Handels- och prisöversikter rörande spannmål jämte bihang, innefattande vissa internationella prisjämförelser angående viktigare jordbruksprodukter : utredning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1924:55

FINANSDEPARTEMENTET

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XXV

HANDELS- OCH PRISÖVERSIKTER RÖRANDE SPANNMÅL JÄMTE BIHANG, INNEFATTANDE VISSA INTERNATIONELLA PRISJÄMFÖRELSER ANGÅENDE VIKTIGARE JORDBRUKSPRODUKTER

UTREDNING, VERKSTÄLLD PÅ UPPDRAG AV TULLOCH TRAKTATKOMMITTÉN

AV

KARL ÅMARK

S T O C K H O L M 1 9

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1924 Kronologisk

förteckning

Angående ordnandet av statens kommersiella infor- I mogeforskningen i Sverige och dess nordiska grrannmationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen länder. iv, 204 s. V. Pettersson. E . för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. 28. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelandem. 16. Utredning beträffande planmässig elektrifierinig av Marcus. 28 s. U. landsbygden i n o m Norrbottens län. Beckman. 21 s. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. 2 kart. J o . Bokföringsåren 1920—1921 och 1921—1922. Av L. Nanneson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen nr 29. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelandem. 20. Utredning beträffande planmässig elektrifiering ; av 247 (nr 6 1923). Svanbäck. (6), 107 s. J o . landsbygden inom Västerbottens län. Beckman.. 29 s. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. 2 kart. J o . Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. 30. Statens j ä r n v ä g a r som allmänt affärsverk. Tuden. 411 s. F i . 2 kart. J o . Supplement n r 2 till Sverges familjenamn 1920. Stat. 31. Utredning r ö r a n d e kungl. teaterns ekonomi och konstnärliga v e r k s a m h e t . Norstedt. (2), 63, 27 si. E . Repr.-anst. 10 s. J u . Betänkande med utredning och förslag angående det 32. Malmkommissionens slutbetänkande. U t r e d n i n g angående nyttiggörandet av statens n o r r l ä n d s k a mialmfria och frivilliga folkbildningsarbetet. Eklund, vii, fyndigheter. Beckman. 346 s. 6 bil. H. 208 s. E . . Utredning rörande ny v a t t e n v ä g mellan Östersjön 33. Malmtillgången i Norrbottens län. Utredning, iingående i malmkommissionens betänkande den 31 mars och Vänern, Göta kanal, j ä m t e bihang, innefattande 1923. Av Edw. S. Berglund. Beckman. (2), 128 s. 6 preliminär u t r e d n i n g rörande vattenväg mellan Hjälbil. H. maren och Vänern. Svea kanal. Meddelande från Kungl. Kanalkommissionen. Nr 4. Haaggström. 173 s. 34. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och txetänkanden. 26. Ljusindustrien samt t i l l v e r k n i n g e n av 3 kart. K. glycerin med särskild hänsyn till förhållandena», före B e t ä n k a n d e ocli förslag angående läroverks- och världskriget. Av J. Lublin. Tullberg, iv, 119 s.. F i . landsbibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 35. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och bietänk a n d e n . 27. Ylleindustriens produktionsförhållan511 s. E . den. Av K.-G. Hagström. Marcus, iv, 110 s. F r i. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 13. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av 36. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar ocli bietänkanden. 28. Den svenska tegelindustrjens u t v e c k landsbygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 s. 2 kart. J o . ling 1881—1913 med särskild hänsyn till dess sställKungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. ning åren n ä r m a s t före världskriget. Av B. O h l i n . Utredning beträffande planmässig elektrifiering av Marcus, iv, 79 s. F i . landsbygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 37—38. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och. be2 kart. J o . t ä n k a n d e n . 36. Betänkande angående t u l l s y s t e m e t s Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 11. verkningar i Sverige före världskriget. Marcus. D e l 1. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av 365 s. Del 2. 354 s. F i . landsbygden inom Blekinge län. Beckman. 32 s 39. xix, Sveriges vattenkrafttillgångar och vattenkraftpro2 kart. J o . duktion. Av S.Lubeck. Tiden. 15 pl.. viij, 149 s.. F i . Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 15. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av 40. Till frågan om ny joiddelningslagstiftning. P a l m quist. iv, 368 s. J u . landsbygden inom J ä m t l a n d s län. Beckman. 32 s. 41. Utredning m e d förslag till lag om l ä r l i n g s v ä s e n d e t 12. 2 kart. J o . i vissa yrken. 104 s. E . K u n g l . Elektrifieringskommitténs meddelanden. 18. 42. F ö r b r u k n i n g avNorstedt. virke till husbehov p å V ä r m l a n d s Utredning beträffande planmässig elektrifiering av läns landsbygd. Norstedt. 79 s. J o . landsbygden inom Gotlands län. Beckman. 19 s. 43. Domänstyrelsens utlåtande den 28 maj 1924 m e d förkarta. J o . 13. 1Förslag slag till kolonisation å kronoparker i Norrlund och till lönereglering för befattningshavare vid Dalarna. Tullberg'. 76 s. J o . rikets a l l m ä n n a läroverk samt vid folk- och små44. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 17. skolor m. fl. läroanstalter. Tullberg. .413 s. E . 14. Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike 1918— Utredning beträffande planmässig elektrifierinig av landsbygden inom Jönköpings län. Beckman. (i4 s. 1922. Av Nils Karleby. Tiden, vij, 111 s. F i . 15. Det svenska tobaksmonopolet. E n undersökning av 2 kart. J o . dess v e r k s a m h e t 1915—1922. Av M. Marcus. Tiden, 45. K o m m u n a l affärsverksamhet i de svenska städerna. vij, 106 s. F i . Av H . L i n d h o l m och G. Bergq vist. Tiden, vij, 332 s. F i . 16. B e t ä n k a n d e med förslag till gruvlag. Norstedt. 400 s. 46. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 1. U t r e d n i n g beJu. träffande planmässig elektrifiering av landsbygden Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 19. inom Östergötlands län. Beckman. 38 s 2 kart. J o . Utredning beträffande planmässig elektrifiering av 47. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 4. Utredning be17. landsbygden inom Västernorrlands län. Beckman. träffande planmässig elektrifiering av landsbygden 77 s. 2 kart. J o . inom Kronobergs län. Beckman. 24 s. 2 kart. J o . Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 9. 48. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 22. F ö r t e c k n i n g över elektriska kraftanläggningar i 18. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. Beckman. 146 s. Sverige år 1923. Beckman. 125 s. 1 väggkarta i sär3 kart. J o . skild bilaga. J o . Anvisningar rörande vägväsendet och automobil- 49. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 3. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden 19. trafiken. Blom. 24 s. K. Skeppstjänstkommitterades betänkande. 3. Fyrslag inom Kalmar län. Beckman. 32 s. 2 kart. J o . 20. till lag om särskild pensionsförsäkring av siöfolir 50. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 7. Marcus. 123 s. 1 tab.-bil. H. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av 21. Fastighetsregisterkommissionens meddelanden. 13. landsbygden inom Kristianstads l ä n . Beckman 108 s. S a m m a n d r a g av i n k o m n a yttranden över fastighets2 kart. J o . registerkommissionens förslag den 25 augusti 1923 an- 51. Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 2. Utredning begående tillsynen å fastighetsregistreringen m'. m. träffande planmässig elektrifiering av landsbygden P a l m q u i s t . 79 s. J u . inom Örebro län. Beckman. 36 s. 2 kart. J o . 22. Statens järnvägar. Kortfattad översikt av deras till- 52. Utredning beträffande de elektriska distributionskomst, ekonomi och organisation. Av M. Marcus. företagens å landsbygden ekonomiska svårigheter Tiden, vij, 149 s. F i . och möiligheterna för dessas avhjälpande. Beckman. 23. H a n d l e d n i n g vid utarbetandet av brandordningar 100 s. J o . för l a n d s k o m m u n e r . Marcus. 16 s. K. 53—54. 1921 års k o m m u n a l s k a t t e k o m m i t t é s betänkande 24. K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissioangående den k o m m u n a l a beskattningen. Del 1. Lagnens b e t ä n k a n d e n 1—5. Norstedt. 346 s. E . förslag, allmän motivering, speciell motivering, xvj, 25. Normalbestämmelser för leverans och provning av 489 s. Del 2. Reservationer, bilagor, tabeller, sakcement (cementbestämmelser) samtför byggnadsverk register. 369 s. Tullberg. F i . av betong och armerad betong (betongbestämmelser). 55. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och betänNorstedt. 42 s. K. kanden. 25. Handels- och prisöversiktar rörande 2 6 - 27. B e t ä n k a n d e med förslag till ett systematiskt uts p a n n m å l jämte bihang, innefattande vissa interforskande av den svenska allmogekulturen. 1.Huvudnationella prisjämförelser angående viktigare jordbetänkande och. förslag, viij, 156 s. 1 pat.-tab. 2. Allbruksprodukter. Av K. Amark. Marcus, viij, 143 s. F i . A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1924:55

FINANSDEPARTEMENTET

TULL- OCH TRAKTATKOMMITTÉNS UTREDNINGAR OCH BETÄNKANDEN XXV

HANDELS- OCH PRISÖVERSIKTER RÖRANDE SPANNMÅL JÄMTE BIHANG, INNEFATTANDE VISSA INTERNATIONELLA PRISJÄMFÖRELSER ANGÅENDE VIKTIGARE JORDBRUKSPRODUKTER

UTREDNING, VERKSTÄLLD PÄ UPPDRAG AV TULLOCH TRAKTATKOMMITTÉN

AV

KARL ÅMARK

STOCKHOLM

1924 ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

J***

kW

HANDELS- OCH PRISÖVERSIKTER RÖRANDE SPANNMÅL JÄMTE BIHANG, INNEFATTANDE VISSA INTERNATIONELLA PRISJÄMFÖRELSER ANGÅENDE VIKTIGARE JORDBRUKSPRODUKTER

UTREDNING, VERKSTÄLLD PÄ UPPDRAG AV TULLOCH TRAKTATKOMMITTÉN

AV

KARL ÅMARK

TILL KONUNGEN.

Tull- och traktatkommittén får härmed i underdånighet överlämna en på dess förutvarande tullavdelnings uppdrag av kommittens sekreterare fil, doktor K. Åmark med biträde av fil, lic. S. G-,

IV

Cederstrand verkställd utredning rörande handels- och prisförhålllanden i avseende på spannmål i Sverige och utlandet. Utredningern omfattar i huvudsak tiden från 1870-talet och fram,till slutet aw mars 1924. För arbetets innehåll samt däri uttalade uppfattningair äro författarne ensamma ansvariga. Stockholm den 24 april 1924. Underdånigst ERIK RÖING.

Karl Åmark.

Förord. Föreliggande utredning utarbetades, vad beträffar kap. 1—9, i huvudsak under år 1921, ehuru framställningen där sedermera på en del punkter framförts t. o. m. 1922 eller 1923. (Den sista årgång av Internationella lantbruksinstitutets i Rom årsbok som varit tillgänglig har varit den för år 1922.) Avsikten var ursprungligen att arbetet skulle behandla allenast tiden före kriget men för denna tid redogöra jämväl för handels- och prisförhållanden i avseende på andra jordbruksprodukter än spannmål ävensom viktigare jordbruksförnödenheter. Sedermera befanns lämpligt att inskränka innehållet till att avse endast spannmål men i stället utsträcka det behandlade tidsskedet till att omfatta även åren efter kriget. Som en rest från de sålunda uteslutna partierna av arbetet kvarstår den i ett bihang meddelade jämförande översikten av prisutvecklingen rörande viktigare jordbruksprodukter i Sverige och vissa främmande länder. Framställningen i kap. 10 angående prisutveckligen på den svenska spannmålsmarknaden efter världskriget är i samråd med undertecknad utarbetad av fil. lic. S. G. Cederstrand. Stockholm i maj 1924. Karl

Åmark.

Innehållsförteckning. Sid.

Inledning

',

1. 2. 3. 4. 5. 6.

Världsproduktionen av spannmål Världshandeln med spannmål. Statistisk översikt Sveriges produktion samt in- och utförsel av spannmål Världsspannmålshandelns organisation Sveriges spannmålshandel Spannmålspriser på världsmarknaden och i särskilda främmande länder

7. 8.

Spannmålspriserna i Sverige. Allmän översikt De årliga prisvariationerna i Sverige och utlandet. — Prisläget i olika delar av Sverige Tullarnas inflytande på prisbildningen å spannmål Prisutvecklingen på den svenska spannmålsmarknaden efter världskriget

9. 10. Bilagor: 1. 2.

Bihang:

\ 1 9 28 44 47 48 56 69 86 99

Månadspriser å vete och råg i Sverige och vissa främmande länder 1880 — 1913 118 Månadspriser å vete, råg, korn och havre i Sverige 1920—mars 1924 127 Jämförande översikt av prisutvecklingen rörande viktigare jordbruksprodukter i Sverige och vissa främmande länder 131

Inledning. Sjpannmål (säd) utgör den gemensamma benämningen för de antingen till mämniskoföda eller till kreatursfoder använda frukterna eller fröna av ett flertal odlade växter. Till spannmål plägar räknas dels stråsäd, d. v. s. frukterna av sädesväxter tillhörande gräsväxternas familj; de viktigaste äro vete., råg, korn, havre, majs, ris, hirs och durrha; dels trindsäd eller frukterna av ett antal till ärtväxternas familj hörande växter: ärter, bönor, vicker, linser, lupiner m. fl.; dels slutligen frukterna av vissa andra växter, såsom bovete, hörande till familjen Polygoneae. Av dessa är den första gruppen den vida viktigaste och däribland framför allt de sex förstnämnda arteirna, vilka utgöra det förnämsta födoämnet för större delen av jordklottets befolkning och dessutom en mycket viktig del av husdjurens föda. Ris odlas uteslutande i de varmare länderna och bildar därstädes huvudnäringen för millioner människor. Handeln därmed plägar emellertid icke räknas med till den egentliga spannmålshandeln. Hirs förekommer allmänt som odlingsväxt i Indien, Kina, Egypten m. fl. länder, och durrha utgör norra Afrikas viktigaste brödsäd. Bägge hava likväl endast lokal betydelse. För världshandeln spela ej heller ärtväxterna och än mindre bovetet någon synnerlig roll. I föreliggande framställning, vilken endast är avsedd att giva en allmän, orienterande översikt, komma fördenskull endast vete, råg, korn, havre och majs att tagas i betraktande och däribland framför allt de båda förstnämnda, vilka för de europeiska folken utgöra den egentliga brödsäden. Vid de historiska redogörelserna tages hänsyn allenast till det senaste århundradets utveckling, och därvid uppmärksammas naturligtvis särskilt förhållandena under de sistförflutna decennierna. 1.

Världsproduktionen av spannmål.

Angående spannmålsproduktionens storlek under förra delen av 1800-talet saknas för flertalet länder i Europa tillförlitliga uppgifter. Då den internationella spannmålshandeln den tiden ännu icke antagit större omfattning, voro emellertid de flesta stater för sin förbrukning i huvudsak hänvisade till egna jordbruksresurser, och med utgångspunkt från befolkningssiffrorna kunna därför åtminstone ungefärliga uppskattningar rörande produktionens storlek företagas. Europas folkmängd tillväxte under perioden 1800—1850 med ungefär 40 %. Minst så mycket bör även brödsädsskörden under samma tid hava tillväxt i de europeiska länderna och sannolikt ej obetydligt mer, enär välståndet i stort sett befann sig i stigande. Till en del var denna produktionsökning en följd av ökad uppodling, till en del åter av inskränkning i trädesarealen och ökad avkastning per ytenhet av den odlade 1 — 7515.

T. T.

jorden. För Frankrike föreligga på detta område de tillförlitligaste uppgifgifterna. Där ökades veteskörden per hektar från 8*16 deciton i genomsnitt åren 1815—19 till 11'0 7 åren 1846—50 eller med över 35 %'. Till följd av transportväsendets outvecklade skick var, som nämnt,, omsättningen av spannmål från land till land under ifrågavarande tid ännu jämförelsevis obetydlig. De största spannmålstransporterna voro de som ägde rum från de södra Östersjöländerna (Nordtyskland, Polen och de ryska Östersjöprovinserna) till Västeuropa (huvudsakligen Nederländerna och England). Danzig, Königsberg och Stettin voro de största exporthamnarna och Amsterdam den avgjort förnämsta stapelorten med en sedan ett par århundraden väl utbildad spannmålsbörs. Även Elbe tjänade som utförselvä;g för betydande mängder av spannmål. Ännu på 1820-talet torde hela denna handel dock icke rört sig om större kvantiteter än 4 å 5 mill, hl årligen. Från 1830-talet började en förändring i detta sakernas läge mera avgjort att spåras. I Storbritannien växte, i bredd med en tilltagande industribefolkning, underskottet i den inhemska produktionen. Införseln, som under 1800-talets första år stannat vid i genomsnitt 1*5 mill, hl, hade n u stigit till det tredubbla. Ännu under nämnda årtionde beräknades väl över 90 % av Storbritanniens befolkning kunna förses med inhemsk brödsäd. Sedan dess har emellertid beroendet av utlandet på detta område tillväxt med utomordentlig hastighet, så att sedan början av 1900-talet i allmänhet ej fullt 20 %, tidvis än mindre del av befolkningen kunnat brödfödas med inom landet vuxen säd. Även i andra delar av Europa begynte underskottsområden av större omfattning mera klart urskiljas. I Tyskland uppstod en alltmera markerad skillnad mellan den starkt spannmålsproducerande östern och den spannmålsköpande västern. Elbe och Rhen förvandlades från utförselvägar för resp. överskottsdistrikt till införselvägar, varigenom de uppblomstrande industriområdena i det inre och i väster försågos med sitt behov. Nederländerna, Belgien och Schweiz ökade sitt importöverskott, likaså Frankrike och vissa av Medelhavsländerna, längre fram också de skandinaviska länderna och Österrike. I allmänhet kan sägas, att 1860-talet, liksom det bildar utgångspunkten för den moderna industriella kulturens segertåg i ett flertal länder, också väsentligen inlett den utveckling, som gjort Väst- och Sydeuropas folk överhuvud i allt större omfattning oförmögna att av egen produktion tillgodose sitt brödbehov. Mer och mer ha de sedan dess måst stödja sig på tillförsel från de stora spannmålsdistrikten dels i Östeuropa, dels i transoceana länder. Odlingen i dessa sistnämnda har tilltagit med stormsteg, i samma mån möjligheter yppats att bekvämt och billigt utföra överskottet på världsmarknaden. Ännu under 1870-talet stodo dock priserna å spannmål liksom å flertalet andra varor högt. Någon hotande fara för den västeuropeiska spannmålsodlingen syntes man ännu ej räkna med. Först mot slutet av nämnda årtionde begynte den alltjämt tilltagande importen, gynnad av de kraftigt utvecklade kommunikationsmedlen och de billigare frakterna och i samband därmed åtföljd av successivt fallande priser, att ingiva de europeiska spannmålsproducenterna farhågor. Följden blev, att den sedan 1850talet allmänt tillämpade frihandelspolitiken på lantbruksprodukternas område började övergivas och att tullar å spannmål till skyddande av den inhemska produktionen återinfördes i det ena landet efter det andra. De länder, som i detta hänseende förblevo frihandelsgrundsatserna trogna, voro

3 i huvudsak endast Storbritannien, Nederländerna, Belgien, Danmark och Finland. Schweiz och Norge hava infört tullar å vissa spannmålsslag, men så låga, att även de torde kunna räknas bland frihandelsländerna. 1 TAB. 1.

VÄRLDSSKÖRDEN AV DE FEM VIKTIGASTE SÄDESSLAGEN, ÅREN 1871 — 1 9 0 5 .

1871/ 75

1876/ 80

1881/ 85

1886/ 90

1891/ 95

1896/ 00

Vete. Västeuropa Östeuropa Utomeuropeiska länder

219 110 204

213 117 253

219 139 284

217 144 286

213 168 320

228 171 343

239 245 26 L 225 x 227 x 268 419 x 430 x 493

Summa

883 Yästeuropa Östeuropa Utomeuropeiska länder

127 175 14

128 187 16

129 195 18

131 204 19

140 204 23

146 222 24

157 163 172 238 x 215 x 248 27 x 17 x 18

Summa

438 Västeuropa Östeuropa Utomeuropeiska länder

91 55 57

92 58 61

91 65 68

90 68 74

92 79 78

92 76 85

98 91 110

98 105 x 89

99 127 x 96

Summa

322 Havre. Västeuropa Östeuropa Utomeuropeiska länder

149 95 63

151 100 82

159 106 110

167 111 130

174 115 141

184 127 154

195 222 213 141 x 149 x 160 184 x 197 x 255

Summa

637 Majs. Västeuropa Östeuropa Utomeuropeiska länder

41 43 329

41 52 437

39 61 482

39 61 518

36 76 526

38 83 626

41 78 698

45 83 786

47 109 812

Summa

1901/ 05

1905/ 09 2

1910/ 14 2

902 1022

i Råg.

Kom.

Tabell 1 här ovan meddelar i femårsgenomsnitt för tiden 1871—1914 (åren 1871—1905 efter Sundbärgs Apercus, de efterföljande åren efter Internationella lantbruksinstitutets i Rom årsbok) en översikt av världsskörden av de fem viktigaste sädesslagen med fördelning på Västeuropa, Östeuropa och utomeuropeiska länder, varvid till Östeuropa räknats — förutom Ryssland — Ungern, Galizien och Bukovina samt Balkanländerna. Tablån visar, att i Västeuropa huvudsädet är vete; de därnäst viktigaste sädesslagen äro havre och råg, medan odlingen av korn är jämförelsevis mindre omfattande och av majs tämligen obetydlig. Veteodlingen har här 1 2

Jfr härom tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden nr XV, sid. 89 ff.

Siffrorna för perioderna 1905/09 och 1910/14 äro ofullständiga, i det att uppgifter saknas för vissa länder, som äro medtagna de föregående perioderna. De siffror, för vilka detta i högre grad gäller, äro utmärkta med x.

4 under tiden fram till förra århundradets slut varit i det hela oförändraoad i omfång, därefter förmärkes en mindre ökning. Ungefär detsamma gälliller kornet. Rågodlingen har däremot ökats ej obetydligt sedan 1890-tatlet frfrån att under föregående tvenne årtionden ha stått nästan stilla. Havreodlingigen har tilltagit kontinuerligt. I Östeuropa odlades ännu på 1870-talet rågig i avsevärt större omfattning än vete. Odlingen av sistnämnda sädesslag h har emellertid ökats raskare, så att skillnaden under senare år utjämnats;. Undider femårsperioden närmast före världskriget överträffade veteskörden här r ej obetydligt rågskörden i storlek. Skörden av övriga spannmålsslag harar i dessa länder tillväxt tämligen jämnt. Utanför Europa är odlingen av r å g jäiämförelsevis ringa; huvudsädena äro vete och majs, under senare år även havivre. Veteodlingen har här under den angivna perioden nära tredubblats, ma.ajsodlingen ökats bortåt 2 1/.2 gånger.

TAB. 2.

VETEPRODUKTIONEN I SKILDA LÄNDER ÅREN

-1905.

1 000 DT. (ENLIGT SUNDBÄRGS APERCUS.) 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/C/05

Västeuropa. a. Frihandelsländer: Norge Danmark Finland Storbritannien Nederländerna Belgien Schweiz Summa b. Tullskyddade länder: Sverige Tyskland Österrike (utom G-alizien och Bukovina) Frankrike Sydeuropa

' 78 92 72 84 72 75 75 9! 998 937 1040 1167 1180 1305 1090 ; 33 42 36 40 28 31 23 25 818 21 940 22 367 20 639 16 099 17 541 14 61629 1 3*361 1346 1224 1484 1608 1538 1502 4 0(066 5 600 5 660 5 235 4 883 4 290 4112 2 300 2 400 2 500 2 500 2 500 2 500 2 5(500 ! 36 408 32 892 32 923 30 909 25 273 26 570 23 6(665 130O 1 3!395 1166 923 905 917 1081 30 725 33 000 32 738 34 725 37 394 40 648 39 5S26

6 296 7 507 8143 8 453 8 213 7 661 8 5532 79 735 73 002 84 368 83 478 80 953 89 180 89 0064 65 300 65 300 60 212 58 725 60 498 63 236 76 57)78 Summa 182 961 179 726 186 384 186 462 188 224 202 025 215 0995

Östeuropa.

60 000 60 000 69100 66 758 81 817 89 414 128 01)12 Ryssland Ungern, G alizien, Balkan49 854 57182 69 226 77 145 86 082 81314 97 2ä38 länderna Summa 109 854 117 182 138 326 143 903 167 899 170 728 225 2350

Utomeuropeiska länder.

16 000 18 000 20 000 22 000 25 000 26 256 35 7,730 60 000 64 800 75 000 67 287 66 354 61423 781220 74 513 110 548 119 160 121 392 141 322 157 839 180 6004 5 000 7 000 11100 10 000 13 850 15 081 25 3446 2 500 3 000 5 000 8 000 14 652 18 399 27 4337 5 464 7 819 9 935 10 920 9 920 12 332 16 0002 40 060 42 348 44127 46 334 48 866 51837 55 8005 Summa 203 537 253 515 284 322 285 933 319 964 343 167 419 0444 Summa summarum 532 760 583 315 641955 647 207 701360 742 490 8830554

Ryska Asien Brittiska Ostindien Förenta Staterna Canada Argentina Australien Övriga länder

5 TAB. 3 .

RÅGPRODUKTIONEN I SKILDA LANDER ÅREN

1871—1905.

1 000 DT. (ENLIGT SUNDBÄRGS APERCUS.)

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05

1. Västeuropa. a. Frihandelsländer: Norge Danmark Finland Storbritannien . Nederländerna Belgien Schweiz

! I

248 3 890 2 980 432 2 496 4174 450

Summa 1 14 670

248 4117 2 565 395 2 468 4162 450

240 4 378 2 650 365 2 661 4 280 465

240 4 321 3 230 482 2 870 4 374 465

236 4 793 2 928 488 2 941 4 981 465

226 4 820 3115 532 3 324 4 905 465

214 4 699 2 729 448 3 509 5 520 465

14 405 15 039 15 982 16 832 17 387 17 584

b. Tullskyddade länder: 5 441 5 595 6 017 5 928 4 873 5130 Sverige 4 975 Tyskland \ 66 360 69 915 68 302 69 258 77 597 85 927 94 458 Österrike (utom Galizien och Bukovina) 13 859 13 507 14379 15 236 14 507 13 499 16119 Frankrike 18 920 17 359 18 400 16 576 17 212 15 802 13 891 7 892 7 784 8 955 8 200 8 355 8196 Sydeuropa 8 291 Summa 112 405 113 854 114 566 114 707 122 803 129 029 139 351

Östeuropa.

155 000 165 000 169 995 179 510 178 268 196 534 211 221 Ryssland Ungern, Galizien, Balkanländerna 20120 21758 24 621 24 946 26 227 25 275 26 893 Summa 175 120 186 758 194 616 204 456 204 495 221 809 238 114

3.

Utomeuropeiska länder. Ryska Asien Japan Förenta Staterna Övriga länder

....

5 000 4 000 3 955 870

5 000 4 000 5 848 1130

5 000 5162 6 533 1130

5 000 6 159 6 468 1330

6 000 8 517 7 095 1530

7 335 8 678 6 342 1790

8 840 8 887 7 499 2 031

13 825 15 978 17 825 18 957 23 142 24 145 27 257 Summa summarum 316 020 330 995 342 046 354102 367 272 392 370 422 306 Summa

I tabellerna nr 2—5 redogöres mera detaljerat för skördeutvecklingen inom särskilda länder beträffande de olika spannmålsslagen under åren 1871—1905. I fråga om den egentliga brödsäden, vete och råg, ha därvid de västeuropeiska länderna fördelats i två grupper, allt efter som de under de senaste årtiondena infört skyddstullar av nämnvärd storlek å ifrågavarande spannmålsslag eller icke. I en särskild tablå (tab. 6) meddelas siffror för åren 1905—14. Dessa senare, vilka hämtats ur Internationella institutets i Eom årsbok, äro ej fullt jämförbara med de förra, vilka grunda sig på Sundbärgs Apercus. Detta är orsaken till att de sammanförts för sig. Ur dessa tabeller inhämtas rörande vete följande: I frihandelsländerna har nästan genomgående en successiv nedgång i skördemängden ägt rum, mest utpräglad från 1890-talets början. Starkast har tillbakagången varit i Storbritannien, där skörden under perioden minskats från 25"8 till 16'2 mill, deciton. Den med vete besådda jordarealen nedgick här under samma tid från 3'3 till 1'8 mill, acres. Norge, Finland och Schweiz förete väl en svag ökning, men i de förstnämnda länderna rör

6 TAB.

4.

KORNPRODUKTIONEN I SKILDA LÄNDER ÅREN 1 000 DT.

1905.

(ENLIGT SUNDBÄRGS APERCUS.)

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 190H/05

Västeuropa. Sverige Danmark Storbritannien Tyskland Österrike (utom Galizien och Bukovina) Frankrike Spanien Övriga länder Summa

3 450 3 398 3 443 3 375 3149 3 141 3 i 086 5135 4 874 4 865 4 929 4 857 4 890 5)369 20 000 21700 18 820 17 629 17 516 17 160 15<597 23 500 24 900 26 029 26151 28 009 28 214 31.230 6 554 6 915 7 961 8 972 9 632 10 463 12 166 13 216 11335 12 006 10 646 11238 9 888 9 154 11000 IL 000 11000 11000 11000 11452 14-663 8 243 7 633 7 442 7 342 6 884 6 801 7 102| 91098 91755 91566S 90 044 92 285 92 009 98 367

Östeuropa. Ryssland Ungern, Galizien och Balkanländerna Summa

35 000 36 000 39 000

42 000 49 277 48 759

61 901

19 936 22 285 25 880J 25 850 29 435 27 582 29<089 54 936 58 285 64 8801 67 850 78 712 76 341 90 990

Utomeuropeiska länder. Brittiska Ostindien Förenta Staterna Övriga länder

20 000 20 000 20 000 20 000 20000 23 000 27 ;300 7 009 9 079 11744 14 718 17 414 19 022 29 ;522! 30 345 32 232 35 964 38 910 40 877 43 367 52 «904j

Summa

57 354 61311

67 708

73 628

78 291 85 389 109 '726;

S u m m a summarum 203 388 211351 224154 231 522 249 288 253 739 299 (083

det sig endast om obetydliga kvantiteter, och, vad Schweiz beträffar, iäro siffrorna ganska osäkra. I tullskyddsländerna, där veteproduktionen på 1870-talet uppgick till c»mkring det femdubbla mot i frihandelsländerna, stod densamma väsentligen stilla under 1880- och 90-talen. Från århundradets sista år har däremot en ej alldeles obetydlig stegring inträffat. De största producenterna äro Frankrike och Tyskland; därnäst komma Italien och Spanien. Ojämförligt hastigare har emellertid produktionsökningen varit i Östeuropas länder. Det är värt att lägga märke till, att ännu vid slutet av 1880-talet Rysslands veteskörd uppgives ha varit icke obetydligt mindre än Frankrikes. Först därefter tager den starka ökningen i den ryska veteproduktionen fart. Åren närmast före världskriget hade den nära fyrdubblats i omfattning sedan 1860-talet. Av övriga veteproducerande länder i Östeuropa äro Ungern och Rumänien de förnämsta. De främmande världsdelarnas veteproduktion har enligt tabellerna ökats från c:a 200 mill, deciton vid början av 1870-talet till c:a 500 mill, nast före världskriget. Den största producenten är här Förenta Staterna, och dess överlägsenhet i förhållande till den närmast i ordningen följande, nämligen Brittiska Ostindien, har alltmer ökats. Över huvud bedrives i Förenta Staterna sedan länge den största veteodlingen i hela världen. Betydande produktionsländer för vete äro numera också Sibirien, Canada, Argentina och Australien. I samtliga dessa länder har produktionen under senare

TAB!. 5 .

HAVREPRODUKTIONEN I SKILDA LÄNDER AREN 1 8 7 1 1 000 DT.

1905.

(ENLIGT SUNDBÄRGS APERCUS)

1871/75 1876/80 1881/85

1891/95 1896/00 1901/05

V ästeuropa. Sverige Danmark Storbritannien Tyskland Österrike (utom Galizien och Bukovina) Frankrike Övriga länder

7 212 8 217 9 217 9 979 11061 10 434 9 683 4 910 4 929 5 333 5 569 6 016 6 682 6 747 27 400 27 500 28 000 27 822 29 674 28 395 29 466 50 000 50 700 49 849 55 364 58 224 64 833 71747

9 100 9 710 10 685 11642 11691 12190 12133 35 874 35 539 40 899 40 649 40 851 42 507 43 997 14 527 14 637 14 628 16 254 16 849 18 915 20 775 Summa 149 023 151232 158 611 167 279 174 366 183 956 194 548

Östeuropa. Ryssland Ungern, Galizien och Balkanländerna , Summa

83 000 87 500 93 050 93 515 104 867 117 391

14 332 16 985 18 791 18 243 21091 21879 24 098 95 332 99 986 106 291 111293 114 606 126 746 141 489

Utomeuropeiska länder. 41218 56 906 79 597 96 514 104 333 111 092 128 954 8 000 10 000 14 500 16 500 19 240 22 633 33 435 13 768 14 424 16 141 16 662 17 735 20 350 21582

F ö r e n t a Staterna Canada Övriga länder Summa

62 986 81330 110 238 129 676 141 308 154 075 183 971

Summa summarum 307 341 332 547 375140 408248 430 280 464 777 520 008

å r tillväxt enormt, under det att däremot i de av gammalt starkt veteodlande turkiska länderna i Främre Asien, någon större ökning under senare år icke gjort sig gällande. I avseende på råg framstår Ryssland som den vida största producenten, med en årsskörd uppgående för hela den redovisade perioden till ungefär hälften av världsskörden. Därnäst i ordningen kommer Tyskland med ungefär en fjärdedel av världsskörden. I södra Europa och de främmande världsdelarna är rågodlingen jämförelsevis ringa. Det egentliga rågdistriktet utgöres alltså av östra, mellersta och norra Europa. Anmärkningsvärt är, att i frihandelsländerna, i motsats mot vad fallet är i fråga om vete, någon egentlig nedgång i rågproduktionen icke förmärkes utan snarare en svag ökning. Jämförelsevis mindre stark än beträffande den egentliga brödsäden har ökningen i världsproduktionen av korn varit. Även detta sädesslag har liksom rågen haft sin huvudsakliga utbredning i Europa, framförallt Ryssland och Tyskland, vidare Österrike-Ungern, Storbritannien, Spanien, Frankrike och de skandinaviska länderna. Produktionen i andra världsdelar är dock numera icke ringa, och särskilt har utvecklingen i Förenta Staterna varit anmärkningsvärt hastig. Jämväl /mweodlingen, har sitt förnämsta utbredningsområde i Europa och därnäst i Nordamerika. Den största produktionen i Europa faller inom Ryssland, Tyskland, Frankrike, Österrike-Ungern och Storbritannien. Förnämsta havreproducenten är dock numera Förenta Staterna.

TAB. 6.

PRODUKTIONEN AV VETE, RÅG, K O R N O C H H A V R E I SKILDA

LÄNVDER

Å R E N 1905/14. 1 0 0 0 DT.

(ENLIGT ANNUAIRE INTERNATIONAL DE STATISTIQUE AGRICOLE.)

Vete

Råg

Ha

Korn

y r e

1905/09 1910/14 1905/09 1910/14 1905/09 1910/14 1905/09 19110/14

Europa

472 157 529 196 378 264 418 707 202 745 225 894 360 351 3852 422 Därav: Norge 85 81 236 249 685 651 11706 1564 Danmark 1561 1128 4 781 4 098 4 911 5 375 6 937 77 639 Storbritannien 16 036 16195 64 60 14 973 14 026 3 1 1 2 0 2S9 520 Nederländerna 1403 1307 3 787 3 969 i2 881 704 3 075 810 Belgien 4 019 5 627 5 803 1001 3 766 930 6 1 3 2 (6 372 Sverige 2 249 6 013 6 054 2 972 3 076 10 804 111544 1809 Tyskland 37 285 41 833 102 151 111249 32 173 32 712 81 895 855 754 Österrike (hela] 15 554 16 720 25 992 27 728 16 282 16 373 22 209 233 602 Frankrike 93 656 84 328 13 885 12178 9 369 10 580 48 302 511331 Italien 47 016 48 756 1365 44 881 2 024 Spanien 32 526 33 977 7 405 6 463 14 847 15 857 3 767 4U36 Ryssland 144 659 173 162 190 885 221 602 79 676 97 851 122 194 132 391 Ungern 43 516 49 267 12 370 13 408 14 634 15 615 12 579 122 926 Rumänien 20 370 23 209 1257 1130 5 014 5 615 44 142 3 214 Bulgarien 9 045 13165 1577 fl 768 2 394 2 214 3 353 1431

Asien

118 735 146 607

8 246

8 695 27 708 29 732

14 960

16i 904

Därav: Ryska Asien... Britt. Ostindien

33 920 78 049

42 243 97189

8 246

8 695

14 467

16! 077

Afrika

19 302

20 347

2!408

8 525

9 476

12 906 13 682 8 790 9 755

1917 Därav: Algeriet

21000 Nordamerika Därav:

Förenta terna Canada

222 828 253 135

8 303 10 090 47 091 51202 171 265 221 070

185 628 198 193 33 543 53 350

7 820 435

Sta-

Sydamerika

49 111

49 549

Därav: Argentina.

42 555

20 038

22 810

Australien Zeeland

med

6 718

9 543 35 238 40 541 130 253 168 078! 547 10 280 9 021 41012 52 992 28

5 891

9 369

3 453

8 7211

4 798

4 952!

i

Nya 47

927 Summa 90217l|l 021644 394 885 437 57* 292 162| 322 3761559182 637 125

Vad slutligen majs beträffar, är odlingen därav så avgjort koncentrerad till Förenta Staterna, att skörden i detta land åren 1910—1914 representerade över 70 % av världsproduktionen (689 mill, deciton av sammanlagt 968 mill.). Närmast i ordningen kommo Argentina med 48 mill., Ungern med 45 mill, och Mexiko med 31 mill, deciton. I Europa odlas majs, förutom i Ungern, huvudsakligen blott i Italien, Rumänien och övriga Balkanländer. Efter vikt räknat representerade åren 1910—1914 veteskörden c:a 30 %", rågskörden 13 %, kornskörden 9 % %\ havreskörden 18 1/2 % och majsskörden 29 % av den totala spannmålsproduktionen, om dit hänföras allenast de nämnda fem sädesslagen.

9 2.

Världshandeln med spannmål.

Statistisk översikt.

Det nämndes ovan, att från 1860-talet i ett flertal europeiska länder en allt större brist i den egna spannmålsförsörjningen började framträda. I främsta rummet gäller detta vetet. Tab. 7 här nedan innehåller en översikt rörande importöverskottet av denna vara sedan 1871 för de viktigare länder, där ett sådant överskott i högre grad förekommit. I vissa av de i denna tablå upptagna länderna, nämligen de skandinaviska länderna, Nederländerna, Belgien, Schweiz samt tidigare Tyskland och Frankrike, har ett större eller mindre importöverskott även av råg förekommit, som tab. 8 utvisar. I Tyskland förbyttes dock under åren närmast före världskriget det förut ganska stora importöverskottet av råg i exportöverskott.

TAB. 7.

INFÖRSELÖVERSKOTT AV VETE x FÖR ETT ANTAL LÄNDER I EUROPA ÅREN 1 8 7 1 — 1 9 1 3 . 1 0 0 0 DT.

Årligen

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Sverige Norge

202 448 840 852 1576 1572 2 246 2 065 1886

(—

BETECKNAR

UTFÖRSELÖVERSKOTT).

Frank- Italien Dan- Storbri- Neder- B e l i e n Schweiz rike & land * mark tannien länderna

136 — 665 181 — 675 246 — 78 315 — 31 521 487 581 622 692 1214 857 1319 968 1885

24 869 31758 38 930 38 730 47 914 47 341 55 456 56 201 58 750

3 034 — 636 2 030 3 986 2 398 2 577 4 731 4 703 3120 5 833 3147 3 897 8 812 9157 4114 9 359 10 816 4 847 12 230 19 342 5 320 12 237 19 050 6 222 14 700 18 409

3 963 2 428 11 637 2 586 3 080 10 835 2 601 3 293 10 112 8 245 3 758 13 374 6 330 4186 5 760 6 300 4 752 2 568 11635 4 643 2 687 11760 5 359 14 577 15 719

TAB. 8. INFÖRSELÖVERSKOTT AV R Å G 3 FÖR ETT ANTAL LÄNDER I EUROPA ÅREN 1871 —1913. 1 000 DT. (—

Årligen

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13 1

BETECKNAR UTFÖRSELÖVERSKOTT).

Sverige

Norge

NederDanmark länderna

Belgien Tyskland

997 1409 1856 1533 1163 947 1162 682 1080

1351 1700 1757 1975 1960 2 552 2 758 2 511 2 386

— 330 — 10 7 841 742 974 1477 1511 2 082

511 444 115 344 — 4 263 442 475 1329

1924 1652 2 323 1976 1917 2 552 2170 3 052

5 469 7 564 7 385 7 574 6 294 5 944 3 973 — 2 010 — 6 811

Schweiz

35 52 48 63 89 147 185

Frankrike — 1228 — 666 — 970 62 — 257 138 46 76 667 l

Inräknat vetemjöl med reduktion till vikt i omalet tillstånd. 1871—95 även rågmjöl. 3 Inräknat rågmjöl, där det särskilt redovisats, med reduktion till vikt i omalet tillstånd. 2

10 Tab. 9 anger i genomsnitt för konsumtionsåren 1909/10—1913/14 enltigt Internationella lantbruksinstitutets i Rom årsbok totala införselöverskottet av brödsäd (råg och vete samt mjöl därav reducerat till omalen spannmåH) i samma tio länder som upptagas i tab. 7 samt dess förhållande till konsuimtionen därsammastädes. TAB. 9. INFORSELOVERSKOTTET AV VETE OCL RAG SAMT MJÖL DÄRAV., ÄVENSOM DESS FÖRHÅLLANDE TILL KONSUMTIONEN I ETT ANTAL LÄNDEIR I EUROPA, KONSUMTIONSÅREN 1 9 0 9 / 1 0 — 1 9 1 3 / l 4 .

Länder

Sverige Norge Danmark Storbritannien land Nederländerna

Införselöverskott 1 000 dt

°Å av konsumtionen

2 058 3 436 3 637

20-10 86-81 39-03

58 720 9 022

79-35 65'32

och. Ir-

'Införselöverskott "1000 dt

Länder

Belgien Tyskland , Schweiz.... Frankrike Italien ....

% aw konsunntionem

15 075 12 549 4 502 10 833 14 868

63-04 8- 2 IL 74-7 TT 10-7 9 24-8 7'

Ovanstående siffror visa i vilken ofantligt stor omfattning vissa av de västeuropeiska länderna under senare år varit för sin brödförsörjning hänvisade till främmande tillförsel. Norge, Storbritannien, Schweiz, Nederländerna och Belgien stå i detta hänseende i främsta rummet, men även i de övriga skandinaviska länderna samt Italien har beroendet av importen varit mycket stort. Den internationella spannmålshandelns starka tillväxt under senare delen av 1800-talet sammanhänger på det närmaste med kommunikations- och transportväsendets utveckling tack vare ångans och elektricitetens omvälvande inverkan härå. Först därigenom möjliggjordes att från avlägsna länder åstadkomma masstransporter av en så skrymmande och ömtålig vara, och därmed sjönk i samma mån den lokala sädesproduktionens betydelse för folknäringen och folktillväxten i de gamla kulturländerna. Om den moderna kommunikationsteknikens förbilligande inflytande på transportkostnaderna vittna nedanstående siffror, vilka angiva genomsnittliga fraktsatserna per quarter vete ( = 218 kg) dels med järnväg från Chicago till New York, dels sjöledes från New York till Liverpool: Årligen 1866/70 1871/75 1876/80 .1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/04

Chicago—New York Sh. d. 13 10 6 4 5 4 3 3

11 0 1 10 0 7 10 7

New York—Liverpool Sh. d. 2 2 2 1 1 0 1 0

0 11

3V

3 0 10 0 4

Den billigare landfrakten genomfördes i bredd med järnvägsnätets väldiga utveckling i Förenta Staterna under åren 1866—1880. Sjöfrakternas fill började först något senare. Transporten av 1 quarter vete från den amerikanska vetehandelns centrum till Liverpool, som på 1860-talet kostade 15 sh. 11 d., hade i början av 1880-talet fallit till 6 sh. 1 d. och i början iv 1900-talet till 3 sh. 11 d. eller till ungefär en fjärdedel. P å liknande sätt

11 nedgingo fraktkostnaderna även från övriga delar av världen. I Ryssland sänktes till spannmålsexportens befrämjande järnvägstaxorna därhän, att vid sekelskiftet kostnaden per tonkilometer vid transport till utförselhamn belöpte sig till endast omkring 1*3 5 öre. Endast genom den sålunda vunna möjligheten att för billigt pris förse Västeuropas tättbefolkade länder med en väsentlig del av deras brödbehov från olika delar av världen har den starka folktillväxten därstädes och den alltmer genomförda industrialiseringen kunnat åvägabringas och detta under en ständigt fortgående höjning av välståndet. Under varje del av året avger någon del av jordklotet sitt överskott till marknaden, 1 och med telegrafens hjälp hållas alla världens handelscentra ständigt underrättade om tillgången och behoven, med vilkas utjämnande en vitt förgrenad och ytterst välorganiserad handel oavbrutet är sysselsatt. Hungersnöd av allmännare omfattning har under sådana förhållanden, frånsett krigiska rubbningar, blivit så gott som en omöjlighet, och spannmålspriserna hava, om de ock fortfarande fluktuera avsevärt år för år och dag för dag, nått en i jämförelse med äldre tiders enorma kastningar anmärkningsvärd fasthet och jämnhet. (Se nedan sid. 49 ft). A v samtliga spannmålsslag rinnas som bekant en mångfald sorter, vilka till sin beskaffenhet kunna skilja sig avsevärt från varandra och på den grund hava helt skiljaktig användning. Denna omständighet har ock bidragit till spannmålshandelns ofantliga uppsving under senaste årtionden, i det att varje land och landsdel företrädesvis koncentrerat sig på de sorter, som bäst lämpat sig för dess särskilda förhållanden. De odlade varieteterna av vete uppgå till flera hundra. Man skiljer efter såningstiden mellan höst- (vinter-) och vårvete; i olika länder är ettdera av dessa slag förhärskande. Man skiljer vidare på grund av kornens ljusare eller mörkare färg mellan vita och röda sorter. Särskilt viktig är också skillnaden mellan hårt och mjukt vete, varav det förra huvudsakligen före1 Till belysning härav meddelas nedanstående tablå, som beträffande vete anger de vanliga tiderna för sådd och skörd i världens viktigaste överskottsområden ävensom tiden för ankomst till Storbritannien av laster från resp. länder. (Enligt A. Millar, Wheat and its Products. Pitmann's Common Commodities and Industries. London 1916, sid. 12.)

Sådd Juli — aug. Aug —sept. Aug. —okt.

>

Sept.—okt.

» »

Mars—april Sept.—okt. Mars—april Sept.—okt. Mars —april April—maj April Maj—juni

»

L a n d Indien och övre Egypten Syrien, Persien, Indien, Mexiko Algeriet, Centralasien Japan, Marocko, Texas . Södra Europa Californien Kansas och södra »vinter-staterna» * Tidiga amerikanska »vår-staterna» * Mellaneuropa och södra Byssland Nordamerikanska »vår-staterna» * Oregon och Washington Södra Canada Norra Canada och nordväst-staterna Norra Ryssland Argentina Australien, Nya Zeeland, Chile

Skörd Febr.—mars April Maj

»

Juni

Ankomst till Storbritannien Juni—juli Juli—aug.

» » »

Juli

Jan.—febr. Aug.—sept. Okt.—nov.

»

»

» J>

Augusti

» »

September

»

Dec.—jan.

»

* D. v. s. de stater i U. S. A. som odla företrädesvis vinter-, resp. vårvete.

i

Mars—april Okt.—nov. November December Febr.—mars April—maj

12 kommer i trakter med varma, torra somrar. De hårda sorterna, vilka Ihava små, glasiga korn, äga i allmänhet en högre protein- eller glutenhalt och äro fördenskull näringsrikare. Mjöl av dylikt vete giver en deg, som jjäser väl upp; de mjukare, glutenfattiga, men i gengäld stärkelserikare sortierna böra därför blandas med vete av förstnämnda slag för att ett »bakkrafttigt» mjöl skall erhållas. Hårda, glutenhaltiga äro särskilt de ryska vetesortferna samt vissa av de nordamerikanska, canadensiska och australiska, rnedam de i mellersta och norra Europa odlade sorterna vanligen tillhöra de mjulkare slagen och i regel behöva en viss tillsats av hårt vete.1 Vad råg beträffar, äro skiljaktigheterna i kvalitet mindre framträdavnde, men även därvidlag är blandning av vara av olika proveniens ofta mödvändig för erhållande av ett gott mjöl. I avseende på korn skiljer man mellan tvåradigt och sexradigt. De b>ästa sorterna, framför allt av tvåradskornet, användas som maltkorn, de säimre och lättare som foderkorn. Gott maltkorn, vilket är en jämförelsevis fordramde odlingsväxt, förekommer särskilt i England, vissa delar av Tyskland, Ungcern, Böhmen, Sydryssland, Danmark samt delar av Sydsverige (Skåne och <Gotland). I norra Sverige användes kornet som bekant i stor omfattning till brödföda. Av havren, vilken liksom kornet uteslutande odlas som vårsäd, förekommer dels vit-, dels svart-havre, vardera i många variationer. Till havregrynstillverkning användas blott vita, tunnskaliga sorter. Äveni av majs förekomma ett flertal sorter. Merendels skiljas de efter färgen (vitniajs, gulmajs, mixed-majs). La Platamajsen är vanligen gul- eller rödaktig. Till kvaliteten anses den i det stora hela jämförlig med den nordamerikanska. Vetehandeln. Vetet, är icke blott det viktigaste bland spannmålsslagen utan över huvud den största av världshandelns artiklar. Redan före 1800-talets mitt hade Ryssland framträtt som veteexportör i jämförelsevis stor skala. Det var det sydryska vetet, som från Svarta havets hamnar då begynte föras i marknaden. Tillförseln skedde väsentligen till London, som från den tiden alltmer överflyglat Amsterdam som den större vetehandelns centrum. Förenta Staternas veteexport till Europa tog egentlig fart först ett gott stycke efter seklets mitt. P å 1870- och 1880-talen_ framträder Brittiska Ostindien med en relativt stark, ehuru sedermera minskad utförsel. 1890-talet har medfört Argentinas och Canadas uppstigande som Rysslands och U. S. A:s förnämsta medtävlare på vetemarknaden (jfr diagram 1). — Vad andra europeiska länder än Ryssland beträffar, må framhållas, att Tyskland och Frankrike ännu på 1850- och 1860-talen, ÖsterrikeUngern ännu i hörjan av 1890-talet kunde avgiva ej obetydliga överskott till grannstaterna; sedan den tiden har exporten av vete från dessa länder reducerats till ett minimum eller förbytts i importöverskott. Ungern har visserligen ända fram till världskrigets början haft en rätt avsevärd utförsel, särskilt av vetemjöl, men då den andra rikshalvan haft en ännu större införsel, har för monarkien i dess helhet sedan 1890-talets mitt icke uppkommit något exportöverskott. Däremot har i vissa av Balkanländerna, främst Rumänien, ett sådant av jämförelsevis betydande omfattning förefunnits, vilket upphörde först under världskriget. 1 Närmare härom i tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden nr XXI: Kvalitetsfrågan hos det svenska vetet av H. Nilsson-Ehle.

13 Diagram 1. Milj. dt. 701

V E T E E X P O R T E N från vissa länder åren 1 8 7 0 - 1 9 1 5 . r—

RYSSLAND

iiiili FÖRENTA STATERNA

lly

uk

BRITTISKA OSTINDIEN;

iIMIdulii

JLL

Jj

1 - - 1 1 Jill

ii

11L

CANADA

£ * X l l IxJL

11U a lill

aJU.

lliili

ARGENTINA

JUL-

1885 A u fi

i

14 Här nedan skola några närmare upplysningar meddelas rörande vreteexporten från särskilda länder och dess förhållande till produktionen cdärstädes. Början göres därvid med Byssland. Exporten av omalet vete f'rån detta land (hela riket med undantag av Finland) ställer sig i tioårsgencomsnitt under åren 1851—1910 sålunda: 1 Årligen

1 000 dt

1851/60 1861/70 1871/80 1881/90 1891/00 1901/10

5 504 10 057 16 886 23 920 27707 37589

Siffrorna angiva en tämligen jämn stegring i exporten under de sextio åren. I själva verket har densamma dock varit underkastad starka v ä x lingar från år till år, vilket givetvis sammanhänger med det ryska jordbrukets alltjämt mycket primitiva ståndpunkt ävensom det utpräglat kontinentala klimatet, vilket medför betydande ojämnheter i skördeutfallet rned esomoftast infallande missväxter. Exporten på 1850- och 1860-talen försiggick till övervägande del över de södra hamnarna. Därefter inträdde en tid, då till följd av järnvägsnätets utvidgning östersjöhamnarna (S:t Petersburg, Riga och Libau) drogo till sig en huvuddel av exporten. Härutinnan har sedermera en ändring skett, alltefter som den inhemska konsumtionen stigit i samband särskilt med det industriella uppsvinget i de centrala >och västra delarna av riket och i samma mån veteodlingen i södern tilltagit. Egentligen är det först efter mitten av 1800-talet som ett ordnat åkerbruk med övervägande sädesodling å Sydrysslands steppmarker utträngt den där förr mestadels bedrivna extensiva kreatursskötseln. Numera ligga de förnämsta veteodlande distrikten i Nyryssland, Lillryssland, de sydvästra guvernementen och Nordkaukasus. De förnämsta exporthamnarna hava varit Odessa, Nikolajev, Rostov, Taganrog. I förhållande till skörden (se tab. 2 och 6) har exporten sedan 1890-talet uppgått till 20 å 25 % årligen, alltså en mycket hög siffra. I väsentlig grad har denna stora export framdrivits genom det hårda skattetrycket, som tvungit bonden, trots hans oerhört små krav på livet, att sälja sin skörd snarast möjligt och nästan till vad pris som helst för att få pengar till skatteutkrävaren. — Stimulerande på exporten har ock den varierande och i stort sett sjunkande rubelkursen verkat, intill dess Ryssland 1897 definitivt övergick till guldmyntfoten, i det att pappersrubelns växlande notering av exportörerna utnyttjades som en utförselpremie. Direkt uppmuntrades spannmålsexporten också av regeringen genom ytterst förmånliga järnvägsfrakter, upprättandet av lagerhus och elevatorer i hamnstäderna o. s. v.

1 Jurowsky, Der russische Getreideexport (Stuttgart u. Berlin 1910). — Das Getreide im Wsltverkehr (Wien 1900, 1905, 1909). — Annuaire international de statistique agricole.

15 Årssiffrorna för veteexporten sedan 1875 äro följande: År 1875 76 77 78 79 1880 81 82 83 84 85 86 87

1 000 dt 15620 15140 14188 26873 21666 9558 12799 19956 21971 17813 25406 14990 22153

År 1888 89 1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1900 01

1 000 dt 35170 31209 29 824 28 887 13 358 25 589 33698 38 845 35 966 34 938 29 080 17 543 19143 22698

1 År 1902 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 12 13 14 15

1 000 dt 30472 41762 46 010 48131 36 036 23 207 14710 51511 61360 39 402 26 376. 33294 24115 1910

År 1891 inföll en allmän missväxt, som starkt nedsatte exportsiffran för det följande året. Därefter stod exporten jämförelsevis högt t. o. m. år 1897; så omväxlade nedgång och uppgång med toppunkter åren 1905 och 1910. Sistnämnda år exporterade Ryssland en större kvantitet vete än något år förr eller senare; dess export uppgick då till över 1/3 av den från alla världens länder sammanlagt utförda kvantiteten; eljest har den under senare år i genomsnitt repesenterat 15 å 20 % därav. På särskilda länder fördelade sig exporten åren 1906—10 sålunda, att c:a 20 % gingo till Storbritannien, 21 % till Nederländerna (delvis för reexport), 18 % till Italien och 8 % till Tyskland. Endast 1*2 % kom på de skandinaviska länderna, varav över hälften på Sverige. Världskriget avbröt helt Rysslands veteutförsel, och den närvarande allmänna oredan i detta land kommer med säkerhet ännu länge att förhindra, att sagda export åter kan bliva en faktor att räkna med. Men även om denna katastrof icke inträffat, är det osannolikt att någon avsevärd ökning utöver de under 1900-talets första årtionde uppnådda exportkvantiteterna skulle kommit till stånd. Man kan sluta detta därav, att, enligt sakkunnigas vittnesbörd, gränsen för en fortsatt extensiv utvidgning av veteodlingen i det stora hela redan var uppnådd och att en vidare tillväxt i skördekvantiteterna blott skulle kunnat åvägabringas genom en omläggning av brukningsmetoderna i intensiv riktning. Härigenom skulle visserligen en oerhörd produktionsökning kunna uppnås, då skörden per hektar i Ryssland, trots jordens stora fruktbarhet, under senare år hållit sig vid i genomsnitt blott 600 å 700 kg, under det att den i flera av Västeuropas länder uppgått till över 2 000 kg. I betraktande av den ryska jordbruksbefolkningens låga kulturståndpunkt måste dock en sådan omläggning endast kunna försiggå relativt långsamt, och den inhemska konsumtionens stegring borde under den närmaste framtiden kunnat förväntas komma att snarare minska än öka det för export tillgängliga överskottet. I de anförda exportsiffrorna är även utförseln från Sibirien medräknad, i den mån den gått utanför Rysslands gräns. Att Sibirien besitter ofantliga, ännu outvecklade möjligheter för veteodling är allbekant. Huruvida det inom överskådlig framtid skall bliva ekonomiskt möjligt att utföra större spannmålskvantiteter därifrån på världsmarknaden synes däremot mer än tvivelaktigt. 1

Das Getreide im Weltverkehr. — Armuaire int. de stat. agr.

16 I Förenta Staterna sammanhänger veteodlingens utveckling intimt nned kommunikationsledernas utveckling. Eriekanalens tillkomst år 1826 öppnade först de stora prärieområdena för odling; genom järnvägsnätets utbygginad har senare veteområdet utsträckts längre och längre mot väster; t. o. m. de torra, halvt ökenartade distrikten i en del av staterna kring Klippiga berjgen har man pä senare år genom det s. k. torrmarks-jordbruket (dry farming) kunnat vinna för vetekultur. Betydelse för Europa fick det amerikamska vetet dock givetvis först, sedan det blivit icke blott tekniskt möjligt u t a n ock ekonomiskt lönande att organisera en export i stor skala över Atlantten. Detta skedde i huvudsak på 1860-talet, efter borgarkrigets slut. Huvudområdet för veteodlingen i Förenta Staterna är numera Kansas och de därtill sig anslutande Nord- och Syd-Dakota, Minnesota och Nebraska samt, öster om Missisippi, Illinois, Indiana och Ohio. De viktigaste stapelplatserna för spannmålshandeln äro S:t Louis, Duluth, Chicago och Minneapolis, de förnämsta exporthamnarna New York och Philadelphia. Längre fram skall det i U. S. A. tidigt utvecklade och till hög fullkomning utbildade systemet för spannmålens uppsamling och klassificering i och för försäljning och exp>ort något beröras. Veteskördens och veteexportens genomsnittliga storlek sedan år 1867 angives här nedan jämte procenttal, utvisande exportens andel av skörden samt förhållandet mellan utförd målen och omalen spannmål. 1 Årligen . 1867/70 1871/80 . 1881/90 . . 1891/00 . 1901/05 1906/10... . . . 1911/15 . 1916/20 1921 . 1922 .

Utförsel2 Skörd dt 1 000 57 740 84 956 122 389 136 918 170 425 191242 198194 227 972 226 716 221785

8 340 23 481 34 460 47 096 44 553 33148 41909 59 219 99 631 76 043

Utförsel Av utförseln utgjorde omalen i % av mjöl spannmål skörd 38 14-6 5 62 27-64 77 23 28-16 66 34 343 G 59 41 26-14 55 45 17-33 52 48 21-15 56 44 25'98 58 42 43-95 80 20 34-2 9 74 26

Den större amerikanska veteexporten började alltså senare än den ryska men utvecklade sig därefter hastigare, så att den alltsedan 1870-talet i genomsnitt avsevärt överstigit denna, om nämligen därvid medräknas även exporten av målen spannmål, vilken för Rysslands vidkommande är jämförelsevis mindre betydande, medan den åter för Förenta Staternas vidkommande spelat en allt viktigare roll. Om hänsyn tages endast till den omalna spannmålen, har Rysslands utförsel under senare år varit större. Anmärkningsvärd är mjölexportens alltmer växande betydelse. Dess andel av hela utförseln har dock varit mycket växlande under olika år och under de sista åren varit jämförelsevis låg. Årssiffror för exporten av vete och vetemjöl sedan år 1871 meddelas i tab. 10. Jämföras dessa siffror med de ovan anförda beträffande exporten från Ryssland, visar sig i många fall en omvänd parallellism, så att de år då den ryska exporten visar höga tal, den amerikanska i allmänhet varit inskränkt och tvärtom (jfr ock diagram 1). Dessa de båda största exportörerna hava alltså lyckligt kompletterat varandra och bidragit till ett möjligast j ä m n t fyllande av världsbehovet. 1 2

Statistical Abstract of the United States. Utförseln av vetemjöl är tillagd efter förvandling till motsvarande vikt i omalet tillstånd.

17 TAB. 1 0 .

År 2

72 73 74 75 76 77 78 79 1880

81 82 83 84 85 86 87 88 89 1890

91 92 93 94 95 96

UTFÖRSEL AV VETE FRÅN FÖRENTA STATERNA ÅREN 1 8 7 1 — 1 9 2 2 . 1

1 000 dt

Summa med 1 reduktion till År omalen vikt 1 000 dt 1 000 dt

1 000 dt

Summa med [ reduktion till omalen vikt 1 000 dt 1 000 dt

9 338 7 191 10 670 19 334 14 437 14 989 10 975 19 706 33 300 41709 40 978 25 929 28 954 19146 23 039 15 720 27 753 17 905 12 632 14 802 15 005 42 805 31878 24 056 20 712 16 507

3 438 2 512 2 640 4 033 3 527 3 494 2 969 3 504 4 999 5 337 7 055 5 253 8173 8 126 9 454 7 262 10 227 10 623 8 323 10 860 10 072 13 493 14 757 14 970 13 556 12 981

21654 40 343 37 948 27 747 35 942 42 146 31076 12 038 1196 9 518 20 835 27 317 18 214 12 704 6 458 8 208 24 931 25146 70 664 47 778 40 77S 9 286 40 303 59 409 76 221 44 823

12 937 13 628 16 413 16 602 16 561 15 768 17 505 15 093 7 836 12 358 13 838 12 366 9 341 8 027 8 993 9 772 10117 10 496 14 369 13 781 10 604 19 427 23 484 17 628 14 917 13 340

Vete

Vetemjöl

13 922 10 540 14190 24 711 19 140 19 648 14 934 24 378 39 965 48 825 50 385 32 933 39 851 29 981 35 644 25 403 41389 32 069 23 729 29 282 28 434 60 796 51554 44 016 38 787 33 815

98 99 1900

01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910

11 12 13 14 15 16 17 18 19 1920

21 22

Vete

Vetemjöl

38 903 58 514 59 832 49 883 58 023 63170 54 416 32162 11644 25 995 39 286 43 805 30 669 23 407 18 449 21237 38 420 39 141 89 823 65 533 54 917 35189 71615 82 913 96 110 62 610

Betraktas siffrorna för åren före världskriget, finner man, att exporten i det stora hela kunde sägas hava stagnerat sedan början av 1890-talet och snarast befann sig i sjunkande. Detta förhållande gav anledning till den allmänt utbredda åsikten, att Förenta Staterna snart skulle mista sin betydelse som exportland för vete.3 Folktillväxten vore så stark, att landets egen konsumtion inom kort skulle komma att lägga beslag på hela produktionen. E n starkare utveckling av denna ansågs väl möjlig, men icke sannolik. Man fäste uppmärksamheten på att det amerikanska jordbruket småningom ändrat karaktär. Den förut ohejdat bedrivna rovdriften, då veteskördar togos år efter år utan att jorden tillfördes ny näring, tills den vore mer eller mindre fullständigt utsugen, vore icke längre möjlig. De gamla veteodlande distrikten i de östra staterna begynte övergå till jordbruk mera efter europeiskt mönster med regelbunden gödsling, omväxling av grödorna och ordnad kreatursskötsel. Veteodlingens tyngdpunkt förflyttades alltmera västerut under allt ogynnsammare betingelser, och produktionskostnaderna befunno sig i konstant stigande. Krigsårens erfarenheter ha dock visat, att Förenta Staternas veteproduktion, stimulerad av de höga priserna (för 1917—1919 års skördar fastställdes statsgaranterade minimipris) samt bortfallandet av den ryska konkurrensen, varit mäktig en expansion, som man förut icke tilltrott den. 1

Statistical Abstract of the United States. Fiskalår, slutande den 30 juni angivna år. 1871 betecknar alltså tiden 1/i 1870—-30/e 1871 o. s. v. s En sådan uppfattning framträder t. ex. i det i serien Schriften des Vereins fiir Sozialpolitik utgivna arbetet av M. Augstin, Die Entwicklung der Landwirtschaft in den Vereinigten Staaten von Nordamerika, 1914. 2

2 — 7 515.

T. T.

18 Följande siffror visa odlingens omfattning under senaste decennium: 1 i 1908/12 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922

Med vete besådd areal. 1 000 har 18847 20309 21668 24471 21172 18247 23921 29583 24744 25777 24 779

Veteskörd 1 000 dt 181513 207762 242499 279182 173180 173272 249598 257 301 226 717 221785 233026

Huruvida de höga produktionssiffrorna och den starkt uppdrivna exporten kunna bliva beståndande eller de endast böra anses som en övergående företeelse kommer givetvis att bliva beroende på utvecklingen i andra överskottsländer och prisernas gestaltning i framtiden, då det här i viss niåin ej torde vara fråga om ett verkligt plus i produktionen utan endast ett ombyte av grödor. Av veteexporten från Förenta Staterna 1909—13 gick 39 % till Storbritannien, 13'4 % till Nederländerna, 12*8 % till Belgien, 11's % till Tyskland, 5 % till Frankrike och 4'6 % till Italien. Exporten till Nederländerna, och Belgien var emellertid till mycket stor del avsedd för reexport. Av återstoden, 13*9 %, gick en icke ringa del'till andra amerikanska länder. Som de förnämsta medtävlarna i veteexporten vid sidan av de nu berörda länderna framstå Canada och Argentina. Av dessa utvecklade sig Canada tidigare till ett exportland av rang. Det var i början av 1870-talet som detta land först uppträdde med nämnvärda kvantiteter på världsmarknaden. Veteodlingen därstädes har sedan dess utvecklat sig synnerligen kraftigt, såsom framgår av följande siffror: •

,. 'S en 1881/90 1901/10 1909/13 1914/18 1919 1920 1921 1922

A r J

Veteareal 1 000 har (930) 2390 4025 5864 7740 7378 9413 9074

Produktion 1 000 dt c:a 10000 » 30000 53 648 69 326 52598 71630 81882 108806

De förnämsta vetedistrikten ligga i provinserna Manitoba och Saskatchewan, d. v. s. i huvudsak det västra prärieområdet. Där tagas ännu mångenstädes, liksom tidigare i Förenta Staterna, veteskördar år efter år utan någon omväxling av grödor och utan gödsling. Naturligtvis måste detta även här föranleda att jorden småningom alldeles utmattas, men vidsträckta områden finnas, vilka ännu stå till förfogande för vetekultur. Största delen av prärievetet är vårvete. Exporten tog starkare fart först på 1890-talet, varvid den egentliga stöten gavs genom 1891 års europeiska missväxt. Sedan har ökningen fortgått i raskt tempo. Vissa år (1910—13, 1916—17 och 1922) har Canadas veteexport rätt betydligt överstigit Förenta Staternas export av omalet vete. 1

Annuaire int. de stat. agr.

19 Utförselsiffror för tiden 1871—1915 meddelas femårsvis här nedan; (åren avsie fiskalår, slutande t. o. m. 1906 den 30 juni, därefter den 31 mars angivna år): 1 Årligen 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95

1000 dt 1093 2354 1889 1442 3120

Årligen 1896/00 1901/05 1906/10 1911/15

1 000 dt 4910 7191 12897 24428

Härefter följa årssiffror, omfattande utförseln av såväl målet som omalet vete för kalenderåren 1903—22 (1000 dt): 2 År 1903 04 05 06 07 08 09 1910 11 12

Vete 7629 4523 7803 10379 10207 14289 13452 12635 16459 23122

Vetemjöl 1500 1244 1137 1348 1652 1553 2260 2835 3149 3825

År 1913 14 15 16 17 18 19 1920 21 22

Vete 35 367 19133 41341 52 042 39 973 14983 18 588 33 492 39 968 56 974

Vetemjöl 4351 4153 4951 7 042 7 798 8 953 8948 4205 6470 8432

Även här har världskriget tydligen verkat starkt stimulerande på exporten. Med obetydliga undantag hava hela de utförda kvantiteterna gått till Storbritannien. Argentinas betydelse som exportland för vete är att datera först från slutet av 1880-talet. Produktionen var då ännu jämförelsevis ringa, men tillväxte sedan utomordentligt hastigt, som följande siffror utvisa: Ärligen

Veteareal 1000 har

1890/91 1899/00 1903/07 1909/13 1914/18 1919/22

c:a 800 » 3250 5270 6496 6704 6362

Produktion 1000 dt c:a 8 000 » 26 300 41576 40 026 44 433 51254

Utförsel 1 000 dt 3 618 18 216 23 566 24 250 19 288 33 953

E n särskild betydelse har Argentina fått för världshandeln med vete genom att giva densamma en kontinuitet, som den dittills saknat. Skörden faller i december och januari och levereras under de följande vårmånaderna eller just den tid, då tillförseln från de andra viktigare exportländerna utsinar. Från början av 1900-talet förmärkes emellertid ingen starkare utveckling. Det sammanhänger med en viss stagnation överhuvud i det argentinska åkerbruket, vilket tvivelsutan har sin egentliga grund i de mindre lyckliga jordegendoms- och arrendeförhållandena, som icke uppmuntrat till en fast och sund kolonisationsrörelse. Eljest gömmer detta land ännu ofantliga, outnyttjade resurser på jordbruksområdet. Avkastningen av veteskörden är fortfarande i allmänhet mycket låg och torde med förbättrad teknik kunna ansenligt uppdrivas. Veteskörden per hektar utgjorde i genomsnitt åren 1903—12 endast 7"3 dt. Anmärkningsvärt är, vilken betydande del av produktionen, som kunnat exporteras (stundom ända upp till tre fjärdedelar). 1 Das Getreide im Weltverkehr. — Statistical Abstract for the several British Oversea Dominions and Protejtorates. 2 Annnaire int. de stat. agr.

20 De årligen utförda kvantiteterna äro emellertid mycket växlande. Över huivud har Argentina visat sig vara en tämligen oberäknelig faktor i den imternationella vetehandeln. Ärssiffror för utförseln såväl av vete som vetemjöl fr. o. m. år 1885 imeddelas här nedan: 1 5

Vete 1 000 dt 785 379 2379 1789 228 3279 3956 4701 10081 16082 10102 5320 1018 6452 17 134 19297 9043 6449 16813

1885 86 87 88 89 1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1900 01 02 03

Vetemjöl 1 000 dt 74 53 54 64 34 120 70 188 379 408 539 517 414 319 595 512 717 390 720

?

Vete 1 000 dt 23047 28 683 22480 26 808 36363 25141 18836 22860 26291 28 121 9 805 25 115 22948 9 358 29213 30 3R1 51723 16 335 37 372

1904 05 06 07 08 09 1910 11 12 13 14 15 16 17 18 19 1920 21 22

Vetesmjöl 1 00«0 "dt 10)73 1448 12190 12175 11.35 1165 1154 11,85 1316 1246 673 11-60 1443 11:25 1-406 2 5(03 1750 470 924

I olikhet med vad fallet varit beträffande de Nordamerikanska exportländerna hava världskrigsåren icke nämnvärt påverkat exportkvantiteterna. Påfallande höga äro emellertid siffrorna för år 1920. Veteutförseln från Brittiska Ostindien till Europa möjliggjordes först genom öppnandet av Suezkanalen (1869). Den antog större dimensioner först under 1880-talet; en stegring utöver de då uppnådda kvantiteterna har sedan i allmänhet blott under enstaka år förekommit. Följande siffror ge en föreställning om produktionens storlek samt exportens omfattning i förhållande härtill under senare år. s ,• Ärligen 5

1891/1900.... 1903/07 1909/13 1914/18 1919/22

Veteareal . ..„ , 1 000 har 10 200 10 995 11824 12926 10903

Produktion 1 000 dt 63 900 85 900 95 800 96 500 86 740

Utförsel 1 000 dt 6 207 12 468 13 216 8 253 1 091

Vete odlas i alla Indiens provinser, men företrädesvis i nordvästra delen av det Indo-Gangeska slättområdet samt i Centralprovinserna, Central-Indien och Bombay. Omkring 35 % av hela vetearealen är under bevattning helt eller delvis. Genom utvidgning av bevattningssystemet i Punjab ha nyligen stora områden bragts under kultur. Eljest torde icke större utvidgningsmöjligheter förefinnas, då den mesta odlingsbara jorden i de förnämsta veteodlande distrikten redan är tagen i bruk. Dock anses det sannolikt, att produktionen skulle kunna ej obetydligt uppdrivas genom förbättrade brukningsmetoder och införande av mera givande sorter. För närvarande uppgår skörden blott till omkring 7'4 deciton per hektar. Vete och korn odlas ofta tillsammans och vetelasterna från Indien innehålla därför vanligen en viss procent korn (upp till 2 %, undantagsvis mera). 1

Das Getreide im Weltverkehr.

För sista åren Annuaire int. de stat. agr.

21 Här nedan meddelas utförselsiffror årsvis fr. o. m. 1870: I i 1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79 1880 81 82 83 84 85

Utförsel 1 0 0 0 dt 40 126 324 201 892 546 1276 2838 3237 537 1119 3782 10110 7211 10669 8052

- 2 1887 88 S9 1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1900 01 02

Utförsel 1000 dt 11310 6877 8946 7011 7275 15396 7 606 6 176 3 500 5 082 971 1215 9916 4930 25 3 720

5228 Ar

x

•„ " 1904 05 06 07 08 09 1910 II 12 13 14 15 16 17 18

Ar

Utförsel 1000 dt 13163 21845 9 525 8143 8 945 1115 10674 12 864 13 829 16 868 12216 7 177 6 633 7 609 14 776

De starkt växlande exportsiffrorna sammanhänga med ojämnheterna i skördeutfallet ej blott av vete utan även av ris och andra växter. Ända till senaste tid hava verkliga missväxter i Indien ej varit sällsynta. P å exporten hava även silverprisets växlingar och i sammanhang därmed det indiska myntets kurs utövat starkt inflytande, så länge den rena silvermyntfoten och rätten till silverutmyntning för enskilda bestod (till 1893). Den alldeles övervägande delen av utförseln har alltid gått till Storbritannien. Även Australien är numera i avseende på vete ett exportland av betydelse. Vete är där det mest betydande sädesslaget; det upptager ungefär hälften av den odlade arealen. Utvecklingen belyses äv följande siffror: l

,• * 1860/61 1881/90 1903/07 1909/13 1914/18 1919/22

Veteareal 1000 har 75 1300 2373 3077 4 208 3 558

Produktion 1 000 dt 700 7200 16 800 24600 30 100 29100

Noggranna undersökningar under senare år hava givit vid handen, att den nuvarande vetearealen i de fyra förnämsta veteproducerande staterna, Nya Syd-Wales, Victoria, Sydaustralien och Västaustralien, utan olägenhet skulle kunna flerdubblas. Avkastningen per arealenhet är emellertid låg (i allmänhet ej mer än 7 å 8 dt per har) och lider ofta av torkan. Utförseln av såväl målet som omalet vete angives här nedan årsvis fr. o. m. 1903. 3 1 Das Getreide im Weltverkehr. För senaste år Statistical Abstract for the several British Oversea Dominions and Protectorates. 2

Fiskalår, slutande den 30 mars angivna år.

8 Annuaire int. de stat. agr.

22 .

Vete 1 000 dt 319 9001 6708 8236 7834 4090 8586 12999 15009 8873

Ar

1903 04 05 06 07 08 09 1910 11 12

Vetemjöl 1000 dt 55 936 1399 1514 1483 1060 1179 1270 1596 1525

? r

1913 14 15 16 17 18 19 1920 21 22

Vete 1 000 dt 11682 14391 390 11392 13 339 5 878 22 113 13 120 27 779 18 646

Veteiemjöl 1 00O0 dt 80011 15580 72 2 3349 2 8809 3 4432 5 8873 2 7799 27752 31159

Liksom fallet är med övriga brittiska besittningar har även för Ausstraliens vidkommande den huvudsakliga exporten gått till Storbritannien. Som ovan anförts, hava under senare år bland de europeiska ländeyrna, vid sidan av Ryssland, endast vissa av Balkanländerna spelat någon roll som veteexportörer. Främst i detta hänseende står Bumänien. Sedani år 1903 har veteutförseln därifrån varit följande: 1 o

Utförsel 1000 dt 8331 7105 17164 17278 11514 7143 8577

Ar

1903 04 05 06 07 08 09

t Ar

1910 11 12 13 14 15

Utförrsel 1000) dt 184114 145680 137T16 115526 55f»91 2^42

Den övervägande delen härav har gått till Belgien, en mindre del till Italien, Frankrike och Nederländerna. Världskriget framkallade ett ffullständigt avbrytande av exporten. I någon ringa mån har densamma e3fter kriget kunnat återupptagas. Bulgarien uppvisade åren 1909—13 i genomsnitt en export av 2 138 000 dt vete och 435 000 dt vetemjöl, Serbien samma år en export av 1 011 000 dt vete. Slutligen må anföras utförselsiffror även för det viktigaste afrikamska veteexportlandet, Algeriet. Så gott som hela exporten härifrån har gått till Frankrike. ; , . Ärligen 1903/07 1908/12 1913/17

Utförsel 1000 dt 1081 1334 1616

; Ar

1918 1919 1920 1921 1922

Utförrsel 1000 dt 69f3 2 3159 3*9 14259 43*8

E n sammanfattande översikt av världshandeln med vete och vetennjöl under åren närmast före världskriget meddelas i tab. 11, som innehåller siffror för samtliga länder, beträffande vilka i sådant hänseende någorlu.nda säkra uppgifter föreligga. Det framgår härav, att vissa länder, framförallt Nederländerna och Belgien, äga stor betydelse som förmedlare av en genomgångstrafik beträffande 1

Annuaire int. de stat. agr.

23 TAB. 1 1 .

IN- OCH UTFÖRSEL AV VETE OCH VETEMJÖL ÅREN 1 9 0 9 / T 3 . (ENLIGT ANNUARIE INTERNATIONAL DE STATISTIQUE A G R I C O L E ) .

Vete

V e t e m j ö l

Införsel 1 000 dt

Utförsel 1 000 dt

Införsel 1000 dt

Utförsel 1 000 dt

1643 208 1113 3 52488 18 206 20 092 24 217 2 362 4 506 10 389 15 531 1216 879 1215 48 10 1 1853

2 4 125 — 404

73 543 518 968

3 1 12

5 410 1928

814 2 610 1765 172

Europa. Sverige Norge Danmark Finland Storbritannien och Irland Nederländerna Belgien Tyska riket Österrike-Ungern Schweiz Frankrike Italien Spanien Portugal Ryssland 1 Rumänien Bulgarien Serbien Grekland Turkiet

14 532 5 336 3 319

10 4 48 5 3 42 389 13 363 2138 1011

28 153 51 — 104 18 1 — — 1 13

268 642 11 197 1188 778 435 72

Utomeuropeiska länder. Brittiska Ostindien Kina Japan Egypten Tunis Algeriet Marocko Brittiska Sydafrika Canada Förenta Staterna Brasilien Uruguay Paraguay Argentina Chile Peru Australien Nya Zeeland

49 710 25 180 109 869 55 256 3 457 93 1 25 554

13 216

978 — 17 215 1423

138 — 20 207 14 510

— 191 — 24 250

604 — 11430

170 1597

208 56 33 609 44 118

539 379 5 32 25 141 50 3 284 9 284

— 34 — 4 17 1 29

121 1 1213 63 1516 2

ifrågavarande varuslag. Det slutliga destinationslandet har i detta fall varit Tyskland. En ej obetydlig utförsel har även ägt rum från sistnämnda land, baserad på det därstädes utbildade systemet med utförselbevis (Einfuhrscheine), varigenom, trots det höga tullskyddet, utförsel möjliggjorts från de starkt spannmålsproducerande östra provinserna, medan till Västtyskland en flerdubbelt större införsel försiggått.

1 Hela ryska riket utom Finland.

24 Råghandeln. I jämförelse med vetehandeln har råghandeln avsevärt mindre betydlelse för väiidsomsättningen. I utomeuropeiska länder är rågodlingen och rågförbrukningen relativt ringa, och detsamma gäller ock hela västra och s(ödra Europa. Däremot spelar rågen en betydande roll för mellersta, norra och östra Europas länder. Viktiga rågländer äro Ryssland, Tyskland, ÖsterrikeUngern, de skandinaviska länderna, Balkanländerna och i någon mån äiven Nederländerna och Belgien. Av länder utom Europa har huvudsakliigen blott Förenta Staterna någon nämnvärd andel i råghandeln. Utförseln från Byssland har sedan år 1851 uppgått till följande beloipp i tioåriga medeltal: Årligen 1851/60 1861/70 1871/80

1 000 dt 1 933 2 621 10941

Årligen 1881/90 1891/00 1901/10

1000 dt 13 0318 10 77'9 9 7218

Utförseln stegrades raskt fram till 1880-talet; därefter har den förblivit i huvudsak stillastående och förlorat avsevärt i betydelse i jämförelse ltned veteutförseln. En väsentlig del har gått till Tyskland. Årssiffrorna för rågutförseln sedan år 1888 äro följande: x År

1000 dt

År

1 000 dt

1888 89 1890 91 92 93 94 95 96 97 98

17560 13806 12596 11139 1976 5271 18262 14952 12981 12036 10960

1902 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 12

16 088 13 468 9 837 9775 10707 7398 4081 5 815 6640 8825 5012

99 1900 01

9937 15270 13551

13 14 15

6 465 382li 951

De egentliga rågodlande distrikten ligga i de centrala guvernementen och trakterna kring övre Volga. I jämförelse med veteexporten har rågexporten i högre grad dirigerats över Östersjöhamnarna. Österrike-Ungern hade ännu på 1870- och början av 1880-talet att uppvisa en rätt avsevärd utförsel av råg. Den har sedermera nästan helt upphört och efterträtts av en ganska stark införsel i synnerhet från Ryssland och Rumänien. Däremot har Tyskland sedan 1894 i samband med avskaffandet av det s. k. identitetsbeviset vid spannmålsutförseln samt införandet av Einfuhrscheine arbetat upp en tämligen stark rågexport. Ändock var importen även här ända till år 1908 övervägande. Huvudsakliga tillförseln skedde från Ryssland och Rumänien. Åren 1908—13 förelåg emellertid ett exportöverskott. En god del av utförseln har gått till de skandinaviska länderna. In- och utförseln angives här nedan i 5-årsgenomsnitt (1 000 dt): 1

Das Getreide im Weltverkehr samt Annuaire int. de stat. agr.

25 Ärligen

nförsel

Utförsel

1871/75 . 1876/80.. 1881/85 . 1886/90. 1891/95., 1896/00.. 1901/05. 1906/10., 1911/13..

6 978 8 877 7 484 7 593 6 468 8 512 7 396 4 536 4 274

1509 1313 100 19 174 948 2 165 5 065 8 334

In- eller utförselöverskott + 5 469 + 7 564 + 7 384 + 7 574 + 6 294 + 7 564 + 5 231 — 528 — 4 060

Rågutförseln från Bumänien uppgick under åren 1903—12 till i genomsnitt 1 065 000 dt. Utförseln från samtliga nu nämnda länder har givetvis upphört i och med världskriget. Detta har däremot påtagligen stimulerat rågproduktionen och råghandeln i Förenta Staterna, som förut aldrig varit betydande. Exporten därifrån av detta sädesslag under åren 1913—22 har varit följande: 1 Ar

1000 dt 507 1993 3342 3851 3404

1913 1914 1915 1916 1917

Ar 1918 1919 1920 1921 1922

1 000 dt 1939 8356 14497 7572 12005

Den med råg besådda arealen i Förenta Staterna ökades från 905 000 hektar 1909—1913 till 2 689 000 hektar 1918—19. Canadas rågutförsel har åren 1916—20 uppgått till i genomsnitt 374 000 dt mot förut en obetydlighet. År 1922 var den uppe i 2'5 mill. dt. E n sammanfattande översikt av råghandeln åren 1909—13 gives i tabell 12. TAB. 12. IN- OCH UTFÖRSEL AV RÅG OCH RÅGMJÖL ÅREN 190 9/l3. (ENLIGT ANNUAIRE INTERNATIONAL DE STATISTIQUE

AGRICOLE).

Råg

R å g m j ö l

Införsel 1 000 dt

Utförsel 1 000 dt

Införsel 1 000 dt

Utförsel 1 000 dt

190 975 791 634 411 784 302 893 384 527 121

. 1 4 2 12 2 3 266 207 7 941 1 7'

111 420 176 1815 76 869 5 11

10 11 38

Europa. Sverige Norge Danmark Finland Storbritannien och Irland Nederländerna Belgien Tyska riket Österrike-Ungern Frankrike Italien Spanien Portugal Ryssland Rumänien Bulgaren Serbien

9 49 210 10 797

6 551 903 483 58

Utomeuropeiska länder. Canada Förenta Staterna .. Argentina 1 Annuaire int. de stat. agr.

144 40

672 5 1625 3 1

27 145 69

26 Handeln med korn och havre. Handeln med korn har under senare år tagit ett anmärkningsvärt uippsving och överträffar numera rätt avsevärt råghandeln i omfattning. D>etsamma gäller handeln med havre, som dock ej uppnår samma kvantiteter som kornhandeln. I avseende på bägge var Ryssland fram till världskriget den största exportören. Rätt stora kvantiteter havre utfördes under 1870- och 8 O-talen från Sverige. Åren närmast före världskriget framträdde Argentiina som det näst Ryssland starkast havreexporterande landet. Därefter ha de största posterna såväl av havre som av korn kommit från Förenta Staterna och Canada. — Av det på världsmarknaden utförda kornet tog före kriget Tyskland huvudparten, av havren England. Rysslands korn- och havreutförsel uppgick sedan 1870-talet till följamde belopp i femårsgenomsnitt (1 000 dt): x Årligen 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Korn 1982 3444 5098 10086 15157 13287 20229 29921 36640

Havre 3 989 7113 7 919 10024 9318 8023 12598 9293 9475

Tabell 13 ger för åren 1909—13 en översikt av världshandeln med ifrågavarande tvenne spannmålsslag.

Majshandeln. För two/sodlingen är Förenta Staterna alltjämt huvudlandet. Skörden och exporten sedan 1870-talet framgå av följande siffror: 2 * . . ,„ . , Ä r l i g e n (finansar) 1867/70 1871/80 1881/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/15 1916/19 1920/22

Skörd j 000 dt 214109 300871 432692 406967 525308 551859 692869 694071 706759 736065

Export ^ 2 473 13 990 14494 12 743 44825 22078 17126 11155 11350 18425

± 00Q

Utförsel i % ^ ^ &y 114 4-65 3'43 3-13 8-ss 4'oo 2*7 1-64 l«ei 2-50

Majsskörden i Förenta Staterna överträffar i kvantitet vida veteskörden, men det allra mesta därav förbrukas inom landet, dels till människoföda, dels och framför allt som svinfoder, varför en relativt obetydlig del föres ut på världsmarknaden. Argentinas majsproduktion är endast en bråkdel 1 Jurowsky, de stat. agr. 2

Der russische Getreideexport. — Das Getreide im Weltverkehr. — Annuaire int.

Statistical Abstract of the United States.

27 TAB. 13. IN- OCH UTFÖRSEL AV KORN, HAVRE OCH MAJS ÅREN 1909/43. (ENLIGT ANNUAIRE INTERNATIONAL DE STATISTIQUE AGRICOLE.)

M a j s H a v r e K o r n Införsel Utförsel Införsel Utförsel Införsel Utförsel 1000 dt 1 000 dt 1 000 dt 1000 dt 1 000 dt 1 000 dt

JEuropa. Sverige Norge Danmark Finland Storbritannien och Irland Nederländerna -. Belgien Tyska riket Österrike-Ungern Schweiz Frankrike Italien Spanien Portugal Ryssland Rumänien Bulgarien Serbien

9 1030 711 67 10 866 7 972 3 967 30 829 147 235 1377 175 711 5 193 17 1

—

—

97 5 899 666 26 1743

—

173 4 616 1 37182 3 525 390 317

903 114 660 167 9 151 5 497 1139 5 570 341 1758 3 972 1193

— —

226 6 19 51 191 4 403 7 4156 16 2 17 9

—

375 271 2 891 66 21136 7 514 6 552 8169 3 525 1013 4 746 3 783 2 483 425 85 60 13

— — —

345 2 223 1947

— 68

—

25 59 11 3 7 629 9 897 2 080 1076

198 8 11 10

1 10 881 1567 55 65

—

1037 1816 1190 6 179 358 393

336 2 655 751

73 4 11 011 29 402 1 2

Utomeuropeiska länder. Brittiska Ostindien Nordafrikanska länder (Egypten, Tunis, Algeriet, Marocko) Canada Förenta Staterna Argentina Chile Australien och Nya Zeeland

2 298

262 18

2 500 1047 1 628 166 231 38

19 38

13 633 9 134

50 115

av U. S. A.:s (1910—14 resp. 57 och 694 mill, dt), men dess utförsel är ändock i regel avsevärt större: 1 Årligen

(kalenderår)

1909/13 1914/18 1919 1920 1921 1922

Utförsel av majs från Förenta Staterna Argentina 1000 dt 1 000 dt 11011 29 402 10 643 24 533 2 843 22 271 4 512 44107 32 761 28 349 41558 27 713

Av Europas länder hava huvudsakligen blott Ryssland och Rumänien haft att uppvisa en utförsel av majs, nämligen åren 1909—13 i genomsnitt resp. 7'6 och 9'9 mill, dt, alltså dock kvantiteter, som närmat sig utförseln från Förenta Staterna. E n översikt av världshandeln med majs åren 1909—13 lämnas i tabell 13. Annuaire int. de stat. agr.

28 Mjölhandeln. Anmärkningsvärd är den starka tillväxt, som under senare år skett i (den internationella m;o7handeln, varvid särskilt vetemjöl ifrågakommer. iFör några årtionden sedan intog på detta område Österrike-Ungern en ledamde ställning. Sedan 1880-talet blev dess exportförmåga härutinnan dock stairkt inskränkt. I stället har Tyskland, tack vare ett effektivt tullrestitutiomsförfärande, förmått, trots sina höga skyddstullar å spannmål, upparbeta en avsevärd export av såväl vete- som rågmjöl, såsom följande siffror utviisa: Utförselöverskott av Årligen

Vetemjöl 1 000 dt

1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Eågmjöl 1 000 dt 629 1145 1003

371 144 1 135 1595

~To53 818 963 1788

Bysslands mjölexport har i jämförelse med utförseln av omalen spannmål varit tämligen obetydlig (1909—13 i genomsnitt 1188 000 dt vetemijöl och 1146 000 dt rågmjöl). Däremot har Förenta Staternas mjölutförsel i synnerhet från mitten av 1880-talet kraftigt utvecklats (siffror ha meddelats ovan i tab. 10). Mindre betydande har mjölutförseln varit från Canada och Argentina (se sid. 19 och 20). Bland europeiska länder, utom de nämnda, ha även Frankrike, Belgren, Italien och Rumänien haft utförselöverskott av vetemjöl. Detsamma var tidigare också fallet med Danmark, men förhållandet är där numera omkastat. Som det mest betydande importlandet för vetemjöl liksom för omalet vete framstår Storbritannien, men importöverskottet har dock sedan 1890talet avsevärt nedgått (1896—1900 10*5, 1909—13 4*7 mill. dt). Utpräglade importländer äro vidare Nederländerna och Norge.

3.

Sveriges produktion samt in- och utförsel av spannmål.

Beträffande Sveriges produktion av spannmål innehåller del V av tulloch traktatkommitténs utredningar och betänkanden (Tabeller till belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871—1919) fullständiga upplysningar vad angår såväl riket i dess helhet som särskilda landsdelar. Det kan alltså icke ifrågakomma att här mera vidlyftigt utveckla detta ämne. Däremot skall till närmare granskning upptagas den jämförande översikt av produktion, in- och utförsel och förbrukning av spannmål under perioden 1871— 1913, som meddelas i tab. 12 av nämnda publikation. Femårsvis angives där för varje särskilt sädesslag inhemska skörden, in- eller utförselöverskottet, utsädet, förbrukningen (med avdrag för utsädet) dels i absoluta tal, dels per invånare samt skörden i procent av förbrukningen och per invånare.

29 Diagram Milj.dt.

2. SKÖRD OCH FÖRBRUKNING AV SPANNMÅL ÅREN 1871-1913.

01 — 1870 80

1 90

1 1 1 J 00 1910 1870 80

1 90

1 J I I CO 1910 1870 80

I 90

I I !_l l 00 1910 1870 80

I 90

I I U I 00 1910 1870 80

I 90

I LJ 00 1910

Huvudsiffrorna i nämnda tabell åskådliggöras grafiskt å diagram 2 här ovan. Det framgår härav, att huvudsädet i Sverige avgjort är havren; därefter i ordningen komma råg, korn, blandsäd, vete och baljväxter. Ordningen är densamma för perioden 1871—75 som för perioden 1911—13, men vetet och blandsäden ha under årens lopp i betydelse närmat sig kornet, varav produktionen varit ungefär stillastående eller snarast gått något tillbaka. I avseende på produktionens förhållande till konsumtionen finner man, vad vetet beträffar, att den förra, ehuru den absolut taget mer än fördubblats, dock relativt nedgått från 80 till 52 % av förbrukningen,* vilket med andra ord innebär att införselöverskottet tillväxt mycket hastigare än den inhemska skörden. För rågens vidkommande är förhållandet motsatt, d. v. s. skörden av detta sädesslag representerar nu en större andel av förbrukningen än tidigare (1871—75 81 %, 1911—13 83 %, åren 1906 —10 t. o. m. 89 %). Produktionen av korn översteg ända till slutet av 1880-talet behovet (1871—75 med 10 % ) ; sedan har den ungefär jämnt motsvarat detsamma eller hållit sig något därunder. Havreproduktionen lämnade ända in på 1890-talet ett stort överskott, sjunkande från nära 60 % av förbrukningen 1871—75 till 15 % 1891—95. Under 1900-talet har däremot i allmänhet ett underskott på några procent förelegat. Även produktionen av baljväxter har företett ett växande underskott, medan ifråga om blandsäd produktion och förbrukning ständigt praktiskt taget sammanfallit, d. v. s. ingen nämnvärd vare sig in- eller utförsel har ägt rum. Nedanstående sammanställning anger i sammanträngd form resultatet av utvecklingen under berörda tidsskede:

1 Här avses nettoskörd ocli nettoförbrukning, d. v. s. med bortseende från utsäde.

30 TAB. 14. SVERIGES SKÖRD OCH FÖRBRUKNING AV SPANNMÅL SKÖRDEÅREN 187l/75 OCH 191l/l3.

Sädesslag

Vete Råg

Samtliga

Införsel- ( + ) eller utförsel- (—) överskott, dt

Skörd, dt

r ö r b r u k ning (exkl. utsäde), dt 1871/75

1911/133

2 304 740 + 202 340 + 1 886 210 5 958 110 + 997 180 + 1 079 820 — 4 520 3 339 350 — 263 500 12 577 440 — 2 199 030 + 347 550 3 300 930 + 89 860 — 15 350 548 850

989 850 5 168 220 2 667 990 3 749 440 976 020 577 250

3 965(060 6 287 ?570 2 966 <690 11 236 1920 2 953(080 538 .'300

28 029420 — 1278 360 + 3 398 920

14128 770

27 947 <620[

1871/75

1911/13

910 260 4 886 150 3 442 590 7 168 550 1 131 020 728 960 18267 630

1871/75

|

1911/13

Ökningen eller minskningen har för de särskilda sädesslagens vidkommande varit följande:

Vete Råg Korn Havre Blandsäd Baljväxter Samtliga

Ökning (el. minskning) från 1871/75 till 1911/113 i absoluta tal.. dt i P "ocent Konsium Skörd Konsumtion Skörd tion 30)1 153 2 975 210 1394480 22 2!2 1119 350 1071960 — 3 11 298 700 -103240 75 20»0 7 487 480 5 408 890 192 203 1 977 060 2169910 — 27 — 8 — 38 950 —200110 9»8 53 13 818 850 9 741 890

Siffrorna utvisa, att, under det totalskörden av samtliga sädesslag sedan 1870-talets början ökats från 18*3 till 28 mill, dt eller med 53 %, så Ihar förbrukningen ökats från 14* i till 27'9 mill, dt eller med 98 %, d. v- s. praktiskt taget fördubblats. Det under 1870-talets första kvinkvenmum förefintliga exportöverskottet på T 3 mill, dt har ersatts av ett importöverskott på 3"4 mill. dt. Absolut taget tillväxte den årliga skördekvantiteten med 9*7 mill, dt Av ökningen föll 54 % på havren, 21 % på blandsäden, 14 % på vetet och 11 % på rågen, medan däremot skörden av baljväxter och korn något minskades. På grund av denna olikformighet i utvecklingen ha de olika sädesslagens procentuella andelar av totalskörden under perioden avsevärt förskjutit sig, som följande siffror utvisa: Vete Rås Korn

1871/75 5-o 26-7 % 18-8

1911/13 8-2 21-3 11-9

Havre Blandsäd... Baljväxter

1871/75 39-3 6-2 4-0 Summa % 100-0

1911/13 44-Q 11'S 1'9 100-0

Havren, som redan tidigare under 1800-talet utvecklat sig till vårt kvantitativt förnämsta sädesslag (så var, som bekant, icke fallet i äldre tid), har med åren blivit det i än högre grad; tillsammans med blandsäden representerar den numera betydligt över hälften av den totala skördemängden. _ Ökningen för dessa slag av fodersäd överstiger med ett par procent minskningen för korn och baljväxter. För den egentliga brödsäden, vete och råg

31 har alltså uppstått en motsvarande relativ tillbakagång. Anmärkningsvärt är därvid det förändrade inbördes procentförhållandet mellan vete och råg till vetets förmån. Utvecklingsresultatet särskilt med hänsyn till konsumtionen framträder i följande tablå, där de olika data angivits i relation till folkmängden: TAB. 1 5 .

SKÖRD OCH FÖRBRUKNING AV SÄRSKILDA SPANNMÅLSSLAG SKÖRDEÅREN 1 8 7 1 / 7 5 OCH 1 9 1 l / l 3 . RELATIVA TAL.

Sädesslag

Vete Råg Korn Havre Blandsäd Baljväxter Samtliga

Skörd (inkl. utsäde) kg per inv.

Förbrukning kg per inv.

1871/75

1911/13

21-3 114-3 80-5 167-7 26-5 17-1

41-1 106-4 59-6 224-5 58-9 9-s

23-2 120-9 62-4 87-7 22-8 13-5

427-4

500 3

330 5

1871/75 | 1911/13

Nettoskörd i % av förbrukning 1871/75

| 1911/13

70-8 112-2 53-o 200-6 52-7 9-6

79-6 80-7 109-9 158-6 100-0 102-7

52-4 82-8 100-2 96-9 100-0 83-3

498-9

108-8

87-8

Hela spannmålsförbrukningen steg alltså från 330 till nära 500 kg per person och år, därav den egentliga brödsäden från 144 till 183 kg. Av återstoden, resp. 186 och 316 kg, har den övervägande delen (hela blandsäden, det mesta av havren, större delen av kornet och antagligen närmare hälften av baljväxterna) gått till kreatursfoder. Siffrorna avge i sin mån ett vittnesbörd dels om det ökade välståndet i landet, dels om den intensiva kreatursskötselns relativt allt starkare ställning inom den svenska lanthushållningen. Sist anförda tablå visar vidare, att även den sammanlagda skördekvantiteten tillväxt ej obetydligt starkare än folkmängden. Framför allt gäller detta havren och blandsäden, men i någon mån även den egentliga brödsäden tillsammantagen (135'6 kg per inv. 1871—75, 147*5 kg 1911—13, varvid en tillbakagång för rågen ersatts av en så mycket starkare tillväxt för vetet). Än starkare har emellertid förbrukningen tilltagit, varvid för brödsädens vidkommande den importerade varans andel stigit från c:a 20 till nära 30 %, medan för de övriga spannmålsslagen småningom hela inhemska produktionen och därjämte en ej ringa mängd utländsk vara tagits i anspråk för det inhemska behovet. För närmare detaljer angående produktionsutvecklingen hänvisas till förutnämnda tabellverk (Tull- och traktatkommitténs utredn. V). Beträffande in- och utförseln av de särskilda spannmålsslagen skola däremot en del ytterligare upplysningar här meddelas. Femårssiffror för in- och utförseln av vart och ett av de viktigaste slagen av omalen och målen spannmål meddelas här nedan i tab. 16—17, årssiffror för huvudslagen i tab. 18, varjämte i tab. 19—23 lämnas uppgifter, som belysa från vilka länder den huvudsakliga införseln skett, resp. till vilka länder utförseln. Vad först införseln av omalet vete beträffar, har den från en ringa kvantitet vid 1870-talets början successivt tillväxt till perioden 1901—05 (största införseln 1903), från vilken tid den något avtagit i omfattning, med undantag för de båda krigsåren 1915—16 samt 1923. Exporten av vete översteg på

32 1870-talet importen, men har sedan dess uppgått till endast en obetydlighet. Större vikt än importen av omalet vete hade under nyssnämnda åritiomde importen av vetemjöl; den var ända fram till mitten av 1890-talet gamska ansenlig, men har därefter varit av jämförelsevis mindre omfattning. De största posterna av veteinförseln hava, som av tab. 19 framgår, i allmänhet ända fram till år 1908 kommit från Tyskland. De därnäst vilktigaste importländerna voro Danmark och Ryssland, under enstaka å r f'rån 90-talets början Förenta Staterna och Argentina, bägge tillväxande i betydielse från år 1906, förmodligen i samband med tillkomsten av direkta sjöfairtslinjer till dessa länder. Åren 1909—13 går Ryssland i täten, medan införseln även från Ostindien tilltager. Under krigsåren behärska Nord- och Sydamerika helt importen. Vad den redovisade införseln från Dammark och Tyskland beträffar, torde den till mycket stor del hava utgjorts av transitogods från andra länder, antagligen företrädesvis Ryssland och Ameriika. Från Danmark och Tyskland har enligt statistiken även det mesta vetemjölet kommit. Därvid är då troligen i allmänhet icke fråga om transsitotrafik, utom beträffande den tyska importen, vilken för de tidigare å r e n antagligen till en del kommit från Ungern. Näppeligen skönjer man i införselsiffrorna för omalet vete någon direkt inverkan av de 1888 införda och 1895 höjda tullarna. Däremot är det påfallande, att veteutförseln nästan helt avstannat fr. o. m. 1888. Även har införseln av vetemjöl rönt mycket starkt inflytande av tullförändringarna. TAB. 16.

INFÖRSELN TILL SVERIGE AV SPANNMÅL I FEMÅRS-MEDELTAL-, ÅREN 1 8 7 1 — 1 9 1 3 . TON.

1871/75

1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Omalen spannmål. Vete Råg Korn Havre Majs Arter Bönor Vicker Bovete Andra slag...

1193 5 973 45 811 46 074 115 104 135 567 203 615 190 383 181198 58 227 108 379 154 973 133 025 100 180 101015 114 919 432 4 634 10 740 13 157 2 917 7 211 5 261 2 932 2 042 408 1186 3 686 2 173 21374 60 345 77 761 87 887 2175 225 12 543 9 737 8 343 10 313 18 976 8 601 9 812 57 806 854 678 2 031 1257 338 137 866 3 415 1074 422 656 982 1154 1584 2 516 2 765 2 986 3 434 95 249 253 425 218 2102 4 744 6 003 116 55 477 314 361 313 19 \ 412 144 38 1 1 1 7 4 23 27 44

Summa

65 938 142 235 228 660 196330 237 234 286150 398 861 348 263 419085

Målen spannmål. Vetegryn 20 29 14 Korngryn ... 164 106 26 Havregryn ... 3 4 4 G-ryn ej spec. 26 22 19 Vetemjöl 15 731 29 258 30 739 Rågmjöl 27 914 35 806 20 508 Kornmjöl ... 240 367 665 Havremjöl ... 13 7 9 Mjöl ej spec. 43 59 143 Summa Kli

44086 547

65 713 52140 3 925

6 639

123 451 14 9 8 7 13 51 26 042 23105 23 748 14182 875 1257 8 8 71 15

825 41 185 284 8 726 6 240 301 10 100

952 75 115 74 7 416 3 750 802 22 30

1224 19 30 91 8 695 7156 395 31 23

1275 4 117 85 7 428 8 347 103 25 35

50 902 39 085 16 712 13 236 17 664 17 419 14 280 25 375 62 246 107 582 8S189

64 083

33 Den förut starka mjöltillförseln från Danmark fick genom de svenska skyddstullarna så gott som dödsstöten. Införseln av ryskt eller amerikanskt hårt vete kan delvis förklaras genom det svenska vetets jämförelsevis låga glutenhalt, som gör det i regel mindre lämpligt att utan blandning användas till framställning av bakkraftigt mjöl. Det tidigare i så stor omfattning införda mjölet användes av bagarna till att blanda med det inhemska mjölet. Numera verkställes blandningen vid kvarnarna före förmalningen. I själva verket har behovet av tillsats av utländskt, hårt vete vuxit i och med utbredningen av de nyare förädlade vetesorterna, enär dessa i jämförelse med det gamla svenska lantvetet äro anmärkningsvärt glutenfattiga, om ock betydligt mera givande. Införseln av råg nådde sitt maximum under perioden 1881—85, och nedgick därefter rätt avsevärt för att under åren 1901—05 åter stiga, dock ej till samma höjd som tidigare. Utförseln av råg har liksom veteutförseln sedan mitten av 1880-talet varit försvinnande. Beträffande importen av rågmjöl har utvecklingen varit ungefär densamma som i avseende på vetemjöl. Ända fram till början av 1900-talet var Ryssland den vida största exportören av råg till Sverige, ehuruväl Tyskland mer och mer framträdde som medtävlare, framför allt från 1894, då Einfuhrscheinsystemet för omalen spannmål infördes därstädes. Från och med 1902 ha de största kvantiteterna regelmässigt kommit från sistnämnda land. Beträffande importen av rågTAB. 1 7 .

UTFÖRSELN FRÅN SVERIGE AV SPANNMÅL I FEMÅRS-MEDELTAL, ÅREN 1 8 7 1 — 1 9 1 3 . TON.

1871/75

1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13;

Omalen spannmål. Vete 9 048 Råg... 3 633 Korn 35 389 Havre 219 413 Majs Arter 2 232 Bönor 9 Vicker 70 Bovete 0 Andra slag... 31

24 30 848 1071 8 751 44 141 608 2 764 1121 3 963 85 34 522 25 905 21188 261 642 227 281 168 139 141 032 34 766

Summa 269 825

49 27 49 10 091

2 132 1 224

406 570 414

32 620 241

18 185 205

—

310 521 257 340 193 363 146 552 35819

10 629

2 617 2 202 1 20

1963 3 207 7 5

91 51 125 7 953 163 7 259 1 3 /

227 179 3 310 33 993 1191 208! 2 386|

ol

\

8 653

39 496

— —

Målen

spannmål. Vetegryn ... Korngryn ... Havregryn... ; Gryn ej spec. Vetemjöl ... Rågmjöl Kornmjöl ... Havremjöl... Mjöl ej spec. Summa Kli 3 — 7515.

T. T.

1 24 33

—

5 213 2 462 10 13 4

0 47 236 1 3 626 886 5 37 0

2 26 142

3 1 342

1 1 89

29 78 0 2 382 844 6 2 1

3 342

7 872

3 484

4 848

3 549

4 942

3 247

2 767

2 756

3 096

19 586

— 2 419 642 58

—

—

—

—

4 026

—

—

—

—

675 222

1011 2 370

96 4 481

4 70 2 721

—

—

—

—

43 1

o

25 1

26 2

381 488 1 46 0

34 TAR. 1 8 .

INFÖRSELN TILL OCH UTFÖRSELN FRÅN

SVERIGE

TON.

Vete Införsel

K å g

Utförsel

Införsel

1871 72 73 74 75

2 099 477 897 1542 949

11909 6 622 8 485 5 836 12 387

10164 38 564 43171 121 532 77 704

1876 77 78 79 80

4 404 8137 3 622 5 073 8 628

13 427 4 856 9158 10 528 5 786

1881 82 83 84 85

42144 41887 50 224 47 346 47 455

1886 87 88 89 90

K o r n

Utförsel

Införsel

61846 133 524 152 406 114 026 80 094

11449 2 029 3 615 411 663 2 840 6 503 732 150 3 593

6 217 21807 14 473 3 536 7 666

315 301 1282 623 1718

123 446 134 949 171 999 155119 189 351

279 330 1145 2 791 1058

12 854 7 951 13 460 14 950 16 570

32 832 37 646 48 368 54 242 57 284

3 540 1746 20 31 17

130 999 154 125 130 409 132 054 117 537

854 1706 261 123 96

4 036 5 041 1128 889 3 492

1891 92 93 94 95

74177 118187 121 357 154 259 107 538

20 39 35 24 3

87 632 75 815 80 310 135 432 121 709

1000 9 428 5 897 17 729 2 000

1896 97 98 99 ;1900

120 012 110 833 132 340 156 744 157 908

48 15 19 30 37

91163 44 872 92 565 144 227 132 249

150 96 321 87 50 45 46 45 56 27

615 12 019 2 935 367 10 370

: 1901 02 03 04 05

172 036 204 407 224 207 219 971 197 455

78 36 46 51 35

47 720 158 250 132 919 142 603 93101

27 23 45 14 27

256 6 647 6 127 1 159 469

1906 07 08 09 10

213 342 153 956 206 835 192 438 185 344

54 88 86 84 143

48 692 39 597 54 448 82 913 71424

29 84 68 37 35

4193 752 2151 1921 1194

1911 12 13 14 15

172 360 171 054 200 181 132 336 238 914

161 209 310 72 43

46 186 106 829 91284 54 271 44 967

40 44 454 47 23

1279 6 12 153 7 767

1916 17 18 19 20

262 013 97 629 57 636 109 287 201 621

27 329 11692 3 496

69 759

350 715 15184

2 454 7 636 3 492 8 176 1156

1921 22. 23

156 135 138 335 268 634

6 981 536 303

65 536 4103 463

7 548 603 1513

12 904 10 360 78113

1059 2 076 3 710 12 703 3 625

35 AV DE VIKTIGASTE SPANNMÅLSSLAGEN ÅREN 1 8 7 1 — 1 9 2 3 . TON.

11 a v r e

M a j s

i Införsel

Utförsel

Införsel

102 263 540 546 589

257 904 214 172 211 226 219 444 194 317

3 11 11 934 165

1310 1450

268 486 189 958 261 679 312121 275 966

Vete mjöl

| Utförsel

J Införsel

Råg mjöl

1 Utförsel

Införsel

Utförsel

5 990 11486 14 414 22 644 24122

2 348 2 358 2 477 2 090 2 823

12 646 19 238 31557 50 414 25 716

696 389 317

4 396 3 777 7 239 4 596 42 706

21320 34 994 31546 25 895 32 537

2 666 2 257 2 892 2 312 1784

34 165 76 320 22 692 27 467 18 385

426 2141 979 544 129

205 010 251 199 270 921 175 952 233 324

1871 1515 5 809 11472 28 020

18 758 22 549 33 880 39 150 39 356

628 4 452 6 869 7 253 6 861

11065 14 866 22 863 20 855 32 891

62 2 057 1829 4 298 4 064

3 691 4 734 3 410 4 385

245 109 247 667 165 420 114 363 68136

11215 4 565 9 336 16 428

38 552 34 775 21008 20 466 15 409

6146 5 360 2 035 2 059 2 533

34 953 37 539 16 909 16 393 12 944

1308 1717 612 503 289

1932 1443 1551 2 762 3177

175 917 106 986 211 761 135 312 75183

7 847 18 359 9 684 10 728 4 945

15 569 21822 31949 37 009 9 176

1543 1477

176 87 94

10158 11748 17 507 24 016 7 483

131 837 64 60 18

5 671 13 926 8 307 20177 58 789

62125 20 557 39 573 38 980 12 597

5 240 7 921 27 142 88 601 15 974

9 912 5 258 5 594 14 200 8 668

808 2 211 1382 415 240

9 557 6 589 2 550 6 321 6 182

124 296 2 271 3 545 5 615

16 339 50 207 59 861 94 280 81035

30 504 13 286 3129 2 789

14 879 4 876 4 810 5 969 12 473

7 693 8 746 8 312 7 188 5142

75 206 35 83 81

1771 2 538 3 531 6 638 4 272

7 384 5 475 3 579 3 596 2 369

70 807 66100 63 827 77 508 110 564

6 464 13 223 8 959 8 538 2 580

14 350 8 374 12 390 6 910 7 035

7 463 11150 10 681 6 281 7 901

23 34 84 82 128

381 407 4 300 11 813 18 877

2818 4 745 2 351 1706 1987

102 052 97 289 64 321 71371 30 078

28 092 5 237 68 650 33 479

11643 100 959 60 817 55 751 210 619

7 033 6 605 8 647 9 408 22 824

502 435 207 436 0

4 965 7 450 12 627 6 666 3192

1074 293 97 60 0

127 8

6 937

4 639 1695 5 625 1250 13 515

5 1 916 1137 40

2 50 2 073 1010 1233

26 144 16 269 24 195

583 19 421 9 532

224 579

914 949 1309 2 905

990 907 3 730 2 344

5 289 22 809

7 3 516

8 668

51384 30 791 34 910 81255 38 222

43 653 11 858 40 638

18 504 58 051 7 847

105 563 49 913 66 431

— — — 0 0 3 249

325 294 — 15

— — 370 1050 1680 1287

5 1 22 63

6 425 9 775 2 992

36 TAB. 19.

INFÖRSELN TILL SVERIGE AV VETE FRÅN OLIKA LÄNDER ÅREN 1 8 7 1 — 1 9 2 3 . TON.

Info r s e 1 Årligen Danmark

1871/75 1876/80 1881

82 83 84 85 1886

87 88 89 90 1891

92 93 94 95 1896

97 98 99 1900 1901

02 03 04 05 1906

07 08 09 10 1911

12 13 14 15 1916

17 18 19 20 1921

22 23

319 1473

Ryssland Brittiska Förenta Tyskland Ostindien Staterna (och Finland)

165 220 702

617 3 984

—

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — 977

12 724 10 957 8 256 13 830 22 686

8 714 5 458 12 898 12 788 14 679

10 232 20 830 27 166 26 610 19 616

20 063 32 781 25 007 16 450 12 491

13 029 11146 9 401 19 429 16 698

26 283 30 391 37 756 70 266 56 999

18 029 20 480 24 471 17 877 22 437

29 637 34 867 31968 18 650 24 815

60 324 51167 56 302 107 734 107 761

36 732 43 342 25 417 13 775 4 977

25 379 18 895 44 793 72 593 75 361

67 227 119 893 125 096 109 180 100 356

12 967 16 519 24 820 12 183 18 718

39179 6 938 4 207 71438 87 452

109 182 70 740 112 283 67 431 53 420

9 777 12 344

16189 10 409 23 964 10 930

65 063 42 990 58 710 25 996 8 374

48 292 59 988 46 154 19 909

11789 20 470 24 578 6 720

38 40 5 — — 13

—

24 874 8 879 22 107

5 465

92 40 612 376

—

28 900 25 494 25 616 12 022 18 089

2 015 9 213 8 363

Andra länder

2 356 9 614 15 367 10 527

— — — — — — —

Argentina

—

7 714 11834 11550 11 368 16 076

234 44 — — —

rån

10 804

— 202 4 384

— — — — — 619

4 216 1827

797 — — — 276 — — — 9 060 21503 22 368 13 450 8 057 6 629 1578 10 665 4 559

— 28 369 10 831 6 850

12 602 26 360 3 610 —.

— — 3 088 2 058

— —

2 647 8 589 2 763

Summa

1193 | 5 973 42 144 41887 50 224 47 346 47 455

32 832 37 646 48 368 54 242 57 284

5 742 21389 14 223 8 304 9 683

74177 118187 121 357 154 259 107 538

5 393 2 741 8 934 4 836

125 48 1014

120 012 110 833 132 340 156 744 157 908 172 036 j 204407 224 207 219 971 197 455

— 100

1364 8 697 4 455

14 329 11446 20 687 15 726 1402

12 527 16 528 23 030 10 937 8 045

26 938 22 759 37 437 18 804 4 395

2 772 8128 5 058 11443 8 930

213 342 153 956 206 S35 192 438 185 344

10 530 7 707 18 926 45 469 201 642

6 664 18 385 18 041

13 833 11105 9 808 23 312

172 380 171054 i 2001S1 182886 j 238 914

36 788

52 449 26 710 43 390 46 042 145 789

14 246 63 245 17 600

262 013 97 629 57 6J6 109 237 ! 201621

75 587 73 422 123 132

12 478 9 881 39 662

35 716 36 940 74 750

156115 138 3i5 268 6J4

209 480 70 914

— —

— 28 625

—

37 TAB. 20.

INFÖRSELN TILL SVERIGE AV RÅG FRÅN OLIKA LÄNDER ÅREN 1 8 7 1 — 1 9 2 3 . TON.

I n fö r s e 1 f r å n Årligen Ryssland

Finland

Tyskland

1871/75

2 587

47 715

2 891

4 891

1876/80

95 997

2 812

7 896

11580 5191 3 695 1758 1981

97 886 82 000 132 831 142 467 164 772

3 656 1213 3 599 3 883 2 474

8 437 46159 31855 6 072 20114

82 83 84 85 1886

1108 1829 2 859 1486

1579 3 381 1578 1791

8 247 11244 11512 13 924 4 717

119 394 140 408 113 596 113 592 109 511

87 88 89 90

2193 7 518 3 470 14 726 10 897

72 906 25 699 54 254 83 034 80 428

3 288

92 93 94 95 1896

3 824

70 594 36 441 54 501 70189 78 957

97 98 99

1900 1901

02 1

Andra länder

Danmark

04 05 1906

07 08 09 10

4 430 5 729 2 844 2 024 11701 7 987 6 949 2186

33 950 82 079 54 434 35 003 24 336

2 645 1008 2 696

19 225 10 744 10 209 14136 9 828

651 1608

12 13 14 15

1192 1060 2116

5 355 19 718 14 233 3 960

—

163 383 772 1597

853 1842 2 376

890 717 1757

959 1178

831 800 1492

687 1062

795 886 870 1043

793 31

8 641 26 662 10 470 36 580 20 248

22 23

3 496

—

—

—

1248 1427 8 006

— 10 972

— — — — 250 254

386 19 939 10

1 91 101 32 604 15 773 11733

320 8 539 1278

58 227 108 379 123 446 134949 171999 155119 189 351 130 999 154125 130 409 132 054 117 537 87 632 75 815 80 310 135 432 121 709 91163 44 872 92 565 144 227 132 249

14 238 6 584 27 163 61835 49 335

4 639 4 098

10 996 60 079 65 233 96118 63 728

2 634 4 306 3 355 2 020

47 720 158 250 132 919 142 603 93101

23 656 22 072 39 806 65 250 57 812

2 366 4 281 1050 1814 1381

48 692 39 597 54 448 82 913 71424

35 814 84 709 74 080 43 511

3 515

46186 106 829 91284 54 271 44 967

17 18 19 20

143 40

Summa

— — —

5 167

2 365 19 241

420 223 33

340 868 3 891 44 394 27 329 11692

— — — 11489 6 318 39 640

27 329 11692 3 496

—

12 904 10 360 78113

38 TAB. 2 1 .

INFÖRSEL TILL SVERIGE AV VETEMJÖL FRÅN OLIKA ÅREN 1 8 7 1 — 1 9 2 3 .

LÄNDER,

I n f o Arl Danmark

Tyskland

Förenta Staterna

1871/75.

14 317

1876/80.

22 311

4 631

1881 . 82 . 83 . 84 . 85 • 1886 • 87 .

13159 15 726 26 995 29 746 30150

5 354 6 468 6192 8 278 8 464

— — — — — —

89 90

27 322 24 285 14 551 13 710 10 709

10 275 9 531 5 758 6 367 4 894

28 349 118 — —

1891 92 93 94 95

8 537 9 251 7 944 8 047 1343

6 283 8 859 16 980 20 840 5 287

1896 97 98 99 1900

1706 1088 1096

3 986 2 833 2 920 9156 5 682

1901 02 03 04 05 1906 07 08 09 10 1911 12 13 14 15 1916 17 18 19 20 1921 22 23

893 830 953 906 1183 1294

713 681 673 1538

606 801 563 545 491 847 4 971

284 — — 12 2 338

481 779 1060

Summa.

15 731

2 316

29 258

245 355 693

18 758 22 549 33 880 39150 31)356

742 927 610 581 389 306 749

38 552 34 775 21 008 20 466 15 409

3 710 5 499 7 179 2 249

15 569 21822 31 949 37 009 9176

3 907 1337 1518 4149 2156

9912 5258 5594 14 200 8 668

2 092 2 080 1095 1820 1214

7 693 8 746 8 312 7188 5142 7 463 11150 10 681

4 223 1689

637 596 457 391 985 407 349 367 385 906 132 6

10 191

5 615 1047

10 360

817 196 282

2 1526

943 297 313 — 60 2 —

4 648 5 760 6 034 4 074 1152

2 063

1735 4 235 4 689 2 380 2133

4 410 5 646 3 997 2 904 3 982

1588 1538 1753 2 063

4 475 4173 6 036 6 255 16 925

22 — — — — — 147 452 398

Övriga länder

_ — —

25 320 14 756 21891

846 j

6281 7 901 7 033 6 60S 8 647 9 550 22 824 4 639 1695 5625 1250 13 515 26144 16269 24195

39 TAB. 2 2 .

INFÖRSEL TILL SVERIGE AV RÅGMJÖL FRÅN OLIKA LÄNDER, ÅREN 1 8 7 1 — 1 9 2 3 . TON.

I n f ö r s (i l

fr

Årligen

å n Summa

Danmark

Ryssland

Tyskland

Övriga länder

1871/75

3 989

19 978

2 832

27 914

1876/80

4 555

25 623

2 971

2 657

35 806

1881 82 83 84 85

4 906 6 292 6 036 6 711 6 971

2 223 2 658 5 682 6 609 13 642

1345 3 108 2 500 2 218 2 844

11066 14 866 22 863 20 855 32 891

1886 87 88 89 90

5 266 4 523 1430 683 243

2 591 2 808 8 645 5 317 9 434 7 863 10 761 3 315 840 2 697

18 596 20 347 10 699 14 392 9 399

3 228 1908 1465 478 605

34 953 37 539 16 909 16 393 12 944

1891 92 93 94 95

161 243 201 165 231

1216 201 48

8 053 10 760 16 633 23 427 6 592

728 544 625 424 297

10 158 11748 17 507 24016 7 483

1896 97 98 99 1900

159 86 21 56 58

1219 191

7 811 6 037 2 293 5 970 5 856

368 275 236 295 268

9 557 6 589 2 550 6 321 6182

1901 02 03 04 05 1906 07 08 09 10

29 23 40 109 33

1480 2 203 2 954 6 058 3 855

262 312 537 471 384

1771 2 538 3 531 6638 4 272

23 36 49 23 116

183 248 4102 11480 18 253

175 123 139 310 508

381 407 4300 11813 18 877

1911 12 13 14 15

131 26 11 28

4 572 7 245 12 340 6 478 1

262 179 276 160 1951

4965 7 450 12 627 6666 3192

1358 5 1 10 63

1359 5 1 22 63

224 532 1246

224 579 1457

1916 17 18 19 20 1921 22 23

4 144

43 67

40 TAB. 2 3 .

UTFÖRSEL FRÅN SVERIGE AV HAVRE TILL OLIKA LÄNDER, ÅREN 1 8 7 1 — 1 9 2 3 .

U Årligen Danmark

t

f ö

t i l l

Storbritannien j Frankrike

Andra länder

Summa

1871/75.

192 815

13 684

219 412

1876/80.

5 546

189 210

46 990

19 896

1881 .... 82 .... 83 .... 84 .... 85 .... 1886 .... 87 .... 88 .... 89 .... 90 ....

10 356 13 398 13 095 21611 17 689

147 764 187 883 217 185 114 746 184 857

24153 40 871 33 072 36 467 25 223

22 737 9 047 7 569 3128 5 555

205 010 251199 270 921 175 952 233 324

15 603 18 771 25 968 27 316 9111

203 530 173 592 89 653 73 695 52 520

20 485 54 390 49 345 11475 5 530

5 491

245 109 247 667 165 420 114 363 68136

1891 .... 92 .... 93 .... 94 .... 95 ....

23 053 17 842 13 849 12 422 12 053

132 120 84 273 146 470 47 327 56 422

9 869 103 40 080 71723 5 478

10 875 4 768 11362 3 840 1230

175 917 106 986 211 761 135312 75183

1896 .... 97 .... 98 .... 99 .... 1900 ....

13 754 4 608 5 566 4 959 1615

41277 9 872 18 039 30 321 6 027

4 966 5 032 14 808 62 3 932

2128 1045 1160 3 638 1023

62125 20557 39 573 38 980 12 597

1901 .... 02 .... 03 .... 04 .... 05 ....

2 947 907 791 177 367

18 007 8 245 1279 59 1780

8 389 3 328

30 504 13 286 3129

1906 .... 07 .... 08 .... 09 .... 10 ....

1354 2 498 310 302 359

282 7 734 4 481 1083 307

1911 12 13 14 15

426 672 1607 680

12 108 1053 48

1916 17 18 19 20 1921 22 23 ....,

914 454 1877

806 1059

4 321 2 027 3 557 6 283 1128

509 642 507 964 611 870 786

6464 13 223 8 959 8 538 2 580

26 551 3 208 63 794 30 539

1103 1249 2 196 2212

28 092 5 237 68 650 33 479

1 6 937 7 8 516 8 668 18 504 58 051 7 847

6 317

6 937 7 8 516 1602

856 4 373 1943

1041 9 806 1060

12 823 21 680 826

3 784 22 192 4 018

2 789

41 Diagram

3-

IN-OCH UTFÖRSELÖVERSKOTT IQOOdtAV VETE, RÅG, KORN OCH HAVRE ÅREN, 1871 - 1913.

1905 "13101913

mjöl visar tab. 22, att densamma under 70-talet, då den ännu var verkligt betydande, till alldeles övervägande del härrörde från Eyssland. Importen därifrån avtog starkt under 80-talet och upphörde något senare nästan alldeles. Även importen från Danmark, som tidigare ej var obetydlig, upphörde i huvudsak 1888. Sedan den tiden har Tyskland varit den enda rågmjölleverantören av betydelse, ehuru införselkvantiteterna varit ganska växlande. I olikhet med vad fallet varit beträffande omalet vete har den svenska tullpolitiken för rågens vidkommande avsatt starka spår i importsiffrorna. Importen börjar nedgå i slutet av 80-talet och har sedan 90-talets mitt hållit sig på en förhållandevis låg nivå, med tillfälliga stegringar under svagare skördeår. Efterföljande tablå (tab. 24) anger sammanlagda importen femårsvis av vete och råg, dels utan, dels med inräknande av mjölimporten, samt vartdera spannmålsslagets andel av summan under respektive perioder.

42 TAB. 2 4 .

SAMMANLAGDA INFÖRSELÖVERSKOTTET AV VETE OCH RÅG, ÅREN 1 8 7 1 — 1 9 1 3 . Omalen och målen spannmål " (Absoluta tal därav vete Absoluta tal därav vete Ton Ton % Omalen spannmål l

Ärligen

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

46 739 102 837 198 815 177 420 215119 236 508 318 458 249 656 262 225

119 952 185 685 22-6 1J 269 567 238 424 25-4 53-5 273 921 251 888 57*3 343 748 63-9 76-2 274 693 296 603 69-o 3.

3 .

16-9 24-1 31-1 35-7 57-6 62-4 66-2 75-2 63-6

Här anförda summor för såväl omalen som målen spannmål visa, i att totala införselöverskottet av all brödsäd i genomsnitt icke avsevärt stegraats sedan början av 1880-talet, med undantag för 1900-talets första år, då < ett par mycket dåliga skördeår framkallade en abnormt stor införsel. E m e l l e r t i d har proportionen mellan vete och råg i importen under årens lopp tota'alt omkastats. Förskjutningen har fortgått kontinuerligt under hela den reddovisade perioden, men omkastningen i förhållandet skedde först under förrra hälften av 1890-talet. Denna förskjutning sammanhänger givetvis med ddet ökade välståndet och den till följd härav starkare efterfrågan på det t till finare bakverk använda vetet och en proportionsvis minskad förbrukniiing av råg ävensom den förut nämnda omständigheten, att det svenska vettet blivit i relativt högre grad i behov av uppblandning med främmande veete. Det är emellertid svårt att undgå den slutsatsen, att även tullpolitiken utövvat ett visst inflytande på ifrågavarande utvecklingsresultat. Tullsatserna ha alltifrån början varit bestämda till lika belopp för vete och råg, men i då vetet alltid stått högre i pris, har tullen kommit att proportionsvis minddre starkt drabba detta och alltså gynna införseln av vete på rågens bekostnaad. Korn infördes under slutet av 70- och början av 80-talet i ej alldeles obetydliga kvantiteter; sedan hava blott sporadiskt några mera avsevärrda införselposter förekommit. Utförseln av korn, som tidigare var ganska omfattande — vissa år undder 1870-talet översteg den 40 000 ton — började från 1880-talets mitt avtaiga i omfattning och har sedan 1895, med undantag för ett eller annat år, vairit ringa. Det mesta av det exporterade kornet, vilket huvudsakligen torrde ha utgjorts av det förträffliga skånska maltkornet, gick till Storbritannien. För havrens vidkommande är framför allt den ansenliga utförseln på 1870- och 80-talen anmärkningsvärd. Havre var denna tid en av våårt lands viktigaste exportvaror. Höjdpunkten nåddes år 1879 med en kvantiitet av över 312 000 ton till ett värde av 32"5 mill. kr. E n avgjord nedgåmg inträder från och med 1888; därefter fortgår minskningen i stort sett oavbruttet under följande årtionden; en tillfälligt stegrad export förekommer likväl årren 1

Enligt tab. 16 och 17 här ovan (kalenderår). Enligt tab. 12 i »Tabeller till belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871—19119». Införseln av målen spannmål är omräknad till vikt i omalet tillstånd. Siffrorna avse skördcåiren 1871/72 — 1875/76 o. s. v. 3 Utförselöverskott av vete. 2

43 1911—14. Den huvudsakliga exporten skedde till Storbritannien, därnäst till Frankrike och Danmark; vissa år torde även till Nederländerna försänts ganska avsevärda partier (se tab. 23). I bredd med exportens minskning har i stället importen tilltagit; den stegras kontinuerligt från 1890-talets mitt och uppnår 1910 den stora summan av över 110 000 ton. Väsentligen torde denna import hava utgjorts av råvara för havregrynstillverkningen; exporten har däremot utgjorts av foderhavre. Att exportens avtagande till tiden sammanfallit med skyddstullars införande å brödsäd är säkerligen icke en tillfällighet. Denna tull gjorde givetvis odlingen av vete och råg relativt mera lönande än förut i förhållande till havren, vilket icke kunde undgå att verka nedsättande på exportdugligheten för den senare. Som sedan utförligare skall påvisas, stå priserna å de särskilda spannmålsslagen i ett visst beroende av varandra, och havrepriset i Sverige har, trots frånvaron av tullskydd för denna vara (utom under åren 1888—92), åtminstone efter 1895 hållit sig avsevärt högre i förhållande till priset utomlands än tidigare. Även av baljväxter hade Sverige ända fram till 1880-talets slut ett utförselöverskott, dock successivt avtagande i omfattning. Utförseln utgjordes huvudsakligen av ärter, medan införseln åtminstone tidvis övervägande bestod av bönor. Från nämnda tid har utförseln av baljväxter i allmänhet varit ringa, medan införseln svällt högst betydligt. En väsentlig del har utgjorts av bönor (bruna bönor från Holland), det mesta dock av foderärter, pelusker och vicker, vilka äro tullfria. — Exportens bortfallande är även här en tydlig följd av tullskyddet. Införseln av majs visar mycket växlande siffror. Den väsentliga användningen har ända till år 1908 varit för brännvinsbränning, såsom framgår av nedanstående sammanställning: Ärligen

rsel av majs

1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

ton 225 12 543 9 737 8 343 10 313 18 976 8 601 9 812 57 806

Förbrukning av majs vid brännerierna l ton 155 4 444 7 811 7 176 9 627 15 937 7152 4 209 310

Den höga genomsnittssiffran för åren 1876—80 härrör från ett enda års import (1880: 42 706 ton). Även åren 1898 och 1899 var importen stor (resp. 27 142 och 38 601 ton). I samtliga fall sammanhängde importökningen med felslagna potatisskördar. Ända sedan den 15/5 1887 och fram till den V,, 1911 var införseln av majs belagd med jämförelsevis hög tull ehuru av växlande storlek. Priset ställde sig på den grund så högt, att konkurrens med potatis och annan fodersäd icke kunde ifrågakomma annat än under särskilt dåliga skördeår. Sedan tullen å majs borttagits, har importen starkt ökats, och den användes numera så gott som uteslutande till kreaturs-, företrädesvis svinfoder. Av kli har alltsedan 1870-talet importöverskott förelegat. De införda kvantiteterna ha, som av tab. 16 framgår, från 1890-talet varit betydande. 1

Avser tillverkningsåren 1870/71 — 1874/75 o. s. v.

44 4.

Världsspannmålshandelns organisation.

Ännu under förra hälften av 1800-talet existerade inom spannmålshandieln blott ett antal mer eller mindre fristående lokalmarknader. Kommunikaticonsväsendets framsteg ha medfört den gradvisa utvecklingen av en värrldsmarknad, där de olika över- och underskottsområdena bragts i oavbruiten förbindelse med varandra och prisbildningen till följd därav gestaltat si ig i stort sett enhetligt. Den förbättrade transporttekniken är det sålunda ssom i främsta rummet möjliggjort en utbredning över jordklotet av den effekttiva handeln med spannmål, spridandet av de faktiska förråden från land till land, från världsdel till världsdel, allt efter det tillfälliga förhållandet melllan tillgång och behov. Telegrafen åter har utgjort den viktigaste förutsättningen för uppkomsten av en ävenledes världsomfattande spekulativhamdel. Åtskillnaden mellan dessa världshandelns bägge huvudformer är gruindväsentlig. Den förra har själva varuomsättningen till föremål, genom diensamma sker uppköp regelmässigt från producent och försäljning till konsument, om ock vanligen genom en kedja av mellanhänder; de partier, jsom det handlas med, avse verkligen befintlig vara av bestämd karaktär och bestämd proveniens; vinsten utgöres som regel allenast av ett bestämt, förhållandevis måttligt tilllägg till inköpspriset. Naturligtvis är ett visst i spekulativt moment nödvändigt inneslutet i all spannmålshandel, för såvitt *som den avser framtida leverans. Dock torde det på det hela taget ligga i effektivhandelns intresse att i avseende på priset upprätthålla en viss jämnhet och likformighet. Dess strävan sammanfaller i så måtto med såväl producenttens som konsumentens önskningar. Helt annorlunda förhåller sig det med den egentliga spekulationshandieln. Här gäller det blott att inhösta vinster genom utnyttjande av de daglliga och månatliga prisvariationerna, vilkas bibehållande och om möjligt förstärkande är spekulationens livsnerv. Spekulanten har att, så gott sig göra låter, klargöra för sig världsförrådet och världsbehovet och deras inböirdes förhållande under skördeåret. Till ledning härför har han de kontinuerligt publicerade skörderapporterna, uppgifterna om de s. k. synliga förrådens och skeppningarnas storlek, tillförseln till viktigare hamnar och handelsplatser i importländerna o. s. v., vilka uppgifter, om ock bristfälliga, dock lämna vissa hållpunkter för bedömandet. Den faktiska varuomsättningen intresserar honom icke i annan mån än som ett statistiskt moment för uppskattning av marknadsläget; varan själv och dess ändamål, behovstäckningen, angår honom icke. Därför rör sig spekulativhandeln icke med verkliga, individuellt bestämda varupartier, utan med en abstrakt normalvara, oavsett om denna existerar eller blott framdeles kan komma att existera. Formen för denna handel är regelmässigt den s. k. terminshandeln, vilken innebär, att alla bestämmelser med avseende på kvalitet, kvantitet, leveranstid o. s. v. äro på förhand fixerade och blott priset blir föremål för avtal mellan kontrahenterna. Fullgörandet av de kontraherade förbindelserna sker icke medelst leveranser och dessas mottagande och likviderande utan allenast genom en ömsesidig saldering av kursvinster och kursförluster vid kontraktsterminerna. Att närmare ingå på dessa förhållanden kan givetvis här icke komma ifråga. Det må blott erinras, att den börsmässiga varuspekulationen i själva verket har en mycket viktig samhällsuppgift att fylla. E n sida därav är, att terminsaffärerna, kombinerade med affärsavslut i effektiva varor, tjäna till att utjämna och fördela riskerna inom den stora varuhandeln. Spekula-

45 tivhandelns egentliga betydelse ligger dock däri, att den kontinuerligt strävar att bringa priset i överensstämmelse med det faktiska läget på världsmarknaden, vilket med hänsyn till konsumtionens anpassning efter förråden och dessas möjligast jämna fördelning under konsumtionsåret är av det största socialekonomiska intresse. Vid sidan av terminshandeln verkar i skilda länder en omfattande arbitragehandel, vars ändamål är att upphäva prisskillnaden mellan olika handelsplatser, när denna . av en eller annan orsak blivit större än transportkostnaderna och de lokala förhållandena o. s. v. berättiga till. Denna handelsgren bidrager alltså ytterligare till att göra världsmarknaderis priser i möjligaste mån likformiga. Terminshandelns egentliga säte är de stora börsplatserna i import- och exportländerna med deras enkom härför inrättade terminsbörser. Självklart är den alltså lokalt ytterligt starkt koncentrerad. I motsats härtill är den effektiva handeln en vittförgrenad företeelse och på grund av sin natur tämligen decentraliserad. Här avslutas affärerna sällan på börsen utan på de särskilda firmornas kontor. Många orter, som sakna egentlig spannmålsbörs, äga trots detta stor betydelse för den verkliga spannmålshandeln, såväl i import- som exportländerna. Själva tyngdpunkten i denna handel, i den mån den kunnat föras under begreppet världshandel, kan sägas ha legat hos de stora importfirmorna i Europa, vilka sammandragit varumassorna från skilda delar av världen för att kontinuerligt förse de konsumerande distrikten, storstäderna och industriområdena med deras behov. Endast de hava ägt den kapital- och kreditkraft, som fordrats för så väldiga handelstransaktioner. I regel är det så, att importörens betalningsplikt inträder redan i samma stund varan lämnar exporthamnen, medan han själv återfår sina penningar tidigast vid utlossningen i Europa. I själva verket torde de skenbart så inflytelserika handelsfirmorna i de transoceana exportländerna merendels befunnit sig i tämligen starkt finansiellt beroende av ett jämförelsevis litet antal stora europeiska importhus. I någon mån torde detta under senare år hava ändrats, så att numera även i exportländerna åtminstone några stora, fullt självständiga världsfirmor finnas. Vad beträffar proceduren med spannmålens upphandling etc. har i Förenta Staterna redan tidigt utbildats ett särskilt system, som måhända förtjänar ett något utförligare omnämnande. Överallt inom produktionsområdena därstädes, nästan vid varje järnvägsstation, finnas förrådshus (country elevators), där jordbrukarna efter tröskningen få avlämna sin spannmål, som här sorteras och blandas för att sedan föras till de stora samlingselevatorerna (terminal elevators), vilka äro belägna i själva knutpunkterna för den nordamerikanska spannmålshandeln (Chicago, Duluth, S:t Louis, New York m. fl.). Dessa samlingselevatorer befinna sig i händerna på några få jättebolag, som i sin ordning dirigeras av storköpmännen. Vid dem fastställas de olika kvalitetstyperna, enligt vilka den inlevererade spannmålen graderas, visserligen formellt under tillsyn av statstjänstemän eller börsinspektörer. Elevatorbolagen äga emellertid ett fullständigt herravälde över bedömandet av den i ortselevatorerna inlevererade varan, och ett vitt spelrum är därför vid graderingen lämnat för deras godtycke. (I någon mån har man genom en lag av den 11 aug. 1916, »the United States grain standards act», sökt råda bot härpå). Över den inlagrade spannmålen erhåller lantbrukaren ett kvitto (warehousereceipt), som han kan avyttra och som fullständigt företräder varan; med mottagandet därav förlorar han äganderätten till det inlagrade

46 konkreta varupartiet. Dessa papper köpas och säljas, medan den spannimål de avse kvarligger i lagerhusen, för att vid behov utfraktas. Nu skildirade system för skördens hopsamling och gradering har visserligen lämnatt de amerikanska lantbrukarna helt och hållet i händerna på de stora handielsmatadorerna men har å andra sidan i hög grad bidragit att giva den nordamerikanska spannmålsproduktionen den likformighet, som mer än mågot annat underlättat produktens avsättning på världsmarknaden. För expDorthandeln har nämnda system den betydelsen, att all spannmål från Föreenta Staterna säljes enligt s. k. inspektionscertifikat (d. v. s. intyg av veederbörande börsinspektör angående den åsatta graden enligt den för tillfäillet gällande standard), medan överallt annorstädes exporten sker på grundl av prov eller särskilt överenskomna villkor i fråga om vikt, föroreningsproccent o. s. v. Försök från de europeiska importörernas sida att befria sig ifrån den godtycklighet, som medföljt nämnda system, ha hittills misslyckats. Den egentliga terminshandeln är anknuten till ett relativt fåtal sitora centralvarubörser. Dessa terminsbörser föra otvivelaktigt stora lager till resp. orter och äro därför till fördel för den effektiva handeln. Dock äir en kombination av bägge dessa handelsformer icke nödvändig för att givai en ort en framträdande plats inom världsspannmålshandeln. Världens största effektiva börs är »the Baltic» i London. Ursprungligen fungerande somi en centralpunkt för handeln på Östersjöländerna har den sedan 1860-talet fått en världsbehärskande betydelse framför allt genom sina förbindelser lined Sydryssland och Indien, mindre genom handeln på Amerika. Dess stora roll beror i hög grad också på den enorma kapital- och kreditkraft, sonu är koncentrerad i Londons banker och som gör denna stad till världens vida viktigaste konsignationsplats. Någon terminshandel har däremot aldrig kunnat organiseras i London. Englands terminsbörsplats är i stället Liverpool, som i denna egenskap i stor utsträckning begagnas även från London. Av övriga centra för spannmålshandeln i Europa kunna nämnas Pairis, Amsterdam, Antwerpen, Berlin, Mannheim, Odessa, Riga, Budapest, av vilka åtminstone de fyra förstnämnda ävensom Budapest äga betydande terminsbörser. Amsterdams betydelse har befunnit sig i avtagande. Däremot har Antwerpen utövat ett växande inflytande speciellt för handeln med Argentina och Sydryssland. Berlin ägde sedan 1870-talet en för hela mellersta och norra Europa utslagsgivande terminsbörs för vete och råg. Den tyska börslagen av 1896 gjorde för tillfället slut härpå. Sedermera har börshandeln här åter levat upp, men sin förra internationella betydelse har Berlin icke återfått. Mannheim är centrum för spannmålshandeln i Västra Tyskland; någon terminshandel förekommer ej här. I Förenta Staterna framträder Chicago som den dominerande börsplatsen; hit strömmar största delen av det nordamerikanska vetet tillsammans, och här försiggår fördenskull prisbildningen för hela ifrågavarande område. Vid sidan härav har New York väsentligen nedsjunkit till en speditionsplats. I samma mån som västra Amerikas spannmålsproduktion ökats, har däremot San Francisco tilltagit i betydelse. I Argentina och Ostindien äro resp. Buenos Aires och Rosario samt Bombay och Karrachee de förnämsta skeppningsplatserna. Någon självständig prissättning har här intill senaste tid knappast förekommit, men här befintliga börsers inflytande torde dock vara i tillväxt.

47 5.

Sveriges spannmålshandel.

1 vårt land förekommer ingen egentlig börshandel med spannmål, liksom verkliga varubörser över huvud saknas. Marknaden är för liten för att någon sådan skulle kunna bestå. Ett särskilt hinder för en börsmässig omsättning av inhemsk spannmål ligger också i den mångfald sorter, som här odlas och saluföras, och den bristande typiseringen. Egendomligt är emellertid, att även den självständiga grosshandeln i spannmål i vårt land är jämförelsevis svagt utvecklad. I själva verket torde i detta hänseende en viss tillbakagång under senare årtionden hava ägt rum. Så länge en omfattande export förekom, företrädesvis av havre, i mindre mån även av korn och övriga sädesslag, förefunnos för en sådan handel viktiga uppgifter, vilka numera bortfallit. Särskilt i Göteborg och Skånestäderna funnos den tiden framstående exportfirmor, vilka numera upphört eller inriktat sin verksamhet åt annat håll. En annan omständighet, som inkräktat på den fria grosshandeln, är kvarnrörelsens utveckling i större former. De stora handelskvarnarnas uppkomst härstädes är att datera från 70- och 80-talen. Efter tullskyddets införande ha de blivit i stånd att fullt behärska den inhemska marknaden. De förr så talrika små skvalte- och väderkvarnarna, vilka förmalde för ortsbehoven och i viss mån även direkt för kundernas räkning, hava mer och mer försvunnit. De i deras ställe uppkomna stora, modernt inrättade kvarnanläggningarna med deras ofta betydande lagerrum, deras torkinrättningar o. s. v. stå i en helt annan självständig ställning till såväl producenter som handlande. Till väsentlig del verkställa de själva sina uppköp av den inhemska spannmålen, direkt eller genom agenter, och själva importera de sitt behov av utländska spannmålsslag. Följden härav har blivit, att den fristående mellanhandeln i denna bransch rätt mycket undanträngts. Prof. N. Wohlin yttrar på tal härom i sin utredning angående det svenska jordbrukets inrikes avsättningsförhållanden (sid. 133), att, enligt inhämtade upplysningar, »den fria handeln med inhemsk spannmål numera icke är föremål för mera betydande handelshus' verksamhet utan handhaves av ett relativt mindre antal partihandelsfirmor i landsorten samt av en större mängd små uppköpare, vilka nog därtill ofta i större eller mindre grad endast äro agenter». Beträffande spannmålshandelns omfattning i olika landsdelar meddelas i samma utredning följande: 1 I Norrland bedrives över huvud ingen nämnvärd partihandel med inhemsk spannmål. Även i södra och mellersta Sveriges skogsbygder (Dalarna, Bergslagen, Värmland, inre Småland etc.) äro spannmålsfirmorna fåtaliga och mindre betydande. Annorlunda är visserligen förhållandet i de egentliga sädesproducerande bygderna, nämligen Mälareprovinserna, Östergötland, Västergötland, Kalmar län, Gotland och Skåne. Bland dessa sägas Mälareprovinserna vara relativt mest i saknad av större självständiga spannmålshandlare. I Östergötland och Västergötland samt i synnerhet i Skåne har den fria spannmålshandeln bättre bibehållit sig, varemot den i Stockholm är obetydlig. Till belysning av kvarnarnas betydelse som direkta avnämare av den inhemska spannmålen anföras å samma ställe siffror, som visa, att av 78*9 mill, kg inhemskt vete och inhemsk råg, som år 1909 inköpts till förmalning vid 10 större kvarnar, 26'3 mill, kg eller 33'4 % inköpts direkt av producenter, och 52'6 mill, kg eller 66*6 % genom mellanhänder. Bland 1

A. a. sid. 134.

48 dessa sistnämnda antagas dock en stor del endast vara agenter för kvarnarma. I fråga om maltkorn gäller på samma sätt, att inköpen mestadels verkställlas av de förädlande företagen själva, i detta fall bryggerierna. I regel är det naturligtvis så, att överskottsproduktionen av brödsäd iniom en viss landsdel huvudsakligen finner avsättning hos de på närmaste Ihåll belägna kvarnarna. Mera långväga avsättning lärer dock icke vara ovamlig, beroende på det tillfälliga prisläget. Skånevete kan sålunda ofta fimna avsättning till Östgöta- och Stockholmskvarnar. Därvid ske uppköpen antingen genom kvarnarnas egna agenter eller genom självständiga spainnmålsfirmor. Mera sällan förekommer försäljning av vete uppifrån lanidet till Skåne. I sådana fall lära mestadels en del relativt små firmor eHler mäklare, som eljest sälja till uppsvenska kvarnar, medverka. Numera hava flertalet svenska spannmålshandlare sammanslutit sig i ett antal distriktsföreningar (åtta st. med c:a 400 medlemmar), vilka tillsamnuans bilda en sektion av Föreningen Sveriges Spannmålsintressenter. Övriga sektioner utgöras av Föreningen Sveriges Handelskvarnar och Svemska Spannmålsmäklareföreningen. Dessa föreningar hava otvivelaktigt verkat höjande och befrämjande på den inhemska handeln. Inom importhandieln existerar likaledes en förening, Svenska Foderämnes- och Spannmålsimportörernas förening, för tillvaratagande av gemensamma intressen. Icke utan betydelse för den inhemska spannmålshandeln äro även laintmännens centralföreningar i vissa provinser (Skåne, Halland, Östergötland, Södermanland m. fl.), i det att dessa vid sidan av sin verksamhet som iförmedlare av inköp av foder- och gödslingsämnen m. m. även något sysslat med försäljning av medlemmarnas spannmål. Att den i större former arbetande partihandeln med spannmål i vårt land f. n. är jämförelsevis litet företrädd, torde icke kunna sägas vara till direkt men för producenterna. Huvudsaken är, att konkurrens om inköpen icke saknas. En brist har dock varit, att intill senaste tid tillfredsställande prisnoteringar och för jordbrukarna vägledande upplysningar om marknadsförhållanden i väsentlig mån saknats. I fråga om importhandeln med spannmål torde kunna sägas, att denna under tiden före kriget väsentligen omhänderhades av ett mindre antal stora handelsfirmor. Bland kvarnarna torde vissa av de förnämsta även hava drivit direkta importaffärer. Flertalet av dem lära dock ha gjort sina inköp i andra hand genom handelsfirmor antingen i Sverige, Tyskland eller Danmark. Det under krigsåren gällande statsmonopolet å importhandeln har emellertid alldeles omkastat förhållandena på detta område. Monopolets överlämnande till en sammanslutning av de större kvarnarna medförde, att dessa fingo själva direkt besörja importen, och detta har, efter monopolets upphörande, kommit att fortbestå, om ock inköpsverksamheten ej längre är i samma grad som förut centraliserad. 6.

Spannmålspriser på världsmarknaden och i särskilda främmande länder.

Under Napoleonskrigen i början av 1800-talet stego spannmålspriserna liksom även priserna å andra varor starkt överallt i Europa. Högst stodo de i England, som redan då på sin trånga ö hade en talrik befolkning att föda och där avstängningen under krigsåren nödvändiggjorde en anspänning till det yttersta för utnyttjande av landets jordbruksresurser. Efter nämnda

49 tid föllo priserna såväl där som annorstädes brådstörtat, och på 1820-talet hemsöktes Europa — som följd av nämnda prisreaktion samt en i början av årtiondet ovanlig rad av goda skördeår — av en agrarkris, vilken kännbart drabbade jordbrukarna i skilda länder genom fallande jordpriser och talrika tvångsförsäljningar av egendomar. Om alltså vissa allmänna drag kunna påvisas som gemensamma för prisutvecklingen i Europa, så voro priserna dock ännu i de olika länderna högst skiljaktiga, beroende på att den lokala produktionen ännu överallt hade ett bestämmande inflytande på behovstäckningen och följaktligen på prisbildningen. För ett antal länder anföres här genomsnittspriset per dt vete åren 1821—30. Visserligen äro uppgifterna för de särskilda länderna ej fullt jämförbara, dock troligen ej värre än att sammanställningen kan anses ge en någorlunda riktig bild av läget: l VETEPRIS PER D T 1821 — 1 8 3 0 . England Norge Frankrike Belgien Sverige

Kr. 24#79 20-2S 17-21 15-48 12'is

Nederländerna Preussen Österrike Ungern

Kr. 11-60 10S3 8-76 6-62

Skillnaden är avsevärd mellan importerande länder som England och Norge å ena sidan och överskottsländer som Ungern, Österrike och Preussen å den andra. Det kunde ännu icke vara tal om någon allmän prisutjämning mellan länder med knapp och länder med jämförelsevis riklig spannmålstillgång. Kostnaderna för en masstransport ställde sig med dåtida ofullkomliga transportmedel så höga, att det i allmänhet icke annat än i exceptionella fall kunde bli fråga om ett mera långväga handelsbyte av den omfattning, att det för prisbildningen kunde vara av utslagsgivande betydelse. Nedanstående tablå anger i grova drag veteprisets ställning i ett antal länder för vissa årtionden under perioden 1840—1910 i kr. per dt. 2 Länder: England Belgien Danmark (Kapitelstakster) Frankrike Preussen Sverige (markegång) Österrike Ungern

1841/50 21'3G 18 6 4 13*88 18-3 8 14-7 7 16 - 0i 10'5 4 9'4 7

1871/80

1901/10

20-17 22-29 17-65 21-28 19-86 18-02 20-03 17-69

12-47 13-03 11-74 16-27 16-29 15-37 16-40 13-40

Länderna äro i tablån så ordnade, att först upptagas importländerna, därav skilda från varandra dem som sedan den allmänna frihandelsperioden bibehållit tullfrihet å spannmål och dem som under senaste årtionden infört skyddstullar; därefter de övervägande exporterande länderna. Utvecklingsgången har till en början i stort sett varit den, att priserna i de starkt spannmålsproducerande (resp. exporterande) länderna stigit, medan de i de importerande länderna sjunkit, åtminstone relativt till de förra, tills fram på 1870-talet en någorlunda likformig prisnivå uppnåtts. Intill dess 1

Huvudsakligen enligt Földes, Die Getreidepreise im 19. Jahrhundert.

2 Enligt Földes, a. a., ävensom andra källor. något för låga i förhållande till de övriga. 4 — 7516.

T. T.

Conrads Jahrbiicher 1905.

Priserna för Danmark och Sverige torde vara

50 Diagram i. Mark pr ton 380i

VETEPRISER I ENGLAND. FRANKRIKE OCH PREUSSEN ÅREN 1816-1905.

1815 1820

har prisutvecklingen gått sin egen väg i skilda länder; nu nedbrytas med den mellanfolkliga handelns och samfärdselns väldiga utveckling de stängande skrankorna länderna emellan, och prisdifferenserna bliva allt mindre, i samma mån transportkostnaderna mellan import- och exportländer nedbringas. Samtidigt har ock inom varje särskilt land en prisnivellering inträtt tack vare de oerhört lättade och förbilligade förbindelserna till lands och sjöss. Men en utjämning sker ej blott mellan de europeiska länderna inbördes och inom desamma utan ock mellan Europa och de transoceana länderna; alla deltaga de i den gemensamma stora prisutvecklingen. Olikheterna bero sedan 1880-talet huvudsakligen på de skilda ländernas olika handels- och tullpolitik, olika frakt- och andra omkostnader m. m., vilket allt visserligen medför skiljaktigheter i prisernas absoluta höjd utan att dock förhindra den allmänna parallelliteten i prisrörelsen. Den lokala prisbildningen har alltså avlösts av en internationell; prisdifferenserna hava, såvitt de icke genom tullar på konstlat sätt upprätthållits eller än ytterligare vidgats, inskränkts till en jämförelsevis obetydlig procentsats. Till belysning härför anföras följande tvenne tablåer, varav den ena meddelar en jämförande översikt av veteprisets utveckling i England, Frankrike och Preussen sedan 1816, den andra årsgenomsnitt av ett antal vetenoteringar å vissa av de ledande börserna sedan slutet av 80- eller början av 90-talet.

51 Diagram

5. VETENOTERINGAR Å VISSA BÖRSPLATSER.

1910 TAB. 2 5.

19!c

GENOMSNITTLIGA VETEPRIS I ENGLAND, FRANKRIKE OCH PREUSSEN ÅREN 1 8 1 6 — 1 9 0 5 . MARK PER 1 0 0 0

KG1

A r

England

Frankrike

Preussen

Diff. mellan England och Preussen

1816/20 1821/30 1831/40 1841/50 1851/60 1861/70 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05

364-0 266-0 2540 240-0 250-0 248-0 246-4 206-3 180-4 142-3 128-2 134-3 140-3

265-5 192-4 199-2 206-6 231-4 224-6 248-8 229-4 205-c 193-2 178-5 178-6 178-1

206-2 121-4 138-4 167-8 211-4 204-6 235-2 211-2 189-0 173-9 165-5 160-9 163-9

— 157-8 — 144-6 — 115-6 — 72-2 — 38-6 — 43-4 — 11-2 + 4-4 + 8-6 + 31-1 + 37-3 + 26-6 + 23-6

Till dessa båda tabeller ansluta sig diagrammen 4 och 5. Egenheterna i tab. 25 beröras något närmare nedan. Tab. 26 och dithörande diagram 5 visar den under senare år mycket stora överensstämmelsen i prisrörelsen å de olika börsplatserna år för år. Skiljaktigheterna 1 Handwörterbuch der Staatswiss., Art. Getreidepreise. pris för ett större antal platser inom resp. land.

Priserna avse genomsnittliga marknads-

52 TAB. 26. VETENOTERINGAR 1885 —1913, ÅRSGENOMSNITT. MARK PER TON. 1

År

86 87 88 89 1890

91 92 93 94 95 96 97 98 99 1900

01 02 03 04 05 06 07 08 00 1910

11 12 13

Amsterdam Antw 3rpen New-York Paris Berrlin Liverpool London England Amer. MarkLa Manito- Odessa vinter- Donau La Gazette Lane, Leveransvara averages* röd Plata ba n:r 2 Plata vete

153 145 152 149 140 149 173 142 123 107 108 123 142 159 121 127 125 132 126 133 139 133 144 150 174 149 149 163 149

•

142 124 108 108 124 142 161 123 130 129 135 130 140 146 139 152 155 179 152 153 168 IE1

148 124 102 111 125 130 134 134 140 140 147 148 143 164 176 196 174 163 168

123 126 160 140 146 145 145 153 160 161 145 169 189 198 177 170 183 168

143 144 143 141 138 150 169 124 116 91 98 112 137 146 126 127 128 •

127 141 152 143 160 159 183 160 165 174 156

117 143 131 129 130 137 134 152 171 151 164 176 192 163 172 181 163

143 117 96 103 118 150 152 135 135 130 129 133 140 142 130 154 175 191 166 155 173 163

151 122 100 106 124 162 164 133 134 129 131 • 140 162 172 192 162 160

134 112 92 101 110 135 142 118 119 121 123 129 159 153 131 150 163 184 170 151 163 150

177 177 190 202 191 205 224 188 169 156 155 157 205 206 162 163 165 178 186 180 191 192 195 184 198 213 212 235 226

1(61 1!51 1164 1578 1188 1195 2:21

176 1152

L36 1-43 1:56 1194 li55 1,52

H64 1(63

161 174 175 180 2106

211 2134

212 204 217 199

mellan Paris och Berlin å ena sidan och övriga platser å den andra förklaras väsentligen genom den skiljaktiga tullpolitiken. Pariskurvans i övrigt i viss mån självständiga rörelse sammanhänger med Frankrikes relativa oberoende av världsmarknaden under goda skördeår (jfr nedan sid. 88). Att de olika kurvorna eljest röra sig på en något olika nivå beror givetvis främst på kvalitéskillnader. Över huvud bestyrka siffrorna till fullo, att man åtminstone beträffande vete har full rätt att tala om ett världsmarknadspris, ett uttryck, som naturligtvis icke får pressas för hårt och som självklart icke utesluter temporära avvikelser för de särskilda handelsplatserna. Innebörden därav torde kunna angivas så, att därmed bör förstås likformigheten i prisrörelsen å de stora världsbörserna under längre tidsavsnitt. »Endast tendensen hos dessa priser att stiga eller att falla, den tillnärmelsevis lika starka intensiteten i dessa rörelser, bör man sammanfatta under ifrågavarande begrepp. Då de flesta marknader i sina priskurvor följa de stora centralmarknaderna, plägar man ofta beteckna dessas priser som 'världsmarknadspris'. Det engelska priset gäller då som 'världsmarknadspris' för vete, det tyska som 'världsmarknadspris' för råg». 3 '

x

Enligt Vierteljahrshefte zur Statistik des deutschen Reichs.

2 Medeltal för ett flertal orter i England och Wales (före 1890 187, därefter 196 st.).

3 Borchard, Die AVirkungen der Getreidezölle auf die Getreidepreise.

1913, sid. -9.

53 Diagram

6.

187C

1910 En undersökning av priserna å de särskilda spannmålsslagen i deras förhållande till varandra visar, att dessa i allmänhet jämförelsevis väl följas åt, om ock understundom icke oväsentliga avvikelser framträda. Det ligger i sakens natur, att en växelverkan dem emellan skall äga rum, då ju de olika spannmålsslagen till en viss grad förmå ersätta varandra. Eåg och vete kunna i stor utsträckning träda i varandras ställe som brödsäd och mjöl därav blandas i olika proportioner. En mera varaktig förskjutning i prisförhållandet medför ock, att lantbrukarna snart anpassa sig därefter, så att jämviktsförhållandet återställes. Rågen kan ock med fördel användas till utfodring och alltså till en viss grad ersätta havren. Korn och havre hava även liknande användning som kreatursfoder, och priserna därå påverka varandra därför mycket nära. Endast som råvara för bryggeriindustrien är kornet utan konkurrent; det gäller dock härvid endast den bästa kvaliteten, maltkornet. Om alltså i stort sett en tydlig parallellitet mellan de olika sädesslagens priser kan spåras, är det å andra sidan påfallande, att de under 1800-talets lopp till sin absoluta höjd alltmer närmat sig varandra. Framför allt har detta yttrat sig däri, att vetet relativt till de övriga slagen starkt sjunkit i pris. Även rågen har, ehuru i mindre mån, sjunkit i förhållande till korn och havre. Nu nämnda förhållanden åskådliggöras tydligt av diagram 6, däri priserna i England och Preussen å de olika spannmålsslagen sedan början av 1860-talet, utjämnade i löpande 7-årsgenomsnitt, inlagts. Konkurrensen på världsmarknaden har givetvis framträtt med särskild skärpa i fråga om vete, mindre i fråga om råg, som i betydligt ringare grad är

54 Diagram ALLMÄN PRISNIVÅ , VETEPRIS SAMT GENOMSNITTSPRIS Å VEGETABILISKA JORDBRUKSPRODUKTER I ENGLAND ÅREN 1846-1913 ENLIGT SAUERBECKS PRISINDEX, indextal Medeltal för åren 1867-77 = 100

—

* 0'/

60 A

5j

60 Allmän prisnivå Vetepris

6enomsnittspris å vegetabiliska jordbruksprodukter (vete. vetemjöl, korn. havre. majs. ris och potatis) 40 I I I I 1860 1870 1880 13 45 18 SO

,

\

y

*— 1890

"

•

-• -.,

att anse som en världshandelsartikel, och jämförelsevis minst i avseende å de fortfarande huvudsakligen för lokala behov odlade sädesslagen korn och havre. I motsvarande mån har också priset på de europeiska marknaderna mer eller mindre starkt nedpressats. Prisrörelsens allmänna förlopp under 1800-talet i avseende på spannmål kan avläsas dels av tab. 25 med tillhörande diagram 4, dels av nyss berörda diagram 6. Utvecklingen fram till 1870-talet är, som förut framhållits, för de särskilda länderna olikformig. Englands i början av århundradet oerhört höga prisnivå, framkallad genom kriget och kontinentalspärren och sedan bibehållen genom ett synnerligen kraftigt tullskydd, sänker sig gradvis, i bredd med det successiva raserandet av tullmuren, till in på 1840-talet, och håller sig därefter någorlunda konstant till början av 70-talet. De kontinentala länderna åter uppvisa ända dittills en sedan omkring 1820 på det hela taget stigande priskurva, sammanhängande med den starka folktillväxten och den odlingsbara jordens allt fullständigare ianspråktagande. Från 1870-talet börjar allestädes den transatlantiska konkurrensen verka i pristryckande riktning. De i Tyskland och Frankrike såväl som i åtskilliga andra länder införda och i flera repriser höjda tullarna lyckas för dessa länders vidkommande något fördröja men ingalunda hejda prisfallet. Bottnen nås vid 90-talets mitt. Därefter begynner åter en långsamt uppstigande prisrörelse. Jämför man spannmålsprisernas gång under det senaste århundradet med den allmänna prisnivån, finner man i de stora dragen en väsentlig överensstämmelse i rörelseriktningen (se diagram 7). Dock följas kurvorna icke helt åt. Tages perioden 1867—77 till jämförelsepunkt, så som skett i Sauerbecks engelska prisindex, befinnes spannmålspriset före den tiden ligga något över, därefter mer och mer under det allmänna prisgenomsnittet. Avvikelsen åren 1861—65 beror huvudsakligen på textilämnenas, framför allt bomullens utomordentligt höga prisläge dessa år, sammanhängande med den försvårade tillförseln under nordamerikanska inbördeskriget, »the Cofron famine». (För textilgruppen är indextalet nämnda år 132 mot allmärna prisnivåns 102; uteslötes textilgruppen, skulle icke någon nämnvärd stegring i priskurvan framträda). Från början av 70-talet till mitten av )0-

55 talet äger en fortsatt stark sänkning av den allmänna varuprisnivån rum. Veteprisets fall är dock långt mer utpräglat. Även för gruppen vegetabiliska jordbruksprodukter i dess helhet (inneslutande förutom spannmål även ris och potatis) är prisfallet starkare än för det totala priskomplexet. I den sedan mitten av 90-talet inträdande uppåtstigande prisrörelsen deltager även spannmålen om ock något dröjande. Grunden till prisernas stora svängningsrörelse torde man ha att söka såväl i förhållanden, vilka röra tillgången och efterfrågan på varor och tjänster, som i omständigheter, vilka direkt påverkat värdemätaren själv. Utvecklingen under 1800-talet karakteriserades av en oerhört stark folkökning i de flesta länder men också av utomordentliga framsteg inom tekniken på alla områden, varigenom ett reellt förbilligande av produktionen i oanad grad möjliggjordes. Dessa bägge omständigheter skulle måhända i sin inbördes växelverkan åstadkommit, att priserna kunnat hållas på en någorlunda jämn nivå, om ej samtidigt starka förändringar på penningväsendets område verkat förryckande. Den stora guldtillströmningen från Californien och Australien under 1850-talet och det under den följande tiden kraftigt utvecklade kreditväsendet bidrogo att i stort sett hålla prisnivån i stigning fram till mitten av 70-talet. Därefter inträder en period av sjunkande guldproduktion, som sträcker sig fram till början av 90-talet. Samtidigt inträffar en oerhörd ökning i efterfrågan på guld för monetära ändamål genom Tysklands, Förenta Staternas och flera andra länders övergång till guldmyntfoten. Härigenom förklaras i huvudsak den sjunkande tendensen i prisrörelsen under denna tid. Medverkande var dessutom den särskilt under ifrågavarande period på alla områden kraftigt utvidgade varuproduktionen ävensom det förhållandet, att samtidigt stora befolkningsgrupper, framför allt jordbrukarna, indrogos bland de penningförbrukande, under det att de tidigare i väsentlig grad ännu levat under ett system av naturahushållning (varuproduktion för eget behov, avlöning in natura o. s. v.). Från mitten av 90-talet börjar guldproduktionen ånyo kraftigt stiga till följd framför allt av det ökade utbytet å de sydafrikanska guldfälten, och säkerligen är detta huvudorsaken till den höjning i den allmänna varuprisnivån som från den tiden förspörjes. Spannmålspriserna ha, som förut framhållits, i huvuddragen följt den allmänna priskurvans svängningar, och så till vida ligga för deras allmänna rörelse förmodligen samma väsentliga orsaker till grund. En närmare förklaring tarvar allenast den omständigheten, att spannmålsprisernas fall under nedgångsperioden var så mycket kraftigare markerat än den allmänna prisnivåns. Man skulle väntat sig den motsatta följden, då jordbruket, såsom en naturbunden produktion, väsentligen måste hemfalla under den avtagande avkastningens lag. Priset bestämmes i längden av produktionskostnaden på produktionsmarginalen, d. v. s. kostnaderna för den del av den för behovstäckningen nödvändiga produktionen, vilken bedrives under de (med hänsyn till naturliga förutsättningar, läge o. s. v.) ekonomiskt ogynnsammaste förhållandena, och behovens stegring har föranlett odlingens successiva utsträckande till nya jordarealer samt en förlängning undan för undan av tillförselvägarna. De stora tekniska framstegen, framför allt på transportväsendets område, ha likväl trots detta gjort, att de marginala produktionskostnaderna kunnat under lång tid hållas i sjunkande, då nämligen därmed yppats möjligheter att i ymnigt mått tillföra marknaden produkter från alltjämt nya i naturhänseende gynnade trakter. Fraktkostnadernas sänkning har varit den för-

56 nämsta härtill medverkande omständigheten (jfr ovan sid. 10). Medan diessa ännu på 1870-talet t. ex. gåvo den engelske producenten ett naturligt skydd av över 20 sh. per quarter, hade detta på 90-talet nedbragts till 5 å 6 sh. Ar 1892 gav ett pris av 28 sh. per quarter — motsvarande kr. 11'6 0 per 100 kg — den amerikanske producenten nästan lika stort utbyte som ett pris av mellan 40 och 50 sh. tjugu år tidigare. Själva de förhållanden under vilka spannmålsproduktionen bedrivits i de amerikanska länderna i fråga om driftsorganisation och möjlighet att utnyttja maskinella hjälpmedel ha ock härvidlag varit av ofantlig betydelse. Det uppgives, att 1887 i Förenta Staterna med en arbetslön av 25 dollars per månad + god kost kunde produceras vete med en utgift av 40 cents per bushel, medan samma kvantitet icke kunde produceras för 80 cents i Rehnprovinsen med en arbetslön av 6 dollars + dålig kost. En jämförelse mellan produktionskostnaderna för vete i olika länder 1893 gav till resultat, att, när omkostnaderna i England sattes till 100, voro de i Västra Amerika 70, i Indien 66, i Ryssland 57, i Dakota på de största farmerna 55 å G0.1 Som särskilt medverkande orsak till att den främmande spannmålen kunde så billigt försäljas på den europeiska marknaden kom också den sjunkande valutan i flera av de stora exportländerna: silverrupien i Indien och pappersmyntet i Ryssland och Argentina. F. ö. är det ett numera erkänt faktum, att spannmålsodlingen inom slora delar av de för kultur successivt öppnade delarna av Nya världen länge bedrevs på ett sätt, som icke kan karakteriseras annat än som en klar och otvetydig rovdrift. Förhållandet har berörts ovan på tal om jordbruksförhållandena i Förenta Staterna (sid. 17). Detsamma har emellertid varit fallet även i andra länder, såsom Canada och Argentina. De billiga spannmålspriserna ha i själva verket till stor del möjliggjorts genom ett hänsynslöst ödslande med i den jungfruliga jorden sedan århundraden anhopade näringsförråd. Den tid, då sådant i större omfattning kunde ske, är emellertid sedan länge förbi. Den allmänna omsvängningen av prisrörelsen i uppåtstigande riktning sedan 90-talets mitt har därför för spannmålens, framför allt vetets, vidkommande accentuerats genom den i nyssnämnda länder delvis framtvungna, kostsamma omläggningen av jordbruket i kapitalintensiv riktning.

7. Spannmålspriserna i Sverige. Allmän översikt. För kännedomen om prisutvecklingen å spannmål i Sverige sedan längre tid tillbaka har man ett värdefullt material att tillgå i markegångstaxona. Rörande dessas tillförlitlighet i allmänhet och användbarhet som priskälla kan sägas, att de enligt samstämmigt vittnesbörd av forskare, som för ol.ka ändamål använt sig av desamma, kunna anses giva en i det väsentlga korrekt bild av prisutvecklingen, i synnerhet om man inskränker sig fill medeltal för längre eller kortare tidsperioder. Årssiffrorna lida av det feet, att de ofta nog ej tillräckligt tydligt angiva variationerna uppåt eller nedåt, de lämna med andra ord en i någon mån utjämnad bild av prisrörelsen. 1

Birck, Vigtige varer. Kbhvn, 1915 sid. 39—40.

57 Vad de särskilda spannmålsslagen beträffar, finnas de med vissa undantag 1 upptagna i samtliga läns taxor, och de uträknade riksmedeltalen grunda sig alltså på en stor mängd uppgifter, representerande alla delar av riket. En olägenhet med markegångspriserna i vad de avse spannmål är, att de meddela prisen per rymdenhet i stället för per viktenhet. Markegångssättningen TAB. 2 7.

MARKEGÅNGSPRISER Å VETE, RÅG, KORN OCH HAVRE, ÅREN 1834 — 1 9 2 3 . RIKSMEDELTAL, KR. PER HEKTOLITER.

År

Vete

Råg

Korn

Havre

År

Vete

Råg

Korn

Havre

9-55 8-51 8-57 9-43 12-95 11-02 11-21 13-41 11-59 9-29 9*26 11-80 11-93 11-52 972 10-28 10-53 11-28 10-6 6 15-54 12-48 18-89 19-53 15-61 11-45 11-04 13-18 14-6 3 13-60 11-23 9-94 11-43 12-34 18-34 15-78 11-58 12.07 13-9 5 1532 16-58 13-72 12-95

7-03 6*89 7-02 8-17 8-85 7*6 7 7-93 9-89 9-24 8-0 4 6-31 9-51 9-46 8-87 6-89

5*44 5-47 5-si

2-99 2-89 3-48 4-20 3-76 3-45 3-05 2-77 3-04 3-19 2-44 3-5 3 4-23 3-74 3-02 2-96 3-41 4-09 3-69 4-4 7 4-52 5-68 5-92 5-07 4-51 4-43 4-60 4-70 4-17 4-05 3-75 4-09 4-47 5-39

1879 1880

12-80 13-33 14-2 9 12-7 2 12-38 10-51 9-44 9-17 8-3 7 10-68 10-64 10-83 12-25 10-22

8-67 10-73 11-35 9-09 8-86 8-17 7-14

7-75 8-49 8-68 7-64 7-41 7-22 6-76 6-63 5-52

4-4S 4-9 7 5-12 4*51 4-43 4-51 4-28

35 36 37 38 39 1840

41 42 43 44 45 46 47 48 49 1850

51 52 53 54 55 56 57 58 59 1860

61 62 63 64 65 66 67 68 69 1870

71 72 73 74 75 76 77 78

13-6 0 14-55 12-03

7-oo 8-09 9-32 8-91 10-6 0 9-34 12-37 11-70 10-2 0 7-98 7-83 8-91 10-9 3 9.86 9-02 7-60 8-22 8-94 13-60 12-46

898 8-71 9-32 9-90 11-16 11-08 10-05 10-05 10-08 8-75

6-59 6-9 7 6-04 5-55 5-38 6-01 5'82 4-63 6-48 7-66 7-12 5-67 5-24 5-80 7-12 6-85 7-95 7-33 9*22 10-15 8*79 6-82 6-95 7-77 8-33 7-72 7-34

64 2 6-42 7-68 9-97 10-78 7-34 7*22 7-64 8-41 9-63 10-28 8-79 9-06 9-21 7'91

6ii 4-28 4-55 4-59 4*9 7 5-62 6-42 5*62 5*96 5-81 4-51

81 82 83 84 85 86 87 88 89 1890

91 92 93 94 95 96 97 98 99

93 6 7-71 8-41 9-66 11-45 11-29 109 7

10-7 3

01 02 03 04 05 06 07 08 09

11 12 13 14 15 16 17 18 19 1920

21 22 23

10-io 10-3 7 10-66 10-88 10-88 11-83 11-80 12-07 11-56 12-05 11-88 11-18 14-13 16-57 16-85 21-89 28*43 29-77 34-86 18-72 13-15 12-64

6-so 5-76 7-50 7-9 8 8-13 10-90 8-51 7-53 6-41 6-98 7*46

8-io 8-40 9-35 8-94 8-74 8-4S 8-41 8-77

9-oi 9-06 9-80 9-65 9-54 8-87 9-7 5 9-94 9-60 12-40 15-13 14-92 20-03 26-2 0 26-99 24-17 17-69 11-93 11-19

3-38 3-69

6-96 7*01

393 400

8-ii

4-85 4-25 4-71 3-71 3-59 3-94 4-33 4-35

7-27

7-oo 6-05 6-41 6-86 7-74 7-57 7-90 7-81 7'88 7-72 7-66 7-70 7*80

8-oi 8-53 8-56 8-21

8-oi 8-61 8-70 8*26 10-52 12-80 13-29 16-01 20-86 20-40 21-18 14-23 9-96 9-98

47 3 456 4-83 4-8 7 4-63 5-04 4-9 7 5 - 09 5-40 5-04 4-99 4-8 7 5-55 5'55

52 6 7-86 852 8-80 10-93 14-0 9 13-6 2 14-0 7 8-31 6-65 6-97

1 Vete saknas i taxorna för Kronobergs län och de fyra nordligaste länen; havre saknas i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns taxor, ärter i taxorna för Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Kalmar, Gottlands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Örebro och Jämtlands län.

58 TAB.

28.

MARKEGÅNGSPRISER Å VETE, RÅG, KORN OCH HAVRE, ÅREN 1860 — 1 9 2 3 . RIKSMEDELTAL, KR. PER DT- l

;

År

Vete

Råg

Korn

Havre

År

Vete

Råg

Korn

Hav i ra

1860 61 62 63 64 65 66 67 68 69 1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79 1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89 1890 91

16-98 18-85 17-53 14-4 7 12-81 14-73 15-90 23-63 20-34 14-92 15-55 17-98 19-74 21-37 17-68 16-69 17-53 18-7 5 15-50 16-49 17-18 18-71 16-39 15-95 13-54 1216 11-82 10-79 13-63 13-71 13-96 15-79

12-43 15-24 13-7 5 12-58 10-60 11-46 12-47 18-97 17*88 12-52 12-15

1214 1302 12-06 11-47 10-0 3 1003 12-00 15-58 16-84 11-47 11-28 11-94 13-14 15-05 1606 13-78 14-16 14-3 9 12-36 12-H 13-27 13-56 11-94 11-58 11-28 10-56 10-20 8-63 10-34 10-88 10-95 12-6 7

9-79 10-00 8-87 8-62 7-98 8-70 951 11-47

1892 93 94 95 96 97 98 99 1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 12 13 14 15 16 17 18 19 1920 21 22 23

1317 12-00 9*94 10'84 12-45 14-7 6 14-55 14-14 13-83 14-0 9 13-0 2 13-36 13-74 14-0 2 14-02 15-24 15-21 15-55 14-90 15-53 15-31 14-41 18-21 21-35 21-71 28-21 36-64 38-36 44-92 24-12 16-95 16-29

11-87 10-50 8-94 9-74 10-40 11-30 11-72 1304 12-47 12-19 11-83 11-73 12-23 12-57 12-6 4 13-67 13-46 13-31 12-3 7 13-60 13-86 13-39 17-29 21-10 20-81 27-94 36-54 37-64 33-71 24-53 16-04 15-61

11-36 10-94 9-45 10-02 10-7 2 12-09 11-83 12-34 12-20 1231 12-06 11-97 12-03 12-19 12-52 13-33 13-38 12-83 12-52 13-45 13-59 12-91 16-44

9-(04 10-CO 2 j 7-&S9 } 7-664 8-S5 8 9-221 9-226 10-0)6 9-7/0 10- 2-' 8 10-35 6 9-S35 10-7:2 10-5.7 10-si3 11-4,9 10-7 2 10-6:2 i 10-30 ; 10'81 10-81 j 11-19 ! 16-7 2 j 18-13 ! 18-7 2 23-2 6 1 29-9 8 • 28-9 8 • 29-9 4 17-88 j 14-15 i 14-8 3 1

13-oo 13-81 15-56 15-45 14-02 1402 14-0 6 12-20 12-09 14-9 7 15-83 12-68 12-35 11-39 996 9-48 803 10-46 11-13 11-34 15-20

13-oo 9ii 9-68 9-77 10-5 7 11-96 13-66 11-96 12-68 12-36 9-60 9*53 10-57 10-89 9-60 9-43 9-60 9-U 8-79 7-19 7-85 8-36 8-6110-32

20-oo 20-7 7 25-0 2 32-59 31-97 33-09 22-2 3 15-50 15-59

avser ju varor av normal kvalitet inom resp. orter, men då genomsnittliga vikten för den skördade spannmålen kan variera rätt betydligt under olika år, ges ju härigenom möjlighet till en viss olikformighet i prismaterialet. För en följd av år torde denna dock bliva nöjaktigt utjämnad. Ihågkommas får för övrigt, att markegångsvärdena ju icke åsyftat att ange verkliga marknadspriser utan beräknade leveranspriser, vid vilkas bestämmande man avsiktligt hållit sig i underkanten av eller t. o. m. något under faktiska marknadspriset. I tab. 27 lämnas en sammanställning av markegångspriserna för vete, råg, korn och havre i riksmedeltal för vart och ett av åren 1834—1923. Den därefter följande tabellen meddelar samma priser sedan 1860 omräknade i kr. per dt med användande av ungefärliga reduktionstal. Här nedan återgivas för åren 1836—1913 femårsgenomsnitt (sista åren treårsgenomsnitt) av de i tab. 27 meddelade priserna ävensom motsvarande uppgifter för ärter. 1 Vid omräkningen från rymd- till viktpriser hava använts följande viktstal per hektoliter: vote 77 o kg, råg 71-7 kg., korn 64 kg, havre 47 kg.

59 TAB. 2 9 .

MARKEGÅNGSPRISER Å VETE, RÅG, KORN, HAVRE ÅREN 1836 — 1 9 1 3 .

OCH ÄRTER

FEMÅRSMEDELTAL, KR. PER HEKTOLITER.

i, 1836/40 1841/45 1846/50 1851/55 1856/60 1861/65 1866/70 1871/75 1 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Vete

Råg

Korn

Havre

Ärter

10-63 11-07 10-80 13-77 14-16 12-17 14-03 14-50 13-26 11-87 9-9 2 9-59 10-8 2 10-59 11-63 11-70

7-98 8-60 8-06

6-19 5-65 6-30 7-69 8-10 7-26 8*60 8*94 8-50 7-54 6-53 6-97 7-58 7-7 5 8-26 8-52

3-59 2-99 3-4 8 4-49 4-90 4-13 4-96 5-43 5-14 4*52 3-83 4-22 4-3 8 4-8 7

8-55 8-53 8-6 2 10-21 11-45 10-35 12-35 12-65 11-92 11-57 9-86 10-0 8 10-66 12-3 9 12-89 1404

10-n 9-33 9*09 105 5 10-29 9-66 8-92 7*23 807 8-44 8-68 9-38 9-76

5-os 5*4 5

Ovan meddelade siffror återgivas grafiskt å diagram 8. Vid sidan av markegångspriserna finnes en annan priskälla, som är ägnad att bättre angiva faktiska marknadspriset i Sverige å de särskilda spannmålsslagen under tidigare år, nämligen de s. k. noteringarna å Stockholms börs. Dessa finnas på olika ställen publicerade sedan rätt lång tid tillbaka. De Diagram 8U. pr hl.

MARKEGÅNGSPRISER Å SPANNMÅL ÅREN 1836 - 1913.

60 återgivas med maximum, minimum och medeltal per månad för åren It838 —62 samt 1860—79 i resp. 1863 och 1882 års tullkommittéers betänkandlen. För senare år finner man dessa noteringar i facktidskrifternas marknaidsberättelser. T. o. m. år 1879 äro de angivna per rymdenhet (tunna eiller kubitfot), därefter per 100 kg. Börsnoteringar i egentlig mening äro de3ssa TAB. 3 0 .

PRISNOTERINGAR Å STOCKHOLMS BÖRS FÖR VETE, RÅG, KORN OCH HAVRE, ÅREN 1 8 3 8 — 1 9 1 3 . MEDELTAL AV NOTERADE MAXIMI- OCH M1NIM1PRIS \

V e t e År

Kr. per hl

R å g

K o r n

II a v r e

Kr. per dt

Kr. per hl

Kr. per dt

Kr. per hl

Kr. per dt

Kr.

Kr.

per hl

per dit

18-02 16-46 16-85 17-74 18-04 13-29 13-98 16-84 19-29 19-61 14-7 6 13-10 13-53 15-05 16-02 19-45 19-72 23-7 6 25*93 20-0 8 15-48 14-93 16-74 17-48 18-22 14-8 2 13-0 4 13-74 15-95 20-43 22-50 17-4 8 15-36 1910 19-05 20-18 19-30 15-61 17-53 19-54 14-6 7 16-39

9-74 7-70 7-87

13-59 10-74 10-97 12-55 12-79 10-80 9-18 12-4 7 15-2 4 14-33 9-71 8-97 10-55 13-06 13-35 14-64

13-oo

8-io

12-78 13-32 11-03 10-82

8-14 8-83 7-41 6-61

11-89 10-32 9*48 8-25 9-83 9-25 7-72 9-74 13-58 13-83 9-64 8-20 8-55 11-18 12-80 13-18 12-8 0 14-24 16-47 14-12 10-88 11-52 12-36 13-6 7 13-73 11-22 10-15 9-43 12-7 7 14'6S 17-85 14-27 10-39 11-76 12-24 14-2 7 15-S2 12-65 12-71 13-79 11-58 10-33

5-17 4-2 2 4-48 3-08 3-30 3-60 3-45 3-88 5-13 4-97 3-53 3-29 3-76 4-97 4-7 0 5-20 5-64 6-3 1 6" 5 5 5-3 8 5-09 5-2 7 5-46 5-46 5-31 4-3 2 4*17 4-20 5-3 9 5'69 6-76 5-77 4'81 5-46 5-04 5-73 6-80 6-34 6-U 5-81 5*04 4-74

11-0(0 8-9f8 9-5'.2 6-577

16-90 17-23 13-13 10-16 10-63 11-99 14-12 15-45 12 3 6 10-2S 9-75 12-04 16-94 19-07 14-60 11-03 12-41 12-95 13-91 15-18

7-61 6-60 6-07 5-28 6-28 5-92 4*94 6-23 8-69 8*85 6-16 5-25 5-47 7-16 8-19 8-43 8-19 9-12 10-54 9-04 6-96 7-38 7-91 8-7 5 8*79 7-18 6-50 6-04 8-18 9-40 11-43 9-13 6-65 7-53 7-83 9-13 10-13

i

1838 39 1840 41 42 43 44 45 46 47 48 49 1850 51 52 53 54 55 56 57 58 59 1860 61 62 63 64 65 66 67 68 69 1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79

13-99 12-78 13-08 13-76

14-oo 10-3 2 10-85 1308 14-98 15-21 11-46 1017 10-50 11-68 12-43 15-10 15-30 18-43 20*12 16-05 12-01 11-58 13-01 13-5S 14-14 11-50 10-13 10-66 12-3S 15-8 6 17-46 13-57 11-92 14-83 14-7 9 15*67 14-98 12-11 13-60 15-17 11-39 12-72

9-oo 9-17 7-75 6-58 8-94 10-93 10-28 6-96 6-43 7-57 9-37 9-57 1050 10-65 12-11 12-3 5 9-42 7-29 7 - 63 8-60 10-13 11-08 8-87 7-38 6-99 8-64 12-15 13-68 10-47 7-91 8-90 9-29 9-97 10-89 932 9-17 9-55 7*91 7-76

14-SÖ

7-o;;s 7-6(6 7-3 ;5 8-2(6 11-32J 10- 5 & 7-51L

7-ou 8-oo) 10-57? 9*9öt 11-07? 12-001 13-44, 13-9 5. 11-441 10-82! 11-22 11-61 11-62 11*3 0

9-is 8- 8 c 8-94 11-46 1211 14-39 12-27 10-2 4 11-62 10-73 12-19 14-47 13-49

13-oo 12-35 10-7 3 10-08

1 Årsmedeltalen äro hildade genom att taga aritmetiska mediet av månadsmedeltalen, vilka i sin ordning utgöra genomsnitt av under resp. månader förekommande maximi- och miniminoteringar.

61 (Forts. å tab. 30).

Kr. per dt.

År

Vete

Råg

Korn

Havre

År

Vete

Råg

Korn

Havre

1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89 1890 91 92 93 94 95 96

18-7 5 19-62 14-31 16-97 14-48 12-72 11-05 12-65 14-36 14-0 2 15-8 3 18-2 2 15-88 13-24 11-01 12-68 13.19

15-21 17-18 12-09 11-54 11-41 10-19 8-73 8-3 2 9-70 11-30 12-73 16-20 14-95 10-81 9-08 10-6 2 10-23

14-81 14-01 10-7 8 11-85 11-74 11-18 9-91 8-49 9-7 2 10-93 13-30 13-16 13-52 10-42 9-24 10-57 10-7 7

11-66 11-9 7 10-08 10-12 10-61 10-38 9-56 8-04 8-68 8-95 10-94 10-86 10-58 10-11 9-6 7 7*74 8*23

1897 98 99 1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 12 13

16-2 7 18-15 14-3 5 14-41 14-98 15-50 12 97 13-3 7 14-33 15-32 15-7 6 1585

11-26 13-13 13-30 13-31 12-20 13-13 11-0 2

12-26 12-79 11-80 12-94 12-05 13-3 2 9-94 10-9 9 11-54 13-11 13-92 13-49 13-48 12*22 13-3 2 14-86 11-40

9-67 10-62 9-91 10-8 4 10-7 0 12-2 0 9-5 2 10-7 8 10-59 11-66 11-73 10-30 11-82 10-89 11-6:; 13-12 10-81

TAB. 3 1 .

19-os 16-54 16-28 17-04 14-21

12-io 13-28 13-46 14-09 14-19 14-93 12-42 13-4 7 15-47 12-84

PRISNOTERINGAR FOR VETE, RAG, KORN, HAVRE OCH ARTER A STOCKHOLMS BÖRS, ÅREN 1880 1913. ÅRSMEDELTAL FOR BÄSTA NOTERADE KVALITET l .

Kr. per 100 kg. Å t

1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89 1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 12 13

Vete

Råg

20-0 9 20-19 15-27 17-95 15-41 13-28 11-87 13-17 15-12 15-40 16-82 18-9 4 16-24 13-51 11-22 13-31 14-23 16-7 9 18-5 9 14-78 14-7 8 15-31 15-88 14-32 14-S7 15-04 15*5 9 16-60 17-02 19-67 17-20 16-65

15-56 17-49 12-58 11-92 11-79 10-39 8-86 8-48 1004 11-07 13-04 16-64 15-2 8 11-02 9-26 10-84 10-56 11-47 13-3 9 13-32 13-54 12-38 13-34 11-83 12-56 13-57 1372

17-51 15-57

14-51 14-6 8 15-20 12-83 13-75 15-70 13-29

Korn 2-rad.

Korn 6-rad.

Havre

Ärter

15-17 14-23 11-16 12-36 12-14 11-56 10-28 8-92 10-11 11-31 13-75 13-6 5 13-80 10-4 7 9-4 0 10-67 11-02 12-47 13-00 12-20 13-47 12-31

14-69 14-0 6 10-75 11-89 11-67 10'7 6 9-6 7 8-63 9-53 10-04 12-89 12-6 8 10-54 10-2 9 9-4S 10-S3 11-00 12-47 12-96 12-05 1347 12-61 13-45 10-28 11-14 12-02 13-29 14-3 3 13-7 0 13-75 12-51 13-56 15-68

11-91 12-17 10-18 10-23 10-7 4 10-50 9-63 8-14 8-80 9-23 11-32 10-96 11-50 10-2 2 9-81 8-05 8-29 9-6S 10-9 7 10-10 11-11 10-74 12-34 9-87 10-0 9 10-7 3 11-88 12-04 10-65 11-88 10-9 4 11-66

16-58 17-10 16-90 14-73 15-2 7 12-93 11-58 10-7 0 12-40 16-34 15-74 15-19 16-60 11-6 9 11-54 13-06 14-38 14-83

14-oo 10-3 5 11'35 12-0 2 13-3 5 14-17 13-72 13-73 12-42 13-53 15*0 2 11-59

13-12 10-81

14-oo 16-29 .17-29 15-21 20-4 7 19-22 14-9 2 15-58 14-48 14-83 17-90 16-10 17-04 15-29 17-79 17-07

1 Årsmedeltalen äro bildade genom att taga aritmetiska mediet av månadsmedeltalen, vilka i sin ordning utgöra genomsnitt av under resp. månader förekommande högsta och lägsta noteringar för bästa noterade kvalitet.

62 TAB. 3 2 . PRISNOTERINGAR FÖR SPANNMÅL Å STOCKHOLMS BÖRS, ÅREN 1 8 8 0 — 1 9 1 3 . (BÅSTA NOTERADE KVALITET.) GENOMSNITT FÖR MÅNADERNA SEPTEMBER—FEBRUARI l .

Kr. per 100 kg. Ar 1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89 1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 12 13

Vete

Råg

18-91 19-35 17-38 17-0 7 13-60 11-74 13-12 12-09 16-56 16-0 8 16-17 19-06 13-75 12-48 10*86 13-04 15'75

17-52 16-23 11-92 11-82 11-25 9-35 9-09 7-77 11-31 12-66 13-24 18-94 11-86 9-94 9-15 10-29 11-40 12'23 13-33 13-86 12-42 12-68 12-79 12-04 12-66 14-15 12-98 15-6 7

18-u 15-46 14-3 8 14'4 6 15-67 14-98 14-4 2 14-58 15-71 14-84 17-54 17-09 1813 16-11 16-74 16-57 14-16

14-n 14-0 5 12-3 8 15-39 14-06 13-53

Korn 2-rad.

Korn 6-rad.

Havre

Är tier

14-70 13-41 11-06 12-11 11-41 11-09 9-73 7-68 11-58 12-13 12*50 14-95 11-52 1017 9-04 9-84 11-76 13-06 11-90 12-52 12-58 12-61 13-50 10-50 11-38 12-83 12-67 14*36 12-52 13-40 12-25 14-66 12-86 10-44

14-46 12-96 10-76 11-62 10-7 0 10-05 9-65 7-27 10-81

11-72 11-60 9-55 9-86 10-25 9-74 8-79 7-66 8-96 10-8 9 9-20 11-95 9-03 10-71 7-66 7-45 9-31 9-59 9-76 11-08 9-61 11-59 11-21 9-82 10-6 7 11-04 10-0 2 12-2 2 9-73 11-40 10-04 12-7 6 11-01 10-17

16-111 19-512 13-9(1 15-8! 7 13-4.4 12-17 11-21 10-12 16-7 6 16-4 7 14-6 7 16-8 3 13-13 11-75 11-13 13-4 2 15-17 14-18 15-38 16-92 14-9 2 18-04

—

ll-oo 13-50 10-3 5 10-15 9-13 10-03 11-73 13-06 11-56 12*5 0 12-63 12-61

—

10-30 11-39 12-8 3 12-65 14-57 12-57 13-42 12-23 14-7 3

— —

21-oo

16-25 15-9 2

15-oo 13-io 19-33 14-92 17-38 15-83 16-38 19-17 16-94

priser naturligtvis icke, enär någon verklig spannmålsbörs ju aldrig funnits i Stockholm. De grunda sig på uppgifter som lämnats av spannmålsmäklarna, under senare år, enligt vad från initierat håll meddelats, i samråd med representanter för spannmålshandeln och kvarnindustrien. Någon bestämd vikt eller kvalitet för de noterade spannmålsslagen angives icke, allenast för varje noteringsdag ett maximi- och ett minimipris. Det har emellertid uppgivits, att vid noteringarnas sättande i allmänhet åsyftats i handeln merendels förekommande, medelgoda kvaliteter av huvudsakligen 1 De till grund härför liggande månadsmedeltalen utgöra genomsnitt av under resp. måinder förekommande högsta och lägsta noteringar för bästa noterade kvalitet. — Uppgifterna för 1880 angiva genomsnitt för tiden'sept. 1880—febr. 1881 o. s. v. 8

Uppgifterna avse endast månaderna sept.—dec. 1913.

63 Diagram

9.

'^SPANNMÅLSPRISER Å STOCKHOLMS BÖRS ÅREN 1841-1913.

M

i

I

l

|

|

|

188Q

|_

uppsvensk spannmål, med undvikande såväl av faktiskt förekommande topppriser som slumppriser för sämre partier. Under sådana förhållanden borde ifrågavarande noteringar ju vara ägnade att rätt väl angiva åtminstone huvuddragen av prisutvecklingen i avseende på den inhemska spannmålen från Mellansverige. I tab. 30—32 angivas dels årsmedeltal av Stockholmsnoteringarna för åren 1838—1913, utgörande enkla genomsnitt för samtliga månadsmedeltal, vilka i sin ordning utgöra genomsnitt för under resp. månader förekommande maximum och minimum, dels årsmedeltalen för under åren 1880—1913 noterade högsta priser och dels slutligen genomsnitt för månaderna september—februari resp. skördeår, d. v. s. de månader, varunder huvudsakliga försäljningen av spannmålsskörden äger rum. Priserna för åren 1838—79 äro omräknade till viktspriser med användande av samma reduktionstal, som begagnats vid omräkningen av markegångspriserna K Diagram 9 återger viktspriserna femårsvis för hela den redovisade perioden.

1 Uppgifterna hava för åren 1838—79 hämtats ur ovan omnämnda kommittébetänkanden, för åren 1880—1913 ur de hos Stockholms börs förvarade noteringsböckerna.

64 Nedanstående tabell innehåller en jämförelse mellan markegångspriseirna och Stockholms börspriser i kr. per dt för tiden 1861—1913. TAB.

3 3.

JÄMFÖRELSE

BÖRSPRISER

MELLAN

MARKEGÅNGSPRISERNA

(B) Å S P A N N M Å L , Å R E N

1 8 6 1 — 19 1 3 .

( A ) OCH

STOCKHOILMS

FEMÅRSMEDELTAL.

KR. PER 100 KG.

1861/65 1866/70 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

a

b

a

b

a

b

15-28 18-07 18-69 17-09 15-35 12-78 12-36 13-95 13-65 14-98 15-0 8

15-46 18-34 18-65 17-38 15-62 13-58 14-21 15-2 7 14-23 16-51 15-84

12-73 14-7 0 14-3 7 13-47 12-44 10-09 11-25 11-79 12-u 13-09 13-62

12-39 14-74 13-89 12-63 12-48 10-17 12-17 12-25 12-35 13-82 13-93

11-34 13-44 13-97 13-28 11-78 10-2 0 10-89 11-84 12-U 12-91 13-31

1104 13-99 13-35 12-64 11-91 10-4 7 11-38 12-15 11-57 13-24 13-19

a

1 Arter

Havre

Korn

Eåg

Vete År

b

9-98 8-79 10-55 12-09 11-55 12-50 10-9 4 11-56 9-62 10-63 9-23 8-15 9-79 8-98 9-85 9-32 10-36 10-76 10-81 ! 11-28 11-60 11-85

a

Ib

13-27 1 2 - 4 2 15-83| l(6-53i 16-22| l;"5-86 15-28 15S-10 14-S3j 1-4-7 8 12-6 4J 112-3 9 12'92 Ir3-0 9J 13-67 14-6 9 15-81I 165-22 16-53 l;T)-43 18-oo : 165-59

Överensstämmelsen är på det hela taget ganska god. Emellertid faller det i ögonen, att sedan början av 90-talet markegångsprisema framför allt å vete ligga något lägre än börspriserna. Otvivelaktigt sammanhänger detta därmed, att priserna i de avlägsnare landsändarna, vilka i allmänhet äro att anse som underskottsområden åtminstone vad beträffar vete, till följd av förbättrade kommunikationer befunnit sig, relativt sett, i sjunkande, så att alltså en utjämning av priset mellan rikets olika delar ägt rum. Härom mera nedan. Det är också att observera, att de för de särskilda åren angivna priserna i de två prisserierna ej avse fullt samma skördeår. Markegångsprisema sättas på hösten i november månad och avse givetvis det genom samma års skörd bestämda prisläget; börspriserna åter hänföra sig till kalenderår och äro helt naturligt påverkade av såväl det föregående som det löpande årets skördeförhållanden. Jämföras markegångsprisema med de i tab. 32 återgivna genomsnittspriserna för månaderna september—februari, visar sig också i allmänhet en nästan fullständig överensstämmelse i rörelsen, om än" även här de förra ligga absolut taget något under de senare och i allmänhet återgiva dessas svängningar uppåt eller nedåt i något avtrubbad form. För Skåne finnas fr. o. m. år 1880 användbara uppgifter om spannmalspriserna i den från nämnda år i Malmö utkommande Tidskrift för landtman. Dessa uppgifter, vilka veckovis publicerats i nämnda tidskrift, hava enligt vad som meddelats lämnats av någon med spannmålshandeln förtrogen person och torde i allmänhet, såsom avsedda att vara för lantbrukarna vägledande, hålla sig i överkanten av de faktiskt betalda priserna för spannmål av bättre kvalitet. Årsmedeltal av dessa Malmönoteringar meddelas i tab. 34. Även rörande dessa priser hava medeltal uträknats för månaderna september—februari resp. skördeår. Såsom uttryck för de priser, som de svenska lantbrukarna faktiskt erhållit för sin spannmål, torde dessa halvårsmedeltal vara de mest upplysande. En jämförelse mellan de sålunda beräknade höstpriserna för Stockholm och Malmö ter sig för femårsperioder sålunda (Stockholmspriserna grunda sig på månadsmedeltal av högsta veckonoteringarna):

65 TAB.

34.

PRISNOTERINGAR

Å V E T E , RÅG, KORN OCH H A V R E

ENLIGT TIDSKRIFT FOR LANDTMÄN.

Medeltal för m å n . sept.—febr.

Årsmedeltal : A r

1880 81 82 83 84 85 86 87 89... 1890... 91... 92... 93... 94... 95... 96... 97... 98... 99.. 1900.. 01.. 02... 03.. 04.. 05.. 06.. 07.. 08.. 09.. 1910.. 11 ... 12.. 13.. 14.. 15..

Vete

Råg

19-35 20-57 18-66 17-60 15-43 13-72 12-78 13-20 15-15 15-32 15-82 18-13 15-13 12-75 10-81 13-22 14-47

15-44 16-78 13-66 12-05 12-08 11-33 9-92 9-44 10-88 12-57 13-40 15-9 9 13-64 11-16 9-62 11-49 11-22 11-91 13-23 14-17 13-84

16-01 17-oo 14-5 0 14-33 15-36 15*55 14-6 9 15-51 15-84 15-23 16-35 17-18 18-11 16-95 16-43 17-92 16-31 18-06 25-3 0

TAB.

35.

12-5 13-91 12-45 12-89 13-76 13-6 7 14-7 7 15*75 15-09 12-96 13-53 16-34 14-26 17-10 25-62

Korn 2-rad. 14-20 13-55 12-40 12-2 S 12-oo 12-io 10-33 10-07 10-6 2 10-5S 13-06 12-67 12-91 10-60 9-84 11-1 11-99 13-3S 12-38 12-0 7 14-08 12-04 13-72 13-55 11-77 12-40 13-73 13-95 14-23 14-4 3 12-19 13-95 15-41 13-54 15-S3 26

SPANNMÅLSPRISER

I MALMÖ.

KR. PER 1 0 0 KG.

A r* Havre

Vete j Råg

12-14 1880. 81 . 12-41 82. 11-59 83. 11-05 84. 11-64 85. 11-06 86. 9*96 87. 8-66 88. 8-90 89. 9-86 11-39 1890. 11-15 91. 11-31 92, 10-68 93 9-44 94 8-46 95. 8-66 96 10-36 97 11-23 98 10-08 99 10-81 1900 10-06 01 12-49 02 10-38 03 10-51 04 11-04 05 11-40 06 11-79 07 11-01 08 12-21 09 10-52 1910 11-62 11 14-64 12 11-39 13 12-73 14 21-86

18 21 16 16 1312 13 12 16 15 15 18 12 12 10 13 15 16 15 14 14 15 14 14 15 15 14 17 16 17 15 16 17 15 22

I STOCKHOLM

Korn 2-rad.

16-58 13-7 8 16-2 5! 14-u 11-94! 11-94 12-03i 12-35 11-92 11-86 10-03; 11-25 9-721 11-19 8-6s! 10-04 12-29 10-58 12-94 13-06 13-54 11-46 16-70 13-86 12-18 11-14 11-14 1015 9-92 9-86 11-21 11-11 11-81 13-29 12-63 13-17 13-86 11-46 14-0 7 14-0 5 12-50 11-96 13-is 1 3 4 1 13-oo 13-09 12-19 12-24 13-07 12-15 14-09 13-3 9 13-40 1315 16-77 14-5 7 14-17 14-oo 14-11 12-76 12-2 7 13-21 15-57 14-7 0 15-05 14 12-41 1354 22-44 23

Havre

11-77 12-2 7 10-62 11-03 11-0 7 9-96 9-59 8-15 8-93 11-74 9-61 12-38 9-S6 10-90 8-27 8-11 9-si 10-71 10-19 10-4 4 10-14 11-34 11-79 9-75 10-98 11-35 10-57 11-67 10-71 11-00 10-34 13-36 12-21 10-65 21-59

( A ) O C H MALMÖ (B) ÅREN

1880 — 1 9 1 3 . •fÖB SKÖRDEÅREN 1880/81 — 191 2 / 1 3 . FEMARSMEDELTAL FC Korn

Vete

Havre

S k ö r d e å r

1880/81—84/85. 1885/86—89/90. 1890/91—94/95. 1895/96—99/00. 1900/01—04/05. 1905/06—09/10. 1910/11—12/13

17-20 13-92 14-4 6 15-35 14-82 16-66 ! 16-47

17-54 13-64 13-90 15-12 14-98 16-43 16-59

13-75 10-04 12-6 3 12-2 2 12-52 14-19 13-94

13-74 10-73 12-49 12-72 12-39 14-46 14-3 0

12-58 10-44 11-64 11-81 12-10 13-16 13-25

12-81 11-22 11-50 12-62 12-57 13-42 14-21

10-60 9-21 9-71 9-44 10-58 10-88 11-27

11-3 5 9-67 10-2 0 9-85 10-80 10-6 6 11-97

1 De till grnnd härför liggande månadsmedeltalen utgöra genomsnitt av u n d e r resp. månader förekommande högsta och lägsta noteringar. 2 Uppgifterna för 1880 angiva genomsnitt för tiden sept. 1880- -febr. 1881 o. s. v.

5 — 7515. T. T.

66 Avvikelserna mellan de båda prisserierna äro icke synnerligen stora. Melest anmärkningsvärd är den relativa stegring Malmöpriserna förete i avseenmde på korn. Den sammanhänger antagligen med att noteringen i Malmö väserentligen torde avse maltkorn, medan Stockholmsnoteringen gäller foderkorn. DDet högre prisläget i Malmö för havre upphör vid mitten av 90-talet eller ungigefär samtidigt med att den större exporten av detta sädesslag bortfaller. För en jämförelse med priserna i andra länder, vilka merendels föreligjgga i form av genomsnitt för kalenderår, hava i första hand Stockholms börsprisiser kommit till användning. E n blick på diagram 4 och 9 ger vid handen, a att vad vete beträffar, som helt naturligt är, en tydlig överensstämmelse förireligger i avseende på priskurvornas huvudriktning. Dock framträda k a r a k teristiska avvikelser. Den svenska kurvan når i sitt fall botten under pericioden 1881—85, den engelska under efterföljande femårsperiod, den preussislska först under senare hälften av 90-talet. Olikheterna sammanhänga påtaglige^en i väsentlig grad med den skiljaktliga tullpolitiken. Den engelska kurva r an representerar världsmarknadspriset; Englands stora import och frånvaron dflär av alla hämmande tullskrankor har medfört, att priset där under senare ti tid fullständigt inställt sig efter den internationella handelns läge vid var;rje särskild tidpunkt. I Tyskland och Frankrike hejdades det stora prisfallet t i någon mån genom smärre tullar redan under förra delen av 80-talet. Tulillskyddet förstärktes i slutet av samma årtionde, minskades för Tysklancids vidkommande åter under 90-talet, men hissades där ånyo upp år 1906 \ I Sverige gör sig det 1888 införda tullskyddet märkbart först under 90-taleets första femårsperiod; 1895 års tullförhöjning medför därefter en kraftig relatitiv höjning av kurvan. En jämförelse i stora drag av prisrörelsen i Sverige, England och Tyskkland möjliggör diagram 10, där för löpande sjuårsperioder utjämnade kurvoor återgivas över såväl vete-, som råg-, korn- och havrepriserna därstädes. Det är givet, att skiljaktigheterna icke ensamt äro att tillskriva olikhetcer i tullpolitiken utan också olika förhållanden i avseende på produktion occh tillförsel. Englands höga prisnivå ännu under 1860-talet beror givetvis ppå otillräckligheten av den egna produktionen och de då ännu jämförelsevris höga transportkostnaderna. Skärningspunkten i utvecklingen mellan Enggland å ena sidan och Tyskland och Sverige å den andra inträffar beträffandde vete under 80-talet, beträffande korn och havre först senare. Vad sistnämnda spannmålsslag beträffar förklarar den betydande p r i s skillnaden mellan England och Sverige till fram emot mitten av 90-taleet den ända dittills ganska omfattande svenska exporten till nämnda land. Föör kornet gäller detsamma i mindre mån. I avseende på förhållandet mellan de tyska och de svenska priserna u p p märksammas, att å diagrammet de förra ligga på en nästan konstant högrre nivå än de senare. Till övervägande del torde detta bero på prismaterkletts olikartade beskaffenhet. De svenska uppgifterna avse grosshandelspris. die tyska snarare ett slags detaljpris (»Marktpreise»). I detta sammanhang inatresserar emellertid mera den inbördes förskjutningen i prisläget än deet absoluta höjdläget, och i sådant hänseende framgår tydligt av de meddeMle uppgifterna, att, liksom såväl i Tyskland som Sverige prisläget sedan 70-ialeet höjt sig i förhållande till England, så har åtminstone från mitten av 90-ialest de svenska priserna höjts i förhållande till de tyska. Efter 1906 har coclk förhållandet blivit ett annat. Förklaringen till denna växling kan näppee1 Eti översikt av tullsatsernas förändringar meddelas i tull- och traktatkommitténs utrednxgair och betänkanden nr XV, sid. 90 ff.

19QQ

ligen vara någon annan än det under åren 1895—1905 i Tyskland i jämförelse med Sverige faktiskt gällande lägre tullskyddet. För havrens vidkommande får man ihågkomma, att detta spannmålsslag i Tyskland ända från 1879 varit belagt med tull (1879—85 1 Mk, 1885—88 l*s o Mk, 1888—92 4 Mk, 1892—1906 2-8o Mk, från 1906 5 Mk), medan det i Sverige med undantag för några få år (1888—92) varit tullfritt. Det förut beträffande den internationella utvecklingen påpekade förhållandet, att priserna å de särskilda spannmålsslagen mer och mer närmat sig varandra, en utveckling som särskilt markerat framträtt i England (se diagram 6), har givetvis även gjort sig gällande i Sverige. Sättes rågpriset per dt enligt Stockholmsnoteringen under vart och ett av årtiondena 1861—

68 1910 lika med 100, har priset å övriga spannmålsslag i förhållande d ä r t i l l under samma tid gestaltat sig sålunda: År 1861/70 1871/80 1881/90 1891/00 1901/10

Råg 100 100 100 100 100

Vete 124-6 135-9 128-9 120-7 117-5

Korn 94-5 98o 98-8 96-3 94-8

Havre 81-3 90-7 87-7 80-4 84-2

Äirter 1(06-7 1116-7 l&O-o 11138 1S20-9

Utjämningen framträder här egentligen i så måtto, att priserna å vete (och råg alltmer konvergerat. Däremot är utjämningen mellan å ena sidan brcödsädens och å andra sidan fodersädens pris vida mindre utpräglad än i Emgland, beroende naturligtvis på tullarnas fördyrande inflytande å det förra. Ovan lämnades några data till klargörande av spannmålsprisernas rörelse i förhållande till den allmänna varuprisnivån i England. Samma sak belyses för Sveriges vidkommande av nedanstående tablå, vari angivas die i Kommersiella Meddelanden årg. 1921, nr 18, meddelade indextalen för de särskilda spannmålsslagens priser (enligt markegången) samt för den allmänna varuprisnivån åren 1861—1913, allt i femårs- (resp. treårs-)genomsnitt: År 1861/70 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Allmän prisnivå 117 123 110 100 92 89 91 97 106 115

Vete

Råg

Korn

Havre

.. Ärter

111 122 112 100 84 81 91 89 98 99

110 115 108 100 81 91 97 98 106 110

105 119 113 100 87 92 100 103 110 113

100 119 113 100 84 92 96 107 111 119

99 103 103 100 86 94 99 114 118 129

Samtliga spamnmålsislag 105 116 110 10»0 84 9'0 9'7 10>2 109 114

I efterföljande sammanställning har det allmänna indextalet för varje period satts lika med 100 och talen för de olika spannmålsslagen reducerats i förhållande härtill: År 1861/70 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00 1901/05 1906/10 1911/13

Allmän prisnivå 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Vete

Råg

Korn

Havre

.. Ärter

95 99 101 100 91 91 100 92 92 86

94 93 98 100 88 102 107 101 100 96

90 97 103 100 95 103 110 106 104 98

86 97 103 100 91 103 105 110 105 103

85 84 94 100 93 106 109 118 111 112

Samtliga spannmålsslag 90 94 100 100 92 101 106 105 102 99

Det framgår härav, att spannmålspriserna under perioden 1861—80 i genomsnitt något stegrades i förhållande till den allmänna prisnivån, men att denna utveckling därefter avbröts och att ifrågavarande priser särskilt under 1880-talets senare år föllo avsevärt i jämförelse med priserna i övrigt. 1890talet medförde en ny relativ stegring för spannmålens vidkommande, varemot under 1900-talet förhållandet var omvänt. Siffrorna giva stöd åt det omdömet, att jordbrukarnas ställning, i den mån den berodde av spannmåls-

69 priserna, under 80-talet var verkligt betryckt, ävensom att det följande årtiondet bör hava medfört en betydande lättnad. Den regressiva utvecklingen umder 1900-talet bör hava varit lättare att uthärda, enär den — i motsats till förhållandet under 80-talet — dock innebar en absolut stegring i priset.

8.

De årliga prisvariationerna i Sverige och utlandet. — Månadspriser. — Prisläget i olika delar av Sverige.

Det torde efter förestående allmänna översikt av prisutvecklingen såväl på världsmarknaden som i vårt land vara lämpligt att något mer i detalj undersöka, huru densamma gestaltat sig under senaste årtionden med särskilt aktgivande på de årliga variationerna. Man kan då för det första konstatera, att prisförändringarna från ett år till ett annat med tiden blivit allt mindre skarpa, naturligtvis på grund av den utjämnande inverkan utbildandet av en världsmarknad haft på prisgestaltningen. Den engelska officiella prisstatistiken (de s. k. Gazette-priserna) visar, att genomsnittliga förändringen av vetepriset per quarter från år till annat under 2O-årsperioden 1840—60 uppgick till 6 sh. 8 d., under perioden 1890 —1910 däremot till mindre än hälften därav eller endast 3 sh. Det är givet, att då prisbildningen bestämmes genom å ena sidan utbudet från all världens länder och å andra sidan den gemensamma efterfrågan från hundratals millioner konsumenter och då vidare handeln och spekulationen på detta område nått den universella omfattning, som faktiskt blivit fallet, prisdifferenserna skola kunna hållas inom en jämförelsevis trång ram. Emellertid äro växlingarna i världsskörden alltfort ingalunda obetydliga, och om än den gamla regeln nu icke längre äger giltighet, som lärde att en förändring i skördeutfallet alltid hade en viss bestämd, i potentierad grad försiggående förändring i spannmålspriset till följd,1 så har dock den jämförelsevis ringa elasticitet i efterfrågan, som utmärker en sådan första rangens nödvändighetsvara, till följd, att skördeutfallet i varje fall mycket starkt inverkar på priset. Vid en jämförelse mellan skörd och pris äro de eljest vanligen använda kalenderårspriserna mindre användbara. Dessa äro i själva verket påverkade av tvenne års skördar. Ej heller är det fullt riktigt att använda genomsnittspriser för skördeårets 12 månader, då de sista månadernas pris alltid röna ett starkt inflytande av utsikterna för den kommande skörden. Visserligen är det numera så, att nästan året runt tillförsel till världsmarknaden sker från någon del av jordklotet. Indiens skörd kommer till Europa under sommarmånaderna, Argentinas och Australiens under våren o. s. v. Huvudtillförseln sker dock alltjämt om hösten, och priserna under höstmånaderna återge därför säkrast det genom resp. års skörd betingade prisläget under skördeåret, vars begynnelse lämpligen räknas från den 1 september. Till belysning av sambandet mellan världsskörden och världsmarknadspriset meddelas därför i tab. 36 dels siffrorna för världsskörden av vete och råg åren 1880—1913, dels genomsnittspriserna samma år för månaderna september— februari beträffande de två sädesslagen; för vete avse dessa de s. k. Gazette 1 Den s. k. Kingska regeln, uppställd av den engelske nationalekonomen Gregory King 1696. Enligt denna skulle spannmålspriset vid en minskning i skördeutfallet av 5 % ökas med c:a 1 0 % , vid en minskning av 10 % ökas med 30 % o. s. v.

70 TAB.

3 6.

V Ä R L D S S K Ö R D E N AV V E T E OCH RÅG SAMT H Ö S T P R I S E R SPANNMÅLSSLAG ÅREN 1 8 8 0 — 1 9 1 3 Världsskörd, mill, d t 1 A r Vete

Råg

Å

SAMIMA

Höstpris i k r . per dt Vete (England)

Råg (Bremen o förtullad)

1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89

620 594 689 628 679 619 627 688 655 624

300 322 347 318 360 365 356 391 360 315

17-92 19-56 17-14 16-53 13-54 12-71 13-55 12-59 1319 12-47

17-54 15-88 11-96 11-95 11-58 9-51 8-94 7-7 7 9-50 10-43

1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99

643 660 677 711 742 717 705 636 837 784

348 290 351 390 420 385 394 342 385 424

13-43 15-05 11-36 11-06 8-22 10-41 12-03 14-14 11-21 10-85

11-34 17-S9 11-33 10-07 7-23 7*69 8-56 9-92 10-7 2 1055

1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09

750 821 864 911 880 939 969 879 890 966

417 381 435 439 459 397 382 404 412 443

11-39 11-16 10-6 5 11-19 12-62 11-00 10-9 5 14-15 13-40 13-80

9-76 9-53 9-5 5 9-33 10-05 11-83 10-35 15-19 13-41 12-36

1910 11 12 13

998 976 1049 1 130

445 430 499 486

12-71 13-77 13-2 0 12-92

9-94 12-93 12-88 10-04

averages i England, för råg noteringar i Bremen å oförtullad vara (huvu dsakligen rysk). Huvudsiffrorna återges grafiskt i diagram 11, särskilt för vete och särskilt för råg. Frånsett att i bägge fallen den ena kurvan har ett stigande och den andra ett huvudsakligen fallande förlopp konstaterar man år för år en nästan fullständig motsvarighet i rörelsen. Det måste besinnas, att på priset å ett spannmålsslag inverkar ej blott skörden av samma slag utan ock skörden av de övriga. Rågpriset kan sålunda ej undgå att påverkas av tillgången å vete och omvänt, och tillgången på fodersäd tjänar otvivelaktigt i stor omfattning som en regulator till förhindrande av alltför häftiga kastningar i brödsädspriset, enär förbrukningen 1 Aren 1880 — 1906 enligt Sundbärgs Getreidegeschäftes (Berlin 1917). 2

Apercus, åren 1907 — 13 enligt Jöhlinger,

Genomsnitt för månaderna september—februari resp. skördeår.

Se tab. 4 5 .

Die Praxis dea

71 Diagram Skört Kr. pr 1200 to'

m

11. VARLDSSKÖRD OCH VÄRLDSMARKNADSPRIS ' a v s e e n d e På v e t e o c h rå 9 å r e n 1880 -1913.

110a 2 4 -

1C00 20f

iseo

av säd för utfodringsändamål är ofantligt mycket mera tänjbar än förbrukningen till brödföda. I diagrammet finner man sålunda, att vetepriset år 1891 uppenbarligen starkt påverkats av den häftiga stegringen i rågpriset, och på samma sätt rågpriset åren 1906—07 påverkats av stegringen i vetepriset. För Sveriges vidkommande är det av intresse att undersöka, i vad mån avvikelserna i här noterade pris kunna tillskrivas den inhemska skördens inflytande. Diagram 12 meddelar i sådant hänseende de behövliga upplysningarna. Där angivas dels skördesiffror för vete och råg samt för råg enbart, dels världsmarknadspriset å samma spannmålsslag, representerat genom resp. höstpriser å vete i England och råg i Bremen, oförtullad (se tab. 45), dels det svenska priset representerat genom Malmönoteringen för vete och Stockholmsnoteringen för råg (ävenledes höstpriser). Tullförändringarna 1888, 1892 och 1895 bidraga att något fördunkla bilden. (Tullarnas inverkan på priset diskuteras utförligare nedan.) På det hela taget torde det emellertid kunna sägas, att de svenska prisernas avvikelser från världsmarknadspriset i flertalet fall låta sig åtminstone till en viss grad förklara genom ojämnheter i den inhemska skörden, och att

72 Diagram

12.

VETE- CCH RÅGPRISER I SVERIGE OCH PÅ VÄRLDSMARKNADEN SAMT„ INHEMSKA SKÖRDEN AV VETE OCH RAG.

41 1 , 1 1 1 1 1

I 1!

Ll L

188082 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 121913 a Vetepris i England (sept.-febr.) Kr. pr 100 kg. b Rågpris i Bremen (sept.-febr. oförtullat) •< c Skörden i Sverige av vete och råg i 100 000 ton. d " " •' råg i 100 000 ton. e Differensen mellan vetepriset i Malmö och England. t " " rågpriset i Stockholm och Bremen. Det streckade partiet angiver tullskyddets höjd i kr. pr 100 k g .

därvid uppenbarligen rågskörden inverkat kraftigare än veteskörden. 1904 års relativa nedgång i vetepriset samtidigt med minskning av såväl vet.esom rågskörd sammanhänger otvivelaktigt med detta och föregående å r s osedvanligt starka brödsädsimport, den största som förekommit före världskriget. 1907—08 framträder en liknande oregelbundenhet beträffande rågein. Den kan dock förklaras så, att vårt land, som dessa år, tack vare den så starkt ökade tillgången på vete, begynt bliva relativt mindre beroende a v rågimporten, icke så fullständigt följde med i dessa års skarpa prisstegring på världsmarknaden, vilken framför allt sammanhängde med hämmad utförsel från Ryssland. Över huvud synas de svenska prisernas avvikelser från världsmarknadspriset ofta kunna tillskrivas en viss benägenhet hos de förra att något dröjande följa det senare såväl i upp- som nedgång. För ett studium av de årliga prisvariationerna hänvisas beträffande Sverige till förutberörda tab. 27—28 och 30—32 samt 34 och beträffande andra länder, vilkas priser lämpligen kunna tjäna som jämförelsematerial, till tab. 37 och 38. Sistnämnda tabeller angiva prisutvecklingen dels i frihandelsländerna England och Belgien, dels i Tyskland, vars priser alltid starkt påverkat de svenska, dels — beträffande vete — i exportlandet Förenta Staterna. För åskådlighetens skull meddelas samtliga priser även omräknade i svenskt mynt och reducerade till gemensam kvantitetsenhet (dt). De äro givetvis icke direkt jämförbara med varandra, enär de i viss mån avse olika kvaliteter och olika slag av priser; men med hänsyn till rörelseriktningen möter

73 TAB. 3 7.

SPANNMÅLSPRISER I VISSA FRÄMMANDE LÄNDER (ENGLAND, PREUSSEN, BELGIEN OCH FÖRENTA

E n g l a n d År

Vete

Korn

Havre

sh. o. d. pr quarter 1860 61 62 63 64 65 66 67 68 69 ! 1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79 ; 1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89 1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 12 13

53/3 55/4 55/5 44/9 40/2 41/10 49/11 64/5 63/9 48/2 46/11 58/8 57 58/8 55/9 45/2 46/2 56/9 46/5 43/10 44/4 45/4 45/1 41/7 35/8 32/10 31 32/6 31/10 29/9 31/11 37 30/3 26/4 22/10 23/1 26/2 30/2 34 25/8 26/11 26/9 28/1 26/9 28/4 29/8 28/3 30/7 32 36/11 31/8 31/8 34/9 31/8

36/7 36/1 35/1 33/11 29/11 29/9 37/5 40/ 43/ 39/5 34/7 36/2 37/4 40/5 44/11 38/5 35/2 39/8 40/2 34 33/1 31/11 31/2 31/10 30/8 30/1 26/7 25/4 27/10 25/10 28/8 28/2 26/2 25.7 24/6 21/11 22/11 23/6 27/2 25/7 24/11 25/2 25/8 22/8 22/4 24/4 24/2 25/1 25/10 26/10 23/1 27/3 30/8 27/3

24/5 23/9 22/7 21/2 20/1 21/10 24/7 26 28/1 26 22/10 25/2 23/2 25/5 28/1.0 28/8 26/3 25/11 24/4 21/9 23/1 21/9 21/10 21/5 20/3 20/7 19 16/3 16/9 17/9 18/7 20 19/10 18/9 17/1 14/6 14/9 16/11 18/5 17/0 17/7 18/5 20/2 17/2 16/4 17/4 18/4 18/10 17/10 18/11 17/4 18/10 21/6 19/1

STATERNA), ÅREN 18 60 — 1 9 1 3 .

P r e u s s e n Vete

Råg

Korn Havre

Vete

Mark pr 1 000 kg

221 214 184 159 163 196 258 250 194 204 234 242 264 240 196 210 230 202 196 219 220 208 185 173 162 157 164 174 183 192 222 189 152 135 140 153 165 186 155 150 162 164 155 169 171 174 201 204 226 204 199 211 196

154 160 136 114 125 146 198 196 162 156 172 168 192 198 166 174 177 143 144 193 202 161 147 147 143 134 125 135 156 170 208 178 135 118 121 122 126 145 143 143 141 143 132 134 147 157 186 180 171 150 164 184 165

138 128 118 110 112 135 169 175 153 142 152 152 182 200 168 168 169 157 148 168 166 154 146 149 143 135 128 135 151 165 171 156 143 132 125 130 135 149 144 143 145 142 138 139 149 154 170 168 170 154 172 194 153

121 120 114 117 119 134 156 168 154 142 146 138 160 192 180 177 160 139 134 152 159 146 137 144 143 133 113 130 151 160 162 149 158 139 121 126 134 148 137 137 143 154 135 134 146 161 179 161 176 158 174 197 165

Havre

För. Stat. Vete $ pr bushel

8-64 20-2 9 18-03 16-15 17-17 17-7 7 20-5 7 22-3 6 23-51 21-58 21-24 22-0 7 15-97 22-0 2 25-30 23-17 22-84 21-79 20-2 9 19-oo 19-74 19-so 18-6» 17-69 17-53 17-29 16-2 0 13-83 14-3 2 14-5 7 16-30 16-66 14-S6 16-40 14-39 13-31 15'OS 15-99 16-9 3 16-70 16-79 17-04 18-42 15-14 15-62 18-14 18-29 19-13 18-17 22-15 17-34 18-7S 22-3 8 19-59

1-384 1-282 1-282 1-044 1-27 7 0-945 1041 2-112 1-780 1-158 1-078 1-440 1'486 1-561 1-314 1-178 1-195 1-539 1-231 1-171 1-270 1-319 1277 1-176 0-974 0-955 0-8S5 0-889 0SS5 0-8S2 0-981 1-094 0-908 0-739 0-611 0-669 0-781 0-954 0-9 5 2 0-794 0-804 0-803 0-836 0-853 1-107 1-028 0-8 6 5 0-963 1-048 1-263 1-118 0-963 1-091 1-041

B e l g i e n Råg

Korn

Francs pr dt 23-7 2 33-6 4 31-56 27-03 23-85 23-11 27-97 36-92 35-22 27-61 29-34 36-26 33-3 5 35-51 33-06 26-21 28-05 32-5 8 28-7 3 27-2 5 28-5 0 28-55

27-n 24-16 21-94 19-S9 18-S3 19-16 19-47 18-44 19-7 4 22-9 0 19-40 15-52 13-ci 13-9 s 15-47 18-03 20-5 5 16-19 16-25 16-31 16-35 16-2 6 1735 17-63 16-98 18-69 19-52 22-15 19-71 19-33 20-9 8

19-so

15-22 22-0 7 22-93 18-62 16-03 15-so 18-44 25-43 25-97 21-02 21-10 26-03 20-2 6 23-oo 24-7 4 1999 20-2 8 22-62 19-83 19-6 3 22-2 4 22-9 2 18-20 17-34 16-7 2 15-79 14-21 13-42 13-81 13-26 14-so 19-26 16-44 12-85 1089 10-8 1 11-12 12-35 14-31 13-75 14-2S 13-64 13-55 13-61 13-75 14-65 14-S8 16-64 17-01 16-54 14-39 15-53 18-2 9 16-76

13-34 23-9 4 21-77 18-oo 19-37 18-25 22-7 6 27-14 25-54 23-13 2249 24-5 8 19-01 23-90 25-18 22-53 21-53 22'7 5 23-28 21-89 21-60 21-os 21-09 19-24 18-64 17-48 15'65 15-73 16-97 16-06 17-26 18-64 16-oo 15-78 14-7 2 13-S7 14-3 2 14-3 7* 15-74 16-32 16-37 15-61 15-79 15-19 14-95 16-09 16-58 17-88 17-73 17-53 15-7 5 17-77 2l-oi 19-42

74 TAB. 3 8 .

PRISERNA

I TAB. 3 7 , OMRÄKNADE T I L L

England

1860 22-21 6 1 23-08 62 23-11 6 3 18-66 64 16-75 6 5 17-44 66 20-82 67 26-S6 6 8 26-5 9 69 20-0 9 1870 1 9 5 7 71 24-* 6 72 23-7 7 7 3 24-4 6 74 23-2 5 75 18-84 76 19-26 7 7 23-6 7 7 8 19-3 5 79 18-2S 1880 18-49 8 1 18-90 8 2 18*80 8 3 17-35 8 4 14-87 8 5 13-69 86 12-93 87 1 3 5 6 8 8 13-2 8 89 12-41 1890 13-31 91 15-43 92 12-6 2 ; 9 3 10-98 9-5 2 94 9*62 ! 95 i 96 ' 10-92 1 97 12-58 ! 9 8 14-18 I 99 10-71 4900 11-23 ; 01 11-15 ; 02 11-71 ' 03 11-15 ! 04 11-82 ! 05 12.38 06 11-78 07 12-7 6 08 13-34 09 15-39 1910 13-21 11 13-21 12 14-50 13 13-21

PreusBelgien sen

För. Stat.

17-08 24-22 22*73 19-46 17-17 16-64 20-14 26-58 25-3 6 19-88 21*12

18-97 17-57 17.57 14-31 17-50 12-95 22-4 9 28-94 24-3 9 15-87 14-77 19-74 20-3 7 21-3 9 18-01 1614 16-38 21-09 16-87 16-05 17-41

19-67 19-05 16-38 14-15 14-51 17-44 22-96 22-2 5 17-27 18-16 20-83 21-54 23-50 21-36 17-44 18-69 20-47 17*98 17-44 19-49 19-58 18-51 16-4 7 15*40 14*42 13-9 7 14-6 0 15'4 9 16"29 17-09 19-76 16-8 2 13-53 12 - 02 12-46 13-62 14-69 16'55

13-so 13-3 5 14-4 2 14-6 0 13-so 15-04 15-22 15-49 17-8 9 18-16 20-n 18*16 17-71 18-78 17-44

26-u 24-01 25-5 7 23-so 18-87 20-20 23-46 20-6 9 19-62 20-56 20-56 19-52 17-61 15-80 14-32 13-56 13-80 14-02 13-28 14-21 16-49 13-97 1117

9-so 10.07 1114 12-9S 14-80 11-66 11-70 11-74 11-77 11-71 12-49 12-69 12-23 13-46 14-05 15-95 14-19 13-92 15-11 14-26

18-os 17-50 1612 13-35 13-09 12-13 12-18 12-13 12-09 13-44 14-9 9 12-44 10*13 8-87 9-17 10-70 13-07 13-05 10-8S 11-02 11-01 11-46 11-89 15-17 14-0 9 11-85 13-20 14-30 17-31 15-32 13-20 14-9 5 13-71

PER

K o r n

R i S

V e t e År

KR.

II a v r e

PreusBelgien sen

England

PreusBelgien sen

England

10-96 15-89 16-51 13-41 11-54 11-38 13-28 18-31 18-70 1513 15-19 18-7 4 14-5 9 16-56 17-si 14-3 9 14-6 0 16-29 14-2S 14-13 16-oi 16*50 13-10 12-48 12-04 11-3 7 10-23 9-66 9-44 9-55 10-6 6 13*8 7 11-84 9-25 7-84 7-78 8-oi 8-S9 10-30 9*90 10-28 9*8 2 9-7 6 9-73 9-90 10-55 10-71 11-9S 12-2 5 11-91 10*3 6 11-18 13-17 12-07

18-31 18-05 17-55 16-97 14*96 14-89 18-72 20-0 2 21-52 19-72 17-31 18-U 18-68 20-2 2 22-4 7 19-22 17-60 19-85 20-10 17-01 16*55 15-97 15-60 15-93 15-35 15-06 13-31 12-6 7 13*93 12-93 14-3 5 14*1 c 13-09 12-81 12*26 1097 11-47 12-26 13-59 12-83 12-47 12-59 12-85 11-34 11*17 12-17 12-10 12-55 12-93 13-43 11-55 13-64 15-3 5 13-64

12-28 11-39 10-50 9-79 9-97 12-02 15-04 15-58 13-62 12-64 13-53 13*53 16*20 17-80 14-96 14-95 15-04 13-97 13-17 14-95 14-7 7 13-71 12-99 13-26 12*73 12-02 11*39 12-02 13-44 14-6 9 15-22 13-88 12-73 11-75 11-13 11-5 7 12-0 2 13-26 12-8 2 12-73 12-91 12-64 12-28 12-3 7 13-26 13-71 15-13 14-9 5 15-13 13-71 15-31 17-27 13-62

9-82 17-24 15-67 12-96 13-95 13-14 16-39 19-54 18-3 9 16-65 16-19 17*70 13-69 17-21 18-13 16-22 15-50 16-38 16-7 6 15-76 15-50 1518 15-18 13-85 13-42 12-58 11-27 11-33 12-22 11-56 12-43 13-42 11-52 11*36 10-60 9-99 10-31 10-3 5 11*33 11-75 11-79 11-24 11-37 10-9 4 10-7 6 11-58 11*94 12-87 12-77 12-62 11-34 12-79 15-13 13*98

15-65 15-23 14-48 13*57 12-88 14-oo 15-76 16-67 18-oo 16-67 14-6 3 16-14 14-86 16-28 18-48 18-38 16-69 16-io 15-60 13-95 14-80 13-95 14-oo 13-72 12-98 13*20 12*18 10*4 2 10-7 4 11-39 11-92 12-82 12-71 12-03 10-96 9-30 9-46 10-84

13*71 14*24 12-10 1015 11-13 12-99 17-62 17-44 14-42 13-88 15-31 14-9 5 17-09 17-62 14-7 7 15-49 15 - 75 12-73 12-82 17-18 17-98 14-33 13-08 13-08 12-73 11*93 11-18 12-02 13-88 15-18 18-51 15-84 12-02 10-50 10-7 7 10-86 11*21 12-91 12-7 3 12-73 12*55 12-73 11-75 11-93 13*0S 13-9 7 16-55 16-0 2 15-2 2 13-3 5 14-60 16-38 14-69

DT.

11-so 10-90 11-27 11-80 12-93 11-00 104 7 11-11 11-76 12-os 11-43 12*12 11-11 12-08 13-7 s 12-23

PreusBeilgien sen

10-7 6 10*68 1015 10*41 10-59 11-93 13-88 14-9 5 13-71 12-64 12-99 12-28 14-2 4 17-09 16-02 15-75 14-24 12-3 7 11-93 13-53 14.15 12-99 12*19 12-82 12-73 11-84 10-06 11-57 13-44 14-24 14-42 13-26 14-06 12-3 7 10-7 7 11-21 11-98 13-17 12-19 12-19 12-73 13-71 12-0 2 11-93 12*99 14*33 15*93 14-33 15-66 14-06 15-49 17-53 14*09

•6*22 14*61 112-98 111-63 1-2-36 12-79 14-81

les-io ltö-93 15*54 15-29 15-8 9 111-50 15-8 5 18-22 16-68 164 4 15*6 9 141-61 18-68 14*21 14-2 6 13-45 12-74 12-6 2 12-45 11*66 9*96 10-31 10-4 9 11-74

12*oo

10-70 11-81 10-36 9-58 1086 11-51 12-19 12-02 ! 12-ou 12-2 7 1 13-26 i 10-90 11-25 13-06 13-17 13-77 13-0 8 15-95 12-48 1352 | 1610 i 14 10 i

75 Diagram

13.

Kr. prdt.

1860 VETE-OCH RÅGPRISER ÅREN 1860-1913.

18T0

~ ~1875

~ 1880

*

1890 "

1895 '

1TOÖ

19i3

naturligen intet hinder att lägga dem till grund för ett jämförande studium. Delvis återgivas ifrågavarande prisserier i diagram 13. Några anmärkningar till förklaring av prisrörelsen i enskildheterna, utöver vad redan tidigare anförts, torde vara på sin plats. Man finner vid 1860-talets början ett allmänt högt prisläge, därefter ett brant fall och slutligen åren 1867—68 ånyo en pristopp. Denna sist nämnda sammanfaller med en över hela Europa utbredd missväxt (1867). I Sverige minnes man detta och följande år som de sista egentliga hungeråren i vår historia. Under 1870-talet framstå särskilt åren 1871 och 1876 som svaga skördeår, medan däremot året 1874 kunde uppvisa en rekordskörd. Till följd härav visa priskurvorna 1875 ett djupt fall, 1877 däremot en skarp topp. Från den tiden är det den transoceana vetetillförseln börjar antaga verkligt betydande dimensioner (se diagram 1) och undan för undan pressa ned prisnivån först i Storbritannien och sedan i andra länder. Förenta Staternas export 1878—80 var enormt stor. Samtidigt svällde också tillförseln från Ryssland starkt. I Sverige bestämdes prisläget ännu i hög grad av det inhemska skördeutfallet, och 1881 års svaga skörd framkallade fördenskull en kraftig prisstegring, vilken icke rinner sin motsvarighet i världsmarknadspriset. Vårt land deltager därefter i den allmänna prisnedgången, som först hejdas 1888. Frankrike och Tyskland hade då för sin del genom upprepade tullhöjningar sökt motverka prisfallet. I Sverige kommo tullarna först sedan prisvågen redan var på väg att vända uppåt, vilket givetvis förstärkte deras prisstegrande verkan. Sistnämnda års skörd var såväl i Europa som Amerika mycket klen, och detta medförde en allmän höjning i prisläget.

76 Diagram

lb. VETEPRISER.

T880

"

i

'\ A

/

V \

\

\N

J

;

N

> , O—N. J / \ -' . ,\ //1 X ^ .-

\\^-v

(

; ->,

^"***\ -*/\*< l

/~N

y

V

- Malmö: Köpenhamr

1 2 0

/

y

^-^ ~-~^

/*»—'\,x-

J /-' \ f"\ V

1 1

f , Il J 1

—* \

'\

„^ v

-\^

-~

-,--Malmö

— -.Köpenham -

'

19 02

'

\s \ „,

77 E)iagra.m

15. RÅSPRISER

Nästa anmärkningsvärda händelse var den företrädesvis i Ryssland svåra missväxten 1891, vilken gav anledning till utförselförbud därstädes för alla spannmålsslag utom vete. Amerika åter hade detta år en utomordentligt gynnsam skörd, och exporten av vete från Förenta Staterna svällde också under året 1891/92 ut till större kvantitet än någonsin tillförne (se tab. 10). Även från Indien kommo jämförelsevis stora vetepartier. Icke desto mindre stego priserna å såväl vete som råg våldsamt. För Sveriges del framkallade detta nedsättning av 1888 års tullsatser till hälften. Också i Frankrike vidtogs en tillfällig sänkning. I Tyskland nedsattes tullarna på grund av vissa handelstraktater fr. o. m. år 1892. 1890-talets efterföljande år karaktäriseras av en växande veteexport från Ryssland och en begynnande stark export från Argentina till alltjämt fal-

78 lande priser. Skördarna i allmänhet i Europa och ävenså i Sverige v/oro merendels goda. I Frankrike höjdes vetetullen 1894 från 5 till 7 francos, i Sverige vidtogos följande år de höjningar, som sedermera blevo beståndamde till 1914. År 1897 inträffade åter en mindre fördelaktig skörd (dock ej i Sveriige, där skörderesultatet detta år var mer än medelmåttigt). Priserna stego till följd härav och fortsatte uppåt oavbrutet under förra hälften av 1898. ]Det var under denna tid som en Mr Leiter i Chicago igångsatte den myc;ket omtalade »corner», vilken utgör det mest omfattande kända försöket att genom spekulativa manövrer för någon tid behärska vetemarknaden och på konstlad väg hålla priset uppe. Efter denna våldsamma uppressning sjun.ker vetepriset åter tillbaka. År 1903 sker särskilt i Sverige ett kraftigt prisfall, sammanhängande med en detta år jämförelsevis riklig skörd. Sedermiera äger åter en långsam stigning rum till 1909, då vetepriset når sitt siista maximum före världskriget. Detta år iscensattes ånyo (av Mr Patten) en effter stora mått planerad vetecorner i Chicago. Liksom sina föregångare miedförde den icke för sin upphovsman den åsyftade vinsten och torde slutgilttigt ha visat omöjligheten att, även med de största kapitalresurser, med fraimgång genomföra operationer av denna beskaffenhet i en vara som spannmål, där produktionen är så vidsträckt och marknaden numera äger en sådan oerhörd omfattning och rörlighet. E n mera ingående granskning av prisrörelsens utveckling kan givetvis icke stanna vid årsgenomsnitten utan måste åtminstone taga de månatliga prisvariationerna i betraktande. För möjliggörande av en dylik undersökning hava i en särskild tabell, vilken meddelas som bilaga till denna -avhandling, sammanförts månadspriser åren 1880—1913 beträffande vete och råg för såväl Stockholm och Malmö som vissa utländska handelsplatser, nämligen för vete Köpenhamn, London och Chicago, för råg Köpenhamn och Bremen. Londonpriserna äro de s. k. Gazette averages, vilka egentligen avse medelpris för ett större antal orter i England och Wales och vanligen ligga något under priserna å importerad spannmål enligt börsnoteringarna (jfr ovan tab. 26). Köpenhamnspriserna avse noteringar å Köpenhamns börs för dansk vara av viss angiven vikt, något varierande från år till annat. Bremennoteringarna avse oförtullad, sydrysk råg, Chicagonoteringarna medeltal för tvenne viktigare kvaliteter (northern spring och red winter). För överskådlighetens skull angivas vissa av dessa månadsprisserier grafiskt å diagram 14 och 15. E n fråga av stor vikt, som i detta sammanhang uppställer sig, är, huruvida under skördeårets lopp någon regelmässighet i prisrörelsen kan spåras och särskilt vilket fog som förefinnes för den ofta framställda åsikten, att spannmålspriserna omedelbart efter skörden stå lägst och före skörden däremot oproportionerligt högt, en åsikt som plägar förbindas med förebråelsen mot spannmålshandlarna att på konstlat sätt påverka priserna, så att de tryckas ned under den tid då lantbrukarna föra sin vara till torgs och sedan skruvas i höjden, då köpmännen fått den i sina händer. Prof. Conrad har för Tysklands vidkommande underkastat denna fråga en statistisk belysning, i det han sammanställt månadspriserna för en längre följd av år och beräknat genomsnittstal för varje månad.* Han har därvid kommit till följande resultat. 1 Jahrb. fur Nationalökonomie und Statistik, III. Folge, Bd. 9. Staatswiss., 3. Aufl., Art. Getreidepreise.

Se även Handvörterbuch der

79 TAB. 3 9.

MANADSPRISER I PROCENT AV GENOMSNITTLIGA ARSPRISET. V e t e Preussen riksmedeltal 1865/93

M å n a d

Augusti September Oktober November De cember Januari Februari Mars April Maj Juni Juli

, , , ,

Differens mellan högsta och lägsta månadspris

Korn

Berlin börspris

Preussen riksmedeltal

Havre

Berlin börspris

Preussen riksmedeltal 1865/93

1878/93

1816/55

1865/93

1878/93

101-0 99-0 99-5 99-5 98-5 98-5 98-0 98-5 100-0 102*5 102-9 102-9

98-3 96-i 98-2 98-1 97-1 99o 99-9 99-7 103*7 104-3 101-0 103-6

98 98 102 102 100 100 100 98 98 102 106-1 1041

98-2 98-2 101-2 101*8 100-6 99*4 98-s 98-2 98-8 100-6 101-8 101-2

98-7 98-7 101-7 100-2 1011 100-6 100-2 98-9 100-3 100-4 100-7 98-7

97-4 97-4 99-4 100-6 100 99-4 | 100 100 101-3 | ioo-9 ! 101-3 j 100-6 1

102 95-3 96 97-3 96-7 96-7 97-3 99-3 102 104-7 106 107-3

4-9

7*9

8-1

3-0

3-9 1

12-0

Siffrorna visa med ganska stor regelbundenhet ett prisminimum i september, därefter en svag stegring med tillfälligt höjdläge i november—december, en svag sänkning under januari—mars och slutligen ett jämförelsevis högt prisläge under de återstående månaderna. Beträffande vete kan man dock nästan säga, att prisen hållit sig i genomsnitt oförändrade något under genomsnittet från september till mars. Emellertid äro differenserna på det hela taget jämförelsevis obetydliga. Prisskillnaden från de första till de sista månaderna av skördeåret är genomsnittligt mindre än som motsvarar ränteförlust och lagringskostnad under samma tid; för lantbrukaren bör alltså en försäljning snarast möjligt efter skörden som regel vara det förmånligaste. Anmärkningsvärt är, att prisvariationerna tidigare voro avsevärt större än vad fallet sedermera blivit (jfr rågpriserna 1816—55 och 1865—93) ävensom att de framträda med betydligt större skärpa beträffande havre, i fråga om vilken handeln är mindre koncentrerad, än beträffande vete och råg. t För att få utrönt huru förhållandena i nu nämnda hänseende gestaltat sig i vårt land hava Stockholms börsnoteringar för perioden augusti 1895— juli 1913 underkastats en liknande bearbetning som de tyska priserna enligt Conrads här ovan refererade undersökning. Resultatet meddelas i efterföljande tab. 40. De svenska siffrorna visa ganska stora överensstämmelser med de tyska; i bägge fallen förete rågpriserna de minsta fluktuationerna, havrepriserna de största, minimum infaller under höst- och vintermånaderna, maximum under maj—juli. Däremot stå augustipriserna i allmänhet relativt högre i Sverige, beroende givetvis på den senare inträffade skörden speciellt i fråga om vårsäden; och vidare tycks det som om den under skördeårets senare del infallande prisstegringen genomgående skulle börja något tidigare här än där förmodligen till följd av den under vintern avbrutna sjöfarten. Den hos oss över huvud skarpare utpräglade skillnaden mellan höst- och vårpriser förefaller att ge något större berättigande åt jordbrukarnas klagomål över missbud från uppköparnas sida under tiden för den starkaste tillförseln.

80 TAB. 4 0 . GENOMSNITTSPRIS PER MÅNAD AREN 1 8 9 5 — 1 9 1 3 A SÄRSKILDA SLAG AV SPANNMÅL, ENLIGT NOTERINGAR Å STOCKHOLMS BÖRS. Procent av årsgenomsnitten

Kronor per dt M å n a d Vete

Råg

Korn

Havre

Vete

Råg

Korn

Havre

Juli

1620 15-70 15-60 15-7 5 15-68 15*80 16-06 16-is 16-32 16-75 16-70 15-97

13-33 1310 13-10 13*21 13-09 13-12 13-20 13-14 13-22 13" 55 13-55 13-52

13-20 12-97 12-65 12-46 12-34 12-21 12-42 12-58 12-84 13-05 13-15 13*18

11-45 10-9 9 10-23 10-23 10-13 10-59 10-90 11-0 2 11*18 11-37 1147 11-51

100-9 97-2 97-1 98-1 97-6 98-4 100-0 100-7 101-6 104-3 104-0 99-4

100-5 98-8 98-8 99-6 98-7 98*9 99-5 99*1 99-7 102-2 102-2 102-0

103-5 101-7 99-2 97-7 96-S 95-8 97-4 98-7 100-7 102-4 103-1 103-4

104-9 100-6 93-7 93-7 92-8 97-0 99-s 100-9 102-4 104-1 105-0 104-4

Årsgenomsnitt

16-06

13-26

12-75

10-92

Oktober

Mars Maj

—

Ifrågavarande förhållande sammanhänger säkerligen med spannmålshandelns hos oss mera outvecklade tillstånd och de ofta mindre möjligheterna för lagring av skörden hos producenterna. För ett land som Sverige med dess vidsträckthet och dess i olika trakter så vitt skilda förhållanden bör det äga ett särskilt intresse att söka vinna någon kännedom om spannmålsprisernas ställning i de särskilda landsdelarna, ej minst för att erhålla en uppfattning om de lokala variationerna i tullskyddets effektivitet. För en sådan undersökning, som sträckes något längre tillbaka i tiden, finnes knappast något annat material att tillgå än markegångsprisema, vilka ju finnas för varje län och i vissa fall även delar av län. Detta prismaterials brister har förut varit tillfälle att vidröra. Det är här ju ej fråga om verkliga marknadspris utan för särskilda kamerala ändamål fastställda lösningspris, och någon säkerhet äger man ej, att i de olika länen fullt samma principer följts vid deras bestämmande. Icke desto mindre förefaller det sannolikt, att, om man vid en undersökning som den här åsyftade ej eftersträvar minutiös noggrannhet utan endast fastställandet av vissa allmänna drag, ifrågavarande prismaterial bör kunna med framgång nyttjas, blott detaljerna däri ej pressas för hårt. x I tab. 41 ha sammanförts markegångsprisema å de fyra huvudsädena för varje särskilt län under åren 1880—1913, varvid genomsnittstal uträknats för de fyra perioderna 1880—87, 1888—94, 1895—1904 och 1905—13. I tab. 42 meddelas samma priser omräknade i procent av riksmedeltaler. för resp. sädesslag under samma perioder. Till bättre bedömande av dessa länspriser lämnas i tab. 43 en sanmanställning av skördesiffrorna för de olika länen under perioden 1906—10. Av denna tabell framgår, att huvuddistrikten för veteodlingen äro Skåne, 1

Jfr Wohlin, Spannmålspriser och spannmålstullar i Sverige 1873 — 1903. Ek. Tidskr. 1905. Det heter där (sid. 5), »att den skepsis, som gör sig gällande gent emot markegångstaxornis statistiska användbarhet, otvivelaktigt är överdriven. Helt visst är troligt, att dessa höstpris få det löpande årets skörd i allmänhet äro något låga; dock finnes ingen anledning att antaga, att dessa avvikelser skulle i vissa provinser systematiskt vara större än i andra och att en falsk förestillnmg av prisdistributionen inom riket därav skulle framgå.>

81 Mälareprovinserna och Östergötland ävensom i mindre mån Skaraborgs län, medan densamma i Småland, Blekinge och större delen av Västsverige är jämförelsevis obetydlig och i Norrland nästan ingen. Betydligt jämnare utbredd är rågodlingen. Dock kunna även här vissa huvudområden urskiljas; som sådana framstå dels nyssnämnda vetebygder (jämförelsevis mindre utpräglat Malmöhus län, det förnämsta vetedistriktet), dels därjämte övriga delar av Östsverige (Kalmar, Gottlands och Blekinge län). Kornet har sina odlingscentra i Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Gottlands och Malmöhus län samt Norrland; som maltkorn är särskilt Gottlands- och Skånekornet efterfrågat. Havren slutligen är allmänt odlad i hela södra och mellersta Sverige ända upp till Gävleborgs län, förhållandevis minst på Gottland, starkast åter i Småland och de västra landskapen, eller i stort sett dem som man vant sig att betrakta som mera magra och ur jordbrukssynpunkt jämförelsevis klent lottade. Betraktas nu de relativa prissiffrorna i tab. 42 för förra delen av 1880talet. rinner man lätt för närliggande områden gemensamma drag, enligt vilka länen kunna inordnas i vissa naturliga grupper, som mer eller mindre tydligt sammanfalla med de ur produktionssynpunkt urskiljbara grupperna. Man finner, vad brödsäden beträffar, att priserna genomgående stå högst i de magra havrebygderna samt Norrland, d. v. s. i huvudsak underskottsområdena för dessa säden; relativt lägst åter i de rikare råg- och vetebygderna. I fråga om kornet äro prisvariationerna länen emellan i södra Sverige mindre framträdande. I Norrland däremot stå kornpriserna avsevärt högre än i det övriga Sverige; det sammanhänger givetvis med att kornet här fortfarande allmänt brukas som brödsäd. Havren företer prismaximum i Skåne och Norrland, minimum i Småland och Västsverige (Värmland med sin stora havreproduktion gör egendomligt nog härvid ett undantag; måhända sammanhänger detta med att havren här länge haft betydelse som brödsäd). Sådan var ställningen under 80-talets början före införandet av skyddstullarna. Nu är det av intresse att följa prisförskjutningarna under de följande i ovanstående tabeller urskilda perioderna. För att underlätta översikten lämnas i tab. 44 en sammanfattning av de relativa prissiffrorna för sju huvudområden av riket.

- 7 515.

T.

T.

82 BQ

C.

o

£t er. X

—

gg

Si

s

r

X

X

n

~ — 9)

— Ä X

c

o

Z

£

M

a o

X

X X

»t

l>

y. W

•XX~-

z a

••<

<

ca

CO

Q

-o

X

CJ

CA O

i-

bo

o» ^1

|1 -*

• ^ N t ^ O T O t C t ^ O C C W C O O O W W C O W t J i C C O ^ D t ^ i O ^ i H O O C O - ^ ^ - ^ t N C O ^ O C i C O ^ C O C S O ' O t O ' - H f c - -

i

^*rJi^^c*XiCOCO^^*^^C0COCCCO^CO^rt<^\O^

K* r—

TH

O ^ ^ r r ^ - ^ c X i ^ X ^ u ^ O t ^ - ^ C O C O f W O O O ^ k O C O T H t - O r d W W H C O C O C J N i O O v ^ N r t ^ H *-* CO t - t— CJ

i

i

^ ^ ^ • ^ • ^ c C C O « ^ ^ * ^ ^ ^ ^ * ^ ^ ^ * ^ * ^ ^ u O T i i

(N • »

TM

•*

oc

—i

T-~

t * - t > Q O O 0 X t - X I > X X Q 0 t ^ X X t ^ Q O 0 O t > ( X ) l > X 0 0 Oi

o

O * N * ^ * J O N I ^ ( B C i O O » l * J C 0 W f - 0 0 N « C W r l C i * ) » ^ i N H ^ H C l H C O W J t D O D ^ H t O O l - r - r - H r - t f i H

M - T ^ C 0 C C O W ' . ^ ^ ' ^ C ^ C N » * X ) O O * r - O C 0 - ^ C D C ? i ' O i 0 Q C O t D C i W C O ^ ' U H ^ C i C O ^ O O O O C T S C O Q O O t O

N t f i i N O M C O ^ X ^ C ; t > O K O T j l t > C N " * H ^ i O H O C 0 0 0 r t - ^ O O - ^ O * ^ t ^ r H t - ^ H ^ O O * X > - ^ 1 t - - , ^ e C

c

CTi •*

I>CCl>t^l>COt*-r-Xh'L^01>i>t^L^t-COt^crXr*X

<M

06 C)

V!0

t—

e

t*'sCCOI>t^^<CI>L^^COCO«Ct^tti«Ct»XI>^t*COac: N H ^ X i l O N ^ ^ H C C t O f f i W t f l H ^ N C O C C B J C O C S t O H N Q O O H O l H O N C O M f M O l O N O C- O CS CN

O »5 00 eo »o t~ o o

r»

H o

«D

oc

JU

iW

c^cr>t^l>'L^l>'l^CCt>L^r^CCI^l>^^l>t^COl--t^L^tDai00

I>»

t - r > r , t c a i c * * i o - * c * ? o i - O H ? c o ^ a i N N i o i o lO t > CO » C5 O r - O J C O O H r H ^ ö i O C O O N ^ f l O f a

XXOOiXOiCiXOiOiOCiOaXOOiOiOiOi »-H

o

CO kO

T.

t-» • *

asas O O

es

T—1

i—i

— . CO

CO

•O = £

c c - ^ ^ c ^ o - ^ i O O c o t ^ o i > ' ^ * o t - ^ i i > - e o o - ^ i ^ * i ' ^ C J O S W W N O N ^ t O f t O ^ e t J t N ^ H H C - C J i O ^ W i

«

os CO

00 •*

• * iH

l>l>t--Q000a0l>t>Xt--CX)t^00Q0t^0000t--Q0CX)00t^OJOa

QO

t-

H t O t O ^ X ^ t N C C M ^ C O N e O O ^ O O O O ^ t O i O ' * 0 ^ f t * ^ C O i O ( » ^ » 0 « ^ O t - O C C C W O - < J I T C i C O

1 7C

^ i O

t .

l>t-t*Q0G0Q0L^I>-COa000000COiQ0000000O:00Q0t--

I

' f H i-W i - l -Al OS Ö

**

--I if)

I

X

C Ö O Ö Ä H H H

' ö i H Ö ö i ö ö a ö ö o c H

<M X) © C- t i*) H »O O • *

i H C * f i t ^ c N C N < » © * M * ^ L - G O i - H r - I C 1 Q O ^ t - H H H C W W t O C O H t -

j

i

Ö 6 6 6 6

' ÖiÖÖÖiÖQOÖÖOiÖOÖHÖ

'

'

f • * f - C5 t O - ^ H W - ^ - H

I

09 o X

co

X

t»

CO

CN © CO t— t N CO O O

^

'

- ^ i O ^ O C C i C C O O - ^ i H O - ^ - ^ O t " * H t - H ^ f J l r t t O i O C J M r - ^ O J t O

- H i-H i-H i-H i—i

~r~l^

rH rH

-*

•-» r H CQ i^t &

^

<>l r*

*-HrH

i—1

H H ^ H H

i-Hr-H

r H r H —H r - 1 r H

O O t - N O O N H ^ ^ C O W N ' * o O ' O C D i N O O i O ' O O i O O e C ' O

•H 6 * ^ H Öl ' C H f H O H i A ^ H C q r H H Ö l H

•

*

GO r»

C*»C"»OCN-<*< C M C N O < D W

o

c c c o a o t N ^ O c o ^ ^ c v M - i (DOt>-COO*,>-COCXO'COOO*'OC>,l

-^ ss

cr- IB OS a

^ ^ G ^ ^ H Ö

o er.

ca z ~«

»a

X X

-p-

r>

I 1

T^ Tji TJ^ - ^ iO " ^

t>I^G0000000t>I>aiG000l>Q0QCt^0000t>'CCC0O:00CiOi

X

a S z z

a

i

"^ "H/ "**^ ^ ^ " ^ C C ^ ^ ^ ^ ^ - T r f ^ C O - T t i

X

o

O

(O <z> "^D-OC^C-liC-tfOCSOOexirOCOO^OCQaCOCO ' n W M f n » O O C O C 5 r - t ' t * H C T a O C C O W H I > » 0 - C N

« * -^r

00 QH

l

r - H t N C O i O * f i O H C r - - * i O r . ' O H 3 : C O ' * C O ' * ^ « A W i H C O O - ^ I C O C ^ O C C O C O W C T O t ^ ' H t C i ' i t D ' S O i O i H G O

-f.

H

i

^iC-*-^iiOiCiCJO»CiO»0^iC-^rJHin»OCCiC

H

'i!

H a a .*£. O

c r > 0 0 ^ C T i C C O C 0 I > t - - O e ? 5 O C < l C < * l C Ä t 0 C 1 4 C C > O ' t C i l ' C O * O C O I > * ' ^ C : t ^ - ^ i O C O i f t W - ^ C ^ t O C S G O r - - C , J i - - ( - ^ * k O -tf T * -?

1 O

rH «0

'

'

'

1 O^« TH

* ! O IN

r-l 00 01

'

'

' '

rH T-l

-a -u

O

a a 05 <

"3 -ö o

CO

S3

a

O

i

J "c

»

te " o oo C T3 * Ö ? Mi—i

r

a

i

"c t/

-*- £ •c

ai t-

F •

<

-

*

o

c co T. t C co :C

—

a C

10 T 3 O-

c

aq •3

j

a m v i bfi bc rU (- c O C 0 CD a

i

PC a s - 0:< £ > t

n3

^ c

c

t"

r—1

-

o3

K

sg c

c4

tr

ro C

%

o "fi = - ai -

i OJ c T 0

CS >

> c

cx)c^cocD-Hcoxi^^Hror~co»oc>iQ005tr>oooo5co^t( o o s a o s o s o s o o o o o o o o a a Q o o o i f f i H O i M H i i i-H H r t r i H 1-H 1—I 1—I ,—I i — I I I

z

a a o H a y CO a CO Y a :< °< a y<d -1-

y

a

<

a CO

CO

C

CO

CL.

a a to a a a a o b a •o Za a a H c-aj H £ /-. z H a co ••<

k—

I I

cx-

a a CO a a CO O y c<

c a a a < 2

fC

to

ro å s f i cbos c

O n ®

<B^

ö

.JS pa

co to W ) i 2

CO

bJD

ro

Snfi-^I'S *H »T 5 ^

o a -a fi fl.fi .g O a O>£> -Ö Og fls -s s &-Ö g

co S *-> -to -- 1 : o) 0 r-j J GG P CO

B re -to

ö öH c S c o f i - i > c o S c o ' H R ^ I C D •C> Oc M M Lro c5 : 0 r-t M :ro n :ro O :ro :ro •£ :ro O

M ^

O ^

• McipqW^Me3:^Sfc>:0>MOt>^t>^

84 t- O

>C0 CO CO O

M

1^ O

00 00

- H O i H I O O O C O W

O 3»

»O IM CCS -Ht O

•*

»CO r— O

t*

C

X

CO —'

O

-^

[•

H

CO

* OrH<o><0<DC;CiiCOGSOOOf*l

ib ö

Ö i 1—1

'O

Ol C

^

IO

i h t - cb »b ä t ä t cb ö

cb cb

i n f l O » ! j H « 5 H H O > f f l O O i O M H i 3 T i t m C C O i O O I i H M i 5 CCL^OcOO(BCXM00CCCCQ0c»C0iOJ>--0)CXia0OT)i00^ O J f f i i Q O Q O o q c o i j j T j i f f i T t o i r ^ c s o c c r H o o o x i - i M r H i : c o ^ c c M m i o c o o H T t t o o t ^ H i c ^ - t i o c M c o o n n i t ^ ' * H O H ( M H X C O i O i O N O O H t > i C i n - ' O O CC u l CO H (M O) i—ii—Ii—I CM i—t i—i t—t CO i—i i—i Öl i—i i—ii—i c c o o H c o H c o H o o o o i e o t y i c o i o ^ o r a o s i O T i i T j t c o a N O j i C r H c o o o i r - i C H / o c o i O M C i o i ^ O i x o o c n T|t H h CO u 2 H O l O l ^ H t » CC M i f f .-3 o O l H • * i O L00 l O Tji CO Cl I—I C l OJ T-H --)t Li—I CO

iOc35CO^t^C5 01(01CX)0-*l^aocCCDCOiC-+COCMC>l-*Oo-^ --f - t CO O CM CO 00 GO 00 Th \C Cl —i a ; CO CD Ol CO CM t— -H CM i C CD •<* C l CM >C OS rH CO 00 O f - 00 Oo Tji OS CO CM t - C- L- kO CO Ol OS i-H CO I-H CO O i—I i—I CM CM CM i—i »O i—I iC i—IL— i—i i-t <N i-H LCO OS

Cd l O rit CO t o O t » Ol CD Ol Ol O O l CO CO - * Oo OS CC -H I O 00 00 - # »o »c: 00 I— 00 t - t— CM lO iO O L- iC C l » l ^ rH - t C CO H C CO i C CD-ICI^CO-pOiffiDCOCOCTj-IOiMCOOOOOOO-tO-JiX M-Jl-*c-)COcOl»MO-*CX)CO>OCOiCCO-trto;OONiH--H - t O) lO tO 1> iff lO CM i O 00 CO - * -H CO t - CO iC CO CM

ioocsiocHtoMoi--|iiOH-ii(Mooaa!Mio-fH-4 CO CO -J< a Cl lO o -t C CO Cl CT. CO Cl X Cl OO CO O Cl M O -Jt « COCOT|tCOL^Cll>XClCOO-diCOCN(X)ClClcecOC»Or-tO t»N-|OOtOO:CCOCONr~tOTj(HCO C l - * CO t - - t H TJ( - i—ii—I i—iCMt-HOO i—I C l i—I Cl Cl

C O C O C O C » C 1 C 1 C D C 1 I C - H 0 5 C O C O H I ^ C » O S Q O O C H » I C I ^ • t CO CO C l l O l O -}l i H t - CO tO C l CO 03 CO CT. tO i C X C l h- T T — * OS

»CCCXCOOcXCl-llc-iClO-IOSOltOl^t-COt-NOOCCrt - CO CD -H O -H 1 ^ t > O lO T» C l CO - ^ C l CO • * CO t - -c» C l H i—i C l C l C l O CO Cl - ? - H Cl )C lO CO H CO CO CO C l C l -•i

COCOCliC-1tffl05I^COO-*COCOtOt^t».COOCD'-f O O O O O O O O t - - * 0 S O 0 0 e 0 1— ' * t - . | > - - - t t - c o ^ H

-H-jcjJoscRcocorx-HTfcocococr. cco-tco-H CO \0 CM CO •** CO —t Cl OS

-H Cl Cl iC I—I 1-H i—I 1—t

CO OS

i-H CD

a fi TO

C bfi

en co

'ö.s Öbl) "bo H

ö-2 o

O ro Sg Ä -fi

-fi 'ro

° PH-2 O ofi<o ^ -to

CD g

® •H C bfi fi c- ns _o ?n0 : Ofii-° oo ™ ro o C .2 b a ""£ SH M d ö - f i . f i - j S g ro - £ . o ro " a y fifi. fi P H ^ CD

CG P c G <° O

fl

-2

fi fi C o CD r D

" £O >:rö :ro« .3asro O

H

"5 9 - f i

M t2

« O a!

5 KS h d

O :rö :cä .3

o ^ M W ö p q a i ^ W cj5:<i CG > o t> M o > a:

85 TAB. 4 4 .

MARKEGÅNGSPRISER FÖR SPANNMÅL I VISSA HUVUDOMRÅDEN RIKET, ÅREN 1 8 8 0 — 1 9 1 3 , I PROCENT AV RIKSMEDELTALEN.

AV

1880/87 1888/94 1895/04 1905/13 1880/87 1888/94 1895/04 1905/13 Vete. Mälareprovinserna och Östergötland Småländska höglandet... Sydöstra kustprovinserna Skåne Västsverige Bergslagen Norrland

Eåg.

97-6 108-0

1021 102-0

101-5 95*0

99-5 89-0

94-6 103-0

98*8 99-5

96-5 97-0

95-5 95-0

'96-6 97-0 101-6 103-5

98-4 97-4 94-0 104-4

98-2 102-6 96-6 101-3

100-0 103-0 98-7 101-6

-

— 1

92-8 99*2 100-6 100-1 105-3

96-2 98-o 96-1 100-3 llOo

95-8 101*2 95-6 98-8 108-0

97-6 105-2 96-4 99-2 105-0

97*7 95*5

91-7 102-0

Korn. Mälareprovinserna och Östergötland Småländska höglandet.. Sydöstra kustprovinserna Skåne Västsverige Bergslagen Norrland

Havre.

96-1 102-0

98-1 96-5

101-2 94-0

94-8 97-0

100-1 89*5

97*6 97-8 97-3 100-3 105-8

97-8 95-4 95-1 99-7 107-3

100-8 102-6 95-4 98-0 104-3

98*4 106-2 97*7 100-7 101-8

89-6 108-4 94-9 100-9 114-2

99-9 87-0

96-0 108-0 96-9 106-3 106-7 Anm. Vid medeltalens uträknande hava medelpriserna för de olika länen vägts med hänsyn till dessas betydelse i jordbrukshänseende, sådan den framgår av åkerarealens omfattning. Mälareprovinserna = Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Småländska höglandet = Jönköpings och Kronobergs län. Sydöstra kustprovinserna = Kalmar, Gottlands och Blekinge län. Västsverige = Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län. Bergslagen = Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län. 91-2 105-4 90-1 102-6 113-7

94-2 105-4 92-o 100-1 108-7

Den andra här angivna perioden, åren 1888—94, d. v. s. tiden för de lägre spannmålstullarnas giltighet, kännetecknas bl. a. av följande drag: för brödsäden en stark relativ stegring i Mälareprovinserna men nedgång i Småland och Västsverige; för kornet en anmärkningsvärd stegring framför allt å det starkt kornproducerande Gottland. Den följande perioden, omfattande förra hälften av den tid då priserna stått under påverkan av 3*7 o kr.-tullen, utmärkes för brödsäden av en fortsatt relativ prissänkning i havrebygderna men en kraftig uppgång i Skåne och närmast angränsande län (Blekinge och Halland). För havren spårar man snarast en motsatt utvecklingstendens. I Norrland befinna sig priserna något på återgång. Under den senaste perioden fram till kriget fortsätter utvecklingen i stort sett i den inslagna riktningen. Det inbördes prisläget provinserna emellan är då tämligen omkastat mot vad det var i början av 80-talet. Frånses Norrland, där en alltsedan trävaruindustriens första glansdagar framträdande allmän hög prisnivå fört med sig ett relativt högt prisläge även för spannmål — så mycket mer som landets egen otillräckliga produktion krävt en växande tillförsel söderifrån — framträder numera Skåne som den landsdel, där spannmålen betalas bäst, medan i övrigt en påtaglig utjämning av prisläget i över- och underskottsområdena ägt rum. I vad mån skyddstullarna kunna anses ha inverkat härpå skall med några ord beröras i följande kapitel. Här bör vara tillräckligt att som

86 orsaker till den påvisade prisförskjutningen påpeka dels trafikväsendets utveckling, som medfört, att de inre, från kusterna och trafikcentra förut rmer eller mindre isolerade bygderna ryckts ut ur sin avskildhet, dels och fraamför allt den bättre organiserade uppköpsverksamheten, vilken i sin ordniing stått i samband med kvarnrörelsens koncentration och utbildning i stöirre former. Visserligen ske de stora kvarnarnas spannmålsköp delvis från rrätt vidsträckta områden (se härom de upplysningar, som meddelas i pirof. Wohlins undersökning av det svenska jordbrukets inrikes avsättningsfförhållanden). Men i alla fall är dock den lokala tillförseln viktigast, så myclket mer * som dessa kvarnar helt naturligt ligga i de sädesrikare provinserma; vid uppköpen i avlägsnare trakter måste ju kvarnarna räkna med höjgre transportkostnader, vilka givetvis nedpressa priserna på produktionsorterma. I £ stort sett bör man alltså kunna fastslå, att de stora kvarnarnas (reasp. bryggeriernas) belägenhet numera är den för den lokala prisbildningem å spannmål avgörande faktorn. 1913 års industristatistik anger för handelskvarnarna ett sammanlagt tillverkningsvärde av 115*7 mill. kr. Denna summa fördelade sig sålunda på olika landsdelar: Mälareprovinserna 18'3 mill. Östergötland 8-9 » Jönköpings och Kronobergs län 04 > Kalmar län 120 » Gottlands och Blekinge län 0-7 » Skåne 44-5 » Halland U'1 » ;. Göteborgs och Bohus län samt (i huvudsak angränsande del av) Alvsborgs län 10-8 » Skaraborgs län 1*1 » Värmlands, Örebro och Västmanlands län 4-9 » Dalarna och Norrland 2-9 > Summa 115-7 mill.

kr. » » » » » » » * » » kr.

Till väsentlig del finner man genom dessa siffror de ovan meddelade uppgifterna rörande förskjutningen i det inbördes prisläget å brödsäden i de olika provinserna förklarade: de stegrade priserna i Mälareprovinserna, Östergötland, Kalmar län, Skåne, Halland, Göteborgs och Bohus län, de sänkta priserna i Småland och Västergötland samt de i huvudsak relativt stillastående i det inre Svealand (Värmland, Närke, Västmanland). Beträffande den övervägande för det egna lokala behovet förbrukade havren råda delvis andra förhållanden. Här är kvarnrörelsens ståndpunkt en faktor av mindre betydelse. 9.

Tullarnas inflytande på prisbildningen å spannmål.

Det är ett i litteraturen mycket diskuterat problem i vad mån spannmålstullar, som införas i ett land, få bäras av de inhemska förbrukarna och i vad mån de överflyttas på exportörerna. Då Bismarck 1879 upptog kampanjen för återinförande av spannmålstullar i Tyskland, angav han som sin övertygelse, att som regel en tull bures av exportlandet, i det den där framkallade ett motsvarande pristryck. Frågan har sedermera av olika författare ingående behandlats, och man har från vissa håll velat göra gällande, att spannmålstullarna icke medfört prisstegring i det skyddade landet, åt-

87 minstone icke i en omfattning som motsvarat tullarnas faktiska belopp, utan endast ett nedtryckande i motsvarande grad av utlandspriset. Särskilt i Tyskland har man genom ett jämförande studium av priserna i in- och utlandet sökt komma till klarhet om vilken verkan Tysklands tullpolitik i sådant hänseende utövat. Härvid är särskilt att märka Lexis' skarpsinniga undersökning i festskriften för Georg Hanssen 1889 samt Conrads avhandlingar i flera årgångar av hans Jahrbiicher. Lexis kommer till det resultatet, att det under vissa omständigheter mycket väl är tänkbart, att utlandet i större eller mindre omfattning kan bära den i importlandet pålagda tullen, men att det i allmänhet är beroende på samverkan av en hel del faktorer i avseende på utbud och efterfrågan å ömse sidor om tullgränsen i vad rnån tullen kommer till uttryck i inlandspriset. För att bestämma tullens positivt fördyrande verkan i inlandet borde man egentligen jämföra det inländska priset icke med det faktiska priset i utlandet utan med det som skulle uppkomma, om tullen upphävdes. Då detta emellertid är omöjligt att utröna, blir slutsatsen, att problemet egentligen är olösligt. Vid det förhållandet, att prisbildningen för spannmål numera försiggår internationellt, således regleras i stort sett enhetligt över hela världen, kan man näppeligen vid bedömandet av möjligheten av en överflyttning av tullen inskränka sig till att betrakta allenast två länder, ett köpande och ett säljande, i deras förhållande till varandra. Åtminstone gäller detta vete. Man måste räkna med världsmarknaden och därvid sammanfatta å ena sidan hela komplexet av exporterande länder och å den andra de importerande länderna, dels de tullskyddade och dels frihandelsländerna. Man finge då, för att det skulle kunna bli tal om en verklig överflyttning av tullarna, tänka sig förloppet så, att allt eftersom tullar införts i en del länder, importen dit hämmats och den inrikes produktionen till följd härav stimulerats. Detta borde ha medfört, att priserna i exportländerna måst sänkas för att de skulle kunna finna avnämare för sitt överskott och följden därav borde ha blivit, att, i samma mån odlingen gjorts mindre räntabel, densamma i sistnämnda länder inskränkts. De statistiska data ge dock intet stöd för att utvecklingsgången varit den ovan antydda. Veteodlingen i de tullskyddade länderna har visserligen, som av siffrorna ovan i tab. 2 framgår, gjort framsteg. Men importen har ävenledes i samtliga dessa länder stigit avsevärt. Ä andra sidan har någon tillbakagång av produktionen i de stora exportländerna ej ägt rum. Denna utvecklades tvärtom med särskild kraft just under årtiondet närmast efter skyddstullarnas återinförande i ett flertal europniska länder. Världsmarknadspriset gick visserligen under sådana förhållanden ned så starkt, att även i tullskyddsländerna ett positivt prisfall inträffade. Men den neutralisering av tullarnas prisstegrande verkan, som alltså skedde genom den väldiga ökningen i utbudet, kan naturligtvis icke betraktas som en överflyttning av dessa tullar. Att genom den av tullarna framkallade produktionsökningen i tulländerna det allmänna prisfallet på världsmarknaden i någon mån skärptes är givetvis en möjlighet, men denna omständighet har i så fall till sina följder antagligen uppvägts genom produktionens tillbakagång i frihandelsländerna (se ovan tab. 2). Att bland de länder, som infört skyddstullar, ett enskilt lands tullpolitik skulle kunnat utöva något nämnvärt inflytande på veteprisets ställning å världsmarknaden måste anses uteslutet. Därtill har dess efterfrågan i förhållande till det totala utbudet varit för ringa. Något annorlunda ställa sig i detta hänseende förhållandena beträffande

88 rågen. Här har Tysklands ställning som avnämare av överskottet på världsmarknaden varit så dominerande, att dess tullpolitik säkerligen ej oväsenttligt påverkat prisbildningen och därmed framkallat märkbara förskjutningar* av marknadsläget. Samtidigt som Tyskland i allt högre grad övergått till vetekonsumtion, har det, under hägnet av ett kraftigt tullskydd, utvidlgat sin egen produktion av råg därhän, att det förvandlat den förra bristern å denna vara till ett överskott. (Här bortses naturligtvis från förhållandena under kriget och efteråt.) Det är icke osannolikt, att den förstärkning av utbudet av råg på världsmarknaden, som framkallats genom de tyska tullarma, kunnat utöva ett pristryck på övriga rågodlande länders produktion. Nåtgot exakt bevis härför med hjälp av statistiska data kan dock helt naturlligt icke åvägabringas. Ett helt annat problem än det nu berörda är frågan i vad mån priseirna i ett tullskyddat land höjt sig över världsmarknadsprisen eller med a n d r a ord i vad mån producenterna i ett sådant land blivit i stånd att tillgo»donjuta den genom tullskyddet beredda möjligheten till prisstegring i förhiållande till utlandet. Denna fråga sammanhänger tydligen intimt med fcorhållandet mellan tillgång och behov i skilda länder, och detta kan vä:xla från år till år, ja från månad till månad. I ett land som Frankrike, där veteproduktionen under senare tid utvecklat sig därhän, att den i goda skördeår varit i stånd att helt täcka behovet, och där alltså en relativ oavhängighet av världsmarknaden förefunnits, h a r inlandsprisets differens gent emot världsmarknadspriset kunnat vara ganska varierande. I ymniga skördeår har priset kunnat sjunka under »värhdsmarknadspariteten» ända tills utförseln av spannmål kunnat bliva lönanide (då utförselbevis ej förekomma, betyder detta en ganska vid marginal); de år, då åter införsel varit nödvändig, ha tullarna helt kommit till uttryck i inlandspriset. I Tyskland, där under de senaste årtiondena ständigt ett starkt införselbehov förefunnits, har differensen mellan inlands- och världsmarknadspriset hållit sig vida mer konstant. Tack vare systemet med »Einfurscheine» (vid utförseln erhållna bevis, vilka kunna användas som tullikvid vid införsel av spannmål och vissa andra varuslag) ha här också de exporterande delarna av riket kunnat utnyttja tullskyddet, om ock inlandspriserna alltfort ställt sig avsevärt lägre i den konsumerande och importerande västern med dess stora industridistrikt än i den spannmålsförsäljande östern. Emellertid visa jämförelser mellan de tyska börspriserna och priserna å tullfria marknader, att även i detta land växlingar under olika år förekommit i spänningen mellan inlands- och världsmarknadspris. Ävenså har detta gestaltat sig olika för de särskilda tullskyddade spannmålsslagen. Såväl Lexis som Conrad hava i sina förutnämnda undersökningar sökt för Tysklands vidkommande följa dessa variationer och uppvisa deras sammanhang med de skiftande skörde- och konsumtionsförhållandena. Speciellt i avseende på rågen, där Tyskland och Ryssland länge stått gentemot varandra som huvudsakliga köpare och säljare, har det antydda sammanhanget legat ganska klart. För senare år (1879—1909) föreligger en liknande undersökning i avseende på vete och råg av C. Borchard (Die Wirkungen der Getreidezölle auf die Getreidepreise, Berlin 1913). Sistnämnda författare påvisar, hurusom vid varje skedd tullförhöjning kännedomen om den väntade åtgärden medfört en spekulativ import, som till en början i någon mån förtagit verkan ay tullhöjningen. Han visar vidare upp, att förändringarna i tullsatserna, såväl uppåt som nedåt, ständigt gjort sig märkbara i prisdifferenserna, ävensom att varje åtgärd, som varit ägnad att förminska konkurrensen

89 mellan de inhemska producenterna, såsom införandet 1891 av den s. k. Staffel-tariffen å de preussiska järnvägarna, varigenom fördelaktigare avsättning inrikes av de östra provinsernas överskott möjliggjordes, samt upphävandet av identitetsbeviset vid spannmålsutförseln och införandet av Einfuhrscheinsystemet 1894, genast haft den verkan, att därigenom differensen mellan in- och utlandspris skärpts. Som allmänt resultat av undersökningen framgick eljest \ att en tullsats av bestämd höjd redan i normala år och alldeles särskilt under år med abnormt stort tillförselbehov, alltså år med mindre än genomsnittlig skörd, i regel stegrade inlandspriset i förhållande till världsmarknadspriset med sitt belopp, om vederbörlig hänsyn toges till frakt- och kvalitetsskillnader. Vid rika skördar i Tyskland, vilka stärkte dess ställning på världsmarknaden gent emot de offererande utförselländerna, motsvarade differensen mellan inlands- och utlandspriset däremot icke längre tullsatsen. Förändringarna i spänningsförhållandena visade sig alltså ständigt ha försiggått i överensstämmelse med Tysklands växlande ställning på världsmarknaden. Emellertid påpekar Lexis vissa förhållanden, som torde medföra att trots ett ständigt införselbehov, skillnaden mellan utlandspriset och inlandspriset på en tullskyddad marknad för likvärdig vara under skördeåret i genomsnitt normalt icke bör uppgå till fulla tullsatsen 2 . Priserna å världsmarknaden variera uppåt och nedåt. Dessa växlingar utnyttjas av spekulationen, och importen verkställes följaktligen företrädesvis under de månader, då förhållandena i detta hänseende ställa sig gynnsammast. Är prisläget inom landet vid tidpunkten för importen sådant, att den importerade spannmålen icke med fördel kan avyttras, upplägges den på nederlag i avvaktan på bättre konjunktur. Under de närmaste månaderna efter en tillfredsställande skörd står priset på den inhemska spannmålen ofta nog så lågt, att differensen med det för den oförtullade utländska samtidigt gällande icke medgiver någon införsel. Men följande vår ha förråden blivit knappa, och då för täckande av behovet en införsel är oundgänglig, så måste priset stiga så högt, att försäljningen av den utländska förtullade spannmålen blir lönande. Hade nu under den tid, då priset å den sistnämnda stod lägst, inga förråd därav upplagts eller inköpts för leverans, så måste i sådant fall priset på den inhemska produkten överstiga priset på den oförtullade utländska med mera än tullens hela belopp; men då sådana förråd väl faktiskt alltid äro för handen, så behöver priset icke stiga så mycket för att ägarna av förråden ändock skola göra en vinst, och differensen mellan den utländska och den inhemska spannmålens pris blir mindre, ju större förråden äro och ju skarpare konkurrensen mellan säljarna. »Genom den egendomliga form importen antager under tullarnas herravälde, i det den äger rum liksom stötvis och under skickligt utnyttjande av lokala och temporära prisskillnader, förhindras alltså en hela tullbeloppet motsvarande fördyring av genomsnittspriset å all den i inlandet konsumerade spannmålen». Nu påpekade förhållanden äga givetvis — i den mån de ej gälla speciellt tyska förhållanden — giltighet även i andra tullskyddade länder. Vad Sverige beträffar är det tydligt, att dess marknad är allt för obetydlig för att öva något som helst inflytande på priserna i de exporterande länderna och att alkså vid import hit köparna hava att vidkännas hela tullbeloppet som tillägg till det utländska marknadspriset jämte fraktkostnader etc. till svensk 1

A. a. sid. 38.

1 A. a. sid. 233.

90 tullgräns. Att exakt med siffror påvisa detta är helt naturligt ganska svårt i brist på tillräckligt upplysande siffermaterial. Än svårare men på samma gång av vida större intresse är att siffermässigt bestämma tullarnas inverkan på priset å den inhemska spannmålen. Priserna äro, som förut påvisats, ganska varierande i olika landsdelar, och verkligt tillförlitliga noteringar å ensartade kvaliteter ha intill senaste tid saknats. De priser, som för tidigare år finnas tillgängliga, torde merendels avse en normalkvalitet av årets skörd; men skördens beskaffenhet varierar ju ofta starkt från år till annat. Att uppköpspriset å den svenska spannmålen i regel icke uppnår priset på importvaran, kan man å priori antaga med den kännedom man har om dess i allmänhet bristande sortrenhet och de försummelser, som de svenska lantbrukarna ännu i stor utsträckning göra sig skyldiga till i avseende på sädens bärgning, torkning och rensning och som vålla, att denna i fråga om torrhet och renhet merendels lämnar mycket övrigt att önska. (Jfr härom Wohlin, Det svenska jordbrukets inrikes avsättningsförhållanden, sid. 112 ff.). För att erhålla sakkunniga uttalanden om vilket inflytande nu nämnda och andra omständigheter kunna anses ha utövat på den inhemska spannmålens pris i jämförelse med priset på den utländska, hava några av de betydligaste spannmålshandlarna i riket tillsports om denna sak. H ä r nedan lämnas utdrag av vad de härutinnan meddelat. Yttrandena hänföra sig genomgående till förhållandena före kriget. Grosshandlaren 67. A. Du Bietz, Stockholm, anför, att uppköpspriserna å tullskyddad svensk brödspannmål i regel vid rika skördar något understigit importpriset för prima utländsk vara inkl. tull, varemot uppköpspriset å svenskt naltkorn ofta med nästan hela tullen understigit importpriset för motsvarande kvalitet utländskt maltkorn; vid särskilt rika svenska kornskördar har priset å svenskt maltkorn undantagsvis nedpressats så djupt, att sådant med fördel kunnat exporteras såväl till Danmark som Finland. Orsakerna till det lägre priset å den svenska brödsäden sägas i regel hava varit dels torrare, hållbarare kvalitet å den utländska säden, dels fördelen att få in större partier av samma kvalitet på en gång. Svenska Foderämnes- och Spannmålsimportörernas Förening, Göteborg, framhåller, att beträffande hårdare kvaliteter amerikanskt vete priset i allmänhet överstigit priset å svenskt vete med c:a 2 å 3 kr. per 100 kg. Grosshandlaren Pehr Swartz, Norrköping, yttrar, att visserligen uppköpspriserna å tullskyddad svensk spannmål plägat konstant mer eller mindre understiga priserna å motsvarande utländska varuslag vid svensk tullgräns med tillägg av tull, men att skillnaden dock alltmera reducerats, ej minst tack vare det förhållandet, att goda inhemska mjölmärken på grund av kvarnteknikens stora framsteg i landet numera kunnat väl hävda sin plats i konkurrensen med de utlänc.ska. Ett huvudskäl till den inhemska spannmålens lägre pris även i förhållande till därmed jämngod utländsk vara har varit de stora utbuden omedelbart efter skörden. Handeln med en sådan artikel som spannmål är förenad med stora risker. Dels är spannmål en skäligen ömtålig artikel, som kvalitativt snart nog kan försämras vid fuktig och varm väderlek, dels är den ofta underkastad häftiga och oberäkneliga prisfluktuationer. Vid stora utbud kan det då knappast förtänkas även den reelle spannmålsuppköparen, om han genom en större vinstmarginal söker försäkra sig mot risken av att lägga sig till med stora kger. Ju bättre lagringsmöjligheterna blivit, dess mera hava emellertid dessa risker

91 kunnat minskas. Alla större kvarninrättningar torde numera vara försedda med till dem angränsande, rymliga s. k. silos, där spannmålen billigt, bekvämt och väl kan skötas och därifrån direkt tillföras kvarnen. De nya lagerhusen uppvisa också förbättrade lagringsmöjligheter. Beträffande vete spelar eljest kvalitetsfrågan en bestämmande roll för priset. Viktigast är därvid skillnaden mellan s. k. hårt och mjukt vete. Härom yttras i skrivelsen följande: "Det hårda vetet innehåller vanligen 11 till 13 % fuktighet, under det att det mjukvete, som det närmast här är fråga om — nämligen svenskt, nordtyskt och danskt — vanligen beräknas innehålla 18 till 20 %. Den färdiga produkten, vetemjölet, får ej gärna hålla mer än ungefär 17 % för att tåla lagring. A t t det hårda vetet är mera värt än det mjuka redan genom sina bättre lagringsegenskaper och sin större torrhetshalt är självklart. Därtill kommer att det har egenskapen av att vara 'starkare' än det mjuka på grund av sin höga glutenhalt och att det därigenom vid lämplig tillsats till mjukvetet åstadkommer ett bakkraftigare mjöl än detta senare enbart använt kan göra. Nu beror det slutligen på huru det mjuka vetet blivit inbärgat. Har kvaliteten blivit fullgod, är behovet av hårt vete som tillsats mindre, har det däremot blivit ogynnsamt inbärgat, föreligger ett större sådant. Utländskt hårt vete har alltså förutsättningar att betinga högre pris än det mjuka, och prisskillnaden kan på grund av större efterfrågan bli särskilt stor under år med ogynnsamma bärgningsförhållanden. Jag förutsätter då nöjaktig renhetsgrad och jämnhet hos det utländska, vilket ju ingalunda alltid är fallet. Mjukt vete, av exotiskt ursprung, måste också på grund av större torrhetshalt, större tunnskalighet och ljusare kärna, skattas högre proportionsvis än det svenska. Men blir det fråga om med det svenska fullt jämförbara provenienser, såsom nordtyska och danska, anser jag, att man icke kan påstå, att någon omotiverad prisskillnad att tala om förefunnits. Svenska vetet är också fullt jämbördigt med dessa nordeuropeiska kvaliteter och gör sig väl i goda blandningar. Alltemellanåt hava dock mera uppenbara divergenser varit att anteckna, nämligen under de år, då skörden blivit kvalitativt dåligt inbärgad. Dåliga kvaliteter äro för både säljare och köpare svåra att uppbevara, de kräva stora magasinsutrymmen men kunna endast i begränsad utsträckning ingå i mjölblandningen, om denna ej skall giva anledning till klagomål från konsumtionens sida. Spannmålens fuktighetshalt är visserligen ej längre så ödesdiger som förr, sedan den våta spannmålen kan torkas efter fullt rationella metoder. Men den s. k. sötighetsprocenten är ännu lika viktig att studera som förr. Lönngrodd spannmål i blandningen har vållat mången fula spratt, och största försiktighet och återhållsamhet vid inköpen är därför av nöden, niir skörden blivit dåligt inbärgad. A andra sidan vill producenten av naturliga skäl bliva av med sådan spannmål så fort som möjligt, uppköparen däremot taga emot så litet som möjligt. Kvarnen kan ej forcera några inköp, särskilt om den är mån om att hålla en god, jämn kvalitet på sitt mjöl. All spannmål, men i synnerhet dåligt bärgad, måste, tröskad eller otröskad, helst ligga lagrad en tid för att hinna svetta ut före förmalningen. Förmales den dessförinnan, måste äldre mjöl eller gammal spannmål tillföras blandningen. Detta torde vara ett känt förhållande, men vad som däremot torde vara mindre känt är, att den lämpliga procenthalten av all spannmål av "ny skörd", som bör användas i den nya blandningen, vid de stora fordringar allmänheten numera ställer på ett gott mjöl, ej utan en tids experimenterande kan hinna fastställas. Ännu mera inkrånglade och tidsödande bliva experimenten naturligtvis, när man har att göra med undermålig vara. Först småningom inträder köplusten under sådana år. Stora utbud och liten efterfrågan

92 följa sålunda dåligt bärgade skördar åt och utöva därmed en press på m a r k n a d s läget. Det låter sig nog ej heller förneka, att dåliga kvaliteter ofta draga imed sig i fallet även de bättre.» I fråga om den inhemska rågen yttras, att denna, dels till följd av att den numera på grund av noggrannare bärgning levereras i allt bättre kvaliteter, i dels sedan det blivit allt mera brukligt, att vissa eftermjölsprodukter, som uppståt vid den ökade veteförmalningen, tillsättas rågmjölet, under senare tider kunnat; användas utan den förr tämligen obligatoriska tillsatsen av utländsk vara. Då rågen vidare i allmänhet tröskas senare än vetet, blir höstutbudet dfärav också mindre överväldigande. Hågen har därför ej varit utsatt för pristryck* av alldeles samma anledning som vetet. Däremot tillkommer understundom i för denna spannmålssort en annan prisnedpressande faktor, och det är de år )man kan misstänka, att den i landet skördade rågen kvantitativt kan komma att ö v e r stiga årskonsumtionen, något som aldrig torde förväntas bliva fallet med veetet. Priset får då en given tendens att hålla sig under världsmarknadspriset. Konsul C. Fritsch, Landskrona, framhåller, att det i grunden är omöjligt, att åtminstone beträffande vete och korn ens tillnärmelsevis angiva skillnaden i pris mellan inländsk och utländsk vara, då en jämförelse härutinnan måste baserass på ensartade kvaliteter, men den importerade varan av vete och råg som regel warit av helt annan kvalitet än den inhemska och på grund därav i användningen rmera värdefull. Råg åter har importerats från Tyskland i någorlunda samma kvaliteter som den inhemska varan, och i allmänhet kan sägas, att priserna å skånsk råg varit någorlunda jämnställda med priset på den utländska varan med tillägg* av tullen. Vidkommande kvalitetsfrågan framhålles det, att det för förbrukarna, nesp. kvarnar och bryggerier, naturligtvis spelar en stor roll, om varan är av ensairtad kvalitet eller om densamma framkommer i oensartade, mindre handelsgilla parttier. Som regel har vid bedömandet av vete- och rågkvaliteterna kvalitetsvikten varit avgörande samt, om varan varit fuktig eller mindre välbärgad, även dessa omständigheter. Beträffande korn inverkar även kornsorten samt jordmånen, vairpå densamma vuxit. Konsul F. E. Neess, Landskrona, yttrar, att i viss mån har tullens inverkan på priset å olika slag av svensk spannmål berott på den inhemska produktionens storlek i förhållande till konsumtionen. I fråga om vete säges, att över huvud taget priset på inhemsk vara varit ungefär så mycket högre än det pris, vartill motsvarande utländska kvalitet kunnat importeras, som beloppet av tullen, d. v. s. tullen har varit nära nog effektiv, vilket dock icke hindrat att vissa utländska vetesorter stått i ännu högre pris, beroende på deras bättre och värdefullare kvalitet. Huvudorsaken till denna tullens effektivitet har påtagligen varit det förhållandet, att landets produktion av vete icke på långt när kunnat täcka behovet, så att det alltid förelegat ett betydande importbehov, i allmänhet motsvarande ungefär halva konsumtionen, dock ganska starkt varierande efter den inhemska skördens storlek och beskaffenhet. Beträffande råg har däremot saken ställt sig något annorlunda på grund av landets egen stora produktion, som medgivit importens inskränkande till en relativt betydligt mindre kvantitet. Priset på svensk råg har därför något understigit priset plus tullen på utländsk, i allmänhet med 1 kr. ä 1 kr. 50 öre per 100 kg, ja, det har t. o. m. hänt, att under år med en stor inhemsk skörd tullen tidtals mer eller mindre borteliminerats. I enstaka fall har t. o. m. priset på råg stått lika på båda sidor om Öresund. Vid bedömandet av tullens inverkan på priset å korn framhålles vikten att skilja mellan maltkorn och foderkorn. Produktionen av maltkorn, som endast

93 kan produceras i Skåne och på öarna Gottland och Öland, har vid normal skörd i allmänhet täckt konsumtionen. Ett importbehov har därför egentligen aldrig förelegat. Detta oaktat har priset på svenskt maltkorn nästan, om än icke fullt, kunnat hållas uppe invid det utländska priset med tillagd tull, utan att någon import, i stort sett, förekommit, då man undantager ett och annat år. Prisbildningen för foderkorn röner däremot ett starkt inflytande av konkurrensen med den tullfria majsen, då båda dessa fodermedel huvudsakligen användas för samma ändamål, nämligen till svinfoder. Av vete odlas i Sverige så gott som uteslutande mjuka sorter, och dessa betinga helt naturligt oberoende av tullen ett lägre pris än de för framställandet av kvalitetsmjöl erforderliga hårda, utländska sorterna. Eljest gäller, beträffande det inhemska vetet, att det, levererat i småposter, vid välbärgade skördar i allmänhet icke varierar synnerligen mycket i kvalitet. Skillnaden inskränker sig huvudsakligen till renhetsgraden. Vid skördar med svårt bärgningsväder blir dock förhållandet annorlunda, och stora skiljaktigheter kunna då uppstå, vilka endast genom omsorgsfull och skicklig skötsel kunna i viss mån utjämnas. För maltkornets pris är ävenledes kvalitetsfrågan av avgörande betydelse liksom sortrenheten. Av alla sädesslag är detta det svåraste att odla. Emellertid är maltkornet från Skåne, och till en viss grad även från öarna, även med högt ställda fordringar fullt tillfredsställande för öltillverkningen och är icke i behov av någon komplettering eller ersättning med utländska sorter. Men här äro småposterna till den grad olikartade, att knappast tvenne partier äro varandra absolut lika. Här kräves därför ett sakkunnigt omdöme, omsorgsfull behandling, sortering och rensning som en oavvislig nödvändighet. De anförda yttrandena understryka alltså, att det måste anses som en så gott som omöjlig uppgift att med någon exakthet angiva hur stor prisförhöjning som i regel tillföres den inhemska spannmålen genom tullarna, detta huvudsakligen på grund av de stora olikheter i kvalitet, som äro rådande. Det framgår emellertid, att man ansett det inhemska vetet i allmänhet fullt jämförbart med nordtyskt och danskt, men underlägset de importerade amerikanska, hårda vetesorterna. Den svenska rågen åter har ansetts över huvud jämngod med vilken som helst utländsk. Att ändock priset på den inhemska säden vanligen understigit priset å motsvarande utländsk vara vid tullgränsen med tillägg av tullen förklaras genom flera omständigheter, i första rummet det vanliga förhållandet, att varan tillföres köparen i smärre, ojämna partier, samt dess mindre handelsgilla beskaffenhet överhuvudtaget. Detta gäller samtliga spannmålsslag. För vete tillkommer speciellt det merendels mycket starka utbudet strax efter tröskningen, då lantbrukarna i brist på lagringslokaler sträva att fortast möjligt avyttra sina partier. I mindre mån verkar denna omständighet för rågen, vars försäljning i allmänhet utsträckes under längre tid. H ä r är däremot den inhemska skördens storlek och det åtminstone i bättre skördeår jämförelsevis ringa importbehovet en huvudorsak till att priset å den inhemska varan ofta med avsevärt mindre belopp än tullen överstiger priset å den utländska utanför tullgränsen. I ännu högre grad torde detta vara fallet beträffande kornet. För samtliga spannmålsslag gäller naturligtvis, att under år, då grödan är illa bärgad och fuktig, priset mer än eljest nedpressas. Att med siffror giva belägg för dessa förhållanden är, som nämnts, mycket svårt. Dock skall här åtminstone något material till frågans belysning framläggas.

94 Diagram 12 har ådagalagt det uppenbara samband, som rått mellan de inhemska skördarnas storlek samt de svenska vete- och rågprisernas avvikelser från världsmarknadens priser. För utrönande av den årligen växlande skördekvalitetens inflytande härå har verkställts en matematisk analys, varvid man genom uträknande av korrelationskoefficienter sökt fastställa det eventuellt förefintliga sambandet mellan nämnda prisdifferenser samt vete- och rågskördarnas genomsnittliga vikt per rymdenhet enligt jordbruksstatistiken. Analysen har emellertid givit ett negativt resultat, d. v. s. något samband av antydd art har icke kunnat påvisas. Detta är också rätt förklarligt. I stort sett visar statistiken, att just de år, då skördarna varit små, de i regel också varit till kvaliteten underhaltiga (för såvitt denna framgår av vikten). Här ha alltså samtidigt förelegat två faktorer, som påverkat priset i motsatt riktning och därvid har kvantiteten verkat starkare än kvaliteten. För övrigt är det väl så, att prisnoteringarna år för år avse vara av någorlunda likartad beskaffenhet. Har skörden ett år varit av övervägande dålig kvalitet, har detta då endast haft till följd, att noteringarna blivit mindre signifikativa för skördevärdet i dess helhet. Vad därefter angår frågan med vilket genomsnittligt belopp priserna å inhemsk tullskyddad spannmål av ordinär beskaffenhet överstigit priserna å jämförbar vara å utländsk tullfri marknad, så meddelas i tab. 45—46 siffror, som äro ägnade att åtminstone i någon mån belysa förhållandet. Här jämföras med varandra priserna för månaderna september—februari i Stockholm, Malmö och Köpenhamn ävensom i England beträffande vete och i Bremen beträffande råg. De svenska noteringarna avse uteslutande inhemsk vara av god genomsnittskvalitet, Köpenhamnsnoteringarna likaledes inhemsk, dansk vara, de engelska noteringarna (de s. k. gazette-priserna) genomsnitt för brittiskt vete å ett stort antal platser i England och Wales, Bremennoteringarna importerad, sydrysk råg exkl. tull. Av skäl som förut anförts vore det icke rättvist att jämföra priserna å svenskt vete med noteringarna å de stora världsbörserna å högklassigt amerikanskt, canadensiskt eller ryskt vete. Jämförelsen med de engelska gazettepriserna har större berättigande såsom gällande varor av någorlunda likartad typ. Det torde dock förhålla sig så, att just på grund av den omständigheten, att England är centralmarknaden för tillförsel av vete från alla världsdelar, priserna därstädes å den egna produkten ofta otillbörligt nedpressas. Härtill kommer, att de engelska gazette-priserna egentligen angivas efter rymd och omräknas till vikt med ledning av vissa antagna relationstal. E n viss osäkerhet vidlåder givetvis alltid sådana omräknade priser. Köpenhamnsmarknaden erbjuder otvivelaktigt det lämpligaste jämförelsematerialet. Visserligen torde noteringarna där mer än i England påverkas av lokala tillfälligheter. Men vid genomsnitt för längre perioder utjämnas ju dessa. Vetepriset under tullfrihetsperioden 1880—87 ställer sig för Stockholm 16 öre lägre än i Köpenhamn och 1 öre lägre än i England, för Malmö 14 öre högre än i Köpenhamn och 29 öre högre än i England, allt per 100 kg; skillnaderna äro alltså obetydliga. Under de följande särskilda tullperioderna, då den svenska tullen utgjorde resp. 2*5o, 1*2 5 och 3*7o kr. per 100 kg, uppgingo motsvarande skillnader till nedanstående belopp (kr. per 100 kg):

95 ce

C5 O : 0

rf

•*

K3

co CO

-

Ol -Ti

n

-o

m to c

o i n c M x c o r ^ o H i o i o j C M © o o ^ i n c i t o ^ c o t o c o o i f l n 01

o *o c- t - co Z CM c- CM HJ< co cc »o

OfficncJ-HOfflaojioooaHO

CNJ CH

co oc

O)

CC i r . . CO H l — 00 C Ö O C - r H — t ^ c O H l H ^ H I C - i C O i C r H c c i ^ c p c o c o o i C M r H c o t ^ - r H H i r H c o i - t -

N -H

lO CO

4 CO

in co

t— iO

t— co

o

CM

c—

!—1

r H

-#

G, 5 :o rf

CO r

KO

r

•a -r

-H

co

IO -M

Hl

t too c; -

-.

c er.

o

c;

o

i O

o

>-0

i ~

ce

0 3

I.

t - 00 O

Oi

— _ o: o t ^ t^ er. er. 1-1

~ ~'

o> CO

CO

o

co

co

co

o »o

co o

H t-

ec- »o cc - T

w

ro

c ..o

C

00 tfl

o. o

„ I-

X t-

Hl

CO

t -

co

0) .o

t"

_, *

o

co

o

CO

X

SM

- * r H

<M i—1 p H

w

T—,

o

0)

i - H

r—

c;

CO O

T

O

l O

-*

X X

CO CO.

t^

lO r-l

"O

a

—. ao —1-1 1-1

r H CO

c-. •o r

S

:o rr

^

O

o o

•^ o

C re

lO to

O l

i -

O l

•9

o

•Hl

•o

O

O

O l

t -

-H

O

r

OJ

O

r _

O

C1!

O l pH O

o

X Hl

w

co

o 00

o

O

C l

CO

rt c*

•Hl

H *

CO CO •o -o

O

O —1

CO

H

Hl o

>o

O

O

co

•o

•»

CO

H

M

CO

CO

r H

r f

•~

c;

i C

l O

OC

1-

i O

r—

O i 00 t >

Oi

c

o

CO H<

o,

O

!

~f CO

o r r

.c.

—

CO

3D CO

l>

- H

c.

H

H *

Hl

c

X

l -

CO

O

O l

CO

Hl

-c*

r - <

C

O l

o.

I Q

i O

PH

7—1

•O

—.co CO

CO

O l

i—1

r H

*"••

t-

IO

IOJ

IQ

-H H

H

—H

•""'

CO

X

-f

H

r r

r H

X

to

o

M

H fi

O l

•o

— l

L~

o

t* pH

Ol rH

O

o

oq

CO O l

co H

O CO

- T l O

o

CO

00 Hl

-rf• Tjf

CO CO

K3 • H

oq

.o

•*"'

CO

I—i

-T.

HI

i.O

O

O l

PH

_l

0 1

co

O

—1

C i

CO

o

i O

o

OC

CO

0»

r H

—

•* H l

„

f

C

"0

-*l

-. '-

CO

O l

CO

Hl

i.O

IC OC

O iQ

o

cc

30 CO

CO

0 0

01 O l

i O

•o

CO

i O

CO

i O

c:

l -

»o

t r

i O

'O

CO

o

i C 0 1

i O

o o

CO

t -

o

CO

1-

t -

r l

•—'

c r> t - O O O i O O O O i O S O J O o

o Hl

CO

COCOOlOICOCO-rjhrHOlCO-cjI-^Ol r - { — I 1—1 rH rr PH

oo

r. o

•x Oc

•* CO

o O l

j _

' O

»o

co 00 r - >

co 09

•c

O -r

O l

i O

LO

CO

eo

co

a

T ^

00 X

-t O O

— 1

CM rH

-c

gg

r H

CO

r~^

-H

O

i O CO O l CR a

CO CO

- H

C-O

OC

cc

*" M ^ '_H

r H

1-1

p.

»Q

O

T H

X

X

-r

o:

X

O l

•""

i C

H< 00

O l

PH

o : —i

CM »O

— '

l - H

co c

00 o

CO t -

Oi rH

- * CO

CO O )

_ _ *a ,_, —. (_ w — —. co co—-* o —. -* lH 1 1 *~" ' ""~ — ~ "^"*"* "^-~ ,_, ^ _ » ., ^ •a H e ^'-c o H M H - o i t '" - H o i o— i ^ H o- c R f f l H c o i H O T O T a c o c i H a i M T i i o J c o o i i o i o CO

S

cc Oi

•t i i si co (M a ce N (M iC' J I •+ H o a o; o—

CO

*

O "O

Oi

rH c~

CM t -

O

CO

O H O W W O

jiuiaoooxjiocooHHoio

T—I

O O

( M O H H

O

i.O

CO

r H

i-O

O l

O

c c c o i i j i o i o c r . o D O H H O o a i J o a j c o o H o a i o o f f i O H O i H H o r a o i H

Xi 00 O

HH

"0 CM

H|

0)

CO c c

CM CO WC> CM

01 CM

CO O

C O

OJ

O O S Q O O I N C t J O C M O Ö i H

OTCCT^OlCOCOOTCO^OJ^^^OaiClOCO

i O * » * > H * f i - < J I ^ ( 0 ^ i O Ö 5 O n o N c o t o ' N J i c o c r , H I M

e o e o t o N c o « * * J O « o o ^ H i o » o > « o c o C S M C O - ^ C C t ^ O t O i - i C i O T H O C O C * 3 0 » 0

s

1*3 c-*

O

N C-

C C O l i i ^ O C O ^ ^ H "iO f M o ; "*5 t —1 —* •-» w

"-O

^CCrHHHCKt^HOlMOOHCSaOHOlCOCOWWWCTJlilJllOirtlC^lOiCO

« t^

tD iO

•* TH

CO """5

• * 'O

H t -

i f 5 C l Q r - W i O ^ ( O f M H C ( j T ( l »^ 'O rH ^ -it O CC O <N - i * O i-t

^ O S t ^ C D W W C O C ^ C O W C O i f l ^ - ^ O O C W ^

N H

CO CC H O

H

H

Q

« H O * £ Ö 5 H - < J I C l 0 r > l - * M f f i H

(

M

H

O

^

C

O

C

O

O

J

C

O

C

0 1

O H ( M 0 1 H i O C O * ^ ( M W C 0

w O * ^ 0 0 C O O ^ - ^ c ^ C 0 r > * l ^ O C ^ r ^ C ^ o a ) O - ^ 3 5 T H O O O O C O C O W C O C ^ T f O l C O h H O O S O H C O C M O O

H i O C C ^ O ^ W a i O C O t - t O ' O t / l t f l ^ O H t O C O ' r O C O C O O ( D l ^ r - i O » O O T - t O t " - - ^ ' C O O r - - r H - t ' C O - ^

96 TAB.

46-

D I F F E R E N S E R MELLAN DE I TAB. 4 5 ANGIVNA H O S T P R I S E R N A R Å G , K O R N OCH H A V R E , Å R E N 1 8 8 0 1 9 1 3 .

A V/ETE,

KR. PER 1 0 0 KG.

H å g

V e t e A r

1880 81 82 83 84 85 86 87

Stock- Mal- Stockholm— mö— holm— Köpen- Köpen- England hamn li am n

Malmö— England

Stock- Mal- j Stockholm— mö— holm— Köpen- Köpen- lirehamn hamn i men

K o r n Malmö— Bremen

+ 0-4 5 + 0-0S + 1-19 + 0-S2 + 0-92 — 0-0 2 - O - o — 0-96 — 1-3 9 + 0-98 — 0*21 + 2-16 + 0-28 + 0-30 + 0-3 + 0-3 + 0-80 + 0-28 + 0-24 — 0-28 — 0*18 — 0-16 — O-o — 0-02 + 0-59 + 0-45 + 0*54 + 0-40 — 0*3 7 — 0-16 — 0-1 + 0-08 — 0-10 — 0 0 4 + 0-06 + 0-12 — 0-84 — 0-17 — 0-3 + 0-34 — 0-71 + 0-06 — 0-97 — 0-20 — 0*76 — 0-08 — 0-1 + 0-5 2 — 0-65 — 0-56 — 0-43 — 0.34 — 0-83 — 0-20 + 0-1 + 0-7S + 0-91 — 0-2S — 0-10 — 0-50 — 0-32 — 0-86 + 0-0 5

StockMal- StockMalholm— mö— holm— mö— Köpen- Köpen-j Köpen- IKöpenhamn hamn hamn hamn 0-16 1-04 1-5S 0*9 8 1-49 1 00 3-60 4'65

Medeltal\ — 0-16 + 0-14 — 0-01 + 0-2 9 — 0-33 — 0-06 - O - o ; + 0-24 - 1-77 1880/87/

1888 89 90 91

+ + + +

H a rr r e

0-76 0-34 0-70 0-74 1-04 0-84 2-14 2-2 9

1*37 1-82 1*96 — 1 29 2-03J 0-96 2-55J 1-38 2*0 61 1*24 1-37 — 1-15 1-93! — 1-13 1-54' 1-05

1-11 — 1-

— 1-19

1-9 1-50 — 1-52 2 - 2 8 1 + 2 - 1 2 + 3-3 7 + 3-21 + 0-8 + 1' + 1-si + 2-79 — 0*9 2 248 2'2 7 1 63 + 1-2 6 + 2-23 + 2-51 — 3 2 0 3*21 4- 2-38 + 3-61 + 2-f 1-54 0-54 - 1 - 6 7 — 1-2 6 2-201+ 1-S3 + 2-74 + 2-3 7 + 1-29 + 1-69 + 1-90 + 2-20 + 0-50 2-oo|+ 0-96 + 4-01 + 2-96 + 2-51 + 0-27 + 1-05 — 1 19 + 0-3 7 — 0-72 — 2-58 — 2-15

Medeltal\ + 2-42 1888/91/

1-8: -t- 3-43 + 2-83 + 1-4S + 1-31 + 1.75 + 1-58 — 0-81

1-38 — 2-051-

1-64

+ 1*9 + 1-03 + 2-39 + 1*59 + 1*09 + 1*41 + 0-53 + 0-85 + 0*43 + 0-05 - 1 - 9 — 1-14 + 1*5 + 1-11 + 1-42 + 0-98 + 0*29 -(- 0-50 — 0-13 + 0-os — 0-56 + 0 41 + 0-46 + 0-6 5 — 0-74 + 0-14 — 1*66 + 1-05 + 1-54 + 1-3 8 + 2*64 + 2-48 + 0-72 + 1-43 + 1-92 + 2-63 Medeltal» — 0-29 + 0*2 0 — 1*08 + 0-19 + 1-64 + 1-17 + 2-16 + 1-68 + 0-70 + 1-11 + 0-77 1892/94/ + 1*18

1892. 93. 94.

+ 2-88 + 3-40 + 2-63 + 3-15 + 1-77 + 2.69 + 2-60 + 3-52 + 0-10 + 1*37 — 1-83 — 1-17 1-55 — 1'05 + 3*76 + 3-5 5 + 3-72 + 3-51 + 2*55 + 2-96 + 2-84 + 3-25 + 1*42 + 2*96 + 1-47 + 1-58 2'8ä — 1-73 + 4-52 -f 3-29 + 3-9 7 + 2-74 + 1-98 + 2-3 8 + 2*31 + 2' 1*04 — 0-61 + 3-32 + 3-32 + 4-26 + 4-25 + 2-26 + 2-79 + 2-61 + 3-14 + 0-6.0 + 0-16 + 3-79 + 3-59 + 3-53 + 3 3 3 + 2-88 + 3-09 + 3-31 + 3*5 2 + 1-04 + 2-67 + 0-4 4 — 0-20 + 3-75 + 3*5 2 + 3-07 + 2-84 + 2*44 + 2-5 2 + 2-66 + 2-74 + 2-13 + 1-5 7 - 1 - 1 9 — 0-66 + 4-51 + 4-74 + 2*04 + 2-54 + 3-15 + 3-65 + 1-81 + 2-61 — 0-46 — 0-71 + 4-0 7 + 3-3 2 + 4-38 + 3-58 + 2-59 + 2-80 + 3-24 + 3*45 + 3-04 + 2-63 — 0 11 + 0 47 0 18 + 1-56 — 0*48 — 0-55 + 2-94 + 3*io + 3-23 + 3-39 + 2-17 + 2-32 + 2-71 + 2-36 0-25 + 0-52 0-53 — 0-22 + 2-09 + 3-45 + 1-96 + 3-3 2 + 2-21 + 2-62 + 2-61 + 3-02 + 3-11 + 3-34 + 4-05 + 4-28 + 2-2» + 2-19 + 2-3 2 + 2-26 + 0-77 + 1-33 — 1-08 — 0-77 + 0-96 + 1 29 0-88 — 0-2 8 + 3*58 -j- 3 - u + 3-99 + 3-45 + 2-17 + 3-34 + 2-63 + 2-80 + 2-23 + 2-44 + 3-3 9 + 3-60 + 1-39 + 2-49 + 0-4 8 + 1-58 + l-io + 1-31 + 0-28 — 0-2 7 + 3-42 + 2-85 + 3-69 + 3-12 + 2-21 + 2-27 + 0-70 + 0-76 — 0-66 + 1-82 — 1-35 — 0-37 + 3-47 + 2*89 + 4-33 + 3*75 + 2-50 + 2-56 + 1-69 + 1-75 + 1-86 + 1-22 + 0-22 — 0 18 0-68 — 0*3 8 + 3-34 + 3*17 + 3-40 + 3-23 + 2-15 + 2-04 + 2-44 + 2-33 + 0-45 + 1-41 + 2-99 4 - 2 - 9 0 + 2-97 + 2-88 + 2-3S + 2-56 + 2-46 + 2-64 — 0*20 — 0-15 — 0 5 8 + 0-02 0-31 + 2-92 + 3-54 + 3*3 7 + 3-99 + 1-62 + 2-51 + 1-18 + 2-17 — 1-60 + 0-2 7 1-51 + 2-89 + 2-90 — 1-72 + 0-26 — 0-6 7 — 0-19 < . + 1-83 + 2-6 7 + 1-24 + 2-08 + 2-25 + 2-36 Medeltal) 0-83 — 0 - 4 8 + 2-31 + 2-69 + 0-64 + 1-38 + 3-22 + 3-19 + 3-46 + 3-43 + 2-20 1895/1913/ + 2-58

1895 96 97 98 99 1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 12 13

97 Stockholm.—Köpenhamn Malmö—Köpenhamn Stockholm—England Malmö—England

1880/87 —0 - 16 +0-14 —Ooi + 0#2 9

1888/91 + 2-42 + 1-82 + 3-43 + 2*83

1892/94 + 1-64 + 1-17 + 2-15 + 1-68

1895/13 + 3-22 + 3-19 + 3-46 + 3*48

Under åren 1888—94 uppvisa alltså de svenska priserna gent emot de engelska en differens avsevärt större än tullbeloppet. Dessa år voro just de, då den transoceana vetetillförseln tog en omfattning som aldrig tillförne och då vetepriset på världsmarknaden nådde sitt bottenläge. England och dess jordbruk var det som främst fick taga emot stöten, och även i förhållande till andra frihandelsländer företedde detta land dessa år en anmärkningsvärt låg prisnivå. Man finner sedermera förhållandet mellan England och Danmark i denna punkt jämkat till större överensstämmelse. Under åren 1895—1913 lågo de svenska priserna över de danska med i genomsnitt 3*21 kr. och över de engelska med i genomsnitt 3*4 4 kr. eller med resp. 87 och 93 % av tullsatsen. För råg innehåller tab. 45 jämförelse mellan Stockholms- och Malmöpriserna å ena sidan och Köpenhamns- och Bremennoteringarna å den andra. Motsvarande sammanställning som den ovan för vete anförda ter sig för råg sålunda: Stockholm—Köpenhamn Malmö—Köpenhamn Stockholm—Bremen Malmö—Bremen

1880/87 —0-33 —0-06 —0-03 +0*24

1888/91 +1-48 +1-31 +1*75 +1-58

1892/94 +0-70 +1-11 +0-77 + 1*18

1895/13 +2-20 +2-58 +2-31 +2-69

Priset under tullfrihetsperioden stod å de svenska orterna i genomsnitt 20 öre under Köpenhamnspriset och 11 öre över Bremenpriset, således en helt obetydlig skillnad. De följande perioderna utvisa genomsnittligt en skillnad av resp. 1*3 9, 0*91 och 2*3 9 kr. mellan Sverige och Danmark och 1'6 6, 0*9 8 och 2*50 kr. mellan Sverige och Bremen eller resp. 55*6, 64*8 och 64*6 samt 66*4, 78*4 och 67*6 % av tullbeloppet. Betydligt svårare än beträffande rågpriserna är det i fråga om feorwpriserna att komma till någon klarhet om huru prisförhållandet varit mellan svensk och utländsk vara. De ovan anförda noteringarna å Stockholms börs avse mälarekorn, som endast i mindre grad är användbart som maltkorn. Ej heller Malmönoteringarna torde vara representativa för prima maltkorn. Köpenhamnsnoteringarna åter avse, enligt särskilt inhämtad upplysning, »gode Kvaliteter, anvendelige til Maltbyg». Skillnaden mellan de tre städernas kornnoteringar uppgår för de fyra perioderna till följande belopp: Stockholm—Köpenhamn Malmö—Köpenhamn

1880/87 —1-77 —Ml

1888/91 —0-81 — 138

1892/94 —0-29 +0-20

1895/13 +0*6 4 +1*38

Dessa siffror visa, att även korn, som under tullfrihet skulle stått 1 å 2 kr. lägre i pris än danskt bryggerikorn, under den tid 3'7 0-kronorstullen varit rådande betalts någon krona dyrare. Det är sålunda tydligt, att tullen visst icke varit utan betydelse för prisbildningen å inhemskt korn. För prima skånskt och gottländskt maltkorn meddelar prof. Wohlin i sin utredning angående det svenska jordbrukets inrikes avsättningsförhållanden höstpriser mastfritt, resp. landfritt Stockholm för åren 1903—1912 enligt 7 — 7 515.

T. T.

98 uppgifter lämnade av grosshandlaren G. A. Du Eietz. Dessa priser uppgå för nämnda 10-årsperiod i genomsnitt till resp. 15*03 och 13*8 5 kr. per 100 kg. Wohlin anför, att frakt och övriga omkostnader vid transport sjövägen Skåne—Stockholm under ifrågavarande tid belöpte sig till c:a 1 kr. per 100 kg. Fråndrages detta belopp priset i Stockholm å skånskt maltkorn, uppstår en skillnad mot Köpenhamnsnoteringen för samma period av 3*3 7 kr. De resultat angående skyddstullens utnyttjande för korn, som kunna dragas ur här anförda siffror äro uppenbarligen mycket osäkra. Ovan anförda yttranden från representanter för spannmålshandeln äro på denna punkt även motsägande. Största avseendet torde dock böra fästas vid konsul Neess' på mångårig erfarenhet grundade omdöme, att som regel priset på svenskt maltkorn nästan, om än icke fullt, kunnat hållas uppe invid det utländska priset med tillagd tull. Här meddelade siffror motsäga icke detta uttalande. Foderkornets pris har enligt samme fackman rönt huvudsakligt inflytande av majspriset. Tab. 46 ådagalägger också, att från 1908, då majstullen sänktes, det svenska simplare kornets pris avsevärt fallit i förhållande till det danska priset. Än mer har detta varit fallet sedan 1911, efter det tullen å majs helt borttagits. Vad /* a yrepriserna beträffar intressera de mindre i detta sammanhang, enär havren endast en kortare tid varit fullbelagd (1 kr. per kg. n / 2 188S— 2l / 6 1892). Något inflytande på priserna av då gällande tull förmärkes ej; havren var ju denna tid ännu en exportvara för Sverige. Emellertid är det påtagligt, att havrepriset rönt avsevärd påverkan av den genom tullen framkallade prisstegringen å brödsäden. Tab. 46 anger, att åren 1880—87 havrenoteringen i Stockholm och Malmö i genomsnitt understeg Körenhamnsnoteringen med 1*5 2 kr. Åren 1895—1913 har skillnaden varit endast 0*6 6 kr. Ovan å sid. 43 har denna relativa stegring i inlandspriset å havre anförts som en bidragande orsak till den från 90-talets mitt upphörda exporten. I fråga om de fullbelagda baljväxterna (ärter och bönor till männi&koföda) föreligga i måhända ännu högre grad än beträffande kornet svårighet att anställa verkligt upplysande prisjämförelser. Här skola, för att giva en antydan om prisförskjutningen i förhållande till utlandsmarknaden unler tullarnas inflytande, markegångsprisen å matärter (riksmedeltalen) anföras och där bredvid de danska Kapitelstaksternes priser beträffande »hvide n^rter». I bägge fallen angivas priserna i kronor per hektoliter. Ar 1880/87 1888/91 1892/94 1895/04 1905/13

Sverige Markegång 10-95 10-69 9-8 7 11-22 13-21

Danmark Kapitelstaksterne 10-2 2 9-30 8-72 8-54 9-7 7

Q

Differens 0-73 1-39 1-15 2-68 3-4.4

tull1

— 1-95 0-98 2-S9 2-89

Med hänsyn till att det svenska priset redan under tullfriheten stod 3:a 70 öre per hl över det danska skulle man kunna säga, att, av de anfö:da siffrorna att döma, tullsatsen till en början framträdde med knappt hava sitt belopp i det svenska inlandspriset, men att sedan en allt större lel därav kunnat av de svenska producenterna utnyttjas. Förmodligen samminhänger detta med det under senare år ökade importbehovet (se tab. 16). 1

,Omräknad i kr. per hl under antagande att 1 hl v«äger 78 kg.

99 Frågan om i vad mån spannmålstullarna i olika grad utnyttjats inom olika landsdelar har av prof. Wohlin gjorts till föremål för en undersökning i den här förut åberopade avhandlingen: Spannmålspriser och spannmålstullar i Sverige 1873—1903 (Ekonomisk Tidskrift 1905). Han begagnar sig därvid av en jämförelse mellan de svenska markegångsprisema och de danska Kapitelstaksterne och anser sig kunna uttala som ett resultat av undersökningen, »att det i främsta rummet är ett distrikts allmänna köpkraft som är avgörande för dess absorptionsförmåga av en tull», och att som följd härav »agrarskyddet är större i rika trakter än i fattiga; sålunda i regeln större, där det är mindre av nöden, och mindre, där det är mer av nöden». Utan att ingå på ett bedömande av huruvida det förebragta materialet berättigar till så vittgående slutsatser måste man konstatera, att såväl av de i den citerade uppsatsen meddelade prissammanställningarna som av vad här ovan å sid. 81 ff. anförts framgår, att i fråga om brödsäden en prisförskjutning under tullskyddsperioden ägt rum på ett sådant sätt, att priserna i de mera gynnade trakterna (Skåne, Östergötland, Mälareprovinserna o. s. v.) stegrats i förhållande till priserna i de magrare. Huruvida detta har något direkt samband med tullskyddet eller om detsamma skulle inträffat, även om inga tullar funnits, är emellertid en sak, som torde vara så gott som omöjlig att avgöra. I varje fall ligger det närmast till hands att här peka på förändringar i kommunikationer och avsättningsförhållanden, som verkat dels utjämnande på prisläget å de förut mera avgränsade lokalmarknaderna, dels nöjande på priserna i trakterna närmast de stora kvarncentra. 10.

Prisutvecklingen på den svenska spannmålsmarknaden efter världskriget. 1

Den internationella spannmålshandeln — liksom många andra handelsgrenar — omstörtades fullständigt av världskriget och dess földjföreteelser. Kriget utkämpades till väsentlig del på bördiga områden, som därigenom föröddes icke blott för stunden utan för åratal efter dess slut. Genom indirekta verkningar, såsom brist på arbetskraft och gödningsämnen, hämmades även spannmålsproduktionen. De statliga åtgärderna, som allmänt vidtogos i Europa för att få till stånd en utvidgad spannmålsproduktion, motvägde icke annat än i några enstaka fall dessa krafter; i vissa fall torde dessa åtgärder t. o. m. hava verkat nedtryckande på produktionen i stället för stimulerande. Viktigast för världsförsörjningen med spannmål blev dock den katastrofala nedgång i Rysslands produktion, som följde omstörtningen av det ryska statsskicket. I utomeuropeiska länder, där världskrigets produktionshämmande verkningar icke voro så starka, övervägde de produktionslivande verkningarna av krigsårens höga spannmålspriser, så att spannmålsodlingen flerstädes väsentligt utvidgades. Detta var i särskilt hög grad fallet i Canada, där den med vete, råg, korn, havre och majs besådda arealen fördubblades från åren närmast före kriget till åren efter detsamma. Som en följd av denna utveckling har världens spannmålsförsörjning under krigsåren undergått en betydande omläggning, i det att de transatlantiska produktionsländerna fått en starkt ökad betydelse härför. Detta gäller i fråga om de fyra svenska sädesslagen framför allt vetet och havren. 1

Denna avdelning är utarbetad av fil. lic. S. G. Cederstrand.

100 Rågproduktionen åter har aldrig varit av betydelse annat än i Europa, oDch därför har den visserligen starka minskning därstädes och ökning i tramsatlantiska länder, som ägt rum under krigsåren, icke som i fråga om ve^teoch havreproduktionen medfört någon mera märkbar förskjutning i dlen geografiska fördelningen av denna odling, och i än mindre grad har dettta blivit fallet beträffande kornproduktionen, som minskats i Europa uttan att någon ökning av betydenhet skett i transatlantiska länder. En närmaare belysning av angivna förhållanden lämnas i efterföljande tablå. VÄRLDSPRODUKTIONEN

AV VETE, RÅG, KORN OCH HAVRE FÖRE OCH EFTER VÄRLDSKRIGET.

(FÖRUTVARANDE RYSKA OMRÅDEN, KINA OCH ASIASISKA TURKIET EJ MEDRÄKNADE-)

Mill, deciton. Världsproduktion Därav i (Europa , , . , . , I Nord-Amerika ISorra halvklotet^ A g i e n (Nord-Afrika f Syd-Amerika Södra halvklotet{ Syd-Afrika {Australien o. Nya Zeeland

I

V e t e 1909/13 1919/21 799o 791s

K å g 1909/13 1919/211 2137 162.6

348-6 243*7 1Q4.1 25'6 48-8 1*7 26'6

203-7 9-4 0.0 0*o 0*4 0-2 0'0

275-0 308-3 93.5 21*1 59*6 2-0 32-1

K o r n 1909/13 1919/21 264 7 239»

Världsproduktion Därav i Europa

Nord-Amerika Asien Nord-Afrika f Syd-Amerika Södra halvklotet l Syd-Afrika {Australien o. Nya Zeeland

141*9 20-1 0.0 0*0 0-4 0-2 O-o

Ha v r e 1909/13 1919/211 494* 46Is

131*4

107*0

257*2

195*4

61*0 573 21*8 2-5 0*3 0-9

51*1 57'6 18-4 3-7 0*2 1*>

218-4 1*1 2-6 8-6 1*4 5-l

250-5 2-2 1*8 7-4 1*1 3'4

Under åren 1920—23 har emellertid, som framgår av nedan anförda uppgifter, kommit till synes en tendens till utveckling tillbaka mot de relationer, som före kriget rådde mellan Europas och Nord-Amerikas spannmålsproduktion. SPANNMÅLSPRODUKTIONEN I EUROPA OCH NORDAMERIKA 19 2 0 — 2 3 . MILL. DECITON.

Vete: Europa Nord-Amerika Båg: Europa Nord-Amerika Kom: Europa Nord-Amerika Havre: Europa Nord-Amerika

RYSSLAND EJ MEDRÄKNAT.

1920 257*8 302*6

1921 330G 307-3

19 2 2 280-G 345-6

19231 349-t" 345-5

1356 18-2

193*1 21*1

179*1 32"5

210-4 22-»

120-3 55*0

123-0 46-7

130'4 56-2

144-7 60-6

216-7 299-0

218-4 222-3

223'« 252-2

261-9 270-6

Såsom framgår av den först anförda tablån, har den däri redovisade delen av världsproduktionen av vete varit ungefär densamma under efter1

Preliminära beräkningar.

101 krigsperioden som under förkrigsperioden, men av korn och havre och särskilt av råg har den varit väsentligt mindre. Tillgångarna i de i tabellen medräknade delarna av världen ökades emellertid före kriget med den stora ryska spannmålsexporten (jfr ovan sid. 14, 24 och 26), under det att efter kriget hushållningen i dem icke haft tillgång till mer än den egna produktionen, varigenom en nedgång i konsumtionen framtvungits. Under de år, som förflutit efter världskrigets slut, har, som nyss visats, produktionen utanför Rysslands gränser tillvuxit och sålunda tenderat att ersätta den bortfallna ryska exporten. Detta är i särskilt hög grad fallet i fråga om råg och vete. Då emellertid Rysslands utrikeshandel — och därmed också dess ekonomiska rekonstruktion — väsentligen måste bygga på spannmålsexport, torde man hava att räkna med att de största ansträngningar komma att göras för att åter driva upp en sådan. Sedan 1922 års skörd där bärgades, har detta land också åter börjat framträda såsom säljare av spannmål, ehuru ännu endast i relativt liten skala I samma mån den ryska exporten tilltager i omfattning har man sannolikt att räkna med ett fortsatt pristryck på världsmarknaden. Härvid får dock beaktas, att, allt eftersom välståndet i världen återvänder, en växande efterfrågan för spannmål bör kunna påräknas och dymedelst plats för en viss avsättning för rysk export uppstå, utan att avsättningen av den utomryska produktionen därav beröres. Prisutvecklingen

på världsmarknaden

och i Sverige

efter

världskriget.

Under världskriget stego spannmålspriserna liksom varupriserna i allmänhet kraftigt jämväl efter guldstandard räknat; dock blev prisstegringen för spannmål på världsmarknaden icke så stark som för huvudparten av varor. Detta är liktydigt med att ett relativt prisfall på spannmålen inträffade eller m. a. o. en förminskning av spannmålens köpkraft. I den allmänna prissänkning som ägt rum efter krigets slut hava spannmålspriserna deltagit på så sätt, att detta förhållande kommit att fortfara. Huvuddragen av prisutvecklingen på världsmarknaden för de fyra viktigaste sädesslagen framgå av följande tablå över prisnoteringar i New York.

1920 1921 1922 1923 1924 l:a kvartalet

.-

Håg Vete red winter n:r 2 western n :r 2 C e n t s P e r 211-0 270-8 138-5 157-9 102-6 1350 86-8 129-5 82-3 124'7

Korn

Havre n: r 2 white clipped b u s b e 1 138-9 93-2 70-4 51-6 757 50-7 69-2 55-1 76-6 59-2

I Sverige hava prisrörelserna på världsmarknaden i stort sett återspeglats och det angivna förhållandet mellan spannmålspriser och varupriser i allmänhet fortbestått under den tid, som denna undersökning omfattar, d. v. s. från ingången av år 1920 till slutet av första kvartalet 1924; blott under fyra månader år 1921, maj—augusti, har spannmålens bytesvärde stått högre än före kriget. Såsom framgår av kommerskollegii prisindexberäkningar, har index för omalen spannmål 1 , uttryckt i den samtidiga allmänna index för grosshandelspriser som bas, varit följande: 1

Anmärkas må, att dessa indextal för spannmål gälla endast vete, råg och korn.

102 År 1913 1920 1921

1000 75-6 91-8

Ar 1922 1923 1924 l:a kvartalet

77-9 76-4 77-3

Betydelsen härav kan sägas vara, att spannmålens köpkraft år 1913 förändrats, så att den år "» » » »

1920 1921 1922 1923 1924 l:a kvartalet

De svenska

var c:a 2 4 % mindre än år 1913 » » 8 » » » » » » » 22 » » » » » » 24 » ••> » » » » 23 » > » » »

spannmålstullarna

efter

kriget.

Under de år som världskriget pågick skötos genom avspärrningen av utrikeshandeln tullfrågorna helt i bakgrunden. Den 28 december 1914 suspenderades tullarna å vete och råg samt mjöl och gryn därav. Detsamma skedde med tullen å korn den 1 januari 1917. Andra medel än tullar tillgrepos då för att stimulera spannmålsodlingen och dymedelst befrämja landets förmåga av självförsörjning. Ett sådant syfte hade framför allt den utfästelse som staten gjorde att från odlare inom landet efter vissa fastställda priser inköpa de hos dem under år 1919 skördade partier vete och råg, vilka till staten hembjödos före den 1 juni 1920. Enligt avtal med en för ändamålet bildad sammanslutning av svenska kvarnar övertog denna sammanslutning statens förpliktelser härutinnan och förlänades i samband härmed för tiden 1 september 1919—31 augusti 1920 ensamrätt att importera vete och råg samt mjöl och gryn därav. Då det sedermera blev frågan om att avveckla dessa för kristidsförhållandena avsedda bestämmelser, antogs av urtima riksdagen 1920 såsom en interimistisk anordning ett system med s. k. glidande tullsatser å spannmål, varigenom åsyftades att på ett mjukare sätt än som med det gamla systemet med fast vikttull var möjligt förmedla övergången till en lägre prisnivå. Detta system trädde i funktion den 1 juni 1920 och avsågs gälla till den 1 juni 1922. Det innebar, att tullsatserna för vete, råg och korn skulle bestämmas för tremånadersperioder och utgöra halva skillnaden mellan en för varje veteskörd beräknad produktionskostnad, minskad med 5 %, och ett för tremånadsperiod, slutande två månader före dess tillämpning, beräknat importpris för vete men högst få uppgå till den före kriget gällande tullsatsen, kr. 3*7o per 100 kg; dock skulle skillnaden mellan produktionskostnad och importpris uppgå till minst 1 kr.; för mjöl och gryn av dessa spannmålsslag och för malt skulle tullsatsen vara 75 % högre än för den omalda spannmålen men vid behov avrundas uppåt till närmaste femtal öre. Dessa bestämmelser kommo att två gånger undergå betydande förändringar. Genom kungl. förordning den 20 april 1921 bestämdes sålunda, att tullsatsen skulle fastställas för kalendermånad eller del därav i stället för som tidigare för tremånadersperiod och uträknas på grundval av importpris, som avsåge månadsperiod, slutande den 15 näst före den månad, under vilken resp. tullsats skulle gälla. Samtidigt borttogs dels 5 % -avdraget från produktionskostnaden, dels den ursprungliga maximeringen av tullsatsen för omalen spannmål till kr. 3*7o för 100 kg, och tullsatsen lör mjöl bestämdes skola utgöra utöver ett fast grundbelopp av kr. 1*5o den lör omalet vete samtidigt gällande tullsatsen, ökad med 35 %\ dock skulle denia

103 tnillsats icke få med mer än 75 % överstiga samtidigt utgående glidtull å omalen sp>annmål. Den andra förändringen genomfördes genom kungl. kungörelse den 30 september 1921, i samband med att avtal ingicks mellan regeringen oc;h Kvarnföreningen om föreningsmedlemmarnas inköp till viss myckenhet a v svenskt vete, och innebar ett återinförande av bestämmelsen om maximering av tullsatsen för den omalna spannmålen, men denna gång till ku*. 7*2 0 per 100 kg; tullsatsen för mjöl och gryn blev i och med detta maximerad till kr. 11*2 5. I efterföljande tablå lämnas uppgifter om tullsaitser samt om importpris och beräknade produktionskostnader för vete uinder den tid glidtullsystemet var i kraft. Till grund för tullsatsernas bestämning liggande uppgifter

Fastställd tullsats

Produktionskostnad Importpris or svenskt Kr. per vete. Kr. 100 kg per 100 kg b

Importpris å vete cif svensk hamn T i d

1920 juni—aug sept.—nov. ... d e c - 1 9 2 1 febr. 1921 mars—20 april 21—30 april... juni september november december 1922 januari mars maj 1

Kr. per 100 kg

Importprisberäkningen grundar sig på prisförhållanden under tiden

juli—september 4-07 5-23 1 6-02 7-18 7-21 7-20 7-20 7-20 7-20 7-20 7-20 7-2 0 7'20

1921 mars

16 juli—15 augusti 16 augusti—15 september 16 september—15 oktober 16 oktober—15 november 16 november—15 december 1921 16 december—1922 15 januari... 1922 16 januari—15 februari

49-42 65-58 59-5 7 48*7 8 31-39 29-08 27-49 31-81 28-9 6 28-91 27-09 24*5 2 21-34 19-86 18-60 20-2 0 22-95 21-37

> 39-54

i i

}

43-32

Tullen beräknad efter en produktionskostnad av kr. 39-54.

Vid utgången av den period, för vilken glidtullsystemet vid dess införande bestämts skola gälla, d. v. s. den 1 juni 1922, trädde de i 1911 års tulltaxa fastställda tullbestämmelserna i funktion. Spannmålstullarnas verkningar på prisbildningen efter kriget. För bedömande av spannmålstullarnas inverkan på prisbildningen för svensk spannmål efter kriget hava nedan i fyra särskilda tabeller sammanställts priser å vete, råg, korn och havre beträffande såväl svensk som vissa slag av utländsk vara. Vete. I tab. 47 meddelas prisserier för vete från Sverige, Danmark, England och Förenta Staterna. De svenska priserna äro de riksmedeltal, som återfinnas i bil. 2 å sid. 127, de danska äro för tiden 1920 —augusti 1922 sammanställda efter uppgifter i den av Grosserersocietetets komité utgivna Handelsberetning för år 1922 och äro för varje månad medeltal av högsta och lägsta under månaden i Köpenhamn satta börsnoteringar; för tiden september 1922—mars 1924 äro de angivna månadsmedel-

104 TAB.

47.

P R I S E R A S V E N S K T OCH

UTLÄNDSKT VETE

KR. PEE 1 0 0

i

svenskt

1920 januari., februari mars april maj juni juli augusti .., september oktober .., november december 1921 januari , februari .. mars. april, maj . juni . juli augusti .. september oktober .. november december . 1922 januari februari .. mars april maj juni juli augusti .. september oktober ... november december . 1923 januari februari .. mars , april maj juui juli augusti september oktober ... november december . 1924 januari februari ... 1

32-n 32-0 9 34*3 0 36-84 3364 30*91 4 26-3 0 23-44 20-7 6 21-35 21-45 21-43 22-36 21-94 22-s 5 22-6 7 22-24 21-89 17-38 6 17-68 19-07 19-59 19-66 20*03 20-7 4 21-52 22-08 22-03 21-50 21-75 17-11 6 17-01 17-23 17-28 17-53 18-39 18-52

•MARS

62-6 0

47-7 0

65-60

66-60

59-00

66-70

27-51 25-74 26-90 26-38 25-33 24-78

24-os

48-80

40-so 35-90 33-40 30-10 28-7 0 31-90 28-60 28-6 0

27-oo 24-6 0 21-90 22-10 20*90 21*70 23-io 23-00 23-9 0 21*20 20-7 0 18-90 18-50 20*60 20-8 0 18-90 20-4 0 20*9 0

22-io 22-60 22-10 20-90 18-io 17-50 17-60 18-70 18-70

18-so 19-30 19-90 19-40

1924.

g

nordamerikanskt argentinskt D a n m a r k red winter manitoba noterings(Köpenkvalitet n:r 2 n:r 1 hamn) fritt banvagn svensk hamn exkl. tull

41-00

65-00 73-7 5 47*95 3 49-2S 49*7 9 47-S4 38-94 36-7 9 31-32

1920 KG.

— — — — — — — — — — —

21*80 24-6 0 24*60 22*30 25-20 23-7 0 23*8 0 20-60 18-30 20-00 19-90 18-4 0 20-50 20*7 0 20*40 21-40 20-70

20-io 19*io 19*40 18-80 17-7 0 17-40 17-40 18*20 18-70 18-60

32-60 31-40 29-10 27-50 31-80 30-60 32-6 0 29-90 26-60 21-30 19-90 18-60 20-2 0

23-oo 21-40 22-9 0 20-6 0 20-4 0 18-90 17-80 19-10 19-10 19-60 19-50 19-40 19-5 0 19-6 0 19-40 18-50 16-90

23-32 »29-85 30-54 30-52 33-37 37-23 37-24 34-14 34-48 34-51 34-31 33-65 10 23-91 22-92 19-60 18-80 19-27 18-29 19-80 21-21 22-0 6 23-6 8 22-97 21-70 20-41 11 19-70 16-63 17-79 18-53 18-11 17-85 17-io 1713 17-U 16-74

16*io 16-70 17-40 17-70 17-10 16-50 16-40 16-40

14-29 14-49 14-58 15-04 16-81 16-50 16-73

England

29-7 0 30-30 30-5 0 30-10 30-40 30-90 34-50 35-90 36-2 0 36-80 37-3 0 35-8 0 34-50 31-70 31-90 33-70

34*oo 34-60 33-60 27-10 23-ic 19-90 17-7( 17-9( 17-7( 18-3( 20-3 ( 20* o ( 21-9( 21-6( 20-9 c 20-3( 15-40 15-2 c 16-3C 16-3 c 16-70 16-30 16-30 16-90 18-50 18-70 19*20 17-40 15*io 15-io 15-oo 15-90 15-80 16-60 17-40

Minimipriser t. o. m. juni 1920. 2 80-6 kg/hl. Statsgaranterat pris t. o. m. S1/fi 1920. 3 77*6 kg/hl. 4 78-8 kg/hl. 6 77*6 kghl. 6 76-4 kg/hl. 1 Härifrån och t. o. m. april 1922 avse priserna på red winter- och argentinskt vete icke angina kalendermånad utan en månadsperiod, som slutar mitt i densamma, d. v. s. 16 mars—15 april o. s v . 8 Maximipriser för 1919 och 1920 års veteskördar; fri prisbildning fr. o. m. augusti 1921. 8 75-8—77-0 kgfhl. 10 78-8 kg/hl. " 77-0 kg/hl. 12 77*6 kg/hl.

105 talen grundade på medeltalet av de av den danska tidningen Börsen meddelade, fem dagar i veckan på Köpenhamns börs satta högsta och lägsta noteringarna. Den första danska prisserien gäller disponibla partier »in loco» eller med kort leveranstid, den senare disponibla partier på minst 10 000 kg, fritt banvagn. De engelska priserna grunda sig på den enligt Corn Returns Act, 1882, ordnade inhemska spannmålsmarknadsstatistiken och äro för tiden 1 januari 1920—juli 1921 tagna ur författarens uppsats i Kommersiella meddelanden 1922 haft. 7 »Spannmålspriser och spannmålsförsäljningar i England» och för tiden september 1921—augusti 1923 ur »Interim report on cereals, flour and bread», London 1923, av Departmental Committee on distribution and prices of agricultural produce samt i övrigt ur den engelska tidningen »The London Grain, Seed and Oil Reporter». Dessa engelska priser avse, som förut påpekats, icke någon bestämd kvalitet, ej heller vare sig bestämt leveranssätt eller handelsgren, och kunna därför användas endast för jämförelser i tämligen grova drag mellan priser och prisutveckling i Sverige och England. Den amerikanska prisserien är, vad fobpriserna beträffar, grundad på de i ovannämnda tidning, The London Grain etc., meddelade uppgifterna om de dagliga loconoteringarna på New York-börsen, och dessa fobpriser hava omräknats till att gälla fritt banvagn svensk importhamn med ledning av inom kommerskollegium samlade uppgifter. På samma vis har prisserien för argentinskt vete åstadkommits på grundval av noteringar på börsen i Buenos Aires, om vilka uppgifter erhållits dels telegrafiskt till kommerskollegium från svenska beskickningen i Buenos Aires, dels ur nyssnämnda engelska tidning. Jämförelse mellan de särskilda prisserierna äro vanskliga, därför att det icke är utrönt, i vad mån olika kvaliteter äro likvärdiga. Det danska vetet torde dock kunna betraktas såsom i stort sett likabeskaffat med det svenska, och jämförelser emellan de svenska och danska vetepriserna torde alltså kunna anses såsom belysande, blott prisnoteringarna reduceras till att avse vara av samma kvalitetsvikt. Red winter-vetet antages, såsom vanligen sker, vara värt 10 % mer än det svenska vetet; värdedifferensen torde icke överstiga detta, snarare tvärtom (se spannmålsmarknadssakkunnigas betänkande, sid. 24). Den argentinska noteringen avser vete med en kvalitetsvikt av 80 kg per hl, som torde kunna antagas ungefärligen likvärdigt med det noterade svenska vetet. Såsom framgår av anmärkning till tabellen rådde i Danmark maximiprisbestämmelser t. o. m. juli 1921; först från augusti 1921 hava därför de danska priserna något intresse i detta sammanhang. Av jämförelser mellan de danska och svenska priserna efter juli 1921 framgår, att de svenska priserna fr. o. m. augusti 1921 och ända till slutet av den undersökta perioden med undantag blott för tiden april—juni 1923 mer eller mindre understigit de danska, ökade med svenska tullen. Tidsperioden september 1921—december 1922 har varit föremål för undersökning av spannmålsmarknadssakkunniga, som beräknat skillnaden i pris mellan danskt vete och svenskt av samma kvalitet enligt noteringarna i Malmö, varvid skillnaden ökats med den svenska vetetullen; de av dem funna resultaten äro följande: 1921...

Jan. —

Febr. _

Mars _

April _

Maj _

Juni _

Juli _

Aug. _

Sept. Okt. -f3-9i +3-60

Nov. Dec. +5-61 +4-95

1922... +4-56 +6-04 +6-78 f 7-92 +8-45 +4-79 -f 3-8S +3-25 -f-4*07 -f3'44 *+4-24 +3-36 1

Spannmålsmarknadssakkunniga hava angivit 3'38, vilket synes vara felaktigt och här beriktigats.

106 I omstående tablå angivas differenserna mellan noteringarna å svenskt vete i Malmö och å danskt vete i Köpenhamn samt, till jämförelse, de svenska tullsatserna (kr. per 100 kg). 1921 Malmö— Köpenhamn Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

— — — — — — — — + 3-30 + 3-eo + 1*58 +2-25

rp

,,

— — — — — — — — 7-21 7-20 7-20 7-20

1 9 2 4

Malmö— „, .. Köpenhamn

Malmö— „, ,. Köpenhamn

Malmö— Köpenhamn ^m*^

+2-64 + 1*16 +0-42 —0-72 —1-25 -f 1-09 —0*18 +0-45 —0-37 +0-26 —0-54 +0*84

7-20 7"20 7-20 7-20 7'20 3-70 3-70 3*70 3-70 3-70 3-70 3-70

+1-04 +1-74 -j- 3-56 + 4-53 -i-4-si — — — +2-3G +3-28 +3-2 4 +2*78

3-70 3"70 3-70 3-70 3-70 3*70 3-70 3-70 3-70 3-70 3-70 3*70

+1*63 +2-83 +2-87 — _ _ — — — — — —

3-70 3-10 3-70

— — — —

Av tablån framgår, att den skånska vetenoteringen icke annat än med några få undantag överstigit den danska med så stort belopp som svenska tullen. P å den relativt lägsta nivån stod den år 1922; från ingången av år 1923 har den rört sig på en relativt högre nivå. Det är emellertid uppenbart, att likaväl som vi i Sverige hava att räkna med att marknadsbetingelserna från tid till annan ställa sig mer och mindre gynnsamma, måste vi räkna med att i Danmark förhållandet är detsamma. De anförda jämförelserna kunna därför icke anses lämna säker grund för slutsatser om den svenska tullens större eller mindre verkningsgrad ]. För sådant ändamål äro de amerikanska priserna genom sin betydelse för den internationella handeln och till följd därav större frihet från inflytelser från lokala marknadsförhållanden de enda lämpliga. I efterföljande tablå, som begynner med juli 1920, då de svenska minimiprisbestämmelserna upphört att gälla, angivas skillnaderna mellan de svenska vetepriserna förhöjda med 10 % och de i tab. 47 meddelade cifpriserna å red winter n:r 2; till jämförelse angivas även här de svenska tullsatserna. 1920 Svenskt— ameri„, .. kanskt vete Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 1 2

— — — — — — "J v + 3'09 J j 1 + 1-27 )

— — — — — — — —

1921 Svenskt— ameriTull kanskt vete

19 2 2 19 2 3 Svenskt— Svenskt— ameriamerikanskt Tull kanskt Tull vete vete

—0*3 3 —1-45 + 1'92 -j- 5-20 »4*0 9 + 9 * 0 3 5-23 + 8 - 6 2 6*02 +8*40 386 +5*40 7-ls + l - 93 7-21 + 1*1- 7*20 +0*93 7-20 + 1 - 3 9 7*20

+ 2-7

Jfr. sid. 94. Gällande fr. o. m. den 20 april.

+ + + +

1*8 1-6 1-1 1-2

+ 3-7 + 3*7

+ 5-1 + 0-6 — 1-2 + 0*1 + 2-6

+ + + + + + + + + + + +

1-23 1-13 0-71 1-07 2-29 3.33 5-55 6-43 1-22 0-01 0-25 0-21

3-70 3*7 0 3-70 3-70 3-70 3-70 3-70 3*70 3-70 3-70 3-70 3-70

19 2 4 Svenskt— ameri- Tull kanskt vete — 0-02

+ 0-33 + 0*97

3-70 3-70 3-70

107 Det framgår av denna tablå, att det med 10 % förhöjda svenska vetepriset, bortsett från 1920, endast undantagsvis med så stort belopp som tullen överstigit det amerikanska, nämligen under perioderna mars—juli 1921, juni —augusti 1922 samt juli—augusti 1923; härvid må anmärkas, att storleken av dessa belopp tala för riktigheten av vad ovan sagts om värdeförhållandena mellan det svenska vetet och ifrågavarande amerikanska vetesort. Under hela den övriga tiden har den svenska tullen varit ofullständigt utnyttjad. Alltsedan 1921 har för skördeår räknat tullen varit minst effektiv under första halvåret. En jämförelse mellan förhållandena under skördeåret 1922/23 och den undersökta delen av 1923/24, vilka med hänsyn till tullförhållandena äro inbördes men icke med förhållandena skördeåret 1921/22 jämförbara, giver vid handen, att tullens effektivitet båda åren varit ungefärligen lika svag. Å diagram 16 återges grafiskt prisförhållandet mellan svenskt och nordamerikanskt vete. Diagram

16. PRISER Å SVENSKT OCH AMERIKANSKT VETE.

Kr. per dt

— —

Riksmedelpris å svenskt vete. Pris å red winter n?r 2, fritt banvagn svensk importhamn, exklusive tull. H Området mellan arherikanskt pris exklusive och inklusive tull är skuggat

3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 121 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 1924 1923 1921 1922

108 Råg. I tab. 48 meddelas för råg prisserier från Sverige, Danmark och Förenta Staterna. De svenska priserna äro de riksmedeltal, som återfinnas i bilaga 2, de danska äro hämtade ur samma källor och beräknade på samma sätt som vetepriserna i tab 47. Den amerikanska prisserien är för åren 1920 och 1921 grundad på noteringarna en dag i varje vecka, och noteringarna hava hämtats ur ovannämnda tidning, The London etc. Reporter. För den övriga tiden ligga de dagliga noteringarna i New York, hämtade ur samma källa, till grund. Fraktkostnaderna hava genomgående antagits varit 3*1 % högre än för vete; försäkrings- samt lossningskostnader hava beräknats efter samma grunder som för vete. Anmärkas må, att för tiden april 1921—april 1922 de beräknade fraktkostnaderna icke avsett angivna kalendermånader utan månadsperioder, som slutat mitt i dessa. Då emellertid fraktkostnaderna under denna tid varit underkastade endast relativt långsamma förändringar, är denna oegentlighet av underordnad betydelse och förorsakar säkerligen icke större fel än på högst 25 öre i angivna pris, med undantag möjligen för december 1921. Vid jämförelser mellan de i tabellen angivna priserna torde man kunna utgå ifrån att den svenska rågen i avseende å kvalitet icke är mindervärdig gentemot de utländska sorterna. I efterföljande tablå angives, i likhet med vad som skett för vetet, skillnaden mellan priserna i Malmö å svensk råg och i Köpenhamn å dansk råg; tablån begynner med september 1921, då maximipriserna i Danmark upphört, och de svenska priserna äro reducerade att gälla samma kvalitetsvikter som de danska. 1921 Malmö — Köpenhamn Januari Mars Maj Juni Juli September . Oktober . November.... . December .... .

— — — — — — — +3-io

+2-70 +0-24 + 0-32

Tull

— — — — — — — —

7-21 7-20 7-20 7-20

1922 Malmö— Köpenhamn + 2-78 + 2-36 + 1-28 + 0-04 — 0-81 + 0-03 + 1-52 — 1-38 — 0-13 — 0-85 + 0-42 — 0-91

Tull 7-20 7'20 7-20 7-2 0 7*20 3-70 3-70 3-70 3*70 3*70 3-70 3-7 0

1923 Malmö— Köpenhamn — 1*19 — 0-84 + 0-29 + 0-74 + 0-8 2

+ + + +

— — —

0-21 0-81 0-72 0-52

Tull 3-70 3*70 3*70 3-70 3*70 3*70 3*70 3-70 3-7 0 3-70 3-70 3-70

1924 Malmö — Tull Köpenhamn + 0-80 + 1-04 + 0-83

3-70 3-70 3-70

— — — — — — — — —

— — — — — — — — —

Av tablån framgår, att tullen icke vid någon tid under hela den undersökta perioden fullt utnyttjats. Relativt sett var det svenska tullskyddet minst effektivt hösten 1921—våren 1922, d. v. s. under den tid, då de svenska tullsatserna voro högst. Under nära nog hela tiden augusti 1922— februari 1923 låg det svenska rågpriset i Malmö lägre än Köpenhanmspriset. Under tiden september 1923—mars 1924 har Malmö-priset legat 50 öre—1 kr. högre än Köpenhamns-priset. För övrigt erinras om vad som vid undersökningen av vetepriserna sagts angående möjligheten av att ur jämförelser mellan svenska och danska priser draga slutsatser &ngående tullens effektivitet. Jämförelser mellan priserna å svensk och amerikansk råg, fritt banvagn svensk importhamn, visa, att priset å svensk råg från att under förra debn av 1920 hava legat högst betydligt under priset i Sverige å amerikansk råg under detta års senare del genom att icke falla så starkt som priset å

109 TAB. 4 8 .

PRISER Å SVENSK OCH UTLÄNDSK RÅG 1920—MARS

1924.

KB. PER 10 0 KG.

S v e r i g e svensk

1920 januari .... februari mars april maj juni juli augusti — september. oktober november . december . 1921 januari .... februari

V 38-0 0

38-oo 38-oo 38-oo 38-oo 37-92 37-38 3 35-71 33-7 9 33-41 33-38 32*32 31-62 30-07 31-93 33-02

april maj juni

34-95 37-16 33-2 0 29-63 4 26-19 22-15 18-47 19-32 20-28 20-07 20-3 2 20-33 21-36 21-80 21-44 19-72 15*69 6 14-95 16-06 16-30 16-29 16-37 16-73 17-09 17-17 16-90 16-70 17-13 15.08 6 14*76 14-S4 14-91 14-96 15-09 15-08

juli— augusti september. oktober november . december . 1922 januari .... februari mars april maj juni juli augusti .... september. oktober november . december . 1923 januari februari mars april maj juni juli augusti september. oktober november . december . 1924 januari februari

)

T

\

47*60

j ]} j

56-co

>

)

)

Danmark

48-3 0 45-30 42-io 40-2 0

33-90 32-4 0 29-30 30-3 0 30*7 0 30-50 25-80 24-60 1930 18-70 18-70 17-30 19-40 19-60 20-30 21-10 18-50

17-oo 15.10 14-90 16-00 16-90 17-30 17*20 17-20 16-30 16-40 15-50

14-oo 13-50 13-20 13-60 13-70 13-60

14-oo 14-4 0

14-eo 14*4 0

27-5i 25-7 4 26-90 26-38 25-33 24-7 8 24-08 23-3 2 8 29-85 30-54 30-5 2 33-37 37-23 37-24 34-14 34-4 8 34-51 34-31 33-6 5 9 24-68 23-5 3 20-2 2 20-U 20-0 7 18-89 19-29 20-6 5 21-57 23-31 22-62 21-22 20*09 "15-58 1603 16-25 17-89 18-11 17*85 17-10 17-13 17*11 16.74

— —

U14-29 14-49 14-58 15-04 14-91 14-7 7 14-98

1920. 70*4 kg/hl. Statsgaranterat pris t. o. m. den S1/s 1920. Minimipriser t. o. m. maj 6 72-2 kg/hl. 8 70-4 kg/hl. 7 Maximipriser för 1919 och 1920 års råg72.8 kg/hl. *73-4 kg/hl. 8 69-0—71-6 kg/hl. 9 74*0 kg/hl. 10 72-8 kg/hl. skördar; fri prisbildning fr. o. m. augusti 1921. 11 71-0 kg/hl. 1

s

nordamerikansk, western n:r 2, fritt banvagn svensk importhamn exkl. tull

110 den amerikanska rågen kommit betydligt närmare detta. Sedan glidtullsystemet medfört, att i april 1921 tull kommit till stånd i Sverige, har priset på svensk råg långa tider hållit sig högre än priset å den amerikanska. Särskilt har detta varit fallit under vår- och sommarmånaderna, då prisskillnaden tidtals gått upp till samma storlek som tullbeloppet och enstaka gånger överstigit detta. Under övriga tider har det relativa prisläget för den svenska rågen varit ofördelaktigare, och detta gäller särskilt månaderna oktober—februari. Sistlidna vinter har det svenska rågpriset dock hållit sig något bättre än under de två tidigare. Liksom ovan för vetet angives i följande tablå för rågen skillnaden mellan det svenska rågpriset och priset å amerikansk råg enligt tab 48. Å diagram 17 återges grafiskt prisförhållandet mellan svensk och nordamerikansk råg. Diagram Kr. per dt 54 53 52 51 50 49 48 47 46 45 44 43 42 41 40 39 38 37 36 35 34 33 32 31 30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 1 15 14 13 12 11 10

17. PRiSER Å S V E N S K O C H A M E R I K A N S K

7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 1921 1920

— —

RÅ6.

Riksmedelpris å svensk råg. Pris å western n:r 2, fritt banvagn svensk importhamn, exklusive tull.

^ P § ^ Området mellan amerikanskt pris exklusive och inklusive tull är skuggat.

9 10 11 12 1 2 3 4 5

6 78 1922

9 10 11 12 1 2 3 4

56 78 1923

9 10 11 12 1 2 3 T'24.

Ill 1920 1921 1922 1923 1924 Svenskt— ~ ,. Svenskt— ~ .. Svenskt— T ,. Svenskt— „ ., Svenskt— ™ .> amerikanskt amerikanskt amerikanskt amerikanskt amerikanskt Januari... — Februari — Mars — April — Majj — Juni — Juli } A u g u s t i . . . \— 17-17 SeptemberJ O k t o b e r . . . —15-39 November —11-92 December. — 9-78 1

— — — — — —

—8-58 —3*83 —0.47 +3-72 +4-65 +6*46 +2-70 +3-83 + 1'59 +2*86 —0-23 +0-63

— — — —

— — — 4-09 1 5-23 6-02 3-S6 7-18 7-21 7'20 7'20 7-20

+2-98 +0-67 +0-72 +0-03 +0-26 +3-30 +4-44 +4-62 +0-69 —1*05 —0'84 — l*oo

7.20 7'20 7-20 7-20 7*20 3-70 3.70 3*70 3"70 3-70 3-70 3-70

—0-91 —0-83 +0-43 +0-69 +1-67 +2-90 +3-20 + 3 93 +1-48 + Toe +1-24 + 0-91

— — — — — — — — — — — —

+0-56 +0-49 +0-68 — — — — — — — — —

3-7o 3*70 3.70— — — — — — — —

Fr. o. m. den 20.

Korn. I tab. 49 meddelas för korn prisserier från Sverige, Danmark, England och Förenta Staterna. De svenska priserna äro riksmedeltalen för maltkorn, som återfinnas i bilaga 2. De danska och engelska priserna äro hämtade ur samma källor och beräknade på samma sätt som motsvarande vetepriser i tab. 47 och de amerikanska priserna beräknade lika som rågpriserna i tab. 48; dock hava kornfrakterna antagits varit desamma som vetefrakterna. De danska priserna avse gott, 2-radigt korn, dugligt till mältning. Beträffande möjligheterna att göra jämförelser mellan de svenska kornpriserna och priser å utländskt korn erinras om vad som tidigare anförts (jfr. sid. 97). På grund av dessa svårigheter har sammanställningen begränsats till att avse maltkorn. Av tabellen framgår, att priset å svenskt maltkorn från början av år 1920 t. o. m. februari 1922 legat högre än priset å danskt. 1922 års svenska skörd har däremot betingat lägre pris än samma års danska skörd, men 1923 års svenska skörd har avsatts till högre priser än den samtidiga danska skörden. De engelska priserna hava som regel legat högre än de svenska, dock har det motsatta förhållandet ägt rum vid upprepade tillfällen, nämligen december 1920—mars 1921, augusti 1921, mars 1923 samt december 1923—mars 1924. Priserna å nordamerikanskt korn avse sannolikt i väsentlig utsträckning foderkorn. Liksom för de tidigare undersökta perioderna meddelas härnedan differenserna dels mellan Malmö- och Köpenhamns-priserna dels mellan Stockholmsoch Köpenhamns-priserna, i båda fallen avseende tiden september—februari. De genomsnittliga tullsatserna angivas till jämförelse.

1920/21 1921/22 1922/23 1923/24

i

MalmöKöpenham +4-48 +3-17 —1-37 +1-91

Stockholm— Köpenhamn + 4-51 + 3-38

Tull 7-20 3-70 3-70

Talen i tablån vittna om att tullen, utom konsumtionsåret 1922/23, utnyttjats till i runt tal halva sitt belopp. Förklaringen till att de svenska priserna 1920/21 så mycket överstego de danska torde vara, att det »naturliga skydd», som ligger i frakter och dylika kostnader, då för tiden uppgick till avsevärda belopp och tillgodogjordes på den importbehövande svenska marknaden men icke på den exporterande danska.

112 TAB.

49 PRISER

Å SVENSKT OCH

UTLÄNDSKT

KORN

1920—MARS

1924.

S v e r i g e

svenskt

1920 j a n u a r i f e b r u a r i ., mars april maj juni juli augusti.... september oktober november, december . 1921 j a n u a r i . . . . februari . mars april maj juni juli augusti september oktober november december.. 1922 j a n u a r i f e b r u a r i .. mars april maj juni juli augusti september oktober november., december.. 1923 j a n u a r i f e b r u a r i ., mars , april maj juni juli augusti september oktober november., december.. 1924 j a n u a r i f e b r u a r i ..

l

nordamerikanskt, fritt banvagn svensk importhamn, exkl. tull

3234343434323233' 34 36 37 38 36 L 32 31

29'242220' 1919 18-

13181314141415'

14' '14' 16' 17 18' 19-

19-

F r . o. m. den 18 /« 6 9 — 7 0 kg/hl. a 7 0 — 7 2 k g / h l . 69-8 kg/hl. ' 68 kg/hl. 8 66*8 kg/hf.

47*7 0

48-90

38-2 0 33-90 31-80 26-3 0 19-80 19.50 16-80 17-10 18-00 20-oo 19-10 18*20 14'80 14*40 13-50 13 50 14*7 0 16*20 16*50 17*20 16*00 16-io 14-7 0 15-00 15-80 15'30 15-3 0 15-40 15-30 14*9 0 15*30 14-io 13*2 0 12*50 13*20 13*60 13*70 13*60 14-oo 14*40 14-60 14-40 s 6 9 — 7 1 kg/hl.

Danmark

3525 33-is 33-9 5 3236 32-26 33-io 31-80 30-2 5 6 30-37 31-96 32-87 33-71 30-11 23-5 9 23-7 3 25-13 25-15 25-6 8 26-59 6 23-72 22-2 0 L8-36 18-00 .7-97 L7-48 L7-71 L8-93 18-91 L9-77 19-26 L9-35 L9-47 8-50 4-ii 4-26 4-6 9 6-34 6-74 6-46 6-21 6-90 6-75

3-98 4-56 5-26 6-40 6-94 6*22 6*66 * 6 8 — 7 0 kg/hl.

68 kg/hl

113 TAB.

50.

PRISER

Å S V E N S K OCH U T L Ä N D S K H A V R E

1920—MARS 1924.

S v e r i g e

svensk

1920 j a n u a r i . . . . februari — mars april maj juni juli..... a u g u s t i .... september o k t o b e r .... november . december . 1921 j a n u a r i . . . . februari.... mars april maj juni

31-67 332 5 3365 33-19 32-02 30-91 29-63 29-71 '30-4 2 30-17 30-86 28-78 26-3 7 ! 22-29 22-3 5 22-94 23-39 25-4 5

juli........ .

25-oo

augusti — september. oktober .... november . december . 1922 j a n u a r i . . . . februari mars april maj juni juli..... augusti — september, o k t o b e r .... november . december . 1923 j a n u a r i . . . . februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 1924 j a n u a r i februari

21-90 17-56 13-81 13-30 14-0 7 14-83 16-26 16-79 16-83 18-ii 18-04 16-89 16-89 12-99 12-94 13-43 13-74 14-04 14-69

52 kg/hl.

— 7 515.

50 kg/hl.

T. T

nordamerikansk, Danmark white clipped, fritt banvagn svensk importhamn

15-oo

*,.

15-07 15-44 16-08 16-35 17-25 13-88 13-74 14-94 15-23 15-29 15-09 14-81

F r . o. m. 8 / 9 lägst 49 kg/hl.

48-5 0

52-2 0

41-4 0 35-io 33-20 30-00 22-70 21-50 19-30 18-80 19-2 0 20-10 19-00 20-50 17-30 18-oo 16-90 16-80 16-70 15-40 15-90 17-io 16-20 15-30 14-2 0 15-60 16-60 16-50

16-eo 16-50 16-80 16-70 16-80 16-io 16-io 16-20 16-90 16-90 16-70 16-80

17-oo 17-70 18-40 18-10

>Lätt».

36-11 33-89 34-26 322 6 32-3 6 32-71 30-39 29-88 4 30-11 30-99 29-36 28-38 23-7 9 21-50 22-58

23-oo 25-54 28-08 28-10 22-38 19-96 17-44 17-31 17-27 16-88 17-31 18-oi 19-62 21-85 21-88 21-54 21-22 20-7 0 14-48 14-9 5 15-72 16-63 16-45 16-56 17-07 17-68 17-70 18-oi 18-48 17-33 13-82 15-50 15-78 16-38 15-37 15-02

114 Havre, I tab. 50 meddelas för havre prisserier från Sverige, Danmark, England och Förenta Staterna. Beträffande material och bearbetning gälla samma anmärkningar som gjorts i fråga om vete; havrefrakterna från Förenta Staterna hava dock antagits varit 26*3 % högre än vetefrakterna. Havren har under den period denna undersökning avser icke varit tullbelagd. Jämförelserna giva vid handen, att det svenska havrepriset n ä r a nog oavbrutet sedan början av år 1920 legat lägre än det danska. Därjämte kommer en markerad höstdepression för det svenska priset väl till synes; särskilt kraftig var denna 1921 och 1922. Samma förhållande framträder vid jämförelse med priserna på nordamerikansk havre. Under tiden september—februari ligger i medeltal för skördeåren 1921/22—1923/24 det svenska havrepriset ungefär kr. 2*5o per 100 kg lägre än priset å den nordamerikanska, under det att det svenska havrepriset sedan 1921 om somrarna regelbundet överstigit detsamma.

Marknadsförhållandena

i

Sverige.

Av det statistiska material, som ovan framlagts beträffande spannmålspriserna under tiden 1920—mars 1924 i såväl Sverige som utlandet, framgår, att de alla, sedan statliga regleringsåtgärder upphört, i stora drag följt med i en gemensam rörelse. Karaktäristisk härför har först och främst varit en kraftig sänkning. Denna har emellertid icke försiggått kontinuerligt utan kommit till stånd genom en följd av markerade prisfall, vilka inträffat en gång årligen och varje gång ungefärligen vid den tid, då skördarna bärgats. De svenska spannmålspriserna, med undantag för kornpriserna, visa dessutom, såsom framgår av analyserna av det statistiska materialet, en i stort sett periodisk rörelse gent emot världsmarknadens spannmålspriser, i det att de under första hälften av varje skördeår sjunkit betydligt under dessa och under sista hälften stigit upp emot eller över dessa. Vid jämförelse mellan de resultat, till vilka utredningen i detta kapitel fört angående de svenska spannmålsprisernas förhållande till världsmarknadens priser, och de för tiden före kriget enligt kap. 9 här ovan funna förhållandena framgår, att de svenska vete-, råg- och havrepriserna efter kriget legat förhållandevis betydligt lägre än före detsamma. Egentligen gäller detta endast priserna under skördeårens första hälfter, men då försäljningarna från jordbrukarna till huvudsaklig del äga rum under dessa tidsperioder, är det givetvis priserna därunder, som måste läggas till grund för bedömandet. Betydelsen av detta de svenska spannmålsprisernas för producenterna ogynnsamma läge gentemot de utländska kan sägas vara tvåfaldig. För det första har nämligen därigenom den förut påvisade internationella nedgången i spannmålens köpkraft framträtt i skärpt grad i Sverige. För det andra har tullsystemets prisdifferentierande verkan starkt försvagats, vilket inneburit, att dess verkan som premie för vete- och rågodlingen decimerats. Visserligen kan det i någon mån sägas vara ett internationellt förhållande, att under efterkrigsperioden fodersäden haft ett högre värde gentemot brödsäden än under åren närmast före kriget, men i Sverige har utjämningen mellan vetets och rågens samt fodersädens värde varit särskilt starkt framträdande. I efterföljande tablå framläggas data till jämförelse mellan förhållandena i detta hänseende i Sverige och Danmark.

115 BRODSADSPRISERNAS FÖRHÅLLANDE TILL HAVREPRISERNA I SVERIGE OCH DANMARK, 1909 —1912 OCH SKÖRDEÅREN 1921 —1923 (AUGUSTI—MARS). Vete Sverige Danmark 149-4 117-5

1909—1912 Skördeåren 1921—1923 (augusti 1921—mars 1924) 130-6

106-3

Råg Sverige Danmark 1197 975

Maltkorn Sverige Danmark 114-3 106-6

114-8

114-9

101-0

98*1

I fråga om orsaken till att marknadsbetingelserna för den svenska brödsäden försämrats hava flera antaganden framställts. Trustlagstiftningskommittén har (se betänkandet sid. 69) beträffande förhållandena under oktober—november 1921 framhållit möjligheten av att de svenska brödsädspriserna nedpressades av kvarnarna. Spannmålsmarknadssakkunniga (se betänkandet sid. 24 ff.) hava anslutit sig till denna uppfattning samt understrukit den starkt prisdeprecierande verkan, som dels de stora höstutbuden — särskilt hösten 1921 efter detta års rekordartat rika skörd — och dels en fallande tendens på världsmarknaden haft. H. Nilsson-Ehle ' har framhållit vissa kvalitativa egenskaper hos extremt hårda vetesorter som manitobavetet, särskilt deras höga torrhetsgrad och deras stora vattenupptagande förmåga, och uttalat den uppfattningen, att importen av dessa vetesorter utövade ett särskilt kraftigt tryck på de svenska vetepriserna. För utredningen av denna fråga är det av största vikt att först klargöra de förändringar, som den svenska spannmålsmarknaden undergått sedan åren närmast före kriget. I följande tablå angives den inhemska produktionen av vete, råg, korn och havre samt import- resp. exportöverskott därav (inkl. förmalningsprodukter) dels för konsumtionsåren 1906—1913, dels för vart och ett av konsumtionsåren 1920/21—1922/23. V e t e .

införsel-(+)

R å g Jn_

införsel-(+)

K o r n » .

H a v r e 3

utförsel-(+)

införsel-(+) inGIIGT eller .... , , . hemsk .... , , . hemsk . . . . , , > hemsk utförsel-(—) *«orsel-(-) ^ utforsel-(-) in or 8 el-(-) skörd överskott överskott överskott överskott 1906/1913 205 589 + 1 9 9 8 2 0 - 6 1 8 213 + 8 3 090 328 469 + 1594 1 230 825 + 53 754 1920 280 917 + 1 8 2 361 569 850 — 4 0 518 243 320 + 1 0 084 1 014 809 + 24 851 1921 335 717 + 1 0 7 876 674 616 — 4 6 473 261134 + 1227 1089 644 — 1 7 438 1922 258893 + 2 4 3 1 5 2 562192 + 1 3 3 4 3 294005 — 1 5 575 1 119 895 — 895 hemsk skörd

öllcr

cllöi*

Av tablån framgår, att den inhemska skörden av vete under skördeåren 1920/21—1922/23 varit avsevärt större än i medeltal åren 1906—13. Av de övriga sädesslagen har den inhemska skörden däremot genomsnittligt varit mindre under åren efter kriget än under förkrigsperioden. Större intresse än de absoluta talen ha emellertid i detta sammanhang de siffror, som ange den inhemska produktionens relativa betydelse för konsumtionen. Härutinnan visar tablån, att för samtliga sädesslagen denna varit större efter än före kriget. Särskilt har detta varit fallet för vete och råg, för vilka sädesslag förhållandet ställt sig sålunda: 1

Det svenska vetets kvalitet och vetepriserna. Lantmannen 1923, nr 43. In- och utförsel av korngryn, kornmjöl, och havremjöl samt utförsel av malt under konsumtionsåren 1920/21 — 1922/23 ej medräknad. 2

116 DEN INHEMSKA PRODUKTIONENS PROCENTUELLA ANDEL AV KONSUMTIONEN.

1906)1913 1920 1921 1922 Medeltal 1920/1922

Vete

Råg

%

%

51 61 76 52 »53

88 108 107 98 104

I fråga om råg har produktionen alltså ifrån att före kriget hava icke fullt tillgodosett konsumtionen genom dennas minskning kommit att icke blott fullt motsvara denna utan till och med lämna överskott för export. För ett riktigt bedömande av betydelsen av de tal i tablån, som angiva i vad mån vetekonsumtionen tillgodosetts genom inhemsk produktion, måste man taga i betraktande de för detta sädesslag säregna kvalitetsförhållandena. Som ovan i kap. 3 framhållits \ lämnar icke det vanligen salubjudna svenska vetet ett så bakningsdugligt mjöl som de importerade mjölkvaliteterna. För framställning av sådant äro kvarnarna tvungna att antingen vid mälden inblanda utländska hårda vetesorter eller också uppblanda det av svenskt vete erhållna mjölet med mjöl av dylika vetesorter. Detta behov av inblandning av utländskt, hårt vete torde kunna antagas icke understiga 1/3, eller med andra ord, konsumtionen kan icke till mer än högst »/i tillgodoses med inhemsk skörd. Talen i förestående tablå betyda följaktligen, att den inhemska produktionen ökats därhän, att den kommit att giva nära nog full självförsörjning av vete. Denna den inhemska produktionens ökade betydelse för konsumtionen har varit av fundamental vikt för prisbildningen på den svenska spannmålsmarknaden. Den har än ytterligare skärpt den redan tidigare kända överfyllnaden under höst och vinter av den inhemska spannmålsmarknaden och sålunda framkallat de prisdepressioner, som framträtt så skarpt denna tid på året. Det vill synas som om man häri hade den väsentliga förklaringen till de svenska spannmålstullarnas bristande effektivitet under åren efter kriget. Uteslutet är dock icke, att trustlagstiftningskommitténs förmodan kan hava berättigande. Beträffande den av spannmålsmarknadssakkunniga uttalade uppfattningen, att de rika höstutbuden efter särskilt 1921 års rika skörd framkallat prisdepressionen må framhållas, att enbart riklig skörd icke enligt tidigare erfarenheter kunnat väntas medföra en så kraftig verkan härutinnan som fallet varit. Detta har nämligen icke inträffat efter bärgning av särdeles riklig skörd vid tidigare tillfällen. 1906 års veteskörd, exempelvis, belöpte sig till nära 182 000 ton mot c:a 138 000 ton i medeltal åren 1901—05 och översteg alltså femårsmedeltalet med nära 32 % men medförde icke någon kraftigare prisdepression för svenskt vete. 1921 års veteskörd översteg med c:a 33 % medelskörden under närmast föregående femårsperiod, med uteslutning dock av missväxtåret 1917. Professor Nilsson-Ehles antagande, att konkurrensen mellan extremt hårda vetesorter skulle vara speciellt ägnad att nedtrycka priset på det svenska vetet, synes icke hava stöd i det inbördes prisläget för hårt och relativt mjukt amerikanskt vete. Av tabell 47 framgår nämligen, att manitobavetet tidvis varit icke oväsentligt billigare än red winter-vetet. 1

Jfr H. Nilsson-Ehle, Kvalitetsfrågan hos det svenska vetet. Tull- och traktatkommitténs utredn. nr XXI, samt Å. Åkerman, Försök och iakttagelser rörande svenska vetesorters kvalitet. Sveriges utsädesförenings tidskrift 1922, haft. 2.

TABELLBILAGOR

Bilaga 1.

118 Månadspriser

å vete och r å g i Sverige och vissa främmande länder. Kronor per deciton.

___^^_^^___^_^_^^^^^^__ R å g

V e t e A r m å n a d

Stock- , , , ..„1 Kopen, . 1, Malmö" !. . holm hamn"

London 4

20-2 3 20-82 20-34 19-40 20-0 0 19-64 18*93 18-58 17-52 18-35 18-9318-70 19-29

19-15 18-11 19-01 20-0 5 18-84 18-80 18-25 18-31 17-17 17-41 18-25 18-38 18-49

14-58 15-64 17-52 18-23 17-99 15-55

1329 14-23 15-05 15-05 15-29 15*76 15-88 15*62 15-88 16-82 17-40 17-0 5 15-60

17-69 17-41 17-76 18-56 18-52 18-56 19-3 6 20-23 21-79 19-63 19-15 18-59 18-90

17'76 17-9 9 18-23 18-36 18-35 18-23 17-29 17-29 17-64 16-46 16-46 15-88 17-49

15-88 17-05 17-06 17-40 17-64 17*64 16-23 15-64 17-05 17-05 16*82 15-88 16 7 8

16-58 15-88 17-40 17-52 17-76 17-2 9 15-99 16-46 16-93 16-93 16-58 15-64 16-75

20-34 20-7 0 19-87 19-87 19-76 18-82 19-2 9 18-46 16-58 16-3 5 16-23 16-35 18-55

19-01 19-18 18-59 19-15 19-71 19-78 20-19 20-8 6 18-31 16-51 17-08 17-17 18-80

14-7 0

15-64 15-05 14-46 14-46 14-11 13-88 13*88 13-52 12-35 12-11 12-3 5

15-17 14-46 14-11 14-23 13-52 12-94 12-94 13-17 12-47 12-35 12-23 11-88 13-29

16-58 17-40 17-76 17-99 18-46 17*99 18-11 18-58 16-93 16-68 16-46 16-23 17-42

16*75 17-06 17-02 17-48 18-oo 17-86 17-59 18-14 17-44 16-86 1679 16*47 17-35

21-17 21-76 21-17 21-17 20-9 3 19-40 17-99 18-70 19-40 19-29 20-09

20-5 8 20-5 8 20-58 20-58 19-76 20-34 19-17 17-64 16-82 18-23 18-8 2 1917 19-35

1881 j a n u a r i februari mars april maj juni juli augusti . . . september oktober . . . november december Ärsmedeltal

18-38 19-17 19-40 19-52 1952 19-40 19-76 22-2 3 24-46 22-2 3 19-40 18-2 3 20-19

19-17 19-05 19-40 19-87 19-64 19-64 19-76 20-58 26-71 22-11 20-58 20-34 20-57

18*7 0 18-58 19-05 19-06 19-17 19-05 19-64 21-17 21-99 21-05 20-11 20-23 19 82

1882 januari februari

16-46 15-29 14-70 13-29 12-94 12-70 12-35 15-64 17-88 17-40 17-52 17-05 15-2 7

20-58 19-99 19-99 19-99 19-99 18-82 19-17 18-2 3 16-82 16-70 16-70 16-82 18-66

17-05 17-40 17-88 18-11 18-70 19-06 18-82 19-87 17-40 17-05 17-05 17-05 1T9B

16-70 17-40 17-40 17-64 17-99 17-99 17-99 18-58 17-40 16-93 16*93 17*05 1750

1883 januari februari mars april maj juni juli augusti . . . september oktober . . . november december Ärsmedeltal 1

! Bremen Stock- i , r , ..„ Kopen-i , ... o I oior, , 1, Malmo- , h a m n J | , \ . ,*Bb holm I tullad) 13-88 13-29 14-46 14-11 14-46 16-23 17-05 15-29 15-05 16-23 17-64 17-64 15-44

1880 j a n u a r i februari mars april maj juni juli a u g u s t i ... september oktober ... november december Ärsmedeltal

mars april maj juni juli augusti . . . september oktober . . . november december Ärsmedeltal

Chicago 1

13-70 13-99 14-35 14-58 14-82

13-88 12-94 12-70 12-11 11-76 12-11 12-23 12-00 12-oo 12-oo 12 58 11*64 11-64 11*76 11-88 12-35

12-n 11*52 12*70 12-11 11-76 11-76 11-76 11-92

12-n 1366 11-76 10-94 11-17 12-00 12-70 12-36 12-11 12-82 12-35 12-11 12-2 3 12*11 12-os 3

11-64 12-00 11-88 12-11 12-58 12-47 12-23 13-52 12-23

12-n 12-u 12-u 12-24

Noteringar å Stockholms börs. — Noteringar i Tidskrift för Landtmän. — Noteringar å Köpmhamns börs, enligt Grosserersocieteteta Handelsberetning. — 4 Gazette-averages, jfr sid. 52 och 94. — 8 No. 1 n o r t h e r n spring och no. 2 red winter. Enligt Bulletin of the U. S. Bureau of Labor (Wholesile prices). — 6 Huvudsakligen sydrysk råg. Enligt Vierteljahrshefte zur Statistik des deutschen Eeicis.

119 K å g

V e t e Å r m å n a d

Köpen- LonStockMalmö2 hamn 3 don 4 holm 1 16-09 15-53 15-67 15-61 15'74 15*50 15-43 15*39 14-08 13-45 13*10

17-05 16-82 16-46 16-23 16-46 16-2 3 15-88 15-2 9 13-88 13-52 13-52 13-52

16-82 16-46 16*70 16-70 16-46 16-82 16-46 15-05 13*64 13-52 13-29 13-64

16-23 16-46 16-23 16-23 16-46

Ärsmedeltal 15-41

15-43

15'28

14-87

13-52 13-64 13-52 13-04 14-4 6 14-n 14*11 14-2 3 12-7 0 12-11 11-76 11-52

13-88 13-99 14-11 14-7 0 14-94 14-4 6 14-3 5 13-88 12-70 12-82 12-70 12-11

13-99 13-99 13-99 14-94 14*7 0 14*11 14*28 13-52 12-70 12-68 12-23 11-88

14-oo

16-n 16-U 15-29 13-88 13-64 13-29 13*41

Bremen Chi- Stock- Malmö 2 Köpen(oför3 1 6 hamn tullad) 6 cago holm

12-96

13-62 13-27 1421 15-29 13-97 14-04 13-94 1303 12-89 12-89 12*72

12-oo 12-oo

12-11 12-47 13-17 12-94 13*05 13-05 13-05 12*35 12-11 12-11 12-23 12-oo

11*80 11-86 11-84 11*75 11-93 12*19 12*23 11-90 11-50 11-44 11-41 11-41

11-79

12-56

117 7

11-17 11-17 11*17 10-94 10-82 10-58 10*35 10*23. 9-88 9*64 9-41

12-oo

12-00 12*11

11-68 12*02 10-86 10-77 10-95 10-68 10-24 9-81 9-69 9*63 9-59 9-48

11-76 11-76 11-76 11-88 12-35 12-4 7 12-47 11-88 11-17 11-41 11-41 11-17

11-88 11-52 11-88 12-23 12-3 5

12-ss 12-82 12-23 12-oo 11-41

12-11 11-88 12-n 12-36 12-00 11-76 11-52 10-35 9-76 10-11

9-29

10-oo

12-35 12-68 12-35 12-23 1235 10-58 10-4 7 9-53 9-29 11-49

10-44

10-20 10-50 10-7 0 10-70 10-90 10-60 10*50 10-30 10*00 9-90

9-37 9-39 9-48 9-50 9-46 9-14 8-97 8-90

Ärsmedeltal 13-28

13-72

13-57

13-69

10-39

11'33

11-17 11-17 11-05 11-29 11-17 11*17 1117 12-35 12-94 12-94 12-94 13-05

12*23 12-47 12-58 12-82 13-05 12-94 12*94 13-05 12-58 12*58 12-82 13-29

12-40 12-90

12-44 12-27 12-44 12-7 5 13-27 13-17

10-oo 10-oo

13-83

9-06 .8*8 2 8-82 8-82 8-82 8-82 8-68 8-82 8*82 8-82 8-94 9-17

1886 januari

juli

13*oo 13-30 13-70 13-10 12-70 13-70 12-90 12-90 13-20 14*20

13*oo 13-52 13*27 12-47 13*oo

—

Ärsmedeltal 11'8 7

13-17

12-93

8-86

13-20 13-65 13-7 8 13-65 13-88 14*28 14*57 13*92 11-98 11*40 11*65 12-13

13-88

14-70 14*70 14-60 14*30 14-50 14-7 0 14-2 0

12-50 12-40

14-8 7 13-87 13-69 13-66 14.08 14-63 14-82 13-55 12-13 12*17 12-69 12-93

.9-4 0 9-40 9*00 . 8*60 8-60 8-80 8-80 8-63 7-65 7-45 7-68 7-76

13-63

13-66

8-48

1887 januari februari april maj juni juli augusti september oktober november december

Ärsmedeltal 13-17

14-u 13-88 13*7 6 13-99 14-35 13-64 12-94 11-7 6 11-64 12-23 12*28 13'20

13-oo 12-00

12-oo

10-11 10-11 10-2 3 1011 10-11 9-88 9-64 9-41 9-53 9-88

se not

å 8 id. 118.

9-oi

9-90

8-97 8-90 8-90

9-92

10-36

9-88

lO-oo 10-oo 10-oo lO-oo 10-60 10-oo 8-60 8-60 8*90 8-60

8*94 8-94 8-86 8-79 8-97 9-06 8-66 7-79 7*12 7-41 8-25 8*28

9'64

8-42

10-oo 9-76 9-53 9-88

10-oo 10-35 9-41 8*7 0 8-35 8-70 8-7 0 944

i_e

12-oo

10-oo

9-70 9*60

120 V e t ( A t m å n a d

London 4

12*47 13*29 14-u 14-36 15*05 15-05 14*82 15-76 17*40 17-05 16-82 15-64

12-96 12-65 12-65 12-65 13-io 13-14 13-27 14-60 14-9 4 13-10 1327 12-93

7-76 8-35 9-oo 9-43 9-78 9-78 9*71 10*76 12-18 11-59 11-29 10-8 2

13-28

10-04

16-50

14-75 14-63 15*38 15-75

13-70 13-50 13-50 13-20 13-30 13-00 13-20 13*20 12-20 12-60 13-20 13*io

12-58 12-3 0 12-54 12-44 12-41 11-89 12-17 12-82 12-47 12-37 12-64 12*51

15 40

15-32

12-41

16-50 16-60 16-60 16-50 17-oo 17*25 17-76 18-50 16-25 16*60 16-50 16-13

15-76 15-25 15-50 15-75 16-13 15-75 16*88 16-oo 15-75 15-80 16-00

13-io

1888 j a n u a r i februari mars april maj juni juli a u g u s t i ... september o k t o b e r ... november december Ärsmedeltal 1889 j a n u a r i ... f e b r u a r i ... mars april maj juni juli a u g u s t i ... september o k t o b e r ... november december Ärsmedeltal 1890 j a n u a r i februari mars april maj juni juli a u g u s t i ... september o k t o b e r ... november december Ärsmedeltal 1891 j a n u a r i februari mars april maj juni juli a u g u s t i ... september o k t o b e r ... november december Ärsmedeltal se not å sid. 118.

S å g I -p-.. I Bremen Stock2 , p e n 88"| (oför1, Malmö nolm hamn , \ . ,.„ I 1 tullad) 6

StockKöpen Malmö 2 holm 1 hamn 3

15-15

15-30 15-30 15-30 15-30 14-94 14-64 15-30 15-30 15*30 15-53 16-13

15-57 15-90 15-63 15-55 15-58 15-00 15-10

16-82

15-oo

13-60 13-61

882 8-82 10-oo 10-00 12-47 10-47 lOll 10-82 11-52 12-11 12-70 12-70 10-88

9-67

10-82 1117 11*17 11*17 11*06 11-47 12*oo 11-77 11*65 11-94 12-59 13-18

12-30 12-43 12-95 12-35 12-65 12-43 12-35 12-35 12-35 12-65 12-75 13-26

10-20 10-00 10-oo 10-50 10-40 10-50 10-50 12-30 10-60 11-00 12-oo

11-67

12-67

10-49 10-24 10-7 6 11*77 12-89 12-15 12-12 13-66 13-49 13*87 13-09 12*40

13*30 13-30 13-24 12*82 12-75 12-70 12-70 12-70 12-88 13*oo 13*53 13-50

13-38 13-25 13-50 13-50 13-50 13-25 13-68 13-25 13-25 12-75 13-50

15-88

13-90

15-82

12-26

13-40

14-oo

13-62 13-46

13-25 13-26 13-88 14-50 15-63 16-88 17-13 18-75 19-25 18-63 19-50 19-50

14-oo 13-75 13-7 5 14-75 15-50 16-50 17-60 19-50 17-00 1525 16-75 17-68

16-64

15-99

13-oo 13-10

13-so 13-70 13-60 14-8 0 15-30

14-oo 13-70

14-oo

14-2 0 15-60 17-70 1740 17-50 16-80 20-00 17-60 16-oo 18-oo 17-80

15-95 16-S2 16-58 16-06 16-58 16-02 14-60 15-78 15-64

12-31 12-98 13-66 14-6 7 14*2 2 13-32 12-29 13-30 13-14 13-05 12-8 2 12*4 8

16-88

13l9

14-u

8-60 8-60 9-oo 9-oo 9-50 9-50 9-oo 10-20 10-70 10-70 10-60

12-54 12-41 12-41 12*44 13-42 13*6 2 14*04 15*05 13-72 12-89 13-45 13-45

15*75 15-88 17-50 19-60 20-00 20-5 0 20-2 5 20-75 19*76 18*50 19-38 19-50 18-94

12*60 12*70 13-00 12*90 13-10 12*80 13-10 14-60 16-oo 14-60 14-30

Chicago 6

14-oo

11-70 10-81 11-70 11-40 11-50 11-70 11-60 11-20 12-oo 12-oo 11-80 11-50 12-50 12-2 0 11-76 12-oo 11-70 12-20 13-80 14-60

17-00 17'oo 18-20 16-60

14-so

15-20

121 V e t e m å n a d

Råg

Stock2 Köpen- Lonholm1 Malmö hamn3 don4

1892 j a n u a r i februari mars april maj juni juli augusti ... september oktober ... november december

8-25 7-50 7'50 6'7ö 5-75 5-50 526 3-50 313 3-45 2-95 2-13

Ärsmedeltal 1624 1893 januari februari mars april maj juni juli augusti ... september oktober ... november december

5l3

6-80 6-25 5" 7 0 4-60 4-80 4-15 3-40 2-75

2-oo 2-oo 2-io 1-75 3'86

Chicago5

StockMalmö2 Köpenholm1 hamn3

13-10 12-54 12-17 12-34 12-06 11-75 11-71 10-95

11-92 12-04 11-45 10-99 11-29 11-06 10-7 6 10-53 10-02 10-00 9-77 9-74

18-63 18-13 18-25 17-25 16-63 15-88 15-63 14-63 12-38 12-50 12-26 11-25

10-80

10-95 10-74 10-36 10-46 11-12 11-29 11-08 10-91 10-95 11-50 11-36 11-12

14*7 3 13*55 13*72

17-25 16-25

15-30 14-45

15-oo

14-oo

14-50 13-25 13-25 12-25 11-88 12-38 12-20 11-50

13-60 13-30 12-80 12-40 11-60 11-25 11-15 1065 10-30

13-64

10-06 10-16 10-21 10-74 9-86 8-92 8*81 8*2 2 9-13 8-69 8-30 8-49

11-25 11-50 11-13 11-25 12-25 12-13 11-75 10-88 10-2 5 10-20 9-95 9-75

11-76 13-38 10-75 11-26 11-75 11-60 11-25 11-13 10-25 10-60 10-60 10-00

10-7 0 10-65 9-95 9-95 10-8 5 10-86 10-60 9-80 9-95 10-05 9-90 9-40

10-98

9-30

11-02

11-16

10-21

10-13 9-60 9-63 9-75 9-63 9-68 9-7 5 9-88

9-40 9-20 9-25 9-40 9-0 6 8-8 0 8-85 8-4 0 8-30

13-oo

14-oo

2-88 3-13 2-75 3-oo 3-50 3-33 3-25 2-63 2'05 2-13 2-25 2-08

Ärsmedeltal

3-51

1894 januari februari mars april maj juni juli augusti ... september oktober ... november december Ärsmedeltal

2-oo 2-oo 2-oo 1-76 1-63 l-63 1'38 1-00 0 - 38 O-oo 0-25 0 - 63

2-oo 1-70 1*43 1'63 0-88 0-68 0-7 5 0-50 9*88 9-68 0-13 0-50

0-86 0*7 0 0-40 0-80 O-oo 9-70 9-30 9-16 8-86 8-66 9*16 9-76

10-95 10-43 10-11 10-25 10-25 9-94 10-22 10-U 8-58 7-86 7-85 8-58

8-28 7-87 7*79 8-17 7-71 7-97 7-60 7-46 7-28 7-oi 7*44 7-61

9-7 5 9-7 6 9-75 9-05 9-85 9-30 9-65 9-50 8-50 8-25 8-7 6

9-oo

9-25 9-76 9*50

T22

10-81

7-67

9'26

1895 januari februari mars april maj juni juli augusti ... september oktober ... november december

1-63 2-25 2-50 3-50

9-76 9-75 10-05 10-60 11-35 11-30 10-7 0 10-30 9-35 9-85 10-10 10-20

8-58 8-34 8-30 8-52 9-35 10-7 4 10-32 10-08 9-52 10-22 10-74 10-39

7-18 6-92 7-37 7-91 9-61 10-32 9-22 8-78 8-oo 8-16 7'88 7-74

9-s8 10-50 10-3 8 11-00

5-25 4-2 5 4-00 3-25 2-50 2-63 3-oo

11-50 12-60 12-38 13-13 14-25 14-75 14-00 13-25 12-63 12-75 13-76 1375

12-13 11-63 11-25 10-7 5 10-13 10-13 10-25

10-25 11-38 11-60 11-75 12-25 12-68 12-63 11-75 11-00 10-63 11-63 11-50

9-45 10-05 10-20 9*65 9-16 8-60 8-50 8*46 8-45

13'3i

13-22

10-28

8-26

10-84

11'49 I

9'06

Ärsmedeltal l

—6 se not å sid. 118.

-

5 oo

1'90 1-75 1-70 1*80 2-3 0 l-95 1-95 1-60 1-00 1-10

l-oo 0*90 1-57

12-oo

9-oo

8-io 8-60 8-66

8-35 8-7 5

9-oo

7' 81

122 Vete Å r m å n a d

13-76 14-88 16-25 16-26

10-96 10-86 10-50 9-90 9'96 10-26 11-36 12-66 12-60

Ärsmedeltal 14'23

14-47

10-96

10-92

16-50 16-50 16*13 15*88 16-00 juni 15'63 juli 15-75 augusti 17-oo september 18-13 oktober 18-oo november 18-oo december 18-oo Ärsmedeltal 16-79

16-38 15-7 5 15-38 15-25 15-38 15-25 15-63 16-oo 16*75 16-63 16*75

12-70 12-36

13-oo

10-71 10-21 10-12 9-78 9*8 7 9-50 10-07 11-55 12-78 11-81 12-10 12-16

1.1-5 0 11-25 11.00 10-3.8 11-00 10-50

december

14-oo 14-50 14-50 14-50 14-5 0 14-2 6 13-25

1897 januari februari mars april

17-oo

12-oo 11*70 11-80 11*46 11-86 13-50 13-56

13-io 13*56 13*60

12-23 11-64 11-36 11-68 11-36 11-57 12-62

14-oo 13-52 14-08 14*14

12-oo 11-63 10-66

9-oo

11'2 2

7-95

12-25 11-75 11-38

8-86 8-60 8-36 8-50 8-7 0 8-30 8-80 8-96 9-86

ll-oo 10-50 10-25 10-oo 10-75 11-50 12-25 12-38

8-60 8-50 8-46 8-40 8-46 8-26 7*66 7-26 8-36

9-io 9-20

11-88 12-25 12-25 12-25 12-13

11-38 11-13 11-50 12-13 12-2 5 12-50 12*88 12-88

10-40 10-66

8-57 8.14 7-92 7-88 7-57 7*39 7-70 9-oi 9-66 9-57 10-06 10-06

10-89

11-47

11'91

9l6

12-7 5 12-60 12-88 13-25 15-50 14-2 6 13-26 12-38 13-50 14*25 14-25

10-36 10-20 10-6 0 11-80 13-16 11-86 11-46 11-26 10-66 10-96 10-36 11-60

10-03 10-15 10-21 11-44; 12*35 9-77 9-48 9-48 9-90 10-41 10-70. 10-9 0

lO - 7 5

ll-oo

10-oo

12-58

17-oo

13-76

17-13 17-38

14-oo

12-78 13-86 14-06 14-99 20-30

18-25 16-50 15-25 15-50 15-63 15*38

13-30 17-16 20-80 17*20 15-86 14-20 12-16 12-20 12.26 12-06

14-4 9 14*6 3 14-84 15-01 19-18 18-17 15-61 13-80 11-02 11-05 11-71 11-38

10-56 9-53 8-98 8-99 9-16 9-12

1213 12-38 12-88 13-76 15-13 13*63 13-38 14*13 12*50 13-25 14-oo 13-60

Ärsmedeltal 18-69

17-oo

14-66

14-18

13-23

11-27

10-40

15-25 15-is 15-oo 15-oo 15*oo 15-13 15-13 14-38 14-50 14-2 5 14-38 14-25

15-63 15-38 14-7 5 14-7 5 14-7 5

12-16

9-56 9-88 9*64 9-97 10*01 10-2 7 9-83 9-74 9-84 9*78 9-31 9-18

13-5 0 13-25

11-60. 11-40 11-60 11-80 11-56 10-96 10-60 10-80 10-60 10*36

11-22 10-91 10-7 0 10-28 10-53 10-63 10-60 10-28 10-53 11-40 10-98 10-63

14*25 14-50 14-13 14-13 14-50 14-50 14-38

13-88 13 ; 7 5

11*50 11-36 11*10 11-26 11-40 11-56 11-20 10-66 10-86 11-26 11*26 11-06

11-21 11-19 10-97 10-68 10.64 10-48 10-52 10-41 10-81 1097 10-59 1037

11-29

10-71

11-21

10-74

18-13 18-38 18-88 20-oo 22-7 5 22-oo 20-50 20-oo 15-25 16-oo 15-75 15-38

april maj juni juli augusti september oktober november december

1899 januari mars april maj juni juli augusti oktober november december

Ärsmedeltal 14-78 6

13-oo

ll-oo

7-92 8-16 7-97 7-90 7-61 7-19 6-88 7-12 8-14 8-88 8-948-66

11-60 11-00 11*00 12-60

16-oi

1898 januari februari

—

10-25 10-25 10-25 10-25 10-25 10-13 9-88 9-88 10-50 11-50

8-U 8-92 8*69 8*83 8-38 7-78 7*64 7-69 8-31 9-63 10-66 10-86

13*2 6 13*63 13-88 14-oo 14-oo 14-oo 13-60 13-00 13-63 15-13 16-25 16-50

10-56 10-90

Brennen Chi- Stock- Malmö2 Köpen- (oföirhamn 3 cago5 h o l m 1 tullaul) 8

10-67 10-91 10-50 10-36 10-63 10-46 10*15 9*56 9-90 10-36 13-48 13-20

juli

1 R å g

StockKöpen- LonMalmö2 holm 1 hamn 3 don 4

se not å sid. 118.

19-oo 23-oo 20-oo

14-oo 15-13 13-50

14-oo 14*38 14-2 0

14-oo 14-60

12*oo

12-u

13-oo 13*13 13-63 13-88

14-oo 13-63 13-7 5

14-oo

14-oo

13-oo 13-75 14-2 5 14-38 14-25 1417

123 R å g

V e t e A r m å n a d

1900 januari februari mars april maj juni juli a u g u s t i ... september o k t o b e r ... november december Ärsmedeltal 1901 januari februari mars april maj juni juli a u g u s t i ... september o k t o b e r ... november december Ärsmedeltal

London 4

Chicago'

14-13 14-38 1413 14-25 14-50 14-75 15-oo 14-50 14-13 14-oo 14-25 14-13

1060 10-60 10-36 10-60 10-8 6 11-46 11-70 11-26 10-76 10-46 10-46 10-66

10-77 10-81 10-81 10-81 10-70 12-41 11-95 11-99 11-89 11-85 11-33 11-12

8-89 9-oi 8-94 9-06 8-98 10-2 2 10-51 10-19 10-36 10-17 9-84 9-6 2

14-13 14-2 5 14-2 5 12-88 12-63 12-50 12-13

15-oo 15*oo 14-13 13-13 12-68 12-68 12-2 5

10-36 9-86 9-70

10-oo

10-19 10-39 10-57 10-81 10-50 10-4 4 10-19 9-72 10-03 9-76 9-61 9-61

14-78

10-82

11-23

9-65

10-76

10l5

14 1414' 16' 1616* lolo 15' IB" 15-

10-90 11-00 11-56 12-30 12-70 12-70 12-40 12-10

11-12 11*02 10-74 11-05 11-36 11-47 11-40 11-40 10-88 10-74 1112 11-40

10-16 10-09 10-20 977 10*02 9-69 9*06 9-82 9-66 9-50 9-87 10-51

2-13 2-25 2-30 2-50 2*50 2-25 2-25 2-25 2*5 0 2*50 2-50 2-63

12-1 12*1 12-1 12-5 12-8 12-3 12-6 12-2 12-5 12-6 13*0

15*75

14-38 14-50 14-7 5 15-50 16-oo 16-oo 15-25 15-50 15-38 15-25 15*7 5 16*13

13-38

10-0 6 9-90 .9*90 10-20 10-50 10-36 1006 9-90 10-oo 10-oo 11-36 10-6 6

9-68 9-86 9-83 9-83 9-72 9-43 9-59 9-55 9-37 9-23 9-37 9-68

15-31

15'3 6

11-96

11-15

9-85

12-55

9-60

16-38 16-50 16-50 19-50 16-50 16-50 16*2 5 15-25 14-2 5 14-oo 14-00 14-oo

10-52 10-27 10-03 9-95 10-24 9-98 1037 9-87 10-66 9-90 9-96 10*18

2-93

10-96 10-80 10-66 10-80

11-50 11-29 11-29 11-57 12*89 12-82 12-89 13-14 11-67 10-53 10-43 10-39

3-13 3-65 3-88 4-oo 4-oo 4-oo 3-50 2-63 2-7 5 2-75

13-75 13-7 5 13-88 13-88 14-38 14-7 14-7 15i 13-2 13-0 13-1 13*2

10-86 10-9 6 11-06 11-00 11-30 11-68 11-60 11*90 10-60 10-06 1016 10-io

9-70 9-83 9-66 9-50 9-96 10-19 10-28 10-60 9-66 9-41 9-37 9.32

15'88

15'55

10-80

11-71

10-15

13-91

10-93

14-7 5 14-88 15-oo 14-oo 14-oo 14-oo 14-oo 14-00 14-oo 14-2 5 14-50 14-50

14-38 14-7 5 14-75 14-7 5 15-oo 15-oo 15-25 15-13 14-68 14-13 1413 14-38

10-96 11-30 11-46 11-36 11-60 12-00 11-96 12-06 11-00 11-16 11-26 11-36

10-43 10-56 10-46 10-63 11-47 11-47 11-76 12-30 11-78 10-81 11*05 11-08

10-16 10-33 9-98 10-40 10-70 10-7 2 10-88 11-39 11-64 11-22 10-93 11-39

2-75 2*38 1-75 1-25 1*26 1-25 1-25 1-63 2*25 2-25 2-00 2-00

13-38 12-00 12-88 12-75 12-7 5 12-68 12-38 12-25 12-38 12-25 12*2 6 11-38

10-io 10-20 10-16 10-0 6 10-oo 10-20 10-40 10-05 9*86 9-76 9*7 0 9-86

9-68 9*88 9-61 9-66 9-66 943 9-26 9-52 6-48 9-35 9-39 9-08

14'32

14-69

11-46

11-15

10-81

11-83

10-03

9-50

14-25 14-63 14-7 5 14-75 14-88 15-38 15-63 15*2 5 14*88 14*5 0 14-25 14-2 5

1902 j a n u a r i februari mars april maj juni juli a u g u s t i ... september o k t o b e r ... november december Ärsmedeltal 1903 j a n u a r i ... f e b r u a r i ... mars april maj juni juli a u g u s t i ... september o k t o b e r ... november december Ärsmedeltal se not å sid. 118.

Bremen KöpenStockMalmö 2 (oförhamn 8 i holm1 tullad)6

Stock2 P 6 n h o l m 1 Malmö !! fh a m n3d

13-75 14-00 14-00

14-oo 14-oo

3-oo

13-88 13-88 14-13 14-38 14-88

10-76 10-7 0 10-76 11-00 11-06 11-96 11*66

124 R å g

V e t A r m å n a d

1904 j a n u a r i februari mars april maj juni juli a u g u s t i ... september o k t o b e r ... november december Ärsmedeltal 1905 j a n u a r i februari mars april maj juni juli augusti ... september o k t o b e r ... november december Ärsmedeltal 1906 j a n u a r i februari mars april maj juni juli a u g u s t i ... september o k t o b e r ... november december Ärsmedeltal

StockKöpenMalmö 2 holm 1 hamn 3

Ärsmedeltal — 6 se not å sid. 118.

Chicago 8

L^.. | Bremien StockMalmö2,1 A l 3 (o«rholm 1 hamn tulladl) 6 11-75 12-00 12-38 12-25 12*43 12-70 13-oo 13-so 12-95 12-45 12-50 12-75

12-25 12-63 12-88 12-75 12-76 13-oo 13-88 13-13 12-88 12*75 13*06 13-25

9-86 10-16 10-46 10-26 10-16 10-26 10-50 10-40 10-oo 10-16 10-56 10-70

10-29

12-70 12-66 12-65 13-20 13-ss 14-13 1413 13-50 1313 13-88 14 - 50 14-43

13-25 13-26 13-25 13-50 13-88 14 - 38 14-60 13-50 13-25 13-63 14-5 0

10-66 10-60 10-50 10-50 11-20 11-60 11-50 11-40 11-00 11-60 12-26 12-50

4-50 4-75 5'13 5-oo 5'13 5-13 5'oo 5-25 5-oo 4'50 4-60 4'50

4-63 5'60 5'63 5 - 50 5-63 5 - 63 5-13 5-25 5-38 5-63 5'88 6-26

11-50 12-60 13-20 12-75 12-76 12-60 12-70 13-oo 12-10 12-26 12-66 12-86

1-16 l-26 l-92 1-57 1-22 1-06 1-26 1-95 2-44 2-62 2-66 2-62

1-79 3-24 3-20 3-26 3-49 3-45 3-86 4'8 5 5-79 5-97 5-91

4'87

5* 51

1'82

4'23

4-50 4 - 50 4 - 50 4'50 4'76 5-25 5-25 5-18 5-13 5-5 0 5'75 5-75

6-25 6*26 5-88 5-75 6-oo 6-25 4'75 5'23 5'50 6-13 6*25

12-70 12-36 12-40 12-26 12-56 12-80 12-66 12-36 12-oo 12-50 12-76 12-7 6

2-65 2-75 2-82 2-79 2-82 3-ie 3-38 2*27 1*19 l-26 1-78 1-85

6-24 6-29 5-81 5'08 3-85 4-8 7 4" 2 4 2-3 7 l-63 2-03 2-02

5'04

5'84

238 #

1 86 2-02 1-85 2-13 2-54 2-62 2-62 2-27 0-88 0-98 1*02 0-88

1-76 1*40 0-88 1*49 1-98 1*66 0-83 0-io 0-02 9*89 0-03 0-16

14-43 14*60 14-50 14-63 14-50 13-68 13-50 13-13 12-76 12-85 13-05 13-08

14-38 14" 60 14-2 5 14-13 14*88 14-25 13-50 12-50 12-75 13-25 13-13 13-oo

12-86 11-70 11-30 11-50 11-40 11-20 11-20

5-94

1-96 387

14-25 1376

11-28

5'88 6-25 6-25 6-38 6-13 5'76 5-50 5-63 4-7 5 4-85 4-8 5 4'80

4'25 4-13 4-2 5 4-38 4-50

12-86 12-70 12-60 12-80 12-70 12-40 12-26 12-oo 11-80 11-20 11-16 11-16

1'78

0-85

11-19

4'50 4-68 4 - 75 5 - 13 6 - 25 6-26 7'18 7-oo 7'00 7'88 7*75 8-oo

11-36 11-36 11-46 12-10 13-50 14oo 14-oo 14-6 0 14-66 15-36 15-50 15-46

0-88 1-05 1-16 1-12 1-71 3-14 3-42 3*97 3-17 4-14 4 - 70 4-42

9-99 0-8 9 0-si 1-11 3-14 3-26 3-23 2-73 3-85 4'29 2-81 3 - 21

13-00 13-13 13-20 13-05 13*50 14-55 14-60 15-88 16-25 15-60 15-75 15-75

13-25 13-50 13-25 13-25 13-88 14-2 5 14-50 14*88 15-7 5 16-63 16*88 17-26

10-96 11-50 11-36 11*76 13-60 14-96 14-56 15-10 13-80 14*60 14*4 0 14-30

16'35

14-51

14-7 7

1907 j a n u a r i februari mars april maj juni juli augusti ... september o k t o b e r ... november december

1 London 4

6-25 6-26 6-13 6-13 6-18

10-70 10-66 10-46 10-56

125 V e t Å r m å n a d

1908 januari februari mars april maj juni juli augusti ... september oktober ... november december Ärsmedeltal 1909 januari februari mars april maj juni juli augusti ... september oktober ... november december

Stock2 Köpen- Lonholm1 Malmö hamn3 don4

Chicago5

17-50 17-50 17-13 16-6 3 17-00 17*38 17-13 16-63 16-38 17-oo 17-00 17-oo

18-13 17-75 17-25 17-oo 18-00 17-88 18-oo 17*13 16-38 16-13 16-oo 16-50

5-80 5-io 4-36 3-96 4-80

14-70 13-79 12-96 12-93 13-66 13-45 12-86 13-07 13-03 12-96 13-14 13-55

3-66 2-75 3'05 2-82 3-98 3-13 2-41 3-41 3-66 3-91 4-28 4-49

1T02

17-is

4'3 o

17-13 18-oo 19-25 20-38 22-50 22-7 5 22-38 21-38 19-oo 17-63 17-63

16-50 17-63 19-38 20*38 21-oo

3*8 6 4-7 6 6-oo 7-30 8-30 9-io 9-16

16*75 16-88 17-13 17-38

4-5 0 4-36 4-io

14*5 6

5 - 63 5" 3 8 4'13 4-13 4 - 25 4 - 13 3-75

12-oo

13-44

4'68

5-75

4'74 5-7 3 6-43 8*16 9-08 9-06 7'37 4-82 4-6 7 5-36 5-56 6-29

3-88 4 - 50

4-36

13-62 14-11 14*80 16*02 17-48 17-83 18*04 17-65 14-42 13-2 0 13*59 13-83

4-oo 4 - 38 4-63 5-13 5-75 6-50 7'oo 7-oo 4-38 4*25 4'13 3-88

11-86 11-80 12-20 12-70 13-60 14*5 0 14-40 14-20 11-90 11-66 11-36 11-20

12*97 13-35 13*46 13-88 13-75 13*80 13-42 12-50 12-19 12-24 12-24 12-28

5' 9 8

15-39

6'44

5'20

5'09

12-61

16-oo

5-20 5'46 5-06 4-56 3-90 3-16 3-io 3*10 2-76 2-46 2-40 2-76

13-97 13-80 13-59 13-90 13-31 12-2 3 13-03 13-83 13-03 12-58 12-47 12-72

6-32 6-42 6 - 24 5*50 5-11 4'24 5 - 64 5*26 4'6 0 4'09 3-50 3-56

3-88 3-88 3-75 3"38 2-88 2-38 2-38 2-38 2-25 2" 2 5 2*25 2-25

3-88 4-13 3-25 3-50 3-38 2-88 2-63 2-25 2-25 2-13 2-38 2-38

11-46 11-70 11-70 11*50 10-96 10-30 10-00 1006 10-10 10-10 10-36 10-40

12-5 5 12-64 12-24 11-86 11-04 9-88 10-32 10-2 4 10-12 9-88 9-75 9-70

16-95

5'04

10-85

1613 16-50 16-60 16-63 16-88 17-25 17-38 16-75 16*88 16-25 16-45 16-25

16*25 16-50 16-38 16-25 16-88 16-38 17*60 16-13 16-18 16-18 16-25 16-25

3-io 3-16 2-96 3-36 3-86 4-06 4-06 3-40 3-40 3-36 3*46 3-76

12-79 12-65 12-54 12*69 13-35 13*42 13-4 2 13-20 13-35 13-66 13-83 13-69

3-94 2 - 98 2-90 2-89 3-44 2'86 3*71 3-74 435 3*81 3-91

2-50 2-75 2-75 2-58 3-26 3-88 3-88 3-68 4'63 4'7 5 5*05 5'25

2-25 2-26 2-25 2-38 3-50 3-63 2-50 3-88 4'75 4 - 63

10-20 10-20 10-20 10-60 11-56 12-10 12-16 11-50 12-56 12-36 12-56 12-96

16-43

13-50

13-21

13-75

18-13 18-33 18-60 18-50

18-oo 16*8 8 17-oo 17-oo 16-25 16-is 15*88 15-76

Ärsmedeltal 17'20 1911 januari februari mars april maj juni juli augusti ... september oktober ... november december Ärsmedeltal se not å sid. 118.

1 talad)»

7 - 13 7'00 6-75 6-38 6-88 7'13 7'oo 4 - 13 4'25 4'0 0 4"25 4'18

18-oo Ärsmedeltal 19-67

1910 januari februari mars april maj juni juli augusti ... september oktober ... november december

Råg „.. I Bremen StockKöpen- . ... Malmö2 h a m n 3 holm1

18-11 18*25 18-88 18-38 17-88 17-75 16-75 16*63 16-oo 15-75 15-63 15-50

5-oo 5'o o 4-20 3-46 3-io 3-16 3-66

3-oi

0-38 5*38 4'7 5 4-25

5-oo

5"oo 5-76 6-50 7-38 7-oo 5'88 4'63 4*oo 4-oo 3-88

5-oo 5-38 1363

14-oo 13-06 12-70 13-80 13-60 12-86 11-66 11-86 11-90 12-00

11-58

15*31 14*8 2 14-4 2 13-48 13-88 13-46 13-37 13*75 13-88

10-06

10-io 10-0 6 10-24 10-81 10-64 10-7 7 11-01 12-64 12-55 12-46 12-86 1118

126 R å g

V e t « Å r m å n a d

1912 j a n u a r i februari mars april maj juni juli september oktober december Ärsmedeltal 1913 j a n u a r i februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ärsmedeltal i_6

se

not

å sid. 118.

StockKöpenMalmö 2 holm 1 hamn 3

London 4

Chicago 5

KöpenStockMalmö 2 holm1 hamn 3

Bremen (oförtullad) 8

17-00 17-63 17-68 18-58 19-oo 18-38 17-88 17-13 17-25 17-00 16-63

12-60 12-80 12-70 12-50

13-44 13-6 2 13-31 13-9 7 14-0 6 13*62 13-24 12-64 12-91 13-31 1304 12-4 6

13-56

13-3 0

12-35 12-30 12-15 12-05

14*15 14-35 14-30 15-20 15-55 15-60 15-90 15*80 14-15 13-85 13-5 5 13-35

13-87 14-21 14-21 15-05 15-71 15-50 16-06 15-50 13-83 13-42 13-59 12-7 2

1415 14-33 14-6 4 15-32 16-14 15-54 14 - 72 14-05 13-59 13-72 12-70

16-oo

17-25 17 - 80 17-63 18-50 19-oo 19-oo 19-oo 17-75 17-25 17*88 17*38 17-13

13-so

16-00 16-68 16-63 16-93 17-05 16-63 16-30 14-8 8 14-25 14-76 14-50 13-75

17-51

17-92

14-65

14-60

14-35

15-70

16-18 16-35 16-13 16-38 16-63 16*25 16-13 16*13 15-38 14-13 13-63 13-60

17-13 16-88 16-63 16-83 17*75 17-50 17-25 16-50 14-93 14-50 14-68 15-13

13-45 13-55 13-45 13-95 14-4 5 14-4 0 14-2 5 12-80 12-05 11-90 12-80

12-7 2 12-89 12-96 13-io 13-59 13-62 13-94 14-04 13-20 12-89 12-62 12-96

13-91 13'SO 13-38 13-68 13-60 13-50 12-37 12-23 12-58 12-41 12-68 12-83

13-63 13-45 12-50 12-63 13-25 13-25 13*38 13-25 13-63 13-50 13-50 13-50

15-oo 15-oo 15-oo 14 - 88 14-38 14'38 14*38 14-2 5 13-88 13-50 13-25 13-25

11*45 11-40 11-30 11-20

12-82 12-73 12-28 12-37 12-28 11-57 11-57 11-41 11-13 10-61 10-28 10-55

15-57

16-31

13 08

14-26

11-78

11-63

16-38 17-2 5 17-13 17*2 5 17-38 17-38 17-38 15-75 15-13 15-13 15-13 14*88 1634

13-65 13*95 13*60 13-85 14-4 5 14-4 5 14*45

127 Bilaga 2. Spannmålspriser i Sverige 1920—mars 1924 K Enligt Svensk spannmålsnotering (före 8 / 2 1921 Sveriges Allm. Lantbrukssällskaps noteringar) VETE Malmö Kalmar Halmstad

Göte- Norr- Stock- Örebro RiksAnmärkningar medelpris borg köping holm

1920 80*6 kg/hl. 40-6 7 40-6 7 40-6 7 40*0 7 40-6 7 40-6^ [40-67] Januari •• Februari .. Mars April Maj 65-00 [65-oo] Juni 73-7 5 [73-76] Juli 48-0 0 47-00 46-13 49-13 49-50 62-00 [50-29] Augusti • • 77-6 kg/hl. 50-7 5 48*7 5 [49-2 6] 49-13 47-50 48-50 50-94 September 4979 48*63 49-00 48-88 50-25 52*oo 51*50 48-25 Oktober .. [47-84] 46-50 48-13 48-13 48-8 8 47-7 5 47-6 7 November [38-94] 36-75 36-00 39-25 40-50 40-5 0 40-63 December 1921 36-2 5 37-60 37*3 8 38-oo 35*75 35-88 [3679] Januari •• 3 1 - i o 31-33 32-6 7 32-33 30*oo 32-00 29-80 31'32 Februari .. 32-7 5 31-50 32-38 33-25 31*19 32*88 30-83 32 ii Mars 32-11 32-oo 32-3 9 32-44 31-11 33-00 31-56 32 09 April 34-5 6 34-n 3 4 - n 34-30 34-83 34*56 34*5 0 33-44 Maj 37*57 37-0 0 37-07 37-64 35-71 37-71 35-21 3684 Juni 34-0 8 33*8 9 34-4 4 34-11 32-39 33-83 32-7 2 3364 Juli 30*31 31*19 30-8 9 31-06 31-14 31-06 30*7 2 30-91 Augusti .. 78-8 kg/hl. 26.22 26*6 6 26-06 26-56 26-83 26-28 25-56 26-30 September 2344 23-22 23-8 9 23-06 23*7 8 23-93 24-oo 22-21 Oktober .. 20-75 20-38 20-84 19-76 21-26 19-83 20-oo 18*67 November 21-36 21-50 21-44 21*22 21-63 21-50 21-94 December 20-17 1922 21-45 20*94 21-69 21-06 21-25 22-06 22-13 Januari .. 21-43 21-16 21-50 20-88 21*56 21-88 22*4 7 21-oo Februari .. 2236 21-75 22-42 21-72 22-47 22-94 23-50 20*5 6 Mars 21-94 21-36 22-07 21-07 22-oo 22-7 9 23-39 21-75 April 2285 22-68 22-ei 22-58 23-14 23-17 23-6 9 20-93 Maj 2267 21-97 22-3 8 22-34 22-88 23-19 23-31 22-17 Juni 2223 21-62 22*0 0 21-97 22-31 22-4 7 23-00 22-6 3 Juli 21-89 21 — 2 1 - n 21-44 22-33 21-89 22-7 0 22*23 Augusti .. 17-38 16.86 17-81 17-53 17-56 17-70 16-97 22-78 September 17-58 77-6 kg/hl. 17-25 17-89 17-47 17*83 18-31 17-53 17-25 Oktober .. 19-07 18-53 19-31 18-66 19-44 19-91 19-38 16-81 November 19-59 19-06 20-oo 19-09 19-84 20-13 20-oo 18-2 5 December 19-oo 1923 19-66 19-44 20-oo 19-47 20-03 20-17 19-64 18-89 Januari .. 20-03 19-88 20-oo 19-88 20-53 20*41 19-91 19-59 Februari .. 20-74 20-9 7 20-69 20-7 5 21-44 20-91 20-50 19-94 Mars 21-62 22-oo 21-50 21-7S 22-03 21-38 21-19 20-7 5 April 22 os 22*2 5 22-6 7 22-50 22-53 22-03 21-50 21-06 Maj [22-03] 22-6 3 22-31 22-29 21-94 21-60 21-50 Juni 21*50 [21-50] 21-oo 21-50 22-oo Juli [21-75] 21*75 Augusti •. 17-11 16-65 17-68 17-oo 17-05 17-42 17-04 17*oo September 76-4 kg/hl. 17-oi 17*11 17-13 17-19 17-25 17-14 16-75 16-50 Oktober .. 17.23 17-2 5 17-44 17-56 17-61 17-28 17-oo 16*50 November 17-28 17-25 17-50 17-75 17-57 17-50 17-00 16-36 December 1924 17-88 17-72 17-94 17-81 17-69 17-47 1 6 2 5 1TS3 Januari •• 18*72 18*39 17-53 19-00 18-44 18-50 17*14 1839 Februari •• 18-97 18*63 19-00 18.97 18'69 18*50 17*41 18'SO Mars Noteringarna gälla banfritt noteringsort i parti vid genast leverans per netto kassa, kr. per deciton

128 RÅG

Malmö Kalmar Halmstad

1920 Januari • • • Februari ... Mars April Maj Juni Juli Augusti ••• September Oktober ... November December 1921 Januari ... Februari ... Mars April Maj Juni Juli Augusti ... September Oktober ... November December 1922 Januari •. • Februari ... Mars April Maj Juni Juli Augusti ... September Oktober ... November December 1923 Januari ... Februari ... Mars April Maj Juni Juli Augusti •.. September Oktober • • November December 1924 Januari .. Februari ... Mars

38-00

38-oo 38-oo 38-oo 38-oo

— — —

35-oo

—

38-oo 38-oo 38*oo 38*oo

—

36-6 4 35-00

38-oo 38-oo 38-00 38-00

38-oo 38-oo 38-oo

Göte- Norr- Stockborg köping holm

Örebro

38.oo 38-oo 38-oo 38-oo 38*oo

38-oo 38-oo 38-oo

38*oo 38-oo 38-oo 38-oo 38*oo

[38-oo]

— —

— —

37-0 7 3613 34-50 32*13 30-7 5 30-60

[37-92] [37-38] [35-71] [3379] 33-41 [3338] 3232

36-64 34-3 8 35-00

37*93 32*7 5 32-88

38-0 0 38-00

32-0 0

—

34-5 0 35-50 34*0 0

34-oo 34-oo

35-oo

33*oo

34*3 8

34-25

31-50

31-50 30-6 7 32-06 34-3 9 37-43 33-6 7 29-6 7 26-33 21-60 17-75 19-78

31-94 30-96 32-41 32-7 5 34-8 9 37-57 33*39 29-67 26-33 22-31 19-08 19-47

29-75 28-50 31-38 33-33 35-61 36-71 32-5 0 29-33 26-56

35-00

—

38-oo 38-oo 38-oo 38-oo 38-oo 38-oo 38-oo 36-54 33-50 31-75 32-2 5 30-7 5

32-oo

33-oo

30-83 32*88 34-11 36*11 37-43 33-7 5 30-21 26-5 0 22*81 20-25 20-4 7

31-17 31*50 32-22 34-17 37-14 33-7 8 29-88 26-44 22-50 18-94 19-56

21-56 21*54 21-72 21-50 22-39 22-54 22*63 18-62 15'53 15*03 16-50 16-81

20-31 20-31 20-6 4 20*5 7 21-17 21-50 21-38 19-31 15-91 15-11 16-38 16-69

20-38

20-09

20-oo 20-oo

20-oo 20-oo 20-n

21-83 22-13 21-47 20-17 15-55 14-7 5 15-78 16-22

21*83 22-16 21*69 19-96 15-66 14-78 15-81 15-78

16-75 16-84 17-22 17-69 17-76

17*oo 17-oo

16-14

15-83

16-oo

16-oo

17-13 17-50 17.50 17-34 16-50

16-44 16-84 17-33 17-31

16-53 16-75 17-28 17-26

17-oo

17-oo

—

16-oo

—

15*04

14.92 14-75

—

17-76

15-oo 15-oo 15-oo 15-26 15-50 15*50 15*50

33-oo

20-4 2

15.oo

15-oo

14-3 8 14-6 9 14-7 5

14-50 14-01

15*45 15-14 15*11

15-oo

15-oo

14-94

15-oo 15-oo 15-oo

15*oo 15-oo

15-oo 15-oo

15-00

29-oo

31*50 30-83 33*2 5 34-17 35-94 37*7 9 33-28 29-50 26-11 22*2 5 18-75 19-94

29-75 27-50

20*6 9 20-5 0 20*5 0 20-50 21*11 21-94 21*50 20.2 8 15-80 15*28 16-66 16-63

20-88 20-38 20-6 0 20*8 6 21-33 21-81 21-06 20-40 15-41

18-7 5

16.69 16-81

16-14 16-41 16-63

23-oo 18*83 19-50

17*38 1722 16-94

15-oo 15-oo 15-oo 15-oo

15-oo 16-19 16-50

17*oo 16-61 16-06

15-oo 15-oo 15-oo

15-22 1 15'oo 15*06 I 15*oo

30-oo 31.55 33-66 36*07 32-00 29-17 25-06 20-68 16-17 17-17

RiksAnmärkningar; medelpris

38oo 38-oo 38-oo

[31-62] 30o7 31-93 33o2 34-95 37-16 33-20 29-63 26-19 22-15 18-54 19 41

18-50 18-75 19-S9 20-5 0 20-3 8 19-28 15*30 14-7 2 15-16 15*50

20-38 20-io 20-33 20-33 21-36 21-80 21-44 19-72 15-59 14-95 16-07 16-30

15-50 15-53 16-13 16-50 16-50 16*50 16*25 17*13 15-14 14-66 14-50 14-36

16-29 16-37 16-73 17-09 1717 [16-90] [16-70] [17-13] 15-08 14.76 14-84 14'91

14-2 6 14-89

14-96 15-09 15'OS

18-oo

15-oo

70-4 kg/hl.

[38-00]

72-8 kg/hl.

73-4 kg/hl.

72 2 kg/h'..

70-4 kg/h"..

129 MALT-KORN, g r o b a r h e t l ä g s t 92 %

1920 J a n u a r i •••• F e b r u a r i •••• Mars April Maj Juni Juli Augusti • • • September O k t o b e r ... November December 1921 Januari • • • F e b r u a r i ••• Mars April Maj Juni Juli A u g u s t i ••• September Oktober • • • November December 1922 J a n u a r i .. • F e b r u a r i ... Mars..' April Maj Juni Juli A u g u s t i ••• September O k t o b e r ... November December 1923 Januari • • • F e b r u a r i ••• Mars April Maj Juni Juli Augusti . • September O k t o b e r .. November December

i515.

Göteborg

RiksNorr- i Stock- ! Örebro medelnris köping' holm

35-38 37-00

35-25 36-88 36-50

31-00

30-oo 32*6 7 32-50

30-2 5 31-75 32-10 30-7 5

32 7i 34-7i 34-63 3444

32-oo

35-00 31-50 31*50

30-oo

34-oo

29-0 0 28-7 5

35-oo

30-50

34-oo

37-oo 37*oo 37-00 35-00 36-oo

33-17 34-00

33-6 7 34-oo

32-0 0 33-50 36-25 38-2 5 38-25 35-75 33-67 31-33

26.6 7 24-50

22 oo 20-21

34*38 35-25 36-00 36-00 36-00 36-67 36-00 34-50

35-oo 36-oo 37-67 38-63

25*56 22-63 19-67 18-38

38-oo

34-3 3 34-50

38-38

32 os

30-oo 29-50

26-19

20-oo

36i4 37-2 0 38-44 36- x 7 3228 31-61

38-oo

21-00 23-00

29~5 24-85 2253 20-84 19-29

13-58 13-71 14-19 14-2 2

14-oo 13-19 13-5 9 13-91

13-6 4 14-09 14-31

13-79 1342 1384 1414

14-83 15-87 16-25

14-os

14-26 14-50 14-50

14-3 9 I486 1538

15-31 15-64 17-67 17-82

14-12 14-50 15-50

14-66 14-50 17-00 17-8G

14'70 14 88 1672 17-34

18-56 18-97

18-06 1929 19-13

14-20

16-36

T.

T.

r. o. m. den 18 /s 6 9 — 7 0 kg/hl.

70—72 kg/lil

19-2 0 18-13

19-2 0 18-13

18-78 19-61 19-25

Anmärkningar

29-oo

30-50

1924 J a n u a r i .. F e b r u a r i •• Mars

9 Malmö Kalmar Halmstad

16-33

19-oo

6 9 - 7 1 kg/hl

6 8 — 7 0 kg/hl

130 HAVRE,

VIT

Malmö Kalmar! Halm- Göte- Norr- Stock| stad I borg köping holm

33-17

34*oo 35*6 0 36-00 35-25 33*20

34-66 33-7 5 32-62 31-20

31-oo 31*oo 31-so 31-50 31-25 33-50 34-7 5

31-25

30-oo 30-50

30-oo

33-2 5 34-63 34-80 36-oo 34-oo 35-oo 34-38 35-17 33-2 5 33-38 35-00 33-25

30-6 7 27-25 22-40

18-oo 18-67

19-oo 18-25 17*6 7 12-50 13*86 13-6 9 14-13 14-7 2 15*59 16-00 16-81 16-64

31-oo

31 12 32 75 33 50 30*oo 32-75 29 oo 31-25 27*oo SO-10 27-00 28-25 25-6 7 26-95 29-50 31*12 31-40

27-00 28-2 5 2S-0 7

26-oo

\31-67]

29-oo 27-88 28-31 27-38

29.5 0 32-2 5 31-io 30*12 29-75 28-60 25-75 25*2 5 28*17 26-50 27-50 25-5 0

26-38 23-2 9 24-0 6 24-58 24-93 27*11 25-64 23*2 5 15-78 13*38 13-22 14-13

24-50 20-2 0 20-8 7 21-75 21-56 23-oo 22*2 2 21-78 15*78 11-88 11-44 13-38

263 7 2229 2236 2294 23-39 [25-46]

14-59 16-19 16-33 16*11 17-86 17-46 15-59 16-69 12-89 12-81 1309 13-59

13-50

26-oo 21-83 21.31

24-5 0 24-00 19-00 18-06

15-oo 14-n 14-44 14-88 16-41 17*33 17-36 18-78 19-00 16-81 15-73 13-56 12-97 13-78 14-00 14-19 14-53 14'94

15-oo

29-25 25-3 3 23-0 0 •24-0 0 24-94 26-43 25-94

24-u 18-44 14-2 5 13*3 0 14-13 15-63

25-oo 26-2 5

20-5 0

22*54 22-63 23*9 4 23-07

21-2 8 22-00 23-50

20.0 0 18-11

14-oo 13-3 8 13-75

21-oo

20-oo 16-42 13*59 12-83 14-oo

14-78 16-59 17-36 17*14 18-25 18.17 17*88 18-37 13-88 13-53 14-22 13-53

12*50 12-61 13-38 13-94

16'oo

14-14 14*2 8 14-50 14-75 15-S3 16-28 16*50

13-97 14-31 14*7 2 14-5 9 15*2 5 15-75 16-oo

16-oo

16-oo 17-44

18oo 18-33 18-50 18-50 18-50 13-33 12-94 13-84

14-oo 14-31 14-69 14-81 15-06 15-50 16-17

14-50 16-oo 16-4 7 16-65 18-56 17-88

15-17 14-54 16-31 16-29 14-29 14-56 12-29 11-86 12-34 12-97 13*58 14-13 14-50 14*08 1417 15-19

17-00

15-22 lB-oo 16-oo

14-33 I4'94 15-29

13-oo 13-oo 14-50 15-oo

13-50 13-42 15*03 15-01

15-30 14-59 15-19 15*21

13-36 15-22 15 82

16*61 13-38 13*44 14-6 7 14-6 4

15-50 15'44 15-0 0

14-69 14-50 14-50

15*50 15*17 14-50

15-19 14-94 14-50

16-oo 15-53 15-oo

15-H 14-92 14-94 I 14-22

17-oo

52 kg/hl.

\33-2Ö\

33 65 33 19 32-02 30-91 2963 29-71 30 42 30i7 30-86 2878

50 kg/bl.

28-63

23-oo 22*oo 22-67

23-00 23-94 28-14 27-2 2 25-14 2033 14-57 14-83 1468 15-75 16*38 17-56

33-5 0 34-7 5 34*50 33*7 5 32-2 5 31-25 30-00 31-63 33-oo 31.67

RiksAnmärkningar medelpris

15-18 I 15-oo

Jfr. o. m. d e n \ 8 /s lägst 49

{ kg/hl.

125' o o] 21-90 17-56 13-si 13-30 14-0 7 14-83 [16-2 6] 16-79 16-83 18-II 18-04 \16-89\ [16-89] 1299 12-94 13-4 8 1374 14-04 14-69 ln.oo 15-07 1544 16-os 16-35 [17-26] [1388] 13-74 1494 15'2 3 15-2 9 lo 09 14-81

lägst 49 kg/hl.

lägst 49 kg/hl

50 kg/hl.

131 Bihang. Jämförande översikt av prisutvecklingen rörande viktigare jordbruksprodukter i Sverige och vissa främmande länder. PRISER

Å VISSA L A N T R R U K S P R O D U K T E R I S V E R I G E .

Vete Kronor

Rågper

Ko rn

Havre

hektoliter

kilogram

4-48

1-32 1-38 1-42 1-54 1-77 1*76 1*85 1-81 1-48 1-2 9

8-4 9 8-68 7 - 64 7-41 7-22 6-76 6*53 5-52 6-62 6*96

4-9 7 5-12 4-51 4-43 4-51 4-28 4-13 3-38 3-6 9 3*93

0*59 0*57 0-70 0*70 0-68 0*03 0*58 0-54 0-58 0*62

0-S 2 0*84 1*00 0-87 0*81 0*75 0-72 0*70 0-75 0-75

1-56 1-Ö9 1-65 1-62 1*00 1-54 1-43 1*4 5 1-50 1-53

8*13 10-90 8-51 7-53 6-4 1 6-98 7-4 6 8-io 8-40 9-35

7*01 8-11

4-oo 4-S5 4-25 4-71 3-71 3-59 3-9 4 4-3 8 4*35 4-73

0-69 0-6 8 0-68 0*65 0*66 0*04 0*03 0*65 0*70 0*7 2

0-80 0*8 2 0*8 4 0*87 0*80 0-78 0*6 8 0*77 0*83 0-S3

1'55 1*01 1-03 1-62 1*62 1-53 1*69 1-59 1-61 1-73

8-94 8-74 8-48 8-4 1 8-77 9-01

7*si 7.88 7-7 2 7'66 7-70

9-05 9*64

8-oi 8-5 3 8-5 6 8-21

0-77 0-7 9 0*81 0*8 5 0-82 0*84 0*92 0-97 0*9 7 0*9 3

0'95 1*00 1*04 1*00 0*9 4 0-99 1*09 1-09 1-04 1*08

1-76 1-88

9-oo 9-so

4-56 4-83 4-8 7 4-03 5-0 4 4-97 o-oo 5-4 0 5-0 4 4* 9 9

8-8 7 9-75 G* 0 4 9*6 0

8-oi 8-61 8-7 0 8*20

4*87

0*91 0*9 0 1-08 1*10

1*15 0-9 9 1*18 1-21

1*87 1*98 1-H 9 1-99

8-71 9-32 9-90 11*16 11-08 10*05 10-05 10-08 8-75 8-67

7*22 7-64 8*41 9*63 10-28 8-79 9-06 9*21 7-91 7-75

4" 5 5 4-59 4-97 5-62 6-42 5-62 5 - 96 5-81 4-51

1880 81 82 84 85 . 86 . 87 , 88 . 89

13-33 14-29 12-72 12-38 10-51 9-44 9-17 8-3 7 10-58 10-64

10-73 11-35 9-09 8-86 8-17 7-14 6-80 5-76 7-60 7-98

1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99

10-83 12-25 10-2 2 9.3 6 7-71 8-41 9-66 11-45 11-29 10-97

11-50 12-05 11-88 11-18

Kronor per

Smör

0-95 0*80 0*30 0-87 0-93 1*02 0-9 7 0*90 0*78 0-74

12-07 13*95 15-32 16-58 13-72 12-95 13-60 14-5 5 12-03 12-30

•910 11 12 13

Fläsk

0*59 0*59 0*60 0*65 0-69 0*64 0-63 0-6 2 0-62 0-61

1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79

1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Oxkött

7-27

7-oo 6-05 6*41 6-86 7*74 7*57 7-90

7-so

5*55 5*55 5*26

l-so 1*77 1*76 1-79 1-85 1*88 1*88 1*89

132 PRISER Å VISSA LANTRRUKSPRODUKTER

Vete

Råg

Korn

Havre

I DANMARK.

Oxkött

Fläsk

Smör

Kronor

p e r ki l o g r a m

År Kronor

p er

tunna

1-02 0-92 1-04 1-06 1-06 1*12 1*14 1-08 l-oo 0*96

1-50 1-48 1*38 1-64 1-88 1*84 2-oo 1-66 1-44 1-56

7-78 7-99 7-03 7-7 2 7-S7 6-99 6-78 6-21 6-05 7-82

1*12 1*14 1*22 1*10 1*02 0*98 0*94 0*88 0-90 0*98

1-80 1-92 1-76 1-78 1-82 1*70 1-70 1-74 1-80 1-80

9-74 11*28 9-27 9-30 8-36 8*31 8*95 9-17 9-54 10-12

6-95 8-72 7-03 7-58 6-16 6-06 6-72 7-io 6*96 7-oi

1-02 0*98 1*02 l-oo 0*98 0-82 0-76 0-90 0-88 0-80

1-82 1-96 1*92 1-94 1-76 1-84 1*86 1-82 1*86 1-98

9-8 8 10-08 9-88 9*68 10-3 7 11-41 10*51 13-29 11*56 10-85

9-28 9*53 9-40 9-40 10-11 10-54 10-3 0 11-59 11-36 10-30

6-84 7-18 7-25 6-85 7*41 7-7 7 7*29 7'94 7-36 7*31

1-02 1*00 1-12 1*04 0*92 1-08 1-12 1-06 1*04 1-24

2-oo 1-98 1-92 1-8S 1-S6 1-98 2-04 2-04 2-02 2-08

10-07 12*58 11*99 10*99

10-2 6 13-06 12-58 11*17

7-19 8-83 8*2 9 7-51

1-32 1-10 1-30 1-40

1-96 2-28 2-20 2-22

1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79

18-19 21-53 21-19 22-7 6 17-01 17-83 19-54 17-99 15-63 18-42

12*36 13*67 13*18 16*80 14*35 13*61 14*74 12*26 10*81 12*16

10*21 11-22 11-84 13*3 9 13-20 12-61 13-34 12-04 10-47 11*45

6-93 7-23 7-19 8*54 9-20 9-04 9-62 8-13 6*74 6-97

1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89

17*82 18-23 15-89 15*24 12-98 11-84 12-90 12-33 12*8 7 12-54

16-07 14-78 11-58 11*98 11*49 9*46 9-49 8-53 9-85 10-86

12-10 11*39 10*35 10-95 10-6 5 9-44 9-20 8*91 9-40 10-55

1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99

12-53 15-63 11-74 10-97 8-87 9*64 11-83 1311 12-os 10*88

10-69 14*21 10*25 9-68 8-ll 8-27 8*74 9*88 10*38 10*74

1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09

10-48 11-92 10-69 11*05 12-99 12-71 11-44 15-07 13-60 13-83

1910 11 12 13

12-94 14-16 13-S9 12*58

Se anmärkn in.o-ar n a

133 PRISER Å VISSA LANTRRUKSPRODUKTER I ENGLAND.

A r

Vete Vete importerat! engelskt

Korn engelskt

Havre engelsk

71. 72. 73. 74. 75. 76. 77. 78. 79 1880.

81. 82. 83. 84. 85. 86. 87. 88. 89. 1890.

91 92. 93. 94. 95. 96. 97. 98. 99. 1900.

01. 02. 03. 04. 05. 06 07. 08 09 1910

11 12 13

Fårkött

Fläsk

Pence per 8 lbs

Sh. o. d. per quarter 1870.

Oxkött

Smör Sh. per cwt

5 9 3 9 1 6 8 6 1 3

46 11 56 8 57 0 58 8 55 8 45 2 46 2 56 9 46 5 43 10

34 7 36 2 37 5 40 5 44 11 38 5 35 2 39 8 40 2 34 0

22 10 25 9 23 2 25 5 28 10 28 8 26 3 25 11 24 4 21 9

56 60 59 65 62 64 62 61 61 55

58 63 67 71 62 71 72 69 68 64

56 51 50 54 54 57 59 51 50 48

124 130 119 123 134 126 135 127 122 107

47 6 47 4 45 9 42 1 36 1 33 7 32 4 32 9 32 11 32 11

44 4 45 4 45 1 41 7 35 8 32 10 31 0 32 6 31 10 29 9

33 31 31 31 30 30 26 25 27 25

1 11 2 10 8 1 7 4 10 10

23 1 21 9 21 10 21 5 20 3 20 ni 19 0 16 3 16 9 17 9

58 56 60 61 58 52 49 43 48 47

66 69 72 73 64 56 62 52 58 63

55 54 51 49 48 45 45 43 40 43

125 123 125 123 120 111 100 103 100 102

33 5 38 1 32 10 27 7 22 11 23 7 26 6 31 11 34 4 28 8

31 11 37 0 30 3 26 4 22 10 23 1 26 2 30 2 34 0 25 8

28 8 28 2 26 2 25 7 24 6 21 11 22 11 23 6 27 2 25 7

18 7 20 0 19 10 18 9 17 1 14 6 14 9 16 11 18 5 17 0

47 47 47 48 47 47 45 47 46 49

59 53 53 53 55 58 53 55 52 54

42 39 48 50 44 37 35 44 45 40

100 106 108 106 98 93 98 94 95 103

29 2 28 4 28 8 29 1 30 1 31 0 30 2 32 11 36 0 39 8

26 11 26 9 28 1 26 9 28 4 29 8 28 3 30 7 32 0 36 11

24 11 25 2 25 8 22 8 22 4 24 4 24 2 25 1 25 10 26 10

17 7 18 5 20 2 17 2 16 4 17 4 18 4 18 10 17 10 18 11

51 49 54 48 48 47 47 49 52 52

59 54 55 58 59 59 60 60 58 52

44 49 48 44 39 46 49 45 43 49

102 105 102 100 102 107 110 108 114 112

35 11 34 0 36 4 35 4

31 31 34 31

1 3 8 3

17 4 18 10 21 6 19 1

54 51 56 54

58 oo 59 62

54 46 50 55

114 121 123 119

49 50 53 55 52 45 44 53 47 45

8 8 9 8

23 27 30 27

134 PRISER A VISSA LANTRRUKSPRODUKTER

Vete

Rå?

Korn

Havre

I PREUSSEN.

Oxkött : Fårkött

Fläsk

Smör

M a r k

kg 193 200 218 238 252 248 245 235 215 205

A r M a r k

p er

to n

per

1370. 71. 72. 73. 74. 75. 76. 77. 78. 79.

204 234 242 264 240 196 210 230 202 196

156 172 168 192 198 166 174 177 143 144

142 152 152 182 200 168 168 169 157 148

142 146 138 160 192 180 177 160 139 134

97 100 113 123 124 113 113 115 117 115

115 114 106 107 108 109 108

115 113 122 135 134 126 131 129 123 115

81. 82. 83. 84. 85. 86. 87. 88. 89.

219 220 208 185 173 162 157 164 174 1S3

193 202 161 147 147 143 134 125 135 156

168 166 154 146 149 143 135 128 135 151

152 159 146 137 144 143 133 113 130 151

114 114 116 120 120 119 117 113 112 117

108 109 111 115 114 113 111 108 107 112

122 128 128 128 120 120 119 115 114 128

220 227 228 230 221 212 210 207 208 221

1890. 91. 92. 93. 94. 95. 96. 97. 98. 99.

192 222 189 152 135 140 153 165 186 155

170 208 178 135 118 121 122 126 145 143

165 171 156 143 132 125 130 135 149 144

160 162 149 158 139 121 126 134 148 137

126 128 126 121 124 126 124 124 126 126

121 125 122 118 119 122 121 121 124 125

139 130 131 132 131 126 120 128 136 132

220 220 226 227 217 207 210 214 214 218

1900. 01.. 02., 03.. 04.. 05.. 06.. 07.. 08.. 09..

150 162 164 155 169 171 174 201 204 226

143 141 143 132 134 147 157 186 180 171

143 145 142 138 139 149 154 170 168 170

137 143 154 135 134 146 161 179 161 176

126 127 131 133 134 143 152 153 149 153

126 128 132 136 139 147 159 161 160 165

129 138 148 138 131 154 166 148 149 160

224 227 226 226 233 239 241 243 253 260

1910.. 11.. 12.. 13..

204 199 211 196

150 164 184 165

154 172 194 153

158 174 197 165

159 166 179 181

170 175 185 197

162 149 167 173

267 277 285 274

135 PRISER

Å VISSA L A N T R R U K S P R O D U K T E R

Vete

Korn

Råg Francs

per

100 I

Havre

FRANKRIKE.

Oxkött

Fårkött

Francs

kg

per

Fläsk I kg

21-70 23-9 9 17-79 20-3 0 24-32 22-7 2 23-4 4 21*97 21-20 20-08

1*82 1-4 6 1-66 1-71 1-59 1-62 1-54 1-59 1-68 1-65

1-43 1-46 1-74 183 1-7 2 1*66 1-71 1-78 1-85 1-80

1-51 1-64 1-07 1-03 1-5 0 1-53 1-65 1-70 1-69 1-59

20-7 8 19-41 19-53 18-4 3 18-30 17-70 16-39 15-8 7 17-12 17-2 2

20-7 9 19-93 20-10 18-92 18-53 18-97 17-04 18-06 18-86

1-69 1-50 1*59 1*63 1-65 1-03 1-58 1-47 1-40 1-45

1-77 1-77 1-81 1-86 1-88 1-84 1-77 1-67 1*65 1-70

1-66 1-71 1-69 1-60 l-r.o 1-54 1-52 1-50 1-43 1-44

17-2 5 18-90 17-22 15-89 14-7 0 12-90 13-10 16-87 17-95 15-29

17-96 18-33 15-97 16-95 1688 14-64 15-10 16*52 17-84

19-50 19-26 17-56 20-45 19-99 17-11 16-69 1826 19-29 18-2 7

1-57 1-60 1-56 1-47 1-63 1-69 1-63 1-60 1-56 1'55

1-83 1-88 1-82 1-74 1-81 1-92 1-90 1-85 1-79 1-81

1-53 1*53 1-49 1*4 5 1-59 1-03 1-51 1-43 1-49 1-55

19-09 20-0 7 21-45 22-3 0 21-33 22-86 22-83 23-2 6 22-90 23-0 0

14-7 9 15-4 7 16-23 16-27 15-53 16-30 16-63 17-68 17-44 17-58

16-92 16-9 9 17-10 17-00 16-38 17-7 2

1-52 1-52 1-53 1-57 1-60 1-59 1-58 1-64 1-68 1-71

1-80 1-81 1*83 1-86 1-91 1-90 1 90 1-84 2-04 2-04

1-56 1-5 3 1-55

18-58 18-74 19-22

18-18 19-72 19-95 17-55 16-4 7 19-17 21-15 20-13 1917 20-2 8

25-36 25-90 27-7 9 27-43

18-07 19-02 20-3 5

18-58 19*55 21-15 20-84

19-69 20-4 2 21-69 21-70

1-73 1-80 1-81 1-83

2*06 2-14 2-17 2-22

1-75 1-96 2-08 2-04

26-03 33-13 i 80-43 ! 33'4 8 31-88 23-93 26-71 ' 30-01 i 29-90 28-20

19-5 0 22-35 18-94 22-17 24-0 5 18-60 19-33 2i-ii 20-45 21-35

20-03 21*94 17*40 22*0 9 23-0 0

1880 . 81 . 82 . 83 . 84 , 85 86 87 88 89

29-96 28-82 27-6 9 24-83 23-10 21-71 22-84 23-41 24-7 9

24-oo

22-42 20-71 19-45 17-94 17-48 16-58 15-84 16-54 16-04 16-45

1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99

24-9 8 27-12 23-5 9 21-38 19-85 18-62 19-20 24-84 25-47 19-81

1900 . 01 02 03 04 05 06 07 08 09 1910 11 12 13

20-oo

19-n 19-7 2 20-9 3 21-2 2 20-53

17-oo

18-io

18-oo

1-57

1-56 1-5 5 1-69 1-76 1-81 1-72

136 PRISER A VISSA LANTRRUKSPRODUKTER I SVERIGE. Indextal. Ar

Bas 1881—85.

Vete

Råg

Korn

Havre

Kött

Fläsk

Smöi

1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79

102 118 129 140 116 109 115 123 101 108

98 104 111 125 124 113 113 113 98 97

96 101 112 128 136 117 120 122 105 103

100 100 109 123 141 123 130 127 99 98

89 89 91 98 89 97 95 94 94 92

112 101 94 102 109 120 114 106 92 87

81 85 88 95 109 109 114 113 91 80

1880 81 82 83 , 84, 85 . 86 87 , 88 . 89 .

112 120 107 104 89 80 77 71 89 90

120 127 102 99 92 80 76 65 84 89

113 115 101 98 96 89 87 73 88 92

109 112 99 97 99 94 90 74 81 86

89 86 106 106 103 95 88 82 88 94

97 99 118 102 95 88 85 82

96 104 102 100 99 95 88 90 93 94

1890 .

91 103 86 79 65 71 81 96 95 92

91 122 95 84 72 84 91 92 95 106

93 108 96 93 80 85 91 103 100 105

106 93 103 81 79 86 95 95 104

105 103 103 99 100 97 96 99 106 101

94 97 99 102 94 86 80 91 98 98

96 99 101 100 94 94 98 98 99 107

90 92 85 87 90 92 92 100 99 102

101 99 96 95 99 102 103 111 109 108

103 105 102 102 102 103 106 113 114 109

100 106 107 101 110 109 111 118 110 109

117 120 123 129 124 127 139 147 147 141

112 118 122 118 111 117 128 128 122 127

109 113 111 109 109 111 114 116 116 117

97 102 100 94

101 110 112 109

106 114 115 110

107 121 121 115

138 136 156 167

135 117 133 142

115 122 123 123

91 . 92 . 93 . 94. 95 . 96 . 97 . 98 . 99 . 1900 .

01 . 02 . 03 .

04 . 05 . 06 . 07 . 08 . 09 . 1910 .

11 . 12 . 13 .

137 PRISER

Å VISSA L A N T R R U K S P R O D U K T E R

I DANMARK.

Indextal. Bas 1881—85. Vete

Råg

Korn

Havre

Oxkött1

Fläsk

1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79

122-5 145-0 142-7 1533 114-6 120-1 131-0 121-2 105-3 1241

104-2 115-3 110-7 141-7 121-0 114-8 124*3 103-4 91-1 102-5

96-7 106-3 112-1 126-8 125-0 119-4 126-3 114-0 99-2 108-4

92-1 96-1 95-5 113-5 122*2 120-1 127-8 108-0 89-5 92-6

( 93-5) ( 97-0) ( 97-o) (105*5) ( 98*5) (104-5) (101-5) (100-0) (100-0) ( 94-0)

936 84-4 95-4 97-2 97-2 103-0 104-6 99-1 91-7 88-1

1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89

120*0 123*1 107*0 102*6 87-4 79*7 86*9 83-0 86-7 84-5

135-5 124-6 97-6 101-0 96-9 79-8 80-1 71-9 83 1 91-6

114-6 107-9 98-0 103-7 100-9 89-4 87-1 84-4 89-0 99-9

103-4 106-1 93*4 102-6 104-6 929 90-1 82-5 88-3 103-9

97-2 86-5 105-0 110-7 101-4 96-3 85-8 76-8 863 90-6

102-8 104-6 111-9 100-9 93-6 89-9 86*2 80*7 82-0 89-9

1890 92 93 94 95 96 97 98 99

84-4 105*2 79-1 73*9 59-7 64-9 79-7 88 3 81-4 72-9

90-1 119-8 86-4 81*6 68-4 69-7 73-7 83-3 87-6 90-6

92-2 106-8 87-8 88-1 79-2 78-7 84-8 86-8 90-3 95-8

92-3 115-8 93-4 100-7 81-8 80*5 89-3 94-3 92-3 93-1

97-0 102-3 94-0 82-7 85-6 88-8 79-3 80-2 81-o 79-2

93-6 89-9 93-6 91*7 89*9 75*2 69*7 82*6 80-7 73*4

1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09

70-0 80-3 72-0 74-4 87-5 85*6 77-0 101*5 91-6 93-1

83-3 85-o 83-3 81-e 87-4 96-2 88-6 112-1 97-5 91-5

87-9 90-3 89-0 89-0 95-7 99-8 97-5 109-8 107-0 97-5

90-9 95-4 96-3 91-o 98-4 103-2 96-3 105*5 97-8 97-1

86-7 86*1 89-5 92-9 86-3 90-1 98-3 90-6 83-4 81-8

93*0 97-2 102*8 95-4 84-4 99*1 102*8 97-2 95-4 113-8

1910 11 12 13

87-2 95-4 90-2 84-7

84-9 106-1 101-1 92-7

97-2 123-7 119*1 105-3

95*5 117-3 110-1 99-8

93*3 97-9 111-2 115-3

121-1 100-9 119-3 128*4

A r

x

) Se anmärkningarna

138 PRISER

A VISSA L A N T R R U K S P R O D U K T E R

I

ENGLAND.

Indextal. B a s 1881—85. Vete importerat

Vete engelskt

Korn engelskt

Havre engelsk

Oxkött

Fårkött

Fläsk

Smör

1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79

110*3 124*0 130-1 136*8 127-3 111*1 109*3 130*8 115*1 110-0

117-0 141-3 142*1 146-3 139-0 112-0 115-1 141-5 115-7 109*3

111-2 116-3 120-0 130-0 144*5 123-6 113*1 127*0 129*2 109-4

107-9 118-9 109-5 120-0 136-2 135*4 124-0 122-4 114-9 102-7

97*6 104-5 102-8 113-2 108-0 111-5 108-0 106-3 106-3 95-8

86-3 94-3 100-3 106-3 92-8 106-3 107-8 103-3 101-8 95-8

113-4 103.2 101*2 109*3 109*3 115*4 119*4 103*2 101*2 97-2

1-03*0 108-0 •98-8 102*2 111-8 104-7 112*1 105-5 101*3 88-9

1880 81 82 83 84 85 86 87 89

116-0 115-7 111-8 102-8 88*1 82-0 79-1 80*1 80-4 80-6

110-5 113*0 112-4 103-7 88-9 81-9 77-3 81-0 79-4 74-2

106*4 102*0 100*2 102*4 98-c 96-7 85*5 81*5 89*5 83*1

109-1 102-7 103-2 101-2 95-7 97-3 89-8 76-7 79-2 83-8

101-0 97-0 104-5 106-3 101-0 90-6 85-4 74*9 83-6 81-9

98-8 103-3 107-s 109-3 95-8 83-8 92-8 77'8 86-8 94-3

111-8 109*3 103-2 99*2 972 91*1 91*1 87-0 81*0 87-0

103*3 102*2 103*8 102-2 99-7 92*2 83-1 85-5 83*1 84-7

1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99

93-0 80-2 67-5 56-1 57-7 64-8 78-1 84-0 70-1

79-0 92-3 75'4 65-6 56-9 57-6 65-2 75*2 84-8 64-0

92*2 90 5 84*1 82*3 78*8 70*5 73-7 75-e 87-3 82-3

87-8 94-4 93*7 88-5 80-7 68-5 69*7 79*9 87*0 80-8

81-9 81-9 81-9 83*6 81-9 81-9 78*4 81-9 80-1 85*4

88-3 79-3 79-3 79-3 82-3 86-s 79-3 82-3 77*8 80-8

85-0 78-9 97-2 01-2 89-1 74-9 70-9 89-1 91-1 81-0

83*1 88*0 89-7 88-0 81-4 77-2 81-4 78-1 78*9 85-5

1900 01 02 03 04 05 . 06 . 07 . 08 . 09 .

71-2 69*4 70-1 71-2 73-4 75-7 73-6 80*6 88-0 96*9

67-1 66-7 70-0 66-7 70-7 74-0 70-5 76-2 79-8 92-1

80*1 80*9 82-5 73-2 71-8 78-3 77-7 80-7 83-1 86*3

83-1 87-0 95-3 81-1 77-2 81-9 86-6 89-0 84-2 89-4

88-9 85*4 94-1 83-0 83-6 81-9 81-9 85-4 90-6 90-0

89-1 99-2 97-2 89-1 78-9 93*1 99*2 91-1 87-0 99-2

84*7 87-2 84-7 83-1 84*7 88-9 91-4 89-7 94-7 93-o

1910 . 11 . 12. 13 .

87-9 83-2 88-8 86*8

78-9 78-9 86-6 79-0

74-2 87-7 98-e 87-7

81-9 89-0 101-6 90-1

94-1 88-9 97-0 94-1

109*3 93-1 101-2 111*3

94-7 100-5 102-2 98-8

A r

86-8 82-8 88*3 92-8

139 PRISER Å VISSA LANTBRUKSPRODUKTEN I PREUSSEN. Indextal.

Bas 1881—85. Fläsk

Smör

92-1 90-5 108-2 107-4 101-0 105-0 103-4 98-0 92-1

86-3 89-4 97-5 106-4 112-7 110-9 109-6 105-1 96-2 91-7

96-i 97-0 98-s 102-3 101-4 100-5 98-8 96-1 95-2 99-o

97-8 102-0 102-0 102-0 96-2 96-2 95-4 92*1 91-3 102-6

98-4 101-5 102-0 102-9 98-8 94-s 93-9 92-6 93-0 98-8

107-0 108-7 107*0 102-7 105-3 107-0 105-3 105*3 107-0 107-0

107-7 111-2 108-5 105-0 105-9 108-s 107-7 107-7 110-3 111-2

111*4 104-2 105-0 105*9 105-0 101*0 96-2 102-6 109-0 105-8

98-4 98-4 101-1 101-5 97*0 92-6 93-9 95-7 95-7 97*5

94-0 98-1 105-6 92-0 91-9 100-1 110-4 122-s 110-4 120-7

107-0 107-8 111*2 112-9 113-8 121-4 129*0 129-9 126-5 129-9

112-1 113-9 117-4 121-0 123-7 130-8 141-5 143-2 142-3 146-8

103-4 110-6 118-6 110-6 105-0 123-4 133-0 118-6 119-4 128-2

100-2 101-5 101-1 101-1 104-2 106-9 107-8 108-7 113-1 116-3

108-3 119-3 135-1 113-2

135-0 140-9 152-0 153-7

151-2 155-7 164-6 175-3

129-8 119-4 133-8 138-6

119-4 123-9 127-5 122-5

Fårkött

Vete

Råg

Korn

Havre

Oxkött

78 79

107-6 123-i 127-6 139-2 126-6 103-4 110-8 121-3 106-5 103-4

97-5 1075 105o 120-0 123-8 103-8 108-s 110-6 89-4 90-0

93-7 100-3 1003 120-1 131-9 110-8 110-8 111-5 103-0 97-0

97-4 100-1 94-7 109-7 131-7 123-5 121-4 109-7 95-3 91-9

82-3 84-9 95*9 104*4 105-3 95-9 95-9 97-6 99-3 97-c

102-3 101-4 94*3 95-2 96-1 97-0 961

1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89

115*5 116-0 109-7 97-6 91-2 85-4 82-8 86-5 91-8 96-5

120-6 126-3 100-0 91-9 91-9 89-4 83-8 78-1 84-4 97-5

110-8 109-5 101-0 96-3 98-3 94-3 89-1 84-4 89-1 99-6

104-3 109-1 100-1 94-0 98-8 98-1 91-2 77-5 89-2 103-6

96-s 96-8 98-5 101-9 101-9 101-0 99-3 95-9 95-1 99-3

1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99

101-3 117-1 997 80-2 71-2 78-8 80-7 87*0 98-1 81-8

106-3 130-0 111-3 84-4 73-8 75-6 76-3 78-8 90-0 89-4

108-s 112-8 102-9 94-8 87*1 82-5 85-8 891 98-3 95-0

109-7 lll-i 102-2 108-4 95-3 83-0 86-4 91 9 101-5 94-0

1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09

79*1 85-4 86-5 81-8 89-1 90-2 91-8 106o 107-6 119-2

89-4 88-1 89-4 82*5 83*8 91-9 98-1 1163 112*5 106-9

94-3 95-6 93-7 91*0 91-7 98-3 101-0 1121 110-8 1121

1910 11 12 13

107-6 105-0 111*8 103-1

93-8 102-5 115o 103-1

101-6 113-5 128-0 100-9

År

1870 71 72 73 74

97-6

140 P R I S E R A VISSA L A N T B R U K S P R O D U K T E R Indextal.

Ar

I

FRANKRIKE.

Bas 1881—85.

Vete

Råg

Korn

Havre

Oxkött

Fårkött

Fläsk

1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79

105-5 131-3 120-6 132-7 126-4 94-8 105-9 118-9 118-7 111-8

105-8 121-3 102-8 120-3 130-5 100-9 104-9 114-5 lllo 115-8

107-3 117-5 93-2 118-3 126-4 102-4 105-0 112-1 113-7 1100

112-4 124-3 92-2 105*5 126*0 117-7 121*5 113*8 109*8 104*0

82-0 90-7 96-9 106-2 98-8 94-4 95-7 98-8 104-3 102-5

78-1 79-8 95*1 100-0 94-o 90-7 93-4 97*3 101-1 98-4

92i 1000 101-8 99-4 95i 93-3 100-0 103-7 103-0 97-0

1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89

1187 114-2 109-8 98-4 91-6 86-0 90*5 92*8 98-3 95-1

121-6 112-4 105-5 97-3 94-8 90-0 85-9 89-7 90-3 89-3

lll-o 104-0 104-0 98-7 98-0 94-8 87-8 85-0 91-7 92-2

107*7 103*3 104*5 98*0 96-0 98*3 93*3 88-3 96*7 97*7

98-8 96-9 98-8 101-2 102-5 101-2 98-1 91-8 87-0 90-1

96-7 96-7 98-9 101-0 102-7 100-5 96-7 91-3 90-2 92-9

101-2 104-3

1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99

99-0 107-5 93-5 84-7 78-7 73-s 76-1 98-5 101-0 78-5

93-0 102-9 93-4 86-2 79-8 70-0 71-4 91-5 97*4 83-0

96-2 98-2 85-5 90-8 87-7 78-4 81*2 88-5 95-6 91-1

101*3 99*S 91*0 106*0 103*6 88*7 86*5 94-6 99*9 94*7

97-5 99-4 96-9 91-3 101-2 105-0 101-2 99-4 96-9 96-3

100-0 102-7 99-5 95i 98-9 104-9 103-8 101-1 97-8 98-9

93-3 93-3 90-9 88-4 97-0 99-4 92i 87-2 90-9 94-5

1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09

75-7 79-5 85-0 88-6 84-5 90-6 90-5 92-2 90-8 93-5

80-2 83-9 88-1 88-3 84-3 88-4 90-2 95-9 94-e 95-4

90-6 91-0 91-6 91-1 87-7 94-9 96-9 99-5 100-4 102-9

94*2 102*2 103-4 90-9 85-8 99-3 109-6 104-3 99-3 104-8

94-4 94-4 95-0 97*5 99-4 98-8 98-1 101-9 104-3 106-2

98-4 98-9 100*0 101-0 104-4 103-8 103-8 100-5 111*5 111-5

95-1 93-3 94-5 95*7 94-5 94-5 97-0 107-3 110-4 104*9

1910 11 12 13

100-5 102-7 110-1 108-7

98-0 103-2 113-1 108-5

99-5 104-7 113-3 111-6

102-0 105-8 1124 112-4

107-5 111-8 112-4 113-7

112-0 116-9 118-6

106-7 119-5 126-8 124-4

121-3 1

103-0 101-2 97-6 93-9 92-7 91-5 87-2 87-8

141 INDEXTAL FOR PRISER A LANTBRUKSPRODUKTER I SVERIGE OCH DANMARK. Bas 1881—85. D a n m a r k

v e r i g e Veget. prod.

Anim. prod.

Samtliga

Veget. prod.

Anim. prod.

1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79

99 106 115 129 129 116 120 121 101 102

93 91 91 98 99 106 105 102 93 88

96-o 98-5 103 o 113-5 114o lll-o 112 5 111-6 97-o 95o

104 116 115 134 121 119 128 112 96 107

91 90 92 100 100 104 105 98 93 91

1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89

114 119 102 100 94 86 83 71 86 89

93 94 108 104 100 93 87 84 89 93

103-5 106-5 105o 102-o 97-o 89-s 85-o 77-5 87-5 91o

118 115 99 102 97 85 86 80 87 95

99 96 105 105 99 94 88 83 89 93

1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99

91 110 93 90 75 80 87 97 96 102

100 101 102 100 97 94 93 97 102 102

95-5 105-5 97-s 95o 86o 87-o 90-o 97-o 99-o 102 o

90 112 87 86 72 73 82 88 88 88

97 101 97 91 90 89 83 86 87 "85

1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09

99 101 98 96 100 102 103 111 108 107

114 118 120 121 117 121 130 135 133 132

106-s 108-s 109-o 1085 108-s 111-5 116-5 123-o 120-s 119-s

83 88 85 84 92 96 90 107 95 99

95 95 97 97 90 97 103 98 94 98

1910 11 12 13

103 112 112 107

132 128 142 150

117-6 120o 127-0 128-5

91 111 105 96

104 106 118 121

142 INDEXTAL FOR PRISER A LANTBRUKSPRODUKTER I ENGLAND, PREUSSEN OCH FRANKRIKE. Bas 1881—85. E n g l a n d A r

P r e u s s e n

F r a n k r i k e

Veget. ! Anim. ' ... i , Samtlif prod. prod. *"-

Veget. i Anim Veget. Anim. Samtliga prod. prod. prod. prod.

1870 71 72 73 74 75 76 77 78 79

112 125 125 133 137 121 115 131 119 108

103 101 108 105 109 112 105 103 94

100 ! 106-o 114o 113o 120-s 121-o 115-0 113-5 118o lll-o lOlo

99 108 107 122 129 110 113 113 •99 96

87 88 97 105 107 101 101 101 98 94

93 o 98-o 102 o 1135 118o 105-5 107o 107-0 98-s 95o

108 124 102 119 127 104 109 115 113 110

84 90 98 102 96 93 97 100 103 99

1880 81 82 83 84 85 86 87 88 89

111 109 107 103 93 89 83 80 82 80

104 103 105 104 98 89 88 81 84 87

107-s 106 o 106-o 103-5 95-s 89o 85-5 80-5 83o 835

113 115 103 95 95 92 87 82 89 99

97 99 100 102 100 98 97 94 94 100

105o 107-o 101-5 98-5 97-5 95-o 92o 88-0 91-s 99-s

115 108 106 98 95 92 89 89 94 94

99 99 100 101 101 99 96 92 88 90

1890 91 92 93 94 95 96 97 98 99

85 93 83 76 68 64 68 77 86 74

85 82 87 88 84 80 78 83 82 83

85o 87-5 85-o 82 o 76o 72o 73o 80-o 84-o 78-s

107 118 104 92 82 79 82 87 97 90

106 106 105 104 103 102 101 103 106 105

106-s 112o 104-s 98o 92-5 90 5 91-s 95-o 101-s 97-5

98 102 91 92 87 78 79 93 98 87

97 98 96 92 99 103 99 96 95 97

1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09

75 76 79 73 73 77 77 82 84 91

88 88 90 86 84 88 91 89 90 90

81-5 82o 84-s 79 6 78-5 82 s 84o 85-5 87 o 90-5

89 92 94 87 89 95 100 114 110 115

106 108 112 111 112 121 128 125 125 130

97-s lOOo 103o 99 o 100 s 108 o 114-0 119-5 117 6 122 5

85 89 92 90 85 93 97 98 96 99

96 96 96 98 99 99 100 103 109 108

1910 11 12 13

81 85 94 86

96 91 97 99

95-. 92,

103 110 122 105

134 135 144 148

118-5 122s 133o 126 5

100 104 112 110

109 116 119 120

Samtlijra

143 Anmärkningar. Källor HI. m. Sverige: Samtliga priser utgöra riksmedeltal av resp. markegångspriser. hänför sig i allmänhet till vad i taxorna benämnes »torrt kött».

Rubriken oxkött

Danmark: Priserna för spannmål samt fläsk och smör utgöra riksmedeltal av Kapitelstaksternes priser för resp. varor. I dessa saknas prisuppgifter för kött. Sådana hava ej heller i andra källor påträffats för hela perioden eller någon längre del därav. Till ersättning ha använts prisnoteringarna för nötkreatur, slaktad vikt, å Köpenhamns kreatursmarknad, vilka sedan 1880 kunnat sammanställas dels ur Ugeskrift for Landmsend, dels ur den svenska Tidskrift för landtmän. De absoluta pristalen anföras icke utan endast indextalen, vilka beräknats såsom medeltal för stutar och kvigor, kor, samt oxar och tjurar, allt bästa noterade kvalitet. För åren 1870—79 ha i brist på annat material insatts medeltalen för svenska och engelska priser å nötkött. England: Priset för importerat vete utgör medeltal av de deklarerade värdena enligt importstatistiken. Priserna å engelsk spannmål äro de s. k. gazettepriserna, vilka utgöra medeltal av marknadspriset å ett större antal orter i Storbritannien (1870—82 150 st., 1883— 90 187 st., 1890—1900 196 st., 1901 ff. 190 st.). Priserna å animaliska produkter (Beef, prime; Mutton, prime; Pork, large and small average; samt Butter, Friesland fine to finest) avse partipris i London och äro hämtade ur Sauerbecks prisöversikter i Journal of the Royal Statistical Society. Kött- och fläskpriserna äro medeltal av noteringarna å the Metropolitan Cattle Market. Preussen: Samtliga priser utgöra medeltal av marknadspriserna (Marktpreise) för 165 orter. De äro för åren 1870—1909 hämtade ur Zeitschrift des Kgl. preussischen Statistischen Bureaus, årg. 1889 och 1909, för de följande åren ur Statistisches Jahrbuch lur den Preussischen Staat. Frankrike: Samtliga priser utgöra medeltal av marknadspriser för alla departement. De äro hämtade ur Bulletin du ministére de 1'agriculture samt Statistique agricole annuelle. Indextalens beräkning. Indextalen äro beräknade på basis av medeltalen för åren 1881—85. Den sammanfattande index för vegetabiliska produkter utgör aritmetiska mediet för de fyra spannmålsslagens priser; i avseende på England saknas notering för råg; i stället ha medtagits två noteringar för vete. Index för animaliska produkter utgör beträffande Sverige och Danmark medeltal för nötkött, fläsk och smör, varvid köttpriset ingår med dubbel vikt, beträffande England och Preussen medeltal för nötkött, fårkött, fläsk och smör samt beträffande Frankrike, ifråga om vilket smörnotering saknas, medeltal för allenast nötkött, fårkött och fläsk. Den allmänna index för varje land utgör aritmetiska mediet av indices för vegetabiliska och animaliska produkter.

Imtill den 15 oktober 1924 offentliggjorda delar av

TTull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden: I. Svensk tullpolitik 1816—1911 av A. Montgomery. I I . Bomullsindustriens produktionsförhållanden av K.-G*. Hagström. I I I . Utredning angående det svenska jordbrukets produktion samt saluöverskott av spannmål av E. Höijer. I V . Jämförelse mellan jordbrukets utveckling i vissa delar av Sverige samt Danmark och Norge av E. Höijer. V . Tabeller till belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871—1919 jämte anmärkningar av E. Höijer. Y l . Svensk traktatpolitik 1816—1914 av A. Montgomery. V I I . Utlåtande angående frågan om differentialtullar till skydd mot valutadumping. V I I I . Utlåtande i valutafrågan. I X . Utlåtande angående järnvägsfrakternas reglering. X . Utlåtande med förslag till förordning om åtgärder till skydd mot så kallad valutadumping. X I . Pappersindustriens produktionsförhållanden av E. Bosseus. X I I . Margarinindustriens utveckling etc. av J. Lublin. X I I I . Den svenska kautschukindustriens utveckling 1890—1913 etc. av B. Ohlin. X I V . Huvuddragen av det svenska jordbrukets utveckling 1871—1919 av A. Sjöström. X V . Översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder 1871 — 1913 av E. Höijer. XVI. Den svenska järnhanteringens utveckling etc. av S. K. Stockman. XVII. Den svenska glasindustriens utveckling etc. av B. Ohlin. X V I I I . Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet av E. Linder. X I X . Sveriges bryggeriindustri av A. Lilienberg. X X . Garveriindustriens produktionsförhållanden av W . Smith. X X I . Kvalitetsfrågan hos det svenska vetet av H. Nilsson-Ehle. X X I I . Översiktstabeller angående den svenska industriens utveckling 1891 — 1920 jämte anmärkningar. X X I I I . De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling etc. av G. Delling. X X I V . Undersökning angående jordegendomsvärdenas utveckling i Sverige och vissa främmande länder av K. Amark. XXV. Handels- och prisöversikter rörande- spannmål etc. av K. Ämark. X X V I . Ljusindustrien samt tillverkningen* av glycerin etc. av J. Lublin. , ZXXVII. Ylleindustriens produktionsförhållanden av K.-G. Hagström. X X V I I I . Den svenska tegelindustriens utveckling etc. av B. Ohlin. X X X V I . Betänkande ang. tullsystemets verkningar i Sverige före världskriget. Del I och II. H r XXIX—XXXV äro avsedda att behandla porslinsindustrien, skoindustrien, cementindustrien, tvättmedelsindustrien, tryckeri- och pappersförädlingsindustri, monopolistiska sammanslutningar inom svensk industri samt den svenska industriens räntabilitet åren 1911—1914.

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1924 Systematisk

förteclkning

(Siffrorna inom k l ä m m e r beteckna utredningarnas n u m m e r ii den kronologiska förteckningen.) A l l m ä n lagstiftning.

Statsförfattning.

Rättskipning.

Fångvård.

Allmän statsförvaltning.

Fast egiendom. J o r d b r u k med binäringair. Det svenska l a n t b r u k e t s produktionskostnader. 2.. Bokf ö r i n g s å r e n 1920—1921 och 1921—1922. [2] Fastighetsrefgisterkommissionens meddelanden. 133. [21] Till frågan o>m ny jorddelningslagstiftning. [40] Kolonisation! å k r o n o p a r k e r i Norrland och Dalarnaa. [43] Vattemväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till gruvlag. [16] Malmkommiissionens slutbetänkande. [32] Malmtillgån^gen i Norrbottens län. [33] F ö r b r u k n i n g ; av virke till husbehov på Värmlandss läns l a n d s b y g d . [42]

Kommunalförvaltning.

Statens och k o m m u n e r n a s finansväsen. Tull- ocli t r a k t a t k o m m i t t é n s utredningar och b e t ä n k a n den. 25. Handels- och prisöversikter rörande spannmål. [55] 26. L'usindustrien. [34] 27. Ylleindustrien. Industri. [35] 28. Tegeliridustrien. [36] 36. Betänkande ang. tullsystemets verkningar. Del 1. [37] Del 2. [38] Cement- ocln betongbestämmelser. 1921 års kommunalskattekommittés b e t ä n k a n d e . Del 1. [53] Del 2. [51] Politi. Handledning vid utarbetandet av brandordningar l a n d s k o m m u n e r . [23]

för

[25]

H a n d e l o c h sjöfart. Skeppstjänsitkommitterades betänkande. 3. [20]

Kommunikationsväsen. Socialpolitik. Utredning r-örande ny vattenväg mellan Östersjörn och Iakttagelser rörande socialiseringen i Österrike. [14] Vänern jjämte bihang. [6] Det svenska tobaksmonopolet. [15] Anvisningar- rörande vägväsendet och automobiltraffiken. Statens järnvägar. [22] [19] Statens j ä r n v ä g a r som allmänt affärsverk. [30] Sveriges vattenkrafttillgångaj- och vattenkraftproduktion. [39] K o m m u n a l affärsverksamhet. [45] Baink-, k r e d i t - o c h p e n n i n g v ä s e n . Hälso- o c h sjukvård. Försäkringsväsen. Allmänt näringsväsen. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 7. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kristianstads län. K y r k o v ä s e n . U n d e r v i s n i n g s v ä s e n . Andligg [50] 9. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Hallands län. [18] 11. Ang. elektrifiering av landsbygden odling i övrigt. inom Blekinge län. [10] 12. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. [3] 13. Ang. elek- Supplement nr 2 till Sverges familjenamn 1920. [4] | trifiering av landsbygden inom Västmanlands län. [8] Betänkande angående det fria och frivilliga folktbildningsarbietet. [5] 14. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Värmlands län. [9] 15. Ang. elektrifiering av landsbygden Betänkande och förslag angående läroverks- och l a i n d s bibliotek.. [7] inom J ä m t l a n d s län. [111 16. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Norrbottens län. [28] 17. Ang. Förslag till llönereglering för befattningshavare vidl allm ä n n a läiroverk m. fl. läroanstalter. [13] elektrifiering av landsbygden inom Jönköpings län. [44] 18. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Got- K. skolöverstyrelsens utlåtande över skolkommissio:>nens betänkaniden 1—5. [24] lands län. [12] 19. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Västeaiorrlands län. [17] 20. Ang. elek- Systeinatisktt utforskande av allmogekulturen. 1.. [26] 2. [27] trifiering av landsbygden inom Västerbottens län. [29] 22. Förteckning över elektriska kraftanlägg- Utredning rcörande kungl. teaterns verksamhet, [311] n i n g a r i Sverige år 1923. [48] Ingenjör N. Ekwalls utredningar. 1. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Östergötlands län. [46] 2. Ang. Försvarsväsen. elektrifiering av landsbygden inom Örebro län. [51] 3. Ang. elektrifiering av landsbygden inom K a l m a r län. [49] 4. Ang. elektrifiering av landsbygden inom Kronobergs län. [47] U t r e d n i n g betr. de elektriska distributionsföretagens å U t r i k e s ä r e n d e n . I n t e r n a t i o n e l l rätt. landsbygden ekonomiska svårigheter och möjligheAngående o r d n a n d e t av statens kommersiella infoirmat e r n a för dessas avhjälpande. [52] tionsverl«samhet. [1] Förslag till lag om lärhngsväsendet i vissa y r k e n . [41]

Stlilml924 Isaac Marcus' Boktr..-A.-B.