SOU 1928:12

Betänkande med förslag angående omorganisation av Överståthållarämbetet samt ändrad fördelning mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för dess verksamhet

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A ITTKEDNINGAR 1 9 2 8 : 12

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG ANGÅENDE

OMORGANISATION AY ÖYERSTÅTHÅLLÅRÄMBETET SAMT

ÄNDRAD FÖRDELNING MELLAN STATEN OCH STOCKHOLMS STAD AV KOSTNADERNA FÖR DESS VERKSAMHET. AVGIVET AV 1924 ÅRS LANDSSTATSLÖNESAKKUNNIGA.

S T O C K H O L M 19 2 8

Statens offentliga u t r e d n i n g a r 1928 Kronologisk Utrikesdepartementets organisation: Norstedt. (&), 49 s. V. Yttrande och förslag angående revision av gällande förordningar om kommunalstyrelsé på landet och i stad 111. 111. Almqvist .V Wiksell, Uppsala. 1G0 s. S. 1926 ars pensionsutredhiirg. Betänkande angående familjepensionering för viss Icke-ordinarie personal i statens tjänst. Marcus. 73 s. Fl. MonopolkontrollutredningenH betänkande angående anordnandet av den statliga kontrollen av Aktiebolaget Vin- k Spritcentralens verksamhet. Marcus. 183 s. Fi. Betänkande med förslag till stadsbyggnadslag med författningar som därmed hava samband. Norstedt. ."114 g. Ju. Betänkande med förslag angående åtgärder till handelsjärnhanteringens stödjande. Harens. 139 s. II. Ämbetsbrotten. Förberedande utkast till strafflag.

förteckning Speciella delen. 7. Av J. C. W. Thyrén. Lund, Berling. vj, 238 S. Ju. 8. Betänkande med förslag till vissa åtgärder beträffande emigrationen. Norstedt. 75 s. S. '.). 1926 års arbetslöshetssakkminigas betänkande och förslag angående arbetslöshetsförsäkring, arbetsförmedling och reseryarbeten. Norstedt. (118 s. S. 10. Betänkande angående ordnandet av viss bostadskredit. Norstedt, viij, 183 s. S. 11. Betänkande med förslag till vissa ändringar i bestämmelserna rörande automobilbcsiktningsväsendet ni. m. Marcus. 88 s. K. 12. Betänkande med förslag angående omorganisation av överstäthallarämbetet samt ändrad fördelning mellan staten ocn Stockholms stad av kostnaderna för dess verksamhet. Beckman. 3.">4 s. S.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna t omslag med enhetlig färg för varje departement.

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 8 : 12 SOCIALDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG ANGÅENDE

OMORGANISATION AY ÖVERSTÅTHÅLLARÄMBETET SAMT

ÄNDRAD FÖRDELNING MELLAN STATEN OCH STOCKHOLMS STAD AV KOSTNADERNA FÖR DESS VERKSAMHET. AVGIVET AV 1924 ÅRS

LANDSSTATSLÖNESAKKUNNIGA.

STOCKHOLM 1928 K. T, BECKMANS BOKTRYCKERI [885 28]

a£? c

3¶Till Herr Statsrådet och Chefen for Kungl. Socialdepartementet

Ä M L I K T K U N G L . MAJ:TS den 31 december 1923 givna bemyndigande har dåvarande statsrådet och chefen för socialdepartementet tillkallat landshövdingen Mauritz Reinhold Sahlin samt generaltulldirektören Axel Emil Mårten Ericsson att i egenskap av sakkunniga inom socialdepartementet biträda med, bland annat, överarbetning av 1902 års löneregleringskommittés förslag till lönereglering för befattningshavare vid länsstyrelserna. Detta uppdrag utvidgades sedermera, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1924, till att omfatta jämväl en överarbetning av 1902 års löneregleringskommittés förslag angående definitiv lönereglering för landshövdingarna i riket och angående pension till landshövdingarna. Sedan de sakkunniga under år 1924 inkommit med utlåtanden och förslag i berörda ämnen samt nämnda förslag lagts till grund för proposition till 1925 års riksdag, genomfördes vid nämnda riksdag definitiv lönereglering för landshövdingarna och befattningshavarna vid länsstyrelserna. Denna lönereglering omfattade emellertid icke befattningshavarna hos överståthållarämbetet. Med hänsyn till den likhet i ställning och ämbetsuppgifter, som rådde mellan åtskilliga av överståthållarämbetets befattningshavare och de av nyssnämnda lönereglering berörda befattningshavarna vid landsstaten, fann dåvarande statsrådet och chefen för socialdepartementet i detta sammanhang tiden vara inne för lönereglering jämväl för överståthållarämbetet. Uppdrag att utarbeta förslag till dylik lönereglering överlämnades förty till de sakkunniga enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1925. Uppdraget avsåg definitiv lönereglering och, i den mån så erfordrades, nya pensionsbestämmelser för de befattningshavare hos överståthållarämbetet, som helt eller delvis uppbure avlöning av statsmedel. På av de sakkunniga gjord hemställan och efter av Kungl. Maj:t den 21 november 1925 lämnat ytterligare bemyndigande uppdrogs vidare åt de sakkunniga att, i samband med behandling av frågan om definitiv lönereglering m. m. för vissa befattningshavare hos

4 överståthållarämbetet, dels verkställa utredning angående förändringar i ämbetets organisation, dels ock såsom delegerade för staten förhandla med de delegerade, som kunde komma att utses för Stockholms stad, rörande förslag till om reglering av överståthållarämbetet och dess olika avdelningar samt rörande uppgörelse i fråga om de i samband därmed stående mellanhavanden mellan staten och staden. Denna sålunda vidgade arbetsuppgift måste tydligen för sin lösning kräva icke ringa tid. Med hänsyn till att det statliga löneregleringsarbetet redan lett till löneregleringar för flertalet administrativa statstjänstemän och i betraktande särskilt av de vid 1925 års riksdag beslutade löneregleringarna för landshövdingarna och befattningshavare vid länsstyrelserna syntes det emellertid de sakkunniga önskvärt, att den avsedda löneregleringen för de befattningshavare hos överståthållarämbetet, som helt eller delvis uppbure avlöning av statsmedel, måtte utan avbidan på lösningen av övriga uppgifter kunna bringas till genomförande. Med anledning härav ägnade sig de sakkunniga till en början åt undersökning av den åt dem först anförtrodda frågan om beredande av definitiv lönereglering för vissa befattningshavare hos överståthållarämbetet. Såsom resultat av denna undersökning framlade de sakkunniga den 26 januari 1926 dels förslag till provisorisk förbättring av de till överståthållaren och underståthållaren utgående avlöningsförmånerna av statsmedel, dels ock förslag beträffande lönereglering för överstå/thållarämbetets kansli, vars tjänstemän avlönas helt av statsmedel. Nämnda förslag lades till grund för propositioner till 1926 års riksdag, och däri innefattade framställningar vunno riksdagens bifall. De sakkunniga hava därefter i huvudsak varit sysselsatta med utarbetande av förslag till omorganisation av överståthållarämbetet samt uppgörelse i fråga om de i samband därmed stående mellanhavanden mellan staten och Stockholms stad. Sedan stadskollegiet i Stockholm den 3 december 1925 utsett tre representanter för staden vid förhandlingar rörande dessa frågor, nämligen direktören Allan Cederborg, direktören Carl Georg Juhlin Dannfelt och transportmästaren Johan August Wallin, hava upprepade förhandlingar ägt rum med dessa representanter för Stockholms stad. Jämlikt särskilda Kungl. Maj:ts beslut har emellertid de sakkunnigas arbete vilat under tiden 21 februari—-15 maj 1927. Sedan landshövdingen Sahlin därefter den 4 juni 1927 avlidit, har Herr Statsrådet den 13 juli 1927 åt landshövdingen Carl Anders Gustaf Malmroth uppdragit att såsom sakkunnig inom socialdepartementet biträda med ifrågavarande arbete. Såsom sekreterare hos de sakkunniga har tjänstgjort notarien vid överståthållarämbetet för polisärenden, juris kandidaten Karl Gustaf Armand Sandström. Det förslag, som de sakkunniga härmed tillåta sig till Herr Statsrådet

5 överlämna, har utarbetats i samförstånd med Stockholms stads representanter. Förslaget avser omorganisation av nuvarande överståthållarämbetets kansli och överståthållarämbetets avdelning för polisärenden, ävensom viss ändring beträffande stadsfogdarna i Stockholm. Däremot hava de sakkunniga ansett sig icke böra ingå på frågan om ändrad organisation av överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden eller om ändrad fördelning av kostnaderna för dess verksamhet. Spörsmålet om åtgärder till åvägabringande av en rationell skatteuppbörd är för närvarande inom finansdepartementet föremål för utredning genom särskilt tillkallade sakkunniga, och innan resultatet av denna utredning föreligger synes något förslag angående omorganisation utav denna avdelning av verket icke rimligen kunna framläggas. De sakkunniga tillåta sig emellertid framhålla lämpligheten av att även sistberörda fråga så snart omständigheterna tillåta måtte bringas till avgörande. Det synes därvid önskvärt, att en blivande omorganisation av uppbördsavdelningen anknyter till den ändring av verkets organisation i övrigt, vartill de sakkunnigas föreliggande förslag eventuellt kan giva anledning, samt att motsvarande principer vid kostnadsfördelningen måtte i görlig mån komma till tillämpning. Under förhandlingarna med Stockholms stads delegerade hava dessa uttalat önskemål därom, att frågan om de s. k. bötesfångarnas förvaring å rannsakningsfängelset i Stockholm måtte i detta sammanhang bringas till lösning. De sakkunniga hava emellertid av skäl, som i betänkandet närmare angivas, ansett sig förhindrade att till behandling upptaga detta spörsmål. Dock synes även denna tvistefråga vara av beskaffenhet att böra snarast lösas, och de sakkunniga anse för sin del önskvärt, att åt lämplig myndighet eller särskilt utsedda personer uppdrages att med Stockholms stad förhandla i berörda ämne.

A. E. M. ERICSSON.

CARL MALMROTH. K.

Stockholm den 15 maj 1928.

G. A.

Sandström.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. FÖRSTA AVDELNINGEN. Sid. Historisk översikt samt redogörelse för överståthållarämbetets nuvarande organisation, arbetsuppgifter och förvaltningskostnader I. HISTORIK 11 1. 3. 5.

INLEDNING Sid. 11 T I D E N 1664-1720 » 16 T I D E N FEÄN OCH M E D l u 1776

A. B. C. D. II.

NUVARANDE

ORGANISATION

35 38 53 55 OCH 64

b) Befattningshavare

ÖVERSTÅTHÅLLARÄMBETETS AVDELNING FÖR POLISÄRENDEN

C. D.

11 24 29

62¶ÖVERSTÅTHÅLLARÄMBETETS KANSLI

a) Handlagda ärenden ... Sid. 64 B.

T I D E N 1634—1664 T I D E N 1720-1776

Överståthållarämbetets kansli Överståthållarämbetets avdelning för polisärenden Överståthållarämbetets avdelning för fattigvårdsärenden Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden

ÖVERSTÅTHÅLLARÄMBETETS ARBETSUPPGIFTER A.

2. 4.

70 72

Polissekreterarens expedition a) Handlagda ärenden Sid. 73 b) Befattningshavare 2. Biträdande polissekreterarens expedition a) Handlagda ärenden Sid. 80 b) Befattningshavare 3. Polismästarens expedition a) Handlagda ärenden Sid. 83 b) Befattningshavare 4. Poliskammaren a"'Handlagda ärenden Sid. 93 b) Befattningshavare 5. Kamrerarkontoret 6. Polisdomstolen 7. Polisskolan 8. Ordningspolisen 9. Kriminalavdelningen 10. Ordonnansavdelningen 11. Stadsfiskalskontoret

73 79 80 82 83 91 92 102 103 109 111 113 117 118 122

Ö V E R S T Å T H Å L L A R Ä M B E T E T S AVDELNING FÖR UPPBÖRDSÄRENDEN U N D E R ÖVERSTÅTHÅLLARÄMBETET LYDANDE SÄRSKILDA INSTITUTIONER

123 124

1. 2. 3. 4. 5. 6.

Stockholms stads rannsakningsfängelse 124 Stadsfogdarna 128 Stockholms stads politiinrättning (bårhuset) 137 Medlare i äktenskapstvister 139 Angslupsinspektionen 139 Sakkunnigajj för utfärdande av vissa intyg enligt kungl. förordningen den 29 mars 1912 angående befäl å svenska handelsfartyg m. m 140 7. Besiktningsmän för motorfordon 141 8. Besiktningsmän för utskänkningslokaler 141 9. Kontrollant för explosiva varor 142 10. Hissinspektionen 144 11. Inspektörer för elektriska anläggningar 146 12. Skorstensfejare 146 13. Fastighetsregistret 147 III.

NUVARANDE KOSTNADER STÅTHÅLLARÄMBETET, A.

FÖR DE AVDELNINGAR VILKA BERÖRAS UTAV

INOM ÖVERUTREDNINGEN 148

BERÄKNINGSGRUNDER

1. 2. 3. 4.

Överståthållaren och underståthållaren Överståthållarämbetets kansli Överståthållarämbetets avdelning för polisärenden Andre stadsfogdens expedition .,..,....

149 151 152 159

RESUT.TAT

1. 2. 3. 4.

161 162 163 167

Överståthållaren och underståthållaren Överståthållarämbetets kansli Överståthållarämbetets avdelning för polisärenden Andre stadsfogdens expedition

SAMMANFATTNING

S C H E M A T I S K ÖVERSIKT AV ÖVERSTÅTHÅLLARÄMBETETS NUVARANDE ORGANISATION

169 170—171

7¶ANDRA AVDELNINGEN.

Sid.

De sakkunnigas förslag I. INLEDNING

175 II.

HUVUDDRAGEN

III.

öVERSTÅTHÅLLAREN

OCH UNDERSTATHÅLLAREN

IV.

DETALJREDOGÖRELSE OMORGANISATION

FÖR DE SAKKUNNIGAS

VIII. IX.

188 Kansliavdelningen a) Kanslibyrån Sid. 188 b) Exekutionsroteln c) F a t t i g v å r d s r o t e l n Polisavdelningen a) Kanslibyrån Sid. 195 b) Poliskammaren c) Kamrerarexpedid) Polisdomstolen tionen » 203 Underlydande verk och inrättningar a) Exekutionsverket Sid. 204 b) Polisverket c) Övriga institutioner

207 KOSTNADER EFTER OMORGANISATIONEN DELAR UTAV ÖVERSTÅTHÄLLARÄMBETET

FÖR

DÄR225

L Ö N E K O S T N A D E R OCH D Y R T I D S T I L L Ä G G (RÖRLIGT LÖNETILLÄGG) 225 A V L Ö N I N G T I L L EXTRA PERSONAL 231 Ö V R I G A KOSTNADER 235 S A M M A N F A T T N I N G AV BERÄKNADE KOSTNADER E F T E R FÖRESLAGEN OMORGANISATION 239

FÖRDELNING STOCKHOLMS

AV KOSTNADERNA STAD

INKOMST AV DELNING AV HOLMS STAD

INDRAGNA SPORTLER DESSA MEDEL MELLAN

SAMMAN

MELLAN

STATSVERKET

OCH 240

SAMT FÖRSLAG STATSVERKET

TILL FÖROCH STOCK247

FA TTNING

FÖRSLAGETS

204 205 205

I n l e d n i n g : F r å g a n om personalens placering & statsverkets eller Stockholms stads lönestat 207 Kansliavdelningen 210 a) Kanslidirektören... Sid. 210 b) Kanslibyrån 211 c) Exekutionsroteln... » 212 d) Fattigvårdsroteln 212 e) Gemensam personal 213 Polisavdelningen 214 a) P o l i s m ä s t a r e n Sid. 214 b) Kanslibyrån 216 c) Poliskammaren ... » 218 d) Kamrerarexpeditionen 221 e) Polisdomstolen 223 Underlydande verk och i n r ä t t n i n g a r 223 a) Exekutionsverket Sid. 223 b) Polisverket 224 c) Övriga institutioner 225

BERÄKNADE AV BEBÖBDA

TILL

PERSONALFÖRDELNING

VII

FÖRSLAG

VI.

188 191 192 194 197 204

1. 2. 3. 4.

OMORGANISATIONEN

ARBETSUPPGIFTERNAS FÖRDELNING

AV DEN FÖRESLAGNA

AV DE SA KKUNNIGAS

FÖRSLAG

GENOMFÖRANDE

252 256

B E F A T T N I N G S H A V A R N A S S K Y L D I G H E T ATT UNDERKASTA SIG FÖRFLYTTNING T I L L ANNAN T J Ä N S T 256 A V FÖRSLAGETS GENOMFÖRANDE B E T I N G A D E ÄNDRINGAR I NUVARANDE B E F A T T N I N G S H A V A R E S STÄLLNING 265

A. B.

Överförande till indragnings- eller övergångsstat av vissa befattningshavare 266 Förflyttning av n u v a r a n d e befattningshavare till lägre tjänst 270 a) Ekonomiska konsekvenser av förflyttningen 270 b) Förflyttningens inverkan i övrigt å befattningshavarnas ställning ... 273

3. B E R Ä K N A D E EXTRA KOSTNADER UNDER ÖVERGÅNGSPERIODEN

8 TREDJE AVDELNINGEN. Bilagor, bihang och register. BILAGOR: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23.

Sid.

Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda å överståthållarämbetets kansli år 1925 283 Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda å överståthållarämbetets kansli år 1926 283 Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda å polissekreterarens expedition år 1925 284 Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda å polissekreterarens expedition år 1926 284 Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda å biträdande polissekreterarens expedition år 1925 285 Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda å biträdande polissekreterarens expedition år 1926 285 Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda å polismästarens expedition år 1925 286 Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda å polismästarens expedition år 1926 286 Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda i poliskammaren år 1925 287 Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda i poliskammaren år 1926 288 Kansliavdelningen. 1) Kanslibyrån. Ärenden 1925 289 Kansliavdelningen. 1) Kanslibyrån. Ärenden 1926 289 Kansliavdelningen. 2) Exekutionsroteln. Ärenden 1925 290 Kansliavdelningen. 2) Exekutionsroteln. Ärenden 1926 290 Kansliavdelningen. 3) Fattigvårdsroteln. Ärenden 1925 291 Kansliavdelningen. 3) Fattigvårdsroteln. Ärenden 1926 291 Polisavdelningen. 1) Kanslibyrån. Ärenden 1925 292 Polisavdelningen. 1) Kanslibyrån. Ärenden 1926 293 Polisavdelningen. 2) Poliskammaren. Ärenden 1925 294 Polisavdelningen. 2) Poliskammaren. Ärenden 1926 295 Ärenden år 1925, fördelade i enlighet med omorganisationsförslaget 296 Ärenden år 1926, fördelade i enlighet med omorganisationsförslaget 298 P l a n av våningen två trappor upp i kvarteret Pegasus 300 BIHANG:

Instruktion för överståthållaren den 28 mars 1664 Instruktion för överståthållaren den 16 februari 1776 I n s t r u k t i o n för överståthållaren den 25 augusti 1791 REGISTER

303 oil 320 329

FÖRSTA

AVDELNINGEN

Historisk översikt samt redogörelse för överståthållarämbetets nuvarande organisation, arbetsuppgifter och förvaltningskostnader.

HISTORIK.

INLEDNING

EDAN LÅNGLIGA T I D E R har inom städernas styrelser förefunnits en Fogdmoch viss dualism mellan representanter för staten och staden. Såsom statens representant uppträder tidigt fogden eller fogathen (i Stockholm stundom benämnd ståthållare eller hövitsman) under det att stadens representanter framträtt i rådet, senare utvecklat till borgmästare och råd. Fogdens uppgift har egentligen varit trefaldig: att ombesörja eller åtminstone övervaka uppbörden, att deltaga i rättskipningen och att, om något konungens slott funnits i staden, besörja slottets förvaltning och försvar. Eådet har måhända från början haft till uppgift att svara för ordningen inom staden, alltså en polisuppgift. Ganska snart torde hava tillkommit skyldighet att svara för viss del av uppbörden, varjämte, då en städernas domsrätt börjat uppkomma, denna naturligt anknutits till rådsinstitutionen. Ovan skisserade utveckling har sin tillämpning jämväl å de tidigare Fogdens ställskedena av huvudstadens historia. Med huvudstadens tilltagande betydelse mnghlolm_ °c torde emellertid fogden härstädes hava erhållit en mera framskjuten ställning, än vad annorstädes varit fallet. På 1300- och 1400-talen synes sålunda befattningen hava uppdragits åt någon av rikets stormän. Under tiderna därefter har emellertid fogdens tjänst sjunkit i betydelse. Under konungens frånvaro från huvudstaden ävensom vid andra särskilda tillfällen blev det allt vanligare att förutom fogden förordna en särskild ståthållare för Stockholms slott och stad. Från Gustav Yasas dagar torde denna institution hava blivit tämligen stadigvarande. En naturlig följd av denna utveckling blev, att fogden i vissa avseenden sköts i bakgrunden, under det att ståthållaren framstår såsom fogdens (eller, såsom han dåmera begynt kallas, slottsfogdens) givne chef. Såsom biträde åt ståthållaren började en särskild sekreterare att anställas, den s. k. slottssekreteraren.

2. T I D E N

1634—1664.

Genom 1634 års regeringsform skapades en ordnad lantregering i riket. Sverige indelades i landshövdingedömen eller gouvernement och i spetsen för vart och ett av dessa ställdes en landshövding. I vissa av de mera utsatta provinserna'^skulle ett riksråd förordnas som styresman med titeln överlandshövding (sedermera kallad generalgouverneur). Stockholms stad

1634 års

12¶Överståthållarens ämbctsåligg anden.

avskildes emellertid helt från denna indelning såsom ett eget överståthållardöme. Beträffande stadens högste styresman hade man till en början tänkt sig att, i överensstämmelse med vad förhållandet vid denna tid varit i Göteborg, benämna honom burggreve. Då det emellertid bestämdes, att överståthållaren skulle vara riksråd, förändrades hans titel, i analogi med vad ovan anförts om vissa landshövdingar, till överburggreve; hans närmaste man skulle då benämnas stadsfogde. Innan regeringsformen förelades ständerna skedde emellertid en ändring uti denna titulatur, i det att ifrågavarande befattningshavare erhöllo de sedan fastställda benämningarna överståthållare och underståthållare. Överståthållarens ämbetsåligganden finnas sammanställda i punkt 24 av regeringsformen, så lydande: Överståthållaren i Stockholm hafver intet land eller landfolk under sig. Hans embete skall vara att si uppå och dnfva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm innan dess murar och stacket, så och att alt på slottet hålles i ordre. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapeds förman, hafva inspectionen på all stadsens och malmernes regering, privilegia, byggningar, inkompster, köphandel och hvad däraf dependerar; försvara staden och dess borgarskap emot allehanda öfvervåld, intrång och deres näring och privilegia, så och hafva upsyn på borgerskapeds munstring, vapn och värior och deres exercitier. I lika motto skall han si uppå, det konungens och cronones regalia i staden icke förminskas eller afskäres i någon motto, konungen ovitterligit, och hafva under sin inspection allehanda acciser, tuller och andre rättigheter, konungen och cronan ordinarie eller extraordinarie tillhörande; och beflite sig om, att de mage växa och tilltaga, särdeles rättrådeligen och försichtigt inkräfias och dit det förordnes, lefreres. Han skall hafva sig till bistånd en underståthållare af adel, som praesiderer i stadsrätten hos borgmästare och råd uti hans frånvaru och den hans ställe i alle andra motto förträder, när han förhindrader är; sedan en god handskrifvare och så en bokhållare, som äre honom till bistånd, och denne håller richtighet öfver alle cronones ränter och regalier i Stockholms stad och dess underliggende gods och gräntser, efter som hans hele embete synnerligen i hans special instruction beskrifves. Han skall och till justiciens deste beqvemere execution och annan god ordnings underhållande i staden hafva hos sig en capitein, som tituleras skall stadscapiteinen och med honom 24 soldater, af hvilke idkeligen honom föllia skole 12 klädde i vist libri, blått och gult, och bevärde med gode undervärior och partizaner; så och därtill altid en prophoss med sitt regemente och två tjänare, som honom stadigt föllia och påachta, så vidt han går eller reser innan stadsens jurisdiction, dem han bruka kan, när så tiden oeh lägenheten fordrar. Varken den ändrade titeln (överståthållare i stället för ståthållare) eller föreskriften om överståthållarens ämbetsåligganden torde hava inneburit någon praktisk nyhet i jämförelse med tiden före 1634. Fastmera lärer

13 kunna antagas, att den kortfattade instruktionen i punkt 24 av regeringsformen allenast utgör en sammanfattning av vad dittills ansetts åligga ståthållaren å Stockholms slott. Den enda nyheten synes vara, att genom Nya tjänster. regeringsformen punkt 24 vissa nya tjänster tillskapades; sålunda tillkom, såsom förut nämnts, en befattning såsom underståthållare med huvudsaklig uppgift att vara överståthållarens vikare (redan 1619 och 1624 förekom dock denna titel i stadens tänkeböcker). Behovet av en dylik ständig vikarie för överståthållaren framträder vid denna tid särskilt starkt, då ju överståthållaren förutom sin egentliga tjänst innehade andra uppdrag av synnerlig vikt, vilka ofta påkallade hans vistelse utom Stockholm i rikets ärenden. Vidare föreskrevos såsom biträden åt överståthållaren en god handskrivare, d. v. s. sekreterare, och en bokhållare. Dessa två sistnämnda tjänster äro tydligen tänkta såsom motsvarande handskrivaren och bokhållaren hos de olika landshövdingarna. För exekutionen i civilmål skulle finnas anställd en stadskapten med 24 soldater, varjämte för straffexekutionen synas hava anställts en profoss med tillhörande personal. I motsats mot vad förhållandet varit inom landshövdingedömena, synes den föreskrivna personalen redan från början hava anställts hos överståthållaren, dock med undantag för omförmälda soldater. Denna regeringsformens uppräkning av befattningshavarna hos överståt- Slottsfogden hållaren innebar emellertid ingalunda, att tidigare hos ståthållarna befint- s e ^. e ^, a , e n . liga tjänster indrogos eller omdanades. Befattningarna såsom slottsfogde och slottssekreterare funnos sålunda alltjämt kvar, ehuruväl med något ändrade befogenheter. Slottssekreteraren kom emellertid rätt snart att försvinna, varemot i stället den uti regeringsformen omförmälda handskrivaren år 1663 börjat benämnas slottssekreterare. Denna utveckling torde väl närmast kunna karaktäriseras så, att handskrivaren näppeligen varit nödvändig, då en slottssekreterare redan funnits, vadan dessa båda befattningar sammanslagits. Det sätt, varpå detta skedde, hade emellertid en viss ekonomisk betydelse, enär den till slottssekreterare omdanade handskrivaretjänsten fick kvarstå, i handskrivarens lägre lönegrad. Slottsfogdetjänsten däremot gick ett gynnsammare öde till mötes. Den infogades omedelbart bland de nya befattningarna med placering närmast efter underståthållaren, och redan i riksrådets protokoll för den 4 november 1635 finner man, att slottsfogden förordnats såsom underståthållarens vikarie i rådhusrätten. Om man genom 1634 års regeringsform velat för Stockholms vidkom- Bristen å mande skapa en fastare organisation av stadsstyrelsen, synes emellertid -Jf^ i o ' n . detta syfte hava till större delen förfelats. Detta förhållande måste givetvis tillskrivas underlåtenheten att utfärda någon specialinstruktion för överståthållaren, änskönt en sådan utlovats i regeringsformen. Visserligen stadfästes 1 6 3 5 en allmän landshövdinginstruktion, men denna var icke tillämplig å huvudstadens förhållanden, och bristen på särskilda föreskrifter för dess vidkommande visade sig med åren rätt kännbar. Att detta

14¶Rosenhanes ämbetsb er ätt else.

överståthållarens ämbetsuppgifter. Uppsikt över slottet m. m.

Civiloch straffexekution.

Magistraten.

oaktat nu förevarande tidsperiod för staden medfört ett väsentligt uppsving i de flesta hänseenden, även beträffande stadsstyrelsen, får uteslutande tillskrivas de två högt förtjänta män, vilka först beklädde överståthållar- och underståthållarbefattningarna. Såsom överståthållare tjänstgjorde åren IG34 1644 riksrådet, sedermera riksamiralen Claes Fleming och som underståthållare Schering Rosenhane; den sistnämnde kom jämväl åren 1653 1663 att såsom överståthållare verksamt ingripa för stadsstyrelsens ordnande. Belysande för förhållandena vid denna tidsperiod är en av Rosenhane år 1663 avgiven ämbetsberättelse. Rosenhane anför däri bland annat: »Så nödgas Jag E: K:M:t deruppå vnderdånigast berätta, huruledes jag ifrå den tijdh jag aldraförst trädde till detta Ämbete, inthet heller hafwer sedt och önskat, än att Jag medh een special instruction hade blifwit försedd, besynnerligen emedan Jag hafwer märkt detta Ämbetet hafwa råkadt vthi någon confusion och annat skick än som thet aff begynnelsen hafwer warit inrättat, och fördenskull någon förklaring och redressement behöfwer. Män ehuruväl iagh uthi E. K:M:tz Oantzli åthskilliga reesor derom giordt påminnelse, så hafwer be:te Instruction althärtill inthet kunnat blifwa expedierat. Hwarföre mig så mycket swårare faller på alla mine Ämbetets sysslor, att wara försäkratt, ock kunna på alla stycken göra någon pertinent relation och berättelsse.» E n närmare granskning av Rosenhanes ämbetsberättelse giver vid handen, att överståthållaren vid denna tid handhaft följande angelägenheter: A) Uppsikt över Stockholms slott och övriga kronans byggnader och egendomar inom huvudstaden. Härvidlag har överståthållaren givetvis helt övertagit den förutvarande ståthållarens (fogdens) åligganden. B) Civil- och straffexekution. Handhavandet av civilexekutionen synes redan från början hava varit den uppgift, som dragit det mesta arbetet. Någon allmän stadga angående exekutionen fanns vid denna tidpunkt icke, vilket vållade åtskillig olägenhet. En del allmänna bestämmelser angående den befattning, »Ståthållare» och »Befallningzmän» skulle taga med civilexekutionen, funnos dock i 1615 års Rättegångs-Process, punkterna 3 6 — 3 8 . Straffexekutionen hade likaledes uppdragits åt > Ståthållarne > genom en kungl. res. den 6 juni 1617. Inom överståthållarämbetet omhänderhades såväl civil- som straffexekutionen huvudsakligen av underståthållaren samt — framför allt — av slottsfogden. C) Uppsikt över borgmästare och råd. Detta är naturligen ett övertagande av den befogenhet, som under medeltiden och nyare tidens början tillkommit konungens fogde. En granskning av Stockholms stads tänkeböcker från denna tid ger vid handen, att överståthållaren icke så sällan varit närvarande å rådstugan; oftast har dock överståthållarämbetet varit representerat av underståthållaren eller slottsfogden, stundom av båda dessa. I övrigt må anmärkas, att Rosenhane redan såsom underståthållare utarbetat en arbetsordning för magistraten, vilken utfärdades den 13 maj 1636.

15 Härjämte må framhållas, att enligt drottning Kristinas brev den 26 oktober 1648, varigenom antalet rådmän bestämdes till fjorton, tillika blev förordnat, att rådmän icke finge utses förrän efter »föregången communication medh Öffwerståthållaren». Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 11 juli 1660, punkt 19, skulle, i händelse av tvist rörande stadens privilegier, frågan debatteras inför överståthållaren och först om parterna icke nöjdes med vad därvid förekom skulle ärendet hänskjutas till vederbörande kungl. kollegium. En framställning från magistraten, att överståthållaren måtte granska stadens böcker, avslogs däremot genom kungl. resolutionen den 18 december 1 6 6 1 , punkt 3. D) Tillsvn över handel, hantverk, byggnadsväsende och dylikt. ',

- T T

,.ji

...

c-,

Handel, hantverk och

Tillsynen over handel och hantverk var vid denna tid föremal tor \,yggnaaa. regeringarnas trägna omsorger. I särskild grad blev detta helt naturligt väsende. fallet i Stockholm och lika naturligt var, att överståthållaren fick högsta överinseendet härav. Byggnadsväsendet i huvudstaden hade regenterna och rådet sedan gammalt betraktat närmast som en kronans ensak. Som statens representant och stadens styresman kom givetvis överståthållaren att utöva stort inflytande härå. Då drottning Kristina den 27 mars 1647 skänkte hela Kungsholmen (Munkelägret), Långholmen och Beckholmen till staden, förordnade hon, att överståthållarens »inrådande» skulle inhämtas innan magistraten finge bortsälja tomtmarken. Enligt kungl. brev den 28 april 1649 rörande stadens bebyggande fordrades överståthållarens samtycke för sammanläggning av mindre tomter med större. Ovanberörda kungl. resolution den 18 december 1661 å Stockholms stads besvär föreskrev i punkt 6, att överståthållaren jämte magistraten skulle uppteckna obebyggda tomter och föranstalta om deras bebyggande. E) Uppsikt över fattigvård och sjukvård. Från 1636 till 1672 hade Fattigvård justitiekollegium att svara härför under överståthållarens inseende; sist- 0Cl SJU v nämnda år övergick uppsikten till politikollegium. I övrigt må åberopas drottning Kristinas ordning och stadga den 28 februari 1642 huru hållas skal medh Tiggare och fattige m. m. F) Inspektion av kyrkor och skolor. Kyrkor och skolor.

Gr) Övervakande av den allmänna ordningens upprätthållande. Allmän Upprätthållandet av allmän ordning tillkom sedan gammalt magistraten. ordning. Med överståthållarens ovanberörda ställning till magistraten blev han naturligen jämväl skyldig övervaka dess åtgärder för ordningens upprätthållande. Någon polis i modern mening, direkt underställd överståthållaren, fanns emellertid icke. H) Inspektion av stadsmilisen. stadsmilisen. I) Verkställande av folkräkning. Folkräkning. J) Uppsikt över lösdrivare och prostituerade. Lusdrivare. Härom må åberopas drottning Kristinas ovanberörda ordning och stadga den 28 februari 1642. För övrigt gåvos tid efter annan föreskrifter härutinnan. K) Övervakande av resande. Ä

16 Redan Johan I I I stadgade i punkt 29 av sitt brev den 10 mars 1570, att inga gäster fingo resa från staden utan slottfogdens vetskap, samt gjorde hyresvärden ansvarig för bestämmelsens efterlevnad. Genom kungl. brev den 2 juni 1637 anbefalldes de, som mottogo främmande gäster, att »strax på Tijman» anmäla dem på slottet (uppenbarligen å slottskansliet) eller hos stadskaptenen. Passtvång för resande från Stockholm stadgades genom en kungörelse den 19 augusti 1657. I övrigt hade den 5 juni 1605 utfärdats ett kungl. mandat, vari rikets ståthållare. och fogdar anbefallts att hava noggrann uppsikt å alla resande. eiser, tullar L) Uppsikt över riktiga indrivandet av acciser, tullar och andra kronans rättigheter. Av tillgängliga handlingar vill synas, som om överståthållarämbetet i början av denna tidsperiod haft rätt mycket att skaffa med dessa ärenden; man kan kanske säga, att en avdelning för uppbördsärenden redan nu var på väg att utbildas. I början av 1660-talet hade dock dessa förhållanden ändrats. Accisen och tullarna stodo dåmera under generaltullinspektörens inseende, mantalspengarna (kvarntullen) likaså. Boskapspengarnas indrivande lämnades åt magistraten. Slottssekreteraren, som en tid synes hava tillhört accisrätten, fick inom kort avträda denna befattning. En allmän överblick av överståthållarämbetets arbetsuppgifter vid denna tid giver vid handen, att ämbetet i huvudsak handlagt de åligganden, som i våra dagar fördelats emellan ståthållaren å Stockholms slott samt överståthållarämbetets kansli. Polisväsendets handhavande, som sedermera blivit en av verkets viktigaste uppgifter, åvilade, som ovan nämnts, magistraten, och ej heller med uppbörden hade ämbetet någon egentlig befattning. Den fåtaliga personal, varmed verket var försett, kunde vid sådant förhållande väl förslå till ärendenas handläggning. Samtliga befattningshavares lön utgick av statsmedel. 3. T I D E N 1664-—1720. SpecialVad överståthållare Rosenhane anfört angående bristen å specialinstruktion läfäniaT * ° r o v e r s tåthållarämbetet synes i viss mån haft önskad effekt; dock fick han själv därav ingen båtnad. Först sedan Rosenhane avlidit 1663 och efterträtts av riksrådet Clas Tott, utfärdades nämligen den 28 mars 1664 en instruktion för överståthållaren 1. I enlighet med tidens sed fick denna formen av en personlig instruktion för Tott men har givetvis länt till efterrättelse för befattningens följande innehavare intill dess äntligen 1776 en ny instruktion utfärdades. 1664 års instruktion är synnerligen utförlig och omfattar ej mindre än 27 punkter. Deras innehåll kan i korthet återgivas sålunda: Punkt 1 inskärper såsom överståthållarens två huvudsakliga ämbetsåligganden uppsikten över slottet och tillsynen över stadens tillväxt. Punkterna 2—6 specificera närmare överståthållarens åligganden med avseende å slottet. Han skall vidtaga åtgärder mot brandfara, ombesörja 1

Infört nedan sid. 303 o. f.

17 reparationer, övervaka lokalfördelningen samt tillse vedinköp och fördelning av veden. Punkt 7 ålägger överståthållaren att »befordra Chroonones Räntor, som i Staden falla»; dock synes detta i huvudsak skola ske genom att lämna general tullinspektören »godh assistense och bijståndh, när så behöfwes». Punkt 8 angiver den överståthållaren underlydande personalen. Denna utgöres av slottsfogden, slottssekreteraren (denna benämning å den förutvarande handskrivaren blir alltså nu officiellt fastslagen) och slottsbokhållaren ävensom övriga * Slots Betienter». Slottsbokhållaren torde huvudsakligen varit tagen i anspråk för slottets räkenskaper och skulle årligen ingiva räkningarna i kammarkollegium. Punkt 9 föreskriver, vad även förut gällt, att överståthållaren har rätt till fri bostad och vedbrand å slottet. Han får icke resa från staden utan Kungl. Maj:ts tillstånd; i hans bortovaro är underståthållaren vikarie. — Förmånen av fri bostad å slottet upphörde dock redan enligt kungl. brevet den 3 februari 1666, då överståthållaren i stället erhöll 600 daler silvermynt årligen till hushyra. Punkt 10. Överståthållaren har uppsikt över fångvården. Punkt 11. Likaså över kronans egendomar i huvudstaden. Punkt 12. Överståthållaren svarar för borgerskapets goda hållning och hörsamhet mot regeringen. (Denna punkt är delvis likalydande med § 3 i 1635 års landshövdinginstruktion.) Punkt 13. Överståthållaren skall vidare befordra stadens och borgerskapets välfärd. Punkt 14. Övervakar rättskipningen och har två röster å rådstugan (så var jämväl förut fallet). Punkt 15. Borgmästare och råd få icke företaga någon viktigare åtgärd utan att först inhämta överståthållarens mening. Punkt 16. Underståthållaren eller, vid förfall för denne, slottsfogden är överståthållarens ställföreträdare å rådstugan. Punkt 17 anförtror straff- och civilexekutionen åt överståthållaren. Punkt 18. Denne skall vidare övervaka lagarnas efterlevnad. Punkt 19. Överståthållaren skall tillse, att allmän ordning upprätthålles. Några förordningar av större vikt få ej av honom utfärdas utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Särskilt skall överståthållaren söka befordra handel och näringar. Punkt 20. Överståthållaren skall jämte borgmästare och råd övervaka, att hantverkarna icke taga högre pris för sina varor, än gällande taxor föreskriva. Punkt 21. Borgmästare, rådmän, stadssekreterare och andra »Stadsens Betienter» få ej tillsättas utan överståthållarens råd och betänkande. Borgmästare, rådmän och stadssekreterare få ej på längre tid resa från staden utan överståthållarens vetskap. Punkt 22. Överståthållaren skall upprätthålla magistratens anseende. 885 "28

18 Punkt 23. Övervakar skolor, hospital, barnhus och häkten samt tillseratt riktiga räkenskaper där föras. PunJct 24. Han övervakar vidare byggnadsväsendet. Punkt 25. Överståthållaren har uppsikt å lösdrivare samt tillsyn å stadsvakten. Han övervakar främmande resande, såväl för att förhindra spioners hitkomst som för att hindra införandet av smittosamma sjukdomar. De, som mottaga gäster i sitt hus, skola åläggas att ankomstdagen anmäla gästen hos överståthållaren. (En kungörelse härom utfärdades jämväl av överståthållaren och magistraten den 8 mars 1 6 7 1 , varjämte passtvång inskärptes genom magistratens kungörelse den 3 juli 1676.) Punkt 26. Överståthållaren har tillsyn över borgerskapets vapenövningar. Skjutbanor böra genom dess försorg inrättas. Punkt 27. Överståthållaren skall skydda kronans jord och fiskevatten. Ifrågavarande instruktion torde kunna sägas allenast innebära ett fastslående av därförut uppkommen praxis. Särskilt tydligt framgår detta vid en jämförelse med Rosenhanes ovanberörda ämbetsberättelse, varmed likheten beträffande innehållet är i ögonen fallande. Instruktionen har, 1693 års såsom förut framhållits, oförändrad gällt till 1776. Visserligen utfärdade reglemente. C a r l X I d e n 2 0 d e o e m b e r 1 6 9 3 e t t »Eeglemente hwareffter Kongl. Rådet och Öfwer Ståthållaren, samt Borgmästare och Råd i Stockholm hafwa sig att rätta; ang:de Stadsens rättigheter, medel och Jnkomster». Detta reglemente ger dock närmast, såsom att vänta varit, utförliga bestämmelser om stadens uppbörd och medelsförvaltning. Mera i förbigående påpekas överståthållarens förut fastställda övervakningsskyldighet med avseende härå. 1 I detta reglemente inskärpes härutöver, att »Publique byggningar» icke få företagas utan överståthållarens tillstånd. Slottsrätten. Av större vikt för överståthållarämbetet än nu berörda reglemente blev emellertid ett av Carl X I år 1681 fattat beslut. Den 18 oktober nämnda år utfärdade nämligen konungen en fullmakt för dåvarande överståthållaren Göran Gyllenstierna att introducera en slottsrätt. Man torde med fog kunna häri söka upprinnelsen till den överståthållarens domsrätt, som sedermera utvidgades vid poliskammarens inrättande 1776 för att slutligen helt övergå till den 1864 inrättade polisdomstolen. I denna slottsrätt skulle överståthållaren vara ordförande och bisittarna utgöras av underståthållaren och övriga ordinarie slottsbetjente (varmed förstods tjänstemännen i överståthållarämbetet eller »slottskansliet») jämte 4 andra av överståthållaren förordnade lagfarne gode män (härtill togos regelrätt magistratspersoner). Slottssekreteraren, d. v. s. sekreteraren i överståthållarämbetet, förde protokollet. Denna domstol skulle i »slottskansliet» (överståthållarämbetets kansli) handlägga mål angående förbrytelser, som förövades inom Stockholms slott eller dess jurisdiktionsområde utav andra än hovbetjäningen och konungens garde. Sistnämnda undantag har 1 Tydligen för att bereda konungen bättre möjlighet till övervakning av stadens ekonomi föreskriver reglementet bland annat, att stadskamreraren därefter skall u t n ä m n a s av konungen.

19 ju sin givna förklaring däri, att berörda personal lydde under borgrätt. 1 Medan borgrätten utgjorde personligt forum för vissa befattningshavare kom således slottsrätten att utgöra ett — åtminstone till en början — lokalt begränsat forum. 2 En granskning av slottsrättens protokoll, till den del desamma äro i behåll, giver vid handen, att där som regel från överståthållarämbetet närvarit underståthållaren och slottsfogden. Sedan de kungl. kollegierna på grund av slottsbranden måst söka sig lokaler utom slottet, förordnades genom kungl. brev den 19 juli 1698, att förbrytelser inom de av kollegierna då disponerade lokalerna skulle 1 B o r g r ä t t e r utav olika slag finnas redan tidigt omtalade såväl i Sverige som annorstädes. Ganska snart torde, åtminstone h ä r i riket, b o r g r ä t t kommit att b e t y d a en domstol i konungens borgar och slott, och då närmast en specialdomstol för mål rörande konungens hovfolk och tjänare. Bestämmelser härom återfinnas i Gustav Vasas gårdsrätt av den 16 oktober 1544, p u n k t e r n a 22 och 23, samt i Erik XIV-.s »Hoffordning ock Artielar» av den 19 november 1560, p u n k t 56; J o h a n IiLs gårdsrätt, till den del densamma finnes bevarad, innehåller däremot icke bestämmelser härom. Hertig Carl utfärdade år 1590 dels en hovordning med synnerligen detaljerade ordningsföreskrifter för hovfolk och hovbetjäning, »Edle och Oedle», dels ock en gårdsrätt med åtskilliga straffbestämmelser. I berörda hovordning, punkt 33, lämnas föreskrifter rörande borgrätten. Borgrätten är därefter åter omtalad i 1655 års hovartiklar, alltjämt i betydelsen ä v e n specialdomstol för hovbetjäningen. Under den närmast följande tiden synes viss tvekan hava uppkommit angående vilka personer, som på grund av sin ställning lydde under borgrättens forum. Till förebyggande av dylika missförstånd utfärdade »Öfwerste Marskalken» den 21 juli 1684 en notifikation angående borgrättens jurisdiktion, varjämte den 3 november samma år utfärdades en kungl. resolution angående forum för borgare, som tjänade vid hovet. En fast och i det stora hela slutgiltig organisation erhåller b o r g r ä t t e n genom kungl. hovartiklarna av den 16 december 1687. Borgrätten fördelades därigenom på två avdelningar, Nedre borgrätten och Övre borgrätten. Ledamöterna i Nedre borgrätteu skulle förordnas av övermarskalken för en månad i t a g e t och skulle vara till antalet fem med en kammarherre såsom ordförande. I Övre borgrätten fördes ordet, i mål angående liv och lem eller någon adelsmans ära utav övermarskalken, men eljest av en hovmarskalk med äldste k a m m a r h e r r e n såsom vikarie. Såsom bisittare tjänstgjorde sex av ordföranden utsedda hovmän, vilka borde månadsvis skiftas. Nedre b o r g r ä t t e n avdömde såsom första instans alla civilmål samt brottmål av mindre vikt, vilka ej rörde adelsmän eller »andra hederlige betjänte i hofvvet». Därjämte rannsakade Nedre borgrätten i grövre brottmål (dock ej beträffande adelsmän och högre hovfunktionärer), men utslag i sådana mål avkunnades utav Övre borgrätten. P a r t hade r ä t t att över Nedre borgrättens dom eller utslag klaga i Övre borgrätten, till vilken sistnämnda domstol Nedre borgrätten därjämte kunde besluta att omedelbart häriskjuta mål »af större swårhet». Övre borgrätten upptog såsom första instans förbrytelser av eller m o t adelsmän och högre hovfunktionärer. Vidare dömde Övre borgrätten i alla grova brottmål, sedan rannsakning ägt rum vid Nedre borgrätten. Slutligen vipptog Övre borgrätten såsom andra instans alla från Nedre b o r g r ä t t e n dit fullföljda brott- och civilmål. Förutom den domsrätt, som härigenom uppdrogs åt borgrätterna, anförtroddes åt övermarskalken en disciplinär bestraffningsrätt; h a n ägde sålunda att varna och ålägga kroppsstraff efter som b r o t t e t och personen var till. Därjämte vippdrogs åt honom all exekutiv myndighet uti civilmål rörande hovpersonalen. 1 nu ifrågavarande hovartiklar gavs även en bestämd uppgift å vilka personer, som lydde u n d e r borgrätten. Så skulle vara fallet med alla hovbetjänte, adel och oadel, hov-, stall- och jägeribetjänte ävensom övermarskalkens och hovmarskalkernas enskilda tjänare. Tjänstefolket hos andra hovfunktionärer skulle däremot lyda under b o r g r ä t t allenast beträffande förbrytelser å konungens slott eller eljest under tjänstgöring i konungens närhet, men i andra fall, tillika med de lägre hovfunktionärernas familjer, svara vid allmän domstol. Slutligen bestämdes, att de hovfunktionärer, vilka drevo borgerlig näring, skulle för därur flytande saker svara vid allmän domstol. Den sålunda beslutade organisationen av borgrätterna kvarstod i stort sett oförändrad intill dess borgrätterna slutligen upphävdes genom kungl. förordningen den 19 december 1844 om upphävande av vissa särskilda domstolar. (Jämför sid. 31). 2 Dylika slottsrätter upprättades sedan genom kungl. förordningen den 22—23 juni 1696 å alla kungl. slott; landshövdingen skulle vara ordförande med 6 bisittare.

20 anses förövade inom kungl. slottet och upptagas av »Slotz Borgrätten» (ett felaktigt uttryck, varmed dock uppenbarligen åsyftats slottsrätten). Slottsrättens lokala domvärjo utsträcktes genom samma kungl. brev att omfatta jämväl de kungl. trädgårdarna. Slottskansli- Slottsbranden hade för övrigt medfört en annan, ehuru temporär förändring med avseende å slottsrätten. Under uppförandet av det nya slottet förövades utav arbetspersonalen upprepade smärre tillgrepp av arbetsmaterialier. Samtliga dessa brott, ehuru oftast obetydliga, måste enligt gällande bestämmelser avdömas av slottsrätt; något som med hänsyn till antalet ledamöter i denna rätt vållade avsevärd omgång och tidsutdräkt. På av överståthållaren gjord framställning beslöt därför Kungl. Maj:t den 24 mars 1698, att dylika egendomsbrott, varvid godsets värde ej överstege 5 daler silvermynt, finge avdömas av slottskansliet (d. v. s. över- och underståthållaren med dess kanslipersonal) utan att magistratspersoner inkallades. 1 Förbrytares Under ifrågavarande period utfärdades vidare en del författningar av e e1 ' \ allmänt innehåll, vilka jämväl berörde överstathållarämbetet. Förmyndareregeringen utgav den 4 maj 1664 ett »Placat och Förbud, emot de åtskillige otilbörlige Excesser och Bedriffter, som föröfwas i Stockholm etc.». Paragraf 12 i denna författning bestämde, att de brottslige skulle eftersökas av stadens betjänte och vakt, vilka sedan skulle anmäla vederbörande för närmaste rätt ävensom »hoos Öfwer- eller Under-Ståthållaren eller i dess fråmvaro, Slåtzfougden». Avsikten med denna sistberörda anmälningsskyldighet var uppenbarligen, att överståthållaren därigenom skulle erhålla utsträckt möjlighet att övervaka de brottsligas befordrande till straff. Detta framgår än tydligare av § 17 i författningen, som inskärper, att överståthållaren skulle noga övervaka att en förbrytare utav »Förnemligit Wilkor» icke å denna grund bleve strafflös. Genom kungl. brev den 18 juni 1684 och den 8 januari 1697 anbefalldes gardesöversten att lämna överståthållaren handräckning för brottslingars fasttagande m. m. stadsDen 12 december 1672 utfärdades en kungl. förordning över Stockholms syrest stads styrelse. Denna förordning ger i sin första punkt ett klart uttryck åt den ofta berörda principen om stadsstyrelsens fördelning mellan statens och stadens organ. Det säges nämligen där, att stadsstyrelsen förvaltas på rådstugan å Kungl. Maj:ts vägnar av överståthållaren eller, i hans frånvaro, av underståthållaren och »Slotsens Befallningsman» (d. v. s. slottsfogden) samt »på stadens vägnar av Justitie, Politie, Handels- och EmbetesBorgmästarne med femton Rådmän». Åt politieborgmästaren var uppdragen den myndighet, som i en senare tid anförtrotts polismästaren. Politieborgmästaren ägde utfärda förordningar angående politien, dock först sedan desamma godkänts av överståthållaren med samtliga borgmästare och råd; i viktigare fall skulle de alltjämt stadfästas av konungen. Vidare skulle 1 Denna »slottskanslirätt» innefattade ingen nyhet i sak. Kedan genom kungl. brev den 30 oktober 1684 hade överståthållaren tillerkänts r ä t t att j ä m t e Tinderståthållaren och slottsfogden avdöma fordringstvister mellan svenska och ryska undersåtar. Närmare bestämmelser rörande förfarandet härvid gåvos sedan i kungl. breven den 14 november 17-16 och den 20 februari 1764.

politieborgmästaren svara för stadens bevakande och säkerheten om nätterna, hålla uppsikt över bettlare och tiggare samt svara för fattigvården ävensom hava tillsyn å kyrkor, skolor, hospital och fattighus. Överståthållaren skulle fortfarande hava högsta uppsikten över rättskipningen och stadens förvaltning. För sådant ändamål skulle antingen överståthållaren eller underståthållaren åtminstone varje fredag, då hela magistraten var samlad, där närvara. P å de tre rättegångsdagar, som skulle hållas varje vecka, ägde underståthållaren eller slottsfogden att »beträda överståthållarens ställe». Därjämte skulle överståthållaren jämte borgmästarna fyra gånger om året besiktiga de fyra kollegiernas (justitiekollegium, politikollegium, handelskollegium och ämbetskollegium) verksamhet, ävensom själv eller genom unders tå thållaren granska rådmännens ämbetsförvaltning. I början av varje år, senast fjorton dagar före valborgsmässotid, skulle överståthållaren, borgmästarna samt rådmännen och stadens 48 äldste gemensamt sammanträda. Härvid skulle varje borgmästare föredraga en skriftlig relation över sin ämbetsförvaltning under det gångna året, varefter, och sedan denna eventuellt diskuterats, överståthållaren skulle uttala sig däröver. — I detta sammanhang må anmärkas, att genom kungl. brev den 3 januari 1716 bestämdes, att överståthållaren efter magistratens hörande skulle förordna om rådmännens flyttning inom kollegierna. Den av Carl X I I tillsatte »högste ombudsmannen» avlät vidare en skrivelse den 2 september 1717 med erinran om överståthållarens skyldighet att tillse, det magistratens ledamöter ordentligt iakttogo arbetstiderna. Rörande exekutionsväsendet utfärdades under denna tid åtskilliga bestämmelser. Den 10 juli 1669 utkom en allmän exekutionsstadga, även gällande för överståthållarämbetet; genom denna stadga ordnades för övrigt åklagareväsendet i riket och där omnämndes för första gången »städernas fiscaler» i denna egenskap. Den 3 januari 1716 föreskrevs särskilt genom ett förut omnämnt kungl. brev, att överståthållaren skulle inrätta exekutionsväsendet i Stockholm på sätt han fann för Kungl. Maj:ts myndighet nyttigast och med exekutionsförordningen enligt. Detta brev föreskrev vidare, att underståthållaren och slottsfogden icke fingo befatta sig med andra ärenden, än som överståthållaren till dem remitterade eller, vid förfall, åt dem särskilt uppdrog; sistberörda föreskrift var föranledd av en del inträdda missbruk vid exekutionsärendenas handläggning. Slutligen utfärdades den 26 juni 1720 en kungl förordning för exekutoren i Stockholm. Exekutionsverkets högste chef var fortfarande överståthållaren, som ensam ägde fatta beslut i därtill hörande ärenden. Underståthållaren och slottsfogden skulle endast vara honom till hjälp, men vid förfall för överståthållaren tjänstgjorde i hans ställe underståthållaren med slottsfogdens biträde. Voro både överståthållaren och underståthållaren hindrade, handlade slottsfogden ensam exekutionsärendena. Med avseende å befattningarna inom överståthållarämbetet ägde under överståthålladenna period vissa ändringar rum. Överståthållaren kvarstod visserligen ren^ ambetssåsom chef, men under åren 1 7 1 6 — 1 7 1 8 tillhörde han ej längre råds-

22 kammaren eller, som de förutvarande riksråden dåmera benämndes, de »kungliga» rådens krets. Detta förhållande liar dock med säkerhet icke haft någon särskild beiydelse. Då Carl X I I återvände till Sverige avstängdes ju rådet från all befattning med regeringsangelägenheterna samt fick uteslutande syssla med revisionssakerna. Någon som helst anledning fanns ju ej att under sådana förhållanden göra greve Taube, vilken år 1716 utnämndes till överståthållare, till kungl. råd; föreskriften om överståthållarens ledamotskap i riksrådet enligt 1034 års regeringsform var ju icke för konungen bindande, i vart fall icke efter ständernas förklaring år 1680. När Carl X I I 1718 avlidit, sökte emellertid rådet (som ånyo antog benämningen riksens råd) att återtaga sin forna ställning. I samband därmed utnämndes överståthållaren Taube till riksråd. 1719 års regeringsform innehöll jämväl i § 30 uttrycklig föreskrift om, att överståthållaren skulle vara riksråd. Iledan i regeringsformen av 1720 ändrades dock detta genom föreskriften i § 12, att presidenterna i hovrätterna och rikets kollegier samt överståthållaren skulle tagas »utom rådet». Anledningen till denna ändrade ståndpunkt var helt säkert endast, att riksrådsämbetet dåmera fanns alltför betungande för att böra förenas med annan tjänst. I övrigt fick bestämmelsen till en början ringa betydelse, enär de riksråd, som 1720 innehade jämväl annan tjänst, fingo behålla denna till sin död. Taube kvarstod för den skull både såsom riksråd och överståthållare. E t t försök att begränsa och kontrollera överståthållarens maktutövning gjordes av Carl X I I . Förut har berörts den genom kansliordningen den 26 oktober 1713 inrättade »högste ombudsmannen», vilken var chef för kanslikollegiets revisionsexpedition. Den 29 juli 1718 tillsattes nu ytterligare en högste ordningsman och två överordningsmän. Den förstnämnde skulle, som namnet angav, handhava ordningsväsendet i hela riket och överståthållaren var pliktig att gå högste ordningsmannen tillhanda. Utav överordningsmännen skulle den ene särskilt hava uppsikt över huvudstaden. Man kan helt säkert i denne sistnämnde överordningsman se föregångaren till en av statsmyndigheten utsedd polismästare för Stockholm. Nu berörda, av Carl X I I inrättade befattningar avskaffades dock omedelbart efter konungens död i samband med reaktionen mot enväldet och dess övriga instiftelser. UnderståtRörande underståthållarens befattning är ovan talat. Han erhöll under aren ' denna tid lika rang med kammarråd och krigsråd med jämnställda. Här må anmärkas, att enligt ett brev från kungl. rådet den 1 juli 1712 skulle under dåvarande överståthållare Posses tjänstledighet ämbetet uppehållas av underståthållaren och slottsfogden i förening; dessas ämbetsutövning begränsades dock enligt kungl. brev den 18 i samma månad så att de icke fingo återbesätta vakanta tjänster utan att först inhämta överståthållarens mening. Slottsfogden. Slottsfogden tog, som ovan berörts, huvudsakligen befattning med exekutionsväsendet och var underståthållarens vikarie. Enligt kungl. resolution den 29 december 1697 erhöll han lika rang med räntmästaren hos Kungl. Maj:t och med överkommissarien vid amiralitetet.

23 Slottssekreteraren behöll sin gamla befattning. Någon tjänstgöring i Slotts$ekrcteaccisrätten förekom icke vidare. Vissa bestämmelser utfärdades genom kungl. brev den 3 juli 1684 rörande hans befattning med avgående brev samt med memorial och diarier. Genom kungl. brev den 31 augusti 1697 lämnades föreskrifter om slottssekreterarens tjänstgöring i slottsrätten samt vikarier därstädes för honom. Slottsbokhållaretjänsten har under denna tid icke undergått någon för- Slottsbothåländring. Enligt överståthållarens publication den 27 maj 1686 skulle slottsbokhållaren i Stockholm uppbära vissa bevillningsavgifter ävensom vara skyldig att visa den skattskyldiga allmänheten till rätta. Under denna tid tillkommo ej mindre än tre nya befattningar inom Nya tjänster. överståthållarämbetet, samtliga tillsynes föranledda av det ökade arbetet med exekutionsärenden. Jämlikt kungl. brev den 5 oktober 1688 anställdes till en början en aktuarie och en kanslist. Sedermera tillkom ytterligare en notarietjänst, troligen inrättad 1706; den 22 mars sistnämnda år utfärdades i allt fall ett kungl. brev angående fördelning av ärendena mellan sekreteraren och notarien. Notariens tjänsteåligganden reglerades närmare i 1720 års förordning för Notarien. exekutoren i Stockholm, §" 5. Han skulle föra diarium över inkommande skrifter, kommunicera ärenden, föra protokoll och uppsätta resolutioner. Aktuarien skulle enligt § 6 i samma förordning hålla handlingarna i ord- Aktuarien. ning, föra diarium över exekutionerna samt vara notariens vikarie. Därjämte skulle han enligt ett förut berört brev av den 31 augusti 1697 tjänstgöra i slottsrätten. Kanslisten torde hava biträtt övriga tjänstemän med deras olika åligganden. Kanslisten. Ytterligare personalförstärkning begärdes 1710, nämligen en extra sekre- Ytterligare terare och en skrivare. Framställningen avslogs dock genom kungl. brev ^JjjJjJJJ" den 19 november 1710, vari tillika förklarades, att notarien och aktuarien vägras. borde gå slottssekreteraren tillhanda i mån av behov. Den underordnade personalens löner utgingo alltjämt av statsmedel, och Avlöningsför överståthållarens vidkommande har först mot slutet av denna tid en förMllandenändring begynt inträda. Visserligen medgav Carl X I den 5 januari 1684, att staden årligen finge till överståthållaren utgiva en »hedersgåva», men detta var endast ett stadfästande av gammal praxis, som nu av magistraten underställts konungens prövning. Någon betydelse för överståthållarens avlöningsförmåner hade denna >hedersgåva» med säkerhet icke. Sedan emellertid Taube utsetts till överståthållare utan att tillika utnämnas till riksråd, måste avlöningsfrågan lösas enligt annan grund än förut. Då Taube icke från staten uppbar riksråds lön, bestämdes i stället enligt kungl. brev den 3 januari 1716, att överståthållaren skulle av stadens överskottsmedel uppbära 4,000 daler silvermynt i lön och 600 daler i hushyra. x 1 Upplysningar angående doktor Halvar Sundberg.

detta kungl. brev hava välvilligt lämnats av docenten, juris

24 4.

TIDEN

1720—1776.

1719 och 1720 års regeringsformer angiva endast i korthet överståthållarens ämbetsåligganden. Anledningen härtill är givetvis att man utgått från att 1664 års instruktion fortfarande skulle för honom gälla. 17 23 års riksdagsordning uppdrager därutöver åt överståthållaren och landshövdingarna att ingripa, därest icke riksens ständer sammankallades å föreskriven tid. Förfogande- Med avseende å förfoganderätten över stadens mark och byggnader uppöveritadens k ° m m a under denna tid rätt allvarliga kontroverser mellan regeringen och mark. stadens myndigheter. I skrivelse till överståthållaren den 20 juni 1748 uttalade regeringen sin förvåning över att magistraten »velat liksom tillägna sig, att efter överläggande med stadsens äldste och med deras bifall samt med överståthållarens gillande äga en oinskränkt rätt och makt att efter gottfinnande disponera om stadsens publique platser och därå tillhörande byggnader». Eegeringen uttalar sitt allvarliga ogillande av dylika tänkesätt och framhåller, att sådant rätteligen borde lagligen beivras, men inskränker sig för denna gång till att »allvarligen förhålla magistraten dess ofog och förgående». Slutligen befallas överståthållaren och magistraten att icke vidtaga några åtgärder med allmänna platser, innan ritningarna av regeringen fastställts. År 1763 uppkom en ny tvist i samma ämne, närmast föranledd av magistratens anspråk å Lilla Mynthusets tomt. I brev till överståthållaren den 18 november 1763 erinrar regeringen om ovanberörda 1748 års brev samt framhåller åter, att den betraktar staden som en Sveriges kronas tillhörighet. Överståthållaren anbefallés att ånyo behörigen förehålla magistraten detta. — I frågor rörande byggnadsväsendet synes sålunda Kungl. Maj:t alltjämt förbehålla sig ett avgörande inflytande. Oppositionen häremot från stadens sida torde böra ses mot bakgrunden av borgarståndets växande betydelse under frihetstiden. ExekutionsExekutionsväsendet erhöll genom 1734 års lag större stadga än därvasendä. förut, men torde härav jämväl föranletts en icke ringa arbetsökning för därmed sysselsatta befattningshavare. 1720 års förordning tillämpades därjämte fortfarande. Allmän Ordningens upprätthållande ankom fortfarande i första hand å magiordmng. s t r a t e n genom dess politikollegium. En ordinarie brandvakt upprättades genom kungl. brandreglementet den 2 april 1729. Dess uppgift var ej blott att förebygga eldsolyckor utan även att upprätthålla allmän ordning i staden. Härmed var det dock fortfarande föga väl beställt. Den 5 april 1737 utfärdas en stadga mot våldsamheter i Stockholm, den 23 mars 1738 ett kungl. brev om edsöresbrytares inmanande i häkte, den 7 november 1744 ytterligare ett kungl. brev angående övervålds hämmande i Stockholm, den 10 december 1746 ett kungl. brev angående åtskillige vidtagne mått till hämmande av oväsende å gator och gränder. Yidare må anmärkas ett kungl. utslag den 18 september 1747 angående politiens vidmakthållande i Stockholm. Av samtliga nu berörda författningar, ej

25 minst den sistnämnda, framgår, att ett alltmera stegrat missnöje med ordningens upprätthållande i huvudstaden gjort sig gällande; särskilt påtalades den bristande skyndsamheten i politimålens handläggning. I underdåniga memorial 1762 och 1763 påpekades jämväl detta förhållande av överståthållaren von Lantingshausen, vilken särskilt föreslog ett förkortande av rättegången i politimålen. Genom kungl. brev den 8 februari 1765 anbefalldes överståthållaren att inkomma med närmare förslag, men något sådant blev aldrig upprättat. Kiksens ständer påtalade därefter i skrivelse till regeringen den 15 oktober 1766 oordningen i huvudstaden och uppdrogo i oförtydbara ordalag åt Kungl. Maj:t att däri åvägabringa rättelse. (Jämför nedan sid. 39.) Efter statsvälvningen 1772 tillsattes slutligen en kunglig kommission, den s.k. politikommissionen 1 , med uppdrag att utarbeta en förbättrad politiordning för Stockholm. Politikommissionen avgav till Kungl. Maj:t framställningar i ett flertal ämnen, däribland även beträffande polisväsendet i huvudstaden. Uti skrivelse den 30 juni 1774 anför kommissionen bland annat följande: »Sedan granskningen av de serskildta delar uti denna Stads Police, hwaröfwer til Eders Kongl. Maj:ts nådigste ompröfwande underdåniga betänkanden före detta äro afgifna, har commissionen blifwit fullkomligen öfwertygad därom, at hufwudorsakerne till Policens förfal och oredor här i Staden egenteligen icke kunna tillskrifwas någon brist på författningars antingen tillräckelighet eller godhet, utan fastmera endast och allenast et hitintills nyttjadt illa afpassadt samt emot sakens natur stridande sätt till deras handhafwande och Wärkställande. Andra hufwudorsaken till Policens oredor har Commissionen funnit bestå däruti, at inseendet öfwer hela Police wäsendet ej warit stäldt under en persons wård, utan fördeldt på flera ställen; ty häraf har ej annat kunnat hända, än olikhet dels i sjelfwa författningarna, dels i sättet till deras wärkställande; och hafwa Police anstalterna ofta blifwit så stridande emot hwar annan, at den ene warit den andre hinderlig uti befordrandet af det med dem påsyftade ändamål; ej till förtigande den lamhet och senfärdighet, som policens utöfning derigenom måst widkännas.» Till undanröjande av dessa allvarliga olägenheter föreslår kommissionen såsom enda utväg, att polisväsendet ställes under uppsikt av en person, vartill föreslås överståthållaren, samt att en »Kongl. Police Kammare» inrättas för handläggning av polisförseelser. Sedan Kungl. Maj:t i skrivelse den 1 februari 1775 anmodat kommissionen att utarbeta »hela den wärkställighets Detail», som det tidigare förslaget syntes fordra, avgav kommissionen förslag härtill den 20 januari 1776. I huvudsaklig överensstämmelse med detta förslag utfärdades ovanberörda kungl. förordning den 13 februari 1776 angående polisens förbättrande i huvudstaden. 1 von Sydow uppgiver i samlingsverket »Stockholm 1897», 1:260, a t t kommissionens betänkande icke k u n n a t återfinnas. Samtliga av politikommissionen avgivna framställningar med tillhörande protokollsutdrag förvaras emellertid i riksarkivet, serien »Kommittéer, civil. L a n t r e g e r i n g och kommuner.»

26 Bakom kommissionens framställningar ligger tydligtvis en fast grundad uppfattning, att politikollegium icke varit lämplig myndighet vare sig att övervaka allmän ordning eller att avdöma polisförseelser. Men om stadens myndigheter visat sig olämpliga för dessa uppdrags handhavande, låg givetvis närmast till hands att, på sätt kommissionen föreslagit, ställa polisväsendet direkt under statsrepresentantens, d. v. s. överståthållarens, ledning. Därigenom skulle ju även ett annat för Gustaf III säkerligen eftersträvansvärt mål vinnas, nämligen att huvudstadens polis från en kommunal institution förvandlades till en statspolis i nära beroende av konungamakten. Så blev ock förhållandet vid 17 7 G års omreglering av överståthållarämbetet och polisväsendet. Slottsrätten Samtidigt som utvecklingen under denna tid gått mot ökad makt för omorgani- överståthållaren med avseende å polisväsendet, så har hans domsrätt, sådan densamma utövades i slottsrätten, i någon mån inskränkts genom ändrad organisation av denna domstol. Så skedde genom ett kungl. brev av den 9 mars 1 7 3 3 . Särskilda bestämmelser hade lämnats angående garnisonens deltagande i vakthållningen inom huvudstaden och samtidigt utsträcktes nu slottsrättens dom värj o att avse ej blott förbrytelser inom slottet och därmed likställda lokaliteter, utan jämväl »buller, oljud och Öfwerwåld, som natt eller dag sig i Stockholm på torg och gator tilldraga kan, emot publique Wakter, Patrouller, eller utsatte Waktposter, det ware sig af Gardet, Artilleriet, Amiralitetet, eller af Stads- och Brand-Wakter». Med slottsrättens ganska lokala forum förenades alltså nu ett begränsat personligt sådant, avseende förgripelser å olika vakter; detta tillsvidare dock blott, om gärningen skett å allmän plats. (Genom kungl. brev den 5 februari 1755 fastslogs, att dessa bestämmelser blott gällde Stockholm). Denna personligt betingade domvärjo måste emellertid enligt tidens sed medföra viss ändring i slottsrättens sammansättning. Skulle slottsrätten döma över brott mot personal från gardet, artilleriet och amiralitetet, så borde också dessa kårer vara där representerade; med hänsyn till slottsrättens lokala forum torde ock nu synts lämpligt, att i densamma låta hovstaten vara representerad. Följaktligen bestämdes, att i slottsrätten skulle, förutom överståthållaren såsom ordförande, vidare sitta en hovfunktionär, en gardesofficer, en artilleriofficer och en amiralitetsofficer, varemot magistratsledamöternas antal nedbragtes till två. Slottsrättens domvärjo utvidgades än mera genom kungl. brevet den 9 mars 1737 till slottsrätten i Stockholm om vissa måls upptagande. Härigenom förordnades, att slottsrätten skulle avdöma mål angående alla slags gatuuppträden, vari deltagit två eller flera personer, vilka eljest lydde under skilda domstolar; lydde gärningsmännen däremot under ett och samma forum skulle den ordinarie domstolen handlägga och avdöma målet. I samband härmed gavs vissa ytterligare bestämmelser angående slottsrättens organisation. Då både över- och underståthållaren voro hindrade, skulle någon av cheferna vid gardet, artilleriet eller amiralitetet »i SlottsEätten företräda Öfwer-Ståthållareämbetet och dersammanstädes föra praesi-

27 dium». I övrigt understrykes i detta kungl. brev processens summariska karaktär vid slottsrätten. Den 16 april 1743 utfärdades en förklaring över ovanberörda kungl. brev av den 9 mars 1733, varigenom slottsrättens behörighet med avseende å brott mot vakter etc. än vidare utsträcktes. Vid slottsrätten skulle enligt denna förklaring handläggas jämväl mål mot personer, som inomhus förgripit sig å allmänna vakter under tjänstgöring. På grund av uppkomna tvivelsmål angående slottsrättens behörighet utfärdades ett kungl. brev den 21 november 1744 med förklaring, att slottsrätten skulle upptaga och efter hovartiklarna avdöma alla å slottets område förövade brott utan hänsyn till om gärningsmannen eljest lytt under annan domstol. Den 11 januari 1745 förklarades slottsrätten vara laga forum för beslagsmål enligt manufakturförordningarna, en föreskrift, som ytterligare underströks i Kungl. Maj:ts förnyade förordning den 20 januari 1746 emot en och annan yppighet. Redan genom kungl. brev den 27 juni 1733 hade slottsrätten i likhet med hovrätt tillerkänts leuterationsrätt, d. v. s. rätt att nedsätta ett efter lag bestämt straff. Denna rätt, som fortbestod även efter införandet av 1734 års lag och som omnämndes i ett kungl. brev den 13 maj 1743, upphävdes först genom kungl. brevet den 8 september-1829, varigenom all överrätternas leuterationsrätt avskaffades. Med avseende å befattningshavarna vid överståthållarämbetet under denna tid anmärkes följande. Beträffande överståthållaren har förut framhållits, att han enligt 1720 överståtårs regeringsform icke skulle vara riksråd. Överståthållaren Taube fick h*u.arte™ äm y

oetsstallning

visserligen kvarstå som riksråd till sin död 1732, men av följande överståthållare beklädde ingen riksrådsämbetet, förr än överståthållaren Karl Sparre år 1775 utnämndes till riksråd. Dock kan anföras, att överståthållaren Fuchs 1727 (alltså före utnämningen till överståthållare) utsetts till riksråd, vilken befordran han emellertid undanbad sig. Överståthållaren von Lantingshausen stod därjämte fyra gånger å förslag till riksråd. Ständernas under denna tid ständigt ökade makt visar sig jämväl beträffande överståthållarnes tillsättande. Kulmen nåddes, då ständerna år 1772 i strid med regeringsformen själva utnämnde överståthållaren T. G. R. Rudbeck. Efter statsvälvningen samma år fick dock denne, vilken, ehuru förgäves, sökt kalla borgerskapet till motstånd mot Gustav I I I , från träda befattningen. Yidkommande överståthållarens avlöning hade magistraten, sedan över- hållarens Överståt av löning. ståthållaren 1719 ånyo blivit riksråd, underställt konungens prövning, huruvida förutom lönen såsom riksråd skulle utgå hela den av stadens medel enligt kungl. brevet den 3 januari 1716 anvisade lönen av 4,000 daler silvermynt. 1 Enligt kungl. brev den 19 december 1721 bestämdes med anledning härav, att överståthållaren finge utom sin riksrådslön uppbära 3,000 daler silvermynt om året såsom taffelpengar av staden, varjämte han genom kungl. brev den 4 och 28 april 1724 tillförsäkrades 600 daler om året av stadens överskottsmedel såsom »hushyra». Sistnämnda be1

Jämför sid. 23.

överstat. ,^,e',

lopp kvarstod alltså oförändrat från år 1716. Beslutet om taffelpengar utav stadens medel med 3,000 daler silvermynt upprepades genom kungl. brev den 12 februari 1740 och den 9 september 1 7 6 1 , men taffelpengarna indrogos vid överståthållare von Lantingshausens frånfälle 1769. År 17 73 förvärvade Gustaf I I I det s. k. Tessinska huset vid Slottsbacken och överlät detta den 16 december samma år å Stockholms stad

bostället.

att »i evärdeliga tider såsom stadsens egendom nyttjas och brukas till Öfverståthållare Boställe». Fastigheten förvaltades av kommitterade vid börshusbyggnaden (börsdirektionen). Från denna tid har överståthållaren haft fri bostad i den sålunda förvärvade byggnaden vid Slottsbacken. UnderståtUnderståthållaren erhöll löneförbättring med 500 daler silvermynt enhaiiarcn. jjg^ kungl. brev den 24 mars 1756. Dessa medel ävensom vissa andra belopp skulle erhållas av räntan å depositionsmedel. I övrigt må anmärkas, att Kungl. Maj:t den 13 juli 1762 medgav dåvarande underståthållaren Holmkrantz, vilken på grund av sjukdom ej kunde själv upprätthålla befattningen, att bortackordera densamma till annan lämplig person. Förhållandet är så mycket anmärkningsvärdare som Kungl. Maj:t genom brev den 28 juni 1748 framhållit vikten av att överståthållaren tillhölle sina underlydande att själva förrätta sina sysslor och ej utan trängande skäl meddelade dem permission. Slottsfogden. Även slottsfogden erhöll löneförhöjning den 24 mars 1756 med 4 0 0 daler silvermynt. Notarien. Den ordinarie notariens lön förbättrades jämväl enligt samma kungl. brev med 350 daler silvermynt. Ny notariePå grund av ökat arbete hade under denna tidsperiod en del extra tjänst. tjänstemän antagits och åtminstone 1735 fanns sålunda en e. o. notarie. Ar 1763 begärdes, att denne måtte uppföras å ordinarie stat, vilket emellertid avslogs enligt kungl. brev den 3 maj 1763. liedan den 30 april 1766 medgav dock Kungl. Maj:t inrättandet av en ny notarietjänst med en lön av 200 daler silvermynt att utgå av räntan å depositionsmedlen. Kamrer ar en. Under mitten av 1700-talet inrättades därjämte en kamreraretjänst. Tidpunkten härför kan icke bestämt angivas, men tjänsten uppfördes å stat jämlikt merberörda kungl. brev den 24 mars 1756 med en årlig lön av 250 daler silvermynt. Samtidigt föreskrevs dock, att kamrerarens och slottsbokhållarens tjänster skulle sammanslås, då sistnämnda tjänst bleve ledig. B o. kanslist. Förutom den ordinarie kanslisten fanns vid denna tid en e. o. kanslist anställd. Möjligen avsågs att åt denne erhålla fast lön, då man 1756 begärde lön åt en kopist; framställningen avslogs dock genom kungl. brev den 30 november 1756. Den 9 december 1766 utfärdades ett kungl. brev angående slottskansliets personal, varigenom sekreteraren, kamreraren, notarien (man förbisåg härvid, att två notarietjänster dåmera vore inrättade) aktuarien och kanslisten tillerkändes rätt till samma turberäkning i tjänsten som motsvarande befattningshavare i kollegierna.

29 5. T I D E N F E A N OCH MED ÅR 1776. Tiden 1 6 3 4 — 1 7 7 6 kännetecknas för överståthållarämbetets vidkommande i det stora hela av ett stillastående. De uppgifter, som från början tilldelades överståthållarämbetet, ha av detsamma så gott som oförändrade förvaltats. Den enda ändring av mera anmärkningsvärd natur, som härunder inträffat, var inrättandet av slottsrätten; betydelsen härav minskades dock väsentligt genom dess ändrade sammansättning enligt 1733 års kungl. brev. Tiden från och med 1776 kännetecknas däremot av omfattande ändringar uti överståthållarämbetets organisation. Dess arbetsområde utvidgas oavbrutet och nya arbetsuppgifter överflyttas ständigt från stadens myndigheter till överståthållaren. I samband härmed upphör alltmera magistratens befattning med stadens förvaltning, och borgmästare och rådmän inskränkas så gott som uteslutande till befattningen med domarevärvet. Yid 1800-talets slut kvarstå som minnen av magistratens tidigare befattning med stadsstyrelsen egentligen endast två uppgifter: förrättandet av allmänna val samt mottagandet av anmälningar om boktryckerier. Till en början överflyttades vården om polisväsendet från politikolle- överståthdlgium till överståthållarämbetet och i samband därmed inrättades en sär- Jwdetoilf'a skild avdelning av verket, som här må från början betecknas med det avdelningar. senare hävdvunna namnet överståthållarämbetets avdelning för polisärenden. I början av 1800-talet utökades ämbetets befattning med uppbördsväsendet och från år 1815 kan man tala om en särskild avdelning för uppbördsärenden. Omorganisationen av fattigvården och överståthållarämbetets till en början ökade befattning därmed föranledde inrättandet av en särskild avdelning för fattigvårdsärenden; denna avdelning fortbestod dock blott omkring fyra decennier men kan i våra dagar sägas hava återupplevat. Den del av verket, som alltjämt förvaltade ämbetets äldsta uppgifter, benämndes fortfarande slottskansliet, men benämningen ändrades 1791 till överståthållarämbetets kansli; detta namn må nedan från början nyttjas. Under alla dessa förändringar bibehöll överståthållaren orubbad sin ställning såsom chef för verket i dess helhet; dock undergick hans ämbetsförvaltning vissa inskränkningar, vartill de sakkunniga nedan återkomma. Underståthållaren kvarstod alltjämt såsom överståthållarens ställföreträdare, men å tider, då överståthållaren var i tjänst, kom underståthållaren alltmera att anknytas till kansliet. I och med tillkomsten av 1882 års instruktion för överståthållarämbetet är underståthållarens huvuduppgift att vara kansliets egentlige chef — naturligtvis alltjämt lydande under överståthållaren. De viktigaste författningarna rörande överståthållarämbetet äro under Författningar denna period följande: kungl. förordningen den 13 februari 1776 angå- rörande över" i

...,..,,

7 ,

ö n

, ,.

encle polisens förbättrande i huvudstaden, instruktionen den 16 februari 1776 för överståthållaren 1 , kungl. brevet den 20 februari 1776 angående medel för den nya polisinrättningens underhållande, instruktionen den 25 augusti 1791 för överståthållaren 2 , kungl. brevet samma dag med vissa 1 2

Införd nedan sid. 311 o. f. Införd nedan sid. 320 o. f.

ståthållar-

ämbetet.

30¶Överståt-

föreskrifter rörande tillämpningen av denna instruktion m. m., kungl. brevet den 23 april 1795 angående vilka mål hädanefter skola i poliskammaren hanteras m. m., kungl. brevet den 24 december 1795 med förklaring till 1791 års instruktion, kungl. instruktionen den 1 december 1882 för överståthållarämbetet med däri gjorda ändringar den 24 februari och den 3 november 1899, den 30 oktober 1903, den 12 juli 1907, den 29 september 1 9 1 1 , den 5 maj 1916, den 31 december 1917, den 26 november 1920, den 28 oktober 1 9 2 1 , den 18 december 1925 och den 10 december 1926 samt kungl. kungörelsen den 22 december 1922 med föreskrifter angående överståthållarämbetets medelsförvaltning. Innan de sakkunniga övergå att var för sig behandla de olika avdelningar, vara ämbetet från denna tid begynte arbeta, må här till en början beröras överståthållarens och underståthållarens ställning. Överståthållarens ämbete undergick genom 1776 års instruktion i stort sett ingen annan ändring, än att å honom från politikollegium överflyttades uppsikten över polisen samt en del av kollegii domsrätt. Härför inrättades ett nytt verk, Jcungl. poliskammaren, och till överståthållarens biträde vid handläggningen av där förekommande mål och ärenden inrättades en ny tjänst, polismästarebefattningen. 1776 års instruktion avfattades av dåvarande överståthållaren, friherre Sparre — en man, vars eftermäle är av skiftande art. Med många och obestridliga förtjänster förknippade Sparre egenskaper av mindre gagnelig natur, och liksom ämbetets följande utveckling måste tillskrivas hans målmedvetna strävanden, så torde jämväl ett stundom yppat misstroende mot polismyndigheten få till sin uppkomst dagtecknas från hans åtgöranden. Vid utarbetandet av 1776 års instruktion anslöt sig Sparre nära till instruktionen av 1664 och ändringarna däri äro i huvudsak blott sådana, som betingats av ändrade tidsförhållanden. Vid instruktionens tillämpning kommo emellertid betydande avvikelser att äga rum. Sparre var icke en man, som lät sig till övermått bindas vid givna befallningar och föreskrifter. Hans ställning till Gustaf I I I , vars statsvälvning han — låt vara med viss tvekan — understödde, gjorde jämväl, att han opåmint kunde tillåta sig åtskilligt, som hos en annan aldrig fått opåtalt passera; ej minst torde detta hava gällt hans medelsförvaltning. Under striden mellan konungagunstlingarna utträngdes emellertid Sparre så småningom av Toll och dennes vänner. Vid Sparres år 1791 timade död hade han redan länge saknat konungens förtroende och belysande för uppfattningen om Sparres ämbetsförvaltning är ovanberörda kungl. brev av den 25 augusti 1 7 9 1 . Nästan hela detta brev avser att inskärpa vikten av att överståthållaren icke överskrider sin ämbetsbefogenhet. Sålunda framhålles, att om friherre Sparre »stundom funnit sig twungen av omständigheterna till en mera widsträckt och obehindrad åtgärd, bör Embetet nu mera inskränka sig inom Lagarnas föreskrifter ». Vidare lämnas noggranna föreskrifter angående kontroll å medelsförvaltningen.

31 1791 års samtidigt utfärdades instruktion kom emellertid endast i ett avseende att avvika från 1776 års. År 1791 inrättades nämligen en särskild befallningsman eller ståthållare å Stockholms slott och överståthållaren ståthållaren å befriades från uppsikten å slottet; dock kvarstod tillsvidare hans skyldig°li0u mS het att ombesörja vedinköpen dit. En särskild instruktion för ståthållaren å slottet utfärdades den 12 april 1792. I detta samband inrättades även en ny slottsrätt, den s. k. slottsrätten för Stockholms slott, vari ståthållaren Slottsrätten var ordförande och varest skulle avdömas alla mål rörande brott inom /l0°[ms slott slottets område. Den ursprungliga slottsrätten fick benämningen slottsrätten för Stockholms stad och upptog samma mål som förut med undan- Slottsrätten tag för dem, vilka överflyttats å den nya slottsrätten. Genom kungl. brev l°i„ls °sctaiL den 23 augusti 1810 avskaffades emellertid ståthållareämbetet å slottet och i stället inrättades en ny slottsbyggnadsdirektion med överståthållaren såsom ordförande. Såsom en följd härav indrogs enligt kungl. brev den den 21 februari 1811 den särskilda slottsrätten för Stockholms slott och den gamla slottsrätten återfick sin ursprungliga befogenhet; den benämndes emellertid därefter slottsrätten för Stockholms slott och stad. Visserligen återupplivades ståthållareämbetet å slottet den 10 juli 1818 men någon förändring med avseende å slottsrätten medförde icke detta. Genom kungl. förordningen den 19 december 1844 avskaffades slottsrätterna och borgrätterna. Kungl. brevet den 24 december 1795 innefattar en förklaring till 1791 ÖverståthåU års instruktion. Däri inskärpes överståthållarens chefsställning till magi- ^^äih-dna & stråten, varjämte lämnas en del föreskrifter angående »hemliga kunskaper» m. m.; överståthållaren befrias därjämte från befattningen med vedinköp till kungl. slottet. Efter denna tid inträda inga andra förändringar med avseende å överståthållarens ställning än sådana, som betingas av verkets alltmera stegrade utveckling. 1882 års instruktion endast fastslår, vad härvidlag timat under föregående tid; rörande dessa frågor hänvisas till den följande framställningen. Här må endast anmärkas, att överståthållaren under åren 1862 — 1 9 0 4 var självskriven ordförande i Stockholms stadsfullmäktige. Beträffande överståthållarens löneförmåner må erinras, att han från och överstäthål avmed 1775 ånyo var riksråd, en befattning, vari dåvarande överståthållaren lårens löning. Sparre kvarstod, intill dess riksrådsämbetet indrogs 1789. Under denna Lön från tid uppbar överståthållaren av staten lön såsom riksråd jämte 500 statsverket riksdaler i lönetillökning och lika mycket i taffelpengar. 1789 fastställdes lönen till 1,666 riksdaler jämte taffelpengar med 500 riksdaler. Enligt kungl. brev den 11 april 1797 ökades taffelpengarna till 1,334 riksdaler och sammanlagda avlöningsbeloppet utgjorde således 3,000 riksdaler. Under det att taffelpengarna kvarstodo med oförändrat belopp, 1,334 riksdaler, höjdes lönen så småningom. I 1813 års stat upptages lönen till 2,221,16 riksdaler banco, 1819 har lönen ökats till 2,443,22,5 riksdaler banco, från och med 1824 höjdes lönen till 2,849,46,5 riksdaler banco och från och med år 1841 höjdes den ytterligare till 3,120,46,5

32 riksdaler banco. Om härtill lägges taffelpengarna, 1,334 riksdaler banco, så utgjorde 1841 hela avlöningsbeloppet 4,454,40,5 riksdaler banco, eller, omvandlat till riksdaler riksmynt, 6,682 riksdaler 45 öre. (I denna framställning har lämnats åsido den s. k. ersättningen för spannmålen, som tidvis utgått med efter markegångsvärdet skiftande belopp.) Genom kungl. brev den 23 februari 1858 fastställdes överståthållarens lön till nyssnämnda belopp 6,682,45 riksdaler riksmynt; häri inberäknades 406,50 riksdaler, utgörande beräknad förhöjning å i lönen tidigare ingående 271 tunnor spannmål. Vid ständernas sammanträde 1863 begärdes ökad avlöning åt överståthållaren till 10,000 kronor. Emellertid beviljades allenast en ökning med 2,317,55 riksdaler, vadan hela avlöningsbeloppet därefter kom att utgöra 9,000 riksdaler riksmynt; samtidigt upphörde ljuspenningar, som överståthållaren tidigare uppburit med smärre belopp, ävensom spannmålsersättning att utgå. Tillfällig Härutöver har emellertid på senare tid åt överståthållaren beviljats viss hneforbatt- tillfällig löneförbättring, nämligen vid 1919 års riksdag 1,000 kronor, vid mg av stats-

°'

medel.

1924 års riksdag ytterligare 1,000 kronor och vid 1926 års riksdag ett till 4,000 kronor förhöjt belopp. Lönebidrag Förutom denna från statsverket utgående avlöning har till överståthålfrån Stock- \aren utgått bidrag från Stockholms stad. Enligt kungl. brev den 16 augusti 17 73 medgav Gustav I I I , att till överståthållaren Sparre finge från och med den 1 juli nämnda år utgå taffelpengar från Stockholms stad med det belopp av 3,000 daler silvermynt, vilket tidigare utanordnats men upphört att utgå vid överståthållaren von Lantingshausens frånfälle 1769. Genom kungl. brev den 13 november 1792 tillerkändes överståthållaren Sparres efterträdare enahanda belopp att utgå av stadens extra medel enligt borgerskapets och magistratens åtagande. I kungl. brevet den 5 juni 1812, varigenom ny statreglering fastställdes för Stockholms stad, erinrades jämväl därom, att överståthållaren åtnjöte taffelpengar med 1,000 riksdaler banco (motsvarande tidigare 3,000 daler silvermynt) å stadens e. o. stat. Kort därefter — troligen i samband med fastställandet av ny avlöningsstat för Stockholms stad den 20 november 1816 — höjdes taffelpengarna till 1,500 riksdaler banco årligen. Den 20 augusti 1830 medgav kungl. maj:t dels, på drätselkommissionens förslag, att taffelpengarna höjdes till 3,000 riksdaler banco att utgå av stadens medel, och dels, på förslag av kommitterade över börs-, bro- och hamnbyggnaderna, 1 att ett belopp av 1,000 riksdaler banco därutöver ställdes till överståthållarens årliga förfogande såsom vedanslag. Enligt kungl. brev den 27 mars 1846 fastställdes en tidigare beslutad sammanslagning av drätselkommissionen och nyssnämnda kommitterade, och i samband därmed överlämnades överståthållarbostället till stadskassan för att 1 förvaltas och underhållas av drätselkommissionen.

Kommitterade vid börshusbyggnaden erhöll o år 1815 den ändrade benämningen »Kommitterade över börs-, bro- och hamnbyggnaderna». Se härom betänkandet angående ordnande av Stockholms arkivväsen. (Bihang nr o till stadskollegiets utlåtanden och memorial 1928, sid. 39 och följande.)

33 De belopp, som 1830 tilldelats överståthållaren av stadens medel, kvarstodo oförändrade till 1862 och utgjorde då, omvandlade till riksdaler riksmynt, taffelpengar med 4,500 riksdaler och vedanslag med 1,500 riksdaler. Den 2 maj sistnämnda år medgav Kungl. Maj:t, efter framställning frän Stockholms stad, en förhöjning av dessa belopp med tillhopa 3,000 riksdaler riksmynt, så fördelad, att taffelpengarna höjdes till 7,000 riksdaler och vedanslaget till 2,000 riksdaler. Vedanslaget höjdes sedermera enligt stadsfullmäktiges beslut den 17 december 1918 till 5,000 kronor, men indrogs därpå i sin helhet genom beslut av stadsfullmäktige den 21 december 1920, då staden i stället åtog sig att svara för värmekostnaden inom överståthållarbostället. Vid de tillfällen, då tillfälliga löneförbättringar beviljades av statsverket, gjordes av överståthållarämbetet framställningar till stadsfullmäktige om enahanda bidragsökning från staden. Stockholms stads bidrag höjdes jämväl den 3 november 1919 till 7,775 kronor och den 30 juni 1924 till 8,550 kronor. En år 1926 av överståthållarämbetet gjord framställning om ökat lönebidrag i anledning av 1926 års ovanberörda riksdagsbeslut har däremot ännu icke föranlett någon stadsfullmäktiges åtgärd. För närvarande uppbär sålunda överståthållaren följande belopp: från staten lön tatfelpenningar lönetillökning tillfällig löneförbättring från staden till extra utgifter

kr. 4 , 6 8 1 : 45 2,001: — 2,317: 55 4,000: — 13,000 kr, 8,550 Summa kronor 21,550: —

Härutöver åtnjuter överståthållaren fri bostad med värme, varjämte Stockholms stad bekostat möbleringen av fyra för representation avsedda rum i överståthållarbostället. Underståthållaren kom under denna tid, såsom förut anmärkts, att alltmera bliva kansliets egentliga chef. Hörande hans ställning i övrigt må endast anmärkas, att honom den 26 februari 1776 tillerkändes lika rang med vice presidenterna i hovrätterna, att genom kungl. brev den 28 september 1790 förklarades, att han i stället skulle hava samma värdighet som före 1776, samt att han slutligen den 14 september 1792 ånyo förklarades äga lika rang med vice presidenterna i hovrätterna. Den 2 september 1834 bestämdes, att underståthållaren skulle tills vidare handlägga de till överståthållarämbetet för polisärenden hörande mål, som angingo hälsovården i huvudstaden. Detta åliggande överflyttades emellertid 1838 å den då tillsatte t. f. polismästaren. Underståthållaren var i 1778 års stat upptagen till 500 riksdaler i lön och hushyra. Emellertid uppbar han därjämte 500 riksdaler av de år 1776 till polisens handhavande ställda medel. Enligt kungl. brev den 19 februari 1793 tillerkändes dåvarande underståthållaren Nibelius, utöver 88fi 28

3¶JJnderståthållarens timbetsställ-

ning.

Underståthållarens avlöning.

34 dessa ordinarie löneförmåner, 1,000 riksdaler på extra stat årligen. Genom kungl. brev den 11 april 1797 bestämdes underståthållarens lön till 700 riksdaler jämte 100 riksdaler i hushyra; detta innebar alltså en nedsättning av den egentliga lönen ävensom en indragning av de belopp, som därutöver tillkommit Nibelius. I samband med den allmänna löneregleringen vid 1800-talets början höjdes jämväl underståthållarens lön med l/s till 933,16 riksdaler banco; härutöver utgick hushyra med 100 riksdaler banco samt, enligt kungl. brev den 25 november 1812, ytterligare 400 riksdaler banco årligen till underhåll av två hästar. Sammanlagda avlöningsbeloppet utgjorde således 1,433.16 riksdaler banco. Under det att hästlegan och hushyran kvarstodo med oförändrade belopp, höjdes den egentliga lönen dels från och med 1816 till 1,213,16 riksdaler banco, dels 1824 till 1,414,16 riksdaler banco och dels 1841 till 1,548,19 riksdaler banco. Sistnämnda år uppgingo alltså underståthållarens avlöningsmedel från statsverket till ett sammanlagt belopp av 2,048,16 riksdaler banco. (Härvid har bortsetts från den stundom utgående spannmålsersättningen.) Fråga om Under denna tid hade emellertid fråga uppkommit om viss omreglering U av \ållaröverståthållarämbetet och i skrivelse den 24 september 1828 hade tjänstens Kungl. Maj:t begärt överståthållarämbetets yttrande, huruvida antingen underlagnmg. g^åthållaretjänsten eller fogatsysslan kunde indragas. Denna fråga vilade olöst till den 9 november 1847, då den slutligen avfördes utan åtgärd. Under denna tidrymd förekommo åtskilliga framställningar rörande olika befattningshavares löner, vilka framställningar samtliga avslogos under åberopande av pågående utredning om verkets omreglering. Löneförhöjning beviljades dock, såsom ovan anmärkts, underståthållaren år 1 8 4 1 . En framställning i samma ämne avslogs emellertid den 6 mars 1844 och en liknande framställning mötte samma öde den 2 februari 1849. LöneförhöjGenom kungl. brev den 23 februari 1858 fastställdes emellertid understatlnieäel ståthållarens avlöning till ett till 4,500 riksdaler riksmynt förhöjt belopp. Vid 1 8 6 5 — 1 8 6 6 års riksdag begärdes lönetillökning med 1,500 riksdaler riksmynt, men framställningen avstyrktes av statsutskottet, vilket bland annat anförde, att »som flera af de göromål, hvilka, enligt livad i den nådiga framställningen omförmäles, blifvit bemälde embetsman på sednare tiden uppdragna, äro af en öfvervägande kommunal beskaffenhet och företrädesvis komma Stockholms stad tillgodo, har det synts Utskottet, som Statens medel icke borde tagas i anspråk till vedergällning för så beskaffade göromål». Framställningen blev ej heller av ständerna bifallen. I samband med omorganisationen av överståthållarämbetets kansli tillerkändes emellertid underståthållaren, enligt kungl. brev den 28 maj 1880, dels löneförhöjning med 500 kronor, vadan lönen sedermera uppgick till 5,000 kronor, och dels tjänstgöringspenningar med 2,000 kronor; sammanlagda avlöningsbeloppet uppgick sålunda därefter till 7,000 kronor.

35 Därjämte har åt underståthållaren beviljats tillfällig löneförbättring, nämligen vid 1919 års riksdag med 900 kronor, vid 1924 års riksdag med ytterligare 900 kronor och vid 1926 års rikdag med ett till 3,600 kronor förhöjt belopp. Härutöver erhöll jämväl underståthållaren viss årlig ersättning från Stockholms stad. Genom kungl. brev den 5 juni 1812 tillerkändes honom 500 riksdaler banco i taffelpengar från staden. Den 16 maj 1851 erhöll han löneförhöjning med 1,000 riksdaler banco att utgå av stadens inkomster av brännvinsminuteringsavgiften. Som emellertid denna avgift icke förslog till det avsedda ändamålet, fastställdes den 1 juli 1853, att beloppet i stället skulle utgå av stadens kassa såsom förhöjning av förut utgående belopp till taffelpengar, 500 riksdaler banco. Omvandlat till riksdaler riksmynt kom alltså lönetillskottet från staden att uppgå till 2,250 riksdaler. Jämsides med de av riksdagen beviljade löneförbättringarna höjdes bidraget från stadsfullmäktige år 1919 med 300 kronor och år 1924 med ytterligare 300 kronor, varemot 1926 års merberörda riksdagsbeslut ännu icke föranlett någon motsvarande stadsfullmäktiges åtgärd. Underståthållaren uppbär sålunda från staten lön kr. 5,000: — tjänstgöringspenningar » 2,000: — tillfällig löneförbättring » 3,600: — 10,600 från staden till extra utgifter

kr.

2,850

Kr. 13,450 A.

Över ståt hallar ämbetets

kansli.

Kansliet bibehåller under denna tid de arbetsuppgifter, som före 1776 åvilat verket i dess helhet; för de nytillkomna uppdragen tillskapas däremot, såsom förut nämnts, särskilda nya avdelningar. Endast såtillvida rönte kansliet något inflytande av 1776 års omorganisation, att polismästaren erhöll till uppgift att vid förhinder för såväl överståthållaren som underståthållaren och slottsfogden taga befattning med exekutionsväsendet ( § 2 8 i 1776 års instruktion). Motsvarande föreskrift återfinnes i 1791 års instruktion, § 28, och detta polismästarens åliggande upphävdes icke officiellt förrän vid utfärdandet av 1882 års instruktion. Yid indragningen av handels- och ekonomikollegium enligt kungl. brevet den 15 oktober 1880 övertog kansliet en del av kollegiets arbetsuppgifter. Genom 1791 års instruktion upphävdes, såsom förut anmärkts, överståthållarens befattning med kungl. slottet och samtidigt föreskrevs, att kansliet, vilket dittills och allt från ämbetets tillkomst benämnts »slottskansliet», i stället skulle kallas »överståthållarämbetets kansli». I anslutning härtill ändrades benämningen å slottsfogden till »Konungens fogat», å slottssekreteraren till »sekreteraren» och å slottsbokhållaren till »kontorsbokhållaren». Slottsbokhållarebefattningen var emellertid redan då, jämlikt

Tillfällig löneförbättring av statsmedel. Lönebidrag från Stockholms stad.

3G bestämmelserna i kungl. brevet den 24 mars 1756, sammanslagen med kamreraretjänsten, och befattningens innehavare kom alltmera att benämnas kamrerare i stället för bokhållare. Eedan tidigare hade den genom beslut 1766 inrättade nya notarietjänsten försvunnit; tillsynes hade därvid så tillgått, att befattningens innehavare utnämnts till slottsfogde med bibehållande av notarielönen. En begärd ny notarietjänst förvägrades enligt kungl. brevet den 18 april 1812. BefattningsEfter dessa förändringar upptager 1813 års stat följande befattningshavare 1813. h a v a r e & kansliet : 1 fogat, tillika andre notarie, 1 sekreterare, 1 kamrerare, 1 förste notarie, 1 aktuarie, 1 kanslist och 1 kammarskrivare såsom biträde åt kamreraren. Fogaten. Dåvarande fogaten Becker, tillika andre notarie, begärde vid flera tillfällen förhöjning av lönen till samma belopp som förste notarien, men dessa framställningar avslogos enligt kungl. breven den 25 november 1812 och den 6 juli 1 8 1 5 ; ämbetet hänvisades dock samtidigt att av de till polisens handhavande anvisade medlen söka bereda fogaten begärd löneförhöjning. Fogaten var i avseende å rang jämställd med assessorerna vid hovrätterna. Förut har påpekats, att fråga om vissa indragningar å kansliet varit aktuell åren 1 8 2 8 — 1 8 4 7 . Med hänvisning härtill avslogs jämväl den 25 januari 1841 en av fogaten gjord framställning om löneförhöjning. Av samma skäl återbesattes icke tjänsten med ordinarie innehavare, då fogaten den 4 juni 1842 erhöll avsked, utan förordnades förste notarien att tills vidare uppehålla befattningen. KanslistNämnda år 1841 begärdes därjämte lön åt två nya kanslister, därav en tjänsterna. s a s o m biträde åt fogaten för tillsyn över fångvården och verkställande av utslag i brottmål samt en för tjänstgöring i poliskammaren för fånglistornas upprättande; framställningen kunde ej bifallas, på sätt närmare framgår av kungl. brevet den 14 augusti 1841. Den 16 februari 1842 anvisades dock medel under ett år till avlöning åt förstnämnde kanslist. Genom kungl. brev den 13 november 1850 meddelades, att denne kanslist komme att uppföras å överståthållarämbetets stat. Kamreraren. Kamreraretjänsten vid kansliet var enligt kungl. brev den 16 november 1814 alltsedan 1815 års ingång förenad med samma befattning vid överståthållarämbetets avdelning för kronouppbördsärenden. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 juli 1850 framhåller överståthållaren, att denna sammanslagning av två tjänster medför stora svårigheter för behöriga upprätthållandet av kamreraretjänsten å överståthållarämbetets kansli, samt föreslår i stället en sammanslagning av kamreraretjänsten å kansliet och aktuarie-

37 tjänsten därstädes. Förslaget bifölls av Kungl. Maj:t den 13 november 1850, men den 23 februari 1858 förordnades, i överensstämmelse med ständernas beslut den 6 februari samma år, att vid dåvarande innehavarens avgång kamreraretjänsten vid kansliet skulle indragas och göromålen överflyttas å sekreteraren. Befattnings1858 års stat upptager följande befattningshavare: Jtavare 1858. 1 fogat, 1 sekreterare, 1 kamrerare, 1 aktuarie, 2 notarier, 2 kanslister och 1 kammarskrivare. Den 24 januari 1862 beviljades kamreraren avsked och sekreteraren övertog hans göromål; samtidigt erhöll sekreteraren löneförhöjning. Därjämte förordnades kammarskrivaren att tillsvidare bestrida befattningen såsom kamrerare i överståthållarämbetet för kronouppbördsärenden. Vid 1 8 6 5 — 1 8 6 6 års riksdag begärdes arvode åt en s. k. exekutions- Förslag om av kommissarie eller stadsfogde jämte biträde åt denne. Statsutskottet av- inrättande stadsfogdetjänst. styrkte framställningen, under framhållande, att »det i allmänhet tillkommer städerna sjelfva att bestrida de kostnader, som med exekutionsväsendet derstädes äro förenade», och ständernas beslut avfattades i enlighet härmed. Ovan angivna organisation av kansliet kvarstod i stort sett oförändrad Kansliets till dess nya utsökningslagen utfärdades 1877. Då verkställdes emellertid omorganisation 1880. en genomgripande omorganisation av kansliet. Förslag härtill framställdes av överståthållarämbetet i underdåniga skrivelser den 9 september 1878 och den 4 november 1879 och fastställdes av Kungl. Maj:t den 28 maj 1880. Denna omorganisation innebar i korthet följande. Fogatens, aktuariens, de båda kanslisternas och kammarskrivarens befattningar indrogos. Underståthållaren skulle därefter ensam handlägga utsökningsmålen ävensom övervaka verkställigheten av utslag i brottmål samt hava tillsyn över cellfängelset. Sekreteraren var föredragande såväl i utsökningsmål som andra ärenden och uppsatte förslag till beslut; enligt särskilt kungl. brev den 3 juni 1881 förordnades han därjämte att, vid förfall för underståthållaren, handlägga utsökningsmålen och ärenden angående verkställighet i brottmål. De två notarierna biträdde sekreteraren. Utöver denna sålunda högst begränsade personal funnos två extra biträden, av vilka det ena förde diarierna i utsökningsmål och det andra övriga diarier. Härjämte inrättades emellertid från och med 1879 två befattningar Stadsfogdebefattsåsom stadsfogde i Stockholm. För deras avlönande begärdes av 1879 års ningarna. riksdag 8,000 kronor. Eiksdagen fann sig emellertid icke kunna bifalla

38 denna framställning samt anförde i anledning därav uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 maj 1879 bland annat, att statsverket visserligen under senare tider bestritt kostnaderna för utsökningsväsendet i Stockholm, men att därmed icke kunde anses nöjaktigt besvarat, huruvida icke staden i själva verket kunde anses äga förpliktelse att med egna medel bestrida ifrågavarande utgifter; att de upplysningar, som i detta hänseende varit för riksdagen tillgängliga, syntes giva vid handen, att Stockholms stad ursprungligen haft förbindelse att med sina enskilda medel bestrida nu ifrågavarande utgifter, men att staden tid efter annan fått denna skyldighet underlättad genom bidrag från statsverket, vilket emellertid icke syntes vara skäl att ytterligare främja; samt att, då dessutom rikets övriga städer med egna medel bestridde kostnaden för sitt utsökningsväsende, avlöningen till stadsfogdar däri inberäknad, riksdagen så mycket mindre kunde bifalla propositionen, som en till 1 8 6 5 — 1 8 6 6 års riksdag gjord framställning om anvisande av arvode dels åt en tjänsteman, som under benämning exekutionskommissarie eller stadsfogde skulle biträda såsom underexekutor i Stockholm, och dels för ett tjänstebiträde åt honom, icke blivit av rikets ständer bifallen. — Med föranledande av denna riksdagens hållning »förständigades» Stockholms stadsfullmäktige att bevilja medel till stadsfogdarnas avlöning och för ändamålet anvisades jämväl 4,000 kronor åt vardera stadsfogden enligt beslut av stadsfullmäktige, vilket den 31 december 1879 av Kungl. Maj:t fastställdes. Stadsfogdarnas avlöning har därefter städse utgått av stadens medel. En tredje stadsfogde anställdes 1901 och uppfördes å stadens ordinarie stat 1907, men befattningen indrogs vid uppbördsverkets omorganisation 1 9 2 1 . — Börande stadsfogdarnas arbetsuppgifter hänvisas till följande framställning, sid. 128 o. f. Under tiden efter 1880 skedde inom kansliet ingen annan förändring, än att de två extra biträdena uppfördes å stat såsom kanslister, varjämte så småningom på grund av ökat arbete tillkommo ytterligare två kanslister samt en amanuens jämte kvinnliga skrivbiträden. Rörande nuvarande personal och arbetsuppgifter hänvisas till följande framställning, sid. 64 o. f. AvlöningsLönen till kansliets personal har städse utgått och utgår alltjämt av orhallanden. statsmedel, dock med undantag för stadsfogdarna, vilka avlönas av Stockholms stad. Till den underlydande exekutionsbetjäningen utgår av statsmedel 12,200 kronor, under det att återstoden av erforderliga lönemedel gäldas av Stockholms stad 1 . B.

Ö v e r st åt h a l l a r ä m b e t e t s

avdelning

för

p o l i s är en den.

Tidigare har framhållits, att rådet i de svenska städerna från början troligen haft till uppgift att svara för ordningens handhavande. Då sedermera borgmästare och råd, d. v. s. magistraten, började svara för stadens 1 Beträffande exekntionsbetjäningen ocli de tvister angående dess avlöning, som p å g å t t mellan statsverket och Stockholms stad, hänvisas till sid. 133 o. f

förvaltning, kvarstod givetvis förstnämnda skyldighet. Vad särskilt Stockholm vidkommer anförtroddes densamma vid magistratens omorganisation 1672 åt det nyinrättade politikollegiet, vilket jämväl utövade domsrätten ^oU^m i polismål. Så småningom visade sig rätt tydligt, att politikollegiet icke mäktade på tillfredsställande sätt lösa dessa uppgifter; om den kritik, som härav uppkallades, är ovan talat. De många reformförslagen resulterade slutligen i 1776 års omorganisation av polisväsendet. Hörande lagligheten av, att en ny domstol upprättades och lades i överståthållarens hand utan ständernas samtycke, framfördes visserligen en del tvivelsmål; däremot åberopades emellertid ständernas ovan berörda skrivelse den 15 oktober 1766 1 , varigenom det uppdrogs åt Kungl. Maj:t att ordna huvudstadens politi såsom honom syntes lämpligast, dock till bekräftelse vid följande riksdag. Genom berörda åtgärder berövades emellertid politikollegiet icke all sin domsrätt, utan dömde kollegiet fortfarande rörande vissa förseelser, vilkas avgörande icke uppdragits åt överståthållarämbetet, huvudsakligen överträdelser av skråordningarna och andra näringsförfattningar. Denna politi kollegiets fortsatta domsrätt framhålles i detta sammanhang av Kungl. Maj:t såsom ett borgerskapets särskilda privilegium. 2 1776 års omorganisation av polisväsendet innebar i huvudsak följande. Omorganisa Polispersonalen ställdes i direkt subordinationsförhållande till överståt- ^ j J J J J J ^ hållaren, vilken ej blott skulle hållas underrättad om allt, som tilldroge sig i huvudstaden, utan ock vidtaga »nödiga mått och utwägar till förekommande af alla missbruk och oredor samt bibehållandet af det allmännas säkerhet». (§§ 13 och 17 i 1776 års instruktion, jämförd med § 1 i kungl. förordningen den 13 februari 1776). De s. k. polisförseelserna skulle avgöras av överståthållaren; såsom dylika förseelser angivas i 3 § av kungl. förordningen den 13 februari 1776 »förbrytelser emot Politie Författningarne, såsom angående gatornes och grändernes renhållning, lyktors uppsättande och itändande, tiggeriers hämmande, Taxors öfwerträdande, förseende i mått och wigt, vanartigt löst folks uppsökande och straffande, förköp, olonigt månglerie och afsalu, ankommande fremmandes angifwande, sittande på Källare och Krogar öfwer 1

Jämför ovan sid. 25. Beträffande politikollegiets fortsatta öden må här i korthet anmärkas följande. Då drätselkommissionen inrättades 1813, befriades magistraten från en betydande del av ekonomiförvaltningen, och i anledning h ä r a v minskades magistratens arbete i väsentlig mån. Genom kungl. brev den 19 juni 1821 föreskrevs därför, att kollegiernas antal skulle minskas till tre, därvid politikollegiet förenades med ämbets- och byggnadskollegiet till ett »politi-. embets- och byggnadskollegium». Den 21 december 1849 föreskrev Kungl. Maj:t, att handelskollegiet skulle sammanslås med politi-, embets- och byggnadskollegiet till ett kollegium under n a m n av handels- och ekonomikollegiet. I underdånig skrivelse den 1 februari 1875 anhöllo stadsfullmäktige, att handels- och ekonomikollegium måtte indragas. Då emellertid denna åtgärd förutsatte en omorganisation av kronouppbördsverket, så dröjde det ej mindre än fem och ett hälft år, innan Kungl. Maj:t kunde meddela det begärda beslutet. Den 15 oktober 1880 förordnade emellertid Kungl. Maj:t, att handels- och ekonomikollegium skulle indragas från och med ingången av 1881. Dess förutvarande arbetsuppgifter fördelades mellan överståthållarämbetet, byggnadsnämnden, drätselnämndens första avdelning och magistraten. 2

40 förbudne tiden, öfwerdådigt körande, med mera sådant, som merendels kunna försonas med ringa penningeböter, men liwarå näpst och rättelse i samma stund the föröfwas följa bör». Däremot fick överståthållaren enligt 7 § i samma kungl. förordning icke upptaga mål rörande »excesser, slagsmål, eller annat Lagbrott» ; dessa mål, liksom förbrytelser mot vakter och patruller, lydde ju fortfarande under slottsrätt. (Jämför § 22 i 1776 års instruktion.) PolisFör den närmare tillsynen över polisen tillsattes en särskild polismästaren. mästare. PolisÖverståthållarens domsrätt utövades i polishammaren, vilken inrättades kammaren. genom överståthållarämbetets kungörelse den 17 april 1776 och begynte sin verksamhet den 22 i samma månad. Nya befattDen personal, som för dessa nya arbetsuppgifter ansågs erforderlig, ningshavare angives närmare, dels i överståthållarens skrivelse till Kungl. Maj:t i januari 1776, och dels uti Kungl. Maj:ts såsom svar härå avlåtna brev den 20 februari nämnda år. Personalbehovet beräknas sålunda: 1 polismästare, 1 notarie, »som i Politie Ärender besörjer Protocolls förningen och uppsätter resolutionerna m. m.», 1 registrator, »som förer Diarium öfwer alla inkommande Kapporter och håller serskilte Böcker för hwarje Quarters Commissaries District», 2 kanslister och 1 vaktmästare. Avlöning. Till samtliga dessa utgick lön av statsmedel; till polisens handhavande anvisades i ett för allt 50,000 daler kopparmynt, varav emellertid dels skulle bestridas lön jämväl åt den underordnade polispersonalen och dels återstående 24,200 daler ställas till Konungens förfogande »till de stadgade Politie Inrättningars säkra befrämjande». BefattningsFörutom ovan angivna personal, vilken helt nyanställdes, överfördes havare å Stockholms jämväl från politikollegium till tjänstgöring hos överståthållarämbetet stads lönestat 1 notarie, den s. k. förste notarien, vilken skulle biträda vid protokollsföring, 1 kanslist och 1 amanuens, vilken förut tjänstgjort vid stadsfiskalskontoret men nu fick kanslisttjänstgöring (angående arvodet åt amanuensen vid stadsfiskalskontoret, se i övrigt kungl. brevet den 8 augusti 1785). Sistnämnda tre befattningshavare bibehöllos vid sin lön å stadens stat; från början voro sålunda avlöningskostnaderna delade mellan staten och Stockholms stad, ehuru huvudparten åvilade staten. StadsVid poliskammaren skulle stadsfiskalerna tjänstgöra såsom åklagare. fiskalerna. Stadsfiskalerna, vilka räknades till polispersonalen, avlönades av stadens medel, varförutom de uppburo andel i böter. De voro till antalet tre, en ordinarie och två vice fiskaler, och stodo enligt kungl. förordningen den 13 februari 1776 i direkt lydnadsförhållande till överståthållaren, som ägde tillsätta och avsätta dem.

41 Under den första tiden efter 1776 torde föredragningen av polisärenden Sekreterare. inför överståthållaren hava ombestyrts av kansliets sekreterare, men rätt snart synes detta hava befunnits olämpligt. Den 31 januari 1787 inrättades en sekreterarebefattning i poliskammaren, och till förste innehavare därav utsågs dåvarande förste notarien. Denne erhöll emellertid icke någon ändrad lön å den nya befattningen, utan kvarstod med allenast sin notarielön å Stockholms stads stat. Till förste notarie utsågs i stället en av de å kronans stat avlönade kanslisterna, och dennes kanslisttjänst indrogs. Enligt kungl. brev den IG januari 1800 beviljades av statsmedel 5,600 Befattningsriksdaler banco till löneförbättringar m. m. och troligen i samband därmed havare 180°utökades personalen med ytterligare en notarie. Närmare föreskrifter angående personalen och dess avlöningsförmåner lämnades därefter i kungl. brev den 7 september 1800. Personalen utgjordes enligt sistberörda kungl. brev av följande befattningshavare med lönen angiven i riksdaler banco: 1 polismästare, 1,200 av statsmedel, 1 sekreterare, 150 av Stockholms stad, 50 såsom löneförbättring av statsmedel, 1 registrator, 350 av statsmedel, 3 notarier ä 2 5 0 , 750 av statsmedel, 1 kanslist, 150 av statsmedel, 1 » , 66,32 av Stockholms stad, 83,10 av statsmedel, 1 » , 100 av Stockholms stad såsom amanuens vid stadsfiskalskontoret, 50 av statsmedel, 1 vaktmästare, 100 av statsmedel. I underdånig skrivelse den 6 mars 1812 hemställde därefter överståt- Löneförhuj9 hållarämbetet om löneförhöjning med 33V3 % åt de på kronans stat uppförda tjänstemännen, så att deras avlöningar därefter skulle utgöra, i riksdaler banco räknat: 1 polismästare 1 registrator 3 notarier a 333,16 1 kanslist 1 vaktmästare

1,600: — 466,32 1,000: — 200: — 133,16.

Beträffande övriga befattningshavare, vilkas lön dåmera utgick både från Stockholms stad och staten, begärdes motsvarande förhöjning å det från staten utgående lönetillägget, vadan dessa löner skulle komma att uppgå till följande belopp: 1 sekreterare, 216,32, därav 150 från Stockholms stad och 66,32 från staten, 1 kanslist, 177,37,4, därav 66.32 från Stockholms stad och 111,05,4 från staten, 1 kanslist, 166,32, därav 100 från Stockholms stad och 66,32 från staten.

42¶Sublevation till -polishammaren.

Fråga om »personel löningsstat».

Samtidigt framhölls emellertid sekreterarens ogynnsamma ställning, då lian på högre tjänst uppbar lägre lön än notarierna, och begärdes, att hans lön skulle, stadens bidrag inberäknat, avrundas till 500 riksdaler banco. Eiksens ständer ingingo emellertid icke i någon prövning av de olika lönesummorna, utan anvisade ett anslag till polisväsendet av 15,000 riksdaler banco i ett för allt, varom kungl. brev avläts till överståthållarämbetet den 25 november 1 8 1 2 ; fördelningen av beloppet fick sedan ombesörjas av Kungl. Maj:t efter förslag av överståthållarämbetet. De av överståthållarämbetet den 6 mars 1812 föreslagna löner synas därefter hava av Kungl. Maj:t utanordnats. I samband med fastställandet av ny avlöningsstat för Stockholms stad den 20 november 1816 medgav Kungl. Maj:t, att av stadens medel finge däri såsom sublevation till poliskammaren avföras en summa av 1,450 riksdaler banco. Härav skulle bland annat utgå löneförhöjning dels till en av kanslisterna å politikollegiets stat, som tjänstgjorde i poliskammaren, så att hans lön från staden blev 150 riksdaler banco (han hade ursprungligen uppburit 6G riksdaler 32 skillingar banco från Stockholms stad och sedermera fått detta ökat till 75 riksdaler banco), och dels till »förste notarien vid politie-collegiums andre Division», vilken notarie emellertid uppehöll sekreterare tjänsten vid poliskammaren och som nu fick sin lön från Stockholms stad ökad till 300 riksdaler banco. Enligt kungl. brev den 23 februari 1838 höjdes sublevationen till 1,525 riksdaler banco. Vid 1817 — 1 8 1 8 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t om icke för överståthållarämbetet för polisärenden kunde upprättas en >personel löningsstat» i stället för det dittills utgående klumpanslaget, ävensom om en förhöjning av anslaget med omkring 5,000 riksdaler banco. Ständerne funno emellertid »den av dem vid 1812 års riksdag lagde grund för polisinrättningens underhåll att viss summa därtill bestås, utan att personel stat upprättas, så mycket hellre böra bibehållas, som tjänstemännens och betjäningens antal efter sig företeende omständigheter bör kunna, såsom Eders Kongl. Maj:t i nåder finner lämpligt, ökas eller minskas, hvarvid en generel och ständig lönereglering skulle vara hinderlig». Då > anslaget till polisens underhåll år 1812 förhöjdes med nära 100 procent och från 7,758 riksdaler 16 skillingar till 15,000 riksdaler, och hvarförutom Stockholms stad med viss summa därtill bidrager, samt jämväl någon del af de genom polisens åtgärd inflytande bötesmedel för ändamålet påräknas och användas», så funno ständerna någon ytterligare förhöjning av anslaget icke kunna beviljas. Personalstaterna inom överståthållarämbetet för polisärenden kvarstodo därefter oförändrade under närmare 50 år. Dock ökades kanslisternas antal, så att desamma enligt 1847 års stat utgjorde sex; av deras befattningar omvandlades den ena år 1864 till en notarietjänst. Vidare

tillskapades en befattning såsom förvaltare vid poliskammarens magasin; i magasinet skulle inlämnas inom staden tillvaratagen egendom. Beträffande stadsfiskalerna må anmärkas, att dessa enligt instruktionen Stadsden 12 oktober 1839 gjordes samtliga till ordinarie och placerades såsom fiskalernachefer för var sitt av de tre polisdistrikt, vari staden då indelades. Ständernas beslut att icke fastställa särskild lönestat för poliskammarens Statsanslaget ämbets- och tjänstemän utan i stället blott bevilja klumpsummor till polisväsendet — ett förhållande, som fortbestod till 1864 — medförde emellertid konsekvenser, som näppeligen varit vare sig åsyftade eller åstundade. Därförut hade ständigt varit klart, vilka befattningshavare, som avlönades av staten, och vilka, som uppburo bidrag från staden. Numera gåvos emellertid inga upplysningar härom, utan i verkets stat angåvos först utgifterna, därvid lönerna upptogos såsom en enda sammanslagen post, och därefter olika slag av inkomster, bland dem anslag från statsverket. Sistnämnda anslag hade alltsedan 1812 utgått med 15,000 riksdaler banco ( = 22,500 kronor) men höjdes enligt ständernas skrivelse den G februari 1858 med 5,600 riksdaler riksmynt, vadan hela statsanslaget därefter, i kronor räknat, utgjorde 2 8 , 1 0 0 ; huruvida detta anslag disponerades för tjänstemännens löner eller såsom bidrag till avlönande av den egentliga polispersonalen angavs fortfarande ej. Visserligen hade under 1800-talets första hälft ingen nämnvärd ändring T. f. polistillskett med avseende å poliskammarens ordinarie personal, men den ökade mästare sättes. arbetsbördan hade nödgat till vissa andra åtgärder för vinnande av erforderlig arbetshjälp. Den 2 september 1834 hade, såsom förut anmärkts, åt underståthållaren uppdragits att i poliskammaren handlägga sådana mål, som angingo hälsovården i huvudstaden. Enligt kungl. brev den 28 sep tember 1838 förordnades emellertid en särskild tjänsteman, kallad t. f. polismästare, att i den ordinarie polismästarens ställe handlägga dessa ärenden, vilka angåvos avse sundheten och renhållningen inom huvudstaden. Sedan ämbetet den 3 december 1838 hemställt om särskilt arvode för denne tjänstemans avlöning, utanordnades sådant enligt kungl. brev den 2(! februari 1839. Den 24 maj 1849 avgav överståthållarämbetet förslag till omorganisation av huvudstadens polisväsen; samtidigt framhölls olägenheten av att polismästarens göromål voro fördelade å två personer. Genom brev den 6 juli 1849 förordnade jämväl Kungl. Maj:t, att uppdelningen av göromålen mellan två polismästare skulle upphöra vid inträffande ledighet eller då eljest tillfälle gåves; i kungl. brev den 22 februari 1850 gåvos i stället särskilda föreskrifter angående vikarie för polismästaren. Det visade sig emellertid snart, att polismästaren icke utan biträde kunde handlägga de alltmera ökade göromålen i poliskammaren. Den 31 mars 1853 förordnades därför ånyo ett biträde åt polismästaren, ehuru dåmera betecknad såsom biträdande 'polismästare, vilken befattning bibehölls till »Biträdande polismästare». den 1 september 1864.

44 StadsDen 9 mars 1850 fastställde Kungl. Maj:t nyssberörda förslag till omefUrl850år8 orgö^isation av huvudstadens polisväsende. I denna nya organisation uteomorgani- lämnades emellertid stadsfiskalerna, och deras uppdrag såsom chefer för polispersonalen inom var sitt distrikt övertogos av särskilda poliskommissarier. Stadsfiskalerna hade härmed upphört att vara polisbetjänte och i stället blivit enbart åklagare, visserligen alltjämt lydande under överståthållaren men fristående från polisverket. Från och med 1870 upphörde emellertid detta förhållande, och till befattningarna började förordnas poliskommissarier, vilka då, förutom stadsfiskalstjänsten, jämväl uppehöllo sina kommissariebefattningar. Polisadjutant. Den 22 oktober 1855 hemställde överståthållarämbetet hos Kungl. Maj:t bland annat om medel till avlönande av en kontrollerande polistjänsteman eller polisadjutant med biträden; denne skulle närmast hålla uppsikt över polispersonalen. Förslaget förordades av magistraten och borgerskapets äldste samt bifölls av Kungl. Maj:t den 28 maj 1856. Till polisadjutantens avlöning anvisades emellertid allenast ett belopp av 1,500 riksdaler, och med denna summa var det givetvis ogörligt att avlöna en dylik befattningshavare. Man nödgades då i stället förordna en stadsfiskal såsom polisadjutant och denne uppbar därefter dels sin fiskalslön å stadens stat och dels anslaget om 1,500 kronor. Det åsyftade målet — att erhålla en befattningshavare, som kunde odelat ägna sig åt uppsikten över polispersonalen — var emellertid härmed förfelat. Polisadjutantens befattning kvarstod emellertid till namnet intill den 1 september 1864. 1864 års om- Med skrivelse den 27 juni 1864 överlämnade överståthållarämbetet till organisation. j £ u n g i Maj:t ett förslag till ordnande av polis- och nattbevakningen i Stockholm. Däri framhölls bland annat, att polismästaren i denna sin egenskap icke blott hade att övervaka ordningen och låta beivra förseelser, utan jämväl att i poliskammaren avdöma polismålen, varigenom han således kunde i viss mån anses i sin person hava förenat egenskapen av åklagare och domare, och under åberopande av olämpligheten härav begärdes inrättandet av en särskild polisdomaretjänst för handläggning av polismålen. Vidare framhölls ånyo vikten av, att vid polisen bleve anställd en »bildad och lämplig person», vilken det skulle åligga »att biträda så väl vid tillsyn öfver konstaplarnes patrullering och polispersonalens tjänsteutöfning i allmänhet, som ock vid densammas praktiska undervisning i tjensten, samt vid efterspaningar i brottmål, m. m.». Såsom lämplig benämning å denne tjänsteman föreslogs »Polis-löjtnant eller Polis-öfverkommissarie». Slutligen begärdes lön till ytterligare en notarie i poliskammaren. — Den sålunda gjorda framställningen blev av Kungl. Maj:t bifallen den 30 augusti 1864, allenast med den ändring, att den biträdande polistjänstemannen fick benämningen polisintendent. I samband härmed fastställdes ny stat för överståthållarämbetet, att gälla från och med den 1 september 1 8 6 4 ; i denna stat voro nu för första gången på mer än 50 år de olika avlöningsbeloppen utsatta.

45 U r 18(54 års stat må här anföras följande uppgifter angående befattningshavare och deras löner (allt räknat i riksdaler riksmynt):

1864 års

Ajlöning för Pol'iskämma rens embets- och tjenstemän: till » » > »

Polismästaren Polisdomaren Sekreteraren Kegistratorn Fyra notarier ä 1,800 R:dr Två Kanslister ä 1,000 K:dr » Tre D:o ä 900 > » E n Förvaltare af magasinet l A flailing för yttre

6,000 4,500 2,400 2,400 7,200 2,000 2,700 900

9« if)0

polisen:

till en Polis-Intendent

4,000.»

Härefter följde övriga kostnader för »yttre polisen» m. m.; utgifternas slutsumma uppgick till 284,750 riksdaler riksmynt. Häremot svarade följande beräknade inkomster: > det å Riks- Statens Sjette Hufvudtitel till aflöning för embets- och tjenstemän samt betjente vid Poliskammaren anvisade anslag 28,100 Va af polispersonalens andel af de till Poliskammaren inflytande bötesmedel 5,600 från Brandvaktskasse-administrationen, för nattbevakningen 68,000 och från stadskassan 183,050 Summa Edr 284,750.» Det torde böra särskilt understrykas, att i detta statförslag lönerna till poliskammarens personal sa beräknats, att dessa kostnader sammanfalla med anslaget från statsverket; man spårar bakom detta helt säkert uppfattningen, att staten bekostade avlöningen av poliskammarens änibetsoch tjänstemän, medan staden bekostade den egentliga polisbevakningen. Den 30 december 1864 fastställdes instruktion för polisintendenten. Nyainstruktioner. Över instruktionen för polisdomaren och en nu utarbetad ny instruktion för polismästaren skulle Svea hovrätt höras, och desamma blevo icke stadfästade förrän den 20 maj 1868. Den särskilda instruktionen för polismästaren inskärper, att denne är Po/isanställd såsom biträde åt överståthållaren samt är chef över poliskåren mästaren. ävensom över stadsfiskalerna och poliskammarens personal. Uttryckligen föreskrives nu, att polismästaren icke må befatta sig med vad till domareämbetet hörer. 1

Jämför sid. 43 ovan.

46 PolisPolis-

Anslags-

Polisintendenten skulle, enligt den för honom meddelade instruktionen, närmast under polismästaren utöva förmanskapet över polispersonalen. Polisdomaren slutligen skulle utöva »den öfverståthållareämbetet för polisärenden tillkommande rätt att handlägga och med slut avhjälpa vissa mål». I instruktionen uppräknas uttryckligen flera mål, vari domsrätt tillkommer överståthållarämbetet, men därefter uppdrages helt allmänt åt polisdomaren »de flera lagöfverträdelser och förseelser, angående hvilka öfverståthållareämbetet hitintills utöfvat domsrätt». Redan år 1795 hade en kungörelse utfärdats med uppräknande av de mål, som skulle i dåvarande poliskammaren handläggas. Åtskilliga bagatellförseelser, särskilt oljud, slagsmål och dylikt, kunde vid denna tid icke uppdragas åt poliskammaren, enär deras handläggning ankom å slottsrätten. Sedan slottsrätterna 1844 indragits, kommo emellertid av sig själft ett flertal dylika mål att hänskjutas till poliskammaren; denna utvidgade domsrätt blir nu i huvudsak fastslagen genom den nya instruktionen. Från och med denna tid äger en klyvning rum inom överståthållarämbetet för polisärenden. Redan förut hade visserligen kring sekreteraren bildats ett mindre kansli, avskilt från poliskammaren. Numera hade man emellertid därjämte en särskild polisdomstol med polisdomaren såsom chef. Poliskammaren, med vilken benämning man förut avsett hela den egentliga polisavdelningen, blev därefter så småningom beteckningen å allenast en del därutav. 1869 gjorde överståthållarämbetet hos stadsfullmäktige framställning om vissa löneförbättringar, men fullmäktige beviljade allenast ett belopp av 1,600 riksdaler till löneförbättring åt magasinsförvaltaren och de fem kanslisterna; beslutet fastställdes av Kungl. Maj:t den 22 december 1 8 6 9 . Den 16 augusti 1870 fastställde Kungl. Maj:t därefter, med iakttagande av nyssberörda beslut, överståthållarämbetets stat för 1 8 7 1 . Under gemensam rubrik »Löner, arvoden och dylikt» upptogs däri polisintendenten bland övriga ämbets- och tjänstemän. Till samma grupp fördes två vaktmästarebefattningar och tre ordonnanser. Härigenom kommo lönekostnaderna för den till poliskammaren förda personalen att sluta å tillhopa 36,700 kronor. Anslaget från staten var fortfarande 28,100 kronor, vartill sedan kommo ersättning från statsverket för mistade bötesandelar, 2,275 kronor, och ett till 284,015 kronor förhöjt anslag från stadskassan. 1872 beviljade stadsfullmäktige förhöjning av stadens anslag med 40,000 kronor till förbättring av polispersonalens löner. Efter stadsfullmäktiges hörande fastställde Kungl. Maj:t 1873 ny stat för överståthållarämbetet, vari infördes dels berörda löneförbättringar, dels ytterligare förhöjning med 700 kronor åt viss personal och dels löneförhöjning åt polismästaren med 1,000 kronor, åt polisdomaren med 500 kronor, åt polisintendenten med 500 kronor och åt kanslisterna med 200 kronor vardera. År 1874 beviljade stadsfullmäktige till dyrtidstillägg åt perso-

47 nålen ytterligare 65,000 kronor. Sedan överståthållarämbetet begärt ytterligare löneförhöjningar och dessa i huvudsak godkänts av stadsfullmäktige, fastställde Kungl. Maj:t den 19 november 1875 ny stat för överståtliållarämbetet. Personalstaten upptager såsom polisavdelningens befattningshavare en polismästare, en polisdomare, en polisintendent, en sekreterare, en registrator, fyra notarier, fem kanslister och en magasinsförvaltare med sammanlagd lön av 4 6 , 2 0 0 kronor. Vaktmästarna hava dåmera sammanförts med den egentliga polispersonalen. Å inkomstsidan upptages: ordinarie anslag från statsverket extra anslag från statsverket till gratifikationer andel i böter ersättning från statsverket för mistade bötesandelar arvode åt polisombud vid pantlåneinrättningar tillfälliga inkomster anslag från stadskassan

kr. 28,100 » 150 » 2 500 » 2,274: 30 » 900 » 1,000: 70 :> 4 6 7 , 9 7 5

Summa kr. 502,900: — 1880 erhöll polismästaren löneökning med 1,000 kronor. Från och med 1879 beviljades anslag till en ny kanslist med 1,000 kronor, varjämte såväl för sistnämnda år som för åren 1880 och 1881 ökade anslag beviljades till polispersonalen. Inkomsterna utgjorde enligt 1881 års stat: anslag från statsverket kr. 30,374:30 (häri ingår det förutvarande ordinarie anslaget, 28,100 kronor, jämte ersättningen för mistade bötesandelar; sedermera uppfördes dessa belopp ånyo var för sig) extra anslag från statsverket till gratifikationer » 150 andel i böter » 2,500 tillfälliga inkomster » 1,000: 70 arvode åt polisombud vid pantlåneinrättningar » 900 stadens bidrag » 498,977 Summa kr. 533,902 Den 1 november 1882 utfärdades en ny instruktion för överståthållar- 1882 års inämbetet, vilken instruktion alltjämt är gällande. Denna instruktion inne- ^.rukijZ (fr bar emellertid, på sätt jämväl med instruktionerna av 1776 och 1791 larämbetet. varit fallet, allenast ett fastställande av därförut utbildad praxis. Då några särskilda nyheter alltså däri icke förekomma, torde någon närmare redogörelse för instruktionens innehåll här icke erfordras, särskilt då i den följande framställningen en utförlig redogörelse lämnas för överståthållarämbetets nuvarande arbetsuppgifter. I instruktionen omnämnes för första gången en räkenskapsförare, med uppgift att handhava polisverkets räkenskaper. Befattningen uppehölls tillsvidare av verkets registrator och

48 kom först genom dennes avgång att verkligen nytillsättas. I övrigt liar ur instruktionen uteslutits den därförut alltjämt på papperet kvarstående skyldigheten för polismästaren att i vissa fall lägga hand vid exekutionsverket. Vidare föreskriver denna instruktion, i motsats mot vad förut gällt, att överståthållaren, där särskild föredragande finnes, skall inhämta dennes mening, och att föredragande, som icke låtit i protokollet anteckna skiljaktig mening, skall anses hava biträtt beslutet och sålunda vara därför ansvarig. Motsvarande bestämmelse gällde emellertid icke i poliskammaren och polisdomstolen, varest vederbörande ordförande utan föredragning avgjorde ärendena. Beträffande polismästarens ämbetsåligganden innehåller § 41 i instruktionen följande: »Polismästaren, som är chef för polispersonalen, handlägger de i poliskammaren förekommande ärenden och utövar överståthållarens polismyndighet i alla polisväsendet rörande frågor, med vilka överståthållaren icke finner nödigt att själv taga befattning». Det visade sig emellertid rätt snart vara önskvärt att erhålla en något så när bestämd uppdelning mellan de ärenden, vilka handlades av överståthållaren personligen, och dem, som skulle handläggas av polismästaren i överståthållarens ställe. En sådan uppdelning verkställdes jämväl enligt överståthållarämbetets protokoll den 5 maj 1885, vari uppräknas alla de ärenden, som skola av polismästaren upptagas och avgöras. Ytterligare en del ärenden överflyttades sedermera å polismästaren bland annat enligt överståthållarämbetets protokoll den 1 juli 1892. Anslaget till polisväsendet från statsverket kvarstod oförändrat med kronor 30,374: 30. Stadens bidrag hade däremot år 1885 ökats till 6 1 1 , 3 0 5 kronor, medan övriga inkomster upptogos till kronor 4,550: 70. Lönestaten för poliskammarens tjänstemän slutade å 50,200 kronor. I anledning av polismästarens ökade arbetsbörda förordnades ånyo den »Biträdande 12 november 1885 en' av verkets tjänstemän att såsom biträdande polisP °tare» ~ mästare handlägga vissa å polismästaren ankommande göromål, ett uppdrag, som därefter städse förnyades intill 1898 års omorganisation. Först år 1893 uppfördes emellertid denne biträdande polismästare å stat med ett extra arvode av 1,000 kronor. Den biträdande polismästaren övertog handläggningen utav i poliskammaren förekommande ärenden, d. v. s. frågor om åtal i grövre brottmål m. m. PolisunderAnmärkas må vidare, att enligt kungl. cirkulär den 1 juni 187 7 beia ese>. gjn^es nämnda år utgivandet av tidningen »Polisunderrättelser», innehållande uppgifter å för brott dömda personer, efterspanade personer och dylikt. Kostnaderna bestredos av statsverket, men utgivandet uppdrogs åt »polisstyrelsen» i Stockholm. Den 8 december 1886 och den 10 december 1889 medgåvo stadsfullmäktige ytterligare förhöjningar å anslagen till polisväsendet. Räkenskaps- Vid förutvarande registratorns avgång med pension år 1886 indrogs foiaten. c | e n n a befattning och tillsattes i stället en räkenskapsförare, vilken tjänst

49 förut endast till namnet funnits å överståthållarämbetets stat. Samtidigt härmed omlades ämbetets bokföring enligt protokoll den 24 december 1886. Ar 1890 uppgingo kostnaderna för ämbets- och tjänstemäns löner till 4 9 , 9 0 0 kronor. Inkomsterna uppgingo till 815,910 kronor, därav från stadskassan 7 7 5 , 4 3 3 kronor, av staten 30,777 kronor och övriga inkomster 9,700 kronor. Ar 1895 utgjorde stadens kostnader kronor 8 4 9 , 3 8 1 : 84, medan statsanslaget alltjämt uppgick till 30,77 7 kronor. Uti 1895 års stat upptagas följande befattningshavare: en polismästare, en polisdomare, en polisintendent, en sekreterare, en räkenskapsförare, fyra notarier, sex kanslister och en magasinförvaltare. Arbetsfördelningen inom verket var vid denna tid följande: Arbetsfördel nin en Polismästaren var chef för poliskåren och handlade därjämte ärendena 9 i poliskammaren. Sistnämnda ärendens stora ökning hade emellertid redan förut omöjliggjort för polismästaren att ensam handlägga desamma. I anledning därav hade, såsom ovan påpekats, sedan den 12 november 1885 förordnats en biträdande polismästare för handläggningen av ärendena i poliskammaren. Detta provisorium visade sig emellertid ur flera synpunkter vara mindre tillfredsställande, särskilt därför, att den biträdande polismästaren saknade befälsrätt över den personal, vars rapporter behandlades i kammaren, nämligen i huvudsak detektiv-, prostitutionsoch ordonnansavdelningens personal. Polisdomaren utövade den verket tillkommande domsrätten, däri inbegripen viss befattning med värnpliktsärenden; i sistnämnda avseende hade hans befogenhet något utvidgats genom kungl. brevet den 27 juni 1887. Polisintendenten var närmast under polismästaren chef för poliskåren och svarade för den yttre ordningen. Sekreteraren tjänstgjorde såsom föredragande i polisärenden inför överståthållaren. Av notarierna tjänstgjorde två vid protokollet i polisdomstolen och två i poliskammaren; av dessa sistnämnda skulle dock en dagligen tjänstgöra hos polismästaren. Denna arbetsordning förändrades väsentligt 1899. Sedan stadsfullmäk- Nya befatt9T tige anvisat nödiga medel omvandlades nämligen, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 februari 1899, biträdande polismästarens tjänst till en befattning såsom förste polisintendent: denne blev alltså ordförande i polis- Förste ^oiiskammaren samt därjämte chef för detektiv-, prostitutions- och ordonnans- intendent. avdelningarna. Den förutvarande polisintendenten, vilken kvarstod såsom chef för ordningspolisen, benämndes nu i stället andre polisintendent. Den Andre polis29 mars 1899 överflyttades vidare en notarietjänst från poliskammaren intendent. till polismästarens expedition, vadan sålunda i poliskammaren därefter endast fanns en notarie; såsom biträde åt honom förordnades dock en extra tjänsteman. 885 28

50 Instruktioner Nyssnämnda den 24 februari utfärdades instruktioner för förste och for intenden- a n ( j r e polisintendenterna. Åt förste polisintendenten uppdrogs därvid att i poliskammaren »handlägga de mål och ärenden, med vilka polismästaren ej själv tager befattning». Med ledning härav har under hand en fördelning skett av de ärenden, som enligt protokollen den 5 maj 1885 och den 1 juli 1892 uppdragits åt polismästaren. Man följde därvid i allmänhet den principen, att mål, vari någon part skulle personligen höras, handlades i poliskammaren, medan övriga nu ifrågavarande mål handlades av polismästaren personligen. Numera har emellertid även poliskammaren i huvudsak övergått till skriftväxlingsförfarandet och blott sällan inkallas någon part personligen. Något protokollfört beslut angående ärendenas uppdelning finnes emellertid blott undantagsvis. Härefter förefunnos inom överståthållarämbetets avdelning för polisärenden fyra befattningshavare, vilka ägde att självständigt avgöra ärenden å överståthållarämbetets vägnar, nämligen överståthållaren, polismästaren, polisdomaren och förste polisintendenten. Enligt överståthållarämbetets protokoll den 30 december 1916 erhöll jämväl andre polisintendenten befogenhet att å överståthållarämbetets vägnar självständigt vidtaga vissa åtgärder. Från och med 1902 erhölls av stadsfullmäktige anslag till avlönande av en ny notarietjänst; man hade därefter två notarier i polisdomstolen, två i poliskammaren och en å polismästarens expedition, vilken sistnämnda Förste från och med år 1908 benämndes förste notarie. Samtidigt beviljades ett anslag om 1,200 kronor till särskilt biträde åt polisdomaren vid bötesförvandlingar, kontroll av saköreslängd o. s. v. 1905 års stat slutar å ett belopp av 1,275,894 kronor 11 öre. Inkomsterna utgöras av 1,206,047 kronor 11 öre från Stockholms stad, 30,777 från statsverket samt 39,070 kronor övriga inkomster. Anslag från Enligt kungl. brev den 1 september 1911 tillerkändes Stockholms stad värmekostnaä e ^ årligt belopp av 1,470 kronor att utgå såsom ersättning för värmekostnaden för poliskammarens lokaler i nya polishuset. Tidigare hade staten bestått ved till poliskammarens lokaler och för sådant ändamål hade ursprungligen utgått 30 famnar men enligt kungl. brev den 25 augusti 1852 42 famnar. Beloppet 1,470 kronor utgjorde medelkostnaden för vedinköp under de tio sista åren före 1 9 1 1 . Utredningar I början av 1900-talet hade åtskilliga reformförslag rörande polisverket "anaående9 framställts i stadsfullmäktige såväl ,från ämbetet som från enskilda ledaövermöter av fullmäktige. I överståthållarämbetets statförslag för 1912 uppambeMs'om- ^°S S e n befattning såsom tredje polisintendent med åliggande att vara organisation, chef för detektiva polisavdelningen. För utredning av denna med flera frågor rörande polisväsendets omorganisation tillsattes den 28 juni 1912 en särskild kommitté, vilken avgav huvudutlåtande den 10 april 1 9 1 3 . Häri förordades bland annat inrättandet av en befattning såsom tredje

51 polisintendent med chefskap över kriminalpolisen; vidare föreslogs, att den ena notariebefattningen i poliskammaren skulle indragas. En ny kommitté tillsattes emellertid den 22 mars 1915 för frågans vidare utredning och denna kommitté avgav sitt första betänkande den 4 december 1916. I detta betänkande förordades en avsevärd omläggning av den detektiva polisavdelningen och inrättandet av en särskild chef därför, tredje polisintendenten. Vidare föreslogo kommitterade, att en särskild polisskola skulle inrättas för utbildning av huvudstadens polispersonal. Den 18 juni 1917 kommo dessa frågor äntligen inför stadsfullmäktige, vilka nämnda dag biföllo de framlagda ändringsförslagen. Härigenom inrättades alltså befattningen såsom tredje polisintendent, varemot Tredie P0,is~ . ....

. .

,. ,

. '

intendent.

en notanetjanst i poliskammaren indrogs; därjämte inrattades vidare Stockholms polisskola. Den 31 december 1917 utfärdades instruktion för tredje polisintendenten och samma dag utfärdades nya instruktioner för förste Nya insirukoch andre intendenterna. tioner för inA överståthållarämbetets avdelning för polisärenden funnos härefter följande ämbets- och tjänstemän: en polismästare, en polisdomare, en sekreterare hos överståthållaren, en förste polisintendent, en andre polisintendent, en tredje polisintendent, en förste notarie hos polismästaren, en notarie i poliskammaren, två notarier i polisdomstolen, en kamrerare (räkenskapsföraren hade erhållit denna ändrade titel enligt stadsfullmäktiges beslut den 18 juni 1917), en magasinsförvaltare, amanuenser och kanslister. Såsom chef för polisskolan förordnades en poliskommissarie med extra arvode och såsom lärare därstädes anställdes personal såväl inom som utom verket. För beredande av erforderligt biträde åt polismästaren »med avfattande Ary notarieav skrivelser, som angå personalen och den ekonomiska förvaltningen» ^anst m. fl. ärenden, vilka icke hörde till förste notariens föredragning, medgåvo stadsfullmäktige den 18 december 1919, att en amanuensbefattning finge omvandlas till notarietjänst vid polismästarens expedition; därstädes funnos sedermera en förste notarie och en notarie. Från början av 1900-talet hade arbetet på sekreterarexpeditionen i hög grad ökat, ej minst genom nya fattigvårdslagens införande, vilken lag orsakat en väsentlig ökning i antalet handlagda fattigvårdsmål. För lättande av sekreterarens arbetsbörda förordnades en extra tjänsteman att från och

52 med den 1 oktober 1917 på eget ansvar hos överståthållaren biträda med föredragningen av fattigvårdsmål. Nya befattI samband med 1921 års allmänna lönereglering skedde åtskilliga förmnjjkvore ändringar inom överståthållarämbetets avdelning för polisärenden. Förste stadsfiskalsbefattningen, vilken blivit ledig, indrogs nu och i stället iuPolisrättades två befattningar under benämningen 'polisassessorer; avsikten var, assessorer. ^ <jessa s k u i l e ej blott fullgöra åklagaretjänst vid rådhusrätten utan jämväl biträda vid utredningar inom kriminalavdelningen. Andre och tredje stadsfiskalerna benämndes därefter allenast stadsfiskaler. A stat uppfördes Biträdande vidare en befattning såsom biträdande sekreterare hos överståthållaren; åt sekreterare. ^enne sekreterare uppdrogs handläggningen av fattigvårdsmålen. Förste notarietjänsten hos polismästaren omvandlades till en befattning såsom Sekreterare sekreterare hos polismästaren; dock trädde denna ändring icke i verkställighos pohs- ^ t förrän efter den dåvarande innehavarens avgång. Samtliga befattningsmästaren.

•->

havares löner inpassades i den nya löneskalan för stadens befattningshavare. Från och med ingången av år 1921 har därjämte, enligt en den 19 november 1920 utfärdad kungörelse, vid överståthållarämbetets avdelning Centralbyrå för polisärenden inrättats en centralbyrå för fingeravtryck: kostnaderna härför finger- ^T bestridas av statsmedel. Från och med år 1923 har vidare inrättats avtryck.

Polisbyrån, en polisbyrå för övervakande av utlänningar, till vilken byrå erforderliga medel jämväl beviljats av kronan, ehuru på extra stat. Sistnämnda år Tullpolis- inrättades tillika en tullpolisavdelning på extra stat, med uppgift att biträda avdelningen, tullverket vid bekämpande av spritsmugglingen; kostnaderna bestridas till 3 /4 av statsverket och lU av Stockholms stad. I samband med 1925 års polislagstiftning skedde även vissa förändringar inom överståthållarämbetets avdelning för polisärenden. Sålunda övertogs polisskolan utav staten och gjordes därigenom till en utbildningsanstalt Fjärde polis- för hela rikets polispersonal. Dess föreståndare erhöll titeln fjärde polisintendenten. intendeni erhöll motsvarande avlöning som förste och andre polisocn intendenterna. Medlen till hans avlönande liksom till övriga utgifter för polisskolan utgingo emellertid från statsverket. Vidare lämnades av Kungl. Maj:t den 21 november 1925 föreskrifter rörande det fortsatta utgivandet av tidningen »Polisunderrättelser» ; tredje polisintendenten skulle vara ansvarig utgivare och kostnaderna skulle bestridas av statsmedel. I enlighet med föreskrifterna i 1925 års polislagstiftning inrättades Polis- jämväl i Stockholm ett poliskollegium med uppgift att döma i vissa grövre kollegium, disciplinmål. Vidare utsågs, enligt stadsfullmäktiges beslut den 15 febPolisnämnd. ruari 1926, en polisnämnd för handläggning av ekonomiska frågor rörande polisväsendet m. m. Slutligen inträdde enligt berörda polislagstiftning skyldighet för Stockholms stad att, mot ersättning från statsverket, tillhandahålla s. k. reservpolismän ävensom särskilda polismän för kriminalpolisverksamhet huvudsak-

ligen utom staden (lagen om polisväsendet i riket den 6 juni 1925, 5, 6 och 15 §§). Med avseende å statens anslag till polisväsendet i huvudstaden ägde Statsanslagen lndra as under tiden från 1900-talets början genomgripande förändringar rum. På 9 av Kungl. Maj:t framställt förslag beslöt sålunda 1920 års riksdag att indraga ersättningen för mistade bötesandelar, vilken ersättning utgått alltsedan nya strafflagens införande. Alltsedan 1858 hade överståthållarämbetet därjämte, såsom ovan framhållits, åtnjutit ett anslag å 28,100 kronor, vilket anslag i 1864 års stat betecknats såsom »det å Eiks-Statens Sjette Hufvudtitel till aflöning för embets- och tjenstemän samt betjente vid Poliskammaren anvisade anslag>. Vid 1925 års riksdag utbröts detta belopp från anslagen till överståthållarämbetet och erhöll i stället rubriken »Polisväsendet i Stockholm». Under denna rubrik uppfördes emellertid endast ett belopp om 14,050 kronor för sista halvåret 1 9 2 5 ; för det första halvåret 1926 begärdes icke och beviljades givetvis ej heller något dylikt anslag. I 1 9 2 6 — 1 9 2 7 års riksstat uteslöts anslaget helt och hållet; såsom motivering anförde Kungl. Maj:t, »att enligt planen för den nya polisorganisationen anslaget ifråga skulle bliva obehövligt från och med den tidpunkt, denna organisation skulle börja att tillämpas, eller den 1 januari 1926». Utav de av ålder utgående anslagen från statsverket kvarstodo därefter endast det enligt kungl. brev den 23 februari 1858 beviljade extra anslaget till gratifikationer åt e. o. tjänstemän vid poliskammaren å 150 kronor samt det enligt kungl. brevet den 1 september 1911 beviljade bidraget för uppvärmning av poliskammarens ämbetslokaler, utgående med 1,470 kronor. Härutöver utgå dock nya anslag till polisskolan, för tillhandahållande av reservpolismän och till ovanberörda särskilda kriminalpolismän ävensom anslag till bestridande av kostnaderna för centralbyrån för fingeravtryck och för polisunderrättelser. Nya instruktioner utfärdades slutligen den 17 december 1926 för polisNya mstrnktloner mästaren och polisintendenterna. Börande dessa instruktioner torde här endast behöva framhållas, att polismästaren uttryckligen förklarades utöva chefskapet över alla till överståthållareämbetet för polisärenden hörande befattningshavare och sålunda även över polisdomstolens personal. C.

Översta thållarämbetets avdelning f a t t i g v år d s ä r e n d e n .

för

Alltsedan ämbetets tillkomst har överståthållaren haft att vaka över överståtfattigvården i huvudstaden. Vårdens direkta handhavande har däremot i håufr*n och regel åvilat andra organ; sålunda uppdrogs densamma åt politikollegium fattigvård. vid dettas inrättande. Det vill emellertid synas, som om politikollegium lika litet förmått handhava detta uppdrag som det mäktat förvalta polismyndigheten. 1800-talets början utmärkes i allt fall utav ett flertal re-

54¶Särskild

formförslag med avseende å fattigvården i huvudstaden. Sedan en särskild kommitté i ämnet utarbetat förslag, utfärdades den 12 augusti 1807 en förordning om en allmän fattigvårdsinrättning uti Stockholms stad. En särskild direktion inrättades härvid för fattigvårdens handhavande med överståthållaren såsom ordförande och underståthållaren såsom vice ordförande; under denna direktion skulle de olika fattigvårdsanstalterna lyda. Den 18 mars 1812 utfärdades emellertid nya bestämmelser angående fattigvårdens organisation, varigenom överstyrelsen över fattigvården lades å överståthållaren jämte en särskild generaldirektör över stadens barmhärtighetsverk ävensom polismästaren. Med »stadens barmhärtighetsverk» förstod man Stora Barnhuset, Danviks hospital och spinnhuset; övriga fattigvårdsanstalter lydde däremot under sina särskilda styrelser. J)e nya plikter, som genom nu berörda förhållanden ålades överståt-

cJci'CtCi'CD'C TÖ)*

fattigvårds- hållaren, framkallade med nödvändighet behovet av utökad arbetskraft inom ärenden. överståtliållarämbetet, särskilt beträffande sekreteraregöromålen. Genom kungl. brev den 13 maj 1812 medgavs jämväl, på överståthållarens hemställan, att för ändamålet finge inrättas en särskild sekreteraretjänst; av lönen skulle enligt samma brev *A utgå från ett vart av ovanberörda tre barmhärtighetsverk. Sedan överståthållaren enligt uppdrag inkommit med närmare förslag till lönevillkor och befordringsrätt för den nye sekreteraren, utnämnde Kungl. Maj:t den 17 juni 1812 en sekreterare vid överståtliållarämbetet för fattigvårdsärenden. Lönen bestämdes till 450 riksdaler banco, varav enligt ovan angiven fördelningsgrund 150 riksdaler banco skulle utgå från ett vart av Stora Barnhuset, Danviks hospital och spinnhuset. Den 2 september 1839 förordnade Kungl. Maj:t, att den »å f. d. kronospinnhusets fonder anslagna löneandel» därefter i stället skulle utgå av Allmänna fattigkassan. Genom kungl. stadgan den 1 april 1843 angående fattigvården i Stockholms stad skedde ånyo en väsentlig förändring med avseende å fattigvårdens organisation, i det att dess handhavande uppdrogs åt »en för hela staden gemensam fattigvårdsstyrelse, kallad stadsnämnden». A denna nämnd med där anställd personal överflyttades större delen av det arbete, som tidigare handhafts utav överståthållarämbetets avdelning för fattigvårdsärenden. Därmed hade emellertid denna avdelning, vara dock endast en sekreterare varit anställd, blivit överflödig. Fattigvårdssekreteraren kvarstod emellertid i tjänst ända till sin 1858 inträffade död, varefter befattningen upphörde. En framställning om avsked med pension, vilken framställning av överståtliållarämbetet tillstyrkts, avslogs den 5 mars 1849 under motivering, att »författningarna angående pensionsrätt för avskedstagande Embets- och Tjenstemän icke äro i förevarande fall tillämpliga». Ehuru benämningen »överståthållarämbetets avdelning för fattigvårdsärenden» icke vidare förekommer, kan man dock säga, att en dylik avdelning alltsedan 1922 års ingång ånyo är tillfinnandes. Från och med nämnda år inrättades nämligen, såsom förut omtalats, en särskild befatt-

55 ning såsom biträdande sekreterare med uppgift att handlägga fattigvårdsmålen. Den väsentliga skillnaden föreligger dock, att, medan den tidigare fattigvårdssekreteraren hade att taga befattning med den praktiska fattigvården, så har den ny tillskapade biträdande sekreteraren allenast att handlägga fattigvårdsprocesserna. D.

Överst åthållaräm betets avdelning ärenden.1

för

uppbörds-

Tillsyn Enligt 1672 års förordning över Stockholms stads styrelse, punkt 4, a uppbörden. hade handelskollegium att under överståthållarens och magistratens uppsikt hava tillsyn å uppbörden i staden. Ansvaret för uppbörden åvilade magistraten i dess helhet. Å 1682 års ordinarie stat för Stockholms stad finnas uppförda en Uppbördsmän. uppbördsman i själva staden och två för malmarna. De anställdes av överståthållaren och magistraten samt avlönades av Stockholms stad, men hade bland annat skyldighet att uppbära jämväl kronans medel. Dessa tre tjänstemän överfördes 1693 å extra stat. Ansvaret för uppbörden åvilade fortfarande magistraten i dess helhet och detta ansvar inskärptes dels genom ett kungl. brev den 2 maj 1690, vilket avsåg samtliga magistrater, och dels genom ett kungl. brev till överståthållaren den 23 april 1695. Genom brev den 18 januari 1712 medgav kungl. rådet att tre »kom- Uppbördsmissarier» finge förordnas för mantalsskrivningens förrättande och kontribu- kommissarier. tionens indrivande; lönerna skulle utgå av stadens medel. Carl X I I E. o. uppbördsförordnade den 3 januari 1716, att ytterligare »några särskilda personer» kommissarier. skulle antagas för kontributionens indrivande; dessa s. k. e. o. uppbördskommissarier erhöllo lön av statsverket, för vilket ändamål anvisades tolv- Anslag från hundra daler silvermynt å kontributionsränteriet. Ar 1719 medgav Kungl. statsverket. Maj:t, att sex uppbördskommissarier finge anställas, varom brev till statskontoret avläts den 11 september 1719. De sedan 1716 från statsverket utgående tolvhundra dalerna silvermynt skulle fortfarande utbetalas till samtliga uppbördskommissariernas avlöning. Uppbördskommissariernas arbete befanns emellertid, ej minst med hänsyn till de många efter kriget utgående gärderna, vara alltför betungande. I anledning härav tillsatte överståthållaren och magistraten ytterligare två uppbördskommissarier, varefter hela antalet utgjorde åtta. Samtliga dessa åtta uppbördskommissarier fingo fördela en gemensam lön av 1,200 daler silvermynt i form av provision å indrivna medel. Dessa avlöningsförhållanden voro dock alltför otillfredsställande, och i november 1727 inkom magistraten till överståthållaren med begäran om förhöjning av de till 1 Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden torde icke omfattas av de sakkunnigas uppdrag. För den historiska översikten bar dock ansetts nödvändigt att bär lämna en begränsad redogörelse jämväl beträffande nämnda avdelning, särskilt för tiden till ocb med 1880.

56 Anslags- uppbördskommissariernas avlöning anvisade medlen med 400 daler silvertTverk t" m y n ^ årligen. Sedan denna framställning av överståthållaren överlämnats till Kungl. Maj:t, beviljades jämväl den begärda anslagsökningen, vadan därefter till uppbördskommissariernas avlöning fick användas ett belopp av 1,600 daler silvermynt årligen. Beloppet utgick av kronomedel och närmare föreskrifter härom lämnades i statskommissionens skrivelse den 15 mars 1728. Redan härförut, eller under 1727, hade emellertid antalet uppbördskommissarier minskats till sju. Tdst mellan Uppbördskommissariernas löner utgingo av vissa för ändamålet anvisade ' Tiaden" utskylder. Då emellertid åtskilliga av de sålunda anvisade utskylderna angående efter hand upphörde, funnos år 1732 icke tillräckliga medel för uppbördsU PP 0,cs kommissariernas avlönande. Med anmälan härom till Kungl. Mai:t hempersonalens

avlöning, ställde överståthållaren om anslag från statsverket till lönekostnadernas bestridande. Kungl. Maj:t förklarade sig emellertid i brev den 13 februari 1733 hålla »betänkeligit att oftanämnbde Upbörds Commissarier hädanefter någon lön av Croonan må bewillias, utan böra de dem härtill bestådda 1600 daler smt. hädan efter indragas och de näst ofwan specificerade publique afgifter af dem, äfwen som i förre tijder skiedt, upbäras emot den löhn de av staden niuta». Detta Kungl. Maj:ts beslut medförde emellertid den anmärkningsvärda påföljd, att uppbördskommissarierna vägrade redovisa 1731 — 1 7 3 2 års uppbörd innan de fått besked om huru mycket de därav finge behålla i avräkning å sin avlöningsfordran. Magistraten inkom då 1733 med en anhållan, som av överståthållaren överlämnades till Kungl. Maj:t och vari magistraten hemställde att bliva befriad från uppbörden av kronans medel. Över framställningen avgavs gemensamt utlåtande från kammarkollegium och statskontoret den 13 december 1733, vari föreslogs, att Stockholms stad ensam skulle bestrida samtliga kostnader för uppbördspersonalens avlöning. I anslutning härtill avläts ett nytt kungl. brev den 26 april 1734, vari förordnades, att med kronouppbörden i Stockholm skulle förhållas på samma sätt »som i alla Städer i Bijket skier utan Cronones gravation och at Magistraten derföre bör wara Cronan answarig». Magistraten fullföljde emellertid sin framställning genom en skrivelse till 1734 års ständer angående avlöningen åt de e. o. uppbördskommissarier, vilka handhade uppbörden av kronomedel. I förnyat yttrande den 3 augusti 1734 avstyrkte kammarkollegium och statskontoret framställningen. Eiksens ständer funno emellertid skäligt, att Stockholms stad, vilken icke hade någon del i denna uppbörd, ej heller betungades med kostnaden för dess indrivande. Som ersättning för dessa kostnader anvisades därför ånyo det förut utgående beloppet om 1,600 daler silvermynt att proportionellt avdragas å varje särskild uppbördssumma. Kungl. brev i anledning av detta beslut avläts till överståthållaren den 10 januari 1735. Samma år 1735 hade uppbördskommissariernas antal nedgått till sex, tydligtvis å den grund, att ett flertal av krigen föranledda utskylder upp-

57 hört samt uppbördskonimissariernas arbete därigenom minskats. Den för Handräckning garniuppbörden anställda personalen var emellertid för ändamålet otillräcklig, avsonen. och på därom gjord framställning bemyndigade för den skull Kungl. Maj:t den 26 januari 1735 uppbördskommissarierna att erhålla handräckning av stadens garnison vid vissa utskylders infordrande. Den 27 maj 1741 återkom magistraten med en framställning rörande Anslagsfrån uppbördskommissarierna. Häri hemställdes, att dessa skulle erhålla viss ökning statsverket. bestämd lön i stället för den anvisade provisionen å uppbördsmedlen, varjämte begärdes lön till en betjänt åt varje uppbördskommissarie. Framställningen föranledde emellertid ingen Kungl. Maj:ts åtgärd enligt brev den 30 juli 1742. Magistraten fullföljde då sin hemställan till riksens ständer, vilka däröver infordrade yttrande från kammarkollegium och statskontoret. Härefter förklarade sig ständerna villiga medgiva ökning i uppbördskommissariernas lön med 100 daler silvermynt årligen åt varje uppbördskommissarie jämte 50 daler silvermynt årligen åt dem vardera till expenser. och kungl. brev i ämnet utfärdades den 22 september 1743. Då uppbördskommissarierna beräknades kunna till antalet vara högst åtta, medförde detta beslut formellt sett en årlig ökning av deras sammanlagda möjliga löneinkomster med 1,200 daler silvermynt. Även sistnämnda belopp skulle utgå från statsverket och hela det disponibla beloppet av statsmedel belöpte sig därefter till högst 2,800 daler silvermynt årligen. En framställning om tillstånd till anställande av ytterligare en uppbördskommissarie avslogs av Kungl. Maj:t den 8 december 1752. LöneEfter av överståthållaren gjord framställning beviljades däremot enligt förhöjning. kungl. brev den 22 juli 1754 löneförhöjning åt envar av de sex då anställda uppbördskommissarierna med 50 daler silvermynt årligen. Beloppet torde ha utgått utan någon ökning av de förut anvisade medlen; då dessa voro beräknade för åtta uppbördskommissarier, men endast sex funnos anställda, borde tydligen ett disj)onibelt årligt överskott hava uppkommit. Vid 1756 års riksdag förelåg ånyo en framställning från magistraten i Stockholm om ersättning för vissa omkostnader för uppbördsverket, vilka kostnader bestritts av Stockholms stad. I samband därmed väcktes det Förslag, uppbörden rätt vittutseende förslaget, att magistraten skulle befrias från befattningen attskall övermed uppbörden och bestyret därmed överflyttas å överståthållaren och tagas av överslottskansliet; kostnaderna för uppbörden skulle givetvis därigenom komma ståthållarämbetet. att helt övertagas av statsverket. Sekreta utskottet fann emellertid någon ersättning för havda kostnader ej böra staden beredas. Utskottet framhöll, att Stockholms stad vore särskilt gynnad framför andra städer därigenom, att uppbördsbetjäningen betaltes av kronan med 2,800 daler silvermynt, samt framhöll vidare, att den villfarighet, som härigenom skett Stockholms stad, icke kunde medföra den påföljden, att kronan skulle betala allt. Utskottet hemställde emellertid, att, därest ytterligare en

58 uppbördskommissarie skulle erfordras i Stockholm, Kungl. Maj:t måtte tilldela honom motsvarande lön som de förutvarande. Beträffande framställningen om uppbördsväsendets överflyttning till slottskansliet fann utskottet förslaget därom vara i fel ordning väckt och ingick därför icke å detta spörsmål. — Det skulle också dröja i mer än hundra år, innan en dylik överflyttning kom till stånd. Förslag till Förhållandena vid uppbördsverket visade sig emellertid vara föga tillm n a ° tion lv ' fredsställande. Uppbördskommissarierna befunno sig ofta på balans och uppbörds, indrivning och redovisning försenades i hög grad. I skrivelse till öververket. s tåthållareii den 4 april 1759 framhöll magistraten dessa förhållanden och föreslog till avhjälpande därav viss omorganisation av uppbördsverket. Enligt detta förslag skulle anställas en särskild kamrerare med uppgift att hava huvuduppsikten över uppbörden, och till hans biträde skulle en skrivare förordnas. Då därjämte den ordinarie notarien i handelskollegium vore alltför betungad för att vidare kunna biträda med uppbördsärendenas behandling, föreslogs anställandet av en ny notarie för handhavande av protokoll och expeditioner rörande kronouppbördsverket. Vid magistratens skrivelse fogades ett förslag till »Eeglemente för wederbörande som å Kongl. Eesidence och Hufwud Staden Stockholm med Kronones upbörd och redogjörandet derföre, jemte flere dertil hörande gjöromål, hafwa at sysla». Den 14 juni 1759 överlämnade överståthållaren denna skrivelse jämte reglementsförslaget till Kungl. Maj:t och avgav samtidigt däröver eget utlåtande, vilket sistnämnda kompletterades i skrivelse den 19 i samma månad. Överståthållaren vitsordade de otillfredsställande förhållandena inom uppbördsverket men ansåg dock ej erforderligt att anställa en särskild kamrerare för kronouppbördsärenden; de till sistnämnda tjänst föreslagna göromål syntes överståthållaren kunna handhavas av den ordinarie stadskamreraren med biträde av en kontorsskrivare. Omorrjanisa- Gemensamt yttrande över framställningen avgavs den 21 oktober 1761 tionen genom- a v k a m m a r k o l l e g i u m , statskontoret och kammarrevisionen, vilka tillstyrkte f0re>> ' magistratens förslag, och i anslutning härtill utfärdades kungl. brev den 21 mars 1 7 6 3 . Häri förklarade sig Kungl. Maj:t godkänna förslaget till reglemente för uppbördsverket samt uppdrog åt överståthållaren och magistraten att utfärda detsamma. Vidare medgav Kungl. Maj:t, att för angivet ändamål finge inrättas en befattning såsom kamrerare med årlig lön av 1,000 daler silvermynt, en befattning såsom notarie med årlig lön av 5 0 0 daler och en kontorsskrivaretjänst med årlig lön av 300 daler; samtliga dessa avlöningsbelopp skulle helt utgå av stadens medel. I berörda kungl. brev förklarades vidare, att en av magistraten gjord framställning om befrielse från ansvaret vid inträffade balanser i uppbördsredovisningen icke 1763'Jrs kunde bifallas. — Omförmälda reglemente angående kronouppbörden utreglemente. f a r a a des s e dermera av överståthållaren och magistraten den 27 oktober 1763.

59¶Redan månaden därförut hade frågan om magistratens ansvar för uppbörden ånyo varit föremål för Knngl. Maj:ts prövning. En del uppbördskommissarier hade hos Kungl. Maj:t anfört besvär över att magistraten ålagt dem att ställa borgen för uppbördsredovisningen, och i sitt däröver avgivna yttrande hemställde magistraten att bliva befriad från ansvaret för uppbörden. Magistratens framställning i denna del föranledde emellertid ej heller denna gång någon Kungl. Maj:ts åtgärd, varom skrivelse avläts den 6 september 1 7 6 3 . I slutet av 1763 hemställde magistraten genom överståthållaren, att Xy uppbördsmedel måtte från statsverket anvisas för avlönande av ytterligare en uppbördskommissarie å Norrmalm; och anhöll magistraten i samband därmed om vissa löneförbättringar för uppbördspersonalen. Enligt kungl. brev den 6 mars 1764 till kammarkollegium och statskontoret lämnades bifall till dessa framställningar och anvisades ett belopp av 500 daler silvermynt årligen till avlöning åt den nye uppbördskommissarien, men tillika föreskrevs, att de belopp, som erfordrades till de begärda löneförbättringarna, skulle utgå av Stockholms stads enskilda medel. Med anledning härav tillsattes den nye uppbördskommissarien 1764 med löneberäkning från 17 59 enligt särskilt medgivande. De föreslagna löneförhöjningarna ansåg sig emellertid magistraten icke kunna bestrida av stadens medel utan anhöll i skrivelse den 25 juni 1764 om befrielse från detta åläggande. Då emellertid Kungl. Maj:t icke fann skäl bifalla denna framställning, nödgades magistraten, under framhållande, att staden saknade medel till bestridande av dessa ökade lönekostnader, hemställa om anstånd med löneregleringens genomförande; sådant anstånd beviljades jämväl. Sedan den sjunde uppbördskommissarietjänsten blivit tillsatt, utgjorde Statsanslaget. det belopp, som av statsmedel disponerades för uppbördskommissariers avlönande, tillhopa 3,300 daler silvermynt. Härutöver uppburo emellertid uppbördskommissarierna viss mindre s. k. dragarelön såsom ersättning för Dragarelön. de uppburna medlens framforslande till riksbanken. Denna dragarelön utgick med tre runstycken per 100 daler silvermynt och avdrogs å uppbördssumman. Eätten till dylik dragarelön torde få anses fastslagen genom ett kungl. utslag den 26 februari 1768, och densamma synes hava utgått till år 1816. Uppbördskamreraren, vars lön blivit bestämd enligt kungl. brevet den Uppbördskamreraren 21 mars 1763, ansågs mot slutet av 1700-talet vara i behov av löneförstärkning. I avbidan på, att sådan skulle kunna beredas av Stockholms stads medel, medgav Kungl. Maj:t den 7 juli 1800, att av statsmedel finge till kamreraren utgå ett årligt belopp av 100 daler silvermynt. Yid dåvarande kamrerarens avgång indrogs dock detta belopp enligt beslut av 1 8 0 9 — 1 8 1 0 års riksdag. Såsom redan av detta beslut framgår, var frågan om uppbördsverkets Ansvaret organisation fortfarande föremål för utredning. I icke ringa grad bidrogo ^'„"?£'"**"

60 härtill en del vid 1800-talets början upptäckta avsevärda förskingringar av uppbördsmedel. Det befanns sålunda, att uppbördskamreraren och flertalet uppbördskommissarier genom »försummelse och oredligt förhållande» orsakat en brist i uppbördsmedlen år 1802 och åren närmast därförut å ej mindre än 213,399 riksdaler 32 skillingar 2 runstycken riksgäld och 11,416 riksdaler 47 skillingar 8 runstycken banco. Ersättningstalan anhängiggjordes emot magistraten, vilken ansågs i sin helhet ansvarig för uppbördsverket. Kammarrätten ålade jämväl genom utslag den 23 december 1806 magistratens ledamöter ersättningsskyldighet och åberopade till stöd härför »de i allmänhet om Städernes Magistraters Upbörds ansvar utkomne flere författningar». Kungl. Maj:t fann emellertid, genom utslag den 16 juli 1807, att handelskollegii ledamöter jämlikt 1763 års reglemente ensamma voro ansvariga för uppbörden och befriade övriga magistratsledamöter från ersättningsskyldighet. Den 2 januari 1808 efterskänktes av nåd jämväl den kollegiiledamöterna ålagda ersättningsskyldigheten. 1814 år» Tydligen i anledning av de under denna rättegång blottade förhållanden ieye igångsattes nu på allvar arbetet med en omorganisation av uppbördsverket. Den 16 november 1814 utfärdades jämväl »Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente För Krono Upbörds-Werket i Stockholms Stad>. Detta reglemente innehåller i korthet följande: Kronouppbördsverket hade, såsom redan namnet angiver, endast befattning med &/w?ouppbörden. Kommunaluppbörden ombestyrdes av särskilda, under bemedlingskommissionen lydande och av staden avlönade uppbördsmän m. fl. Beträffande kronouppbörden hade handelskollegium den egentliga befattningen därmed, ehuru under överståthållarens inseende och styrelse. Kollegiet var ensamt ansvarigt för uppbörden och under detsamma lydde uppbördsmännen och övriga betjänte vid uppbördsverket. ÖverståtÖverståthållaren erhöll till sitt biträde vid uppsikten å kronouppbörden en för u Job ordskamrerare och en sekreterare. Enligt särskilt kungl. brev den 16 noärenden. vember 1814 skulle sekreteraren uppbära det arvode av 100 riksdaler banco, som magistratens notarie vid kronouppbördsverket dittills åtnjutit, jämte ett tillägg av 66 riksdaler 32 skillingar banko till skrivarehjälp. Sekreteraretjänsten var tänkt såsom en bisyssla och därtill skulle förordnas någon »wid annat werk tjenstgörande». Kamreraren erhöll lika rang med landskamrerare. Hans tjänst skulle emellertid vid inträffande ledighet förenas med kamreraretjänsten i överståthållarämbetets kansli, varefter kamreraren i uppbördsverket skulle uppbära jämväl den andre kamrerarens lön. -— Genom dessa bestämmelser hade sålunda inom överståthållarämbetet uppkommit en särskild avdelning för upphördsärenden. Förhöjt stats- Ar 1815 beviljade riksens ständer ett till 7,648 riksdaler banko ( = 11,472 anslag. kronor) förhöjt anslag till uppbördsverket i Stockholm. Samtidigt förklarade sig emellertid ständerna förutsätta, att Stockholms stad skulle därutöver bevilja erforderligt belopp till löneförbättring åt personalen.

61¶Å uppbördsverkets stat funnos år 1815 följande befattningshavare: BefattningsE n kamrerare, en sekreterare, en kammarskrivare och en vaktmästare iavare 1 °vid överståthållarämbetets avdelning för kronouppbördsärenden. (Kammarskrivaren upptages stundom å uppbördsavdelningen, stundom å kansliet. Endast en kammarskrivare fanns emellertid vid denna tid inom överståthållarämbetet.) E n kontrollör, en bokhållare och två kontorsskrivare vid kronouppbördskontoret. Sju kronouppbördskommissarier, sex mantalskommissarier samt en notarie för kronouppbördsärenden i handelskollegium. Såsom förut framhållits lydde personalen under handelskollegium, dock med undantag för dem, som tilldelats överståthållarämbetets avdelning för kronouppbördsärenden. Detta personalbestånd kvarstod i stort sett orubbat till mitten av 1800- Penonaltalet. Den 11 oktober 1845 beslöt emellertid överståthållarämbetet att förändringar. icke återbesätta bokhållarebefattningen, och bokhållarens lön fördelades i stället emellan kamreraren, sekreteraren och kammarskrivaren. Lönebidraget från Stockholms stad hade redan därförut undergått ökning, och den 19 september 1856 fastställde Kungl. Maj:t, efter framställning av drätselkommissionen, ny lönereglering för kronouppbördsverket, innebärande förhöjning av anslaget till löner från Stockholms stad. I samma kungl. brev bestämdes, att kamrerare- och sekreterare tjänsterna vid dåvarande befattningshavares avgång skulle sammanslås. När dåvarande kamreraren, vilken jämlikt kungl. brevet den 16 november 18 14 uppehållit kamreraretjänsten såväl i uppbördsavdelningen som å överståthållarämbetets kansli, den 24 januari 1862 avgick, indrogs kamreraretjänsten å överståthållarämbetets kansli. Kammarskrivaren, vilken, som nämnts, förekommer både å kansliets och uppbördsavdelningens stat, förordnades att uppehålla kamreraretjänsten vid uppbördsavdelningen. Genom 1862 års kommunalförordning för Stockholm och 1863 års förordning om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm ökades väsentligt uppbördsverkets arbetsbörda. Genom nämnda författningar uppdrogs nämligen åt uppbördsverket att debitera, uppbära och redovisa jämväl kommunalskatten och kyrkoskatten. Den största omgestaltningen inträffade emellertid i samband med in- översiåtdragningen av handels- och ekonomikollegium. Såsom ovan erinrats, hållarämbetet •

övcvtdQtv

gjorde stadsfullmäktige framställning härom den 1 februari 1875. I sam- uppbörden. band därmed föreslogs, att kollegiets bestyr med uppbörden skulle överflyttas å överståthållarämbetet. Sedan ämbetet i anledning härav utarbetat förslag till ändrad organisation av uppbördsväsendet, överlämnades ärendet den 9 september 1878 till Kungl. Maj:ts prövning. Förslaget vann Kungl. Maj:ts gillande och i brev den 15 oktober 1880 förordnades om kollegiets indragande, varjämte fastställdes grunderna för uppbördsverkets

G2 1880 års n y a organisation. Samma dag utfärdades nytt reglemente for uppbördsreglemente. verket i Stockholm. Härmed hade överståthållarämbetet övertagit behandlingen av alla ärenden angående uppbörden i Stockholm, och överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden hade erhållit den utformning, som detsamma i stort sett sedan dess behållit. Befattnings- För uppbördsärendenas handläggning anställdes en kamrerare, en revisor, två kammarskrivare och sju uppbördskommissarier. Den första utgiftsstaten år 1881 slutade å 91,981 kronor 38 öre, därvid dock från dragits det från statsverket alltjämt utgående anslaget å 11,47 2 kronor. Det antal tjänstemän, som upptogs i 1881 års stat, har emellertid sedermera undergått en väsentlig ökning. I samband härmed hava vid flerfaldiga tillfällen utredningar igångsatts angående omorganisation av uppbördsavdelningen. En provisorisk omorganisation skedde genom stadsfullmäktiges beslut den 17 maj 1906, då bland annat tredje stadsfogdetjänsten uppfördes å ordinarie stat. Denne befattningshavare ålåg att med underlydande uppbördsmän handhava indrivningen av i Stockholm påförda utskylder. Befattningen indrogs emellertid år 1 9 2 1 . Taxeringsarbetet ökades emellertid alltjämt, varjämte nya arbetsuppgifter tillkommo genom lagarna om allmän pensionsförsäkring och olycksfallsförsäkring. Med hänsyn till dessa förhållanden tillsatte stadsfullmäktige den 17 mars 1919 en kommitté för utredning av frågan om uppbördsverkets omorganisation, vilken kommitté avgav utlåtande den 26 maj 1920. I huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag tillämpas tillsvidare från och med den 1 april 1921 en ändrad organisation av uppbördsavdelningen.

11.

Ö VERSTÅTHÅLLARÄMBETETS ORGANISATION OCH

NUVARANDE ARBETSUPPGIFTER.

Med avseende å de olika underavdelningarna inom överståthållarämbetet tillåta sig de sakkunniga till en början erinra därom, att det åt dem lämnade uppdraget icke torde avse frågan om eventuell omorganisation och fördelning av kostnaderna beträffande överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden. Yid sådant förhållande hava de sakkunniga, på sätt jämväl tidigare framhållits, icke funnit anledning att här ingå å närmare redogörelse för uppbördsavdelningens nuvarande organisation. I övrigt hava de sakkunniga i nu föreliggande förslag till omorganisation och kostnadsfördelning i huvudsak inskränkt sig till sådana avdelningar inom verket, som för närvarande i större eller mindre grad äro sysselsatta med rena länsstyrelseärenden eller därmed sammanhängande uppgifter. — Sålunda har exempelvis frågan om ordnings- och kriminalpolisens organisation här icke upptagits till behandling, ett förhållande

63 så mycket naturligare, som statens och kommunernas inbördes förhållande härvidlag nyligen varit föremål för reglering. Yid den redogörelse för nuvarande organisation, som nedan lämnas, hava de sakkunniga i överensstämmelse härmed inskränkt sig till sådana avdelningar inom verket, som beröras eller kunna tänkas berörda av det framlagda omorganisationsförslaget. Overståthållarämbetets chef är överståthållaren, vilken äger att ensam besluta i alla ärenden, som av honom handläggas; dock åligger det överståthållaren att i de ärenden, där särskild föredragande finnes, inhämta dennes mening (1882 års instruktion § 29 mom. 1). Underståthållaren förestår överståthållarens ämbete, när detta är ledigt eller överståthållaren åtnjuter semester eller är av förfall hindrad och konungen icke förordnat om ämbetets uppehållande av annan person (1882 års instruktion § 30). De till överståthållarens ämbete hörande ärenden handläggas å tre särskilda avdelningar: overståthållarämbetets kansli, overståthållarämbetets avdelning för polisärenden och overståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden. Härjämte förekomma emellertid åtskilliga under överståthållarämbetet lydande institutioner, vilka icke kunna direkt inpassas under någon av nu berörda tre avdelningar utav verket. Dessa komma i den följande framställningen att sammanfattas under benämningen under överståthållarämbetet lydande särslcilda institutioner. Redan en flyktig granskning av overståthållarämbetets arbetsområde giver vid handen, att överståthållarämbetet i Stockholm fullgör uppgifter, vilka annorstädes pläga åvila två skilda myndigheter. Överståthållarämbetet fungerar nämligen både såsom länsstyrelse och som magistrat. Yid sådant förhållande hava de sakkunniga från början funnit nödigt att vid redogörelsen för ämbetets arbetsuppgifter klart skilja mellan sådana ärenden, vilka annorstädes ankomma å länsstyrelse —- länsstyrelseärenden — och sådana, som i andra städer handhavas av magistrat — magistratsärenden. I den följande framställningen har jämväl en sådan uppdelning gjorts. Härutöver och för att kunna rätt bedöma verkets arbetsbörda hava de sakkunniga uppdelat de olika ärendena efter beräknad svårighetsgrad. Man har därvid räknat med fyra olika grupper enligt följande indelning: Grupp I, innefattande löpande ärenden, vilka av överståthållarämbetet endast vidaresändas till annan myndighet, med eller utan verkställd utredning (t. ex. anmälningar om olycksfall i arbete), eller vari inkomna anmälningar endast läggas ad acta (t. ex. anmälningar om idkande av handel). Grupp II, innefattande ärenden, vari överståthållarämbetet meddelar sakligt beslut eller avgiver utlåtande. Inom denna grupp hava ärendena uppdelats å tre avdelningar: Grupp II a, vartill föras enklare ärenden, Grupp II b, vartill föras mera besvärliga ärenden, och Grupp II c, vartill föras synnerligen besvärliga ärenden.

(54 I övrigt hava de sakkunniga funnit mest klarläggande att först redogöra för de olika avdelningarnas arbetsuppgifter för att därefter övergå till de anställda tjänstemännen och arbetets fördelning å dessa. Vad särskilt angår arbetets uppdelning å de olika avdelningarna, har endast föga ledning kunnat vinnas ur gällande instruktioner och reglementen. De sakkunniga hava i stället funnit nödigt att verkställa granskning av samtliga å avdelningarna förda olika diarier. Med ledning härav har kunnat vinnas en klar uppfattning, ej blott om arten utav handlagda ärenden utan jämväl angående dessas beskaffenhet och svårighetsgrad. I anslutning till denna uppdelning hava de sakkunniga sökt utreda, i vilken omfattning nuvarande befattningshavare äro sysselsatta med länsstyrelseärenden eller magistratsärenden. A.

ÖVEKSTÅTHÅLLAKÄMBETETS

KANSLI.

Överståthållarämbetets kansli är historiskt sett arvtagare till det gamla slottskansliet. a) Handlagda

ärenden.

De ärenden, som handläggas å överståthållarämbetets kansli, återfinnas i följande diarier, dagböcker eller journaler: 1. Ekonomidiariet, vari upptagas ärenden angående tjänstledighet och semester för tjänstemän i överståthållarämbetets kansli samt vid rannsakningsfängelset och magistraten, infordrade remisser eller ämbetsutlåtanden i allmänna frågor, framställningar om anslag, anmälningar angående aktiebolags stiftelseurkunder jämlikt lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag, 9 §, fångförteckningar enligt kungl. kungörelsen den 23 december 1915, efterlysningar av värnpliktiga enligt kungl. förordningen den 25 oktober 1918, förordnande av rättegångsbiträde åt häktad enligt lagen den 19 juni 1919 om fri rättegång, prövning och fastställelse av kommunala organs beslut enligt kommunalförordningen för Stockholm med flera författningar, anmälningar angående minderårigs användande uti industriellt arbete jämlikt lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd, 33 §, ansökningar om avskrivning utav böter, dödsbevis angående finska och lettiska medborgare, utdrag av stadsfogdarnas kassajournaler, uppgifter från rannsakningsfängelset till straffregistret, uppgifter angående rättsstatistik samt vederhäftighetsbevis, begärda av annan myndighet (övriga vederhäftighetsbevis diarieföras icke). Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 1,792 år 1925 och 1,699 år 1926. Ärendena synas kunna fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

1,477 315

1,446 2oo

65 Med avseende å ärendenas beskaffenhet synas 83 ärenden för år 1925 och (34 ärenden för år 1926 kunna betecknas såsom löpande ärenden, det vill säga sådana, vari ämbetet icke meddelar beslut eller utlåtande utan allenast överlämnar eller lägger ad acta inkomna anmälningar och dylikt (Grupp I). Utav dessa ärenden synes flertalet vara länsstyrelseärenden, nämligen anmälningar angående minderårigas användande uti industriellt arbete, fångförteckningars överlämnande till Svea hovrätt samt vidaresändandet till vederbörande beskickningar av dödsbevis angående finska och lettiska medborgare. Återstoden av dessa ärenden kan betecknas såsom magistratsärenden, nämligen mottagna utdrag ur stadsfogdarnas kassajournaler samt överlämnandet av uppgifter från rannsakningsfängelset till straffregistret. Utav övriga ärenden synas 13 för år 1925 och 6 för år 1926 böra betecknas såsom särskilt besvärliga, nämligen avgivna utlåtanden över lagförslag, vilka ärenden torde vara länsstyrelseärenden (Grupp I I c). Återstående ärenden i detta diarium, till antalet 1,696 för år 1925 och 1,629 för år 1926, synas vara av enklare art, men dock sådana, som påfordra ämbetets beslut (Grupp I l a ) . Dessa ärenden utgjordes år 1925 av 1,403 länsstyrelseärenden och 293 magistratsärenden samt år 1926 av 1,396 länsstyrelseärenden och 233 magistratsärenden. Sammanfattning av antalet ärenden: 1925

Grupp 1 Grupp I l a Grupp l i c

83 (61 L + 22 M) 1,696 (1,403 L + 293 M) 13 (13 L)

19 26

64 (44 L + 20 M) 1,629 (1,396 L + 233 M) 6 (6 L)

2. Diariet för byggnadsärenden, vari upptagas ärenden angående fastställande av tomtindelningar, avstyckningsärenden, fastighetsregisterärenden samt ärenden angående byggnadstillstånd. Vid handläggning av tomtindelning sär enden och ärenden angående byggnadstillstånd är ämbetet enligt lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad att anse såsom länsstyrelse. Avstyckningsärenden och fastighetsregisterärenden handhavas enligt samma lag och kungl. förordningen den 12 maj 1917 med närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad uti övriga städer av vederbörande magistrat. Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 459 år 1925 och 441 år 1926. Ärendena fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

19 25

19 26

344 115

37G 65

Ifrågavarande ärenden synas samtliga kunna betecknas såsom mera krävande (Grupp I I b). SS5 28

66¶Sammanfattning ay antalet ärenden: Grupp l i b

1.9 25

19 26

459 ( 3 4 4 L + 1 1 5 M )

441 ( 3 7 6 L + 6 5 M )

3. Dagbok över handelsidkare, vari upptagas anmälningar om idkande av handel, som ej skall drivas under särskild firma (s. k. näringslov). Dessa ärenden, vilka enligt kungl. förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet äro att anse såsom magistratärenden, utgjorde 864 stycken år 1925 och 876 stycken år 1926. De kunna samtliga betecknas såsom löpande ärenden (Grupp I). Sammanfattning: 1925

Grupp I

864 (864 M)

876 (86 M)

4. Brottmälsdiariet över till urbota straff dömda, icke häktade personer. Dessa ärenden, vilka enligt kungl. kungörelsen den 5 juli 1895 angående särskilda förteckningar över utslag, varigenom frihetsstraff ådömts icke häktade personer, äro att anse såsom länsstyrelseärenden, utgjorde 206 stycken år 1925 och 256 stycken år 1926. Ärendena torde kunna hänföras till sådana ärenden av enklare art, som påfordra särskilt beslut (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I l a

206 (206 L)

256 (256 L)

5. Fängdiariet upptager ärenden rörande av Stockholms rådhusrätt dömda, häktade personer samt angående bötesförvandling. Dessa ärenden handläggas enligt landshövdingeinstruktionen den 12 april 1918, § 10, i länen utav länsstyrelserna och böra alltså betraktas såsom länsstyrelseärenden. Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 9 9 3 stycken år 1925 och 1,107 stycken år 1926. Då här är fråga om beräkning av strafftidens längd eller om bötesförvandling samt dessa ärenden förty böra behandlas med största noggrannhet, synas desamma kunna anses såsom mera besvärliga (Grupp I I b). Sammanfattning: Grupp l i b

19 26

993 (993 L)

1,107 (1,107 L)

6. Handrächiingsdiariet. Häri upptagas alla ärenden angående delgivning av stämningar, såväl i civil- som i brottmål, på begäran av annan myndighet, infordrande av förklaringar eller påminnelser åt annan myndighet, hämtning av personer till olika domstolar, med flera dylika ärenden. Den enda åtgärd, som av överståthållarämbetets kansli vidtages i dessa ärenden, är att desamma överlämnas till andre stadsfogen för verkställig-

67 liet och att anteckning om överlämnandet göres i diariet. Andre stadsfogden har sedan att i sin tur diarieföra ärendena samt överlämna dem till vederbörande utmätningsman för åtgärd. Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 1,225 stycken år 1925 och 1,210 stycken år 1926. Beträffande dessa ärenden är att bemärka, att till ämbetet inkommande ärenden utav denna art handläggas ibland av poliskammaren och ibland utav överståthållarämbetets kansli, varjämte ett flertal sådana ärenden direkt översändas till andre stadsfogden och sålunda ej ens passera kansliet. Några särskilda bestämmelser finnas icke beträffande uppdelningen av ärendena mellan kansliet (andre stadsfogden), å ena, samt poliskammaren, å andra sidan. Om en begäran rörande handräckning ingives till poliskammaren, upptages ärendet därstädes, och handräckningen verkställes genom polisens ordonnansavdelning. Skulle åter samma framställning i stället hava ingivits till överståthållarämbetets kansli eller direkt till stadsfogden, upptages ärendet där till behandling samt befordras till verkställighet genom andre stadsfogden underställda utmätningsmän. Dessa ärenden synas samtliga vara av sådan art, som annorstädes handhavas av magistrat eller poliskammare; de hava jämväl beträffande poliskammarens ärenden nedan betecknats såsom magistratsärenden. Med hänsyn härtill lära jämväl de handräckningsärenden, som enligt vad ovan angivits inkomma till överståthållarämbetets kansli, böra betecknas såsom magistratsärenden. Sammanfattning : Grupp I

19 25

19 26

1,225 (1,225 M)

1,210 (1,210 M)

7. Uppbördsliggaren (bötesdiariet), vari införas ärenden angående indrivning och redovisning av böter, som ådömts av annan myndighet än polisdomstolen i Stockholm, samt ärenden angående indrivande utav ersättning enligt lagen den 19 juni 1919 om fri rättegång, 8 §. Ovanberörda bötesärenden äro enligt kungl förordningen den 14 december 1917 angående indrivning och redovisning av böter, § 24, att anse såsom länsstyrelseärenden. Antalet ärenden år 1925 utgjorde 165 stycken och år 1926 utgjorde desamma 164 stycken; ärendena torde kunna betecknas såsom sådana ärenden av enklare art, vari dock särskilt beslut erfordras (Grupp I I a). Sammanfattning: 1925

1926 Grupp I l a

165 (165 L)

164 (164 L)

8. Nedsättningsdiariet, vari upptagas talan över hovrättens domar och utslag.

ärenden

angående

fullföljd

68 Ifrågavaraude ärenden, vilka enligt 30 kap. 19 § rättegångsbalken äro att anse såsom länsstyrelseärenden, utgjorde 321 år 1925 och 311 år 1926. De torde böra anses såsom löpande ärenden (Grupp I). Sammanfattning: Grupp I

19 2 5

19 26

321 (321 L)

311 (311 L)

9. Räkenskaperna, vilka bokföras dels i en journal över inkomsterna och dels i en utgiftsjournal. Dessa räkenskaper upptaga utbetalningar och inbetalningar, vilka annorstädes ankomma antingen på länsstyrelse eller på magistrat. Enligt lämnad specifikation utgjorde dessa ärenden år 1925 7,032 och år 1926 5,954. Ärendena synas kunna fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

19 2 6

2,856 4,176

1,981 3,973

Dessa ärenden torde böra anses såsom mera besvärliga (Grupp I I b). Sammanfattning: 19 25

Grupp l i b .

7,032 (2,856 L + 4,176 M)

19 26

5,954 (1,981 L + 3,973 M)

10. Släktnamnsdiariet, vari upptagas ärenden angående antagande av nytt släktnamn. Dessa ärenden, vilka enligt kungl. förordningen den 5 december 1901 angående antagande av släktnamn äro att anse såsom länsstyrelseärenden, utgjorde 276 stycken år 1925 och 296 stycken år 1926. De hänföras till gruppen I I a. Sammanfattning: Grupp I I a

19 26

276 (276 L)

296 (296 L)

1 1 . Diariet till handelsregistret. I detta diarium upptagas två slag av ärenden: a) Anmälningar till handelsregistret, vilka ärenden enligt lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura, 1 §, äro att anse såsom magistratsärenden. Dessa ärenden utgjorde 1,724 år 1925 och 1,636 år 1926 samt torde böra betecknas såsom löpande (Grupp I). b) Kegistrering av ekonomiska föreningar. Dessa ärenden böra enligt lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar, 73 §, betecknas såsom länsstyrelseärenden. Dessa ärenden utgjorde 346 år 1925 och 397 år 1926. Denna grupp utav ärenden måste anses såsom mera besvärlig (Grupp II b).

69 Hela antalet ärenden uti förevarande diarium utgjorde således år 1925 2,070 och år 1926 2,033. Ärendena fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

19 25

19 26

346 1,724

397 1,636

Sammanfattning: Grupp I Grupp l i b

1,724 (1,724 M) 346 ( 346 L )

1,636 (1,636 M) 397 ( 397 L )

12. Utsökningsdiariet 1, vari upptagas ärenden angående lagsökning, avhysuing, utmätning, lösöreköp m. m. Overståthållarämbetet är i Stockholm överexekutor, en uppgift, som i övriga städer handhaves av magistraten. Lösöreköpsärenden handläggas enligt kungl. förordningen den 20 november 1845 uti övriga städer i rådhusrätten. Ärendena i detta diarium böra sålunda samtliga betecknas såsom magistratsärenden. Hela antalet ärenden år 1925 var 3,172 och år 1926 3,573. Rörande ärendenas beskaffenhet torde kunna anföras, att de samtliga äro av besvärligare art. I alldeles särskild grad är detta fallet med ärenden angående försäljning av fastigheter å exekutiv auktion. Dessa sistnämnda ärenden, till antalet 73 år 1925 och 88 år 1926, torde därför böra hänföras till gruppen I I c samt övriga ärenden till gruppen I I b. Sammanfattning: Grupp l i b Grupp I I c

3,099 (3,099 M) 73 ( 73 M)

3,485 (3,485 M) 88 ( 88 M)

13. Utsökningsdiariet 2, vari upptagas ärenden om handräckning för fordrans utfående. Ärendena, vilkas antal år 1925 utgjorde 4 8 9 och år 1926 var 456, äro å förut anförda skäl att hänföra till magistratsärenden. De äro därjämte av jämförelsevis enkel natur. Sammanfattning: Grupp I I a

489 (489 M)

456 (456 M)

14. Utsökningsdiariet 5, vari upptagas ärenden angående besvär över beslut om införsel i lön och utflyttningsförbud. Ifrågavarande ärenden, vilka år 1925 till antalet utgjorde 102 och år 1926 voro 152 till antalet, äro magistratsärenden; de lära böra betecknas såsom mera besvärliga (Grupp I I b).

70¶Sammanfattning: Grupp l i b

102 (102 M)

152 (152 M)

Börande ärendenas antal och fördelning hänvisas i övrigt till närslutna tabeller, Bilaga I—II. b)

Befattningshavare.

Underståthållaren är chef för överståthållarämbetets kansli. Han äger utan överståthållarens hörande att å överståthållarämbetets vägnar avgöra alla ärenden, som ankomma å överexekutor, frågor om lösöreköp samt verkställighet i brottmål och bötesförvandling. Honom tillkommer vidare att utfärda vederhäftighetsbevis. Slutligen har underståthållaren inseendet över Stockholms stads rannsakningsfängelse. (1882 års instruktion § 30 jämförd med § 9 mom. 1, 3 och 4, § 10 och § 25 punkt 1). Vid kansliet är anställd följande personal: Lönegrad

1 sekreterare 2 notarier 4 kanslister 1 förste expeditionsvakt 1 kanslibiträde 1 expeditionsvakt 2 kontorsbiträden

B 30 B 24 B 15 B 7 B 7 B 5 B 4.

Härutöver är vid kansliet anställd en amanuens med arvode från särskilt anslag till icke-ordinarie befattningshavares avlöning samt för närvarande ett extra skrivbiträde. Sekreteraren är föredragande såväl inför överståthållaren som inför underståthållaren, allt efter ärendenas art. Hans arbete hänför sig enligt uppgift med något över hälften till ämbetets verksamhet såsom överexekutor (magistratsärenden) och lärer i övrigt avse länsstyrelseärenden. De två notarierna äro huvudsakligen sysselsatta med utsökningsärenden (magistratsärenden) men handlägga därjämte vissa länsstyrelseuppgifter, t. ex. ärenden angående registrering av ekonomiska föreningar. De fyra kanslisterna föra i stort sett följande diarier: Den ene kanslisten för ekonomidiariet, diariet för byggnadsärenden, nedsättningsdiariet och dagboken över handelsidkare. Sammanlagda antalet häri upptagna ärenden utgjorde 3,436 år 1925 och 3,327 år 1926. Dessa ärenden kunna med hänsyn till sin egenskap av länsstyrelse- eller magistratsärenden uppdelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

2,142 1,294

2,133 1,194

71 Den andre kanslisten för de tre utsökningsdiarierna med ett sammanlagt antal ärenden år 1925 av 3,763 och år 1926 av 4 , 1 8 1 . Samtliga dessa voro hänförliga till gruppen magistratsärenden. Den tredje kanslisten för diariet till handelsregistret och släktnamnsdiariet. Antalet ärenden utgjorde år 1925 2,346 och år 1926 2,329. Ärendena fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

622 1,724

693 1,636

Den fjärde kanslisten för räkenskaperna med 7,032 poster år 1925 och 5,954 poster år 1926. Dessa poster fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

2,856 4,176

1,981 3,973

Härvid bör dock bemärkas, att de förstnämnda tre kanslisterna jämväl biträda vid uppsättandet av förslag till expeditioner samt med utskrift av bevis. Kanslibiträdet för följande diarier: fångdiariet, handräckningsdiariet, uppbördsliggaren och brottmålsdiariet. Detta biträde handhade år 1925 diarieföringen av 2,589 ärenden och år 1926 av 2,737 ärenden, sålunda fördelade : länsstyrelseärenden magistratsärenden

1,364 1,225

1,527 1,210

De två kontorsbiträdena biträda med utskrift av handlingar. Att närmare fastslå den omfattning, vari dessa biträden äro sysselsatta med länsstyrelseärenden eller med magistratsärenden, erbjuder givetvis betydande svårighet. Emellertid må till en början anmärkas, att flera av de i ovanberörda diarier förda ärenden icke äro av sådan art, att några expeditioner behöva däri uppsättas. A andra sidan är utskriften av protokoll och andra handlingar uti utsökningsärenden synnerligen besvärlig på grund av såväl handlingarnas längd som däri förekommande sifferuppgifter. Med hänsyn till anförda förhållanden torde man ungefärligen kunna beräkna, att kontorsbiträdena äro sysselsatta till Vs med länsstyrelseärenden och till 2/3 med magistratsärenden. Expeditionsvakternas tjänstgöring torde kunna anses fördelad efter enahanda grund. Amanuensen har närmast till uppgift att biträda sekreteraren. Hans arbete torde förty kunna anses ungefär lika fördelat å länsstyrelseärenden och magistratsärenden.

72 B.

ÖVERSTÅTHÅLLARÄMBETETS A V D E L N I N G POLISÄRENDEN.

FÖE

På sätt i den historiska översikten redan angivits, har denna avdelning utav överståthållarämbetet alltsedan sin tillkomst varit föremål för en ständigt fortgående utveckling och en därav föranledd utökning av personalbeståndet. En följd härav har emellertid blivit, att polisavdelningen kommit att uppdelas å ett flertal underavdelningar med var sina arbetsuppgifter och i regel med var sin chef. Såsom chef för polisavdelningen i dess helhet tjänstgör emellertid alltjämt polismästaren, och § 3 i den för honom år 1926 utfärdade instruktionen föreskriver sålunda: »Under överståthållaren tillkommer polismästaren chefskapet över poliskåren och stadsfiskalerna ävensom till överståthållarämbetet för polisärenden hörande befattningshavare, och har polismästaren att tillse, att den honom underställda personalen noggrant fullgör sina åligganden i överensstämmelse med instruktion och andra föreskrifter.» Polismästaren handlägger själv å sin expedition de ärenden, som icke enligt av honom fattade beslut eller särskilda instruktioner uppdragits åt andra befattningshavare. Polismästaretjänsten är placerad i lönegrupp 29, men därjämte uppbär polismästaren från statsverket ett särskilt arvode å 1,000 kronor för sin befattning med polisskolan. Han åtnjuter i polishuset bostad, värme och lyse men vidkännes härför ett avdrag å lönen med tillhopa 3,900 kronor. Under polismästaren såsom chef kan man inom polisavdelningen särskilja följande elva avdelningar: 1) Polissekreterarens expedition. 2) Biträdande polissekreterarens expedition. 3) Polismästarens expedition. 4) Poliskammaren. 5) Kamrerarkontoret. 6) Polisdomstolen. 7) Polisskolan. 8) Ordningspolisen. 9) Kriminalavdelningen. 10) Ordonnansavdelningen. 11) Stadsfiskalskontoret. I enlighet med förut uttalad uppfattning hava de sakkunniga till en början sökt klarlägga, om och i vad omfattning dessa olika avdelningar äro sysselsatta med statliga arbetsuppgifter (länsstyrelseärenden) eller med sådana, vilka annorstädes handhavas av magistrat (magistratsärenden). Utredningen har jämväl här i huvudsak begränsats till de områden, beträffande vilka de sakkunniga funnit anledning framlägga förslag till omorganisation.

73 1) P o l i s s e k r e t e r a r e n s

expedition.

Denna avdelning har bildats kring den år 1787 inrättade befattningen såsom sekreterare å polisavdelningen. Sekreteraren är föredragande inför överståthållaren i alla sådana å polisavdelningen förekommande ärenden, vilkas avgörande icke uppdragits åt polismästare, polisdomare eller polisintendent (1882 års instruktion § 42). Beträffande utfärdandet av pass har emellertid viss ändring härutinnan skett år 1925. Enligt brev den 23 januari nämnda år medgav nämligen Kungl. Maj:t, att ämbetet finge, utan hinder av stadgandet i § 53 i instruktionen för överståthållarämbetet, »bemyndiga sekreteraren i ämbetets avdelning för polisärenden (föredraganden hos överståthållaren) att underteckna sådana pass för svensk undersåtes resa utom riket, som det jämlikt gällande bestämmelser om dylika pass ankommer på överståthållarämbetet att utfärda». Passen skulle av sekreteraren undertecknas »på överståthållarämbetets vägnar, enligt uppdrag». Dylikt bemyndigande för sekreteraren meddelades enligt överståthållarämbetets protokoll den 28 januari 1925, varefter överståthållaren icke tagit befattning med passens utfärdande. a) Handlagda

ärenden.

De ärenden, som handläggas å polissekreterarens expedition, återfinnas i följande diarier: 1 a) Dlariet angående eldfarliga oljor, vari upptagas ärenden angående tillstånd till dels upplag och dels förråd utav eldfarliga oljor av första klass. Dessa ärenden äro, i vad de avse upplag, att anse såsom länsstyrelseärenden enligt 28 § i kungl. förordningen angående eldfarliga oljor den 7 oktober 1 9 2 1 ; ifrågavarande ärenden erfordra synnerligen detaljerade beslut och torde förty vara att anse såsom mera besvärliga (Grupp l i b ) . Antalet sådana ärenden var 193 år 1925 och 95 år 1926. Ärendena angående förråd av eldfarliga oljor äro att anse som magistratsärenden enligt 36 § nämnda kungl. förordning; dessa ärenden voro år 1925 till antalet 89 och år 1926 till antalet 138. De hava allenast karaktären av inregistrering utav inkomna anmälningar (Grupp I). Hela antalet ärenden i detta diarium utgjorde år 1925 282 och år 1926 233. Ärendena fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

193 89

95 138

Sammanfattning av antalet ärenden:

Grupp 1 Grupp lib

89 (89 M) 193 (193 L)

138 (138 M) 95 (95 L)

74 1 b) Garagediariet, avseende ärenden angående besiktning å autoniobilgarage. Dessa ärenden äro att hänföra till magistratsärenden och utgjorde 177 år 1925 och 148 år 1926. Ärendena måste anses vara av enkel natur, men erfordra särskilt beslut (Grupp I I a). Sammanfattning av antalet ärenden: Grupp I l a

19 2 5

19 26

177 (177 M)

148 (148 M)

Beträffande garageärendena märkes emellertid, att dessa ärenden, enligt överståthållarämbetets kungörelse den 3 februari 1927 angående ändrad lydelse av § 49 mom. 6 i byggnadsordningen för Stockholms stad, numera skola handläggas av Stockholms stads byggnadsnämnd. Sedan den 1 mars 1927 föres därför icke vidare något garagediarium hos överståthållarämbetet. 2. PilsnerdrieJcsdiarict. I detta diarium upptagas ärenden angående tillstånd till försäljning till avhämtning samt till utskänkning av pilsnerdricka; dock att ärenden angående sådant tillstånd till utskänkning, som avses i 14 § kungl. förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka, handläggas å polismästarens expedition (tillstånd, avseende kortare tid än helt år, utskänkning å passagerarefartyg och dylikt). Dessa ärenden äro att anse såsom länsstyrelseärenden enligt 8 och 13 §§ i nyssnämnda kungl. förordning. Antalet ärenden utgjorde 1,049 år 1925 och 1,039 år 1 9 2 6 ; ärendena torde böra anses såsom mera enkla (Grupp I I a). Sammanfattning av antalet ärenden: 19 25

Grupp I l a

1,049 (1,049 L)

19 26

1,039 (1,039 L)

3. Omnibusdiariet. Häri upptagas ärenden angående nytt tillstånd till idkande av yrkesmässig trafik med automobilomnibus (linjetrafik) samt angående ändrade linjer för omnibustrafik. Övriga omnibusärenden, såsom förlängt tillstånd till omnibustrafik, fastställande av taxor och dylikt, handläggas av polismästaren. Att förstnämnda ärenden icke tilldelats polismästaren utan avgöras av överståthållaren efter föredragning av polissekreteraren, beror därå, att i dessa frågor yttrande skall inhämtas från Stockholms stadsfullmäktige. I överståthållarämbetets protokoll för den 5 maj 1885, varigenom vissa ärenden överlämnades till polismästaren att av denne avgöras å överståthållarens vägnar, föreskrevs nämligen, att detta endast gällde »för såvitt icke medverkan av kommunalstyrelsen erfordras ». Ifrågavarande ärenden böra enligt § 24 mom. 2 kungl. förordningen

75 den 15 juni 1923 om motorfordon anses såsom länsstyrelseärenden. De utgjorde 19 stycken år 1925 och 34 stycken år 1926 och torde böra anses vara av särdeles besvärlig natur (Grupp I I c). Sammanfattning av antalet ärenden: 1925

Grupp lic

19 (19 L)

34 (34 L)

4. Medborgarrättsdiariet, vari huvudsakligen upptagas ärenden angående erhållande av svenskt medborgarskap. Dessa ärenden äro enligt kungl. kungörelsen den 19 december 1924 om vad iakttagas skall vid ansökning om svenskt medborgarskap att anse såsom länsstyrelseärenden. Antalet ärenden utgjorde 180 år 1925 och 210 år 1926, och ärendena torde böra betraktas såsom mera besvärliga (Grupp I I b). Sammanfattning: 1925

Grupp l i b

180 (180 L)

210 (210 L)

5. Diariet angående giftiga ämnen, vari upptagas ärenden angående tillverkning eller försäljning utav giftiga ämnen av första och andra klass. Dessa ärenden, vilka enligt §§ 6 och 18 i kungl. giftstadgan den 7 december 1906 äro att anse såsom magistratsärenden, utgjorde 96 stycken år 1925 och 101 stycken år 1926. Ärendena hava endast karaktär utav inregistrering av inkomna anmälningar (Grupp I). Sammanfattning: 1925

Grupp 1

96 (96 M)

101 (101 M)

6 a) Personaldiariet, vari år 1925 och därförut upptogos ärenden angående tillsättande och förordnande av samt tjänstledighet och avsked för de i avdelningen för polisärenden anställda ämbets- och tjänstemän samt betjänte. Dessa ärenden hava ansetts såsom magistratsärenden och torde böra såsom sådana betecknas (anmärkas kan dock, att ärenden rörande personal med länsstyrelseuppgifter rätteligen kunde upptagas såsom länsstyrelseärenden). Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 220 stycken år 1 9 2 5 ; ärendena torde få anses vara av enklare art (Grupp I I a). Beträffande ifrågavarande ärenden är emellertid att märka, att efter den 1 januari 1926, då nya polislagen trätt i kraft, samtliga nu berörda ärenden äro att anse såsom länsstyrelseärenden (jämför § 11 mom. 1 nyss åberopade lag). Antalet ärenden i detta diarium år 1926 utgjorde 2 2 5 . De ärenden, som uteslutande beröra polispersonalen, hava från och med nyssberörda den 1 januari 1926 överförts till särskilt diarium, nämligen

76 6 b) Polisdiariet. Antalet ärenden i detta diarium år 192(5 utgjorde 07, hänförliga till grupp I I a. Sammanfattning: 1925 ersonaldiariet

Grupp I I a J P jpolisdiariet

220 (220 M) —

225 (225 L) 67 ( 67 L)

7. Spårvägsdiariet, vari upptagas ärenden angående inrättande ar nya spårvägslinjer, förändringar av gamla sådana, tillstånd till nyttjande av vissa vagnar i spårvägstrafik m. m. dylikt. (Jämför överståthållarämbetets reglemente den 9 juni 1902 angående trafik med elektriska spårvägar i Stockholm.) Dessa ärenden torde vara av sådan art, att deras handläggning i andra städer ankommer å magistrat. Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 42 stycken år 1925 och 40 stycken år 1 9 2 6 ; ärendena torde i regel vara av enklare art (Grupp I l a ) . Sammanfattning: 1925

Grupp I l a

42 (42 M)

40 (40 M)

8. Lotteridiariet, vari upptagas ärenden angående tillstånd till anordnande av lotteri. Ärendena i detta diarium, vilka ärenden enligt 3 § i kungl. förordningen den 6 augusti 1881 angående förbud mot lotterier och andra dylika företag m. m. äro att anse såsom länsstyrelseärenden, utgjorde 147 stycken år 1925 och 181 stycken år 1926. Dessa ärenden torde få anses vara av mera besvärlig art (Grupp I I b). Sammanfattning: 1925

Grupp I I b

147 (147 L)

181 (181 L)

9. lJassjournalen, vari upptagas passärenden. Dessa ärenden torde böra anses såsom länsstyrelseärenden jämlikt § 1 i kungl. kungörelsen den 20 oktober 1916 angående utfärdande av pass för svensk undersåte för resa utom riket. Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 17,525 stycken år 1925 och 15,328 stycken år 1 9 2 6 ; ärendena äro av enklare art (Grupp I l a ) . Sammanfattning: 1925

Grupp I l a

17,525 (17,525 L)

15,328 (15,328 L)

10. Beväringsdiariet, vari upptagas dels ärenden angående understöd åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd), dels ock vissa i samband med inskrivningsrevisionen stående ärenden.

77 Angivna ärenden äro att anse såsom länsstyrelseärenden enligt § 2 i kungl. förordningen den 10 juni 1912 angående tillämpning av förordningen den 1 juni 1912 om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn samt § 20 i värnpliktslagen den 12 juni 1925. Antalet ärenden utgjorde 356 stycken år 1925 och 3 3 3 stycken år 1 9 2 6 ; ärendena torde få anses vara av enklare art (Grupp I l a ) . Sammanfattning: 1925

Grupp I l a

356 (356 L)

333 (333 L)

11. Musdrycksdiariet, vari upptagas framställningar från aktiebolaget Stockholmssystemet angående överståthållarämbetets fastställelse å överlåtelse av rättighet till utskänkning av spritdrycker. Dessa ärenden, som enligt 25 §, punkt 2, i kungl. förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker äro att anse såsom länsstyrelseärenden, utgjorde 181 stycken år 1925 och 174 stycken år 1926; ärendena torde få anses vara utav enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning: 1925

Grupp I l a

181 (181 L)

174 (174 L)

12. Hemliga diariet, vari upptagas vissa i samband med mobiliseringsväsendet stående ärenden. Dessa ärenden äro att anse såsom länsstyrelseärenden samt utgjorde 17 stycken år 1925 och 15 stycken år 1926; ärendena torde få anses vara av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I I a

19 25

19 26

17 (17 L)

15 (15 L)

13. Allmänna diariet, vari upptagas ärenden, som ansetts icke kunna hänföras till specialdiarierna, nämligen: tillstånd till handel med begagnade föremål enligt kungl. förordningen den 28 maj 1918 angående handel med vissa begagnade föremål m. m., 2 § 2 mom., fastställelse av vissa kommunala myndigheters beslut enligt kungl. förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm (i den mån besluten röra polisverket), fastställelse av reglementen och taxor för drosktrafik, ångslupstrafik och dylikt enligt ordningsstadgan för rikets städer, § 2 3 , ärenden angående avkortning av automobilskatt enligt kungl. förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt, 13 §, ärenden angående tillstånd till försäljning och tillverkning av explosiva varor enligt kungl. förordningen den 19 november 1897 angående explosiva varor, §§ 7, 24, 49 och 62, ärenden angående tillstånd till nyttjande av gifter till förgörande av ohyra och andra djur enligt kungl. giftstadgan den 7 december 1906, § 26, och kungl. kungörel-

78 sen den 10 oktober 1919 angående begagnande av cyanvätegas till förgörande av ohyra och andra djur, ärenden angående tillstånd till införande av hästar och klövbärande djur enligt kungl. förordningen den 9 december 1898 angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren, 2 § 3 mom., ärenden angående avstängning av vissa farleder för sjötrafik, ärenden angående fridlysning enligt lagen den 25 juni 1909 angående naturminnesmärkens fredande, 2 §, ärenden angående köttbesiktningstvång enligt lagen den 10 oktober 1913 angående köttbesiktning och slakthus, § 8, ärenden angående tillstånd till idkande av pantlånerörelse enligt kungl. förordningen den 28 maj 1918 angående idkande av pantlånerörelse, 1 §, vissa ärenden angående barnavård enligt lagen den 6 juni 1924 om samhällets barnavård, 25 och 26 §§, ärenden angående utvandrareagenter (jämför kungl. förordningen den 4 juni 1884, § 1), ärenden angående automobilbesiktningsmän enligt § 3 mom. 1 gällande motorfordonsförordning, ärenden angående förbud och inskränkningar rörande trafik med fordon å allmänna platser enligt vägtrafikstadgan, § 10, skrivelser från olika ämbetsmyndigheter, skrivelser angående tilldelande av nådevedermälen, till ämbetet för kännedom överlämnade kungl. brev och resolutioner, kungl. remisser, skrivelser rörande utländska örlogsbesök, meddelanden angående privilegium å apotek m. m. Nu uppräknade ärenden, vilka böra anses såsom länsstyrelseärenden, utgjorde 900 stycken år 1925 och 1,166 stycken år 1926. Av dessa ärenden torde ärendena angående avstängning av farleder och fridlysning samt barnavårdsärendena, tillhopa 27 år 1925 och 41 år 1926, böra anses såsom mera besvärliga (Grupp I I b) samt övriga ärenden, tillhopa 873 år 1925 och 1,125 år 1926, såsom enklare ärenden (Grupp I I a). Uti förevarande diarium föras vidare följande ärenden, vilka böra betraktas såsom magistratsärenden: ärenden angående tillverkning och försäljning av apoteksvaror enligt §§ 4 och 5 i kungl. apoteksvarustadgan den 14 november 1913, ärenden angående brandväsendet och sotningsväsendet jämlikt 48 § 1 mom. i brandstadgan den 15 juni 1923, fastställande av adressnummer å fastigheter samt ärenden angående inköp av gifter för användande i fabriksmässig tillverkning enligt giftstadgan § 6, styckena 1 och 2. Sist uppräknade ärenden utgjorde år 1925 till antalet 85 stycken och år 1926 till antalet 104 stycken samt torde vara av enklare art (Grupp I I a). Hela antalet ärenden uti allmänna diariet utgjorde år 1925 985 och år 1926 1,270. Ärendena fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

900 85

1,166 104

79 Sammanfattning: Grupp I l a Grupp l i b

958 (873 L + 85 M) 27 ( 27 L)

1,229 (1,125 L + 104 M) 41 ( 41 L)

Rörande ärendenas antal och fördelning hänvisas i övrigt till närslutna tabeller, Bilaga III—IV. b)

Befattningshavare.

Sekreteraren (lönegrupp 25) är, såsom förut anmärkts, föredragande hos överståthållaren. Den hävdvunna titeln »polissekreterare» är följaktligen missvisande och endast ett relikt från 1700-talet. Polissekreterarens arbete fördelas enligt uppgift med 2 A å länsstyrelseärenden och V3 å magistratsärenden. Den sekreteraren underställda personalen är uppdelad å två grupper: den egentliga kanslipersonalen och passbyråns personal. Kanslipersonalen består av Lönegmpp

1 1 1 1 1 1 1 1

kanslist kontorsskrivare skrivbiträde vaktmästare e. vaktmästare e. skrivbiträde amanuens extra biträde.

15 7 4 6 (särskilt arvode) (särskilt arvode) (särskilt arvode), samt tidvis

Kanslisten för samtliga ovan uppräknade diarier med undantag för passjournalen, beväringsdiariet och hemliga diariet. Kanslisten hade sålunda att taga befattning med 3,378 ärenden år 1925 och 3,722 ärenden år 1926. Dessa ärenden fördelades sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

19 25

19 26

2,669 709

3,191 531

Kontorsskrivaren biträder vid handlingars uppsättande och för kortregister över personalen samt biträder vidare i viss omfattning med utskrift av handlingar. Denne befattningshavare uppgives vara sysselsatt till 2 3 med länsstyrelseärenden och V3 med magistratsärenden. De två skrivbiträdena biträda uteslutande med utskrift av handlingar och äro enligt uppgift tagna i anspråk till 2 /3 med länsstyrelseärenden och till Va med magistratsärenden. Av vaktmästarna torde den ene, vilken jämväl tjänstgör vid överståthållarens ämbetsrum, få anses tagen helt i anspråk för länsstyrelseupp-

80 gifter. Den andres tid kan möjligen anses fördelad till 2 /s å länsstyrelseuppgifter och till 1/z å magistratsärenden. Amanuensen sysselsattes huvudsakligen med ärenden angående eldfarliga oljor, omnibusärenden och dylikt, därvid han biträder vid expeditionernas uppsättande. Han för därjämte det hemliga diariet samt förbereder och expedierar utgående skrivelser i dithörande ämnen. Amanuensen kan sålunda anses så gott som uteslutande sysselsatt med länsstyrelseärenden. Det extra biträdet är under sin tjänstgöring sysselsatt med mobiliseringsärenden och är sålunda helt upptagen av länsstyrelseärenden. Passbyråns personal utgjordes intill den 1 december 1927 av Lönegrupp

1 kanslist såsom föreståndare 1 poliskonstapel såsom skrivhjälp 1 e. kvinnligt biträde.

15 9 och

I personalbeståndet har från och med nämnda den 1 december skett den ändring, att poliskonstapeln återgått till sin tjänst vid ordningspolisen samt ersatts med ett e. skrivbiträde (arvodestjänst). Härutöver plägar under sommarmånaderna inkallas viss ytterligare extra personal. Beträffande först omförmälda kvinnliga biträdes avlöning äro särskilda bestämmelser träffade. Hon uppbär dels ett arvode av 150 kronor i månaden jämte rörligt lönetillägg därå enligt för stadens befattningshavare gällande grunder och dels därutöver särskild ersättning för varje utskrivet pass. Denna ersättning beräknas till 15 öre för pass, vari främmande språk icke förekommer, 26 öre för pass å ett främmande språk och 37 öre för pass å flera än ett främmande språk. Hela ifrågavarande personal är upptagen med utskrivning av pass samt expediering av allmänheten. Därjämte föras å passbyrån passjournalen och beväringsdiariet. Personalen är sålunda helt sysselsatt med länsstyrelseärenden. 2) B i t r ä d a n d e p o l i s s e k r e t e r a r e n s

expedition.

De fattigvårdsmål, vilka ankomma å länsstyrelserna att upptaga, handlades i Stockholm ursprungligen av polissekreteraren. Fattigvårdsprocessernas ständiga stegring i antal, ej minst efter tillkomsten av 1918 års fattigvårdslag, nödvändiggjorde emellertid ett särskilt biträde för handläggningen av dessa mål. Härtill förordnades från och med den 1 oktober 1917 en e. o. tjänsteman inom överståthållarämbetet, vilken sålunda blev särskild föredragande i fattigvårdsmål hos överståthållaren. Från och med år 1922 uppfördes denna befattning å ordinarie stat under benämningen »biträdande sekreterare». a) Handlagda ärenden. Biträdande polissekreteraren handlägger, såsom av föregående framställning torde framgå, uteslutande fattigvårdsmål. Dessa mål fördelas i olika grupper med nedan angivna särskilda beteckningar.

81 1. F.D.-mål. Härmed avses dels sådana tvister mellan fattigvårdssamhällen, vari Stockholms stad är antingen sökande eller svarande, dels sådana krav mot enskild person angående ersättning för lämnad fattigvård, vari Stockholms stad är sökande eller (om kravet rests av annat fattigvårdssamhälle) den enskilde svaranden är mantalsskriven i Stockholm, och dels sådana mål, som av offentlig myndighet, allmän anstalt eller inrättning, jämlikt 58 § fattigvårdslagen, riktas mot Stockholms stads fattigvårdssamhälle. Nu uppräknade mål äro jämlikt fattigvårdslagen helt att anse såsom länsstyrelseärenden. Härjämte föras under denna grupp jämväl sådana fall, då fattigvårdsstyrelse, jämlikt 62 § 2 stycket fattigvårdslagen, begär handräckning för omhändertagande av egendom, tillhörig den, som av styrelsen mottagits till stadigvarande försörjning. Sistberörda mål måste betraktas såsom magistratsärenden (rättare sagt måhända polisärenden, enär handräckningen enligt åberopade lagrum skall lämnas av »polismyndighet»). Ifrågasättas kan, huruvida dessa handräckningsmål verkligen böra behandlas av biträdande polissekreteraren och ej i stället utav poliskammaren. Antalet sådana handräckningsmål är emellertid så försvinnande litet, att någon hänsyn till desamma ej torde här behöva tagas. Antalet mål utav ifrågavarande art utgjorde 3,255 stycken år 1925 och 3,277 stycken år 1926. Att närmare bedöma målens beskaffenhet erbjuder avsevärd svårighet, då fattigvårdstvisterna äro av vitt skiftande natur. I varje fall torde man såsom genomsnittligt omdöme kunna uttala, att dessa mål äro av mera krävande art (Grupp I I b). Sammanfattning: Grupp l i b

3,255 (3,255 L)

3,277 (3,277 L)

2. S.F.D.-mål. Härmed avses mål om ersättning för fattigvård, som i Danmark, Norge eller Finland meddelats i Stockholm hemmahörande svenska undersåtar ävensom fråga om hemsändning av dylika understödstagare (fattigvårdskonventionen mellan Sverige, Danmark och Norge den 26 maj 1914 samt beträffande Finland samma konvention, sådan denna tillämpas enligt kungl. kungörelsen den 1 september 1923). Ifrågavarande mål, som år 1925 voro 12 till antalet och år 1926 till antalet 16, torde böra betecknas såsom särdeles besvärliga (Grupp l i c ) . Målen äro att anse såsom länsstyrelseärenden. Sammanfattning: 1925

Grupp l i c

12 (12 L)

19 2 6

16 (16 L)

3. D.F.D.-mål. Dessa mål avse ersättning för fattigvård, som här i riket meddelats danska och norska undersåtar samt finska medborgare, 885 28

82 ävensom kemsändning av dylika understödstagare (jämför nyss åberopade konvention den 26 maj 1914 samt kungörelsen den 1 september 1923). Målen äro länsstyrelseärenden och voro år 1925 till antalet 99 samt år 1926 till antalet 107; de torde få betecknas såsom mera krävande (Grupp l i b ) . Sammanfattning: Grupp l i b

99 (99 L)

107 (107 L)

4. U.F.D.-mål, eller mål angående hemsändning av andra utländska understödstagare än danskar, norrmän och finnar enligt fattigvårdslagen 61 §. Jämväl dessa mål måste hänföras till länsstyrelseärenden samt utgjorde 94 stycken år 1925 och 121 stycken år 1926; de torde vara av mera besvärlig natur (Grupp l i b ) . Sammanfattning: Grupp l i b

94 ( 9 4 L )

121 (121 L)

5. Statsmedelsmål, eller mål angående gottgörelse av statsmedel för viss fattigvård (fattigvårdslagen 60 § samt kungl. förordningen den 23 december 1914 i anledning av fattigvårdskonventionen emellan Sverige, Danmark och Norge och kungl. kungörelsen den 1 september 1923 i anledning av Finlands anslutning till samma konvention). Målen äro att hänföra till länsstyrelseärenden samt voro 425 stycken år 1925 och 472 stycken år 1 9 2 6 ; de äro att anse såsom mera krävande (Grupp I I b). Sammanfattning: 1925

Grupp l i b

425 (425 L) 472 (472 L)

Rörande ärendenas antal och fördelning hänvisas i övrigt till bifogade tabeller, Bilaga V— VI. b) Befattningshavare. Biträdande polissekreteraren (lönegrupp 22) är på eget ansvar föredragande inför överståthållaren. A denna expedition tjänstgöra vidare 1 kanslist 1 e. skrivbiträde

(lönegrupp 15) och (arvodestjänst).

Kanslisten för diarierna och biträder med uppsättning av utslag i enklare mål. Skrivbiträdet verkställer utskrift av handlingar samt deltager i viss omfattning i diarieföringen. Samtliga befattningshavare kunna anses sysselsatta uteslutande med länsstyrelseärenden.

83 3) P o l i s m ä s t a r e n s

expedition.

Ursprungligen avgjorde polismästaren i poliskammaren alla de ärenden, vilkas handläggning uppdragits åt överståthållarämbetets avdelning för polisärenden. Gällande instruktion för överståthållarämbetet, § 4 1 , föreskriver jämväl fortfarande, att »polismästaren, som är chef för polispersonalen, handlägger de i poliskammaren förekommande ärenden och utövar överståthållarens myndighet i alla polisväsendet rörande frågor, med vilka överståthållaren icke finner nödigt att själv taga befattning». »Dock», tillägger instruktionen, »må polismästaren icke handlägga frågor, som avses i 11 § 1 mom. eller 14 § i lagen om polisväsendet i riket eller i § 47 i denna instruktion». De sålunda undantagna ärendena avse befogenheten att tillsätta och i vissa fall avskeda befattningshavare vid polisväsendet, rätten att fastställa polisdistrikts beslut i vissa frågor rörande polispersonalens avlöning m. m. samt rätten att utfärda instruktion för polispersonalen inom Stockholms polisdistrikt. Då polisdomstolen tillskapades, upphörde, såsom tidigare anmärkts, polismästarens domsrätt i de s. k. polismålen. Instruktionen för polismästaren, § 3, innehåller jämväl i sin sista punkt föreskrift därom, att polismästaren icke må befatta sig med vad till domarämbetet hörer. På samma sätt som överståthållaren å polismästaren överlåtit åtskilliga ämbetsuppgifter har jämväl polismästaren å honom underordnade befattningshavare delegerat en del av sin myndighet. Allteftersom polismästarens arbetsbörda ökat, har denna åtgärd vidtagits i allt större omfattning. Härutinnan må hänvisas till den historiska översikten och till den följande framställningen. Ett flertal ärenden har emellertid polismästaren alltjämt förbehållit sitt personliga avgörande, och det är dessa ärenden, som nu handläggas å polismästarens expedition. a) Handlagda

ärenden.

De å denna expedition handlagda ärendena återfinnas huvudsakligen i därstädes förda diarier. Utöver dessa diarieförda ärenden ankommer emellertid å polismästaren att dagligen granska från polisvaktdistrikten inkommande rapporter (däremot icke rapporterna från kriminalavdelningen, vilka ingivas i poliskammaren) samt däri besluta om åtal. Dessa rapporter diarieföras icke å polismästarens expedition, utan först hos den myndighet, till vilken de från polismästaren remitteras. De diarieförda ärendena återfinnas i följande diarier: 1. Allmänna diariet, vari upptagas ärenden angående tillstånd till försäljning å gata eller annan allmän plats, tillstånd till fotografering å allmän plats, tillstånd att uppsätta byggnadsställningar för annat ändamål än för byggnadsföretag, intagande av gata för upplag av byggnadsmateriel eller dylikt utöver av byggnadsnämnden medgivet område, upptagning av is, remisser från socialdepartementet angående införsel av skjutvapen och

84 ammunition, ärenden angående uppsättande eller borttagande av skyltar, ansökningar från polismän och landsfiskalsasjnranter i landsorten om tillstånd till tjänstgöring vid härvarande kriminalavdelning, skrivelser från olika myndigheter med begäran om upplysningar rörande tillämpningen av vissa författningar, vissa personalärenden, förordnande såsom stadsfiskal för vidtagande av åtgärd mot lösdrivare, beviljande av resebidrag åt polismän, m. m., ävensom till och med år 1925 ärenden angående förhör med och bestraffning av polismän; från och med år 1926, då den nya polislagstiftningen började tillämpas, hava emellertid dessa ärenden överförts till Polismästarens diarium. Nu ifrågavarande ärenden handläggas av överståthållarämbetet huvudsakligen med stöd av ordningsstadgan för rikets städer och i anslutning därtill utfärdade särskilda ordningsföreskrifter, och ämbetet fullgör härvidlag de åligganden, som i andra städer fördelats mellan magistraten och den lokala polismyndigheten. I den mån ärendenas handläggning icke grundar sig å berörda författningar, torde ärendena få anses vara sådana, vilkas behandling ankommer å vederbörande polischef. Jämlikt hittills nyttjad terminologi synas förty samtliga dessa ärenden kunna betecknas såsom magistratsärenden. Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 1,659 år 1925 och 1,690 år 1926. Med avseende å ärendenas beskaffenhet torde sådana, som avse skyltars uppsättande och borttagande samt personalbestraffningar, böra anses såsom mera krävande (Grupp I I b). Antalet dylika ärenden utgjorde år 1925 tillhopa 84. Är 1926, då personalärendena överförts till annat diarium, utgjorde skyltärendena till antalet 82. Övriga ärenden torde vara av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning av antalet ärenden: Grupp I l a Grupp l i b

1,575 (1,575 M) 84 ( 84 M)

1,608 (1,608 M) 82 ( 82 M)

2. Ammunitionsdiariet. Häri upptagas egentligen endast ärenden angående tillstånd till inköp av skjutvapen eller ammunition. Under år 1927 hava emellertid här antecknats även deklarationer om vapeninnehav. Angående dessa ärenden gällde tidigare kungl. kungörelsen den 27 september 1922 angående förbud tills vidare mot försäljning av skjutvapen och ammunition. Numera gäller kungl. kungörelsen den 26 juli 1927 med vissa bestämmelser angående skjutvapen och ammunition. Enligt båda dessa författningar äro emellertid ärendena att anse såsom magistratsärenden. Antalet var 1,021 år 1925 och 823 år 1926; ärendena äro av enklare art. Sammanfattning: Grupp I l a

1,021 (1,021 M)

823 (823 M)

85 3. Dynamit- och sprängningsdiariet, vari upptagas ärenden angående rätt till innehav av explosiv vara utav första klass (särskilt dynamit) samt tillstånd till verkställande av bergsprängning. Dessa ärenden äro att anse såsom magistratsärenden enligt kungl. förordningen deu 19 november 1897 angående explosiva varor, § 58 mom. 1, och ordningsstadgan för rikets städer, § 6 (båda dessa lagrum tala dock om polismyndighet, ej magistrat). Antalet ärenden år 1925 utgjorde 733 och år 1926 782 och ärendena äro av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I l a

733 (733 M)

782 (782 M)

4. Gatudiariet, vari upptagas ärenden angående uppgrävning av gata för annat ändamål än för byggnadsarbete, såsom för reparation av vattenoch avloppsledningar (15 § i gatuläggningsordningen för Stockholms stad den 12 maj 1870), stensättning av gata m. m., varjämte här införas ärenden om kungörelsers utfärdande i de fall, då gata på grund av dylika arbeten skall avstängas för trafik. Dessa ärenden äro att anse såsom magistratsärenden (jämför byggnadsordningen för Stockholms stad den 13 december 1890, 78 §), samt äro av enklare art (Grupp I I a). Antalet ärenden år 1925 var 2 0 3 , och år 1926 var antalet 202. Sammanfattning: Grupp I l a

203 (203 M)

202 (202 M)

5. Kafédiariet, vari upptagas ärenden angående tillstånd till utskänkning av alkoholfria och därmed jämförliga drycker samt tillstånd till utsträckning av utskänkningstiden. Ifrågavarande ärenden voro under år 1925 magistratsärenden jämlikt kungl. förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade, alkoholfria drycker samt svagdricka, 3 §. Antalet ärenden utgjorde 1,119 år 1925, och ärendena utgjorde nämnda år endast anmälningsärenden (Grupp I). Jämlikt kungl. förordningen den 8 maj 1925 angående försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker, 5 §, samt överståthållarämbetets kungörelse den 8 januari 1926 fordras emellertid numera särskilt tillstånd av överståthållarämbetet för bedrivande av utskänkning av alkoholfria drycker. Enligt förstnämnda lagrum fungerar överståthållarämbetet vid dylikt tillstånds meddelande såsom länsstyrelse, och ärendena måste förty numera hänföras till gruppen länsstyrelseärenden. De torde jämväl böra anses såsom mera krävande (Grupp I I b). Antalet år 1926 var 486. Sammanfattning: 1925

Grupp I Grupp l i b

1,119 (1,119 M)

— 4 8 6 (486 L)

86 6. Tillställningsdiariet, vari upptagas ärenden angående anmälningar av eller tillstånd till offentliga tillställningar såsom baler, konserter, soaréer, biografföreställningar, basarer, utförande av musik, offentliga föredrag, tävlingar i idrott och dylikt. Dessa ärenden handläggas av överståthållarämbetet jämlikt ordningsstadgan för rikets städer, § 13, kungl. förordningen den 26 maj 1916 angående offentliga föreställningar i hypnotism m. m., § 1, samt kungl. förordningen den 22 juni 1911 angående biografföreställningar. Ärendena torde böra betecknas såsom magistratsärenden. Emellertid må anmärkas, att enligt ordningsstadgan skola nu ifrågavarande anmälningar göras hos samt eventuellt tillstånd meddelas av polismyndighet, att enligt förordningen angående hypnotism tillstånd i annan stad än Stockholm sökes hos polis kammare, där sådan finnes, samt att enligt förordningen angående biografföreställningar ansökan om tillstånd därtill skall i stad göras hos vederbörande polismyndighet. Antalet ärenden i detta diarium år 1925 utgjorde 2,835 och år 1926 utgjorde antalet 2,926; ärendena torde få anses vara av enklare slag (Grupp I I a). 1925

Grupp I l a

2,835 (2,835 M)

2,926 (2,926 M)

7. UtsMnhiingsdiariet, vari upptagas ärenden angående utsträckt tid på dagen för utskänkning av spritdrycker, vin och pilsnerdricka, utskänkning i samband med offentliga föreställningar, utskänkningsrätt ombord å passagerarefartyg och rätt till utskänkning av pilsnerdricka under kortare tid än ett år (ärenden angående utskänkning av pilsnerdricka under helt år eller längre tid handläggas å polissekreterarens expedition och föras där i pilsnerdricksdiariet). Nu förevarande ärenden äro enligt kungl. förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, 21 §, 1 och 2 styckena, 55 §, 2 stycket, samt 56 §, 3 stycket, ävensom kungl. förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka, 14 §, att anse såsom länsstyrelseärenden. Antalet ärenden utgjorde 1,291 stycken år 1925 och 1,315 stycken år 1926. Ärenden angående tillstånd till utskänkning ombord å passagerarefartyg torde böra betecknas såsom mera besvärliga (Grupp I I b); dessa ärenden utgjorde 58 stycken år 1925 och 66 stycken år 1926. Övriga ärenden, till antalet 1,233 år 1925 och 1,249 år 1926, synas vara av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I l a Grupp l i b

1,233 (1,233 L) 58 ( 58 L)

1,249 (1,249 L) 66 ( 66 L)

87 8. Utlänningsdiariet, vari upptagas ärenden angående tillstånd för utlänning att giva eller medverka vid offentliga föreställningar. Dessa ärenden lära enligt kungl. kungörelsen den 31 december 1913 angående rätt för utlänning och i utlandet bosatt svensk undersåte att här i riket giva offentlig föreställning m. m. eller att därvid medverka, l och 2 §§, böra anses som magistratsärenden (åberopade lagrum föreskriva dock, a t t ' ansökning om tillstånd skall i annan stad än Stockholm göras hos polishammare, där sådan finnes). Enligt kungl. förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, 4 §, 9 mom., 3 stycket, erlägges bevillningsavgift för utlänningar till den myndighet, som utfärdar tillståndsbeviset. Enligt samma §, 7 mom., skall i vissa fall kontroll å biljettförsäljning verkställas genom vederbörande polismyndighet. I Stockholm förfares sålunda, att bevillningsavgiften, då den erlägges förskottsvis, uppbäres av polismästarens sekreterare, som därefter en a två gånger månatligen redovisar avgifterna till kamreraren i polisyerket. Då avgiften erlägges i efterskott, har kommissarien inom det polisvaktdistrikt, varest föreställning givits, att kontrollera biljettförsäljningen och däröver insända specificerad uppgift till polismästarens sekreterare; bevillningsavgiften erlägges sedan till sekreteraren och redovisas av honom i samband med övriga dylika avgifter. Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 694 år 1925 och 723 år 1926. Ärendena torde böra betecknas såsom mera besvärliga (Grupp I I b), särskilt med hänsyn till den omgång, som bevillningsavgifternas upptagande förorsakar. Sammanfattning: °

Grupp l i b

694 (694 M)

7 2 3 (723 M)

9. YrJcesdiariet, vari införas ärenden angående förlängt tillstånd till yrkesmässig trafik med automobilomnibus (linjetrafik), fastställande av taxor och turlistor för dylik trafik, hotell- och pensionatärenden, yttranden över ansökningar om tillstånd till idkande av handel med begagnade föremål eller pantlånerörelse, tillstånd till kommissionärsverksamhet, ärenden angående sotares tjänstledighet och stadsbudsrörelse m. m. Tillstånd till yrkesmässig trafik med automobilomnibus och fastställelse av taxa därför meddelas enligt motorfordonsförordningen 24 § 2 mom. och 28 § 1 mom. av vederbörande länsstyrelse. Enahanda är förhållandet med tillstånd till drivande av hotell- eller pensionatrörelse enligt kungl. stadgan den 8 juni 1917, § 2, samt med tillstånd till utövande av verksamhet såsom kommissionär för anskaffande av arbetsanställning enligt kungl. kungörelsen den 5 maj 1916, § 2. Samtliga dessa ärenden äro således länsstyrelseärenden.

88 Såsom magistratsärenden torde böra betraktas ärenden rörande utövande av stadsbudsrörelse och beträffande skorstensfejares tjänstledighet (sistnämnda ärenden lära i övriga städer handhavas av den kommunala brandstyrelsen). Vidare synas till magistratsärenden böra hänföras anmälningar rörande drivande av hotell- eller pensionatrörelse i mindre omfattning, vilka anmälningar dock enligt § 4 i hotellstadgan skola göras hos närmaste polismyndighet. Slutligen böra såsom magistratsärenden upptagas ärenden angående handel med begagnade föremål samt pantlånerörelse; i dessa ärenden skola stadsfullmäktige höras och ärendena avgöras fördenskull å polissekreterarens expedition. 1 Polismästaren tager med dessa ärenden ingen annan befattning än att, sedan vederbörande ansökan från polissekreteraren överlämnats till polismästarens avdelning, polismästaren överlämnar handlingen till kriminalavdelningen för utredning och sedermera till polissekreteraren överlämnar den från kriminalavdelningen ingångna rapporten. Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 528 år 1925 men endast 280 år 1926. Ärendena fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

448 80

191 89

Beträffande ärendenas art torde följande uppdelning kunna göras. Ärenden angående handel med begagnade föremål och pantlånerörelse och anmälningar om mindre pensionatrörelse hänföras till gruppen löpande ärenden (Grupp I). Vissa ärenden rörande omnibustrafik samt ärenden angående kommissionärsverksamhet och tillstånd till hotell- och pensionatrörelse torde få anses vara av mera besvärlig art (Grupp l i b ) . Övriga ärenden torde vara av enklare beskaffenhet (Grupp I l a ) . Sammanfattning: 1925 Gru

Gru

I I a

PP PP Gru PP

I I b

42 ( 42 M) 409 (371 L + 38 M) 77 ( 77 L)

41 ( 41 M) 173 (125 L f 43 M) 66 ( 66 L)

10. Yrkesdiariet 2, vari upptagas ärenden rörande körkort för förande av motorfordon. Dessa ärenden äro enligt motorfordonsförordningen §§ 15 och 34 att anse såsom länsstyrelseärenden. Antalet ärenden utgjorde 3,353 år 1925 och 3,956 år 1926. Ärendena torde vara av enklare art (Grupp I l a ) . Sammanfattning : Gm

PP 1

Jfr ovan sid. 78 och 74.

3,353 (3,353 L)

3,956 (3,956 L)

89 11. YrJcesdiariet 3, vari upptagas ansökningar om godkännande såsom automobilförare i yrkesmässig trafik vare sig för godsbefordran eller för personbefordran. Enligt motorfordonsförordningen § 29 mom. 1 jämförd med § 24 mom. 2, 3 och 4 äro dessa ärenden att anse som länsstyrelseärenden. Antalet ärenden utgjorde 988 år 1925 och 1,136 år 1926 och även dessa ärenden få anses vara av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I l a

19 2 5

19 2 6

988 (988 L)

1,136 (1,136 L)

12. YrJcesdiariet 4, vari upptagas ansökningar angående godkännande av motorfordon för bruk i yrkesmässig automobiltrafik för personbefordran (drosk- och hyrverksrörelse) samt för varuforsling, tillstånd att idka åkerirörelse med häst och fordon, ansökningar om tillstånd att i trafik använda automobiler, som ej uppfylla givna föreskrifter rörande ringbredd, hjultryck m. m. I den mån dessa ärenden avse motorfordon torde de enligt motorfordonsförordningen § 24 mom. 4 och § 27 mom. 2 vara att anse såsom länsstyrelseärenden. I den mån ärendena falla under ordningsstadgan för rikets städer lära desamma böra anses såsom magistratsärenden. Antalet ärenden utgjorde 1,284 år 1925 och 1,541 år 1926; ärendena lära i allmänhet vara av enklare art (Grupp I I a). Ärendena fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden Sammanfattning: Grupp I l a

19 25

19 26

1,184 100

1,538 3

1,284 (1,184 L + 100 M)

1,541 (1,538 L + 3 M)

13. Personaldiariet. Häri upptogos år 1925 ärenden angående tillsättande av ordinarie befattningar inom polisverket med undantag av kommissarietjänster, angående av polispersonalen ingivna ansökningar om tjänstledighet och avsked från tjänsten samt om löneförhöjningar ävensom ärenden angående ansökningar från polispersonalen om ersättning för läkarebehandling, sjukhusvård eller dylikt. Efter nya polislagens tillkomst handläggas emellertid ärenden angående tillsättande av ordinarie befattningar inom polisverket å polissekreterarens expedition (jämför polislagen 11 § 1 mom. och instruktionen för polismästaren § 2). Yttranden i dessa ärenden samt förslag avgivas emellertid av polismästaren och föras i polismästarens diarium. De i personaldiariet förda ärenden äro sådana, som ankomma å polismästaren i hans egenskap av polischef, och torde böra hänföras till gruppen magistratsärenden.

90 Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 544 år 1925 och 595 år 1 9 2 6 ; ärenden rörande tillsättande av befattningshavare torde böra anses såsom mera besvärliga (Grupp l i b ) , medan övriga ärenden synas vara av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I l a Grupp l i b

19 26

502 (502 M) 42 ( 42 M)

595 (595 M)

14. Polismästarens diarium, vari år 1925 fördes allenast ärenden, som voro föremål för polismästarens egna framställningar eller utlåtanden. Från och med år 1926 föras emellertid i detta diarium jämväl bestraffningsärenden och förslag angående tillsättande av ordinarie befattningshavare vid polisverket. Sistnämnda ärenden synas böra betecknas såsom magistratsärenden. Då polismästaren avgiver utlåtanden över lagförslag eller andra kungl. remisser, torde han däremot närmast böra jämföras med landshövdingen inom vederbörande län. De ärenden, som 1925 upptogos i detta diarium och som till antalet utgjorde 135, voro huvudsakligen av nämnda art och synas därför med fog kunna betecknas som länsstyrelseärenden. Ärendena måste med hänsyn till deras art betecknas såsom synnerligen krävande (Grupp l i c ) Från och med år 1926, då hela antalet ärenden utgjorde 336 förekomma emellertid i detta diarium åtskilliga förut angivna magistratsärenden, närmast hänförliga till Grupp I I b. Sammanfattning: Grupp l i b Grupp l i c

19 25

19 26

— 135 (135 L)

307 (307 M) 29 ( 29 L)

Rapporter. Utöver de i förenämnda diarier upptagna ärenden har polismästaren, såsom förut framhållits, att dagligen granska från polisdistrikten inkommande rapporter samt att däri besluta om åtal. Antalet rapporter var 14,679 år 1925 och 14,301 år 1926. Polismästarens befattning med dessa rapporter måste betraktas såsom en magistratsuppgift, då här icke är fråga om mål angående häktade personer. Dessa rapporter äro i regel av synnerligen enkel art, men särskilt trafikrapporterna kunna vara mera besvärliga. Ungefärligen torde kunna antagas, att omkring 10 % av alla rapporter avsett besvärliga trafikmål. I överensstämmelse härmed erhålles följande uppställning: Grupp I l a Grupp l i b Beträffande ärendenas fogade tabeller, Bilaga

1925.

19 26.

13,212 (13,212 M) 1,467 ( 1,467 M)

12,871 (12,871 M) 1,430 ( 1,430 M)

antal och fördelning hänvisas i övrigt till biVII—VIII.

91 b)

Befattningshavare.

A polismästarens expedition tjänstgöra: Lönegrupp.

1 1 1 1

sekreterare 23 notarie 19 kanslist 15 skrivbiträde med förordnande såsom extra kontorsskrivare 4 (-f arvode) 4 extra skrivbiträden (arvode) 1 extra vaktmästare (arvode) 1 amanuens (arvode) 2 överkonstaplar 13, och 4 konstaplar 9 Härjämte är en konstapel (lönegrupp 9) kommenderad såsom ordonnans hos polismästaren. Enligt polismästarens uppgift bör hans tid anses till Va tagas i anspråk för länsstyrelseärenden och till l/s för magistratsärenden. Beträffande sekreteraren torde, med hänsyn till de handlagda ärendenas fördelning mellan magistratsärenden och länsstyrelseärenden, kunna ifrågasättas, om icke hans tid är ungefär lika fördelad på dessa båda grupper av ärenden; dock torde han i något större utsträckning tagas i anspråk för länsstyrelseärenden. Notarien har ingen befattning med de ärenden, som föras i Yrkesdiariet 2 (körkortsärenden). Däremot granskar han inkommande rapporter, innan desamma överlämnas till polismästaren. Hans tid torde få anses ungefär lika fördelad mellan länsstyrelseärenden och magistratsärenden, dock att han i något större utsträckning tages i anspråk för magistratsärenden. Amanuensens tid torde jämväl vara ungefär lika fördelad mellan magistratsärenden och länsstyrelseärenden. Kanslisten för samtliga ovan uppräknade diarier med undantag för Yrkesdiariet 2, Yrkesdiariet 3, Yrkesdiariet 4 och Personaldiariet. Han hade sålunda att taga befattning med tillhopa 10,218 ärenden år 1925 och 9,563 ärenden år 1926. Ärendena fördelades sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden.....

1925.

19 26.

1,874 8,344

2,021 7,542

Den extra kontorsskrivaren biträder vid diarieföringen samt med uppsättning av ärenden. Hennes tid torde kunna anses lika fördelad å länsstyrelseärenden och magistratsärenden. Utav de fyra övriga skrivbiträdena äro 2 uteslutande sysselsatta med arbete för poliskammarens räkning; poliskammarens egen personal förslår

92 nämligen icke till renskrivningsarbetens utförande. Övriga 2 skrivbiträden torde få anses i lika grad sysselsatta med länsstyrelseärenden och magistratsärenden. Jämväl vaktmästaren och ordonnansen lära vara i lika grad sysselsatta med länsstyrelseärenden och magistratsärenden; lämpligen kan måhända anses, att vaktmästaren är helt sysselsatt med länsstyrelseärenden och ordonnansen med magistratsärenden. En överkonstapel och två konstaplar äro helt sysselsatta med handläggning av ärenden, som föras i Yrkesdiarierna 2 och 3 ; de föra därjämte såväl dessa två diarier som personaldiariet. Denna personal handhade sålunda år 1925 ett antal av 4,341 länsstyrelseärenden och 544 magistratsärenden och år 1926 ett antal av 5,092 länsstyrelseärenden och 595 magistratsärenden. Ytterligare en överkonstapel och två konstaplar äro sysselsatta med ärenden, som upptagas i Yrkesdiariet 4, samt föra jämväl detta diarium. Denna personal handhade 1,184 länsstyrelseärenden och 100 magistratsärenden år 1925 samt 1,538 länsstyrelseärenden och 3 magistratsärenden år 1926. Ifrågavarande personal är därjämte sysselsatt med utredningar i mål rörande försummade anmälningar enligt motorfordonsförordningen m. m. 4) P o l i s k a m m a r e n . Poliskammaren, vilket ursprungligen utgjorde benämningen å hela polisavdelningen, har så småningom, på sätt förut närmare beskrivits, kommit att utgöra namnet å allenast en del därav. Poliskammarens chef är förste polisintendenten, för vilken nu gällande instruktion utfärdats den 17 december 1926. § 2 i denna instruktion föreskriver: »Förste polisintendenten skall i poliskammaren handlägga de mål och ärenden, med vilka polismästaren ej själv tager befattning». Fördelningen av ärenden mellan poliskammaren och polismästarens expedition finnes i allmänhet icke reglerad genom något protokollfört beslut, utan har uppdelningen dem emellan skett under hand. Såsom ledning härför har dock tjänat den synpunkten, att ärenden, vari part skulle personligen inkallas för att höras, överlämnades till poliskammaren; rena skriftväxlings- eller ansökningsärenden bibehöllos däremot hos polismästaren. Emellertid har nu även poliskammaren övergått till att i det stora flertalet mål använda skriftväxlingsförfarandet, vadan berörda skillnad ej längre har relevans. Allteftersom ärenden överfördes från polismästarens expedition till poliskammaren, skedde givetvis motsvarande fördelning av de hos polismästaren förda diarierna. De utbrutna diarier, vilka överflyttades till poliskammaren, fingo behålla sin förut havda benämning med tillägg av en siffra såsom skillnad från motsvarande diarium hos polismästaren. Sålunda föres Utlänningsdiariet hos polismästaren och Utlänningsdiariet 2 i poliskammaren samt Allmänna diariet hos polismästaren men Allmänna diariet 2 i poliskammaren.

93 Förste polisintendenten är vidare närmast under polismästaren chef för polisens ordonnansavdelning (se nedan sid. 118) samt skall öva kontroll över poliskammarens magasin och magasinsförvaltarens tjänståtgärder. (Instruktionen för förste polisintendenten §§ 3, 4 och 5). Han är vidare vikarie för polismästaren, när annan person icke därtill förordnats (Instruktionen § 1). a) Handlagda ärenden. De i poliskammaren handlagda ärenden finnas antecknade i följande diarier eller liggare: 1. Antomobildiariet, vari upptagas dels ärenden, vari överståthållarämbetet beslutar angående indragning av körkort eller av tillstånd till yrkesmässig automobiltrafik ävensom angående förbud att använda automobil i trafik, dels ock ärenden angående delgivning av olika länsstyrelsers beslut i dylika ärenden. Ärenden av förstnämnda slag (indragning av körkort etc.) äro jämlikt motorfordonsförordningen § 7, § 15 mom. 3 och § 24 mom. 6 samt § 2 9 mom. 2 att anse såsom länsstyrelseärenden. Ärenden angående delgivning av andra myndigheters beslut i dylika ämnen utgöra närmast magistratsärenden. Antalet ärenden utgjorde 545 år 1925 och 749 år 1926. Ärendena fördelas sålunda: 19 25.

19 36.

420 125

631 118

länsstyrelseärenden magistratsärenden

Beträffande ärendenas beskaffenhet äro samtliga såsom länsstyrelseärenden betecknade av mera krävande art (Grupp I I b), under det att delgivningsärendena måste hänföras till gruppen löpande ärenden (Grupp I). Sammanfattning: Grupp 1 Grupp l i b

19 25.

1926.

125 (125 M) 420 (420 L)

118 (118 M) 6 3 1 (631 L)

2. Brottmålsdiariet 1, vari upptagas mål angående för brott häktade personer. I detta diarium upptogos år 1925 endast från kriminalavdelningen inkommande rapporter rörande för brott häktade. Själva häktningsbeslutet meddelas av tredje polisintendenten eller undantagsvis någon av polisassessorerna, och poliskammaren tager med dessa rapporter i regel ingen annan befattning, än att desamma överlämnas till rådhusrätten. Därjämte göres anmälan om häktningen till överståthållarämbetets kansli 1 . Dessa ärenden äro givetvis att anse såsom rena magistratsärenden. I ett mindre1

Jämför nedan sid. 198.

94 tal fall avsågo dessa rapporter emellertid personer, häktade för brott utom Stockholms stads domvärjo. Dessa ärenden, där sålunda fråga uppkom om personens förpassande till annan länsstyrelse, måste däremot betraktas såsom länsstyrelseärenden. Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 422 år 1925. Ärendena fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

47 375

De ovan såsom magistratsärenden betecknade synas böra hänföras till gruppen löpande ärenden (Grupp I). De såsom länsstyrelseärenden betecknade torde däremot vara att hänföra till sådana ärenden av enklare art, vari poliskammaren självständigt beslutar (Grupp I I a). Sammanfattning av antalet ärenden år 1 9 2 5 : Grupp 1 Grupp I l a

375 (375 M) 47 ( 4 7 L)

Sedan den 1 januari 1926 föras emellertid i detta diarium även de uppgifter rörande häktade, som vederbörande åklagare har att ingiva till länsstyrelsen jämlikt kungl. kungörelsen den 23 oktober 1925 angående skyldighet för åklagare och polismyndighet att lämna vissa uppgifter angående för brott häktade. Poliskammaren fungerar alltså härvidlag numera såsom länsstyrelse. Över dessa uppgifter upprättas därjämte särskild förteckning, som halvårsvis överlämnas till justitiedepartementet. Eran och med ingången av år 1926 torde för den skull de i detta diarium förda ärenden böra betecknas såsom huvudsakligen länsstyrelseärenden och samtliga hänföras till Grupp I l a . År 1926 handlades 380 ärenden angående i Stockholm häktade personer, vilka skulle antingen här rannsakas eller förpassas till annan länsstyrelse. Sammanfattning av antalet ärenden 1 9 2 6 : Grupp I l a

380 (380 L)

3. BroUmålsdiariet 2, vari upptagas rapporter i brottmål, däri häktning icke skett. Kapporterna inkomma dels från polismästarens expedition och dels från kriminalavdelningen. Dessa ärenden torde vara att anse såsom magistratsärenden och utgjorde 3,364 år 1925 och 2,798 år 1926. Uti dessa ärenden har poliskammaren, efter tagen del av förefintliga rapporters innehåll, självständigt att besluta om åtal vid rådhusrätt eller polisdomstol. Dessa ärenden äro ofta av enkel art men kunna även stundom vara synnerligen besvärliga. Någon tillförlitlig värdering torde här icke kunna vinnas, men för ernående av översiktlighet hänföras ärendena till de mera krävande (Grupp I I b). Sammanfattning: Grupp l i b

19 25.

19 26.

3,364 (3,364 M)

2,798 (2,798 M)

95 4. Brottmålsdiariet 3, vari upptagas ärenden angående villkorligt frigivna straffångar. Dessa ärenden, vilka enligt lagen den 22 juni 1906 angående villkorlig frigivning utgöra länsstyrelseärenden, voro år 1925 till antalet 11 och år 1926 till antalet 12; ärendena torde få anses vara av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I l a

1925.

1926.

11 (11 L)

12 (12 L)

5. Dårdiariet, vari upptagas ärenden angående sinnessjuka personers remitterande till hospital m. m. Dessa ärenden, vilka enligt kungl. stadgan den 14 juni 1901 angående sinnessjuka, § 3 1 , äro att anse såsom magistratsärenden, utgjorde 589 stycken år 1925 och 631 stycken år 1926; ärendena äro av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I l a

19 26

589 (589 M)

631 (631 M)

6. Elektriska diariet, vari upptagas ärenden angående elektriska anläggningar, uppsättande av radioantenner och dylikt över allmän plats, m. m. Ärenden rörande elektriska anläggningar torde vara att anse såsom lansstyrelseärenden (jämför lagen den 16 maj 1924 om utförande och nyttjande av elektrisk anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd m. m., 6 §, kungl. kungörelsen den 25 juli 1924 angående nyttjande i riket av radioanläggning å främmande fartyg, 4 §, och kungl. kungörelsen den 20 juni 1924 angående rätt att innehava radiomottagningsapparat, 5 §). Uppsättande av radioantenner över gatumark synes däremot vara ett ordningsärende, i övriga städer handhaft av polismyndigheten. Antalet ärenden år 1925 utgjorde 51 och år 1926 var antalet 24. Ärendena uppdelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

9 42

9 15

Ärenden rörande elektriska anläggningar torde få anses vara av mera krävande art (Grupp I I b), under det att övriga här förda ärenden äro av enklare beskaffenhet (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I l a Grupp l i b

42 (42 M) 9 ( 9 L)

15 (15 M) 9 ( 9 L)

90 7. Fattig vår dsdiariet, vari upptagas ärenden angående omhändertagande av nödställda personer i och för beredande av vård genom fattigvårdsmyndighet. Dessa ärenden, vilka enligt lagen den 14 juni 1918 om fattigvården, 23 §, äro att anse såsom magistratsärenden, utgjorde 99 år 1925 och 77 år 1 9 2 6 ; ärendena äro av enklare art (Grupp I l a ) . Sammanfattning: Grupp I l a

192 5

99 (99 M)

77 (77 M)

8. Handrächiingsdiariet, vari upptagas framställningar från olika myndigheter och enskilda personer angående handräckning, såsom delgivning av stämningar, infordrande av förklaringar eller påminnelser, hämtning av personer till olika domstolar, utredning i mål angående försummad anmälan till aktiebolagsregistret, efterspaning av värnpliktiga, efterspaningar och utredningar jämlikt fattigvårds- och barnavårdslagarna, inställande till arbete enligt dessa lagar o. s. v. Dessa ärenden synas samtliga vara av sådan art, att de annorstädes handhavas av magistrat eller poliskammare; de lära för den skull böra betecknas såsom magistratsärenden. Möjligen kunde göras gällande, att handräckningsärenden enligt 72 § fattigvårdslagen skulle betraktas såsom länsstyrelseärenden, enär poliskammaren därvid fungerar närmast i egenskap av såväl polismyndighet som länsstyrelse; klagan över poliskammarens beslut i dessa ärenden föres nämligen direkt hos Konungen. Emellertid talar åberopade lagrum uttryckligen om polismyndighet, och någon anledning att då hänföra dessa ärenden till länsstyrelseärenden torde icke föreligga. Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 3,871 år 1925 och 3,969 år 1926; ärendena äro att hänföra till gruppen löpande ärenden (Grupp I). Sammanfattning: Grupp 1

3,871 (3,871 M)

3,969 (3,969 M)

Beträffande fördelningen av handräckningsärenden mellan poliskammaren och överståthållarämbetets kansli hänvisas till vad härovan anförts beträffande överståthållarämbetets kansli under I I . A. a) punkt 6 (sid. 67). 9. Lösdrivarediariet 1, vari upptagas mål angående för lösdriveri häktade personer. Enligt lagen den 12 juni 1885 angående lösdrivares behandling, 16 §, utövar i stad poliskammare den myndighet i fråga om lösdrivares behandling, som eljest enligt nämnda lag tillkommer länsstyrelse; dock äger poliskammare ej att förordna om lösdrivares frigivning enligt 13 § i lösdrivarelagen. Med hänsyn till förstberörda bestämmelse skulle ifrågavarande ärenden även i Stockholm vara att hänföra till s. k. magistratsärenden. Den be-

97 fattning, poliskammaren i Stockholm tager med lösdrivare, är emellertid betydligt mera omfattande än den, som anförtrotts åt övriga poliskammare i riket. Poliskammaren i Stockholm äger nämligen jämväl förordna om verkställighet av ådömt tvångsarbete samt om frigivande i nyssberörda fall (13 § lösdrivarlagen) samt ombesörjer därjämte den dömdes förpassande till vederbörande anstalt — allt uppgifter, som annorstädes tillkomma länsstyrelse (jämför 8 § lösdrivarelagen och kungl. kungörelsen den 10 december 1909 angående förordnande om verkställighet av utslag, varigenom frihetsstraff ådömts, med flera i samband därmed stående författningar). Man skulle i anledning härav möjligen kunna säga, att poliskammaren i Stockholm med avseende å lösdrivare fungerar både som poliskammare och som länsstyrelse. Med fog torde dock kunna ifrågasättas, huruvida icke poliskammaren i Stockholm uti lösdrivaremålen helt är att jämställa med länsstyrelse. I anslutning härtill hava dessa mål förslagsvis betecknats såsom länsstyrelseärenden. Antalet ärenden utgjorde 366 år 1925 och 249 år 1926; ärendena torde få anses vara av särdeles besvärlig art (Grupp I I c). Sammanfattning: Grupp l i c

366 (366 L)

249 (249 L)

10. Lösdrivarediariet 2, vari upptagas mål angående meddelade varningar för lösdriveri samt utfärdandet av förelägganden för personer, som frigivits efter undergånget tvångsarbete, att å vissa tider anmäla sig hos polismyndigheten (12 § i lagen om lösdrivares behandling). Förelägganden av angiven art meddelas i annan stad av polismästare eller, där sådan ej finnes, av stadsfiskal; dessa ärenden torde därför betraktas såsom magistratsärenden. Yarning meddelas i Stockholm av en poliskommissarie, som förordnats att fullgöra vad i berörda avseende eljest åligger stadsfiskal. (Dylikt förordnande meddelas av polismästaren, jämför sid. 84). Protokoll över varningen ingives enligt 2 § 1 mom. lösdrivarelagen till länsstyrelse eller poliskammare. Vid granskning av meddelade varningar samt vid prövning av besvär över varning torde poliskammaren i Stockholm icke kunna anses uppträda såsom länsstyrelse (jämför ovan åberopade 16 § lösdrivarelagen). Dessa ärenden lära för den skull böra samtliga betecknas såsom magistratsärenden. Antalet ärenden tillhörande detta diarium utgjorde 725 år 1 9 2 5 ; utav dessa hava dock 470 varningar, över vilka besvär ej anförts, icke antecknats i diariet, ehuru desamma granskats i poliskammaren. Ar 1926 var antalet ärenden 484. Sådana ärenden, som endast avse meddelande av föreläggande om anmälningsskyldighet, torde böra betecknas såsom varande av enklare art (Grupp I I a). Övriga ärenden torde böra hänföras till mera besvärliga sådana (Grupp I I b). 885 28

98 Sammanfattning: Grupp I l a Grupp l i b

215 (215 M) 510 (510 M)

166 (166 M) 318 (318 M)

11. Olyclcsfallsdiariet, vari upptagas rapporter angående olycksfall, eldsvådor och dylikt. Poliskammarens befattning med dessa ärenden inskränker sig i regel till att rapporterna kommuniceras brandchefen ocli vederbörande försäkringsbolag; i vissa fall förordnas dock om åtal. Ärendena torde vara att anse såsom magistratsärenden samt voro 1,861 år 1925 och 1,949 år 1926. Ärendena äro i regel av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I l a

19 26

1,861 (1,861 M)

1,949 (1,949 M)

12. Olyclcsfallsdiariet 1, vari upptagas anmälningar om olycksfall i arbete. Dessa ärenden äro enligt lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete, 21 §, och kungl. kungörelsen den 21 december 1917 angående anmälan om olycksfall i arbete m. m., § 7, att anse såsom magistratsärenden. Antalet ärenden i detta diarium utgjorde 3,723 år 1925 och 4,367 år 1926. Ifrågavarande anmälningar översändas i regel utan åtgärd till yrkesinspektören. Där så finnes nödigt eller särskilt begärts, förordnas om utredning genom polisens försorg; rapporten över denna utredning överlämnas sedan jämte anmälan till yrkesinspektören eller den myndighet, som eljest möjligen begärt utredningen. Dessa ärenden synas vara att hänföra till gruppen löpande ärenden (Grupp I). Sammanfattning: Grupp 1

3,723 (3,723 M)

4,367 (4,367 M)

13. BusdrycTcsdiariet, vari upptagas ärenden enligt lagen den 30 juni 1913 om behandling av alkoholister, såsom förordnande om intagning å alkoholistanstalt m. m., samt ärenden angående åtgärder mot kaféinnehavare och dylikt. Ärenden angående internering av alkoholister etc. äro enligt alkoholistlagen att anse såsom länsstyrelseärenden. Ärenden angående åtgärder mot kaféinnehavare torde däremot, till den del desamma handläggas i poliskammaren, böra anses såsom magistratsärenden (jämför kungl. förordningen den 8 maj 1925 angående försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker, 14 §, 2 mom., samt kungl. förordningen den

99 11 juli 1919 angående försäljning av pilsnerclricka, 25 § och 2 mom.). Antalet ärenden utgjorde 182 år 1925 och 144 år 1926. Ärendena fördelas sålunda: Länsstyrelseärenden Magistratsärenden Ärendena torde samtliga till sin beskaffenhet besvärlig art (Grupp I I b). Sammanfattning: Grupp I I b

27 §,

154 28

131 13

få anses vara av mera

182 (154 L + 28 M)

144 (131 L + 13 M)

14. Säkerhetsdiariet, vari upptagas ärenden angående godkännande av offentliga samlingslokaler, angående godkännande av ansvariga föreståndare för dylika lokaler, brandsyneärenden och dylikt. Ärendena rörande offentliga samlingslokaler, varom föreskrifter finnas i en av överståthållarämbetet med stöd av ordningsstadgan för rikets städer utfärdad kungörelse den 29 maj 1888, äro att anse såsom magistratsärenden. Brandsyneärendena torde däremot, jämlikt 12 § i brandstadgan den 15 juni 1 9 2 3 , vara att anse såsom länsstyrelseärenden. De åligganden, som enligt nämnda stadga åvila magistrat, handhavas i Stockholm icke av poliskammaren utan handläggas i huvudsak å polissekreterarens expedition och föras därstädes i allmänna diariet. Antalet ärenden år 1925 utgjorde 214. Under år 1926 inträdde en väsentlig stegring i antalet brandsyneärenden, och hela antalet ärenden sistnämnda år utgjorde 449. Ärendena fördelas på följande sätt: länsstyrelseärenden magistratsärenden

56 158

37 7 72

Med avseende å beskaffenheten torde ärendena kunna fördelas å följande grupper: ärenden angående godkännande av föreståndare för offentliga samlingslokaler äro av enklare art (Grupp I I a), ärenden angående brandsyn äro av besvärligare beskaffenhet (Grupp I I b), ärenden rörande godkännande av samlingslokaler äro av synnerligen besvärlig art (Grupp I I c). Sammanfattning: Grupp I l a Grupp l i b Grupp I I c

102 (102 M) 56 (56 L) 56 (56 M)

41 (41 M) 377 (377 L) 31 (31 M)

100 15. Utlänningsdiariet 2, vari upptagas vissa ärenden angående utlänningar, såsom frågor om utvisning eller avvisning, angående verkställighet av beslut om hemsändning på grund av meddelad fattigvård (hemsändningsbeslutet meddelas av överståthållaren å föredragning av biträdande polissekreteraren, jämför sid. 82), angående ersättning för kostnader i anledning av verkställd utvisning, angående utredning rörande utlänningar, som önska inträda i aktiebolags styrelse eller som vilja här i riket förvärva fast egendom, m. m. I frågor rörande utredning angående utländska medborgare torde poliskammaren endast fullgöra polismyndighetens funktion i övriga städer; poliskammaren fattar i dessa frågor intet beslut, utan överlämnar rapporten till den myndighet, som begärt densamma. Att meddela beslut om utlännings avvisning är uppdraget åt »polismyndighet» såväl enligt den tidigare gällande lagen den 14 september 1914 angående förbud för vissa utlänningar att här i riket vistas, 1 §, som ock enligt lagen den 2 augusti 1927 om utlännings rätt att här i riket vistas, IV kap. Nu berörda två slag av ärenden torde följaktligen vara att hänföra till magistratsärenden. Beslut om utvisning meddelas däremot av länsstyrelse (lagen den 14 september 1914, 6 §, och lagen den 2 augusti 1927, Y l kap.), vilken jämväl enligt 61 § 2 mom. fattigvårdslagen handlägger frågor om hemsändning av utlänningar på grund av åtnjutet understöd. Antalet ärenden utgjorde 283 år 1925 och 252 år 1926. Ärendena fördelas sålunda: länsstyrelseärenden magistratsärenden

54 229

23 229

Av vad ovan anförts torde framgå, att utredningar rörande sådana utlänningar, som vilja inträda som ledamöter i aktiebolags styrelse e t c , äro att anse såsom löpande ärenden (Grupp I). Ärenden rörande avvisning torde få anses vara av enklare art (Grupp I I a). Utvisningsärendena slutligen äro av mera besvärlig natur (Grupp I I b). Sammanfattning: Grupp I Grupp I I a Grupp I I b

162 (162 M) 67 (67 M) 54 (54 L)

203 (203 M) 26 (26 M) 23 (23 L)

16. Gatudiariet, vari upptagas rapporter från polisvaktdistrikten angående felaktigheter å stadens gator och allmänna platser. Dessa ärenden torde helt vara att hänföra till gruppen magistratsärenden och utgjorde 143 år 1925 och 97 år 1926. Poliskammaren tager med dessa ärenden ej annan befattning, än att inkomna anmälningar överlämnas till gatunämnden för åtgärd; ärendena torde fördenskull böra hänföras till gruppen löpande ärenden (Grupp I).

101¶Sammanfattning: Grupp I

143 (143 M)

97 (97 M)

17. Hissdiariet, vari upptagas ärenden angående godkännande av hissar samt förseelser mot givna ordningsföreskrifter rörande hissar m. m. Dessa ärenden, vilka på grund av sin natur måste anses helt utgöra magistratsärenden, voro år 1925 till antalet 2,465 stycken och år 1926 2,792 stycken; ärendena äro av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I l a

2,465 (2,465 M)

2,792 (2,792 M)

18. Allmänna diariet 2, vari upptagas alla ärenden, som ej höra till annat diarium, såsom anmälningar om försummad mantalsskrivning, angående bitilskna hundar och hästar, intyg angående personers vandel i och för utvandring till annat land, intyg angående vandel för samvetsömma värnpliktiga, framställningar från andra myndigheter angående utredning i mantalsskrivningsmål och yttranden i dylika mål, ärenden angående djur, som införas från smittade orter, intyg angående veterinärs behörighet vid utfärdande av intyg rörande djur, ärenden angående från utlandet införda ullpartier, som här skola undergå viss behandling, m. m. Dessa ärenden torde i allmänhet vara sådana, som handläggas av polismyndighet, och följaktligen böra betecknas såsom magistratsärenden. Jämväl i den mån ärendena hemfalla under kungl. kungörelsen den 9 december 1898 angående vad iakttagas bör till förekommande av smittosamma husdjurssjukdomars införande i riket medför detta för poliskammarens vidkommande endast sådana uppgifter, som i annan stad åligger polismyndighet. De länsstyrelsefunktioner, som enligt nämnda kungörelse åvila överståthållarämbetet, utövas å polissekreterarens expedition, och ärendena föras där i Allmänna diariet. Beträffande avgivna yttranden i mantalsskrivningsmål äro emellertid dessa att anse såsom länsstyrelseärenden enligt kungl. förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning, § 9 och § 12. Ärendena i nu förevarande diarium utgjorde 2,041 år 1925 och 2,511 år 1926; ärendena voro av enklare art (Grupp I l a ) . Sammanfattning: 1925

Grupp I I a ... 2,041 (1,882 M -f 159 L)

2,511 (2,297 M + 214 L)

19. Liggaren över personer, som i poliskammaren företett utvandrarekontrakt. (Utvandrareligg ar en.) Dessa ärenden handläggas av poliskammaren enligt kungl. förordningen den 4 juni 1884 och utgjorde år 1925 till antalet 958 och år 1926 till

102 antalet 1,028; ärendena äro att hänföra till gruppen magistratsärenden och äro därjämte av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning:

Grupp Ila

958 (958 M)

1,028 (1,028 M)

Rörande ärendenas antal och fördelning hänvisas i övrigt till bifogade tabeller, Bilaga IX—X. Förste polisintendenten göra i poliskammaren

b) Befattningshavare. är placerad i lönegrupp 25.

I övrigt tjänst-

Lönegrupp.

1 1 1 1 1

notarie kanslist kontorsskrivare skrivbiträde e. vaktmästare

20 15 7 45 och (arvode).

Härjämte äro två e. skrivbiträden å polismästarens expedition uteslutande sysselsatta med renskrivning för poliskammarens räkning. Förste polisintendenten avgör ensam alla i poliskammaren förekommande ärenden. Notarien endast uppsätter och expedierar de fattade besluten. Särskilt krävande äro lösdrivaremålen och ärendena angående indragning av körkort samt internering av alkoholister och dylikt. Enligt uppgift är förste polisintendentens tid till Vö tagen i anspråk för länsstyrelseärenden och till 4 /Ö för magistratsärenden. Notarien tager befattning med samtliga ärenden, förutom de i dårdiariet förda. Han för därjämte utvandrareliggaren. Hans tid torde kunna anses vara upptagen till ungefär V20 med länsstyrelseärenden och i övrigt med magistratsärenden. Kanslisten för följande diarier, nämligen Allmänna diariet 2, Brottmålsdiariet 2, Brottmålsdiariet 3, Olycksfallsdiariet, Dårdiariet och Gatudiariet. Han handhade år 1925 tillhopa 8,009 ärenden, varav 7,839 magistratsärenden och 170 länsstyrelseärenden. År 1926 handhade han 7,998 ärenden, därav 7,772 magistratsärenden och 226 länsstyrelseärenden. Kanslistens tid kan alltså anses vara helt upptagen med magistratsärenden. Kontorsskrivaren för följande diarier, nämligen Brottmålsdiariet 1, Lösdrivarediariet 1, Lösdrivarediariet 2, Handräckningsdiariet, Utlänningsdiariet 2 och Fattigvårdsdiariet. Hon handhade år 1925 tillhopa 5,766 ärenden, därav 5,299 magistratsärenden och 467 länsstyrelseärenden. År 1926 handhade hon 5,411 ärenden, därav 4,759 magistratsärenden och 652 länsstyrelseärcnden. Hon biträder därjämte i mindre omfattning med utskrift av handlingar.

103 Skrivbiträdet för följande diarier, nämligen Hissdiariet, Säkerhetsdiariet, Automobildiariet, Olycksfallsdiariet 1, Busdrycksdiariet och Elektriska diariet. Hon handhade år 1925 7,180 ärenden, varav 6,541 magistratsärenden och 639 länsstyrelseärenden, samt år 1926 8,525 ärenden, därav 7,37 7 magistratsärenden och 1,148 länsstyrelseärenden; hon biträder därjämte i mindre omfattning med utskrift av handlingar. Vaktmästarens tid torde få anses vara tagen i anspråk till Vao för länsstyrelseärenden och i övrigt för magistratsärenden. De två kvinnliga skrivbiträden å polismästarens avdelning, som ombesörja renskrift för poliskammaren, äro sysselsatta dels med utskrift av protokoll och expeditioner uti ovan uppräknade olika slag av ärenden och dels med verkställande av rapportavskrifter, där sådana av allmänheten rekvirerats; alla avskrifter utav rapporter från polisverket rekvireras nämligen och expedieras genom poliskammaren. Sistberörda arbete torde få hänföras till gruppen magistratsärenden och ett kvinnligt skrivbiträde torde vara helt sysselsatt med dessa rapportavskrifter. Utav de två kvinnliga skrivbiträdena skulle sålunda den ena vara helt upptagen med magistratsärenden och den andra enligt förut nyttjad beräkningsgrund ungefärligen vara sysselsatt till 7*o med länsstyrelseärenden och i övrigt med magistratsärenden. 5)

Kamrerarkontoret.

Enligt 1882 års instruktion för överståthållarämbetet skulle i avdelningen för polisärenden finnas en räkenskapsförare, vars arbetsuppgifter angåvos i § 43 av instruktionen. Närmare bestämmelser angående hans åligganden gåvos sedermera i överståthållarämbetets protokoll den 15 december 1897 och den 30 december 1916. Enligt stadsfullmäktiges beslut den 18 juni 1917 ändrades hans titel till kamrerare. Ytterligare föreskrifter rörande kamrerarens tjänsteåligganden återfinnas i kungl. förordningen den 14 december 1917 angående indrivning och redovisning av böter, § 24 mom. 2, samt i kungl. kungörelsen den 22 december 1922 med föreskrifter angående överståthållarämbetets medelsförvaltning. Enligt åberopade § i 1917 års förordning har kamreraren att ombesörja redovisningen av böter, som ådömts av polisdomstolen i Stockholm, samt fullgör därvid vad i andra städer tillkommer magistrat, därest sådan finnes; indrivningen av böter, ådömda utav polisdomstolen, handhaves av polisbetjäningen samt verkställandet av utmätning för dylika böter av andre stadsfogden. Beträffande kungörelsen om överståthållarämbetets medelsförvaltning må här endast omnämnas bestämmelsen i punkt 16, att checker för ämbetets olika avdelningar underskrivas »för överståthållarämbetets kansli av sekreteraren, för överståthållarämbetet för polisärenden av polismästaren och för överståthållarämbetet för uppbördsärenden av kamreraren, med kontrasignation i varje särskilt fall av någon av ämbetets tjänstemän, som därtill av ämbetet utsetts».

104 Jämlikt denna bestämmelse är sålunda polismästaren, och icke kamreraren, den å avdelningen för polisärenden för medelsförvaltningen egentligen ansvarige. De föreskrifter angående kamrerarens åligganden, som återfinnas i instruktionen för överståthållarämbetet samt i ovan åberopade protokoll, äro delvis föråldrade och återgiva i vart fall ej fullständigt de uppgifter, som numera ankomma å denne befattningshavare. Med ledning av å kamrerarekontoret inhämtade upplysningar torde kamrerarens åligganden kunna i huvudsak sammanfattas sålunda, att honom åvilar, att föra saköreslängder över av polisdomstolen ådömda böter, liggare över vissa handlande och handelsexpediter, debiteringslängd över bevillningsavgifter för vissa offentliga föreställningar, 1 debiteringslängd över avgifter för registrering av automobiler och motorcyklar 2 och debiteringslängd över automobilskattemedel, 3 att uppbära och redovisa i dessa längder eller liggare avsedda medel ävensom medel, vilka äro till Stockholms polis anslagna eller där deponeras eller eljest förvaltas, samt att verkställa alla utbetalningar, att uppgöra bokslut rörande av Stockholms stad till polisverket anslagna medel och automobilskattemedel för kalenderår samt rörande statsmedel för budgetår, att i enlighet med gällande lagar och förordningar fördela samtliga böter, ådömda av polisdomstolen, att utanordna alla såväl stadens som statens medel samt att kontrasignera alla checker å statsverkets giroräkning, som av polismästaren utställas, att föra kortregister över till Svea hovrätt ingivna besvär över polisdomstolens utslag, att i enlighet med detta kortregister förse alla polisdomstolens utslag med lagakraftbevis, att föra kortregister över alla vid polisdomstolen bötfällda personer, att föra kortregister över ämbets- och tjänstemän m. fl. befattningshavare inom verket, att föra liggare och kortregister över pensionärer och understödstagare å polisverkets stat, att upprätta kvittenslistor å avlöning till ämbets- och tjänstemän m. fl. samt å pensioner och understöd, att vara föredragande hos polismästaren rörande de till Stockholms polis av staden anslagna medel samt rörande samtliga statsmedel, 1

Angående uppbörden av dessa bevillningsavgifter, se ovan sid. 87. Dessa registreringsavgifter uppbäras å polisens centralavdelning och inlevereras därefter dagligen till kamreraren. 3 Uppbördsstämma för automobilskatt hålles av överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden. Indrivning av de på restlängd uppförda beloppen handhaves av polisens central avdelning. Uppgift å samtliga automobilskattemedel överlämnas därefter till kamreraren vid polisavdelningen.

105 att för varje månad avgiva rapport över inkomster och utgifter, rörande stadens medel till drätselnämnden och rörande statsmedel till riksräkenskapsverket, att verkställa utredningar och sifferförslag till inkomst- och utgiftsstat för Stockholms polis, samt att uppgöra för bevillningstaxeringarna erforderliga uppgifter angående de löneförmåner, som åtnjutas av ämbets- och tjänstemän m. fl., samt angående pensioner och understöd. Härjämte tjänstgör kamreraren såsom bokförare vid redaktionen av tidningen Polisunderrättelser samt har särskilt uppdrag att tjänstgöra såsom räkenskapsförare i och för mottagande, kvitterande och redovisning av inkommande avgifter för registrering av automobiler och motorcyklar. Däremot tager kamreraren iclce någon befattning med upprättandet av polispersonalens avlöningslistor, utan verkställes detta genom andre polisintendentens försorg (se nedan sid. 115 och följ.). Han förfogar ej heller över de i stadens inkomst- och utgiftsstat under rubriken » 1 . Överståthållaren och underståthållaren m. ni.» (ÖA) uppförda anslagen, vilka i stället för närvarande stå till drätselnämndens disposition. A kamrerarkontoret tjänstgör 1 kamrerare (lönegrupp 20), vilken emellertid utöver denna lön uppbär särskilda arvoden, dels såsom bokförare vid tidningen Polisunderrättelser med 850 kronor och dels såsom räkenskapsförare beträffande avgifter för registrering av automobiler och motorcyklar med 300 kronor. Vidare äro där placerade Lönegrupp.

1 bokhållare 2 bokhållare ....: 1 kontorsskrivare 1 förste vaktmästare 1 skrivbiträde 1 extra skrivbiträde

17 13 11 7 4, och (arvode).

Enligt uppgift är personalen i följande utsträckning sysselsatt för statsverkets eller kommunens räkning: Kamreraren, kontorsskrivaren och det extra skrivbiträdet äro sysselsatta halva tiden för stadens och halva tiden för statsverkets räkning. Bokhållaren i sjuttonde lönegruppen är sysselsatt uteslutande för stadens räkning. De två bokhållarna i trettonde lönegruppen äro sysselsatta uteslutande för statsverkets räkning. Till närmare klarläggande av kamrerarens arbetsuppgifter och medelsförvaltning åberopas nedanstående uppställningar, hänförande sig dels till budgetåren 1 9 2 4 — 1 9 2 5 och 1 9 2 5 — 1 9 2 6 samt dels till kalenderåren 1925 och 1 9 2 6 :

106 Statistisk

uppgift rörande debiteringslängder under nedanstående budgetdi Budgetår 1924-1925 Antal poster

1) Av polisdomstolen i Stockholm böter: | Influtna ! Avtjänade eller avkortade ! Oredovisade

ddömda

j Uppdebiterade

Summa

15,770

böter:

13,821

2) Kronans

andel i ovanstående

190,468 79,085 114,547 384,100

15,462 13,202

165,252 77,327 105,926

Uppdebiterade

Summa

13,821

348,506 18

13,202

422,881

3,157

3,303

Värnpliktsböter:

14,660 165 2,370

i Influtna I Avtjänade eller avkortade i Oredovisade Uppdebiterade 4) Av Kungl.

Antal poster

15,462

15,770

Influtna Avtjänade eller avkortade Oredovisade

Kronor

Budgetår 1925-1926

Summa

3,303

17,195

3.157¶Maj:ts och Rikets Svea hovrätt ddömda böter:

Influtna Avtjänade eller avkortade ! Uppdebiterade

Summa

i | S) Kronans andel i kungl. hovrättens böter: | Influtna ' Avtjänade eller avkortade Uppdebiterade Summa 6) Bevillningsavgifter av vissa handlande och handelsexpediter: Influtn a

1,372

Upp debiterade

1,372 I

Summa

7) Bevillningsavgifter för vissa föreställn ingår: Influtna Uppdebiterade 8) Avgifter

för registrering

130,850

1,274

121,650

offentliga 2,841

2,014 83,258 J25 Summa

2,014

automobiler:

6,806

Influtna Uppdebiterade

1,274 130,850

83,258 25

2,841 8,316 103.487 27

89,858 |09 Summa

6,806

89,858 09

8,316 I

103,487 |27

107 Kalenderår 1926

Kalenderår 1925 Antal poster 9) Aiitomobilskattemedel,

bevillning:

Antal poster

Kronor

12,614

15,126 1,183,066 23,972 50 11,691 75

1,046,813 25 6,972 29,394

Avkortade Oredovisade Uppdebiterade

Summa

10) Av Stockholms

stad anslagna

Summa

Statistisk

12,614

1,083,179 25

15,126

1,218,730 25

349 5,131

283,800 7,299,240

363 5,402

228,620 7,436,790

5,480

7,583,040

5,765

7,665,410

medel:

Stockholms polis inkomststat »> » utgiftsstat Uppdebiterade

Kronor

—

uppgift rörande verkliga inkomster och utgifter under nedannämnda hudgetår. 19 2 4—1

Riksstatens

9 2 5.

inkomsttitlar.

A I 3 c Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter II 3 Avgifter för registrering av automobiler III Kronans bötesmedel 218,243:35 » andel i hittegodsmedel 2,144:83 » andel av värdet av förbrutna rusdrycker 1,084:45 Summa Riksstatens

Inkomster

Utgifter

Kronor

164,153 89,858

68 1,800

221,472

475,483

utgiftstitlar.

II D 25 Ersättning åt domare, vittnen och parter G 2 Särskild polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket G 12 Extra utgifter V B 27 Statens kostnader för farliga alkoholister m. m. B 43 Fattigvården i allmänhet D" 1 O verståthållarämbetet D 2 Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. . . D 3 Utgivande av »Polisunderrättelser» D 4 Centralbyrån för fingeravtryck F 4 Extra utgifter VI G 6 Utgifter för registrering av automobiler Summa

1,223

749 460

1,295 I 56

57,162 145 340 254,661 28,250 50,000 48,868 21,851 4,218 38,847 505,568

108 Inkomster Fonder och diverse

Utgifter Kronor

Kronor

medel.

Handels- och sjöfartsfonden Beväringsmanskapets invalid- och. pensionsfond Bötesandelar till polisverkets förfogande Automobilskatt Indrivningsavgifter för automobilskatt Ersättning för kostnader, föranledda av 1919-1923 års hästutskrivningsförrättningar Likvider

396 16,460 1,596 1 1.046,813 3,305

1,862 | 29 11.234 3,305 1,574 118

1,574

Summa

1,069,748

18,490

98¶Sammandrag: Riksstatens inkomsttitlar » utgiftstitlar Fonder och diverse medel

Riksstatens

Summa

summarum

19 2 5—1

9 2 6.

inkomsttitlar.

A I 3 c Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter I 4 Automobil skattemedel II 3 Avgifter för registrering av automobiler III Kronans bötesmedel 245,160:65 » andel i hittegodsmedel ... 5,004:91 Summa Riksstatens

E 2 Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet E 3 Polisväsendet i Stockholm E 4 Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m VI C 6 Utgifter för registrering av automobiler Summa 2

Avser kalenderåret 1925. » » 1926.

1,868 505,568 18,490

1,540,528 I 44

525,928

Inkomster

Utgifter

Kronor

163,164 1,189,408 103,487

45 66 27

250,165

1,706,225

283 13,444 1,800

80 25

15,528

utgiftstitlar.

II D 24 Ersättning åt domare, vittnen och parter G 1 Särskild polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket G 13 E x t r a u t g i f t e r V B 26 Statens kostnader för farliga alkoholister m. m. B 38 Fattigvården i allmänhet D 1 Överståthållarämbetet E 1 Polisväsendet i riket: »Polisunderrättelser» 49,609:97 Centralbyrån för fingeravtryck . 21,968: 90 Polisskolan 46,699:93 » , stipendier 24,400: — Reservpolismän 31,508: 40

475,483 1,295 1,069,748

z 281

55,097 56 55 140 ! — | 166,322 ; 7 2 : 150 —

50 89 400

174,187

55 274 i — ! 14,050 i —

— !—

69,832 05 300 i — i

481,226

109 Fonder och diverse

Inkomstei

Utgifter

Kronor

medel. 51

i Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond

Summa

•

16,180 126 7,134 16

65 33

126 65 7,134 33 16 99,4 33

23,456

8,322

1,706,225 771 23,456

94 05 98

15,528 481,226 8,322

05 88 41

1,730J53

505,077

34¶Sammandrag:

Summa

summarum

Polisdomstolen.

Befattningen såsom polisdomare inrättades år 1864. Instruktionen för polisdomaren utfärdades emellertid först den 20 maj 1 8 6 8 ; denna instruktion är ännu gällande. Densamma föreskriver i § 1, att »den överståthållarämbetet för polisärenden tillkommande rätt att handlägga och med slut avhjälpa vissa mål skall utövas av en polisdomare». Härmed må jämföras § 3, sista punkten, i 1926 års instruktion för polismästaren, vari bestämmes, att polismästaren icke må »befatta sig med vad som hör till domarämbetet». I sin egenskap av dömande myndighet intager alltså polisdomaren en fullt självständig ställning inom överståthållarämbetet. I alla andra hänseenden lyder emellertid polisdomstolens personal under polismästaren (jämför ovan sid. 53). I polisdomstolen hålles session varje helgfri dag, dock att å onsdagar och lördagar endast handläggas ett mindretal mål, avseende under natten anhållna personer. Polisdomstolen är en enmansdomstol, d. v. s. polisdomaren avgör ensam alla där handlagda mål; notarierna föra endast memorialprotokollet och äga ej taga del i besluten. Till polisdomstolen hörande mål uppräknas uti instruktionen, § 2; polisdomaren äger dock att till allmän domstol hänskjuta dylika mål, om däri äro inblandade flera personer och vittnen åberopas (instruktionen § 5). Polisdomaren övervakar vidare saköreslängdens förande (denna upprättas å kamrerarkontoret) samt beslutar om förvandling utav i polisdomstolen ådömda böter (instruktionen § 7 och § 8). Jämlikt kungl. förordningen den 18 december 1925 om civil folkbokföring och mantalsskrivning i Stockholm — liksom enligt tidigare gällande kungl. förordningen den 28 maj 1897 angående mantalsskrivning i Stockholm — har polisdomaren att pröva och avgöra frågor rörande tvist angående mantalsskrivning. Föreskriften härom torde härröra sig från den

110 tid, då vederbörande personligen inkallades för att höras i dylika mål. Detta är emellertid numera aldrig fallet, utan mantalsskrivningsmålen handläggas såsom rena skriftväxlingsmål, mest jämförliga med de av biträdande j)olissekreteraren handlagda fattigvårdsmålen. Tvisterna rörande rätt mantalsskrivningsort torde för övrigt i stor utsträckning föranledas av mantalsskrivningsortens betydelse för hemortsrätten i fattigvårdshänseende. Enligt den för polisdomaren gällande instruktionen har denne jämväl att handlägga mål, som innefatta åtal för överträdelse av eller förbrytelse mot »beväringsförfattningarna». Jämlikt kungl. brevet den 27 juni 1887 skall polisdomaren i detta hänseende fullgöra, »vad enligt § 46 i värnpliktslagen den 5 juni 1885» åligger länsstyrelse; numera gäller härutinnan § 45 i värnpliktslagen den 12 juni 1925. De polisdomaren åvilande domarevärv äro givetvis att hänföra till vad i den föregående framställningen betecknats såsom »magistratsärenden». Annorlunda är emellertid förhållandet med mantalsskrivningsmålen och värnpliktsärendena; dessa båda grupper ärenden måste betecknas såsom länsstyrelseärenden. Härutinnan må hänvisas till kungl. förordningen den 6 augusti 1894 om mantalsskrivning, § 9 och § 12, samt 1925 års värnpliktslag, § 4 5 , och ovanberörda kungl. brev av den 27 juni 1887. Antalet mantalsskrivningsmål utgjorde 140 år 1925 och 82 år 1 9 2 6 ; de torde få anses såsom mera besvärliga (Grupp I I b). Antalet värnpliktsärenden utgjorde 8,180 år 1925 och 8,676 år 1 9 2 6 ; ärendena äro av enklare art (Grupp I I a). Sammanfattning: Grupp I l a Grupp l i b

19 25

8,180 (8,180 L) 140 (140 L)

8,676 (8,676 L) 82 (82 L)

Vid polisdomstolen äro anställda: Lönegrupp

1 polisdomare 2 notarier 1 kanslist 1 kontorsskrivare 1 skrivbiträde

25 18 15 7, och 4.

Härjämte tjänstgör i polisdomstolen ett extra biträde åt polisdomaren vid handläggningen av värnpliktsärenden med årligt arvode av 2,400 kronor. (Jämför ovan sid. 50.) Polisdomaren är enligt egen uppgift tagen i anspråk till V20 av sin tid med handläggningen av värnpliktsärenden och mantalsskrivningsmål, d. v. s. för länsstyrelseärenden.

Ill En av de vid polisdomstolen tjänstgörande notariejna är jämväl tagen i anspråk med uppsättande av förslag till utslag i mantalsskrivningsmål, dock i relativt ringa omfattning. Ovan omförmälda extra biträde är uteslutande sysselsatt med värnpliktsärendenas behandling. Skrivbiträdet är i någon mindre grad sysselsatt med renskrivning av utslag uti mantalsskrivningsmål ävensom i enstaka undantagsfall med utskrift av resolutioner i värnpliktsärenden. I övrigt är ifrågavarande personal helt sysselsatt med de till domstolsverksamheten hörande ärenden, d. v. s. med s. k. magistratsärenden. 7)

Polisskolan.

Den 18 juni 1917 beslöto stadsfullmäktige att vid poliskåren inrätta en polisskola i huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1915 års poliskommitté upprättat förslag. x Skolans verksamhet begynte den 3 september 1917. Denna polisskola var avsedd uteslutande för huvudstadens poliskår, men i mån av utrymme bereddes stundom plats i polisskolan jämväl för polismän från landsorten. Keglemente för polisskolan i Stockholm utfärdades av överståthållare ämbetet den 23 december 1920. Skolan stod enligt detta reglemente under inseende av överståthållaren, som jämväl tillsatte föreståndare och lärare därstädes (1920 års reglemente, 4 §). Polismästaren var närmast under överståthållaren skolans styresman (1920 års reglemente, 5 §). Till föreståndare skulle utses, genom förordnande tillsvidare, därtill lämplig polistjänsteman i befälsställning vid poliskåren. Undervisningen meddelades i två klasser, lägre klassen, som varje extra konstapel vid poliskåren skulle genomgå för att kunna befordras till ordinarie kon stapel (1920 års reglemente, 19 §), samt högre Mässen, avsedd för befälsutbildning. I samband med nya polislagens utfärdande år 1925 övertog statsverket polisskolan. Kungl. reglemente för polisskolan i Stockholm utfärdades därefter den 18 juni 1925. Enligt 2 § i detta reglemente handhavas polisskolans angelägenheter av en utav tre personer bestående styrelse med polismästaren i Stockholm såsom ordförande samt två av Kungl. Maj:t tillsatta ledamöter. Under styrelsen handhaves undervisningen av en föreståndare och såsom sådan tjänstgör fjärde polisintendenten i Stockholm (1925 års reglemente, 3 §). Särskild instruktion för fjärde polisintendenten utfärdades den 17 december 1 9 2 6 ; denne polisintendent är helt upptagen av sin föreståndarebefattning vid polisskolan. Yidare finnas vid polisskolan anställda en biträdande föreståndare samt ämneslärare. Polisintendenten utnämnes av Kungl. Maj:t, övrig personal förordnas av överståthållarämbetet. Samtliga befattningshavare vid polisskolan, med 1

Jämför ovan sid. 51.

112 undantag för polisintendenten, svara, i händelse av fel eller försummelse i sin tjänst vid skolan, inför poliskollegiet. Skolan omfattar fortfarande två klasser. Inträde i lägre klassen må sökas av envar, som är anställd såsom polisman eller uppfyller fordringarna för att antagas till extra konstapel i någon stad, som är skyldig att tillhandahålla reservpolispersonal, eller för något landstingsområde. Inträde i skolans högre klass må sökas av envar, som innehar ordinarie polismansbefattning i polisdistrikt eller för landstingsområde. (1925 års reglemente, 30 §). Genomgången lägre klass i polisskolan är förutsättning för anställning såsom ordinarie polisman i stad eller köping, som bildar eget polisdistrikt och har mer än 2,000 invånare, ävensom i annat polisdistrikt, vars invånarantal överstiger 5,000; dock kan länsstyrelse medgiva undantag härifrån. För landstingsområde må ej till ordinarie polisman antagas annan än den, som genomgått lägre klassen i polisskolan. Ordinarie anställning vid kriminalpolisavdelning må slutligen ej vinnas av annan än den, som genomgått högre klassen i polisskolan. (Polisreglementet för riket den 26 september 1925, 5 §). Vid statens polisskola i Stockholm tjänstgöra fjärde polisintendenten såsom föreståndare, en t. f. poliskommissarie såsom biträdande föreståndare samt elva ämneslärare. Kostnaderna för polisskolans verksamhet bestridas helt av statsverket och för ändamålet utgår ett anslag å för närvarande 56,020 kronor. Detta anslag är ställt till Stockholms stads förfogande, och staden avlönar därur bland annat föreståndarna och lärarpersonalen. Föreståndaren uppbär avlöning med samma belopp som förste och andre polisintendenterna, d. v. s. motsvarande lönegrupp 2 5 ; han är emellertid icke uppförd å stadens lönestat. Biträdande föreståndaren uppbär motsvarande lön som poliskommissarie vid ordningspolisen, d. v. s. enligt lönegrupp 19. Amneslärarna uppbära slutligen årliga arvoden. A löner och arvoden utgår rörligt lönetillägg enligt för stadens befattningshavare gällande grunder. Då sålunda staten helt övertagit kostnaderna för polisskolans verksamhet, synes det, som om någon tvist angående kostnadernas storlek icke behövt uppkomma mellan statsverket och Stockholms stad. Emellertid har så redan varit fallet, i det att Stockholms stads tjänstenämnd enligt utlåtande den 11 februari 1926 gjort gällande, att Stockholms stad skulle äga fastställa föreståndarens och lärarpersonalens löner utan hänsyn till de lönebelopp, som Kungl. Maj:t vid anslagets beviljande räknat med. Tjänstenämnden erinrar om, att ifrågavarande avlöningsanslag uppföras på Stockholms stads lönestat, samt anför därefter: »Häremot är enligt tjänstenämndens mening ingenting att erinra, under förutsättning likväl, att härmed anses följa en viss beslutanderätt för staden i fråga om avlöningsförmånernas storlek i olika fall. Den nyss berörda av staten åtagna skyldigheten att i sista hand helt bestrida kostnaden bör nämligen enligt tjänstenämndens uppfattning icke få föranleda, att en sådan prövnings-

113 rätt, som nyss nämnts, undandrages staden, då det gäller å dess avlöningsstat direkt uppförda befattningar eller anslag, vilka därför i förekommande fall böra hemfalla under tillämpningen av de kommunala avlöningsbestämmelserna Med hänsyn till polisskolans lagstadgade omfattning samt föreståndaren tillkommande arbetsuppgifter har tjänstenämnden för sin del måst komma till den uppfattningen, att förslaget om denna befattnings hänförande till så hög lönegrupp som den 25:te icke kan anses tillfyllest motiverat.» Tjänstenämnden gör därefter vissa jämförelser med en del rektorer samt föreslår slutligen, att fjärde polisintendenten skall placeras i 22:a lönegruppen å stadens lönestat. I yttrande över detta förslag anför stadskollegiet den 4 mars 1926: »Lika med tjänstenämnden kan stadskollegiet icke underlåta att finna, att den i polismästarens förslag för befattningen som fjärde polisintendent, tillika föreståndare för polisskolan, beräknade avlöningen väsentligt överstiger vad som utgår till innehavare av jämförbara befattningar i stadens tjänst. Då emellertid Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition av riksdagen redan äskat de anslag, som äro behövliga för täckande av stadens kostnader i enlighet med det av överståthållarämbetet beräknade anslagsbehovet, har stadskollegiet i likhet med drätselnämnden icke ansett skäl föreligga att nu närmare ingå å denna fråga eller överhuvud till prövning upptaga spörsmålet om en definitiv reglering av de nu ifrågavarande befattningshavarnas löneförhållanden och vad därmed äger sammanhang. > Härefter fastställde stadsfullmäktige allenast ett klumpanslag till polisskolan att utgå med det av Kungl. Maj:t anvisade beloppet. Någon ändring därutinnan har icke sedan skett, men personalens löner och arvoden utbetalas av överståthållarämbetet med de av Kungl. Maj:t beräknade beloppen. 8)

Ordningspolisen.

Närmast under polismästaren är andre polisintendenten chef för huvudstadens ordningspolis. Den för honom gällande instruktionen är utfärdad den 17 december 1926, och instruktion för polispersonalen i Stockholms polisdistrikt har av överståthållarämbetet fastställts den 5 februari 1927. Andre polisintendenten är ansvarig för allmänna ordningen inom huvudstaden (1926 års instruktion, § 1). Förutom denna sin huvuduppgift har andre polisintendenten att utöva kontroll över avlöningsverket för polispersonalen samt att granska lönelistorna och till polismästaren anmäla uppflyttningar i högre lönegrad (instruktionen § 4). Vidare är han ansvarig för poliskårens beklädnadsförråd (instruktionen § 5) och skall öva tillsyn å trafiken i Stockholm (instruktionen § 6). Slutligen skall han »fullgöra den överståthållarämbetet åliggande skyldigheten med avseende å automobilregisters förande samt enligt de närmare anvisningar, överståthållaren eller polismästaren meddelar, handlägga därmed sammanhängande ärenden» 886 28

114 (instruktionen § 9). I sistnämnda avseende äger alltså andre polisintendenten att självständigt besluta å överståthållarämbetets vägnar. Den personal, som är underställd andre polisintendenten, fördelas å 10 polisvaktdistrikt, 1 hamnavdelning ocli 1 centralavdelning. Varje polisvaktdistrikt omfattar visst område av staden och liar sin särskilda personal, bestående av 1 kommissarie, 4, 5 eller 6 överkonstaplar samt ett efter distriktets beskaffenhet växlande antal konstaplar. Inom tionde polisvaktdistriktet (Brännkyrka församling) tjänstgör därjämte viss personal från kriminalavdelningen. Enligt § 6 i instruktionen den 19 mars 1920 för Stockholms stads hamnstyrelse svarar polisverket för den allmänna ordningen och säkerheten i hamnen såväl på land som å vattenområdet. För detta ändamål inrättades från och med år 1921 en särskild hamnavdelning, varest numera tjänstgöra 1 överkonstapel, 7 konstaplar, 1 motorbåtsförare och 6 vaktkarlar. Under polisintendenten är kommissarien i första polisvaktdistriktet (Storkyrkoförsamlingen) chef för hamnavdelningen. Centralavdelningen inrättades från och med år 1876. Dess göromål äro numera fördelade å centralbevakningen och trafikbyrån, vardera under befäl av en kommissarie. Centralbevakningens uppgift är i första hand att fullgöra sådan vakt- och ordningshållning, som icke bestrides av vaktdistrikten, att bestrida pikettjänstgöring, fullgöra patrullering till häst samt å velociped och motorcykel m. m. (instruktionen för polispersonalen, 6 kap. 2 §). Kommissarien därstädes har bland annat att biträda andre polisintendenten vid vården av poliskårens beklädnads- och utrustningsförråd ävensom vid kontroll över avlöningsverket och granskning av lönelistorna. Trafikbyrån har, såsom namnet angiver, att biträda andre polisintendenten vid behandling av trafikärenden. A trafikbyrån föres a) automobilregister, b) kortregister över körkort, c) förteckning över utlämnade besiktningsskyltar, d) förteckning över körskolor, e) kortregister över personer, som erhållit överståthållarämbetets tillstånd att idka omnibusrörelse, droskrörelse, hyrkuskrörelse, åkerirörelse eller annan yrkesmässig trafik för varutransport, f) kortregister över förare av automobil i yrkesmässig trafik, g) kortregister över droskförare, h) kortregister över stadsbud, i) förteckning över ångslupsbefälhavare, j) velocipedregister. (Jämför instruktionen för polispersonalen, 6 kap. 15 §). Härjämte uppbäres automobilskatt å trafikbyrån i samband med registrering av automobiler, varjämte där indrivas å restlängd uppförda automobilskattebelopp. Automobilskattemedlen överlämnas dagligen av kommissarien

115 med föreskrivna reversal till riksbanken för insättning å statsverkets giroräkning (instruktionen för polispersonalen 6 kap. 21 §). Ett av dessa reversal överlämnas sedan till kamreraren (jämför ovan sid. 104, not 3). Ordningspolisens personal omfattar: Lönegrupp.

12 kommissarier 56 överkonstaplar 24 biträdande överkonstaplar 652 konstaplar

19 13 1 1 , och 9.

E n granskning av de arbetsuppgifter, som åvila ordningspolisen, giver omedelbart vid handen, att denna del av överståthållarämbetet för polisärenden i huvudsak handlägger ärenden, vilka vederbörande kommuner i regel hava att utan statsverkets betungande själva ombestyra. (Jämför 8 § i lagen den 6 juni 1 9 2 5 om polisväsendet i riket). Till den del så är förhållandet hava de sakkunniga icke funnit anledning att närmare ingå på frågan om ordningspolisens organisation. En av stadskollegiet i Stockholm under år 1927 tillsatt särskild kommitté är för övrigt nu sysselsatt med frågan om eventuell omorganisation av ordningspolisen i huvudstaden. Annorlunda ställer sig emellertid förhållandet med flertalet av de ärenden, som handläggas å centralavdelningens trafikbyrå. Dessa ärenden äro nämligen i regel sådana, som enligt gällande motorfordonsförordning ankomma å vederbörande länsstyrelse. Så är förhållandet, ej blott med förandet av automobilregister samt flertalet ovan uppräknade kortregister, utan jämväl med uppbörden av automobilskattemedel Det torde vara ofrånkomligt, att Stockholm med avseende härå bestrider handläggningen av rena länsstyrelseärenden. Vissa svårigheter möta att klart fastställa, i vilken utsträckning personalen å trafikbyrån är sysselsatt med dylika länsstyrelseärenden eller med rena polisfrågor. Såvitt utrönas kunnat, torde emellertid 1 överkonstapel och 4 konstaplar kunna anses helt sysselsatta med länsstyrelseärenden. Antalet dylika ärenden var 10,771 år 1925 och 14,315 år 1 9 2 6 ; ärendena få anses vara av enklare art (Grupp I l a ) . Sammanfattning: 1925

Grupp I l a

10,771 (10,771 L)

14,315 (14,315 L)

Jämväl andre polisintendentens tid tages i viss utsträckning i anspråk för dylika ärenden. Enligt egen uppgift skulle denne befattningshavare till Vs av sin tid vara sysselsatt med länsstyrelseärenden. I detta sammanhang och då fråga är om andre polisintendentens arbetsuppgifter, hava de sakkunniga ansett sig böra till behandling upptaga jämväl frågan, huruvida icke en ändrad ordning borde införas beträffande polispersonalens avlöningslistor. Detta spörsmål äger visserligen icke direkt

116 sammanhang med frågan om fördelningen mellan kronan och staden utav kostnaderna för överståthållarämbetets verksamhet. Då emellertid de sakkunniga nu framlägga förslag till omorganisation av överståthållarämbetet, hava de sakkunniga ansett önskvärt att erhålla en klar fördelning av ärendena å olika avdelningar. Därvid har det funnits lämpligt att, på sätt nedan närmare angives, till en enda avdelning sammanföra alla bokförings- och kassaärenden. Det är ur sist angivna synpunkt, som de sakkunniga till behandling upptagit frågan om uppgörande av polispersonalens avlöningslistor. För närvarande tillgår härvid på följande sätt: Avlöningslistorna upprättas månadsvis inom varje polisvaktdistrikt samt vid ordonnanspolisen och centralavdelningen utav vederbörande kommissarier; å kriminalavdelningen upprättas desamma genom tredje polisintendentens försorg. Listorna skola vara till centralavdelningen ingivna den 18 i varje månad, åtföljda av utdrag ur tjänstgöringsboken rörande i listorna upptagen personal. I överensstämmelse med gällande bestämmelser upptages i avlöningslistorna lönen i förskott för instundande månad men tjänstgöringspengarna i efterskott (detta innebär alltså, att å listorna upptagas och beräknas tjänstgöringspengar för hela den månad, varunder listorna ingivas, oaktat listorna till centralavdelningen inkomma redan den 18 i månaden). Avdrag å avlöning för tjänstledighet, sjukdom eller dylikt sker för tiden från och med den 16 i månaden före den, då listorna ingivas, till och med den 15 i sistnämnda månad. Den 18 april 1927 ingåvos sålunda listorna å den avlöning, som skulle utbetalas den 1 maj 1927. Å dessa listor uppfördes hela lönen för maj 1927 samt tjänstgöringspengarna för april 1927. F ö r befattningshavare, som under tiden 16 m a r s — 1 5 april skolat på grund av sjukdom eller dylikt vidkännas avdrag å lönen, verkställdes sådant avdrag å den avlöning, som utbetalades den 1 maj. Däremot kunde givetvis avseende icke fästas å omständigheter, som inträffat efter den 15 april 1927. Befattningshavare, som därefter blivit sjuk eller tjänstledig, fick fördenskull icke vidkännas avdrag härför å den lön, som utgick den 1 maj. Detta avdrag verkställdes däremot den 1 därpå följande juni. Då avlöningslistorna inkommit till centralavdelningen, granskas desamma utav en för ändamålet beordrad konstapel. Denne har då att jämföra listornas innehåll med samtliga order rörande befordringar, vikariat och tjänstledigheter, ävensom med tillhandakomna utslag rörande ådömda bestraffningar. Härjämte skulle kontrollräkning av de olika beloppen verkställas samt granskning äga rum till utrönande, om befattningshavarna uppförts i riktiga löneklasser. Någon kontrollräkning och granskning av angiven art medhinnes emellertid för närvarande icke å centralavdelningen, utan nödgas man därvid godtaga kommissariernas och avdelningschefernas uppgifter. Slutligen överlämnas avlöningslistorna till andre polisintendenten för granskning, varpå desamma av honom tillställas polismästaren, som för-

117 ordnar om beloppens utan ordnande. Själva utbetalningen av lönerna verkställes av kamreraren i klumpsummor för varje särskilt distrikt eller avdelning. Det torde vara uppenbart, att andre polisintendenten med dennes strängt i anspråk tagna tid icke skall hava möjlighet att verkställa en ingående och tillfyllestgörande granskning utav avlöningslistorna. Han torde därför som regel nödgas i god tro attestera listor å betydande belopp, vilkas riktighet han ej haft möjlighet kontrollera, samt därigenom ådraga sig ett avsevärt ekonomiskt ansvar. Tidigare innehavare av befattningen lära jämväl vid åtskilliga tillfällen på grund härav fått vidkännas icke obetydliga förluster. E n verklig kontroll och granskning av avlöningslistorna synes med nödvändighet förutsätta, att densamma anförtros åt för sådant arbete särskilt avsedd och lämpad personal. Det lärer då ligga nära till hands att i samband med den ekonomiska förvaltningens koncentration hos polisverkets kamrerare jämväl å denne överflytta granskningen av och ansvaret för polispersonalens avlöningslistor. De sakkunniga hava jämväl för avsikt att nedan i vederbörligt sammanhang återkomma med förslag härom. 9) K r i m i n a l a v d e l n i n g e n . En särskild »detektivavdelning» vid huvudstadens poliskår anses hava uppkommit i början av 1850-talet, då fyra polismän sattes till uteslutande tjänstgöring vid »säkerhetspolisen». Avdelningen uppfördes på stat år 1856 såsom en särskild kår om åtta man under befäl av polisadjntanten. Därefter har avdelningen tid efter annan väsentligt förstärkts. 1917 ändrades benämningen till »kriminalavdelningen» och år 1919 sammanslogs därmed personalen vid den förutvarande prostitutionsavdelningen, vilken tidigare lytt under förste polisintendenten. Kriminalavdelningens chef är tredje polisintendenten och den för honom gällande instruktionen är utfärdad den 17 december 1926. Särskilda bestämmelser rörande kriminalavdelningen återfinnas i kap. 9 av instruktionen den 5 februari 1927 för polispersonalen i Stockholms polisdistrikt. Beträffande tredje polisintendentens ämbetsåligganden föreskrives i § 1 av den för honom utfärdade instruktionen, att »tredje polisintendenten är närmast under polismästaren ansvarig för allmänna säkerheten inom huvudstaden och har i övrigt ej mindre att fullgöra de åligganden, som i lag och författning äro anbefallda för kriminalpolisavdelning, än även att tillhandagå polismästaren i hans ämbete». A kriminalavdelningen tjänstgöra dels tredje polisintendenten (lönegrupp 26) såsom chef och dels därutöver 2 polisassessorer (lönegrupp 23), vilka tillika tjänstgöra såsom åklagare. (Se nedan under 11. Stadsfiskalskontoret sid. 122.) Vidare äro vid avdelningen anställda 6 kriminalkommissarier, lönegrupp 20, 22 kriminalöverkonstaplar » 15, 1 fotograf » 15,

118 1 medicinskt och naturvetenskapligt biträde vid rättsliga undersök. ningar (arvode), 87 kriminalkonstaplar, lönegrupp 11, 2 polissystrar » 8, och 1 godsförvaltare (arvode). Kriminalavdelningens arbetsuppgifter äro helt av sådan art, som enligt gällande föreskrifter ankommer å rikets kommuner att själva besörja. Emellertid handhaver tredje polisintendenten därjämte åtskilliga arbetsuppgifter av statlig natur. Han är sålunda ansvarig utgivare av tidningen Polisunderrättelser, har inseendet över statens centralbyrå för fingeravtryck och polisbyrån för registrering av utlänningar samt för befälet över tullpolisavdelningen. Samtliga kostnader för sistberörda institutioner bestridas emellertid redan nu av statsmedel genom särskilda anslag, som ställts till Stockholms stads förfogande för berörda ändamål. 10) O r d o n n a n s a v d e 1 n i n g e n. E n särskild ordormansavdelning inrättades försöksvis år 1885 och uppfördes å stat år 1886. Närmast under polismästaren fungerar förste polisintendenten såsom chef för ordonnansavdelningen enligt § 3 i den för honom utfärdade instruktionen av den 17 december 1926. Särskilda bestämmelser för ordonnansavdelningen äro meddelade i kap. 8 av instruktionen den 5 februari 1927 för polispersonalen i Stockholms polisdistrikt. Ordonnansavdelningen arbetar å två byråer. Första byrån har ett flertal arbetsuppgifter, såsom utredning och handräckning enligt fattigvårds- och barnavårdslagarna m. fl. författningar, tillsyn och undersökning rörande kommissionärer för anskaffande av arbetsanställning, undersökningar i frågor rörande tillstånd till verksamhet såsom emigrantagent i Stockholm, anbringande av märken å villebråd enligt gällande jaktstadga, registrering av till Stockholm anlända svenska resande, efterforskning av försvunnen eller av viken person, då fråga icke är om undersökning angående brott, samt utlämnande eller fortskaffande ävensom stämpelbeläggning av samtliga från överståthållarämbetet för polisärenden utgående expeditioner. Andra byrån handhar följande ärenden: 1) Indrivning av böter, som utdömts av polisdomstolen i Stockholm, eller, efter besvär över dess utslag, av överrätt. 2) Efterspaning av värnpliktiga. 3) Delgivning av kallelser, stämningar, resolutioner, protokoll eller andra handlingar. 4) Förandet av kortregister över för brott eftersjmnade personer, det s. k. centralregistret. Ä ordonnansavdelningen äro placerade 1 kommissarie (lönegrupp 19), 2 överkonstaplar (lönegrupp 13) och 37 konstaplar (lönegrupp 9). Dess-

119 utom kommenderas stundom personal från polisvaktdistrikten till tjänstgöring därstädes. Överkonstaplarna tjänstgöra a var sin av de två byråerna. Av personalen tjänstgöra 15 konstaplar å första byrån samt 22 konstaplar å andra byrån, varjämte från vaktdistrikten äro kommenderade 3 konstaplar till första byrån och 5 till andra byrån. De ärenden, som handläggas å första byrån, äro tydligtvis sådana, som annorstädes ombesörjas av vederbörande kommuner genom polismyndigheten. Beträffande andra byrån, särskilt dess befattning med bötesindrivningen, har däremot stundom ifrågasatts, huruvida icke arbetsuppgifterna närmast vore att anse såsom länsstyrelseärenden. De sakkunniga, som senare återkomma till berörda spörsmål i samband med redogörelsen för stadsfogdarnas åligganden, 1 anse sig i detta sammanhang endast böra erinra därom, att riksdagen vid åtskilliga tillfällen förklarat staden böra ensam bära kostnaden för bötesindrivningeri. Polisbetjäningens i Stockholm skyldighet att indriva böter, som ådömts av polisdomstolen härstädes, är jämväl uttryckligen fastslagen i kungl. förordningen den 14 december 1917 angående indrivning och redovisning av böter, § 24, 2. Då de sakkunniga hava för avsikt att föreslå viss utvidgning av andra byråns verksamhet, lämnas här en närmare redogörelse för dess nuvarande arbetsformer. Ordonnansavdelningens andra byrå, eller förutvarande bötesavdelningen, uppsattes den 1 maj 1920. Å byrån tjänstgjorde från början en överkonstapel och 20 konstaplar, men har personalen därstädes sedermera utökats, så att densamma, såsom ovan framhållits, numera utgöres av en överkonstapel och 22 konstaplar. Dessutom tjänstgöra för närvarande vid avdelningen 5 konstaplar, som äro ditkommenderade från vaktdistrikten. Av denna personal sysselsättas 23 konstaplar med delgivningar av stämningar och andra handlingar, indrivning av böter samt efterspaning av värnpliktiga, under det att 4 konstaplar tjänstgöra vid centralregistret, som numera hålles öppet dygnet runt. Dessutom tjänstgör vid denna byrå ett skrivbiträde. Härförut omnämnda ordonnanskonstaplar verkställa, såsom nämnts, delgivningar och indrivning av böter samt efterspaning av värnpliktiga i samtliga församlingar, dock med undantag av Brännkyrka. Inom Brännkyrka församling äro placerade 3 konstaplar vid tionde vaktdistriktet, vilka där självständigt handhava ärenden av angiven art inom denna församling. Staden, med undantag av nämnda församling, är uppdelad i 11 s. k. bötesdistrikt, vilka omfatta dels hela församlingar och dels delar av en eller flera församlingar eller förutvarande rotar. Bötesdistrikten indelas sålunda: l:a distriktet = S:t Nikolai församling; 2:a distriktet = delar av Maria församling samt Högalids församling, eller förutvarande 16, 19 och 1

Se nedan sid. 132 ff.

120 31 rotarna; 3:e distriktet = Kungsholms och S:t Gorans församlingar; 4:e distriktet = Jakobs och Klara församlingar samt förutvarande 8 roten inom Johannes församling; 5:e distriktet — Adolf Fredriks och Gustav Vasa församlingar; 6:e distriktet = S:t Matteus församling; 7:e distriktet = Hedvig Eleonora och Oscars församlingar; 8:e distriktet — vissa delar av Katarina församling, eller förutvarande 13 och 14 rotarna samt 15 roten av Maria församling; 9:e distriktet = vissa delar av Katarina församling, eller förutvarande 25 och 36 rotarna, samt Sofia församling; 10:e distriktet = Engelbrekts och Johannes församlingar, dock med undantag av 8 roten, vilken, såsom förut nämnts, tillhör 4:e distriktet; och l l : e distriktet = Bromma församling. I varje bötesdistrikt tjänstgöra 2 konstaplar, dock med undantag av l l : e distriktet, Bromma församling, där endast 1 konstapel tjänstgör. Dessa konstaplar indriva nya bötesposter med ledning av saköreslängden. Två konstaplar äro sysselsatta med indrivning av utestående oguldna böter från tidigare år. Dessa konstaplar arbeta inom hela staden utom Brännkyrka. Rörande arbetets omfattning åberopas nedanstående uppställningar: Statistik för år 1925. Antal redovisade kontanta bötesposter 12,217 » personer, vilka överlämnats till rannsakningsfängelset för att undergå förvandlingsstraff 1,981 » stämningar till polisdomstolen '. 10,857 » stämningar till rådhusrätten 220 » delgivningar av handlingar i automobilmål 741 » mantalsskrivningsmål 681 » diverse delgivningar 220 » försummad värnpliktsinskrivning 711 » personer, som försummat värnpliktsmönstring (år 1924) 7,469 personer, som efterspanats, enär de utan laga förfall uteblivit från värnpliktstjänst 1,491 Under år 1925 hava de konstaplar, som tjänstgöra vid andra byrån, i runt tal indrivit 6,000 bötesposter, de i 10:e vaktdistriktet tjänstgörande särskilda konstaplarna 460 bötesposter, vadan tillhopa indrivits 6,460 bötesposter. De återstående bötesposterna hava de bötesskyldiga själva erlagt, dock i de flesta fall först efter påminnelse per post. Är 1925 hava de 23 konstaplar, som å andra byrån syssla med dessa ärenden, ävensom de 3 konstaplar, som tjänstgöra vid 10:e vaktdistriktet, haft sammanlagt 30,831 ärenden, och har varje konstapel sålunda i medeltal handlagt 1,186 ärenden.

121 Statistik för år 1926. Antal redovisade kontanta bötesposter 11,750 » personer, vilka överlämnats till rannsakningsfängelset för att undergå förvandlingsstraff 1,970 » stämningar till polisdomstolen 10,800 » stämningar till rådhusrätten 85 » delgivningar av handlingar i automobilmål 1,035 » mantalsskrivningsmål 385 » diverse delgivningar 358 > försummad värnpliktsinskrivning 571 » personer, som försummat värnpliktsmönstring (år 1925) 8,105 » personer, som efterspanats, enär de utan laga förfall uteblivit från värnpliktstjänst 1,261 Under år 1926 hava de konstaplar, som tjänstgöra vid andra byrån, i runt tal indrivit 5,500 bötesposter, de i 10:e vaktdistriktet tjänstgörande konstaplarna 422 bötesposter, vadan tillhopa indrivits 5,922 bötesposter. De återstående bötesposterna hava de bötesskyldiga själva erlagt, dock i de flesta fall först efter påminnelse per post. Under år 1926 hava de 23 konstaplar, som vid andra byrån syssla med dessa ärenden, ävensom de 3 konstaplar, som tjänstgöra vid 10:e ATaktdistriktet, haft sammanlagt 30,492 ärenden, och har varje konstapel sålunda i medeltal handlagt 1,172 ärenden. Till upplysning angående bötesindrivningens effektivitet åberopas följande Tablå över indrivningen av de utav polisdomstolen i Stockholm ådömda eller fastställda böter. 1.

För verkställighet inkomna saköreslängder.

Januari—juni 1923 .... kr.

188,125: — fördelade på 10,108 poster; medeltal per post kr. 18: 61

Budgetåret 1923-1924 »

424,219:30

» 18,378

;

» 23:08

1924—1925 »»

401,295:—

» 19,193

» 20:91

1925—1926 »

479,741:50

- 18,530

;

» 25

Summa kr. 1,493,380: 80 fördelade på 66,209 poster; medeltal per post kr. 22: 56

Av de under nedannämnda budgetår ådömda böter befunnos den 1 juli 1926 följande belopp.

Januari—juni 1923 Budgetåret 1923—1924 1924—1925 1925—1926 Summa |

Balanserade till budgetåret 192G — 1927

Summa

57,745 148,815 30; 114,125 95,390

210 — 11,425 — 28,835 —jl 149.777 |50:|

188,125 424,219 401,295 479,741

416,075 |30|

190,247 |50| 1,493,380 ,80,

Betalda

Avtj anade eller avkortade

130,170 263,979 258,335 234.574 887,058

122 Av de under nedannämnda budgetår till verkställighet inkomna bötesposter befunnos den 1 juli 1926 Betalda

% 69.19 62.2 2 64.38 48.90

B u d g e t å r e t 1923—1924 1924—1925 1925—1926

Avtjänade eller avkortade

30.7 35.08 28.44 19.88

Summa

Balans

99.89 97.30 92.82 68.7 8

»)0.u 2

)2.7 )7.18 ») 31.22 2

1¶Avskrivning gjord. 'J I n g e n avskrivning verkställd.

11)

Stadsfiskalskontoret.

Allmänna åklagarens uppgifter fullgöras i Stockholm dels av 2 stadsfiskaler, dels av 2 polisassessorer och dels av poliskommissarierna vid ordningspolisen. Stadsfiskalerna, vilkas befattningar äro av gammalt datum, 1 tjänstgöra såsom åklagare vid Stockholms rådhusrätt ävensom uti sådana mål vid polisdomstolen, vari bötesandelar skola tillfalla åklagaren. Polisassessorerna, vilkas tjänster inrättades år 1 9 2 1 , äro åklagare vid rådhusrätten. De intaga därjämte, i motsats till stadsfiskalerna, befälsställning vid kriminalavdelningen; avsikten vid dessa tjänsters tillskapande var, att polisassessorerna skulle biträda vid utredningsarbetet å kriminalavdelningen. Poliskommissarierna äro åklagare vid polisdomstolen uti alla mål, som ej uppdragits åt stadsfiskalerna. De fullgöra åklagaretjänsten i tur och ordning en vecka i taget. Instruktionen för stadsfiskalerna är av den 12 oktober 1838. Enligt protokoll den 28 mars 189G fastställde överståthållarämbetet viss arbetsordning för stadsfiskalerna. Ny arbetsordning för allmänna åklagarna vid rådhusrätten och polisdomstolen fastställdes därefter av överståthållarämbetet den 29 oktober 1 9 2 1 . Stadsfiskalerna äro placerade i lönegrupp 19 samt uppbära därjämte andel i böter. Polisassessorerna hava uppförts i lönegrupp 2 3 . Frågan om en ändrad organisation av åklagarväsendet i Stockholm har länge stått å dagordningen. Dess slutliga gestaltning torde emellertid bliva helt beroende på den blivande rättegångsreformen. De sakkunniga hava för sin del saknat anledning att närmare ingå å frågan om åklagarväsendets organisation. 1

Jämför ovan sid. 21.

123 C. ÖVERSTÅTHÅLLAEÄMBETET FÖR UPPBÖEDSÄEENDEN.

•

De sakkunniga hava, såsom förut uttalats, icke till behandling upptagit frågan om eventuell omorganisation av uppbördsavdelningen eller fördelning av kostnaderna därför. Yid sådant förhållande föreligger ej heller anledning att här i större omfattning redogöra för denna avdelnings nuvarande organisation. En kortfattad översikt må emellertid lämnas. Överståthållarämbetet för uppbördsärenden ombesörjer uppbörden och indrivningen av allmänna utskylder till staten,kommunen och de kyrkliga församlingarna samt utav avgifter till den allmänna pensions- och olycksfallsförsäkringen. För handläggningen av hithörande ärenden samt utövande av tillsyn över redovisningen äro anställda en kamrerare, en assessor, en revisor och bokhållare, en registrator samt kammarskrivare, kontorsskrivare, kontorsbiträden och e. o. tjänstemän. Debiteringen av utskylderna verkställes av aderton taxeringskommissarier och taxeringsassistenter, vilka därjämte tjänstgöra såsom överståthållarämbetets ombud i taxeringsnämnderna. Uppbörd och redovisning av utskylder samt indrivning av resterande sådana handhaves av nio uppbördskommissarier och uppbördsassistenter, vilka utrustats med stadsfogdes befogenhet. Dessa uppbördskommissarier verkställa jämväl indrivning av utskylder och avgifter, som annorstädes påförts person, vilken vistas i Stockholm. Under uppbördskommissarierna sortera ett antal uppbördsmän. De till stadsfogdes handläggning hörande göromål, som icke avse utskyldsindrivningen, handhavas av förste och andre stadsfogdarna. Den tidigare inrättade tjänsten såsom tredje stadsfogde har indragits och tredje stadsfogdens arbetsuppgifter hava fördelats å uppbördskommissarierna. (Jämför ovan sid. 38 och nedan sid. 128.) Jämlikt kungl. förordningen den 18 december 1925 angående civil folkbokföring och mantalsskrivning i Stockholm har uppgiften att förrätta mantalsskrivning från och med den 1 juli 1926 överflyttats från de förutvarande rotemännen till överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden och ombesörjes där utav taxeringskommissarierna. Under uppbördsavdelningen sortera taxeringsnämnderna, vilka under år 1926 voro till antalet 44, samt prövningsnämnden och de 15 pensionsnämnderna. Nu gällande reglemente för uppbördsverket i Stockholms stad är utfärdat den 1 april 1 9 2 1 . Kostnaderna för uppbördsverket bestridas av Stockholms stad. Dock utgår från statsverket, dels alltsedan 1815 ett mindre bidrag om 11,472 kronor, 1 dels ock ersättning för vissa i § 54 mom. 2 och § 56 av förordningen om taxeringsmyndigheter m. m. omförmälda utgifter, år 1927 utgörande 85,000 kronor. Härjämte bestrider statsverket särskilda ersättningar till vissa med taxeringsarbetet i Stockholm sysselsatta personer (§ 54 mom. 1 i nyssberörda förordning); beloppet härav år 1927 uppgick till 221,000 kronor. Slutligen äger staden uppbära den extra ersättning, som uttages av försumliga skattebetalare; beloppet härav, beräknat å alla i huvudstaden utgående skatter, upptogs år 1927 till 585,000 kronor. 1

Jämför ovan sid. 60.

124 D. 1.

UNDER ÖYERSTÅTHÅLLAIIÄMBETET LYDANDE, SÄRSKILDA I N S T I T U T I O N E R . Stockholms

stads

rannsakningsfängelse.

Alltsedan medeltiden hava rikets städer haft viss skyldighet att hålla fängelse. Då emellertid frihetsstraff icke förekom såsom straffmedel vid denna tid, blev fängelsets uppgift endast att vara en förvaringsplats för de fångar, som rannsakades vid stadens domstolar, d. v. s. ett rannsakningsfängelse. Efter domen avfördes brottslingen från fängelset till rättarplatsen, där straffet i regel verkställdes. Vid 1600-talets slut begynte emellertid frihetsstraff att användas såsom bestraffningsform, och därmed ökades behovet av fängelselokaler. Stockholms stads äldsta fängelser voro av bekvämlighetsskäl förlagda under domstolslokalerna. Ett fängelse var sålunda anordnat under gamla rådhuset vid Stortorget och ett annat vid södra stadshuset. År 1650 uppfördes en byggnad vid nuvarande Gustaf Adolfs torg med lokaler för norra kämnerskammaren, och däri inrättades då jämväl ett fängelse. Då rådhusrätten flyttade till gamla rådhuset vid Myntgatan, försågs ock denna byggnad med ett underjordiskt fängelse. Förutom dessa stadens rannsakningsfängelser hade kronan i Stockholms stad ett fängelse, det s. k. Smedjegårdshäktet, varest förvarades fångar såväl från staden som från Stockholms län. Detta var ursprungligen inrymt i slottet, men flyttades på 1600-talet (se kungl. brevet den 16 maj 1664) till barnhusets tomt i hörnet av Drottninggatan och Rörstrandsgatan. Någon bestämd skillnad i användningen av statens och stadens fängelser förekom emellertid icke. Detta torde närmast ha sin förklaring däri, att överståthållaren förfogade över både de kommunala och statliga fängelselokalerna; någon anledning för honom att vid fångars införpassande hålla i sär de olika anstalterna fanns icke. Följaktligen kommo både rannsakningsfångar och straffångar att ömsom intagas i stadens och ömsom i statens fängelse. Ett försök till reglering av statens och städernas skyldigheter beträffande fångars förvaring gjordes genom kungl. brevet den 4 december 1 8 1 6 . Genom detta brev föreskrives, att städerna böra underhålla därstädes häktade personer, så länge de vid domstol äro under rannsakning och målet utgör ämne för den police, städerna själva böra vidmakthålla, men att däremot, när antingen brottet finnes vara av den grövre beskaffenhet, att det skall överdomstols granskning underställas, eller ock saken genom besvär dragés under högre rätts prövning, kostnaderna till de häktades underhåll böra xitgå av allmänna medel ifrån den dag, stadsdomstolarna huvudsakligen avgjort målet, till dess utslag därom fallit och verkställes; varjämte till förekommande av de olägenheter, som äro oskiljaktiga från häktade personers forslande, i samma brev bestämts, att dylika fångar

125 likväl böra förbliva i städernas häkten och förskottsvis tilldelas vanligt fångtraktamente samt tillgodonjuta vad häktade personer i övrigt bestås, mot ersättning till staden för fångförplägningskostnaden efter enahanda grunder, som för fångars underhäll i kronans häkte är stadgat. Den princip, som häri kommit till uttryck, innebär alltså, att städerna svara för fångarnas underhåll, så länge rannsakning pågår, men att, sedan dom fallit i underrätten, statsverket övertager kostnaderna för underhållet. Denna fördelningsgrund tillämpas fortfarande. Genom nu berörda kungl. brev var emellertid icke klart utsagt, vem skyldigheten att förvara fångarna åvilar; brevet talar ju närmast blott om kostnaden för deras underhäll. Att Stockholms stad skulle förvara fångarna intill dess dom fallit i underrätten, var nog av ålder klart. Däremot gjorde sig snart olika meningar gällande rörande frågan, vem skyldigheten åvilade att tillhandahålla lokaler för straffångarnas avtjänande utav ådömda straff. Denna fråga komplicerades än ytterligare genom de förhållanden, varunder rannsakningsfängelset vid Myntgatan tillkom. Under mitten av 1800talet uppkom en allmän strävan att reformera straffanstalterna genom att avskaffa gemensamhetsfängelserna och i stället införa s. k. cellfängelser. E n omläggning av straffanstalterna i sådan riktning måste emellertid medföra högst avsevärda kostnader, och dessa kostnader fann man icke kunna utan vidare åläggas kommunerna; bidrag härtill anvisades därför utav riksdagen. Sedan reformen beslutats med avseende å länsfängelserna, övergick man att söka genomföra densamma jämväl beträffande städernas rannsakningshäkten. Riksdagen avlät skrivelse i ämnet den 5 juni 1841 och meddelade däri bland annat, att till Kungl. Maj:ts förfogande ställts »ett extra statsanslag av 3 0 0 , 0 0 0 riksdaler att — — — efter förut uppgjord plan, på sätt om häradshäkten är i underdånighet föreslaget, användas till fängelsebyggnader i Stockholm och rikets övriga städer i den mån Kungl. Maj:t finner det av behovet påkallat, likväl så, att för fängelsebyggnaden i Stockholms stad användes högst det beräknade kostnadsbeloppet 170,000 rdr». För ändamålet upplät kronan mot vederlag till staden den s. k. lilla Mynthustomten vid Myntgatan, och ett rannsakningsfängelse uppfördes därstädes för en kostnad av tillhopa troligen 360,000 kronor. Av detta belopp bidrog statsverket med ovanberörda anslag, utgörande efter omräkning till gällande mynt 2 5 5 , 0 0 0 kronor, medan Stockholms stad bestred övriga kostnader. I detta rannsakningsfängelse, liksom i det sedermera på Kungsholmen uppförda nya rannsakningsfängelset, hava därefter förvarats dels rannsakningsfångar och dels därjämte s. k. bötesfångar, d. v. s. fångar, som genom förvandlingsfängelse avtjänat ådömda bötesstraff. Frågan, huruvida Stockholms stad vore skyldig att upplåta lokaler för bötesfångarna, blev särskilt aktuell vid slutet av 1800-talet, då staden skulle uppföra det nya rannsakningsfängelse, varom nyss talats. Fängelsets storlek måste nämligen bli beroende på, om där skulle förvaras endast

126 rannsakningsfångar eller jämväl bötesfångar. Frågan upptogs av drätselnämndens första avdelning uti en skrivelse av den 9 oktober 1894 och beredningsutskottet avgav utlåtande den 3 januari 1895. I detta utlåtande hemställdes om skrivelse till överståthållarämbetet med begäran om dess yttrande, huruvida hinder mötte för stadsfullmäktige att besluta, att efter viss bestämd tid ådömda straff ej finge i stadens rannsakningsfängelse verkställas. Överståthållarämbetets svarsskrivelse avläts den 27 april 189(5 och utmynnade däri, att hinder mötte för stadsfullmäktige att ensidigt och utan föregående överenskommelse med vederbörande statsmyndighet besluta, att ådömda straff ej vidare finge i stadens rannsakningsfängelse verkställas. Härefter igångsattes under år 1899 underhandlingar mellan Stockholms stad och fångvårdsstyrelsen i syfte att nå en överenskommelse i frågan. Fångvårdsstyrelsen intog emellertid en bestämt avvisande hållning gentemot stadens anspråk på befrielse från skyldigheten att omhändertaga bötesfångarna. Dess ståndpunkt utvecklas närmare i en skrivelse av den 10 april 1899. Styrelsen åberopar först, att staden av ålder fullgjort ifrågavarande skyldighet. Vidare erinras om, att statsverket bidragit med avsevärd del av byggnadskostnaderna för rannsakningsfängelset vid Myntgatan och förty borde vara berättigad att delvis disponera dess utrymme. Slutligen gör fångvårdsstyrelsen gällande, att staten är ägare till den tomt, vara rannsakningsfängelset uppförts, och att denna tomt upplåtits åt staden allenast för att bereda plats för fängelsebyggnaden; staden skulle därför icke äga att nedlägga denna byggnad utan att samtidigt bereda plats för bötesfångarna på annat sätt. Tvisten mellan statsverket och Stockholms stad i denna fråga fortgick sedan under åtskilliga år. Då någon enighet icke kunde vinnas, bereddes i nya rannsakningsfängelset å Kungsholmen plats jämväl för bötesfångar och där inreddes för den skull ej mindre än tillhopa 317 celler, därav dock 33 avsedda till förvaring av överlastade, under natten anhållna, m. fl. personer. Staden har därefter alltjämt fortfarit att på sin bekostnad förvara bötesfångarna. Ersättning för mathållningen åt dessa fångar utgår däremot av statsmedel enligt förut berörda 1816 års kungl. brev. År 1924 blev frågan om bötesfångarnas förvaring ånyo aktuell. D e båda intresserade parterna hade emellertid dåmera i viss mån skiftat ståndpunkt. Fångvårdsstyrelsen hade i skrivelse den 5 januari 1924 anhållit r att överståthållarämbetet ville, efter vederbörandes hörande, meddela yttrande i fråga om styrelsens påtänkta avsikt att från lämplig tidpunkt, tillsvidare och så länge utrymmet medgåve, i kronohäktesavdelningen å Långholmen mottaga samtliga till bötesförvandlingsstraff dömda fångar från Stockholms stad för fängelsestraffets avtjänande. Såsom skäl för framställningen åberopades, att fångantalet inom riket i dess helhet varit i oavbrutet sjunkande och för det dåvarande vore så lågt, att flere fångvårdsanstalter kunnat helt indragas eller till sin användning väsentligt reduceras. Vid sådant förhållande, då mer än tillräckligt cellutrymme funnes vid statens

127 fångvårdsanstalter, saknade styrelsen skäl att för sina fångar begagna stadens fängelse. Över framställningen avgåvos yttanden av rannsakningsfängelsets direktör, drätselnämnden, stadskollegiet och stadsfullmäktige. Samtliga dessa avstyrkte framställningen. Såsom skäl härför anfördes, att stadens rannsakningsfängelse, om fångvårdsstyrelsens förslag godkändes, blott skulle tjäna som reserv för statens fängelser; när helst fångvårdsmyndigheterna så önskade, skulle ju staden vara skyldig att åter i större eller mindre omfattning övertaga förvaringen av bötesfångarna. En sådan situation vore emellertid för staden orimlig. Frågan om stadens förmenta skyldighet att hålla fängelseutrj^mme för bötesfångarna borde i stället bringas till slutligt avgörande. Med överlämnande av dessa yttranden hemställde överståthållarämbetet i skrivelse den 14 juni 1924, att fångvårdsstyrelsen icke måtte åtgöra något i nu förevarande fråga förrän tvisten i själva huvudfrågan bleve slutgiltigt avgjord. — Fångvårdsstyrelsens beslut avfattades i enlighet med denna hemställan. Enligt § 10 i 1882 års instruktion för överståthållarämbetet skall överståthållaren hava inseendet över Stockholms stads rannsakningsfängelse. Jämlikt § 30 utövas detta åliggande av underståthållaren. Samtliga ärenden angående rannsakningsfängelset och dess personal handläggas förty å överståthållarämbetets kansli. Gällande reglemente för Stockholms stads rannsakningsfängelse är av Kungl. Maj:t stadfäst den 24 maj 1912. Arbetsordning för befattningshavarna därstädes har av överståthållarämbetet utfärdats den 6 november 1912 med tillägg den 18 februari 1922. Följande personal är anställd vid rannsakningsfängelset: Lönegrupp.

1 direktör 1 predikant 1 assistent 1 bokhållare 1 maskinist 1 kontorsskrivare 2 uppsyningsmän 1 biträdande maskinist 2 överkonstaplar

21 arvode 16 13 13 7 11 10 9

Lönegrupp.

28 vaktkonstaplar 8 1 extra vaktkonstapel arvode 4 reparatörer 7 1 extra reparatör arvode 1 första vaktfru 6 1 köksförestånderska 4 3 vaktfruar 4 1 underförestånderska vid köksavdelningen arvode

Kostnaderna bestridas av Stockholms stad. Befattningarna såsom maskinist, biträdande maskinist och reparatörer äro gemensamma för rannsakningsfängelset och polishuset, vadan polisen lämnar bidrag till deras avlöning i form av likvid mellan stadens myndigheter. För mathållningen åt kronofångar utgår ersättning av statsmedel; beloppet härav beräknades år 1927 till 19,000 kronor. Kostnaden för samtliga fångars utspisning under år 1926 samt denna kostnads fördelning mellan statsverket och Stockholms stad framgår av följande sammanställning:

128 Första kvartalet Andra » Tredje » Fjärde »

1,981 2,149 2,473 2,926

Stadens kostnader. fångportioner » » »

kr. 956: 73 >^ 986: 57 » 1,186:22 > 1,444: 51

4 574. 0 3

9,529 Kronans Första kvartalet Andra » Tredje » Fjärde »

7,806 fångportioner 6,141 » 6,086 » 7,372 » 27

kostnader. kr. » » »

>405

3,666: 44 2,742: 48 2,803: 18 3,547: 02

12 7&9.

12¶Summa kr. 17,333: 15

Enligt dagrapporterna har fångantalet under år 1926 i medeltal för dag utgjort 105 st. därav bötesfångar 53 » och övriga fångar 52 >> 2.

Stadsfogdarna.

Enligt 2 § i utsökningslagen den 10 augusti 1877 skall stadsfogde vara utmätningsman i stad. Jämlikt kungl. förordningen den 2 juli 1878 angående stadsfogdes tillsättning och om villkoren för erhållande av sådan befattning, 1 §, skall stadsfogde i Stockholm tillsättas av överståthållarämbetet och i övriga städer av magistraten. 1882 års instruktion för överståthållarämbetet, § 9 mom. 2, innehåller jämväl, att överståthållaren skall utnämna stadsfogde. Gällande instruktion för stadsfogdarna återfinnes i en kungl. kungörelse den 24 mars 1921 angående fördelning av göromålen mellan stadsfogdarna i Stockholm. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 november 1878 skulle i Stockholm inrättas två stadsfogdetjänster. Sedan riksdagen vägrat att betala lönen till dessa befattningshavare, beviljades anslag härtill av stadsfullmäktige enligt beslut, som den 31 december 1879 av Kungl. Maj:t fastställdes. 1 En tredje stadsfogde tillsattes år 1901 och denna tjänst uppfördes å ordinarie stat år 1907. Denne befattningshavare ombesörjde indrivningen av utskylder, som debiterats inom Stockholm, under det att indrivningen av utskylder, som debiterats utom Stockholm, handhades av andre stadsfogden. Yid omorganisationen av uppbördsverket år 1921 indrogs emellertid tredje stadsfogdetjänsten, och allt arbete med indrivningen av utskylder fördelades å uppbördskommissarierna, vilka erhöllo stadsfogdes befogenhet. 2 Enahanda befogenhet tillerkändes jämväl revisorn å uppbördsavdelningen. 1 2

Jfr ovan sid. 37—38. Jfr ovan sid. 123.

129 Enligt nu gällande instruktion har förste stadsfogden att handlägga de mål, i vilka utmätning eller annan stadsfogdes åtgärd påkallas enligt utsökningslagen eller fråga är om handräckning enligt lagen om avbetalningsköp. För handläggning av dessa ärenden äro anställda: Lönegrupp.

1 förste stadsfogde 1 assistent 1 kontorsskrivare 1 kontorsskrivare och registrator 5 domsverkställare 3 extra domsverkställare 1 extra kontorsskrivare

2 1 + sportler 19 9 7 9 +sportler (arvode + sportler) och (arvode).

Vaktmästarepersonalen är gemensam för båda stadsfogdarna; den uppföres nedan bland andre stadsfogdens personal. Beträffande förste stadsfogden och honom underställd personal torde ingen meningsskiljaktighet förefinnas mellan statsverket och Stockholms stad. Dessa befattningshavare uppbära lön från Stockholms stad utan bidrag från statsverket. Andre stadsfogden åligger: att handlägga de mål, i vilka införsel för gäldande av underhållsbidrag påkallas enligt lagen om införsel i avlöning, pension eller livränta, att indriva böter och viten, som blivit ådömda av annan domstol eller myndighet än polisdomstolen i Stockholm (av polisdomstolen ådömda böter och viten indrivas utav överståthållarämbetet för polisärenden), ävensom annan till stadsfogdes befattning hörande verkställighet av utslag i brottmål, vilken ej avser åtgärd enligt utsökningslagen (sistberörda åtgärder verkställas, som ovan angivits, av förste stadsfogden), att verkställa utmätning för böter och viten, ådömda av polisdomstolen i Stockholm, att indriva sådana avgifter eller andra liknande medel, för vilka enligt särskilda föreskrifter utmätning må äga rum utan föregående dom eller utslag (§ 1 c i restindrivningsförordningen den 14 december 1917), att indriva i brottmål ådömda, av statsmedel förskotterade ersättningar åt vittnen, rättegångsbiträden och tolkar, att uttaga med statsmedel förskotterad kostnad för transport av förrymda personer, tillhörande armén och flottan, att uttaga förskotterad resekostnad, som i utlandet lämnats nödställda svenska undersåtar, att delgiva stämningar, kallelser, förelägganden m. m. samt infordra förklaringar, då sådant av vederbörlig myndighet påkallas, samt att ombesörja alla övriga ärenden, vilka ankomma på stadsfogdes handläggning och ej enligt vad här stadgats tillhöra annan stadsfogde SSJ 28

130 (bland annat på grund av denna bestämmelse liar numera åt andre stadsfogden uppdragits att indriva sådana kostnader, som enligt lagen om fri rättegång i vissa fall skola uttagas hos enskild part). För handläggningen av sålunda angivna ärenden äro anställda Lönegrupp.

1 andre stadsfogde 1 assistent 1 kontorsskrivare (tillika kassör) 1 kontorsbiträde 1 extra kontorsbiträde 2 vaktmästare 8 utmätningsmän.

22-f-sportler 17 7 5 (arvode) och 6, ävensom

För år 1927 äro därjämte anställda 2 extra utmätningsmän. Arbetet hos andre stadsfogden fördelas på följande sätt å personalen: Andre stadsfogden är ansvarig för arbetet i dess helhet samt för därjämte själv huvud di ariet, vari upptagas ärenden angående uttagande av stämpelavgifter, lösen eller andra penningmedel samt ärenden, avseende delgivning av stämning, infordrande av förklaring, hämtning till domstol och dylikt. Andre stadsfogden för därjämte själv diariet över till urbota straff dömda, å fri fot varande personer. Assistenten är helt upptagen med handläggningen av införselärenden. Den kvinnliga kontorsskrivaren för kassabok och specialer. Det kvinnliga kontorsbiträdet för två bötesdiarier: ett diarium över böter, ådömda av Stockholms rådhusrätt, och ett diarium över för indrivning överlämnade ärenden angående böter, ådömda av annan domstol än Stockholms rådhusrätt eller polisdomstolen härstädes. Det extra kvinnliga kontorsbiträdet för den s. k. införseldagbohen, vari upptagas ärenden angående införsel; detta biträde står uteslutande till assistentens förfogande. A utmätningsmännen fördelar sig arbetet i stort sett sålunda: en utmätningsman handhar uteslutande införselärenden, en utmätningsman handhar införselärenden och undersökningar rörande kostnad enligt lagen om fri rättegång, en utmätningsman verkställer uttagande av stämpelavgifter, lösenbelopp och dylikt, två utmätningsmän handhava ärenden angående delgivning av stämning, infordrande av förklaring och dylikt, fyra utmätningsmän handhava indrivning av böter, hämtning till domstol och befordrandet till verkställighet av urbota straff; av dessa utmätningsmän kunna i stort sett två anses vara sysselsatta med verkställighet av utslag från Stockholms rådhusrätt och två med verkställighet av andra utslag.

131 Ovan omförmälda utmätningsmän hava sitt verksamhetsområde begränsat till den egentliga staden samt Bromma församling. Härjämte tillkommer en utmätningsman för alla ärenden beträffande personer, bosatta inom Brännkyrka församling. Beträffande ärendenas antal och beskaffenhet åberopas följande uppställning : Till andre stadsfogdens expedition inkomna

Införselärenden

Å r

1923 1924 1925 1926

830 930 940 1,076

II.

Böter, ådörada Böter, ådömda av Stockav annan holms rådhusdomstol rätt ni. il.

2,975 3,171 4.540 3,968

1,956 1.755 2,084 2,223

ärenden: Urbota straff

Delgivning, | uttagande av stämpelavgift m. in.

106 126 160 211

9,781 11,834 9,134 10,197

För verkställighet inkomna saJcöreslängder och hötesbeslut:

År 1923 å kronor 243,906:^70, fördelade pä, 1,956 poster; medeltal per post kronor 124: 70. » 1924 • ». 216,757:31, »> » 1,755 . ; » » » » 123:50. » 1925 >• » 235,126:96, » » 2,084 . ; » » » » 112:82.

III. Å r

1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925

IV.

Under nedannämnda år blew av ådömda böter Indrivna 98,771 124,356 180,822 286,212 172,501 147,566 104,187 98,095

55 69 91 93 33 53 92 25

Avkortade C.

Avskrivna

10,510 48,898 108,803 323,520 254,017 416,384 86,492 81,330

5,430 22,658 23,860 95,201 43,256 37,227 17,401 17,996

10 56 80 49 30 86

B. Böter avkortas, när böterna avtjänats eller upphävts eller den bötfällde avlidit, innan straffet bli50 vit verkställt. 50 50 C. Bötor avskrivas, när den bötfällde icke anträffats. 73 90 30

Av de under nedannämnda år till verkställighet inkomna bötcsposter befunnos den '/* 1927: Avskrivna, upphävda'

V e r k s t ä l l d a A

1923 1924 1925

Anm.

i 1 ]

Betalda

Avtjänade

Summa

76,4 % 76,8 % 70,7 %

15,9 % 15,5 % 17,3 %

92,3 % 92,3 % 88,0 %

7,6 % 7.6 % 8.7 %

Ej avgjorda

0,1 % 0,1 % 3,3 %

Beträffande de hos andre stadsfogden handlagda ärendena synas vissa erinringar här böra göras.

132 De s. k. handräckningsärendena (delgivning av stämningar, infordrande av förklaring, inställande av personer till domstol o. s. v.) handläggas, såsom förut påpekats (jämför ovan sid. 67), antingen av poliskammaren eller andre stadsfogden. Någon uppdelning av ärendena dem emellan liar icke skett, utan fördelningen är helt beroende på, till vilkendera myndigheten ärendet ingives. Härutöver tillkommer, att åtskilliga sådana ärenden ingivas, icke till stadsfogden direkt utan till överstathållarämbetets kansli, vare st desamma diarieföras men sedan omedelbart överlämnas till andre stadsfogden; det är denna grupp av ärenden, som föres i handräckniugsdiariet å överståthållarämbetets kansli. En jämförelse mellan antalet handräckningsärenden åren 1925 och 1926 å de olika avdelningarna giver följande resultat: 1925

i poliskammaren 3,871 3,969 å överståthållarämbetets kansli 1,225 1,210 hos andre stadsfogden 4,474 4,390 Härvidlag bör dock bemärkas, att de å kansliet förda ärendena, 1,225 respektive 1,210, ingå i det antal av 4,474 respektive 4,390 ärenden, som handlagts av andre stadsfogden. Vad härefter angår indrivningen av i Stockholm ådömda böter, råder även härvidlag en anmärkningsvärd dualism. Böter, ådömda av polisdomstolen, indrivas av polisbetjäningen (ordonnansavdelningen) och redovisas av kamreraren i överståthållarämbetet för polisärenden. Böter, som ådömts av annan domstol eller myndighet än polisdomstolen i Stockholm, indrivas och redovisas av andre stadsfogden; dessa böter äro sådana, som ådömts i mål, vilka från början handlagts vid Stockholms rådhusrätt eller vid underdomstol utom Stockholm. Med avseende härå torde till en början den allmänna anmärkning kunna framställas, att det näppeligen i sig är lyckligt, att ett och samma arbete fördelas mellan två så skilda myndigheter, som här är fallet. Den erfarenhet, som t. ex. ordonnanspolisen förvärvat beträffande sitt klientel, kommer icke stadsfogdens utmätningsmän tillgodo och tvärt om. E t t icke obetydligt dubbelarbete äger därjämte rum, i det att andre stadsfogden, då utmätningsmännen ej lyckats anträffa en efterspanad, överlämnar ärendet till poliskammaren, varefter ordonnanspolisen beordras att verkställa ny spaning. Ytterligare en synpunkt må här andragas. Å ordonnansavdelningens andra byrå (bötesavdelningen), som handhar indrivningen av polisdomstolsböter, föres ett noggrant och omfattande kortregister över alla personer, som efterspanas för sådana böter (centralregistret). Detta register är för närvarande tillgängligt dygnet runt. Så snart en person av någon anledning anhålles och införes å en polisstation här i staden, inhämtar vederbörande överkonstapel från registret uppgift, huruvida denne person är efterspanad för oguldna böter eller av annan anledning. Genom denna enkla åtgärd bliva

133 ett flertal bötesbeslut befordrade till verkställighet. Någon motsvarande upplysning kan icke erhållas rörande de böter, som för indrivning överlämnats till andre stadsfogden; dennes expedition stänges ju å sedvanlig tid på middagen och då expeditionen öppnas å förmiddagen, har polisen i regel redan måst frigiva de föregående afton anhållna. De brister, som vidlåda nuvarande uppdelning av bötesindrivningen, hava givetvis icke undgått de närmast därav berörda myndigheterna. I skrivelse till överståthållarämbetet den 21 augusti 1923 har polismästaren hemställt, att indrivningen av rådhusrättsböter måtte överflyttas å polisverket. Sedan andre stadsfogden biträtt denna framställning, har jämväl överståthållarämbetet för polisärenden i skrivelse den 3 september 1923 hos stadsfullmäktige föreslagit, att sådana ändringar måtte företagas i 1924 års stat, som möjliggjorde den ifrågasatta ändringen 1 . I yttrande häröver 2 har tjänstenämnden anfört i huvudsak följande : Tjänstenämnden hade för sin del kommit till den uppfattningen, att, även om man tilläventyrs skulle ha att påräkna ett i någon mån gynnsammare indrivningsresultat, reformen icke kunde betecknas såsom något kommunens intresse i sådan grad, att staden borde anses äga anledning att under nuvarande förhållanden taga initiativ härutinnan. Nämnden ville i sådant avseende erinra om de ännu oprövade förslag i fråga om ordnandet av vissa mellanhavanden mellan stat och kommun, vilka för det dåvarande förelåge och vilka i alldeles särskild grad skulle komma att beröra stadens förhållande till polisväsendet. Under sådana omständigheter kunde nämnden icke finna lämpligt, att staden skulle företaga en ur dess synpunkt icke direkt påkallad omorganisation, som tilläventyrs kunde bliva ägnad att öva inflytande på i nyss nämnda förslag berörda förhållanden och som dessutom sannolikt skulle föranleda ökad kostnad för staden. Nämnden avstyrkte därför bifall till framställningen. Stadskollegiet biträdde i utlåtande nr 353 för år 1923 vad tjänstenämnden föreslagit, och stadsfullmäktige biföllo sedermera detta av stadskollegiet biträdda förslag. Beträffande avlöningen åt nu ifrågavarande personal gäller, att andre stadsfogden, assistenten, kontorsskrivaren, kontorsbiträdena och vaktmästarna avlönas av Stockholms stad, likaså de extra utmätningsmännen. Vidkommande övriga utmätningsmän råda däremot särskilda förhållanden, beroende på en ännu olöst tvistefråga mellan statsverket och staden. Med avseende å exekutionsbetjaningen i Stockholm gäller, att densamma redan under 1600-talet avlönades av statsmedel. I 1681 och följande års stater finnas sålunda upptagna åtta exekutionsbetjänte, lydande under överståthållaren. Detta antal exekutionsbetjänte bibehölls oförändrat till år 1815, då riksdagen, i samband med beslutad allmän löneförhöjning, ökade anslaget till överståthållarämbetets kansli och samtidigt uppförde 1 2

Stadskollegiets utlåtanden och memorial, bihang nr 51/1923, sid. 17 o. f. Bihang nr 52 A/1923, sid. 9 - 1 0 .

134 löner för fyra nya tjänster såsom exekutionsbetjänte. Vid 1847 — 1 8 4 8 års riksdag begärde Kungl. Maj:t anslag till löner åt ytterligare fyra exekutionsbetjänte vid överståtliållarämbetets kansli, men framställningen vann ej riksdagens bifall. Den förnyades emellertid vid 1 8 5 0 — 1 8 5 1 års riksdag, men blev även nu avslagen; såsom motivering anförde riksdagen, att, enar det ålåge städerna i allmänhet att bestrida de kostnader, som vore förknippade med exekutionsväsendet därstädes, men Stockholms stad det oaktat av statsverket åtnjöte betydliga bidrag till detta föremål, rikets ständer ansåge sig icke böra bifalla någon tillökning där uti. År 1858 verkställdes reglering av befattningarna vid översta thållarämbetets kansli 1 . I samband därmed beviljades nu löneförhöjning jämväl åt de tolv exekutionsbetjänterna. I skrivelse med besked härom den 6 februari 1858 anförde riksdagen bland annat, att det ålåge visserligen städerna i allmänhet att bestrida de kostnader, som vore förenade med exekutionsväsendet därstädes. Men då Stockholms stad vore att betrakta såsom ett särskilt län och avlöningen för den hos dess överstyrelse anställda personal dittills städse blivit bekostad av statsmedel, hade rikets ständer funnit något tvivel icke böra uppstå om statens åliggande att, därest avlöningen befunnes otillräcklig, ytterligare anslå de medel, som erfordrades till densammas förbättrande. 1 8 6 2 — 1 8 6 3 års riksdag beviljade medel till avlöning åt fyra nya exekutionsbetjänte i Stockholm. Hela antalet skulle därefter utgöra sexton och anslaget till deras avlöning utgick med tillhopa 8,095 riksdaler. Emellertid anställdes tillhopa aderton exekutionsbetjänte, och anslaget fördelades dem emellan. Vid 1 8 6 5 — 1 8 6 6 års riksdag uppkom den tvist rörande den s. k. exekutionskommissarien, varom förut är talat 2 . 1872 års riksdag beviljade ytterligare 3,355 kronor årligen till avlöning åt exekutionsbetjäningen. För vart och ett av åren 1 8 7 6 — 1 8 8 0 anvisades vidare ett belopp av 2,290 kronor såsom dyrtidstillägg åt ifrågavarande betjäning. Anslaget från statsverket utgick sålunda med tillhopa 11,450 kronor å ordinarie och 2,290 kronor å extra stat. Av dessa anslag bestreds emellertid avlöning ej blott åt exekutionsbetjäningen utan även åt två vaktmästare. Då vid 1880 års riksdag verkställdes ny lönereglering för överståthållarämbetet, uppfördes emellertid de två nyss berörda vaktmästarna för sig i staten med 800 kronor vardera i årlig avlöning. Under rubriken »Till överståthållarämbetets förfogande såsom bidrag till avlöningen åt exekutionsbetjäningen» uppfördes vidare i staten ett extra anslag å 12,200 kronor, motsvarande i runt tal skillnaden mellan förut utgående anslag, 13,740 kronor, och sammanlagda beloppet av de två vaktmästarnas löner. Anslaget å 12,200 kronor uppfördes å extra stat under 1 2

Jämför ovan sid. 37. Jämför ovan sid. 37.

135 den motivering, att det kunde vara ovisst, huruvida icke ifrågavarande utgifter borde bestridas uteslutande av Stockholms stad, samt att utredning därutinnan syntes kunna förväntas bliva förebragd av då arbetande skatteregleringskommitté. Anslaget utgick å extra stat åren 1881 — 1 8 8 5 . Sedan utredning i ämnet verkställts — dock icke i detta sammanhang av skatteregleringskommittén — överlämnades denna utredning av överståthållarämbetet till Kungl. Maj:t med skrivelse den 12 juni 1884. I denna skrivelse anfördes, att utredningen icke lämnade något tvivel om att det av ålder ålegat statsverket att bestrida avlöningen för exekutionsbetjäningen i Stockholm, vadan det syntes överståthållarämbetet, som borde denna skyldighet kvarstå och anslaget ånyo uppföras å ordinarie stat. Av utredningen syntes framgå, att Stockholms stad aldrig lämnat något bidrag till ifrågavarande avlöning. Däremot hade exekutionsbetjäningen i rikets övriga städer avlönats av städerna själva. Denna olikhet i sättet för avlöningens utgörande syntes hava sin naturliga förklaringsgrund däri, att handhavandet av underexekutorsgöromålen före nya utsökningslagens trädande i kraft ålegat, i Stockholm en av staten avlönad myndighet, överståthållarämbetet, men i andra städer en av dem själva avlönad myndighet, magistraten. Ärendet anmäldes i konselj den 12 januari 1885, därvid departementschefen anförde, att av den gjorda utredningen framginge, att exekutionsbetjäningens i Stockholm avlöning under mera än 200 år bestritts av statsmedel. Det under senare tider vid åtskilliga tillfällen uttalade antagandet, att Stockholms stad skulle vara skyldig avlöna dessa betjänte, hade enligt departementschefens mening berott på en förväxling mellan stadens åligganden i avseende å uppbördsverket, vars tjänstemän från början gynts uteslutande avlönade av staden, men vartill staten likväl lämnat och ännu lämnade bidrag, och utsökningsväsendet, till vars underlydande betjänte staden aldrig bidragit. Departementschefen ansåg förty ifrågavarande anslag böra uppföras å ordinarie stat. — Efter gjord framställning fattades jämväl beslut härom av 1885 års riksdag. 1899 hemställde Kungl. Maj:t, efter framställning från överståthållarämbetet, om höjning av anslaget till exekutionsbetjäningen i Stockholm med 3,800 kronor. Statsutskottet förklarade sig icke hava något att erinra häremot, men elva av utskottets ledamöter avgåvo reservation under hänvisning till 1851 och 1866 års ovanberörda riksdagsbeslut. I riksdagen segrade den av reservanterna framförda meningen, vadan anslaget fortfarande utgick med 12,200 kronor. Ny framställning i ämnet gjordes till 1903 års riksdag, men avstyrktes nu av statsutskottet, som framhöll, att den omständigheten, att Stockholms stad på grund av utredda historiska förhållanden kommit att beträffande kostnaderna för exekutionsväsendet intaga en gynnad undantagsställning i förhållande till rikets övriga städer, icke utgjorde giltig anledning att genom beviljande av förhöjt statsanslag ytterligare öka ifrågavarande särskilda förmån för huvudstaden. Riksdagen beslöt i enlighet med statsutskottets hemställan.

136 I detta läge måste då stadsfullmäktige träda emellan. Enligt beslut den 26 februari 1906 beviljade fullmäktige anslag för höjande av avlöningen åt sju utmätningsman ävensom för tillsättande av tre nya utmätningsmän; samtidigt framhölls emellertid, närmast i beredningsutskottets utlåtande, att det fortfarande som dittills måste anses åligga statsverket att sörja för exekutionsbetjäningens avlöning. År 1912 inkom överståthållarämbetet till stadsfullmäktige med begäran om ökat anslag till utmätningsmannen. Ärendet remitterades av fullmäktige till en samma år tillsatt kommitté för reglering av överståthållarämbetets stater, och denna kommitté avgav betänkande den 10 april 1 9 1 3 . Häri föreslogs bland annat en sådan fördelning av kostnaderna för exekutionsbetjaningen, att Stockholms stad skulle ikläda sig avlöning och pensionering av den hos förste och dåvarande tredje stadsfogden anställda personal, varemot staten skulle helt övertaga alla utgifter för den hos andre stadsfogden anställda exekutionsbetjäningen. Detta förslag föranledde emellertid icke någon annan åtgärd, än att överståthållarämbetet, med hänvisning till nämnda betänkande, den 21 oktober 1913 hemställde hos Kungl. Maj:t om ökning av anslaget till exekutionsbetjäningens avlöning. Statskontoret och 1902 års löneregleringskommitté avgåvo i ärendet infordrade utlåtanden. Statskontoret ansåg för sin del tydligt, att statsverket vore skyldigt bekosta erforderlig avlöning åt ifrågavarande personal; och anförde statskontoret såsom skäl, att »ett av ålder tillämpat förfaringssätt i avseende å ett visst rättsförhållande lärer hava samma rättsverkan, som om förfarandet vore genom lag föreskrivet». Löneregleringskommittén ansåg däremot, att statsverket i varje fall icke vore skyldigt att ensamt avlöna denna personal, men tillstyrkte en viss ökning av därtill utgående anslag. Proposition avläts till 1915 års riksdag i enlighet med kommitténs förslag. Vid behandlingen i riksdagen avstyrkte emellertid statsutskottet framställningen, och riksdagen beslöt (sedan dock kamrarna först stannat i olika beslut) i överensstämmelse därmed. Härefter har från statsverket oförändrat utgått förut omförmälda anslag av 12,200 kronor med därå belöpande dyrtidstillägg, och härutöver erforderliga belopp hava beviljats av Stockholms stad, utan att dock staden därigenom eftergivit sitt krav, att statsverket borde helt bestrida dessa kostnader. Efter framställning av den s. k. stadsfogdekommittén den 1 juli 1919 beslöto jämväl stadsfullmäktige att göra hänvändelse till statsmakterna om utseende av särskilda delegerade att med delegerade från staden förhandla om uppgörelse av tvistefrågan antingen för sig eller i sammanhang med andra ännu ouppgjorda frågor av ekonomisk natur, däri stat och stad intaga olika ståndpunkter. Ifrågavarande tvist kan ju numera, såsom av förestående framställning torde framgå, anses begränsad till utmätningsmännen hos andre stadsfogden. I avbidan på att denna fråga skulle slutgiltigt lösas, har Stockholms stad icke ansett sig kunna uppföra dessa utmätningsmän å ordinarie stat. Ifrågavarande befattningshavare åtnjuta visserligen alla med ordinarie

137 anställning förenade förmåner, såsom rätt till tjänstledighet i vissa fall, semesterledighet o. s. v., varjämte de vid avgång från tjänsten kunna erhålla ålderdomsunderstöd. De äro emellertid avlönade å extra stat men lönen är så avpassad, att densamma utgår med belopp, motsvarande lönegrupp 10. Lönekostnaderna bestridas av anslaget från statsverket jämte ett tilläggsanslag från Stockholms stad, vilket anslag år 1927 uppgick till 20,430 kronor. De sakkunniga hava för sin del icke ansett nödigt att åter upptaga frågan, huruvida staten av historiska skäl kan anses pliktig gälda kostnaderna för exekutionsbetjäningen i Stockholm. Godtager man nämligen den princip, som legat till grund för de sakkunnigas förevarande framställning, låter sig spörsmålet lösas ur en annan synpunkt. Ostridigt torde vara, att så gott som samtliga av andre stadsfogden handhavda ärenden äro sådana, vilka i andra städer ombestyras av magistraten och för vilka kostnaderna gäldas av vederbörande kommuner. Ärendena utgöra med andra ord och med förut nyttjad terminologi s. k. magistratsärenden. Ar så förhållandet, så böra tydligtvis dessa ärenden vid en eventuell omorganisation föras till den grupp ärenden, vilkas handläggning skall bestridas av Stockholms stads medel. 3. S t o c k h o l m s

stads

p o Ii t i i n r ä t t n i n g

(bårhuset).

Stockholms stads »likhus» eller morgue var länge inrymt i flygelbyggnaden nedanför rådhuset vid Riddarhusgränden. Enligt ett år 1864 träffat avtal med statsverket ordnades emellertid lokaler för bårhuset å Karolinska institutets tomt. Karolinska institutets styrelse hade hos statsmyndigheterna gjort framställning om anslag med 104,000 riksdaler till uppförande av en byggnad, avsedd för en nyinrättad patologisk-anatomisk institution. Riksdagen beviljade emellertid allenast 84,000 riksdaler för ändamålet, vadan institutet stod inför nödvändigheten att väsentligt begränsa byggnadsföretaget. I detta läge ingick institutet med en skrivelse till överståthållaren, vari man erbjöd sig att i nybyggnaden inrymma lokaler för stadens bårhus ävensom svara för desammas underhåll, därest Stockholms stad för ändamålet ville bevilja det belopp om 20,000 riksdaler, varmed riksdagen nedprutat det begärda anslaget. Sedan framställningen kommit före i stadsfullmäktige, blev densamma därstädes bifallen den 18 augusti 1864. Yid anslaget fastades sådana villkor och förbehåll, att staden tillförsäkrades dels att bårhusets lokaler skulle utan kostnad för staden vårdas och underhållas av Karolinska institutet eller den institution, som kunde komma att träda i dess ställe, samt till bårhus för staden användas, dels ock att om i följd av oförutsedda, av statsmyndigheterna icke beroende förhållanden lägenheterna icke vidare skulle kunna för ändamålet vårdas och underhållas,

138 staden skulle äga att själv disponera desamma och att använda dem till bårhus för sin räkning. Dessa villkor fastställdes av Kungl. Maj:t den 9 december 1864. Mot slutet av 1800-talet framställdes anmärkningar mot det tillstånd, vari bårhuset då befann sig, och efter undersökning av förhållandena ansågs en ombyggnad därav erforderlig; dessa arbeten beräknades draga en kostnad av 3,130 kronor. Då fråga uppstod om detta belopps utanordnande av statsmedel, förklarade sig emellertid överintendentsämbetet anse Stockholms stad skyldig bestrida kostnaderna för ombyggnadsarbetena, enär dessa kostnader vida överstege det underhåll av lokalerna, som ålåge kronan. Stadens ombudsman avgav yttrande i ärendet, vari till en början erinrades om innehållet i ovanberörda beslut av den 18 augusti 1864. Av vad därvid förekommit drog ombudsmannen den slutsatsen, att institutet väl ägde underhållsskyldighet men ej kunde tillförbindas att utföra eller bekosta sådana arbeten, som ej kunde räknas till underhållsarbeten i egentlig mening utan hade till syfte att försätta lokalerna i mera tidsenligt skick. Drätselnämndens första avdelning anvisade därefter ifrågavarande belopp av 3,130 kronor för de arbeten inom lokalerna, vilka ej voro att hänföra till egentligt underhåll. Frågan om stadens ställning till bårhuset upptogs ånyo till behandling i samband med ett av stadsfullmäktige år 1922 avgivet yttrande i anledning av medicinalstyrelsens betänkande angående rättsmedicinalväsendets ordnande. För närvarande lärer jämväl utredning pågå angående ändrade dispositioner beträffande bårhuset. Vid bårhuset äro anställda 1 föreståndare (arvode), 1 prästerligt biträde (arvode), 2 politivaktmästare (lönegrupp 6) och 1 extra politikarl (arvode och hyreshjälp). Lönerna utgå från Stockholms stad och äro uppförda å drätselnämndens stat. Beträffande anslaget till föreståndarens arvode är emellertid i staten anmärkt, att medlen stå »till överståthållarämbetets förfogande». Med stöd härav har överståthållarämbetet ansetts böra tillsätta föreståndare vid bårhuset; övrig personal förordnas däremot av drätselnämnden. Någon instruktion för bårhuset finnes icke, men överståthållarämbetet har genom order den 10 december 1907 lämnat föreskrifter angående bårhusets öppethållande. De uppgifter, som av politiinrättningen handhavas, torde utan tvekan kunna betecknas såsom rent kommunala. Någon anledning för statsverket att bidraga till kostnaderna därför torde icke föreligga, i den mån icke ett tillgodoseende av den medicinska undervisningens krav kan tänkas därtill föranleda. Så mycket mindre lärer detta kunna för närvarande ifrågasättas, som ju Stockholms stad redan åtnjuter den extra förmånen,

139 att statsverket enligt tidigare berörda avtal bekostar lokalernas underhåll. De sakkunniga hava förty för sin del icke funnit anledning framlägga något förslag med avseende å kostnaderna för nu ifrågavarande inrättning. 4.

Medlare

äktenskapstvister.

Nya giftermålsbalken, kap. 14, § 2, föreskriver, att om »kommun beslutit, att inom kommunen skola utses medlare i tvister mellan makar, eller visar sig eljest behov av sådana medlare, skall på landet kommunalnämnden, i Stockholm överståthållarämbetet och i annan stad magistraten eller, där magistrat ej finnes, stadsstyrelsen till medlare utse minst en man och en kvinna». Enligt detta lagrum utsåg överståthållarämbetet år 1921 två personer att inom Stockholm vara medlare i tvister mellan äkta makar; något arvode bestämdes därvid icke åt medlarna. Emellertid visade sig snart, att särskilt den kvinnliga medlaren blev i stor omfattning anlitad, och överståthållarämbetet fann det vid sådant förhållande icke kunna begäras, att medlarna skulle utan ersättning fullgöra ifrågavarande uppdrag. I skrivelse till stadsfullmäktige den 23 september 1922 begärde ämbetet anslag till medlarnas avlönande, och framställningen bifölls av fullmäktige. För närvarande är anvisat ett belopp av 6,000 kronor för ändamålet, och ersättning utgår till medlarna med 20 kronor per fall. Ärenden angående medlarna handläggas å överståthållarämbetets kansli. Redan av innehållet i åberopade lagrum torde framgå, att här berörda befattningar få anses äga kommunal karaktär. Något bidrag från statsverket till medlarnas avlönande lärer icke kunna ifrågasättas. 5.

Ångslupsinspektionen.

I skrivelse den 17 juni 1862 till stadens dåvarande drätselkommission påpekade överståthållarämbetet den alltmer tilltagande trafiken med odäckade ångslupar inom stadens hamnområde samt framhöll, att »omtanken för allmänhetens betryggande mot olyckshändelser kräfde, att en särskilt i såväl sjömanskap, som ångmaskiners sammansättning och behandling kunnig person antages» för att utöva inspektion över ångsluparna. Anslag för ändamålet beviljades jämväl utav drätselkommissionen med 100 riksdaler riksmynt i månaden för vissa månader av åren 1862 och 1 8 6 3 . Den 23 december 1863 anvisades 1,200 riksdaler riksmynt för att såsom arvode tilldelas den person, som av överståthållarämbetet förordnades att under år 1864 å ångsluparna hava tillsyn. Enahanda arvode beviljades därefter årligen, till en början av drätselkommissionen och sedermera av drätselnämndens första avdelning. Då framställning gjordes om anslag för år 1869, förklarade emellertid drätselnämndens första avdelning, att densamma icke ansett sig böra anvisa ytterligare medel för ändamålet. Såsom skäl åberopades de förbättrade förhållandena inom ångslupstrafiken, som ansågos överflödiggöra vidare inspektion.

1.40 Överståthållarämbetet infordrade då yttrande från ångfartygsbesiktningsmännen samt hemställde därefter hos stadsfullmäktige om anslag med 1,200 kronor årligen från och med 1869 års ingång såsom arvode till den person, som av överståthållarämbetet vore eller bleve förordnad såsom inspektör över ångslupstrafiken. Beredningsutskottet tillstyrkte i utlåtande den 28 december 18Ö8 denna överståthållarämbetets framställning, och densamma blev sedermera av fullmäktige bifallen. Ångslupsinspektörens arvode uppfördes till en början å hamnstyrelsens stat. I förslaget till stat för år 1922 förklarade sig emellertid styrelsen anse, att anslaget ej längre borde belasta styrelsens stat utan överföras till fastighetsnämnden (inspektören skall bland annat hava uppsikt å de för ångslupstrafiken anordnade och staden tillhöriga bryggor). Stadskollegiet fann emellertid lämpligare, att ångslupsinspektören, som tillsattes av överståthållarämbetet, uppfördes å överståthållarämbetets stat för polisärenden. Arvodet reglererades samtidigt till nuvarande belopp, 1,500 kronor, med därå belöpande rörligt lönetillägg enligt för stadens befattningshavare gällande grunder. I enlighet med detta förslag uppfördes befattningen år 1922 å överståthållarämbetets stat. Reglemente för ångslupstrafiken i huvudstaden är av överståthållarämbetet utfärdat den 29 mars 1873. Instruktion för ångslupsinspektören återfinnes i överståthållarämbetets protokoll för den 30 oktober 1897. Ärenden angående ångslupsinspektionen handläggas å polissekreterarens expedition. Med avseende å ifrågavarande befattning hava de sakkunniga för sin del icke kunnat finna annat, än att ångslupsinspektören i Stockholm måste betraktas såsom en rent kommunal befattningshavare, vilken icke fullgör länsstyrelseuppgifter. Yid sådant förhållande hava de sakkunniga ej heller funnit anledning att med avseende å denna befattning framställa något förslag. 6.

S a k k u n n i g a för u t f ä r d a n d e av v i s s a i n t y g e n l i g t k u n g l . f ö r o r d n i n g e n d e n 29 m a r s 1 9 1 2 a n g å e n d e b e f ä l å s v e n s k a h a n d e l s f a r t y g m. m.

Enligt ovan angivna kungl. förordning, sådan densamma lyder enligt kungl. kungörelsen den 26 oktober 1923, gäller, att å vissa ångfartyg och motorfartyg skall finnas anställd maskinskötare eller motorskötare, att å vissa segelfartyg, som framdrivas med hjälpmaskin, skall likaledes finnas anställd maskinskötare eller motorskötare, dock att i vissa fall är tillräckligt, om befälhavaren eller annan ombord anställd innehar intyg om att han äger nödig kännedom om oljemotorer samt deras skötsel, samt att å däckat fiskefartyg med en dräktighet av minst 30 ton skall befälhavaren antingen hava erhållit skepparbrev av andra klass eller vara försedd med intyg om nödig kännedom om sjökort, kompass o. s. v.

141 Bistberörda intyg skall utfärdas av en »utav Kungl. Maj:ts vederbörande befallningsliavande förordnad sakkunnig person». Övriga nu ifrågavarande intyg, ävensom intyg för behörighet såsom maskinskötare eller motorskötare, kunna utfärdas av ordinarie lärare i maskinlära vid navigationsskola i riket, ingenjörs- eller maskintekniskt utbildad statens fartygsinspektör eller av Kungl. Maj:ts befallningsliavande förordnad sakkunnig person». För Stockholms vidkommande har överståthållarämbetet förordnat två dylika sakkunniga. Ersättning för intygens utfärdande erläggas av den, som begär dylikt intyg, och utgår med 20 kronor för varje intyg enligt kungl. kungörelsen den 26 oktober 1923 angående ersättning för intyg jämlikt nyssberörda förordning. Kungörelsen avser emellertid icke intyg beträffande befälhavare å fiskefartyg; några bestämmelser angående ersättning för utfärdandet av dylika intyg finnas därför ej. För Stockholms vidkommande saknar denna fråga relevans, då enligt uppgift aldrig något intyg av sistnämnda art här blivit utfärdat. Ärenden angående dessa sakkunniga handläggas å polissekreterarens expedition. Ifrågavarande befattningshavare orsaka icke några kostnader vare sig för stat eller kommun. 7.

Besiktningsmän.för

motorfordon.

Jämlikt § 3 i kungl. förordningen den 15 juni 1923 om motorfordon skola länsstyrelserna, var för sitt län, förordna besiktningsmän för verkställande av besiktning och annan förrättning, som avses i nämnda förordning. I Stockholm har överståthållarämbetet för tiden 1 9 2 4 — 1 9 2 7 förordnat fem dylika besiktningsmän och för år 1928 förordnat sju besiktningsmän. Besiktningsmännen uppbära enligt § 54 i nämnda förordning arvode för varje särskild förrättning, och något anslag till dessa befattningshavare utgår icke vare sig från statsverket eller från Stockholms stad. Ärenden angående besiktningsmännen handläggas å polissekreterarens expedition. Den 12 oktober 1923 har utfärdats en särskild kungl. instruktion för besiktningsmän för motorfordon. 8.

Besiktningsmän

för

utskänkningslokaler.

Enligt 53 § i kungl. förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker må försäljning ej ske annorstädes än i lokal eller å plats, som blivit för försäljningens bedrivande godkänd vid besiktning, vilken hålles i stad av stadsfiskal och på landet av kronobetjänt jämte två personer, utsedda en av nykterhetsnämnden i kommunen samt en i Stockholm av överståthållarämbetet, i annan stad av magistraten och på landet av kommunalnämnden; kostnad för dylik besiktning gäldas av tillståndshavaren med belopp, som bestämmes av länsstyrelsen. Motsvarande bestämmelse gives i kungl. förordningen den 11 juli 1919

142 angående försäljning av pilsnerdricka, 18 §, samt i kungl. förordningen den 8 maj 1925 angående försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker, 9 §. I överensstämmelse med dessa föreskrifter hava vissa personer utsetts att i Stockholm besiktiga dylika utskänkningslokaler. Ärendena handläggas å polissekreterarens expedition. Arvode utgår med visst belopp för varje besiktigad lokal och erlägges utav lokalens innehavare. Några kostnader för stat eller kommun orsakas icke av dessa befattningshavare. 9.

Kontrollant

för

explosiva

varor.

I skrivelse till stadsfullmäktige den 24 januari 1899 anförde överståthållarämbetet bland annat följande: Under senare tider hade i huvudstaden ej sällan vid bergsprängningsarbeten skett olycksfall. Med allt skäl kunde antagas, att byggnadsverksamheten i huvudstaden under närmaste tiden ej komme att minskas. Då överståthållarämbetet gåve tillstånd till sådana arbetens verkställande liksom ock, då tillåtelse lämnades att för dylikt ändamål innehava sprängämnen, föreskreve visserligen ämbetet vissa säkerhetsåtgärder, men då överståthållarämbetet ej ägde till sitt förfogande någon person med tillräcklig insikt i sättet för sprängämnens förvaring och behandling, saknade ämbetet erforderlig garanti, att de givna föreskrifterna bleve behörigen iakttagna. Även av annan anledning hade under senaste tid ett behov av ökad kontroll gjort sig gällande, nämligen genom tillkomsten av kungl. förordningen den 19 november 1897 angående explosiva varor, vilken förordning i betydlig grad skärpte villkoren för sådana varors innehav och begagnande. A sålunda anförda skäl ansåge överståthållarämbetet av synnerlig vikt, att en person anställdes för utövande i Stockholm av nödig kontroll, ej mindre å sprängningsarbeten än även å befintliga upplag av explosiva varor, samt med uppgift tillika att avgiva infordrade yttranden till överståthållarämbetet. Arvodet till kontrollanten kunde enligt överståthållarämbetets åsikt ej skäligen sättas lägre än till 1,500 kronor om året. Ifrågavarande kontrollant borde utnämnas av överståthållarämbetet. Drätselnämndens första avdelning tillstyrkte framställningen om anställande av en särskild kontrollant under anförande, att ett uppenbart behov förelåge av kontroll å bergsprängningsarbeten i huvudstaden. Kungl. förordningen den 19 november 1897 stadgade på flera ställen, att konungens befallningshavande eller högsta polismyndigheten hade att dels träffa vissa förfoganden, dels öva uppsikt över åtlydnaden av författningens föreskrifter angående upplag och försäljning av ifrågavarande slag av varor m. m. Att ämbetet vid utövandet av dessa befogenheter kunde behöva biträde av sakkunnig person, kunde ej förnekas. Den av Kungl. Maj:t anordnade inspektionens funktioner voro i författningen begränsade till vissa frågor, där dess utlåtande vore obligatoriskt. Ämbetet hade även

143 i dessa frågor att öva självständig prövning, likaså i de många frågor, där inspektionens utlåtande ej vore föreskrivet. Att för denna prövning giva ämbetet ett sakkunnigt biträde kunde så mycket mindre anses vara att genom kommunens försorg bereda biträde åt statens inspektör, som dennes verksamhet såsom obligatorisk ju i allt fall komme att i lika mån erfordras, även om en särskild person anställdes för överståthållarämbetets räkning. Däremot ansåg drätselnämnden något särskilt arvode till kontrollanten icke vara erforderligt, utan borde ersättning utgå från de personer, vilkas verksamhet av kontrollanten övervakades. Beredningsutskottet fann jämväl den ifrågasatta kontrollen vara av behovet påkallad, men ansåg det av överståthållarämbetet begärda arvodet böra beviljas; därjämte skulle kontrollanten äga uppbära lämplig avgift utav dem, som handlade med eller hade upplag av explosiva varor. Stadsfullmäktige återremitterade emellertid ärendet till beredningsutskottet enligt beslut den 21 juni 1899. Sedan frågan varit föremål för vidare utredning, beviljade slutligen stadsfullmäktige det begärda anslaget och beslutade tillika särskild taxa å ersättning till kontrollanten för varje särskild förrättning. Någon särskild instruktion för kontrollanten finnes icke utfärdad, men enligt en av överståthållarämbetet utgiven order den 28 februari 1901 åligger det kontrollanten att övervaka de inom huvudstaden befintliga upplag av explosiva varor, pågående sprängningsarbeten samt handeln med explosiva varor, varjämte kontrollanten är skyldig till överståthållarämbetet avgiva infordrade utlåtanden. Hans arvode har numera höjts till 4,800 kronor årligen, varjämte utgår ersättning enligt särskild taxa. Ärendena angående kontrollanten handläggas å polissekreterarens expedition. I den mån kontrollanten erhållit uppgift att övervaka sprängningsarbeten i huvudstaden fungerar han tydligtvis endast såsom biträde vid polismyndighetens fullgörande av samma uppgift jämlikt 6 § i kungl. ordningsstadgan den 24 mars 1868 för rikets städer. Han fullgör alltså i detta hänseende rent kommunala uppgifter. I den mån han övervakar inom huvudstaden befintliga upplag av explosiva varor, måste han däremot sägas närmast biträda vid utförandet av länsstyrelseuppgifter. Enligt ovan åberopade förordning angående explosiva varor ankommer nämligen i regel å länsstyrelse att övervaka dylika upplag. Härvid må emellertid bemärkas, att den kontroll i sist anmärkta hänseende, som ifrågavarande kontrollant utövat här i staden — liksom för övrigt motsvarande befattningshavare i Göteborg — skett utan statligt uppdrag, ja, till och med i trots av från statens sprängämnesinspektion framställda invändningar. Sprängämnesinspektionen har nämligen ansett sig ensam berättigad att avgiva yttranden i frågor angående upplag och sålunda bestritt kontrollantens behörighet att yttra sig i dylika ärenden. Överståthållarämbetet har emellertid icke fäst något avseende vid denna sprängämnesinspektionens stånd-

144 punkt utan fortsatt att, med inspektionens förbigående, höra kontrollanten i Stockholm uti sådana ärenden. Närmast med föranledande härav har i mi utarbetat förslag till ny förordning angående explosiva varor — vilken förordning väntas bliva utfärdad under våren 1928 — inryckts en paragraf (7 §), av följande lydelse: »Sprängämnesinspektionen, vilken har att lämna vederbörande myndigheter det tekniskt sakkunniga biträde, som vid tillämpningen av föreskrifterna i denna förordning må erfordras, äger att, när helst sådant av inspektionen påkallas, efter tillsägelse hos vederbörande ägare eller föreståndare vinna tillträde till fabrik för tillverkning av explosiv vara ävensom till magasin eller annan lokal, där dylik vara finnes upplagd eller hålles till salu, Varje av länsstyrelse på grund av denna förordning meddelat beslut skall i bestyrkt avskrift tillställas sprängämnesinspektionen. Sprängämnesinspektionen skall ock tillställas protokoll över av polismyndighet hållet förhör i anledning av olycksfall, som inträffat till följd av explosion eller brand vid sprängningsarbete eller eljest vid handhavande, förvaring eller transport av explosiv vara.» Över förslaget till ny förordning angående explosiva varor avgavs yttrande bland annat av kontrollanten för explosiva varor i Stockholm, vilken därvid riktade anmärkning emot avfattningen av nu citerade paragraf. Uti sitt i anledning härav avgivna yttrande anför sprängämnesinspektionen: »Det synes inspektionen vara påtagligt och av synnerligen stor vikt, att full enighet över hela landet bliver rådande beträffande såväl tillverkning och lagring av som handel med och transport av explosiva varor, varför samtliga ärenden i likhet med ärenden om eldfarliga oljor böra behandlas av en centralmyndighet. Att för Stockholm liksom Göteborg och andra större städer bör finnas en sakkunnig person, som lämnar erforderliga råd och anvisningar, då frågan gäller sprängningsarbeten, är däremot givet, i all synnerhet som vederbörande yrkesinspektör omöjligt skulle medhinna att inspektera dylika arbetsställen.» I likhet med sprängämnesinspektionen anse de sakkunniga uppenbart, att kontrollanten för explosiva varor i huvudstaden endast är att anse såsom ett biträde åt polismyndigheten härstädes vid behandlingen av frågor rörande bergsprängning. Då denna uppfattning tillsynes inom närmaste tiden jämväl kommer att i lagstiftningsväg uttryckligen fastslås, anse de sakkunniga anledning saknas att ifrågasätta någon skyldighet för statsverket att bidraga till kontrollantens arvode. 10. H i s s i n s p e k t i o n e n . Den 15 oktober 1909 utfärdades en kungl. kungörelse angående bestämmelser rörande tillsyn över hissar inom Stockholm. § 1 i denna kungörelse, sådan densamma lyder enligt kungörelse den 10 mars 1 9 1 6 , föreskriver, att »överståthållarämbetet äger att till förebyggande av olycksfall utöva tillsyn över hissar inom Stockholm, som äro av-

145 sedda för befordran av personer eller varor. Från sådan tillsyn undantagas dock hissar, som användas i rörelse eller arbetsföretag, vara lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912 äger tillämpning, och icke äro upplåtna till allmänhetens begagnande, så ock hissar, vilka endast drivas för hand och vilkas lastplan och hissbana äro av sådan konstruktion eller storlek, att hissen icke kan av människor beträdas». Enligt § 2 i samma kungörelse tillkommer det överståthållarämbetet att meddela särskilda föreskrifter beträffande säkerhetsåtgärder och försiktighetsmått vid begagnandet av hiss, och med stöd härav har överståthållarämbetet den 21 mars 1910 utfärdat en kungörelse angående särskilda föreskrifter beträffande säkerhetsåtgärder och försiktighetsmått vid begagnande av hiss. För biträde vid handläggningen av hissärenden äger överståthållarämbetet enligt § 2 i nämnda kungl. kungörelse utse sakkunniga inspektörer (hissinspektörer). Deras åligganden bestämmas uti instruktion, som överståthållarämbetet utfärdar. Den inspektörerna tillkommande ersättning liksom övriga kostnader för tillsyn och besiktning av hiss skola gäldas av hissens ägare efter grunder, som överståthållarämbetet bestämmer. I enlighet härmed har överståthållarämbetet den 21 mars 1910 utfärdat instruktion för hissinspektörerna och senast den 31 december 1919 fastställt taxa för samma befattningshavares arvoden. Ärenden angående förordnande av hissinspektörer, utfärdande av instruktion och dylikt handläggas å polissekreterarens expedition. De egentliga hissbesiktningsärendena behandlas däremot i poliskammaren och föras därstädes i Hissdiariet. Fyra hissinspektörer äro i Stockholm utsedda, varjämte tinnes en särskild kontrollant för de offentliga hissarna på Söder. De maskinhissar, som enligt kungörelsen äro undandragna överståthållarämbetets kontroll, falla inom yrkesinspektörens övervakningsområde. Någon allmän förordning angående hissar i riket finnes för närvarande icke, men förslag därtill är inom socialstyrelsen utarbetat och överlämnades till Ivungl. Maj:t den 11 mars 1926. I detta förslag föreskrives bland annat, att »tillsynen över hissars anordning, beskaffenhet och begagnande åligger vederbörande hyggnadsnämnd». Socialstyrelsens motivering till detta förslag innehåller härom följande: »Då det gällt att avgöra, åt vilken myndighet tillsynen över förordningens efterlevnad skulle uppdragas, har styrelsen stannat för byggnadsnämnden. Denna har redan nu att i samband med granskningen av ansökningar om byggnadslov taga befattning med ärenden rörande uppförande av hiss, och har det därför synts styrelsen ligga nära till hands att åt byggnadsnämnden anförtro här ifrågavarande tillsyn. Härigenom vinnes den fördelen, att ärenden rörande hissar handläggas hos en och samma myndighet, varigenom onödig omgång och besvär såväl för vederbörande myndigheter som för hissägarna undvikes. Något övertygande skäl att göra undantag härifrån för Stockholm, där tillsynen nu utövas av överståthållarämbetet, har icke synts styrelsen föreligga.» 885 28

146 De sakkunniga finna för sin del tydligt, att ifrågavarande inspektörer handhava uppgifter, vilka icke till någon del kunna anses äga statlig natur. Då deras arbete emellertid icke förorsakar några kostnader för det allmänna, saknas anledning att närmare ingå å denna fråga. 11.

Inspektörer

för

elektriska

anläggningar.

Den 25 juni 1891 utfärdade överståthållarämbetet en kungörelse angående elektriska anläggningar. Enligt 1 § i denna kungörelse skall envar, som vill i Stockholm anordna vissa elektriska anläggningar, ingiva skriftlig ansökan till överståthållarämbetet. För biträde vid handläggning av ärenden rörande elektriska anläggningar samt för tillsyn å dessa utser överståthållarämbetet enligt 6 § i kungörelsen särskilda inspektörer. Inspektörerna uppbära ersättning av allmänheten för varje förrättning enligt taxa, som av stadsfullmäktige fastställes; nu gällande taxa är av den 3 april 1926. Ärenden angående dessa inspektörer handläggas å polissekreterarens expedition. Inspektörernas verksamhet medför ingen kostnad för det allmänna. 12.

Skorstensfejare.

Enligt § 3 i kungl. förordningen den 12 december 1672 över Stockholms stads styrelse hade politikollegium att handlägga frågor om in- och utskrivning samt mästerskaps beviljande i sotareämbetet ävensom angående traktfördelningen mellan ämbetets ledamöter. Motsvarande bestämmelse innehålles i den av Kungl. Maj:t den 5 november 1733 utfärdade ordningen angående sotande i Stockholm. Den 9 oktober 17 89 utfärdade överståthållarämbetet en kungörelse angående sotningen i huvudstaden. Häri föreskrevs bland annat, att överträdelser av ordningen för yrket skulle avdömas utav överståthållarämbetet för polisärenden. Denna kungörelse ersattes sedermera av kungörelsen den 24 februari 1815 och reglementet den 5 juli 1855. Kungl. Fabriks- och Handtverks-Ordningen den 22 december 1846 föreskrev i § 27, att till skorstensfejare i stad ägde polismyndigheten därstädes att antaga personer, som av sagda myndighet prövades därtill skickliga, utan att burskap för dem vidare finge äga rum; och finge sålunda antagen skorstensfejare även av polismyndigheten, efter föregången varning, skiljas från sin befattning i händelse han ej nöjaktigt fullgjorde vad honom ålåge. Den 8 maj 1874 utfärdades kungl. brandstadgan för rikets städer. I § 12 uti denna stadga återfinnes bestämmelsen, att sötare antagas och entledigas av polismyndigheten. Med stöd av § 2 i brandstadgan utfärdades den 30 oktober 1875 en brandordning för Stockholm, vars § 2 föreskriver, att »för verkställande av sotningsarbete inom staden med därtill hörande område antager överståthållarämbetet erforderligt antal sötare». § 14 därsammastädes innehåller vidare, att »sötare, som icke nöjaktigt

147 fullgör vad honom i sådan egenskap åligger, kan efter föregången varning av överståthållarämbetet skiljas från sin befattning». Ny brandordning för Stockholm utfärdades den 14 januari 1918 och § 2 därstädes innehåller alltjämt bestämmelse om, att överståthållarämbetet antager sötare i Stockholm. § 14 har däremot erhållit följande ändrade lydelse: »Har sötare blivit dömd till förlust av medborgerligt förtroende eller upphört att råda över sig och sitt gods, varder han av överståthållarämbetet skild från befattningen ; ämbetet obetaget att, efter föregången varning, vidtaga nämnda åtgärd, i fall sotaren upprepade gånger åsidosätter eller vårdslöst fullgör sina skyldigheter efter denna brandordning, om han icke redbart behandlar sina kunder samt om han genom oordentligt levnadssätt, oskickligt uppförande eller annorledes ådagalägger sin olämplighet för befattningen.» Ny kungl. brandstadga, gällande för både städer och landsbygd, är numera utfärdad den 15 juni 1 9 2 3 . I anslutning härtill har den 19 juli 1924 utfärdats nu gällande brandordning för Stockholm. § 22 därstädes föreskriver alltjämt, att »skorstensfejare antages och entledigas av överståthållarämbetet». Enligt § 24 i samma brandordning förordnar jämväl överståthållarämbetet vikarie för tjänstledig skorstensfejare. Skorstensfejarna uppbära ersättning av allmänheten enligt särskild taxa, senast fastställd den 2 januari 1925. Ärenden angående tillsättande av skorstensfejare handläggas å polissekreterarens expedition, men ledighet för skorstensfejare samt förordnande av vikarie är föremål för polismästarens beslut. 13.

Fastighetsregistret.

Lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad, 7 kap., innehåller bestämmelser om- fastighetsregister för stad. Enligt 1 § därstädes skall för varje stad finnas ett fastighetsregister, bestående av tomtbok för tomterna och stadsägobok för övriga fastigheter inom staden. Enligt 4 § skall länsstyrelsen förordna registerförare. 19 § slutligen föreskriver, att i stad skall fastighetsregistret uppläggas och föras på samhällets bekostnad. I Stockholm äro för ändamålet anställda 1 fastighetsregisterförare, 1 kontorsskrivare och ritbitrade, 1 kontorsbiträde, 1 skrivbiträde och tillfälliga biträden. Overståthållarämbetets kansli handlägger hithörande ärenden. Personalen avlönas av kommunens medel, och jämlikt innehållet i ovan åberopade 19 § lärer icke kunna ifrågasättas, att statsverket skulle bidraga till kostnaderna därför.

148 HL NUVARANDE KOSTNADER FÖR DE AVDELNINGAR INOM OVERSTATE ALLARÄMBETET, VILKA BERÖRAS UTAV UTREDNINGEN Under närmast föregående kapitel liar lämnats en översikt av överståtliållarämbetets nuvarande verksamhetsformer. I samband därmed liar framhållits, att de sakkunniga icke funnit anledning framlägga förslag till ändrad kostnadsfördelning och omorganisation beträffande ämbetet i dess helhet utan i huvudsak blott beträffande sådana avdelningar därav, som handlägga länsstyrelseärenden. Med hänsyn till den sammanblandning av länsstyrelseärenden och magistratsärenden, som för närvarande är inom överståthållarämbetet rådande och som ej heller genom en omorganisation lärer till fullo kunna förebyggas, hava emellertid de sakkunniga funnit nödvändigt att avgiva förslag till ändrad organisation jämväl beträffande vissa helt eller delvis med magistratsärenden sysselsatta avdelningar. De sakkunniga framlägga i anledning härav ändringsförslag beträffande nedannämnda befattningshavare samt avdelningar och institutioner: 1. Överståthållaren och underståthållaren. 2. Överståthållarämbetets kansli. 3. Följande delar utav överståthållarämbetets avdelning för polisärenden: A) Polissekreterarens expedition. B) Biträdande polissekreterarens expedition. 0) Polismästarens expedition. D) Poliskammaren. E) Kamrerarkontoret. F) Polisdomstolen, såvitt fråga är om mantalsskrivningsmål och värnpliktsärenden. G) Ordningspolisen, såvitt fråga är om centralavdelningens trafikbyrå och tionde polisvaktdistriktets bötesindrivning. H) Ordonnansavdelningen. 4. Andre stadsfogdens expedition. Innan de sakkunniga övergå att härutinnan avgiva förslag har emellertid ansetts nödvändigt att söka beräkna nuvarande kostnader för de delar utav verket, vilka av omorganisationsförslaget beröras. För beräkningen erforderliga upplysningar i ämnet hava inhämtats av dels en utav Stockholms stads drätselkamrerare upprättad och till de sakkunniga överlämnad promemoria, dels uppgifterna i Stockholms stads inkomst- och utgiftsstat för år 1927 och den av statskontoret utgivna statsliggaren för budgetåret 1 9 2 7 — 1 9 2 8 , dels och innehållet i olika hos överståthållarämbetet förvarade kungl. brev, protokoll, uppställningar och utredningar angående olika anslags disponerande; härjämte hava muntliga

149 upplysningar lämnats av polisverkets kamrerare samt hos honom anställd personal ävensom av polismästarens sekreterare och centralavdelningens personal. E n granskning av materialet gav omedelbart vid handen, att erforderliga sifferuppgifter i regel icke kunna direkt utläsas ur tillgängliga handlingar. Flertalet anslag, särskilt beträffande överståthållarämbetet för polisärenden, utgjorde s. k. klumpanslag, avseende hela eller en större del av verket; någon uppdelning av dessa anslag å de olika underavdelningarna hade icke ägt rum. Till följd härav nödgades de sakkunniga till en början söka fördela klumpanslagen å de avdelningar, som utav utredningen berördes, för att därefter, med ledning av sålunda vunna resultat, framlägga en sammanfattande redogörelse för fördelningen av nuvarande kostnader. I överensstämmelse härmed kommer i den följande framställningen först att redogöras för de grunder för anslagsfördelningen, som av de sakkunniga tillämpats, och därefter att lämnas en redogörelse för de nuvarande kostnaderna beträffande ifrågavarande avdelningar.

A. 1.

BERÄKNINGSGRUNDER \

Överståthållaren a)

och

under ståthållaren.

Överståthållaren.

Till överståthållaren utgå följande årliga belopp (jämför ovan sid. 33) från statsverket lön taffelpenningar lönetillökning tillfällig löneförbättring

kr. » » »

4 , 6 8 1 : 45 2,001: — 2,317: 55 4 , 0 0 0 : — IS 000

från Stockholms stad till extra utgifter

kr.

8,550

Kr. 21,550 Från såväl statsverket som Stockholms stad uppbäres dyrtidstillägg, respektive rörligt lönetillägg å därifrån utgående belopp. Då överståthållarens lön icke varit föremål för reglering, beräknas dyrtidstillägget å statsavlöningen på ett belopp av 650 kronor per månad eller 7,800 kronor per år samt utgår för närvarande med 36 % av sistnämnda 1 Statligt dyrtidstillägg och k o m m u n a l t rörligt lönetillägg hava här och i det följande beräknats enligt de procenttal, som i dessa hänseenden varit gällande under fjärde kvartalet 1927. Härvid har beträffande statens dyrtidstillägg hänsyn icke tagits till eventuell ökning därav på grund av försörjningsplikt mot barn under IG år samt ej heller till eventuell minskning av dyrtidstillägget på g r u n d av att befattningshavare ej u p p n å t t 25 års ålder. I övrigt må hänvisas, beträffande dyrtidstilläggens beräknande till kungl. kungörelsen den 15 j u n i 1923 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst samt beträffande det rörliga lönetilläggets beräknande till de av Stockholms stadsfullmäktige den 15 juni 1921 härom antagna bestämmelser.

150 belopp eller 2,808 kronor. Enligt särskild föreskrift beräknas det rörliga lönetillägget å från Stockholms stad utgående belopp efter enahanda grund, och överståthållaren uppbär förty från staden rörligt lönetillägg med 2,808 kronor. Sammanlagda beloppet av till överståthållaren utgående dyrtidstillägg och rörligt lönetillägg blir sålunda... kr. 5,616: — Härjämte disponerar överståthållaren, på sätt nedan närmare angives, ett i Stockholms stads stat uppfört anslag till ordonnans (ÖÄ a 2) med 1,700 kronor, å vilket belopp jämväl utgår rörligt lönetillägg enligt för stadens befattningshavare gällande grunder. Det rörliga tillägget utgår för närvarande efter 21 % eller med 357 kronor. Hela disponibla beloppet utgör sålunda » 2,057: — Överståthållaren åtnjuter vidare förmånen av fri bostad i det s. k. Tessinska palatset, vilken förmån, i enlighet med av Stockholms stads delegerade uttalad uppfattning, upptages till minst » 15,000: — Utav detta belopp torde emellertid allenast hälften, eller 7,500 kronor, motsvara värdet av de för bostadsändamål erforderliga rummen. Övriga rum, uppskattade till samma årliga hyresvärde, utgöra för representation avsedda lokaler. Överståthållaren åtnjuter vidare fri värme inom överståthållarbostaden, vilken förmån upptages till belopp, som i Stockholms stads utgiftsstat (ÖÄ g 1) därför anvisats, eller » 5,000: Summa kostnader kr. 4 9 , 2 2 3 : — b)

TJnderståthållaren.

Till underståthållaren utgå följande årliga belopp (jämför ovan sid. 35) från statsverket lön tjänstgöringspenningar tillfällig löneförbättring

kr. 5,000: — » 2,000: — » 3 , 6 0 0 : — 10 600

från Stockholms stad till extra utgifter

kr.

2,850

Kr. 13,450 Från såväl statsverket som Stockholms stad uppbäres dyrtidstillägg, respektive rörligt lönetillägg å därifrån utgående belopp. Då ej heller underståthållarens lön varit föremål för reglering, beräknas dyrtidstillägget efter enahanda grund, som beträffande överståthållaren angivits, eller efter 36 % å ett belopp av högst 7,800 kronor om året. I enlighet härmed utgår dyrtidstillägget från statsverket med 2,808 kronor, och från Stockholms stad, som även härvidlag tillämpar samma beräkningsgrund, utgår det

151 rörliga lönetillägget med 1,026 kronor. Sammanlagda beloppet av till underståtliållaren utgående dyrtidstillägg och rörligt lönetillägg blir sålunda kr. Jämväl underståtliållaren disponerar för egen räkning ett i Stockholms stads stat uppfört anslag till ordonnans (ÖÄ a 2) med 1,700 kronor jämte därå belöpande rörligt lönetillägg, utgörande 357 kronor. Hela det sålunda disponibla beloppet utgör alltså »

3,834: —

2,057: -

Summa kostnader kr. 1 9 , 3 4 1 : —• 2. Ö v e r s t a t h a l l a r ä m b e t e t s

kansli.

Samtliga kostnader bestridas av statsverket. a) Avlöningar, ålderstillägg och dylikt. Ifrågavarande kostnader kunna utläsas direkt ur lönestaten, sedan kunskap vunnits om vilka befattningshavare, som tjänstgöra å kansliet. Härvidlag hänvisas till uppställningen å sid. 162 nedan. b) Arvoden åt extra personal ni. m. Från statsverket utgå till överståthållarämbetets kansli i sådant hänseende följande anslag, nämligen: vikariatsersättningar, förslagsanslag avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m

kr. 2,000: — » 5,600: —

Utöver dessa två anslag har jämväl i staten upptagits ett förslagsanslag till bestridande av personliga lönetillägg till sekreteraren och »notarier» å 10,000 kronor. Detta anslag har införts i staten i samband med 1926 års lönereglering för befattningshavarna vid överståthållarämbetets kansli {jämför kungl. brevet i ämnet den 21 maj 1926). Yid denna lönereglering höjdes avlöningen till sekreteraren och notarierna, i samband med att dem förut tillkommande sportelinkomst indrogs till statsverket. Dock skulle till dåvarande ordinarie befattningshavare utgå ersättning för mistad sportelinkomst endast under förutsättning, att den mistade inkomsten icke understege löneförhöjningens belopp. I anledning av denna beräkningsgrund för de personliga lönetilläggen kom från början dylikt tillägg att utgå endast till sekreteraren och en notarie; beträffande den andre notarien var nämligen den mistade sportelinkomsten lägre än beloppet av löneförhöjningen. Den notarie, vilken ägde uppbära dylikt personligt lönetillägg, har emellertid numera avlidit, vadan sådant tillägg endast utgår till sekreteraren. Sekreterarens lönetillägg utgjorde ursprungligen 5,400 kronor, vilket belopp dock, jämlikt föreskrifterna i anmärkta kungl. brev, nedsattes med 1,/9 den 1 juli 1927 och därefter nedsattes med ytterligare V» den 1 juli varje år intill dess hela beloppet den 1 juli 1935 avskrivits.

152 Med hänsyn till ifrågavarande lönetilläggs speciella karaktär hava de sakkunniga ansett sig böra lämna detsamma åsido vid beräkningen av nuvarande kostnader för överståthållarämbetets kansli. De sakkunniga återkomma i annat sammanhang till frågan om skyldigheten att efter verkställd omorganisation utbetala dylika särskilda tillägg. c) Övriga kostnader. Från statsverket utgå till överståthållarämbetets kansli följande anslag, nämligen till bränsle, lyse, renhållning och städning, förslagsvis kr. 2,500: — renskrivning och tillfälliga arbetsbiträden, högst » 4,000: — skrivmaterialier och papjjer, högst » 2,000: — telegram, telefon och annonsering, högst » 5,000: — inköp och underhåll av möbler, högst » 1,000: — bokinköp, bindning av böcker och handlingar, tidningar samt övriga utgifter, högst » 3,000: — hyresersättning för överståthållarämbetets kanslis ämbetslokal, enligt kungl. brev den 9 juli 1920 » 15,600: — (i detta belopp ingår även ersättning för värme). Härjämte utgår anslag till pensioner jämte dyrtidstillägg därå, förslagsvis beräknat till ett belopp av » 10,000: — 3. Ö v e r s t å t h å l l a r ä m b e t e t s a v d e l n i n g polisärenden.

för

Kostnaderna bestridas i regel av Stockholms stad. Till vissa befattningshavare utgå dock mindre arvoden från statsverket. Därjämte utgår från statsverket ett anslag om 150 kronor till gratifikationer åt extra ordinarie befattningshavare vid poliskammaren och ett anslag av 1,470 kronor såsom bidrag för uppvärmning av poliskammarens ämbetslokaler. a) Avlöningar, ålderstillägg och dylikt. Ifrågavarande kostnader kunna utläsas direkt ur lönestaterna, sedan kunskap vunnits om vilka befattningshavare, som tjänstgöra å de olika avdelningarna. Härvidlag hänvisas till uppställningen å sid. 163 o. f. här nedan. b) Arvoden åt extra personal m. m. Från Stockholms stad utgå, så vitt* nu är ifråga, följande anslag till överståthållarämbetet (de i kanten uppförda bokstäverna och siffrorna hänföra sig till motsvarande beteckningar i stadens inkomst- och utgiftsstat för år 1927): ÖA a 2 — 2 ordonnanser, vardera 1,700 kronor kr. 3,400: —

153 Några ordonnanser finnas icke anställda. Av anslaget disponera överståthållaren och underståthållaren hälften vardera till avlöning av enskilda tjänare. (Jämför ovan sid. 150, 151.) ÖÄp a 2 — till amanuensgöromål kr. 5,000: — Av detta anslag utgår arvode till 2 amanuenser, av vilka den ene tjänstgör å polissekreterarens expedition och den andre å polismästarens expedition, med 2,220 kronor vardera. ÖÄp a 3 — till avlöning åt två extra kontorsskrivare kr. 4,500: — Av detta anslag utgår arvode dels till en extra kontorsskrivare å kriminalavdelningen, vilken befattning icke beröres av förevarande utredning, och dels till en extra kontorsskrivare å polismästarens expedition. ÖAp a 4 — till extra skrivbiträden kr. 5,760: — För ändamålet disponeras jämväl, helt eller delvis, närmast följande anslag. Vid fördelning av kostnaderna för extra skrivbiträden hava de sakkunniga, för vinnande av möjligast klar överblick, å varje avdelning uppfört där i regel tjänstgörande biträden med angivande av till dem utgående arvoden. Den omfattning, vari anslaget disponerats, framgår förty av lönestaten (sid. 163 o. f. här nedan). ÖÄp a 5 — för extra tjänstgöring samt gratifikationer åt extra ordinarie tjänstemän och vaktbetjäning, högst kr. 7,000: — Av detta anslag utgår bland annat avlöning till en extra tjänsteman hos polissekreteraren efter 3,120 kronor per år och till det extra biträdet för värnpliktsärenden hos polisdomaren med 2,400 kronor per år. ÖÄp a 6 — för beredande av semester kr. 9,000: — Anslaget avser alla befattningshavare, som icke tillhöra den egentliga polispersonalen. Ä dem, som beröras av omorganisationen, synes ungefärligen 6,000 kronor kunna beräknas. ÖÄp a 7 — för vikariatsersättning vid sjukdom och annan tjänstledighet kr. 2,000: — Avser samma befattningshavare, som under ÖÄp a 6; omkring 1,500 kronor torde belöpa å nu ifrågavarande befattningshavare. ÖÄp a 8 — ersättning för kontroll å uppbörden kr. 750: — Enligt överståthållarämbetets protokoll den 15 december 1897 angående instruktion för kassakontrollant har en sådan att granska och uppräkna kamrerarkontorets kassa samt tillse, att kassabehållningen överensstämmer med kassaboken. Anslaget användes till avlöning utav denna kassakontrollant. ÖÄp a 9 — till bestridande av vaktmästare- och portvaktsgöromål kr. 7,400: — Av detta anslag utgår arvode till polishusets portvakt (pensionerad överkonstapel) med 1,860 kronor, vaktmästare i poliskammaren (pensionerad överkonstapel) med 1,860 kronor, en vaktmästare hos polismästaren och en vaktmästare å stadsfiskalskontoret (pensionerade konstaplar) med 1,600

154 kronor vardera. Arvodet till portvakt och till vaktmästare hos stadsfiskalerna synes falla utom ramen för omorganisationen. OAp a l l — till extra biträden å passbyrån kr. 15,000: — Anslaget disponeras i huvudsak för avlöning av extra personal å passbyrån. Av detta anslag utgår emellertid även arvode till en extra vaktmästare vid polissekreterarens expedition med 1,740 kronor. c) Övriga kostnader. Från Stockholms stad utgå, såvitt nu är ifråga, till överståthållarämbetet följande anslag, varav förslagsvis verkställts nedan angivna uppdelning: 1) OAp f l — inventariers inköp och underhåll kr. 2,000: — Anslaget avser endast ämbetslokalerna och synes dem emellan kunna fördelas enligt följande grunder: polissekreterarens och biträdande polissekreterarens expeditioner Vs = kr. polismästarens expedition Vs = » 1 poliskammaren /(, = » kamrerarkontoret Vio = » polisdomstolen VÖ = » 1 2:a och 3:e polisintendenternas expeditioner /io = >••

400: — 400: — 400: — 200: — 400: — 200: —

Summa kr. 2,000 2) ÖÄp g — bränsle och lyse kr. 77,600: — Anslaget avser enligt ordalagen endast ämbetslokalerna; emellertid är detta i staten använda uttryckssätt vilseledande. Till en början bestridas av detta anslag icke kostnaderna för bränsle och lyse inom avdelningarna vid Slottsbacken (polissekreterarens och biträdande polissekreterarens expeditioner). A andra sidan bestridas av detta anslag alla kostnader för bränsle och lyse inom jDolishuset å Kungsholmen, och sålunda även kostnader för där förlagda polisstationer, för logementen m. m. Vad först angår bränslekostnaden för polissekreterarens och biträdande polissekreterarens lokaler, är denna kostnad inbegripen i hyresbeloppet, vilket i sin tur ingår i likvidhyran under ÖÄ c 2; jämför följande punkt. Lysekostnaden för samma lokaler ingår i det belopp av 2,000 kronor, som i staten uppförts under ÖÄ g 2; densamma torde kunna beräknas till sammanlagt 500 kronor för båda nu ifrågavarande lokaler. Vidkommande kostnaden för bränsle och lyse inom lokalerna i polishuset å Kungsholmen hava de sakkunniga ansett nödvändigt att för erhållande av tillförlitliga uppgifter anlita särskilt biträde. Härtill har, efter framställning hos kungl. byggnadsstyrelsen, utsetts arkitekten därstädes Arvid Sjöqvist. Till förebyggande av eventuell tvist angående uppskattningens riktighet har ansetts lämpligt, att däri del-

155 toge jämväl en representant för Stockholms stad. Efter hänvändelse till stadens delegerade ntsågs därtill hyresintendenten i Stockholm O. Starck. Arkitekten Sjöqvist och hyresintendenten Starck hava därefter gemensamt beräknat bland annat kostnaden för värme och lyse inom de lokaler i polishuset å Kungsholmen, som äro av nu ifrågavarande avdelningar disponerade; och har därvid erhållits följande belopp, utvisande sammanlagda kostnaden för samtliga ifrågakomna lokaler, nämligen värmekostnad vid ett kokspris av kronor 1: 95 per hl. kr. 3,000: — belysningskostnad med nuvarande armatur » 1,800: —3) ÖÄ c — Hyror och arrenden: 2 — övriga hyror kr. 19,000: — I detta belopp ingår bland annat en summa av 4,500 kronor såsom beräknad ersättning för hyra och värme beträffande polissekreterarens och biträdande polissekreterarens lokaler. Ifrågavarande beräknade kostnad för hyra och värme inom berörda lokaler (anslaget utgör allenast ett likvidanslag mellan stadens myndigheter) synes anmärkningsvärt lag, särskilt då densamma jämföres med det belopp av 15,600 kronor, som av statsverket utgives för hyra och värme beträffande de i storlek ungefär motsvarande lokaler, som disponeras av överståthållarämbetets kansli. I nu förevarande sammanhang hava de sakkunniga emellertid icke funnit anledning närmare ingå å denna fråga. 4) ÖÄp c 2 — hyror och arrenden kr. 84,700: — I detta belopp ingå stadens beräknade hyreskostnader för samtliga lokaler inom polishuset å Kungsholmen. För erhållande av tillförlitlig uppgift å hur stor hyreskostnad, som bör belöpa å de lokaler, vilka disponeras av nu ifrågavarande avdelningar inom verket, har särskild uppskattning verkställts av förut omförmälda herrar Sjöqvist och Starck. Sammanlagda hyreskostnaden för dessa lokaler har därvid beräknats till 28,000 kronor. 5) ÖÄp h l — renhållning inomhus samt tvätt och dylikt... kr. 13,000: — Detta anslag avser endast ämbetslolcalerna. Kostnaderna för städning äro fastställda av polismästaren år 1922 (Nr 187 A. D. 1922), ehuru givetvis vissa ändringar därefter vidtagits med avseende å ersättningsbeloppen. Med ledning av tillgängliga tabeller och med hänsyn till de olika lokalernas ytinnehåll hava följande kostnadsbelopp erhållits, uträknade jämlikt av tjänstenämnden den 27 mars 1922 fastställda grunder: polissekreterarens och biträdande polissekreterarens expeditioner kr. 1,412: 40 polismästarens expedition * 1,579: 25

156 poliskanirnaren kararerarekontoret trafikbyråns lokaler körkortsavdelningen etc 1 rum för kanslisten i polisdomstolen

kr. 1,606: 20 » 394: 22 » 128:58 » 200: 14 » 50: —

A samtliga nu uppförda belopp utgår rörligt lönetillägg med för närvarande 21 %\ då dessa tillägg medräknas, erhållas följande slutsiffror beträffande kostnaderna för renhållning: polissekreterarens och biträdande polissekreterarens expeditioner k r . 1,709: — polismästarens expedition % 1,910: 89 poliskammaren » 1,943: 50 kamrerarekontoret » 477: 01 trafikbyråns lokaler » 155:58 körkortsavdelningen etc » 242: 16 1 rum för kanslisten i polisdomstolen » 60: 50 Summa kr. 6,498: 64 Kostnaderna för tvätt och dylikt äro beträffande ämbetslokalerna så obetydliga, att desamma ej här medtagits i beräkningarna. 6) ÖÄp i 1 — skrivmaterialier kr. 25,000: —• Dessa kostnader äro beräknade för verket i dess helhet och sålunda även för polisstationerna. Enligt av kamreraren inhämtade upplysningar torde anslaget kunna tänkas uppdelat med 15,000 kronor å polisstationerna (häri inräknat även kriminal-, central- och ordonnansavdelningarna) samt 10,000 kronor å ämbetslokalerna. Sistnämnda belopp, 10,000 kronor, fördelas i enlighet med inhämtade upplysningar förslagsvis sålunda: polissekreterarens och biträdande polissekreterarens expeditioner Vi = polismästarens expedition V* = 1 poliskammaren ,U = 1 kamrerarekontoret /s = polisdomstolen Vg =

kr. » » » »

2,500: — 2,500: — 2,500: — 1,250: — 1,250: —

Summa kr. 10,000: — 7) ÖÄp i 2 — renskrivning, tryckning och annonsering kr. 31,100: — Dessa kostnader äro beräknade för verket i dess helhet, sålunda även för polisstationerna. Enligt av kamreraren inhämtade upplysningar torde detta anslag kunna tänkas fördelat med ungefärligen hälften å ämbetslokalerna och hälften å polisstationerna. I huvudsaklig överensstämmelse härmed har för ämbetslokalerna beräknats åtgå ett belopp av 15,000 kronor.

157 Detta belopp fördelas upplysningar sålunda:

förslagsvis och med ledning av inhämtade

polissekreterarens och biträdande polissekreterarens expeditioner 7* — kr. polismästarens expedition 7* — » poliskammaren U = * kamrerarekontoret /8 = » polisdomstolen /» = »

3,750: — 3,750: — 3,750: — 1,875: — 1,875:-

Summa kr. 15,000: — 8) ÖAp i 3 — tidningsprenumeration kr. 1,500: — Anslaget avser verket i dess helhet och 73 beräknas belöpa å ämbetslokalerna; mellan dessa skall sålunda fördelas ett belopp av 1,000 kronor. Följande uppdelning göres: polissekreterarens och biträdande polissekreterarens expeditioner U = kr. 250: — polismästarens expedition U = » 250: — poliskammaren /* = * 250: — kamrerarekontoret ,8 = * 125: — polisdomstolen U — » 125: Summa kr. 1,000: — 9) ÖÄp i 4 — böcker, tidskrifter och kartor kr. 2,200: — Anslaget avser verket i dess helhet och 1,200 kronor beräknas åtgå för ämbetslokalerna; sistnämnda belopp fördelas sålunda: polissekreterarens och biträdande polissekrex terarens expeditioner fi = kr. 300: — polismästarens expeditioner /'* = » 300: — poliskammaren t* = * 300: — kamrerarekontoret 7s = » 150: — polisdomstolen 7s — » 150: Summa kr. 1,200: — 10) ÖÄp i 5 — bokbinderiarbeten kr. 10,000: — Anslaget avser verket i dess helhet. Ä ämbetslokalerna beräknas belöpa halva beloppet eller 5,000 kronor. Fördelning: polissekreterarens och biträdande polissekre1 terarens expeditioner ,U = kr. 1,250: — polismästarens expedition 7* = » 1,250: — poliskammaren 74 = » 1,250: — 1 kamrerarekontoret /s = » 625: — polisdomstolen 7 s == » 625: Summa kr. 5,000: —

158 11) ÖÄp i 6 — fotografering kr. 2,000: — Detta anslag står endast till kriminalavdelningens förfogande och medtages förty icke i nu förevarande beräkningar. 12) ÖÄp i 7 — post- och telegrafporto kr. 1,500: — Anslaget avser verket i dess helhet och hälften beräknas belöpa å ämbetslokalerna. Dessa 750 kronor fördelas sålunda: polissekreterarens och biträdande terarens expeditioner polismästarens expedition poliskammaren kamrerarekontoret polisdomstolen

polissekreV-i — kr. /4 = » 1 /i = » V& = » Vs = » 1

187:50 187:50 187: 50 93: 75 93: 75

Summa kr. 750: — 13) ÖÄp i 8 — tryckning av pass kr. 4,000: — Detta anslag disponeras uteslutande för passbyråns räkning och påföres fördenskull polissekreterarens expedition. 14) ÖÄp t 21 — telefoner kr. 32,000: Anslaget avser verket i dess helhet och häri ingå kostnaderna för alla telefoner, såväl de till polisens växel anslutna som de direkta linjerna och lokaltelefonerna, ävensom för reparationer av telefonapparater, ersättning till vissa befattningshavare för bostadstelefoner m. m. Kostnaden för apparater med direkt anknytning till rikstelefonnätet erhålles givetvis direkt från rikstelefonbyrån. Kostnaden för apparater, anslutna till polisens telefonväxel, kan endast erhållas därigenom, att från beloppet 32,000 kronor avdragas kostnader, föranledda av annat ändamål än polisens telefonväxel med därtill hörande apparater, samt att därefter det sålunda erhållna beloppet divideras med det tal, som motsvarar hela antalet apparater med anknytning till nämnda telefonväxel. Emellertid skulle en dylik uträkning icke bliva riktig, med mindre hänsyn toges jämväl till kostnaden för telefonpersonalen, utgörande — då hänsyn tages till lön, ålderstillägg och rörligt lönetillägg åt ordinarie personal samt arvode åt extra telefonist — 11,424 kronor 5 0 öre. Även med iakttagande härav kan dock resultatet givetvis endast bliva approximativt, särskilt med hänsyn till att kostnaden för lokaltelefonerna ej kunnat angivas och följaktligen ej heller fråndragas anslaget i övrigt; nu berörda kostnad lärer dock vara synnerligen obetydlig, då fråga ej är om nyanläggning. Härigenom erhålles följande uppställning:

159 anslag till telefoner ?5 lön m. m. åt telefonister

kr. 32,000: » 11,424: 50

Kr. 43,424: 50 Avgår: kostnad för telefoner utom växeln kr. 3,320: 50 ersättning för vissa bostadstelefoner ... » 560: — ^ 3 880• 50 Återstår kr. 39,544: Om sistnämnda belopp divideras med antalet till växeln anslutna apparater, utgörande 92, erhålles ett belopp av kr. 429: 82. Varje telefonapparat, ansluten till växeln, torde med ledning härav kunna anses draga en årlig kostnad av ungefärligen 425 kronor. Antalet apparater och kostnaden härför fördelar sig då på följande sätt å de olika nu ifrågavarande lokalerna: lokal:

polissekreterarens expedition biträdande polissekreterarens expedition polismästarens expedition ... poliskammaren kamrerarekontoret trafikbyrån körkortsavdelningen

växelapparat :

direkt apparat:

4 4 2 1 2

kostnad jr.

1 — — — —

•

1,700

» 136 » 1,700 » 1,700 » 850 » 425 » 850 Summa kr. 7,361:

Polisdomstolen medtages icke här, då av där befintliga telefonapparater icke någon anvisats åt den kanslist, som sysslar med värnpliktsärendena. 15) ÖÄ p y — pensioner och understöd. Av utgående pensioner behöva här endast upptagas följande: Kamrerarekontoret påföres pension åt en vaktmästare, nämligen 1,147 kronor, jämte rörligt lönetillägg, 240 kronor 87 öre; tillhopa 1,387 kronor 87 öre. Polissekreterarens expedition (passbyrån) påföres pension åt en kanslist, nämligen 3,696 kronor, jämte rörligt lönetillägg därå, 776 kronor 16 öre; tillhopa 4,472 kronor 16 öre. 4. A n d r e s t a d s f o g d e n s expedition. Kostnaderna bestridas av Stockholms stad, dock att från statsverket utgår ett anslag å 12,200 kronor till »avlöning åt exekutionsbetjäningen i Stockholm enligt kungl. brev den 29 maj 1885» (jämför ovan sid. 135). Å detta belopp utgår därjämte dyrtidstillägg enligt samma grunder som för oreglerade statliga löner, eller med 4,392 kronor.

160 a) Avlöningar, ålderstillägg och dylikt. Beloppen kunna utläsas direkt ur stadens lönestat, se sid. 1G8 nedan. b) Arvoden åt extra personal m. m. Från Stockholms stad utgå följande anslag: OA a 2 — extra kontorsbiträde hos andre stadsfogden kr. OA a 2 — till anställande under år 1927 hos andre stadsfogden av två extra utmätningsman » OA a 4 — för beredande av semester »

1,920: —

5,730: — 8,400: —

Av detta anslag har, enligt uppgift från drätselnämndens kammarkontor, ungefär 4,142 kronor åtgått för andre stadsfogdens expedition. Med hänsyn härtill påföres halva anslaget, eller 4,200 kronor, andre stadsfogdens expedition. O A a 5 — till vikariatsersättning vid sjukdom och annan tjänstledighet kr.

5,000: —

Efter enahanda beräkningsgrund som beträffande anslaget under O A a 4 påföres andre stadsfogdens expedition hälften av detta belopp, eller 2,500 kronor. c) Övriga Jcostnader. Här ifrågavarande anslag avse stundom endast stadsfogdarna, stundom jämväl stadsfiskalerna och fastighetsregistret och i ett fall även polisverket. Hänsyn härtill har nedan tagits vid anslagens uppdelning. 1) O A c — Hyror och arrenden: 2 — övriga hyror kr. 19,000: Ovan har angivits, att av detta anslag 4,500 kronor beräknas belöpa å de av polissekreteraren och biträdande polissekreteraren disponerade lokalerna (jämför sid. 155). Av återstående del utav anslaget beräknas 12,000 kronor belöpa å de två våningar uti huset nr 13 vid Storkyrkobrinken, som disponeras av förste och andre stadsfogdarna. Då vardera stadsfogden förfogar över en våning, torde — ehuru rumsantalet är något olika — vardera expeditionen kunna i hyra påföras hälften utav berörda belopp eller 6,000 kronor. 2) O A f — Inventariers inköp och underhåll: 1) årlig kostnad kr. 2,000: — Av detta anslag beräknas i runt tal 800 kronor belöpa å andre stadsfogdens expedition.

161 3) ÖÄ g — Bränsle och lyse: 2 — annan kostnad kr. 2,000: — Av anslaget beräknas 750 kronor belöpa å andre stadsfogdens expedition. 4) ÖÄ Ii — Kenhållning inomhus samt tvätt och dylikt kr. 3,000: — Ifrågavarande kostnader utgjorde för båda stadsfogdarnas expeditioner tillhopa kr. 2 , 1 9 8 : 5 2 ; härav torde halva beloppet eller i runt tal 1,100 kronor kunna påföras andre stadsfogden. 5) ÖÄ i — Skriv- och tryckkostnader, böcker och dylikt: 2 — för skrivmaterialier och tryckning av blanketter och diarier m. m kr. 12,000: — Anslaget disponeras uteslutande för stadsfogdarnas räkning. Hälften påföres andre stadsfogdens expedition, eller sålunda 6,000 kronor. 6) ÖÄ r — Forselkostnader: 1 — till årskort å spårvägarna åt utmätningsmannen hos andre stadsfogden kr. 1,500: 2 — för transport av anhållna bötesfångar m. m » 350: — Dessa anslag disponeras uteslutande av andre stadsfogden. 7) ÖÄ t 1 — för telefon till tjänstelokalerna kr. 1,900: — Anslaget avser allenast de telefoner, som disponeras av förste och andre stadsfogdarna; förste stadsfogden har fem telefoner, andre stadsfogden tre. I överensstämmelse härmed påföres andre stadsfogden 3 /s av anslaget, eller 712 kronor 50 öre. 8) Ö Ä y — pensioner och understöd kr. 4 0 , 0 0 0 : — Härav påföres följande belopp andre stadsfogdens expedition: Pension åt förutvarande andre stadsfogden, 4,694 kronor, jämte rörligt lönetillägg därå med 985 kronor 74 öre, tillhopa 5,679 kronor 74 öre, ävensom ålderdomsunderstöd (jämför ovan sid. 137) åt två utmätningsmän med tillhopa 4,023 kronor jämte rörligt lönetillägg därå med 844 kronor 83 öre, eller sammanlagt 4,867 kronor 83 öre. Summa pensioner och understöd att påföras andre stadsfogdens expedition: kr. 10,547: 57. B.

KESULTAT.

Med ledning av vad ovan anförts har uppgjorts följande förslag till fördelning av nuvarande kostnader inom de avdelningar utav överståthållarämbetet, som beröras utav föreliggande utredning: 1. Ö v e r s t å t h å l l a r e n o c h underståthållaren. Kostnaderna bestridas delvis av statsverket, delvis av Stockholms stad. a) Överståthållaren kr. 4 9 , 2 2 3 : •— b) Underståthållaren » 19,341 Summa kostnader kr. 68,564: 885 28

162 2.

Ö v e r s t å t Ii a l l a r a m b e t e t s

kansli.

Samtliga kostnader bestridas av staten. a) Löner m. m. 1 sekreterare 1 notarie 1 notarie 1 kanslist 1 kanslist 1 kanslist 1 kanslist 1 kanslibiträde 1 kontorsbiträde 1 kontorsbiträde 1 förste expeditionsvakt 1 expeditionsvakt

kr * * » * * ;>

* * * » »

11,940 9,060 9,060 5,676 5,676 5,676 4,350 3,300 2,832 2,364 3,144 2,988 Z,**»»: - - j a .

66,066:

Härtill kommer dyrtidstillägg enligt för statens befattningshavare gällande grunder, för närvarande utgående med 18 % å lön, som ej överstiger 800 kronor i månaden; det belopp, vara dyrtidstillägg utgår, utgör sålunda 63,726 kronor och dyrtidstilläggets belopp bliver kr.

11,470: 68

Summa kronor

77,536: 68

b) Arvoden ät extra personal m. m. Tillhopa Dyrtidstillägg

kr. _j»_

7,600: 1,368: -

c) Övriga hostnader. Hyresersättning och värmekostnad kr. 15,600 2,500 Lyse, renhållning och städning » 4,000 Kenskrivning och tillfälliga arbetsbiträden » 2,000 Skrivmaterialier och papper » Telegram- och telefonkostnader samt ans 5,000: nonskostnad 1,000: Inköp och underhåll av möbler » Bokinköp, bindning av böcker och tid3,000: ningsprenumeration m. m » Pensioner med dyrtidstillägg därå (approximativt) * 10,000: -

kr.

8,968:

43,100:

Summa kostnader kr. 129,604: 68

163 3.

Ö v e r s t å t h å l l ar ä m b e t e t s A och B.

avdelning

för

Polissekreterarens och biträdande expeditioner.

polisärenden. polissekreterarens

Samtliga kostnader bestridas av Stockholms stad. a) Löner, ålderstillägg och dylikt samt b) arvoden åt extra personal m. m. 1 polissekreterare kr. 11,100 1 amanuens » 2,220 1 kanslist (4,800 + 1,080) » 5,880 1 kontorsskri vare (2,640 + 600) » 3,240 1 skrivbiträde (1,920 + 540) » 2,460 1 extra skrivbiträde » 1,920 1 vaktmästare (2,400 + 600) » 3,000 1 extra vaktmästare » 1,740 Extra hjälp (»konstapel») » 3,120 1 föreståndare för passbyrån, kanslist (4,800 + 360) 5,160 1 poliskonstapel 3,120 Extra biträden (ackordsarbete) l 13,260 1 biträdande polissekreterare (8,400 + 600) 9,000 1 kanslist (4,800 + 360) 5,160 1 extra kvinnligt skrivbiträde 1,860 Semesteranslag 1,500 Vikariatsersättning 375 Summa kr. 74,115 Härtill kommer rörligt lönetillägg efter för Stockholms stads befattningshavare gällande grunder eller 21 % — » 15,564:15 c) Övriga kostnader. 1) inventarier kr. 400 2)—3) hyra och bränsle samt lyse » 5,000 5) renhållning » 1,709 6) skrivmaterialier » 2,500 7) renskrivning, tryckning m. m » 3,750 8) tidningsprenumeration » 250 9) böcker, tidskrifter och kartor » 300 10) bpkbinderiarbeten » 1,250 12) post- och telegrafporto » 187 50 13) tryckning av pass » 4,000 14) telefoner » 1,836 15) pension » 4,472 16

25,654: 66

Summa kostnader kr.

115,333:81

89,679:15

Anslaget u t g å r med 15,000 kronor. Därav bestrides emellertid arvode åt en ovan upptagen extra vaktmästare med 1,740 kronor. Jämför ovan sid. 154.

164 C. Polismästarens

expedition.

Samtliga kostnader bestridas av Stockholms stad; dock utgår från statsverket särskilt arvode åt polismästaren med 1,000 kronor jämte rörligt lönetillägg därå enligt för stadens befattningshavare gällande grunder. a) Löner, ålderstiUägg och dylikt samt b) arvoden åt extra 'personal m. m. polismästare (15,600 + 1,500) kr. 17,100 ;> 9,300 sekreterare 6,600 notarie » s 2,220 amanuens 5,880 kanslist (4,800 + 1,080) » skrivbiträde, förordnat såsom extra kontors2,790 skrivare (2,250 + 540) » 2,160 extra skrivbiträde * 1,860 extra skrivbiträde » 1,860 extra skrivbiträde » 1,860 extra skrivbiträde * 1,600 extra vaktmästare * 3,120 ordonnans (poliskonstapel) * 4,200 överkonstapel » ;> 4,200 överkonstapel 12,480 4 konstaplar * 1,500 Semesteranslag » 375 Vikariatsersättning Särskilt arvode åt polismästaren såsom ordförande i polisskolans styrelse (från stats1,000 verket) » Summa kr. 80,105 Härtill kommer rörligt lönetillägg efter 21 %

16,822 05

96,927: 05

c) Övriga kostnader. 400: 1) inventarier kr. 2) bränsle och lyse (gemensam kostnad för samtliga ifrågavarande lokaler inom polis4,800: huset å Kungsholmen) » 4) hyresersättning (gemensam kostnad för samtliga ifrågavarande lokaler inom polishuset å Kungsholmen) » 28,000: 5) renhållning (även beträffande körkortsavdelningen) * 2,153: Oo 6) skrivmaterialier » 2,500: Transport kr. 3 7 , 8 5 3 : 05

9 6 , 9 2 7 : 05

165 Transport kr. 37,853 05 7) renskrivning, tryckning m. m » 3,750 8) tidningsprenumeration » 250 9) böcker, tidskrifter m. m » 300 10) bokbinderiarbeten » 1,250 12) post- och telegrafporto » 187 50 14) telefoner (även beträffande körkortsavdelningen) 2,550: —

96,927:05

46,140: 55

Summa kostnader kr. 143,067: 60 D.

Poliskammaren.

Samtliga kostnader bestridas av Stockholms stad; dock utgår av statsverket bidrag för uppvärmning av lokalerna med 1,470 kronor och anslag till gratifikationer med 150 kronor. a) Löner, ålderstillägg och dylikt samt b) arvoden åt extra personal m. m. förste polisintendent (11,100 + 1,500) notarie (7,200 -f 480) kanslist (4,800 + 720) kontorsskrivare (2,640 + 900) skrivbiträde (1,920 + 540) extra vaktmästare Semesteranslag Vikariatsersättning

kr. 12,600 7,680 5,520 3,540 2,460 1,860 1,500 375

Summa kr. 35,535 Härtill kommer rörligt lönetillägg efter 21 % =

c) Övriga kostnader. 1) inventarier kr. 2) bränsle och lyse (se under polismästarens expedition) 4) hyresersättning (se under polismästarens expedition) 5) renhållning »» » 6) skrivmaterialier » 7) renskrivning, tr} r ckning m. m » 8) tidningsprenumeration » 9) böcker, tidskrifter m. m. » 10) bokbinderiarbeten » 12) post- och telegrafporto » 14) telefoner

7,462 35

4 2 , 9 9 7 : 35

400:

1,943 50 2,500 3,750 250 — 300 — 1,250 — 187 50 1,700 —

Summa kostnader kr.

12,281: 5 5 , 2 7 8 : 35

166 E.

Kamrerarekontoret.

Samtliga löner m. m. utgå av Stockholms stad, som jämväl bestrider övriga kostnader. Härjämte utgå emellertid av statsmedel två arvoden till kamreraren, det ena om 850 kronor såsom ersättning för förandet av »Polisunderrättelsers» räkenskaper, det andra om 300 kronor, såsom gottgörelse för uppbörd och redovisning av registreringsavgifter för motorfordon. Å intetdera av dessa arvoden utgår något dyrtidstillägg. a) Löner, ålderstillägg och dylikt samt b) arvoden åt extra personal m. m. 1 kamrerare ( 7 , 2 0 0 + 1 , 4 4 0 ) 1 bokhållare (5,400 + 780) 1 bokhållare (4,200 + 990) 1 bokhållare (4,200 + 990) 1 kontorsskrivare (3,600 + 300) 1 skrivbiträde (1,920 + 540) 1 extra skrivbiträde 1 förste vaktmästare (2,640 + 900) Semesteranslag Vikariatsersättning Ersättning för kontroll å uppbörden

kr. » » » » » » » » » »

8,640 6,180 5,190 5,190 3,900 2,460 1,980 3,540 1,500 375 750

Summa kr. 39,705 »

8,338 05

1,150: —

4 9 , 1 9 3 : 05

c) Övriga kostnader. 200: 1) inventarier kr. 2) bränsle och lyse (se under polismästarens expedition). 4) hyresersättning (se under polismästarens expedition). » 477' 01 5) renhållning » 1,250 — 6) skrivmaterialier 7) renskrivning, tryckning m. m »» 1,875 — » 125 — 8) tidningsprenumeration » 150 — 9) böcker, tidskrifter m. m » — 625 10) bokbinderiarbeten » 93 75 12) post- och telegrafporto » 850 14) telefoner » 1,387 87 15) pensioner

7,033: 63

Härtill kommer rörligt lönetillägg efter 2 1 % Extra arvoden åt kamreraren (från statsverket)

•

—

Summa kostnader kr. 5 6 , 2 2 6 : 68

167 F.

Polisdomstolen.

Samtliga kostnader bestridas av Stockholms stad. H ä r medtagas endast följande poster: b) Arvode åt extra personal m. m. 1 extra biträde för handläggning av värnpliktsärenden kr. 2,400: — Rörligt lönetillägg ä 21 % = » 504: — c) Övriga kostnader för det extra

2 904:

biträdet.

2) bränsle och lyse (se under polismästarens expedition). 4) hyresersättning (se under polismästarens expedition). 5) renhållning kr. 6) skrivmaterialier (approximativt) »

60:50 50:—

110:50

Summa kostnader för det extra biträdet kr. 3,014: 50 G. Centralav delningens

trafikbyrå.

Samtliga kostnader bestridas av Stockholms stad. Här medtagas endast följande poster: a) Löner, ålderstillägg och dylikt. 1 överkonstapel 4 konstaplar

kr. 4,200: — » 12,480: —

j g 680: • •

kr.

3,502: 80

Rörligt lönetillägg efter 21 % =*

Summa kr. 20,182: 80 c) Övriga kostnader för

trafikbyrån:

2) bränsle och lyse (se under polismästarens expedition). 4) hyresersättning (se under polismästarens expedition). 5) renhållning kr. 6) skrivmaterialier (approximativt) » 14) telefon >

155:58 50: — 425: —

6 3 Q : 5g

Summa kostnader för centralavdelningens trafikbyrå kr. 2 0 , 8 1 3 : 38 4.

Andre stadsfogdens

expedition.

Kostnaderna bestridas av Stockholms stad, dock att från statsverket utgår ett anslag å 12,200 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg, vilket nyttjas såsom bidrag till avlöning av åtta utmätningsmän.

168 a) Löner, ålderstillägg och dylikt samt b) arvoden åt extra 'personal m. m. 1 andre stadsfogde ( 8 , 4 0 0 + 1 , 8 0 0 ) 1 assistent (5,400 + 390) 1 kontorsskrivare (2,640 + 900) 1 kontorsbiträde (2,160 + 900) 1 extra kontorsbiträde 8 utmätningsmän ä 3,360 2 extra utmätningsmän 1 vaktmästare (2,400 + 900) Semesteranslag Vikariatsersättningar m. m

kr. 10,200 » 5,790 » 3,540 » 3,060 » 1,920 » 26,880 » 5,730 * 3,300 » 4,200 » 2,500 Summa kr. 67,120:

Härtill kommer rörligt lönetillägg efter för stadens befattningshavare gällande grunder eller 21 % = kr.

'096: 2 Q

81,215:20

kr. 6,000 » 800 » 750 » 1,100 » 6,000 » 1,850 » 712 50 » 10,547 57

27,760: 07

c) Övriga kostnader: hyror och arrenden inventarier bränsle och lyse renhållning m. m skriv- och tryckkostnader m. m forselkostnader telefoner pensioner och understöd

Summa kostnader kr. 1 0 8 , 9 7 5 : 27

169 C.

SAMMANFATTNING

av beräknade kostnader för de nuvarande avdelningar och delar därav inom överståthållarämbetet, som beröras av ifrågavarande utredning: 1. 2. 3.

Överståthållaren och underståthållaren kr. (58,564: — Överståthållarämbetets kansli » 129,604:68 Överståthållarämbetets avdelning för polisärenden: A och B. Polissekreterarens och biträdande polissekreterarens expeditioner » 115,333:81 C. Polismästarens expedition » 143,067: 60 D. Poliskammaren » 55,278:35 E . Kamrerarekontoret » 5 6 , 2 2 6 : 68 F . Polisdomstolen » 3,014:50 G. Centralavdelningens trafikbyrå » 20,813:38 Andre stadsfogdens expedition » 108,975:27 Summa kr. 700,87 8: 27

Härav bestrider för närvarande statsverket 1. a) av överståthållarens avlöning kr. b) av underståthållarens avlöning » 2. samtliga kostnader för överståthållarämbetets kansli » 3. vissa arvoden till polismästaren och kamreraren » 4. bidrag till exekutionsbetjäningens avlöning jämte dyrtidstillägg därå » 5. gratifikationer åt e. o. befattningshavare vid poliskammaren » 6. bidrag för uppvärmning av poliskammarens ämbetslokaler »

15,808: — 13,408: — 129,604:68 2,360: — 16,592: — 150: — 1,470: —

Summa kr. 179,392: 68 Stockholms stad bestrider övriga kostnader, tillhopa

5 2 1 , 4 8 5 : 59

170 SCHEMATISK ÖVERSIKT AV OVERSTATHALLAR(Endast ordinarie befattnings-

ö VERSTÄTHÄLLA RGHEE: ÖVEESTÅTö VERSTA

THALL

ÖVERSTÅTHÅLLA

ÅR-

ÄMBETETS

CHEF:

KANSLI. 1) 1 1 1 1 1

2) Biträdande sekreterarens tion:

Polissekreterarens expedition:

polissekreterare, kanslist, kontorsskrivare, skrivbiträde, vaktmästare.

(1'assbyrån:) 1 kanslist. 1 konstapel. 7)

STADSFOGDARNA. andre stadsfogde, assistent, kontorsskrivare, kontorsbiträde. 8 utmätningsmän, 2 vaktmästare.

polisexpedi-

1 biträdande polissekreterare, i kanslist.

Polisskolan:

1 fjärde polisintendent, ] biträdande föreståndare, ämneslärare.

förste stadsfogde, assistent, kontorsskrivare, domsvcrkställare,

POLIS-

Underavdel-

CHEF: UNDERSTÅTHÅLL AREN. 1 sekreterare, 2 notarier, 4 kanslister, 1 kanslibiträde, 2 kontorsbiträden, 1 förste expeditionsvakt, 1 expeditionsvakt.

EÄMBETET

Polismästarens expedition:

1 sekreterare, 1 notarie. 1 kanslist, 1 skrivbiträde, 1 ordonnans, 2 överkonstaplar, 4 konstaplar.

Ordningspolisen: 9) Kriminalavdelningen : 1 andre polisintendent, 12 kommissarier, 1 tredje polisintendent. 56 överkonstaplar, 2 polisassessorer, 24 biträdande över6 kriminalkommissarier, konstaplar. 22 kriminalöverkon652 konstaplar. staplar, 1 fotograf, 87 kriminalkonstaplar 2 polissystrar.

RANNSAKNINGSFÄNGELSET. Chef: 1 direktör, 1 assistent, 1 bokhållare, 1 kontorsskrivare, vaktpersonal, maskinister, reparatörer, kökspersonal.

171 ÄMBETETS NUVARANDE ORGANISATION. havare hava medtagits.)

ÄMBETET. HÅLLAREN.

FÖR

POLISÄRENDEN.

MASTAREN. ningar. 4) 1 1 1 1 1

Poliskammaren:

förste polisintendent, notarie, kanslist, kontorsskrivare, skrivbiträde.

10)

1 3 1 1 1

Kamrerarkonboret:

kamrcrare, bokhållare, kontorsskrivarc, skrivbiträde, förste vaktmästare.

Ordonnansavdelningen:

(1 förste polisintendent), 1 kommissarie, 2 överkonstaplar, 37 konstaplar.

6) 1 2 1 1 1

11)

Polisdomstolen.

polisdomare, notarier, kanslist, kontorsskrivarc, skrivbiträde.

Stadsfiskalskontoret:

2 stadsfiskaler, (2 polisassessorer).

0¶VERS TA THALLÅRÄMBETET FÖR UPPBÖRDSÄRENDEN. CHEF:

KAMRERAREN.

1 assessor, 1 revisor, 1 registrator, kammarskrivare, kontorsskrivare, kontorsbiträden, vaktmästare, taxeringskommissarier, taxeringsassistentcr, skrivpersonal, uppbördskommissarier, uppbördsassistenter, skrivpersonal, uppbördsmän.

ANDRA

AVDELNINGEN

De sakkunnigas förslag.

INLEDNING.

Å SÄTT AV H I T T I L L S LÄMNAD R E D O G Ö K E L S E torde framgå, Uppkomsten av nuvarande är överståthållarämbetet vid handläggningen av därtill hörande göro- organisation. mål för närvarande uppdelat å ett flertal i stort sett självständiga avdelningar, förenade allenast genom ett mer eller mindre direkt subordinationsförhållande till överståthållaren. Denna organisation har i huvudsak uppkommit därigenom, att, med den ständigt växande arbetsbördan, nya tjänster eller avdelningar efter hand tillskapats för varje särskild större arbetsuppgift. Härvid har man emellertid som oftast försummat att fastare anknyta den nya befattningen eller underavdelningen till verkets äldre organisationsformer. Sålunda intager överståthållarämbetets kansli, arvtagaren till det gamla slottskansliet, en fullkomligt självständig och avskild ställning i förhållande till överståthållarämbetet för polisärenden och överståthållarämbetet för uppbördsärenden, en avskildhet, som ytterligare skärpts genom att kansliets personal är statsavlönad medan övriga tjänstemän avlönas av Stockholms stad. Polisdomstolen är en självständig domstol inom verket; biträdande polissekreteraren är uteslutande sysselsatt med handläggningen av fattigvårdsmål utan beröring med verket i övrigt, o. s. v. Det är givet, att denna verkets klyvning medför mångahanda olägen- Olägenheter härav. heter. Sålunda kunna ärenden av likartad beskaffenhet ofta komma att handläggas å olika avdelningar, vilka icke inbördes stå i nödig kontakt. Möjligheten att överblicka och sammanhålla verket i dess helhet försvåras i avsevärd grad; för allmänheten framstår ämbetet stundom som en labyrint, där man endast med svårighet kan finna vägen till den sökta expeditionen. Slutligen — och detta är en synpunkt, som de sakkunniga icke kunnat undgå att särskilt beakta — måste den nuvarande organisationen medföra en avsevärd svårighet att rätt bedöma och fördela behovet av såväl personal som lokaler samt därigenom inverka å omkostnaderna för verket. För de sakkunniga har redan tidigt stått klart, att en omorganisation Behovet av av överståthållarämbetet borde kunna medföra icke obetydliga kostnads- omorganisation. besparingar, varförutom därmed borde kunna vinnas ökad möjlighet till samarbete mellan avdelningarna och enhetligare behandling av ärendena. Det syntes vid sådant förhållande lämpligt att först undersöka möjligheterna för en dylik omorganisation, innan man inginge på den del av de sakkunnigas uppdrag, som avsåge frågan om fördelning av kostnaderna mellan statsverket och Stockholms stad. Vederbörligt uppdrag att verkställa utredning angående förändringar i överståthållarämbetets organisation

176 samt att därom förhandla med Stockholms stad lämnades de sakkunniga den 21 november 1925. Vid härefter förda förhandlingar mellan de sakkunniga samt delegerade för Stockholms stad visade sig från början råda enighet om behovet utav omorganisation av överståthållarämbetet. Principerna För de sakkunniga framstod, i enlighet med vad förut framhållits, såorganisation s o m e ^ viktigt önskemål, att omorganisationen skulle så läggas, att förefintliga möjligheter till besparingar iakttoges. Vidare framträdde emellertid även det önskemålet, att omorganisationen om möjligt måtte ordnas på sådant sätt, att den blivande kostnadsfördelningen mellan statsverket och Stockholms stad därigenom underlättades. E t t sådant önskemål kunde tillgodoses genom att i vissa avdelningar sammanföra uteslutande länsstyrelseärenden, vilkas handläggning borde bekostas av statsverket, samt å andra avdelningar sammanföra magistratsärenden, som med avseende å handläggningen borde bekostas av Stockholms stad. För att undersöka framkomligheten av en sådan linje hava de sakkunniga jämväl försöksvis låtit utarbeta förslag till en dylik uppdelning av ärendena; man tänkte sig därvid en fördelning å i stort sett tre huvudavdelningar: överståthållarens kansliavdelning med uteslutande länsstyrelseärenden, underståthållarens kansliavdelning med uteslutande magistratsärenden och polismästarens kansliavdelning med uteslutande länsstyrelseärenden. Härtill skulle givetvis komma avdelningen för uppbördsärenden. Det visade sig emellertid snart nog, att en dylik arbetsfördelning ej blott bibehöll de allvarligaste olägenheterna av nuvarande organisation, utan jämväl ytterligare accentuerade desamma. Sålunda skulle ärenden av likartad beskaffenhet alltjämt, och kanske i större omfattning än förut, komina att handläggas å olika avdelningar; omfattande dubbelarbete nödvändiggjordes och någon personalindragning blev näppeligen möjlig. Med hänsyn såväl härtill som till de uppenbara ölägenheterna för allmänheten av ett dylikt system funno sig de sakkunniga böra avstå från tanken att helt genomföra en ärendefördelning av antydd art. De sakkunniga hava i stället vid nu föreliggande förslag sökt i första hand vinna en koncentration av verkets arbetsformer. För detta ändamål hava de sakkunniga sökt sammanföra avdelningar med likartade arbetsuppgifter och framför allt ärenden av samma slag till en och samma avdelning. Härigenom hava icke obetydliga möjligheter till personalminskning uppkommit. Samtidigt härmed hava emellertid de sakkunniga, där en sammanblandning av magistratsärenden och länsstyrelseärenden kunnat utan olägenhet undvikas, ansett sig böra medverka därtill. Slutligen hava de sakkunniga funnit önskvärt att vid en blivande omorganisation i görlig mån anknyta till den historiska utveckling, vara den nuvarande organisationen bygger. Förslaget har utarbetats i samförstånd med Stockholms stads för ändamålet utsedda delegerade.

177 IL

HUVUDDRAGEN AV DEN OMORGANISATIONEN.

FÖRESLAGNA

Vad först angår de delar utav verket, över vilka överståthållaren utövar Överståthåldet omedelbara chefskapet, d. v. s. där överståthållaren i regel själv efter k^^ JJJ. föredragning meddelar beslut i förekommande ärenden, har det synts de sekreterarens sakkunniga anmärkningsvärt, att man här för närvarande har att räkna 0 C l 7 ' , a , a ? e ö

poltssekrete-

med tre särskilda kansliavdelningar med var sin chef. Sålunda handlag- rarens expcgas vissa av dessa ärenden å överståthållarämbetets kansli samt föredragas ' lonaav en där tjänstgörande särskild sekreterare, andra ärenden handläggas å polissekreterarens expedition och föredragas av polissekreteraren, medan slutligen en tredje grupp ärenden handläggas och föredragas av biträdande polissekreteraren. Något samarbete mellan dessa tre sekreterare förekommer ej, men stundom synes ovisshet råda, huruvida den ene eller andre av dem skall upptaga ett visst ärende. Särskilt vid en jämförelse med arbetsformerna inom länsstyrelsernas landskanslier framstår detta arbetssätt såsom onödigt splittrat. Den markerade gräns, som uppehälles mellan överståthållarämbetets kansli och övriga avdelningar, synes vidare — ehuru historiskt lätt förklarlig — numera sakna rimlig grund. De sakkunniga hava för sin del ansett önskvärt och närmast till hands Särskild ggande, att nu ifrågavarande tre avdelningar sammanföras till en, torni slagsvis benämnd Icansliavdelnhigen. Kansliavdelningen skulle omfatta tre underavdelningar, nämligen kanslibyrån (i huvudsak motsvarande polissekreterarens expedition), exekutionsroteln (delvis motsvarande överståthållarämbetets kansli) och fattigvärdsroteln (i huvudsak motsvarande biträdande polissekreterarens expedition). Såsom kansliavdelningens chef skulle fungera en ämbetsman närmast motsvarande landssekreteraren vid en länsstyrelse och förslagsvis benämnd lianslidireldör. Denne kanslidirektör skulle, givetvis med biträde av underlydande tjänstemän, hava ledningen över samtliga till kansliavdelningen hörande ärenden. verket. Under kansliavdelningen skulle exekutionsverket lyda. Exekutionsverket Exekutionsskulle närmast motsvara nuvarande stadsfogdarna med underlydande personal. Beträffande stadsfogdarna, vilkas ställning varit föremål för olika uppfattningar hos statsverkets och stadens myndigheter, föreslå de sakkunniga, att andre stadsfogdens expedition indrages samt att hit hörande göromål fördelas mellan polisens ordonnansavdelning och nuvarande förste stadsfogdens expedition. Benämningen förste stadsfogde skulle därmed försvinna och i stället endast finnas en stadsfogde såsom chef för exekutionsverket. Genom kansliavdelningens nu föreslagna organisation skulle från överståthållarämbetets avdelning för polisärenden skiljas två utav dess nu885 28

178 varande avdelningar, nämligen polissekreterarens expedition och biträdande polissekreterarens expedition. Beträffande övriga därvarande underavdelningar anse de sakkunniga i hög grad önskvärt, att en bestämd skillnad göres mellan sådana, vilka uteslutande handlägga rena polisuppgifter, och sådana, vilka handlägga andra ärenden (länsstyrelse- och magistratsärenden). Sistberörda avdelningar synas böra alltjämt utgöra en del utav överståthållarämbetet och såsom sådana kunna sammanfattas under beSärskildpolis- nänmingen polisavdelningen. De avdelningar åter, vilka handhava rena avdelning. p 0 ii S U ppgift e r > torde för sin del kunna sammanföras till ett särskilt verk, Polisverket, vilket lämpligen kunde upptaga den gamla benämningen polisverket. Polisverket skulle sålunda därefter utgöra ett under överståthållarämbetet lydande särskilt verk, på sätt jämväl föreslagits beträffande exekutionsverket. Polismästaren skulle vara chef såväl för överståthållarämbetets polisavdelning som för polisverket. Polisavdelningen skulle omfatta nuvarande polismästarens expedition, vilken föreslås skola erhålla den ändrade benämningen polisavdelningens kanslibyrå, samt poliskammaren och kamrerarexpeditionen. Till denna avdelning torde jämväl böra föras polisdomstolen, då ju polisdomaren beslutar å överståthållarämbetets vägnar. Kamreraren torde böra erhålla förordnande såsom stadsfogde med avseende å de till polisavdelningen hörande bötesärenden. Polisdomstolen synes böra befrias från det inslag av länsstyrelseärenden, som nu åvilar polisdomaren utan samband med hans egentliga domarverksamhet. I övrigt hava de sakkunniga så mycket mindre haft anledning att befatta sig med polisdomstolens organisation, som denna domstol torde inbegripas i den blivande processreformen. Polisverket, vilket icke skulle utgöra en del utav överståthållarämbetet, synes böra omfatta ordningspolisen, kriminalavdelningen med stadsflskalskontoret, ordonnansavdelningen och polisskolan. Polisskolan har nyligen så till vida varit föremål för reglering som staten helt övertagit kostnaderna för dess verksamhet. Polisskolan har numera intet egentligt samband med överståthållarämbetet, och de sakkunniga hava icke funnit skäl att här ingå å formerna för dess verksamhet. Vidkommande ordningspolisen och kriminalavdelningen med stadsfiskalskontoret, torde dessa institutioner falla utom området för de sakkunnigas uppdrag. Till den del statliga intressen funnits att bevaka beträffande polispersonalen, har kostnadsfördelningen mellan statsverket och Stockholms stad reglerats i samband med nya polislagens införande. Beträffande ordningspolisen kvarstå dock en del fall, som de sakkunniga funnit böra av dem uppmärksammas. Detta gäller särskilt handläggningen av motorfordonsärenden å centralavdelningens trafikbyrå samt bötesindrivning och delgivningsärenden inom Brännkyrka församling.

179 Ej heller stadsfiskalslcontorct hava de sakkunniga ansett omfattas av dem lämnade uppdrag. De sakkunniga hava så mycket mera funnit anledning till en sådan uppfattning, som jämväl frågan om åklagarväsendets gestaltning sammanhänger med den blivande processreformens genomförande. Enligt uppgift lära de sakkunniga för processreformens ekonomiska genomförande för närvarande till behandling förehava de ekonomiska spörsmål, som härvid uppkomma för Stockholms stad. Ordonnansavdelningens verksamhet har av de sakkunniga ansetts böra utvidgas till att omfatta jämväl huvudparten av de göromfil, som för närvarande åvila andre stadsfogdens utmätningsmän. Yidkommande dispositionen av rannsaJcningsfängelset föreligga av ålder olika uppfattningar mellan statsverket och Stockholms stad. A skäl, som nedan närmare angivas, hava emellertid de sakkunniga ansett sig icke böra till behandling upptaga detta spörsmål. Dock föreslå de sakkunniga så till vida en ändring beträffande rannsakningsfängelsets ställning, att •—- i samband med omorganisationen av överståthållarämbetets kansli — ärenden angående fängelset föreslås skola handläggas å polisavdelningen. Beträffande överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden hava de Särskild upp avdelsakkunniga, såsom tidigare framhållits, ansett sig icke böra ingå å frågan b ords ning. om dess eventuella omorganisation eller om fördelningen mellan statsverket och Stockholms stad av kostnaderna för dess verksamhet. Dock synes det de sakkunniga önskvärt, att för likformighets vinnande överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden måtte erhålla den officiella benämningen uppbördsavdelningen. I samband därmed torde kunna ifrågasättas, huruvida icke uppbördsavdelningens chef borde erhålla en titel, som bättre än den nuvarande (»kamrerare») angåve hans ställning; i analogi med vad beträffande kansliavdelningen föreslagits skulle han då kunna benämnas uppbär dsdirelttör. Härjämte torde måhända i detta eller annat sammanhang böra lämpligen ske en fördelning av ärendena mellan å ena sidan uppbördsavdelningen, såsom utgörande en del utav överståthållarämbetet, samt å andra sidan ett därunder lydande särskilt uppbördsverk. UppbördsVad slutligen angår de under överståthållarämbetet lydande särskilda institutioner, varom i det föregående icke varit tal, torde dessa icke föranleda någon meningsskiljaktighet mellan statsverket och Stockholms stad samt ur denna synpunkt ej heller påkalla något förslag från de sakkunnigas sida.

180 k

M C5 fe

M W «

g fc

N Ps

A . « £

w l-H

pOQ O H

O pq PH Pn

PHO

:(^ o pq

•'O

fej

H <

pq W O H P PH PH

f*3

w HH

& <

•a

o k«H

1 o

•^^

i—i

tT—1

C/J DM

o pq

^ <~6 • rH ^ °^ a c3

H .^ H

C/J

öq

<1 •-o

«H-H

M P3 W > O

:c3

1-5

C-H

Pä

C OH

a 1—(

(-H

1¶STADSFOGDEN. CHEF:

VERKET.

ftj

T3 <aj

6 5

6 o

"^3

M iSj

EXEKUTIONS

o OQ

Q W W

CHEF: KANSLI DIREKTÖREN. Kanslibyrån. Exelaitionsroteln. Fattigvårdsroteln.

1—(

KANSL I A VDELNINGEN.

^V^

^ H

M WsH

CO HH

H <}

fri &

S :<<

S g

T—

o H

T3 c -2

•2

£ B

s ^

fe; H ^ S CO

'A•

o n3 13 a o -2

Polis tolan. Chef. Polisin

o i—I

i—l

.5 s *S

•

onnansavdelning f : Polisintendent.

h-3 1-3

s? w

niiigspolisen. f : Polisintendent.

Krim lalavd Stads skals k Chef Polisin

«s

•^j

///.

ÖVERSTÅTHÅLLAREN OCH HÅLLAREN.

UNDERSTÅT-

Med avseende å överståthållaren hava de sakkunniga, såsom av den föregående framställningen torde framgå, utgått ifrån, att överståthållaren skulle kvarstå såsom verkets högste chef. Han skulle alltså fortfarande liksom hittills utöva chefskapet över såväl polispersonalen som övriga tjänstemän samt äga att själv avgöra alla ärenden, varmed han aktade nödigt att taga befattning. De något ändrade former, varunder han eventuellt skulle utöva sin verksamhet, sammanhänga med den föreslagna omorganisationen utav underavdelningarna och torde lämpligast behandlas i samband därmed. E t t spörsmål, som emellertid här påkallar sin lösning, är frågan om överståthållarens avlöningsförmåner och pensionsrätt. På sätt tidigare angivits (jämför ovan sid. 1 4 9 — 1 5 0 ) uppbär överståthållaren för närvarande följande årliga belopp: från statsverket lön kr. 4 , 6 8 1 : 4 5 taffelpenningar » 2,001 lönetillökning » 2,317:55 tillfällig löneförbättring » 4,000 13,000: — från Stockholms stad till extra utgifter kr. 8,550 anslag till ordonnans » 1,700 10,250:

Överståthållarens ämbetsställning.

Avlöningsförmåner.

Summa kr. 23,250: Härjämte utgår dyrtidstillägg, respektive rörligt lönetillägg, från statsverket med kr. 2,808: — » Stockholms stad med » 2,808: — » » » (å anslag till ordonnans) med » 357:—

5973-

Slutsumma kr. 2 9 , 2 2 3 : Härjämte åtnjuter överståthållaren fri bostad i det s. k. Tessinska pa- Fri bostad flera latset vid Slottsbacken, vilken fastighet staden år 17 73 förvärvat av med naturaGustaf I I I under villkor att densamma skulle brukas till överståthållare- förmåner. boställe; fastigheten med tillhörande planterat område underhålles av Stockholms stad. Staden tillhandahåller vidare fri värme i överståthållarebostället och har bekostat möbleringen av fyra till representation avsedda rum, den s. k. paradvåningen, enligt stadsfullmäktiges beslut den 30 juni 1 9 1 3 . Det torde vara uppenbart, att det sätt, vara överståthållarens kontanta Nackdelar med löneförmåner för närvarande utgå, icke är tillfredsställande. Bent prin- nuvarande cipiellt synes det mindre lämpligt, att den ämbetsman, som å statens vägnar avlöningshar överinseendet över huvudstaden, skall för en betydande del av sin av- förhållanden. löning vara beroende av Stockholms stads beslutande organ. Vidare vållar

182 denna lönens uppdelning på två eller, om man så vill, än flera olika anslag åtskilliga rent lönetekniska svårigheter och utgör därjämte en särskilt allvarlig olägenhet med avseende å pensionsunderlagets beräknande. Till sistnämnda spörsmål återkomma de sakkunniga nedan. Med hänsyn till sist anförda omständigheter anse de sakkunniga i hög grad påkallat, att överståthållarens lön efter omorganisationen endast utgår från ett anslagsbeviljande organ. Då överståthållaren är en statens förtroendeämbetsman, hava de sakkunniga för sin del ansett lämpligast, att överståthållarens blivande lön helt utgår av statsmedel. Jämförelse Vid bestämmande av lönens belopp efter verkställd omreglering torde med lands- e n i a m fö r else med närmast motsvarande ämbetsmannagrupp, nämligen hövdingarnas

x x

avlönings- landshövdingarna, ligga nära till hands. Enligt statsmakternas år 1925 förhållanden, fotade beslut uppbär landshövding kontant lön med 21,000 kronor, dock med undantag för landshövdingarna i Malmöhus län samt Göteborgs och Bohus län, vilka vardera uppbära 23,500 kronor. A lönen utgår dyrtidstillägg med för närvarande 18 %, dock att sådant tillägg ej beräknas å större del av lönen än 9,600 kronor; dyrtidstillägget är förty begränsat till 1,728 kronor. Därjämte är landshövding berättigad till fri bostad i kronans hus, och denna bostad skall genom statens försorg vara försedd med möblering för högst fyra till representation avsedda rum; underhållet av denna möblering bekostas av statsverket. Kostnaderna för uppvärmning av bostadslägenheten samt för bränsle, som i lägenheten använts för hushållsändamål, bekostas till 3/4 av statsverket; återstående värmekostnad bestrides av vederbörande landshövding. (Jämför kungl. brevet den 26 juni 1925.) Då överståthållaren, såsom förut framhållits, uppbär ett årligt belopp av 23,250 kronor (anslaget till orclonnans inberäknat), understiger hans nuvarande löneförmåner endast med 250 kronor den högsta landshövdingelönen. Verkställes jämförelsen mellan den högsta landshövdingelönen med därå för närvarande utgående dyrtidstillägg, tillhopa 25,228 kronor, samt överståthållarens löneförmåner, inberäknat dyrtidstillägg och rörligt lönetillägg, utgörande tillhopa 29,223 kronor, befinnes, att överståthållarens sålunda beräknade årliga avlöningsförmåner för närvarande med 3,995 kronor överstiga den högsta landshövdingelönen. Härutöver åtnjuter överståthållaren den förmånen jämfört med landshövding, att han icke behöver bidraga till värmekostnaden för bostaden; denna kostnad bestrides helt av Stockholms stad enligt stadsfullmäktiges beslut den 21 december 1920. Frågan om Överståthållarens egentliga lön är sålunda högre än flertalet landshövr h°'nin åt Ringars o c n endast obetydligt understigande den högsta landshövdingelönen. överståt- Till honom utgående dyrtidstillägg och rörligt lönetillägg överstiger med hallaren. a v s e e n ( j e a beloppet väsentligt motsvarande förmån för landshövdingarna. Slutligen är överståthållaren med avseende å kostnad för bostadsvärme gynnsammare ställd än rikets landshövdingar. Icke desto mindre hava vid upp-

183 repade tillfällen framställningar gjorts om förhöjning utav överståthållarens avlöningsförmåner. Man har därvid såsom huvudskäl framhållit den omfattande representationsskyldighet, som ansågs åvila överståthållaren och som för honom skulle medföra utgifter, väsentligen överstigande dem, som i enahanda avseende åvila rikets landshövdingar. Givet är, att en viss representationsskyldighet med nödvändighet är förknippad med överståthållarens ämbete. Det torde dock med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke denna skyldighet numera väsentligen minskat i omfattning. Sedan överståthållaren upphört att vara självskriven ordförande i stadsfullmäktige, företräder han ej mera på samma sätt som förut Stockholms kommun. Beträffande den representation, som staden mot främmande gäster finner nödig, ankommer å stadsfullmäktige att därom närmare besluta i varje särskilt fall. Från stadens delegerades sida har jämväl framhållits, att inga som helst anspråk i detta hänseende av staden ställas å överståthållaren. Den statliga representationsskyldigheten i huvudstaden utövas därjämte, och kanske i större omfattning, av ett flertal andra statens representanter. Ehuru de sakkunniga icke vilja bestrida, att en omfattande skyldighet till representation alltjämt åvilar överståthållaren, kunna de därför icke medgiva, att densamma nämnvärt överstiger motsvarande skyldighet för t. ex. landshövdingen i Malmöhus län eller i Göteborgs och Bohus län. Med denna uppfattning hava de sakkunniga icke ansett nu berörda skyldighet kunna motivera en sådan reglering av överståthållarens egentliga lön, att densamma skulle komma att i högre grad överstiga nu utgående belopp. Emellertid har överståthållaren av ålder varit placerad i högre lönegrad än landshövdingarna. Om man bortser från tillfälliga löneförbättringar utgjorde landshövdingelönen närmast före 1925 års riksdagsbeslut i allmänhet 13,000 kronor, varjämte statsverket enligt beslut av 1920 års riksdag bestred 3U av värmekostnaden i bostaden. Överståthållarens avlöningsförmåner utgjorde enligt samma grunder 16,000 kronor. Landshövdingelönerna höjdes 1925 till i allmänhet 21,000 kronor. Därest överståthållarens dåvarande avlöning höjts i samma proportion, skulle densamma bestämts till 25,846 kronor. Emellertid är härvid att bemärka, att landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län, vilkas kontanta lön under ifrågavarande tid uppgick till 17,000 respektive 15,500 kronor, ingalunda fingo åtnjuta proportionsvis samma löneförhöjning som övriga landshövdingar; densamma begränsades så, att deras löner fastställdes till 23,500 kronor årligen. Om motsvarande förfaringssätt tillämpats beträffande förhöjningen av överståthållarens tidigare avlöning, skulle jämväl denna hava begränsats till ett belopp av 23,500 kronor. De sakkunniga hava för sin del ansett skäligt, att överståthållarens särställning gentemot landshövdingarna fortfarande markerades därigenom, att hans löneförmåner bestämdes något högre än den högsta landshövdingelönen. För de sakkunniga skulle härvidlag varit mest tilltalande att stanna

184 vid ett belopp, så beräknat, att den reglerade lönen jämte därå belöpande dyrtidstillägg icke skulle understiga summan av nuvarande kontanta förmåner. Då dyrtidstillägget efter regleringen skulle, med nuvarande beräkningsgrund, uppgå till 1,728 kronor, borde i så fall lönen utgöra skillnaden mellan nuvarande kontanta förmåner, tillhopa 29,223 kronor, å ena, samt det blivande dyrtidstillägget, 1,728 kronor, å andra sidan. Med denna beräkningsgrund kommer man fram till en årlig avlöning utav 27,495 kronor, möjligen avrundad till 28,000 kronor. De sakkunTillräckliga skäl för att motivera en så väsentlig skillnad i lönen för nigas forslag. överståthållaren jämförd med lönerna till rikets landshövdingar hava emellertid icke synts de sakkunniga föreligga. De sakkunniga hava fördenskull, efter övervägande av anförda omständigheter, icke ansett sig kunna föreslå högre lön åt överståthållaren, än ett belopp av 25,000 kronor årligen. Därjämte bör emellertid överståthållaren givetvis fortfarande åtnjuta fri bostad och underhåll därav samt erhålla möblering till fyra rum. Denna möblering bör jämväl underhållas utan att överståthållaren därmed betungas. Den nuvarande förmånen för överståthållaren, att erhålla fri värme, anse de sakkunniga böra bibehållas och ej begränsas till de 3/4 av värmekostnaden, som gälla beträffande landshövdingeboställena. Denna befrielse från hela värmekostnaden torde alldeles särskilt vara motiverad av överståthållarboställets ålderdomliga byggnadssätt, vilket nödvändiggör en avsevärd bränsleförbrukning. Härutöver hava de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att överståthållaren jämväl kommer i åtnjutande av fritt lyse. Till stöd härför kan dels åberopas vad nyss anförts rörande bränslekostnaden dels ock önskvärdheten av att i någon mån uppväga minskningen i överståthållarens nuvarande löneförmåner. Lysekostnaden beräknas till omkring 500 kronor per år. De sakkunniga föreslå alltså, att överståthållarens lön bestämmes till 25,000 kronor, att överståthållaren berättigas till fri bostad i det s. k. Tessinska palatset med rätt till underhåll såväl av byggnaden som därtill hörande planterat område, att överståthållaren tillerkännes förmånen av fri värme och fritt lyse inom nämnda fastighet, samt att inom fastigheten fyra rum skola vara försedda med möblering, vilken underhålles utan överståthållarens betungande. För åtnjutande av de med tjänsten förenade avlöningsförmånerna synas böra i tillämpliga delar fastställas samma villkor och bestämmelser, som enligt kungl. brevet den 26 juni 1925 gälla för rikets landshövdingar. Pension. Vidkommande härefter frågan om överståthållarens rätt till pension, må till en början erinras därom, att bestämmelser rörande överståthållarens pensionsrätt länge saknats och att man då tillämpat de äldre pensionsförfattningarna rörande civila ämbets- och tjänstemäns rätt till pension Tidigare pen- från allmänna indragningsstaten. Enligt dessa bestämmelser skulle över% m ståthållaren, vid fyllda 70 år och efter minst 30 års oavbruten tjänstetid maJer.

185 eller vid 65 års ålder efter vid pass 40 års tjänstgöring och med intyg om försvagad hälsa, äga att i årlig pension uppbära 80 % av från statsverket utgående lön jämte lönetillökning; då dessa belöp}} utgjorde tillhopa 6,999 kronor, blev pensionsbeloppet sålunda 5,599 kronor 20 öre. I statsverkspropositionen till 1887 års andra lagtima riksdag föreslogs pensionsbeloppets höjande till samma belopp, som landshövdingarna enligt 1884 års riksdagsbeslut ägde åtnjuta, eller 6,000 kronor årligen. Denna pension skulle enligt propositionen utgå från och med månaden näst efter den, då överståthållaren efter 65 levnadsår och minst 35 tjänsteår, därav minst 10 år såsom landshövding eller överståthållare, från ämbetet avgått. Statsutskottet avstyrkte emellertid framställningen under motivering, att, om pensionsbeloppet vore otillräckligt, Stockholms stad borde bidraga med fyllnaden, och riksdagens beslut avfattades i enlighet därmed. Efter tillkomsten av lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension ansågs överståthållarens rätt till pension inträda vid uppnådda 67 levnadsår. Pensionsbeloppet utgjorde, enligt § 18 b) i nämnda lag, fortfarande 80 % av lönen eller 5,599 kronor 20 öre årligen. Pensionen utgick jämväl med nämnda belopp intill dess 1920 års riksdag i anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten framställning höjde pensionsbeloppet till 6,000 kronor årligen. A detta belopp är emellertid överståthållaren berättigad att jämlikt kungl. kungörelsen den 18 juni 1925 med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshaArare i statens tjänst m. fl. pensionärer erhålla förhöjningar med tillhopa 1,632 kronor. Pensionen skulle alltså, oberäknat dyrtidstillägg, i sin helhet belöpa sig till 7,632 kronor. Pensionens förhållandevis ringa belopp sammanhänger givetvis med det sätt, varpå överståthållarens avlöningsförhållanden äro ordnade. Vid pensionens beräknande har nämligen ingen hänsyn tagits till de belopp, som utgå från Stockholms stad, och ej heller till de s. k. taffelpenningarna; att icke heller den tillfälliga löneförbättringen från statsverket därvid medräknats är uppenbart. Till jämförelse må andragas, att de enda statens ämbetsmän, med vilka överståthållaren torde kunna jämföras, nämligen justitieråd, regeringsråd och landshövdingar, numera äga uppbära en årlig pension av 9,996 kronor. Överståthållarens nuvarande ogynnsamma ställning i pensionshänseende torde emellertid än skarpare framträda vid en jämförelse med honom underlydande ämbets- och tjänstemän. Enligt tjänstereglementet för Stockholms stad äro, under förutsättning av tillräcklig tjänstetid, redan befattningshavarna i stadens tjuguförsta lönegrupp berättigade till högre pension än 6,000 kronor årligen ; pensionsbeloppet stiger sedan till 8,000 kronor, vilket belopp utgår redan till befattningshavare i tjugufjärde lönegruppen. E t t pensionsbelopp av 8,000 kronor tillkommer därför polismästaren, polisdomaren, de fyra polisintendenterna och polissekreteraren; en pension till belopp mellan 6,000 och 8,000 kronor utgår till sekreteraren hos polis-

Nuvärande pensionsbelopp.

Jämförelse med landshövdingar m. fl. Jämförelse ined underlydande befattningshavare.

186 mästaren, polisassessorerna och biträdande polissekreteraren, ävensom, enligt särskilt beslut, till stadsfiskalerna. De sakkunAnförda omständigheter — vilka de sakkunniga jämväl tillåtit sig åbe•igas forslag. r 0 p a u ^ j e n <j en 26 september 1927 gjord framställning angående åtgärd för beredande av tilläggspension åt nuvarande överståthållaren Hederstierna — torde tillfyllest ådagalägga behovet utav en reglering av överståthållarens nuvarande pensionsförhållanden. En sådan torde icke omedelbart följa av den föreslagna löneregleringen; i likhet med vad förhållandet för närvarande är med landshövdingarna lärer överståthållaren icke böra underkastas bestämmelserna i gällande avlöningsreglemente (jämför ovan sid. 184), vadan ej heller föreskrifterna i 1921 års pensionskungörelse (nr 456) skulle utan vidare bliva å honom tillämpliga. Särskilt beslut torde förty böra meddelas i fråga om överståthållarens pension. De sakkunniga anse för sin del dess belopp böra beräknas efter enahanda grund, som beträffande justitieråd, regeringsråd och landshövding för närvarande är fallet, eller till 9,996 kronor. Uti sin förberörda framställning angående tilläggspension åt överståthållaren Hederstierna hava de sakkunniga jämväl föreslagit, att denna tilläggspension måtte bestämmas till sådant belopp, att sammanlagda pensionen uppginge till 9,996 kronor årligen. I överensstämmelse med detta förslag har proposition avlåtits till årets riksdag (nr 78) och den 28 april av riksdagen bifallits. De sakkunniga hemställa sålunda, att för bestämmande av pensionsbelopp för överståthållare skall gälla ett tjänstepensionsunderlag av 9,996 kronor. UnderståtBeträffande underståthållaretjänsten och frågan om behovet av dess bibehallaren. h å n a n c i e } iav a sedan länge olika meningar gjort sig gällande. Den ursprungliga anledningen till befattningens inrättande var ju att söka däri, att överståthållaren av mångahanda andra uppdrag hindrades att i större utsträckning ägna sig åt sitt ämbete såsom överståthållare. Sedan överståthållaren år 1789 definitivt upphört att vara riksråd, bortföll emellertid nu anförda skäl för underståthållartjänstens bibehållande. Såsom ovan erinrats (se sid. 34), hade jämväl statsmakterna redan år 1828 frågan före, huruvida icke underståthållarens befattning kunde indragas. Ehuruväl detta initiativ icke föranledde någon åtgärd, var frågan dock ej därmed bragd urvärlden. Den genomgripande omorganisation, som år 1880 övergick överståthållarämbetets kansli, torde nog bland annat hava föranletts av en önskan att giva mera innehåll åt underståthållarens tjänst. För den skull uppdrogos åt honom personligen vissa här ovan angivna ämbetsuppgifter inom överståthållarämbetets kansli. Härav blev emellertid den naturliga följden, att underståthållarens primära uppgift därefter blev att vara kansliets chef under det att hans åligganden såsom överståthållarens stallFrämst- företrädare mera trädde i bakgrunden. Vid upprepade tillfällen därefter mngar om n a v a jämväl representanter för Stockholms stad framställt förslag om belefaitnmgens

indragande, fattningens indragande.

De av Stockholms stad utsedda delegerade, med

187 vilka de sakkunniga nu förhandlat i hithörande ämnen, hava jämväl uttalat önskemål i nämnda riktning. De sakkunniga hava för sin del icke kunnat undgå att finna, det be- Möjligheten fattningen såsom chef för överståthållarämbetets nuvarande kansli icke i att l1iryni™a ö

under st at-

och för sig kräver att beklädas med en ämbetsman i så hög ställning hållaren inom som underståthållaren. Då därjämte de sakkunniga föreslå en samman- * ' ! "f or?a " J

nisationen.

slagning av samtliga nuvarande kansliavdelningar under en gemensam chef, vilken de sakkunniga tänkt sig närmast motsvara landssekreterarna i länen, kunna de sakkunniga icke undgå att finna föga skäl ur nu angiven synpunkt föreligga för underståthållartjänstens bibehållande. Visserligen vore tänkbart att placera underståthållaren såsom chef för det blivande nya kansliet, men härigenom skulle likheten med länsstyrelsernas landskanslier komma att brytas. Därjämte skulle befordringsmöjligheterna för ämbetets personal komma att onödigtvis begränsas, då ju underståthållaren, såsom förtroendeämbetsman, icke kan inrangeras bland verkets övriga ämbets- och tjänstemän. Det starkaste skäl, som skulle tala för tjänstens bibehållande, vore be- Frågan om hovet av en ställföreträdare för överståthållaren under ledighet för denne. trMarYför Ej heller denna synpunkt kunna emellertid de sakkunniga tillmäta någon överståtavgörande betydelse. Frågan om ställföreträdareskap för ett verks högste chef har inom andra grenar av statsförvaltningen ordnats utan dylika exceptionella åtgärder. Inom övriga länsstyrelser handla, vid förfall för landshövding, landssekreterare och landskamrerare å länsstyrelsens vägnar. Inom vissa centrala verk är det någon av de närmast underlydande tjänstemännen, som på grund av vare sig särskilt förordnande eller allmän bestämmelse i den för verket gällande instruktion tjänstgör såsom chefens ställföreträdare. E t t förfaringssätt, motsvarande det vid övriga länsstyrelser tillämpade, har synts de sakkunniga mindre lämpligt beträffande överståthållarämbetet, bland annat med hänsyn till att verket även efter en eventuell omorganisation kommer att omfatta flera avdelningar än övriga länsstyrelser. Däremot har frågan om överståthållarens ställföreträdare synts de sakkunniga, på sätt gäller inom vissa centrala ämbetsverk, kunna så ordnas, att Kungl. Maj:t för viss tid, exempelvis tre år, förordnar tjänsteman inom verket, väl närmast någon utav avdelningscheferna, att vid förfall för överståthållaren vara dennes ställföreträdare. Därmed skulle emellertid, enligt de sakkunnigas förmenande, behov utav en särskild underståthållarbefattning icke längre föreligga. Regeringsformens föreskrifter an- Regeringsgående underståthållaren lära icke lägga något hinder i vägen för under- * J ^ J ^ * < e r ståthållaretjänstens indragning, då regeringsformen icke föreskriver, att en dylik befattningshavare skall finnas, utan endast lämnar bestämmelser angående ämbetets karaktär. De sakkunniga föreslå alltså vidare, De sakatt befattningen såsom underståthållare indrages, samt försiaT att ställföreträdare för överståthållaren förordnas av Kungl. Maj:t bland överståthållarämbetets befattningshavare för viss bestämd tid.

188 IV. DETALJREDOGÖRELSE FÖRSLAG TILL

FÖR DE SAKKUNNIGAS OMORGANISATION.

I följande framställning redogöres först för ärendenas fördelning å de föreslagna nya avdelningarna utav verket; lämnade sifferuppgifter hänföra sig till redogörelsen angående handlagda ärenden åren 1 9 2 5 — 1 9 2 6 (jämför ovan sid. 64 o. f.). Därefter övergå de sakkunniga att med ledning av arbetsuppgifternas fördelning beräkna personalbehovet efter omorganisationen . A.

ARBETSUPPGIFTERNAS 1)

FÖRDELNING.

Kansliavdelningen.

På sätt ovan framhållits hava de sakkunniga ansett erforderligt, att de tre särskilda avdelningar, vilkas närmaste chefer äro självständiga föredragande hos överståthållaren, sammanföras till en, förslagsvis benämnd hansliavdelningen och närmast motsvarande landskansliet vid en länsstyrelse. Kansliavdelningens chef skulle sålunda motsvara landssekreterarna i länen. Då emellertid benämningen »landssekreterare» ansetts mindre lämplig för en befattningshavare, vars verksamhetsområde är begränsat till Stockholms stad, har i stället föreslagits titeln TianslidireHör. Kanslidirektören skall vara föredragande inför överståthållaren i sådana ärenden, som icke överlämnats åt honom att handlägga »på tjänstens vägnar» utan föregående föredragning och som ej heller uppdragits åt annan befattningshavare att föredraga. Inom kansliavdelningen hava de sakkunniga, i nära anslutning till nuvarande indelning, tänkt sig tre underavdelningar, nämligen en kanslibyrå med kanslidirektören såsom egentlig chef, en exekutionsrotel och en fattigvårdsrotel. Med avseende å fördelningen av ärenden å dessa underavdelningar hava de sakkunniga icke funnit alltför stora ändringar erforderliga, jämfört med nuvarande förhållanden. A kanslibyrån och fattigvårdsroteln skulle upptagas länsstyrelseärenden. Kanslibyrån skulle handlägga flertalet av de ärenden, som nu skötas å polissekreterarens expedition, dock med tillägg av vissa länsstyrelseärenden från nuvarande överståthållarämbetets kansli och polismästarens expedition. Exekutionsroteln skulle upptaga de nu å överståthållaräm betets kansli handlagda magistratsärenden jämte ett antal andra dylika. Fattigvårdsroteln slutligen skulle, förutom fattigvårdsärenden, taga befattning med vissa andra nedan angivna ärendegrupper. a) Kanslibyrån. Till kansliA kanslibyrån skulle, såsom nyss är nämnt, handläggas flertalet av de V \uttaå7' länsstyrelseärenden, som för närvarande handläggas å polissekreterarens ärenden. expedition; en del av sistnämnda ärenden, vilka ansetts närmast äga sam-

189 band med ordnings- och trafikväsendet, hava dock i stället överförts till polisavdelningen. Vidare hava till kanslibyrån överförts sådana länsstyrelseärenden, som för närvarande handläggas å överståthållarämbetets kansli och som icke ansetts böra tillhöra polisavdelningens handläggning. Slutligen hava till kanslibyrån överflyttats vissa utskänkningsärenden, vilka för närvarande behandlas å polismästarens expedition; även dessa ärenden äro, såsom tidigare framhållits, hänförliga till länsstyrelseärenden. Utav de å polissekreterarens expedition förda diarierna överflyttas så- Hithörande lunda pilsnerdricksdiariet och rusdrycJcsdiariet till kanslibyrån. Vidare överflyttas dit personaldiariet, i den mån detsamma ej avser polisavdelningens personal, och polisdiariet, vilket sistnämnda lärer innehålla ärenden av beskaffenhet att icke lagligen kunna upptagas å polisavdelningen. Vidare skulle där föras följande nu hos polissekreteraren förda diarier, nämligen medborgarrättsdiariet, lotteridiariet och hemliga diariet, ävensom de i allmänna diariet upptagna länsstyrelseärenden. Slutligen skulle passjoamalen dit överföras. Från nuvarande överståthållarämbetets kansli överflyttas slälctnamnsdiariet ävensom de länsstyrelseärenden, som för närvarande upptagas i ehonomidiarict, diariet för byggnadsärenden (ärenden angående tomtindelning och byggnadstillstånd) och diariet till handelsregistret (ärenden angående ekonomiska föreningar). Då de sakkunniga ansett önskvärt, att alla utskänkningsärenden om möjligt handläggas å en och samma avdelning, överflyttas vidare till kanslibyrån följande å polismästarens nuvarande expedition handlagda ärenden, nämligen dels de, som föras i Jcafédiariet, och dels vissa uti utsliänlmingsdiarict upptagna ärenden. I anslutning till vad sålunda anförts upptagas nedan de diarier, som helt eller delvis skulle överflyttas till kanslibyrån, med angivande av tillika, dels antalet under åren 1 9 2 5 — 1 9 2 6 handlagda ärenden av beskaffenhet att höra under kanslibyrån och dels de nuvarande avdelningar, varifrån diarierna överflyttas. Från polissekreterarens expedition överflyttas Tablå över ärendena. Antal ärenden:

Pilsnerdricksdiariet Medborgarrättsdiariet Personaldiariet Polisdiariet Lotteridiariet Passjournalen Rusdrycksdiariet Hemliga diariet Allmänna diariet, delvis

1,049 180 220 — 147 17,525 181 17 900

1,039 210 225 67 181 15,328 174 15 1,166

190 Från överståthållarämbetets kansli överflyttas Ekonomidiariet, delvis Diariet för byggnadsärenden, delvis Släktnamnsdiariet Diariet till handelsregistret, delvis

1,477 344 276 346

1,446 376 296 397

Från polismästarens expedition Kafédiariet Utskänkningsdiariet, delvis

1,119 325

486 363

24,106

21,769

överflyttas

Beträffande de ärenden, som från polissekreterarens expedition överförts till kanslibyrån, torde någon ytterligare motivering för denna åtgärd icke erfordras. Dessa typiska länsstyrelseärenden synas alltjämt böra bandläggas å den avdelning, som närmast motsvarar landskanslierna; någon anledning att hänföra desamma till kansliavdelningens specialrotlar lärer Ärenden, Med avseende å dessa ärenden må i övrigt endast Överflyttade icke heller förefinnas. från polis- anmärkas, att de i personaldiariet förda utgjorde magistratsärenden år 1925 sekreterarens men från och med år 1926, då de emellertid delvis överförts till polisexpedition. diariet, böra betraktas såsom länsstyrelseärenden. (Jämför ovan sid. 75.) Ärenden, De ärenden, som från överståthållarämbetets kansli överflyttats till kansliöverflyttade byrån, äro jämväl länsstyrelseärenden, och de sakkunniga hava ansett från överståthållarlämpligt, att — då så nu utan olägenhet kunnat ske — sammanföra dessa ämbetets å kanslibyrån. Härav har emellertid framkallats en uppdelning utav vissa kansli. för närvarande å överståthållarämbetets kansli förda diarier. Beträffande ekonomidiariet, som innefattar en mångfald ärenden av synnerligen heterogen natur, kan detta näppeligen vålla någon olägenhet. De ärenden, vilka överförts till kanslibyrån, äro, som förut framhållits, länsstyrelseärenden; magistratsärendena uti nuvarande ekonomidiariet föreslås överförda till exekutionsroteln. Diariet för byggnadsärenden har så uppdelats, att ärenden angående tomtindelning och byggnadstillstånd såsom länsstyrelseärenden påförts kanslibyrån samt avstyckningsärenden och fastighetsregisterärenden, vilka hava karaktär av magistratsuppgifter, överförts å exekutionsroteln. D å de två grupperna av ärenden icke beträffande handläggningen torde hava större inre samband, synes jämväl en dylik uppdelning kunna utan olägenhet äga rum. Samma är förhållandet med diariet till handelsregistret. Anmälningarna till registret skulle, såsom magistratsärenden, överföras å exekutionsroteln och ärenden angående registrering av ekonomiska föreningar, såsom därifrån riitt så skilda länsstyrelseärenden, övergå å kanslibyrån. Att kafédiariet från polismästarens expedition överföres å kanslibyrån Ärenden, överflyttade sammanhänger därmed, att de sakkunniga önskat få samtliga ärenden anfrån polisgående utskänkning — sålunda även nu ifrågavarande ärenden angående mästarens Särskild motivering.

expedition

191 utskänkning av alkoholfria drycker — sammanförda å en avdelning. Då ärendena äro att hänföra till länsstyrelseärenden, hava de placerats å kanslibyrån. Vissa erinringar kunna givetvis framställas mot den föreslagna uppdelningen av ärendena i det nu hos polismästaren förda utshänhningsdiariet. Dessa ärenden avse ju utsträckt tid för utskänkning av spritdrycker, vin och pilsnerdricka, rätt till utskänkning å passagerarefartyg samt rätt till utskänkning av pilsnerdricka under kortare tid än ett år (ärenden angående utskänkning av pilsnerdricka under helt år eller längre tid föras redan i ovanberörda pilsnerdricksdiarium). De sakkunniga hade närmast önskat att samtliga nu berörda ärenden överförts å kanslibyrån. Emellertid gäller, att åtskilliga ärenden i utskänkningsdiariet endast avse förlängd tid för utskänkning vid sådana tillfällen, då sökanden jämväl vill erhålla tillstånd till offentlig tillställning; såsom exempel må åberopas restaurantinnehavarnas framställningar om rätt till dans i restauraiiten viss dag samt rätt att samtidigt låta utskänkningen pågå utöver den vanliga tiden. Då ärenden angående tillstånd till offentliga tillställningar till sin natur måste anses som polisärenden, hava de sakkunniga föreslagit, att dessa ärenden skola handläggas av polismästaren i polisavdelningen. Skälig hänsyn till allmänhetens intresse att icke nödgas hos två olika myndigheter begära tillstånd till en och samma sak, har då föranlett de sakkunniga att låta jämväl ärenden angående förlängd tid för utskänkning i samband med offentlig tillställning kvarbliva hos polismästaren. Däremot hava övriga i polismästarens utskänkningsdiarium upptagna ärenden överflyttats till kanslibyrån. Körande antalet ärenden å kanslibyrån och deras fördelning hänvisas i övrigt till närslutna tabeller, Bilaga XI—XII. b) Exekutionsroteln. Enligt förslaget till omorganisation skulle exekutionsroteln närmast mot- ™ exeicusvara återstoden av nuvarande överståthållarämbetets kansli. På sätt namnet hörande angiver, skulle därstädes i första hand upptagas de ärenden, vilka föras i diarier. Utsöhningsdiariet 1, Utsöhningsdiariet 2 och Utsöhiingsdiariet 3. Då berörda ärenden helt äro hänförliga till gruppen magistratsärenden, har emellertid synts lämpligt att till exekutionsroteln sammanföra ytterligare en del ärenden av enahanda karaktär. Sålunda skulle hit överföras de magistratsärenden, vilka för närvarande föras uti ekonomidiariet å överståthållarämbetets kansli och allmänna diariet å polissekreterarens expedition, ävensom ur diariet för byggnadsärenden å överståthållarämbetets kansli de däri förda magistratsärendena (avstyckningsärenden och fastighetsregisterärenden). Vidare skulle från överståthållarämbetets kansli överflyttas dagboken över hanäelsidhare ävensom ur diariet till handelsregistret överföras firmaanmälningarna. Från polissekreterarens expedition skulle slutligen övertagas diariet angående giftiga ämnen, vilket har visst samband med övriga anmäl-

192 ningar angående handel. Samtliga nu berörda ärenden avse exekutionsväsendet eller handels- och byggnadsväsende. A exekutionsroteln skulle sålunda komma att handläggas uteslutande magistratsärenden. Tablå över Nedan upptagas de diarier, som helt eller delvis skulle överflyttas till exekutionsroteln, med angivande av tillika, dels antalet under åren 1 9 2 5 — 1926 handlagda ärenden av beskaffenhet att höra under exekutionsroteln och dels de nuvarande avdelningar, varifrån diarierna överflyttas. Från överståthållarämhetets kansli överflyttas Antal ä r e n d e n : 1925 1926

Ekonomidiariet, delvis Diariet för byggnadsärenden, delvis Dagboken över handelsidkare Diariet till handelsregistret, delvis Utsökningsdiariet 1 Utsökningsdiariet 2 Utsökningsdiariet 3

315 115 864 1,724 3,172 489 102

253 65 876 1,636 3,573 456 152

96 85

101 104

Summa 6,962

7,216

Från polissekreterarens expedition överflyttas Diariet angående giftiga ämnen Allmänna diariet, delvis

Beträffande ärendenas antal och fördelning hänvisas i övrigt till närslutna tabeller, Bilaga XIII—XIV. A exekutionsroteln handläggas ärenden angående exekutionsverket, se nedan sid. 204, 2 2 3 . c)

Fattigvårdsroteln.

Till faltigFattigvårdsroteln har sin historiska föregångare i förutvarande överståtvårdsroteln håHaräinbetet för fattigvårdsärenden. Såsom namnet angiver, skulle här

överflyttade

ärenden. handläggas samtliga de fattigvårdsmål, vilka för närvarande upptagas å biträdande polissekreterarens expedition. Därjämte hava de sakkunniga funnit synnerligen önskvärt, att samme befattningshavare, vilken handlägger fattigvårdsmålen, jämväl tager befattning med de i hög grad likartade och närbesläktade mantalsskrivningsmålen. Sistnämnda mål upptagas för närvarande dels i poliskammaren och dels i polisdomstolen, varigenom åstadkommes åtskillig onödig omgång; särskilt för polisdomstolen måste dessa mål för övrigt anses synnerligen främmande. Då emellertid handläggningen av nu anförda två grupper mål icke kan anses utgöra tillräcklig arbetsprestation för personalen å den föreslagna fattigvårdsroteln, hava de sakkunniga ansett nödvändigt att dit överföra ytterligare en del ärenden. Härvid har uppmärksamheten i första hand riktats å de övriga länsstyrelseärenden, vilka för närvarande upptagas i polisdom-

193 stolen, nämligen värnplifctsärendena. Såsom ett beaktansvärt önskemål liar för de sakkunniga framstått, att polisdomstolen måtte helt befrias från de tämligen ovidkommande länsstyrelseärenden, som där handläggas. Icke minst inför utsikten, att vid en blivande processreform polisdomstolen kanske skiljes från överståthållarämbetet, synes lämpligt att i god tid frigöra polisdomstolen från alla de uppgifter, som ligga utanför den egentliga domstolsverksaniheten. Ett första steg i denna riktning har tagits, då man föreslagit mantalsskrivningsmålens överflyttning därifrån till fattigvårdsroteln. Det ligger då nära till hands att fullfölja denna avveckling och jämväl överflytta värnpliktsärendena å fattigvårdsroteln. Någon särskild anledning, varför polisdomaren skulle handlägga dessa ärenden, hava de sakkunniga icke kunnat finna. Det arbete med värnpliktsärendena, vilket för närvarande utföres av ett särskilt biträde vid polisdomstolen (en pensionerad överkonstapel), synes väl kunna övertagas av en kanslist å fattigvårdsroteln ; den knapphändiga diarieföringen av de relativt fåtaliga fattigvårdsmålen skulle eljest icke kunna lämna en dylik tjänsteman tillräcklig sysselsättning. I samband härmed synes lämpligt, att jämväl ärenden angående understöd åt värnpliktigas familjer (beväringsdiariet) från polissekreterarens expedition överflyttas till fattigvårdsroteln. Nedan upptagas de mål och diarier, som helt eller delvis skulle över- Tablå över flyttas till fattigvårdsroteln, med angivande av tillika, dels antalet under (irej) (lena. åren 1 9 2 5 — 4 9 2 6 handlagda ärenden av beskaffenhet att höra under exekutionsroteln och dels de nuvarande avdelningar, varifrån målen eller diarierna överflyttas. Från biträdande polissekreterarens expedition överflyttas Antal ärenden: 1925 1926

F.D.-mål S.F.D.-mål D.F.D.-mål U.F.D.-mål Statsmedelsmål Från polissekreterarens Beväringsdiariet

expedition

3,255 12 99 94 425

3,277 16 107 121 472

140 8,180

82 8,676

214 Summa 12,720

13,298

överflyttas

Från polisdomstolen överflyttas Mantalsskrivningsmålen Värnpliktsärenden Från poliskammaren överflyttas Allmänna diariet 2 (yttranden skrivningsmål) 885 28

mantals-

194 Antalet Vidkommande de egentliga fattigvårdsmålen hava dessa, såsom av förefattigvårds- f å e n d e tabell framgår, utgjort tillhopa 3,885 år 1925 och 3,993 år 1926. mål 1925— Emellertid hava, enligt vad de sakkunniga inhämtat, en stor del av dessa 1926

•

ärenden avgjorts förlikningsvis eller överlämnats till annan länsstyrelse, vadan antalet avgjorda dylika mål allenast utgjort 1,202 år 1925 ock 1,031 år 1926 enligt följande uppställning: 1925

mål mot kommun 375 276 » » enskilda 395 283 statsmedelsmål 432 472 Samtliga ärenden tillhöra gruppen länsstyrelseärenden. Beträffande ärendenas antal och fördelning hänvisas i övrigt till närslutna tabeller, Bilaga XV—XVI. 2.

Polisavdelningen.

De sakkunniga hava tidigare framhållit önskvärdheten av att de olika avdelningarna inom överståthållarämbetet erhölle en fastare organisation i förhållande till varandra med ökad möjlighet till samarbete. Denna synpunkt, vilken legat till grund för förslaget rörande kansliavdelningen, gör sig jämväl och med lika styrka gällande beträffande de kring polismästaren grupperade avdelningarna. Nuvarande Utav de olika underavdelningar, vilka tillhopa utgöra överståthållarunderavdel ämbetets avdelning för polisärenden, hava två föreslagits överförda till ninga kansliavdelningen, nämligen polissekreterarens och biträdande polissekreterarens expeditioner. Återstående underavdelningar låta sig enklast sammanföras i följande grupper: polismästarens expedition, poliskammaren samt kamrerarkontoret; ordningspolisen, kriminalavdelningen med stadsfiskalskontoret, ordonnansavdelningen samt polisskolan; ävensom polisdomstolen. De sakkunniga hava närmast haft att taga befattning med den förstnämnda gruppen. Till denna grupp hänförda avdelningar ombesörja egentliga kansliuppgifter och skilja sig redan därigenom väsentligt från följande grupper. Dessa förstnämnda avdelningar handhava därjämte i större eller mindre utsträckning länsstyrelseärenden. Den andra gruppen omfattar avdelningar med rena polisuppgifter. Visserligen handhaver andre polisintendenten samt viss personal å centralavdelningen även länsstyrelseärenden, men dessa uppgifter synas med större fog böra åvila andra avdelningar inom verket. Den tredje gruppen omfattar allenast den till överståthållarämbetet hänförliga polisdomstolen. Denna domstol handlägger dit hänvisade mål å överståthållareämbetets vägnar.

195 • Nuvarande polismästarens expedition, poliskammaren och kamrerarkon- Ändringstoret, vilka ovan sammanfattats under första gruppen, anse de sakkunniga f6rtla9fortfarande böra utgöra delar av överståthållarämbetet och såsom sådana sammanfattas under den gemensamma benämningen polisavdelningen. Såsom polisavdelningens chef skulle polismästaren tjänstgöra. Till denna polisavdelning måste jämväl tillsvidare hänföras polisdomstolen, vilken, såsom nyss erinrats, beslutar å överståthållarämbetets vägnar. Vid en blivande processreform torde emellertid få förutsättas, att polisdomstolen i en eller annan form skiljes från överståthållarämbetet. Ordningspolisen, kriminalavdelningen med stadsfiskalskontoret, ordonnansavdelningen och polisskolan synas böra sammanföras under en benämning, förslagsvis polisverket. De länsstyrelseuppgifter, som nu handhavas av ordningspolisen, böra därvid överflyttas å överståthållarämbetets polisavdelning. Polisverket skulle därefter utgöra ett under överståthållarämbetets polisavdelning lydande särskilt verk med polismästaren såsom chef. Beträffande arbetsfördelningen mellan nuvarande polismästarens expedition, poliskammaren och kamrerarkontoret, föreslå de sakkunniga vissa ändringar, varjämte benämningen »polismästarens expedition» föreslås ändrad till polisavdelningens kanslibyrå; för denna byrå skulle polismästaren närmast utöva chefskapet. Med avseende å kamrerarkontoret torde särskilt gälla, att dess ställning inom överståthållarämbetet icke kan sägas vara tillfredsställande ordnad. A ena sidan hava ett flertal ärenden, ehuru av rent ekonomisk natur, uppdragits åt andra avdelningar eller särskilda tjänstemän utom kamrerarkontoret. A andra sidan har kamreraren för närvarande icke ställning såsom ansvarig föredragande i de på honom ankommande ärenden, utan drabbar ansvaret därför polismästaren ensam. De sakkunniga föreslå för den skull, att hela den ekonomiska förvaltningen sammanföres till kamrerarkontoret samt att kamrerarens ställning i samband därmed ändras, så att denne befattningshavare blir likställd med nuvarande sekreteraren hos polismästaren. I samband därmed föreslås, att kamrerarens expedition erhåller den närmare liggande benämningen kamrer ar expeditionen. Körande ärendenas fördelning följande framställning.

å de olika avdelningarna hänvisas till

a) Kanslibyrån. Kanslibyrån skulle i stort sett motsvara nuvarande polismästarens expedition. Där skulle sålunda handläggas samtliga de ärenden, vilka för närvarande hänföras till polismästarens expedition, dock med undantag för de i kafédiariet förda ävensom för vissa ärenden angående tillfällig utskänkning. Sistberörda två grupper ärenden skulle, såsom tidigare angivits, överföras till kansliavdelningens kanslibyrå. Utöver nu omförmälda ärenden skulle till polisavdelningens kanslibyrå överflyttas dels från polissekre-

Motsvarar nuvarande »polismästarens expedition.»

196 Nya ärenden, terarens expedition diariet angående eldfarliga oljor, omnibusdiariet och* spårvägsdiarict, dels ock från poliskammaren automobildiariet, elektriska diariet och gatudiariet. Ärenden angående eldfarliga oljor hava redan ur säkerhetssynpunkt ansetts böra hänföras till polisavdelningen; därjämte hava flertalet av dessa ärenden, nämligen frågor om bensinstationer och dylikt, ett ytterst nära samband med de åt polismästaren uppdragna trafikfrågorna. Omnibusdiariet och spårvägsdiariet innehålla rena trafikärenden, vilka synas utan tvekan böra hänföras till polisavdelningen. Ärenden angående körkort behandlas för närvarande å två avdelningar, nämligen dels å polismästarens expedition, varest körkort utfärdas (yrkesdiariet 2), och dels i poliskammaren, där beslut fattas om körkorts indragning (automobildiariet). Dessa två slag av ärenden hava emellertid en avgjord samhörighet, och det har fördenskull synts de sakkunniga uppenbart, att ärendena böra handläggas å en och samma avdelning. Med anledning härav har föreslagits, att jämväl ärenden angående indragning av körkort skulle behandlas av kanslibyrån, vilken ju redan handlägger frågor om körkorts utfärdande. Slutligen hava de i poliskammaren förda elektriska diariet och gatudiariet ansetts såväl ur trafik- som säkerhetssynpunkt böra handläggas av polismästaren personligen; vad särskilt angår gatudiariet i poliskammaren, erinras därom, att å polismästarens kansli redan förut upplagts ett liknande diarium. Tablå över Nedan upptagas de diarier och ärenden, vilka sålunda skulle överföras till polisavdelningens kanslibyrå med angivande av tillika, dels det antal ärenden, som i berörda diarier upptagits åren 1 9 2 5 — 1 9 2 6 , och dels de förutvarande avdelningar, varifrån diarierna eller ärendena överflyttas. Från polismästarens expedition överflyttas: Antal ärenden 1925

Allmänna diariet Ammunitionsdiariet Dynamit- och sprängningsdiariet Gatudiariet Tillställningsdiariet Utskänkningsdiariet Utlänningsdiariet Yrkesdiariet 2 3 4 Personaldiariet Polismästarens diarium Eapporter

1,659 1,021 733 203 2,835 966 694 528 3,353 988 1,284 544 135 14,679

1,690 823 782 202 2,926 952 723 280 3,956 1,136 1,541 595 336 14,301

197 Från polissekreterarens

expedition

överflyttas

Diariet angående eldfarliga oljor Omnibusdiariet Spårvägsdiariet Från poliskammaren

282 19 42

233 34 40

545 51 143

749 24 97

Summa 30,704

31,420

överflyttas

Automobildiariet Elektriska diariet Gatudiariet

Ärendena äro av blandad natur, på sätt närmare framgår a\ nedanstående tablå. Länsstyrelseärenden

Magistrats ärenden

193 19 — — — — — — 96G — 448

95 34

— 952 — 191

42 1,659 1,021 733 203 2,835

40 1,090 823 782 202 2,926

694 80

723 89

2 3 4

3,353 988 1,184

3,956 1,136 1,538

Personaldiariet Polismästarens diarium Rapporter Automobildiariet Elektriska diariet Poliskammarens gatudiarium

— 135 — 420 9 —

— 29 — 631 9 —

100 544 — 14,679 125 42 143

3 595 307 14,301 118 15 97

7,715

8,571

22,989

22,849

Diariet angående eldfarliga oljor .. Omnibusdiariet Spårvägsdiariet Allmänna diariet Ammunitionsdiariet Dynamit- och sprängningsdiariet ... Gatudiariet Tillställningsdiariet Utskänkningsdiariet Utlänningsdiariet Yrkesdiariet

— —

Poliskammaren.

I poliskammaren, vilken lämpligen torde böra behålla sin av ålder havda benämning, skulle till en början fortfarande handläggas i stort sett samma ärenden, som nu upptagas där. Dock skulle, på sätt den föregående framställningen torde utvisa, från poliskammaren och till polisavdelningens kanslibyrå överflyttas automobildiariet, elektriska diariet o&igatu-

Ändring beträffande ärendetia.

198 diariet samt till kansliavdelningens fattigvårdsrotel överflyttas yttrandena i mantalsslcrivningsmål (un förda i allmänna diariet 2). A andra sidan skulle emellertid till poliskammaren överföras två nya grupper av ärenden, nämligen ärenden rörande verkställighet av straff (såväl frihetsstraff som böter), i den mån dessa nu handläggas å överståthållarämbetets kansli, samt ärenden angående handräckning m. m., i den mån dessa för närvarande upptagas hos andre stadsfogden. Verkställighet Att ärenden angående verkställighet av straff för närvarande i huvudsak handläggas å överståthållarämbetets kansli, torde ju närmast vara att tillskriva historiska skäl. Överståthållarämbetets kansli, såsom direkt arvtagare till slottskansliet, har av ålder haft uppsikten över stadens och kronans härvarande fängelser, och därav har blivit en naturlig följd, att även frågor om straffs verkställande där handlagts. Härjämte torde för en äldre åskådning legat nära till hands, att samma myndighet, som handhade civilexekutionen, jämväl behandlade straffexekutionen. För närvarande torde emellertid straffexekutionens förläggande till överståthållarämbetets kansli sakna egentlig grund samt därjämte vålla väsentlig omgång och onödiga skriverier. En avsevärd del av straffexekutionen har för övrigt redan överflyttats å polismyndigheten, i det att all förvandling av böter i polisdomstolsmål verkställes av polisdomaren. (Instruktionen för polisdomaren, § 8.) Nuvarande Med avseende å exekutionen av övriga ådömda straff tillämpas för närförfanngs- v a r a n d e följande förfarande: 1) Då en person å kriminalavdelningen häktas för brott, göres skriftlig anmälan härom till poliskammaren. 2) I poliskammaren diarieföres denna anmälan och införes därjämte i en särskild förteckning enligt kungl. kungörelsen den 23 oktober 1925 angående skyldighet för åklagare och polismyndighet att lämna vissa uppgifter angående för brott häktade. 3) Poliskammaren avlåter därefter en särskild skrivelse till överståthållarämbetets kansli med anmälan om häktningen och med uppgift om den häktades namn samt det brott, varför häktningen skett. 4) En ordonnans fortskaffar denna anmälan från polishuset å Kungsholmen till överståthållarämbetets kansli vid Slottsbacken. 5) A överståthållarämbetets kansli tecknas på anmälan order till fängelsedirektören att för vederbörande domstols räkning förvara den häktade. 6) En vaktkonstapel hämtar anmälan med gjord påskrift å överståthållarämbetets kansli samt överbringar densamma till rannsakningsfängelset å Kungsholmen. 7) A rannsakningsfängelset påtecknas anmälningsskriften en uppgift å den häktades nummer såsom fånge. 8) En vaktkonstapel från fängelset å Kungsholmen överbringar anmälningen om häktningen med därå nu gjord påskrift till överståthållarämbetets kansli vid Slottsbacken.

199 9) Då den häktade blivit dömd, avlåter rådhusrätten en promemoria om domens innehåll till fängelsedirektören. 10) Fängelsedirektören påtecknar denna promemoria eventuell nöjdförklaring, därest sådan avgives. 11) En vaktkonstapel från fängelset överbringar promemorian till överståthållarämbetets kansli vid Slottsbacken. 12) Sedan protokollet justerats, överlämnar rådhusrätten en avskrift av utslaget till överståthållarämbetets kansli, därvid en stadstjänare anlitas för färden från Kungsholmen till Slottsbacken. 13) Härefter utfärdar kansliet resolution angående verkställighet av det ådömda straffet samt förpassningar för den dömde till vederbörande straffanstalt. 14) Handlingarna överlämnas genom en vaktkonstapel från kansliet vid Slottsbacken till rannsakningsf ängelset å Kungsholmen. 15) Den dömde förpassas till verkställighetsorten. Det torde näppeligen behöva särskilt understrykas, att detta förfarande innebär en synnerligen avsevärd omgång och onödigt arbete för ett flertal tjänstemän och betjänte. Olägenheterna av förfarandet hava blivit särskilt i ögonen fallande, sedan rådhusrätten, fängelset och poliskammaren flyttats till en helt annan stadsdel än överståthållarämbetets kansli. Hela det ovan omförmälda förfarandet skulle i synnerlig grad förenklas, Föreslagen därest alla beslut rörande verkställighet i brottmål uppdroges åt polisavdelningen och då lämpligen överlämnades till poliskammaren, som redan förut handlägger dylika ärenden rörande lösdrivare m. fl. och varest häktningsanmälan redan göres. Därest en dylik överflyttning verkställdes, skulle antalet åtgärder kunna inskränkas till följande: 1) Då en person å kriminalavdelningen häktas för brott, göres skriftlig anmälan härom till poliskammaren. 2) I poliskammaren diarieföres denna anmälan och införes i särskild förteckning enligt ovanberörda kungörelse av den 23 oktober 1925. 3) Poliskammaren lämnar om häktningen underrättelse till det i samma fastighet belägna rannsakningsfängelset och får därifrån samtidigt besked om fångens nummer. 4) Sedan dom avkunnats, avlåter rådhusrätten promemoria om dess innehåll till fängelsedirektören. 5) Fängelsedirektören påtecknar denna promemoria eventuell nöjdförklaring och överlämnar densamma till poliskammaren i samma fastighet. G) Sedan protokollet justerats, överlämnar rådhusrätten en avskrift av utslaget till poliskammaren, som ju är belägen i omedelbar närhet av rådhuset. 7) Härefter utfärdar poliskammaren verkställighetsresolution och förpassningar samt överlämnar dessa till fängelsedirektören. 8) Den dömde förpassas till verkställighetsorten. I stället för 15 olika åtgärder skulle dessas antal begränsas till 8, och så gott som samtliga längre budskickningar bortfalla.

200 Vad sålunda anförts liar synts de sakkunniga tillfyllest motivera en sådan ändring av nuvarande förhållanden, att besluten om verkställighet i brottmål överflyttas till poliskammaren, dock med undantag för verkställigheten av polisdomstolens utslag, vilken fortfarande torde kunna ankomma å polisdomaren. Med denna ändring följer givetvis, att brottmål'sdiariet och fångdiariet från överståthållarämbetets kansli överflyttas till poliskammaren. Dessa båda diarier torde kunna sammanslås med respektive brottmålsdiariet 2 och brottmålsdiariet 1 i nuvarande poliskammaren. Uppsikten En annan följd av den föreslagna ändringen torde med nödvändighet over rann- jjjjy^ a^t uppsikten över Stockholms stads rannsakninqsfänqelse. vilken för fängelset, närvarande åvilar överståthållarämbetets kansli (1882 års instruktion för överståthållarämbetet, § 30 och § 10), överflyttas till polisavdelningen samt uppdrages åt polismästaren i stället för underståthållaren. HandräekBeträffande de s. k. handräckningsärendena, d. v. s. delgivning av stämningsaien en. n j U g a r QQ^ a n c ] r a handlingar, har tidigare framhållits oklarheten av nu rådande förhållanden och därav föranlett dubbelarbete. Ifrågavarande ärenden handläggas för närvarande antingen i poliskammaren eller av andre stadsfogden. Någon uppdelning av ärendena dem emellan har icke skett, utan fördelningen av ärendena är helt beroende på, till vilken myndighet ett ärende ingives. Åtskilliga dylika ärenden ingivas därjämte icke till stadsfogden direkt utan till överståthållarämbetets kansli, som därefter överlämnar dessa ärenden till andre stadsfogden; för dessa ärenden föres ett särskilt diarium å kansliet, det s. k. liandräclmingsdiariet. En förut (sid. 132) gjord jämförelse mellan antalet handräckningsärenden å olika avdelningar må här upprepas: Antal ärenden: 1925 1926

i poliskammaren å överståthållarämbetets kansli hos andre stadsfogden

3,871 1,225 4,474

3,969 1,210 4,390

De å kansliet förda handräckningsärendena, 1,225 respektive 1,210 stycken, ingå dock i det antal av 4,474 respektive 4,390 ärenden, som handlagts av andre stadsfogden. En onödig dubbelbokföring föreligger tydligen beträffande de å överståthållarämbetets kansli förda ärendena. Handräckningsdiariet torde i vart fall kunna där avskaffas, då ju tillfyllestgörande diarieföring sker hos andre stadsfogden, och kansliets befattning med dessa ärenden sålunda kunna upphöra. Emellertid måste det framstå såsom önskvärt att även i övrigt undaurödja nu rådande oklarhet angående handläggningen av handräckningsärendena. Detta kan givetvis enklast ske genom att handläggningen av dessa ärenden uppdrages åt en och samma myndighet. Det kunde därvid vara av mindre betydelse, om ärendena i sin helhet tillfördes andre stadsfogden eller poliskammaren. Emellertid äro dessa ärenden av sådan art,

201 att de i andra städer ombesörjas av polismyndigheten, ooli de hava icke i någon mån ntsökningsärendes natur. Redan på grund härav synes lämpligare att låta poliskammaren handlägga alla ärenden av nu berörd natur. Härtill kommer, att poliskammarens för ändamålet disponerade arbetskraft (ordonnanspolisen) ställer sig billigare (9:e lönegruppen) än den arbetskraft, som står till andre stadsfogdens förfogande (utmätningsmän med avlöning, motsvarande 10:e lönegruppen). De personalförändringar, som en överflyttning av nu ifrågasatt slag måste medföra, ställa sig därför ekonomiskt fördelaktigare, därest ändringen går från andre stadsfogden till poliskammaren. A sålunda anförda skäl hava de sakkunniga funnit lämpligast att till poliskammaren överföra samtliga handräckningsärenden. I samband härmed anse de sakkunniga önskvärt, att andre stadsfogden indrivning befrias jämväl från honom åliggande skyldighet att indriva stämpelmedel, medel m^m. vittnesersättningar, kostnader för efterspaningar och dylikt. A ordonnansavdelningen utlämnas alla utgående expeditioner och där sker jämväl stämpelbeläggningen av dessa; samma avdelning verkställer efterspaning av värnpliktiga och dylikt. Det synes då lämpligast, att ordonnansavdelningen även indriver stämpelmedlen samt kostnaderna för efterspaningar etc. Utbetalandet av vittnesersättningar föreslås nedan (sid. 203) skola verkställas å polisavdelningens kamrerarexpedition. Indrivningen därav lärer då lämpligast böra ske genom polisens ordonnansavdelning. Denna avdelning synes även böra övertaga all efterspaning av personer i och för verkställandet av urbota straff. Berörda ärenden skulle då från andre stadsfogden överflyttas å poliskammaren, under vilken ju ordonnansavdelningen lyder. Nu föreslagna åtgärder skulle sålunda medföra, att andre stadsfogden befriades från alla ärenden med undantag av bötesindrivning och införselärenden. Nedan upptagas de diarier, vilka efter föreslagen omorganisation skulle Tablå över föras i poliskammaren, med angivande av dels antalet däri upptagna ärenden ärendena. åren 1925—192G och dels de nuvarande avdelningar utav överståthållarämbetet, varifrån ärendena skulle överflyttas. Antal ärenden

Från nuvarande poliskammaren Brottmålsdiariet 1 2 3 Dårdiariet Fattigvårdsdiariet Handräckningsdiariet Lösdrivarediariet 1 2 Olycksfallsdiariet 1 Busdrycksdiariet Säkerhetsdiariet

överflyttas

19 25 422 3,364 11 589 99 3,871 366 725 1,861 3,723 182 214

1926 380 2,798 12 631 77 3,969 249 484 1,949 4,367 144 449

202 Antal ärenden 19 25 19 26

Utlämiingscliariet 2 Hissdiariet Allmänna diariet 2 Utvandrareliggaren Från överståthållarämbetets kansli överflyttas Brottmålsdiariet Fångdiariet Från andre stadsfogden överflyttas Handräckningsärenden Ärenden angående uttagande av stämpelavgifter, vittnesersättningar, kostnader för efterspaningar och dylikt

283 2,465 1,882 958

252 2,792 2,297 1,028

206 993

256 1,107

4,474

4,390

4,660

5,807

Summa 31,348

33,438

Ärendena äro av blandad natur på sätt närmare framgår av följande tablå: Länsstyrelseärenden

Magistratsärenden

—

1,107 380 — 12

— — 3,364 — 589 99 3,871 — 725 1,861 3,723 28 158 229 2,465 1,882 958

— — 2,798 — 631 77 3,969 484 1,949 4,367 13 72 229 2,792 2,297 1,028

4,474

4*390

Brottmålsdiariet från överståthållarämbetets kansli 206 Fångdiariet från överståthållarämbetets kansli 993 Brottmålsdiariet 1 422 2 3 11 Dårdiariet — Fattigvårdsdiariet Handräckningsdiariet — Lösdrivarediariet 1 366 2 Olycksfallsdiariet — 1 Busdrycksdiariet 154 Säkerhetsdiariet 56 Utlänningsdiariet 2 54 Hissdiariet — Allmänna diariet 2 Utvandrareliggaren •— Handräckningsärenden från andre stadsfogden Övriga ärenden från andre stadsfogden 4,660

5,807

—

Summa 6,922

8,342

24,426

25,096

— — 249 — — 131 377 23 — —

Beträffande ärendenas antal och fördelning hänvisas i övrigt till bifogade tabeller, Bilaga XIX—XX.

203 c) Kamrer ar

expeditionen.

Kamreraren hos överståthållarämbetet för polisärenden är nu den befattningshavare, som handhaver huvudparten av den ekonomiska förvaltningen. Yissa grenar därav äro emellertid utbrutna och överlämnade till andra befattningshavare. Sålunda handläggas å överståthållarämbetets kansli ett flertal ekonomiska ärenden, nämligen dispositionen av åtskilliga statliga anslag, och andre polisintendenten handhar upprättandet utav avlöningslistorna för polispersonalen. De sakkunniga hava under utredningens gång bibringats en bestämd Koncentration e onomi uppfattning, att alla bokföringsoch kassaärenden inom överståthållar- ,avförvaltningen. ^ ri °' ° #

ämbetet böra överflyttas å en och samma avdelning, och då närmast å kamrerarens avdelning, vilken föreslås skola erhålla den ändrade benämningen kamrer arexpeditionen. En dylik åtgärd skulle komma att påverka arbetsförhållandena vid överståthållarämbetets kansli, hos andre stadsfogden och hos andre polisintendenten i följande hänseenden. De räkenskaper, som för närvarande föras å överståthållarämbetets kansli, överflyttning skulle i sin helhet överflyttas till kamrerarexpeditionen. Även nedsättning frå\£u?si&t av fullföljdsavgifter och utbetalning av vittnesersättningar och dylikt skulle ämbetets ske vid kamrerarexpeditionen i stället för kansliet vid Slottsbacken. Denna kansli. ändring måste jämväl ur allmänhetens synpunkt anses önskvärd; härigenom kunde till vittnen åberopade personer få lyfta vittnesersättningen i omedelbar närhet av domstolen i stället för att, såsom nu är fallet, nödgas begiva sig till Slottsbacken för beloppets utfående. Vidare skulle all bötesredovisning från överståthållarämbetets kansli övergå å kamrerarexpeditionen. Polisdomstolsböterna redovisas ju redan nu av kamreraren, och varje anledning synes saknas att beträffande rådhusrättsböterna tillämpa ett annat förfaringssätt; härom må i övrigt hänvisas till framställningen å sid. 132 o. f. ovan. Sistberörda överflyttning av bötesredovisning sammanhänger i övrigt därmed, att de sakkunniga föreslå bötesindrivningens överförande till ordonnansavdelningen i stället för andre stadsfogden. I samband härmed bör emellertid kamreraren erhålla förordnande såsom stadsfogde med avseende å de åt honom uppdragna bötesärenden. Tidigare har jämväl framhållits (jämför ovan sid. 115 o. f.), att en Polisändrad ordning syntes erforderlig beträffande polispersonalens avlönings- personalens D ^ ° 33 1 - T avlöningslistor. Kamreraren har för närvarande icke att med dessa avlöningslistor listor. taga annan befattning, än att han utbetalar däri angivna belopp. Ansvarigheten för listornas riktighet åvilar icke kamreraren utan andre polisintendenten. De sakkunniga föreslå, att kamreraren skall övertaga granskningen av och ansvaret för jämväl polispersonalens avlöningslistor. Slutligen anse de sakkunniga, att till kamrerarens förfogande böra ställas de anslag, vilka i Stockholms stads inkomst- och utgiftsstat uppföras under rubriken »Överståthållarämbetet. 1. Överståthållaren och underståthållaren m. m. > och som för närvarande disponeras av drätselnämnden.

204 d)

Polisdomstolen.

Beträffande polisdomstolen föreslå de sakkunniga, såsom av redan lämnad framställning torde framgå (jämför sid. 1 9 2 — 1 9 3 ovan), att polisdomstolen befrias från befattningen med mantalsskrivningsmål och värn pliktsärenden. I övrigt hava de sakkunniga, såsom redan ofta framhållits, med hänsyn till förestående processreform saknat anledning framlägga ytterligare förslag beträffande polisdomstolens arbetsuppgifter. 3.

Underlydande a)

verk

och

i n r ä 11 n i n g a r.

Exekutionsverket.

Såsom utmätningsmän i Stockholm tjänstgöra för närvarande förste och andre stadsfogden med biträde av dem underställd personal. I fråga om avlöningen till stadsfogdarna samt, framförallt, exekutionsbetjäningen har sedan gammalt tvist rått mellan statsverket och Stockholms stad. Så småningom hava emellertid dessa stridigheter kommit att avse allenast andre stadsfogdens utmätningsmän. Beträffande vad härutinnan förekommit hänvisas till föregående framställning, sid. 1 2 8 — 1 3 7 ovan. Vid övervägande av de arbetsuppgifter, vilka särskilt åvila andre stadsfogden, hava de sakkunniga funnit dessa kunna uppdelas å följande grupper (jämför ovan sid. 129): 1) införselärenden, 2) indrivning av böter, som ej ådömts av polisdomstolen i Stockholm, 3) befordrande till verkställighet av urbota straff, 4) handräckningsärenden (delgivning av stämningar e t c ) , 5) indrivning av stämpelmedel m. fl. avgifter. Utav dessa ärenden skulle enligt de sakkunnigas förslag, sådant detsamma redan framlagts, å polisens ordonnansavdelning överflyttas grupperna 2)—5), d. v. s. indrivningen av böter, befordrande till verkställighet av urbota straff, handräckningsärenden och indrivning av stämpelmedel m. m. Därefter skulle å andre stadsfogdens expedition handläggas allenast ärenden angående införsel i avlöning. För detta fåtal ärenden kan uppenbarligen icke erfordras en särskild tjänsteman i andre stadsfogdens höga löneställning. Då införselärendena därjämte till och med år 1921 handlagts av förste stadsfogden, hava de sakkunniga nu ansett lämpligt, att sistberörda ärenden ånyo överflyttas till nuvarande förste stadsfogdens expedition. Härigenom skulle emellertid andre stadsfogdens expedition hava berövats samtliga där nu handlagda ärenden, och de sakkunniga föreslå förty indragning av andre stadsfogdens tjänst ävensom av viss hos honom tjänstgörande personal. Härav föranledda personalförändringar behandlas nedan i samband med förslaget till personalstat för överståthållarämbetet (se sid. 2 2 3 — 2 2 4 ) . I händelse av bifall till dessa förslag skulle i Stockholm förefinnas endast en stadsfogde. Dennes verksamhetsområde anse de sakkunniga

205 lämpligen kunna sammanfattas under benämningen exehutionsverhet. Till dettas handläggning skulle sålunda höra de mål, i vilka utmätning eller annan stadsfogdes åtgärd påkallas enligt utsökningslagen eller fråga är om handräckning enligt lagen om avbetalningsköp, ävensom införselärenden. Ärenden angående exekutionsverket torde böra handläggas å överståthållarämbetets kansliavdelning. b) Polisverket. Under denna benämning skulle sammanfattas ordningspolisen, kriminalavdelningen med stadsfiskalskontoret, ordonnansavdelningen och polisskolan. Beträffande arbetsuppgifterna vid kriminalavdelningen och polisskolan hava de sakkunniga icke haft anledning att framlägga något förslag. Med avseende å ordningspolisen föreslås däremot vissa smärre ändringar, Ordningspn i huvudsak avseende att befria denna avdelning från handläggningen utav länsstyrelseärenden samt att erhålla en mera enhetlig handläggning av likartade slag utav ärenden. Andre polisintendenten skulle sålunda befrias från all befattning med ärenden angående inregistrering av motorfordon, vilka ärenden skulle överflyttas till polisavdelningens kanslibyrå, samt ärenden angående polispersonalens avlöningsväsende, vilka ärenden skulle övertagas av polisavdelningens kamrerarexpedition. Ärenden angående bötesindrivning och delgivningar inom Brännkyrka församling flyttas vidare från därvarande polisvaktdistrikt till ordonnansavdelningen, som redan förut handlägger dylika ärenden beträffande huvudstaden i övrigt. Beträffande ordonnansavdelningen har redan tidigare framhållits, att å Oråonnanadenna avdelning skulle överlåtas åtskilliga av de arbetsuppgifter, vilka för av * nv9en närvarande handhavas av andre stadsfogdens utmätningsmän; motiveringen härför återfinnes ovan sid. 2 0 1 . Sålunda skulle åt ordonnansavdelningen uppdragas all bötesindrivning, befordrande till verkställighet av urbota straff, all delgivning av stämningar, handlingar och dylikt, ävensom indrivningen av stämpelmedel, vittnesersättningar och vissa ersättningar för efterspaningar m. m. Dessa nytillkommande ärenden skulle handhavas av ordonnansavdelningens andra byrå (bötesavdelningen), vilken redan förut handlägger liknande ärenden. Vidare skulle åt ordonnansavdelningen uppdragas det bestyr med bötesindrivning och delgivning inom Brännkyrka församling, vilket för närvarande omhänderhaves av därvarande polisvaktdistrikt. Frågor rörande polisverket komma inom överståthållarämbetet att handläggas å polisavdelningens kanslibyrå. c) Övriga institutioner. Vad först angår rannsahiingsfängelset hava de sakkunniga i annat sam- Rannsakmanhang (sid. 1 2 4 — 1 2 8 ovan) erinrat om de meningsskiljaktigheter, som här- mine het. vidlag uppkommit mellan statsverket och Stockholms stad. Det spörsmål, varom åsikterna brutits, har gällt skyldigheten för Stockholms stad att i rannsakningsfängelset förvara de s. k. bötesfångarna. Då de sakkunniga i nu framlagda förslag sökt finna en lösning av de tvistefrågor rörande

206 överståthällarämbetet, vilka tidigare förefunnits, har det givetvis även framstått såsom önskvärt, att meningsskiljaktigheterna rörande rannsakningsfängelset kunnat bringas ur världen. Särskilt med hänsyn till att fångvården faller under justitiedepartementets ämbetsförvaltning samt att statsverket vid behandlingen av ifrågavarande spörsmål tidigare företrätts av fångvårdsstyrelsen, hava emellertid de sakkunniga ansett sig icke kunna upptaga frågan om rannsakningsfängelset till behandling. Vid de underhandlingar, vilka förts med delegerade för Stockholms stad, hava emellertid dessa med synnerlig styrka hävdat önskvärdheten av, att frågan om bötesfångarnas förvaring måtte vinna en snar lösning. Stadens delegerade hava för sin del föreslagit en lösning i huvudsaklig överensstämmelse med den tidigare angivna ståndpunkt, som av Stockholms stad intogs år 1924 (se ovan sid. 127). Sålunda föreslå stadens delegerade, att staten skall för all framtid övertaga förvaringen av nu ifrågavarande bötesfångar, och Stockholms stad helt befrias från detta omstridda åliggande. På anförda skäl hava emellertid de sakkunniga ansett sig icke böra härom ingå i underhandlingar med Stockholms stad. De sakkunniga vilja emellertid, i likhet med stadens delegerade, framhålla lämpligheten av att föreliggande tvistefråga snarast måtte vinna sin lösning. Detta syfte skulle närmast tillgodoses, därest uppdrag lämnades åt lämplig myndighet eller särskilt utsedda personer att med Stockholms stad underhandla i berörda ämne. Endast så till vida hava de sakkunniga nu ingått å frågan om rannsakningsfängelsets ställning, att de sakkunniga föreslå, det ärenden rörande fängelset skola efter omorganisationen handläggas å polisavdelningens kanslibyrå. Beträffande övriga förut omförmälda och under överståthållarämbetet lydande särskilda institutioner hava de sakkunniga saknat anledning att framlägga ändringsförslag. De sakkunniga vilja för den skull endast framhålla, att efter verkställd omorganisation synas ärenden rörande dessa särskilda institutioner böra handläggas å följande avdelningar, nämligen d Jcansliavdelningcn: ärenden angående medlare i äktenskapstvister. ärenden angående besiktningsmän för utskänkningslokaler, ärenden angående skorstensfejare och ärenden angående fastighetsregistret; å polisavdelningen: ärenden angående politiinrättningen, ärenden angående ångslupsinspektionen, ärenden angående sakkunniga för utfärdande av intyg för behörighet såsom maskinskötare å vissa motorfartyg och befälhavare å vissa fiskefartyg, ärenden angående besiktningsmän för motorfordon,

207 ärenden angående kontrollant för explosiva varor, ärenden angående liissinspektionen (intill dess denna överflyttas till byggnadsnämnden), samt ärenden angående inspektörer för elektriska anläggningar. Yad slutligen angår frågan om inrättande av ett särskilt, från överståt- Uppbördsliållarämbetet skilt upphör dsvcrlc, hava de sakkunniga, å ofta anförda skäl, ansett sig sakna anledning att ingå å frågan om organisationen av eller arbetsuppgifterna för ett dylikt verk. Körande fördelningen av ärendena å kansliavdelningen och polisavdelningen hänvisas i övrigt till bifogade sammanställningar, Bilaga XXI—

XXIL B.

PEBSONALFÖBDELNING. 1.

Inledning.

Frågan om personalens placering å statsverkets eller Stockholms stads lönestat. Personalen vid överståthållarämbetet är för närvarande delvis statsavlönad Nuvarande och delvis avlönad utav Stockholms stad. Befattningshavarna vid över- ' ' ståthållarämbetets kansli uppbära lön av statsmedel och enligt de för statens befattningshavare gällande grunder. Övrig personal uppbär i regel lön från Stockholms stad, dock att statsverket i vissa fall lämnar bidrag till avlöningen; därjämte utgå stundom, vid sidan av lönen från kommunen, särskilda arvoden av statsmedel, t. ex. till kamreraren för dennes befattning med »Polisunderrättelser» m. m. Alla högre befattningshavare utnämnas emellertid av Kungl. Maj:t. Nu anmärkta förhållanden hava stundom ansetts medföra viss osäkerhet beträffande en del befattningshavares ställning; det har nämligen i vissa fall ansetts ovisst, huruvida befattningshavarna borde anses såsom statliga eller kommunalanställda. Till detta spörsmål, så vitt fråga är om nuvarande förhållanden, återkomma de sakkunniga i samband med framläggande av förslag till övergångsbestämmelser, sid. 257 o. f. Med avseende å befattningshavarnas ställning efter eventuell omorga- Olika möjlignisation äro tydligtvis tre möjligheter tänkbara: Vissa grupper kunna fort- hder e^ter •'

omorgantsa-

farande uppföras å statens och vissa andra å kommunens lönestat; samttion. liga befattningshavare, varom nu är fråga, kunna uppföras å statsverkets lönestat; och samtliga befattningshavare kunna uppföras å kommunens lönestat. Den första möjligheten skulle onekligen medföra vissa fördelar vid för- Delvis Aromdelningen av kostnaderna mellan statsverket och Stockholms stad. Man ^^^tllaa skulle då låta staten anställa och avlöna de tjänstemän, vilka vore syssel- befattningssatta med länsstyrelseärenden (något motsvarande är ju för närvarande redan fallet beträffande överståthållarämbetets kansli), medan Stockholms

208 stad finge avlöna sådana, som handlade magistratsärenden. Statsverket skulle då avlöna personalen å kansliavdelningens kanslibyrå och fattigvårdsrotel, medan Stockholms stad avlönade exekutionsrotelns personal. I fråga om polisavdelningens tre förevarande underavdelningar (kanslibyrån, poliskammaren och kamrerarexpeditionen) kunde emellertid en motsvarande uppdelning icke ske, enär samtliga dessa tre underavdelningar handlägga såväl länsstyrelseärenden som magistratsärenden. Dock kunde ju här personalen å en underavdelning, t. ex. kanslibyrån, göras statsanställd och statsavlönad, samt personalen vid övriga underavdelningar göras kommunalavlönad; därefter finge naturligen avräkning ske mellan statsverket och Stockholms stad, så att lönekostnaderna bleve rättvist fördelade. Med en dylik utgångspunkt skulle alltså såväl vid kansliavdelningen som vid polisavdelningen vissa befattningshavare bliva statstjänstemän och vissa bliva kommunaltjänstemän. Olägenheter Även om en dylik uppdelning inom överståthållarämbetet givetvis är tänkbar och möjlig, synes densamma emellertid vara behäftad med avsevärda olägenheter. Man skulle sålunda nödgas att inom ett och samma verk — ja, inom samma avdelningar utav ett verk — i avsevärd utsträckning laborera med olika lönesystem, olika grunder för utbetalande av dyrtidstillägg och rörligt lönetillägg samt olika reglementariska föreskrifter i övrigt. Då därjämte ett flertal av ifrågavarande befattningshavare från Stockholms stad uppbära avlöning med belopp, som icke obetydligt överstiga löneförmånerna for motsvarande statliga tjänstemän, kunde detta vidare medföra, att en lägre tjänsteman med lön från Stockholms stad bleve i ekonomiskt hänseende bättre ställd än en högre tjänsteman med lön från statsverket, åtminstone om dyrtids tillägg och rörligt tillägg medräknas. Dessa svårigheter skulle alldeles särskilt göra sig gällande med avseende å förordnanden under semestrar och andra ledigheter, då det gällde att låta statliga tjänstemän vikariera för kommunala eller tvärt om. Ett undvikande av en del utav dessa ölägenheter kunde till synes endast ske därigenom, att de statliga befattningshavarna skildes helt från de kommunala i så måtto, att statstjänstemännen endast vikarierade för varandra och kommunala tjänstemän allenast vikarierade för andra kommunala befattningshavare. Denna princip har ju för närvarande kommit till tilllämpning i förhållandet mellan överståthållarämbetets kansli, å ena, samt övriga delar utav överståthållarämbetet, å andra sidan, men härav har också blivit en följd, att överståthållarämbetets kansli helt isolerats från verket i övrigt. E t t dylikt system synes vara i hög grad olämpligt, i det att tjänstemännen därigenom berövas möjligheten till allsidig utbildning inom verket, samtidigt som deras befordringsmöjligheter begränsas. Vill man emellertid, trots anmärkta olägenheter, gå in för ett system med såväl statstjänstemän som kommunalanställda, så torde i allt fall vara önskvärt att i görligaste mån undvika en sammanblandning av dessa olika

209 grupper befattningshavare. Så skulle enklast ske genom att låta statsverket helt övertaga kansliavdelningens personal, under det att polisavdelningens personal i dess helhet gjordes kommunalanställd. Härvid förutsattes naturligen en avräkning mellan kronan och staden, så att de verkliga kostnaderna dem emellan fördelas utan hänsyn till vem som i första hand förskjuter lönebeloppen. Ville man däremot söka undvika detta »blandade» system, återstå två möjligheter. Antingen skulle enbart Stockholms stad eller också enbart statsverket i första hand svara för befattningshavarnas avlöning. Att göra samtliga befattningshavare till kommunalavlönade synes emellerEnbart kommunala tid mindre lämpligt. Åtskilliga av dessa handhava ju rena länsstyrelse- befattningsuppgifter, och deras statliga karaktär är särskilt betonad, dels genom förehavare. skriften, att högre befattningshavare utnämnas av Kungl. Maj:t, dels ock genom kungl. kungörelsen den 12 maj 1865 angående förändrade villkor för anställning i statens civila tjänstebefattningar. Härtill kommer det förut anmärkta förhållande, att Stockholms stads löneskala, liksom dess rörliga lönetillägg, ligger högre, än vad inom statsverket är fallet. Lönekostnaderna skulle alltså bliva väsentligt högre, i den mån befattningshavarna gjordes kommunalavlönade, mot vad förhållandet bleve, om alla befattningshavare avlönades enligt statliga grunder. Enbart Den tredje möjligheten är, att samtliga nu ifrågavarande befattningsstatsavlönade havare, d. v. s. befattningshavarna vid kansliavdelningen och vid polis- befattningshavare. avdelningens kanslibyrå, poliskammaren och kamrerarexpeditionen, göras till statstjänstemän. Härigenom vinnes givetvis full enhetlighet beträffande anställnings- och vikariatförhållanden, varjämte lönekostnaderna bliva lägre, än om samtliga befattningshavare bleve kommunalanställda. A andra sidan kan häremot anföras, att man genom en dylik åtgärd så att säga utvidgar statsverkets administration gentemot Stockholms stad till ett område, som hittills icke beträtts. Av de sakkunniga har landshövding Malmroth utan tvekan förordat, att De sakkunni samtliga ifrågavarande befattningshavare göras till i första hand stats- gas förala<Javlönade. Till denna uppfattning hava jämväl anslutit sig de för Stockholms stad utsedda delegerade. Generaldirektör Ericsson har för sin del vitsordat de praktiska fördelarna av en dylik åtgärd, men har funnit vissa betänkligheter mot att i så hög grad, som här ifrågasatts, utöka antalet statsanställda befattningshavare samt förty närmast förordat, att allenast kansliavdelningens personal göres statsavlönad, medan polisavdelningens personal, dock med undantag för polismästaren, skulle uppföras å Stockholms stads lönestat. Då de sakkunniga sålunda intagit olika ståndpunkt beträffande dessa alternativ och då det synes önskvärt, att åt vederbörande myndigheter beredes tillfälle att i detalj mot varandra väga de olika förslagen, har i den följande framställningen räknats med båda nu berörda möjligheter. Härvid har emellertid i första hand anförts en befattnings föreslagna benämning och 885 28

210 lönegrad enligt statens avlöningsreglemente, under det att motsvarande beteckningar enligt Stockholms stads tjänstereglemente anförts inom parentes. Vid de statliga befattningarnas benämning ocli placering i lönegrad hava de sakkunniga sökt vinna överensstämmelse med förhållandena inom landsstaten i övrigt. I stället för beteckningarna länsassessor, länsnotarie av första eller andra klass, landskanslist och länsbokhållare användas dock benämningarna assessor, notarie av första eller andra Mass, kanslist och bokhållare. Vid omvandling av kommunala befattningar till statliga har man på samma sätt sökt följa lönegraderna inom landsstaten. Där så undantagsvis icke varit möjligt, har lönen enligt statliga beräkningsgrunder uppförts med belopp, som tillnärmelsevis motsvarat den tidigare kommunala avlöningen. 2. Kansliavdelningen. a) Kanslidirektören. På sätt förut berörts hava de sakkunniga ansett nuvarande organisation med tre särskilda föredragande sekreterare mindre lämplig. Då de olika kanslierna sammanföras till en kansliavdelning, bör givetvis där finnas allenast en chef, närmast motsvarande landssekreteraren i länen. Såsom tidigare framhållits befanns emellertid titeln »landssekreterare» föga adekvat för en befattningshavare, vars verksamhetsområde vore begränsat till Stockholms stad, och de sakkunniga hava förslagsvis i stället upptagit benämningen Tcanslidirelctör. Åligganden. Kanslidirektören skulle vara chef för kansliavdelningen i dess helhet. Han skulle emellertid närmast taga befattning med kanslibyråns ärenden, under det att man å exekutionsroteln och fattigvårdsroteln tänkt sig i viss mån självständiga föredragande hos överståthållaren; härom torde i blivande instruktion för överståthållarämbetet böra meddelas motsvarande bestämmelser, som enligt gällande landshövdingeinstruktion, §§ 44 och 4 5 , lämnats beträffande länsassessorer och länsnotarier. Kanslidirektören torde i stor utsträckning bliva tagen i anspråk för avfattande av utlåtanden i anledning av kungl. remisser å lagförslag och dylikt, och å befattningens innehavare måste följaktligen icke ringa krav ställas. Han torde vidare, i likhet med nuvarande polissekreteraren, böra ensam underskriva passen, samt eventuellt förrätta de exekutiva auktionerna. Avlöning. Med avseende å kanslidirektörens avlöning hava de sakkunniga till en början övervägt att för honom föreslå samma löneförmåner som för landssekreteraren i Stockholms län, d. v. s. en placering i lönegraden B 30 men med årlig avlöningsförstärkning av 3,500 kronor. Då det emellertid synts önskvärt att i görlig mån organisera kansliavdelningen och polisavdelningen efter likartade grunder, och då polismästaren i Stockholm icke rimligen kan jämställas med en landssekreterare, har man jämväl beträffande kanslidirektören uppgivit denna tanke. De sakkunniga föreslå i stället, att kanslidirektören — i likhet med vad i fråga om polismästaren föreslås •— placeras i lönegraden A 2, vilken

211 närmast motsvarar nyssberörda avlöningsförmåner. Kanslidirektörens begynnelselön bliver visserligen härigenom högre, än vad fallet är beträffande landssekreteraren i Stockholms län, men densamma undergår ingen förhöjning; efter intjänta löneförhöjningar kommer därför landssekreterarens lön att överstiga den för kanslidirektören föreslagna. b) Kanslibyrån. (Jämför Tabell XI—XII.) Därest man utgår från antalet handlagda ärenden åren 1925 och 1926, Antal ärenden skulle å kanslibyrån hava belöpt 24,106 ärenden år 1925 och 21,769 ärenden 1926. Av dessa uppgingo emellertid passärendena, vilka ombesörjdes av nuvarande passbyrån, till 17,525 år 1925 och 15,328 år 1926. Återstående ärenden utgöra till antalet 6,581 år 1925 och 6,441 år 1 9 2 6 ; ärendena äro icke av svårare beskaffenhet. För handläggning av sistberörda ärenden hava de sakkunniga icke ansett Personal. annan personal erforderlig, än 1 notarie av andra klass, B 2 1 , för ärendenas förberedande behandling och expediering, 1 kanslist, B 15, för diarieföring, och 1 kanslibiträde, B 7, såsom biträde åt kanslisten. Frågan om erforderlig skrivhjälp upptages nedan under rubriken >e) Gemensam personal». Till kanslibyrån skulle fortfarande höra den nuvarande passbyrån, vilken ?**»ex edltlonen emellertid, då densamma icke utgör en självständig byrå, föreslås skola » erhålla den ändrade benämningen passexpeditionen. Vidkommande personalen å passexpeditionen hava de sakkunniga icke kunnat undgå att finna anmärkningsvärt, att så stora anslag, som hittills varit fallet (se sid. 154, 163), kunnat erfordras för avlöningen utav denna personal. Grunderna för avlöningens beräknande — med ökad ersättning i förhållande till antalet vid passens utskrivande ifrågakommande främmande språk — synas väl högt bestämda, särskilt som någon högre grad av språkkunskap icke lärer vara erforderlig för ifyllande av passblanketterna. Även om man tager hänsyn till den tidsförlust, som expedieringen av allmänheten medför, synes arbetet med passens utskrivande icke vara mera betungande, än att detsamma väl kan skötas av tre personer; dock bör möjlighet finnas att vid anhopningen under sommarmånaderna erhålla extra biträde i mindre omfattning. De sakkunniga föreslå, att å passexpeditionen fortfarande placeras 1 Personal. kanslist, B 15, såsom föreståndare, och de sakkunniga förutsätta härvid, att denne kanslist, på sätt författningarna angående kanslister vid överståthållarämbetet föreskriva (se kungl. kungörelsen den 12 maj 1865 angående förändrade villkor för anställning i statens civila tjänstebefattningar, punkt 10), avlagt studentexamen och följaktligen kan antagas besitta för arbetet erforderlig språkkunskap. Såsom kanslistens biträden skulle placeras 2 skrivbiträden, B 2.

212 c) Exekutionsroteln. (Jämför Tabell XIII—XIV.) Antal ärenden.

Personal.

Exekutionsroteln skulle efter omorganisationen huvudsakligen Tara sysselsatt med exekutionsärenden; övriga dit hänförda ärenden äro av synnerligen enkel natur. Med hänsyn tagen till antalet handlagda ärenden åren 1925 och 1926 skulle å exekutionsroteln hava belöpt 6,962 ärenden år 1925 och 7,216 ärenden år 1926. Av dessa utgjorde exekutionsärendena till antalet 3,763 år 1925 och 4,181 år 1926. Även med erkännande av utsökningsärendenas ofta besvärliga natur synes en rätt begränsad personal kunna förslå för dessa uppgifter. Yid övervägande härav och efter jämförelse med övriga länsstyrelser föreslå de sakkunniga, att å exekutionsroteln placeras 1 assessor, B 27, 1 notarie av andra klass, B 2 1 , och 1 kanslist, B 15. Frågan om erforderlig skrivhjälp upptages nedan under »e) Gemensam personal». d) Fattigvårdsroteln. (Jämför Tabell XV—XVI.)

A fattigvårdsroteln skulle överflyttas de mål, som för närvarande handAntal mål och ärenden. läggas av biträdande polissekreteraren, med tillökning av mantalsskrivnings-

Personalen och dess åligganden.

målen och vissa värnpliktsärenden. Ar 1925 skulle antalet mål hava utgjort 12,720 och år 1926 13,298. Av detta antal mål utgjorde dock bötespåföringarna i värnpliktsärenden 8,180 år 1925 och 8,676 år 1 9 2 6 ; antalet fattigvårds- och mantalsskrivningsmål m. m. utgjorde alltså 4,540 år 1925 och 4,622 år 1926. Bötespåföringen uti värnpliktsmål fordrar givetvis viss noggrannhet vid handläggningen, men dessa ärenden kunna säkerligen skötas av en kanslist likaväl som av det nuvarande extra biträdet (pensionerad överkonstapel) hos polisdomaren. För närvarande lärer kanslisten å biträdande polissekreterarens expedition, såsom tidigare framhållits, icke på långt när erhålla full sysselsättning genom den knapphändiga diarieföringen utav fattigvårdsmålen. Beträffande fattigvårds- och mantalsskrivningsmålen voro dessa redan åren 1925 och 1926 rätt så få till antalet, och åtminstone de förstnämnda torde alltjämt minskas efter senaste ändringar i fattigvårdslagen. i\.ntalet avgjorda fattigvårdsmål utgjorde för övrigt, såsom jämväl förut anmärkts, allenast 1,202 år 1925 och 1,031 år 1926. För handläggningen av dessa mål — även om därtill lägges kontroll å bötespåföringen i värnpliktsärenden — synes näppeligen erfordras en i lönehänseende så högt placerad tjänsteman som nuvarande biträdande polissekreteraren. De sakkunniga föreslå för den skull, att befattningen såsom biträdande polissekreterare indrages samt att å fattigvårdsroteln placeras

213 1 notarie av första klass, B 24, för handläggning av dithörande mål och ärenden, samt 1 kanslist, B 15, för diarieföring och för handläggning av värnpliktsärenden. Frågan om erforderlig skrivhjälp upptages nedan under »e) Gemensam personal.» e) Gemensam personal. Med avseende å den för renshrivningsarbeie erforderliga personalen er- Skrivhjälp. inras, att å motsvarande avdelningar utav överståthållarämbetet för närvarande äro anställda 1 kanslibiträde, 2 kontorsbiträden, 1 kontorsskrivare och 4 skrivbiträden. Av dessa synes 1 kanslibiträde, på sätt ovan upptagits, fortfarande erforderligt å kanslibyrån. Å passexpeditionen har därjämte förslagsvis placerats 2 skrivbiträden. Övrig för renskrivningsarbete erforderlig personal har synts de sakkunniga böra göras gemensam för hela kansliavdelningen, särskilt med hänsyn till önskvärdheten att mera jämnt kunna utnyttja personalens arbetskraft. Med hänsyn tagen till den efter omorganisationen beräknade arbetsbördan hava de sakkunniga ansett sig böra föreslå ett antal av ytterligare 4 skrivbiträden (B 2) för nu ifrågavarande arbetsuppgifter. För vaHmästaregöromål hava hittills funnits anställda 1 förste expeditions- Vaktgöromål. vakt, 1 expeditionsvakt, 1 vaktmästare och 1 extra vaktmästare, alltså tillhopa 4 personer. De sakkunniga hava icke kunnat undgå att finna denna personal väl talrik redan under nuvarande förhållanden. Efter föreslagen omorganisation och sammanslagning av underavdelningarna lärer behovet av vaktmästarepersonal än ytterligare minskas. I anledning härav hava de sakkunniga närmast ansett två personer tillräckliga för dessa göromåls uppehållande. Med hänsyn till lokalernas beskaffenhet och då i anledning av överståthållarens omfattande mottagning en vaktmästare måste vara fast placerad invid överståthållarens ämbetsrum, hava emellertid de sakkunniga ansett sig kunna föreslå inrättandet av tillhopa tre tjänster för nu ifrågavarande göromål. Befattningarnas innehavare skulle samtliga, i överensstämmelse med inom statsförvaltningen bruklig terminologi, benämnas expeditionsvaJcter. I detta sammanhang torde jämväl böra till behandling upptagas frågan, Expeditions huruvida expeditionsvakttjänsterna böra uppföras å ordinarie stat eller avlönZZ. eventuellt uppehållas emot arvode. De sakkunniga tillåta sig härvidlag erinra om, hurusom å det militära förvaltningsområdet pensionerad personal i icke ringa utsträckning nyttjas för fortsatt tjänstgöring emot arvode. Skälet härtill har ju närmast varit den låga pensionsåldern för militära befattningshavare av lägre grad, men därjämte hava givetvis även vissa besparingshänsyn inverkat. Motsvarande synpunkter göra sig med liknande styrka gällande beträffande huvudstadens polispersonal, av vilken ju konstaplar och överkonstaplar avgå med pension vid uppnådda 55 års ålder. Vad särskilt angår expeditionsvaktsgöromålens bestridande hava de sak-

214 kunniga icke kunnat undgå att finna, att denna pensionerade polispersonal skulle därtill vara i synnerlig grad skickad och lämplig. Ett dylikt system har för övrigt redan i viss utsträckning vunnit tillämpning inom överståthållarämbetet. Befattningen såsom extra vaktmästare vid polissekreterarens expedition uppehälles sålunda av en pensionerad konstapel, likaså befattningen såsom extra vaktmästare vid polismästarens expedition; den extra vaktmästarebefattningen i poliskammaren uppehälles av en pensionerad överkonstapel, likaså portvaktstjänsten vid polishuset å Kungsholmen. Dessa pensionerade polismän uppbära arvode med så stort belopp, att detsamma, sammanlagt med pensionens summa, ungefärligen motsvarar vad de före avgången ur polistjänsten uppburit. — Detta system har enligt inhämtade upplysningar visat sig fungera synnerligen väl, ej minst med hänsyn till den nyttjade personalens förut förvärvade ingående kännedom om överstathållarämbetet och dess organisation. Med hänsyn till sålunda anförda omständigheter hava de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att samtliga befattningar såsom expeditionsvakter vid kansliavdelningen göras till arvodestjänster, avsedda att bestridas utav med pension avgången polispersonal. Av dessa befattningar synes den ena, närmast motsvarande förste expeditionsvakt, böra bestridas av en pensionerad överkonstapel mot arvode, som enligt .ovan angiven beräkningsgrund skulle uppgå till 1,860 kronor. De övriga två befattningarna skulle bestridas av pensionerade konstaplar mot arvode enligt samma grund med 1,600 kronor vardera. 3.

Polisavdelningen. a) Polismästaren. Såsom polisavdelningens chef skulle givetvis 'polismästaren fortfarande fungera. Nuvarande Polismästaren i Stockholm är — i motsats till vad förhållandet är i ställning och övriga städer — en utav konungen utnämnd förtroendeämbetsman. Han åtnjuter emellertid lön av Stockholms stad enligt 29:e lönegruppen i stadens lönestat med en begynnelselön av 15,600 kronor och en slutlön efter 6 års tjänstgöring av 17,100 kronor; å lönen utgår rörligt lönetillägg enligt för stadens befattningshavare gällande grunder, för närvarande 21 %. Därjämte uppbär polismästaren i egenskap av ordförande i polisskolans styrelse årligt arvode med 1,000 kronor jämte rörligt lönetillägg därå likaså enligt för stadens befattningshavare gällande grunder eller med 21 %. Han åtnjuter vidare i polishuset bostad, värme och lyse, men erlägger för dessa förmåner ett årligt belopp av 3,900 kronor i form av avdrag å lönen. Föreslagen Då polismästaren i Stockholm innehar ett i grundlag reglerat förtroendeändring ämbete, hava de sakkunniga funnit mindre lämpligt, att hans avlöning ° lönen. helt utgår utav stadens medel och att han förty lyder under tjänstereglementet för Stockholms stads befattningshavare. Alldeles bortsett från

215 frågan, om polisavdelningens personal i övrigt bör göras statlig eller kommunal, vilja de sakkunniga för den skull föreslå, att befattningen såsom polismästare i Stockholm uppföres å statsverkets lönestat. E n dylik ändring av polismästarens löneställning medför emellertid en väsentlig olägenhet. Det är givet, att polismästaren i Stockholm icke kan placeras i en lönegrad, som i större mån avviker från vad eljest är fallet beträffande jämförliga tjänster inom statsförvaltningen. De sakkunniga hava för sin del icke ansett sig kunna föreslå polismästarens placering i högre lönegrad än A 2. Härigenom skulle polismästarens avlöningsförmåner emellertid komma att väsentligt understiga de för närvarande utgående. E n närmare jämförelse mellan nuvarande och föreslagna avlöningsför- Jämförelse maner giver vid handen följande. Polismästarens nuvarande avlöninefs- mella" nui'a~ 0

rande och

förmåner, arvodesbeloppet inberäknat, utgöra lägst 16,600 kronor, högst föreslagna 18,100 kronor. Avlöningen enligt lönegraden A 2 utgör 15,000 kronor, ^eförmåner. och härå utgå inga löneförhöjningar. Vid förslagets genomförande skulle sålunda för polismästaren inträda en löneminskning å lägst 1,600 och högst 3,100 kronor. — Minskningen i avlöningsförmåner bliver än avsevärdare, om hänsyn tages till nu utgående rörligt lönetillägg. Medräknas denna, utgöra de nuvarande avlöningsförmånerna lägst 20,086 kronor (15,600 + 3,276 + 1,000 + 210) och högst 21,901 kronor (17,100 + 3,591 + 1,000 + 210). Den föreslagna nya lönen, dyrtidstillägget inberäknat, skulle bliva 16,728 kronor, oberoende av tjänstetidens längd. Med denna utgångspunkt bliver alltså löneminskningen lägst 3,358 och högst 5,173 kronor. Nu anmärkta förhållande är särskilt vägande med hänsyn till polismästaretjänstens krävande och utsatta beskaffenhet, vilken med nödvändighet gör densamma synnerligen svårbesatt. En så avsevärd minskning i avlöningsförmånerna, som ovan angivits, skulle givetvis än ytterligare försvåra och kanske omöjliggöra platsens besättande med lämplig 'person. Då emellertid de sakkunniga å förut anförda skäl icke kunnat föreslå polismästarebefattningens uppförande i högre lönegrad än A 2, hava de sakkunniga ansett sig böra undersöka, huruvida icke därav föranledd löneminskning skulle kunna på annat sätt utjämnas. De sakkunniga hava härvidlag funnit den åtgärden ligga närmast till hands, att polismästaren utan ersättning finge tillgodonjuta den förmån av bostad, värme och lyse i polishuset, för vilken han för närvarande vidkännes avdrag å lön med 3,900 kronor. Genom en sådan åtgärd, vilken givetvis i sak betyder en årlig löneökning med sistnämnda belopp, skulle polismästarens avlöningsförmåner efter omorganisationen komma att uppgå till 18,900 kronor, eller — med för närvarande utgående dyrtidstillägg — 20,628 kronor, vilket belopp de sakkunniga anse skäligt såväl med hänsyn till tjänstens beskaffenhet och vikt som till nuvarande löneförhållanden. Härtill synes alltjämt böra läggas det särskilda arvodet å 1,000 kronor för ordförandeskapet i polisskolans styrelse.

216 De sakkunniga föreslå alltså, att polismästarens tjänst placeras i lönegraden A 2 med rätt för befattningens innehavare att åtnjuta fri bostad, värme och lyse samt med särskilt arvode å 1,000 kronor för befattningen med polisskolan. b) Kanslibyrån. (Jämför Tabell VII—VIII och XVII—XVIII.) Med avseende å kanslibyråns personal synas några mera genomgripande ändringar icke vara nödvändiga, utan torde personalbeståndet i stort sett kunna bliva detsamma som för närvarande å polismästarens expedition. De ändringar, som funnits nödvändiga, hänföra sig huvudsakligen till den med renskrivning sysselsatta personalen ävensom till den polispersonal, vilken för närvarande är sysselsatt med ärenden angående motorfordon. För den händelse nuvarande befattningshavare skulle göras statsavlönade, föranleder emellertid detta en ändring i tjänstebenämningarna. I den följande framställningen upptagas befattningarnas benämning och lönevillkor under förutsättning, att befattningarna uppföras å statsverkets lönestat; inom parentes anföres motsvarande benämning och lönegrupp för den händelse tjänsten fortfarande skulle upptagas å Stockholms stads lönestat. Personal. Med hänsyn till antalet ärenden efter omorganisationen och vid jämförelse med nuvarande förhållanden anse de sakkunniga å denna byrå fortfarande erfordras en självständig föredragande. Denne, vilken liksom föredraganden å exekutionsroteln bör vara jämnställd med länsassessorerna, skulle sålunda benämnas assessor och placeras i lönegraden B 27 (1 sekreterare, Gr. 23). Såsom hans biträde skulle placeras 1 notarie av andra klass, B 2 1 , (1 notarie, Gr. 19) samt 1 kanslist, B 15 (1 kanslist, Gr. 15), för diarieföring ävensom till kanslistens biträde 1 kanslibiträde, B 7 (1 kontorsskrivare, Gr. 7). Skrivhjälp I avseende å personal för renskrivning samt expeditionsvaktpersonal och vakt- haya (j e sakkunniga, med hänsyn till de lokala förhållandena inom polisd personal ° , huset, ansett sig icke kunna föreslå en sammanslagning av denna personal för de olika därvarande avdelningarna. För den skull föreslås, att å kanslibyrån placeras ytterligare 2 skrivbiträden, B 2 (2 skrivbiträden, Gr. 4), och 1 expeditionsvakt (extra vaktmästare) med arvode av 1,600 kronor, vilken sistnämnda befattning förutsattes skola uppehållas av en pensionerad konstapel. Minskningen av antalet skrivbiträden å kanslibyrån jämfört med nuvarande förhållanden beror uteslutande därå, att vissa av de nu å polismästarens avdelning placerade skrivbiträdena jämväl tjänstgöra för poliskammarens räkning och för den skull ansetts böra nu upptagas å poliskammarens stat. Givetvis förutsätta de sakkunniga, att skrivbiträdena vid de olika avdelningarna detta oaktat skola i mån av behov biträda varandra. Motorfordons- Yidkommande härefter den för närvarande med ärenden angående motorexpeditionen. f o r ( J 0 n sysselsatta personalen, vilja de sakkunniga till en början erinra därom, att för ändamålet sysselsättas dels två överkonstaplar och fyra

217 konstaplar, vilka föra de i personaldiariet och yrkesdiarierna 2, 3 och 4 upptagna ärenden samt förbereda dessa till föredragning ävensom verkställa vissa utredningar, dels och en överkonstapel och fyra konstaplar, vilka handlägga ärenden angående registrering av motorfordon samt uppbörd av automobilskatt uti vissa förut angivna fall. Först omförmälda två överkonstaplar och fyra konstaplar äro sålunda i huvudsak sysselsatta med ärenden, vilka sedan föredragas av polismästarens sekreterare och avgöras av polismästaren. Sistberörda en överkonstapel och fyra konstaplar äro däremot sysselsatta med sådana ärenden, som av överkonstapeln i mån av behov föredragas inför och avgöras utav andre polisintendenten å överståthållarämbetets vägnar. (Jämför instruktionen för andre polisintendenten § 9.) De sakkunniga hava till en början ansett önskvärt, att denna med motorfordonsärenden sysselsatta personal erhåller en något fastare organisation. För den skull föreslås, att ifrågavarande personal sammanfattas under en benämning, förslagsvis motorfordonsexpeditionen. Detta skulle emellertid innebära en utbrytning ur nuvarande centralavdelningens trafikbyrå; av denna skulle därefter i stort sett endast kvarstå kommissarien, vilken biträder andre polisintendenten vid yttrandens avgivande i trafikärenden, samt den personal, som sysselsattes med polisutredningar i mål angående försummade anmälningar och dylikt. En dylik utbrytning skulle emellertid näppeligen i sak vålla någon större svårighet, särskilt som trafikbyråns organisation för närvarande synes något löslig. En avgjord vinst utav en sådan utbrytning av motorfordonsärenden vore å andra sidan, att därigenom länsstyrelseärendena å centralavdelningen skildes från denna avdelnings rent kommunala arbetsuppgifter. Härigenom skulle för övrigt överensstämmelse vinnas mellan överståthållarämbetet och övriga länsstyrelser. Med ärenden angående motorfordon äro för närvarande, såsom ovan erinrats, sysselsatta tillhopa tre överkonstaplar och åtta konstaplar. De sakkunniga kunna härvidlag icke underlåta att ifrågasätta lämpligheten av att så relativt högt kvalificerad och avlönad personal sysselsattes med vad som i huvudsak utgör rena skrivarbeten. De sakkunniga hava ej heller kunnat undgå att finna, att det nuvarande personalbeståndet är väl högt, och anse det ligga nära till hands, att en användning av för skrivarbete särskilt utbildad personal skulle möjliggöra en minskning härutinnan. Närmast skulle de sakkunniga önskat utbyta samtliga nu tjänstgörande Personal. polismän mot kanslipersonal. Emellertid erfordras för vissa automobilbesiktningar och utredningar biträde av personal med de högre kvalifikationer, som polisutbildningen giver. I den mån motorfordonsexpeditionen eventuellt skulle kvarstå å stadens lönestat, vilja de sakkunniga därför föreslå bibehållandet av 1 överkonstapel och 2 konstaplar; i övrigt skulle indragas två överkonstapelstjänster och 6 konstapelsbefattningar, vilka sistnämnda dock skulle ersättas med annan personal, nämligen 4 skrivbiträden och 2 extra biträden, vartill även här böra kunna nyttjas med pension avgångna konstaplar. Därest personalen å motorfordonsexpeditio-

218 nen i stället göres statsavlönad, måste även de till bibehållande föreslagna tjänsterna såsom överkonstapel och konstaplar erhålla ändrade benämningar. I deras ställe föreslås inrättandet av en kanslisttjänst och 2 befattningar såsom kansliskrivare; härvid förutsattes dock, att till denna kanslisttjänst utses en överkonstapel och till kansliskrivare två konstaplar. Under hänvisning till vad sålunda anförts föreslås följande personalstat för motorfordonsexpeditionen: 1 kanslist B 15 (1 överkonstapel, Gr. 13), 2 kansliskrivare B 11 (2 konstaplar, Gr. 9), 4 skrivbiträden B 2 (4 skrivbiträden, Gr. 4), samt 2 extra biträden med arvode av 1,600 kronor vardera, vilka sistnämnda befattningar lämpligen ansetts kunna besättas med pensionerade konstaplar. Ifrågavarande personal skulle i dess helhet lyda under kanslibyrån, och kanslisten skulle åligga att inför assessorn (sekreteraren) å kanslibyrån föredraga ärenden angående registrering av motorfordon samt angående automobilskatt. c) Poliskammaren. (Jämför Tabell IX—X och XIX— XX). Förste polisMed avseende å poliskammaren hava de sakkunniga, med hänsyn till intendenten. c i e s s avsevärda arbetsbörda och till de synnerligen viktiga ärenden, vilka redan nu där handläggas och vilkas antal efter omorganisationen skulle ytterligare ökas, funnit därstädes föreligga tydligt behov utav en chefstjänsteman i relativt hög löneställning. De sakkunniga föreslå därför bibehållandet av en befattning såsom polisintendent med tjänstgöring i poliskammaren. Denne polisintendent skulle alltjämt självständigt å överståthållarämbetets vägnar avgöra i poliskammaren förekommande ärenden; någon möjlighet för polismästaren att taga befattning därmed finnes ju icke. Därest befattningen fortfarande skall uppföras å Stockholms stads lönestat, synes densamma böra bibehållas i lönegrupp 2 5 . Skulle däremot befattningen uppföras å statsverkets lönestat, synes densamma böra placeras i lönegraden B 30, vilken närmast motsvarar den nuvarande placeringen å stadens lönestat. Med avseende å tjänstens beteckning vilja emellertid de sakkunniga föreslå viss ändring, en ändring, vilken, i fall den genomföres, måste utsträckas till samtliga polisintendentsbefattningar. Ändrad beFör närvarande finnas anställda en förste polisintendent såsom chef för • nä7ilinie poliskammaren, en andre polisintendent såsom chef för ordningspolisen, en dentema. tredje polisintendent såsom chef för kriminalpolisen och en fjärde polisintendent såsom chef för polisskolan. Av dessa äro första och andra polisintendenterna placerade i 25:e lönegruppen å Stockholms stads lönestat, och fjärde polisintendenten uppbär motsvarande lön; tredje polisintendenten är däremot placerad i 26:e lönegruppen, detta motiverat av den honom

219 åvilande särskilt krävande arbetsbördan. De fyra polisintendenterna äro emellertid med avseende å tjänsteställning fullständigt sidoordnade, och någon annan skillnad dem emellan finnes därvidlag ej, än att förste polisintendenten enligt instruktionen är polismästarens ställföreträdare. Då polisintendenternas inbördes tjänsteställning icke på något sätt motsvarar tjänsternas nummerbeteckning, synes denna beteckning redan nu böra till undvikande av missförstånd borttagas. I detta sammanhang torde ett nära liggande spörsmål böra upptagas Stallföreträtill behandling. Enligt gällande instruktion för förste polisintendenten darJ0i^läs-° har denne, såsom nämnt, att vid förfall eller ledighet för polismästaren tåren. förestå ämbetet, när annan person icke är därtill förordnad; förste polisintendenten är med andra ord polismästarens ställföreträdare. Detta är givetvis ett minne av tjänstens historiska utveckling; det var ju befattningen såsom biträdande polismästare, vilken så småningom omvandlades till förste polisintendentstjänsten. Lämpligheten av en dylik bestämmelse torde emellertid under nuvarande ändrade förhållanden kunna ifrågasättas. Vid en eventuell ledighet å förste polisintendentsbefattningen synes den möjligheten nära till hands liggande, att densamma kunde komma att beklädas av en tjänsteman med väsentligt mindre erfarenhet och därjämte till levnadsåren yngre än övriga intendenter. Någon anledning antaga, att dessa skulle söka transport till befattningen såsom förste intendent, föreligger ej; vad särskilt tredje intendenten vidkommer är han i lönehänseende bättre placerad. Det synes under dessa förhållanden mindre lämpligt, att innehavaren av befattningen såsom förste polisintendent skall vara självskriven att tid efter annan såsom t. f. polismästare taga befäl över övriga intendenter. De sakkunniga anse därför, att envar av nu ifrågavarande fyra befattningshavare bör benämnas allenast polisintendent, samt att bestämmelsen därom, att den i poliskammaren tjänstgörande polisintendenten skall vara polismästarens ställföreträdare, bör upphävas. Yikarie för polismästaren bör då i stället förordnas, antingen av Kungl. Maj:t för viss längre tidsperiod eller av överståthållarämbetet för varje särskilt fall. Såsom biträde åt polisintendenten tjänstgör för närvarande en notarie Notarien i po hskammara i 20:e lönegruppen å Stockholms stads lönestat. Denna notarietjänst är sålunda placerad något högre än övriga dylika tjänster inom polisavdelningen, och skälet härtill är naturligen att söka i den med tjänsten förenade arbetsbördan, en arbetsbörda, som sedan tjänstens tillkomst alltmera ökats. En olägenhet, som i samband härmed jämväl gjort sig allt starkare gällande, är den, att notarien, vilken icke är ansvarig föredragande, ej heller kunnat få på eget ansvar handlägga mindre viktiga ärenden. I följd härav har polisintendenten nödgats personligen taga befattning med samtliga i poliskammaren förekommande ärenden, vilkas antal utgjorde 2 1 ; 9 1 3 år 1925 och 22,962 år 1926. De redan nu stora olägenheterna härav ökas naturligen i den mån antalet ärenden i poliskammaren tillväxer.

220 •ing av Enligt föreliggande förslag till ändrad arbetsfördelning skulle antalet änsteii ärenden i poliskammaren hava utgjort 31,348 år 1925 och 33,438 år 1926. Det är givet, att de sakkunniga, då de ansett sig kunna gå in för en sådan omplacering utav ärenden, härvid handlat under den förutsättningen, att jämväl en omläggning skulle ske utav arbetet inom poliskammaren. En sådan omläggning skulle enklast kunna ske därigenom, att den nuvarande notarietjänsten förändrades till en befattning såsom sekreterare eller assessor, varmed skulle följa ansvar för de i poliskammaren fattade besluten men jämväl möjlighet för denne befattningshavare att ensam och på eget ansvar handlägga de ärenden, som av polisintendenten åt honom uppdroges. Enligt vad de sakkunniga av vederbörande inhämtat, anser man sig med en dylik ändrad organisation kunna utan svårighet handlägga den föreslagna ökade arbetsbördan, enär härigenom flertalet ärenden skulle komma att behandlas av endast en tjänsteman i stället för nuvarande två. Härför talar jämväl en jämförelse med nuvarande polismästarens kansli, där en anordning av föreslagen art redan är genomförd. Ehuru de sakkunniga för sin del anse föga önskvärt att i högre löneklass uppflytta nuvarande tjänster, hava de sakkunniga icke kunnat undgå finna de anförda skälen så tungt vägande, att de sakkunniga för sin del vilja föreslå, att notarietjänsten i poliskammaren omvandlas till en befattning såsom självständig föredragande och i samband därmed uppflyttas i lönehänseende. De sakkunniga hava så mycket hellre kunnat framlägga detta förslag, som detsamma närmast är föranlett av indragningen utav andre stadsfogdens tjänst och den därav beroende ökningen i poliskammarens arbetsbörda. Den tämligen obetydliga kostnadsökningen genom notarietjänstens uppflyttning uppväges mer än väl genom den inbesparing, som nyssberörda tjänsteindragning medför. Med avseende å placeringen av den föreslagna nya tjänsten såsom föredragande i poliskammaren torde hava legat närmast till hands att uppföra densamma i samma löneklass som länsassessorerna och sålunda göra den till en assessorstjänst i lönegraden B 27 (eller, i den händelse befattningen bliver kommunalavlönad, till en sekreteraretjänst i lönegrupp 23). Därigenom vunnes jämväl likställighet med motsvarande tjänster å exekutionsroteln, å kamrerarexpeditionen och vid polisavdelningens kanslibyrå. De sakkunniga vilja icke bestrida, att starka skäl synas tala för en sådan åtgärd. A andra sidan är givetvis önskvärt att icke för hårt belasta verkets lönestat. Ej minst ur sistnämnda synpunkt vilja de sakkunniga föreslå en något lägre placering samt hemställa för den skull, att notarietjänsten i poliskammaren omvandlas till en befattning såsom sekreterare, B 26 (1 sekreterare, Gr. 22). Övrig Beträffande övrig personal skulle den ökade arbetsbördan givetvis medsrsonal. ^v& vjssf. behov a v ökad arbetskraft. I detta hänseende anse de sakkunniga i hög grad påkallat, att en amanuens indelas till ständig tjänst-

221 goring i poliskarnniaren samt att ett kontorsbiträde där placeras. Därjämte liar ansetts önskvärt att å poliskammarens stat uppföra de skrivbiträden, som redan nu äro för dess räkning sysselsatta, men vilka hittills upptagits å polismästarens expedition; med hänsyn till lokalförhållandena har någon sammanslagning av skrivpersonalen ansetts icke kunna äga rum, liksom ej heller beträffande vaktmästarepersonal. I anledning härav föreslås, att vid poliskammaren placeras 1 kanslist B 15 (1 kanslist Gr. 15), 1 kanslibiträde B 7 (1 kontorsskrivare Gr. 7), 1 kontorsbiträde B 4 (1 kontorsbiträde Gr. 5), 3 skrivbiträden B 2 (3 skrivbiträden Gr. 4), 1 expeditionsvakt (extra vaktmästare) med arvode om 1,860 kronor årligen; denna befattning skulle liksom hittills uppehållas av en pensionerad överkonstapel. cl) Kamrer ar

expeditionen.

På sätt förut framhållits skulle kamreraravdelningens verksamhetsområde ökad arbets b0rda komma att efter omorganisationen väsentligen ökas. H ä r skulle sålunda koncentreras hela den ekonomiska förvaltningen inom överståthållarämbetet. En dylik åtgärd förutsätter emellertid för sitt genomförande med nödvändighet viss ändring beträffande kamrerarexpeditionens personal. Kedan av föregående framställning torde framgå vikten av att kamreraren Kamreraren ansvari göres till ansvarig föredragande i de på honom ankommande mål och t 9 -,

-,->

. .

-i-

•

T ,,

föredragande

ärenden. De sakkunniga vilja i detta sammanhang ytterligare understryka nu anförda synpunkt; behovet av en ändring i sådan riktning framträder än ytterligare, då på kamreraren överflyttas så många och viktiga värv, som förut föreslagits. Redan nu fullgör kamreraren vissa uppgifter, vilka vid en länsstyrelse åvila landskamreraren, t. ex. bötesredovisningen. Efter den föreslagna ändringen skulle kamrerarens tjänst ej blott fullt motsvara en länsassessorstjänst, utan jämväl, med avseende å ämbetets betydelse och storleken av omhänderhavda belopp, snarast ligga däröver. Vid övervägande av dessa omständigheter hava de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att kamreraren göres till självständig föredragande hos polismästaren samt att hans tjänst placeras i lönegraden B 27, varest länsassessorerna äro uppförda (eller, om kamrerartjänsten bibehålles å stadens stat, i lönegrupp 23). I samband härmed bör givetvis alltjämt det krav uppställas, att innehavaren av ifrågavarande tjänst avlagt juridisk examen. Till jämförelse med nuvarande avlöningsförhållanden må erinras, att Jämförelse med kamreraren för närvarande visserligen endast är placerad i lönegrupp 20 '

c i i . i i i

± T

i--

i i

-IT

i i

o i i

nuvarande

a Stockholms stads lonestat med begynnelselön av 7,200 kronor och slut- löneförmåner. lön av 8,640 kronor, men att han därjämte uppbär särskilda arvoden från statsverket å tillhopa 1,150 kronor. Den faktiska löneökningen vid tjänstens placering i B 27 eller stadens lönegrupp 23 blir alltså tämligen obetydlig, därest man, såsom de sakkunniga förutsätta, samtidigt borttager

222 de särskilda arvodena från statsverket; särskilt obetydlig blir ökningen, om kamreraren placeras å statsverkets lönestat, enär då ökningen av lönebeloppet motväges av det lägre dyrtidstillägget. För placeringen i B 27 (Gr. 23) talar jämväl den omständigheten, att därigenom vinnes full jämnställdhet med assessorn (sekreteraren) vid polisavdelningens kanslibyrå. Vidkommande personalen i övrigt synes viss ökning därav vara ofrånkomlig. Då de räkenskaper, vilka för närvarande handhavas å överståthållarämbetets kansli av en därstädes anställd kanslist, skola överflyttas till kamrerarexpeditionen, så erfordras jämväl, att en motsvarande tjänst inrättas å sistnämnda expedition. Denna befattning bör dock av lämplighetsskäl betecknas såsom en boTchällartjänst. Överflyttningen till kamrerarexpeditionen utav redovisningen av rådhusrättsböter ävensom utav upprättandet av polispersonalens avlöningslistor nödvändiggör, att ytterligare ett skrivbiträde anställes. — Dessa personalökningar motsvaras givetvis av indragningar å nuvarande överståthållarämbetets kansli och andre stadsfogdens expedition. Den förutvarande personalen å kamrerarens avdelning skulle bibehållas, dock med de förändringar i benämningen, som en eventuell överföring till statsverket medföra. Beträffande dessa nuvarande befattningshavare hava emellertid de sakkunniga funnit anmärkningsvärt, att två bokhållare å kamrerarens avdelning äro placerade i lägre lönegrupp å stadens lönestat, än vad förhållandet är beträffande kanslisttjänsterna. Bokhållarebefattningarna kunna emellertid icke anses mindre krävande eller betydelsefulla än kanslisttjänsterna — snarare borde måhända fallet vara det motsatta — och en jämförelse med förhållandena vid länsstyrelserna i övrigt giver ej heller något stöd för en dylik olika gradering i lönehänseende. De sakkunniga hava därför ansett sig böra föreslå, att dessa bokhållarebefattningar placeras i samma lönegrad eller lönegrupp som kanslisttjänsterna, d. v. s. lönegrad B 15 eller lönegrupp 15. Den nuvarande bokhållare, som är placerad i lönegrupp 17, synes böra behållas vid denna eller motsvarande löneställning. Dock synes hans titel böra angiva, att tjänsten är högre än övriga bokhållartjänster å kamrerarexpeditionen. De sakkunniga föreslå förty, att innehavaren av denna befattning måtte benämnas »förste bokhållare», vilken titel förut förekommer vid vissa kommunikationsverk. Den nuvarande befattningen såsom förste vaktmästare bör, på förut anförda skäl och i likhet med vad tidigare varit fallet, kunna uppehållas av pensionerad polisman. Under hänvisning till vad ovan anförts föreslå de sakkunniga alltså, att å kamrerarexpeditionen placeras 1 kamrerare, tillika föredragande inför polismästaren... B 27 (1 kamrerare Gr. 23), 1 förste bokhållare B 18 (1 förste bokhållare Gr. 17), 3 bokhållare B 15 3 bokhållare Gr. 15),

223 1 kansliskrivare B 11 (1 kontorsskrivare Gr. 11), 3 skrivbiträden B 2 (3 skrivbiträden Gr. 4), 1 expeditionsvakt (extra vaktmästare) med arvode av 1,800 kronor, vilken tjänst är avsedd att uppehållas av en pensionerad överkonstapel. e) Polisdomstolen. Beträffande polisdomstolen innebär förslaget till omorganisation ingen annan ändring i personalhänseende, än att anslaget till extra biträde för värnpliktsärenden indrages och denna arvodestjänst sålunda upphör. I övrigt synas befattningshavarna vid polisdomstolen böra kvarstå såsom kommunalavlönade, och detta sålunda även, därest övriga tjänstemän vid överståthållarämbetet göras statsavlönade. Denna domstol torde i sig äga föga gemenskap med överståthållarämbetets egentliga arbetsuppgifter utan fast mera hava en naturlig samhörighet med rådhusrätten. Därest polisdomstolen sammanslås med rådhusrätten eller på annat sätt överflyttas dit, torde få förutsättas, att polisdomaren och hans två notarier beredas arbete därstädes. Då emellertid rådhusrättens personal i dess helhet är kommunalavlönad, så skulle vid en dylik överflyttning endast vållas onödiga svårigheter, om polisdomstolens personal nu gjordes statsavlönad. Någon ändring härutinnan föreslås sålunda icke. 4.

Underlydande a)

verk

och

inrättningar.

Exekutionsverket.

P å sätt av tidigare framställning lärer framgå, föreslå de sakkunniga, att andre stadsfogdens expedition indrages. Av därstädes nu handlagda ärenden skulle flertalet övertagas utav polisens ordonnansavdelning, under det att införselärendena, vilka tidigare handlagts av förste stadsfogden, nu skulle ånyo förläggas till förste stadsfogdens expedition. För handläggningen av införselärendena skulle till förste stadsfogdens expedition överflyttas 1 assistent, 1 extra kvinnligt kontorsbiträde och 2 utmätningsmän, vilka för närvarande äro anställda hos andre stadsfogden och vilka i huvudsak endast syssla med berörda ärenden. Härjämte skulle utav de två vaktmästarna den ene, liksom hittills, tjänstgöra hos förste stadsfogden. Övriga å andre stadsfogdens expedition uppförda tjänster skulle indragas; dessa till indragning föreslagna befattningar äro följande: Lönegrupp:

1 befattning såsom andre stadsfogde 1 » » kontorsskrivare (kassör) 1 » » kontorsbiträde 6 befattningar såsom utmätningsmän, lön såsom 2 befattningar såsom extra utmätningsmän 1 befattning såsom vaktmästare

22 7 5 10 arvode 6

224 Ä andra sidan skulle, i stället för de indragna befattningarna såsom utmätningsmän och extra utmätningsmän, inrättas 8 nya konstapelstjänster vid ordonnansavdelningen. b) Polisverket. PolisintenMed avseende å polisverkets personal synes frågan om polisintendenen erna. ternas ställning och löneförhållanden vara av beskaffenhet att påkalla sär skild uppmärksamhet. Det torde härvidlag kunna betecknas såsom ett ofrånkomligt krav, att dessa fyra befattningshavare, vilka närmast 'under polismästaren föra befäl över den egentliga polispersonalen, icke underkastas olika bestämmelser beträffande anställningens art, pensionsålder o. dyl. Därest alternativ II följes och alltså polisavdelningens personal — med undantag för polismästaren — göres kommunalavlönad, blir så ej heller förhållandet. Därest alternativ I länder till efterrättelse, skulle emellertid polisintendenten i poliskammaren, liksom polismästaren, bliva statsavlönad, under det att polisverket i övrigt tänkts såsom en helt kommunalavlönad institution. Att Stockholms stad skall bestrida lönekostnaderna för polisverkets personal, torde numera icke ifrågasättas; därmed torde emellertid icke vara nödvändigt, att lönen till personalen utgår enligt kommunens beräkningsgrunder. Av hänsyn till arbetets behöriga gång inom verket lärer, såsom ovan framhållits, vara erforderligt, att samtliga polisintendenter erhålla enahanda anställningsformer. Vid tillämpningen av alternativ I synes detta enklast kunna ernås, därest jämväl nuvarande andre, tredje och fjärde polisintendenterna — vilka ju äro av Kungl. Maj:t utnämnda ämbetsmän — göras till statsavlönade i likhet med polismästaren och nuvarande förste polisintendenten. Samtliga intendenter skulle då placeras i lönegraden B 30. Till motvägande av därigenom orsakad väsentlig löneminskning synes böra bestämmas att tjänstebostad åt polisintendent, där sådan finnes eller senare kan bliva inredd, skall upplåtas utan ersättning. Avlöningskostnaderna beträffande nuvarande andre och tredje polisintendenterna skulle därefter gottgöras statsverket av Stockholms stad; kostnaderna för fjärde polisintendentens lön bestridas ju redan av statsverket. — Det synes de sakkunniga önskvärt, att vid tillämpningen av alternativ I åtgärder i dylikt syfte vidtagas. Vidkommande personalförhållandena vid polisskolan och kriminalavdelningen i övrigt, hava de sakkunniga icke haft anledning att därmed taga befattning. OrdningsBeträffande ordningspolisen har ovan under rubriken »polisavdelningens pohsen. kanslibyrå» redogjorts för de ändringar, som beträffande centralavdelningens trafikbyrå skulle bliva erforderliga (sid. 217—218). Dessa ändringar medföra, att av där tjänstgörande personal 2 överkonstaplar och 6 konstaplar skulle avföras, eventuellt — därest överståthållarämbetets polisavdelning göres statsavlönad — att 3 överkonstapelstjänster och 8 konstapelstjänster bliva överflödiga. Vidare skulle centralavdelningen befrias från arbetet med polispersonalens avlöningslistor. Någon personalminskning i samband därmed torde emellertid icke kunna äga rum.

225 Slutligen skulle Brännkyrka polisvaktdistrikt befrias från vissa ärenden angående bötesindrivningar och delgivningar, vilka ärenden skulle överflyttas till ordonnansavdelningen. I samband därmed skulle 3 konstaplar vid Brännkyrka polisvaktdistrikt, vilka för närvarande äro uteslutande sysselsatta med berörda ärenden, överföras till ordonnansavdelningen. Härigenom skulle antalet konstaplar inom Brännkyrka polisvaktdistrikt visserligen formellt minskas med tre, men detta har uppenbarligen ingen praktisk betydelse för polistjänsten därstädes; ifrågavarande konstaplar sysselsättas ju, såsom nämnts, uteslutande med bötesindrivningar och delgivningar. För ordonnansavdelningen inträder uppenbarligen, då dit överflyttas åt- Ordonnansskilliga ärenden från nuvarande andre stadsfogdens expedition, ett behov av emnSen av ökad arbetskraft. I stället för 6 fast anställda och 2 extra utmätningsmän hos andre stadsfogden, vilkas tjänster föreslagits till indragning, skulle därför å ordonnansavdelningen inrättas 8 nya konstapelstjänster. Då konstapelstjänsterna äro placerade i lönegrupp 9 men utmätningsmännen uppbära lön efter lönegrupp 10, medför ändringen, trots det lika antalet befattningshavare, likväl en mindre besparing. Yidare föreslå de sakkunniga, såsom nyss berörts, att tre konstaplar från Brännkyrka polisvaktdistrikt överflyttas till ordonnansavdelningen. I enlighet med nu framlagda förslag skulle sålunda å ordonnansavdelningen inrättas tillhopa 11 nya konstapelstjänster, placerade å andra byrån (bötesavdelningen). Möjligen kunde ifrågasättas att förvandla en av dessa tjänster till en befattning såsom biträdande överkonstapel. Behovet av ökat antal befäl å ordonnansavdelningen har redan under nuvarande förhållanden starkt framhållits; efter en personalökning av nu föreslagen omfattning kommer givetvis detta behov att göra sig än kraftigare gällande. c) Öriga institutioner. Beträffande rannsakningsfängelset hava de sakkunniga icke ansett sig böra framlägga något förslag, utan förutsätta, att dylikt förslag skall i annan ordning tillkomma. Vidkommande övriga underlydande institutioner hava de sakkunniga icke haft anledning avgiva förslag angående personalfördelningen.

V. BERÄKNADE KOSTNADER EFTER OMORGANISATIONEN FÖR DÄRAV BERÖRDA DELAR UTAV Ö VERSTÄTHÅLLARÄMBETET. 1.

L Ö N E K O S T N A D E R OCH D Y R T I D S T I L L Ä G G LÖNETILLÄGG).

(liÖRLIGT

Såsom av tidigare framställning lärer framgå, hava de sakkunniga räknat med två möjligheter beträffande tjänstemännens ställning i lönehänseende efter eventuell omorganisation. Enligt det ena alternativet skulle 885 28

226 1) Samtliga statsavlönade-

samtliga befattningshavare göras statsavlönade (Alternativ I); enligt det andra alternativet skulle överståthållaren, polismästaren, kanslidirektören och kansliavdelningens personal uppföras å statsverkets lönestat, varemot polisavdelningen (utom polismästaren) skulle göras kommunalavlönad (Alternativ II). I överensstämmelse härmed hava de sakkunniga vid lönekostnadernas uppskattande räknat med angivna tvenne möjligheter.

2) Vissa statsavlönade, andra kom munalavlönade. Grunderna Yid beräknande av ordinarie avlöningsanslag hava de sakkunniga följt för beräkning de grunder, som härvid för närvarande tillämpas inom statsförvaltningen. av ordinarie avlöning s- Sålunda uppföres lönen åt ordinarie personal i näst högsta löneMassen, då anslag.

fråga är om befattning, som i regel har manlig innehavare. Beträffande befattning, som i regel innehaves av kvinna, beräknas lönerna enligt mellersta löneMassen, detta å den grund, att kvinnliga befattningshavare enligt gällande statliga avlöningsreglemente, 10 § 2 punkten, icke äga rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Med avseende å kvinnliga befattningshavare i Stockholms stads tjänst gäller däremot icke någon dylik begränsning, och dessa uppföras förty — liksom motsvarande manliga befattningshavare — i näst högsta löneklassen. Eörande betydelsen härav för frågan om vikariatsanslag och dylikt hänvisas till sid. 231 nedan.

Alternativ ÖverståtItållaren.

ALTERNATIV

Överståthållaren, lön fri bostad, värme och lyse

kr. »

25,000: 19,500:

44,500:

(Bostaden värderad till 15,000 kronor, värmekostnaden uppskattad till 4,000 kronor och lysekostnaden till 500 kronor). Kansliavdelningen.

Kansli av del ning en: 1 kanslidirektör

kr.

Kanslibyrån : 1 notarie av andra klass 1 kanslist 1 kanslibiträde

B 21 B 15 B 7

kr. » »

7,212: — 5,304: — 3,144: —

(Passexpeditionen:) 1 kanslist (språkkunnig) 2 skrivbiträden

B 15 B 2

kr. »

5,304: 4,728: —

25,692: -

Exekutionsroteln:' 1 assessor 1 notarie av andra klass 1 kanslist

B 27 B 21 B 15

kr. 10,020: — » 7,212: — 5,304: —

22,536: —

Transport kr.

107,728:

15,000:

227 Transport kr. Fa ttigvårdsro teln: 1 notarie av första klass 1 kanslist Gemensam personal: 1 expeditionsvakt, arvode (pensionerad överkonstapel) 2 expeditionsvakter, arvode (pensionerade konstaplar) 4 skrivbiträden

B 24 B 15

kr.

8,580: —

—

kr.

1,860 —

—

3,200: —

9,456: —

14,516: —

kr.

136,128: —

Polisavdelningen: 1 polismästare A 2 fri bostad, värme och lyse arvode såsom ordförande i polisskolans styrelse Kanslibyrån: 1 assessor B 27 1 notarie av andra klass B 21 1 kanslist B 15 1 kanslibiträde B 7 2 skrivbiträden B 2 1 expeditionsvakt, arvode — (pensionerad konstapel)

>304: ~

13,884:-

Polisavdelningen

kr. 15,000: — » 3,900: — >

1,000: —

19,900: —

kr. 10,020 — > ; 7,212 » 5,304 , » 3,144 » 4,728 — » 1,600 —

(Motorfordonsexpeditionen:) 1 kanslist (överkonstapel) 2 kansliskrivare (konstaplar) 4 skrivbiträden 2 biträden, arvode (pensionerade konstaplar)

B 15 Bil B 2 —

kr.

Poliskammaren: 1 polisintendent 1 sekreterare 1 kanslist 1 kanslibiträde 1 kontorsbiträde 3 skrivbiträden 1 expeditionsvakt (pensionerad överkonstapel)

B 30 B 26 B 15 B 7 B 4 B 2 —

kr. 11,460 — » 9,540 — » 5,304 —» 3,144 — » 2,676 — 2> 7,092 — » 1,860 —

Kamrerarexpeditionen: 1 kamrerare 1 förste bokhållare

107,728: -

5,304 8,208 9,456 3,200

58,176:

41,076:

B 27 B 18

kr. 10,020: — » 6,420: — Transport kr. 16,440 —

119,152: —

228 3 bokhållare 1 kansliskrivare 1 3 skrivbiträden 1 expeditionsvakt, arvode (pensionerad överkonstapel)

Transport kr. 1 6 , 4 4 0 : — 119,152: — B 15 » 15,912: — Bil » 4,104:— B 2 » 7,092: — — » 1,860: — 45 40g. Kr. 164,560: —

Summa löne- Summan beräknade lönekostnader utgör sålunda: kostnader. för överståthållaren och kansliavdelningen » 'polisavdelningen eller tillhopa Dyrtidstillägg.

kr. 136,128 » 164.560 kr. 3 0 0 , 6 8 8

A detta belopp beräknas dyrtidstillägg enligt för statens befattningshavare gällande grunder, d. v. s. för varje befattningshavare å ett årligt lönebelopp av högst 9,600 kronor. Dyrtidstillägget upptages till nuvarande 18 %. Med iakttagande härav kommer dyrtidstillägg att utgå å följande lönebelopp : av överståthållarens lön kr. 9,600: — av kanslidirektörens lön » 9,600: — vid kanslibyrån med passexpeditionen » 25,692: — vid exekiitionsroteln » 22,116: — (blott å 9,600 kronor av assessorns lön) vid fattigvårdsroteln » 13,884: — ss för gemensam personal 14,516: — av polismästarens lön * 9,600: — vid kanslibyrån med motorfordonsexpeditionen 57,756: — (blott å 9,600 kronor av assessorns lön) vid poliskammaren » 39,216: — (blott å 9,600 kronor av polisintendentens lön) vid kamrerarexpeditionen » 44,988: — (blott å 9,600 kronor av kamrerarens lön) kr. 2 4 6 , 9 6 8 : — Dyrtidstillägget upptages till nuvarande 18 %: 18% X 246,968

Summa lönekostnader och

Enligt Alternativ 1

kronor = kronor

44,454:24.

I erhålles följaktligen nedanstående uppställning: • 1

dyrtidstillägg. beräknade lönekostnader beräknade kostnader för dyrtidstillägg

ar\r\ C Q Q

kr. ÖOU,OÖO: — » 4 4 , 4 5 4 : 24 Summa kostnader kr. 3 4 5 , 1 4 2 : 24

1 Tjänsten är för närvarande besatt med manlig innehavare och de sakkunniga förutsätta, att sä jämväl efter eventuell omorganisation bliver fallet.

221) ALTERNATIV

Överståthållaren, lön fri bostad, värme och lyse

II.

Alternativ

kr. 25,000: » 19,500:

44,500:

Ka n s l i a v delning e n : 1 kanslidirektör

kr.

— : —-

Kanslibyrån: 1 notarie av andra klass 1 kanslist 1 kanslibiträde

B 21 B 15 B 7

kr. » »

7,212: 5,304: 3,144: -

(Passexpeditionen:) 1 kanslist (språkkunnig) 2 .skrivbiträden

B 15 B 2

kr. »

5,304: — 4,728: —

Exehutionsroteln : 1 assessor 1 notarie av andra klass 1 kanslist

B 27 B 21 B 15

kr. 10,020 » 7,212 » 5,304

Fa t tig vårdsr o teln: 1 notarie av första klass 1 kanslist

B 24 B 15

kr. »

8,580: 5,304:

—

kr.

1,860 —

—

3,200: —

9,456 —

Gemensam personal: 1 expeditionsvakt, arvode (pensionerad överkonstapel) 2 expeditionsvakter, arvode (pensionerade konstaplar) 4 skrivbiträden

Överståthållaren. Kansliavdel ningen.

15,000:-

25.692: -

22,536: —

13,884:

14,516: —

kr. 136,128: — Polisavdelningen: 1 polismästare fri bostad, värme och lyse arvode såsom ordförande i styrelse Kanslibyrån: 1 sekreterare 1 notarie 1 kanslist 1 kontorsskrivare 2 skrivbiträden 1 vaktmästare, arvode (pensionerad konstapel)

2 kr. 1 5 , 0 0 0 . — 2> — 3,900: — polisskolans » 1,000: —

Polisavdelningen.

23 19 15 7 4

19,900: —

kr. 10,500: — » 7,500 — » 5,520 — » 3,240 — » 4,920 — » 1,600 —

Transport kr. 33,280 —

19,900: —

II.

230 Transport kr. 33,280 (Motorfordonsexpeditionen:) 1 överkonstapel 2 konstaplar 4 skrivbiträden 2 biträden, arvode (pensionerade konstaplar)

Summa lönekostnader.

19,900:

13 13 9 4 —

» » » »

— — — —

58,620: —

Polishammaren: polisintendent sekreterare kanslist kontorsskrivare kontorsbiträde skrivbiträden vaktmästare, arvode (pensionerad överkonstapel)

25 22 15 7 5 4 —

kr. 11,850: » 9,600 — » 5,520 — » 3,240 — 2,760 — » 7,380 — » 1,860 —

42,210: —

Kamrerarexpeditionen: kamrerare förste bokhållare bokhållare kontorsskrivare skrivbiträden vaktmästare, arvode (pensionerad överkonstapel)

23 17 15 11 4 —

kr. 10,500: — > 6,180 : — » 16,560 : — » 4,200 • — » 7,380 : — 5> 1,860 —

46,680: -

4,860 7,440 9,840 3,200

kr. 167,410: -

Summan beräknade lönekostnader utgör alltså: för överståthållaren och kansliavdelningen » polisavdelningen

kr. 136,128 167,410 kronor 3 0 3 , 5 3 8 : —

Dyrtidstillägg och rörligt lönetillägg.

Å dessa belopp måste beräknas dyrtidstillägg enligt för statens befattningshavare gällande grunder, såvitt fråga är om överståthållaren, kansliavdelningen och polismästaren; härvid räknas med nuvarande 18 %. Däremot måste rörligt lönetillägg beräknas enligt de för Stockholms stads befattningshavare fastställda grunder beträffande övrig personal vid polisavdelningen; för sistnämnda personal utgår sålunda rörligt lönetillägg å hela lönen samt med belopp, som för närvarande utgör 21 %. Med iakttagande härav erhållas följande beräknade belopp, varmed dyrtidstillägg respektive rörligt lönetillägg skulle utgå: 18 % beräknas å följande lönebelopp (jämför sid. 228) av överståthållarens lön kr. 9,600 av kanslidirektörens lön » 9,600 vid kanslibyrån med passexpeditionen » 25,692 Transport kr.

44,892

231 Transport kr. vid exekutionsroteln vid fattig vår dsrotéln för gemensam personal av polismästarens lön..

» » »

44,892 22,116 13,884 14,516 9,600

Summa kr. 105,008 18 % X 105,008 = kronor 18,901: 44. 21 % beräknas å följande lönebelopp: vid kanslibyrån med motorfordonsexpeditionen » polishammaren » kamrer ar expeditionen

kr. » »

58,620 42,210 46,680

Summa kr. 147,510 21 % X 147MO = kronor

30,977:10.

I dyrtidstillägg och rörligt lönetillägg beräknas alltså utgå kronor 18,901: 44 + 30,977:10 = kronor 49,878: 54. Enligt Alternativ II erhålles då följande slutliga uppställning: Summa lönekostnader, beräknade lönekostnader kr. 303,538: — dyrtidstillägg och rörligt beräknade kostnader för dyrtidstillägg och rörligt lönetillägg » 49,878: 54 lönetillägg. Summa kostnader kr. 353,416: 54

2. AVLÖNING TILL EXTKA PEESONAL M. M. För detta ändamål erforderliga anslag torde lättast erhållas genom en jämförelse med de anslag, som för närvarande utgå för samma ändamål. a) A n s l a g

från

s t a t s v e r k e t t i l l ö v e r s t å t h a l l a rämbetets kansli: 1) Vikariatsersättningar, förslagsanslag kr. 2,000. vikariatsTidigare har beträffande såväl statsverket som Stockholms stad varit e>sa nwgat vanligt, att särskilda anslag anvisats för bestridande av kostnaderna för tjänsters uppehållande under semester eller annan ledighet. Inom statsförvaltningen har man emellertid numera härvidlag gått in för en ändrad beräkningsgrund. I samband med avlåtande till 1926 års riksdag av förslag om personalindragningar i statsdepartement yttrade statsrådet och chefen för finansdepartementet härom följande (1926 års statsverksproposition. Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor. Sid. 21.): »Då belastningen å vikariatsersättningsposterna uppenbarligen alltid blir Ändrad synnerligen ojämn och är omöjlig att på förhand beräkna och då numera 'Jrund för anslagsposterna för avlöningar till ordinarie tjänstemän äro förslagsanslag, a " S „ ^ c « r ö synes mig det mest rationella vara, att samtliga vikariatskostnader för

232 uppehållande av ordinarie befattningar bestridas från anslagsmedlen för avlönande av ordinarie tjänstemän, varvid särskild anslagspost för vikariatsersättningar ej längre skulle erfordras. Någon höjning av anslagsposterna till avlöningar behöver ej av sådan anledning vidtagas, beroende dels därpå att under tjänstledigheter för ordinarie tjänstemän besparing uppstår, dels ock därpå att den för närvarande tillämpade grunden för beräkningen av de ordinarie avlöningsanslagen i allmänhet torde föranleda, att i verkligheten något överskott uppstår.» Vad sålunda ifrågasatts angående departementen ansåg statsrådet böra genomföras även beträffande de till allmänna civilförvaltningen hörande ämbetsverken, men först i samband med de ändringar av staterna i övrigt, som kunde föranledas av det fortsatta besparingsarbetet. — Förslaget om uteslutande av anslagen till vikariatsersättningar och dessa ersättningars bestridande från anslagen till avlönande av ordinarie befattningshavare gav icke riksdagen anledning till erinran. (Riksdagens skrivelse nr 2 4 5 / 1 9 2 6 , sid. 11.) På sätt ovan anförts (sid. 226), hava de sakkunniga vid nu föreliggande beräkningar jämväl tillämpat den av departementschefen åsyftade grunden för beräkning av ordinarie avlöningsanslag. Vid sådant förhållande hava de sakkunniga funnit anledning icke föreligga att uppföra särskilt anslag för vikariatsersättningar. i eke-ordinarie 2) Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m kr. 5 , 6 0 0 . havarc Av detta anslag utgår för närvarande arvode till en amanuens och ett extra skrivbiträde å överståthållarämbetets kansli. Med hänsyn till de väsentliga indragningar beträffande ordinarie personal, som av de sakkunniga föreslagits, anse sig de sakkunniga icke kunna förorda någon nedsättning i nu berörda anslag. Härjämte utgår ett särskilt anslag till »personliga lönetillägg till sekreteraren och notarier, förslagsanslag». Rörande detta anslag hänvisas till vad ovan sid. 151 anförts. De sakkunniga hava icke funnit anledning att här räkna med särskilt anslag för detta ändamål, men återkomma till frågan om detta anslag i samband med förslaget till särskilda övergångsbestämmelser (sid. 269 och 278 not. 1). b) A n s l a g

från

S t o c k h o l m s s t a d t i l l öve r s t å t h å l l a rämbetet. Ordonnanscr. 3) ÖA a 2 — 2 ordonnanser, vardera 1,700 kronor kr. 3,400. Av detta anslag bestreds ursprungligen lön till en ordonnans hos överståthållaren och en hos underståthållaren. Då några dylika ordonnanser icke vidare finnas anställda, sakna de sakkunniga anledning att vidare beräkna något anslag för ändamålet. Amanuenser. 4) ÖÄp a 2 — till amanuensgöromål kr. 5,000. Av detta anslag utgår arvode till två amanuenser, den ene placerad å polismästarens expedition, den andre å polissekreterarens expedition. Två

233 amaiiuensbefattningar med halvtidstjänstgöring synas böra bibehållas med arvode lämpligen beräknat enligt av staten fastställda grunder till 2,652 kronor vardera. I anledning härav föreslås, att för ändamålet upptages anslag med tillhopa 5,304 kronor. 5) ÖÄp a 3 — till avlöning åt två extra kontorsskrivare kr. 4,500. Härav utgår avlöning till en extra kontorsskrivare å kriminalavdelningen och en extra kontorsskrivare vid polismästarens expedition. Förstnämnda befattning faller utom området för denna utredning och den sistberörda tjänsten hava de sakkunniga föreslagit skola ersättas med ordinarie befattning såsom kanslibiträde (kontorsskrivare). Efter eventuell omorganisation erfordras sålunda icke något anslag för ifrågavarande ändamål, såvitt fråga är om de utav omorganisationen berörda delarna utav verket.

Extra kontorsskrivare.

6) ÖAp a 4 — till extra skrivbiträden kr. 5,760. Ungefärligen hälften av detta anslag lärer åtgå, till avlöning åt extra skrivbiträden å nu ifrågavarande delar utav överståthållarämbetet. I det utav de sakkunniga framlagda förslaget till personalstat hava visserligen en del nu förefintliga icke ordinarie befattningar föreslagits till uppförande å ordinarie stat. De sakkunniga finna sig emellertid icke kunna föreslå någon nedsättning av anslaget i fråga, utan anse för ändamålet böra räknas med ett belopp av 2,880 kronor.

Extra skrivbiträden.

7) ÖÄp a 5 — för extra tjänstgöring samt gratifikationer åt e. o. tjänstemän och vaktbetjaning, högst kr. 7,000. Detta anslag disponeras bland annat till avlöning utav en extra tjänsteman å polissekreterarens expedition med 3,120 kronor samt till arvode åt ett extra biträde för värnpliktsärenden hos polisdomaren med 2,400 kronor. Sistnämnda biträdestjänst skulle enligt de sakkunnigas förslag komma att indragas. Någon extra tjänsteman å kansliavdelningens kanslibyrå anse de sakkunniga efter omorganisationen med därav föranledd personalökning å kanslibyrån icke vara erforderlig. Då därjämte särskilt anslag till gratifikationer icke synes påkallat, anse de sakkunniga något anslag till nu ifrågavarande ändamål icke böra ifrågakomma.

Extra tjänstgöring m. m.

8) ÖÄp a 6 — för beredande av semester kr. 9,000. Förevarande anslag är av enahanda art som det från statsverket utgående anslaget till vikariatsersättningar. Av samma skäl, som beträffande sist berörda anslag anförts, synes ej heller något anslag böra under denna rubrik upptagas.

Semester.

9) ÖÄp a 7 — för vikariatsersättning vid sjukdom och annan tjänstledighet kr. 2,000. Ä nyss anförda skäl synes anslag för detta ändamål ej böra särskilt beräknas.

Vikariatsersättning.

234 Kontroll A

10) ÖÄp a 8 — ersättning för kontroll å uppbörden

kr. 750.

tit)t)hÖfclc}l'

Av anslaget utgår avlöning till en hos överståthållarämbetet för polisärenden anställd särskild kassakontrollant (jämför ovan sid. 153). Redan under nuvarande förhållanden synes emellertid behovet av en dylik kassakontrollant vara tvivelaktigt, särskilt då ju utbetalningarna regelrätt ske medelst check eller å postgiro. Skulle kamrerarebefattningen överföras å statsverket, torde kassakontrollantens befattning än uppenbarare bliva onödig, då ju kontrollen i sådant fall skulle ankomma å riksräken skåpsverket. — De sakkunniga föreslå, att något anslag för ifrågavarande ändamål icke vidare uppföres i staten. Vaktmästare 11) ÖÄp a 9 — till bestridande av vaktmästare- och portvaktsoch portvakt.

g ö r o m å l

k r

7 ) 4 0 0

Av detta anslag utgår för närvarande ersättning bland annat till viss personal, anställd vid de av utredningen berörda delarna utav överståthållarämbetet. I den mån så är fallet, hava emellertid de sakkunniga upptagit dessa befattningar ovan under »1. Lönekostnader.», vadan ytterligare anslag för ändamålet icke här erfordras. Extra 12) ÖÄp a 11 — till extra biträden å passbyrån kr. 15,000. •passbyrån. Detta anslag synes hittills hava förbrukats allenast till ungefärligen halva sitt belopp, detta oaktat anslaget delvis disponerats även för annan personal än passbyråns. Eedan detta motiverar en nedsättning. Därjämte torde emellertid kunna förutsättas, att beloppet kan vidkännas ytterligare minskning, därest nuvarande grund för ersättningens beräknande åt extra biträden bortfaller. De sakkunniga anse högre anslag icke böra för ändamålet beräknas än 2,500 kronor. Summa anslaniga

De belopp, som enligt ovanstående skulle erfordras för avlönande av ^ r a personal m. m., bliva alltså, därest hittillsvarande beteckning nyttjas, följande: 2) avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. kr. 5,600: — 4) ÖÄp a 2 — till amanuensgöromål » 5,304: — 6) ÖÄp a 4 — till extra skrivbiträden » 2,880: — 12) ÖÄp a 11 — till extra biträden å passbyrån » 2,500: —•

Summa kr. 16,284 eller i avrundat belopp 16,000

kronor.

Detta belopp synes tillräckligt, vare sig befattningshavarna helt eller allenast delvis påföras statsverket. E n senare fråga blir i sistnämnda fall, huru stor del utav ifrågavarande anslag, som då bör gäldas av statsverket, och huru stor del, som bör åvila Stockholms stad. Härtill tillåta sig de sakkunniga återkomma vid behandling av frågan om fördelning mellan staten och kommunen av kostnaderna för överståthållarämbetets verksamhet.

ÖVKIGA KOSTNADER.

Uppgifterna grunda sig å de beräkningar angående nuvarande utgifter, vilka lämnats ovan sid. 152 samt 154 och följande. P å grund av den olika rubriceringen av de statliga och kommunala anslagen hava vissa utav dessa nedan sammanförts under gemensam rubrik. 1) Inventariers

inköp och underhåll.

Inventarier.

Av statsverket utgår till överståthållarämbetets kansli 1,000 kronor under rubriken »inköp och underhåll av möbler». Av Stockholms stads anslag beräknas, enligt tidigare angivna grunder, 1,400 kronor belöpa å nu ifrågavarande delar utav verket. Motsvarande belopp torde få anses jämväl efter omorganisationen erforderligt, och följaktligen räknas med anslag för angivna ändamål å tillhopa 2,400 kronor. 2) Hyror, bränsle och lyse. Innan blivande kostnader för dessa ändamål kunna tillförlitligen uppskattas, måste givetvis först beräknas det antal rum, som efter eventuell omorganisation kan erfordras för överståthållarämbetets nu ifrågavarande avdelningar. Vidkommande lokalerna i polishuset å Kungsholmen torde uppenbarligen ingen minskning härutinnan kunna äga rum, då ju ingen personalminskning föreslagits med avseende å där inrymda avdelningar. Kostnaderna för hyra, bränsle och lyse beträffande dessa lokaler kunna för den skull antagas bliva i stort sett oförändrade. Med avseende å de lokaler i byggnaden nr 6 vid Slottsbacken, vilka för närvarande disponeras av överståthållarämbetets kansli, polissekreterarens och biträdande polissekreterarens expeditioner, ställer sig saken något annorlunda. För närvarande förfoga överståthållarämbetets kansli och polissekreterarens expedition över hela våningen två trappor upp från Slottsbacken (en trappa upp från Bollhusgränd); detta våningsplan tinnes återgivet å Bilaga XXIII. Härutöver disponerar passbyrån ett stort rum samt biträdande polissekreterarens expedition två rum i våningen tre trappor upp från Slottsbacken (två trappor upp vid Bollhusgränd). Efter föreslagen omorganisation kommer givetvis kansliavdelningen att erfordra mindre lokalutrymme, än vad fallet för närvarande är beträffande överståthållarämbetets kansli, polissekreterarens och biträdande polissekreterarens expeditioner. För att i någon mån kunna bedöma blivande lokalbehov hava de sakkunniga upprättat följande förslag till fördelning av lokalerna inom våningen två trappor upp vid Slottsbacken och en trappa upp vid Bollhusgränd (siffrorna hänföra sig till beteckningarna å skissen Bilaga XXIII):

Hyror, bränsle och lyse.

Nuvarande lokalfördelning.

Förslag till lokalfördelning efter omorganisationen.

236 rum nr

Överståthållaren Kanslidirektören

1 18 — 119 89

Kanslibyrån: Notarien Kanslisten Kanslibiträdet

90 102 102

Passexpeditionen

100—101

Exekutions roteln : Assessorn Notarien

116 106 (disponerar även 105)

Fattigvår dsroteln : Notarien Kanslisten Gemensamma lokaler: För skrivbiträden För expeditionsvakter Frukostrum Reservutrymme

107 108

103 — 1 0 4 93 110 91

Med sålunda beräknade lokalutrymmen skulle hela kansliavdelningen kunna inrymmas i våningen två trappor upp uti ifrågavarande byggnad; de tre rummen i våningen tre trappor upp skulle sålunda bliva överflödiga. I enlighet härmed hava kostnader för hyra, värme och lyse beräknats allenast för våningen två trappor upp. Beräkning Nu ifrågavarande kostnader hava, på sätt tidigare framhållits, uppTadernä skattats utav arkitekten i kungl. byggnadsstyrelsen A. Sjöqvist och hyresintendenten O. Starck, vilka därvid kommit till följande resultat: Slottsbacken nr 6: våningen 2 trappor upp: Hyra Värmekostnad vid ett kokspris av kr. 1: 95 pr hl Belysningskostnad med nuvarande armatur

kr. 21,000: — » 1,800: — » 1,800: —

Polishuset: Kassavalv i jordvåningen (disponeras av kamreraren) Lokalerna i bottenvåningen och 1 trappa upp Värmekostnad vid ett kokspris av kr. 1: 95 pr hl Belysningskostnad med nuvarande armatur

kr. 500: — » 27,500: — » 3,000: — » 1,800: —

Summa kr. 5 7 , 4 0 0 : —

237 Härtill kommer hyreskostnad för en källarelokal i byggnaden vid Slottsbacken, vilken kostnad beräknas till 600 kronor. Summa kostnader för hyra, värme och lyse beträffande nu ifrågavarande lokaler kr. 5 8 , 0 0 0 : — 3) Renhållning inomhus m. m. Renhållning Från statsverket utgår till överståthållarämbetets kansli ett anslag till »bränsle, lyse, renhållning och städning» å 2,500 kronor. Av detta anslag torde omkring 1,000 kronor åtgå till kostnader för belysning utav överståthållarämbetets kanslis nuvarande lokaler; för detta ändamål erforderligt belopp är emellertid redan beräknat ovan under »2. Hyror, bränsle och lyse.» Några bränslekostnader bestridas däremot icke utav detta anslag, enär kostnaderna för bränsle ingå i hyreskostnaden för överståthållarämbetets kanslis lokaler (jämför ovan sid. 152). Med hänsyn till vad sålunda anförts torde ett belopp av 1,500 kronor ungefärligen motsvara den nuvarande kostnaden för renhållning utav de lokaler, vilka för närvarande disponeras utav överståthållarämbetets kansli. Samma belopp torde jämväl för framtiden böra beräknas för dessa lokaler. Stockholms stads kostnader för städning inom återstoden utav nu ifrågavarande delar av verket hava tidigare beräknats till kronor 6,438: 14. Någon nämnvärd minskning av dessa kostnader lärer ej heller kunna för framtiden beräknas. I överensstämmelse med vad sålunda anförts skulle kostnaderna för renhållning inomhus m. m. efter omorganisationen komma att uppgå till kronor 7,938: 14, eller i avrundat belopp kr. 8,000: — 4) Skrivmateriaiier. Från statsverket utgår till överståthållarämbetets kansli ett anslag till »skrivmateriaiier och papper» å 2,000 kronor. Av Stockholms stads anslag hava 8,750 kronor beräknats för detta ändamål. Ej heller härvidlag lärer någon minskning i kostnaderna vara att påräkna, vadan som anslag för ändamålet torde erfordras i runt tal kr. 11,000: — 5) Renskrivning, och telefoner.

tryckning

och annonsering

Skriv-

samt post- och telegrafporto Rensfa-ivm > ^cfc"

ning ra. ra.

Från statsverket utgår till överståthållarämbetets kansli: till renskrivning och tillfälliga arbetsbiträden kr. 4,000: — » telegram, telefon och annonsering » 5,000: — Från Stockholms stad beräknas utgå, såvitt nu är ifråga till renskrivning, tryckning och annonsering » 13,125: — » post- och telegrafporto » 656: 25 telefoner (här har avdragits nuvarande kostnaden för biträdande polissekreterarens telefon) » 7,225: —kr. 3 0 , 0 0 6 : 25

238 För angivna kronor. Tidningar

kostnader

räknas

med ett avrundat belopp av 30,000

6) Tidningsprenumeration, bokinköp och bokbinderiarbeten. Från statsverket utgår ett anslag till »bokinköp, bindning av böcker och handlingar, tidningar samt övriga utgifter» å kr. 3,000: — Från Stockholms stad beräknas utgå, såvitt nu är fråga, till tidningsprenumeration » böcker, tidskrifter och kartor * bokbinderiarbeten

» »

875: — 1,050: — 4,375: —

kr.

6,300: -

Nuvarande kostnader för rubricerade ändamål utgöra sålunda tillhopa 9,300 kronor. Här räknas med ett belopp av i runt tal Tryckning av

Tryckning

kr. 9,000: —

av pass.

pass.

För ändamålet utgår av Stockholms stad ett anslag å 4,000 kronor. Visserligen synes antagligt, att dessa kostnader i en framtid komma att väsentligt nedgå, men de sakkunniga hava dock ansett sig böra tillsvidare räkna med samma belopp. Pensioner och

Pensioner och understöd.

Här

räknas

lillCl€7,S töd

alltjämt

med

för

närvarande

utgående

belopp, i runt kr. 15,000: — Rörande fördelningen mellan statsverket och Stockholms stad utav dessa kostnader hänvisas till sid. 240 o. f. nedan. Siimma De belopp, vilka enligt ovanstående skulle erfordras för att efter evenkostnader». tuell omorganisation bestrida under rubriken »Övriga kostnader» avsedda utgifter, skulle sålunda bliva följande: tal

1) 2) 3) 4) 5)

Inventariers inköp och underhåll kr. Hyror, bränsle och lyse » Renhållning inomhus m. m » Skrivmaterialier > Renskrivning, tryckning och annonsering samt postoch telegrafporto och telefoner » 6) Tidningsprenumeration, bokinköp och bokbinderiarbeten » 7) Tryckning av pass » 8) Pensioner och understöd »

2,400: — 58,000: — 8,000: — 11,000: — 30,000: — 9,000: -— 4,000: — 15,000: —

Summa kostnader kr. 137,400

239 4.

1. 2. 3.

SAMMANFATTNING AY BERÄKNADE K O S T N A D E E F Ö R E S L A G E N OMORGANISATION.

EFTER

Alternativ I:

Alternativ II:

Kr.

Lönekostnader och dyr tidstillägg, respektive rörligt lönetillägg 345,142:24 Avlöning till extra personal m. m 16,000: — Övriga kostnader 137,400:—

353,416 54 16,000 137,400

Summa 4 9 8 , 5 4 2 : 24

506,816 54

Av den personal, varmed räknats vid bestämmandet av nuvarande kostnader (se under kap. I I I ovan, sid. 159 o. f.), skulle bland andra indragas den å andre stadsfogdens expedition tjänstgörande. I stället för denna expedition skulle emellertid nyinrättas följande tjänster: hos förste stadsfogden. 1 assistent 1 extra kontorsbiträde 2 utmätningsmän

kr. » »

6,180 1,920 7,920

vid ordonnansavdelningen. 8 konstaplar

29,760

Summa kr. 45,780 Rörligt lönetillägg härå efter 21 %

9,613 80

Summa kr. 5 5 , 3 9 3 80 Vid jämförelse med nuvarande kostnader bör jämväl sistberörda belopp medräknas, vadan i ty fall kostnaderna efter omorganisationen utgöra enligt alternativ

I 553,936

kronor 04 öre,

och enligt alternativ

II 562,210

kronor 34 öre.

De nuvarande kostnaderna för sådana avdelningar utav överståthållarämbetet, vilka i ekonomiskt hänseende beröras utav de sakkunnigas förslag, hava ovan (sid. 169) beräknats till kronor 7 0 0 , 8 7 8 : 27. Motsvarande kostnader efter omorganisationen hava ovan beräknats till, enligt alternativ I kronor 5 5 3 , 9 3 6 : 04 och enligt alternativ II till kronor 562,210: 34. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle alltså — bortsett från under eventuell övergångstid tillkommande särskilda kostnader — innebära en årlig kostnadsminskning med belopp, som enligt alternativ I skulle utgöra kronor 146,942: 23 och enligt alternativ II kronor 138,667: 9 3 .

240 VI. FÖRDELNING STATSVERKET

AV KOSTNADERNA OCH STOCKHOLMS

MELLAN STAD.

Den årliga kostnaden efter omorganisationen för de delar utav nuvarande överståtliållarämbetet, vilka beröras utav de sakkunnigas förslag, liar ovan beräknats till kronor 553,936: 04 enligt alternativ I och kronor 562,210: 34 enligt alternativ II. Vid övervägande av lämplig grund för dessa kostnaders fördelning mellan statsverket och Stockholms stad hava de sakkunniga till en början funnit uppenbart, att en dylik uppdelning icke kan ifrågasättas beträffande hela det belopp, som finnes angivet under alternativ I eller alternativ II. Häri ingå nämligen även kostnader för avlöning av viss polispersonal (8 konstaplar vid polisens ordonnansavdelning) och för avlöning av personal hos stadsfogden, d. v. s. för personal, som icke skulle tillhöra överståtliållarämbetet utan polisverket, respektive exekutionsverket. Polisdistrikts skyldighet att avlöna inom detsamma anställda riolismän är ju i lag fastslagen, och någon anledning att beträffande ifrågavarande åtta konstaplar ifrågasätta annan ordning för kostnadernas bestridande lärer icke föreligga. Avlöningen åt stadsfogde med underlydande personal bestrides alltsedan inrättandet av denna institution utav vederbörande kommun, och vad särskilt angår Stockholms stad hava statsmakterna vid flera tillfällen framhållit, att dessa kostnader borde bestridas av staden ensam (jämför ovan sid. 38 samt sid. 128 o. f.); så är ock fallet i övriga städer, där stadsfogde finnes. Bortser man alltså från ifrågavarande personal vid polisverket och exekutionsverket, kommer det belopp, som synes böra mellan statsverket och staden uppdelas, att utgöra kronor 4 9 8 , 5 4 2 : 24 enligt alternativ 1 och kronor 506,816: 54 enligt alternativ II. Uppenbarligen måste avsevärda svårigheter uppkomma, då det gäller att avgöra, huru stor del av nu angivna belopp, som rättvisligen bör åvila statsverket, och huru stor del därav, som bör ankomma å Stockholms stad att bestrida. Härvidlag hava de sakkunniga redan från början funnit nödvändigt att anknyta till den i betänkandets första del genomförda uppdelningen av handlagda ärenden uti länsstyrelseärenden och magistratsärenden. Annorstädes inom riket bestrider ju statsverket kostnaderna för länsstyrelsernas verksamhet, medan städerna själva svara för magistraternas avlöning och för övriga utav dessas arbete orsakade utgifter. Det har då synts de sakkunniga skäligt, att en motsvarande uppdelning göres beträffande överståthållarämbetets verksamhet. I enlighet härmed borde då statsverket bestrida kostnaderna för handläggningen av länsstyrelseärenden och Stockholms stad kostnaderna för behandlingen av magistratsärenden. Man vinner härigenom likformighet mellan förhållandena i Stockholm och i landets övriga stadskommuner, och man föregriper ej heller en blivande reglering av statens och städernas ömsesidiga rättigheter och skyldigheter

241 De sakkunniga, vilka därjämte funnit en dylik uppdelning väl ägnad att tillgodose såväl kronans som stadens intressen, anse sig fördenskull böra föreslå, att densamma lägges till grund för fördelningen utav kostnaderna för överståthållarämbetets verksamhet. De utav Stockholms stad utsedda delegerade hava i denna fråga helt biträtt de sakkunnigas uppfattning. Även med godtagande av denna huvudgrund för kostnadsfördelningen erbjuder emellertid densamma icke ringa svårighet, och olika tillvägagångssätt äro givetvis tänkbara vid fördelningsgrundens tillämpande. Till en början hava de sakkunniga undersökt möjligheten att för varje särskild befattningshavare bestämma, i vilken omfattning denne vore sysselsatt med det ena eller andra slaget ärenden, samt att därefter i motsvarande proportion fördela å honom belöpande lönekostnader. En dylik uppdelning erbjuder ingen svårighet, så länge fråga är om tjänstemän, vilka uteslutande syssla med antingen magistratsärenden eller länsstyrelseärenden. Annorlunda ställer sig saken beträffande sådana befattningshavare, vilka handhava båda slagen utav ärenden; till denna avsevärda grupp torde få räknas överståthållaren, kanslidirektören, kansliavdelningens gemensamma personal samt all personal vid ifrågavarande delar utav polisavdelningen, dock med undantag för motorfordonsexpeditionen. Vad först angår överståthållaren, polismästaren och kanslidirektören kan näppeligen någon dylik bestämd uppdelning överhuvudtaget ifrågakomma. Den ene innehavaren utav en dylik befattning ägnar sig måhända i huvudsak åt länsstyrelseärenden, medan den andre mera intresserar sig för magistratsärenden; vilketdera slaget ärenden, som mest tager hans tid i anspråk, lärer närmast bero på vederbörandes personliga läggning och intressen. Med avseende å övriga nu ifrågavarande befattningshavare föreligger visserligen större möjlighet att beräkna, i vad mån deras tid tages i anspråk för kommunala eller statliga uppgifter. Här blir det dock i sista hand en rent subjektiv omdömesfråga, i vilken omfattning man skall anse en viss befattningshavare, t. ex. en expeditions vakt eller ett skrivbiträde, sysselsatt för statens eller kommunens räkning. Utan att underskatta nu anmärkta svårigheter hava de sakkunniga dock till en början sökt att på angiven väg beräkna kostnadernas fördelning. En fördelning av fcwekostnaderna för varje särskild befattningshavare efter nu angiven grund och en därefter gjord jämförelse mellan samtliga av länsstyrelse- eller magistratsärenden föranledda lönekostnader gav till resultat, att berörda kostnader syntes fördelade med 55,5 % å länsstyrelseärenden och 44,5 % å magistratsärenden. Att på motsvarande sätt med något anspråk å tillförlitlighet beräkna, huru stor del av anslagen till »Extra personal o. dyl.,» som erfordras för handläggning av länsstyrelse- eller magistratsärenden, lärer emellertid näppeligen kunna ske. Ej heller torde någon sådan beräkning kunna i 885 J8

16¶Olika L,*,™"

242 förväg ske utav fördelningen av de anslag, vilka ovan upptagits under rubriken »Övriga kostnader». Skall man trots detta söka genomföra nu relaterade fördelningsmetod, torde för den skull enda möjligheten vara att först beräkna, huru lönekostnaderna fördela sig å de olika grupperna ärenden samt därefter utan vidare tillämpa denna fördelningsgrund jämväl på övriga hithörande kostnader. Med tillämpning av denna princip skulle man alltså komma fram till, att samtliga kostnader efter verkets omorganisation borde fördelas med 55,5 % å statsverket och 44,5 % å Stockholms stad. Det sålunda vunna resultatet måste emellertid betecknas såsom tämligen lösligt grundat. Från stadens delegerade, vilka erhållit del utav beräkningarna, hava jämväl erinringar framställts däremot, i det man ansett, att åtskilliga befattningshavare varit sysselsatta med länsstyrelseärenden uti större omfattning än vad de sakkunniga beräknat. Man önskade därför från stadens sida vissa jämkningar i fördelningsprocenten till stadens förmån. De meningsskiljaktigheter, vilka härvidlag förelågo, voro emellertid icke av större omfattning, än att en gemensam ståndpunkt, efter vissa ömsesidiga jämkningar, lätt borde kunnat ernås. Ett dylikt förlikningsvis vunnet resultat syntes emellertid de sakkunniga mindre tilltalande. Man vunne därigenom icke någon en gång för alla bestämd formel för kostnadsfördelningen, och man lämnade fältet öppet för framtida tvister vid varje ny kostnadsreglering. Med hänsyn till dessa tungt vägande ölägenheter hava de sakkunniga ansett sig icke kunna förorda nu angivna fördelningsmetod. Då man i stället vill söka ernå en enklare och mera allmängiltig grund för kostnadernas fördelning, finnes ju alltid en nära till hands liggande väg; den nämligen, att sammanräkna alla inom verket handlagda ärenden och beräkna procenten utav länsstyrelse- och magistratsärenden samt att därefter fördela alla kostnader i samma proportion. En tillämpning av denna metod ger följande resultat: 1) Antalet handlagda ärenden utav olika slag (se Tabell XI—XX) fördela sig under åren 1925 och 1926 på nedan angivna sätt: 1925

1926 L

Kansliavdelningen: kanslibyrån exekutionsroteln fattigvårdsroteln

24,106 — 12,720

6,962

21,769 -—• 13,298

7,216

Polisavdelningen: kanslibyrån poliskammaren

7,715 6,922

22,989 24,426

8,571 8,342

22,849 25,096

51,463

54,377

51,980

55,161

243 (I denna uppställning har ingen hänsyn tagits till ärendena å kamrerarexpeditionen. Då kamrerarexpeditionen skall handlägga verkets hela ekonomiförvaltning, synes nämligen rimligt att antaga, att procenten utav länsstyrelseärenden och magistratsärenden därstädes bliver densamma som å övriga avdelningar tillhopa.) 2) Procentuellt motsvarar detta år 1925: år 1926:

48,6 % länsstyrelseärenden och 51,4 % magistratsärenden, 48,5 % länsstyrelseärenden och 51,5 % magistratsärenden.

3) Samtliga kostnader böra då fördelas med, i avrundade tal, 49 % å statsverket och 51 % k Stockholms stad. Gent emot en sådan fördelningsgrund, som här föreslagits, kan emellertid med fog den anmärkningen riktas, att man vid kostnadsfördelningen bör taga hänsyn, ej blott till ärendenas antal utan jämväl till deras svårighetsgrad. Från Stockholms stads delegerade har jämväl denna erinran gjorts, och dessa delegerade hava föreslagit, att man, i anslutning till tidigare gjord uppdelning utav ärendena i olika grupper, skulle fastställa viss koefficient för varje sådan grupp och därmed multiplicera antalet ärenden i varje grupp, innan proportionen mellan länsstyrelse- och magistratsärenden uträknades. Delegerade hava jämväl föreslagit följande koefficienter (jämför sid. 63 ovan): Grupp 1 = 1 . Grupp I I a = 5. Grupp I I b = 20. Grupp I I c = 100. De sakkunniga äro för sin del ense med stadens delegerade därom, att vid jämförelse mellan länsstyrelseärenden och magistratsärenden hänsyn bör tagas till ärendenas svårighetsgrad. Vilka koefficienter, man därvid skall tillämpa, kan givetvis vara föremål för något olika meningar. Det har emellertid synts de sakkunniga, som om de av stadens delegerade föreslagna koefficienterna skulle i huvudsak utgöra en riktig värdering utav de olika grupperna av ärenden, och de sakkunniga hava i anledning därav ansett sig böra tillstyrka, att en dylik siffervärdering kommer till användning. Med tillämpning av dessa koefficienter erhålles följande siffervärdering utav ärendena å olika avdelningar (jämför Tabell X I — X X ) : 1925

Kansliavdelningen: kanslibyrån

19 26

61 114,650 22,040 1,300

—

44 99,810 35,140 600

—

138,051

—

135,594

— —

244 1925

exekutionsroteln

1926 L

—

2,706 4,335 66,320 7,300

— —

80,661 fattigvårdsroteln

Polisavdelningen: kanslibyrån

poliskammaren

— —

2,633 3,965 74,040 8,800 89,438

— —

— 46,115 81,180 1,600

124,935

—

128,895

—

34,310 13,980 15,400

399 101,515 45,740

38,535 16,020 6,300

394 99,565 50,840

63,690

147,654

60,855

150,799

26,495 25,140 36,600

12,230 41,190 78,040

32,275 32,760 24,900

12,929 45,035 62,580

88,235

5 60Q

89,935

43,475 80,260 1,200

' 137,060

— —

'100 123,644

Sammanfattning: Kansliavdelningen: kanslibyrån exekutionsroteln fattigvårdsroteln Polisavdelningen: kanslibyrån poliskammaren

138,051

135,594 80,661

124,935

89,438 128,895

63,690 88,235

147,654 137,060

60,855 89,935

150,799 123,644

414,911

365,375

415,279

363,881

Procentuellt motsvarar detta år 1925: 53,2 % länsstyrelseärenden och 46,8 % magistratsärenden, år 1926: 53,3 % länsstyrelseärenden och 46,7 % magistratsärenden. Å statsverket skulle alltså belöpa, i runt tal, 53 % av samtliga kostnader och å Stockholms stad 47 %. Den senast omförmälda metoden för fastställande av den procent, enligt vilken kostnaderna böra mellan statsverket och Stockholms stad fördelas, är i tillämpningen relativt enkel. Den avlägsnar därjämte åtskilliga tvistefrågor, vilka eljest måste förlikningsvis lösas. Vad som mot denna metod

245 kan anmärkas är, att densamma förutsätter ett noggrant beräknande av de olika ärendenas svårighetsgrad och därmed alltjämt i viss mån lämnar fältet öppet för olika meningar. Denna olägenhet, vilken synes oundviklig, förefaller dock ej att vara alltför betydande. Med ledning av uppgifter från verkets tjänstemän bör givetvis en dylik gradering jämväl i framtiden kunna äga rum utan att föranleda större meningsskiljaktighet. Med hänsyn till vad sålunda förekommit vilja de sakkunniga föreslå följande förfarande vid fördelning av kostnaderna mellan statsverket och Stockholms stad: För varje avdelning utav verket (med undantag för kamrerarexpeditionen) De sakberähias antalet där handlagda länsstyrelseärenden och magistratsärenden, och kl>;™nsas dessa ärenden fördelas med hänsyn till svårighetsgraden var för sig å grupperna I, II a, II b eller II c. Inom varje grupp multipliceras antalet där handlagda länsstyrelseärenden och magistratsärenden med ett tal, som utgör 1 beträffande grupp I, 5 beträffande grupp II a, 20 beträffande grupp II b och 100 beträffande grupp II c. Var för sig sammanläggas de värdesiffror, vilka härigenom erhållits å länsstyrelseärenden och å magistratsärenden. Kostnaderna för verksamheten vid ifrågavarande delar utav överståthållarämbetet fördelas mellan statsverket och Stockholms stad sålunda, att proportionen mellan kostnaderna bliver densamma som mellan värdesiffrorna å länsstyrelseärenden och å magistratsärenden. Vid uträknandet av fördelningsprocenten synes lämpligen decimalbråk böra undvikas och summorna i stället avrundas till närmaste hela tal. Ovan har förslagsvis beräknats fördelningsprocenten mellan statsverket Kostnadsoch Stockholms stad i enlighet med nu angivna metod och därvid er- f°rdelmn9en hållits procenttalet 53 för staten och 47 för Stockholms stad. De belopp, som skulle fördelas, utgjorde enligt alternativ I kronor 498,542: 24 och enligt alternativ II kronor 5 0 6 , 8 1 6 : 54. Med tillämpning av nyss angivna procentsatser skulle alltså därav komma att belöpa å statsverket kronor 2 6 4 , 2 2 7 : 39 enligt alternativ / o c h kronor 268,612: 77 enligt alternativ II; samt å Stockholms stad kronor 234,314: 85 enligt alternativ I och kronor 2 3 8 , 2 0 3 : 77 enligt alternativ II. Statsverkets nuvarande kostnader för ifrågavarande delar utav överståthållarämbetet beräknas uppgå till kronor 179,392: 68 (jämför sid. 169 ovan). Det föreliggande förslaget innebär alltså en kostnadsökning för statsverket, utgörande enligt alternativ I kronor 84,834: 71 och enligt alternativ II kronor 89,220: 09. (Denna kostnadsökning motsvaras emellertid delvis utav väsentligt ökade sportelinkomster, se nedan sid. 247 o. f.) Stockholms stads nuvarande kostnader för de delar utav överståthållarämbetet, som förslaget avser, uppgå till kronor 5 2 1 , 4 8 5 : 59. Dess

246 kostnader efter omorganisationen inskränka sig icke till de ovan angivna beloppen, utan därtill komma vissa ökade kostnader för exekutions verket och polisverket. Sistberörda ytterligare kostnader uppgå till kronor 5 5 , 3 9 3 : 80 (jämför ovan sid. 239). Med hänsyn härtill kommer årliga kostnadsminskningen för Stockholms stad att utgöra kronor 2 3 1 , 7 7 6 : 94 enligt alternativ I och kronor 2 2 7 , 8 8 8 : 02 enligt alternativ II (Härifrån måste emellertid avdragas viss minskning av inkomsten å sportler, se nedan sid. 247 o. f.) Den procentuella kostnadsfördelning, som legat till grand för här återgivna beräkningar, hänför sig till antalet handlagda ärenden åren 1925 och 1926. Denna procent kan vid sådant förhållande tydligtvis icke utan vidare tänkas tillämplig vid fördelning av kostnaderna, t. ex. för budgetåret 1929 — 1 9 3 0 . Vidare är tydligt, att den procent, som eventuellt kan framdeles fastställas med avseende å berörda budgetår, icke kan tänkas komma till oförändrad tillämpning under därefter följande år. För vinnande av en rättvis tillämpning av ovan framlagda förslag till fördelning av kostnaderna synes lämpligen böra bestämmas, att de beräknade kostnaderna för första budgetåret efter omorganisationen preliminärt fördelas i enlighet med vad ovan angivits, eller med 53 % å statsverket och 47 % å Stockholms stad. Sedan detta år gått tillända, bör en kontrollräkning äga rum för utrönande, huruvida denna fördel ningsgrund varit riktig eller icke; eventuellt oriktiga uppdelningar böra därvid justeras. Den procentsats, som efter detta första år erhållits, torde därefter kunna oförändrat tillämpas under exempelvis en period av fem år. Efter dessa fem års förlopp bör ny reglering ske utav kostnadsfördelningen. Därvid synes för vart och ett av de närmast förflutna fem åren böra uträknas förhållandet mellan länsstyrelse- och magistratsärenden. I den mån man erhåller olika procenttal för dessa år, torde medelprocenten för de fem åren böra tagas. Sedan denna enligt förut angiven grund avrundats till helt tal, bör den sålunda erhållna procentsiffran läggas till grund för kostnadsfördelningen under följande femårsperiod. För tillämpningen av denna fördelningsprincip kunde möjligen ifrågasättas, att staten och Stockholms stad tillsatte särskilda delegerade att vid förefallande behov framlägga förslag till eller eventuellt besluta angående fördelning utav kostnaderna. Vill man emellertid undvika en dylik måhända väl stor apparat, torde kunna uppdragas åt överståthållaren, å statens vägnar, samt exempelvis borgarrådet å drätselroteln, såsom representant för Stockholms stad, att verkställa fördelningen.

247 VII.

INKOMST AV INDRAGNA SPORTLER SAMI FÖRSLAG TILL FÖRDELNING AV DESSA MEDEL MELLAN STATSVERKET OCH STOCKHOLMS STAD.1

Med uttrycket sportler torde närmast åsyftas avgifter, som en befatt- Sportler. ningshavare uppbär på grund av sin tjänst och vilka han själv äger behålla såsom ersättning för sina tjänsteförrättningar. Under denna beteckning pläga sammanfattas ej blott avgifter, vilka omedelbart utgå till tjänstemannen från den allmänhet, som anlitar hans biträde — expeditionslösen m. m. — utan även vissa andra vid sidan av den fasta avlöningen fallande förmåner, såsom anmärkningsprovision, åklagareandel i böter, stämpelprovision o. s. v. Under 1800-talets senare del och början av 1900-talet torde åtskilliga befattningshavare inom överståthållarämbetet hava uppburit rätt väsentliga sportelinkomster. Vad först angår överståthållarämbetets kansli, uppbar sekreteraren därstädes i medeltal 8,061 kronor under vart och ett av åren 1921 — 1 9 2 5 . De båda notarierna i överståthållarämbetets kansli uppburo under samma år såsom auktionsprovision å exekutiva försäljningar belopp, vilka i medeltal utgjorde, för den ene notarien kronor 5,004: 76 och för den andre notarien kronor 3,704: 90. I samband med Indragning 1926 års lönereglering för befattningshavarna vid överståthållarämbetets **« w. kansli indrogos emellertid dessa sportler till kronan. Vissa befattningshavare tillerkändes i stället personliga lönetillägg såsom ersättning för mistade sportelinkomster; härför har tidigare redogjorts (sid. 151 ovan). 1926 års nu berörda lönereglering lämnade emellertid en sportelinkomst stämpelorörd, nämligen stämpelprovisionen. Denna inkomst utgår, såsom namnet P,0Vlswnen angiver, i form av provision å försålda stämplar och utbetalas av generalpoststyrelsen. Då man ansåg sig icke böra indraga densamma till kronan, skedde detta å den grund, att stämpelprovisionen ansågs utgöra ersättning för ett av tjänstemannen frivilligt åtaget bestyr; man intog härvidlag samma ståndpunkt, som tidigare av statsmakterna intagits beträffande den stämpelprovision, vilken uppbäres av bland andra länsstyrelsernas tjänstemän. Stämpelprovisionens belopp utgjorde vid överståthållarämbetets kansli år 1927 omkring 700 kronor, men växlade åren närmast därförut mellan 500 och 600 kronor årligen. Stämpelprovisionen uppbäres för närvarande av den kanslist, vilken förordnats till kommissionär vid överståthållarämbetets kansli. 1 En kortfattad historisk översikt angående sportelväsendet, särskilt beträffande landsstaten, återfinnes i Kungl. Maj-.ts proposition n r 183 till 1925 års riksdag angående ny definitiv lönereglering för landshövdingarna och befattningshavare vid länsstyrelserna m. m. Beträffande sportler vid överståthållarämbetets kansli h a r redogörelse lämnats i Kungl. Maj:ts proposition nr 154 till 1926 års riksdag angående definitiv lönereglering för befattningshavare i överståthållarämbetets kansli m. m.

248 Jämväl åtskilliga av de utav Stockholms stad avlönade befattningshavarna hava tidigare uppburit sportler. Dessa sportler hava i huvudsak utgjorts av expeditionslösen enligt kungl. förordningen i ämnet den 7 december 1 8 8 3 , ävensom av stämpelprovision. Expeditionslösen uppbars av polissekrereraren, förste notarien (sekreteraren) vid polismästarens expedition, notarien i poliskammaren och notarierna i polisdomstolen. Särskilt de lösenmedel, som uppburos av polissekreteraren, uppgingo tidvis till avsevärda belopp och under ett vart av åren 1 9 1 9 — 1 9 2 1 varierade summan härav mellan 75,000 och 80,000 kronor. Dock ålåg det polissekreteraren att härav bestrida kostnaderna för personal å passbyrån, vadan hans behållna sportelinkomst under ett vart av nämnda år torde hava stannat vid omkring 55,000 kronor. Indragning av I samband med 1921 års allmänna lönereglering för Stockholms stads sportler till Stockholms befattningshavare beslöt man att till stadens kassa indraga de till befattstad. ningshavarna vid överståthållarämbetet för polisärenden utgående sj)ortelmedel. Detta beslut kunde emellertid icke verkställas beträffande andra sportelmedel än dem, som utgingo å tjänster, vilkas innehavare övergingo å den nya avlöningsstaten. De befattningshavare, vilka uppburo låga sportler, övergingo omedelbart å denna stat, men de tjänstemän, vilkas befattningar medförde mera avsevärda sportelinkomster, kvarstodo naturligt nog å gammal lönestat. Så var förhållandet med polissekreteraren Bodman, vilken dock avgick med pension redan den 31 december 1 9 2 1 , samt förste notarien (sekreteraren) vid polismästarens expedition Olbers, vilken med pension avgick från tjänsten först den 3 maj 1926. Från sistnämnda dag var all expeditionslösen vid överståthållarämbetet för polisärenden indragen till stadens kassa. Beträffande stämpelprovisionen råder däremot ett egendomligt dubbelförhållande. StämpelStämpelförsäljning sker inom överståthållarämbetet för polisärenden dels provisionen. av kanslisten å passbyrån och dels av en extra tjänsteman, vilken i polishuset å Kungsholmen utlämnar alla från överståthållarämbetet för polisärenden utgående expeditioner, dock med undantag för passen. Sistberörda extra tjänsteman uppbär fortfarande själv provisionen å försålda stämplar. Denna provision uppgick enligt uppgift till ett belopp av kronor 4 3 5 : 43 år 1925, kronor 910: 36 år 1926 och kronor 1,284: 46 år 1927. Dessa medel inlevereras alltså icke till stadens kassa. — Beträffande den stämpelprovision, som är förenad med kanslisttjänsten å passbyrån, har staden intagit en annan ståndpunkt. Man har här fordrat, att provisionen å försålda stämplar skulle inlevereras till stadens kassa, och vederbörande innehavare av befattningen har jämväl skriftligen förbundit sig härtill. l Provisionen å vid passbyrån försålda stämplar uppgick till kronor 9 0 1 : 23 år 1925, kronor 6 7 3 : 98 år 1926 och kronor 709: 74 år 1927. Från och med ingången av år 1926 inlevereras dessa medel till stadens kassa. 1 Se Bih. nr 52 A till stadskollegiets utlåtanden och memorial samt stadskollegiets utlåtande nr 390 för samma år, sid. 1831.

år 1925, sid. 11—12,

249 Anledningen till att kanslisten å passbyrån ålagts inleverera stämpelprovisionen till Stockholms stad är närmast att söka däri, att kanslistens lön bestämts under förutsättning, att inga sportler vore förenade med tjänsten. Såsom förut framhållits, har först under ar 1926 all expeditionslösen slutgiltigt indragits till stadens kassa. Det erbjuder vid sådant förhållande åtskillig svårighet att beräkna, med vilka belopp denna lösen därförut utgått. I vissa fall hava de sakkunniga dock kunnat erhålla exakta uppgifter härutinnan från vederbörande tjänsteinnehavare och i övriga fall har man erhållit en ungefärlig uppgift å beloppet av expeditionslösen genom att multiplicera respektive beräknade lösenbelopp med antalet utgående lösenbelagda expeditioner. Med ledning härav har upprättats följande tabell över de belopp, vartill expeditionslösen vid nu ifrågavarande delar utav överståthållarämbetet uppgått under åren 1925 och 1926 (polisdomstolen är här icke medtagen): Overståthållarämbetets

kansli

Överståthållarämbetet för polisärcnden: polissekreteraren sekreteraren hos polismästaren notarien i poliskammaren

20,500

15,000

54,968 36,271 14,189,50

49,007 35,962 17,214,50

105,428,50

102,183,50

Beräkning av sportelinlcomster 1925—1926.

På sätt av denna tabell framgår, utgjorde summan av expeditionslösen å överståthållarämbets kansli 20,500 kronor år 1925 och 15,000 kronor år 1 9 2 6 ; sportlerna indrogos emellertid till statsverket först från och med den 1 juli sistnämnda år. Motsvarande siffror beträffande överståthållarämbetet för polisärenden utgjorde kronor 105,428: 50 år 1925 och kronor 1 0 2 , 1 8 3 : 5 0 år 1926. Härav inlevererades till stadens kassa i runt tal 69,000 kronor år 1925 och 90,000 kronor år 1926, medan sekreteraren hos polismästaren själv uppbar överskjutande belopp. (Summan av de till stadens kassa från överståthållarämbetet för polisärenden inlevererade beloppen voro givetvis något högre, än nu angivits, enär däri ingick jämväl expeditionslösen från polisdomstolen; sålunda inlevererades sammanlagt 73,625 kronor år 1925 och 93,400 kronor år 1926.) Det är givet, att vid upprättande av förslag till omorganisation utav Fördelning överståthållarämbetet uppmärksamhet även måste ägnas åt frågan om för- avsj)indragna ortler. delningen av de indragna sportlerna mellan statsverket och Stockholms stad. Hitintills har, utan att någon direkt överenskommelse träffats, den principen varit rådande, att sportler å en befattning inom överståthållarämbetet uppbäras av staten, därest befattningens innehavare avlönas utav statsmedel, men sportlerna ingå till stadens kassa, då befattningshavaren är avlönad av kommunens medel. Denna princip kan uppenbarligen icke oförändrad tillämpas efter en eventuell omorganisation. Därest alternativ I följes, och sålunda samtliga befattningshavare göras statsavlönade, borde

250 enligt nyss angivna beräkningsgrund samtliga sportler tillfalla kronan. Skulle åter alternativ II genomföras, komme med samma utgångspunkt sportlerna å kansliavdelningen att indragas till kronan medan sportlerna å polisavdelningen tillfölle Stockholms stad. Intetdera av dessa resultat synes emellertid de sakkunniga tilltalande; särskilt i händelse alternativ I genomfördes skulle detta med avseende å sportlerna obestridligen medföra ett till synes obehörigt gynnande av statsverket å Stockholms stads bekostnad. En annan möjlighet är givetvis att fördela samtliga sportelmedel efter samma grund, som tidigare tillämpats vid uppdelning utav omkostnaderna. Detta kunde då enklast ske därigenom, att man från det sammanlagda kostnadsbeloppet droge summan av samtliga influtna sportler samt sedan enligt fastställt procenttal fördelade återstående kostnader. Även en dylik uppdelning utav sportlerna skulle emellertid utfalla orättvist, och i detta fall till förfång för statsverket. Vad särskilt angår expeditionslösen, finnas ju en mångfald ärenden, vilkas handläggning fordrar relativt talrik personal, men vara ingen eller blott obetydlig lösen utgår; sålunda äro ärendena å fattigvårdsroteln av sådan art, att därav föranledda expeditioner icke lösenbeläggas. A andra sidan kunna ett fåtal befattningshavare av lägre grad handlägga ärenden, vari expeditionerna inbringa väsentliga lösenbelopp, t. ex. passexpeditionens personal. Det synes då icke rimligt att fördela sportelmedlen efter antalet länsstyrelseärenden och magistratsärenden inom verket utan hänsyn till, i vad mån dessa olika ärenden verkligen föranleda sportelinkomster eller icke. (Att varje ärende föranleder vissa kostnader är däremot givet, och någon anledning torde förty icke förefinnas att framställa samma anmärkning emot den föreslagna fördelningen utav omkostnaderna.) Med hänsyn till vad sålunda anförts hava de sakkunniga, i samförstånd med de utav Stockholms stad utsedda delegerade, funnit fördelningen utav indragna sportler lämpligast böra ske efter dessas proveniens. Sportler, härflytande av länsstyrelseärenden, böra i överensstämmelse härmed tillfalla kronan: sportler, härflytande av magistratsärenden, böra tillf alla Stockholms stad. Söker man fördela de under åren 1925 och 1926 influtna sportlerna efter denna princip, erhålles följande uppställning (hänsyn har här icke tagits till stämpelprovisionen): Statsverket 1925 1926

Overståthällarämbetets kansli 8,500 Overståthållarämbetet för polisärenden: polissekreteraren 54,842 sekreteraren hos polismästaren 20,314 notarien i poliskammaren... 374 84,030

Stockholms stad 1926 1925

7,000

12,000

8,000

48,887

20,206 27

15,957 13,815,50

15,756 17,387.50

76,120

41,898,50

41,063,50

251 En jämförelse mellan fördelningen utav indragna sportler under nuvarande organisationsförhållanden och enligt de sakkunnigas förslag giver beträffande åren 1925 och 1926 följande resultat: År

Kronans andel Stadens andel

belopp enligt förslaget

ökning eller minskning

20,500 105,428,50

84,030 41,898,50

+63,530 —63,530

redovisade belopp

belopp enligt förslaget

ökning eller minskning

15,000 102,183,50

76,120 41,063,50

+61,120 —61,120

År

Kronans andel Stadens andel

1925.

redovisade belopp

1926.

Med ledning av dessa siffror synes man kunna med tämlig säkerhet antaga, att en sportelfördelning i enlighet med de sakkunnigas förslag skulle medföra, för statsverket en ökning utav inkomsterna från överståthållarämbetet med i runt tal 60,000 kronor och för Stockholms stad en minskning av samma inkomster med motsvarande belopp. Vid uppgörandet av dessa beräkningar angående sport el inkomsten hava Stämpelprovisionen de sakkunniga icke tagit i betraktande de belopp, tillhopa omkring 2,500 kronor, varmed stämpelprovisionen kan beräknas utgå. I enlighet med den ståndpunkt, som statsmakterna härvidlag intagit beträffande landsstaten i övrigt, anse de sakkunniga, att ej heller vid överståthållarämbetet någon indragning bör ske av stämpelprovisionen. Denna bör förty uppbäras utav den eller de befattningshavare, som ansvaret för stämpelredovisningen åvilar. Därvid synes önskvärt, att alla från kansliavdelningen utgående expeditioner, såväl pass som övriga handlingar, utlämnas av en och samme befattningshavare vid kansliavdelningen å Slottsbacken. Expeditionerna från polisavdelningen torde däremot, liksom hittills varit fallet, böra utlämnas vid polishuset å Kungsholmen. En fråga, som torde böra i detta sammanhang något beröras, gäller den form, vari statsverket och Stockholms stad skola gottgöras ifrågavarande inkomster. Det synes till en början icke lämpligt att redan vid utlämnandet av olika expeditioner skilja mellan sådana, beträffande vilka lösenbeloppet skall tillfalla den ena eller andra myndigheten, exempelvis genom att expeditionen åsättes Stockholms stads lösenmärke, då beloppet skall tillfalla staden, men statens stämplar i övriga fall. Dels skulle härigenom ett icke obetydligt ansvar komma att åvila vederbörande tjänsteman vid bedömande utav ärendenas natur, dels torde icke vara önskvärt att å sådana avdelningar, vilkas tjänstemän helt avlönas av statsmedel, laborera med såväl statliga som kommunala stämplar.

Medlens redovisande

252 Därest alternativ I följes vid en eventuell omorganisation och staten sålunda i första hand bestrider samtliga lönekostnader, torde i enlighet med bestämmelserna i kungl. förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften, sista stycket av tabellen under 3 §, även expeditionslösen böra redovisas genom att expeditionerna åsättas statens stämplar till belopp, motsvarande lösensumman; så sker redan nu å överståthållarämbetets kansli. Därjämte böra emellertid noga förtecknas sådana lösenbelopp, som vid uppgörelsen med Stockholms stad böra gottskrivas staden; detta lärer icke vålla större olägenhet, enär dylika förteckningar tidigare förts beträffande de tjänstemän, vilka själva uppburit sportelmedlen. Skulle åter alternativ II bliva genomfört, böra givetvis expeditionerna å kansliavdelningen beläggas uteslutande med statens stämplar. Beträffande expeditionerna från polisavdelningen kunde däremot ifrågasättas att belägga dessa dels med statens stämplar och dels, till redovisning av lösenbeloj)pet, med Stockholms stads lösenmärken. (Särskild förteckning måste dock i sådant fall föras såväl över de belopp, som slutligen skola gottskrivas staten, som över dem, vilka skola gottskrivas kommunen.) Enklare torde emellertid vara att även i detta fall redovisa alla lösenbelopp medelst statens stämplar för att därefter, med ledning av förd förteckning, fördela lösenbeloppet mellan statsverket och Stockholms stad.

VIII.

SAMMANFATTNING AV DE FÖRSLAG.

SAKKUNNIGAS

Organisation. Överståthållarämbetet organiseras på tre avdelningar, Jcansliavdelningen, polisavdelningen och uppbördsavdelningen. Chef. Såsom verkets chef kvarstår överståthållaren. Hans avlöning utgår från statsverket med ett belopp av 25,000 kronor om året, vartill kommer fri bostad med möbler till fyra för representation avsedda rum, fri värme, och fritt lyse. Befattningen såsom underståthållare indrages. Ställföreträdare för överståthållaren förordnas av Kungl. Maj:t för viss tid bland verkets chefstjänstemän. Kansiiavdei- Kansliavdelningen omfattar tre underavdelningar: Jcanslibyrån med passningen, expeditionen, exekutionsroteln och fattigvårdsroteln. Under exekutionsroteln lyder exeJcutionsverlcet med stadsfogden i Stockholm såsom chef. A kansliavdelningen, vars personal avlönas utav statsmedel, inrättas följande befattningar i nedan angivna lönegrader eller med arvoden till angivna belopp: Kansliavdelningen: 1 kanslidirektör

A 2

Kanslibyrån: 1 notarie av andra klass 1 kanslist 1 kanslibiträde

B 21 B 15 B 7

253 (Passexpeditionen:) 1 kanslist (språkkunnig) 2 skrivbiträden

B 15 B 2

Exekutionsroteln : 1 assessor 1 notarie av andra klass 1 kanslist

B 27 B 21 B 15

Fattig v årdsroteln: 1 notarie av första klass 1 kanslist

B 24 B 15

Gemensam personal: 4 skrivbiträden 1 expeditionsvakt (pensionerad överkonstapel) 2 expeditionsvakter (pensionerade konstaplar)

B 2 1,860 kr. 1,600 kr. vardera.

Polisavdelningens arbetsuppgifter fördelas likaledes å tre underavdel- Polisavdeiningar: Jcanslibyrän med motorfordonsexpeditionen, poliskammaren och ningen. kamrerarexpeditionen. Under polisavdelningen lyder polisverket, omfattande ordningspolisen, kriminalavdelningen, ordonnansavdelningen och polisskolan, samt Stockholms stads rannsakningsfängelse. Polisavdelningen avlönas antingen av statsverket (alternativ I) eller av Stockholms stad (alternativ II), dock är även enligt sistnämnda alternativ polismästaren avlönad utav statsverket. Här inrättas följande befattningar i nedan angivna lönegrader, respektive lönegrupper, eller med arvoden till angivet belopp: Alternativ

Polisavdelningen: 1 polismästare härjämte lyse.

fri

Alternativ

A 2 arvode 1,000 kr. bostad, värme och

Kanslibyrån: 1 assessor 1 notarie av andra klass 1 kanslist 1 kanslibiträde 2 skrivbiträden 1 expeditionsvakt (pensionerad konstapel)

II:

Polisavdelningen: 1 polismästare härjämte lyse.

fri

A 2 arvode 1,000 kr. bostad, värme och

Kanslibyrdn: B 27 1 sekreterare B 21 1 notarie B 15 1 kanslist B 7 1 kontorsskrivare B 2 2 skrivbiträden 1,600 kr. 1 vaktmästare 1,600 (pensionerad konstapel)

23 19 15 7 4 kr.

254 Alternativ

(Motorfordonsexpeditionen:) 1 kanslist (överkonst.) B 15 2 kansli skrivare (konst.) Bil 4 skrivbiträden B 2 2 biträden vardera 1,000 kr. (pensionerade konstaplar) Poliskammaren :

Alternativ

II:

Motorfordonsexpeditionen : överkonstapel 13 konstaplar 9 skrivbiträden 4 biträden, vardera 1,600 kr, (pensionerade konstaplar) PolisJcammaren:

1 polisintendent B 30 1 polisintendent 1 sekreterare B 26 1 sekreterare 1 kanslist B 15 1 kanslist 1 kanslibiträde B 7 1 kontorsskrivare 1 kontorsbiträde 1 kontorsbiträde B 4 3 skrivbiträden 3 skrivbiträden B 2 1 expeditionsvakt 1,860 kr. 1 vaktmästare 1,860 (pensionerad överkonstapel) (pensionerad överkonstapel) Kamrerarexpeditionen. 1 kamrerare B 27 1 förste bokhållare B 18 3 bokhållare B 15 1 kansliskrivare B 11 3 skrivbiträden B 2 1 expeditionsvakt 1,860 kr. (pensionerad överkonstapel).

25 22 15 7 5 4 kr.

Kamrer ar expeditionen, 1 kamrerare 1 förste bokhållare 3 bokhållare 1 kontorsskrivare 3 skrivbiträden 1 vaktmästare 1,860 (pensionerad överkonstapel).

23 17 15 11 4 kr.

Ställföreträdare för polismästaren förordnas av Kungl. Maj:t bland polisintendenterna. Den nuvarande numreringen av polisintendentstjänsterna upphör. Befattningen såsom andre stadsfogde indrages. Kamreraren vid polisavdelningen förordnas såsom stadsfogde med avseende å till honom överflyttade ärenden. KostnadsSamtliga kostnader för överståthållarämbetets verksamhet fördelas enligt fördelning, följande grunder: För varje avdelning utav verket (med undantag för kamrerarexpeditionen) beräknas antalet där handlagda länsstyrelseärenden och magistratsärenden och dessa ärenden fördelas med hänsyn till svårighetsgraden var för sig å grupperna I, I I a, I I b eller I I c. Inom varje grupp multipliceras antalet där handlagda länstyrelseärenden och magistratsärenden med ett tal, som utgör 1 beträffande grupp I,

255 5 beträffande grupp I l a , 20 beträffande grupp l i b och 100 beträffande grupp I I c. Var för sig sammanläggas de värdesiffror, vilka härigenom erhållits å länsstyrelseärenden och å magistratsärenden. Kostnaderna för verksamheten vid ifrågavarande delar utav överståthållarämbetet fördelas mellan statsverket och Stockholms stad sålunda, att proportionen mellan kostnaderna bliver densamma som mellan värdesiffrorna å länsstyrelseärenden och å magistratsärenden. Statsanslaget beräknas till belopp, motsvarande skillnaden mellan ut- Statsanslag. giftsstatens slutsumma, å ena, samt stadens bidrag till överståthållarämbetet, å andra sidan. Expeditionslösen vid överståthållarämbetet indrages till statsverket, dock Fördelning av lösenmedel ej beträffande polisdomstolens expeditioner. Influtna lösenbelopp fördelas emellertid så, att statsverket uppbär expeditionslösen å länsstyrelseärenden och Stockholms stad expeditionslösen å magistratsärenden.

Jämförelse mellan beräknade utgifter och inkomster före samt efter eventuell omorganisation. Alternativ

IJ t g i f t e r. Nuvarande kostnader Kronan...

Staden ...

Blivande kostnader

Inkomster. Ökning el. minskning

Nuvarande inkomster

Blivande inkomster

i 179,392|68: 264,227 39 + 84,834 71 15,000 — 75,000 — + 60,000 — + 24,834 71 521,485 59' 289,708 65 - 231,776 94 100,000- 40,000 — 60,000 - 171,776 94 700,87827 553,936 04 - 146,942 23 115,000 — 115,000 —•

Alternativ

Nuvarande kostnader Kronan. .

Blivande kostnader

— —|- 146,942 23

II:

Utgifter.

Staden

Ökning el. minskning

Nettoökninar eller minskning

Netto-

Inkomster. Ökning el. minskning

Nuvarande inkomster

Blivande inkomster

Ökning el. I minskning

ökning eller minskning

179,392 68 268,612 77 + 89,220 09 15,000 — 75,000 — + 60,000 + 29,220 09 : 521,485 59 293,597 57 - 227,888 02 100,000- 40,000 — 60,000 -167,888 02 700,878 27 562,210 34 — 138,667 93 115,000 — 115,000 — — - i -138,667 93

Ekonomisk översikt.

256 IX.

FÖRSLAGETS

GENOMFÖRANDE.

1) BEFATTNINGSHAVAENAS S K Y L D I G H E T ATT UNDEKKASTA SIG F Ö B F L Y T T N I N G T I L L ANNAN TJÄNST. Ett omedelbart genomförande av de sakkunnigas förslag till omorganisation av överståtliållarämbetet förutsätter givetvis, att ett flertal ordinarie befattningshavare vid överståtliållarämbetet flyttas från innehavda befattningar till nyinrättade sådana eller åtminstone erhålla ändrade arbetsuppgifter. De nuvarande ordinarie befattningshavare, vilka beröras utav omorganisationsförslaget, äro följande: Av förslaget Överståthållaren Hederstierna. »*£&Underståthållaren Tamm. havare. Polismästaren Hårleman. Förste polisintendenten Frick. Polissekreteraren Sällberg. Biträdande polissekreteraren Håkansson-Kabe. Sekreteraren vid polismästarens expedition Kydholm. Kamreraren Bohm. Notarien i poliskammaren Sandström. » vid polismästarens expedition Berglund. Bokhållaren i 17:e lönegruppen Wallin. » » 13:e » Träff. s » 13:e » Bodin. Kontorsskrivaren Eriksson. Kanslisten vid polismästarens expedition Sjöström. » i poliskammaren Andersson. » vid polissekreterarens expedition Henning. » » passbyrån Dahlqvist. » » biträdande polissekreterarens expedition Elmgren. Sekreteraren i överståthållarämbetets kansli Graf ström. Notarien » » » Eriksson. (Den andra notarietjänsten i överståthållarämbetets kansli uppehålles för närvarande endast på förordnande.) Kanslisten i överståthållarämbetets kansli Lundholm. » » » » Wallin. » » » » Björkman. » » » » Oliv. Kanslibiträdet » » » L. M. J. Wallin. Kontorsbiträdet » » » A. M. Ch. Wallin. » » » » Axelsson. Förste expeditionsvakten i » » Boström. Expeditionsvakten » » Lemon.

257 Vaktmästaren vid polissekreterarens expedition Lagervall. Kontorsskrivaren » » » Birath. » i poliskammaren Hedberg. Skrivbiträdet vid polismästarens expedition Johansson, i poliskammaren Koos. » å kamrerarkontoret Wennerblad. » vid polissekreterarens expedition Nilsson. Förste vaktmästaren vid kamrerarkontoret Larsson. Andre stadsfogden Levander. Assistenten hos andre stadsfogden Bengtsson. Kontorsskrivaren » » Söderqvist. Kontorsbiträdet » » » Westblad. Vaktmästaren hos stadsfogdarna Nygren. » » » Petersson. 8 utmätningsmän. 3 överkonstaplar vid polisens centralavdelning, sysselsatta med motorfordonsärenden. 8 konstaplar » sysselsatta med d:o. 3 » tillhörande Brännkyrka polisvaktdistrikt. Med avseende å dessa befattningshavare är till en början givet, att vederbörande överkonstaplar och konstaplar kunna, med bibehållande av sin tjänsteställning, förflyttas inom polisverket (jämför polisreglementet för riket, 2 § 2 mom.); med avseende å dessa befattningshavare möter fördenskull förslagets genomförande icke några hinder. Detsamma är förhållandet med de utmätningsmän, vilka lyda under andre stadsfogden; dessa innehava ju icke ordinarie anställning i vanlig mening, ehuru de äro likställda med stadens ordinarie befattningshavare. (Se sid. 1 3 6 — 1 3 7 ovan). Beträffande övrig nu omförmäld personal synes däremot erforderligt att närmare undersöka, om och i vad mån förflyttningsskyldighet föreligger. Besvarandet av detta spörsmål kompliceras något därigenom, att åtskilliga av dessa befattningshavare komma att överflyttas från Stockholms stads till statsverkets lönestat; detta blir ju förhållandet, vare sig alternativ I eller alternativ II följes. Möjligheten av en dylik förflyttning torde då till en början bero på, huruvida ifrågavarande befattningshavare för när- Statliga eller varande äro att anse såsom statliga eller kommunala tjänstemän; detta *°w"»tt»a*a J Sm spörsmål synes därför böra först utredas. " ' Beträffande dem, som utnämnts eller förordnats utav Kungl. Maj:t, lärer vara uppenbart, att dessa äro statliga ämbetsmän. Så måste förty anses vara förhållandet med överståthållaren, underståthållaren, polismästaren, förste polisintendenten, polissekreteraren, biträdande polissekreteraren, sekreteraren hos polismästaren och sekreteraren i överståthållarämbetets kansli. 885 88

258 Såsom statliga tjänstemän måste vidare betraktas samtliga övriga befattningshavare vid överståthållarämbetets kansli. Dessa tillsättas av överståthållaren samt avlönas utav statsverket och äro underkastade dess avlöningsreglemente. De hava därjämte alltsedan överståthållarämbetets tillkomst ansetts innehava statstjänster. Däremot kan i nu förevarande hänseende viss tvekan uppstå rörande de befattningshavare vid överståthållarämbetets avdelning för polisärendeu, vilka icke utnämnas av Kungl. Maj:t. Den uppfattningen har stundom gjorts gällande, att dessa, såsom kommunalavlönade och med tjänsteförhållandena i huvudsak reglerade i Stockholms stads tjänstereglemente, borde anses vara kommunala tjänstemän. En dylik uppfattning måste emellertid betecknas såsom oriktig. Denna personal utnämnes ju av överståthållaren i dennes egenskap av en statens ämbetsman, och den har sin tjänstgöring förlagd till ett statens ämbetsverk; redan å dessa grunder torde befattningshavarna böra betecknas såsom statstjänstemän. Den omständigheten, att deras lön numera utgår av stadens medel, kan näppeligen ändra berörda förhållande. Att vederbörande myndigheter betrakta dessa tjänstemän såsom statsanställda, torde för övrigt framgå av innehållet i kungl. kungörelsen den 12 maj 1865 angående förändrade villkor för anställning i statens civila tjänstebefattningar; punkt 10 i nämnda kungörelse lyder sålunda: » Öfwer-Ståthållare-Embetet eger att till tjänstgöring inom sina afdelningar för Kansli-, Polis- och Kronouppbörds-ärenden antaga personer, som aflagt examen till Eättegångswerken; dock inom sistnämnda afdelning äfwen dem, som undergått Kansli-examen, samt i de afdelningen underlydande tjenstebefattningar wid Kronouppbördswerket, likasom i Kanslist- och Kammarskrifware-befattningar, dem, som endast blifwit från högre Elementarlärowerk wederbörligen utexaminerade.» Enligt nu åberopade författning betecknas alltså såsom statliga befattningshavare all vid överståthållarämbetet för polisärenden anställd personal med juridisk examen, ävensom kanslisterna. Någon anledning att betrakta skriv- och vaktpersonal på annat sätt lärer förvisso icke föreligga. Då även denna personal enligt gällande instruktion tillsättes av överståthållaren, d. v. s. utav statlig ämbetsmyndighet, lärer densamma böra anses innehava statlig tjänst. Man skulle måhända kunna uttrycka förhållandet sålunda, att all TcansUpersonal vid överståthållarämbetet måste betraktas såsom statsanställd. Vad andre stadsfogden angår, torde visserligen denne få anses i huvudsak utöva uppgifter, som kommunerna hava att själva besörja. Emellertid tillsättes han i Stockholm utav överståthållaren och hans lön fastställes av Kungl. Maj:t. Vid dessa förhållanden och med den uppfattning angående begreppet statstjänst, som numera torde vara rådande, synes jämväl andre stadsfogden få anses vara en statsverkets befattningshavare.

259 Motsvarande måste då anses vara förhållandet beträffande honom närmast underställd kanslipersonal. De sakkunniga hava sålunda kommit till den uppfattningen, att nu ifrågavarande personal i dess helhet utgöres av statliga befattningshavare. Ett genomförande av förslaget till omorganisation skulle sålunda enligt de sakkunnigas mening icke innebära, att förutvarande kommunala befattningshavare överflyttades till statstjänst, utan fastmera leda till, att deras egenskap av statstjänstemän tydligare markerades. Förflyttningen från kommunalavlönad tjänst till statsavlönad sådan medför ej heller någon ändring med avseende å anställningsformens art; beträffande sättet för anställningen, befordrans vinnande och möjligheterna till skiljande från tjänsten äro överståthållarämbetets ifrågavarande befattningshavare redan nu underkastade samma villkor, som övriga statliga tjänstemän. Punkterna 1—3 i Stockholms stads tjänstereglemente, vilka i nu angivna avseenden giva regler för de kommunala befattningshavarna, äro nämligen, enligt särskild föreskrift i reglementet, icke tillämpliga å överståthållarämbetets befattningshavare. Det återstår då närmast att avgöra, i vad mån och under vilka förut- Förflyitningssättningar dessa tjänstemän äro skyldiga att finna sig i en förflyttning till tkyUi9httenannan tjänst inom den statliga förvaltningen. Vid besvarandet av denna fråga torde hänsyn böra tagas dels till i ämnet gällande särskilda före skrifter, dels ock till avfattningen av de handlingar, vari besluten om tjänsternas tillsättande funnit uttryck (fullmakt, konstitutorial, förordnande o. s. v.). Vad först angår överståthållaren, underståthållaren och polismästaren gäller, att de innehava förtroendesysslor enligt § 35 regeringsformen. Då överståthållaren Hederstierna uppnår pensionsåldern redan den 1 december 1928, lärer han icke personligen komma att beröras av omorganisationsförslagets genomförande; hans pensionsfråga är därjämte redan ordnad enligt förut omförmält beslut av årets riksdag (se sid. 186 ovan). Beträffande hans efterträdare torde få förutsättas, att denne — även om han utnämnes innan en eventuell omorganisation bliver genomförd — likväl ålägges skyldighet att underkasta sig därmed följande ändringar beträffande överståthållarens ställning. Med avseende å polismästarens befattning äro de föreslagna ändringarna av så föga genomgripande natur, att den nuvarande innehavaren bör kunna förutsättas vara villig övergå å den nya avlöningsstaten. Härav skulle dock eventuellt kunna följa viss höjning av polismästarens pensionsålder; till detta spörsmål återkomma de sakkunniga nedan (sid. 2 7 5 — 2 7 6 ) . Beträffande underståthållaren, vars befattning föreslagits till indragning, hava de sakkunniga icke tänkt sig, att han — annat än efter därom eventuellt uttryckt önskan — skulle förflyttas till annan tjänst; frågan om möjligheten av en dylik förflyttning har därför synts de sakkunniga av mindre betydelse.

260 Gällande Med avseende å övriga nu ifrågavarande befattningshavare hava olika författningar, föreskrifter lämnats angående rätten att förflytta dem till annan tjänst. Beträffande befattningshavarna vid överståthållarämbetets kansli lämnades bestämmelser härom redan i ett kungl. brev den 9 juli 1920. Däri stadgades bland annat, att befattningshavare vid överståthållarämbetets kansli skulle, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehade, vara pliktig att, när helst så av Kungl. Maj:t prövades lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom statsförvaltningen i Stockholm. I stället för dessa bestämmelser gälla emellertid numera föreskrifterna i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dock att beträffande befattningshavarna vid överståthållarämbetets kansli vissa särskilda föreskrifter därutöver meddelats i kungl. brev den 18 juni 1926. Enligt nu berörda föreskrifter gäller, att befattningshavare i överståthållarämbetets kansli skall vara skyldig att låta sig förflyttas till annan befattning inom statsförvaltningen i Stockholm. Varder sådan tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttad till tjänst inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid förflyttning tillhörde. Förflyttas sekreteraren eller notarie utan egen ansökan och utan något sitt förvållande till tjänst inom samma eller lägre lönegrad, skall han bibehållas vid den rätt till personligt lönetillägg, som han i den tidigare tjänsten ägt åtnjuta. Vidkommande befattningshavarna vid överståthållarämbetets avdelning för polisärenden (dock ej den egentliga polispersonalen) ävensom stadsfogdarna, gälla bestämmelserna i punkt 4 av tjänstereglementet för Stockholms stad, vilket reglemente, såvitt det avser nu berörda befattningshavare, blivit av Kungl. Maj:t fastställt den 7 oktober 1 9 2 1 . Nämnda punkt av reglementet föreskriver, att »befattningshavare skall vara underkastad den förändring i tjänstgöringsskyldighet, som i samband med i vederbörlig ordning beslutad ändring i organisationen kan varda stadgad, varjämte befattningshavare skall vara skyldig att efter av tjänstenämnden, på grund av framställning från vederbörande myndighet, fattat beslut underkasta sig förflyttning till annan befattning; allt likväl utan minskning av de befattningshavaren i innehavande befattning enligt stat tillförsäkrade avlöningsförmåner.» Vid avfattningen av denna bestämmelse har man givetvis närmast tänkt på de rent kommunala tjänstemännen. Enligt uttrycklig föreskrift är emellertid, såsom nyss erinrats, bestämmelsen tillämplig även å de statliga befattningshavare vid överståthållarämbetet, vilka avlönas av Stockholms stad. Man kan måhända ställa sig tveksam till, huru omfattande den förflyttningsskyldighet, som sålunda ålagts befattningshavarna vid överståthållarämbetet, skall anses vara. I varje fall lärer dock vara klart, att dessa befattningshavare äro skyldiga att finna sig i förflyttning till annan tjänst inom samma verk.

261 Redan av vad hittills anförts torde framgå, att hinder ej möter att vid eventuell omorganisation av överståthållarämbetet förflytta nuvarande befattningshavare till annan tjänst. Däremot torde genom åberopade författningar icke vara uttömmande angivet de förutsättningar, under vilka en dylik förflyttning kan äga rum. Visserligen föreskriva angivna bestämmelser helt allmänt, att tvångsförflyttad befattningshavare icke skall vidkännas minskning i innehavda avlöningsförmåner; dock måste tillämpligheten av denna föreskrift i viss mån vara beroende å formen för befattningshavarens anställning. Ar nämligen en befattning tillsatt på sådant sätt, att innehavaren när som helst kan entledigas, så bör befattningshavaren givetvis även när som helst kunna utan gottgörelse förflyttas, även om detta skulle ske till tjänst med lägre lön. I varje fall synes önskvärt att, innan definitiv ståndpunkt i denna fråga tages, vinna klarhet om avrättningen av de handlingar, vari besluten om olika tjänsters tillsättande funnit uttryck. Härutinnan hava de sakkunniga inhämtat följande: Formen för Förste polisintendenten Frick har den 23 juli 1908 av Kungl. Maj:t antingen förorättats att tills vidare vara förste polisintendent i Stockholm med rättighet för honom att åtnjuta de befattningen åtföljande löneförmåner. Detta förordnande kan tydligen när som helst återkallas och följaktligen bör även förste polisintendenten kunna anses skyldig underkasta sig förflyttning till ekonomiskt mindre gynnsam befattning. Polissekreteraren Sällberg, sekreteraren i överståthållarämbetets kansli Graf ström, sekreteraren vid polismästarens expedition Rydholm och biträdande polissekreteraren Håkansson-Rabe hava erhållit kungl. fullmakter, Graf ström den 17 mars 1916, Håkansson-Rabe den 19 maj 1922, Sällberg den 12 juni 1925 och Rydholm den 23 september 1926. De kunna visserligen enligt gällande författningar förflyttas till annan tjänst, men endast under förutsättning, att de bibehållas vid alla med den tidigare tjänsten förknippade förmåner. Beträffande de utav överståthållarämbetet tillsatta befattningshavarna må till en början anmärkas, att besluten om deras tillsättande iklätts högst växlande former. Stundom benämnes expeditionen fullmakt, stundom konstitutorial, stundom åter förordnande, vilket sistnämnda dock kan vara meddelat antingen tillsvidare eller utan tidsbegränsning. Någon bestämd avsikt med användandet av det ena eller andra uttrycket synes i regel icke hava förelegat. Kamrerarebefattningen i överståthållarämbetet för polisärenden tillsattes den 30 oktober 1897. Expeditionen har följande lydelse: »Överståthållarämbetet har härmed velat utnämna och förordna Amanuensen i Överståthållarämbetets kansli Hovrätts e. o. Notarien Samuel August Bohm att vara Räkenskapsförare i Överståthållarämbetets avdelning för polisärenden med rätt att därvid åtnjuta den lön och de övriga förmåner, som äro med tjänsten förenade, men med skyldighet att underkasta sig de förändringar

262 i avseende å löneförmåner och tjänstgöring inom polisverket, som kunna varda av vederbörande bestämde.» Bohm har sålunda enligt ordalydelsen erhållit fullmakt å sin befattning, men med skyldighet att underkasta sig såväl ändrad tjänstgöring som ändrade löneförmåner. Notarien i överståthållarämbetets kansli Eriksson har den 31 maj 1918 erhållit överståthållarämbetets fullmakt å tjänsten med skyldighet för honom att vara underkastad de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor. Om honom torde gälla detsamma som om dem, vilka erhållit kungl. fullmakt å sina befattningar. Notarien i poliskammaren Sandström och notarien vid polismästarens expedition Berglund hava konstituerats och förordnats att tillsvidare vara notarier med skyldighet för dem att vara underkastade de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor; expeditionerna utfärdades, för Sandström den 12 juni 1925 och för Berglund den 21 oktober 1926. Dessa befattningshavare hava alltså erhållit konstitutorial å befattningarna. De kunna sålunda visserligen avsättas eller förflyttas utan dom och rannsakan, men endast på grund av begånget fel i tjänsten. I övrigt kunna de visserligen enligt gällande författningar förflyttas från tjänst till annan, men skola därvid bibehållas vid dem å förutvarande tjänst tillförsäkrade förmåner 1 . Beträffande besluten om tillsättande av kanslister och bokhållare saknas varje enhetlighet i fråga om uttryckssättet. Vissa av dessa hava konstituerats och förordnats att tills vidare innehava befattningen med skyldighet likväl att vara underkastade de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor; dessa hava alltså erhållit konstitutorial och om dem torde gälla detsamma, som ovan anförts angående notarierna i överståthållarämbetet för polisärenden. Dylika konstitutorial hava meddelats för nedannämnda personer: kanslisten vid polissekreterarens expedition Henning den 1 oktober 1917, kanslisten vid passbyrån Dahlqvist den 22 december 1921 och kanslisten vid biträdande polissekreterarens expedition Elmgren den 28 a p r i l , 192 7. Vissa andra kanslister hava konstituerats och förordnats till nämnda befattning, utan att orden »tills vidare» intagits i konstitutorialet; däremot återfinnes även i dessa konstitutorial föreskriften om skyldighet att vara underkastad de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor. Om dessa kanslister gäller följaktligen än mera, vad ovan anförts rörande notarierna. Dylika konstitutorial hava utfärdats för kanslisten i överståthållarämbetets kansli Lundholm den 31 december 1920, kanslisten i överståthållarämbetets kansli Wallin den 31 december 1920, kanslisten i överståthållarämbetets kansli Björkman den 31 december 1920, kanslisten i poliskammaren Andersson den 5 januari 1922, kanslisten i överståthållarämbetets kansli Oliv den 31 december 1924. 1

Jämför riksdagens skrivelse nr 114/1897.

263 Kanslisten vid polismästarens expedition Sjöström har däremot icke erhållit konstitutorial å befattningen. Han har i stället den 13 april 1911 allenast förordnats att tills vidare vara kanslist i överståthållarämbetets avdelning för polisärenden. Beträffande honom lärer sålunda icke möta hinder för förflyttning till tjänst med lägre avlöningsförmåner. Bokhållaren i nuvarande 17:e lönegruppen Wallin har den 30 april 1920 förordnats att tills vidare vara bokhållare å kamrerarekontoret. Om honom torde gälla detsamma som om kanslisten Sjöström. Bokhållarna i 13:e lönegruppen å kamrerarekontoret Träff och Bodin samt kontorsskrivaren därstädes Eriksson hava däremot den 31 december 1 9 2 1 förordnats till innehavare av berörda tjänster, utan att orden »tills vidare» medtagits i expeditionen. Jämväl dessa, såsom allenast förordnade, torde emellertid vara skyldiga att utan särskild gottgörelse underkasta sig förflyttning till tjänst i lägre lönegrupp. Andre stadsfogden Levander har den 12 juni 1917 utnämnts och förordnats till denna tjänst, dock med skyldighet för honom att underkasta sig »ej mindre de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor än även de förändringar i samma avlöning ävensom i villkoren för dess åtnjutande, vilka kunna varda i laga ordning beslutade». Levander torde sålunda vara skyldig underkasta sig ändring såväl av tjänstgöringen som av löneförmånerna. Assistenten hos andre stadsfogden Bengtsson har den 31 mars 1924 förordnats att tills vidare innehava denna befattning. Beträffande honom möter sålunda ej heller hinder för förflyttning till annan tjänst med lägre lön eller för ändring i tjänstgöring. Med avseende å skrivpersonalen må följande anmärkas: Kanslibiträdet L. M. J. Wallin samt de två kontorsbiträdena A. M. Ch. Wallin och Axelsson i överståthållarämbetets kansli äro konstituerade och förordnade å innehavande befattningar. Hos andre stadsfogden tjänstgörande kontorsskrivaren Söderqvist och kontorsbiträdet Westblad äro förordnade å befattningarna. Kontorsskrivaren i poliskammaren Hedberg och kontorsskrivaren vid polissekreterarens expedition Birath äro förordnade tills vidare. Skrivbiträdena Johansson (vid polismästarens expedition), Boos (i JDOHSkammaren) och Wennerblad (å kamrerarkontoret) äro förordnade å dessa befattningar, utan att orden »tills vidare» inryckts i handlingarna. Skrivbiträdet Nilsson (vid polissekreterarens expedition) har erhållit förordnande tills vidare. Beträffande vaktpersonalen iuhämtas följande: Förste expeditionsvakten vid överståthållarämbetets kansli Boström har antagits och förordnats till befattningen, utan att orden »tills vidare» medtagits i handlingen; sedvanligt villkor angående avlöningens åtnjutande återfinnes dock. Expeditionsvakten vid överståthållarämbetets kansli Lemon antogs och förordnades att tills vidare vara vaktmästare år 1 9 1 6 ; han har sedan övergått å ny stat.

264 Förste vaktmästaren vid kamrerarkontoret Larsson förordnades den 28 februari 1922 att tills vidare innehava nämnda befattning. Vaktmästaren vid polissekreterarens expedition Lägervall förordnades samma dag att tills vidare innehava sistberörda befattning. Vaktmästarna hos stadsfogdarna Nygren och Petersson äro förordnade å befattningarna, utan att orden »tills vidare» inryckts i handlingen. Beträffande de pensionerade polismän, vilka uppehålla olika extra vaktmästaretjänster, gäller, att de förordnas för ett år i taget, stundom med tillägg av orden »tills vidare», stundom utan detta tillägg. En sammanfattning av vad hittills anförts synes giva vid handen, att följande befattningshavare torde vara skyldiga underkasta sig, ej blott förflyttning till annan tjänst utan jämväl ändring i avlöningsförmånerna, nämligen förste polisintendenten Frick, kamreraren Bohm, andre stadsfogden Levander, assistenten Bengtsson, kanslisten Sjöström, bokhållaren Wallin, bokhållaren Träff, bokhållaren Bodin, kontorsskrivaren Eriksson samt all skriv- och vaktpersonal, dock med undantag för kanslibiträdet och de två kontorsbiträdena vid överståthållarämbetets kansli. De sakkunniga vilja emellertid redan här såsom sin uppfattning uttala, att varje befattningshavare, som vid eventuell omorganisation förflyttas till tjänst i lägre lönegrad, bör erhålla personligt lönetillägg med belopp, motsvarande inkomstminskningen; de billighetsskäl, som tala för ett dylikt ståndpunktstagande, torde icke behöva närmare utvecklas. Samma skäl tala emellertid icke för, att vid förflyttning till lägre tjänst befattningshavaren jämväl skall bibehållas vid de föreskrifter angående pensionsålder, rätt till semester o. dyl., som voro för den högre tjänsten gällande. Med avseende å sistberörda förmåner äro visserligen de, vilka å sina tjänster innehava fullmakt eller konstitutorial, alltjämt berättigade att icke underkasta sig någon ändring 1 . Beträffande övriga ovan angivna tjänstemän synes däremot hinder icke möta att ålägga dem de föreskrifter härutinnan, som äro för den nya tjänsten bestämda. Till detta spörsmål återkomma de sakkunniga nedan, sid. 273 o. f. 1 Beträffande skyldigheten att underkasta sig ändrad pensionsålder torde olika förhållanden gälla beträffande kommunalavlönade och statsavlönade tjänstemän. De kommunalavlönade äro enligt Stockholms stads tjänstereglemente tillförsäkrade rätt till pension vid viss ålder, närmast såsom en avlöningsförmån; innehava de fullmakt eller konstitutorial å tjänsten, lära de alltså icke kunna berövas denna förmån. I det statliga avlöningsreglementet finnes däremot inryckt en föreskrift om skyldighet att underkasta sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade i fråga om pension. Hinder har icke heller ansetts föreligga att å en tvångsförflyttad statstjänsteman tillämpa de bestämmelser angående pension, som gällde å den nya tjänsten. — Beträffande befattningshavarna vid överståthållarämbetets kansli torde emellertid frågan i förevarande sammanhang sakna betydelse.

2) AY F Ö R S L A G E T S GENOMFÖRANDE B E T I N G A D E ÄNDRINGAR I NUVARANDE B E F A T T N I N G S H A V A R E S STÄLLNING. Vid omorganisation utav ett ämbetsverk äro två huvudalternativ tänkbara beträffande övergången till den nya ordningen. Man kan inskränka sig till ett principbeslut om den framtida organisationen samt låta genomförandet bero på inträffande lediglieter bland den nuvarande personalen, eller man kan omedelbart försätta all övertalig personal på indragningsstat. Dessutom kunna mellan dessa båda ytterlighetslösningar tänkas olika mellanstadier. I ett förut åberopat anförande till statsrådsprotokollet vid avlåtande till 1926 års riksdag av förslag om personalindragningar i statsdepartementen erinrade dåvarande statsrådet och chefen för finansdepartementet om nu berörda olika alternativ samt utvecklade närmare skälen för eller emot desamma. Departementschefen fann därvid övervägande skäl tala för att man sökte genomföra den då föreslagna omläggningen omedelbart och i ett sammanhang, dock att därvid vissa modifikationer vore att förorda vid överförande av befattningshavare å allmänna indragningsstaten; sålunda skulle vissa utav dessa åläggas tjänstgöringsskyldighet. Riksdagen kunde emellertid icke bifalla Kungl. Maj:ts förslag därom, att samtliga övertaliga befattningshavare skulle uppföras å indragningsstat, därvid vissa befattningshavare fortfarande skulle äga tjänstgöringsskyldighet, andra däremot vara tjänstefria. Placering på indragningsstat med tjänstgöringsskyldighet finge anses vara en principiellt oegentlig anordning, som, om den än i något enstaka fall förekommit, icke borde vinna ökad tillämpning. Riksdagen ansåge i stället, att övergången lämpligen borde ordnas på sådant sätt, att samtliga befattningshavare, som genom av riksdagen beslutade indragningar bleve övertaliga, uppfördes antingen på övergångsstater för respektive departement eller å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Samma skäl, som då anfördes, synas de sakkunniga nu tala för att en eventuell omorganisation av överståthållarämbetet omedelbart i sin helhet genomföres. Ett överförande till indragningsstat eller övergångsstat av vissa befattningshavare blir därvid visserligen ofrånkomligt. Med hänsyn såväl till vederbörande befattningshavare själva som till statsverkets och Stockholms stads berättigade ekonomiska intressen hava emellertid de sakkunniga ansett önskvärt, att denna överföring i görligaste mån begränsas samt att förty nuvarande befattningshavare i största möjliga utsträckning placeras å de föreslagna nya tjänsterna. Denna synpunkt har jämväl med styrka hävdats av Stockholms stads delegerade. Härvid uppkomma tydligtvis två särskilda spörsmål: Dels måste avgöras, om och i vilken omfattning nuvarande befattningshavare böra överföras å indragnings- eller övergångsstat samt vem som skall bestrida

266 kostnaderna härför. Dels måste bestämmelser träffas angående eventuella personliga lönetillägg m. m. åt befattningshavare, som förflyttas till tjänst i lägre lönegrad. A. Indragning av tjänster.

Biträdande polissekreteraren.

Överförande till indragnings- eller övergångsstat av v i s s a b e f a t t n i n g s h a v a r e .

Då de sakkunnigas förslag bland annat avser en minskning i antalet nuvarande ordinarie befattningshavare, dock med undantag för skrivpersonalen, kan, såsom ovan framhållits, vid dess genomförande icke undvikas att å indragnings- eller övergångsstat överföra vissa befattningshavare. Härvid må emellertid till en början framhållas, att dylik överföring givetvis icke kan ifrågasättas i fråga om tjänster, beträffande vilka omorganisationen endast innebär en ändring i arbetsuppgifterna eller en förändring av titeln eller löneförmånerna. Bortser man från dylika befattningar, innebär de sakkunnigas förslag, att följande tjänster i och med omorganisationen upphöra: underståthållaretjänsten, befattningarna såsom sekreterare i överståthållarämbetets kansli och såsom polissekreterare och biträdande polissekreterare, två kanslisttjänster, befattningen såsom andre stadsfogde och tjänsterna vid dennes expedition samt tre (två) överkonstapels- och åtta (sex) konstapelstjänster vid centralavdelningen, vilkas innehavare för närvarande äro sysselsatta med handläggning av motorfordonsärenden. Biträdande polissekreteraren bör kunna placeras å tjänst med motsvarande arbetsuppgifter i det nyorganiserade verket.

Av de nuvarande kanslisterna avgår kanslisten i överståthållarämbetets kansli Lundholm efter uppnådd pensionsålder redan under april månad 1928. Under förutsättning, att hans tjänst därefter endast uppehälles på förordnande intill dess omorganisationen eventuellt träder i kraft, kan tjänsten alltså samtidigt därmed indragas. En för närvarande i överståthållarämbetets kansli tjänstgörande kanslist skulle därjämte enligt de sakkunnigas förslag överflyttas till kamrerarexpeditionen under den ändrade titeln bokhållare. Någon överföring till indragnings- eller övergångsstat av nuvarande innehavare utav kanslisttjänster synes därför icke påkallad. A andre stadsfogdens expedition, vilken enligt de sakkunnigas förslag Andre stadsfogdens skulle indragas, tjänstgöra för närvarande 1 andre stadsfogde, 1 assistent, expedition. 1 kontorsskrivare, 1 kontorsbiträde, 8 utmätningsman och 2 vaktmästare (vaktmästarpersonalen är dock gemensam för båda stadsfogdarna). Beträffande dessa har tidigare föreslagits, att assistenten, 1 vaktmästare och 2 utmätningsmän skulle överföras till den avdelning, som efter omorganisationen benämnes exekutionsverket. Kontorsskrivaren och kontorsbiträdet kunna utan svårighet placeras å motsvarande eller eventuellt lägre befattningar inom det nyorganiserade verket. Beträffande andre stadsfogden, vilken är född 1885, anse de sakkunniga annan tjänst böra kunna honom beredas. I detta hänseende synes icke uteslutet, att andre stadsKanslister.

267 fogden, vilken avlagt kansliexamen, med vederbörligt tillstånd får uppehålla en notarietjänst vid kansliavdelningen, exempelvis å exekutionsroteln. Därest detta icke finnes görligt, synes möjlighet föreligga, att andre stadsfogden förordnas såsom revisor vid överståthållarämbetet för uppbördsärenden efter den nuvarande befattningshavarens avgång; sistberörda tjänst uppehälles för närvarande av förutvarande tredje stadsfogden, vilken uppnår pensionsåldern år 1932. I sistnämnda fall skulle emellertid andre stadsfogden tillsvidare föras å övergångsstat. Beträffande vaktmästarna hos stadsfogdarna gäller, att den ene av dessa redan nu måste anses vara tagen i anspråk för förste stadsfogdens expedition; han bör givetvis efter omorganisationen, såsom redan erinrats, påföras denna expedition. Den andre ordinarie vaktmästaren hos stadsfogdarna åtnjuter sedan år 1921 ledighet från denna tjänstgöring och uppehåller i stället en befattning såsom uppbördsman vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, lärer jämväl för framtiden dylik tjänstgöring komma att honom beredas vid uppbördsavdelningen. Vid dessa förhållanden synes annan åtgärd icke vara påkallad beträffande vaktmästarna hos stadsfogdarna, än att den sistnämnde av dessa föres å Stockholms stads övergångsstat utan avlöning. Vidkommande utmätningsmännen är den äldste av dessa född år 1859 utmätnings mann och kvarstår i tjänst allenast med särskilt medgivande. De sakkunniga enförutsätta, att denne utmätningsman erhåller fortsatt tillstånd att kvarstå till tidpunkten för omorganisationens genomförande eller att, om han dessförinnan avgår, befattningen därefter uppehälles allenast på förordnande. Vid genomförande av eventuell omorganisation bör hans tjänst kunna indragas. Av återstående sju utmätningsmän skulle två överflyttas till stadsfogdeexpeditionen. De därefter återstående fem utmätningsmännen synas kunna placeras å polisens ordonnansavdelning, vilken ju kommer att handlägga ärenden, som till sin natur äro likartade med de för närvarande åt utmätningsmännen uppdragna. A polisens ordonnansavdelning skulle inrättas 11 nya konstapelstjänster. A tre av dessa skulle placeras motsvarande antal konstaplar från Brännkyrka polisvaktdistrikt. Utav återstående åtta befattningar skulle fem tillsvidare uppehållas av förutvarande utmätningsmän hos andre stadsfogden. Övriga tre konstapelstjänster kunna lämpligen besättas med konstaplar, vilka för närvarande å centralavdelningens trafikbyrå handhava motorfordonsärenden. I händelse nu föreslagen placering utav utmätningsmannen kommer till Polisstånd, komma ej blott tre (två) överkonstaplar utan jämväl fem (tre) konstaplar, personal. vilka för närvarande handlägga sistberörda motorfordonsärenden, att sakna sysselsättning. Enligt vad de sakkunniga inhämtat beräknas emellertid, att under tiden 1 juli 1 9 2 8 — 1 juli 1929 tre överkonstapelstjänster vid Stockholms poliskår skola bliva lediga på grund utav avgång inom denna eller högre grad vid poliskåren. De tre överkonstaplar, vilka nu å cen-

268 tralavdelningen äro sysselsatta med inotorfordoiisärenden, kunna vid sådant förhållande utan kostnad för statsverket eller Stockholms stad placeras å andra dylika befattningar inom polisverket. Jämväl de fem konstaplar, som eventuellt frigöras från arbetet å centralavdelningen, kunna enligt erhållna upplysningar placeras å andra ordinarie konstapelstjänster. — Skulle den utredning, som för närvarande pågår i anledning av förslag till omorganisation av polisväsendet i huvudstaden, resultera i en ökning av polisverkets personal, komma naturligen nu ifrågavarande tre överkonstaplar och fem konstaplar att än lättare kunna placeras. Högre Beträffande nu omförmälda personal av lägre grad synes alltså de sakhavare. ' kunnigas förslag icke vid sitt genomförande behöva orsaka extra kostnader genom befattningshavares överförande till indragnings- eller övergångsstat. Annorlunda ställer sig emellertid saken beträffande de tre högre tjänstemän, vilkas befattningar skulle indragas, nämligen underståthållaren, sekreteraren i överståthållarämbetets kansli och polissekreteraren. Beträffande en utav dessa befattningshavare synes dock möjlighet föreligga att erhålla placering å i viss mån motsvarande tjänst i det ny organiserade verket. Två utav tjänstemännen torde däremot icke kunna på sådant sätt placeras, vadan beträffande dessa lärer vara erforderligt att överföra tjänsterna å indragningsstat. Vilken princip, som skall läggas till grund för denna överföring, kan givetvis bliva föremål för olika meningar. De sakkunniga anse sig emellertid härvidlag böra erinra om, vad föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet anfört i detta ämne beträffande indragningarna i statsdepartementen ; han framhåller därvid följande: »Till indragningsstaten böra i första hand hänföras de till levnadsåren äldsta befattningshavarna. Ur praktisk synpunkt och för att överföringen ej skall kunna i någon mån uppfattas såsom ett konstaterande av olämplighet för fortsatt tjänstgöring torde man härvid böra utgå från en viss åldersgräns. Med hänsyn bland annat till att överföring på indragningsstat bör erhålla en sådan omfattning, att i anslutning till vad förut framhållits ej alltför stor stagnation i befordringsoch rekryteringshänseende inträder, S}rnes härvid en ålder av 60 år utgöra en lämplig gräns för manliga tjänstemän. — — — — Emellertid bör möjlighet förefinnas att på grund av särskilda förhållanden även med bibehållande i tjänst av befattningshavare, som uppnått angivna levnadsålder, till indragningsstat överföra en eller annan befattningshavare vid lägre ålder, särskilt i fall där svårighet eljest skulle uppstå att genomföra de åsyftade organisatoriska omläggningarna.» — Vad sålunda anförts gav icke riksdagen anledning till annan erinran, än att, då en levnadsålder av 60 år för manliga tjänstemän uppställts såsom den gräns, vid vilken överflyttning i allmänhet borde ske, det ville synas, som om denna regel näppeligen kunde tillerkännas någon större allmängiltighet, utan att man fastmera kunde tänka sig många fall, där densamma icke borde komma i

tillämpning.

269 Skulle man vid genomförande av förslaget till överståthållarämbetets omorganisation vilja ansluta sig till den sålunda uttalade uppfattningen, att överförande å indragningsstat som regel bör i första hand drabba befattningshavare, vilka överskridit 60 års ålder, så skulle för detta åldersstreck falla underståthållare!! och sekreteraren i överståthållarämbetets kansli. Underståthållaren Tamm är född år 1867 och uppnår sålunda redan innevarande år 61 års ålder; sekreteraren i överståthållarämbetets kansli Graf ström är född år 1865 och uppnår innevarande år en ålder av 63 år. De sakkunniga hava för sin del icke anledning att uttala sig angående lämpligheten av att i förevarande fall nu berörda princip kommer till användning. Skulle emellertid så bliva fallet, synas kostnaderna för överförandet böra mellan statsverket och staden fördelas efter enahanda grunder, som före omorganisationen varit gällande. Detta skulle sålunda innebära följande. Underståthållaren uppbär årligen intill uppnådd pensionsålder av statsverket 10,600 kronor jämte dyrtidstillägg därå enligt bestämmelserna för oreglerad tjänst, därvid dock det procentuella dyrtidstillägget efter överföringen enligt gällande grunder minskas till hälften, samt av Stockholms stad dels 2,850 kronor jämte rörligt lönetillägg därå efter nyss angiven beräkningsgrund, dels ock 1,700 kronor jämte rörligt lönetillägg därå efter för stadens befattningshavare fastställda grunder; sistnämnda belopp är visserligen i staten uppfört såsom anslag till ordonnans, men har i realiteten antagit karaktären av ett rent lönetillskott. Efter uppnådd pensionsålder uppbär underståthållaren pension från statsverket med förut fastställt belopp av 6,000 kronor jämte därå möjligen enligt särskilda författningar belöpande pensionsförhöjningar. — Med avseende härå är emellertid att bemärka, det underståthållaren vid uppnådd pensionsålder icke innehar tillräcklig tjänstetid å statsavlönad befattning för att vara berättigad till full pension. Då emellertid underståthållaren sedan år 1899 innehaft ordinarie tjänst vid överståthållarämbetet, synes vid hans eventuella pensionering böra meddelas föreskrift därom, att underståthållaren äger tillgodoräkna sig berörda tjänstgöring som om han därunder innehaft statstjänst. Sekreteraren i överståthållarämbetets kansli, vilken för närvarande avlönas utav statsverket, uppbär därifrån intill uppnådd pensionsålder lön enligt gällande avlöningsreglemente; han uppbär därjämte från kronan det förut berörda personliga lönetillägget, vilket utgår såsom ersättning för indragna sportler. Härjämte utgår procentuellt dyrtidstillägg, vilket emellertid enligt gällande grunder utgår med häften av eljest fastställt belopp. Någon anledning att ifrågasätta sekreterarens nedflyttning från ortsgruppen G föreligger icke, enär sekreteraren icke är skyldig underkasta sig förflyttning till tjänstgöring utom Stockholm. Efter uppnådd pensionsålder uppbär han efter vanlig beräkningsgrund pension från statsverket.

270 B.

Förflyttning

nuvarande befattningshavare lägre tjänst.

till

På sätt tidigare framhållits, förutsätter ett omedelbart genomförande av de sakkunnigas förslag, att åtskilliga nuvarande befattningshavare överflyttas till tjänster av lägre grad eller åtminstone till tjänster, där avlöningsförmånerna understiga deras förutvarande. Härav följande minskning utav avlöningsförmånerna gör sig särskilt gällande, då en befattningshavare, som hittills avlönats enligt kommunens lönestat, överflyttas till motsvarande eller lägre statstjänst. I detta fall uppkommer jämväl frågan, huruvida en sålunda tvångsförflyttad tjänsteman är skyldig underkasta sig de för statens befattningshavare gällande bestämmelserna angående pensionsålder, semester, tjänstledighet och dylikt, eller om han alltjämt bör få tillgodonjuta de i regel förmånligare bestämmelserna i tjänstereglementet för Stockholms stad. a) Ekonomiska konsekvenser av förflyttningen. Såsom de sakkunniga förut framhållit, måste vissa utav ifrågavarande befattningshavare anses berättigade att vid förflyttning till tjänst i lägre lönegrad icke vidkännas minskning i avlöningsförmånerna. Detta gäller dem, som erhållit konstitutorial eller fullmakt å innehavda befattningar. Beträffande vissa andra befattningshavare, nämligen sådana, vilka endast förordnats å viss tjänst, lärer däremot någon sådan rättighet icke ovedersägligen föreligga. De sakkunniga anse emellertid sistberörda förhållande icke böra utan vidare föranleda till att dessa befattningshavare vid en omorganisation försättas i en ekonomiskt ogynnsammare situation, än vad därförut varit fallet. Rimliga hänsyn till billighetens krav synas fast mera föranleda därtill, att samtliga tvångsförflyttade tjänstemän erhålla full ersättning för eventuell minskning i dem förut tillkommande ekonomiska förmåner. Härför talar jämväl den omständigheten, att det i åtskilliga fall synes hava berott allenast å en tillfällighet, om viss tjänsteman erhållit konstitutorial, respektive fullmakt, å tjänsten eller allenast blivit förordnad att uppehålla densamma. Yid bedömandet av de fall, då en befattningshavare efter omorganisationen blir i avlöningshänseende sämre ställd än förut, synes hänsyn böra tagas till följande omständigheter: 1. Förutvarande grundlön. 2. Tidigare intjänta löneförhöjningar. 3. Skillnaden mellan stadens rörliga lönetillägg och statens dyrtidstillägg. 4. Skillnaden med avseende å avgifter för egen pensionering. 5. Skillnaden i pensionsbeloppens storlek. 6. Skillnaden i bestämmelserna angående pensionering av efterlevande änka och barn.

271 Be sakkunniga anse, såsom ovan uttalats, att en tvångsförflyttad tjänsteman icke bör vidkännas minskning i förutvarande ekonomiska förmåner. Vid övervägande av sättet, vara gottgörelse härutinnan bör tjänstemannen beredas, hava de sakkunniga samt delegerade för Stockholms stad enats om följande förslag till övergångsbestämmelser (för erhållande av en utgångspunkt för beräkningarna har därvid antagits, att en eventuell omorganisation skulle träda i kraft den 1 juli 1929): 1. Förutvarande grundlön. Befattningshavare, vilken förut ujipburit avlöning från Stockholms stad Grundlön. men nu överflyttas till tjänst med lägre lön å statsverkets avlöningsstat, erhåller från Stockholms stad personligt lönetillägg till belopp, motsvarande skillnaden i grundlön. Befattningshavare, som förut uppburit lön från antingen statsverket eller Stockholms stad och som nu förflyttas till tjänst med lägre avlöning å samma lönestat, uppbär samma grundlön som å den förutvarande högre tjänsten. 2. Tidigare intjanta löneförhöjningar. Befattningshavare, vilken flyttas från Stockholms stads lönestat till stats- Löneföri0 nin at verkets, uppbär från Stockholms stad ersättning för minskning i de löneJ 9 förhöjningar, som av befattningshavaren tillträtts den 30 juni 1929. För löneförhöjningar, som eventuellt kunde hava ytterligare intjänats, därest befattningshavaren kvarstått å stadens lönestat, utgår däremot icke ersättning. Vid överförande till statsverkets lönestat bör emellertid befattningshavaren vara berättigad att tillgodoräkna sig förutvarande tjänstgöring vid överståthållarämbetet såsom om han därunder innehaft statstjänst. I den mån han under sin anställning vid överståthållarämbetet fått tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring utom verket i och för uppflyttning i högre löneklass, synes dylikt förut meddelat beslut fortfarande böra gälla. Särskilda bestämmelser härom synas förty böra utfärdas. Om så sker, komma flertalet tvångsförflyttade befattningshavare att omedelbart uppföras i högre löneklass enligt statsverkets löneplan, vilket medför minskning av Stockholms stads nu ifrågavarande kostnader. Befattningshavare, som förut uppburit lön från antingen statsverket eller Stockholms stad och som nu förflyttas till annan tjänst å samma lönestat, bibehåller förutvarande placering i löneklass (förut tillträdda löneförhöjningar) och äger i vanlig ordning uppbära ytterligare sådana i enlighet med bestämmelserna för utav honom förut innehavd tjänst. 3. Skillnaden mellan stadens rörliga lönetillägg och statens dyrtids- Dyrtidstiliägg och rörli l tillägg. 3 0 0 #

Kommunalavlönad befattningshavare, vilken överflyttas till statens lönestat, uppbär ersättning från Stockholms stad för minskningen i dyrtidstilllägg. Härvid böra med varandra jämföras det kommunala rörliga lönetillägget å en avlöning, till beloppet lika med den, som uppbars den 30

lönetillägg.

272 juni 1929, samt statens dyrtidstillägg å den vid jämförelsetillfället utgående avlöningen. För andra tvångsförflyttade befattningshavare erfordras i detta hänseende inga särskilda föreskrifter. Avgifter för 4. Skillnaden med avseende å avgifter för egen pensionering. egen pensioTill en början må anmärkas, att de av Stockholms stad avlönade benering-

•>

fattningshavarna visserligen äro berättigade till pension men icke erlägga några avgifter för egen pensionering. Detta kan praktiskt taget sägas innebära, att deras löneförmåner överstiga de faktiskt utgående beloppen med en summa, motsvarande beloppet av eventuell pensionsavgift. Statens befattningshavare måste däremot erlägga avgifter för egen pensionering, och de från kommunal till statlig tjänst förflyttade tjänstemännen få alltså härutinnan vidkännas en utgift, som de tidigare icke varit underkastade. Med, hänsyn härtill böra dessa befattningshavare av Stockholms stad uppbära ersättning för den inkomstminskning, som pensionsavgifterna medföra. Befattningshavare, som tvångsförflyttas till lägre tjänst å samma löneplan (lönestat) men som uppbär den med förutvarande tjänst förbundna lönen, erlägger givetvis fortfarande de pensionsavgifter, som eventuellt utgå å denna förutvarande lön. Pensions5. Skillnaden i pensionsbeloppens storlek, e öppen. Befattningshavare, som tvångsvis flyttats från kommunalavlönad till statsavlönad tjänst, uppbär pension enligt de för den nya befattningen gällande grunder; denna pension utgår av statsverket, men pensionskostnaden fördelas mellan statsverket och Stockholms stad enligt samma fördelningsgrund, som övriga kostnader för det nyorganiserade verket (se sid. 245 ovan). Skillnaden mellan den pension, som utgår från statsverket, och den pension, som skulle hava utgått från Stockholms stad, därest vederbörande kvarstått å dess lönestat i samma tjänst som den 30 juni 1929, erlägges till befattningshavaren av Stockholms stad. Den, som förflyttas till lägre tjänst å samma löneplan (lönestat), men som uppbär förutvarande lön, erhåller pension i enlighet med bestämmelserna för den tidigare innehavda tjänsten. Har befattningshavare före den 1 juli 1929 avgått med pension, betalas pensionskostnaderna fortfarande utav den, som därförut gnidit lönekostnaden. Avgifter för 6. Skillnaden beträffande avgifter för pensionering av efterlevande änka änke- oeh pupiUpen-

sionering.

Q c h

b a m

De tjänstemän, vilka för närvarande uppbära avlöning från Stockholms stad, äro i flertalet fall delägare i Stockholms stads befattningshavares pensionskassa för vissa efterlevande; skyldighet för dem att inträda i kassan är stadgad i 1 § av det för kassan gällande, av Kungl. Maj:t den 24 augusti 1926 fastställda reglemente. Enligt 2 § i samma reglemente gäller vidare, att delägare, som utan pension lämnar stadens tjänst,

273 äger tillgodonjuta delaktighet i kassan, därest lian årligen innan den 8 mars till kassan inbetalar stadgad avgift. Någon skyldighet att vid frånträde av stadens tjänst kvarstå i kassan finnes sålunda icke; fastmera föreligger för närvarande förslag till sådan ändring av reglementet, att befattningshavare, som lämnar stadens tjänst, blir pliktig utträda ur kassan. A andra sidan gäller, att befattningshavare, som tillträder ordinarie statstjänst, varom nu är fråga, är skyldig ingå i civilstatens änke- och pupillkassa. Detta medför alltså, att kommunalavlönad tjänsteman, som överflyttas till statsavlönad tjänst, får vidkännas nya, ofta avsevärda kostnader för avgifter till pensionering av änka och barn, ävensom, därest han ej vill tillhöra två dylika kassor, går miste om hela eller större delen av inbetalningarcm till stadens ifrågavarande kassa. Härvidlag synes förty böra ifrågasättas, huruvida icke dessa tvångsöverförda befattningshavare borde befrias från skyldigheten att inträda i civilstatens änke- och pupillkassa. I stället skulle då stå dem öppet att fortfarande tillhöra Stockholms stads befattningshavares pensionskassa för vissa efterlevande. Avgifterna till kassan böra av dessa tjänstemän fortfarande erläggas kvartalsvis med XU i envar av februari, maj, juli och november månader. Stockholms stad förskotterar före den 8 mars varje år ZU av dessa pensionsavgifter till kassan samt uppbär därefter befattningshavarnas inbetalningar under maj, juli och november månader. Av en dylik föreskrift skulle dock följa, att pensionsbeloppen aldrig komma att överstiga vad som i detta hänseende gällde den 30 juni 1929. Befordran till högre statstjänst kan nämligen icke medföra ändring beträffande delägarbeloppet i denna stadens kassa. Denna olägenhet synes emellertid icke vara av större betydelse. Vid beräknandet av det ersättningsbelopp, som från Stockholms stad skall utgå till förutvarande kommunalavlönad befattningshavare, vilken tvångsvis överförts till tjänst å statens löneplan, synes med tillämpning av ovan givna regler enklast kunna förfaras å följande sätt: Med varandra jämföras, å ena sidan, den lön jämte de löneförhöjningar, som befattningshavaren ägde från staden åtnjuta å den 30 juni 1929 innehavd tjänst, jämte rörligt tillägg därå efter vid jämförelsetillfället för stadens befattningshavare gällande grunder, samt, å andra sidan, befattningshavarens lön i vederbörande lönegrad och löneklass vid jämförelsetillfället jämte därå då belöpande dyrtidstillägg, dock med avdrag för avgifterna för egen pensionering. Skillnaden mellan de två sålunda erhållna beloppen gäldas av Stockholms stad. b) Förflyttningens

inverkan

i övrigt å befattninyshavarnas

ställning.

De sakkunniga hava ovan såsom sin uppfattning uttalat, att tvångsförflyttning av ordinarie befattningshavare icke bör få medföra försämring 885 28

274 Pensionsåldem.

av honom förut tillkommande kontanta ekonomiska förmåner, även om anställningsformen kunde anses medföra skyldighet för befattningshavaren att underkasta sig försämrade ekonomiska villkor. Något annorlunda ställer sig frågan om skyldighet för befattningshavare, vilken från kommunalavlönad tjänst förflyttas till statsavlönad sådan, att underkasta sig bestämmelserna i statens avlöningsreglemente angående tjänstgöringsskyldighet, ledighet och dylikt i stället för de något fördelaktigare bestämmelserna i tjänstereglementet för Stockholms stad. Vad först angår befattningshavare, vilka innehava fullmakt eller konstitutorial å kommunalavlönad tjänst, lärer åläggande icke kunna meddelas dem att i förevarande hänseenden underkasta sig bestämmelserna i statens avlöningsreglemente. Dessa tjänstemän måste förty anses berättigade att fortfarande åtnjuta dem i tjänstereglementet för Stockholms stad tillförsäkrade förmåner. Så är alltså till en början förhållandet med polissekreteraren Sällberg, sekreteraren vid polismästarens expedition Rydholm och biträdande polissekreteraren Håkansson-Eabe. Detsamma gäller beträffande notarien i poliskammaren Sandström, notarien vid polismästarens expedition Berglund, kanslisterna vid polissekreterarens expedition Henning, vid passbyrån Dahlqvist, vid biträdande polissekreterarens expedition Elmgren och i poliskammaren Andersson. Å samtliga nu angivna tjänsteinnehavare skulle alltså även efter omorganisationen tillämpas bestämmelserna i tjänstereglementet för Stockholms stad. Därest någon eller några av dessa befattningshavare i samband med omorganisationen eller därefter mottager förflyttning eller befordran till högre tjänst å statens löneplan, inträder naturligtvis samtidigt skyldighet att i allo underkasta sig gällande föreskrifter angående statliga tjänsteinnehavare. Övriga utav kommunen avlönade befattningshavare, vilka endast förordnats att uppehålla viss tjänst, kunna däremot icke göra gällande någon rättighet att efter förflyttning till statsavlönad tjänst fortfarande lyda under tjänstereglementet för Stockholms stad. Då de sakkunniga föreslagit, att dessa tjänsteinnehavare skulle erhålla gottgörelse för av förflyttningen föranledd minskning i löneinkomster, har detta skett allenast av billighetshänsyn. Någon befrielse från skyldigheten att underkasta sig bestämmelserna i statens avlöningsreglemente har därmed givetvis icke åsyftats. De sakkunniga hava ej heller funnit någon anledning föreligga att i nu förevarande hänseenden föreslå dylik befrielse. Enligt de sakkunnigas mening böra förty dessa tjänsteinnehavare efter förflyttningen till statsavlönad tjänst vara i allo underkastade samma bestämmelser, som övriga statstjänstemän; det från Stockholms stad utgående personliga lönetillägget kan härvidlag icke medföra någon ändring. De olika bestämmelser, som meddelas i tjänstereglementet för Stockholms stad, å ena, och som gälla beträffande statsavlönade befattningshavare, å andra sidan, påkalla särskild uppmärksamhet, då fråga är om den ålder, vid vilken befattningshavares pensionsrätt inträder. Beträffande statens civila tjänsteinnehavare är pensionsåldern, såvitt nu är i fråga,

275 67 år för manliga befattningshavare och GO år för kvinnliga, dock med rätt för vederbörande myndighet att låta med avskedet anstå till dess befattningshavaren uppnår högst 70 år. Enligt tjänstereglementet för Stockholms stad, vilket innehåller bestämmelser även i nu berörda hänseende, är pensionsåldern för manliga tjänsteinnehavare såsom regel 65 år, medan pensionsåldern för kvinnliga även här är 60 år; dock föreligger rätt för vederbörande myndighet — i nu förevarande fall således för överståthållarämbetet — att undantagsvis medgiva befattningshavare att kvarstå i tjänsten högst fem år därutöver. Från föreskriften, att kommunal avlönade befattningshavare äro berättigade och skyldiga att med pension avgå vid (55 års ålder, givas dock vissa undantag. Sålunda gäller med avseende å nu ifrågavarande tjänster, att pensionsåldern för polismästaren och polisintendenterna är 62 år. I fråga om förutvarande kommunalavlönad befattningshavare, vilken innehaver fullmakt eller konstitutorial å tjänsten, torde av vad förut anförts framgå, att någon ändring av pensionsåldern icke kan ske i samband med omorganisationen. Naturligen gäller dock detta endast om och så länge befattningshavaren kvarstår å samma tjänst, som vid omorganisationens genomförande innehades. Beträffande övriga tjänsteinnehavare synes däremot förhållandet gestalta sig annorlunda. I och med att dessa göras till statsavlönade samt hänföras under statens avlöningsreglemente torde utan vidare de statliga bestämmelserna angående pensionsåldern böra å dem tillämpas. Visserligen kunna häremot åtskilliga erinringar göras. Dels kan man från befattningshavarnas sida anföra, att den lägre pensionsålder, som dittills varit dem tillförsäkrad, ur viss synpunkt utgjort en förmån, som de av billighetsskäl alltjämt borde få behålla. Dels kan man — och detta måhända med större fog — andraga, att genom höjning av pensionsåldern å nu angivet sätt fördröjer man jämväl den tidpunkt, vid vilken omorganisationen kan bliva definitivt genomförd. Häremot må dock erinras, dels att en förhöjd pensionsålder ofta måste anses innebära en förmån för en arbetsduglig tjänsteinnehavare, dels ock, att beträffande nu ifrågakomna tjänstemän den höjda pensionsåldern icke innebär annat, än att Stockholms stad får under ytterligare två år utbetala särskilt personligt lönetillägg; å omorganisationens genomförande inverkar deras särställning icke i övrigt. Med hänsyn till anförda omständigheter anse de sakkunniga, att ifrågavarande tjänsteinnehavare som regel icke böra undantagas från eljest för statens tjänsteinnehavare gällande regler angående pensionsålderns inträde. Ett undantag synes dock härvidlag fortfarande böra göras för polismästaren och polisintendenterna i Stockholm. Dessa befattningars krävande natur och de stora fordringar, som å deras innehavare måste ställas, synas väl motivera en sänkning av den för statens befattningshavare eljest gällande pensionsåldern till åtminstone 65 år. De sakkunniga anse förty särskild föreskrift böra meddelas därom, att rätt och skyldighet till avgång

276 med pension intrader för polismästaren och polisintendenterna vid uppnående av G5 års ålder, dock naturligen med rätt för Kungl. Maj:t att medgiva utsträckning av denna tid. Beträffande nuvarande innehavare av dessa befattningar torde dock böra medgivas rätt för dem att — därest de så önska — avgå med pension vid den för närvarande gällande åldern av 62 år. — Vad särskilt polismästaren vidkommer, har denne befattningshavare, även då han får tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid överståthållarämbetet, icke uppehållit statstjänst under så lång tid, som för erhållande av oavkortad pension erfordras. Med anledning härav synas särskilda bestämmelser böra meddelas därom, att befattningens nuvarande innehavare med avseende å pensionens beräknande äger tillgodoräkna sig den tid, varunder han i riket uppehållit polismästaretjänst, som om han därunder innehaft statstjänst. 3) BERÄKNADE EXTRA KOSTNADER U N D E R ÖVERGÅNGSPERIODEN. De beräkningar angående kostnaderna för överståthållarämbetets verksamhet efter omorganisationen, vilka ovan framlagts (sid. 255), äro givetvis upprättade under förutsättning, att den nya personalstaten blivit i dess helhet genomförd samt att andra kostnader för j^ersonalen icke ifrågakomma, än som framgå av denna nya stat. Innan detta förhållande inträder, föreligger emellertid en övergångsperiod, varunder viss förutvarande personal antingen är uppförd å indragnings- eller övergångsstat eller äger uppbära personliga lönetillägg. Ett rätt bedömande av förslagets ekonomiska konsekvenser förutsätter, att jämväl dessa temporära kostnader beräknas. E t t fullt riktigt överslag av sistberörda kostnader förutsätter återigen, att man äger säker kännedom om dels vilka nuvarande befattningshavare, som komma att överföras å indragnings- eventuellt övergångsstat, och dels å vilka nyinrättade tjänster förutvarande befattningshavare komma att placeras. Dessa omständigheter måste emellertid med nödvändighet undandraga sig de sakkunnigas bedömande. Ehuru vid sådant förhållande en exakt beräkning av kostnaderna under övergångsperioden är omöjlig att åstadkomma, hava de sakkunniga likväl ansett sig böra söka approximativt bedöma dessa kostnader. De sakkunniga hava härvid — utan att därmed på något sätt vilja uttala sig angående lämpligheten av den ena eller andra åtgärden — utgått från, att underståthållaren och sekreteraren i överståthållarämbetets kansli överföras å indragningsstat, samt att envar av övriga nuvarande befattningshavare placeras å den nyinrättade tjänst, som med avseende å arbetsuppgifter och blivande lön närmast motsvarar den av honom förut innehavda; beträffande skrivpersonalen har dock viss förskjutning måst äga rum med avseende å placeringen. Vid uppgörandet av dessa beräkningar har hänsyn måst tagas till de olika situationer, som uppkomma, allt eftersom alternativ I eller alternativ II kommer till utförande. Lönekostnaderna enligt sistnämnda alternativ bliva, som förut framhållits, högre än enligt

277 alternativ I; därjämte måste vid genomförandet av alternativ II även en kanslist uppföras å indragningsstat, vilket däremot icke erfordras, i händelse alternativ I följes, i vilket fall en förutvarande kanslist temporärt kan placeras å, motorfordonsexpeditionen. Utöver de kostnader, som förorsakas av den till överståtliållarämbetet Utmätnings hörande personalen i form av personliga lönetillägg, tillkomma vissa ersättningar till nuvarande utmätningsmän, vilka förflyttas till andra tjänster. Enligt tidigare framlagt förslag (sid. 267 ovan) skulle en av dessa tjänster omedelbart indragas, två befattningshavare skulle överföras till exekutionsverket och fem befattningshavare skulle uppehålla nyinrättade konstapelstjänster å polisens ordonnansavdelning. Konstapelstjänsterna äro uppförda i nionde lönegruppen enligt Stockholms stads lönestat och domsverkställarna vid exekutionsverket i samma lönegrupp men med rätt till sportler. Befattningshavarnas föreslagna placering samt förutvarande och eventuellt blivande löneförmåner torde framgå av följande tabell: Namn

Andersson, Alfred

Avlöning före VT 1929

Placering efter 30 /c 1929

domsverkställare vid exekutionsverket domsverkställare vid exekutionsverket tjänsten indragen konstapel vid ordonnansavd.

4,260 Pettersson Lennström Nordblom Lamberg Larsson Andersson, J. Q

4,260 4.260 3,960 3,960 3,960 3,960 32,880

Avlöning efter Ersättnin S0 /6 1929 4,020 sportler 4,020 sportler

—

4,020 3,720 3,720 3,720 3,720

240 240 240 240 240

26,940

1,200

De personliga ersättningar, som skulle utgå till utmätningsmännen, utgöra sålunda ett belopp av tillhopa 1,200 kronor årligen; de, som erhålla rätt att uppbära sportler, komma givetvis ej i åtnjutande av dessa ersättningsbelopp. Å ifrågavarande 1,200 kronor beräknas rörligt lönetillägg enligt för Stockholms stads befattningshavare gällande grunder eller efter 21 %, utgörande 252 kronor. Sammanlagda beloppet blir alltså 1,452 kronor. Staten bidrager till nuvarande utmätningsmäns avlöning med 12,200 kronor årligen, motsvarande i runt tal 37 % därav. Det synes rimligt, att staten under övergångsperioden jämväl erlägger 37 % av ersättningsbeloppen åt de tvångsöverförda utmätningsmännen, i den mån sådana belopp utgå. Med denna fördelningsgrund skulle statsverket tillskjuta kronor 5 3 7 : 24 av ifrågavarande kostnader och Stockholms stad kronor 914: 76. En sammanfattning av samtliga nu omförmälda beräkningar, avseende det nyorganiserade verkets personal i dess helhet, ävensom av vad tidigare anförts angående kostnaderna vid eventuell överföring av viss personal å indragningsstat (sid. 269 ovan), giver följande resultat:

278 Extra kostnader.

Extra kostnader under .,

Alternativ

övergångsperioden: ,.

Lön å iudragningsstat åt underståthållaren... Dito åt sekreteraren i överståthållarämbetets kansli1 Personliga lönetillägg Ersättning åt vissa utmätningsmän Alternativ

«4.„i-„ .„ i „i otatsverket:

Stockholms , , stad:

12,004:—

5,420: —

12,804:— 3 , 5 2 1 : 12 537:24 28,866: 36

— :— 2 2 , 0 2 5 : 56 914:76 28,360: 32

Statsverket:

Stockholms stad:

12,004: —

5,420: —

12,804:— —:— 3,521:12 537: 24

—: — 7,114:80 14,302:12 914: 76

28,866:36

27,751:68

II:

Lön å indragningsstat åt underståthållaren... Dito åt sekreteraren i överståthållarämbetets kansli 1 Dito åt 1 kanslist Personliga lönetillägg Ersättning åt vissa utmätningsmän

De extra kostnaderna under övergångsperioden bliva alltså i stort sett desamma, vare sig alternativ I eller alternativ II följes. Väljer man alternativ I I , föreligger emellertid därutöver en ständig ökning av de årliga lönekostnaderna med 8,274 kronor 30 öre (jämför sid. 255 ovan). Ovan framlagda beräkningar angående extra kostnader avse förhållandena omedelbart efter omorganisationens genomförande. Dessa kostnader komma uppenbarligen att så småningom nedgå, vissa utav dem till och med ganska snart. Sålunda inträda de å indragningsstat överförda tjänsteinnehavare inom en jämförelsevis kort tidrymd i pensionsåldern, likaså vissa utav dem, som erhålla personliga lönetillägg. Dels i samband härmed och dels på grund av andra omständigheter lära vissa utav övriga befattningshavare, vilka tillerkänts personliga lönetillägg, kunna påräkna befordran till högre tjänst; de personliga lönetilläggen komma då att försvinna. I övrigt äro lönetilläggens storlek naturligen beroende av eventuell höjning eller sänkning såväl utav det statliga dyrtidstillägget som av det från Stockholms stad utgående rörliga tillägget å kommunala befattningshavares löner.

1 Uppbär därutöver särskilt personligt lönetillägg i ersättning för indragna sportler. Detta speciella lönetillägg är här ej medräknat och synes kunna under återstående tid gäldas av statsverket. Jämför ovan sid. 269.

TREDJE

AVDELNINGEN

Bilagor, bihang och register

BILAGOR.

283 Bilaga handlagda å Tabell I. Sammanfattning av antalet ärenden Overståthållarämbetets kansli år 1925. Grupp I

Grupi 11 a)

Grupp 11 b) Grupp II c)

Summa

Diarium

Ekonomidiariet Diariet tor byggnadsärenden. Dagbok över handelsidkare Brottmålsdiariet .... Eångdiariet Haudräckningsdiaziet Uppb ördsliggaren ... Nedsättnings diariet. Itäkenskaperna Släktnamnsdiariet... Diarium till handelsregistret Utsökningsdiariet 1 D:o 2 D:o 3

—

— 206

—

— —

1,225

M1 L |M

1,477

1,792

—

206 993

864 206 993

13 115

—

—j —

—

— —

—

— 2,856 4,176 — — —

— —

—

— —

— .—

— ! —

—

321 276

—

— 1.724 3,172 489 102

2,070 3.172 489 102

—

— I 1— — — —

1,225 165 321 7,032 276

4,176

346 —

—

— |

—

782 4,539 7.492

73 6,984 12,182 19,166

382 3,835 2,050 Summa länsstyrelseärenden » magistratsärenden..

— — 3,099

1,225 165 321 2,856 276

6,984 12,187 19,166

Bilaga Tabell II. Sammanfattning av antalet ärenden, Jiandlagda å Overståthållarämbetets kansli år 1926. Diarium

Ekonomidiariet ; Diariet för byggnadsärenden : Dagbok över handelsidkare 1 Brottmålsdiariet ...

Grupp I

Grupp II a)

L | M j

44¶Grupp II Ii) Grupp II c) L

1,396

376 M

— 256| 1,107;

— 1,107

L 1,446

876 256!

Summa

233 i i

1,699

876 -

876 256 1,107

: Handräcknings-

— ! 1,210 1.210 164 164! — 311 3111 1,981 3,973 5,954 296 296; —

1,210 Uppbördsliggaren... Nedsättningsdiariet. Eäkenskaperna Släktnamnsdiariet... Diarium till handelsregistret Utsökningsdiariet 1 D:o 2 D:o 3

— 1,981 3,973 397

1,636

3,485 —

456 152

355 3,742

2,112

Summa länsstyrelseärenden » magistratsärenden

689 3,861 7,675

II.

397| 1,636 — i 3,573 — i 456 152

2,033 3,573 456 152

6,334 12,194 18,528 6,334 12.194 18.528

284 Bilaga

III. Tabell III Sammanfattning Polissekreterarens

av antalet ärenden, handlagda å expedition år 1925. 1

Diarium

Grupp I

Grupp II a)

Grupp II b) Grupp II c)

Summa

1 L

! M S9i

—

193 L

89| 282 177! 177 — | 1,049 — : 19

177 Pilsnerdricksdiariet. Omnibusdiariet Medborgarrättsdiariet Giftdiariet ... Personaldiariet Spårvägsdiariet Lotteridiariet Passjournalen Beväringsdiariet ... ; Rusdrycksdiariet Hemliga diariet Allmänna diariet ...

1,049 19

— 180 961 96 2201 220 42 42 — j 147 — j 17.525 356 — ! 181

96 220 42 147

—

17.525 356 181 17 873

185 20,001

_ —

—

147 17,525 356 181 17 900

— I 17 85 S 9 8 5

— 20,567

709. 21,276

20,567 709

Summa länsstyrelseärenden » magistratsärenden..

21.276¶Bilaga

IV. Tabell IV. Sammanfattning Polissekreterarens

Diarium

Oljediariet

av antalet ärenden, handlagda å expedition år 1926.

Grupp I

Grupp 11 a)

51 L

Summa

Grupp II b) Grupp II c) M

M 95

95 148

Pilsnerdricksdiariet. Omnibusdiariet Medborgarrättsdiariet Giftdiariet P e r s o n a l d i a r i e t 1 .... Polisdiariet Spårvägsdiariet Lotteridiariet Passjournalen Beväringsdiariet ... Rusdrycksdiariet ... Hemliga diariet Allmänna diariet ...

1,039 34

—

181 15,328 333 174 15 1,166 18,867

531 19.398

101 225 67

40 181 15,328 333 174 15 1,125

239 18,306

—

Summa länsstyrelseärenden » magistratsärenden..

18,867 531 19,398

1¶Från Vi 1926 länsstyrelseäreiiden, förut magistratsärenden.

233 148 1,039 34

210 101 225 67 40 40 181 15,328 333 174 15 104 1,270

101 225 67

138 148

285 Bilaga Tabell V.

Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda ä polissekreterarens expedition år 1925.

Diarium

P. D.-mål... S. F. D.-mål D. F. D.-mål U. F. D.-mål Statsmedelsmål ......

Grupp I

Grupp 11 a)

Grupp 11 b) Grupp 11 c)

j M

3,255

—

99 94 425

— 3,873

Biträdande

Summa L

1 3,255| 12 99 94 4251

— —

3,255 12 99 94 425

3,885

—

3,885

—

Summa länsstyrelseärenden

3,885

Bilaga Tabell VI.

Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda cl polissekreterarens expedition år 1926.

Diarium

F. D.-mål S. F. D.-mål D. F . D.-mål U. P. D.-mål Statsmedelsmål

Grupp 1

Grupp 11 a)

—

16 M

107 121 472 3,977

—

Biträdande

Summa

Grupp II b) Grupp 11 c)

3,277

Summa länsstyrelseärenden

3,277 N 16 107 121 472

—

3,277 16 107 121 472

3,993

—

3,993

3,99£

286 Bilaga

VII.

Tabell VII. Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda å Polismästarens expedition år 1925. 1 Gm PP I

Grupp II ii)

Grupp II b) Grupp II c)

L i M

—

1.575 1,021

—

— —

733 203

—

2,835

Summa

Diarium

Allmänna diariet ... Aimnunitionsdiariet Dynamit- o. sprängningsdiariet Gatudiariet Tillställningsdiariet Utskänkningsdiariet Utlänningsdiariet ...

— —

— 1,119

— — —

2 3 4 Personaldiariet Polismästarens arium Rapporter

— di-

— — — —

1,233

—

371 3,353 988 1.184

— —

— 1,161

— —

100 502 13,212

7,129 20,219

11 L

—

1,659 1.021

— —

—

— —

— 1 —

— — — —

— 1 —448 — — 3.353

—

— — — —. —

1,291

— \ —

988 1.184

— —

—

135 2,287

Summa länsstyrelseärenden » magistratsärenden

Bilaga

733 : 733 203; 2031 1,119 1.119 2,835' 2.835 —- ! 1.291 694 694 80 528 — ! 3.353 — 1 988; 100 1,2841 544| 544

—

— — —" i —

—

— 135

1,659! 1,021

135 i 14.679 14.679|

7,399 23,667 31,06e! 7,399 23,667 31,066

VIII.

Tabell VIII. Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda å Polismästarens expedition år 1026. Grupp I

Grupp II a)

Grupp II b) Grupp II c)

—

1.608 823

—. —

Summa

Diarium

Allmänna diariet ... Ammunitions diariet Dynamit- o. sprängningsdiariet Gatudiariet Kafédiariet 1 Tillställningsdiariet Utskänknin gsdiariet Utlänningsdiariet ... Yrkesdia riet » 2 » 3 4 Personaldiariet Polismästarens diariuin Rapporter

—

— —

—

•

782 202

—

— —

— — — —

—

125 3,956 1,136 1,538

—

1,690 823

1.690! 823!

— —

—

782 202

— — .— — — — —

— — — — — — —

191 3.956 1,136 1,538

782 202 4S6 2.926 1.315 723 280 3.956 1,136 1.541 595

—

— —

—

—.

— —

—

— — _

—

o 595

—

.— _

—

307 1,430

12,871

8,004 19,858

618 2,542

—

— i

—

1,249

| M

2,926

— — — — — — —

Summa länsstyrelseärenden » magistratsärenden 1

486 2,926 1,315

—

— —

3 595

—

307 14,301

o r » r»

oob 14.301 8,651 22,441 31.092! 8,651 22,441 31,092

Minskningen beroende på ny lagstiftning; numera liinsstyrclseärenden.

•

723 89

—

287 Bilaga Tabell IX.

Diarium

IX.

Sammanfattning au antalet ärenden, handlagda i Polish ammar en år 1925. Grupp I

Grupp 11 a)

Grupp 11 b) Grupp II c) L

j M

Samma L

420 47

125 375 3,364

Automobildiariet Brottmålsdiariet 1...

'.'

°--

Dårdiariet Elektriska diariet ... Fattigvårds diariet... HandräckniugsLösdrivarediariet 1. 2. Olycksfall s diariet 1. Eusdrycksdiariet .... Säkerhets diariet Utlänningsdiariet 2. Gatu diariet Hissdiariet Allmänna diariet 2 . Utvandrareliggaren.

125 375

420 47 3,364 11

11 589 42 99

3,871

3,871 366

366 510

215 1,861 3,723 102 67

162 143

- | 8,399

589 42 99

2,465 1,882 958

8,280

Summa länsstyrelseärenden. » magistratsärenden...

154 56 54

2S 56

154 56 54 159

693 3,902

56'

725 1,861 3,723 28 158 229 143 2,465 1,882 958

545 422 3,364 11 589 51 99 3,871 366 725 1,861 3,723 182 214 283 143 2,465 2,041! 95s 1

1,276 20,637 21,913, 1,276 20,637 21.913

288 Bilaga X. Tabell X.

Diarium

Automobildi arie t.... Brottmålsdiariet l 1 . 2... 3...

Sammanfattning av antalet ärenden, handlagda i Poliskammaren är 1926. Grupp I

Grupp II a)

Grupp II b) Grupp II c) L

118 380

631 380

118 2,798

631 15 77

166 1,949

4,367 41 26

203 97 214

— 8.7541

131 377 23

606 9,022 1,171 3,129

Summa länsstyrelseärenden » magistratsärenden

Samtliga länsstyrclseiirenden från 1/i 1926.

2,792 2,297 1,028 249

3,969 249 484 4S4 1,949 1,949 4,367 4.367 131 13 144| 377 72 449 23 229 252 97 97 2,792 2,792; 214 2,297 2,511] 1.028 l,02fi! 249

249 Hissdiariet Allmänna diariet 2 . Utvandrareliggaren.

631 15 77

1 749; 380 2,798| 12 631 24 77

3,969

1 M

12¶Lösdrivarediariet 1. »

2,798 12

Elektriska diariet ... Fattigvårdsdiariet... Handräcknings-

Olycksfallsdiariet.... 1. Eusdrycksdiariet .... Säkerhetsdiariet Utlänuingsdiariet 2.

Summa

«l 2,026 20,936 22,962' 2,026 20,936 22,962

289 Bilaga

Tabell XI Kansliavdelningen. 1) Kanslibyrån. Ärenden 1925. 1

Grupp I

Grupp II a)

Grupp II b) Grupp II c)

Summa

Diarium

•| L

j Pilsnerdricksdiariet. 1 Medborgarrättsdiariet 1 Personaldiariet i Lotteridiariet Passjournalen i Rvisdrycksdiariet Hemliga diariet ! ur Allmänna diariet ] nr Ekonomidiariet.. Diariet för bvggnadsärenden Slaktnamns diariet... tir Diariet till han• Kafédiariet u r Utskänkningsdiariet

—

— ._ — — — —| —

— — — — —

— — — — — —

180 220 147 17,525 181 17 900 1,477 344 276

—

— — — —. —

— — — 17,525 181 — 17 — 873 — — 1,403

— — —

— —

(220)

— — •

—

— —

— 1 — — — 1,119 (1,119)

—

— —

—

325 — — 24.106

—

276 M 1,049!

1,049

1,049 *220

—

22,930

1,102

(220,

— — — — — —

180 220 147 17,525! 181! 17 900 1,477

—

344 276j

346 — 1,119 (1,119)

346 1,119*

— —

Bilaga

325; 24,106}

XII

Tabell XII. Kansliavdelningen. 1) Kanslibyrån. Ärenden 1926. Diarium

Pilsnerdricksdiariet. Medborgarrättsdiariet Personaldiariet Polisdiariet Lotteridiariet Passjournalen Pusdrycksdiariet .... Hemliga diariet ur Allmänna diariet ur Ekonomidiariet.. Diariet för byggnadsärenden Släktnamns diariet... ur Diariet till handelsregistret Kafédiariet u r Utskänkningsdiariet

Grupp I

Grupp II a)

l,039j

—

1,039

210 225 67 181 15,328 174: 15 1,166 1,446

— — — — — — — —

210 225! 67 181 15,328 174 15 1,166 1,446

376 i 296.

—

376 296

397 486

397 486;

397 486

363;

- | 21,769

21,769:

—

225 67

— 181

—

15,328 174 15 1,125 1,396

41 6

— 297 19,962

Summa L

1,757

Ifrågavarande ärenden utgjorde år 1925 magistratsärenden; äro länsstyrclseärenden, föras de även år 1925 såsom sådana. 885 28

1,039

44 1

Grupp 11 b) Grupp II c)

de emellertid från och med år 1926 19

290 Bilaga

XIII. Tabell XIII. 2)

Kansli av delning en. Exekutionsroteln.

Ärenden 1925. Grupp I

Grupr I l B.)

Grupi l i b ) Grup;• II c) |i

Summa

Di ar him

ur Ekonomidiariet.. ur Byggnadsdiariet. Dagbok över lianur Diariet till han-

delsregistret Utsökningsdiariet

2 3 Giftdiariet ur Allmänna diariet

Bilaga

M |

—

— — — — — — —

— —

— — — 3,099 — — — 102 — — — — — 3,316

— — — . — — —

—

— 1,724 — — — — 96 — — — — 2.706

M 293

— —

— — — — 73

— — — — — — -

; M 315; 115

315 115

1,724! 1.724 3.172. 3.172 489; 489 102j 102 96 96 85: 85 6,962: 6 ; 962|

XIV. Tabell XIV. 2)

Kansliavdelningen. Exekutionsroteln. Ärenden 1926.

Diarium

Grupp I

Grupp 11 a)

ur Ekonomidiariet.. ur Byggnadsdiariet. , Dagbok över lian-

Grupp II b) Grupp II c) L

Summa L

65 876

ur Diariet till handelsregistret Utsökningsdiariet 1 D:0 2 D:o 3

1,636

— 3,485

—

456 152

101 -

i ur Allmänna diariet

— 2,633

—

104 793

— 3,702

—

il 253: 65! I 876i

253 65 876

1,636 3,573 456 152 101 104

7,216

291 Bilaga Tabell XV.

Kansliavdelningen.

Fattigvårdsroteln. Ärenden

Diarium

Grupp I

Grupp II a)

P. D.-mål S. F. D.-mål D. P. D.-mål U. P. D.-mål Statsmedelsmål Beväringsdiariet ... Mantalsskrivningsmål Värnpliktsarenden .. Ur allmänna diariet2 yttranden i mantalsakrivningsmål)

i M

! M

1925. Grupp 11 b) Grupp 11 c) L

i 11

Summa

| M

3,255

—

3,255 12 99 94 425 356

12 99 94 425 356 140

—

140 8,180

8,180

—

1 159

—

- 1

8,695

— 4,013 -

_ i

Tabell XVI. 3)

12,720

6¶Grupp II a)

1926. Grupp 11 b} Grupp II c) L

3,277 16

—

107 121 472 333 8.676

—

XVI.

Fattigvårdsroteln.

Grupp I

F. D.-mål S. P. D.-mål D. P. D.-mål U. F. D.-mål Statsmedelsmål Beväringsdiariet ... Mantalsskrivningsmål Värnpliktsärenden Ur allmänna diariet2 (yttranden i mantalsskrivnino-smål)

12,720

Kansli av delning en.

Ärenden

3,255 12 99 94 425 356 140 8,180

Bilaga

Diarium

XV.

—

9,223

— 4,059

i —1

Summa

I M |

3.277 16 107 121 472 333

3,277 16 107 121 472 333

82 8,676

- i

— J 13,298

214 13,298

292 Bilaga

XVII. Tabell X VII.

Pol i sa v d c l n i n gen.

1) K a n s lib y r å n. Ärenden 1925. Diarium

Grupp I

Grupp I l a )

733 203 2,835

Tillställningsdiariet.. ur Utskänknings-

... 42

371 3,353 988 1,184

— 100 502

13,212

1,467

1.659 1.021

733 203 2,835

448 3.353 988| 1.184; —

694 80 — 100 544

966 694 528 3,353 988 1.284 544

' 7.715 22.9891 30.704

89 42 125 42

—

1,659 1,021

135 135 — — 14.679 14.679 282 193 89 19 19 42 42 125 545 420 42 51 9

—

Oljediariet Omnibusdiariet Spårvägsdiariet Automobildiariet Elektriska diariet .... Poliskammarens gatudiarium

966 Utlänningsdiariet Yrkesdiariet D:o 2 D:o 3 D:o 4 Personaldiariet Polismästarens

1.575 1,021

Allmänna diariet Ammunitionsdiariet.. Dynamit- och spräng-

Summa

Qrupj II b) Grupp II c)

6,862 20,303

420 9

699 2,287

293 Bilaga Tabell XVIII. 1)

Diarium

(ärupp I L

Ärenden

1926.

Grupp II a)

Grupp II b) Grupp II c)

I M

diariet

Polisavdelningen. Kanslibyrån.

Allmänna diariet ... Ammunitionsdiariet. Dynamit- och spräng ningsdiariet Gatudiariet Tillställningsdiariet. ur Utskänknings-

Summa

L IM

1,608 823

1,690 823

782 202 2,926

782 202

2,926 2,926

952 Utlänningsdiariet .. Yrkesdiariet D:o 2 .... D:o 3 D:o i Personaldiariet Polismästarens diarium Itapporter Oljediariet Omnibusdiariet Spårvägsdiariet Automobildiariet Elektriska diariet .... Poliskammarens

723 41

125 3,956 1,136 1,538

191 3,956 1,136 1,538

3 595 307 1,430

12,871

gatudiarium

723 89

952 723 280

3,956 1,136 3 1,541 595 595

4,301 14,301 95 233 138 34 — 34

631 9

97 -|

XVIII.

394| 7,707| 19,9131 8011 2,5421

40 118 15

40 749 24

63| - 18,5711 22,849| 31,420

294 Bilaga

XIX. Tabell XIX. 2)

Diarium

Poliskammaren. Ärenden 1925.

Grupp I

(irupp 11 a)

M x

Brottmålsdiariet 1 ... I):o 2 .. D:o 3 ... Fattigvårdsdiariet ... Handräckningsdiariet Lösdrivarediariet 1... D:o 2... Oly eks falls diariet .... D:o 1... Rusdrycksdiariet Säkerhetsdiariet Utlänningsdiariet 2...

Polisavdelningen.

422 M

11 589 99 3,871

589 99 3,871

3,723 162

—

102 67 2,465 1,882 958

154 56 54

28 56

206 993

4,660

— 12,230

154 56 54

4,474

5,299

8,238 1,257 3,902

366 U '589: l

725 1,861 3,723 28 158 229 2,465 1,882 958

422 3.364;

99 3,871| 366: 725 1.8611 3,723} 182! 214 283 2.465 1,882 958

215 1,861

3.364 —

1 L

| M

422 11

ur Allmänna diariet 2 Utvandrareliggaren.. Överståtliållarärnbetets kanslis brottHandräckningsärenden från 2:e stadsÖvriga ärenden från 2:e stadsfogden ...

Samma

(irupp II b) Grupp 11 c)

56 6,922 24,426 31,348

Dessa ärenden voro magistratsärenden till ilen Vi 1926, därefter länsstyrelseärenden; de föras redan här såsom 1 unsstyrelseärenden.

295 Bilaga Tabell XX. 2)

Brottmalsdiariet 1 ... D:o 2 ... D:o 3 ... ! Dårdiariet Fattigvårdsdiariet .... Handräckningsdiariet Lösdrivarediariet 1... D:o 2... Olycksfallsdiariet .... D:o 1... Kusdrycksdiariet Säkerketsdiariet Utlänningsdiariet 2... '• Hissdiariet ur Allmänna diariet 2 Utvandrareliggaren.. Overståthållarämbetets kanslis brottmålsdiarium Fångdiariet Handräckningsärenden från 2:e stadsfogden ... Övriga ärenden från 2:e stadsfogden ..

Polisavdelningen.

Poliskammaren. Ärenden 1926.

Grupp I

Grup] ) II a)

Grupp II b) Grupp II c)

— — — — — — — — — — — . —

— — .. _

—

— 2,798 — — —

Diarium

—

— -—

4,367

— —

— t

—

— —

•

— — — — — — — —

631 77

•

—

— — — 166 — 318 1,949 — — — — 131 13 — 41 377 — 26 23 — 2,792 2,297 — — 1,028 — — —

—

•

— — — — — — — —

— 249 — — — — — 131 — 31 377 — 23 —

—

4,390

—

5,807

12,929j 6,455

M j

—

380 2,798 12

R«1

CQ1

77 3,969 — i 484; 1,949! 4,367! 13| 72 229' 2,792 2,297l 1,028;

77 3,969 249 484 1,949 4,367 144 449! 252; 2,792 2,297 1,028

2,798

256 1,107

1,107

—

Summa

— —

XX.

—

9,007 1,638 3,129

— — 249

5,807

256: 1,107 4,390

4,390

—

5,807

31 8,342 25,096 33,438

296 Bilaga

XXI. Ärenden år 1925, fördelade i enlighet med omorganisationsförslaget. Polisavdelningen

Kansliavdelningen Kansliämbetets byrån

övtrstdthållar kansli: Ekouomidiariet Diariet lör byggnadsärenden Dagbok överhandelsidkare Brottmålsdiariet Fångdiariet Handräckningsdiariet1 Uppbördsliggaren Nedsättningsdiariet.. Räkenskaperna Släktnamnsdiariet Diariet till handelsregistret Utsökningsdiariet 1.. D:o 2.. D:o 3 .

Exeku- I Fattigtions- j vårdsroteln rotehi

1,477

115 KanBlibyrån

Poliskammaren

Anmärkningar

Kammarexpeditionen

206 993 1

165 321 7,032

Detta diarium behöver ej vidare föras.

276 346

1,724 3,172 489 102

Överstdthdllarämbetets avdelning för polis ärenden vid Slottsbacken: Diariet angående eldfarliga oljor Garagediariet 2 Pilsnerdricksdiariet .. Omnibusdiariet Medborgarrättsdiariet Diariet angående giftiga ämnen Personaldiariet .... Spårvägsdiariet.... Lotteridiariet Passjournalen Beväringsdiariet .. Rusdrycksdiariet.. Hemliga diariet .. Allmänna diariet.. F. D.-mål S. F. D.-mål D. F. D.-mål U. F. D.-mål Statsmedelsmål

282 1,049 19 180 220

96 42

147 17,525 181 17 900

356 85

3,255 12 99 94 425

Polismästarens avdelning: Allmänna diariet Ammunitionsdiariet., Dynamit- och spräng ningsdiariet Gatudiariet..

1,659 1,021 733 203

i detta diarium förda ärenden handläggas nu av byggnadsnämnden.

297 Kansliavdelningcn

Pol isavdclningen

Exekutionsrotcln

Fattigvård sroteln

Kanslibyrån

Poliskammaren

— — — — — .— —

— — — — — — —

2,835 2 966 694 528 3,353, 9881 1,284 544

— — — — — —

—

135 14,679

—

— — — — — — — — — — — — — — — --

— — — — — — — — — — — — — — — —

159 Kanslibyrån 1,119 Tillställningsdiariet. Utskänkningsdiariet . Utlänningsdiariet. ... Yrkesdiariet D:o 2 Do 3 D:o 4 Personaldiariet Polismästarens diarium Kapporter Poliskammaren: Automobildiariet Brottmålsdiariet 1 ... D:o 2... D:o 3... Dårdiariet Elektriska diariet Fattigvårdsdiariet Handräckningsdiariet Lösdrivarediariet 1... D:o 2... Olycksfallsdiariet D:o 1... Itusdrycksdiariet Säkerhetsdiariet Utlänningsdiariet 2... (latudiariet Hissdiariet 3 Allmänna diariet 2... Utvandrareliggaren .. Polisdomstolen: Mantalsmål Värnpliktsärenden

—

— — — — — •

— — —

— — •

—

422 3,364 11 589

— — — — — — — — —

99 3,871 366 725 1,861 3,723 182 214 283

—

— —

2,465 1,882 958

140 8,180

—

_ — 1 — Ärenden ang. — tillfälliga rät— 2 tigheter o. dyl. — Ärenden ang. — utsträckt tid vid — festliga tillställningar.

— — — — 51

Anmärkningar

Kamrerarexpeditionen

—

•

—

— — — — — — — — — — — — — — — 3

Torde komma

— att övertagas av — 4byggn.-nämnden Yttranden i mantalsmål.

—

Kamrerarexpeditionen : 61,180

Antal poster Andre stadsfogdens expedition : Bötesärenden Handräckningsärenden Verkställighet av urbota straff 5 Införselärenden 940 6 Övriga ärenden (vittagande av vittnesersättningar, rättegångskostnad, stämpelavgifter etc.)

—

6,624

—

4,474

—

— —

—

— —

—

4,660

—

24,106

6,962

12,720

30,704 ! 31,348

75,322

Dessa ärenden sammanfalla med ärendena i brottsmålsdiariet från överstå thållarämbetets kansli. 6 Påföras förste stadsfogden.

298 Bilaga

XXII. Ärenden år 1926, fördelade i enlighet med omorganisationsförslaget. i

Kansliavdelnii gen Kanslibyrån Överståthållar kansli:

Exekutionsroteln

To isaydelnin pen

Fattigvårrlsrotcln

Kanslibyrån

Poliskammaren

Anmärkningar

Kamrerarexpeditionen

ämbetets

Ekonomidiariet Diariet för b y g g n a d s -

1,446 376

Dagbok över liandelsidkare Brottmålsdiariet Fånjrdiariet Handräcknin gsdiariet * U p p b ö r d s l i g g a r e n .... Nedsilttningsdiariet.. Räkenskaperna S l ä k t n a m n s d i a r i e t ... D i a r i e t till h a n d e l s registret U t s ö k n i n g s d i a r i e t 1.. D:o 2.. D:o 3..

253 65 876 256 1,107 1

164 311 5,954

Detta diarium behöver ej vidare föras.

296 397

1,636 3.573 456 152

ÖverstäthäUaränibetets avdelning för polisärenden rid Slottsbacken : D i a r i e t a n g å e n d e eldfarliga oljor Garagediariet 2 Pilsnerdricksdiariet.. Omuibusdiariet Medborgarrättsdiariet D i a r i e t a n g å e n d e gif-

233 2

I detta diarium förda ärenden handläggas nu av byggnadsnämnden.

3¶Fördelas mellan kansli- och polisavdelningen.

1,039 34 210 101

Personaldiariet 8

225 67

Lotteridiariet Passiournalen Beväringsdiariet

181 15,328

40¶Hemliga diariet Allmänna diariet F. D.-mål S. F . D . - m å l D. F. D.-mål U. F . D.-mål Statsmedelsmål

333 174 15 1,166

104 3.277 16 107 121 472

Polismästarens avdelning: Allmänna diariet Ammunitionsdiariet Dynamit- och sprängningsdiarict

1.690 823 782

299 Polisavdelningen

Kansliavdelnir gen Kanslibyrån

Exekutionsroteln

Fattigvårdsroteln

Kanslibyrån

202 486 Tillställningsdiariet.. Utskänkningsdiariet

Utlänningsdiariet ... Yrkesdiariet D:o 2 D:o 3 Do 4 Personaldiariet Polismästarens

Poliskammaren: Automobildiaxiet. . B r o t t i n å l s d i a r i e t 1 ... D:o 2... D:o 3... Dårdiariet E l e k t r i s k a d i a r i e t ... F a t t i g v å r d s d i a r i e t ... Handräckningsdiariet

Lösdrivarediariet 1... D:o 2... Olycksfallsdiariet ... D:o 1 ... E u s d r y c k s d i a r i e t .. Säkerketsdiariet

Utlänningsdiariet 2... Gatudiariet Hissdiariet 3 A l l m ä n n a diariet 2... Utvandrareliggaren..

— — —

,, — — — —

— — — -—

—

— _

— — .

336 14,301

— — — —

—

• — •

— — — — — — — — — — — — — —

— — — — —

•

—

•

— —

— — — — — — — — —

—

— —

— — — —

— — — — —

—

— —

—

— —

380 2,798 12 631

— — — —

2,926 »952 723 280 3,956 1.136 1.541 595

— —

77 J3 969 249 484 1.949 4,367 144 449 252

— — — — — — — — — —

—

2,792 2,297 1,028

—

82 8.676

— —

214 Kan irerarexp tionen :

Arendon ang. tillfälliga rättigheter o. dyl, 2 Ärenden ang. utsträckt tid vid festliga tillställningar.

8¶Polisdomstolen: Mantalsmål V ä r n p l i k t s ä r e n d e n ...

Anmärkningar

Polis- j fvamrerar expedikammaren 1 tionen

Torde komma att övertagas av byggnadsnämnden. 4 Yttranden i inantalsmål.

edi-

65,152

Antal poster

Andre stadsfogdens expedition : Bötesärenden Handräckningsärenden Verkställighet av urb o t a straff5 I n f ö r s e l ä r e n d e n 1,076® Ö v r i g a ä r e n d e n (utt a g a n d e av vittnesersättningar, rättegångskostnad. stämpelavgifter etc.)

—

6,191

—

4,390

—

— —

5,S07 33,438

—

21,769

7,216

13,298

31,420

Dessa ärenden sammanfalla med ärendena i brottinålsdiariet från överståthållarämbetets kansli.

— 6 — Påföras förste stadsfogden.

— 77,772

aoo Bilaga

'O S- *• 7 ^=T4=^-1--^

XXIII.

£ s: 1... !

4. O. 2. /. o. —=T--±-:.--.-t—jlllfa]-

SpJ^CTr^yaJ/

Plan av våningen 2ter.upp i kvarteret Pegasus. Här angivna lokaler disponeras för närvarande av överståthållarämbetets kansli och polissekreterarens expedition. Enligt omorganisationsförslaget skalle här inrymmas kansliavdelningen i dess helhet.

BIHANG.

303 Datum Stockholm d. 28 Martius A:o 1664. Jnstruction och vnderrättelse, hwar eSter Kongl. Maij:tt nådigst will, at des och des Rijkes TrooMan, Rådh, ÖfwerStåthållare widh des Residentz Slott och Stadh Stockholm och General Lieutenant, wälborne herr Claes Tott etc. Skall hafwa sigh uthi sitt öfwerStåthållareEmbete at förhålla och regulera etc. 1. Offwer Ståthållarens Embete skall bestå besynnerligen uthi twenne tingh, nembligen, at han icke allenast skall hafwa bekymber om, huruledes Köngl. M:tz Residentz Slott här i Stockholm blifwer tilbörligen skiöt, och till des uprathållande och hwariehanda erfordrande nödhtorffter behörligen achtat, u t h a n och a t t han låter sig iembwähl Stadzens Gubernation tillwäxt och opkomst på det flijtigste wara recommenderat, såsom här effter uthtryckeligare skall förmält blifwa. o,

Hwadh Slottett anbelangar, så skall han det uthi sine wärio hafwa och draga den omsorgh, at det altijdh wähl bewarat blifwer, och icke genom onda stemplingar och practiquer, eller hwariehanda andra händelser, som förmedelst menniskeligh försichtigheet och flijt afwärias och förekommas kunne, må råka uthi någon olycka och obeståndh; Eenkannerligen skall hans plicht wara, at tillsee och befalla, att Slotzportarne i rattan tijdh om nätterne, så wähl som under Predijkan, som tillförende skee plägar, må slutas, och Nycklarne wähl förwaras. Till hwilken ända och Slotzwachtmästaren och Slotzknechtarne af honom dependera, och Ordre hempta, och honom i alt det, som han dem befaller och till Kongl. Maj:tz tienst länder, tydno stånda skoole. 3. Efftersåsom icke allenast Kongl. Maij:tt på Slottet residerar u t h a n och Rijksens Collegia der hafwa deres rum och appartementer, och derföre dee förnämbste Rijksens och des höge Collegiers handlingar, Skriffter och Acter der förwaras, som icke obilligt bör hållas för Rijksens dyrebareste och ädleste Skatt och Cleinod; Altså och på det at icke igenom förwarlössheet på eldh någon skada m å t t e endtstå, som i sådant fall wore obooteligh; dy skall ÖfwerStåthållaren altijdh rlijtigt och trooligen låta sigh der om wårda, att stadigh wacht hålles u n d e r Taaket, och at alt sådant som tienar till hielp widh sådan oförmodeligh wådheldh, såsom Stegar, ämbrar, Spruttar, h a k a r Båtzhakar, och sådant må hållas till råda, när så skall behöfwas, att all olycka effter menniskelig möijeligheet således m å t t e kunna hindras och afwärias, hwar till och medeil och anordningar u t h u r Kongl. Maij:tts RänteCammar åhrligen förordnas skoole. 4. På det at Slättet icke må genom wanskötzell taga skada till des huus och bygningar, och således ändteligen så förfalla, at skadan blifwer oboteligh; dy skall Ofwerståthållaren wara skyldigh at draga der åhoga före, h u r u all sådan olägenheet i rattan tijdh må undanböijas, och medlen som till Slottets bygningh och reparation anslagne warda, hwilket åhrligen widh Statens i n r ä t t a n d e skee

304 skall, behörligen employeras, ändtligen så lagandes, at icke allenast hwadh nye Bygningar till Slottets nödhtorfft och heder oprättas skoole, måtte oförsnmbligen fulbordas och förfärdigas, uthan och att dee wåhningar, som nu finnas igenom Taakdrop eller elliest hafwa farit illa, måtte tijdeligen hielpas och taaken repareras förr än skadan blifwer större än at han kan bootas. Hwarföre han och skall hafwa Slotzens Architect, Byggemästare, Snidkare, Smeder, Murmästare och andre der till hörande Embetsmän under sin befallningh. hwilke af honom skole ordre taga, och effter hans förordningh byggia och laga hwadh som behoff giörs, således at ingen bygning eller förandringh medh rum och wåhningar på Slättet må u t h a n hans wetskap och minne företagas. H a n skall och dessföruthan hafwa upsicht och drifwa uppå hwadh a n n a n bygningh som Kongl. Maij:tt förehafwer i Stockholm innan des murar och Staquet, at der medh effter Kongl. Maij:ttz dessein må förfaras och wärket i rattan tijdh fulbordas och till ända föras.

Hwadh som widhkommer rummens och wåhningarnes på Slättet uthdeelande iblandh dem som wederböör, det skall och alt skee medh Öfwerståthållarens wetskap och Communication medh honom, n ä r h a n tillstädes är, och iu alt så lagas der medh som skiähligt pröfwas och tarfwen kan fordra. J synnerheet skall han hafwa dispositionen öfwer Stoolrummen i Slotzkiyrkian, på det han dee Betiente som till Slottet och Collegierne höra må der medh kunna försee när så behöfwes. 6. Emädan och icke allenast Kongl. Maij:ttz HåffStat, uthan och Rijksens Collegia som på Slättet inrättade ähro, pläga på Slottet af des medell medh nödhwendigh wedebrandh försörias, och dee som weden bära, och partera uthi rummen, ähre alle Slotzens Betiente som höra under Öfwerståthållarens Commendo, dy will Kongl. Mai;j:tt nådigst, at och dispositionen öfwer inkiöpet af weden blifwer hoos ÖfwerStåtbållaren, at han der medh omgår som här till brukeligit hafwer warit, eller efftersom derom här effter kan stadgat och ordinerat warda, så lagandes at det som intet opgåår blifwer i Cammaren godt giordt och betalt; Serdeles skall han låta sigh wårda, at icke tijden försummas, och man måste så låta kiöpa weden, clå han dyrast är, Chroonan till last och skada. Medh vthdeelningen der af skall han och hafwa opsicht, at den r ä t t skeer, så at dee som der medh böre försees, mage niuta deres deputat, och den som dess intet wedhkommer, må icke heller något emoot förordningh, bestås och tilldelt warda. 7. Han skall sigh och låta på det högsta angelägit wara, at befordra Chroonones Räntor som i Staden falla, ordinarie och Extraordinarie, såsom lilla Tullen, Accijsen, Saakören, och slijkt, och hafwa noga omsorgh, att dee på allehanda giörlige och skiählige sätt tilltage, och förkofras; Till hwilken ända General Jnspectoren som Tullwäsendet förwaltar hafwer hoos honom at sökia och w ä n t a all godh assistence och bijståndh när så behöfwes. Och på det ÖfwerStåthållaren, medh så mycket större flijth och alfwar det wärket drifwa må, will Kongl. Maij:tt låta des CammarCollegium beordra, at halfwa års Slotz Staten skall honom åhrligen af Chroonans accijs assignerat och anordnadt blifwa. 8. Och på det alt måtte rich tigt och ordendtligen tillgåå, och altijdh finnas godh rättelse på det som giörs och förelöper widh Slots administrationen; dy will Kongl. Maijttt att ÖfwerStåthållaren skall hafwa sigh Slotzfougden, Slotz secreteraren, sampt Slotsbookhållaren, och dee andre eenskylte Slots Betiente tillhanda, hwilke skole wara under hans Commendo och troligen förrätta, hwadh han dem

305 på Embetswägnar kan anförtroo och påläggia. Dee samma skall ÖfwerStåthållaren tillhålla at hafwa öfwer alt som widh deres bestälningar passerar richtigh beskedh och rättelse, at hwadh acter dee under händer hafwa, wähl förwaras, och när dee derifrån skillias, dem då wähl åter igen ifrån sigh lefwerera. Eenkannerligen skall han och tillhålla Slots Bookhållaren åhrligen at clarera och sijne Räehningar i Kongl. Maij:ttz CammarCollegio inläggia. 9. Detta alt så mycket beqwembligare opwachta och förrätta skall öfwer Ståthållaren ståå frit at residera och wistas på Slottet om han så godt finner, hwarföre h a n och der skall hafwa frij wåhningh och wedh at åthniuta så länge h a n det Embetet bekläder; Skulle han för serdeles orsaaker, eller sine privat angelägenheeter skull behöfwa derifrån någorstädes bort att förreesa, då skall han gifvva det Kongl. Maij:tt eller i des ställe den Kongl. Regeringen tillkiänna, och des tillståndh der på förwänta, för än han sigh ifrån Slottet begifwer, på hwilket sätt han sigh kan excusera der uthi hans frånwaro något oförmodeligen h ä n d a måtte, som elliest på hans förswar borde ankomma. Och skall då VnderStåthållaren i hans frånwaro hans ställe förträda, som Regerings formen lyder. 10. Hwadh Fångar och Brotzlige anbelangar som i Slotzens rum och hächte blifwa införde och förwaras dee skole intet u t h a n medh ÖfwerStåthållarens wettskap och minne intagas och vthsleppas när han här sielf tillstädes är; Och måste h a n sammalunda draga omsorg före, huru dee skole underhåldne blifwa och sigh deröfwer richtigh räckningh och beskiedh giöra låta, at så der medh som alt a n n a t skiähligen och rättrådeligen må handlat warda. 11. Såsom det will fodras at Slotzens Lust: Trää- och humblegårdar stadigt underhållas medh nödhwändigh byggnadh, huus, murar och Plankewärken; S å s k a l l och OfwerStåthållaren dem så wijda bygningen angår, hafwa under sin omwårdnadh och så laga att dee altijdh blifwa widh macht håldne, och i tijdh tillskaffat hwadh der till tarfwas. 12. Föruthan alt detta skall och Öfwer Ståthållaren wetta wara sin Embetes plicht at hafwa inspection öfwer Staden Stockholm och Mallmarne, och wara Stadzens och Eorgerskapets förman; Hwar widh han först och för all tingh bör i acht taga, huru han effter sin yttersta krafft och förståndh kan hålla des J n w å h n a r e uthi plichtigh hörsamheet, rättrådigheet, tiänstwilligheet och devotion emoot Hans Kongl. Maijrtt och Sweriges Croono, och så mycket honom tillstår formera och styrkia dem till godo, och uppehålla det helsosamme förtroende, som Herre och Vndersåtare böör wara emillan. Och alldenstundh Hans Kongl. Maij:tt är n u stadd uthi des unge och omyndige åhr, och Rijksens styrelse derföre åligger, Hans Kongl. Maij:ttz höge Förmyndare och Rijksens Regeringh och Rådh; dy skall OfwerStåthållaren låta sigh angelägit wara flijtigt och widh alla förefallande lägenheeter sine underhafwande remonstrera, hwadh stoor last och börda högbemelte Kongl. Regeringen och Rådet hänger på halsen, och hwadh nijt, ijfwer, dageligit arbete och oförtrutenheet, the u t h a n återwändo draga och anwända, till allés och hwars och eens wälfärdh, och således inplanta uthi deres sinne een godh meeningh om närwarande Rijksens Stat och styrelse, på det at den swåre Regements bördan må falla den Kongl. Regeringen så mycket lättare, och han så mycket mehra låta sigh hwars och ens wählfärdh wara ange885 28

306 lägen, som han och förnimmer.

större affection, respect och lydno hoos Vndersåterne spörier

13. Och såsom ÖfwerStåthållaren weet sigh påminna, att han äger i Staden och på Mallmarne, uthi Konungens ställe at biuda och befalla, och hafwer ÖfwerJnspectionen i alle deres sysslor och ährender; Hwarföre han och kallas Konungens ÖfwerStåthållare. Så skall han wara förplichtat på alt möijeligit sätt, och i alle skiählige och rättwijse saaker befordra Stadzens och Borgerskapets wählfärdh, och förswara them emoot allehanda öfwerwåldh och intrångh, och dhem handhafwa widh deres wählfångne rättigheeter och privilegier, så alle i gemeen som hwar och een i synnerheet, at iu icke någon medh skiähl må kunna klaga sigh i någon måtto wara förnär skiedt. Deremot han och skall tillhålla Borgerskapet at dee på deres sijda flijtigt och troligen giöra hwadh deres Embetes plicht och troheet som hwar och een kan wara Committerat så i respect af öfwerheeten som emillan dem inbördes af dem äskar och fodrar. 14. I synnerheet böör ÖfwerStåthållaren draga omsorgh före, at Justitien i Staden och på Mallmerne blifwer rätt och owäldt skipat och administrerat; Hwarföre han icke allenast skall hafwa sitt Säthe och twänne vota, som hans Antecessorer för honom hafft hafwa, när honom behagar komma på Rådhstugun, nth an och dess emillan macht att råda och förmana Borgmästarena och Kämnärne, när det synes wara af nöden, at taga deres Embetes sysslor i acht, och så laga, at icke justitiens lopp i någon måtto, och för hwariehanda orsaak skull må hindrat blifwa, u t a n at Sweriges Lagh och Stadgar, Recesser och ordinantier må i alt effterfölgde och t observerade warda, der som icke Stadzens eller någon P r i v a t Persons wählförwärfwade Privilegier för wisse skiähl och orsaaker skull, Lagen i een eller annan måtto kunna limitera och förändra. 15. Att detta alt må kunna medh så mycket större efftertryck praesteras, så skole Borgmästare och Rådh wara obligerade, uthi alle angelägne saaker taga ÖfwerStåthållarens Rådh och betänkiande, och intet af någon wichtigheet företaga, u t h a n h a n s wettskap och inrådande, såsom och icke heller ställa allmänne Rådhstugudagar honom oåtspordt. Och der så skulle henda at ÖfwerStåthållaren måtte hafwa något om Stadzens eller Mallmernes wårdande ährender medh Magistraten at Conferera; då skall han hafwa macht dem at tilhoopa kalla, på RådhCammaren, och der medh dem sakerne öfwerläggia och derpå fordra allmänne Rådhstugu, att föreställa Borgerskapet hwadh dem nödigt pröfwes. 16. Skulle ÖfwerStåthållaren för hwariehanda händelse skull intet kunna sielf wara tillstädes på Rådhstugun, och Stadzens Rättegångs saaker, eller andre för h a n d e n warande ährender bijwista, då måste VnderStåthållaren i hans ställe prsesidera i Stadzrätten hoos Borgmästare och Rådh, eller i hans frånwahru Slotzfougden wara der tillstädes, at dem föruthan intet wichtigt må slutas och företagas. 17. Hwadh som belangar executionen af dee så civil som criminal dommar, som anten på Rådhstugun eller i Cämmenärs Cammaren afsagde eller och ifrån den Kongl. Håffrätten här i Stockholm till honom devolverade warda at exequeras, der medh skall han förfara effter den Stadga som allaredo i bruket är, eller och Kongl. Maij:tt här effter och framdeles giörandes warder.

307 18. Här hoos skall hans omsorgh deruthi beståå, at han så wijda hans Embete sigh sträcker, håller hand öfwer Kongl. Maijrttz påbodh stadgar och ordningar, som antingen allareda giorde ähre, eller framdeles giöras kunne. Hwilket alt så wähl som a n n a t nödigt till at så mycket bättre effectuera, Kongl. Maijrtt och nådigst will, at han flijligt Corresponderar medh dee andre Landshöfdingarne, hälst dem som här till n ä m b s t gräntza, på det at hi Kongl. Maij:tz tienst må altijdh och i alla giörliga måtto blifwa befordrat. 19. Det skall och ÖfwerStåthållaren tillstå, at tillijka medh Stadzens Magistrat och medh des wetskap foresee Staden medh all godh ordningh och Politie, och winläggia sigh, at den blifwer widh macht hållen, på det att alle excesser och missbruk måtte blifwa afskaffade, och deremoot all godh skick och disciplin inr ä t t a t ; Hwadh nye ordningar widhkommer, som kunne wara af någon wichtio-heet, så skole icke dee giöras eller ställas i wärket uthan medh Kongl. Maij:ttz tillåtelse. Eenkannerligen skall ÖfwerStåthållaren söria derföre, at Borgerskapets uähringh, handell och wandell måtte florera och tillwäxa, och fördenskull kiöphandelen Factorier, Seglationen, Handtwärkare och hwadh a n n a t nähningsmedell kan wara, så mycket honom medh rätta tillstår fordra och excolera, doch Commercij Collegij förrättande oturberat, medh hwilket han och öfwer alt sådant flijtigt skall correspöndera, så lagandes, at Borgerskapets nähringh på den eene sijdan så m å t t e befrämias och faciliteras, at kiöparen deremoot på a n d r e sijdan igenom obilligheet icke måtte skee förnähr. Hwarföre han och skall tilhålla Magistraten at hålla hand öfwer at rät aln och wicht, och i synnerheet rätte Tunnor och andre sådane måt emilian Sälliaren och kiöparen mage brukade warda, och all flärdh, fals och bedrägeri j af skaffat, eller der någon der medh attrapperat warder, exemplariter och lagligen androm till warnagell afstraffat blifwa. 20. Och alldenstundh esomofftast händer at handtwärkarne, när dee ingen alfwarsam opsicht hafwa, stegra deres wahror öfwer måttan, och låta betala sigh arbetet så högt och dyrt som dem sielfwom behagar, u t h a n at hafwa något anseende till billigheeten, eller till dee skiählige Taxer, som een tijdh effter a n n a n för deras wärk och arbete kunne lagde wara hwarigenom kiöparen oskiähligen tryckt blifwer; dy måste Öfwer Ståthållaren winläggia sig om, at sådant blifwer förekommit och corrigerat, och skall han fördenskull tillijka medh den Borgmästaren och dee Rådhniän som för handtwärkarne satte ähre öfwersee Embeeternes Skråår, och dem effter tienligh Communication medh Commercie: Collegio och hwem elliest Kongl. Maij:tt der till förordnat hafwer, eller framdeles förordnandes warder, effter nödhtorfften lämpa. För all tingh lagandes, at wisse Taxer måtte sättias på det som sigh taxera låter, eller tillförenne icke taxerat ähr, och at sedan der öfwer stricte hållas måtte, rättrådigheeten och billigheeten till styrkio och befrämielse. 21. Emädan det och högt angelägit ähr hwadh Män och Personer, som till Stadzens Gubernation förordnade blifwa effter Stadzens wälfärdh och opkompt sigh förnämbligen derpå funderar; dy skall ÖfwerStåthållaren och låta sigh den saaken på det bästa recommenderat wara; Och skall han fördenskull wara förplichtat, åhrligeu een gångh, Nemb: om Philippi och Jacobi at träda medh Borgmästare och Rådh på RådhCammaren tilhoopa öfwer denne saak, och medh dhem öfwerläggia h w a d h som till Stadzens tienst stodo till giöra, Besynnerligen der någon

308 Borgmästare, Rådhman, Secretarius eller andre Stadzens Betiente, skulle tillsättTas och förordnas at det medh hans Rådh och betänkiande effter Lagh och Stadzens Privilegier må i wärket ställas, efftersom och sådanne Betiente, antingen Borgmästare, Rådhman eller Secretario icke böör tillstådt warda, at reesa bort vhr Stadhen, till at länge utheblifwa, uthan det medh Öfwer Ståthållarens wetskap och minne skee må. 22. Här widh skall och Ö v e r s t å t h å l l a r e n hafwa detta sitt Embete flijteligen at considerera och i acht taga, at såsom han på den eene sijdan är skyldigh at befordra Stadhen i alle billige saaker, defendera des Privilegier, och Borgerskapet så i gemeen, som hwar och een i synnerheet, handhafwa widh deres r ä t t när så behöfwes och iämbwähl låta sigh wårda om at Magistratens respect och w y r d n a d t icke blifwer i någon måtto förkleenat, uthan att alt må skee medh godh ordningh ock skickeligheet, såsom och at enigheet och godt förståndh, både Magistraten inbördes, så wähl som och Magistraten och Borgerskapet emillan må idkas och Cultiveras; Altså böör honom och på andre sijdan medh all troheet och flijth vigilera, uthi alt det som Kongl. Maij:ttz interesse verserar uthi, taga des rätt och högheet i tilbörligh acht, och granneligen tillsee och förekomma, at deruthi icke skier af Staden något förfångh, eller at dee af Stadzens medell, grijpa wijdare om sigh, än dem böör, och usurpera någon jurisdiction och högheet, som dem intet tillkommer och Kongl. Maij.tt kan wara praeiudicerligh. 23. P å Kiyrkior, Scholar, Hospitaler, Barnhuus och fångehuus, böör och Öfwer Ståthållaren hafwa en flijligh opsyn, at dee hålles wedh macht, och deres räntor och inkompster, eller elliest tillordnade medell wähl förestås, så at alt wähl anlägges, och deres Capital och interessen icke förminskas, uthan häller förökas och förmehres, iämbwähl och at dee, som dem under händer hafwa, mage tilhåldne warda åhrligen derföre deres Räkenskaper at afläggia hwilke han skall emoothtaga, och der han gitter, dem öfwersee, och sedan till Kongl. Maij:ttz Cammar Collegium öfwerlefwerera, iu noga tillseendes, at hwadh som till så pios och necessarios usus deputerat är, icke må genom försummelse eller ondh administration dissiperat och förryckt warda. 24. Öfwer Stadzens bygnadh äger och ÖfwerStåthållaren Jnspection hafwa, således at hwadh som till Stadzens heder och nödhtorfft byggias skall, Staden och Bygningsmännerne med honom der om först wähl öfwerläggia, och han det sedan till sin effect befordrar. J synnerheet är nödigt, at han drifwer nijligt uppå, det gator, Broer, hambnar och andre Stadzens publique huus och platzer, som under hans omwårdnath höra, måtte altijdh widh macht hafwas, repareras n ä r behoff giörs, och reenlige hållas, och der så måtte hända, at StadzMagistraten wille förwägra sigh nödhtorfftige medell der till gifwa, då skall ÖfwerStåthållaren sådant Kongl. Maijrtt underdånigst remonstrera, och wenta des nådige uthslagh uthi saaken. 25. E m ä d a n och här i Staden är een stoor myckenheet af folk, och der iblandh finnes understundom löst partie, som lefwa u t h a n alt skick och disciplin, och drifwa allehanda skalkheet, serdeles om nattetijdh, medh stöldh, tiufnadh och röfwerij, sampt grassation, oliudh och öfwerwåldh på gatorne och i huusen, dem fredsammom och oskyldige till skada och förtreet; dy måste ÖfwerStåthållaren,

309 flijtigt tillsee, at såwähl för berörde orsaak skull, som till at förwara Staden för Eldzwåda, der någon brandh på een eller annan ordt kunde sigh i hastigheet yppa, een ordentligh och Stadigh wacht hållas må, som sådanna olägenheeter så mycket giörligit ähr förekomma kunde, Eenkannerligen will af honom fordras, at h a n altijdh låter sigh informera hwadh främmande och passagers till Staden, hwarifrån dee komma, hwar dee sigh inlogera, och hwadh dhe för händer hafwa, på det at icke antingen Speijare, och förkundskapare ifrån Kongl. Maj:ttz och Chronans illwilliande fiender vtskiekade mage sigh insmyga, och något skadeligit practicera, eller och någon, som kommer ifrån siuklige och besmittade orther, må ofördoldh sigh instinga. och påföra Staden någon smittesiuka, som så lätteligen sedan intet stode at hindra och afwända. Till hwilken ä n d a Kongl. Maij:tt will och, at han skall alfwarligen tilhålla alla dee som hålla Taverner, Gästhus eller krögerij uthi Staden och På Mallmerne, iempte alle andre som främmande giäster pläga emoothtaga, att dee så snart någon ifrån främmande orter ankommer, gifwa det genast ÖfwerStåthållaren tillkiänna, medh nampn af den ankomne gästen, sampt hwadh ordt han är kommin ifrån, h w a d h föllie han medh sig hafwer, och andre sådanne omständigheeter, som hwar och een kan Judicera bäst lända till sin och Stadens säkerheet; hwilket alt warden skall medh dagh och dato antechna på een zedell, och sitt nampn, sampt h w a d h Embete eller handteringh han hafwer, Och hwar han boor der under skrifwa, och Öfwer Ståthållaren samma dagh tillställa, som den främmande ankommin är; Och der detta af någon skulle försummas; Så will sammaledes Kongl. Maij:tt, at den samme tilbörligen må tilltalt och straffat blifwa. Desslijkes och för samma orsaker skull, skal och Tullnären uthi Skähren wara skyldigh, Öffwerståthållaren at advertera, hwadh för Skiep i Skiähren, och hwarifrån dee ankomma, iämbwähl och honom tillskicka een lista på dee passagiers som dee medh sigh föra. 26. Alldenstundh det och högt angeläget är, at Borgerskapet sigh flijtigt exercerar u t h i dee stycken, som widh någon oförmodeligh och tillstötande farligheet af fiendtligit infall, tiena till des och Stadzens defension och säkerheet; dy m å s t e ÖfwerStåthållaren drijfwa uppå, at sådanna exercitier iblandh Borgerskapet på wisse tijder idkas; hwarföre h a n och skall åhrligen een gångh hålla mönstringh med Borgerskapet och tillsee, at dee medh officerare och gewähr effter nödhtorften försedde blifwa, at dee wänia sigh altijdh wara allert, och behörligen animeras, at icke fälla modet, der det, hwilket Gudh doch afwände, skulle så omträngia, hwarföre och Kongl. Maij:tt nådigst will, at han giör sin flijth till at bringa Borgerskapet till at oprätta wisse Skiutebahnar, på der till beqwemblige orther, at dee sigh der på wisse tijder uthi sådan handteringh deste bättre öfwa och exercera kunne. 27. Hwadh Chroonans Jordh och fiskewatten widh Staden, Diuregården eller elliest här omkringh är, der skall ÖfwerStåthållaren wårda sigh om at det blifwer hägnat och förswarat, och Kongl. Maijrtz och Croonans r ä t t icke i någon m å t t o prajiudicerat warder. Eenkannerligen emädan Kongl. Maij:ttz Sahl. Herr Fader, glorwördigst i åminnelse hafwer låtit giöra begynnelsen till een Trägårdh och lusth u u s på Wallmarsöön, och der tillijka ähre frijkallade orther, hijt n ä r m a s t till Slottet till Kongl. Maij:tz recreation, och dijt inwåhnarne i Staden om Sommartijdh pläga sigh förlusta. Så böör ofwer Ståthållaren (:doch oturberat det som Rijks Marskalken på Ladegårdens wägnar och Rijks Jägemästaren Kongl. Maij:tz J a g t angående, der hafwa at sörja och förrätta:) öfwer bem:te Walldemars öö hafwa den opsicht, at skogen icke uthhugges eller någon a n n a n sigh der intränger och giorde desseiner förandras, uthan heller medh tijdh och lägenheet

310 uprättas och förfärdigas, och at heela den tracten i medier tijdh till Kongl. Maij:tz serdeles disposition conserveras, iämbwähl och drifwa der på, at den nye wägen uthom Ladegårds Landet medh annat sådant skall effter dessein och underskrifne planter, så snart som skiee kan, förfärdigat blifwa. Actnm ut Supra. H:[edwig] E:[leonora] P[ehr] B:[rahe]

G:[ustaf] Baner.

M[agnus] G[abriel] D:[e la Gardie]

C[arl] G[ustaf] W:[rangel] G[ustaf] B.fonde]

311 INSTRUCTION hwarefter Ofwer

S t å t Ii å 11 a r e n öfwer

Kongl. Maij.-ts Residence Slott och Stad Stockholm sig hafwer att rätta gifwen etc: §: L Öfwer Ståthållaren till kommer, att wårda sig om Konungens Slott, hus och Trägårdar, innom Stockholms Staquet, hwad deras utwärtes byggnad, förbättrande och widmagthållande angår l, att hafwa inseende öfwer Stadsens och Malmarnes styrelse, god ordning och Politie, Privilegier, Byggnader, inkomster, Kiöp, handel och hwad dertill hörer 2, samt at förestå och besörja Exekutions wärket, så att det samma alfwarsamt och ordenteligen tillgår 3. §: 2. Hwad Slotts byggnaden anbelangar, så besörjes densamma af Wår Slotts Direction 4, men alla öfriga nybyggnader och reparationer, jemte underhållandet af Konungens hus och trägårdar här i Staden handhafwes af Öfwer Ståthållaren, efter af Öfwer hof Intendenten författade desseiner och om kostnads förslag, dem Öfwer Ståthållaren till Kongl. Maij:ts Nådige gillande först upgifwer, hwarefter wärkställigheten ankommer på öfwer Ståthållaren 5, som derwid i agttager all möjelig besparing och hushållning af de medel, som till desse behof på Slotts Staten bestås, eller särskilt till öfwer Ståthållarens disposition anordnas. För desse medel giöres wid Slotts Contoiret redo och räkning, hwilken sedan för hwarje år innom den tid författningarne föreskrifwa, till Kongl. Kammar Collegium och Kammar Rewisionen inlämnas, att der undergå behörig granskning: warande therföre alla the tjenstemän, betjente och handtwärkare, som äro på Slotts Staten upförde, eller framdeles kunna antagas wid Konungens Slott, hus och Trägårdar i Stockholm, för Byggnaders, Reparationers, wardens och redogiörelsens skuld, stälte under Öfwer Ståthållarens inseende och lydno. §: 3. Öfwer Ståthållaren äger, att besörja om nödig Brandredskaps inrättande, underhållande och wård för Konungens Slott, hus och Trägårdar, therföre ock 1

Se Öfwer Ståthållare Instructionen af den 28 Martii 1664. 1. §. Se ofwannämde instruction i 1. §. och Stockholms Stads Styrelse af den 12 Decemb: 1672, isynnerhet 20. §. 5 Se förordningen för Exekutoren i Stockholm af den 26 J u n i i 1720. 4 Ar enligt med sednare författningarne, så länge Slottet står under byggnad. u Se Ofwer Ståthållare instructionen af år 1664. 4. §. Kongl. K a m m a r Collegii project til jemkning i instructionen för Öfwer Ståthållaren af d: 4. April 1769. §.§. 2. 3. 4.et 5, samt Kongl. brefwet af den 8 Martii 1770. Eljest är denne nu projecterade 2. §. helt och hållit af enahanda innehåll, med närwarande praxis, som i långlige tider blifwit fölgd, och hwarwid hwarken Riksmarskalken eller Öfwer Intendents Ämbetet något haft at påminna. 2

312 the Betjente som till Brandredskapens ward skiötande och handtering derstädes nyttjas såsom Brandmästaren och Slotts Knektarne stå under Öfwer Ståthållarens styrsel och lydno l. Brandsynerne å Kongl. Slottet och de Öfrige Kronans hus här i Staden höra årligen i Maji och Junii månader wärkställas, therom Öfwer Ståthållaren med biträde af Öfwer Hof Intendents Ämbetet drager försorg. 2 §: 4. Som Öfwer Ståthållaren tillkommer att förse Kongl. Maij:ts Slott, samt dess och Riksens Collegier och andre Wärk och Stater med erforderlig wedbrand, öfwer utdelningen hwaraf Öfwer Ståthållaren upsigt hafwer 3 ; Så är nödigt att Riksmarskalken med delar Öfwer Ståthållaren Kundskap och Slotts Rummens beskaffenhet, med de förändringar, som kunna förefalla, samt de Personer som dem bebo och innehafAva 4 , på det Öfwer Ståthållaren icke allenast må weta hela behofwet af den årliga wedConsumtionen samt hwartil den anwändes, u t a n ock kunna derefter rätta weduphandlingen af de medel, som dertill på Staten äro anslagne eller särskilt hos Kongl. Maij:t i underdånighet måste recmireras, hwilken uphandling Öfwer Ståthållaren så tidigt låter anställa, att å ena sidan de billigaste pris kunna erhållas, och å den andra, behofwet i det nogaste warder uptagit, innan wedtillförslen emot wintern aldeles afstadnar. §: 5. Under warden af Konungens Slott och hus begripes äfwen Slotts och Riddareholms Kyrkorne: dock är, hwad Slotts Kyrkan angår, Förestån darskapet tillika Riksmarskalken updragit, som gemensamt med Öfwer Ståthållaren detsamma förwaltar 5 . §. 6. Förutan alt thetta skall ock Öfwer ståthållaren weta, wara sin Embetes plickt, att hafwa Inspection öfwer staden Stockholm och Malmarna, och wara stadens och Borgerskapets förman. 6 Hwarwid han först och för all ting bör i ackt taga, huru han efter sin yttersta Krafft och förstånd kan hålla thess jnnwånare uti plicktig hörsamhet, rättrådighet, tjenstwillighet och Devotion emot Hs. Kongl. Maij:tt och Sweriges Crono, och så mycket honom tillstår, formera och styrcka them till godo, och uppehålla thet hälsosamma förtroende, som Herre och undersåtare emellan wara bör. 7 §• 7. Öfwer Ståthållaren skall för al ting befrämja guds ära och then rätta Guds tjensten, så att icke något emot Kyrkolagen eller förordningarne derwid må förelöpa: 8. Så ock alfwarligen hålla hand öfwer religions Stadgan. 9 , Om Stadsens Kyrkor och Scholar äger Öfwer Ståthållaren, att sig wårda, jemte dem, som upsigten deraf anförtrodd är 10. Öfwer denne Stadsens Stora Barnhus samt Dan1 Se 3. §. af 1664 års Öfwer Ståthållare Instruction, som till denne dag är efterlefwad:warande i allmänhet öfwerinseendet i desse delar uti hela Eesidencet Öfwer Ståthållaren till lagt, 2 Se 3. §. af meranämde Instruction item Kongl. Brefwet af den 20 Julii 1762. 3 Se 6. §. af 1664 års Öfwer Ståthållare Instruction. 4 Se 5. §. af samma Instruction. 5 Detta är en uråldrig praxis: Se äfwen 5. §. af 1664 års instruktion.^ 6 Se 1. och 20. §.§. af Stockholms Stads Styrelse der det stadgas att Öfwer Ståthållaren Konungens wägnar öfwer Stadsens Styrelse inspection hafwer. 7 Se 12. §. af 1664 års instruction der det masta af denne §. är tagit. 8 Se 1734. wår Landshöfdingeinstruction i 4. §. 9 Se Kongl. Brefwet till Öfwer Ståthållaren af d. 16 Now: 1678. 10 Se 23. §. af 1664 års Öfwer Ståthållare Instruction. 4. §. af 1734 års Landshöfdingeinstruction.

313 viks Hospital och Barnhus, jemte Politie fattigCassan har Öfwer Ståthållaren med wederbörande Stadsens Collegier det närmare inseendet, så att desse Christelige inrättningar efter deras första fundation, samt hwad Seraphimer Riddare Capitlet kan i allmänhet föreskrifwa, redeligen wårdas och skiötas, på det både wärnlöse fattige Barn, så som ock wanföre och mästbehöfwande Hospitals hion, de der eljest antingen af wanskiötsel skulle förgås, eller ligga allmänheten till last k u n n a upfostras, försörjas och underhållas. 1 Wid de enskilte fattighusen här i Staden anställer Öfwer Ståthållaren med Politie Collegium hwarje år, allm ä n n a mönstringar, öfwer fattighushionen uti wederbörande Präster skåps och fattighus föreståndarens närwaro, hwarwid efterses fattighushionens beskaffenhet, hwilka uti Församlingarnes enskilte fattighus niuta underhåll, och huru wida desse inrättningar bibehållas i det skick, som med deras rätta ändamål öfwerensstämmer, dock utan rubbning, eller inskränkning uti wederbörandes fria förwaltning af fattighusen och de dertill hörande medel. 2 §: 8. Och som Öfwer Ståthållaren äger i Staden och på Malmarne uti Konungens ställe, att bjuda och befalla, och hafwer Inspectionen öfwer Stadsens Styrelse och huru hwar och en sin ombetrodda tjenst och ämbete behörigen förrätta må, hwarföre han och kallas Konungens Öfwer Ståthållare; då skall han wara förpliktad att på alt möjeligt sätt och i alla skjäliga och rättwisa saker befordra Stadens och Borgerskapets wälfärd och förswara dem emot allehanda öfwerwåld och intrång samt handhafwa hwars och ens wälfångne friheter och Privilegier så att wederbörande sina rättigheter obehindrade niuta och sin redelige näring, hushållning och kiöpenskap så anställa och bruka mage, som hwars och ens stånd och wilkor det medgifwer: hwaremot han ock skall tillhålla Magistraten och Borgerskapet a t t the på theras sysslor och handtering gifwa flitigt agt, och troligen uträtta hwad deras ämbetesplikt af them fordrar på i anseende till Kongl. Maij:t och Riket, som them emellan inbördes 3 , på det å ena sidan enighet och godt förstånd Magistraten inbördes så wäl som ock Magistraten och Borgerskapet emellan befordras, å den andra sidan Kongl. Maij:ts r ä t t och höghet bibehållas och förswaras, graimeligen tillseendes, att deruti af Staden icke sker något förfång, eller att Magistraten och Borgerskapet gripa widare om sig än som wederbör och med theras Privilegier är öfwerens stämmande. 4 §. 9. Med twistige saker har Öfwer Ståthållaren sig icke att befatta, eller sitt och dommare Ämbetet att sammanblanda, dock åligger Öfwer Ståthållaren att noga tilse att wid Stadsens domstolar ordenteligen och wäl tillgår, att Stadsens Inwånare niuta Sweriges Lag och Kongl. Stadgar till godo, att Rättens Ledamöter och betjente sig tidigt i sina Ämbetsrum infinna till målens företagande och afgiörande och att Rättegångs Sakerne i synnerhet brottmål icke uppehållas eller nedläggas utan skydesammast ransakas och af slutas, therföre Stadsens domstolar böra giöra Öfwer Ståthållaren besked, enär han ä Ämbetets wägnar, sådant äskar och åstundar 5; och mage icke eller Borgmästare och Råd, Kämnärer samt andra 1 Se Instructionen för h e r r a r Seraphimer Riddarne af d. 29. Martii 1773 i synnerhet 4. 5. 15 et. 16. §.§.§.§. 2 Se Kongl. Maij.ts nådige bref till Öfwer Ståthållaren af den 22 febr: 1773, samt 21 april samma år. Enligt 23. §. af Öfwer Ståthållarens instruction war Öfwer Ståthållarens befattning härmed m e r a widsträkt. 3 Se 13. §. af 1664 års Öfwer Ståthållare Instruction samt 13. §. af 1734 års Landshöfdinge Instruction. 4 Se 22. §. af .1664 års Instruction samt 12. §. af 1734 års Landshöfdinge Instruction. 5 Se 14. § af Öfwer Ståthållare Instructionen, under d 28 Martii 1664. item 5. §. af 1734 års Landshöfdinge Instruction. Conf: 20. §. uti Stockholms Stads Styrelse.

314 Stadsens Betjente, från tjenstgiöring sig afhålla, eller resa utur Staden, utan Öfwer Ståthållarens wettskap och minne. 1 §: 10. P å det wid Stadsens domstolar och Collegier alla Sysslor med bättre drift må kunna skjötas och både ledamöter och Betjening nyttjas efter deras skaplynne, kunskaper och insigter på de ställen der de kunna giöra allmänheten bästa gagn och nytta, skall icke allenast Rådmännens u t n ä m n a n d e och Placering till Praesides i Kämners Rätterne och till Ledamöter i Slotts-Commissorial Wärfnings- och Accis Rätterne samt i Stadsens Collegier, efter i n h ä m t a d t Magistratens betänkande, ankomma på Öfwer Ståthållaren, som utan afseende på deras ålder i Sysslorne eller något annat, än Kongl. Maijrts Tjenst och Stadens bästa thermed äger att förfara, dock så att enl:t Kongl. Brefwet af den 3 Januarii 1716. Rådm ä n n e n h w a r t tredje år i Collegierne ombytes men Praesides i Kämners Rätterne, af hwilka fordras en särskilt K u n s k a p och erfarenhet, ej oftare, än wiktige skjäl thertill för handen äro. 2 U t a n ock Öfwer Ståthållaren tilhöra, a t t wid Stadsens tjensters bortgifwande å Kongl. Maij:ts wägnar, theröfwer noga h a n d hållas a t t de mast skickelige och förtjente warda befordrade. 3 §: 11Öfwer Ståthållaren tillkommer, att noga wara u n d e r r ä t t a d om Stadsens wilkor, tilstånd, inkomster, handel, näringar och handtwärk, och synnerligen wara bet ä n k t på tjenlige medel och utwägar, h u r u det ena med det andra må hjelpas och förbättras: härutinnan åligger Magistraten och denne Stadsens Collegier a t t gå Öfwer Ståthållaren med nödige uplyssningar tillhanda: Uti alla angelägne saker skola Borgmästare och Råd jemwäl wara förpliktade, att taga ÖfwerStåthållarens Råd och Betänkande och ej något af wigtighet företaga utom, och ä n n u mindre emot hans wettskap. 4 §• 12. Öfwer Ståthållaren sorger också derföre, att Borgerskapets handel och wandel fri och orubbad, men utan fals och närd, enligt författningarne, utöfwas och att handels Ordonantierne, samt författningarne om mått, mål och wigt, behörigen handhafwas, så lagandes, att då å ena sidan Borgerskapets näring och rörelse warder befrämjad, å den andra alt skadeligit lurendrägerie, Monopolium och alt a n n a t missbruk til Stadens och dess J n w å n a r e s olägenhet warder afskaffadt. Uti hwilka ämnen Öfwer Ståthållaren med Kongl. Maij:ts och Riksens Commerce Collegium, som hafwer omsorg om Rikets handel och dess befordran flitigt efter omständigheterna, och då saken så beskaffad är, rådgiör och Corresponderar, men i öfrigit med Magistraten wärkställer hwad till Stadens n y t t a och det allm ä n n a s bästa lända kan. 5 §: 13. Öfwer Ståthållaren skall ock på det högsta låta sig angeläget wara, att Kronones Contributioner så ordinarie, som Extra Ordinarie, efter förrättade 1

Se 21. §. sednare mom: af 1664 års Öfwer Ståthållare Instruction. Se Kongl. Brefwet af den 3 J a n u a r i i 1716. och Kongl. Brefwet af den 8 ang. 1775, 3 Se Öfwer Ståthållare Jnstructionen 21. §. samt Kongl. Brefwen af den 25 J a n u a r i i och 21 Julii 1774. 4 Se 15. §. af 1664 års Öfwer Ståthållare Instruction item 1, 20. et 22. §. af Stockholms Stads Styrelse. 5 Se 19. §. af 1664 års Instruction. 4. §. af Stockholms Stads Styrelse, samt 16 och 17. §.§. af 1734. års Landshöfdinge Jnstruction, samt Handels Reglementet af den 27 octob: 1749 art: 1. §. 1. 2

315 pålitelige mantalsskrifningar och taxeringar warda i rattan tid indrifne, och i Kongl. Räntekammaren insatte: hwarföre han öfwer Magistraten skall hafwa ett noga inseende, att Krono upbörds wärket här i Staden, med redighet, drift och god ordning förrättadt warder l. Öfwer Ståthållaren tillser jemwäl a t t Stadens inkomster icke på något otillbörligt sätt förminskas, ntan snarare i alla giörlige mål förbättras och utgå, samt att de samma efter Reglementerne behörigen och till theras rätta behof disponeras och anwändas. 2 §: 14. Öfwer Handtwärkerierne måste Öfwer Ståthållaren alfwarsam upsigt hafwa, så att det allmänna nöijaktigt och ofördröjeligen betjenas med fullgodt arbete, efter skjäligt pris, och ntan någon egenwillig dyrhet och stegring, hwaremot handtwärkerierne böra författningarne enligt fredas och förswaras 3. 15 §. På ätande wahror, såsom bröd, dricka och kiött m: m: samt wissa arbeten och arbetslöner, samt lega för hyrkutskar och åkare, som kunna Taxeras uprättar Öfwer Ståthållaren, efter i n h ä m t a d t Magistratens betänkande, antingen för hwarje månad, eller för längre tid, efter omständigheterna, nödige Taxor, samt dem till kraftig wärkställighet befordrar. 4 Och som de mål, hwilka röra förenämde Taxors uprättande endast angå Stadens Oeconomie och Politie, Så skola theröfwer, så som andra Politie och oeconomie mål icke annorstädes än hos Kongl. Maij:t beswär anföras. 5 §: 16. Öfwer Ståthållaren äger också hafwa inseende öfwer Stadsens Byggnader, således att hwad till Stadsens nödtorft, heder och anseende byggas skall, Magistraten och wederbörande med honom therom först öfwerlägga, och han sedan det till wärkställighet befordrar: Isynnerhet är nödigt, att han drifwer flitigt derpå, att Stadsens gator, torg, broar, hamnar och andre Publique hus och platser, som under hans omwårdnad höra, altid underhållas och när behof giöres, lagas och förbättras, rättandes sig i öfrigit efter Byggnings ordningen för Stockholms Stad. 6 §. 17. • Ofwerinseendet och hufwudstyrelsen af hela Police wäsendet här i Staden tillkommer Öfwer Ståthållaren, hos hwilken berättelser böra ingifwas och samman1

7. §. af 1664 års Instruction, item Kongl. Brefwet af den 5 Nov: 1767. Se 4. ock 18. §.§. af Stockholms Stads Styrelse. 3 Se 20. §. af 1664 års Instruction. 4 Se Privilegierne för Stockholms Stad af den 18 febr. 1578. 3. §. sidsta moment: af 20. §. i 1664 års ÖfwerStåthållare Instruction, 1. §. af Stockholms Stads Styrelse och Kongl. Brefwet af den 21. October 1773. u 27. §. af 1772 års Regeringsform tillägger Commerce Collegium, att handhafwa licent, portorle, Tulordning och Taxor, hwaraf tydeligen finnes, att det äro helt andre Taxor, som höra till Kongl. Commerce Collegii befattning, än de ifrågawarande, som röra Stadens Oeconomie och Politie, hwarmed Commerce Collegium icke h a r någon befattning, u t a n enligt Kongl. Resolutionerne af den 16 oot: 1723., 25. §. och den 7 Julii 1752, 52. §. samt Kongl. förklaringen af d: 20 Decemb: 1773 höra till Magistratens och Konungens Befallningshafwandes åtgärd, hwaröfwer hos Kongl. Maij:t den missnögde sig bör beswära. Detta styrkes ännu mera af Instructionen för Kongl. Commerce Collegium af år 1723. §.§. 11. och 18., som tydeligen wisa att Commerce Collegium blott hafvver befattning med Tull Taxorne och samma instruktion påbiuder uti 10 §. att Commerce Collegium ej må inmänga sig i andras sysslor och göromål och uti 17. §. att med Städernes enskilte Politie wäsende sig icke befatta. 6 Se 24. §. af Öfwer Ståthållare Instruktionen. 2

316 stöta uti alt det, som i mer eller mindre mohn är stridande emot god ordning och Police, på det Öfwer Ståthållaren icke allenast må warda u n d e r r ä t t a d om alt hwad i Residencet sig tilldrager, från den största till den minsta förbrytelsen, u t a n ock k u n n a wedtaga nödige m å t t och ntwägar till förekommande af alla misbruk och oredor samt bibehållandet af det allmännas säkerhet. 1 Öfwer Ståthållaren skall ock i synnerhet gifwa akt nppå alla de till Staden ankommande resande och främmande, hwilka af deras wärdar enligt författningarna 2 hos honom dagen efter deras hitkomst wid 20 D:r Srmts wite böra angifwas: äfwen som icke någon olofligen och utan Öfwer Ståthållarens Pass må utur Staden afresa. 3 Han skall och tilse, att Lättingar, Lösdrifware och Tiggar här i Staden sig icke m å uppehålla eller allmänheten betunga, utan att de antingen förwisas till theras hemort, eller ock befordras till något godt och nyttigt arbete. 4 Honom tillkommer också högsta befälet wid upkommande eldswådor i Staden, inseendet öfwer Brandordningarne, öfwer Stadsens wakt, och Borgerskapets Cawallerie och Infanterie Corps, öfwer renhållningen i Staden och på Malmarne, samt Öfwer Taxornes handhafwande, med alt hwad till en god ordning i Stadsens Politie bidrager. 5 §. 18. Öfwer Ståthållaren tilser jemwäl, att thet här i Staden inrättade friwillige Arbetshus behörigen drifwes och förwaltas til det allmännas nytta och i synnerhet den fattigas och idogas bergning och underhåll. 6 Wid epidemiska siukdomars npkommande widtager Öfwer Ståthållaren i samråd med Collegium Medicum nödige anstalter mot smittans utbredande: Och äro wäl de här i Staden forordnade fattig medici, så som och de till fria medicamenter anslagne medel stälda under Collegii Medici inseende och förwaltuing: men som desse författningar i Residencet röra en god ordning och Police, så bör Collegium Medicum härom lämna Öfwer Ståthållaren underrättelse wid hwarje m å n a d s slut, men eljest oftare efter som omständigheterna fordra k u n n a på det Öfwer Ståthållaren med Collegium Medicum må wara i stånd att wid förekommande händelser nyttja och antaga de utwägar som nödige pröfwas. Inrättningen till de weneriska siukes botande samt de der till anslagne medel förblifwa under Öfwer Ståthållarens inseende och Disposition, dock att Öfwer Ståthållaren lämnar Kongl. Collegium Medicum fulkomlig underrättelse om denne inrättnings beskaffenhet, såsom till medicinal wärket hörande. 7 Skulle Fäderneslandet och thenne wår 1 Se: 13. §. af 1664 års Öfwer St.Jnstruction, der det stadgas, att Öfwer Ståthållaren i Staden och. på Malmarne i Konungens ställe äger att biuda och befalla och hafwer Inspection i alla deras Sysslor och ärender. item 1 och 3. §.§. af Stockholms Stads Styrelse Confr: förordningen den 25 Maji 1699. Confr. Kongl. Politie Commissionens härom afgifne särskilte underdånige betänkande. 2 Se Kongl. Mandatet af d. 5 Junii 1605. Publicationerne af den 8 J a n u a r i 1731, den 10 febr: 1741, den 10 December 1743. den 1 Martii 1759 och den 27 aug: 1761. 3 Se Publication: af den 20 Julii 1739, den 11 Now: 1752 samt 18 febr: 170S. 4 Se författningarne af den 16 febr: och 7 Now: 1642. den 9 Septemb: 1650, och d. 10. Maji 1661. den 4 April 1663. 25. §. af 1664 års Öfwer Ståthållare Instruction, författningarne af d. 26. Martii 1670. och 4 febr: 1682. d: 14 J u n i i 1688. d. 21 Octobr: 1698, den 15 Sept: 1706. den 2 Now: 1707, den 17 febr: och den 25 Maji 1722. den 12 Sept: 1724. d: 21 Julii 1725. d: 19 Maji och d. 13 Aug: 1731. d. 18 Oct: 1732. den 3 febr: och den 5. April 1733. den 21 Aug: och 18 Decemb: 1736. den 10. October 1741. den 20 Decembr 1745. den 28. febr: den 18. December 1746. den 24 Martii 1748. den 24 Now: 1750. den 28 April, den 6 J u n i i den 8 aug: och 29 October 1752, den 30 Maji 1753, den 19 Maji och 26 J u n i i 1756. den 10. och 30 Sept: 1757, d, 10. Martii 1758, den 12 Septemb: 1763, den 16 April 1773. den 11. och 15 J u n i i 1773 samt Kongl. brefwet af den 21. Septemb: 1775. 5 Se 25. § af 1664. års Öfwer Ståthållare instruction. Confr: Kongl. Resolutionerne af den 16 oct: 1723. 25. §. och den 7 Julii 1752. 52. §. samt Kongl. Förklaringen af d: 20 Decemb: 1773. 6 Se Kongl. Brefwet af den 15 J a n u a r i i 1773. och Publication af den 16 April samma år. 7 Se Kongl. Brefwet af den 11 Aug: 1775.

317 Residence stad, någonssin i en framtid, så stor olycka öfwergå, att, af then Högstas hand, med Peste eller annan swår folcködande sjukdom hemsökt warda, tå will Kongl. M:tt låta försee Öfwer Ståthållaren med särskilt Nådig Jnstruction, om hwad på thess åliggander i slik hedröfwelig händelse skall ankomma. 1 §: 19. Tilkommer det Öfwer Ståthållaren också, att förestå Executions wärket här i Staden så i Criminelle, som civile mål, dem med flit och omsorg skiöta, och ingen Rik eller fattig i sin rätt uppehålla eller hjelpelös lämna: ställandes sig till rättelse alt hwad Lagen och Executions Stadgarne samt Kongl. Förordningen för Executoren i Stockholm af den 26 Junii 1720 förmå och innehålla. 2 §: 20. H a n s omsorg skall ock besynnerligen stå deruti att alla laga Stadgar, som antingen nu giorde eller h ä d a n efter giöras, kunna, hållas wid magt och hand hafwas 3 samt att alla de förordningar, som hädanefter utkomma och the hwilka ärligen böra upläsas allmänheten till warning och wälfärd, blifwa å Predikstolarne här i Staden, såsom ock wid domstolarne likmätigt deras innehåll kungiorde. 4 §: 21: Kongl. Maj:t wil ock, att Öfwer Ståthållaren lämnar Kongl. Collegierne och Konungens Befallningshafwande samt andre Ämbetsmän nödig h a n d r ä k n i n g uti h w a d the å Ämbetes wägnar till Rikets tjenst skjäligen honom k u n n a anlita, och a t t Öfwer Ståthållaren å Ämbetes wägnar, till Kongl. Collegierne flitigt inberättar och med Konungens Befallningshafwancie i orterne brefwäxlar, rörande alt det, som till theras Kunskap komma bör, eller till deras afgiörande, enligt Författningarne hörer. 5 §: 22: Uti Slotts Rätten, som iiptager och afdömer alla de brottmål, som härröra af hwarjehanda excesser, hwilka begås af en och annan, utom Hof Betjenterne, på Kongl. Slottet, uti Riksens Collegier och Kongl. Trägårdarne, emot främmande Hofs Ministrar och deras betjente, äfwen af flere personer, som eljest lyda under särskilte domstolar, öfwer förbryttelser, som både Officerare och gemene af Brandwagten kunna föröfwa, samt öfwer sådane förgripelser, som föröfwas emot Publique wakter, så innom som utom hus, förer Öfwer Ståthållaren Praesidium, rättandes sig efter allmänna lagen, samt de särskilte Bref och författningar, som Slotts Rätten redan äro, eller hädan efter blifwe föreskrifne. 6 §: 23. Öfwer Ståthållaren tillkommer ock att uti Slotts Cancelliet afgiöra alla skuldfordringsmål emellan Swenska och Ryska Kiöpmän, utan afseende på det sär1 Händelser förefalla ej sällan då Policens handhafware liar ingen annan utwäg för usslingars räddning än att anlita Lazarettets h ä r i Staden biträde, hwarwid oftast möta swårigheter, som k u n n a förekommas ocli imdanrödjas oni Öfwer Ståthållaren såsom Ledamot wid Lazaretts Directionen, h a r tillfälle att känna detta wärks beskaffenhet och lämpa det s a m m a i utöfningen till en n ä r m a r e gemenskap med Politie anstalterne. 2 Se 17. §. af 1664. års Öfwer Ståthållare Instruction. Förordningen för Executorn i Stockholm af den 26 J u n i i 1720. item 1. Cap: 1. §. Uts:Balken, Confr. 6. §. af 1734 års Lands Höfdinge Instruction. 3 Se 18. §. af 1664 års Öfwer Ståthållare Instruction, och 14. §. af 1734 års Lands Höfdinge instruction. 4 Se 2. §. af samma Instruction. s Se 18, 19, 20, och 24. §.§. i 1664. års Öfwer Ståthållare Instruction. c Se Kongl. Brefwen af den 18 Octob: 1681. den 19 Julii 1698. den 1. A u g . 1723. d. 9. Martii 1733. d. 27 J u n i i 1733. den 9 Martii 1737. d. 16 april 1743. och d: 13 Maj i 1743.

318 skilta forum, hwarunder de Swenske eljest lyda kunna: Men deräst saken ej är så klar och ostridig att den executive kan afgiöras, uptages och afdömes densamma af Öfwer Ståthållaren, under Ståthållaren och Slotts fogden judicialiter och Summario processu, på sätt författningarna särskilt härom föreskrifwa. 1 §• 24. Hwad fångar och brottslige, som häktade warda angår, så skall derom till Ofwer Ståthållaren rapporteras då de i häkte intagas och någon arrestant icke utan med Ofwer Ståthållarens wettskap och minne utsläppas, dragandes Öfwer Ståthållaren omsorg före, att Slotts Arrestanterne, niuta deras underhåll af de medel, som dertill på stat äro anslagne eller särskilt förordnas kunna. 2 §. 25. Hwad i denne Instruction för Öfwer Ståthållaren är stadgat och förordnat, tjenar till rättelse för under Ståthållaren, som i Öfwer Ståthållarens frånwaro eller då han är hindrad, Öfwer Ståthållare Ämbetet förwaltar och hans ställe företräder. 3 §: 26. Kongl. Maij:t wil ock att Öfwer Ståthållaren skall hafwa sig slottsfogden, Politie mästaren, Slotts Secreteraren och Slotts Bokhållaren med flere andre Slotts Cancellie Betjente till h ä n d a 4 och att han them, likmätigt efterföljande §.§. i sitt n a m n instruerar, så, att the troligen förrätta hwad han dem på Ämbetes wägnar kan anförtro och pålägga. §: 27. Slotts fogden åligger, således, att enär Öfwer- eller under-Ståthållaren af andre Ämbets sysslor äro förhindrade eller frånwarande, förrätta alt hwad till Executions "Warket hörer, så som wore Öfwer Ståthållaren sielf närwarande på sätt, förordningen for Executoren i Stockholm af den 26 Junii 1720, förmår och innehåller. Isynnerhet tillkommer honom hushållningen och upsigten wid Konungens Slott, Slotts och Riddareholms Kyrkorne, andre Kronans hus, Trägårdar, Wedgårdar, fångar och fängelse rum, samt Slotts Arrestanternes afstraffande, efter som de dömde warda, rättandes sig efter Lag och de särskilte förordningar och anstalter, som derom redan äro eller hädan efter giorde blifwa. 5 §: 28: Politie Mästaren tillkommer wid alla tillfällen Öfwer Ståthållare-Embetet, enär erfordras, till hända gå, uti hwad till Politie AVäsendets underhållande i thess här utstakade skick, för angelägit pröfwas: Såsom ock då Öfwer Ståthållaren, under Ståthållaren och Slott fogden äro hindrade, wid Executions wärket lägga h a n d enl:t förordningen för Executoren i Stockholm af den 26 Junii 1720. Isynnerhet åligger honom att hafwa det närmare inseendet på Stadsens Eiscalen och Politie Betjeningen samt wid Borgerskapets Societeters och handwärkeriernes 1

Se Kongl. Brefwen af den 30 October 1684, den 14 Novemb. 1746. och 20 febr: 1764. Se 10. §. af 1664 års Öfwer Ståthållare Instruction. Se 9. och 16 §.§. af 1664 års Öfwer Ståthållare Instruction. 1. och 20. §.§. af Stockholms Stads Styrelse. 2. §. af förordningen för Executoren i Stockholm af den 26 Junii 1720, samt förordningen om Slotts R ä t t e n af den 9 Martii 1733. 4 Se 8. §. af 1664. års Öfwer Ståthållare Instruction. 5 Se den åberopade förordningen för Executoren i Stockholm §. 3. Confr: Slotts fogde Eden. 2 s

319 sammankomster och gillen, å Öfwer Ståthållarens wägnar wara till städes * så ofta det honom anbefalt warder, för att tillse, det alt derwid må skickeligen och ordenteligen tillgå, och Öfwer Ståthållare Ämbetet therigenom hafwa tillfälle, att n ä r m a r a inhämta hwarje Societets och Ämbetes belägenhet och tillstånd, och så mycket lättare wara i stånd att med Magistraten rätta alla missbruk och befordra, Borgerskapets förmohn ei mindre än det allmänna bästa. §: 29. Slotts Secreterarens syssla består förnämligast deruti att han föredrager alla inkommande Politie och Oeconomie mål, samt efter Öfwer Ståthållarens godtfinnande, deröfwer resolutioner författar, att han upsätter och Contra signerar alla bref, berättelser och Publicationer, med mera, som uti Öfwer Ståthållarens namn utgå, samt för de resande utfärdar behörige Pass, tilseendes noga att derwid inga misbruk mage förelöpa: Han skall ock öfwer alla inkommande handlingar hålla ett noga Diarium, och öfwer alla de Resolutioner, Bref, berättelser och Publicationer som utfärdas, wid årets slut hafwa ett riktigt och renskrifwit Registrator, hwartill honom nödige skrifware och skrifmaterialier bestås. 2 §. 30: Slotts Bokhållaren, som tillika är Kammererare i Slotts Cancelliet åligger a t t öfwer alla de medel som af Öfwer Ståthållaren på Slotts Staten disponeras, hålla en riktig och behörigen werificerad Hufwudbok, som för hwarje år, innom den tid författningarne föreskrifwa till Kongl. Kammar Collegium och Kammar Revisionen inlämnas att der undergå rewision. Han skall ock infordra Bohags fogdens samt wed fogdens räkenskaper, såsom ock wedräkningarne från the Kungsgårdar omkring Residencet belägne, ther Kongl. M:tt sitt wistande för någon tid om åhret utsättjer emedan alla dessa räkenskaper, såsom werificationer tillhöra Slotts Stats HufwudBöckerne: i agttagandes i öfrigit alt hwacl hans tjenst, enligit författningarne tillkommer, äfwen som han wid Kyrko wärdskapet i Riddareholms Kyrkan, Öfwer Ståthållaren tillhanda går. §: 81: The flere tjenstemän och Betjente, som antingen redan äro eller framdeles warda antagne, för Executions wärket Politie wäsendet, samt wid Konungens hus och Trägårdar, för Byggnaders, reparationers, wardens och redogiörelses skull hafwa att rätta sig efter de särskilta Instructioner, som dem redan 3 af Öfwer StåthållareEmbetet gifna äro eller framdeles kunna komma för them, af t h e t samma att xitfärdas. §• 32: Som Öfwer Ståthållaren innehafwer en förtroende tjenst, som Kongl. Maij:t Sjelf, enligt Regerings Formen, till och afsätter Så är ock Öfwer Ståthållaren Kongl. Maij:t allena answarig för Stadsens Gabernation och Styrelse. 4 Datum u t supra. A tergo: 1776 d: 16 Febr Instruction för Öfwer Ståthållaren. GUSTAF I F. v. Heland 1 Thenne tjenstemän är så mycket angelägnare som Öfwer Ståthållaren och under Ståthållaren på flere ställen måste wara närwarande, då Politie ärenderne lika fult måste af Politie mästaren expedieras och förwaltas i den executiwa wägen på sätt Kongl. Politie Commissionen i underdånighet föreslagit. 2 Se förordningen för Executoren i Stockholm 4. §. 3 Se Förordningen för Executoren i Stockholm §.§. 5. 6 et 7. * Se 1772 års Regerings Form 31. §.

320 INSTEUCTION, Hwarefter Öfwer-Ståthållaren

öfwer

Besidence-Stad li a f w e r

Kongl.

Stockholm at

Maj:ts sig

r ä t t a.

Gifwen Drottningholms Slott den 25 Augusti

1791.

§• 1. Öfwer-Ståthållaren tilkornmer, at wårda sig om Konungens H u s och Trädgårdar inom Stockholms Staquet, hwad deras utwärtes byggnad, förbätrande och widmagthållande angår: at hafwa inseende öfwer Stadens och Malmarnes styrelse, god ordning och Politie, Privilegier, Byggnader, Inkomster, Köp, Handel och hwad dertil hörer, samt at förestå och besörja Executions-Werket, så at detsamma alfwarsamt och ordenteligen tilgår. §• 2. H w a d Slottsbyggnaden angår, så besörjes densamma af Slottsbyggnads-Direction, och sedan Kongl. Maj:t nu i Nåder anförtrodt inseendet och warden af Stockholms Slott, åt en dertil särskilt förordnad Des Befallningsman, uphörer all den tilsyn och befattning dermed, hwilken hitintils warit Öfwer-Ståthållaren updragen, både öfwer Slottet i allmänhet, som ock wid Slotts-Capellet, Brandwäsendet och Renhållningen, med mera, derstädes. I anledning deraf, böra äfwen namnen af de honom lydande Werk och Tjenster, hwilka warit bibehållne ifrån de äldre tider, då högsta befälet öfwer Slottet detta Embetet tilkommit, sålunda förbytas, at Slotts-Cantzliet hädanefter kallas Öfwer-Ståthållare-Embetets Cantzli: SlottsFogden, Konungens Fogate i Stockholm: Slotts-staten, Staten för Kronans Publique Hus i Stockholm; och den derwid warande Contoirs-Betjening, Kamererare eller Bokhållare wid Öfwer-Ståthållare-Embetet. 1 jemnlikhet deraf r ä t t a s äfwen det förra Slotts-Cantzliets Sigill. Men beträffande alla öfriga Konungens eller Kronans Hus inom Hufwndstaden, samt den så kallade Kongs-Trägården wid S:t Jacob, derest icke om något af dem särskilt i Nåder förordnas, såsom för det n ä r w a r a n d e angående Hennes Kongl. Höghet Prinsessans Palais stadgadt är, så besörjes deras nybyggnader och reparationer, jemte underhållandet, af OfwerStåthållaren, efter af Öfwer-Hof-Intendenten författade desseiner och omkostuadsförslager, dem Öfwer-Ståthållaren til Kongl. Maj:ts Nådiga gillande först upgifwer, hwarefter werkställigheten ankommer på Öfwer-Ståthållaren, som derwid i akt tager all möjelig besparing och hushållning af de medel, som til dessa behof antingen i Staten bestås eller särskilt till Öfwer-Ståthållarens disposition anordnas. För dessa medel göres wid Contoiret redo och räkning, hwilken sedan för hwarje år, inom den tid författningarne föreskrifwa, til Kongl. Kamar-Collegium och KamarRevisionen inlemnas, at der undergå behörig granskning, warande derföre alla de Tjenstemän, Betjente och Handtwerkare, som äro i)å Staten för Publique Byggnaderne upförde eller framdeles kunna antagas wid Konungens ofwannämde Hus och Trägård i Stockholm, för byggnaders, reparationers, wardens och redogörelsens skul, stälte under Öfwer-Ståthållarens inseende och lydno.

321 §. 3. ^ Öfwer-Ståthållaren äger at besörja om nödig Brandredskaps inrättande, underhållande och wård för dessa Hns och Trägård, derföre ock de Betjente, som til Brandredskapens wård, skötande och hand tering derstädes nyttjas, stå under ÖfwerStåthållarens lydno. Brandsynerne dera böra årligen i Maji och Junii m å n a d e r werkställas, derom Öfwer-Ståthållaren med biträde af Öfwer-Hof-Intendents-Embetet drager försorg. Brandmästaren och Slotts-Knektarne blifwa wäl egenteligen stälde under Befallningsmannens på Slottet styrsel och inseende, men böra tilllika, uppå Ofwer-Ståthållarens requisition til honom, biträda wid Kronans Hus, när deras tjenst inom Slottet icke tarfwas. §• 4 Som Öfwer-Ståthållaren tilkommer, at förse Kongl. Maj:ts Slott och Lust-Slott samt Des och Riksens Collegier och andre Werk och Stater med erforderlig wedbrand, öfwer utdelningen hwaraf Öfwer-Ståthållaren upsigt hafwer; Så är nödigt, at Ståthållarne på Lust-Slotten, samt Befallningsmannen på Stockholms Slott] årligen tidigt meddela Öfwer-Ståthållaren kunskap om behofwen deraf til den nästpåföljande winter, och de ställen til hwilka weden bör aflemuas eller dageligen bäras, på det Öfwer-Ståthållaren icke allenast må weta den årliga wedconsumtionen, utan ock kunna derefter rätta weduphandlingen af de medel som dertil på Staten äro anslagne eller särskilt hos Kongl. Maj:t i underdånighet måste requireras; hwilken uphandling Öfwer-Ståthållaren så tidigt låter anställa, at å ena sidan de billigaste pris k u n n a erhållas, och å den andra behofwet i det nogaste warder uptagit, innan wed-tilförslen emot wintren aldeles afstadnar: Åliggandes Ofwer-Ståthållaren at hålla alfwarsam hand, det skick och besparing winnes, samt missbruken genom en sträng controll förekommas. §• 5, Under warden af Konungens Hus, begripes äfwen Riddareholms Kyrkan, hwarwid Ofwer-Ståthållaren behåller det Föreståndareskapet, honom af ålder och alt hitintils ålegat. §• 6. Ofwer-Ståthållaren skal weta, wara sin Embetes pligt, at hafwa Inspection öfwer Staden Stockholm och Malmarne, och wara Stadens och Borgerskapets Förman, hwarwid han först och för all ting bör i akt taga huru han efter sin yttersta kraft och förstånd kan hålla des Inwånare uti pligtig hörsamhet, rättrådighet, tjenstwillighet och devotion emot Hans Kongl. Maj:t och Sw'eriges Krono, och så mycket honom tilstår, formera och styrka dem til godo, och uppehålla det helsosamma förtroende, som Herre och Undersåtare emellan wara bör.

Ofwer-Ståthållaren skal för all ting befrämja Guds ära och den r ä t t a Gudstjensten, så at icke något emot Kyrko-Lagen eller Förordningarne derwid må förelöpa, så ock, alfwarligen hålla h a n d öfwer Religions-Stadgan. Om Stadsens Kyrkor och Skolar äger Öfwer-Ståthållaren at sig wårda, jemte dem som upsigten deraf anförtrodd är. Öfwer Danviks Hospitalet, jemte Politie Fattig-Cassan, har Ofwer-Ståthållaren med wederbörande Stadsens Collegier det närmare inseendet, så at dessa Christeliga Inrättningar, efter deras första fundation och de derom utfärdade Författningar, redeligen wårdas och skötas. Den wård och inseende wid Stockholms Stads Stora Barnhus, hwilken Kongl. Maj:t under den 4 Maji 1785 särskilt i Nåder updragit framledne Herr Riks-Rådet Friherre Sparre, wil Kongl. Maj:t på et lika sätt anförtro des efterträdare och tilkommande ÖfwerStåthållare, hwarwid de hafwa i alla mål at ställa sig til efterlefnad Kongl. 885 23

322 Maj:ts under berörde dato, angående detta Werkets styrelse och hushållning,, utfärdade Förordnande. Wid de enskilte Fattighusen i Staden anställer Ofwer-Ståthållaren, med PolitieCollegium, hwarje år allmänna mönstringar öfwer Fattighushjonen, uti wederbörande Presterskaps och Fattighus Föreståndares närwaro, hwarwid efterses Fattighushjonens beskaffenhet, hwilka uti Församlingarnes enskilta Fattighus njuta underhåll, och huruwida dessa Inrättningar bibehållas i det skick, som med deras rätta ändamål öfwerensstämmer, dock utan rubbning eller inskränkning uti wederbörandes fria förwaltning af Fattighusen och de dertil hörande medel eller dertil gjorde donationer och testamenten. §. 8. Och som Öfwer-Ståthållaren äger i Staden och på Malmarne uti Konungens ställe at bjuda och befalla, och hafwer Inspectionen öfwer Stadens styrelse, och huru hwar och en sin ombetrodde Tjenst och Embete behörigen förrätta må, hwarföre h a n ock kallas Konungens Öfwer-Ståthållare, så skal han wara förpligtad at på alt möjeligt sätt och i alla skäliga och rättwisa saker befordra Stadsens och Borgerskapets wälfärd, och förswara dem emot allehanda öfwerwåld och intrång, samt handhafwa hwars och ens wälfångna Friheter och Privilegier, så at wederbörande sina rättigheter obehindrade njuta, och sin redeliga näring, hushållning och köpenskap så anställa och bruka mage, som hwars och ens Stånd och wilkor det medgifwer, hwaremot han ock skal tilhålla Magistraten och Borgerskapet, at de på deras syslor och handtering gifwa flitig akt, och troligen u t r ä t t a hwad deras Embetes pligt af dem fordrar, så i anseende til Kongl. Maj:t och Riket, som dem emellan inbördes, på det, å ena sidan, enighet och godt förstånd Magistraten inbördes, så wäl som ock Magistraten och Borgerskapet emellan befordras, å den andra sidan, Kongl. Maj:ts Rätt och Höghet bibehålles och förswaras, granneligen tilseendes, at deruti af Staden icke sker något förfång, eller at Magistraten och Borgerskapet gripa widare om sig, än som wederbör, och med deras Privilegier är öfwerensstämmande. §• 9. Med twistige saker har Öfwer-Ståthållaren sig icke at befatta, eller sit och Domare-Embetet at sammanblanda, dock åligger Öfwer-Ståthållaren at noga tilse, at wid Stadens Domstolar ordenteligen och wäl tilgår, at Stadsens Inwånare njuta Sweriges Lag och Kongl. Stadgar til godo; at Rättens Ledamöter och Betjente sig tidigt i sina Embetsrum infinna, til målens företagande och afgörande, och at Rättegångssakerne, i synnerhet brottmål, icke uppehållas eller nedläggas, utan skyndesammast ransakas och afslutas, derföre Stadens Domstolar böra göra OfwerStåthållaren besked, enär han å Embetes wägnar sådant äskar och å s t u n d a r : och mage icke eller Borgmästare och Råd, Kämnerer samt andre Stadsens Betjente från tjenstgöring sig afhålla eller resa utur Staden utan Öfwer-Ståthållarens wetskap och minne. §. 10. På det wid Stadsens Domstolar och Collegier alla syslor med bättre drift må kunna skötas, och både Ledamöter och Betjening nyttjas efter deras skaplynne, kunskaper och insigter, på de ställen der de kunna göra allmänheten bästa gagn och nytta, skal icke allenast Rådmännens u t n ä m n a n d e och placering til PrEesides i Kämners-Rätterne, och til Ledamöter i Slotts Commissorial Wärfnings- och Accis-Rätterne, samt i Stadsens Collegier, efter i n h e m t a d t Magistratens betänkande ankomma på Öfwer-Ståthållaren, som utan af seende på deras ålder i syslorne, eller något a n n a t än Kongl. Maj:ts Tjenst och Stadsens bästa, dermed äger at förfara, dock så, at enligt Kongl. Brefwet af den 3 J a n u a r i i

323 1716, Rådmännen hwart tredje år i Collegierne ombytas, men P r e s i d e s i Kämners-Rätterne, af hwilka fordras en särskilt kunskap och erfarenhet, ej oftare än wigtiga skäl dertil för handen äro, utan ock, Öfwer-Ståthållaren tilhöra, at, wid Stadsens Tjensters bortgifwande, å Kongl. Maj:ts wägnar der noga hand hålla, at de mast skickelige och förtjente warda befordrade. §• 11. Öfwer-Ståthållaren tilkommer at noga wara underrättad om Stadsens wilkor, tilstånd, inkomster, handel, näringar och handtwerk, och synnerligen wara bet ä n k t på tjenliga medel och utwägar, huru det ena med det andra må hjelpas och förbättras: h ä r u t i n n a n åligger Magistraten och denne Stadsens Collegier at gå Ofwer-Ståthållareii med nödige uplysningar tilhanda. Uti alla angelägna saker skola Borgmästare och Råd jemwäl wara förpligtade at taga Öfwer-Ståthållarens råd och betänkande, och ej något af wigtighet företaga, utom, och ännu mindre emot hans wetskap. §. 12. Öfwer-Ståthållaren sörjer också derföre, at Borgerskapets handel och wandel fri och orubbad, men utan falskhet och närd, enligt Författningarne utöfwas, och at handels Ordinantierne, samt Författningarne om Mått, Mål och Wigt, behörigen handhafwas, så lagandes, at då, å ena sidan Borgerskapets näring öch rörelse warder befrämjad, å den andra alt skadeligt lurendrägeri, monopolium, och alt a n n a t missbruk til Stadens och des Inwånares olägenhet warder afskaffadt- uti hwilka ämnen Ofwer-Ståthållaren med Kongl. Maj:ts och Riksens CommerceCollegium, som hafwer omsorg om Rikets Handel och des befordran, flitigt efter omständigheterne och då saken så beskaffad är, rådgör och c o r r e s p o n d e d - men i ofrigt med Magistraten werkställer hwad til Stadens nytta och det allmännas bästa lända kan. Angifwelser af brott emot Handels Ordinantien eller de förgripelser som deremot eljest förmärkas, böra icke hos Öfwer-Ståthållaren omedelbarligen uptagas, utan derom dömas och ransakas wid Stadens ordinarie Collegier och Domstolar! §. 13. Öfwer-Ståthållaren skal ock på det högsta låta sig angelägit wara, at Kronones Contributioner, så ordinarie som extraordinarie, efter förrättade pålitelige Mantalsskrifningar och Taxeringar, warda i rattan tid indrifne och i Kongl R a n t e k a m a r e n ' i n s a t t e ; hwarföre han öfwer Magistraten skal hafwa et notra inseende, at Krono-Upbörds-Werket i Staden med redighet, drift och god ordning forrattadt warder. Ofwer-Ståthållaren tilser jemwäl, at Stadsens inkomster icke på otilborhgt sätt förminskas, utan snarare i alla görliga mål förbättras och utgå, samt at de samma efter Reglementerne behöringen och til deras rätta behof disponeras och anwändas. §• 14Öfwer Handtwerkerierne måste Öfwer-Ståthållaren alfwarsam upsigt hafwa, så at det allmänna nöjaktigt och ofördröjeligen betjenas med fullgodt arbete efter skäligt pris, och u t a n någon egenwillig dyrhet och stegring, hwaremot Handtwerkerierne bora, Författningarne enligt, fredas och förswaras. Ransakning och Dom uti förbrytelser emot 1720 års Skrå-Ordning böra ej annorstädes, än wid Stadens Collegier och Domstolar anställas och fällas. §. 15. P å ätande waror, såsom Bröd, Dricka och Kött, med mera, samt wisse arbeten och arbetslöner, samt lega för Hyrkutskar och Åkare, som k u n n a taxeras, nprattar Ofwer-Ståthållaren, efter i n h e m t a d t Magistratens betänkande, antingen

324 för hwarje Månad eller för längre tid efter omständigheterne nödige Taxor, samt dem til kraftig werkställighet befordrar, sedan de förut hwarje gång blifwit hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälte til nådig stadfästelse. Och som de mål hwilka röra förenämde Taxors uprättande endast angå Stadens Oeconomie och Politie, så skola deröfwer, såsom andre Politie- och Oeconomie-Mål, icke annorstädes än hos Kongl. Maj:t beswär anföras. §. 16. Öfwer-Ståthållaren äger också hafwa inseende öfwer Stadens Byggnader, således, at hwad til Stadens nödtorft, heder och anseende byggas skal, Magistraten och wederbörande med honom derom först öfwerlägga, och h a n sedan det til werkställighet befordrar. I synnerhet är nödigt, at Stadens Gator, Torg, Broar, H a m n a r och andra publique Hus och Platser, som under hans omwårdnad höra, altid underhållas och enär behof göres, lagas och förbättras, rättande sig i öfrigt efter Byggnings-Ordningen för Stockholms Stad, hwars handhafwande, uti förefallande mål, ankommer icke blott på des enskilta, men på Embets- och Byggnings-Collegii åtgärd, enligt hwad derom förordnadt är. §• 17. Öfwer-inseendet och Hufwudstyrelsen af hela Politiewäsendet i Stockholm tilkommer Öfwer-Ståthållaren, hos hwilken berättelser böra ingifwas och sammanstöta uti alt det, som i mer eller mindre mon är stridande emot god ordning och police, på det Öfwer-Ståthållaren icke allenast må warda u n d e r r ä t t a d om alt h w a d uti Residencet sig tildrager, från den största til den minsta förbrytelsen, u t a n ock kunna widtaga nödige m å t t och utwägar til förekommande af alla missbruk och oredor samt bibehållandet af det allmännas säkerhet. Öfwer-Ståthållaren skal ock i synnerhet gifwa akt uppå alla de til Staden ankommande Resande och Fremande, hwilka af deras Wärdar, enligt Författningarne, hos honom dagen efter deras ankomst, wid Tjugu Daler Silfwermynts wite, böra angifwas; Äfwen som icke någon olofligen och utan Öfwer-Ståthållarens Pass må utur Staden afresa. Han skal ock tilse, at Lättingar, Lösdrifware och Tiggare i Staden sig icke må uppehålla, eller allmänheten betunga, u t a n at de antingen förwisas til deras hemort eller ock befordras til något godt och nyttigt arbete. Honom tilkommer också wid alla upkommande eldswådor i Staden, enär Konungen Sjelf ej är närwarande, elles Des Ordres föras af Des Tjenstgörande General-Adjutant, at ställa sig til efterrättelse Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction för Des General-Adjutant den 20 December sistledit år; Inseendet öfwer BrandOrdningarne, öfwer Stadens W a k t och Borgerskapets Cavalerie- och InfanterieCorps, öfwer Renhållningen i Staden och på Malmarne samt öfwer Taxornes handhafwande, med alt hwad til en god ordning i Stadens Politie bidrager. §. 18. Öfwer-Ståthållaren tilser jemwäl, at det i Stockholm inrättade Friwilliga Arbetshus behörigen drifwes och förwaltas til det allmännas nytta, och i synnerhet den fattigas och idogas bergning och underhåll. Wid Epidemiske sjukdomars upkommande, widtager Öfwer-Ståthållaren i samråd med Collegium Medicum nödige anstalter emot smittans u t b r e d a n d e ; och äro wäl de i Staden förordnade Fattig-Medici, såsom ock de til fria Medicamenter anslagne medel, stälde under Collegii Medici inseende och förwaltning; men som desse författningar i Residencet röra en god ordning och police, så bör Collegium Medicum härom lemna Öfwer-Ståthållaren underrättelse wid hwarje^månads slut, men eljest oftare, efter som omständigheterne fordra kunna, på det OfwerStåthållaren med Collegium Medicum må wara i stånd, at wid förekommande händelser nyttja och antaga de utwägar som nödige pröfwas.

325 I n r ä t t n i n g e n til de Veneriske sjukas botande samt de dertil anslagne medel, förblifwa under Öfwer-Ståthållarens inseende och disposition, dock at Öfwer-Ståthållaren lemnar Kongl. Collegium Medicum fullkomlig underrättelse om denne Inrättnings beskaffenhet, såsom til Medicinal-Werket hörande. Angående redogörelsen för de härtil anslagne medel, wil Kongl. Maj:t särskilt i Nåder förordna, i anseende til den granlagenhet, hwilken i flere afseenden derwid är nödig at i ^ akt taga. Skulle Fäderneslandet och Residence-Staden någonsin i en framtid så stor olycka öfwergå, at af den Högstas h a n d med pest eller a n n a n swår folködande sjukdom hemsökt warda, då wil Kongl. Maj:t låta förse Öfwer-Ståthållaren med särskilt Nådig Instruction, om hwad på des åliggande i slik bedröfwelig händelse skal ankomma. §• 19. Tilkommer det Öfwer-Ståthållaren också at förestå Executions-Werket i Hufwudstaden, så i Criminelle som Civile mål, dem med flit och omsorg sköta, och ingen, rik eller fattig, i sin rätt uppehålla, eller hjelpelös lemna: ställandes sig til efterrättelse alt hwad Lagen och Executions-Stadgarne, samt Kongl. Förordningen för Executoren i Stockholm af den 26 Junii 1720, förmå och innehålla. §. 20. Hans omsorg skal ock besynnerligen stå deruti, at alla Laga Stadgar, som antingen nu gjorde eller hädanefter göras kunna, hållas wid magt och handhafwas, samt at alla de Förordningar, som hädanefter utkomma, och de hwilka årligen böra upläsas, allmänheten til warning och wälfärd, blifwa å Predikostolarne i Staden, såsom ock wid Domstolarne, likmätigt deras innehåll, kungjorde. §. 2 1 . Kongl. Maj:t wil ock, at Öfwer-Ståthållaren lemnar Kongl. Collegierne och Konungens Befallningshafwande samt andre Embetsmän nödig handräkning, uti h w a d de å Embetes wägnar til Rikets tjenst skäligen honom k u n n a anlita, och at Ofwer-Ståthållaren å Embetes wägnar til Kongl. Collegierne flitigt inberättar, och med Konungens Befallningshafwande i orterne Brefwexlar, rörande alt det] som til deras kunskap komma bör, eller til deras afgörande enligit Författningarne hörer. §• 22. Uti Slotts-Rätten, som uptager och afdömer alla de brottmål som härröra af hwarjehanda excesser, hwilka begås af en och a n n a n utom Hof-Betjenterne, på Kongl. Slottet, uti Riksens Collegier och Kongl. Trägårdarne, emot fremande Hofs Ministrer och deras Betjente, äfwen af flere personer, som eljest lyda under särskilte Domstolar, öfwer förbrytelser, som både Officerare och Gemene af Brandwakten kunna föröfwa, samt öfwer sådane förgripelser, som föröfwas emot publique Wakter, så inom som utom hus, förer Öfwer-Ståthållaren Pra3sidium, rättandes sig efter Allmänna Lagen samt de särskilte Bref och Författningar, som Slotts-Rätten redan äro eller hädanefter blifwa föreskrifne. §• 2 3 Ofwer-Ståthållaren tilkommer ock, at uti des Embetes Cantzlie afgöra alla Skuldfordringsmål, emellan Swenska och Ryska Köpmän, utan afseende på det särskilta forum, hwarunder de Swenske eljest lyda k u n n a ; men derest saken ej är så klar och ostridig, at den executive kan afgöras, uptagea och afdömes densamma af Öfwer-Ståthållaren, Under-Ståthållaren och Fogaten, judicialiter och summario processu, på sätt Författningarne särskilt härom föreskrifwa.

326 §. 24. H w a d fångar och brottslige som häktade warda angå, så skal derom til ÖfwerStåthållaren rapporteras, då de i häkte intagas, och någon Arrestant icke, utan med Öfwer-Ståthållarens wetskap och minne utsläppas: dragandes Öfwer-Ståthållaren omsorg före, at Slotts-Arrestanterne njuta deras understöd af de medel som dertil på stat äro anslagne, eller särskilt förordnas kunna, äfwensom han tilhåller wederbörande, at warda sig om Fångarnes skötsel och fängelserummens tilbörliga underhåll. §. 25. H w a d i denna Instruction för Öfwer-Ståthållaren är stadgadt och förordradt, tjenar til rättelse för Under-Ståthållaren, som i Öfwer-Ståthållarens frånwaro eller då han är hindrad, Öfwer-Ståthållare-Embetet förwaltar och h a n s ställe företräder pä alla rum der det utöfwas bör, så hos Magistraten och Borgerskapet, som uti Embetets Cantzlie och Police Kamaren. §. 26. Kongl. Maj:t wil ock, at Öfwer-Ståthållaren skal hafwa sig Fogaten, PolitieMästaren, des Embetes Secreterare och Contoirs Bokhållare, med nere andre des Cantzlie-Betjente tilhanda, och at han dem, likmätigt efterföljande §§. i sit n a m n instruerar, så at de troligen förrätta hwad han dem på Embetes wägnar kan anförtro och pålägga. §. 27. Fogaten åligger således, at enär Öfwer- eller Under-Ståthållaren af andre Embets syslor äro förhindrade, förrätta alt hwad til Executions-Werket hörer, såsom wore Öfwer-Ståthållaren sjelf närwarande, på sätt Förordningen för Executoren i Stockholm af den 26 Junii 1720 förmår och innehåller; E synnerhet tilkommer honom hushållningen och-upsigten wid Riddareholms Kyrkan, andra Kronans Hus, Trägården, Wedgården, Fångar och Fängelserum, samt Arrestanternes af straff ande efter som de dömde warda; rättandes sig efter Lag och de särskilte Förordningar och anstalter, som derom redan äro eller hädanefter gjorde blifwa. §• 28. Politie-Mästaren tilkommer wid alla tilfällen Öfwer-Ståthållare-Embetet, enär erfordras, tilhanda gå, nti hwad til Politie-Wäsendets underhållande, i des här utstakade skick, för angelägit pröfwas; såsom ock, då Öfwer-Ståthållaren, UnderStåthållaren och Fogaten äro hindrade, wid Executions-Werket lägga h a n d enligt Förordningen för Executoren i Stockholm af den 26 Junii 1720; I synnerhet åligger honom at hafwa det närmare inseendet på Stadens Fiscaler och PolitieBetjeningen, samt wid Borgerskapets Societeter och Handtwerkarnes Sammankomster och Gillen å Öfwer Ståthållarens wägnar wara tilstädes, så ofta det honom anbefalt warder, för at tilse, det alt derwid må skickeligen tilgå, och Öfwer-Ståthållare-Embetet derigenom hafwa tilfälle at närmare inhemta hwarje Societets och Embetes belägenhet och tilstånd, och så mycket lättare wara i stånd at med Magistraten rätta alla missbruk och befordra Borgerskapets förmon ej mindre än det allmännas bästa. §. 29. Secreterarens sysla består förnämligast deruti, at han föredrager alla inkommande Politie- och Oeconomie-mål, samt efter Öfwer-Ståthållarens godtfinnande deröfwer Resolutioner författar, at han upsätter och contrasignerar alla Bref, Berättelser och Publicationer m. m., som uti Öfwer-Ståthållarens n a m n utgå, samt för de Resande utfärdar behöriga Pass, tilseendes noga at inga missbruk derwid mage förelöpa. Han skal och öfwer alla inkommande Handlingar hålla et

327 noga Diarium, och öfwer alla de Resolutioner, Bref, Berättelser och Publicationer, som utfärdas, wid årets slut hafwa et riktigt och renskrifwit Kegistratur, hwartil honom nödige Skrifware och skrifmaterialier bestås. §. 30. Contoirs-Bokhållaren, som tillika är Kamererare wid Öfwer-Ståthållarens Cantzlie, åligger, at öfwer alla de medel som af Öfwer-Ståthållaren på Staten disponeras, hälla en riktig och behörigen verificerad Hufwudbok, som för hwarje år inom den tid Författningarne föreskrifwa, til Kongl. Kamar-Collegium och Kamar-Revisionen inlemnas, at der undergå revision. Han skal ock infordra Bohags-Fogdens samt Wed-Fogdens räkenskaper, såsom ock Wedräkningarne från de Kongsgårdar omkring Residencet belägne, der Kongl. Maj:t Sit wistande för någon tid om året utsätter, emedan alla desse räkenskaper, såsom verificationer tilhöra denna Stats Hufwudböcker; i akt tagandes i öfrigt alt hwad hans Tjenst enligt Författningarne tilkommer, äfwen som han wid Kyrkowärdskapet i Riddareholms Kyrkan Öfwer-Ståthållaren tilhanda går. §. 31. De here Tjenstemän och Betjente, som antingen redan äro, eller framdeles warda antagne för Executions-Werket, Politie-Wäsendet samt wid Konungens Hus och Trägårdar för Byggnaders, Reparationers, Wardens och Redogörelsens skul, hafwa at rätta sig efter de särskilte Instructioner som dem redan af Öfwer-Ståthållare-Embetet gifne äro, eller framdeles kunna komma för dem af detsamma utfärdas. §. 32. Som Öfwer-Ståthållaren innehafwer en Förtroende-Tjenst, som Kongl. Maj:t Sjelf, enligt Regerings-Formen, til- och af sätter; Så är ock Öfwer-Ståthållaren Kongl. Maj:t allena answarig för Stadens Gixbernation och styrelse. Hwilket wederbörande til underdånig efterrättelse länder. Datum ut supra.

GUSTAF. (L. S.) E. Schröderheim.

Anmärkning.

Instruktionerna äro återgivna:

1664 års efter riksregistraturet; 1776 års efter i riksarkivet förvarat arkivexemplar med därtill fogade noter (noternas numrering är dock ändrad); 1791 års efter tryckt exemplar i överståthållarämbetets kansli.

EEGISTER.

331 REGISTER.

A-Ccisrätten Aktuarie, vid slottskansliet Alternativ I beträffande tjänsteplacering innebörden av slutlig kostnad vid kostnadsfördelning vid kostnad u n d e r övergångsperioden Alternativ II beträffande tjänsteplacering innebörden av slutlig kostnad vid kostnadsfördelning vid kostnad u n d e r övergångsperioden Amanuens kommunalt anslag till i poliskammaren vid polismästarens expedition vid polissekreterarens expedition vid stadsfiskalskontoret vid överståthållarämbetet för polisärenden vid överståtbållarämbetets kansli

16, 23 23, 28, 36, 37 225—226 239 245 278 225 239 245 278 153, 232 220 91, 153, 164, 232 79, 80, 153, 163, 232 40, 41 51 38, 70, 71, 232

Annonsering anslag till vid överståtbållarämbetet för pobsärenden 156—157, 237 anslag till vid överståtbållarämbetets kansli 152, 162, 237 anslag till enligt förslaget 237—238 Anslag, kommunalt, till andre stadsfogdens expedition 159—161 ordonnans hos polismästaren 46, 164 ordonnans hos underståthållaren 46, 151, 232 ordonnans hos överståthållaren 46, 150, 232 värme i överståthållarbostället 150, 181, 182, 184, 226, 229 överståthållarämbetet för polisärenden 152—159, 163—167, 169, 232—238 Anslag, kommunalt, till överståthållarämbetet, disponeras delvis av drätselnämnden... 105 ändring h ä r a v 203 Anslag, statligt, till exekutionsbetjäningen 159, 167, 169 gratifikationer 152, 169 kamreraren i överståthållarämbetet för pobsärenden 166, 169 polismästaren 164, 169 underståthållarens lön 35, 150, 169 uppvärmning av poliskammarens lokaler 165, 169 överståthållarens lön 33, 149, 169 överståthållarämbetet för polisärenden 152, 164, 165, 166 överståtbållarämbetets kansli 151—152, 169, 231—232, 235, 237, 238 Anslag till överstdthdllarämbetet, efter omorganisationen ...239, 255 Arvode, särskilt, åt biträde hos polisdomaren 50, 233 biträden vid passbyrån 154, 234 expeditionsvakter 2 1 3 - 2 1 4 , 227—228 kamreraren i överståthållarämbetet för polisärenden 221 polismästaren 214, 215 Assessor vid kansliavdelningens exekutionsrotel 212, 253 — lön åt 226, 229 — tj änsterum 236

332 Assessor (forts.) vid polisavdelningens kanslibyrå - lön åt vid överståthållarämbetet för uppbördsärenden hos andre stadsfogden hos förste stadsfogden vid rannsakningsfängelset Auktioner, exekutiva förrättande av provision å Automöbilregister, se Registrering av motorfordon. Automobilskatt uppbörd av föredragning av ärenden angående Avlöningsanslag, grund för beräkning av Avlöningsförstärkning Avlöningslistor, "polispersonalens, u p p r ä t t a n d e av Avlöningsreglemente, statens Avräkning, se Kostnadsfördelning. Har mhär tigsverk, stadens Barnhuset, stora Befallningsman å Stockholms slott, se Ståthållare. Befattningshavare, icke-ordinarie, anslag till vid andre stadsfogdens expedition vid överståthållarämbetet för polisärenden vid överståthållarämbetets kansli enligt förslaget Beklädnadsförråd, polisens Besiktningsmän för motorfordon instruktion för Besiktningsmän för utskänkningslokalcr Bestraffning, av polispersonal Bevillningsavgifter för särskilda förmåner m. m Biträdande polissekreterarens expedition anslag till bokbindning anslag till bränsle och lyse anslag till böcker m. ni anslag till h y r a anslag till inventarier anslag till post- och telegrafporto anslag till renhållning anslag till renskrivning ni. m. anslag till skrivmaterialier anslag till telefoner anslag till tidningsprenumeration arbetsuppgifter befattningshavare vid indragning av lokaler Se vidare Polissekreterare, biträdande.

216, 218, 253 227 123 130, 168, 223, 263, 264, 266 129. 239 127 210 247

104 not. 3, 114, 217 217, 218 226, 231—232 210, 224 105, 113, 115—117, 203, 222 186 210, 226, 260, 264 not. 1, 274. 275 54 54

160 152—154, 233 151, 232 234, 239 113 141, 206 141 141—142, 206 52, 84, 90 87, 104 72, 101, 169, 192, 194 157, 163 154, 155, 163 157, 163 155, 160, 163 154, 163 158, 163 155, 156, 163 156—157, 163 156, 163 159, 163, 237 157, 163 80—82 82 ••• 178 236

Biträde medicinskt, vid kriminalavdelningen vid motorfordonsexpeditionen — lön å t . . vid passbyrån åt polisdomaren Bokbindning, anslag till vid överståthållarämbetet för polisärenden

118 218, 254 227, 230 154, 234 50, 167, 233 157, 163, 165, 166, 238

333 Bokbindning (forts.) vid överståthållarämbetets kansli enligt förslaget

152, 162, 238 238

Bokhållare vid kamrerarexpeditionen — anställningens art — lön '. vid kamrerarkontoret vid rannsakningsf ängelset vid överståtkållarämbetet för uppbördsärenden

222, 254 263, 264 227, 228, 230 105, 166, 222 127 123

Bokhållare, förste, vid kamrerarexpeditionen — lön Borgrätter Bostadstelefoner, ersättning för Boställe, överståthållarens möblering av underhåll av Brandordning för Stockholm Brandstadga Brandsyn Brottslingar, deras efterspanande m. m Brännkyrka ])olisvaktdistrikt bötesindrivning ni. m. inom Bränsle, anslag till vid andre stadsfogdens expedition vid överståthållarämbetet för polisärenden vid överståthållarämbetets kansli vid överståthållarbostället statligt b i d r a g till vid poliskammaren enligt förslaget Bur ggr eve

222, 254 227, 230 19 not. 1, 31 158—159 17, 28, 32, 150, 226, 229 33, 181, 184 181, 184 146—147 146—147 99 20 114, 225, 257, 267 119, 120 o. f., 205 161, 168 154—155, 163, 164, 165, 166 152, 162, 237 150, 181, 182, 184 50, 152, 165, 169 2 3 6 - 2 3 7 , 238 12

Byggnadsnämnden förslag om dess övertagande av hissinspektionen handlägger n u m e r a garageärenden upplåter viss gatumark Bårhus, se Politiinrättning. Böcker, anslag till vid andre stadsfogdens expedition vid överståthållarämbetet för polisärenden vid överståthållarämbetets kansli enligt förslaget Börsdirektionen Böter, polisdomstols fördelning av indrivning av redovisning av u t m ä t n i u g för Böter, andra diarieföring av indrivning av redovisning av Bötesandelar ersättning för mistade indragning av ersättning för tillfalla åklagaren Bötesavdelning, vid ordonnansavdelningen Bötesdistrikt Bötesfdngar transport av

145, 207 74 83

161 157, 163, 165, 166,238 152, 162, 238 238 28 104 103, 118—122, 129, 132, 203, 205, 225 103, 120—122, 203, 221 103, 129 130 129, 131, 132, 178, 204 203, 222

•

47 53 40, 122, 247 119, 132—133, 205, 225 119—120 125—127, 206 161

334 Centralavdelning, polisens Centralbyrå för inseendet över Centralregistret över efterspanade Civilstatens änke- och pupillkassa

fingeravtyck

104 not. 2, 114—116, 267—268 52 118 118, 119, 132—133 273

Danvikens hospital 54 Delgivning av handlingar 66—67, 118, 129, 130, 132, 200—201, 202, 204, 205 i Brännkyrka 178, 205, 225 Detektiv polisavdelning 49, 50, 51,117 Diarier: Allmänna diariet i poliskammaren 101, 102, 193, 202 Allmänna diariet å polismästarens expedition 83, 196, 197 Allmänna diariet & polissekreterarens expedition 77, 99, 189, 191, 192 Ammunitionsdiariet 84, 196, 197 Automobildiariet 93, 103, 196, 197 Beväringsdiariet 76, 79, 80, 193 Brottmålsdiariet 1 i poliskammaren 93, 102, 200, 201, 202 2 » » 94, 102, 200. 201, 202 3 » » 95, 102, 201, 202 Brottmålsdiariet i överståthållarämbetets kansli 66, 71, 200, 202 Bötesdiarier, hos andre stadsfogden 130 Dagbok över handelsidkare 66, 70, 191. 192 D.F.D.-mål 81, 193 Diariet angående eldfarliga oljor 73, 196, 197 Diariet angående giftiga ämnen . 7 5 , 191, 192 Diariet för byggnadsärenden 65, 70, 189, 190, 191, 192 Diariet till handelsregistret 68, 71, 189, 190, 191, 192 Diariet över till urbota straff dömda, hos andre stadsfogden 130 Dynamit- och sprängningsdiariet . 85, 196, 197 Dårdiariet 95, 102, 201, 202 Ekonomidiariet 64, 70, 189, 190, 191, 192 Elektriska diariet 95, 103, 196, 197 Fattigvårdsdiariet i poliskammaren 96, 102, 201, 202 F.D.-mål 81, 193 Pångdiariet 66, 71, 200, 202 Garagediariet 74 Gatudiariet i poliskammaren 100, 102, 196, 197, 198 Gatudiariet å polismästarens expedition 85, 196, 197 Handräckningsdiariet i poliskammaren 96, 102, 200, 201, 202 Handräekningsdiariet i överståthållarämbetets kansli 66, 71, 200 Hemliga diariet 77, 79, 80, 189 Hissdiariet 101, 103, 145, 202 Huvuddiariet, hos andre stadsfogden 130 Införseldagboken, hos andre stadsfogden ... 130 Kafédiariet 85, 189, 190, 195 Lotteridiarict 76, 189 Lösdrivarediariet 1 96, 102, 201, 202 2 97, 102, 201, 202 Medboigariättsdianet 73, 189 Nedsättningsdiariet 67, 70, 203 Olycksfallsdiariet... 98,102,201,202 1 97, 103, 201, 202 Omnibusdiariet 74, 196, 197 Passjournalen... '.'.' 76, 79, 80, 189 Personaldiariet vid polismästarens expedition 89, 91, 92, 196, 197, 217 Personaldiariet vid polissekreterarens expedition 75, 189, 190 Pilsnerdricksdiariet 74, 189, 191 Pohsdiariet 76, 189 Polismästarens diarium 90, 196, 197 Kusdrycksdiariet i poliskammaren 98, 103, 201, 202 Kusdrycksdiariet vid polismästarens expedition . 77, 189 S. P.D.-mål \Z".'.'.'"'."'...'""" '. 81, 193 Släktnamnsdiariet 68, 71, 189, 190

335 Diarier (forts.) Spårvägsdiariet Statsmedelsmål .. Säkerhetsdiariet Tillställningsdiariet U.F.D.-mål Uppbördsliggaren (bötesdiarict) Utlänningsdiariet Utlänningsdiariet 2 Utskänkningsdiariet Utsökningsdiariet 1 2 3 Utvandrarefiggaren Yrkesdiariet 2 •" 4

Direktör vid rannsakningsfängelset Domsvcrlcställare Dragarelön, uppbördskommissariernas Drätselkommissionen Drätselnämnden, disponerar anslagen till politiinrättningen disponerar vissa av överståthållarämbetets anslag — ändring härav D gr tidstillägg, statligt, beräknande av kostnad enligt alternativ I kostnad enligt alternativ II Jämför Lönetillägg. Exekutionsbetjäningen avlöning åt ..' historik stadens anslag till statens anslag till Exekutionskommissarie Exekutionsroteln arbetsuppgifter befattningshavare handlagda ärenden lokaler Exekutionsverket Exekutionsväsendet enligt 1634 års regeringsform kostnaderna för missbruk inom polismästarens befattning med 1669 års stadga angående 1687 års hovartiklar angående 1720 års förordning angående 1734 års lag angående slottsfogdens befattning med särskilda bestämmelser angående uppdrages åt överståthållaren att ordna åligger överståthållaren att h a n d h a v a Expeditioner, utlämnande av Expeditionslösen indrivning av Expeditionsvakt vid kamrerarexpeditionen - lön

76, 196, 197 82, 193, 194 99, I0o| 20l', 202 86, 196, 197 '.. 82^ 193 67, 71 87, 196 197 10o| 102^ 202 86, 189. 190, 191, 195, 196^ 197 69, 71, 191, 192 69, 71, 191, 192 6 9 - 7 0 , 71, 191, 192 101, 102. 202 87, 91, 92, 196, 197 88, 91, 92, 196, 197, 217 89, 91, 92, 196, 197, 217 89, 91, 92, 196, 197, 217 127 129 277 59 ... 32 138 105 203 149 not. 1, 271—272 228, 239 230—231,' 239 38, 128—137, 204 133—137 133—137 136—137 159, 167, 169 37, 38, 134 177, 188, 190, 208, 252, 253 191—192 . 2 1 0 1 2 1 2 , 226, 229 242, 244 ' 236 177, 192, 2 0 4 - 2 0 5 , 223, 252, 266 13 . . . L 37, 38, 135—137 21 35, 48 21 19 not 1 23 24 22 14 21 17 118 251 252 247—252 255 139 223 254 i"!""".'."!"!.'.'.'.'" 227! 228

336 Expeditionsvakt (forts.) vid kansliavdelningen — lön

213—214, 253 227, 229

—• tjänsterum

vid polisavdelningens kanslibyrå — lön vid poliskammaren — lön vid överståthållarämbetets kansli — auställningens art Expeditionsvakt, förste, vid överståthållarämbetets kansli — anställningens art Explosiva varor försäljning och tillverkning av innehav av kontrollant för ny förordning angående Extra personal, se Befattningshavare, icke-ordinarie. Fastighetsregister anslag till Fastighetsregisterförare Fattigkassan, allmänna Fattigvård kungl. stadga angående Fattigvårdsinrättning, allmän, i Stockholm Fattigvårdskonvention mellan Sverige, Norge och Danmark beträffande Finland Fattigvårdslag, 1918 års Fattigvårdsmål antal avgjorda T diarieföring av föredragning av Fattigvårdsroteln arbetsuppgifter befattningshavare diarieföring vid . handlagda ärenden lokaler Fingeravtryck, centralbyrå för Fogath, se Fogde, konungens, och Slottsfogde. Fogde, konungens hans uppgifter Forselkostnader, för utmätningsmän Fotograf, vid kriminalavdelningen Fotografering, anslag till Fullmakt å tjänst, innehavare av Fångar 1816 års kungl. brev angående antal i rannsakningsfängelset kostnader för förvaring av underhåll av Fångvårdsstyrelsen, angående bötesfångar Fängelse, Stockholms stads, tillsyn över Se vidare Rannsakningsfängelse, Stockholms Föreståndare för p a s s b y r å n för polisskolan, se Polisintendent, fjärde. för politiinrättningen (bårhuset) Föreståndare, biträdande, vid polisskolan

216, 253 227 221, 254 227 70—71, 162, 213 263—264 70—71, 162, 213 263 77 85 142—144, 207 144 147, 206 160 147 54 15, 21, 5 3 - 5 5 , 96, 100 54 54 81, 82 81, 82 51—52, 80 194, 212 82, 193 51—52, 80, 192, 212 177, 188, 208 192—194, 198 210, 2 1 2 - 2 1 3 , 227, 229 193 242, 244 236 52 11, 14, 16 11 161, 168 117 158 261 124 128 124 — 128 124 126—127, 206 37

stads. 80, 163 138 111

337 Förflyttningsskyldighet, befattningshavares b e r ä k n i n g av ersättning ekonomiska konsekvenser inverkan i övrigt å befattningshavarna författningar angående vid överståthållarämbetet för polisärenden författningar angående vid överståthållarämbetets kansli Förpassning av häktade m. fl Förtroendeämbetsmän polismästaren underståthållaren överståthållaren

256—264 273 270—273 273—276 260 260 94, 97, 199 214, 259 259 182. 259

Gardet, lämnar handräckning åt överståthållaren 20 Garnison, stadens, lämnar handräckning åt nppbördskommissarierna 57 Gata, avstängning av 85 Gatunämnden 100 Gemensam personal, å kansliavdelningen 211, 212, 213, 213—214, 227, 229, 241, 253 — lokaler 236 Generaltullinspektören 16. 17 Godsförvaltare, vid kriminalavdelningen 118 Gratifikationer k o m m u n a l t anslag till överståthållarämbetet för polisärenden 153, 233 statligt anslag till poliskammaren 152, 165, 169 Grundlön, ersättning för minskning i 271 Jlamnavdelning, polisens personal vid chef för Hamnstyrelse, Stockholms stads, instruktion för Handelskollegium befattning med uppbörden notarie vid Handels- och ekonomikollegium, dess i n d r a g n i n g Handräckningsärenden, se Delgivning av handlingar. Hissar förslag till ny förordning angående kungl. kungörelse angående ... säkerhetsåtgärder angående Hissinspektionen antal inspektörer deras arvode deras uppdrag Hyreskostnad, anslag till vid stadsfogdarnas expedition vid överståthållarämbetet för polisärenden vid överståthållarämbetets kansli enligt förslaget Häkte, stadens Häktning, anmälan om Häradshäkten Hövitsman

114 114 114 114 55, 60 58, 61 35, 39 not. 1, 61

145 144 145 144—146, 207 145 145 145 160, 168 155, 163, 164, 165, 166 152, 162 236—237, 238 125 93, 94, 198, 199 125 11

Icke-ordinarie befattningshavare, se Befattningshavare, icke-ordinarieIndragningsstat, överförande till 265, 266—267, 268—269 principer för 268 Införsel mål angående 129, 130, 204, 223 besvär i 69 diarieföring av 130 Inkomst- och titgiftsstat för Stockholms p>olis, upprättande av 105 Inspektörer för elektriska anläggningar 146, 207 kungörelse angående 146 S85 28

338 Inspektörer å hissar, se Hissinspektionen. Institutioner, lydande under överstdthdllarämbctet 124—147, 179, 204—207 Instruktion för polispersonalen 83, 113, 117, 118 Instruktion för Stockholms stads hamnstyrelse 114 Instruktion för överstdtMllaren 1664 års , 16-18, 303-310 1776 års 29, 30, 39, 3 1 1 - 3 1 9 1791 års 29, 30, 3 2 0 - 3 2 7 1882 års 47-48 Inventarier, anslag till vid andre stadsfogdens expedition ••• 160, 168 vid överståthållarämbetet för polisärenden 154, 163. 164, 165, 166, 235 vid överståthållarämbetets kansli 152, 162, 235 enligt förslaget 235, 238 Kammarskrivare i överståthållarämbetet för uppbördsärenden 61, 62, 123 i överståthållarämbetets kansli 36, 37, 61 Kamrerare . vid kronouppbördsverket 36, 37, 58 — lön av Stockholms stad 58 — bidrag av statsmedel 59 vid polisavdelningen (enligt förslaget) 178, 203, 221—223, 236, 254 — ansvarig föredragande 221 — förordnad såsom stadsfogde 178, 203, 254 _ iön 227, 230 vid Slottskansliet 28, 36, 37 vid uppbördsavdelningen (enligt förslaget) 179 vid överståthållarämbetet för polisärenden (räkenskapsförare)... 47, 48, 51, 87, 103—109 — anställningens art 261—262, 264 — arbetsuppgifter 1 0 4 - 1 0 5 , 1 0 6 - 1 0 9 , 115, 117. 132, 203 — extra arvode 105, 166, 169 vid överståthållarämbetet för uppbördsärenden 36, 37, 60, 61, 103, 123 — rang 60 Kammarexpeditionen (enligt förslaget) 178, 195, 203, 205, 208, 209, 243, 2 5 3 - 2 5 4 befattningshavare 2 2 1 - 2 2 3 , 227, 230 Kamrerarkontorei 72, 103-109, 169, 194, 195, 203 arbetsuppgifter 104—105, 115, 117 kassakontroll 153 personal 105, 166 Kamrerarkontorei, anslag till bokbindning 157, 166 bränsle och lyse •• 166 böcker m. m 157, 166 hyra 166 inventarier 154, 166 pensioner 159, 166 post- och telegrafporto 158, 166 renhållning 155—156, 166 renskrivning m. m 156—157, 166 skrivmaterialier 156, 166 telefoner 159, 166 tidningsprenumeration 157, 166 Kansliavdelning, överstdthdllarämbetets, enligt förslaget 177, 208—209, 252—253 arbetsuppgifter 1 8 8 - 1 9 4 , 205, 206 befattningshavare 210—214, 2 2 6 - 2 2 7 , 2 2 8 - 2 2 9 , 241 handlagda ärenden 242, 2 4 3 - 2 4 4 lokaler 235-236 Kanslibiträde vid kansliavdelningens kanslibvrå 211, 252 — lön 226, 229 — tjänsterum 236 vid polisavdelningens kanslibyrå 216, 253 — lön 227

339 Kanslibiträde (forts.) vid poliskammaren — lön (enligt förslaget) vid överståthållarämbetets kansli — anställningens art

221 254 227 70—71, 162 213 263

Kanslibyrån, vid kansliavdelningen arbetsuppgifter befattningshavare handlagda ärenden lokaler

177, 188, 208, 252—253 188—191, 195, 205 210, 2 1 1 - 2 1 2 , 226, 229 242, 243 244 236

Kanslibyrdn, vid polisavdelningen arbetsuppgifter befattningshavare handlagda ärenden Kanslidirektör handlagda ärenden lön tj änsterum

178, 195, 205, 208, 209, 253—254 195—197, 205 216—218, 227, 229—230 242, 243, 244 177, 188, 210—211, 226, 252 210 241 210—211, 226^ 229 236

Kanslipersonal, är statsanställd 258 Kansliskrivare vid kamrerarexpeditionen 223, 254 ~ lön [ 228 vid motorfordonsexpeditionen 218, 254 — lön .'.'.'.'.'.' 227 Kanslister anställningens art 262—263, 264 indragning av tjänster 266 vid biträdande polissekreterarens expedition 82, 274 vid passbyrån 80, 274 vid poliskammaren 40—41, 45, 46, 47, 49, 51, 102, 16ö! 274 vid polismästarens expedition 91, 164 vid polissekreterarens expedition 79, 163, 274 vid slottskansliet 23, 28, 36 — indragning av tjänster 37 — nya tjänster 38 vid överståthållarämbetets kansli 70, 162 vid exekutionsroteln 212, 253 — lön '.'.'.'.'.'. 226, 229 vid fattigvårdsroteln 193, 213 — !ön '.'.' 227, 229', 253 — tjänsterum 236 vid kansliavdelningens kanslibyrå 211, 252 — lön 226, 229 — tjänsterum 236 vid motorfordonsexpeditionen 218, 254 — lön 227 vid passexpeditionen 211, 253 — lön '". 226, 229 — tjänsterum 236 vid polisavdelningens kanslibyrå ... 216, 253 — lön 227, 229 vid poliskammaren (enligt förslaget) 221, 254 — lön 227, 230 Karolinska institutet, befattning med politiinrättningen 137—138 Kassabok hos andre stadsfogden 130 hos kamreraren i överståthållarämbetet för polisärenden 153 Kassakontrollant 153 234 Koefficienter vid kostnadsfördelningen 243 Kommissionär för anskaffande av arbetsanställning 87, 118 vid överståthållarämbetets kansli 247

340 Kommitté angående stadsfogdarna • 13b för omorganisation av polisverket, se Poliskommitté. för omorganisation av uppbördsverket, se Uppbördsvcrkskommittén. för reglering av överståthållarämbetets stater *. 136 Kommitterade vid börshusbyggnaden 28. 32 not. 1 Kommitterade över börs-, bro- och hamnbyggnaderna 32 Kommunalskatten, debitering och uppbörd av öl Kommunaltjänstemän 208 Konstitutorial d tjänst, innehavare av -62 Kontorsbiträden vid andre stadsfogdens expedition 130. 133, 160, 168, 223. 239, 266 vid fastighetsregistret 147 vid poliskammaren 221, 254 — lön 227, 230 vid överståthållarämbetet för u p p b ö r d s ä r e n d e n 123 vid överståthållarämbetets kansli 70—71, 162 — anställningens art 263 Kontorsskrivare anställningens art »• 263 vid andre stadsfogdens expedition 130, 133, 167, 266 vid fastighetsregistret 147 vid förste stadsfogdens expedition 129 vid kamrerarkontoret 10o, 166 vid kriminalavdelningen 153, 233 vid kronouppbördsverket 58, 61 vid polisdomstolen 110 vid poliskammaren 102, 165 vid polismästarens expedition 153, 233 vid polissekreterarens expedition 79, 163 vid rannsakningsfängelset 127 vid överståthållarämbetet för u p p b ö r d s ä r e n d e n • • • • • 123 vid kamrerarexpeditionen (enligt förslaget) 223. 254 — lön •• 230 vid polisavdelningens kanslibyrå (enligt förslaget) 216, 253 — lön 339 vid poliskammaren (enligt förslaget) 221, 254 — lön 230 Kontributionsränteriet 55 Kontrollant för explosiva varor 142—144, 207 arvode 143 order angående 143 Kontrollör, vid kronouppbördskontoret 61 Kopist 2H Kostnader för överståthållarämbetet nuvarande 169 efter omorganisationen 239 under övergångsperioden 276—278 Kostnadsfördelning mellan kronan och staden 208, 209, 240—246, 254—255 förslag till 245, 2 5 4 - 2 5 5 förslag till beträffande lön å i n d r a g n a tjänster ••• 269 koefficienter vid 243 olika grunder för 241—244 resultat av 2 4 5 - 2 4 6 , 255 u n d e r övergångsperioden 276—278 Kriminalavdelningen 72, 84, 88, 93, 117—118, 122,153,158,178, 194,195,198, 199, 205, 219, 253 Kriminalkommissarier 117 Kriminalkonstaplar 118 Kriminalöverkonstaplar 117 Kronouppbördskommissarier, se Uppbördskommissarier. Kronouppbördsverket k a m r e r a r e vid 58

341 Krön ouppbörds verket (forts.) kontorsskrivare vid notarie vid reglemente angående Kyrkoskatt, debitering och uppbörd av Köksförestdnderska, vid rannsakningsfiingelset Körkort, indragning av utfärdande av Körkortsavdelning, polismästarens anslag till renhållning anslag till telefoner

58 58 58 61 127 93, 196 88, 196 156, 164 159, 165

Landshövdinginstruktion bestämmelser angående särskilda föredragande 210 1635 års 17 Landshövdings avlöningsförmåner, villkor för åtnjutande av 184 Landskanslist, motsvarande tjänst inom överståthållarämbetet 210 Landssekreterare, jämförelse med 177, 188, 210, 211 Leutcrationsrätt 27 Likhus, se Politi inrättning. Ljuspenningar 32 Lokaler, för kansliavdelningen, se Kansliavdelning, överståthållarämbetets, lokaler. Tjyse, anslag till vid andre stadsfogdens expedition 161, 168 vid överståthållarämbetet för polisärenden 154—155, 163, 164, 165, 166^ 237 vid överståthållarämbetets kansli 152, 162, 237 enligt förslaget 236—237, 238 Långholmen, kronohäktesavdelningen 126 Länsassessor, motsvarande tjänst inom överståthållarämbetet 210, 216 J.änsbokhdllare, motsvarande tjänst inom överståthållarämbetet 210 Länsfängelser 125 Ixinsnotarie, motsvarande tjänst inom överståthållarämbetet 210 Länsstyrelseärenden, definition ä 63 Lärare vid polisskolan 111—112 löneförhöjningar, ersättning för minskning av 271 Lönekostnader enligt alternativ I 228, 239 enligt alternativ II 230—231, 239 fördelning av 241-246 Lönereglering 1921 års kommunala 52, 248 1926 års beträffande överståthållarämbetets kansli 151, 247 Lönestat statsverkets 207, 216 Stockholms stads 207, 216 Lönetillägg, personligt åt personal i överståthållarämbetets kansli 151, 232, 247, 269, 278 not. 1 åt tvångsförflyttad personal 264, 270—273, 276—278 Lönetillägg, rörligt beräknande av 149 not 1, 271—272 kostnad enligt alternativ II 230—231, 239 Lösen, se Expeditionslösen. Tjösenmärken, Stockholms stads 251—252 Magasin, poliskammarens, se Poliskammarens Magistraten befattning med uppbörden tvist med kronan angående tomter Magistratsärenden, definition d Mantalskommissarier

magasin. 15, 16, 18, 21, 29, 31, 38 55—61 24 63 55, 61

342 Mantalsskrivning mål angående verkställande av y t t r a n d e n angående Maskinist, vid rannsakningsfängelset och. polishuset Medelsförvaltning, överståthållarämbetets ansvarigheten för Medlare, i äktenskapstvister arvode åt Morgue, se Politiinrättning. Motorbåtsförare, vid polisens hamnavdelning Motorfordon, besiktningsmän för — instruktion för Motorfordon, registrering av föredragning av ärenden angående Motorfordonsexpeditionen befattningshavare _ lön Mynthustomten, lilla Möbler, till överståthållarbostället Se i övrigt Inventarier.

109-110, 120, 121, 148, 192, 204, 212 123 101, 198 127 30, 103—105 104 139, 206 139 114 141 141 104, 105, 113, 114, 217 218 217—218, 254 218, 227, 241 227, 230 24, 125 33, 181, 184

Notarie vid handelskollegium 58, 61 vid kronouppbördsverket 58 vid polisdomstolen 49, 50, 51, 109, 110, 111, 223 — sportler 248 vid poliskammaren 40, 41, 45, 47, 49, 50, 51, 102, 165, 2 1 9 - 2 2 0 , 274 — anställningens art 262 — sportler 248, 249 vid polismästarens expedition 49, 50, 51, 91, 164, 274 — anställningens art 262 vid slottskansliet 23, 28, 36, 37 vid överståthållarämbetets kansli 70 — anställningens art 262 — lön 162 — personligt lönetillägg 151 — sportler 247 vid polisavdelningens kanslibyrå (enligt förslaget) 216, 253 — lön 229 Notarie av andra klass å kansliavdelningens exekutionsrotel 212, 253 — lön 226, 229 — tjänsterum 236 å kansliavdelningens kanslibyrå 211, 252 _ lön 226, 229 — tj änsterum 236 å polisavdelningens kanslibyrå 216, 253 — lön 227 Notarie av första klass å fattigvårdsroteln 213, 253 — lön 227, 229 — tj änsterum 236 Notarie, förste, hos polismästaren 50, 51 sportler 248 Ombudsman, högste Omorganisation av överståthållarämbetet behovet av principer för h u v u d d r a g e n av schematisk översikt av förslaget till Ordförande, i stadsfullmäktige

21, 22 175—176 176 177—179 180 31, 183

343 Ordning, allmän författningar angående Ordningsman, högste Ordningspolisen arbets uppgifter chef för organisation personal enligt förslaget Ordonnans hos polismästaren hos underståthållaren hos överståthållaren Ordonnansavdclning, polisens arbetsuppgifter be fattningshavare bötesindrivning vid chef för organisation enligt förslaget

113 20, 25 22 72, 194, 195, 205 114—115 113—114, 218 113—115 114—115 178, 224, 253 46, 91, 164 46, 151, 152—153, 232, 269 46, 150, 152—153, 181, 232 49, 72, 93, 118—122, 178, 194, 195, 201, 204, 205, 277 118, 119—122, 1 3 2 - 1 3 3 118—119 121, 132—133, 203, 204 118 118—120 178, 179, 205, 223—224, 225, 239, 253, 267

Papper, se Skrivmäterialicr. Pass 16, 18, 211 tryckning av 158. 163, 238 utfärdas av kanslidirektören enligt förslaget 210 utfärdas n u av polissekreteraren 73 Passbyrån 80, 211 anslag till extra biträden ' 154, 163, 234 anslag till tryckning av pass 158, 163, 238 föreståndare för 80, 163 kostnad för, dess bestridande före år 1922 248 lokaler 235 ändrad benämning å 211 Passexpeditionen 211, 253 föreståndare för 211 lokaler 236 personal vid 211, 226, 229 Pension åt befattningshavare vid andre stadsfogdens expedition 161, 168 åfc befattningshavare vid överståthållarämbetet för polisärenden 159, 163, 166 åt befattningshavare vid överståthållarämbetets kansli 152, 162 åt polisintendenterna 275—276 åt polismästaren 275—276 åt underståthållareu 269 åt överståthållaren 184—186 kostnad för enligt förslaget 238 Pensionsbelopp, ersättning f ö r m i n s k n i n g av 272 Pensionering avgifter för efterlevandes 272—273 avgifter för egen 272 Pensionshassa, Stockholms stads befattninqshavares 272—273 reglemente för 272—273 Pensionskungörelse, 1921 års 186 Pensionsnämnder 123 Pensionsålder 264, 2 7 4 - 2 7 6 polisintendenternas 275—276 polismästarens 275—276 polispersonalens 213 överståthållarens 184—185 ändring av pensionsålder 264 not. 1 Personal, överståthållarämbetets, dess placering å statlig eller kommunal l ö n e s t a t . . . 207—210 Personligt lönetillägg, se Lönetillägg, personligt.

344 I Polisadjutant 44, 117 Polisassessorer 52, 117, 122, 186 Polisavdelning, överstdthdllarämbctets 178, 189, 191, 2 0 8 - 2 0 9 , 226, 2 5 2 - 2 5 4 arbetsuppgifter 194—204, 206 befattningshavare 2 1 4 - 2 2 3 , 2 2 7 - 2 2 8 , 229—230, 241 chef för 214 handlagda ärenden 242, 244 lokaler 235—236 Polisbyrd 52 inseendet över 118 Polisdomare 109—110. 178 pension 185 Polisdomstolen 18, 44, 45, 46, 49, 50, 67, 72, 73, 83, 1 2 1 - 1 2 2 , 167, 169, 194, 195, 223 anslag till bokbindning 157 anslag till bränsle och lyse 167 anslag till böcker m. m 157 anslag till hyra 167 anslag till inventarier 154 anslag till post- och telegrafporto 158 anslag till renhållning 156, 167 anslag till renskrivning m. m 156, 157 anslag till skrivmaterialier 156, 167 anslag till tidningsprenumeration 157 anslag enligt förslaget 178, 223 arbetsuppgifter 1 0 9 - 1 1 0 , 192—193, 204 befattningshavare 110—111, 167, 233 expeditionslösen vid 248—249, 255 organisation 109—111 åklagare vid 122 Polisens centralavdelning, se Centralavdelning, polisens. Polisförseelser 39 Polishuset, nya 50, 235 kostnad för bränsle och lyse därstädes 154—155 Polisintendent 44, 45, 46, 49, 73 anslag till inventarier 154 instruktioner för 45, 50, 53, 117 pension 185, 275—276 ändring av titel 219, 254 Polisintendent, förste 49, 92, 102, 117, 118, 165, 218, 218—219, 254 anställningens art 257, 261, 264 lön 227, 230 pensionsålder 275—276 Polisintendent, andre 49, 113—117, 194, 203, 205, 218 beslutar å överståthållarämbetets vägnar 50, 114 lön 224 Polisintendent, tredje 51, 52, 93, 117—118, 218 lön 224 Polisintendent, fjärde 52, 111—113, 218 lön 224 Poliskammaren 18, 25, 30, 36, 40, 48, 49, 50, 72, 83, 91, 92, 169, 178, 194. 195, 196, 198, 199, 200, 208, 209, 253 254 anslag till bokbindning 157, 165 anslag till bränsle och lyse 165 anslag till böcker m. m 157, 165 anslag till hyra 165 anslag till inventarier 154, 165 anslag till post- och telegrafporto 158, 165 anslag till renhållning 156, 165 anslag till renskrivning m. m 156—157, 165 anslag till skrivmaterialier 156, 165 anslag till telefon 159, 165 anslag till tidningsprenumeration 157, 165

345 Poliskammaren, (forts.) arbetsuppgifter, nuvarande enligt förslaget befattningshavare, nuvarande enligt förslaget bidrag till gratifikationer fattigvårdsmål, befattning med b andräckningsmål, befattning med organisation, nuvarande sekreterare i Poliskammarens

-magasin, förvaltare vid

Poliskollegium Poliskommissarier förordnande såsom stadsfiskal tjänstgöra såsom åklagare Jämför Kriminalkommissarier. Poliskorn missionen, kungl Poliskommitté Poliskonstaplar vid centralavdelningens trafikbyrå — förflyttningsskyldighet för — indragning av vid motorfordonsexpeditionen — lön vid ordningspolisen vid ordounansavdelningen vid polismästarens expedition pensionsålder Jämför Kriminalkonstaplar. Polislagen Polislöjtnant Polismästare arbetsuppgifter, nuvarande » " enligt förslaget — chef för polisavdelningen — chef för polisverket — uppsikt över rannsakningsfängelset avlöning, n u v a r a n d e « ' enligt förslaget befattning med domaregöromål » » exekutionsväsendet » » fattigvården » » medelsförvaltningen » polisskolan » » skorstensfejare bostad, värme och lyse i polishuset framställning angående bötesindrivningen instruktion för notarie hos notarie, förste, hos ordförande i styrelsen för statens polisskola — arvode härför pension till pensionsålder för sekreterare hos styresman för Stockholms polisskola vikarie för, nuvarande enligt förslaget ämbetsställning — förslagets inverkan härå Polismästare, biträdande Polismästare, tillförordnad

92—102, 132, 145, 192 197—202 49, 51, 102, 153 208, 209, 216, 218—221, 227, 230 152, 165, 169 81 67 102—103 41, 220 43, 45, 46, 49, 93 52, 112 44, 114—115, 118 44, 84, 97 122 25 50, 51, 111, 115, 268 167, 217—218 257 224, 266, 267—268 218, 254 227, 230 114—115 118—119, 239 91, 164, 217—218 213 52, 75, 111, 178 44 22, 30, 40, 44, 45, 49, 218 48, 72, 73, 83, 92, 217 178, 194—204, 241 178, 195 178, 195 200 164, 214 209, 210, 215—216, 226, 227, 229, 253 45, 83, 109 35, 48 54 103—104 72, 111, 214 147 214 133 45, 53 49, 50, 51, 91 50, 248 111, 214 164, 215, 216 185 259, 275—276 52, 91 111 93, 219 219, 254 257 259 43, 48, 49, 219 43

346 Polismästarens expedition anslag till bokbindning anslag till bränsle och lyse anslag till böcker m. m anslag till h y r a anslag till inventarier anslag till post- och telegrafporto anslag till renhållning anslag till renskrivning m. ni anslag 1.11 skrivmaterialier anslag till telefon anslag till tidningsprenumeration arbetsuppgifter befattningshavare organisation

74, 169, 188, 189, 194, 195 157, 165 154—155, 164 • 157, 165 155, 164 154, 164 •- 158, 165 155, 156, 164 156—157, 165 156, 164 159, 165 157, 165 83—90, 147 91, 153, 216 91—92

Polisnämnd Polispersonalen Instruktion för, se Instruktion för Polissekreterare anställningens art i n d r a g n i n g av tjänsten lön omorganisationens inverkan å pension sportler

52 39, 40, 44, 113—115, 1 1 7 - 1 2 1

Polissekreterare, biträdande anställningens art indragning av tjänsten lön omorganisationens inverkan å pension J ä m f ö r Biträdande polissekreterarens

polispersonalen. 41, 42, 45, 47, 49, 51, 73, 79, 177, 210 257, 261 266, 268 163 274 185 248, 249 52, 55, 80, 110, 163, 177, 212 257, 261 266 163 274 186 expedition.

Polissekreterarens expedition 72, 169, 188, 194, 195—196 anslag till bokbindning 157, 163 anslag till bränsle och lyse 154, 155, 163 anslag till böcker m. m 157, 163 anslag till h y r a 155, 160, 163 anslag till inventarier 154, 163 anslag till pension 159, 163 anslag till post- och telegrafporto 158, 163 anslag till renhållning 155, 156, 163 anslag till renskrivning m. m. 156—157, 163 anslag till skrivmaterialier 156, 163 anslag till telefon 159, 163 anslag till tidningsprenumeration 157, 163 anslag till tryckning av pass 158, 163 arbetsuppgifter 73—79, 86, 88, 89, 99, 101, 140, 141, 142, 143, 145, 146, 147 befattningshavare 79, 153, 154, 233 indragning av 178 lokaler 235—236 organisation 79—80 Polisskola statens — föreståndare för — kostnadernas bestridande — lärare vid — styrelse över Stockholms stads — chef — lärare tvist angående Polissystrar

52, 72, 111—113, 178, 194, 195, 205, 253 111—113, 218 112, 164 111—112 111, 164, 214, 215 51, 111 , 51, 111 51, 111 112—113 118

347 Pvlisunderrättelser 48, 52 ansvarig utgivare av 118 bokförare vid 105, 166, 207 Polisvaktdistrikt 114 Polisverket 178, 195, 205, 224—225, 253 Polisväsendet 15, 16, 25, 29, 39, 40, 42 ordnande av 44 statens anslag till 40—53 Polis-överkommissarie 44 Politiinrättning, Stockholms stads 137—139 ombyggnad av 138 order angående öppethållande 138 personal vid 138 underhåll av 137, 138 uppförande av 137—-138 ärenden angående 206 Politikarl 138 Polilikollegium 15, 21, 26, 29, 30, 39, 39 not 1. 40, 42, 53, 146 Politivaktmästare 138 Portvakt, i polishuset 153, 154, 214, 234 Postporto, anslag till vid överståthållarämbetet för polisärenden 158, 163, 165, 166, 237 anslag till enligt förslaget 237—238 Predikant, vid rannsakningsfängclset 127 Processreformen 178, 179, 193, 195, 204 Prostitutionsavdelning, polisens 49, 117 Prästerligt biträde, vid politiinrättningen (bårhuset) 138 Rannsakningsfängelse, Stockholms stads 120, 121, 124—128, 179, 198, 199, 200,205—206, 225, 253 arb etsordning för befattningshavarna 127 bidrag till uppförande av 125 historik 124—127 inredning 126 personal 127 reglemente för 127 Rapporter från pohsvaktdistrikten från kriminalavdelningen utskrift av Regeringsformen bestämmelser angående polismästaren » underståthållaren » » överståthållaren Registrering av motorfordon avgifter för föredragning av ärendena angående Registrator vid förste stadsfogdens expedition vid poliskammaren vid överståthållarämbetet för uppbördsärenden Reglemente för kronouppbördsverket, 1763 års 1814 års för uppbördsverket 1880 års 1921 års för ångslupstrafiken lör överståthållaren och magistraten, 1693 års Renhållning, anslag till vid andre stadsfogdens expedition vid överståthållarämbetet för polisärenden vid överståthållarämbetets kansli enligt förslaget

83, 90, 91, 196, 197 83, 93—94 103 259 187, 259 259 104, 113, 114, 217 104, 105 218 129 40, 41, 45, 47 123 58 60 62 123 140 18 161, 168 155—156, 163, 164, 165, 166, 167 152, 162, 237 237, 238

348 Renskrivning, anslag till vid överståthallarämbetet för polisärenden vid överståthållarämbetets kansli enligt förslaget Reparatörer, vid rannsakningsfängelset och polishuset Representationsskyldighet, överståthållarens Resande, övervakande av Reservpolismän Revisor, i överståthallarämbetet för uppbördsärenden h a r stadsfogdes befogenhet Riksråd, överståthållarens befattning som Rådet, Stockholms stads dess uppgifter Rådhuset, gamla Rådhusrätten anmäler utslag i mål angående häktade förhållande till polisdomstolen remisser till åklägare vid Rådmän antal förflyttning av inom kollegierna Räkenskaperna, vid överståthållarämbetets kansli Räkenskapsförare, se Kamrerare vid överståthallarämbetet Rörligt lönetillägg, se Lönetillägg, rörligt.

156—157, 163, 165, 166, 237 152, 162, 237 237, 238 127 183 15—16, 18, 118 52 62, 123, 267 128 12, 22, 27, 31, 186 11, 14, 2 0 - 2 1 11. 38 124 199 223 93, 94 122 15, 17 15 21 68. 71, 203 för

polisärenden.

Sakkunniga enligt kungl. förordningen angående befäl å handelsfartyg 140—141, 206 Sakkunniga för processreformens ekonomiska genomförande 179 Saköreslängd över polisdomstolsböter 104, 109, 120, 121 över andra böter 131 Sammanfattning av de sakkunnigas förslag 252—255 Samlingslokaler, offentliga 99 Sekreterare vid polisavdelningens kanslibyrå 216, 218, 253 — lön 229 vid poliskammaren 41, 42, 45, 47, 49, 220, 254 — lön 227, 230 vid polismästarens expedition 52, 91, 164, 217, 218, 274 — anställningens art 257, 261 — lön 229 — pension 185—186 — sportler 248—249 vid överståthallarämbetet för fattigvårdsärenden 54 vid överståthallarämbetet för uppbördsärenden 60, 61 vid överståthållarämbetets kansli 35, 36, 37, 103, 177 — anställningens art 257, 261 —• arbetsuppgifter 70 — indragning av tjänsten 266, 268, 269 — lön 162 — lön å indragningsstat 278 — personligt lönetillägg 151, 269, 278 not. 1 — sportler 247 Se vidare Polissekreterare och Slottssekreterare. Semester anslag till vid andre stadsfogdens expedition 160, 168 » » » överståthallarämbetet för polisärenden 153, 163, 164, 165, 166, 233 r ä t t till oförändrad 264 Skorstensfejare 88. 146—147, 206

341) Skrivbiträden, nuvarande anställningens art vid biträdande polissekreterarens expedition vid fastighetsregistret vid kamrerarkontoret vid p a s s b y r å n vid polisdomstolen vid poliskammaren vid polismästarens expedition vid polissekreterarens expedition vid överståthållarämbetets kansli Skrivbiträden, enligt förslaget vid kamrerarexpeditionen _ lön vid kansliavdelnin gen, gemensamma — lön — tjänsterum vid motorfordonsexpeditionen — lön vid passexpeditionen _ lön — tj änsterum vid polisavdelningens kanslibvrå — lön : vid poliskammaren — lön Skrivbiträden, extra, anslag till Skrivhjälp, se Skrivbiträden. Skrivniaterialier, anslag till vid andre stadsfogdens expedition vid överståthållarämbetet för polisärenden vid överståthållarämbetets kansli enligt förslaget Stockholms fängelse i tillgrepp vid uppförande av uppsikt å

263 82 • • 147 105, 166 80 110, 111 102—103, 165 91—92, 103, 164 79, 163 232 222—223, 254 228, 230 213, 253 227, 229 «-36 218, 254 227, 230 211, 213, 253 226, 229 236 216, 253 227 216, 221, 254 227, 230 153, 233

161, 168 156, 163, 164, 165, 166 152, 162, 237 237, 238

Slott,

Slottsbokhållaren arbetsuppgifter indragning av tjänsten ändrad titel »Slotz Borgrätt* Slottsbyggnadsdirektion Slottsfogden fråga om indragning av tjänsten indragning av tj änsten lön rang ställföreträdare för underståthållaren ändrad titel Slottskansliet fråga om dess övertagande av uppbörden ändrad titel Slottskanslirätt Slottsrätten arbetsuppgifter indragning av inrättande av ledamöter omorganisation av Slottsrätt för Stockholms slott Slottsrätt för Stockholms slott och stad

124 20 16, 30, 35 17 17, 23 28 35 20 31 11, 13, 14, 17, 20, 21, 22 34 37 28 22, 36 17 35 16, 18, 20, 28, 64, 198 57 29, 35 20, 20 not. 1 18—20 31, 46 18 18—19 26—27 31 31

350 Slottsrätt

för Stockholms

stad

..' 31

Slottssekreteraren arbetsuppgifter ändrad titel

11, 13, 16, 17. 18, 35 23 35

Smedjegårdshäktet Sötare, se

Skorstensfejare.

Spannmål,

ersättning för

124 32. 34

Spinnhuset

54¶Sportler belopp i överståthållarämbetet för polisärenden belopp i överståthållarämbetets kansli definition å dom verkställarnas indragna, fördelning av — grund för fördelningen — resultat av fördelningen indragning av i överståthållarämbetets kansli Spritsmuggling, bekämpande av

248 247 247 277 247—252, 255 250 251 151 52

Sprängämnesinspektionen

142, 143—144

Stadsfiskaler 21, 40, 43, 44, 45, 72, 122 besiktiga utskänkningslokaler 141 —142 förordnande såsom beträffande lösdrivare 84, 97 indragning av 52 instruktion för 122 pension 186 Stadsfogde 12, 37, 128—137, 177 avlöning åt 37—38, 128 befogenhet såsom för kamreraren i överståthållarämbetets polisavdelning 178, 203, 254 » » » revisorn i överståthållarämbetet för uppbördsärenden 123 » » » uppbördskommissarierna 123 u t n ä m n i n g av 128 Stadsfogde, förste n y a tjänster hos Stadsfogde, andre anslag till bränsle och lyse » » forselkostnader » » hyra » inventarier » » pensioner och understöd B » renhållning m. m » » skriv- och tryckkostnader » » telefon anställningens art arbetsuppgifter avlöning befattningshavare handräckningsärenden, befattning med indragning av tjänsten Stadsfogde, tredje i n d r a g n i n g ' a v tjänsten Stadsfullmäktige ordförande i representation Stadskamrerare

129, 204, 223 239 129-130, 133, 1 5 9 - 1 6 1 , 167—168, 169, 204 161 161 160 160 161 161 161 161 258—259, 263, 264 129, 131. 203 133, 168 130—131 67, 200—201 177, 220, 222, 223—224, 254 38, 62, 128 38, 62, 123, 128, 267 31, 183 183 18 not. 1, 58

Stadskapten

16¶Stadsnämnden

54¶Stadssekreterare

351 Statens anslag till exekutionsbetjäningen till polisväsendet till uppbördspersonalens löner till uppbörds verket till underståthållarens lön till överståthållarens lön Statstjänstemän Stockholms stads anslag till exekutionsbetjäningen till polisväsendet till uppbördspersonalens löner till underståthållarens lön till överståthållarens lön Straff, verkställighet av förfarande vid befordran till ändring h ä r a v Styrelse, Stockholms stads, förordning angående Ståthållare för Stockholms slott och stad å Stockholms slott Städning, anslag till vid överståthållarämbetets kansli Se vidare Renhållning. Stämpelprovision belopp vid överståthållarämbetet för polisärenden belopp vid överståthållarämbetets kansli indrages ej till statsverket Stämplar, statens beläggning med försäljning av indrivning av avgifter för Sublevation till poliskammaren

38, 1 3 3 - 1 3 6 , 159, 167, 169 40—53, 104 55—62, 123 123 35 23, 27, 31, 32, 33 208, 257—259 136—137 40—53 58—62 35 23, 27—28, 32, 33 37, 1 2 4 - 1 2 7 , 130, 1 9 8 - 1 9 9 , 204 198—199 199—200 20, 55, 146 11» 14, 16 11 16, 31 152, 162, 237 247 248 247 251 118, 201 247—249 130, 201, 202, 204, 205 42

Taffélpenningar åt underståthållaren 35 åt överståthållaren 27, 31—33 Taxa för elektriska inspektörernas arvoden 146 för hissinspektörernas arvoden 145 för sotning 147 Taxeringskommissarier 123 Taxeringsnämnder 123 Telefon, anslag till vid andre stadsfogdens expedition 161, 168 vid överståthållarämbetet för polisärenden 158—159, 163, 165, 166, 167, 237 vid överståthållarämbetets kansli 152, 162, 237 enligt förslaget 237—238 Telefonister, lön m. m 158—159 Telefonväxel, polisens 158—159 Telegrafporto, anslag till vid överståthållarämbetet för polisärenden 158, 163, 165, 166, 237 vid överståthållarämbetets kansli 152, 162, 237 enligt förslaget 237—238 Tessinska palatset, se Boställe, överståtliÅllarens. Tidningsprenumeration, anslag till vid överståthållarämbetet för polisärenden 157, 163, 165, 166, 238 vid överståthållarämbetets kansli 152, 162, 238 enligt förslage t 238 Tilläggspe?ision, åt överståthållare Hederstierna 186 Tjänstebefattningar, statens civila, kungörelse angående 209, 211, 258 Tjänstenämnd, Stockholms stads, beslutar angående befattningshavares förflyttning 260

352 Tjänstepensionsunderlaff, för överståthållaren 186 Tjänstereglcmente, Stockholms stads 210, 214, 258, 259, 274, 275 Tjänstgöring, tidigare, tillgodoräknande av 269, 271, 276 Trafikbyrå, centralavdelningens 114, 169, 178, 217, 224 anslag till bränsle och lyse 167 » » hyra 167 » » renhållning 156, 167 » » skrivmaterialier m. in. 167 » telefon 159, 167 Tryckning, anslag till vid andre stadsfogdens expedition 161, 168 vid överståthållarämbetet för polisärenden 156—157, 163, 165, 166, 237 enligt förslaget 237—338 Tryckning av pass, anslag till 158, 163, 238 Tullpolisavdelning 52 befäl över 118 Tvångsarbete, verkställighet av 97 Tvångs förflyttning av befattningshavare, se Förflyttningsskyldighet. Tvätt, anslag till 155, 156, 161 Underståthållaren anställningens art 257, 259, 269 avlöning 28, 33—35, 150—151, 161, 169 arbetsuppgifter 13, 17, 18, 21, 29, 33, 43, 54, 70, 127, 186, 200 befattning med fattigvården 54 » » poliskarnmaren, vissa mål i 34, 43 » » rannsakningsfängelset 127,200 hushyra 34 hästlega 34 indragning av tjänsten, tidigare förslag 34, 186 de sakkunnigas förslag 186—187, 252, 266, 2 6 8 - 2 6 9 lön å indragningsstat 278 löneförbättring, tillfällig 35, 150 ordonnans hos 46, 151, 232 pension 269 rang 22, 33 taffelpenningar 35 titelns uppkomst 12 vikarie för överståthållaren 63 Understöd, se Pension och Ålderdomsunderstöd. Uppbörd, se Överståthållarämbetet för uppbördsärenden. Uppbörd, fråga om slottskansliets övertagande av 57—58 Uppbörd, kontroll å vid överståthållarämbetet för polisärenden 153, 166, 234 Uppbördsavdelning, överståthållarämbetets 179, 252 Ux>pbördsdirektör 179 Uppbördskamrerare, se Kamrerare vid kronouppbördsverket. Uppbördskommissarier 55—62, 123 befogenhet såsom stadsfogde 123, 128 tillkomst av tjänsterna 55 Uppbördsmän 55, 123 Uppbördsverk, förslag angående 179, 207 Uppbördsverkskommittén 62 Uppsyningsmän, vid rannsakningsfängelset 127 Utlänningar, övervakande av 52, 100 Utmätning, verkställande av 128, 129, 205 Utmätningsmän 128, 130, 132—137, 167, 168, 204, 205, 266 arbetet överflyttas å ordonnansavdelningen 179, 201, 223 forselkostnader för 161, 168 förflyttningsskyldighet 257 indragning av tjänster 223, 224, 225, 267 personlig ersättning till 277

353 Utmätningsman (forts.) överflyttas till exekutionsverket » » ordonnansavdelningen Utmätningsman, extra, anslag till Utskylder, indrivning av ' Utskänkningslokaler, besiktningsmän för Utslag i brottmål, verkställighet av

223, 239, 266, 277 267 277 160 168 123, 128 141—142 37, 124—127, 130, 198—200, 204

Vaktbefjäning, anslag till 153) 233 Vaktfru, vid rannsakningsfängelset 127 Vaktkarlar, vid hamnavdelningen 114 Vaktkonstaplar, vid rannsakningsfängelset 127 Vaktmästare, nuvarande anslag till \ 153, 234 anställningens art 264 vid kamrerarkontoret 105 166 vid poliskammaren 41, 46, 47, "102, 103, 153, 165,' 214 vid polismästarens expedition 91, 92, 153, 164, 214 vid polissekreterarens expedition 79, 80, 154, 163, 213, 214 vid stadsfiskalskontoret 153 —154 vid stadsfogdeexpeditionen 129, 130, 133, 168, 223, 266 vid överståthållarämbetet för uppbördsärenden 61 Vaktmästare, enligt förslaget vid kamrerarexpeditionen 223, 254 — lön * .'''.'.'.' ' 230 vid polisavdelningens kanslibyrå 216, 253 — iön ;;;;;;.;; 229 vid poliskammaren 221 254 — lön .'." '.'.'.'.'.'.7.7.'..'.'.'....7.7.7 ' 230 Se vidare Expeditionsvakt. Vedanslag åt överståthållaren 32, 33 — indrages 33 till poliskammaren 50 53 Vikariatsersättning anslag till vid andre stadsfogdens expedition 160. 168 » » » överståthållarämbetet för polisärenden 153, 163, 164, 165, 166, 233 » » » överståthållarämbetets kansli 151, 231—232 beräknande a v . . . : 231 232 Vittncsersättningar, m. m. indrivning av 129 utbetalande av 203 Värme, se Bränsle. Värnpliktsärenden biträde vid handläggningen av 50, 110, 153, 167, 193, 212, 233 handläggas i polisdomstolen 110, 148, 193, 204 överflyttas till fattigvårdsroteln 212, 223 Yrkesinspektören kontrollerar vissa hissar Aklagareväsendet omorganisation av Ålderdomsunderstöd, åt utmätningsmän Ångslupsinspektionen instruktion ärenden angående Ångslupstraflk, reglemente för Åtal, beslut om Anke- och pupillkassa, se Civilstatens änke- och pupillkassa stads befattningshavares. 885 28

98 145 21, 44, 94, 117, 122 122, 179 137, 161 139—140 140 140, 206 140 83, 93, 94 samt Pensionskassa, Stockholms 23

354 Överburggreve 12 överexekutor, i Stockholm 69, 70 övergångsbestämmelser, angående tvångsförflyttad personal 271—273, 276—278 övergångsstat, överförande till 265, 267 överkonstapel, biträdande, vid ordonnansavdelningen 225 överkonstaplar indragning av tjänster 224, 266, 267—268 pensionsålder 213 vid centralavdelningens trafikbyrå 167, 217 — förflyttningsskyldighet för 257 vid motorfordonsexpeditionen 218, 227, 230, 254 — lön i 230 vid ordningspolisen 114—115 vid ordonnansavdelningen 118—119 vid polismästarens expedition 91, 92, 164, 217 vid rannsakningsfängelset 127 Jämför Kriminalöverkonstaplar. överordningsmän 22 översikt, av överståthållarämbetets nuvarande organisation 170—L71 översikt, schematisk, av förslaget till omorganisation 180 överstdthdllarboställe, se Boställe, överståthållarens. överståthållaren anställningens art .' .• 257, 259 avlöning 23, 27—28, 31—33, 149—150, 161, 169, 181 — enligt förslaget 182-184, 226, 229, 252 — villkor för åtnjutande av 184 bostad, fri, å slottet 17 .» i Tessiuska palatset 28, 32, 150, 181, 226, 229 hedersgåva från staden 23 hushyra 17, 27 löneförbättring, tillfällig 32, 33, 149, 181 ordonnans hos 46, 150, 232 pension 184—186 taffelpenningar 27, 31—33, 149 tilläggspension åt överståthållare Hederstierna 186, 259 titelns uppkomst 12 vikarie för — nuvarande 63 — enligt förslaget 187, 252 ämbetslokaler 236 ämbetsåligganden enligt 1634 års regeringsform 12 » <> 1664 års instruktion 16—18 » » 1672 års förordning om stadsstyrelsen 20—21 » i» 1720 års stadga för exekutoren 21 » » 1776 års instruktion 30 » » 1791 års instruktion 31 i) » 1882 års instruktion 31 » beträffande fattigvården 53—55 » » slottsrätten 18, 26, 31 » » stadsfullmäktige 31 » » uppbörden 60—62 överstdthdllarämbetet, viktigaste författningar angående 29—30 överståthdllarämbetet för fattigvdrdsärenden 29, 53—55, 192 Överstdthdllarämbetet för polisärenden 29, 3 8 - 5 3 , 63, 7 2 - 1 2 2 , 152—159 överstdthdllarämbetet för uppbördsärenden 29, 37, 55—62, 123, 179 Överstdthällarämbetets kansli 3 5 - 3 8 , 64—71, 127, 151—152, 162

Statens offentliga utredningar 1928 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Vattenvägen.

Allmän lagstiftning. Rättskipning. Fångvård. Betänkande med försias till stadsbyggnadslag. [5] Förberedande utkast till strafflag. Ämbetsbrotten. [7j

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. 1926 års pensionsutredning. Betänkande ang. familjepensionering för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst. [3]

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri. Betänkande med förslag ang. åtgärder till han.lelsjärnha , teringens stödjande. [6]

Kommunalförvaltning. Yttrande och förslag ang. revision av gällande förordningar om kommunalstyrelse på landet ocb i stad m. m. [2]

liandel och sjöfart.

Statens och kommunernas linansviisen.

Kommunikations väsen. Betänkande med förslag till vissa ändringar i bestämmelserna rörande automobilbesiktningsväsendet m. ni. fill

Politi. Monopolkontrollutredningens betänkande ang. anordnandet av den' statliga kontrollen av Aktiebolaget Vin- & Spritcentralens verksamhet. [4] Betänkande med förslag ang. omorganisation av överståthållarämbetet samt ändrad fördelning mellan staten ocn Stockholms stad av kostnaderna för dess verksamhet. [12 Socialpolitik. Betänkande med förslag till vissa åtgärder beträffande em i- j grationen. [8] 1326 års arbetslöshetssakkunnigas betänkande och förslag ang. arbetslöshetsförsäkring, arbetsförmedling och re- I servar beten. [9]

Bank-, kredit- och penningvasen. Betänkande ang. ordnandet av viss bostadskredit. [10]

Forsakringsviiseif.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odlihg i övrigt, Hälso- och sjukvård.

Försvarsväsen, Allmänt näringsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Utrikesdepartementets organisation. [1]

S t o c k h o l m . K. L. Beckmans Uoktr.. 1928. 885 28