Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen.10,
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
n STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR
1931:33
JUSTITIEDEPARTEMENTET
FÖRRÄDERIBROTT M. M.
FÖRBEREDANDE
UTKAST TILL STBAFFLAG SPECIELLA DELEN. AV
JOHAN C. W. THYRÉN
•^•SME^'
S T O C K H O L M 1 9 B 1
X.
S t a t e n s
o f f e n t l i g a Kronologisk
1. S a m m a n d r a g av y t t r a n d e n över 1927 års prästlöneregleringssakkunnigas b e t ä n k a n d e r ö r a n d e n y a grunder för lagstiftningen om p r ä s t e r s k a p e t s avlöning och förvaltningen av ilen d ä r t i l l anslagna egendomen. Idun. 622 s. E. 2. Utredning och förslag rörande läroböcker vid de a l l m ä n n a läroverken och m e d d e m jämförliga läroanstalter. Norstedt. 131 s. E. 3. B e t ä n k a n d e m e d förslag angående arbetslöshetens m o t v e r k a n d e genom b e r e d s k a p s a r b e t e n . Norstedt. 81 s. S. 4. Utredning och förslag av frågorna om y t t e r ligare i n s k r ä n k n i n g a r i den n u v a r a n d e folkskoleseminarieorganisationen s a m t om s t a t e n s ö v e r t a g a n d e av de u t a v l a n d s t i n g e n och vissa städer u p p r ä t t h å l l n a s m å s k o l e s e m i n a r i e r n a m. m. Norstedt. (2), 215 s. E. 5. U t l å t a n d e a n g å e n d e utförselbevissystemets verkningar m. m. Marcus. 25 s. J o . 6. J o r d b r u k s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e . 4. B e t ä n kande a n g å e n d e å t g ä r d e r för fjäderfäskötselns främjande. B e c k m a n , vi, 109 s. J o . 7. J o r d b r u k s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e n . 5. S t a t i s t i s k översikt över det svenska j o r d b r u k e t s u t v e c k ling och läge. Av E. Höijer. Marcus. 74 s. J o . 8. Ny v ä r m e l e d n i n g s a m t elektrisk belysningsanläggning i N a t i o n a l m u s e i b y g g n a d e n i S t o c k h o l m . S t a t . Repr.-anst. 43 s. K» 9. L a g b e r e d n i n g e n s förslag a n g å e n d e vissa i n t e r n a tionella rättsförhållanden. 3. Förslag till konvention mellan Sverige, D a n m a r k , Finland, I s l a n d och Norge om e r k ä n n a n d e och verkställighet av domar, m. m. Norstedt. 39 s. J u . 10. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om vård av vissa skogar inom V ä s t e r b o t t e n s och N o r r b o t t e n s l ä n s l a p p m a r k e r m. fl. o m r å d e n . Marcus, iv, 398 s. J o . 11. Utredning m e d förslag angående premiering av väls k ö t t a m i n d r e skogsbruk. Haeggström. 66 s. J o . 12. 1928 års l ö n e k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e m e d förslag till avlöningsreglemente för extra ordinarie och extra tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen m. m. Norstedt, vj, 131 s. Fi. 13. U t l å t a n d e över u t k a s t till n ä r i n g s l a g m. m. Marcus. 28 s. H. 14. Förslag till växellag m. m. N o r s t e d t . 254 s. J u . 16. Provdebitering av fyr- och båkavgift s a m t sjömanshusavgift. Marcus. 64 s. H. 16. Riktlinjer för vinnande av viss k o n c e n t r a t i o n i n o m det svenska f å n g v å r d s v ä s e n d e t . Av S. Hagströmer. Marcus, v, 162 s. Ju.
Anm.
u t r e d n i n g a r
förteckning
17. U t r e d n i n g ocb förslag r ö r a n d e fortsättningsskolans organisation. Haeggström. 94 s. E. 18. 1928 års l ö n e k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e med förslag till lönereglering för landsfogdar, lappfogdar och landsfiskaler m. m . Norstedt, vij, 324 s. F l . 19. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag med särskilda b e s t ä m m e l s e r om delning av j o r d å l a n d e t inom vissa delar av K o p p a r b e r g s län m. m. Marcus. 307 s. 4 bilagor. J u . 20. Arbetslöshetsutredningens b e t ä n k a n d e . 1. Arbetslöshetens omfattning, k a r a k t ä r och orsaker. Norstedt, xix, 554 s. S. 21. Arbetslöshetsutredningens b e t ä n k a n d e . 1. Bilagor, b a n d 1. Orsaker till arbetslöshet. Av G. Bagge. P. M. ang. a r b e t s m a r k n a d e n och de faktorer, som b e s t ä m m a dess u t v e c k l i n g . Av G. Huss. Norstedt, xij, 149 s. S. 22. 1930 års militäravlöningssakkunniga. Betänk a n d e m e d förslag till avlöningsbestämmelser l o r i c k e - o r d i n a r i e personal vid försvarsväsendet. Beckman, vj, 101 s. F ö . 23. B e t ä n k a n d e och förslag angående anskaffning, u n d e r h å l l och drift av för tulltjänsten erforderlig fortskaffningsmateriel. Marcus. 91 s. F i . 24. B e t ä n k a n d e m e d förslag till huvudgrunder för en decentraliserad förvaltning av prästlönejorden m. m. Idun. 200 s. E. 25. B e t ä n k a n d e m e d förslag till prästlönelag m . m. Idun. 138 s. E. 26. B e t ä n k a n d e m e d förslag angående vissa ändringar i riksdagens arbetsformer m. m. Beckm a n . 204 s. J u . 27. B e t ä n k a n d e och förslag rörande åtgärder för höjande av s ä k e r h e t e n vid flygning. B e c k m a n . 19i s. F ö . 28. Förslag till c h e c k l a g m. m. Norstedt. 241 s. J u . 29. B e t ä n k a n d e angående flygstyrelsens materielanskaffning m . m. Marcus.. 354 s. F ö . 30. N o r m a l b e s t ä m m e l s e r för j ä r n k o n s t r u k t i o n e r till b y g g n a d s v e r k (järnbestämmelser). Beckman. 76sK. 31. Kepartitionstalen för jordbruksfastighet. Marcus. 60 s. F i . 32. Utredning och förslag rörande viss omläggning av socialstyrelsens lönestatistik. Haeggström. 109 s. S. 33. F ö r r ä d e r i b r o t t m. m. F ö r b e r e d a n d e utkast till strafflag. Speciella dolen. 10. Av J. C. W . Thyrén. Lund, Berling. 313 s. J u .
Om särskild tryckort ej angives, är t r y c k o r t e n Stockholm. B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a b e g y n -
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR
1931:33
JUSTITIEDEPARTEMENTET
FORRADERIRROTT M. M.
FÖRREREDANDE
UTKAST TILL STKAFFLAG SPECIELLA DELEN.
X.
AV
JOHAN C. W. THYRÉN
I DISTRIBUTION HOS A.-B. G L E E R U P S K A UNIV.-BOKHANDELN, LUND
mm %S-
r—
t
L U N D 1931 BERLINGSKA
BOKTRYCKERIET
FORORD. Föreliggande utkast motsvarar i det väsentliga nuvarande strafflags 8 och 9 kapitel (jfr sid. 214 ff.). I den komparativa framställningen liar nu hänsyn tagits till den jugoslaviska lagen av 27/i 1929, den nya danska lagen av 16 /i 1930 och den nya italienska lagen av 19/io 1930. Däremot har den reviderade mexikanska lagen av 13/s 1931 icke kunnat medtagas; citaterna gälla sålunda, liksum i föregående del, lagen av 15/i2 1929; av samma skäl har spanska lagen av 8/9 1928 citerats oförändrad. P å grund av flere lagars vidlyftighet på detta område hava i bil. 1 till den komparativa framställningen ett något mindre antal gällande lagar intagits än i närmast föregående delar. Utom den svenska lagen återfinnas där emellertid finska, norska, danska (1930), holländska och tyska lagarne samt av de romanska lagarne den nyaste, den italienska av 1930. Såsom bilaga till den historiska översikten hava i parallelltryck sammanställts hithörande delar av 1) Lagkommitténs förslag 1839 (2 uppl.); 2) Lagberedningens förslag 1844; 3) Str. L. 1864; 4) nu gällande lag. Av förut ofta åberopade skäl hava, liksom i föregående delar, bestämmelser motsvarande dem om påföljd enligt strafflagen 2: 19 tillsvidare förbigåtts. Med hänsyn till de inom detta område förekommande höga straffsatser bör kanske den erinran (se Förord till Del V) här upprepas, att, på grund av önskvärdheten av att straffsatserna i samtliga till strafflagens speciella del hörande utkast vila på
enhetlig bas, utkasten i detta avseende utgått från de i mitt allmänna utkast (1916) föreslagna bestämmelser om frihetsstraffens tidslängd, icke från de undertiden i Strafflagskommissionens »Förslag till strafflag, allmänna delen» (1923) gjorda förändringar. Närmast följande del torde komma att omfatta »Brott mot allmän ordning och frid». Lund 16 november 1931. Johan C. W. Thyrén.
Förkortningar av citerade lagar och lagförslag. Serlachius, enligt uppdrag av J u s t i t i e ministeriet. Helsingfors 1922. strafflag. Kap. I — X I I I (allmänna F P . = Frankrikes strafflag. delen). Av Johan C. W . Thyrén. 1916. F r e i b . = Kantonen Freiburgs strafflag (av 1924). A p p . A . - R h . = Strafflagen för Appenzell Gen. = Kantonen Geneves strafflag. Ausser-Rhoden. GlaP. = Kantonen G l a m s ' strafflag. App. I.-Rh. = Strafflagen för Appenzell Graub. = Kantonen Graubiindens straffInner-Rhoden. lag. Arg". = Argentinas strafflag (av 1921). Grek. = Greklands strafflag. Ariz. = Arizonas strafflag. H. = Hollands strafflag. B a s . = Strafflagarne för kantonen BaselIdaho = Idahos strafflag. Stadt och kantonen Basel-Landschaft Illin. = Illinois' strafflag. (nästan likalydande). Ind. P e n . C. = Indian Penal Code (gälBelg". = Belgiens strafflag. lande för Brittiska Indien). Bern = Kantonen Berns strafflag. I o w a = Iowas strafflag. Bras. = Brasiliens strafflag. It. 1889 = Italienska strafflagen av 1889. Bulg". = Bulgariens strafflag. It. 1930 = Italienska strafflagen av 1930. Calif. = Californiens strafflag. J a p . = Japans strafflag. Can. = Canadas strafflag. Jug'0Sl.=Jugoslaviens strafflag (av 1929). Chil. = Chiles strafflag. Kina = Kinas strafflag (av 1928). Collimb. = Columbias strafflag. L. B. = Lagberedningens förslag (1844). C o s t a R. = Costa Ricas strafflag (av i L. K. = Lagkommitténs förslag (1839). Luz. = Kantonen Luzerns strafflag. 1924). D. 1866 = Danska strafflagen av 1866. Mex. = Mexikos strafflag (av 1929). D. 1930 = Danska strafflagen av 1930. M. B. = Missgärningsbalken av 1734 års lag. Eng". = Engelsk straffrätt (anförd efter Stephen, A Digest of the Criminal MiSSiSS. = Mississippis strafflag. N. = Norges strafflag. Law, 1926; Siffrorna avse artt.). Nebr. = Nebraskas strafflag. Fi. = Finlands strafflag. Fi. Fsl. = Förslag till ny strafflag. I I N e u c h . = Kantonen Neuchatels strafflag. och I I I delen. Av Professor Allan N. J e r s . = New Jerseys strafflag. Aarg". = Kantonen Aargaus strafflag. Allm. Utk. = Förberedande utkast till
(i N. S. W a l e s = Strafflagen för Nya SydWales. N. Y. = Staten New Yorks strafflag. N. Zeal. = Strafflagen för Nya Zeeland. N. Carol. = Nord Carolinas strafflag. Obw. = Kantonen Obwaldens strafflag. Ohio = Ohios strafflag. Peru = Strafflagen för Peru (av 1924). P o r t . = Portugals strafflag. Q u e e n s l . = Queenslands strafflag. R. = Rysslands strafflag (av 1926; för nu behandlade område novellen av 6 /e 1927). Rum. = Rumäniens strafflag. S. = Sveriges strafflag. Schaffh. = Kantonen Schaffhausens strafflag. S c h w . F s l . = Schweiziska strafflagsförslaget (i lydelsen af 1918). S c h w y z = Kantonen Schwyz' strafflag. S. Fsl. 1923 = Förslag till strafflag, allmänna delen, samt förslag till lag angående villkorlig frigivning, jämte motiv avgivna av strafflagskommissionen. Stockholm 1 9 2 3 . S o l o t h . = Kantonen Solothurns strafflag. S p . = Spaniens strafflag (av 1928). S p e c . U t k . = Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen. Av Johan C. W . Thyrén. I. Brott mot kroppslig okränkbarII. III.
het. Lund 1917. Ärekränkningsbrotten. 1919. Förmögenhetsbrotten. delen. Lund 1920.
Lund Första
IV.
Förmögenhetsbrotten. Andra delen. Lund 1922. V. Allmänfarliga brott. Lund 1923. VI. Förfalskningsbrotten. Lund 1925. VII. Ämbetsbrotten. Lund 1928. VIII. Falsk Förklaring. Falsk angivelse m. m. Lund 1929. IX. Brott emot myndighet m. m. Lund 1930. S:t Gall. = Kantonen S:t Gallens strafflag. T. = Tysklands strafflag. T. Fsl. = Tyska regeringsförslaget av u
/ 5 1927. T a s m . = Tasmaniens strafflag (av 1924). Tex. = Texas' strafflag. Thurg". = Kantonen Thurgaus strafflag. Tie. = Kantonen Ticinos strafflag. Tjslov. F s l . = Tjeckoslovakiska förslaget (av 1925). Turk. = Turkiets strafflag (av 1926). Ung". = Ungerns strafflag. U. S. A. F e d . P . C. = Strafflag för Nordamerikas förenade stater, gällande för vissa områden eller vissa fall. V e n e z . = Venezuelas strafflag (av 1926). Waadt = Kantonen W a a d t s strafflag. WalliS = Kantonen Wallis' strafflag. W e s t . A u s t r . = Westaustraliens strafflag. Zug" = Kantonen Zugs strafflag. ZUr. = Kantonen Ziirichs strafflag. 0 . = Österrikes strafflag.
FÖRSTA AVDELNINGEN.
Utkast till Lag. F ö r r ä d e r i b r o t t m. m. Angrepp å statens yttre säkerhet. 1 §• Den, som, i uppsåt att genom våldsamma medel lägga riket eller del därav under annan stat eller förena riket med annan stat eller lösrycka del av riket, gör gärning, som innefattar brottets fullbordan eller försök därtill; domes till tukthus på livstid eller från och med tio till och med tjugo år. Söker man eljest genom lagstridiga medel åstadkomma sådant förräderi; domes till tukthus i högst tio år eller, där omständigheterna äro synnerligen mildrande, till fängelse i minst två år. Gör man annan lagstridig gärning, som innebär minskande av rikets självständighet gentemot främmande stat eller försök därtill; domes till fängelse. I stället för tukthus eller fängelse må till arrest å samma tider kunna dömas. 2 §. Svensk man, som söker förmå främmande stat till krig eller andra hentligheter mot riket eller mot någon därmed i krig eller för krigsfall förbunden stat, eller som eljest är delaktig i sådant
8 beslut av den främmande staten; straffes med tukthus på livstid eller från och med tio till och med tjugo år. Söker svensk man i annat fall förmå främmande stat till åtgärd, varigenom svenska regeringens eller riksdagens handlingsfrihet skulle kränkas eller, under pågående krig, Sveriges neutralitet bringas i fara, eller är han eljest delaktig i sådan åtgärd av främmande stat; straffes med fängelse eller, där omständigheterna äro försvårande, med tukthus i högst åtta år. I stället för tukthus eller fängelse må till arrest å samma tider kunna dömas. 3§Svensk man, som under krig mot Sverige bär vapen mot Sverige eller mot någon med Sverige i krig förbunden stat, eller som eljest gör tjänst i liendens här; straffes med tukthus på livstid eller från och med sex till och med tjugo år. I stället för tukthus må till arrest å samma tid kunna dömas. 4 §• Svensk man, som, under pågående krig eller då krig synes nära förestående, i uppsåt att skada Sverige eller gagna dess liende: 1. för Sveriges krigsmakt förhindrar eller försvårar användande av krigsmanskap, krigs förnödenheter, fästningar, pass, vägar, broar, fartyg eller annat av betydelse för krigföringen; eller förstör, fördärvar eller till fienden förråder något sådant; eller 2. åt fienden eljest anskaffar krigsmanskap eller penningar eller andra krigsförnödenheter; eller befriar fientliga krigsfångar; eller 3. lämnar fienden upplysningar, som röra krigföringen, eller åt honom tjänstgör såsom spejare eller anskaffar spejare eller lämnar hans spejare understöd; eller åt svensk krigsmakt lämnar
9 falska upplysningar eller vägrar eller underlåter att lämna upplysningar, dem han är skyldig att lämna; eller 4. förleder svenskt krigsmanskap till trolöshet, modlöshet eller uppror; eller 5. gör annan gärning, varigenom svenska krigsmaktens ställning kan försämras eller fiendens ställning kan förbättras; dömes till tukthus på livstid eller från och med sex till och med tjugo år. Las: samma vare, om sådant brott begås emot en med Sverige i krig eller för krigsfall förbunden stat. Har man av oaktsamhet gjort gärning, som har omtalas; straffes med fängelse ej under ett år eller, där omständigheterna äro försvårande, med tukthus i högst åtta år. Begår utländsk man, medan han vistas i riket eller är anställd i dess tjänst, brott, som i 2, 3 eller 4 § omtalas; varde därför straffad lika med svensk man. Har någon med Sveriges regering eller svenskt ämbetsverk ingått avtal, som rör Sveriges krigsberedskap eller krigföring eller folkförsörjning i krigstid, och bryter han, under pågående krig eller då krig synes nära förestående, emot avtalet; dömes, om gärningen ej skall straffas enligt 4 §, till fängelse eller, där omständigheterna äro försvårande, till tukthus i högst åtta år. Gör man av oaktsamhet gärning, som här omtalas; dömes till böter eller till fängelse i högst två år. Begår man sådant brott mot främmande stat, som är med Sverige i krig eller för krigsfall förbunden, vare lag samma.
10 Har underleverantör, kommissionär eller annan genom avtalsbrott mot statens medkontrahent uppsåtligen eller genom oaktsamhet föranlett, att avtal, som i 1 stycket sägs, under där nämnda omständigheter ej vederbörligen uppfylles; straffes ock, såsom här stadgas. Har någon, genom stympning eller annorledes, uppsåtligen gjort sig oduglig till uppfyllande, under längre eller kortare tid, av den krigstjänstskyldighet, som eljest skolat av honom fullgöras, eller har han genom vilseledande av myndighet undandragit sig sådan skyldighet; dömes, om det sker i krigstid, till fängelse, och, om det sker i fredstid, till böter eller till fängelse i högst ett år. Lag samma vare, om någon förleder eller hjälper krigsman till att, på sätt här sägs, undandraga sig krigstjänstskyldighet eller till rymning. 8 §. Värvar man utan Konungens tillstånd folk i riket till främmande krigstjänst; dömes till böter eller till fängelse. 9 §• Den, som, genom att överträda bestämmelser, givna till skydd för rikets neutralitet, eller genom angrepp med våldsamma medel å främmande stats författning, eller genom offentliga smädelser mot främmande stat eller dess regering eller offentligt skymfande av dess flagga eller vapen eller annat höghetstecken, eller genom ärekränkning eller annat brott mot främmande statsöverhuvud eller mot främmande stats sändebud här i riket, eller ock genom annan mot folkrätten stridande eller i lag eller författning
förbjuden gärning, framkallar fara för krig eller repressalier eller andra för Sverige skadliga åtgärder från främmande stats sida eller för främmande stats inblandning i Sveriges angelägenheter; straffes, om han bort kunna inse faran, med fängelse, där gärningen ej är särskilt med högre straff belagd. I stället för fängelse må till arrest å samma tid kunna dömas. 10 §. Har den, som fått i uppdrag att föra underhandling med främmande stat eller att hos främmande stat bevaka rikets intressen, missbrukat detta förtroende till skada för riket; straffes med tukthus på livstid eller på viss tid. Tager han i sådant uppsåt gåva eller förläning av främmande stat; dömes, ändå att skada ej koin därav, till tukthus i högst tio år. 11 §. Tager annan än den, som i 10 § omtalas, gåva eller förläning av främmande stat, för att främja dess fördel mot riket eller eljest riket skada; straffes med tukthus i högst åtta år. 12 §. Svensk man, som utan Konungens tillstånd låter bruka sig såsom sändebud från främmande stat, i angelägenhet, som riket rörer, eller inlåter sig i underhandling därom med främmande stat eller dess sändebud; straffes med fängelse. I stället för fängelse må till arrest å samma tid kunna dömas. 13 §. Låter man, i annat fall än i 4 § sägs, hemlighet, därå rikets säkerhet eller dess rättigheter eller intressen gentemot annan
stat bero, komma till främmande stats kännedom under sådana omständigheter, att fara kan uppstå för riket; dömes till tukthus i högst femton år. Yar gärningsmannen betrodd att veta eller vårda sådan hemlighet, må straffet kunna höjas till tukthus i tjugo år eller på livstid. Låter man eljest hemligheten komma till obehörig persons kännedom, vare straffet i fall, som i 1 stycket omtalas, tukthus i högst tio år och i fall, som i 2 stycket omtalas, tukthus i högst femton år. Skedde brottet utan uppsåt att göra skada och var faran ringa, eller uppenbarades hemligheten av oaktsamhet; vare straffet fängelse. 14 §. Den, som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, låter sådana handlingar, avbildningar eller andra föremål eller sådana åtgärder eller sakförhållanden, som röra rikets försvar och som han vet böra hemliga hållas, komma till främmande stats kännedom; straffes med tukthus i högst tio år. Yar gärningsmannen betrodd att veta eller vårda sådan hemlighet, må straffet kunna höjas till tukthus i femton år. Låter man eljest sådana föremål, åtgärder eller sakförhållanden komma till obehörig persons kännedom; vare straffet i fall, som i 1 stycket omtalas, tukthus i högst åtta år eller fängelse ej under två år och i fall, som i 2 stycket omtalas, tukthus i högst tio år. Skedde brottet utan uppsåt att göra skada och var faran ringa eller uppenbarades hemligheten av oaktsamhet; vare straffet fängelse.
15 §. Den, som obehörigen förskaffar sig kännedom om hemlighet, som i 13 eller 14 § omtalas, straffes med fängelse. Framgår det av omständigheterna, att han ej haft för avsikt att uppenbara hemligheten för någon obehörig; må till böter kunna dömas. Skedde brottet för att uppenbara hemligheten för främmande stat, vare straffet fängelse ej under ett år; eller, där omständigheterna äro försvårande, tukthus i högst åtta år. 16 §. Förfalskar, förstör, fördärvar, undanskaffar eller undanhåller man föremål, som är av vikt såsom bevismedel för rikets säkerhet, rättigheter eller intressen gentemot främmande stat; straffes med tukthus i högst femton år. Framställer man falskeligen, i uppsåt att riket skada, föremål, som, om det vore äkta, skulle vara av den betydelse, som här omtalas, eller gör nian, i uppsåt att riket skada, bruk av dylikt föremål, som av annan förfalskats eller falskeligen framställts; vare lag samma. Den, som, utan uppsåt att riket skada men med kännedom om vikten av bevismedel, som i 1 stycket omtalas, det med vilja förstör, fördärvar, undanskaffar eller undanhåller; dömes till fängelse. Gör man av oaktsamhet gärning, som här sägs; dömes till böter eller till fängelse i högst ett år. Angrepp å statens inre säkerhet. I? §• Den, som genom våldsamma medel söker upphäva eller ändra rikets grundlagar, dömes till tukthus på livstid eller från och med tio till och med tjugo år.
14 Sker det genom uppror, må anstiftare och ledare ej till mindre straff dömas än tukthus i femton år. I stället för tukthus må till arrest å samma tid kunna dömas. 18 §. Söker någon beröva Konungen eller regent, som lagligen är satt i Konungens ställe, liv eller frihet eller tvinga honom att företaga eller underlåta en regeringshandling; dömes till tukthus på livstid eller från och med tio till och med tjugo år. Lag samma vare, om någon söker uttränga Konungen från tronen eller beröva tronföljaren liv eller frihet eller utestänga honom från tronföljden. 19 §. Söker man öva våld mot riksstyrelse, som, i de fall grundlagen utsätter, förer regeringen i Konungens ställe, och sker brottet för att störa friheten i sådan styrelses överläggningar eller beslut, eller att hindra dess sammankomster; dömes till tukthus på livstid eller från och med tio till och med tjugo år. 20 §.
Begår någon, i annat fall än i 18 § sägs, misshandel eller frihetsbrott mot Konungen; straffes med tukthus på livstid eller från och med sex till och med tjugo år; dock må, där brottet i allmänhet icke är med frihetsstraff belagt, till fängelse ej under två år kunna dömas. Den, som begår sådant brott mot annan medlem av konungahuset, straffes med fängelse, där gärningen ej är särskilt med högre straff belagd. 21 §. Begår någon ärekränkning mot Konungen eller medlem av konungahuset; straffes med böter, ej under femtio dagsböter,
eller med fängelse, där gärningen ej är särskilt med högre straff belagd. Förbryter man sig med ärekränkning emot riksstyrelse, som i 19 § omtalas, eller emot riksdagen eller någon dess kammare eller något riksdagsutskott; straffes såsom i 21 § stadgas.
G e m e n s a m m a bestämmelser. 23 §.
Försök till gärning, som i 4 §, 10 § 1 stycket, 13, 14, 15 eller 20 § omtalas, är straffbart. 24 §.
Har stämpling till brott, som i 1 § 1 stycket, 17, 18 eller 19 § omtalas, blivit gjord, utan att gärningen kommit till försök; då skall anstiftare av stamplingen dömas till tukthus i högst tio år eller, där faran var ringa, till fängelse i minst ett år. Annan deltagare i sådan stämpling varde dömd till fängelse. I stället för tukthus eller fängelse må, där stämplingen avsåg brott, som i 1 eller 17 § omtalas, till arrest å samma tider kunna dömas. 25 §. Deltager svensk man, eller ock utländsk man, medan han vistas i riket eller är anställd i dess tjänst, i stämpling till förräderi, som i 4 § omtalas, vare lag, som i 24 § 1 stycket stadgas. 26 §.
Den, som, i uppsåt att föröva brott emot allmän säkerhet eller medborgerlig frihet, samlar eller anför väpnat manskap eller
kvarhåller det samlat, eller utrustar manskap med vapen, ammunition eller proviant eller övar det i vapens bruk; straffes med tukthus i högst femton år. Samlar man eljest i sådant uppsåt vapen, ammunition, proviant eller andra krigsförnödenheter; dömes till fängelse i minst ett år. I stället för tukthus eller fängelse må till arrest å samma tider kunna dömas.
ANDRA AVDELNINGEN.
Komparativ översikt av nuvarande straffrätt. INLEDNING. Staten i vår tid framträder huvudsakligen såsom i tre avseenden bestämd. Den har ett visst område, »territoriet», som är underkastat statens imperium; den innefattar vissa individer, »statsborgare»; den har en för densamma specifik »rättsordning», som reglerar förhållandet mellan stat och individ och mellan individerna inbördes. P å vardera av dessa punkter kan ett angrepp tänkas inriktat: genom att lösrycka visst område av statens territorium; beröva den vissa av dess statsborgare; angripa den bestående rättsordningen. Då emellertid lagstiftaren ur »Brott mot staten» utbryter det »centrala» område, som ofta — icke fullt adekvat — har betecknats såsom »förräderibrott», har han icke behandlat nämnda tre sidor likformigt. Varje angrepp på territoriet har härvid — direkt eller indirekt — i flertalet (europeiska) lagar uttryckligen medtagits (i vad på brottets objekt ankommer). Berövandet av statsborgare åter, om det icke sker i sammanhang med krig, har, såvitt det icke ligger implicite i lösryckande av territorium, knappast medtagits; där det icke innebär frihetsbrott mot enskild, har det endast kriminaliserats i form av otillåten värvning o. dyl. Vad angår rättsordningen, har ett särskilt, förstärkt rättsskydd ofta givits dels de högsta organen 2
18 (särskilt parlamentet och monarken, där en sådan finnes) dels »författningen», d. v. s. den del av rättsordningen, som bestämmer om statsmaktens konstituerande och grunddragen av dess befogenheter. — Oftast kriminaliseras i detta sammanhang även ett visst område av handlingar, som väl icke utgöra avsiktliga angrepp på de nämnda objekten, men dock kunna anses innebära fara för desamma. De ovannämnda tre sidorna ligga i (den moderna) statens väsen: de saknas icke i någon stat och lagen måste således alltid räkna med möjligheten av angrepp på någon av dem. Men sådana staterna framträda i verkligheten, tillkommer en annan synpunkt, som visserligen icke är begreppsligen grundad i statens natur, men dock faktiskt alltid befintlig: förhållandet till andra stater. Så länge människosläktet icke förenat sig till en universell världsstat utan fördelas i flere koexistenta stater, ligga intressekollisioner mellan dessa alltid nära till hands. Staten fordrar då helt naturligt av sina statsborgare, att de icke gynna en främmande stat mot den egna: även handlingar, som strida mot denna regel, uppfattas såsom »förräderibrott». Såvitt dylik gärning av statsborgaren utmynnar i ett angrepp, från den främmande statens sida, på statens territorium eller författning, faller den under de ovannämnda formerna av förräderi (»högförräderi»). Ar åter icke så förhållandet, blir gärningen straffbar såsom en självständig form av förräderi (»landsförräderi»). I analogi med vad som gäller vid högförräderi, kriminaliserar lagstiftaren allmänt även här gärningar, som utan att innebära »förräderi» — utan att innefatta uppsåtligt angrejop på den egna staten till förmån för främmande stat — likväl kunna åstadkomma fara från den främmande statens sida. I moderna lagar användes oftast såtillvida en annan gruppering, att angrepp på territoriet och gynnande av främmande stat på den egnas bekostnad sammanföras såsom »brott mot statens yttre säkerhet» men angrejop på statens högsta organ
19 och på dess författning såsom »brott mot statens inre säkerhet». För lagens uppställning synes denna gruppering vara att föredraga men för den komparativa framställningen torde vara lämpligast att i överensstämmelse med det ovanstående åtskilja 1) angrepp på territoriet, 2) på statens högsta organ, 3) på författningen, 4) (andra) förrädiska angrepp på staten i dess förhållande till andra stater. 5) handlingar, vilka utan att utgöra förrädiska angrepp på nu nämnda intressen, kunna anses farliga för dem. Av särskild vikt är även 6) fråga om handlingsprogressen, isynnerhet vid fallen 1—4. Inledningsvis bör den anmärkning göras, beträffande brottssubjektet, att många lagar, som i princip icke straffa brott ar utlänning, begånget i utlandet, i sin allmänna del göra undantag (bland annat) för flere eller färre av hithörande brott. Sådana undantag, på vilkas detaljer vi här icke ingå, förekomma i D. 1930, 81:
H. 41; T. 41; Ö. 38; Ung. 72; Fr. Code d'Instr. 7 (L. 27/G 1866): Belg. (L. 17/4 1878), 10; It. 1889, 4; It. 1930, 71; Sp. Il 8 ; Rum. 5 (L. 15 /2 1894): Bulg. 4; Jugosl. 4; Turk. 41; Bund 1 och många kantonallagar; Bras. 5; Columb. 202; Mex. 4; Peru 51; Venez. 42; Kina 5\ 2; Jap. 23: T. Fsl. 61; Tjslov. Fsl. 52; Sehw. Fsl. 4.
i. Angrepp på territoriet Vid angrepp på statens territorium kan brottet gå ut antingen på att göra en del av statsterritoriet självständigt eller på att lägga statsterritoriet eller del därav under främmande stat. Båda dessa former framhållas ofta av lagarne: S. 8: l 1 (Var som, i uppsåt: 1. att lägga riket under främmande makt, eller från riket söndra en därtill börande del eller besittning); D. 1866, 71 (at bringe den danske Stat eller nogen Del deraf under fremmed Herredsmme eller at lesrive nogen Del af samme fra den danske Krone); D. 1930, 98 (at bringe den danske Stat eller nogen Del af denne under fremmed Herreclomme eller at hsrive nogen Del af Staten)] H. 93 (De a anslå g ondernomen met het oogmerk om het rijk geheel of gedeeltelijk otider vreemde heerschappij te brengen of om een deel daarvan af te scheiden); Jugosl. 94 4 ; Grek. 123 4 ; Bund 37 (welcher die Eidgenossenschaft öder einen Teil derselben in die Gewalt öder Abhängigkeit einer fremden Macht zu bringen, öder einen Kanton, öder einen Teil eines Kantons von Hrr loszureissen versucht); Thurg. 234 b (den Kanton Thurgau in die Gewalt öder Abhängigkeit einer fremden Macht zu bringen öder die Losreissung eines Teils desselben von dem Kantonaiverbande zu bewirken sucht); Bern 67 3 ( = T h u r g . ) ; P e r u 289 (un acto dirigido a someter la Republica en su totalidad 6 en parte, ä la domination extranjera 6 ä hacer independiente una parte de la misma); Kina 103, 108; Fi. Fsl. 12: 1 (att bringa Finland eller del av Finland under främmande herravälde eller att lösrycka del av Finland från det övriga riket). F l e r e l a g a r a n t y d a samma dubbelhet genom att nämna dels suveränitet etc. dels integritet såsom angreppsobjekter: Waadt 89; Mex. 356 etc. Jfr även Ö. 58 c ([wer etwas unternimmt, was] auf die Losreissung
21 eines Teiles von dem einheitlichen Staatsverbande öder Länderumfange der Republik Öster reich öder auf Herbeifuhrung öder Ver grosser ung einer Gefahr fur den Staat von aussen . . angelegt wäre). Ä v e n N. 83 står p å s a m m a s t å n d p u n k t som n u anförda l a g a r (at Norge eller nogen del av riket bringes under fremmed Inerreäemme eller innlemmes i annen stat, eller at nogen del av riket hsrives). I ö v r i g t finnas flere l a g a r , som i d e t t a s a m m a n h a n g ins k r ä n k a det e n a fallet till införlivande i f r ä m m a n d e s t a t (således icke m e d t a g a e t t m i n d r e m a r k e r a t f r ä m m a n d e övervälde), m e d a n å t e r a n d r a t v ä r t o m i d e t t a s a m m a n h a n g m e d t a g a allt m i n s k a n d e a v s t a t e n s självständighet. D e t förra gäller T. 8 1 3 (dos Bundesgébiet ganz öder teilweise einem fremden Staate gewaltsam einzuverleiben öder einen Teil desselben vom Gämsen loszureissen); Ung. 127 3 (dass . . . das Gebiet des ungarischen Staats . . . öder irgendein Teil dieser Gebiete einer fremden Macht gewaltsam einverleibt, öder . . . gewaltsam losgerissen werde); Bulg. 99 (2. att med våld förändra . . statens enhet eller 3. att kränka statsterritoriets helhet genom våldsamt införlivande [^ip-feai) iiaciiJicTBeiiOTO npiici>eAifflflBaiie] av en del därav med främmande stat); väl ä v e n l a g a r , som icke u p p d e l a rekvisitet u t a n a n v ä n d a det e n h e t l i g a u t t r y c k e t lösrycka el. dyl. (vilket s å l u n d a i n n e f a t t a r dels l ö s r y c k a n d e till n y s j ä l v s t ä n d i g s t a t dels l ö s r y c k a n d e för a t t före n a s m e d a n n a n stat; m e n efter orden icke ett e n b a r t b r i n g a n d e u n d e r a n n a n s t a t s ö v e r h ö g h e t ) : R. 58 2 (med våld lösrycka från sovjet republiken någon del vilken som helst av dess territorium); Aarg. 60 (Wer durch irgend cine Tinternelimung den Staat zu vernichten öder das Staatsgebiet zu zerreissen . . . sucht); Schaffh. 91 (einzelne Gebietsteile vom Kantonaiverbande loszutrennen); Obw. 45 ( = A a r g . ) ; Bas. 47 (liknande Schaffh.); St. Gall. 152 (die Aufhebung des Kantons, die Schmälerung seines Gebietes); Jap. 77; T. Fsl. 86 1 (ein sum Reiche öder zu einem Lande gchöriges Gebiet losreisst). — Så k a n s k e ä v e n Port. 171 1 (L. 30/i 1912), som e n d a s t t a l a r om rikets i n t e g r i t e t (Os que tentarem destruir a integridade da Republica Portuguesa). Det
senare
gäller It. 1889, 104 (Chiunque
commette un fatto
22 diretto a sottoporre lo Stato o una parte di esso al dominio straniero, ovvero a menomarne V indipendenza o a discioglieme Vunitä); It. 1930, 2 4 1 ' (un fatto diretto a sottoporre il territorio dello Stato, o una parte di esso, alla sovranitä di uno Stato straniero, ovvero a menomare Vindipendenza dello Stato), ib.2 (un fatto diretto a disciogliere Vunita dello Stato, o a distaccare dalla madre Patria una colonia o un altro territorio soggetto, anehe temporaneamente. alia sua sovranitä); Turk. 125 (soit d'assujettir la totaliU ou une partie du territoire de la République de Turquie ä une puissance étrangére, soit aVen amoindrir Vindépendance ou de soustraire une partie du pays ä Vautorité du gouvernemenf); A r g e n t . 215* (un hecho dirigido a someter total o parcialmente la nacion al dominio extranjero o a menoscabar su independencia o integridad); Bras. 87 pr. (quebrantar ou enfraquecer a sua independencia e integridade); Costa R. 432 1 4 (Obrar o contribuir a obrar de cualquier modo contra la integridad del territorio de la Naciön o contra su soberania); Mex. 356 (el que ataca la independencia de la Republica Mexicana, su soberania, su libertad o la integridad de su territorio); Venez. 129 (contra la independencia o la integridad del territorio de la Republica); Tjslov. Fsl. 136 1 (die Verfassung der Republik, insbesonclere in bezug auf die Selbständigkeit, Einheitlichkeit . . des Staates zu ändern); S c h w . Fsl. 229 (schweizerisches Gebiet von der Eidgenossenschaft oder Gebiet von einem Kanton abzutrennen), 230 (die Unabhängigkeit der Eidgenossenschaft zu verletzen oder zu gefährden). — A t t pantsätta m. m. n å g o n del av t e r r i t o r i e t straffas enligt Mex. 359 I (Al que hipoteque, o enajene de otro modo, una parte del territorio nacional, o contribuya de cualquier a manera a su desmembracion); jfr Sp. 228 1 (Enajenando, cediendo o permutanclo cualquier a parte del territorio espanol). U n d e r det verkliga kolonier givetvis r ä k n a s till t e r r i t o r i e t (jfr. n y s s n ä m n d a s t a d g a n d e ur It. 1930, som n ä m n e r även områden, tillfälligtvis u n d e r k a s t a d e s t a t e n s övervälde), m e d t a g a l a g a r n e icke i d e t t a s a m m a n h a n g »intressesfärer» o. d. Vid sammansatta s t a t e r u p p s t å r möjligheten a t t b e r ö v a en d e l s t a t visst t e r r i t o r i u m till förmån för en a n n a n d e l s t a t eller i och för u p p r ä t t a n d e av
23 en n y d e l s t a t : jfr h ä r o m särskilt T. 8 1 4 (das Gebiet eines Bundesstaats gam oder teilweise einem anderen Bundesstaate gewaltsam einzuverleiben oder einen Teil dcsselbcn rom Gämsen loszureissen). D å det n å g o n g å n g förekommer, a t t a n g r e p p p å t e r r i t o r i e t e n d a s t (direkt) o m t a l a s såsom a n g r e p p utifrån, lärer det v a r a så a t t förstå, a t t en s j ä l v s t ä n d i g h e t s s t r ä v a n inom visst s t a t s o m r å d e b e t r a k t a s såsom a n g r e p p p å författningen (jfr terminologien i ovananförda s t a d g a n d e i Tjslov. Fsl. 136): Luz. 88 a (in rechtswidriger Weise d<is Kantonsgebiet ganz oder teilweise einem fremden Staate einzuverleiben); Graub. 65 (die Unabhängigkeit und Selbständigkeit oder das Gebiet der Eidgenossenschaft oder des Kantons oder eines Teiles davon gegen Aussen zu, gefährden). I Bund och n e r e k a n t o n a l l a g a r förekomma särskilda b e s t ä m melser om den, som r u b b a r k a n t o n e n s gränser eller gör d e m osäkra. S t u n d o m är straffet d e t s a m m a som för det fulla högförr ä d e r i e t : Luz. 89 e (iver die Staatsgrenzen absichtlich verruckt oder ungewiss macht. Die Strafe ist diejenige des Hochverrates); Bern 67 4 (iver in rechtswidriger Absicht die Kantonsgrenzen zet'stört, verruckt oder ungewiss macht, oder Urkunden, die zu deren Feststellung dienen, ausliefert) jfr ib.'å; s t u n d o m m i n d r e : Bund 38 (Wer die Grenzen der Schweiz absichtlich verändert oder ungewiss macht), jfr ib. 36, 37: W a a d t 104 (Celui qui déplace ou enléve une borne ou un autre sigue servant å murquer la delimitation entré le Canton et un Et at voisin); Obw. 46 jfr ib. 4 5 ; Glar. 45 jfr ib. 44; App. A.-Rh. 56. - - Mera sällan f ö r e k o m m a dylika b e s t ä m m e l s e r ä v e n i a n d r a l a g a r : Port. 154 1 (Aquelle que maliciosamente arrancar, ou por qualquer modo supprimir marcos, balizas ou outros signaes indicativos de territorio portugucz); Mex. 358 (al que destruya o quite las senates que marcan las fronteras de la Naciön, o de cualquier otro modo haga que se confundan, siempre que se origine alg un confticto a la Republica o ésta se halle en guerra extranjera — m i n d r e straff, om i n g e n av dessa förutsättn i n g a r ä g e r rum).
Åtskilliga lagar (Fr.; Belg.; Rum.; Grek.; Wall.; Gen.; Neuch.;
24 Freib.) y t t r a sig, efter den franska l a g e n s föredöme, icke d i r e k t om a n g r e p p p å territoriet. N a t u r l i g e n h a r l a g s t i f t a r e n h ä r ant i n g e n b e t r a k t a t b r o t t e t såsom e t t specialfall av a n g r e p p p å »författningen» eller u t g å t t därifrån, a t t det alltid skulle bliva straffbart såsom i n n e f a t t a n d e a n g r e p p p å s t a t e n s o r g a n . Förf a r a n d e t k a n emellertid få p r a k t i s k b e t y d e l s e i fråga om straffb a r h e t e n p å t i d i g a stadier av h a n d l i n g s p r o g r e s s e n . — I l a g a r , t i l l h ö r a n d e U. S. A., beröres ej heller d i r e k t f r å g a n om t e r r i t o r i e t . S å v i t t d e t t a sker i a n d r a a n g l i k a n s k a lagar, klädes a n g r e p p e t i formen a t t u t t r ä n g a Konungen från r i k e t eller n å g o n del d ä r a v : Eng. Steph. 81 a (to depose the King, his heirs or successors, from the style, honour, and royal name of the Imperial Crown of the United Kingdom or of any other of His Majesty's dominions or countries); Can. 74 f1; Ind. Pen. C. 121 A (Whoever within or without British India conspires to . . deprive the Queen of the sovereignty of British India, or of any part thereof); N. S. W a l e s 12; N. Zeal. 9 4 / 1 ; Queensl.
375a; Tasm. 565rt; West. Austr. 375a.
B e t r ä f f a n d e brottssubjektet (jfr o v. s. 19) i n g å l a g a r n e i allm ä n h e t icke p å de intressekollisioner, som u n d e r o m s t ä n d i g h e t e r k u n n a u t e s l u t a straffbarheten hos en i c k e - s t a t s b o r g a r e (själva t e r m e n »förräderibrott» borde ju egentligen icke anses tillämplig p å de s i s t n ä m n d a ) . U n d a n t a g s v i s förekomma dock — huvudsakligen inom den s p a n s k a g r u p p e n — i n s k r ä n k n i n g a r av subjektet i dylik r i k t n i n g . Sa Blind 37 (ein Bur ger oder Einwohner der Schweiz); A r g e n t . 214 (todo argentino o toda persona que deba obediencia a la naciön por ra zon de su empleo o funciön publico) jfr 215 (el que cometiere el delito previsto en el articulo precedente); Costa R. 432 pr. (el costarricense que perpetre cualquiera de los hechos siguientes); s ä r s k i l d a b e s t ä m m e l s e r i 438 om u t l ä n n i n g , residente in Costa Rica, och i 439 om dem, som förlorat sitt s t a t s b o r g a r s k a p ; Mex.
25 356 (si el delincuente tiene la calidad de mexicano por nacimiento o por natur(dizaciön, o ha renunciado su nacionalidad de mexicano, dentro de los tres meses anteriores a la declaration de guerra o al rompimiento de las hostilidades entré un enemigo extranjero y Mexico, si no ha precedido esa declaration); särskilda b e s t ä m m e l s e r i 370 om u t l ä n n i n g , t i l l h ö r a n d e n a t i o n , som är i krig m e d Mexico, och i 369 om a n n a n u t l ä n n i n g . — Sp. 228 h a r n ä r m a s t i n s k r ä n k t rekvisitet till e t t ä m b e t s b r o t t a v m i n i s t r a r (los ministros de la Corona que, con infracciön de los preceptos constitucionales, autorizaren decreto: 1°. Enajenando, cediendo o permutando cualquier a parte del territorio espanol) m e n jfr 283 5 , 286 1 , se ned. s. 26.
D e n b r o t t s l i g a handlingen l ä m n a s i m å n g a l a g a r o b e s t ä m d : S: 8: 1 i. f. (gärning, den där innefattar uppsåtets fullbordan eller försök därtill); H. 93; Ö. 58 c (som anför en m ä n g d e x e m p e l : es geschähe solches öffentlich oder im Verborgenen, von einzelnen Personen oder in Verbindungen, durch Anspinnung, Aufforderung, Aneiferung, Verteitung durch Wort, Schrift, Druckwerke oder bildliche Darstellung, Rat oder eigene Tat, mit oder ohne Ergreifung der Waffen, durch mitgeteilte zu solchen Zwecken leitende Geheimnisse oder Anschläge, durch Aufwieglung, Anwerbung, Ausspähung, Unterstutzung, oder durch was sonst immer fur eine dahin abzielende Handlung); It. 1889, 104; Port. 171 1 2 (L. 30 / 4 1912);
Bulg. 99; Jugosl. 94; Turk. 125; Eng. Steph. 81 a; Bund 37; Graub. 65; Aarg. 60; Obw. 45; Bas. 47; Bras. 87; Costa R. 43214; Mex. 356; Peru 289; Fi. Fsl. 12: i ; It. 1930, 246 1 . - - D ä r v i d förekomm e r n å g o n g å n g , a t t l a g e n u t b r y t e r n å g o n särskild form av handlingen såsom s t r ä n g a r e bestraffad: Venez. 129 (El que, dentro o fuera de Venezuela, sin complicidad con otra Naciön, atente por si solo contro la independencia o la integridad del territorio de la Republica) m e n , m e d h ö g r e straff, 128 (Cualquiera (que, de acuerdo con una Naciön extranjera o con enemigos exteriores, conspire contra la integridad del territorio de la Patria).
26 S a k l i g e n skilja sig icke härifrån de lagar, som anse n ö d i g t a t t u t t r y c k l i g e n framhålla, a t t h a n d l i n g e n skall v a r a rättsstridig. olaglig e t c : N. 8 3 ; S p . 228 (con infraccion de los prcceptos constitucionales — h ä r är e n d a s t fråga om » k r o n a n s ministrar», jfr ov.
s. 25); Thurg. 234; SchafFh. 91; Luz. 89; Bern 673. — Även inom d e n n a g r u p p förekommer, a t t n å g o n särskild form av h a n d l i n g e n u t b r y t e s såsom h ö g r e straffbar: jfr Sp. 283 5 (que se alzaren publicamente y en abierta hostilidad contra los Poderes del Estado para . .5°. Sustraer el Reino o parte de el . . de la obedieneia al Gobi er no); jfr 286 1 ([los rebeldes] que sin alzarse contra el Gobierno comctieren, por astucia o por cualquier otro medio, alguno de los delitos comprendidos en el art. 283); Kina 103 1 (whoever attempts by unlawful means to . . . seize any part of . . . the Republic) m e n , m e d högre straff, 108' (whoever enters into communication with any foreign Government or with the agent of any foreign Government with intent to subject any part of the territory of the Republic to the domination of such Government or of any other foreign Government). H a n d l i n g e n i n s k r ä n k e s till våld eller hot med våld enligt D. 1930, 98 (ved Magtanvendelse eller Trusel om saadan); T. Fsl. 86 x (mit Gewalt oder durch Drohung mit Gewalt). Till våld b e g r ä n s a s h a n d l i n g e n enligt T. 8 3 ; Ung. 127 3 ; R.
582; St. Gall. 152; Tjslov. Fsl. 136; Schw. Fsl. 229.
Även på
d e n n a bas f ö r e k o m m e r u t b r y t n i n g av s t r ä n g a r e bestraffad handlingsform: |Tjslov. Fsl. 136 1 , jfr ib.2, d ä r såsom exempel p å »besonders erschwerende Umstånde» n ä m n a s : Hat der Schuldige gewusst, dass er in bedeutendem Masse Leben und Eigentum von Menschen gefalirdet, ist der Wehrmacht gewaltsamer Widerstand geleistet worden, ist eine Organisation militärischen Characters gebildet worden, sind Verbindungen mit dem Auslande angeknilpft ivorden]; Schw. Fsl. 229 (schweizerisches Gebiet von der Eidgenossenschaft oder Gebiet von einem Kanton abzutrennen), 230 l (die Unabhängigkeit der Eidgenossenschaft zu verletzen oder zu gefährden), men, m e d h ö g r e straff, 230 2 (Wer mit der Regierunq eines fremden Staatcs oder mit deren Agenten in
27 Beziehung fritt, urn einen Krieg gegen die Eidgenossenschaft herbeizufuhren). N å g o n g å n g b e g r ä n s a s h a n d l i n g e n överhuvud till särskilda former. S å D. 1866, 71 (opvcekker Opror eller scetter sig i Förbindelse med fremmede Magter); Argent. 215 (el que cometiere el delito previsto en el articulo precedente) jfr 214 (que tornare las armas contra ésta |o: la naciön], se uniere a sus enemigos o les prestare cualquier ayuda o socorro); Jap. 77 pr. (uppror). — O v a n n ä m n d a s t a d g a n d e n i Can.
74 f; N. Zeal. 94/: Queensl. 375ft; Tasm. 56Vrt; och West. Austr.
37 5ft f ö r u t s ä t t a uttryckligen, a t t g ä r n i n g e n sker g e n o m krig (levying war etc.). Om handlingsprogressen jfr ned. s. 159 ff. D å u p p s å t a t t ang r i p a t e r r i t o r i e t alltid ä r v ä s e n t l i g t m e n b r o t t e t ofta konsumm e r a s p å t i d i g t s t a d i u m , k o m m e r det a t t u t g ö r a e t t t y p i s k t fall a v subjektivt ö v e r s k o t t . N å g o t särskilt subjektivt rekvisit uppställes i a l l m ä n h e t icke: u n d a n t a g gör Peru 289 2 , som kvalificerar animus lucri m. m. (si el delinquente hubiere obrado por lucro 6 por cualquier mövil innoble).
n. Angrepp mot statens högsta organ. Parlamentet har i de flesta fall erhållit särskilt skydd för sin frihet, stundom genom bestämmelser av grundlagsnatur eller i specialförfattningar men oftast i strafflagen. Det sista är förh å l l a n d e t i Fi. 15: 1 (Var, som vid lantdag med våld eller hot om våld stör landets ständers, deras utskotts eller något stånds frihet i överläggning eller beslut, eller hindrar deras sammanträdande, eller ock gör försök därtill); N. 99 (. . at . . stortinget eller nogen av dets avdelinger . . ved void eller truster hindres i den fri utevélse av sin myndighet); D. 1866, 87 (ved Void, Trudsel om Void eller paa anden ulovlig Maade soger cd forhindre . . . de lovgivende For samling ers Sammentrceden og Virksomhed til en given Tid, uden at en Kuldkastelse af Forfatningen tilsigtes), 95 (Den, som antaster nogen af de lovgivende For samling ers Sikkerhed eller Frihed, udsteder eller adlyder nogen clertil sigtende Befaling); D. 1930, 113 (Den, der antaster Rigsdagens Sikkerhed eller Frihed, udsteder eller adlyder nogen dertil sigtende Befaling); H. 121, 122; T. 105, 106; Ung. 152 (Die Zusammenrottung zu dem Ziveck, um den Reichstag, eines der beiden Iläuser oder einen Ausschuss desselben . . . gewaltsam oder durch gefährliehe Drohung in der freien Ausubung Hirer Wirksamkeit zu hindern oder zu einem Beschluss, einer Verfugung oder einer Unterlassung zu zwingen); Belg. 104 (L'attentat dont le but sera . . de faire prendre les armes aux cifoyens ou aux habitants contre . . les Chambres legislatives ou V une cVelles); It. 1889, 118 (. . chiunque commette un fatto diretto . . a, impedire al senato o alla camera dei deputati Vesercizio delle loro funzioni); It. 1930, 284 (Chiunque promuove un"insurrezione armata contro i poteri dello Stato); 289 (. . chiunque commette un fatto diretto a impedire, in tutto o in parte, anche temporanea-
29 mente . . al Senato o alla Camera dei Deputed i Vesercizio clelle lorofimzioni); Sp. 2 8 3 3 ; Port. 171 1 5 , L. 30/4 1912 (Os que por actos de violencia impedirem, ou tentarem impedir, a reuniåo ou a livré deliberaeåo de alguma das camaras legislativas); Bulg. 138 1 ; Eng. Steph. 72 (Every one commits high treason who levies war against the King in any of his dominions. The expression »to levy war» means . . attempting by an insurrection of whatever nature by force or constraint . . to intimidate or overawe both Houses or cither House of Parliament), SI b (in order to put any force or constraint upon, or in order to intimidate or overawe, both Houses or either House of Parliament); Wall. 105 (E attentat qui, sans amener une intervention federate, a eu pour but d'operer, par des moyens inconstitutionnels et violents, le renversement . . . de Van des pouvoirs constitutionals du Canton); Argent. 226 (los que se alzaren en annas para . . deponer alguno de los poderes publicos del gobierno nacional, arrancarle alguna medida o concesiön o impedir, aunque sea temporalmente, el libre ejercicio de sus facultades constitucionales o su formaciön o renovaciun en los términos y formas legales); Bras. 109 (. . 1°. Oppor-se directamente, epor factos, d reuniåo do Congress»; 2.° Entrar tumultuevriamente no recinto de alguma das camaras do Congresso; obrigå-la, por meio de fovea ou ameagas de violencia, a propor ou deixar de propor alguma lei ou resolugao; ou infiuir na maneira de exercer as suas funccoes const it uci onaes); Chil. 121 (talar e n d a s t om los miembros del Congreso Nacional); Columb. 169 2 (Los que se levanten con el fin de confundir en una per sona o cuerpo, los poderes publicos que deben ser separados; o hacer que se ejerzan por personas o ernporaciones distintas de las designadas al efecto; o de impedir, por vias de hecho, la reunion del Congreso o de alguna de sus Camaras; o para disolverlo despues de reunido); Costa R. 454; Mex. 378 (cuando personas no militäres en ejercicio, se alzan en armas contra el Gobierno de la Republica para . . impedir la integration de éstas [o: las i n s t i t u c i o n e s que e m a n a n de la Constituciön Politica] o su libre ejercicio); Peru 302; V e n e z . 146 (Cualquier a que ejecute al gun acto que tenga por objeto hacer tornar las armas a los habitantes de la Republica contra los Poderes Publicos de la Naciön); N. S. W a l e s 12
30 (to levy tear against Her Majesty . . in order to put any force or constraint upon, or in order to intimidate or overawe, both Houses or either House of the Parliament of the United Kingdom, or the Parliament of
New South Wales); N. Zeal. 9 4 / 2 ; Queensl. 375'; Tasm. 565fe; West. Austr. 37 5/ '; Fi. Fsl. 13: 2 (Den, som med våld eller hot on/ raid hindrar eller försöker hindra . . riksdagen eller eless utskott . . från att utöva dem tillkommande myndighet); T. Fsl. 99 (Wer den Reichstag . . mit Gewalt oder dureli Drohung mit Gewalt nötigt oder hindert, Hire Befugnisse uberhaupt oder in einem bestimmten Sinne auszuuben); Tjslov. Fsl. 136 1 (Wer versucht . . mit Gewalt die verfassungsmässige Tätigkeit . . eines gesetzgebenden Körpers . . gam unmöglich zu machen). Sp. 263 innehåller u t t r y c k l i g h ä n v i s n i n g till speciallag (Los delitos contra las Cortes y sus miembros serdn dejinidos y enumerados en la ley especial correspondiente y penados con arreglo a la misma). Ä v e n b r o t t e m o t enskilda parlamentswer//n;('mttr.s liv eller frih e t o m t a l a s ofta särskilt i strafflagarne: jfr, utom den n y s s n ä m n d a Chil. 121, H. 122; T. 106; Ö. 68; Ung. G. A. X L : 1914, § 2 i. f. (lika m e d a n g r e p p p å m y n d i g h e t ) ; Fr. 121: Belg. 275 f l ; It. 1889,
187 fl; It. 1930, 336, 357; Port. 179; Bulg. 126; Turk. 254, 273: Bras. 110 (Usar de violencia. ou ameagas, contra qualquer membro das camaras do Congresso no exercicio de suas funccöes); Columb. 191 (El que impidiere ilegalmente a cualquier miembro del Congreso el eoncurrir a la respectiva Cdmara); Costa R. 455 (förutsätter, a t t g ä r n i n g e n sker con fines politicos y eon actos di rectos); T. Fsl. 100 (Wer ein Mitglied des Reichstags . . mit Gewalt oder durch gefährliehe Drohung nötigt enter hindert, seine Befugnisse uberhaupt oder in einem bestimmten Sinne auszuuben); Tjslov. Fsl. 169. - Jfr Spec. Utk. IX, 33. Om ärekränkning av p a r l a m e n t och p a r l a m e n t s m e d l e m m a r jfr Spec. Utk. II, 7 f l B e s t ä m m e l s e r h ä r o m u p p t a g a s i strafflagen b l a n d b r o t t m o t s t a t e n t. ex. i S. 9: 8 (Förbryter man sig, på sätt i 5 § sägs, emot . . rikets ständer eller deras avdelningar eller utskott) jfr ib. 5 (Talar eller skriver man smädligen . . eller förgriper sig . . med hotelse eller annan missfirmlig gärning); It. 1889, 123 (Chiunque
31 pubblieamente rilipeude il senato o la camera dei deputati . . Si Voffesa sia fatta al cospetto del senato o dell a camera . . .); It. 1930, 290 (Chiunque pubblieamente vilipende . . il Parlamento, o soltanto una delle Gamere); Turk. 159 (quiconque outragera la Grande AssembUe Nationale); Venez. 150; T. Fsl. 101 (Die gleiche Strafe trift den, der öffentlich den Reichstag beschimpft . . . Wer öffentlich einc der in Abs. 2, 3 bezeichneteu Körpersehaften oder Personen verleumdet).
B e s t ä m m e l s e r i n n e f a t t a n d e särskilt straffskydd för statschefen f ö r e k o m m a alltid i m o n a r k i s k a s t a t e r ; m e r a sällan (bortsett från ä r e k r ä n k n i n g ) i fråga om r e p u b l i k e r n a s presidenter. Straffskyddet för monarken u t s t r ä c k e s alltid (i h ö g r e eller l ä g r e grad) till m e d l e m m a r av m o n a r k e n s familj. F ö r v a d a n g å r m o n a r k e n själv, likställas stundom alla (uppsåtliga) a n g r e p p p å h a n s k r o p p s i n t e g r i t e t eller frihet: It. 1889, 117 1 (Chiunque commette un fatto diretto contro la libertå o ta sacra persona del re); Rum. 76 (Orice atentat in contra vietii Domnului sau in contra persoanei Sale); i det v ä s e n t l i g a även It. 1930, som dock skiljer mellan a n g r e p p p å libertå personale och a n n a n libertå; 276 1 (Chiunque attenta alla vita. alla incoiumitä o alla libertå personale del Re o del Reggente), 277 1 (Chiunque, fuori dei casi preveduti dalV articolo precedente, attenta alla libertå del Re o del Reggente). Oftare förekommer dock, a t t s å d a n a a n g r e p p , som anses direkt träffa h a n s funktion såsom statschef, skiljas från a n d r a a n g r e p p p å h a n s person. I äldre l a g a r u p p s t ä l l a s dessa t v å fall ofta i olika s a m m a n h a n g , stundom b e t e c k n a d e resp. såsom »högförräderi» och »majestätsbrott» (i i n s k r ä n k t mening). Så S. 8: l 3 (att Konungen liv eller frihet beröva eller honom från tronen uttränga), 9: 1 (Förgriper sig någon emot Konungen med våld eller annan misshandel å hans person) — det förra fallet b e t e c k n a t såsom förräderi, d e t senare såsom m a j e s t ä t s b r o t t ; D. 1866, 85, bland »Forbrydelser mod Statsforfatningen» (Den, som foretager nogen Handling, der
32 sigter til at berove Kong en Livet, Fri heden eller Th rönen), 88, bland »Forbrydelser mod K o n g e n og K o n g e h u s e t » m. m., (Forgriber Nogen sig paa Kongens Person); H. 92, b l a n d »Misdrijven t e g e n de veiligheid v a n den s t a a t » (De a anslag ondernomen met het oogmerk om den Koning, de regeerende Koningin of den Regent van het teven of de vrijheid te berooven of tot regeeren ongeschikt te maken), 109, b l a n d »Misdrijven t e g e n de koninklijke w a a r d i g h e i d » (Elke feitelijke aanrauding van den persoon des Konings of der Koningin); Grek. 123 1 jfr 137. — I senare l a g a r föras b e s t ä m m e l s e r n a t i l l s a m m a n s , i det m a n b e t r a k t a r a n g r e p p ö v e r h u v u d p å m o n a r k e n (och h a n s n ä r m a s t e ) såsom — om ock indirekt — a n g r e p p p å h a n s funktion såsom statschef: N. 100 (at Kongen eller regenten berores livet), 101 (at der mot Kongen eller regenten eves void eller annen legemsfornmrmélse) •— u n d e r r u b r i k e n » F ö r b r y t e l s e r m o t Norges statsforfatning og s t a t s o v e r h o d e » ; D. 1930, 112 jfr 113 2 , 114 1 ; Sp. 253 (El que matare al Rey . . . Los (temas atentados contra la persona del Rey, su seguridad o su libertad) — u n d e r ö v e r r u b r i k e n »Delitos c o n t r a los P o d e r e s del E s t a d o » ; jfr emellertid 283 1 (uppror m o t r e g e n t e n ) ; Bulg. 98, vilken o m f a t t a r alla personliga a n g r e p p p å m o n a r k e n , som g å ut p å a t t döda eller som medföra k r o p p s s k a d a eller oduglighet a t t r e g e r a (för övriga fall jfr 119), men, j ä m l i k t 100, m e d h ö g r e straff vid d ö d a n d e eller försök a t t döda; Jugosl. 91 — 93, 94 2 . H i t är ä v e n a t t r ä k n a Belg. 101 (som s t a d g a r : Eattentat eontre la vie ou eontre la personnc du roi sera puni de mört — m e n t i l l ä g g e r : S'il n'a pas eu pour resultat de porter atteinte å la liberie du roi, et sHl ne lui a causé ni effusion de sang, ni blessure, ni maladie, Vattentät eontre sa personnc sera puni des travaux forces å perpétuite). — Eng. Steph. 70 straffar för high treason den, who forms and displays by any overt act, or by publishing any printing or writing, an intention to kill or destroy the King, or to do him any bodily hann tending to death or destruction, maim or wounding, imprisonment or restraint, m e n uppställer, ib. 82, såsom high misdemeanour, m i n d r e u t p r ä g l a d e kroppsliga a n g r e p p . F ö r s t n ä m n d a b e s t ä m m e l s e återfinnes i d e t väsent-
33 liga i n å g r a av koloniernas l a g a r : N. Zeal. 94; Quensl. 37; Tasm. 56; W e s t . Austr. 37. Med m o n a r k e n likställes av n å g r a l a g a r — i större eller m i n d r e u t s t r ä c k n i n g — »regenten» eller tronföljaren, s t u n d o m ä v e n vissa a n d r a m e d l e m m a r av k o n u n g a h u s e t : N. 100, 1 0 1 : regenten (ang r e p p p å liv; vald eller annen legemsforncermelse, ä r e k r ä n k n i n g ) ; D. 1930, 112, 114 1 i både N. och D . särskilt straffskydd, gem e n s a m t m e d övriga h ö g s t a organer, för m y n d i g h e t e n s fria utövning, N. 99, D. 1930, 113; vidare H. 92: regenten (uppsåt a t t beröva liv eller frihet eller g ö r a oduglig till r e g e r i n g ) ; Bulg. 98, 100, statsöverhuvudet (zrBpmaBiuni rjiaim), i n n e f a t t a n d e både m o n a r k e n och den, som i h a n s ställe r e g e r a r ; d ä r j ä m t e tronföljaren, npicTOJiOHacjrfwiiiK (handlingar, som g å u t pä a t t döda eller som förorsaka kroppss k a d a eller oduglighet a t t r e g e r a ) ; Jugosl. 9 1 — 9 3 : tronföljare och r e g e n t (KpaJBeBCKH HaMecmiK); S. 8: l 4 (att tronföljare eller annan prins, som till tronen arvinge år, livet beröva, eller någon av dem från tronföljden utestänga); It. 1889, 117 2 , drottningen, tronföljaren, regenten (såvitt rör a n g r e p p contro la vita, la integritä o la libertå personale); It. 1930, 276, Konungen, regenten, drottningen och tronföljaren ( a n g r e p p pä- la vita, la ineolumitå eller la libertå personale); Eng. Steph. 75 (drottning och tronföljare: likställda m e d K o n u n g e n , s å v i t t rör dödande); lika m e d E n g . : N. Zeal. 94 c; Queensl. 37 2 ; Tasm. 56 2 ; West. Austr. 37 2 . — Eng. Steph. 77 innehåller en bes t ä m m e l s e om violating (»whether by her own c o n s e n t or not») the King's wife m. fl. av K o n u n g e n s kvinliga a n f ö r v a n t e r ; jfr n y s s n ä m n d a a u s t r a l i a n s k a l a g a r : N. Zeal. 94 j (the Queen Consort of His Majesty or the wife of the eldest son and heir-apparent of His
Majesty); Queensl. 379; Tasm. 56°; West. Austr. 379. D å strafflagarne i a n s l u t n i n g till straff skyddet för m o n a r k e n uppställa e t t särskilt (mindre) straff skydd för honom närstående, så b e g r ä n s a s d e t t a o m r å d e stundom g e n o m ett b e g r e p p (konungah u s e t e t c ) , som förutsattes såsom givet, oberoende av straffl a g e n : S. 9: 3 (jjerson av konungahuset, som kunglig eller furstlig 3
34 värdighet inom riket åtnjuter); N. 102 (medlem av det kongeligc hus); D. 1866, 94 (nogen anden af de efter Thronfelgeloven arveberettigede Prindscr eller mod nogen her i Riget boende Prindsesse, der härer til det danske Kongehus); H. 110 (van den per soon van den troonopvolger, van een lid van het koninklijk huis, of van den Regent); Ung. 141; It. 1889, 127 (una fra le persone delta famiglia reale); It. 1930, 276 3 , 277 2 ; J u g o s l . 92 2 , 93 2 (njiaH Kpan>eBCKor flOMa). I a n d r a fall u p p d r a g a straffl a g a r n e själva en e x a k t g r ä n s : D. 1930, 114 2 (Dronningen, Enkedronningcn eller Tronf0lgeren); Belg. 102, 103 (tronföljaren, r e g e n t e n , d r o t t n i n g e n , linea recta i skyldskap och s v å g e r l a g s a m t K o n u n g e n s bröder, s å v i t t de äro av belgisk n a t i o n a l i t e t ) ; S p . 254 ff. (tronföljaren, d r o t t n i n g e n , r e g e n t e n resp. v a r och en av r e g e n t e r n a ; vid ä r e k r ä n k n i n g , 258, d e s s u t o m : K o n u n g e n s ascendenter, descend e n t e r och syskon); Rum. 77 (ascendenter och d e s c e n d e n t e r s a m t kollateraler till och m e d tredje led: d ä r j ä m t e m o t s v a r a n d e svåg e r l a g : Pr in familia Domnitorului se intelege, rudele ascendenté si descendente si colaterali pånå la al treilea grad, precum si afini de aceeasi ceitegorie); Bulg. 121 (tronföljare, drottning, ascendenter och descendenter, syskon). S t u n d o m förekommer — b o r t s e t t från de nyss b e r ö r d a fall, där tronföljare etc. likställas m e d m o n a r k e n — en uppdeln i n g inom det sålunda b e s t ä m d a o m r å d e t : S. 9: 2 (drottning, änkedrottning eller tronföljare) jfr ib. 3 (annan person av konungahuset, som kunglig eller furstlig värdighet inom riket åtnjuter); likaså D. 1866, 91 — 94; Belg. 102 (tronföljare), 103 (regent m. fl., jfr. ov.). S å s o m o v a n n ä m n t , förekommer s t u n d o m e t t särskilt straffskydd för presidenten i en r e p u b l i k : Port. 163 ff. (jfr L. 28/i2 1910); Turk. 156 (Les auteurs dun eomplot et dun attentat eontre le President de la République ser ont punis de la peine de mört si leurs actes ont eu un earactere d'execution complete, et de la peine de la prison lourde perpétuelle, s'ils ont constitué une tentative inachevée), 157 (Quiconque se sera livré å des voies de fait, autres que celles qui sont prévues dans Varticle precedent, eontre le President de la République); Costa R. 455 (El que con finespolUicos y eon actos directos atentare contra la vida o la libertad del Presidente
35 de la Republica); Fi. Fsl. 13: 3 [Förövas å republikens president brott mot liv, kroppslig okränkbarhet eller ära. kan det för sådant brott stadgade straffet fördubblas); T. Fsl. 86 (wer den Reichspräsidenten seiner verfassungsmässigen Gewalt beraubt oder mit Gewalt oder durch gefährliche Drohung nötigt oder hindert, seine verfassungsmässigen Befugnisse Uberhaupt oder in einem bestimmten Sinne auszuuben); Tjslov. Fsl. 136 (Wer versucht . . mit Gewalt die verfassungsmåssige Tätigkeit des Präsidenten der Republik . . ganz unmöglich zu machen). Om särskilda straffbestämmelser för ärekränkning mot mon a r k e n m. fl. se S p e c . Utk. II. s. 7.
I m o n a r k i s k a s t a t e r u p p t a g a l a g a r n e frågan om straffskydd för d e n eller dem, som i monarkens ställe i särskilda fall u t ö v a h a n s funktion såsom statschef. S å v i t t det är fråga om en personlig » r e g e n t » , h a v a , såsom av o v a n s t å e n d e framgår, dylika b e s t ä m m e l s e r u p p s t ä l l t s , v a r e sig i s a m m a n h a n g m e d straffskyddet för m o n a r k e n (N. 99; D. 1930, 112, 113 2 , 114 1 ; H. 92; It. 1889, 118 1 ; It. 1930, 2 8 1 ; Bulg. 98; Jugosl. 9 1 — 9 3 ; i sak ä v e n s å S. 8: l 4 , jfr R. F. 39) eller i s a m m a n h a n g m e d b e s t ä m m e l s e r n a om k o n u n g a h u s e t (Belg. 103; Sp. 255 2 ). U n d a n t a g s v i s förekommer även, a t t m e d l e m m a r n e av e t t kollegialt r e g e n t s k a p d ä r m e d t a g a s : Belg. 103 (eontre la vie du régent ou eontre la vie des ministres exergant, dans les cas prévus par la Constitution, les pouvoirs constitutionals du roi); Sp. 255 2 (al Regente o a cualquier a de los Regentes del Reino). — I a n d r a fall u p p s t ä l l a s särskilda b e s t ä m m e l s e r om e t t kollegialt r e g e n t s k a p : S. 9: 7 (Förgriper sig någon med våld emot riksstyrelse, som, i de fall grundlagen utsätter, i Konungens ställe regeringen förer, och sker brottet för att störa friheten i sådan styrelses överläggningar eller beslut, eller att dess sammeinkomster hindra); N. 99 (interimsregjeringen); D. 1866, 96 (Statsraadet, naar dette iffjlge Grundloven ferer Regjeringen). M o t s v a r a n d e straffskyddet för m o n a r k e n uppställes i republik a n s k a s t a t e r s t u n d o m e t t särskilt straffskydd för (den p e n n a -
36 nenta) r e g e r i n g e n såsom kollektivt b e g r e p p . Jfr Ung. 152 3 ; Turk. 147; Tie. 88 (Eattentate di abbattere, con fatti violenti seguiti da effetto, . . il Governo eantonale costituzionalmente stabilito): Gen. 87 1 ; N. York 372, 38; Ariz. 32, 33; N. Carol. 877; Argent. 226; Chil. 121 (Los que se alzaren a mano armada contra el Gobierno legalmente constituido); Columb. 169 1 ; (Los que se levanten en armas contra el Gobierno, sea simplemente para derrocarlo . . por las vias de hecho); Costa R. 4 5 4 ; Mex. 3 7 8 ; Peru 302 (el que se alzare en armas para . . . deponer al gobierno constituido. 6 arrancarle alg una medida 6 concesiön); V e n e z . 144 1 (Los que se aleen publicamente, en actituel hostil, contra el Gobierno legitimamente constituido o elegido, para deponerlo o impedirle tornar posesiön del mando); Kina 108 1 (Whoever attempts by unlawful means to overthrow the Government). Om R. jfr ned. s. 37. D y l i k a b e s t ä m melser f ö r e k o m m a stundom ä v e n i m o n a r k i s k a stater, vid sidan av det särskilda straffskyddet för m o n a r k e n , t. ex. Jap. 77; jfr It. 1930, 284 (uiVinsurrezione armata eontro i poteri dello Stato).
S t u n d o m uppställes, vid sidan om b e s t ä m m e l s e r n a om monarken (resp. presidenten) eller h a n s ställföreträdare e t t särskilt straffskydd för » s t a t s r å d e t » etc. eller » m i n i s t r a r n e » ; ä v e n s å för »högsta d o m s t o l e n » ; n å g o n g å n g ä v e n för a n d r a v i k t i g a o r g a n : N. 99 (statsrådet . . hoiesterett eller riksretten); D. 1866, 96; D. 1930, 113 2 (Ministrene, Rigsretten eller Hinesteret); H. 95 (Hij die door geweld of bedreigingmet geweld eene vergadering van den Regeeringsraad uiteenjaugt, tot het nemen of niet nemen van eenig besluit dwingt, of ecu lid nit die vergadering verleijdert . . . . Hij die door geweld of bedreiging met geweld opzettelijk een lid van den Regeeringsraad verhindert de vergadering bij te nemen of daarin vrij en onbelemmerd zijn plicht te vervullen); Sp. 265 — 267, 283 7 ; Port. 171 1 4 (L. 3 % 1912); Bulg. 138 1 ; Turk. 147; Costa R. 455 (El que eon fines politicos y con actos direetos atentare contra la vida o la libertad del Presidents de la Republica, de sus Ministros o de cualquier otro miembro de los Poderes Publicos); Fi. Fsl. 13: 2 (med våld eller hot om våld hindrar
37 eller försöker hindra . . statsrådet . . högsto'domstolen, högsto'.förvaltningsdomstolen eller riksrätten, från att utöva dem tillkommande myndighet); T. Fsl. 99 (Wer . . . die Reichs regier ung, den Reichs wirtsehaftsrat . . . eine Landesregierung oder den Staatsrät eines Ländes mit Gewalt oder durch Drohung mit Gewalt nötigt oder hindert. Hire Befugnisse uberhaupt oder in einem bestimmten Sinne auszuuben), 100 (ein Mitglied . . eter Reichsregierung, des Reichs wirtschaftsrats . . einer Landesregierung oder des Staatsreits eines Ländes); Tjslov. Fsl. 136 (Wer versucht . . . mit Gewalt die verfassungsmässige Tåtigkeit . . . der Regierung oder des Gouverneurs der Podkarpatskd Rus ganz unmöglich zu maehen). — It. 1930 u p p s t ä l l e r e t t särskilt straffskydd för il Capo del Governo ( = il P r i m o Ministro), 280 (Chiunque attenta alla vita, alla incolumitå o alla libertå personale del Capo del Governo, é punito con la morte), 281 (Chiunque, fuori clei casi preveduti dalVarticolo prececlente, attenta alla libertå del Capo del Governo, e punito con la reclusione da quattro a dodici anm); jfr L. 24 /i2 1925 sul Primo Ministro, art. 9. - R. 58 8 (L. 6 / 6 1927) straffskyddar m e r a o b e s t ä m t » r e p r e s e n t a n t e r n a för sovjetnryndigheten» och »ledarne av de r e v o l u t i o n ä r a a r b e t a r e - och b o n d e o r g a n i s a t i o n e r n a » (CoBepmeHiie TeppopncTimecKiix arcroB, HanpaBJienaHx npoiiiB npe^CTaBiiTejiefl: CoBeTCKofi BJiacTii IIJIH ;j,eHTejieii peBOJnoirnoniiHx pa6oxnix II KpecT&HHCKHX opraunaanmi); jfr ned. s. 42 ff. Ej sällan s a m m a n f a t t a s de särskilt s k y d d a d e s t a t s o r g a n e n u n d e r u t t r y c k e t »författningsenliga m y n d i g h e t e r » el. dyl. Så särskilt k a n t o n a l l a g s t i f t n i n g e n : Graub. 61 (die verfassungsmässigen oberen Staatsgewalten) jfr 6 3 ; Wall. 105 {Vun des pouvoirs constitutionals du Canton); Schaffh. 91 (die Keintonsbchörden); Obw. 45 (die Staatsgewalten); Glar. 44; Sol. 56; Neuch. 115. S t u n d o m förbindes e t t dylikt u t t r y c k m e d en b e s t ä m d u p p r ä k n i n g : Bern 68 2 (wer qewaltsamer Weise den Zusammentritt einer der höehsten Staatsbehörden, nämlich: des Grossen Rates, des Regierung sr ates oder des Obergerichts oder einer seiner Abteilungen zu rerhindern, oder eine dieser Behörden uufzulösen versucht, oder einen Angriff gegen ihre Freiheit oder Sicherheit unternimmt); S c h w y z 109 (die gewalt same Auffösung der verfassungs-
38 mässigen höchsten Staatsgewalt [Kantemsrat, Regierungsrat]); St. Gäll. 152 (die Auflösung oder Vertreibung der obersten Kanton(dbehörden [Grosser Rat, Regierung sr ed und Kantonsgericht]; Luz. 88 c (likaså). — Jfr Bund 45 (die gewaltsame Vertreibung oder Auflösung der Bundesbehörden oder eines Teiles derselben); Schw. Fsl. 229 (die verfassungsmässigen Staatsbehörden abzusetzen oder sie ausserstand zu setzen, ihre Gewalt auszuuben). Eng. Steph. 78 m e d t a g e r i stor u t s t r ä c k n i n g dometre (Every one commits high treason who slays the chancellor, or the treasurer, or the king's justices of the one bench or the other, justices in eyre or justice of assize, and all other justices assigned to hear and determine being in their places doing their offices). — A v ö v r i g a a n g l i k a n s k a l a g a r medt a g e r Ind. Pen. C. 124 b l a n d f ö r r ä d e r i b r o t t e n a n g r e p p p å de h ö g s t a a d m i n i s t r a t i v a ä m b e t s m ä n n e n (Whoever, with the intention of inducing or compelling the Governor-General of India, or the Governor of any Presidency, or a Lieutenant-Governor, or a Member of the Council of the Governor-General of India, or of the Council of any Presidency, to exercise or refrain from exercising in any manner any of the lawful powers of such Governor-General. Governor, Lieutenant-Governor or Member of Council, — assaults or wrongfully restraints, or attempts wrongfully to restrain, or overawes, by means of criminal force or the show of criminal force, or attempts so to overawe, such Governor-General, Governor, Lieutenant-Governor or Member of Council).
in. Angrepp på författningen. Ä v e n om l a g a r n e särskilt k r i m i n a l i s e r a a n g r e p p p å parlam e n t , statschef och a n d r a s t a t e n s h ö g s t a organ, uppställes dessu t o m m e s t a d e l s e t t u t t r y c k l i g t straff s k y d d för s t a t e n s författning ( » g r u n d l a g a r » e t c ) . E t t s å d a n t s a k n a s visserligen — förutom i den a n g l i k a n s k a r ä t t e n — i n å g r a k a n t o n a l l a g a r (Waadt; Zur.; Gen.; Zug; App. A.-Rh.; App. I.-Rh.), m e n i f ö r e k o m m a n d e fall i n t r ä d e r h ä r b e s t ä m m e l s e n i Bund 52 (Wenn eine der in den Artikeln 45 bis 50 bezeichneten Handlungen gegen eine durch den Bund garantirte Kantonaiv erfassung . . . gerichtet ivircl . . . so finden die benannten Artikel analoge Anwendung, sofern die betreffenden Handlungen Ursache oder Fo/ge von Unruhen sind, durch welche eine bewaffnete eidgenössische Intervention vcranlasst worden ist), vilken också å b e r o p a s i Zug 41 (In bezug auf strafbare Unternehmungen, welche . . den gewaltsamen Umsturz der Verfassung . . zum Zweeke habeu, gelten die Bestimntungen des Gesetzes uber das Bundesstrafrecht); l i k a s å App. I.-Rh. 4 1 . — Sp. 264 h ä n v i s a r ä v e n h ä r till speciallag (Los delitos contra la forma de Gobierno establecida por la Constituciön ser än penados como en la ley especial, en la que scan definidos o enu mer ados, se estatuya). I övrigt skilja sig l a g a r n e i h u v u d s a k i s å d a n a , som i n s k r ä n k a r e k v i s i t e t till våldshandling el. d y l , och s å d a n a , som icke g ö r a d e n n a i n s k r ä n k n i n g (men m e s t a d e l s dock framhålla h a n d l i n g e n s lag stridighet). Till den förra g r u p p e n h ö r a : S. 8: l 2 (att med våldsamma medel upphäva eller ändra någon av rikets grundlagar); T. 8 1 2 (die Verfassung des Deutschen Reichs oder eines Bundesstaeits [oder die in demselben bestehende Tbronfolge] gewaltsam zu ändern; Ö. 58 b (iver etwas unternimmt . . . was
40 auf eine gewaltsame Veränderung der Regier ung sform . . . angelegt /rare); Ung. 127 2 (eine Handlung, die unmittelbar elarauf gerichtet ist, dass . . die Verfassung des ungarischen Staats . . gewaltsam geändert . . iverde); It. 1889, 118 3 (un fatto diretto . . a mutare violentemente la costituzione dello Stato, la forma del governo o Vordine di successione al trono); Bulg. 99 2 (3a iraM-Bim iiacujicTBeHO ^pmaBHim cxpoii); J u g o s l . 94 1 (med våld eller hot om våld mot personer eller saker); Turk. 146 (Quiconque aura teuté violemment de changer ou de supprimer, entiérement ou partiellement, le Statut Organique de la République de Turquie; Grek. 123 2 ; Bund
45; Thurg. 234 a: Aarg. 60; Wall. 105; Bern 681; Bas. 47; Tic. 88; Schwyz 109; St. Gall. 152; Neuch. 115; Luz. 88 a; Freib. 156; Bras. 107 (Tentar, directamente e por factos, mudar por meios violentos a Const itu i cåo politica da Republica, ou a forma de governo e stab el edda), 108 (Tentar, pelos mesmos meios, mudar al gum dos artigos da Constituicåo); T. Fsl. 86 x (Wer mit Gewalt oder durch Drohung mit Gewalt die Verfassung des Reichs oder eines Ländes ändert): Tjslov. Fsl. 136 (Wer versucht, mit Gewedt die Verfassung der Republik, insbesondere in bezug auf die Selbständigkeit, Einheitlichke.it oder demokratisch-republikanische Form des Staates zu ändern); Schw. Fsl. 229 (Wer eine Handlung vornimmt, die darauf gerichtet. ist, mit Gewalt die Verfassung des Blindes oder eines Kantons abzuändern). R e k v i s i t e t i n s k r ä n k e s y t t e r l i g a r e , n ä m l i g e n till väpnad resning, , i n å g r a l a g a r av den s p a n s k a g r u p p e n : Argent. 226 (los que se alzaren en armas para cambiar la eonstitueiön); Chil. 1 2 1 ; Columb. 169 1 ; Costa R. 454 1 ; Mex. 378 (cuando personas no militäres en ejercicio, se alzan en armas contra el Gobierno de la Republica para abolir o ref ormar la Constituciön politica de ésta); Peru 302. Till den senare g r u p p e n h ö r a : Fi. 11: 2 3 (olagligen upphäva eller ändra styrelsesättet); N. 98 (Ben, som söker å bevirke eller å medvirke til, at rikets stat sforfat ning ved ulovlige mi dier for andres); H. 94 (De aanslag ondernomen met het oogmerk om den grondwettigen regeeringsvorm of de orde van troonopvolging te vernietigen of op onwettige wijze te veranderen); Fr. 87 (som hänför sig till den m o n a r k i s k a s t a t s f o r m e n
41 [L. 10/r, 1853] m e n a n s e s tillämplig p å den r e p u b l i k a n s k a ) : Belg. 104 (Vattentät dont le but sera, soit de détruire, soit de changer la forme du gouvemement ou Vordre de successibilité au tröne); It. 1930, 283 (Chiunque commette un fatto diretto a mutare la costituzione dello Stato, o la forma del Governo, o Vordine di successione al trono, eon mezzi non consentiti dalVordinamento costituzionale dello Stato); Port. 171 1 1 . I. 'M)/i 1912 (destruir ou mudar a forma do governo republicans); Rum. 78; R. 58 1 ff.; Graub. 61 (Als Hochverrat werden Unternehmungen bezeichnet, welche dahin zielen, auf gewaltsame oder sonst gesetzwidrige Weise die Verfassung des Kantons oder der Eidgenossenschaft ganz oder teilweise umzusturzen); Schaffh. 9 1 ; Obw. 45 (Wer durch irg end eine Unternehmung . . die Staatsverfassung . . auf gesetzwidrige Weise abzuändern sucht); Glar. 46; Sol. 56; Kina 103 (whoever attempts by unlawful means to . . subvert the constitution of the Republic); Fi. Fsl. 13: 1 (Begår någon handling, som åsyftar att lagstridigt förändra Finlands statsförfattning). N å g o n g å n g f ö r e k o m m e r den mellanställning, a t t b r o t t e t klyves i e t t s t r ä n g a r e bestraffat fall, d ä r våld, och e t t m i n d r e s v å r t fall, dä e n d a s t a n d r a m e d e l a n v ä n t s : D. 1866, 85 2 (Den, som i den Hensigt at forandre Statsforfatniugen eller den bestaaende Thronfolqeorden, opvcekker Oprer, eller paa andre Maader fremkalder eller leder Vohfsqjerninger, der tilsigte at bevirke en saadan Förändring . . . Den. som deltager i Oprer eller Void af den omheindlede Beskeiffenhed), 86 (Den, som paa anden ulovlig Maade seger at bevirke en Förändring i Statsforfatningen eller Thronfelgeordenen). L i k n a n d e (uppror •/. a n n a n olaglighet) D. 1930, 111 (1. Den, som for al forandre Statsforfatningen fremkalder eller leder Opror . . . 2. Den, som deltager i saadant Oprer, saavel som den, der i övrigt foretager nogen Handling, der sigter til paa forfatningsstridig Maade at forandre Statsforfatningen). Ä v e n förekommer en i n d e l n i n g efter syftets beskaffenhet, så a t t våld förutsattes, d å syftet icke g å r så l å n g t som a t t ä n d r a författningens » r e p u b l i k a n s k a form», m e n varje medel m e d t a g e s , om d e t t a är förhållandet; i s i s t n ä m n d a fall i n t r ä d e r en kvalifi-
kation, om brottet begås i förbindelse med yttre fiender: Venez. 144 2 (Los que, sin el objeto de eambiar la forma politica republica na eque se ha dado la Naciön, eonspiren o se alcen para eambiar violentamente la Gonstituciön Naeional), 128 (Cualquiera que, de acuerdo con una Naciön extranjera o con enemigos exteriores, conspire contra la integridad del territorio de la Patria, o contra sus institucion.es republicanas, o la hostilice por cualquier medio para alguno de estos fines) m e n jfr 129 (El que. dentro o fuera de Venezuela, sin complicidad con otra Naciön, atente por si solo e t c ) , 132 (Cualquiera que, dentro o fuera del territorio naeional, conspire para destruir la forma politica republicana que se ha dado la Naciön). E n s ä r s t ä l l n i n g i n t a g e r den r y s k a strafflagen (L. G/e 1927). L i k s o m E n g . hänför alla förräderibrott till b r o t t m o t K o n u n g e n , så ser R. dem så g o t t som alla ur s y n p u n k t e n av a n g r e p p p å den k o m m u n i s t i s k a författningen, såsom » k o n t r a r e v o l u t i o n ä r a » handlingar. D e t t a begrepp b e s t ä m m e s så (581), a t t det o m f a t t a r varje h a n d l i n g , i n r i k t a d p å a t t störta, s k a d a eller försvaga a r b e t a r e och b o n d e r å d e n s och de av dem författningsenligt valda regeringa r n a s m a k t eller ock a t t s k a d a eller försämra s t a t e n s y t t r e säkerh e t eller de g r u n d l ä g g a n d e ekonomiska, politiska eller n a t i o n e l l a r e s u l t a t e n av p r o l e t ä r r e v o l u t i o n e n (KoiiTppeBOJiroirnoHiiLiM npiranaeTca BCHKoe ^eilcTBiie, iianpaBJieHiioe K cBepsKeHino, no;rpHBy IIJIII ocjiaöjieino BJiaciii paoo^ie-KpecTLHircKiix coBexoB n naopaHirax HMH, na ociioBaHini KOHCTiiTyaiin CoK>3a C. C. P. II KOiicTirrynHn COIOMIHX pecnyöJiiiK, paöoiie-KpeCTLiTHCKHX iipaBirrejibCTB Coio3a C. C. P., C0I03IIHX ir aBTOHOMiibix pecnyöjinK, IIJIII K noapHBy IIJIII ocjiaöjieiiiiio BiieniHen 6e3onacHOCTii Coiosa C. C. P. n OCHOBHHX xo3HilcTBeiiHbix, nojiHTimexKiix II iiaiiiiOHajibiibix 3aBoeBaniin npojieTapcKoll peBOJUDiiiiii). H ä r t i l l fogas det tillägg, a t t b e g r e p p e t skall o m f a t t a j ä m v ä l s å d a n g ä r n i n g , d å den r i k t a r sig m o t en främm a n d e a r b e t a r s t a t — d e t t a i kraft av a r b e t a r i n t r e s s e n a s internationella solidaritet (B ciuiy MejKaynapo^iion cojiimapiiocTii miTepecoB Bcex TpyjjHiiiHxca).
43 Nämnda begreppsbestämning har emellertid icke karaktären av ett omedelbart brottsrekvisit. Den kontrarevolutionära handlingen belägges med straff, endast då den begagnar sig av vissa, särskilt uppräknade medel: konspiration med utländsk fiende eller uppeggande av främmande stat till krig eller andra fientligheter (58 3,5 ); väpnat uppror (582); »terroristiska» angrepp på sovjetmyndighetens representanter eller ledare (588); skadande av statlig industri, handel m. m. t. ex. genom sabotage (58 7 ' 14 ); förstörande av järnvägar, vattenvägar m. m. (589); eller (något mindre strängt): propaganda, agitation etc. (5810); understöd åt »den del av den internationella bourgeoisien», som, i det den icke erkänner det kommunistiska egendomssystemets likberättigande, eftersträvar dess störtande (584); samt spionage (58G). — Härvid är dock att märka, att lagen (från den äldre ryska straffrätten före 1903 års lag) upptagit den bestämmelse (16), rörande sådana samhällsfarliga gärningar, som icke förutsetts i strafflagen, att grundvalen och gränserna för deras bestraffning skola bedömas efter de med hänsyn till gärningens art mest analoga stadgandena i lagen — en föreskrift, som emellertid uppgives ha endast sällan kommit till användning i praxis. I en särskild punkt har lagen (5813) tillerkänt sig återverkande kraft, nämligen beträffande »aktiva gärningar eller aktiv kamp» (öopi>öa) mot arbetarklassen och revolutionsrörelsen, företagna av personer »i ansvarig eller hemlig tjänst» under den zaristiska regimen eller den kontrarevolutionära regeringen under inbördeskriget. Därvid göres även ett undantag från de vanliga preskriptionsbestämmelserna, i det att domstolen i detta fall äger att efter fritt skön bedöma, huruvida de böra tillämpas resp. dödsstraffet »utbytas» (14, IIpiiM. 2).
IV. Förrädiska angrepp på staten, som röra d e s s förhållande till andra stater. I allmänhet göra lagarna en skarp skillnad mellan å ena sidan det uppsåtliga skadandet av det egna landet till förmån för ett annat land (eller gynnande av ett främmande land gentemot det egna), å andra sidan gärningar, som subjektivt icke sträcka sig längre än till åstadkommande av fara för det egna landet. Såvitt termer sådana som förräderi, förrädlig avsikt e t c användas, sträcka de sig merändels icke utöver förstnämnda grupp. Dylika gärningar, som ske i samband med krig, ställas vanligen på högre straffbarhetsnivä än förräderi utan samband med krig.
A) Förräderi i samband med krig. Härvid skilja lagarne (med undantag av Ö. jfr. ned s. 50) mellan 1) framkallande av krig mot det egna landet: 2) direkt deltagande i krig mot det egna landet; 3) annat påverkande av kriget i förrädlig avsikt, vare sig närmast genom skadande av det egna landet eller gynnande av fienden. 1) Framkallande av krig. Vi åtskilja här bestämmelser rörande brottssubjektet, brottsobjektet, handling eller syfte samt kvalifikationer. a) B r o t t s s u b j e k t e t (jfr ov. s. 19). Många lagar bestämma brottssubjektet helt allmänt, utan inskränkning till viss nationalitet: N. 84; D. 1866, 721: D. 1930,
45 991; H. 97: Ö. 58 c; Fr. 76; Belg. 114; It. 1889, 106; It. 1930, 243; JugOSl. 104; Turk. 132; Grek. 1235: Eng. Steph. 71 c; 81 c; Waadt 96; Graub. 651; Schaffh. 92; Bern 671; Luz. 89l5 Bras. 88; Peru 291: Kina 107, Jap. 81; Fi. Fsl. 12: 2; T. Fsl. 951; Tjsl. Fsl. 138; S c h w . F s l . 2 3 0 2 . S t u n d o m a n t y d a s dock de intressekollisioner, som h ä r k u n n a u p p s t å , såsom då N. 84 u t t r y c k l i g e n förutsätter, a t t h a n d l i n g e n är »rettsstridig», eller D. 1930, 110 gör å t a l e t ber o e n d e av »Justitsministerens Paabud». F l e r e l a g a r å t e r i n s k r ä n k a b r o t t s s u b j e k t e t (åtminstone närm a s t ) till l a n d e t s e g n a u n d e r s å t a r : S. 8: 5 (Har svensk man . . .); Fi. 12: 5: T. 87 (Ein Deutscher . . .); Ung. 142 (Der ungarische Staatsangehörige . . .); Sp. 215 (El espanol . . .) Port. 142 (Todo o portuguez . . .); Rum. 67 (Verice roman . . .); Bulg. 109 (En bulgarisk undersåte . . .); Bund 37; Argent. 215 2 jfr 214; Chil. 106, 107; Columb. 150 4 , 153 1 ; Costa R. 432 1 . S t u n d o m m e d t a g a s dock vissa u t l ä n n i n g a r , särskilt s å d a n a , som p å g r u n d av t j ä n s t eller domicil k u n n a anses ha särskilda förpliktelser: S. 8: 12 (Begår utländsk man, medan han i riket vistas eller i dess tjänst anställd är, brott, som i . . o . . r§ sägs: varde därför lika med svensk man straffad); T. 91 (Gegen Ausländer ist wegen der in den §§ 87, 89, 90 bezeiehneten Handlungen nach dem Kriegsgebrauche zu verfahrcn. Begelien sie aber solche Handlungen, während sie unter dem Schutze des Deutschen Reichs oder eines Bundesstaats sich innerhaib des Bundesgebietes auf halten, so kommen die in den §§ 87, 89 und 90 bestimmten Strofen zur Anwendung); Sp. 218 (El extranjero residents en territorio espanol que cometiere alguno de los delitos comprendidos en los articulos anteriores, serä castigado con la pena inmediatamente inferior a la senalada en éstos, salvo lo establecido por t rotados o por el der echo de gentes, acerca de los funcionarios diplomäticos); Port. 150 (As mesmas penas serao impost as aos estrangeiros que se acharem ao servieo de Portugal, se commetterem algum dos crimes mencionados nos artigos antecedentes); Bund 37 (Ein Burger oder Einwohner der Schweiz); Argent. 214 (todo argentino o toda persona que deb a obediencia a la naciön por razön de su empleo o
46 funciön publica — jfr 215); Chil. 106 (Todo el que dentro del territorio de la Republica conspirare . . . Las prescripeiones de este articulo se aplican a los chilenos, aun euanelo las maquinaciones para indueir ei declarar la guerra a la Republica hayan tenido lugar fuera de su territorio — u t g å r således n ä r m a s t från h a n d l i n g e n s ort och tilllägger s å d a n a chilenska u n d e r s å t a r , som b e g å t t h a n d l i n g e n u t o m riket); Columb. 151, 154 (Tambicn son reos de los delitos expresados, los extranjeros que ejecuten los hechos referidos, sienclo empleados publicos o estando al servicio del Gobierno) jfr 157; Costa R. 438 (El extranjero residente en Costa Rica a quien se inculpe uno de los delitos previstos en el articulo 432, sera cast ig ado . . .), 439 (A los costarricenses que hayan perdido su ciudaelania, se les impondrd en sus casos la pena del articulo 432, en conformidad con las reglas siguientes: 1. Sufrirån sin diferencia alguna la puniciön estableeida en ese articulo. los que la hubieren perdido por haber entrado al servicio militär de un Estado extranjero. 2. Serån reprimidos eon la pena inferior en un grado, los que la hubieren perdido por otro motivo). F ö r R. gäller, sedan b e s t ä m m e l s e n i Str. L. l /c 1922 § 3 (om u t l ä n n i n g s a n s v a r i g h e t ä v e n för i utlandet b e g å n g n a b r o t t m o t s t a t e n m. m.) bortfallit, den a l l m ä n n a regeln i Str. L . 2 2 /n 1926, § 4, a t t u t l ä n n i n g a r straffas för alla på ryskt territorium b e g å n g n a b r o t t (HiiocTpanrj,H 3a npecTynjieiiira, coBepuieiiiibie na xeppiiTopiin Coio3a C. C. P., HO,o;jie5KaT OTBeTCTBeimocTii no 3aKonaM Mecia coBepnieiimi iipecTynjieiimi). b) B r o t t s o b j e k t e t . I flertalet l a g a r u t s t r ä c k e s , vid i f r å g a v a r a n d e a n g r e p p , b r o t t s objektet icke u t ö v e r det e g n a l a n d e t : Fi.; D. 1866; H.; T.; Ö.; Ung.; Belg.; It. 1930; P o r t ; Rum.; R.; Bulg.; Jugosl.; Grek.; Eng.; Bund och k a n t o n a l l a g a r n e : Bras.; P e r u ; Kina; Fi. Fsl.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl. N å g r a l a g a r m e d t a g a emellertid h ä r — liksom ofta sker i fråga om d e l t a g a n d e i k r i g — s å d a n t a n g r e p p å allierad m a k t
47 (åtminstone om angreppet sker under pågående krig): S. 8: 5 (förmått främmande makt att med krig anfalla riket, eller makt, som med detta i krig förbunden är); N. 84 (Den, som rettsstridig bevirker eller medvirker til. at Norge eller nogen med Norge under en utbrutt krig forbunnen stat påferes krig eller fiendtligheter); D. 1930, 99 (trader i Förbindelse med en fremmed Stats Regering for at paafore den danske Stat eller nogen med den for Krigstil fällde förbunden Stat Krig); F r . 79 (Les peines exprimées aux artides 76 et 77 ser ont les memes, soit que les machinations ou manoeuvres énoncées en ces artides aient été commises envers la France, soit qwelles Vaient été envers les allies de la France, agissant eontre Vennemi commun); It. 1889, 112 (Le pene stabilite negli articoli 106 e seguenti si applicano andie se il delitto sia eommesso a danno di uno Stato estero alleato dello Stato italiano a fine di guerra e in iempo di essä - - den n y a l a g e n h a r icke
medtagit detta fall
vid utvidgningen
av
objektet, jfr
ned.);
S p . 219 (mindre straff: Los que cometieren los delitos expresados en los articulos anteriores contra una potencia aliada de Espana, en el caso ele hall arse en campaha contra, el enemigo comun, ser än castigaclos con las penas inferior es en un gr ado a las respectivamente senaladas); Turk. 140 (Les peines détermintes par les artides 128 et suivants seront appliquées méme si le délit a Hé commis au prejudice dhm Etat étranger avec lequel VEtat turc aurait contraeté une alliance pour la guerre, et au eours de cette guerre); Argent. 218 (Las penas establecidas en los articulos anteriores se aplicarån, también, cuando los hechos previstos en ellos fueren cometidos contra una potencia aliada de la republica, en guerra contra un enemigo comun); Chil. 110 (Con la pena de presidio mayor en su grado medio a presidio perpetuo, se castigardn los crimenes enumerados en el articulo anterior, cuando ellos se cometieren respecto ele los aliados de la Republica que obran contra el enemigo comun);
Columb., som skiljer mellan de fall, att angreppet på den allierade måste, enligt fördraget, medföra Columbias indragande i krig och att så icke är förhållandet (153 2 . . . cuando por la natur aleza de la alianza
esta Naciön deba entrar
en guerra;
156 1 : . .
48 cuando por la naturalem de la alianza. esta Naciön no deba entrar en guerra); Costa R. 440 (Se impondrå presidio temporal en sus grados primero a segundo a los que cometieren los delitos anteriores, cuando ellos se refieran a las pot endas o fuerzas al i ados de la Republica, que obren contra el enemigo comun); Jap. 89 (handlingar, vilka i krigstid riktas mot en allierad stat). c) H a n d l i n g e l l e r s y f t e . (1) Resultat (upphunnet resp. åsyftat). Såsom resultat — resp., där l a g e n uppställer en t i d i g kons u m m a t i o n s p u n k t — såsom åsyftat r e s u l t a t fordra l a g a r n e icke alltid framkallande av krig. N å g o n g å n g m e d t a g e s även fortsättande av ett r e d a n p å g å e n d e krig. Icke sällan u t v i d g a s b e g r e p p e t k r i g till fientligheter överhuvud (»våldsamt i n t r ä n g a n d e » e t c ) . Ä v e n förekommer, a t t i d e t t a s a m m a n h a n g , k a n s k e med m i n d r e straffbarhet, m e d t a g e s varje inblandning i det e g n a l a n d e t s förh å l l a n d e n ; i e n s t a k a fall uppställes såsom (åsyftat) r e s u l t a t brytande av r e d a n i n g å n g e t förbund eller avböjande av i f r å g a s a t t sådant. Krig (åtminstone såsom syfte) fordra b e s t ä m t : S. 8: 5 (förmått främmande makt att med krig anfalla riket); T. 87 (um dieselbe zu einem Kriege gegen das Deutsche Reich zu v er unlets sen); B e l g . 114 (pour engager . . . å entreprendrc la guerre eontre la Belgique); Sp. 215 (que indujere a una potencia extranjera a declarar guerra a Espana, o se concertare con dia para el mismo fin); Port. 142 (que se eoncertar com qualquer potencia estrangeira para declarar a guerra a Portugal, ou que a ineluzir, ou tentar induzir para o mesmo fim); Eng. Steph. lic (with force to invade this realm or ang other of the King's dominions), 81 c; Graub. 65 1 (zum Kriege gegen die Eidgenossensdiaft oder den Kanton); Bern 67 1 (zu einem Kriege gegen den Kanton Bern); Luz. 89 1 (zu einem Kriege gegen das Valeriana1); A r g e n t . 215 2 ; Chil. 106 (a declarar la guerra); Columb. 150 4 m e n jfr 153 1 ; Costa
49 R. 4321; Peru 291: Kina 107; Jap. 81; N. S. Wales 12; N. Zeal. 94 *; Queensl. 377; Tasm. 56 vn ; West. Austr. 377; Schw. Fsl. 2302. Fortsättande av krig fyller, såsom syfte, r e k v i s i t e t enligt Columb. 150 (con el objeto de que le hagan la guerra o se aperciban para ella, o la eontinuen ventajosamente). Krig eller andra fientligheter: N. 84 (krig eller fiendtligheter); D. 1866, 72 (fjendtlige Forholdsregler eller endog Krig), 7 3 ; H. 97 (met het oogmerk om haar tot het p/egen van vijandelijkheden of het voeren van oorlog tegen den staat te bewegen, haar in het daartoe opgevatte voornemen te versterken, haar daarbij hulp toe te zeggen of bij ele voorbereiding hulp te verleenen); Ung. 142 (um sie zu einer feindseligen Handlung . . . zu veranlassen); Fr. 76 (a commettre des hostilités ou å entreprendre la guerre eontre la France, ou pour leur en procurer les moyens); It. 1889, 106 (a promuovere ostilitä o guerra); It. 1930, 243 (affinché uno Stato estero muova guerra o compia atti di ostilitä); Rum. 67 (spre a provocå räzboi in contra patriei sale, spre a inlesni si a aduce ocupatiune stråinå); R. 58 5 ( n ä m n e r , såsom exempel, a v b r y t a n d e av diplomatiska förbindelser eller u p p r i v a n d e av fördrag); Bulg. 109 (till krig eller annan fientlighet); JugOSl. 104 (krig eller uppror); Turk. 132 (ayant pour but d'engendrer des hostilités ou une guerre); Grek. 123 5 ('em GKOJZÖ rov va rdg mvgör] sig TioÅejalac, jrgå^Eig y sig jröÅspov); W a a d t 96; Bras. 88 (a mover hostilidades, ou a declarar guerra); Columb. 153 1 (a emprender la guerra o a cometer hostilidades); Mex. 359 3,4 (krig eller invasion: m i n d r e straff, om ej d e t t a r e s u l t a t följer); T. Fsl. 95 1 (in der Absieht, einen Kr i eg oder Zw ungs massregeln gegen das Reich hcrbeizufuliren); Tjslov. Fsl. 138 1 (in der Absieht, dadmeh sich oder einem anderen einen Vorteil zu verschaffen oder die Republik zu schädigen, diese der Gefahr eines Krieges oder einer feindseligen Handlung einer fremden Macht oder eines beweiffneten tJberfallés aussetzt); fortsättande av fientligheter fyller rekvisitet enligt FL 12: 5 1 (börja eller fortsätta krig eller annan fientlig handling); brytande eller avböjande av förbund m e d t a g e s i d e t t a s a m m a n h a n g av Fi. ib.; om R. 58 5 jfr ov.; 4
50 inblandning m e d t a g e s , ined m i n d r e straff, i D. 1866, 722, 73; D. 1930, 99 (1 . .for eit paaf&re . . Krig . 2 . .for af formaa en fremmed Stat til paa anden Maade at krcenke den danske Stats Bestemmelsesfrihed); — m e d s a m m a straff, i R. 58 5 ; Bund 37 (eine fremcle Macht zu Feindseligkeiten gegen die Schweiz oder einen Teil derselben, oder zu einer die Schweiz gefährdenden Einmischung in ihre inneru Angelegenheiten anreizt); Schaffh. 92 (eine auswärtige Regierung zu Gewalt akt en gegen den Kanton Schaffhauscn oder sonst zu einer fur den Kanton nachfeiligen Einmischung in dessen Angelegenheiten bestimmt); Bern 67 (1 . . zu einem Kriege gegen den Kanton Bern anreizt . . . 2. zu einer fur den Kanton Bern nachteiligen Einmischung in dessen innere Angelegenheiten veranlasst); Fi. Fsl. 12: 2 (sätter sig i förbindelse med främmande stats regering för att förmå denna att kränka Finlands självbestämmelserätt eller att inveckla Finland i krig). 0 . 58 c i n t a g e r en s ä r s t ä l l n i n g , i det den u p p s t ä l l e r e t t vids t r ä c k t rekvisit, i n n e f a t t a n d e varje f r a m k a l l a n d e eller ö k a n d e a v fara utifrån för s t a t e n (iver etwas unternimmt iveis . . . auf Herbeifuhrung oder Vergrösserung einer Gefahr von aussen . . angelegt wäre): jfr ä v e n Ö. 67 3 . (2) K o n s u m m a t i o n . U n d e r det l a g a r n e s å l u n d a i det hela n å g o r l u n d a överenss t ä m m a i a v s e e n d e p å h a n d l i n g e n s slutmål, skilja de sig s t a r k t i fråga om den t e k n i s k a k o n s u m m a t i o n e n (därvid emellertid försökets straffbarhet n a t u r l i g e n är a t t t a g a i b e t r a k t a n d e ; jfr ned. s. 159 ff.). R e d a n ådagaläggande av det brottsliga syftet i n n e b ä r b r o t t e t s k o n s u m m a t i o n enligt Eng. Steph. 70 (Every one commits high treason who forms and displays bg any overt act, or by publishing ang printing or writing, an intention to kill or destroy the King, or to do him any bodily harm tending to death or destruction, maim or wounding, imprisonment or restraint), 71 (Every one is deamed to have formed an intention to put the King to death who forms and displays by any overt act an
51 intention . . C. to instigate any foreigner with force to in rade this realm or any other of the King's dominions — b l o t t a uttalandet av syftet ä r emellertid enligt Stat. L. Rev. Act 1891 icke tillräckligt); N. S. W a l e s 12. — L i k n a n d e r e s u l t a t g e r n y s s n ä m n d a s t a d g a n d e i 0 . 58 c, d ä r varje Unternehmen, som g å r u t p å f r a m k a l l a n d e av fara utifrån, k o n s u m m e r a r b r o t t e t . Förbindelse med den främmande staten eller andra åtgärder till syftets förverkligande: Fr. 76 (Quiconque aura pratique des machinations ou entretenu des intelligences avee les puissances dr anger es ou leurs agents, pour les engager e t c ) ; Belg. 114 (likaså); It. 1889, 106 (Chiunque lie ne intelligenze con un governo ester o o con gli agenti di esso, o commette altri fatti diretti a promuovere e t c ) ; It. 1930, 243 (Chiunque tiene intelligenze con lo straniero affinché uno Stato ester o muova guerra o compia atti di ostilitä contro lo Stato italiano. ovvero commette altri fatti diretti allo stesso scopo); Rum. 67 (Verice roman va fi unéltit machinatiuni, sau se va fi pus in intelegere cu guverne stråine, sau cu agent ii tor, spre a provocä e t c ) ; Turk. 132; Grek. 123° (öorig jLiSTa%siQiL)STai juyxavoQQaqjiag, y öiavslsl ovvsvvoovjusvog us £svag övvåjusig, i) ps rovg TtQauvoQag TCJV, sm OKOJTÖ e t c ) ; W a a d t 96; Graub. 65 1 (Wer einen fremden Staat zum Kriege gegen die Eidgenossenschaft oder den Kanton zu vermögen sucht oder demselben absichtlich Gelegenheit oder Veranlassung dazu gibt); Columb. 150 4 . Försök till förbindelse m e d d e n f r ä m m a n d e s t a t e n : FL Fsl. 12: 2 (sätter sig i förbindelse med jr ammande stats regering . . . eller som gör försök därtill). Förbindelse m e d den f r ä m m a n d e s t a t e n fordra b e s t ä m t : D. 1866, 72 (Den der . . . seetter sig i Förbindelse med en fremmed Regjering for at fremkalde e t c ) : D. 1930, 99 (Den, som . . . trader i Förbindelse med en fremmed Stats Regering for al paafBre e t c ) ; H. 97 (Hij die met eene buitenlandsche mogendheid in verstandhouding. treedt); T. 87 (welcher sich mit einer ausländischeu Regierung einlässt); Ung. 142 (der sich mit der Regierung einer auswärtigen Macht verbindet oder mit derselben unmittelbar oder mittélbar in Beruhrung tritt); Sp. 215 (que
52 indujere a una potencia extranjera . . . o se concertare con ella); Port. 142 (que se concertar com qualquer potencia estrangeira . . ou que a induzir ou tentar induzir); Bulg. 109: JugOSl. 104 (träder i förbindelse); Bund 37 (eine fremde Macht . . anreizt); Bern 67 1 i fråga om krig (durch Wort, Schrift oder durch Handlungen . . anreizt); i fråga om inblandning (jfr ov.) fordras d ä r e m o t , a t t förbindelsen lett till r e s u l t a t , ib.2 (eine fremde Regierung . . veranlasst); Luz. 89 1 (anreizt); Costa R. 432 1 (inducir . . o coneertarse); Peru 291 (El que entrare en iutelligencia con el gobierno de un Estado extranjero o con sus agentes); Kina 107 (enters into communication); N. Zeal. 94 // (Treason is . . instigating any foreigner with force to invade any part of the dominions of His Majesty); Queensl. 37 7 (Any person who . . . instigates any foreigner to make an armed invasion, of any part of Her Majesty's dominions); Tasm. 5 6 v n ; W e s t . Austr. 37 T ; T. Fsl. 9b1 (in Beziehungen tritt); Tjslov. Fsl. 138;i (mit einer fremden Macht oder mit fremden, namentlich militärischen oder finanzidlen Faktoren in iinmittelbare oder mittelbare Verbindung tritt); Schw. Fsl. 230 2 (in Beziehung tritt); Vissa former av förbindelse: FL 12: 5 1 (uppmana), ibr {utlova biträde); Bras. 88 g e n o m faktiska u p p l y s n i n g a r eller u n d e r s t ö d (provocar, directamente e por factos). Framkallande av beslut hos den främmande makten: R. 58 5 (CixJioiiemie niiocTpamioro rocyTiapcTBa . . . K o6'jiBJienino Boiiiiw e t c ) ; Schaffh. 92 (Wer vorsätzlich eine auswårtige Regierung zu Gewalt akten gegen den Kanton Schaffhausen oder sonst zu einer fur den Kanton nadtteiligen Einmischung in dessen Angelegenheiten bestimmt); A r g e n t . 215 2 (Si indujere o decidiere a una potencia extranjera — a l t e r n a t i v e t avser väl, resp. a t t i n k u l p a t e n ä v e n väckt t a n k e n p å a n g r e p p e t eller a t t h a n e n d a s t b r a g t en r e d a n f a t t a d p l a n till beslut); Chil. 106; framkallande av krig eller fientligheter: N. 84 (bevirker eller medvirker til, at Norge . . . påf0res krig eller fiendtligheter); framkallande av krig: S. 8: 5 (förmått främmande makt att med krig anfalla riket); Jap. 8 1 .
53 (d) K v a l i f i k a t i o n e r . I n e r e l a g a r förekommer en s t r u k t u r a v deliktet, såtillvida a t t olika straffbarhetsgrader åtskiljas — v a n l i g e n i form av upps t ä l l a n d e u t a v en kvalifikation. D e n n a k n y t e r sig n å g o n g å n g till b r o t t s s u b j e k t e t ( ä m b e t s s t ä l l n i n g e t c ) ; n å g o n g å n g till m o t i v e t (animus lucri e t c ) ; m e n oftast till r e s u l t a t e t (därvid ä v e n förek o m m e r , a t t lagstiftaren n ä r m a s t u t g å r från det svårare r e s u l t a t e t och således gör d e t t a s bortfallande till en privilegiation). Ämbetsställning: FL 12: 5 (Kunde den brottslige, på grund ar sitt innehavande ämbete, känna krigsmaktens ställning eller väsentligen biträda främmande makt i händelse av krig); Columb. 152, 155 2 , 158 2 ; Costa R. 433 (si el delincuente fuere funcionario publico, militär en servicio, agente o comisionado del Gobierno, que hubiere abusado de la autoridad. documentos, noticias, o medios que tuviera por razön de su cargo); vinningslystnad m. m.: Peru 291 2 (si el delincuente hubiere obrado por lucro ö por cualquier movil innoble); resultatet: D. 1866, 72 (naar fjendtlige Forholdsregler ere paabegyndte eller Krigen udbrudt . . . men i modsat Falel); H. 97 2 (Indien de vij andel i jkh eden worden gepleegd of de oorlog uitbreekf); T. 87 (ivenn der Krieg ausgebrochen ist); Ung. 142 2 (Wenn die Krieg serklär ung erfolgt oder der Krieg ausgebrochen ist); Belg. 114 (Si des hostilités s'en sont suivies); It. 1889, 106 (se consegua Vintento); It. 1930, 243 2 (Se la guerra segue — dödsstraff; se le ostilitä. si verificano — e r g a s t o l o : i a n n a t fall reclusione i m i n s t 10 år); Sp. 2 1 5 : Port. 142 (se a guerra ou as hostilidades se seguiram . . . c se nåo se seguiram); Rum. 67; Bulg. 109 (har krig utbrutit eller förklarats . .); Jugosl. 104 2 (blev följden krig eller uppror); Turk. 132 (Si facte a été suivi d'effet); W a a d t 96 2 ; Bras. 88, som kvalificerar ä v e n det fall, a t t n a t i o n e n m å s t g ö r a e t t offer för a t t u n d g å k r i g e t (§ 1. Se seguir — se a declaracåo de guerra . . . § 2. Se para. näo se verificar a guerra, cleclarada em eonsequencia da provoeaeåo, a naefao tiver de fazer algum sacrificio em detrimento de sua integridaele ou de sens interesses); Mex.
54 359 3,4 ; Chil. 106; Tjslov. Fsl. 138, som, strängare än den blotta förbindelsen i brottsligt syfte med främmande magt (ib.8), straffar det fall (ib.1), att därigenom fara för krig m. m. framkallas (in der Absieht, dadurch sich oder einem anderen einen Vorteil zu verscliaffcn oder die Republik zu schädigen, diese eler Gefahr eines Krieges oder einer feindseligen Handlung einer fremden Macht oder eines beivafifneten tJberfallés aussctzt). Columb., som 1531 straffar uppmaning m. m. till krig eller fientlighet, uppställer 1504 ett högre straff för den, som härvid förskaffar den främmande staten någon viktig upplysning eller hjälp (Comunicar a los enemigos al g un plan, instrucciön o eualesquiera avisos o noticias importantes, eicerca de la mala situaciön politica, econömica o militär de la Naciön, eon el objeto de eque le hagan la guerra o se aperciban para etta, o la continuen ventajosamente; o bicn suministrar, procurar o facilitar a dichos enemigos, recursos, auxilios, socorros, pianos de fortificaciones, de puertos o arsenates, o eualesquiera otros meelios importantes para los fines expresados). 2) Direkt d e l t a g a n d e i krig. Vi åtskilja lagbestämmelser, som röra brottssubjektet, brottsobjektet, handlingen samt brottets struktur. a) B r o t t s s u b j e k t e t (jfr ov. s. 19). Deltagande i krig mot ett givet land kan naturligen endast under förutsättning av visst förhållande mellan deltagaren och landet vara straffbart (även om lagens uttryck icke innehåller någon begränsning: Ö. 58 jfr 38; Eng. Steph. 71 b, 72 a, 81 b; ofta i anglikansk rätt: Can. 74; Iowa 12897; Minnes. 4793; Mississ. 1387; N. York 37; Ohio 12392; Ind. Pen. C. 121; N. S. Wales 12; N. Zeal. 94; Queensl. 37; Tasm. 56; West. Austr. 37). Mestadels fixera lagarne mer eller mindre noggrannt det straffbara området; dock förekommer, att lagen, utan att uppdraga någon krets av
55 brottssubjekt, nöjer sig m e d a t t b e t e c k n a h a n d l i n g e n s å s o m » r ä t t s s t r i d i g » (N. 86, jfr ned.). Vid u p p d r a g a n d e t av g r ä n s e n anv ä n d a l a g a r n e g e m e n l i g e n i första h a n d b e g r e p p e t statsborgare ( s t u n d o m undersåte). U t v i d g n i n g a r över d e t t a b e g r e p p f ö r e k o m m a i t v å r i k t n i n g a r : dels till för detta s t a t s b o r g a r e , dels till utlänning, som står i särskilt förhållande till l a n d e t i fråga: Rättsstridighet såsom b e g r ä n s a n d e r e k v i s i t m o m e n t förekommer, som n ä m n t s , i N. 86 l (den, som rettsstridig barrer vaabcn mot Norge). P å en p u n k t b e s t ä m m e r l a g e n själv d e t t a b e g r e p p närm a r e {ib.2): Straff kommer ikke til anvendelse på nogen i utlandet bosittende norsk statsborger for handling, hvortil han efter bostedets lover er pliktig; B e g r e p p e t undersåte förekommer i D. 1866, 75 (En dansk Undersaat); Bulg. 110 (Bi>jirapcKiiHTb no^amiKt); jfr U. S. A. Fed. P. C. 1 (Whoever, owing allegiance to the Uniteel States); Ariz. 31 (All persons, including Indians, who reside within, this stede, are capable of committing treason, and allegiance to the state shall be conclusively presumed from a residence therein upon a trial for treason); Calif. 37 (Treason . . can be committed only by persons owing allegiance to the state); Illin. 3 8 : 584 (Crimes against the government and people . . . can only be committed by persons owing allegiance to the State); Nebr. 2076 (Any person or persons residing in this state, who shall levy war against this state, or the United States of America); N. Jers. 1; Statsborgare eller m o t s v a r a n d e u t t r y c k b e t e c k n a r g r ä n s e n i FL 12: 1 (Finsk man); D. 1930, 101 (Dansk Statsborger); H. 101 (De Nederlander - - en intressekollision a n t y d e s g e n o m b e s t ä m n i n g e n vrijwiUig); T. 88 (Ein Deutscher); Ung. 142 (Der ungarische Staatsangehörige); F r . 75 (Tout Freineais) m e n jfr ned.; Belg. 113 (Tout Beige); Sp. 271 1 (El espanol); Rum. 6() (Verice roman); Jugosl. 105 (^p/KaBJbaiiini), som u t t r y c k l i g e n u n d a n t a g e r tvång (aKO na TO iinje npiiciu.LeH); Bund 36 (Jeder Schweizer); W a a d t 95 (Tout Vaudois); Bern 67 1 (wer . . wenn er ein Kantonsangehöriger ist, die Waff en gegen den Kanton tragi); Tex. 93 (If any citizen of this state shall be guilty of treason); Bras. 89 (o eidadao brasileiro); Peru 290 (EI peruano);
56 Kina 109 (a citizen of the Republic); T. Fsl. 95 2 (Ein Deutsche)); Tjsl. Fsl. 153* (Ein Angehöriger der Republik); S c h w . Fsl. 237 (Der Schweizer — m e d t i l l ä g g e t ohne dazu gezwungen zu sein); Nuvarande och förutvarande statsborgare: It. 1889, 105 1 (Il cittadino), ib.2 (La stessa pena si applica anche se il colpevole a veva perduto la cittadinanza per essere entrato al servizio militäre di uno Stato estero), ib.3 (Se il colpevole, prima di commettere il fatto, aveva perduto la cittadinanza per qualunque ultra causa — m i n d r e straff); It. 1930, 242 1 (Il cittadino . .), ib.8 (Agli effetti delte disposizioni di questo titolo e consider ato cittadino anche chi ha perduto per qualunque causa la cittadinanza italiana) — u t t r y c k l i g e n u n d a n t a g e s emellertid {ib?) den, som trovandosi, durante le ostilitä, nel territorio dello Stato nemico, ha commesso il fatto per esservi stato costretto da un obbtigo impostogli dalle leggi dello Stato medesimo; Turk. 126 ( = It. 1889); Columb. 162. — Fr., d ä r b r o t t s s u b j e k t e t , såsom ovan n ä m n t , b e t e c k n a s såsom tout Frangais (75), h a r i Code civ. 21 en b e s t ä m m e l s e , enligt vilken v a r och en, som u t a n r e g e r i n g e n s t i l l s t å n d i n t r ä d e r i främm a n d e krigstjänst, förlorar sitt m e d b o r g a r s k a p och e n d a s t i viss o r d n i n g k a n återfå d e t s a m m a ; därefter t i l l ä g g e s : le tout sans prejudice des peines prononcées par la loi criminelle eontre les Frangais qui ont porté ou porteront les armes eontre leur patrie. Samma föreskrift gällde t i d i g a r e i Belg., m e n u p p h ä v d e s g e n o m L. 2l / 6 1865; Statsborgare samt, u n d e r vissa förhållanden, utlänning: S. 8: 5 (svensk man), ib. 12 (utländsk man, medan han i riket vistas eller i dess tjänst anställd, är); Port. 141 (Todo o portuguez), 150 (As mesmas penas seräo impostas uos estrangeiros que se acharem ao servieo de Portugal, se commetterem algum dos crimes mencionados nos artigos antecedentes); Argent. 214 (todo argentino o toda persona que deba obediencia a la naciön por razön de su empleo o funciön publica, que tomare las armas contra ésta); Columb. 150 pr. (los colombianos), 151 (los extranjeros que ejecuten los heehos mencionados, siendo empleados publicos, o estando al servicio de Colombia); FL Fsl. 12: 3 1 (Finsk, man); ib. 4
57 (Begår främmande stats undersåte, vilken under kriget k vurst unnat i Finland, sådant brott, som i 3 § sägs); Nuvarande statsborgare samt förutvarande statsborgare och, under vissa förhållanden, annan utlänning: Costa R. 432 pr. (el costarricense), 438 (El extranjero residente en Costa Rica), 439 (A los costarr i censes que hayan perdido su ciudeidania, se les impondrä en sus casos, ta pena del articulo 43:2, en conformidad con las reglas siguientes: 1. Su frirån sin diferencia alguna la puniciön establecida en ese articulo los que la hubieren perdido por haber entrado al servicio militär de un Estado extranjero. 2. Serån reprimidos con la pena inferior en un grado, los q/te la hubieren peräielo por otro motivo). B e g r e p p e t fosterlemd l ä g g e s n å g o n g å n g till g r u n d : Grek. 123 7 (uavä vfjg Jtarglöog rov); Luz. 89 3 (wer die Waff en gegen das Vaterland tragi). Om R. jfr ov. s. 4 3 . b) B r o t t s o b j e k t e t . Beträffande b r o t t s o b j e k t e t är den h u v u d s a k l i g a frågan, huruvida l a g e n m e d t a g e r ä v e n den, som b ä r v a p e n icke m o t det e g n a l a n d e t m e n m o t en d ä r m e d allierad m a k t . S å v i t t d e n brottsliga h a n d l i n g e n b e t e c k n a s såsom t j ä n s t g ö r i n g i fientlig h ä r eldyl., lärer väl n ä m n d a fall i n b e g r i p a s d ä r u n d e r . B e t e c k n a s å t e r h a n d l i n g e n endast såsom bära vapen eller l i k n a n d e , blir väl s v a r e t i a l l m ä n h e t n e k a n d e , s å v i d a l a g e n icke u t t r y c k l i g e n m e d t a g e r ä v e n b ä r a n d e av v a p e n m o t allierad m a k t . D e t t a sista är, b l a n d i f r å g a v a r a n d e lagar, förhållandet i S. 8: 4 (Bår svensk man vapen emot riket, eller mot någon med detta i krig förbunden makt); D. 1866, 75 (beerer Vaaben imod Staten eller dennes Forbunelsfadler); D. 1930, 101 (likaså); Sp. 2 1 V (El espanol que tomare las armas contra la Patria, bajo banderris enemigas), 219 (Los que cometieren los delitos expresados en los articulos anteriores contra una potencia eiliada de Espaiia, en el caso de hallar se en campaha contra el enemigo comun); Grek. 123' (öovig eepEosv öjrÅa uavä vgg jravgiöog rov, g uavä TÖJV JTOÅE^OVVTCOV
58 TÖV Kotvöv é/dgöv ovjUjuå^cov avvtjg). FL Fsl. 12: 3 1 (bär avog sköld mot Finland eller dess bundsförvant). Andra lagar åter, som jämväl inskränka handlingen till att bära vapen, nämna icke allierad
makt vid detta delikt: N.; Fr.; Belg.; It. 1889; It. 1930; Port.; Rum.; Turk.; Waadt; Bern; Luz.; Bras.; ChiL; Columb.; Jap.; Schw. Fsl. — Några lagar slutligen, som under den brottsliga handlingen upptaga »tjänstgöring» i fientlig här, nämna dock särskilt fallet att »bära vapen» mot allierad makt: T. 88 l (die Weiffen gegen das Deutsche Reich oder dessen Bundesgenossen trögt); Ung. 143 2 (oder gegen eine mit dieser gemeinschaftlich operierende oder mit ihr verbundete Kriegsmacht gekämpft hat); Bulg. 1102 (för att strida mot den bulgariska eller en därmed förbunden här); Jugosl. 105; Kina 1091 (bears ei.rms for the enemy against the Republic, or against an ally of the Republic); T. Fsl. 95 2 ; däremot jfr FL 12: 1; Tjsl. Fsl. 153. Den anglikanska rätten, som genomgående använder uttrycket to levy war, talar icke om allierad stat. c) Handlingen. I fråga om den brottsliga handlingen kunna lagarne i huvudsak fördelas i tre typer, allteftersom den bestämmes 1) såsom bärande av vapen mot landet [eller allierad], 2) tjänstgöring i fientlig här, 3) alternativt: bära, vapen eller tjänstgöra i fientlig här. ad 1. Hit höra S. 8: 4; N. 86; D. 1866, 75; D. 1930, 101;
Fr. 75: Belg. 113; It. 1889, 105; It. 1930, 242; Sp. 2171; Port. 141 (som uppställer såsom privilegiation, att inkulpaten redan före krigsförklaringen med regeringens tillstånd tjänstgjorde i den främmande hären); Rum. 66; Grek. 123 7 ; Bund 36; Waadt 95; Bern 671; Luz. 89 3 ; Bras. 89; Columb. 1501; Mex. 360 1 : väsentligt mindre straff för dem, som endast deltagit såsom manskap (tropa); Jap. 8 1 ; FL Fsl. 12: 3. ad 2. Tjslov. Fsl. 153 straffar var och en, som gör tjänst i fientlig här och kvalificerar det fall, att han först under kriget inträdde i tjänsten (Ein Angehöriger der Republik, der zur Kriegszeit
59 im feindlichen Reeve Dienste leistet . . . Tritt der Schuldige erst zur Kriegszeit in den Dienst im feindlichen Heere). FL 12: 1 straffar, m e d s a m m a straff, den, som inträder i, r e s p . icke utträder ur vet e r l i g e n fientlig k r i g s h ä r . H. 101 i n s k r ä n k e r r e k v i s i t e t till den, som i n t r ä d e r i d e n f r ä m m a n d e h ä r e n u n d e r k r i g e t eller d å k r i g e t r e d a n k u n d e förutses (De Nederlander die vrijwillig in krijgsdienst treedt bij eene buitenlandsehe mogendheid, wetende dat deze met Nederland in oorlog is, of in het vooruitzicht vem een oorlog met Nederland, irorelt. in het laatste geval indien de oorlog uitbreekt . . .). ad 3. E t t a l t e r n a t i v t rekvisit u p p s t ä l l a T. 88 (Ein Deutseher, welcher während eines gegen das Deutsche Reich ausgebrochenen Krieges in der feindlichen Kriegsmacht Dienste nimmt oder die Waff en gegen das Deutsche Reich oder dessen Bundesgenossen trögt . . . Ein Deutseher, welcher schon fruher in fremden Krieg sdiensten stand, wirel, wenn er nach Ausbruch des Krieges in der feindlichen Kriegsmacht verbleibt oder die Waffen //egen das Deutsche Reich oder dessen Bundesgenossen trögt — m i n d r e straff); Ung. 143; Bulg. 110: Jugosl. 105 (svårare straff för a t t b ä r a v a p e n ) ; Turk. 126—127, som åtskiljer sex fall: turkisk s t a t s b o r g a r e , som 1) befinner sig i f r ä m m a n d e krigstjänst och k v a r s t å r efter fientligheternas början; 2) i n t r ä d e r i f r ä m m a n d e krigstjänst, d å k r i g e t synes s ä k e r t m e n ä n n u icke f ö r k l a r a t s ; 3) s e d a n det f ö r k l a r a t s ; 4) som bär vapen m o t T u r k i e t ; 5) den, som förlorat t u r k i s k t s t a t s b o r g a r s k a p g e n o m i n t r ä d e i främmande k r i g s t j ä n s t och därefter b ä r v a p e n m o t T u r k i e t ; 6) som av a n n a n a n l e d n i n g förlorat s t a t s b o r g a r s k a p e t och därefter b ä r v a p e n m o t T u r k i e t (126. Le citoyen de la République de Turquie qui. se trouvant au service militaire cVun Mat étranger avant la declaration de guerre, y restera encore apres Vouverture des hostilités, sera puni de la prison lourde pour trois ans au moins. Le citoyen tare qui entrera au service militaire aVun Etat étranger se trouvant dans Vobligation certaine oVentrer en guerre eontre la République de Turquie, sera puni de prison lourde pendant un temps qui ne sera pas inférieur ä dix ans. Si cette 'entree au service a cu lieu apres la declaration de
60 guerre, la peine ele prison lourde encourue sera d'au moins quinze ans. Le tare qui aura porté les armes eontre la République de Turquie, de quelque facon que ce soit, sera condamné a mod. 127. Celui qui aura porté les armes eontre la Turquie sera puni de la prison lourde pour quinze ans au moins s'il avail antérieurement perdu la nationalité tur que en entrant au service militaire d'un Etat étranger. It sera puni de la prison lourde on ele la prison, de cinq a dix ans si, eivant de commettre le fait, le coupable avail perdu la nationalité turqiie pour toute autre cause); Chil. 107 jfr 109 9 ; Costa R. 432 5 (Tornar armas contra la V atria bajo bander a enemiga) ib.n (Dirigir o guiar como prdctico el ejército o armada enemigos); Peru 290 (El peruano que en una guerra tomare armas contra la Republica 6 se alistare en un ejército enemigo); T. Fsl. 95 2 (ein Deutseher, der wahrend eines Krieges gegen das Reich in der feindlichen Kriegsmacht dient oder gegen das Reich oder dessen Bundesgenossen die. Waff en trägt); Schw. Fsl. 237 (Der Schweizer, der, ohne dazu genv ungen zu sein, in einem Kriege die Waff en gegen die Eidgenossenschaft trägt oder in ein feindliches Heer eintritt). d) Struktur. De omständigheter, som föranlett vissa lagar att giva deliktet en struktur, genom uppställande av kvalifikationer resp. privilegiationer, kunna vara objektiva eller subjektiva. I förra fallet kunna de röra brottssubjektets förhållande till det egna landet (ämbetsman, förutvarande stats borgare), tidpunkten för hans inträde i fientlig tjänst (före eller under kriget), clen roll, han spelat på den fientliga sidan (bärande av vapen i motsats till annan krigstjänst, högre befäl), »fiendens» folkrättsliga ställning (erkänd stat eller icke). Såsom subjektiv kvalifikation uppställes någongång animus lucri eller annat oädelt motiv. Ämbetsman kvalificeras: Columb. 152 (El que comet a cualquiera de los delitos expresados en los dos articulos anteriores, si fuere empleado publico, cualquiera que sea 'su nacionalidad, sufrirä la pena de muerte); Costa R. 433 (En los casos del articulo anterior, si el delin-
61 cuente fuere funcionario publico, militär en servicio, agente o comisionado del Gobierno, que hubiere abusado de la autoridad, doeumentos, noticias, o medios que tuviera por razön de su cargo . .); Förutvarande statsborgare, som förlorat s t a t s b o r g a r s k a p e t av a n n a n g r u n d ä n i n t r ä d e i f r ä m m a n d e k r i g s t j ä n s t , privilegieras i It. 1889, 105 3 ; Costa R. 439 2 ; jfr Turk. 127 (se ov. s. 60); Inträde i främmande tjänst före kriget, s å s o m p r i v i l e g i a t i o n : T. 8 8 3 (Ein Deutseher, welcher schon friiher in fremden Kriegsdiensten stand, wird, wenn er nach Ausbruch des Krieges in der feindlichen Kriegsmacht verbleibt oder die Waff en gegen das Deutsche Reich oder dessen Bundesgenossen trägt . . .); Ung. 143 2 (Wenn dieser jedoeh bereits schon vor der oberwähnten Zeit [o: n a c h erfolgter K r i e g s e r k l ä r u n g oder n a c h A u s b r u c h des Kriegs] im Militärdienst der betreffenden Macht gestanden); Port. 141 § un. (Se, antes da declaraeao da guerra, o criminoso estivesse no servigo da nacao inimiga, com auctorisagäo do governo); Bulg. 110 2 . — O m v ä n t : inträde i fientlig tjänst under kriget, s å s o m kvalifikation: Tjsl. Fsl. 153 2 (Tritt der Schuldige erst zur Kriegszeit in den Dienst im feindlichen Heere); Bärande av vapen s t r ä n g a r e bestraffat ä n a n n a n k r i g s t j ä n s t : J u g o s l . 105; Turk. 126 (jfr ov. s. 59); i fråga om f ö r u t v a r a n d e s t a t s b o r g a r e e n s a m t straffbart: ib. 127; Högre befäl kvalificerar: It. 1930, 242 1 (Se esercita un comando mperiorc o una funzione direttiva c punito con la morte); Fiendens folkrättsliga ställning. D e t fall, a t t m a n d e l t a g e r i en s e p a r a t i s t i s k insurrektion, är enligt Sp. 230 1 strängare straffbart (El que tomare las armas contra la Patria bajo las banderas de quienes pugnen por la independencia de una parte del territorio espanol). Samm a l e d e s Chil. 108 i fråga om den, som strider u t a n a t t stå u n d e r e n f r ä m m a n d e s t a t s b a n e r (Todo individuo que, sin proceder a nombre y con autorizaciön de una potencia extranjera, hiciere armas contra Chile amenazando la independencia o integridad de su territorio); animus lucri m. m.: P e r u 290 2 (si et delincuente hubiere obrado por lucro o por cualquier mö vit innoble).
62 3) A n n a t p å v e r k a n d e a v kriget. Vi åtskilja h ä r brottssubjekt, s t r u k t u r samt subjektivt rekvisit.
brottsobjekt,
handling
och
a) B r o t t s s u b j e k t e t (jfr ov. s. 19). F l e r a l a g a r u p p s t ä l l a b r o t t s s u b j e k t e t helt allmänt, u t a n antyd a n om de självklara intressekollisioner, som h ä r k u n n a u p p s t å :
D. 1866, 74; D. 1930, 1012; H. 102; Ö. 673; Fr. 77: Belg. 115; It. 1889, 106; It. 1930, 247; Rum. 68; Bulg. 111: Jugosl. 106; Turk. 128: Grek. 1238; Eng. Steph. 73; Waadt 97; Graub. 652; Bern 671; Luz. 891; Bras. 87; Chil. 109; Kina 111: Jap. 82 etc; T. Fsl. 95 3 ; Tj. Fsl. 1 5 1 ; Schw. Fsl. 235, 238. Intressekollision ant y d e s a v N. 86 ä v e n h ä r g e n o m p r e d i k a t e t reftsstridig. A v nere l a g a r i n s k r ä n k e s b r o t t s s u b j e k t e t till s t a t s b o r g a r e s a m t u t l ä n n i n g i visst förhållande till s t a t e n : S. 8: 6, 9 jfr ib. 12 (utländsk man, medan han. i riket ristas eller i eless tjänst anställd är); FL 12: 2, 3 jfr ibm 4 (främmande stats undersåte, som under kriget kvar stannat i Finland eller är i finsk tjänst anställd); T. 89, 90 jfr 91 (se ov. s. 45); Sp. 216, 217 jfr 218 (mindre straff för utlänn i n g e n , se ov. s. 45); Port. 150 (som för d e t t a fall s t a d g a r dels samma straff för u t l ä n n i n g i portugisisk tjänst, dels mindre straff för u t l ä n n i n g , som vistas å p o r t u g i s i s k t o m r å d e (150: As mesmas penas serao impost as aos estrangeiros que se acharem ao servieo de Portugal, se commetterem algum dos crimes mencionados nos artigos anteeedentes; 1 5 1 : Salvas as disposigöes especiaes das leis militäres sobre a espionage»! nos campos e preicas de guerra, e salvo o que se aelia estabelecido pelo clireito das gentes åcerea dos ministros eliplomatieos, todo o estrangeiro residente em territorio portuguez, que commetter o crime previsto no artigo 143, ou o de conjuraeao para die, ou os crimes previstos nos artigos 145 e 149, ser a condemnado na pena immediatamente inferior äquella que é decretaela em cada um dos ditos artigos); Bund 37 (ein Bilrger oder Einwohner der Schweiz); Argent. 214 (todo argentino o toda persona que deba obediencia a la naciön por razön de su empleo
63 o funeiön publica); FL Fsl. 12: 4 (främmande stats undersåte, vilken under kriget kvarstannat i'Finland). — Columb. och Costa R. medt a g a förutom u t l ä n n i n g i viss situation även f ö r u t v a r a n d e statsb o r g a r e ; d ä r o m jfr o v. ss. 56. 57. E n d a s t s t a t s b o r g a r e såsom b r o t t s s u b j e k t o m t a l a s i Ung. 144; Peru 290. Om den a n g l i k a n s k a r ä t t e n , som g e n o m g å e n d e b e h a n d l a r d e t t a fall lika m e d direkt d e l t a g a n d e i kriget, jfr ov. s. 54. Om R. jfr ov. s. 46. b) B r o t t s o b j e k t e t . Oftast n ä m n a l a g a r n e u t t r y c k l i g e n ä v e n allierad s t a t såsom b r o t t s o b j e k t : S. 8: 6 (omtalas d ä r e m o t icke i 9 §); FL 12: 3 (namnes, t v ä r t o m , icke vid de kvalificerade fallen i 2 §); N. 86 (svekker Norges eller nogen med Norge forbunnen stats stridsevne); D. 1930; 101 2 (svcekker den danske Stats eller dens Forb iindsfcell es Kampdygtiglied); H. 107 (De straffen gesteld. op ele in de artikel en 102—105 omschreven feiten, zijn toepassdijk indien een dier feiten wordt gepleegd tegen of met betrekking tot de bondgenooten van den staat in een gemeenschappelijken oorlog); T. 89, 90; Ö. 67 3 ; Ung. 144 8 , som t a l a r om en b u n d s f ö r v a n t s o m r å d e eller en g e m e n s a m t m e d det e g n a l a n d e t s k r i g s m a k t o p e r e r a n d e m a k t ; Fr. 79 (se ov. s. 47); Belg. 117, L. n/w 1916 (Les peines exprimées ä V artide precedent seront les mémes, soit que les crimes prévus par cet artide aient été commis envers la Belejique, soit qu'ils f aient été envers les allies de la Belgique agissant eontre Tennemi commun); It. 1889, 112 (se ov. s. 47); It. 1930, 268 (Le pene stabilite negli eirticoli 247 e seguenti si applicano anche quando il delitto é commesso a danno di uno Stato ester o alleato o associato, a fine di guerra, eon lo Stato italiano); Sp. 219 (mindre straff — se ov. s. 47); Bulg. I l l 8 (mot en med Bulgarien förbunden stat eller en med Bulgarien gemensamt opererande krigsmakt); JugOSl. 106; Turk. 140 (se ov. s. 47); A r g e n t . 218 (se ov. s. 47); Chil. 110 (mindre straff: se ov. s. 47); Costa R. 440 (mindre straff: se ov. s. 48): Jap. 89; FL Fsl. 12: 3 2
(försvagar Finlands eller dess bundsförvants stridsduglighet); T. Fsl. 95 3 (der Kriegsmacht des Reichs oder seiner Bundesgenossen einen Naehteil zufiigt); Tjslov. Fsl. 1511 (der Wehrmacht oder militärischen Unternehmungen der Republik oder Hires Verbundeten einen Schaden ziifugt). Däremot namnes allierad makt icke såsom brottsobjekt i D. 1866; Port.; Rum.; Grek.; Bund och kantonallagarne; Bras.; Columb.; Peru; Kina; Schw. Fsl. Men till den del den brottsliga handlingen betecknas såsom »gynnande av fiendens krigföring» el. dyk, är det icke uteslutet, att dylika angrepp å allierad kunna implicite ingå under rekvisitet. Om den anglikanska rätten jfr ov. s. 58. c) H a n d l i n g och struktur. I avseende på den brottsliga handlingen uppdela sig lagarna närmast i sådana, som hava ett allmänt rekvisit, innefattande all (förrädlig) hjälp överhuvud till fienden, och sådana, som, utan en dylik generalklausul, i detta sammanhang endast kriminalisera vissa bestämda hjälphandlingar. Men denna indelning korsar sig i någon mån med en annan indelning av lagarne, nämligen i sådana, som uppställa olika straffbarhetsgrader av hjälphandlingarna, och sådana, som hava samma straffsats för hela området. Det förekommer nämligen dels, att lagar, som använda generalklausul, utbryta vissa hjälphandlingar såsom högre straffbara; dels även, att lagar, som sakna generalklausul och således inskränka sig till bestämda hjälphandlingar, indela dessa i olika straff barhetsgrader. Det sagda leder till åtskiljande av fyra typer: 1) lagar, som använda generalklausul och icke uppställa olika straff barhetsgrader; 2) lagar, som använda generalklausul och uppställa olika straff barhetsgrader; 3) lagar, som sakna generalklausul och icke uppställa olika straff barhetsgrader; 4) lagar, som sakna generalklausul och uppställa olika straffbarhetsgrader. ad 1: Till denna grupp höra: N. 86 (som under en krig, hvori
65 Norge deltar, eller med sådan krig for nie yder fienden bistand i råd eller dåd eller svekkor Norges eller nogen med Norge forbunnen stats stridsevnc); D. 1930, 10i 2 (den, som under Krig eller truende TJdsigt dertil yder Fjenden Bistand ved Raad eller Daad eller svmkker den danske Stats eller dens Förbundsfcell es Kampdggtighed); 0 . 67 3 (In gleicher Art sind auch ande re Einver st andnisse mit dem Feinde und sonstige Unternehmungen zu behandeln, welche beeibsichtigen, der österreichischen Armee oder einem mit derselben verbundeten Deere einen Nachteil, oder elem Feinde einen Vorteil zuzuwenden); F r . 77 (quiconque aura pratique des manoeuvres ou entretenu eles intelligences avec les ennemis de VEtat, ä Teffet de facil it er leur entrée sur le territoire et dépendance [du royaume], ou ele leur livrer eles villes, forteresses, places, postes, ports, magasins, arsenaux, vaisseaux ou bätiments appurtenant ä la France, ou de fournir aux ennemis des secours en soldats, homines, argent, vivres, armes ou munitions, ou de seconder les progres de leurs armes sur les possessions ou eontre les forces francaises de terre ou de mer, soit en ébranlant la fidélité des officiers, soldats, matelots ou autres, envers [le Roi et] VEtat, soit de toute autre maniere); It. 1889, 106; It. 1930, 247; Port. 143 (Todo o portuguez que ajudar ou tentar ajuelar urna potencia estrangeira immiga na execucåo de medietas hostis ao estado, tendo com dia, ou com seus ugentes, ou directamente, ou por qualquer intermediärio, correspondenciu, a fim de facilitar essä execucåo, ou empregando quaesquer meios, ou praticando quaesquer factos destinados ao mesmo fim); R. 58 3 (cnocoöcTBOBaime KaraiM
6H
TO
nu
ÖHJIO
CIIOCOÖOM
iiHOCTpamiOMy rocyaapcTBy);
Bund 37 (bei ausgebrochenem Kriege. durch eine Handlung oder Unterlossung vorsätzlicher Weise die Absichten des Feindes begunstigt); Graub. 65 2 (Wer in einem Kriege auf irg end eine Weise feindsclige Angriffe gegen die Eidgenossenschaft oder den Kanton mit Rat oder Tat unterstiitzt, erleichtert oder befördert, z. B. durch Uberga.be anvertrauter Posten, Mitteilung von Operationsplanen oder dadurch, dass er, ohne dazu gezwungen worden zu sein, dem Feinde als Wegweiser in das Innere des Ländes dient); Bern 67 1 (nach ausgebrochenem Krieg den Feind auf irgend eine Weise unterstiitzt); Luz. 89 a (likaså); P e r u 290 1 (Elperuano que . . . prestare 5
66 al enemigo cualquier socorro 6 ayuda — kvalificerat e n d a s t p å g r u n d av motivet, ib.2: si el delincuente hubiere obrado por lucro ö por cualquier mövil innoble); FL Fsl. 12: 3 2 (den, som under krigstid eller då krig uppenbarligen hotar, bistår fienden med råd eller dåd eller försvagar Finlands eller dess bundsförvants stridsduglighet); T. Fsl. 95 3 (iver wissentlich wåhrend eines Krieges gegen das Reich oder in Beziehung auf einen drohenden Krieg der feindlichen Macht Vorschub leistet oder der Kriegsmacht des Reichs oder seiner Bundesgenossen einen Nachteil zufugt); Tjslov. Fsl. 151 1 (Wer zur Kriegszeif oder einer Zeit, in der militärische Massnahmen wegen drohender Kriegsgefahr getroffen iverden, der Wehrmacht oder militårischen TJnternelimungen der Republik oder ihres Verbundeten einen Schaden zufugt oder dem Feinde einen Vorteil verschafft). D e a n g l i k a n s k a l a g a r n a tillhöra g e n o m g å e n d e d e n n a g r u p p : Eng. Steph. 73 (Everg one commits high treason who, cither in the realm or without it, actively assists a public enemy at war with the King. Rebels mag be public enemies within the meaning of this Article); Can. 74 i (Treason is . . assisting ang public enemy at war with His Majesty in such war by any means whatsoever); U. S. A. Fed. P. C. 1 (whoever, owing allegiance to the United States . . . adheres to their enemies, giving them aid and comfort within the United States or elsewhere);
Ariz. 30; Calif. 37; Illin. 38: 585; Iowa 12897; Mississ. 1387; Nebr. 2 0 7 6 ; N. Jers. 1 ( u p p r ä k n a r en m ä n g d exempel och slutar: or by giving them aid and comfort in any other way); N. York 3 7 ;
Ohio 12392; N. Zeal. 94 i: Queensl. 378; Tasm. 56 vm ; West. Austr. 378. ad 2. H i t h ö r a n d e l a g a r h a v a ä v e n l e d e s en a l l m ä n b e s t ä m melse m e n uppställa likväl vissa h a n d l i n g s f o r m e r såsom h ö g r e straffbara. (Jugosl. och Jap. m e d flere olika straff b a r h e t s g r a d e r ) . D e a l l m ä n n a b e s t ä m m e l s e r n a äro i dessa l a g a r v ä s e n t l i g e n lika v a r a n d r a och ä v e n lika med g e n e r a l k l a u s u l e n i de till g r u p p e n 1 h ö r a n d e l a g a r . D e gå ut p å a t t bistå fienden, ofta m e d t i l l ä g g e t : eller skada det e g n a landet. Jfr FL 12: 3 (bistår fienden eller fienden till fördel skadar . . .); D. 1866, 74 2 (i Krigstid paa anden Maade
67 med Rood dier Daad bistaaer Fjenden); H. 102 pr. (in tijd van oorlog, den vijand hulp verleent of den staat tegenover den vijanel beneideelt); T. 89 (während eines gegen das Deutsche Reich ausgebrochenen Krieges einer feindlichen Macht Vorschub leistet oder der Kriegsmacht des Deutschen Reichs oder der Bundesgenossen desselben Nachteil zufiigt); JugOSL 106: Argent. 214 (se uniere a sus enemigos o les prestare cualquier ayuda o socorro); Kina 110 1 (whoever during a state of war, or when tear is threatened, renders aid of a military or naval nature to an enemy, or injures the military or naval interests of the Republic or of an ally of the Republic); Jap. 86 (Den, som, på annat sått än ele i §§ 81—85 nämnda, skaffar fienden en militär fördel eller skadar rikets militära intresse). — Ä v e n S. hör n ä r m a s t till d e n n a g r u p p , ehuru b e s t ä m n i n g e n »på a n n a t dylikt sätt» (8: 9) i n s k r ä n k e r generalk l a u s u l e n fienden tilth andagår. D e n u n ä m n d a l a g a r n e u t b r y t a emellertid vissa högre straffb a r a fall. Ä v e n h ä r u t i h ä r s k a r t e m l i g e n stor ö v e r e n s s t ä m m e l s e m e l l a n l a g a r n e . I d e m alla u t b r y t e s sålunda a t t till fienden förråda fästningar, m a g a s i n etc. eller k r i g s m a n s k a p ; likaså (utom J a p . ) a t t förleda krigsfolk a t t ö v e r g å till fienden; oftast (icke D. 1866) a t t för det e g n a l a n d e t förstöra r e s p . (icke S. och H.) åt fienden anskaffa krigsfolk eller krigsförnödenheter. Ä v e n u t b r y t a dessa l a g a r spioneri; l i k a s å (utom S.) a t t l ä m n a fienden upplysningar eller understödja h a n s s p i o n v e r k s a m h e t ; likaså (utom J a p . ) anstiftan av uppror b l a n d det e g n a krigsfolket; S. och FL även a t t hindra a n v ä n d a n d e a v krigsfolket. Förrådande till fienden: S. 8: 61 (till flammande makt förråder krigsfolk eller andra invånare i riket, eller land, stad, fästning, pass eller annan försvarspost, tyghus, magasin, vapen- eller proviantförråd, fartyg, krigskassa eller annat dylikt, som tillhörer riket eller makt. som med detta i krig förbunden är); FL 12: 2 1 (i fiendens våld bringar krigsfolk, stad, hamn, fästning, skans, pass eller annan försvarspost, krigsfartyg, krigskassa, förråds- eller tyghus, förråd av vapen eller andra krigsförnödenheter eller av livsmedel); D. 1866, 74 (under en udbrudt Krig
68 til Fjenden forraader Fcestninger eller andre Forsvarsposter, Krigsskibe eller Tropper, offentlige Kasser, Toihuse, Magasiner eller Förråad af Vaaben eller andre Krigsfornndenheder): H. 102 1 (eenige versterkte of bezette plants of post, eenig middel van gemeenschap, eenig magazijn, eenigen krijgsvooraad of eenige krijgskas, of wél de vloot of het leger of eenig deel daarvan eian den vijand verraadt, iris vijeinds macht brengt . . .); T. 90 (1. Festungen, Pässe, besctzte Plätze 'oder andere Verteidigungsposten, ingleiehen Teile oder Angehörige der deutschen oder einer verb/hidden Kriegsmacht in feindliche. Gewalt bringt; 2. Festungswerke, Schiffe oder Fahrzeuge der Kriegsmarine, öffentliche Gelcler, Vorräte von Waffen, Schiessbedarf oder anderen Kriegsbedurfnissen, soivie Briicken, Eisenbeilinen, Telegraphen und Transport mittel in feindliche Geivalt bringt); Jugosl. 108; Kina 111 1 (By surrendering to the enemy any armed forces under his command: by delivering to the enemy . . . any fortified place, naval base, military post, any vessel in the service of the Army or the Navy, or any place or structure used for military purposes; any arms, ammunition, provisions, monies or any other necessaries, provided that they are intended for use by the military or naval forces of the Republic; bridges, railways, electric apparatus or installations for communication, or any article used for transportation); Jap. 82 (Den, som till fienden förråder en fästning, ett läger, en truppdel, ett krigsfartyg eller platser eller byggnader, som tjäna militära ändamål .. . med n å g o t m i n d r e straff: den, som till fienden överlämnar vapen, ammunition eller andra krigsförnödenheter); Anstiftan till överlöpande eller rymning: S. 8: 6 2 (förleder rikets eller med detta förbunden makts krigsfolk att till fienden övergå); FL 12: 2 2 [förleder det att till fienden övergå); D. 1866, 74 1 (forleder det tjenstgjerende Mandskab til . . Övergång til Fjenden); H. 102 3 (desertie onder het krijgsvolk teweegbrengt of bevordert); T. 90 3 (Angehörige der deutschen oder einer verbundeten Kriegsmacht verleitet, zum Feinde iiberzugehen); Jugosl. 107 1 ; Kina 111 2 (By . . . inducing any person in the military or naved forces of the Republic to surrender to the enemy); Förstörande av vad ovan u p p r ä k n a t s : S. 8: 6 1 (eller något så-
69 dant, i förrädlig avsikt, förstörer eller fördärvar); FL 12: 2 l (förstör etter fördärvar något sådant, eller ock skadar fördämning, telegraf, telefon, järnväg, bro eller annat dylikt); H. 102 1 (vernielt of onbruikbaar maakt, of eenige tot afweer of aanval beraamde of uitgevoerde onderwaterzetting of änder militair werk betet, belemmert of verijdelt); T. 90 2 (zum Vorteile des Feindes zerstört oder unbrauchbar macht); J u g o s l . 108; Kina 111 1 (by destroying, damaging or rendering useless); Jap. 83 (Den, som till fiendens fördel förstör eller obrukbargör en fästning, ett Utger, ett krigsfartyg, vapen, ammunition, en järnvägsvagn, en järnväg, en elektrisk ledning eller eljest platser eller föremål, som tjäna krigsändamål); Anskaffande ål fienden a v krigsfolk: FL 12: 2 2 [åt fienden värvar eller anskaffar krigsfolk); D. 1866, 74 1 (hverver Mandskab til Fjenden); T. 90 3 (dem Feinde Mannschetften zufuhrt); Jugosl. 107 1 : Kina 111 2
(By recruiting for the enemy). — Jap. 84 straffar den, som lämnar fienden föremål, som äro avsedda för omedelbart krigsbruk men icke tjäna rikets egna krigsändamål; Spioneri, upplysningar åt fienden eller u n d e r s t ö d j a n d e av spionverksamhet: S. 8 : 1 1 (Den, som i krigstid låter sig såsom spejare av fienden brukas): FL 12: 2 3 , 4 (för fienden uppenbarar krigsmaktens ställning eller rörelser, eller rådslag, eller meddelar honom karta, teckning eller beskrivning över försvarsverk, hamn, farled eller väg; eller låter såsom vägvisare eller spejare bruka sig av fienden, eller åt honom anskaffar vägvisare eller spejare, eller bistår, hyser eller döljer fiendens spejare): D. 1866, 74 1 (giver Fjenden Underretning om Operationsplaner eller Fmstningers eller andre Forsvarsposters Beskaffenhed eller Tilstand eller til Fjenden aabenbarer L0sen eller Signaler . . eller spionerer for samme); H. 102 2,4 (eenige kaart, plan, teekening of beschrijving van militaire werken, of eenige inlichting betreffende militaire bewegingen of ontwerpen den vijanel mededeelt of in handen speelt; . . . als verspieder den vijand client of een verspieder des vijands opneemt, verbergt of voorthelpf); T. 90 4 ' 5 (Operationspläne oder Plane von Festungen oder festen Stellungen dem Feinde mitteilt; dem Feinde als Spion client oder feindliche Spione aufnimmt, verbirgt oder ihnen Bestånd leistet); Jugosl. 1072, 108 3 , 109 2 , 3 ; Kina
70 111 4 , 5 (By disclosing or delivering to the enemy any document, plan, information or any other article of a secret nature concerning any fortified place, naval base, military post, any vessel in the service of the Army or Navy, or any place or structure of military or naval importance, or concerning any military or naval movement; or by committing acts of espionage for the enemy or by rendering aid to any enemy spy); Jap. 85 (Den, som tjänar fienden såsom spion eller understöder fiendens spion . . . den. som till fienden förråder militära hemligheter); A n s t i f t a n d e av uppror e t c bland det e g n a krigsfolket: S. 2 8: 6 (förleder rikets eller med detta förbunden makts krigsfolk . . . till uppror eller annan trolöshet); FL 12: 2 2 (förleder [krigsfolket] . . till uppror eller annan trolöshet); D. 1866, 74 1 (forleder det tjenstgJBrende Mandskdb til Oprer); H. 102 3 (hetzij oproer, hetzij muiterij . . onder het krijgsvolk teweegbrengt of bcvordert); T. 90 c (einen Aufstand unter Angehörigen der deutschen oder einer verbundeten Kriegsmacht erregf); J u g o s l . 107 :i : Kina 111 3 (By inciting any person in the Army or Navy to neglect his duty, commit any breach of discipline, desert or mutiny); hindra a n v ä n d a n d e t av krigsfolk: S. 8: 6 3 (i förrädlig avsikt hindrar användandet av rikets eller med detta förbunden makts krigsfolk emot fienden); FL 12: 2 2 (hindrar krigsfolkets användande mot fienden). ad 3. Till d e n n a g r u p p , vilken s å l u n d a u t m ä r k e s d ä r a v , a t t e n d a s t vissa n ä r m a r e b e s t ä m d a h a n d l i n g a r straffas såsom förrädiskt i n g r i p a n d e i k r i g e t — och d e t t a med s a m m a straffbarhet
höra: Ung.; Bulg.; Turk.; Grek.; Bras.; ChiL; Costa R. De u p p s t ä l l d a h a n d l i n g s f o r m e r n a ö v e r e n s s t ä m m a i stor u t s t r ä c k n i n g m e d m o t s v a r a n d e under g r u p p 2 (såsom kvalifikationer u t b r u t n a ) . Vissa b l a n d de s i s t n ä m n d a s a k n a s emellertid i en och a n n a n a v n u i f r å g a v a r a n d e l a g a r (och komina således, eftersom en gener a l k l a u s u l icke uppställes, icke i b e t r a k t a n d e såsom förräderib r o t t ) ; å a n d r a sidan tillägges e t t och a n n a t fall, som icke förek o m m e r b l a n d kvalifikationerna i g r u p p 2. Förrådande till fienden: Ung. 144 1 (der eine Fest ung, Stadt, ein
71 Fort, einen befestigten Vlatz, ein Ufer, einen Pass oder eine militärische Stellung. ein Waff en-, Material- oder Lebensmittdmagazin, ein Sch iff oder einen zur . . . Kriegsmacht qehörigen Offizier oder Soldaten in feindliche Gewalt bringt oder sich zu diesem Zweck mit dem Feind einlässt): Bulg. I l l 1 (liknande); Turk. 128 (quiconque, en temps de guerre, par trahisou. aura Here ou fait livrer å Vennemi, des lieux fortifies, villes, forteresses, places militaires, arsenaux, pouelrieres, fabriques de materiel de guerre, moyens de liaison, de eorrespondance et de transport, magasins et depots de vivres et de munitions, la totalité ou une partie des forces ele terre, ele mer et aériennes); Grek. 123 8 (jragaöiösi dg TÖV '£%$gdv nöÅsig, cpQovQta, diööovg, i) äÅÅag apwrggiovg déöetg, Åijuévag, ånodipiag, öjrÄofr/pcag, i) ir/.ola åvTguovta elg vt)v émugåTSiav, fj évegyst éu jrgoiJéoscog rt)v jragäöooiv i) vi]v åcpaiQEöiv TOVTOJV — således ä v e n borttagande, åqjaiQEOig); Bras. 87 1 , som särskilt framhåller, a t t ö v e r l ä m n a n d e t sker i t r o t s av tillräckliga försvarsmedel och mots t å n d s k r a f t (Fntregar de facto ao inimigo interno, ou externo, qualquerporcao de territorio possuido. ou occupado peta Naeao, ou cousa sobre que a mesma tenha dominio, ou posse, dispondo de sufficientes meios de defesa e resisteneia); Chil. 109 3 (El que le entregare ciudades, puertos, plazas, fortalezas, puestos, olmacenes, buques, dineros u otros objetos perteneeientes al Estado, de reconocida utilidad para el progreso ele la guerra); Costa R. 432 2 (Faeilitur al enemigo . . . la torna o destrucciön de alguna de sus plazeis fuertes, de algun punto estratégico o puesto o fuerza militär, o de alguno de sus buques o de almacenes de boca o de guerra): Förledande till desertion: Ung. 144 5 (der dem Feind durch Verleitnng der Angehörigen der . . Kriegsmacht zum Treubruch Vorschub leistet); Bulg. I l l 5 (som anstiftar . . . desertion i bulgariska hären för att därigenom understödja fienden): Grek. 123 8 CajrojrÄavq oxqaxicöxag y vavveig sig . . . avvouöÅgotv); Chil. 109 5 (corrompiendo la fidelidad); Costa R. 432 3 (Seducir tropa costarricense o que se halle al servicio naeional, para que se påse a las filas enemigas o deserte de sus banderas); Förstörande: Ung. 144 6 (der ein Waffen-, Material- oder Lebensmittdmagazin der . . Kriegsmacht, oder aber eine Briicke, einen Damm, eine
72 Schutzwehr, Eisenbahn, oder Strasse zum Nachteil eler . . Kriegsmacht oder zum Vorteil des Feindes in Brand setzt, abbricht, zerstört oder sonstwic unbrauchbar macht); Bulg. 111 G (liknande); Turk. 128 (qui aura bridé, démoli, brisé ou rendu inutilisables les armes et autres engins de guerre, ainsi que les depots de vivres militaires et les hangars d'avions; qui aura détruit de la méme facon au detriment de Varmée turque et au profit de Vennemi, les ponts, fortifications, chemins de fer et routes); Chil. 109 13 (endast e l d s k a d e g ö r e l s e : El que por cualquier medio hubiere incendiado algunos objetos con intenciön de favorecer al enemigo); Anskaffande åt fienden av krigsfolk eller k rigs förnödenheter: Ung. 4 144 (der den Feind mit Geld, ferner durch Vermehrung seiner bewaffneten Macht, seines Kriegsmaterials oder der Lebensmittel fur seine Armee, oder durch Erlcichterung der Anschaffung derselben understutzt); Bulg. I l l 4 (liknande); Turk. 128 (qui, de quelque facon que ce soit, aura . . travaillé ä accroitre ou procure et facilité les moyens eVaccroitre les forces de Vennemi par une cooperation financiere ou la fourniture de vivres et de munitions); Grek. 123 8 ; Bras. 87 2 (Auxiliar alguma nacäo immiga a fazer guerra, ou a commetter hostilidades contra a Republica, fornecendo-lhe gente, armas, dinheiro. munieöes e meios ele transporte); Chil. 109 4 (El que le suministrare auxilio de hombres, dinero, viveres, armas, municiones, vestuarios, carros, eaballerias, embarcaciones u otros objetos conocidamente utiles al enemigo); Costa R. 432 4 (Bedutar gente para hacer la guerra a la Bepiublica bajo bandera de una potencia enemiga), ib.6 (Suministrar a las tropas de una potencia enemiga, caudales, armas, embarcaciones, efectos o municiones de boca o de guerra o otros medios para hostilizar a Costa Rica); Upplysningar åt fienden eller u n d e r s t ö d j a n d e av spionverkseimhet: Ung. 144 2 (eler einen Kriegsplan oder den Plan eines Lagers, einer Festung oder eines Forts dem Feind mitteilt), ib.1 (eler dem Feind uber die Stellung, Lage oder Bewegung der . . Truppen eine Mitteilung macht, einen feindlichen Spion oder einen auf Kundschaft ausgesendeten feindlichen Soldaten verbirgt oder denselben bei der Ausfulvrung seines Vor-
73 habens oder be i seiner Rett ung mit Rat oder Tut unterstiitzt): Bulg. I l l 2 (lämnar fienden en karta eller en plan Över militära rustningar, 1 rörelser eller företag); ib. (tjänar fienden såsom spion eller döljer eller hjälper en fientlig spion eller en på rekognoscering utsänd fientlig soldat); Turk. 129 (Quiconque se sera livré ä V espionnage, dest-ä-dire aura entretenu des intelligences avec Vennemi et recueilli des renseignements pour favoriser la realisation de ses buts, qui aura sciemment regu et recélé des espions, facilité leur mission ou concouru ä son execution); Grek. 123 9 - 1 1 ; Bras. 87 3 (Revelar a nacao inimiga, ou. a sens agentes, segredos politicos ou militäres, concernentes ä seguranga e ä integridade da patria; communicar ou publicar documentos, pianos, desenhos e outras informagoes com relaeao ao material de guerra, ås fortificacoes e operagoes militäres da Republica ou de naeöes alliadas, quando operarem contra inimigo commum), il)} (Dar entrada e auxilios a espiöes ou emissarios inimigos mandados a espiar as operagoes ele guerra da Republica, conhecendo-os eomo taes); Chil. 109 6 " 9 ; Costa R. 432 7 ' 9 - n : A n s t i f t a n d e av uppror etc. b l a n d det e g n a krigsfolket: Ung. 144 s (Treubruch); Bulg. I l l 5 (framkallar tvedräkt . . eller uppror i den bulgariska hären för att därigenom hjälpa fienden); Grek. 123 8 (sig sjraväöTaoiv); Chil. 109 5 (corrompiendo la fidelidad): Costa R. 432 13 , som m e d t a g e r anstiftande, u n d e r krigstid, av uppror i l a n d e t ö v e r h u v u d (Formar o fomentar una conspiration, rebeliön o sediciön, estando yd declarada la guerra contra Costa Rica, o rotas las hostilidades, sea cual fuere el pretexto que para ello se invoque); Hindra a n v ä n d a n d e t av krigsfolk m. m.: Turk. 128 (qui aura empéché, retardé ou rendu iuutilisables des retranchements ou toute sorte de travaux militaires projetés ou executes en vue de la defence et de Vattaque); Chil. 109 12 (El que impidiere que las tropas de la Republica, en tiempp de guerra. extranjera, reciban auxilios de caudales, armas, municiones de boca o de guerra, equipos o embarcaciones, o los pianos, instrucciones o noticias convenientes para el mejor progreso ele la guerra); Costa R. 432 8 (Impedir en tiempo de guerra que las tropas naeionales reciban auxilios, datos o noticias necesarios).
74 D e t förekommer emellertid ä v e n b l a n d h i t h ö r a n d e l a g a r — särskilt i de u t o m e u r o p e i s k a av den s p a n s k a g r u p p e n — a t t h a n d lingsformer uppställas, som icke tillhöra kvalifikationsformerna i föregående g r u p p (2). S å l u n d a o m t a l a s : u n d e r l ä t t a n d e av fiendens inträngande p å t e r r i t o r i e t (ett fall, som dock i a l l m ä n h e t m å s t e i n g å u n d e r förut b e r ö r d a h a n d l i n g s former): Ung. 144 3 (der dem Feind beiIdem Findringen oder V ord ringen auf dem Gebiet des ungarischen Staats . . . Vorschub leistet); Bulg. I l l 3 (liknande); Turk. 128 (qui, ele quel que facon que ce soit, aura secondé Ventrée et les progrés de Vennemi dans le pays); Grek. 123 8 (vjroovi]QI^SI uad' oiovöijTzovs TQÖJZOV, Åöyco i) sgyco, vi)v siofioAijv ^sveov OTQavsvjuåvcov sig n)v smuQavsiav rov fiaoiAsiov, i) T i/v JTQÖOÖOV CLVTGJV); Chil. 109 2 (El que faeilitare al enemigo la entrada en el territorio de la Republica); Costa R. 432 2 (likaså); falsk v ä g v i s n i n g eller överhuvud falska upplysningar till det e g n a l a n d e t s k r i g s m a k t : Chil. 109 10 (El eque diere malieiosamente falso rumbo o falsas noticias al ejército o armada de la Republica);
Costa R. 43212 (likaså); leverantör, som u p p s å t l i g e n förorsakar det e g n a l a n d e t svår s k a d a g e n o m b r y t a n d e av k o n t r a k t s p l i k t : Chil. 109 11 (El proveedor que malieiosamente faltare a su deber eon grave daho eld ejército o armada). H ä r o m jfr ned. s. 146 ff.; mottagande av uppdrag e t c , u t a v fienden, till s k a d a för det e g n a l a n d e t : Costa R. 432 1 5 (Aceptar del enemigo cualquier clase de empleo, cargo o comisiön en que tenga que dictar o rotar provideneias contrarias a, la Patria); uppmaning att godkänna en f r ä m m a n d e i n t e r v e n t i o n : Costa R. 16 432 (Excitar por medio de discursos o proelamas o por medio de la prensei, a reconocer o promover una intervenciön extranjera). F ö r u t (s. 73) h a r a n m ä r k t s , a t t Costa R. (432 13 ) m e d t a g e r anstiftan till u p p r o r e t c , ä v e n om h a n d l i n g e n ej r i k t a r sig direkt på krigsmakten. ad 4. Till d e n n a g r u p p — lagar, som i n s k r ä n k a sig till vissa
75 bestämda handlingsformer men uppställa dessa med olika straffbarhetsgrader, äro att hänföra Belg.; Sp.; Rum.; Mex. och Schw. Fsl. Belg. och Rum. stå varandra ganska nära. Båda medtaga i den högre straffbarhetsgraden (Belg. 115; Rum. 68) förrådande till fienden av fästningar, magasin m. m.; anskaffande till fienden av krigsfolk eller krigsförnödenheter; förledande av det egna krigsfolket till desertion; även understödjande av spionverksamhet, vilket av Belg. 121 (L. ll/io 1916) särskilt uppställes. Lämnande av upplysningar till fienden belägges enligt Rum. 722 för visst fall (då den utlämnade hemligheten icke åtkommits genom mutor, bedrägeri eller våld) med mindre straff. — Förstörande av det egna landets krigsförnödenheter behandlas av Belg. såsom kvalifikation av vanlig skadegörelse (122: emprisonnement förvandlas till travaux forces o. s. v.). — Underlättande av fiendens »inträngande» medtages av Belg., såsom av flera andra lagar (jfr ov. s, 74), i den högre graden. Sp. uppställer i den högre graden (216) underlättande av fiendens inträngande; förrådande av fästningar m. m.; förledande till desertion: samt värvning i Spanien av krigsfolk, avsett att direkt användas mot Spanien (jfr 2172). I den lägre graden (med något lägre minimum, 217) nämnas anskaffande i andra fall av krigsfolk eller av krigsförnödenheter; lämnande av upplysningar till fienden; hindrande av hjälp, upplysningar e t c till det egna landet. Mex. uppställer i den högre graden (360 2-4 ) underlättande av fiendens inträngande; förrådande av fästningar m. m.; anskaffande av krigsfolk eller annan hjälp till fienden eller hindrande av dylik hjälp åt det egna landet; anstiftande av uppror m. m. till fiendens förmån; i den lägre graden (359, 372) bl. a. hjälp till fiendens spionverksamhet eller upplysningar till fienden. Schw. Fsl. uppställer det svåraste straffet (tukthus med tre års minimum) för utlämnande av militära hemligheter (2342) och för omedelbart störande av schweiziska härens företag (2351: Wer vorsätzlich in Zeiten eines aktiven Dienstes die Unternehmungen des
76 schweizerischen Reeres unmittelbar stört oder gefährdet, wer insbesondere die clem Reere dienenden Verkehrs- oder Nachrichtenmittel, Anlagen oder Saehen beschädigt oder vernichtet oder den Betrieb von Anstalten, die dem Reere elienen, hindert oder stört); d ä r e m o t l ä g r e m i n i m u m för » m e d e l b a r t » s t ö r a n d e av h ä r e n s företag (235 2 : mittelbeir stört oder gefährdet, wer insbesondere die öffentliche Ordnung stört oder Betriebe, die fur die Allgemeinheit oder die Reeresverwaltung wichtig sind, hindert oder stört), ä v e n s o m för u t l ä m n a n d e till fienden av föremål, die der Landesverteidigung dieuen s a m t för p r e s t a t i o n e r till fienden a v olika slag (238: särskilt n a m n e s wer bei einer Anleihe eines feindlichen Staedes mitwirkt oder auf sie zeichnet). Mindre straff s t a d g a s för den, som stör h ä r e n s företag g e n o m u t b r e d a n d e av o s a n n a u n d e r r ä t t e l s e r (236: Wer vorsätzlich in Zeiten eines aktiven Dienstes die Unternehmungen des schweizerischen Reeres durch Verbreiten unwahrer Nachrichten stört oder gefährdet). cl) S u b j e k t i v t r e k v i s i t . D e n kulposa h a n d l i n g e n straffas i Tjslov. Fsl. 151 3 (aus grober Feihrlässigkeit) och Schw. Fsl. 235 3 , 236 2 .
B) Förräderi utan (nödvändigt) samband med krig. S å d a n a förrädiska a n g r e p p p å s t a t e n , som r ö r a dess förhåll a n d e till a n d r a s t a t e r m e n icke f ö r u t s ä t t a s a m b a n d m e d kri«\ u p p s t ä l l a s h u v u d s a k l i g e n i t r e t y p e r : förräderi vid underhandling å d e n e g n a s t a t e n s v ä g n a r m e d a n n a n s t a t (på vilket fall a l l e n a d e n v e d e r t a g n a b e n ä m n i n g e n »diplomatiskt landsförräderi» p a s s a r in), 2) f ö r r å d a n d e av statshemlighet, 3) s k a d a n d e av bevis för stat e n s r ä t t i g h e t e r och i n t r e s s e n . 1) F ö r r ä d e r i vid u n d e r h a n d l i n g m e d a n n a n s t a t . Medan en del l a g a r icke särskilt n ä m n a d e t t a fall (jfr Spec. Utk. V I I , 104) — och d ä r m e d n ä r m a s t k r i m i n a l i s e r a det b l o t t
77 såsom annat uppsåtligt ämbetsbrott — uppställa andra lagar fallet i nära sammanhang med här förut behandlade förräderibrott: S. 8: 151; FL 12: 7; N. 89; D. 1866, 79; D. 1930, 103 3 ; H. 99; T. 92 3 ; It. 1889, 111; It. 1930, 264; Sp. 224; Port. 152;
Jugosl. 103; Turk. 139; Thurg. 239 a: Argent 225; Bras. 101: Costa R. 437; Venez. 138; Kina 118; Fi. Fsl. 12: 53; T. Fsl. 90; Tjslov. Fsl. 139; Schw. Fsl. 231. Urottssubjektet är härvid alltid bestämt på samma sätt: en person, som har i uppdrag att å statens vägnar underhandla med annan stat (om en någongång förekommande utvidgning jfr ned.) TSrottsobjektet inskränkes vanligen till den egna staten (icke: allierad stat). Undantag härifrån utgöra It. 1889, 112 jfr 111;
It. 1930, 268 jfr 264; Turk. 140 jfr 139; Costa R. 440 jfr 437 — vilka lagar straffa sådant brott mot allierad stat i krigstid (It. 1930: allierad för krigsfall). Beträffande åter den brottsliga handlingen förekomma skiftningar. Några lagar 1) inskränka sig till att fastslå, att gärningen skall vara till skeida för den egna staten, gå mot dess intresse o. s. v. Andra lagar 2) fordra -— med insikt därom, att en underhandlare, som fullföljer sitt uppdrag i överensstämmelse med sina instruktioner, kanske personligen inser, att dessa gå mot den uppdragsgivande statens intresse — att han, genom att avvika från sina instruktioner, uppsåtligen skadar den egna o
staten. Äter andra lagar 3), som utgå från samma ståndpunkt, hava sagt sig, att underhandlaren icke alltid är täckt av instruktionerna utan under omständigheter t. ex. kan vara pliktig att underrätta uppdragsgivaren om det ändrade sakläge, som kan kräva deras ändring; följaktligen uppställa dessa lagar det rekvisit för den brottsliga handlingen, att underhandlaren genom trolöshet (genom avvikelse från sin mandatplikt etc) skadar det land, han representerar. Slutligen förekommer 4) undantagsvis den ståndpunkt, att lagstiftaren icke fasthåller fordran på skada
78 i vanlig m e n i n g , u t a n m e d t a g e r h a n d l i n g a r , som k r ä n k a s t a t e n s värdighet eller dess t r o h e t s p l i k t (om t. ex. u n d e r h a n d l a r e n för a t t v i n n a e k o n o m i s k a fördelar för sin s t a t å s i d o s ä t t e r dess fördragsenliga skyldigheter g e n t e m o t en tredje stat); och ä v e n s å handlingar, som från u n d e r h a n d l a r e n s sida i n n e b ä r a en s j ä l v r å d i g k o m p r o m i s s u t ö v e r h a n s fullmakt. ad 1. D e n n a s t å n d p u n k t i n t a g e s av S. 8: l o 1 (uppsåtligen dess fördel emot riket främjat eller riket eljest skadat); N. 89 ( u n d e r s t r y k e r särskilt den n e g a t i v a h a n d l i n g e n : som handier mot Norges tarv eller undlater å varda dette); D. 1866, 79 (handier .. försåtlig mod Statens Tarv); D. 1930, 103 3 (likaså); H. 99 (ten nadeele van den staat voert); T. 92 3 (zum Naehteil dessen fiihrt, der ihm den Auftrag erteilt hat): J u g o s l . 103; T. Fsl. 90 (zum Naehteil seines Auftraggebers fiihrt); Schw. Fsl. 231 (vorsätzlich Unterhandlungen . . zum Naehteil eler Eidgenossenschaft fuhrt): ad 2. H i t h ö r a Argent. 225 (la condujere de un modo perjudicial a la naciön, apartåndose de sus instrucciones); Costa R. 437 (likaså); ad 3. L a g a r , som i n t a g a den rationella s t å n d p u n k t a t t förbinda s k a d l i g h e t e n för det e g n a l a n d e t m e d ö v e r t r ä d a n d e av m a n d a t p l i k t , ä r o : FL 12: 7 (uppsåtligen. missbrukat detta förtroende till uppenbetr skada för Riket); It. 1889, 111 (si rende infedele al mandato, in modo da poter nuocere alV interessepubblico); It. 1930, 264 (si rende infedele al mandato . . . se dal fatto possa derivare nocumento all' interesse nazionale); S p . 224 (se separare malieiosamente de las instrucciones que buga reeibido, o en cualquier otra forma faltare a la fidelidad como mandatario, perjudicando los intereses de la Naciön); Turk. 139 (trahirait å d ossein son mandat de fagon a nuire ä Vinteret public); Venez. 138 (traicione su mandato perjudicando los intereses publicos); Kina 118 (betrays his trust to the detriment of the Republic); FL Fsl. 12: 5 3 ; Tjslov. Fsl. 139 1 (seine Pftichten verletzt, obwohl er weiss, dass er dadurch ein wichtiges Interesse der Republik schädigt) ; ad 4. D e n u n d a n t a g s s t ä l l n i n g a t t u t s t r ä c k a den brottsliga
79 h a n d l i n g e n u t ö v e r b e g r e p p e t s k a d a i n t a g a : Port. 152 (abusar de seas poderes, offendeudo ou dando causa a que seja offendida a dignidade, afé ou os interesses da nacåo portugueza, ou tomando quaesquer compromissos em nome do governo ou da nagao para que näo esteja devidamente auetorisado); Bras. 101 (Gomprometter em qualquer tratado, ou convengåo. a honra, a dignidade ou os interesses da nacåo; tornar compromissos em nome del la. ou de sen governo, sem ostar devidamente autorizado). — Jfr den a l l m ä n n a r e s u b s i d i ä r b e s t ä m m e l s e n i S p . 236 om ä m b e t s m a n , som m e d missbruk av sin ställning k o m p r o m e t t e r a r s t a t e n s värdighet och i n t r e s s e n (El funcionario publico que. abusando de su cargo comprometiere la dignidad o los intereses de la Naciön. espanola de un modo que no esté eomprenelido en este capitulo). S. 8: 15 1 , som för b r o t t e t s fullbordan förutsätter, a t t s k a d a n (resp. fördelen) i n t r ä t t , straffar, p å t i d i g a r e stadium, den, som, i a v s i k t a t t g e n o m sin u n d e r h a n d l i n g skada, t a g e r »gåva eller förläning» av f r ä m m a n d e m a k t . — I d e t t a s a m m a n h a n g (8: 152) straffas ä v e n den, som u t a n a t t i n n e h a v a dylikt u p p d r a g , »tager gåva. eller förläning av främmande makt, jör att dess fördel emot riket främja eller riket eljest skada». Jfr It. 1930, 246 (Il cittadino, che, anche indirettamente, riceve o si fa promettere dallo straniero, per sé o per altri, denaro o quulsiasi utilitå, o soltanto ne accetta la promessa, al fino di compiere att i eontrari aejli inter essi nazionali); Graub. 67, b l a n d exempel p å »lanelesverräterische Handlungen geringeren Greides» (durch Annahme von Jahrgeldern, Miet und Gaben. um im Interesse eines fremden Staats zu wirken). Jfr vidare ned. ss. 108, 155. Straff för culpa uppställes i d e t t a s a m m a n h a n g av N. 89 2 ; D. 1930, 103 2 ; Fi. Fsl. 12: 5 i. / . ; Tjslov. Fsl. 139 2 (aus grober Fahrlässigkeit); Schw. Fsl. 231 2 . 2) F ö r r å d a n d e a v s t a t s h e m l i g h e t . Vi åtskilja ä v e n h ä r l a g a r n a s b e s t ä m m e l s e r r ö r a n d e brottssabjektet, brottsobjektet, handlingen och det subjektiva rekvisitet.
80 a) B r o t t s s u b j e k t e t (jfr ov. s. 19). N ä r m a s t k u n n a l a g a r n e indelas i 1) s å d a n a , som u p p s t ä l l a e t t allmänt b r o t t s s u b j e k t och 2) s å d a n a , som a n t i n g e n inom h e l a i n s t i t u t e t s o m f å n g eller å t m i n s t o n e i n o m en del d ä r a v i n s k r ä n k a brottssubj ektet. (1). L a g a r , som g e n o m g å e n d e g ö r a b r o t t s s u b j e k t e t allmänt, dela sig (a) i s å d a n a , som i d e n n a p u n k t b e h a n d l a i n s t i t u t e t homogent, d. v. s. icke g ö r a n å g o n skillnad mellan olika brottssubjekt, och (b) s å d a n a , som efter b r o t t s s u b j e k t e t s beskaffenhet åtskilja olika straff b a r h e t s g r a d e r . (a). Till d e n n a g r u p p h ö r a D. 1930, 103 1 ; H. 98; T. 92 1 ; It.
1930, 264; Jugosl. 1021; Grek. 1324; Eng. Steph. 88; Argent. 222; Costa R. 434; Peru 292; Kina 114; T. Fsl. 93: Tjslov. Fsl. 1401; Schw. Fsl. 231. (b). L a g a r , som, ehuru de m e d t a g a alla b r o t t s s u b j e k t , indela dem i olika straff b a r h e t s g r a d e r , u p p d r a g a skiljelinjen ant i n g e n så, a t t de till den h ö g r e g r a d e n föra e n d a s t dem, som å t j ä n s t e n s v ä g n a r k o m m i t i b e s i t t n i n g a v h e m l i g h e t e n , eller ock, j ä m t e dessa, dem, som å t k o m m i t den p å o r ä t t r å d i g t s ä t t (t. ex. g e n o m våld eller bedrägeri). D e t förra är förhållandet i S. 8: 17 1 (den, som betrodd år att veta hemliga underhandlingar, rådslag eller slut i ärende, därå rikets säkerhet eller rätt emot främmande makt ligger), ib} (Hava sådana hemligheter eller handlingar, som nu sagda äro, kommit till annan persons kunskap eller i hans hand); FL 12: 7 jfr L. 22 /c 1898 § 1; N. 90 8 (Var hemmdigheten betrodd den skyldige i stillings medfer); D. 1866, 80 1 (Rvis Nogen, som ifelge sin offentlige Stilling har Adgang til at kjende Statens hemmelige Underhandling er, Raadslagninger eller Beslut ninger i Säger, hvorpaa Statens Sikkerhed eller Rettiejheder i Forhold til fremmede Magter beroer), ib.2 (Faar nogen anden Person Kundskab e t c ) ; Belg. 118—120 bis (L. 4 / 8 1914); Sp. 220 2 (Si dichos pianos, disenos o documentos estuvieren confados al culjjable por razön de su cargo, o cuando a causa del mismo, fuere depositario
81 de los mencionados secretos); Chil. 109 7 jfr ib. i. f (si el delincuente fuere funcionario publico, agente o eomisionado del Gobierno de la Republica, que hubiere abusado de la autoridad, documentos o noticias que tuviere por ruzön de su cargo); Mex. 3 7 2 n jfr 374; FL Fsl. 12: 5 (Föreligga försvårande omständigheter dier innefattar brottet tillika missbruk av ämbetsställning). — D e t s e n a r e är förhållandet i It. 1889, 107 i. f. (Se il colpevole era, per ragione cVuffieio, in possesso dei disegni, dei piuni o dei document}, o altrimenti a cognizione dei segreti, ovvero ne era venuto in possesso o a cognizione con violenza o ing anno); Turk. 133 i. f. (likaså); Venez. 134 i. f (likaså). - - S t u n d o m skiljes mellan ett område, d ä r b r o t t s s u b j e k t e t b e h a n d l a s h o m o g e n t , och e t t a n n a t , d ä r n y s s n ä m n d a skiljelinje u p p d r a g e s . S å l u n d a straffar Ung. alla b r o t t s s u b j e k t lika, om g ä r n i n g e n icke gick u t p å uppenb a r a n d e för fiende, m e n uppställer i m o t s a t t fall högre straff för den, som g e n o m tjänst eller u p p d r a g eller ock genom viss brottslig h a n d l i n g k o m m i t i b e s i t t n i n g av h e m l i g h e t e n : 146 1 (iver infolge seiner amtlichen Stellung oeler eines besonderen Au ft rags in den Besitz, beziehungsweise zur Kenntnis geheimer Urkunden, Båten oder Nachrichten get ungt, die die Sicherheit oder sonstige wichtige Inter essen eles ungar i schen Staats . . betreffen und hie von dem Feind unmittelbar oder mittelbar Mitteilung macht), 147 1 (wer durch Gewalt, Dicbstahl, Unterschlagung oder List in den Besitz, beziehungsweise zur Kenntnis der im vorigen Paragraphen bezeichneten Urkunden, I)eden oder Nachrichten gelangt und diese dem Feind mittelbar oder unmittelbar mitteilt), ib.2 (Wer dagegen solche geheime Urkunden, Dalen oder Nachrichten mittelbar oder unmittelbar dem Feind mitteilt, zu deren Kenntnis er nicht auf die in diesem Pareigraphcn bezeiehnete Art gelangt ist, von elenen er aber gewusst hat, dass sie géheim zu halten seien), 146 2 (Wer jeeloch die geheimen Urkunden, Båten oder Nachrichten der Regierung einer fremden Macht nicht zu dem Zweck mitteilt, damit diese zur Kenntnis eles Feinds gelangen sollen, oder iver den Inhalt einer solchen Urkunds, soldier Haten oder Nachrichten sonstwie veröffentlicht). L i k n a n d e Bulg. 112, 113. (2) (a).
Grenomgående i n s k r ä n k e s b r o t t s s u b j e k t e t enligt Port. 6
82 153, som j ä m t e ä m b e t s m ä n m e d t a g e r e n d a s t s å d a n a , som åtk o m m i t h e m l i g h e t e n genom o t i l l å t n a medel (senelo, em rasäo das suas funcgöes, instruido officialmente eVesse segredo, ou encarregado do deposito d'esses pianos, ou, tendo-os havido, empregando meios illicitos); Columb., som m e d t a g e r n y s s n ä m n d a grupper, m e n blott s å v i t t de äro »colombianos» eller u t l ä n n i n g a r i rikets tjänst: 153 4 (de que esten encargados por razön de su destino, o descubrirles el secreto de alguna negociaciön o expedieiön, de que se hallan instruidos oficialmenteT por su ministerio), ib.5 (obtener, por soborno, cohecho, seducciön, frauds' o violencia, o por negligencia del encargado de su custodia, los pianos y disenos expresados en el numer o anterior, o adquirir eonocimiento, por los mismos medios, de los secretos alli especificados), 154 (También son reos de los delitos expresaelos, los extranjeros que ejecuten los heehos referidos, siendo empleados publicos o estando al servicio del Gobierno); QueensL 84 (Any person who, being employed in the Public Service); Tasm. 110 (Any public officer); W e s t . Austr. 8 1 . — [Ö., som icke a l l m ä n t skyddar s/fl/shemlighet, straffar (102 c) ä m b e t s m a n , der ein ihm anvertrautes Amtsgeheimnis gefährlicherweise eröffnet; der eine seiner Amtsaufsielit anvertraute Urkunds . . . jemanelen pflichtwidrig mitteilt. Jfr i övrigt, om y p p a n d e av ä m b e t s h e m l i g h e t , Spec. Utk. VII, 88—97). (2) (b). Vissa l a g a r skilja m e l l a n det fall, a t t en d i p l o m a t i s k h e m l i g h e t u t l ä m n a t s (då b r o t t s s u b j e k t e t i n s k r ä n k e s till den, som g e n o m t j ä n s t eller ställning l ä r t k ä n n a hemligheten) och det fall, a t t vissa militära h e m l i g h e t e r (fästningsplaner e t c ) u t l ä m n a t s (då brottssubjektet är allmänt, m e n m e d h ö g r e straffbarhet, om h e m l i g h e t e n å t k o m m i t s å t j ä n s t e n s v ä g n a r eller g e n o m mutor, b e d r ä g e r i eller våld): F r . 80 (tout fonctionnaire public, tout agent du Gouvernement, ou toute autre personne qui, chargée ou instruite officiellement, ou ä raison de son état, du secret aVune négoeiation ou aVune expedition, Vaura livrée e t c ) , 81 (Tout fonctionnaire public, tout agent, tout préposé du Gouvernement, charge, a raison de ses fonetions, du depot des plans de fortificedions, arsenaux, ports ou rades), 82 1 (Toute autre personne qui, dant parvenue, par corruption^ fraude ou violence?
83 å soustraire leselits plans e t c ) , ib.2 (Si lesdits plans se trouvaient, sans le préaldble emploi de mauvaises voies, entré les mains de la personne);
Belg. 118, 119, 120 (likaså); Rum. 70, 71, 72 (likaså). b) B r o t t s o b j e k t e t . Gemenligen omtala lagarne endast sådana angrepp av ifrågavarande art, som rikta sig mot den egna staten. Undantagsvis utsträckes dock rekvisitet att omfatta även angrepp mot allierad stat: Belg. 47 (L. ll /io 1916): Ung. G. A. LXIII: 1912, § 23 (wer die in dem angefuhrten Paragraphen [456] festgesetzte Handlung in bezug auf die Wehrmacht irgendeines verbundeten Staatcs begeht); It. 1889,
112; It. 1930, 268; Turk. 140; Costa R. 440; Venez. 139. c) Handlingen. Beträffande den brottsliga handlingen sysselsätta sig lagarne huvudsakligen med två frågor, nämligen dels den närmare bestämningen av den förrådda »hemligheten», dels (den eventuella) begränsningen av motteigaren, den, till vilken hemligheten skall förrådas, för att rekvisitet skall fyllas. (1) Statshemligheten. Undantagslöst gäller (i de lagar, som uppställa institutet), att militära statshemligheter medtagas (åtminstone i viss utsträckning). Ofta förekommer, att rättsorclningarne, förutom hithörande i strafflagen intagna bestämmelser, hava ytterligare stadganden härom i speciallagar (»spionlagar»: S. L. 9/Ö 1913; T. Ges. 3/e 1914; Fr. L. 18/4 1886 o. s. v.). Några lagar gå icke utöver denna militära krets: 0. 67 (iver im Frieden solche Vorkehrungen oder Gegenstände, welche auf die Kriegsmacht eles Staates oder die militärische Verteidigung desselben Beziehung haben, und die vem dem Staate nicht öffentlidi getroffen oder behandelt wer den, in der Absieht auskunelschaftet, um einem fremden Staate davon
84 Nachricht zu geben . . Wer die Tat im Frieden begeht . . . wenn von dem Erforschten einem fremden Staate wirklich Nachricht gegeben worden ist); Bras. 87 3 (förutom v a d som sker u n d e r k r i g : eommunicar ou publicar documentos, pianos, desenhos e outras informagöes com relacuo ao material de guerra, as jörtificagöes e operagoes militäres); Kina 114 (any document, plan, information or other article, which in the interest of the defence of the Republic should be kept secret). D e t v a n l i g a är dock, a t t l a g a r n e m e d t a g a ä v e n a n d r a statsh e m l i g h e t e r ä n militära. N å g r a l a g a r u p p d r a g a (för v a d de i strafflagen u p p s t ä l l d a rekvisiten a n g å r ) en g a n s k a snäv g r ä n s såväl beträffande den förra som den senare a r t e n av h e m l i g h e t e r : Fr. 80 (du secret d'une négociation ou d'une expedition), 81 (des plans de fortifications, arsenaux, ports ou rades); Belg. 118, 119 (likaså); Rum. 70, 71 (likaså); Columb. 153 4 '° (pianos o disenos de förtifieuciones, puertos o arsenates . . o . . el secreto de alguna negociaciön o expediciön); Mex. 372 11 ff. (liknande); Port. 153 (o segredo de qualquer negociagao ou expedigäo . . . os pianos de quaesquer meios de defeza do estado). A n d r a l a g a r g ö r a k r e t s e n vidare. Grränslinjen u p p d r a g e s h ä r v i d på olika s ä t t : yttre säkerhet eller säkerhet mot annan stat: FL L. 22/G 1898, § 1; N. 90 (noget . . som bar höides hemmelig av hensyn til rikets sikkerhet likeoverfor annen stat); It. 1889, 107 (segreti, politici o militari, concernenti la sicurezza dello Stato): Sp. 220 (likaså); Venez. 134 (likaså); FL Fsl. 12: 5 1 . säkerhet och rätt mot främmande makt: S. 8: 17 (ärende, därå rikets säkerhet eller rätt emot främmande meikt ligger); D. 1866, 80 (Säger, hvorpaa Statens Sikkerhed eller Rettigheder i Forhold til fremmede Magter beroer); D. 1930, 103 1 (likaså, m e n t i l l ä g g e r : eller som angaar bctydelige samfundsekonomiske Interesser överfor Udlandet); säkerhet, försvar eller yttre förhållanden: Argent. 222 (secretos politicos o militäres concernientes a la seguridad, a los medios de defensa o a las relaciones exteriores de la naciön); Costa R. 434 (likaså);
85 säkerhet eller andra viktiga intressen: Ung. 146 1 (die die Sicherheit oder sonstige wichtige Interessen des ungarischen Staats . . betrejfen); It» 1930, 256 (notizie die, nelVinteresse delta sicurezza dello Stato o, eomunque, nelVinteresse politico, inferno o internazionale, dello Stato, debbono rimanere segreté); Bulg. 112 (liknande U n g . ) ; viktiga intressen: Tjslov. Fsl. 140 1 (die von der Regierung in ivichtigem Interesse der Republik ror der fremden Macht geheimgehalten werden oder die in einem solchen Interesse vor ihr geheim bleiben sollen); hemligheter, som röra landets politik, rättigheter eller intressen: Grek. 4 132 i^anÖQQgva rov Kgärovg, äjrofiÅéjrovra ro JtoUvsvjiia, vä öiuaia y rY/g ågitoöEig avvov); sådant, som m å s t e hemlighållas ar hänsyn till staten, för stat e n s väl o. s. v.: H. 98 (eenige zaetk weiarvan hij west dat ds geheimbonding door het betung van den staat wordt geboden); T. 92 1 (von denen er weiss, dass ihre Gelieimhultung einer anderen Regierung gegenuber fur das Wohl des Deutschen Reichs oder eines Bundesstaats erforderlich ist); J u g o s l . 102 1 (hemligheter, som beröras i statens intresse); Peril 292 1 (secretos que el inierés de la Republica exigiere guardur): T. Fsl. 93 1 (eleren Geheimhaltung vor einer anderen Regierung fur das Wohl des Reichs oder eines Ländes erforderlich ist); Schw. Fsl. 231 1 (ein Geheim nis, dessen Béivahrung zum Wohl der Eidgenossenschaft geboten ist). E n g . Steph. 88 b e g r ä n s a r d e t t a r e k v i s i t m o m e n t h u v u d s a k l i g e n g e n o m a t t b e s t ä m m a h e m l i g h e t e n s källa (Every person . . . having in his possession or control any secret official code word, or pass word, or any sketch, plan, model, article, note, document, or information, which relates to or is used in a prohibited place, or anything in such u place, or which hus been made or obtained in contravention of this Act, or which has been entrusted in confidence to him by any person holding office under His Majesty, or which he has obtained, or to which he hus bad access, owing to his position as a person who holds or has held office under His Majesty, or as a person who holds or has held a contract made on behalf of His Majesty, or as a person who is or has been employed under a
86 person who holds or has held such an office or contract; i en särskild b e s t ä m m e l s e (ib. 1 A) m e d t a g e s emellertid varje hemlighet, som hänför sig to munitions of war. — H i t h ö r a n d e a u s t r a l i a n s k a l a g a r , vilka b e g r ä n s a b r o t t s s u b j e k t e t till ä m b e t s m a n , b e s t ä m m a ifrågav a r a n d e r e k v i s i t m o m e n t såsom any fact which comes to his knowledge, or the contents of any document which comes to his possession, by virtue of his office and which it is his duty to keep secret (Tasm. 110;
jfr Queensl. 86; West. Austr. 81). N å g r a l ä n d e r h a v a (i strafflagen), j ä m t e h u v u d b e s t ä m m e l s e n om f ö r r å d a n d e av s t a t s h e m l i g h e t , en t i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e om förr å d a n d e av m i l i t ä r a h e m l i g h e t e r , vilken a n t i n g e n k a n avse a t t för de s i s t n ä m n d a s v i d k o m m a n d e (kanske m e d lägre straffbarhet) u t v i d g a det straffbara o m r å d e t u t ö v e r v a d som skulle följa av h u v u d b e s t ä m m e l s e n eller ock h a k a r a k t ä r e n av en kvalifikation i n o m d e n n a . D e t förra ä r förhållandet i S. 8: 18 (Den, som, i annat fall än förut i detta kapitel sagt är, för obehörig uppenbarar sådana handlingar, avbildningar eller andra föremål eller sådana sakförhållanden, vilkas uppenbarande för främmande makt kan skada rikets försvar); S p . 221 (El que en cualejuier forma publieare doeumentos, noticias o datos secret os relativ os a la defensa naeional — straff 1 —10 års reclusiön, m e d a n den a l l m ä n n a r e b e s t ä m m e l s e n , 220 1 , h a r 6—14 år). [Om Ung. 4 5 6 ; Bulg. 163; och Turk. 137 jfr ned. s. 121 ff.]. D e t senare ä r förhållandet i J u g o s l . 109 3 ; Peru 293 (el que intencionedmente comunieare o hiciere accesibles d un Estaelo extranjero, d sus eigentes o al publico, hechos, disposiciones ii objetos mantenidos en secreto en interés de la defensa naeional — str&fiminimum 5 års penitenciaria, m e d a n stvsiiimaximum vid den a l l m ä n n a r e b e s t ä m m e l s e n , 292 1 , är 5 års prisiön); Queensl. 84 jfr 86 (tre r e s p . t v å års imprisonment såsom straff m a x i m u m ) ; Tjslov. Fsl. 152 1 ' 2 jfr 140 1 ; Schw. Fsl. 234 (wer vorsätzlich Tatsachen, Vorkehrungen oder Gegenstände, die mit Rilcksicht auf die Lanelesverteidigung geheimgehalten werden, einem fremden Staate, dessen Agenten oder der Öffentlichkeit bekannt oder zugänglich macht) jfr 2 3 1 .
87 (2) M o t t a g a r e n . S t u n d o m uteslutes, vid d e t t a i n s t i t u t , det fall, a t t förrådand e t s k e t t till fientlig s t a t (såsom straffbart enligt a n d r a bestämmelser): FL L. 22/6 1898, § 1; Port. 153. I övrigt skilja sig h ä r l a g a r n a n ä r m a s t i sådana, som förutsätta, a t t h e m l i g h e t e n skall h a förratts till f r ä m m a n d e stat och s å d a n a , som icke i n s k r ä n k a r e k v i s i t e t till d e t t a fall. I n o m den förra g r u p p e n skiljes s t u n d o m mellan förräderi till fientlig och till a n n a n s t a t ( n å g o n g å n g tre g r a d e r : fiende— n e u t r a l — a l l i e r a d ) ; m e n det förekommer även, a t t ingen s å d a n å t s k i l l n a d göres. D e t förra gäller Mex. 372 jfr 373, 374; Columb., som uppställer t r e g r a d e r : fiende (150 4 ), n e u t r a l (153 4 ), allierad (156 4 : Ejecutar, respecto de una Naciön aliada, los heehos especificados en los numeros 4°. y 5°, del articulo 153, no siendo eso neeesario para el buen éxito de la comun defensu); samt, för visst fall, Fr. 8 1 , 82; Rum. 71, 72; det senare Grek. 132 4 (sig é^covEQiuyv riva bvvap.iv, jvoÅeplav i) juy); samt, för visst fall ( t j ä n s t e m a n s förrådande av h e m l i g h e t r ö r a n d e en u n d e r h a n d l i n g eller expedition), Fr. 80; Rum. 70. — Tjslov. Fsl. i n t a g e r den s t å n d p u n k t a t t vid den a l l m ä n n a b e s t ä m m e l s e n (140) u p p s t ä l l a e n d a s t den stat såsom (omedelbar eller medelbar) m o t t a g a r e , g e n t e m o t vilken hemligh e t e n bör, i den e g n a s t a t e n s intresse, b e v a r a s (Wer unmittelbar oder mittelbar einer fremden Macht eine Tatsache, eine Massnahme oder einen Gegenstand verrät, die von der Regierung in wiehtigem Interesse der Republik vor der fremden Macht geheimgchalten iver den oder die in einem solchen Interesse vor ihr geheim bleiben sollen); m e n beträffande den särskilda b e s t ä m m e l s e n om m i l i t ä r a förhållanden jfr n e d . s. 88 ff. Inom d e n senare g r u p p e n förekommer i somliga lagar, att, j ä m t e förräderi till f r ä m m a n d e stat, varje offentliggörande av heml i g h e t e n m e d t a g e s : FL L. 22/G 1898, § 1; H. 98 (hetzij openbaarmeiakt, hetzij aan eene buitenlandsche mogendheid medeeleelt of in handen
88 speelt); J u g o s l . 102 1 ; Peru 292 1 (revelare o hiciera accesibles a un Estado extranjero, 6 d sus agentes, o al publico); S c h w . Fsl. 231 l (einem fremden Staate, dessen Agenten oder der Öffentliehkeit bekannt oder zugänglieh macht), 234 1 (likaså). H ä r v i d göres s t u n d o m en skillnad m e l l a n fientlig och a n n a n s t a t : Ung. 146 (hievon dem Feind unmittelbar oder mittelbar Mitteilung macht . . . der Regierung einer fremden Macht nicht zu dem Ziveck mitteilt, deimit diese zur Kenntnis des Feinds gelangen sollen, oder iver den Inhalt . . . sonstivie vcröffentlicht), 147; Bulg. 112 pr., 113 1 (likaså). N å g o n g å n g inskränk es rekvisitet, såvitt offentliggörande icke äger rum, till förräderi till viss f r ä m m a n d e s t a t : T. 92 1 (Wer vorsätzlich Staatsgeheimnisse . . von denen er weiss, elass ihre Geheimhaltung einer anderen Regierung gegenuber fur das Wohl des Deutschen Reichs oder eines Bundessteiuts erforderlich ist. dieser Regierung mitteilt oder öffentlich bekanntmacht). A n d r a l a g a r uppställa ö v e r h u v u d i n g e n b e g r ä n s n i n g r ö r a n d e m o t t a g a r e n . Av dessa l a g a r g ö r a n e r e ej heller n å g o n skillnad i straffbarhet m e l l a n olika m o t t a g a r e : S. 8: 17 ( a n n o r l u n d a ib. 18, beträffande den m i l i t ä r a t i l l ä g g s b e s t ä m m e l s e n , jfr ov.); D. 1866, 80; D. 1930, 103 1 ; It. 1930, 261 (dock straffskärpning, om syftet h a r varit militäriskt eller politiskt spioneri); Sp. 220 (El que entrégare o eomunicare a otro pianos . . . o le revelare secretos politicos o militäres); Eng. Steph. 88 a (communicates . . to ang person, other than the person to whom he is authorized to communicate it, or a person to whom it is in the interest of the State his duty to communicate it): Argent. 222; Costa R. 434; Queensl. 86 (publishes or communicates); Tasm. 110 (discloses, except to some person to whom he is authorized to publish or communicate the same); W e s t . Austr. 8 1 ; Fi. Fsl. 12: 5 1 ; T. Fsl. 93 (an einen anderen'gelangen lässt und dadurch das Wohl des Reichs oder des Ländes gefährdet). — N å g r a l a g a r d ä r e m o t höja straffskalan, om m o t t a g a r e n är f r ä m m a n d e s t a t : N. 90 (såfremt hemmeligheten er forrådt til annen stat eller betydeli g fare vol dt); Kina 114 2 ; Tjslov. Fsl. 152 1 (Wer eine Tedsache. eine Massnahme oder einen Gegenstanel, die im Interesse der Verteidigung der Republik geheim bleiben
89 sollen, in der Alsicht auskundschuftet, sie unmittelbar oder mittelbar einer fremden Macht zu verreden — wer einer fremden Macht unmittelbar oder mittelbar eine solche Tatsache, eine solche Massnahme oder einen solchen Gegenstand ver rät — wer zu diesen Zwecken sich mit jemandem vereinigt oder mit einer fremden Macht oder mit fremden, namentlich militärischen oder finanziellen Faktoren, in unmittelbare oder mittelbare Verbindung tritt), ib} (Wer wissentlich die Verteidigung der Republik dadurch gefährdet, dass er einer unberufenen Person eine Tatsache, eine Massnahme oder einen Gegenstand verrät etc. — m e n om den a l l m ä n n a b e s t ä m m e l s e n [140] jfr ov. s. 87); — d ä r v i d s t u n d o m en y t t e r l i g a r e h ö j n i n g göres, om den f r ä m m a n d e s t a t e n är fientlig: Belg. 116 (L. u /io 1916) jfr 118 och 119 (L. 4 / 8 1914); It. 1889, 107 pr., ib.1 (se i segreti siano rivelati ad uno Stato estero od ai suoi agenti), ib.2 (ad uno Stato in guerra con lo Stato italiano od ai suoi agenti, ovvero se il fatto abbia turbato le relazioni amichevoli del governo italiano con un governo estero); Turk. 133 (likaså); vid det kvalificerade fallet i 135 i n s k r ä n k e s d ä r e m o t m o t t a g a r e n till f r ä m m a n d e s t a t ( u t a n åtskillnad). d) D e t s u b j e k t i v a r e k v i s i t e t . Straff för culpa uppställes i d e t t a s a m m a n h a n g av N. 90 a ; D. 1930, 103 2 ; It. 1930, 261 5 , 262 5 ; FL Fsl. 12: 5 i.ff; T. Fsl. 93 3 ; Tjslov. Fsl. 140 2 (grobc Fahrlässigkeit), 152 3 ; Schw. Fsl. 231 2 , 234 3 .
3) F ö r r ä d e r i g e n o m a n g r e p p p å b e v i s m e d e l . I n e r e l a g a r uppställes b l a n d f ö r r ä d e r i b r o t t e n det fall, a t t m a n g e n o m förstörande, förfalskning etc. av bevismedel s k a d a r eller a n g r i p e r s t a t e n s i n t r e s s e n g e n t e m o t a n n a n stat. I n s t i t u t e t inskränkes s t u n d o m så, a t t det a n g r i p n a bevismedlet skall v a r a en handling ( n å g o n g å n g : dokument); ä v e n så, a t t s k a d a n eller h o t e t skall träffa en rättighet — icke vilket intresse som helst •— gente m o t f r ä m m a n d e s t a t . Ä a n d r a sidan utvidgas det s t u n d o m s å
90 — utöver förräderibegreppet — att det ej behöver ha förelegat uppsåt att skada den egna staten, endast insikt om bevismedlets vikt. Institutet förekommer mera sällan i romanska lagar, vilka däremot ofta eftersträva ett i någon mån liknande skydd genom särskilda bestämmelser, inom förfalskningsinstitutet, rörande förfalskning av statssigill (se Spec. Utk. VI, 13). I nere schweiziska lagar namnes detta brott endast såsom exempel på ett allmännare rekvisit, nämligen gynnande av annan stat på den egna statens b e k o s t n a d : Bund 38 (durch Entwendung, Vernichtung oder Verfälschung von Urkunden oder durch anelere rechtswidrige Handlungen die Literessen •eines fremden Staates zum Naehteil der Eidgenossenschaft unterstiitzt); Graub. 67 (die Staatsinteressen des Kantons oder der Eidgenossenschaft zu Gunsten eines fremden Staats zu benaehteiligen oder zu gefährden, es sei durch Unterdruckung, Fälsehung oder Auslieferung von Urkunden . . . oder auf irgendwelche andere Weise); Schaffh. 92; Obw. 46 (ivie z. B. durch Entwendung. Auslieferung, Verfälschung oder Vernichtung von Urkunden während der Behandlung eines Staatsgeschäftes zwischen der eigenen und einer fremden Regierung); Zur. 71 (iver den Kanton einer fremden Regierung gegenuber durch Auslieferung. Vernichtung oder Fälsehung von Urkunden oder anderen Beweismitteln oder sonst durch geheimes Einverständnis mit derselben absichtlich in Naehteil zu Irringen sucht); B a s . 48 2 ; St. Gall. 153 (Wer den Konton einer fremden Regierung gegenuber durch Auslieferung, Vernichtung oder Fälsehung von Urkunden oder anderen Beweismitteln oder durch andere Handlungen absichtlich in rechtswidrigen Naehteil zu bringen sucht). [Många lagar (H.; Ö.; Ung.; Fr.; Belg. o. s. v.), som ej uppställa detta institut, hava dock särskilda bestämmelser om ämbetsmäns förfalskning: jfr Spec. Utk. VII, 81—88.] Beträffande de lagar, som uppställa ett slutet rekvisit av ovannämnda typ, åtskilja vi bestämmelser rörande den brottsliga handlingen (förfalskandet etc), bevismedlet och det subjektiva rekvisitet.
91 a) D e n b r o t t s l i g a h a n d l i n g e n . Alla h i t h ö r a n d e l a g a r n ä m n a såsom former av den b r o t t s l i g a h a n d l i n g e n förstöra och förfalska: S. 8: 22; FL 12: 8; N. 93; D. 1866,
81; D. 1930, 1032; T. 922; It. 1930, 255; Rum. 73; Jugosl. 1022; Grek. 1323; Thurg. 239 b; Kina 119: Fi. Fsl. 12: 52; T. Fsl. 91, 94; Tjslov. Fsl. 139; Schw. Fsl. 2311. Jämte förstöra nämna S. och FL fördärva; n å g r a l a g a r s t r ä c k a sig så l å n g t som till skada: FL; Kina [damages): FL Fsl.; så ä v e n T. Fsl., som dock h a r den ins k r ä n k a n d e klausulen und dadureh das Wohl des Reichs oder des Ländes gefährdet. D. 1866 har den generella bestämmelsen eller paa anden Maade forranskcr, som väl i n n e f a t t a r varje förändring av bevismedlets m a t e r i e l l a s u b s t r a t , v a r i g e n o m dess funktion såsom bevismedel försvagas. S t u n d o m n a m n e s , j ä m t e förfalska, förfärdig a n d e t av e t t (från början) falskt bevismedel: Jugosl. 102 2 ; Kina (alters, forges): Tjslov. Fsl. 139 (vcrfälscht oder nachmacht); T. Fsl. 91 (fälscht oder verfälscht), 94 1 (iver durch Fälsehung oder Verfälschung Schriften, Zeichnungen oder andere Gegenstände, eleren Geheimhaltung vor einer anderen Regierung im Fulle der Echtheit fur das Wohl des Reichs oder eines. Ländes erforderlich wäre, in der Absieht herstellt e t c ) ; ib.2 straffar ä v e n det fall, a t t n å g o n g e n o m u t s p r i d a n d e av dylikt falskt bevismedel s ä t t e r det i tillfälle a t t fungera ( s a m m a n s t ä l l t m e d u t s l ä p p a n d e av falska uppgifter: iver falsche oder verfälschte Schriften, Zeichnungen oder andere Gegenstände, eleren Geheimhaltung im Fulle der Echtheit, oder wer falsche Nachrichten, der en Geheimhaltung im Falle der Riehtigkeit fur das Wohl des Reichs oder eines Ländes erforderlich tväre, an einen anderen gelangen lässt und dadureh das Wohl des Reichs oder des Ländes gefährdet). — R. 58 5 n ä m n e r , såsom e t t medel bland a n d r a a t t förmå f r ä m m a n d e m a k t till krig, a n v ä n d a n d e av falska d o k u m e n t e r . B e v i s m e d l e t k a n emellertid försättas ur funktion ä v e n u t a n p å v e r k a n p å dess materiella s u b s t r a t . S å l u n d a n a m n e s ofta a t t undanskaffa bevismedel: F L ; N. (bringes tilside); D. 1930 (bortskaffer);
92 It. 1930 (sottrae o distrae); Rum. 73 (ascunde); Jugosl. 102 2 (npiiKpnje); Grek. (éngwpev, faåvwev); T. Fsl. (beseitigt); Tjslov. Fsl. (beiseite seliafft); Schw. Fsl. S t u n d o m n a m n e s särskilt a t t utlämna bevismedlet till a n n a n : Kina (abandons); Thurg. (ausliefert) och ofta i de k a n t o n a l l a g a r , som uppställa fallet e n d a s t såsom exempel, jfr ov.; ä v e n s å a t t tillgripa, det: It. 1930 (carpisce); S c h w . Fsl. (entwendet) och ofta i n y s s n ä m n d a schweiziska lagar. It. 1930 beton a r särskilt, a t t undanskaffandet ä v e n k a n v a r a tillfälligt (anche temporaneamenfe). - - Undanhålla, vilket k a n anses b e t o n a den negat i v a handlingsformen, p l i k t s t r i d i g u n d e r l å t e n h e t a t t t i l l h a n d a h å l l a h a n d l i n g e n eller g ö r a den åtkomlig, n a m n e s i S.; FL; T. (unterdrilckt); It. 1930 (sopprime); Grek.; Thurg.; Kina (suppresses); FL Fsl.; T. Fsl. (unterdruckt).
b) B e v i s m e d l e t . Med avseende p å sin form i n s k r ä n k e s b e v i s m e d l e t av n å g r a l a g a r till handling (S. 8: 22; FL 12: 8; FL Fsl. 12: 52) eller till dokument: D. 1866, 81 (Bevisligheder eller andre Bocumenter); It. 1930, 255 (atti o documenti); Rum. 73. N å g r a l a g a r t a l a om föremål u t a n vidare b e g r ä n s n i n g : N. 93 (dokument eller annen gjenstand); D. 1930, 1032" (likaså); Kina 119 (document, plan or other artide). Andra lagar a n v ä n d a , å t m i n s t o n e såsom generalklausul, u t t r y c k e t bevismedel; sannolikt avses dock i n g a a n d r a bevismedel ä n materiella förem å l : T. 92 2 (Urkunden oder Beweismittet); J u g o s l . 102 2 (likaså: ncupaBe 3 IIJIII ^OKaac); Grek. 132 (eyyQaooa fj åkka ånoösmriuå); Thurg. 239 b (Urkunden oder andere Beweismittet); T. Fsl. 91 (Beweismittet); Tjslov. Fsl. 139 (Beiveise); Schw. Fsl. 231 (Urkunden oder Beiveismittel). A n g å e n d e bevismedlets funktion och betydelse fordra n å g r a l a g a r , a t t det skall avse en den e g n a s t a t e n s rättighet g e n t e m o t a n n a n
stat: T.; Rum.; Jugosl.; Kina; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl. D ä r v i d å t n ö j a sig J u g o s l . 102 2 (o KOM npaBHOM omiocy KpajteBinie npeMa Kojoj CTpanoj apsKaBu) och Kina (119: which is evidence of ang right
93 of the Republic against a foreign State) m e d den blotta o m s t ä n d i g heten, a t t bevismedlet hänför sig till en dylik r ä t t i g h e t ; och T. 92 (zur Gefährdung der Redde . . . die iiber solche Rechte sprechenden Urkunden oder Beweismittet vernichtet etc.) d ä r m e d , a t t den ifrågav a r a n d e rättigheten b r i n g a s i fara. Schw. Fsl. 231 f ö r u t s ä t t e r fara för die Interessen der Eidgenossenschaft; Tjslov. Fsl. 139 för ein wiehtiges Interesse der Republik; och T. Fsl. 91 för das Wohl des Reichs oder des Ländes. A n d r a l a g a r i n s k r ä n k a sig icke till s å d a n a bevismedel, som avse en r ä t t i g h e t . S å l u n d a n a m n e s säkerhet eller rättigheter i S. 8: 22; FL 12: 8; D. 1866, 8 1 ; D. 1930, 103 2 ; FL Fsl. 12: 5 2 . Säkerhet eller intressen uppställes i It. 1930, 255, som särskilt n ä m n e r ä v e n inre intressen (la sicurezza dello Stato od altro interesse politico, interno o internazionale). N. 93 t a l a r om rikets sikkerhet eller velferd; 3 Grek. 132 om rättigheter eller intressen (vöv öinaicojiidTOJv i) ågicboscov vfjg émngarslag); dessa b å d a l a g a r beröra icke u t t r y c k l i g e n förh å l l a n d e t till f r ä m m a n d e m a k t . Thurg. 239 b å t e r y t t r a r sig icke direkt om bevismedlets betydelse m e n förutsätter, a t t b r o t t e t b e g å s »zu Gunsten einer fremden Regierung», jfr h ä r ned.
c) D e t s u b j e k t i v a r e k v i s i t e t . Mestadels u p p s t ä l l a l a g a r n e icke n å g o t särskilt subjektivt rekvisit; u n d a n t a g äro Thurg. 239 b; Tjslov. Fsl. 139; s a m t kvalifikationen i S. 8: 22. Men då det objektiva rekvisitet skall t ä c k a s subjektivt och d e t t a företer olikheter m e d a v s e e n d e p å den brottsliga effekten (jfr o v.), följa h ä r a v vissa olikheter i subjektivt avseende. D e subjektiva rekvisit, som p å d e t t a s ä t t framgå, k u n n a så indelas, a t t n å g r a l a g a r o m t a l a e n d a s t föremålets e g e n s k a p a v bevis eller dess »betydelse» eller »vikt»; a n d r a fordra (insikt om) fara (in concreto). R e k v i s i t e t är s å l u n d a : insikt om föremålets egenskap av beris om rättighet: Kina 119;
94 av bevis om säkerhet eller rättigheter (eller insikt om dess betydelse eller vikt därför): S. 8: 22 2 (jfr ned.); FL 12: 8; D. 1866, 81; D. 1930, 103 2 ; FL Fsl. 12: 5 2 ; av bevis om ett rikets intresse: It. 1930, 255; Grek. 132 3 (som, ib. pr., u t t r y c k l i g e n u n d a n t a g e r det fall, a t t syftet gick u t p å högförräderi: /ugöé OUOJTÖV E/COV /uifö érov^isvog jroog éö/årgv JTQoöooiavT jfr 123); insikt om dess betydelse för rikets säkerhet eller välfärd: N. 9 3 ; insikt om fara för rättighet: T. 92 2 ; om fara för intresse: Jugosl. 102 2 ; Schw. Fsl. 231 1 ; om skada å viktigt intresse: Tjslov. Fsl. 139 (obwohl er iveiss, dass er dadureh ein wichtiges Interesse der Republik schädigt — om en subjektiv kvalifikation jfr ned.); om fara för rikets eller ett lands veil: T. Fsl. 9 1 . Thurg. 239 b u p p s t ä l l e r det s u b j e k t i v a rekvisit, a t t g ä r n i n g e n skall h a skett zu Gunsten einer fremden Regierung. Straff för culpa uppställes i D. 1930, 103 2 ; FL Fsl. 12: 5 / . / . ; Tjslov. Fsl. 139 2 (aus grober Fahrlässigkeit); Schw. Fsl. 231 2 . Subjektiva kvalifikationer förekomma i S. 8: 22 1 , som h a r h ö g r e straff för det fall, a t t g ä r n i n g e n s k e t t i uppsåt att riket skada; s a m t i Tjslov. Fsl. 139, där, såsom nyss n ä m n t , vetskap om s k a d a u p p ställes såsom en allmän fordran, m e n e t t s t r ä n g a r e straff s t a d g a s , om syftet g å t t u t p å skada.
v. Centrala angrepp på staten, som icke ingå under förräderibrotten. Hithörande kriminalisationer äro sådana, som avse en mer eller mindre utpräglad fara för statens centrala intressen, utan att dock det subjektiva rekvisitet innefattar angrepp på staten i dess grundvalar eller gynnande av annan stat på den egnas bekostnad. Likasom vid förräderibrotten kan faran antingen existera oberoende av förhållandet till andra stater eller ha sin grund i detta förhållande. Till den del handlingar av förstnämnda typ kriminaliserats, ha bestämmelserna ofta fått ett slags mellanställning mellan högförräderi och uppror; flera lagar göra icke heller någon skarp åtskillnad mellan dessa institut. Obehörigt samlande av väpnat manskap t. ex. kan innebära risk för ett angrepp på författningen eller regenten — och sålunda, under förutsättning av dylikt uppsåt, utgöra förberedelse till högförräderi — men kan även rikta sig endast mot lokal myndighet (eller under omständigheter kanske blott mot privata). Likaså t. ex. utspridande av osanna, oroande rykten. Det förekommer, att lagen uppställer sådana rekvisit bland förräderibrotten (t. ex. S. 8: 13, 14), men även, att de uppställas bland brott mot myndighet (t. ex. FL 16: 7), ordning e t c Flere lagar bestämma »uppror» så, att därunder tydligt innefattas mer eller mindre av vad som eljest betecknas såsom förräderibrott, och upptaga således helt naturligt stadganden av nyssnämnda innebörd i detta sammanhang.
96 A) Angrepp, som ej beröra förhållandet till annan stat. Det mest omfattande och praktiskt viktigaste institut på detta område är brott mot medborgerliga rättigheter (förvanskande av politiska val etc). I den mån ett sådant angrepp äger rum i större omfattning, kan det, såsom eliminerande folkviljan eller förfalskande dess uttryck, innebära ett mycket allvarligt angrepp på författningens grundval. Vi uppskjuta emellertid behandlingen av detta institut till ett annat sammanhang. Bland övriga hithörande institut är i främsta rummet att märka obehörigt samlande, utrustande etc. av krigsmanskap m. m. Merändels kan dylik gärning antagas utgöra förberedelse till ett högförrädiskt angrepp på staten. Såvitt detta (o: förräderiuppsåtet) visas, kan gärningen, allt efter lagens ståndpunkt till dylik förberedelse, falla direkt under högförräderi ( = fullbordat brott) eller under en generell straffbestämmelse om förberedelse vid högförräderi. Om intet av dessa fall äger rum, kan dock hända, att en särskild straffbestämmelse finnes för denna form av förberedelse till högförräderi. Är så icke heller förhållandet, återstår möjligheten, att lagen uppställt fallet såsom ett rent delictum sui generis (med sitt egna såväl objektiva som subjektiva rekvisit). Det inträffar stundom, att lagen väl alltid straffar förberedelse till högförräderi, men därjämte antingen uppställer nu ifrågavarande fall (under förutsättning av högförrädiskt uppsåt) såsom en kvalifikation av dylik förberedelse eller ock såsom ett delictum sui generis, subsidiärt till högförräderiinstitutet (kanske med uttryckligt påpekande av subsidiariteten). Uteslutet är icke, att lagen kan samtidigt operera med alla tre typerna: 1) en allmän bestämmelse om förberedelse till högförräderi; 2) såsom kvalifikation därav: en särskild bestämmelse om sådan förberedelse förmedelst samlande etc. av manskap; samt 3), subsidiärt, ett delictum sui generis, som objektivt innefattar nämnda handling (men naturligen icke det subjektiva förräderirekvisitet). Uppstäl-
97 les e t t delictum sui generis, k a n dess plats v a r i e r a : bland förr ä d e r i b r o t t e n ; t i l l s a m m a n s m e d u p p r o r ; bland b r o t t m o t m y n d i g het eller mot a l l m ä n o r d n i n g eller mot allmän frid. E n d a s t såsom delictum sui generis uppställes fallet i S. 8: 13 (bland förräderibrotten: Bådar någon upp krigsfolk eller håller manskap samman, som hemlov fått, att därmed utföra brott emot allmän säkerhet eller medborgerlig frihet — g ä r n i n g e n s t a n n a r således | såvida den ej fortskridit till förräderi/örsöÄ;] u n d e r d e n n a § ä v e n vid förr ä d l i g t u p p s å t , vilket, a t t d ö m a av straffskalan [maximum livstids, m i n i m u m fyra års straffarbete], lagstiftaren n ä r m a s t synes h a v a förutsatt); Tjslov. Fsl. 209 2 (bland b r o t t m o t a l l m ä n frid och a l l m ä n o r d n i n g : wer ohne behördliche Bewilligung . . bewuffnete Gruppen biidet oder sie im Umgänge mit Waffen ausbildet). H ä r k a n ä v e n a n m ä r k a s H. 204 (bland b r o t t m o t offentlig m y n d i g h e t ) , som straffar den, som i fredstid, bland a n n a t g e n o m missbruk av myndighet (472), förleder rikets krigsfolk till uppror eller m y t e r i [Hij die, in tijd van vrede, opzettelijk oproer of muiterij van krijgslieden, in dienst van het rijk, uitlokt door een der in artikel 47 n.° 2 vermelde middelen, of bevorelert op eenige in artikel 48 vermelde ivijze); l i k n a n d e
Sp. 2862; Bras. 93 jfr 92. E t t delictum sui generis s a m t i d i g t m e d en allmän b e s t ä m m e l s e om förberedelse vid högförräderi u p p s t ä l l a FL 16: 7 (bland »brott m o t offentlig m y n d i g h e t och allmän o r d n i n g » : Samlar någon beväpnat manskap, eller håller någon krigsfolk samman, som hemlov fått. att därmed utföra brott emot allmän säkerhet eller ordning; straffes, om brottet ej bör enligt 11 kap. unses . .); jfr 11: 4 (se ned. s. 163); Ö. G. 361: 19:25 § 34 (Wer unbefugt eine bewuffnete Macht oder eine zur Umwandlung in eine bewaffnete Macht geeignete Organisation aufstellt oder Formationen aushebt, die bewaffnct werden können, oder eine solche Aushcbung vorbereitet) jfr S. G. B. 58; Ung. 161 (under »uppror», som emellertid o m f a t t a r ä v e n visst o m r å d e av högförräderi: Wer nicht in der Absieht, die im I., III. und IV. Haieptstiick ange fiihrt en Verbrechen zu begehen, ohne Ermäehtigung seitens des Gesetzes oder der ungarisehen Regierung im 7
98 ungarischen Staatsgebiet Truppen sammelt, beivuffnet, mit Kriegsmaterial versieht oder einilbt, ebenso wer die Leitung einer solchen Truppe oder in derselben eine Offiziersstelle ubernimmt) jfr 133 (se ned. s. 162); Fr., b l a n d »crimes eontre la. sureté intérieure de VEtat», 92 (ceux quiauront leve oufait lever des troupes armées, engage ou enrol é, fait engager ou enrol er des soldats, ou leur auront fourni ou procure des armes ou munitions, sans ordre ou autorisation du pouvoir legitime), 93 (Ceux epii, sans droit ou motif legitime, auront pris le commandement dJun corps ddirmée, aVune troupe, cVune flotte, dfune escadre, eVun båtiment de guerre, aVune place forte, dfun pöste, dun port, aVune ville; Ceux qui auront relenu, eontre Vordre du Gouvernement, un commandement militaire quelconque; Les commandants qui auront tenu leur armée ou troupe rassemblée, apres que le licenciement ou la separation en auront été ordonnés) jfr 90; Belg. 126, 127 ( = Fr.) jfr 112; Rum. 82, 83 ( = Fr.) jfr 80; Bulg. 179 (bland brott m o t a l l m ä n o r d n i n g : 1. den, som utan tillåtelse av lag eller myndighet samlar, väpnar, övar eller med krigsförnödenheter utrustar band [Tiexii]; 2. ele.n, som i sådana band intager ställning såsom ledare eller anförare) jfr 104; Eng. Steph. 110 (All assemblies are unlawful which are held in order that the persons assembled mag train or drill themselves, or be trained or drilled to the use of eirms, or for the purpose of practising military movements or evolutions without lawful authority); Kina 164 (Whoever without authority raises, equips or leads an armed force) jfr 103 2 , 104 2 ; T. Fsl. 177 (såsom störande av offentlig ordn i n g : Wer unbefugt einen bewaffneten Haufen biidet, ausrustet oder befehligt) jfr 88 2 . E t t delictum sui generis s a m t i d i g t m e d en speciell b e s t ä m m e l s e om förberedelse, förmedelst nu i f r å g a v a r a n d e handling, till högförräderibrott, uppställa It. 1889, 121 (Chiunque, senza averne per legge la facoltä e senza mandato del governo, pr ende un eomando di truppe, piazze, fortezze, posti militärt, porti, cittå, navi da guerra) jfr 131, 132 (se ned. s. 169); It. 1930, 287 (Chiunque indebitamente assume un alto commando militäre) jfr 306, 307 (se ned. s. 169); Turk. 152 (Eindividu qui, sans motif legitime reconnu par le gouvernement ou.
99 sans mandat de sa part, prendra le commandement d'unc troupe, dune flotte, eVun båtiment de guerre, d''une forteresse, d'une place forte, d'un port, eVune ville, ou qui, sans raison legitime également, aura retenu, centre V ord re du gouvernement, le commandement militaire dont il était charge) jfr 168, 169 (se ned. s. 169); Columb. 235 (Cualquier individuo que, sin legitimas facultades, lee ant are o formar e, o hiciere levant ar o formar algun cuerpo de tropa armada, o pusiere o hiciere poner sobre las armas parte alguna de la fuerza publico, o reclutare gente para que se arme, salvo el caso de rebeliön), 236 (La misma pena se impondrd a los que, sin legitima facultad, se apoderaren del mando de algun cuerpo de tropas, flota, escuadra, buque de guerra o puerto militär, salvo el caso de rebeliön. Xo obstante, los que ejecutaren esos hechos con el ilnieo fin de impedir un acto de traieiön o desleeiltad que se tema fundadamente, y conservar la fuerza. o elementos respeetiros a la eiisposiciön del Gobierno, en terminos que éste se declare satisfecho de to ocurrido, no incurrirdn en pena alguna); jfr 177 (se ned. s. 170); V e n e z . 147 (liknande It. 1889 — t i l l ä g g e r ueronuves de guerra). — A v dessa l a g a r s t a d g a It. 1889 och V e n e z . i a n n a t s a m m a n h a n g straff dels för den, som bildar eller för befäl i v ä p n a d t r u p p , väl icke för a t t b e g å f ö r r ä d e r i b r o t t m e n för a t t b e g å a n n a t b e s t ä m t b r o t t (It. 1889, 2 5 3 : Chiunque, fuori dei casi preveeluti nelVart. 131, per commettere un reato determinate, forma un corpo armato, o esercita nel medesimo un comando superiore od una funzione special c: V e n e z . 295); dels för den, som gör s a m m a g ä r n i n g icke för a t t b e g å b r o t t m e n dock olovligen (It. 1889, 254: Chiunque, senza legittima autorizzazione, forma un corpo armato non diretto a commettere reati; Venez. 296; jfr ä v e n It. 1930, 653). D å emellertid s å l u n d a dessa sta.dganden e n d a s t k u n n a t i l l ä m p a s i s å d a n a fall, där d e t är u t r ö n t , a t t i n t e t c e n t r a l t a n g r e p p p å s t a t e n föreligger, falla de utanför nu b e h a n d l a d e område. E t t delictum sui generis s a m t i d i g t m e d en kvalifikation av en allmän b e s t ä m m e l s e om förberedelse till högförräderi h a r T. 127 (Wer unbefugt eri weise einen bewuffneten Han fen biidet oder befehligt oder
100 cine Mannschaft, ron der er weiss, dass sie ohne gesetzliehe Befugnis gesammelt ist. mit Weiffen oder Kricgsbcdurfnissen versieht . . . Wer sich einem solcheu bewuffneten Haufen anschliesst . .); jfr 86 (se ned. s. 162) och 84 (se ned. s. 168). F ö r s t n ä m n d a b e s t ä m m e l s e hör såtillvida hit, som den m å s t e k o m m a till a n v ä n d n i n g , icke b l o t t då det är avgjort, a t t i n t e t c e n t r a l t a n g r e p p m o t s t a t e n avses, u t a n ä v e n då d e t t a är ovisst (84 och 86 f ö r u t s ä t t a n ä m l i g e n båda, a t t f ö r r ä d e r i u p p s å t är visat). A n d r a l a g a r straffa g ä r n i n g e n e n d a s t i e g e n s k a p av förberedelse. Freib. (156 3 ) straffar i stor u t s t r ä c k n i n g förberedelse till högförräderi lika m e d fullbordat b r o t t (se ned. s. 159), m e d a n Costa R. 454 4 så b e h a n d l a r d e t t a särskilda fall av förberedelse. Jap. 78 h a r en a l l m ä n b e s t ä m m e l s e , med m i n d r e straff ä n för fullbordat brott, om förberedelse till högförräderi; N. 94, 104; A r g e n t . 234; Chil. 124 och Peru 311 straffa g ä r n i n g e n såsom förberedelse till högförräderi (N. ib. även till landsförräderi; A r g e n t , ib.; Peru ib.; och Chil. 127 ä v e n till uppror). B e t r ä f f a n d e r e k v i s i t e t s detaljer i n s k r ä n k a n å g r a l a g a r handlingsobjektet vid del. s. g. u t t r y c k l i g e n till krigsmanskap: S. 8: 13; FL 16: 7; It. 1889, 1 2 1 ; It. 1930, 287 (annorlunda de ital. l a g a r n e i f ö r b e r e d e l s e b e s t ä m m e l s e r n a , d ä r det t a l a s om banda armuta, jfr ov.); k a n s k e ä v e n Fr. 92, 9 3 : Belg. 126, 127; Rum. 82, 8 3 ; med a n a n d r a u t t r y c k l i g e n m e d t a g a en (icke förut militärt utbildad) hop av m ä n n i s k o r ; T. 127 (Haufen); Bulg. 179 (-rera); T. Fsl. 177 (Haufen): Tjslov. Fsl. 209 2 (Gruppen). Handlingen b e s t ä m m e s s t u n d o m e n d a s t såsom samlande resp. k v a r h å l l a n d e av m a n s k a p : S. 8: 13; FL 16: 7; s t u n d o m e n d a s t såsom kommenderande: It. 1889, 121; It. 1930, 287; Turk. 152 (även k v a r h å l l a n d e av k o m m a n d o ) ; Venez. 147; m e n i a n d r a l a g a r a l t e r n a t i v t : samlande, kommenderande eller utrustande: T. 127; Ung. 161 (även övande); Fr. 92. 9 3 : B e l g . 126, 127: Rum. 82, 83; Bulg. 179 (även övande); Columb. 235. 236; Kina 164 (raises, equips or leads); T. Fsl. 177.
101 T. Fsl. och Tjslov. Fsl. m e d t a g a i d e t t a s a m m a n h a n g samlande eller u t d e l a n d e av vapen: T. Fsl. 178 (Wer heimlich oder verbotswidrig Vorräte von Waffen, Schiessbedorf oder anderen Kampfmitteln ansammelt, bereit halt oder verteilt . . . Die Waffen, eler Schiessbedorf and die anderen Kampfmiltel können eingezogen werden, audi wenn sie nicht dem Täter gehören); Tjslov. Fsl. 209 (1. Wer ohne behördliche Bewilligung ein Geschutz. ein Musehinengeivehr, ein Selbstladcgewehr (automatisches Gewehr). eine Handgranate, einen Minenwerfer, einen Flammenwerfer oder eine Waffe ähnlicher Wirkung oder Bestandteile, die zur Ben litzung einer solchen Waffe unumgänglich notwendig siud, besehafft, aufbewahrt oder einem anderen uberlässt . . . 2. Ebenso wird bestraft, wer ohne behördliche Bewilligung Hund- oder Feuerwaffen, Munition militärischen Zwecken dienende Sprengstoffe oder giftige Gase sammélt oder verteilt . . . 5. Fordert die Staatsverwaltung die Bevölkerung durch eine Kundmuchung zur Waffe na bl i ef er un g auf, so wird derjenige nicht wegeu unerlaubter Bewaffnung bestraft, der die Waffen, mit denen die strof bare Handlung begången worden ist, in der durch die Kundmuchung festgezetzten Frist der Béhörde abliefert). — Om s a m l a n d e av v a p e n jfr ä v e n Ung. Ubertr. 34; Bulg. 453 etc. E n intressekollision, som u n d e r f ö r u t s ä t t n i n g av r e g e r i n g e n s r a t i h a b i t i o n leder till straffrihet, p å p e k a s i Columb. 236 (jfr ov. s. 99). E t t särskilt subjektivt rekvisit uppställes i S. 8: 13 (att därmed utföra brott emot allmön säkerhet ello- medborgerlig frihet); FL 16: 7 (att därmed utföra brott emot ullman säkerhet eller ordning); s a m t , såsom kvalifikation, i Tjslov. Fsl. 209 3 (zu Zwecken eines Aufstundes oder Anfruhres); d ä r e m o t icke i de övriga l a g a r n e s delicta sui generis. N å g r a l a g a r s t a d g a (ett mindre) straff ä v e n för deltagare i s a m l i n g e n : T. 127 2 (Wer sich einem solchen bewaffneten Haufen anschliesst); Bulg. 179 i. f. (KOÉTO ce npiupv/Kir KLMT> raieaBa ^eia); Eng. Steph. 110 (who attends or is present at any such assembly for the purpose of being, or who at any such assembly is, trained or drilled to the use of arms, or the practice of military exercise, movements, or evolutions); T. Fsl. 177 ( = T.); Tjslov. Fsl. 209 4 (endast vid nyss-
102 n ä m n d a kvalifikation: Wer an einer bewaffneten Gruppe teilnimmt, obwohl er weiss. dass ihr Zweck Aufstund oder Aufruhr ist). — Grek. 1271- ~ straffar d e l t a g a r e lika s t r ä n g t som ledare (absolut dödsstraff!).
A n v ä n d a n d e av religionen till a n g r e p p p å » s t a t e n s säkerhet» o m t a l a s i Turk. 163 (Ceux qui se ser ont servis de la religion, des sentiments religieux. ou des ehoses considérées comme sacrées par la religion, pour pousser le peuple ä des actes de nature å porter atteinte ä la sécurité de VEtat, de. quelque facon et ä quelque titre que ce soit, ainsi que ceux qui auront organise des associations dans ce but . . . 11 est interdit de former des associations politiques basées sur des opinions et des sentiments religieux. Les associations de cette nature seront dissoutes et ceux qui les auront formers ainsi que leurs membres seront punis d"apres les dispositions du premier alinéa). Sp. 1928 h a r visserligen icke u p p t a g i t den gamla lagens b e s t ä m m e l s e (144: El ministro ecclesiastico que en el ejercicio de su cargo publicare o ejecutare bulas, breves 6 despaehos ele la Corte pontificiu, ii otros disposiciones ö declaraciones que atacaren la paz ö la independencia del Estado) m e n en jämförelse mellan 145 i s i s t n ä m n d a l a g och 232 i den n y a l a g e n t y d l i g g ö r a v s i k t e n a t t m e d t a g a fallet i e t t a l l m ä n n a r e rekvisit (i stället för de un Gobierno extranjero h e t e r det n u : de gobiernos o entidades extranjeras o de caräcter internacioned ejue . . ofendan la independencia del Estado). I a n d r a l a g a r b e h a n d l a s d e t t a fall m e r a såsom b r o t t m o t m y n d i g h e t eller fridsbrott: T. 130 a; Belg. 268; It. 1889, 182—4; Port. 137 (L. 20/i 1911); Rum. 167 ff.; Bern, Ges. */9 1875, 2; Sol. 60; St. Gall. 175; Luz. Pol. 51 2 . (De g a m l a bes t ä m m e l s e r n a i F r . 201—208 h a v a u p p h ä v t s g e n o m L. 9 /ia 1905; likaså b e s t ä m m e l s e n i Sp. 1870, 279 g e n o m den n y a strafflagen).
U t s p r i d a n d e av osanna rykten, farliga för statens säkerhet, omt a l a s i S. 8: 14 (Sprider någon kring landet ut lögner eller falska
103 rykten, de elär för rikets säkerhet farliga äro, i uppsåt att därmed komma allmänt buller eller oväsende åstad); FL 16: 24, L. 31 /T 1930 (Ben, som offentligen i folksamling framställer eller genom skrift eller annorledes utsprider grundlösa uppgifter, vilka äro ögnade att nedsätta regeringen, folkrepresentationen eller dess utskott, eller offentlig myndighet, eller att väcka missaktning för deras åtgärd eller för den lagliga samhällsordningen, eller att äventyra allmän ordning. . . . Lag samma vare, där någon genom, hemlighållande av väsentliga omständigheter eller eljest genom förvrängning eller med användande av kränkande eller nedsättande uttryck eller framställning på förenämnt sätt framställer eller sprider uppgifter eller uttalanden, vilka äro ägnade att åstadkomma sådan verkan, som ovan är sagt. — Åsyftade framställningen eller uppgiften räckande ar sådan missaktning, som ovan är sagt, eller ock den allmänna ordningens äventyrande . . .); Ö. 300, 308, 309; J u g o s l . 1 0 1 ; Turk. ( 1 6 1 : ceux qui auront public ou reproduit sciemment des nouvelles sans fondement, des documents apocryphes, altérés ou. faussement attribués ä quelqifun, de nature et de facon ä surexciter Vopinion publique, ainsi que ceux qui auront piiblié, en les alterant et en tes dénatureint, des documents et des discours officiels — a n g å e n d e fortspridande s t a d g a r 162: La reproduction des publications réputées délit par la loi, est elle-méme un délit et passible des mémes peines que tear ant ear. Tout commentaire ajoule pour désapprouver le eontenu de la publication reproduite, pour dire quMl est reproduit sous toute reserve ou qu'une autre personnc en assume la responsabilité, ne constitue pus une décharge de responsabilité pour le reproducteur); Tjslov. Fsl. 216 3 (Wer eine unwahre Nachricht, ohne zureiehende Grande zu haben, sie fur wahr zu halten, öffentlich mitteilt oder auf andere Art verbreitet, obwohl er weiss, dass er dadureh die Sieherheit des Staatcs, die öffentliehe Sicherheit oder die öffentliche Ordnung schädigt). — Jfr ä v e n N. 130 (den, som mot bedre vidende offentlig tillegger nogen av statsmaktene . . handlinger, som de ikke har foretatt, eller gir en vildledende fremstilling av de omstendigheter, hvorunder eller den mate hvorpå de har handiet . . Er den uriktige påstand fremfert i hensikt å skade vedkommende myndighet i det almindelige omdemme, kommer
104 samme straff til anvendelse, også når påstanden er fremfurt av grov uaktsomhet); T. 1 3 1 ; It. 1930, 269: Grek. 203; T. Fsl. 94 2 .
Offentligt smädande eller »hetsande» mot författningen eller »nationen» o m t a l a s i FL 16: 24 (se h ä r ov.); N. 135 (den, som utsetter den ulmindelige fred for fare ved offentlig å forhåne eller ophidse til hat mot stats förtätningen); T. 131 (Wer erdiehtete oder entstellte Tatsachen, wissend, dass sie erdiehtet oder entstellt sind, öffentlich behauptet oder verbreitet, um dadureh Stuatseinrichtungen [incl. författningen] . . . verächtlich zu machen); Ö. 65 a (wer öffentlich oder vor mehreren Leuten, oder in Druckwerken, verbreiteten Schriften oder bildlichen Darstellungeu zur Verachtung oder zum Hasse wider den einheitlichen Staatsverband der Republik, wider die Regier ungsform oder Staatsverwaltung aufzureizen sucht — jfr Ges. 17/i2 1862: Verfeissung des Beiches), ib. c (förbindelser i d e t t a syfte), 300; It. 1889, 126 (Chiunque pubblieamente vilipende le istituzioni costituzionali dello Stato); It. 1930, 291 (Chiunque pubblieamente vilipende la nazione italiana), 293 (la pena é aumentata se il fatto e commesso dal cittadino in territorio estero); Sp. 231 (Los que, con publicidad, de palabra, por escrito, por medio de la imprenta, grabado, estampas, tarjetas, alegorias, cariealuras, signos g cualquier otro medio de difusiön, gritos o alusiones, hicieren manifestaciones ofensivas para la unidad de la Patria o ultrajaren a la Naciön); J u g o s l . 100 (sammanför skymfande av regent, författning, ä k t e n s k a p , familj och egendom); Eng. Steph. 123 (Every one commits a misdemeanour who with a seditious intention speaks any words or publishes anything capable of being a libel), 125 (A seditious intention is an intention to bring into hatred or contempt, or to excite disaffection against the person of, His Majesty, his heirs or successors, or the government and constitution of the United Kingdom, as by law established, or either House of Parliament, or the administration of justice, or to excite His Majesty's subjects to attempt otherwise than by lawful means, the alteration of any matter in Church or State by law established, or to incite any person to commit
105 any crime in disturbance of the peace, or to raise discontent or disaffection amongst His Majesty s subjects, or to promote feelings of ill-will and hostility between different classes of such subjects. — An intention to show that His Majesty has been misled, or mistaken in his measures, or to point out errors or defects in the government or constitution as by law established, with a view to their reformation, or to excite His Majesty's subjects to attempt by I au ful means the alteration of any matter in Church or State by law established, or to point out, in order to their removal, matters which are producing, or have a tendency to produce, feelings of hatred and ill-will between classes of His Majesty's subjects, is not a • seditious intention); Ind. Pen. C. 124 A ; T. Fsl. 10i 1 (Wer öffentlich die verfassungsmässig festgestellte republikanische Staatsform des Reichs oder eines Ländes beschimpft), 166 (liknande T. 131); Tjslov. Fsl. 142 1 (Wer öffentlich oder ror mehreren Leuten oder mehrere Leute gegen den Staat wegen seiner Entstehung, gegen seine Selbständigkeit, verfassungsmässige Einheitlichkeit oder demokratisch-republikanische Form aufwiegelt).
K r ä n k n i n g av s t a t e n s flagga, vapen etc. straffas enligt FL 16: 16 (L. /2 1925); T. 135 (Wer ein öffentliches Zeichen der Autorität des Beichs [oder eines Bundesfursten] oder ein Hoheitszeichen eines Bundesstaats böswillig wegnimmt, z er st ört oder beschädigt oder bescliimpfenden Un fug däran verilbt); Ung. S. G. B. Ubertr. 37; It. 1889, 115 (Chiunque, per fare atto di disprezzo, toglie, distrugge o sfregia in luogo pubblieo o aperto al pubblieo la bandiera o altro emblema dello Stato); It. 1930, 292 (Chiunque vilipende la bandiera nazionale o un altro emblema dello Stato . . Agli effetti delta legge pcnale, per b a n d i e r a nazionale sHntende la bandiera ufficiate dello Stato e ogni altra bandiera portante i colori nazionali. Le disposizioni di questo artieolo si applieano anche a chi vilipende i colori nazionali ruffig ureiti su cosa di versa da una bandiera); S p . 231 (Los que, con publicidael, de patahra, por escrito, por medio de la imprenta, grdbado, estampas, tarjetas, alegorias, caricaturas, signos o cualquier otro medio de difusiön, gritos o alusiones . . . ultrajaren a la Neieiön, a su bandera, 2
106 himno naeional u otro emblema de su representuciön integral); J u g o s l . 99 1 (även: olovligt användande av n å g o t s t a t e n s eller r e g e r i n g e n s »tecken»); R. 93 (obehörigt h i s s a n d e av sovjetflaggan p å handelsskepp p å h a v e t ) ; Turk. 145 (Quiconque pour faire acte de mépris enleverait, détruirait, déchirerait ou insulterait de toute autre facon, dans un lieu public, le drapeau turc, tes armes de VEtat ou tout autre emblems de la souveraineté); Obw. Pol. 4 5 ; Freib. 157 (Celui qui, par malveillance, enléve, degrade, outrage par des actes, Vécusson, le drapeau ou un autre embleme de souveraineté du canton, des cantons conjédérés ou de la Confederation, arboré par Vautorité, sur son ordre ou sur son invitation); Bras. 100 (Dilacerar, destruir ou ultrajar em lugar publico, por menosprezo ou vilipendio . . a bandeira naeional); Costa R. 453 (El que en sitio publico o abierto al publico, o del ante de tres o mus per sonas, ultrajar e la bandera de lei Republica u otro emblema de la Naciön, o con propösito de menosprecio los destruya o deteriore); Venez. 141 (Cualquiera que por desprecio arrébatare, rompiere o destruyere en un lugar publico o abierto al publico, la bandera naeional u otro emblema de la Bepiiblica . . . Si este delito se cometiere encontrdndose la Bepubliea empenada en una guerra extranjera.. .); FL Fsl. 13: 4 (Skymfar någon Finlands flagga eller riksvapien); T. Fsl. 165 (Wer öffentlich die Beichsfarben oder die Farben eines Ländes beschimpft . . Ebenso wird bestraft, wer ein öffentlich. angebrachtes Hoheitszeiehen des Beichs oder eines Ländes absichtlich beschädigt, zerstört, beseitigt oder unkenntlich macht oder beschimpfenden Unfug däran verubt); Tjslov. Fsl. 142 2 (Wer den Namen der Bepublik, ihr Wappen, Hire Elagge oder Hire Farben oder das Bild des Präsidenten der Bepublik verunglimpft oder wer sie beschädigt oder beseitigt in der Absieht, seine Verachtung oder feindselige Gesinnung zu zeigen); Schw. Fsl. 232 (Wer ein ron einer Behörde angebrachtes Hoheitszeichen, insbesondere das Wappen oder die Fahne eler Eidgenossenschaft oder eines Kantons, böswillig ivegnimmt, beschädigt oder beleidigende Handlungen däran verubt). Användande
av förbjuden
3(5: Neuch. 133 etc.
fana
m. m. omtalas i Ung.
ubertr.
B) Brott, vilkas farlighet beror på internationella förhållanden. De mångskiftande straffbestämmelser, som förekomma på detta område, röra till största delen militära förhållanden: försvagande av landets militära styrka; framkallande av fara för krig eller fara under pågäende krig. Dock förekomma även inom denna grupp bestämmelser, som åtminstone icke med nödvändighet vila på ett militärt intresse. Sådana fall äro: utforskande eller utnyttjande av statshemlighet; mottagande av förmån utav främmande stat: obehörigt underhandlande med främmande stat om den egna statens angelägenheter m. m. — allt förutsatt, att dylika gärningar icke innefatta förräderi. Utforskande ar statshemlighet: S. 8: 20 (Den, som med vetskap därom, att föremål eller sakförhållande, varom i 17 . . § formates, bör hållas hemligt, obehörigen sätter sig i besittning av sådan hemlighet, i annat fall än förut i detta kapitel sagt är); N. 9 1 2 : uberettiget setter sig eller andre i besiddelse av nogen sådan hemmelighet (o: noget, som bor höides hemmelig av hensyn til rikets sikkerhet likeoverför annen stat,
§ 90). [Annorlunda T. Fsl. 92 och Tjslov. Fsl. 140, där dylikt utforskande omtalas såsom förberedelse till förrädiskt uppenbarande av statshemlighet: se ned. s. 172]. — Om särskilda bestämmelser rörande utforskande av militär hemlighet, jfr ned. s. 120 ff. Utnyttjande av statshemlighet: It. 1930, 263 (Il pubblieo ufficiale o Vincaricato di un pubblieo servizio, che impicga a proprio o altrui profitto invenzioni o scoperte scientifique o nuove applicazioni industriali che egli conosca per ragione del suo uffieio o servizio, e che debbano rimanere segrete nelfinteresse dello sieurezza dello Stato).
108 Mottagande av förmån utav främmande stat: Port. 155 (Todo o portuguez que . . aeceitar condecoragäo ou emprego de urna potencia estrangeira, sem auctorisagäo do governo . . § 1°. Se aeceitar servigo, sem auetorisucuo do governo, em navio estrangeiro de guerra ou mercante . . . Se estiver fora do territorio portuguez, e tornar servigo em algum navio mercante estrangeiro, dundo parte ao respectivo agente consular portuguez, cessarä a disposigäo do paragraphs antecedente, se näo continuar a servir sem licenga do governo, depois que the tirer sido possivel obtel-u. — Om dylik g ä r n i n g , som u t g ö r förråderibrott, jfr ov. s. 79. Om m o t t a g a n d e av g å v a a v fientlig stat, se ned. s. 155. Om ämbetsmans m o t t a g a n d e av g å v a av f r ä m m a n d e stat, jfr Spec. Utk. VII, 105. Obehörigt, underhandlande med f r ä m m a n d e s t a t om r i k e t s a n s e l ä g e n h e t e r : S. 8: 24 (Svensk man, som utan Konungens tillstånd låter bruka sig såsom sändebud från främmande makt, i angelägenhet, som riket rörer, eller inlåter sig i underhandling därom med främmande makt eller dess sändebud); Bulg. 113 (Den. som, utan uppsåt att hjälpa fenelen eller skada staten, inlåter sig [CI>O6IUH] med en främmande regering). Utspridande av falska rykten i utlandet: It. 1930, 269 (Il eittudino, che, fuori dd territorio dello Stato. diffonde o comunicu voci o notizie false, esugerate o tendenziose suite condizioni interne dello Stato, per modo da menomare il credits o il prestigio dello Stato all'estero, o svolge comnnque un' attivitä tale da reeare nocumento agli interessi nazionali). [Här k u n n a ä v e n a n m ä r k a s de s t u n d o m f ö r e k o m m a n d e bes t ä m m e l s e r n a om s k a p a n d e av eller d e l t a g a n d e i internationella, av r e g e r i n g e n icke a u k t o r i s e r a d e s a m m a n s l u t n i n g a r : It. 1930, 273,
274 e t c ; Jugosl. 98; jfr Sp. 232; Argent. 228 etc.]
D e t stora flertalet av h i t h ö r a n d e b e s t ä m m e l s e r innehålla emellertid en u t t r y c k l i g h ä n s y f t n i n g p å militära förhållanden. Givetvis gäller om dessa b r o t t i g e m e n , a t t de bli s v å r a r e , om de b e g å s u n d e r krig (eller inför u t b r o t t av krig) ä n i fredstid. E t t f ö r s v a g a n d e av l a n d e t s m i l i t ä r a styrka är n a t u r l i g e n far-
ligare, om landet är i krig, och ävenså är en handling, som ådrager en krigförande stat en ny krigsförklaring, farligare, än om staten icke redan befunne sig i krig. Emellertid givas flere fall, som av lagarne (övervägande) uppställas i allmän form (fast möjligen med kvalifikation, om de förekomma i krigstid), under det andra fall (åtminstone närmast) förutsättas ske under krig. Vi kunna därför åtskilja brott, som innebära 1) allmänt försvagande av statens militära styrka; 2) fara för krig; 3) fara under pågående krig. 1) Allmänt f ö r s v a g a n d e av s t a t e n s militära styrka. De fall, som här huvudsakligen förekomma, kunna avse a) minskning av antalet krigsmän, b) minskning av krigsförnödenheter, c) försvagande av stridskraften genom psykisk påverkan, d) utforskande av militära hemligheter — alltjämt förutsatt, att gärningen icke innefattar förräderi. a) Minskning av a n t a l e t k r i g s m ä n . De hithörande fall, som förekomma i lagarne, äro huvudsakligen dels (1) att olovligen värva folk (någon gång även: att låta värva sig) till främmande krigstjänst, dels (2) att (genom stympning, rymning etc) undandraga sig (eller annan) militära plikter mot den egna staten. Såvitt dylika gärningar kriminaliseras i särskilda krigslagar, komma de allmänna strafflagarnes bestämmelser endast att utgöra supplement till dessa, omfattande sådana brottssubjekt, som icke stå under krigslag. (1) Olovlig värvning till främmande krigstjänst o m t a l a s a l l m ä n t i strafflagarne: S. 8: 25 1 (Värvar man utan Konungens tillstånd folk i riket till främmande krigstjänst); FL 16: 22; N. 133; D. 1866, 76 (Den, som, uden ut T il fed det guar ind under § 74 [o: förräderibrott | uden Kongens Tilladelse företager Hverving til fremmed Krigstjeneste, strafes, nuur Landet er i Krig . . og diers . . Den Undcrsaat, der
110 •uden Kongens Tilladelse i Krigstid läder sig liver ve til fremmed. men dog ikke fjendtlig Krigstjeneste . . Hvervingen er fuldbyrdst, saasnart Nogen er antagen til fremmed Krigstjeneste); D. 1930, 128; H. 205; T. 141 (Wer einen Deutschen zum Militärdienste einer ausländisehen Meicht anwirbt oder den Werbern der letzteren zufiihrt); Ö. 92 (Wer ohne Bewilligung der Regierung einen österreichischen Staatsburger fur fremde Kriegsdienste anwirbt oder fremden Kriegsdiensten zufiihrt); It. 1889, 119 (Chiunque, net territorio del regno e senza autorizzazione del governo, arruola o arma cittadini, a fine di militäre al serrizio di uno Stato estero. . . La pena e . ., se fru gli arruolati vi sia quulche militäre); It. 1930, 288 (Chiuneque net territorio dello Stato e senza upprovazione del Governo arruola o arma cittadini, perche militino al servizio 0 a favore dello straniero . . La pena e aumenteita se fru gli arruolati sono militari in servizio, o persone tuttora soggette agli obblighi del servizio militäre); S p . 237 (El que, sin autorizaeiön bastante, levantare tropas en el Reino para el servicio de ana potencia extranjera, cualquiera que sea el objeto que se proponga o la naciön a que intente hostilizur . . Gon leis mismas penas serd cetstigado el que, sin autorizaeiön beistante, destinare buques al corso); Port. 156 (Qualquer pessoa que, sem audoriseigäo do governo, recrutar ou fizer recrutår, assalariar ou fizer assedariar gente para servico militär ou maritimo estrangeiro, ou procurar armas, ou embarcacöes, ou munieöes para o mesmo fim . . . § un. Se o criminoso for estrangeiro, serd expulso do reino por tres a doze annos); Turk. 148 ( = It. 1889); Grek. 136 (även den, som skaffar hjälpkår eller a n n a t u n d e r s t ö d å t en dylik självr å d i g v ä r v a r e : öovig ävev döeiag rfjg uvflsQvipsog éorgaroAdygoev vngnoovg jrgög 6TQaTicoTiKt)v vjrggsöiav £év?]g rivog övvåjueog, éftOQ^yrjöS Porjdsiav uai åvriÅgipiv eig TOLOVTOV ativoyv&juova OTQaroÅöyov); [Eng. Steph. 134 ff., e n d a s t u n d e r k r i g m e l l a n a n d r a stater, ur synp u n k t e n av n e u t r a l i t e t s k r ä n k n i n g , jfr n e d . | ; Bras. 97; Chil. 114 (liknande Sp.); Costa R. 447 (likaså; m e d t i l l ä g g e t : Si el etelincuente fuere un extreinjero domiciliado en el pais, se inftigiru extruliamiento . . 1 övrigt b e g r ä n s a s b r o t t s s u b j e k t e t till el costeirricense); Columb. 167 1
111 (jfr ned. s. 143); Venez. 145 (Cualquiera que, sin autorizaeiön del Gobierno Naeional, haga levas o arme venezolanos o extranjeros en el territorio de la Republica para ponerlos al servicio de otra Naciön . . La pena serd . . si entré los reclutados hay alguno que pertenezca al ejército); FL Fsl. 15: 13 (Var som utan begivande av statsrådet värvar eller försöker värva finsk man till främmande makts krigstjänst); T. Fsl. 120 (Wer einen Deutschen zum Heeresdienst einer ausländischen Macht anwirbt oder ihren Werbern oder dem ausländischen Heeresdienste zufiihrt); Tjslov. Fsl. 156 (Wer ohne Bewilligung der Begierung einen Angehörigen der Republik fur den Militärdienst einer fremden Macht anwirbt) jfr 157 (Wer verbotswidrig Waffen, Munition oder sonstiges Kriegsmaterial in das Ausland ausfuhrt); Schw. Fsl. 239 (Wer einen Schweizer fur fremden Militärdienst anwirbt oder ihn zum Zweck der Anwerbung einem Werber zufiihrt). Såsom f r a m g å r av dessa citat, b e g r ä n s a s brotts subjekt et n å g o n g å n g till s t a t s b o r g a r e s a m t domicilierad u t l ä n d i n g (Costa R.). Handlingsobjektet b e g r ä n s a s ofta till s t a t s b o r g a r e (FL; T.; Ö.; It. 1889; It. 1930; Grek. s a m t alla förslagen). N.; D. 1930; Turk. och Venez., som ej h a v a d e n n a b e g r ä n s n i n g , fordra dock, a t t g ä r n i n g e n skall h a s k e t t på, s t a t e n s territorium (jfr S.I »folk i riket»). Handlingen u t v i d g a s m e d a t t till värvare tillföra r e k r y t e r (T.; Ö.; Port.; Grek.; T. Fsl.; Tjsl. Fsl.; Schw. Fsl.); beväpna folk till den f r ä m m a n d e s t a t e n (It. 1889; It. 1930; Turk.; Venez.) eller till v ä r v a r e n (Grek.); eller ö v e r h u v u d u n d e r s t ö d j a v ä r v a r e n (Grek.); eller anskaffa eller utföra skepp, vapen, a m m u n i t i o n m. m. å t f r ä m m a n d e s t a t (Port.; Tjslov. Fsl.). S å s o m kvalifikation uppställes s t u n d o m handlingsobjektets e g e n s k a p a t t v a r a militär (It. 1889; Turk.; Venez.) eller överhuvud u n d e r k a s t a d militärplikt (It. 1930); likaså h a n d l i n g e n s f ö r e t a g a n d e i krigstid (D. 1866). N å g r a l a g a r av den s p a n s k a g r u p p e n (Sp.; Chil.; Costa R.) m e d t a g a i d e t t a s a m m a n h a n g utrustande av kapare (buques al eorso). D. 1866 m e d t a g e r , såsom brottssubjekt (med m i n d r e straff), den, som i k r i g s t i d låter värva sig.
112 (2) Undandragande från militärplikt. U n d a n t a g s v i s förekommer, a t t allt u n d a n d r a g a n d e från militärplikt (som icke faller u n d e r krigslag) s a m m a n f a t t a s i en b e s t ä m m e l s e : D. 1930, 127 (Den, som unddrager sig Krigstjeneste eller bevirker eller medvirker til, ut nogen vcernepligtig ikke opfylder Vcémepligten . . Sker det under Krig eller truende Udsigt dertil . .). Jfr ä v e n Tjslov. Fsl. 161 (Wer in der Absieht, der Wehrpflicht zu entgehen, das Gebiet der Republik verlässt, sich durch Beschädigung seines Körpers oder seiner Gesundheit teilweise oder gänzlich zum Militärdienst unfähig much t, ein Or gun der offentlichen Macht täuscht oder sich anderer Umtriebe bedient . . Ebenso wird bestraft, wer in der Absieht, damit ein anderer der Wehrpflicht entgehe, ihn durch Beschädigung seines Körpers oder seiner Gesundheit teilweise oder gänzlich zum Militärdienst unfähig macht, ein Organ der öffentlichen Macht täuscht oder sich anderer Umtriebe bedient. Beabsiehtigt der Schuldige nicht, dass er selbst oder ein anderer dauernd. der Wehrpflicht entgehe . .). D e t v a n l i g a är emellertid, a t t r e k v i s i t e t uppdelas eller fastmera i n s k r ä n k e s till vissa h a n d l i n g a r . Såsom såd a n a k u n n a i f r å g a k o m m a : u t e b l i v a n d e ; s t y m p a n d e m. m. för a t t å s t a d k o m m a oduglighet till k r i g s t j ä n s t : b e d r a g a n d e av m y n d i g h e t för a t t v i n n a befrielse; r y m n i n g . Till den del dessa gärn i n g a r falla u n d e r krigslag, å t e r s t å r möjligheten, a t t d e n allm ä n n a strafflagen kriminaliserar d e l a k t i g h e t i dem, från s å d a n persons sida, som själv icke står u n d e r krigslag. Uteblivande: FL 16: 91, L. 16/4 1919 (Den, som förlett värnpliktig att icke infinna sig till uppbåd eller till aktiv tjänst under freds- eller krigstid, eller till övningsmöte eller gjort försök därtill . . . Sker det offentligen i folksamling eller i tidning eller eljest genom skrift eller annan framställning, vilken han utspritt eller offentligen anslagit eller utställt . .), ib} (Var, som döljer eller hjälper den, som söker undgå värnplikten); N. 134 2 (den, som medvirker til, at nogen, der står i norsk krigstjeneste . . undleiter å inn finne sig til krigstjeneste): D. 1930, 127 (Den, som unddrager sig Krigstjeneste eller bevirker eller medvirker fil, ut nogen vmrneplicjtig ikke opfylder Vmrnepligten); Ung. G. A. XXX: 1912, 63 ff.;
113 J u g o s l . 110- (liknande); R. 65—67, 69, 70; FL Fsl. 15: 14 (Var, som förleder eller hjälper eller söker förleda eller hjälpa finsk man att underlåta att infinna sig till uppbåd eller till krigstjänst): Tjslov. Fsl. 160 (1. Wer in der Absieht, der Wehrpflicht zu entgehen, die gésetzliche Stelt ungspfl i elit nicht erfullt . . . 2. In gleicher Weise wird bestruff. wer in derselben Absieht die gésetzliche Fflicbt, zum aktiven Militärdienst einzurucken, nicht erfullt. 3. Wer die im er sten odet zweiten Absutz angefährte Tat gemäss einer auf die mussenweise Umgehung dei- Wehrpflicht geriehteten Verubredung begeht), 158 2 (Wer einen anderen zur Verletzung der Pfticlit, zum aktiven Militärdienst einzurucken, anstiftet oder anzustiften sucht, wird . . und wenn er in der Absieht handelt, die Zucht zu unterg roben . .). Stympande m. m.: S. 8: 26 1 {Har någon i uppsåt att undandraga sig sin värnplikt genom stympning eller annorledes gjort sig oduglig till uppfyllande, under längre eller kortare tid, av den krigstjänstskyldighei, 1 som eljest skolat av honom fullgöras): N. 134 (Den, som. i hensikt el unddra sig sin verneplikt her i landet, ved lemlestelse eller på annen mate gjor sig ubrukbar til krigstjeneste. eller som medvirker til. ut nogen i sådan hensikt gjores ubrukbar til krigstjeneste); D. 1866, 78 (Fineles nogen Vairnepligtig med Forsat at hare lemlmstet sig eller paa anden Maade af hare gjort sig uskikket til Krigstjeneste, bliver han ut straffe med Famgsel eller under skja'rpende Omstcendigheder, navnlig naar Landet er indviklet i eller trues af Krig . .); H. 206 (. . 1. hij die zich opzettelijk voor den dienst bij de krijgsmacht ongeschikt maakt of laat maken: 2. hij die een änder op diens verzoek opzettelijk voor dien dienst ongeschikt maakt. Indien in het laatste geval het feit den dood ten gevolge heeft . .);
Ö. Ges. 361, 1925, § 36; Ung. G. A. XXX: 1912, 69; Port. 367 (Aquelle que se mat il ar voluntariamente, c para se tornar improprio para o servico militär . . § un. Se o cumplice för medico, cirurgiäo ou pharmaceutic . . Om a n n a n d e l a k t i g i n g e n straffbestämmelse): R. 6 8 ; Bulg. 159 (Var och en, som uppsåtligen stympar sig eller överhuvud gör sig oduglig till värnpliktens fullgörande, ävensom den, som. i samma uppsåt stympar eller odugliggör en annan person, som är underkastad inkallande 8
114 eller tillhör hären); Jugosl. 118 (gör sig för tillfället eller varaktigt oduglig); FL Fsl. 15: 15 (Var, som i uppsåt att undandraga sig fullgörandet av sin värneplikt, genom själv stympning eller på annat sätt gör sig oduglig till krigstjänst . . Lag samma vare, om någon medverkar till sådan gärning); Schw. Fsl. 240 (Wer sich durch Verstummelung oder auf andere Weise zur Erfullung eler Militärdienstpflicht bleibend oder zeitweise, ganz oder zum Teil untauglich macht oder untauglich machen låsst — wer einen andern, mit dessen EinwUli qung, durch Verstummelung oder auf andere Weise zur Erfullung der Militärdienstpflicht bleibend oder zeitweise, ganz oder zum Teil untauglich macht). Jfr Tjslov. Fsl. 161 (se o v. s. 111). — B e s t ä m m e l s e r n a f ö r e k o m m a s t u n d o m i s p e c i a l l a g : F r . L. 15/7 1889, 70; Belg. L. 18/9 1873, 95 2 : Sp. L. 2 y 8 18 78, 198 ff. etc. Bedragande av myndighet: Ung. G. A. XXX: 1912, 67, 6 8 ; R. 6 8 ; Bulg. 157 (Var och en, som, i syfte att befria sig eller annan från krigstjänst, använder list eller bedrägeri eller undanclöljer någon); J u g o s l . 119 1 ; Schw. Fsl. 241 (Wer in der Absieht, sich oder einen andern der Erfullung eler Militärdienstpflicht bleibend oder zeitweise zu entziehen, gegenuber den zuständigen militärisehen oder burgerlichen Behörden oder Stellen auf Täuschung berechnete Mittel anwendet). Jfr Tjslov. Fsl. 161 (se ov. s. 111). — B e s t ä m m e l s e r i speciallagar förekomma ej sällan, t. ex. F r . L. 15/7 1889, 69; B e l g . L, 18/9 1873, 95 1 ; It. L. 6 /s 1888, 162 ff. Bymning: S. 8: 26 2 (Den, som förleder eller hjälper krigsman till rymning, dömes, om det sker i krigstid . . och, om det sker i fredstid . .); FL 16: 21 (Den, som uppsåtligen förleder eller hjälper finsk . . krigsman att rymma, eller döljer den rymde); N. 134 2 (den, som medvirker til, at nogen, der står i norsk krigstjeneste, remmer); D. 1866, 77 (Den, som, ligeledes uden at Tilfml eld gaaer ind under § 7é [o: förräderi], forleder nogen af det tjenstgjorende Mandskab i Havren eller paa Flaaden til at romme eller understetter saadan Bomning, straffes, naa.r Lanelet er i Krig . . og diers . .); H., som i 102 3 särskilt o m t a l a r förr ädisk dela k t i g h e t i r y m n i n g (se ov. s. 68), u p p s t ä l l e r i olika s a m m a n h a n g
115 b e s t ä m m e l s e r om (icke-förrädisk) d e l a k t i g h e t u n d e r k r i g och i fred: 104 (hij die, in tijd van oorlog, zoncler oogmerk om den vijand hulp te verleenen of den staat tegenover den vijand te beneideelen, opzettelijk . . desert i e van een krijgsman, in dienst van het rijk, teweegbrengt of bevordert), 203 (Hij die, in tijd van vrede, opzettelijk deserfie van een krijgsman, in dienst van het rijk, uitlokt door een eler in artikel 47 n°. 2 vermelde middelen, of bevordert op eenige in artikel 48 vermelde wijze); T. 141 (iver einen deutschen Soldaten vorsätzlich zum Desertieren verleitet oder die Desertion desselben vorsätzlich beförderf); Ö. 220, 221 (hjälp vid r y m n i n g ) ; Ung. 453 (Wer ein Mitglied des Heeres, der Kriegsmarine oder der Lanchvehr während der Friedenszeit zur Desertion verleitet . . . wenn aber die Handlung nach erfolgter Kriegserklärung begången wurde . .), 454 (Wer einem Mitglied des Heeres, der Kriegsmarine oder der Landivehr, von dem er weiss, dass dieser desertiert ist, während der Flucht bei sich oder an einem Ort, der unter seiner Aufsicht steht, Unterkunft gibt oder ihm auf irgendeine andere Art behilflicli ist, sich zu verstecken und zu vetten, unterliegt der im vorhergehenden Paragraphen erwähnten Strafe nach den dort festgesetzten Unterscheidungen); Bulg. 161 (Var och en, som förleder en krigsman till rymning ur hären, bereder en sådan rymling tillflykt [yörkamm;e] eller hjälper honom att på annat sätt dölja sig, straffas i fredstid . . i krigstid . .); Jugosl. 120; FL Fsl. 15: 14 (Var, som förleder eller hjälper eller söker förleda eller hjälpa finsk man att . . rymma från krigstjänst); T. Fsl. 119 (Wer einen deutschen Solduten zur Fnhnenflucht zu verleiten sucht . . Ebenso wird bestraft, wer die Fahnenflucht eines deutschen Soldaten zu erleichtern sucht. Wird die Tat im Kriege oder zu einer Zeit begången, zu der wegen des unmittelbar zu erwartenden Krieg sa usbruchs militärische Vor ber eit ungen getroffen werden). — N å g r a l ä n d e r h a v a ä v e n i fråga om personer, som eljest icke stå u n d e r krigslag, i krigslag i n t a g i t h i t h ö r a n d e bes t ä m m e l s e r , t. ex. F r . C. Just. Mil. 242 2 ; eller eljest i speciallag:
Belg. L. 12/12 1817, 1. — Om Tjslov. Fsl. och Schw. Fsl. jfr ned. s. 119 ff.
116 I detta sammanhang må även erinras om de i några strafflagar intagna (eljest stundom i speciallagstiftningen förekommande) bestämmelser om förledande till emigration: FL 16: 23 (Den, som genom falsk uppgift dier annat bedrägligt medel förleder finsk man till utflyttning ur landet); N. 141 (Den, som ved falske forespeilinger eller annen underfundig udfcerd forleder nogen til å utvandre her fru riket . . For0ves förbrytelsen under utevelsen av en imringsvei, kan retten til å fortsette denne frudom mes den skyldige); D. 1930, 206: T. 144 (Wer es sich zum Gesehäfte macht, Deutsche unter Vorspiegelung falscher Tatsachen oder wisscntlich mit unbegrundeten Angaben oder durch andere auf Täuschung berechnete Mittel zur Auswanderung zu verleiten); It. 1889, 416; It. 1930, 6 4 5 ; Bulg. 181 (Den, som bedrägligen eller genom falska löften eller utspridande ar osanna underrättelser och uppgfter lockar en del av befolkningen [^iacxi, OTT> iiacejieniicTo] att utvandra ur riket); Jugosl. 157; Venez. 4 6 7 ; FL Fsl. 16: 11 (Den, som genom ful sk uppgift eller annat svek förleder dier söker förleda finsk mun till utflyttning nr landet); T. Fsl. 121 (Wer in der Absieht, sich oder einen anderen zu bereichern, jemand durch Täuschung bestimmt, a us dem Inland auszuwandern);
Tjslov. Fsl. 235. b) Minskning av k r i g s f ö r n ö d e n h e t e r . Denna synpunkt gör sig gällande i Ung. S. (i. B. Ubertr. 3
34 (in einer Zeit, wo dies durch Begierungsverordnung verboten ist, Waffen, Munition oder Pferde ins Ausland l i ef ert): Fr. 9 5 ; It. 1930, 253 (Chiunque distrugge, o rende inservibili, in tutto o in parte, anche temporaneamente, navi, aeromobili, eonvogli. strode, stabilimenti, depositi o al tre opere militari o adibite al servizio delle forze armate dello Stato); Port. 156; Bulg. 454: Jugosl. 121 (att sälja, förbruka, förflytta, förstöra etc. ar militär myndighet beslagtagna eller rekvirerade saker), 122 (att av krigsman köpa eller såsom gåva eller i pant, byte eller förvar mottaga, saker avsedda för krigsbruk — BOJHe ciBapii); B r a s . 95 (att av krigsman köpa saker avsedda för krigsbruk); Tjslov. Fsl. 157 (Wer verbotswidrig Weiffen, Munition oder sonstiges Kriegsmaterial in dus Ausland uusfuhrt).
117 — J f r ä v e n Tjslov. Fsl. Ubertr. Ges. 16 2 (wer eine von der Behörde fur Zivecke der Verteidigung der Republik gemäss dem Gesetze angeforderte oder in Besehlag genommene Sache an sich bringt, in Pfand nimmt, veräussert, rerpfändet, vertrirgt, beiseiteschafft oder unbrauchbur macht). S y n p u n k t e n tillgodoses s t u n d o m g e n o m kvalifikationer av a n d r a b r o t t ; jfr t. ex., a n g å e n d e dylik eldskadegörelse. Spec. Utk. V, 31. c) F ö r s v a g a n d e a v s t r i d s k r a f t e n g e n o m p s y k i s k
påverkan.
U r d e n n a s y n p u n k t förekomma n å g o n g å n g a l l m ä n t a v f a t t a d e b e s t ä m m e l s e r om offentlig propaganda för a n t i m i l i t a r i s t i s k a åsikter och känslor. Oftare förekommer, a t t uppmaning till olgdnad i tjänsten särskilt straffas (även i l a g a r , som h a v a ett a l l m ä n t s t a d g a n d e om offentlig u p p m a n i n g till b r o t t ) . — I viss m å n k a n m a n även föra hit b e s t ä m m e l s e r n a om annan delaktighet i militärbrott ävensom om smädande etc. av krigsman i och för h a n s tjänst. Offentlig propaganda: Turk. 155 (ceux qui se seront livrés å des écrits oa å des inculcations tendant å détourner la population du service militaire ou auront prononcé des discours, dans le méme but, en des reunions publiques ou lieux de rassemblement). — B e g r ä n s a t till s å d a n offentlig p r o p a g a n d a , som r i k t a r sig till h ä r e n : N. 134 3 (den, som offentlig söker å ophidse nogen, som Iwrer til den velmede makt, til uvilje mot tjenesten eller til hat mot militeere foresatte eller overordnede). — Om It. 1930 jfr h ä r ned. Uppmaning till olydnad i tjänsten: D. 1930, 127 (Den, som . . tilskgrider rwrnepligtige eller Personer, der horer til Krigsmagten, til Ulydighed mod tjenstlige Befalinger); FL 16: 92, L. wjx 1919 (Till'enahanda.straff vare den förfallen, som förlett eller sökt förleda värnpliktig att förgripa Sl !l på förman, visa honom olgdnad eller eljest handla i strid mot tjänsteplikt, där ej högre straff enligt annat lagrum bör följa); T. 112 (Wer eine Person des Soldatenstandes, es sei des Deutschen Heeres oder der [Kaiserlichen] Marine, auffbrdert oder anreizt, etern Befehle des Oberen nicht Gehorsam zu leisten); Ö. 222; [Fr. L. 29/7 1881, 25 (L. 12/12 1893):
118 Toute provocation par V un des moyens énoncés en V artide 23 (o: offentlig u p p m a n i n g ) adressée å des militaires des armées de terre ou de mer, dans le but de les détourner de leurs devoirs militaires e t c ; L. 28/i 1894 (även icke offentlig u p p m a n i n g »dans un bid de propagande anarchists» — 2 2 : . . adressé une provocation ä des militaires eles armées de terre ou de mer, dans le but de les détourner de leurs devoirs militaires et de Vobéissance quits doivent a leurs chefs e t c ) ] ; It. 1930, 266 ( v i d s t r ä c k t a r e : Chiunque istiga i militari a elisobbedire alle leggi o a violare il giuramento dato o i doveri delta disciplina militäre o altri doveri inerenti al proprio stato, ovvero fa a militari Vapologia di fatti contrari alle leggi, al giuramento, alla disciplina o ad altri doveri militari . . La pena e . . se il fatto é commesso pubblieamente. Le pene sono aumentede se il fatto e commesso in tempo eli guerra. Agli effetti delta legge peneile, il reato si considera avvenuto pubblieamente quando il fatto e commesso: T col mezzo delta stampa, o con altro mezzo di propaganda; 2° in luogo pubblieo o aperto al pubblieo e in presenza di piii persone; 3° in una riunione che, per il luogo in cui e tenuta, o per il numero degli intervenuti, o per lo seopo od oggetto di essä, abbia carattere di riunione non privata); [Port. L. l2 / 7 1912, 1]; Jugosl. 113; Turk. 153 (Quiconque, en dehors des casprévuspeir le code pénal militaire, aura adressé des provocations aux offieiers et forces armées de VEtat, dans le but de les détourner de la discipline et de Vobéissance, soit par la publication originate ou la reproduction d? artides, soit par des di scours prononcé s dans des reunions publigues ou des lieux de rassemblement, soit par des suggestions faites em cours de relations collectives ou individuelles); Bund 48 quater; Kina 163; FL Fsl. 15: 14 2 (om någon förleder eller söker förleda finsk krigsman till olydnad gentemot överordnad); T. Fsl. 118 (Wer einen eleutschen Soldaten zu verleiten sucht, Befehle in Dienstsachen nicht zu befolgen oder sich einem Vorgesetzten zu widersetzen oder tätlich gegen ihn zu werden . . Wird die Tat im Kriege oder zu einer Zeit begången, zu der ivegen des unmittelbar zu erwartenden Kriegsausbruchs militärische Vorbereitungen getroffen werden); Tjslov. Fsl. 158 3 (Wer in der Absieht, die Zucht zu untergraben, einen Angehörigen eler Wehrmacht oder einer anderen militärisch organisierten
119 Körperschaft der öffentliehen Macht zu einer änder iveit igen [jfr o v. s. 113] Verletzung der militari schen Pflieht anstiftet oder anzustiften sucht). I n s k r ä n k t till offentlig u p p m a n i n g : Schw. Fsl. 243 (1. Wer Öffentlich zum Ungehorsam gegen militårische Befehle, zur Dienstverletzung, zur Dienstverweigerung oder zum Ausreissen auffordert . . 2. Geht die AufJ order ung auf Meuterei . .). Deleiktighet i militärbrott (i allmänhet) N. 134 2 (den, som medvirker tit . . ut der foroves nogen efter militcer lov straffbar handling, der kan medfore 2 års fengsel eller strengere straff — [jfr ned. s. 154]); 0 . 222 (delaktighet i varje nach den fur das Militär geltenden Strafgesetzen als Verbrechen zu behandelnden Verletzung der Treue, des Gehorsams, eler Wachsamkeit, oder sonstiger Militärdienstpffichten; Bulg. 167 (offentligt u p p e g g a n d e till b r o t t eller förseelser, förbjudna i k r i g s l a g a r och d i s c i p l i n f ö r o r d n i n g a r [npaBiiJiHimii Ha ;nicii,iinjiiiHaTa]; Tjslov. Fsl. 158 1 (Wer absichtlich zur Begehung oder bei der Begehung eines Militär verbreehens mitivirkt . . und wenn es sich um ein besonders schweres Verbrechen handelt oder wenn er in der Absieht handelt, die Zucht zu unterejraben . .), 159 (1. Wer einer Person, die ein Militär verbrechen begången hat, dazu behilflich ist, der Strof v er föl g ung, der von einem Militärstrafgerichte verhängten Strafe oder sichernden Massnahme zu entgehen . . 2. Handelt es sich um eine nahestehenele Person, so känn das Gericht •die Strafe ausserordentlich mildern); Schw. Fsl. 243 (1. . . wer einen Dienstpfliehtigen zu einem Verbrechen oder Vergehen verleitet, das durch die Militär g erichte zu beurteilen ist . . 2. . . wird zu Meuterei verleitet . .). — I n s k r ä n k t till u p p r o r , m y t e r i m. m . : H. 204 (Hij die, in tijd van vrede, opzettelijk oproer of muiterij van krijgslieelen, in dienst van het rijk, uitlokt door een der in artikel 47 n°. 2 vermelde middelen, •of bevordert op eenige in artikel 48 vermelde wijze); Eng. Steph. 85 (Inciting to mutiny). —• Om s å d a n d e l a k t i g h e t i krigstid jfr ned. s. 154. Smädande etc. av krigsman i och för hans tjänst: FL 16: 25, L. /'2 1931 (Var, som offentligen skymfar annan eller tvingar eller söker tvinga honom till förödmjukande handling av orsak att han tagit del i G
120 verksamhet, som avser landets försvar eller den lagliga samhällsordningens upprätthållande . . .); Schw. Fsl. 244 2 (wer eine Militärperson, ohne dass sie duzu Anlass gibt, öffentlich beschimpft). cl) O b e h ö r i g t u t f o r s k a n d e (resp. u t s p r i d a n d e ) av m i l i t ä r hemlighet. Obehörigt utforskande av militär hemlighet (utan att förräderiuppsåt visas föreligga) kriminaliseras ofta i särskilda »spionlagar». Det förekommer emellertid även, att dylik gärning omtalas i den allmänna strafflagen — någongång implicite, genom bestämmelser om utforskande av statshemlighet överhuvud (S. 8: 20, 21; N. 91 - - jfr ov. s. 83) — men i åtskilliga fall även genom särskilda bestämmelser om militär hemlighet. Bortsett från den med förräderibrottet nära sammanhängande kriminalisationen av åtkommandet av sådan hemlighet genom annans förräderi (jfr t. ex. It. 1930, 261 4 , 2624) straffas sålunda obehörigt utforskande av militär hemlighet enligt [FL 42: 1, nu L. 22/6 1898]; Ung. S. G. B. Ubertr. 3 3 ; It. 1889, 110 (Chiunque indebitumente rileva piani di fortificazioni, di nar i, di stabilimenti, di strode o di altri opere militari, ovvero a tal fine ^introduce clandestinamente o con inganno in detti luoghi. Vaccesso ai quali sia vietato al pubblieo . . Per il solo fatto di entrare clandestinamente o eon inganno in detti luoghi . .); It. 1930, 260 (. .chiunque: 1° si introduce clandestinamente o con inganno in luoghi o zone di terra, di acqua o di aria, in cui é vietato Vaccesso nelV interesse militäre dello Stato; 2° é eolto, in tali luoghi o zone, o in loro prossimitå, in possesso ingiustificato di mezzi iclonei a commettere alen no dei delitti preveduti dagli articoli 256, 257 e 258; 3° é eolto in possesso ingiustificato di documenti o di qualsiasi ultra eosa åtta a, fornire le notizie indicate nelV articolo 250. Se alcuno dei fatti preveduti dai uumeri precedenti e commesso in tempo di guerra . .); Sp. 222 (El que ilicitamenie levantare pianos, ejeeuture dibujos u obtuviere fotografias u otra close de reproducciones de fortificaeiones, puertos de guerra, buses g puertos aéreos, estoblecimientos militäres o navales o de otros lugares
121 andlogos, asi eomo de buques, ueronaves, urmas, förmulas guimieas u otros medios relatiros a la defensa neicional), 223 (El que ilicitamente se introdujere en los lugares mencionados en el articulo (interior); Jugosl. 1 0 9 \ 110, 114, 123, 124; Turk. 138 ( = It. 1889, m e d t i l l ä g g e t : des forces aériennes); Costa R. 436 (el que indebidamente levantare pianos ele fortificaciones, buques. establecimientos, vins u obros militäres, o se introdujere eon tal fin clandestinamente o con engaho en dichos lugares, no obstante estar su accesoprohibido al publico); Kina 116 1 (Whoever obtains or collects ang document, plan, information or other artide specified in section 1 of Article 114 [o: article, which in the i n t e r e s t of t h e defence of t h e Republic should be kept secret]), 117 (Whoever without authority obtains entrance to, or remains in any fortress, fortification, vessel of war or any place or structure of military or naval importance, with intent to obtain or collect any document, plan, information or other article specified in section 1 of Article 114): Tjslov. Fsl. tlbertr. Ges. 16 1 (Wer ohne behördliche Bewilligung eine Beschreibung, einen Plan, eine Zeichnung oder cine Aufnuhme irgendeiner Einrichtung oder Massnahme zur Verteidigung der Republik verfertigt; einen amtlichen Plan, eine solche Zeichnung, eine solche Aufnahme oder ein solcbes Sdiriftstuck iiber eine derartige Einrichtung oder Massnahme abschreibt, dbzeichnet oder photograph i ert . .; sich oder einem anderen einen der angefuhrten Gegenstände verschafft . .; einen Ort bet ritt. wohin die Militärbehörde den Zutritt aus militurischen Grunden untersagt hut) | a n n o r l u n d a Tjslov. Fsl. 152, där u t f o r s k a n d e t o m t a l a s såsom förberedelse till förrädiskt uppenb a r a n d e av m i l i t ä r hemlighet, se ov. s. 88 ff.]; S c h w . Fsl. 334 (Wer in Festungsgebiete, Anstalten oder andere Örtlichkeiten, zu elenen der Zutritt von der Militärbehörde verboten ist, unbefugterweise eindringt; iver Festung sanlag en, militärische Anstalten oder Gegenstände unbefugt abbildet). Meddelande, m o t förbud, i pressen a n g å e n d e m i l i t ä r a förhålland e n k r i m i n a l i s e r a s s t u n d o m i strafflagen u t a n a v s e e n d e på, om d e t sker i fred eller k r i g : Ung. 456 (wer Mitteilungen iiber die Stellung, Bewegungen, Starke und Operationen der beivaffneten Macht [der
122 österreichisch-ungarischen Monarchic], fiber den Zustand von Festungen und Befestigungswerken, ferner iiber die Menge der Waffen, des Kriegsmaterials und der Ausriistungsgegenstände oder iiber die Aufbewahrung, Menge, Beschaffenheit und den Transport von Lebensmitteln im Wege der Presse veröffentlicht, ungeeichtet dessen, dass derartige Mitteilungen bereits untersagt worden sind oder aus der Beschaffenheit der Mitteilungen oder den Umständen entnommen werden konnte, dass durch eine solche Mitteilung das Interesse des Staedes verletzt wird). L i k n a n d e Bulg. 163. Jfr ä v e n Turk. 137. — Om s å d a n g ä r n i n g i krigstid jfr ned. s. 153.
N å g o n g å n g f ö r e k o m m a r e n t a l l m ä n n a b e s t ä m m e l s e r om förs v a g a n d e av l a n d e t s stridskraft. S å särskilt Venez. 133 (Cualquiera que, de la manera expresada en el articulo 128 [o: de a c u e r d o con u n a Naciön e x t r a n j e r a o con enemigos exteriores], estorbe o impida, enerve o disminuya la acciön del Gobierno Naeional o de los Estados de la Union para la defensa naeional, sin atender ni respetar las intimuciones de let autoridad piiblica).
2) Fara för krig m. m. Om lagstiftaren vill genom straff söka skydda statens intresse att leva i fred med andra stater, så ligger honom nära a t t kriminalisera sådana handlingar, som kunna hos andra stat e r väcka krigiska känslor mot den egna staten. Sådana handlingar kunna a) vara av den beskaffenhet, att de utan särskild kriminalisation redan utgöra brott (t. ex. misshandel eller ärekränkning) eller åtminstone skulle utgjort brott, därest de företagits mot den egna staten (t. ex. lagstridigt ingrepp i den främmande statens författning). I dessa fall låter tänka sig, att lagstiftaren resp. skärper det vanliga straffet (t. ex. misshandel av främmande sändebud) eller utvidgar kriminalisationen av vissa statsförbrytelser till att, om ock med mindre straffbarhet, gälla även angrepp mot främmande stat (t. ex. mot dess territorium eller författning). Men de ovannämnda handlingarna kunna även b) vara sådana, att deras kriminalisation icke kan anknyta sig till redan uppställda brottsrekvisit; så t. ex. ofta handlingar, som kunna innebära en fara för statens neutralitet under krig andra stater emellan. Kriminalisationerna av den förstnämnda gruppen (a) kunna emellertid uppfattas på olika sätt. Det är möjligt, att lagstiftaren straffar resp. strängare än eljest straffar dessa handlingar endast därför, att de utgöra en fara för den egna staten (fara för krig, repressalier e t c ) . I sådant fall har han t. ex. ingen anledning att kräva reciprocitet i den främmande statens lagstiftning: faran för den egna staten kan vara densamma, oavsett vad den främmande statens lag innehåller. Även kan vara åt-
124 minstone tvivelaktigt, om lagstiftaren, från nämnda utgångspunkt, har tillräcklig anledning att kräva initiativ (begäran om åtal) från den främmande statens sida. — Men det kan också tänkas, att den främmande statens territorium, författning, högsta organ etc. skyddas därför, att lagstiftaren finner dessa främmande intressen i och för sig förtjänta av straff skydd från hans egen stats sida (lät vara mindre, än det han tillerkänner motsvarande egna intressen); att han, så att säga, gör den främmande statens sak till sin. I sådant fall är det begripligt, att han åtminstone kräver reciprocitet i den främmande statens lagstiftning. — Slutligen är även möjligt, att lagstiftaren uppställer folkrätten — d. v. s. folkrättsliga principer i större eller mindre utsträckning — såsom ett särskilt föremål för straffskydd: detta kan medföra, att han, tillsammans med vissa förgripelser mot främmande stat (t. ex. sändebuds immunitet), kriminaliserar förgripelser mot icke-kombattanter eller ambulanser under krig, omänsklig behandling av sårad m. m. Beträffande den andra gruppen (b) hava ett icke ringa antal lagar, isynnerhet romanska, uppställt allmänna rekvisit, omfattande handlingar (någon gång inskränkt till uttryckligen förbjudna, ofta till av regeringen icke auktoriserade), egnade att framkalla fara för krig eller repressalier. Både bland laga,r, som hava en dylik allmän bestämmelse, och dem, som sakna en sådan, förekommer i stor utsträckning, att lagen, antingen direkt eller i form av en blankettbestämmelse, särskilt kriminaliserar överträdelser av förbad, som avse upprätthållande av statens neutralitet under krig mellan andra stater. Mera undantagsvis förekommer även, att andra, ur ifrågavarande synpunkt farliga handlingar särskilt kriminaliseras. Bestämmelser hörande till gruppen a, s. k. brott mot främmande stat (en beteckning, som endast för ett mindre antal lagar är adekvat), förekomma i S.; FL; N.; D. 1866; D. 1930; H.; T.; Ö.;
[Fr./,.29/! 1881,36,37]; It. 1889; It. 1930; Sp.; Port.; Jugosl.; Turk.;
125 Grek.; Eng.; Bund; Argent.; Bras.; Chil.; Costa R.; Mex.; Peru: Venez.; Kina; Jap.; Fi. Fsl.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl.; Schw. Fsl.; s a k n a s d ä r e m o t i Fr.; B e l g . ; Rum. (Om Ung. och Bulg. jfr ned.). R ö r a n d e g r u p p e n b, förekommer ett allmänt rekvisit av ovann ä m n d a a r t i S.; D. 1930; Fr.; Belg.; It. 1889; It. 1930; Sp.;
Port.; Rum.; Turk.; Grek.; Argent; Bras.; Columb.; Costa R.; Mex.; Peru; Kina; Fi. Fsl. — Särskilda bestämmelser om neutralitetsskydd förekomma i Fi.; N.; D. 1930; H.; Sp.; Bulg.; Jugosl.; Eng.; Argent; Chil.; Columb.; Costa R.; Mex.; Peru; Venez.; Kina; Jap.; Fi. Fsl.; T. Fsl.; Tjslov. Fsl. a) » B r o t t m o t f r ä m m a n d e s t a t » . (1) B r o t t e n s s y s t e m a t i s k a s t ä l l n i n g . Man k a n i d e t t a h ä n s e e n d e indela l a g a r n e i t v å grupper. I den ena sammanfattas brotten — kanske jämte andra — under en rubrik, som möjliggör den u p p f a t t n i n g , a t t s a n k t i o n e n av de f r ä m m a n d e i n t r e s s e n a är av primär n a t u r , så a t t de skyddas för sin e g e n skull. Objektet b e t e c k n a s då p å olika vis, n ä m l i g e n : främmande stat: FL 14 kap. (Om brott emot vänskaplig stat); H. B. 2 Tit. III (Misdrijven tegen lioofden en vertegenwoordigers van bevriende staten); T. / / T. 4 Abs. (Feindliche Handlungen gegen befreundete Stoaten); I t 1889, L. 11. Tit. I. C. III (Dei dslitti contro gli Stati esteri c i loro capi e rappresentanti) — emellertid sammanfatt a s d e t t a k a p . m e d de v a n l i g a förräderibrotten u n d e r rubriken (Tit. 1) Dei delitti contro la sicurezzu dello Stato; It. 1930, L. II. Tit. I. C. IV (likaså —• den g e m e n s a m m a r u b r i k e n är här Dei del itti contro la personalitä dello Stato); Turk. L. II. Tit. 1. C. III ( = It. 1889); Bund II Abs. II Tit, (Verbrechen gegen fremde Stouten): Schw. Fsl. I B. Bes. T. .10 Abs. (Vergehen gegen fremde Staaten); folkrätt eller internationell rätt: S p . L. II. Tit. I. C. III (Delitos contra el derecho de. gentes) — dock g e m e n s a m t m e d förräderi-
126 b r o t t e n u n d e r rubrik (Tit. 1) Delitos contra la seguridad exterior del Estado; [Bund 41 (Wer ein fremdes Gebiet verletzt oeler eine andere völkerrechtswidrige Handlung begeht);] Mex. L. III. Tit, III. C. II (De la violaciön de inmunidad y de neutralidad), t i l l s a m m a n s m e d sjöröveri, slavhandel och b r o t t m o t f å n g a r och sårade m. fl., u n d e r den g e m e n s a m m a r u b r i k e n (L. III. T. Ill) De los delitos contra el derecho inter naeional; Venez. L. II. Tit. I. C. III j ä m t e sjöröveri u n d e r r u b r i k e n De los delitos contra el derecho inter naeional. m e n tills a m m a n s med f ö r r ä d e r i b r o t t e n u t g ö r a n d e L. II. Tit. I. u n d e r bet e c k n i n g e n De los delitos contra la independencia y la seguridad de la Naciön. D e n a n d r a g r u p p e n av l a g a r a n v ä n d e r en s y s t e m a t i s k beteckning, som d i r e k t a n g i v e r den e g n a s t a t e n s s ä k e r h e t såsom det e g e n t l i g a objektet för straff skydd eller i varje fall l ä g g e r d e n n a u p p f a t t n i n g n ä r m a s t till h a n d s . H i t h ö r a : S. K. 8 (Om förräderi; så ock om andra för rikets säkerhet, menliga brott); N. D. II. K. 8 (Förbrytelser mot statens selvstendighet og sikkerhet); D. 1866 K. 9 (Forbrydelser mod Statens udvortes Sikkerhed og Sélvstandighed); D. 1930, K. 12 (Forbrydelser mod Statens Selvstmndighed og Sikkerhed); P o r t , j ä m t e » d i p l o m a t i s k t förräderi» m. m. i C. II (Dos crimes que offendem os interesses do estado em relasao ds nagoes estrangeiras) av L. II. Tit. II (Dos crimes contra a seguranca do estado; Jugosl. 99, 308, 309; A r g e n t L. II. Tit. IX (Delitos contra la seguridad de la naciön) C. II (Delitos que comprometen la paz y la dignidad de la naciön); Bras. L. II. Tit. I (Dos crimes contra a existencia politica. da Bepublica) C. I (Dos crimes contra a independencia, integridads e dignidade da Patria); Chil. L II. Tit. I (Crimines y simples delitos contra let. seguridad exterior y soberania. eld Estado); Costa R. (liknande A r g e n t . ) ; Peru L. II. Seco. IX. Tit. II (Delitos que comprometen las relaciones exteriores del Estado); Kina P. II. Ch. Ill (Offences against Friendly Belations with Foreign Stales); Jap. D. II. K. 4 (Brott, som hänföra sig till internationell samfärdsel); FL Fsl. 12 K. (Om brotten mot statens självständighet och säkerhet); T. Fsl. Bes. T. Abs. 5 (Störung der
127 Beziehungen zum Ausland); Tjslov. Fsl. Bes. T. Hauptst. o Handlungen gegen die Bepublik).
(2).
Straffskyddets
(Strofbare
omfång.
Alla h i t h ö r a n d e l a g a r hava, i större eller m i n d r e omfång, särskilda k r i m i n a l i s a t i o n e r av a n g r e p p p å vissa den f r ä m m a n d e stat e n s organ, främst statschef och s ä n d e b u d . E t t stort a n t a l l a g a r kriminalisera ä v e n a n g r e p p p å f r ä m m a n d e flagga och a n d r a symboler p å den f r ä m m a n d e s t a t e n s s u v e r ä n i t e t . N å g r a l a g a r straffa (med m i n d r e straff ä n i fråga om den e g n a staten) a n g r e p p p å den f r ä m m a n d e s t a t e n s territorium eller författning, undantagsvis till och m e d varje a n g r e p p p å den f r ä m m a n d e s t a t e n s yttre eller inre säkerhet. B l a n d lagar, som b e s t ä m m a rekvisitet g e n o m beg r e p p e t i m m u n i t e t , förekommer u n d a n t a g s v i s , a t t krigsskepp m. m . m e d t a g e s såsom brottsobjekt. (a). Främmande stats yttre eller inre säkerhet: Sp. 243 (los que en territorio espanol atentaren en cualquier forma, contra la seguridad exterior o interiör de una potencia extranjera. que no se halls en guerra con Espana). (b). Främmande stats territorium eller författning: FL 14: 3 (Förgriper sig någon emot vänskaplig stat genom handling av sådan beskaffenhet, som. namnes i 2, 3 och 4 §§ av 11 kap. i denna lag [o: högförräderi]); T. 102 (Ein Deutseher, welcher im Inlands oder Auslande, oder ein Ausländer, welcher während seines Aufenthaltes im Inlande gegen einen nicht zum Deutschen Beich gehörenden Staat oder dessen Landesherrn eine Handlung vornimmt, die, wenn er sie gegen einen Bundesstaat [oder einen Bundesfursten] begången hatte, nach Vorschrift der §§ 81 bis 86 [o: hög förräderi] zu beströ fen sein wurde); 0 . 66 2 (wer eine dieser [in d e m § 58 bezeichneten] Handlungen [o: högförräderi] gegen einen anderen fremden Staat oder gegen dessen Oberhaupt unternimmtj; Bund 41 (jfr ov. s. 126); Peru 297 (El que violare la soberania territorial de un Estado extranjero practicando indebidaniente en
128 el territorio ele éste actos of dales ö penetrando en cl contra las reglas del derecho de gentes), 298 (El que, en territorio peruuno. practicare actos destinados a alterar por la violencia el orden politico de un Estado extranjero); T. Fsl. 112 (Wer gegen die Verfassung. dus Stuutsgebict oder das Oberhaupt eines ausländischen Staates eine hochverräterische Handlung begeht); Tjslov. Fsl. 144 (Wer versucht, mit Gewalt die Verfassung eines fremden Staates zu andern. mit Gen-alt dessen Gebiet einem anderen Staat einzuverleiben (der einen Teil davon losreissen); Schw. Fsl. 263 (1. Wer die Gebietshoheit eines fremden Studies verletzt, insbesondere durch unerlaubte Vornahme von Amtshundlungen auf dem fremden Staatsgebiete; iver in Verletzung des Völkerrechtes uuf fremdes Staatsgebiet eindringt, . . 2. Wer es versucht. vom Gebiete der Schweiz aus mit Gewalt die stuutliche Ordnung eines Nachbarstaates zu stören). — J f r s. 143 ff. (c). Främmande stats högsta organ: Statschef är, i större eller m i n d r e u t s t r ä c k n i n g , föremål för e t t särskilt straffskydd i så g o t t som alla h i t h ö r a n d e l a g a r (icke Bras, och Chil.). F l e r e l a g a r i n s k r ä n k a emellertid r e k v i s i t e t till det fall, a t t h a n uppehåller sig »här i riket» el. dyl.i S. 8: 27 {medan lian här i riket vistas); I t 1889, 128 (nel territorio del regno); It. 1930, 295, 297 {nel territorio dello Stato): Jap. 90 (som uppehåller sig inom rikets område); likaså implicite de s p a n s k - a m e r i k a n s k a lagar, som b y g g a rekvisitet p å i m m u n i t e t , jfr h ä r ned. A n d r a lag a r uppställa det särskilda s k y d d e t u t a n d e n n a i n s k r ä n k n i n g : FL 14: 1, 2 (j-änskaplig stots överhuvud); D. 1866, 82 (en fremmed i Venskub med Kongen lerende Regent); D. 1930, 107; H. 115, 116, 117 (hoofd van een bevrienden staat); T. 102, 103; Ö. Gir; [Fr. L. 29 / 7 1881. 36]; Jugosl. 308 (även m e d l e m av statschefens familj): Turk. 164; Grek. 145; Eng. Steph. 133 (ang foreign prince or potentate . . with intent to disturb pence und friendship behveen the United Kingdom und the country to which ang such person belongs); Bund 42; Kina 121, 122 (the Chief Executive of a friendly State); FL Fsl. 12: 12; Tjslov. Fsl. 145; Schw. Fsl. 2 6 1 . Såsom synes av o v a n s t å e n d e , i n s k r ä n k a n å g r a a v s i s t n ä m n d a l a g a r straffskyddet till vänskaplig s t a t s chef (FL;
129 D. 1866; H.; Eng.; Kina); för de övrigas v i d k o m m a n d e k u n n a å t a l s b e s t ä m m e l s e r n a , v a r o m jfr ned., föranleda en faktisk ins k r ä n k n i n g p å d e n n a p u n k t . — N å g r a l a g a r förfara i d e n n a fråga olika allt efter a n g r e p p e t s eller straffets beskaffenhet: N. 96 straffar sålunda, lika m e d a n g r e p p på l a n d e t s egen regent, s å d a n t a n g r e p p p å f r ä m m a n d e statschef, som med den norske statsmyndighets samtykke upholder sig i riket (eljest m e d det mindre straff, som s t a d g a s för a n g r e p p p å a n n a n medlem av l a n d e t s eget konungahus). Sp. 240 och P o r t 160 g i v a h o n o m e t t o i n s k r ä n k t skydd e m o t ärekränkning m e n i a n d r a fall blott såvitt h a n vistas inom r i k e t : Sp. 238 (que se hållare en territorio espanol), 239 [recibielos en Espana con caråster oficial); Port. 159 (residente em Portugal). — T. Fsl. 113 i n s k r ä n k e r , t v ä r t o m , skyddet vid ä r e k r ä n k n i n g (beleidigt, während es sich im Deutschen Beiche aufhält) m e n gör det i a n d r a fall (112) o i n s k r ä n k t . Beträffande a n g r e p p e t s n a t u r , b e g r ä n s a sig n å g r a l a g a r till ärekränkning eller g ö r a å t m i n s t o n e d e n n a s y n p u n k t till dominer a n d e : [Fr. L. 29 / 7 1881, 36]; J u g o s l . 308 (yBpe^n IIJIII KJieBera); Grek. 145 (vfigigsi, %Å£vå£ei, y övoqpypei di sgyov, g öiå Åöyov, öi éyygdopov, y öiå ovjufioAiKfjg vivog Ttagaoräoseog); Eng. Steph. 133 (degrade, revile, or expose to hatred and contempt ang foreign prince or potentate); Bund 42 (öffentliche Beschimpfung eines fremden. Volkes oder seines Souveräns oder einer fremden Regierung); Tjslov. Fsl. 145 (an eler Ehre kränkt oder beleidigt, m e d e t t subjektivt rekvisit: in der Absieht, Verachtung oder feindselige Gesinnung gegen einen fremden Staat zu zeigen); Schw. Fsl. 261 (öffentlich beleidigt). — Bund och Schw. Fsl. i n s k r ä n k a sig s å l u n d a till offentlig ä r e k r ä n k n i n g . Misshandel (våld) och ärekränkning: S. 8: 27 (Förgriper sig någon, med våld eller annan misshandel . . Sker dråp, som i 14 kap. 3 eller 4 § sägs), 28 (Talar eller skriver man smädlig en emot person, som i 27 § nämnd är, eller förgriper man sig emot honom meet hotelse eller annan missfirmlig gärning); D. 1866, 82 (nogen Handling, der sigter til at berove en fremmed i Venskab med Kongen levende Regent Livet . . For9
130 griber Nogen sig diers pun en saudun fremmed Regents Person . . Den, eler truer en fremmed i Venskub med Kongen levende Regent med personligt Angreb, overfalder ham med Skjceldsord eller paa anden fornarmelig Maude tiltuler hum); Jap. 90 (övervåld eller hotelse . . ärekränkning): FL Fsl. 12: 12 (brott mot liv. kroppslig okränkburhet eller ära). Misshandel och frihetsbrott: 0 . QQ2 (med h ä n v i s n i n g till den eljest n u m e r a u p p h ä v d a § 58 a, som straffade a n g r e p p p å die Person des Kaisers an Körper, Gesundheit oder Freiheit): vid ärekränkning e n d a s t f ö r s v å r a n d e o m s t ä n d i g h e t (494 a). Misshandel, ärekränkning och frihetsbrott: H. 115 (De aanslug op het teven of ele vrijheid), 116 (Elke feitelijke aanreinding van den per soon), 117 (Opzettelifke be/eediging): T. 102 (jfr 80, 81 1 ), 103; It. 1930, 295 (attentu alla rita, alla incolumitä o alla libertå personale), 296 (attenta alla libertå), 297 (offende Vonore o il pr est ig io); Kina 121 (the offence of internationell homicide), 122 (the offence of intentionally causing bodily harm, or ung offence against personal liberty, or ung offence against reputation). Misshandel, ärekränkning, frihets- eller hemfridsbrott: Sp. 238 (El que matare a un Monurcu etc. . . El que produjere lesiones groves . . los que cometieren contra las mismas personas cualquiera otro atentado de hecho), 239 (El que violare la inmunidad personal o el elomicilio), 240 (El que de paldbra, por eserito o por cualquier otro medio, injuriase o umenuzuse publicamente a los Mona reus etc.): P o r t 159 (Aquelle que commetter por algum facto quulquer offensa contra urna pessoa real estrangeiro, residents em Portugal . . ou violur o seu domicilio, ou os direitos de que gosa, seg undo o direito publico das nacöes), 160 (offender publicamente, por paluvras, ou por escripto ou desenho publicado. ou pior qualquer meio de publicagäo). Misshandel, ärekränkning, frids- och frihetsbrott: D. 1930, 107 (Begaas nogen af de i Kapitlerne 25, 26 og 27 omhundlede Forbrydelser mod et fremmed Statsoverhoved . .). Misshandel, ärekränkning, frihetsbrott samt brott mot sedlighet och i familjeförhållanden: N. 96 jfr 102 (nogen i kapitlene 19, 20. 21, 22 eller 23 omhunellet förbrytelse).
131 Brott överhuvud: It. 1889, 128 (Chiunque . . commette un deliito contro etc. — h ö g r e straff, qualora si tratti di un fatto diretto contro la vita, la integritå o la libertå personale); Turk. 164: V e nez. 158. P å b e g r e p p e t immunitet b y g g e s b r o t t e t i A r g e n t 221 (el epue violare las inmunidades del jefe de un estado . .); Costa R. 450 (likaså — l a g e n h a r u r d e n n a s y n p u n k t även, ib., m e d t a g i t el privilegio de extraterritorialidad otorgado a las naves extranjeras de guerra o a los barcos mereantes en los casos en que lo hacen extensivo a ellos el Derecho Internacional o los tratados publicos); Mex. 413 (La violaciön de cualquiera inmunidud diplomatien, real o personal, de un soberano extranjero, o eld representante de otra naciön, sea que residan en la Republica o que esten de paso en dia); P e r u 296 (El qiie vidare las inmunidades del jefe de an Estado o de algun agente diplomdtieo, ö ultrnjure en la per sona de éstos ä un Estado extranjero). F ö r främmande sändebud uppställes särskilt straffskydd oftast i s a m b a n d m e d n u n ä m n d a b e s t ä m m e l s e r om f r ä m m a n d e statschef. U n d a n t a g s v i s förekommer, a t t straffskyddet uppställes icke för statschef m e n väl för s ä n d e b u d : Bras. 99 (Violar a, immunidade dos embaixadores ou ministros estrungeiros); Chil. 120 (El que violare la inmunideid personal, o el domicilio del representante de una potencia extranjera). N å g o n g å n g förekommer, t v ä r t o m , a t t särskilt straffskydd uppställes för f r ä m m a n d e statschef m e n icke för sänd e b u d : Ö. 66 2 (jfr ov.); dock n ä m n a s de (494 a), såsom objekt för ä r e k r ä n k n i n g , b å d a t i l l s a m m a n s (försvårande omständighet). D e n m o d e r n a strafflagstiftningen t e n d e r a r ö v e r v ä g a n d e å t a t t u p p s t ä l l a s a m m a rekvisit (i avseende p å h a n d l i n g e n ) och s a m m a straff för a n g r e p p på statschef som p å s ä n d e b u d : D. 1930, 107 1 (Begaas . . mod et fremmed Statsoverhoved eller Sendebud); It. 1930, 298 (Le disposizioni dei tre articoliprecedent} [o: beträffande i Capi di Stat i ester i] si applicano anche se i fatti, ivi preveduti, sono commessi contro rappresentanti di Stedi esteri, accreditati presso il Governo
132 del Re, in quulitu di Capi di missione diplomatica, a causa o nelVescrcizio delte loro funzioni): A r g e n t (1921) 221 (el que violure las inmunidades del jefe de un estado o del representante de una potencia extranjera); Costa R. (1924) 450 (liknande); Mex. (1929) 413 (La violacion de cualquiera inmunidud diplomatica, real o personal, de un soberano extranjero, o eld representante de otra naciön, sea epue residan en la Republica o que esten de paso en el to); Peru (1924) 296 (El eque violare las inmunidades del jefe ele un Estado 6 de algun agente diplomutico); Tjslov. Fsl. (1926) 145 (dessen Oberhaupt oder von der Regierung eler Republik anerkannten Vertrder): Schw. Fsl. (1918) 261 (Wer einen fremden Staat in der Person seines Oberhauptes, seines Gesandten oder Geschäftsträgers). — E n partiell likställighet ä g e r r u m enligt H. 119 r ö r a n d e ä r e k r ä n k n i n g g e n o m skrift etc. (Hij die een geschrift of af bedding, waarin eene beleedlging voorkomt voor een regeerend vorst of under hoofel van een bevrienden staat of voor een vertegenwoordiger van eene buitenlandsche mogendheid bij de Nederlandsche regeering in zijne hoedemigheid, met het oogmerk om aan den beleedigenden inhoud ruchtbeiarheicl te geven of de ruchtbaarheid daarvan te vermeerderen, verspreidt, openlijk ten toon stelt of aanslaat), för a n n a n ärek r ä n k n i n g (117, 118) olika b e s t ä m m e l s e r och för a n d r a b r o t t särskilt straffskydd e n d a s t för statschef (115, 116); T. Fsl. (1927), vid ä r e k r ä n k n i n g överhuvud, 113 (Wer ein ausländisches Staatsoberhaupt beleidigt, während es sich im Deutschen Reiche uufhält, oder iver einen im Reiche beglaubigten ausländischen Gesandten oder Gesehäftstrtiger beleidigt), m e d a n statschefen d e s s u t o m å t n j u t e r särskilt skydd (112) mot högförrädiska a n g r e p p . N å s r a l a g a r h a v a rekvisitet lika, m e n straffet å t m i n s t o n e i visst fall m i n d r e för a n g r e p p m o t s ä n d e b u d : S. 8: 27 (Förgriper sig någon, med våld eller annan misshandel, å främmande stats regent, medan han här i riket vistas . . Sker slik förgrqielse å främmande makts sändebud här i riket . . Sker dråp, som i 14 kap. 3 eller 4 § sägs, å någon av de personer nu nämnda äro), 28 (Talar eller skriver man smädligen emot person, som i 27 § nämnd är, eller förgriper man sig emot
133 honom med hotelse eller annan missfirmliggärning);
[Fr. L. 29 / 7 1881, 36,
37]; JugOSl. 308, 309; Grek. 145, 146; Jap. 90, 91; FL Fsl. 12: 12. E t t i fråga om s ä n d e b u d mera inskränkt rekvisit ä n i fråga om statschef förekommer i FL, som (14: 4) för »diplomatisk a g e n t » u p p s t ä l l e r straff skydd m o t »misshandel eller annat våld eller ärekränkning»: a n g å e n d e statschef jfr, u t o m 14: i, 2, ib. 3; N. 96 2 ( b r o t t m o t p e r s o n l i g frihet, kroppslig i n t e g r i t e t och ära): a n g å e n d e statschef jfr ov. s. 130; H. 115—119 ( ä r e k r ä n k n i n g i fråga om b å d a o b j e k t e r n a ; för statschef d e s s u t o m b r o t t m o t frihet och kroppsi n t e g r i t e t , jfr ov. s. 130); T. ( ä r e k r ä n k n i n g för båda, 103, 104; d e s s u t o m högförrädiska a n g r e p p m o t statschef, 102); Port. 159, 160 (särskild b e s t ä m m e l s e a n g å e n d e ä r e k r ä n k n i n g m o t statschef, i ö v r i g t jfr ov. s. 130); T. Fsl. 112, 113 (jfr ov. s. 132). E t t mera omfattande rekvisit i fråga om s ä n d e b u d h a r Eng., som o m t a l a r f r ä m m a n d e statschef endast u n d e r »Libels on foreign powers» (Steph. 133), m e n s ä n d e b u d d e s s u t o m u n d e r »Violation of Ambassadors' Privileges» (Steph. 130) och »Arrest of Ambassador» (ib. 131); Bund 42, 4 3 , som i fråga om statschef e n d a s t o m t a l a r Beschimpfung m e n i fråga om s ä n d e b u d Beschimpfung oder Misshemdlung. N å g r a l a g a r b e h a n d l a f r å g a n så, a t t de, m e d a n de u p p s t ä l l a s j ä l v s t ä n d i g a r e k v i s i t beträffande a n g r e p p å statschef, r ö r a n d e a n g r e p p å s ä n d e b u d h ä n v i s a till b e s t ä m m e l s e r n a om a n g r e p p å den e g n a s t a t e n s ä m b e t s m ä n i och för ä m b e t e t : It. 1889, 130 (Per i delitti. commessi contro i rappresentanti degli Stati esteri acereditati presso il governo del re, a causa delte loro funzioni, si applicano le pene stabiiite per gli stessi delitti commessi contro pubblici ufficiali a causa elelle loro funzioni). L i k a m e d d e n n a l a g : Turk. 166; Venez. 160; i h u v u d s a k ä v e n Sp. 242 och Kina 123, vilka dock icke (uttryckligen) f ö r u t s ä t t a , a t t s ä n d e b u d e t skall h a v a angripits »på g r u n d av sitt ä m b e t e » . (d). Främmande stats flagga m. m. Objektet b e g r ä n s a s n å g o n g å n g till b e s t ä m d a föremål: N. 95 (en fremmed stats flagg eller riksvåpen); Tjslov. Fsl. 145 1 (das Wappen
134 oder die Flagge); m e n vanligen a n v ä n d e s ett g e n e r e l l t u t t r y c k : höghetsteckeii, emblem e t c : FL 14: 4 2 (riksvapen eller annat makttecken); T. 103 a (Zeichen der Autorität . . oder ein Iloheitszeichen): It. 1889, 129 (la bandiera o altro emblema); It. 1930, 299 (la bandiera ufficiale o un altro emblema); S p . 241 (el pabellön, bandera o escudo ele armas u otro emblema); J u g o s l . 99 2 (anamma); Turk. 165 (le drapeau . . ou les aatres emblemes): Mex. 418 (los eseudos, emblemas o pabellones); Peru 296 (los emblemas de su soberania. especialmente su bandera ö su escudo): Venez. 159 (la bandera o cualquier otro emblema): Kina 126 (the national flag, or other national emblem); Jap. 92 (flaggan eller annat höghetstecken); FL Fsl. 12: 13 (flagga, riks v open eller annat makttecken); T. Fsl. 114 {Iloheitszeichen); Schw. Fsl. 262 (Iloheitszeichen eines fremden Staates . . namentlich sein Wappen oder seine Fahue). — Någong ä n g i n s k r ä n k e s rekvisitet till vänskaplig s t a t s e m b l e m : Fi. 14: 4 2 (vänskaplig stats); Mex. 418 (de una potencia ami g a). — S t u n d o m fordras uttryckligen, a t t o b j e k t e t befinner sig inom riket eller, vilket g e r n ä s t a n s a m m a r e s u l t a t , a t t h a n d l i n g e n företages inom r i k e t : N. 95 (Den, som her i riket offentlig forhaaner e t c ) ; I t 1930, 299 (Chiunque net territorio dello Stato vilipende); Jugosl. 99 2 (utställt a v f r ä m m a n d e s t a t s r e p r e s e n t a n t i J u g o s l a v i e n ) ; Schw. Fsl. 262 (Iloheitszeichen eines fremden Staates, die vem einer anerkannten Vertretung dieses Staates öffentlich. angebracht sind). — I flera l a g a r fordras, a t t objektet är offentligt u t s t ä l l t : FL 14: 4 2 (vänskaplig stats offentligt utställda riksvapen eller annat makttecken); T. 103 a (ein öffentlidies [tolkas = auf obrigkeitliche A n o r d n u n g des ausländischen S t a a t e s a n g e b r a c h t e s | Zeichen . . oder ein Iloheitszeichen); [It. 1930, 299 (la bandier a. ufficiale o un altro emblema di uno Stato estero, usuti in conformita del diritto inferno dello Stato italiano)]; Turk. 165 (le drapeau, officiell ement arboré, ou les autres emblemes); FL Fsl. 14: 13 (främmande stats offentligt utställda flagga, riksvapen eller annat makttecken); T. Fsl. 114 (ein öffentlich angebrachtes Iloheitszeichen). J u g o s l . 99 a och Schw. Fsl. 262 fordra d ä r u t ö v e r , a t t t e c k n e t a n b r a g t s av en erkänd r e p r e s e n t a n t för den f r ä m m a n d e s t a t e n
135 (se h ä r ov.): d e t s a m m a g ö r Tjslov. Fsl. 145, s å v i t t d e n b r o t t s l i g a h a n d l i n g e n b e s t å r i b o r t t a g a n d e (das Wappen oder die Flagge eines fremden Staates. die von seiner anerkannten Vertretung öffentlich angeIrrucht worden sina, beseitigt). Handlingen b e s t ä m m e s s t u n d o m e n b a r t såsom s k y m f a n d e (»hån a n d e » ) ; i s å d a n t fall t o r d e d e t t a u t t r y c k a n v ä n d a s i v i d s t r ä c k t m e n i n g = b r i s t a n d e r e s p e k t el. dyl. och o m f a t t a r väl d e t s a m m a , som i a n d r a l a g a r åsyftas m e d flera ord (borttaga, förstöra, skada, skymfa e t c ) . Jfr FL 14: 4 2 (skymfar); N. 95 (forhåner): D. 1930, 108 1 (forhaaner); T. 103 a (ivegnimmt, zerstört oder besehäeligt oder beschimfenden Unfug däran verubt); It. 1889, 129 (toglie, distrugge o sfregia): I t 1930, 299 (vilipende): Sp. 241 (arrancare o menospreciare); J u g o s l . 99 2 ; Turk. 165 (enlévera, détruira, lacérera ou outragera de toute autre fagon); Mex. 418 (Todo ataque o violencia de cualquier genero a los eseudos); Peru 296 (arrebatare o degradare); Venez. 159 (arrebate, rompa o destruga): Kina 126 (damages, destrogs, pulls down or otherwise dishonours); Jap. 92 (förstör, skadar, borttager eller smutsar); FL Fsl. 12: 13 (skymfar); T. Fsl. 114 (beschädigt, zerstört, beseitigt oder unkenntlieh macht oder beschimpfenden Unfug däran verubt); Tjslov. Fsl. 145 (beschädigt . . sehmälit . . beseitigt); Schw. Fsl. 262 (ivegnimmt. beschädigt oder beleidigende Handlungen däran verubt). — I flere l a g a r förutsattes, a t t den b r o t t s l i g a h a n d l i n g e n sker offentligt: N. 95; D. 1930, 108 1 ; It. 1889, 129 (in luogo pubblieo o aperto al pubblieo); It. 1930, 299 (in luogo pubblieo o aperto o esposto al pubblieo); Sp. 2 4 1 : Kina 126. E t t u t t r y c k l i g t subjektivt rekvisit uppställes i flere l a g a r : T. 103 a (böswillig); It. 1889, 129 (per fare atto di disprezzo contro lo Stato medesimo); Sp. 241 1 (con dnimo de injuriar); Peru 296 (por ado de menospreeio); Venez. 159 (likaså); Kina 126 (with intent to offer ang insult to ung foreign State): Jap. 92 (likaså); Tjslov. Fsl. 145 (in der Absieht. Verachtung oder feindselige Gesinnung gegen einen fremden Staat zu zeigen); Schw. Fsl. 262 (böswillig). E n särskild b e s t ä m m e l s e om b r o t t e t s förövande u n d e r upp-
136 lopp f ö r e k o m m e r i S p . 241 2 (Si el hecho tuviere lugar en una mani'estaciön o tumults, que no permita descubrir los autores directos del mismo, aquellos que resulten principales promovedores del desorden publico sufrirun, aelemås de la pena correspondiente a este delito, la del pdrrafo anterior). D. 1930, 108 1 u t v i d g a r r e k v i s i t e t : den, der offentlig forhaaner en fremmed Nation, en fremmed Stat, dens Flag eller anelet anerkendt Nationalmarke; jfr D. 1866, 82 4 .
(3) R e e i p r o c i t e t . N å g r a l a g a r fordra i större eller m i n d r e u t s t r ä c k n i n g reeip r o c i t e t i den f r ä m m a n d e s t a t s lagstiftning, som skall k o m m a i å t n j u t a n d e av straff skydd. U t a n i n s k r ä n k n i n g gäller d e t t a i 0 . 662, som dessutom fordrar, a t t r e c i p r o c i t e t e n skall h a v a l a g l i g e n k u n g j o r t s i Österrike (insofern von dessen Gesetzen oder durch besond.ere Verträge die Gegenseitigkeit verburgt, und in der Bepublik Österreich gesetzlich kunelgemacht ist); Turk. 167 (L'application des dispositions prévues dans le present chapitre, est subordonnée ä Veidoption des mémes principes, pour eles actes similaires, dans la legislation ele VEtat dant ressortit la partie lésée); T. Fsl. 116, som fordrar reeiprocitet r e d a n vid t i d e n för b r o t t e t s b e g å e n d e (Vergelien gegen die §§ 112 bis 114 werden nur auf Verlangcn der ausländischen Regierung und nur dann verfolgt, wenn dem Beiche die Gegenseitigkeit verburgt ist and schon zur Zeit der Tat verburgt war); It. 1930, 300, som dock, d ä r r e e i p r o c i t e t ej existerar, a n t a g e r f ö r s v å r a n d e o m s t ä n d i g h e t vid t i l l ä m p n i n g e n av det allmänna b r o t t e t s straffskala (Le elisposizioni degli articoli 295, 296, 297 e 299 si applicano solo in quanto la legge straniera garantisca, reciprocamente, al Capo dello Stato italiano o alla bandiera italiano parifå di tutela penule. I Capi di missione diplomatica sono equiparati ai Capi di Stati esteri, a norma delVarticolo 298, soltanto se lo Stedo straniero concede paritå di tutela penale ai Capi di missione diplomatica italiana. Se la paritå delta tutela penale non esiste,
137 si applicano le disposizioni dei titoli dodicesimo e treelicesimo; ma la pena e aumentata). — T. 102, 103 fordrar reeiprocitet vid b e s t ä m m e l serna om h ö g f ö r r ä d e r i och om f ö r o l ä m p n i n g m o t u t l ä n d s k statschef (sofern in dem anderen Staate dem Deutschen Beich die Gegenseitigkeit verburgt ist); d ä r e m o t icke i fråga om a n g r e p p p å s ä n d e b u d eller » h ö g h e t s t e c k e n » . L i k n a n d e Bund 42, som straffar öffentlicJie Beschimpfung eines fremden Volkes oder seines Souveräns oder einer fremden Regierung, m e n blott wofern der Eidgenossenschaft Gegenrecht gehalten wird — vilken i n s k r ä n k n i n g d ä r e m o t icke gäller (43) ifråga om die Beschimpfung oder Misshandlung eines bei der Eidgenossenschaft beglaubigten Repräsentanten einer fremden Regierung. J u g o s l . fordrar reeiprocitet vid b r o t t m o t statschef (308) och h ö g h e t s t e c k e n (992), m e n icke vid a n g r e p p m o t s ä n d e b u d (309). — Schw. Fsl. 266 förutsätter, dock blott u n d e r fredstid, reeiprocitet vid brott m o t f r ä m m a n d e s t a t s överhuvud, s ä n d e b u d eller regering, m e n icke vid b r o t t m o t h ö g h e t s t e c k e n (In den Fälten des Art. 261 ordnet der Bundesrat die Verfolgung nur an, wenn er das Gegenrecht fur zugesidiert halt. In Kriegszeiten känn der Bundesrat die Verfolgung audi ohne . . die Zusicherung des Gegenrechts anordnen). — Slutligen fordrar Grek. 148 2 reeiprocitet ifråga om u t l ä n d s k t s ä n d e b u d s befogenhet a t t åtala (icke blott b r o t t m o t h o n o m själv u t a n även) b r o t t m o t h a n s statschef eller r e g e r i n g eller h a n s l a n d s m y n d i g h e t e r . (4) Å t a l . Oftare ä n b e s t ä m m e l s e r om reeiprocitet f ö r e k o m m a i l a g a r n e i n s k r ä n k a n d e b e s t ä m m e l s e r r ö r a n d e (det allmännas) r ä t t till åtal. S å d a n a s a k n a s dock i H.; Ö.; It. 1930; Sp.; P o r t ; Eng.; A r g e n t ;
Bras.; Chil.; Costa R.; Mex.; Peru; Venez. A v de l a g a r , som i n s k r ä n k a å t a l e t , l å t a n å g r a i n s k r ä n k n i n g e n gälla i n o m hela i n s t i t u t e t : S. 8: 29 (dråp u n d a n t a g e s ) ; FL 14: 5; [Fr. L. 29 / 7 1881, 60 (L. 16 / 3 1893)]; Grek. 148 (jfr h ä r ov.); FL Fsl. 12: 14; T. Fsl. 116; Tjslov. Fsl. 145 2 . — A n d r a l a g a r g ö r a en uppdelning, så a t t å t a l e t är i n s k r ä n k t e n d a s t inom visst o m r å d e av insti-
138 t u t e t . H ä r v i d förfara l a g a r n e emellertid m y c k e t olika. Ä n i n s k r ä n kes å t a l e t vid b r o t t mot person m e n icke vid brott m o t höghetst e c k e n (T. 102, 103, 105 jfr 104; S c h w . Fsl. 261 jfr 262). Ä n ställes ärekränkning ö v e r h u v u d u n d e r i n s k r ä n k t å t a l (N. 96, 103; D. 1866, 84; Jap. 90 2 , 91 2 , 92 jfr 9 0 \ 91 1 ) i m o t s a t s till övriga b r o t t m o t person. Ä n skiljes emellan statschef och s ä n d e b u d : Kina 127, s å v i t t rör ä r e k r ä n k n i n g , jfr 122; It. 1889, 130 2 , såvitt rör ärek r ä n k n i n g , jfr 128 4 , där i n s k r ä n k n i n g e n gäller brott, som eljest stå u n d e r enskilt å t a l ; Turk. 166 2 jfr 1 6 4 2 = I t . 1889. U n d e r d e t å t a l vid a n g r e p p mot h ö g h e t s t e c k e n är fritt, som n ä m n t , i flera lagar, i n s k r ä n k e s det i I t 1889, 129 2 ; J u g o s l . 99 2 ; Turk. 165 2 : Kina 127, 126; Jap. 92; likaså D. 1930, 108 2 (som b e h a n d l a r e n d a s t d e t t a fall såsom e t t delictum sui generis och i övrigt, 107, nöjer sig m e d en kvalifikation av a l l m ä n n a brott). L i k s o m i fråga om reeiprocitet, gör Schw. Fsl. skillnad m e l l a n fredstid och krigstid (266): å t a l e t i n s k r ä n k e s (vid brott m o t person) u n d e r fredstid m e n icke u n d e r krigstid. Beträffande s ä t t e t för i n s k r ä n k n i n g e n u p p s t ä l l a flere l a g a r såsom villkor för åtalet, a t t den förolämpade (eller den f r ä m m a n d e s t a t e n s r e g e r i n g , s ä n d e b u d etc.) skall h a begärt å t a l : D. 1930, 108 2 (Faatale finder kun Sted, naar det forlanges af vedkommende fremmede Regering); T. 102, 103 (i fråga om b r o t t m o t statschef etc.: Die' Verfolgung tritt nur auf Antrug der auswärtigen Regierung ein. Die Zurucknahme des Antrages ist zulässig), 104 (brott m o t s ä n d e b u d : Die Verfolgung tritt nur auf Antrug des Bcleidigten ein. Die Zuräcknahme des Antrages ist zulässig); |Fr. /.. 29/? 1881, 60 (L. 16 / 3 1893): soit a leur requéte, soit (Voffice, sur leur demande etc.]; I t 128 4 , 129 2 (non si procede che a richiesta del governo dello Stato estero), 130 2 (non si procede che a richiesta dello parte lesa); J u g o s l . 99 2 ; Turk. 164 2 , 165 2 , 166 2 ( = I t . 1889): Grek. 148 jfr ov.; Kina 127 (only at the request of the Government oj the foreign State concerned); Jap. 90 2 , 92, 91 2 (vid ä r e k r ä n k n i n g m o t statschef och b r o t t m o t h ö g h e t s t e c k e n : å t a l p å den f r ä m m a n d e reg e r i n g e n s b e g ä r a n ; vid ä r e k r ä n k n i n g m o t s ä n d e b u d : p å h a n s e g e n
139 b e g ä r a n ) ; T. Fsl. 116 (nur auf Verleingen der ausländischen Regierung); S c h w . Fsl. 261 (auf Ersuehen der Regierung des fremelen Staates). A n d r a l a g a r l å t a det k o m m a a n på tillåtelse (eller befallning) a v den e g n a s t a t e n s r e g e r i n g : S. 8: 29 (Ej må brott, som i 27 eller 28 § sägs, där ej dråp skett, åtalas ar allmän åklagare, utan att Konungen därtill lov giver); N. 103 (Båtalen av mrekr enkel ser i henhold til §§ 101 og 1.02 finner alens sted efter Kongens befäl in g eller med hans samtykke); FL Fsl. 12: 14 (Åtal för brott, som nämnas i detta kapitel, må icke ar all mön åklagare väckas utan justitieministerns påbud); Tjslov. Fsl. 145 2 (Zur Ankluge bedorf es der Ermächtigung des Ministers der auswärtigen Angelegenheiten). U n d a n t a g s v i s förekommer, a t t de b å d a villkoren u p p s t ä l l a s a l t e r n a t i v t (FL 14: 5: Åtal för brott, som efter detta kapitel straffas, må ej ar allmän åklagare utföras, där icke åtal begäres av den främmande statens regering, eller |Kejsaren och Storfursten] därtill förordnar) eller k u m u l a t i v t (D. 1866, 84: . . finder offentlig Paatale kun Steel, naar det af vedkommende fremmede Regjering eller Gesandt forlanges, og da efter Justitsministerens Befaling). b) S j ä l v s t ä n d i g a r e k v i s i t . (1) A l l m ä n n a b e s t ä m m e l s e r . E t t allmänt rekvisit (jfr ov. s. 124), till stor del efter d e n franska l a g e n s föredöme, förekommer i m å n g a l a g a r : S. 8: 25 2 (Har någon genom handling, som nyss är sagd [o: v ä r v n i n g till främm a n d e k r i g s t j ä n s t ] , eller genom annan gärning, som i lag eller annan av Konungen utfärdad författning är förbjuden, satt riket i fara för krig eller repressalier eller annan åtgärd från främmande makts sida av för riket menlig art, varde, där han bort kunna inse faran . .); D. 1930, 100 (Den . . som fremkalder ojensgnlig Fare for fjendtlige Forholdsregler mod den danske Stat eller for fremmed Magts Inblanding i dens Anliggender — en b e s t ä m m e l s e , som i sitt u r s p r u n g l i g a skick s n a r a s t a v s å g framkall a n d e av krigsfara g e n o m n e d s ä t t a n d e u t t a l a n d e n om den egna
140 staten); Fr. 84 (Quieonque aura, par des actions hostiles, non approuvées par le Gouvernement, exposé VEtat ä une declaration de guerre), 85 (Quieonque aura, par des aetes non approuvés par le Gouvernement, exposé des Frangais å éprouver eles représailles); Belg. 123 (Quieonque, par des actions hostiles, non approuvées par le gouvernement, aura exposé VEtat å des hostilités de la part dfune puissance étrangere); It. 1889, 113 (Chiunque, eon arruolamenti o altri atti ostili non approvati dal governo, intrapresi nel regno o al estero, espone lo Stato al pericolo di una guerra . . Se gli atti non approvati dal governo espongano solamente lo Stato o gli abitanti di esso al pericolo di rappresaglie, ovvero turbino le relazioui amichevoli del governo italiano eon un governo estero . .); It. 1930, 244 (likaså; m e n u t s t r ä c k e r faran för repressalier till u t o m riket bos a t t a s t a t s b o r g a r e : i suoi cittadini, ovunque residenti); S p . 233 (El que, con actos que no esten debidamente autorizados, provocare o diere motivo a una declaraciön de guerra. contra Espaha por parte de otro potencia, o expusiere a los espaholes a experimentar vejaciones o represalias en sus personas o en sus bienes); P o r t 148 ( = F r . ) ; Rum. 74, 75 (likaså); Turk. 142 (liknande It. 1889); Argent. 219 (el que por actos hostiles, no aprobados por el gobierno naeional, diere motivo al peligro ele una declaraciön de guerra contra la naciön, expusiere a sus habitantes a experimentar vejaciones o represalias en sus personas <>• en sus bienes o alterare las relaciones amistosas del gobierno argentino con un gobierno extranjero); Bras. 90 (Commetter, sem ordern ou autorizeigao do governo, hostilidades contra subditos de outra nagao, de maneira que se eompromettu a paz, ou se provoquem represalias); Costa R.
448 (= Argent.); Mex. 367 (=Sp.); Peru 299 (= Argent.); Kina 124 (Whoever without author it g commits ang hostile act against a foreign State); Fi. Fsl. 12: 11 (Den, som genom folkrättsstridigt uppträdande mot främmande stat uppeggar denna till avoghet mot Finland; straffes, om Finland härigenom utsattes för uppenbar fara att bliva föremål för krigsåtgärder från den främmande statens sida . .). E n kvalifikation uppställes för det fall, a t t det verkligen komm e r till krig, i S.; Fr.; Rum.; A r g e n t ; Costa R.; P e r u ; likaså,
141 och d ä r j ä m t e en m i n d r e kvalifikation, om det k o m m e r till repressalier e t c , It. 1889; It. 1930; Turk. Fallet uppdelas, allteftersom det k o m m e r till fientligheter eller icke, i Belg.; Sp.; och P o r t D ä r e m o t g ö r a D.; Bras.; Mex.; Kina; och FL Fsl. i n g e n dylik å t s k i l l n a d . — E n privilegiation för det fall, a t t icke ens fara för k r i g förelåg, h a r FL Fsl.; s a m t för det fall, a t t v a r k e n fara för k r i g eller för repressalier förelåg och o m s t ä n d i g h e t e r n a dessutom ä r o s y n n e r l i g e n m i l d r a n d e , S. Culpa m e d t a g e s u t t r y c k l i g e n i S. 8: 25 2 (där han bort kunna inse faran) och straffas särskilt i FL Fsl. 12: 11 2 (Begås gärningen av oaktsamhet). (2) S ä r s k i l d a b e s t ä m m e l s e r . S å s o m förut a n m ä r k t (s. 124) förekomma icke sällan, såväl i lagar, som u p p s t ä l l a e t t a l l m ä n t rekvisit, som i de övriga, bes t ä m m e l s e r , vilka k r i m i n a l i s e r a särskilda h a n d l i n g a r , i n n e b ä r a n de fara för k r i g m. m. D e t p r a k t i s k t v i k t i g a s t e fallet är brgtande mot stedens neutralitet u n d e r k r i g mellan a n d r a stater. D e s s a b e s t ä m m e l s e r h a v a s t u n d o m formen av » b l a n k e t t l a g a r » , stundom a v e g n a rekvisit; n å g o n g å n g a n v ä n d e s en hybrid form, så a t t dels ö v e r t r ä d e l s e r av g i v n a föreskrifter dels a n d r a in casu för n e u t r a l i t e t e n farliga h a n d l i n g a r kriminaliseras. B l a n k e t t l a g a r u p p s t ä l l a s s å l u n d a i FL 14: 4 3 (Bryter någon emot i vederbörlig ordning kungjord föreskrift om neutralitet); N. 85 (Den, som overtreder nogen forskrift, som Kongen har utferdiget til oprettholdslse av rikets noitralitet under krig mel lem fremmede makter, eller som. medvirker hertil); D. 1930, 104 3 ( m e d t a g e r ä v e n föreskrifter, som r ö r a N a t i o n e r n a s F ö r b u n d : överträder Bestemmelser eller Forbud, som i Henhold til Lov maatte vmre givet til Värn for Statens Forsvars- eller Neutralitetsforanstaltninger eller til Gennemforelse af dens Forpligtelser i Henhold tit Folkeforbunelspagten i Anledning af mellemfolkelige Stridigheder); J u g o s l . 126: Kina 125 (Wlioever during a state of war between foreign States violeites any order of neutrality enacted by the
142 Government of the Republic); Jap. 94 (Den, som i händelse av krig mellan utländska makter bryter mot neutralitetsföreskrifter); FL Fsl. 12: 8 (Bryter någon emot i vederbörlig ordning kungjord föreskrift om neutralitet); T. Fsl. 115 (Wer während eines Krieges zivischen anderen Stouten einer Vorschrift zuividerhundelt, die die Reichs regie rung zum Schutze der Neutralität des Reichs erlassen hat); Tjslov. Fsl. 143 (Wer eine Verordnung verletzt. die zum Schutze der Neutralität der Republik gemäss dem Gesetz erlassen und ordentlieh kundgemaeht oder ihm ordentlich bekanntgegeben worden ist); Schw. Fsl. 248. — A v n u n ä m n d a l a g a r straffa D. 1930; T. Fsl.; Tjslov. Fsl. och Schw. Fsl. ä v e n culpa. Egna rekvisit uppställa d ä r e m o t Eng. Steph. 134 b ff. (vidlyftiga b e s t ä m m e l s e r om t j ä n s t g ö r i n g i f r ä m m a n d e k r i g f ö r a n d e m a k t s h ä r eller flotta eller u t r u s t a n d e av skepp å t s å d a n m a k t ) ; U. S. A. Fed. P. C. 21 — 39 (liknande); Columb. 167 1 (Los que enganehen o reiinan gente en el territorio de. tu Republica. con el objeto . . de auxiliar alguna Naciön que se halte en guerra con otro, pero no eon la Republica): Costa R. 451 (. . al que violare la neutralidad de la Naciön en un eonflicto de guerra, entré dos o mås potencias, comercianelo con los beliger antes en articulos declarados corns contrabands de guerra. o levantando o alistemdo tropas para alguno de ellos, o proporcionändoles buques o armåndolos, g al que, en caso de guerra civil en otro Estado. vidare dicha neutralidad del modo expresado o infringiendo los requisitos eon que la establezcan el Derecho Internacional o los tratadospublicos); Mex. 419 (La violacionde los deberes de neutralidad que corresponden a la naciön mexicana. cuando se Ii aga conscientemente); Peru 306 (straffar d e t fall, a t t n å g o n till s k a d a för det e g n a l a n d e t s h a n d e l hjälper en k r i g f ö r a n d e m a k t g e n o m a t t till v e r k s t ä l l i g h e t befordra n å g o n dess m o t fienden r i k t a d e å t g ä r d [t. ex. g e n o m m e d d e l a n d e om e x p o r t från P e r u till fienden|: El que por causa de guerra en que tu Republica hubiere declaraelo su neutralidad, practicara en dans de la vida eomercial actos destinados ä realizar en el pais las medidas de hostilidad ordenadas polios beliger antes); Venez. 156 2 (Los venezolanos o extranjeros que, con actos de hostilidad contra uno ele los beligerantes, cometidos dentro del
143 territorio de la Republica, quebranten la neutralidad de ésta en ceiso de ouerra entré naciones extrahas); Schw. Fsl. 264 (Wer vom neutralen Gebiet der Schweiz ans Feindseligkeiteu gegen einen Kriegfuhrenden unternimmt oder unterstiitzt; iver Feindseligkeiteu gegen in die Schweiz zugelassene fremde Truppen unternimmt). B l a n k e t t b e s t ä m m e l s e i förening m e d e t t eget rekvisit förek o m m e r i H. 100 (. . 1°. hi) die, in geval van een oorlog tro ar in Nederland nid betrokken is, opzettelijk eenige handeling rerricht waardoor de onzijdigheid van den staat wordt in gevaar gcbrucht, of eenig bijzonder voorsehrift fot hundhuving der onzijdigheid van regeeringswege gegeven en békendgemaakt, opzettelijk overtreedt); Sp. 234 (el que durante una guerra en que no intervenga Espeina, ejecutare cualquier acts que comprometa la neutralidad del Estado, o infrinja las disposieiones publicudas por el Gobierno para mantenerla); Bulg. 114 1 (den, som företager en gärning, vilken gör neutraliteten osäker, eller som överträder särskilda statens påbud, utgivna och offentliggjorda i syfte att beröra neutraliteten). [Jfr ä v e n Costa R. 451 och Mex. 419, se h ä r ov.].
F ö r u t o m b e s t ä m m e l s e r , som avse n e u t r a l i t e t s s k y d d , f ö r e k o m m a även, i m e r a e n s t a k a fall, a n d r a särskilda s t a d g a n d e n , b} T ggda p å fara för fientligheter från f r ä m m a n d e stat. Så u p p f a t t a l a g a r n e s t u n d o m det f ö r u t n ä m n d a i n s t i t u t e t olovlig värvning -— en g ä r n i n g , som t y d l i g e n är farlig icke blott därför, a t t den m i n s k a r det e g n a l a n d e t s stridskraft, u t a n u n d e r o m s t ä n d i g h e t e r ä n n u mer, om den h a r k a r a k t ä r e n av ett åsyftat a n g r e p p p å en f r ä m m a n d e s t a t . J f r t. ex. Sp. 237; Chil. 114 (El que sin autorizaeiön legitima levantare tropas en el territorio de la Republica o destinare buques al corso, cualquiera que sea el objeto que se proponga o la naciön a que intente hostilizar); Columb. 167 1 (Los que enganchen o reunem gente en el territorio de tu Republica, con el objeto ele expedicionar contra una Naciön amiga o neutral); Costa R. 447 (jfr ov. s. 110). S a m m a synp u n k t gör sig gällande, d å l a g e n ö v e r h u v u d straffar den, som
144 r u s t a r sig till anfall p å en f r ä m m a n d e s t a t (jfr ov. s. 127 ff. bes t ä m m e l s e r n a i flere l a g a r om a n g r e p p p å f r ä m m a n d e s t a t s t e r r i t o r i u m ) : Eng. Steph. 134 a (who, within the limits of His Majesty's dominions, prepares or fits out any naval or military expedition to proceed against the dominions of any friendly state [= a n y foreign s t a t e a t peace w i t h His Majesty], or is engaged in such preparation or fitting out, or assists therein, or is employed in any capacity in such expedition); Bund 41 (se ov. s. 126) och n å g r a k a n t o n a l l a g a r (Graub. 68 2 ; Schaffh. 100; Luz. 91); Venez. 154 (Los venezolanos o extrgnjeros que en Venezuela recluten gente o ueopien armas, o formen juntas o preparen expediciones o salgan eld territorio de la Republica en actitud hostil para acometer o invadir el de una Naciön amiga o neutral . . En lo misma pena determinada en este articulo incurren los venezolanos o extranjeros que en Venezuela construyun buques, los armen en guerra o aumenten sus fuerzus o pertrechos, su dotaciön o el numcro de sus marineros para hacer la guerra a una Naciön eon la cual esté en paz la Republica); Ind. Pen. C. 125 (Whoever wages war against the Government of ang Asiatic Bower in alliance or at peace with the Queen or attempts to wage such war, or abets the waging of such war), 126 (Whoever commits depredation, or makes preparations to commit depradation, on the territories of ang Bower in alliance or at peace with the Queen); Jap. 93 (Den, som gör förberedelser eller sammansvärjer sig med andra för att utan regeringens tillstånd föra krig mot en främmande stat). Ministrar, som författningsstridigt k o n t r a s i g n e r a traktater om offensivallians eller om u t b e t a l a n d e av subsidier, o m t a l a s i Sp. 229 (los mencionados en el articulo anterior [o: los Ministros de la Corona] que, con infracciön de la Constitueiön, autorizaren decreto: 1°. Ratificando tratados de alianza ofensiva aunque no hayan producido la guerra de Espana con otro potencia. 2°. Ratificando tratados en que se estipulare dar subsidios a una potencia extranjera). Kränkande av traktater k r i m i n a l i s e r a s i Argent. 220 (. . al que vidare los tratados concluielos con naciones extranjeras); Bras. 98 (Vio-
145 lar tratados legitimamente feitos com eis nagbes estrangeiras); Costa R. 449 (el que violare un tratado publico); Venez. 156 3 (Los venezolanos o extranjeros que violen las Convenciones o Tratados. celebrados por la Republica ele un modo que eomprometa la responsdbilidad de ésta). Spioneri inom riket för annan stats räkning mot en tredje stat beröres i Schw. Fsl. 265 (Wer auf dem Gebiete der Schiveiz fur einen fremden Staat zum Naehteil eines fremden Staates militari schen Nachriditendienst betreibt; wer solchem Nuchriclitendienst Vorschub leistet). Jfr D. 1930, 105 (Den, som foretager nog et, hvorved fremmed militmrt Efterretningsvo2sen scettes i Stand til eller hjcelpes til umiddelbeirt eller middelbart at virke indenfor elen danske Stats Omraade).
3) Fara under pågående krig. Hithörande brott framställa sig gemenligen som ett slags derivater av landsförräderi, på det sätt att den objektiva gärningen är likartad med förräderibrotten, ehuru förräderiuppsåt icke visas. Man befriar en krigsfånge, räddar en fientlig spion, säljer förnödenheter till fienden, inlåter sig i för staten skadliga spekulationer, bryter mot prestationsplikt till den egna staten, bekantgör krigshärens rörelser eller andra militära hemligheter, visar olydnad mot föreskrifter givna för statens säkerhet, gör uttalanden, som minska tillförsikten hos det egna landets armé 0> s> v> _ m e n allt utan uppsåt att genom dylik gärning gynna fienden på den egna statens bekostnad. Till den del lagarne fästa avseende vid sådana fall — vilket någongång kan finna sin förklaring i obenägenhet att vid förräderibrotten medgiva låp-a minima — kunna bestämmelserna stundom ha karaktären av privilegiationer (vid bristande subjektivt rekvisit) av förräderibrott, stundom ha erhållit en mera självständig ställning. a) K o n t r a k t s b r o t t . Det praktiskt viktigaste och av lagarne mest behandlade av dessa fall är kontraktsbrott i fråga om prestationer till staten av militär betydelse. Likasom en dylik gärning kan utgöra förräderibrott, under förutsättning av förrädiskt uppsåt (och någongång namnes såsom exempel på sådant: Chil. 109": El proveedor que malieiosamente faltare
a su eleber con grave daiio del ejército o armada,
jfr ov. s. 74), så kan det även utgöra bedrägeri. Såvida det emellertid icke blir straffbart såsom förräderi, kan lagstiftaren ha
ansett, att det bör straffas strängare än vanligt bedrägeri, resp. straffas, även om icke heller bedrägeri föreligger. Innefattar gärningen bedrägeri men icke förräderi, kan lagstiftaren uppställa den såsom kvalifikation av bedrägeribrottet (jfr Spec. Utk. IV, 20). Lagarne förutsätta i allmänhet (försåvitt bestämmelsen angår militära intressen, jfr här ned.), att krig pågår (FL 34: 20: N. 88;
H. 105; T. 329; It. 1930, 251, 252; Turk. 131; Rum. 379; Schw. Fsl. 242) eller åtminstone kan anses nära förestående (D. 1930, 102: under Krig eller truende Udsigt dertil; Bulg. 170: under krig eller sedan hären eller en del elära v ställts på krigsfot: J u g o s l . 112; Kina 113: during a state of war, or when war is threatened: FL Fsl. 12: 10: efter skedd krigsförklaring eller då krig hotar; T. Fsl. 96: während eines Krieges gegen das Reich oder bei einem dem Reiche drohenden Kriege).
Några lagar (Fr. 430 ff.; Belg. 292 ff.; Chil. 273—4 samt Ung. i den särskilda lag, O. A. XIX: 1915, som ersatt Str.L. § 457) medtaga dock, utan avseende på krig, alla sådana kontraktsbrott, som träffa här eller flotta. H. har i annat sammanhang (332) en bestämmelse för det fall, att krig icke pågår. - - Någongång (FL 34: 20; T. 329; Rum. 379) sammanföres här berörda fall med det fall, att prestationen avsetts att lindra nöd eller allmän olycka — en synpunkt, som ligger utanför vårt ämne. För den följande framställningen åtskilja vi brottssubjektet, brottsobjektet, prestationsplikten, den brottsliga handlingen, det subjektiva rekvisitet samt kvalifikationer. (1) Brottssubjektet. De personer, som här kunna ifrågakomma till bestraffning, låta fördela sig i tre kategorier: den, som ingått avtalet med staten (resp. av annan grund är prestationsskyldig till staten, jfr ned.); den, som, t. ex. enligt avtal med nämnde leverantör (eller entreprenör), har att i ett eller annat avseende fullgöra dennes prestationsplikt till staten eller eljest spelar en formed-
148 lares roll; den, som å s t a t e n s v ä g n a r m o t t a g e r resp. k o n t r o l l e r a r prestationen. Alla t r e k a t e g o r i e r n a m e d t a g a s i Ung. G. A. XIX: 1915, § 1 (Wer seine Pfiicht ans einem mit der Behörde oder einem behördlichen Organ geschlossenen Vertrag e t c ) , § 6 (diejenigen Personen, die als Unterlieferanten oder Subunternehmer die Bewirkung der von der Vertragspartei ilbernommenen Lieferung ganz oder zum Teile ubernommen haben, weiters die Beauftragten der Vertragspartei, endlich die Verfrächter und die Angestellten der Transport anstalten [sind] zu bestrafen, wenn infolge Hirer absichtlichen Handlungsweise oder Unterlassung, beziehungsweise infolge Hirer Fahrlässigkeit die Erfullung oder gehörige Erfullung der Liefer ung spflicht unterblieben ist. — Mit den im vor i gen Absatz erwähnten Unterschei clung en sind mit der dort bestimmten Strafe audi die Vermittler zu bestrafen, wenn sie die Nicht erf ull ung oder nicht gehörige Erfullung der Liefer ung spfl i dit vorausgesehen haben oder voraussehen konnten), § 7 (Öffentliche Beamte, die be i Abschluss eines in den §§ 1 und 5 erwähnten Vertrages oder bei Anforderung einer auf Grund des Gesetzes fur die Zivecke der bewaffneten Macht geschuldeten Lieferung oder a us Anlass einer auf Grund eines solchen Vertrages oder des Gesetzes geschuldeten Lieferung bei der Vbergabe, der tibernahme, der Aufsicht, der Vberwachung oder der Uberpriifung in Ausubung ihres Amtes oder zufolgc besonderer Betrauung mitwirken, begehen, wenn sie diese Pfiicht absichtlich nicht oder nicht gehörig erfullen, ein Vergehen e t c ) ; F r . 430 (Tous individus charges, comme membres de compagnie ou indi vi duell ement, ele fournitures, d'entreprises on regies pour le conipte des armées de terre et de mer), 431 (Lorsque la cessation du service proviendra du fait des agents des foumisseurs, les agents seront condamnés e t c ) , 432 (Si des fonctionnaires publics ou des agents, preposés ou salaries du Gouvernement, ont aidé les coupables a fair emanquer le service); Belg. 292, 293 (liknande Fr.); — jfr även Turk. 131 (aura agi freiuduleasement: b r o t t s s u b j e k t e t b e g r ä n s a s överhuvud icke). J ä m t e den första k a t e g o r i e n n a m n e s u t t r y c k l i g e n den andra i T. 329 3 (Dieselben Strofen finden auch gegen die Unterlieferanten, Ver-
149 luittler und Bevollmächtigten des Lieferanten Anwendung, welche mit Kenntnis des Zweckes der Lieferung die Nicht erfullung derselben vorsätzlich oder aus Fahrlässigkeit verursachen); It. 1930, 2 5 1 3 (Le stesse disposizioni si applicano ai subfornitori, ai mediatori c ai rappresentanti dei fornitori, allorche essi, violando i loro obblighi contrattuali, hanno cagionato Tinadempimento del contralto di fornix\ura); Rum. 380 (= T.); Bulg. 170 2 ; J u g o s l . 112 2 ; Chil. 2 7 3 ; T. Fsl. 96 2 (Ebenso iverelen unterverpfiichtete Unteruehmer, Vermittler und Berolfmächtigte des Leistungspfiichtigen bestraft, die durch Verletzung ihrer Vertragspfiiclit die Erfullung oder die gehörige Erfullung vereiteln): Schw. Fsl. 242. — Ä v e n D. 1930, 102 (som t a l a r om »en Kontrakt, der vedrorer de af den danske Stat. . trufne Foranstaltninger») ä r a t t föra hit. — A n d r a l a g a r s u t t r y c k s s ä t t omöjliggöra å t m i n s t o n e icke en dylik t o l k n i n g (t. ex. N. 88). J ä m t e d e n första k a t e g o r i e n n a m n e s den tredje i H. 105 2 (Met dezdfde strof ivordt gestraft hij die, met het opzicht over de levering der goederen beläst, de bedrieejlijke handel ing opzettelijk toelaat). FL; Kina och Fi. Fsl. i n s k r ä n k a sig till den första k a t e g o r i e n . (2) B r o t t s o b j e k t e t . Med d e n e g n a s t a t e n j ä m s t ä l l e s , såsom brottsobjekt, allierad s t a t i N. 88* (På samme mate straffes den. som likeoverfor nogen med Norge under krigen förbunden stat forbryter sig således som oven nevnt); H. 107 {tegen of met betrekking tot ele bondgenooten van den staed in een gemeenschappdijken oorlog); Jugosl. 112; T. Fsl. 96 (einen Vertrag mit einer Behörde iiber Bedurfnisse der Kriegsmacht des Reichs oder seiner Bundesgenossen); Tjslov. Fsl. 154. (3) P r e s t a t i o n e n . P r e s t a t i o n e n s grund b e s t ä m m e s i a l l m ä n h e t såsom e t t avtal; u n d a n t a g s v i s n ä m n a s ä v e n obligationer ex lege (Tjslov. Fsl. 154: die vertragsmässige oder durch die öffentliche Macht gemäss dem Gesetze ihm auferlegte Verpflichtung). M e d k o n t r a h e n t e n i a v t a l e t b e s t ä m m e s
150 stundom, och då såsom staten eller s t a t s o r g a n ; It. 1930, 251 v i d g a r rekvisitet till un contralto . . conduso con lo Stato o con un altro ente pubblieo o con un'imprcsa esercente servizi pubblici o di pubblica necessitå. P r e s t a t i o n e n s innehåll i n s k r ä n k e s s t u n d o m (i v a d ifrågavar a n d e i n s t i t u t a n g å r , jfr ov. s. 147) till leverans av krigsförnödenheter: FL 34: 20 (att . . anskaffa . . förnödenheter för härens eller flottans behov); H. 105 (bij levering van benoodigdheden ten dienste van de vloot of het leger); T. 329 (Lieferungsverträge iiber Bediirfnisse des 1 Heeres oder der Marine): Bulg. 170 (»angående l e v e r a n s av sak e r och m a t e r i a l i e r n ö d i g a för h ä r e n eller f o l k b e v ä p n i n g e n » : 3a ÄOCTaBKara np-fc^MeTiirfe ii MaTepiiajiiirk, noTpliOHii 3a BOflcKaTa IIJIII 3a napoaHOTO oirBJraemie); Jugosl. 112; Turk. 131 (dans le ravitaillement de Varmée et de la flotte); Kina 113 1 (to deliver ang military or naval supplies); T. Fsl. 96 (iiber Bediirfnisse der Kriegsmacht des Reichs oder seiner Bundesgenossen); Schw. Fsl. 242 (iiber die Lieferung von Heeresbedurfnissen). — I a n d r a l a g a r m e d t a g e s ä v e n u t t r y c k l i g e n a r b e t s a v t a l rör a n d e transport: N. 88 (kontrakt angående krigsmaktens forsgning eller befordring); Rum. 379; FL Fsl. 12: 10 (om förnödenheter för krigsmaktens behov eller transport av desamma, ingånget avtal); eller arbetsavtal överh u v u d : I t 1930, 251 (un contralto di fornitura di cose o di opere); Tjslov. Fsl. 154 (die . . Verpflichtung . . bei der Erzeugung oder Lieferung ron Gegenständen des Kriegsbedarfes fur- die Wehrmacht der Republik oder Hires Verbundeten oder bei der Beförderung soldier Gegenstände oder militärischer Abteilungen mitzuwirken oder eine andere fur die KriegfiXhrung wichtige Arbeit zu leisten); Fr. 430 och B e l g . 292 t i l l ä g g a regies (charges . . de fournifures, d'entreprises ou regies pour le compte des armées de terre et de mer); jfr Chil. 2 7 3 ; n y s s n ä m n d a b e s t ä m m e l s e i It. 1930, 251 avser i bisogni icke b l o t t delte forze annate dello Stato u t a n ä v e n della populazione. — D e n v i d s t r ä c k t a s t e omfattn i n g e n , såväl beträffande k o n t r a h e n t e r n e som k o n t r a k t e t s innehåll, h a r D. 1930, 102 1 : en Kontrakt, der vedrerer de av den danske Stat i den Anledning (o: K r i g eller t r u e n d e U d s i g t dertil) trufne For anställning er.
151 (4) Den b r o t t s l i g a
handlingen.
H a n d l i n g e n b e s t ä m m e s n å g o n g å n g r e n t n e g a t i v t , såsom prest a t i o n e n s uteblivande: FL Fsl. 12: 10 (Underlåter .. att fullgöra . . ingånget avtal): l i k n a n d e FL 34: 20 (underlåtit att fullgöra åtagandet inom bestämd tid). S t u n d o m uppställes, a l t e r n a t i v t h ä r m e d , en leg a l k o n k u r r e n s m e d b e d r ä g e r i : Fr. 430 (auront fait manquer le service elont ils sont charges), 433 (s'il y a cu fraude sur la nature, la qualité ou la quantité eles travaux ou main-oVozuvre ou des choses fournies); B e l g . 292, 297 (likaså); It. 1930, 251 non adempie in tutto o in parte gli obblighi), 252 (Chiunque . . commette fr ode nelV esecuzione dei contratti di fornituru o nelVaelempimento degli altri obblighi contrattuali indicati nello articolo precedente); Chil. 274. N å g o n g å n g n a m n e s e n d a s t b e d r ä g e r i : H. 105 (eenige bedrieglijke haneleling pleegt bij levering); Turk. 131 (Quieonque . . aura agi frauduleusement dans le ravitaillement de Varmée et ele la flotte). — D e t v a n l i g a s t e är emellertid, a t t h a n d l i n g e n b e s t ä m m e s såsom b r y t a n d e av a v t a l (»icke uppfyller eller icke b e h ö r i g e n uppfyller» e t c ) : N. 88 (misligholder kontrakt); D. 1930, 102 (likaså); T. 329 (die . . Lieferungsvertråge . . entwedcr nicht zur bestimmten Zeit oder nicht in der vorbect'ungenen Weise erfullt); Ung. G. A. XIX: 1915, § 1 (seine Pfiicht . . nicht oder nicht gehör ig erfullt); Rum. 379 (ej p å behörig tid eller plats eller eljest avtalsenligt s ä t t : Acela care . . se abtine de a executa contractu] la fimp sau la locul flesat, sau care nu executa contraetui conform cu tocmeala); R. 131, 132; Bulg. 170 1 (helt eller delvis icke uppfyller avtalet); Jugosl. 112 (icke uppfylles eller icke uppfylles i tid eller fullständigt); Kina 113 1 (fails to deliver . . or delivers . . not in conformity with the terms of the contract); T. Fsl. 96 (einen Vertrag . . nicht oder nicht in gehöriger Weise erfullt); Tjslov. Fsl. 154 (die vertragsmässige oder durch die öffentliche Macht gemäss dem Gesetze ihm auferlegte Verpflichtung verletzt); Schw. Fsl. 242 (einen Vertrag . . nicht oder nicht gehörig erfullt). Belg. 295 h a r en mindre straffbestämmelse för det fall, a t t p r e s t a t i o n e n ej uteblir, m e n i n t r ä d e r försenad (Quoique le service
152 n'ait pas manque, si les livraisons on les travaux retardés — särskilt straff för culpa, ib.2).
ont été volontairement
(5) S u b j e k t i v t r e k v i s i t . F l e r t a l e t l a g a r (icke H.; Bulg.; Turk.; och Chil.) h a v a en särskild straffbestämmelse för culpa: FL 34: 20 2 ; N. 8 8 3 ; D. 1930, 102 2 (»grov Uagtsomhed»); T. 329 2 ; Ung. G. A. XIX: 1915, § 4; F r .
433; Belg. 294; It. 1930, 2512; Rum. 3792; Jugosl. 1123; FL Fsl. 12: 102; T. Fsl. 963; Tjslov. Fsl. 1543; Schw. FsL 242. (6) K v a l i f i k a t i o n e r . Animus lucri u t g ö r en kvalifikationsgrund enligt N. 88. E n y t t e r l i g a r e kvalifikation i n t r ä d e r , om m e d d e t t a syfte förenar sig betydelig skade på legeme eller helbred eller nogens eUd. E n kvalifikation, som överskrider g r ä n s e n till förräderibrott, f ö r e k o m m e r i Tjslov. Fsl. 154 2 (1st dem Schuldigen bekannt, dass er durch seine Tat in bedeutendem Masse militärische Interessen des Staates gefährdet oder handelt er in der Absieht, die Republik zu schädigen). E t t helt system av kvalifikationer uppställes i Ung. G. A. XIX: 1915, §§ 2 — 3 : 1) om g ä r n i n g e n b e g å s i krigstid: straffmaxim u m 5 års Kerker; 2) om den är förbunden med aktiv eller passiv k o r r u p t i o n eller »omedelbart h o t a r » h ä r e n s i n t r e s s e n : straffmaxim u m 10 års tukthus; 3) om krigföringen v ä s e n t l i g t s k a d a t s eller n å g o n till h ä r e n h ö r a n d e person, förutsebart för b r o t t s l i n g e n , ljut i t d ö d e n eller s v å r t s k a d a t s : straff livstids tukthus; 4) om, u n d e r krig, s t r i d s d u g l i g h e t e n s k a d a t s och därigenom människoliv g å t t till spillo: dödsstraff. It. 1889, som icke h a r n å g o n b e s t ä m m e l s e av n u f ö r e v a r a n d e t y p , uppställer d ä r e m o t (205) e t t a l l m ä n n a r e rekvisit om den, som non adempiendo gli obblighi assunti, fa mancare i viveri o altri oggetti necessari ad un pubblieo stabilimento o servizio, o ad ovviare una pubbHca calamitå, och e t t a n n a t (206), m e d högre straff, om den, som
153 commette frods nella specie, qualitå o quantitå delte cose indicate nelVarticolo precedentc. Jfr It. 1930, 355 2 och 356, vilka såsom kvalifikation u p p s t ä l l a det fall, a t t l e v e r a n s e n är avsedd alTarmamento o alVequipaggiamento delte forze armate dello Stato (o: i fredstid, u n d e r det a t t de förut c i t e r a d e a r t t . 251, 252 avse g ä r n i n g , som b e g å s i krigstid, jfr ov. s. 147 ff.). b) A n d r a f a r l i g a h a n d l i n g a r u n d e r p å g å e n d e k r i g . N å g r a l a g a r u p p s t ä l l a en b l a n k e t t b e s t ä m m e l s e , som straffar överträdelse av föreskrifter givna för statens säkerhet u n d e r k r i g s t i d : H. 100 2 (hij die, in tijd van oorlog, eenig voorschrift van regeeringswege in het belong der veiligheid van den staat gegeven en bekendgemaakt, opzettelijk overtreedt);- Bulg. 114 2 (den, som i krigstid uppsåtligen kränker något statligt påbud, utgivet och offentliggjort i syfte att skydda statens säkerhet); Turk. 130 (Quieonque, en temps de guerre, aura intentionellement contrevenu aux ordres et decisions intervenus pour la sécurité ele VEtat); S c h w . Fsl. 248 (den . . zur Wahrung der militärischen Interessen oder der Neutralität . . . erlassenen, öffentlich bekanntgemachten allgemeinen Befehlen oder Verordnungen zuwiderhandelt). Meddelanden, mot förbud, om krigsmakten m. m.: N. 92 (Ben, som i krigstid rettsstridig gir offentlige meddelelser om krigsmakten eller krigsforetagender, når forbud derimot er utstedt); Bras. 96 (även förbud m o t möten p å k r i g s o m r å d e t : Transgredir as ordens e decretos do governo, que prohibirem, no territorio onde tiverem lugar as operagoes de guerra, publica^öes e reuniöes que puderem favorecer o inimigo ou excitar a desordem): FL Fsl. 12: 9. Om s å d a n t b r o t t , icke ins k r ä n k t till krigstid, jfr ov. s. 121 ff. Vägrande av upplysningar till militärbefäl: N. 87 1 (den, som i krigstid rettsstridig vegrer sig ved å meddele en militmr befalingsmann de oplysninger, han måtte ha erhvervet angående omstendigliet er av betydning for et krigsforetagende); FL Fsl. 12: 7. — J u g o s l . 114 4 , jfr L. 12/s 1928 straffar den, som fångar en b r e v d u v a u t a n a t t ö v e r l ä m n a d e n till v e d e r b ö r a n d e m y n d i g h e t .
154 Falska underrättelser: J u g o s l . 111; Schw. Fsl. 245. Hindrande ar militärperson i hans tjänst: Jugosl. 113. »Defaitism»: I t 1930, 265 (Chiunque, in tempo di guerra, diffonde o communica voci o notizie false, esagerate o tendenziose, che possano destare pubblieo allarme o deprimere lo spirits pubblieo o altrimenti menomare la resistenta dello nazione di frönte al nemico, o svolge comunque urtattivitå tale da recare nocumento agli interessi nazionali), 267 (Chiunque, in tempo di guerra, adopera mezzi diretti a deprimere il corso dei cambi, o ad influire sui mercato dei titoli o dei valori, pubblici o privati, in modo da esporre a pericolo la resistenza della nazione di frönte al nemico). Delaktighet i militärbrott (jfr ov. s. 119): H. 104 (hij die, in tijd van oorlog, zonder oogmerk om den vijand hulp te verleenen of den staat tegenöver den vijand te benadeelen, opzettelijk . . desertie van een krijgsman, in dienst van het rijk, teweegbrengt of bevordert). A l l m ä n n a r e N. 87 3 (den, som i krigstid rettsstridig medvirker til, at der foroves nogen efter militcer lov straffbar handling, der kan medfere 3 års fengsel eller str eng ere straff). Befriande av krigsfångar eller krigsinternerade m. in.: Schw. Fsl. 247 (1. Wer mit Gewalt, Drohung oder List einen Internierten oder einen Kriegsgefungenen befreit oder ilnm zur Flucht behulflich ist . . 2. Wird das Vergehen ron einem zusammengerotteten Haufen begången, so wird jeder, der an der Zusammenrottung teilnimmt. . . Der Teilnehmer, der Gewalt an Personen oder Sachen verubt); h ä r m e d ö v e r e n s s t ä m m e r
Jugosl. (117), som dessutom (116) har en särskild bestämmelse om den, som anstiftar sådana personer till olydnad. — Någongång uppställas dylika bestämmelser för brottssubjekt av fientlig nation (för vilka frihetsstraffet automatiskt upphör med fredsslutet): Chil. 116 (El ciudadano o subdito de una naciön con quien Chile estä en guerra, que violare los decretos de internaciön o expulsion del territorio de la Republica, expeelidos por el Gobierno respecto de los ciudadanos o subditos de dicha naciön, sufrird la pena de reclusiön menor en su grads medio; no pudiendo ésta, en ningiin caso, extenderse mås alla de la duraciön de la guerra que motivo aquellas medidas); Costa R. 443 (liknande,
155 m e n s l u t t i l l ä g g e t lyder: que ter minär o tan luego concluya el estado de guerra). Räddande av fientlig spion (excl. förräderi): N. 87 (den, som i krigstid rettsstridig yder fiendtlig speider skjul, underhold eller annen bistand) ; H. 104 (hij die, in tijd van oorlog, zoneler oogmerk om den vijand hulp te verleenen of den staat tegenover den vijand te benadeelen, opzettelijk een verspieder des vijands opneemt, verbergt of voorthelpt); Bulg. 113 (den, som utan syfte att hjälpa fienden eller skada staten . . i krigstid döljer eller hjälper en spion). Bispringande av fienden med proviant m. m.: I t 1889, 114 (Il cittadino, o lo straniero residente net regno, che, in tempo di guerra, somministra direttamente o inelirettamente allo Stato nemico od ai suoi agenti provvigioni o altri mezzi che possano essere rivolti a danno dello Stato italiano); It. 1930, 248 (liknande It. 1889), 249 (Chiunque, in tempo di guerra, partecipa a prestiti o a versamenti a favore dello Stato nemico, o agevola le operazioni ad essi relative . . Tale disposizione non si applica allo straniero che commette il fatto alVestero), 250 (Il cittadino, o lo straniero dimorante nel territorio dello Stato, il quale, in tempo di guerra e fuori dei casi indicati nelVartieolo 248, commercia, anche inelirettamente, eon sudditi dello Stato nemico, ovunque dimoranti, ovvero con altre persone dimoranti nel territorio dello Stato nemico); Turk. 143 (= It. 1889); Venez. 140 (El venezolano o extranjero residente en la Republica, que en tiempo ele guerra facilite directs, o indirectamente a la Netciön enemigo o a sus agentes, dinero, jirovisiones de boca o elementos ele guerra que puedan emplearse en perjuicio ele Venezuela). Mottagande ar går a de. utav fienden: It. 1889, 116 (Il cittadino, che accetta onorifieenze, pensioni o altre utilitä da uno Stato in guerra con lo Stato italiano); I t 1930, 275 (Il cittadino, die, da uno Stato in guerra. con lo Stato italiano, accetta gradi o dignitå accademiche, titoli, decorazioni o altre pubbliche insegne onorifiche, pensioni o altre utilitä, inerenti ai predetti gradi, dignitå, titoli, decorazioni o onorifieenze); Sp. 227 (El espanol que acepte conelecoraciones, honores, pensiones, o alguna otra merced de ana potencia que se halte en guerra con Espana); Turk.
156 144 (= Sp.); Costa R. 446 {honores, pensiones u otras utilidades); Venez. 142 (honores, pensiones a otras dudicas). •— Om a n n a t mott a g a n d e av g å v a från f r ä m m a n d e land jfr ov. ss. 79, 108. Korrespondens med fientligt land: F r . 78 (Si la correspondance avec les sujets d'une puissance ennemie, sans avoir pour objel Pun des crimes énoncés en Varticle precedent, a néanmoins eu pour resultat de fournir aux ennemis eles instructions nuisibles a la situation militaire ou politique de la France ou de ses allies); Belg. 117 (likaså,): Rum. 69 (likaså). S p . 225 uppställer e t t vidlyftigt system a v straffbestämmelser för d e t t a fall. Om k o r r e s p o n d e n s e n i n n e f a t t a r förräderi (Si el culpable se propusiere servir al enemigo con sus avisos o noticias), hänvisas till artt. 216, 217; om den eljest i n n e h å l l e r u n d e r r ä t t e l ser, v a r a v fienden k a n b e g a g n a sig, är s t r a f f m a x i m u m 20 å r s recursion; i a n n a t fall, om den sker i chiffer, 14 år, och, om d e n sker i v a n l i g skrift m e n av r e g e r i n g e n förbjudits, 6 år; a l l m ä n straffskärpning, om den sker »medelst radiotelegrafi eller r a d i o telefoni» (El que in tiempo de guerra tuviere comunicaciön con pais enemigo u ocupado por sus tropas, serd eastigado . . si la comunicaciön se siguiere en cifras o signos convencionales . . si se siguiere en forma comun y el Gobierno la hubiere prohibido . . si en dias se dier en avisos o noticias de che pueda aprovecharse el enemigo, cualquiera que sea la forma de la eorrespondencia y aunque no hubiere precedido prohibiciön del Gobierno. En las mismas penas incurrird el que ejecutare los delitos comprendidos en este articulo, aunque dirija la comunicaciön por pais amigo o neutral para eludir la ley. Si la comunicaciön tuviere lugar mediante radiotélegrafia o radiotelefonia, se impondrä siempre la pena correspondiente en su greulo maxims). Port. 145 u n d a n t a g e r ä v e n u t t r y c k l i g e n det fall, a t t förräderi skall anses föreligga (sem que o sen objects seja o que se declara no artigo 143.°), m e n straffar korrespondens, som sker m o t förbud; och s t r ä n g a r e , om d e n i n n e h å l l e r u n d e r r ä t t e l s e , som k a n s k a d a s t a t e n eller g a g n a fienden (Todo o portuguez que, com quaesquer subditos da potencia inimiga, tiver eorrespondencia prohibida pela lei ou pelo governo, sem que o seu objecto seja
157 o que se dcclara no artigo 143.°, e nella enrolver alguma informacao ou revelacåo prejudicial aos interesses do estado, ou que possa aproveitar aos projecfos hosfis elo inimigo, serd condemnado . . — § unico. A violeieåo da prohibicäo, nas concorrendo a referida dr cum st and a, serd punida . .). Även Costa R. 442 uppställer, subsidiärt till förräderi, straff för korrespondens med fienden, som antingen är skadlig för staten eller hållen i chiffer (todo individuo: T. Que en correspondencia con ciudadanos o subditos de una potencia enemiga, comunique noticias perjudiciales a la situeiciön u operaciones militäres de la Republica, aunque falte el propösito de cometer ninguno de los delitos anunciados en el articulo 432. — 2°. Que dirija a dichos ciudadanos o subditos correspondencia en cifra o en otra forma que no per mit a apreciar su contenido). — Columb., som uppställer tre grader av förräderi (150, 153, 156), förklarar uttryckligen (160) sådan korrespondens med fienden straffri, som rör ämnen, främmande för kriget och icke kan medföra s k a d a för s t a t e n (No estä sujeta a pena la correspondencia epue se tenga con subditos de una potencia enemiga, o con indivieluos residentes en su territorio sobre asuntos extranos a la guerra, g de manera que la Naciön no sufra perjuicio ulguno). Att mot förbud begiva sig till fientligt land: S p . 226 (El espanol culpable de tentativa para påsar a pais enemigo, cuando lo hubiere. prohibido el Gobierno); Port. 146 (Todo o portuguez que, sem auctorisaeåo do governo, se passar para urna nacåo inimiga, ou abandonando o territorio portuguez, ou saindo voluntariamente para esse fint de territorio estrangeiro, sem que todavia ajude, ou tente ajudar de qualquer modo o inimigo na guerra contra a sua patria); Chil. 117 (= Sp.); Costa R. 442 (likaså). — Columb. fördelar gärningen på förutnämnda tre g r a d e r av förräderi (150 2 : Pasarse al enemigo durante el curso de las operaciones militäres, g en el territorio donde ellos se ejecutan; 153 3 : Pasarse al enemigo g darle alguna noticia o dato que pueda perjudicar a la Naciön, no siendo el caso definido en el numero 2°. del articulo 150; 156 2 : Pasarse al enemigo, sin suministrarle noticia o dato alguno perjudicial a la Naciön. y fuera del caso definido en el numero 3°. del
158 articulo 153) m e n t i l l ä g g e r (161) a n g å e n d e straf frihet u n d e r vap e n s t i l l e s t å n d : No incurre en pena el que se pasa al enemigo en época de armisticio o ele tregua; a menos que al ojust ar se el armisticio o la tregua se prohiba especialmente esc acts; o que, al ejecutarlo, se den noticias o datos ett enemigo, en perjuicio de la causa naeional). Att, under krig, mot förbud begiva sig till främmande, icke fientligt land: P o r t 154 2 (Aquelle que, sendo portuguez e violando as leis, decretos ou regulamentos, se passar em tempo de guerra para paiz estrangeiro neutro ou amigo); Columb. 156 3 ([en g u e r r a exterior:] Emigrar a pais neutral: salvo el caso de que eso sea indispensable para no caer en manos del enemigo y no se tengan ördenes e instrucciones expresas en contrario). Att. efter krigsförklaring, behålla förut innehavd befattning i fientligt lemd. U n d e r det mottagande av b e f a t t n i n g i fiendeland, u n d e r påg å e n d e krig, k a n u t g ö r a förräderi och såsom s å d a n t n å g o n g å n g n a m n e s (Costa R. 432 15 ), b e l ä g g e r P o r t 147 behållandet av s å d a n b e f a t t n i n g med expulsåo do reins för o b e g r ä n s a d tid (Todo o portuguez que, estands antes da declaragåo da guerra no servigo da nagåo immiga, com auetorisagåo ou sem auetorisagåo do governo, continueir a servir a mesmu nagåo, elepois da guerra declarada, serd condemnado a expulsåo do reino sem limiteieäo de tempo). Brytande av vapenstillestånd: Sp. 235 (al que violare tregua o armisticio acordado entré la Naciön espanola y otra enemiga, o entré sus fuerzas bet i g er antes); A r g e n t 220 (= Sp.); Chil. 113 (likaså); Columb. 153 6 (romper algun armisticio, siempre que de alii results o se tema fundadamente . . la continuaciön de las hostilidades que se habian suspendido); Costa R. 449 (= Sp.); Venez. 156 1 (Los venezolanos o cxtranjeros que, elurante una guerra de Venezuela contra otra Naciön, quebranten las treguas o armisticios).
VI. AlImänstraffrättsliga frågor. A) Handlingsprogressen. Beträffande h a n d l i n g s p r o g r e s s e n vid förräderibrotten gäller n ä s t a n u n d a n t a g s l ö s t , a t t vid de u t p r ä g l a d e fallen av högförräderi — a n g r e p p p å s t a t e n s t e r r i t o r i u m eller författning eller p å mon a r k e n s liv — försöket, icke blott alltid straffas u t a n straffas lika s t r ä n g t som det fullbordade b r o t t e t . Ofta är rekvisitet så avfatt a t , a t t försöket direkt i n g å r däri. N å g r a l a g a r a n v ä n d a h ä r v i d s å d a n a u t t r y c k , a t t ä v e n e t t större eller m i n d r e o m r å d e av förberedelse m å s t e anses m e d t a g e t ; så i s y n n e r h e t [D.1866,45 1 ; D. 1930, 211; Ö. 58 (divas unternimmt .. . was auf . . die Losreissung . . angelegt wäre; es geschähe solches . . durch tvås sonst immer fur eine dahin abzielende Handlung); Eng. Steph. 70 (Every one commits high treason who forms and displays by any overt act, or by publishing any printing or writing, an intention to kill or destroy the King etc.) och h i t h ö r a n d e a n g l i k a n s k r ä t t ö v e r h u v u d ; Jugosl. 94, som, vid a n g r e p p p å regeringen, förf a t t n i n g e n eller territoriet, lika m e d fullbordat b r o t t eller försök straffar iipe^y3iiMaibe d. v. s. s å d a n förberedelsehandling, som ber ä k n a t s skola omedelbart efterföljas av en »utförande» h a n d l i n g (försökshandling). Freib. 156 3 ( o t v e t y d i g t : Les astes préparatoires de ce crime sont assimilés å la tentative et punis eles mémes peines que celle-ci. Sont consider és comme actes préparatoires, notamment: V achat et le depot el'armes, le complot, ainsi que la propagande ou Vagitation par des mogens quelconques, tets que: associations, reunions, affiches, imprimés, écrits ou images). — I ö v r i g t jfr S. 8: 1 i.f. (gör uppror, eller annein gärning, den där innefattar uppsåtets fullbordan eller försök där-
160 till); FL 11: 2 i. fi; N. 83 (Den, som rettsstridig söker å bevirke . . at Norge eller nogen del av riket bringes under fremmed herredomme e t c ) , 98 (Ben, som söker å bevirke . . at rikets statsforfatning ved ulovlige midler forandres), 100 (Den, som bevirker . . at Kongen eller regenten beroves livet . . På samme mate straffes forsok); D. 1866, 85 (Ben, som foretager nogen Handling, eler sigter til at bcrove Kongen Livet, Friheden eller Thronen), 86 (soger at bevirke en Förändring i Statsforfatning en e t c ) ; D. 1930, 98 (Ben, som företager en Handling, der sigter til ved Magteinvendelse eller Trusel om saadan at bringe den danske Stat eller nogen Del af denne under fremmed Herredomme e t c ) , 111 2 , 112; H. 92 (De aanslag ondernomen met het oogmerk om den Koning e t c ) , 93, 94; T. 81 (Wer . . es unternimmt . .), 82 (Als ein TJnternehmen, durch welches das Verbrechen des Hochverrats vollendet wird, ist jeele Handlung anzusehen, durch welche das Vorhaben unmittelbar zur Ausfuhrung gebracht werden soil); Ung. 126 1 , 4 [vid vissa a n g r e p p p å m o n a r k e n försöket m i n d r e straffbart, se 128], 127 (Das Verbrechen des Hochverrats biidet audi eine Handlung, die unmittelbar dar auf gerichtet ist, deiss . . 2. die Verfassung des ungarisehen Staats . . gewaltsam geändert; 3. dus Gebiet des ungarisehen Staats . . einer fremden Macht gewaltsam einverleibt . . werde); F r . 88 (L1 execution ou la tentative constitueront seules V attentat); B e l g . 101, 104, 105 (L'attentat existe des qiiil y a tentative punissable); It. 1889, 104 (un fatto diretto a sottoporre lo Stato e t c ) ; 117 (un fatto diretto contro la libertå o la sacra persona del Be); 118 (un fatto diretto . . a mutare violentemente la eostituzione dello Stato); It. 1930, 2 4 1 , 276 (Chiunque attenta alla vita . . del Be), 2 8 3 ; P o r t 171 1 1 , L.HO/A 1912 (Os que tentarem destruir ou mudar a forma do governo republicano), 171 1 2 (Os que tentarem destruir a integridade e t c ) , jfr 171 A; Rum. 76 (O rice atentat in contra v i et ii Domnului), 78 (Atentutul ee ar aveå de scop de a surpå . . forma guvernului); Bulg. 98 1 (dödar eller försöker döda statschefen eller tronföljaren), 99 (Högförräderi är även den handling, som har till syfte 1. alt ändra den lagenliga tronföljdsordningen; 2. att ändra den gällande statsförfattningen eller statens enhet; 3. att kränka statsterritoriets integritet [irBJiocTi/ra]
161 genom våldsamt införlivande av någon dess del med främmande stat); 1 Turk. 125, 146; Grek. 123 (jué ÖKOJTÖV vä qoovEvorj); Thurg. 235 (Das Verbrechen des Hochverrats ist vollendet, sobald der Verbrecher Allés getan hat, was von seiner Seite geschehen musste, um die von ihm beabsichtigte Wirkung hervorzubringen); W a a d t 89 [Kattentat qui a pour but de porter atteinte å Vintégrité ou å Vindépendanee extérieuré), 106 (L'attentat qui a pour but dJopérer, par des moyens inconstitutionuds et viol cuts, soit le renversement de la Constitution raudoise etc.) — vid b å d a dessa fall u p p s t ä l l e r l a g e n dels exempel p å förberedelse (mindre straffbar), v a r o m jfr ned. s. 163, dels p å försök (92: par des actes dsxéeution, tets que proclamations rendues publiques, méme par Van des moyens indiqués duns la loi sur la presse, exhibition publique de signes révolutionnaires, rassemblements aVhommes armés, enlevement d'armes ou de munitions ele guerre appurtenant ä VEtat, violences exercées eontre les autorités, alarme répandue par le son des cloches ou des instruments de guerre, ou autres actes de la méme gravité); Graub. 61;
Aarg. 60; Wall. 105 ff. (liknande Waadt); Schaffh. 91: Obw. 45; Bern 70; Glar. 46 (eine Handlung vorgensmmen hat, in welcher wenigstens der Anfang der Ausfiihrunej des verbrecherisehen Vorhabens
lieejt); Tic. 89 jfr 90; Gen. 87; Schwyz 109; Sol. 56; St. Gall. 152; Neuch. 117; Luz. 90; Freib. 156; Argent. 2151 (un heeho dirigido e t c ) , 226 (para eambiar la constituciön); Bras. 87j;r. (Tentar, directamente e por factos, sujeitar o territorio e t c ) , 107 (Tentar, elireetamente e por factos, mudar por meios violentos a Constituigäo e t c ) ; Chil. 111 (En los easos de los cinco articulos precedentes el delito frustrado [ = det fulländade försöket] se castiga como si fuera consumado) — d ä r e m o t straffas det ofulländade försöket m i l d a r e , ib. (la tentativa con la pena inferior en un grado a la senaleida para el delito); Columb. 169 1 ; Costa R. 4 3 2 u (Obrar . . de cualquier modo contra la integridad e t c ) , 454 1 ; Mex. 356 (el que ataea la independencia e t c ) , 378; Peru 289 (un eicto dirigido e t c ) , 302 (para variar la forma de gobierno); Kina 103 1 (whoever attempts by unlawful means to overthrow etc.), 108 1 (with intent to subject any part of the territory ii
162 etc.); J a p . 73, 77; FL Fsl. 12: 1 (Företager någon handling, som åsyftar att bringa Finland eller del av Finland under främmande herravälde e t c ) , 13: 1 (Begår någon handling, som åsyftar att lagstridigt förändra Finlands statsförfattning), 2; Tjslov. Fsl. 136 1 (Wer versucht, mit Gewalt die Verfassung der Republik . . zu andern, . . . mit Gewalt einem fremden Staate deis Gebiet der Republik einzuverleiben oder einen Teil da von loszureissen); S c h w . Fsl. 229 (Wer eine Handlung vornimmt, die daruuf gerichtet ist, mit Gewalt die Verfassung des Blindes oder eines Kantons abzuändern . . schweizerisches Gebiet von der Eidgenossenschaft oder Gebiet von einem Kanton abzutrennen). — F r å n denna lagarnes allmänna ståndpunkt gör T. Fsl. 86 undantag: rekvisitet bestämmes resp. såsom ändrande av författningen, lösrivande av territorium eller tvång å rikspresidenten; och försök till dylik gärning blir jämlikt § 26 mindre straffbart än det fullb o r d a d e b r o t t e t (86: Wer mit Gewalt oder durch Drohung mit Gewalt die Verfassung eles Reichs oder eines Ländes ändert oder ein zum Reiche oder zu einem Lande gehöriges Gebiet losreisst . . . Ebenso wird bestraft, iver den Reielispräsidenten seiner verfassungsmåssigen Gewalt beraubt oder mit Gewalt oder durch gefährliche Drohung nötigt oder hindert, seine verfeissungsmässigen Befugnisse uberhaupt oder in einem bestimmten Sinne auszuuben). L i k a s å Gen. 87 i. f. jfr 5. Till den del lagarne icke medtaga förberedelsen i högförräderiets huvudrekvisit, pläga särskilda straffbestämmelser uppställas för större eller mindre områden av förberedelse. Flere lagar straffa (med mindre straff än fullbordat brott och försök) all förberedelse till högförräderi eller åtminstone till viss art därav; dessa bestämmelser äro ofta subsidiära till vissa straffbarare fall, v a r o m jfr ned.: T. 86 (Jede andere, ein hochverräterisches Unternehmen vorbereitende Handlung); Ung. 133 (Wer Vorbereitungen zur Begehung des im § 126 bezeichneten Hochverrats triljt, ohne sich hiezu mit einem anderen zu verbinden); F r . 90 (Lorsqu'un individu aura formé seul la resolution de commettre Fun eles crimes prévus piar V artide 86, et qu'un ucte pour en preparer Vexécution aura été commas ou commence:
163 par lui seul et sans assistance); Belg. 112 (lorsqiril aura commis un acts pour en preparer Vexecution — i fråga om a t t e n t a t m o t K o n u n g e n m. fl.): Rum. 80 ( — F r . ) ; Bulg. 104 (Den, som, utan förbindelse med annan, vidtager förberedelser till högförräderi); Kina 103 2 , 104 2 (whoever conspires or makes preparation to commit an offence under this Article); J a p . 78 (förberedelse till a n g r e p p å t e r r i t o r i e t eller författningen); T. Fsl. 88 2 (Ebenso wird bestraft, wer einen Hochrerraf in anderer Weise vorbereitet). S a m m a s t å n d p u n k t i n t a g e s n u ä v e n av FL, som till b e s t ä m m e l s e n i 11: 4 (Den, som, i avsikt att begå hög förräderi, sätter sig i förbindelse med främmande regering, eller missbrukar den ämbetsmyndighet, som är honom anförtrodd, eller anskaffar vapen eller manskap, eller företager annan så beskaffad förberedelsehandling) t i l l a g t en s u b s i d i ä r b e s t ä m m e l s e 11: 4 a (L. 23 /i 1931), enligt vilken (mom. 4) v a r och en straffas, som »i ord eller handling uppsåtligen främjar högförräderi åsyftande verksamhet»; såsom exempel n ä m n a s ( m o m m . 1 — 3) a n s l u t n i n g till s å d a n förening, deltag a n d e i m ö t e m e d dylikt syfte, offentligt p r i s a n d e av högförräderi o. s. v. — E n b e g r ä n s n i n g g e n o m illustrativ u p p r ä k n i n g förekommer i flere k a n t o n a l l a g a r : W a a d t 90 (Lorsque Vattentät est manifesté par des actes préparatoires de I execution, tets qu'ussemblees de conspirateurs, organisées pour V execution, approvisionnements cVarmes, oVargent, de munitions de guerre, ou autres actes de la, méme gravité),
107; Wall. 106; Tic. 90; Neuch. 116. B l a n d särskilda fall av förberedelse till högförräderi k o m m a framför allt t v å i b e t r a k t a n d e : sammansvärjning och offentlig uppmaning. Sammansvärjning till högförräderi: S. 8: 2 (Har stämpling till förräderi, som i 1 § sagt är, blivit gjord, utan att förräderiet till försök kommit); FL 11: 3 (Hava två eller flere avtalat att begå högförräderi); N. 94 pr. (Den, som inngår förbund med en eller flere personer med formål å utfBre nogen i §§ 83 . . . nevnt förbrytelse — § 83 avser a n g r e p p å territoriet), 104 (Heindlinger av ele i .§ 94 nevnte slags straffes med hefte inntil 8 år, såfremt hensikten var å forove forbrgtelse
164 mot §§ 98 eller 99, men med fengsel inntil 8 år, såfremt hensikten var å forove förbrytelse mot § 100 - - n ä m n d a §§ avse a n g r e p p å författningen, K o n u n g e n , s t o r t i n g e t m. fl.); H. 96 pr. (De samenspeinning tot een der in de artikelen 92—95 omschreren misdrijven); T. 83 (Haben melirere die Ausfuhrung eines hoch ver räteri schen Unternehmens verabredet, ohne dass es zum Beginn einer nach § 82 strafbaren Heinellung gekommen ist); Ung. 130 (Die Vereinigung zum Zweck der Begehung des im § 126 erwähnten Hochverrats ist. falls keine auf die Ausfuhrung des Verbrechens gerichtete vorbereitende Handlung vorliegt . . . wenn aber auch eine derartige vorbereitende Iland/ung begången inrrde . . .), 131 (hänför sig till § 127, som avser a n g r e p p p å författning eller territorium), 132 (Die Vereinigung wird als zustande gekommen angeschen, wenn zwei oder mehrere Personen die Ausfuhrung des Hochverrats im beiderseitigen Einverständnis beschliessen); F r . 89 (Le complot agant pour but les crimes mentionnés aux artides 86 et 87, dit a été sui vi dun acte commis ou commence pour en preparer ^execution . . S'il na été suivi oVaucun acte commis ou commence pour en preparer V execution . . Il y a complot des que la resolution d\igir est eoncertée et arrétée entré deux ou plusieurs personnes) — l a g e n innehåller, ibf, ä v e n en straffb e s t ä m m e l s e för m i s s l y c k a t försök till s a m m a n s v ä r j n i n g (S'il g a eu proposition faite et non agréée de former un complot pour urrirer aux crimes e t c ) ; Belg. 106 — 110 ( s a m m a n s v ä r j n i n g m o t K o n u n g e n , p a r l a m e n t e t m. fl. eller, 109, m o t författningen) — 111 straffar försök till s a m m a n s v ä r j n i n g mot K o n u n g e n , k u n g l i g person, reg e n t e n eller m i n i s t r a r n e ; It. 1889, 134 (Quando piu persons eoncertano e stabiliscono di commettere con determinati mezzi etc.); It. 1930, som skiljer mellan cospirazione politica mediant c accordo och mediants associazione: 304 (Quando piu persone si accordano al fine di commettere uno dei delitti indicuti nelV articolo 302 - - o-: högförräderi och landsförräderi), 305 (Quando tre o piu persone si associano al fine di commettere uno dei delitti indicati nelV articolo 302); Sp. 255, 288; i 288 2 ä v e n en b e s t ä m m e l s e om försök till s a m m a n s v ä r j n i n g ; P o r t 144 (lodo o portuguez que conjuror contra, a seguranea exterior elo estado,
165 concertando com out ra ou ma is pessoas, e fixando a sua resolusao de commetter qualquer dos crimes etc.), 172, L. 30 /r 1912 (A conjuragas para commetter etc. — avser bl. a. a n g r e p p å t e r r i t o r i e t eller p a r l a m e n t e t ) ; Rum. 79 (Complotul ce ar aveå de seop vreuna din crimele mentionute de art. 76 si 78 — avser a n g r e p p å K o n u n g eller författning); Bulg. 1 0 2 , 1 0 3 ; JugOSl. 96, 98; Turk. 171 jfr 168 ff.; Grek. 124; Eng. 81 i. f. och a n g l i k a n s k r ä t t , t. ex. U. S. A. Fed. P. C. 6; N. York 169; A r g e n t 216 (avser bl. a. a n g r e p p å territoriet, 215 1 ); Bras. 115 (Ecrime de conspiraeäo concertarem-se 20 ou mais pessoas para: § T. Tentar, direetamente e por factos, destruir a integridade naeional; § 2°. Tentar, directamente e por factos, mudar violentamente a Constituigåo da Republica Federal. <>u dos Estudos, ou a forma ele governo por dies estabelecida; § 3°. Tentar. direetamente e por factos. a separagäo de algum Estado da Uniäo Federal: .§ 4°. Oppor-se, direetamente e por factos, ao livré exercicio das attribuieöes eonstitucionaes dos poderes legislativo, executivo e judiciario federal, ou dos Estados; § 5°. Oppor-se, direetamente e por factos, å reuniåo do Congresso e d das assembléas legisledivas dos Estados); Chil. 111 (straffar ä v e n försök, proposition, till s a m m a n s v ä r j n i n g ) , 125 (likaså, beträffande bl. a. a n g r e p p å författningen, 121); Columb» 184 s a m t i 185 proposition till s a m m a n s v ä r j n i n g ; Costa R. 441 (även proposition), 455 2 (likaså); Mex. 375 (Hag conspiration: siempre que dos o mus personas resuelven, de concierto, cometer alguno de los delitos de que trätan los dos Cupitulos anteriores o el I y II del Titulo siguiente, acorelando los medios de llevar a efecto su determination); Peril 310 (endast l e d a r e och a n s t i f t a r e : El que tomare parte eomo director ö piromotor, en una conspiration de dos ö mås personas); V e n e z .
132\ 1442, 164; Kina 1032, 1042, 1083; Jap. 78; FL Fsl. 12: 6 (Hava två eller flere förenat sig om eller avtalat att begå brott, varom ovan i detta kap. stadgas); T. Fsl. 88 l (Wer einen Hochverrat mit einem anderen verabredet), 175 (Wer an einer Verbindung teilnimmt, die beabsichtigt, die verfassungsmässig festgestellte republikanische Staatsform des Beichs oder eines Ländes auf ungesetzliche Weise zu beseitigen oder zu andern); Tjslov. Fsl. 137 1 (Wer sich mit jemandem zu Anschlägen auf
166 die Republik vereinigt), 141 (Wer eine geheime Organisation grandet, deren Zweek es ist, die Selbständigkeit, verfåssungsmässige Einheitlichkeit oder demokratisch-republikanische Form des Staates zu untergraben; wer in Kenntnis des Zweckes einer solchen Vereinigung ihr beitritt, mit ihr verkehrt, ein ihrer Tätigkeit in ivie immer gearteter Weise teilnimmt, sie oder ihre Mitglieder in ihren umsturzlerischen Bestrebungen materiell oder in anderer ivie immer gearteter Weise unterstiitzt) jfr 2 1 1 . [På g r ä n s e n till nu b e r ö r d a i n s t i t u t m e n ö v e r v ä g a n d e a t t b e t r a k t a såsom b r o t t m o t a l l m ä n o r d n i n g och frid s t å straffbes t ä m m e l s e r r ö r a n d e a l l m ä n t »statsfientliga s a m m a n s l u t n i n g a r » m. m.: N. 330; H. 140; T. 129; Ö. 65 c; Fr. 123 ff.; It. 1930, 270, 271 e t c ] Offentlig upp mun ing till högförräderi: S. 8: 3 (Har någon, muntligen inför menighet eller annan folksamling, eller i skrift, den han utspritt, eller utsprida låtit, uppmanat eller annorledes sökt förleda till förräderi, som i 1 § sagt är . . . Samma lag rare om den. som annans skrift utspritt eller utsprida låtit, att därmed komma sådant förräderi åstad); FL 16: 8 (Den, som offentligen i folksamling eller genom skrift eller annan framställning, vilken han utspritt, eller offentligen anslagit eller utställt, sökt förleda till brott . . straffes . . i fall han sökt förleda till högförräderi eller landsförräderi), jfr 11: 4 a8, L. 23 /i 1931 (i tal, skrift eller annorledes beprisar högförräderi eller förberedelse därtill eller utsprider skrifter eller framställningar, om vilka han vet, att de innehålla uppvigling till högförräderi eller förberedelse därtill eller lovordande därav); N. 94 1 (offentlig opfordrer til iverksettelsen av nogen sådan förbrytelse), 104; D. 1930, 136 (endast en allmän b e s t ä m melse; l a g e n straffar ä v e n m i s s l y c k a d anstiftan, som sådan, §§ 21, 23); H. 961 — fordrar ej offentlighet: een änder tracht te beivegen om het misdrijf te plegen, te doen plegen of mede te plegen, om daarbij behulpzaam te zijn of om daartoe gelegenheid, middelen of inlichtingen te verschaffen; T. 85 (Wer öffentlich vor einer Mensehenmenge oder wer durch Verbreitung oder öffentlichen Anschlag oder öffentliehe Ausstellung von Schriften oder anderen Dar stel lungen
167 zur Ausfuhrung einer nach § S2 strafbaren Handlung auffordert); Ö. 59 c (durch öffentlich oder vor mehreren Lenten vorgebrachte Heden, durch Druekiverke, verbreitete bildliehe Darstellung oder Schriften zu einer der im § 58 bezeichneten Handlungen uufgefordert, angeeifert oder zu verleiten gesucht, und ist eliese Einivirkung ohne Zusammenhang mit einer anderen verbrecherischen Unternehmung und ohne Erfolg geblieben fallet i n g å r h ä r u n d e r det v i d s t r ä c k t a h u v u d r e k v i s i t e t i § 58, jfr ov.); Ung. 134 (Wer öffentlich in einer Versammlung munellieh, oder wer durch Verbreitung oder öffentlidie Ausstellung einer Schrift, eines Druckwerks oder einer bildlichen Darstellung zum Hochverrat unmittelbar auffordert . . . 1st die Aufforderung ganz erfolglos geblieben: m i n d r e straff); F r . L. 29 /T 1881, 24; It. 1889, 135 (Chiunque . . pubblieamente eccita u commettere alcuno dei delitti); It. 1930, som, 302, straffar den, vilken u p p m a n a r n å g o n till förräderibrott, b e l a g t m e d dödsstraff, ergastolo eller reclusione, straffar, 303, s t r ä n g a r e den, som gör d e t t a pubblieamente; likaså den, som pubblieamente fa Teipologia för dylikt b r o t t ; S p . 287 straffar la induction g la provocation a la rebeliön, cualquiera que sea el medio empleado para ello — således även då gärn i n g e n ej sker offentligt; b e g r e p p e t rebeliön åter förutsätter, 283pr., a t t p e r s o n e r se alzaren publicamente g en abierta hostilidad contra los Poderes del Estado; Bulg. 105 (liknande Ung.); Jugosl. 95, 115 (även: genom offentligt prisande av revolution — KO jaBHO xBajiu TaKaB npeBpaT — eller hotande antydan därom — iipexn npiiMeiiOM — s t r ä n g a r e straff, om u p p m a n i n g e n , h o t e t etc. r i k t a s m o t s t a t s a n s t ä l l d a eller t j ä n s t e m ä n vid a n s t a l t e r för förseende m e d v a t t e n , bränsle, bel y s n i n g m. m.; ä n s t r ä n g a r e , om d e t t a leder till arbetsnedlägg e l s e m. m., v a r i g e n o m f ö r ä n d r i n g av den » s t a t l i g a ordningen» f r a m t v i n g a s ) ; Turk. 154, 172 (Quieonque . . aura, sur les places ou dans des lieux de rassemblement, excite la population, publiqiiement, å commettre e t c ) ; Grek. 129 fordrar ej offentlighet och straffar d e n m i s s l y c k a d e u p p m a n i n g e n såsom försök till förräderibrott (Vovig ETtQOöuåÅEOEv . . . TuicoQEiTai . . . d)£ åjtojt£iQ(b/.i£vog öé, éåv avri] öév éjréqoEQsv djroréÅsojiia); Eng. Steph. 76, 8 1 ; Bund 48; Thurg.
168 236 (Wer durch Rede oder Schrift zu Unternehmungen der in den vorstehenden Paragraphen bezeichneten Art aufreizt); Illin. 38: 587 ff.; I o w a 12904 ff.; A r g e n t 209 (allmän b e s t ä m m e l s e ) ; Columb. 187—190, som ej fordrar offentlighet och särskilt n ä m n e r den, som g e n o m satir och smädelse e g g a r till författningens k r ä n k a n d e (Los que, de palabrq o por escrito. provocaren a la violation de la Constitution con sätiras. burlas o invectivas); Costa R. 456; Mex. 380 (fordrar ej offentlighet); FL Fsl. 16: 8 (endast en allmän b e s t ä m m e l s e om offentlig u p p m a n i n g till straffbar h a n d l i n g ) ; T. Fsl. 87 (Wer öffentlich zu einem Hochverrat auffordert); Tjslov. Fsl. 142 1 (Wer öffentlich oder ror mehreren Lenten oder mehrere Leute gegen den Staat wegen seiner Entstehung, gegen seine Selbstäneligkeit, verfassungsmässige Einheitlichkeit oder demokratisch-republikanisehe Form aufwiegelt); 210 3 . — Ä v e n deltagarne i dylikt m ö t e straffas s t u n d o m : FL 11: 4 a2, L. 23 /i 1931 (deltager i möte, som honom veterligen sammankallats för främjande av högförrädisk verksamhet, eller å vilket lägges råd eller beslut es om främjande ar högförräderi åsyftande verksamhet eller grundande av i 1 punkten nämnd sammanslutning, därest icke av omständigheterna framgår, att hems avsikt icke varit att befrämja en dglik verksamhet);
Illin. 38: 590; Iowa 12905. [Ett gränsfall, a n a l o g t m e d det ovan (s. 166) a n m ä r k t a , äro b e s t ä m m e l s e r n a om a l l m ä n t samhällsfientlig p r o p a g a n d a : It. 1930, 272 (propaganda per la distruzione di ogni ordinamento politico e giuridico delta societå) e t c ] I övrigt förekomma i m e r a e n s t a k a fall a n d r a kriminalisationer av särskilda förbereclelsehandlingar, t. ex. förbindelse m e d f r ä m m a n d e m a k t eller anskaffande av v ä p n a t m a n s k a p i högförr ä d i s k t syfte: N. 94 2 (i hensikt å förare en sådan [i § 83 n e v n t förbrytelse] innlater sig med nogen fremmed makt), ib. 3 (i sådan hensikt filtar sig eller utöver nogen militär befaling eller samler eller holder samlet krigsfolk eller nogen bevebnet skare), 104; T. 84 (welcher zur Vorbereitung eines Hochverrats entivedev sich mit einer auswärtigen Regierung einlässt oder die ihm von dem Reich oder einem Bundesstaate
169 anvertraute Macht missbraueht oder Mannsehaften anwirbt oder in den Wttffen einubt) [jfr FL 11: 4, som emellertid v i d g a r r e k v i s i t e t till » a n n a n så beskaffad förberedelsehandling», och d ä r j ä m t e h a r en a l l m ä n s u b s i d i ä r b e s t ä m m e l s e , 11: 4 a, se ov. s. 163]: It. 1889, 131 (Chiunque, per commettere aleuno dei delitti preveduti negli articoli 104. 117, 118 c 120. forma una bundet armata, o esercita nella tnedesima un comando superiore o una funzione speciale . . . Tutti gli altri die funno parte delta banda . .), 132 (Chiunque., fuoti dei casi preveduti nelVart. 04. då rifugio o assistenza o somministra vettovaglie alla banda menzionata nelV articolo precedents, o in qualsiasi modo ne favorisce le opierazioni): It. 1930, 306 (Quando, per commettere uno dei delitti indicati nelV articolo 302 [se ov. s. 164], si forma una banda armata, coloro che la promuovono o costituiscono od organizzeino, soggiacciono, per eiö solo . . . Per it solo fatto di partecipare alla banda armata . . . I capi o i sovventori delta banda armata soggiacciono alla stessa pena stabil it a per i promotori), 307 (Chiunque, fuori dei casi di concorso nel reato o di favoreggiamento, dä rifugio o fornisce il vitto a taluna delte persone che participano alVassociazione o alla banda indicate nei due articoli precedents . . La pena e aumentata se il rifugio o il vitto sona prestati eontinuatamente); Jugosl. 97 {förbindelse med främmande makt: missbruk av ämbetsställning: samlande e t c av folk, krigsförnödenheter eller penningar); Turk. 150, 151 2 (vissa förberedande hjälphandlingar, 150: quieonque aura in vente, fabriqué, transports, preparer introduit de refränger en Turquie, cache ou porté sur lui, des armes, des munitions, des poignards, des bombes et autres engins destructeursT incendiaires ou meurtriers similaires pour permettre aux perturbedeurs V execution de leurs desseins, 151 2 : Cd ni qui, seiemment, aura introduit des perturbateurs par des lieux autres que les endroits determines et les aura transportés dun point å un autre elans le pågs), 168, 169 ( = It. 1889); Chil. 124 (Los que sin cometer los crimenes enumerados en el articulo 121. pero con el propositi) de ejecutarlos, sedujeren tropas. usurparen el mando de dias, de un buque de guerra, de una plaza fuerte, de un puesto de guardia, de un puerto o de una ciudad, o retuvieran-
170 contra la orden del Gobierno un mando politico o militär cualquiera); Columb. 177 (Se consider ar ån como parte de la rebeliön los actos consiguientes al objeto de este delito, como ocupatiön ele armas g municiones, llamamiento de hombres al servicio de las armas, separation ele sus funclones a los encargaelos de la autoridad, ejercicio de las funciones atribuideis por las leges a los diferentes empleados o autoridudes, resistencia a viva fuerza a las tropas que obran a nombre de la autoridad publico, y finedmente distribution g reeaudaciön ele contributions de earäcter general, en las cuales se grave a los individuos solo en consideration a su riqueza — straffas lika m e d fullbordat brott); Costa R. 454 4 (Los que pura promover o apoyar el alzamiento, reclutaren o sedujeren tropas o nsurparen el mando de ellos o el de un buque de guerra, fuerte, plaza c puesto de guardia, o returieren contra la orden del Gobierno un mando politico o militär — straffas lika m e d fullbordat b r o t t ) ; V e n e z . 161 ff. (-— It. 1889). — V i t t r ä c k a n d e b e s t ä m m e l s e r om förberedelser till högförräderi i H. 96, W. 2s/i 1920 (die, met het oogmerk om een der in de artikelen 92—95 omschreven misdrijven voor te bereiden of te bevorderen: . . . 2°. gelegenheid, middelen of inlichtingen tot het plegen van het misdrijf zieh of anderen tracht te verschaffen; 3°. voorwerpen voorhanden heeft iraarvan hij west dat zij bestemd zijn tot het plegen van het misdrijf; 4°. plannen voor de uitvoering van het misdrijf, ivelke bestemd zijn om aan anderen te worden medegedeeld, in gereedheid brengt of onder zich heeft; 5°. eenigen maatregel van regeeringswege genomen om de uitvoering van het misdrijf te voorkomen of te onderdrukken, tracht te beletten, te belemmeren of te verijdelen . . . Niet strafbaar is hij, van ivieu blijkt. dat zijn oogmerk enkel gericht is op het voorbereiden of bevorderen van staatkundige veranderingen in algemeenen sin), jfr ä v e n 97 a (W. 28 / 7 1920).
Ä v e n för vad a n g å r »landsförräderiet», straffas försöket i de a l l r a flesta fall, m e n med m i n d r e straff ä n d e t fullbordade b r o t t e t ( u t o m i de lagar, som i princip likställa fullbordat b r o t t och för-
171 sök, och någon gång eljest, t. ex. Belg. 1156). Undantagsvis straffar S. icke försök vid 8: 4 (att bära vapen mot riket), 15 (diplomats otrohet — jfr dock ovan s. 79 om de fall, att han eller annan i förrädlig avsikt tagit gåva av främmande makt), 22 (förfalskande etc. av statshandling); och FL icke vid 12: 1 (tjänstgöring i fientlig krigshär) och 5 (framkallande av krig mot riket — brottet är emellertid, i motsats till S., kon summerat redan genom dylik uppmaning till främmande regering), jfr FL Fsl. 12: 2. I övrigt jfr bestämmelserna i S. 8: 7, 10, 19, 2 1 ; FL 12: 2 i. /., 3, 7 (jfr L. ^/e 1898, § 1), 8; N. 49 ff.; D. 1866, 44 ff.; D. 1930, 21 ff.; H. 45 ff.; T. 43 ff.; Ö. 67 jfr 8: Ung. 1, 65; Fr. 1, 2, 3, 7, 8; Belg. 1, 7, 51, 1156; I t 1889, 61 ff.; It. 1930, 56; Sp. 36, 138; Port 8; Rum. 38, 39; R. 19; Bulg. 48 ff.; Jugosl. 31 f l ; Turk. 61 ff.; Grek. 46 ff.; Eng. Steph. 68; Bund 15; Thurg. 33; Waadt 36; Graub. 26; Aarg. 39; Wall. 57; Schaffh. 50; Obw. 18, 19; Bern 30; Glar. 21; Zur. 35; Bas. 26; Tic. 57; Zug 19; App. A.-Rh. 26 (medger alltid vid försöket fakultativ straffrihet); Schwyz 35; Sol. 27; St. Gall. 29; Neuch. 53; App. I.-Rh. 20; Luz. 25: Freib. 15; Argent. 44: Bras. 16; Chil. 51 ff.; Colomb. 8; Costa R. 154; Mex. 22, 171; Peru 97; Venez. 80 ff.; Kina 1072, 1082, 1092, HO2, 1112, 1122, 1143, 1162; Jap. 87; FL Fsl. 12: 3, 54; T. Fsl. 26, 27; Tjslov. Fsl. 18; Schw. Fsl. 19. Beträffande förberedelsestadiet förekommer i åtskilliga fall att, liksom vid högförräderi, sammansvärjning och offentlig uppmaning straffas. Sammansvärjning till landsförräderi: S. 8: 8 (endast de kvalificerade fallen av förrädlig hjälp till fienden); FL 12: 6 (militäriskt landsförräderi överhuvud); N. 94 (likaså); H. 103 (förrädlig hjälp); Belg. 115 7 ; Ung. 148 (allt militäriskt landsförräderi); It. 1930, 304, 305 (jfr ov. s. 164); Port. 144 (allt militäriskt landsförräderi); Bulg. 115 (likaså); Turk. 171 (förrädlig hjälp); Grek. 124; Argent 216, 233; Chil. 111; Costa R. 441; Mex. 375 ff.; Kina 1073, 1083,
172 109 3 , HO 3 , 111 3 , 112 3 , 114 4 , 116 s ; Jap. 88; Fi. Fsl. 12: 6; T. Fsl. 175 (allmän b e s t ä m m e l s e ) ; Tjslov. Fsl. 2 1 1 . Offentlig uppmaning till landsförräderi: S. 8: 8 (jfr ov.); FL 16: 8 (jfr o v.); N. 94 l ; D. 1930, 136 (endast en allmän b e s t ä m m e l s e ; l a g e n straffar ä v e n m i s s l y c k a d anstiftan som sådan, §§ 2 1 , 23); H. 131 ff. (allmän b e s t ä m m e l s e ) ; T. 111 (likaså); [Ö. 59 e, jfr ov.]; Ung. 149; It. 1930, 303 (jfr ov. s. 167); Bulg. 116: Turk. 172; Grek. 129; Argent. 209 (allmän b e s t ä m m e l s e ) : Costa R. 432 1G ; Mex. 366; Peru 295; FL Fsl. 16: 8 (allmän b e s t ä m m e l s e , jfr ov.): T. Fsl. 171 (likaså); Tjslov. Fsl. 210 3 : S c h w . Fsl. 225 (allmän bestämmelse) jfr 243. Ä n d r a fall av förberedelse till landsförräderi o m t a l a s i N. 2,3 94 (jfr ov. s. 168). — T. Fsl. 92 uppställer, såsom förberedelse till förrådande av statshemlighet, det fall, a t t m a n förskaffar sig Gegenstände oder Nachrichten, eleren Geheimhaltung vor einer anderen Regierung fur dus Wohl des Reichs oder eines Ländes erforderlich ist. i avsikt sie in einer das Wohl des Reichs oder des Ländes gefährdeuden Weise zu verwenden; likaså Tjslov. Fsl. 140 1 (in der Absieht auskundschaftet, sie unmittelbar oder mittelbar einer fremden Macht zu verraten); en m o t s v a r a n d e b e s t ä m m e l s e om u t f o r s k a n d e av militär h e m l i g h e t förekommer i Tjslov. Fsl. 152 1 (se ov. s. 88 ff.) och i Schw. Fsl. 234 1 pr. S a m m a r e s u l t a t n å s g e n o m kvalifikationerna i S. 8: 20 2 ; N. 91 o. s. v. D e n tidiga p u n k t p å h a n d l i n g s p r o g r e s s e n , då straffbarhet int r ä d e r , såväl s o m k r i m i n a l p o l i t i s k a h ä n s y n , förklara, a t t m å n g a l a g a r i större eller m i n d r e u t s t r ä c k n i n g vid förräderibrotten — oftast icke blott högförräderi u t a n även landsförräderi, å t m i n stone i vissa former — u p p s t ä l l a i n s t i t u t e t »i h a n d l i n g visad å n g e r » (tätige Reue). I n å g r a l a g a r a n v ä n d e s i n s t i t u t e t e n d a s t vid brott, d ä r flere v a r i t förbundna (en i n s k r ä n k n i n g , som dock p r a k t i s k t icke h a r stor betydelse). Så 0 . 62 (Wer sich in eine auf Hochverrat abzielende Verbindung eingelassen, in eler Folge aber, durch Reue bewogen, die Mit-
173 glieder derselben, ihre Satsungen, Absichten und Unternelimungen der Obrigkeit zu einer Zeit, da sie noch geheim ivaren und der Schade verhindert werden konnle, entdeekt, dem wird die gänzliche Streiflosigkeit und die Geheimhaltung der gemaehten Anzeige zugesichert); I t 1889, 133; It. 1930, 308 {Nei casi preveduti dagli articoli 304. 305 c 307 non sono punibili coloro i guali, prima die sia commesso il delitto per cui Vuccordo e intervenuto o V associazione é costituita, e anteriormente alTarresto, or re ro al procedimcnto: T disciolgono o, eomunque. dsterminano to scioglimento delV associazione; 2° non essendo promotori o capi, recedono dalVaccordo o dalVassociazione. Non sono parimenti punibili coloro i quali impediscono eomunque che sia compiuta Vesecuzione del delitto per cui Vaccordo e intervenuto o V associazione é statu costituita); Sp. 299 (Cuando los rebeldes [jfr 283, se ov. s. 167] o sediciosos se disolrieren o sometieren a la Autoridad legitima antes de las intimaciones legales o a consecuencia de ellos, quedardn exentos de texta pena los meros ejecutores de cualquiera de a quell os delitos. En tales easos se impondrä a los induetores, promotores o pri neipales jefes de la rebeliön o sedition, las penas respectiveimente inferiores en uno o dos graciös a las senaladas en los articulos anteriores, al prudente arbitrio del Tribunal); P o r t 175, 176, L. 30/4 1912, vid till-
bakaträdande: mindre straffnedsättning för anstiftare och ledare, större för andra; vid »upptäckande», straffrihet för upptäckarne ö v e r h u v u d (175: Os criminosos mencionados no § 2°. do artigo 173°. que voluntariamente abandonarem o corpo ou partida organisada, ou o motim <>u le ranta mento, antes da adverteneia das auctorideicles ou immediatamente depois d'ella, e nu o t en ham inter vindo na conjuraeao a ejue se ref ere o artigo o." (172.°) seråo punidos com prisåo correctional nunca inferior a um uno e multa correspondente. — § un. Aos comprehendidos nas disposicses do artigo 6.° (173.°) c seu paragrafo 1.° serd nas mesmas circumstancias substituida a pena peta de prisåo correctional nunca inferior a dezoito meses. 176: Todos os co-agentes de conjuraeao prevista no artigo . . . 144°. do Codigo Penal . . . que delta, e ele suas circumstancieis, derem parte d auetoridade publico, descobrindo os auetores ou cumplices de que tiverem conhecimento antes de que por outrem tenham
174 sido descobertos, ou antes de comeear o procedimento judicial, serdo isentos de pena. — § un. Aquelle que, estando comprehendido na disposiedo do artigo 1°. . . . eler parte a auctoridade publico, desistindo espontaneamente, serd tambem isento de pena); Turk. 170, 171 i. / . ; Grek. 131
(skiljer likaledes mellan dem, som samlat trupper eller varit ledare, och övrige); Thurg. 237 (Teilnehmer an einer hochverräterischen Lnternehmung sind straffrei, wenn sie ror dem uirklichen Ausbruche elerselben sidi and die Mitschuldigen bei der Obrigkeit anzeigen); Neuch. 120
(undantager ledarne och dem som begått våldshandling: Seront exempts de toutes peines ceux qui se trouvant mélés å un attentat eontre la sureté de VEtat, sans en dre les chefs, ou sans avoir commis personnellement aueune violence, se seront retires a la premiere sommation aVune autorité civile ou militaire); B r a s . 116 (Se os conspiradores elesistirein do seu projeeto, antes de ter sido descoberto, ou manifestoes por algum ado exterior, deixarå de existir a conspiraeeio, e ficaråo isentos de culpa e pena), 117 (Qualquer dos conspir adores que desistir do projeeto criminsso, antes de descoberto ou manifestado por algum eicto exterior, nåo serd passive! de pena, ainela que a conspiraqao continue entré os outros); Venez. 163 (Estarån exentos de la pena senalada a los actos previstos en Jos dos articulos precedentes: 1°. Los que antes de toda medida de la autoridad o de la fuerza. publico, o inmediatamente después, hayan disuelto la gente armada o impedido que ésta cometiese el delito para el cual se habia reunido. 2°. Los que no habiendo participado en la formation o en el mando de la gente armada, consintieren antes o inmediatamente después de dicha medida, en retirarse sin resistentia, entrég undo o abandonundo sus armas. 3". Los soldados reelutados por las fuerzas rebeldes).
Andra lagar göra icke denna inskränkning: Ung. 136 (Die Strajbarkeit der in den §§ 126, 127, . . . 133, 134 bezeichneten Handlungen erlischt, wenn der Schuldige freiwillig und bevor die Handlung entdeekt worden ist, von der Vorbereitung oder begonnenen Ausfuhrung zurucktritt, unci jede aus der Handlung der Täter, Teilnehmer und Verba ndetcii entstandenc naditeilige Edge abwendet, oder wenn diese Folgen
175 auf Grund seiner bei der Behörde rechtzeitig erstatteten Anzeige abgewendct werden), samt, i fråga om rekvisit, som f ö r u t s ä t t a förbindelse mellan flere, 136 (såvitt den hänför sig till §§ 130, 131, som h a n d l a om Vereinigung i och för högförräderibrott), 137 (Wegen Teilnahme an einer hochverräterischen Verbindung wird nicht bestraftT wer, bevor noch ausser der Vereinbarung selbst etivus unternommen worden ist und bevor die Obrigkeit die Verbindung entdeekt hat, von derselben zuriicktritt und von seinem Rucktritt nicht nur die ubrigen Mitglieder der Verbindung in Kenntniss setzt, sondern sich audi bestrebt, diese zum Aufgeben ihres Unternehmens zu bewegen, oder aber die Verbindung der Behörde anzeigt), 151 (Die V er fug ung des § 137 iiber die Straflosigkeit einer Vereinigung ist unter den daselbst angefuhrten Bedingungen, mit Ausnahme der Folie des § 142 [framkallande av fientligheter m o t U n g e r n ] , audi nuf solche Vereinigungen anzuwenden, die zum Ziveck der Verubung des Staeitsverrats zu stands gekommen sind); Fr. 108 (Sennit exemptés des peines prononcées eontre les auteurs de complots ou oV autres crimes attentatoires ä la sureté intérieure ou extérieure de VEtat, ceux des coupables qui, avant toute execution ou tentative de ces complots ou de ses crimes, et avant toutes poursuites commencées, auront les premiersdonné au Gouvernement ou aux autorités administrolives ou de police judiciaire, eonnaissance de ces complots ou crimes, et de leurs auteurs ou complices, ou qui, méme depuis le commencement des poursuites, auront procure V ar rest uti on desdits auteurs ou complices); Belg. 136; Rum. 92 ( = F r . ) ; Bulg. 106, 107, 117 ( = Ung.); A r g e n t . 217 (Quedarå eximido de pena el que revelare la conspiration a la autoridad, antes de haberse comenzado el procedimiento); Jap. 8 0 ; T. Fsl. 88 3 (Wer aus freien Stucken seine Tätigkeit aufgibt und bei Beteiligung mehrerer den Hochverrat verhindert, wird nicht nach elen Vorschriften der Abs. 1, 2 bestraft. § 27 Abs. 3 gilt entsprechend [o: straffrihet ä v e n för den som i god t r o sökt h i n d r a e t t brott, vilket uteblivit h o n o m förutan]); Tjslov. Fsl. 149 1 ' 2 (1. Wegen der im § 136, 137, 138, 140, 141 und 144 angefuhrten str af baren Handlungen ist derjenige nicht strafbar, der freiwillig von seinem Unternehmen zurucktritt und entwe-
176 der zu einer Zeit, da der seliädliche Erfolg rerhutet werden känn, der Behörde die Anzeige erstattet oder selbst ihn verhutet oder gatmaeht. 2. Der Teilnehmer an einer nach § 137 oder § 138 Abs. 3 strafbaren Vereinigung ist wegen elieser Ted nicht strafbar, wenn er, bevor noch ctwas aneleres als die Vereinigung unternommen wird, und nicht eleshalb, ireil er iveiss oder vermutet, duss die Vereinigung entdeekt ist, entweder •den Ruektritt von der Unternehmung bewirkt oder die Vereinigung der Behörde anzeigt), y t t r a r sig ä v e n om p r o v o k a t i o n , ib} (Durch die Anzeige der strafbaren Unternehmung wird derjenige nicht sfraflos, der in der Absieht. sie der Behörde zu verraten, sie ungezettelt oder sur Teilnahme un ihr angestiftet hat). H ä r m å erinras, a t t n å g r a l a g a r uppställa e t t allmänt i n s t i t u t »tätige Reue» (N. 59; D. 1930, 84 6 ~ 9 ; Graub. 50: St. Gall. 40 c: S. Fsl. 1923, 9: 6 se Spec. Utk. VIII, 51 ff.); ä v e n s å , a t t n å g r a lagar, som icke s k a r p t hålla i sär förräderi och u p p r o r — n å g o t s o m ä v e n gäller vissa b l a n d de ovan citerade, t. ex. Sp. och Port. — d ä r i g e n o m k a n s k e g i v a » t ä t i g e Reue» e t t spelrum vid förräderibrotten, n ä m l i g e n till den del de l å t a l y d n a d e n m o t m y n d i g h e t s befallning a t t skingras etc. medföra straffrihet eller s t r a f f n e d s ä t t n i n g för alla eller vissa d e l t a g a r e (se h ä r o m Spec. Utk. IX, 54 ff.).
[B) Negativ delaktighet. M å n g a l a g a r u p p s t ä l l a straffbestämmelser för u n d e r l å t e n h e t a t t (hindra eller) a n g i v a förestående förräderibrott (oftast ä v e n för sä d a n »negativ delaktighet» i vissa a n d r a b r o t t ; och s t u n d o m ä v e n a v s e e n d e följderna av r e d a n b e g å n g n a b r o t t : N. 139: D. 1930, 141; T. Fsl. 199 — i viss m å n ä v e n H. 136 2 och Tjslov. Fsl. 212 1 ); a n d r a r ä t t s o r d n i n g a r , som förut i n n e h å l l i t dylika bes t ä m m e l s e r , h a v a upphäft dem (t. ex. Fr. 103—7, u p p h ä v d a g e n o m L. 28/i 1832). Inom f ö r s t n ä m n d a g r u p p av l a g a r h a v a n å g r a u p p t a g i t d e t t a institut bland förräderibrotten: S. 8: 23 (förutom d e a l l m ä n n a r e b e s t ä m m e l s e r n a i 3 : 7, 8); 0 . 60, 6 1 ; Ung. 135;
177 Turk. 141, 151 1 ; Grek. 130; Thurg. 138. Flertalet har emellertid uppställt dem i ett annat sammanhang: bland brott mot rättsskipningen (T. Fsl. 199); mot offentlig myndighet och allmän ordning (FL 16: 19; D. 1866, 109); mot offentlig orelning (H. 135—137; T. 139; FL Fsl. 16: 9); mot allmän ordning och frid (N. 139; D. 1930, 141; Tjslov. Fsl. 212, 213). Vi ingå icke i detta sammanhang närmare på institutet. |
vii.
Straffen.
A) Maxima. De ofta anmärkta svårigheterna vid jämförelse mellan lagarnes straffsatser framträda icke minst inom hithörande brottsområde. Förutom de olika frihetsstraffens starkt växlande karaktär (här så mycket mera betonad, som flere lagar i större eller mindre utsträckning göra bruk av en custodia honesta, jfr ned.) och den stora olikheten i konsummation (som medför, att av två lagar, med skenbart samma straff för ett givet brott, den ena lagen med detta straff drabbar en förberedelsehandling, som enligt den andra lagen kanske är straffri), kan sålunda t. ex., beträffande ett mindre utpräglat rekvisit, stundom tvekan uppstå, huruvida det är att uppfatta såsom ett utbrutet (lindrigare) fall av ett typiskt förräderirekvisit eller en subsidiärbestämmelse, avsedd att tillämpas, då förräderiuppsåt icke kan antagas. Även inträffar ofta, att ett givet rekvisit i första hand förses med ett jämförelsevis lågt straff men under någon särskild — i de olika lagarne växlande — förutsättning (t. ex. förbindelse med främmande stat, användande av vapenmakt, tillvaro av animus lucri o. s. v.) får ett väsentligt högre maximum (varigenom en given handling kan komma under mycket olika maxima i två lagar, ehuru maximum för rekvisitet in toto kanske är detsamma för dem båda). Vi sammanställa emellertid här, så gott sig göra låter, maxima (utan hänsyn till frihetsstraffets art) för de viktigare rekvisit, som kunna anses någorlunda ensartade.
179 1. Angrepp på territoriet: dödsstraff: I t 1930, 241; Sp. 228, 230, 2835, 284; R. 582; Turk. 125; Grek. 123 4 ; Eng. Steph. 71 a, 79: Can. 74 f; N. Zeal. 94 f\ 95; Queensl. 375ff; Tasm. 56 Vo ; W. Austr. 375«; Kina 1081; Jap. 771; livstids frihetsstraff: S. 8: l 1 ; FL 11: 22; N. 83; D. 1930, 98; H. 93; T. 81 3 4; Ung. 1273, 1292; Bulg. 993, 101; Bund 37; Argent. 215 1 ; Peru 289 2 ; Ind. Pen. C. 121 A (jfr dock 121); N. S. Wal. 12; FL Fsl. 12: 1; T. Fsl. 86; Tjslov. Fsl. 1362; tjugo år: Jugosl. 94 4 ; Venez. 128; femton år: Bras. 87'; Schw. Fsl. 229, 341. 2. Angrepp på författningen: dödsstraff: R. 58 2 ; Turk. 1461; Grek. 1232; Kina 1041; Jap. 771; livstids frihetsstraff: S. 8: l 2 : FL 11: 23; D. 1930, 111; T. 81 2 ; Fr. 87, 17; Belg. 104; It. 1930, 283; FL Fsl. 13: 1; T. Fsl. 86; Tjslov. Fsl. 1362; trettio år: Bund 45, 3: Bras. 107, 44: tjugo år: N. 98, 22; Jugosl. 94\ 37; Chil. 121, 56; Venez. 128; femton år: H. 94; Ung. 1272, 1291; Bulg. 992, 101 jfr 152; Schw. Fsl. 229, 341: tio år: Rum. 78; Columb. 169, 170: Costa R. 4541, 143; fem år: A r g e n t 226. 3. Våld mot parlamentet: livstids frihetsstraff: S. R, E. HO 1 jfr Str. L. 8: 1; D. 1930, 113; Eng. Steph. 81 b; Tjslov. Fsl. 136 2 : tjugofgra år: It. 1930, 2893, 23; tjugo år: N. 99, 22; femton år: T. 105, 14; Ung. 152; T. Fsl. 99, 35; tolv år: FL 15: 1; H. 121: FL Fsl. 13: 2, 3: 3;
180 tio år: Bulg. 1381; Costa R. 454, 143: fyra år: Bras. 109. 4. Sammansvärjning till högförräderi: dödsstraff: R. 5811; Grek. 124, 1231-2; livstids frihetsstraff: [Fr. 89\ 17 endast om sammansvärjningen följts av handling, som innefattar början av förberedelse till verkställighet: eljest tjugo år, 892, 20 3 ]; Eng. Steph. 81 i. f; tjugo år: [Fr., se här ov.]: Belg. 106; Sp. 255 1 ; Turk. 156, 131; femton år: T. 83, 14; Chil. 125, 56: tolv år: I t 1930, 305: Tjslov. Fsl. 137: tio år: S. 8: 2; N. 94: Ung. 130, 131: Rum. 79\ 74; Bulg. 102; Jap. 78; T. Fsl. 88; åtta år: FL 11: 3: Argent 216; Venez. 132; FL Fsl. 12: 6; sju år: Kina 1042, 108 3 : sex år: Bras. 115; fem år: H. 96; Jugosl. 96; Kina 103 2 : fyra år: Venez. 1641. 5. Offentlig uppmaning till högförräderi: dödsstraff: R. 5810: Turk. 1462; livstids frihetsstraff: Grek. 129, 49 1 ; tjugo år: 0. 59 c; tolv år: I t 1930, 303; tio år: N. 941; T. 85; Ung. 134; Jugosl. 1152; T. Fsl. 87; sex är: S. 8: 3; fem år: FL 16: 8. fyra år: Columb. 187: FL Fsl. 16: 8. 6. Framkallande av krig: dödsstraff: It. 1930, 243: Sp. 215; R. 58 3 ; Grek. 123 5 ; Eng. Steph. 71 c, 79: Chil. 106; Columb. 152, 150 4 : Kina 1071; Jap. 81;
Ind. Pen. C. 121; N. Zeal. 94 h; Queensl. 377; Tasm. 56 vn ; W. Austr. 377:
181 livstids frihetsstraff: S. 8: 5: N. 84; D. 1930, 99; H. 972; T. 87;
Ung. 142; Fr. 76, 17 jfr L. 8/6 1850, 1; Belg. 114; Rum. 67; Bulg. 1092; Jugosl. 1042; Turk. 132: Bund 37: Argent 2152; Peru 2912; N. S. Wal. 12; Fi. Fsl. 12: 2; T. Fsl. 951; Tjslov. Fsl. 1381; tjugo år: Port 142; femton år: Bras. 88; Schw. Fsl. 2302, 34'; tolv år: FL 12: 51. 7.
Att bära vapen mot riket:
dödsstraff: It. 1930, 242; Sp. 2171; R. 584; Jugosl. 1052; Turk. 1268; Grek. 123fi'7; Eng. Steph. 73, 79; Can. 74; Ariz. 31, 32: Calif. 37; Illin. 38: 585; Mississ. 1387; N. Jers. 1; N. York 37\ 38; Tex. 9293; U. S. A. Fed. P. C. 2: Chil. 107; Columb. 152, 1501; Kina 1091; Jap. 81; Ind. Pen. C. 121; N. Zeal. 94; Queensl. 37; Tasm. 56; W. Austr. 37; livstids frihetsstraff: S. 8: 4; FL 12: 1; N. 86; T. 88: Fr. 75,
17 jfr L. 8/6 1850, 1; Rum. 66: Bund 36; Iowa 12897; Minnes. 4793; Nebr. 2076; Ohio 12392; Argent 214; Peru 2902; N. S. Wal. 12; Fi. Fsl. 12: 31: T. Fsl. 95a; tjugoåtta år: Port 141; tjugo år: Belg. 113, 164; Tjslov. Fsl. 1532; femton år: H. 101; Ung. 143; Bulg. HO1; Schw. Fsl. 237, 341; tolv år: D. 1930, 1011; Venez. 130; fyra år: Bras. 89. 8. Förrädiskt ingripande i kriget: dödsstraff: FL 12: 2; It. 1930, 247, 257, 258; Sp. 216; R. 58 4 ;
Bulg. i l l ; Turk. 128, 129; Grek. 123 8!, : Eng. Steph. 73, 79; Can. 74; Ariz. 30; Calif. 37: Illin. 38: 585; Mississ. 1387; N. Jers. 1; N. York 37, 38; Tex. 9293; U. S. A. Fed. P. C. 2; Chil. 109; Columb. 152, 150; Kina 1111: Jap. 82, 83, 85; N. Zeal. 94/; Queensl. 378; Tasm. 56™; W. Austr. 37s;
182 livstids frihetsstraff: S. 8: 6, 9, 11; N. 86: H. 102; T. 90; Ö. 673; Ung. 144; Fr. 77, 17 jfr L. 8/r, 1850, 1; Belg. 115; Rum. 68; JugOSl. 108; Bund 37; Iowa 12897; Nebr. 2076; Ohio 12392; Peru 2902; Fi. Fsl. 12: 3 2 ; T. Fsl. 95 3 ; tjugoåtta år: Port. 143 § un.; tjugo år: Tjslov. Fsl. 151 2 ; femton år: Bras. 87, 9 1 \ 92; Schw. Fsl. 235, 238, 34 l ; tolv år: D. 1930, 1012. 9. Förräderi rid underhandling: livstids frihetsstraff: S. 8: lö 1 ; Kina 118; tjugofyra år: It. 1930, 224, 23; tjugo år: Jugosl. 1021, 37; sexton år: D. 1930, 1033; femton år: N. 89; T. 928, 14: Sp. 224; T. Fsl. 90, 35; Schw. Fsl. 231 1 , 34 1 ; tolv är: H. 99; Turk. 139; FL Fsl. 12: 5; tio år: FL 12: 7; Argent 225; åtta år: P o r t 152; Venez. 138: Tjslov. Fsl. 139. 10. Förrådande av statshemlighet: dödsstraff: I t 1930, 261; Turk. 135; Grek. 12310'11; livstids frihetsstraff: S. 8: 171; Fr. 80—82, 17 jfr L. 8 / 6 1850, 1; Belg. 118—120; Rum. 70, 71; T. Fsl. 93: tjugoåtta år: Sp. 2202, 1592: tjugo år: Jugosl. 1021, 37; sexton år: D. 1930, 1031; femton år: N. 903: T. 92\ 14; Ung. 146; Bulg. 112; Schw. Fsl. 231 1 , 341; tolv år: Fi. Fsl. 12: 5; tio år: FL 12: 7; Kina 1142; åtta år: Port 153; Tjslov. Fsl. 140: sex år: H. 98; Argent 222;
183 fem år: Peru 292, 302: två år: Eng. Steph. 88. 11. Förrädiskt angrepp på bevismedel: dödsstraff: I t 1930, 255; livstids frihetsstraff: S. 8: 221; tjugo år: Jugosl. 1022, 37; sexton år: D. 1930, 1032; femton år: T. 921, 14; T. Fsl. 91, 94, 35; Schw. Fsl. 231 1 , 341: tolv år: N. 93; Kina 119; FL Fsl. 12: 5; tio år: FL 12: 8; Rum. 73, 73; åtta år: Tjslov. Fsl. 139. 12. Olovlig värvning: tjugo år: Turk. 148 1 ' 2 ; tolr år: Sp. 237: tio år: Ö. 92; sju år: I t 1930, 288; fem år: T. Fsl. 120; Tjslov. Fsl. 156; tre år: T. 141; Venez. 145; två år: Port 156, 64; Bras. 97; Schw. Fsl. 239, 35'; ett år: FL 16: 22; N. 133; H. 205; 6' månader: S. 8: 25 l ; FL Fsl. 15: 13; 3 månader: D. 1930, 128. 13. Uppmaning till olgdnad. i krigstjänst: tjugo år: Turk. 153, 131; tio år: Ö. 222; sex år: D. 1930, 1272; [H. 204]; fem år: It. 1930, 266; Jugosl. 113 4 ; T. Fsl. 118; tre år: Tjslov. Fsl. 158 3 ; två år: T. 112; Peru 295; Schw. Fsl. 243 1 ; ett år: FL Fsl. 15: 142.
184 14. Kränkande av främmande stats höghetstecken: fem år: Jugosl. 992, 39; tre år: I t 1930, 299; två år: T. 103 a; Peru 296; Jap. 92; Schw. Fsl. 262, 351; ett år: D. 1930, 108; Sp. 241 1 ; Turk. 165; Bras. 100; Kina 126; T. Fsl. 114; 6 månader: N. 95; Venez. 159; FL Fsl. 12: 13: Tjslov. Fsl. 1451; 3 månader: FL 14: 4. 15. Framkallande av fara för krig etc. genom icke tillåten handling: livstids frihetsstraff: Fr. 84, 17; I t 1930, 244; tjugo år: Peru 2992, 12 l ; femton år: Belg. 123; Argent 2192; tio år: Sp. 233; Rum. 74, 73; Kina 124; åtta år: P o r t 148; sex år: FL Fsl. 12: 11; fyra år: Bras. 90; tre år: D. 1930, 100; två år: S. 8: 252. 16. Brott mot neutralitetsföreskrift: femton år: Turk. 142 2 ; tio år: Sp. 234; sex år: H. 1001; fem år: Jugosl. 1261; Chil. 1152, 56; T. Fsl. 115, 352; fyra år: N. 85; Venez. 1562; tre år: Jap. 94; två år: Schw. Fsl. 248, 351; ett år: FL 14: 4; Kina 125; FL Fsl. 12: 8; Tjslov. Fsl. 143; 6 månader: D. 1930, 1043.
185 17. Brytande, under krigstid, av vissa kontrakt med staten: tjugofyra år: It. 1930, 251, 23; tjugo år: Turk. 131, 131; Tjslov. Fsl. 1542; tolv år: H. 106; tio år: N. 88; Fr. 430, 2 1 ; fem år: T. 329, 16; Jugosl. 112, 39; Kina 113 1 ; T. Fsl. 96, 352; Schw. Fsl. 242; fyra år: FL 34: 20; FL Fsl. 12: 10: tre år: D. 1930, 102; Bulg. 170, 18. B) Om straffarterna. Vid en komparativ framställning av de politiska brotten framträder det såsom en särskild och viktig fråga, huruvida lagarne inom detta område fastslå eller åtminstone medgiva straffarter, som skilja sig från de vid andra brott av motsvarande svårhet (i regel) förekommande. Vare sig lagstiftaren känner en custodia honesta i detta uttrycks egentliga mening eller icke, kan han ha funnit lämpligt att vid de politiska brotten i varje fall öppna möjlighet till en behandling, avvikande från den vid andra brott vanliga. Visserligen uppställa lagarne allmänt mera än en art av frihetsstraff och däribland en eller flere i avseende på utförandet lindrigare former. Men ofta ha dessa lindriga straff så låga tidsmaxima, att de icke kunna komina i fråga för de allvarligare politiska brotten, vilka sålunda äro hänvisade till de ordinära svåra straffen. Den politiske brottslingen drabbas då (såvida han icke straffas med döden) av samma slags frihetsstraff, som användes mot inbrottstjuvar, förf älskare o. s. v. Denna ståndpunkt intages av många lagar: S.; H.; 0.; It. 1930; P o r t ; Rum.; R.; Turk.; Grek.; Bund och den schweiziska lagstiftningen med något enstaka undantag; Eng. och överhuvud den anglikanska lagstiftningen; flertalet spansk-amerikanska lagar; Kina; och bland de aktuella förslagen FL Fsl. och Schw. Fsl.
186 Andra lagar hava mer eller mindre energiskt upptagit tanken på en särskild behandling av det politiska brottet. Bland dessa lagar följa 1) några den metoden att för ett större eller mindre område fastslå ett särskilt straff: lagstiftaren har här besparat domaren valet. Några lagar åter 2) uppställa — likaledes inom ett större eller mindre område — ett alternativ: antingen straff av vanligt slag eller det särskilda straffet: här har således domaren att efter det konkreta brottets beskaffenhet välja straff art. Äter andra lagar 3) förena båda metoderna: uppställa vid vissa hithörande brott det särskilda straffet såsom exklusivt; vid andra såsom alternativt. ad 1. Lagar, som, till den del de använda särskilda straff, uppställa dessa exklusivt, äro Ung.; Fr.; Belg.; Sol.; Bras.; Venez.; Jap. Bland dessa genomför Fr. tanken i mycket stor utsträckning. Redan i sitt ursprungliga skick (1810) hade lagen bestraffat några politiska eller dessa närstående brott (822, 84, 941, 98) med deportation, som enligt art. 17 skulle bestå i förvisning på livstid till någon ort hors du territoire continental de la France (»deportation simple»). Genom L. 23/4 1832 infördes detention såsom straff för flera politiska brott (straffet skall, enligt art. 20, utstås i en fästning inom rikets kontinentala område och kan sträcka sig från fem till tjugo år). Sedan dödsstraffet blivit för politiska brott upphävt genom Constit. 4 /n 1848 art. 5, stadgade L. 8/G 1850 art. 1, att dödsstraffet för detta fall skulle ersättas med deportation dans une enceinte fortifiée, utanför rikets kontinentala område. Sålunda äro nu alla de svåraste politiska brotten belagda med sistnämnda straff (artt. 75, 76, 77, 79, 80, 81 1 , 821, 83, 87, 91—97); de närmast under dem stående med »deportation simple» (822, 84, 891 [L. ™ji 1832], 94\ 98) eller detention (78, 81 2 , 82\ 892, 90). I enstaka fall förekomma bannissement (84, 85, 110), degradation civique (111) eller interdiction des droits etc. (i förening med böter: 113, vid röstköp); undantagsvis även allmänna straff: travaux forces å temps (99), eller, för mindre fall,
187 emprisonnement (82 3 , 89 4 , 109, 112). [De u r s p r u n g l i g a b e s t ä m m e l s e r n a om » n e g a t i v delaktighet» i politiska brott, vilken belades m e d reelusion eller emprisonnement (104, 105), u p p h ä v d e s g e n o m L. 28 /± 1832]. S å s o m »custodia honesta» k u n n a emellertid v a r k e n deportation eller detention b e t r a k t a s ; b å d a förklaras u t t r y c k l i g e n för infamantes (art. 7) och v a d särskilt a n g å r deportation, k v a r s t å r a l l t j ä m t det g a m l a s t a d g a n d e t i 172, a t t den d e p o r t e r a d e , som å t e r k o m m e r till F r a n k r i k e , »sera, sur la seule preuve de son identité, condamné aux trav aux forces a perpétuité. — Belg. h a r straffet detention (som skall a v t j ä n a s i fästning eller eljest i särskild anstalt, a r t . 17) p å livstid eller p å viss tid. D e n förra uppställes s t u n d o m d i r e k t (104, 114 i. / . ) och i n t r ä d e r i övrigt vid b r o t t m o t s t a t e n s y t t r e säkerhet, u n d e r förmildrande o m s t ä n d i g h e t e r (81), i stället för dödsstraff (som i flere fall införts g e n o m L. 14/s 1914 och L. n /io 1916). Detention på viss tid förekommer ä v e n vid flere b r o t t (109, 114, 115 e t c ) ; i a n d r a fall å t e r uppställas de o r d i n ä r a straffen: traraux forces a temps, reelusion och i m i n d r e fall emprisonnement. Ung. k ä n n e r fyra frihetsstraff, däribland Staatsgefängnis (20 3 , 23, 35), som å d ö m e s p å 1 d a g — 1 5 år och s å l u n d a löper parallelt m e d alla de övriga, u t o m livstids t u k t h u s ; det skiljer sig i v e r k s t ä l l i g h e t e n g a n s k a s k a r p t från de övriga. Straffet a n v ä n des exklusivt vid a n g r e p p p å författningen (127 1 , 2 , 129 1 , 131 1 , 1341) och a n s t i f t a n av k r i g (143) s a m t i n å g r a m i n d r e fall (135, 141, 146 2 ). Bras, uppställer (43 c) e t t e n d a s t vid politiska b r o t t förek o m m a n d e straff, reclusäo, varom s t a d g a s (47): »Apena de reclusäo serd cumprida. em fortalezas, pracas de guerra, ou esiabelecimentos militäres». D e t a n v ä n d e s , alltid exklusivt, vid vissa a n g r e p p p å författning eller poderes politicos (107, 108, 109, 111, 115). Venez. a n v ä n d e r i n å g r a fall, s å s o m exklusivt, »arresto en Fortaleza o Cured Politica, esto es, destinado a presos politicos»: m a x i m u m är femton å r (144 pr.) m e n d e t förekommer ä v e n l ä g r e skalor, ä n d a ned till 1—6 m å n a d e r (159). Jap. h a r e t t m e d t u k t h u s s t r a f f e t parallelt frihetsstraff (båda straffen k u n n a å d ö m a s på livstid eller p å viss
188 tid från 1 månad till 15 år, artt. 12, 13), som användes exklusivt (eller alternativt med dödsstraff men icke med annat frihetsstraff) vid flere brott mot statens inre säkerhet men endast undantagsvis vid brott mot dess yttre säkerhet. Slutligen kan anföras Sol., som för det enda svåra politiska brott, som lagen omtalar (56: angrepp på författning eller regering) uppställer såsom exklusivt straff Einsperrung (vilket emellertid ofta eljest uppställes i lagen såsom alternativt med Zuchthaus eller (iefängnis). Ett par lagar särställa de politiska brotten icke genom uttryckligt uppställande av särskild straffar^ utan genom föreskrifter rörande straffverkställigheten. Sålunda stadgar FL (L. 21/i 1921), att den, som utan att tillika hava gjort sig skyldig till annat brott, för politisk förbrytelse dömts till frihetsstraff, ej må sammanföras med dem, vilka undergå straff för annat brott, och att å honom i övrigt skall i avseende å underhåll och bekvämlighet tillämpas vad om rannsakningsfånge är bestämt. — Bulg. (19) föreskriver visserligen, att de för duellförbrytelser eller politiska brott dömda fångar skola förvaras i särskilda avdelningar; men detsamma gäller alla kvinnliga eller ungdomliga förbrytare, och det tillägges, att behandlingen skall rätta sig efter straffets art; detta är, för alla svårare, dock icke med dödsstraff belagda, politiska brott vanligt tukthus (cTpori» T^Miiirieiii 3aTBoprB, 13 a2).
ad 2. Lagar, som, i större eller mindre utsträckning, medgiva ett särskilt straff, men aldrig exklusivt utan alltid alternerande med allmänt frihetsstraff, äro N.; D. 1930; Jugosl.; Peru; T. Fsl.; Tjslov. Fsl. Av dessa lagverk går T. Fsl. längst. Det uppställer (34) för hela strafflagens område vid sidan om de ordinära frihetsstraffen (Zuchtheius och Gefängnis) straffet Einschliessung, varom stadgas (72): »An die Stelte der angedrohten Zuchthaus oder Gefängnisstrafe tritt Einschliessung von gleicher Bauer, wenn der Täter ausschliesslich aus aditensiverten Beiveggrunden gdiandelt hat und die Tat nicht schon wegen der Art und Weise ihrer Ausfuhrung
189 oder wegen der vom Täter verschuldeten Folgen besonders veriverftich ist», Tjslov. Fsl. n ä r m a r sig d e n n a s t å n d p u n k t såtillvida, som det a l l m ä n t , vid s v å r a r e b r o t t av v a d slag som helst, uppställer de b å d a frihetsstraffen Kerker och Gefängnis ( t i d s m a x i m u m 20 år för det förra och 15 år för det s e n a r e ; b å d a k u n n a ä v e n å d ö m a s på livstid, 4 1 , 42). A n g å e n d e v a l e t dem emellan s t a d g a s i 14 3 : »Eine straffbare Handlung, die ivahlweise mit Kerker und einer anderen Strafe bedroht ist, wird als Verbrechen mit Kerker bestraft, ivenn sie aus niedriger Gesinnung begången wurde. Aus niedriger Gesinnung ist die Tut namentlich dann begången, ivenn in ihr grobe Gewinnsucht, Arbeitsscheu, Bosheit, Unverschämtheit, Roheit zum Ausdrucke kommt oder wenn sie dem Schuldigen als Mittel dazu dient, ein anderes Verbrechen zu begehen oder sich ein solches zu erleichtern oder sich einen Vorteil aus einem Verbrechen zu sichern oder sich vor Strafe wegen eines Verbrechens zu bena b ren». N. uppställer, vid sidan om fengsel, e t t straff hefte, som k a n å d ö m a s från 21 d a g a r till 20 år (22) och v a r o m det i § 24 s t a d g a s : Hvor fengsel er nevnt som eneste frihetsstraff, kan tilsvarende hefte id0mm.es, såfremt sarlige omsteneligheter gjor det antagelig, at handlingen ikke er utsprunget av et fordervet sinnelag. E m e l l e r t i d k a n d e t t a straff (23) »efter domfeltes begjcering eller med dennes samtykke ved fullbyrdelsen omsettes til fengsel», därvid 2 d a g a r s hefte m o t s v a r a r 1 d a g s fengsel (22) — en egendomlig b e s t ä m m e l s e , som t o r d e h a diskrediter a t hefte i den p r a k t i s k a t i l l ä m p n i n g e n . Jugosl. uppställer, parallelt m e d t u k t h u s (poöiija) p å viss tid, e t t frihetsstraff (yaroHeibe), som a n v ä n d e s a l t e r n a t i v t m e d t u k t h u s vid vissa politiska b r o t t (mot författning, r e g e r i n g , t e r r i t o r i u m : 94—97) m e n ä v e n vid en del a n d r a b r o t t ; t i d s g r ä n s e r n a äro för b å d a straffarterna de s a m m a (1—20 å r : 37, 38). D. 1930 m e d g i v e r (109, 117), beträffande politiska b r o t t (12 k a p . Forbrydelser mod Statens Selvstmndighed og Sikkerhed; 13 kap.-Forbrydelser mod Statsforjatningen og de överste Statsmyndigheder), a t t Fcengsel paa Tid (men icke p å livstid) k a n «under smrlige Omstamdigheder» u t b y t a s m o t Hajfte (som eljest r e g e l m ä s s i g t icke k a n å d ö m a s över t v å år) å s a m m a tid (maxi-
190 m u m sexton år). I a v s e e n d e p å v e r k s t ä l l i g h e t e n skiljer sig Hmfte v ä s e n t l i g e n från Fazngsel. Peru u p p s t ä l l e r vid p o l i t i s k a b r o t t ( u n d a n t a g e t spioneri, 293 1 ) såsom a l t e r n a t i v t straff prisiön, varom s t a d g a s (18): »La prisiön de delincuentes politico-social es, se cumplird en establecimientos especicdes destinados exclusiramente d ellos, con trabajo obligatorio que el condenado eleejird segun su profesiön, capacidades ö häbitos en cuanto sea compatible con los fines de la represiön. No se impondrä al condenado mås restricciones que las neceseirias para la seguridad g el biten orden del establecimiento». ad 3. D e t särskilda straffet a n v ä n d e s ä n exklusivt, ä n a l t e r n a t i v t i T. och Argent. — T. u p p s t ä l l e r (17) e t t straff Fest ungshaft, som löper parallelt med b å d e t u k t h u s och f ä n g e l s e : det g å r ned till fängelsets minimum (1 dag) och u p p till t u k t h u s e t s m a x i m u m (femton år; s a m t livstid). I f r å g a om »högförrädiska h a n d l i n g a r m o t f r ä m m a n d e stat» (102) uppställes det exklusivt [likasom vid duellförbrytelser, 201, 206]; i övrigt a l t e r n a t i v t vid alla politiska brott. Straffet b e s t å r i »Freiheitsentziehung mit Beaufsichtigung der Besehäftigung und Lebensiveise der Gefemgenen; sie wird in Festungen oder in anderen dazu bestimmten Räumcn vollzogen» (174). A r g e n t h a r t v å p a r a l l e l a frihetsstraff: reelusion och prisiön; båda k u n n a å d ö m a s på livstid. Vid a n g r e p p p å författn i n g eller r e g e r i n g (226, 229) a n v ä n d e s prisiön exklusivt, likasom i n å g r a mindre fall (219 1 , 220, 221, 223, 224, 228); vid a n d r a s v å r a politiska b r o t t a l t e r n a t i v t m e d reelusion (214, 215, 216, 219 2 , 222, 225, 227).
TREDJE AVDELNINGEN.
Svensk Rättsutveckling. i. Rättsutveckling före 1734 års lag. I våra medeltida rättskällor förekomma allmänt bestämmelser om det mest utpräglade fallet av landsförräderi, nämligen krigiskt anfall på det egna landet. I rikslagstiftningen (M. E. L. L.; St. L.; Chr. L. L.) uppställas även, vid sidan om dessa bestämmelser, straff för våldsamt angrepp m. m. mot Konungen. I båda landslagarna stadgas därjämte straff för ärekränkning mot Konungen (jfr Spec. Utk. II, 104). Landsförräderi. Bestämmelserna rörande landsförräderi förekomma i västgötalagarna bland »orbota mal»; i östgötalagen under »edzsöre»; svealagarne (U. L.; Sdm. L.; Hels. L.) i manhcelghis balken; i rikslagstiftningen i den från och med M. E. L. L. uppställda höghmala balken. [Gotlandslagen innehåller en bestämmelse, i Konung Hans' »Constitution» av 1492, om den, som på dylikt sätt angriper »Danmarks Krona»]. Angående brottssubjektet förutsattes, åtminstone såvitt gärningen betecknas såsom angrepp mot landet, att det är en inföding. I övrigt straffar V. G. L. II uttryckligen alla deltagare lika; detsamma gäller, såvitt rör angrepp mot landet, M. E. L. L.; St. L„
och Chr. L. L.
192 Den brottsliga handlingen inskränkes, som nämnt, i landskapslagarne till krigiskt anfall mot landet (svealagarne nämna även sådant anfall mot Konungen); Ö. G. L. samt lands- och stadslagarne synas förutsätta, att det sker med användande av utländsk här. I rikslagsstiftningen göres det förbehåll, att angriparen icke »följer den Konung, som är rätt kommen till riket». I rikslagstiftningen uppställes, som nämnt, ett parallelrekvisit. Det omfattar den, som »reser här mot Konungen eller rikets herre, eller gör försåt att fånga eller dräpa honom eller gör någon våldsgärning eller orätt med brev, råd, gärningar eller hjälp». Bestämmelsen synes påverkad av det romerskrättsliga crimen maiestatis, även i det avseende, att den är ganska obestämd. Straffet är enligt västgötalagarne landsförvisning (eller fredlöshet); i övriga lagar dödsstraff; därjämte i alla lagar förlust av allt gods (Ö. G. L.: inom lagsagan), fast och löst. Angående fördelningen av godset stadga V. G. L. II och Ö. G. L. tredelning (Ö. G. L.: en tredjedel till den, som fick skadan, en annan till Konungen; den tredje till »alle män»); Svealagarne däremot, ävensom, såvitt rör angrepp »mot landet», rikslagstiftningen låta godset utan delning tillfalla kronan. V. G. L. I, Orb. 4: pmt ecr nipingsvark at bara? sciuld iuir pangbréccu, hairimr a sit eighit land: firir giort iord, lansuist ok lösum örum; V. G. L. II, Orb. 1: 8: Beer maper skiol& iuir pengbrazkku ok hmrria3 sit lan&; pmt air orbota? mal, ok sua allum pem hanum fylghia pair til; ib. 1 3 : All pmssi mal ecru ezöre konongs. losaz sik huar af skoghe vip konong mep firitighi markum, paghmr han biper fri hanum, sum han hauir brutit, vip. Firi all pessi mal skal boo skiptm: taker husfru a', först sin pripiung ok pre marker, am hun ajr vbrutlik, ok sipan taki mn lot malseghanftin, annan kononger ok pripice hairape. Ö. G. L. Epz. 30: Nu bittis pan man, sum lepir a land sit hecr utlamzskan, ba?r skiold iuir pang ok panbriko, hmria land sialfs sins ok bramnir, bindeer folk ok bort före. lepis map uitnum: pa haumr han friweerkat eghn sinne ok liui sinu ok sua allu py sam han a innan lanpzs
193 ok laghsaghu. af hans gozs taki en pripiung pan sum skapan fik, annan kunungur, pripia alii meen. Nu peer pylikt mat uitis manne, pa skulu han uitna siax boonde meen ok suaria hem par sannan at uara; U. L. Manh. 15: Nv six vm pön mal, bapi gängar hals ok goz fore, luvar sum awghcen skiold förcer gen allwalelughum kononge allr gen hanz riki, han ar sialffar föddar innan: han haw ar fore giört hals, een lian feingin weerpar; ok peer til iorp ok goz hans undir krununa, hivat han fanegin warpar eellr eti. Xu ivarpar han ai feingin ok witis po vm pylikt mal: pa skulu sax meen off kununx rap nampnce tolff man. pr tolff agliu han waria (dir falla, ivaria per han, wari saklös; falla per han, giecldi bapi liff ok goz; Sdm. L. Manh. 3 6 : Hivar sum före aivghan skiold eller rese har mote sinum rattum kununge celler pg rike, han inf öder mr: Ilawi forgiort iorp oc goz allu py han agher oc hulsin map, vm han feingin warper. Gifs nocrum manne sac vm pgliea gerninga, pa sculu VI af kununx rap XII man til nämna, sum han ivariee sculu altar falla, waria pe han, ivari saclös; Feella pe han map epe sinum, gange pa iorp oc goz hans vndi cronona oc sialwer han vndi sivarp; Hels. L. Manh. 2 4 : Hwar sam awughan skiold föra geen alivaldughum konungi alter i geen hems riki, han ar sialfwr föddcer i: han hafwr foraejiort hals, an han fangin ivarper; ok par till iorp ok gooz lians wndir kronunna leggi as, hivat han fangin warper all er ay; [Gotl. L. IV, 1: 2 7 : Huo som giör opreisning och. för er affuindtz skiold emod Danmarckis Krone, heiffue förbrott syn Jord till Kronen, och Rettis offuir personen, som offuir en forredder]; M. E. L. L. Höghm. 7: Huilikin sum reser har a mot kununge cella rikisins liarra, alla forsato gör, at han til han fånga alla dräpa, cell a gör nakra valz gerninga alla örat mep breuum, rapum, gerningum cella hialp: pa agher han mista iorp, goz ok liif, vm han fangin värper a rppinbeire gerning. Xu kan pel honum vitas, ok ti mep oppinbare gerning fangin varpa, stands pet til kunungs namd, ok sipan suari huar pera, sum i epenum stunda, sins lestum sum six i epe pera: falla pe han, haui forgiort allo pg sum for ar sakt; varia pe han, vari saklös; 13
194 ib. 8: Nu an man lepir a fosterland sit har vtlanzskan, bar auoghan skiold amot sinum rattum hcerra ok hariar sit aghit fosterland, vtan han fölqhc pem kununge ratkumin ar til rikit, pa hauer han, ok alle pe mep honum varo, bape Hue ok goze foruarkat vndi krononna auarpelika aejho. Xu vm nokrum vitis polik sak ok ar ei vppinbart, pa skal kunungs namel han varia alla falla: vars han, vari saklös; fallis han, miste beipe liif ok goz; St. L. Höghm. 6: Hwilken som reser har mote honunge etta rikesens harra, dia forsato gör, at han wil han fånga etta dräpa dia nokra ivaldzgarninga göra a han dia örat madh breffwm, radhum ello, gärning um dia hielp: tha aa han mista alt thet han aa, iorelh, lösöra, gardh ok liiff sit, an han fangin wardher. § 1. Xw kan honum thet witas, ok tig madh opinbarum garningum fangin wardher, stands til konungx nampd: falla the han, haffwi forgiort alt thet förra war sakt; ivaria the han, wari saklös; ib. 7: Xw vm man ledher vtlanskan har a fadhurlandli sit, ok bar awghan skiold a mot sinum ratta harva, ok hariar a sit eghit fadhernis land, vtan han fglghe thöm honunge, som rat komin ar til rikit: tha haffwer hem, ok eille the madh honum waro, forivarkat badlie liiff ok godze vndir kronona awardelika aghande. § 1. Xw vm nokrom witis tholiken sak ok ar tig opinbart, tha skal konungx nampd han ivaria eller falla: iveers han, wari wardher; fallis han, miste liiff ok godz; Chr. L. L. Högm. 8, 9 = M. E. L. L. Höghm. 7, 8. Ärekränkning
mot
Konungen.
I konungsbalkarna av såväl St. L. som Chr. L. L. förekomma särskilda straffbestämmelser om ärekränkning mot »konung eller konungs råd». Båda lagarna skilja mellan tal å heder och ära (livsstraff) och annan smädelse; i förra fallet medger Chr. L. L. uttryckligen sanningsbevis. St. L. Kon. 8: Um nejkor talar a konungen eller a konungx radh thet a thera hedlier ganger, ok aro siex goelhe men til witne, tha skal han i stadz goms satins ok hals huggen ivardha. Finnas ordliin annor
195 lectins, tha skal foghaten, borghamestara ok reidhmen offuer han döma epter thy thorn ar widlierkanndighet for honunge eller hans radhe, dia i stadzens iam satieis, ther til konunger ther sielffuer offuer komber ok dömer, eller foghate ok rudhmen epter konungx budhi, an han giter eig borghan fore sik sett; Chr. L. L. Kem. 9: Haar som tutar a konung eller konungs retudh, een eller flere, thet a heder t It er a geiar eller ar o, oc kan thet eg fultyg et,; witna siva VI gode men, som thet hords, wards hals huggen. Talar han annor smcelik ordh, som ey gaa a hedir dier aro, bote XL marker, eller ligge i konungs hektilsom een meieinudh oc eeti watn oc bröd.
Om u n d e r l å t e n h e t a t t fullgöra krigstjänst ävensom om rymn i n g från k r i g s t j ä n s t i n n e h å l l a l a n d s l a g a r n a s k o n u n g a b a l k a r stränga bestämmelser: M. E. L. L. Kon. 16: Nu vm pet ar sua, at nakar diruis sik vndan löna af kronunna pianist, pa hon a biuz til rikesins värn, altar af vapnsyn, vtan san förf al, sum cent pessin ok angin annor, at antigg ia han vtrikis ar pa hon a biuz, alla ligger i sotu siang, ok petta mep gopum mannum piröuas at sua ar; huar sum sua gör, ok ci sina orsakan giter giort sum nu ar sakt, han agher mista frälse sit, sum han henier haft, ok pet äldre äter fa, vtan han niute sardelis kunungx nap; ok bote per til fyritighi marker; ib. 17: 2Er pel ok sua, sum gup forgöme, at nakar rgme vndan kunungx buneer pen trip man til fianela dragher, alia fra kunungx ambizmanne, alia ok i resom sum cembizman hems vt sandir: huar sum sua gör, haui forgiort bape liif ok goz, vtan han fa pet of kunungx napum, at han ma.ghi sit liif lösa. Rymer han sua, at han ei fangin veirper, fae aldre sin frip ater, vtan han niute sardelis kunungx nap. Giuer huwzmevn nokrum pes skuld, at hun sua gör, ok hin nekar, ligge til tolf manna namd af resonne, ok rape halue namd huar pera. H ä r m e d ö v e r e n s s t ä m m a i h u v u d s a k b e s t ä m m e l s e r n a i Chr. L. L. Kon, 16 och 17.
196 [En bestämmelse om ryktesspridande förekommer i Konung1 Hans' ovannämnda »Constitution» av 1492 till gotlandslagen: Go ti. L. IV, 2 : 1 0 : Skier oc offte at mange för er nye tydinder eblannt en hell almue, baade wdj kiöbsted och pan funndit. och der med giöre folket euenntyrske och sel som till sinde . tlii irillr irg, at Into sadanne nye tidingger före, som oss och rigit kunde were anrörindis, were sig enten jnndlenelske eller rdlenske, daa skall denn peta gribis och holdis thill stede, och der som hand skiuder paa nogen, daa skall den och anholdis thill stede och den förste slippis, om denn andenn hiembler liannem deft, och sua framdielis thill mand kommer paa denn rett skglldig, som samme tiidinge haffuer först rdsugt, och mand da giffuer tvor lenns mand thett thill kiende och hand straffe der offuer som tilborlige erre.] En ansats till uppställande av brott emot främmande stat kan möjligen spåras i Visb. St. L. 2: 2 6 : Gheue de rad ienigheme månne Tilltalar rådet någon man därsculd, deit he vmbequemeliken ghe- för, att han har otillbörligen talat sprokcn hebbe vppe herren vnde vörs- emot herrar och förstur och städer; ten vnde stede; de betere deme rade den bote till rådet tolv marker eller XII metre oder vntsegghe sik sylf frie sig själv sjätte (med ed) vid seste vj) den hilghen. helgonen.
Bestämmelsen i Chr. L. L. Högm. 8 (= St. L. Högni, 6) var så allmänt hållen (att göra Konungen orätt med brev, råd, gärningar eller hjälp), att de i följande författningar intill 1734 särskilt uppställda stadganden i allmänhet icke kunna anses utgöra utvidgningar av gällande lag. Emellertid nämnas redan i dessa författningar flertalet av de under 8 kap. av 1864 års strafflag ingående fall. Förutom våld mot Konungen omtalas sålunda våld mot arffurste i Krigs Art. 15/G 1621 § 133G; stämplingar till ändring av författning och regeringssätt i Stand, Valakt 1719, Stand. Fören. 1720 och R. F. s. å.; våld mot riksdagsman
197 i Kon. Försäkr. 20/s 1720; att begiva sig utomlands för att med främmande makt stämpla mot riket i Sthms Riksd, Bsl. 2Acji 1599; att förråda fästningar m. m. till fienden i Krigs Art. 15/e 1621, §« 133 3 ; korrespondens med fienden ib. § 133 4 ; att hysa eller hjälpa fientlig spejare i Örebro St. 27/3 1617, § 6; att befria krigsfångar i K. Råds Br. 8/i2 1710; varjehanda hjälp (t. ex. frivillig tillförsel av proviant till fienden) i K. Flak. 14 /i, 22/i 1677; att vid fientligt anfall giva sig under fienden i K. Res. 4/<) 1719, K. Br. 2 /u 1719, K. Res. 18/i 1720; att samla krigsfolk för stämplingar mot rikets säkerhet i R, F. 1720 § 26; att utsprida falska rykten, skadliga för rikets säkerhet, i Örebro St. 27/* 1617; att förråda statshemlighet i K. F. 9/i2 1696; att förtiga förräderibrott i K. Br. 25/io 1659, Krigs Art. 1683 § 76, Sjö Art. 1685 § 227, Hof Art. 1687; att självrådigt underhandla med främmande makt i K. F. 20 /u 1727; att olovligen värva krigsfolk i K. F. l / n 1727, § 7; att undandraga sig krigstjänst (jfr Chr. L. L. Kon, 16, 17, se ov.) redan under medeltiden i K. Stadgar av 1345 och 1448 och därefter, bortsett från Krigsartiklarna, t. ex. i flere K. Råds Brev och Domar 1710 e t c ; att angripa främmande stat i Ä". Plak. 27 /i 1665 (om paskiller etc.) och K. Br. 9/s 1689 (om främmande sändebud); att med våld eller ärekränkning angripa Drottningen eller Konungens äkta bröstarvingar i K. F. '2/-3 1683 ( = sådant angrepp på Konungen). — Klausulen i den medeltida rikslagstiftningen om den, som vid angrepp på det egna landet följer sin rätte konung (jfr o v. s. 192), inskränktes genom Linköp. Riksd. Bsl. 19/3 1600: den, som råder Konungen, och själv är honom följaktig, att föra utländsk här mot sitt fosterland, skall också dömas från liv och gods. — Särskilda bestämmelser om delaktighet (bortsett från förtigandet, se ov.) innehållas i Sthms Riksd. Bsl. 2i /i 1599 och i K. Br. 25/io 1659 (som indelar deltagarne i sex klasser). — Beträffande straffet, utmärker sig särskilt Korrk. Riksd. Bsl. (1604) för stor stränghet (mot brottslingens barn); det hade dock mera karaktären av en lex in casu. — Beteckningen crimen
198 maiestatis användes allmänt under 1600-talet (t. ex. i Rätteg. Proc. /e 1615, som stadgade, att dessa brott skulle rannsakas och dömas av Hovrätten; Krigs Art. 15/G 1621 § 133 e t c ) . Bland de uppräknade bestämmelserna innebäres en verklig utvidgning (utöver landslagen) huvudsakligen i de vid övergången från enväldet till 'frihetstiden tillkomna stadgandena om straffskydd för författningen och för riksdagsmännen (se ov.).
23 Förslaget av 8/s 1643 »Om straff i Missgerningom och Höghmålom» innehåller hithörande bestämmelser i 8 kap. (Om Uhrbotha och Höghmåhl). De lyda: 1. Thesso måhl, som nu säyes, äre uhrbota Måhl, som föregånga Lijf och Grodtz i serlijka Löösöre. 10. När man reesir Häär å moth Konunge eller Rijksens Herra eller försåt giör, att han will hann fånga eller dräpa, Eller giör några Wåldzgerninga eller Orätt, medh brefwom, Rådom, gerningom eller hielp. 11. När Man leeder å fosterlandh sitt uthländskann Häär, och bäär afwogan Skiöldh moth sinom rätta herra, och hariar sitt egit Fosterlandh, uthan han föllier then som rätt kommin är till Bijket. 12. När Man förråder Herra eller Konunge sinn, Häär hans, Borgom eller Fästom. 13. När mann sätter sigh emoth Konunge sin, eller Konungz bodh, samblar folck och giör vpproor. 14. Menn kommer man elliest buller åstadh eller tredskas och will ey lydno stånda, tijmar ingen skada, tå är thet ey Högh-
199 måhl, straffes tå som saaken är till, medh Fängilse, penningabotum eller Landzflycht. 15. Sammaledes änn Man taalar å Konung eller Konungz Rådh, Een eller fleere, thet å Heeder thera gåår eller ähro, eller annor smäligh ordh, som ey gå Heeder eller ähro ann, thet är och ey uhrboota Måhl, uthan straffes effter som saken är, till Lijfwet eller i Konungz hächtilsom en Månadh wedh wattn och brödh, och ey boo hans skiptis. 16. I allom Höghmålom skall Mann steeglas; Kona först halshuggas och så brännas . . . 18. J allom Höghmålom skola löösöra till skiptis gånga, Konunge, Målsägandenom och Häradet, doch så, att Afradt, Tijondh, giäld, Bolagz- och Barnapenningar först undanskifftas, Men förråder någon eller reesir Häär moth Konunge, eller bäär afwogan skiöldh moot sin rätta Herra, gånge och godtz hans under Cronona till ewärdeliga ägho.
II. 1734 å r s Lag. D e t första förslag u n d e r förarbetena till 1734 å r s lag, som b e h a n d l a r h i t h ö r a n d e brott, är Fsl. Högni, och Eds. 1696. D e förekomma i k a p p . 7 (Om förrädelige stemplingar emot konungen, drottningen eller dites hongl. barn och rijké), 8 (Om lasteligett tahl emot konungen, des regering och rådli), 9 (Om förgrijpelse emot konungens höghoch rättigiteeter), 10 (§ 3 : om f r ä m m a n d e sändebud) och 12 (Om uphoof och uthsprijdande af falska tijender som röra rickzens säkerheet). D e t e g e n t l i g a f ö r r ä d e r i b r o t t e t uppställes i 7: 1 och l a g s t i f t a r e n h a r t y d l i g e n sökt a t t s k a p a ett m e r a b e s t ä m t rekvisit ä n det i l a n d s l a g e n Högm. 8. H a n åtskiljer t r e fall: a t t förrädligen h a n d l a m o t K o n u n g e n , D r o t t n i n g e n eller deras b a r n för a t t f å n g a »Konungen eller dem» eller tillfoga dem n å g o n a n n a n v å l d s g ä r n i n g : a t t föra »avog sköld» mot K o n u n g e n eller h a n s r i k e ; a t t p å förr ä d l i g ! s ä t t — t. ex. »genom stemplingar meeilt rickzsens fiender» — s k a d a och fördärva K o n u n g e n s rike, fästningar, skepp och »annat slikt». »Den samme», h e t e r det vidare, »och alla de med honom ivoro, fastän de ingen skada göra kunnat, It afive förbrutitt ähra och lijf och gånge des godz så rörligt som orörligt under cronan till ewerderlig egendomb». S a m m a straff d r a b b a r icke a l l e n a s t alla e g e n t l i g e n dela k t i g e (§ 2: den som ett sådant för rader ij medh breef rådli, liielp eller hwarichanda annat bijståndh, iceetandes och ivilliandes, underhielper och befordrar), u t a n ä v e n (§ 3) hwem som och tvect, seer eller hörer sådane förrädelige stemplingar åfärde och tahl war a och sådant effter macht och förmågo eij ufwärjer eller i tijdh uppenbarar (dödsstraff — m e n icke i n d r a g n i n g av gods — för d e t t a fall h a d e s t a d g a t s r e d a n i ovann ä m n d a K . Br. 25 /io 1659). E n föreskrift om k o n t u m a c i a l d o m
201 innehölls i § 4 (Kunde en sådan förrädare genom flyckt sitt uederbörlige straff undkomma, så skall hans godz och egendomb häfftn, som tillförrene sagdt älir, och sedan han för tihre- och troolöss sampt ricksens förrädare älir blifwen förklurutt, straffet offenteligen skee på hans bifdlt och effterliknelse). — E n l i g t 9: 1 h a r den »förwärkat ähra och fijf», som »tillägnar sigh och bruukar de förmoner och rättigheeter, som dett konungsliga höga ivälddt tillkommer» — bland a n n a t den, som »befäster någon ordt eller upbiuder krigzfolcket, uthan konungens budh eller för ricksens währn, eller fördrister sigh att behålla sitt underhafwande krigzfolek, sedan konungen det afdankatt hafiver, eller oloftigen ivärfwu lund- eller botzfolck och det af rijkett förer». — E n l i g t 12: 1 straffas den, som »updicktar eller löper kringh landett med lögner och falska tijender, som röra rickzsens säkcrhett, hivarigenom någott missförståndh, buller och owäsende åstadhkommas kan: h a n skall »effter som löngnen och derpå föllianele skada kan tvära g roof och stoor till, plishta meelh fängelse, gaateloopp eller landzffycht». B e s t ä m m e l s e n u t s t r ä c k e s i § 2 till den, som »skrijfwer breef och smädeskriffter, eller införer och ibland allmogen komma låter något sådant som uproor förorelsaka må, hicilkett straff och skiärpes effter som argheeten prof was war a stoor till, med handens af huggande och naglande wedh kåken». — E n l i g t 10: 3 skall den, som »weetandes öft ve rf alter någon fremmaude sänningebudh straffas till lijf och lössören eller fänggelse ividh ivatn och bröödh eller annorledes effter som g i antingen och des stånd war a kan, som öf iverfallen bleef». — Om ärek r ä n k n i n g h a n d l a r k a p . 8, d ä r livsstraffet för den, som ä r e k r ä n k e r »konungen, drottningen eller des honungeliga barn» u t s t r ä c k e s till dem, som »försmädeligen tahl a å konungens regemente och rijkes styrelse». D e n i l a n d s l a g e n i n n e h å l l n a klausulen om sanningsbevis h a r h ä r bortfallit (men k v a r s t å r i fråga om beskyllning m o t K o n u n g e n s råd, § 2).. D e t följande förslaget (Högm. 1713) bibehåller i det v ä s e n t l i g a b e s t ä m m e l s e r n a i Fsl. 1696 ( u t v i d g n i n g e n i 12: 2 av r y k t e s s p r i d a n d e t h a r dock bortfallit) m e n tillägger, med s a m m a straff som för a n n a t förräderi, d e t s. k. d i p l o m a t i s k a landsförräderiet. E n l i g t 7: 4 straffas »then, som hafwer konungens hemliga rådslag och skrifter
202 om händer, och sig fördristar något thet ringesta theraf, som hemligit hållas bör, på hivad sätt thet och skie kan, uppenbara; eller utan laga lof och tilstånd androm meddela och gppa»; enligt 7: 5 »the, som wid utrikis beställningar af konungenom brukade blifwa, och sig understa uti någro, som them kan anförtros ed wärkställa, sin egen nyttighet, förmedelst gåftvors anammande och ingiälelers åtniutande af främmande herrskap; eller något thylikt förehafivande, in- eller utrikes, sökia och befrämia til konungens och riksens skada». Fsl. Högni. 1723 gör i n g e n a n n a n v ä s e n t l i g ä n d r i n g , ä n a t t s i s t n ä m n d a b r o t t s s u b j e k t (den som b r a k a s i »utrikes beställningar») u t v i d g a s till den, som »inrikes eller utrikes brukad warder»; s a m t a t t s t a d g a n d e t om k o n t u m a c i a l d o m b o r t t a g e s . I de b å d a förslagen till M i s s g ä r n i n g s b a l k (1729 och 1731) bibehöllos de flesta s t a d g a n d e n a i 1723 å r s förslag. D o c k u t g i c k b e s t ä m m e l s e n om överfall å f r ä m m a n d e s ä n d e b u d (i likhet m e d hela k a p i t l e t om » w å l d z g ä r n i n g eller o r ä t t å t h e n som k o n u n g e n hafwer i sin frid tagit»); de särskilda k a p i t l e n om »förgripelse m o t k o n u n g e n s h ö g h e t och r ä t t i g h e t e r » (kap. 9) och om »falska t i d n i n g a r som r ö r a riksens säkerhet» (kap. 12) u t g i n g o och mots v a r a n d e b e s t ä m m e l s e r infördes i k a p . 6 »om m y t e r i j och uppror», d ä r v i d emellertid rekvisitet i Fsl. 1723, 9: 1 i n s k r ä n k t e s till u p p b å d eller k v a r h å l l a n d e av krigsfolk (bland a n n a t bortföll sål u n d a b e s t ä m m e l s e n om olovlig v ä r v n i n g , vilken emellertid u p p r ä t t h ö l l s genom specialstadganden, jfr o v. s. 197 och ned. s. 205). H u v u d b e s t ä m m e l s e n om förräderi (4: 1) gjorde n u skillnad m e l l a n a t t s k a d a uppstod och icke: i förra fallet s k ä r p t e s dödsstraffet (tå bör han och alla, the med honom i samma giärning och upsåt woro, mista högra hand, halshuggas och stegleis). B r o t t s subjekt et vid diplom a t i s k t förräderi i n s k r ä n k t e s nu icke till ä m b e t s m a n u t a n u p p ställdes h e l t a l l m ä n t (4: 6: Tager någor gåfwor e t c ) . I s a m b a n d m e d d i p l o m a t i s k t förräderi straffas, m e d förlust a v ä r a och ämbete, den K o n u n g e n s ä m b e t s m a n , som t a g e r »gåfwor eller förläning af främmande härskåp, utan han förutlt eller str axt ther efter gifwer thet
tillkiänna och konungen [Fsl. 1729: »i sittiande råd»] thertill l of g ifwer. Än vidare tillades bestämmelser: i 4: 4 om den, som vet om förräderi, men icke har de skäl, varmed han tilltror sig kunna binda brottslingen till gärningen; i 4: 7 om den, som låter bruka sig såsom sändebud från främmande stat m. m.; och, framför allt, i 4: 8 om den, som söker skaffa Konungen större makt än ständerna fastställt (jfr ned. s. 206). Missgerningsbalken (4 kap., 5 kap. och 6 kap. §§ 4, 5) i 1734 års lag innehåller den avvikelse från de senaste förslagen, att det i dessa (4: 4) stadgade fulla förräderistraffet (för den, som, då han ej kan binda den brottslige till gärningen, försummar att tillkännagiva omständigheterna) väsentligen mildras. I övrigt inskränkes bestämmelsen i 5: 2, om ärekränkning mot riksråden, till vad som sker för ämbetets skull. M. B:s stadganden hava följande lydelse: IV. CAP. Om förräderi. 1. §. Förer någor afvog skiold emot Riket; eller giör någon våldsgierning å Rikets Konung och Herra, Drotningen, eller theras barn: eller varder tilvunnen at stempla något, antingen med inländsk eller utländsk man,. emot Konungen och Riket, til theras skada och förderf; eller söker at förråda Rikets undersåtare, land •eller folk, Krigsmacht, Fästningar, Förrådshus, Skiep, och annat slikt: tå bör han, och alle the med honom i samma gierning och upsåt voro, mista högra hand, halshuggas och steglas; och gånge theras gods i löst och fast under Kronan. Gritta the ej skada giöra; miste äntå lif, ära och gods. 2. §. Styrcker eller främjer någor sådant förräderi med bref, råd eller hielp; vare lag samma. 3. §. Vet man förrädeliga stemplingar å färde vara, och them ej af värj er, så mycket han kan och förmår, eller i tid ej uptäcker; vare ock under samma straff.
4. §. Nu hafver man ej the skiäl, thermed han tiltror sig kunna binda then brotsliga til gierningen eller upsåtet; tå skal han med all varsamhet, och utan at nämna personen, gifva Konungen, eller någon thes Embetsman, genast redeliga tilkänna alla the omständigheter, som honom kunniga äro, at fahran må förekommas, och stemplingen utletas. Försummar han thet: plichte, efter som hans brott pröfves vara. Nämner han någon viss man, och kan then ej öfvertygas; straffes som saken och omständigheterne äro. 5. §. Then, som betrodd är at veta Konungens och Rikets hemliga rådslag eller slut, i the ärender, ther å Rikets vård och säkerhet ligger, och them uppenbarar; eller gifver någor utan lof och minne the skrifter ut, som han i thy mål lönliga hålla bör: stånde samma straff, som om förräderi sagdt är. 6. §. Tager någor gåfvo eller förläning af fremmande Herrskap, at främja thes fördel emot Konungens och Rikets bästa; hafve förverkadt lifvet, och thet han nutit. Tager eljest Konungens Embetsman gåfvo eller förläning af fremmande Herrskap, och hafver ej förut, eller strax therefter, gifvit thet tilkänna, och fått Konungens lof thertil; miste ära och embete, och hafve förbrutit thet han fått hafver. 7. §. Ej må någor undersåte i Riket låta sig bruka såsom Sändebud ifrån fremmande Herrskap, eller gå fremmande Sändebud tilhanda, i the ärender, som gå thes förrättning an. Bryter någor här emot; varde förvist Riket, och miste then rätt och förmon, som svensk undersåte tilhörer. 8. §. Söker någor, eller låter sig bruka, at uppenbarliga, eller genom hemlig stempling, införa, uphielpa, eller befordra en oinskränkt envålds regering i Riket, eller annat regerings sätt, än thet Ständerne i Riket faststäldt hafva; straffes såsom Riketsförrädare, och miste lif, ära och gods.
205 V. CAP. 0m then, som lasteliga tutar å Konungen, eller thes och Rikets Råd. 1. §. Hvar som lasteliga talar, eller skrifver, något emot Konungen, eller Drotningen, eller then, som til Efterträdare i Regementet förklarad är; varde halshuggen. 2. §. Tilviter någor Konungens och Rikets Råd, en eller flera, för em betet skul, thet å ära theras går, och gitter thet ej fulltyga; miste ock lifvet. Talar, eller skrifver, någor om them, thet eljest smädeligit är i och för embetet skul; giöre offentelig afbön, och bote femhundrade daler. VI. CAP. Om myteri och upror. 4. §. Bodar någor krigsfolk til upbrott, utan Konungens befalning med Råds rade; eller håller thet manskap samman, som hemlof fått, at thermed utföra skadelig stempling, emot Rikets säkerhet, eller thes inbyggares frihet: tå skal ingen honom i thy mål lyda; och miste han lif, ära och gods. Nu faller fiende oförtänckt in i landet, och kan ej Konungens befalning af bidas; t å må väl manskap til motvärn upbodas; doch varde thet strax Konungen kungiordt. 5. §. Hvar som i ondt upsåt dichtar, eller sprider kring landet ut, lögner och falska rychten, the ther röra Rikets säkerhet, eller kommer thermed almänt buller och oväsende åstad; miste lifvet, eller straffes med landsflycht, spö, eller fängelse, efter som brottet är til. Den ståndpunkt, lagstiftaren intog i och med 1734 års lag, förblev i det väsentliga oförändrad till 1864 års strafflag. I åtskilliga författningar stadgas ansvar för olovlig värvning: K. F. 20 /o 1753 §§ 1, 2; K. F. 18/a 1768 § 3; K. St. 17/4 1802 — men
ett dylikt stadgande fanns redan före 1734 års lag i K. F. ^2 1727, § 7, jfr ov. Försök att rubba författningen, straffbart enligt M. B. 4: 8, omtalas även i Kon. Fsäkr. 1751, R. F. 1772 etc. Smädelse mot riksdag omtalas i Tr. Fr. F. O. (1812) 3 : 6 ; mot främmande makts överhet, sändebud m. m. ib. 3: 9. Straff för rymning ur krigstjänst hade straffats strängt enligt landslagarna men sedan upptagits i olika Krigsartiklar. Att olovligen träda i främmande tjänst hänfördes jämlikt K. F. nji 1812 under M. B. A: 6. — Dödsstraffet för spridande av falska rykten (M. B. 6: 5) borttogs genom K. F. 20/i 1779; likaså (såsom ovillkorligt), genom K. F. ;]0/Ö 1835, för ärekränkning av Konungen eller annan medlem av kungliga familjen; beslut om åtal för detta brott förbehölls Konungen (it. Br. 25/9 1777; K. F. 19/5 1845).
III. 1864 års strafflag. Lagkommitténs förslag utgår tydligen från den vid denna tid allmänt vedertagna indelningen av förräderibrotten i högförräderi, militäriskt landsförräderi och diplomatiskt landsförräderi (9 kap.); »majestätsbrotten» (i inskränkt mening) behandlades särskilt (i 10 kap.). De uppställda r ek visiten innefatta emellertid ingen större utvidgning utöver då gällande rätt: till största delen ingå de antingen under bestämmelserna i M. B. eller under särskilda författningar (om olovlig värvning; om självstympning för att undgå krigstjänst; om delaktighet i krigsmans rymning; om förolämpning av främmande sändebud — jfr ov.). L. K. uteslöt till och med — i första hand (1 uppl. 1832) — vissa av straffbestämmelserna i M. B., nämligen stadgandena i dels M. B. 4: 3, 4 om den som vet om förräderibrott och ej uppenbarar det, dels M. B. 6: 5 om utspridande av falska rykten. P å grund av de anmärkningar, som gjordes häremot, upptogos dock motsvarande bestämmelser i den reviderade upplagan (1839, 9: 8, 9) —likvisst med undantag, såvitt rörde angivelseplikt, för inkulpatens närmaste (make, syskon, skgldeman i rätt upp- eller nedstigande led, eller den, som med honom i första svågerlag lika nära förenad är) och med uteslutande av bestämmelsen i M. B. 4: 4 om den, som icke har tillräckliga skäl att binda brottslingen till gärningen. Såsom verkliga tillägg utöver då gällande rätt, torde få anses bestämmelserna om straff för diplomats trolöshet, även då den icke härrör av animus lucri (9: 10, jfr M. B. 4: 6); om straff för yppande av statshemlighet, då brottslingen annorlunda än å ämbetets vägnar fått kännedom därom (9: 13); om straff för förfalskande etc. av bevis för statens-
»säkerhet eller rättigheter» (9: 14); samt om straff för rubbande av statens gränsmärken (9: 15). An vidare utsträcktes, på grund av den bestående unionen med Norge, straffskyddet även till den norska staten (9: 16 etc). Rekvisitet för högförräderi uppställdes i 9: 1. Det innefattade tre fall: angrepp å territoriet (att lägga Sverige eller Norrige under främmande Makt, eller från något af dessa Riken söndra en dertill hörande del eller besittning); angrepp å författningen (att bryta Rikenas förening, eller med våldsamma medel upphäfva eller ändra den emellan Rikena stadgade Statsform eller någon af deras grundlagar); samt förrädligt angrepp på Konungen eller tronföljaren (att beröfva Konungen eller Thronföljaren lif eller frihet eller någon af dem från tlironen uttränga); rekvisitet innefattade och likställde fullbordat brott och försök. — Även uppbådande av krigsfolk för att utföra brott mot allmän säkerhet eller medborgerlig frihet (9: 7) betecknades såsom förräderibrott (jfr 9: 8: Hvar, som vet förräderi etc). För militäriskt landsförräderi uppställes rekvisitet i 9: 2, 3, 4, 6. Därvid åtskiljas tre fall: att förmå främmande makt att anfalla riket med krig (9: 2); att bära vapen mot riket (9: 3); samt att i krigstid företaga vissa handlingar till gynnande av fienden (9: 4, 6). Dessa indelas i två grader med olika straffbarhet, men straffbarheten begränsas genomgående till de bestämt angivna fallen. De överensstämma med de i nuvarande strafflag 8: 6, 9 nämnda (vilka dock i 9 § numera endast äro exempel); dock medtog L. K. i 9: 6 (den lägre graden) det nu i 8: 11 särskilt bestraffade fall (att låta sig såsom spejare av fienden brukas). — Beträffande brottssubjehtet lämnade L. K. detta (liksom vid högförräderi) genomgående obestämt, utom i 9: 3 (att bära vapen mot Riket), där det inskränktes till svensk man. I fråga om brottsobjektet togs ingen hänsyn till allierad makt. Även i fråga om diplomatiskt landsförräderi överensstämma rekvisiten i L. K. i det väsentliga med 1864 års lag. Den nuvarande konfiskationsbestämmelsen i Str. L. 8: 16, som funnits
redan i M. I>. (4: 6 i. / . ) , uteslöts dock av L. K. I motsats till M. B. (4: 6) utsöndrade L. K., vid det »diplomatiska» förräderiet, den egentlige diplomaten (»den, som uppdrag fått att, i ärende som Riket rörer, med främmande Makt något afhandla eller sluta»), vilken straffades väsentligt strängare än en icke-diplomat (ämbetsman eller privatperson), som för egen vinning främjar främmande stats fördel mot riket. — Som redan nämnt, innehöll L. K. 9: 15 en särskild bestämmelse om rubbande av statens gränsmärken. — Bestämmelsen om förfalskande m. m. av statshandlingar (9: 14) omfattade enligt L. K. även andra bevis för statens »säkerhet och rättigheter». I övrigt skilde sig L. K., beträffande rekvisiten, från 1864 års strafflag däruti, att den innehöll en sedan bortfallen (men 1914 återinförd) bestämmelse om självstympning för att undgå krigstjänst; ävensom däruti, att den endast straffade »förolämpning» men ej annan förgripelse mot främmande regent eller sändebud; å andra sidan gällde det särskilda straff skyddet för främmande regent, i motsats till nuvarande lag, utan avseende på hans vistelseort; åtal för förolämpningen förutsatte Konungens tillstånd. — Den, som förut nämnt, i L. K.:s reviderade upplaga (1839) från M. B. upptagna bestämmelse om den, som vet »förräderi å färde vara», gällde, i motsats till 1864 års strafflag, endast högförräderi och militäriskt landsförräderi (samt uppbåd av krigsfolk). Beträffande handlingsprogressen likställdes, som nämnt, vid högförräderi fullbordat brott och försök. I övrigt gällde för försök de allmänna reglerna i 3 kap. Offentlig uppmaning straffades enligt 9: 5, dock endast i fråga om högförräderi och svårare förrädlig hjälp till fienden. Stämpling såsom sådan straffades i samma omfång (9: 5), med högre straff för anstiftare vid Äör/förrädisk stämpling (9: 1 i. / . ) . L. K.:s 10 kap. handlar »om Majestätsbrott, så ock om brott emot Rikets Ständer eller Riksstyrelse». Förutom förgripelser mot med14
lemmar av konungahuset och mot riksstyrelse, innehållas häruti icke blott ärekränkning mot rikets ständer m. m. utan även våld »för att störa friheten i (lerets öfverläggningar eller beslut, eller att deras sammankomster hindra»; denna bestämmelse förklaras uttryckligen subsidiär till förräderibestämmelsen i 9: 1. Häruti låg en tydlig avvikelse från grundlagen (R. F. 110), som förklarar varje våldförande av riksdagen m. m. såsom förräderi, utan avseende på, om syftet (jämlikt L. K. 9: 1) är att med våldsamma medel ändra grundlag. I fråga om våldsam förgripelse mot konungahusets medlemmar skildes brottsobjektet i tre fall: 1) Konungen, 2) drottning och tronföljare, 3) »annan person af det regerande Konungahuset, som Konglig eller Furstlig värdighet inom Riket åtnjuter». Beträffande ärekränkning sammanslogos de två första klasserna till en. Åtal (icke blott, såsom nu: allmänt åtal) förutsatte Konungens tillstånd (10: 4). Norges storting m. in. och riksstyrelse straff skyddades lika med Sveriges egna institutioner.
L. B. företog åtskilliga ändringar i kommittéförslaget. Vid högförräderi (9: 1), medtogs, jämte tronföljare, »annan Prins, som till thronen arfvinge är». Det särskilda straffet för anstiftare till Äö//förrädisk stämpling utgick. Vid den svårare formen av förrädlig hjälp (9: 7) borttogs rekvisitmomentet i krigstid (om skälen härtill yttra sig icke motiverna). Det bibehölls däremot vid den lindrigare formen (9: 9), där rekvisitet för övrigt, för att ernå överensstämmelse med den nya norska lagen (1842), så till vida gjordes öppet, att de uppräknade fallen icke blevo obetingat limitativa (»eller på anneit dylikt sätt honom tillhandagår»). Rrottssubjehtet inskränktes vid militäriskt landsförräderi överhuvud till svensk eller norsk man (i det särskilda fallet att bära vapen mot riket låg häruti en utvidgning gentemot L. K. 9: 3, som gällde endast svensk man) samt (9: 11) utländsk man, den der
211 begår sådant brott, »medan han i något af de förenade Rikena vistas eller i dess tjenst anställd är:» även med sistnämnda klausul ansåg emellertid L. B., att inskränkningen icke borde gälla »den, som i krigstid låter sig såsom spejare af fienden brukas», varför detta fall utbröts och uppställdes i en särskild § (9: 10). Brottsobjehtet vid militäriskt landsförräderi, med undantag för den mindre straffbara graden av förrädlig hjälp till fienden (9: 9; jfr nuvarande Str. L. 8: 9), utsträcktes däremot att omfatta även allierad makt. Bestämmelsen om konfiskation vid diplomatiskt landsförräderi återupptogs (9: 16) från M. B. 4 : 6 . Vid angrepp på bevis för statens säkerhet eller rättigheter (9: 19, 20) inskränktes objektet till handling. Straffet för negativ delaktighet (9: 22) gjordes tillämpligt i samma omfång, som i 1864 års lag; dock med undantag för bärande av vapen mot riket, ryktesspridande, samt extraneus' yppande av statshemlighet. Straffet för självstympning etc. i syfte att undgå krigstjänst borttogs: »sådana gärningar», heter det i Mdiv. s. 21, »torde vara sällsynta. Ännu sällsyntare lära exemplen vara, att de kunnat förekommas genom någon straffhotelse; ej heller tyckes Riket för sitt försvar vara belåtet med soldater, hvilkas fruktan för krigets faror och mödor, äfven medan de blott på afstånd ses, endast genom grymma straff kan besegras». I några fall (högförräderi och stämpling därtill, samlande av krigsfolk, yppande av statshemlighet, förstörande e t c — men icke förfalskande — av statshandling) infördes en struktur, i det att ett mindre straff stadgades, där faran varit ringa resp. uppsåtet icke gått ut på att skada riket. I fråga om brott mot främmande stat straffades nu även våld mot främmande regent eller sändebud: straffskyddet för regenten inskränktes till det fall, att han här i riket vistas. Atalsinskränkningen (9: 29) gällde nu endast allmänt åtal. Vid majestätsbrotten (10 kap.) fördes änkedrottning tillsammans med drottning och tronföljare; en bestämmelse om dråp å medlem av konungahuset (excl. Konungen) infördes i 10: 4;
212 Konungens tillstånd till åtal gällde även här endast allmänt åtal (10: 6). Den mot grundlagen stridande bestämmelsen i L. K. 10: 5, om våld mot riksdagen m. m., borttogs tillsvidare; i stället infördes i 9: 2 ett (provisoriskt) stadgande, att det i R. F. 110 och R. 0. (1810) 77 omtalade brott skulle straffas enligt högförräderibestämmelsen i 9: 1; varjämte i Motiv. (s. 23 ff.) formulerades stadganden för det fall, att en grundlagsändring skedde, som överläte frågans reglerande till strafflagen.
Den K. Prop., som 23/9 i 8 6 2 förelades ständerna, överensstämmer i det väsentliga — bortsett från straffsatserna — med L. B. Borttagandet av det allmänna försökskapitlet föranledde emellertid, att särskilda bestämmelser om försök till militäriskt landsförräderi uppställdes (8: 7, 10). De vid negativ delaktighet gjorda undantagen (se ov. s. 211) upphävdes, så att bestämmelsen i 8: 22 blev tillämplig på alla föregående fall i 8 kap. Det särskilda straffet för rubbande av statens gränsmärken utgick. Vid olovlig värvning infördes klausulen »utem Konungens tillstånd». Den av L. B. (9: 2) föreslagna provisoriska bestämmelsen om R. F. 110 och R. 0. (1810) 77 borttogs, varmed hela frågan om våld mot riksdagen m. m. utgick ur strafflagen. Riksdagen gjorde, beträffande rekvisiten, endast den ändring, att den gamla bestämmelsen i M. B. 4: 4 om den, som icke har de skäl, varmed han tilltror sig kunna binda brottslingen till gärningen, bibehölls. I övrigt skedde vissa ändringar i straffsatserna, framför allt den, att det absoluta dödsstraffet genomgående ersattes med alternativet: dödsstraff eller livstids straffarbete.
Den första ändringen inom ifrågavarande område av 1864 års strafflag skedde genom L. 20/6 1890. I följd av den genom samma lag införda ändring i Str. L. 2: 19 rörande förlust av
213 medborgerligt förtroende ändrades då Str. L. 8: 30; minimum sänktes för den svårare graden av ärekränkning mot kunglig person, 9: 5. Genom L. 27/5 1904 infördes en bestämmelse i 8: 252 om den, som sätter riket i fara för krig eller repressalier. Genom L. 17/3 1905 ändrades åter 8: 30 (på grund av den samtidiga bestämmelsen om 6 månaders straffarbete såsom minimigrundlag för förlust av medborgerligt förtroende). I anledning av unionens upphävande borttogos genom L. 27/4 1906 alla stadganden om likställighet i straffsk}^dd mellan Sverige och Norge. Genom L. 16/e 1906 tillades, i sammanhang med ändringen i 10: 14, till rekvisitet om offentlig uppmaning till förräderi (8: 3, 8): eller annorledes sökt förleda. En väsentlig utvidgning skedde genom L. 9/5 1913 (de s. k. spionlagarne), då nuvarande 8: 18—21 infördes ; därav föranleddes även redaktionella ändringar i andra §§. Genom L. 23/t0 1914 infördes det redan av L. K. föreslagna (se ov. s. 209) men sedan uteslutna straff för den, som uppsåtligen gör sig oduglig till krigstjänst. Rekvisitet angående framkallande av fara för krig eller repressalier (8: 252) utvidgades i L. 17/4 1916 bland annat genom tillägget eller annan åtgärd från främmande makts sida av för riket menlig art. L. 24/5 1918, då förlust av medborgerligt förtroende ersattes av »påföljd» enligt 2: 19, medförde ånyo ändring i 8: 30. Straffet för ärekränkning enligt 9: 5 mot kunglig person (svårare fallet) sänktes ånyo genom L. 14/3 1921; samtidigt sänktes straffet enligt 8: 28 för samma brott mot främmande regent eller sändebud. Dödsstraffets borttagande genom L. B/6 1921 föranledde ändringar i alla de §§ av dessa kapitel, där dödsstraff ingick i straffskalan. Slutligen medförde dagsbotssystemets införande genom L. 2ij% 1931 ändring i straffskalorna uti 9 kap. 5 och 8 §§.
FJÄRDE AVDELNINGEN.
Motiver. Det föreliggande utkastet motsvarar Str. L. 8 och 9 kapp. Vissa bestämmelser i Str. L. 8 kap. sakna dock motsvarighet i Utk. I Str. i . 8: 3 och 8 omtalas offentlig uppmaning till de i 1 och 6 §§ beskrivna brott. Då dessa stadganden närmast framstå såsom kvalifikationer av den allmännare bestämmelsen i 10: 14 och då S. Fsl. 1923, 6: 3 (jfr Allm. Utk. 8: 3) innehåller en allmän bestämmelse om straffbarheten av försök till anstiftan, torde frågan om bibehållande av förstnämnda stadganden böra uppskjutas. Det ålderdomliga (närmast från M. B. 6: 5 överförda) stadgandet i Str. L. 8: 14 (som L. K. först uteslöt, men sedan i anledning av gjorda anmärkningar upptog, jfr ov. s. 207) om utspridande av falska rykten för att åstadkomma »allmänt buller eller oväsende», kan visserligen anses sammanhänga med förräderibrotten, såvitt det angriper »rikets säkerhet». Men dylik gärning kan även, och långt oftare, falla under synpunkten att störa »allmän ordning och frid». Frågan torde därför lämpligen kunna uppskjutas till behandlingen av fridsbrotten. Ståndpunktstagandet till konfiskationsbestämmelsen i Str. L. 8: 16 har, likasom motsvarande fråga enligt Str. L. 25: 7 (jfr Spec. Utk. VII, 173) tillsvidare uppskjutits, då konfiskationsinstitutet torde böra behandlas under samlad hand. Bestämmelsen om »negativ delaktighet» i Str. L. 8: 23 berör
215 sig nära med den allmänna bestämmelsen i 3: 8. Lagstiftarens upptagande av 8: 23 i detta sammanhang hänvisar på samma uppfattning, som kommit honom att införa 3: 8 i delaktighetskapitlet och som föranlett termen »negativ delaktighet». Den moderna rätten, lagstiftning som teori, har emellertid ganska enhälligt övergått till den ståndpunkt att uppfatta ifrågavarande underlåtenhet såsom ett rent delictum sui generis. Bestämmelsen bör då (i likhet med 3: 8) icke ha den plats, som den intager i vår och några andra (mest äldre) lagar. Vi uppskjuta därför behandlingen av fallet. Detsamma är, av andra skäl, förhållandet med ett institut, som visserligen icke i vår lag uppställts i 8 kap. men dock är nära besläktat med där upptagna fall, nämligen angrepp på den procedur, varigenom parlamentet skapas, sålunda på grundvalen för statens lagstiftande och beskattande makt. »Obehörigt verkande» i sådana val — i varje fall, om det sker »med våldsamma medel», står tydligen i full paritet med det i Str. L. 8: l 2 omtalade angrepp på rikets författning. A andra sidan kan obehörigt verkande i allmänna val även företagas på lägre grader och det torde därför vara lämpligast att behandla detta institut för sig själv och i sin helhet, utan begränsning till riksdagsval. Med avseende på bestämmelsernas gruppering intaga några lagar den under 1800-talet förhärskande ståndpunkt att skilja mellan högförräderi och landsförräderi, därvid förstnämnda term avsåg de mera centrala och därför högre straffbara fallen. Otvivelaktigt blir dock uppställningen mera logisk och klar med den gruppering, som flertalet moderna lagar följa, genom att skilja mellan angrepp på statens yttre och inre säkerhet. Utk. har i fråga om lagtexten använt denna senare gruppering. De s. k. majestätsbrotten och därmed besläktade i Str. L. 9 kap. upptagna fall ha i Utk., ävenledes i överensstämmelse med flertalet moderna lagar och förslag, förts samman med angrepp på rikets inre säkerhet: dylika angrepp på statschefen eller hans familj, på riksdagen o. s. v. kunna med skäl anses verka till undergrävande av dessa statsmakters auktoritet.
216 1 §• Utk. omhandlar här angrepp på statens territorium, I motsats till gällande lag (8: l1) straffas här uttryckligen försöket att förena riket med annan stat (vilket ju icke behöver innebära att »lägga riket under främmande makt»). Att, såsom t, ex. den nya danska och den tyska lagen, begränsa rekvisitet till gärning, som innefattar våld, har icke ansetts riktigt; men Utk. har dock, i avseende på straffbarhet, skilt mellan gärning, som innefattar våldsamma medel och sådan, som inskränker sig till andra lagstridiga medel (t. ex. mutor). I detta sammanhang straffar Utk. även, med mindre straff, att genom lagstridig gärning av ena eller andra arten (men utan angrepp på territoriet) söka minska rikets självständighet gentemot annan stat. Skulle dylik gärning ske på det i 2 § 2 stycket omtalade sätt, kommer sistnämnda strängare bestämmelse att tillämpas. 2 §• En straffbar påverkan av främmande stats hållning mot riket kan tänkas ske i två olika riktningar. Exempelvis kan den, som, genom någon för viss främmande stat icke önskvärd åtgärd av svensk regering, finner sitt privata intresse kränkt, tänkas, för att utöva påtryckning eller hämnas, söka förmå den främmande staten till repressalier eller under omständigheter till och med till krig. A andra sidan kan exempelvis en främmande stat, som befinner sig i krig, lätt tänkas öva påtryckning för att få Sverige att intaga en gynnsammare hållning, kanske till och med att uppgiva sin neutralitet: en anstiftan av svensk man till dylik påtryckning bör tydligen icke vara straffri, om den än icke kan betecknas såsom »förräderi» (även om t. ex. anstiftaren anser ett deltagande i kriget vara rikets plikt eller lända till dess fördel). Utk. upptager båda dessa fall, ehuru, såsom naturligt är, med olika straffbarhet. Gällande lag nämner här (8: 5) endast
217 det fall, att man förmår främmande makt att med krig anfalla riket. I övrigt lärer nu blott den kunna straffas, som inlåtit sig i underhandling med främmande makt (8: 24), men detta rekvisit täcker icke alla former av gärningen ifråga (framför allt icke allt försök att förmå) och står dessutom allmänt talat icke på samma straffbarhetsnivå. J ä m t e anstiftan eller försök därtill medtager Utk. även annan delaktighet i den främmande maktens åtgärd (t. ex. genom upplysningar om Sveriges motståndskraft). Str. L. 8: 5 medtager, såsom hrottsobjekt, även makt, som är med riket »/ krig» förbunden. Då denna utvidgning torde böra gälla, även om krig icke pågår, har Utk. här bifogat uttrycket »för krigsfall» förbunden. Detta gäller 1 stycket, där fråga är om delaktighet i krigsförklaring m. m. Däremot har ifrågavarande utvidgning av brottsobjektet icke ansetts lämplig, såvitt rör det av Utk. i 2 stycket tillagda fall av delaktighet i påtryckning eller inblandning. I motsats till gällande lag — som betraktar brottet såsom fullbordat, endast då det verkligen kommit till krig — har Utk. intagit »försök att förmå» i själva rekvisitet och låter sålunda brottet redan därmed vara fullbordat. I och för sig kunde nog synas befogat att, såsom många lagar (vare sig genom skiljande mellan försök och fullbordat brott eller genom en kvalifikation av det sistnämnda) sätta straffet högre för det fall, att uppmaningen verkligen ledde till krig etc. Däremot talar dock, att bindande bevisning om den större eller mindre roll, som uppmaningen i verkligheten spelade, endast mycket undantagsvis torde kunna åstadkommas. 3 §• Gällande lag (8: 4) omtalar endast det fall, att svensk man »bär veipen» mot riket eller dess allierade. Flere andra lagar (den finska, tyska o. s. v.) medtaga även den, som eljest tjänstgör i fien-
218 dens krigshär. Särskilt såvitt inträdet i denna tjänst skett efter krigsutbrottet och frivilligt, torde befogenheten att straffa framstå fullt klar. Några lagar intaga i rekvisitet den bestämmelse, att krigstjänsten skall ha skett frivilligt. Det torde dock knappast vara nödvändigt eller ens tillrådligt att reglera denna intressekollision utöver vad som följer av allmänstraff rättsliga regler. Gärningens mera öppna natur kunde väl tala för ett mindre straffmaximum än t. ex. vid spioneri till fiendens förmån. Å andra sidan kan inträdande, efter krigsutbrottet, i fientlig krigshär så nära beröra sig med överlöpande av den, som står under krigslag, att det är svårt att sänka det nuvarande maximum. Men då det också kan inträffa, att en person, som, ehuru formellt svensk medborgare, dock i lång tid varit utan känning med Sverige och under denna långa tid varit i det främmande landets tjänst, endast fortsätter denna tjänst efter krigsutbrottet, torde minimum böra sättas jämförelsevis lågt (ävensom arrest böra alternativt medgivas). 4 §.
Gällande lag har i tre skilda §§ (8: 6, 9, 11) uppställt rekvisiten för förrädisk hjälp till fienden. Under det några utländska lagar använda ett rent allmänt rekvisit (vare sig med eller utan framhävande, ev. kvalificerande, av särskilda fall) och andra, tvärtom, inskränka sig till bestämt angivna former av förrädlig hjälp, intager vår lag, som indelar området i två straffbarhetsgrader, den mellanställning att i den högre straffbara graden (8: 6, 11) inskränka sig till bestämda fall men i den lägre graden (8: 9) uppräkna vissa illustrativa exempel och utvidga rekvisitet till med dem likvärdiga handlingar (tillhandagående på »annat dylikt sätt»). I övrigt gör vår gällande lag dels i avseende på brottssubjektet den uppdelning, att detta i ett visst fall, nämligen spioneri för fiendens räkning, är helt allmänt (8: 11) men i övriga fall (8: 6, 9) inskränkes till svensk man samt utländsk man under de i 8: 12
nämnda förutsättningar; dels i avseende pä bvottsobjektet den skillnad, att allierad makt endast medtages i det svårare fallet (8: 6). Utk. använder, i motsats till lagen, en generalklausul (»gärning, varigenom svenska krigsmaktens ställning kan försämras eller fiendens ställning kan förbättras). I förening med det subjektiva rekvisitet (i uppsåt att skada Sverige eller gagna dess fiende) torde härmed vara tydligt uttalat, att handlingen skall vara av verklig betydelse för krigföringen. Emellertid har det ansetts tillrådligt att därutöver uppräkna en del typiska exempel på sådant förräderi. Härvid ansluter sig Utk. till lagens uppräkning i de tre nämnda §§, dock med vissa avvikelser. Sålunda nämner lagen i fråga om hindrande ar användandet (8: 63) endast krigsfolk, medan Utk. (41) utsträcker detta exempel till allt, som namnes såsom exempel på förrådande. Vid sidan av hindrande nämner Utk. försvårande av användningen. Vid anskaffande åt fienden av krigsförnödenheter nämner Utk. uttryckligen anskaffande av penningar (t. ex. genom tecknande å fiendens krigslån). I detta sammanhang (42) nämner Utk. även befriande av krigsfångar; jämfört med ovannämnda allmänna förutsättningar avses naturligen ett »befriande», som, med hänsyn till de befriades antal eller andra omständigheter, är av beskaffenhet att kunna försämra rikets eller förbättra fiendens ställning. An vidare nämner Utk., vid sidan av falska upplysningar till den egna krigsmakten (43), vägrande eller underlåtande att lämna upplysningar, dem man är skyldig titt lämna (vilket sålunda förutsätter en på grund a-v särskilda föreskrifter existerande juridisk plikt). Ävenså upptages, jämte förledande till trolöshet, förledande till modlöshet (exempelvis genom utspridande av falska rykten om ett stort nederlag o. d.). — A andra sidan har förrådande till fienden (Str. L. 8: 6l) av »land», »stad» (som icke är fästning) eller »andra invånare» (än krigsfolk) icke ansetts som ett så nära till hands liggande fall, att det behöft särskilt nämnas; givetvis kommer en dylik gärning under den allmänna klausulen om förbättrande av fiendens ställning. I övrigt har överlöpande (Str. L.
8: G2) icke i Utk. särskilt nämnts såsom exempel på trolöshet; »livsmedel» (8: 9) har ansetts ingå under »krigsförnödenheter»; Utk.:s uttryck (43) »upplysningar, som röra krigföringen», har ansetts tillräckligt tydligt innefatta de i Str. L. 8: 9 nämnda fall (uppenbarande av krigsmaktens ställning eller rörelser eller av något rådslag eller beslut därom; eller underrättelse, genom teckning eller annorledes, om försvarsverk, hamn, farled eller väg). Beträffande tiden för den brottsliga handlingen har lagen i 9 och 11 §§ uttryckligen förutsatt, att den skett i krigstid, medan den i 6 § häruti icke är fullt tydlig (vilket även föranlett någon osäkerhet i tillämpningen, jfr N. J. A. 1916, 483). Utk. har (i likhet med några moderna lagar, däribland den norska och danska) intagit den ståndpunkt, att gärningen skall hava företagits under pågående krig eller då krig synes nära förestående; vissa av de här uppräknade gärningar, t. ex. förstörande av förråd m. m. kunna t}'dligen få samma effekt, om de företagas omedelbart före ett krigsutbrott. Tillräckliga skäl ha icke ansetts föreligga för att. såsom gällande lag (8: 11), i fråga om spioneri uppställa ett allmännare bvottssubjekt än vid övriga fall. Utländing, som ristas i riket, blir enligt Utk. 5 § ansvarig för alla dessa gärningar; och i övrigt torde Str. L. Kr. 8, 134 §§ innebära erforderligt straff skydd. Icke heller ha skäl ansetts föreligga att, beträffande brottsobjektet, göra skillnad mellan olika fall. Sålunda har Utk. inom hela institutet utsträckt rekvisitet till att gälla även sådant förräderi mot allierad stat. Då Utk. vidgat rekvisitet till gärning, företagen då krig synes nära förestående, har, jämte stat, som är med riket förbunden i krig, medtagits även sådan som är för krigsfall så förbunden. 6 §•
Efter den franska lagens föredöme hava moderna lagar och förslag allmänt stadgat straff för den, som (dolost eller kulpost)
221 bryter mot en prestationsplikt (närmast: till staten) av militär betydelse. Nyare lagar ha emellertid oftast inskränkt rekvisitet till sådant avtalsbrott i krigstid (eller då krig hotar). Då i allmänhet (åtminstone vid mindre utpräglade fall) förr adligt uppsåt icke med säkerhet lär kunna visas och ofta icke heller bedrägeri kan anses föreligga (särskilt icke, då avtalsbrottet endast består i underlåtenhet att i tid prestera), föreligger här otvivelaktigt för den svenska rättens vidkommande en lucka, som bör utfyllas. Den fara för staten, varom här är fråga, kan skapas icke allenast genom avtalsbrott av den med staten kontraherande leverantören utan även genom avtalsbrott av en tredje, vilken kontraherat med leverantören om leverans av råmaterial, om transport o. s. v. Några lagar hava givit tydligt uttryck åt denna dubbelhet, i det de omtala dels statens medkontrahent, dels den tredje, som kontraherat med denne. Andra lagar uttrycka sig mera allmänt: kontrakt, som rör krigsmakten etc. Utk. har föredragit att här uttrycka sig fullt otvetydigt; sålunda skilja på de båda fallen. Däremot har icke ansetts nödvändigt att här särskilt omnämna den, som å statens vägnar mottager eller kontrollerar prestationen (se ov. s. 147 i. / . ) . Även om denne icke blir straffbar såsom delaktig i annans avtalsbrott, så bör han kunna tillräckligt straffas för brytande av sin plikt såsom statens organ. Såsom brottsobjekt medtager Utk., lika med t. ex. norska och holländska lagarne, allierad stat — detta så mycket hellre, som det ligger nära till hands, att allierade stater göra beställningar om ammunition och annat hos varandra. Utk. har icke, såsom någongång skett i lagstiftning, medtagit prestationsplikt ex lege. Dels är en avvikelse från dylik plikt icke fullt jämförlig (ur straff rättslig synpunkt) med ett avtalsbrott, dels torde en författning, som pålägger dylik plikt, själv lämpligen böra kriminalsanktionera densamma. — Beträffande avtalets innehåll bör straffskyddet tydligen icke inskränka sig till »krigsförnödenheter»; bland annat kan ett kontrakt om trans-
port (som också särskilt namnes i flera lagar) under omständigheter vara lika viktigt. Bäst torde vara att allmänt skydda avtalet, såvitt det rör »krigsberedskap eller krigföring». Därutöver har emellertid Utk. (lika med den italienska lagen) utsträckt straffskyddet till avtal rörande folkförsörjning i krigstid — ett intresse, som för staten kan stå på ungefär samma nivå som intresset att säkerställa den militära apparaten. Beträffande avtalsbrottet synes riktigast, att detsamma icke begränsas: även en ofullständig eller försenad prestation kan få oberäkneliga följder (jfr den nya jugoslaviska lagen: »icke uppfylles eller icke uppfylles i tid eller fullständigt»). Skulle gärningen innefatta bedrägeri, inträder naturligen legalkonkurrens. — Att utelämna straffbestämmelse för culpa vore ett avgjort misstag, då detta fall, särskilt även med hänsyn till bevisningen, måste antagas ha större praktisk betydelse, åtminstone i fråga om underlåtenhet. En kvalifikation av animus lucri (såsom i norska lagen) kunde väl synas ha skäl för sig. Men då andra omständigheter lika väl kunna ifrågasättas såsom kvalifikationsgrunder, t. ex. korrumperande av statens kontrollant, verkan på krigföringen e t c , synes riktigast att höja straffet vid »försvårande omständigheter» överhuvud, såsom skett i Utk. 7 §. Vid sidan av det sätt att undandraga sig krigstjänst, som består i att verkligen göra sig oduglig — permanent eller övergående — till krigstjänst, synes även det (i några utländska lagverk beaktade) fall böra medtagas, att någon genom vilseledande av myndighet (t. ex. genom simulerande av sjukdom) uppnår sitt syfte (försök till dylikt undandragande torde i praktiken ingalunda vara sällsynta). En dylik utvidgning i den allmänna strafflagen kräver tydligen ett motsvarande tillägg i Str. L. Kr. (i sammanhang med 59 §).
223 Särskilt i vissa aktuella lagförslag framträder en tendens att straffa en extraneus för delaktighet i militärbrott överhuvud; även förekommer, att delaktighet straffas vid militärbrott av viss straffbarhetsgrad (så norska lagen). I allmänhet torde dock lagarne icke straffa delaktighet i specifika militärbrott i annat fall, än då delaktigheten tagit sig uttryck i offentlig uppmaning till dylikt brott (men då, även om det stannar vid försök till anstiftan). Undantag göra vissa militärbrott: uteblivande, odugiiggörande genom stympning e t c , rymning — överhuvud undandragande från krigstjänst. I dessa fall — särskilt i fråga om stympning och ännu mer rymning — innehålla de allmänna strafflagarna stundom straff fölen delaktig extraneus. Utk. föreslår, för den svenska rättens räkning, att straffa sådan delaktighet dels, lika med gällande lag, i fråga om rymning, dels även för odugliggörande genom stympning etc. ävensom vid nyssnämnda tillagda fall, undandragande genom att vilseleda myndighet. (Undandöljande av redan rymd behöver däremot icke, såsom i några lagar skett, i detta sammanhang nämnas, då det, i betraktande av rymningens egenskap av brott, faller under det allmänna personalfautionsinstitutet; se Spec. Utk. IX, lagt. § 82). — Ett enbart uteblivande åter torde knappast kunna anses såsom så markerat brott, att en extraneus bör straffas för delaktighet däri. 9 §. I denna § har Utk. sammanfört fall, som, genom att innehålla en utmaning mot främmande makt, kunna antagas skapa en fara för Sverige från den främmande maktens sida. Härvid komma framför allt i betraktande dels s. k. brott mot främmande stat dels brytande mot rikets neutralitet under krig mellan andra stater. Vad beträffar »brott mot främmande stat», kunna de uppfattas på två olika sätt. Antingen så, att lagstiftaren skyddar den främmande staten, dess författning, högsta organ e t c
för dess egen skull och sålunda uppställer straffbestämmelser analoga med de till den egna statens skydd uppställda. Eller ock så, att han straffar angrepp på den främmande staten endast ur den synpunkt, att de kunna egga den främmande staten till krig eller annan för riket menlig åtgärd. Båda dessa ståndpunkter förekomma i gällande lagar mycket utpräglade (även fin. nas lagar, som intaga en mera svävande mellanställning). Utk. har bestämt ställt sig på den senare ståndpunkten och bygger kriminalisationen endast på gärningens menliga verkan för Sverige. Det utgår således därifrån att staten icke har intresse av att genom straffskydd i sin mån befästa en viss författning i ett visst främmande land, icke heller att omgärda dess organ med särskilt straffsl^ydd för deras egen skull — men att dylik gärning dock måste särskilt straffas såsom menlig för riket, då den företages på rikets område eller av dess undersåtar. Därav följer bland annat, att den av lagarne ofta upptagna frågan om reeiprocitet kan lämnas alldeles åsido, enär faran för den egna staten är därav oberoende. [Annorlunda kan det möjligen ställa sig beträffande åtal; denna fråga har Utk. emellertid, här som överallt eljest, tillsvidare uppskjutit.] I överensstämmelse med denna ståndpunkt står vidare, att Utk. uttryckligen medtager angrepp med våldsamma medel å främmande stats författning; offentliga smädelser mot främmande stat eller dess regering samt offentligt skymfande av dess »höghetstecken» (flagga, vapen e t c ) ; brott överhuvud (icke endast misshandel eller ärekränkning) mot dess sändebud här i riket, likasom mot dess överhuvud (vare sig han befinner sig i Sverige eller icke). — Såsom straff föreslår Utk. fängelse. Såvida »brottet mot främmande stat» innefattar ett allmänt brott — misshandel, ärekränkning etc. — synes ej mer erforderligt, än att objektivt lindriga fall — en obetydlig ärekränkning etc. — beläggas med ett tillräckligen kännbart straff; de objektivt svårare fallen komma ju dessförutan under ganska höga straffskalor och ifrågavarande omständighet är naturligen starkt
225 försvårande. Är det återigen fråga om gärning, som icke är allmänt straffbar, så torde det obligata fängelsestraffet alltid kunna anses tillräckligt högt. Vad angår neutralitetsskydd, har Utk. använt blankettlagens form och sålunda förutsatt, att bestämmelser in casu äro givna till skydd för rikets neutralitet. I själva verket kan det tagas för givet, att dylika bestämmelser utfärdas vid krigsutbrott mellan andra stater, då det ju är av stor vikt, att rikets undersåtar hava exakt kännedom om vad som, i fråga om handel e t c , är tillåtet eller förbjudet, och denna gränslinje, efter växlande åskådning och omständigheter, kan bliva att uppdraga ganska olika. Bortsett från »brott mot främmande stat» och överträdelse av särskilda neutralitetsföreskrifter, kan även eljest förekomma, att viss gärning framkallar fara för fientligheter mot riket. De romanska lagarna straffa allmänt, efter den franska lagens föredöme, var och en, som genom en icke av regeringen auktoriserad handling framkallar fara för krig eller repressalier. Vår gällande lag går icke längre än att straffa sådan gärning, såvitt den »i lag eller av Konungen utfärdad författning är förbjuden». Utk. har icke ansett tillrådligt att överskrida denna gräns i annan mån än att därjämte medtagits en mot folkrätten stridande handling. 10 §. Såsom ovan (s. 77, 78) anmärkt, bör rekvisitet för det »diplomatiska» förräderiet icke bestämmas enbart såsom skadande av rikets intresse, enär det är tänkbart, att underhandlaren, ehuru han fullkomligt inser sin åtgärds skadlighet för riket, dock, jämlikt sin instruktion, är skyldig att handla som han gör. Men rekvisitet kan icke heller bestämmas såsom skadande genom avvikelse från instruktion el. dyk, ty underhandlaren kan under omständigheter vara skyldig att, på grund av ändrat sakläge, begära nya instruktioner. Det bör sålunda komma an på, huruvida han genom den skadliga handlingen har uppsåtligen brustit i sin 15
mandatplikt, ådagalagt trolöshet, vare sig genom att bryta mot instruktionerna eller underlåta att förskaffa sig nya, då därtill varit skäl och det varit honom möjligt. Utk. har därför, i likhet med t. ex. finska lagen, karaktäriserat handlingen såsom missbruk av förtroende till skada för riket. Några lagar hava såsom brottsobjekt medtagit allierad makt. I enstaka fall, om den allierades intressen omhänderhafts av en svensk diplomat, kunde detta möjligen ha fog för sig. Men i allmänhet torde det för en svensk domstol vara svårt att bilda sig en bestämd mening om i vad mån en given handling varit skadlig för en annan stats intressen; ej heller kan det tagas för givet, att Sveriges och dess allierades intressen i alla punkter sammanfalla. Utk. har därför, i överensstämmelse med gällande lag, icke föreslagit denna utvidgning. 13, 14, 15 §§. Beträffande förräderi, som sker genom uppenbarande av hemlighet, skiljer vår lag mellan sådana hemligheter, »därå rikets säkerhet eller rätt emot främmande makt ligger», och sådana, som väl icke uppfylla denna förutsättning, men »vilkas uppenbarande för främmande makt kan skada rikets försvar». Utk. har bibehållit denna indelning, varvid bör erinras, att den, som under krigstid för fiende uppenbarar militär hemlighet utav viss betydelse, kommer under de stränga bestämmelserna i Str. L. 8: 9, I I resp. Utk. 4 § samt att uppenbarande från underhandlares sida kan falla under Str. L. 8: 15 resp. Utk. 10 §. I vår lag såväl som i flere andra förekommer, att, beträffande brottssubjektet, det fall utbrytes, att gärningsmannen varit betrodd att veta hemligheten (vilket icke nödvändigt förutsätter, att han innehaft statstjänst). Likaledes förekommer, beträffande mottagaren, att det fall utbrytes, att uppenbarandet skett till främmande stei.t. Den svenska lagen har emellertid icke konsekvent genomfört dessa synpunkter. Vid det svårare förräderiet, av den
egentliga statshemligheten (8: 17), sker utbrytningen endast i fråga om brottssubjektet; vid det lindrigare förräderiet (8: 18) endast i fråga om mottagaren. För denna olikhet torde knappast tillräckliga skäl föreligga, då de båda omständigheterna kunna anses lika kvalificerande i det ena fallet som i det andra. Utk. har därför gjort en korsindelning, så att vid båda §§ straffet blir strängare dels då brottssubjektet varit betrodd person, dels då mottagaren varit främmande stat. Härvid har Utk., jämte den, som är betrodd att veta hemligheten, medtagit den, som är betrodd att vårda densamma: det är ju icke alltid givet, att vetskap och vårdnadsplikt sammanfalla. Handlingsobjektet i Str. L. 8: 18 begränsas till hemligheter, »vilkas uppenbarande för främmande makt kan skada rikets försvar och som han vet böra hemliga hållas». Det torde dock möta betänkligheter att direkt i rekvisitet införa skadligheten för försvaret och därmed för straffbarhet förutsätta, att inkulpaten kan visas ha insett denna skadlighet. Det synes vara nog, att han vet, att ifrågavarande sakförhållande etc. bör hållas hemligt. Skulle i verkligheten faran vara ringa eller inkulpaten visas icke hava haft uppsåt att skada, så inträder enligt Utk. ett mindre straff. Gällande lag omtalar visserligen i 17 § det fall, att uppenbarandet skedde utan uppsåt att skada göra, däremot icke det fall, att själva uppenbarandet skedde utan uppsåt men av oaktsamhet. Väl torde dylik oaktsamhet ha störst praktisk betydelse i fråga om den, som är betrodd att veta (eller vårda) hemligheten (vilken då bör kunna straffas i sin egenskap av allmänt organ). Men då det i bevisningsavseende ofta kan bli svårt att avgöra, om uppsåt eller oaktsamhet föreligger, synes subsidiärt en allmän bestämmelse om oaktsamhet böra införas. 16 §. I moderna lagverk uppställes någongång det parallelfall till förfalskning av statshandling, att man i förrädligt uppsåt falske-
228 ligen framställer ett skenbart bevismedel, som, därest det vore äkta, skulle åtnjuta straff skydd såsom statshandling. En sådan produkt skulle kanske mindre ofta kunna tänkas använd såsom bevis för någon viss statens rättighet (eller skyldighet), men kan väl tänkas på annat sätt bli skadlig för statens intresse (t. ex. ett föregivet brev från en regeringsledamot rörande regeringens avsikter mot viss främmande stat). Utk. har därför gjort denna utvidgning. Bruket av falskt eller förfalskat bevismedel bör tydligen kriminaliseras lika med förfalskningen. Såsom form av den brottsliga handlingen synes, jämte undanhålla, även undanskaffa böra nämnas: det förra ås}4'tar närmast en pliktstridig underlåtenhet att framlägga bevismedlet, det senare en förflyttning av detsamma. J ä m t e »handling» synas även böra medtagas icke blott andra dokument utan överhuvud alla föremål, som in casu skulle kunna ha så stor betydelse för staten (jfr L. K. 9: 14; se ov. s. 209). Däremot kan man tydligen icke här inblanda andra bevismedel än materiella föremal. Förutom förstörande etc. »med vilja», men »utan uppsåt att riket skada» (Str. L. 8: 222) synes även oaktsam sådan gärning böra straffbeläggas. • 17 §. Angrepp på författningen straffas i flere lagar (däribland den finska, norska och danska), även då det icke företages med »våldsamma medel», vartill (i motsats till angrepp på territoriet) rekvisitet i vår lag (8: l2) och en del andra lagar inskränker sig. Rent sakligt betraktat kunde A^äl statens författning synas kräva straffskydd även gentemot angrepp med andra »lagstridiga» medel än våldsamma. Likväl torde beskaffenheten av de politiska partiernas stridsmedel göra det mest tillrådligt att här inskränka rekvisitet till den svenska lagens. För såvitt mutor, ärekränk-
229 ningar o. s. v. komma till användning, böra ju dessa gärningar kunna självständigt straffas. Bland de våldsamma medel, som här kunna antagas komma i fråga, ligger det närmast till hands att tänka på uppror. För dylikt fall torde ett högt minimum för anstiftare och ledare vara på sin plats. 18, 19 §§. Med ett angrepp på Konungen i högförrädiskt uppsåt likställer Utk. angrepp på tronföljaren (incl. försök att utestänga honom från tronföljden) ävensom på regent, som lag]igen är satt i Konungens ställe, och på den kollektiva riksstyrelse (Utk. 19 §), som, i de fall grundlagen utsätter, förer regeringen (jfr Str. L. 9: 7). Däremot medtager Utk. icke här »annan prins, som till tronen arvinge är» (Str. L. 8: l4), annat än för det fall, att han in ceisu är regent. Företagande av dylikt angrepp (i syfte att inverka på tronföljden) synes knappast ha den praktiska sannolikhet, att en likställighet med straffskyddet för Konungen skulle vara erforderlig; också är vår lags ståndpunkt numera ganska unik. Däremot genomför Utk. regents och tronföljares likhet med Konungen även så, att angrepp icke blott på deras liv (såsom i Str. L. 8: l4) utan även på deras frihet här medtages. Såvitt fråga är om Konung eller regent, medtages även varje tvång till företagande eller underlåtande av regeringshandling. 20 §. Misshandel eller frihetsbrott mot Konungen torde visserligen, även om 18 § icke är tillämplig, böra straffas med stor stränghet; dock torde mera avseende böra fästas vid gärningens objektiva beskaffenhet, än fallet är i vår gällande lag (vilken, 9: 1, uppställer livstids straffarbete såsom absolut straff för varje förgripelse mot Konungen med våld eller annan misshandel). Utk. föreslår närmast tukthus på livstid eller på viss tid, men medger en straff-
sänkning ned till två ärs fängelse, om brottet är så ringa, att det eljest är belagt endast med bötesstraff. — I detta avseende må även erinras, att, då även den ringaste misshandel enligt gällande lag, som nämnt, icke kan beläggas med mindre straff än livstids straffarbete, härmed, i betraktande av realinjuriens amfibiska ställning mellan misshandel och ärekränkning, illa överensstämmer, att enligt samma lag (9: 5) straffet för förgripelse mot Konungen med »hotelse eller annan missfirmlig gärning» kan gå ned ända till fem dagsböter (hittills: femtio riksdalers böter). — Även är det påfallande, att. medan lagen så strängt straffar den fullbordade misshandeln, svår eller ringa, ingenting namnes om försöket (icke ens, om det sker medelst resande av livsfarligt vapen); detta blir sålunda enligt gällande lag antingen straffritt eller blott straffbart enligt allmänna bestämmelser (såvida icke högförräderi enligt 8: l 3 föreligger). Vid sådant brott mot annan medlem av konungahuset (bortsett från de i 18 § omtalade fall), har Utk., likasom i fråga om utländskt statsöverhuvud (9 §, jfr ov. s. 224), nöjt sig med att utesluta bötesstraffet. 23 §.
Beträffande försökets straffbarhet skiljer sig Utk. i följande punkter från gällande lag. Utk. straffar vid »diplomatiskt» förräderi (Utk. 10 § jfr Str. L. 8: 15) försöket generellt (oberäknat det även i gällande lag förekommande straff, då underhandlaren i förrädlig avsikt tagit gåva »ändå att skada därav ej kom»). Det synes icke riktigt (även om ingen gåva mottagits) att för dylik gärnings straffbarhet förutsätta, att skadan för riket verkligen inträffat. Utk. straffar försök till misshandel (20 §) mot Konungen; jfr här ov. Utk. indrager försöket i själva rekvisitet (och behandlar det sålunda såsom fullbordat brott) icke endast, lika med gällande
231 lag [8: 1), vid angrepp pä territoriet, författningen och Konungen m. fl. (Utk. 1, 17, 18 §§) utan även dels vid anstiftan till krig mot riket (2 §), där Str. L. nöjer sig med en särskild försöksbestämmelse (8: 7), dels vid våldsamt angrepp i förrädlig avsikt mot riksstyrelse (Utk. 19 §), där Str. L. (9: 7) alldeles icke straffar försöket. Den nyansering av själva försöksbegreppet, som förekommer i Str. L. (jfr 8 kap. 7 § med 10, 19, 21 §§) bortfaller i Utk., som utgår från de i S. Fsl. 1923, kap. 5 (jfr Allm. Utk. kap. 7) uppställda allmänna försöksbestämmelser. 24, 25 §§. I fråga om »stämpling» till vissa förräderibrott har Utk. (tillsvidare) bibehållit lagens ej närmare bestämda term. Omfånget av denna kriminalisation har i Utk. vidgats dels så, att förrädiskt våld å riksstyrelse (19 §) medtagits, dels därigenom, att lagens skillnad i detta avseende mellan svårare och mindre svår förrädlig hjälp till fienden [Str. L. 8: 6 resp. 9) bortfallit (då Utk. överhuvud icke bibehåller uppdelningen i dessa grader). Enär brottssubjektet vid här ifrågakommande rekvisiter är allmänt i Utk. 1, 17, 18 och 19 §§ men i Utk. 4 § inskränkt till svensk och i vissa undantagsfall utländsk man, så hava, i betraktande av 24 §:s i viss mån formella ställning såsom delictum sui generis, stämpling till brott enligt 4 § uppställts i en särskild § (25) med särskilt brottssubjekt. (Vid försöket, 23 §, vars rekvisit bestämmer sig ur det fullbordade brottets jft med försökskapitlet i den allmänna delen, har detta naturligen icke kommit i fråga). 26 §. Bestämmelsen i Str. L. 8:'13 om uppbådande eller kvarhållande av manskap har troligen av lagstiftaren uppfattats huvudsakligen såsom förberedelse till högförräderi (av L. K. betecknas brottet uttryckligen såsom »förräderi», se ov. s. 208), ehuru det
till formen är ett delictum sui generis och det subjektiva rekvisitet icke obetingat innebär förräderiuppsåt (»att därmed utföra brott emot allmän säkerhet eller medborgerlig frihet»). Utk. har behållit samma formulering som lagen av det subjektiva rekvisitet, då gärningen, även om syftet mera går ut på ett lokalt angrepp, dock kan vara allvarlig nog för att straffas nästan lika strängt, som då den utgör förberedelse till verkligt förräderibrott. Däremot har Utk. väsentligen utvidgat rekvisitet i avseende på handlingen: icke blott samlande (resp. kvarhållande) utan även anförande, utrustande eller övande av manskap medtages; i själva verket torde dessa fall få anses temligen likvärdiga. Därav följer, att, medan Str. L. tydligen såsom handlingsobjekt endast avser redan utbildat krigsfolk (»Bådar någon upp krigsfolk eller håller manskap samman, som hemlov fått»), Utk. medtager vilka personer som helst, som genom utrustning och övning göras stridsdugliga. I likhet med vissa aktuella förslag uppställer Utk. även en bestämmelse, dock med vida mindre straffbarhet, om den, som utan att samla eller inöva folk, samlar vapen, ammunition, proviant eller andra krigsförnödenheter. I allmänhet torde kunna antagas, att en sådan bestämmelse har större praktisk betydelse än den förra, vilken nästan förutsätter inbördeskrig. Vid några av §§ i lagtexten (1, 2, 3, 9, 12, 17, 24 [delvis], 26) har i straffskalorna upptagits »arrest» såsom alternativt straff. Här som eljest i utkastens straffbestämmelser är detta icke så att förstå, att arreststraff ovillkorligen bör vara uteslutet vid samtliga övriga §§. Meningen är, att, därest lagen kommer att använda en custodia honesta, denna i alla händelser bör ingå i ovannämnda straffbestämmelser; under det att det bör ankomma på en senare jämförande prövning, om den därutöver skall medgivas. Angående gällande strafflagars ståndpunkt i detta avseende jfr o v. s. 185 ff.
Bilaga, 1 till Andra
Avd.
Gällande lagar. S . <S kap. Om förräderi; för rikets säkerhet
så ock om andra menliga brott.
1 §. Var som, i uppsåt: 1. att lägga riket under främmande makt, eller från riket söndra en därtill hörande del eller besittning; eller 2. att med våldsamma medel upphäva eller ändra någon av rikets grundlagar; eller 3. att Konungen liv eller frihet beröva eller honom från tronen uttränga; eller 4. att tronföljare eller annan prins, som till tronen arvinge är, livet beröva, eller någon av dem från tronföljden utestänga; gör uppror, eller annan gärning, den där innefattar uppsåtets fullbordan eller försök därtill; en sådan förrädare dömes till straffarbete på livstid. Var faran ringa; då skall till straffarbete från och med sex till och med tio år dömas. 2 §. H a r stämpling till förräderi, som i 1 § sagt är, blivit gjord, utan att förräderiet till försök kommit; då skall anstiftare av stämplingen dömas till straffarbete från och med sex till och med tio år, eller, där faran ringa var, från och med två till och med sex år. Deltagare i sådan stämpling varde dömd till straffarbete i högst sex år. 3 §. H a r någon, muntligen inför me-
nighet eller annan folksamling, eller i skrift, den han utspritt eller utsprida låtit, uppmanat eller annorledes sökt förleda till förräderi, som i 1 § sagt är; dömes, när ingen straffbar verkan därav följde, till straffarbete i högst sex år. Samma lag vare om den, som annans skrift utspritt eller utsprida låtit, att därmed komma sådant förräderi åstad. 4 §. Bär svensk man vapen emot riket, eller mot någon med detta i krig förbunden makt, dömes till straffarbete på livstid. 5 §. Har svensk man, genom uppmaning, eller eljest uppsåtligen, förmått främmande makt att med krig anfalla riket, eller makt, som med detta i krig i förbunden är; dömes till straffarbete på livstid. 6 §. Svensk man, som 1. till främmande makt förråder krigsfolk eller andra invånare i riket, eller land, stad, fästning, pass eller annan försvarspost, tyghus, magasin, vapen- eller proviantförråd, fartyg, krigskassa eller annat dylikt, som tillhörer riket eller makt, som med detta i krig förbunden är, eller något sådant, i förrädlig avsikt, förstörer eller fördärvar; eller 2. förleder rikets eller med detta förbunden makts krigsfolk att till fienden övergå, eller till uppror eller annan trolöshet; eller
234 3. i förrädlig avsikt hindrar använ- eller 10 § sägs; varde därför lika med dandet av rikets eller med detta förbun- j svensk man straffad. den makts krigsfolk emot fienden: 13 §. Bådar någon upp krigsfolk dömes till straffarbete på livstid. eller häller manskap samman, som hem7 §. Gör någon försök till brott, lov fått, att därmed utföra brott emot som i 5 eller 6 § sagt är, utan att brot- allmän säkerhet eller medborgerlig fritet till fullbordan kommit; dömes till het; varde dömd till straffarbete pä livsstraffarbete på livstid eller från och med tid eller från och med sex till och med fyra till och med tio är. Har han, av tio år. Var faran ringa; då må tiden för egen drift och ej för yttre hinder eller straffarbetet till fyra år nedsättas. annan tillfällighet, avvärjt all skadlig 14 §. Sprider någon kring landet verkan av försöket; varde straffad högst ut lögner eller falska rykten, de där för med straffarbete i två år. ! rikets säkerhet farliga äro, i uppsåt att 8 §. Om stämpling till förräderi, därmed komma allmänt buller eller oväsom i (3 § omtalas, så ock om uppmasende åstad; dömes till straffarbete i ning till sådant förräderi eller försök att högst två år eller fängelse i högst sex annorledes därtill förleda gälle vad i 2 I månader, där gärningen ingen verkan och 3 §§ sagt är. , hade, som svårare straff medförer. 9 §. Svensk man, som i krigstid un15 §. Har den, som uppdrag fått derstöder fienden med krigsförnödenheter att i ärende, s*om riket rörer, med främeller livsmedel, eller för honom uppenba- mande makt något avhandla eller sluta, rar krigsmaktens ställning eller rörelser i uppsåtligen dess fördel emot riket främjat eller något rådslag eller beslut därom, 1 eller riket eljest skadat; dömes till straffeller genom teckning eller annorledes arbete på livstid eller från och med åtta meddelar honom underrättelse om förtill och med tio år. Tager han, i sådan svarsverk, hamn, farled eller väg, eller avsikt, gåva eller förläning av främmande bedrager krigsmakten med underrättelse, • makt; dömes, ändå att skada därav ej den han vet falsk vara, eller i förrädlig I kom, till straffarbete från och med sex avsikt hyser eller döljer fiendens spejare till och med tio år. eller krigsfolk, eller åt fienden värvar Tager annan än den, som nu är sagd, eller anskaffar sådant folk, eller på annat gåva eller förläning av främmande makt, dylikt sätt honom tillhandagår, dömes till för att dess fördel emot riket främja eller straffarbete på livstid eller från och med riket eljest skada; dömes till straffarbete sex till och med tio år. från och med fyra till och med åtta år. IG §. Vad den, som emot 15 § sig 10 §. Har någon gjort försök till brott, som i 9 § sagt är, och blev endast förbrutit, av främmande makt tagit, vare genom omständigheter, som voro av gär- : till kronan förverkat. ningsmannens vilja oberoende, brottets 17 §. Har den, som betrodd är att fullbordan förhindrad: varde dömd till veta hemliga underhandlingar, rådslag elstraffarbete i högst tio år. | ler slut i ärende, därå rikets säkerhet 11 §. Den, som i krigstid låter sig | eller rätt emot främmande makt ligger, såsom spejare av fienden brukas, dömes dem uppenbarat, eller handling, som han till straffarbete på livstid. i i ty mål lönlig hålla bort, utan lov 12 §. Begår utländsk man. medan utgivit eller kungjort; dömes till straffhan i riket vistas eller i dess tjänst an- | arbete på livstid eller från och med åtta ställd är, brott, som i 4, 5, G, 7, 8, -9 i till och med tio år. Skedde brottet utan
235 att föremål eller sakförhållande, varom i uppsåt att skada göra, och var faran 17 eller 18 § förmäles, bör hållas hemringa; dä må tiden för straffarbetet till i ligt, obehörigen sätter sig i besittning av två år nedsättas. Hava sädana hemligheter eller hand- \ sådan hemlighet, i annat fall än förut i lingar, som nu sagda äro, kommit till an- detta kapitel sagt är, dömes till straffarnan persons kunskap eller i hans hand, ; bete i högst tvä år eller fängelse. Framoch är honom veterligt, att de böra lön- i går det av omständigheterna, att han ej liga hållas: uppenbarar, utgiver eller kun- i haft för avsikt att uppenbara hemligheten för någon obehörig, eller äro omstängör han dem. i uppsåt att skada göra; varde dömd till straffarbete från och med ' digheterna eljest synnerligen mildrande; vare straffet böter. två till och med sex år. Sker det utan Skedde brottet i avsikt att uppenbara dylikt uppsåt; vare straffet fängelse eller, hemligheten för främmande makt; dömes där faran ringa var, böter. till straffarbete från och med ett till och 18 §. Den, som, i annat fall än förut i detta kapitel sagt är. för obehörig up- med fyra år. 21 §. Har någon gjort försök till penbarar sådana handlingar, avbildningar brott, som i 20 § sägs, i avsikt att uppeneller andra föremål eller sådana sakförbara hemligheten för främmande makt, hållanden, hvilkas uppenbarande för främoch blev endast genom omständigheter, mande makt kan skada rikets försvar och som voro av gärningsmannens vilja obesom han vet böra hemliga hållas, dömes till straffarbete i högst fyra år. Var fa- roende, brottets fullbordan förhindrad; dömes till straffarbete i högst två år. ran ringa, eller äro omständigheterna el22 §. Var som, i uppsåt att riket jest synnerligen mildrande; må till fängskada, förfalskar, undanhåller, förstörer else eller böter dömas. eller fördärvar handling, som innefattar Uppenbarades hemligheten för främ: bevis för rikets säkerhet eller rättigheter mande makt eller eljest under sådana förhållanden, att synnerlig fara för ri- ! emot annan stat; varde dömd till straffarbete från och med åtta till och med tio kets säkerhet därav uppkom: dömes till år eller på livstid. straffarbete från och med två till och Den, som utan sådant uppsåt, som i med sex år. 19 §. H a r någon gjort försök till , 1 mom. sägs, men med kännedom om vikten av handling, som där omtalas, den brott, som i 17 eller 18 § sägs, och blev endast genom omständigheter, som voro ! med vilja undanhåller, förstörer eller förav gärningsmannens vilja oberoende, brot- | därvar, dömes till fängelse eller till straffarbete i högst två år. tets fullbordan förhindrad; vare straffet 23 §. Var som vet förräderi eller för det fall, som i 17 § 1 mom. nämnt är, straffarbete i högst tio år; för det i sådant brott emot rikets säkerhet, som fall, som i 17 § 2 mom. oinförmäles, högst ', ovan sagt är, ä färde vara, och det ej i tid upptäcker, dömes till fängelse eller straffarbete i fyra år, men, om försöket till straffarbete i högst fyra år. Har han skett utan uppsåt att skada göra, fängej de skäl, varmed han tilltror sig kunna else i högst ett år eller böter: samt för det fall, som i 18 § sägs, högst straff- den brottslige till gärningen binda; uparbete i två år, men, där brottet, om det penbare då, utan att nämna personen, de 1 omständigheter, som honom kunniga äro, blivit fullbordat, skolat straffas efter 18 § 2 mom., högst straffarbete i fyra år. eller straffes, som nyss är sagt. Ej skall någon av de i 3 kap. 11 § nämnda per20 §. Den, som med vetskap därom,
236 söner till straff efter denna § fällas, där : Sker slik förgripelse å främmande makts brottets upptäckande icke utan angivelse sändebud här i riket; då må, om för till åtal ske kunnat. lika våld eller misshandel i allmänhet 24 §. Svensk man, som utan Kostraffarbete ådömas bort, straffarbetet, nungens tillstånd låter bruka sig såsom där högsta strafftiden är bestämd till sändebud från främmande makt, i angetio år, förhöjas till sådant arbete på livslägenhet, som riket rörer, eller inlåter tid, och eljest till två år utöver den för sig i underhandling därom med främvarje fall bestämda högsta strafftiden: mande makt eller dess sändebud, dömes är brottet i allmänhet med fängelse eller till fängelse. böter belagt; må till straffarbete i högst 25 §. Värvar man utan Konungens två år dömas. Sker dråp, som i 14 kap. tillstånd folk i riket till främmande krigs3 eller 4 § sägs, å någon av de persotjänst; dömes till fängelse i högst sex ner nu nämnda äro; dömes dråparen till månader eller böter. straffarbete på livstid. H a r någon genom handling, som nyss 28 §. Talar eller skriver man smädär sagd, eller genom annan gärning, som ligen emot person, som i 27 § nämnd är, i lag eller annan av Konungen utfärdad eller förgriper man sig emot honom med författning är förbjuden, satt riket i fara hotelse eller annan missfirmlig gärning; för krig eller repressalier eller annan åtstraffes högst med fängelse. gärd från främmande makts sida av för 29 §. Ej må brott, som i 27 eller riket menlig art, varde, där han bort 28 § sägs, där ej dråp skett, åtalas av kunna inse faran, dömd till fängelse. allmän åklagare, utan att Konungen därMedförde gärningen icke fara för krig till lov giver. eller repressalier och äro omständighe30 §. Den, som till straff efter 1, terna synnerligen mildrande, må dömas 4, 5, G, 9, 1 1 . 13 eller 15 §, 17 § 1 till böter. Kom det till krig, må till mom. eller 22 § 1 mom. sig skyldig gjort, straffarbete i högst två år dömas. varde ock dömd till påföljd enligt 2- kap. 26 §. Har någon i uppsåt att un19 §. Lag samma vare, om någon efter dandraga sig sin värnplikt genom stymp2, 3, 7, 8 eller 10 § är förfallen till ning eller annorledes gjort sig oduglig straffarbete i minst sex månader. till uppfyllande, under längre eller kor9 kap. Om majestätsbrott: så ock om tare tid, av den krigstjänstskyldighet, som brott emot riksstyrelse eller eljest skolat av honom fullgöras, straffes med fängelse eller straffarbete i högst rikets ständer. sex månader. 1 §. Förgriper sig någon emot KoDen, som förleder eller hjälper krigsnungen med våld eller annan misshandel man till rymning, dömes, om det sker i å hans person; dömes till straffarbete krigstid, till fängelse i högst sex månapå livstid. der eller straffarbete i högst två år, och, I 2 §. Förgripelse, som i 1 § sägs. emot om det sker i fredstid, till böter eller drottning, änkedrottning eller tronföljare, fängelse i högst sex månader. varde med straffarbete på livstid eller från 27 §. Förgriper sig någon, med våld : och med sex till och med tio år belagd. eller annan misshandel, å främmande stats 3 §. Begås förgripelse, som i 1 § regent, medan han här i riket vistas; j sägs, emot annan person av konungahu. dömes till straffarbete på livstid eller set, som kunglig eller furstlig värdighet från och med sex till och med tio år. inom riket åtnjuter, än de i 2 § nämnda-
237 då må, om för lika våld eller misshandel i allmänhet straffarbete ådömas bort, straffarbetet, där högsta strafftiden är bestämd till tio år, förhöjas till sådant arbete på livstid, och eljest till två år utöver den för varje fall bestämda högsta strafftiden. Är brottet i allmänhet med fängelse eller böter belagt; dömes gärningsmannen till straffarbete från och med sex månader till och med två år. 4 §. Varder å någon av de i 2 eller 3 § nämnda personer dråp förövat, såsom i 14 kap. 3 eller 4 § sägs; dömes dråparen till straffarbete på livstid. Sker å någon av dessa personer dråp, som i 5 § av samma kapitel s ä g s ; dömes gärningsmannen till straffarbete på livstid eller från och med sex till och med tio år. 5 §. Talar eller skriver man smädligen emot Konungen, drottning, änkedrottning eller tronföljare, eller förgriper sig emot någon av dem med hotelse eller annan missfirmlig gärning; dömes till fängelse eller böter, ej under fem dagsböter. Sker det emot person, som i 3 § nämnd är: vare straffet fängelse i
11 kap.
Om tiög förråder i.
1 §. Den, som, i uppsåt att döda [Kejsaren och Storfursten], beröfvar honom lifvet, eller gör försök dertill, dömes för högförräderi till dödsstraff. 2 §. Hvar, som i uppsåt: 1) att beröfva [Kejsaren och Storfursten] friheten, bringa honom i fiendes eller upprorsmäns våld, frånhända honom högsta makten, eller hindra honom i utöfningen af densamma; 2) att från [Ryska] Riket lösrycka [Finland, eller] del deraf, eller annat till [Ryska] Riket hörande område, eller lägga någon del af [Ryska] Riket under främmande m a k t ; eller
högst ett är eller böter, ej under fem dagsböter. G §. Ej må brott, som nu sagda äro, där ej dråp skett, åtalas av allmän åklagare, utan att Konungen därtill lov giver. 7 §. Förgriper sig någon med våld emot riksstyrelse, som, i de fall grundlagen utsätter, i Konungens ställe regeringen förer, och sker brottet för att störa friheten i sådan styrelses överläggningar eller beslut, eller att dess sammankomster hindra; dömes till straffarbete på livstid eller från och med sex till och med tio år: varder i det brott dråp å någon av styrelsens medlemmar förövat, såsom i 14 kap. 3 eller 4 § sägs; dömes dråparen till straffarbete på livstid. Innefattar gärningen förräderi; gälle vad därom i 8 kap. 1 § stadgat är. 8 §. Förbryter man sig, på sätt i 5 § sägs, emot riksstyrelse, som i 7 § omtalas, eller emot rikets ständer eller deras avdelningar eller utskott; dömes till fängelse eller böter, ej under fem dagsböter.
3) olagligen upphäfva eller ändra styrelsesättet i [Kejsaredömet eller i Storfurstendömet eller ordningen för tronföljden], begår handling, som innefattar uppsåtets fullbordande eller försök dertill, straffes för högförräderi med tukthus på lifstid eller från och med åtta till och med tolf år. 3 §. Hafva två eller flere aftalat att begå högförräderi; straffes enhvar af dem för sådan stämpling med tukthus från och med ett till och med åtta år. 4 §. Den, som, i afsigt att begå högförräderi, sätter sig i förbindelse med främmande regering, eller missbrukar den embetsmyndighet, som är honom anför-
238 trodd, eller anskaffar vapen eller manskap, eller företager annan så beskaffad förberedelsehandling, straffes med tukthus från och med ett till och med åtta år. Sällar sig någon i dylik afsigt till sådant manskap; dömes till tukthus i högst sex år. 4a §. (L. 23 /i 1931). Den, som: 1. ansluter sig till sådan förening, organisation eller annan sammanslutning, som honom veterligen är verksam för våldsamt omstörtande av Finlands statsoch samhällsordning eller avser främjande eller medelbart eller omedelbart understödande av dylik verksamhet, eller vilken genom värvande av medlemmar, insamlande av medel, erläggande av avgift eller på annat därmed jämförligt sätt verkar till förmån för honom veterligen så beskaffad sammanslutning; 2. deltager i möte, som honom veterligen sammankallats för främjande av högförrädisk verksamhet, eller å vilket lägges råd eller beslutes om främjande av högförräderi åsyftande verksamhet eller grundande av i 1 punkten nämnd sammanslutning, därest icke av omständigheterna framgår, att hans avsikt icke varit att befrämja en dylik verksamhet; 3. i tal, skrift eller annorledes beprisar högförräderi eller förberedelse därtill eller utsprider skrifter eller framställningar, om vilka han vet, att de innehålla uppvigling till högförräderi eller förberedelse därtill eller lovordande därav, eller 4. på annat sätt i ord eller handling uppsåtligen främjar högförräderi åsyftande verksamhet, straffes, därest han icke på grund av annat lagrum är för handlingen förfallen till strängare straff, med fängelse ej under två månader. 5 §. Hvad i 2 § 4 kap. är stadgadt om försök till brott, skall ock tillämpas ä försök till högförräderi samt å förberedelse dertill.
6 §. (L. 2 3 /i 1931). Den, som gjort sig förfallen till dödsstraff eller tukthusstraff enligt detta kapitel, skall ock dömas förlustig medborgerligt förtroende; där till annat straff dömes enligt detta kapitel, må domstolen, när handlingens beskaffenhet därtill föranleder, jämväl ådöma förlust av medborgerligt förtroende. 12 kap. Om landsförräderi. 1 §. Finsk man [eller annan Ryska Rikets undersåte], som inträder uti krigshär med vetskap, att den är fiendtlig eller ock ur sådan krigshär icke utträder, straffes för landsförräderi med tukthus på lifstid eller från och med sex till och med tolf är. 2 §. Finsk man [eller annan Ryska Rikets undersåte], hvilken, efter det krigsförklaring skett eller krig utbrutit, till fiendens fördel uppsåtligen: 1) i fiendens våld bringar krigsfolk, stad, hamn, fästning, skans, pass eller annan försvarspost, krigsfartyg, krigskassa, förråds- eller tyghus, förråd av vapen eller andra krigsförnödenheter eller af lifsmedel, eller förstör eller förderfvar något sådant, eller ock skadar fördämning, telegraf, telefon, jernväg. bro eller annat dylikt; 2) gör väpnadt motstånd emot [Ryska] Rikets krigsmakt, hindrar krigsfolkets användande mot fienden, eller förleder det att till fienden öfverga, eller till uppror eller annan trolöshet, eller at fienden värfvar eller anskaffar krigsfolk; 3) för fienden uppenbarar krigsmaktens ställning eller rörelser, eller rådslag, eller meddelar honom karta, teckning eller beskrifning öfver försvarsverk, hamn, farled eller väg; eller 4) låter såsom vägvisare eller spejare bruka sig af fienden, eller ät honom anskaffar vägvisare eller spejare, eller bistår, hyser eller döljer fiendens spejare; straffes för landsförräderi med döds-
239 straff eller med tukthus på lifstid eller från och med sex till och med tolf är. Försök är straffbart. 3 §. Finsk man [eller annan Ryska Rikets undersäte], hvilken annorledes, än nu sagdt är, uppsåtligen bistår fienden, eller fienden till fördel skadar [Ryska] Riket eller dess bundsförvandt i kriget, straffes för sådant landsförräderi med tukthus på lifstid eller från och med sex till och med tolf år. Försök är straffbart. 4 $. Begås sådant brott, som i 1, 2 eller 3 § namnes, af främmande stats undersåte, som under kriget qvarstannat i Finland eller är i Finsk tjenst anstäld; varde derför enligt samma lagrum straffad. 5 §. Finsk man [eller annan Ryska Rikets undersåte], som 1) uppmanar främmande regering att börja eller fortsätta krig eller annan fiendtlig handling emot [Ryska] Riket, eller bryta [med Ryssland] afslutadt krigsförbund, eller afböja ingående af sådant förbund; eller, 2) förrän krigsförklaring skett, för sig eller andra åt främmande regering utlofvar biträde i dess krigsföretag emot |Ryska] Riket; straffes med tukthus från och med två till och med åtta år. Kunde den brottslige, på grund af sitt innehafvande embete, känna krigsmaktens ställning eller väsendtligen biträda främmande makt i händelse af krig med [Ryska] Riket; straffes med tukthus frän och med sex till och med tolf är. 6 §. Hafva två eller flere aftalat att begå landsförräderi; straffes enhvar af dem, för sådan stämpling, med tukthus från och med ett till och med åtta år. 7 §. [Har den, åt hvilken uppdragits fördrags afslutande, eller underhandling. eller fattande af beslut i ärende, hvaraf [Ryska | Rikets rätt eller säkerhet beror, uppsåtligen missbrukat detta förtroende
till uppenbar skada för Riket, eller, der dessa fördrag, underhandlingar eller beslut bort hemlighällas, dem uppenbarat, eller utan lof utgifvit, eller kungjort handling i sådant ärende; straffes med tukthus från och med två till och med tio år. Äro omständigheterna synnerligen mildrande; vare straffet tukthus i högst två år. Försök är straffbart. Har underhandlingen, rådslaget, beslutet eller handlingen blifvit kunnig för annan person, eller har handlingen kommit i dennes hand, och uppenbarar, utgifver eller kungör han uppsåtligen något deraf, ehuru han vet att saken bör hållas hemlig; straffes med fängelse ej under ett är eller böter minst tvåhundra mark.] Delvis ändrad genom F. 22/e 1898: § 1. Hvar. som delgifrer främmande, i krig med [Byssland] icke varande makts regering eller agent, eller offentliggör planteckning, ritning, handling, eller kopia deraf, eller uppgift, som honom veterligen bör, i anseende till IHyska] liikets yttre säkerhet, hemlighållas för främmande stat, straffes med tukthus från och med trä till och med sex år samt förlust af medborgerligt förtroende. Har planteckningen, ritningen, handlingen, kopian eller uppgiften blifvit honom anförtrodd för tjenstens skall, eller har han kommit i besittning deraf till följd af sin ställning i tjensten, eller har honom meddelats förbud att dclgifva eller offentliggöra den, rare straffet tukthus från och med tre till och med tio år samt förlust af medborgerligt förtroende. Försök är straffbart. 8 §. Förfalskar, förstör, skadar, undanskaffar eller undanhåller någon uppsåtligen handling, som innefattar bevis
240 för [Ryska] Rikets rätt eller säkerhet, med ärekränkning; straffes med tukthus och vet han handlingens vigt; straffes | eller fängelse i högst tre år]. med tukthus från och med två till och Lag samma vare, om ärekränkning med tio år. ] sker emot afliden Kejsare, Kejsarinna eller ; Tronföljare inom tjugu år från dess död. Försök är straffbart. 5 §. Ätal för ärekränkning, som i 9 §. Den, som gjort sig skyldig till dödsstraff eller tukthusstraff efter detta j detta kapitel namnes, må icke af allmän kapitel, skall ock dömas förlustig medbor- I åklagare utföras, om ej [Kejsaren och gerligt förtroende; dömes till annat straff I Storfursten] dertill gifver tillstånd. enligt detta kapitel, må domstolen, när Om brott emot vänskaplig stat. handlingens beskaffenhet dertill föranle- | 14 kap. der, jemväl ådöma förlust af medborger1 §. Hvar, som å vänskaplig stats ligt förtroende. överhufvud föröfvar mord, viljadråp eller annat dråp, dömes för mord till döds13 kap. Om majestätsbrott, samt våld och straff, för viljadråp till tukthus på lifsårekränkning emot medlem af [Kejserliga] I tid och för annat dråp till tukthus från huset. och med fyra till och med tolf år. Försök till sådant mord eller vilja1 §. Föröfvar någon, i annat fall än i 11 kap. omförmäles, uppsåtlig miss- dråp är straffbart. handel eller annat uppsåtligt våld å [KejFör annat våld å vänskaplig stats saren och Storfursten]; dömes för maje- | öfverhufvud, eller för straffbart försök stätsbrott till dödsstraff eller tukthus på därtill, dömes, efter sakens beskaffenhet, lifstid, eller från och med åtta till och I till det straff, som för dylikt våld å permed tolf år. I son är i denna lag utsatt; och gälle den | omständighet, att brottet begåtts emot Försök är straffbart. 2 §. Förgriper sig någon emot [Kej- I främmande statsöfverhufvud, såsom synsaren och Storfursten] med ärekränkning; i nerligen försvårande. straffes för majestätsbrott med tukthus 2 §. Gör sig någon skyldig till ärei högst fyra år eller fängelse ej under kränkning emot vänskaplig stats öfversex månader. I hufvud; straffes med fängelse från och 3 §. [Föröfvar någon å Kejsarinnan, i med två månader till och med tre år Tronföljaren, Enkekejsarinna eller annan \ eller böter minst trehundra mark. medlem af Kejserliga huset mord eller 3 §. Förgriper sig någon emot vänviljadråp; dömes till dödsstraff. Föröf- ' skaplig stat genom handling af sådan var någon uppsåtligen å Kejsarinnan, beskaffenhet, som namnes i 2, 3 och 4 Tronföljaren eller Enkekejsarinna annan §§ af 11 kap. i denna lag; skall den misshandel eller annat våld; straffes med | skyldige, derest emellan [Rj'ska] Riket tukthus på lifstid eller i högst tolf år. ! och den främmande staten råder ömseSker det å annan medlem af Kejserliga | sidighet i detta af seende, straffas med huset; vare straffet tukthus i högst tukthus i högst sex år eller fängelse. tolf år. 4 §. Sker misshandel eller annat Försök till brott, som i denna § nam- i våld eller ärekränkning emot främmande stats hos [Kejsaren] anställde diplones, är straffbart]. 4 §. [Förgriper sig någon emot Kej- matiske agent; vare straffet för misssarinnan, Tronföljaren, Enkekejsarinna handeln eller väldet fängelse icke under eller annan medlem af Kejserliga huset fyra månader, då brottet ej är i annat
241 lagrum med svårare straff belagdt, samt för ärekränkningen fängelse från och med två månader till och med två år eller böter ej under etthundra mark. Skymfar någon vänskaplig stats offentligt utställda riksvapen eller annat makttecken; straffes med fängelse i högst tre månader. Bryter någon emot i vederbörlig ordning kungjord föreskrift om neutralitet; straffes med fängelse i högst ett år. 5 §. Åtal för brott, som efter detta kapitel straffas, må ej af allmän åklagare utföras, der icke åtal begäres af den främmande statens regering, eller [Kejsaren och Storfursten] dertill förordnar. 15 kap. Om brott emot landets f Ständer] och störande af annans val- eller rösträtt. 1 §. Hvar, som vid landtdag med våld eller hot om våld stör [landets Ständers,] deras utskotts [eller något stånds] frihet i öfverläggning eller beslut, eller hindrar deras sammanträdande, eller och gör försök dertill, straffes med tukthus från och med t v å till och med tolf år. Huru den skall straffas, som eljest med ord eller gerning ofredar landtdagsman, eller [stånds eller] utskotts betjente, stadgas i landtdagsordningen. 5 §. Gör sig tjensteman i embetets utöfning förfallen till straff enligt detta kapitel; varde dessutom afsatt. 16 kap. Om brott emot offentlig myndighet och allmän ordning. 2 IG §. (L. / 2 1925). Den, som olofligen borttager eller uppsåtligen skadar eller vanställer Finlands flagga eller riksvapnet, som på myndighets föranstaltande offentligen utställts, eller offentlig kungörelse, som genom åtgärd av myndighet anslagits, straffes med böter eller fängelse i högst tre månader . . . Har Finlands flagga eller riksvapnet,
som på myndighets anordning offentligen utställts, skadats eller vanställts, i avsikt att därmed visa missaktning mot myndigheten, straffes den skyldige med fängelse i högst sex månader. Skymfar någon genom tryckskrift eller bildlig framställning, som han utspritt eller offentligen anslagit eller utställt, Finlands flagga eller riksvapnet, straffes såsom i 1 mom. är sagt. 19 §. Hvar, som vet högförräderi, landsförräderi, mord, rån eller brott, som namnes i 1 § 25 kap., eller 1, 2 eller 4 § 37 kap. eller i 34 kap. nämdt brott, som innebär fara för annans lif eller helsa å färde vara, men underlåter, medan brottet ännu kan förekommas, att derom i tid underrätta myndighet eller den, som hotas af brottet, straffes, om brottet eller straffbart försök dertill sker, med fängelse i högst sex månader eller böter. Ej må dock någon för sådan underlåtenhet dömas till straff, om han, till förekommande af brottet, hade nödgats röja någon af de i 2 mom. 10 § nämnda personer. 21 §. Den, som uppsåtligen förleder eller hjelper finsk [eller rysk] krigsman att rymma, eller döljer den rymde, straffes med fängelse i högst sex månader eller böter ej öfver femhundra mark. 22 §. Hvar, som värfvar finsk [eller rysk] man till främmande makts krigstjenst, straffes med fängelse i högst ett år eller böter ej under femtio mark. Om straff för den, som anskaffar krigsfolk åt fienden, stadgas i 12 kap. 2 3 §. Den, som genom falsk uppuppgift eller annat bedrägligt medel förleder finsk man till utflyttning ur landet, straffes med fängelse i högst två år eller böter ej under femtio mark. Försök är straffbart. 24 §. (L. 31 / 7 1930). Den, som offentligen i folksamling framställer eller genom 16
242 skrift eller annorledes utsprider grundlösa Åsyftade framställningen eller uppuppgifter, vilka äro ägnade att nedsätta giften väckande av sådan missaktning, regeringen, folkrepresentationen eller dess som ovan är sagt, eller ock den allmänna utskott eller offentlig myndighet, eller att ordningens äventyrande, vare straffet väcka missaktning för deras åtgärd eller böter eller fängelse i högst ett år. för den lagliga samhällsordningen, eller 25 §. (L. 6 / 2 1931). Var, som att äventyra allmän ordning, straffes med offentligen skymfar annan eller tvingar böter. Lag samma vare, där någon geeller söker tvinga honom till förödnom hemlighällande av väsentliga omstän- mjukande handling av orsak att han digheter eller eljest genom förvrängning tagit del i verksamhet, som avser laneller med användande av kränkande eller I dets försvar eller den lagliga samhällsnedsättande uttn-ck eller framställning ordningens upprätthållande, straffes med på förenämnt sätt framställer eller spri- fängelse i högst ett år eller, där omder uppgifter eller uttalanden, vilka äro ständigheterna äro synnerligen mildrande,. ägnade att åstadkomma sådan verkan, I med böter. som ovan är sagt.
I livstid straffes den, som rettsstridig bseJ rer vaaben mot Norge, eller som under en krig, hvori Norge deltar, eller med § 8 3 . Den, som rettsstridig söker å sådan krig for oie yder fienden bistand bevirke eller å medvirke til, at Norge i råd eller dåd eller svekker Norges eleller nogen del av riket bringes under ler nogen med Norge forbunnen stats fremmed herredomme eller innlemmes i stridsevne. annen stat, eller at nogen del av riket Straff kommer ikke til anvendelse losrives, straffes med hefte i minst 8 på nogen i utlandet bosittende norsk år eller med fengsel fra 8 år inntil på statsborger for handling, hvortil han eflivstid. ter bostedets lover er pliktig. § 84. Den, som rettsstridig bevirker § 87. Med hefte eller fengsel inneller medvirker til, at Norge eller nogen til 4 år straffes den, som i krigstid med Norge under en utbrutt krig forbunrettsstridig nen stat påfores krig eller fiendtligheter, 1. vegrer sig ved å meddele en mistraffes med hefte i minst 5 år eller med litser befalingsmann de oplysningei\, fengsel fra 5 år inntil på livstid. han måtte ha erhvervet angående § 85. Den, som overtreder nogen omstendigheter av betydning for forskrift, som Kongen har utferdiget et krigsforetagende, eller som medtil oprettholdelse av rikets noitralitet unvirker hertil eller der krig mellem fremmede makter, eller 2. yder fiendtlig speider skjul, undersom medvirker hertil, straffes med böter hold eller annen bistand, eller eller med hefte inntil 4 år. 3. medvirker til, at der foroves noUnder sserdeles skjerpende omstengen efter militser lov straffbar digheter kan fengsel inntil 4 år anvendes. handling, der kan medfore 3 års § 86. Med hefte i minst 3 år elfengsel eller strengere straff. ler med fengsel fra 3 år inntil på På samme mate straffes den, som
N . 8 kaj).
Förbrytelser dighet og
mot statens sikkerhet.
selvsten-
243 likeoverfor nogen med Norge under kri- dige i stillings medför, kan de ovengen forbunnen stat forbryter sig således nevnte frihetsstraffe forhoies med inntil en halvdel. som oven nevnt. § 9 1 . Den, som rettsstridig setter § 8 8 . Den, som i krigstid misligholder kontrakt angående krigsmaktens sig eller andre i besiddelse av sådan forsyning eller befordring eller medvirker hemmelighet som i § 90 nevnt, i henhertil, straffes med fengsel fra 6 måne- sikt å åpenbare den, eller som medvirker der inntil 4 år, men inntil 10 år, så- hertil, straffes med hefte eller fengsel fremt han har handiet i hensikt å for- inntil 2 år, men inntil 6 år, såfremt skaffe sig eller andre en uberettiget hensikten var å forråde den til annen vinning, og fra 3 år inntil på livstid, stat, eller der ved åpenbarelsen vilde voldes betydelig skade. såfremt dessuten betydelig skade på legeme eller helbred eller nogens dod derDen som ellers uberettiget setter sig ved er voldt. eller andre i besiddelse av nogen sådan Er förbrytelsen forovet under utov- hemmelighet, straffes med böter eller elsen av nsering, kan retten til å fort- med hefte eller fengsel inntil 1 år. § 92. Den, som i krigstid rettsstrisette denne frakjennes den skyldige. dig gir offentlige meddelelser om krigsHar misligholdelsen funnet sted av uaktsomhet, straffes den skyldige med makten eller krigsforetagender, når forbeter eller med hefte eller fengsel inn- ; bud derimot er utstedt, eller som med| virker hertil, straffes med böter eller til 6 måneder. På samme mate straffes den, som j med hefte eller fengsel inntil 2 år. § 93. Den, som bevirker eller medlikeoverfor nogen med Norge under krigen forbunnen stat forbryter sig således som virker til, at noget dokument eller annen 1 gjenstand, der er av betydning for rikets oven nevnt. § 89. Med hefte eller fengsel i minst i sikkerhet eller velferd, forfalskes, ode1 år straffes den, som handier mot Nor- ! legges eller bringes tilside, straffes med ges tarv eller undlater å vareta dette fengsel fra 2 år inntil 8 år, men inntil under forhandling eller avslutning av j 12 år, såfremt derav betydelig skade er overenskomst med annen stat på Norges ; opstått. § 94. Den, som inngår förbund med vegne, eller som ved forledelse eller tilen eller flere personer med formål å utskyndelse medvirker hertil. Har nogen av uaktsomhet forbrutt fore nogen i §§ 83, 84, 86 eller 90 nevnt förbrytelse, straffes med hefte elsig på nevnte mate, straffes han med ler fengsel inntil 10 år, dog i intet tilbeter eller med hefte inntil 2 år. § 90. Den, som rettsstridig bevir- felle med hoiere straff enn to tredjedek e r eller medvirker til, at nogt;t åpen- ler av den hoieste for förbrytelsen selv anvendelige. bares, som bor höides hemmelig av henPå samme mate straffes den, som syn til rikets sikkerhet likeoverfor annen 1. offentlig opfordrer til iverksettelstat, straffes med hefte eller fengsel sen av nogen sådan förbrytelse, inntil 3 år, men fra 1 år inntil 10 år, såfremt hemmeligheten er forrådt til an2. i hensikt å forove en sådan innnen stat eller betydelig fare voldt. later sig med nogen fremmed makt, 3. i sådan hensikt tiltar sig eller utHar den skyldige handiet av uaktsomöver nogen militser befaling eller het, jmvendes böter eller hefte inntil 1 år. samler eller holder samlet krigsVar hemmeligheten betrodd den skyl-
244 folk eller nogen bevebnet skare, såfremt betydelig skade på legeme eller eller helbred er tilfoiet eller försökt tilfoiet. 4. medvirker til nogen i denne paraForoves nogen serekrenkelse mot graf nevnt handling. Kongen eller regenten. straffes den skyl§ 95. Den, som her i riket offent- ! dige med hefte eller fengsel inntil 5 år. lig forhåner en fremmed stats flagg el§ 102. I ethvert tilfelle, hvor noler riksvåpen, eller som medvirker her- gen i kapitlene 19, 20, 2 1 , 22 eller 23 til, straffes med böter eller med hefte omhandlet förbrytelse er forovet mot noeller fengsel inntil 6 måneder. get medlem av det kongelige hus, kan § 96. Med hensyn til fremmed stats- ! den for förbrytelsen fastsatte frihetsstraff overhode finner §§ 102 og 103 tilsvarforhoies inntil det dobbelte og livsvarig ende anvendelse. Det samme er tilfelle fengsel anvendes, hvis den almindelige med §§ 99, 100 og 1 0 1 , såfremt ved- | straff når 8 års fengsel. kommende fremmede statsoverhode med i § 103. Påtalen av ?erekrenkelser i den norske statsmyndighets samtykke ophenhold til §§ 101 og 102 finner alene holder sig i riket. sted efter Kongens befaling eller med For förbrytelser av de i kapitlene j hans samtykke. 2 1 , 22 og 23 nevnte slags mot fremmed | § 104. Handlinger av de i § 94 stats sendebud. mens han opholder sig nevnte slags straffes med hefte inntil 8 her i riket, kan de ellers fastsatte år, såfremt hensikten var å forove förfrihetsstraffer forhoies med inntil en brytelse mot §§ 98 eller 99, men med halvdel. fengsel inntil 8 år, såfremt hensikten var å forove förbrytelse mot § 100. 9 kap. Förbrytelser mot Norges statsforfat ning og statsoverhode. 12 kap. Förbrytelser mot den offentlige myndighet. § 98. Den, som söker å bevirke eller å inedvirke til, at rikets statsforfat§ 133. Den, som uten Kongens tilning ved ulovlige midler forandres, straf- låtelse hverver mannskap her i riket til fes med hefte i minst 5 år. fremmed krigstjeneste, eller som medvir§ 99. Den, som bevirker eller med- ker hertil, straffes med böter eller med virker til, at Kongen, regenten, inte- hefte inntil 1 år. rimsregjeringen, statsrådet, stortinget eller § 134. Den, som i hensikt å undnogen av dets avdelinger, hoiesterett eller dra sig sin verneplikt her i landet, ved riksretten ved void eller trusler hindres lemlestelse eller på annen mate gjor sig i den fri utovelse av sin myndighet, ubrukbar til krigstjeneste, eller som medstraffes med hefte i minst 5 år. virker til, at nogen i sådan hensikt gjo§ 100. Den, som bevirker eller med- res ubrukbar til krigstjeneste, straffes virker til, at Kongen eller regenten bemed fengsel inntil 1 år. roves livet, straffes med fengsel på livsMed böter eller med hefte eller fengtid. sel inntil 1 år straffes den, som medPå samme mate straffes forsok. virker til, at nogen, der står i norsk § 1 0 1 . Den, som bevirker eller med- krigstjeneste, rymmer eller undlater å innvirker til, at der mot Kongen eller finne sig til krigstjeneste, eller til, at der regenten oves void eller annen legems- foroves nogen efter militser lov straffbar fornsermelse, straffes med fengsel i minst handling, der kan medfore 2 års fengsel 2 år. Fengsel på livstid kan anvendes, | eller strengere straff.
245 Som i annet ledd bestemt straffes avvergelsen ikke kunde skje uten å utogså den, som offentlig söker å ophidse sette ham selv, nogen av hans nsermeste nogen, som horer til den vebnede makt, i eller nogen uskyldig for tiltale eller fare til uvilje mot tjenesten eller til hat mot for liv, helbred eller velferd. På samme mate. dog i intet tilfelle militsere foresatte eller overordnede. med hoiere straff enn den for förbrytel13 kap. Förbrytelser mot den alminde- \ sen selv satte, straffes den overordnede, lige orden og fred. der har undlatt å hindre en i hans § 135. Med böter eller med hefte ' tjeneste forovet förbrytelse, såfremt dette eller fengsel inntil 1 år straffes den, som var ham mulig. § 140. Den, som offentlig opfordrer utsetter den almindelige fred for fare j ved offentlig å forhåne eller ophidse til | eller tilskynder til iverksettelsen av en hat mot statsforfatningen eller nogen straffbar handling eller forherliger en offentlig myndighet eller ved offentlig å sådan eller tilbyr å utfore eller bistå ophidse en del av befolkningen mot en ved utforelsen av en sådan, eller som medvirker til opfordringen, tilskyndelsen, annen, eller som medvirker hertil. § 139. Med böter eller med hefte j forherligelsen eller tilbudet, straffes med eller fengsel inntil 1 år straffes den, böter eller med hefte eller fengsel innsom undlater gjennem betimelig anmel- f til 8 år, dog i intet tilfelle med hoiere delse for vedkommende myndighet eller frihetsstraff enn to tredjedeler av den på annen mate å soke avverget et efter i hoieste for handlingen selv anvendelige. Like med straffbare handlinger regnes militser lov straffbart mytteri, krigsförrederi, spioneri eller förbund om romning her handlinger, til hvis foretagelse det eller en förbrytelse av nogen i denne j er straffbart å forlede eller tilskynde. lovs §§ 8 3 , 84, 86, 98, 99, 100, 148, Foroves förbrytelsen under utovelsen 149, 150, 152, 153, 154, 159. 169, 192, av en naeringsvei, kan retten til å fort195, 217, 223, 2net ledd, 225, 2 3 1 , 233, sette denne fradommes den skyldige. 234, 243, 267, 268 eller 269 omhandlet § 1 4 1 . Den. som ved falske foreslags eller sammes folger, skjont han til speilinger eller annen underfundig adfserd en tid, da förbrytelsen eller dens fol- forleder nogen til å utvandre her fra riger ennu kunde forebygges, har er- ket, eller som medvirker hertil, straffes holdt pålitelig kunnskap om, at den er med böter eller med fengsel inntil 1 år. igjsere eller er forovet. Foroves förbrytelsen under utovelsen Dog er han straff-fri, såfremt for- ! av en naaringsvei, kan retten til å fortbrytelsen ikke kommer til fullbyrdelse sette denne fradommes den skyldige. eller til straffbart forsok, eller såfremt
12 kap.
Forbrydelser stcendighed og
mod Statens Sikkerhed.
Selv-
§ 98. Den, som foretager en Handling, der sigter til ved Magtanvendelse eller Trusel om saadan at bringe den danske Stat eller nogen Del af denne
under fremmed Herredomme eller at losrive nogen Del af Staten, straffes med Fsengsel fra 4 Aar indtil paa Livstid. § 99. Stk. 1. Den, som, uden at Forholdet falder ind under § 98, traeder i Förbindelse med en fremmed Stats Regering for at paafore den danske Stat
246 ning for Statens Sikkerhed eller eller nogen med den for Krigstilfselde Rettigheder i Forhold til fremförbunden Stat Krig, straffes med Fsengmede Stater, sel fra 2 Aar indtil paa Livstid. 3) handler mod Statens Tarv under Stk. 2. Sker det for at formaa en Varetagelsen af et ham överdrafremmed Stat til paa anden Maade at get Hverv til paa Statens Vegne kraenke den danske Stats Bestemmelsesat forhandle eller afgore noget frihed, er Straffen Fsengsel indtil 8 Aar. med fremmed Stat. § 100. Den, som ved offentlige UdStk. 2. Foretages de i Stk. 1, Nr. talelser tilskynder til, eller som frem1 og 2, nsevnte Handlinger uagtsomt, kalder ojensynlig Fare for fjendtlige Forholdsregler mod den danske Stat el- j er Straffen Hsefte eller Fsengsel indtil 3 Aar eller under formildende Omstsenler for fremmed Magts Indblanding i i dens Anliggender, straffes med Hsefte digheder Bode. eller med Fsengsel indtil 3 Aar. § 104. Med Bode, Hsefte eller under § 1 0 1 . Stk. 1. Dansk Statsborger, sserdeles skserpende Omstsendigheder med som bserer Vaaben mod den danske Stat Fsengsel indtil 6 Maaneder straffes den, eller dens Forbundsfselle, straffes med : som forssetlig eller uagtsomt 1) uden behörig Bemyndigelse beFsengsel fra 2 til 12 Aar. skriver eller afbilder danske miStk. 2. Med samme Straf anses den, litsere Forsvarsanlseg, som ikke er som under Krig eller truende Udsigt almentilgsengelige, eller mangfoldertil yder Fjenden Bistand ved Raad diggor eller offentliggör saadanne eller Daad eller svsekker den danske Beskrivelser eller Afbildninger, Stats eller dens Forbundsfselles Kamp2) offentliggör Bestemmelser, der veddygtighed. rorer danske Stridskrsefters Mo§ 102. Stk. 1. Den, som under bilisering og andet Krigs beredKrig eller truende Udsigt dertil misligskab, holder en Kontrakt, der vedrorer de af 3) overtrseder Bestemmelser eller Forden danske Stat i den Anledning trufne bud, som i Henhold til Lov maatte Foranstaltninger, straffes med Hsefte elvsere givet til Vsern for Statens ler med Fsengsel indtil 3 Aar. Forsvars- eller NeutralitetsforanStk. 2. Har Misligholdelsen fundet staltninger eller til Gennemforelse Sted af grov Uagtsomhed, er Straffen af dens Forpligtelser i Henhold Bode eller Hsefte. til Folkeforbundspagten i Anled§ 103. Stk. 1. Med Fsengsel indning af mellemfolkelige Stridigtil 16 Aar straffes den, som heder. 1) aabenbarer Statens hemmelige Un§ 105. Den, som foretager noget, derhandlinger, Raadslagninger eller Beslutninger i Säger, hvorpaa hvorved fremmed militsert EfterretningsStatens Sikkerhed eller Rettighe- vsesen ssettes i Stand til eller hjselpes der i Forhold til fremmede Sta- til umiddelbart eller middelbart at virke ter beror, eller som angaar bety- indenfor den danske Stats Omraade, strafdelige samfundsokonomiske Inter- fes med Fsengsel indtil 2 Aar eller under formildende Omstsendigheder med esser överfor Udlandet, 2) forfalsker, odelsegger eller bort- I Hsefte. § 106. Med Haefte eller med Fsengskaffer noget Dokument eller anden Genstand, der er af Betvd- | sel indtil 3 Aar straffes den, som med-
247 1 Befaling, straffes med Fsengsel fra 1 virker til Neutralitetskrsenkelser mod den danske Stat fra en fremmed Magts Side. til 16 Aar eller under skserpende Om§ 107. Begaas nogen af de i Ka- | stsendigheder paa Livstid. Stk. 2. Samme Straf kommer til pitlerne 25, 26 og 27 omhandlede ForAnvendelse paa den, der paa lige Maade brydelser mod et fremmed Statsoverhoved eller Sendebud, kan den dér foreskrevne , forgriber sig paa Kongen eller den, der : til enhver Tid forer Regeringen, MinistStraf forhojes med indtil det halve. § 108. Stk. 1. Med Bode, Hsefte rene, Rigsretten eller Hojesteret. § 114. Stk. 1. Begaas, uden at eller under skserpende Omstsendigheder med Fsengsel indtil 1 Aar straffes den, i Forholdet fålder ind under §§ 112 og 113, nogen af de i Kapitlerne 25, 26 og der offentlig forhaaner en fremmed Nation, 27 omhandlede Forbrydelser mod Kongen en fremmed Stat, dens Flag eller andet eller den, der til enhver Tid forer Reanerkendt Nationalmserke. Stk. 2. Paatale finder kun Sted, naar i geringen, forhojes de i de nsevnte Bedet forlanges af vedkommende fremmede j stemmelser foreskrevne Straffe indtil det dobbelte, og der kan i intet Tilfselde anRegering. § 109. Hvor der i nservserende Ka- vendes lavere Straf end Hsefte. Stk. 2. Begaas nogen af de nsevnte pitel er foreskrevet Straf af Fsengsel, kan under sserlige Omstsendigheder i Forbrydelser mod Dronningen, EnkedronStedet for Fsengsel paa Tid idommes ningen eller Tronfolgeren, kan Straffen forhojes med indtil det halve. Haefte i samme Tid. § 117. Hvor der i nservserende Ka§ 110. De i dette Kapitel omhandlede Forbrydelser er i alle Tilfselde Gen- pitel er foreskrevet Straf af Fsengsel, stand for offentlig Paatale, der sker efter kan under sserlige Omstsendigheder i Ste | det for Fsengsel paa Tid idommes Hsefte Justitsministerens Paabud. I i samme Tid. 13 kap. Forbrydelser mod Statsforfat§ 118. De i §§ 1 1 1 — 1 1 4 omhandningen og de 0verste Statsmyndigheder. lede Forbrydelser er i alle Tilfselde Gen§ 111. Stk. 1. Den, som for at for- stand for offentlig Paatale, der sker efter andre Statsforfatningen fremkalder eller Justitsministerens Paabud. leder Opror, straffes med Fsengsel fra 14 kap. Forbrydelser mod den offentlige 3 Aar indtil paa Livstid. Myndighed. Stk. 2. Den, som deltager i saadant § 127. Stk. 1. Den, som unddraOpror, saavel som den, der i övrigt foretager nogen Handling, der sigter til paa ger sig Krigstjeneste eller bevirker eller forfatningsstridig Maade at forandre Stats- medvirker til, at nogen vsernepligtig forfatningen, straffes med Fsengsel indtil ikke opfylder Vsernepligten, eller som tilskynder vsernepligtige eller Personer, 8 Aar. § 112. Den, som foretager nogen der horer til Krigsmagten, til Ulydighed Handling, der sigter til at berove Kongen mod tjenstlige Befalinger. straffes med eller den, der til enhver Tid forer Re- Bode, Hsefte eller med Fsengsel indtil 2 Aar. geringen. Livet, straffes med Fsengsel, Stk. 2. Sker det under Krig eller ikke under 6 Aar. § 113. Stk. 1. Den, der antaster truende Udsigt dertil, er Straffen Fsengsel indtil 6 Aar. Rigsdagens Sikkerhed eller Frihed, ud§ 128. Den, som i den danske Stat steder eller adlyder nogen dertil sigtende
248 foretager Hvervning til fremmed Krigstjeneste, straffes med Bode eller Haefte indtil 3 Maaneder eller under skserpende Omstsendigheder med Fsengsel i samme Tid.
ikke gor, hvad der staar i hans Magt, for at forebygge Forbrydelsen eller dens Folger, om fornodent ved Anmeldelse til Ovrigheden, straffes, hvis Forbrydelsen bliver begaaet eller forsogt, med Hsefte eller med Fsengsel indtil 3 Aar 15 kap. Forbrydelser mod den offcntlige I eller under formildende OmstsendigheOrden og Fred. j der med Bode. § 136. Den, som uden derved at Stk. 2. Den, der undlader at forehave forskyldt hojere Straf offentlig til- I tage saadanne Forebyggelseshandlinger, skynder til Forbrydelse, straffes med | straffes dog ikke, hvis deres Foretagelse Hsefte eller med Fsengsel indtil 2 Aar for ham selv eller hans nsermeste vilde eller under formildende Omstsendigheder : medfore Fare for Liv, Hel bred eller Velmed Bode. : fserd. § 1 4 1 . Stk. 1. Den, som er viErhvervsdende om, at nogen af de i §§ 98, 99. 22 kap. Bctleri og skadelig virksomhed. 101, 103, 1 1 1 , 112 og 113 omhandlede Forbrydelser mod Staten eller de överste § 206. Den, som i Erhvervsojemed Statsmyndigheder eller en Forbrydelse, | anvender falske Foregivender eller anden der medforer Fare for Menneskers Liv svigagtig Adfserd for at forlede nogen eller Velfserd eller for betydelige Samtil at udvandre, straffes med Bode, Hsefte fundsvserdier, tilsigtes begaaet, og som ' eller med Fsengsel indtil 1 Aar.
veranderen, wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste vijftien jaren. 95. Hij die door geweld of bedrei92. De aanslag ondernomen met het ging met geweld eene vergadering van oogmerk om den Koning, de regeerende den Regeeringsraad uiteenjaagt, tot het Koningin of den Regent van het leven nemen of niet nemen van eenig besluit of de vrijheid te berooven of tot regeedwingt, of een lid uit die vergadering ren ongeschikt te maken, wordt gestraft | verwijdert, wordt gestraft met gevangemet levenslange gevangenisstraf of tij- ; nisstraf van ten hoogste vijftien jaren. delijke van ten hoogste twintig jaren. Hij die door geweld of bedreiging 93. De aanslag ondernomen met het i met geweld opzettelijk een lid van den oogmerk om het rijk geheel of gedeel- I Regeeringsraad verhindert de vergadering telijk onder vreemde heerschappij te bij te wonen of daarin vrij en onbelembrengen of om een deel daarvan af te merd zijn plicht te vervullen, wordt gescheiden, wordt gestraft met levenslange straft met gevangenisstraf van ten hoogste gevangenisstraf of tijdelijke van ten j zes jaren. hoogste twintig jaren. 96. De samenspanning tot een der 94. De aanslag ondernomen met het | in de artikelen 92 — 95 omschreven misoogmerk om den grondwettigen regee- I drijven wordt gestraft met gevangenisringsvorm of de orde van troonopvolging j straf van ten hoogste vijf jaren. te vernietigen of op onwettige wijze te Dezelfde straf is toepasselijk op hem
-H. II
Boek. Tit. I. Misdrijven tegen veiligheid van den staat.
de
249 die, met het oogmerk om een der in de artikelen 9 2 — 9 5 omschreven misdrijven voor te bereiden of te bevorderen: 1°. een änder tracht te bewegen om het misdrijf te plegen, te doen plegen of mede te plegen, om daarbij behulpzaam te zijn of om daartoe gelegenheid, middelen of inlichtingen te verschaffen; 2°. gelegenheid, middelen of inlichtingen tot het plegen van het misdrijf zich of anderen tracht te verschaffen; 3°. voorwerpen voorhanden heeft waarvan hij weet dat zij bestemd zijn tot het plegen van het misdrijf; 4°. plannen voor de uitvoering van het misdrijf, welke bestemd zijn om aan anderen te worden medegedeeld, in gereedheid brengt of onder zich heeft; 5°. eenigen maatregel van regeeringswege genomen om de uitvoering van het misdrijf te voorkomen of te onderdrukken, tracht te beletten, te belemmeren of te verijdelen. De voorwerpen, in het voorgaande lid, onder 3°. bedoeld, kunnen worden verbeurd verklaard. Niet strafbaar is hij, van wien blijkt, dat zijn oogmerk enkel gericht is op het voorbereiden of bevorderen van staatkundige veranderingen in algemeenen zin. 97. Hij die met eene buitenlandsche mogendheid in verstandhouding treedt. met het oogmerk om haar tot het plegen van vijandelijkheden of het voeren van oorlog tegen den staat te bewegen, haar in het daartoe opgevatte voornemen te versterken, haar daarbij hulp toe te zeggen of bij de voorbereiding hulp te verleenen, wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste vijftien jaren. Indien de vijandelijkheden worden gepleegd of de oorlog uitbreekt, wordt levenslange gevangenisstraf of tijdelijke
van ten hoogste twintig jaren opgelegd. 97a. Met gevangenisstraf van ten hoogste vijf jaren wordt gestraft: 1°. hij die met een in het buitenland gevestigd persoon of lichaam in verstandhouding treedt, met het oogmerk om een zoodanig persoon of lichaam tot het verschaffen van steun aan het voorbereiden, bevorderen of teweegbrengen van omwenteling te bewegen, om een zoodanig persoon of lichaam in het daartoe opgevatte voornemen te versterken of aan een zoodanig persoon of lichaam daarbij hulp toe te zeggen of te verleenen, of om omwenteling voor te bereiden, te bevorderen of teweeg te brengen; 2°. hij die eenig voorwerp invoert, dat geschikt is tot het verschaffen van stoffelijken steun aan het voorbereiden, bevorderen of teweegbrengen van omwenteling, indien hij weet of ernstige reden heeft om te vermoeden dat het daartoe bestemd is ; 3°. hij die eenig voorwerp onder zich heeft of tot onderwerp eener overeenkomst maakt, dat geschikt is tot het verschaffen van stoffelijken steun aan het voorbereiden, bevorderen of teweegbrengen van omwenteling, indien hij weet of ernstige reden heeft om te vermoeden dat het daartoe bestemd is en dat het voorwerp of eenig änder voorwerp, waarvoor het in de plaats is getreden, hetzij met die bestemming is ingevoerd, hetzij, door of vanwege een in het buitenland gevestigd persoon of lichaam daartoe is bestemd. De voorwerpen waarmede of met betrekking tot welke de in het voorgaande lid onder 2°.—3°. omschreven misdrijven
250 zijn begaan, kunnen worden verbeurd J vijand hulp verleent of den staat tegenverklaard. over den vijand benadeelt. 98. Hij die opzettelijk bescheiden, I Levenslange gevangenisstraf of tijdeberichten of inlichtingen omtrent eenige lijke van ten hoogste twintig jaren wordt zaak waarvan hij weet dat de geheimtoegepast indien de dader: houding door het belang van den staat j 1°. eenige versterkte of bezette plaats wordt geboden, hetzij openbaarmaakt, i of post, eenig middel van gemeenhetzij aan eene buitenlandsche mogend- i schap, eenig magazijn, eenigen heid mededeelt of in handen speelt, wordt krijgsvoorraad of eenige krijgskas, gestraft met gevangenisstraf van ten of wel de vloot of het leger of hoogste zes jaren. eenig deel daarvan aan den vijand 99. Hij die eene hem van regeeringsverraadt, in 's vijands macht wege opgedragen onderhandeling met eene brengt, vernielt of onbruikbaar buitenlandsche mogendheid opzettelijk ten maakt. of eenige tot afweer of nadeele van den staat voert, wordt geaanval beraamde of uitgevoerde straft met gevangenisstraf van ten hoogste onderwaterzetting of ander militair twaalf jaren. werk belet, belemmert of verijdelt 2°. eenige kaart, plan, teekening of 100. Met gevangenisstraf van ten beschrijving van militaire werken, hoogste zes jaren wordt gestraft: of eenige inlichting betreffende 1°. hij die, in geval van een oorlog militaire bewegingen of ontwerpen waarin Nederland niet betrokken den vijand mededeelt of in hanis, opzettelijk eenige handeling den speelt; verricht waardoor de onzijdigheid 3°. hetzij oproer, hetzij muiterij of van den staat wordt in gevaar desertie onder het krijgsvolk tegebracht, of eenig bijzonder voorweegbrengt of bevordert; schrift tot handhaving der onzij4°. als verspieder den vijand dient of digheid van regeeringswege gegeeen verspieder des vijands opven en bekendgemaakt, opzettelijk neemt, verbergt of voorthelpt. overtreedt; 2°. hij die, in tijd van oorlog, eenig 103. De samenspanning tot een der voorschrift van regeeringswege in in artikel 102 omschreven misdrijven het belang der veiligheid van den wordt gestraft met gevangenisstraf van staat gegeven en bekendgemaakt, ten hoogste vijf jaren. opzettelijk overtreedt. 104. Met gevangenisstraf van ten 101. De Nederlander die vrijwillig hoogste zes jaren wordt gestraft hij die, in krijgsdienst treedt bij eene buiten- \ in tijd van oorlog, zonder oogmerk om landsche mogendheid, wetende dat deze den vijand hulp te verleenen of den staat met Nederland in oorlog is, of in het tegenover den vijand te benadeelen, opvooruitzicht van een oorlog met Neder- zettelijk: land, wordt, in het laatste geval indien 1°. een verspieder des vijands opde oorlog uitbreekt, gestraft met ge- i neemt, verbergt of voorthelpt; vangenisstraf van ten hoogste vijftien I 2°. desertie van een krijgsman, in jaren. dienst van het rijk, teweegbrengt 102. Met gevangenisstraf van ten of bevordert. hoogste vijftien jaren wordt gestraft hij 105. Hij die, in tijd van oorlog, die opzettelijk, in tijd van oorlog, den eenige bedrieglijke handeling pleegt bij
251 levering van benoodigdheden ten dienste i den persoon des Konings of der Koninvan de vloot of het leger, wordt gestraft I gin, die niet valt in eene zwaardere strafmet gevangenisstraf van ten hoogste twaalf j bepaling, wordt gestraft met gevangenisstraf van ten hoogste zeven jaren en zes jaren. Met dezelfde straf wordt gestraft hij j maanden. 110. Elke feitelijke aanranding van die, met het opzicht over de levering der goederen beläst, de bedrieglijke handeling den persoon van den troonopvolger, van een lid van het koninklijk huis, of van opzettelijk toelaat. 106. Bij veroordeeling wegens het den Regent, die niet valt in eene zwaarin artikel 92 omschreven misdrijf, kan dere strafbepaling, wordt gestraft met •ontzetting van de in artikel 28 n°. 1 — 4 gevangenisstraf van ten hoogste zes jaren. vermelde rechten worden uitgesproken. 111. Opzettelijke beleediging den Bij veroordeeling wegens een der in Koning of der Koningin aangedaan, wordt de artikelen 9 3 — 1 0 3 omschreven misdrijven, kan ontzetting van de in artikel gestraft met gevangenisstraf van ten 28 n°. 1—3 vermelde rechten worden | hoogste vijf jaren of geldboete van ten hoogste driehonderd gulden. •uitgesproken, 112. Opzettelijke beleediging den Bij veroordeeling wegens het in artikel 105 omschreven misdrijf, kan de troonopvolger, een lid van het koninklijk schuldige worden ontzet van de uitoefe- j huis of den Regent aangedaan, wordt ning van het beroep waarin hij het mis- gestraft met gevangenisstraf van ten drijf begaan heeft en van de in artikel hoogste vier jaren of geldboete van ten 28 n°. 1—4 vermelde rechten, en kan hoogste driehonderd gulden. 113. Hij die een geschrift of afopenbaarmaking van de rechterlijke uit- j beelding, waar in eene beleediging voorspraak worden gelast. 107. De straffen gesteld op de in i komt voor den Koning, de Koningin, den de artikelen 102 —105 omschreven feiten, troonopvolger, een lid van het koninklijk zijn toepasselijk indien een dier feiten ! huis of den Regent, met het oogmerk om wordt gepleegd tegen of met betrekking ! aan den beleedigenden inhoud ruchtbaartot de bondgenooten van den staat in heid te geven of de ruchtbaarheid daarvan te vermeerderen, verspreidt, openlijk •een gemeenschappelijken oorlog. ten toon stelt of aanslaat, wordt gestraft Tit. II. Misdrijven tegen de koninklijke met gevangenisstraf van ten hoogste een jaar of geldboete van ten hoogste driewaardigheid. 108. De aanslag op het leven of de honderd gulden. Indien de schuldige het misdrijf in vrijheid van de nietregeerende Koningin, zijn beroep begaat en er, tijdens het van den troonopvolger of van een lid van bet konmklijk huis, wordt gestraft plegen van het misdrijf, nog geen twee met gevangenisstraf van ten hoogste vijf- jaren zijn verloopen, sedert eene vroegere veroordeeling van den schuldige wegens tien jaren. Indien de aanslag op het leven den j gelijk misdrijf onherroepelijk is gewordood ten gevolge heeft of met voorbe- I den, kan hij van de uitoefening van dat ! beroep worden ontzet. dachten rade wordt ondernomen, wordt 114. Bij veroordeeling wegens een levenslange gevangenisstraf of tijdelijke van ten hoogste twintig jaren opgelegd. I der in de artikelen 108, 109 en 110 omschreven misdrijven, kan ontzetting van 109. Elke feitelijke aanranding van
252 de in artikel 28 n°. 1—4 vermelde rech- | oogmerk om aan den beleedigenden inten worden uitgesproken. ! houd ruchtbaarheid te geven of de ruchtBij veroordeeling wegens een der in I baarheid daarvan te vermeerderen, verde artikelen 111 en 112 omschreven mis- : spreidt, openlijk ten toon stelt of aandrijven, kan ontzetting van de in artikel slaat. wordt gestraft met gevangenis28 n°. 1 — 3 vermelde rechten worden | straf van ten hoogste zes maanden of uitgesproken. geldboete van ten hoogste driehonderd : gulden. Tit. III. Misdrijcen tegen hoofden en Indien de schuldige het misdrijf in vertegenicoordigers van bevriende staten. I zijn beroep begaat en er, tijdens het ple115. De aanslag op het leven of de gen van het misdrijf, nog geen twee vrijheid van een regeerend vorst of änder | jaren zijn verloopen, sedert eene vroehoofd van een bevrienden staat wordt gere veroordeeling van den schuldige gestraft met gevangenisstraf van ten wegens gelijk misdrijf onherroepelijk is hoogste vijftien jaren. geworden, kan hij van de uitoefening van Indien de aanslag op het leven den ! dat beroep worden ontzet. dood ten gevolge heeft of met voorbe120. Bij veroordeeling wegens een dachten rade wordt ondernomen. wordt j der in de artikelen 115 en 116 omschrelevenslange gevangenisstraf of tijdelijke ven misdrijven, kan .ontzetting van de van ten hoogste twintig jaren opgelegd. ; in artikel 28 n°. 1—4 vermelde rechten 116. Elke feitelijke aanranding van | worden uitgesproken. den persoon van een regeerend vorst of Bij veroordeeling wegens een der in änder hoofd van een bevrienden staat, i de artikelen 117 en 118 omschreven misdie niet valt in eene zwaardere strafbepa- ! drijven, kan ontzetting van de in artikel ling, wordt gestraft met gevangenisstraf ! 28 n°. 1 — 3 vermelde rechten worden van den hoogste zes jaren. ' uitgesproken. 117. Opzettelijke beleediging een regeerend vorst of änder hoofd van een bevrienden staat aangedaan, wordt ge- i Tit. IV. Misdrijven betrcffende de uitoefening van staatsplichten en straft met gevangenisstraf van ten hoogste staatsrcchten. vier jaren of geldboete van ten hoogste driehonderd gulden. 121. Hij die door geweld of bedrei118. Opzettelijke beleediging eenen j ging met geweld eene vergadering van vertegenwoordiger van eene buitenland- \ de beide kamers der Staten-Generaal of sche mogendheid bij de Nederlandsche i van eene dezer uiteenjaagt, tot het neregeering in zijne hoedanigheid aange- men of niet nemen van eenig besluit daan, wordt gestraft met gevangenisstraf \ dwingt of een lid uit die vergadering van ten hoogste vier jaren of geldboete verwijdert, wordt gestraft met gevangevan ten hoogste driehonderd gulden. nisstraf van ten hoogste twaalf jaren. 119. Hij die een geschrift of af122. Hij die door geweld of bedreibeelding, waarin eene beleediging voor- ging met geweld opzettelijk een lid van komt voor een regeerend vorst of änder eene der kamers van de Staten-Generaal hoofd van een bevrienden staat of voor verhindert de vergadering bij te wonen een vertegenwoordiger van eene buitenof daarin vrij een onbelemmerd zijn plicht landsche mogendheid bij de Nederlandsche i te vervullen, wTordt gestraft met gevanregeering in zijne hoedanigheid, met het genisstraf van ten hoogste drie jaren.
253 graad der zijlinie, voor zijn echtgenoot of gewezen echtgenoot, of voor een ander bij wiens vervolging hij zich, uit hoofde 135. Hij die, kennis dragende van eene samenspanning tot een der in de ar- van zijn ambt of beroep, van het afleggen tikelen 9 2 — 9 5 of 102 bedoelde misdrij- : van getuigenis zou kunnen verschoonen. ven, op een tijdstip waarop het plegen Tit. VIII. Misdrijven tegen het openbaar van deze misdrijven nog kan worden voorgczag. komen, opzettelijk nalaat daarvan tijdig voldoende kennis te geven hetzij aan de 203. Hij die, in tijd van vrede, opambtenaren der justitie of politie, hetzij j zettelijk desertie van en krijgsman, in aan den bedreigde, wordt, indien het mis- i dienst van het rijk, uitlokt door een der drijf is gevolgd, gestraft met gevangenisin artikel 47 n°. 2 vermelde middelen, straf van ten hoogste een jaar of geldboete of bevordert op eenige in artikel 48 vervan ten hoogste drie honderd gulden. melde wijze, wordt gestraft met gevan136. Hij die, kennis dragende van I genisstraf van ten hoogste zes maanden. 204. Hij die, in tijd van vrede, opeen voornemen tot het plegen van een zettelijk oproer of muiterij van krijgsder in de artikelen 92 —110 omschreven misdrijven, tot desertie in tijd van oor- ' lieden, in dienst van het rijk, uitlokt log, tot militair verraad, tot moord. mendoor een der in artikel 47 n°. 2 vermelde schenroof of verkrachting of tot een der I middelen, of bevordert op eenige in arin Titel V I I van dit boek omschreven i tikel 48 vermelde wijze, wordt gestraft misdrijven voor zoover daardoor levens- met gevangenisstraf van ten hoogste zes gevaar wordt veroorzaakt, op een tijdstip j jaren. waarop bet plegen van deze misdrijven 205. Hij die, zonder toestemming des nog kan worden voorkomen, opzettelijk Konings, iemand voor vreemden krijgsnalaat daarvan tijdig voldoende kennis \ dienst aanwerft, wordt gestraft met gete geven hetzij aan de ambtenaren der vangenisstraf van ten hoogste een jaar justitie of politie, hetzij aan den be- | of geldboete van ten hoogste drie duidreigde, wordt, indien het misdrijf is zend gulden. gevolgd, gestraft met gevangenisstraf van 206. Met gevangenisstraf van ten ten hoogste zes maanden of geldboete hoogste twee jaren wordt gestraft: van ten hoogste driehonderd gulden. 1°. hij die zich opzettelijk voor den Dezelfde straf is toepasselijk op hem dienst bij de krijgsmacht ongeschikt die, kennis dragende van eenig in bet maakt of laat maken; eerste lid vermeld reeds gepleegd mis2°. hij die een ander op diens verdrijf waardoor levensgevaar is ontstaan, zoek opzettelijk voor dien dienst ongeop een tijdstip waarop de gevolgen nog schikt maakt. kunnen worden afgewend, opzettelijk naIndien in het laatste geval het feit laat daarvan gelijke kennisgeving te doen. den dood ten gevolge heeft, wordt ge137. De bepalingen van de artikelen vangenisstraf van ten hoogste zes jaren 135 en 136 zijn niet van toepassing op opgelegd. hem die door de kennisgeving gevaar Tit. XXV. Bedrog. voor eene strafvervolging zou doen ontstaan voor zich zelven, voor een zijner 332. Hij die, bij levering van bebloedverwanten of aangehuwden in de noodigdheden ten dienste van de vloot rechte linie of in den tweeden of derden j of het leger, eenige bedriegelijke hanTit. V. Misdrijven
tegen de openbare orde.
254 deling pleegt, ten gevolge waarvan de Met dezelfde straf wordt gestraft hij veiligheid van den staat in tijd van oor- I die, met het opzicht over de levering log kan worden in gevaar gebracht, wordt der goederen beläst, de bedrieglijke hangestraft met gevangenisstraf van ten deling opzettelijk toelaat. hoogste zes jaren.
welches das Verbrechen des Hochverrats Teil. Erster Abschnitt. Hoehvollendet wird, ist jede Handlung anzuverrat und Landesverrat. sehen, durch welche das Vorhaben un[80. Der Mord und der Versuch des mittelbar zur Ausfuhrung gebracht werMordes, welche an dem Kaiser, an dem den soil. eigenen Landesherrn, oder Avährend des 83. Haben mehrere die Ausfuhrung Aufenthalts in einem Bundesstaate an dem eines hochverräterischen Unternehmens Landesherrn dieses Staats verubt worden sind, werden als Hochverrat mit dem Tode bestraft.] verabredet, ohne dass es zum Beginn 8 1 . W e r ausser den Fallen des § 80 \ einer nach § 82 strafbaren Handlung gees unternimmt, I kommen ist, so werden dieselben mit [1. einen Bundesfursten zu töten, gefan- j Zuchthaus nicht unter funf Jahren oder gen zu nehraen. in Feindes Gewalt zu liefern oder zur Begierung un- | mit Festungshaft von gleicher Dauer J bestraft. fähig zu machen,] Sind mildernde Umstände vorhanden, 2. die Verfassung des Deutschen so tritt Festungshaft nicht unter zwei Reichs oder eines Bundesstaats [oder die in demselben bestehende Jahren ein. Thronfolge] gewaltsam zu andern, Neben der Festungshaft kann auf 3. das Bundesgebiet ganz oder teil- Verlust der bekleideten öffentlichen Ämweise einem fremden Staate geter, sowie der aus öffentlichen Wahlen waltsam einzuverleiben oder einen I hervorgegangenen Rechte erkannt werden. Teil desselben vom Ganzen los84. Die Strafvorschriften des § 8 3 zureissen, oder ' finden auch gegen denjenigen Anwendung, 4. das Gebiet eines Bundesstaats ganz ! welcher zur Vorbereitung eines Hochveroder teilweise einem anderen Bunrats entweder sich mit einer auswärtigen desstaate gewaltsam einzuverleiben j Regierung einlässt oder die ihm von oder einen Teil desselben vom Gan- | dem Reich oder einem Bundestaate anzen loszureissen, vertraute Macht missbraucht oder Mannwird wegen Hochverrats mit lebenslängschaften anwirbt oder in den Waffen lichem Zuchthaus oder lebenslänglicher einubt. Festungshaft bestraft. 85. W e r öffentlich vor einer MenSind mildernde Umstände vorhanden, schenmenge oder wer durch Verbreitung so tritt Festungshaft nicht unter funf i oder öffentlichen Anschlag oder öffentJ a h r e n ein. ! liche Ausstellung von Schriften oder anNeben der Festungshaft kann auf Ver- I deren Darstellungen zur Ausfuhrung einer lust der bekleideten öffentlichen Ämter, j nach § 82 strafbaren Handlung aufforsowie der aus öffentlichen Wahlen her- ! dert, wird mit Zuchthaus bis zu zehn vorgegangenen Rechte erkannt werden. j Jahren oder Festungshaft von gleicher 82. Als ein Unternehmen, durch Dauer bestraft.
T . Ziceiter
255 Sind mildernde Umstände vorhanden, wegen Landesverrats mit Zuchthaus von. zwei bis zu zehn Jahren oder mit F e so tritt Festungshaft von einem bis zu stungshaft von gleicher Dauer bestraft.. funf J a h r e n ein. Sind mildernde Umstände vorhanden, so 86. J e d e andere, ein hochverräteritritt Festungshaft bis zu zehn Jahren ein. sches Unternehmen vorbereitende HandNeben der Festungshaft kann auf lung wird mit Zuchthaus bis zu drei Jahren oder Festungshaft von gleicher Verlust der bekleideten öffentlichen Ämter, sowie der aus öffentlichen Wahlen Dauer bestraft. hervorgegangenen Rechte erkannt werden. Sind mildernde Umstände vorhanden, 89. Ein Deutseher, welcher vorBO tritt Festungshaft von sechs Monaten sätzlich während eines gegen das Deutsche bis zu drei J a h r e n ein. Krieges einer 87. Ein Deutseher, welcher sich mit j Reich ausgebrochenen einer ausländischen Regierung einlässt, j feindlichen Macht Vorschub leistet oder um dieselbe zu einem Kriege gegen das | der Kriegsmacht des Deutschen Reichs oder der Bundesgenossen desselben NaehDeutsche Reich zu veranlassen, wird teil zufugt, wird wegen Landesverrats. wegen Landesverrats mit Zuchthaus nicht unter funf Jahren und, wenn der Krieg mit Zuchthaus bis zu zehn Jahren oder mit Festungshaft von gleicher Dauer be ausgebrochen ist, mit lebenslänglichem straft. Sind mildernde Umstände vorZuchthaus bestraft. handen, so tritt Festungshaft bis zu zehn Sind mildernde Umstände vorhanden, so tritt Festungshaft von sechs Monaten J a h r e n ein. Neben der Festungshaft kann auf bis zu fiinf Jahren und, wenn der Krieg Verlust der bekleideten öffentlichen Ämausgebrochen ist, Festungshaft nicht unter, sowie der aus öffentlichen Wahlen ter fiinf Jahren ein. hervorgegangenen Rechte erkannt werden. Neben der Festungshaft kann auf 90. Lebenslängliche Zuchthausstrafe Verlust der bekleideten öffentlichen Ämter, sowie der aus öffentlichen Wahlen tritt im Falle des § 89 ein, wenn der Täter hervorgegangenen Rechte erkannt werden. 1. Festungen, Pässe, besetzte Plätze 88. Ein Deutseher, welcher während oder andere Verteidigungsposten, eines gegen das Deutsche Reich ausgeingleichen Teile oder Angehörige brochenen Krieges in der feindlichen der deutschen oder einer verbiinKriegsmacht Dienste nimmt oder die deten Kriegsmacht in feindliche Waffen gegen das Deutsche Reich oder Gewalt bringt; dessen Bundesgenossen trägt, wird wegen 2. Festungswerke, Schiffe oder FahrLandesverrats mit lebenslänglichem Zuchtzeuge der Kriegsmarine, öffenthaus oder lebenslänglicher Festungshaft liche Gelder, Vorräte von Waffen, bestraft. Schiessbedarf oder anderen KriegsSind mildernde Umstände vorhanden, bedurfnissen, sowie Britcken,Eisenso tritt Festungshaft nicht unter fiinf bahnen, Telegraphen und TransJahren ein. portmittel in feindliche Gewalt Ein Deutseher, welcher schon fruher bringt oder zum Vorteile des in fremden Kriegsdiensten stand, wird, Feindes zerstört oder unbrauchwenn er nach Ausbruch des Krieges in bar macht; der feindlichen Kriegsmacht verbleibt 3. dem Feinde Mannschaften zufiihrt oder die Waffen gegen das Deutsche oder Angehörige der deutschen. R,eich oder dessen Bundesgenossen trägt,
256 oder einer verbiindeten Kriegsmacht verleitet, zum Feinde uberzugehen; 4. Operationspläne oder Plane von Festungen oder festen Stellungen dem Feinde mitteilt; 5. dem Feinde als Spion dient oder feindliche Spione aufnimmt, verbirgt oder ihnen Beistand leistet, oder 6. einen Auf stand unter Angehörigen der deutschen oder einer verbiindeten Kriegsmacht erregt. In minder schweren Fallen kann auf Zuchthaus nicht unter zehn Jahren erkannt werden. Sind mildernde Umstände vorhanden, so tritt Festungshaft nicht unter funf Jahren ein. Neben der Festungshaft kann auf Verlust der bekleideten öffentlichen Ämter, sowie der aus öffentlichen Wahlen hervorgegangenen Rechte erkannt werden. 9 1 . Gegen Ausländer ist wegen der in den §§ 87, 89, 90 bezeichneten Handlungen nach dem Kriegsgebrauche zu verfahren. Begehen sie aber solche Handlungen, während sie unter dem Schutze des Deutschen Reichs oder eines Bundesstaats sich innerhalb des Bundesgebietes aufhalten, so kommen die in den §§ 87, 89 und 90 bestimmten Strafen zur Anwendung. 92. W e r vorsätzlich 1. Staatsgeheimnisse oder Festungspläne, oder solche Urkunden, Aktenstticke oder Nachrichten, von denen er weiss, dass ihre Geheimhaltung einer anderen Regierung gegenuber fur das Wohl des Deutschen Reichs oder eines Bundesstaats erforderlich ist, dieser Regierung mitteilt oder öffentlich bekanntmacht;
2. zur Gefährdung der Rechte des Deutschen Reichs oder eines Bundesstaats im Verhältnis zu einer anderen Regierung die iiber solche Rechte sprechenden Urkunden oder Beweismittel vernichtet, verfälscht oder unterdruckt, oder 3. ein ihm von seiten des Deutschen Reichs oder von einem Bundesstaate aufgetragenes Staatsgeschäft mit einer anderen Regierung zum Naehteil dessen fiihrt, der ihm den Auftrag erteilt hat, wird mit Zuchthaus nicht unter zwei Jahren bestraft. Sind mildernde Umstände vorhanden, so tritt Festungshaft nicht under sechs Monaten ein. 93. Wenn in den Fallen der §§ 80, 8 1 , 8 3 , 84, 87 bis 92 die Untersuchung eröffnet wird, so kann bis zu deren rechtskräftigen Beendigung das Vermögen, welches der Angeschuldigte besitzt, oder welches ihm später anfällt, mit Beschlag belegt werden. Vierter Abschnitt. Feindliche Handlungen gegen befreundete Staaten. 102. Ein Deutseher, welcher im Inlande oder Auslande, oder ein Ausländer, welcher während seines Aufenthalts im Inlande gegen einen nicht zum Deutschen Reich gehörenden Staat oder dessen Landesherrn eine Handlung vornimmt, die, wenn er sie gegen einen Bundesstaat oder einen Bundesfursten begången hatte, nach Vorschrift der §§ 81 bis 86 zu bestrafen sein wiirde, wird in den Fallen der §§ 81 bis 84 mit Festungshaft von einem bis zu zehn J a h r e n oder, wenn mildernde Umstände vorhanden sind, mit Festungshaft von sechs Monaten bis zu zehn Jahren, in den Fallen der §§ 85 und 86 mit F e s stungshaft von einem Monat bis zu drei Jahren bestraft, sofern in dem anderen
257 Staate dem Deutschen Reich die Gegenseitigkeit verburgt ist. Die Verfolgung tritt nur auf Antrag der auswärtigen Regierung ein. Die Zurucknahme des Antrages ist zulässig. 103. W e r sich gegen den Landesherrn oder den Regenten eines nicht zum Deutschen Reich gehörenden Staates einer Beleidigung schuldig macht, wird mit Gefängnis von einer Woche bis zu zwei Jahren oder mit Festungshaft von gleicher Dauer bestraft, sofern in diesem Staate dem Deutschen Reich die Gegenseitigkeit verburgt ist. Die Verfolgung tritt nur auf Antrag der auswärtigen Regierung ein. Die Zurucknahme des Antrages ist zulässig. 103a. W e r ein öffentliches Zeichen der Autorität eines nicht zum Deutschen Reich gehörenden Staats oder ein Hoheitszeichen eines solchen Staats böswillig wegnimmt, zerstört oder beschädigt oder beschimpfenden Unfug daran verubt, wird mit Geldstrafe oder mit Gefängnis bis zu zwei J a h r e n bestraft. 104. W e r sich gegen einen bei dem Reich [einem bundesfurstlichen Hofe oder bei dem Senate einer der freien Hansestädte] beglaubigten Gesandten oder Geschäftsträger einer Beleidigung schuldig macht, wird mit Gefängnis bis zu einem Jahre oder mit Festungshaft von gleicher Dauer bestraft. Die Verfolgung tritt nur auf Antrag des Beleidigten ein. Die Zurucknahme des Antrages ist zulässig. Fiinfter Abschnitt. Verbrechen und Vergehen in Beziehung auf die Ausubung staatsbiirgerliclier Bcchte. 105. W e r es unternimmt, den Senat oder die Biirgerschaft einer der freien Hansestädte, eine gesetzgebende Versammlung des Reichs oder eines Bundesstaats auseinanderzusprengen, zur F a s sung oder Unterlassung von Beschlussen
zu nötigen oder Mitglieder aus ihnen gewaltsam zu entfernen, wird mit Zuchthaus nicht unter funf Jahren oder mit Festungshaft von gleicher Dauer bestraft. Sind mildernde LTmstände vorhanden, so tritt Festungshaft nicht unter einem Jahre ein. 106. W e r ein Mitglied einer der vorbezeichneten Versammlungen durch Gewalt oder durch Bedrohung mit einer strafbaren Handlung verhindert, sich an den Ort der Versammlung zu begeben oder zu stimmen, wird mit Zuchthaus bis zu fiinf Jahren oder mit Festungshaft von gleicher Dauer bestraft. Sind mildernde Umstände vorhanden, so tritt Festungshaft bis zu zwei Jahren ein. Sechster Abschitt. Widerstand gegen die Staatsgewalt. 112. W e r eine Person des Soldatenstandes, es sei des Deutschen Heeres oder der Kaiserlichen Marine, auffordert oder anreizt, dem Befehle des Oberen nicht Gehorsam zu leisten, [wer insbesondere eine Person, welche zum Beurlaubtenstande gehört, auffordert oder anreizt, der Einberufung zum Dienste nicht zu folgen], wird mit Gefängnis bis zu zwei Jahren bestraft. Siebenter Abschnitt. Verbrechen und Vergehen wider die öffentliche Ordnung. 127. W e r unbefugterweise einen bewaffneten Haufen biidet oder befehligt oder eine Mannschaft, von der er weiss, dass sie ohne gésetzliche Befugnis gesammelt ist, mit Waffen oder Kriegsbediirfnissen versieht, wird mit Gefängnis bis zu zwei Jahren bestraft. W e r sich einem solchen bewaffneten Haufen anschliesst, wird mit Gefängnis bis zu einem Jahre bestraft. 131. W e r erdichtete oder entstellte 17
258 Tatsachen, wissend, dass sie erdichtet Der Versuch ist strafbar. oder entstellt sind, öffentlich behauptet 144. W e r es sich zum Geschäfte oder verbreitet, um dadureh Staatseinrich- macht, Deutsche unter Vorspiegelung tungen, oder Anordnungen, der Obrigfalscher Tatsachen oder wissentlich mit keit verächtlich zu machen, wird mit unbegrundeten Angaben oder durch anGeldstrafe oder mit Gefängnis bis zu dere auf Täuschung berechnete Mittel zwei Jahren bestraft. zur Auswanderung zu verleiten, wird mit Gefängnis von einem Monat bis zu zwei 135. W e r ein öffentliches Zeichen Jahren bestraft. der Autorität des Reichs oder eines Bundesfiirsten oder ein Hoheitszeichen eines Siebenundzwanzigster Abschnitt. GemcinBundesstaats böswillig wegnimmt, zergcfährliche Verbrechen und Vergehen. stört oder beschädigt oder beschimpfenden Unfug daran verubt, wird mit Geld329. W e r die mit einer Behörde strafe oder mit Gefängnis bis zu zwei geschlossenen Lieferungsverträge iiber J a h r e n bestraft. Bediirfnisse des Heeres oder der Marine 139. W e r von dem Vorhaben eines zur Zeit eines Krieges, oder iiber LeHochverrats, Landesverrats, Mtinzverbensmittel zur Abwendung oder Beseitibrechens, Mordes, Raubes, Menschengung eines Notstandes vorsätzlich entraubes oder eines gemeingefährlichen weder nicht zur bestimmten Zeit oder Verbrechens zu einer Zeit, in welcher nicht in der vorbedungenen Weise erdie Verhutung des Verbrechens möglich fullt, wird mit Gefängnis nicht u n t e r ist, glaubhafte Kenntnis erhält und es sechs Monaten bestraft; auch kann auf unterlässt, hiervon der Behörde oder der Verlust der biirgerlichen Ehrenrechte erdurch das Verbrechen bedrohten Person i kannt werden. zur rechten Zeit Anzeige zu machen, ist, | Liegt der Nichterfullung des Vertrawenn das Verbrechen oder ein strafba- i ges Fahrlässigkeit zum Grunde, so ist, rer Versuch desselben begången worden wenn durch die Handlung ein Schaden ist, mit Gefängnis zu bestrafen. verursacht worden ist, auf Gefängnis bis 141. W e r einen Deutschen zum Mi- | zu zwei J a h r e n zu erkennen. litärdienste einer ausländischen Macht I Dieselben Strafen finden auch gegen anwirbt oder den Werbern der letzteren die Unterlieferanten, Vermittler und Bezufiihrt, ingleichen wer einen deutschen vollmächtigten des Lieferanten AnwenSoldaten vorsätzlich zum Desertieren verdung, welche mit Kenntnis des Zweckes eitet oder die Desertion desselben vor- der Lieferung die Nichterfullung derselsätzlich befördert, wird mit Gefängnis ben vorsätzlich oder aus Fahrlässigkeit von drei Monaten bis zu drei Jahren verursachen. bestraft.
I t . 1 9 3 0 . L. II. Tit. I. Bei delitti contro la personalitå dello stato. Capo I. Bei delitti contro la personalitå internazionale dello Stato. Art. 2 4 1 . Chiunque commette un fatto diretto a sottoporre il territorio dello
Stato o una parte di esso alla sovranitä di uno Stato straniero, ovvero a menomare 1'indipendenza dello Stato, é punito con la morte. Alla stessa pena soggiace chiunque commette un fatto diretto a disciogliere 1'unitå dello Stato, o a distaccare dalla
259 madre P a t r i a una colonia o un altro ter- 1 italiano o i suoi cittadini, ovunque resiritorio soggetto, anche temporaneamente, | denti, al pericolo di rappresaglie o di alia sua sovranitä. | ritorsioni, la pena é della reclusione da Art. 242. II cittadino che porta le due a otto anni. Se segue la rottura armi contro lo Stato, o presta servizio delle relazioni diplomatiche, o se avvennelle forze armate di uno Stato in guer- gono le rappresaglie o le ritorsioni, la ra contro lo Stato italiano, é punito con pena é della reclusione da tre a dieci anni. l'ergastolo. Se esercita un comando suArt. 245. Chiunque tiene intelliperiore o una funzione direttiva é punito genze con lo straniero per impegnare o con la morte. per compiere atti diretti a impegnare lo Non é punibile chi, trovandosi, du- | Stato italiano alla dichiarazione o al manrante le ostilitä, nel territorio dello Stato I tenimento della neutralitä, ovvero alia nemico, ha commesso il fatto per esser- dichiarazione di guerra, é punito con la reclusione da cinque a quindici anni. vi stato costretto da un obbligo impostogli dalle leggi dello Stato medesimo. La pena é aumentata se le intelliAgli effetti delle disposizioni di que- genze hanno per oggetto una propaganda sto titolo, é considerato cittadino anche col mezzo della stampa. chi ha perduto per qualunque causa la Art. 246. II cittadino, che, anche cittadinanza italiana. indirettamente, riceve o si fa promettere Agli effetti della legge penale, sono ; dallo straniero, per sé o per altri, denaro considerati Stati in guerra contro lo Stato o qualsiasi utilitä, o soltanto ne accetta italiano anche gli aggregati politici che, la promessa, al fine di compiere atti consebbene dallo Stato italiano non ricono- ! trari agli interessi nazionali, é punito, se sciuti come Stati, abbiano tuttavia il i il fatto non costituisce un piu grave trattamento di belligeranti. i reato, con la reclusione da tre a dieci Art. 2 4 3 . Chiunque tiene intelligenze S anni e con la multa da lire cinquemila con lo straniero affinché uno Stato estero . a ventimila. muova guerra o compia atti di ostilitä Alia stessa pena soggiace lo stranicontro lo Stato italiano, ovvero commette ; ero che dä o promette il denaro o l'ntialtri fatti diretti allo stesso scopo, é pu- litä. nito con la reclusione non inferiore a La pena é aumentata: dieci anni. 1° se il fatto é commesso in tempo Se la guerra segue, si applica la pe- ; di guerra; na di morte; se le ostilitä si verificano, 2° se il denaro o l'utilita sono dati si applica l'ergastolo. o promessi per una propaganda col mezzo Art. 244. Chiunque, senza l'approdella stampa. vazione del Governo, fa arruolamenti o Art. 247. Chiunque, in tempo di gucompie altri atti ostili contro uno Stato erra, tiene intelligenze con lo straniero estero, in modo da esporre lo Stato ita- ' per favorire le operazioni militari del neliano al pericolo di una guerra, é pu- ! mico a danno dello Stato italiano, o per nito con la reclusione da cinque a do- ; nuocere altrimenti alle operazioni militari dici anni; se la guerra avviene, é punito dello Stato italiano, ovvero commette con l'ergastolo. altri fatti diretti agli stessi scopi, é puQualora gli atti ostili siano tali da nito con la reclusione non inferiore a turbare soltanto le relazioni con un Go- i dieci anni; e, se raggiunge l'intento, con la morte. . • . verno estero, ovvero da esporre lo Stato
260 Le stesse disposizioni si applicano ai Art. 248. Chiunque, in tempo di gusubfornitori, ai mediatori e ai rappreerra, somministra, anche indirettamente, sentanti dei fornitori, allorché essi vioalio Stato nemico provvigioni, ovvero altre cose, le quali possano essere usate lando i loro obblighi contrattuali, hanno a danno dello Stato italiano, é punito cagionato l'inadempimento del contratto con la reclusione non inferiore a cinque i di fornitura. anni. Art. 252. Chiunque, in tempo di guerra, commette frode nell'esecuzione dei Tale disposizione non si applica alio straniero che commette il fatto all'estero. contratti di fornitura o nell'adempimento Art. 249. Chiunque, in tempo di degli altri obblighi contrattuali indicati guerra, partecipa a prestiti o a versa- nello articolo precedente é punito con menti a favore dello Stato nemico, o age- la reclusione non inferiore a dieci anni e con la multa pari al quintuplo del vavola le operazioni ad essi relative, é punito con la reclusione non inferiore a i lore della cosa o dell'opera che avrebbe j dovuto fornire, e, in ogni caso, non incinque anni. Tale disposizione non si applica alio feriore a lire ventimila. straniero che commette il fatto all'estero. Art. 253. Chiunque distrugge, o renArt. 250. II cittadino, o lo strani- ; de inservibili, in tutto o in parte, anche ero dimorante nel territorio dello Stato, temporaneamente, navi, aeromobili, conil quale, in tempo di guerra e fuori dei vogli, strade, stabilimenti, depositi o altre casi indicati nell'articolo 248, commercia, opere militari o adibite al servizio delle anche indirettamente, con sudditi dello forze armate dello Stato é punito con Stato nemico, ovunque dimoranti, ovvero la reclusione non inferiore a otto anni. con altre persone dimoranti nel territorio Si applica la pena di morte: dello Stato nemico, é punito con la reclu1° se il fatto é commesso nell'intesione da due a dieci anni e con la multa resse di uno Stato in guerra contro lo pari al quintuplo del valöre della merce Stato italiano; e, in ogni caso, non inferiore a lire 2° se il fatto ha compromesso la diecimila. preparazione o la efficienza bellica dello Art. 2 5 1 . Chiunque, in tempo di Stato, ovvero le operazioni militari. Art. 254. Quando l'esecuzione del guerra, non adempie in tutto o in parte delitto preveduto dall'articolo precedente gli obblighi che gli derivano da un contratto di fornitura di cose o di opere é stata resa possibile, o soltanto ageconcluso con lo Stato o con un altro ente volata, per colpa di chi era in possesso o aveva la custodia o la vigilanza delle pubblieo o con un'impresa esercente sercose ivi indicate, questi é punito con vizi pubblici o di pubblica necessitä, per i bisogni delle forze armate dello Stato la reclusione da uno a cinque anni. o della popolazione, é punito con la recArt. 255. Chiunque, in tutto o in lusione da tre a .dieci anni e con la parte, sopprime, distrugge o falsifica, ovmulta pari al triplo del valöre della cosa vero carpisce, sottrae o distrae, anche o dell'opera che egli avrebbe dovuto for- temporaneamente, atti o documenti connire e, in ogni caso, non inferiore a lire cernenti la sicurezza dello Stato od altro diecimila. interesse politico, inferno o internazioSe l'inadempimento, totale o parziale, nale, dello Stato é punito con la recdel contratto é dovuto a colpa, le pene lusione non inferiore a otto anni. sono ridotte alla meta. Si applica la pena di morte se il
261 Si applica la pena di morte se il fatto fatto ha compromesso la preparazione o la efficienza bellica dello Stato, ovvero ha compromesso la preparazione o la efficienza bellica dello Stato, ovvero le le operazioni militari. operazioni militari. Art. 256. Chiunque si procura noArt. 259. Quando l'esecuzione di altizie che, nell'interesse della sicurezza dello Stato o, eomunque, nell'interesse cuno dei delitti preveduti dagli articoli politico, interno o internazionale, dello 255, 256, 257 e 258 é stata resa possibile, o soltanto agevolata, per colpa di Stato, debbono rimanere segrete é punito chi era in possesso dell'atto o documencon la reclusione da tre a dieci anni. Agli effetti delle disposizioni di questo to ö a cognizione della notizia, questi é titolo, fra le notizie che debbono rima- punito con la reclusione da uno a cinnere segrete nell'interesse politico dello que anni. Si applica la reclusione da tre a Stato sono comprese quelle contenute in atti del Governo, da esso non pubblicati quindici anni se sono state compromesse per ragioni d'ordine politico, interno o la preparazione o la efficienza bellica dello Stato, ovvero le operazioni militari. internazionale. Le stesse pene si applicano quando Se si trätta di notizie di cui l'Autoritä competente ha vietato la divulgazione, l'esecuzione dei delitti suddetti é stata la pena é della reclusione da due a otto anni. resa possibile o soltanto agevolata per Si applica la pena di morte se il fatto S colpa di chi aveva la custodia o la vigiha compromesso la preparazione o la I lanza dei luoghi o delle zone di terra, efficienza bellica dello Stato, ovvero le • di acqua o di aria, nelle quali é vietato I l'accesso nell'interesse militäre dello Stato. operazioni militari. Art. 260. E punito con la reclusiArt. 257. Chiunque si procura, a one da uno a cinque anni chiunque: scopo di spionaggio politico o militäre, 1° si introduce clandestinamente o notizie che, nell'interesse della sicurezza dello Stato o, eomunque, nell'interesse con inganno in luoghi o zone di terra, politico, interno o internazionale, dello di acqua o di aria, in cui é vietato l'acStato, debbono rimanere segrete é punito cesso nell'interesse militäre dello Stato; 2° é eolto, in tali luoghi o zone, con la reclusione non inferiore a quino in loro prossimitä, in possesso ingiusdici anni. , tificato di mezzi idonei a commettere alSi applica la pena di morte: cuno dei delitti preveduti dagli articoli 1° se il fatto é commesso nell'interesse di uno Stato in guerra con lo 256, 257 e 2 5 8 ; 3° é cölto in possesso ingiustifiStato italiano; 2° se il fatto ha compromesso la cato di documenti o di qualsiasi altra preparazione o la efficienza bellica dello cosa atta a fornire le notizie indicate nell'articolo 256. Stato, ovvero le operazioni militari. Se alcuno dei fatti preveduti dai nuArt. 258. Chiunque si procura, a scopo di spionaggio politico o militäre, i meri precedenti é commesso in tempo di notizie di cui l'Autorita competente ha guerra, la pena é della reclusione da tre vietato la divulgazione é punito con la a dieci anni. Art. 2 6 1 . Chiunque rivela taluna reclusione non inferiore a dieci anni. Si applica l'ergastolo se il fatto é pelle notizie di carattere segreto indicate commesso nell'interesse di uno Stato in nell'articolo 256 é punito con la reclusione non inferiore a cinque anni. guerra con lo Stato italiano.
262 Se il fatto é commesso in tempo di Art. 263. Il pubblieo ufficiale o 1'inguerra, ovvero ha compromesso la precaricato di un pubblieo servizio, che parazione o la efficienza bellica dello impiega a proprio o altrui profitto invenStato o le operazioni militari, la pena , zioni o scoperte scientifiehe o nuove apdella reclusione non puö essere inferiore plicazioni industriali che egli conosca per a dieci anni. I ragione del suo ufficio o servizio, e che Se il colpevole ha agito a scopo di : debbano rimanere segrete nell'interesse spionaggio politico o militäre, si applica, ' della sicurezza dello Stato, é punito con nel caso preveduto dalla prima parte di la reclusione non inferiore a cinque anni questo articolo, la pena dell'ergastolo; e, e con la multa non inferiore a lire dienei casi preveduti dal primo capoverso, | cimila. la pena di morte. Se il fatto é commesso nell'interesse Le pene stabilite nelle disposizioni i di uno Stato in guerra con lo Stato italiprecedenti si applicano anche a chi ottieano, o se ha compromesso la preparazine la notizia. one o la efficienza bellica dello Stato, ovvero le operazioni militari, il colpevole Se il fatto é commesso per colpa, la pena é della reclusione da sei mesi a j é punito con la morte. due anni, nel caso preveduto dalla prima Art. 264. Chiunque, incaricato dal parte di questo articolo, e da tre a quin- 1 Governo italiano di trattare all'estero dici anni qualora concorra una delle i affari di Stato, si rende infedele al mancircostanze indicate nel primo capoverso. j dato é punito, se dal fatto possa deriArt. 262. Chiunque rivela notizie, | vare nocumento all'interesse nazionale, delle quali 1'Autoritä competente ha vie- | con la reclusione non inferiore a cintato la divulgazione, é punito con la reclu- | que anni. sione non inferiore a tre anni. Art. 265. Chiunque, in tempo di guSe il fatto é commesso in tempo di erra, diffonde o comunica voci o notizie guerra, ovvero ha compromesso la prefalse, esagerate o tendenziose, che posparazione o la efficienza bellica dello sano destare pubblieo allarme o depriStato o le operazioni militari, la pena é mere lo spirito pubblieo o altrimenti della reclusione non inferiore a dieci anni. I menomare la resistenza della nazione di Se il colpevole ha agito a scopo di fronte al nemico, o svolge eomunque spionaggio politico o militäre, si applica, un'attivita tale da recare nocumento agli nel caso preveduto dalla prima parte di niteressi nazionali, é punito con la reclusione non inferiore a cinque anni. questo articolo, la reclusione non inferiore a quindici anni; e, nei casi preveLa pena é non inferiore a quindici anni: duti dal primo capoverso, la pena di 1° se il fatto é commesso con promorte. | paganda o comunicazioni dirette a miLe pene stabilite nelle disposizioni pre- litari; cedenti si applicano anche a chi ottiene 2° se il colpovele ha agito in sela notizia. guito a intelligenze con lo straniero. Se il fatto é commesso per colpa, la L a pena é dell'ergastolo se il colpepena é della reclusione da sei mesi a vole ha agito in seguito a intelligenze due anni, nel caso preveduto dalla prima col nemico. parte di questo articolo, e da tre a Art. 266. Chiunque istiga i militari quindici anni qualora concorra una delle a disobbedire alle leggi o a violare il circostanze indicate nel primo capoverso. giuramento dato o i doveri della discip-
263 lina militäre o altri doveri inerenti al I territorio dello Stato, diffonde o comuproprio stato, ovvero fa a militari 1'apo- I nica voci o notizie false, esagerate o logia di fatti contrari alle leggi, al giura- tendenziose sulle condizioni interne dello mento, alla disciplina o ad altri doveri | Stato, per modo da menomare il credito militari, é punito, per ciö solo, se il fatto i o il prestigio dello Stato all'estero, o non costituisce un piii grave delitto, con svolge eomunque un'attivita tale da recare nocumento agli interessi nazionali, la reclusione da uno a tre anni. La pena é della reclusione da due a é punito con la reclusione non inferiore cinque anni se il fatto é commesso pub- a cinque anni. Art. 270. Chiunque nel territorio blieamente. Le pene sono aumentate se il fatto ! dello Stato promuove, costituisce, orga| nizza o dirige associazioni dirette a staé commesso in tempo di guerra. Agli effetti della legge penale, il 1 bilire violentemente la dittatura di una reato si considera avvenuto pubbliea- classe sociale sulle altre, ovvero a sop! primere violentemente una classe sociale mente quando il fatto é commesso: 1° col mezzo della stampa, o con o, eomunque, a sovvertire violentemente I gli ordinamenti economici o sociali costialtro mezzo di propaganda; 2° in luogo pubblieo o aperto al , tuiti nello Stato, é punito con la reclusipubblieo e in presenza di piii persone; | one da cinque a dodici anni. Alla stessa pena soggiace chiunque 3° in una riunione che, per il luogo in cui é tenuta, o per il numero degli i nel territorio dello Stato promuove, costiintervenuti, o per lo scopo od oggetto tuisce, organizza o dirige associazioni di essä, abbia carattere di riunione non ! aventi per fine la soppressione violenta j di ogni ordinamento politico e giuridico privata. Art. 267. Chiunque, in tempo di della societä. Chiunque partecipa a tali associazioni guerra, adopera mezzi diretti a deprimere il corso dei cambi, o ad influire sui mer- é punito con la reclusione da uno a tre anni. Le pene sono aumentate per coloro cato dei titoli o dei valori, pubblici o privati, in modo da esporre a pericolo la che ricostituiscono, anche sotto falso noresistenza della nazione di fronte al ne- me o forma simulata, le associazioni premico, é punito con la reclusione non in- dette, delle quali sia stato ordinato lo feriore a cinque anni e con la multa non scioglimento. Art. 2 7 1 . Chiunque, fuori dei casi inferiore a lire trentamila. Se il colpevole ha agito in seguito a preveduti dall'articolo precedente, nel intelligenze con lo straniero, la reclusi- territorio dello Stato promuove, costituione non puö essere inferiore a dieci sce, organizza o dirige associazioni che si propongano di svolgere o che svolgano anni. La reclusione é non inferiore a quin- un'attivita diretta a distruggere o depridici anni se il colpevole ha agito in seguito mere il sentimento nazionale é punito con la reclusione da uno a tre anni. a intelligenze col nemico. Chiunque partecipa a tali associazioni Art. 268. Le pene stabilite negli articoli 247 e seguenti si applicano anche é punito con la reclusione da sei mesi quando il delitto é commesso a danno di a due anni. Si applica 1'ultimo capoverso dell'aruno Stato estero alleato o associato, a ticolo precedente. tine di guerra, con lo Stato italiano. Art. 272. Chiunque nel territorio Art. 269. Il cittadino, che, fuori del
264 dello Stato fa propaganda per la instautoli, decorazioni o altre pubbliche insegne razione violenta della dittatura di una onorifiche, pensioni o altre utilitä, inerenti classe sociale sulle altre, o per la sopai predetti gradi, dignitå, titoli, decorazipressione violenta di una classe sociale oni o onorifieenze, é punito con la reo, eomunque, per il sovvertimento vioclusione fino a un anno. lento degli ordinamenti economici o so- i Capo II. Dei delitti contro la personalitå ciali costituiti nello Stato, ovvero fa prointerna dello Stato. paganda per la distruzione di ogni ordi- j namento politico e giuridico della societä, Art. 276. Chiunque attenta alla vié punito con la reclusione da uno a cin- ta, alla incolumitä o alla libertå persoque anni. nale del Re o del Reggente é punito Se la propaganda é fatta per distrug- | con la morte. gere o deprimere il sentimento nazionale, L a stessa pena si applica se il fatto la pena é della reclusione da sei mesi a é diretto contro la vita, la incolumitä o due anni. la libertå personale della Regina o del Alle stesse pene soggiace chi fa apo- ' Principe Ereditario. logia dei fatti preveduti dalle disposiziChiunque attenta alla vita, alla inoni precedenti. columitä o alla libertå personale di Art. 273. Chiunque senza autorizzazi- j un'altra persona della Famiglia Reale é one del Governo promuove, costituisce, orpunito, nel caso di attentato alla vita, ganizza o dirige nel territorio dello Stato con la reclusione non inferiore a venti associazioni, enti o istituti di carattere in- anni, e, negli altri casi, con la reclusione ternazionale, o sezioni di essi, é punito con non inferiore a dieci anni. Se dal fatla reclusione fino a sei mesi o con la multa to deriva la morte, si applica la pena da lire cinquemila a ventimila. di morte, nel caso di attentato alla vita; Se 1'autorizzazione é stata ottenuta i e l'ergastolo, negli altri casi. per effetto di dichiarazioni false o reti- i Art. 277. Chiunque, fuori dei casi centi, la pena é della reclusione da uno ( preveduti dall'articolo precedente, attenta a cinque anni e della multa non inferi- alla libertå del Re o del Reggente é puore a lire diecimila. nito con la reclusione da cinque a quinArt. 274. Chiunque partecipa nel dici anni. territorio dello Stato ad associazioni, enti j Se il fatto é diretto contro la Regina o istituti, o sezioni di essi, di carattere o il Principe Ereditario, la pena é della internazionale, per i quali non sia stata | reclusione da quattro a dodici anni; e da conceduta 1'autorizzazione del Governo, tre a dieci anni, se diretto contro un'alé punito con la multa da lire mille a tra persona della Famiglia Reale. diecimila. Art. 278. Chiunque offende 1'onore La stessa pena si applica al citta- ', o il prestigio del Re o del Reggente é dino, residente nel territorio dello Stato, punito con la reclusione da due a sette anni. che senza 1'autorizzazione del Governo Se il fatto é commesso contro la Repartecipa ad associazioni, enti o istituti gina o il Principe Ereditario. il colpevole di carattere internazionale, che abbiano é punito con la reclusione da uno a cinsede all'estero. que anni. Art. 275. Il cittadino, che, da uno Se il fatto é commesso contro un'alStato in guerra con lo Stato italiano, j tra persona della Famiglia Reale, ovvero accetta gradi o dignitå accademiche, tié offesa la memoria di un ascendente o
265 Art. 286. Chiunque commette un di un discendente o di un altro prossimo congiunto del Re, del Reggente o della fatto diretto a suscitare la guerra civile Regina, il colpevole é punito con la re- nel territorio dello Stato, é punito con ; l'ergastolo. clusione da uno a tre anni. Se la guerra civile avviene, il colpeArt. 279. Chiunque, pubblieamente, fa risalire al Re o al Reggente il bia- : vole é punito con la morte. Art. 287. Chiunque usurpa un posimo o la responsabilitä degli atti del Governo é punito con la reclusione da | tere politico, ovvero persiste nell'eserci\ tarlo indebitamente, é punito con la recludue a cinque anni. sione da sei a quindici anni. Art. 280. Chiunque attenta alla viAlla stessa pena soggiace chiunque ta, alla incolumitä o alla libertå personale del Capo del Governo é punito con indebitamente assume un alto comando militäre. la morte. Se il fatto é commesso in tempo di Art. 2 8 1 . Chiunque, fuori dei casi preveduti dall'articolo precedente, attenta guerra, il colpevole é punito con l'ergastolo; ed é punito con la morte, se il alla libertå del Capo del Governo é punito con la reclusione da quattro a do- I fatto ha compromesso 1'esito delle operaI zioni militari. dici anni. Art. 288. Chiunque nel territorio Art. 282. Chiunque offende 1'onore o il prestigio del Capo del Governo é I dello Stato e senza approvazione del Gopunito con la reclusione da uno a cinque j verno arruola o arma cittadini, perché i militino al servizio o a favore dello straanni. Art. 2 8 3 . Chiunque commette un fatto • niero, é punito con la reclusione da tre diretto a mutare la costituzione dello a sei anni. La pena é aumentata se fra gli arStato, o la forma del Governo, o 1'ordine di successione al trono, con mezzi ruolati sono militari in servizio, o pernon consentiti dall'ordinamento costitu- sone tuttora soggette agli obblighi del zionale dello Stato, é punito con l'er- servizio militäre. Art. 289. É punito con la reclusigastolo. Art. 284. Chiunque promuove un'in- ! one non inferiore a dieci anni, qualora surrezione armata contro i poteri dello non si tratti di un piu grave delitto, Stato é punito con l'ergastolo e, se 1'in- chiunque commette un fatto diretto a surrezione avviene, con la morte. impedire, in tutto o in parte, anche tem Coloro che partecipano alla insur- poraneamente: rezione sono puniti con la reclusione da 1° al Re o al Reggente 1'esercizio tre a quindici anni; coloro che la diri- i della sovranitä; gono, con la morte. 2° al Governo del Re o al Capo La insurrezione si considera armata del Governo 1'esercizio delle attribuzioni anche se le armi sono soltanto tenute in | o delle prerogative conferite dalla legge; un luogo di deposito. 3° al Gran Consiglio del Fascismo, Art. 2 8 5 . Chiunque, allo scopo di al Senato o alla Camera dei deputati attentare alla sicurezza dello Stato, com- 1'esercizio delle loro funzioni. mette un fatto diretto a portare la deLapena é della reclusione da tre ad ieci vastazione, il saccheggio o la strage nel anni, se il fatto é diretto soltanto a turbare territorio dello Stato o in una parte di 1'esercizio della sovranitä, o delle attribuesso é punito con la morte. zioni, prerogative o funzioni suddette.
266 Art. 290. Chiunque pubblieamente j Capo di uno Stato estero é punito con vilipende la Corona, il Governo del Re, ! la reclusione da tre a dieci anni. il Gran Consiglio del Fascismo, o il ParArt. 297. Chiunque nel territorio lamento. o soltanto una delle Camere, é dello Stato offende 1'onore o il prestigio punito con la reclusione da uno a sei \ del Capo di uno Stato estero é punito anni. | con la reclusione da uno a tre anni. La stessa pena si applica a chi pubArt. 298. Le disposizioni dei tre blieamente vilipende le forze armate dello articoli precedenti si applicano anche se Stato o l'ordine giudiziario. i fatti, ivi preveduti. sono commessi conArt. 2 9 1 . Chiunque pubblieamente | tro rappresentanti di Stati esteri, accrevilipende la nazione italiana é punito con i ditati presso il Governo del Re, in quala reclusione da uno a tre anni. | lita di Capi di missione diplomatica, a Art. 292. Chiunque vilipende la ban- | causa o nell'esercizio delle loro funzioni. diera nazionale o un altro emblema dello Art. 299. Chiunque nel territorio Stato é punito con la reclusione da uno j dello Stato vilipende, in luogo pubblieo a tre anni. i o aperto o esposto al pubblieo, la banAgli effetti della legge penale, per | diera ufficiale o un altro emblema di uno bandiera nazionale s'intende la bandiera Stato estero, usati in conformitä del diufficiale dello Stato e ogni altra bandiera ritto interno dello Stato italiano, é punito con la reclusione da sei mesi a tre portante i colori nazionali. Le disposizioni di questo articolo si i anni. applicano anche a chi vilipende i colori Art. 300. Le disposizioni degli artinazionali raffigurati su cosa diversa da coli 295, 296, 297 e 299 si applicano una bandiera. solo in quanto la legge straniera garanArt. 2 9 3 . Nei casi indicati dai due tisca, reciprocamente, al Capo dello Stato articoli precedenti, la pena é aumentata italiano o alla bandiera italiana paritå di se il fatto é commesso dal cittadino in tutela penale. territorio estero. I Capi di missione diplomatica sono equiparati ai Capi di Stati esteri, a norCapo IV. Bei delitti contro gli Stati ma dell'articolo 298, soltanto se lo Stato csteri, i loro Capi c i loro rappresentanti. straniero concede paritå di tutela penale Art. 295. Chiunque nel territorio ai Capi di missione diplomatica italiana. dello Stato attenta alla vita, alla incoSe la paritå della tutela penale non lumitä o alla libertå personale del Capo esiste, si applicano le disposizioni dei di uno Stato estero é punito, nel caso titoli dodicesimo e tredicesimo; ma la di attentato alla vita, con la reclusione pena é aumentata. non inferiore a venti anni e. negli altri Capo V. Disposizioni generali e comuni casi, con la reclusione non inferiore a ai capi precedenti. quindici anni. Se dal fatto é derivata la morte del Capo dello Stato estero, il Art. 3 0 1 . Quando 1'offesa alla vita, colpevole é punito con la morte, nel caso alla incolumitä, alla libertå o all'onore di attentato alla vita; negli altri casi é indicata negli articoli 276, 277, 278, punito con l'ergastolo. 280, 2 8 1 , 282, 295, 296, 297 e 298, é Art. 296. Chiunque nel territorio considerata dalla legge come reato anche dello Stato, fuori dei casi preveduti dall'ar- in base a disposizioni diverse da quelle ticolo precedente, attenta alla libertå del contenute nei capi precedenti, si appli-
267 cano le disposizioni che stabiliscono la I lita per il delitto al quale si riferisce I 1'accordo. pena piu grave. Art. 3 0 5 . Quando tre o piii persone Nondimeno, nei casi in cui debbono essere applicate disposizioni diverse da ! si associano al fine di commettere uno dei delitti indicati nell'articolo 302, coquelle contenute nei capi precedenti, le loro che promuovono, costituiscono od pene sono aumentate da un terzo alla meta. organizzano la associazione sono puniti, Quando l'offesa alla vita, alla incolumitä, alla libertå o all'onore é conside- | per ciö solo, con la reclusione da cinque rata dalla legge come elemento costitutivo ! a dodici anni. Per il solo fatto di partecipare all'aso circostanza aggravante di un altro reato, sociazione, la pena é della reclusione da questo cessa dal costituire un reato complesso, e il colpevole soggiace a pene ! due a otto anni. distinte, secondo le norme sui concorso I capi dell'associazione soggiacciono dei reati, applicandosi, per le dette of- '• alla stessa pena stabilita per i promotori. fese, le disposizioni contenute nei capi Le pene sono aumentate se 1'associaprecedenti. zione tende a commettere due o piu dei Art. 302. Chiunque istiga taluno a i delitti sopra indicati. Art. 306. Quando, per commettere commettere uno dei delitti, non colposi, preveduti dai capi primo e secondo di i uno dei delitti indicati nell'articolo 302, si forma una banda armata, coloro che la questo titolo, per i quali la legge stabilisce la pena di morte o l'ergastolo o la ! promuovono o costituiscono od organizreclusione, é punito, se la istigazione non I zano, soggiacciono, per ciö solo, alla pena é accolta, ovvero se 1'istigazione é ac- ! della reclusione da cinque a quindici anni. P e r il solo fatto di partecipare alla colta ma il delitto non é commesso, con la reclusione da uno a otto anni. banda armata, la pena é della reclusione Tuttavia, la pena da applicare é sem- i da tre a nove anni. I capi o i sovventori della banda arpre inferiore alla meta della pena stabimata soggiacciono alla stessa pena stabilita per il delitto al quale si riferisce la lita per i promotori. istigazione. Art. 307. Chiunque, fuori dei casi Art. 3 0 3 . Chiunque pubblieamente di concorso nel reato o di favoreggiaistiga a commettere uno o piii fra i demento, dä rifugio o fornisce il vitto a litti indicati nell'articolo precedente é putaluna delle persone che partecipano alnito, per il solo fatto dell'istigazione, con 1'associazione o alla banda indicate nei la reclusione da tre a dodici anni. La stessa pena si applica a chiunque due articoli precedenti, é punito con la pubblieamente fa 1'apologia di uno o piii fra reclusione fino a due anni. La pena é aumentata se il rifugio o i delitti indicati nell'articolo precedente. Art. 304. Quando piii persone si il vitto sono prestati continuatamente. Non é punibile chi commette il fatto accordano al fine di commettere uno dei delitti indicati nell'articolo 302, coloro in fa vore di un prossimo congiunto. Agli effetti della legge penale, s'inche partecipano all'accordo sono puniti, se il delitto non é commesso, con la tendono per prossimi congiunti gli ascendenti, i discendenti, il coniuge, i fratreclusione da uno a sei anni. Per i promotori la pena é aumentata. telli, le sorelle, gli affini nello stesso graTuttavia, la pena da applicare é sem- do, gli zii e i nipoti; nondimeno, nella denominazione di prossimi congiunti. non pre inferiore alla meta della pena stabi-
268 si comprendono gli affini, allorché sia Art. 312. Lo straniero, condannato morto il coniuge e non vi sia prole. a una pena restrittiva della libertå perArt. 308. Nei casi preveduti dagli ar- sonale per taluno dei delitti preveduti da ticoli 304, 305 e 307 non sono punibili questo titolo, é espulso dallo Stato. coloro i quali, prima che sia commesso il Art. 313. Per i delitti preveduti delitto per cui l'accordo é intervenuto o dagli articoli 244, 245, 265, 267, 269, l'associazione é costituita, e anteriormente 273, 274, 277, 278, 279, 2 8 1 , 282, 287 all'arresto, ovvero al procedimento: e 288 non si puö procedere senza 1'au1° disciolgono o, eomunque, deter- torizzazione del Ministro della giustizia. minano lo scioglimento dell'associazione; Parimenti, non si puö procedere sen2° non essendo promotori o capi, za tale autorizzazione per i delitti preverecedono dall'accordo o dall'associazione. duti dagli articoli 247, 248, 249, 250, Non sono parimenti punibili coloro i 251 e 252, quando sono commessi a danquali impediscono eomunque che sia com- no di uno Stato estero alleato o associpiuta l'esecuzione del delitto per cui ato, a fine di guerra, alio Stato italiano. l'accordo é intervenuto o l'associazione é Per il delitto preveduto dall'articolo stata costituita. 290, quando é commesso contro il Gran Art. 309. Nei casi preveduti dagli Consiglio del Fascismo o il Parlamento articoli 306 e 307, non sono punibili co- ovvero contro il Senato o la Camera dei loro i quali, prima che sia commesso il deputati, non si puö procedere senza delitto per cui la banda armata venne 1'autorizzazione del Gran Consiglio, o formata, e prima dell'ingiunzione dell'Audelle due Camere, ovvero di quella delle toritä o della forza pubblica, o immediadue Camere contro la quale il vilipendio tamente dopo tale ingiunzione: é diretto. Negli altri casi non si puö 1° disciolgono o, eomunque, deterprocedere senza 1'autorizzazione del Miminano lo scioglimento della banda; nistro della giustizia. 2° non essendo promotorio c api della I delitti preveduti dagli articoli 296, banda, si ritirano dalla banda stessa, ov297, 298 in relazione agli articoli 296 e vero si arrendono, senza opporre resistenza 297, e dall'articolo 299 sono punibili a e consegnando o abbandonando le armi. richiesta del Ministro della giustizia. Non sono parimenti punibili coloro i Tit. XIII. Dei Delitti contro il patriquali impediscono eomunque che sia commonio. Capo II. Dei delitti contro il piuta l'esecuzione del delitto per cui la patrimonio mediante frode. banda é stata formata. Art. 645. Chiunque, con mendaci Art. 310. Agli effetti della legge penale, nella denominazione di tempo di ; asserzioni o con false notizie, eccitando guerra é compreso anche il periodo di • taluno ad emigrare, o avviandolo a paimminente pericolo di guerra, quando ese diverso da quello nel quale voleva questa sia seguita. recarsi, si fa consegnare o promettere, Art. 3 1 1 . Le pene comminate pei J per sé o per altri, denaro o altra utilitä, delitti preveduti da questo titolo sono come compenso per farlo emigrare, é pudiminuite quando per la natura, la spenito con la reclusione da uno a cinque cie, i mezzi, le modalitä o circostanze anni e con la multa da lire tremila a dell'azione, ovvero per la particolare tediecimila. nuitä del danno o del pericolo, il fatto La pena é aumentata se il fatto é risulti di lieve entitä. j commesso a danno di due o piu persone.
Bilaga 2 till Andra
Avd.
Aktuella Strafflagsförslag. F s l . 12 kaj).
Om brotten mot statens ständighet och säkerhet.
själv-
1 §. Företager någon handling, som åsyftar att bringa Finland eller del av Finland under främmande herravälde eller att lösrycka del av Finland från det övriga riket; straffes med tukthus på viss tid minst i sex år eller på livstid. 2 §. Den, som utan sådant uppsåt sätter sig i förbindelse med främmande stats regering för att förmå denna att kränka Finlands självbestämmelserätt eller att inveckla Finland i krig, eller som gör försök därtill; straffes med tukthus på viss tid eller, under försvårande omständigheter, på livstid. 3 §. Finsk man, som i krig bär avog sköld mot Finland eller dess bundsförvant; straffes med tukthus på viss tid eller på livstid. L a g samma vare om den, som under krigstid eller då krig uppenbarligen hotar, bistår fienden med råd eller dåd eller försvagar Finlands eller dess bundsförvants stridsduglighet. Försök är straffbart. 4 §. Begår främmande stats undersåte, vilken under kriget kvarstannat i Finland, sådant brott som i 3 § sägs; varde därför enligt samma lagrum straffad. 5 §. Med fängelse i minst ett år eller med tukthus i högst sex år straffas den, som
1) uppenbarar omständighet, som för statens yttre säkerhets skull bort hemlighållas eller, i uppsåt att uppenbara den, förskaffar sig kännedom om sådan omständighet; 2) förfalskar, förstör, skadar eller undanhåller handling, som innefattar bevis för Finlands rätt eller säkerhet; 3) vid fullgörandet av honom anförtrott uppdrag att avsluta fördrag eller underhandla med främmande stat, missbrukar detta förtroende till uppenbar skada för Finland; eller 4) gör försök härtill. Föreligga försvårande omständigheter eller innefattar brottet tillika missbruk av ämbetsställning, kan straffet förhöjas till tolv års tukthus. Begås brottet av oaktsamhet, vare straffet fängelse. 6 §. Hava tvä eller flere förenat sig om eller avtalat att begå brott, varom ovan i detta kap. stadgas; straffes envar för stämpling mot statens säkerhet med tukthus i högst åtta år. 7 §. Den, som under pågående krig vägrar att meddela befälsperson på krigsåtgärderna inverkande omständigheter, vilka han har sig bekant; straffes med fängelse, i minst ett år eller med tukthus i högst sex år. 8 §. Bryter någon emot i vederbörlig ordning kungjord föreskrift om neutralitet; straffes med fängelse i högst ett år.
270 9 §. Den, som under pågående krig statsförfattning; straffes med tukthus på eller då krig hotar, mot förbud offentlig- i viss tid eller, under försvårande omstängör meddelanden om krigsmakten eller ! digheter, på livstid. om krigsåtgärder; straffes med böter eller 2 §. Den, som med våld eller hot fängelse i högst ett år. om våld hindrar eller försöker hindra re10 §. Underlåter någon, efter skedd ' publikens president, statsrådet, riksdagen krigsförklaring eller då krig hotar, att i eller dess utskott, högsta domstolen, fullgöra om förnödenheter för krigsmak- i högsta förvaltningsdomstolen eller rikstens behov eller transport av desamma rätten från att utöva dem tillkommaningånget avtal; straffes med fängelse eller de myndighet; straffes med tukthus på tukthus i högst fyra år. viss tid. Begås handlingen av oaktsamhet, vare 3 §. Förövas ä republikens presistraffet fängelse eller böter. dent brott mot liv, kroppslig okränkbar11 §. Den, som genom folkrättsstri- het eller ära, kan det för sådant brott digt uppträdande mot främmande stat stadgade straffet fördubblas. uppeggar denna till avoghet mot Fin4 §. Skymfar någon Finlands flagga land; straffes, om Finland härigenom uteller riksvapen; straffes med böter eller sattes för uppenbar fara att bliva före- fängelse i högst sex månader. mål för krigsåtgärder från den främmande 7 §. Åtal för ärekränkning, som statens sida, med tukthus i högst sex år. j namnes i 3 §, må icke av allmän åklaBegås gärningen av oaktsamhet, vare gare väckas, om icke republikens presistraffet fängelse. dent därtill givit sitt tillstånd. I händelse fara för krig ej uppstår, 15 kap. Om brott mot offentlig mynvare straffet böter eller fängelse i högst dighet. ett år. 12 §. Om å främmande stats över13 §. Var, som utan begivande av huvud förövas brott mot lif, kroppslig statsrådet värvar eller försöker värva okränkbarhet eller ära, kan det för så- finsk man till främmande makts krigsdant brott stadgade straffet fördubblas. tjänst; straffes med böter eller fängelse Begås brottet mot främmande stats sän- i högst sex månader. debud, som vistas i Finland, kan det för 14 §. Var. som förleder eller hjälbrottet stadgade straffet ökas med högst per eller söker förleda eller hjälpa finsk hälften. man att underlåta att infinna sig till'upp13 §. Skymfar någon främmande båd eller till krigstjänst eller att rymma stats offentligt utställda flagga, riksvapen från krigstjänst; straffes med böter eller eller annat makttecken; straffes med bö- fängelse i högst ett år. ter eller fängelse i högst sex månader. Lag samma vare, om någon förleder 14 §. Åtal för brott, som nämnas i eller söker förleda finsk krigsman till detta kapitel, må icke av allmän åklagare olydnad gentemot överordnad. väckas utan justitieministerns påbud. 15 §. Var, som i uppsåt att undandraga sig fullgörandet av sin värneplikt, 13 kap. Om brott mot statsförfattningen, genom självstympning eller på annat sätt statens högsta myndigheter och mot med- gör sig oduglig till krigstjänst; straffes borgerliga rättigheter. med fängelse i högst ett år. 1 §. Begår någon handling, som Lag samma vare, om någon medveråsyftar att lagstridigt förändra Finlands kar till sådan gärning.
271 I ende därå huruvida gärningsmannen kan ordning. ! straffas, med fängelse eller böter. För sådan Underlätelse må dock ej 9 §. Vet någon brott, som namnes i 12 kap. 1, 2, 3 och 5 § , 1 3 kap. 1 i den straffas, som till förekommande av och 2 § eller 20 kap. 1 § eller brott, ! brottet hade nödgats utsätta sig själv eller någon av sina närmaste för fara till som innebär fara för annans liv eller hälsa, vara å färde men underläter att, . liv eller hälsa, eller för åtal eller förlust medan brottet ännu kan förekommas, av medborgerlig aktning. genom att i tid därom underrätta myn11 §. Den, som genom falsk uppdighet eller den, som hotas av brottet, ; gift eller annat svek förleder eller söker eller pä annat sätt vidtaga åtgärd om förleda finsk man till utflyttning ur lanbrottets förhindrande; straffes, om brotdet; straffes med böter eller fängelse i tet eller försök därtill sker, utan avsehögst ett år. 16 kap.
F s l . Besonderer
Om brott mot allmän
Teil. 1. Abschnitt.
Hochverrat.
bis 88) kann die Amtsfähigkeit und das Wahl- und Stimmrecht ohne Rucksicht auf Art und Höhe der Strafe aberkannt werden; ist der Täter Ausländer, so kann seine Verweisung aus dem Reichsgebiet zugelassen werden.
§ 86. W e r mit Gewalt oder durch Drohung mit Gewalt die Verfassung des Reichs oder eines Ländes ändert oder ein zum Reiche oder zu einem Lande gehöriges Gebiet losreisst, wird mit le2. Abschnitt. Bandesverrat. benslangem Zuchthaus oder Zuchthaus § 90. Ein Beauftragter des Reichs nicht unter zehn Jahren bestraft. oder eines Ländes, der ein StaatsgeEbenso wird bestraft, wer den Reichsschäft mit einer anderen Regierung wispräsidenten seiner verfassungsmässigen sentlich zum Naehteil seines AuftragGewalt beraubt oder mit Gewalt oder gebers fiihrt, wird mit Zuchthaus bedurch gefährliche Drohung nötigt oder hindert, seine verfassungsmässigen Bestraft. fugnisse uberhaupt oder in einem be§ 9 1 . W e r ein Beweismittel iiber stimmten Sinne auszuuben. ein Rechtsverhältnis zwischen dem Reiche § 87. W e r öffentlich zu einem Hoch- oder einem Lande und einem anderen verrat auffordert, wird mit Zuchthaus Staate fälscht oder verfälscht, vernichtet, bis zu zehn J a h r e n bestraft. beschädigt, beseitigt oder unterdriickt § 88. W e r einen Hochverrat mit und dadureh das Wohl des Reichs oder einem anderen verabredet, wird mit Zucht- | des Ländes gefährdet, wird mit Zuchthaus bis zu zehn Jahren bestraft. haus bestraft. Ebenso wird bestraft, wer einen Hoch§ 92. W e r sich Schriften, Zeichverrat in anderer Weise vorbereitet. nungen, andere Gegenstände oder Nachrichten, deren Geheimhaltung vor einer W e r aus freien Stiicken seine Tätigkeit aufgibt und bei Beteiligung mehre- i anderen Regierung fur das Wohl des rer den Hochverrat verhindert, wird nicht ; Reichs oder eines Ländes erforderlich nach den Vorschriften der Abs. 1, 2 i ist, in der Absieht verschafft, sie in einer bestraft. § 27 Abs. 3 gilt entsprechend. das Wohl des Reichs oder des Ländes § 89. Dem Hocbverräter (§§ 86 ! gefährdenden Weise zu verwenden, wird
272 mit Zuchthaus bis zu zehn J a h r e n bestraft. § 93. W e r Schriften, Zeichnungen, andere Gegenstände oder Nachrichten, deren Geheimhaltung vor einer anderen Regierung fur das Wohl des Reichs oder eines Ländes erforderlich ist, an einen anderen gelangen lässt und dadureh das Wohl des Reichs oder des Ländes gefährdet, wird mit Zuchthaus bestraft. In besonders schweren Fallen ist die Strafe Zuchthaus nicht unter zehn Jahren oder lebenslanges Zuchthaus. W e r die Tat fahrlässig begeht, wird mit Gefängnis bestraft. § 94. W e r durch Fälsehung oder Verfälschung Schriften, Zeichnungen oder andere Gegenstände, deren Geheimhaltung vor einer anderen Regierung im Falle der Echtheit fur das Wohl des Reichs oder eines Ländes erforderlich wäre, in der Absieht herstellt, sie in einer das Wohl des Reichs oder des Ländes gefährdenden Weise zu verwenden, wird mit Zuchthaus bestraft. Ebenso wird bestraft, wer falsche oder verfälschte Schriften. Zeichnungen oder andere Gegenstände, deren Geheimhaltung im Falle der Echtheit, oder wer falsche Nachrichten, deren Geheimhaltung im Falle der Richtigkeit fur das Wohl des Reichs oder eines Ländes erforderlich wäre, an einen anderen gelangen lässt und dadureh das Wohl des Reichs oder des Ländes gefährdet. W e r sich Schriften, Zeichnungen oder andere Gegenstände der in Abs. 2 bezeichneten Art in der Absieht verschafft, sie in einer das AVohl des Reichs oder eines Ländes gefährdenden Weise zu verwenden, wird mit Zuchthaus bis zu zehn Jahren bestraft. § 95. Mit Zuchthaus nicht unter funf Jahren wird bestraft: 1. wer in der Absieht, einen Krieg
oder Zwangsmassregeln gegen das Reich herbeizufiihren, mit einer ausländischen Regierung in Beziehungen tritt; 2. ein Deutseher, der während einer Krieges gegen das Reich in des feindlichen Kriegsmacht dient oder gegen das Reich oder dessen Bundesgenossen die Waffen trägt; 3. wer wissentlich während eines Krieges gegen das Reich oder in Beziehung auf einen drohenden Krieg der feindlichen Macht Vorschub leistet oder der Kriegsmacht des Reichs oder seiner Bundesgenossen einen Naehteil zufugt. In besonders schweren Fallen ist die Strafe lebenslanges Zuchthaus oder Zuchthaus nicht unter zehn Jahren. § 96. W e r während eines Krieges gegen das Reich oder bei einem dem Reiche drohenden Kriege einen Vertrag mit einer Behörde iiber Bediirfnisse der Kriegsmacht des Reichs oder seiner Bundesgenossen nicht oder nicht in gehöriger Weise erfullt, wird mit Gefängnis nicht unter sechs Monaten bestraft. Ebenso werden unterverpflichtete Unternehmer, Vermittler und Bevollmächtigte des Leistungspflichtigen bestraft, die durch Verletzung ihrer Vertragspflicht die Erfullung oder die gehörige Erfullung vereiteln. W e r die T a t fahrlässig begeht, wird mit Gefängnis bis zu zwei J a h r e n oder mit Geldstrafe bestraft. § 97. Dem Kriege im Sinne der §§ 95, 96 gleichgeachtet wird die gegen das Reich gerichtete militärische Unternehmung feindlicher Streitkräfte, die nicht als kriegfiihrende Macht anzusehen sind. § 98. Dem Landesverräter (§§ 90 bis 97) kann die Amtsfähigkeit und das Wahl- und Stimmrecht ohne Riicksicht auf Art und Höhe der Strafe aberkannt werden; ist der Täter Ausländer, so kann
273 seine Verweisung aus dem Reichsgebiet j sonen verleumdet, wird mit Gefängnis ! nicht unter drei Monaten bestraft. zugelassen werden. Die Tat wird in den Fallen der Abs. 3. Abschnitt. Angriffe gegen die repu- : 2, 3 nur mit Zustimmung der verletzblikanische Staatsform und gegen verfas- ! ten Körperschaft oder Person verfolgt. sungsmässige Körperschaften. ! § 323 gilt entsprechend. § 99. W e r den Reichstag, den § 102. Wegen der in diesem AbReichsrat, die Reichsregierung, den schnitt mit Strafe bedrohten Handlungen Reichswirtschaftsrat, einen Landtag, eine kann die Amtsfähigkeit und das WahlLandesregierung oder den Staatsrat eines und Stimmrecht ohne Rucksicht auf Art Ländes mit Gewalt oder durch Drohung und Höhe der Strafe aberkannt werden; mit Gewalt nötigt oder hindert, ihre Beist der Täter Ausländer, so kann seine fugnisse uberhaupt oder in einem beVerweisung aus dem Reichsgebiet zugestimmten Sinne auszuuben, wird mit lassen werden. Zuchthaus nicht unter fiinf Jahren be5. Abschnitt. Störung der Beziehungen straft. zum Ansland. § 100. W e r ein Mitglied des Reichs§ 112. W e r gegen die Verfassung, tags, des Reichsrats, der Reichsregierung, des Reichswirtschaftsrats, eines Land- I das Staatsgebiet oder das Oberhaupt eines ausländischen Staates eine hochtags, einer Landesregierung oder des Staatsrats eines Ländes mit Gewalt oder verräterische Handlung (§§ 86 bis 88) durch gefährliche Drohung nötigt oder begeht, wird mit Gefängnis bestraft. hindert, seine Befugnisse uberhaupt oder § 113. W e r ein ausländisches Staatsin einem bestimmten Sinne auszuuben, oberhaupt beleidigt, während es sich im wird mit Gefängnis nicht unter einem j Deutschen Reiche aufhält, oder wer einen J a h r e bestraft. \ im Reiche beglaubigten ausländischen i Gesandten oder Geschäftsträger beleiDer Versuch ist strafbar. In besonders schweren Fallen ist die j digt, wird mit Gefängnis bis zu drei 1 Jahren bestraft. Strafe Zuchthaus bis zu funf Jahren. § 114. W e r ein öffentlich ange§ 1 0 1 . W e r öffentlich die verfassungsmässig festgestellte republikanische brachtes Hoheitszeichen eines auslänStaatsform des Reichs oder eines Län- | dischen Staates absichtlig beschädigt, des beschimpft, wTird mit Gefängnis be- i zerstört, beseitigt oder unkenntlich macht oder beschimpfenden Unfug daran verubt, straft. Die gleiche Strafe trifft den, der wird mit Gefängnis bis zu einem Jahre öffentlich den Reichstag, den Reichsrat, oder mit Geldstrafe bestraft. § 115. W e r während eines Krieges die Reichsregierung, den Reichswirtzwischen anderen Staaten einer Vorschaftsrat, einen Landtag, eine Landesregierung oder den Staatsrat eines Län- schrift zuwiderhandelt, die die Reichsregierung zum Scbutze der Neutralität des beschimpft. Ebenso wird bestraft, wer öffentlich I des Reichs erlassen hat, wird mit Geden Reichspräsidenten oder ein Mitglied i fängnis bestraft. Wer die Tat fahrlässig begeht, wird der Regierung des Reichs oder eines I mit Gefängnis bis zu zwei Jahren oder Ländes beschimpft. W e r öffentlich eine der in Abs. 2, 1 mit Geldstrafe bestraft. § 116. Vergehen gegen die §§ 112 3 bezeichneten Körperschaften oder Per18
274 bis 114 werden nur auf Verlangen der ausländischen Regierung und nur dann verfolgt, wenn dem Reiche die Gegenseitigkeit verburgt ist und schon zur Zeit der Tat verburgt war. § 117. Gegen einen Ausländer, der wegen eines in diesem Abschnitt mit Strafe bedrohten Vergehens verurteilt wird, kann die Verweisung aus clem Reichsgebiet ohne Riicksicht auf Art und Höhe der Strafe zugelassen werden.
wird mit Gefängnis nicht under drei Monaten bestraft. Der Versuch ist strafbar. In besonders schweren Fallen ist die Strafe Zuchthaus bis zu fiinf Jahren. § 121. W e r in der Absieht, sich oder einen anderen zu bereichern, jemand durch Täuschung bestimmt, aus dem Inland auszuwandern, wird mit Gefängnis bestraft. Der Versuch ist strafbar. In besonders schweren Fallen ist die 6. Abschnitt. Angriffe gegen die WehrStrafe Zuchthaus bis zu fiinf J a h r e n . macht oder die Volkskraft. § 122. Gegen einen Ausländer, der § 118. W e r einen deutschen Solda- wegen eines in diesem Abschnitt mit ten zu verleiten sucht, Befehle in DienstStrafe bedrohten Vergehens verurteilt sachen nicht zu befolgen oder sich einem wird, kann die Verweisung aus dem ReichsVorgesetzten zu widersetzen oder tätlich gebiet ohne Riicksicht auf Art und Höhe gegen ihn zu werden, wird mit Gefäng- '. der Strafe zugelassen werden. nis bestraft. 6*. Abschnitt. Auflehnung gegen die Wird die Tat im Kriege oder zu Staatsgcwalt. einer Zeit begången, zu der wegen des unmittelbar zu erwartenden Kriegsaus§ 165. W e r öffentlich die Reichsbruchs militärische Vorbereitungen ge- farben oder die Farben eines Ländes betroffen werden, so ist die Strafe Geschimpft, wird mit Gefängnis bis zu fängnis nicht unter drei Monaten, in be- zwei Jahren oder mit Geldstrafe bestraft. sonders schweren Fallen Zuchthaus bis Ebenso wird bestraft, wer ein öffentzu funf Jahren. lich angebrachtes Hoheitszeichen des § 119. W e r einen deutschen Sol- Reichs oder eines Ländes absichtlich daten zur Fahnenflucht zu verleiten sucht. beschädigt, zerstört, beseitigt oder unwird mit Gefängnis bestraft. kenntlich macht oder beschimpfenden UnEbenso wird bestraft, wer die Fah- fug daran verubt. nenflucht eines deutschen Soldaten zu § 166. W e r in der Absieht, Staatserleichtern sucht. einrichtungen, Gesetze, Verordnungen Wird die Tat im Kriege oder zu j oder Anordnungen der Behörden vereiner Zeit begången, zu der wegen des ächtlich zu machen, wissentlich unwahre unmittelbar zu erwartenden KriegsausBehauptungen tatsächlicher Art öffentbruchs militärische Vorbereitungen ge- lich aufstellt oder verbreitet, wird mit troffen werden, so ist die Strafe GeGefängnis bis zu zwei Jaren oder mit fängnis nicht unter drei Monaten, in beGeldstrafe bestraft. sonders schweren Fallen Zuchthaus bis 9. Abschnitt. Starting der öffentlichen zu fiinf Jahren. Ordnung. § 120. W e r einen Deutschen zum Heeresdienst einer ausländischen Macht § 175. W e r an einer Verbindung anwirbt oder ihren Werbern oder dem teilnimmt, die beabsichtigt, die verfasausländischen Heeresdienste zufiihrt. sungsmässig festgestellte republikanische
275 Staatsform des Reichs oder eines Ländes auf ungesetzliche Weise zu beseitigen oder zu andern, oder zu deren Zwecken oder Beschäftigungen es gehört, Massregeln der Verwaltung oder die Vollziehung von Gesetzen durch ungesetzliche Mittel zu verhindern ocler zu entkräften, wird mit Gefängnis bestraft. Ebenso wird bestraft, wer an einer geheimen Verbindung teilnimmt, die einen den Straf gesetzen zuwiderlaufendenZweck oder lhren Zweck durch strafbare Mittel verfolgt, oder wer eine solche Verbindung unterstiitzt. Als geheim ist eine Verbindung anzusehen, deren Dasein, Verfassung oder Zweck vor der Behörde geheimgehalten werden soil. Einer geheimen Verbindung steht eine Verbindung gleich, deren Mitglieder unbedingten Gehorsam gegen ihre Fiihrer versprechen. Die Amtsfähigkeit kann ohne Riicksicht auf Art und Höhe eler Strafe aberkannt werden.
Straffrei wird, wer der Behörde von dem Bestehen der Verbindung oder ihrem Zweck so rechtzeitig Kenntnis gibt, dass eine in Verfolgung der Bestrebungen der Verbindung beabsichtigte strafbare Handlung verhindert werden kann. § 177. W e r unbefugt einen bewaffneten Haufen biidet, ausriistet oder befehligt, wird mit Gefängnis bestraft. W e r sich einem solchen bewaffneten Haufen auschliesst, wird mit Gefängnis bis zu einem J a h r e oder mit Geldstrafe bestraft. § 178. W e r heimlich oder verbotswidrig Vorräte von Waffen. Schiessbedarf oder anderen Kampfmitteln ansammelt, bereit halt oder verteilt, wird mit Gefängnis bis zu drei J a h r e n ocler mit Geldstrafe bestraft. Die Waffen, der Schiessbedarf und die anderen Kampfmittel können eingezogen werden, auch wenn sie nicht dem Täter gehören.
wird mit Gefängnis von drei bis zu fiinfzehn Jahren oder mit Kerker von fiinf bis zu zwanzig Jahren bestraft. (2) Hat der Schuldige gewusst, dass er in bedeutendem Masse Leben und §136. C) W e r versucht. mit Gewalt die Verfassung der Re- Eigentum von Menschen gefährdet, ist der Wehrmacht gewaltsamer Widerstand publik, insbesondere in bezug auf die Selbgeleistet worden, ist eine Organisation ständigkeit, Einheitlichkeit oder demokratisch-republikanische Form des Staa- militärischen Charakters gebildet worden, sind Verbindungen mit dem Auslande tes zu andern, angekniipft worden oder sind andere bemit Gewalt die verfassungsmässige sonders erschwerende Umstände vorhanTätigkeit des Präsidenten der Republik, den, so wird der Schuldige mit Kerker eines gesetzgebenden Körpers, der Revon zehn bis zu zwanzig J a h r e n oder gierung oder des Gouverneurs der Pod; fur Lebensdauer oder mit Gefängnis von karpatskå Rus ganz unmöglich zu machen, acht bis zu fiinf zehn J a h r e n oder fiir mit Gewalt einem fremden Staate das Gebiet der Republik einzuverleiben oder I Lebensdauer bestraft. § 137. AVer sich mit jemandem einen Teil davon loszureissen Besonderer Teil. Funftes Hauptstiick. Strafbare Handlungen gegen die Republik.
276 zu Anschlägen auf die Republik vefängnis von drei bis zu zehn Jahren reinigt, bestraft. wer zu demselben Zwecke mit einer (3) W e r zu dem im ersten oder zweifremden Macht oder mit fremden, na- i ten Absatz angefuhrten Zwecke sich mit mentlich militärischen oder finanziellen jemandem vereinigt oder mit einer fremFaktoren in unmittelbare oder mittelbare den Macht oder mit fremden, namentlich Verbindung tritt, militärischen oder finanziellen Faktoren in unmittelbare oder mittelbare Verbinwer zu demselben Zwecke bewaffdung tritt, wird mit Gefängnis von sechs nete oder Hilfskräfte sammelt, organiMonaten bis zu drei J a h r e n oder mit siert oder ausbildet, wer zu demselben Zwecke Waffen, Kerker von einem J a h r e bis zu funf Munition oder andere Mittel lief ert oder 1 Jahren bestraft. beschafft. (4) AVer die Sicherheit der Republik wird mit Gefängnis von einem Jahre dadureh gefährdet, dass er eine Einrichbis zu fiinf J a h r e n oder mit Kerker von | tung, durch die Nachrichten auf grössere einem Jahre bis zu acht Jahren, unter | Entfernung iibermittelt werden können, besonders erschwerenden Umständen mit errichtet, betreibt, halt, verkauft oder Kerker von fiinf bis zu zwölf Jahren i aus dem Ausland einfiihrt, wird mit Geoder mit Gefängnis von drei bis zu zehn 1 fängnis von vierzehn Tagen bis zu einem J a h r e n bestraft. J a h r e oder mit Kerker von einem Monate § 138. (*) W e r in der Absieht, da- bis zu drei Jahren, und falls die Tat zur Kriegszeit oder zu einer Zeit begandureh sich oder einem anderen einen Vorteil zu verschaffen oder die Republik zu | gen worden ist, da im Staate oder an schädigen, diese der Gefahr eines Krieges i seinen Grenzen Ereignisse eintreten, die oder einer feindseligen Handlung einer , in erhöhtem Masse die Sicherheit des fremden Macht oder eines bewaffneten ! Staates oder die allgemeine Ordnung gej fährden, mit Gefängnis von drei Monaten Uberfalles aussetzt, wer in derselben Absieht eine solche bis zu drei J a h r e n (§ 78) oder mit Ker ; ker von sechs Monaten bis zu funf JahGefahr erhöht, wird mit Kerker von fiinf bis zu ren bestraft. zwölf Jahren oder mit Gefängnis von drei (°) W e r durch Verbreitung einer lubis zu zehn Jahren und unter besonders genhaften Nachricht die freundschafterschwerenden Umständen mit Kerker I lichen Beziehungen der Republik zu einem von zehn bis zu zwanzig Jahren oder fur anderen Staate gefährdet, wird mit GeLebensdauer oder mit Gefängnis von acht ] fängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs bis zu funfzehn Jahren oder fiir Lebens- | Monaten (§ 78) oder mit Kerker von ; dauer bestraft. einem Monate bis zu einem J a h r e be2 ( ) W e r eine bewaffnete Erhebung in straft. In diesem Falle bedarf es zur der Republik in der Absieht verursacht Anklage der Ermächtigung des Ministers oder unterstiitzt, dadureh ihre Sicherheit der auswärtigen Angelegenheiten. nach aussen zu gefährden, wird mit Ge§ 139. ( J ) Ein Bevollmächtigter der fängnis von einem J a h r e bis zu fiinf . Republik, der bei Verhandlungen mit einer J a h r e n oder mit Kerker von zwei bis zu I fremden Macht seine Pflichten verletzt, acht Jahren und unter besonders erobwohl er weiss, dass er dadureh ein wichschwerenden Umständen mit Kerker von | tiges Interesse der Republik schädigt, fiinf bis zu zwölf Jahren oder mit Gewer Lrkunden oder andere Beweise
277 werden oder bekannt werden können, obiiber die Rechtsverhältnisse der Republik wohl er nach seiner öffentlichen Stellung zu einem andere Staate vernichtet, beiverpiichtet ist, sie geheimzuhalten, oder seiteschafft, verheimlicht, verfälscht oder obwohl ihm eine solche A'erpflichtung nachmacht, obwohl er weiss, dass er dadureh ein wichtiges Interesse der Repu- im Hinblick auf sein dienstliches oder vertragsmässiges ATerhältnis ausdrucklich blik schädigt, auferlegt worden ist, wird mit Gefängnis wird mit Gefängnis von sechs Monaten bis zu drei Jahren oder mit Kerker | von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten oder mit Kerker von einem Monate von einem J a h r e bis zu fiinf Jahren, und bis zu einem Jahre bestraft. wenn er die Tat in der Absieht, die Re§ 141. f1) W e r eine geheime Orpublik zu schädigen, oder unter anderen | ganisation grundet, deren Zweck es ist, besonders erschwerenden Umständen bedie Selbständigkeit, verfassungsmässige geht, mit Kerker von zwei bis zu acht Einheitlichkeit oder demokratisch-repuJ a h r e n oder mit Gefängnis von einem blikanische Form des Staates zu unterbis zu fiinf Jahren bestraft. (2) Begeht der Schuldige die Tat aus graben. wer in Kenntnis des Zweckes einer grober Fahrlässigkeit, so wird er mit Gesolchen Vereinigung ihr beitritt, mit ihr fängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs verkehrt, an ihrer Tätigkeit in wie imMonaten oder mit Kerker von einem Mo! mer gearteter AVeise teilnimmt, sie oder nate bis zu einem Jahre bestraft. § 140. ( ] ) WTer unmittelbar oder ihre Mitglieder in ihren umstiirzlerischen mittelbar einer fremden Macht eine Tat- i Bestrebungen materiell oder in anderer wie immer gearteter AVeise unterstiitzt, sache, eine Massnahme oder einen Gegenwird mit Gefängnis von drei Monaten stand verrät, die von der Regierung in bis zu drei Jahren oder mit Kerker von wichtigem Interesse der Republik vor sechs Monaten bis zu drei J a h r e n bestraft. der fremden Macht geheimgehalten werden (2) Eine geheime Organisation ist oder die in einem solchen Interesse vor j auch eine solche, die, während sie in ihr geheim bleiben sollen, wer eine solche Tatsache. eine solche AVirklichkeit den im ersten Absatz anMassnahme oder einen solchen Gegenstand ! gef iihrten Zweck hat, einen anderen Zweck in der Absieht auskundschaftet, sie unmit- | vorschiitzt. § 142. (x) W e r öffentlich oder vor telbar oder mittelbar einer fremden Macht mehreren Leuten oder mehrere Leute gezu verraten, gen den Staat wegen seiner Entstehung, wird mit Kerker von einem Jahre bis zu funf J a h r e n oder mit Gefängnis von gegen seine Selbständigkeit, verfassungsmässige Einheitlichkeit oder demokrasechs Monaten bis zu drei Jahren, und tisch-republikanische Form aufwiegelt, wenn er die Tat in der Absieht, die Rewird mit Gefängnis von vierzehn Tagen publik zu schädigen, oder unter anderen bis zu einem J a h r e oder mit Kerker von besonders erschwerenden Umständen beeinem Monate bis zu drei J a h r e n bestraft. geht, mit Kerker von zwei bis zu acht (2) AVer den Namen der Republik, J a h r e n oder mit Gefängnis von einem ihr Wappen, ihre Flagge oder ihre FarJ a h r e bis zu fiinf Jahren bestraft. ben oder das Bild des Präsidenten der (2) W e r durch grobe Fahrlässigkeit verursacht, dass eine solche Tatsache, | Republik verunglimpft oder wer sie beeine solche Massnahme oder ein solcher j schädigt oder beseitigt in der Absieht, seine Verachtung oder feindselige GeGegenstand einer fremden Macht bekannt
278 sinnung zu zeigen, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten (§ 78) oder mit Kerker von einem Monate bis zu einem J a h r e bestraft. § 143. (*) Wer eine A 7 erordnung verletzt, die zum Schutze der Neutralität der Republik gemäss dem Gesetz erlassen und ordentlich kundgemacht oder ihm ordentlich bekanntgegeben worden ist, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten oder mit Kerker von einem Monate bis zu einem J a h r e bestraft. (2) Handelt der Schuldige aus Fahrlässigkeit, so wird er mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten oder mit Geldstrafe bestraft. § 144. (]) AVer versucht, mit Gewalt die Verfassung eines fremden Staates zu andern, mit Gewalt dessen Gebiet einem anderen Staat einzuverleiben oder einen Teil davon losreissen, wird mit Gefängnis von sechs Monaten bis zu drei Jahren oder mit Kerker von einem J a h r e bis zu fiinf J a h r e n bestraft. (2) Zur Anklage bedarf es der Ermächtigung des Ministers der auswärtigen Angelegenheiten. § 145. (]) W e r in der Absieht. ATerachtung oder feindselige Gesinnung gegen einen fremden Staat zu zeigen. dessen Oberhaupt oder von der Regierung der Republik anerkannten A'ertreter an der Ehre kränkt oder sie beleidigt, das AVappen oder die Flagge eines fremden Staates beschädigt oder schmäht, das Wappen oder die Flagge eines fremden Staates, die von seiner anerkannten A^ertretung öffentlich angebracht worden sind, beseitigt, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten oder mit Geldstrafe bestraft.
(2) Zur Anklage bedarf es der E r mächtigung des Ministers der auswärtigen Angelegenheiten. £ 146. Das Gericht kann auf A7erlust der burgerlichen Ehrenrechte (§ 51 und 52) auch dann erkennen, wenn es den Schuldigen wegen einer in diesem Hauptstiick angefuhrten Tat zu einer wenigstens einjährigen Gefängnisstrafe verurteilt. § 147. Das Gericht kann auf Ausweisung auch dann erkennen, wenn es einen Ausländer wegen einer in diesem Hauptstiick angefiihrten Tat zu einer kiirzeren als einjährigen Gefängnisstrafe verurteilt (§ 56 Abs. 4). § 148. A T erurteilt das Gericht den Schuldigen wegen Anschläge auf die Republik (§ 136), Vorbereitung von Anschlägen auf die Republik (§ 137), Gefährdung der Sicherheit der Republik gemäss § 138 Abs. 1 bis 3, Verräterei gemäss § 139 Abs. 1 oder Verrat eines Staatsgeheimnisses gemäss § 140 Abs. 1, so kann es im Urteil aussprechen, dass ein bestimmter Teil des Vermögens des Verurteilten als Ersatz fur den durch die Tat verursachten Schaden dem Staate zufällt. § 149. (*) W e g e n der im § 136, 137, 138, 140, 141 und 144 angefuhrten strafbaren Handlungen ist derjenige nicht strafbar, der freiwillig (§ 19) von seinem Unternehmen zuriicktritt und entweder zu einer Zeit, da der schädliche Erfolg verhiitet werden kann, der Behörde die Anzeige erstattet oder selbst ihn verhiitet oder gutmacht. (2) Der Teilnehmer an einer nach § 137 oder § 138 Abs. 3 strafbaren Vereinigung ist wegen dieser Tat nicht strafbar, wenn er, bevor noch etwas anderes als die A T ereinigung unternommen wird, und nicht deshalb, weil er weiss oder vermutet, dass die ATereinigung entdeekt ist, entweder den Rucktritt von der
279 (4) Die Bestimmung des § 149 iiber Unternehmung bewirkt oder die A r ereidie tätige Reue gilt auch hier. nigung der Behörde anzeigt. (5) Feind ist die fremde Macht, mit (3) Durch die Anzeige der strafbaren der die Republik oder ihr KriegsverbiinUnternehmung wird derjenige nicht strafdeter Krieg fiihrt oder gegen die mililos, der in der Absieht, sie der Behörde tärische Massnahmen wegen drohender zu verraten, sie angezettelt oder zu Teil| Kriegsgefahr getroffen werden. nahme an ihr angestiftet hat. § 152. i1) W e r eine Tatsache, eine § 150. (*) Die A 7 erjährung der in Massnahme oder einen Gegenstand, die diesem Hauptstiick angefuhrten strafbaim Interesse der A T erteidigung der Reren Handlungen wird während der Kriegspublik geheim bleiben sollen, in der Abzeit mit der W i r k u n g gehemmt, dass diese sieht auskundschaftet, sie unmittelbar Zeit in die im § 33 und 34 angefuhrten oder mittelbar einer fremden Macht zu Fristen nicht eingerechnet wird. verraten, (2) Die A T erjährung der zur Kriegswer einer fremden Macht unmittelbar zeit begangenen strafbaren Handlungen oder mittelbar eine solche Tatsache, eine beginnt erst mit Beendigung der Kriegssolche Massnahme oder einen solchen zeit. Gegenstand verrät, Sechstcs Hauptstiick. Strafbare Handwer zu diesen Zwecken sich mit jelungen gegen die Nationalvcrtcidigung. j mandem vereinigt oder mit einer fremden § 1 5 1 . (*) AVer zur Kriegszeit oder Macht oder mit fremden, namentlich milieiner Zeit, in der militärischen Massnah- tärischen oder finanziellen Faktoren, in unmen wegen drohender Kriegsgefahr gemittelbare oder mittelbare Verbindung tritt, troffen werden, der Wehrmaeht oder miwird mit Kerker von zwei bis zu acht Jahren oder mit Gefängnis von einem litärischen Unternehmungen der Republik oder ihres Verbiindeten einen Scha- ; Jahre bis zu fiinf Jahren und unter den zufugt oder dem Feinde einen Vorbesonders erschwerenden Umständen mit teil verschafft, wird mit Gefängnis von Kerker von funf bis zu zwanzig Jahren oder fur Lebensdauer oder mit Gefängnis sechs Monaten bis zu fiinf Jahren oder mit Kerker von einem Jahre bis zu acht von drei bis zu fiinfzehn Jahren bestraft. Jahren bestraft. (2) W e r wissentlich die Verteidigung 2 ( ) 1st dem Schuldigen bekannt, dass der Republik dadureh gefährdet, dass er er durch seine Tat in bedeutendem Masse j einer unberufenen Person eine Tatsache, eine Massnahme oder einen Gegenstand militärische Interessen des Staates geT fährdet, oder handelt er in der Absieht, \ verrät, die im Interesse der A erteididie Republik zu schädigen, oder sind i gung der Republik geheim bleiben sollen, oder dass er eine solche Tatsache, eine andere besonders erschwerende Umstände vorhanden, so wird er mit Kerker von < solche Massnahme oder einen solchen Gegenstand in der Absieht auskundschaffunf bis zu zwanzig Jahren oder mit tet, sie einer unberufenen Person zu verGefängnis von drei bis zu fiinfzehn Jahraten, wird mit Gefängnis von sechs Moren bestraft. (3) Begeht der Schuldige die Tat aus naten bis zu drei Jahren oder mit Kerker von einem Jahre bis zu fiinf Jahren bestraft. grober Fahrlässigkeit, so wird er mit Ge (3) W e r durch grobe Fahrlässigkeit fängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten oder mit Kerker von einem Mo- i verursacht, dass eine solche Tatsache, eine solche Massnahme oder ein solcher nate bis zu einem Jahre bestraft.
280 Gegenstand einer fremden Macht bekannt fährdet oder handelt er in der Absieht, werden oder bekannt werden können, die Republik zu schädigen, so wird er obwohl er nach seiner öffentlichen Stelmit Kerker von fiinf bis zu zwanzig lung verpflichtet ist, sie geheim zu hal- Jahren oder mit Gefängnis von drei bis ten, oder obwohl ihm eine solche Ver- zu fiinfzehn Jahren bestraft. pflichtung im Hinblick auf sein dienst(3) Begeht der Schuldige die Tat aus liches oder vertragsmässiges A r erhältnis grober Fahrlässigkeit, so wird er mit ausdrucklich auferlegt worden ist, wird Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis Monaten oder mit Geldstrafe bestraft. zu sechs Monaten oder mit Kerker von § 155. W e r eine Nachricht iiber einem Monate bis zu einem Jahre bestraft. die Starke, die Kriegstiichtigkeit oder die 4 ( ) Die Bestimmung des § 149 iiber Bewegung des Militärs oder iiber eine die tätige Reue gilt audi hier. andere zur Verteidigung getroffene Ein§ 153. (^ Ein Angehöriger der Re- richtung oder Massnahme der Republik publik, der zur Kriegszeit im feindlichen oder ihres A 7 erbiindeten veröffentlicht, Heere Dienste leistet, wird mit Gefäng- obwohl dies behördlich verboten wurde nis von sechs Monaten bis zu fiinf Jahoder obwohl er aus der Nachricht oder ren oder mit Kerker von einem Jahre aus anderen Umständen wissen konnte, bis zu acht J a h r e n bestraft. dass er durch die Veröffentlichung das (2) Tritt der Schuldige erst zur Kriegs- Interesse des Staates gefährdet, wird mit zeit in den Dienst im feindlichen Heere, Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu so wird er mit Kerker von zwei bis sechs Monaten bestraft. zu zwanzig J a h r e n oder mit Gefängnis § 156. AVer ohne Bewilligung der von einem J a h r e bis zu fiinfzehn Jahren Regierung einen Angehörigen der Repubestraft. blik fiir den Militärdienst einer fremden § 154. (*) W e r zur Kriegszeit die Macht anwirbt,wird mit Kerker von sechs vertragsmässige oder durch die öffentMonaten bis zu fiinf J a h r e n oder mit liche Macht gemäss dem Gesetze ihm auf- j Gefängnis von drei Monaten bis zu drei erlegte Verpflichtung verletzt, bei der Jahren bestraft. Erzeugung oder Lieferung von Gegen§ 157. W e r verbotswidrig Waffen, ständen des Kriegsbedarfes fur die WehrMunition oder sonstiges Kriegsmaterial macht der Republik oder ihres Verbiinin das Ausland ausfuhrt, wird mit Gedeten oder bei der Beförderung soldier Ge- fängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs genstände oder militärischer Abteilungen Monaten bestraft. mitzuwirken oder eine andere fur die § 158. (*) W e r absichtlich zur BeKriegfiihrung wichtige Arbeit zu leisten, gehung oder bei der Begehung eines Miliwird mit Gefängnis von vierzehn Tagen tärverbrechens mitwirkt (§ 25), wird mit bis zu drei J a h r e n oder mit Kerker von Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu drei einem Monate bis zu drei Jahren und Jahren oder mit Kerker von einem Mounter besonders erschwerenden Umstän- I nate bis zu drei Jahren, und wenn es den mit Kerker von einem Jahre bis zu sich um ein besonders schweres A7erbreacht Jahren oder mit Gefängnis von sechs chen handelt oder wenn er in der AbMonaten bis zu fiinf Jahreu bestraft. sieht handelt, die Zucht zu untergraben, (2) 1st dem Schuldigen bekannt, dass mit Kerker von sechs Monaten bis zu er durch seine Tat in bedeutendem Masse fiinf Jahren oder mit Gefängnis von drei militärische Interessen des Staates geMonaten bis zu funf Jahren bestraft.
281 (2) W e r einen anderen zur Verletzung der Pfiicht, zum aktiven Militärdienst einzuriicken, anstiftet oder anzustiften sucht, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten oder mit Kerker von einem Monate bis zu einem J a h r e , und wenn er in der Absieht handelt, die Zucht zu untergraben, mit Kerker von sechs Monaten bis zu fiinf Jahren oder mit Gefängnis von drei Monaten bis zu fiinf Jahren bestraft. (3) W e r in der Absieht, die Zucht zu untergraben, einen Angehörigen der Wehrmacht oder einer anderen militärisch organisierten Körperschaft der öffentlichen Macht zu einer anderweitigen Verletzung der militärischen Pfiicht anstiftet oder anzustiften sucht, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu drei Jahren oder mit Kerker von einem Monate bis zu drei Jahren bestraft. § 159. ( J ) W e r einer Person, die ein Militärverbrechen begången hat, dazu behilflich ist, der Strafverfolgung, der von einem Militärstrafgerichte verhängten Strafe oder sichernden Massnahme zu entgehen, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu drei J a h r e n oder mit Kerker von einem Monate bis zu drei J a h r e n bestraft. (2) Handelt es sich um eine nahestehende Person, so kann das Gericht die Strafe ausserordentlich mildern. § 160. (*) Wer in der Absieht, der Wehrpflicht zu entgehen, die gésetzliche Stellungspflicht nicht erfullt, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu sechs Monaten oder mit K e r k e r von einem Monate bis zu einem J a h r e bestraft. (2) In gleicher Weise wird bestraft, wer in derselben Absieht die gésetzliche Pflicht, zum aktiven Militärdienst einzuriicken, nicht erfullt. (3) W e r die im ersten oder zweiten Absatz angefuhrte Tat gemäss einer auf die massenweise Umgehung der Wehr-
pflicht gerichteten Verabredung begeht, wird mit Gefängnis von sechs Monaten bis zu drei Jahren oder mit Kerker von einem J a h r e bis zu fiinf Jahren bestraft. § 1 6 1 . (*) W e r in der Absieht, der Wehrpflicht zu entgehen, das Gebiet der Republik verlässt, sich durch Beschädigung seines Körpers oder seiner Gesundheit teilweise oder gänzlich zum Militärdienst unfähig macht, ein Organ der öffentlichen Macht täuscht (§ 186) oder sich anderer Umtriebe bedient, wird mit Gefängnis von sechs Monaten bis zu drei Jahren oder mit Kerker von einem J a h r e bis zu funf Jahren bestraft. (2) Ebenso wird bestraft, wer in der Absieht, damit ein anderer der Wehrpflicht entgehe, ihn durch Beschädigung seines Körpers oder seiner Gesundheit teilweise oder gänzlich zum Militärdienst unfähig macht, ein Organ der öffentlichen Macht täuscht (§ 186) oder sich anderer Umtriebe bedient. (3) Beabsichtigt der Schuldige nicht, dass er selbst oder ein anderer dauernd der Wehrpflicht entgehe, so wird er mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu drei Jahren oder mit Kerker von einem Monate bis zu drei J a h r e n bestraft. § 162. W u r d e die im § 160 und 161 angefiihrte Tat zur Kriegszeit begången, so wird der Strafsatz erhöht. § 163. Das Gericht kann auf Verlust der burgerlichen Ehrenrechte ( § 5 1 und 52) auch dann erkennen, wenn es den Schuldigen wegen einer in diesem Hauptstiick angefuhrten Tat zu einer wenigstens einjährigen Gefängnisstrafe verurteilt. § 164. Das Gericht kann auf Ausweisung auch dann erkennen, wenn es einen Ausländer wegen einer in diesem Hauptstiick angefuhrten Tat zu einer kiirzeren als einjährigen Gefängnisstrafe verurteilt (§ 59 Abs. 4). § 165. Verurteilt das Gericht den
282 Schuldigen wegen Schädigung im Kriege gemäss § 151 Abs. 1 und 2, Ausspähung gemäss § 152 Abs. 1 und 2 oder ATerletzung der ATerpflichtung zu einer Kriegsdienstleistung gemäss § 154 Abs. 2, so kann es im Urteil aussprechen, dass ein bestimmter Teil des Vermögens des Verurteilten als Ersatz fur den durch die Tat verursachten Schaden dem Staate zufällt. § 166. Die Bestimmung des § 1 5 0 gilt auch fur die in diesem Hauptstiick angefuhrten strafbaren Handlungen.
wer Gewalt oder gefährliche Drohung gegen ein Mitglied eines gesetzgebenden Körpers dafiir anwendet, dass es sein Mandat pflichtgemäss ausgeiibt hat, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu drei J a h r e n oder mit Kerker von einem Monate bis zu fiinf Jahren bestraft. Neuntes Hauptstuck. Strafbare Handlungen gegen den allgemeinen Fricden und die allgcmeine Ordnung.
§ 209. ( 1 ) W e r o h n e behördliche BewilSiebentes Hauptstuck. Strafbare Handligung ein Geschutz, ein Maschinengewehr, lungen gegen den Volksivillen. ein Selbstladegewehr (automatisches Ge§ 167. (*) W e r Gewalt anwendet, wehr), eine Handgranate, einen Minenwerum in einer bestimmten Richtung auf fer, einen Flammenwerfer oder eine Waffe die Ausiibung der Rechtsbefugnis des ähnlicher W i r k u n g oder Bestandteile, die Präsidenten der Republik, eines gesetz- zur Benutzung einer solchen Waffe ungebenden Körpers, des ATorsitzenden, Prä- umgänglich notwendig sind, beschafft, sidiums, eines Ausschusses oder einer aufbewahrt oder einem anderen uberlässt, Kommission eines solchen einzuwirken I wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen oder sie an einer solchen Ausiibung zu J bis zu drei Jahren oder mit Kerker von hindern oder diese zu vereiteln, einem Monate bis zu drei Jahren bewer gegen sie wegen der Ausiibung I straft. ihrer Rechtsbefugnis Gewalt anwendet, (2) Ebenso wird bestraft, wer ohne wird mit Gefängnis von sechs Mobehördliche Bewilligung naten bis zu zehn Jahren oder mit KerHand- oder Feuerwaffen, Munition, ker von einem J a h r e bis zu zwölf Jah- : militärischen Zwecken dienende Sprengren bestraft. stoffe oder giftige Gase sammelt oder (2) W e r sich eigenmächtig allein oder I verteilt, in A 7 erbindung mit anderen eine dem bewaffnete Gruppen biidet oder sie Präsidenten der Republik oder einem geim Umgänge mit W^affen ausbildet. setzgebenden Körper vorbehaltene Rechts(3) Begeht der Schuldige die im erbefugnis anmasst, wird mit Gefängnis sten oder zweiten Absatz angefiihrte Tat von sechs Monaten bis zu fiinf Jahren I zu Zwecken eines Aufstandes oder Aufoder mit Kerker von einem Jahre bis zu ruhres, so wird er mit Gefängnis von acht Jahren bestraft. sechs Monaten bis zu fiinf Jahren oder § 169. AVer mit Gewalt, durch ge- mit Kerker von einem J a h r e bis zu acht fährliche Drohung oder durch List ein Jahren bestraft. Mitglied eines gesetzgebenden Körpers (4) AVer an einer bewaffneten Grupdazu bestimmt, sich an den Verhandpe teilnimmt, obwohl er weiss, dass ihr lungen dieses Körpers nicht zu beteiligen Zweck Aufstand oder Aufruhr ist, wird oder sich däran in einem bestimmten mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis Sinne zu beteiligen. zu sechs Monaten oder mit Kerker von
283 § 2 1 1 . (') W e r sich mit anderen einem Monate bis zu einem Jahre bezur Begehung von Anschlägen auf einen straft. (5) Fordert die Staatsverwaltung die ; fremden Staat (§ 144), einer Schädigung Bevölkerung durch eine Kundmachung i im Kriege (§ 151), einer Gewalt gegen zur AVaffenablieferung auf, so wird der- j verfassungsmässige Faktoren oder Anjenige nicht wegen unerlaubter Bewaff- | massung ihrer Befugnis (§ 167), einer nung bestraft, der die Waffen, mit I Gewalt gegen die öffentliche Macht (§ 179), einer Geldfälschung (§ 224), einer denen die strafbare Handlung begången Verleitung zur Auswanderung (§ 235), worden ist, in der durch die Kundmacheiner Lieferung einer jugendlichen Perung festgesetzten Frist der Behörde son in das Ausland (§ 248), eines Totabliefert. § 210. ( J ) AVer zur massenweisen schlages (§ 271 Abs. 1 und 2), eines Nichterfullung öffentlichrechtlicher ATer- | Mordes (§ 272), einer Körperbeschädipfiichtungen, die durch ein Gesetz auf- i1 gung eines verfassungsmässigen Faktors (§ 277), einer wissentlichen Gemeinerlegt sind, aufreizt, wird mit Gefängj gefährdung (§ 291), einer Gefährdung nis von vierzehn Tagen bis zu sechs Betriebes (§ 293), Monaten (§ 78) oder mit Kerker von I eines öffentlichen einer A T orbereitung von gemeiugefähreinem Monate bis zu einem Jahre bestraft. (2) Ebenso wird derjenige bestraft, lichen strafbaren Handlungen (§ 297), einer Unterjochung (§ 308), eines Diebder öffentlich zu einem Verbrechen oder stahles (§ 315), einer Erpressung (§ einem A'ergehen aufreizt. 3 ( ) Hat der Schuldige zu Anschlä- 322), eines Raubes (§ 323), eines Betruges (§ 324) oder einer Vermögensgen auf die Republik (§ 136), zur Vorbeschädigung (§ 328 Abs. 2) vereinigt, bereitung von Anschlägen auf die Repuwird mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis blik (§ 137), zur Gefährdung der Sicherzu drei Jahren oder mit Kerker von einem heit der Republik (§ 138). zur Schädigung im Kriege (§ 151), zur Ausspähung Monate bis zu fiinf Jahren bestraft, wenn die Tat nicht als Teilnahme stronger straf(§ 152), zur Ueberläuferei (§ 153j, zur 7 bar ist. Verletzung der A erpflichtung zu einer (2) Ebenso wird bestraft, wer sich Kriegsdienstleistung (§ 154), zur Umgehmit anderen vereinigt, um solche Handung der Wehrpflicht (§ 160), zur Verlungen zu begehen. eitlung der AA'ehrpflicht (§ 161), zur Gewalt gegen verfassungsmässige Fak(3) Die Bestimmungen des § 149 Abs. toren oder Anmassung ihrer Befugnis 2 und 3 uber die tätige Reue gelten (§ 167), zur Gewalt gegen die offent auch hier. liche Macht (§ 179), zum Totschlag an § 213. (l) W e r in glaubwiirdiger einem verfassungsmässigen Faktor (§ Weise erfährt, dass Anschläge auf die 271 Abs. 21, zur Körperbesehädigung Republik (§ 136 und 137), Schädigung eines verfassungsmässigen Faktors (§ im Kriege (§ 151), Ausspähung (§ 152), 277), zur wissentlichen Gemeingefährunerlaubte Bewaffnung (§ 209), Gelddung (§ 291) oder zur Gefährdung eines fälschung (§ 224) oder ein im § 271 öffentlichen Betriebes (§ 293) aufgereizt, Abs. 2 und § 277 angefuhrter Angriff so wird er mit Gefängnis von drei Moauf einen verfassungsmässigen Faktor naten bis zu drei Jahren oder mit Kervorbereitet werden oder dass Schädigung ker von sechs Monaten bis zu funf Jahren im Kriege (§ 151). Ausspähung ( § 1 5 2 ) bestraft. oder unerlaubte Bewaffnung (§ 209) be-
284 gängen worden ist, und es unterlässt, (2) W e i s s der Schuldige, dass die dies unverzuglich in glaubwurdiger Weise Nachricht unwahr ist, so wird er mit der Behörde oder der gefährdeten Per- i Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu son anzuzeigen, obwohl er dies leicht ! sechs Monaten oder mit Kerker von und ohne Gefahr fur sich und fur einem Monate bis zu einem Jahre benahestehende Personen tun konnte, wird 1 straft. mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis (3) W"er eine unwahre Nachricht, zu drei Jahren (§ 78) oder mit Kerker : ohne zureichende Griinde zu haben, sie von einem Monate bis zu drei Jahren i fur wahr zu halten, öffentlich mitteilt bestraft. oder auf andere Art verbreitet. obwohl (2) Handelt der Schuldige in der Ab- . er weiss, dass er dadureh die Sicherheit sieht, den Täter zu unterstiitzen, so i des Staates, die öffentliche Sicherheit wird er ebenso wie ein Teilnehmer (§ j oder die öffentliche Ordnung schädigt 25) bestraft. | oder dass er dadureh eine A T erteuerung 3 ( ) Die Nichtanzeige ist nicht straf- von Gegenständen des Bedarfes, iiberstiirzte und massenweise Käufe oder bar, wenn der Schuldige von der Unternehmung zu einer Zeit erfahren hat, A r erkäufe oder uberstiirzte und massenda von ihr bereits Abstand genommen weise Behebung von Einlagen verursacht, wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen wurde, ausser wenn es sich um Ausbis zu sechs Monaten oder mit Kerker spähung (§ 152) handelt. (4) Das Gericht kann die Strafe aus- von einem Monate bis zu einem Jahre bestraft. serordentlich mildern, wenn der Schuldige freiwillig und nicht deshalb, weil § 219. i1) Wer öffentlich einen seine Tat entdeekt wurde, die Wahrheit gesetzgebenden Körper, ein Gericht, eine angibt, bevor aus der Tat ein gewich- ' nach dem Gesetze zur Ausiibung der tiger Schaden entstanden ist, oder zu öffentlichen Verwaltung oder der milieiner Zeit, da noch weiterer gewichtiger tärischen Macht berufene Behörde oder Schaden dadureh verhiitet werden kann. Körperschaft beschimpft oder öffentlich § 216. (') W e r eine unwahre Nach- von ihnen eine zur Schande gereichende Tatsache behauptet, ohne zureichenden richt, ohne zureichende Griinde zu haGrund zu haben, sie fiir wahr zu halten, ben, sie fur wahr zu halten, öffentlich wird mit Gefängnis von vierzehn Tagen mitteilt oder auf andere Art verbreitet, obwohl er weiss, dass er dadureh die bis zu sechs Monaten oder mit GeldBevölkerung einer Gegend oder eines strafe bestraft. Örtes oder einen Teil dieser Bevölker(2) Weiss der Schuldige, dass seine ung ernstlich beunruhigen wird, wird Behauptung unwahr ist, so wird er mit mit Gefängnis von vierzehn Tagen bis Gefängnis von vierzehn Tagen bis zu zu sechs Monaten oder mit Geldstrafe sechs Monaten oder mit Kerker von bestraft. einem Monate bis zu einem Jahre bestraft. die A T erfassung des Bundes oder eines S c l l W . F s l . Breizehntcr Abschnitt. Vergehcn gegen i Kantons abzuändern, den Staat und die Landesverteidigung. die verfassungsmässigen Staatsbehör229. W e r eine Handlung vornimmt, ! den abzusetzen oder sie ausserstand zu die darauf gerichtet ist, mit Gewalt setzen. ihre Gewalt auszuuben,
285 232. Wer ein von einer Behörde schweizerisches Gebiet von der Eidge1 angebrachtes Hoheitszeichen, insbesondere nossenschaft oder Gebiet von einem Kan1 das Wappen oder die Fahne der Eidton abzutrennen, wird mit Zuchthaus oder mit Gefäng- genossenschaft oder eines Kantons, bösnis von einem bis zu fiinf Jahren be- willig wegnimmt, beschädigt oder beleiI digende Handlungen däran verubt, wird straft. 230. 1. W e r eine Handlung vor- i mit Gefängnis oder mit Busse bestraft. 233. W e r die schweizerische Genimmt, die darauf gerichtet ist, bietshoheit verletzt, insbesondere durch die Unabhängigkeit der Eidgenossenunerlaubte Vornahme von Amtshandlungschaft zu verletzen oder zu gefährden, eine die Unabhängigkeit der Eidge- s en im Namen eines fremden Staates, wer in Verletzung des A^ölkerrechts nossenschaft gefährdende Einmischung einer fremden Macht in die Angelegen- auf schweizerisches Gebiet eindringt, wird mit Gefängnis oder mit Busse heiten der Eidgenossenschaft herbeizubestraft. fiihren, 234. 1. AVer Tatsachen, A^orkehrungwird mit Zuchthaus oder mit Gefängen oder Gegenstände, die mit Riicksicht nis von einem bis zu fiinf Jahren beauf die Landesverteidigung geheimgestraft. ; halten werden, ausspäht, um sie einem 2. Wei' mit der Regierung eines fremden Staates oder mit eleren Agenten fremden Staate, dessen Agenten oder : der Öffentlichkeit bekannt oder zugängin Beziehung tritt, um einen Krieg gegen die Eidgenossenschaft herbeizufiihren, lich zu machen, wer vorsätzlich Tatsachen, Vorwird mit Zuchthaus nicht unter drei J a h kehrungen oder Gegenstände, die mit ren bestraft. 2 3 1 . 1. W e r vorsätzlich ein Geheim- Riicksicht auf die Landesverteidigung nis, dessen Bewahrung zum Wohl der geheimgehalten werden, einem fremden Eidgenossenschaft geboten ist, einem i Staate, dessen Agenten oder der Öffentfremden Staate. dessen Agenten oder lichkeit bekannt oder zugänglich macht, wird mit Zuchthaus bestraft. der Öffentlichkeit bekannt oder zugäng2. Werden diese Handlungen in Zeiten lich macht. eines aktiven Dienstes verubt, so ist die wer Urkunden oder Beweismittel, Strafe Zuchthaus nicht unter drei Jahren. die sich auf Rechtsverhältnisse zwischen 3. Handelt der Täter fahrlässig, so der Eidgenossenschaft und einem ausländischen Staate beziehen, vernichtet, ist die Strafe Gefängnis. 235. 1. Wer vorsätzlich in Zeiten verfälscht, beiseite schafft oder entweneines aktiven Dienstes die Unternehmungdet und dadureh die Interessen der Eiden des schweizerischen Heeres unmittelgenossenschaft vorsätzlich gefährdet, der Bevollmächtigte der Eidgenossen- j bar stört oder gefährdet, wer insbesonschaft, der vorsätzlich Unterhandlungen dere die dem Heere dienenden Verkehrsmit einer auswärtigen Regierung zum oder Nachrichtenmittel, Anlagen oder ! Sachen beschädigt oder vernichtet oder Naehteil der Eidgenossenschaft fiihrt, den Betrieb von Anstalten, die dem wird mit Zuchthaus oder mit Gefängnis von einem bis zu fiinf Jahren be- Heere dienen, hindert oder stört, wird mit Zuchthaus nicht unter drei Jahren straft. 2. Handelt der Täter fahrlässig, so bestraft. 2. WTer vorsätzlich in Zeiten eines ist die Strafe Gefängnis oder Busse.
286 aktiven Dienstes die Unternehmungen des willigung, durch A 7 erstiimmelung oder schweizerischen Heeres mittelbar stört auf andere Weise zur Erfullung der Mioder gefährdet, wer insbesondere die \ litärdienstpflicht bleibend oder zeitweise, öffentliche Ordnung stört oder Betriebe, ganz oder zum Teil untauglich macht, die fur die Allgemeinheit oder die Heeres- ! wird mit Gefängnis bestraft. verwaltung wichtig sind, hindert oder i 2 4 1 . W e r in der Absieht, sich oder stört, wird mit Zuchthaus oder mit Ge- j einen andern der Erfullung der Militärfängnis nicht unter sechs Monaten be- \ dienstpflicht bleibend oder zeitweise zu straft. entziehen, gegenuber den zuständigen 3. Handelt der Täter fahrlässig, so militärischen oder biirgerlichen Behörden ist die Strafe Gefängnis. oder Stellen auf Täuschung berechnete 236. AVer vorsätzlich in Zeiten ei- Mittel anwendet, wird mit Gefängnis nes aktiven Dienstes die Unternehmungbestraft. en des schweizerischen Heeres durch 242. 1. W e r vorsätzlich in Zeiten Verbreiten unwahrer Nachrichten stört eines aktiven Dienstes einen A7ertrag oder gefährdet, wird mit Zuchthaus bis iiber die Lieferung von Heeresbediirfzu zehn Jahren oder mit Gefängnis nicht nissen nicht oder nicht gehörig erfullt, unter einem Monat bestraft. wird mit Zuchthaus bis zu fiinf Jahren Handelt der Täter fahrlässig, so ist ! oder mit Gefängnis bestraft. die Strafe Gefängnis. Liegt der Nichterfullung Fahrlässig237. Der Schweizer, der, ohne dazu keit zugrunde. so ist die Strafe Gefänggezwungen zu sein, in einem Kriege die j nis. Waffen gegen die Eidgenossenschaft I 2. Dieselben Strafen treffen Unterträgt oder in ein feindliches Heer ein- lieferanten, A 7 ermittler oder Angestellte, tritt, wird mit Zuchthaus bestraft. die die A T erletzung des A 7 ertrages be238. W e r Gegenstände, die der wirken. Landesverteidigung dienen, dem Feinde i 2 4 3 . 1. AVer öffentlich zum Ungeuberliefert, horsam gegen militärische Befehle, zur wer durch Dienstleistungen oder Lie- Dienstverletzung, zur Dienstverweigerung ferungen den Feind begiinstigt, oder zum Ausreissen auffordert, wer bei einer Anleihe eines feindwer einenDienstpflichtigen zu einem lichen Staates mitwirkt oder auf sie A'erbrechen oder A'ergehen verleitet, das zeichnet, durch die Militärgerichte zu beurteilen wird mit Zuchthaus oder mit Gefäng- ist. nis nicht unter sechs Monaten bestraft. wird mit Gefängnis bestraft. 239. W e r einen Schweizer fur frem2. Geht die Aufforderung auf Meuden Militärdienst anwirbt oder ihn zum terei oder wird zu Meuterei verleitet, Zweck der Anwerbung einem WTerber so ist die Strafe Zuchthaus bis zu fiinf zufiihrt. wird mit Gefängnis nicht unter Jahren oder Gefängnis. einem Monat und mit Busse bestraft. 244. AVer eine Militärperson in der 240. W e r sich durch A'erstiimmeAusiibung des Dienstes hindert oder stört, lung oder auf andere Weise zur Erwer eine Militärperson, ohne dass fullung der Militärdienstpflicht bleibend sie dazu Anlass gibt, öffentlich beoder zeitweise, ganz oder zum Teil untaugschimpft, lich macht oder untauglich machen lässt, wird mit Gefängnis oder mit Busse wer einen andern, mit dessen Einbestraft.
287 245. W e r in Zeiten eines aktiven Sechzchntcr Abschnitt. Vergehen gegen Dienstes unwahre Darstellungen iiber fremde Staatcn. Zustände oder Vorgänge im Heer veröffentlicht oder sonstwie verbreitet, durch 2 6 1 . W e r einen fremden Staat in die das Ansehen des Heeres geschädigt der Person seines Oberhauptes, seines wird, wird mit Gefängnis bis zu einem Gesandten oder Geschäftsträgers, oder J a h r oder mit Busse bestraft. in seiner Regierung öffentlich beleidigt, 246. W e r einen Internierten oder wird auf Ersuchen der Regierung des einen Kriegsgefangenen zum Ungehorsam fremden Staates mit Gefängnis oder mit gegen militärische Befehle oder zu einer Busse bestraft. Dienstverletzung verleitet, wird mit Ge262. W e r Hoheitszeichen eines fremfängnis bestraft. den Staates, die von einer anerkannten W e r einen Internierten oder Kriegs- A'ertretung dieses Staates öffentlich angebracht sind, namentlich sein Wappen gefangenen zu Meuterei verleitet, wird mit Zuchthaus oder mit Gefängnis bestraft. oder seine Fahne böswillig wegnimmt, 247. 1. AVer mit Gewalt, Drohung beschädigt oder beleidigende Handlungen oder List einen Internierten oder einen daran verubt, wird mit Gefängnis oder Kriegsgefangenen befreit oder ihm zur mit Busse bestraft. Flucht behiilflich ist, wird mit Gefäng263. 1. AVer die Gebietshoheit ei nis bestraft. nes fremden Staates verletzt, insbesondere durch unerlaubte Vornahme von 2. W i r d das A7ergehen von einem zusammengerotteten Haufen begången, so Amtshandlungen auf dem fremden Staatswird jeder, der an der Zusammenrottung gebiete, teilnimmt, mit Gefängnis bestraft. wer in Verletzung des A'olkerrechtes auf fremdes Staatsgebiet eindringt, Der Teilnehmer, der Gewalt an Personen oder Sachen verubt, wird mit wird mit Gefängnis oder mit Busse Zuchthaus bis zu drei Jahren oder mit bestraft. Gefängnis nicht unter einem Monat be2. Wer es versucht, vom Gebiete straft. I der Schweiz aus mit Gewalt die staat248. W e r vorsätzlich oder aus Fahr- I liche Ordnung eines Nachbarstaates zu lässigkeit in Zeiten eines aktiven Dien- i stören, wird mit Gefängnis bestraft. stes den vom Bundesrat, vom schweize264. W e r vom neutralen Gebiet der rischen Militärdepartement, von eidgenösSchweiz aus Feindseligkeiten gegen einen sischen Kommissären, von kantonalen I Kriegfiihrenden unternimmt oder unterRegierungen oder Militärbehörden, vom i stiitzt, Armeekommando, von den Territorialwer Feindseligkeiten gegen in die kommandanten oder von andern zustänSchweiz zugelassene fremde Truppen undigen militärischen Stellen zur W a h r u n g ternimmt, der militärischen Interessen oder der wird mit Zuchthaus oder mit GefängNeutralität oder in Ausiibung der ihnen nis bestraft. zustehenden Polizeigewalt erlassenen, 265. W e r auf dem Gebiete der öffentlich bekanntgemachten allgemeinen Schweiz fur einen fremden Staat zum Befehlen oder Verordnungen zuwider- Naehteil eines fremden Staates militärhandelt, wird, sofern keine andere Straf- ischen Nachrichtendienst betreibt, bestimmung zutrifft, mit Gefängnis oder wer solchem Nachrichtendienst ATormit Busse bestraft. j schub leistet,
288 wird mit Gefängnis oder mit Busse Art. 261 ordnet der Bundesrat die A7erbestraft. folgung nur an, wenn er das Gegenrecht Die Korrespondenz und das Material fur zugesichert halt. In Kriegszeiten kann der Bundesrat die Verfolgung auch ohne werden eingezogen. 266. Die ATergehen dieses Abschnit- das Ersuchen der Regierung des fremtes werden nur auf A7erfiigung des Bun- i den Staates oder die Zusicherun£ des desrates verfolgt. In den Fallen des ! Gegenrechts anordnen.
Bilaga till Tredje
Avd.
»Om f ö r r ä d e r i ; så o c k o m an Jra f ö r rikets s ä k e r h e t m e n l i g a bro tt>. L.
K.
1839 L.
B.
9 kap. 1 §. Hvar som, i uppsåt: 9 kap. 1 §. Hvar som, i uppsåt: 1. att lägga Sverige eller Norrige 1. att lägga Sverige eller Norrige under främmande Makt, eller från något under främmande Makt, eller från något af dessa Riken söndra en dertill hörande af dessa Riken söndra en dertill hörande del eller besittning; eller del eller besittning; eller 2. att bryta Rikenas förening, eller 2. att bryta Rikenas förening, eller med våldsamma medel upphäfva eller med våldsamma medel upphäfva eller ändra den emellan Rikena stadgade ändra den emellan Rikena stadgade föreStatsform eller någon af deras grundla- ningsform, eller någon af deras grundgar: eller lagar; eller 3. att beröfva Konungen eller Thron- j 3. att Konungen lif eller frihet beföljaren lif eller frihet, eller någon af röfva eller honom från thronen uttränga; dem från thronen uttränga; eller gör uppror eller annan gerning, ehvad 4. att Thronföljare eller annan Prins, den såsom fullbordadt brott, eller, efter som till thronen arfvinge är, lifvet be3 K a p . 1 §., endast såsom försök anses röfva, eller någon af dem från thronbör; en sådan förrädare miste lifvet. följden utestänga; Anstiftare af stämpling till förräderi, gör uppror, eller annan gerning, den som här sagdt är, skall, der stämplingen der innefattar uppsåtets fullbordan eller ej till utbrott, kommit, dömas till straff- försök dertill, som i 3 Kap. 1 § sägs; en arbete i första grad. sådan förrädare miste lifvet, eller straffes, der faran ringa var, med fängelse i första grad.
5 §. H a r någon, muntligen inför menighet eller i annan folksamling, eller i skrift, den han utsprider eller utsprida låter, uppmanat till förräderi, som i 1
2 §. Begår någon brott, som, efter 110 § i Regeringsformen och 77 § i Riksdagsordningen, skall såsom förräderi anses; varde dömd efter ty i 1 § skils. 3 §. H a r stämpling till förräderi, som i 1 eller 2 § sagdt är, blifvit gjord, utan att förräderiet till försök kommit; då skall anstiftare af stämplingen straf-
Bilaga till Tredje »Om förräderi; så ock om an brc Str. B.
1864 Avd.
för rikets säkerhet menliga Gällande
lag
8 kap. 1 §. Hvar som, i uppsåt: 1. att lägga Sverige eller Norge under främmande makt, eller från något af dessa riken söndra en dertill hörande del eller besittning; eller 2. att bryta rikenas förening, eller med våldsamma medel upphäfva eller ändra den emellan rikena stadgade föreningsform, eller någon af deras grundlagar; eller 3. att Konungen lif eller frihet beröfva eller honom från thronen uttränga; eller 4. att Thronföljare eller annan Prins, som till thronen arfvinge är, lifvet beröfva, eller någon af dem från thronföljden utestänga; gör uppror, eller annan gerning, den der innefattar uppsåtets fullbordan eller försök dertill; en sådan förrädare miste lifvet eller dömes till straffarbete pä lifstid. A7ar faran ringa; då skall till straffarbete från och med sex till och med tio år dömas.
8 kap. 1 §. Var som, i uppsåt: 1. att lägga riket under främmande makt. eller från riket söndra en därtill hörande del eller besittning; eller 2. att med våldsamma medel upphäva eller ändra någon av rikets grundlagar; eller 3. att Konungen liv eller frihet beröva eller honom frän tronen uttränga; eller 4. att tronföljare eller annan prins, som till tronen arvinge är, livet beröva, eller någon av dem från tronföljden utestänga; gör uppror, eller annan gärning, den där innefattar uppsåtets fullbordan eller försök därtill; en sådan förrädare dömes till straffarbete på livstid. Var faran ringa; då skall till straffarbete från och med sex till och med tio år dömas.
2 §. H a r stämpling till förräderi, som i 1 § sagdt är, blifvit gjord, utan att förräderiet till försök kommit; då skall anstiftare af stämplingen dömas till straff -
2 §. H a r stämpling till förräderi, som i 1 § sagt är, blivit gjord, utan att förräderiet till försök kommit; då skall anstiftare av stämplingen dömas till straff-
292 B. K.
1839 B. B.
eller 4 §. sägs, eller deltagit i stämp- | fas med fängelse i första eller andra ling till sådant brott; straffes, enär uppgrad, eller, der faran ringa var, med maningen eller stämplingen ingen straff- j fängelse i tredje grad. Deltagare i såbar verkan hade, såsom för ofulländadt j dan stämpling straffes med fängelse, högst försök. ; i tredje grad. Har någon, på sätt i 2 §. sägs, sökt 4 §. Har någon, muntligen inför meförmå främmande Makt till krig emot : nighet eller annan folksamling, eller i Riket; varde ock den, enär krig deraf ej skrift, den han utspridt eller utsprida låtit, kom, för ofulländadt försök straffad. uppmanat till förräderi, som i 1 eller 2 § sagdt är; straffes, när uppmaningen ingen straffbar verkan hade, med fängelse, högst i fjerde grad. Samma lag vare om den, som annans skrift utspridt eller utsprida låtit, att dermed komma sådant förräderi åstad. 3 §. Bär svensk man vapen emot 6 §. Bär Svensk eller Norsk man vapen mot något af de förenade Rikena, Riket; miste lifvet. eller mot någon med dem i krig förbunden Makt; miste lifvet. 2 §. H a r någon, genom uppmaning, eller eljest uppsåtligen, förmått främmande Makt att Riket med krig anfalla; miste lifvet.
5 §. Har Svensk eller Norsk man, genom uppmaning, eller eljest uppsåtligen, förmått främmande Makt att med krig anfalla de förenade Rikena, eller Makt, som med dem i krig förbunden är; miste lifvet.
4 §. Den som, i krigstid: 7 §. Svensk eller Norsk man, som 1. till fienden förråder krigsman1. till främmande Makt förråder skap, land, stad, fästning, pass eller an- krigsfolk eller andra invånare i något af nan försvarspost, tyghus, magazin, vade förenade Rikena, eller land, stad, fästpen- eller proviantförråd, skepp, krigs- ning, pass eller annan försvarspost, tygkassa eller annan dylik Statens tillhörighus, magazin. vapen- eller proviantförhet, eller i förrädlig afsigt något sådant ! råd, fartyg, krigskassa eller annat dylikt, förstörer eller förderfvar; eller ! som tillhörer något af de förenade Rikena eller Makt, som med dem i krig förbun2. förleder krigsmanskap att till fienden öfvergå, eller till uppror eller annan den är, eller något sådant, i förrädlig afsigt, förstörer eller förderfvar; eller trolöshet; eller 3. uppsåtligen hindrar användandet 2. förleder de förenade Rikenas eller af Rikets egna eller hjelptroppar emot ; med dem förbunden Makts krigsfolk att fienden; till fienden öfvergå, eller till uppror eller annan trolöshet; eller miste lifvet. 3. i förrädlig afsigt hindrar användandet af de förenade Rikenas eller med dem förbunden Makts krigsfolk emot fienden; miste lifvet;
Str. B.
1864 Gällande
lag
arbete från och med sex till och med tio i arbete från och med sex till och med år, eller, der faran ringa var, från och j tio år, eller, där faran ringa var, från och med två till och med sex år. Delmed två till och med sex år. Deltagare i sådan stämpling varde dömd till straff- ! tagare i sådan stämpling varde dömd till straffarbete i högst sex år. arbete i högst sex år. 3 §. H a r någon, muntligen inför me3 §. Har någon, muntligen inför menighet eller annan folksamling, eller i nighet eller annan folksamling, eller i skrift, den han utspritt eller utsprida skrift, den han utspridt eller utsprida låtit, uppmanat till förräderi, som i 1 § låtit, uppmanat eller annorledes sökt försagdt är; dömes, när uppmaningen ingen leda till förräderi, som i 1 § sagt ä r ; straffbar verkan hade, till straffarbete i dömes, när ingen straffbar verkan därav följde, till straffarbete i högst sex år. högst sex år. Samma lag vare om den, Samma lag vare om den, som annans som annans skrift utspridt eller utsprida låtit, att dermed komma sådant förräderi skrift utspritt eller utsprida låtit, att därmed komma sådant förräderi åstad. åstad. 4 §. Bär svensk man vapen emot 4 §. Bär Svensk eller Norsk man vapen emot något af de förenade rikena, riket, eller mot någon med detta i krig eller mot någon med dem i krig förbun- förbunden makt, dömes till straffarbete den makt, miste lifvet eller dömes till j på livstid. straffarbete på lifstid. 5 §. Har svensk man, genom upp5 §. H a r Svensk eller Norsk man, genom uppmaning, eller eljest uppsåt- maning, eller eljest uppsåtligen, förmått ligen, förmått främmande makt att med främmande makt att med krig anfalla krig anfalla de förenade rikena, eller riket, eller makt, som med detta i krig makt, som med dem i krig förbunden är; förbunden är; dömes till straffarbete på miste lifvet eller dömes till straffarbete livstid. på lifstid. 6 §. Svensk man, som 6 §. Svensk eller Norsk man, som 1. till främmande makt förråder krigs1. till främmande makt förråder krigsfolk eller andra invånare i något af de folk eller andra invånare i riket, eller land, stad, fästning, pass eller annan försvarsförenade rikena, eller land, stad, fästning, pass eller annan försvarspost, tyghus, post, tyghus, magasin, vapen- eller promagasin, vapen- eller proviantförråd, far- viantförråd, fartyg, krigskassa eller annat tyg, krigskassa eller annat dylikt, som j dylikt, som tillhörer riket eller makt, som. tillhörer något af de förenade rikena eller j med detta i krig förbunden är, eller nåmakt, som med dem i krig förbunden är, J got sådant, i förrädlig avsikt, förstörer eller något sådant, i förrädlig afsigt, för- I eller fördärvar; eller 2. förleder rikets eller med detta förstörer eller förderfvar; eller 2. förleder de förenade rikenas eller I bunden makts krigsfolk att till fienden med dem förbunden makts krigsfolk att i övergå, eller till uppror eller annan trotill fienden öfvergå, eller till uppror eller löshet; eller 3. i förrädlig avsikt hindrar använannan trolöshet; eller 3. i förrädlig afsigt hindrar använ- j dandet av rikets eller med detta förbundandet af de förenade rikenas eller med | den makts krigsfolk emot fienden; dömes till straffarbete på livstid. dem förbunden makts krigsfolk emot I fienden;
294 L.
K.
se o v.
6 §. Den, som i krigstid understödjer fienden med krigsförnödenheter eller lifsmedel, eller låter sig af honom såsom spejare brukas, eller uppenbarar för honom rådslag eller beslut om krigsmaktens rörelser, eller meddelar honom ritningar eller beskrifningar öfver försvarsverk, hamnar, ut- eller inlopp, eller bedrager krigsmakten med underrättelser, dem han vet falska vara, eller i förrädlig afsigt hyser eller döljer fiendens spejare, eller åt fienden värfvar eller anskaffar krigsfolk, dömes till straffarbete i första eller andra grad.
6 § (se ov.)
B. B.
8 §. Om stämpling eller uppmaning till förräderi, som i 7 § omtalas, gälle ock hvad i 3 och 4 §§ sagdt är.
9 §. Svensk eller Norsk man, som i krigstid understöder fienden med krigsförnödenheter eller lifsmedel, eller för honom uppenbarar krigsmaktens ställning eller rörelser eller något rådslag eller beslut derom, eller genom tekning eller annorledes meddelar honom underrättelse om försvarsverk, hamn, farled eller väg, eller bedrager krigsmakten med underrättelse, den han vet falsk vara. eller i förrädlig afsigt hyser eller döljer fiendens spejare eller krigsfolk, eller åt fienden värfvar eller anskaffar sådant folk, eller pä annat dylikt sätt honom tillhandagår, dömes till fängelse i första eller andra grad.
10 §. Den, som i krigstid låter sig såsom spejare af fienden brukas, miste lifvet. 11 §. Hvad i 5, 6, 7 och 9 §§ om Svensk eller Norsk man sagdt är, gälle äfven om utländsk man, den der, medan
Str. B. 1864
Gällande
lag
miste lifvet eller dömes till straffarbete på lifstid. 7 §. Gör någon försök till brott, 7 §. Gör någon försök till brott, som i 5 eller 6 § sagdt är. utan att brottet som i 5 eller 6 § sagt är, utan att brottill fullbordan kommit; dömes till straff- tet till fullbordan kommit; dömes till straffarbete på livstid eller från och med arbete på lifstid eller från och med fyra till och med tio år. Har han, af egen fyra till och med tio år. H a r han, av egen drift och ej för yttre hinder eller drift och ej för yttre hinder eller annan annan tillfällighet, avvärjt all skadlig tillfällighet, afvärjt all skadlig verkan af försöket; varde straffad högst med straff- ' verkan av försöket; varde straffad högst arbete i två år. med straffarbete i två år. 8 §. Om stämpling till förräderi, 8 §. Om stämpling eller uppmaning som i 6 § omtalas, så ock om uppmatill förräderi, som i 6 § omtalas, gälle ning till sådant förräderi eller försök att ock hvad i 2 och 3 §§ sagdt är. annorledes därtill förleda gälle vad i 2 och 3 §§ sagt är. 9 §. Svensk man, som i krigstid un9 §. Svensk eller Norsk man, som i krigstid understöder fienden med krigs- ; derstöder fienden med krigsförnödenheter förnödenheter eller lifsmedel, eller för I eller livsmedel, eller för honom uppenbarar krigsmaktens ställning eller rörelser honom uppenbarar krigsmaktens ställning eller något rådslag eller beslut därom, eller rörelser eller något rådslag eller beslut derom, eller genom teckning eller ; eller genom teckning eller annorledes annorledes meddelar honom underrättelse meddelar honom underrättelse om förom försvarsverk, hamn, farled eller väg, [ svarsverk, hamn, farled eller väg, eller eller bedrager krigsmakten med underbedrager krigsmakten med underrättelse, rättelse, den han vet falsk vara, eller i den han vet falsk vara, eller i förrädlig förrädlig afsigt hyser eller döljer fienavsikt hyser eller döljer fiendens spejare dens spejare eller krigsfolk, eller åt fieneller krigsfolk, eller åt fienden värvar den värfvar eller anskaffar sådant folk, I eller anskaffar sådant folk, eller på annat eller på annat dylikt sätt honom t ill— i dylikt sätt honom tillhandagår, dömes till bandagar, dömes till straffarbete på lifs- | straffarbete på livstid eller från och med tid eller från och med sex till och med sex till och med tio år. tio är. 10 §. H a r någon gjort försök till 10 §. H a r någon gjort försök till brott, som i 9 § sagt är, och blev endast brott, som i 9 § sagdt är, och blef endast genom omständigheter, som voro af i genom omständigheter, som voro av gärgerningsmannens vilja oberoende, brot- ! ningsmannens vilja oberoende, brottets tets fullbordan förhindrad; varde dömd fullbordan förhindrad; varde dömd till till straffarbete i högst tio år. straffarbete i högst tio år. 11 §. Den, som i krigstid låter sig 11 §. Den, som i krigstid låter sig såsom spejare af fienden brukas, miste i såsom spejare av fienden brukas, dömes till straffarbete på livstid. lifvet eller dömes till straffarbete på lifstid. 12 §. Begår utländsk man, medan 12 §. Begår utländsk man, medan han i något af de förenade rikena vistas han i riket vistas eller i dess tjänst aneller i dess tjenst anställd är, brott, som j ställd är, brott, som i 4, 5, 6, 7, 8, 9
296 B. K.
1839 B. B.
han i något af de förenade Rikena vistas eller i dess tjenst anställd är, begår brott som i nämnda §§ omtalas. 7 §. Bodar någon upp krigsfolk, eller 12 §. Bådar någon upp krigsfolk håller manskap samman, som hemlof fått, i eller håller manskap samman, som hematt dermed utföra brott mot allmän sä- lof fått, att dermed utföra brott emot kerhet eller medborgerlig frihet; varde i allmän säkerhet eller medborgerlig frihet; dömd till straffarbete i första eller andra varde dömd till fängelse i första eller grad. andra grad. Var faran ringa; då må till fängelse i tredje grad dömas. 9 §. Sprider någon kring landet ut 13 §. Sprider någon kring landet ut lögner eller falska rykten, de der för Ri- i lögner eller falska rykten, de der för kets säkerhet farliga äro, i uppsåt att Rikets säkerhet farliga äro, i uppsåt att dermed komma allmänt buller eller ovädermed komma allmänt buller eller oväsende åstad; dömes till straffarbete i I sende åstad; dömes till fängelse i sjette femte grad, der gerningen ingen verkan : eller sjunde grad, der gerningen ingen hade, som svårare straff medförer. verkan hade, som svårare straff medförer. | 10 §. Har den, som uppdrag fått 14 §. Har den, som uppdrag fått att, i ärende som Riket rörer, med främatt i ärende, som Riket rörer, med främmande Makt något afhandla eller sluta, mande Makt något afhandla eller sluta, uppsåtligen främjat dess fördel emot Riuppsåtligen dess fördel emot Riket främkets rätt eller bästa; dömes till straff- jat eller Riket eljest skadat; dömes till arbete i andra grad. Tager han, i sådan j fängelse i första eller andra grad. Taafsigt, gåfva eller förläning af främmande ! ger han, i sådan afsigt, gåfva eller förMakt; dömes, ändå att skada deraf ej läning af främmande Makt; dömes, ändå kom, till straffarbete i tredje grad. att skada deraf ej kom, till fängelse i andra eller tredje grad. 11 §. Tager någon eljest gåfva eller 15 §. Tager annan, än den, som i förläning af främmande Makt, för att 14 § sägs, gåfva eller förläning af främfrämja dess fördel emot Rikets rätt eller mande Makt, för att dess fördel emot bästa; dömes till straffarbete i fjerde grad. j Riket främja eller Riket eljest skada; dömes till fängelse i tredje eller fjerde grad. 16 §. Hvad den. som mot 14 eller 15 § sig förbrutit, af främmande Makt tagit, vare till Kronan förverkadt. 12 §. H a r den, som betrodd är att 17 §. H a r den, som betrodd är att veta Statens hemliga underhandlingar, veta hemliga underhandlingar, rådslag rådslag eller slut i ärende, dera dess säeller slut i ärende, dera Rikets säkerhet kerhet eller rätt emot främmande Makt eller rätt emot främmande Makt ligger, ligger, dem uppenbarat, eller handling, dem uppenbarat, eller handling, som han som han i ty mål lönlig hålla bort, utan i i ty mål lönlig hålla bort, utan lof ut-
Str. B.
1864 Gällande
lag
i 4, 5, 6, 7, 8, 9 eller 10 § sägs; varde i eller 10 § sägs; varde därför lika med derför lika med Svensk eller Norsk man svensk man straffad. straffad. •
13 §. Bådar någon upp krigsfolk 13 §. Bådar någon upp krigsfolk eller håller manskap samman, som hemeller håller manskap samman, som hemlov fått, att därmed utföra brott emot lof fått, att dermed utföra brott emot allmän säkerhet eller medborgerlig friallmän säkerhet eller medborgerlig frihet; varde dömd till straffarbete på lifs- ' het; varde dömd till straffarbete på livstid eller från och med sex till och med tid eller från och med sex till och med tio år. A7ar faran ringa; då må tiden för tio år. Var faran ringa; då må tiden för straffarbetet till fyra år nedsättas. straffarbetet till fyra år nedsättas. 14 §. Sprider någon kring landet 14 §. Sprider någon kring landet ut ut lögner eller falska rykten, de där för lögner eller falska rykten, de der för rikets säkerhet farliga äro, i uppsåt att der- rikets säkerhet farliga äro, i uppsåt att med komma allmänt buller eller oväsende därmed komma allmänt buller eller oväsende åstad; dömes till straffarbete i åstad; dömes till straffarbete i högst två år eller fängelse i högst sex månader, : högst två år eller fängelse i högst sex der gerningen ingen verkan hade. som månader, där gärningen ingen verkan i hade, som svårare straff medförer. svårare straff medförer. 15 §. Har den, som uppdrag fått 15 §. H a r den, som uppdrag fått att i ärende, som riket rörer, med främmande I att i ärende, som riket rörer, med främmakt något afhandla eller sluta, uppsåt- I mande makt något avhandla eller sluta, ligen dess fördel emot riket främjat eller i uppsåtligen dess fördel emot riket främjat riket eljest skadat; dömes till straffarbete ! eller riket eljest skadat; dömes till straffarbete på livstid eller från och med åtta på lifstid eller från och med åtta till och med tio år. Tager han, i sådan afsigt, till och med tio år. Tager han, i sådan gåfva eller förläning af främmande makt; avsikt, gåva eller förläning av främmande dömes, ändå att skada deraf ej kom, makt; dömes, ändå att skada därav ej kom, till straffarbete från och med sex till straffarbete från och med sex till och med tio år. I till och med tio år. Tager annan än den, som nu är sagd, 16 §. Tager annan, än den, som i gåva eller förläning av främmande makt, 15 § sägs, gåfva eller förläning af främför att dess fördel emot riket främja eller mande makt, för att dess fördel emot riket främja eller riket eljest skada; dömes i riket eljest skada; dömes till straffarbete till straffarbete från och med fyra till j från och med fyra till och med åtta år. och med åtta år. 16 §. Vad den, som emot 15 § sig 17 §. Hvad den, som emot 15 eller 16 § sig förbrutit, af främmande makt förbrutit, av främmande makt tagit, vare ! till kronan förverkat. tagit, vare till Kronan förverkadt. 17 §. Har den, som betrodd är att 18 §. H a r den, som betrodd är att veta hemliga underhandlingar, rådslag el- i veta hemliga underhandlingar, rådslag eller slut i ärende, dera rikets säkerhet ler slut i ärende, därå rikets säkerhet eller rätt emot främmande makt ligger, eller rätt emot främmande makt ligger, dem uppenbarat, eller handling, som han dem uppenbarat, eller handling, som han i ty mål lönlig hålla bort, utan lof ut- j i ty mål lönlig hålla bort, utan lov
298 B. K.
1839 B. B.
lof utgifvit eller kungjort; dömes till straffarbete i andra eller tredje grad.
gifvit eller kungjort; dömes till fängelse i första eller andra grad. Skedde brottet utan uppsåt att skada göra, och var faran ringa; då må fill fängelse i tredje grad dömas.
13 §. Nu hafva sådane hemligheter eller handlingar, som i 12 §. sägas, kommit till annan persons kunskap eller i hans hand, och är honom vetterligt, det de böra lönliga hållas: uppenbarar, utgifver eller kungör han dem uppsåtligen; varde dömd till straffarbete i femte grad eller fängelse.
18 §. Nu hafva sådana hemligheter eller handlingar, som i 17 § sägas, kommit till annan persons kunskap eller i hans hand, och är honom veterligt, att de böra lönliga hållas: uppenbarar, utgifver eller kungör han dem uppsåtligen; varde dömd till fängelse i sjette eller sjunde grad.
Str. B.
gifvit eller kungjort; dömes till straffarbete på lifstid eller från och med åtta till och med tio år. Skedde brottet utan uppsåt att skada göra, och var faran ringa; då må tiden för straffarbetet till två år nedsättas. 19 §. Nu hafva sådana hemligheter eller handlingar, som i 18 § sägas, kommit till annans persons kunskap eller i hans hand, och är honom veterligt, att de böra lönliga hållas: uppenbarar, utgifver eller kungör han dem, i uppsåt att skada göra; varde dömd till straffarbete frän och med fyra till och med sex år. Sker det utan dylikt uppsåt; vare straffet fängelse eller, der faran ringa var, böter.
Gällande
lag
utgivit eller kungjort; dömes till straffarbete på livstid eller frän och med åtta till och med tio år. Skedde brottet utan uppsåt att skada göra. och var faran ringa; dä må tiden för straffarbetet till två år nedsättas. Hava sådana hemligheter eller handlingar, som nu sagda äro, kommit till annan persons kunskap eller i hans hand, och är honom veterligt, att de böra lönliga hållas: uppenbarar, utgiver eller kungör han dem, i uppsåt att skada göra; varde dömd till straffarbete från och med två till och med sex år. Sker det utan dylikt uppsåt; vare straffet fängelse eller, där faran ringa var, böter. 18 §. Den, som. i annat fall än förut i detta kapitel sagt är, för obehörig uppenbarar sådana handlingar, avbildningar eller andra föremål eller sådana sakförhållanden, hvilkas uppenbarande för främmande makt kan skada rikets försvar och som han vet böra hemliga hällas, dömes till straffarbete i högst fyra år. Var faran ringa, eller äro omständigheterna eljest synnerligen mildrande; må till fängelse eller böter dömas. Uppenbarades hemligheten för främmande makt eller eljest under sådana förhållanden, att synnerlig fara för rikets säkerhet därav uppkom; dömes till straffarbete från och med två till och med sex år. 19 §. Har någon gjort försök till brott, som i 17 eller 18 § sägs, och blev endast genom omständigheter, som voro av gärningsmannens vilja oberoende, brottets fullbordan förhindrad; vare straffet för det fall, som i 17 § 1 mom. nämnt är, straffarbete i högst tio år; för det fall, som i 1 7 § 2 mom. omförmäles, högst straffarbete i fyra år, men, om försöket skett utan uppsåt att skada göra, fängelse i högst ett år eller böter; samt för det fall, som i 18 § sägs, högst straff-
300 L. K.
1839 B. B.
14 §. Förfalskar, undanhåller, förstörer eller fördervar man, i uppsåt att Staten skada, handlingar eller andra bevis för dess säkerhet eller rättigheter emot annan Stat; varde dömd till straffarbete i andra grad.
19 §. Hvar som, i uppsåt att Riket skada, förfalskar, undanhåller, förstörer eller förderfvar handling, som innefattar bevis för Rikets säkerhet eller rättigheter emot annan Stat; varde dömd till fängelse i andra eller första grad.
15 §. Rubbar man, i uppsåt att Staten skada, Rikets gränsemärken; dömes till straffarbete i fjerde eller femte grad. 8 §. Hvar, som vet förräderi, i något af de fall, nu sagde äro, å färde vara, och ej i tid uppenbarar de omständigheter, honom derom kunnige äro, dömes till
20 §. Den som, utan sådant uppsåt, som i 19 § sägs, men med kännedom om vigten af handling, som der omtalas, den med vilja undanhåller, förstörer eller förderfvar, straffes med fängelse i femte eller sjette grad. 21 §. Rubbar man uppsåtligen Rikets gränsemärken; dömes till fängelse i femte eller sjette grad. 22 §. Hvar, som i något af de i 1, 2, 3 , 4, 5, 7, 8, 9, 10, 12, 14, 15, 17, 19, 20 och 21 §§ sagda fall, vet brott å färde vara, och ej i tid uppenbarar de
Str. B.
1864 Gällande
lag
arbete i två år, men, där brottet, om det blivit fullbordat, skolat straffas efter 18 § 2 mom., högst straffarbete i fyra år. 20 §. Den, som med vetskap därom, att föremål eller sakförhållande, varom i 17 eller 18 § förmäles, bör hållas hemligt, obehörigen sätter sig i besittning av sådan hemlighet, i annat fall än förut i detta kapitel sagt är, dömes till straffarbete i högst två år eller fängelse. Framgår det av omständigheterna, att han ej haft för avsikt att uppenbara hemligheten för någon obehörig, eller äro omständigheterna eljest synnerligen mildrande; vare straffet böter. Skedde brottet i avsikt att uppenbara hemligheten för främmande makt; dömes till straffarbete från och med ett till och med fyra ar. 21 §. Har någon gjort försök till brott, som i 20 § sägs, i avsikt att uppenbara hemligheten för främmande makt, och blev endast genom omständigheter, som voro av gärningsmannens vilja oberoende, brottets fullbordan förhindrad; dömes till straffarbete i högst två är. 22 §. Var som, i uppsåt att riket 20 §. Hvar som, i uppsåt att riket skada, förfalskar, undanhåller, förstörer ! skada, förfalskar, undanhåller, förstörer eller fördärvar handling, som innefattar eller förderfvar handling, som innefattar bevis för rikets säkerhet eller rättigheter bevis för rikets säkerhet eller rättigheter emot annan stat; varde dömd till straff- | emot annan stat; varde dömd till straffarbete frän och med åtta till och med tio j arbete från och med åtta till och med tio år eller på lifstid. år eller på livstid. Den, som utan sådant uppsåt, som i 21 §. Den som, utan sådant uppsåt, som i 20 § sägs, men med kännedom om i 1 mom. sägs, men med kännedom om vik vigten af handling, som der omtalas, den I ten av handling, som där omtalas, den med vilja undanhåller, förstörer eller för- [ med vilja undanhåller, förstörer eller förderfvar, dömes till fängelse eller till ! därvar, dömes till fängelse eller till straffI arbete i högst två år. straffarbete i högst två år.
23 §. A7ar som vet förräderi eller 22 §. Hvar som vet förräderi eller sådant brott emot rikets säkerhet, som | sådant brott emot rikets säkerhet, som ofvan sagdt är, å färde vara, och det i ovan sagt är, å färde vara, och det ej i ej i tid upptäcker, dömes till fängelse • tid upptäcker, dömes till fängelse eller
302 B. K.
1839 B. B.
straffarbete i femte eller fjerde grad. Ej skall dock någon till straff fällas för underlåtenhet att angivelse göra mot dess make, syskon, skyldeman i rätt upp- eller nedstigande led, eller den, som med honom i första svågerlag lika nära förenad är.
omständigheter, honom derom kunniga äro, dömes till fängelse, högst i femte grad. Ej skall dock någon af de i 5 Kap. 12 § nämnda personer till straff i ty mål fällas, der brottets upptäckande icke utan angifvelse till åtal ske kunnat.
16 §. De i 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 och 15 §§. gifne straffbestämmelser skola ock tillämpas, om de der nämnde brott emot Norrige föröfvade äro. 17 §. Svensk eller norrsk man, som, utan Konungens tillstand, låter bruka sig såsom sändebud från främmande Makt, i angelägenhet, som Riket rörer, eller inlåter sig i underhandling derom med främmande Makt eller dess sändebud, dömes till fängelse eller straffarbete i femte grad.
23 §. De i 12, 14, 15, 16, 17. 18, 19, 20, 21 och 22 §§ gifna bestämmelser skola ock tillämpas, om de der nämnda brott mot Norrige föröfvas.
18 §. Värfvar man olofligen folk i Riket till främmande krigstjenst; dömes till fängelse eller böter.
19 §. Den som, genom stympning eller annorledes, gör sig obrukbar till krigstjenst, hvartill han skyldig är, dömes till straffarbete i femte grad eller fängelse.
24 §. Svensk eller Norsk man, som utan Konungens tillstånd låter bruka sig såsom sändebud från främmande Makt, i angelägenhet, som något af de förenade Rikena rörer, eller inlåter sig i underhandling derom med främmande Makt eller dess sändebud, dömes till fängelse i sjunde eller sjette grad. 25 §. Värfvar man folk i Riket till främmande krigstjenst; dömes till fängelse i sjunde grad eller böter.
Str. B.
1864 Gällande
lag
eller till straffarbete i högst fyra år. Hai- till straffarbete i högst fyra år. Har han nan ej de skäl, hvarmed han tilltror sig ej de skäl, varmed han tilltror sig kunna den brottslige till gärningen binda; upkunna den brottslige till gerningen binda; uppenbare då, utan att nämna personen, i penbare då, utan att nämna personen, de de omständigheter, som honom kunniga • omständigheter, som honom kunniga äro, eller straffes, som nyss är sagt. Ej skall äro, eller straffes som nyss är sagdt. Ej skall någon af de i 3 Kap. 11 § nämnda j någon av de i 3 kap. 11 § nämnda personer till straff efter denna § fällas, d ä r personer till straff efter denna § fällas, brottets upptäckande icke utan angivelse der brottets upptäckande icke utan antill åtal ske kunnat. gifvelse till åtal ske kunnat. 23 §. De i 13, 15, 16, 17, 18. 19, 20, 21 och 22 §§ gifna bestämmelser skola ock tillämpas, om de der nämnda brott emot Norge föröfvas. 24 §. Svensk man, som utan Ko24 §. Svensk eller Norsk man, som nungens tillstånd låter bruka sig såsom utan Konungens tillstånd låter bruka sig sändebud från främmande makt, i angesåsom sändebud från främmande makt, i lägenhet, som riket rörer, eller inlåter angelägenhet, som något af de förenade rikena rörer, eller inlåter sig i underhand- ! sig i underhandling därom med främmande makt eller dess sändebud, dömes ling derom med främmande makt eller till fängelse. dess sändebud, dömes till fängelse. 25 §. Värvar man utan Konungens 25 §. Värfvar man utan Konungens tillstånd folk i riket till främmande krigstillstånd folk i riket till främmande krigstjenst: dömes till fängelse i högst sex I tjänst; dömes till fängelse i högst sex ! månader eller böter. månader eller böter. Har någon genom handling, som nyss är sagd, eller genom annan gärning, som i lag eller annan av Konungen utfärdad författning är förbjuden, satt riket i fara för krig eller repressalier eller annan åtgärd från främmande makts sida av för riket menlig art, varde, där han bort kunna inse faran, dömd till fängelse. Medförde gärningen icke fara för krig eller repressalier och äro omständigheterna synnerligen mildrande, må dömas till böter. Kom det till krig, må till straffarbete i högst två år dömas. 26 §. Har någon i uppsåt att undandraga sig sin värnplikt genom stympning eller annorledes gjort sig oduglig till uppfyllande, under längre eller kortare tid, av den krigstjänstskyldighet, som eljest skolat av honom fullgöras, straf-
304 B. B.
20 §. Förleder eller hjelper man krigsman till rymning; straf fes, om det sker i krigstid, med fängelse eller straffarbete i femte grad, och om det sker i fredstid, med böter eller fängelse.
B. K.
26 §. Den, som förleder eller hjelper krigsman till rymning, straffes, om det sker i krigstid, med fängelse i sjunde eller sjette grad, och om det sker i fredstid, med böter eller fängelse i sjunde grad. 27 §. Förgriper sig någon, med våld eller annan misshandel, å främmande Stats Regent, medan han här i Riket vistas; straffes med fängelse i första eller andra grad. Sker slik förgripelse å främmande Makts sändebud här i Riket; vare straffet fängelse, en grad högre, än för lika våld eller misshandel i allmänhet ådömas bort, och der förbrytelsen i allmänhet med böter straffas, fängelse i sjunde grad. Sker dråp, som i 17 Kap. 4 eller 5 § sägs, å någon af de personer nu nämnda äro; miste dråparen lifvet.
21 §. Förolämpar man främmande Stats Regent eller dess härvarande sändebud personligen, i tal, skrift eller annan gerning; dömes till straffarbete i femte grad eller fängelse. Ej må dock brott, som här sagdt är, åtalas, utan att Konungen dertill lof gifvit. 22 §. Den, som gjort sig förfallen till straff efter 1, 2, 3, 4, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 14 eller 15 §., skall tillika dömas medborgerligt förtroende för alltid förlustig.
28 §. Talar eller skrifver man smädligen mot person, som i 27 § nämnd är, eller förgriper man sig mot honom med hotelse eller annan missfirmlig gerning; straffes högst med fängelse i sjette grad. 29 §. Ej må brott, som i 27 eller 28 § sägs, der ej dråp skett, åtalas af allmän åklagare, utan att Konungen dertill lof gifver. 30 §. Den, som till straff efter 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 14, 15, 17, 19 eller 21 § dömes, vare ock förfallen till den påföljd, som i 2 Kap. 21 § utsatt är.
Str.
B.
1*64
Gällande
lag
fes med fängelse eller straffarbete i högst sex månader. 26 §. Den, som förleder eller hjelDen, som förleder eller hjälper krigsper krigsman till rymning, dömes, om det man till rymning, dömes, om det sker i sker i krigstid, till fängelse i högst sex krigstid, till fängelse i högst sex månamånader eller straffarbete i högst två år, I der eller straffarbete i högst två år, och, och, om det sker i fredstid, till böter om det sker i fredstid, till böter eller eller fängelse i högst sex månader. fängelse i högst sex månader. 27 §. Förgriper sig någon, med våld 27 §. Förgriper sig någon, med våld eller annan misshandel, å främmande stats eller annan misshandel, å främmande stats Regent, medan han här i riket vistas; regent, medan han här i riket vistas; dömes till straffarbete på lifstid eller dömes till straffarbete på livstid eller från och med sex till och med tio år. från och med sex till och med tio år. Sker slik förgripelse å främmande makts Sker slik förgripelse å främmande makts sändebud här i riket; då må, om för lika sändebud här i riket; då må, om för våld eller misshandel i allmänhet straff- lika våld eller misshandel i allmänhet arbete ådömas bort, straffarbetet, der straffarbete ådömas bort, straffarbetet, högsta strafftiden är bestämd till tio år, där högsta strafftiden är bestämd till förhöjas till sådant arbete på lifstid, och tio år, förhöjas till sådant arbete på livseljest till två år utöfver den för hvarje tid, och eljest till två år utöver den för fall bestämda högsta strafftiden: är brotvarje fall bestämda högsta strafftiden: tet i allmänhet med fängelse eller böter är brottet i allmänhet med fängelse eller belagdt; må till straffarbete i högst två böter belagt; må till straffarbete i högst år dömas. Sker dråp, som i 14 Kap. 3 två år dömas. Sker dråp, som i 14 kap. eller 4 § sägs, å någon af de personer 3 eller 4 § sägs, å någon av de personu nämnda äro; miste dråparen lifvet ner nu nämnda äro; dömes dråparen till eller dömes till straffarbete på lifstid. straffarbete på livstid. 28 §. Talar eller skrifver man smäd28 §. Talar eller skriver man smädligen emot person, som i 27 § nämnd är, ligen emot person, som i 27 § nämnd är, eller förgriper man sig emot honom med eller förgriper man sig emot honom med hotelse eller annan missfirmlig gerning; hotelse eller annan missfirmlig gärning; straffes högst med straffarbete i två år. straffes högst med fängelse. 29 §. Ej må brott, som i 27 eller 29 §. Ej må brott, som i 27 eller 28 § sägs, der ej dråp skett, åtalas af 28 § sägs, där ej dråp skett, åtalas av allmän åklagare, utan att Konungen derallmän åklagare, utan att Konungen därtill lof gifver. till lov giver. 30 §. Den, som till straff efter 1, 30 §. Den, som till straff efter 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 13, 15, 16, i 4, 5, 6,' 9, 11, 13 eller 15 §, 17 § 1 18 eller 20 § sig skyldig gjort, varde j mom. eller 22 § 1 mom. sig skyldig gjort, ock dömd medborgerligt förtroende för varde ock dömd till påföljd enligt 2 kap. alltid eller på viss tid förlustig. L a g 19 §. Lag samma vare, om någon efter samma vare, om någon till straffarbete 2, 3, 7, 8 eller 10 § är förfallen till efter 7 § förfallen är. straffarbete i minst sex månader.
•20
/,. 11. 1*39
B. K.
1844 Om majestätsbrott; så ock om brott emot riksstyrelse eller rikets ständer.» 10 kap. 1 §. Förgriper sig någon emot Konungen, med våld eller annan misshandel å hans person; miste lifvet.
10 kap. 1 §. Förgriper sig nägon mot Konungen, med våld eller annan misshandel å hans person; miste lifvet.
2 §. Förgripelse, som i 1 §. sägs, å Konungens Gemål, Drottningen, eller å Thronföljaren, varde, der den ej skett i sådant förrädligt uppsåt, att den, efter 9 Kap. 1 §., straffas bör, med straffarbete i första grad belagd. Sker slik förgripelse mot annan person af det regerande Konungahuset, som Konglig eller Furstlig värdighet inom Riket åtnjuter; vare straffet sådant arbete i fjerde eller femte grad.
2 §. Förgripelse, som i 1 § sägs, mot Drottning, Enkedrottning eller Thronföljare, varde med fängelse i första eller andra grad belagd. 3 §. Begås förgripelse, som i 1 § sägs, mot annan person af Konungahuset, som Konglig eller Furstlig värdighet inom Riket åtnjuter, än de i 2 § nämnda: vare straffet fängelse, en grad högre, än för lika våld eller misshandel i allmänhet ådömas bort; och må det fängelsestraff ej i något fall sättas under sjette grad.
4 §. Varder å någon af de i 2 eller 3 § nämnda personer dråp föröfvadt, såsom i 17 Kap. 4 eller 5 § sägs; miste dråparen lifvet. Sker å någon af dessa personer dråp, som i (i § af samma kapitel sägs; vare straffet fängelse i första eller andra erad.
3 §. Talar eller skrifver man smädligen om Konungen, Drottningen eller Thronföljaren, eller förgriper sig mot någon af dem med hotelse eller annan missfirmlig gerning; dömes till straffarbete i fjerde eller femte grad. Sker det mot annan person af det regerande Konungahuset, som Konglig eller Furstlig värdighet inom Riket åtnjuter: vare straffet fängelse.
5 §. Talar eller skrifver inan smädligen mot Konungen, Drottning, Enkedrottning eller Thronföljare, eller förgriper sig mot någon af dem med hotelse eller annan missfirmlig gerning; dömes till fängelse i femte eller sjette grad. Sker det mot person, som i 3 § nämnd är; vare straffet fängelse i sjunde grad eller böter till tvåhundrade Riksdaler.
Str.
L.
1864 Gällan<lc lag
307 Om majestätsbrott; så ock om brott emot riksstyrelse eller rikets ständer.» 9 kap. 1 §. Förgriper sig någon emot Konungen med våld eller annan misshandel å hans person; miste lifvet eller dömes till straffarbete på lifstid. 2 §. Förgripelse, som i 1 § sägs, emot Drottning, Enkedrottning eller Thronföljare, varde med straffarbete på lifstid eller från och med sex till och med tio år belagd. 3 §. Begås förgripelse, som i 1 § sägs, emot annan person af Konungahuset, som Konglig eller Furstlig värdighet inom riket åtnjuter, än de i 2 § nämnda; då må, om för lika våld eller misshandel i allmänhet straffarbete ådömas bort, straffarbetet, der högsta strafftiden är bestämd till tio är, förhöjas till sådant arbete på lifstid, och eljest till två ai' utöfver den för hvarje fall bestämda högsta strafftiden. Är brottet i allmänhet med fängelse eller böter belagdt; dömes gerningsmannen till straffarbete frän och med sex månader till och med två år. 4 §. Varder a någon af de i 2 eller 3 § nämnda personer dråp föröfvadt, såsom i 14 Kap. 3 eller 4 § sägs; miste dråparen lifvet eller dömes till straffarbete på lifstid. Sker å någon af dessa personer dråp, som i 5 § af samma kapitel sägs; dömes gerningsmannen till straffarbete på lifstid eller från och med sex till och med tio år. 5 §. Talar eller skrifver man smädligen emot Konungen, Drottning, Enkedrottning eller Thronföljare, eller förgriper sig emot någon av dem med hotelse eller annan missfirmlig gerning; dömes till straffarbete från och med sex månader till och med fyra ar eller fängelse från och med sex månader till och med två år. Sker det emot person, som i 3 § nämnd är; vare straffet fängelse i högst ett år eller böter från och med femtio till och med ett tusen Riksdaler.
9 kap. 1 §. Förgriper sig någon emot Konungen med våld eller annan misshandel a hans person; dömes till straffarbete pa livstid. 2 §. Förgripelse, som i 1 § sägs, emot drottning, änkedrottning eller tronföljare, varde med straffarbete på livstid eller från och med sex till och med tio ar belagd. 3 §. Begås förgripelse, som i 1 § sägs, emot annan person av konungahuset, som kunglig eller furstlig värdighet inom riket åtnjuter, än de i 2 § nämnda; då må, om för lika vald eller misshandel i allmänhet straffarbete ådömas bort, straffarbetet, där högsta strafftiden är bestämd till tio år, förhöjas till sådant arbete på livstid, och eljest till två år utöver den för varje fall bestämda högsta strafftiden. Ar brottet i allmänhet med fängelse eller böter belagt; dömes gärningsmannen till straffarbete från och med sex månader till och med två år. 4 §. ATarder å någon av de i 2 eller 3 § nämnda personer dråp förövat, såsom i 14 kap. 3 eller 4 § sägs; dömes dråparen till straffarbete på livstid. Sker å någon av dessa personer dråp, som i 5 § av samma kapitel s ä g s ; dömes gärningsmannen till straffarbete på livstid eller från och med sex till och med tio år. 5 §. Talar eller skriver man smädligen emot Konungen, drottning, änkedrottning eller tronföljare, eller förgriper sig emot någon av dem med hotelse eller annan missfirmlig gärning; dömes till fängelse eller böter, ej under fem dagsböter. Sker det emot person, som i 3 § nämnd är; vare straffet fängelse i högst ett år eller böter, ej under fem dagsböter.
308 B. B.
4 §. Ej må brott, som nu sagde äro, åtalas, utan att Konungen dertill lof gifvit. 5 §. Öfverfaller någon med våld Rikets Ständer eller deras afdelningar eller utskott, eller enskild Riksdagsman, för att störa friheten i deras öfverläggningar eller beslut, eller att deras sammankomster hindra; dömes till straffarbete i första grad, der ej gerningen, efter 9 Kap. 1 §., såsom förräderi straffas bör. 6 §. Förbryter sig någon, såsom i 5 §. sägs, mot Riksstyrelse, som, i de fall grundlagen utsätter, i Konungens ställe Regeringen förer; vare lag som i sagda §. stadgas.
B. K.
6 §. Ej må brott, som nu sagda äro, der ej dråp skett, -åtalas af allmän åklagare, utan att Konungen dertill lof gifver.
7 §. Förgriper sig någon med våld mot Riksstyrelse, som, i de fall grundlagen utsätter, i Konungens ställe regeringen förer, och sker brottet för att störa friheten i sådan Styrelses överläggningar eller beslut, eller att dess sammankomster hindra; dömes till fängelse i första eller andra grad: varder i det brott dråp å någon af Styrelsens medlemmar föröfvadt, såsom i 17 Kap. 4 eller 5 § sägs; miste dråparen lifvet. Innefattar gerningen förräderi; gälle hvad därom i 9 Kap. 1 § stadgat är.
7 §. Förbryter man sig, såsom i 3 §. sägs, mot Rikets Ständer, deras afdelningar eller utskott, eller mot Riksstyrelse; dömes till fängelse eller straffarbete i femte grad.
8 §. Förbryter man sig, på sätt i 5 § sägs, mot Riksstyrelse, som i 7 § omtalas ; dömes till fängelse i sjunde eller sjette grad. 9 §. Förbryter man sig, såsom i 5 § sägs, emot Rikets Ständer, eller deras Afdelningar eller Utskott; vare lag, som i 8 § sägs.
8 §. Gör någon emot Norriges Rikes Stor-Thing eller dess afdelningar eller utskott, eller mot Norriges Riksstyrelse, brott som i 5, 6 eller 7 §. namnes; vare ock lag som der för hvarje fall stadgas.
10 §. Gör någon mot Norriges Riksstyrelse, eller mot Norriges Storting, eller dess Afdelningar eller Utskott, brott som i 7, 8 eller 9 § namnes; vare ock lag, som der för hvarje fall stadgas.
Str. B.
1864 Gällande
lag
6 §. Ej må brott, som nu sagda äro, der ej dråp skett, åtalas af allmän åklagare, utan att Konungen dertill lof gifver.
6 §. Ej mä brott, som nu sagda äro, där ej dråp skett, åtalas av allmän åklagare, utan att Konungen därtill lov giver.
7 §. Förgriper sig någon med vald emot Riksstyrelse, som, i de fall grundlagen utsätter, i Konungens ställe regeringen förer, och sker brottet för att störa friheten i sådan Styrelses öfverläggningar eller beslut, eller att dess sammankomster hindra; dömes till straffarbete på lifstid eller från och med sex till och med tio år: varder i det brott dråp å någon af Styrelsens medlemmar föröfvadt, såsom i 14 Kap. 3 eller 4 § sägs; miste dråparen lifvet eller dömes till straffarbete på lifstid. Innefattar gerningen förräderi; gälle hvad derom i 8 Kap. 1 § stadgadt är. 8 §. Förbryter man sig, på sätt i 5 § sägs, emot Riksstyrelse, som i 7 § omtalas, eller emot Rikets Ständer eller deras Afdelningar eller Utskott; dömes till fängelse eller böter från och med femtio till och med ett tusen Riksdaler.
7 §. Förgriper sig någon med våld emot riksstyrelse, som, i de fall grundlagen utsätter, i Konungens ställe regeringen förer, och sker brottet för att störa friheten i sådan styrelses överläggningar eller beslut, eller att dess sammankomster hindra; dömes till straffarbete på livstid eller från och med sex till och med tio år: varder i det brott dråp å någon av styrelsens medlemmar förövat, såsom i 14 kap. 3 eller 4 § s ä g s ; dömes dråparen till straffarbete på livstid. Innefattar gärningen förräderi; gälle vad därom i 8 kap. 1 § stadgat är.
9 §. Gör någon emot Norges Riksstyrelse, eller emot Norges Storting eller dess Afdelningar eller Utskott, brott, som i 7 eller 8 § namnes; vare ock lag, som der för hvarje fall stadgas.
8 §. Förbryter man sig, på sätt i 5 § sägs, emot riksstyrelse, som i 7 § omtalas, eller emot rikets ständer eller deras avdelningar eller utskott; dömes till fängelse eller böter, ej under fem dagsböter.
INNEHÅLL. Sid.
Förord F Ö R S T A A V D E L N I N G E N : U t k a s t till l a g ANDRA AVDELNINGEN: K o m p a r a t i v översikt a v nuvarande straffrätt Inledning I. Angrepp på territoriet II. Angrepp mot statens högsta organ III. Angrepp på författningen IV. Förrädiska angrepp på staten, som röra dess förhällande till andra stater A) Förräderi i samband med krig 1) Framkallande av krig a) Brottssubjektet b) Brottsobjektet c) Handling eller syfte (1) Resultat (upphunnet resp. åsyftat) (2) Konsummation d) Kvalifikationer 2) Direkt deltagande i krig a) Brottssubjektet b) Brottsobjektet c) Handlingen cl) Struktur 3) Annat påverkande av kriget a) Brottssubjektet b) Brottsobjektet , c) Handling och struktur d) Subjektivt rekvisit B) Förräderi utan (növändigt) samband med krig 1) Förräderi vid underhandling med annan stat ...
7-
16.
17—190. 17— 19. 20— 27. 28— 38. 39— 43. 44— 94. 44— 76. 44— 54. 44— 46 46— 48. 48— 52. 48— 50. 50— 52. 53— 54. 54— 61. 54— 57. 57— 58. 58— (50. 60— 62. 62— 76. 62— 63. 63— 64. 64— 76. 76. 76— 94. 76— 79.
311 Sid.
2) Förrådande av statshemlighet a) Brottssubjektet b) Brottsobjektet c) Handlingen (1) Statshemligheten (2) Mottagaren 3) Förräderi genom angrepp på bevismedel a) Den brottsliga handlingen b) Bevismedlet c) Det subjektiva rekvisitet A7.
79— 89. 80— 83. 83. 83— 89. 83— 86. 87— 89. 89— 94. 9 1 — 92. 92— 93. 93— 94.
Centrala angrepp på staten, som icke ingå under förräderibrotten 9o 158. A) Angrepp, som ej nödvändigt röra förhållandet till annan stat 96—106. [Brott mot medborgerliga rättigheter] 96. Samlande av krigsmanskap 96—102. Angrepp medelst religionen 102. Utspridande av rykten 102—104. Smädande av författningen eller nationen 104—105. Kränkande av flaggan m. m 105 — 106. B) Handlingar, vilkas farlighet beror på internationella förhållanden 107—158. Fall, som icke förutsätta ett militärt intresse 107—108. Utforskande etc. av statshemlighet 107. Mottagande av förmån utav främmande stat ... 108. Obehörigt underhandlande med främmande stat 108. Utspridande av falska rykten i utlandet 108. Fall, som vila på ott militärt intresse 108—158. 1) Allmänt försvagande av statens militära styrka 109—122. a) Minskning av antalet krigsmän 109—116. (1) Olovlig värvning till främmande krigstjänst 109-111. (2) undandragande från militärplikt 112—115. Uteblivande 112 — 113. Stympande 113—114. Bedragande av myndighet 114.
312 Sid.
Rymning 114—115. (Förledande till emigration) 116. b) Minskning av krigsförnödenheter 116—117. c) Försvagande av stridskraften genom psykisk påverkan 117—120. d) Obehörigt utforskande av militär hemlighet 120—122. 2) F a r a för krig m. m 123 — 145. a) »Brott mot främmande stat» 125—139. (1) Brottens systematiska ställning 125 — 127. (2) Straffskyddets omfång 127 — 136. a) F r ä m m a n d e stats yttre eller inre säkerhet 127. b) Främmande stats territorium eller författning 127—128. c) Främmande stats högsta organ 128—133. d) Främmande stats flagga m. m 133—136. (3) Reeiprocitet 136—137. (4) Åtal 137—139. b) Självständiga rekvisit 139—145. (1) Allmänna bestämmelser 139—141. (2) Särskilda bestämmelser 141—145. Brytande mot statens neutralitet 141—143. (Olovlig värvning) 143. Kränkande av traktater 144—145. Spioneri för annan stat 145. 3) Fara under pågående krig 146—158. (a) Kontraktsbrott 146—153. (1) Brottssubjektet 147_149. (2) Brottsobjektet 149. (3) Prestationen 149—150. (4) Den brottsliga handlingen 151—152. (5) Subjektivt rekvisit 152. (6) Kvalifikationer 152. b) Andra farliga handlingar 153—158. Överträdelser av föreskrifter givna för statens säkerhet 153 Meddelanden, mot förbud, om krigsmakten 153.
313 Sid.
VI.
VII.
Vägrande av upplysningar till militärbefäl 153. Falska underrättelser 154. Hindrande av militärperson i hans tjänst 154. »Defaitism» 154. Delaktighet i militärbrott 154. Befriande av krigsfångar eller krigsinternerade m. m 154—155. Räddande av fientlig spion 155. Bispringande av fienden med proviant etc. 155. Mottagande av gåva etc. utav fienden 155—156. Korrespondens med fientligt land 156 —157. Att mot förbud begiva sig till fientligt land 157—158. Att, under krig, mot förbud begiva sig till 158. främmande, icke fientligt land 158. Att, efter krigsförklaring, behålla förut innehavd befattning i fientligt land 158. Brytande av vapenstillestånd 158. Allmänstraffrättsliga frågor 159—177. A) Handlingsprogressen 159—176. Försök och förberedelse 159—172. »Tätige Reue» 172 — 176. [B) Negativ delaktighet] 176—177. Straffen 178—190. A) Tidsmaxima 178—185. B) Om straffarterna 185—190.
TREDJE AVDELNINGEN: Svensk Rättsutveckling I. II. III.
Rättsutveckling före 1734 års lag 1734 års lag 1864 års strafflag
FJÄRDE AVDELNINGEN: Motiver
191—213. 191 — 199. 200—206. 207—213.
214—232.
Bilaga 1 till Andra Avd.: Gällande lagar 233—268. Bilaga 2 till Andra Avd.: Aktuella strafflagsförslag 269—288. Bilaga till Tredje Avd.: Sammanställning av 1) L. K. 1839; 2) L. B. 1844; 3) Str. L. 1864; 4) Gällande lag 290—309.
.
S t a t e n s
o f f e n t l i g a Systematisk
u t r e d n i n g a r
förteckning
(Siffrorna inom k l ä m m e r b e t e c k n a u t r e d n i n g a r n a s n u m m e r i den kronologiska förteckningen.)
Allmän lagstiftning.
Rättskipning.
Fångvård.
Lagberedningens förslag ang. vissa i n t e r n a t i o n e l l a rättsförhållanden. 3. F ö r s l a g till konvention m e l lan Sverige, D a n m a r k , Finland, I s l a n d och Norge om e r k ä n n a n d e och verkställighet av domar, m. in. [9] Riktlinjer för vinnande av viss k o n c e n t r a t i o n i n o m det svenska fångvårdsväsendet. [16] Förberedande u t k a s t till strafflag. Förräderibrott m. m. [33] Statsförfattning.
Allmän statsförvaltning.
1928 års l ö n e k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e m e d förslag till avlöningsreglemente för extra ordinarie och extra tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltningen m. m. [12] 1928 års l ö n e k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l lönereglering för landsfogdar, lappfogdar och landsfiskaler m. m. [18] B e t ä n k a n d e och förslag ang. anskaffning, u n d e r h å l l och drift av för t u l l t j ä n s t e n erforderlig fortskaffningsmateriel. [23] B e t ä n k a n d e m e d förslag ang. vissa ä n d r i n g a r i riksdagens arbetsformer m. m. [26]
Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om v å r d av vissa skogar i n o m Västerbottens och N o r r b o t t e n s l ä n s l a p p m a r k e r m. fl. områden. [10] Utredning m e d förslag ang. p r e m i e r i n g av v ä l s k ö t t a mindre skogsbruk, [ l l j Industri. Ny v ä r m e l e d n i n g s a m t elektrisk belysningsanläggning i N a t i o n a l m u s e i b y g g n a d e n i Stockholm. [8] N o r m a l b e s t ä m m e l s e r för j ä r n k o n s t r u k t i o n e r till byggn a d s v e r k (järnbestämmelser). [30] Handel och sjöfart. Provdebitering av fyr- och båkavgift s a m t sjömanshusavgift. [15] Kommunikationsväsen. Bank-, kredit- och penningväsen. Förslag till växellag m. m. [14] Förslag till c h e c k l a g m. m. [28]
Kommunalförvaltning.
Försäkringsväsen. Statens och kommunernas finansväsen. Utlåtande ang. utförselbevissystemets verkningar m. m. [5] R e p a r t i t i o n s t a l e n för jordbruksfastighet. [31] Politi. Socialpolitik. B e t ä n k a n d e m e d förslag ang. a r b e t s l ö s h e t e n s m o t verkande genom b e r e d s k a p s a r b e t e n . [3] Arbetslöshetsutredningens b e t ä n k a n d e . 1. Arbetslöshetens omfattning, k a r a k t ä r och orsaker. [20] Arbetslöshetsutredningens b e t ä n k a n d e . 1. Bilagor, band 1. Orsaker till arbetslöshet. P. M. ang. a r b e t s m a r k n a d e n och de faktorer, som b e s t ä m m a dess utveckling. [21] Utredning och 'förslag r ö r a n d e viss o m l ä g g n i n g av socialstyrelsens lönestatistik. [32] Hälso- och sjukvård. Allmänt näringsväsen. U t l å t a n d e över u t k a s t till näringslag m. m. [13] Fast e g e n d o m . Jordbruk med binäringar. J o r d b r u k s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e n . 4. B e t ä n k a n d e ang. å t g ä r d e r för fjäderfäskötselns främjande. [6] o. Statistisk översikt över det svenska j o r d b r u k e t s utveckling och läge. [7] B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag m e d särskilda bestämmelser om delning av j o r d å l a n d e t i n o m vissa delar av Kopparbergs län m. m. [19]
Kyrkoväsen.
Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. S a m m a n d r a g av y t t r a n d e n över 1927 års p r ä s t l ö n e regleringssakkunnigas betänkande rörande nya grunder för lagstiftningen om p r ä s t e r s k a p e t s avlöning och förvaltning av d e n därtill anslagna egendomen. [1] Utredning o c h förslag rörande l ä r o b ö c k e r vid de allm ä n n a läroverken och med d e m jämförliga läroanstalter. [2] U t r e d n i n g och förslag av frågorna om ytterligare ins k r ä n k n i n g a r i den n u v a r a n d e folkskoleseminarieo r g a n i s a t i o n e n s a m t om s t a t e n s ö v e r t a g a n d e av de utav landstingen och vissa s t ä d e r u p p r ä t t h å l l n a småskoleseminarierna m. m. [4] Utredning och förslag rörande fortsättningsskolans organisation. [17] B e t ä n k a n d e m e d förslag till h u v u d g r u n d e r för en decentraliserad förvaltning av p r ä s t l ö n e j o r d e n ni. m. [24] B e t ä n k a n d e m e d förslag till p r ä s t l ö n e l a g m. m. [25] Försvarsväsen. 1930 års militäravlöningssakkunniga. B e t ä n k a n d e m e d förslag till a v l ö n i n g s b e s t ä m m e l s e r för icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet. [22] B e t ä n k a n d e och förslag rörande å t g ä r d e r för höjande av s ä k e r h e t e n vid flygning. [27] B e t ä n k a n d e ang. flygstyrelsens materielanskaffning m. m. [29] Utrikes ärenden.
Lund 1931, Berlingska Boktryckeriet.
Internationell rätt.