde den 18 juni 1811 angående utbyte av komministersbostället l/4 mantal Stommen eller Öbyn emot Vi mantal av skattehemmanet 1 mantal Bjärn nr 1. Sedan hos K. M:t Karlanda annexe församling i Holmdals pastorat af Carlstads län genom riksdagsmannen Nils Eriksson i underd. anhållit, at församlingen, för at vinna närmare tillgång till någon af sina själasörjare, som bo utom socknen, måtte inom denna sochn få utse och upgifva ett hemman, som, efter föregången refning och skattläggning, kunde finnas svarande emot den ena *; Vadet återkallades (se lagniansrä ttens protokoll den 20 maj 1778).

39.

HOLMEDAL OCH KARLANDA.

hälften af de bägge i Tyxmarks sockn boende kapellaners gemensamnia boställe Stommen eller Öbyn n:o 2, V2 mtl, och denna hälft sedermera utbj^ta emot det upgifne hemmanet i Karlanda, hvilket då skulle till boställe för den ena af förenämnde kapelaner anslås; och K. M:t under d. 31 martii 1789 i nåder bifallit denna underd. ansökning, samt Karlanda församling derefter anhållit at få utbyta den ena hälften eller V* mtl af Tyxmarks kapellans bord, emot vederlag af XU mtl af skattehemmanet Bjern 1 mtl i Karlanda socken; så har K. M:t, till hvars profiling detta mål sedermera blifvit i underd. öfverlemnadt, uti nådigt bref af d. 16 maji innevarande år gifvit dess och rikets kamar-collegium tillkänna, det K. M:t, sedan alla vederbörande blifvit hörde och bytes ansökningen tillstyrkt och medgifvit, funnit godt lemna nådigt bifall till utbyte af halfva kapellans bostället Öbyn i Tyxmarks sokn emot '/« mtl af hemanet Bjern, på det sätt och med de vilkor, at berörde hemmansdelar utbytas jämnt emot hvarandra, utan någon mellangift, samt at hvartdera hemmanet behåller sin förra ränta, efter som de i det närmaste äro lika; at den soldate rotering som X U mtl af hemmanet Bjern hittils dragit uti roten n:o 81 vid Nordmarks compagnie af Nerike och Yermelands regemente, förflyttas till det utbytte XU mantalet af kapellans bordet Öbyn, men at de öfriga 3/d i Bjern, det oaktadt, förblifva stanirote, så hädanefter, som hittils, samt at soldate torpet förblifver vid Bjern för at bibehålla nödig communication innom compagniet, och at den utbytte delen i Öbyn blifver hjelpe hemman åt hela roten till ersättning för den afgående 1 /4:delen i Bjern, äfvensom at soldatens lagliga rättigheter härigenom icke förminskas; at alla de förmåner och friheter, som Öbyn 1U mtl, såsom kapellans bord, hittils lagligen åtnjutit, för det samma uphöra, hvaremot samma förmåner och friheter hädanefter böra af kapellanen för V« mtl i hemmanet Bjern tillgodo njutas; och ändteligen at V* mtl af Öbyn ikläder sig krono skatte och V 4 mtl af Bjern deremot krono natur; hvilket etc. Ur orterna (kammarJcoll.)

40.

TÖCKSMARK,

ÖSTERVALLSKOG

OCH

VÄSTRA

FÅGELVIK.

40. Töeksmark, Östervallskog" oeh 1 Västra Fågelvik ). Töeksmark, östervallskog och Västra Fågelvik hörde före nu gällande, jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 av K. M:t den 13 juli 1917 fastställda lönereglering till Holmedals pastorat. Genom löneregleringsresolutionen förordnades, att nämnda församlingar skulle avskiljas till eget pastorat med kyrkoherde i Töeksmark och komminister i Östervallskog.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna stomhemmanet Va mantal krono Stommen nr 2 Prästegården och komministersbostället lU mantal krono Stommen nr 3 med den därunder lydande lägenheten Stommen nr 4, en utjord Obyn, i Töcksmarks socken. I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register över prästernas och kyrkornas egendomar i Skara stift 2 ) upptogs under »Holmedal stomps upbörcb ett hemman »Stompnen ij Tysmarck» med ett till prästen utgående landgille av »salt 2 löpa, gengerd Va mc, daxverke 6». I kronans räkenskaper upptogs detta hemman i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen 3 ) men påfördes efter år 1551 även ovannämnda, dåmera till 1 Is landgillesmör, 3 öre gengärdspenningar, 1 gråskinn och 4 dagsverken upptagna landgille 4 ). Detta avkortades emellertid såsom frinjutet av kyrkoherden i Holmedal (»förlentt prestenn»), och innehade denne därefter hemmanet under stomfrihet. Stommen, ibland benämnd Prästegården, upptogs i jordeböckerna för Töcksmarks socken till en början under rubrik »kyrkielandbor» eller »kyrkiehemman» men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1625 till krono titel 5 ). *) Västra Fågelvik, som förut hette endast Fågelvik, erhöll sitt nuvarande namn genom k. brev den 17 april 1885. 2 ) Allm. bil. 1. 3 ) D a l 1544: 4. *) Räkenskaper för åren 1552—63 saknas. D ) Nämnda år uteslötos u r jordeböckerna för Västersysslets fögderi rubrikerna »kyrko» och »präste», och de därunder upptagna fastigheterna fördes u n d e r krono titel.

40.

TÖCKSMARK, ÖSTEKVALLSKOG OCH VÄSTRA

FÅGELVIK.

Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde hemmanet fodring såsom helt hemman och åsattes, efter det mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, 1 mantal. I 1540 års ovannämnda register upptogs under »Tysmarka kyrkies upbörd», bland annat, »Item åff Ödebyn 1 gild kohudli». Denna fastighet torde vara identisk med en i 1572 års jordebok 1 ) under rubrik »kyrkio partter» upptagen ut jord i Öbyn med en kronan behållen ränta av 2 1 4 öre landgillepenningar. Ut jorden, som år 1G25 överfördes till krono titel, angives sedermera vara brukad under Stommen, dock utan frihet. Den synes sålunda vid reformationen hava indragits från kyrkan till kronan och emot räntans utgörande fått brukas under Stommen. Av en över Stommen år 1642 upprättad geometrisk avritning framgår, att hemmanet hade sina inägor liggande på ett ställe för sig omkring kyrkan och hemmanets åbyggnader. A kartan upptogs därjämte ovannämnda under hemmanet brukade ödetorp _Öbyn (»Ödhebyn»). Jämväl utmark hade hemmanet avskild, och synes Öbyn hava upptagits å denna. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs Vs mantal av Stommen till komministersboställe i Holmedals pastorat -). På grund av kungl. brev den 28 samma månad och landshövdingens order den 16 december 1691 inrymdes komministern uti och frinjöt nämnda hemmansdel från och med sagda år 3 ). Ar 1694 verkställdes delning av Stommen och torpet Öbyn, varvid komministern till boställe bekom den östra hälften av hemmanets samt torpets samtliga inägor jämte en norr om vägen från Töcksmark till Öbyn belägen skogstrakt och kyrkoherden såsom stomhemman behöll den västra hälften av hemmanets inägor samt av torpet en röjningstrakt jämte den söder om samma väg belägna skogstrakten J). År 1706 delades komministersbostället mellan de bägge komministrarna i pastoratet, så att den ena komministern erhöll boställets del i huvudgården och den andra boställets del i torpet Öbyn f'). På grund av en mellan vederbörande boställshavare träffad, av häradsrätten och Kbfde år 1732 fastställd förening verkställdes byte av kyrkoherdens stomhemman och komministersbostället i hemägorna, så att den östra delen blev *) V ml. 1572:3. Eäkenskaper för åren 15G8—71 saknas. ") I vederlag härför erhöll kyrkoherden räntan av 7> mtl av skattehemmanet Låssbyn. nr I i Västra Fågelviks socken under stomfrihet. Denna hemmansränta indrogs på grand av k. för ordn. den 23 juli 1869 till statsverket mot ersättning medelst statsanslag "till indelningshavarer:. Ersättningen ingår jämlikt lagen om kyrkofond den 9 dec. 1910 numera "till nämnda fond. 3 ) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. 4 ) Delningsinstrument den 3 sept. 1694 i Göteborgs landsark. (Holmedals kyrkoark.). 5 ) Se en mellan komministrarna ingången och av domkapitlet stadfäst förening den 30 juni 1706 (Uppsala landsark.).

40.

TÖCK8MAKK,

ÖSTERVAI/LSKOG OCH VÄSTEA FÅGELVIK.

stomheniman och den västra komministersboställe 1 ). Hemmanet undergick sedermera ett år 1797 fastställt storskifte, däri torpet Obyn ingick. Torpet tilldelades emellertid icke någon särskild ägolott, utan skifteslagets samtliga ägor fördelades mellan boställshemmansdelarna på det sätt, att kyrkoherdens stomhemman för Va mantal erhöll den östra huvudgården och norra trakten av skogsmarken, det ena komministersbostället för 1/4 mantal den västra huvudgården jämte del av den södra trakten av skogsmarken samt det andra komministersbostället, kallat Obyn, för Vi mantal torpet Obyn jämte återstående skogsmark. Genom kungl. brev den 16 maj 1811 förordnades, att komministersbostället Vi mantal Obyn skulle utbytas mot Vi mantal av skattehemmanet 1 mantal Bjärn nr 1 i Karlanda socken, som i stället skulle bliva komministersboställe, och att Obyn skulle ikläda sig skatte natur 2 ). På grund därav utbröts Obyn i kameralt avseende från komministersbostället 1 2 mantal Stommen och upptogs såsom särskild enhet i jordeboken under skatteo titel, i den nu gällande med benämningen l A mantal Stommen nr 1 Obyn. Återstoden av komministersbostället Stommen upptages såsom lU mantal Stommen nr 3, stomhemmanet såsom V* mantal Stommen nr 2 Prästegården och utjorden Obyn såsom Stommen nr 4 med anteckning att lyda under komministersbostället Stommen nr 3 3 ), samtliga bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen. I de Stommen tillhöriga strömfall i vattendraget mellan sjöarna Töcken och Foxen, vilket vattendrag utgör gräns mot hemmanet Västra Bön, skulle enligt 1694 års ovannämnda delning kyrkoherden och komministern äga lika rätt, och vid en för ovannämnda boställsbyte år 1805 å V4 mantal Obyn försiggången skattläggning 4 ) uppgavs, att till hela hemmanet Stommen hörde hälften av två forsar i nämnda vattendrag, varav Vs upptogs såsom l.U mantal Obyn tillhöriga. Genom Kbfdes utslag den 14 juli 1767 erhöll dåvarande kyrkoherden i Holmedal såsom innehavare av stomhemmanet tillstånd att i nämnda strömfall anlägga en sås: och en mjölkvarn »till en oskiljaktig egendom» från stomhemmanet med skyldighet att enligt åtagande tullfritt förmala 72 tunnor spannmål årligen åt ägarna av hemmanet Västra Bön. Från denna skyldighet befriades innehavaren av stomhemmanet därpå genom en den 14 april 1 ) Se domboksutdrag den 31 jan. 1732 med Kbfdes därå tecknade res. den 29 april 1732 i Göteborgs landsark. (Holmedals kyrkoark.). 2 ) Se s i d . 442. 3 ) Av det föregående framgår, att ägorna till utj orden Obyn, som i rättsligt avseende torde höra till samtliga ovannämnda hemnian, ingå i skattehemmanet lU mtl Stommen nr 1 Obyn. Vid en å komministersbostället i okt. år 1917 förrättad husesyn uppgavs ock, att utjorden övergått till enskilda genom byte med komministersbostället V4 mtl Bjärn i Karlanda. *) Skattläggningsinstrument i kammarkollegii akt nr 12 år 1811.

3785 19

40.

TÖCKSMARK,

ÖSTERVALLSKOG

OCH

VÄSTRA

FÅGELVIK.

1774 ingången förening, emot det Västra Böns ägare lämnades frihet att vid sin strand anlägga kvarn i strömfallet. Sågen och mjölkvarnen nndergingo av kammarkollegium respektive den 29 september 1802 och den 19 mars 1806 fastställda skattläggningar. En av stomhemmanets innehavare jämväl anlagd vadmalsstamp undergick en den 26 mars 1816 fastställd skattläggning. De verken åsatta räntor hava jämlikt kungl. kungörelsen den 30 december 1863 numera avskrivits. För sand, som enligt kungl. brev den 29 juni 1912 tagits från komministersbostället, har erlagts ett belopp av 58 kronor, som förvaltas av kyrkorådet och varav räntan enligt löneregleringsresolutionen ingår bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar. I ersättning för mark, som jämlikt K. M:ts beslut den 29 september 1916 från stomhemmanet tagits i anspråk till allmän farled, har lämnats ett belopp av 1,615 kronor 94 öre. Den 29 november 1918 föreskrev K. M:t, att nämnda belopp skulle förvaltas av vederbörande kyrkoråd och disponeras enligt vad angående dylika medel funnes stadgat i lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 och lagen om kyrkofond samma dag, dock med rätt för arrendatorn att, så länge han på grund av då gällande arrendekontrakt innehade hemmanet, uppbära ränta å beloppet.

Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, beredas kyrkoherden å komministersbostället Stommen samt komministern å plats i närheten av Ostervallskogs kyrka, som K. M:t framdeles kunde bestämma. Intill dess sådan bostad för komministern anskaffats och tagits i bruk, skulle det åligga pastoratet att till honom, där icke bostad, varmed han åtnöjdes, eljest av pastoratet bereddes honom inom Ostervallskogs församling, gälda hyresersättning med ett årligt belopp av 600 kronor. Till prästgård för kyrkoherden avsattes vid en jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å komministersbostället den 5 oktober 1917 förrättad husesyn ett av boställets tomt och trädgård med mera bestående, till sina gränser närmare angivet område om ungefär 1 hektar. Sedan pastoratet till plats för prästgård åt komministern förvärvat ett område om 1,9164 hektar från 43 öre skatt av skattehemmanet Bön nr 1 i Ostervallskogs socken, har K. M:t den 29 april 1921 godkänt området till ifrågavarande ändamål under villkor, att detsamma vid blivande insyning av prästgården visades vara fritt från alla gravationer. Prästgård åt komministern har ännu icke upplåtits.

40.

TOCKSMARK,

ÖSTER V ALLS KOG OCH VÄ8TRA

FÅGELVIK.

451 Kloekaren i Västra Fågelvik. I klockarens löneförmåner ingår enligt senast fastställda lönereglering avkastningen av en hemmansdel om 10 öre skatt av skattehemmanet Stommen nr 1 *), och har denna av Västra Fågelviks församling den 28 mars 1843 inköpts till boställe åt folkskolläraren för 250 riksdaler riksgälds 2 ).

) Domkapitlets protokoll don 23 april 1919. *) Se sockenstämmoprotokoll den 12 mars, den 11 juni och den 19 nov. 1843 samt Nordmarks h ä r a d s lagfartsprotokoll den 20 sept. 1843.

41.

BLOMSKOG

OCH

TRANKIL.

41. Blomskog* oeh Trankil. Till Blomskogs pastorat, som omfattar jämväl Torrskogs och Vårviks församlingar i Älvsborgs län, hörde tidigare Silbodals församling;. Denna utbröts år 1640 till eget gäll 1 ). I pastoratet är, förutom kyrkoherden i Blomskog, anställd en komminister i var och en av annexförsamlingarna. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i pastoratet har fastställts genom K. M:ts resolution den 19 juni 1919.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna, förutom annat, varom nu ej är fråga, kyrkoherdebostället 1 mantal krono Blomskogs prästgård nr 1 med därunder lydande kronolägenheterna LorTlund nr 1, ett torp, och Blomskogs prästgård nr 2, en skog, i Blomskogs socken, komministersbostället Va mantal krono Stommen nr 1 i Trankils socken samt, tillsvidare och intill dess annorlunda kan varda i laga ordning bestämt, den under kyrkoherdebostället lydande kronolägenheten Töresbyn nr 2 Gate, en utjord, i Blomskogs socken 2 ). B l o m s k o g s p r ä s t g å r d n r 1 och 2 s a m t L o f f l u n d

n r 1.

Kyrkoherdebostället i Blomskog, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna *) Se sid. 461. Vårvik förlades samtidigt till Silbodals pastorat men återlades år 1680 till Blomskog. 2 ) Vid reformationen fick kyrkoherden i Blomskog under stomfrihet behålla hemmanet P r ä s t g å r d e n i Silbodals socken (se sid. 461). Sedan detta hemman år 1641 anslagits åt kyrkoherden i Silbodals nybildade pastorat, erhöll kyrkoherden i Blomskog i vederlag r ä n t a n av skattehemmanet Källsbyn nr 1 i Trankils socken. P å grund av k. förordn. den 23 juli i860 indrogs denna h e m m a n s r ä n t a till statsverket emot ersättning medelst statsanslag till indelningshavaren, och ingår denna ersättning jämlikt lagen om kyrkofond den 9 dec. 1910 numera till nämnda fond.

41.

BLOMSKOG OCH TRANKIL.

skulle under krono titel upptagas bland annat alla prästgårdar, kaplansoch klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 under krono titel såsom »Blomskougz prästegårdh» med ett efter uppskattning vid häradsrätten åsätt skattetal av 1 mantal 1 ). I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 17 tunnors utsäde av havre 2 ) och äng till 20 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället jämte två dagsverkstorp viss ränta och åsattes 1 mantal 3 ). Bostället, som emellertid i jordeböckerna upptages såsom oskattlagt och utan ränta 1 ), har städse redovisats med berörda natur och mantal. Av en år 1643 upprättad geometrisk avritning framgår, att bostället hade sina huvudsakliga inägor liggande i ett sammanhang för sig omkring kyrkan och åbyggnaderna, varjämte å utmarken funnos två torp, »Lijfflund» och »Ollerödh». Till bostället hörde dessutom en inom hemmanet Näresbyn belägen äng, som avkastade 4 lass hö. Om tiden när och sättet hur sistnämnda äng tillagts bostället föreligga inga uppgifter 5 ). Jämväl utmark synes bostället redan tidigt hava haft avskild i sammanhang med inägorna. Boställets rågångar hava bestämts emot hemmanet Västra Trättlanda genom häradsrättens dom den 12 januari 1700 och en därpå grundad rågångsstakning i juni 1706°), emot hemmanet Vammerviken i Ålvsborgs län enligt Nordmarks häradsrätts beslut den 23 januari 1753, emot hemmanet Sundsbyn genom en den 14 februari 1777 fastställd rågångsstakning samt mot hemmanet Näresbyn vid en år 1806 fastställd arealavmätning å bostället samt uppgingos ånyo vid en år 1835 fastställd lantmäteriförrättning å detsamma. Genom kungl. brev den 10 december 1828 anslogs det bostället tillydande torpet Lofflund till boställe åt en i pastoratet anställd sockenadjunkt. I ersättning för bostället därigenom frångången åkerjord uppodlade pastoratsborna av boställets skogsmark åker till motsvarande vidd. Sedan pastoratsborna år 1863 erbjudit torpet, som icke längre användes till nyssnämnda ändamål, till boställe åt en skogvaktare för *) Nordmarks h ä r a d s r ä t t s protokoll den 3—8 sept. 1686. Därvid ansågs emellertid Blomskogs p r ä s t g å r d »vähl giöra fyllest för lVs medh dass röijningar». 2 ) 17 tunnor havre motsvarade 8V2 tunnor »ren säd». 3 ) Allm. bil. 3. 4 ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få utrönt beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 5 ) Vid ett mellan bostället och Näresbyn år 1834 verkställt ägoutbyte påstod församlingsombudet, att denna äng tillhörde kyrkan. Den torde icke vara identisk med en i 1540 års register över p r ä s t e r n a s och kyrkornas egendomar (allm. bil. 1) under »Blomskogs kyrkies upbörd» upptagen »tomptastadh ligger under Nerisbyn kallas Bierulsrudh skyller 2 gråskin». Sistnämnda lägenhet är i orten okänd. 6 ) I n s t r u m e n t i Göteborgs landsark.

41.

BLOMSKOG

OCH

TKANKIL.

bevakning av boställets skog, upplåts detsamma genom kungl. brev den 20 december 1867 till boställe åt en skogvaktare. Genom kungl. brev den 18 juni 1869 förordnades, att skogen till kyrkoherdebostället skulle, efter det hagmarkerna blivit avsatta för boställets och torpens behov, ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning såsom om kronoparker vore stadgat. 1 gällande jordebok redovisas bland kronoegendomar under allmän disposition, dels under boställen kyrkoherdebostället såsom 1 mantal Blomskogs prästgård nr 1 och ovannämnda skogvaktarboställe såsom Lolflund nr 1, ett torp, och dels under jordlägenheter den under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning ställda skogsmarken såsom Blomskogs prästgård nr 2, en skog, men varken torpet Lofflund eller nämnda skogsmark, vilka jämlikt löneregleringsresolutionen numera användas till prästerskapets i pastoratet avlöning på sätt gällande lag stadgar, torde kunna betraktas såsom i kameralt avseende självständiga fastigheter. Med anledning av en utav pastoratsborna gjord framställning om försäljning av skog från kyrkoherdebostället för beredande av medel till förbättring av prästernas i pastoratet löneinkomster förordnade K. M:t den 24 november 1865, att viss utstämplad skog skulle försäljas från bostället. Sedan denna skog försålts för 85,710 kronor, användes jämlikt kungl. brev den 16 april 1870 30,000 kronor av dessa skogsmedel till inköp av boställen åt komministern i Torrskog och pastoratsadjunkten i Vårvik, varemot återstoden tillgodofördes prästerskapets löneregleringsfond 1 ). T öres byn nr 2 Gate. År 1472 »pa helga likamens tiidh» — den 28 maj — stadfäste biskopen i Skara ett emellan kyrkoherden i Blomskog, å kyrkans vägnar, samt ägaren av hemmanet Näresbyn ingånget ägobyte, varigenom kyrkan bekom en jord ))Nordregatu medh alla tillgegor», emot det kyrkan avstod en henne tillhörig jord »Alffzbyen medh tilaegom oc alt vrestan vatnith til Sundzby» 2 ). I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på prästernas och kyrkornas egendomar i Skara stift 3 ) upptogs nämnda kyrkan tillbytta jord under »Blomskogs kyrkies upbörd» såsom en tomt, kallad Gatan, vilken prästen legde av kyrkan emot en avgift av x/s mark. J ) Enligt k. brev den 29 okt. 1875 utgick till iordningställande av nämnda boställen från prästerskapets löneregleringsfond ytterligare ett belopp av 3,000 kronor. 2 ) Bil. D ) Allm. bil. 1.

41.

BLOMSKOG OCH TKANKIL.

455 I likhet med övrig ecklesiastik egendom påfördes denna kyrkojord i kronans räkenskaper till en början allenast fodring till kronan 1 ) men upptogs i kronans jordeböcker efter år 1551 bland »kirkiotorpare» såsom en utjord »Gattu» med en kronan behållen ränta av 3 öre landgillepenningar 2). Den överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1625 till krono titel 3 ) samt upptogs i nämnda års jordebok med anteckning »brukes under prestegårdem». Under åren 1631—48 frinjöt kyrkoherden utjorden, »som af ålder der under (under prästgården) brukat ähr»'1). År 1649 donerades den av kronan till Knut Lilliehöök under frälse frihet men reducerades år 1683. Den brukades emellertid såväl under donationstiden som efter reduktionen fortfarande under bostället emot utgörande av den utj orden åsatta räntan till respektive frälsemannen och kronan 5 ). Av utjordens jordeboksföring och det sätt, varpå kronan disponerat över densamma, framgår, att den vid reformationen indragits från kyrkan, ehuru den fortfarande fått nyttjas av kyrkoherden emot ränta, och torde den sålunda få anses vara till sitt nuvarande ändamål upplåten av kronan t; ). Lägenheten, som i jordeböckerna från och med år 1725 upptages såsom »Töresbyn nr 2, en utjord Gata», har på grund av kainmarkollegii beslut den 20 december 1878 — efter att i en del jordeböcker hava redovisats under skatte titel — i gällande jordebok förts bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, och benämnes numera Töresbyn nr 2 Gate. Namnet Töresbyn nr 2 synes emellertid hava tillkommit av misstag 7 ), och i taxeringslängderna kallas utjorden endast Gatan. Utjordens rågångar mot angränsande hemman hava bestämts genom en den 20 februari 1781 fastställd stakning 8 ) samt uppgingos ånyo vid en år 1835 fastställd lantmäteriförrättning. ') Se Vml. 1651: 10. Benämnes där »Blomskogatthenn». ) Vml. 1564: 7. Räkenskaper för åren 1552—63 saknas. 3 ) Nämnda år uteslötos ur räkenskaperna för Västersysslets fögderi rubrikerna »kyrko» och. »präste», och de därunder upptagna fastigheterna fördes under krono titel. *) Vid Nordmarks häradsting den 6 sept. 1649, den 18—20 juli 1653 samt den 21—22 okt. 1672 intygade nämnden, att Gatan sedan urminnes tider brukats under kyrkoherdebostället emot avgift till kronan, och att »h. Zacharias (kyrkoherde 1609—39) hafver värfdt sigh et kongebreff» på att den skulle ligga under bostället utan skatt. 5 ) Se prästerskapets i Karlstads stift und. besvär åren 1672 och 1680, K. M:ts res. den 31 dec. 1672 och den 27 nov. 1680 (riksark.) samt 1698 års s. k. prästverk (allm. bil. 3). 6 ) Under åberopande av 1472 års bytesbrev och 1540 års register yrkade Blomskogs församling i y t t r a n d e över förslag till n u gällande lönereglering, att utjorden, som förmenades tillhöra Blomskogs kyrka, skulle uteslutas från pastoratets prästerliga avlöningstillgångar. "') Det synes hava uppkommit av utjordens plats i jordeboken efter hemmanet Töresbyn. Denna omständighet torde även hava föranlett dess upptagande i vissa jordeböcker såsom skatte, vartill hemmanet Töresbyn i början av 1700-talet övergått. 8 ) Denna grundades dels på besiktningsinstrument den 25 juli 1699 och häradsrättens dom den 16 sept. 1708 (Göteborgs landsark.) och dels på gammal hävd. ,J

41.

BLOMSKOG

OCH

TRANKIL.

S t o m m e n n r 1. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet Stommen nr 1 om V», från 1, förmedlat mantal i Trankils socken till boställe åt komministern i Blomskogs pastorat, vilken på grund av kungl. brev den 28 samma månad och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år x ). Bostället upptages i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Va mantal Stommen nr 1. Boställets rågångar äro bestämda emot hemmanet Skenhall genom en av häradsrätten den 24 februari 1785 fastställd rågångsstakning a ) och emot hemmanet Gunnarbyn vid ett å nämnda hemman år 1800 förrättat storskifte.

Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, beredas kyrkoherden å kyrkoherdebostället och komministern å komministersbostället. Vid särskilda jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å nämnda boställen i november 1919 förrättade husesyner avsattes av boställena till prästgårdar vissa till sina gränser närmare angivna områden. Prästgården för kyrkoherden innehåller 3,4 hektar och för komministern omkring 0,74 hektar.

Urkundsbilaga. Biskopens i Skara brev den 28 maj 1472, enligt vilket Blomskogs kyrka tillbytt sig lägenheten Toresbyn nr 2 Gate. Vi Hans medh Gudz naadh biscop i Scara kungörom medh thetta vört opne breff at arom epter Gudz byrdh MCDLXXII pa helga likamens tiidh ta vi varom i Blomoscogh tha kommo for oss hederlik man her Birger kirkioherre ther samma sjtadz oc beskedeligli man Halvarder j Naeritzby oc kungiordhe for oss ith iordha skiffte mellan for:da h. Birger pa kyrkionnes vegna oc for:da l

) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. ) Denna grundade sig på häradsrättens dom den 9 sept. 1713.

41.

BLOMSKOG

OCH

TRANKIL.

457 Halvardh i saa maatho, ath kyrkian skulle haffva Nordregatu medh alla tillaegor i vaatu oc i tliorro uthen gardz oc innan hvar thet kan finnatz, inglio unuhen takno. Oc for:da Halvardh skal i geen haffva kyrkionnes iordh som er Alffzbyen medh tilsegom oc alt vrestan vatnith til Sundzby medh allom eghodelom uthen gardz oc innan, i vaatho oc i tliorro som ligger oc lighat haffver ingo undan takno. Oc epter ty at thet skifffce oc iordabyte var lagliga giorth, tha samtykkiom vi oc fulbyrdhom thet samma bythe oc beffallom vi for:dom h. Birger oc Halvarde i Neeritzbyn at hvar thera giöre androm lagligha umfaerdh epter Sverikes laghom. Til ytermera förvaring hengiom vij vört signet for thet breff som scriffvet er i Blomoscogh dagh oc aar som for staar. Efter en av A. Llgnell år 1831 gjord avskrift i Lignells saml. sid. 374 (Kila kyrkoark.).

3735 19

42.

BILLERUD.

42. Sillerud. Sillerud hörde tidigare till Gillberga pastorat och avskildes år 1609 till eget gäll 1 ). 1 pastoratet är anställd allenast kyrkoherde, för vilken lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 fastställts genom K. M:ts resolution den 12 maj 1917.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till kyrkoherdens avlöning anslagna kyrkoherdebostället 1 mantal krono Silleruds prästgård nr 1 och stomhemmanet 1 mantal krono Liane nr 1 i Silleruds socken. S i l l e r u d s p r ä s t g å r d nr 1. 11614 års kronoräkenskaper avkortades räntan av hemmanet »Stompnen» i Silleruds socken såsom frinjuten av kyrkoherden i Silleruds nybildade pastorat med anteckning, att hemmanet upplåtits till kyrkoherdeboställe i Sillerud och »ähr bygd prestesäthe affi>, och hava kyrkoherdarna därefter städse under frihet innehaft hemmanet såsom boställe 2 ). Nämnda hemman, som under katolska tiden utgjort stomhemman åt kyrkoherden i Gillberga (»Stompnen ij SijllaridhD) men vid reformationen indragits till kronan 3 ), upptogs i jordeböckerna till en början under rubriker, som angiva dess ecklesiastika ursprung (prestelandbönder, kyrkohemman), men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1625 till krono titel 1 ), varunder det sedermera alltjämt redovisats. Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde hemmanet fodring såsom helt hemman och har, efter det mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, varit åsätt 1 mantal B ) samt upptages i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Silleruds prästgård nr 1. 1 2

) Hammarin II: 185 f. ) Vml. 1614: 13. Något skriftligt förordnande om denna upplåtelse synes icke liava utfärdats.

) A l l m . b i l . 1 o c h V m l . 1548: 1.

*) Nämnda år uteslötos ur räkenskaperna för Västersysslets fögderi rubrikerna »kyrko» ock »präste», och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes under krono titel. b ) Bostället har för extra rotering i anseende till sin svaghet uppskattats till allenast 18/ie mtl.

42.

SILLERUB.

459 Av en år 1644 upprättad geometrisk avritning framgår, att bostället hade sina inägor liggande i ett sammanhang omkring åbyggnaderna och kyrkan. Skog och utmark ägde bostället samfälld med hemmanet Tobyn men utbröts ur samfälligheten genom ett år 1788 fastställt storskifte. Därvid bestämdes även boställets rågångar mot angränsande hemman. L i a n e nr 1. I 1616 års kronoräkenskaper avkortades räntan av hemmanet »Lijdenne» i Silleruds socken såsom frinjuten av kyrkoherden i Sillerud såsom tilldelningsstom, varefter kyrkoherdarna därstädes städse under stomfrihet innehaft detta hemman J ). Nämnda hemman, som under katolska tiden utgjort ett landbohemman åt kyrkoherden i Gillberga (»GunnulfT ij Lijda») men vid reformationen indragits till kronan'), upptogs i jordeböckerna till en början under rubriker, som angiva dess ecklesiastika ursprung (»kyrkiehemman» och dylikt), men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1625 till krono titel 1 '), varunder det sedermera alltjämt redovisats. Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde hemmanet fodring såsom helt hemman och har, efter det mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, varit åsätt 1 mantal samt upptages i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Liane nr 1. Av en år 1644 upprättad geometrisk avritning framgår, att hemmanet hade sina inägor liggande i ett sammanhang omkring åbyggnaderna. Jämväl skog synes det redan tidigt hava haft avskild. Dess rågångar mot angränsande hemman äro bestämda genom en av häradsrätten den 19 februari 1788 fastställd stakning 4 ). Av försäljningsmedlen för åbyggnaderna å tvenne soldattorp, vari stomhemmanet ägt del 5 ), har jämlikt K. M:ts beslut den 22 november 1918 bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond å 50 kronor, som disponeras enligt 1910 års ovannämnda lag. x ) Vml. 1616: 11. Räkenskaper föl 1615 saknas. Något skriftligt förordnande om denna upplåtelse synes icke hava utfärdats. 2 ) Allm. bil. 1 och Vml. 1548: 1. 3 ) N ä m n d a år uteslötos ur räkenskaperna för Västersysslets fögderi rubrikerna »kyrko> och >präste>, och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes under krono titel. 4 ) Denna grundades beträffande rågången mot hemmanet Mölntegen på häradsrättens dom den 25 sept. 1714, mot hemmanet Guttarebol på en den 14 jan. 1714 ingången förening och rågångsstakning den 20 juni 1715 (instrument i kyrkans arkiv) samt mot hemmanet Hol på en den 12 okt. 1778 förrättad rågångsstakning (instrument i kyrkans arkiv). 5 ) Stomhemmanet ägde ej del i den till dessa soldattorp hörande jorden (kammaradvokatfiskalsämbetets und. skr. den 27 nov. 1917;.

42.

BILLERUD.

Prästgård. Enligt löneregleringsresolutioncn skulle fri bostad beredas kyrkoherden genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, antingen å kyrkoherdebostället eller annan i närheten av kyrkan belägen plats, som K. M:t framdeles ville bestämma. Vid en jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å kyrkoherdebostället den 22 och 23 augusti 1917 förrättad husesyn avsattes till prästgård ett av boställets tomt och trädgård med mera bestående område. Enligt en av A. G. Andersson år 1917 upprättad karta innehåller prästgården 2,2498 hektar 1 ).

J ) Den 19 juni 1919 avslog K. M:t gjord framställning om förflyttning av prästgården till ett från hemmanet Svensbyn avsöndrat område nära kyrkan.

43.

SILBODAL.

43. Silbodal. Silbodal hörde tidigare till Blomskogs pastorat och avskildes år 1640 till eget gäll *). 1 pastoratet är anställd allenast kyrkoherde, för vilken lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 fastställts genom K. M:ts resolution den 27 juni 1914.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslaget kyrkoherdebostället 1 mantal krono Stommen eller Prästgården nr 1 i Silbodals socken. I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på prästernas och kyrkornas egendomar i Skara stift") upptogs under »Blomskogh stomps upbörd» bland annat »Stompnen ij Silbodal» med ett till prästen utgående landgille av »salt 2 löpa, malt 1 t:a, daxverke 4». I kronans räkenskaper upptogs hemmanet i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den till kronan utgående fodringen, men påfördes efter år 1551 a ) även ovannämnda landgille. Detta avkortades emellertid såsom frinjutet av kyrkoherden i Blomskog (»förlentt prestenn))), som därefter under stomfrihet innehade hemmanet. I brev till landshövdingen den 12 juni 1640 förordnade kammarkollegium, att hemmanet, som ))igiönom orät berettning» fått skatteköpas men erfordrades åt kyrkoherden i Silbodals nybildade pastorat, skulle återlösas och prästen däri inrymmas. Från och med år 1641 frinjöts hemmanet på grund därav av kyrkoherden i Silbodals pastorat, och år 1653 anslogs detsamma till boställe åt nämnda kyrkoherde, som därefter städse under frihet innehaft detsamma såsom boställe 4 ). ') H a m m a r i n II: 191. 2 ) Allm. bil. 1. s ) Vml. 1564: 7. Räkenskaper för åren 1552—63 saknas. *) Såsom verifikation till avkortningen åberopas i räkenskaperna landshövdingens »sedel > den 8 okt. 1653. Kyrkoherden i Blomskog erhöll i vederlag för nämnda stomhemman r ä n t a n av skattehemmanet Källsbyn nr 1 i Trankils socken (se sid. 452 not. 2).

43.

SILBODAL.

Hemmanet upptogs i jordeböckerna till en början under rubriker, som angiva dess ecklesiastika natur (»kyrkelandbor» och dylikt), men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1625 till krono titel J ), varunder det sedermera alltjämt redovisats. Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde Stommen fodring såsom helt hemman och har, sedan mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, varit åsätt 1 mantal 2 ) samt upptages i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Stommen eller Prästgården nr 1 men benämnes på grund av kammarkollegii beslut den 28 oktober 1915 numera allenast Prästgården. Av en år 1643 upprättad geometrisk avritning framgår, att bostället hade sina inägor liggande i ett sammanhang omkring åbyggnaderna. Jämväl skog och utmark synes bostället redan tidigt hava haft avskild. Dess rågångar mot angränsande hemman uppgingos vid en å bostället år 1802 förrättad arealavmätning 3 ). I Silbodalsälven, som utgör gräns mellan bostället och hemmanet Högerud, finnas två strömfall. I det nedre hade bostället tidigare en mjölkvarn 4 ), vilken ödelades i mitten av 1800-talet. Boställets del anfallet användes enligt pastors uppgift numera utan ersättning för drivande av en enskild person tillhörig, å Högeruds ägor uppförd såg. Prästgård. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad beredas kyrkoherden genom upplåtelse av prästgård å bostället, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades. Vid en jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å bostället den 5 och 6 november 1914 förrättad husesyn avsattes till prästgård ett a\ boställets tomt och trädgård med mera bestående, till sina gränser närmare beskrivet område om cirka 1,5 hektar.

v ) N ä m n d a år uteslötos ur jordoböckerna för Vätstersysslets fögderi rubrikerna >kyrkoj och »präste», och de därunder upptagna fastigheterna fördes under krono titel. 2 ) Bostället har i anseende till »SA^ag jordmån och inskränkta ägor> för extra rotering upp skattats till allenast 8Ai intl. 3 ) Boställets rågång mot hemmanet Kyrkerud hade bestämts vid en år 1790 fastställd rågångsstakning och mot hemmanet Furskog vid ett år 1800 fastställt storskifte å sistnämnda hemman 4 ; I slutet av 1500- och början av 1600-talet var Prästgården påförd kvarnskatt. Enligl 1643 års geometriska avritning och instrumentet till en år 1740 förrättad husesyn (Göteborgs landsark.) fanns till bostället en kvarn i det nedre fallet. Genom Kbfdes res. den 12 juni 1805 medgavs boställshavaren att fortfarande till husbehov begagna denna kvarn, som därefter undergick en av kammarkollegium den 1 okt. 1806 fastställd skattläggning.

44.

GILLBERGA

OCH

LÅNGSERUD.

44. Gillberga och Långserud 1 ). Till Gillberga pastorat hörde tidigare jämväl Silleruds församling, som år 1609 avskildes till eget pastorat"). I pastoratet är, förutom kyrkoherden i Gillberga, anställd en komminister i Långserud. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i detta pastorat har fastställts genom K. M:ts resolution den 14 juni 1917.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna kyrkoherdebostället 1 mantal krono Prästgården nr 1 med tillhörande kvarn och stomhemmanet Va mantal krono Sandbol nr 1 i Gillberga socken samt komministersbostället 1 mantal krono Stommen, numera kallat Prästgården nr 1 i Långseruds socken. P r ä s t g å r d e n n r 1 med k v a r n . Kyrkoherdebostället i Gillberga, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 såsom krono med benämningen »Gilberga prästegårdh» med ett av häradsrätten efter jämförelse med annat hemman åsätt skattetal av 1 mantal :i ). I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 24 tunnors utsäde av havre 4 ) och äng till 70 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället jämte två torp viss ränta och åsattes 1 mantal B ). I jordeböckerna, där r ) Till Långseruds församling synas under katolska tiden hava hört tre vid reformationen ödelagda kapell, Åstenskog, Emneskog och Lönnskog (se bl. a. Vgl. 1540: 14. fol. 339 f.). 2 ) Se sid. 458. 3 ) Gillbergs härads dombok den 14—16 sept. 1686. 4 ) 24 tunnor havre motsvarade 12 tunnor >ren säd». 5 ) Allm. bil. 3.

44.

GILLBERGA

OCH

LÅNGSERUD.

bostället emellertid upptages såsom oskattlagt och utan ränta*), har det städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällandie bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Präsltgården nr 1. Av en över »Prest- och Klockaregården i Gillberga S:UD år 1645 upprättad karta framgår, att kyrkoherdebostället hade sina inägor liggande på ett ställe för sig omkring åbyggnaderna och kyrkan och å en holme i Gillbergaälven. Tvenne åkrar närmast kyrkan med en därmed sammanhängande äng utmed nämnda älv utgjorde Klockaregårdens ägor. Kyrkoherdeboställets inägor sträckte sig i norr till Lillälven. Mellan denna och Gillbergaälven innehade hemmanen Åsen och Väsby på boställets område var sin äng. Beträffande hemmanet Åsens äng, Åsängen eller Åstången kallad, har utrönts följande. Genom lagmanssynedom den 10 augusti 1625 förklarades denna äng, som då nj^ttjades till Åsen, med rätta tillhöra kyrkoherdebostället och skola med fiske i Gillbergaälven utanför ängen »här effter Hggia till Prestagården ifrån Väsby rån och söder igiönom med the andre prestaägor» s ). Vid häradsting den 5 och 6 november 1640 gjorde därefter dåvarande ägaren av Åsen komministern Brynolf Nikolai anspråk på att återfå ängen, men på grund av nyssnämnda dom förklarade häradsrätten, att »för thenne rätten inthet klander mehr gälla kunde». Mellan kyrkoherden och komministern Nikolai träffades inför häradsrätten en förlikning, enligt vilken den sistnämnde skulle få bruka ängen, så länge han förhölle sig emot kyrkoherden, »såsom en rätt svågher ägnar och böör». Ången synes därefter hava innehafts till hemmanet Åsen utan avgift, och lära hemmanets ägare numera anse sig med äganderätt besitta densamma 3 ). Huru den av hemmanet Väsby innehavda ängen kommit att tillhöra detta hemman har icke kunnat utrönas. Skogsmark hade bostället tidigare samfälld med hemmanet Väsby och det å den samfällda skogsmarken upptagna hemmanet Takene. Enligt en i häradsrättens protokoll den 30 och 31 oktober 1654 intagen förening delades skogen så, att området söder och öster om vägen till Långserud skulle tillhöra bostället. Sedan häradssynerätten genom dom den 30 maj 1777 förordnat, att nämnda samskog skulle såsom odelad och samfälld undergå storskifte, träffades mellan vederbörande boställs1 ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få u t r ö n t beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 2 ) B i l . 2. 3 ) En del av ängen har enligt uppgift avsöndrats från hemmanet och försålts till Kolsäters aktiebolag.

44.

G1LLBERGA

OCH

LÅNGSERUD.

havare med krono- och konsistorieombud, å ena sidan, samt hemmanens ägare, å den andra, en av lagmansrätten genom dom den 29 juni 1779 fastställd förening, enligt vilken hemmansägarna — med avstående från yrkande på delning — av boställets skog söder om Långserudsvägen skulle erhålla ett område om 60 tunnland och bostället behålla vad det i Övrigt innehade a ). Boställets rågång mot hemmanen Väsby och Takene, som i övrigt bestämts vid en å hemmanen år 1775 förrättad avmätning, utstakades därpå den 13 november 1779. Bägge dessa lantmäteriförrättningar fastställdes den 8 februari 1780. Vid förstnämnda förrättning uppgicks jämväl boställets rågång emot hemmanen Äsketan och Skog samt dåvarande komministersbostället Sandbol 2 ). Om utbyte av klockarbostället emot det kyrkoherdebostället tillhöriga torpet Haga samt om förstnämnda boställes rätt till bete och skogsfång å kyrkoherdebostället hänvisas till vad därom anföres under klockaren 3 ). Enligt 1698 års så kallade prästverk 1 ) innehade kyrkoherden emot årlig skatt till kronan en kvarn, kallad Prästkvarnen, om vilken följande upplysningar erhållits. Ar 1603 väckte ägaren av dåvarande frälsehemmanet Kättebacka talan emot kyrkoherden i Gillberga om en å nämnda hemman belägen kvarn med strömfall, som kyrkoherden innehade, och som han låtit skattlägga. Med anledning därav hölls den 13 juni samma år häradssyn å kvarnen 5 ), och befanns den därvid ligga på norra sidan av Kolsäters- eller Lillälven å hemmanet Kättebackas enskilda (avrösade) ägor. På besvär av kyrkoherden, att denna K. M:ts och kronans kvarn fråndömts honom och lagts till nämnda hemman, förklarade konung Karl IX genom brev den 2 februari 1608 6 ), att, enär kyrkoherden »icke skier der så stoor orätt uthi såsom Oss, som samma qvarn medh rätta tilhörer derföre ville Vij ingalunda det lijda», utan skulle kyrkoherden få behålla kvarnen mot skatt till kronan. Vid häradsting den 26 juli 1638 förklarade nämnden sig aldrig hava hört annat än att kvarnen tillhört Prästgården, och den 12 februari 1696 dömde häradsrätten, sedan ägaren av Kättebacka ånyo framställt anspråk på kvarnen, att den skulle som »Kongl. Maij:ts och cronones ägendom af uhrminnes tijder» bibehållas till kyrkoherdebostället. x

) Original i kyrkans arkiv. ) Om denna r å g å n g se häradsrättens protokoll den 15 och 16 juli 1653 samt den 18 sept 1689 3 ) Se sid. 469. 4 ) Allm. bil. 3. 5 ) Värmlands dombok för år 1603 i Göta hovrätts arkiv. 6 ) Bil. 1. 3785 19 59 2

44.

GILLBERGA OCH LANGSERTTD.

Vid en för viss förändring av Prästkvarnen den 20 juli 1847 hållen häradssyn 1 ) antecknades, att för denna begagnades samma damm som för Sågbacka å älvens motsatta sida å hemmanet Nordmanserud belägna kvarn med fäste såväl å Kättebacka som å Nordmanseruds ägor, och ansåg häradssynerätten det vara ostridigt, att innehavaren av kyrkoherdebeställningen vore laglig och rätt innehavare av kvarnen med damm och dammfäste'). Redan i 1600 års register på kvarnskatten var bostället påförd en kvarnränta av 4 öre 3 ), och i 1614 års jordebok upptogs kvarnen med en kronan behållen ränta av V2 mark eller 4 öre, som sedermera förhöjdes. 1697 års kvarnkommission förklarade inrättningen för odal kvarn samt ökade räntan å kvarnen, som bestod av 3 par stenar i ett hus, med 5 daler silvermynt. Sedan ovannämnda år 1847 ifrågasatta förändring ägt rum, undergick kvarnen ny, av kammarkollegium den 21 november 1861 fastställd skattläggning. Efter avskrivning jämlikt kungl. kungörelsen den 30 december 1863 av den kvarnen påförda räntan har densamma uteslutits ur jordeboken. Under senare tider har boställskvarnen varit utarrenderad till ägarna av Sågbacka kvarn (Kolsäters aktiebolag med flera). Sedan sistnämnda kvarn år 1905 ombyggts till ett elektricitetsverk, har boställskvarnen fått förfalla samt dess andel i den gemensamma vattenkraften tagits i anspråk till drivande av nämnda verk. Efter en jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å bostället den 24—26 september 1917 förrättad husesyn har synerätten genom utslag den 25 oktober nämnda år utdömt kvarnen samt ålagt boställshavaren att utgiva 13,820 kronor, till vilket belopp kostnaden för nybyggnad av en sådan kvarn, som motsvarade boställshavarens byggnadsskyldighet, uppskattades. Enär det först på grund av de vid lägenhetens utarrendering meddelade bestämmelser kunde avgöras, huruvida kvarn skulle nybyggas å lägenheten, har synerätten därjämte föreskrivit, att nämnda belopp skulle erläggas till pastoratet, som hade att insätta det i bankinrättning och, intilldess föreskrift om dess användande till berörda nybyggnad kunde varda av synerätt meddelad, använda räntan därå till prästerskapets avlöning. _ Efter besvär av pastoratet har Svea hovrätt genom utslag den 5 juli 1918 fastställt detta beslut. 1

) I n s t r u m e n t i kammarkollegii akt nr 646 år 1SC0. ) E t t av kyrkoherden år 1827 framställt påstående, att hela vattenfallet och sålunda även den inom h e m m a n e t Nordmanseruds råsträckning belägna hälft av detsamma tillhörde boställskvarnen, h a r ansetts sakna stöd av 1608 års ovannämnda k. brev (se kammarkollegii utslag den 3 dec. 1829). 3 ) Vml. 1600: 9. Eäkenskaper för tiden 1591—99 saknas. 2

44.

GILLBERGA

OCH

LÅNGSEBUD.

467 Genom dom den 6 juni 1919 har Västerbygdens vattendomstol under vissa villkor lämnat ägarna av Sågbacka kvarn och lägenheten Emilsdal tillstånd att å nämnda lägenhet anlägga vattenkraftverk i Lillälven vid Blixbol med rätt att tillgodonjuta jämväl den boställskvarnen tillhörande vattenkraften, och har vattendomstolen därpå genom dom den 5 augusti 1919 förpliktat ägaren av nämnda lägenhet att i ersättning därför såsom en denna lägenhet åvilande tunga från Blixbols kraftverk månatligen tillhandahålla visst antal elektriska hästkrafter samt bestämt, att rättigheten till detta kraftbelopp skulle vara förenad med »den fastighet, som omfattar det prästerliga löneboställe, som uppstått av Gillberga förutvarande kyrkoherdeboställes område eller med den särskilda fastighet, vilken vid styckning av nämnda område kraften i laga ordning tillagts». Vattenöverdomstolen har genom dom den 17 december 1920 i visst avseende ändrat beloppet av nj^ssnämnda ersättning samt förklarat, att lägenheten Blixbol nr l 2 , vara ifrågavarande kraftverksanläggning huvudsakligen vore belägen, skulle vara strömfallsfastighet, samt att de rättigheter och skyldigheter, som enligt lag eller domstols föreskrift skulle vara knutna vid äganderätten till strömfallsfastigheten, skulle vara bundna vid äganderätten till nu nämnda lägenhet. Genom dom den 22 oktober 1921 har K. M:t med ändring av vattenöverdomstolens dom förpliktat ägaren av lägenheten Blixbol nr l 2 att såsom en denna fastighet åvilande tunga i gottgörelse för den vattenkraft, som för kraftverket vid Blixbol tages i anspråk från Prästgårdsfallet, under dygnets alla timmar medelst elektrisk kraftöverföring från Blixbols kraftverk tillhandahålla under augusti 8.4, september 16.8, oktober 12.4 samt november till och med juli månader 20.4 elektriska hästkrafter samt fastställt värdet å dessa kraftbelopp till 36,000 kronor. S a n d b o l n r 1. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet 7s mantal Sandbol nr 1 i Gillberga socken till boställe åt komministern i Gillberga pastorat, vilken på grund av kungl. brev den 28 samma månad och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år 1 ). På ansökan av Långseruds socknemän medgav K. M:t genom nådigt brev den 29 november 1810 2 ), att Sandbol finge utbytas mot kyrkoherdens stomhemman 1 mantal krono Prästgården eller Stommen *) Se inledn. sid. X I I I f. samt allm. bil. 4 och 5. 2 ) Bil. 3.

44.

GILLBERGA

OCH

LANGSERUD.

i Långseruds socken, så att Sandbol skulle bliva stomhemman och Prästgården komministersboställe. Boställsbytet gick i verkställighet år 1814. Bostället upptages i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1/a mantal Sandbol nr 1. Sedan Sandbol genom häradsrättens av lagmansrätten den 1 juli 1778 fastställda dom förklarats för avgärda å hemmanen Skog och Asketans ägor, erhöll bostället vid ett den 6 februari 1781 fastställt storskifte å nämnda hemmans utmark ägor för sitt halva mantal 1 ). P r ä s t g å r d e n e l l e r S t o m m e n n r 1. I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på prästernas och kyrkornas egendomar i Skara stift 2 ) upptogs under »Gilberga stomps upbörd», bland annat, »Stompnen i Lånxrydh» med ett till prästen utgående landgille av »smör 4 p:d, gengerd 1 c jern, daxverke 4». I kronans räkenskaper, där hemmanet benämndes Prästgården, upptogs detsamma i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen men påfördes år 1548 även ovannämnda landgille. Detta avkortades emellertid såsom frinjutet av kyrkoherden i Gillberga (»fritth presten haffver»). och innehade denne därefter hemmanet under stomfrihet s ). På ansökning av Långseruds socknemän medgav K. M:t genom nådigt brev den 29 november 1810 4 ), att Prästgården finge utbytas mot komministersbostället Vs mantal Sandbol i Gillberga socken, så att Prästgården skulle bliva komministersboställe och Sandbol stomhemman. Boställsbytet gick i verkställighet år 1814. Prästgården eller, såsom det sedermera benämndes, Stommen upptogs i jordeböckerna till en början under rubriker, som utmärka dess ecklesiastika natur (prästelandbönder, kyrkohemman och dylikt) men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1625 till krono titel 5 ), varunder det sedermera alltjämt redovisats. Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde bostället fodring såsom helt hemman 0 ) och har, efter det mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, varit *) Sandbol upptogs i 1581 års jordebok såsom »besuttet torp» och. förhöjdes år 1610 til] Vs mtl. ») Allm. bil. 1. 3 ) Allrn. bil. 2. 4 ) Bil. 3. 5 ) N ä m n d a år uteslötos ur jordeboken för Västersysslets fögderi rubrikerna »präste» och »kyrko», och de därunder upptagna fastigheterna fördes under krono titel. 6 ) Fodringen utgick efter mantal (Vml. 1540: 5 och 1542: 11).

44.

GILLBERGA OCH LÄNGSERUD.

åsätt 1 mantal ). I nu gällande jordebok upptages bostället bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Stommen nr 1 men benämnes på grund av kammarkollegii beslut den 27 december 1917 numera Prästgården nr 1. Av en över bostället år 1641 upprättad geometrisk avritning framgår, att dess inägor lågo på ett ställe för sig omkring boställets åbyggnader. Utmark hade bostället gemensam med hemmanen Kyrkebol, Strand, Amnebyn och Vråna 2 ), och undergick denna ett år 1800 fastställt storskifte. Boställets rågång mot hemmanet Backa bestämdes vid häradssyn den 29—30 maj 1663 3 ) 4 ).

Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad genom upplåtelse aV prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, beredas kyrkoherden å kyrkoherdebostället och komministern å komministersbostället. Vid särskilda jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å kyrkoherdebostället den 21 september 1918 och å komministersbostället den 21 september 1917 förrättade husesyner avsattes till prästgårdar av nämnda boställen vissa till sina gränser närmare angivna områden, och skulle de enligt vederbörande synerätts beslut rösläggas och å karta avfattas, vilket emellertid ännu ej skett. Prästgården för kyrkoherden innehåller ungefär 1,33 hektar och för komministern ungefär 0,98 hektar.

Kloekaren 1 Gillberga. I 1600 års jordebok för Gillberga socken 5 ) upptogs under rubrik »kyrckio parter» en lägenhet »Klockare stompnen vidh Gilbergh» med en kronan behållen ränta av Vs lispund landgillesmör. Denna lägenhet överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1625 till krono titel 6 ), varunder den sedermera alltjämt redovisats. Räntan frinjöts av *) Enligt häradsrättens protokoll den 22 och 23 mars 1680 uppskattades h e m m a n e t av h ä r a d s r ä t t e n till allenast 2/3 mantal. 2 ) Enligt Gillbergs häradsrätts dom den 3 sept. 1649 skulle Prästgården och Amnebyn t a g a sin nödtorft i skogen med Strand och Vråna, »efter deremellan är ingen skillnad och allesammans crono». 3 ) Se ock ett år 1833 förrättat laga skifte å Backa. 4 ) Enligt löneregleringsresolutionen skulle till prästerskapets avlöning vara anslaget r ä n t a å ersättningsmedel för grustäkt å bostället, m e n h a r den genom k. brev den 19 jan. 1912 medgivna r ä t t i g h e t e n till grustäkt ännu icke av vederbörande begagnats. 5 ) Vml. 1600:9. Käkenskaper för åren 1591—99 saknas. c ) N ä m n d a år uteslötos ur jordeboken för Västersysslets fögderi rubrikerna »präste» och »kyrko», och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes under krono titel.

44.

GILLBERGA OCH LÅNGSEBUD.

klockaren från år 1651 »efter prästernes privilegier». I nu gällande jordebok upptages lägenheten bland kronoegendomar under allmän disposition såsom Klockarestommen nr 1 med anteckning »boställe för klockaren i församlingen» men benämnes på grund av kammarkollegii beslut den 27 december 1917 numera Haga nr 1. Av en över »Prest- och Klockaregården i Gillberga s:n» år 1645 upprättad karta framgår, att klockarboställets ägor bestodo av två åkrar närmast kyrkan och en därmed sammanhängande äng utmed Gillbergaälven, samt att de på övriga sidor omgåvos av kyrkoherdeboställets ägor. Genom ett år 1829 förrättat byte förlades klockarbostället till det kyrkoherdebostället tillhöriga torpet Haga. Enligt därvid träffad överenskommelse avsattes, i stället för av klockaren förut nyttjat bete i kyrkoherdeboställets hagar till beteshage för klockarbostället en trakt om 5 tunnland 1 kappland av kyrkoherdeboställets ägor. Betet å utmarken skulle fortfarande av bägge boställshavarna begagnas »klöf om klöf», varjämte klockaren skulle behålla sitt förut innehavda fiskevatten i älven. Detta byte fastställdes av domkapitlet den 5 augusti 1831 1 ). Förutom bete åtnjöt klockarboställets innehavare enligt 1698 års så kallade prästverk skogsfång å kyrkoherdebostället, av vars ägor det i prästverket uppgavs vara taget 2 ). Sedan senare hälften av 1800-talet synes klockaren emellertid icke hava anlitat kj^rkoherdeboställets skog, men efter de: ovannämnda för klockarbostället avsatta betestrakt intagits i en över kyrkoherdebostället år 1913 upprättad skogshushållningsplan, har klockarboställets innehavare gjort anspråk på att få behålla denna trakt ävensom att få tillgodonjuta hnsbehovsskog å kyrkoherdebostället. Med anledning därav har K. M:t, vilkens prövning frågan underställts, den 4 mars 1921 förklarat, att innehavaren av klockarbostället skulle äga, intil. dess annorlunda kunde varda i laga ordning bestämt, å kyrkoherdebostället i mån av tillgång efter utsyning av vederbörande jägmästare bekomma vedbrand och stängselvirke till husbehov ävensom till bete disponera ovannämnda område om 5 tunnland 1 kappland.

*) Protokollsutdrag i kyrkans arkiv. ) Allm. bil. 3.

44.

GILLBERGA OCH LÅNGSEEUD.

471 Urkundsbilagor. i.

Konung Karl IX:s brev den 2 februari 1608, varigenom kyrkoherden i Gillberga fick emot skatt behålla en å hemmanet Kättebacka belägen kvarn. Vij Carl etc. giöre vetterligit, att brefvijsare k. Anders kyrkoherde uthj Gilbergia uthi Värmeland hafver vaxet her hoos Oss och sig beklagat, att han hafver haft en lång tijdh en Vår och cronones qvarn under prästebohlet, och gifvit der åhrlig skatt af. Nu skall samma qvarn vara dömbdt honom ifrån och lagd in till en frälsegård som Peder Cnutsson, fogden oppå Daahl tilhörer. Odmiukeligen fördenskull begärandes att han måtte niuta samma qvarn för skatt så her effter som her till. Så aldenstund att förb:de h. Anders icke skierr der så stoor orätt uthi såsom Oss, som samma qvarn medh rätta tilhörer, derföre ville Vij ingalunda det lijda, uthan vehle medh detta Vårt breff hafva tilsagdt och bevilliat förb:de h. Anders samma qvarn för skatt att niuta och behålla. Förbiude för den skull Vår ståthållare och fogde der sammastädes, att dhe icke giöra förb:te h. Anders her emot hinder eller förfång i någon måtto. Ty Vij gifve dem derföre förlähningar, lön och underhold om åhret, att dhe skohle förbättra Vårt och cronones, och icke taga eller döme Oss något ifrån, dett Oss medh rätta tilhörer, dett livar i sin stadh vette sigh effterrätta. Aff Öhrebroo den 2 februari] a:o 1608. Efter bestyrkt avskrift bland verif. till prästverket, föl. 759.

Lagmanssynedom den 10 augusti 1625, varigenom den så kallade Åsängen eller Åstången förklarades tillhöra kyrkoherdebostället i Gillberga. Var iagh Tideman Pärsson laglässare i Vermelandh effter stotthollarens v. Boo Kebningh (!) breff och befelningh kallat på en syn medh Nääs häradz nämpdt till Gilbärga prestagårdh om en ängh som en långh tidh haffver varit brukat under en l/s skattagårdh Assen benämpdt och ligger sama ängiastike sönan för Väsby råen och ther ifrån utt med stora älffvan och i Prestastomns ägor och effter the som vohro arfftagna till Assen ikie kunne bevissa sin urmines häffdh eller huru the haffva fått sama ängh ifrån Stombnen, så be-

44.

GILLBERGA

OCH

LÅNGSERUD.

viste then hederlige och vällärde man här Anders i Gilbärga med en utskrifft som saligh här Sven hade till en tänkeskrifft så lydandes. Anno 1559 höltt iagh Sven Håkonsson kirkioherde i Gilberga syn på then ängian som the i Assen hade ifrån cronan och Stombnen, thå fans ther en sten vara lagder thre fampnar ifrån älffven och in på ängian, therföre kom iagh ikie till min rätt för sama sten skull. Ther aff nämbden och iagh kunne döma at sama ängiastikie lågh på sama tid till Prestastombnen nör ut in till stenen och kunne thå inthet vinna nordan för stenen, här aff man kunne merkia aff honom och andre gode mäns vittne som ähr Nils i Skoogh och Oluff i Äsketan at sama ängiastike kaff:r varit brukat under Prestagården i s. här Svens tid, och Erich i Bakatörp bekennde, at then tid han bodde i Närbyn, tå sågh han Nils i Assen högh en ho]3 med enestakar och sielff uthan laagh och dom satte them emellan Prästängian och thet stikett som han ville kennas vid, och i så måtto ville tilägna sigh kronones egendom, derföre bleff dömbt och affsagt at sama ängiastike skall här effter liggia till Prestagården ifrån Väsby rån och söder igiönom med the andre prestaägor sampt med thet fiske som ligger vid sama ängiastikie i älffven så långt söder som hon sigh streker. Ur 1625 års dombok för Värmlands län (Göta hovrätts arkiv).

K. M:ts brev till kammarkollegium den 29 november 1810 angående utbyte av stomhemmanet 1 mantal Prästgården nr 1 emot komministersbostället Va mantal Sandbol nr 1. Carl etc. Hos Oss hafva Långseruds annexe församlingsboer uti Gillberga pastorat i Yermland i underdånighet anhållit, att då nu både pastor och comminister derstädes äga sina boställen nära Gillberga kyrka belägne, så att ingendera bor inom Långseruds sockn, och dess invånare deraf måste vidkännas mycken olägenhet, när prest hos dem vid andra tillfällen än på helgedagar behöfves, men pastor åter hade sitt stomhemman inom Långseruds sockn och nära dess kyrka liggande, Yi i nåder täcktes tillåta, att nämnde stomhemman, Prestgården kalladt, ett mantal krono måtte få utbytas till capellansboställe emot nuvarande capellansbord, Sandbol x/z mantal krono, som då i stället finge blifva pastors stomhemman, då likväl pastor, som såmedelst erhölle blott V3 mantal till stom i stället för ett helt, skulle, till ersättning för hvad han således förlorade, hädanefter slippa till comministern utgöra den vanliga lönen, fem tunnor hafra och 1 l S smör, hvilken comministern skulle

44.

GILLBERGA

OCH LANGSERUD.

afstå i anseende dertill, att han bekomme ett större och mera passande boställe; och hafva nuvarande pastor och comminister i pastoratet med i fråga varande byte på de föreslagne vilkoren förklarat sig nöjde i den öfvertygelse, att, i fall det i nåder beviljades, ej allenast Långseruds sockn deraf skall draga mycken fördel, utan ock embetsförvaltningen för presterskapet i flere afseenden derigenom blifva lättad. Uti häröfver den 25 sistledne september afgifvit utlåtande, hafven I, sedan samtlige vederbörande i ämnet blifvit hörde, och dervid, så väl Vår befallningshafvande i länet som consistorium i Carlstad. förmält sig icke hafva emot det föreslagne bytet något att erinra utan detsamma i underdånighet tillstyrkt, för egen del i underdånighet jemväl ansett förberörde underdåniga ansökning på de af Långseruds församlingsboer anförde skäl förtjena nådigt afseende; hafvandes I härvid dock icke kunnat obemärkt lemna, att af de till capellans boställen donerade hemmans mantals ränta, dagsverkspenningarne 1 rd, boskapspenningarne 32 s. och skjutsfärdspenningarne 1 rd af helt mantal äro Oss och kronan behållne, men af stomhemman åter allenast boskapspenningarne 32 s; att i följd häraf kronan af nuvarande capellans boställe Sandbol Vs mantal äger inalles 42 s. 8 rst. sig förbehållne och af stomhemmanet 1 helt mantal 32 s, att åter om stomhemmanet Prestgården nu ikläder sig natur af capellans boställe och capellans bostället Sandbol egenskap af stomhemman, kronans behållne räntor borde af det förra blifva 2 rd 32 s. och af det sednare 10 s. 8 rst., hvarigenom kronan af detta byte skulle erhålla en vinst som fölle capellanen till last, men, som afsigten likväl icke är, att kronan härpå skall vinna eller förlora, och capellanen, ehuru han bekommer ett till mantal större hemman än förut, hvaremot han förlorar sin lön af pastor, och nämnde hemman dessutom, enligt hvad Vår befallningshafvande i länet förmält, skall vara af en svagare beskaffenhet, så hafven I uti underdånighet hemstält, om icke det sökte bytet må sålunda i nåder beviljas, att hvardera hemmanet likafullt behåller sin förra natur, då kronans behållne räntor deraf blifva desamma som hittils. Häruppå länder eder till nådigt svar och underdånig efterrättelse samt vederbörandes förständigande, det Vi i nåder funnit godt bevilja ofvanberörde i underdånighet sökte hemmansbyte med det af eder, i anseende till hemmanens natur, i underdånighet hemstälde vilkor; och Vi befalle etc. Stockholms slott den 29 november 1810. Efter originalet hos kammarkoll.

3785 19

45.

KILA,

TVETA

OCH

SVANSKOG.

45. Kila, Tveta oeh Svanskog". Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december i910 för prästerskapet i Kila pastorat, i vilket, förutom kyrkoherden i Kila, äro anställda två komministrar, bosatta den ena i Tveta och den andra, tidigare benämnd pastoratsadjunkt 1 ), i Svanskog 2 ), har fastställts genom K. M:ts resolution den 6 juli 1917.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna kyrkoherdebostället 1 mantal krono Prästegården nr 1 i Kila socken och komministersbostället l/« mantal krono Mossvik nr 1 i Tveta socken samt komministersboställena 5 %G mantal krono Södra Skarbol nr 1 och Vie mantal skatte Skäggebyn nr 2 i Svanskogs socken ävensom tillsvidare, och intill dess K. M:t annorlunda förordnar, ränta dels å behållna återstoden av Renströmska donationsfonden, dels å den i nådigt brev den 22 november 1895 omiormälda lösesumma för kvarn, såg och åtskilliga byggnader vid kyrkoherdebostället, dels ock å de så kallade prästboställskassorna i Kila, Tveta och Svanskog. P r ä s t e g å r d e n n r 1. Kyrkoherdebostället i Kila, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas, bland annat, alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 såsom krono med benämningen »Kijhla prästegårdh» med ett utan föregående skattläggning åsätt skattetal av 1 mantal. I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 5 V» tunnors utsäde av »ren säd)) och 5 tunnor *) Genom k. brev den 22 dec. 1887 förordnades, att samtliga pastorats- och sockenadjunkisbeställningar i Karlstads stift skulle förändras till komministraturer. 2 ) Angående ifrågasatt avskiljande av Svanskog till eget pastorat se k. brev den 6 juli 1917.

45.

KILA,

TVETA

OCH

SVANSKOG.

av havre 1 ) samt äng till 50 lass jämte övriga förmåner, däribland 3>godt qvarnställe», påfördes bostället med ett torp och. en oskattlagd kvarn efter jämförelse med annat hemman viss ränta samt åsattes 1 mantal 2 ). I jordeböckerna, där bostället emellertid upptages såsom oskattlagt och utan ränta 3 ), har det städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Prästegården nr 1. Av en över bostället år 1648 upprättad karta framgår, att bostället hade sina huvudsakliga inägor liggande omkring kyrkan och boställets åbyggnader samt å den i Harefjorden belägna Kilon. Till bostället hörde dessutom enligt en av kyrkoherden Sveno Anundi Faxelius »efter gambla mäns berättelse» år 1632 upprättad beskrivning på boställets och stomhemmanet Torps rågångar 4 ) samt lagmanssynedom den 28 juli 1645 :>) de likaledes i Harefjorden belägna holmarna Folsholmen, Lindön, Hundholmen och Takeneholmen. Jämväl utmark synes bostället redan tidigt haft avskild i samband med inäg-orna. Boställets rågångar äro bestämda mot hemmanet Norra Ed gen om en den 21 maj 1792 ingången förening r '), mot säteriet Säter genom en den 14 januari 1890 fastställd rågångsstakning och mot hemmanet Västra Takene genom Näs häradssynerätts dom den 4 oktober 1779 6 ). Dess rågång emot för detta stomhemmanet Torp, vilken rågång bestämts genom 1645 års ovannämnda lagmanssynedom, men vars rosen sedermera icke kunnat återfinnas, har vid en år 1799 förrättad delning å stomhemmanets och dess avgärda hemman Kråkbråtens skogsmark antagits hava viss sträckning 7 ). Denna befanns emellertid vid en å bostället och Torp år 1805 verkställd och i oktober 1806 fastställd lantmäteriförrättning vara stridande mot 1645 års dom men ansågs för det dåvarande böra bibehållas med förbehåll av öppen talan, i fall framdeles några säkrare upplysningar kunde vinnas. Vid en år 1840 förrättad rågångsstakning och hägnadsdelning 5 ) bibehölls samma rågång, och gjordes i protokollet en anteckning om vad vid 1805 års lantmäteriförrättning förekommit. :

) o tunnor havre motsvarade 2 Va t u n n o r »ren säd». ) Se allm. bil. 3 och en av vederbörande fögderiförvaltning år 1695 upprättad förteckning å prästgårdarna »effter u p r ä t t a t skattläggningar» (biskopsämbetets arkiv). 3 ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få u t r ö n t beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 4 ) Intagen i Kila kyrkobok (Göteborgs landsark.). 5 ) »Handlingar för Kila och Torp» (Kila kyrkoark.). 6 ) »Handlingar för Kila och Torp» (Kila kyrkoark.). Genom nämnda dom förklarades Takeneholmen, som Västaa Takene inkräktat, tillhöra bostället. 7 ) Delningen, men icke rågångarna, fastställdes den 23 okt. 1800. 2

45.

KILA, TVETA OCH SVANSKOG.

Sedan K. M:t genom nådigt brev den 29 juni 1894 förklarat, att med avseende å boställets deltagande i ett sjösänkningsföretag skulle förfaras enligt 76 § i lagen om dikning och annan avledning av vatten den 20 juni 1879, har från bostället utbrutits och avsöndrats en lägenhet om 0,4950 har, som tillfallit sjösänkningsföreningen 1 ). Av ersättningsmedel för mark, som tagits i anspråk för omläggning av allmän landsväg, har bildats en fond å 200 kronor, varav räntan jämlikt löneregleringsresolutionen ingår bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar. Till bostället hörde tidigare kvarn och såg å boställets mark vid ett från Summeln till Harefjorden flytande vattendrag 2 ). Vid en på 1890-talet verkställd sänkning av förstnämnda sjö utrevos dessa vattenverk, och vederbörande jordägare ålades lösa desamma med 17,797 kronor 50 öre 3 ). Genom kungl. brev den 22 november 1895 förordnades, att berörda lösesumma skulle, intill dess tillfälle till inköp av passande jordlägenhet yppade sig, förvaltas av kyrkorådet med rättighet för boställshavaren att åtnjuta upplöpande ränta. Denna ingår jämlikt löneregleringsresolutionen numera bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar. M o s s v i k n r 1. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet Mossvik om 7-i, från 1/-3, förmedlat mantal i Tveta socken till boställe åt komministern i Kila pastorat, vilken jämlikt kungl. brev den 28 nyssnämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år' 1 ). Bostället upptages i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1/i mantal Mossvik nr 1. Bostället, som var avgärda å skattehemmanet Valnäs fl ), fick sina ägor därifrån avskilda genom en av häradsrätten den 23—26 september *) L ä g e n h e t e n har på, grund av kammarkollegii beslut den 30 mars 1915 i jordeboken upptagits under frälse titel såsom Älvbacken n r 1. 2 ) Enligt h e r t i g Karls brev den 16 mars 1587 hade mjölkvarnen indragits till kronan emct vederlag av tionden men återställts till bostället genom kammarkollegii brev den 22 mars 163^. Två p a r stenar hade skattlagts av 1697 års kvarnkommission och ett tredje par år 1810, dea senare skattläggningen fastställd av kammarkollegium den 7 nov. 1861. — Sågkvarnen hade enligt uppgift i Näs härads dombok den 7 mars 1799 inköpts den 8 juni 1633 av dåvarande kyrkoherdea för 60 dr smt från Peder Olsson å Björnö och sedermera g å t t i köp från den ena kyrkoherdei till den andra. Nämnda såg, som städse ansetts såsom boställshavaren enskilt tillhörig, undergick en den 30 aug. 1833 fastställd skattläggning. 3 ) I n ä m n d a lösesumma ingick endast ersättning för själva vattenfallet och mjölkvarnhuse", under det ersättningen för övriga b y g g n a d e r vid mjölkvarnen samt föj såghuset tillföll boställshavaren. • 4 ) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. 6 ) Mossvik redovisades i tidigare jordeböcker såsom torp och förhöjdes år 1611 till Vs m t

45.

KILA,

TVETA

OCH

SVANSKOG.

477 •

1687 fastställd rågång. Emot hemmanet Grorud är boställets rågång fastställd genom häradsrättens dom den 25 oktober 1652 och häradssynerättens dom den 13 juni 1780. S ö d r a S k a r b o l n r 1. I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på kyrkornas och prästernas egendomar i Skara stift 1 ) upptogos under »Kijla stomps upbörd», bland annat, »Stompnen ij Tveta» och »Esbiörn ij Torp» med till prästen utgående landgillen av »smör 4 p:d, daxverke 4» av det förstnämnda och »smör 4 p:d, daxverke 3» av det senare hemmanet. I kronans räkenskaper upptogos ifrågavarande hemman i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen men påfördes år 1548 även ovannämnda landgillen 2 ). Det från stomhemmanet i Tveta eller, som det även benämndes, Prästegården utgående landgillet avkortades emellertid såsom frinjutet av kyrkoherden i Kila (»fritth presten haffver»), varemot hemmanet Torp indrogs till kronan. År 1610 erhöll kyrkoherden i stället för Prästegården i Tveta under stomfrihet nyssnämnda i Kila socken belägna hemman Torp 3), vilket han därefter innehade såsom stomhemman. Bägge ifrågavarande hemman redovisades i jordeböckerna till en början under rubriker, som utmärka deras ecklesiastika ursprung (prästebönder, kyrkohemman och dylikt) men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika egendomar år 1625 till krono titel 4 ). Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde hemmanet Torp fodring såsom helt hemman 5 ) och har, efter det mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, varit åsätt 1 mantal. I samband med upprättande av förslag till lönereglering för prästerskapet i pastoratet föreslog vederbörande löneregleringsnämnd år 1864, att stomhemmanet Torp skulle försäljas samt för försäljningsmedlen inköpas ett hemman i Svanskogs socken för att upplåtas till boställe åt en pastoratsadjunkt i Svanskog. Genom nådigt brev den 24 maj 1867 föreskrev K. M:t därefter, att till boställe åt pastoratsadjunkten skulle genom utbyte eller försäljning av stomhemmanet Torp anskaffas ett lämpligt beläget och stomhemmanet i godhet fullt motsvarande hemman, och att pastoratsadjunkten, intill dess boställe kunde varda åt honom x

) Allm. bil. 1. ) A l l m . b i l . 2. 3 ) Vml. 1610: 6. Jämväl under åren 1571—7S innehade kyrkoherden h e m m a n e t Torp i stället för Prästegården. *) Nämnda år ufceslötos ur jordeboken för Västersysslets fögderi rubrikerna »präste» och »kyrko», och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes under krono titel. 5 ) Fodringen utgick efter mantal (Vml. 1540: 5 och 1542: 11). 2

. 478

45.

KILA,

TVETA

OCH

SVANSKOG.

anskaffat, skulle åtnjuta avkornsten av nämnda stomhemman. På ansökan av Svanskogs församling, åt vilken pastoratets övriga församlingar överlåtit att jämväl med deras rätt handhava ifrågavarande ärende, medgav K. M:t enligt nådigt brev den 15 juli 1876, att stomhemmanet finge försäljas å offentlig auktion och därefter upptagas i jordeboken under frälse titel, samt att pastoratsadjunkten ägde, till dess han komme i åtnjutande av nytt boställe, uppbära räntan å försäljningsmedlen, som skulle förvaltas av domkapitlet. Hemmanets försäljning ägde därpå rum å auktion den 14 november 1876. Det därvid av J. P. Sjödahl avgivna högsta anbudet, 38,500 kronor, godkändes av K. M:t enligt nådisrt brev den 16 mars 1877. Under förbehåll av K. M:ts godkännande ingingo de för inköp av boställe åt pastoratsadjunkten utsedda kommitterade år 1880 avtal med ägarna av B%e mantal av skattehemmanet 2/s mantal Södra Skarbol nr 1 i Svanskogs socken om inköp av denna hemmansdel för ett pris av 33,500 kronor. Efter därom gjord framställning medgav K. M:t genom nådigt brev den 25 juni 1881 x ), att nämnda hemmansdel finge inköpas till ifrågavarande ändamål, och föreskrev K. M:t därvid, bland annat, att församlingen skulle försätta det nya bostället till såväl jord som åb} 7 ggnader i fullgott stånd, vartill överskottet å försäljningsmedlen för Torp finge användas mot redovisning hos Kbfde och domkapitlet. Genom ett mellan ägarna av hemmansdelen och ovannämnda kommitterade den. 2 september 1881 upprättat köpekontrakt samt köpebrev samma dag försålde de förra därpå för 33,500 kronor nämnda hemmansdel »till pastorats adjunktsboställe i samma (Svanskogs) socken genom utsedde kommitterade». Härå meddelades lagfart den 3 oktober 1882 2 ). På grund av föreskrift i 1881 års ovannämnda kungl. brev har den till boställe inköpta delen av hemmanet i jordeboken överförts till krono titel och där upptagits bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom "%G mantal Södra Skarbol nr 1. A försäljningsmedlen för Torp, som Svanskogs församling utan redovisning fått uppbära 0 ), synes något överskott icke hava uppkommit, utan till boställets iståndsättande dessutom använts 1,732 kronor 17 öre av den så kallade gamla prästboställskassan 4 ). har

Om tillkomsten av ovannämnda så kallade gamla prästboställslcassar, utrönts följande. Till inköp av boställe åt pastoratsadjunkter ») Bil. i. ) B i l . 2. 3 ) Se domkapitlets protokoll den 25 Jan., den 10 maj och den 6 juni 1882. 4 ) Svanskogs kyrkostämmoprotokoll den 27 maj 1885.

45.

KILA, TVETA OCH

SVANSKOG.

skänkte år 1813 bruksägaren L. M. Uggla och inspektören Olof Sundell tillhopa 320 riksdaler riksgälds med tillkännagivande, att medlen vore givna till Svanskogs sockens enskilda förmån, samt kyrkoherden J . Ivarsson sin till 301 riksdaler riksgälds uppgående pastoraltionde för år 1812 från Svanskogs församling. För dessa medel jämte inom Kila och Svanskogs församlingar med respektive 415 och 364 riksdaler riksgälds utdebiterade belopp inköptes den 23 mars 1813 till boställe åt pastoratsadjunkten för en köpeskilling av 1,400 riksdaler riksgälds V» mantal av skattehemmanet Krubbenäs nr 1 i Svanskogs socken. Ar 1833 försåldes emellertid det åt pastoratsadjunkten inköpta bostället för 1,106 riksdaler 32 skillingar riksgälds, och skulle pastoratsadjunkten enligt sockenstämmobeslut den 8 december 1833 i hyresersättning, intill dess nytt boställe inköpts, uppbära räntan å 1,000 riksdaler av försäljningsmedlen 1 ). Till den av försäljningsmedlen bildade fonden skänkte prosten A. Lignell dels år 1833 33 riksdaler 16 skillingar riksgälds och dels år 1859 sin till 300 riksdaler riksgälds uppgående smörtionde från Tveta församling. Ar 1860 sammansköts slutligen inom Tveta församling ett belopp av 235 kronor 83 öre att användas till inköp av nytt boställe åt pastoratsadjunkten såsom gemensam präst för hela pastoratet. Sedan boställe åt pastoratsadjunkten, enligt vad ovan anförts, anskaffats på annat sätt, beslöto församlingarna å gällstämma den 21 augusti 1872, att de av dem till nämnda fond, den så kallade gamla prästboställskassan, tillskjutna medlen skulle jämte ränta därå från den 1 maj 1868 till församlingarna återbetalas. Å gemensamma kyrkostämmor den 22 maj och den 14 december 1891 beslöto församlingarna slutligen, att av kassans den 31 december 1890 till 4,588 kronor 11 öre uppgående behållning skulle vad som motsvarade bruksägaren Ugglas och inspektören Sundeils tillskott anses tillhöra Svanskogs församling enskilt och återstoden, motsvarande kyrkoherden Ivarssons och prosten Lignells tillskott, pastoratets tre församlingar gemensamt att mellan dem fördelas efter viss angiven grund, och skulle varje församling särskilt för sig förvalta sin andel av kassan. Avkastningen av dessa fonder, vilka den 31 december 1919 uppgingo, Kila församlings andel till 3,914 kronor 80 öre, Tveta församlings andel 1,506 kronor 76 öre och Svanskogs församlings andel 2,131 kronor 97 öre, ingår jämlikt löneregleringsresolutionen bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar 2 ). x

) Pastoratsadjunkten uppbar nämnda hyresersättning intill 1867 års lönereglering. ) En av Kila församling gjord underdånig ansökan att få använda den under församlingens förvaltning stående delen av denna kassa till vissa kyrkliga ändamål har av K. M:t den 28 april 1911 avslagits, enär fonden bildats av medel, som donerats för att vara till båtnad för pastoratets prästerskap. 2

45.

KILA,

TVETA

OCH

SVANSKOG.

S k ä g g e b y n n r 2. Genom ett den 27 maj 1867 upprättat testamente donerade grosshandlaren Sven Renström till Svanskogs socken 5,000 riksdaler riksmynt att användas till inköp av prästboställe, och skulle, om beloppet vore för ändamålet otillräckligt, detsamma fonderas, tills det genom tillagda räntor, andra gåvor eller bidrag av församlingen ökats till erforderligt belopp*). A kyrkostämma den 10 juli 1892 beslöt Svanskogs församling att av dessa medel, den så kallade Renströmska fonden, som då uppgick till 15,000 kronor, för 9,000 kronor till prästboställe inköpa B/ie mantal av skattehemmanet 1 mantal Skäggebyn nr 1 i Svanskogs socken, och skulle fondens medel jämväl användas till det nya boställets iståndsättande och övriga med köpet förenade kostnader ~). Genom köpebrev den 14 mars 1893 inköpte därpå »komiterade för inköp af presteboställe inom Svanskogs socken» nämnda hemmansdel för 9,000 kronor. Härå erhöll Svanskogs församling lagfart den 11 april 1893 3 ). På grund av Kbfdes utslag den 17 oktober 1912, varvid kammarkollegium den 30 januari 1913 låtit bero, har den till boställe inköpta hemmansdelen i kameralt avseende utbrutits från hemmanet Skäggebyn nr 1 och i jordeboken upptagits under nr 2 bland skatteegendomar, boställen 4 ). Det å donationsmedlen efter boställsköpet uppkomna överskottet, som enligt ovannämnda kyrkostämmobeslut skulle fonderas och varav ränteavkastningen skulle användas till underhåll av boställets hus och gärdesgårdar med mera, uppgick den 31 december 1919 till omkring 7,300 kronor. Räntan å fonden ingår jämlikt löneregleringsresolutionen numera bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar. Till denna fonl har lagts boställets andel av försäljningsmedlen för ett Skäggebyn tillhörigt, numera försålt soldattorp.

) Testamentet finnes intaget i Svanskogs kyrkostämmoprotokoll den 17 okt. 1869. ) Bil. 3. ) Bil. 4. *) Bil. 5. E n av Svanskogs kommun år 1910 gjord underdånig ansökan, att bostället måtte mot ersättning till komministern med full äganderätt överlämnas till kommunen för att användas till ålderdomshem, liar av K. M:t avslagits den 16 juni 1911. a

45.

KILA,

TVETA

OCH

SVANSKOG..

bostället därstädes och komministern i Svanskog å komministersbostället Södra Skarbol. Vid särskilda jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å de två förstnämnda boställena i oktober 1917 samt å Södra Skarbol den 21 juni 1919 förrättade husesyner avsattes till prästgårdar av boställena vissa till sina gränser närmare beskrivna områden, och skulle dessa enligt vederbörande synerätts beslut rösläggas och å karta avfattas, vilket emellertid ännu ej skett. Prästgården för kyrkoherden innehåller omkring 3 hektar, för komministern i Tveta omkring 1 hektar och för komministern i Svanskog omkring 1,5 hektar.

Urkundsbilagor. i.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 25 juni 1881 angående inköp av boställe åt pastoratsadjunkten i Svanskog*. Oscar etc. Sedan Kongl. Maj:t den 24 maj 1867, vid pröfning af ett utaf vederbörande nämnd upprättadt förslag till lönereglering för presterskapet i Kila, Tveta och Svanskogs församlingars pastorat af Vermlands län, förordnat, bland annat, att till boställe åt pastoratsadjunkten i Svanskogs församling skulle genom utbyte eller försäljning af stomhemmanet ett mantal Torp n:o 1 i Kila socken anskaffas ett lämpligt beläget och stomhemmanet i godhet fullt motsvarande hemman; samt — efter det Vi, på gjord ansökning, genom nådigt bref den 15 juli 1876 medgifvit, att hemmanet Torp finge försäljas, med föreskrift för Vår befallningshafvande i länet och domkapitlet i Karlstad att, när tillfälle erbjöde sig att inköpa boställe åt pastoratsadjunkten, hvilken under tiden finge uppbära räntan å köpeskillingen för stomhemmanet, derom göra underdånig anmälan — berörda stomhemman blifvit försåldt för en köpeskilling af 38,500 kronor, som Vi genom nådigt bref den 16 mars 1877 godkänt, har domkapitlet, enligt begge embetsmyndigheternas beslut, i underdånig skrifvelse den 7 april 1880 hemstält om nådigt godkännande med vissa vilkor af ett utaf Svanskogs församling, åt hvilken pastoratets öfriga församlingar öfverlåtit att jämväl med deras rätt handhafva ifrågavarande ärende, genom komiterade med egarne till 50/96 mantal af kronoskattehemmanet Södra Skarbol n:o 1 i Svanskogs socken ingånget aftal om inköp af denna hemmansdel för ett pris af tretio tre tusen fem hundra kronor, i afseende hvarå komiterade tillkännagifvit, att berörda hemmansdel, hvilken innehade 593 qvadratref 62 qvadratstänger inrösnings- och 1,023 qvadratref 27 qvadratstänger afrösningsjord med 3785 19

45.

KILA, TVETA OCH SVANSKOG.

tillräcklig skogstillgång förutom 2,36 qvadratref impediment, vore till jordmånen af god beskaffenhet och i det hela fullt jemngod med hemmanet Torp samt belägen på endast V12 mils af stånd från sockenkyrkan och bebygd med en större och en mindre manbyggnad, den senare ny, ett större magasin och erforderliga uthus, hvilkas ombyggnad och reparation i förening med den större manbyggnadens ommålning Svanskogs församling ämnade besörja medelst öfverskottet å köpeskillingen för stomhemmanet; varande komiterades uppgifter i allo bestyrkta af Svanskogs församling, kyrkoherden i pastoratet, kontraktsprosten L. Edgren och pastoratsadjunkten A. "W. Edgren, hvilken sistnämnda anhållit att från och med tillträdet af det nya bostället få uppbära räntan icke blott å öfverskottet af köpeskillingen för hemmanet Torp utan äfven å två Svanskogs församlings enskilda fonder för anskaffande af prestboställe derstädes, hvilka församlingen på tillfrågan vägrat att tillsläppa för inköp af ifrågavarande hemmansdel. Efter nådig remiss hafven I häröfver infordrat underdåniga yttranden af pastoratsadjunkten Edgren, samtlige pastoratsbor och Yår befallningshafvande, hvilka alla biträdt domkapitlets förenämnda framställning, hvarjemte I med öfverlemnande af dessa yttranden, den 10 sistlidne maj afgifvit eget utlåtande, dervid I anfört, att hemmanet Södra Skarbol n:o 1 om V3 mantal, som den 10 juli 1752 blifvit till skatte försåldt, åsatts ränta och kronotionde, som efter omsättning jemlikt kongl. kungörelsen den 11 maj 1855 och kongl. förordningen den 23 juli 1869 utgjorde, den förra 84 kronor 56 öre och den senare 9 kronor 15 öre, samt att hemmanet vore stamrote med 4/7 andel i roten 11:0 83 vid Gilbergs kompani af Yermlands regemente och år 1879 bevillningstaxerats till 27,0.00 kronor, hvaraf å nu afsedda f)0/96 mantal belöpte 21,100 kronor; och då samtlige vederbörande vitsordat, att denna hemmansdel i godhet fullt motsvarade förra stomhemmanet Torp och vore för ändamålet väl belägen, samt I funnen den utfästa köpeskillingen, som med 5,000 kronor understege stomhemmanets, motsvara hemmansdelens värde med omkring 316 kronor för hvarje tunnland inrösningsjord, hafven jemväl I tillstyrkt nådigt bifall till inköp deraf, men tillika, med upptagande af de vid köpet af talade äfvensom de af domkapitlet föreslagna vilkor, i underdånighet hemstält, att Oss täcktes dervid föreskrifva följande vilkor och bestämmelser, nemligen: att hemmansdelen afträdes senast den 1 maj näst efter den dag köpet blifvit af Oss faststäldt; att köpeskillingen erlägges sex månader efter samma dag, dock först sedan säljarne styrkt, att hemmansdelen är gravationsfri men med rätt för dem att, om afträde då egt rum, åtnjuta fem procent ränta å köpeskillingen från afträdesdagen; att Svanskogs församling i alla händelser håller pastoratsadjunkten skadeslös för räntan å köpeskillingen för hemmanet Torp till dess han får tillträda det nya bostället;

45.

KILA, TVETA OCH SVANSKOG.

att församlingen försätter det nya bostället så väl till jord som åbyggnader i fullkomligt godt stånd, hvartill öfverskottet å sistnämnda köpeskilling må användas mot redovisning hos Vår befallningsliafvande och domkapitlet, samt i sådant skick öfverlemnar bostället till pastoratsadjunkten medelst laga syn, som af församlingen bekostas; att af berörda öfverskott, derest det förslår, jemväl må bestridas kostnaderna för det nya boställets lagfarande, men hvad derefter kan blifva öfrigt förvaltas såsom kyrkokassas medel för inköp af jord eller frälseränta med rättighet för pastoratsadjunkten att under tiden uppbära räntan; samt att den till pastoratsadjunktsboställe förvandlade delen af skattehemmanet Södra Skarbol i jordeboken öfverföres till kronoegendomar. Vid föredragning af detta ärende hafve Vi funnit godt bifalla hvad I angående det ifrågasatta boställsköpet sålunda hemstält. Hvad beträffar pastoratsadjunkten Edgrens anspråk på räntan å Svanskogs församlings enskilda boställsfonder, hafve Vi funnit frågan derom, i den ordning den nu förekommit, icke till någon Vår åtgärd föranleda. Hvilket etc. Stockholms slott den 25 juni 1 8 8 1 . Efter originalet hos kammarkoll.

Gillbergs härads lagfartsprotokoll den 3 oktober 1882, enligt vilket lagfart meddelats å till boställe åt pastoratsadjunkten i Svanskog inköpta 50/96 mantal av skattehemmanet Södra Skarbol nr 1. § 29. S. D. Företrädde nämndemannen Carl Petter Jonasson i Gränsjön och anhöll, å Svanskogs församlings vägnar, om lagfart å O0/9G mantal Södra Skarbol på grund af följande »Köpebref. Till följe af Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 25 junii 1881 försälja undertecknade sterbhusdelägare våra ärfda jordlotter i hemmanet Södra Skarbol utgörande tillsammans 50/9o mantal kronoskatte efter helt räknadt af 2/3 mantal Södra Skarbol i Svanskog socken af Gillbergs härad till pastorats adjunkts^ boställe i samma socken genom utsedde kommitterade för en öfverenskommen köpesumma af trettio tre tusen femhundra (33,500) kronor, som genom godkänd förbindelse härmed qvitteras. Alltså af hända vi oss ofvanbesagde fastighet med dertill hörande rättigheter och förmoner, som nu finnas eller framdeles lagligen tillvinnas kunna och förbinda vi oss till hemul efter lag. Med ofvanstående köpeafhandling förklara vi oss till alla delar nöjde som bestyrkes med våra namns underskrift i vittnens närvaro. Södra Skarbol den 2 sep-

45.

KILA,

TVETA

OCH

SVANSKOG.

ternber 1 8 8 1 . J. Jansson, Karl U. Jansson enl. fullmakt, Gustafva Jansson, Maria Kristina Jansson, Britta Katharina Janson, Joh:s Jansson, laga förmyndare, Em. Mossberg, Johanna Mossberg enl. fullmakt. Egenhändiga namnteckningarne bevittna: A. W. Edgren, 01. Svensson» samt två så lydande fullmakter: som upplästes. Tillika företeddes dels följande handling: »Köpekontrakt. Till pastorats adjunkts boställe i Svanskog socken försälja undertecknade sterbkusdelegare våra ärfda jordlotter i hemmanet Södra Skarbol utgörande tillsammans 50/96 mantal kronoskatte efter helt räknat af •/« mantal Södra Skarbol mot följande villkor och köpesumma. l:o) Fastigheten får tillträdas den 1 maj 1882 i det skick den då befinnes, dock förbinda sig säljarne att ej af verka skog annat än till vedbränsle. 2: o) Fastigheten lemnas gravationsfri. 3:o) Fastigheten betalas med trettiotre tusen femhundra (33,500) kronor sex månader efter tillträdesdagen, dock med fem procents ränta från tillträdesdagen. 4:o) Karta till köpebrefvet och lagfart bestrides af köparne, men laga åtkomsthandlingar lemnas af säljarne äfvensom karta och skifteshandlingar. 5:o) Torpena med dera befintliga byggnader ingå i köpet. 6:o) Med ofvanstående köpekontrakt förklara vi oss å båda sidor till alla delar nöjda erkännes. Södra Skarbol den 2 september 1 8 8 1 . J. Jansson, Karl U. Jansson enl. fullmakt, Gustafva Jansson, Em. Mossberg, Johanna Mossberg enl. fullmakt, Maria Kristina Jansson, Brita Katharina Jansson, Joh:s Jansson, laga förmyndare, säljare. För Svanskog kommun A. F . Weinberg, Olof Wikman, Anders Andersson, Nils Stake, Niklas Olsson, Olof Andreasson. Såväl säljares som köpares egenhändiga namnteckningar bevittna A. W. Edgrer, 01. Svensson», dels — — — — — — — — — — — — — dels ock bestyrkt afskrift af ett utaf Kongl. Maj:t till kammar collegium utfärdadt bref den 25 juni 1 8 8 1 , — — — — — — — — — — och som häradsrätten förut denna dag meddelat lagfart under § 27 i protokollet å 17/33G mantal Södra Skarbol för Gustafva Jansson och under § 23 i. protokollet å 17/r>6 mantal i samma hemman gemensamt för Johan Jansson, Karl Ulrik Jansson, Johanna Jansson, Maria Christina Jansson, Britta Oatrina Jansson och Hanna Maria Johannesdotter; alltså fann härads rätten skäligt meddela lagfart å 5 % c mantal Södra Skarbol, Svanskogs socken, som A. F . Weinberg, Olof Wikman, Anders Andersson, Nils Stake, Niklas Olsson och Olof Andreasson, å Svanskog församlings vägnar, genom köpebref den 2 september 1 8 8 1 , tillhandlat sig af J. Jansson, Karl U. Jansson, Gustafva Jansson, Maria Kristina Jansson, Britta Katharina Jansson, Johannes Jansson i egenskap if

45.

KILA, TVETA OCH

SVANSKOG.

förmyndare för Hanna Maria Johannesdotter samt Em. Mossberg och hans hustru Johanna Mossberg för trettiotre tusen femhundra kronor. Som ofvan. På härads rättens vägnar. V. Adlers. Ur originalet i Svanskogs kyrkoark. 3.

Svanskogs kyrkostämmoprotokoll den 10 juli 1892 angående inköp av */M mantal av skattehemmanet 1 mantal Skäggebyn nr 1 till prästboställe för Renströmska fondens medel. § 2. Följande af kommitterade upprättade förslag i och för inköp af prästboställe för Eenströmska fondens medel upplästes och lydde sålunda: Förslag. Sedan undertecknade på decemberstämman den 17 december 1891 blifvit valde, att till en blifvande kyrkostämma inkomma med förslag till inköp af prästboställe för Eenströmska donationsmedlen, hafva vi ingått underhandling med herrskapet Pfeiffer i Skäggebyn om inköp af deras i detta hemman ägande fastighet, 300 skatt öre, hvilken fastighet de förklarat sig villiga att till prästboställe sälja för en öfverenskommen köpesumma af 9,000 kronor, hvadan vi föreslå: l:o. Att församlingen beslutar inköpet af denna egendom, som är synnerligen välbelägen, innehåller 31 tunnland inegor och 36 tunnland skog och hagmark, har hjälplig tillgång på husbehofsskog, hvilken genom klok och sparsam vård snart kan förbättras, då skogsmarken synes vara ganska god, har sina åbyggnader brandförsäkrade för en summa af 6,280 kronor. 2:o. Då egendomens hus erfordra en ej så obetydlig reparation och egendomen dessutom, hvad diken och gärdesgårdar m. m. beträffar, torde behöfva iståndsättas, föreslå vi, att församlingen beslutar att för medel af samma Eenströmska donationsfond verkställa dessa påpekade reparationer äfvensom de kostnader, som för köpets lagfarande m. m. erfordras. 3:o. Ät de förut valde kommitterade föreslå vi att församlingen uppdrager att verkställa såväl köpet af denna egendom med hvad därtill hörer, som och egendomens iståndsättande, och att de för sina besvär må erhålla godtgörelse af medel från förenämnda fond. 4:o. Hvad som återstår af Eenströmska fondens medel, sedan förut påpekade utbetalningar blifvit gjorda, föreslå vi, att församlingen beslutar må blifva ett stående kapital, som insattes i någon bankinrättning och hvaraf räntan användes till framtida underhåll af denna egendoms hus och gärdesgårdar m. m.,

45.

KILA,

TVETA

OCH

SVANSKOG.

till ersättning åt någon person, som får sig uppdraget att hafva uppsikt öfveir skogen, samt till bekostande af ekonomiska besiktningar och laga af- och tilliträdessyner å samma egendom; härigenom blefve innehafvaren . befriad fram den dryga husrötekostnaden och församlingen från synekostnaden. Svanskog den 27 juni 1892. A. Y. Edgren. A. F . Weinberg. Nils Stake. Gustaf Andersson. Karl Petter Jonasson. Efter uppläsande häraf godkände stämman till alla delar detta förslag och beslöt att åt de förut valde kommitterade pastor A. V. Edgren, bruksförvaltare A. F . Weinberg, nämndemännen Gustaf Andersson i Källbyn och Karl Petter Jonasson i Gränsjön samt häradsdomaren Nils Stake i Källtegen uppdraga verkställandet af allt hvad i föregående förslag blifvit framställdt, hvarföre de ega bekomma nödig godtgörelse af Renströmska fonden. Ut supra. A. Y. Edgren pastoratsadjunkt.

Justeradt Alfred Andersson.

J . Högberg.

Efter offic. avskrift i kammarkollegii akt nr 1715 år 1913.

Köpebrev den 14 mars 1893, hvarigenom 6/w mantal av skattehemmanet 1 mantal Skäggebyn nr 1 inköpts till prästboställe i Svanskog. Undertecknade Edvin A. Pfeiffer, Sara J . Pfeiffer, Maria L. Pfeiffer upplåta och försälja härigenom till komiterade för inköp af presteboställe inom Svanskogs socken af Gillbergs härad och Yermlands län, herrar pastor A. W. Edgren, bruksförvaltaren A. F . Weinberg, Svaneholm, hemmansegare Gustaf Andersson, Kjellbyn, hemmansegare Nils Stake, Kjelltegen, hemmansegaren Karl Petter Jonasson, Gränsjön, vår egande fastighet /ie m:tal = 300 skattöre i hemmanet Skäggebyn, 1 m:tal kronoskatte i Svanskogs socken af Gillbergs härad och Yermlands län, emot en öfverenskommen köpesumma af niotusen (9,000) kronor; och som berörde köpesumma 9,000 kronor blifvit i enlighet med köpekontrakt den 23 augusti 1892 denna dag till fullo gulden, livadan den härmed qvitteras, afhända vi oss berörda fastighet och tillegna

45.

KILA,

TVETA

OCH

SVANSKOG.

densamma köparne att med full eganderätt tillträda denna dag den 14 mars 1 8 9 3 (adertonhundranittiotre); förbindande vi oss till hemul enligt lag. Skäggebyn och Svanskog den 14 mars 1893. E. A. PfeifTer. S. J . Pfeiffer. M. L. Pfeiffer. Herr E. A. Pfeiffers och fröknarna S. J . och M. L. Pfeiffers egenhändiga namnteckningar intygas af oss på en gång närvarande vittnen. Johannes Noaksson, Strand. S. Erikson, Högen. § 110. Ar 1893 den 11 april, å lagtima ting med Gillbergs härad, meddelades på grund af detta köpebref lagfart för Svanskogs församling å 6 /ie mantal Skäggebyn i Svanskogs socken; betygar P å härads rättens vägnar. V. Adlers. Efter originalet i Svanskogs kyrkoark.

Kbfdes utslag den 17 oktober 1912 angående sättet för upptagande i jordeboken av komministersbostället 5/16 mantal av skattehemmanet Skäggebyn nr 1. Konungens befallningshafvandes i Värmlands län utslag i anledning däraf att, sedan aktuarien hos kungl. kammarkollegium på förekommen anledning hos kollegium hemställt om upptagande i jordeboken af hemmansdelen 5 /is mantal Skäggebyn af skattehemmanet Skäggebyn n:o 1 om ett mantal skatte i Svanskogs socken, Gillbergs härad, kungl. kollegium uti skrifvelse den 30 november 1911 anmodat Konungens befallningshafvande att efter vederbörandes hörande genom utslag yttra sig om sättet för ifrågavarande hemmansdels uppförande i jordeboken, uti hvilket ärende Svanskogs församling, kyrkoherden •och andre komministern i Kila pastorat, den sistnämnde i egenskap af innehafvare af hemmansdelen, kontraktsprosten i Gillbergs kontrakt, domkapitlet i Karlstads stift äfvensom häradsskrifvaren i fögderiet sig yttrat; gifvit Karlstad i landskontoret den 17 oktober 1912. Af handlingarna inhämtas, bland annat, att hemmansdelen ifråga 5 /i6 mantal Skäggebyn blifvit jämlikt beslut vid kyrkostämma den 10 juli 1892 af församlingen inköpt till boställe åt dåvarande pastoratsadjunkten af medel, som enligt grosshandlanden Sven Eenströms testamente donerats till Svanskogs socken; samt att, efter det Svanskogs sockens kommunalstämma anhållit om nådigt medgivande därtill, att hemmansdelen finge med full äganderätt öfverlämnas till

45.

KILA,

TVETA

OCH

SVANSKOG.

Svanskogs socken att användas till ålderdomshem, kommunalstämmans framställning emellertid blifvit jämlikt nådigt bref den 16 juni 1911 lämnad utan bifall; samt att det till prästboställe sålunda förvärfvade hemmanet Skäggebyn, därå församlingen den 11 april 1893 undfått lagfart, ännu icke funnes i jordeboken såsom ecklesiastikt boställe särskildt upptaget. Jämlikt nådigt bref den 22 december 1887 till domkapitlet skulle benämningen pastoratsadjunkt förändras till komminister. Hvad i ärendet sålunda och i öfrigt förekommit har Konungens befallningshafvande tagit i öfvervägande och finner skäligt, i öfverensstämmelse med hvad aktuarien hos kungl. kammarkollegium hemställt, förordna dels att ifrågavarande hemmansdel skall under namn af Skäggebyn n:o 2 om 5 /IG mantal i jordeboken för Svanskogs socken upptagas bland skatteegendomar, boställen, ined följande anteckning: »Boställe åt 2:e komministern i Kila pastorat. Inköpt till prästboställe af Svanskogs församling enligt beslut å kyrkostämma den 10 juli 1892 från skattehemmanet Skäggebyn n:o 1 för medel, som jämlikt testamente den 27 maj 1867 af Sven Eenström testamenterats till Svanskogs socken till inköp af prästboställe»; dels ock att vid skattehemmanet Skäggebyn n:o 1 skall verkställas följande anteckning »%e mantal af detta hemman har blifvit inköpt till prästboställe och skall under namn af Skäggebyn n:o 2 upptagas bland skatteegendomar, boställen, hvadan skattehemmanet Skäggebyn n:o 1 numera utgör allenast l x /i6 mantal». Detta utslag skall emellertid underställas kungl. kammarkollegii profning *). Som of van. Efter originalet i kammarkollegii akt nr 1715 år 1913

) Den 30 jan. 1913 har kammarkollegium låtit bero vid detta utslag.

46.

STAVNÄS,

VÄRMSKOG

OCH

HÖGERUD.

46. Stavnäs, Värmskog oeli Högerud. Till Stavnäs pastorat hörde tidigare Brimskogs och Glava annexförsamlingar, vilka utbrötos till egna pastorat, Brunskog år 1621 l ) och Glava år 1875"). I Stavnäs församling bildades år 1646 Högeruds (Huru) kapellag 3 ), som numera, liksom Värmskog, utgör självständig församling såsom annex till Stavnäs 4 ). Genom kungl. brev den 29 april 1859 förordnades, att en pastoratsadjunktsbeställning skulle vid Glava församlings utbrytning till eget pastorat inrättas i Stavnäs pastorat. På grund av kungl. brev den 22 december 1887 förändrades denna tjänst till komministratur, vars innehavare är bosatt i Högerud. I pastoratet är, förutom kyrkoherden, anställd ytterligare en komminister, bosatt i Värmskog. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i detta pastorat har fastställts genom K. M:ts resolution den 29 juni 1917.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna kyrkoherdebostället 1 mantal krono Stavnäs prästgård nr 1 i Stavnäs socken samt komministersboställena ls/a4 mantal krono Karsbol nr 2 i Värmskogs socken och VÖ mantal Ingersbyn nr 2 i Högeruds socken. S t a v n ä s p r ä s t g å r d n r 1. Kyrkoherdebostället i Stavnäs, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas, bland annat, alla prästgårdar, kaplansoch klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsjordeboken J

) Se sid. 410. ) S e sid. 507. 3 ) H a m m a r i n II: 229. 4 ) Vid visitation den 19 sept. 1830 medgav Stavnäs församling, att Högeruds kapellskyldighet finge upphöra. 2

1387 19

46.

STAVNÄS, VÄRMSKOG OCH HÖGERUD.

av år 1686 under krono titel såsom »Staffnääs prästegårdh» med ett av häradsrätten efter jämförelse med annat hemman åsätt skattetal av 1 mantal*). I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 20 tunnors utsäde av havre 2 ) och äng till 50 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället viss ränta och åsattes 1 mantal 3 ). I jordeböckerna, där bostället emellertid upptages såsom oskattlagt och utan ränta 4 ), har det städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Stavnäs prästgård nr 1. Av en över bostället år 1645 upprättad karta framgår, att bostället hade sin åkerjord liggande på ett ställe för sig omkring åbyggnaderna och kyrkan samt ängsjord å skilda ställen å utmarken. Mellan bostället och å dess utmark upptagna hemmanet Va mantal Lilldalen 5 ) förrättades skogsdelning år 1796, som fastställdes den 12 december 1798, varvid bostället »med Klåckarestommen», som enligt prästverket åtnjöt mulbete och skogsfång å bostället 0 ), bekom ägor för 1 mantal och Lilldalen såsom avgärda för V« mantal. Vid Gillbergs häradsting den 5 och 6 november 1640 förekom tvist emellan dåvarande kyrkoherden och ägaren av skattehemmanet Näbbol om tvenne vid rågången mellan kyrkoherdebostället och nämnda hemman belägna till bostället brukade ängar, Näbbolstorpet eller Givendelen och Bondeshultet. Den förra, som hade skänkts till Brunskogs kyrka av en piga i Näbbol och sedermera tillbytts Stavnäs kyrka emot en åt sistnämnda kyrka tidigare skänkt fastighet i Brunskogs socken, bibehölls därvid åt bostället, men beträffande det söder om Näbbolstorpet belägna Bondeshultet förklarade häradsrätten i saknad av tillförlitlig utredning om dess rätta ägare, att detsamma skulle delas mitt itu samt Näbbol och bostället bekomma var sin hälft. Sedan tvist åter uppstått om nämnda ängar, förklarades genom Gillbergs häradssynerätts av Göta hovrätt den 2 oktober 1776 fastställda dom den 20 augusti 1768, att Näbbolstorpet skulle jämlikt 1673 och 1677 års plakat mot skattskyldig jords förminskning med flera författningar återläggas till hemmanet Näbbol, och att nämnda hemmans ägare, som fortfarande vore i mistning av den dem år 1640 tillerkända hälften av Bondeshultet, vore berättigade *) Gillbergs härads dombok den 14—10 sept. 1686. 2 ) 20 tunnor havre motsvarade 10 tunnor »ren säd». 3 ) Allm. bil. 3. *) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få u t r ö n t beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 5 ) Lilldalen upptogs i 1594 års jordebok såsom torp (se kammararkivets konceptbok för år 1794 fol. 398), förhöjdes år 1610 till Va mtl samt skatteköptes år 1630. 6 ) Om klockarens boställe se sid. 495.

46.

STAVNÄS,

VÄRMSKOG

OCH

HÖGERUD.

att få tillträda denna andel. Då varken å 1645 års ovannämnda karta eller å marken någon skillnad förefunnes mellan Näbbolstorpet och Bondeshultet, skulle bägge dessa ägoområden efter den sträckning de hade å nämnda karta delas mellan bostället och Näbbol i två lika och jämngoda delar. Den anbefallda delningen verkställdes år 1774 samt fastställdes den 14 mars 1775. Boställets rågångar synas hava bestämts mot skattehemmanen Norra och Lilla Fjöle samt Stordalen genom häradssynerättens dom den 9 augusti 1766, mot förra komministersbostället Södra Haltersbol och förra häradsskrivarbostället Bäsebol genom år 1764 över kyrkoherdebostället och år 1790 över Bäsebol upprättade samt den 22 april 1793 fastställda kartor och mot hemmanet Näbbol genom en på grund av lagmansrättens dom den 14 juni 1774 förrättad samt den 14 mars 1775 fastställd rösläggning. K a r s b o l n r 2. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs Va mantal av kronohemmanet 3A mantal Haltersbol i Stavnäs socken till boställe åt den ena komministern i Stavnäs pastorat, vilken enligt kungl. brev den 28 nyssnämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt denna hemmansdel från och med nämnda år 1 ). På grund av boställets olämpliga läge för den huvudsakligen för Värmskogs församling anställda komministern tilläts pastoratet enligt nådigt brev den 16 april 1847 att, när lämpligt tillfälle därtill yppade sig, i utbyte mot nämnda boställe inköpa ett därmed jämngott hemman i Värmskogs socken. Under förbehåll av vederbörligt godkännande inköpte Värmskogs församling därefter till komministersboställe dels genom köpekontrakt den 3 januari 1870 av Erik Janssons stärbhus ld/±s mantal av skattehemmanet 1 mantal Karsbol nr 1 i Värmskogs socken för en köpeskilling av 13,000 kronor") och dels, för den händelse nämnda hemmansdel icke skulle i godhet motsvara komministersbostället Haltersbol, numera Södra Haltersbol, av Karl Johan Andersson genom köpekontrakt den 29 april 1871 för en köpeskilling av 3,500 kronor 5As mantal av samma hemman 3 ). Sedan vid en den 6 maj 1871 påbörjad lantmäteriförrättning utrönts, att de inköpta hemmansdelarna icke innehade så mycket jord, som motsvarade ägorna till nämnda boställe, utan att därtill erfordrades ytterligare V*8 mantal, inköpte församlingen enligt köpex 2 3

) Se inledn. sid. X I I I f. samt allm. bil. 4 och. 5. ) Bil. 1.

) B i l . 2.

46.

STAVNÄS,

VÄRMSKOG

OCH

HÖGERTJD.

kontrakt den 13 samma månad 1 ) av Gustav Andersson sagda skattetal för en köpeskilling av 1,100 kronor 2 ). Sedan församlingen enligt överenskommelse med boställshavaren åtagit sig att verkställa vissa husreparationer å de inköpta hemmansdelarna och att vid väg- och jordförbättringar därå utgöra 400 dagsverken, biföll K. M:t, efter därom av Värmskogs församling gjord ansökan, enligt nådigt brev den 26 juli 1872 3 ) det ifrågasatta bytet på det sätt, att de till komministersboställe inköpta hemmansdelarna om tillhopa 13/24 mantal skulle under namn av Karsbol nr 2 ikläda sig krono natur och Södra Haltersbol övergå till skatte. Innan bytet finge gå i verkställighet, skulle med behöriga bevis styrkas, att nämnda hemmansdelar icke vore med inteckning besvärade 4 ). Det nya bostället har på grund av kammarkollegii beslut den 23 april 1874 i kameralt avseende utbrutits från hemmanet Karsbol och i nu gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 13/24 mantal Karsbol nr 2 '). Lagfart därå har icke meddelats. A auktion den 23 november 1875 försålde församlingen därpå Södra Haltersbol för 33,100 kronor y ). Sedan köpeskillingen för det nya bostället och alla omkostnader för boställsregleringen -— däri inberäknat ett skadeståndsbelopp, som församlingen enligt beslut å kyrkostämma den 14 februari 1875 förlikningsvis erlagt vid återgång av en tidigare skedd försäljning av Södra Haltersbol — blivit guldna, återstod en behållning av 4,141 kronor 16 öre, som församlingen å nyssnämnda kyrkostämma beslöt använda till »för församlingen allmännyttiga ändamål» 7 ). Av berörda överskott återstod den 31 december 1919 allenast 375 kronor 49 öre. Sedan en till bostället hörande andel av hemmanet Karsbols soldattorp försålts för 220 kronor 78 öre, förordnade K. M:t enligt nådigt brev den 28 oktober 1910, att försäljniugsmedlen skulle förvaltas av kyrkorådet med rätt för boställshavaren att uppbära därå upplöpande ränts, *) Bil. 3. 2 ) F r å n köpeskillingen, som utgjorde 1,600 kronor, skulle avgå 500 kronor för å den ay Karl J o h a n Andersson tidigare inköpta hemmansdelen belägna hus, vilka säljaren skulle övertag!. 3 ) Bil. 4. 4 ) Enligt i kyrkans arkiv befintligt bevis äro hemmansdelarna i fråga gravationsfria. 5 ) I s a m m a n h a n g därmed omfördes Södra Haltersbol till skatte. 6 ) Se kyrkostämmoprotokoll den 5 dec. 1875 § 6. Boställets åker och skogsmark hacb av lantmätare värderats till 10,500 kronor samt husen till 3,550 kronor, varjämte ståndskogei därå av n ä m n d e m ä n uppskattats till 45,317 kr. 52 öre (se handl. i kyrkans arkiv). 7 ) Någon bestämmelse om dispositionen av eventuellt överskott å försäljningsmedlen för Södra Haltersbol har, såvitt k u n n a t utrönas, icke meddelats av K. M:t, som icke heller förbehållt sig godkänna försäljningen därav.

46.

STAVNÄS, VÄEMSKOG OCH HÖGERUD.

som enligt löneregleringsresolutionen prästerliga avlöningstillgångar.

numera ingår bland

pastoratets

I n g e r s b y n n r 2. I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på prästernas ock kyrkornas egendomar i Skara stift 1 ) upptogs under »Staffvaness stomps upbörd», bland annat, »Niels ij Skalas» med ett till prästen utgående landgille av »smör 15 p:d, gengerd l c jern». I kronans räkenskaper, där detta hemman benämndes Södra Skasås, upptogs det i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen men påfördes år 1548 även ovannämnda landgille. Detta avkortades emellertid såsom fri njutet av kyrkoherden i Stavnäs (»fritth prestenn hafFver)))2), och innehade denne därefter hemmanet under stomfrihet 3 ). Hemmanet upptogs i jordeböckerna till en början under rubriker, som angiva dess ecklesiastika natur (prästelandbönder, kyrkohemman och dylikt), men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika egendomar år 1625 till krono titel 4 ), varunder det sedermera alltjämt redovisats. Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde Södra Skasås fodring såsom helt hemman 5 ) och har, efter det mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, varit åsätt 1 mantal. Genom kungl. brev den 29 april 1859 förordnades, att stomhemmanet Södra Skasås skulle av pastoratet användas till boställe åt en på grund av samma brev i pastoratet anställd adjunkt. Sedan denna befattning år 1887 förändrats till komministratur, utgjorde Södra Skasås komministersboställe åt den huvudsakligen för Högeruds församling anställda andra komministern i pastoratet. På grund av boställets olämpliga läge inköpte Högeruds församling efter beslut å kyrkostämma den 19 mars 1894 genom köpekontrakt den 12 maj samma år G ) under förbehåll av K. M:ts godkännande för en köpeskilling av 12,350 kronor Ve mantal eller 192 öre skatt, kallat !) Allm. bil. 1. ) Allm. bil. 2. 3 ) Från år 1564 innehade kyrkoherden i stället för Södra Skasås det till kronan vid reformationen indragna stomhemmanet i Glava — i 1540 års register upptaget under »Staffvaness stomps iipbörd» såsom »Stompnen ij Gladvåll» med ett till p r ä s t e n utgående landgille av »jern 5C» (allm. bil. 1) — under stomfrihet, m e n sedan detta år 1636 försålts till skatte, återbekom kyrkoherden Södra Skasås till stomhemman. 4 ) Nämnda år uteslötos ur räkenskaperna för Västersysslets fögderi rubrikerna »präste» och »kyrko», och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes u n d e r krono titel. 5 ) Fodringen utgick efter mantal (Vml. 1540: 5 och 1542: 11). 6 ) Bil. 5. 2

46.

STAVNÄS, VÄRMSKOG OCH HÖGERUD.

Utstugan, av skattehemmanet 1 mantal Ingersbyn nr 1 i Högertids socken i ändamål att erbjuda denna hemmansdel till boställe åt komministern i utbyte mot Södra Skasås. Efter därom av församlingen gjord ansökan medgav K. M:t genom nådigt brev den 26 april 1895 x), att Södra Skasås finge försäljas till skatte och ovannämnda hemmansdel i Ingersbyn, fri från inteckningar, inköpas för försäljningsmedlen för Södra Skasås och antagas till komministersboställe. Därvid föreskrevs tillika, att det nya bostället skulle ikläda sig krono natur och till såväl jord som åbyggnader av församlingen försättas i fullkomligt gott stånd, varjämte församlingen enligt åtagande skulle hålla komministern skadeslös för den minskning av boställsjord, som han genom ifrågavarande anordningkunde få vidkännas. Komministersboställets försäljning ägde därpå rum å offentlig auktion den 12 november 1895. Det därvid av handlanden Nils Jansson i Östra Hungvik avgivna högsta anbudet, 24,150 kronor, godkändes av K. M:t enligt nådigt brev den 1 maj 1896. I sammanhang härmed förordnades, att det efter köpeskillingens erläggande för den inköpta hemmansdelen uppkomna överskottet å detta försäljningsbelopp skulle överlämnas till kyrkorådet i Högerud för att, intill dess inköp av ytterligare jord till det nya bostället lämpligen kunde ske, förvaltas efter samma grund, som för kyrkokassas medel vore vedertagen, med rätt för indelningshavaren att under tiden åtnjuta därå upplöpande ränta. Av behållna försäljningsmedlen för Södra Skasås, 24,084 kronor 5 öre, hava, förutom köpeskillingen för det nya bostället, utbetalats 1,599 kronor till räntor och lagfartskostnader med mera och på grund av kungl. brev den 18 juni 1897 2,362 kronor 76 öre till reparationer å detsamma. De återstående fonderade medlen utgöra sålunda 7,772 kronor 29 öre, varav räntan enligt löneregleringsresolutionen numera ingår bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar. Inköp av ytterligare jord såsom tillökning till boställe: har ännu icke skett. Det n}Ta bostället, vara Högeruds församling erhöll lagfart den f juli 1897 2 ), har på grund av kammarkollegii brev den 6 april 1911 i kameralt avseende utbrutits från hemmanet Ingersbyn nr 1 och upptages . jordeboken såsom särskild enhet bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom V» mantal Ingersbyn nr 2. Sedan en till bostället hörande andel i Ingersbyns soldattorp försålts jämlikt kungl. brev den 11 mars 1909, förordnade K. M:t genon !) Bil. 6. ) Vid lagfarts ansökningen företeddes ett den 15 mars 1894 dagtecknat köpebrev, som utfärdats av fångesmännen till dem, vilka enligt ovannämnda köpekontrakt voro säljare i förhållande till församlingen. 2

46.

STAVNÄS,

VÄEMSEOG

OCH

HÖGERUD.

nådigt brev den 3 december 1909, att de på boställets del belöpande försäljningsmedlen, 575 kronor, skulle förvaltas av kyrkorådet med rätt för boställshavaren att uppbära därå upplöpande ränta, som enligt löneregleringsresolutionen numera ingår bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar.

Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, beredas kyrkoherden å kyrkoherdebostället samt komministern i Värmskog och komministern i Högerud å respektive komministersboställe eller å annan lämplig plats i närheten av vederbörande kyrkor, som K. M:t på anmälan framdeles ville bestämma. Vid särskilda jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å nämnda boställen i september 1917 förrättade husesyner avsattes av boställena till prästgårdar vissa till sina gränser närmare angivna områden, och skulle det enligt vederbörande synerätts beslut åligga pastoratet att låta röslägga och å karta avfatta dem, vilket emellertid ännu ej skett.

Klockaren 1 Stavnäs. I 1595 års jordebok för Stavnäs socken infördes under titel »kyrkio torpare» en lägenhet »Klåckare stornpnen» med en kronan behållen ränta av 6 marker landgillesmör samt med anteckning »ökt anno 1595» 1 ). I likhet med övriga ecklesiastika fastigheter överfördes lägenheten år 1625 till krono titel 2 ), varunder den sedermera alltjämt redovisats, i den nu gällande jordeboken bland kronoegendomar under allmän disposition såsom Klockarestommen nr 1 med anteckning: »Boställe för klockaren i församlingen». Räntan av bostället har aldrig frinjutits av klockaren. År 1649 donerades bostället av kronan till Harald Igelström under frälseo frihet men reducerades år 1682 3 ). A en över kyrkoherdebostället år 1645 upprättad karta finnes strax söder om kyrkan utmärkt en med »Stafnäs klockaregård» betecknad byggnad. Några ägor äro därå icke angivna såsom tillhörande klockarbostället, men enligt 1698 års så kallade prästverk hörde till klockarbostället en åkerlycka, vara kunde utsås l 1 /* tunna havre och skördas 3 lass hö, samt skogsfång och mulbete å kyrkoherdeboställets skog. A en över *) Se kammararkivets konceptbok för år 1794, fol. 398. ) N ä m n d a år uteslötos ur jordeboken för Västersysslets fögderi rubrikerna »präste» och. »kyrko», och de därunder upptagna fastigheterna fördes tinder krono titel. 3 ) Eeduktionskollegii akt nr 137, kammarark. 2

•*

46.

STAVNÄS,

VÄRMSKOG

OCH

HÖGERTID.

sistnämnda boställe år 1764 upprättad karta upptages klockarboställets ägor till 2 tunnland 29 kappland åker och 3 tunnland 31 kappland ä n g . Någon avskild skog har bostället icke bekommit*), utan synes klockaren åtminstone till mitten av 1800-talet hava åtnjutit vedbrand och gärdsel å kyrkoherdebostället 2 ).

Klockaren i Värmskog". Efter beslut å kyrkostämma den 28 december 1900 inköpte Värmskogs församling till boställe åt innehavaren av de förenade folkskollärar-, klockar- och organisttjänsterna genom köpehandling den 12 mars 1902 för 300 kronor tvenne från hemmanet Vegerbol nr 1 avsöndrade lägenheter Torpgärdet nr 1 och 2 om tillhopa 0,9250 hektar. Sedan Kbfde den 8 april 1902 fastställt dessa avsöndringar, erhöll församlingen lagfart härå den 2 juni 1902.

Urkundsbilagor. i. Köpekontrakt den 3 januari 1870, varigenom Värmskogs församling: till komministersboställe inköpt *19/48 mantal av skattehemmanet 1 mantal Karsbol nr 1. Vi undertecknade sterbkusclelegare efter aflidne Erik Jansson i Karsbohl upplåta och försälja härigenom till Vermskogs församling oss tillhörige nitton fyratio åtton delar (^As) af ofvannämnde kronoskattehemman Karsbohl i Vermskogs socken och Gillbergs härad af Vermlands län på följande, med Vermskogs sockens utsedde ombud för anskaffande af ett komministersboställe inom socknen, öfverenskomne vilkor. l:mo. Köpeskillingen som är bestämd till trettontusende (13,000) riksdaler riksmynt skall erläggas på följande tider, neml. vid tillträdet fyra tuser.de (4,000) riksdaler riksmynt, ett år efter tillträdet tre tusen (3,000) rdr rnt, två år efter tillträdet tre tusende (3,000) riksdaler riksmynt, samt tre år efter tillträdet tre tusende (3,000) riksdaler riksmynt, allt med sex procents ränta från tillträdesdagen tills betalning sker. J ) Vid en emellan kyrkoherdeb o stället och det å dess u t m a r k upptagna avgärdahemmaaet Va mtl Lilldalen år 1796 förrättad skogsdelning erhöll »Stafnäs prästegård med Klåckarestommm» ägor för 1 mtl. a ) N u m e r a erhåller klockaren i egenskap av folkskollärare vedbrand av församlingen.

46.

STAVNÄS,

VÄRMSKOG

OCH H Ö G E R U D .

2:do. Tillträdet skall ske den 14 mars året efter det omskrifne hemmanslott blifvit godkänd såsom Vermskogs sockens komministersboställe i utbyte mot nuvarande boställe inom Stafnäs socken. 3:tio. Egendomen skall vid tillträdet öfverlemnas genom säljarens försorg och bekostnad besådd på väl ansadt och gödsladt trade med en half tunna hvete och två och en half tunna råg samt ordentligt och väl höstplöjd för då blifvande vårsådd. 4:tio. Egendomen skall för öfrigt öfverlemnas uti samma skick hvaruti den nu befinnes. För den skuld skall han intill dess väl häfdas och brukas, kreaturens antal icke minskas, ej heller något annat eller mera tagas af skogen än det som åtgår till gårdens behof. Syn bör till utrönande häraf vid tjenligt tillfälle hållas såväl nu som före afträdandet af två ojäfvige nämdemän och på församlingens bekostnad. 5: tio. Som denna egendom är af sedd till boställe åt komminister i Vermskog äga detta köp och här träffade öfverenskommelser bestånd endast i den händelse densamma af vederbörande blifver såsom sådant boställe godkändt, hvarefter det åligga säljarne, att mot i öfverensstämmelse med detta kontrakt utfärdade köpeskillingsreverser tillhandahålla köparne åtkomsthandlingar. Häraf äro tvenne lika lydande exemplar upprättade hvaraf köpare och säljare tagit ett hvardera. Vermskogs sockenstuga den 3 januari 1870. Johan F r . Andersson. Charlotta Eriksdotter. Gustaf Eriksson i Karsbohl. Carl Jonasson. Lovis Eriksdotter i Högen. A våra myndlingars vägnar med förbehåll af härads rättens bifall. Carl Jonasson i Högen. Gustaf Andersson i Karsbohl. På en gång närvarande vittna: Fredr. Alderin. Jonas Månsson, kyrkvaktare. Med förestående kontrakt förklara vi oss å Vermskogs församlings vägnar nöjda och förbinda oss att detsamma till alla delar uppfylla. Frithiof Löfgren. Anders Jansson i Borgebohl. Johannes Eriksson i Degerbyn. Jonas Larsson i Kesbohl. Erik Andersson i Vegerbohl. På en gång närvarande vittnen: Fr. Alderin. J o n a s Månsson, kyrkovaktare. Med originalet lika lydande betyga Ar. Eriksson. , Nils Andersson i Vegerbohl. Vidimeras ex officio A. Norström. Andre l a n d t m ä t a r e .

Efter avskriften i kyrkans arkiv. 3785 19

46.

STAVNÄS, VÄRMSKOG OCH HÖGERUD.

Köpekontrakt den 29 april 1871, varigenom Värmskogs församling till komministersboställe inköpt 5/4i mantal av skattehemmanet 1 mantal Karsbol nr 1. J a g undertecknad försäljer härmed till Vermskogs församling min egande egendomslott 6/AS:delar efter helt räknadt i kronoskattehemmanet Karsbohl i Vermskogs socken och Gillbergs härad af Vermlands län emot följande vilkor: l:mo. Köpeskillingen som är bestämd till tretusen femhundra (3,500) riksdaler riksmynt skall erläggas å följande tider, neml. vid tillträdet ett tusen (1,000) rdr rart, ett år efter tillträdet ett tusen (1,000) rdr rmt, två år efter tillträdet ett tusen (1,000) rdr rmt, tre år efter tillträdet femhundra (500) rdr rmt, allt med sex procents ränta från tillträdesdagen tills liqvid sker. 2:do. Tillträdet skall ske den 14 mars året efter det omskrifne hemmanslott blifvit godkänd såsom Vermskogs sockens komministersboställe i utbyte mot nuvarande boställe inom Stafnäs socken. 3:tio. Egendomen skall vid tillträdet vara besådd med vanligt höstutsäde, äfvensom höstplöjd, dock förbehåller sig säljaren hälften af skörden efter den utsådda höstsäden. 4:tio. Egendomen skall för öfrigt öfverlemnas uti samma skick hvaruti den nu befinnes. Fördenskull skall han intill dess väl häfdas och brukas, kreaturens antal icke förminskas, ej heller något annat eller mera tagas af skogen än det som åtgår till gårdens behof. 5:tio. Som denna egendom är af sedd som tillökning till det blifvande komministersbostället i Karsbohl eger detta köp endast bestånd i den händelse hela eller en del af dessa 5 /4s:delar komma att behöfvas, hvarefter det åligger säljaren att mot i öfverensstämmelse med detta kontrakt utfärdade köpeskillingsreverser tillhandahålla köparne åtkomsthandlingar. 6:tio. Punkten 3 ändras sålunda i hvad den gäller höstutsädet att, i den händelse det å de förut i Karsbohl inköpte 19 /4s:delar vid tillträdet befintliga höstutsädet icke skulle motsvara det höstutsäde, som den blifvande boställsinnehafvaren kommer att å Haltersbohl lemna, så eger församlingsboarne mot ersättning för sädeskorn och bruk bekomma utaf mitt höstutsäde, hvad som möjligen kommer att fattas. Häraf äro tvenne lika lydande exemplar upprättade, hvaraf köpare och säljaie tagit ett hvardera. Prestbohl den 29 april 1 8 7 1 . Carl Johan Andersson, N:a Gjerdtsjön. Säljare. Vittnar J . Högman. Gustaf Andersson i Karlsbohl.

46.

STAVNÄS, VÄRMS^OG OCH HÖGERTID.

499 Med förestående kontrakt förklara vi oss å Vermskogs församlings vägnar nöjde och förbinder oss att detsamma till alla delar uppfylla. Frithiof Löfgren. Johannes Eriksson, L:a Skärmnäs. Erik Andersson, Vegerbohl. Med originalet lika lydande betyga • Ar. Erikson. Nils Andersson i Vegerbohl. Vidimeras ex officio A. Norström. Andre landtmätare.

Efter avskriften i kyrkans arkiv.

Köpekontrakt den 13 maj 1871, varigenom Värmskogs församling' till komministersboställe inköpt 2/« mantal av skattehemmanet 1 mantal Karsbol nr 1. J a g undertecknad försäljer härmed till Vermskogs församling af min egande egendomslott 5/*8 efter helt räknadt i kronoskattehemmanet Karsbohl en eller tvenne fyratioåttondelar mot följande vilkor: l:mo. Köpeskillingen, som är bestämd till 800 rdr för hvarje fyratioåttondedel, hvarifrån afgår fem hundra (500) rdr för de hus, hvilka församlingen eger å den af Carl Andersson i Norra Gärdsjön förut inköpta egendomslott och hvilka hus jag på detta sätt inlöser, skall erläggas å följande tider, nemligen: ett år efter tillträdet sex hundra rdr rmt och två år efter tillträdet femhundra rdr rmt, allt med fästadt af seende på antingen församlingen önskar köpa en eller två fyratioåttondelar, samt med sex procents ränta från tillträdesdagen tills liquid sker. 2:do. Tillträdet sker den 14 mars året efter det omskrifne hemmanslott blifvit godkänd som en del af Vermskogs sockens komministersboställe i utbyte mot nuvarande boställe i Stafnäs socken. 3:tio. Egendomen skall vid tillträdet vara höstplöjd samt för öfrigt öfverlemnas uti samma skick, hvaruti den nu befinnes. För den skuld skall han intill dess väl häfdas och brukas, kreaturens antal icke minskas, ej heller något annat eller mera tagas af skogen än det som åtgår till gårdens behof. 4:tio. Som denna egendom är afsedd som tillökning till det blifvande komministersbostället i Karsbohl eger detta köp endast i den händelse bestånd, att de nu i Karsbohl inköpte egendomslotter komma att af Kongl. Maj:t såsom boställe antagas, hvarefter det åligger säljaren att, i öfverensstämmelse

46.

STAVNÄS, VÄRMSKOG OCH HÖGERUD.

med detta kontrakt, mot utfärdade köpeskillingsreverser tillhandahålla köparne åtkom stliandlingar. Yermskogs sockenstuga den 13 maj 1 8 7 1 . Gustaf Andersson i Karlsbohl. Säljare. Vittna: Nils Andersson, Vegerbohl. Nils Fredrik Andersson i Eombotten. Med förestående kontrakt förklara vi oss å Vermskogs församlings vägnar nöjde och förbinda oss att detsamma till alla delar uppfylla: Frithiof Löfgren. Joh:s Eriksson, L:a Skärmnäs. Gustaf Granström, Strand. Joh:s Eriksson, Degerbyn. Lars Larsson, Gjerdtsjön. Nils Eriksson i Gjerdtsjön. Erik Andersson,Vegerbohl. Jonas Larsson, Eessbohl. Anders Jansson, Borgebohl. Carl Jansson, Ekebohl. Erik Jonasson i Krogserud. Förestående med originalet lika lydande betyga Ar. Eriksson. Nils Andersson i Vegerbohl. Vidimeras ex officio A. Norström. Andre landtmätare.

Efter avskriften i kyrkans arkiv.

4. K. M:ts brev till kammarkollegium den 26 juli 1872 angående utbyte av komministersbostället 3/8 mantal Södra Haltersbol emot 13/24 mantal av skattehemmanet 1 mantal Karsbol nr 1. Carl etc. Sedan, i anledning af väckt fråga om anskaffande åt komministern i Vermskogs till Stafnäs pastorat hörande annexförsamling af ett för själavårdens handhafvande mera lämpligt beläget boställe än hans nu varande, /8 mantal Haltersbol n:o 1, beläget invid Stafnäs kyrkoherdeboställe och öfver en mil från Vermskogs och Högeruds kyrkor, i hvilken förstnämnda komministern åligger att hela året om tjenstgöra fyra söndagar efter hvarandra oci de femte i Högeruds, pastoratsboerne, enligt nådigt bref den 16 april 1847, tillåtits att, när tillfälle dertill sig yppade, i utbyte emot komministersbostället Haltersbol inköpa annat dermed åtminstone jemngodt hemman i Vermskogs socken, hvilket byte dåvarande komministern skulle vara pligtig att sig uncleikasta och hvarom förbehåll borde göras vid tjenstens tillsättande intill dess bytet hunnit verkställas; så har Vermskogs församling underdånigst anhållil, att 19/48 mantal af kronoskattehemmanet Karsbol n:o 1 i Vermskogs socker, som församlingen för ändamålet inköpt, måtte till komministersboställe antagas i utbyte mot Haltersbol; och hafven I, efter nådig remiss, till Oss öfverlemnat

46.

STAVNÄS, VÄRMSKOG OCH HÖGERUD.

dels protokoll hållet vid en af andre landtmätaren O. Norström, efter Vår befallningshafvandes förordnande, med biträde af gode män den 6 maj 1871 påbörjad och den 19 i samma månad afslutad landtmäteriförrättning till utrönande af ifrågavarande två hemmans inbördes godhet och beskaffenhet, jemte till protokollet hörande bilagor samt två kartor och beskrifningar, dels en underdånig skrifvelse af Vermskogs församling, deruti församlingen, såsom vederlag för komministersbostället Haltersbol, erbjudit, utom ofvannämnda 19/Us, ytterligare 7 As af hemmanet Karsbol, hvilka hemmansdelar församlingen, med frånträdande af den förra ansökningen, anhållit måtte till boställe åt komministern antagas, och dels de yttranden i ärendet, som afgifvits af nuvarande komministern i Vermskog P . T. Jerdin, kyrkoherden i pastoratet, kontraktsprosten A. Unger, domkapitlet i Carlstad och Vår befallningshafvande i Vermlands län; af hvilka handlingar I, som den 30 sistlidne maj afgifvit edert underdåniga utlåtande i detta ärende, inhemtat, bland annat: att Karsbol är beläget XU mil från Vermskogs och 2V2 mil från Högeruds kyrka invid allmän sockneväg med högt och sundt läge vid sjön Vermelen; att, enär det först erbjudna 19/is mantal vid verkstäld uppskattning befunnits ej innehafva så mycket jord, som motsvarade komministersbostället Haltersbols egor, Vermskogs församling ytterligare inköpt från hemmanet Karsbol dels 5 As mantal af Carl Johan Andersson och dels 2/±8 mantal af Gustaf Andersson, hvarigenom hela vederlaget, bildande en enda sammanhängande egofigur, skulle utgöra 13/s4 mantal; att sistnämnda två hemmanslotter, hvilka j em väl blifvit uppmätta och beskrifna samt på kartan öfver Karsbol betecknade med littera E, innehålla i uppskattning, tillsammans med den förut inköpta delen, 3 refvar 77 stänger 54 fot eller 21 6 /io kappland inegor och 176 refvar 24 fot eller 31 tunland 13 7 /io kappland skogsmark mera än Haltersbol; att köpesumman för vederlagshemmanet uppgår till 17,600 riksdaler, under det Haltersbol år 1870 var åsätt ett taxeringsvärde af 15,000 riksdaler, hvilken skilnad i egendomsvärde till någon del berodde deraf, att åbyggnaderne å Karsbol af landtmätaren och gode männen värderats till 5,890 riksdaler, men å Haltersbol till endast 3,350 riksdaler; att Vermskogs sockens kommitterade för tillvägabringande af ifrågastälda hemmansbytet den 13 maj 1 8 7 1 träffat skriftlig öfverenskommelse med komministern Jerdin, enligt hvilken han, såsom godtgörelse för de med flyttningen förenade olägenheter och mot afstående af de å Haltersbol befintliga, honom enskildt tillhöriga öfverloppshus, skulle erhålla vissa uppräknade dylika hus å Karsbol, med skyldighet för församlingen att, före Jerdins tillträde af sistnämnda hemman, hafva derstädes verkstält åtskilliga uppgifna reparationer och förändringar så väl å en del af öfverloppshusen som å manbyggnaden

46.

STAVNÄS, VÄRMSKOG OCH HÖGERUD.

samt uppfört nytt hemlighus, hvarjemte församlingen skulle vara pligtig att vid väg- och jordförbättringar i Karsbol utgöra 400 jordmatlagsdagsverken samt med folk och dragare ombesörja komministerns af flyttning efter lag ifrån Haltersbol till Karsbol; att denna öfverenskommelse blifvit af Yermskogs församling å kyrkostämma den 8 derpåföljde oktober till alla delar gillad och godkänd; samt att ej mindre förrättningsmännen ansett det erbjudna 13/24 mantal Karsbol vara till godhet och beskaffenhet i öfrigt fullt jemförligt med Haltersbol, utan ock vederbörande lokalmyndigheter funnit sig böra det föreslagna bytet till bifall förorda. Yidare hafven I förmält, att, enligt jordeboken och andra hos eder tillgängliga handlingar, Haltersbol n:o 1 är ett kronohemman om 3 /s mantal, beläget i Stafnäs socken och upplåtet till komministersboställe genom nådiga brefvet den 17 februari 1691 samt fritt från rotering; att af hemmanets ränta de förra boskaps- samt skjutsfärds- och dagsverkspenningarne, utgörande efter förvandling enligt nådiga kungörelsen den 11 maj 1855 och förordningen den 23 juli 1869 en riksdaler 50 öre, äro kronan behållna, men återstoden, uppgående efter dylik förvandling till tretiosju riksdaler 34 öre, komministern anslagen; att Karsbol n:o 1, beläget i Yermskogs socken, utgör ett mantal skatte, hvars ränta, utom boskapspenningarne, som till kronan erlagts, varit Yår befallningshafvande i Örebro län anslagen, men numera från detta års början vore kronan behållen; samt att hemmanets ränta, förvandlad jemlikt åberopade författningar, utgör etthundraen riksdaler 86 öre, deraf på nu if rågakomna 13/s4 mantal belöper 55 riksdaler 17 öre, hvarjemte hela hemmanet i förening med */< mantal Körängen, enligt 1815 års roteringsrulla, svarar för soldatroten n:o 87 vid förste majorens eller Grums kompani af Yermlands regemente; och hafven I, med afseende å det vid landtmäteriförrättningen vitsordade förhållande, att vederlagshemmanet 13/24 mantal Karsbol icke allenast för det närvarande vore lika godt med komministersbostället Haltersbol utan i en framtid borde öfverstiga detsamma i värde, enär å det förra hemmanet funnes tillgång på goda odlingslägenheter och tillräcklig betesmark, hvilka förmåner komministersbostället helt och hållet saknade, samt då för Yermskogs folkrika församling vore af synnerlig vigt, att serskild prestman blefve der bosatt, äfven för eder del i underdånighet tillstyrkt nådigt bifall till det föreslagna hemmansbytet med följande bestämmelser: • att ifrågavarande 13/24 mantal af hemmanet Karsbol skulle erhålla krononatur, under namn af Karsbol n:o 2 och hemmanet Haltersbol blifva skatte; att den rotering, som nu ålåge nämnda 13/24 mantal Karsbol, skulle öfvertagas af hemmanet Haltersbol; att komministern skulle af räntan å sitt blifvande boställe i Karsbol åtnjuta det belopp, tretiosju riksdaler 34 öre, som han nu innehade af Halters-

46.

STAVNÄS, VÄEMSK0G OCH HÖGEEUD.

bols ränta, hvaremot hela räntan för sistnämnda hemman och återstoden af Karsbols ränta skulle till kronan utgöras; att, innan bytet ginge i verkställighet, med behöriga bevis skulle styrkas, att de serskilda till komministersboställe inköpta hemmansdelarne icke vore med inteckning besvärade; att nuvarande komministern i Vérmskog, som vid sin utnämning till tjensten den 23 augusti 1858 icke, enligt föreskriften i nådiga brefvet den 16 april 1847, förklarats skyldig att underkasta sig möjligen blifvande förändring af boställe, men sedermera derpå ingått efter tillgodonjuten fardag enligt lag, icke skulle vara pligtig att, utan eget medgifvande, bostället Haltersbol dessförinnan afträda; och att de i 2:dra och 3:dje punkterna intagna bestämmelser lämpligen kunde träda i verket från och med det år, hvarunder det nya bostället af komministern tillträddes. Vid föredragning af detta ärende hafve Vi funnit godt att berörda underdåniga ansökningar bifalla i öfverensstämmelse med hvad I, på sätt här ofvan förmäles, hemställt. Hvilket etc. Stockholms slott den 26 juli 1872. Efter originalet hos hammarkoll. 5.

Köpekontrakt den 12 maj 1894, varigenom Högeruds församling till komrainistersboställe inköpt 1/5 mantal av skattehemmanet 1 mantal Ingersbyn nr 1. Undertecknade, Alfred Andersson, yngre Alfred Andersson och Emanuel Andersson från Ingersbyn, Anders Gustaf Johansson, Södra Hög, Magnus Nilsson, Presthög samt Johan Nilsson från Yppersbyn, hvilka den 15 mars detta år af sterbhusdelägarne efter aflidna hustrun Anna Eriksdotter i Ingersbyn inköpt deras gemensamma fasta egendom, utgörande etthundrade nittiotvå (192) öres skatt af ofvanberörda kronoskattehemmanet Ingersbyn i Högeruds församling af Vermlands län, öfverlåta härmed detta köp till Högeruds församling genom dess å allmän extra kyrkostämma den 19 mars detta år för köpets af slutandevalde förtroendemän Nils Hansson, Vestra Hungvik, Johan Johannesson, Hornslid samt Bengt Adolf Johannesson i Taseboda på nedanstående vilkor: l:sta. Köpeskillingen som är bestämd till tolftusen trehundra femtio (12,350) kronor skall erläggas så snart ofvanstående egendom blif vit såsom boställe åt komministern i Högerud antagen och godkänd, samt det nuvarande komministersbostället Södra Skasås försåldt och medel för detsamma influtit. 2:dra. Samtidigt med ofvannämda köpeskilling erlägges fem (5) procents årlig ränta å densamma, räknad från den 15 mars detta år tills öfverlåtelsen

46.

STAVNÄS, VÄRMSKOG OCH HÖGERUD.

sker, med afdrag likväl på denna räntesumma af den inkomst i arrende och hyra, som under tiden kunna för egendomen betingas. 3:dje. Vi säljare förbehålla oss vid nämda öfverlåtelse ersättning enligt vederbörlig räkning för de reparationer, som redan nu vidtagas för iordningställande af bostadslägenhet åt nuvarande komminister. 4:de. Tillträdet skall ske den 14 mars året efter det, då omskrifne egendom blifvit antagen och godkänd såsom boställe åt komministern i Högerud. Egendomen skall vid tillträdet öfverlemnas med verkstäldt höstutsäde i gödslad jord samt höstplöjd för blifvande vårsådd. 5:te. Egendomen skall för öfrigt öfverlemnas i det skick den nu befinnes, ej må heller något annat eller mera tagas af skogen än till gårdens behof. 6:te. Åtkomsthandlingarne skola vid öfverlemnandet af egendomen tillhandahållas af undertecknad, Johan Nilsson i Yppersbyn, men köparen ikläde sig afgifterna för köpets infastande. 7:de. Detta köpekontrakt äger gällande kraft endast under den förutsättningen, att Högerud församlings underdåniga ansökan om boställsbyte beviljas; i annat fall återgår köpet med alla härofvan gjorda bestämmelser. Af detta köpekontrakt, som utfärdas i två exemplar, förvaras det ena af oss säljare och det andra i Högeruds kyrkoarkiv. Högeruds sockenstuga den 12 maj 1894. Alfr. Andersson, y. Alfred Andersson. Emanuel Andersson. A. G. Johansson. Magnus Nilsson. Johan Nilsson. Omstående sex namnteckningar bevittnas af på en gång närvarande vittnen: Karl Jansson, Högerud. A. J . Nordahl, Högerud. Omstående köpekontrakt antages och godkännes härmed med alla i detsamma intagna bestämmelserna å Högeruds församlings vägnar. Högeruds sockenstuga den 12 maj 1894. Nils Hansson. Johan Johansson. Bengt Adolf Johannesson. Ofvanstående trenne namnteckningar bevittnas af på en gång närvarande vittnen: Karl Jansson. A. J . Nordahl. Ofvanstående köpekontrakt blef i kyrkostämma med Högeruds församling den 21 maj 1894 uppläst och lemnadt utan anmärkning, intygar Gustaf Hillbom, stämmans ordf. Att i omstående köpekontrakt faststälda köpeskilling jemte å densamma upplupna räntan blifvit nedanstående dag till undertecknade säljare till fullo betald erkännes. Högeruds sockenstuga den 17 mars 1897. (Underskrift saknas). Efter originalet i kyrkans arkiv

46.

STAVNÄS, VÄRMSKOG OCH HÖGERUD.

6. K. M:ts brev till kammarkollegium den 26 april 1895 angående utbyte av komministersbostället 1 mantal Södra Skasås nr 1 emot */« mantal av skattehemmanet 1 mantal Ingersbyn nr 1. Oscar etc. Enär det numera åt en komminister i Stafnäs, Vermskogs och Högeruds församlingars pastorat af Yermlands län till boställe upplåtna hemmanet Södra Skassås n:o 1 om 1 mantal i Stafnäs socken låge på ett afstånd af ända till en och trefjerdedels mil från Högeruds kyrka, har denna församling, inom hvilken komministern skulle hafva sin hufvudsakliga tjenstgöring, genom utsedde ombud ingått till Oss med en underdånig ansökning, hvaruti församlingen med framhållande af olägenheterna både för henne och komministern af boställets angifna läge, begärt nådigt tillstånd dels dertill, att samma boställe måtte få utbytas mot en andel om 7 5 mantal eller 192 skatteöre af skattehemmanet Ingersbyn n:o 1 om 1 mantal i Högeruds socken, hvilken hemmansdel församlingen vilkorligt inköpt och som med erforderlig åbyggnad på endast en fjerdedels mils afstånd från kyrkan vore för ändamålet lämplig, dels ock dertill, att det förväntade öfverskottet å köpeskillingen för Södra Skassås måtte efter afdrag för reparationer, syn m. m. å det nya bostället, få afsättas till en fond, hvaraf räntan skulle tillfalla komministern, till dess jord derför kunde inköpas, under det församlingen förbunde sig att i öfrigt tillgodose komministern för förlust af boställsjord. Öfver denna ansökning, hvilken ock nuvarande indelningshafvaren komministern G. Hillbom biträdt, hafven I efter nådig remiss låtit höra icke blott dem, hvilkas rätt kunde vara af frågan beroende, utan att någon sig förklarat, utan äfven domkapitlet i Karlstad och Yår befallningshafvande i länet; och hafven I med öfverlemnande af samtlige till ärendet hörande handlingar uti eget underdånigt utlåtande den 13 november nästlidet år meddelat: beträffande hemmanet Södra Skassås n:o 1 att detsamma från äldre tid varit stomhemman åt kyrkoherden i Stafnäs pastorat, som äfven omfattat Glafva församling, men genom kongl. löneregleringsresolutionen den 13 juni 1867 upplåtits till boställe åt en pastoratsadjunkt, hvars befattning numera syntes hafva blifvit förändrad till en komministratur; att hemmanets grundskatt utgjort 160 kronor 19 öre, hvaraf en krona varit kronan behållen och det öfriga ur jordeboken afskrifvits; samt att hemmanet vore åsätt extra rotering till 9 /i6:delar af roten n:o 70 vid Yermlands regemente och år 1893 taxerats till 20,000 kronor; samt beträffande hemmanet Ingersbyn n:o 1 att det haft en grundskatt af 123 kronor 96 öre, hvaraf å V» mantal belöpt 24 kronor 79 öre, och svarade för hela roten n:o 116 vid Grums kompani af Yermlands regemente samt att af dess taxeringsvärde fölle å det föreslagna komministersbostället ett belopp af 12,600 kronor; 3785 19

46.

STAVNÄS, VÄRMSKOG OCH HÖGERUD.

att enligt det handlingarna bilagda köpekontraktet om sistnämnda hemmansdel köpeskillingen vore bestämd till 12,350 kronor, att tillträdet af hemmansdelen skulle ske den 14 mars året näst efter det, då densamma blifvit såsom komministersboställe antagen och godkänd, och att församlingen iklädde sig kostnaderna för lagfarten. Sedan Vår arméförvaltning, efter hörande af ohefsembetet vid Vårt Vermlands regemente, afgifvit underdånigt utlåtande, hafve Vi låtit detta ärende Oss föredragas och dervid, i öfverensstämmelse med hvad I tillstyrkt, bifallit, att hemmanet Södra Skassås n:o 1 må försäljas och 7 5 mantal eller 192 skatteöre af hemmanet Ingersbyn n:o 1 antagas till komministersboställe samt köpeskillingen derför utbetalas af köpeskillingen för det förra hemmanet, dervid Vi velat vid dessa anordningar fästa följande vilkor och bestämmelser, utöfver dem ofvanberörda köpekontrakt innehåller, nemligen: att hemmanet Södra Skassås n:o 1 försäljes i det skick detsamma sig befinner och med skyldighet att, jemte det hemmanet omföres till skatte, utgöra den grundskatt och rotering äfvensom de presträttigheter, som belöpa å det nya komministersbostället i Ingersbyn; att försäljningen eger rum å offentlig auktion, som förrättas samtidigt inför Vår befallningshafvande i länet, och i Stafnäs sockenstuga eller å annat lämpligt ställe i socknen å dag, som af Vår befallningshafvande bestämmes; att högsta anbudet underställes Vår nådiga pröfning; att lagfartskostnaden bestrides af köparen; att hemmanet får af köparen tillträdas den 14 mars året näst efter det köpeanbudet blifvit i nåder godkändt; från och med hvilken tillträdesdag för hemmanet belöpande utskylder ooh besvär ock af köparen öfvertagas; att hemmansdelen Ingersbyn är fri från inteckningar; att det nya komministersbostället, som ikläder sig krono natur, öfvertager det gamla boställets grundskatt och extra rotering; samt att församlingen försätter samma nya boställe såväl till jord som åbyggnader i fullkomligt godt stånd och i sådant skick öfverlemnar bostället till komministern medelst laga syn, som af församlingen bekostas; hvarjemte Vi velat vidare bestämma att Högeruds församling, i enlighet med sitt åtagande, skall hålla komministern skadeslös för den minskning af boställsjord, som han genom nu ifrågavarande anordning kan få vidkännas, äfvensom dels, på sätt ock domkapitlet och Vår befallningshafvande föreslagit, förbehålla Oss att först sedan det gamla komministersbostället blifvit försåldt, på Vår befallningshafvandes anmälan, meddela föreskrift om användningen af möjligen blifvande öfverskott å köpeskillingen derför, dels åt eder uppdraga att vidtaga de ändringar i jordeboken, som af målets utgång blifva en följd. Hvilket etc. Stockholms slott den 26 april 1895. Efter originalet hos kammarkoll.

47.

GLAVA.

47. Glava. Glava hörde tidigare såsom annexförsamling till Stavnäs pastorat. Genom kungl. brev den 29 april 1859 förordnades, att Glava skulle vid dåvarande komministerns avgång avskiljas till eget pastorat med kyrkoherde. Denna reglering gick i verkställighet år 1875. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har fastställts genom K. M:ts resolution den 25 maj 1917, i samband varmed förordnades, att i pastoratet skulle anställas ständig adjunkt.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslaget kyrkoherdebostället 1/i mantal krono Hult nr 2. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs lJ% mantal av kronohemmanet 1 mantal Hult i Glava socken till boställe åt den ena komministern i Stavnäs pastorat, som på grund av kungl. brev den 28 samma månad och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt denna hemmansdel från och med nämnda år 1 ). Sedan Glava blivit eget pastorat, anslogs */» mantal Hult till kyrkoherdeboställe 2). Bostället har i kameralt avseende utbrutits från hemmanet Hult och i jordeböckerna upptagits såsom särskild enhet, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Va mantal Hult nr 2. Ar 1701 verkställdes delning av inägorna mellan bostället och den andra, till skatte sedermera försålda, hälften av hemmanet Hult. Nämnda fastigheter undergingo därefter ett år 1766 fastställt storskifte. Därvid bestämdes, att vid 1701 års delning skulle förbliva, dock att bostället, som hade mindre inägor än skattehemmanet, skulle erhålla den så kallade Mastängen till fyllnad. Beträffande ängarna och skogsmarken skulle jämväl en tidigare förrättad delning med vissa jämkningar bliva bestån*) Se inledn. sid. X I I I f. samt allm. bil. 4 och. o. ) Nådig löneregleringsres. den 13 j u n i 1867.

47.

GLAVA.

dande l ). Vid en år 1834 verkställd rågångsstakning omkring bostället 2) befanns rågången mot skattehemmanet Hult icke överensstämma med 1766 års storskifteskarta. Anledningen därtill uppgavs vara, att ett ägoutbyte blivit år 1822 verkställt emellan bostället och hemmanet 3 ). Rågångsstakningen erkändes av parterna men har, såvitt kunnat utrönas, icke fastställts. Enligt en emellan innehavaren av bostället och ägarna av skattehemmanet Hult, å ena, samt hemmanet Höges ägare, å andra sidan, den 8 och 9 oktober 1725 träffad förening bestämdes ägoskillnaden mellan fastigheterna, och skulle bostället och hemmanet Hult »effter vanligheten» njuta mulbete på hemmanet Höges utskog i ersättning för att högeborna fingo driva sin boskap över Hults skog. Bostället och hemmanet Hult förunnades dessutom ett kvarnställe i en Höge tillhörig bäck vid Brandsbols gärde 4 ). Den därigenom bestämda ägoskillnaden erkändes för laga skillnad vid 1766 års ovannämnda storskifte å Hult, »undantagandes hvad qvarnstället och mulbetet å Höge ägor beträffar, hvaremot the (Höges jordägare) sluteligen protesterade». Till bostället och skattehemmanet Hult nyttjas icke numera nämnda, såsom värdelösa ansedda, rättigheter, men högeborna använda sig fortfarande av fäväg över Hults skog.

Prästgård. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad beredas kyrkoherden genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, antingen å kyrkoherdebostället eller ock å annan lämplig plats i närheten av sockenkyrkan, som K. M:t på anmälan framdeles ville bestämma. Vid en jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å nämnda bostälb den 10 september 1917 förrättad husesyn avsattes till prästgård ett av boställets tomt och trädgård samt viss åkerjord bestående område. Enligt en av lantmäteriauskultanten A. K. Ostgren år 1920 upprättad karta innehåller prästgården 2,65 hektar.

x ) Vid 1701 års ovannämnda delning hade bestämts, att den inom skattehemmanets ägcområde belägna Rankelyckan skulle vara gemensam för bostället och skattehemmanet. Vid 1765 års storskifte avsattes emellertid denna lycka till soldattorp för skattehemmanet, u t a n att bostället, såvitt k u n n a t utrönas, erhållit ersättning därför. Skattehemmanets ägare lära numera havi försålt soldattorpet. a ) I n s t r u m e n t i pastorsarkivet. 3 ) Handlingar och k a r t a till detta ägoxitbyte hava icke påträffats. *) Original i kyrkans arkiv.

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

48. Nor, Grums, Ed1), Segerstad oeh Borgvik. Nors pastorat, tidigare kallat Grums härads pastorat, omfattade redan under medeltiden hela Grums härad. På ansökan av ägaren till Borgviks bruk i Grums socken medgav K. M:t genom nådig resolution den 11 januari 1716, att vid bruket finge uppföras en kyrka för bruksfolket och närliggande hemman, varefter kapellpredikant på bruksägarens kallelse anställdes där år 1718, och erhöllo bruksägarna genom nådig resolution den 31 mars 1832 bekräftelse å bibehållandet av den patronatsrätt, de dittills utövat genom att kalla kapellpredikant i Borgvik. Borgvik benämndes från början kapellförsamling, men synes församlingen, som icke har eller haft någon byggnadsskyldighet vid Grums moderkyrka, snarare vara att anse såsom annexförsamling inom Nors pastorat 2 ). Enligt kungl. brev den 14 maj 1915 benämnes kapellpredikanten numera komminister3). I pastoratet äro, förutom kyrkoherden i Nor, anställda en komminister i var och en av Grums, Eds och Borgviks församlingar samt pastoratsadjunkt i Segerstad. Enligt nådigt brev den 18 juni 1909 skola Eds och Borgviks församlingar efter nuvarande komministerns i Ed avgång avskiljas från Nors pastorat till eget gäll med kyrkoherde i Ed och komminister i Borgvik 4 ).

Kyrkoherden. Enligt löneregleringsresolutionen den 25 april 1871 innehar kyrkoherden pastorsbostället om 1 mantal jämte utjorden Brakerud och lägenheterna Själsino och Bärön samt åtnjuter avkomsten av stomhemmanet x

) Enligt K. M:ts tillstånd den 19 maj 1783 fick Eds då nybyggda kyrka kallas Gustav

Adolf.

) A. Bäckström, Utredning rörande de i vårt land utom Skåne, Halland och Bohuslän förefintliga patronatsrättigheter och därmed jämförliga kallelserätter, Stockholm 1914, sid. 206 not. 2. s ) Då kapellpredikantens avlöning enligt löneregleringsresolutionen utgick av pastoratets samfällda avlöningstillgångar, ansågs prästmannen icke såsom kapellpredikant i egentlig mening. 4 ) I samband med fastställande den 19 november 1920 av ny lönereglering för prästerskapet har K. M:t, med ändring av bestämmelserna i nåd. brevet den 18 j u n i 1909, förordnat, att pastoratet skulle från och med den 1 maj 1921 delas i tre pastorat, bestående det ena av Nor och Segerstad, det andra av Grums och det tredje av Ed och Borgvik.

48. NOR, GRUHS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK. 510 7 2 mantal Prästbol, vilket senare skulle i författningsenlig ordning utarrenderas. Nors p r ä s t g å r d nr 1 med Själsino. Kyrkoherdebostället i Nor, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas, bland annat, alla prästgårdar, kaplans- och klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 såsom krono under benämningen »Noors prästegårdh» med ett efter uppskattning vid häradsrätten åsätt skattetal av 1 mantal 1 ). I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 6 tunnors utsäde av »ren säd» och 4 tunnor av havre2) eller 8 öresland och äng till 16 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället jämte torpen Brakerud och Nytorp 3) efter jämförelse med hemmanet Södra Varpnäs viss ränta och åsattes 1 mantal 4 ). I jordeböckerna, där bostället emellertid upptages såsom oskattlagt och utan ränta 5 ), har det städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Nors prästgård nr 1. I ett för Gustav l:s reduktion år 1540 upprättat register på kyrkornas och prästernas egendomar i Skara stift upptogs under »Nors kyrkies upbörd» och sålunda såsom kyrkans egendom en ödegård, kallad »Kyrkieås», varav tidigare skulle hava utgjorts 1 pund smör, och som prästen då nyttjade till hästhage, emedan ingen ville lega denG). Denna kyrkojord, varav icke utgick någon avråd, synes icke hava indragits till kronan 7 ), utan torde den fortfarande fått nyttjas av kyrkoherden, och har det icke synts osannolikt, att den motsvaras av de till kyrkoherdebostället hörande, i samband med dess inägor belägna så kallade Nors hagar 8 ). x ) Vid Grums häradsting den 27 och 28 sept. 1686 förekom frågan om boställets upptagande i jordeboken, varvid nämnden berättade, att bostället hade »lijten skogh och muhlebete men vacker åcker och äng», varför det icke kxmde skattläggas högre än Norra Segerstad eller till 11 dr 31 öre 4 4 /s pgr. 2 ) 4 t u n n o r havre motsvarade 2 tunnor »ren säd». 3 ) Om dessa torp se nedan. 4 ) Allm. bil. 3. Se ock vederbörande fögderiförvaltnings den 8 okt. 1695 upprättade förteckning å alla prästgårdar »effter u p r ä t t a t skattläggningar» (biskopsämbetets arkivj. 5 ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få utrönt beloppet av prästerskapets av k r o n a n åtnjutna friheter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 6 ) A l l m . bil. 1. • 7 ) Någon fastighet med namnet »Kyrkieås» förekommer icke i kronans jordeböcker. 8 ) I n ä m n d a hagar finnas enligt pastors uppgift spår av diken, vilket synes tyda på tidigare förekomst av odlad mark därstädes.

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

511 Boställets huvudsakliga inägor synas sedan gammalt hava legat på ett ställe för sig omkring boställets åbyggnader. Någon annan i sammanhang med inägorna belägen skogsmark än ovannämnda Nors hagar finnes icke till bostället). Dess rågångar emot hemmanen Norra och Södra Varpnäs samt Norra och Södra Trossnäs hava bestämts genom åren 1847 och 1850 fastställda stakningar. Utom sitt område äger bostället en på hemmanet Snarberg belägen, i jordeboken ej redovisad utjord, benämnd Själsino. Genom dom den 14 och 15 september 1674 ogillade häradsrätten ett av snarbergsborna framställt anspråk på denna jord och förklarade bostället äga urminnes hävd till densamma. Enligt en av kyrkoherden Erland Noreen vid Grums häradsting den 1 och 2 oktober 1688 lämnad uppgift skall jorden »för långan tijdh sedan» hava kommit till kyrkan såsom försoningsoffer för ett begånget dråp »effter en Oluf Häggessons berättelsse, som hördt så säijas af Elin i Degerbyn», och enligt bemälde Noreens till 1698 års prästverk lämnade uppgift har densamma skänkts till bostället av »en qvinsperson i påfvedömmet» samt brukats av kyrkoherdarna i mer än »paar hundrade åhr tilbakas», varpå emellertid intet brev funnes 2 ). Å en över bostället upprättad och år 1790 fastställd karta upptages den med en areal av 4 tunnland 25 kappland. Av medel, som lämnats såsom ersättning för ett till utvidgning av Värmlands regementes lägerplats å Trossnäs fält i anspråk taget område av bostället, har bildats en fond å 5,000 kronor, vara boställshavaren enligt kungl. brev den 6 mars 1885 äger uppbära räntan, intill dess tillfälle till inköp av passande jordlägenhet yppar sig. B r a k e r u d. I 1646 års jordebok antecknades, att till Nors prästgård »aff ålldher och urminne» legat en skog, kallad Prästegårdsskogen eller Brakerud, »effteer ingenn annann vedehugge elleer skough ähr deer till», och med tiden hade kyrkoherdarna röjt åker och äng samt anlagt två torp därstädes, benämnda Brakerud och Nytorp, det sistnämnda sedermera kallat Skog eller Lilla Brakerud. Vid en med Grums härad den 24 januari 1648 hållen rannsakning 3 ), då boställets rätt till ifrågavarande torp klandrades, dömdes de »under prästebordet blifva och oklanderligen lyda och ligga, som the af ålder legat och varit hafva». Ifrågasatt skattläggning av torpen skulle bero på särskild undersökning. Sådan skatt) Ang. Brakemds skog se nedan. ) Se vevif. till prästverket fol. 508. ) Avskrift i kyrkans arkiv.

2 3

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

läggning synes emellertid icke hava ägt rum, och enligt 1698 års prästverk kunde torpen icke särskilt skattläggas utan skattlades tillsammans med kyrkoherdebostället*). Efter att i jordeböckerna hava införts såsom tvenne oskattlagda torp under bostället hava Brakerud och Skog i nu gällande jordebok under det gemensamma namnet Brakerud, en utjord, upptagits såsom särskild enhet bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen. Huruvida Brakerud motsvarar en i 1540 års ovannämnda register på kyrkornas och prästernas egendomar i Skara stift under »Nors stomps upbörd» upptagen ödegård, )>szom inghn brukar, ligger ij öpna skoghn», har icke kunnat utrönas men synes icke osannolikt2). Sedan gränsen mellan Grums härad och Karlstads tingslag år 1726 utstakats över Brakeruds inägor och en därtill .hävdad skogstrakt, avgjordes genom en av häradssynerätten den 11 juli 1732 fastställd förening, att inägorna skulle bibehållas till Brakerud och inrösas samt den delen av skogstrakten, som fallit inom Karlstads tingslag, delas mitt itu och den västra delen därav tillhöra nämnda utjord. I överensstämmelse härmed verkställdes delning av berörda skogstrakt år 1735, och stadfästes utj ordens rätt till det densamma därvid tilldelade området genom häradsrättens dom den 1 december 1798 3 ). B ä r ö n n r 1. Enligt 1698 års prästverk nyttjade kyrkoherden ett oskattlagt fiske »Bergön» med »Hambnehollmerne» i Vänern 4 ), och i 1777 års jordebok för Segerstads socken infördes under rubrik »tillökningen ell. nyss uptagne lägenheter» såsom kronotorp en ö under Nors prästgård, benämnd Bärön, som i nu gällande jordebok redovisas bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Bärön nr 1, en ö, med anteckning: »Tillhör Nors prestegård». Till Bärön torde höra ovannämnda Hamn- (Ämne-) holmarna med flera mindre holmar och skär 5 ). J

) Se allm. bil. 3 och verif. till prästverket fol. 282. ) Allm. bil. 1. I nämnda register upptogos även under »Nors kyrkies upbörd» tre ödegårdar, »szom liggia ij skoghn szom inghn vijl leija oc fordom gick ther utåff 16 hvita och n u inthet». 3 ) Emot häradsrättens dom anmält vad fullföljdes icke (se lagmansrättens dom den 10 juli 1799). 4 ) Allm. bil. 3. 5 ) Hamnholmarna, som icke upptogos å en över Bärön år 1800 u p p r ä t t a d karta, ingå i gällande över Bärön upprättade skogshushållningsplan. Vid en år 1811 förrättad undersökning till u t r ö n a n d e av vad hemmantal med avseende å rotering Bärön kunde uppskattas h a r densamma j ä m t e tillhörande tre mindre holmar ansetts motsvara Vs hemman, »om det ej kan förklaras såsom oskattlagt torp under Nors prestegård, under hvilken titul det i jordeboken igenfinnes» (1811 och 1826 års roteringsverk i kammarkoll.). 2

48.

NOR, G R U M S , ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

513 Om tiden när och sättet hur ifrågavarande lägenhet upplåtits till kyrkoherdebostället föreligga inga uppgifter 1 ). Prästbol

nr 1.

I det för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättade registret på prästernas och kyrkornas egendomar i Skara stift 2 ) upptogos under »Nors stomps upbörd», bland annat, »Stompnen ij Grumsherat» och »Stompnen ij Sigirstada» med till prästen utgående landgillen av »smör 4 p:d, gengerd l c jern, daxverke 3» av det förra hemmanet och »smör 4 p:d, gengerd l c j.» av det sistnämnda. I kronans räkenskaper, där stomhemmanen benämndes respektive Stockåker och Prästbol, upptogos de i likhet med övriga ecklesiastika hemman till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen men påfördes år 1548 även ovannämnda landgillen. Det hemmanet Stockåker — betecknat såsom »presta stompn» — påförda landgillet avkortades emellertid såsom frinjutet av kyrkoherden i Nor (»fritth presten haffvar»), varemot Prästbol indrogs till kronan 3 ). År 1571 erhöll kyrkoherden Prästbol till stomhemman i stället för Stockåker. Prästbol upptogs i jordeböckerna till en början under rubriker, som angiva dess ecklesiastika ursprung (prästelandbönder, kyrkohemman och dylikt), men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika fastigheter år 1616 till krono titel 4 ), varunder det sedermera alltjämt redovisats. Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde hemmanet fodring såsom helt hemman 0 ), och har, efter det mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, varit åsätt 1 mantal. I nu gällande jordebok upptages det bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom 1 mantal Prästbol nr 1. Av en år 1708 upprättad karta framgår, att stomhemmanets inägor lågo på ett ställe för sig omkring åbyggnaderna, och hade det jämväl avskild skog i samband med inägorna. Sedan Nors, Eds, Grums och Segerstads församlingar träffat överenskommelse rörande avlöningen av en sockenpräst (pastoratsadjunkt) i Segerstad och år 1811 i underdånighet anhållit, att hälften av stomhemmanet Prästbol måtte anslås till boställe åt denne, varvid församx ) Övriga utanför Segerstads socken i Vänern belägna holmar anses, i den m å n de icke tillhöra vissa hemman, såsom Segerstads kyrka tillhöriga. 2 ) Allm. bil. 1. * 3 ) Allm. bil. 2. 4 ) N ä m n d a år uteslötos u r räkenskaperna för Grums härad rubrikerna »präste» och »kyrko», och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes under krono titel. 5 ) Fodringen utgick efter mantal (Vml. 1540: 5 och 1542: 11).

3 7 8 5 19

48.

514 NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

Ungarna åtagit sig ansvara för kostnaden för boställets avsöndrande från stomhemmanet samt iståndsättandet av erforderliga hus för predikanten, som sedan borde på egen bekostnad underhålla dem, samt kammarkollegium med anledning därav utlåtit sig, att Prästbol icke kunde emot prästerskapets privilegier skiljas ifrån kyrkoherdens disposition, varemot någon del av hemmanet kunde av predikanten i Segerstad få nyttjas till bohemman emot avgift till kyrkoherden, förordnade K. M:t enligt nådig resolution den 6 maj 1812 *), att halva stomhemmanet skulle utan arrende upplåtas till bostad för en socken- eller så kallad fjärdedagspräst i Segerstad och den andra hälften behållas av k3^rkoherden. Prästbol undergick därpå ett år 1813 fastställt enskifte, varigenom pastors stomhemman och predikantsbostället tilldelades ägor för V» mantal vartdera.

Komministern i Grums. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern såsom boställe /24 mantal »Ashammarj. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet 1 /t mantal Södra Bäckelid i Nors socken till boställe åt andra komministern i Nors pastorat, vilken på grund av kungl. brev den 28 nyssnämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år 2 ). Som emellertid nämnda hemman redan år 1688 med nyttjanderätt »under skattemanna börd och rättighet)) upplåtits till borgmästaren Herman KolthorT samt dennes rättsinnehavare år 1701 gjort framställning om att få köpa detsamma till skatte 3 ) och hemmanet dessutom var olämpligt beläget såsom boställe åt den för Grums församling anställde komministern, förordnade kammarkollegium genom brev till landshövdingen den 17 november 1705 4 ), att kronohemmanet 7s mantal Gaterud i Grums, numera Borgviks socken skulle utbytas emot Södra Bäckelid och i stället anslås till boställe åt komministern, som dock icke skulle njuta större räntefrihet å Gaterud än den han förut njutit å Södra Bäckelid 5 ). Komministern inrymdes därefter i Gaterud genom landshövdingens order den 15 augusti 1706. u

*) Bil. 1. Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. ) Se 1705 års skatteköpshandl. för första provinskontoret sid. 1289—1336 (kammarkoll.). *) Bil. 2. 5 ) Den i k. brev den 5 nov. 1858 (bil. 4) förekommande, av kammarkollegium lämnade uppgiften, att Gaterud anslagits till komministersboställe genom 1691 års ovannämnda k. brev torde bero på misstag. Kammarkollegii ovanberörda brev den 17 nov. 1705 synes hava varit kollegium obekant. a ) 3

48.

NOR, GEUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

515 På grund av bostället Gateruds olämpliga läge och dåliga beskaffenhet anhöll Grums församling hos K. M:t år 1839, att komministersbeställningen i församlingen finge vara obesatt i 10 år, bostället under tiden utarrenderas och arrendebeloppen fonderas för att användas till inköp av annat till godhet och beskaffenhet bättre och till läge bekvämligare boställe, samt att komministerns åligganden finge under vakanstiden bestridas av en med komministerslönen avlönad sockenadjunkt. Sedan församlingen utfäst sig att, i händelse av bifall härtill, årligen under vakanstiden av sockenkassan till boställsfonden erlägga 16 riksdaler 32 skillingar banko, medgav K. M:t enligt nådigt brev den 21 september 1839, att vid först inträffande ledighet anstånd med tillsättandet av komministersbeställningen finge under 10 år äga rum, varunder såväl församlingens årliga bidrag som arrendet av komministersbostället borde förräntas och användas till nyssnämnda ändamål, och skulle komministerstjänsten under vakanstiden uppehållas av vikarie mot åtnjutande av komministerstionden från församlingen och pastors vanliga tiondebidrag till ordinarie komministern. Sedan vakanstiden den 1 maj 1850 tilländagått, tillbytte sig Grums församling efter beslut å sockenstämma den 20 oktober 1850 under villkor av K. M:ts godkännande genom byteskontrakt den 7 november 1850 x) till komministersboställe n /s4 mantal av frälseskattehemmanet 1 mantal Övre Åshammar nr 1 emot vederlag av komministersbostället Gaterud och en mellangift av 2,000 riksdaler banko, som skulle bestridas med den till 1,725 riksdaler 24 skillingar banko uppgående boställsfonden och särskilt sammanskott av hemmanen i församlingen. Sedan såväl Gaterud som ovannämnda del av Övre Åshammar blivit efter skattläggningsgrunder uppskattade och värderade 2 ), biföll K. M:t enligt nådigt brev den 5 november 1858 3 ) det ifrågasatta bytet på det sätt, att Va mantal Gaterud skulle ikläda sig natur av frälseskatte med en mot Va av hela hemmanet Övre Åshammars ränta svarande ränta 4 ) jämte skyldighet att ansvara för V/a mantal av nämnda hemman åliggande rotering, samt att Xll*± av samma hemman skulle bliva komministersboställe, varav Va mantal av krono natur med den a

) Bil. 3. ) Vid skattläggningsförrättningen, som försiggick den 28 sept. 1853, uppskattades Gaterud till en r ä n t a av 6 rdr 38 sk. 4 l/i rat. specie och " / « mtl Övre Åshammar till 13 r d r 15 sk. 9 rst. samma mynt, varjämte byggnaderna den 2 aug. 1854 värderades till resp. 603 rdr 16 sk. bko och 4,983 rdr 16 sk. samma mynt (handl. till k. brev den 5 nov. 1858. riksark.). 3 ) Bil. 4. 4 ) F a s t a meddelades den 18 nov. 1863 å frälseräntan av Vs mtl Gaterud, som FryxellLangensköldska stiftelsen mot vederlag av frälseräntan av Vs mtl Övre Åshammar jämlikt 1858 års k. brev sig tillbytt av K. M:t och kronan. 2

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

Gaterud åsatta räntan och 7« mantal av frälseskatte o natur med en mot dess hemmantal svarande del av den från Övre Åshammar utgående räntan. På grund härav har det nya komministersbostället, vara lagfart icke synes hava sökts, utbrutits från Övre Åshammar nr 1 och i gällande jordebok upptagits såsom två skilda enheter, nämligen Va mantal under nr 2 bland frälseegendomar, boställen, och Va mantal under nr 3 bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen 1 ). Genom utslag den 24 maj 1918 har Kbfde förordnat om avlösning jämlikt lagen den 8 november 1912 av frälseräntan å förstnämnda del av bostället samt bestämt tiden för räntans upphörande till ingången av år 1919 ävensom ålagt »ägaren» av boställsdelen att under 40 år erlägga ränta och avbetalning å det av statsverket förskjutna avlösningsbeloppet. Den årliga annuiteten, som utgör 22 kronor 99 öre, erlägges av boställshavaren. Av den på bostället belöpande andelen, 756 kronor 25 öre, av försäljningsmedlen för ett försålt soldattorp har jämlikt kungl. brev den 9 oktober 1908 bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond, vara boställshavaren äger uppbära den årliga ränteavkastningen 2 ).

Komministern i Ed. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern såsom boställe ,3 mantal Lilla Häggevik 3 ). Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet Va mantal Lilla Häggevik i Eds socken till boställe åt förste komministern i Nors pastorat, som på grund av kungl. brev den 28 nyssnämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år 4 ). Bostället upptages i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Va mantal Lilla Häggevik nr 1. Genom Grums häradsrätts dom den 23 september 1795 förklarades bostället för avgärda under hemmanet Stora Häggevik, och skulle bostället fördenskull i den gemensamma skogsmarken njuta hälften mindre än bolbyn efter sitt hemmantal. I överensstämmelse härmed verkställdes ett år 1798 fastställt storskifte å nämnda samskog, varvid bostället

*) Se kammarkollegii brev den 22 dec. 1859. 2 ) Tidigare nyttjade komministern med socknemännens medgivande den såsom Grums sockens samfällda tillhörighet ansedda, i Vänern belägna holmen Lindön, som emellertid genom lagmansrättens dom den 25 juni 1808 tillerkänts säteriet Agnhammar. 8 ) Enligt k. brev den 18 juni 1909 skall komministersbostället vid Eds och Borgviks torsamlingars utbrytning till eget pastorat anslås till kyrkoherdeboställe. 4 ) Se inledn. sid. X I I I f. samt allm. bil. 4 och 5.

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

utom delningen fick behålla det så kallade Intaget om 6 tunnland 8 kappland, som tillagts bostället av utmarken i ersättning för en över en bostället tillhörig röjniDg upptagen fägata 1 ). Bostället äger rätt till fiske i Stora Häggeviks fiskevatten i Vänern 2 ). Av medel, som lämnats i ersättning dels för till landsväg och järnväg 3 ) i anspråk tagen mark och dels för försålt grus från bostället *), har bildats en under kyrkorådets förvaltning ställd fond, »Prästgårdsfonden)), som den 31 december 1919 uppgick till 2,211 kronor, och vara boställshavaren äger uppbära räntan.

Pastoratsadjunkten i Segerstad. Enligt löneregleringsresolutionen innehar pastoratsadjunkten såsom boställe Va mantal Prästbol. Angående detta boställe hänvisas till vad därom anförts under kyrkoherden 5 ).

Komministern i Borgvik. Enligt löneregleringsresolutionen innehar komministern såsom boställe^ 1U mantal Sparnäs, vilket av församlingen bygges och underhålles. Ar 1717 anhöllo ägarna av Borgviks bruk Erik Borgström och Göran Steen att få skatteköpa kronohemmanet XU mantal Sparnäs i avsikt att upplåta det till boställe åt kapellpredikanten. Genom skattebrev den 9 september 1724 försålde kammarkollegium hemmanet till Borgströms och Steens arvingar, vilka därefter uppläto det till boställe åt kapellpredikanten 6 ). Vid sockenstämma den 24 mars 1734 förklarade dåvarande ägaren av Steens arvingars hälft av hemmanet häradshövdingen Johan Borgström-Adelheim, att, som hemmanet dittills icke »varit faststält at blifva ständigt boställe», skänkte han sin hälft till ständigt prästboställe, samt försäkrade, att den andra hälften, som tillhörde hans fader Erik Borgströms stärbhus, också skulle komma att skänkas till samma ändamål. Till dess så skett skulle dåvarande kapellpredikanten »hinderlöst» få nyttja och bruka jämväl sistnämnda del av hemmanet. Uti en i Grums härads *) Se Grums häradssynerätts utslag den 1 juni 1781 (Göteborgs landsark.)- Berörda röjning, den s. k. Myren, hade tillagts bostället av Stora Häggevik såsom vederlag för av detta hemmans ägare å den gemensamma u t m a r k e n gjorda intagor (se föreningar den 16 aug. 1748 och den 1 okt. 1750 i Göteborgs landsark.). 2 ) Se lantmäteriprotokoll den 29 april 1856, § 4 (kyrkans arkiv). 3 ) Se domkapitlets skrivelse den 28 jan. 1880. 4 ) K. brev den 18 j u n i 1910 och den 28 april 1911. 5 ) Se sid. 513. 6 ) Något villkor om hemmanets vipplåtande till boställe stadgades icke vid skatteförsäljningen.

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

dombok den 6 februari 1756 intagen skrift förklarade emellertid Adelheim, att han icke vidkändes vad nämnda sockenstämmoprotokoll inneliölle om att han överlåtit äganderätten av sin hälft av hemmanet till beständigt prästboställe. Han hade endast avsett att till dåvarande »komministern» till boställe under nyttjanderätt upplåta nämnda hemmansdel. För avhändelse av äganderätten nödigt gåvobrev hade för övrigt icke överlämnats, och hade han sedermera genom lagligt salubrev avhänt sig äganderätten till samma hälft till sin broder Niklas Borgström. Då fråga vid sockenstämma den 10 oktober 1802 förekom om kapellpredikantens avlöning, förklarade sig dåvarande ägarna av Borgviks bruk Emanuel och Per Schagerström utan avgift upplåta Sparnäs »med det område 1794 års charta öfver Södra Borgvik utstakar» till beständigt boställe åt predikanten, så länge domkapitlet icke befattade sig med predikantens tillsättande, utan denna rättighet förbehölles bruksägarna. Härtill förklarade församlingens övriga jordägare sig hava så mycket större skäl att samtycka, som de ansågo bruksägarna äga patronatsrätt till Borgvik, då kyrkan vore byggd på bruksägarna tillhörig jord och »deras företrädare och äfven numera de sjelfva lämnat och lämnar 7* dels krono skatte hemmanet Sparnäs till beständigt boställe för prästen emot denna rättighets åtnjutande» 1 ). Under åberopande av nämnda överenskommelse anhöllo sedermera bruksägarna hos K. M:t om bekräftelse å sin patronatsrätt, och genom resolution den 31 mars 1832 lämnade K. M:t, såsom ovan anförts 2 ), ägarna till Borgviks bruk bekräftelse å bibehållandet av den patronatsrätt, de dittills utövat genom att kalla kapellpredikant i Borgvik. Sedan sådan ekonomisk besiktning, som enligt kungl. kungörelsen den 28 maj 1830 skulle förrättas å kyrkoherdeboställen, kaplans- och klockarbord samt prästestomhemman, år 1832 hållits å Sparnäs samt ägarna av Borgviks bruk med anledning därav hos Grums häradsrätt yrkat ogillande av denna besiktning, meddelade häradsrätten den 11 mars 1833 följande utslag. Som nämnda hemman från äldre tider blivit skänkt och anslaget till boställe åt kapellpredikanten samt gåva utgjorde ett av de fång lagen godkände, kunde bruksägarna icke dåmera anses hava någon enskild äganderätt till hemmanet. Då detta sålunda iklätt sig egenskap av boställe och nämnda kungl. kungörelse hade avseende å alla till ecklesiastikstaten anslagna boställen, lämnade häradsrätten bruksägarnas talan utan avseende. Häröver besvärade sig bruksägarna samt Borgviks församling hos Svea hovrätt och anförde, bland annat, att bruksägarna varken fordom eller i senare tider skänkt det dem tillhöriga hemmanet 1 2

) Bil. 5. ) Se sid. 509.

48.

NOR,

GRUMS,

ED,

SEGERSTAD

OCH

BOEGVIK.

till boställe åt kapellpredikanten utan endast upplåtit detsamma åt honom att därå bo samt till fyllnad i hans löneinkomster, och att hemmanet, vilket vore lämnat med villkor om patronatsrätt, borde till bruksägarna återgå, i fall i en framtid nämnda rätt skulle upphöra. Genom utslag den 16 december 1833 fann hovrätten till en början det icke lagligen hava tillkommit häradsrätten att meddela yttrande angående den icke instämda frågan om äganderätten till Sparnäs, varför häradsrättens beslut i denna del undanröjdes. Som sådan ekonomisk besiktning, varom fråga nu vore, å hemmanet tillförene icke skett, förklarade hovrätten, med upphävande av häradsrättens utslag även i vad det anginge klandret mot den hållna ekonomiska besiktningen, att i det skick frågan om äganderätten till hemmanet då befunnes, stadgandet om ekonomisk besiktning å ecklesiastika boställen för det dåvarande icke kunde mot bruksägarnas bestridande tillämpas å detta hemman 1 ). Detta utslag vann laga kraft. Några ekonomiska besiktningar hava sedermera icke förrättats å bostället 2 ). Bostället upptages i nu gällande jordebok bland skatteegendomar, boställen, såsom lU mantal Sparnäs nr 1. A en över in- och utägorna till frälsehemmanen Södra Borgvik, Borgvikstorp och Lövåsen åren 1761 och 1764 upprättad karta upptogos även inägorna till prästbostället Sparnäs »såsom liggande å förenämnda hemmans ägor», men bostället ingick icke i den därvid förrättade delningen, »emedan det till åker och äng är inom sin vissa hägnad och råmärken instängdt». Vid ett år 1794 förrättat och år 1795 fastställt storskifte å skogsmarken till nämnda tre hemman — vilket storskifte verkställdes i enlighet med en emellan bruksägarna Per Schagerström *) Bil. 6. F r å n detta av tre assessorer och ett hovrättsråd dikterade beslut voro hovrättsrådet Carleson, vice presidenten Boström och presidenten Eveling skiljaktiga och y t t r a d e : Som hemmanet Sparnäs från äldre tider blivit av Borgviks föregående bruksägare, såsom innehavare av jus p a t r o n a t u s i Borgviks kapellförsamling, till boställe åt kapellpredikanten anslaget, och även dåvarande bruksägarna, när de år 1832 hos Kungl. Maj:t i underdånighet sökte bekräftelse å berörda j u s patronatus, såsom stöd för ansökningen, bland annat, andragit, det bruksägaren, emot rättigheten att ensam kalla kapellpredikant, åt denne upplåtit nämnda hemman till beständigt boställe; så ock då denna lägenhet, så länge den fortfore att vara predikantens boställe, måste, lika med andra prästboställen, vara underkastad den i k. kung. den 28 maj 1830 föreskrivna ekonomiska besiktning, funne de ej skäl göra ändring i vad häradsrätten angående den å samma boställe verkställda besiktning utlåtit sig, men då omförmälta jus patronatus möjligen kunde i en framtid komma att upphöra, och fråga då ej u t a n anledning kunna väckas om hemmanets återgång till bruket, ansåge de häradsrättens yttrande, varigenom Borgviks bruksägare blivit ovillkorligen för evärdliga tider från äganderätten till merberörda Sparnäs hemman skild, böra undanröjas. J ) Vid behandling av frågan om ny lönereglering för prästerskapet i Nors pastorat yrkade Borgviks aktiebolag i egenskap av patronus, att bostället skulle undantagas från pastoratets prästerhga avlöningstillgångar under påstående, att bostället tillhörde nämnda bolag, men sedan kammarkollegium utlåtit sig, att bostället, åtminstone så länge patronatsrätten vore bibehållen, borde i avlöningshänseende betraktas och behandlas i likhet med andra prästerskapet på lön anslagna boställen, h a r bostället enbgt löneregleringsresolutionen den 19 november 1920 anslagits till prästerskapets avlöning, intill dess annorlunda kan bliva i laga ordning bestämt.

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

såsom ägare av Södra Borgvik och Lövåsen, å ena sidan, och Emanuel Schagerström såsom ägare av Borgvikstorp, å den andra, ingången förening — erhöll Sparnäs, som i likhet med Borgvikstorp och Lövåsen synes vara upptaget å ägorna till hemmanet Södra Borgvik*), icke någon skogsmark sig tilldelad. Boställshavaren åtnjöt tidigare vedbrand och gärdsel virke å hemmanet Södra Borgvik2) men får numera i sådant avseende tillita boställets hagmark.

Klockaren i Nor. Enligt 1698 års så kallade prästverk innehade klockaren »intet af cronan» utan åbodde »en liten klockaretompt» vid Nors kyrka, som var oskattlagd och vara kunde utsås Va tunna havre årligen 3 ). Bostället infördes i 1695 års jordebok såsom ett oskattlagt torp av krono natur, upptaget på kronohemmanet Lillnors ägor, och omfördes, sedan Lillnor försålts till skatte, i slutet av 1700-talet till nämnda titel, samt upptages i nu gällande jordebok på grund av kammarkollegii beslut den 28 november 1878 bland skatteegendomar, boställen, såsom Klockartomten eller Norsholm nr 1, ett oskattlagt torp, med anteckning: »Boställe för klockaren i församlingen». Bostället benämnes på grund av kammarkollegii beslut den 16 januari 1917 numera allenast Norsholm. Vid rannsakning å Grums häradsting den 3 och 4 november 1684 för utrönande av huruvida kronohemmanen i häradet lidit någon förminskning i sina ägor, uppgav krögaren å Lillnor, att, då hemmanets åbyggnader år 1662 flyttats från kyrkan till landsvägen, hade en del av åkern och vallen vid kyrkan avsöndrats från hemmanet och anslagits till klockarboställe, och »hörer altså samma klåckarehimman ännu under cronan». Av vittnesmål vid häradstinget den 6 februari 1662 synes framgå, att Lillnor i vederlag för ifrågavarande till klockarboställe upplåtna område bekommit en äng, som skänkts till kyrkan från frälsehemmanet Varpnäs 4 ). Sedan ägaren av Lillnor år 1774 såsom tillökning till klockarbostället skänkt en åkerlycka5), men lagmansrätten genom dom den 3 •

*) Sparnäs infördes i 1583 års jordebok såsom ett torp och förhöjdes år 1610 till 1/i mantal (kammararkivets konceptbok år 1765, fol. 2230 f.). 2 ) Se sockenstämmoprotokoll den 8 juni 1823. 8 ) Allm. bil. 3. *) Å en över Varpnäs år 1754 upprättad karta upptages en med »Lillenors äng» betecknad äga. 5 ) Denna åkerlycka, innehållande en areal av 2 tunnland 9 kappland, begränsas i norr av den s. k. Ävjan, i söder av vägen till kyrkan, i öster av allmänna landsvägen och i väster av en bäck mot klockarboställets övriga ägor.

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

december 1838 berättigat dåvarande ägaren av hemmanet att återlösa densamma, skulle klockaren enligt sockenstämmobeslut den 19 maj 1839 såsom vederlag för ifrågavarande åkerlycka äga uppbära räntan å den därför erlagda löseskillingen, 200 riksdaler banko *).

Urkundsbilagor. i.

K. M:ts resolution den 6 maj 1812, varigenom 72 mantal av stomhemmanet Prästbol nr 1 upplåtits till boställe åt pastoratsadjunkten i Segerstad. Vi Carl etc. Göre vitterligt, att, som hos Oss blifvit i underdånighet anmäldt, att, sedan Borgviks församling af Nors pastorat och Carlstads län, i kraft af en kongl. resolution blifvit ansedd befriad från skylldigheten att deltaga i aflöningen af en ny sockne präst, hafva de öfriga till samma pastorat hörande Nors, Eds, Grums och Segerstads socknar, uti hållen sockenstämma den 23:dje sistlidne februarii, träffat en öfverenskommelse rörande aflöningen för den socknepräst i Segerstad, för hvilken pastoratets innevånare i underdånighet anhållit att få stomhemmanet Prästebohl till boställe anslagit, å hvilken öfverenskommelse Vår nådiga stadfästelse blifvit begärd, varandes densamma uti sockenstämmo-protocollet för nyssnämnde dag upptagen och af fölljande hufvudsakeliga innehåll: att socknarne åtaga sig en extra aflönings skylldighet till den ifrågavarande predikanten emot erhållande af nådig tillåtelse att, utan förslag till denna syssla få, under namn af fjerdedags präst, kalla den man, till hvilken de hafva masta förtroende; att, om predikanten till boställe upplåtes halfva hemmanet Prästebohl, skall hans aflöning utgöras till lika belopp af alla socknarne efter hemmantal och matlag och hvarvid en af dem upprättad och i protocollet införd noga specificerad tarif borde tjena till vederbörlig efterrättelse; att enligt detta åtagande lönen för fjerdedags predikanten, som helt och hållit blifvit utsatt i spannemål, kommer att utgöra omkring trettio tuimor råg och tre a fyra tunnor hafre, hvaraf uppbörden bör besörjas af prästen och hvarje år vintertiden anställas på ett ställe innom socknen; att socknarne efter hemmantal ansvara för kostnaden till boställets afsöndring från pastors lott i stomhemmanet Prästbohl och iståndsättandet af *) Kapitalet utlånades till dåvarande klockaren emot inteckning i en honom tillhörig fastighet, men saknas n u m e r a all kännedom om detsamma. 3 7 8 5 19

48.

NOR,

GRTTMS,

ED,

SEGERSTAD

OCH

BORGVIK.

erforderliga hus för predikanten, i likhet med hvad capellanerne bestås och dem predikanten sedan alltid bör på egen bekostnad [sedan] underhålla; att sluteligen, då socknarne anse så väl för fjerdedags predikanten som ock för pastor förmånligast att sjelfve bruka och använda de dem hvardera sålunda tillslagne andelar uti stomhemmanet Prästebohl, så förklara socknarne att de icke ämna begagna sig af den å nämnde stomhemman dem i nåder upplåtna arrende rättighet; alltså och vid öfver vägande af hvad församlingarne i ofvanberörde måtto öfverenskommit och i underdånighet hemställt, vele Vi, jemte bifall dertill att halfva stomhemmanet Prästebohl utan arrende upplåtes till bostad för en socken- eller så kallad fjerdedags präst i Segerstad och att pastor behåller den andra hälften, i nåder fastställa den träffade öfverenskommelsen på sätt den i det ofvan åberopade socknestämmo protocollet af den 23:dje sistlidne februarii närmare finnes upptagen och hvilken till behörig efterrättelse kommer att tjena, likväl med den tilläggning att, då Vi i nåder tilläte socknarne sjelfve vällja och kalla den blifvande fjerdedags prästen, likväl anmälan om valet bör ske i consistorio, som äger att den valde gilla och med förordnande förse, kunnande icke heller församlingarne utan gilltiga orsaker och efter föregången consistorii ompröfning från sysslan skillja den kallade. Det alle etc. Örebro slott den 6:te maji 1812. Efter offic. avskrift hos kammarkoll.

Kammarkollegii brev till landshövdingen den 17 november 1705, varigenom kronohemmanet l /, mantal Gaterud i stället för Södra Bäckelid anslagits till boställe åt komministern i Grums. Vij hafve sedt af h:r general majorens och landzhöfdingens ankomne skrifvelse och svar af d:n 22 december 1704, hurusom 1/± [crono] *) hemmanet S:a Bäckelijd uthj Noor sochn, hvilket brukzförvaltaren Nackreij vill lösa till skatte, skall vara indelt för den cappellan, som vijd Grums sockn mast kommer att giöra tiänst, och således för Grums försambling mycket aflägit vara skall, skolandes kyrkioherden uthom des sielf boo uthj Noor sochn, och således tvänne siählesöriare uthj en och ingen uthj den andra sochnen, ty skall så vähl Grums försambling som kiörkioherden och cappellan, till hvilken berörde hemman Bäckelijd är anslagit, i anseende till större beqvämligheet för bemelte cappellan, giärna åstunda att samma hemman kunde emoth Vs dehls hemmanet Gaterud uthj Grums sochn belägit blifva utbytt, så att det senare kunde blifva 1-

) Ordet »crono» förekommer i konceptet men. ej i originalet.

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

cappellanen förundt till boställe, uthj livilken soclin cappellanen masta upvachtningarna måste giöra, förmählandes och h:r general majoren och landzhöfdingen, att fuller åboen på hemmanet Gaterud har sökt samma hemman att få till skatte kiöpa och derföre effter värderingen pänningar deponerat, doch som för församlingen synes vara en anseenlig förmån, om det blifver till cappellansbohl anslagit, altså underställer h:r general majoren och landzhöfdingen collegii godtfmnande, huru vijda bemelte hemman emoth hvarandra mage blifva uthbytte, och åboen få sina pänningar igen; nu som h:r general majoren och landzhöfdingen berättar, att det för Grums försambling skall vara en stor förmån, om hemmanet Gaterud kan blifva utbytt emot hemmanet Bäckelijd och anslåås cappellan till boställe igen för Bäckelijd, hvarom och församlingen skall mycket anhålla, altså i anseende till sådant vele vij fuller hafva samtyckt, att cappellanen må få samma hemman till booställe i stället för Bäckelijd, doch att icke större ränta cappellanen anslås af Gaterudz hemman än hemmanet Bäckelijd rantar, och behagade h:r general majoren och landzhöfdingen fördenskull meddehla berörde cappellan immission uthj berrde hemman Gaterud, doch icke med större ränta än hemmanet Bäckelijd rantar, hafvandes Yij och låtit brukzförvaltaren Nackreij behörigt kiöpebref meddehla på hemmanet Bäckelijd, effter som han deponerat så stor kiöpeskilling derföre, som Gaterudh är taxerad före nembhn 66 Va dahl:r s:mt, sampt jämvähl äger besittningzrätten. För åboen på ber:de hemman Gatterudh har och collegium låtit till kongl. statscontoiret om kiöpeskillingens restitution bref afgå, af hvilket h:r general majoren och landzhöfdingen ville honom notification meddehla. Och vij befalle etc. Stockholm cl. 17 novembris 1 7 0 5 . Efter originalet i Uppsala landsark.

Byteskontrakt den 7 november 1850, varigenom komministersbostället Gaterud utbytts emot n/24 mantal av frälsehemmanet Övre Åshammar nr 1 i Grums socken. Med vilkor att Kongl. Maij:t dertill lemnar sitt nådiga bifall har emellan Grums församling och undertecknad. Johannes Jonsson å Eriksberg följande byte blifvit öfverenskommet och afhandladt: l:o. E m o t det att åt mig Johannes Jonsson, öfverlåtes full eganderätt af bostället vid comministraturen i Grums s:n Va hemmanet Gaterud och jag dessutom erhåller en mellangift af tvåtusende (2,000) rd. b:co, afhandigar jag mig mine egande x 72 4: delar efter helt räknadt i frälseskattehemmanet Öfra Åshammar i Grums s:n till boställe åt comministern derstädes.

48.

NOR, GRUHS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

2:o. Jag Johannes Jonsson af står min andel i Of ra Ashammar sådan den nu efter verkstäldt skifte och delning befinner sig till skog, åker och äng äfvensom den mig tillerkända skogsersättningen, samt ansvarar för alla kostnader för husflyttning och för allt livad i och för nämnde skifte ännu kan vara oguldet, hvaremot jag förbehåller mig att före af trädet få af hemmanets tillgång till den andra delegaren i Ashammar lemna den gödselersättning honom enligt skiftes-instrumentet tillkommer. 3:o. Såsom 3 /i2 efter helt räknadt af bostället Gaterud är kronohemman, så förbinder jag Johannes Jonsson mig att öfvertaga och ansvara för 3 /i2 af all den skatt och tunga, som belastar Öfra Ashammar såsom skattefrälsehemman på sätt Kongl. Maij:t derom kan komma att i nåder bestämma, eller i annor händelse derföre godtgöra blifvande boställsinnehafvare. Äfvenledes förbinder jag mig att vid afträdet lemna fullständiga åtkomsthandlingar och med bevis styrka, att egendomen icke är med skuld belastad. Den husröteersättning, som kan blifva förre arrendatorn af Gaterud ålagd, tillfaller Johannes Jonsson. Den 14 mars 1851 verkställes bytet af egendomarne och utbetalas mellangiften till Johannes Jonsson, dock mot antaglig säkerhet i den händelsen att Kongl. Maij:t då ännu icke lemnat nådigt bifall till egendomsbytet. Skulle Kongl. Maij:t i nåder ogilla detta egendomsbyte, förfaller ofvanstående contrakt helt och hållet och den lemnade mellangiften återbetalas. I kostnaden för lagfart och stämpladt papper deltager socknen med 2, 21 delar och Johannes Jonsson med 9 /2i delar. Med detta contrakt förklarade så väl församlingen som Johannes Jonsson sig till alla delar nöjda, och uppdrog församlingen åt herr kapiten M. Meijerhelm och herr comminister J. Skogström att å församlingens vägnar detsamma underskrifva. Grums den 7 november 1850. A församlingens vägnar F. M. Meijerhelm. J. Skogström comminister.

Johannes Jonsson, Eriksberg. Att kontrahenterna i vår närvaro förklarat sig med förestående bytesafhandling nöjde, och clerunder egenhändigt tecknat sina namn, intyga såsom på en gång närvarande vittnen. O. M. Claréus Paul Clasreus lantmäteriauskultant.

v. commissionalandtmätare.

Efter originalet i kyrkans arkiv.

48.

NOR, GEUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

4. K. M:ts brev till kammarkollegium den 5 november 1858 angående utbyte av komministersbostället Gaterud mot n/24 mantal av frälsehemmanet Övre Åshammar nr 1. Oscar etc. Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 21 september 1839 tillåtit, att comministersbeställningen i Grums till Nors pastorat hörande annexförsamling, af Yermlands län, finge i 10 år stå ledig och comministersbostället Vs mantal Gaterud under tiden utarrenderas samt af arrendemedlen och ett af församlingen utfäst årligt penningebidrag en fond bildas, som borde förräntas och användas till inköp af annat, till godhet och beskaffenhet bättre och till läge beqvämligare boställe, likväl med vilkor att, innan försäljning af nuvarande eller inköp af nytt boställe bestäm dt af slutades, uppskattning skulle föregå och ärendet Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas; så har Grums församling, genom kyrkoherden i pastoratet O. Arrhenius, uti en till Oss den 11 februari 1851 ingifven skrift, i underdånighet anhållit om nådig stadfästelse å en vid sockenstämma den 20 October 1850 emellan Grums församling och hemmansegaren Johannes Jonsson på Eriksberg träffad öfverenskommelse om utbyte af ett den senare tillhörigt hemman, u/u mantal frälseskatte Öfra Åshammar, mot ofvanberörde V3 mantal Gaterud, jemte en mellangift af 2,000 rd. banco, som skulle betäckas af den till 1,725 rd. 24 sk. banco uppgående boställsfonden och särskildt sammanskott af socknen; genom hvilket byte, hvarmed vederbörande comminister förklarat sig nöjd, församlingen skulle erhålla ett både bättre och beqvämligare beläget comministersboställe, enär Öfra Åshammar låge helt nära Grums kyrka och år 1850 var taxeradt i bevillning till 3,233 rd. 26 sk., men Gaterud, beläget en mil från kyrkan i ena ändan af socknen, deremot endast till 1,000 rd. banco. Till följd af härå erhållen nådig remiss, hafven I låtit anställa besigtning och uppskattning m. m. å ifrågavarande hemman, äfvensom infordrat underdåniga yttranden ej mindre af häradsskrifvaren och kronofogden i orten samt directionen för Fryxell-Langensköldska stiftelsen, än äfven af consistorium i Carlstad och Vår befallningshafvande i länet, samt dermed och öfriga till målet hörande handlingar och eget utlåtande under den 6 november 1855 till Oss i underdånighet inkommit; och hafve Vi af handlingarna inhemtat: att, enligt of vanberörda öfverenskommelse, hemmanen skulle den 14 mars 1851 ömsesidigt afträdas, Öfra Åshammar sådant det efter till alla delar verkställdt laga skifte borde befinnas, och mellangiften vid samma tillfälle utbetalas, men återställas och bytet återgå, derest Vi dertill icke lemnade nådigt bifall, att, då 3 /i2, efter helt räknadt, af bostället Gaterud vore kronohemman, Jo-

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

hannes Jonsson förbundit sig att öfvertaga och ansvara för 3 /i2 af all den skatt och tunga, som belastade Öfra Ashammar såsom frälse skattehemman, på sätt Yi derom kunde komma att i nåder bestämma, eller, i annan händelse, derför godtgöra blifvande boställsinnehafvare, att Jonsson vid afträdet skulle lemna fullständiga åtkomsthandlingar och bevis öfver egendomens gravationsfria beskaffenhet, samt att den husröteersättning, som kunde blifva förre arrendatorn af Gaterud ålagd, skulle Johannes Jonsson tillfalla; att af hemmanet Gaterud, 1/s mantal krono, V* mantal blifvit genom kongl. brefvet den 17 februari 1691 till comministersboställe anslagit, hvarefter likväl äfven det återstående Via mantalet af comministern fortfarande innehafts, såsom det synes utan särskildt tillstånd, men emot utgörande till kronan af alla räntor, så att af räntan för detta hemman, 2 rd. 44 sk. 11 rst., endast 1 rd. 6 sk. 6 rst. af comministern på lön åtnjutits, men 1 rd. 38 sk. 5 rst. varit kronan behållna, samt att af hemmanet äfven utgöres kronotionde med 3 fjerdingar kronostridt, men att det icke är roteradt; att hemmanet Öfra Ashammar, ett mantal frälse, uppgifvits draga en ränta af 8 rd. 10 sk. 11 rst. i kronovärde, hvaraf blott 46 skillingar 5 rst. äro kronan behållna och återstoden såsom frälseränta utgår till Fryxell-Langensköldska stiftelsen på Dalsland, hvarförutom detta hemman drager en kronotionde af 1 tunna 5 fjerdingar kronostridt och utgör en hel soldatrote vid Yermlands regemente; att, vid skattläggnings undersökning å hemmanen den 28 september 1853, Gaterud befunnits innehafva 29 tunnland tomt och åker, 23 tunnland 6 kappland äng och 65 tunnland 8 kappland skogsmark, samt upptagits till ränta af 6 rd. 38 sk. 4 V 2 rst., hvaremot n /24 mantal Öfra Ashammar befunnits innehafva 1 tunnland 28 kappland tomtplats, 45 tunnland 16 kappland åker, 26 tunnland 26 V2 kappland äng och 116 tunnland 3 kappland skog, samt upptagits till ränta af 13 rd. 15 sk. 9 rst.; att, vid den 2 augusti 1854 anställd värdering af hemmanen till åbyggnader, afkastning och brukningskostnad m. m., åbyggnaderna å Gaterud värderats till 603 rd. 16 sk:r och å hemmansdelen i Öfra Ashammar till 4,983 rd. 16 sk:r banco, samt afkastningen af det förra hemmanet upptagits, efter afdrag af utsädet, till 451 rd. 8 s k r , deraf hälften eller 225 rd. 28 sk:r ansetts såsom behållning, och vid den senare hemmansdelen till 1,018 rd. 16 sk., hvaraf jemväl hälften antagits utgöra behållen inkomst med 509 rd. 8 sk:r, allt banco, vid hvilken värdering I erinrat, att, då vederbörande dervid tillämpat hälftenbruksmethoden, utsädet icke bordt först från afkastningen af dragas, utan ingå i den hälft deraf, som för brukningskostnaden afräknas, då behållna inkomsten skulle blifva 270 rd. 28 sk:r af Gaterud och af Öfra Ashammar 608 rd. 44 sk. banco;

48.

NOR, GRTIHS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

att, i afseende å hemmanens blifvande natur, ömsesidiga räntor och besvär, skattläggningsmännen uträknat, att af hemmanet Gaterud, hvilket genom bytet borde blifva frälse-skatte, skulle utgöras Va af hela hemmanet Öfra Åshammars ränta med 2 rd. 35 sk. 7 3 /B rst. och 17 Va kappar kronotionde, hvarförutom detta hemman borde deltaga i roteringen för Va soldatrote, att af det nya comministers bostället u /*4 mantal Öfra Åshammar Va mantal borde blifva krono med Gateruds nuvarande ränta 2 rd. 44 sk. 11 VÖ rst. och kronotionde 12 kappar, samt att det återstående Va mantalet borde efter sitt hemmantal deltaga i räntan för 2 /s mantal Öfra Åshammar, 5 rd. 23 sk. 3 Ve rst., i dess kronotionde 1 tunna 2 2 A kappar kronostridt, äfvensom i roteringsbesväret för V 3 soldatrote; att så väl samtlige rothållarne som soldaten förklarat sig nöjde med roteringens öfverflyttning för Vs mantal från Öfra Åshammar till Gaterud, men att chefs-embetet för Vermlands regemente förklarat sig icke af handlingarne hafva funnit skäl att det begärda utbytet tillstyrka; att ej mindre' Johannes Jonsson, uti afgifven förklaring, ånyo tillkännagivit sitt samtycke till bytet, än ock kronofogden och häradsskrifvåren i orten, consistorium i Carlstad och Vår befallningshafvande i länet samtlige förordat bifall dertill, Yår befallningshafvande dock under förutsättning, att frälseräntan af Öfra Åshammar, hvilken tillhör Fryxell-Langensköldska stiftelsen, finge med dess innehafvares begifvande, likasom öfriga onera af nämnda hemman, på hemmanet Gaterud öfverflyttas; samt att directionen för nyssnämnde stiftelse, i fråga om frälseräntans öfverflyttande, yttrat, att då det för stiftelsen, såsom ägare af räntan utaf hela hemmanet Öfra Åshammar, skulle medföra en gifven förlust att bortbyta en del af dess ränta, så i afseende på kostnaden för häradsskrifvarens uträkning af räntan som uppbörden af medlen m. m., directionen icke kunde det föreslagna hemmansbytet medgifva. För egen del hafven I underdånigst anfört, att då de af chefs-embetet för Vermlands regemente yttrade betänkligheter emot roteringens flyttning hvarken delades af rotehållarne eller soldaten, och då författningarna medgåfve flyttning af rotering inom compagniets stånd, samt lika hemmantal, nemligen Va mantal, skulle komma att så väl ingå uti som utgå utur den ifrågavarande soldatroten, I ansågen dessa betänkligheter så mycket mindre böra hindra sakens framgång, som roteringen i Vermland utgöres efter hemmantal, så att helt mantal der motsvarar hel rote, samt, hvad åter beträffar directionens för Fryxell-Langensköldska stiftelsen gjorda invändningar, att, då desamma syntes vara af en ganska svag beskaffenhet, helst de ökade kostnaderna för häradsskrifvarens uträkning af räntan, när denna fördelades på två hemman, och för uppbörden af medlen måste blifva temligen obetydliga, I funnen desamma icke heller böra

48.

NOR, GEUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

utgöra hinder mot hemmansbytet, vid hvilket förhållande, och då ifrågavarande hemmansdel ll /»4 dels mantal Öfra Åshammar, äfven med de räntor och besvär, som skulle komma att efter utbytet belasta densamma såsom comministersboställe, i värde väl motsvarade hemmanet Vi mantal Gaterud, med tillägg af den erbjudna mellanafgiften 2,000 rd. banco, samt då hemmanet Öfra Ashammar tillika vore för ändamålet fullkomligen välbeläget, I underdånigst tillstyrkt, att, med vilkor att till Vår befallningshafvande i länet aflemnades handlingar, som styrka Åshammars-hemmansdelens gravationsfria beskaffenhet, Vi måtte i nåder till oftaberörda hemmansbyte lemna nådigt bifall på följande sätt, nemligen: att hemmanet Gaterud n:r 1, Vi mantal, derigenom blefve frälseskatte med den ränta, kronotionde och rotering skattläggningsmännen föreslagit, dervid endast borde tilläggas, att af räntan 2/s kungshäst samt halfva boskapsoch halfva skjutsfärdspenningarne äro kronan behållna med tillsammans 15 skillingar 5 3 /° rst.; samt att det nya comministersbostället " / t * mantal af hemmanet Öfra Åshammar n:r 1 om ett helt mantal komme att bestå af tvänne särskilda hemmansnaturer, nemligen Vi mantal krono med ränta 2 rd. 44 sk. 11 rst., hvaraf comministern på lön anslaget 1 rd. 6 sk. 6 rst. och kronan behållit 1 rd. 38 sk. 5 rst. samt kronotionde 12 kappar kronostridt, och V» mantal frälseskatte med följande Jordeboksränta. Ärliga räntepenningar lV8 ören oxeskatt V* humla 1 i dagsverke Vi årlig häst Vi kungshäst Hemmantals ränta

»••••

sk.

rst.

— 9

1 5 1 17 31 Summa 1 rd. 1 sk.

3 "

' '5 5 u /io 10 ' 5 4 V20 rst.,

af hvilken ränta 1,U kungshäst samt halfva boskaps- och halfva skjutsfärdspenningarne blefve kronan behållna med tillsammans 5 sk. 9 3 /s rst., hvarjemte detta Vi mantal komme att draga en kronotionde af 6 Va kappar kronostridt och ansvara för rotering med Vs i samma rote, som Gaterud och öfriga 13/s4 mantal af Öfra Åshammar så länge och intilldess roteringsbesväret framdeles i behörig ordning kan uppå annat dertill tjenligt och skyldigt hemman förflyttas.

48.

NOR, GEUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK. *

529 Anbefalldt att, ifråga om roteringens flyttning från hemmanet Öfra Åshammar till hemmanet Gaterud, yttrande afgifva, har Vårt och rikets krigscollegium under den 24 februari nästlidne år med underdånigt utlåtande till Oss inkommit och deruti anfört, att som comministersboställen, jemlikt kongl. brefvet till krigs- och kammarcollegierna den 9 november 1826, borde åtnjuta befrielse från rotering och densamma öfverflyttas till andra roteringsskyldiga hemman och lägenheter, samt hemmanet Gaterud efter utbytet i allt fall blefve roterings skyldighet underkastadt, collegium ansåge sig böra i underdånighet hemställa, det Vi, i överensstämmelse med livad af eder jemväl blifvit tillstyrkt, måtte i nåder bifalla den ifrågaställda flyttningen af roteringsskyldigheten hemmanen Gaterud och Öfra Åshammar emellan; hvarefter slutligen Vårt justitigecanzlers-embete under den 18 nästlidne maj afgifvit infordradt utlåtande rörande öfvårflyttningen från Öfra Åshammar till Gaterud af en tredjedel utaf den från förstnämnde hemman till Fryxell-Langensköldska stiftelsen utgående frälseränta och dervid, uppå anförda skäl, samt med stöd af de uti edert ofvanberörda utlåtande anförda grunder, förklarat sig uti hvad af eder derutinnan hemstäldt och tillstyrkt blifvit i underdånighet instämma. Detta hvad mera handlingarna innehålla hafve Vi i nåder låtit Oss föredragas och dervid funnit godt till ifrågavarande hemmansbyte lemna nådigt bifall, på sätt och med vilkor I underdånigst föreslagit. Hvilket etc. Stockholms slott den 5 november 1858. Efter originalet hos kammarkoll.

Borg-viks soekenstämmoprotokoll den 10 oktober 1802 om upplåtelse av skattehemmanet 74 mantal Sparnäs nr 1 till boställe åt kapellpredikanten i Borg-vik med mera. § 3. Vidare understates församlingens godtfinnande at öfverenskomma och stadga de vilkor och den lön, som den framdeles ville bestå en tillkommande ordentelig lärare, på det sökande clerefter kunde sig rätta, hvilket alt medelst utdrag af detta protocoll högvördige domcapitlet komer till pröfning at underställas. Till behörigt svar härå af lämnades et skrifteligt förslag till denna sochnestämma, hvilket uplästes, godkändes, underskrefs och var af följande innehåll: Förslag till capell predikant-lönen vid Borgvik. Utom denna lön lämnar bruksägarna gärna Sparnäs med det område 1794 års 3785 19

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

charta öfver Södra Borgvik utstakar prästen utan afgift till beständigt boställe, så länge consistorium icke befattar sig med förslag till denna prästesyssla, som aldrig bör kunna få namn af någon comministers lägenhet, utan snarare bruks predikants sysslas, och således bruks ägarne rättigheten för behollen sjelfva antaga den prästman de finna sig nögde med, utan afseende på präst-meriter, den consistorium då på deras begäran härtill med fullmagt förser. Den förutnämde lön så väl i spannemål som peningar bör vara hos prästen lefvererad på Sparnäs aldrasist medio af januarii månad. Borgvik den 10 October 1802. Emanuel Schagerström. Pehr Schagerström. Med ofvanstående löningssätt förklara vi oss till alla delar nöjde, och samtycka på egne och våra med sochnemäns vägnar. För Norra Borgvik Jan Andersson. För Öfrud Anders Jonsson. För Torserud Johannes Svensson. För Vermerud Lars (L. A. S.) Andersson. För Åsterud Jonas (J. L. S.) Larsson. Och till detta herrar bruks ägarnes påstående finna vi öfrige församlingens jord ägare så mycket större skähl at samtycka, som vi icke allenast häri till bruks ägarne hafva fult förtroende, utan finna dem äfven enligt kyrkolagens 19 cap. 12 § äga jus patronatus i Borgviks församling, derigenom, at dels kyrkan är bygd på bruks ägarnes egen egendoms jord och grund, dels hafva deras företrädare och äfven nu mera de sjelfva lämnat och lämnar U dels krono skatte hemmanet Sparnäs till beständigt boställe för prästen emot denna rättighets åtnjutande; och förmodar således, at högvördige herr doctorn och biskoppen samt consistorium härvid icke har at påminna. För Norra Borgvik Jan Andersson. För Öfrud Anders Jonsson. För Torserud Johannes Svensson. För Yermerud Lars Andersson. För Åsterud Jonas Larsson. Alla öfrige hemman ägas af herrar bruks patronerna.

At detta protocoll intyga. Pehr Schagerström.

Ut supra in fidem. Sv. Engblad. är godkändt, upläst och justeradt ofvanstående

dag

Emanuel Schagerström. N. Borgvik Jan Andersson. Ur sockenstämmoprotokollen i Göteborgs landsark.

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

Svea hovrätts utslag- den 16 december 1833 i fråga om tillämpligheten av kungl. kungörelsen om ekonomiska besiktningar den 28 maj 1830 å komministersbostället Sparnäs i Borgvik. Kongl. Maj:ts och rikets Svea hofrätts utslag uppå de besvär herr kammarrådet Johan Helin och brukspatronen Pehr Schagerström, såsom ägare af Borgviks bruk, hvarmed följer jus patronatus inom Borgviks församling, samt bonden Jan Jansson i Norra Borgvik, i egenskap af fullmägtig för nämnda församling, anfört däröfver, att sedan, i följd af Konungens befallningshafvandes i Yermlancls län skrifvelse den 10 martii 1832 till vice kronofogden E. F . Bystedt samt dennes därå grundade ordres af den 19:cle därpåföljde april, tjenstförrättande länsmannen Carl Pihlgren, med biträde af nämndemännen Daniel Andersson från Åshammar och Lars Larsson i Åsterud, oagtadt klagandernes bestridande, verkställt å hemmanet Sparnäs, ett fjerdedels mantal krono skatte, beläget i Borgviks socken och Grums härad, sådan economisk besigtning, till utrönande af hemmanets häfd och beskaffenheten af därå varande åbyggnad, som kongl. kungörelsen den 28 maji 1830 bestämmer skola skje å kyrkoherde boställen, capellans och klockarebord samt präste stomhemman, på den grund att samma hemman skulle vara af bruks ägarne anslaget till boställe åt capellanen inom församlingen; så har Grums härads rätt, hvarest herr kammarrådet Helin och brukspatron Schagerström, med klagan häröfver, påstått, att då förenämnde hemman, hvilket bruksägarne såsom innehafvare af jus patronatus inom församlingen lemnat capell predikanten därstädes att bebo, icke skulle kunna hänföras till de i åberopade kongl. kungörelse omförmälte ecclesiastique lägenheter, berörde syn måtte förklaras ogiltig och klaganderne befrias från att erlägga ej mindre fordrad synekostnad sex rd. 4 sk. banco än äfven lösen för syne instrumentet 12 sk. samma mynt, medelst utslag den 11 martii innevarande år 1833 sig utlåtit: att enär herr kammarrådet Helin och brukspatronen Schagerström sjelfve medgivit, hvad äfven dom capitlet i Carlstad uplyst, att hemmanet Sparnäs från äldre tider blifvit skänkt och anslaget till boställe åt capell predikanten i Borgviks socken samt gåfva utgjorde ett af de fång lagen godkände, kunde herr kammarrådet Helin och brukspatronen Schagerström icke anses numera hafva någon enskild ägande rätt till nämnde hemman, som iklädt sig egenskap af boställe, lika med hvad på nere andre ställen vore förhållandet, där församlingen inköpt boställe åt deras prestmän; och som kongl. kungörelsen den 28 maji 1830, betraktad i dess sammanhang, icke otydligt ådagalade, att de däruti förordnade economiske besigtningar hade för ändamål en tillsyn, det alla ecclesiastique staten

48.

NOK, GKUMS, ED, SEGERSTAD

OCH

BORGVIK.

anslagna boställen i allmänhet blefvo behörigen vårdade och underhållne, ehuru capell predikants boställen, såsom mindre allmänt förekommande, icke blifvit uttryckeligen nämnde; så ock då författningen från slike besigtniugar endast undantoge de stomhemman, som blifvit till skatte inköpta och med hvilka de särskilta omständigheter inträffade, dels att de icke vore ämnade till beboende af vederbörande prästmän, utan egenteligen vore löningshemman, och dels att den utgifne skatteköpeskillingen vore en af hemmans-ägarne lemnad säkerhet för slike hemmans behöriga vidmagthållande, hvilket åter icke inträffade med Sparnäs, från hvars innehafvare detsamma icke finge utmätas om han ådroge sig en större betalnings skyldighet för egendomens missvårdande, än han med andra sina tillgångar kunde godtgöra, ansåge härads rätten klaganderne hafva saknat tillräcklige skäl för deras anmäldte missnöje öfver den å bostället Sparnäs verkställde besigtning och de därföre tillkomne kostnader, hvarföre ock deras talan lemnades utan vidare af seende; öfver hvilka besvär tjenstförrättande länsmannen Pihlgren äfvensom nuvarande capell predikanten J. G. Undén samt prosten i Nors contract, kongl. hofpre dikanten theologiae doctorn Jonas Wahlström sig förklarat; gifvet i Stockholm den 16 december 1 8 3 3 . Kongl. hofrätten har de vexlade skrifter tillika med häradshöfdingen D. Crons, å Grums härads rätts vägnar, afgifne utlåtande sig föreläsas låtit, och inhämtat: hurusom klaganderne i målet invändt, att ägarne utaf Borgviks bruk livarken fordom eller i sednare tider skänkt det dem tillhöriga Sparnäs hemman till boställe åt capell predikanten i församlingen, ej eller på annat sätt afhändt sig ägande rätten därtill, utan endast åt honom uplåtit samma hemman att därå bo och till fyllnad i hans löne inkomster, så att hemmanet, hvilket vore lemnadt med vilkor af rättighet till jus patronatus, borde till bruks ägarne återgå, i fall i en framtid jus patronatus skulle uphöra och Borgviks församling komma att återgå till Grums socken, hvaraf den förr utgjort en del, att Sparnäs hemman, hvilket således förmentes vara bruksägarnes egendom, destomindre kunde hänföras till kyrkoherde boställe, capellans och klockarebord, eller präste stomhemman, därå, enligt kongl. kungörelsen den 28 maji 1830, economisk besigtning hållas skall, som nämnde kongl. förordning rörde endast omförmälde däri upräknade prestlägenheter, de där icke vore af skatte natur, men Sparnäs hemman däremot skulle vara krono skatte och behäftadt med dylika hemman åtföljande onera af soldats hållande, utgörande af krono tionde, afrads spannemål, ordinarie ränta, väghållning, mötes passevolance och så vidare, att, enligt kyrkolagen, jus patronatus hade sin enskilda economie, som icke finge förblandas med kyrkostatens i allmänhet, så att valet af präst, då ledighet yppades, vore en enskild sak emellan den väljande och den som valdes och vilkoren dem emellan, hvilka stödde sig å grunderne till rättigheten af dylikt jus, allenast anginge dem, i följd hvaraf och så länge den,

48.

NOR,

GRTJMS,

ED,

SEGERSTAD

OCH

BORGVIK.

som ägde jus patronatus, upfyllde sine skyldigheter och, såsom i förevarande mål vore fallet, klagan af den valde prästmannen ej fördes, någon embetsmyndighet icke skulle äga inmänga sig i dem emellan upkomne economiske frågor, samt ändteligen att då det, enligt kyrkolagen, ålåge herr kammarrådet Helin och brukspatron Schagerström, såsom innehafvare af jus patronatus i Borgviks församling, att vårda nämnde församling och dess kyrka samt deras rätt försvara emot allt ingrepp och förfång, herr kammarrådet och brukspatronen icke kunde tillåta, att kyrkans ringa tillgångar, som af dem voro tillsläppte, finge medtagas af kostnader för dylika besigtningar, som här vore ifråga och lösen af däröfver uprättade syne instrumenter; hvarjemte klaganderne, hvilka visat det Kongl. Maj:t genom resolution den 31 martii 1832 lemnat ägarne till Borgviks bruk nådig bekräftelse å bibehållandet nu och för framtiden af det jus patronatus ägaren af nämnde bruk erhållit genom Kongl. Maj:ts nådige resolution den 11 januari 1716, i öfrigt åberopat till stöd för hvad klaganderne i ofvanberörde måtto anfört, dels att, på sätt Grums härads rätts i afskrift bifogade protocoll för den 6 februarii 1756 innehölle, John Adelheim, uti en till nämnde rätt ingifven skrift, med tillkännagivande att uti protocoll vid sockenstämma med Borgviks församling den 24 martii 1734 influtit, det han skulle skänkt sin ägande rätt till hälften i Sparnäs hemman till beständigt boställe för capell predikanten i församlingen, förmält, det sådant icke af honom vidkändes utan att han endast lemnat nyttjande rätten af hemmanet till dåvarande comministern, att dylike protocoller icke ägde vitsord med mindre de blifvit upläste och af vederbörande underteknade, samt att, när jord och ägande rätt afhändes, vore nödigt att underskrift eller gåfvobref därom lemnades, som, i fråga om den ägande rätt han sålunda skulle sig afhänt, felades, vid hvilke förhållanden han ansåge hvad sockenstämmo protocollet därom innehölle, såsom origtigt, ej vara af något värde, destoheldre som han sedermera försålt nämnde hemmansdel, hvilket förklarande blifvit i domboken intaget, dels att, enligt protocoll vid sockenstämma med Borgviks capell församling den 10 October 1802, bruksägarne lemnat Sparnäs med det område 1794 års charta öfver Södra Borgvik utstakade prästen, utan afgift, till beständigt boställe, så länge consistorium icke befattade sig med förslag till denna prästsyssla, som aldrig borde kunna få namn af någon comministers lägenhet, utan snarare bruks predikants syssla, och dels ett af capell predikanten Undén den 20 sistledne martii uthändigadt skriftligt betyg, att vid Borgvik förvarade sockenstämmo protocoller icke utvisade att någre economiske husesyner å Sparnäs blifvit företagne före den öfverklagade. Nu emedan i detta mål, där klaganderne endast äskat att få häfven all verkan utaf ofvan omförmälde economiske besigtning, men icke är vordet stämdt angående ägande rätten till Sparnäs hemman, härads rätten, vid sådant för-

48.

NOR, GRUMS, ED, SEGERSTAD OCH BORGVIK.

hållande, lagligen icke tillkommit, att något yttrande i sistnämnde hänseende meddela, varder ock härads rättens i den delen gifne beslut undanröjdt; och som på sätt ofvanberördt finnes, tvist upstått huruvida Sparnäs hemman numera är att anse lika med andre prästboställen, eller om ägande rätten därtill må ännu tillhöra ägarne af Borgviks bruk, fastän samma hemman därifrån är vordet till boställe åt capell predikanten uplåtet, samt uplyst blifvit, att å berörde hemman, som är af krono skatte natur, sådan economisk besigtning, hvarom fråga nu är, tillförne icke skjedt, altså finner kongl. hofrätten, med uphäfvande af ej mindre härads rättens utslag äfven i livad det angår ogillandet af klandret mot den hållne economiske besigtningen, än ock all verkan af samma förrättning, att i det skick frågan om ägande rätten till Sparnäs hemman nu befinnes, stadgandet om economisk besigtning å kyrkoherde boställen, capellans och klockarebord samt präste stomhemman för närvarande icke kan, i afseende å samma hemman, emot Borgviks bruks ägares bestridande, tillämpas. Ur domboken i riksark.

49.

BY,

BRO,

SÖDRA

NY,

HUGGENÄS

OCH

SÄFFLE.

49. By, Bro, Södra Ny1), Huggenäs oeh Säffle. By pastorat omfattade redan under katolska tiden By moderförsamling samt Bro, Södra Ny och. Huggenäs annexförsamlingar. Genom kungl. brev den 27 oktober 1832 förordnades, att kyrkan i Huggenäs skulle borttagas och församlingen förenas med Södra Ny 2 ). Sedan i Säffle köping y ) av By församling på grund av kungl. brev den 17 maj 1907 anställts en extra ordinarie prästman, benämnd pastoratsadjunkt, förordnades genom kungl. brev den 20 januari 1911, att Säffle skulle utbrytas från By till egen kapellförsamling. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i detta pastorat har fastställts genom K. M:ts resolution den 14 juli 1916 4 ), enligt vilken i pastoratet äro anställda, förutom kyrkoherden i By, två komministrar, den ena i Bro och den andra i Södra Ny och Huggenäs, samt ständig adjunkt i Säffle.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna kyrkoherdebostället 1 mantal krono Prästegården nr 1, stomhemmanet 1 mantal krono Amnerud nr 1 och komministersbostället 7s mantal krono Kyrkerud nr 1 i By socken samt komministersbostället Ve mantal frälse Baras nr 1 Södra i Södra Ny socken. P r ä s t e g å r d e n n r 1. Kyrkoherdebostället i By, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas, bland annat, alla prästgårdar, kaplans- och klockar') Församlingen, som förut hette Ny, erhöll sitt nuvarande namn genom k. brev den 17 april 1885. 2 ) Sammanslagningen ägde r u m år 1842 (Hammarin II: 265 f.). 3 ) Säffle erhöll köpingsrättigheter genom k. brev den 7 mars 1879. *) K. M:t förklarade sig därvid vilja framdeles t a g a i övervägande uppkommen fråga om delning av By pastorat.

49.

BY, BKO, SÖDRA NT, HUGGENÄS OCH SÄFPLE.

bord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 under krono titel såsom »Byy prästegårdh» med ett utan föregående skattläggning åsätt skattetal av 1 mantal. I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 3 V* tunnors utsäde av »ren säd» och 8 tunnor av havre 1 ) samt äng till 40 lass hö jämte övriga förmåner påfördes bostället med ett dagsverkstorp efter jämförelse med stomhemmanet 1 mantal Amnerud viss ränta och åsattes 1 mantal 2 ). Bostället, som emellertid i jordeböckerna upptages såsom oskattlagt och utan ränta y ), har städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Prästegården nr 1. Av en över bostället år 1648 upprättad karta framgår, att bostället hade sina inägor liggande på ett ställe för sig omkring kyrkan och boställets åbyggnader. A den i» sammanhang med inägorna belägna utmarken, vara avgärda hemmanen Kyrkerud och Mörlid voro belägna, förrättades storskifte år 1801, varvid kyrkoherdebostället bekom ägor för sitt mantal. Enligt en av kyrkoherden J. Fabrin till präst verket år 1696 lämnad uppgift nyttjades till bostället en å frälsehemmanet Bäck belägen äng, kallad Jungfrudansen, »sub quo titulo, antingen till kyrckian eller Prästegården veet man intet» 4 ). Enligt i orten gängse tradition skall denna äng hava skänkts till By kyrka »af tre adliga jungfrur från Krokstad, Säffle ock Sund såsom ett försoningsmedel för det de med dansande försummat mässan en midsommardag» 6 ). Sedan ägaren av Bäck gjort anspråk på att emot avgift till kyrkan få n}^ttja nämnda ängslägenhet, bestämdes genom en av Näs häradsrätt den 19 februari 1718 fastställd förlikning, att Jungfrudansen, »By kyrkia tillhörande», skulle nyttjas till Bäck och Prästegården växelvis vartannat år emot en årlig avgift till kyrkan av 24 öre silvermynt 0 ). Alltsedan 1830-talet synes den hava brukats allenast till *) 8 t u n n o r havre motsvarade 4 tunnor >ren säd». ) Allm. bil. 3. Se ock en av vederbörande fögderiförvaltning år 1695 u p p r ä t t a d förteckning å p r ä s t g å r d a r n a »effter u p r ä t t a t skattlägningar» (biskopens arkiv,). ä ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få u t r ö n t beloppet av prästerskapets av kronan åtnjutna fribeter (se kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 4 ) Verif. till prästverket fol. 781. — Till bostället nyttjades dessiitom enligt nämnda uppgift ett fiske på Hargene ägor. Detta fiske, som kallades Lilla Läckan, skulle enligt ett tingsprotokoll den 9 febr. 1544, intaget i Näs härads dombok för okt. 1742, § 62, varit »lånat» till bostället från Bakeruds eller Sjögerås säteri samt tillerkändes Sjögerås genom häradsrättens dom den 19 jan. 1743. 5 ) Se visitationsprotokoll den 5 okt. 1720 och inventarium den 9 sept. 1830 i kyrkans arkiv. 6 ) Bil. 1. 2

49.

BY,

BRO,

SÖDRA

NY,

HUGGENÄS

OCH

SÄPFLE.

537 Bäck, förutom emot avgift till kyrkan, emot 75 öre till kyrkoherden 1 ). Denna senare avgift har numera upphört. Lägenheten, som enligt en över Bäck år 1843 upprättad karta innehåller en areal av 24 1,U kappland åker, har jämlikt kammarkollegii beslut den 6 februari 1919 införts i jordeboken bland kronoegendomar under allmän disposition, jordlägenheter, såsom Jungfrudansen nr 1. A m n e r u d nr 1. I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på kyrkornas och prästernas egendomar i Skara stift") upptogos dels under »By stomps upbörd», bland annat, »Torbiörn ij Vesbyn» med ett till prästen utgående landgille av »smör 2 p:d, daxverke 3, penninga 8 s.» och »Item en gård heter Ammundarid skyller 2 p:d smör oc then lagde mester J ö r g a n oc biscop Hendrick under stompnen, thy stompnen är ganska svagh, och haffvir sam [me] pastor theras breff ther på, oc sågo sielffva stompnen när the lågo ther», och dels under »By kyrkies upbörd» ovannämnda »Torbiörn ij Vesbyn» med ett till kjnrkan utgående landgille av 2 pund smör, jämte anteckning att landgillet i övrigt utgick till prästen. I kronans jordeböcker upptogos hemmanen i fråga i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen men påfördes år 1548 även ovannämnda landgillen. Det från Vässby utgående avkortades emellertid såsom frinjutet av prästen och kyrkan med hälften var (»helthen presten och helthen körk[an]»);1). Ar 1550 frinjöts hela det från Vässb}7 utgående landgillet av kyrkoherden i By (»prestin haff:r»)4), som därefter under stomfrihet innehade hemmanet. För Amnerud (»Amunderut») antecknades i 1548 års jordebok »haffvir presten under sin gård», och var hemmanet därefter och till år 1568 uteslutet ur kronans jordeböcker, tydligen på grund av att det underlagts kyrkoherdebostället. Sistnämnda år upptogs det åter i jordeböckerna, och var dess ränta kronan behållen 5 ). Ar 1624 utbyttes stomhemmanet Vässby emot Amnerud, som kyrkoherden därefter under stomfrihet innehaft. Amnerud redovisades i jordeböckerna till en början under rubriker, som utmärka dess ecklesiastika ursprung (prästelandbönder, kyrkogods *) Ett av kyrkoherden vid lantmäteriförrättning å Bäck år 1843 framställt yrkande om att få nyttja Jungfrudansen hänvisades till domstol men synes icke hava varit föremål för domstols prövning. 2

) Allm. bil. 1.

) A l l m . bil. 2. ) V m l . 1550: 14. 5 ) V m l . 1568: 14.

3785 19

49.

BY, BRO, SÖDRA NT, HUGGENÄS OCH SÄFFLE.

och dylikt) men överfördes i likhet med övriga ecklesiastika egendomar år 1625 till krono titel 1 ), varunder det sedermera alltjämt redovisats. Enligt 1500-talets fodringsregister utgjorde hemmanet fodring såsom helt hemman") och har, efter det mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, varit åsätt 1 mantal. I nu gällande jordebok upptages hemmanet bland kronoegendomar under allmäu disposition, boställen, såsom Amnerud nr 1. Av en över bostället år 1648 upprättad karta framgår, att det hade sina inägor liggande på ett ställe för sig vid åbyggnaderna. Jämväl utmark synes det sedan gammalt haft avskild i samband med inägorna. Kyrkerud

n r 1.

Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs kronohemmanet Va mantal Kyrkerud i By socken till boställe åt förste komministern i By pastorat, som jämlikt kungl. brev den 28 nyssnämnda februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymdes uti och frinjöt hemmanet från och med nämnda år 8 ). Bostället upptages i nu gällande jordebok bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Vs mantal Kyrkerud nr 1. Av den för Prästegården, Kyrkerud och hemmanet Mörlid gemensamma utmarken bekom Kyrkerud såsom avgärda hemman 4 ) vid ett år 1801 förrättat storskifte äs;or för Ve mantal. Baras

nr 1 S ö d r a .

Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs det till frälse försålda kronohemmanet lU mantal Kroketån i By socken till boställe åt andre komministern i By pastorat, och förordnades genom kungl. brev den 23 mars samma år, att hemmanet, därest det icke utan lösen kunde indragas till kronan, skulle för statsmedel inlösas 5 ). Sedan reduktionskommissionen år 1694 verkställt uträkning av löseskillingen, som jämte räntor från och med år 1691, då komministern på grund av kungl. brev den 28 februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymts uti och frinjutit hemmanet, belöpte sig till 134 daler 10 öre 1 6 \ o p e n l ) Nämnda år uteslötos ur jordeboxen för Västersysslets fögderi rubrikerna »präste> och »kyrko>, och. de därunder upptagna fastigheterna fördes under krono titel. J ) Fodringen utgick efter mantal (Vml. 1540: 5 och 1542: 11). 3 ) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4 och 5. 4 : Kyrkerud infördes i 1568 års jordebok såsom »kyrckio torpare> med åsätt r ä n t a av 1 ltt landgillesmör samt tillökades år 1608 till Vs mtl. B ) Se inledn. sid. X I I I f. samt allm. bil. 4, 5 och 6.

49.

BY,

BRO,

SÖDEA

NY,

HTJGGENÄS

OCH

SÄFFLE.

ningar silvermynt, utbetalades löseskillingen till frälseägaren genom statskontorets anordning den 28 april 1694 *). Kroketån var emellertid i fråga om läge och beskaffenhet mindre lämpligt till boställe för den i Södra Ny och Huggenäs anställde komministern. På grund härav medgav K. M:t enligt nådigt brev den 27 oktober 1832 efter därom av pastoratet gjord ansökan, att Kroketån finge försäljas och ett till godhet, beskaffenhet och mantal däremot svarande samt till läge passande hemman i stället inköpas på församlingens bekostnad och upplåtas till komministersboställe. Till inköp av det nya bostället skulle användas, förutom försäljningsmedlen för Kroketån, komministerslönen för 8 år, räknat från den 1 maj 1830, under vilken tid komministerstjänsten skulle vara obesatt '), varjämte övriga erforderliga medel skulle tillskjutas av pastoratet. Pastoratet inköpte därefter enligt ett å pastoratsstämma den 2 november 1834 godkänt köpekontrakt, under förutsättning av K. M:ts stadfästelse, Ve mantal av frälsehemmanet Vs mantal Baras nr 1 i Södra Ny socken med vissa undantagsförmåner för 4,000 riksdaler banko. Till köpeskillingens gäldande användes dels försäljningsmedlen. 1,120 riksdaler banko, för det å auktion den 16 juli 1832 provisionelit försålda bostället Kroketån 3 ) och dels den inbesparade •komministerslönen jämte arrendeavgifter för nämnda boställe sammanlagt omkring 1,780 riksdaler banko. Återstoden, omkring 1,100 riksdaler banko, tillsköts av pastoratet genom uttaxering å hemmanen 4 ). Genom nådigt brev den 14 december 1838 5 ) godkände K. M:t det ifrågasatta bytet av Kroketån emot Ve mantal Baras, vars däremot svarande värde och godhet samt tjänliga läge och i övrigt lämpliga beskaffenhet för det avsedda ändamålet vitsordats 8 ). Den till boställe inköpta hemmansdelen i Baras skulle emellertid bibehålla sin natur av frälse 7), under det den skedda försäljningen av Kroketån förklarades hava skett under skattemannarätt y ). Inköpet av l/« mantal Baras fullbordades därefter, i det nämnda hemmansdel med tillhörande *) Verif. till 1694 års räntekammarbok, fol. 3076 (kammarark.). 2 ) Församlingarna hade åtagit sig att under vakanstiden avlöna särskild pastoratsadjunkt. ) Se pastoratsstämmoprotokoll den 5 aug. 1832. 4 ) Se pastoratsstämmoprotokoll den 2 nov. 1834. s ) Bil. 2. 6 ) Då det ådagalagts, att den inköpta liemmansdelen i Baras, ehuru endast Ve mtl, ägde ett fierfaldigt större värde än 1/i mtl Kroketån, ansågs skattläggning icke erforderlig. 7 ) Kammarkollegium ansåg, att Baras skulle genom bytet övergå till krono n a t u r med bibehållande av sin ränta och kronotionde. K. M:t förklarade emellertid sig icke hava funnit följa av bytet, att den till boställe inköpta delen av hemmanet Baras skulle förlora sin frälse natur och förvandlas till krono, »hällst på åtskilliga orter inom riket frälsehemman såsom boställen af presterskapet innehafvas». 8 ) Kroketån har omförts till skatte i jordeboken. 8

49.

BY, BRO, SÖDRA NT, HUGGENÄS OCH SÄFFLE.

frälseränta genom köpebrev den 16 november 1841 överläts till »By, Bro, Ny och Huggenäs socknars nu varande och framdeles blifvande jordägande innevånare samt boställs innehafvare att för evärdelig tid utgöra berörde socknars jordägares, såsom deras capellansboställe, lagfångna egendom» 1 ). Härå meddelades laga fasta den 22 december 1845. Den till boställe inköpta hemmansdelen har i kameralt avseende utbrutits från hemmanet Baras och i nu gällande jordebok upptagits såsom särskild enhet bland frälseegendomar, boställen, såsom Ve mantal Baras nr 1 Södra.

Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordniug stadgades, beredas kyrkoherden å kyrkoherdebostället och komministern i Södra Ny och Huggenäs å komministersbostället Baras. Åt komministern i Bro skulle bostad beredas genom upplåtelse antingen av prästgård på nyss nämnda sätt å komministersbostället Kyrkerud eller av annan bostad, varmed han åtnöjdes, i närheten av Bro kyrka med rätt för pastoratet att i stället gälda komministern hyresersättning med 600 kronor årligen för liyrande av sådan bostad. Vid särskilda jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordniug å Prästegården, Baras och Kyrkerud i november 1916 förrättade husesyner avsattes av berörda boställen till prästgårdar för ovannämnda tjänstinnehavare vissa till sina gränser närmare angivna områden, och skulle det enligt vederbörande synerätts beslut åligga pastoratet att röslägga och å karta avfatta dem, vilket emellertid ännu icke skett. Prästgården för kyrkoherden innehåller omkring 3 hektar, för komministern i Södra Ny och Huggenäs omkring 0,44 hektar och för komministern i Bro omkring 1,2 hektar.

») Bil. 3.

49.

BY, BRO, SÖDRA NT, HUGGENÄS OCH S i F F L E .

541 Urkundsbilagor. i. Näs häradsrätts dom den 19 februari 1718 angående ny ttj anderätten till den By kyrka tillhöriga lägenheten Jungfrudansen nr 1. 28 §. Tå lagl. och behöriga utfordrade stämbningar och notifications breeff till vederbörande och competente personer utj den förr engagerade stridigheeten om ett ängestycke Jungfrudanssen kallat, instälte sig nu vid detta tingh å högvälb:ne h:r barons Johan Ugglas vägnar arendatoren s:r Claes Hellgren efter upvist fullmakt aff d. 29 jan. sidsthne som kiärande och å ven. consist, vägnar, kyrkioherden utj Tösse giälld mag:r Birger Wallmeen, effter dess skriftelige fullmackt aff d. 29 aprill a:o 1717, å cronones vägnar efter skriftelige ordres från crono beffallningzman välb:de Engelbreeth Wargh för länssman välhte Erick Andersson aff d. 15 jan. sidstveken, iempte för pastoren aff By prästegård kyrkioherden mag:r Laurent Karberg dess måg vice pastoren mag. Laurent Wennerberg, alla närvarande och tillstädess, aff hvilka för kiäranden baron och capitein h:r Jean Uggla dess fullmäcktige s:r Claes Hellgren påstod att dess principal må blifva berättigad till ängestyckiet Jungfrudanssen, emedan det skall liggia inpå Bäckz äger, och få blifva närmast att få erläggia till By kyrkia den afgift och taxa som derföre erläggiass bör, men å andra sijdan för By prästegård och kyrkian af vederbörande fullmäcktige protesteras högeligen, påståendess att possessoren aff By prästegård, må niuta dispositionen af ange styckiet, och få erläggia till By kyrkia samma affgift, emedan frälsehemmanet Bäck alldrig kan bevijssass possiderat samma ängestyckie. Och som parterne efter vidlyfftigt tahl och giänsvar på förmaning att ingå med livar annan förlijkningh, utläto sig villia der öfver betänkia till morgonen så bleff och sådant dem bevilliat. 29 §. S. D. Förekommo parterna högvälb:ne h:r baron och capitein Johan Ugglas fullmäcktige s:r Claes Hällgreen för frällsehem:t Bäck tahlande å ena sijdan, och ven. consist. Carolst. fullmäcktige kyrkioherden ehrevördige och höglärde mag:r Wallmen och crononess länssman välhtt Erick Andersson sampt vice pastoren i By mag:r Laurent Wennerberg för By kyrkia, å andra sijdan svarande, och efter någon förelupen discurs och ordväxling öfver derass incaminerade tvist om prasferencen till ängestyckietz Jungfrudanssen, By kyrkia tillhörande, nyttiande och brukande emot åhrl. afgift öfverenss kommo och begåfvo sig derutinnan att samma ängestycken skall hädan efter bruukass och nyttiass aff högvälb:ne h:r baron och capitain Johan Uggla till sitt frälsehemman Bäck

49.

BY, BRO, SÖDRA NY, HUGGENÄS OCH

8ÄFFLE.

och pastor i By livar sitt åhr, såledess, att Bäckz possessor eller åboer det nu innevarande åhr 1718 slår, bergar och nyttiar, och pastor i By åhret efter eller a: o 1719 det antager till brukning, och såledess hvardera ett åhr efter annan framgient emoth åhrl. afgift den parterne hemskiuta till tingzrätten att uthnembna, och vid åhretz sluth emottagess aff pastor i By att låta komma till kyrkianss enskijllte medel, och i kyrkioboken annoteras för hvart åhr och aff hvem dem åhrl:n utgifvet för ängenss nyttiande; hvad det dera och i förvar liggiande höö aff 1717 åhrs bergningh aff berörde ängh vidgår, så delass det i tu, halfparten till h:r baron Uggla och halfparten emottager pastor i By, och contribuera bägge lijka utj affgifften till kyrkan derföre efter förra taxan som är 16 öre s:mt, och emedan parternes såledess öfverenss kommande med vederbörande som ofvan förmält, constituerade fullmäcktigess villia och fullkombl. samtyckie, hädanefter och alt framgient bör oryggeligen förblifva och bestå så varder det i domboken annoterat och såledess infört, finnandess tingzrätten skiäligt, effter behörigt öfvervägande att tillöka den hijt till varande taxan a 16 öre s:mt på affgiften till kyrkian för ängetegen Jungfrudanssen kallad åhrha nyttiande ännu 8 öre s:mt så att summan derföre betalass 24 öre s:mt hvart åhr. Ur domboken i Göteborgs landsarJc.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 14 december 1838 angående utbyte av komministersbostället y« mantal Kroketån emot % mantal av frälsehemmanet lJ% mantal Baras nr 1 i Södra Ny socken. Carl Johan etc. Sedan, vid förehafd reglering om capellanernes löner och boställen inom By, Bro, Huggenäs och Ny socknars pastorat af Carlstads stift, det boställe lU mantal Kroktån, som andre capellanen derstädes hittils innehaft, befunnits, i anseende till läge och beskaffenhet, vara för ändamålet mindre lämpligt, och Vi derföre, uppå vederbörandes derom gjorda underdåniga framställning, och med bifall till edert i frågan afgifna underdåniga yttrande, genom nådigt bref af den 27 October 1832, tillåtit att detta boställe skulle få till den mestbjudancle försäljas och under skattemannarätt uplåtas, men likväl icke förr kronan afhändas, än ett annat hemman, som icke allenast till godhet, beskaffenhet och mantal upginge emot det nuvarande, utan och till läge och öfrig beskaffenhet, vore för behofvet fullkomligen passande, i stället, på församlingens bekostnad, blefve inköpt och till comministersboställe uplåtet; i sammanhang hvarmed Yi jemväl i nåder förordnat, att till fondens förökande för inköpande af ett bättre boställe, skulle få användas comministerslönen under åtta års tid att räkna från och med 1830, tillika med den köpeskilling för Kroktån, som

49.

BY, BEO, SÖDRA NT, HUGGENÄS OCH SÄFFLE.

543 Johannes Nilsson i Spesshult, vid utlyst auction, med 1,120 rd. banco erbjudit, men det öfriga af pastoratsboerne tillskjutas ; så hafva consistorium och landshövdingen i Carlstad, uti underdåniga skrifvelser af den 18 april och 9 maji innevarande år, anmält, att pastoratsboerne, efter upgjordt och vid sockenstämma den 2 november 1834 godkändt aftal med bonden Anders Jansson i Baras, om inköp af hans ägande Ve mantal eller hälften i frälsehemmanet Baras n:o 1, Va dels mantal, beläget i By 1 ) socken, för 4,000 rd:r banco, låtit genom utsedde committerade, den 18 maji 1836, anställa undersökning på stället om detta hemmans beskaffenhet och läge, hvarvid befunnits: att hemmanet innehade 110 tunnland åker och äng under circulationsbruk och i god häfd, jemte odlingsmark 13 tunneland, samt skogs- och betesmark till 122 tunnelands vidd, fullkomligt tillräcklig till alla gårdens behov; att denna egendom, efter ordentlig circulation brukad, skulle blifva en af de bättre i orten, synnerligast relativt till dess ringa hemmantal; men att, livad åbyggnaden beträffade någon beskrifning deröfver icke ansetts nödig, emedan församlingarne åtagit sig sätta husen i laga stånd; och var derjemte uplyst, att hemmanet Baras, såsom beläget vid socknevägen genom pastoratets tvänne socknar Bro och Ny, inom hvilka ingen ordinarie prestman nu vore bosatt, och såsom aflägset från Ny kyrka endast V, från Bro 3 / i , från Huggenäs 8/« och från By vid pass en mil, vore det bäst passande, som i berörde hänseende kunde önskas och till godhet fullt motsvarande förste comministerns boställe i detta pastorat, samt att tillgången på husbehofs skog, som vid Baras funnes, vore en förmån, som i denna snart skoglösa ort förtjenade ett synnerligt afseende; vid hvilka förhållanden, och enär Baras i förmoner och afkastning nerfall digt öfverträffade gamla capellansbostället Kroktån, ej mindre contractsprosten jemte consistorium, än ock landshöfdingen i underdånighet tillstyrkt, att den aftalade köpeafhandlingen måtte till fullbordan komma och Baras hemman altså i stället för Kroktån, få uplåtas till andra comministersboställe i detta pastorat. Uti häröfver infordradt och den 21 sistlidne junii afgifvet utlåtande hafven I underdånigst anfört: att ehuru skattläggningsundersökning till utrönande af ifrågavarande boställes beskaffenhet icke blifvit i orten af vederbörande tjänstemän förrättad, och hemmanet Baras endast bestode af Ve mantal, men Kroktån deremot af XU mantal, ansågen I det likväl vara, genom den af församlingarnes committerade, vid hållen undersökning, uprättade beskrifning, samt vid jemförelse af den köpeskilling, som vid utlyst offentlig auction kunnat för capellansbostället Kroktån högst betingas, emot nu öfverenskomna köpesumman för hemmanet Baras, vara tillförlitligen ådagalagdt, att sistnämnde hemman ägde ett flerfalldigt större värde än Kroktån, och att andre capelianen komme att tillskyndas en ganska väsendtlig fördel, till förbättring i sina inkomster, genom det ) Felskrivning för Ny.

49.

BY, BRO, SÖDRA NT, HUGGENÄS OCH SÄFPLE.

ifrågavarande boställsbytet; hvadan I, lika med myndigheterna i orten, jemväl underdånigst tillstyrkten, det Oss måtte täckas, utan vidare omgång, lemna nådigt bifall till ifrågavarande länge förberedda och genom församlingarnes välvilja nu till fullbordan komna reglering; i följd hvaraf hemmanet Baras skulle, enligt edert förmenande, komma att öfvergå till krononatur, med bibehållande af den ränta och kronotionde, som hemmanet nu droge, och hvarföre capellanen borde ansvara, men med befrielse från hemmanet åliggande roteringsskyldighet uti soldatroten n:o 34 vid Näs oompagnie af Yermlands regemente, hvilken rotering i stället borde öfverflyttas på hemmanet Kroktån \M mantal, hvilket sednare åter under skattemannarätt komme att till köparen deraf, Johannes Nilsson, uplåtas, med skyldighet för honom och efterkommande, att detta hemmans jordeboks och hemman tals ränta till Oss och kronan utgöra, samt för öfriga skattehemman i orten åtföljande utskylder och besvär ansvara. Anbefalldt att häröfver jemväl med underdånigt utlåtande inkomma, har Vårt och rikets krigs-collegium, som ansett ett sådant dess infordrade utlåtande böra inskränkas till frågan om roteringsskyldighetens öfvernyttning från Baras till Kroktån, under den 29 sistlidne augusti, underdånigst anfört: att enär den rotering, hvilken nu utgjordes af Ve mantal Baras, såsom indeldt till soldatroten n:o 34 vid ofvannämnde compagnie och regemente skulle, enligt edert förslag, komma att öfverflyttas på XU mantal Kroktån, och någon roteminskning således icke upkomme derigenom, att capellansbostället Kroktån försåldes, samt hemmansdelen Baras inköptes och till bostad för capellanen ansloges; funne krigs-collegium, för sin del, något hinder, genom roteflyttningen, icke upstå, emot den för öfrigt underdånigst tillstyrkta transactionen. Derefter och sedan Vi under den 28 nästlidne september i nåder anbefallt landshöfdingen i Vermlands län att från vederbörande infordra och till Oss i underdånighet insända upgift huruvida, vid försäljningen af bostället Kroktån, det vilkor blifvit fästadt, att roterings skyldigheten å det blifvande nya comministersbostället borde på detta hemman öfverflyttas, har landshöfdingen, uti underdånig skrifvelse den 22 påföljde October, öfverlemnat församlingens kyrkoherdes, prosten N. Hedréns å By pastorats vägnar, afgifna underdåniga förklaring, enligt hvilken uplyst blifvit, att vid den under förbehåll af Vårt nådiga bifall, den 16 julii 1832 provisioned hållna försäljningen af bostället Kroktån, hade, jemlikt pastoratsstämmans beslut den 8 samma månad och år, det vilkor blifvit stadgadt, att bostället säljes i det skick det sig då befunne, med de förmoner eller onera det nu hade eller framdeles kunde få, äfvensom att köparen Johannes Nilsson både vid auctionstillfället samt den 5 derpåfoljande augusti vid gällstämman i By moderkyrka dessa vilkor erkänt, och jemväl ännu förklarade sig ej annat vänta, än att så vida boställs utbytet bifölles, Kroktån då komme att öfvertaga den rotering med öfriga onera, som det till commi-

49.

BT,

BRO,

SÖDRA

NT,

HUGGENÄS

OCH

BAFFLE.

nisters boställe föreslagna Baras nu ägde; men som lanclshöfdingen tillika underdånigst hemställt, huruvida detta pastors enskildta yttrande lagligen kunde förbinda Johannes Nilsson, då denne medelst särskild behörigen bevittnad afhandling sig till slikt villkor icke utfäst, och pastor icke heller låtit ärendet förekomma vid gällstämma, hvarest så väl köpare som säljare kunnat komma i tillfälle att köpevillkoren i detta hänseende närmare bestämma och förklara, eller om ej något ytterligare certificat på Johannes Nilssons ifrågavarande åtagande borde anskaffas, än hvad prosten Hedréns omförmäldte underdåniga skrift derom innehölle; så hafve Vi, af sådan anledning, under den 29 sistlidne October, ytterligare anbefallt landshöfdingen, att af köparen till comministersbostället Kroktån Johannes Nilsson infordra bestämd uplysning, huruvida han vid försäljningen af förenämnde hemman medgifvit att den roterings skyldighet, som åligger den till comministersboställe inköpta andel af hemmanet Baras, må på Kroktån öfvernyttas, och med samma upgift till Oss i underdånighet inkomma; hvarefter landshöfdingen, till fullgörande af denna nådiga befallning, uti skrifvelse den 23 nästlidne november, underdånigst öfverlemnat ett i vittnens närvaro meddeladt skrifteligt erkännande utaf köparen Johannes Nilsson, att vilja utgöra den Baras åliggande roteringsskyldighet från den tid han, eller hans rätts imiehafvare, i laga ordning erhåller fastebref på det af Johannes Nilsson sig tillhandlade Kroktån. Hvad sålunda förekommit hafve Vi låtit Oss i underdånighet föredragas, och jemlikt samteliga vederbörandes underdåniga tillstyrkande, pröfvat skäligt,' att det redan förut villkorligen af Oss i nåder medgifna utbytet af comministersbostället Kroktån till slutligt fullbordande bifalla, emot den härtill inköpta andel i frälsehemmanet Baras, hvars fulleligen motsvarande värde och godhet samt tjenliga läge och i öfrigt lämpliga beskaffenhet för det afsedda ändamålet blifvit lika enhälligt af vederbörande vitsordade; kommande den roteringsskyldighet, som hittils ålegat denna hälft af frälsehemmanet Baras, att hädanefter utgöras af det under skattemannarätt försålda hemmanet Kroktån, hvars köpare dertill förklarat sig villig, med skyldighet i öfrigt för honom och efterträdande ägare, att de detta hemman såsom skatte vidhäftade allmänna utskylder och besvär fullgöra; men af detta boställs utbyte hafve Yi icke funnit följa, på sätt I underdånigst förmenat, att den till comministersboställe inköpta delen af hemmanet Baras skulle förlora sin frälse natur och förvandlas till krono, hällst på åtskilliga orter inom riket frälsehemman såsom boställen af presterskapet innehafvas, hvarföre äfven Baras såsom boställe kommer att bibehålla sin natur af frälse. Hvilket etc. Stockholms slott den 14 december 1 8 3 8 . Efter originalet hos kammarkoll. 3785 19

49.

BY,

BRO,

SÖDRA

NT,

HTJGGENÄS

OCH

SÄFFLE.

Köpebrev den 16 november 1841, varigenom 1/6 mantal frälse Baras inköpts till komministersboställe i Södra Ny. I följd af det serskilta köpe-aftal, som blifvit träffadt emellan vår nu mera aflidne fader och svärfader Anders Jansson i Baras och By pastorats respective innevånare, uplåte och försälje vi härmed till By, Bro, Ny och Huggenäs socknars nu varande och framdeles blifvande jordägande innevånare samt boställs innehafvare vår uti Ny socken af Näs härad och Yermelands län ägande fasta egendom en sjettedel (* 'c: del) efter helt räknadt af frälse hemmanet Baras, mot en oss till fullo betald och härigenom alltså qvitterad köpeskilling stor fyra tusende (4,000) riksdaler bancotransportsedlar; som en följd hvaraf vi härmed afhände oss berörde en sjettedels mantal Baras, med jord och frälse ränta, samt allt hvad i öfrigt dertill af ålder lydt och legat, nu lyder eller framdeles lagligen tillvinnas kan, att för evärdelig tid utgöra berörde socknars jordägares, såsom deras capellansboställe, lagfångna egendom, med beräknad tillträdesrätt från den 14:de mars 1839. Försäkras med våra namns underskrift uti nedanteknade vittnens närvaro. Baras den 16 november 1 8 4 1 . Johannes Jansson i Ahllgustad. N. Olsson, kopparslagare, Åmål. Pär Andersson i Stora Bärga, Åmål socken. N. Setterström, Klöfvared, Hammarön. O. Hedberg. Johannes Andersson, Baras. Vittnar Lars Andersson, Olof Andersson, båda i Algustad, Bro socken. § 7. År 1843 den 23 October, blef å Vedel af frälse hemmanet Baras med tillhörande frälse ränta, som By pastorats innevånare, emot qvitterade köpesumma 4,000 rd banco, sig tillhandlat af afl. Anders Janssons i Baras arfvingar, uppbud meddeladt nu l:sta ggn med vilkor protocollet visar, betygar P å härads rättens vägnar. I. G. Wennerström. § 108. År 1844 den 1 junii upböds 2 ggn; betygar På härads rättens vägnar. J. A. W. Boije. § 15. År 1845 den 24:de november upböds 3 ggn; betygar P å härads rättens vägnar. A. Örtendahl. Efter originalet i kyrkans arkiv.

50.

MILLESVIK,

BOTILSÄTER, ESKILSÄTER OCH ÖLSERUD.

50. Millesvik, Botilsäter, Eskilsäter och Ölserud. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 för prästerskapet i Millesviks pastorat, i vilket, förutom kyrkoherden i Millesvik, är anställd en komminister i Botilsäter, har fastställts genom K. M:ts resolution den 23 maj 1919 J ).

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöninganslagna kyrkoherdebostället 1 mantal krono Prästegården nr 1 och stomhemmanet 1 mantal krono Hälle nr 1 i Millesviks socken, komministersbostället Ve mantal skatte Erserud nr 2 i Botilsäters socken samt komministersbostället Va mantal krono Ingrirud nr 1 och förra komministersbostället 7* mantal krono Stubbe nr 1 i Eskilsäters socken. P r ä s t e g å r d e n n r 1. Kyrkoherdebostället i Millesvik, som icke varit redovisat i tidigare jordeböcker, infördes på grund av kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686, varigenom förordnades, att i jordeböckerna skulle under krono titel upptagas, bland annat, alla prästgårdar, kaplansoch klockarbord samt stomhemman, i den så kallade reduktionsjordeboken av år 1686 under krono titel med benämningen »Millesvijkz prästegårdh» med ett utan föregående skattläggning åsätt skattetal av 1 mantal. I och för det så kallade prästverkets upprättande undergick bostället skattläggning på 1690-talet. För åker till 15 tunnors utsäde av havre 2 ) och äng till 42 lass hö, därav 6 lass för en bostället tillhörig utjord, kallad Skajön (»Skaaöhn))), i Eskilsäters socken, påfördes bostället efter jämförelse med annat hemman viss ränta och åsattes 1 mantal 3 ). I jordex ) Före nu gällande lönereglering fanns i p a s t o r a t e t ytterligare en komminister, bosatt i Eskils äter. 2 ) 15 t u n n o r havre motsvarade 7 Va t u n n o r »ren säd». 8 ) Allm. bil. 3 och verif. till prästverket fol. 787. Se ock en av vederbörande fögderiförvaltning den 8 okt, 1695 u p p r ä t t a d förteckning å alla p r ä s t g å r d a r »effter u p r ä t t a t skattläggningar» (biskopsämbetets arkiv).

50.

MILLESVIK, BOTILSÄTER, ESKILSÄTEK OCH ÖLSERTTD.

böckerna, där bostället emellertid upptages såsom oskattlagt och utan ränta ] ), har det städse redovisats med berörda natur och mantal, i den nu gällande bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Prästegården nr 1. Av en över bostället år 1647 upprättad karta framgår, att bostället hade sina inägor liggande på ett ställe för sig vid åbyggnaderna. Skog och utmark hade bostället gemensam med Hälle och Klockaregården med flera hemman, och bekom bostället vid ett å samskogen år 1794 fastställt storskifte ägor för sitt mantal. Av gammalt har Prästegården ägt andel uti den för åtskilliga hemman gemensamma Nyckelängen-). Genom förening den 12 juni 1787 avstodo Prästegården och hemmanet Hälle sina andelar i den östra delen av Nyckelängen till hemmanen Västra och Östra Torp emot vederlag av dessa hemmans andelar i den västra delen, så att Prästegården och Hälle blevo ensamma ägare till sistnämnda del av ängen. Västra Nyckelängen undergick därpå ett år 1788 fastställt storskifte. Till kyrkoherdebostället höra dessutom åtskilliga i sjön Vänern belägna holmar, och utgöras dessa enligt en år 1829 upprättad och 1831 fastställd karta av Salman, Stora och Lilla Roten med Småskären, Långsvana och Ångeskär 3 ). Såsom nämnts hörde till bostället enligt 1698 års prästverk en i boställets skattläggning inbegripen utjord Skajön i Eskilsäters socken. Denna utjord synes vara identisk med en del av de i Näs härads dombok den 11 september 1643 omnämnda, Millesviks prästgård jämte vissa hemman i Eskilsäters socken tillhöriga ängar, »Gårstadh ögiar», vilka klandrades av ägaren utav Rosenborgs (Gårstads) säteri, inom vars område de voro belägna. Därvid bestyrkte häradsnämnden en av kyrkoherden lämnad uppgift, att till bostället av ålder hört två ängar, ^ som nyttjades »then ene och innare åhrligen och then andre medh åhreskiffte». Genom dom nämnda dag ogillade häradsrätten säteriägarens talan och förklarade ängarna med urminnes hävd tillhöra bostället och nämnda hemman *). Enligt vid lantmäteriförrättning å bostället i september 1801 5 ) företedda intyg skulle boställets äng i äldre tider hava legat i eller J ) Skattläggningen i prästverket avsåg endast att få u t r ö n t beloppet av prästernas av kronan åtnjutna friheter (kammarkollegii brev den 28 jan. 1698). 2 ) Enligt en över hemmanet Stegelsrud år 1690 upprättad karta delades Nyckelängen ärligen med en 9 alnar lång stång, och utgjorde Prästegårdens andel 22Vi alnar i varje skifte 3 ) Å en i kyrkoarkivet förvarad karta från mitten av 1600-talet u p p t a g a s såsom »Millesviks prästgårds sjöägor» Nyckelängen, Andersskär, Ängeskär, Näset, Stora och Lilla Roten, Salman, Dillsö, Benskär och »Höffviska». 4 ) Bil. 1. 5 ) Lantmäteristyrelsens arkiv.

50.

MILLESVIK,

BOTILSÄTER,

ESKILSÄTER

OCH

ÖLSERUD.

vid Dalegärdet i närheten av Rosenborgs säteri, men i slutet av 1500eller början av 1600-talet blivit utbytt emot äng i Lilla Skajön, som därefter nyttjats till bostället och säteriet »skifte om skifte». På grund av svårighet att skydda ängen för åverkan blev den i senare hälften av 1600-talet utarrenderad till säteriets ägare för 3 daler silvermynt årligen, men redan vid husesyn år 1738 anmäldes den hava frångått boställetJ och någon åtgärd för dess återvinnande har, såvitt kunnat utrönas, därefter icke vidtagits *). H ä l l e n r 1. I ett för Gustav I:s reduktion år 1540 upprättat register på prästernas och kyrkornas egendomar i Skara stift 2 ) upptogos under »Mijllesviks stomps upbörd» bland annat »Stompnen ij Ylisrid» (Ölserud) och »Sven ij Millesvik» med till prästen utgående landgillen av »smör 4 p:d, daxverke 3» av det förra och »smör 2 p:d för gården oc 1 p:d för clockare tompten, daxverke 3» av det senare hemmanet. I kronans räkenskaper, där hemmanen benämndes respektive Prästegården och Klockaregården, upptogos de i likhet med övriga ecklesiastika egendomar till en början allenast med den efter mantal till kronan utgående fodringen. År 1548 påfördes hemmanet Prästegården även ovannämnda landgille. Detta avkortades emellertid för åren 1548—51 såsom frinjutet av kyrkoherden i Millesvik under stomfrihet (»fritth presten haffver stompn»)') men indrogs därefter till kronan. Ovannämnda av »Sven ij Millesvik» eller Klockaregården utgående landgille påfördes hemmanet i kronans räkenskaper först år 1550 men avkortades jämväl såsom frinjutet av kyrkoherden med anteckning, att hemmanet underlagts kyrkoherdebostället (»brucker presten til sinn gårdth») 4 ). Sistnämnda frihet åtnjöt kyrkoherden till och med år 1578. Med indragning av detta hemman återbekom kyrkoherden år 1579 ovannämnda stomhemman Prästegården i Olseruds socken, vilket han därefter under stomfrihet innehade. Prästegården och Klockaregården upptogos till en början i jordeböckerna under rubriker, som angåvo deras ecklesiastika natur (prästclandbönder, kyrkohemman och dylikt), men överfördes i likhet med J ) De övriga hemmanen tillhöriga ängarna inom Rosenborgs säteri (de s. k. Bondängarna) hava bibehållits till hemmanen, till dess de i senare tid försålts till äg-aren av nämnda säteri. 2 ) Allm. bil. 1. "j Allm. bil. 2. 4 ) Vml. 1550: 14 och 1551: 6.

50.

MILEESVIK,

BOTILSÄTER,

ESKILSÄTER OCH ÖLSERUD.

övriga ecklesiastika egendomar år 1625 till krono titel 1 ). Enligt 1500talets fodringsregister utgjorde Prästegården fodring såsom helt hemman") och har, efter det mantalsbeteckningen börjat införas i jordeböckerna, varit åsätt 1 mantal. År 1851 uppkom fråga om utbyte av stomhemmanet Prästegården emot frälsehemmanet 1 mantal Hälle nr 1 i Millesviks socken, vars ägare förklarade sig villig därtill utan mellangift. Sedan uppskattning efter skattläggningsgrunder ägt rum å bägge hemmanen, biföll K. M:t enligt nådigt brev den 18 maj 1855 det ifrågasatta bytet med villkor, att vartdera hemmanet skulle ikläda sig det andras natur samt allmänna utskylder och besvär, dock att blivande innehavare av hemmanet Hälle skulle ansvara för detta hemmans andel i Millesviks sockens dåvarande enskilda byggnadsskyldighet å kyrkoherdebostället. Innan bytet finge gå i verkställighet, skulle avträdande ägaren av Hälle hos Kbfde styrka detta hemmans gravationsfria beskaffenhet"). På grund därav har Hälle i nu gällande jordebok överförts till kronoegendomar under allmän disposition, boställen, och Prästegården till frälsehemman. E r s e r u d n r 2. Å särskilda sockenstämmor den 8 och 9 april 1855 beslöto församlingarna i Millesviks pastorat att antaga ett av särskilda kommitterade den 31 mars 1855 upprättat förslag att till boställe för pastoratsadjunkten för en köpeskilling av 1,666 riksdaler 32 skillingar banko inköpa Ve mantal av skattehemmanet 1 mantal Erserud nr 1 i Botilsäters socken. Av köpeskillingen skulle pastoratsadjunkten enligt åtagande ansvara för en i nämnda hemmansdel intecknad skuld å 400 riksdaler banko, på det sätt att han till amortering därav, »liksom ett skäligt arrende för hemmanet», av sin lön avstode 3 tunnor råg årligen. Återstoden skulle gäldas av församlingarna i pastoratet efter hemmantal. Byggnadsskyldigheten å den till boställe inköpta egendomen skulle i likhet med vad som gällde å komministersboställen åligga boställshavaren, som åtog sig att mottaga husen i befintligt skick 4 ). Å berörda hemmansdel utfärdades för Millesviks pastoratsbor köpebrev den 2 och 18 april 1855, och erhöll pastoratet laga fasta härå den 27 februari 1856 B ). x

) N ä m n d a år uteslötos u r jordeboken för Västersysslets fögderi rubrikerna »präste» och »kyrko», och de därunder u p p t a g n a fastigheterna fördes under krono titel. 2 ) Fodringen utgick efter mantal (Vml. 1540: 5 ocli 1542: 11). 3 ) Bil. 2. .. 4 ) Bil. 3. Sockenstämmoprotokoll för Olseruds socken har icke k u n n a t antrattas. 5 ) B i l . 4.

50.

MILLESVIK, BOTILSÄTER, ESKILSÄTER OCH ÖLSEEUD.

551 Sedan pastoratsadjunktsbefattoingen jämlikt kungl. brev den 22 december 1887 förändrats till komministratur, utgjorde denna hemmansdel boställe åt komministern i Botilsäter. I kameralt avseende har den till boställe inköpta hemmansdelen på grund av kammarkollegii beslut den 14 december 1876 utbrutits från hemmanet Erserud nr 1 och i gällande jordebok upptagits under nr 2 såsom särskild enhet bland skatteegendomar, boställen. Vid ett år 1845 fastställt laga skifte å 1 mantal Erserud avsattes såsom samfällt för skifteslaget, bland annat, inägor och skog om tillhopa 28 tunnland 16 kappland till hemmanets soldattorp samt den så kallade Larserudsmossen om 11 tunnland 11 kappland, som anslogs till soldatens behov. I dessa samfälligheter torde bostället äga del efter sitt mantal. I n g r i r u d nr 1. På grund av det åt komministern i Eskilsäter anslagna bostället 7* mantal Stubbes *) olämpliga läge och dåliga jordmån inköpte Millesviks pastoratsbor efter beslut å pastoratsstämma den 30 november 1890 genom köpebrev den 1 december 1891 för en köpeskilling av 14,000 kronor frälsehemmanet Va mantal Ingrirud nr 1 »med jord och ränta» i ändamål att i stället för Stubbe använda det till komministersboställe, och erhöll pastoratet lagfart å hemmanet den 1 november 1897 och den 1 september 1902 2 ). Med anledning av en utav pastoratsborna år 1892 gjord underdånig framställning medgav K. M:t genom nådigt brev den 23 oktober 1896 3 ), att Stubbe finge utbytas emot Ingrirud med rätt för pastoratsborna att, sedan de hos Kbfde lagligen styrkt, att Ingrirud blivit inköpt till komministersboställe och icke vore med inteckning besvärat, uppbära till köpeskillingens gäldande 14,000 kronor och till iståndsättande av byggnaderna å hemmanet — mot skyldighet för pastoratsborna att försätta ^ dessa i ett för hemmanets nya egenskap av komministersboställe lämpligt och erforderligt skick samt att i övrigt svara såsom avträdare för alla de brister, som kunde förefinnas vid den laga syn, som vid komministerns tillträde skulle förrättas å hemmanet — ett belopp av 5,000 kronor. Nämnda två belopp, tillhopa 19,000 kronor, skulle förskjutas av prästerskapets löneregleringsfond, och har fonden, som skulle beredas ersättning för förskottet genom avverkning och försäljning av 1 2 3

) Om detta boställe se sid. 552.

) B d . 5. ) Bil. 6.

50.

HILLESVIK, BOTILSÄTEK, ESKILSÄTER OCH ÖLSEEUD.

skog från Stubbe, gottgjorts berörda belopp av från nämnda boställe åren 1901—09 influtna skogsmedel. Sedan komministern år 1899 avträtt Stubbe och tillträtt det nya komministersbostället, har det sistnämnda på grund av föreskrift i 1896 års ovannämnda kungl. brev överförts till kronoegendomar under allmän disposition, boställen. För en jämlikt Kbfdes utslag den 1 oktober 1844 från Ingrirud avsöndrad, inom säteriet Rosenborg belägen äug om 10 tunnland 6 kappland utgår till bostället en årlig avgäld av 1 tunna 19 kappar havre. Däremot har avgäld icke fastställts för en från Ingrirud enligt köpebrev den 27 februari 1821 avsöndrad lägenhet Löten om 18 tunnland 21 kappland, vara den 30 april 1863 laga fasta och sedermera lagfart meddelats*). S t u b b e n r 1. Genom kungl. brev den 17 februari 1691 anslogs det till frälse försålda kronohemmanet 7* mantal Stubbe nr 1 i Eskilsäters socken till boställe åt komministern i Millesviks pastorat, och förordnades genom kungl. brev den 23 mars samma år, att hemmanet, därest det icke utan lösen kunde indragas till kronan, skulle för statsmedel inlösas "). Sedan komministern jämlikt kungl. brev den 28 februari och landshövdingens order den 19 december 1691 inrymts uti och frinjutit hemmanet från och med nämnda år, utbetalades löseskillingen för hemmanet, som enligt av reduktionskommissionen verkställd uträkning belöpte sig till 167 daler silvermynt, till frälseägaren genom statskontorets anordning den 11 juni 1692. y ) På grund av boställets olämpliga läge och dåliga jordmån medgav K. M:t genom nådigt brev den 23 oktober 1896 4 ) efter därom av Millesviks pastoratsbor gjord framställning, att detsamma finge utbytas emot det av pastoratsborna för sådant ändamål år 1891 inköpta frälsehemmanet Va mantal Ingrirud nr 1 med rätt för pastoratsborna att uppbära till köpeskillingens gäldande 14,000 kronor och till iståndsättande av byggnaderna å hemmanet 5,000 kronor. Dessa belopp, tillhopa 19,000 kronor, skulle förskjutas av prästerskapets löneregleringsfond, och har fonden, som skulle beredas ersättning för förskottet genom avverkning *) Med denna lägenhet följde enligt köpebrevet fritt mulbete å Ingriruds utskog samt hemmanets fiskerätt i Bynsviken. 2 ) Se inledn. sid. XIII f. samt allm. bil. 4, 5 och 6. 3 ) Verif. till 1692 års räntekammarbok, fol. 2027 (kammarark.). 4 ) Bil. 6.

50.

HILLESVIK,

BOTILSÄTEB, ESKILSÄTER OCH ÖLSERUD.

och försäljning av skog från Stubbe under loppet av 5 å 10 år, gottgjorts berörda belopp av från nämnda boställe åren 1901—09 influtna skogsmedel. Beträffande dispositionen av Stubbe förordnades genom knngl. brev den 23 januari 1899 x ), att bostället från den tid det upphörde att vara komministersboställe skulle ställas under skogsstatens vård och förvaltning och — med undantag av för ett bevakartorp nödig inägojord 2 ) — uteslutande användas för skogsproduktion för att, sedan ovannämnda avverkningsperiod gått till ända, bereda tillgång till timmer och virke för underhåll av pastoratets kyrkor och ecklesiastika boställen ävensom för fyllande av dessa boställens vedbehov. Stubbe har, sedan komministern år 1899 avträtt detsamma och tillträtt det nya komministersbostället, efter att i jordeboken hava varit upptaget bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, omförts till allmänna kronohemman 3 ).

Prästgårdar. Enligt löneregleringsresolutionen skulle fri bostad genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, beredas kyrkoherden å kyrkoherdebostället och komministern å komministersbostället Erserud eller ock å lämplig, i närheten av Botilsäters kyrka belägen plats, som K. M:t på anmälan framdeles ville bestämma. Vid en jämlikt 64 § i ecklesiastik boställsordning å kyrkoherdebostället den 17 september 1919 förrättad husesyn avsattes till prästgård för kyrkoherden ett närmare angivet område om 2,47 hektar i huvudsaklig överensstämmelse med en av extra lantmätaren A. Eckerbom nämnda år upprättad karta. Prästgård åt komministern har ännu icke upplåtits l ). x

) Bil. 7. ) Området för bevakartorp h a r bestämts genom domänstyrelsens res. den 3 dec. 1900. s ) Beträffande denna av kammarkollegium den 6 april 1903 godkända åtgärd torde böra anmärkas, a t t Stubbe även efter den förändrade dispositionen var och fortfarande är ett ecklesiastikt löneboställe och jordeboksomföringen sålunda oegentlig. *) Till plats för prästgård åt komministern har p a s t o r a t e t den 7 dec. 1918 för en köpeskilling av 6,000 kronor från hemmanet Byn nr 1 inköpt en lägenhet Västra Smedbyn, som enligt en av extra lantmätaren Eckerbom år 1919 u p p r ä t t a d karta innehåller en areal av 2,3860 hektar, och är frågan om områdets godkännande till avsedda ändamålet beroende på K. M:ts prövning. J

3785 19

50.

HILLESVIK, BOTILSÄTER, ESKILSÄTER

OCH ÖLSERUD.

Klockaren i Millesvlk. Klockaren innehar en Millesviks kyrka tillhörig, öster om kyrkan belägen täppa, som tidigare varit utarrenderad för kyrkans räkning 1 ). Denna jord, som enligt en år 1794 upprättad och den 6 oktober 1795 fastställd karta över hemmanet Klockaregården nr 1 innehåller en areal av 1 tunnland 4 kappland, ingår i den jämlikt kammarkollegii beslut den 8 februari 1912 i jordeboken bland kronoegendomar under allmän disposition införda lägenheten Kyrkogården nr 1.

Klockaren i Eskilsäter. Klockaren innehar avgiftsfritt men utan att vara i hans lönereglering omnämnd en Eskilsäters kyrka tillhörig, väster om kyrkan belägen ängshage 2 ). Denna jord, som enligt en år 1815 upprättad och den 17 oktober 1816 fastställd karta innehåller en areal av 21 Va kappland, ingår i den jämlikt kammarkollegii beslut den 8 februari 1912 i jordeboken bland kronoegendomar under allmän disposition införda lägenheten Kyrkogården nr 1.

Urkundsbilagor. i. Näs häradsrätts dom den 11 september 1643, enligt vilken två inom säteriet Rosenborg belägna ängar förklarats tillhöra kyrkoherdebostället i Millesvik. Sedan framträdde för rätten välb. Oluff Christophersson till Gårstadh och klagade, att någre honom kringliggande hemman och gårdar, som voro Prästegården i Millessvijk sochn medh Jngrerudh och Fläskerudh crono, sampt Flååvijk, Goåås och Gunnerudh skatte, haffva hafft borta en hoop engiar undan be:te hans frälsegårdh Gårstadh, som i gemeen heta Gårstadh ögiar, begärandes them åther. Här till kyrckiokerclen i Millessvijk, hederligh och vällärde her Larss Olai svarade för sigh, att the tvenne engiarna, som lian thersammastädes haffver, then ene och innare åhrligen och then andre medh åhreskiffte, haffva aff ålder och heden ööss legat till stompnerna, och såsom hans s. x

) Se kyrkoinventarier för åren 1695, 1706 och 1739 (Göteborgs landsark.). ) Enligt ett år 1739 u p p r ä t t a t inventarium nyttjade klockaren ifrågavarande ängshage mot en avgift till kyrkan av 24 öre smt årligen (Göteborgs landsark.). 2

50.

MILLESVIK,

BOTILSÄTER,

ESKILSÄTER OCH ÖLSERUD.

svärfadher och antecessor her Jöran brukat them oturberat, så länge han ther bodde, nämbliga i 40 åhr, så haffver ingen velat sedan disputera hans häffd i fempton åhr. Thetta sannades aff nämnpnden och almogen. — — — — Välb. Oluff Christophersson beviste — — — — . Yederparten kunde fuller inthet neka, samma lände hata Gårstadh öijar, men sade them vara landfäste, och aldrigh haffva lydt och legat till Gårstadh, uthan till the gårdar, som them nu häffdade. Eätten togh thenna saken i betänckiande, och effter välb. Oluff Christophersson icke hade annat skääl och bevijss att sanna sitt kähromåhl medh än blotta nampnet, thet understundom j)läger slåå felt, men vederparten ther emot lagha fång medh oförlagd uhrminnes häffd; dy kände rätten thenne välb. Oluff Christopherssons klagan vara krafftlöös. Ur domboken i Göteborgs landsarJc.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 18 maj 1855 angående utbyte av stomhemmanet 1 mantal Prästegården nr 1 emot frälsehemmanet 1 mantal Hälle nr 1. Oscar etc. Hos Oss har consistorium i Carlstad, uti skrifvelse den 11 October 1 8 5 1 , underdånigst anmält en af kyrkoherden i Millesviks pastorat prosten M. Frykholm och ägaren af Åhs säteri G. Holmqvist framställd anhållan, att den förres stomhemman Ölserud n:o 1 Prestgården 1 mantal i Olseruds socken måtte få utbytas emot ett den sednare tillhörigt frälsehemman Hälle n:o 1 ett mantal i Millesviks socken af Vermlands län, till stöd för hvilken anhållan blifvit, bland annat, anfördt, att desse hemman skulle vara fullt jemngoda och den fördel genom utbytet vinnas, att Hälle kunde skötas i sambruk med Millesviks prestgård, hvarifrån nuvarande stomhemmanet vore omkring 1 mil aflägset; och har consistorium, med tillkännagifvande att denna fråga blifvit å allmän gällstämma med Millesviks pastorat, bestående af Millesviks, Olseruds, Eskilsäters och Botilsäters socknar, i närvaro af krono- och consistorii-ombud den 10 augusti nämde år för pastoratsboerna framställd, samt att, sedan uplyst blifvit, att stomhemmanet Ölserud innehade i inägor 139 och i skog 209 tunneland samt vore taxeradt till 4,100 r., men frälsehemmanet Hälle med 114 tunneland inägor och 238 tunneland skog deremot upptoges till ett taxeringsvärde af 7,650 riksdaler, pastoratsboerna nära enhälligt tillstyrkt bifall till det föreslagna utbytet af hemmanen, hvaraf hvartdera skulle ikläda sig det andras natur, utskylder och onera, men framtida innehafvaren af hemmanet Hälle ansetts böra äfven framdeles ansvara för samma hemmans enskilda byggnadsskyldighet å pastorsbostället Millesvik, det sökta utbytet på dessa vilkor jemväl till nådigt bifall i underdånighet förordat.

50.

HILLESVIK,

BOTILSÄTER, ESKILSÄTER OCH ÖLSERUD.

Till följd af härå meddelad nådig remiss hafven I först från kronofogden och häradsskrifvaren i orten samt Vår befallningshafvande i länet infordrat yttranden i ämnet, och derefter föranstaltat om behörig undersökning efter skattläggningsgrunder af båda hemmanens ägor och förmåner, dervid Hälle, efter afdrag af krono- och tertialtionde, blifvit uppskattadt till en ränta af 25 rd. 39 sk. 3 3 /s rst., och Ölserud, h varifrån dylika utskylder, i dess nuvarande egenskap af stom, ej af dragits, till 25 rd. 29 sk. 6 rst., hvarföre och då dessa båda hemman vore så till alla delar lika goda, att någon väsendtlig skilnad dem emellan svårligen förefunnes, skattläggningsmännen icke heller ansett något hinder möta eller skada uppkomma, hvarken för kronan eller den enskilde, derigenom att Ölserud påfördes alla de räntor, kronotionde, rotering och allmänna besvär, som Hälle förut fått vidkännas, och det sednare hemmanet ikläddes stomhemmanets natur; hvarjemte I, sedan denna undersökning blifvit så väl i general landtmäteri contoret som hos eder granskad, dervid i bemälde contor anmärkningar förekommit, som föranledt skattläggningsmännens vidare hörande; samt i fråga om roteringens öfverflyttning från Hälle till Ölserud, vederbörande rotehållare, compagni- och regementsbefäl blifvit hörde och samtycke dertill meddelat, uti underdånigt utlåtande den 13 sistlidne februarii för egen del med tillstyrkande af nådigt bifall till det ifrågasatta hemmansbytet, bland annat, anfört, att I, då general landtmäteri contorets anmärkningar vid förenämde undersökning, uti eder tanka, blifvit nöjaktigt vederlagde genom skattläggningsmännens förklaring, lika med desse funnit, att, då hemmanen vore så lika uppskattade, deras bördor äfven utan svårighet kunde mot hvarandra utbytas, helst kronans behållna ränta af Ölserud utgjorde blott 32 sk. och af Hälle 46 sk. 5 rst. i kronovärdi jemte kronotionde af 10 kappar råg, 10 kappar korn och 1 tunna 8 kappar hafra, och emot öfverflyttning af sistnämde hemmans rotering på Ölserud, som endast vore extra roteradt, något hinder så mycket mindre förekommit, som egaren af Hälle jemväl eger hjelprotehemmanet Litzbohl 1 /s mantal samt åtagit sig soldattorpets flyttning och iordningsättande, hvaremot I ansett förberörde utbyte af hemmanens natur samt allmänna utskylder och besvär böra blifva fullständigt, och skyldigheten att bygga prestgård, likasom öfriga allmänna besvär, alltså äfven öfvergå från Hälle till Ölseruds hemman, enär i annat fall kyrkoherden sjelf skulle framdeles komma att utgöra detta onus, och ägaren af Ölserud derifrån blifva befriad; och hafva, med anledning af denna eder framställning om öfverflyttning af den Hälle tillhöriga prestgårdsbyggnadsskyldighet på Ölserud, upplysningar blifvit infordrade, hvaraf inhämtats, att denna byggnadsskyldighet enligt en sedan längre tid tillbaka inom pastoratet gällande öfverenskommelse, blifvit mellan pastoratets olika socknar sålunda fördelad, att vissa vid kyrkoherdebostället befintliga hus underhållas af socknarne gemensamt, men andra

50.

MILLESVIK, BOTILS ÄTER, ESKILSÄTER OCH ÖLSERUD.

åter böra af de serslrilta socknarne utan de öfriges deltagande deri vidmakthållas. Med avseende å livad sålunda och i öfrigt i ämnet förekommit, hafve Vi funnit goclt till ifrågavarande hemmansbyte lemna nådigt bifall, med dervid föreslaget vilkor, att hvartdera af de båda hemmanen iklädes det andras natur samt allmänna utskylder och besvär; dock att blifvande innehafvare af hemmanet Hälle ansvara för detta hemmans andel i Millesviks sockens nuvarande enskilda byggnadsskyldighet till kyrkoherclebostället; och skall det åligga afträdande ägaren af Hälle att, innan hemmansbytet träder i verkställighet, hos Vår befallningshafvande i länet förete vederbörligt bevis om samma hemmans gravations-fria beskaffenhet. Meddelande eder detta etc. Stockholms slott den 18 maji 1855. Efter originalet hos kammarkoll. 3.

Sockenstämmoprotokoll i april 1855 angående inköp av l/6 mantal av skattehemmanet 1 mantal Erserud nr 1 till boställe åt adjunkten i Millesviks pastorat. Botilsäters socltenstämmoprotolwll den 8 april 1855. Församlingen delgafs följande förslag till inköp af pastorats-adjunctsboställe: »Då pastoratets innevånare af åtskilliga orsaker hittills icke kunnat blifva ense om inköp af boställe åt pastorats-adjuncten, taga undertecknade, som anse att denna fråga icke bör få falla, sig friheten inför pastoratsboarne framlägga följande Förslag. Sedan 1/« efter helt räknadt uti kronoskattehemmanet Erserud i Botilsäters socken blifvit till salu utbudit för 1,666 rdr 32 sk. banco, hafva undertecknade denna dag derstädes sammanträdt, för att taga denna egendom i närmare betraktande. Denna egendom, som är belägen vid indeld större byaväg och inom den folkrikaste af pastoratets socknar samt på circa 1/s mils afstånd från Botilsäters kyrka, utgör, efter nyligen å hemmanet verkställdt laga skifte, en enda sammanhängande egefigur, innehållande 17 tunnland 13 kappland inägor samt 23 tunnland 7 kappland skog. Skogen är i det närmaste tillräcklig för egendomens behof, hvaremot inägorna äro till största delen af särdeles bördig och god beskaffenhet, såsom gammal odaljord, så att dera kan för det mesta utsås och skördas strid säd. E n elf genomlöper egendomen och kan efter elf backarne skördas årligen 7 a 8 lass hö, då engen fredas för

50.

HILLESVIK,

BOTILSÄTER, ESKILSÄTER OCH ÖLSEEUD.

bete. Å egendomen kan vinterfödas 1 häst och minst 4 kor. Betet är väl inskränkt, men tillfälle till bete kan fås å hemmanet Larseruds utmark, emot en mindre af gift. Till egendomen höra följande åbyggnader: Hela hemmanet Erserud är, vid bevillnings committén, taxeradt till 5,800 rdr banco, hvadan således värdet för V« uppgår till 966 rd. 32 sk. samma mynt. Hemmansdelens ordinarie onera eller, utom andelen i soldatens underhåll, skatter belöpa sig till circa 16 rdr 32 sk. banco. Egendomen häftar för ett hypothekslån å 400 rdr banco, hvilket af egendomens köpare får öfvertagas, med skyldighet likväl för pastoratsadjuncten att ansvara för amorteringen på så sätt att han afstår sin lön af Säther, pastor, Forsvik, Herrestad och Smestad, enl. convention utgörande 3 t;r råg, som lösas efter årets markegång och inlemne tiondegifvarne lösnings beloppet till pastors-embetet inom d. 1 april årligen, som dermed ombestyrer amorteringen i vederbörlig tid och ordning, och skulle något öfverskott uppkomma, redovisas detta tillsvidare af pastor i särskild räkning och användes till de extra utgifter, som pastoratet i och för bostället möjligen kan komma att vidkännas. Pastorats adjuncten emottager husen i det skick, som de nu befinnas, och åligger att liksom vid andra ecclesiastique-boställen vid ett blifvande afträde lemna dem i lagligt skick; kommandes nu varande indelningshafvaren att erhålla 20 byggnads år. Syn bör ofördröjligen hållas, hvilken kommer att bestämma hvad och huru mycket skall af indelningshafvaren byggas. Skulle nu varande indelningshafvaren på kortare tid iståndsätta husen, äger han att af blifvande efterträdare erhålla ersättning, beräknadt efter V20 om året af den summa, hvartill den blifvande synen bestämmer. Församlingarne frånsäga sig nu och för evärdeliga tider alla omkostnader, under hvad slag de vara månde, i och för husens underhåll, men förbehåller sig deremot, att, i händelse indelningshafvaren skulle uraktlåta att fullgöra de förbindelser han nu åtagit sig, eller, i stället för att iståndsätta husen, låta dem förfalla, innehålla af den inom församlingen utgående spannmåls lönen till pastorats adjuncten så stort belopp, som kan svara emot försummelsen i de åligganden, hvartill han sig nu förbundit. Indelningshafvaren betalar till säljaren 24 r. rgs för rågutsäde och höstplöjning. Indelningshafvaren ansvare äfven för boställets alla onera, af hvad namn och beskaffenhet de vara månde, således äfven för äganderätts bevillningen. Återstoden af köpeskillingen eller 1,266 r. 32 sk. banco, hvartill dock lägges för lagfart m. m. 33 r. 16 sk., tillsammans 1,300 rdr samma mynt, inbetales af pastoratets circa 70 förmedlade hemman, då häraf belöper sig på

50.

Eskilsäter, Millesvik, Ölserud, Botilsäter,

MILLESVIK,

BOTILSÄTEK, ESKILSÄTER OCH ÖLSERUD.

I8V12 hemman 15 2/s » 15 V12 » 20 Vis »

ä 18:32 » » » » » »

337. 292. 290. 384.

26. 8. 2 1 . 4. 4 2 . 8. 10. 8.

Summa b:co rdr 1,305. 5. 4, hvaraf uppkommer ett litet öfverskott, församlingarne till godo; och anse undertecknade för lämpligast, att hvarje socken för sig, i förhållande till hemmantalet, på sätt för hvarje socken bäst synes, inbetalar sin andel med dera belöpande 6 % årlig ränta, inom här nedanföre bestämd tid. Upplysningsvis far nämnas, att säljaren medgifvit köparen 5 års betalningstid, då VÖ af den stipulerade köpesumman årligen inbetales, med skyldighet likväl för säljaren, att före denna tid emottaga liqvid, om sådan erbjudes. Egendomen inköpes af pastoratet gemensamt för det afsedda ändamålet med församlingarnes gemensamma garanti för köpeskillingens ordentliga fullgörande, ägande församlingarne att vid sockenstämmor utse och befullmäktiga vissa deputerade, som köpeafhandlingen afsluta och ombesörja iakttagandet af de formaliteter, som med köpeaffären kan äga sammanhang. Då affären blifvit sålunda förenklad, anse vi att pastor ej behöfver för ändamålet utlysa gällstämma, utan vid sockenstämma med hvarje församling särskildt framställa ärendet till afgörande; och hysa undertecknade till socknarnes upplysta och aktningsvärda innevånare den tillförsigt, att den fråga, som flera gånger tillförene varit föremål för öfverläggning, måtte nu bringas till ett önskligt slut, hvarigenom den af pastoratets prestmän, som hittills och sedan uråldriga tider varit i saknad af stadig bostad, kunde beredas ett fast och säkert hem, till ständig, betryggad och bekymmerfri bergning, samt pastoratet hafva både heder och tillfredsställelse af en handling, som för en efterverld skall visa ett tänkesätt, skildt från egennyttiga beräkningar och vittnande om en ädel och medborgerlig anda. Erserud den 31 mars 1855. Från Eskilsäters socken: K. Palmcrantz. Anders Jansson, Smedsgården. Från Millesviks socken: M. Frykholm. Hans Th. Stenholm. Från Ölseruds socken: J. Pettersson. Från Botilsäters socken: Chr. Bratt. J a n Jansson i Backa. Anders Persson i Finserud. L. Gyberg.

50.

MILLESVIK,

BOTILSÄTER, ESKILSÄTER OCH ÖLSERUD.

Med förestående förslag förklarar jag undertecknad pastoratsadjunkt mig till alla delar nöjd. Erserud som ofvan. F . Thorelius.» hvilket förslag församlingen enhälligt antog och gillade, och stadnade i det beslut, att den sig på socken belöpande summa 384 rdr 10 sk. 8 rst. banco skulle tagas i socken cassan på en gång, hvilket capitenen herr Chr. Bratt på Forsvik åtog sig att ombesörja, äfvensom herr capitenen valdes att å sockens vägnar köpeafhandlingen uppgöra och ombesörja i akttagandet af de formaliteter, som med köpeaffären kan ega sammanhang. In fidem. O. Wallquist. Millesvilis soclcenstämmoprotokoll den 9 april 1855. Församlingen delgafs följande förslag till [inköp af] pastoratsadjunctsb o ställe: »Då pastoratets innevånare af åtskilliga orsaker hittills icke kunnat blifva ense om inköp af boställe åt pastorats-adjuncten, taga undertecknade, som anse att denna fråga icke bör få falla, sig friheten inför pastoratsboarne framlägga följande Förslag. hvilket förslag de närvarande sockenmännen med berömvärd enighet gillade och antogo, och hade socknens störste fastighetsägare herr befallningsman Piltz och herr cornett Geijer, som voro hindrade att denna stämma personligen öfvervara, inlemnat till sockenstämmans ordförande hvar för sig sitt skrifteliga anförande med bifall till det ifrågavarande boställsinköpet. Herr befallningsman Piltz' anförande till protocollet var af följande lydelse (finnes förslaget härhos bilagdt) samt herr cornett Geijers så lydande (bifogas härjemte). Dessutom hade herr cornetten vid sitt bifall af Erserud till so eken-adjuncts boställe uti särskildt handbref till pastor fästat det vilkor, att sockenmännen på särskildt utlyst sockenstämma må äga rätt besluta, huru betalningen för Millesviks socken skall ske, och ansåg herr cornetten att då bostället äfven länder till efterkommandes gagn, dessa böra uti afgiften deltaga, på så sätt att ett lån, ställdt på en längre tids amortering, anskaffas. Sockenmännen delade fullkomligt denna af så väl hr befalln.-man Piltz som herr cornett Geijer uttryckta åsigt, och borde man i framdeles skeende sockenstämma om uppgörelse af en dylik låne affär öfverenskomma. För öfrigt önskade sockenmännen endast det förtydligande i förslaget, att amortissement-summan b:co rdr 400, som af pastorats adjuncten skall ansvaras genom afstående af sin lön af vissa specificerade hemman till ett

50.

MILLESVIK,

BOTILSÄTER,

ESKILSÄTER

OCH

ÖLSERUD.

belopp af tre (3) t:r råg, hvarmed amorteringen bestrides på sätt förslaget innehåller, ej är ett förskott af pastorats adjuncten, som vid hans afgång eller afflyttning från orten åligger pastoratsboarne att återbära, utan utgör liksom ett skäligt arrende för hemmanet, utan rätt för pastorats adjuncten att summan återfordra. Yid villkoren om pastorats-adjunctens byggnadsskyldighet omnämner förslaget: »liksom vid andra ecclesiastique boställen», men anser sockenstämman att detta, för undvikande af missförstånd och tvister i framtiden, bör tolkas liktydigt med comministers boställen i allmänhet, livarvid ingen byggnadsskyldighet åligger församlingarne. Att, såsom socknens ombud, uppgöra köpeaffären, valdes enhälligt herr befallningsman Piltz. In fidem. M. Frykholm. Uppläst, justeradt och erkändt samma dag, betyga: Olof Andersson i Stegelsrud. Anders Svensson i Torp. Lars Carlson i Barrud. Daniel Danielson Sö. Hult. Anders Mlsson i Hult. Anders Ericksson, Klockaregården. Johannes Larsson j Götterstad. Olof Jansson i Klockaregården. Eskilsäters sockenstämmoprotokoll den 9 april 1855. Församlingen clelgafs följande förslag till inköp af pastorats-adjunctsboställe. »Då pastoratets innevånare af åtskilliga orsaker hittills icke kunnat blifva ense om inköp af boställe åt pastorats-adjuncten, taga undertecknade, som anse att denna fråga icke bör få falla, sig friheten inför pastoratsboarne framlägga följande Förslag. hvilket förslag församlingen enhälligt antog och gillade, och önskade de fleste att i enlighet med förslaget få betala köpesumman under 5 år, dock obetaget för den som så önskar att betala på en gång, och valdes herr capiten K. Palmcrantz på Säther att å församlingens vägnar köpeafhandlingen uppgöra och ombesörja i akttagandet af de formaliteter, som med köpeaffären kan ega sammanhang. — Sedan nu inköpet af bostället blifvit bestämt, framstod kapiten Palmcrantz och ville, i anseende till de uppoffringar församlingen nu gjort, hafva det förbehåll, att, om församlingen så för godt finner, hafva rättighet att vid nu varande innehafvarens afgång, något minska den inom socken utgående spannmåls lönen. In fidem. O. Wallquist. Ur sockenstämmoprotokollen. 3785 19

50.

MILLESVIK, BOTILSÄTEK, ESKILSÄTEK OCH ÖLSEKTTD.

4. l

Fastebrev den 27 februari 1856 å /a mantal av skattehemmanet 1 mantal Erserud nr 1, som Millesviks pastoratsbor inköpt till boställe ät pastoratsadjunkten. Näs härads-rätt gör vetterligt, att alldenstund Ve:dels mantal kronoskatte Erserud, som Millesviks pastorats-boar, jemligt lagligen bevittnadt köpebref den 2 och 18 april 1855, för qvitterade 2,500 riksdaler riksgälds köpt af G. Gravander, förmyndaren Johannes Svensson i Olserud och A. L. Gellin, blifvit å trenne lagtima ting med häradet, nemligen den 30 april och 10 september förlidet år, samt den 28 januari detta år offentligen uppbjuden, utan att något klander blifvit emot detta köp i laga ordning anmält; fördenskull och i förmåga af 1 och 4 kap. jordabalken samt kongl. förordningen den 13 juni 1800, pröfvar härads-rätten skäligt döma omförmälde jordafång oryggligt och fast ståndande; gifvet å tingsstället Eåglanda den 27 februari 1856. P å härads-rättens vägnar. A. Örtendahl. (Sigill.)

(Sigill.)

Likheten med originalet intyga: J. A. Andersson. A. Nordlindh. Efter avskriften i kammarkollegii akt nr 498 år 1876.

Köpebrev den 1 december 1891, varigenom Millesviks pastoratsbor till boställe åt komministern i Eskilsäter inköpt frälsehemmanet Va mantal Ingrirud nr 1. Till Millesviks pastoratsboer försälja vi undertecknade vårt egande hemman, ett hälft mantal frälse Ingrirud i Eskilsäters socken af Näs härad och Yermlands län med jord och ränta samt allt hvacl dertill hörer och lagligen tillvinnas kan att tillträdas den 14 mars år 1893 i det skick det nu befinnes emot en betingad och betald och härmed qvitterad köpesumma af fjorton tusen (14,000) kronor; och afhända vi oss och våra arfvingar berörda hemman samt tillegna detsamma Millesviks pastoratsboer att af dem användas till komministersboställe, förbindande vi oss till laga hemul. Berg i Millesviks socken den 1 december 1 8 9 1 . Pehr Andersson. Maja Larsdotter. Säljare.

Säljare.

På en gång närvarande såsom vittnen: P. J . Johansson. . C. J . Andersson.

50.

MILLESVIK,

BOTILSÄTER, ESKILSÄTER

OCH ÖLSERTTD.

§ 27. Ar 1897 den 1 november, å lagtima ting med Näs härad, meddelades på grund af denna handling, lagfart å 35 /7 2 mantal Ingrirud i Eskilsäters socken, hvaremot ansökning om lagfart å ytterligare */»« mantal i samma hemman förklarades h vilande, betygar På härads rättens vägnar. V. Adlers. § 17. Ar 1902 den 1 september, å lagtima ting med Näs härad, meddelades lagfart å återstående 1/n mantal Ingrirud i Eskilsäters socken; betygar På härads rättens vägnar. (Underskrift saknas). Efter originalet i Eskilsäters kyrkoark.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 23 oktober 1896, enligt vilket frälsehemmanet ya mantal Ingrirud nr 1 anslagits till komministersboställe i stället för */« mantal Stubbe nr 1. Oscar etc. Hos Oss hafva Millesviks, Eskilsäters, Ölseruds och Botilsäters till ett pastorat förenade församlingar, enligt å gemensam kyrkostämma den 30 november 1890 fattadt beslut, i underdånighet anhållit, att det komministern i nämnda pastorat anslagna boställe, V* mantal Stubbe n:o 1 i Eskilsäters socken, som hade ett i flera afseenden olämpligt läge och hvars åkerjord äfven vore af klenaste beskaffenhet, måtte efter skedd försäljning få utbytas mot annat hemman inom socknen, i hvilket af seende församlingarna erbjudit Va mantal frälse Ingrirud n:o 1, som med god jordmån förenade ett synnerligen fördelaktigt läge nära intill sockenkyrkan och hvilket hemman redan blifvit inköpt af pastoratsborna för 14,000 kronor; anhållande församlingarna, att Oss täcktes lemna nådigt bifall till detta för pastoratet högst angelägna boställsbyte och tillika meddela de föreskrifter, som för verkställigheten deraf vore att iakttaga. Enligt erhållen nådig befallning hafven I öfver denna framställning infordrat yttrande från vederbörande myndigheter, af hvilka jägmästaren i Arvika revir, jemte upplysning, bland annat, att komministersbostället Stubbe numera vore det enda hemman inom Millesviks pastorats område, som egde sparad skog, och att denna vore för underhållet af kyrkorna och de ecklesiastika boställena inom pastoratet af största vigt, framstält det förändrade förslag till

50.

MILLESVIK, BOTILSÄTER,

ESKILSÄTER OCH ÖLSERTJD.

frågans lösning, hvilket af Yår domänstyrelse omfattats, att hemmanet Ingrirud skulle inköpas för medel, som vore att påräkna genom virkesförsäljning från skogen å hemmanet Stubbe, samt att detta senare hemman borde bibehållas vid sidan af det nya bostället såsom utskog, hvartill detsamma kunde med fördel användas i anseende till det ej stora afståndet mellan de två hemmanens skogar; och hafven I, efter det pastoratsborna blifvit hörda öfver detta förslag och godkänt detsamma samt j em väl vederbörande kyrkoherde, domkapitlet i Karlstad och Vår befallningshafvande i Yermlands län uttalat sig derför, uti underdånigt, den 2 5 februari innevarande år afgifvet utlåtande dels meddelat, bland annat, beträffande omförmälda båda hemman, att den kronan behållna grundskatten för hemmanet Stubbe utgjort 6 kronor 50 öre och för hemmanet Ingrirud 9 kronor 77 öre, att detta senare hemman vore ordinarie roteradt till två femtedelar i roten n:o 105 vid Näs kompani af Yermlands regemente, att från samma hemman för alltid af söndrats ett område af 10 tunnland 6 kappland, hvarför årlig afgäld blifvit genom Yår befallningshafvandes resolution den 1 oktober 1844 faststäld till en tunna 19 kappar hafre, samt att, sedan skogsstyrelsen genom resolution den 3 mars 1880, som blifvit af Oss den 1 april 1881 gillad, för bostället Stubbe faststält skogshushållningsplan för tjugu år från den 1 april 1880, enligt hvilken det hufvudsakliga skogsbrukssättet bestämts till trakthuggning, domänstyrelsen genom resolution den 16 december 1888 förordnat, att, under den tid denna skogshushållningsplan egde tillämpning, behållna försäljningsmedlen för öfverskott å den ordinarie virkesafkastningen skulle lika fördelas emellan boställshafvaren och presterskapets löneregleringsfond, dels ock, med anslutning till det af domänstyrelsen framburna nya förslag till föreliggande frågas lösning, tillstyrkt Yårt nådiga bifall dertill, att frälsehemmanet Ingrirud n:o 1 ansloges till komministersboställe, med skyldighet för pastoratsborna att försätta åbyggnaderna dera i ett för hemmanets nya egenskap lämpligt och erforderligt skick, att vid sidan af detta nya boställe det gamla komministersbostället Stubbe n:o 1 bibehölles, att, till bestridande af köpeskillingen för Ingrirud och byggnadskostnaden clerå till belopp af 3,000 kronor, skogsafverkning till försäljning finge ega rum å hemmanet Stubbe under fem till tio år, och att, derest härigenom allt för långt uppskof skulle vållas i de erforderliga medlens anskaffande, dessa finge förskjutas från presterskapets löneregleringsfond mot ersättning af de efter hand från Stubbes skog inflytande försäljningsmedel; hvarjemte I hemstält, att Oss täcktes i sammanhang härmed föreskrifva, att hemmanet Ingrirud n:o 1 ej mindre borde gravationsfritt öfverlemnas till komministern medelst laga syn, som af pastoratsborna skulle bekostas, än äfven i jordeboken öfverföras till hemman af krono natur under allmän disposition.

50.

MILLE8VIK,

BOTILSÄTEE, ESKILSÄTER OCH ÖLSERTTD.

565 Härefter har Vår befallningshafvande, som erhållit nådig befallning att lemna Millesviks pastoratsbor tillfälle att afgifva förslag rörande kostnaderna för försättande af åbyggnaderna å hemmanet Ingrirud i ett för komministersbostad lämpligt skick och sättet för beredande af härför erforderliga tillgångar samt rörande liqviden af det för hemmanets inköp erforderliga belopp, till Oss öfverlemnat af pastoratets särskilda församlingar å gemensam kyrkostämma afgifvet yttrande, åtföljdt af ett efter hållen syn å byggnaderna upprättadt kostnadsförslag till desammas försättande i laga skick, enligt hvilket förslag dertill skulle erfordras 4,959 kronor 50 öre; hvarjemte Vår befallningshafvande för egen del afgifvit yttrande i ärendet. Vidare har Vårt statskontor uti infordradt underdånigt utlåtande anfört, att för beredande af tillgångar till bestridande af såväl denna kostnadssumma, 4,959 kronor 50 öre, som äfven köpeskillingen för hemmanet Ingrirud, utgörande 14,000 kronor, eller tillhopa 18,959 kronor 50 öre, i hvilket af seende domänstyrelsen äfvensom I hemstält att afverkning finge ega rum å hemmanet Stubbe under fem till tio år, hade församlingarna, som förklarat sig urståndsatta att göra något tillskott för iståndsättande af byggnaderna och ansett komministern ej heller kunna åtaga sig någon del deraf, framstält anhållan om afverkningstidens inskränkande till högst två år, emedan församlingarnas ansvarsskyldighet för de från presterskapets löneregleringsfond förskjutna kostnaderna eljest kunde genom dryga räntor samt större utsynings- och försäljningskostnader komma att blifva kännbar; att då det icke torde kunna åläggas församlingarna att erlägga ränta å det förskott, som kunde komma att lemnas från presterskapets löneregleringsfond till gäldande af köpeskillingen för hemmanet Ingrirud och bestridande af kostnaderna för byggnadernas försättande i laga skick, funne sig statskontoret böra hemställa, att förskottet lemnades räntefritt, desto hellre som nämnda fond under den tid, som förflutit sedan nu gällande skogshushållningsplan för bostället Stubbe trädde i tillämpning, haft inkomst af detta boställes skog; att, på sätt domkapitlet föreslagit, nuvarande komministersbostället Stubbe torde, så snart komministern tillträdde det nya bostället, böra skiljas från komministraturen samt laga syner förrättas å båda boställena; att med afseende å den fördel boställsbytet medförde för församlingarna syntes det icke vara obilligt, att desamma, förutom det att de åtoge sig skyldigheten att iståndsätta åbyggnaderna å hemmanet Ingrirud, tillika förbuncle sig att svara för de brister, som å hemmanet kunde förefinnas vid den laga syn, som vid komministerns tillträde borde ega rum, i hvilken händelse det enligt ofvannämnda kostnadsförslag beräknade belopp, 4,959 kronor 50 öre, torde med ett till 5,000 kronor afjemnadt belopp såsom anslag för ändamålet till församlingarna utbetalas; att i fråga om dispositionen af hem-

50.

MILLESVIK, BOTILSÄTER, ESKILSÄTER OCH ÖLSERUD.

manet Stubbe, sedan detsamma upphört att vara komministersboställe, torde på blifvande särskild utredning böra bero, huruvida detsamma, jemlikt stadgandet i § 5 i nådiga förordningen den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande af presterskapets inkomster skall utarrenderas enligt de i nådiga brefven till Eder den 12 november 1858 ocli den 11 juli 1862 meddelade föreskrifter eller såsom jägmästaren och domkapitlet ifrågasatt, användas uteslutande för skogskultur; samt att vidkommande slutligen den i pastoratsbornas underdåniga ansökning jemväl framstälda anhållan, att en del af det hemmanet Ingrirud åliggande roteringsbesvär måtte öfverfryttas å hemmanet Stubbe, ansåge statskontoret, att då, enligt lagarne angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885 och den 2 december 1892, lindring i hemmanet Ingriruds roteringsbesvär finge åtnjutas redan nu med 60 procent af detta besvärs uppskattade värde samt från och med år 1894 med hela beloppet af samma värde, någon öfverflyttning af ifrågavarande besvär till hemmanet Stubbe icke torde vara af omständigheterna påkallad. Sedan jemväl Vår arméförvaltning i detta ärende afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, hafve Yi låtit samma ärende Oss föredragas och dervid, med bifall till det föreslagna utbytet af boställen, ej mindre medgifvit dels att, sedan pastoratsborna hos Vår befallningshafvande lagligen styrkt, att hemmanet Ingrirud blifvit inköpt till komministersboställe samt att samma hemman icke är med inteckning besväradt, må till köpeskillingens gäldande utbetalas ett belopp af fjorton tusen kronor, dels att åt pastoratsborna, mot skyldighet för dem att försätta åbyggnaderna å hemmanet Ingrirud i ett för dess nya egenskap af komministersboställe lämpligt och erforderligt skick samt att i öfrigt svara såsom afträdare för alla de brister, som må förefinnas vid den laga syn, som vid komministerns tillträde skall å hemmanet förrättas, må utgå ett anslag af fem tusen kronor, att utbetalas med hälften, så snart arbetet med byggnadernas iståndsättande påbörjats, och med återstående hälften, då åbyggnaderna blifvit godkända och pastoratsborna fullgjort de af trädaren åliggande skyldigheter, hvilka vid nämnda syn må varda föreskrifna, än äfven förordnat att de såväl för köpeskillingens gäldande som åbyggnadernas iståndsättande med mera erforderliga medel, tillsammans nitton tusen kronor, skola af presterskapets löneregleringsfond förskjutas och af statskontoret utbetalas på reqvisition af Vår befallningshafvande, som skall ega att till vederbörande utbetala medlen och tillhandahålla komministern hemmanet, att ersättning till presterskapets löneregleringsfond för ofvannämnda förskott skall beredas genom afverkning och försäljning af skog från nuvarande komministersbostället Stubbe, hvilken afverkning skall genom domänstyrelsens försorg verkställas under loppet af 5 a 10 år; börande försäljningsmedlen derför, i mån som de inflyta, in-

50.

MILLESVIK, BOTILSÄTER, ESKILSÄTER OCH ÖLSERUD.

levereras till statskontoret, intill dess fonden varder för förskottet ersatt, att nuvarande komministersbostället Stubbe med livad der till hör skall efter laga syn frånträdas af komministern vid den tidpunkt, då han tillträder det nya bostället, samt att hemmanet Ingrirud n:o 1 skall i jordeboken öfverföras till egendomar af krono natur under allmän disposition; varande i särskild nådig remiss eder anbefaldt att efter vederbörandes hörande till Oss inkomma med utredning och förslag rörande dispositionen af hemmanet Stubbe från den tid detsamma upphör att vara komministersboställe. Hvilket etc. Stockholms slott den 23 oktober 1896. Ur originalet hos kammarkoll.

K. M:ts brev till kammarkollegium den 23 januari 1899 angående disposition av förra komministersbostället 1/i mantal Stubbe nr 1. Oscar etc. Sedan Millesviks, Eskilsäters, Ölserucls och Botilsäters till ett pastorat förenade församlingar hos Oss i underdånighet anhållit, att det åt komministern i nämnda pastorat anslagna bostället V* mantal krono Stubbe n:o I i Eskilsäters socken måtte efter skedd försäljning få utbytas mot det af pastoratsborna för sådant ändamål inköpta frälsehemmanet Ingrierud n:o 1 om 72 mantal i samma socken; men, efter det vederbörande myndigheters yttranden öfver berörda framställning infordrats, jägmästaren i Arvika revir på anförda skäl föreslagit, att Ingrierud måtte till komministersboställe inköpas för medel, som vore att påräkna genom virkesförsäljning från skogen å hemmanet Stubbe, och att detta senare hemman måtte bibehållas vid sidan af det nya bostället såsom dess utskog; samt vederbörande blifvit jemväl öfver detta förändrade förslag till beredande af bättre boställe åt komministern i pastoratet hörde; hafve Yi den 23 oktober 1896 dels genom nådigt bref, med bifall till det föreslagna utbytet af boställen, ej mindre medgifvit, — — — — — — — dels ock genom särskild nådig remiss anbefalt eder att efter vederbörandes hörande till Oss inkomma med utredning rörande dispositionen af hemmanet Stubbe från den tid detsamma upphört att vara komministersboställe; och hafven I, efter att i ärendet låtit höra pastoratsborna å gemensam kyrkostämma den 13 december 1896 äfvensom inhemtat underdåniga utlåtanden af domkapitlet i Karlstad, Vår befallningshafvande i länet och domänstyrelsen, hvarjemte jägmästaren i Arvika revir och öfverjägmäståren i bergs-

50.

MILLESVIK,

BOTILSÄTEK,

ESKILSÄTEK

OCH

ÖLSEKTJD.

lagsdistriktet på vederbörlig anmodan i ämnet sig yttrat, den 13 december 1898 afgifvit eget underdånigt utlåtande. — — — — — — — Vidare har domänstyrelsen — efter det skogstjenstemännen numera uttalat den mening, att församlingarna, hvilka utan egen uppoffring bekommit ett mot hemmanet Stubbe svarande nytt boställe för komministern i Eskilsäter, ej längre egde någon rätt att disponera det af staten till komministersboställe upplåtna hemmanet Stubbe, hvilket derför efter skogstjenstemännens mening kunde indragas till statsverket och för dess skogsväsende disponeras — emot denna skogstjenstemännens uppfattning anmärkt, att, då medel till inköp och iståndsättande af det nya komministersbostället icke tillsläppts af statsverket utan anskaffats genom afverkning och försäljning af skog från Stubbe boställshemman, statsverket icke torde ur rättslig synpunkt hafva anledning att återtaga eller indraga detta för ecklesiastikt ändamål anslagna hemman, och att för öfrigt ej heller funnes någon särskild anledning för detta hemmans indragning, helst pastoratets öfriga ecklesiastika boställen saknade för husbehofvet nödig skogstillgång, hvarför domänstyrelsen ansåge, att hemmanet Stubbe borde för pastoratets gemensamma räkning bibehållas i syfte att för framtiden bevara nödigt timmer och virke för kyrkornas och de ecklesiastika boställenas underhåll samt att, der boställes skogstillgång vore för vedbehofvet otillräcklig, bereda fyllnad i detta behof; och har domänstyrelsen vidare anfört, att, på det nämnda syftemål måtte kunna i möjligaste mån vinnas, hemmanet torde böra ställas under skogsstatens vård och förvaltning samt inegojorden, såsom bestående af mager, för åkerbruk otjenlig rödsand, utläggas till skogsmarken med undantag af erforderlig åker och äng för ett bevakaretorp; att emellertid under den tidrymd af fem till tio år, hvarunder den genom nådiga brefvet den 23 oktober 1896 medgifna skogsafverkning för anskaffande af medel till inköp af hemmanet Ingrierud komme att pågå å hemmanet Stubbe, i öfrigt icke annan afverkning än som påkallades för skogsvården eller för anskaffande af medel till skogsodling m. m., kunde utan afkastningens nedsättande i allt för hög grad ega rum, hvadan först efter nämnda tids förlopp hemmanets skogsafkastning kunde tagas i anspråk för pastoratets ofvannämnda gemensamma behof; samt att, då denna afkastning ej nu på förhand kunde beräknas, utan måste rättas efter skogens tillstånd efter den öfvergångna afverkningen och det således ej heller nu kunde bedömas, i hvad mån af kastningen blefve tillräcklig för underhållet af pastoratets kyrkor och boställen eller huruvida den möjligen kunde lemna öfverskott till afsalu, pröfning af frågan om dispositionen af hemmanets blifvande skogsafkastning torde böra anstå, tills vid nämnda tioåriga afverkningsperiods slut utredning i berörda af seende blifvit verkstäld; hemställande alltså domänstyrelsen, dels att hemmanet Stubbe från den tid, då detsamma upphör att vara komministers-

50.

MILLESVIK, BOTILSÄTEE, ESKILSÄTER OCH ÖLSERUD.

boställe, med undantag af nödig inegojord för ett bevakaretorp, måtte uteslutande användas för skogsproduktion för att, sedan den i nådiga brefvet den 23 oktober 1896 omförmälda tioåriga af verkningsperioden gått till ända, bereda tillgång till timmer och virke för underhåll af pastoratets kyrkor och ecklesiastika boställen äfvensom för fyllande af dessa boställens vedbehof, dels ock att sagda hemman från den tid, då detsamma upphör att vara komministersboställe, ställes under skogsstatens vård och förvaltning. — — — Vid föredragning af detta ärende hafve Vi funnit godt bifalla domänstyrelsens berörda hemställan. Hvilket etc. Stockholms slott den 23 januari 1899. Ur originalet hos kammarkoll.

3785 19

570 ALLMÄNNA

URKUNDSBILAGOR.

Allm. bil. 1. Register pä prästernas och kyrkornas egendomar med mera i Skara stift, upprättat år 1540 för Gustav I:s reduktion. Thetta eer registerid åff ppesternes oeh kyrkiornes påå Daall. Blomskogh stomps

upböfrdj.

Stompnen ij Silbodal salt malt daxverke

2 löpa 1 t:a 4 Blomskogs kyrkies

upbörd.

Item en tompt leijer presten aff kyrkione ketlier Gatan skyller

/ j marek.

Item en tomptastadk ligger under Nerisbyn kallas Bierulsrudk skyller 2 gråskin. Holmedal stonas

upbörd.

Stompnen ij Tysmarck salt gengerd daxverke

2 löpa h mc 6 Holmedals kyrkies

upbörd.

Item åff Biörsåndhen 2 sk:g. Tysmarka

kyrkies

upbörd.

Item åff: Ödebyn 1 gild kolmdk. Thetta eer registerid på presternes oeh kyrkiornes upbörd ij Vermeland. Först af Vestersyslen. Gilberga stomps Stompnen ij Sijllaridh smör

upbörd. 4 p:d

ALLMÄNNA TJRKUNDSBILAGOE.

571 Stompnen [ij] Lånxrydk smör gengerd daxverke

4 p:d 1 c jern 4

Gunnulff ij Lijda smör

2 p:d Köls stomps upbörd.

Stompnen ij Eda salt

4 löpa Arvika

stomps upbörd.

Stompnen ij Elgåå jern

2c Staffvaness

stomps upbörd.

Stompnen ij Gladvåll jern

Stompnen ij Brunskog jern

2 Va 0

Niels ij Skalas smör gengerd

15 p:d 1 c jern Kijla

stomps upbörd.

Stompnen ij Tveta smör daxverke

4 p:d 4

Esbiörn ij Torp smör daxverke

4 p:d 3

572 ALLMÄNNA

TJEKUNDSBILAGOE.

By stomps upbörd. Torbiörn ij Vesbyn smör daxverke peninga

2 p:d 3 8 s.

Item en gård heter Ammundarid skyller 2 p:d smör oc then lagde mester Jörgan oc biscop Hendrick under stompnen, thy stompnen är ganska svagh, och haffvir sam [me] pastor theras breff ther på, oc sågo sielffva stompnen när the lågo ther. By Jcyrkies upbörd. Item Torbiörn ij Vesbyn 2 p:d smör kyrkionne; prestenom alt thet andra. MijllesviJcs stomps

upbörd.

Stompnen ij Ylisrid smör daxverke

4 p:d 3

Sven ij Millesvik smör 2 p:d fför gården, oc 1 p:d fför clockare tompten daxverke 3 Her effther fylijer Östher syslet. Nors stomps

upbörd.

Stompnen ij Grams herat smör gengerd daxverke

4 p:d 1 c jern 3

Stompnen ij Sigirstada smör gengerd

4 p:d lc j-

Item een ödegård som inghen brukar ligger i öpna skoghen. Nors kyrkies

upbörd.

Item 3 ödegårda som liggia ij skoghen som inghen vijl leija oc fordom gik ther utåff 16 hvita och nu inthet. Item een ödegård kallas Kyrkieås oc ther

ALLMÄNNA URKUNDSBILAGOR.

haffvir presten p:d smör.

sijn

hesthaga

utåff ty inghen vijl leijan oc fordom skylte 1

Kijl stomps upbörd. Stompnen ij Nädre Ullerön

jern

2 7«°

daxverke

4 Jens ij UlffVaridh jern daxverke

2° 4

Item Oluff ij Smårijss giffvir 4 sk:g fför 1 notakast.

Tingvalla

stomps upbörd.

Stompnen ij Grava smör gengerd

5 p:d l c jern

Anders ij Almar smör gengerd daxverke

4 p:d 1 c jern 3

Väsaherats

stomps upbörd.

Stompnen ij Fuglevick jern daxverke

3C 3

Håkon ij Berg jern daxverke

2 xh ° 3

574 ALLMÄNNA

Ylmaheratz

UKKUNDSBILAGOR.

stomps

upbörd.

Stompnen ij Yarnem jern daxverke

1 4 Prestens upbörd på Vermlandz

bergh.

Item 14 ffat jern thijl fföde och kläde. Frissdalss

stomps

uppbörd.

Stompnen i Frikaaridh (!) jern daxverke

4 4

Kyrkiorner ij samma gell haffva intid annatt en sijn tiiende utan nåkor ödetorp som liggia ij villande marken ocli ingen leijer. Elffvadals

stomps upbörd.

Stompnen ij Grindabo (!) peninga

1 Viisnemmes

Stompnen ij Kndzskoga jern daxverke

m:c

stomps upbörd. 3 4

Stompnen ij Kilen jern daxverke

* /' 4 Ur Vgl. 1540:14.

ALLMÄNNA

575 URKUNDSBILAGOR.

Allm. bil. 2. Utdrag- ur 1548 års kronoräkenskaper för Värmland, i vad angår de av kyrkoherdarna frinjutna stomhemmanen. Begisrer påå alle körckennes och presternes renthe som udth er gångidth offver alltth Vermelandt såå ner som 2 åårlige och 2 biskops hester och smör for konungz fodringh thett finner mann utthij thenna for:ne lengdth som udtt är gångitt pro anno 1548. Grums häratth, samma sogenn. Olaff i Stockåcker langillis smör gengiers jernn dagzvercke

Presta

stomm

Pn' 41<tE 1 hundrett ossmunder 3 Ant: Fritth presten haffvar. Nääs häratth. Preste stoppnen.

Erich i Vesby helthen presten och helthen körk[an] langillis smör gengiers pännger dagzvercke

2 l<tb 3 öre 4

Amunderut landgille

3 \<& Ant: Haffver presten under sin gärd. Mcllessvich

geldtth.

Anders i Prestegårdenn langille smör dagzvercke Ant: Fritth presten haffver stompn. Kiila geldh, samma Niels i Prestegårdenn smör langille dagzvercke

41^ 3

sogenn.

41u 4

576 ALLMANNA

Ant:

UREUNDSBILAGOK.

Fritth presten haffver.

Giilbergs häratth, samma soclcenn. Biörnn i Prestegårdenn smör langille gengierd dagzvercke

4 lu 1 hundrett 4 Ant:

Fritth presten haffver.

Staffvenes geldh, samma soclcenn. Preste lanbönner. Niels i Schatzås smör langille gengiers jernn dagzvercke

4 I'2 ™ 1 hundrett 4 Ant: Fritth presten haffver.

Jussts

häratth,

Arvicha geldt, GunnersJco soclcenn. Preste lanbönner.

Stenn i Prestegårdenn langillis jernn .' dagzvercke

2 hundrett 4 Ant: Fritt presten. Kiöla geldt, Eda soclcenn. Presta lanbönder.

Torbiörn i Norby langilles jernn dagzvercke

2 hundrett 3 Ant: Fritt presten haffver.

Frijssdallenn, Emtervich soclcenn. Preste lannbönder. Lasse i Prestbordt landgillis iernn Ö dagzvercke l

4 hundrett 4

Ant: Fritt presten.

ALLMÄNNA

Kills

Olaff i Gamlagorclenn landgilles jernn dagzverckenn

URKUNDSBILAGOR.

häratth och sama geld. Preste lanbönder.

3 hundrett 4

: Ant: Fritt presten haffver. Tinghvalle gelld. Preste lanbönder.

Gulbronn i Stodönn langillis smör gengier dagzvercke

5 \% 1 hundrett 4 Ant: Fritt presten

haffver.

Vässe häratth, same geldtth och same sogenn. Hans i Biercke och Bergh langillis jernn dagzvercke Ant: Fritt presten haffver.

5 Va hundrett 8

Ollme härattz geldth och socken. Peder i Yall landgilles jernn dagzvercke

4 hundrett 4 Ant: Fritt haffver presten.

Viissnumme

häratt och sama

gelldtth.

Svenn i Prestegårdenn langilles jernn dagzvercke

2 Vs hundrett 4 Ant: Frith presten haffver. Ur Vml. 1548:1.

3785 19

578 ALLMÄNNA

URKUNDSBILAGOR.

Utdrag ur 1698 års så kallade prästverk för Närke och Värmland eller en med kombster, som clereeiet, academier, gymnasier och scholse betienterne Hans Kongl. Maij:tz och cronones räntor Hemman

Utsäde

Biskopar oeh superintendenter innehafva. Superintendenten i Värmmeland åtniuter i hemmans räntor effter kongl. bref daterade den 6 febr. a:o 1561, den 10 febr. 1621 etc. fol. 614. Ekenäs hemmanet till prsebende med några torp effter skattläggningen Prästegården till stombn vid prsebende giäldet effter kongl. breef

12 6U/12

Biskopz gården med dess ägor ntj Carlstad rantar effter borgmestare och rådz ingifne oppsattz

Pastores oeh kyrekioheerdar innehafva uti detta landzhöfding-edömmet underbemelte ränttor oeh inkombster, nembl:n. Kyrckioherden i Fryksdalz härad niuter åhrligen. Prästegården med P r ä s t e r u d och Råmyra, sampt några utängiar, skoog och en liten qvarn r a n t a r efftei skattläggningen

IV»

ALLMÄNNA

579 URKUNDSBILAGOR.

Allm. bil. 3.

ledning* av inkomna uppgifter upprättad »Förteckning: på de räntor och insampt kyrkior, hospitaler, klåckare och kyrckiovärder åtniuta af i Örebro landzhöfdingedömme». <©

R ä n t o r Belöper tillhoopa uträknat.

b Jordebokz-

60 8

godt nödtorfft

svag

litet inte

lite

fins p å a l l m e n n i n g e n

nödig r i n g a nöd. n å g o t

11 10

18 Mantals-

14 2 / 5

93/;

19Vi

9 3 /s

4«/i

Summa sölfvermynt.

B r u k a s af b ö n d e r för s k a t t .

19V« 24

22A 42

11 213A

Pa6tor b r u k a r sielf.

ALLMÄNNA

580 URKUNDSBILAGOR.

Utsäde

Hemman Lähn.

Härad.

Sochn.

Emptervik

Till stombn är anslagit effterkongl. breef den 17 martj 1586. 24

Byy hem:n ränttar Kyrckioherden i Elfvedalen som består af Ekzbärads, Eåda, Ny och Dahlby sochnar, innehafver åhrligen, nembbn. Mellansysslet

Elfvedals

Ekzhärads

Prästegården med oskattlagde torpen Laggåhs och Knappåsen r a n t a r effter skattläggningen ...

4V< 18

Till stombn är anslagit effterkongl. bref den 10 febr. 1621, nbl. Dito

24 Söllie Stombn

Kyrckiolierdeni Christincehambns stad med Öllme häradz och Varnums sochnar innehafver åhrligen nbl. Östersysslet

Olme

Dito

Varnum

Prästegården med dess tillägor i Christinaehambns stad är skattlagd till Änn niuter kyrckioherden Öllmehäradz prästegård med Eamhollmerne och Sibberön som rantar Till stombn är lagdt effter kongl. breef den nembl. Ö. Haaf

53/4

IV* 4V2

6Vs

Kyrckioherden i Philipstad och Femebo sochn niuter åhrligen till vmderhålldh. Prästegården i Philipstad med dess tillhörigheter rantar Femebo

Till stombn är lagdt 2:ne hytte delar Storbron Va och Kahlhyttan Vs ränta

23/4

ALLMÄNNA

R ä n t o r

Jordebokz-

liten

intet

ringa

något svag

ring.

något

nöd- svag torfft

lite

ringa

nödtorfft

knap. inte

ringa svag

fins

intet

Mantals-

44/! 13

9 3 / 5 16

9 s /i 4«/8

20 Belöper tillhoopa uträknat.

O 0<5

13 16

44/;

14 142A

B r u k a s af bönder för skatt.

9s/s 20

19V;

Bebos och b r u k a s af p a s t o r sielf.

93,'

nödtorfft

godt

intet

16 Summa sölfvermynt.

9:'.': 23

19V«

B r u k a s af b ö n d e r

9 /5 21

14Vs

Af k y r c k i o h e r d e n b r u k a s till höslog.

93/r, 26

98/:

93,: 23

13 142/,

581 URKUNDSBILAGOR.

Pastor brukar sielf.

B r u k a s af kyrckio' h e r d e n sielf.

Optagitpåkonungens skoog de ägor s o m h ö r a till p r ä s t e g å r d e n .

16 Brukas sielf.

af p a s t o r

ALLMÄNNA URKUNDSBILAGOR.

582 Hemman Lähn.

Härad.

Sochn.

Fernebo

Östersysslet

Västerud Vs för arrenderat åt en bergzman årligen för 10 s k a tack jern a 4 d. sm:t utsattes här Kyrckioherden i Väsehärad med underliggiande anexer, Fogelvijk och Allster sochnar, innehafver åhrligen nembl.

Vase

P r ä s t e g å r d e n i Väsehärad rantar effter skattläggningen Under Prästebordet är lagdt 2:ne torp effter kongl. bref den 9 dec. 1689, nbbn.

Dito

Norcketorp S. Moonn Till stombn är lagdt under prästegården hemmanet Sillckesta effter kongl. breef den 31 aug. 1648 som här med dess ränta opföres Kyrckioherden i Grums härad bestående af Noor, Segersta, Grums och Edz sochnar, niuter åhrligen till underhålld.

Mellansysslet

Grams

Nors

P r ä s t e g å r d e n i Nor sochn med skogen och de tvenne torpen Brakerud ochNytorp ben:dränt:r E t t oskattlagd fiske utj siön Venern Bergön ben:d med Hambne hollmerne niuter pastor. Till stombn är anslagit effter kgl. bref den NB. fins inga vjsar fol. Prästebohl ben:d r a n t a r

Östersysslet

Vissnums

Kyrckioherden i Vissnums härad, som består af Vissnum och Kijhl sochnar, innehafver åhrligen, nembl. Prästegården r ä n t t a r effter skatt-

583 ALLMÄNNA URKUNDSBILAGOR.

£> GO

K o o era

3 OJ?

gg H

er"

R ä n t o r

Jordebokz-

Mantals-

nödtorfft

godt

in ;et

— — — — —

ringa svagt

flns

— 16

r i i ga

in tet

93/6

s a m m a 1 igenheter

rir ga

inte

lite

nödig svag

inte

någ:t

rin ga

inte

80 ringa n ö d torfft.

Belöper tilihoopa uträknat.

CD"

— 40

—

9 3 /B

31 14V 6

4 /s

31 14V5

9 3 /5

lite

åns

Summa sölfvermynt.

— —

93/5

— — —

22 191/*

— — —

Sammaledes brukas af bonde.

9S/5 23

21 197s

— — —

D:o b r u k a s af bönder.

8 19V 5 16

9 3 / 5 26

4Vs

— — —

Brakas sielf.

197B

93/5

4V5

— — —

Af p a s t o r b r u k a s sielf.

93/6

9 3 / 5 28

5 197 5

— — —

Brukas sielf.

25 Kyrckioherden b r u k a r sielf.

B r u k a s af bönder.

af p a s t o r

584 ALLMÄNNA

URKUNDSBILAGOR.

Hemman Lähn.

Härad.

Östersysslet

Utsäde

Sochn.

Vissnums

Noch är underlagdt till P r ä s t e gården hemmanet Siälsiön effter kongl. bref den 5 October 1689 som r a n t a r

lVi

Kyrckioherden i Rudskoga sochn och der under liggiande anexa Nysund sochn sampt capellet Nykyrcka niuter åhrligen till underhålldh, nembl. Dito

Rudskoga

Prästegården r ä n t t a r effter skattläggningen .

274 Till stombn är anslagit efter kongl. bref den 19 junj 1688, nbl. Dito

Prästegården benembd r a n t a r

...

Kyrckioherden i Nyedz sochn n i u t e r åhrligen till underhålldh, nembligen. Vase

Nyedz

Prästegården Hulteby ben:d r a n t a r effter skattläggningen

55/e

Till stombn är anslagit effterkongl. breef och räkenskaperna, nembl. N. R å u m

2 B /u

Rådetorp

3 Dito

Kyrckioherden i Kråppa sochn med capellet Lungesund innehafver åhrligen, nbl. Philipstadz berarzlag

Kråppa

Kråppa prästegård, Edzberg benembd som pastor likmätigt kongl. bref den 30 aprill 1642 och confirmation af den 22 febr. 1648 niuter, ränt:r Till stombn är anslagit effter kongl. breef den 11 martj 1653 och cronones räkenskaper fölliande crono torp. Da°;löseedet r:r

585 ALLMÄNNA TTRKUNDSBILAGOK.

<©

R ä n t o r

< P

Belöper tillhoopa uträknat.

på all- nödmen- torfnin- tigt gen

svag

nödtorfft

nödtorfft nödtorift

12 19V« 13

inte

fins

intet

164A

fins

intet godt

6 2 /ö

19VB 16

godt

nödtorfft

fins

Mantals-

ringa

svag ringa

inte

Jordebokz-

9= ;

9 3 /5

44/5

9 3 /5

4 4 /5

16*/«

44/5

93/s

4«/«

2 21 14 /5

27 164A 11

Af k y r c k i o h e r d e n b r u k a s sielf.

9 3 /5

16*/» 13

14 19V«

Summa sölfvermynt.

21 3 /5

12 Brukas af bönder för s k a t t .

B r u k a s ocli beboi af p a s t o r sielf.

586 ALLMÄNNA

URKUNDSBILAGOR.

Hemman Lähn.

Härad.

Sochn.

C/3

Östersysslet

Philipstadz bergzlag

Ivråppa

Qt O 1-1

o 3 a

>-i

8» 3

—

— -

Brevijkan

Utsäde

m ?

3 m

7 IV* 5V4

Kyrckiohcrden i Gillberga giäld, som b e s t å r af Gillbergz och Långzrudz sochnar, niuter åhrligen till underhålldh, nbl. Västersysslet

Gillt ergz

Prästegården med tvenne dagzverckztorp, ränttar NB. Kyrckioherden niuter en qvarn Prästeqvarnen ben:d, doch emot årl. skatt till cronan nembl. 1 d. sm:t, vijsar kongl. brefvet af den 2 febr. 1608. fol.

—

— 5V« 5

—

— 23/4 13

Till stombn är lagdt effter kl. bref och råkens kap erne. Dito

Långzerud

Stombn ben:d rantar Kyrckioherden i Stafvenäs sochn med underliggiande anexer, Glafva och Värmeskog sochnar, sampt capellet Huru, innehafver åhrligen.

Dito

Stafvenäs

Prästegården Stafvenäs, effter skattläggningen

rantar

Till stombn är anslagit effter kongl. breef och räkenskaper. Dito

Södra Skasåhs ränt:r Kyrckioherden i Kljla giäld, bestående af Tveta och Kihla sochnar i Mellan sysslet, och Svanskog sochn i Väster sysslet niuter åhrligen till underhålldh, nembligen.

Mellansysslet

Nääs

Kila

Kijhla pxästegård med ett torp och oskattiagd qvarn ränt:r Till stombn är lagdt efter kongl. bref. NB. här på fins inge bref vijsar fol.

Dito

T n r p b finn. rä.n:r . ..

587 ALLMÄNNA URKUNDSBILAGOR.

<©

R ä n t o r

a cm

Jordebokz-

Mantals-

24 24

ingen

intet

ingen

intet

ringa

inte

gott

— 16

ringa

inte

lite

ringa

inte

lite

ringa

intet

ringa

lite

godt

inte

ringa

7 Summa sölfvermynt.

Belöper tillhoopa uträknat.

>••

9 3 /s 84

4Vs 13 30

9 3 ,;

13 142A

B r u k a s af bönder för s k a t t .

142/* 16

9 3 /6

17 Kyrckioherden b r u k a r sielf.

23 142/!

B r u k a s af bönder för s k a t t .

4V.

Bebos och b r u k a s af k y r c k i o h e r d e n sielf.

14»/«

Brukas jembvähl af pastor.

3 4«/« 13 30 9 /; 26

19V» 16

4*/B

7 9V« 25

13 30 93A 25

9»/i

Pastor brukar sielf.

588 ALLMÄNNA URKUND SBILÄGOR.

Hemman Lähn.

Härad.

Utsäde

Sochn.

Kyrckiohcrden i Byy giäld, som består af Byy, Broo, Nyy och Huggenäs sochnar,. innehafver åhrligen, nembligen. Mellansysslet

Nääs

Byy

Byy prästegård med Klockaretorpet rantar effter skattläggningen

33/4

Till stombn är anslagit effter kl. bref. NB. här på är inge bref vijsar fol. Dito

Ambnerad

3Vi

Kyrckiohcrden i Millesvijkz giäld med underliggiande anexer Eskillsätter, Öllserud och Botillsätter sochnar, niuter åhrligen till underhand, nbl. Dito

Millesvijk

Prästegården medh ett oskattlagd torp Klockaretorpet benembd, sampt en liten utjord eller äng i Eskillsätter sochn, rantar effter skattläggningen

15 Till stombn är lagdt efter kongl. breef den NB. h ä r på fins intet document vjsar fol. Dito

Ölserud

Prästegården bemd ränt:r

16 Kyrckiohcrden i Kiöla giäld med underliggiande anexer Eda, Jernskog och Skillingemarck sochnar, innehafver åhrligen. Västersysslet

Jösse

Kiöla

Kiöhla prästegård med en såg och qvarn (hvarföre pastor årl. ärlägger 8 öre sm:t i skatt) r ä n t t a r

20 Till stombn är anslagit effter kongl. breef den NB. fins inge, u t a n effter cammereraren Arfved Persons attest af den 3 julj 1649 och sal. landzhöfdingen Langmans confirmation den 5 dito samma åhr, nembl. Dito

Eda

Stombn bemd ränt:r

ALLMÄNNA URKUNDSBILAGOR.

<©

B. ä n t o r

Jordebokz-

Mantals-

ringa

142A

ringa

14 2 /5

19'

16 19Vi

17 14 2 /5

42 ringa s v a g t i n t e n å g o t 10

ringa svagt

medellmåtigtgodt

ringa

svag

godt

någ:t

godt

30 Summa sölfvermynt.

9 3 /r

9S/5

93/3

4«/«

Brukas sielf.

9 3 ': 27

4*/e

Bebos af capellan.

25 Åbos och b r u k a s af k y r c k i o h e r d e n sielf.

13 14 2 / :

B r u k a s af 2:ne b ö n d e r för skatt,

9»/«

30 Belöper tillhoopa uträknat.

9 8 / B 22

15 Af k y r c k i o h e r d e n b r u k a s detta h e m m a n sielf.

B r u k a s af b ö n d e r för s k a t t .

af p a s t o r

590 ALLMÄNNA

URKUNDSBILAGOR.

Hemman Lähn.

Härad.

Sochn.

en w £ ct> p

Utsäde

O H O p

1 Kyrckiohcrden i Arfvijka giäld med underliggiande anexer, Gunnarskog, Nyy och Elga socknar, niuter åhrligen till underhålld, nbl. Västersysslet

Jösse Dito

Arfvika

Arfvika prästegård med prästeängen Bärga ben:d r a n t a r

Elga

Till stombn är lagdt effter kl. bref och räkenskaperne, nbl.

Arfvika

En crono parck, By en, rantar effter skattläggningen

Stombn benembd Dito

15 Kyrckiohcrden i Brunskog sochn med \mderliggiande anexa Boda sochn innehafver åhrligen, nembligen. Dito

Brunskog

Prästegården Stombn ben:d effter kongl. bref den 5 oct. 1624 rfcntar.

20 Till stombn är anslagit effter kongl. bref och räkenskaperne. Åmot r:r

20 Kyrckiohcrden i Sillerud sochn åtniuter åhrligen till underhålld, nembl. Nordmarkz

Sillerud Dito

Prästegården som ränttar

12 Till stombn är anslagit efter kongl. breef, NB. fins inge, hemmanet Lij an, ränt:r

12 Kyrckioherden i Holmedals giäldsom består af Hollmedahl, Carlanda, Tyxmark, Fogellvijk och Östervallskog sochnar,innehafver åhrligen, nbl. Dito

Hollmedahls

Prästegården ränttar effter skattläggningen Pastor niuter och en ängetract om 4 lass höö Amundebyen ben:d, hvarföre h a n betalar årligen till kyrckian 2 d. sm:t. Item en liten äng ved Steenbyen i Tyxmarck sochn, af ringa eller intet verde.

591 ALLMÄNNA TTRKUNDSBILAGOB.

R ä n t o r

< 03

Jordebokz-

nödtorfft

nödtorft

17 14Vi

9 3 /5

ringa

4Vs

9 8 /E

nödig

44/r

9»/<s

ringa

got

Mantals-

Belöper tillhoopa uträknat.

Summa sölfvermynt.

B r u k a s och besittes af p a s t o r

142/i

Brukas af a n d r a för s k a t t .

14 142/«

Bebos och b r u k a s sielf af p a s t o r .

30 9 3 /3

9 3 /s

B r u k a s och bebos af b ö n d e r för skatt.

9»/«

14 2 /,

P a s t o r åbor och b r u k a r sielf.

9 3 /s

21 142A

Pastor brukarmed egen afvell.

93/s

142A

P a s t o r b r u k a r sielf.

godt

nödigt

ringa

nödigt

godt

lite

lite ringa eller inte

44/.-

4Vs

4«/«

592 ALLMÄNNA URKUNDSBILAGOR. Hemman

Lähn.

Härad.

Utsäde

Sochn.

Till stombn är lagdt effter räkenskaperne, emedan der på inge kongl. bref finnes, nembl. Västersysslet

Nordmarckz Fogellvijk

Lössbyen sk. hem. 1 der af

Tyxmark

Präste°;årdeii c. h. 1 der af

Dito

Kyrckioherden i Blomskog sochn med dlier underliggiande an exa Trankihl sochn i Värmeland, sampt Vårvijk och Torskog sochnar på Dahl. Opföres h ä r allen a s t hvad pastor niuter i detta lähnet till underhålld, effter m a n intet om det andra har h ä r någon effterrättelsse, nembligen. Dito

Dito

Blomskoj

Trankil

Prästegården med 2:ne dagzverckztorp som r a n t a r effter skattläggningen H ä r under brukas en eng Gatan ben:d emot skatt 19 öre sm:t.

17 Till stombn under Prästebordet är anslagit efter kongl. bref. 16

Kiälbyen med en ufcjord ränt:r... Kyrckioherden i Sillbodal sochn innehafver åhrligen, nembbn. Dito

Sillbodal

Prästebordet, Stombn benembd, som r a n t a r effter skattläggning.

16 Kyrckioherden i Grafva sochn som tillika är lector vid Carlstadz gymnasium niuter årligen, nembbn. Mellansysslet

Kijls

Grafva

Prästebordet, Allmar ben:d, med tvenne oskattlagde torp, Allmarskogen och Brukmon ben:d, rantar Kyrckioherden i Hammaröö sochn, som tillika är lector vidh Carlstadz gymnasium, innehafver åhrl., nembl.

593 ALLMÄNNA URKUNDSBILAGOR.

<©

R ä n t o r

O 05

Jordebokz-

nödig ringa

nödig n å g o t nödig n å g o t

lite eller intet

20 nödig svagt i n t e

nödtorfft

ringa

8785 19

got

medellmåtigt

lite

44/s

20 19Vi

164A

4Vs 10

18 21»/i

93/i

14V;

Bebos och b r u k a s af p a s t o r sielf

6 2 /5

B r u k a s af bönder för s k a t t .

44/s

23 20 4 /i

n å g o t 15

något

intet

Summa sölfvermynt.

21 14Vi 19

godt

Mantala-

Belöper tillhoopa uträknat.

93/6

B r u k a s af bönder för s k a t t .

13 14V< 16

93';

21 Pastor brukar sielf.

44/;

93A

22 142A

Brukas sielf.

af pastor

594 ALLMÄNNA UEKUNDSBILAGOR.

Hemman

Lähn.

Härad.

Utsäde

Sochn.

Till stombn är anslagit, hvar på inge kongl. breef finnes, viser fol. Mellansysslet

Grafva

Kihls

V. Tohlerud rantar

28 Capellanerne i detta landzhöfdingedömme innehafva oeh åtniuta aff Hans Kongl. Maij:t oeh eronan fölliande räntor, nembhn. Östersysslet

Christinsehambns stad

Capcllam i Christincehambns stad och Vamums sochn innehafver årligen till underhålld, nemblm. — — boor i sin egen gård och är skattfrij för sine ägor. Utom detta niuter capelian intet af Kongl. Maij:t och eronan. Capellan i Öllme här adz sochns försambling niuter årl. af eronan til underhåld, nbl. Räfvetorp är anslagit till capellane bohl effter Kongl. Maij:tz nådigste indeelning och kongl. cammarcollegii breef dat. den 17 octob. 1691 sampt h. landzhöfdingens immission den 19 decemb. 1691 opföres h ä r des lägenheter

Öl

Vissnums

Capellan i Vissnums sochns församblingar årligen Hiiusebäcken rantar

och Kijhls innehafver nbl. X

Capellan i Nyedz sochn åbor U crone hemman Berg ben:d, derföre han årligen utlagor erlägger;

Vase

Nyedz

dessutan innehafver han årl. af Kgl. Maij:t och eronan, som i cronones räkenskaper afskrifves under tittul af inlagde hemman, nbl. Stenåhsen h'em:t

ALLMÄNNA

«©

R ä n t o r

Jordebokz-

dugel.

nödtorfft

Bvag

nödtorfft

godt

intet

595 URKUNDSBILAGOR.

44/o

Mantals-

30 9 3 / 5

19V«

6 2 /,

20 19V.

44A

207r,

Belöper tillhoopa uträknat.

29 Summa sölfvermynt.

14 2 /i

Af b ö n d e r b r u k a s detta hemman för s k a t t .

4*/Ö

l«/i

IVB

ALLMÄNNA

596 URKUNDSBILAGOE.

Hemman

Utsäde

Capellan i Rudskoga och Nyesunds sochns förs ambling ar n i u t e r —

Östersysslet

Vissnums

Rudskoga

årl. af Kongl. Maij:t och cronan, nbl. Svensbohl 1 deraf

V»

IV*

Capelian i Råda sochns försambling innehafver årligen af cronan — — — — — — — — — nembl. Råda

Dito

Vijkan, till capelians bohl anslagit effter Kongl. Maij:tz breef den 14 martii 1694 och kongl. cammar collegii breef den 13 julii 1695, r.

8Vi 572

Capellan i Philip stad och Femebo sochn innehafver intet till booställe eller någre räntor af cronan u t a n bor i staden och bekommer till lön af kyrckioherden Philipstadz bergzlag

Kråppa

Capcllan i Kråppa sochn och capellet Lungesund innehafver — — — nembl. Ett litet torp, Olufztorp benembd, som med denne ränta påföres.

8V«

Capcllan ved anexan Gåseborn niuter intet af cronan u t a n bekommer af någre deromkring boende bergzmän — — — — — — — Capcllan i Väsehäradz sochn försambling åtniuter — — — — — — nembligen. Vase Mellansysslet

Fogelvik Carlstad

N. Vångztorp Capelian iCarlstadz stadz försambling bor i sitt eget hus och innehafver årligen af cronan till underhåld, nbl. En åkerlöcka som årligen kan sås Item en ängehollme Sammaledes fritt fiske, veed och mulbete på stadzens allmenningar.

IV2

6V1

597 ALL3IÄNNA URKUNDSBILAGOR.

<o >

R ä n t o r

•

Jordebokz-

nödtorfft

intet

32 ringa nöd-

inte

fine

1 Mantals-

Belöper tillhö op a uträknat.

Summa sölfvermynt.

UVi

4Va

UVi

9 s ,r

4*/5

19Vs

torfft

nöd- r i n g a torft

intet

ringa s v a g t

intet

9Vs

12 12

598 ALLMÄNNA

URKUNDSBILAGOR.

Hemman Lähn.

Härad.

Sochn.

C/3

NT P

Mellansysslet

Kijls

Dito

Capelian i Kijhls sochns försavibling innehafver årligen — — — — nbl. Mogården är anslagit till boställe effter Kongl. Maij:tz breef den 17 febr. 1691 sampt kongl. camm a r collegii breef den 17 octob.

O H O

P a

— Vi

Capelian i Fryckerud sochns försambling niuter sammaledes nbl. Vässby till booställe efter kongl.

Utsäde

P CO

S=:

B O

— — 3V«

— »/•

5 V* — — —

5 Va —

Capellan i Öfver och Neder Ullerud sochns förs ambling ar innebafver — — — — — — — — nembl. Dito

Elfvedals

Öfver Ullerud

Dalby

Arrnäs till booställe efter

före-

— Capellan i Råda och Ekzhäradz sochn i Elfvedalen innehafver nbl. Hielstad till booställe effter Kongl. Maij-.tz bref dat. den 17 och. 21 febr. 1691 sampt kongl. cammar collegii d:o den 17 octob. samma

Ben 2:dra capellan i ofvannembde härad, som är i Dahlby och N y y sochnar, niuter intet h e m m a n till booställe af cronan, Den l:sta capellan i Grums häradz pastorat niuter — — — — — nembl. Grums

Dito

Eedz

Noor

L. Häggevik till booställe effter foreskrefne kongl. breef, r:r. ... Den 2:dra capellan i Grums härad, som är i Nor och Segerstadz sochnar, innehafver årl. nbb.n. S. Bäckelijd effter föromtalde kongl. breef till booställe an-

8 23A» l /4

v* lVs Vi 2Vi

599 ALLMÄNNA URKUNDSBILAGOR.

R ä n t o r

p en?

Jordebokz-

Mantala-

Belöper tilllioopa uträknat.

Summa sölfvermynt.

ringa

intet

19V.

31 1975

147s

ringa

intet

147s

31 1975

97B

27 147B

31 19VB

9»/6

10 147B

31 14J/5

47B

37 s

20 1 9 7 B

31 1475

ringa

medelmåtig

ringa

dugel.

inte

intet

lite

inte

intet

600 ALLMANNA

TTRKUNDSBILAGOR.

Hemman Lähn.

Härad.

Sochn.

H O

P O

Utsäde

O: H O

v* — v*

4 Vs

»/«

4 Capelian i Grafva sochn och Carlstadz tingzlag innebafver årligen — — — — — — — — nembl. Mellansysslet

Kijhls

Grafva

Giärstan eller Giärsta til booställe effter oftanembde kongl. bref, rantar

—

Capcllan i Hammarö sochn niuter årligen — — — — — nembbn. Dito

Hammarö

Lindenäs effter föromtalde kongl. breef till booställe, r:r Capellan i Nääs härad och Millesvijkz giäld niuter (förutan det b a n bebor präststombnen som kyrckioberden bonom uplåtit i stället för lön, bvilcken med dess lägenbeeter på pastori inkomst finnes antecknadt) — — — — nembl.

Nääs

Eskillsätter

Stubbe till booställe, r:r Capellan i Nääs härad och Byy giäld, innebafver — — — — — nbl.

Dito

Byy

Kyrckierud till booställe effter kongl. bref den 17 ocb 21 febr. [1691] ocb kongl. cammarcollegii d:o den 17 oct. samma år, r:r...

—

•/•

3 Den 2:dra capellan i Byy giäld — innebafver Dito

årl. af cronan, nbl.

K r o k t å n effter föreskrefne kongl. bref till boställe, r:r

74 Capcllan i Nääs härad och Kijla giäld, bestående af Tveta ocb Kijla socbn i Mellan sysslet sampt Svanskoog socbn i Väster sysslet, innebafver af cronan — — — nembbn. Dito

Tveta

Måsvik till booställe effter föreskrefne kongl. breef r

J/4

601 ALLMÄNNA URKUNDSBILAGOR.

R ä n t o r

Jordeboliz-

3 I medelmåtig

litet

intet

inte

ringa

Mantals-

31 14»/i

27 Who

20 19 1 /»

intet

9 3 /5

31 14»/i

ringa

intet

15 173/i

20 197»

ringa m e delin ätigt

intet

93/s

21 14 2 /5

142A

ringa 3785 19

| inte

lite

Summa sölfvermynt-

93A

medelmåtig

20 Belöper tillhö op a uträknat.

12*/B

12*/»

4 4 /5

602 ALLMÄNNA

URKTJNDSBILAGOE.

Hemman

Utsäde

Sochn.

Capelian i Oilberga giäld åtniuter af Kongl. Maij:t och. cronan — — — — — — — — nembl:n. Västersysslet

Gillbergz

Sandbol till boställe efter Kongl. Maij:tz breef af den 17 och 28 febr. 1691 sampt vederbörandes immissioner, r:r

2:ne capelianer i Stafvenäs

giäld —

innehafva de af cronan till booställe efter kongl. bref som ofvan citerade äro, nbl. Dito

Glafva

Hullt 1, deraf

Dito

Stafnäs

Halltersbol 3/*, deraf

3V2 3

Capellan i Blomskogz giäld, som är Blomskoog och Trankihl sochnar i Vester sysslet och Vårvik sampt Tårrskog sochnar på Dahl, innehafver — — — — — — — af cronan effter kongl. bref till booställe, nembl. Nordmarkz

Trankil

6V2

Stombn 1, förmedl. till Capellan i Hollmedals giäld innehafver af cronan (förutan Vs:a hemmanet Lössebyen som han i stället för lön af pastore åtniuter) — — — nembl.

Dito

Tyxmarck

Prästegården 1, deraf 2:ne capellaner i Frixdahls pastorat niuta årl. till underhålld nbl:n.

Frixdals

Dito

Sundz

Frixec.de

N. Amberg 1, förmedlat till Va, är anslagit till den l:a capelians booställe, r Stombn med en utskog, den andra capellans boställe, r

10 1

603 ALLMANNA URKUNDSBILAGOR.

«©

R ä n t o r

a 0C.

Jordebokz-

ringa

3V»

got

intet

22 222A

ringa

Summa sölfvermynt.

20 19V.

11 17 3 /:

4«/6

16Vi

9 3 /5

19Vi B r u k a r en deel sielf och en deel af bönder. 14 2Ve B r u k a s aff bönder.

intet

ringa

Mantals-

Belöper tillhoopa uträknat.

ringa

inte

17 16Vi

4*/B

nödigt

medelmåtigt

19 164A

4*/s

18 2 1 3 / '

81 4*/ B

l S /5

9 3 /5

14 2 A

nödig ringa nödig

lite

22 20 4 /6

nödig ringa

ringa

4 4 /5

213/I

604 ALLMÄNNA

URKUNDSBILAGOR.

Hemman Lähn.

Härad.

Sochn.

Capellan i Brunskogz innehafver nembl. Västersysslet

Jösse

Utsäde

Brunskog

pastorat

han årl. af cronan, 10

Föskie till boställe r Capelian i Arfvika pastorat

niuter

årl. till booställe af Kongl. Maij:t och cronan, nembl. Dito

Gunnarskog

Backa 1, deraf 2:ne capellaner

uti Kiöla giäld

innehafva de årl. af Kongl. Maij:t ocb cronan, nernbl. Nordmarkz

Skillingemark

H å n g s t a d är anslagit till begge capellanernes boställe, rantar... Församblingen i Kiöla giäld h a r sig tillhandlat V* del utj skattehemmanet Hofsten, som capellan besitter för årlig afgåeende utlagor. Capellan i Sillerud är ingen, utan kyrckioherden dersammastädes förrättar capellans tiensten — J n t e t booställe är af Kongl. Maij:t för capellanen anslagit

Dito

Silbodal

Capellan i Sillbodahls sochn är ingen och är eij heller något till capelians booställe af Kongl. Maij:t och cronan anslagit—

605 ALLMÄNNA U R K F N D S B I L A G O R .

R ä n t o r

> • •

nödig

got

lite

nödtorft

inte ringa

nödig

något

Jordebokz-

Mantals-

4 4 /5

14 2 /5

4*/6

4 4 /5

30 9 3 /5

21 Summa sölfvermyn,t.

Belöper tillhö op a uträknat.

164A B r u k a s af bönder för skatt.

19V«

14 2 /s

606 ALLMANNA

URKUNDSBILAGOR.

Hemman Lähn.

Härad.

Sochn.

Klockare i detta landzhöfdingedömmet åtniuta af Hans Kongl:ge Maij:t oeh eronan, utom det de bekomma årligen af hvart hemman i soehnen oeh församblingen, nembhn. Östersysslet

Ölme

Klockaren i öllme häradz förs ambling åbor och brukar Klockaretompten der sammastädes emot årl. r ä n t a som på infanteriestaten är indelt — — — — — — — —

Vase

Fogelvik

Klockaren i Fogelvikz försambling b r u k a r Klockaretompten dersammastädes, hvilcken skattar Vs ltt smör, som är eronan behållen ;

Dito

Vase

Klockaren i Vase häradz sochns försambling åbor och brukar Klockaretomten dersammastädes emot årl. skatt som är indelter på general lieut. Rebinder och r a n t a r 1 l a smör; — — — —

Vissnums

Klockaren i Vissnums soehns försambling åbor Klockaretompten der sammastädes, hvillcken skatt a r effter räkenskap erne Vi 1& smör, och r ä n t a n är eronan behållen; — — —

Dito

Mellansysslet

Kijhls

Rudskoga

Klockaren i Rudskoga sochns försambling hafver intet klockarebol af eronan, u t a n niuter en täppa ihop m e d P r ä s t e g å r d s ägor,

Grafva

Klockaren i Grafva s:n niuter intet af eronan, u t a n åbor ett litet klockarebool iempte kyrckian uppå frällsse ägor och har utsäde till 1 s/i t:a hafre; — —

Utsäde

607 ALLMÄNNA URKUNDSBILAGOR.

R ä n t o r

Jordebokz-

Mantals-

Belöper tillhoopa uträknat.

Summa sölfvermynt.

608 ALLMÄNNA

UEEUNDSBILAGOR.

Hemman Lälm.

Mellansysslet

Härad.

Grums

Västersysslet

Sochn.

Noor

Klockaren i Noor sochn innehafver intet af cronan, u t a n åbor en liten Klockaretompt vid Nors kyrckia som. är oskattlagt och kan årl. sås med V2 t:a hafre;

Gillbergz

Klockaren i Gilberga försambling innehafver af cronan — — — nembl. Klockarestombn till klåckarebol uptagit på Prästegårdz ägor som i cronones jordebook med denne ränta påföres

Dito

Stafvenäs

Klockaren i Stafvenäs med capellet Huru

Kiöla

IV2

försambling innehafver

en liten åker lycka vid Stafvenäs kyrckia nnder klockarestugun som i cronones jordebook är skattlagd till 15 öre 14 Vs p. sm:t och r ä n t a n på häradsskrifvaren i Väster sysslet indelt hvilcket h ä r allenast till des lägenheter specificeras

Jösse

Utsäde

Klockame uti Kiöla giäld innehafva inga klockare bool m e r a änn klockaren i Kiöla sochn som åbor och b r u k a r Klockarestombn vid Kiöla kyrckia och på prästeboletz ägor belägit, hvillcket i cronones jordebook med det nampnet står antecknat, och rantar 1/% l a smör eller 26 - /.sm:t som sahl. h:r Gustaf Sabell köpt a 41/,2 proc:to af cronan, och des erfvingar h. P e t t e r Sölfverlåås sedan sålt med jord och ränta till Kiöla kyrckia för 30 rd. specie, som kiöpebrefvet af den 25 dec. 1679utvisar,hvillcken ränta klockaren årl. betalar till kj'rckian, och är bem:te stombn af desse lägenheter

IV2

609 ALLMÄNNA URKUNDSBILAGOR.

<©

R ä n t o r

P 03

Jordebokz-

brukar med präste gården

3 med prästebordet

med prästebolet 3785 19

26 Mantals-

Belöper tillhoopa uträknat.

Summa sölfvermynt.

lite

något 77

610 ALLMÄNNA URKUND SBILAGOK.

Hemman

Västersysslet

Klockarna uti Arfvika giäld hafva inga klockarebol, mera änn den som är i Arfvika, Nyy och Elga sochnar, hvillcken innehafver till klockarebool Ve i hela skattehemmanet Sohlberg, som en del är kiöpt och en del af privatis är skänckt till Arfvika kyrckia, och är allenast till skatträttigheten, hvarföre han årligen ger till cronan ixtlagor; — —

Jösse

Frixdals

Sundz

• Klockaren i Sundz sochn innehafver och bebor Klockaregården vid Sundz kyrckia på prästeboletz ägor belägit, som i cronones jordebok är skattlagt till V* 1& smör eller 26"/.sm:t, hvillcken ränta är indelt på munsterskrifvaren af adels phanan, och är af desse lägenheter Under denna klockare gård brukas och en äng emot årl. skatt 167.sm:t; —

Utsäde

ALLMÄNNA

R ä n t o r

<©

<!P a

>••

crq

f? o

o erej

CD e-t-

t» g*

9 co' ?

Jordebokz-

Mantals-

2 med p raste- inte bol et

611 URKUNDSBILAGOR.

lite

Belöp e r tillhoopa uträknat.

Summa sölfvermynt.

—

Datum Öhrebro lands contoir cl. 8 juli 1698.

And. Wargh. Ur originalet hos kammarkoll.

612 ALLMÄNNA

URKITNDSBILAGOR.

Allm. Ul. 4.

K. M:ts brev till landshövdingen över Närke och Värmland den 17 februari 1691 angående åtskilliga hemmans upplåtande till kaplansbord. Carl etc. Såsom Vij hafve genomsedt dhe af eder projecterade lägenheeter till capellansbohl uthi edert anförtrodde höfdingedömme och i nåder godt funnit att approbera den däröfver författade opsatsen 1 ), undantagandes livad det opförde capellans bohlet för Glanshammar vijdkommer, hvilket blifver stom och stommen åther igen capelans bohl i stället, medan densamma ligger in till Kinkeby kyrka; altså är härmed till eder Vår nådige villie och befallning, att I hvar och en immitteren uthi det för honom deruppå opförde capellans bohlet, så yijda det finnes stå under Vår frije disposition; kunnandes anstå med deras inrymmande, hvilka annoteras skohla blifva inlöste, till dess sådant kan blifva effterkommit, och måste därjempte af eder intet förgiätas att tillhålla hvar och en capellan på bemelte capellansbohl att hålla en varacktig dräng, medan han skall vara skyldig att svara till knechtehållet. Hvarmecl Vij b ef alle etc. Af Kongsöhr d. 17 februari] a:o 1 6 9 1 . Efter originalet i Uppsala landsark. J

) Se allm. bil. 5.

ALLMÄNNA

613 URKUNDSBILAGOR.

Allra. bil. 5. Förteckning- å hemman, som g-enom kung-1. brev den 17 februari 1691 (allm. bil. 4) anslagits till kaplansbord i Värmlands län. Efter Hanns Kongl. Maij:ttz alleruådigste approbation d. 16 januarij sidstledne öfver ett underdånigst upvijst project som till föllgio af Kongl. Maij:ttz nådigste ankombne breeff af d. 13 martj 1689 formerades, upföres här alle nödige hemman som beqvämbligast äre belägne till cappelans boställen j Ö lirebro lähn.

i-ri

g > u, ty

Räntan inalles.

cy ty

Östersysslet. Vase härcdh. Fougellvijkz s:n .... Vase käraclz

Fougellvijkz s:n. V ån gztorp

12 Allster öllme häradÖllme Var[njums

ölme häradz s:n. Räfvetorp

Vissnumbs h:d. Vissmimbs Kijhl Rudskouga Nyesund

Vissnumbs s:n. Huusbacka

l 3 /5

Rudskouga s:n. Svänsbolil 1, deraf

191/;

614 ALLMÄNNA

URKUNDSBILAGOR.

Kantan inalles.

Finnes ingen mera lägenheet än för 3:e nembl:n

Mellansysslet Kijhls

häradh.

Cappelan i Kijhl s:n-

Kijhls

Mogåården V* förmedbt ...

Fryckeruud

25 142/r.

Cappebn i Fryclcerud.

Of:r Ulleruud

Vässby 1/i förmedbt

N. Ulleruud

23 4Vr.

Capelian i Öf:r Ullcrud s:n. Arnääs Elfvcdalen.

fFör cappelan i Daalby antages i samma soclm Hiällstad 1, deraf som församblingen kiöpt skatterättigheeten För dhe öfriga finnes ingen lägenheet i helila häradet.

Båda

Nyy Dallby Eekz laäradz

93/s

26 Edz s:n. L. Häggevijk

Koor Grumbs j Edz Segersta

tingzlagh.

Grafva

Hammarö

19 För den första

Qruma härad.

Carlstadz

22Vs

J Noors s.ti. För den andra S. Bäckelijd

29 Grafva sochn. Giersten som är kiöpt ock innehafves af fru Christina Hilldringk, hvilcket Hans Maiptt i nåder resolverat inlösa för sochnens vijdlyfftighcet skvill som effter iithrächningen kosta rd:r 77: 15: 34/r. crono

11 Hammaröö s:n. Linnes är af öfverst Cronmans 10 års godz, och tillåter Kongl. Maij:tt nådigst detta, för sochnen ligger på een öö, den man eij kan tillkomma enär det hvarcken bär el:r brister c.

12VB!

ALLMÄNNA

615 URKUNDSBILAGOR.

Räntan inalles.

Nääs härad. Eskilisätter s:n....

Eskilsätter

Millesvijk

1 Öllsseruud Botillsätter

Broo

Byy..

1 Nyy.. Huggenääs

1 Tveeta

1 \

Kijhla..

sochn.

Stubbe bör inlösas af fru Elin Jacobsdotters kiöp för rd:r 83: 26

Byy sochn. Kyrckeruud Alm för den 2:dra cappellanen. 1 K r å å k t å n som är kööpt af h. Marten Leijonschiölld, kastar att återlösa, sedan 1. 16. 19 1 /b, som redan är beembfallit, är afdragen, rd:r 60. 35. 12 Vs c.

Tveeta sochn. Måsevijk c. Vs f:t..

Gillbergz h:d. Svanskoue:

Västersysslet. Gillbärgz sochn.

Gillbärgia .

Sandbohl

Lånsrzruud

Glafva sochn.

Stafvenääs med cappellet Huru

Hullt 1, deraf

11 Glafva Stafvenäs s:n-

Värme skoug

.Håltersbob.1 V-s, deraf ... c. Nordmarckz h:d. Hollmedahl Fougellvijk Tyxmarck Öster Vallskoug .... Carlanda

1 5

1 1

Finnes ingen annan lägenheet till capelansbohl utlian af prästestom c. 1 tages hallffpai-tten och pastor niuter vederlag af Lössbyen i Fougellvijkz s:n sk. 1, deraf

ALLMÄNNA

URKTTNDSBILAGOR.

W Räntan inalles.

Trankijlil s:n. Blomskoug Trankijlil

2 Stombn 1 förmedht

Förbägges capelauernablif:r skatte hemmanet Hångsta ined een utbjord i Skillingemarck s:n, effter intet eronobemman fins, dett Kongl.Maij:tt nådigst resolverat att församblingarna kunna framdeels inlösa skatterättighet

Skillingeniarck Järnskoug Kiöhla Eeda

19 Jösse. häradh. Arfvijka

Gunnarskoug s:n.

Gunnarskoug

11 Backa c. 1, deraf

Nyy Ellgfi Brunskough

Brunskoug

29 Stombn effter kongl. cammar collegij breeff d. 6 [dec] 1690 '.

22 Föskie

Boda

Frixende Sundh Frixende Lyssvijk Emptervijk

s:n.

Sundz s:n. N. Åmberg c. 1, som för dess svaga lägenheet bör förmedl. tiU

VJ s

Summa 18 / 8 458

8 218/f,

Nocli till inlösen för dhe kiöpta hemmanen — rd:r 264. 13. 19.

Öhreb. d. 13 feb. 1691. Didrich V r a n g e l l . G. Erichsson.

Efter originalet i kammarkollegii första provinskontors expeditionslok för år 1694, sid. 1861 f.

ALLMÄNNA

617 URKUNDSBILAGOR.

Attm. bil. 6. K. M:ts brev till landshövdingen över Närke oeh Värmland den 23 mars 1691 angående inlösen av vissa köpegodshemman till komministersboställen. Carl etc. Yår ynnest etc. Yij see af eder underdånige skrifvellse dat. d. 18 huius huru som J till föllie af Vare nådige till eder afgångne ordres hafven immitterat capellanerne uti dhe dheni föreslagne capelians bohlen, men som effterfölliande lägenheeter n. Anstorp 1/s Giersta V* Stubbe l/i och Kråchtån 1 /i ifrån Oss och cronan äre kiöpte, bestijgandes sig kiöpeskillingen cleraf till 264 rd. 13. 14 6/4 jembvähl hemmanen Säfven och Linnäs andra gravationer äre underkastade, i ty att det förra af öfverstlieut. Gustaff Anrepp är uthbytt emot godzet Zoor i Lijfland, men det andra är ett af öfverste Cronmans 10 åhrs godz, ty hemställe J Vårt nådigste behag och godt finnande, huru vijda Oss uti nåder må behaga dhe 4 kiöpte hemman att inlösa, och dhe öfrige 2 ifrån den dhem påkomne gravationen att befrija. Här uppå länder eder altså till nådigt svar och effterrättelse, att som Vij allaredan hafva giordt en behörig anstalt om dhe hemmans inlösande hvilcka J förmählen vara ifrån Oss och cronan kiöpte, så vähl som om det ena hemmanet hvilcket på 10 åhrs tijd af öfverste Cronman besittes; altså hafve J demsamme nu strax vederbörande capellaner till capelians bohl att inrymma förvijsandes nu vahrande possessorer till Vårt stats contoir att därsammastädes effter träffad liquidation hoos red. commissm nu få kiöpeskillingen betalt, så vähl som dhe åtherstående räntor för det eene hemmanet hvilcket på 10 åhrs tijd elliest skulle besittias; men hvad angår det 1/% hemmanet Säfven, hvilcket J berätten öfverstlieut:n Anrepp sig hafva tillbytt emoth godzet Zoor i Lijfland, så vele Vij om dess beskaffenhet giöra Oss närmare underrättade, skolandes Vij så snart besked därom ifrån Vår reductions commission inkommer, meddela eder Vår nådige ordres, hvar effter J eder dher vid magen hafva eder att rätta. Hvar med etc. Ur riksregistraturet {riksark.).

3785 19

TABELLBILAGOR

620 Tab. 1. 2

5 B o s t Boställshavaro.

Karlstad

Biskopen

Socknens namn.

S Anteckningar.

3 Namn.

— Boställsgård

Mantal.

Natur.

—

Tillkomst, såvida uppgift därom länmats.

Tomten synes till en del hava upplåtits av staden och till en del inköpts för domkyrkans medel, med vilka även bekostas boställshtisens underhåll.

Karlstads s t a d .

Kyrkoherden

Karlstad

Ar 1892 har pastoratet tillsvidare till hostad åt kyrkoherden upplåtit en våning i ett av pastoratet inköpt hus å tomten nr 115 i kv. Merkurius.

Boställsvåning

— Lönejord

—

Upplåten av stadens donationsjord. Upplåten i ett för komministern och rektorn vid allm. läroverket gemensamt uppfört boställshus å rektorsgärdens gamla tomt.

Boställsvåning

Komministern

6 Stora Kil och Frykerud.

Kyrkoherdon i Stora Kil Stora Kil Komministern i Stora Kil

Komministern Frykerud i Frykerud

1 Kils prästogård eller Ekcnäs

1 Frälse

1 Mogården

Kr. allrn. Av kronan anslaget boställe år 1091.

2 Glänne, Västra

Ar 1776 utbytt till komministersboställe omot förra komministersboställct Vs mtl Väsby nr 1, av kronan anslaget år 1691. Bytet godkänt av K. M:t den 3 dec. 1859.

Frälse

Ar 1776 upplåtet av församlingen för att »såsom en församlingens egen tillhörighet» åtfölja Västra Glänne nr 2, så länge det förbleve komministersboställe.

3 Ar 1431 donerat av väpnaren Alex. Torstensson och hans hustru till boställe åt prästen i Kil. till

komministers- Komministcri åtnjuter de utom räntan å förs ningsmedlei, 10,746 33 öre, för det såsom 1 ökning till iomministe bostället Mcgården för detta ändanål doner medel år 1828 inko] sedermera :'örsålda h< manet Skonmita nr 1

621 Tab. 1. 1

2 Boställshavare.

Socknens namn.

8 B o s t ä l l e t s

% 5

Anteckningar. Namn.

Mantal.

Natur.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

7«

Skatte

Ar 1753 utbytt till komministersboställe emot kronohemmanet Va mtl Arnäs nr 1, av kronan anslaget år 1691.

Ar 1687 av församlingen inköpt till konnninistersboställc. På 1770-talet har lägenheten tilldelats skog från hemmanen Oisätter och Hällekil, varför dessa i ersättning äro befriade från byggnadsskyldighet å kyrkoherdebostället Prästbol.

g »-1

3. Övre Ullerud, Nedre Ullerud, Ean3äter och Munkfors.

1'rästbol

2 Oisätter, även kallad Prästcgården eller Bäck

[omniinistern Nedre Ullerud i Nedre Ullerud

2 Risätter

Ar 1819 av församlingen inköpt till komministersboställe för 2,000 rdr bko ni. m.

komministern Ransäter i Ransäter

2 Ransäter eller Ransbacka

—

Av häradsrätten den 3 april 1797 förklarat vara av församlingen inköpt till komministersboställe.

2 Atorp

Vl6

Ar 1865 utbytt emot V24 mtl skatte Gersby nr 1, som församlingen år 1822 inköpt för 1,100 rdr bko såsom tillökning till komministersboställct Ransbacka.

kyrkoherden i Övre Ullerud Övre Ullerud

komministern i Munkfors

—

klockaren i Nedre Ullerud — Avsöndring om NedreUllerud 3 tnl. från V M mtl skatte Ris ätter nr 1

—

Prästgård åt komministern av den i ecklesiastik boställsordning den 9 dec. 1910 stadgade beskaffenhet skall anskaffas jämlikt k. brev den 30 dec. 1916. Detta har ännu icke skett, utan komministern uppbär hyresersättning. Ar 1860 skänkt till klockarboställe av Mölnbacka bolag.

Grava.

- )

Grava

1 Almar

klockaren

Klockarbostället, avs. från 1 mtl frälse Södra Grava nr 1]

1 Kr. allm. Tidigare stomhemman åt kyrkoherden i Tingvalla (Karlstad), år 1649 anslaget till boställe åt kyrkoherden i Grava. Äganderätten till bostället har av hem- Disponeras numera enligt mansägaren år 1903 överlåtits å »Grafva pastors uppgift av förkommun» utan köpeskilling, enär det samlingen. blivit för det ändamål namnet angiver förut skänkt till församlingen.

622 Tab. i. B o s t ä l l e t Socknens namn.

Boställshavare.

Anteckningar. Namn.

Mantal.

Natur.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

5. Forshaga. — J)

Grava

Hammarö.

Kyrkoherden

Grava

År 1616 anslogs kronohemmanet 1 mtl Hälltorp nr 1 i Hammarö socken till stomhemman åt skolmästaren i Karlstad såsom prebendarie i Hammarö pastorat, och utbyttes detta sedermera mot Västra Tolerud.

Tolerud,Västra

Komministern Hammarö

Lindenäs

Klockaren

Klockarlyckan

Kr. allm. Ar 1904 inköpt till boställe åt kommi Till plats för prästgård i kyrkoherden har K. M nistern i Grava för försäljningsmedlen den 20 sept. 1919 och för förra komministersbostället lU mtl dec. 1921 godkänt ett on krono Gerstad nr 1, av kronan an slaget år 1691. Försäljningsmedlen för rade om 0,5872 har o 1 mtl Forshaga säteri i Gerstad, 35,500 kr., användes, för1 ,men prästgård åt kyrki utom till gäldande av köpeskillingen, herden har ännu ich 16,920 kr., för Öjenäs, till det nya boställets iståndsättande m. m. Utgör upplåtits. nu löneboställc jämlikt 1910 års eckle siastika boställsordning i Forshaga från Grava utbrutna pastorat.

Öjenäs

»/•

Av kronan anslaget boställe år 1691.

till

komministers-

Upptaget å den för samtliga hemman i Hammarö socken gemensamma utmarken.

Ekshärad.

Kyrkoherden

Ekshärad

Grinnemo

Kr. allm. Den under bostället utan avgift brukade Ginbergsängen tillhör kyrkan enligt bytesbrev don 17 juni 1415, och har enligt pastors uppgift till 1698 års s.k. prästverk »sedan urminnes» nyttjats av kyrkoherdarna under bostället. — De s. k. Frästslogärna, som numera anses värdelösa och icke brukas, hava jämte en skogstrakt, vilken emellertid frångått bostället, jämlikt häradsrättens protokoll den 22 okt. 1646 och den 1 sept. 1720 skänkts till kyrkan av en kvinna i Våle och brukats under bostället.

623 Tab. 1. B o s t ä l l e t Boställshavare.

Socknens namn.

Anteckningar. Namn.

rkoherden

Ekshärad

mministern

Mantal.

Natur.

Knappåsen, en skog

Kr. allm

Motorp

Skatte x)

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

Med undantag av en säter. som fortfarande disponeras av kyrkoherden, har såväl torpen som skogsmarken å Knappåsen ställts under skogsstatens omedelbara vård. För mistning av torpen bekommer kyrkoherden ersättnin från kyrkofonden, vartill avkastningen i sin helhet ingår. — K. M:t har genom dom den 25 maj 1918 icke ansett det tillförlitlige! styrkt, att Knappåsen, såsom uppgivits, blivit av enskilda donerad.

Mosberg, Norra, a r s . Mosberg, Södra, avs.

Är 1900 av församlingen inköpta till kom> ministersboställe för 12.500 kr., varav 10,000 kr. bekommits från kyrkofonden.

Våle, avs.

ekaren

Kyrkheden

Kr. alh

Det ursprungliga bostället synes hava upptagits å kyrkoherdeboställets ägor och har jämlikt k. brev don 18 dec. 1863 utbytts mot annan kyrkoherdebostället tillhörig jord, i samband varmed ytter ligarc ett område avsöndrats från sist 7iämnda boställe och tillagts klockarbostället.

Frälse 2 )

Är 1905 av pastoratet inköpt till kyrkoherdeboställe för 20,000 kr. Till köpeskillingens gäldande och boställets bebyggande, vilket dragit en kostnad av 56,976 kr., har från prästerskapets lönereglcringsfond utgått ett bidrag av 30,000 kr.

Norra Råda, Sunnemo, tav Adolf och Hagfors. koherden : Norra Häda irra Kåda

llåda, Östra

V»

*) Bostället skall jämlikt k. brev den 29 juni 1900 överföras till krono, men detta har ännu icke skett. ) Kbfde har genom nåd. brev den 5 juli 1907 erhållit i uppdrag att genom utslag, som skulle underställas kammarkollegii prövyttra sig angående sättet för boställets redovisning i jordeboken, men detta har ännu icke skett. 2

624 Tab. 1. B o s t ä l l e t s Boställshavare.

Socknens namn.

Anteckningar. Namn.

Komministern i Sunnemo

Noretorp

Sunnemo

Upplund, oskattl. torp å 1 mtl frälse

Ekshärad Kapcllpredi kanten i Gustav Adolf

Ämtbjörknrl

Natur.

Skatte

Vs mtl år 1803 skänkt av C. F . Geijer och laga fasta därå meddelad för »cappcl länen uti Råda och Ekeshärads socknar»; Vs mtl år 1809 upplåtet av B. G. Geijer »at i alla tider at bebos, nytjas och brukas af capelancn uti Råda och Sunnemo såsom bostelle». Upplåtet till boställe åt kapellpredikanten av Uddeholms aktiebolag. Till nämnda ändamål liar K. M:t den 8 mars 1901 godkänt torpet Upplund jämte ett skogsområde, vilka fastigheter äro avsedda att inköpas från Uddeholms aktiebolag för 16,000 kr., men på grund av åtskilliga hinder har köpet icke fullbordats. Fastigheten, som innehaves av kapellpredikanten som boställe, har icke ansetts vara ett i laga ordning tillkommet ecklesiastikt boställe. Bostad tillhandahålles pastoratsadjunkten av Uddeholms aktiebolag.

Pastoratsadjunkten i Hagfors Klockaren i Norra Häda

Mantal.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

[Klockarjord]

Norra Råda

På 1760- eller 1770-talet inköptes till klockarboställe ett torp å 1 mtl frälse Östra Råda nr 1 för 1,200 dir kmt, vilket belopp J. H. von Rappholt skänkt till detta ändamål. Bostället har seder, mera återtagits av detta hemmans n u varande ägare (Uddeholms aktiebolag).

Klockaren i Sunnemo

Klockaron brukar med vedcrbörando jordägares medgivande utan avgift ett hemmanen Björkil, Tutemo och Sunnemohyttan tillhörigt jordområde, utan att detsamma är till boställe formligen upplåtet.

Klockaren i Gustav Adolf

Bostad med jord tillhandahålles klockaren utan avgift av Uddeholms aktiobolag, utan att densamma är till boställe formligen upplåton.

9. Norra Ny och Nyskoga Kyrkoherden i Norra Ny Norra Ny

1 Kyrkebol

Kr. allni. Tidigare stomhemmail åt kyrkoherden i Ekshärad, år 1814 anslaget till boställe åt kyrkoherden i Norra Ny.

625 Tab. 1. B oställslavarc.

Socknens namn.

ii 1 1 (! t Anteckningar.

Namn.

kohcrden i Norra Ny rra Ny

Ruskåsen, skojr

Ekshärad

Läggasen,

Mantal,

Natur.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

Kr. allm. Av Älvdals övre tingslags häradsrätt i Med undantag av ett torp, dom den 29 dec. 1914 förklarad vara som fortfarande dispone av enskilda donerad till prästbordet ras av kyrkoherden, har Norra Ny. såväl torp som skogsmark å Ruskåsen ställts under skogsstatens omedelbara vård. För mistning torpen bekommer kyrkoherden ersättning från kyrkofonden, vartill avkastningen i sin helhet ingår. Den 15 april 1921 har K. M:t med anledning av motstående dom meddelat ändrade bestämmelser om dispositionen av skogsavkastningen. Såväl torp som skogsmark å Laggåsen har ställts under skogsstatens omedelbara vård. För mistning av torpen bekommer kyrkoherden ersättning från kyrkofonden, vartill avkastningen i sin helhet] ingår. — K. M:t har genom dom den 25 maj 1918 ansett det icke vara styrkt, att Läggasen, såsom upp givits, blivit av enskilda donerad.

skoc;

illprediNyskoga ten i Ny- kapell

10.

Dalby.

oherden

Dalby

5 19

2 I Öjeberget

2 Ransby

Ar 1874 inköpt till boställe åt kapellpredikanten för 12,000 kr. ur Älvdals pastorats regleringsfond, varifrån till boställets bebyggande och förbättrande dessutom anslagits 8,200 kr.

/i>6

Skatte

| Ar 1878 inköpt till kyrkoherde-boställe för försäljningsmedlcn för förra komministersbostället lU mtl skatte Lillbergsgården nr 2, som Norra Ny och Dalby församlingår till detta ändamål inköpt år 1697.

626 Tab. 1. 1

3 I

5 B

Boställshavare.

Socknens namn.

(! o

7 t

s Anteckningar.

»2i

Namn.

Mantal.

2 Djäknelidcn med Bograngen

Vl8

^96

Höljes, avs.

—

8 Natur.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

11.

Södra och Norra Finnskoga. Kyrkoherden i Södra FinnSödra Finn- skoga skoga

Norra FinnKapellpredikanten i skoga Norra Finnskoga

» »

0 Ar 1911 skänkta till prästboställo av Aktiebolaget Mölnbacka—Trysil.

l97

„

^ 98

—

1 Prästegården med underlydande lägenheter

1 Kr. allm.

1 Sälsjön

Yisnums-Kil

2 Prästegården

Yisnnm

1 Klockargården

V l s n u m och V i s n u m s Kil. Visnum -1)

Klockaren i Visnum

—

» »

Klockaren i Norra Finnskoga 12.

Kr. allm. Ar 1833 inköpt av statsmedel till boställe Boställets skattetal åt kapellpredikanten i Södra Finnskoga tages i taxeringsläng för 1,000 rdr bko. Till boställets be- allenast till Vae m byggande har av statsmedel dessutom sid. 135 not 5). utgått 668 rdr 16 sk. bko, varjämte en kronans tullhusbyggnad upplåtits till bostad åt kapellpredikanten. För boställets bebyggande till kyrkoherdeboställe och för dess uppodlande hava ur Älvdals pastorats regleringsfond utgått tillhopa 9,000 kr.

— År 1911 inköpt till boställsskog till prästbostället för 6,511 kr. Till inköp av boställe hava ur Älvdals pastorats regleringsfond anslagits 12,000 kr., som i övrigt använts till boställets bebyggande, vilket dragit en kostnad av 24,000 kr.

Klockaren innehar en del av en vid laga skifte å skattehemmanet Höljes nr 1 för församlingen avsatt allmänning.

I början av 1600-talet upptaget som torp å Sälsjö kronoallmänning och brukat under kyrkoherdebostället, sedermera indraget till kronan men åter anslaget kyrkoherden under frihet genom k. brev den 5 okt. 1689. Ar 1897 utbytt till komministersboställo emot förra komministersbostället 1 /s mtl Husbackon, av kroaan anslaget år 1691. Synes hava upptagits å kyrkoherdeboställets ägor och har på grund av Svea hovrätts dom don 25 febr. 1817 tilldelats skog för Vi6 mtl av kyrkoherdeboställets och vissa närliggande hemmans skog.

627 Tab. 1. 1

3 |

5 B loställsliavare.

Socknens namn.

s Anteckningar.

c g o

Namn.

Mantal.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

Natur.

\ ckaren i snums-Kil

Visnums-Kil

1 Klockarebolet

Frälse

Upptaget å samhävd till frälsesäterierna Kilsbyn och Nynäs med frälsehemmanet Prästcgården, av vilka egendomar bostället jämlikt häradsrättens dom den 22 juni 1665 åtnjuter mulbete och vedbrand. Kilsbyn är enligt jordeböckerna av gammal frälso natur, varemot Nynäs och Prästegården år 1592 förbytts från krono till frälse.

K r i s t i n e h a m n och Varnum.

— Boställsgård — Boställsgård

—

— —

re kommiitern

—

-1)

Kyrkoherdens lönejord

Komministerns lönejord

kolierden

Kristinehamn

ste kommi>tern

Varnum

—

1 Sibberön, en ö

1 Hav, Östra

" karen

Kristinehamn

Boställsgård

Upplåten och bebyggd av pastoratet. Ar 1867 inköpt och bebyggd av pastoratet. Tomt till prästgård inköpt av pastoratet och den 28 maj 1920 godkänd av K. M:t, men boställshusj ännu ej uppförda därå. I Upplåten av stadens donationsjord. Inägojorden har år 1909 avståtts till staden mot ersättning.

Åren 1859 och 1866 av pastoratet inköpt till boställsjord åt komministern för 8,291 kr. 80 öre.

Kr. allm. Denna lägenhet, som av Gustav I I Adolf den 4 febr. 1624 anslogs åt kyrkoherden i Ölme till ängebolets förbättring vid Ölme prästgård och vid pastoratets delning år 1645 tilldelades kyrkoherden i Kristinehamn, synes hava varit hiiradseller sockenallmänning. Härtill räknas även holmen Kalvön, som kyrkoherdarna fått nyttja från år 1760,tidigare emot avgift till kyrkan men numera avgiftsfritt.

Tidigare stomhemman åt kyrkoherdon i Ölme, vid pastoratets delning år 1645 anslaget åt kyrkoherden i Kristinehamn. Omkring år 1758 uppläts det gamla fattighuset, beläget å halva tomten nr 73, till boställsgård åt klockaren. Tomtdelen tillhörande stadsjord har jämlikt K. M:ts beslut den 4 april 1919 avståtts till staden emot ersättning till klockaren.

628 Tab. 1. 1

0 B o s t Boställshavare.

Klockaren

Socknens namn.

Vanram

fillets Anteckningar.

!2j

Namn.

Mantal.

Natur.

Ett område om 10 kpl. å stomliemmanet Östra Hav nr 1.

—

1 Sunnebol

1 Gammelgården

1 Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

14. Rudskoga och Nysund. Kyrkoherden i Rudskoga Rudskoga

Kr. allm. Ar 1679 utbytt till kyrkoherdeboställe Kyrkoherdon innehar utom det av enskild pc emot kronohemmanct 1 mtl Norrboda till boställets föi-bät eller Ölsboda nr 1, av kronan anslaget år 1735 donerade Vi år 1642. Gisslenäs i Örebro

Tidigare stomhemman åt kyrkoherden i Vismim, vid pastoratets delning år 1G38 anslaget åt kyrkoherden i Rudskoga. Komministern inneliai som boställe l/t mtl k Höjdebråten nr 1 i Öi län, år 1863 utbytt komministersboställo Va mtl krono Södra Si bol nr 2, av kronan slaget år 1691.

Komministern i Nysund

Klockaren i Rudskoga

Rudskoga

1 Kr. allm. Synes till sin huvudsakliga del hava upptagits å stomhcnimanet Gammelgården nr 1. Till bostället höra dessutom två mindre jordområden inom hemmanen Grunnebacka och Södra Gren.

Klockaregården

Klockaren innehar s boställe kronolägenr Klockarebol eller Ki hag nr 1 i Örebro anslagen genom la hövdingens brev den juni 1683 och K. brev den 29 mars 1

Klockaren i Nysund

15.

[Amnehärad och] Södra Råda.

-1)

Södra Råda

Yiken

— Boställsgård

—

1 Kr. allm. Av kronan anslaget till boställe åt komministern i Södra Råda år 1694.

16. Filipstad och Färnebo. Kyrkoherden

Filipstad

—

Upplåten och bebyggd av pastoratet.

629 Tab. 1. B oställslavarc.

lohcrden

Filipetad

Lönejord

Färnebo

Kalhyttan

Mantal

Natur.

Skatte

Paradishyttan

karen

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

Av »menige man af bergzlagen» inköpt för 16 fat järn och år 1620 upplåtet till stom åt kyrkoherden. Genom k. res. den 20 juli 1636 anslogs kronotorpet Västerud till stom åt kyrko herden. Med torpet, som uteslutits ur jordeboken, är förenad Vs i Paradis, hyttan, en hytta av skatte natur.

hytta

niinistern Filipstad

Inägojorden upplåten av stadens donationsjord och sedermera tillika med den övriga stadsjorden av stadsborna köpt till skatte år 1757. Andel av stadsskogen tilldelad kyrkoherden såsom tomtinnehavare. hytta

Brattfors

Anteckningar. Namn.

17.

Socknens namn.

Boställsgård

Inköpt av församlingen år 1747.

Löncjord

Inägojorden inköpt av församlingen åren 1730 och 1817. Andel av stadsskogen tilldelad komministern såsom tomtinne havaro.

Boställsgård

Av församlingen år 1837 inköpt klockar- och organistboställe.

till

Nordmark.

oherden

Nordmark

Nordmarkshyttan med lägen hoten Kopparbo

764 Skatte

Inköpt av församlingen.

bytta

10. Ramen. oherdon

Ramen

Rämsnäs (dol av)

Ar 1791 skänkte brukspatronenOhr.Myhrman till boställe åt prästen i Kämen en vid kyrkan belägen egendom, vilken ingår i den av Rännens aktiobolag år 1883 såsom gåva till församlingen till präst- och klockarboställen överlämnade lägenheten Rämsnäs nr 1.

Rämsnäs (del av)

Ar 1848 inköpte församlingen för 233 rdr 16 sk. bko ett område att användas till tomt för skolhusbyggnad samt boställe åt klockaren och skolläraren. Detta område torde ingå i lägenheten Rämsnäs nr 1 (se ovan).

630 Tab. 1. t

B o Socknens namn.

Boställshavare.

19.

ä 1 1 e t Anteckningar.

Namn.

illantal.

Natur.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

Gåsborn.

Kyrkoherden

Gåsborn

2 Gåsborn

Klockaren

Skatte

Utgörcs av ett oskattlagt torp på Gåsborn nr 1, en hytta av skatte natur, och upp gives vara inköpt av församlingen eller skänkt av enskild person.

—

Klockaren uppbär räntan å försäljningsmedlen, 1,313 kr. 73 öre, för det av församlingen år 1831 inköpta, år 1903 försålda klockarbostället.

20. Brattfors. Kyrkoherden

Brattforshyttan Prästgården

Brattfors

I År 1762 inköpt av församlingen för 7,500 dir kmt till prästboställe.

Vn hytta

21. Vase och Östra Fågelvik. Prästgården

Kr. allm. Torpet Munkhättan, som underlagts bo stället år 1573, synes vara en vid reformationen till kronan indragen klosteregendom, men uppgift förekommer därom, att det redan under medeltiden ägts av kyrkan och kyrkoherden i Vase gemensamt. — En vasstrakt om 15 tnl. 28 kpl. har enligt härads nämndens berättelse den 30 och 31 aug. 1689 upplåtits till bostället från sockenallmänningen.

Norketorp

Skatte

Vångstorp, Norra

Kr. allm. Av kronan anslaget till boställe år 1691.

Väsc

Klockaregården

Skatte

Östra Fågelvik

Klockaregården

Kr. allm. Upptaget å samhävd till hemmanen Bj orka Berg och Spånga, och äger bostället domfäst rätt till vedbrand å nämnda hemman.

Kyrkoherden i Väsc "Vase

Komministern Östra Fågelvik i ÖstraFågclvik Klockaren i

Vase

Klockaren i Östra Fågel vik

1 Upptaget såsom torp å en samskog, vari kyrkoherdebostället ägde del, och brukat under bostället. Sedan torpet år 1685 skattlagts till Vi mtl, medgavs genom k. brev den 9 dec. 1689, att det fortfarande finge med frihet för den ordinarie räntan nyttjas under bostället. komministers-

År 1723 köpt till skatte av församlingen till klockarbol. På grund av häradsrättens dom den 4 nov. 1732 tilldelad skog för Vs mtl av Ve hemmans skog och av Vase sockens allmänning.

631 Tab. 1. 1

3 |

1 oställsaavare.

8 B o s t ä l l e t s Socknens namn.

!25

Anteckningar.

Namn.

Mantal.

Natur.

3 Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

fl 22.

Alster.

kolierden

Alster

2 1 Bäckelid

/l8

Kr. allm. Ar 1829 inköpt för försäljningsmedlen för Kyrkoherden åtnjuter räntan kronohemmanet V* mtl Södra Mon nr 1, å en till inköp av boställssom anslagits till boställe åt pastorats- jord av besparade prästadjunkten i Alster enligt k. brev den lönemedel bildad fond å 1 sept. 1824. Tidigare innehades Södra 10,200 kronor. Mon, som upptagits å en samskog, vari kyrkoherdeboställct i Vase ägde del, och brukats under detta boställe, av kyrkoherden i Vase med frihet för den ordinarie räntan enligt k. brev den 9 dec. 1689.

Nyed ocli Ä l v s b a c k a . koherden i Nyed ed

iministern fyed

iministern Alvabacka Uvsbacka

„

Det å skattehemmanet 1 mtl Hultcby upptagna torpet Arås utsågs av hertig Karl till boställe åt prästen i Nyed, och synes församlingen därefter till detta ändamål hava inköpt torpot. V 2 mtl av nämnda hemman anslogs till boställe åt kyrkoherden genom änkedrottning Kristinas brev den 10 febr. 1621, och erhöllo ägarna av denna hemmansdel i vederlag kronohemmanot Va mtl Rådatorp nr 1.

^8306/388(0,

Ar 1838 inköpt till komministersboställe för försäljningsmedlen för förra komministersbostället Vi mtl krono Berg, av kronan anslaget år 1681.

Skatte

Av H. von Hofsten år 1760 skänkt till boställe åt prästen i Älvsbacka.

2 Hultcby med Åras

2 Ed

2 Lersjön

V»

— Klockar-

—

Upplåtet av skattehemmanen Lersjön och Stenåsen.

Kr. allm. Den å Lundsholms säteri belägna Prästängen har enligt av pastor till 1698 års s. k. prästverk lämnad uppgift skänkts av enskilda. — Den s. k. Skåretegen är upptagen å Ölme sockens allmänning.

skaren i rsbacka

24.

Ölnie.

koherden

Ölme

1 Prästegårdon

1 Ramholmarna, en holme

—

bostället

Denna lägenhet, som av Gustav 11 Adolf den 4 febr. 1624 anslogs åt kyrkoherden i Ölme till ängebolets förbättring vid kyrkoherdebostället, synes hava varit härads- eller sockenallmänning.

632 Tab. 1. 1

1 B o s t ä l l e t s Socknens

Boställshavarc.

Anteckningar.

Öj

namn. B

IS anm.

Mantal.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

Natur.

Komministern' Ölme Klockaren

1 Rävetorp

1 Klockaregården

1 Edsberg

1 Vi

Kr. allm. "A.v kronan anslaget boställe år 1691.

till

komministers-

Tilldelad skog för Vs mtl i en samskog, vari Prästegården och Klockarcgården m. fl. ägde del.

—

Bredvik

—

Bergskronotorp anslaget till stom genom k. brev den 11 mars 1G53.

1 Sundsta

Ar 1867 utbytt till komministersboställc emot förra komministersbostället bergskronotorpen Östra och Västra Lindas, anslagna genom k. res. den 22 dec. 1682.

25. Kroppa och Lungsund. Kyrkoherden i Kroppa Kroppa

Komministern Lungsund i Lungsund

1630 köpt till skatte av G. von Wachtcndunk, och av denne skänkt till Kroppa församling till prästgård.

26.

Sunne.

Kyrkobcrden

Sunnc

1 Sunne prästgård

lVi

))

Lilla eller Södra Brårud, som ingår bland Kyrkoherden innehar s; boställets hemägor, har enligt ott för boställe endast en d Fryksdals häradssyncrätt den 13 maj Sunne prästgård. Av' ningen av bostället i ö 1689 uppvisat, av kyrkoherden Laurentz Laurentzson år 1349 upprättat invenanvändes till hela prä skåpets i pastoratet tarium av honom förvärvats till kyrkan »för 8iä!agift». löning.

•

1 Råmyren

—

•

— Hiisthaget

—

Ar 1435 tillbyttcs kyrkan »under prestena boordh» emot V« av Ilottneros, bland annat, 6 öresbol i Kolsvik, vilkon jord jämlikt häradsrättens utslag den 19 dec. 1844 innefattades av lägenheterna Råmyren, Hästhaget, Lerafors och Leran. Den sistnämnda lägenheten har år 1881 försålts och försäljningsmedlen med K. M:ts tillstånd använts till bestridande av kostnaderna för uppförande av ny kyrka.

(ej upptaget i jordoboken) Lerafors (ej upptagen i jordeboken)

Sunnc prästgårdsskog

— Laggarängen

(oj upptagen i jordeboken^

Kr. allm.

—

Ar 1435 jämte 6 öresbol i Kolsvik (se ovan) tillbytt kyrkan minder prostens boordh» emot Vi av Rottneros.

Utgör don i j or dob såsom särskild enhet tagna skogen till ky hcrdebo stal let (utsk Hasselbol och hemsk Kåniyron).

633 Tab. 1. 2

3 j

s B

Socknens namn.

Boställshavare.

6 O

s Anteckningar.

Namn.

3 g

Mantal.

Natur.

Tillkomat, såvida uppgift därom lämnats.

o •1

yrkohcrdcn

Sunnc

2 Klockarostommen

Kr. allm. Upptaget

ägor. Upptages i jordeboken med anteckning »under Klockarestommen nr 1» (se nedan) men är rätteligen underlagd kyrkohordebostället, vartill lägenhetens ägor jämväl brukas. Kronohemmanet V-2 mtl Norra Amberg anslogs till koinministersboställe genom k. brev den 17 febr. 1C91. Vo mtl därav sedermera upplåtet åt komministern, numera kyrkoherden i Östra Emtcrvik.

irate kommilistern

1 i Amberg Norra

2 Amberg, Nor1 ra,en skog( 2 /3 delar därav)

—

1 Klockarestommen

—

Kr. allm. Upptaget

1 : Brandsbol

—

Skatte

Ar 1758 inköpt av församlingen till prästboställe för 430 dir smt. I ersättning för därvid stadgad rätt till bete å hemmanen Hedås, Mal sjö, Gräsmarkon och Grinncmo hava särskilda områden tilllagts bostället från dessa hemman.

Är 1857 utbytt emot Edsängen, som församlingen år 1767 inköpt till prästboställe för 1,300 dir smt.

Ar 1853 av församlingen inköpt till kyrkoherdeboställe för 2,250 rdr rgs, och har församlingen jämlikt k. brev den 27 okt. 1857 erhållit ersättning för sina kostnader å inköpet genom att uppbära avkastningen av en kyrkoherden på lön anslagen del av stomhemmanct By nr 1 (se nedan).

—

idre kommiistern ockaren

Sunnc

27.

Gr ä s r n a r k .

yrkohcrden

Gräsmark

))

78S 19

Östra Emtervik

på kyrkoherdeboställets

2 ; Bråno, Norra 367 /l8432

2 Linnan

»/«

1 By

Utgör den i jordeboken såsom särskild enhet upptagna utskogen till ty» mtl Norra Amberg nr 1. Åtnjuter ingen boställsförmån utan endast kontant bostadecrsättning. på kyrkoherdeboställets

ägor.

Kr. allm. By nr 1 om 1 mtl var tidigare stomhemman åt kyrkoherden i Fryksdals pastorat, och Va av hemmanet anslogs vid pastoratets delning på lön till var och en av kyrkoherdarna i Gräsmark, Östra Emtcrvik och Västra Emtcrvik.

1 8 0

634 Tab. 1. 2

3 |

4 B Boställshavare.

Socknens

6 o

f t

7 l

s Antockningar.

!2$

namn.

1 Namn.

Mantal.

Natur.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

38.

Östra Emtervik.

Kyrkoherden

Östra Emtervik

» »

29.

— Hcrrcsta 2

Gunncrud

2 Gunnerudstorp, Södra

/l6

Kr. allm. l A r 1883 inköpta till kyrkoherdeboställe 1 för 25,000 kr. Av köpeskillingen / erlades 1,875 kr. av församlingen, 8,625 " kr. utgjorde försäljningsmedlcn för det ' av församlingen år 1758 inköpta kommi» nistersbostället Vio mtl skatte Mårbacka och 14,500 kr. försäljningsmedlen för Vs mtl krono By nr 1, som — tidigare stomhemman åt kyrkoherden i Fryksdals pastorat — år 1877 anslogs till boställe åt blivande kyrkoherden i Östra Emtervik.

År 1744 anslogs x/3 av det åt komministern i Sunne anslagna bostället V2 mtl krono Norra Åmberg nr 1 till boställe åt komministern i Östra Emtervik.

Utgör den i jordeboken såsom särskild enhet upptagna utskogen till Va mtl Norra Åmberg nr 1.

8 Sunne

1 Amborg, Norra

2 Ambcrg,Norra, en skog ( x /s del därav)

2 Bcrga

Skatte

1 Stommen

1 Kr. allm. Av kronan anslaget boställe år 1690.

Väatra Emtervik.

Kyrkoherden

Västra Emtervik

,, 30.

Få 1740-talet inköpt av församlingen till Kyrkoherden åtnjuter de utom räntan på förss boställe åt sockenadjunkten. ningsmedlen, 12,100 i för Vs mtl By nr 1, som tidigare stomhemman kyrkohorden i Fryksd pastorat — vid pastorat delning anslogs på åt kyrkoherden i Väs Emtervik.

F r y k s ä n d e , Vitsand och L e k v a t t n e t .

Kyrkoherden i Fryksände Fryksändc Komministern i Fryksände

2 Önnorud

Skatte

Komministern i Vitsand

Vitsand

2 Aspe

Vao

till

komministers-

j Å r 1891 inköpta för 29,000 kr. från t prästerskapets löneregleringsfond. Såsom j bidrag till boställonas bebyggande hava ' från nämnda fond utgått 1,000 kr. och från Fryksändc pastorats regleringsfond 14,000 kr. Sistnämnda fond har bildats av skogsförsäljningsmedel från kyrkoherdobostället Stommen nr 1.

635 Tab. 1. o

3~f

8 B o s t ä l l e t s Boställshavarc.

Socknens namn.

Anteckningar.

B 3

Namn.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

Mantal.

Natur.

/nm\

Skatte

Ar 1850 av församlingen inköpt till kapcllpredikantsboställo för 1,6GG rdr 32 sk. bko, varav 1,000 rdr l>ko utgingo av statsmedel. Till boställets bebyggande och uppodlande hava av statsmedel anslagits resp. 2,800 rdr bko och 1,000 kr. Till boställets uppodling synes även församlingen hava bidragit. Bostället har jämlikt k. brev den 25 maj 1917 ansetts vara till Vio anskaffat av församlingen.

Ar 1772 av församlingen inköpt till boställe åt komministern och jämlikt k. brev den 2 febr. 1912 anslaget till boställe åt kyrkoherden.

o H

Lekvattnot tapellprodikantcn i Lekvattnet

2 Lekvattnet, Södra

31.

Lysvik.

tyrkoherden

Lysvik

2 Skäggegård

1 Kyrksätern

2 Ostmark

Arvika

1 Arvika gård

2 Arvika prästgård, en utjord Byn

32. [yrkoherdcn

Tillhör Lysviks kyrrka jämlikt Svea hovrätts dom den 13 juni 1851 och tidigare av församlingen upplåtet åt komministern emot avgift, men numera genom k. brev den 2 febr. 1912 anslaget till boställsjord åt kyrkohorden.

Öotmark. Östmark

1 samband med ett på 1770-talet förrättat storskifte upplåtet till prästboställe från skattehemmanen Östmark, Långorud, Sörmark och Mellmark. De övriga socknemännen hava bekostat boställets uppodlande.

3. Arvika landsför3amling, Älgå och Ny.

-1)

präst-

! Kr. allm.

[

Det under bostället hörande torpet Berga har anslagits till boställe åt komministern i Ny och sedermera försålts (se nedan), j

636 Tab. 1. 1

! 3 |

1 B o s t . Boställshavare.

Socknens namn.

ii 1 1 e t s i i

fe! Namn.

+ .

Mantal.

Skatte

Anteckningar. Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

\ Ilgfi

34.

Uördsbyn

•/.,

3 2

Mall garden

2 Kyrkcbol

1 Ar 179G inköpta till komministcrsboställe Till plats för prästgård ! i' för 728 rdr '29 sk. 8 rst. bko, varav 43C komministern i Älgå h r å r 12 sk. utgjorde försäljningsmedel K. M:t den 21 nov. 19 för det Arvika kyrka tillhöriga Ve mtl godkänt ott av försai skatte Solberga nr 1 och resten crlades lingen inköpt område,m av Algå soekncmän. . prästgård åt komministe har ännu ieko opplfiti

Kr. allm. Ar 1913 inköpt till komministersboställe för 15,000 kr. av försäljningsmedlcn för den kyrkohcrdeboställct i Arvika förut tillhöriga, år 18G9 till komministersboställe anslagna lägenheten Berga. A nämnda försäljningsmedel har uppstått ett överskott å 10,683 kr. Gl öre. som disponeras såsom prästerlig avlöuingstillgång i pastoratet.

Arvika stad.

Kyrkoherden

35.

Plats för prästgård åt kyrk herden har godkänts K. M:t den 30 april 192 men prästgård h a r än) icke upplåtits.

G u n n a r s k o g ocli Bogen.

-1)

Klockaren i Bogen

Gunnarskog

2 Backa, Norra

V»

Kr. allm. Av kronan anslaget till komministersboställe år 1691 ocli till kyrkoherdeboställe är 1869.

Bogen

2 Bogen. Lilla

Veo

Frälse

AvJ.Mi tänder skänkt till kapellpredikantsboställe. Till boställets bebyggande och uppodlande hava av statsmedel anslagits resp. 2.800 och 1,000 rdr bko.

— .

—

År 1891 av ägaren utav frälsehemmanet Bogen nr 1 skänkt till boställe åt skolläraren.

— Klockarbostället

36. Kola, Järnskog och Skillingmark. Kyrkolierden i K öl a

Kola

1 Kölu prästgård

1 Kr. allm. Av en till Kola kyrka enligt häradsrättens protokoll den 13 april 1643 skänkt tredjedel av frälsehemmanet Va mtl Sättra återstår nu endast 4 tnl. 29 kpl. skogsmark, som tillhör kyrkoherdebostället.

637 Tab. 1. B o s t ä l l e t s Boställshavare.

Socknens namn.

Anteckningar. Namn.

omministern i Järnskog

Kola

lockaren [slöla

37.

Eda.

yrkoli orden

Eda

Alantal.

Natur.

llofstcn

Skatte

Klockargården

Frälse

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

Ar 1678 inköpt till komministorsboställe ar Kola pastorat för 10G rdr eller 159 dir smt, som gäldades med kyrkornas medel (Kola, Eda och Järnskogs kyrkor 2 /7 yardera och Skillingmarks kyrka

voUpptaget å Kola prästgårds ägor till klockarhoställe, försåldes av kronan till frälse år 1G4 9 men inköptes av församlingen till nämnda ändamål år 1G79.

Stommen

Kr. allm Tidigare stomhemman åt kyrkoherden i Kola, i samband med pastoratets del ning anslaget till boställe åt kyrkoherden i Eda.

Stommen

Av kronan år 1621 upplåtet till boställe åt kyrkoherden i Brunskog och år 1624 med frihet anslaget till detta ändamål

Brunelcog, Boda ocli Mangskog. Brunskog

Boda

Slorud

75 Ärnä8

74 Grimstad, Norra Gunnarstan

Mangskoj

Brunskog

/soo

/QOO

)År 1896 inköpta till boställe åt kommii nistern i Brunskog för 17,500 kr., varav 162 kr. 7 öre utgjorde expropriationsmedel och resten skogsförsäljningsmedel från förra komministersbostället Föske nr 2 (se nedan). I År 1868 inköpta till boställe åt kommi- Till plats för prästgård åt l nistern i Boda för 30,000 kr., varav komministern i Boda har 1,257 kr. 74 öre utgått av skogsförK. M:t den 7 nov. 1919 säljningsmedel från förra komministersgodkänt ett område om bostället Föske nr 2 och återstoden av cirka 2 l/a tnl., som är en utav besparade prästlönemedel bildad avsett att inköpas från fond(»Brunskogs pastorats komministersskattehemmanet Lerboda boställskassa»). nr 1, men prästgård hai ännu icko upplåtits.

Gryttcrud Kyrkåscn

År 1869 inköpt till boställe åt komministern iMangskog för skogsförsäljningsmedel från förra komministersbostället Föske nr 2.

Föske

Av kronan år 1691 anslaget till boställe åt komministern i Brunskog.

638 Tab. 1. 1

2 Boställshavare.

Socknens namn.

3 |

8 B o s t ä l l e t s

a o

39.

Namn.

Mantal.

Natur.

1 Kr. allm.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

Anteckninjar.

Holmedal och Karlanda. ii

Holmedal

Ilolmedals prästgård

Enligt en av pastor till 1C98 års s. k. prästverk lämnad uppgift hade Amundebyn skänkts till kyrkan och kyrkoherdarna nyttjat den »emot discretions gifvandc» till kyrkan, men genom dom den 31 okt. 1777 förklarade häradsrätten, att enär kyrkoherdarna innehaft Amundebyn i så lång tid, att ingen mindes eller av sanna sago visste, huru och när eller med vad villkor den kommit under kyrkoherdebostället, Amundebyn skulle höra till bostället »både till ägande- och nyttjanderätien».

Amnebyn eller Amundebyn (ej upptaget i jordeboken)

Töcksmark

Stenvagnen (ej upptaget i jordeboken)

3 Bjärn Prästgården

v«

Töcksmark

2 Stommen Prästegården

3 Stommen

1 Karlanda

Enligt pastors ovannämnda uppgift skänkt (till kyrkan?) och av kyrkohordarna nyttjad.

Kr. allm. År 1811 utbytt till boställe åt komministern i Karlanda emot l/t mtl, kallat Öbyn, av komministersbostället Va mtl Stommen i Töcksmarks socken, som — tidigare stomhemman åt kyrkoherden i Holmedal — anslogs till komministersboställe år 1691. I Stommen ingår i rättsligt avseende en del av utjorden Öbyn, som tordo vara att anse såsom upplåten av kronan (so nedan).

40. Töcksmark, Östervallskog och Västra Fågelvik. IN J

» »

jTill stomhemman innehade kyrkoherden Till plats för prästgård 1 i Holmedal tidigare 1 mtl Stommen i komministern i Östervf j Töcksmarks socken. Genom k. brev skog har K. M:t den april 1921 godkänt ett ' den 17 febr. 1G91 anslogs Vi m t l av pastoratet för ändamf hemmanet till komministersboställe, inköpt område om 1,91 varav XU mtl, kallat Öbyn, år 1811 1 utbytts omot /t mtl av skattehemmanet hektar av skattehemma Bjärn nr 1, som i stället blov kommi- Bön nr 1, men pra nistersboställe (se ovan). gård har ännu icke o] låtits.

639 Tab. 1. 1

2 Boställshavare.

Socknens namn.

3 |

5 B

s Anteckningar.

. -

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

Namn.

Mantal.

4 Stommen, en utjord Öbyn

—

Kr. allm. Syne6 vara en vid reformationen till kronan indragen kyrkojord, som därefter fått omot räntans utgörande brukas under kyrkoherdens stomhcmman 1 mt! Stommen och torde sålunda vara att anse såsom upplåten av kronan. Vid ett år 1797 fastställt storskifte å Stommen ingick utjorden Öbyn men tilldelades ingen särskild ägolott, utan skifteslagets samtliga ägor fördelades å delägarna i Stommen efter deras mantal. Utjorden torde sålunda i rättsligt avseende ingå i stoinheinmu.net Stommen nr 2 Prästegården, komministersboställct Stommen nr 3 och skattehemmanet Stommen nr 1 Öbyn, vilket senare år 1811 utbytts emot nuvarande komministersbostället Bjärn nr 3 Prästgården i Karlanda socken (se ovan).

1 Stommen

Voc

Skatte

1 Blomskogs prästgård med därtill hörande

1 Kr. allm.

1 Lofflund, ett torp, och

Utgör ett i jordoboken såsom särskild enhet upptaget, bostället tillhörande torp, som användes till skogvaktarboställe.

2 Blomskogs prästgård, en skog

Utgör boställets i jordeboken såsom särskild enhet upptagna skogsmark.

2 Töresbyn Gate, en utjord

Trankil

1 Natur.

TO Töcksmark

lockaren i Västra FågelVästra Fågel- vik vik 1. Blomskog och Trankll. p Blomskog

Stommen

1 Ar 1843 av församlingen inköpt till boställe åt folkskolläraren men ingår i klockarens löneförmåner.

Tillhörde före reformationen Blomskogs Namnet Töresbyn synes hava kyrka och brukades av kyrkoherden tillkommit av misstag. emot avgift till kyrkan, indrogs vid reformationen till kronan men fick fortfarande brukas under kyrkoherdebostället, ehuru emot räntans utgörande, och torde sålunda vara att anse såsom upplåtet av kronan. Vi

Av kronan anslaget till boställe år 1691.

komministers-

640 Tab. 1. 1

2 Bostiillshavare.

Socknens namn.

7 B o s t ä l l e t s Anteckninrar. g

Namn.

Natur.

Mantal.

o H

42.

Sillerud.

- )

Sillerud

1 Silloruds prästgård

1 B

1 Liano

1 Kr. allm. Av kronan år 1614 anslaget till boställe åt kyrkoherden i Sillerud. Av kronan år IG IG anslaget till stomhemman åt kyrkoherden i Sillerud.

43. — *)

Silbodal.

1 Prästgården

1 1

Prästgården

„

Långserud

1 Prästgården

Gillberga

1 Haga

I Silbodal

44.

Cillberga och. Långserud.

-1)

Gillberga

Klockaren i Gillberga

45.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

Tidigare stomhcmman åt kyrkoherden i Blomskog, år 1G53 anslaget till boställe åt kyrkoherden i Silbodal.

Sandbol

1 Av kronan anslaget till komministersboställe år 1G91, utbytt till kyrkoherdens stomhcmman enligt k. brev don 29 nov. 1810 emot Prästgården nr 1 i Långseruds socken.

Tidigare stomhcmman åt kyrkoherden i Gillberga, jämlikt k. brev den 29 nov. 1810 utbytt till komministcrsboställe emot Vs mtl Sandbol nr 1, därtill av kronan anslaget år 1G91. Det ursprungliga klockarboställct, Klockarestommen nr 1, som synes hava upptagits å kyrkoherdcboställets ägor, utbyttes år 1829 emot det sistnämnda boställe tillhöriga torpet Haga. Bostället äger rätt till vedbrand och stängsclvirke samt bete å kyrkoberdcbostället.

Kila, Tveta och Svanskog.

-1)

Kila

1 Prästegården

1 Tveta

1 V4

Mossvik

Bland pastoratets prästc liga avlöningstillgång ingår räntan å den s. gamla prästboställskassc som utgör en genom c skildas donationer 1813—60 bildad fond f inköp avboställe till då^ rande pastoratsadjunk befattningen i Svanskc Denna fond uppgick d 31 dec. 1919 till 7,5 kr. 53 öre. Av kronan anslaget till boställe år 1691.

komministers-

641 Tab. 1. 1

2 Boställshavare.

Socknens namn.

3 |

5 B

fe5 3 3

Namn.

Anteckningar.

Svanskog

1 Skarbol, Södra

2 Skäggebyn

Stavnäs

1 Stavnäs prästgård

Värmskog

2 Karsbol

/2<

Ar 1872 utbytt till komministersboställe emot förra komministersbostället 3 /s mtl krono Södra Haltersbol, av kronan anslaget år 1691. E t t å försäljningsmodlen för Södra Haltersbol uppkommet överskott har disponerats av församlingen.

Högerud

2 Ingersbyn

Ar 1895 inköpt till komministersboställe för försäljningsmedlen för 1 mtl Södra Skasås, som — tidigare stomhemman åt kyrkoherden i Stavnäs — år 1859 anslogs till boställe åtpastoratsadjunkten, sedermera komministern i Högerud. Ett å försäljningsmedlen uppkommet överskott å 7,772 kr. 29 öre har fonderats, och räntan därav ingår bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar.

Stavnäs

1 Klockarestommen

—

Synes hava upptagits å kyrkoherdeboställets ägor.

Värmskog

1,2 Torpgärdet,

—

År 1902 av församlingen inköpt till boställe åt innehavaren av de förenade folkskollärar-, klockar- och organisttjänsterna.

Mantal

Natur.

o fl

16.

6 Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

%«

Kr. allm År 1881 inköpt till boställe åt pastoratsadjunkten för försäljningsmedlen för hemmanet 1 mtl Torp, tidigare stomhemman åt kyrkoherden i Kila.

/l6

Skatte

1 Kr. allm.

Ar 1893 inköpt till prästboställe i Svanskog för medel, donerade av S. Renström år 1867. Eäntan å ett å donationsmedlen vid inköpet uppkommet överskott, som den 31 dec. 1919 uppgick till omkring 7,000 kronor, ingår bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar.

S t a v n ä s , Värmskog och Högerud.

-1)

)ckaren i avnäs ickaren i ircuskog

47. 1

- )

avs. från hemmanet Vegerbol nr 1 Glava. Glava

8 Hult

Kr. allm. Av kronan anslaget till komministersboställe i Stavnäs pastorat år 1691, vid Glavas utbrytning till eget pastorat år 1875 kyrkoherdeboställe i Glava.

642 Tab. 1. B o s t ä l l e t s Socknens namn.

Bqställshavare.

Anteckningar. Namn.

Mantal.

Natur.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

48. Nor, Grums, Ed, S e g e r s t a d och Borgvik. Kyrkoherden i Nor Nor

Brakerud. utjord Segerstad

Kr. allm. En del av bostället, troligen de s. k. Nors hagar, torde motsvara en gammal kyrkojord, »Kyrkieås», som kyrko herden enligt 1540 års register brukade till hästhage utan avgift till kyrkan, och som icke synes hava indragits till kronan. — Lägenheten Själsino skall enligt en av kyrkoherden E. Noreen år 1688 lämnad uppgift »för långan tijdh sedan» kommit till kyrkan såsom försoningsoffer för ett begånget dråp »effter en Oluf Häggessons berättelsse, som hördt så säijas af Elin i Degerbyn», och enligt bemälde Noreens till 1698 års s. k. prästverk lämnade uppgift har densamma skänkts till bostället av »en qvinsperson i påfvedömmet» samt brukats av kyrkoherdarna i mer än »paar hundrade åhr tilbakas».

Nors präst-

Bärön, en ö Prästbol

Komministern Grums

Grums

Komministern Ed Ed

Åshammar, Övre

Häggcvik,Lilla

Tidigare innehade kyrkoherden såsom stomhemman hela hemmanet Prästbol nr 1 om 1 mtl, men genom k. res. den 6 maj 1812 anslogs hälften därav till boställe åt pastoratsadjunkten i Segerstad. Frälse

| Ar 1858 utbytta till komministersboställe 1 emot det av kronan anslagna förra I komministersbostället lU mtl krono Kr. allm, ' Gaterud och en mellangift av 2,000 rdr bko, vilket belopp anskaffats dels genom sammanskott av församlingen, och dels därigenom att komministerstjänsten under viss tid stått ledig och arrendet av Gaterud under tiden fonderats för att användas till detta ändamål. Av kronan anslaget till boställe år 1691.

komministers-

643 Tab. 1. 1

2 Boställshavare.

Socknens namn.

3 |

5 B

1 1 e

!2j

Anteckningar. Namn.

Mantal

Natur.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

B o

1 Prästbol

Kr. allm

Genom k. res. den 6 maj 1812 anslogs hälften av hemmanet 1 mtl Prästbol nr 1 som utgjorde stomhemman åt kyrkoherden i Nor. till boställe åt pastoratsadjunkten.

jmministern Borgvik Borgvik

1 Sparnäs

Skatte

Upplåtet till prästboställe i Borgvik av ägarna till Borgviks bruk, emot villkor om patronatsrätt till Borgvik.

ockaren i Tor

1 Norsholm

—

Synes i mitten av 1600-talet hava upplåtits till klockarboställe från dåvarande kronohemmanet Lillnor emot vederlag av en till kyrkan från frälsehemmanet Varpnäs skänkt äng.

1 1

Prästegården

1 Kr. allm.

Jungfrudansen

1 Amnerud

1 Södra Ny

istoratsdjunkten i segerstad

Segerstad

Nor

9. By, Bro, Södra Ny, Huggenäs och Säffle.

-1)

Enligt i orten gängse tradition skänkt Ej upptaget i löneregletill By kyrka »af tre adliga jungfrur ringsresolutionen bland från Krokstad, Säffle och Sund såsom pastoratets prästerliga avett försoningsmedel för det de med löningstillgångar. dansande försummat mässan en midsommardag» och skall enligt Näs häradsrätts dom den 19 februari 1718 brukas till frälsehemmanet Bäck och kyrkoherdebostället växelvis vartannat år emot avgift till kyrkan men brukas nu endast till Bäck.

Av gammalt stomhemman åt kyrkoherden i By.

Kyrkerud

Av kronan anslaget till boställe år 1691.

Baras, Södra

Frälse

komministers-

Ar 1834 inköpt till komministersboställe för 4,000 rdr bko i stället för det av kronan till komministcrsboställe år 1691 anslagna 7* mtl Kroketån. Av köpeskillingen gäldades 1,120 rdr med försäljningsmedlen för Kroketån, omkring 1,100 rdr av By pastorat genom uttaxering å hemmanen och omkring 1,780 rdr med den under viss tid för ändamålet besparade komministerslönen och avkomsten av Kroketån.

644 Tab. 1. B Boställshavare.

Socknens namn.

s Anteckningar.

Namn.

Mantal.

Natur.

Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats.

50. Millesvik, Botilsäter, E s k i l s ä t e r och Ölserud. MillesTik

Prästegården

Kr. allm, Ar 1855 utbytt emot pastors förra stom hemman 1 mtl Prästegården i Ölseruds socken.

Hälle

År 1855 av Millesviks pastorat inköpt Till plats för prästgård till boställe åt pastoratsadjunkten i Botil- komministern ; Botilsi har pastoratet den 7 < säter för 1,666 rdr 32 sk. bko, varav 1918 för 6,00( kr. ink 400 rdr amorterades med 3 tunnor råg ett område om 2,386 0 årligen av pastoratsadjunktens lön, »likfrån hemmane: Byn n som ett skäligt arrende för hemmanet». och är frågan om områ< godkännande till cl ändamål beroende på M:ts prövning.

Botilsäter

Erserud

Skatte

Eskilsäter

Ingrirud

Kr. allm. År 1891 inköpt till boställe åt kommi nistern för 14,000 kr., vilket belopp gäldats med skogsförsäljningsmodel från förra komministersbostället Stubbe. Till boställets bebyggande hava av nämnda medel anslagits 5,000 kr.

Stubbe

Av kronan anslaget till boställe år 1691.

komministers-

Klockaren i Millesvik

Millesvik

Kyrkogården (del av)

Tillhör Millesviks kyrka och utan avgift upplåten åt klockaren.

Klockaren i Eskilsäter

Eskilsätor

Kyrkogården (del av)

Tillhör Eskilsäters kyrka och utan avgift upplåten åt klockaren.

x ) De prästerliga boställena i detta pastorat, för vilket lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning 9 dec. 1910 fastställts och trätt i tillämpning, disponeras i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag och ecklesiastik boställsorc av samma dag. 2 ) Avkastningen av detta boställe ingår jämlikt k. brev den 18 aug. 1899 och lagen om kyrkofond den 9 dec 19K nämnda fond.

T A B E L L 2.

646 Tab. 2. 1

3 |

12 B

13 O £

t ä A

Boställshavare.

Socknens namn.

Taxeringsvärde år 1919 å

fe!

1 Namn.

Karlstads stad -

Boställsgård å tomten nr 1

lan tmätei

Inrösningsjord.

3 oH

Biskopen

Efter

—

Jordbruksfastighet.

Annan Tomt, Odlingsfastig- trädgård, jord o. d. het. åker o. d.

Kronor.

Hektar.

—

101,500

0,3615

12,000

—

[2,4418]

—

[2,4418]

5,5975

7,8454

0,3895

13,7824

Avrösningsjord.

Impediment.

Äng.

Summa.

Hektar. Hektar.

Hektar.

Hektar

0,3615

—

[0,4231]

—

8,6960

—

842,2000

6,00

11,2000

22,0000

0,7 0

29,1905

38,5920

10,7 9

—

1. K a r l s t a d s s t a d s - o c n landsförsamlingar. Kyrkoherden

Karlstads stad

Boställsvåning i huset nr 115 i kv. Merkurius

Lönejord i Tormestad (tomterna nr 1, del av, och nr 3 i kv. Hyttan)

[Lönejord vid Kvarnberget]

Lönejord å Långön

— Lönejord å

—

1 IO.OOO!

Orsholmen

Komministern

0,2544

—

Boställsvåning i huset nr 60 i kv. E n hörningen

2. Stora KU och F r y k e r u d . Kyrkoherden i ftora Kil Stora Kil

Komministern i S:ora Kil

Komministern Irykerud i Frykcrud

1 Kils prästegård eller Ekenäs

1 Mogården

488,400 12,000

2,3 Glänne, Västra

V«

25,000

624,700,

222,0000

51,0000 273,0000

därav skogen

—

11,2000

—

14 3

15 t

25 S

. 1

ädlingar ).

umma.

Arealuppgift efter 2)

ektar.

SkogshusI senast fastställda skogsFör alltid avsöndrade eller exproprierade hållhusliållningsplan intagen områden *). ningsDatum på kungl.brev plan Inägor Exprop- ang. avsenast på Duglig söndringImpediriationsfastSumma. skogsskogsen eller Ändamål. Areal. ment. summans expropriaställd marmark. storlek. tionsken. medlens disposiHektar. Hektar. Hektar. Hektar. Kronor. Hektar. tion.

0,3615

Stadsplanekarta 1865.

—

0,2544

Stadsplanekarta 1869.

—

2,8649]

[aa. 1869.]

1.3,7824

aa. 1869.

—

8,6960

aa. 1869.

—

19A01

2,8649 Plats för länslasarett.

Anteckningar.

12,500 193ä°02

21,2000

ek.

4,9866

Järnväg.

3,535,u

53,9000

ek.

0,7731

986,95

r8,580O

es. 1809.

—

755,04

61,03

816,0 7

18,51

0,44

18,95

44,64

13,31

57,95

19^13 4,33

19f|21

Ang. motstående expropl riationer se Kils härads dombok den 26 okt. 1874.

Bostället äger dessutom andel i ett soldattorp (se k. brev den 19 okt. 1911 ang. försäljning därav).

648 Tab. 2. 1

12 B

o s t ä A r

Boställshavare.

Socknens namn.

Taxeringsvärde år 1919 å

Efter

lantmäte

Inrösningsjord. Namn. Jordbruksfastighet.

Annan Tomt, Odlingsfastig- trädgård, jord o. d. het. åker o. d.

Kronor.

Hektar.

Avrösningsjord.

Imped ment

Hektar.

\ Hekta

39,1502

62,2090

20,6000

179,0000

22,4728

70,6640

Äng.

Summa.

Hektar. Hektar.

3. Övre Ullerud, Nedre Ullerud, R a n s ä t e r o c h Munkfors. 2

Prästbol

*/«

48,000, därav skogen 31,200

2 Oisätter, även kallad Prästegården eller Bäck

—

105,900, därav skogen 92,700

Komministern Nedre Ullerud 2 i Nedre Ullerud

Risätter

V«

30,000

Komministern Eansäter i Eansäter

2 Ransäter eller liansbacka

—

7,000

—

12,24 75

1,6350

—

2 Åtorp

Vl6

13,000

—

6,3918

—

3,2351

9,6269

56,7404

—

361,9000

2,4(

Kyrkoherden i Övre Ullerud Övre Ullerud

Klockaren i Nedre Ullerud NedreUllerud

—

19,3000

. —

1,3000

0,5

Klockarbostället, avs. från V24 mtl skatte Risätter nr 1

1,4810

119,6000

0,2000 119,8000

[0,3500]

4. Grava. 4

- )

Klockaren

Grava

1 Almar

[Klockarbostället, avs. från 1 mtl Södra Grava nr 1]

242,000, därav skogen 149,000 och prästgård 20,000

25 Skogshushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

e t s 1. För alltid avsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogsområde n»). hushållningsplan intagen Datum på kungl.brev Inägor Exprop- ang. avDuglig på Arealuppgift riation s- söndringImpediAreal. Ändamål. skogsen eller Summa. skogsefter 2 ) summans expropriament. mark. marstorlek. tionsken. medlene disposi| Hektar. Kronor. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion.

ndlingar1).

umma.

hektar.

01,3592 es. 1810, äu. 0,1954 18l0,äu.l851, 0,0343 ss. 1806 (å Älvön). 0,3563

Kyrkogård.

93,1368

13,8825

ek.

2,1165

es. 1822, Is. 1,1706 1910 (å sam0,1755 fälligheter). aa. 1806.

—

18V34

42,25

Is. 1862.

—

1,4810

avs. 1897.

0,1940

34,1000

ek.

0,3500]

85 19

[avs. 1903].

65,6 5

2,64

'19*14 Ang. motstående exprop.

3,00

seMellansysslets tingslags lagf.-prot. den 16 febr. 1904, § 102.

Järnväg.

1,617,40

—

154,05

23,81

177,86

8,64

850,75

—

54,32

7,02

61,34

1,04 19^13

270,20

—

70,62

11,01

81,63

0,08 19 V 22

304,09

38,41

342,50

—

19f|21

—

— \

S6,3673

23,40

18 V 81 19 V215

0,0010 Länsfäste för flottning.

00,1000

—

— Järnväg.

0,1234 Tomtplats för bostad åt färjkarl. 0,1680

—

391,oo

—

18V85

19 V 20

—

Klockarjorden disponeras numera av församlingen.

650 Tab 2. 2

3 |

13 B o s t ä A Taxeringsvärde år 1919 å Boställshavare.

Socknens namn.

Efter

lantmäte

Inrösningsjord. a

Namn.

Jordbruksfastighet.

Annan Tomt, Odlingsfastig- trädgård, jord o. d. åker o. d. het.

Kronor.

v °'

Avrösningsjord.

Impedi ment.

Hektar

Summa.

Hektar.

Hektar. | Hektar.

Hektar.

26,1652

0,9104

27,0756

30,7602

0,30

137,5889

—

5. F o r s i i a g a . 4

- )

Grava

5903/ssieo

25,000

Tolerud, Västra

120,000

—

40,6577 30,4624 73,5774 144,6975

Lindenäs

26,200,

—

5,4886

—

4,9793

10,4629

39,4571

—

1,0100

—

1,0100

—

34,1597

68,6362

366,3684

8,9773

2 Öjenäs

1 1

6. H a m m a r ö . Kyrkoherden

Grava

Komministern Hammarö

därav skogen

' 4,300 Klockaren

—

Klockarlyckan

—

1 Grinnemo

190,000,

7. E k s h ä r a d . Kyrkoherden

Ekshärad

34,4765

därav skogen

150,000

» Komministern

» »

1 1

» » u

» Klockaren

Ginbergsängen (ej upptagen i jordeboken)

700,000 12,000

— —

28,7522

— —

92,88

12,0800

— —

28,7522 1,742,9016

/64

12,0800

32,0600

—

p 7 Mosberg, Norra, avs.

—

0,1804

—

0,1804

3,1506

—

1,0155

—

1,2923

2,3078

—

» )> »» » »

l 1 6 Våle, avs.

— — — — —

— — — —

— — — — —

— — — -

— — — — —

— — — —

17,9597

0,3420

5,1374

—

— — — — —

l17 l18 l19 1

Knappåsen

—

Motorp

3 Mosberg, Södra, avs.

» »

» «

Kyrkheden

3,500

4,7954

4,4551 0,2530 0,7828

651 14 i

16 t

•2 4

25 Skogshushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

i d 1 i n g a r ').

amma.

Arealuppgift efter 2 )

ektar.

58,1488 hk. o. Is. 1907.

För alltid avsöndrade eller exproprierade 1 senast fastställda skogsområden 3 ). hushållningsplan intagen Datum på kimgl.brev Inägor Exprop- ang. avDuglig på riations- söndringImpediskogsÄndamål. Summa. skogsAreal. en eller summans expropria- mark. ment. martionsstorlek. ken. medlens Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. Kronor. disposition.

—

30,65

0,37

31,02

27,74

19-115 Bostället äger dessutom andel eftor sitt skattetal i ett soldattorp (sej k . b r e v d e n 3 1 jan.1913 ang. försäljning därav) o. andra samfälligheter.

32,2864 ss. o. äu. 1795, äu. 1873. 19,9200

aa. 1800.

1,0100

aa. 1916.

—

35,0046 ss. 1766 (hem- 1,0000 skog), aa. 1806 (inägor), äu. o. 0,4600 avs. 1866.

—

19 V 01

Kyrkogård.

19*11

aa. 1806.

—

54,5431

aa. 1806.

0,1200

Skolhustomt.

2,3078

—

Skollärarboställe.

8,9773

44,1400 äs. 1904 (aa. 1848). avs. 1912. 3,3410

—

— —

— — —

avs. 1912. (hk. 1878).

17,9597 " 4,4551 avs. 19/12 0,2530 ' (Is. 1879).' 0,7828 . 5,1374 äu.o. avs.1866.

135,98

16,14

34,88

2,29

37,17

286,05

75,51

361,56

15,89 19 T 4 T 14 I motstående arealuppgifter äro ej inräknade tvenne holmar, Östra Torrholmen och Torsholmen, om tillhopa 9,8 hektar skogsmark, vilka enligt ek. räknas till bostället. 38,63 19 V 1 4

—

235,3 7 1,775,50

— —

E n stor del av odlingsjorden och ängen är numera uppodlad till åker.

5,31

19 ¥07 1,540,13

—

19|01

130,67

• 57,51

2,26

59,7 7

—

66,51 19 2 T 4 13 Med undantag av en säter, som fortfarande disponeras av kyrkoherden, har såväl torpen som skogsmarken å Knappåsen ställts under skogsstatens omedelbara vård. För mistning av torpen be3,28 19V 9 04 kommer kyrkoherden ersättning från kyrkofonden, vartill avkastningen i sin helhet ingår.

652 Tab. 2. 2

1 S |

13 B o s t ä A

B o ställ shavare.

Socknens namn.

Taxeringsvärde år 1919 å 3 3

Namn.

Efter

lantmäte

Inrösningsjord.

B Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o. d. åker o. d.

Kronor.

Hektar.

Avrösningsjord.

Imped ment

Hektar.

Hekta

Äng.

Summa.

Hektar.

8. Norra Båda, Sunnemo. Gustav Adolf och Hagfors. Kyrkoherden i Norra Råda Norra Råda

1 Råda, Östra

Vl2

35,000

—

18,4959

68,6133

—

Komministern Sunnemo i Sunnemo

1 Noretorp

25,000

—

10,4000

—

10,4000

79,5776

—

61,100,

12,0060

7,4668

5,2405

24,7128

221,3138

1,8<

8,6167

3,2571 23,4655

35,3393 2,965,5335

41,8$

KapellprediEkshärad kanten i Gustav Adolf

Upplund, torp under frälsehemmanet Ämtbjörk nr 1

9. Norra Ny och Nyskoga. Kyrkoherden i Norra Ny Norra Ny

1 Kyrkebol

därav skogen

51,100

1 Ruskåsen

454,000

Ekshärad

1 Laggåsen

— 1,200,000

—

221,1700 5,120,6800 1,917,7 £

653 14

25 Skogshushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

e t s 1. n d 1 i n g a r ').

umma.

Arealuppgift efter 2)

lektar.

87,1092

äs. 1905.

89,9776

bu. (inägor), ss. 1809 (skogsmark)

För alltid avsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogsområden 3 ) . hushållningsplan intagen Datum på kungl.brev Inägor Exprop- ang. avpå Duglig riations- söndringImpediÄndamål. skogsSumma. skogsAreal. en eller summans expropriament. mark. marstorlek. tionsken. medlens aisposiHektar. Kronor. tion. | Hektar. Hektar. Hektar. Hektar.

—

57,27

10,46

67,73

2,13 1 9 ^ 0 7

74,51

6,02

80,53

14,09

19^14

Innchaves av kapellpredikanten såsom boställe men är ännu ej därtill formligen upplåtet (se kammarkoll: i brev den 19 dec. 1912).

!47,8733

aa. 1864.

)42,7 7 05

!59,64 00

—

200,7 6

9,46

210,22

2,187,04 ; 631,48 2,818,52

skh.

—

19H01

18 V 96 Med undantag av ett torp, som fortfarande disponeras av kyrkoherden, har såväl torp som skogsmark ställts under skogsstatene omedelbara vård. För mistning av torpen bekommer kyrkoherden ersättning från kyrkofonden.

5,120,68 1,917,79 7,038,47 221,17 1 9 ^ 0 0

Såväl torp som skogsmark har ställts under skogsstatens omedelbara vård. För mistning av torpen bekommer kyrkoherden ersättning från kyrkofonden, vartill avkastningen i sin helhet ingår.

654 Tab. 2. 1

3 |

13 B o s t ä A

Boställshavare.

Socknens namn.

fe fl 3 3

Taxeringsvärde år 1919 å

2 Öjcberget

/960

lantmäte

Inrösningsjord.

Namn.

Kapellpredi- NyskogakapeK kanten i Nyskoga

Efter

Jordbruksfastighet

Annan Tomtf Odlingsfastig- trädgård, jord o. d het. åker o. d

Kronor.

23,000,

—

Avrösningsjord.

Imped ment.

Äng.

Summa.

Hektar.

Hektar. Hektar.

Hektar.

Hektai

9,9565

1,4368 14,2785

25,6718

144,9309

0,01

5,0642

5,3180

21,9441 1,298,3597

0,89

9,1297

13,3812

198,5552

därav skogen

20,000 10. D a l b y . Kyrkoherden

Dalby

2 Ransby

/06

193,100, därav skogen

178,100 11. S ö d r a F i n n s k o g a och Norra Finnskoga. Kyrkoherden i Södra FinnSödra Finn- skoga skoga

2 KapellprediNorra Finnkantcn i skoga Norra Finnskoga

JP6

Djäkneliden med Bograngen

l 9 7 / Höljes, J88

avs.

Vl8

28,100

—

15,000

4,2515

—

4,3820

24,6820

—

50,4S9ft

—

32,3771

82,8670

196,9094

8,7 0

7,6662

—

12. V i s n u m och V i s n u m s Kil.

-*)

Visnum

1 Prästegårdon med lägenheterna

1 Svedjeängen (ej upptagen i jordeboken)

Prästkilen (ej upptagen i jordeboken)

Dävelängen (ej upptagen i jordeboken)

86,000,

—

därav > skogen-'

40,000

—

4,7663

—

0,7867

—

e t 1.

I senast fastställda skogsFör alltid avsöndrade eller exproprierade n d l i n g a r ). hushållningsplan intagen områden 3 ). Datum på kungl.brev Inägor Exprop- ang. avpå Duglig riations- söndringImpediArealuppgift skogsSumma. skogsÄndamål. Areal. en eller summans expropriament. efter 2 ) marmark. storlek. tionsken. medlens disposiHektar. j Hektar, Hektar. Hektar. Hektar. Kronor. tion. [ektar. 1

119,42

ms. 1874.

21,1984 l s . l 8 7 3 ( l i t t . N , 0,0040 Plats för arkivbyggnad. O, P, Q o. E).

1.1,9364

Is. 1860.

Skoltomt.

18 V2 71

1,0000

18f°89

0,3400

Kyrkogård.

0,1200 Tomt för lärarbostad. 29,0640

4,7663

0.7867 Anteckningar.

15,08 19 V 09

Skogsbushållningsplan är fastställd endast för en del av skogen (res den 17 maj 1904).

96,93

25,06

121,99

.51 19 V 08 Boställets skattetal upptages i taxeringslängderna allenast till Vse mtl (se sid. 135 not. 5). Skogshushållningsplanen omfattar endast hemskogen.

19 V 21

avs. 1913.

58,4838 aa. 1787 (inägor), ss. 1820 (utmark). 7,6662

167,68

19f|02

0,2607

ni. m,

48,26

Skogshushållningsplan senast fastställd

aa. 1787.

166,so

15,16

181,40

8,56 19 V12

motstående arealuppgifter ingår ej den bostället tilldelado andelen av Sälsjö f. d rekognitionsskog, som — utgörande omkring 78 tnl. — upptages tillsammans med hemmanet Sälsjöns skogs mark (se nedan).

656 Tab. 2. 1

3 |

5 C

12 B

13 O £

t ä A

Boställshavare.

Socknens namn.

Taxeringsvärde år 1919 å P

Namn.

— Prästön (ej upptagen i jordeboken)

lantmäte

Inrösningsjord.

o H

Visnums-Kil

Efter

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o. d. åker o. d.

Kronor.

Hektar.

—

2,000

—

Yisnuni

1 Sälsjön

30,000

Visnums-Kil

2 Prästcgården

50,000,

Avrösningsjord.

Imped ment

Hektar.

Hekta

14,4995

—

11,1060 (myrslogar)

31,1250

93,7 37 7

48,5!

Äng.

Summa.

Hektar. Hektar.

—

19,0190

—

27,1090

—'

6,0380

33,1470

67,0710

0,3!

därav skogen

30,000 Klockaren i Visnum

Visnum

1 Klockargården

—

8,000

—

6,2625

—

4,5581

10,8206

17,0623

—

Klockaren i "Visnums-Kil

Visnums-Kil

1 Klockarebolet

—

1,500

1,8000

—

1,8000

0,3000

—

41,300

0,2861

26,100

0,1573

—

13.

Kristinehamn och Varnum.

Kyrkoherden

Kristinehamn

Boställsgård å tomterna nr 37,38 och 39 i kv. Pelikan

Komministern

— Boställsgård å — tomterna nr 158 och 159 i 3:e kv.

—

0,2361

—

0,1573

657 14

e t

25 Skogshushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

1. ndlingar1).

junima.

Arealuppgift efter 2 )

Icktar. 14,4995

aa. 1787, äu 1855.

För alltid avsöndrade eller exproprierade 1 senast fastställda skogsområden 3 ). hushållningsplan intagen Datum på kungl.brev Inägor Exprop- ang. avDuglig på riations- söndringImpediAreal. Ändamål. Summa. skogsen eller skogssummans expropriament. mark. marstorlek. tionsken. medlens disposiHektar. Kronor. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion.

—

73,3927 aa. 1787 (inägor), skattläggning 1832 (å Sälsjö rekognitionsskog), ss. 1825 o. 1833 (skogsmark). 00,6020

Is. 1897.

—

98,96

48,58

147,49

17,46

65,20

2,09

67,29

—

19^07 I motstående

19jf02

27,8829 aa. 1787 (inägor o. Storniåssen), ss. 1820 (utmark).

-')

2,1000

ek.

0,2361

bu.

—

0,1573

—

785 19

arealuppgiftcr ingåräven kyrkoherdeboställets andel av Sälsjö f. d. rekognitionsskog. — Arealen av en å 1825 års skogskarta upptagen myr framgår ej av kartan men utgör enligt skogshushållningsplanen 48,53 hektar. — I skogshushållningsplanen äro två utom hemmanets område belägna myrslogar ej intagna.

658 Tab. 2. 2

3 |

13 B o s t ä A

Boställshavare.

-4)

Socknens namn.

Kristinehamn

Taxeringsvärde år 1919 å P

B B o

Namn.

Efter

lantmätci

Inrösningsjord.

so B

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o.d. åker o. d.

Äng.

Summa.

Kronor.

Hektar.

Avrösningsjord.

Impediment.

Hektar.

—

1,000

1,6188

—

1,8857

3,5045

8,6072

—

— Komministerns —

—

7,2151

—

0,6035

7,8186

—

— Kyrkoherdens lönejord

lönejord

Varnum

1 Sibberön

—

22,400

—

0,6000

—

0,6000

116,7000

—

1 Hav, Östra

61,900,

—

27,6185

—

27,6185

99,0748

1,24

—

12,200

0,0397

—

0,0397

—

1,100

0,6170

—

0,6170

1,4037

—

— Ett område å —

—

0,1542

—

0,1542

—

4,93

därav skogen

31,900 Klockaren

Kristinehamn

— Boställsgård å — tomten nr 73 Va

Varnum

— Boställsjord

stomhemmanet Östra Hav nr 1 14. R u d s l i o g x och N y s u n d . Kyrkoherden i Rudskoga Rudskoga

1 Sunnebol

1 Gammelgården

45,000, därav skogen

20,000 38,200, därav skogen

18,200

23,2475

7,6277 19,8442

50,7194

93,7609

|16,8865

8,3136 12,5714

37,7715

63,9578

659 14

25 Skogsli ushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

e t s 1. n d 1 i n g a r1).

Summa.

Arealuppgift efter 2 )

hektar. 12,1117

I senast fastställda skogsFör alltid avsöndrade eller exproprierade hushållningsplan intagen områden 3 ). Datum på kungl.brev Inägor Exprop- ang. avDuglig på Impediriations- söndringAreal. skogsSumma. skogsÄndamål. summans en eller ment. marexpropria- mark. storlek. tionsken. medlens disposiHektar. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. Kronor. tion.

d. 1760 (in- 3,5045 ägor), d. 1768 (hela (skogsmark), inr.äu. 1871. jorden)

i 19*09 \ 119V10/

Hamn- och. gatuanläggnmgar.

7,8186 aa. 1847, 1849 0,8021 Plats för epidemisjukhus. o. 1859.

.17,3000

27,9389

0,0397

2,0207

0,1542

ek.

—

aa. 1801 (in- 0,3447 ägor), d. 1814 (skogsmark).

bu.

—

d. 1760 (in- 2,0207 Genomförande ägor), d. 1768 av stadsplan. (utmark).

0,68

15,51

54,33

30,16

84,49

19ff09 Till

hoställsjorden hör dessutom en till 5,28 har beräknad andel av hemskogslotten nr 17. — I skogshushållningsplanen för kyrkoherdens lönejord torde hava inräknats jämväl klockarens och rektorns andelar, beräknade till 0,88 har vardera, av nämnda skogslott.

19M16

— Järnväg.

14,83

1,88

19J-109 H ä r i ingår även Kalvön samt några holmar.

527,85

—

97,58

—

29,00

—

126,58

—

3,31

—

19 V12 E t t område av bostället

—

1 19f19 \ 119 V5 21/

01,7293 aa. 1801 (inägor), ss. 1801 (utmark).

—

innehaves av klockaren (se nedan). Bostället äger dessutom 8 /i7 av å skogen befintliga mossar om 54 tnl. 5 kpl.

Till boställsjordcn hör dessutom en till 0,88 hektar beräknad andel av hem skogslotten nr 17. Helaboställsjorden i Kristinehamn har jämlikt motstående k. brev avståtts till staden emot ersättning.

aa. 1801.

49,4163 aa. 1801 (inägor), ss. 1801 (utmark), äu. 1848.

mindre

72,92

3,66

76,58

2,89 19 V14

53,46

3,29

56,7 5

18 V 96

660 Tab. 2. 1

3 |

13 B o s t

ä ]

A r e Taxeringsvärde år 1919 å Boställshavare.

Socknens namn.

3 Avrösningsjord.

Impediment.

Hektar.

—

5,7000

0,1000

0,200

2,0000

21,1000

133,2000

0,800

—

15,9343

174,6573

0,065

35,5392

649,2228

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, ord o.d. åker 0. d.

Äng.

Summa.

Kronor.

Hektar.

—

5,7000

—

Komministern i Nysund

—

Klockaren i Eudskoga

Eudskoga

1 Klockaregården

—

4,000

1 Viken

46,000,

15.

l a 111 m ä t e r

inrösningsjord. Namn.

a fl

Klockaren i Nysund

Efter

[Amnehärad och] Södra Råda.

Komministern Södra Råda i Södra Kåda

19,1000

därav skogen

30,000 och prästgård

6,000 16. F i l i p s t a d ocli Färnebo. Kyrkoherden

Filipstad

» »

55,000

Boställsgård å tomten nr 3 och 8 i kv. Svalan

— Hemvreten

— \

Dalkarlshagen

— Skogslotterna

—

0,3152

0,6942

—

9,000, 1 därav i skogen 1,500

— —

0,6942 4,6892

4,6892

—

4,6584

nr 8 och 20 (Va därav)

Färnebo

2 Kalhyttan

Va hytta

46,100

Brattfors

2 Paradishyttan

Va hytta

210,000, därav skogen

200,000

11,2759

661 17

e t s För alltid avsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogsområden 3 ). hushållningsplan intagen Datum på kungl.brev Inägor Exprop- ang. avsöndring- Duglig ImpediAreal uppgift riationsAreal. Ändamål. 2 en eller skogsSumma. efter ) summans expropriament. mark. marstorlek. tionsmedlen ken. disposi Hektar. Kronor. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion.

a n d 1 i n g a rx).

Summa.

Hektar.

hushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

Komministersbostället är beläget inom den till Örebro län hörande delen av Nysunds soc ken. 6,6000

ek.

0,1724

18J-I76

Begravningsplats.

Klockarbostället d:o d:o

155,1000

ek.

0,3152

Stadsplanekarta 1911.

0,6942

aa. 1782.

0,0725

Järnväg.

0,1586

Gator.

92,31

26,85

119,2;

37,57

W 1 2 Ang. motstående exprop. se Yisnums härads dombok den 18 okt. 1876, § 7 1 .

1,438,46

Ang. motstående exprop serådstuvurättens dombok den 29 sept. 1913, § 151.

4,6892

Kyrkoherdens andel av skogslotterna utgör enligt uppgift 40 tnl. 90,6596 Is. 1844, äu. 1890. 84,7620

ss. 1818.

0,9250

Järnväg.

146,86

25,oi

171,87

630,20

54,07

684,2 7

12,23

19M0 19 2 ,?04 Ersättning för motstående exprop. område har icke lämnats (se häradsrättens beslut den 8 juni 1914).

662 Tab. 2. B

Efter

Taxeringsvärde år 1919 å Socknens namn.

Boställshavare.

Komministern Filipstad

17.

lantmäte:

Inrösningsjord. Namn. Jordbruksfastighet,

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o.d åker o. d

Kronor.

Hektar.

20,800

0,1446

Boställsgård å tomten nr 10 Per Svens vret

1,511G

Axelvik av)

2,0647

9,500,

(del

Ang.

Hektar. Hektar.

Avrösningsjord.

Impedi ment.

Hektar.

Hektar

Summa. Hektar. 0,1446 1,5116

2,2900

4,3547

därav 'skogen

Skogslotterna nr 17 och 32 (Va därav)

5,000 12,000

Boställsgård å tomten nr 35

Klockaren

o s t

0,0837

Nordmark.

Kyrkoherden

Nordmark

Nordmarkshyttan

/64

Ramen.

Kyrkoherden

Kämen

Klockaren

19.

Kyrkoherden

1,5110

12,5810

200,2920

Kämsnäs (del av)

4,500

5,2000

6,0110

11,2110

Kämsnäs (del av)

0,9710

0,7020

1,6730

Gåsborn

3,000

8,4529

12,300

9,1810

—

Brattforshyttan Prästgården

Vn hytta

0,2

0,0

Brattfors. Brattfors

0,2:

0,8947

Gåsborn..

Kyrkoherden I Gåsborn

20.

11,0700

800 Kopparbo (ej upptagen i jordeboken)

18.

47,200

hytta

49,9924

25 Skogshushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

1. i n d 1 i n g a r 1 ).

Summa.

Arealuppgift efter 2 )

Hektar. 0,1446

I senast fastställda skogsFör alltid avsöndrade eller exproprierade hushållningsplan intagen områden 3 ). Datum på kungl.brev Inägor Exprop- ang. avpå Duglig Impediriations- söndringSumma. skogsskogsÄndamål. Areal. en eller ment. summans expropriamarmark. storlek. tionsken. medlens disposiHektar. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. Kronor. tion.

Stadsplanekarta 1911.

—

1,5116

aa. 1782.

4,3547

äu. 1895.

— —

—

0,0837

Stadsplanekarta 1911.

213,1090

hk. 1888.

—

— i 158,65

41,65

200,30

0,8947

ss. 1819 (fig. 325).

11,4490

aa. 1883.

59,1734

ss. 1779.

Is. 1842.

19H00

1 0,2294

Kyrkogård.

0,1788

Sockenstugutomt.

—

19f01

1,6800

8,4529

Komministerns andel av skogslotterna utgör enligt uppgift 30 tnl.

0,2262

Väg.

0,0310

Skolhustomt.

—

214,89

18^90

—

37,25

12,36

49,61

—

19VH

\ För boställslägenheterna 1 avsatt samfälld mark \ utgör 1,0700 hektar, 1 vari emellertid kyrkoJ gården ingår.

19 V 21

—

•

664 Tab. 2. 1

| 3

13 B o s t ä A Boställshavare.

Socknens namn.

Taxeringsvärde år 1919 å i2j B

Namn.

lan t m ä t e

Inrösningsjord.

E a

21.

Efter

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o.d. åker o. d.

Kronor.

Hektar.

Avrösningsjord.

Impediment.

Hektar.

34,8451 130,9801

7,15

Äng.

Summa.

Hektar. Hektar.

Hektar.

Vase och Östra Fågelvik.

Kyrkoherden i Vase Vase

Komministern Östra Fågelvik i Östra Fågelvik

Klockaren i

Vase

Klockaren i Östra Fågelvik Östra Fågelvik

1 Prästgården

110,000

1 Norketorp

V«

20,000

—

25,0656

—

20,3456

35,67S0

3,G4(

1 Vångstorp, Norra

24,100

—

20,1605

—

2,0978

22,2583

52,3895

1 Klockaregården

—

6 000

—

14,2218

18,8388

21,7801

1,11(

1 Klockaregården

3,000

—

2,1000

—

2,1000

—

96,1350

665 14

25 Skogshushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

1. mdlingar1).

Summa.

Arealuppgift efter 2 )

Hektar.

281,5435

För alltid avsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogsområden 3 ). husliållningsplan intagen Datum på kungl.brev Inägor Exprop- ang. avDuglig på riations- söndringImpediAreal. Ändamål. skogsSumma. skogssummans expropna- mark. marstorlek. tionsken. medlens disposiHektar. Hektar. Hektar. Kronor. Hektar. Hektar. tion.

ss. 1734 o. 1,6281 1765 (skogs0,6787 mark), aa. 1774 o. 1801 (in- 0,0364 ägor), äu. 1832, 1855 o. 1865.

Skolhustomt. Järnväg.

183,40

18V80 —

Landsväg.

68,16

—

0,90 1 9 ^ 1 3 Av avrösningsjorden har uppodlats lägenheten Asbol om 19,6052 har (se kammarkolhi utslag den 19 okt. 1818). Bostället äger dessutom 3/t av en för bostället samt hemmanen Norketorp och Södra Mon år 1770 gemensamt utbruten allmänningslott om 33,7 653 har skogsmark och 5,7 998 har impediment.

127,76

36,95

164,71

84,7295 ss. 1765 (utmark), aa. 1774 o. 1801 (inägor).

38,65

2,88

41,53

19|15

74,6478 aa. 1793 (inägov), d. 1819 (Kappsta tjärn), Is. 1838 (skogsmark).

26,16

12,10

38,26

19H-01

41,7245

2,1000

aa. 1774 (in- 0,1542 ägor), ss. 1734 (omkr.) (utmark), d. 0,2897 1770 (allm.), (omkr.) äu 1806.

-6)

Kyrkogård.

1 Ang. motstående > söndringar, se 232 f.

avsid.

ek.

" 1785 19

Hemmanet äger dessutom hälften av en äng Gräsmyren om 2,0978 har, och 1 /8 av ovannämnda allmänningslott.

~ 84

666 Tab. 2. 1

3 |

13 B o s t ä A

Boställshavare.

Taxeringsvärde år 1919 å Socknens namn.

3 3

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o. d. åker o. d.

Kronor.

Hektar.

/l8

20,000

—

18,2594

690,300,

Alster.

Kyrkoherden

Alster

23.

1 a nt m ä t e

Inrösningsjord.

Namn.

22.

Efter

2 Bäckelid

2 Hulteby med Äras (ej upptaget i jordeboken)

Ed, kallat Falkarsed

5 Äng.

Summa.

Hektar. Hektar. | Hektar.

—

Avrösningsjord.

Imped ment.

Hektar.

Hektai

69,5037

—

7,3000 149,1000 1,070,6000

3,9C

38,7037

75,4890

0,01

28,4070

—

71,2525

2,91

3,4243

21,6837

N y e d och Ä l v s b a c k a .

Kyrkoherden i Nyed Nyed

Komministern i Nyed

Komministern Älvsbacka i Älvsbacka Klockaren i Älvsbacka

24.

Ölme.

Kyrkoherden

Ölme

1 Prästegården med

26,6700

79,800 12,000

—

2,200

1 N

Ramholmarna

—

> 80,200

2,1009

80,6819

—

1,8679

—

29,500

—

2,1009

Skåretegen (ej upptagen i jordeboken)

0 , 3 7 0 2 11,6635

därav skogen

388080 Prästiingen (ej upptagen i jordeboken)

>) )>

595,800 92,100,

Klockarbostället (ej upptaget i jordeboken)

Lersjön

141,8000

därav skogen

—

10,3180

90,9999

1,6713

2,4391

4,3070

18,3899

—

109,9000

—

; t s ädlingar1).

Arealuppgift efter 2 )

[cktar.

1 senast fastställda skogsFör alltid avsöndrade eller exproprierade hushållningsplan intagen områden 3 ). Datum på Inägor kungl.brev Exprop- ang. av- Duglig på riations- söndring- skogs- Impedi- Summa. skogsen eller Ändamål. Areal. ment. summans expropria- mark. martionsstorlek. ken. medlens disposiHektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion. Kronor. Hektar,

91,1874 ss.l813(skogsmark), Is. 1835 (inägor).

!23,6000

ek.

.14,2042

Is. 1837 (in ägor), Is. o. äu. 1870 (skogsmark).

28,4070

ss. 1760 (ut|ängar),ss. 1797 (inägor).

1,7568

Järnväg.

617,76

18V91

Skogshushållningsplan senast fastställd

19A14 Till

bostället hör dessutom andel av den s. k. Stormosscn.

63,47

10,24

904,41

127,38 1,031,7 9

8,46

18M97

81,26

11,66

19^12

80,58

0,68

73,71

1 inägorna finnas dess utom vissa såsom »odugliga» betecknade mon till arealen ej angivna områden.

2,1009 Is. 1850 (Lersjön), Is. 1853 (Stenåsen).

165,1702 aa. 1863, äu. 0,8110 1880. 1,6713

Järnväg.

1,411,32

77,56

3,18

80,74

18,42

0,88

17,51

18,39

3,94

64,31

36,21

100,52

—

Bostället äger dessutom andel i den s. k. Eiksmossen.

aa. 1863.

?19V12 22,6969

109,9000

ek.

Anteckningar.

668 Tab. 2.

B o s t ä

Boställshavare.

Komministern

Socknens namn.

Ölme

Klockaren

Taxeringsvärde år 1919 å

Efter

lantmäti

Inrösningsjord.

Namn. Jordbruksfastighet,

Annan Tomt, fastig- trädgård, Odlingshet. åker o. d. jord o. d

Kronor.

Avrösningsjord.

Impec mcnt

Hektar.

Hekta

Ang.

Summa.

Hektar.

Hektar. Hektar.

Rävetorp

39,100

38,9297

1,7868

40,7165

58,7546

1,0

Klockaregården

12,500

12,0175

0,6638

12,6813

10,3797

0,2:

Edsberg

33,400 28,0426

42,3108

70,3534

Bredvik

21,900 29,500,

21,9000

1,1000

23,0000

45,8000

0,4C

285,4790

39,8120 325,2910 1,701,3120

30,34

4,0000

0,10

25. Kroppa och Lungsund. Kyrkoherden i Kroppa Kroppa

Komministern Lungsund i Lungsund

Sundsta

därav skogen

19,800 26.

Sunne.

Kyrkoherden

Sunne

Sunne prästgård

lVs

Sunne prästgårdsskog

678,900: Eåmyren Lerafors (ej upptagen i jordeboken)

därav skogen

418,000

Hästhaget (ej upptagen i jordeboken) Klockarestom men Laggarängen (ej upptagen: jordeboken)

3,000

3,8000

669 14 i

15 t

25 Skogshushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

ektar.

För alltid avsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogsområden 3 ). hushållningsplan intagen Datum på kungl.brev Inägor Exprop- ang. avpå Duglig söndringAreal uppgift riationsImpediAreal. Ändamål. skogsSumma. skogsen eller efter 2 ) summans expropriament. marmark. storlek. tionsken. medlens disposiHektar. Kronor. tion. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar.

)0,520l

aa. 1869.

i d 1 i n g a r1).

imma.

0,2072

Skolhustomt.

0,5350

—

0,2051 Plats till byggnad åt »församlingens mera förtjänta tjänare».

23,2814

18|73 19ffl8 18W89

52,24

5,94

58,18

10,07

19 r \13 -5)

)5,2033

aa. 1807.

—

71,82

49,22

121,04

—

19&13

59,2000

ek.

—

42,23

1,29

43,52

—

19*14

0,9872 Begravningsplats.

18Y60

Skolhusplats m. m.

18V67

0,9430

»6,9490

0,8495

Järnväg.

6,0770

Begravningsplats.

—

2,118,80

192f21

äs. 1899. <

1,447,01

—

— 7,9000

ek.

Kyrkoherden innehaver såsom boställe endast en del av Sunne prästgård. Avkastningen av bostället i övrigt användes till hela prästerskapets i pastoratet avlöning.

—

183,17 1,630,18

57,53

19TVH

—

— —

—

670 Tab. 2. 1

3 |

13 B o s t ä A

Boställshavare.

Socknens namn.

Taxeringsvärde år 1919 å

fe! B B

•1

0 Amberg, Norra

lantmäte

Inrösningsjord.

Namn.

ct>

Förste kommi- Sunne nistern

Efter

Avrösningsjord.

Imped] ment.

Hektar.

Hektai

13,9382

61,5039

174,6366

1,2280

16,8370

19,9290

15,5907

0,7250

—

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlings-I trädgård, j o r d o . d.l åker 0. d.

Kronor.

Hektar.

Hektar. | Hektar.

\ 47,5657

15,6090

25,500

— |

—

56,500

—

v °"

Summa.

en skog (V3 därav)

Klockaren

27.

1 Klockarestommen

1 Brandsbol

20,000

Gr ä s m a r k .

Kyrkoherden

Gräsmark

—

9,5172

—

6,0735

— —

3,7652

— —

0,8222

4,5874

57,4273

4,9561

13,8918

130,4446

— — 0,0£

73,900,

» » »

28.

därav skogen

» » Östra vik

Emter-

2 2 1

Bråne, Norra

3CT/1&J32

60,800

Linnan

3 By

»/•

36,900

32,2000

6,4519

38,6519

46,0004

Herresta, bestående av 5 /e mtl av Yästegård nr 1 och 1 /ie mtl av Prästbol nr 1

24,800

30,8238

4,2989

35,1227

23,4459

/04

8,9357

Östra Emtervik.

Kyrkoherden

Östra vik

Emter-

/l6

25 Skogshushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

t S

d 1 i n g a r *).

mma.

Arcaluppgift efter 2 )

2ktar.

För alltid avsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogsområden 3 ). hushållningsplan intagen Datum på kungl.brev Inägor Exprop- ang. avDuglig på riations- söndringImpediAreal. Ändamål. skogsSumma. skogsen eller summans expropria- mark. marstorlek. tionsken. medlens disposiHektar. Kronor. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion.

6,1405

Is. 1867.

—

6,7660

i s . 1899.

0,3760

Järnväg.

757,60

—

6,8157 aa. 1800, Is. 1859 (å Gräsmarken och Grinnemco). 2,0147

Is. 1855.

4,3364

4,6723

Is. 1 8 8 3 .

8,5686 »beskrifning» 1882.

•

—

0,5580

—

Begravningsplats.

—

168,13

16,86

184,99

—

1822297 Vid äs. 1899 åsätt 29/ss4 mtl av kyrkoherdeboställets mtl. — Den bostället vid äs. tilldelade avrösningsjorden ingår i skogshushållningsplanen för kyrkoherdebostället.— E n enligt k. brev den 31 maj 1907 till skolhustomt medgiven avs. h a r enligt uppgift ej kommit till stånd.

—

Dessutom hör till Br andsbol av hemmanen Hedås och Malsjö det s. k. 6 2,22 19 V 10 Brandsbols hag om c:a 30 tnl. skogsmark.

1192,31

14,49

206,80

44,io

1,12

45,22

0,14

19|06

15,44

—

15,44

—

19V05 I skogshushållningspla-

— —

—

—.

19 Vs 12

nen ingår ej ett från 5 /s mtl Västegård på viss tid avsöndrat men numera återfallet område om 11 tnl.

672 Tab. 2. 1

13 B o 3 t ä A r Boställshavare.

Socknens namn.

Taxeringsvärde år 1919 å S 3

Namn.

Östra vik

Emter-

2 2

))

Sunno

2 Gunnerud,avs »30 från hemma- öre» net Gunnerui nr 1

—

Gunnerudstorp, Södra, avs. från hemmanet Södra Gunnerudstorp nr 1 Amberg, Norra

l a n t m ä 11

Inrösningsjord.

3 EL

CO *1

Kyrkoherden

Efter

ningsjord.

Impcc mem

Hektar.

Hekta

AVTÖS-

Jordbruksfastighet

Annan Tomt, Odlingsfastig- trädgård jord o.d. åker o. d het.

Äng.

Summa.

Kronor.

Hektar.

2,300

—

1,5194

1,900 1,000

— —

—

18,2940

—

4,8743

—

16,3505 i

15,000

—

34,500

—

•23,9485

—

6,1881

30,1366

116,3192

—

en skog (*/s därav)

29. Västra Emtervik. Kyrkoherden

Västra Emtervik

2 Berga

22,200

—

30,8116

26,1623

—

1 Stommen

250,000,

—

39,2104 1,190,4553

—

16,3898

0,05

30. Fryksände, Vitsand och Lekvattnet. Kyrkoherdon i Fryksände

Fryksände

Komministern i Fryksände

därav utskogen

2 Önnerud

Vl6

125,000 6,000

12,0559

4,3339

39,5228

e t s 1. ndlingar1).

umma.

Arealuppgift efter 2 )

ektar.

SkogsFör alltid avsöndrade eller exproprierade husI senast fastställda skogs8 områden ). hushållningsplan intagen hållningsDatum på kungl.brev plan Inägor Exprop- ang. avDuglig senast på riations- söndringImpediAreal. Ändamål. en eller skogsSumma. skogsfastsummans expropriament. mark. ställd marstorlek. tionsken. medlens disposiHektar. Kronor. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion.

19,813-1

köpehandl. 1882.

—

4,8743

» »

—

16,3505

Is. 1867. •

Is. 1846.

1,1220

300,00

18^-81 192T8H

—

156,89

—

Skolhustomt.

1,0000 Tomt för sjukstuga.

—

)6,9739

0,43

39,80

•101,41

10,53

111,94

36,99

1,73

38,72

2,94

19 V 05

0,7405

46,4558

• 39,37

Anteckningar.

Landsväg.

18V97

0,12

19 V13 Ang. motstående exprop. se exprop.-nämndens prot.dcn 30sept. 1909.

!9,6657 aa. 1801, äu. 4,7811 1863. 1,3400

5,9366 Is. 1836 (litt. M) hk. 1892 (litt. A).

85 19

—

Lastageplats. 2,026,41 Järnväg.

1,110,46

—

18|76

—

864,7 8

288,6 5 1,153,43 147,91 18 V 99 Ang. motstående exprop. se exprop.-nämnd ens beslut den 4 juli 1914

33,9 3

5,30

39,23

14,35

674 Tab. 2. a

13 B o s t

A r

Boställshavare.

Socknens namn.

Eftor

Taxeringsvärde år 1919 å !2j p

Namn.

Komministern Vitsand i Vitsand

2 KapcllprediLekvattnet kanten i Lekvattnet

2 Inrösningsjord.

P P

o H

Aspe

länt mate:

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o. d. åker o. d.

Kronor.

Avrösningsjord.

Impedi ment.

Hektar

Äng.

Summa.

Hektar.

Hektar. Hektar.

Hektar.

16,17GO

0,1760

6,6480

23,0000

69,4490

—

19,2G58

209,6875

—

5,4790

—

4,9884

10,4674

81,1108

3,18

—

50,7482

33,2409

—

33,4106

175,8450

18,10

148,1803

316,9722

28,80

3,7992

40,6526

—

7,2541

43,8961

9,8221

22,6105

30,400, därav skogen

Lekvattnet, Södra

lS9/2804n

22,000 44,200,

—

därav skogen

41,100 31.

Lysvik.

Kyrkoherden

Lysvik

2 1

Skäggegård

Kyrksätern

—

2 Östmark

20,000 12,800

— —

24,1092 26,6390

32. Östmark. Kyrkoherden

Östmark

76,800, därav skogen

64,000 33. Arvika landsförsamling, Älgå och Ny.

-4)

Arvika

1 Arvika prästgård

175,000,

— '

därav skogen

—

120,000 8,000

—

Vl2

144,000,1 I därav [

—

en utjord Byn

3 2

Mällgården

| skogen [

2 Kyrkebol

13,000

Älgå

Gördsbyn

' 3,5755

—

0,2237

l 36,000j

9,8221

—

675 14

25 Skogshushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

e t s 1.

ijunim?..

Arealuppgift efter a )

Icktar.

För alltid avsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogsområden 3 ). hushållningsplan intagen Datum på kun gl. brev Inägor Exprop- ang. avDuglig på riations- söndringImpediAreal. Ändamål. skogsen eller Summa. skogssummans expropriament. mark. marstorlek. tionsmedlens ken. disposiHektar. Kronor. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion.

92,4490

hk. 1921.

0,0720

Skolhus tomt.

—

19 V 21

77,96

3,40

81,36

—

19 V13

228,9533

Is. 1854.

—

193,98

23,04

217,02

18,96

19^15

1,0550

Järnväg.

1,515

—

79,4 4

3,55

82,99

53,36

0,10

53,46

2,46

94,7 619

Is. 1846.

83,9891

aa. 1847.

27,3646

ss. 1772.

—

142,86

18,46

161,32

—

19ffl3

93,9548

aa. 1802.

2,5643

Järnväg.

1,478,28

—

308,0 9

36,19

344,28

—

19A21

44,4518

Is. 1858.

— —

—

81,31

5,41

86,72

—

19^13

—

51,1502 es. 1810 (inägor), Is. o. äu. 1863 (avTÖsningsjord). 32,4326

Is. 1840.

—

Wfl6

—

676 Tab. 2. 2

8 |

13 B o s t ä A

Socknens namn.

Boställshavare.

Taxeringsvärde år 1919 å a 3 B

Namn.

lantmäte

Inrösningsjord.

P B

Efter

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o. d. åker o. d.

Kronor.

Hektar.

—

110,000, därav skogen 100,000

Veo

20,000, därav skogen 18,000

Avrösningsjord.

Impedi ment.

Hektar.

Hektar

—

71,1700

245,0400

54,87

15,7489

20,5924

78,1276

14,59

Äng.

Hektar. Hektar.

Summa.

34. Arvika stadsförsamling. Kyrkoherden 1

—

35. Gunnarskog och Bogen.

-4)

Gunnarskog

2 Backa,

Bogen

2 Bogen, Lilla

Norra

Klockarbostället, avs. från 7 /somtl frälse Bogen nr 1

Klockaren i Bogen

4,8435

36. Kola, Järnskog och Skillingmark.

500 Kvrkoherden i Kola Kola

1 Komministern i Järnskog

'»

2 Hofsten

15,000

—

Klockaren i Kola

1 Klockargården

—

4,500

—

Kola prästgård

140,000

—

94,4627

505,4927

18,69

—

18,7630

61,6614

—

(såg)

14,0368

37. E d a . Kyrkoherden

Eda

1 Stommen

143,000, därav skogen 120,000

69,0153

8,1560

77,1713

508,6066

25 Skogshushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

e t S 1. mdlingar1).

Summa.

Arealuppgift efter 2 )

Sektar.

För alltid cvsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogsområden s ) . hushållningsplan intagen Datum pé kungl.brev Inägor Exprop- ang. avDuglig på riations- söndringImpediAreal. Ändamål. skogsen eller Summa. skogssummans expropriament. mark. marstorlek. tionsken. medlens disposiHektar Kronor. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion.

—

371,0800

skh.

0,6710

Landsväg.

432,18

—

245,04

54,8 7

299,91

71,17

19^15

L13,3120

hk. 1852.

0,0829

Kyrkogård.

—

19fl0

86,00

18,18

104,18

0,55

19f|15

—

Kyrkogård.

—

435,3 3

22,89

458,22

—

19'¥604

50,74

14,05

64,79

—

19}fl4

—

318,84

180,54

499,38

46,58

191fl3

5,3900 gåvobrev 1891.

»18,6505 aa. 1778, för- 0,1055 ening 1794. 0,5116 80,4244

Is. 1833.

—

18^27 181378 —

14,0368

aa. 1778.

—

85,7779 ss. 1817, ss. 0,6091 Järnväg. 1778 (soldatEnskild järn0,2151 torpet). väg.

87,4i

18T%72

0,7290

18f87 18\697 19^06

0,8650|

Kyrkogård.

1 9 V 3 12

0,5100 Skoltomt m. m. 0,3216

Prästgård ännu ej upplåten.

678 Tab. 2. 2

3 |

6 1

13 B o s t

A r E f t e r länt mate

Taxeringsvärde år 1919 å Boställshayare.

Socknens namn.

fe P 3 B

o *i

38.

Inrösningsjord.

E S

Namn.

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o. d. åker o. d.

Kronor.

Hektar.

291,800, 12,000

Avrösningsjord.

Impedi ment.

Hektar.

Hektar

—

90,0800

416.S4S6

—

12,7148

41,2711

— —

Äng.

Summa.

Hektar.

—

Brunskog, Boda och Mangskog.

-4)

Brunskog

1 Stommen

därav skogen

(prästgård)

211,800

1 Siortid

/960

139,600, 1 därav | skogen

,» Boda

J 26,600

1 1

Arnäs Grimstad, Norra

2 2

Gunnarstan

Vu ) 150,000

/9C0

j 181,200, 1 därav [ skogen

» Mangskog

- )

Brunskog

2 Grytterud Kyrkåsen

Föske, kallat Västra Föske

8,000 [ (präst-< gård) (

v« 96,000, 15,000 därav skogen

—

13,2948

33,1251

15,1674

55,2338

—

30,26 69

51,2218

40,5326

174,4894

53,0312

443,1911

22,4434 31,0660 67,9394 121,4488

395,350 5

18,1784

40,0664

—

(prästgård)

80,000 319,600, därav skogen

299,600 39.

-4)

Holmedal och Karlanda. Holmedal

1 Holmedals prästgård

143,200, därav skogen

106,500 och prästgård

Amnebyn eller Amundebyn (ej upptaget i jordeboken)

6,000 9,000

6,4631

11,7153

—

e t s 1. n d 1 i n gar1).

3umma.

Arealuppgift efter 2 )

Icktar.

306,7286

SkogsFör alltid avsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogshus3 områden ). hållhushållningsplan intagen ningsDatum på kungl.brev Inägor plan Exprop- ang. avDuglig på senast riations- söndringImpediÄndamål. Areal. skogsSumma. skogs- fastsummans en eller expropria- mark. marställd storlek. tionsmedlens disposiHektar. Kronor. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion.

aa. 1794 0,0705 (inägor), (omkr.) ss. 1795 (skog). 0,4372

Kyrkogård.

0,1357

Tomt till sockenstuga m. m. Kyrkogård.

0,3360 53,9859

18'f40

46,4199

Is. 1845.

229,8487

ss. 1799 o. aa. 1847.

81,4887 Is. o. äu. 1844.

0,0670

—

381,04

—

19V04 I den i kol. 14 angivna arealen ingå även holmarna Storön och Lillön, som enligt Värmlands lagmansrätts dom den 10 nov. 1836 frångått bostället.

18V886 »

— —

Skoltomt.

" — —

19aTB07

—

27,30

19*18

hk. 1849.

~ —

353,68

1 66,36

19fU5

5,28

71,64

1219,oc

9,77

228,83

21,93

19 V 09

18jf86 19|08

161,09

15,27

176,96

0,43

19V14

215,0220 jr. o. Is. 1869 0,1058 (å skogs0,4090 marken). 0,2500

Kyrkogård.

Landsväg.

242,10

196,2223

ss. 1774.

0,3817

162,07

18f£95

424,52

24,16

448,68

24,9 3

19f02

)16,7993

aa. 1798.

0,2133

Kyrkogård.

18|-77 19 V 00

368,n

137,19

505,30

—

19fl3

—

28,0 3

0,45

28,48

—

19|15

1,0650 Skoltomt m. m.

43,1129

—

Anteckningar.

680 Tab. 2. 2

13 B o s t ä A Taxeringsvärde år 1919 å Boställshavare.

Socknens namn.

Efter

lantmätc

Inrösningsjord.

Namn.

a Jordbruksfastighet.

Annan Tomt, Odlingsfastig- trädgård, jord o. d. het. åker o. d.

Kronor.

Hektar.

Äng.

Hektar. Hektar.

Avrösningsjord.

Imped ment

Hektar.

Hekta

—

Summa.

Töcksmark

Stenvagnen (ej upptaget i jordeboken)

—

1,4654

—

1,4654

—

Karlanda

3 Bjärn Prästgården

V«

9,800

—

19,9122

61,0214

2 Stommen Prästegården

26,400 4,600

—

44,0085

94,5742

40. Töcksmark, Östervallskog ocb Västra Fågelvik.

-4)

Töcksmark

(kvarn)

3 Stommen

10,800

—

22,4887

41,5564

—

» , en utjord Öbyn

—

1 Stommen

—

0,6555

—

0,6555

0,8562

—

Blomskog

1 Blomskogs prästgård

1431,700,

» skog

—

23,1336

—

75,5316

98,6652

883,1275

—

1 Lofflund, ett torp

—

3,400

—

10,2962

—

2 Töresbyn Gate, en utjord

—

6,300

—

48,4885

—

Trankil

1 Stommen

35,800,

16,5000

141,5000

Klockaren i Västra FågelVästra Fågel- vik vik

41. Blomskog ocli Trankil.

-4)

1 därav j skogen

, en

J 405,100

därav skogen

28,800

16,5000

" l,o

681 14

1. a n d 1 i n g a r1).

Samma.

Arealuppgift efter 2)

Hektar.

SkogsFör alltid aysöndrade eller exproprierade 1 senast fastställda skogshuss områden ). hushållningsplan intagen hållDatuni på ningskungl.brev Inägor plan Exprop- ang. avDuglig på senast riations- söndringImpediAreal. Ändamål. skogsen eller Summa. skogsfastsummans expropriament. mark. marställd storlek. tionsken. medlens disposiHektar. Kronor. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion.

1,4654

Is. 1848 (å Stenbyn).

—

80,93 36

aa. 1805, äu. 1853.

—

58,97

4,15

63,12

—

193T°15

138,5827

ss. 1797, Is. 1907 (samfälligheter).

19**18

75,16

21,16

96,32

8,03

19J15

64,3336

Kyrkogård.

18V72

27,53

12,07

39,60

8,78

191-15

2,1150 Trädgård för folkskolan.

1833*83

1,7524 Allmän

0,0881

0,0902

farled. 1,615,94

—

Kyrkogård.

Anteckningar.

191*07 Utjordens ägor ingå i Stommen n r 2 och 3 samt skattehemmanet 1 U mtl Stommen n r 1 eller Öbyn.

1,5117 sockenst. prot. 19 /n 1843.

Taxeringsvärdet avser 1'2 öre skatt, varav 2 öre 6katt inköpts till plats för skolhus och sockenstuga m. m. 0,0617

Tomt för sockenstuga.

18 V 75 812,39

124,80

937,19

19 Vs 09

—

111,22

25,86

137,08

—

19^06

981,7927

aa. 1806, äu. 1 8 3 5 .

0,0847

Kyrkogård.

—

19 V11

10,2962

aa. 1806.

—

48,4885

—

159,0000

ek.

3785 19

1,2371

Skoltomt.

—

18H68

0,0544

Kyrkogård.

—

18^85

0,0544

—

19f[16

Namnet Töresbyn synes hava tillkommit av misstag.

682 Tab. 2. 1

3 |

13 B o s t ä A r Taxeringsvärde år 1919 å Boställshavare.

Socknens namn.

3 3

Xamn.

Sillerud.

-*)

Sillerud

1 Silleruds prästgård

Liane

1 Avrösningsjord.

Impediment.

Hektar.

Hektar

8,9157

272,8991

20,2376

14,2fiSl

34,5057

104,6432

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o. d. åker o. d.

Kronor.

Hektar.

Hektar. Hektar.

102,800,

6,000 (prästgård)

42,3725

därav skogen

länt mate:

Inrösningsjord.

m SL

42.

Efter

90,000 38,500,

Äng.

Summa.

därav skogen

31,800 43. 4

- )

Silbodal. Silbodal

1 Prästgården

41,000

6,000 (prästgård)

19,9445

20,0834

40,0279

171,ooic

1 Prästgården

195,000,

5,000 (kvarn)

35,3541

111,4302 146,7843

187,1670

—

7,000 44,000,

6,000

därav skogen

(prästgård)

44. Gillberga och Långserud.

-4)

Gillberga

därav skogen

120,000

1 Sandbol

19,000,

—

19,8128

18,1654

—

28,8000

0,1000

28,9000

111,8000

15,20

8,8077

1,0026

9,8103

—

därav skogen Långserud

Klockaren i Gillberga

Gillberga

1 Prästgården

Haga

30,000 5,000

1. indlingar1).

Summa.

Arealuppgift efter 2 )

Hektar.

SkogshusFör alltid avsöndrade eller exproprierade 1 senast fastställda skogshållhushåliningsplan intagen områden 8 ). ningsDatum på kungl.brev plan Inägor Exprop- ang. avsenast på Duglig söndringriationsImpedifastskogsSumma. skogsAreal. Ändamål. en eller summans cxpropriament. ställd marmark. storlek. tionsken. medlens disposiHektar. Hektar. Hektar. Kronor. Hektar. Hektar. tion.

238,58

45,91

284,49

26,31 19ffl0

—

81,56

10,84

92,40

19 V12

—

123,01

31,63

154,64

10,96 19H19

—

18^21 \

• 145,30

2,35

147,6 5

18,65

19&17

324,1873 aa. 1788 (in- 0,5400 ägor), ss. 1788 0,1607 (skogsmark).

Skoltomt.

139,1489

aa. 1788.

—

211,0295

aa. 1802.

1,5000

Kyrkogård.

333,9513

aa. 1780 o. 1857.

0,1523

Kyrkogård.

1,2649

Brunnsinrättning.

0,4108

Kyrkogård.

—

18H90

Anteckningar.

19V12

(Kbfde)

188T729 —

18V60 182T729

37,9782 ss. 1781, Is. o. 0,0139 äu. 1875.

Brunnsinrättning.

155,9000

ek.

—

101,17

5,39

106,56

—

19 V12

9,8103

äu. 1829.

—

Till beteshage för klockarbostället har av kyrkoherdeboställets mark avsatts ott område om 2,4834hektar.

684 Tab. 2. 1

-1

5 C

13 B o s t ä A r Boställshavare.

Socknens namn.

Taxeringsvärde år 1919 å

Efter

t2)

lantmäte

Inrösningsjord.

Namn.

B O

ningsjord.

Impedi ment.

Hektar.

Hektai

AVTÖS-

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o. d. åker o. d.

Kronor.

Hektar.

198,000,

6,000

51,0182 20,00G2 51,7586 122,7830

därav skogen

(prästgård)

Äng.

Hektar. Hektar.

Summa. Hektar.

45. Kila, Tveta och Svanskog.

-4)

Kila

1 Prästegården

212,8341

150,000

Tveta

Mossvik

36,600, därav skogen

3,500 (prästgård)

16,8287

10,000 (prästgård)

34,8210

—

7,2189

24,0476

66,3738

—

7,3253 10,1813

52,3276

90,2013

0,20

15,3880

17,8097

—

112,8493

188,4935

25,600 Svanskog

Skarbol, Södra

84,000, därav skogen

70,000

2 Skäggebyn

/l6

12,800,

—

därav skogen

8,000 46. Stavnäs, Värmskog ocn Högerud.

-4)

Stavnäs

1 Stavnäs prästgård

105,800, därav skogen

40,000

10,000 (prästgård)

e t s 1. ndlingar1).

Summa.

Arealuppgift efter 2)

Hektar.

335,6171

aa. 1806.

SkogsFör alltid avsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogshus3 områden ). hushållningsplan intagen hållningsDatum pä kungl.brev Inägor plan Exprop- ang. avDuglig på senast riations- söndringImpediAreal. Ändamål. en eller skogsskogsfastsummans expropriament. Summa. mark. marställd storlek. tiousken. medlens disposiHektar. Kronor. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion.

0,8308

Tomt till sockenstuga m. m.

0,4950 Jämlikt 76 § i lagen om dikning m. m. den 2 % 1879 utbruten lägenhet (Älvbacken n r 1). 0,1500 Landsväg. (omkr.) 90,4214

19&11

202,23

10,93

213,16

—

Anteckningar.

19&12 Enligt en av lantbruksingenjören Q. T. Olsson år 1894 upprättad karta utgör åkerarealen numera 107,68 har samt äng och betesmark 44 har, tillhopa 151,68 har.

19 "V 15 (kammarkoll.)

aa. 1820.

74,2 0

10,82

19 V214 Genom landvinning, upp-

85,02

kommen vid sänkningar av sjön Sjö åren 1840 och 1879, har boställets areal ökats med omkring 16 hektar. L42,7369

Is. 18^4.

89,4 0

2,05

19f-14 Bostället äger dessutom

91,45

andel i det vid Is. för gemensamt behov undantagna soldattorpet och soldatens beteshage. 33,1977

Is. 1845.

—

501,3428 aa. 1764 (fast- 0,2860 ställd 1793), ss. 1775 (Näb- 1,2100 bolstorpet), ss. 1798 (skogsmarken).

—

Skolhustomt.

—

Kyrkogård.

—

16,14

1,03

17,17

—

19TV21

18f95

177,7 6

14,56

192,32

—

19fl2

18V°96

686 Tab. 2. 2

8 |

12 B o s t ä A r Boställshavare.

Socknens namn.

Taxeringsvärde år 1919 å

Namn.

3 V ärmskog

Högerud

2 Karsbol

Ingersbyn

Klockaren i Stavnäs

Stavnäs

1 Klockaren i Värmskog

Yärmskog

1,2 Torpgärdet,

47. 4

- )

Efter

Klockarestommen

Inrösningsjord.

/21

V»

—

lan t m ä t e i

Avrösningsjord.

Impediment.

Hektar.

Hektar

6,5178

35,1603

88,2963

1,87J

11,4745

31,5163

69,5080

—

3,3935

—

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o. d. åker o. d.

Äng.

Summa.

Kronor.

Hektar.

73,000,

2,000

27,5671

1,0754

därav skogen

(prästgård)

65,300 25,000,

7,000 (prästgård)

20,0418

därav skogen

10,000 3,000

—

1,500

—

0,9250

avs. från Vegcrbol nr 1

—

Glava. Glava

2 Hult

56,000,

3,500

därav skogen

(prästgård)

15,3170

8,3912

23,7082

105,87 7 2

50,000 4 8 . Nor, Grums, Ed, Segerstad o ch Borgvik.

—

71,5411

—

71,5411

73,7623

— } 130,000

—

2,3600

—

2,3600

—

— Brakerud 1 Bärön

— —

55,000 20,000

— —

34,3052

— —

9,S257

44,1309

61,1601

9,0082

6,0774

15,0856

107,5740

1 Prästbol 2,3 Ashammar,

16,500 30,000

—

32,7087

31,5249

»/•*

21,9143

—

14,693S

36,eosi

57,3039

— —

*/•

15,000

14,8982

36,7497

26,8478

1,712

1 Kyrkoherden i Nor Nor

» »

Segerstad

Nors prästgård

— Själsino (ej

—

upptagen i jordeboken)

Komministern Grums i Grums Komministern E d i Ed

—

— —

Övre

1 Häggevik, Lilla

21,8515

25 Skogshushållningsplan senast fastställd

Anteckningar.

1. ii d 1 i n far*).

lumma.

Arealuppgift efter 2)

För alltid avsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogsområden 8 ). hushållningsplan intagen Datum på kungl.brev Inägor Exprop- ang. avpå Duglig riations- söndringImpediskogsÄndamål. skogsAreal. en eller summans expropriaSumma. ment. mark. marstorlek. tionsken. medlens Hektar.

Iektar.

| Kronor.

tion.

Hektar. | Hektar. Hektar. Hektar.

24,8361

aa. o. hk. 1871.

—

73,31

10,64

83,95

—

01,0243

Is. 1865.

0,8350

Skolhustomt

—

19fj21

66,38

9,17

75,55

9,16

19H19

—

19V12

3,3935 au. 1764 (fastställd 1793). 0,9250

ays. 1902.

—

29,5854

ss. 1766.

—

45,3034

aa. 1790.

2,9619

2,3600

—

97,31

8,23

105,5 4

23,18

Värmlands regementes lägerplats.

5,000

18|85

23,16

2,4 0

25,56

1,07

Av avrösningsjorden har numera uppodlats omkring 45 har.

>19TVL5 05,2910

aa. 1800.

—

35,12

—

35,12

—

.22,659 6

—

110,77

9,9S

120,7 5

23,85

I •

64,2336

es. 1813.

—

23,63

6,14

29,77

—

93,9120

Is. 1852.

—

60,59

0,14

60,7 3

3,23

65,3103

aa. 1856.

0,7096

Landsväg.

464,24

—

33,61

2,37

35,98

1,3425

Järnväg.

1,150,36

skogshushållningsplanen men ej i aa. 1800 ingå Hamnholmarna.

19TV15 19 V13 19f*14 Ang.motstående exprop. se domkai>itlets skr. den 28 jan. 1880.

688 Tab. 2. 1

13 B o s t ä A r Boställshavare.

Socknens namn.

Taxeringsvärde år 1919 å

Efter

lan t mäter

Inrösningsjord. Namn.

B t»

Avrösningsjord.

Impediment.

Hektar.

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o. d. åker o. d.

Äng.

Summa.

Kronor.

Hektar.

PastoratsadSegerstad junkten i Segerstad

1 Prästbol

:v«

27,000

—

34,6175

35,5508

—

Komministern Borgrik i Borgvik

1 Sparnäs

V«

9,400

—

9,9000

—

0,8000

10,7000

18,2000

0,80(

Klockaren i Nor

1 Norsholm

—

3,000

—

1,3029

—

0,6144

1,9173

—

1 Prästegården

70,000,

10,000

78,1353

78,1853

128,1293

därav skogen

(prästgård) 67,5383

122,0133

32,8815

21,3034

Nor

49. By, Bro, Södra Ny, H u g g e n ä s och Säffle.

-4)

1 Amnerud

15,000 55,000,

37,605 0

1,0269 28,9064

därav skogen

1 Kyrkcrud

25,000 22,000

Södra Ny

1 Baras, Södra

24,600,

9,000

därav skogen

(prästgård)

32,8815

21,7123

—

4,7663

26,47S6

56,2519

—

10,200 50. M i l l e s v i k, Botilsäter, E s k i l s ä t e r och Ölserud.

~4)

Millesvik

1 Prästcgården

40,000

—

35,3001

—

22,7673

58,0674

143,4718

7,06'

1 Hälle

36,000

—

56,4817

121,0060

1,56'

Botilsäter

2 Erserud

7,000

—

8,5933

—

8,5933

11,4731

—

689 22

23 S

i d 1 i i B g a r'),

Arealuppgift efter 3)

ektar. 70,16883

es. 1813.

29,70000

ek.

SkogshusFör alltid avsöndrade eller exproprierade I senast fastställda skogshållområden s\ hushållningsplan intagen ningsDatum på kungl.brev plan Inägor Exprop- ang. avDuglig ,. på senast riations- söndring, ° ° Impedir skogsAreal. skogs- ; . fastÄndamål. en eller summans expropria, i ment. Summa. marmark. i ställd storlek. tionsken. medlens dispoHiHektar. Kronor. tion. Hektar, i Hektar. Hektar. Hektar, 29,56

0,6095

Skolhustomt.

4,09

18V91

33,65

4,00

19 V13

—

-5)

Anteckningar.

(Kbfdes res. 16 /i2 1,91773

1892).

Is. 1880.

36,26446 aa. (inägor) o. 1,1350 Is. (skogsmark) 1848. 30,15116

Kyrkogård

19 V2 21

aa. 1801, äu. I 8 6 0 .

34,18449 aa. (inägor) o. 0,0912 Is. (skogsmark) 1848.

Plats för Tegnérsmonumentet.

19V07

0,2556

Enskild väg:.

32,73005

Is. 1839.

38,60338

aa. 1801 o. 1831 (holmar),

79,0511S

Is. 1849.

20,06664

Is. 1845.

r85 199

Skolhustomt.

18^46

98,21

12,99

111,20

—

19&15

89,62

42,38

132,00

—

19^15

23,4i

0,66

24,07

—

19^13

41,io

17,56

58,6 6

—

19V18

65,2 G

57,20

122,4 6

—

19^15 Bostället har dessutom andel i sjöslåtter. Upp gift saknas om arealen av motstående avs.

77,86

48,41

126,27

—

0,16 19 V413 Bostället har dessutom andel i sjöslåtter.

—

-s)

Bostället äger dessutom del i vid Is. avsatta samfälligheter.

690 Tab. 2. 2

5 G

12 B

13 0

t ä A

Boställshavare.

Socknens namn.

Taxeringsvärde år 1919 å e 3

Namn.

1 Ingrirud

lan t m ä t e

Inrösningsjord.

3 o

Eskilsäter

Efter

Avrösningsjord.

Imped ment.

Hektar.

Hekta

40,0748

—

26,5 £

Jordbruksfastighet.

Annan fastighet.

Tomt, Odlingsträdgård, jord o. d. åker o. d.

Äng.

Summa.

Kronor.

Hektar.

—

36,8087

28,000

Hektar.

3,2G61

1 Stubbe

v«

30,000

17,732G

27,9409

45,6735

74,1248

1,11

Klockaren i Millesvik

Millesvik

1 Kyrkogården (del av)

—

0,5553

—

0,5553

—

Klockaren i Eskilsäter

Eskilsäter

1 Kyrkogården (del av)

—

0,3116

—

0,3116

—

x ) Där uppgift om arealen ej kunnat vinnas ur lantmäteri- eller därmed jämförliga handlingar, har arealen antecknats med ledi avsöndrats eller exproprierats från boställena. 2 ) aa. = arcalavmätning, avs. = avsöndring, bu. = boställshavarens uppgift, d. = delning, ek. = ekonomiska kartverket för Värmla skh. = skogshandlingarna hos domänstyrelsen, ss. = storskifte, äs. = ägostyckning, äu. = ägoutbyte. 3 ) Bland avsöndringar upptagas även upplåtelser under nyttjanderätt, där viss tidsbegränsning ej föreskrivits. 4 ) De prästerliga boställena i detta pastorat, för vilket lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning 5 ) Hushållningsplan har ej fastställts för skogen. 6 ) Avkastningen av bostället ingår jämlikt kungl. brev den 18 aug. 1899 och lagen om kyrkofond den 9 dec. 1910 till nämnda f(

14 t

25 KS

i d 1 i n i g a r1).

imma.

Arcaluppgift efter 2)

ektar.

SkogsFör alltid avsöndrade eller exproprierade 1 senast fastställda skogshus3 områden ). hushållningsplan intagen hållningsDatum på kungl.brev Inägor plan Exprop- ang. avDuglig på senast riations- söndringImpediAreal. Ändamål. skogsen eller skogsfast8ummans expropriament. Summa. mark. marställd storlek. tionsken. medlens disposiHektar. Kronor. Hektar. Hektar. Hektar. Hektar. tion.

6,67355

Is. 1865.

0,92433

aa. 1856.

0,55533

aa. 1795.

0,31166

aa. 1816.

ippgifte;er

lämnade av vederbörande boställshavare. — Vid arealberäkningen

upprätittat

åren

— —

97,92

18,68

116,60

6,00

Anteckningar.

I motstående areal ingår ej den före hemmanets upplåtande till boställe avsöndrade lägenheten Löten.

19ftl5

—

har

avdrag ej ägt rum för områden, som för alltid

1887—97, es. = enskifte, hk. = hemmansklyvning, jr. = jordregistret, Is. = laga skifte,

ms. = mantalsättning,

2. 1910 0 fastställts, disponeras i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag och ecklesiastik boställsordning av samma dag.

692 Förklaringar över åtskilliga i detta arbete förekommande förkortningar. Tryckta arbeten: Dipl. S u e c : Diplomatarium suecanum I—V, utgivet av J. G. Liljegren och B. E. Hildebrand. Fernow: Beskrifning öfver Värmeland etc. av Erik Fernow, Göteborg 1773. Gustaf I:s reg.: Handlingar rörande Sveriges historia, utgivna av riksarkivet, ser. 1. Konung Gustaf den förstes registratur. Hammarin: Carlstads stifts herdaminne av Johan Hammarin, Karlstad 18-6. Modée: Utdrag utur alla ifrån den 7 december 1718 utkomna publiqie handlingar etc. Stockholm 1742. Utgivare B. G. Modée. Stiernman: Besluth, Alla riksdagars och mötens ifrån år 1521 intill 1727 gjorde I—III. Stockholm 1728—33. Utgivare A. A. Stiernmm. Thulin, Om mantalet: Om mantalet I, akademisk avhandling av Gabr.el Thulin, Stockholm 1890.

Otryckta källor: Lignells samlingfar: Handlingar och anteckningar rörande de ecklesiastika tjänstemännens i Karlstads stift löneförmåner m. m. samlade av kontraktsprosten A. Lignell (förvaras i Kila kyrkas arkiv). Verif. till prästverket: De till grund för 1698 års s. k. prästverk för Näike och Värmland (allm. bil. 3) liggande handlingar i kammarkollegii andra arkivkontor. Dal, Vgl., Vml.: Räkenskapshandlingar i kammararkivet för Dal, Västergötland och • Värmland, betecknade till början av 1630-talet med tillägg av år och nummer.

Statens offentliga u t r e d n i n g a r 1922. Systematisk

förteckning.

Siffronia inom parentes hänvisa till den kronologiska förteckningen för januari—mars 1022. Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen från ocli med april 1922.)

Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. Förberedande utkast till strafflag. Förmögenhetsbrotten. Lekmannaelenieritets användande inom civilprocessen. (25) Betänkande rörande internering av farliga återfallsförbrytare. (26) Utkast till lag om visst tryggande av byggnadsborgenarers fordringar ni. m. [26] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. 1021 års pensionskommittés betänkande. 1. (10; Några iakttagelser från 1021 års riksdagsmamiaval. [1] StaUstiksakkumiigas betänkande. [15] Kommunalförvaltning. Stadernas skyldigheter ocli rättigheter i förhållande till staten. (3) Komnnuialförfattningssakkunnigas betänkande. 3. (15) Bilaga till d:o. (16) Om röstsammanräkning vid kommunala val. [21] Statens och kommunernas flnnnsväsen. BetBnkande a-.igäende tillverkning och beskattning av maltdrycker. (11) , i .„ , . Utlåtande angående kontrollen över sockertillverknmgen. Tull- o traktatkommitténs utredningar' o. betäukanden. 8. Valutafrågan. (19) 9. .Järnvägsfrakternas reglering. (21) 10. Åtgärder till skydd mot s. k. valutadumping. (34) tJtredning angående ett svenskt statslotteri. 24) Betänkande och förslag ang. utbildningskurser inom tullverket. |23 Politi.

Betänkande med förslag ang. ärrendators rätt till ersättning för elektrisk anläggning. [19] Kolonisationskommitténs betänkande 1922. [33] K' irslag till författningar angående handel med och import av utsädesfrö ävensom till omorganisation av frökontrollverksamheten m. m. [25 Bedogörelse för de ecklesiastika boställena. V. Värmlands län. 27 Vatten väsen. Skogshruk. Bergsbruk. Betänkande ang. statens övertagande av förädlingsverkSamheten betr. avkastningen från statens skogar. (28) Industri. Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten.

[4]

Handel och sjöfart. B 'tänkande rörande lönereglering vid lots- och fyrstaten. (20) Kommunikationsvägen. Betänkande om ostkustbanan, (is) järnvägsstyrelsens yttrande över d:o. (23) Ostkustbanekominitténs promemoria med anledning av järnvägsstyrelsens yttrande. (27) Järnvägsstyrelsens erinringar med anledning av ostkustbanekommitténs promemoria. (31) Jarnvägsstvrelsens skrivelser till Kuugl. Maj: t den 2S april o,-h 5 maj 1922. [31 Meddelande från Kungl. kanalkommissionen. Nr fl. Utredning rörande den s. k. Nyköpings kanal. [24] Bank-, kredit- och penningväsen. Försäkringsväsen.

Socialpolitik. Utredning ocli förslag ang. vården av blinda. (30) BygVmadsarbetarsäkkunnigas bet. 2. Arbetsstatistisk undersökning rörande husbyggnadsverksamheten.. [2] Hälso- och sjukvård. Allmänt näringsväsen. Betänkande med förslag till livsmedelslag. (4) Bihang 1 till d:o. (5) Bihang 2 till d:o. (6) Patentlagstiftningskommitténs betänkande. .. Forslag till lag om rätt till tidnings eller tidskrifts titel m. ni. [9J statsmakterna och bränsleanskaffningen under krigsåren.

Mellanhandssakkuimiges betänkande. [20] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande angående förvaltningen av kronans jordbruksdomäner. (2) .lordkommissionens betänkande. 1. Förslag till lag ang. rätt att förvärva och besitta fast egendom. (8) Betänkande rörande fiskerinäringens främjande. [7] Om lappskattelandsinstitutet. [10] Förslag till vissa ändringar i bestämmelserna rörande jakt och fågelskydd. 2. Ändringar i jaktlagen, fndlysningsbestämmelser m. m. [16] Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1. Bokföringsåret 1919—1920. [18]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling 1 övrigt. Kkolkommissionens betänkande. 1: 1—2. Grunder för en ny läroverksorganisation. (33) 2. Historiska översikter ni. m. (29) 3. Statistiska utredningar. (32) 4. Det högre skolväsendet i utlandet. (1) Förslag till om- och tillbyggnad av Kuugl. biblioteket. (7) Betänkande ang. Chalmerska institutets omorganisation. (12) Ortnamnen i Värmlands län. 7. (22) Betänkande med förslag till förändrad kyrklig indelning och organisation i Skåne. [5] rcredning ang. statsunderstöd för idrottens främjande. [8] Betänkande med förslag till lag ang. kulturminnesvård. 1 Historik etc. samt bilagor. [11] 2. Förslag och motiv- E12l Högskolornas löneregleringskommittés betänkanden. 2. Fackhögskolor och övriga vetenskapliga anstalter. [13] Betänkande och förslag rörande det akademiska befordrings väsendet. [17} Försvarsväsen. ftrediiing rörande understöd åt änkor efter manskap vid armén och marinen. (9) Betänkande angående officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning. (14) Tillägg till bet. betr. förrådsverksamheten vid marinen. [6] Utrikes ärenden.

Stockholm, K. L. B e c k m a n s B o k t r . , 1922. 3785 19

Internationell r ä t t .