Den svenska kautschukindustriens utveckling 1890-1913 med särskild hänsyn till dess ställning åren närmast före världskriget utredning

= ött£ 'of* National Library of Sweden

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 2 : 3 8 FINANSDEPARTEMENTET

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH RETÄNKANDEN XIII

DEN SVENSKA KAUTSCHUKINDUSTRIENS UTVECKLING 1890-1913 MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL DESS STÄLLNING ÅREN NÄRMAST FÖRE VÄRLDSKRIGET

UTREDNING, PÅ UPPDRAG T R AK

VERKSTÄLLD AV TULL- OCH TATKOMMITTÉN AV

BERTIL OHLIN

S T O C K H O L M 1 9

.

Statens offentliga utredningar 1922. Kronologisk

förteckning.

Januari—

Mars.

Återfinnes å omslagen till utredningarna 1—17.

April— Några iakttagelser frän 1921 års riksdagsmannaval. Av E. v. Heidenstain. Norstedt. 20 s. J u . Byggnadsarbetarsakkunnigas betänkande. 2. Arbetsstatistisk undersökning rörande husbyggnadsverksamheten i Sveriges städer och stadshknande samhällen. Av B. Nyström. Norstedt. 208 s. S. Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 april 1922 med förslag till taxeändring s a m t den 5 maj 1922 med y t t r a n d e över tull- och t r a k t a t k o m mitténs utlåtande m. m. Sv. Tr.-aktieb. 22 s. K. Klimatets inverkan pä byggnader vid västkusten. Kungl. Byggnadsstyrelsens meddelande n r 1. Marcus. 13 s. K. ' Betänkande med furslag till förändrad kyrklig indelning och organisation inom de till Kristianstads och Malmöhus län hörande delarna av Lunds stift. Hseggström. 392 s. E . Tillägg till betänkande och förslag betr. förrådsverksamheten vid marinen. Tullberg, vj, 92 s. F ö . Betänkande rörande fiskerinäringens främjande. Hffiggström. 95 s. J o . Utredning angående statsunderstöd för idrottens främjande. Tullberg, vj, 124 s. 1 kart. E . Patentlagstiftniugskommitténs betänkande. 7. Förslag till lag om r ä t t till tidnings eller tidskrifts titel m. m. Marcus. 54 s. H. Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling. Av Åke Holmbäck. Almqvist & Wiksel). 95 s. S. -12. Betänkande med förslag till lag angående kulturminnesvård samt organisation. av kulturminnesvärden. 1. Historik, memorial aug. minnesvårdens nuvarande s t å n d p u n k t , utländsk lagstiftning samt bilagor, viij, 483 s. 3 kart. 2. Förslag och motiv. xxiij, 197 s. Centraltr. E . Högskolornas löneregleringskommittés betänkanden. 2. Fackbögskolor och övriga vetenskapliga anstalter. Hreggström. vj, 193 s. É . S t a t s m a k t e r n a och bränsleanskaffningen under krigsåren. Av bränslekommissionen avgiven berättelse över dess v e r k s a m h e t åren 1917—1921. Marcus. 353 s. H. Statistiksakkunnigas betänkande. Utredning och förslag till åtgärder för minskning av kostnaderna fur den officiella statistiken s a m t åstadkommande av en p e r m a n e n t kontroll över det statistiska arbetet m. m. Beckman, x, 367 s. F i . Förslag till vissa ändringar i. bestämmelserna rörande j a k t och fågelskydd. 2. Andringar i jaktlagen, frid lysningsbestämmelser m. Dl. Marcus. 317 s. J o . Betänkande och förslag rörande det akademiska befordringsväsendet. Lund, Berling. 268 s. E . Det svenska l a n t b r u k e t s produktionskostnader. 1. Bokföringsåret 1919—1920. Av L. Nanneson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen n r 240 (Nr 6 1922). Norstedt, vj, 125 s. J o . Betänkande med förslag angående arrendators r ä t t till ersättning för elektrisk anläggning. Tullberg. iv, 29 s. J u . Mellanhandssakkunniges betänkande ang. olägenhet e r n a vid m e l l a n h a n d s s y s t e m e t inom livsmedelsh a n d e l n . E k l u n d . 295 s. J o . Om r ö s t s a m m a n r ä k n i n g vid k o m m u n a l a val enligt

November. lagarna den 9 j u n i 1922. Av E . v. Heidenstam. Beckman. (4), 51 s. S. 22. Kolonisationskommitténs b e t ä n k a n d e 1922. Förslag till kolonisation ä k r o n o p a r k e r i Norrland och Dalarna j ä m t e förslag dels till u t s t r ä c k t tillämpande av intensivt skogsbruk å de norrländska kronoparkerna dels till kraftigare befrämjande av egnahemsbildning å enskild jord i Norrland. Centraltr. (2), xvij, 433, 133, 112 s. 1 kart. J o . 23. Betänkande och förslag angående utbildningskurser inom tullverket. Tullberg, viij, 143 s. F i . 24. Utredning r ö r a n d e don s. k. Nyköpings kanal. Meddelande från Kungl. Kanalkommissionen. Nr 6. HiBgsström. 69 s. 3 pl. K. 25. Förslag till författningar angående handel med och import av utsädesfrö ävensom till omorganisation av frökontrollverksamheten m. m. Beckman, iv, 131 s. J o . 26. Utkast till lag om visst tryggande av byggnadsborgenärers fordringar m. m. Tullberg. 51 s. J u . 27. Redogörelse för de ecklesiastika boställena. 5. Värmlands län. Av H. Skoglund. Beckman, xlvij, 692 s. E . 28. Betänkande och förslag rörande brandskyddsföreskrifter och o r d n a n d e t av brandväsendet inom riket. 7. B e t ä n k a n d e med förslag till Kungl. Maj:ts nådiga stadga angående s k y d d för människor vid hrandfara inom industriella arbetslokaler. Beckman. 15 s. K. 29. Flottans skolsakkunnigas b e t ä n k a n d e 3 angående skolreglemente lör flottan. 1. Skolor och k u r s e r lur sjömanskårens manskap. Tullberg, vij, 117 s. 1. bil. F ö . 30. Åtgärder mot godsanhopning i tullpackhus m. m. Generaltullstyrelsens underdåniga u t l å t a n d e n över 1914 års tullliommissions b e t ä n k a n d e n . 3. Marcus. 101 s. Fi. 31. Supplement nr 1 till Sveriges familjenamn. Stat. repr.-anst. 12 s. E . 32. Bilaga till Kolonisationskommitténs betänkande. Redogörelser för inventering av odlingsjord. Av E . Haglund. Centraltr. (2), 278 s. 11 kart. J o . 33. Förslag till reviderad lag om arbetstidens begränsning j ä m t e u t r e d n i n g a r rörande arbetstidslagstiftni n <*eiis verkningar oeli arbetstidsförhållandena inom vissa yrken. Norstedt. (2), 186, 109 * s. S. 34. Betänkande och förslag avgiv na av den av Kungl. Maj:t den 3t augusti 1920 tillsatta k o m m i t t é för v e r k s t ä l : lande av utredning, h u r u v i d a krigsdomstolarna i fredstid k u n n a avskaffas. Marcus, vij, 224 s. J u . 35. 1921 års fastighetskreditsakkunniga. Betänkande 1 Utredning och förslag angående höjning av maximigränsen f ö r d e n primära jordbruksfastighetskrediten. Alarcus. 26 s. J o . 36. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betänkanden. 11. Pappersindustriens produktionsförhållanden. Av E. BOSBBUS. Tullberg, iv, 102 s. F i . . 37. Underdånigt u t l å t a n d e med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. Marcus. 143 s. F i . 38. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betänk a n d e n . 13. Den svenska kautschukindustriens utveckling 1890—1913. Av B. Ohlin. Marcus, iv, 38 s. F i .

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till d e t departement, u n d e r vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet, J o . - j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . F r å n den 1 april, då kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) trädde i kraft, utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

I

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1922:38

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XIII

DEN SVENSKA KAUTSCHUKINDUSTRIENS UTVECKLING 1890-1913 MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL DESS STÄLLNING ÅREN NÄRMAST FÖRE VÄRLDSKRIGET

UTREDNING, VERKSTÄLLD PÄ UPPDRAG AV TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉN AV

BERTIL OHLIN

STOCKHOLM 1

1922 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

TILL KONUNGEN.

Tull- och traktatkommitténs tullavdelning får härmed i underdånighet överlämna en på avdelningens uppdrag av fil. licentiaten Bertil Ohlin verkställd utredning rörande den svenska kautschuk-

IV

industriens utveckling 1890 —1913. För arbetets innehåll samt däri uttalade uppfattningar är författaren ensam ansvarig. Stockholm den 23 oktober 1922. Underdånigst K. A. FRYXELL. H. THEMPTANDER.

Karl Amark.

DEN SVENSKA KAUTSCHUKINDUSTRIENS UTVECKLING 1890-1913 MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL DESS STÄLLNING ÅREN NÄRMAST FÖRE VÄRLDSKRIGET

UTREDNING, VERKSTÄLLD PÄ UPPDRAG AV TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉN AV

BERTIL OHLIN

3¶Förord. Avsikten med föreliggande undersökning har varit att giva en allmän bild av den svenska kautschukindustriens utveckling fram till världskrigets utbrott med huvudvikten lagd på ett klarläggande av tullpolitikens inflytande. Då det ekonomiska läget under krigsåren i så många avseenden varit abnormt, har det synts äga ett särskilt intresse att så långt möjligt precisera kautschukindustriens ställning i förhållande till utländsk konkurrens vid slutet av den mera normala perioden, alltså åren närmast före krigsutbrottet. Materialets ofullständighet vad tidigare år beträffar liar för övrigt omöjliggjort en mera ingående undersökning av den tidigare utvecklingen. Dessvärre äro uppgifterna även för decenniet närmast före världskriget mycket knapphändiga. Den svenska tillverkningsstatistiken är föga detaljerad och för utländska förhållanden saknas uppgifter nästan helt och hållet. Kompletterande upplysningar från företagen hava icke stått att vinna. Undersökningens resultat kunna därför långt ifrån betecknas som ofrånkomliga slutsatser, t. ex. ifråga om tullarnas inverkan, utan angiva mestadels endast vad som förefaller sannolikt. Till full säkerhet om tullpolitikens inverkan å en viss industris utveckling når man för övrigt aldrig, hur fullständigt material som än står till förfogande. Framför allt måste det fasthållas, att verkningarna av de tullar, som gälla en viss industris råvaror samt hel- och halvfabrikat, endast utgöra en del av tullpolitikens inverkan å denna industri. Den stora mängden av tullar å andra varor utövar ett visserligen mera indirekt men kanhända icke mindre betydande inflytande å dess ställninggenom att omgestalta de ekonomiska förhållandena i allmänhet. Då en specialundersökning över någon viss industri kan lämna upplysning — och i många fall blott osäker sådan — endast över de förra, mera direkta verkningarna, ligger det vikt uppå, att slutsatsernas giltighetsområde icke utsträckes över de mycket trånga gränser, undersökningens art uppdrager. Utom från här nedan angiven litteratur och från officiell statistik har materialet erhållits genom förfrågningar från olika företag. Författaren.

4¶Litteratur: CRAWFORD, J. M.: The Industries of Russia. 1893. Läder-, hår- och gummivaruindustrien. Specialundersökning av kommerskollegium. 1915. MANNBRFBLT, OTTO: Skandinaviska Gummiaktiebolaget, Viskafors, 1890—1920. Minnesskrift. 1920. Trustlagstiftningskommitténs betänkande. 1921.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Förord

g

Kap.

I.

Naturliga förutsättningar, standardisering, specialisering och koncentration

Kap.

II.

Kautschukindustriens uveckling 1890—1913.

7 A.

Tillverkning

20 B.

Utrikeshandel

12¶Kap. I I I .

Tillverkningsekonomi

ig

Kap. IV.

Ekonomisk ställning

20 Kap.

Tullpolitikens inflytande

23 V.

Bihang. Den svenska kautschukindustriens räntabilitet under krigsåren

29¶Tabellbilagor. Tab. 1. »

Den svenska kautschukindustrien 1871 —1920

2. In- och utförsel av oarbetad kautschuk och kautschukarbeten 1881—1920 33

»

3. Tillverkning av kautschukstämplar 1896 — 1912

»

4.

»

5. In- och utförsel av kautschukarbeten utom skodon 1907—1920

»

6.

»

7. Införsel av kautschukarbeten med fördelning på inköpsläuder 1907,1913 och 1920 37

»

8.

»

9.

» 10.

In- och utförsel av kautschukskodon 1891 — 1920 In- och utförsel av bollar av kautschuk 1907—1920

Utförsel av kautschukskodon fördelad på försäljningsländer 1907, 1910 och 1913

38¶Den svenska kautschukindustriens räntabilitet 1890—1914

38¶Tillverkning av kautschukskodon i Förenta Staterna och Ryssland

.... 38

Kap. I. Naturliga förutsättningar, standardisering, specialisering och koncentration. ^Kautschuk eller g u m m i ' är ett ämne, som framställes av mjölksaften från vissa tropiska växter, framför allt i Brasilien, Centralamerika samt i de tropiska delarna av Asien och Afrika. Kännedomen om råkautschuk spreds till Europa i början av 1700-talet, likväl utan att detsamma fick någon vidsträcktare användning. Först genom uppfinningar på 1840-talet, genom vilka dess egenskaper och möjligheterna att förändra dessa blevo kända, erhöll kautschuken den mångsidiga användbarhet, som i våra dagar är utmärkande för detsamma. Betydelsefullast var därvid vulkaniseringen, en metod att genom upphettning med svavel eller ock behandling med svavelklorur vid vanlig temperatur borttaga kautschukens känslighet för temperaturväxlingar. Därmed voro förutsättningarna givna för fabrikstillverkning av kautschukvaror i stor skala. F ö r liknande ändamål som kautschuk användas de närbesläktade ämnena guttaperka och balata. De naturliga förutsättningarna för kautschuktillverkning torde i snart sagt alla industriländer vara ungefär lika goda, om man frånser arbetskraftens kvalitet och pris. Råkautschuken måste nämligen alla hämta från de tropiska länderna, varvid en längre eller kortare sjöfrakt betyder föga, och bränslekostnaderna spela en försvinnande liten roll. Ej heller torde kemikalierna eller vävnaderna, t. ex. för galoschfabrikation, förete större prisvariation i olika länder. För en del artiklar spelar emellertid vävnadernas högre pris i protektionistiska länder en viss roll. P å det hela taget konstituerar dock råvarutillförseln knappast någon nämnvärd överlägsenhet för den utländska kautschukindustrien i jämförelse med den svenska, Avgörande bliva organisations- och avsättningsförhållanden i tekniskt och kommersiellt avseende. Härvidlag föreligger en rätt avsevärd olikhet, då den svenska marknadens begränsning innebär ett hinder mot fullt utnyttjande av specialiseringens och standardiseringens fördelar. Detta gäller mindre en sådan artikel som galoscher, vilken även i Sverige tillverkas i mycket stor skala, än t. ex. automobil- och cykeldäck, tekniska och kirurgiska gummivaror m. m. Särskilt för en del artiklar inom de båda senare grupperna bliva kostnaderna vid de 1

Avser gummi elastioum i motsats til] gummi arabicum.

svenska fabrikerna stora, då tillverkning därav huvudsakligen sker på beställning. Kontinuerlig avsättning i tillräcklig omfattning kan nämligen oj vinnas, och långvarig lagring försämrar kvaliteten. Anskaffandet av arbetsmaskiner kan därför ej ske i samma utsträckning som t. ex. vid en amerikansk fabrik, vilken endast tillverkar några fa artiklar för en mångdubbelt större marknad än den svenska. Ar 190!) uppgick antalet hästkrafter per arbetare inom den svenska kautschukindustrien till 1.5 men i den amerikanska till 2.4; i England var dock siffran ännu lägre än i Sverige, nämligen 1.1. Kraftkonsumtionen är emellertid i högsta grad beroende av vilka artiklar som huvudsakligen tillverkas och vad slags råkautschuk, som användes, varför siffrorna ej äro direkt jämförbara. Till det ovan sagda kommer, att kautschukens bearbetning med lämpliga kemikalieblandningar är av avgörande betydelse för kvaliteten, och att möjligheten att genom experiment och vetenskapliga undersökningar förbättra dessa är större vid specialfabrikerna. Förutsättningarna för tillverkning av de flesta tekniska och kirurgiska kautschukartiklar måste därför anses vara rätt små i ett land med så ringa folkmängd som Sverige, då en utveckling i riktning mot stor export är så sött som utesluten av flera skäl. bl. a. den utländska industriens försprång. Detsamma gäller även tillverkningen av däck och slangar för automobiler och i viss mån även för velocipeder, ehuru fabrikationen av dessa senare artiklar även vid de svenska fabrikerna kan ske i ganska stor skala, då den är koncentrerad till två fabriker. Ej ens vid galoschtillverkningen, som dock i Sverige drives i relativt stor skala vid fyra fabriker, kunna stordriftens fördelar utnyttjas i lika hög grad som vid de största amerikanska fabrikerna. Detta beror därpå, att man tillverkar så många olika typer, varierande i fråga om fason och vikt. De av denna anledning högre tillverkningskostnaderna böra dock ej medföra någon underlägsenhet i konkurrensen utan böra kunna kompenseras av det högre pris, allmänheten är villig att betala för att få sina speciella önskningar i olika riktningar tillfredsställda. I själva verket torde den svenska galoschindustriens större anpassningsförmåga efter de av varierande skotyper och andra anledningar betingade önskemålen hos de svenska konsumenterna i detta avseende utgöra en fördel, som fullt uppväger nackdelen av något mindre specialisering. Dock kan under sådana förhållanden en visserligen begränsad men likväl ej obetydlig import av billiga amerikanska standardtyper komma till stånd, ja förefaller t. o. m. att vara det naturliga, något som bör hållas i minnet vid ett studium av handelsstatistiken. Frånsett denna mindre specialisering och standardisering och därav betingad mindre maskinanvändning, förefaller den svenska kautschukindustrien att vara försedd med modern teknisk utrustning och kommersiellt väl

9 organiserad. Företagsstorleken är betydande, i det endast fem företag av vikt existera, och totala arbetarantalet håller sig vid c:a 1 700. 1 Dock nå de svenska företagen ej upp till samma storlek som de amerikanska; av hela arbetarantalet inom fabriker för tillverkning av kautschukskodon faller nämligen i Förenta Staterna 82 % på företag med mer än 500 arbetare och mer än 60 % på företag med mer än 1 000 arbetare, medan för övriga kautschukvarufabriker motsvarande siffror äro 56 och 35 .% ; c:a 9/io; resp. */B av produktionen sker vid fabriker med mer än 1 mill. dollars årlig tillverkning, under det att i Sverige endast en fabrik kommer upp till denna storlek. Även i Tyskland spela storföretagen (mer än 500 arbetare) en dominerande roll, i det de sysselsätta c:a 60 % av arbetarstammen, och i Ryssland dominera två jätteföretag. E n annan sida av industriens ekonomiska organisation är sammanslutningsrörelsen. 2 Efter flera misslyckade försök bildades år 1912 en galoschfabrikantkartell, omfattande alla fyra galoschfabrikerna. Denna reglerar icke blott priser och betalningsvillkor å kautschukskodon utan eftersträvar även fixerande av varje fabriks tillverkningskvantitet och kan således betecknas som en kombinerad konditions-, pris- och produktionskartell. Kartellen har ett mycket fast grepp även över detaljhandeln, i det den bestämmer detaljpriserna, vilka hållas lika över hela landet. Rabatterna åt detaljhandlarna hava av kartellen avsevärt nedbringats; de uppgingo 1913 till 2 0 — 3 0 %', beroende på den försålda kvantiteten. Ifråga om övriga kautschukartiklar synes någon formell överenskommelse ej existera, vilket förmodligen sammanhänger med importens dominerande betydelse. Emellertid förefaller samarbetet mellan fabrikerna så intimt, att den inhemska konkurrensen trots frånvaron av formella bestämmelser måhända till en viss grad mildras. 1

Varav c:a hälften kvinnliga arbetare. För erhållande av närmare uppgifter över sammanslutningarnas betydelse för den svenska kautschukindustrien hänvisas till A. Ljunggrens på uppdrag av tull- och traktatkommittén utförda undersökning över ekonomiska sammanslutningar, ävensom trustlagstiftningskommitténs betänkande 1921. 2

10¶Kap. II. Kautschukindustriens utveckling 1890—1913. I Sverige fanns före 1890-talet ingen kautschukindustri att tala om. I sammanhang med det allmänna ekonomiska uppsving, som under detta årtionde gjorde sig gällande inom nästan alla industrigrenar, började emellertid då även inom kautschukindustrien en snabb utveckling. Ar 1890 grundades de två första fabrikerna i större skala, för att följas av tre andra åren 1 8 9 5 , 1896 och 1 8 9 8 ; alltsedan sistnämnda år och fram till år 1 9 1 3 har kautschukindustrien huvudsakligen utgjorts av dessa fem företag, ehuru två av dem undergått rekonstruktioner och samtliga högst betydligt tillväxt. Dessutom finnes en mindre fabrik som tillverkar balataremmar, en liten radérgummifabrik samt ett par anläggningar, som tillverka egentliga kautschukartiklar vid sidan av annan hantering; de sakna emellertid större betydelse. Tillverkningen av kautschukstämplar, som i statistiken ej redovisas som kautschukindustri, har ej upptagits till undersökning. (Tab. 3.) De två första fabrikerna, Hälsingborg och Viskafors, sysselsatte sig till en början nästan uteslutande med galoschfabrikation. Tillverkning av tekniska artiklar upptogs efter några år vid dem båda och vid Gislaveds och Trälleborgsfabrikerna vid dessas start resp. år 1895 och 1897, vid den senare tillsammans med velocipedringar och år 1898 även automobilringar. Sistnämnda år upptogs galoschtillverkningen vid Gislaved och den nyanlagda fabriken i Malmö. Namnes ytterligare, att velocipeddäck från 1902 tillverkas även i Gislaved och att år 1905 mellan fabrikerna Hälsingborg och Trälleborg en uppdelning ägde rum, varigenom till den senare koncentrerades tillverkningen av velocipedgummi och tekniska gummivaror, medan den förra övertog hela framställningen av skodon och bollar, så torde de viktigaste data vara nämnda. A diagram 1 och 2 äro sammanförda de tillgängliga uppgifterna över den svenska gummivaruitidustriens utveckling. Siffrorna för arbetarantalet visa tydligt, hur markerat industriens första uppsving var förlagt till 1890-talet. Mot ett arbetarantal av 23 år 1 8 9 0 svarade 1 006 år 1898, varefter det höll sig ungefär oförändrat till 1 9 0 3 ,

d å ett språng uppåt till 1 417 inträffade. Efter stillastående till år 1909 tillväxte antalet åter svagt. Samma utveckling illustreras av tillverkningsvärdets tillväxt, ehuru något avstannande för längre perioder ej kan förmärkas, utan endast ett saktare eller snabbare uppsving. I överensstämmelse härmed visar tillverkningsvärdet per arbetare en jämn stegring, med tendens till avstannande åren närmast före kriget. (Jfr tab. 1.) Förbrukningen av drivkraft har vuxit ungefär parallellt med arbetarantalet, ehuru den stora ökningen infaller först under 1890-talets sista år. F r å n år 1900 har antalet häst1. krafter per arbetare hållit sig unge- Antal Diagram_ARBETAREANTAL Hhr. OCH_ DRIVKRAFT . 1800 3600 fär konstant, vilket icke tyder på någonmekanisk-teknisk omläggning inom industrien i riktning mot det 14C0 mänskliga arbetets ersättande med maskinkraft. Jämför man kautschukindustriens utveckling med hela fabriksindustriens finner man, att den förra var avsevärt snabbare under första decenniet, fram till 1903 — 04, medan kurvorna därefter röra sig parallellt. I utlandet hade kautschukinduDiagram 2 . strien redan på 1860- och 70-talet Milj, kr. TILLVERKNING AV KAUTSCHUKSVAROR . börjat utveckla sig till storindustri. Tillverkningen av kautschukskodon sysselsatte i Förenta Staterna år 1879 nära 5 000 arbetare och i Ryssland år 1885 omkring 1 750 arbetare. Under hela 1880- och 1890-talet var utvecklingen i dessa båda länder — de största galoschproducenterna — utomordentligt snabb; arbetarantalet nådde i Ryssland 1892 c:a 4 000 och i Förenta Staterna år 1899 c:a 14 000. I sistnämnda land var tillverkningen av andra kautschukvaror än skodon fram till 1900-talets början ungefär lika stor som galoschtillverkningen, under det att Ryssland icke hade någon avsevärd fabrikation av det förra slaget. Under 1900-talet visade sedan galoschtillverkningen i Förenta Staterna en tendens att stagnera, medan tillverkningen av andra varor, särskilt automobil- och velocipedartiklar, fick ett oerhör uppsving.

12¶Av dessa produktionssiffror, 1 liksom även av exportsiffrorna 2 framgår att världsbehovet av galoscher liksom av kautschukartiklar i allmänhet var starkt växande på 1880- och 1890-talet. Situationen var således i så måtto gynnsam för den nystartade svenska industrien, att den utländska konkurrensen under dessa omständigheter måste bliva mindre kännbar, än om uppbyggandet av en ny industri skulle skett under tider av konstant världsbehov, då följaktligen den utländska industrien måst tvingas till direkt inskränkning. Detta förtjänar att hållas i minnet vid bedömandet av tullpolitikens betydelse för den svenska kautschukindustriens uppkomst. Under 1900-talet har den svenska tillverkningen av kautschukvaror utvecklat sig ungefär parallellt med — möjligen något snabbare än — världsproduktionen 3 . E t t studium av utrikeshandeln i kautschuk och kautschukvaror ger i stort sett samma bild som de ovan anförda tillverkningssiffrorna. Importen av oarbetad kautschuk (i ton) följer av lättförklarliga ARBETAREANTAL OCH skäl helt och hållet tillverkningskurvan. Inrporten % TILLVERKNINGSVÄRDE. „ Diagram 3. (relativa tal) av fabrikat däremot håller sig ända framtill 1907 /^. ungefär oförändrad, vilket med hänsyn taget till \A ~y\ det växande behovet betyder, att allt större del av / > den inhemska förbrukningen tillgodosågs genom svensk tillverkning. Från och med sistnämnda år visar emellertid kvantitetssiffran ett kraftigt språng uppåt, framför allt beroende på den växande importen av automobilringar. Då värdesiffrorna 1900 1905 1910 1913 -Tillverkningsvärde \% av hela åren 1907 — 1 1 voro mycket för låga, kom stegfabriksindustriens —Arbetarantalet " ringen av dessa något senare (diagram 5, sid. 14). Exporten, som nästan uteslutande utgöres av kautschukskodon, följer mera industriens allmänna utveckling med ett kraftigt uppsving till 1 9 0 5 och därefter först nedgång, sedan svagare ökning.

A 'J r

Efterföljande tabell avser att belysa kautschukindustriens allt större förmåga att tillgodose den inhemska marknadens växande behov, ehuru kvantitetssiffrorna i första kolumnen icke giva ett fullt korrekt uttryck härför, då importen utgöres av varor, vilkas värde per kilogram något överstiger de exporterades. Från en obetydlighet i början av 1890-talet växte den inhemska tillverkningens betydelse nästan oavbrutet ända fram till åren 1903 — 06, då värdet av export och import torde hava vägt ungefär jämnt. Därefter har utvecklingen emellertid gått i motsatt riktning, vilket närmare belyses längre fram. 1

Se tab. 10. Rysslands utförsel av galoscher utgjorde 1000 tal rubel: 1894 1638 1870 c:a 90 1899 2525 1886 682 1889 1471 3 Detta torde i väsentlig mån bero på att i intet annat land i världen användandet av galoscher är så stort som i Sverige. 2

13¶Tab. A. Tillverkning i relation till inhemsk förbrukning samt in- oeh utförsel. Kautschukvaror, alla slag Tillverkning i % av inhemsk förbrukning ' Kvantitet 2 1894 95 96 97 98 99

42 52 66 83 77 72

1900 01 02 03 04

69 81 88 97 98 119 102 84 88 86 87 88 95 89

1905 06 07 08 09 1910 11 12 13

Värde

— — — — — — . — — — — — —

Kautschukskodon Utförsel i % av tillverkning Kvantitet 2 1 27 35 25 43 12 8 14 19 32 36 27

Värde

— — — — — — — — — — — —

Införsel i % av förbru f n i n g 3 Kvantitet 2

Värde

50 47 33 33 17 23

— — — — —

27 21 26 15 13

— 17 13 13 10 5 10 10

88 90 87

51 44 35 33 33

25 25 25

22 16 18 14 14

86 85 81 71

36 37 41 35

27 34 36 33

10 5 9 9

—

1¶Siffrorna 1894—1906äro ej fullt jämförbara med siffrorna 1907—13på grund av förändringar i handelsstatistiken. Under' den senare perioden redovisas i denna vissa varor, som icke inga under tidigare år. Jfr tab. 2 anm. 2. 2 TilWerkningens vikt beräknad med antagandet, att ett par galoscher väga 1 / 2 k g . och att andra gummivaror betinga ungefär samma pris per kg. 3 Aren 1894—1906 gälla siffrorna den totala importen av arbetad kautschuk från europeiska Kyssland, varav praktiskt taget allt utgjordes av galoscher. Importen från Amerika är ej medräknad, varför siffrorna torde vara något för låga. Importen av gymnastikskor och bottiner redovisas i handelsstatistiken under rubrik nr 213 A (skodon av vävnad) och ingår därför ej i tabellen. Importsiffrorna bliva därigenom något, ehuru åren närmast före kriget mycket obetydligt, för låga; åren 1907—11 torde felet knappast uppgå till 1 %.

Exporten bestod, som redan nämnts, särskilt under de första 10 åren Exporten. nästan uteslutande av kautschukskodon. Axen 1 8 9 4 — 9 7 exporterades mer än 1/i av tillverkningen, huvudsakligen till Norge. Efter mellanrikslagens upphävande sistnämnda år, då de norska importtullarna trädde i kraft, nedgick denna export kraftigt, vilket synes hava inverkat ogynnsamt på industriens utveckling och försämrat räntabiliteten. (Jfr sid. 21.) Ganska snabbt lyckades man emellertid finna nya utländska avsättningsmarknader, i det exporten steg från 8 % av tillverkningen till 30 — 40 % år 1902 och sedan förblev vid denna nivå. Trots denna betydande exportförmåga kunde den utländska konkurrensen ej helt utestängas, utan importen från Ryssland fortsatte, ehuru märkbart avtagande. (Se tab. A.) Med hänsyn till att tullen uppgick till c:a 25 % av värdet, är detta ägnat att

framkalla en viss förvåning; förklaringen torde framför allt böra sökas i de ryska firmornas ansträngningar att behålla den svenska marknaden trots nödvändigheten att notera låga priser, ävensom däri, att en del personer, särskilt äldre, hade för sig, att de ryska galoscherna ännu så sent som åren närmast före kriget voro av högre kvalitet och därför envist höllo fast vid dessa. Diagram 4. |N OCH UTFÖRSEL Ton AV OARBETAD KAUTSCHUK M . M ^ 1200| ^ f" Införsel \ a v 0arbetad kautschuk ,„.„ . [och förslitna kautschuksvaror — Unörseiy i

Diagram 5. IN - OCH UTFÖRSEL AV KAUTSCHUKSARBETEN .

Ton 1200i

MilLkr.

200 Enligt tab. A utgjorde exporten kvantitativt större del av tillverkningen än efter värde räknat. De utförda skodonen hava således, så långt man av de osäkra siffrorna kan döma, betingat ett lägre pris än de inom landet försålda. Detta synes bekräfta den från fabrikanthåll lämnade uppgiften, att exporten, särskilt i början av 1900-talet, till stor del bestod av sekunda varor och var föga vinstgivande. De viktigaste avsättningsländerna voro Tyskland \ Frankrike, Norge, Danmark, Balkanländerna och Brittiska Ostindien. Tabell B. Införsel och utförsel av kautsehukskodon. Införsel ton

1 000 kr.

Utförsel

ton

1 000 kr.

29 1893 194 271 186 1897 104 246 1900 482 146 1903 511 1787 1040 219 1907 2 267 630 640 132 1910 2 425 674 265 55 1911 2 852 792 570 1912 118 2 241 622 553 114 1913 1 En stor del, kanske huvudparten, av de till Tyskland sålda galoscherna torde hava från detta land reexporterats, t. ex. till Balkanländerna.

15¶Som av ovanstående tabell framgår, visade importen av kautschukskodon Importen, de sista åren en betydande sänkning såväl absolut som ännu mera relativt till den totala förbrukningen (jfr tab. A och 4). De svenska fabrikanterna hade också ett intryck utav, att den ryska konkurrensen äntligen, efter mångåriga ansträngningar att behålla den svenska marknaden, började släppa taget. Likaledes hade importen från Förenta Staterna, som emellertid aldrig nått betydande siffror, börjat starkt avtaga. Från och med 1907 är-handelsstatistiken så detaljerad, att den tillåter en uppdelning av gummivaruimporten i olika grupper. (Se tab. B.) Den viktigaste importartikeln av alla är "yttergummi eller delar därtill för automobilringar", varav behovet varit underkastat en våldsam stegrinogenom den stigande användningen av automobiler. Då tillverkningen inom landet ända till de sista åren varit mycket minimal, har följden blivit en ansvällning av importen från c:a 40 ton 1907 — OS till 195 ton med ett värde av 2 245 000 kronor år 1913. (1 siffrorna ingår även importen av massiva hjulringar.) Att den utländska gummiindustriens överlägsenhet vid tillverkningen av yttergummi är så markerad, förklaras till en del av det stora försprång, densamma erhållit på grund av automobilernas tidigare och större spridning på europeiska kontinenten och i Förenta Staterna. Marknadens kolossala omfattning tillåter vidare en genomförd specialisering och massfabrikation på ett helt annat sätt än som är möjligt i Sverige, vilket vid tillverkningen av automobildäck är av avgörande betydelse. Till belysning härav kan nämnas, att i Förenta Staterna tillverkas av fyra fabriker i ett och samma distrikt 80 000 automobildäck per dygn, medan tillverkningen i Trälleborg, den största svenska fabriken, endast nått upp till ett maximum av 60 stycken. Även införseln av "yttergummi eller delar därtill för velocipeder och motorvelocipeder" har varit underkastad en kraftig stegring från 45 ton år 1907 till 135 ton år 1 9 1 3 , liksom i föregående fall beroende på en starkt ökad förbrukning. Trots ett relativt högt tullskydd har den inhemska tillverkningen varit ganska litet betydande, vilket bestyrker riktigheten av ovan uttalade förmodanden, att specialiseringens och standardiseringens fördelar ej kunnat fullt utnyttjas vid tillverkningen i Sverige. Huvudleverantörer av yttergummi för såväl velocipeder som automobiler voro Tyskland och Storbritannien samt i tredje rummet Förenta Staterna. Den inhemska tillverkningen av kautschukslangar * tycks hava förmått något bättre uthärda den utländska konkurrensen, trots att denna artikel före 7i2 1911 varit tullfri och då erhöll ett tullskydd på endast några få procent; importen, som huvudsakligen kom från England, visar under åren 1 9 0 7 — 1 3 endast en svag ökning från 98 till 113 ton. Mgon större ökning av konsumtionen av cykelslangar torde emellertid dessa år ej hava förekommit, varför det förefaller som om tillverkningen ej heller 1

"Andra slangar och rör av mjuk kautschuk"; cirka hälften av införseln under denna rubrik utgöres av omonterade innerslangar för velocipeder; resten är gasslangar o. d.

16 ökats nämnvärt. I avsaknad av officiell statistik häröver och då uppgift ej heller kunnat erhållas från företagen, kan tillverkningens storlek tyvärr ej fastställas. Angående importen av övriga kautschukvaror, såsom tekniska artiklar (packningar och tätningar, driv- och transportremmar m. m.) samt kirurgiska artiklar, isblåsor, handskar, nappar m. m., kan föga mera sägas, än att den var stor och svagt växande; exporten av dessa artiklar var, som nämnts, obetydlig. Tillverkningsstatistiken erbjuder på grund av otillräcklig specifisering inga möjligheter till noggrann undersökning. I största allmänhet torde kunna sägas, att genom import tillfredsställdes bortåt två tredjedelar av behovet, vilket även belyses av följande tabell, som kan tjäna som en sammanfattning av framställningen över utrikeshandelns betydelse: Tab. C. Tillverkning, införsel oeh utförsel av kautsehukvaror år 1913.1 Tillverkning i Utförsel % av inhemsk 1 000 kr. förbrukning

Tillverkning 1 000 kr.

Införsel 1 000 kr.

Kautschukskodon Tekniska gummivaror, ej av hårdgummi Velociped- och automobilartiklar samt vagnshjulsgnmmi Artiklar av hårdgummi, ävensom övriga artiklar av mjuk kautschuk

6 974 1151

553 1568

2 241 198

132 46

21¶Summa

10 460

6 855

2 702

1 Siffrorna över tillverkningen äro hämtade från kommerskollegii specialundersökning 1913; de överensstämma ej med den officiella statistikens, men divergenserna torde icke hava större betydelse. Likaledes avvika import- och exportsiffrorna i tab. C något från motsvarande tal i tab. A och tab. 2. De omfatta nämligen även kautschukbollar, vilka tullbehandlas som leksaker, men däremot icke vissa i tulltaxan bland kautschukarbeten upptagna packningar, vari kautschuk ej ingår.

Det måste observeras, att handelsstatistikens siffror icke gälla fullkomligt samma varuslag som tillverkningsstatistikens. De förra omfatta ej den kautschuk, som importerats i förening med andra artiklar, t. ex. valsar, remmar m. m. i förening med maskiner, ej heller gymnastikskor, bottiner m. m. Vidare redovisas importen av andra kautschukleksaker än bollar ej separat och har därför ej kunnat medtagas i importsiffrorna. Däremot torde tillverkningssiffrorna vara relativt fullständiga och gälla all framställning av kautschukvaror. Med hänsyn till det nu sagda kan tillverkningen av tekniska artiklar uppskattas till något mera än Vs av förbrukningen. Av "övriga artiklar" var tillverkningen synnerligen obetydlig, med undantag för bollar och hårdgummiartiklar, varav t. o. m. en avsevärd export förekom (se tab. 5 och 6). A t t medicinska och kirurgiska artiklar, leksaker utom bollar m. m. trots tullskyddet (omkring 12 %) icke i nämnvärd utsträckning tillverkades i

vårt land, utan till övervägande delen importerades från Tyskland, vilket land försåg en god del av Europa med flera av dessa, synes göra sannolikt, att framställning av dylika måste ske i större skala, än som betingas av den svenska marknaden. P å det hela taget ger ett studium av de olika kautschukvarornas import, export och tillverkning det intrycket, att de artiklar, vilka icke kunna framställas till priser, som möjliggöra export, trots tullskyddet icke alls kunde produceras inom landet eller ock hade mycket svårt att uthärda den utländska konkurrensen. Detta gäller dock i mindre grad tillverkningen av tekniska artiklar, som intager en särställning. Att den kunnat hållas vid den omfattning, som nyss visats, trots utlandets överlägsenhet genom tillverkning i stor skala, beror emellertid icke på tullskyddet. En stor del av de tekniska artiklarna voro före Vi* 1911 tullfria, medan de som "maskiner, verktyg och redskap" tullbehandlade drogo en tull av blott 10 %. Förklaringen torde i stället huvudsakligen ligga däri, att de svenska gummifabrikerna utföra givna order allt efter kundernas anvisningar, t. ex. leverera ett 100tal packningar avpassade för en viss maskin, vilket de tyska och engelska fabrikerna, som äro huvudleverantörer av tekniska artiklar ofta ej äro villiga till, när det rör sig om så små kvantiteter som oftast i vårt folkfattiga land. Härtill kommer, att införsel av på beställning tillverkade artiklar ej sällan kräver längre tid, än köparna kunna avvakta. Den svenska tillverkningen av tekniska artiklar är således i huvudsak en ren beställningsindustri, och häri ligger den förnämsta orsaken till dess konkurrensförmåga, men också till dess begränsning, då någon konkurrens ifråga om de stora stapelartiklarna icke är möjlig, utom i fall av mycket högt tullskydd.

513 7.

T. T.

XIII.

L>

18¶Kap. III. Tillverkningsekonomi. E n jämförande undersökning över produktionskostnaderna för olika kautschukartiklar i in- och utlandet är dessvärre omöjlig, då de nödvändiga kalkylerna ej stå till förfogande. Endast ytterst allmänna siffror i Förenta Staternas industriundersökningar för åren 1909 och 1914 tillåta en approximativ jämförelse med uppgifterna i kommerskollegii för tull- och traktatkommittén utförda specialundersökning för år 1 9 1 3 : Tab. D. Tillverkningskostnadernas fördelning. :förenta

Staterna KautschukHela industrien Hela industrien skodon % 1909 1911 1909 1914 Sverige 1913

Materialkostnader Arbetslöner Övriga

59 12 29

63 13 24

54 15 31

59 17 24

45 19 36

100¶Överensstämmelsen är ju ganska god, särskilt om man tager hänsyn till att galoschtillverkningen intager en betydligt mera dominerande ställning i Sverige än i Förenta Staterna. Olikheten ligger framför allt i högre arbetslöner och lägre materialkostnader i Förenta Staterna. Siffran för materialkostnaderna i Sverige år 1913 är nämligen närmast jämförbar med Förenta Staternas siffra år 1914, något justerad uppåt. Materialkostnadernas större andel i vårt land torde sammanhänga med de sannolikt något högre frakt- och inköpskostnaderna för gummi och kanske även något högre textilpriserna. Produkternas kvalitet är emellertid så olika den amerikanska, att den väsentligaste orsaken till nämnda differens kan ligga häri, vilket förhindrar alla säkra slutsatser. Däremot framgår det, att den svenska industrien åtminstone vid galoschfabrikation, som ju är den huvudsakliga tillverkningen i Sverige, äger en stor fördel uti lägre arbetslöner per par tillverkade kautschukskodon. Denna fördel måste vara högst väsentlig, eftersom de svenska galoschernas kvalitet nödvändiggör relativt stor användning av mänsklig arbetskraft, men arbetskostnadernas procentuella andel av totalkostnaderna icke desto mindre är lägre än i Förenta Staterna.

19 Tab. E. Tillverkningskostnadernas procentuella fördelning. brummi o. d Vävnader ... Annat material Färger och kemikalier Bränsle, kraft och belysning Fabriksutensilier Övriga driftkostnader

44.27) 10.65 2.23f 2.23( 3.oeJ 2.09 0.74\ 4.ou /

w ou

-- -"i

Arbetslöner Regikostnader Eäntor T»„_, Avskrivningar

13 2 4 132* U . I B 14.1S 1 811 3 67/ o.4S

2.0» ^' 8 i i

100.00 100.0»

^ Om den mera detaljerade svenska kalkylen i ovanstående tabell, vari vinsten frånskilts, är ej mycket att säga. Anmärkningsvärda äro först och främst råvarupostens storlek och bränslepostens obetydlighet. Särskilt priset på råkautschuk måste vara av mycket stor betydelse, under det att de höga kolpriserna i vårt land ej medföra någon nämnvärd fördyring av produktionen. Vävnaderna tillverkades så gott som uteslutande inom landet och betingade säkert något högre priser än i utlandet, varförutom de importerade fördyrades med tullens hela belopp. Räknar man med att tullskyddet 2 helt utnyttjats, torde kostnaderna för vävnader genom detta hava ökats med 25 — 30 %. Kautschukindustriens tillverkningskostnader skulle således genom textiltullarna hava höjts med 2 — 3 X , eftersom kostnaderna för vävnader utgjorde ungefär l/io av de totala. — Däremot voro tullarna å använda kemikalier fullkomligt betydelselösa. Vad övriga poster beträffar fäster man sig vid regikostnadernas oproportionerligt stora belopp, vilket emellertid i denna tabell till c:a 7 S utgjordes av försäljningskostnader. Likväl förefalla de förra alltför höga, och skulle förmodligen drift i större skala medfört besparingar. Detsamma torde gälla även arbetslönerna vid tillverkning av de flesta kautschukartiklar, möjligen även galoscher, ehuru detta ej kunnat med bestämdhet avgöras. Till belysning av arbetsintensiteten tjäna siffrorna för manufaktureringsvärdet, d. v. s. tillverkningsvärdet minskat med råvarukostnaderna i vidsträckt mening, som i Förenta Staterna år 1909 uppgick till 4 250 kronor per arbetare vid galoschtillverkningen och till 5 610 kronor för hela industrien, medan genomsnittssiffran i Sverige var 2 580. Egendomligt nog visar England en ännu lägre summa, nämligen 2 250 kronor, trots att detta land har en mycket betydande tillverkning och export av de flesta kautschukartiklar. Dessa siffror tyda på större arbetsintensitet i Förenta Staterna. Emellertid omöjliggöras alla säkra slutsatser av olikheten i maskinanvändning, sammanhängande med bl. a. de svenska galoschernas bättre kvalitet. Härtill kommer, att denna kvalitetsskillnad måhända ej fullt får uttryck i priserna, vilka dessutom kunna förete olikheter på grund av tullskydd m. m. * Siffrorna äro hämtade ur kommerskollegii specialundersökning för år 1913 (publicerad 19151 lij densamma som den å sid. 18 omnämnda. * Huvuddelen av vävnaderna för kautschukskodon voro av det slag som hänföras till tulltaxerubrikerna 407, 511, 519 och 539. Mot tullar på 0.25, 0.70, 0.90 och 1.7= kr. per kg svarade 1913 ett försäljningspris å svenska vävnader av i genomsnitt kr. 2.3 0 per kg.

20¶Kap. IV. Ekonomisk ställning. Materialet för denna undersökning utgöres av balansräkningarna för samtliga fem företag av betydenhet. Vad siffrornas tillförlitlighet angår kan endast sägas, att den troligen är ganska s t o r l , då företag av så stora dimensioner som de ifrågavarande i regel hade en tillfredsställande bokföring redan före kriget, och då balansräkningarna på det hela taget göra ett vederhäftigt intryck. Tab. F. Balans för fem kautschukfabriker (relativa tal).

Anläggningsmedel Likvida medel I I 3 Likvida medel 1 3

Eget k a p i t a l 4 Främmande långt k a p i t a l 4 Främmande kort* >

Summa i 1 000-tal kr.

1911 2

22.1 35.4

25.4 34.7

24.4 36.0

66.3 15.6 18.7

63.0 15.5 21.6

64.5 13.9 21.6

100 o

9 054

12 527

I ovanstående tabell företer aktivsidan intet annat anmärkningsvärt än att likvida I (varufordringar, banktillgodohavanden, odiskonterade växlar och kassa) uppgå till ett relativt högt belopp, beroende på den kolossala höjd denna post intager i ett företags balansräkning, vilket å sin sida torde åtminstone till stor del bero på att finansieringen av dettas utländska försäljningsbolag bokföres under denna rubrik. Passivsidan visar en mycket solid ställning så till vida, att det egna kapitalet är nära dubbelt så stort som det främmande, en fullt betryggande proportion. I regel plägar anses, att finansieringen är normal, så länge dessa båda belopp ungefär överensstämma med någon övervikt för 1

H e l t annorlunda förhåller det sig med siffrorna under och efter krigsåren. Siffrorna gälla detta år endast fyra företag. 3 Likvida medel II omfatta lager av råvaror, hjälpmaterial och färdigfabrikat samt likvida medel I varufordringar, banktillgodohavanden, odiskonterade växlar och kassa. * Eget kapital omfattar: aktiekapital, fonder och den del av vinsten, som ej utdelas. — Till främmande långt kapital räknas: skulder med förfallotid efter 6 månader eller längre; till främmande kort kapital räknas: skulder, som förfalla till betalning inom 6 månader, samt den del av vinsten, som utdelas. 2

det förra. Ännu gynnsammare blir ställningen, om man tager i betraktande, att tillgångarnas bokföringsvärden vid tre av företagen så avsevärt understiga brandförsäkringsvärdena, att med all sannolikhet dolda reserver föreligga. Förhållandet mellan de likvida medlen av första ordningen och de kortfristiga skulderna angiver vidare en god likviditet. Detta gäller alla företagen utom ett, som laborerade med en kolossal växelskuld på omkring tre gånger så stort belopp som de lätt realiserbara tillgångarna, likvida I. Även finansieringen var svag vid detta företag; år 1 9 1 3 uppgick t. ex. det egna kapitalet ej till mer än 27 % av det hela, medan växelskulderna närmade sig 50 %. E n undersökning av det ekonomiska utbytet bekräftar i alla avseenden den bild balansen givit. P å det hela taget erhålles en mycket god räntabilitet, dock med undantag för nyssnämnda företag, som gick med förlust. Detta berodde på alldeles särskilda, tillfälliga omständigheter, långvariga ombyggnader, förlust på råvarulager m. m., varför det synts mig lämpligast att i nedanstående tabell över kautschukindustriens räntabilitet utesluta detta företag. Tab. G. Räntabilitet. Utdelning l Körelseår

1912 1913

Eget kapital 1000-tal kr.

Redovisad vinst 1 000-tal kr.

Räntabilitet

%

1 000-tal kr.

P r o c e n t av aktiekapitalet

6 691 7 498

1417 1599

21.2 21.2

527 625

13.9 16.4

För år 1911 saknas siffror för ett av företagen; vinsten vid övriga företag var emellertid ansenligt mindre än 1912 och 1 9 1 3 , nämligen c:a 10 % av det egna kapitalet. 2 Med hänsyn till att skatterna bokförts som omkostnader och att avskrivningarna förefalla vara fullt b e t r y g g a n d e , i ett par fall t. o. m. innebära skapande av smärre dolda reserver, måste en räntabilitetssiffra på mer än 20 % sistnämnda år anses som utomordentligt gynnsam. ^ E n ungefärlig föreställning om räntabiliteten under tidigare år giver diagram 6, som visar utdelningen i procent av aktiekapitalen. Åren 1 8 9 5 — 97 voro relativt goda, i det samtliga då befintliga tre fabriker lämnade utdelning. 3 Den närmaste femårsperioden, då exporten till Norge hejdats genom mellanrikslagens ' upphävande, kännetecknades däremot av stora svårigheter, i det endast ett av de fem företagen kunde lämna utdelning. Med undantag för detta företag hade alltså samtliga det ganska illa ställt under de första 5 — 10 åren efter starten. Från och med 1904 började 1

Våren 1913 och 1914. Utdelningen av vinst å 1911 års rörelse var 9.5 % av aktiekapitalet. 8 Jfr diagr. 6 för åren 1895—97. 2

«

emellertid en förbättring, som efter någon tids konsolidering tog sig uttryck i växande dividender. Gynnsamma konjunkturer, ökat tullskydd från och med 1911 och en effektiv pris- och konditionsöverenskommelse från år 1912 gjorde särskilt de sista årens resultat mycket goda, såsom ovan visats. P å grund av den försiktiga utdelningspolitiken och de extraordinära förhållandena vid ett av företagen framträder detta endast i mindre grad å diagram 6. Till jämförelse med dessa siffror kan , Diaoram 6. „ , VINSTUTDELNING meddelas, att av de börsnoterade tyska I % AV AKTIEKAPITALET. kautschukvarufabrikerna en hade ett aktiekapital på 16 mill, mark och de övriga 12 sammanlagt 26 mill. mark. Den genomsnittliga utdelningen under femårsperioden 1 9 0 4 - 0 8 uppgick vid förstnämnda företag till 38.7 % och vid de övriga till 7.G X ; motsvarande siffra för den svenska kautschukindustrien var 9.2 %• Som redan tidigare påpekats, voro således företagen i Tyskland avsevärt större än i Sverige. Även småföretagen voro emellertid där talrika. Särskilt åren 1906 och 1907 ägde en omfattande nygrundning rum. Det måste anses som mycket lyckligt, att detta ej fick någon motsvarighet i Sverige, vilket skulle hava hindrat de redan bestående företagens utveckling och konsolidering. Ovanstående balanskritiska undersökning synes mig icke blott bekräfta det av föregående kapitel framkallade intrycket av den svenska kautschukindustriens soliditet, utan även giva vid handen, att den utländska konkurrensen åren närmast före kriget i stort sett var ganska litet kännbar. Därmed är naturligtvis ej sagt, att ej den utländska industrien vid framställningen av många artiklar besatt en avsevärd överlägsenhet, utan endast att de svenska fabrikerna, i av dylika artiklar upptagits i större omfattning, den mån tillverknin tack vare tullskydd, intim kontakt med kundkretsen m. m., lyckats uppnå relativt höga priser. Att vinstresultaten voro av ungefär samma relativa storlek vid de olika företagen 1 oberoende av deras tillverkningsområden tyder dessutom, i den mån vinstsiffrorna kunna anses tillförlitliga, 2 på att detta gällde ej blott galoscher utan flertalet av de framställda produkterna. 1

Med å sid. 21 omnämnt undantag. Sannolikt skapades dolda reserver i större omfattning vid två av företagen än vid de övriga. 2

23¶Kap. V. Tullpolitikens inflytande. A t t bestämma tullpolitikens betydelse för den svenska kautschukindustriens här ovan skisserade utveckling är givetvis förenat med mycket stora svårigheter. E n sak torde man emellertid kunna konstatera, nämligen att tullsatsernas förändringar under perioden i allmänhet ej synas ha haft något större omedelbart inflytande på utvecklingsgången. Nedanstående tablå anger förändringarna för de viktigaste varuslagen sedan 1882. Bortsett från den genomgripande omregleringen av tullsatserna år 1 9 1 1 , är den viktigaste förändringen den, att skyddet å ytterdäck för velociTab. H. De viktigare tullsatsernas förändringar. 1882 kr. per kg.

1892 kr. per k,

1899 kr. per kg.

15 % av värdet 2

20¶Monterade slangar för velocipeder...

.

» » » automobiler... Omonterade slangar för velocipeder och automobiler Maskinremmar, packningar, plattor, rör, slangar och. buffers Övriga tekniska artiklar 8 Kautschukskodon Andra slag"

1 5 % av värdet 3

fria

fria 4

0.25—0.50

Yttergummi för velocipeder 1 »

» automobiler

I

fria fria l.oo

fria 3

fria * 1.20

1911 I % av kr. importvärdet per kg. år 1914 '

0-so 1.20 1.20

•

5 - 1 2 5—50 13 26 12

1¶Före Via 1911 icke yttergummi och slangar till motorvelocipeder. Motsvarade för yttergummi och slangar en genomsnittstull av omkring kr. 1.70 per kg. 3 Före 1892 utgick tull för plattor under 1 mm. tjocklek utan vävinlägg efter kr. l.oo per kg. Plattor under 1 mm. tjocklek med vävinlägg tullbehandlades 1882—1911 efter kr. 1.75 per kg. 4 Maskinremmar, hopfästade, samt till redskap hänförliga packningar drogo 1892—1911 tull av 10 % å värdet. 6

U t o m tråd av mindre än 5 mm. tjocklek, som var tullfri sedan 1895, samt sådana artiklar som före 1911 hänfördes till "maskiner, redskap och verktyg". 8 Andra velocipeddelar än de i tabellen nämnda draga sedan 1889 samma tull som yttergummi för velocipeder. 7 Siffrorna till vänster äro beräknade ur handelsstatistiken, siffrorna till höger deklarerade av en importfirma.

peder år 1899 höjdes till 2 kronor. Betydelsen av nämnda förhöjning för framskapande av inhemsk tillverkning låter sig ej uppskatta. Alldeles utan vikt har den måhända ej varit, då tillverkningen vid Trälleborg och Gislaved i början av 1900-talet trots tullsatsens höjd var förlustbringande. 1 övrigt förefaller det, som om tullpolitikens inflytande så gott som uteslutande legat däri, att tack vare de sedan gammalt bestående tullarna å galoscher och ytterdäck förutsättningarna för upptagande av en kautschukvaruindustri voro gynnsammare, än som annars skulle varit fallet. Det gäller således att undersöka dessa tullars betydelse dels för industriens uppkomst och utveckling till storindustri, dels för ställningen inom industrien, sedan densamma "trampat ut barnskorna". Vad den första frågan beträffar, så är det klart, att orsakerna till det hastiga uppsvinget på 90-talet till stor del äro att söka däri, att de nödvändiga förutsättningarna, t. ex. ett allmänt gynnsamt ekonomiskt läge, livlig företagaranda, växande behov av kautschukvaror 1 m. m., först då voro för handen. Men detta hindrar ej, att även tullskyddet kan hava varit en förutsättning av stor vikt, så att t. ex. utvecklingen ej skulle hava gått så hastigt som nu blev fallet, om ej genom tullen en betydande avsättning varit tryggad på den inhemska marknaden. Trots skyddet hade nämligen de svenska kautschukvarufabrikerna till en början att kämpa med stora svårigheter och ådrogo sig mycket betydande förluster 2 , beroende på bristande erfarenhet hos ledning och arbetare samt tillverkning i allt för liten skala. Detta gäller samtliga företag oberoende av startåret, dock med undantag för Hälsingborgsfabriken, som rätt snart nådde tillfredsställande räntabilitet. Det är därför t. o. m. tänkbart, att, om tullskyddet ej funnits, antingen försök till svensk kautschukindustri aldrig skulle ha gjorts eller att dessa försök hade misslyckats på grund av alltför stora förluster, och att således industriens uppkomst är att tillskriva tullskyddet. I denna riktning synes den omständigheten peka, att de ryska exportörerna, framför allt en stor Petrogradfabrik, voro mycket väl inarbetade på den svenska marknaden, och trots tullskyddet gjorde stora ansträngningar att bibehålla denna. I varje fall synes det finnas en viss sannolikhet för att det exceptionellt snabba uppsvinget på 90-talet, genom vilket kautschukvarutillverkningen på en gång blev storindustri, väsentligt befordrats av den då bestående tullen. Till förmån för uppfattningen, att tullarna ej varit utan betydelse för den svenska kautschukindustriens uppkomst, talar möjligen även den omständigheten, att varken Danmark eller Norge hava någon nämnvärd dylik industri, utom det förra landets tillverkning av velocipedslangar, vilken torde sammanhänga med velocipedernas kolossala spridning därstädes. Intet av dessa länder hade annat än obetydligt tullskydd på 1

Förbrukningen av kautschukartiklar i Sverige växte under 1870- och 80-talen från 82 till 309 ton, men uppgick redan på slutet av 90-talet till 1 200—2 000 ton årligen. 3 Särskilt åren 1898—1902. Se diagr. 6.

25 90-talet. Dock äro förhållandena i de tre skandinaviska länderna så olika, att förklaringen till kautschukvarufabrikationens olika utveckling mycket väl kan ligga uteslutande på annat område än tullpolitikens. Vid bedömandet av orsakerna till den svenska kautschukindustriens utveckling måste man emellertid taga hänsyn till att konsumtionen av gummivaror i vårt land, liksom sannolikt i de flesta länder, under 1 8 8 0 och 189O-talen var underkastad en snabb stegring. Exporten av kautschukskodon från Ryssland — den egentliga exportören av denna artikel — fyrdubblades under åren 1 8 8 6 — 9 9 , trots att exporten till Sverige och Norge, som förstnämnda år utgjorde */Å av den totala, icke undergick någon mera betydande ökning. I en dylik situation, med goda avsättningsmöjligheter åt alla håll, måste den utländska konkurrensen bliva långt mindre besvärande än eljest för en uppväxande industri, 1 sedan denna väl kommit över begynnelsetidens svårigheter. Det förefaller därför sannolikt, att tullskyddet haft sin huvudsakliga betydelse vid tillverkningens upptagande och de första svåra åren 2, då den befann sig mera på experimentstadiet, men att utvecklingen sedan skulle fått i det väsentliga samma förlopp oberoende av tullpolitiken. 3 Man bör härvid även ihågkomma, att tillverkningen av tekniska artiklar trots frånvaron av tullskydd upptogs vid fabrikerna i Gislaved och Trälleborg redan vid dessas start resp. 1895 och 1897. Visserligen var driften, utom åren 1895 — 97, förlustbringande ända in på 1900-talets första år, men detta gällde även fabrikerna i Viskafors och Malmö, som huvudsakligen framställde galoscher, och sedan industrien övervunnit experimentstadiet, har även framställningen av de tekniska kautschukvarorna blivit lönande i en av förhållandena betingad omfattning. Tullskydd har alltså vad dessa artiklar beträffar visat sig onödigt, vilket måhända tyder på att ej heller tullen å galoscher och ytterdäck varit av avgörande vikt. Å andra sidan äro ju förutsättningarna för upptagande av en beställningstillverkning av tekniska artiklar och en masstillverkning av galoscher och däck så olika, att någon direkt slutsats angående skyddets behövlighet knappast kan dragas av det ovan sagda. Från fabrikanterna själva göres gällande, att tullskyddet även för industriens senare utveckling haft den allra största betydelse, då tack vare detta de svenska fabrikerna undgått att tvingas in på en ren priskonkurrens, i vilken det blott gällt att sälja så billigt som möjligt, och 1 stället kunnat vidtaga successiva kvalitetsförbättringar och anpassningar efter specifikt svenska förhållanden. A t t bedöma värdet av detta argument är mycket svårt. Emellertid finnes det en omständighet, som gör, att man ej kan fästa allt för stor vikt vid detsamma; enligt egen uppgift, 1

De svenska fabrikerna uppnådde god- räntabilitet 1895-97 trots brister ifråga om teknisk erfarenhet och arbetsskicklighet. 8 1898-1902. 3 Detta gäller givetvis ej prispolitiken. Jfr nästa sida.

26 vilken bekräftas av utdelningspolitiken, hade nämligen den svenska kautschukindustrien under åren 1 9 0 4 — 1 1 visserligen god räntabilitet, men dock ej samma lysande ställning som 1912 — 14, något som av industriens egna män sättes i samband med en efter tidigare misslyckade försök genomförd priskonvention av år 1912, vilken mildrade den inhemska konkurrensen. Detta tyder på att det var denna, ej den utländska konkurrensen, som under den tidigare perioden minskade nettovinsterna; något som å sin sida tyckes angiva, att de gällande tullsatserna, särskilt efter 1911 års höjningar, tack vare de svenska fabrikernas utveckling blivit mer än tillräckliga att medgiva ett uppehållande av tillverkningen i dåvarande omfattning. Det bör dock påpekas, att sammanslutningens förmåga att öka avkastningen sannolikt icke endast berodde på ett fullständigare direkt utnyttjande av tullskyddet, utan även i någon mån på en av monopolbildningen möjliggjord sänkning av detaljhandelns tidigare otillbörligt höga rabatter. Emellertid talar mycket för uppfattningen, att tullskyddet här som så ofta varit den huvudsakliga och djupast liggande orsaken till monopolbildningen. Utan tullskydd skulle fördelarna av ett inhemskt monopol på g r u n d av den utländska konkurrensen blivit långt mindre och måhända ej kunnat förmå fabrikerna till det uppgivande av sitt oberoende, som är nödvändigt för all monopolistisk reglering. Tullskyddet ökar nämligen vinsterna av monopolbildning dels genom att direkt höja inlandspriserna, dels genom att skapa eller stärka en viss kvasimonopolställning i och med åstadkommandet av markerad överlägsenhet över utlandet ifråga om vissa artiklar, vilket sätter de inhemska fabrikanterna i stånd att påtvinga kunderna även andra artiklar. Det synes därför finnas starka skäl för antagandet, att tullskyddet genom sina direkta och indirekta verkningar varit huvudorsaken till kautschukindustriens höga vinster åren 1912—-14. Utgår man ifrån, att under dessa år tullen å kautschukskodon fullt utnyttjades, d. v. s. att priserna höjdes med tullens hela belopp eller cirka 50 öre per par, får man en årlig belastning av konsumtionen till följd av denna tull på c:a 1.8 mill, kronor 1 eller under nämnda tre år 5.5 mill, kronor. Tre av de fyra fabriker, som tillverkade kautschukskodon, redovisade en vinst på sammanlagt 4.1 mill, kronor eller något mindre än den del av tullen, c:a 4.5 mill, kronor, som torde hava fallit på deras andel. Av vinsten får visserligen någon liten del 2 anses falla på tillverkningen av andra artiklar, men å andra sidan torde de uppgivna vinstsiffrorna på grund av konsolideringssträvandena hava varit något läo-re än de verkliga, varför man finner att tullen å kautschukskodon åren 1 Dessutom stiger givetvis mellanhandsvinsten med salupriset; den utgår ju i procent av detta. Å andra sidan åstadkom emellertid den av tullen framkallade sammanslutningen en sänkning av procenttalet. 2 Måhända 500 000 kr. Jfr tabellen sid. 31.

27 1

1912 — 14 för nämnda tre fabriker endast obetydligt översteg vinsten å tillverkningen av denna artikel. Slutsatsen blir således, att den svenska industrien, om produktionskostnaderna ej kunnat nedbringas, knappast skulle varit konkurrenskraftig helt utan tullskydd ä, men väl med ett avsevärt sänkt sådant. Detta gäller dock närmast galoschtillverkningen. Vad beträffar den andra tullskyddade artikeln av betydelse, automobil- och velocipeddäck, så ligger saken egendomligt nog så, att importen var kraftigt växande, samtidigt med att den inhemska tillverkningen, åtminstone av velocipeddäck, lönade sig utmärkt. Det är svårt att finna någon nöjaktig förklaring till detta förhållande; någon slutsats angående tullens höjd i f ö r hållande till behovet kan i varje fall icke dragas därav. I avsaknad av tillverkningsuppgifter kan ej heller något sägas om de före 1911 tullfria innerslangarna för velocipeder och automobiler och om inverkan av 1911 års tull. Den inhemska tillverkningen torde emellertid hava tillfredsställt endast mindredelen av landets behov. Konkurrensförmågan i fråga om övriga gummiartiklar, de tekniska och "andra slag", har redan förut belysts. Av de senare är tillverkningen trots tullskyddet minimal, medan den relativt stora tillverkningen av de före 1911 i allmänhet tullfria tekniska artiklarna har sin huvudsakliga förklaring i dess karaktär av beställningsfabrikation. Då tillverkningen av dessa varor ej redovisas separat i industristatistiken, saknar man möjlighet att bedöma verkningarna av den nämnda år åsatta tullen, uppgående till 5 — 12 % av värdet (enligt uppgift från en importör för vissa artiklar ända till 50 %). I varje fall har den bidragit till att förbättra räntabiliteten. Det anförda torde motivera uppfattningen, att tullskyddet varit en av de samverkande faktorer, som framkallat den svenska kautschukindustriens uppkomst och uppsving på 90-talet. Å andra sidan förefaller det sannolikt, att tullarna det sista decenniet före världskriget icke varit nödvändiga för industriens uppehållande. Utvecklingen tyder på att tillverkning av för vårt land lämpade artiklar — och av andra var tillverkningen trots tullskyddet obetydlig — skulle varit möjlig även med ett avsevärt lägre tullskydd. Goda förutsättningar synas föreligga för framställning dels av de artiklar, för vilkas försäljning ej framställningskostnadernas och prisets höjd,^ utan leveranstid och anpassningsförmåga hava störst betydelse, dels av sådana, som även i vårt land kunna tillverkas i stor skala. Exempel på det förra slaget äro en del tekniska artiklar, tillverkade på beställning, på det senare galoscher, bollar och möjligen velocipedslangar. Även vad 1

Eörande den fjärde fabriken se sid. 21. Under förutsättning att tullarna å andra varor än kautschukartiklar kvarstå. Hur saken skulle ställa sig vid generell tullfrihet kan ej bestämt avgöras, men givetvis är konkurrensförmågan då större, än om endast kautschuktullarna tänkas borta. 2

galoscher beträffar är f. ö. förmågan till variation efter kundernas önskemål av fundamental betydelse. Av de tekniska artiklarna förekom ju — trots låga tullar eller tullfrihet före Vis 1 9 H — e n betydande tillverkning, vilket möjligen även gäller velocipedslangar, och av galoscher var exporten så avsevärd, att den trots importens fortgång vittnar om mycket god konkurrensförmåga. Vad tullskyddets höjd år 1913 beträffar talar således, som redan nämnts, mycket för den uppfattningen, att ej blott de år 1911 pålagda tullarna å en del tekniska artiklar, utan även galoschtullen, voro i det närmaste onödiga för tillverkningens uppehållande, medan tullen å andra tekniska samt diverse kirurgiska och medicinska artiklar, leksaker m. m. på grund av vår markerade underlägsenhet vid tillverkningen av dessa var alltför låg ( 1 0 — 1 5 % ) för att kunna få någon nämnvärd betydelse.

29¶Bihang. Den svenska kautschukindustriens räntabilitet under krigsåren. A t t av balansräkningarnas vinstsiffror och bokföringsvärden få en någorlunda tillförlitlig uppfattning om en industris räntabilitet under krigstiden är i allmänhet omöjligt, bi. a. därför, att den redovisade nettovinsten i regel ganska avsevärt understigit den verkliga, medan skillnaden placerats i dolda reserver, vilka å sin sida möjliggjorts genom för låg bokföring av tillgångarna. Redan den medvetna och i kanske de flesta fall fullt försvarliga "balansförfalskningen" omöjliggör således ett fastställande av vare sig vinsternas eller det egna kapitalets storlek. Men härtill kommer en annan sak, som ytterligare komplicerar alla räntabilitetsberäkningar, nämligen inverkan av penningvärdets fall på bokföringsvärdena. Då uppskrivning av en "fast" tillgångs värde enligt aktiebolagslagen ej tilllåtes utom i vissa bestämda fall, kvarstå anläggningar från tiden före kriget vid samma låga siffra som då, medan en tredubbling skulle varit motiverad av penningvärdets förändring. Även tillgångar, som anskaffats under krigets första år, äro av samma anledning allt för lågt upptagna, medan däremot den del av anläggningarna, som förskriver sig från 1918 eller senare, icke av denna anledning bokföres oriktigt. En korrektion av den oriktighet, som penningvärdets fall på detta sätt framkallat, är dessvärre icke möjlig, då tillräckliga upplysningar härför ej finnas i balansräkningarna. Då härtill kommer, att prisförskjutningarna medfört en felaktig avskrivningspolitik så till vida, att avskrivningarna trots prisstegringen oftast skett med viss procent av de gamla anskaffningsvärdena, utan hänsyn till att en krona år 1918 var endast tredjedelen mot förr, så inses lätt, att varje räntabilitetsberäkning, som ej stöder sig på fullständigare material än balansräkningarna, måste anses som fullständigt hopplös. Under sådana förhållanden torde mera indirekta uppskattningsmetoder vara att föredraga, om man vill giva en ungefärlig bild av en industris ekonomiska ställning under krigsåren. I någon mån symptomatisk är i regel den förda vinstutdelningspolitiken, vilken illustreras i efterföljande tabell (omfattande endast de fem före kriget existerande företagen).

30¶Rörelseår

1914 1915 1916 1917 1918

Utdelning våren påföljande år

Uppskattad prisnivå

Utdelning i 1913 års penningvärde

745 1 715 1898 1807 2 661

135 170 215 300 340

560 1010 880 600 780

Mot en utdelning år 1912 på 555 och år 1913 på 625 tusen kronor svarade således under krigsåren i genomsnitt 766 tusenkronor. Under år 1 9 1 5 , då råvarutillgången ännu var god, nåddes det bästa resultatet, men även de följande årens inskränkta tillverkning lämnade mycket goda vinster. Någon fullständig bild av läget under krigsåren ger emellertid ej denna tabell, då den ej visar vare sig i vilken utsträckning utvidgningar och förbättringar företagits, eller huru det upplånade kapitalet varierat. Vad det sistnämnda beloppet beträffar, finner man från den S1/ia 1913 till den *Vis 1 9 1 8 en ökning från 4.4 mill, kronor till c:a 10 mill, kronor. Med hänsyn till penningvärdets fall betyder detta i realiteten någon minskning av det främmande kapitalet. Räknar man med en tredubbling av prisnivån, uppgår minskningen till c:a 3 mill, kronor i nuvarande penningvärde. H u r mycket n y t t kapital som investerats i gummivaruindustrien sedan 1913 kan dessvärre ej avgöras. Enligt uppgifter från företagen själva har emellertid produktionskapaciteten kraftigt ökats, varför man torde kunna räkna med en nyinvestering på åtskilliga mill, kronor; dessa hava i realiteten tagits från vinstmedel, då ökning av aktiekapitalet genom inbetalningar icke förekom under krigsåren och de främmande medlens realvärde minskats. De under kriget intjänade vinsterna hava således använts till 1) utdelning av relativt höga dividender, 2) minskning av det upplånade kapitalet, 3) modernisering och utvidgning av fabrikerna. Helt vid sidan av ovanstående uppskattningar kan nämnas, att aktiekapitalet, som vid 1914 års slut uppgick till 4 600 000, genom emission av gratisaktier under åren 1 9 1 5 — 1 8 ökats med 9 370 000 kronor.

31¶Till belysning av räntabiliteten under krigsåren kan t a b e l l 1 över Hälsingborgs Gummifabriks A.-B. tjäna:

även

följande

V i n s t (1 000 kr.) Rörelseår å galoschavdelningen 1911 1912 1913 1914 1916 1917 1918 1919 1920

261 658 632 628 1326 1470

85 527 2 028 1727

annan

Summa

44 64 85 139 404 486 846

305 722 717 767

795 1 195 1 152

1730 1 956

931 1322 3 223 2 879

1 Meddelad av disponenten vid företaget i Svensk Handelstidning */t 1922. För erhållande av närmare upplysning rörande siffrornas innebörd hänvisas till en tabellen åtföljande uppsats i nämnda tidning.

32¶Tab. 1. Den svenska kautschukindustrien åren 1817—1920. TillTillverknings- verkvärde för samt- nings- Använd andra drivliga gummiGaloscher gummi- gummi värde kraft varor o. d. per ar-1 I j betare 1000 1 000 1 000 1000 1000 °/oo» I k r . hkr. kr. kr. kr. kr. par Tillverkning av

Ar

Antal företag !

Antal arbetare

abs.tal.i^oo1 1871—1875 1876—1880 1881 — 1885 1886—1890 1891.. 11892.. 1893.. 1894..

51.2 89.ii 92.2

26 33 1

2 2 3 3

63 134 269 338

3 4 5 6 6

370 530 624

!

306 335 1093 1249

451' 1 189

1006 1013

1 409 2 200 2 976 3 462 3 072

235 669 832

931 1 058 995 1417 1 331

3.1 3.6 3.4 4.7 4. ii

1 532 1983 1799 2 645 3 453

3 036 3 939 3 213 5 087 6 063

140-1 1386 1338 1334 1 352

4.5 4.2 4.0 4.1 4.2

3 107 2 530 2 977 2 979 2 778

6 417 6 106 7 028 6 799 6 730

1910. 1911. 1912. 1913. 1914.

1519 1 525 1 686 (9) 7 1 590 (9) 7 1573

4.0 4.5 4.» 4.1 4. K

1915. 1916. 1917. 1918. 1919. 1920.

1736 (9)7 (11) 10 1854 1272 8 1234 9 1897 10

4.0 4.7 3.2 3.2 4.8

1900. 1901. 1902. 1903. 1904. 1905.... 1906...1907.... 1908.... 1909....

7 7 7 9 9 9 9 8

i

3 693

1 474

652 s 970 2. a 2.5 I 1290 3.7 I 2 007 3.5 1768

1895.. 1896.. 1897., J1898-. 1899.

2 314 3211

3 984 4 366 5146 4107 3 855

365 360 809 1 242 !

4 132 3 905

2.s 3.4 4.0 3.5

948 1032 987 1 039 1 063

3 984 4 971 4 200 6 126 7 126

3.2 4.2 3.4 4.8 5.3

4 279 4 698 4 221

1260 1 609 2 102 2 080 1 959

7 677 7 715 9 130 8 879 8 689

5.5 4.8 5.3 5.4 5.0

5 468 5 567 6 824 6 656 6 426

1 931

3 515 8 354 3 568 6 982 3 869 7 944 3 542 6 880 3 407 ! 6 403

2118 2 369 3 054 3 483 351 3 976 324

10 472 9 351 10 998 10 714 10 704

5.7 4.;i 5.3 4.1 4.4

6 894 6 132 6 523 6 649 6 805

2 305 2 577 2 438 2 790 3 161

3 572 8 352 3 382 12 906 407 I 1734 833 ! 5 974 3 045 .21 202 4 157-28 531

5 570 14 354 432 8 799 22 050 345 8 535 11 344 1 075 1 10 983 17 566 609 985 i 16 156 38 343 880 , 14 501 43 911

8 268 11893 8 918 14 235 20 212

3 242 3 492 4 103 4 331 4 706

4 323 5 354

1765 1778 1780 1771 1 736

1624 1844 1909 2 003

°/oo av motsvarande tal för hela svenska fabriksindustrien, inkl. bergverkshanteringen. Nedgången från 5.8 till 4.l°/oo år 1914 är endast skenbar, beroende på Undrad redovisning av fabriksindustriens tillverkningsvärde. 2 Siffran erhållen genom interpolation. 8 Ej kautschukstämplar. Anm. P å grund av ändrade grunder för den statistiska redovisningen äro uppgifterna angående antalet företag fr. o. m. 1913 och antalet arbetare fr. o. m. 1914 ej fullt jämförbara med de föregående årens siffror. Inom parentes har för åren 1 9 1 3 - 1 6 angivits antalet företag i närmaste anslutning till tidigare års redovisningssätt.

33¶Tab. 2. In- och utförsel av oarbetad kautschuk och kautschukarbeten åren 1881—1920. Kautschuk oarbetad, inkl förslitna kautschukvaror

År

Utförsel

Införsel

ton 1881 ... 1882 ... 1883 ... 1884 ... 1885 ... 1886 ... 1887 ... 1888 ... 1889 ... 1890 ...

1 000 ki-. ton

0.3 J

1 000 kr. ton

1 000 kr.

ton

i 000 kr.

1 1 1 1 0.2

5 8 6 6 1

209 214 253 273 295

1068 1078 1271 1376 1 501

O.o 1 1

3 3 3 6 6

229 238 321 394 355

1 156 1 199 1621 1981 1 789

7 8 168 344 635

385 371 345 333 312

1 941 1979 1819 1736 1606

271 143 370 450 441

1348 644 1865 2 557 2 526

1073 1086 1277 1382 1502

2.s

230 238 322 395 356

1 159 1202 1624 1987 1795

386 373 376 396 428

1948 1987 1987 2 080 2 241

1 2 31 63 116

415 419 499 531 557

2 139 2161 2 575 3 041 3196

144 276 129 81 116

493 455 534 513 491

2 982 2 747 3181 3 056 3 193

192 297 485 457 787

534 912 769 791 973

3 472 3 202 2 759 3 031 4122

559 536 509 493 650

301 1827 158 961 49 268 56 312 5 114 -296 -1921 3 638 - 2 6 —166 1907 376 1295 1801 260 958 1751 298 1280 2 375 323 1747

25 146 251 412 602

336-

370 405 310

1 109 1369 1804 1473

1901 ... 1902 ... 1903 ... 1904 ... 1905 ...

403 297 510 634 829

2 095 1 560 2 935 3 647 4 833

1906 ... 1907 .. 1908 ... 1909 ... 1910 ...

809 843 791 689 915

4 557 6 576 6 0J6 9 250

1911 ... 1912 ... 1913 ... 1914 ... 1915 ...

1016 1143 1067

1896 ... 1897 ... 1898 ... 1899 ... 1900 ...

Införselöverskott

Utförsel

210 215 254 274 295

8 44 76 125 183 213

1891 ... 1892 ... 1893 ... 1894 ... 1895 ...

Införsel

1 000 kr. ton

1 l.l

Itautschukarbeten, alla slag2

m

•

'

•

0 5

O.o

710 484 670 1 155 1786 2 913 2 744

10 041

723 446 749 796

7 868 8 461 6 699 2 550 3 603

564 1004 634 621 564

483 1030 3 011 997 635 1146 378 1087 761 640

4 311 5 809 6 938 6 570 4 198

710 865 716 742 403

2 593 3 153 2 601 2 389 1 762

320 132 430 345 237

1718 2 656 4 337 4181 2 436

1916 ... 1305 1917 ... 484 1918 .. 586 1919 .. 2 410 1920 ... 1677

5 208 1241 2 226 9 085 5 364

789 1236 406 35 271

1048 629 1483 181 591 77 44 2 258 244 3 577

4 614

246 0.7 0.5 135 284

1137 383 19 180 10 77 1457 2 123 2 808 3 293

3 477 1 656 948 27 000 31 859

443 322 640 692

1 675

958 28457 34 667

1¶Stat. rubr. 1907—1911: 281 a, b. » » 1912—1920: 631, 648. Importmedelvärdet å oarbetad kautschuk nedsattes 1914, då värdedeklaration infördes från 7 kr. till 2: 7 5 per kg. Exporten bestod huvudsakligen av kautschukavfall men importen av oarbetad kautschuk, guttaperka och balata samt s. k. regenererat gummi. 2 Stat. rubr. 1907—1911: 282—285, 378 v s , 547 c, 694 b, c. 740 q. » 1912—1920: 632 A, 633—647. 5 43 7.

T. T.

XIII.

34 Före 1907 ingå icke vissa kautschukvaror, såsom maskinpackning, hänförlig till redskap, maskinremmar av kautsckuk med vävinlägg, velocipedytterdäck, upplöst kautschuk. Ej heller ingå före 1912 velocipeddelar, ej s. n. av kautschuk, apterade sprutslangar, pansarslangar. Å andra sidan ingå fr. o. m. 1907 en del varor av andra ämnen än kautschuk, såsom vissa apterade maskinremmar och packningar. Under hela perioden ingå icke bollar av kautschuk (hava upptagits i en särskild tablå), ej heller andra varor av kautschuk, som i statistiska varuförteckningen sammanförts med varor av annat ämne, t. ex. skaft till tobakspipor och andra leksaker än bollar. Värdena å in- och utförda kautschukvaror förefalla otillförlitliga och torde, särskilt vad angår utförseln före 1907, vara mycket för höga.

Tab. 3. Tillverkning1 av kautschukstämplar åren 1896—1912. År 1896 » 1897 . 1898 » 1899 » 1900

37 302 kronor 37580 40821 » 47077 > 48096

Ar 1906 » 1907 » 1908 » 1909 > 1910

90 206 kronor 97867 96398 "» 89416 » 103899

» » » » »

55137 59008 61593 74672 81961

» 1911 >» 1912

124406 122495

1901 1902 1903 1904 1905

» » » »

Tab. 4. In- och utförsel av kautschukskodon åren 1891—1920. Kautschukskodon '

Kautschukskodon ' Införsel

1000 kr

Ar

ton

1000 kr. I

ton

1000 kr

29 59 113

160 327 622

1906 1907 1908 1909 1910

134 219 160 154 132

1040 759 730 640

556 511 487 471 630

3 611 1787 1705 1649 2 267

172 186 179 240 246

140 271 126 75 104

771 1489 693 452 597

1911 1912 1913 1914 1915

55 118 114 95 45

265 570 553 440 220

674 792 622 603 267

2 425 2 852 2 241 1937 1027

217 216 146 188 213

187 289 482 451 782

1120 1916 1735 1917 2 892 1918 2 707 1919 5 081 ; 1920

4 2

21 7 6 1104 825

70 99

812 1244

Ar

ton

1891.... 1892.... 1893.... 1894.... 1895....

189 206 194 168 190

1896.... 1897.... 1898.... 1899.... 1900 2 . 1901.... 1902.... 1903.... 1904.... 1905.... 1

Utförsel

Införsel

Utförsel

1 000 kr.

ton

133 101

Stat. rubr. 1907—1911: 285 a. 1912—1920: 641. Fr. o. m. 1906 ingå i exporten även smärre poster av andra kautschuksarbeten. Värdet av utförda kautschukskodon är åren närmast före 1907 uppenbarligen för högt angivet. 1891—1906 gälla siffrorna import av arbetad kautschuk från Europeiska Ryssland; de understiga troligen något den totala importen av kautschukskodon. — Importen av gymnastikskor och bottiner ingår ej i tabellen, då de redovisas som »skodon [av vävnad» (rubrik nr 213 A). Åren 1907—1911 uppgick importen av dylika »med gummisulor» till 4—6 000 kr. 2 I handelsstatistiken angivas för exporten siffrorna 67 ton och 405 000 kr.

35¶Tab. 5. In- och utförsel av kautschukarbeten utom skodon åren 1907—1920,

År

Gummiduk, plattor, packningar och buffertar m. m. *

Spiralslang och p ansarslang 2

iuaslcmremmar J

Införsel ton 1907 1908 1909 1910

207 183 179 226

1911 1912 1913 1914 1915

239 165 199 194 121

1916 1917 1918 1919 1920

171 67 29 272 356

Utförsel Införsel Utförsel Införsel Utförsel 1000 kr. ton :1000 kr. ton ,10110kr. t o n 1 000 kr. t o n lllOOkr. t o n 1000 kr. 533 ' 14 501 561 857

10 6 4

850 539 632 748

4 4 6 7

784 j 2 442 , 0.3 208 1 0.5 1 170 12 1 446 14

77 50 25 14

1000 kr. ton

1907 1908 1909 1910

6 8 7 6

26 33 29 29

— — — —

1911 1912 1913 1914 1915

8 8

21 107 107 89 93

— — — — 0.8

19 0.2

208 7

— —

—

—

—

lo 11

245 178

3 2

o

65 74 105 78

35 10 8 140 104

9 0 25 1

39 0 120

114 103 103 145

341 325 299 441

5 15 8 9 10

149 94 99 87 86

473 281 298 390 431

0.3 0.2

1 3

12 17

97 41 6 247 347

5 3 5 3

6 1 3

16 13 18 1

22 35 35

10 76 77 141 164

616 260 35

(i

2 284 3 748

fi 12

111 141

<r>2

Hjulringar, massiva, ävenAndra slangar och rör av som yttergummi till mjuk kautschuk ° automobilringar 6

Utförsel

ton

1916 1917 1918 1919 1920

1 1 1 1

24 26 37 36 ;

År

v 7

39 31 37 50

14 15 21 29 92

Kautschuktråd av högst 5 mm. tjocklek 4 Införsel

17 14 , 15 18 i

— —

Införsel Utförsel Införsel Utförsel 1000 kr. ton I 000 kr. ton ! 1000 kr. ton 1000 kr. ton 1000 kr.

_ — — — 15

— —

42 40 50 78

147 141 250' 430

0.3 0.5 1 1

108 153 195 189 103

597i 3 1715 4 2 245 9 2 167 10 1 134' 18

103 14 7 788 1367

1 138: 199 — 148 — 13 732 4 14 991 48

1 3 6 9

98 92 98 113

301 275 313 423

3 3 2 3

8 8 8 9

17 37 70 60 137

161 86 113 105 69

600 765

3 4 3 6 15

10 26 20 28 77

1 0.02 0.0 5 2

7 1 2 39

84 1

_ — 98 714

62 4 6 196 243

1 094 726 522 563 68 112

2 290 2 613

Stat. rubr. 1907—11: 282 a, 282 c, 283 b, 284 g, i. 378 v5. Stat. rubr. 1912—20: 634 A, B, C, 635. Siffrorna fr. o. m. 1912 äro ej fullt jämförbara med dem för föregående år 2 Stat. rubr. 1 9 0 , - 1 1 : 284 d. Stat. rubr. 1912—20: 637. Före 1912 ingå icke spiralslangar, apterade till sprutor ävensom pansarslangar. 3 Stat. rubr. 1 9 0 7 - 1 1 : 284 h, 547 c. Stat. 1912—20: 640. Före 1912 ingå alla slags ej sp. maskinremmar med undantag av dylika av läder, linne eller bomull. 4 Stat. rubr. 1907—11: 284 b. Stat. rubr. 1912—1920: 633. 6 Stat. rubr. 1907—11: 285 c. Stat. rubr. 1912—20: 636 A, 643 A. Siffrorna före 1912 osäkra på grund av olikformig attestering. 6 Stat. rubr. 1907 — 11 284 e, f. Stat. rubr. 1912—20: 638, 639 A, B. Fr. o. m. 1912 ej fullt jämförbara siffror med dem för föregående år.

36¶Yttergummi eller delar därtill för velocipeder och motorvelocipeder' Ar Införsel ton 11000 kr

Block, plattor, stänger, strängar, rör samt knivskaft och ämnen därtill, allt av h å r d g u m m i '

Andra arbeten av kautschuk såsom formgjorda varor m. m. 3

Utförsel Införsel Utförsel Införsel Utförsel 1 ton 11 000kr. ton i 1000kr. ton 1000kr. ton 1000kr. ton 1101)0 kr

1 1907 1908 1909 1910

45 50 62 103

252 316 3*7 683

1911 1912 1913 1914 1915

131 126 135 131 89

888 821 876 854 577

1916 1917 1918 1919 1920

106 7 U 289 702

692 104 123 3 175 6 315

4 2 8 8 21

7 13 30 54

47 29 25 35

226 134 125 199

0.3 0.7 2 2

31 15 54 48 12

34 36 29 18 4

190 178 142 92 27

17 13 4

— —

74 60 29 172 201

75 67

2 20 18

115 90 105 118

298 ! 244 i 299 i 372

73 69 21 34 38

124 187 219 223 103

365 . 1 760 . 18 886 ' 39 987 61 660 14

16 75

54 31 15 275 390

509 490 296 4 165 4 079

1 1 1 1 9 47 90 103 89

1 0.:

26 8

28 89

154 362

1 Stat. rubr. 1 9 0 7 - 1 1 : 694 b, c. Stat. rubr. 1912—20: 642 A. Före 1912 ingå icke en del hithörande motorvelocipeddelar av kautschuk. '-' Stat. rubr. 1 9 0 7 - 1 1 : 282 b, 283 a. 284 a, c, k, 285 b. Stat. rubr. 1912—20: 644, 645, 646. » Stat. rubr. 1 9 0 7 - 1 1 : 285 d, e, 740 q. Stat, rubr. 1 9 1 2 - 2 0 : 632 A, 636 B, C, 642 B, 643 B 647. Fr. o m. 1912 ingå även andra velocipeddelar av kautschuk än yttergummi.

Tab. 6. In- och utförsel av bollar av kautschuk åren 1907—1920.»

År

1907 ... 1908 ... 1909 ... 1910 ... 1911 ... 1912 ... 1913 ... 1

Utförsel

infe rsel

Utförsel

Införsel

År ton

1 000 kr.

2 3 9 3 3 3

19 25 70 26 18 16

ton 5 8 9 10 10 9 13

ton

l 000 kr.

53 80 92 99 105 73 102

1914 ... 1915 ... 1916 ... 1917 ... 1918 ... 1919 ... 1920 ...

1 000 kr.

2 1 1 0.3 0.7 3 4

Stat. rubr. 1907—11: 348 a: 1912—20: 1 300 A. Artikeln ingår ej i summa in- och utförsel av kautschukarbeten.

12 6 6 2 4 17 20

ton 15

49 37 5

—

24 26

1 000 kr. 1

185 209 35

—

252 340

37¶Tab. 7. Införsel av kautschukarbeten med fördelning- på inköpsländer åren 1907, 1913 och 1920. Ton. 1. Kautsehukskodon.' U. S. A.

1907 1913 1920

157 85

16 1

O.i 10 15

Danmark

57 1 58

Övriga länder

ton

000 kr.

219 114 101

1040 553 825

2. Hjulringar, massiva, innerslangar, omonterade, velociped- och motorveloeipeddelar av mjuk kautschuk; ävensom yttergummi eller delar därtill för automobilringar. 2 Europ. DanRyssland ' mark

Ar

1907 3 1913 1920

O.t 25 —

Tyskland

14 56 91

Storbri- Frank L „ tannien rike . '

70 124 18

46 117 810

2 21 1 244

.

Övriga 1 länder

9 49 i 1016

Sll

, ton

»>™a . „„. , 1 000 kr.

0.6 142 3 396 : 90 2 269

' 591 4 019 23 892

3. Tekniska artiklar av mjuk kautschuk. 4 Ar

Norge

1907 6 1913 . 1920 .

i Danmark

Tyskland

13 36 69

21 57

StorÖvriga britannien I länder

227 303 40

97 110 525

25 116

ton

1 000 kr.

347 494 807

840 1568 6 123

4. Övriga kautsehukarbeten. År

Danmark

1907 ' 1913 1920

Tyskland

5 5 18

Storbritannien

Övriga länder

20 12 91

7 12 152

105 74 46

Sui

ton

1 000 kr.

137 104 308

708 715 3 479

1 Stat. rubr. 1907: 285 a; 1913, 1920: 641. ! ^ f > r u b r - W07: 2 8 4 f - 2 8 5 c - 694b, c; 1913, 1920: 636 A, 639 A, 642 A, B, 643 A. Siffrorna för år 1907 (ej direkt jämförbara med dem för 1913 och 1920) omfatta vagnsgummmngar samt härtill avsedda kautschukremsor i långa banor (285 c), slangar, andra än spiral-, utan vävinlägg (284 f) samt yttergummi till velocipeder (649 b, c) ta r 0 : 2a 284b T, \-t?C, ? 637, 638,2 8 639 ' B, ' d ' e ' «• h - l> 3 7 8 v 6 > 5 * 7 c ; 1913, # 3 0 : 632 A, 633, 634 A, B, J~ 635,«J^636 640. ' 1907 års siffror äro ej direkt jämförbara med siffrorna för åren 1913 och 1920 br

b

c

283a

f / 647. !1300 ' ',A. 643' B, ^644, ™ 64o,- ^646, 7 Härav U. S. A. 109 510 kg. 8 Härav U. S. A. 125 377 kg.

' h'

284a

' e< k '

285b

'

d

' e- 3 4 8 a :

1^13, 1920: 636 B,

38¶Tab. 8. Utförsel av kautschukskodon fördelad på försäljningsländer åren 1907, 1910 och 1913. Ton. Dan- Tysk- Bel- Kränk- Öster- Brittiska „ . i Norge mark land gien j rike , rike , Ostiudien

Ar

1907 1910 1913

80 99 112

Anm.

65 210 100 ! 131 94 !23

3 20 1

112 118 1 63 i

12 71 29

Fin- R*mo&- Övriga . land nien . länder

34 6

24 85

gtlmma

4 35 48

(ii)

511 630 622

En del av de till Tyskland exporterade kautschukskodonen torde hava från detta land reexporterats, framförallt till Balkanländerna.

Tab. 9. Den svenska kautsehukindustriens räntabilitet åren 1890—1914. Ar

Aktiekapital

Utdelning

Utdelning

Aktiekapital

kr.

1903 1904

3210000 2962000

171 500 186 750

5.34 6.3 0

1905 1906 . 1907 1908 1909

3 112 000 3 112 000 3 112 000 4 267 000 4 267 000

245 340 301 000 361620 447 220 473 900

7.88 9.67 11.62 10.48 11.11

1910 1911* 5.2 0 1912'-• 4.85 i' 1913* 4.89 1914 •

4 267 000 4 600 000 4 600 000 4 600 000 4 600 000

413 400 360 000 527 000 625 000 685 000

9.69 7.88 11.46 13.59 14.89

Ar kr.

1890 1891 1892 1893 1894

350 000 501 000 501 000 598 000 598 000

18 120 34 290 29 760

3.K2 5.7 3 4 :is

1895 1896 1897 1898 1899

810 130 942 000 1 370 000 1 623 500 1 823 500

29 760 94 940 107 000 105 850 75 350

3. Ii 7 10.0S 7.81

6.52 '4. IB

120 350 2 273 500 1900 120 350 2 483 500 1901 120 350 2 742 500 1902 1 Dessutom 333 000 kr. i gratisaktier. * Av speciell anledning lämnade ett företag ingen utdelning. •' Dessutom 1 500 000 kr. i gratisaktier.

7o

Tab. 10. Tillverkning av kautschukskodon i Förenta Staterna och Ryssland. Företag

Arbetare

Tillverkning i 1 000 kr.

A r U. S. A. I Ryssland

U. S. A. . Byssland U. S. A.

Byssland

Intill den 18 november 1922 offentliggjorda delar av Tull- o c h traktatkommitténs utredningar och betänkanden;

I.

Svensk tullpolitik 1816 — 1911 av A. Montgomery.

II.

Bomullsindustriens produktionsförhållanden av K.-G. Hagström.

III.

Utredning angående det svenska jordbrukets produktion samt saluöverskott av spannmål av E. Höijer.

IV.

Jämförelse

mellan jordbrukets

utveckling i vissa

delar av Sverige samt

Danmark och Norge av E. Höijer. V.

Tabeller till belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871—1919

VI.

Svensk traktatpolitik 1816 — 1914 av A. Montgomery.

jämte anmärkningar av E. Höijer. VII. VIII. IX.

Utlåtande angående frågan om differentialtullar till skydd mot valutadumping. Utlåtande i valutafrågan. Utlåtande angående järnvägsfrakternas reglering.

X.

Utlåtande med förslag till förordning om åtgärder till skydd mot så kallad valutadumping.

XI.

Pappersindustriens produktionsförhållanden av E. B o s s u s .

XII.

Margarinindustriens utveckling med särskild hänsyn till förhållandena före världskriget av J. Lublin.

XIII.

Den svenska kautschukindustriens hänsyn

till

utveckling

1890—1913

med

särskild

dess ställning åren närmast före världskriget av B. Ohlin.

XIV.

Huvuddragen Sjöström.

av

det svenska

jordbrukets

utveckling

1871—1919 av A.

XV.

Översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder 1871 — 1913 av E. Höijer.

Statens offentliga utredningar 1922. Systematisk

förteckning.

(Siffrorna inom parentes hänvisa till den kronologiska förteckningen för januari—mars 1922. Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen från och med april 1922.) Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 1. BokAllmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. föringsåret 1919-1920. [18] Förbered, utkast till strafflag. Förmögenhetsbrotten. 2. Betänkande med förslag angående arrendators rätt till ersättning för elektrisk anläggning. [19J Lekmannaelementets använd, inom civilprocessen. (25) Kolonisationskommitténs betänkande 1922. [22] Bilaga Bet., rör. internering av farliga återfallsförbrytare. (26) till d:o. [32] Utkast till lag om visst tryggande av byggnadsborge- Förslag till författningar angående handel med och imnärers fordringar m. m. [26] port av utsädesfrö ävensom till omorganisation av frökontrollverksamheten m. m. [25] Redogörelse för de ecklesiastika boställena. 5. "VärmStatsförfattning. Allmän statsförvaltning. lands län. [27] 1921 års pensionskommittés betänkande. 1. (10) Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Några iakttagelser från 1921 års riksdagsmannaval. [1) Bet. ang. statens övertagande av förädlingsverksamStatistiksakkunnigas betänkande. [15] heten betr. avkastningen från Btatens skogar. (28) Kommunalförvaltning. Städernas skyldigheter och rättigheter i förhållande till Industri. staten. (3) Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande. 3. (15) Klimatets inverkan på byggnader vid västkusten. [4] Bilaga till d:o. (16) Om röstsammanräkning vid kommunala val. 121] Handel och sjöfart. Bet. rör. lönereglering vid lots- och fyrstaten. (20) Statens och kommunernas linansväsen. Bet. ang. tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Kommunikationsväsen. Uti. ang. kontrollen över sockertillverkningen. (13) Betänkande om ostkustbanan. (18) Tull- och traktatkommitténs utredningar och betän- Järnvägsstyrelsens yttraude över d:o. (23) kanden. 8. Valutafrågan. (19) 9. Järnvägsfrakternas Ostkustbanekommitténs promemoria med anledning av reglering. (21) 10. Åtgärder till skydd mot 8. k. valutajärnvägsstyrelsens jttrar.de. (27) dumping. (34) 11. Pappersindustriens produktions- Järnvägsstyrelsens erinringar med anledning av ostförhållanden. [36] 13. Den svenska kautschukindukustbanekommitténs promemoria. (31) striens utveckling 1890-1913. [38J Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 Utredning angående ett svenskt statslotteri. (24) april och 5 maj 1922. [3] . Betänkande och förslag ang. utbildningskurser inom Utredning rörande den s. k. Nyköpings kanal. 124] tullverket. [23] Åtgärder mot godsanhopning i tullpackhus m. m. [30] Bank-, kredit- och penningväsen. Förslag till förordning ang. tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. [37] 1921 års fastighetskreditsakkunniga. Betänkande 1. [35] Polltl. Försäkringsväsen. Betänkande och förslag rörande brandskyddsföreskrifter och ordnandet av brandväseudet inom riket. 7. BeKyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig tänkande med förslag till Kungl. Maj:ts nådiga stadga angående skydd för människor.vid brandfara inom odling i övrigt. industriella arbetslokaler. [28) Skolkommissionens betänkande, bl—•*. Grunder för en ny läroverksorganisation. (33) 2. Historiska överSocialpolitik. sikter m. m. (29) 3. Statistiska utredningar. (32) 4. Det högre skolväsendet i utlandet. (1) Utredning och förslag angående vården av blinda. (30) Bygguadsarbetarsakkunnigas bet. 2. Arbetsstatistisk Förslag till om- och tillbyggnad av Kungl. biblioteket, (i. undersökning rörande husbyggnadsverksamheten. [2] Bet. ang. Chalmérska institutets omorganisation. (12 _ Forsla" till reviderad lag om arbetstidens begränsning Ortnamnen i Värmlands Hin. 7. (22) Betänkande med förslag till förändrad kyrklig indelning m.'m. [33] oeh organisation i Skåne. [5[ Utredn ang. statsunderstöd för idrottens Irämjande. [8 Hälso- och sjukvård. Betänkande med förslag till lag angående kulturminnes värd. 1. Historik etc. samt bilagor. [11] 2. Försitt och motiv. [12J Allmänt näringsväsen. Högskolornas löneregleringskomimttés bet. 2. *acKnog Betänkande med förslag till livsmedelslag, (4) Bihang .skolor och övriga vetenskapliga anstalter. [131 1 till d:o. (5) Bihang 2 till d:o. (6) Betänkande och förslag rörande det akademiska bi Patentlagstiftningskommitténs bet. 7. Förslag till lag fordringsväsendet. [17] ,„,. om rätt till tidnings eller tidskrifts titel m. m. [9] Statsmakterna och bränsleanskaffjaingen under krigs- Supplement nr 1 till Sveriges familjenamn. [31J åren. [14] Försvarsväsen. Mellanhandssakkunniges betänkande. [20] Utredning rörande understöd åt änkor efter manska] vid armén och marinen. (9) ...,., i J Fast egendom. Jordbruk med binäringar. angående officerskarens vid flottan rekryl Betänkande angående förvaltningen av kronans jord- Betänkande tering och utbildning. (14) . j bruksdomäner. (2) Jordkommissionens betänkande. 1. Förslag till lag an- Tillägg till bet. betr. förrådsverksamheten vid marinen. [6] gående rätt att förvärva och besitta fast egendom. (8) Flottans skolsakkunnigas betänkande 3 angående skolf reglemente för flottan. 1. Skolor och kurser tor sjdj Betänkande rörande fiskerinäringens främjande. [7] manskårens manskap. [29] , , , . , _ , . ,„., Om lappskattelandsinstitutet. [10J Förslå»- till vissa ändringar..i bestämmelserna rörande 1920 års krigslagstiftningskommittés betänkande, (di] jakt- och fågelskydd. 2. Andringar i jaktlagen, fridUtrikes ärenden. Internationell rätt. iysningsbestämmelser m. ni. [16] Sthlm 1922, Isaac Marcus' Boktr.-A.-B.