Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser angående beskattning av aktiebolag och andra näringsföretag m. m. D. 2,

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

UTREDNINGAR 1931:41

STATENS OFFENTLIGA

FINANSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG TILL BESTÄMMELSER ANGÅENDE ÄNDRADE

AV AKTIEBOLAG OCH

BESKATTNING M. M.

ANDRA NÄRINGSFORETAG

AVCIVET DEN 18 DECEMBER 1931 AV

192; ÅRS BOLA GSSKATTEBEREDNING

DEL II

SÄRSKILDA UTREDNINCAR

STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1931

Kronologisk förteckning

. av yttrandet 1927 års prästlöne-

Sammandrag

över

löshetens

omfattning, karaktär och orsake. Norregleringssa kunni as betänkande rörande nya Stedt. xtx, 554 s. S. grunder för lagsti tningen om prästerskapets av— 21. Arbetslöshetsutredningens betänkande. lilagor.

lönin och förvaltningen av den därtillanslagna band Orsaker till arbetslöshet. Av G. Bagge. P. M.

egen omen. Idun. 622 5. E. ang. arbetsmarknaden och de faktorer, snll be— och förslag vid de

sågmmg

. Utredning rörande läroböcker dess utveckling. Av G. Huss. Norsbdt. xij, allmänna läroverken och med dem jämförliga taro- s. . anstalter. Norstedt. 131 s. E. 22. 1930 års militäravlöningssakkunniga. Betänkande . med förslag angående arbetslöshetens

med ,förslag

Betänkande till avlöningsbcstämmelser lir ickemotverkande genom beredskapsarbeten. Norstedt. ordinarie personal vtd försvarsväsendet. Bckmau 81 s. S. vj, 101 s. Fö. . Utredning och förslag av frågorna om ytterligare 23. och förslag angående

Betänkande

anskaffning, un— inskränkningar len nuvarande folkskoleseminarie- derhall och drift av för tulltjänsten erfordeiig fortorganisationen samt om statens övertagande av de skalfningsmateriel. Marcus. 91 s. Fl. utav landstingen och vissa städer upprätthållna små- 24. Betänkande med förslag till huvudgrunde för en skoleseminarierna m. m. Norstedt. 2, 215 s. E. decentraliserad förvaltning av prästlönejordei m.m. Utlåtande angående utförseIbevissystemets verk- Idun. 200 5. E. nin ar m.m. Marcus. 25 5. Jo. . Betänkande med förslag till prästlönelagm. m. . .Iort bruksutredningens betänkanden. Betänkande Idun. 138 s. E. angående åtgärder för fjäderfåskötselns främjande. 26. Betänkande med förslag angående vissa iiizlringar Beckman. vj, 109 8. Jo. i riksdagens arbetsformer 111.m. Beckman. 211 Ju. s. Jordbruksutredningens betänkanden. Statistisk 27. Betänkande och förslag rörande åtgärder för öjande Översikt över det svenska jordbrukets utveckling av säkerheten vid flygning. Beckman. 1945. Fö. och läge. Av E. Höijer. Marcus. 74 5. Jo. 28. Förslag till checklag m. m. Norstedt. 2415. Ju. Ny värmeledning saint elektrisk belysningsanlägg- 29. Betänkande angående flygstyrelsens materielnskaff— ning i Nationalinuseibyggnaden i Stockholm. Stat. ning 111. m. Marcus. 354 5. PB. Repr.-anst. Bs. K. 30. Normalbestämmelser för järnkonstruktiorr till . lagberedningens förslag angående vissa internatio- byggnadsverk järnbestämmelser. Beckman 5. K. nella rättsförhållanden. Förslag till konvention 31. för

epargtionstalen

jordbruksfastighet. larcus. mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge s. . om erkännande och verkställighet av domar, in. m. . Utredning och förslag rörande viss omlägging av Norstedt. 39 s. Ju. socialstyrelsens lönestatistik. Hae gström. 19 s. S. 10. Betänkande med förslag till lag om vård av vissa 33. Förräderibrott 111. m. Förberedan e utkast ti straffskogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lag. Speciella delen. 10. AV.. C. NV. Thyrén Lund, lappmarker m. fl. områden. Marcus. iv, 398 s. Jo. Berling. 313 s. Ju. 11. Utredning med förslag angående premiering av val- 34. Betänkande med utredning rörande de statunderskötta mindre skogsbruk. Hzrggström. 66 5. Jo. stödda växtförädlingsanstalterna. Marcus. 165. Jo. 12. 1928 års lönekomtnitté. Betänkande med förslag till . Undersökning av taxeringsutfallet betrtgffane jord— . avlöningsreglemente för extra ordinarie och extra bruksfastighet å landsbygden vid 1928 ars aanänna tjänstemän, tillhörande len civila statsförvaltningen fastighetstaxerinfr. Norstedt. 2, iv. 168 s. 1 krta. Ft.

m. m. Norstedt. v, 131 S. F. 36. Betänkande angaende ändrad lagstiftning 01 mått.

13. utkast niiringslag och vikt.

Iåtlåtalnlde

Över till m.m. Marcus. Marcus. 128 s. Ft. s. . 37. Betänkande med förslag rörande statlig hjalaktion 14. Förslag till viixellag 111. m. Norstedt. 254 s. Ju. åt vissa egnahemslåntagare. Marcus. 64 s.1 bilga. Jo. 15. Provdebitering av fyr- och båkavgift samt sjömans— 38. Betänkande med förslag angående den ekomniska

husavgift. Marcus. 64 5. H. förvaltningen vid de allm. läroverken m.". läro—

16. Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom anstalter och därmed sammanhängande frågr. Nordet svenska fångvårdsväsendet. Av S. Hagströmer. stedt. vj,148 5. E. Marcus. v, 162 s. Ju. 39. Lantmätarelönesakkunnigas utredning ochtörslag 17. Utredning och förslag rörande fortsättningsskolans beträffande lönereglering för viss lantinätepersoorganisation. nggström. 94 s. nal m.m. Marcus. 136 5. Jo.

. 1928 ars lönekomnlitté. Betänkande .med förslag till 40. Betänkande med förslag till ändrade bestälxnelser

iönereglering för landsfogdar, lttppfogdar och lands- angående beskattning av aktiebolag och andra fiskaler m. m. Norstedt. 324 5. F1. näringsföretag m. in. Del. Författningeörslag, 19. Betänkande med förslag til lag med särskilda be- motiverin ,tabeller. Marcus. viij, 409 s. Fi. stämmelser om delning av jord å landet inom vissa 41. Betänkan e med förslag till ändrade bestmmelser

delar av Kopparbergs län m. m. Marcus. 307 s. angående beskattning av aktiebolag och andra

4 bilagor. Ju. . näringsföretag m. m Del Särskilda utremngar. 20. Arbetslöshetsutredningens betänkande. Arbets- Marcus 4, 256,75+118, 11, 57, 30 5. F1.

Anm. Om särskild tryckeri angives. är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynelse—

bokstäverna till det departement. under vilket utredningen avgivits, ex. 13. : eeklesiastikdepartemeret, Jo.

: lordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yre an-

ordning nr 98 utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLXGA UTREDNINGAR 19:41:41

FINANSDEPARTBMBNTET

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG TILL

ÄN D RA D E BESTÄM MELSER ANGÅENDE

BESKATTNING AV AKTIEBOLAG OCH ANDRA NÄRINGSFÖRETAG M. M.

AVGIVET DEN 18 DECEMBER 1931 AV

1928 ÅRS BOLAGSSKATTEBEREDNING

DEL

SÄRSKILDA UTREDNINGAR

STOCKHOLM 1931 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERl-AKTIEBOLAG

Innehåll:

! beskattning i Sverige och utlandet, en jämförande Erik Lindahl: Aktiebolagens

x undersökning.

undersökning av den statliga inkomst— och förmögen- ANils Wohlin: Jämförande å den statliga bolagshetsbeskattningen i vissa länder med särskilt avseende

beskattningen.

länder k. holding éompanies m. m. beskattning i vissa av s.

Nils On

Wohlin:

ur

- /, lx . "q

— beräkningar. ITim Jansson: Skattestatistiska

Centralbyrån: Statistiska uppgifter angående den svenska jordbruksbSlatisliska

kooperationen.

AKTIEBOLAGENS BESKATTNING

I SVERIGE OCH UTLANDET

EN JÄMFÖRANDE UNDERSÖKNING ERIK LINDAHL ÖG

STOCKHOLM 1931 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Vid utförandet av förevarande undersökning har jag haft förmånen att överlägga med Dr J. Lemcke och Dr R. Schulz i Statistisches Reichsamt i Berlin, vilka även bistått mig med upplysningar angående skatte— förhållandena i Tyskland, Frankrike och Belgien. Mitt arbete har underlättats av de upplysningar, som beträffande Danmarks skatteförhållan— den lämnats mig av Ekspeditionssekretaar A. Finsen i Indenrigsministeriet i Köpenhamn och beträffande Hollands skatteförhållanden av advo— katen och d. skatteinspektören Loyens i Amsterdam. Jag har även haft tillfälle att draga nytta av det material, som generaltulldirektör N. Wohlin insamlat för de undersökningar, som han utfört för bolagsskattebered— ningens räkning.

Stockholm i juni 1931.

Texttabeller.

lr Skatter erlagda av ett aktiebolag med 36 000 Rmk i årsinkomst 9 % av kapitalet i olika kommuner i Tyskland år 1928.

Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika inkomstprocent och olika fastighetsinnehav bolag nr 12, 15, 31, 33, 36, 39, 42

45, och ha 500 000 kr. typ

om aktieägarna äro inländska en aktietörmögenhet av IV.

Indextal för de i tab 2 angivna skattesatserna. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag nr 17—30, om aktieägarna äro in—

ländska och ha en aktieförmögenhet av 71420 kr. typ II.

Indextal för de i tab. 4 angivna skattesatserna. 9 Aktiebolagsinkomsternas totala beskattningi % av bolagsinkomsten vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag nr 17—30, om aktieägarna äro inländska

och ha en aktieförmögenhet av 7 142850 kr. typ VIll.

Indextal för de i tab. 6 angivna skattesatserna.

Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten bolag nr 24, om

aktieägarna äro inländska och av olika förmögenhetstyper I—IX.

Inländska aktieägares personliga beskattning till staten i % av den behållna bolagsinkomsten. 10. Inländska aktieägares personliga beskattning till kommunen i % av den behållna bolagsinkomsten. 11. Inländska aktieägares totala, personliga beskattning i % av den behållna bolagsinkomsten. 12. lnländska aktieägares totala personliga beskattning i % av aktieutdelningen. 1 3. Utländska aktieägares totala personliga beskattning i % av den behållna bolagsinkomsten. 14. Utländska aktieägares totala personliga beskattning i % av aktieutdelningen. 15. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika inkomstprocent och olika fastighetsinnehav bolag nr 15, 33, 39, 45, om aktieägarna

äro utländska och ha en aktieförmögenhet av 500 000 kr. typ IV.

16. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag nr 19—21, 25—27, om aktieägarna äro

utländska och ha en aktieförmögenliet av 500 000 kr. typ IV.

17. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten bolag nr 24, om aktieägarna äro utländska och av olika förmögenhetstyper I—IX.

18. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika inkomst-

procent och olika fastighetsinnehav bolag nr 12, 15, 31, 33, 36, 39, 42,

45, när ingen personlig skatteplikt föreligger för aktieägarna. 19. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning i % av bolagsinkomsten vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag nr 17—30, när ingen personlig skatteplikt föreligger för aktieägarna.

Delägares i enskilda firmor totala personliga beskattning i % av inkomsten. Aktiebolagsinkomsternas beskattning i % av enskilda firmors beskattning vid olika inkomstprocent och olika tastighetsinnehav bolag nr 12, 15, 31, 33, 36, 39, 42, 45, om aktieägarna äro inländska och ha en aktieiörmögenhet av 500000

kr.-typ IV.

22. Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till enskilda firmors beskattning

i % av bolagsinkomsten vid olika inkomstprocent och olika fastighetsinnehav bolag

nr 12, 15, 31, 33. 36, 39, 42, 45, om aktieägarna äro inländska och ha

en aktieiörmögenhet av 500 000 kr. typ IV.

Aktiebolagsinkomsternas beskattning i % av enskilda iirmors beskattning vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag nr 17—30, om aktieägarna äro

inländska och ha en aktieförmögenhet av 71420 kr. typ II.

24. Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till enskilda tirmors beskattning

i vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag

% av bolagsinkomsten nr 17-—30, om aktieägarna äro Inländska och ha en aktieförmögenhet av 71420

kr. typ II. .

25. Aktiebolagsinkomsternas beskattning i % av enskilda iirmors beskattning vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag nr 17—30, om aktieägarna äro in-

ländska och ha en aktieiörmögenhet av 7142000 kr. typ VIII.

26. Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till enskilda firmors beskattningi vid olika utdelningsprocent och olika inkomstprocent bolag % av bolagsinkomsten nr 17—30, om aktieägarna äro inlåndska och ha en aktieiörmögenhet av 7142000

kr. typ VIII. 27. Aktiebolagsinkomsternas beskattning i % av enskilda firmors beskattning bolag nr 24.

när aktieägarna äro inländska och av olika förmögenhetstyper I—IX.

23. Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till enskilda iirmors beskattning

i % av bolagsinkomsten bolag nr 24, när aktieägarna äro inländska och av olika

I

——

törmögenhetstyper IX.

29. Aktiebolagsinkomstbeskattningens fördelning mellan stat och kommun och mellan

låg nr 18

aktiebolag och aktieägare för bolag med inkomstprocent och stora in—

ländska aktieägare typ VIII.

fördelning mellan stat och kommun och mellan 30. Aktiebolagsinkomstbeskattningens

hög nr 27 Och små

aktiebolag och aktieägare för bolag med inkomstprocent ln-

ländska aktieägare typ II

1. Grundläggande synpunkter.

Aktiebolagsbeskattningens ekonomiska verkningar.

I Sverige beskattas för närvarande både aktiebolag och aktieägare för samma inkomst. Detta har till följd, att aktiebolagsinkomsterna i regel bli tyngre beskattade än andra inkomstarter. En dylik merbelastning av vissa kapitalinkomster kan knappast undgå att inverka på användningen av landets kapitalresurser samt på storleken av dessa, varigenom konse— kvenser uppkomma endast för kapitalisterna själva utan även för inne— hatvarna av andra produktionsfaktorer. När det gäller att fatta ställning till frågan, hur aktiebolagsbeskattningen lämpligen bör anordnas, är det av vikt att äga klarhet rörande beskattningens verkningar i dessa avseenden. Eljest kan man riktigt bedöma, i vilken mån skattens fak— tiska resultat överensstämmer med vad man anser för önskvärt utifrån de synpunkter, som man anlägger på frågan. De nu åsyftade verkningarna av aktiebolagens merbeskattning kunna vara av olika slag. Vi ha på annat ställe i korthet karakteriserat dem på föl— jande sätt: Först och främst etableras en ogynnsam proportion mellan bolagens egna fonder och deras främmande medel. Antag, att ett bolag utvidgar .sin rörelse och därför behöver mer kapital. Om det skaffar detta kapital genom att till ny teckning av aktier, så träffas kapitalets avkastning av inbjuda bolagsskatten och måste därför väntas bli så hög, att den efter avdrag av denna skatt lämnar gällande ränta och riskpremie ä kapitalinsatsen; eljest

blir kapitalökningen oekonomisk. Om kapitalet åter anskaffas genom upp-

låning, undgås bolagsskatten, varför denna form för kapitalökning kan bli rämtabel även i sådana fall, då en aktieemission skulle ställt sig för dyrbar. Bmlagsskatten utövar därför ett kraftigt tryck på bolagen att hålla relativt små egna fonder. En följd härav är, att bolagens vinstchanser och förlustrisker fördelas på mindre kapitaltillgångar än eljest skulle blivit fallet, varigenom aktiekursernas fluktuationer ökas, vilket givetvis är en olägenhet.

En annan olägenhet är, att bolagen, som blott i begränsad utsträckning

kunna fylla sitt kapitalbehov genom utgivandet av egna obligationer,i stor utsträckning bli permanenta låntagare hos bankerna . . . Vidare kan förväntas, att en hel del företag, som skulle organiserats så.— som aktiebolag, om dessa varit underkastade en särbeskattning, nu komma att välja någon annan mindre effektiv företagsform. Det är svårt att fälla något omdöme om i vilken mån detta blivit fallet i Sverige. Aktiebolage— formens vidsträckta användning synes tyda på att merbelastningen haft verkningar. De måste i regel bli

större

särskilt avskräckande företagen aktiebolag, trots extrabeskattningen, och de mindre, som tillhöra enskilda

personer eller familjer, kunna genom att utdela en stor del av vinsten såsom tantiem eller styrelsearvoden eller såsom övernormal förräntning av privata lån avsevärt reducera merbelastningens storlek . . . Antagligt är även, att industrien, som i särskilt hög grad är beroende av aktiebolagsformen, tillföres mindre kapital och därmed även mindre andra produktionsfaktorer, än den skulle erhållit, om den nödgats bära huvud— parten av bolagsbeskattningen . . . Slutligen måste bolagsbeskattningen, därigenom att den minskar kapitalets räntabilitet inom en viktig användningsgren, inågon mån driva kapitalet ut ur landet eller minska kapitaltillförseln från utlandet. Hade vi någon bolagsbeskattning, så skulle vi kunna förränta mer kapital i Sverige, varigenom även de andra produktionsfaktorerna, arbetet och jorden, skulle få större inkomster. Nu kunna vi i samma utsträckning upptaga med om de 1 konkurrensen utlandet internationella kapitalen . . . Aktiebolagsbeskattningens verkningar i de två sistnämnda av ovan omförmälda hänseenden innebära, att de produktionsgrenar inom landet, vilka såsom industrien äro starkt beroende av aktiebolagsformen, trängas tillbaka på grund av merbelastningen. I det ena fallet sker detta tillbakaträngande emellertid till förmån för andra inhemska produktionsgrenar, vilka i mindre grad beröras av aktiebolagsbeskattningen och därför komma att intaga en gynnad ställning i skattehänseende. I det andra fallet medför skatten åter en minskning av landets totala kapitalförsörjning, så att den inhemska industriens hämmande sker till förmån för kapitalinvesteringar i utlandet.. För skattens incidensförhållanden är det av stor vikt, om verkningarna bli av det ena eller det andra slaget.

A I den mån inom

bolagsbeskattningen minskar kapitaltillgången landet utan endast har till följd, att industrien och därmed likställda pro— duktionsgrenar trängas tillbaka till förmån för andra näringar inom landet, träffar skatten huvudsakligen de inhemska kapitalisterna.

Till en början kommer skatten att kännas hårdast av dem, som placerat

sitt kapital i inhemska aktier, då nettoavkastningen av detta kapital nu minskas med de erlagda skatterna. Så småningom överflyttas emellertid kapital från aktiebolagen till andra inhemska investeringar, varigenom räntabiliteten ökas för de förra och minskas för de senare. På så sätt få aktieägarna en Viss kompensation för de högre skatterna, så att deras ställning på längre sikt blir sämre än de övriga kapitalisternas. Men då samtidigt hela räntenivån faller, blir det slutliga resultatet av bolagsbeskattningen, att samtliga kapitalister inom landet få mindre inkomster, än de eljest skulle haft. Emellertid komma även de övriga produktionsfaktorernas ställning att påverkas av bolagsbeskattningen. Tillbakaträngandet av industrien och därmed likställda näringar, inom vilka aktiebolagsformen är förhärskande, har till följd, att efterfrågan minskas efter den arbetskraft och de naturtillgångar, som användas inom dessa. Å andra sidan ökas efterfrågan efter den arbetskraft och de naturtillgångar, som sysselsättas inom de andra näringar, vilka äro mera gynnade av skattelagstiftningen och därför utvidgas på de förras bekostnad. Samtidigt härmed försämras kanske hela

arbetarklassens ställning i förhållande till jordägarklassens. Om industrien

nämligen, i jämförelse med de andra näringarna, sysselsätter mycket arbets—

1 Lindahl, Aktiebolagsbeskattningen, Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar 1926, s. 68 ff.

kraft i förhållande till naturtillgångar, kommer den ifrågavarande omläggningen av produktionen att medföra en allmän minskning knappheten av på arbetskraft i förhållande till knappheten på naturtillgångar. Härigenom utövas ett tryck på den lönenivån, och i genomsnittliga samma mån får alltså hela arbetarklassen någon känning av aktiebolagsskattens tyngd.

B I den mån åter det den på grund

kapital, som inhemska industrien av aktiebolagsbeskattningen nödgas avstå ifrån, söker sig över till andra näringar inom landet utan i stället går till utlandet, kapi— blir den totala taltillgången inom landet mindre, än den skulle eljest varit. Detta måste i och för sig verka å räntenivån samt sänkande å och höjande arbetslöner jordräntor, varför det i samma mån blir kapitalisterna utan arbetarna och i viss grad även jordägarna, som i sista hand komma att träffas av bolagsskatten. Liksom i förra fallet drabbas visserligen aktieägarna av förluster vid skattens införande, då de omedelbart kunna i erforderlig grad frigöra det inom industrien investerade kapitalet. Men allteftersom industriens kapitalanvändning reduceras, om absolut så åtminstone i till vad relation den eljest skulle ha varit, ökas räntabiliteten för det industriella kapitalet, så att gottgörelse erhålles för den större skattebelastningen och aktieinvesteringarna bli lika räntabla som andra kapitalinvesteringar. I detta hän— seende blir resultatet detsamma som i förra fallet. Avvikelsen gentemot detta ligger som sagt däri, att den av bolagsskatten föranledda ökningen

av kapitalexporten resp. minskningen av kapitalimporten motverkar ett

fall av räntenivån inom landet. Bortsett från de nämnda engångsför— lusterna, vilka dock kunna vara synnerligen betydande, komma aktieägarna därför på längre sikt att träffas av bolagsskatten, då räntabilitetsökningen till slut ger full kompensation för skatteökningen. Även de övriga kapitalisterna komma i stort sett att undgå skatten, då de på det hela taget få samma ränta på sitt kapital, som de skulle haft, vare sig de plaeljest cera det inom eller utom

landet. Härvid bortses från den omständigheten,

att aktiebolagsskatten kan utöva ett tryck på den internationella räntenivån, varigenom kapitalisterna både i det skattepåläggande landet och i de övriga

länderna få en viss känning av skatten.

Aktiebolagsskatten kommer sålunda med tiden att i allt större grad övervältras på arbetarna och jordägarna, då den sämre kapitalförsörjningen inom landet minskar arbetstillfällena och även lägger hinder i vägen för

naturtillgångarnas utnyttjande. I första hand försämras ställningen för

innehavarna av den arbetskraft och de naturtillgångar, vilka sysselsättas inom industrien och därmed likställda näringar, som mest beröras av bo— lagsbeskattningen. Men en del av dessa produktionsfaktorer överflyttas så småningom till andra näringar, och härigenom sjunker nivån för arbetslöner och jordräntor även inom dessa. Samtidigt kommer liksom i förra fallet antagligen arbetarnas ställning att försämras i förhållande till jordägarnas. På längre sikt blir resultatet därför kanske, att arbetarna få bära huvudtungan av aktiebolagsskatten i form av en lägre lönenivå. , Det förefaller sannolikt, att den totala bördan för dem, som på detta sätt i form av minskade inkomster i sista hand få känning av bolagsskatten, blir större än vad som motsvarar det allmännas inkomster av skatten. Det, kapital, som inlänningarna placera i utlandet, kan antagligen träffas lika effektivt av de inhemska skattemyndigheterna, och i den mån utlänningarna på grund av bolagsskatten underlåta att göra kapitalinvesteringar

inom landet, går detta även miste om skatteintäkter, som det eljest skulle haft.

Dä aktiebolagsbeskattningens verkningar i fallet B iflera avseenden torde

mindre i fallet A, är det av vikt att framstå såsom önskvärda än största

få utrönt, i vilken mån förutsättningarna för fallet B för närvarande äro

för handen i Sverige. Det gäller härvid att utreda, om den nuvarande utformning kan svenska bolagsbeskattningen till sin höjd och allmänna antagas vara ägnad att verka minskande på kapitaltillgängen i Sverige. avser att i första hand lämna ett bidrag till Den följande undersökningen

belysningen av denna fråga. Det här anskaffade materialet kommer emel-

lertid att i någon mån kasta även över frågan, i vilken mån vår boljus lagsbeskattning innebär ett missgynnande av industrien till förmån för andra inhemska näringar.

Skattens inverkan på kapitalförsörjningen belyses genom en

internationell skattejämförelse.

Aktiebolagsbeskattningens inverkan på kapitalförsörjningen inom Sverige skall här belysas genom en undersökning av hur hög denna beskattning är i förhållande till den motsvarande beskattningen i andra länder, som äro av relevans för Sveriges ekonomi. En dylik mellan aktiebolagsinkomsternas skattebelastning i jämförelse förut i syftemål utförts på uppdrag av Sveriges olika länder har samma industriförbund.1 Den föreliggande undersökningen utgör i flera avse— enden en modernisering och utvidgning av denna äldre utredning, varför vi i det följande flerstädes få anledning att hänvisa till densamma, särskilt vad angår de allmänna principerna för jämförelsens anställande. Liksom i den föregående undersökningen jämföres skattetrycket inom aktiebo-

länderna i tre olika hänseenden: den totala beskattningen av lagsinkomster, som tillfalla inländska aktieägare, bosatta i hemlandet; 2 den totala beskattningen av aktiebolagsinkomster, som uppbäras av utoch aktie—

i 3 av

aktieägare, utlandet; merbeskattningen ländska bosatta bolagsinkomsterna i förhållande till beskattningen av andra inkomster. Skattetrycket anges i samtliga fall i procent av aktiebolagens inkomster. dragas dessa med hänsyn till den fråga, Vilka slutsatser kunna av siffror nämligen inverkan på kapitaltillsom här skall belysas, beskattningens gången inom Sverige? omfat—

för

aktieägare,

1 Om den totala inhemska

skatteavbränningen personligen erlagda tande både de av aktiebolagen och de av aktieägarna i ett annat, så detta, att det skatterna, är större i ett land än innebär övrigt fördelaktigt för aktieägarei vid i lika omständigheter är ekonomiskt det förra landet att sitt kapital flytta över till det senare. Vore jämte skulle förflyttningen pågå, kapitalisterna fullt rörliga mellan länderna, så länge kapitalets nettoavkastning, kalkylerad med avdrag för samtliga skatter, var mindre i det ena landet än i det andra. Förflyttningen skulle småningom utjämning denna nettoavkastning. Kapital— så medföra en av tillgångens minskning i det förra landet skulle medföra höjd räntabilitet för det återstående kapitalet, samtidigt med att räntabiliteten sjönk inom

1 Lindahl, Jämförande undersökning av industriens beskattning i Sverige och utlandet. Sveriges industriförbund, Stockholm 1927.

det senare landet, där kapitalinvesteringarna hade ökats, och denna differens i räntabilitet skulle till slut fullt motväga skattebelastningens olikhet, såatt aktieägarnas nettobehållning av kapitalet bleve densamma i de båda län— derna. På detta sätt bleve industrien i det förra landet begränsad till kapitalinvesteringar med högre räntabilitet. Den skulle alltså trängas tillbaka till förmån för industrien i det senare landet, där de lägre skatterna möjliggjorde utnyttjandet även av mindre räntabla investeringstillfällen. Resultatet blir i stort sett detsamma, om i stället för aktieägarna någon annan kategori av kapitalister är rörlig mellan länderna. Antag, att aktieägarna i ett land med relativt hög bolagsbeskattning äro hågade att flytta över till ett annat land och placera om sitt kapital i aktier därstädes, men att det finns en grupp av obligationsinnehavare, som känner sig bunden till hemlandet utan är beredd att slå sig ner i det land, där den får den största nettobehållningen av sitt kapital. Den kapitalöverföring. som kommer till stånd genom dessa kapitalister, medför i första hand en utjämning beträffande obligationsmarknaderna i de båda länderna, så att nettobehållningen för inländska obligationsinnehavare blir densamma i respektive länder. Inom varje land kommer emellertid sedan kapital att överföras från aktie- till obligationsmarknaden eller omvänt, så att netto— behållningen blir ungefär densamma för aktier och obligationer, naturligtvis med vederbörlig hänsyn till olikheterna i riskavseende. Det finns näm— ligen alltid en del kapitalister, som äro villiga att utbyta aktier mot obligationer eller tvärtom, om de därigenom ernå en högre nettoförräntning av kapitalet. På detta sätt kommer även nettobehållningen för inländska aktie— ägare att någorlunda överensstämma inom de båda länderna. Liksom i förra fallet kommer alltså kapital att gå från aktiemarknaden i det land, som har en relativt hög bolagsbeskattning, till aktiemarknaden i det land, där skatterna äro lägre. Avvikelsen gentemot det förra fallet ligger däri, att kapitalöverföringen från den ena aktiemarknaden till den andra sker direkt utan indirekt via obligationsmarknaden: först utbytas aktier mot obligationer i det ena landet, sedan överföras obligationer till det andra landet, varefter obligationer där utbytas mot aktier. Även om denna pro— cess kommer att fördröjas genom diverse tröghetsmoment, blir slutresultatet liksom i förra fallet ett tillbakaträngande av industrien i det ena landet till förmån för industrien i det andra. Vi kunna alltså fastställa, att om någon kategori av kapitalisterna är

personligen rörlig mellan länderna, procentsiffrorna för den totala belast—

ningen av inländska aktieägare böra tagas till utgångspunkt vid bedömandet av frågan om aktiebolagsbeskattningens inverkan på kapitalförsörjningen inom länderna. Det är naturligtvis svårt att konstatera, i vilken mån en dylik rörlighet faktiskt är för handen. Att det stora flertalet av kapitalis— terna torde vara benägna att byta hemland endast för att komma i åtnjutande av något lägre skatter, framstår såsom tämligen säkert. Men för att det ovan förda resonemanget åtminstone i någon mån skall kunna tilläm— pas, fordras rörlighet blott för en jämförelsevis liten grupp av kapitalisterna. Och härmed kan man sannolikt räkna i flertalet fall. Aktiva kapitalister, verksamma såsom företagsledare, tveka ofta att bege sig till det land,

där de kunna sysselsätta sitt kapital med största möjliga behållning. Och

även kapitalister av rentiertypen kunna ibland motstå frestelsen att jämte sitt; bege sig land, kapital till det där de kunna påräkna en mer välvillig behandling av skattemyndigheterna.1

1 Lindahl, Jämförande undersökning etc., 5. i.

12 När personligen bundna till sina respektive hemlän-

kapitalisterna äro der, bli i stället procentsiifrorna för den totala skattebelastningen av ut— aktieägare av relevans för ländernas kapitalförsörjning. ländska Genom att sammanställa dessa siffror får man nämligen upplysning om lägga hinder i vägen i vilken mån de olika ländernas skatteförhållanden för placering av aktier hos utländska kapitalister. Om exempelvis en kapitalist i London står i begrepp att investera sitt kapital i svenska, danska eller holländska aktier, så undersöker han givetvis, i vilket av dessa tre länder kapitalets avkastning med avdrag för de skatter, som i varje land träffa en utländsk aktieägare, är störst. Antag, att kapitalets naturliga räntabilitet är lika hög i de tre länderna, men att skatteavbränningen för en utländsk kapitalist är avsevärt mindre i Holland än i Sverige eller Danmark! I så fall måste tydligen engelsmannen vid i övrigt lika omständigheter föredraga en holländsk investering framför en svensk eller dansk. Och resultatet blir kanske, att de industriföretag iHolland, som erhållit det engelska kapitaltillskottet, med framgång kunna upptaga konkurrensen med företag i Sverige och Danmark, vilka kunnat skaffa sig ka— motsvarande pital på lika förmånliga villkor.1 De skatter, som härvid komma i betraktande, äro dels de, som erläggas av aktiebolagen i respektive länder, och dels de, som belasta de utländska aktieägarna personligen; båda dessa skattekategorier minska nämligen utlänningarnas nettobehållning av en aktieinvestering inom landet. Såväl genom höga skatter på själva aktiebolagen som genom en hög personlig beskattning av utländska aktieägare kan ett land alltså importen av kapital från utlandet.

försvåra

För att dessutom en tendens till kapitalexport skall utlösas, fordras, att

enbart aktiebolagens beskattning inom landet är högre än de främmande

I regel ländernas totala skattebelastning av utländska aktieinvesteringar. är nämligen den inländske kapitalistens personliga beskattning till hemlandet lika stor, vare sig han placerar sitt kapital i inländska eller utländska aktier.2 Vid valet mellan dessa investeringsmöjligheter kommer han därför att å ena sidan den inhemska aktiebolagsbeskattningen och å jämföra andra sidan den totala utländska skatteavbränningen, omfattande dels de av aktiebolaget och dels de av honom personligen erlagda skatterna till det främmande land, inom vilket investeringen tänkes äga rum. fallen har det varit utan relevans för frågan om aktie- I de föregående bolagsbeskattningens inverkan på ett lands kapitalförsörjning, om denna beskattning lades på aktiebolagen eller på aktieägarna personligen. Summan av aktiebolagens och aktieägarnas skatter blir nämligen avgörande för om anse det förmånligt att sitt kapital flytta de inländska kapitalisterna jämte utomlands eller om utländska kapitalister flytta in till landet; den blir även iutlandet, bestämmande för om utländska kapitalister, som kvarstanna inom Vi ha nu kommit till ett fall, då. komma att placera kapital landet. de på aktiebolagen fallande skatterna framstå såsom farligare för ett lands kapitalförsörjning än de skatter, som belasta aktieägarna personligen. Om den personliga beskattningen av kapitalisten i hemlandet påverkas av om han placerar sitt kapital inom eller utom landet, kan den nämligen sti—

Lindahl, Jämförande undersökning etc., s. 7. Vissa skiljaktigheter uppkomma dock, därför att de belopp, som kunna bli föremål för personlig beskattning i hemlandet, bli något olika vid inhemska och utländska kapitalplaceringar, beroende på skillnaden mellan det inländska bolagets beskattning å ena sidan och den utländska beskattningen den andra. Dessa skiljaktigheter äro emellertid alltför obetyd— liga för att i detta sammanhang behöva beaktas.

mulera honom till att exportera sitt kapital, även om den skulle vara aldrig så hög.! En hög beskattning av aktiebolagen själva kan däremot ha denna effekt, då den inländske kapitalisten vid en utländsk kapitalplacering ju helt undgår denna beskattning. Den sist anförda synpunkten får ännu större giltighet, om den nu rådande internationella dubbelbeskattningen av utländska kapitalinvesteringar skulle upphävas genom internationella överenskommelser, innebärande, att den "personliga beskattningen reserverades för hemland, kapitalisternas under det att de på aktiebolagen

fallande skatterna och andra skatter av liknande natur tillfölle det land, inom vilket kapitalet hade investerats. I så fall

skulle en kapitalist, som

tänkte

lämna sitt hemland men övervägde, om han skulle placera sitt kapital i inländska eller utländska aktier, vid jäm— förelsen mellan aktieinvesteringens nettobehållning inom de olika länderna blott behöva räkna med respektive länders beskattning av själva aktiebolagen. Den relativa höjden av denna beskattning vore alltså den enda skattefaktor, som hade relevans för de kapitalrörelser mellan ländernas aktiemarknader, som ägde rum under den betingelsen, att kapitalisterna stannade kvar i sina respektive hemländer.

3 Vad slutligen angår den merbeskattning, som aktiebolagsinkomsterna

äro underkastade i förhållande till andra inkomster, så har en internationell jämförelse av denna sitt intresse i olika hänseenden under olika förutsättningar beträffande kapitalisternas och kapitalets rörlighet mellan länderna.

a

Man bör härvid skilja på tre olika fall: att full rörlighet föreligger för

både kapitalet och kapitalisterna, b att kapitalisterna äro personligen bundna.

c

till sina hemländer, men att kapitalet är rörligt, och att även kapitalet

är bundet till respektive länder.

a Om

kapitalisterna äro fullt rörliga mellan länderna, sä ha de anledning att närmast jämföra den totala skattebelastningen av aktieinkomster, som till— falla inländska aktieägare i de olika länderna. Procentsiffrorna för denna

totala beskattning, om vilka ovan talats, bli alltså av direkt relevans för

kapitalrörelserna mellan ländernas aktiemarknader. Siffrorna för merbeskattningen få i detta fall någon självständig betydelse, men de bli dock av intresse vid tolkningen av de förra siffrorna.

Om siffrorna för totalbeskattningen sammanställas med siHrorna för mer-

beskattningen inom samma land, får man en föreställning om i vilken mån totalbeskattningen skulle minskas genom merbeskattningens avskaffande. Aktiebolagsinkomsternas totalbelastning skulle visserligen minskas med

samma belopp, som deras merbeskattning uppgick till. Ty om denna senare

slogs ut på samtliga inom landet, måste skatteobjekt ju även aktiebolagsinkomsterna bära .sindelav densamma. . Menvallmänt taget gäller, att ju tyngre aktiebolagsinkomsterna beskattas i förhållande till andra inkomster i ett land, desto större äro möjligheterna för landet att endast genom en jämnare fördelning av skattetrycket sänka aktieinkomsternas totalbelastning och därigenom göra landets aktiemarknad mera tilldragande från internationell synpunkt. Man kan vidare jämföra siffrorna för aktiebolagsinkomsternas merbeskatt— ning inom olika länder. Denna visar, jämförelse i vilken mån de olika länderna genom en merbelastning av aktieinkomsterna deras totalbelast— höja ning och därigenom lägga hinder i vägen för den inhemska industriens

1 Vi bortse härvid ifrån att skattekontrollen i regel kan bli lika effektiv för kapitalinvesteringar, som inlänningarna göra i utlandet, som för de inländska kapitalplaceringarna, en omständighet, som i verkligheten kan vara av mycket stor betydelse.

kapitalförsörjning till förmån för utländska kapitalinvesteringar. Även om tämligen måttligt tilltagen aktieinkomsternas totala beskattning i ett land är i förhållande till motsvarande beskattning inom andra länder och landets

industri sålunda har det sämre ställt i skattehänseende än de utländska industrierna, kan en relativt hög merbeskattning av aktieinkomsterna inom

ifrågavarande land sägas innebära, att landet missgynnar sin industri mer övriga uttrycka saken så, att detta än de länderna. Man kan nämligen lägre skattetryck vid i övrigt lika omständigheter har land tack vare sitt än övriga länder att draga till sig det industriella större förutsättningar kapitalet men genom sin relativt höga merbeskattning av aktieinkomsterna

dessa möjligheter. Och med det för

underlåter att utnyttja ijämförelse tillstånd, som skulle vara rådande vid en lägre industrien mera gynnsamma bolagsbeskattningen sägas medmerbeskattning, kan den faktiskt gällande

s.

vid en be-

if.

ovan 9 angivits uppkomma av föra de verkningar, som skattningen förorsakad kapitalexport. dock, att utjämningen av den på aktiebolagen fallande Härvid förutsättes merbeskattningen medför en så starkt ökad skattebelastning av andra

kapitalinvesteringar, att den ökade kapitaltillförseln till aktiemarknaden minskning av kapitalförsörjningen på motväges av en lika stor eller större fall skulle nämligen merbeskattningens avskaffande snaandra håll. I så rast medföra en minskning av den totala kapitaltillgången inom landet, denna beskattning för landet i dess helhet kunde varför verkningarna av sägas av alldeles motsatt slag mot vad förut angivits. vara Såsom skäl för att detta blir fallet, utan att den nämnda förutsätt—

ningen på längre sikt håller streck, kunna anföras följande om— åtminstone merbeskattningens avskaffande, att ständigheter. För det första innebär skattetrycket förskjutes från en grupp av kapitalister till andra skattesubjekt, vilka alla äro kapitalister. Utjämningen minskar alltså beskattningen av för kapitalistklassen i dess helhet, varför det redan av detta skäl framstår den ger upphov till kapitalexport. För det andra såsom sannolikt, att som skulle få en något kan antagas, att de andra kapitalinvesteringar, på grund bolagsbeskattningens utjämning, på det ökad skattebelastning av taget lika känsligt för en förändring av skattetrycket som hela reagera i utsträckning aktieinvesteringarna. Aktiebolagen arbeta nämligen större för en internationell marknad, varför de i samma än de andra företagen kunna förutsättas ha större expansionsmöjligheter. För det tredje är mån märka, den utvidgning av aktiemarknaden, som skulle bli resultatet att att

av särbelastningens avskaffande, antagligen skulle verka stimulerande även

på exempelvis obligationsmarknaden. vissa andra delar av kapitalmarknaden, givna betingad Det finns nämligen vid varje tillfälle en av de förhållandena lämpligaste proportion mellan företagens aktie- och obligationskapital, var— på sannolikt skulle utlösa en tendens till för uppsvinget aktiemarknaden obligationer, trots att skattetrycket något ökats utsläppande även av nya

för dessa investeringar. blott för kapitalet men för kapitalisterna

b

Om rörlighet föreligger personligen, komma kapitalrörelserna mellan länderna, såsom förut angivits,

att i första hand påverkas av respektive länders totala beskattning av ut— aktieinvesteringar: om siffrorna för denna totalbelastning inom ländska lägre siffrorna enbart för aktiebolagsskatterna inom vissa länder äro än går kapitalet till de förra från de senare ländernas aktieandra länder,

1 Jfr Lindahl, Några siffror till belysande av de svenska industribolagens skattebelast— ning och 1924, Ekonomisk Tidskrift 1928, s. 41. 1912

marknader. Beträffande aktiebolagsinkomsternas merbeskattning kunna där—

för till en början samma synpunkter anläggas som iförra fallet: därigenom

att merbeskattningen ökar totalbeskattningen, blir den av indirekt betydelse för de internationella kapitalrörelserna. I det här föreliggande fallet kan merbeskattningen emellertid dessutom utöva en mera direkt inverkan på kapitalförsörjningen inom länderna. En relativt hög särbelastning av aktiebolagsinkomsterna inom ett visst land kan bli en självständig orsak till att kapital exporteras från landet. Kapitalexporten kan komma till stånd, även om den totala beskattningen av aktieinkomster, som tillfalla inländska eller utländska aktieägare, är lägre inom ifrågavarande land än inom övriga länder. Detta synnerligen märkliga förhållande klargöres lättast med utgångspunkt från ett konkret exempel. Antag, att vår undersökning skulle föra till det resultatet, att aktiebolagsinkomsternas totala beskattning visserligen var högre i Sverige än i övriga länder, med vilka Sverige uppehåller ekonomiska förbindelser, men att Sverige låg högst beträffande merbelast-

ningen av dessa inkomster. Om kapitalisterna förutsättas vara bundna till

sina respektive hemländer, skulle det lägre skattetrycket i Sverige draga utländskt kapital till landet, då kapitalrörelser i denna riktning kunde antagas förhindrade av den internationella dubbelbeskattningen. Kapitalet kommer alltså till en början att stanna inom respektive länder och där fördelas mellan de olika investeringsmöjligheterna under påverkan av deras olika skattebelastning. Den relativt höga beskattningen av aktieinvesteringar i Sverige har då till följd, att kapitalet hos oss mer än i andra länder söker sig från industrien till andra investeringar, och resultatet härav blir, att räntenivån i Sverige kommer att tryckas mer än i andra länder. Den merbeskattning

som

av relativt kapitalkrävande produktionsgrenar, aktiebolagsbeskattningen innebär, reducerar nämligen möjligheterna att ge det förhandenvarande kapitalet en räntabel sysselsättning, och den härav framkallade sänkningen av räntenivån kan antagas stå i viss proportion till graden av merbeskattningens storlek. Det kan då tänkas, att räntenivåns starkare sänkning i Sverige kommer att utgöra en stimulans för svenska kapitalister att placera sitt kapital i utlandet. De få nämligen därigenom högre ränta på sitt kapital, och detta kan mer än motväga den ökning av skattebördan, som de ådraga sig genom utlandsinvesteringen. Kapitalexporten behöver endast emanera från personer, som eljest skulle ha placerat sitt kapital i svenska aktier, och den behöver heller gå direkt

till de utländska aktiemarknaderna. Fastmer kommer en allmän tendens

att göra sig gällande för de svenska kapitalisterna att över lag föredraga de mera räntabla utlandsinvesteringarna framför de svenska. Men det slutliga resultatet härav blir, att den svenska industrien enbart på grund av den relativt stora merbeskattningen av aktiebolagsinkomster i Sverige kommer att i någon mån trängas tillbaka till förmån för industrien i andra länder.1

1 För att ytterligare klargöra det sagda anföra vi följande, med avsikt starkt stiliserade. Antag, att den totala siiferexempel. skattebelastningen av aktieinkomster, som tillfalla in— ländska aktieägare, såväl i Sverige som i utlandet uppgå1 till 30 %, och att övriga inkomste1 beskattas endast med 10 % i Sverige men i utlandet med 30 % liksom aktieinkomsterna. Någon merbeskattning av dessa inkomster förekommer alltså i utlandet, men i Sverige uppgår den till 20 % av inkomsterna. Vi antaga vidare, att räntenivån vid en jämn fördelning av skattetrycket skulle bli 5 % både i Sverige och utlandet, men att den på grund av aktieinkomsternas merbelastning i Sverige där faller till nästan 4 %. Det blir då lönande för de svenska kapitalisterna att köpa iemprocentiga utlandspapper, sålänge den skatte-

16 Om vi att är rörligt mellan länderna,

slutligen antaga, kapitalet kommer en särbelastning av industrien i ett land att hämma denna till förmän för andra inhemska näringar. Siffrorna för aktiebolagsinkomsternas merbeskattning bli alltså av intresse vid bedömandet av frågan, i vilken mån landets industri hålles tillbaka på grund av de rådande skatteförhållandena. Ju större merbeskattningen är, desto mer begränsas möjligheterna att sysselsätta kapitalet inom industrien med en lika stor nettobehållning som på andra håll. Även i detta fall har emellertid en jämförelse med utlandets skatteförhållanden sitt stora intresse. I själva verket påverkas industriens ställning i ett land nämligen endast av den inhemska merbeskattningens storlek i och för sig utan även av den relativa storleken av denna beskattning i

förhållande till den motsvarande merbeskattningen inom andra länder. Om

den inhemska merbeskattningen kompenseras av en lika stor merbeskattning i utlandet, kan man visserligen tala om ett generellt undanträngande av industrien till förmån för andra näringar, men den inhemska industriens förmåga att konkurrera med den utländska på världsmarknaden beröres i stort sett av denna beskattning. Förhållandet blir annorlunda, när den

utländska merbeskattningen är mindre än den inländska. Om två länder

erbjuda lika stora naturliga förutsättningar för en viss industriell verk— samhet och industriföretag från båda länderna konkurrera på samma mark— nad, så ha företagen inom det land, där industrien är relativt minst miss— gynnad av skattemyndigheterna i förhållande till andra produktionsgrenar, utsikter att avgå med segern. Detta gäller även, om procentsiffran för industriens totala belastning är större i det förra landet än i det senare.

Ty om produktionskrafter kunna fritt överföras från det ena landet till

det andra, så kan en hög men jämn beskattning av all ekonomisk verksamhet tillbakatränga industrien till förmån för andra produktionsgrenar och alltså heller minska dess konkurrensförmåga i förhållande till andra länders industrier. En merbeskattning av industrien i förhållande till andra produktionsgrenar har däremot denna effekt, även om det allmänna skattetrycket skulle vara jämförelsevis lågt.1 Vi finna alltså, att en sammanställning av procentsiffrorna för aktiebolagsinkomsternas merbeskattning inom olika länder i flera avseenden är belysande för de frågor, som här skola behandlas. I den mån kapitalet är rörligt mellan länderna, blir storleken av den ifrågavarande merbeskattningen av betydelse för de internationella kapitalrörelserna, och denna be-

tydelse ökas, när kapitalisterna själva äro personligen bundna till sina hem-

länder. Oeh i den mån kapitalet icke är internationellt rörligt, kommer den relativa av merbeskattningen dock att påverka industriernas i höjden respektive länder konkurrensförmåga på världsmarknaden.

När vi ovan talat om hur aktiebolagsbeskattningens relativa höjd inom länderna påverkar kapitalrörelserna, ha vi måst anknyta våra slutsatser till beträffande kapitalets och kapitalisternas vissa alternativa förutsättningar internationella rörlighet. Det är naturligtvis svårt att fastställa, i vilken mån dessa olika förutsättningar äro för handen i verkligheten, och vilka av de behandlade fallen som för närvarande ha mest aktualitet för Sveriges

ökning, som de härigenom ådraga sig, understiger 20 % av inkomsten. Om skatteökningen exempelvis blott uppgår till 10 % av inkomsten, blir nettobehållningen av en utlandsinvestering 41/2 % av kapitalet och alltså större än den inhemska förräntningen. Lindahl, Jämförande undersökning etc., 8. 8.

vidkommande. En viss försiktighet är därför av nöden, när det gäller att tillämpa ifrågavarande resonemang och draga de praktiska konklusionerna av de skattejämförelser, som här anställas. Även i ett annat avseende få våra slutsatser begränsad räckvidd, näm— ligen med hänsyn till storleken av de kapitalrörelser, som aktiebolagsbeskattningen under vissa givna förutsättningar kan anses orsaka. När vi ovan angivit, hur skatteförhållandena påverka kapitalets lokalisering och utlösa vissa rörelser hos kapitalet, vare sig mellan länderna eller inom ett

särskilt land, har det blott varit tal om riktningen av dessa rörelser, där-

emot om det förflyttade kapitalets storlek. Även detta följer som en kon— sekvens av denna undersöknings begränsade räckvidd. Ett fastställande av hur mycket kapital, som i varje givet fall förflyttas, hade måst baseras på en vittgående utredning angående kapitalefterfrågans elasticitet inom de produktionsgrenar, som beröras av beskattningen, och en dylik utredning har icke kunnat rymmas inom den begränsade ramen för detta arbete. Beträffande den sist berörda frågan vilja vi dock här tillfoga en viktig anmärkning. Vi ha redan antytt, att när kapitalet icke är rörligt mellan länderna, en relativt hög beskattning av industrien iett land blir mest ödesdiger för de grenar av densamma, som arbeta under konkurrens med utländska produktionsföretag. Beskattningen reducerar nämligen deras konkurrensförmåga på. världsmarknaden och kan därigenom bli en mycket betydelsefull hämsko för deras utveckling. De företag, som äro ostörda av utländsk konkurrens och kunna räkna med en tryggad inhemsk avsättning för sina produkter, ha i detta avseende en påtagligt bättre ställning. Om dessa företag träffas av en relativt hög beskattning, är det i regel tillräckligt med en ganska måttlig inskränkning av deras produktion, för att proskola stiga

och

duktprisen produktionskostnaderna i så hög grad, sjunka att kapitalets ökade räntabilitet ger full kompensation för det högre skatte— trycket. Den angivna distinktionen får en ännu större betydelse, när kapitalet är rörligt mellan länderna. Omfattningen av de internationella kapitalrörelser, vilka ovan angivits uppkomma såsom ett resultat av aktiebolagsbeskatt— ningens olika tryck inom länderna, blir nämligen i hög grad beroende av om de industrigrenar, som beröras av denna beskattning, arbeta för världsmarknaden eller ha en tryggad inhemsk avsättning. I förra fallet kan en ganska måttlig differens mellan olika länders skattetryck påverka lokaliseringen av betydande kapitaltillgångar. Om industriföretag från två länder

konkurrera på samma marknad, och företagen i det ena landet på grund

av ogynnsammare skatteförhållanden kunna ge kapitalet en lika hög nettoförräntning som företagen i det andra landet, kan detta få en utslagsgivande betydelse för konkurrensen mellan länderna. Kapitalet går från företagen i det förra landet direkt eller indirekt till konkurrensföretagen i det senare landet, och detta kan ske i en sådan omfattning, att hela industrigrenar trängas tillbaka i det ena landet och lämna plats för en motsvarande industriell expansion i det andra. I det senare fallet, då det är fråga om industrier med tryggad inhemsk avsättning, bli de av skattetryckets ojämnheter framkallade kapitalrörelserna jämförelsevis mindre betydande. Om exempelvis husbyggnadsverksamheten i ett land skulle tyngre belastas med i ett annat land,

skatter än kan detta

visserligen påverka omfattningen av denna verksamhet i respektive länder. Men då här föreligger något direkt samband mellan ifrågavarande verksamhets minskning i det ena och ökning i det andra landet, blir

förskjutningen tämligen måttlig. Och den

2 —— 311986.

kapitalrörelse mellan länderna, som uppkommer i samband härmed, kommer att hålla sig inom jämförelsevis snäva gränser. Då den svenska industrien i stor utsträckning arbetar för export och då även många av de industrigrenar, som äro inriktade på inhemsk avsättning, ha att utkämpa en ganska hård konkurrens med utländska företag, talar presumtionen för att industriens kapitalefterfrågan är elastisk jämförelsevis och att skatteförhållandena därför bli av väsentlig betydelse med hänsyn till industriens kapitalförsörjning.

2. Principer för undersökningens utförande.

Vilka länder jämförelsen omfattar.

Undersökningen hänför sig till alla de länder, som ingingo i den i det

föregående omförmälda för Sveriges industriförbund verkställda jäm-

förelsen: förutom Sverige alltså Norge, Danmark, Holland, England, Belgien och Frankrike. Dessutom ha några nya länder medtagits, i första

hand Tyskland och Förenta Staterna, vilka ju äro av stor vikt för Sve-

riges ekonomi, samt därjämte Finland, Schweiz och Italien. Österrike och Tjeckoslovakiet ha däremot lämnats utanför, då skattenivån i dessa

länder någorlunda torde överensstämma med den i Tyskland rådande. Utredningen kommer alltså att omfatta alla skandinaviska stater, de

från Sveriges synpunkt viktigaste av de övriga europeiska länderna samt Förenta Staterna.

Då skattetrycket inom varje lan-d i större eller mindre grad varierar mellan olika orter, får man antingen beräkna ett medeltal för landet i dess helhet eller också utvälja speciella orter, vilkas skatteförhållanden kunna anses representativa för hela landet. En medeltalsberäkning har tillämpats för de länder, beträffande vilka material funnits för en dylik kalkyl, vilket varit fallet med Sverige, Norge, Finland, England, Frank— rike och Belgien. Inom de övriga länderna har i regel någon större in-

dustristad utvalts såsom representant för landet, nämligen Köpenhamn i Danmark, Amsterdam i Holland, Ziirich, Basel och Geneve i Schweiz, New York i Förenta Staterna samt Berlin i Tyskland. Vad angår dessa

senare länder, hänför sig kalkylen alltså blott till de nämnda städerna, vilket bör behållas i minnet vid bedömandet av siffrorna. Särskilt för Förenta Staterna och i viss mån även för Tyskland hade det givetvis va-

rit önskvärt, att jämförelsen hade omfattat flera orter. Men planer i denna riktning ha av praktiska skäl måst skrinläggas. Där så varit möjligt, har material dock anförts till belysande av frågan, i vilken mån skatteförhållandena inom ifrågavarande städer kunna anses representativa för respektive länder.

Vilka år jämförelsen avser.

Undersökningen har förts så långt fram i tiden som möjligt, så att den

skulle få största grad av aktuell giltighet. I regel hänför den sig sålunda

till de skatteförhållanden, som voro rådande under kalenderåret 1930 respektive budgetåret

1930/1931. I den mån

uppgifter kunnat erhållas för detta år, har det emellertid varit nödvändigt att gå tillbaka till något

tidigare år. Beträffande statsbeskattningen hänför sig kalkylen sålunda

till år 1929 för Frankrike, Tyskland och U. S. A. Och vad kommunalbe—

skattningen angår, har dröjsmålet med publiceringen av kommunalstätistiken haft till följd, att uttaxeringarna under år 1928 lagts till grund för beräkningen av skatterna i Sverige och Frankrike; för Tyskland Norge

Berlin avser kalkylen år 1929, för och Danmark Skatteåret

1929/1930, och för Finland, Belgien och Italien har en mera ungefärlig beräkning gjorts med ledning av uppgifter från senare år. Skattereformer, som vid undersökningens utförande ännu blivit an— tagna, ha i ett par fall blivit beaktade, i det att kompletterande beräk— ningar verkställts av skattetrycket enligt de föreslagna bestämmelserna. Beträffande Finland och Sverige ha sålunda gjorts alternativa kalkyler rörande aktieb—olagsinkomsternas beskattning enligt såväl gällande rätt som vissa reformförslag, varför man för dessa länder kan konstatera, i

vilken mån de ifrågasatta reformerna medföra en förändring av länder— nas ställning i förhållande till andra länder med hänsyn till skattetrycket

för aktieinvesteringar. Skattekalkylen har under det antagandet, att de ifrågavarande utförts bestämmelserna tillämpats även under närmast föregående och efterföl— jande år. Detta antagande strider visserligen mot verkligheten i en del

fall. Men det har synts lämpligt att lägga samma bestämmelser till

grund för kalkylen av aktiebolagens och aktieägarnas skatter, av vilka de förra i regel erläggas tidigare än de senare, i den mån de hänföra sig till en viss årsinkomst hos bolaget. Storleken av de avdrag för under året erlagda skatter, som ibland beviljas vid fastställandet av den be— skattningsbara inkomsten eller avkastningen, har för enkelhetens skull även beräknats enligt de för samma år gällande bestämmelserna, trots att dessa skatter i verkligheten utgått enligt stadgandena för något ti— ju digare år. Skatterna ha alltså i samtliga fall upptagits till de belopp, som de skulle haft enligt de under nämnda år gällande bestämmelserna, om dessa haft giltighet under en följd av år.

Representativmetodens tillämpning.

Vid en jämförelse av skattetryckets storlek olika länder emellan kan man begagna sig av olika metoder. Man kan ta skattestatistiken till ut-

gångspunkt och fastställa, hur höga skatterna faktiskt äro för olika kate—

gorier av skattdragare. Eller också kan man göra en allmän jämförelse mellan de olika ländernas skattelagstiftning, varvid särskilt olikheter i skattesystemens och de särskilda skatternas konstruktion framträda. Slutligen kan man även utgå från representativa enheter och lägga de erlägga i ett land, eller som man enligt gäl— skatter, som dessa faktiskt kan beräkna, att de skulle ha erlagt, till grund för lande författningar jämförelsen. Av dessa metoder kan den förstnämnda blott få begränsad tillämpning ofullkomliga beskaf-

redan på grund av skatte— och inkomststatistikens

fenhet. Den andra metoden kan i regel föra fram till generella siff— höjd, ty när gäller att addera olika

ror för det totala skattetryckets det

skatter, måste vissa antaganden göras rörande skat-tesubjekten, varige— nom man kommer över till den tredje individualiserande metoden. Denna

visserligen fram till någorlunda exakta mått på

sistnämnda metod för

skattetrycket, men stora svårigheter äro givetvis förenade med. valet av sådana skattesubjekt, att de framräknade talen för skattetrycket få någon större grad av allmängiltighet. Då det i föreliggande fall gällt att framkalkylera jämförbara tal för . aktiebolagsinkomsternas skattebelastning i olika länder, har det varit nödvändigt att tillgripa denna sista individualiserande metod. Under— sökningen har alltså lagts som en jämförelse mellan de skatter, som

vissa typiska. industribolag och vissa typiska aktieägargrupper skulle

erlagt i Sverige och de övriga länderna enligt de under ovannämnda år gällande bestämmelserna. De framräknade siffrorna hänföra sig direkt blott till de typer av aktiebolag och aktieägare, som lagts till grund

för jämförelsen. Men då dessa typer varierats i olika hänseenden, har

dock en någorlunda allsidig bild erhållits av skattebelastningens höjd i övrigt

de olika länderna. Den föreliggande jämförelsen kompletteras för

av den lilla redogörelse för ländernas skattesystem, som lämnas i nästa kapitel, samt, vad angår den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskatti ningen, av den mera utförliga undersökning av dessa skatters utformning och tyngd, som generaldirektör Wohlin verkställt för de viktigaste av de här medtagna länderna.1 Om de typ—er för aktiebolag och aktieägargrupper, för vilka skatterna skola. beräknas, tänkas givna för Sveriges vidkommande, gäller det att

konstruera deras motsvarigheter för de andra länderna. Vi ha härvid

i stort sett följt den enkla principen, att vi efter gällande växelkurser2 omräknat de i svenska kronor angivna belopp, som använts för att karak— terisera ifrågavarande bolags och aktieägares ekonomiska ställning i Sve— rige. Det är visserligen sant, att penningen har olika inre köpkraft inom länderna, och att nationella säregenheter göra sig gällande med hänsyn till både de bolagstyper och de aktieägartyper, som dominera inom varje särskilt land. Men det material, som står till buds för en efter förhållandena inom varje land lämpad modifiering av bolags— och aktieägar— typerna, är så pass bristfälligt,3 att dylika modifikationer skulle framstå såsom tämligen godtyckliga. Härtill kommer, att undersökningens hu— vuduppgift i föreliggande fall är att belysa, hur aktiebolagsinkomsterna i genomsnitt faktiskt beskattas inom varje land, utan hur skattetryckets inom de olika länderna gestaltar sig från synpunkten av en höjd kapitalist, som i vilket land han kan placera. sitt kapi— enskild överväger, tal med den största nettobehållningen. Från denna synpunkt kan det

givetvis försvaras, att jämförelsen. mellan ländernas skattetryck hänför

sig till kapital- och inkomstbelopp, som efter omräkning enligt gällande växelkurser äro lika för alla länder, trots att siffrorna varken för aktiebolagens få samma betyeller aktieägarnas vidkommande realekonomiska delse i de olika länderna. I ett par viktiga hänseenden har det emellertid varit nödvändigt att frångå den nämnda regeln och modifiera de gjorda antagandena efter

Wohlin. Jämförande undersökning av den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i vissa länder med särskilt avseende å den statliga holagslmskattningen, Stockholm 1930, , bilaga till bolagsskatteberedningens betänkande. Härmed åsyftas de växelkurser, som i genomsnitt gällde under år 1930. Norska och danska kronor ha antagits vara likvärdiga med svenska, vidare har 1 finländsk mark antagits : 010 kr., holländsk gulden=150 kr., I schweizisk iranc=72 kr., 1 amerikansk dollarIElTiä kr.. 1 engelskt pund = 1816 kr., 1 belgisk franc : VH! kr., I italiensk lira: 020 kr., i fransk franc 2:015 kr. och 1 tysk mark ==: VF- kr. .llr Wohlin. a. a. s. lf tl".

förhållandena i varje särskilt land. De av aktiebolagen erlagda skatter— na, som minska den till aktieägarnas disposition inkomsten, påstående verka därigenom både utdelningens storlek och aktiernas förmögenhets— värden. Den förra omständigheten ha vi tagit hänsyn till genom antagandet, att utdelningen för de bolag, som direkt jämföras, uppgår till samma procenttal av den behållna bolagsinkomsten, alltså av bolagsinkomsten med avdrag för av bolaget erlagda skatter. På så sätt har utdelningen för ett visst bolag med en given bruttoinkomst kommit att uppgå till olika belopp i olika länder, beroende på bolagsbeskattningens olika höjd. Härigenom har skatteberäkningen något försvårats. Men det har ansetts möjligt att för varje givet bolag förutsätta samma utdelning i alla länder, oberoende av hur mycket inkomsten reduceras ge— nom beskattningen, särskilt som det här varit fråga om länder med mycket olika skattetryck. Den andra omständigheten, nämligen att bolagsbeskattningens olika höjd inom länderna medför olika relationer mellan bolagens bruttoinkom— ster och de däremot svarande kapitalvärdena, medför större komplika— tioner. Den har nämligen till följd, att man vid en jämförelse mellan

aktiebolagsinkomsternas skattebelastning i olika länder ej, såsom önsk—

ligt vore, kan utgå ifrån, att de jämförda bolagen både representera samma förmögenhetsvärden och ha samma bruttoinkomster i alla länder. Det blir nödvändigt att begränsa likheten mellan bolagen till den ena av dessa båda faktorer. Vi ha här löst problemet så, att vi låtit brutto-

inkomsterna för de bolag, som jämföras, alltså inkomsterna inklusive

samtliga skatter, uppgå till samma belopp i alla länder, under det att de

däremot svarande förmögenhetsvärdena modifierats med hänsyn till

skattetryckets höjd inom varje land.1 Den räntefot, som kommit till användning vid uppskattningen av dessa kapitalvärden, har däremot antagits vara densamma i alla länder. Vi ha härvid förbisett, att det faktiska ränteläget inom de länder, som här komma i betraktande, varierar inom en ganska vid marginal, och att dessa variationer, förutom att de direkt påverka kapitalrörelserna, även bli av betydelse för skattetryckéts höjd, därigenom att de influera de förmögenhetsvärden, som läggas till grund för beskattningen. Men då räntelägets variationer äro lika omedelbart orsakade av olikheter— na inom ländernas skatteförhållanden, kan det försvaras att i en franställning, som åsyftar att klargöra enbart beskattningens betydelse för

kapitalrörelserna, till en början bortse från dessa variationer och räkna

med samma genomsnittliga räntenivå för alla länder. Blott för Tyg land, som notoriskt har en avsevärt högre räntenivå än de övriga län— derna, har gjorts ett undantag. Såsom framgår av det följande, ha vi nämligen för detta land gjort två alternativa skatteberäkningar: den

I

ena med en uppskattning av kapitalvärdena efter den räntefot, sun

tillämpats för de andra länderna 8 %, den andra II med tillämpning

av den högre kapitaliseringsfaktor, som faktiskt legat till grund för le

tyska aktievärdena under ifrågavarande tid 12 %.

De typer av aktiebolag och aktieägare, som lagts till grund för jän- 1 det kanske varit Från synpunkter hade mera vissa konsekvent, om skattejämförelsel i stället hade hänfört sig till bolag med samma kapitalvärden och i motsvarande mån varierande inkomster. Den här valda metoden har emellertid ett viktigt företräde i det avseen— det, att den underlättar skatteheräkningarna. Att utgå från inkomsterna i stället för hån kapitalvärdena är tilltalande även från den synpunkten. att skattebelastningen angivits i pocent av inkomsterna och i procent av kapitalvärdena.

förelsen, ha konstruerats efter den principen, att de varierats i vissa hänseenden, som äro avsärskild relevans för skattetryckets höjd, men i övrigt möjlig mån Ett av de antaganden, som gjorts i förenklats. förenklande

i syfte att underlätta Skattekalkylerna, är, att både aktiebolagens och ak-

tieägarnas ekonomiska ställning varit oförändrad under en följd av år.

Genom denna förutsättning elimineras alla de komplikationer, som hän-

skattelagarna,

föra sig olika

till inkomstbegreppcts utformning i framför

allt den olika behandlingen av vinster och förluster, avskrivningar m. 111. Från dessa i och för sig mycket viktiga problem ha vi alltså här helt

övrigt gjorts

I ha

och hållet bortsett. följande antaganden beträffande aktiebolagen och aktieägarna.

Antaganden rörande aktiebolagen.

Undersökningen omfattar fyrtiofem fingerade aktiebolag. Alla ha

antagits ha samma aktiekapital och reservfond detta begrepp fattat en—

ligt svensk rätt, nämligen 1000 000 kr., men de framräknade siffrorna för den procentuella skattebelastningen gälla i regel även för andra storlekstyper. Blott i Finland, Förenta Staterna och Tyskland är aktiebo-

lagets storlek av relevans för skattetryckets höjd. Såsom anges i nästa kapitel, få nämligen de finska aktiebolagen betala inkomst— och för-

mögenhetsskatt efter i huvudsak samma progressiva skatteskala, som

gäller för enskilda personer; i U. S. A. beviljas vid den federativa inkomstbeskattningen avdrag på 3000 för bolag med in—

ett skattefritt $ komster understigande 25 000 och vid den tyska förmögenhetsskatten 0/00, bolag

till riket nedsättes den normala skattesatsen 5 såväl för som

för enskilda personer, när förmögenheten understiger 50000 Rmk. En— dast på grund av dessa undantagsbestämmelser har det emellertid varit motiverat att här variera aktiebolagstyperna med hänsyn till storleksgraden.

Bland de moment, som påverka beskattningens procentuella storlek, har

årsinkomstens storlek i förhållande till aktiekapital och reservfon—d an— setts vara av särskilt intresse från svensk synpunkt. I Sverige beskattas

du aktiebolagen progressivt efter inkomstprocentens storlek, varför det

rvarit önskvärt att få dessa variationer av skattetrycket belysta i jämfö:

relse med beskattningen inom andra länder, vilka i regel tillämpa en

dylik progressivskala för aktiebolagen. Vi ha därför konstruerat fem bolagstyper med inkomst uppgående till respektive 10, 20, 32 och 75

% av aktiekapital och reservfond. De förmögenhetsvården, som aktiebolagen representera och som kom-

ma till uttryck i den totala aktiestockens marknadsvärde, ha av förut

angivna skäl kalkylerats. med utgångspunkt från aktiebolagens behållna med avdrag för av bolagen er-

alltså

årsinkomster bolagsinkomsterna

lagda från de dynamiska momenten och skatter. Vi ha härvid bortsett

helt enkelt företagit en kapitalisering av dessa behållna inkomster efter har, såsom ovan nämnts, gjorts en

8 För

%. Tysklands vidkommande kalkyl av 12 före-

II med en

alternativ kapitaliseringsfaktor %. Även tagens bokförda fonder, som ibland läggas till grund för beskattningen, men på ett mera summariskt sätt, ha satts i relation till årsinkomsterna

i det att de för samtliga länder antagits uppgå till belopp, uppgående till

10 gånger årsinkomsterna inklusive skatter.

25 I

|

Fastighetsvärde i kr. | ...,... Års— % 4 " " " " " Antal

omsatt.-

Bolagens nummer | | 1 01 ebyggdu Bebyggda | Bygg— Fasta |

iarbetare|

ning | tomter S umma . termer nader maskiner | | i kr.

| ! | | | |

| | | | | | | 3 | | | | | | 0001

Dessa siffror ha valts på måfå utan med utgångspunkt från en bear-

betning av det statistiska material angående industriföretagens ekono—

miska förhållanden, som insamlats av T—ull-och traktatkommittén för år

1913och av Arbetslöshetsutredningen för år 1926. Typiska för den första gruppen med relativt små fastigheter, många arbetare och stor årsomsättning äro konfektionsindustrien, skoindustrien, kautsehukindustrien och vissa branscher av livsmedelsindustrien. Till den andra gruppen, som intar en mellanställning, höra vissa. grenar av den mekaniska verkstadsindustrien, och stålmanufaktur, järn— bomullsindustrien och pappers— bruk. Den tredje gruppen med relativt stora fastigheter, litet antal arbe— tare oeh liten omsättning representeras av pappersmasseindustrien, järnoch stålverk, bryggerier, gruvor m. fl. Naturligtvis är det en allmän regel inom industrien, att vid i övrigt lika förhållanden ett större fastig— hetsinnehav åtföljes av ett mindre antal arbetare och mindre omsättning.

Vissa branscher inom livsmedelsindustrien ha exempelvis både mycket fast kapital och stor årsomsättning. Men när det gällt att fastställa tre

grundtyper för de nämnda

kombinerade

momentens variationer, ha de ovan. angivna typerna valts såsom mest representativa.

Antaganden rörande aktieägarna.

Vid kalkylen av de skatter, som aktieägarna i ovannämnda bolag er—

lägga för utdelningå eller innehav av aktierna, har det varit nödvän— digt att precisera aktieägarnas ekonomiska ställning.

För att de varierande bestämmelserna om familjebeskattningen skola sätta sin prägel

på resultaten, ha aktieägarna ogifta förutsatts vara och utan underhålls— plikt mot anhöriga. I

överensstämmelse härmed har även bortsetts från de extra skatter, som i Frankrike och

en

Italien belasta ungkarlar över

viss ålder. För att skatteberäkningen skall förenklas, har hänsyn heller tagits till det i flertalet länder förekommande avdraget för försäk—

ringspremier.

Ett annat viktigt antagande, som även skett i förenklande syfte, är—att

aktieägarna ha någon annan inkomst än utdelningen aktierna och heller någon annan förmögenhet än den, som representeras av aktie-

innehavet. Om en person förutom aktieutdelning även. har inkomst från andra källor, ställes man inför problemet, hur hans totala skatt skall upp— delas på. aktieutdelningen och de andra inkomsterna. Detta problem kan lösas på. olika sätt: aktieutdelningen kan tänkas förlagd i toppen av

inkomsten, varvid man kalkylerar den ökning av personens totala skattebörda,

som orsakas av aktientdelningen och aktieinnehavet;1 eller ock—

wTOI—åiter denna linje löstes problemet i den föregående, på uppdrag av Sveriges industriiörbund utförda., undersökningen av bolagsbeskattningen. Jfr Lindahl, Jämförande undersökning etc.. 5. 13.

så kan aktieutdelningen antagas utgöra en integrerande del av hela inkomsten och därför antagas uppbära en proportionell del av den totala skatten. På grund av skatteskalans progressivitet blir den påaktieiutdelningen fallande skatten större i det förra fallet än i det senare, varför man måste bestämma sig för antingen det ena eller det andra alter— nativet. Då valet mellan dessa knappast kan avgöras efter objektiva grunder, ha vi här sökt kringgå hela frågan genom vårt antagande, att utgör

och hela

aktieutdelningen aktieförmögenheten inkomsten respektive hela förmögenheten för ifrågavarande aktieägare. Det bör dock anmärkas, att vår metod i stort sett för till samma resultat, som när det angivna problemet löses efter det sista alternativet; inkomstens skatte— belastning hos inkomsttagarna förändras nämligen avsevärt, om inkomsten består uteslutande av aktieutdelning eller delvis även av andra inkomstarter, ifall förmögenheten i båda fallen är densamma. Vid våra grundläggande beräkningar ha vi även förutsatt, att aktie—

ägarna äro skuldsatta. Detta antagande strider naturligtvis i många fall mot verkligheten, och den faktiskt rådande skuldsättningen för aktie-

ägarna, varigenom både den beskattningsbara förmögenheten och den beskattningsbara inkomsten reduceras, kan antagas avsevärt förminska deras skattskyldighet. För att få en uppfattning om denna faktors beftydelse ha vi gjort några alternativa beräkningar av aktiebolagsinkomster-

nas totala beskattning under det motsatta antagandet, att aktierna va-

rit belånade till fulla värdet och att aktieutdelningen jämnt kompensera, des av skuldräntorna. Aktiernas förmögenhetsvärde har, såsom förut angivits, antagits uppgå till belopp, som erhållas genom kapitalisering av den behållna bolags—

inkomsten efter 8 % resp. 12 % för Tyskland alternativ II. Förmögen—

hetsvärdet har förutsatts vara detsamma, oavsett i vilken mån den behåll— na bolagsinkomsten utdelas eller fonderas. De variationer av utdelnings— procenten, som vi ovan preciserat, antagas sålunda bero på olikheter i

bolagens ekonomiska ställning utan endast på olika önskningar hos aktie—

ägarna beträffande dispositionen av bolagsinkomsten. bolag

mindre

Då den omständigheten, att ett fonderar en större eller del av årsinkomsten, sålunda förändrar aktiernas förmögenhetsvärde men däremot den inkomst, som ställes till aktieägarnas personliga disposition, bör man vid en jämförelse mellan skattetrycken å bolag med olika förutsätta, aktieägarna

ha

utdelningsprocent att samma aktieförmögen-

het, men att deras inkomst i form av aktieutdelning varierar med utdel-

ningsprocenten. Det gäller nämligen här att klargöra, hur en varierande ut— delningsprocent påverkar den totala skattebelastningen, varför alla förhållanden med undantag av aktieutdelningens storlek böra antagas vara

Om hade

oförändrade. vi i stället antagit, att aktieutdelningen per aktie— ägare hade varit densamma, oberoende av hur stor del av den behållna bolagsinkomsten som utdelades, hade vi måst förutsätta ett mindre anrtal aktieägare och ett större aktieinnehav per aktieägare i de bolag, som

fondera en större eller mindre del av årsinkomsten, än i de bolag, som ut—

dela hela inkomsten. Olikheten i skattebelastningen av ifrågavarande bolagsinkomster hade då endast berott på den olika utdelningsprocenten utan även på aktieägarnas olika förmögenhetsförhållanden. Då aktieägarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden på grund av de progressiva skatteskalorna äro av den största betydelse för deras personliga beskattning, ha vi beräknat bolagsinkomsternas skattebelastning

igenom förbättrad stats-. och kommunalförvaltning kan ernå en i motsvarande grad högre förräntning av kapitalet än industrien inom ett annat land, så är tydligen det faktiska skattetrycket större i det förra landet än i det senare. Strängt taget borde därför procentsiffrorna för skatte— belastningen inom länderna ha korrigerats med hänsyn till den olika stor-

leken av de fördelar, som skattesu—bjekten erhålla av det allmännas verk-

samhet. Varje försök i denna riktning har emellertid måst uppgivas på grund av svårigheten att kvantitativt uppskatta ifrågavarande fördelar.1 Vi ha sålunda heller kunnat ingå på en prövning av frågan, huruvida de stora utgifterna för statsskuldens förränltning och amorte

ring, som de för detta krigförande länderna ha ådragit sig, medfört endast en ökning av skattetrycket utan även ett eftersättande av de or-

dinarie förvaltningenppgifterna, så att trots de höga skatterna fördelar— na av det allmännas verksamhet i dessa länder skulle vara lägre än i de exneutrala staterna. Vi åtnöja oss här med att konstatera, att den föreliggande jämförelsen hänför sig blott till skattetrycket i inskränkt mening och till skattetrycket i relation till fördelarna, varför de dragna slutsatserna få motsvarande mån begränsad giltighet.

Liksom i den föregående utredningen ha alla skatter medtagits, utan hänför sig principiellt blott till reguljära årliga skatter och

jämförelsen

bland dessa blott till sådana, som utgöras för inkomst och förmögenhet eller utgå såsom objektskatter vid näringsverksamhet. Först och främst ha. sålunda alla pålagor av engångsartad natur ute-

slutits, för aktiebolagens del alltså alla avgifter vid aktiebolagens bil-

dande eller vid aktiernas försäljning emissions- och fon-dstämplar samt

för aktieägarnas vidkommande arvs- och gåvoskatter och andra skatter

av liknande karaktär. När Vissa pålagor, från att ursprungligen ha varit

av engångsartad natur, sedermera övergått till att bli årligen återkommande, ha de dock medtagits. Detta gäller exempelvis vissa årliga avgifter för aktiebolagen i Frankrike, som ersätta engångsavgifterna vid aktiebolagens bildande och vid aktiernas försäljning. På gränsen mellan engångspålagor och reguljära pålagor stå sådana skatter, vilka till sin karaktär utgöra engångsartade kapitalutlägg men genom att fördelas på

en följd av år blivit regelbundet återkommande pålagor. Det har härvid oftast varit fråga om pålagor, som utkrävts med anledning av de extra

utgifterna för kriget eller neu-tralitetsvakten; Dessa pålagor ha här medtagits, när det med hänsyn till omständigheterna i varje speciellt

fall framstår såsom sannolikt, att de komma att upprepas. Vi ha så— lunda medräknat den extraordinarie förmögenhetsskatten i Italien, vilken kan betraktas som en årlig avbetalning av en skattesk—uld för den

år 1920 befintliga förmögenhetsstocken i landet. Även den extraordinära krigsskatten i Schweiz har lämnats utanför, trots att den haft en mera löpande karaktär, då den enligt meddelade uppgifter kommer att för— nyas efter utgången av innevarande betalningsperiod. Däremot ha vissa skatter i Tyskland medräknats, vilka otvivelaktigt äro av kristidskarak-

tär men vid sitt bortfallande måste tänkas bli ersatta av andra skatter.

på-

Vi åsyfta härmed de fastighetsskatter, som de särskilda delstaterna

lagt fastighetsägarna som en kompensation för de Vinster, som de gjort på grund av inflationen. Dessa skatter utgöra en viktig inkomstkälla och

användas delvis för täckandet av reguljära utgifter, varför man kan bortse från dem vid beräkningen av det ordinarie skattetrycket.

Lindahl, Jämförande undersökning etc., s. 10.

29 En ännu Viktigare inskränkning ligger däri, att skatter, som utgå efter konsumtionens storlek, medtagits vid kalkylen av aktieägarnas per— sonliga skattebelastning. Aktiebolagsinkomsterna träffas naturligtvis i större eller mindre grad även av dessa lörbrukningsskatter, vilka i alla

länder uppgå till mycket stora belopp och i flera länder till och med äro

av större betydelse för det allmänna skattetrycket än de skatter, som ingå i den föreliggande jämförelsen. För att man skall kunna draga några bestämda slutsatser angående beskattningens inverkan på kapital—

rörelserna mellan länderna, borde därför de här uträknade procentsiffror-

na egentligen kompletteras med siffror för den belastning av aktiein— komsterna, som förbrukningsskatterna medföra. Att vi här sökt ut-

vidga undersökningen i denna riktning, beror därpå, att incidensförhål-

landena för dessa förbrukningsskatter, som inkludera endast acciserna utan även tullarna, äro så pass svåra att utröna, att en beräkning av bo— lagsinkomsternas indirekta skattebelastning om också blott för ett enda land framstår som en oerhört vansklig och tidskrävande uppgift, vars lösning måste falla utanför ramen av detta arbete. I ett par fall ha vi dock funnit det lämpligt att göra undantag från

denna regel och medtaga skatter, som utgå efter aktieägarnas personliga

konsumtion. För Englands vid-kommande ha vi sålunda gjort en unge4

färlig beräkning av de belopp, som aktieägarna ha att erlägga till kom-

munen såsom fastighetsskatt för av dem innehavda bostadslägenheter.

Den kommunala fastighetsskatten i England, som utgår i proportion till

fastigheternas hyresvärde och medför en avsevärd förhöjning av bostadshyrorna, motsvaras nämligen av direkta skatter i flertalet andra länder, varför blivit

jämförelsen missvisande, om vi alls hade med—

tagit någon personlig kommunalbeskattning i England. Även den nya personliga skatten i Belgien, som utgår i viss proportion till bostadens hyresvärde Och andra yttre tecken på skatteförmågan, har medtagits i

kalkylen av aktieägarnas skattebörda, då. denna skatt införts som en er-

sättning för en direkt inkomstskatt till staten och påtagligen motsvaras

av dylika skatter inom de andra länderna. Dessa två fall ha emellertid

behandlats som två speciella undantag, motiverade av skatternas sär—

skilda höjd, och för övriga länder har alltså gjorts någon motsvarande

av mycket

hur

beräkning fastighetsskatterna och andra med dessa lik— ställda skatter på lösegendom, tjänare etc. belasta aktieägarna som konsumenter.

En indirekt skatt av ett speciellt slag är den s. k. omsättningsskatten,

som erlägges av företagen i proportion till deras omsättning. Denna skatt har införts i Tyskland, Frankrike, Belgien och Italien och i dessa länder fått en mycket stor finansiell betydelse, varför skattetryckets höjd blir mycket olika, allteftersom man medräknar eller utesluter skatten. I det följande ha vi gjort två alternativa beräkningar av de av aktiebolagen erlagda skatterna: i ena fallet ha vi helt bortsett från omsättningsskatten, och i det andra fallet ha vi medräknat denna till fulla beloppet.1 Vi ha huvudsakligen byggt på de förra siffrorna, då det framstår såsom

1 Idet förra fallet, då omsättningsskatten medtagits ikalkylerna. har antagits, att aktiebolagets inkomst efter avdrag av denna skatt uppgår till samma belopp. som om någon omsättningsskatt hade förekommit; detta antagande förutsätter, att skatten övervältras på andra skattdragare. ! det senare fallet, då skatten antages stanna på bolaget, kommer skat— ten att reducera bolagets inkomst på samma sätt som andra erlagda skatter.

sannolikt, att kapitalisterna i stor utsträckning kunna övervältra skatten på. andra skattdragare.1 De senare siffrorna ha dock medtagits i flerta-

let texttabeller för att visa, hur mycket skattetrycket i ogynnsammaste fall kan förskjutas på grund av denna skatt. Med nu nämnda undantag och modifikationer hänför sig alltså undersökningen blott till årliga objektskatter, som erläggas av bolagen, och till

årliga inkomst- och förmögenhetsskatter, som erläggas av bolagen eller aktieägarna. Dessa skatter ha beräknats enligt gällande författningar

och gällande praxis och ha medtagits till fulla beloppet. Vi ha alltså i

stort sett bortsett från frågan, i vilken mån dessa skatter övervältras på

andra skattdragare. I detta sammanhang erinra Vi blott därom, att i

den mån en fristående fastighetsskatt belastar den rena jordräntan, bolagen i regel kunna förutsättas ha erhållit köpeskillingen för fastigheterna reducerad med skattens kapitaliserade belopp och därföriverkligheten

äro betungade av skatten.2 Vi ha heller kunnat taga hänsyn till de

skattskyldigas möjligheter att genom oriktiga deklarationer eller på an—

nat sätt minska sin skattebörda. Det kan förnekas, att möjligheterna

härtill äro olika stora i olika länder, och att det faktiska skattetrycket

därför mer eller mindre avviker från det här kalkylerade. Särskilt torde den mindre effektiva skattekontrollen i de latinska länderna ha till följd,

att skatterna i verkligheten bli så tryckande som de förefalla på papperet. Men då det varit omöjligt att göra någon korrigering i detta avseen-

de med ringaste anspråk på objektivitet, ha vi avstått härifrån.

Hur skatterna indelats.

Vid summeringen av de olika skatterna ha vi indelat dessa i två olika

hänseenden: dels i statliga och kommunala skatter och dels i skatter, erlagda av aktiebolaget, och skatter, erlagda av aktieägarna.

Den förra indelningen tarvar i detta sammanhang inga andra kommen-

tarer, än att i förbundsstater skatterna till förbundet hämförts till den statliga gruppen och skatterna till delstater och kommuner till den andra indelning mest naturlig Tyskland

gruppen. Denna förefaller beträffande

och Förenta Staterna. För konsekvensens skull har även Schweiz be-

handlats på samma sätt, ehuru sådana uppgifter, som eljest ombesörjas

av statliga organ, i Schweiz huvudsakligen äro en kantonal angelägen-

het, varför de kantonala skatterna därstädes till sin utformning och höjd

mera likna statsskatterna än kommunalskatterna i andra länder.

Genomförandet av den andra indelningen möter däremot större svårig—

heter. Om man skulle konsekvent gruppera skatterna efter det formella kriteriet, huruvida aktiebolaget eller aktieägarna faktiskt betalt desam-

ma, skulle man få vissa. skatter rubricerade som aktiebolagsskatter, vilka man från vissa andra synpunkter hellre skulle velat hänföra till aktie-

ägarskatterna. Vi åsyfta härmed de fall, då bolaget förskotterar en skatt

för aktieägarna, en skatt, som sedan innehålles vid utdelningens utbeta—

1 Omsättningsskattens incidensförhållanden äro alltför invecklade för att kunna klargöras i detta sammanhang. Då skatten medför en proportionell minskning av företagens produktionsresultat, torde det mest normala fallet emellertid vara, att samtliga i företaget sysselsatta produktionstaktorer få reducerad avlöning på grund av skatten. Härigenom avvältras denna i stor utsträckning från kapitalisten-företagaren. Lindahl, Jämförande undersökning etc., s. 11.

lande. Kupongskatten i Belgien och Frankrike ex. betalas av aktiebo-

laget men avräknas sedan från utdelningen, varför den för aktieägarna har samma betydelse, som om de själva erlagt den efter utdelningens erhållande. Om en dylik skatt skall rubriceras som aktieägarskatt, är det emellertid lätt att draga någon klar gräns gentemot de egentliga aktiebolagsskatterna. Ty alla av aktiebolaget erlagda skatter träffa ju aktie—

ägarna i sista hand, då de reducera den för utdelning tillgängliga

delen av årsinkomsten. Vi ha här följt den principen, att vi såsom aktiebolagsskatter rubricerat alla skatter, som erlagts av bolaget, i den mån de utgå efter utdelningen och samtidigt ingå som ett led i en allmän beskattning kapital— av inkomsten vid källan. Den holländska aktiebolagsskatten, som utgår efter utdelningens storlek men utgör en extra skatt på aktiebolagen, då aktieägarna sedan personligen för beskattas aktieutdelning liksom för andra inkomster, har alltså betraktats som en aktiebolagsskatt i egentlig mening. De nyssnämnda kupongskatterna ha däremot räknats som aktie—

om

ägarskatter, då liknande skatter ock efter annan procent utgå för

andra kapitalinkomster. I England, där den allmänna inkomstskatten i

stor utsträckning upptages vid inkomstkällan och i överensstämmelse härmed erlägges av bolaget, under det att aktieägarna bli befriade, har den del av inkomstskatten, som faller på utdelningen, betraktats som aktie-

ägarskatt, då denna del av skatten genom skatterestitutioner modifieras efter aktieägarnas personliga skattskyldighet och därigenom får samma

karaktär som den personliga inkomstskatten i andra länder.1

Principer för merbeskattningens beräkning.

Den nu skisserade beräkningen av aktiebolagsinkomsternas totala skattebelastning i olika länder har kalkyl kompletterats med en av den merbeskattning, som dessa inkomster äro underkastade i förhållande till andra inkomster.

Det hade givetvis varit önskvärt, att denna del av undersökningen i

främsta rummet hade inriktats på en jämförelse mellan skattetrycket

för vissa typiska industribolag och skattetrycket .för vissa typiska prof

duktionsföretag inom andra huvudnäringar, framför allt jordbruket. Vi ha emellertid här av praktiska skäl nödgats avstå från en dylik utred—

ning, som skulle varit förenad med stora svårigheter och i alla händelser hade måst göras mycket omfattande för att erhålla någon beviskraft. Vi

ha här begränsat oss till den mera blygsamma uppgiften att kalkylera den merbeskattning, som uppkommer på grund av de för aktiebolagen spe-

ciella skatterna, och som ett företag alltså ådrager sig, därför att det or-

ganiserats som ett aktiebolag och just valt en annan form för sin organisation. Storleken av den merbeskattning, som aktiebolagen äro underkastade i förhållande till andra företag, är naturligtvis något adekvat mått på storleken av den merbeskattning, som industrien är underkastad i förhål-

l Distinktionen mellan av bolaget och av aktieägarna erlagda skatter får för den här föreliggande undersökningen en reell betydelse, då utdelningen till aktieägarna i varje givet fall antagits uppgå till ett visst antal procent av bolagsinkomsten, minskad med av bolaget erlagda skatter. Utdelningens storlek blir nämligen på detta sätt beroende av vilka skatter man räknar såsom erlagda av bolaget.

lande till andra näringar. Ty även om aktiebolagsbeskattningens huvzud-

sakliga tyngd faller på. industrien, som mer än andra näringar är bero—en— de av aktiebolagsformen, är att märka, ena sidan att även andra skatter

än aktiebolagsskatterna kunna medföra en dylik merbelastning av in-

dustrien, och å andra sidan att även de andra näringarna kunna belastas med specialskatter, som industrien till gengäld är befriad ifrån. Trots

detta har det emellertid sitt intresse att beräkna just den merbeskattning,

som aktiebolagsbeskattningen i och för sig innebär, då denna alltid är ett

viktigt och i flertalet fall det avgjort viktigaste av de moment, som kom—

mellan

ma i betraktande vid en jämförelse industriens och de övriga näringarnas skattetiy ck. Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning är naturligtvis lika med

de skatter, som erläggas av aktiebolagen. Ty företag, som icke äro or—

ganiserade som aktiebolag, betala ibland samma skatter som aktiebolagen

och ibland andra skatter i ersättning för de av aktiebolagen erlagda, var— till kommer, att även den personliga beskattningen blir olika i de båda

fallen. Det har därför varit nödvändigt att Jämföra aktiebolagsinkomster—nas totala beskattning med den totala beskattningen av inkomster för företag, som icke äro aktiebolag men i övrigt av precis samma karaktär som de bolag, som lagts till grund för undersökningen.

Vi ha löst denna så, vara finge—

uppgift att vi tänkt oss vart och ett av

rade aktiebolag ersatt av ett handelsbolag av samma storlek, vars intres—

senter motsvara aktieägarna i förra fallet. Vi ha sedan kalkylerat de

skatter, som erläggas av handelsbolaget i regel blott vissa objektskatter,

och de skatter, som belasta delägarna personligen, och jämfört summan av dessa skatter med den på aktiebolagsinkomsten fallande skattebördan.1

Härvid har förutsatts, att bruttoinkomsten är densamma fö1 handelsbolaget som fö1 aktiebolaget, och att även antalet delägare i båda fallen är lika stort. Den på varje delägare fallande andelen av bolagets bruttoinkomst antages alltså uppgå till samma belopp, vare sig bolaget är ett aktiebolag elller ett handelsbolag. Som en konsekvens härav följer, att deägarna i handelsbolaget bli personligen skattskyldiga för en större inkomst än motsvarande aktieägare. Den beskattningsbara inkomsten per delägare i handelsbolaget, som erhålles, om bruttoinkomsten minskas med av handelsbolaget erlagda skatter och därefter divideras med antalet delägare, kommer nämligen att. motsvara aktieutdelningen per aktieägare plus den varje aktieägare belöpande andelen av aktiebolagets fonderade inkomst plus hans andel i de skatter, som aktiebolaget erlägger utöver handelsbolaget. Detta sista tillskott, som beror på att de av handelsbolaget erlagda skatterna i regel uppgå till ett mindre belopp än de av aktiebolaget erlagda, skulle egentligen vara olika stort för olika bolagstyper, då bolagsskatterna variera för de olika typerna. Men för att underlätta beräkningarna ha vi i regel atnöjt oss med en efter förhållandena i varje land avpassad proportionell förhöjning av de belopp, som aktieutdelningen jämte aktieägarens andel i bolagets tenderade inkomst i respektive fall uppgår till. Se härom nedan 5. 101, noten. Den på varje delägare i handelsbolaget fallande förmögenheter har däremot anslagits till samma belopp som aktieförmögenheten per aktieägare. Vi ha nämligen antagit, att det totala förmögenhetsvärde som företaget representerar, är lika stort oberoende av om företaget organiserats som aktiebolag eller som handelsbolag. Detta antagande står alltid i övei— ensstämmelse med de verkliga förhållandena. A ena sidan borde aktiebolagets föimögen— hetsvårde vara mindre än handelsbolagets, då bruttoinkomsten är densamma men skatterna äro större för aktiebolaget än för handelsbolaget. Å andra sidan är att märka, att förmögen— heten i regel taxeras efter olika metoder för dessa olika slag av bolag: aktieförmögenheten uppskattas oftast efter kursvärdet, under det att tillgångarnas bokförda värde, som kanske mestadels är lägre än saluvärdet, lägges till grund för handelsbolagets taxering till förmögenhetsskatt, när skattskyldighet i detta avseende föreligger. Det här gjorda antagandet, enligt vilket förmögenheten i båda fallen likställes, torde dock kunna försvaras såsom varande minst godtyckligt.

Karakteristik av de berörda ländernas skatteväsende.

Inledning.

Efter den härmed givna redogörelsen för de allmänna principer, efter vilka undersökningen utförts, skola vi nu lämna en exposé av skatteförhållandena inom de länder, som ingå i jämförelsen. En orientering inom skattelagstiftningen är nämligen ägnad att underlätta förståelsen av hur vi för varje land tillämpat de angivna principerna och hur vi

kalkylerat de olika skatter, som i respektive länder belasta aktiebolags-

inkomsterna. Den läsare, som har intresse av att i detalj följa, hur undersökningen utförts för varje land, behöver emellertid taga känne-

dom om den i detta kapitel givna framställningen utan kan gå direkt till

nästa kapitel, där en redogörelse lämnas för undersökningens huvudresultat. Då avsikten är att ge en uttömmande karakteristik av de berörda ländernas skatteförhållanden utan endast en kommentar till de här gjorda

skattekalkylerna, ha vi begränsat framställningen till de skatter, som direkt belasta aktiebolagsinkomsterna, och beträffande dessa skatter ha vi blott tagit hänsyn till sådana bestämmelser, som äro av direkt relevans

för vår undersökning. Vi ha sålunda givit någon redogörelse för det formella förfarandet vid taxeringen av de olika skatterna och vid uppbörden av dessa. Beträffande fastighetsskatterna ha vi endast i korthet angivit, efter vilka grunder taxeringsvärdena bestämmas i olika länder, då en jämförelse av skattetrycket givetvis förutsätter taxeringsvärden. jämförbara Beträffande inkomstbeskattningen ha vi i regel bortsett från konstruk-

tionen av själva inkomstbegroppet, som särskilt med hänsyn till behand—

lingen av vinster och förluster, avskrivningar m. m. varierar avsevärt inom de olika länderna. Avvikelserna härutinnan spela nämligen

någon roll för Vår undersökning, då både aktiebolagens och aktie-ägarnas ekonomiska ställning tänkes oförändrad under en följd av år. Då aktie-

ägarna vara ogifta, ha vi

förutsättas mestadels heller redogjort för de avdrag för familjemedlemmar, som numera så gott som undantagslöst

införts i de moderna inkomstskattelagarna. avdrag

skatf

Däremot ha vi tämligen noggrant angivit, om för erlagda ter är tillåtet vid fastställandet av den beskattningsbara inkomsten, då

detta avdrag är av stor betydelse vid kalkylen av de här förekommande

skatterna.

Då en ingående redogörelse för den statliga inkomst- och förmögen-

hetsbeskattningen inom de viktigaste av de här medtagna länderna lämnas i den av Wohlin verkställda undersökningen, ha. vi här behandlat — 311986.

dessa skatter mera kortfattat och i stället lagt tonvikten vid kommunal-

beskattningen, så att de båda framställningarna komma att komplettera varandra.

Sverige.

De direkta statsskatter, som belasta aktiebolagsinkomsterna, äro inkomst— och förmögenhetsskatten samt den s. k. utjämningsskatten. Den förra

skatten har antagits utgå med den procentsats av grundbeloppet, som till-

lämpats år 1930, d. v. s. 145 7 . För aktiebolagens vidkommande stiger skatten progressivt efter inkomstens storlek i förhållande till aktiekapital och reservfond: grundbeloppet utgör 150 % av inkomsten, när denna uppgår till högst 4 % av kapitalet, och 12 % av inkomsten, när denna överstiger 150 % av kapitalet. För fysiska personer utgår skatten efter en annan skala: när det beskattningsbara beloppet understiger 10000 kr., upp— går skattens grundbelopp till 3 % av detta belopp, varefter det stiger till ett maximum av 12 %. Skatten träffar både inländska och utländska aktieägare. I föreliggande fall ha vi kalkylerat det beskattningsbara beloppet såsom aktieutdelningen plus en sextiondel av aktieförmögenheten

minus under året erlagda kommunalskatter, Vilket belopp för de inländ— ska aktieägarnas vidkommande vidare minskats med det ortsavdrag, som

gäller

för den III.

mellersta gruppen ortsgrupp Utjämningsskatten, som för närvarande upptages till staten för utjämning av skattetrycket inom

olika kommuner såsom en ersättning för den förutvarande utjämnings—

andelen av den kommunala progressivskatten, har antagits utgå med 85 % av grundbeloppet, vilket uppgår till en tredjedel av den kommu—

nala progressivskattens grundbelopp. Av kommunalskatterna utgår den kommunala progressivskatten i stort

sett efter samma grunder som den statliga inkomst— och förmögenhets— skatten. Vi ha här räknat med att 100 % uttages av grundbeloppet, som

för aktiebolagens del uppgår till högst 3 75 % och för fysiska personer till

högst 45 % av det beskattningsbara beloppet. Även den allmänna kommunalskatten träffar både aktiebolag och fysiska personer, utlänningar

docki mindre utsträckning; utländska aktieägare äro sålunda skattefria.

Skatten utgår i proportion till nettoinkomsten utan avdrag för erlagda

skatter, som dock får understiga vissa procent av fastigheternas taxe-

ringsvärden.1 För inländska fysiska personer minskas skattskyldigheten

genom ortsavdrag, som uppgå till hälften av ortsavdragen inom statsbe-

skattningen. Utdebiteringsprocenten varierar inom de olika kommunerna.

Vid kalkylen av både aktiebolagens och aktieägarnas skatter ha vi an—

vänt siffran 9519 %, vilket procenttal anger den genomsnittliga utdebiteringen å samtliga inkomster till samtliga kommuner inom landet un—

der år 1928.2

1 Denna bestämmelse garantiskattesystemet har för våra fingerade aktiebolag blivit av relevans endast för bolag nr 31, som har jämförelsevis liten inkomst och stora fastigheter. Enligt Statistisk årsbok 1929, s. 323 utgör totalbeloppet av de inkomster, varå utskylder ntdebiterats till landskommuner och städer, under år 1928 4215 224 965 kr.; totalbeloppet av de under samma år utdebiterade utskylderna till landskommuner, städer, municipalsamhällen och landsting jämte vägskatten cirka 35 mill. uppgår till 401 250 825 kr. Det senare talet utgör 9 519 /0 av det förra. Sedan ifrågavarande kalkyler verkställts, hava siffrorna för år 1929 — det första år, då de nya beskattningslagarna av år 1928 tillämpats — blivit kända. Enligt Statistisk årsbok

35 Jämsides med kalkylen av aktiebolagsinkomsternas beskattning i Sverige enligt gällande rätt ha vi gjort några alternativa beräkningar av

hur hög denna beskattning skulle bli enligt vissa

av de reformförslag, som övervägts av 1928 års bolagsskatteberedning. Enligt dessa förslag skulle aktiebolagens kommunala progressivskatt och den efter denna utgående utjämningsskatten till staten helt avskaffas samt deras nuvarande progressiva inkomstskatt till staten ersättas av en proportionell

skatt. Den uppkommande bristen skulle täckas bland annat

genom en höjning av skatteskalorna för fysiska personer, vad gäller både

den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten och den kommunala pro-

gressivskatten. Utländska ägare av aktier

svenska skulle för inkomst ge—

nom utdelning å dylika aktier erlägga allenast kupongskatt med 5 % av

utdelningen men ingen skatt för aktieförmögenheten och icke heller kom-

munal progressivskatt eller utjämningsskatt för dylik inkomst och förmögenhet. Vi ha här räknat med aktiebolagens utgår att statsskatt med 10875 % av ett grundbelopp, som utgör 5 % av inkomsten, att de inländska aktieägarnas kommunala utgår skala, progressivskatt efter den som an— givits i betänkandet, och

att deras statliga inkomst- och förmögenhetsbe—

skattning utgår med 10875 av ett grundbelopp, som % uträknats alterna-

tivt efter den skala, som i förste aktuarien T. utredning

Janssons betecknats med Ge alternativ A, och den skala, som i samma utredning be—

tecknats med G. alternativ B. Beträffande utländska aktieägare har

räknats endast med den föreslagna kupongskatten.

Norge.

De direkta statsskattema å inkomst och förmögenhet utgå i Norge efter

olika grunder för aktiebolag och fysiska personer. Aktiebolagen betala dels en proportionell inkomstskatt, som utgår med 6 % av nettoinkomsten, beräknad utan avdrag för andra skatter än den kommunala fastighetsskatten, dels en extra skatt, fondsskatten, för den

del av inkomsten, som icke utdelas, uppgående under år 1930/1931 till

8 % av denna inkomst förut 10 %, dels en förmögenhetsskatt, uppgående till 2 0/00 av aktiebolagets förmögenhet. Det bör märkas, att fondsskat-

ten även träffar den del av bolagets inkomst, som icke fonderas utan erlägges såsom

skatt till stat och kommun. Aktiebolagets skattepliktiga för-

mögenhet uppskattas

med ledning av fonderna och behöver därför över-

ensstämma med aktiestockens börsvärde. I föreliggande fall ha

vi dock för

enkelhetens skull förutsatt en överensstämmelse härutinnan och alltså anslagit

aktiebolagens liksom aktieägarnas förmögenhet till det efter

kapitaliserade Värdet av aktiebolagets % nettoinkomst med avdrag för samtliga av bolaget erlagda skatter. Inlän-dska aktieägare erlägga liksom alla fysiska personer inom landet

en inkomstskatt, som utgår efter nettoinkomsten utan avdrag för skat—

ter

enligt en stark

som

progressiv skala., med 16 för 4000 börjar % kr.

1930, s. 325, utgör totala antalet skattekronor 100 kr. beskattningsbar inkomst = en skattekrona, varå utskylder till debiterats landskommuner och städer, under år 1929 44 273 583 kr.; totalbeloppet av de under samma år utdebiterade utskylderna till landskommuner, städer. municipalsamhällen och landsting jämte vägskatt cirka 35 mill. uppgår till 412 161977 kr. Utdebiteringen i förhållande till skattekronan motsvarar alltså i genomsnitt 9309 kr. = 9809 % av den beskattningsbara inkomsten.

och slutar med 40 % för inkomstdelar över 875 000 kr. Denna skala gäller

för år och är, som mycket hög för och stora in-

1930/1931

synes, medelstora komster; under föregående år tillämpades dock en ännu högre tariff. Även förmögenhetsskatten utgår för fysiska personer efter en progressiv

skala, som börjar med 03 0/00 för förmögenheter under 10 000 kr. och slutar

o/oo

med 6 för den del av förmögenheten, som överstiger 2 000000 kr. Små inkomster och förmögenheter äro skattefria enligt särskilda bestämmelser, och vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten ges alltid ett avdrag för existensminimum. Från och med år 1921/1922 tillkommer vidare en extraordinär förmögenhetsskatt, som träffar förmögenheter över

o/oo

enligt skala,

125 000 kr. en som börjar med 4 0/oo och slutar med 30 för 5000 000 kr.. Här alltså

förmögenhetsdelar över föreligger en syn-

Om

nerligen kraftig beskattning av större förmögenheter. förmögenhetens avkastning uppgår till 48 % av förmögenhetsvärdet, kan enbart denna extraordinära förmögenhetsskatt absorbera icke mindre än 625 % av denna avkastning. — Utländska aktieägare betala varken den ordinära eller den extraordinära förmögenhetsskatten utan endast inkomstskatt, som för dem uppgår till 20 % av inkomsten, utan några avdrag. Den dubbelbeskattning av samma inkomst och förmögenhet hos aktiebolag och aktieägare, som förekommer inom statsbeskattningen, har undvikits inom den kommunala beskattningen. De skatter, som upptagas till kommunerna, alltså fastighetsskatt, inkomstskatt och förmögenhets— skatt, gå

endast

belasta nämligen aktiebolagen, under det att aktieägarna

helt fria.

Fastighetsskatten, eiendomsskatten, utgår efter fastigheternas taxe— ringsvärden enligt ungefär samma grunder som i Sverige. Utdebite— ringen varierar inom de olika kommunerna men är i regel avsevärt större på utgår efter skyld-

2—7 0/00

inom städerna än landsbygden, där den

mark, vanligen med 5 kr. till amtskommunen och 4 kr. till primärkomräknar med ett

munen, vilket, om man genomsnittsvärde av Skyldmar—

ken på omkring 6500 kr., motsvarar en utdebitering av något över 1 0/00

av fastighetsvärdet. Den vanliga kommunala inkomstskatten är proportionell, bortsett från

det för för

skattefria avdraget existensminimum fysiska personer, men inom kommuner med högre utdebitering än 10 % av inkomsten har den sedan med en på större inkomster,

1918/1919

kompletterats tilläggsskatt varigenom en måttlig progressivitet ernås. Tilläggsskatten beräknas från

och med år på så sätt, att inkomster, som överstiga 12000 men 1927/1928

%, 20 000 men icke

icke kr.,

20 000 med 1 inkomster, som överstiga förhöjas

30000 kr., med 11/2 %, o. s. v.; den maximala förhöjningen är 5 % och

gäller inkomster över 150000 kr. På dessa förhöjda inkomster tillämpas sedan den inom kommunen gällande skattesatsen. Den ifrågavarande

kan ökas upp till det femdubbla i våra

förhöjningen —— av inkomsterna kalkyler ha vi räknat härmed —, varigenom inkomster över 150000 kr. högre under 12000 kr.

alltså komma att beskattas 25 % än inkomster

Denna tilläggsskatt gäller även för aktiebolagen. Den kommunala förmögenhetsskatten utgår efter samma grunder som den statliga förmögenhetsskatten, men efter varierande skattesatser för

de olika kommunerna. Vid vår kalkyl av aktiebolagens skattebörda ha vi antagit, att bolagen

Oslo. utgår i Oslo efter 7 0/00 taxe-

varit

belägna i Fastighetsskatten av

ringsvärdet och är alltså högre än i flertalet andra städer och på lands-

bygden. Å andra sidan äro skattesatserna för inkomst och förmögenhet något lägre i Oslo, vilket framgår av följande tablå:1

Inkomstskatt i % Förmögenhetsskatt i 1 9 2 9 / 3 0 av beskattnings- 0/00 av beskattningsbar inkomst bar förmögenhet

i något lägre

Även om skattetrycket Oslo är än det genomsnittliga för

landet, torde det dock vara tämligen representativt med hänsyn till industribolagen, då dessa i regel undvika kommuner med mycket hög beskattning.

Danmark.

De till staten dels ett

direkta skatterna äro par fristående fastighets-

skatter och dels en allmän inkomst- och förmögenhetsskatt.

De nuvarande fastighetsskatterna, som efter skattereformen 1903 ersätta de äldre tämligen orörliga Hartkornsskatterna på jordbruksfastigheter och Bygningsafgiften på andra fastigheter, benämnas Grundskyld och Ejendomsskyl . Enligt lag den 7 augusti 1922 utgår den förra med

15 0/00 av tomtvärdet och den senare med 11 0/00 av det belopp, varmed det

totala fastighetsvärdet överstiger tomtvärdet, detta belopp minskat genom ett skattefritt avdrag på 10000 kr. Allmän fastighetstaxering äger rum vart femte år, varvid fastigheterna inklusive mur— og nagelfast Tilbeher principiellt uppskattas till det allmänna saluvärdet.

Den statliga inkomst— och förmögenhetsskatten, reglerad genom lag den

10 april 1922, utgår efter olika grunder för aktiebolag jämte vissa andra

juridiska personer och för fysiska personer. Aktiebolagen betala endast inkomstskatt, vilken liksom i Sverige beräknas enligt en progressiv skala

efter inkomstprocentens storlek men i motsats till Sverige endast belastar som

den del av inkomsten, överstiger 5 % av aktiekapitalet. Maxi— malsatsen utgör 20 % och tillämpas för den del av inkomsten, som över— stiger 50 % av aktiekapitalet och reservfonden. För inkomst, som över— 1/i; dylik

föres till reservfonden, nedsättes skatten med om inkomst sedan utdelas, beskattas den till gengäld ånyo, dock endast till halva beloppet.

— Av fysiska personer upptagas dels en inkomstskatt, som stiger pro— gressivt med inkomstens storlek och uppgår till 25 % av den del av in— komsten, som överstiger 1 000000 kr., dels en förmögenhetsskatt, som stiger progressivt med förmögenhetens storlek och belastar dendel av förmögen—

heten, som överstiger 1000 000 kr., med icke mindre än 16 olao av för— Detta

mögenhetsvärdet. innebär, att endast förmögenhetsskatten uppgår

till 1/3 utgör 48

av inkomsten, om denna % av förmögenhetsvär-det.

Inkomstskatten mildras dock väsentligt därav, att samtliga skatter även

statsskatterna få avdragas vid beräkningen av det beskattningsbara beloppet

detta gäller även aktiebolagen, vartill för inländska personer

med inkomster under 10 000 kr. kommer ett skattefritt avdrag för existens-

1 Statistiska Meddelelser, udgitt av det Statistiske Centralbyrå, 1930 nr s. 217.

minimum. För mindre inländska skattdragare med förmögenhet under

100000 kr. och inkomst under 4500 kr. nedsättes förmögenhetsskat—

ten enligt särskilda bestämmelser. Genom lag den 22 december 1927

kunna inlänningar vidare efter ansökan vinna en sådan nedsättning av förmögenhetsskatten, att denna icke med mer än 50 % överstiger den in-

komstskatt, som faller på förmögenhetens avkastning, med den begränsningen, att förmögenhetsskatten dock måste uppgå till minst 40 % av

den ursprungligen uttaxerade förmögenhetsskatten. Vid vår kalkyl av

skattebelastningen för inländska aktieägare har denna regel kommit till

tillämpning med undantag för de minsta inkomsterna, varför förmögen-

hetsskatten i ifrågavarande fall blivit minst halvannan gång så stor som

inkomstskatten. För utlänningar beräknas inkomst- och förmögenhets-

skatterna utan de mildrande bestämmelser, för vilka här redogjorts; men

för dem omfattar skatteplikten endast inkomst och förmögenhet, som hänföra sig till fastigheter och näringsverksamhet landet, inom varför utländska aktieägare bli helt fria från personlig beskattning. —— Härav framgår, att aktiebolagsinkomsten blir dubbelbeskattad till staten, i den mån den överstiger 5 av och

aktiekapitalet

% utdelas till inländska aktieägare. Om bolagsinkomsten understiger 5 av aktiekapitalet och utdelas, beskattas den endast hos inländska aktieägare, och om den under samma förutsättning fonderas, blir den helt skattefri, vad angår statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Även kmmunalbeskattningen består av fristående fastighetsskatter å ena sidan och personliga skatter, som dock äro av något annan karaktär än den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, å den andra sidan.

De kommunala fastighetsskatterna utgå i stort sett efter samma grunder som de statliga. De bestå alltså av en Grundskyld, utgående efter

tomtvärdet, och en Ejendomsskyl-d, utgående efter det återstående fastighetsvärdet, minskat med ett skattefritt avdrag. Avvikelsen ligger däri, att promillesatserna för de båda skatterna jämte det skattefria avdraget

vid den senare skattens beräkning variera inom olika kommuner, beroende

på deras finansiella ställning; promillesatsen för Ejendomsskylden skall

dock ständigt uppgå till 3/4 av promillesatsen för Grundskylden. Lag den 31 mars 1926. För fastigheter på landsbygden erläggas fastighets—

hetsskatter både till sockenkommunen och till amtskommunen. Den kommunala inkomstbeskattningen består dels av en proportionell

och till högst 3 % uppgående skatt på aktiebolagens inkomster, dels av en

skatt för fysiska personer, vilken varje kommun har rätt att inom vissa

gränser variera efter sina behov. Den senare skatten erlägges i första hand till den kommun, där den skattskyldige är bosatt, varför den även

kallas den personlige Opholdskommuneskat. När inkomsten härflyter från fastighet eller näringsverksamhet inom annan kommun än där den skattskyldige är bosatt, delas skatten mellan bonings- och förvärvskom-

mun. I Köpenhamn och Fredriksberg utgår denna

personliga skatt med

Vissa, för år fastställda av ett grundbelopp, som stiger provarje procent gressivt med inkomstens storlek; någon förmögenhetsskatt upptages däremot icke. I jämförelse med den statliga blir denna inkomstskatt något större för de lägre inkomsttagarna och obetydligt mindre för de större inkomsttagarna. I andra primärkommuner utgår den personliga skatten

proportionellt mot det taxerade beloppet, men då detta erhålles genom en

förhöjning eller nedsättning av de verkliga inkomsterna, med hänsyn an-

tingen till inkomstkällan eller till inkomstens storlek, ernås i regel en

komstskatten, får avdrag göras för hälften av under erlagd Skatteåret inkomst- och förmögenhetsskatt. Då det är fråga om aktiebolag, minskas inkomsten dessutom med hälften, dock högst med 4 % av bolagens förmögenhet. På denna inkomst tillämpas sedan den progressiva skala, som gäller för enskilda personer. Skatten utgår alltså med 01 %, om inkomsten uppgår till 6000 mark, stiger och till 20 % för inkomster över 1500000 mark. Då bolagets oförminskade inkomst överstiger 12 av bolagets förmögenhet, % skall skatten dock höjas med lika många procent, som inkomsten överstiger ifrågavarande %, 12 dock högst med 100 %. På detta sätt blir aktiebolagens inkomstskatt pro— gressiv i tvenne riktningar, hänsyn dels med till inkomstens absoluta storlek och dels med hänsyn till inkomstens storlek i förhållande till förmögenheten.1 Vid — beräkningen av aktieägarnas beskattning ha vi endast tillämpat det nyssnämnda avdraget för erlagd skatt. Skatte— plikten till staten blir där-för lika för inländska och utländska aktieägare. Även den statliga förmögenhetsskatten är starkt progressiv. Den bör-

jar med 015 0/00 för en förmögenhet på 40000 mark och stiger till 8 0/00

för förmögenheter över 30 000000 mark, både för aktiebolag och för fysiska personer. På grund av den progressiva tariffen träffas aktiebolagen mycket hårt av skatten. Enligt statistiska uppgifter från år 1926 uppgick den av aktiebolagen erlagda förmögenhetsskatten till 64": % av den totala förmögenhetsskatten. Principiellt skall förmögenheten uppskattas efter gängse pris. Vi ha därför antagit, att såväl bolagens som aktieägarnas skattepliktiga förmögenhet uppskattats efter aktiernas börsvärde, som förutsatts vara lika med årsavkastningen, med minskad av bolaget erlagda skatter och därefter kapitaliserad efter 8 %. I praxis uppskattas dock aktiebolagens och aktieägarnas förmögenhet efter olika grunder och kunna alltså mycket avvika från varandra. För kommunala ändamål erlägga såväl aktiebolagen som inländska aktieägare en proportionell inkomstskatt. I detta fall är vid inkomstens uppskattning avdrag tillåtet för de kommunala utskylderna. Den till kommunen beskattningsbara inkomsten avviker även i andra avseenden från den till staten beskattninngara. Vad angår inkomst av fast egendom, får sålunda ränta å intecknad gäld avdragas blott till ett belopp av 1500 mark, varigenom inkomstskatten får en prägel av objektskatt. Dessa avvikelser ha emellertid varit av relevans vid den här gjorda

kalkylen av aktiebolagens och aktieägarnas beskattning.

Beträffande fy— siska personer äro inkomster under 6000 mark skattefria liksom inom statsbeskattningen. Vidare nedsättes skatten efter vissa grunder för inkomster mellan 6000

och 18000 mark.

För år 1924 har gjorts en undersökning av utdebiteringen i olika kommuner, enligt vilken %, genomsnittstalet för hela riket blev 767 för städerna 763 % och för landsbygden 770 %. Då den kommunala utdebite— ringen sedan dess sjunkit i flertalet kommuner, ha vi vid vår kalkyl av aktiebolagens och aktieägarnas beskattning räknat med siffran 7 %, som torde anses som representativ för industriens kommunalbeskattning.

En reform av aktiebolagens statliga beskattning har länge varit på-

tänkt i Finland. Det sista reformförslaget avgavs i början av 1930 av en

1 Inkomstskattens progressivitet i det senare avseendet har blivit belystivåra tabeller, då, såsom nedan anges, relationen mellan inkomst bolag och förmögenhet för samtliga antagits överensstämma med den rådande räntefoten.

enhällig kommitté under

ordförandeskap av J. K. Paasikivi. Det har

synts vara av intresse att verkställa en alternativ beräkning av aktiebolagsinkomsternas beskattning enligt i Finland de nya bestämmelser,

som förordats i detta förslag, ehuru det är känt, om förslaget kommer

att genomföras.

Kommittén förklarar det vara önskvärt, att aktiebolagens nuvarande

förmögenhetsskatt

helt avskaffas och att den nuvarande progressiva in-

komstskatten ersättes med en proportionell inkomstskatt. Av statsfi— nansiella skäl har kommittén emellertid föreslagit så radikala förändringar utan begränsat reformen huvudsakligen till en förändring av skatteskalorna för ifrågavarande skatter. Aktiebolagens inkomstskatt fastställes till 8 % av inkomsten, vilket tal dock höjes med 04 för varje

helt procenttal, varmed inkomsten överstiger 10 % av aktiebolagets förmögenhet. För att skattebördan skall ökas för mycket för de mindre

aktiebolagen, nedsättes den beskattningsbara inkomsten för aktiebolag med inkomster under 300000 mark enligt den bestämmelsen, att endast så många procent av inkomsten medräknas, som denna är delbar jämnt med 3000. Förmögenhetsskatten skall för aktiebolagen utgå enligt en ny

0/00

tariff, som börjar med 05 vid en förmögenhet av 40000 mark och

slutar med 4 "loo för förmögenheter över 50000 000 mark.

Holland.

Till staten utgå dels en fastighets-skatt

ochen

personlig skatt av huvudsakligen objektskattenatur, dels en särskild inkomstskatt för aktiebolagen samt inkomst- och förmögenhetsskatter för fysiska personer. Grundbeloppet av fastighetsskatten, de Grondbelasting, utgör 6 % av tomtvärdets och 486 % av byggnadsvärdets beskattningsbara avkast-

ning och komma tillfaller staten. Härtill vissa tillägg, opcenten, till såväl stat som provinser och kommuner, vilka under år 1930 uppgingo till

följande procent av

. s katten på skatten pa tomtvärdet byggnads— vardet

Den beskattningsbara avkastningen fastställes i de kaudastrala fastighetsregistren för en tid av cirka 25 år och torde för närvarande motsvara blott cirka hälften av den verkliga avkastningen. I föreliggande fall ha vi därför räknat med att den beskattningsbara avkastningen upp— går till blott 25 av de fastighetsvärden, som

% motsvara de svenska taxeringsvärdena för tomter och

byggnader. I detta fastighetsvärde har inräknats värdet av fasta maskiner, då blott sådana anläggningar, som ingå som en integrerande del av byggnaden och ha något värde utanför denna, skola läggas till grund för bestämningen av den beskatt-

ningsbara avkastningen. Den personliga skatten, de Personeele Belasting, utgår efter sju yttre indicier på. konsumtion och skatteförmåga, nämligen hyresvärde,

möbler

och inventarier, tjänstefolk, hästar, motorforvärde av antalet don och fartyg, som användas för personligt bruk, samt biljarder. I

föreliggande fall ha vi för aktiebolagens del räknat med skatten på

hyresvärdet av kontorslokalerna och skatten på kontorsinventarierna.

Den förra utgår med 10 % av årshyran minus ett skattefritt avdrag, olika stort för olika orter beroende på levnadskostnaderna, den senare efter en

oloo för vården

progressiv tariff med 15 som maximalsats överstigande

15000 fl. Härtill komma opcenten, till riket 20 %, till provinserna i

regel 20 % och till kommunerna av olika storlek Amsterdam 145 %. — Vid av

kalkylen aktieägarnas personliga beskattning ha vi bortsett från

dessa skatter, då de här få karaktären av konsumtionsskatter.

Aktiebolagsskatten, de Dividend- en Tantiemebelasting, utgår med 5 % av den utdelade inkomsten, i vilken även inräknas tantiem samt arvoden för styrelseledamöter och direktörer, i den mån dessa arvoden överstiga vilka utgöra

vissa fastställda belopp.1 Skatten förhöjes med opcenten,

33 % till staten och 48 % till kommunerna. Vid kalkylen av aktiebolagens beskattning ha vi antagit, att några för bolagen skattepliktiga tantiem och arvoden förekommit. Vid likvidation beskattas såsom uthela det belopp, varmed överstiga det inbetalta kapi-

dellning

fonderna ta et. Inkomstbeslcattningen av fysiska personer utgår enligt en progressiv avdrag

skala utan för

efter nettoinkomsten, kalkylerad erlagda skatter.=

Till och med 1929/1930 utgingo två skatter till staten, dels den äldre in-

komstskatten av år 1914, de Rijksinkomstenbelasting, dels en sedermera

införd skatt för försvaret, Verdedigingsbelasting II. Men från och

med har den senare avskaffats; i stället har skalan 1930/1931 skatten

höjts för den egentliga inkomstskatten den övre gränsen för skatten är nu 135 i stället för 12 %, och dessutom ha införts 20 % tillägg på denna

skatt till staten. Liksom förut utgå varierande tillägg till provinserna

5—25 %, och även kommunerna ha rättighet att ordna sin inkomstbe-

skattning som ett tillägg till den statliga.

Förmögenhetsbeskattningen, som blott gäller fysiska personer, omfat-

tar alltjämt två skatter, dels den äldre ordinarie förmögenhetsskatten, de Vermogensbelasting, dels den nyare försvarsskatten, Verde-

digingsbelasting I, vilka båda utgår progressivt efter nettoförmögen-

hetens storlek. Den förra skatten, som belastar förmögenheter över 16 000 fl., är måttligt progressiv till 30000 fl. och därefter proportionell

1 0loo. Den senare skatten träffar endast förmögenheter över 51000 fl.

och utgår efter en progressiv skala, som slutar med en skattesats av

6 0lou. Till den ordinarie förmögenhetsskatten komma vissa opcenten>>,

samma

55 % till riket, 5—25 % till provinserna som för inkomstskatten samt varierande satser för kommunerna.

Den kommunala beskattningen är ordnad delvis såsom ett tillägg till

och tillämpa

statsskatterna delvis såsom särskilda skatter. Provinserna uteslutande det förra systemet: deras inkomster utgöras av de tillägg till

fastighetsskatten, den personliga skatten, inkomstskatten och förmögen—

hetsskatten, för vilka ovan redogjorts. Till kommunerna utgå alltid de tillägg till fastighetsskatten och aktiebolagsskatten, vilka ovan angivits,

med få undantag även tillägget till den personliga skatten samt ofta.

1 Jfr Wohlin, a. a. s. 46. Jfr Wohlin, a. a. s. 25 ff.

även ett tillägg till förmögenhetsskatten. Den kommunala inkomstbe-

a

skattningen kan

alternativt ordnas som tillägg till den statliga in-

b e

komstskatten, en proportionell inkomstskatt, en kombination av

a

och b, d en progressiv inkomstskatt. När en särskild kommunal

inkomstskatt förekommer, utgår denna efter samma inkomst som stats skatten, men i motsats till vad som gäller denna senare, ges ett skattefritt avdrag för existensminimum, olika stort för gifta och ogifta och varie-

rande för olika orter. Liksom inom statsbeskattningen förekomma även avdrag för barn. Den sistnämnda metoden är den vanligaste och den

har undantagslöst tillämpats i större städer såsom Amsterdam, Rotterdam, Haag och Utrecht. I dessa fall bestämmes ett grundbelopp för skatten enligt en progressiv tariff, och för år uttages sedan så varje många procent av grundbeloppet, som den finansiella situationen kräver. Förutom nu nämnda skatter, vilka utgå såsom ett tillägg till eller

vad angår den kommunala inkomstskatten såsom en ersättning för

statsskatterna, kunna primärkommunerna upptaga särskilda skatter för

sina egna behov. Bland dessa skatter märkes särskilt näringsskatten,

de zakelijke belasting op het bedrijf. Skatten träffar företag, som sysselsätta minst tio till vilka alla

arbetare, räknas löntagare, alltså endast kroppsarbetare utan även kontorister, med en årslön understigan-

de 2500 fl. respektive 2300 fl. och 2000 fl., beroende på levnadskostnaderna på orten. Skatten uppgår till högst 12 fl. per arbetare, och antalet av dessa beräknas såsom medelantalet årsanställda. I vissa fall nedsättes

skatten för mindre företag. I Amsterdam tillämpas sålunda normalsat—

sen först för företag med över 17 arbetare. I föreliggande fall ha vi antagit, att antalet kontorsarbetare, för vilka skatteplikt föreligger, ut— göra 10 % av kroppsarbetarna. Från och med år 1931 ha vissa reformer införts inom kommunalbeskattningen. Dels kommer den personliga skatten, vilken liksom för— ut skall upptagas av statsmyndigheter, att från och med den 1 januari

uteslutande tillfalla kommunerna. Dels skola de hittills utgående kom-

munala inkomstskatterna, respektive de kommunala tilläggen till den statliga inkomstskatten, bortfalla och ersättas av en ny inkomstskatt för kommunala ändamål, Gemeentefondsbelasting, som utgår efter i hu-

vudsak samma grunder som den statliga inkomstskatten, dock efter en annan progressiv tariff. Denna skatt skall jämte 50 % tillägg till den

statliga förmögenhetsskatten tillfalla en särskild fond, de gemeente— fonds, ur vilken sedan utbetalas bidrag till de särskilda kommunerna

efter vissa grunder. Kommunerna ha dock rätt att upptaga tillägg till den nya inkomstskatten, vilka de få använda för egna behov. Avsikten med denna reform har givetvis varit att åstadkomma en större jämnhet inom den kommunala beskattningen, som nu varierar inom mycket vida

gränser. I våra kalkyler ha vi dock

kunnat räkna efter de nya bestämmelserna, då det kunnat fastställas, hur många opcenten kom-

munerna komma att upptaga på den nya inkomstskatten, och vilka verkningar reformen i övrigt

kommer att få beträffande de kommunala

tilläggen

till de andra skatterna. Vi ha alltså här räknat med den kommunalbeskattning, som förekom— mer under budgetåret 1930/1931. Problemet att finna en kommun med för hela landet representativa skatteförhållanden är så svårt att lösa,

när det gäller att kalkylera av aktiebolagen erlagda

skatter, då de kom-

munala tillägg till statsskatterna fastighetsskatten, den personliga skatten och aktiebolagsskatten, som dessa betala, liksom den självständiga kommunala näringsskatten, variera inom relativt trånga gränser.

För aktieägarnas beskattning är det däremot av stor betydelse, i vilken

kommun de tänkas vara bosatta. Då kommunerna, såsom framgår av den givna översikten, ha stor frihet vid valet mellan olika skatteformer och även kunna anordna sin inkomstbeskattning på olika sätt, kan man framräkna några genomsnittliga procentsatser för den kommunala

inkomst- och förmögenhetsbeskattningen, som skulle kunna läggas till

grund för ifrågavarande kalkyl. Utan vi ha i stället måst utvälja en

konkret kommun av möjligast representativ karaktär. Valet har fallit

på Amsterdam, dels därför att denna stad är landets största industristad,

dels därför att den med hänsyn till inkomstbeskattningens höjd synes intaga ett medelläge bland de olika kommunerna. Man har kalkylerat

inkomstbeskattningen för ett gift par med två barn och med en inkomst

av 2000 fl. respektive 5000 fl. i landets olika kommuner, varvid dessa

från 1 lägsta med högsta med till 1079 I

numrerats skattetryck.

denna lista ingår Amsterdam med nr 460 för den första och med nr 595 för den andra inkomstgruppen under beskattningsåret 1928/1929.1 Även aktiebolagen ha antagits vara belägna i Amsterdam.

Schweiz.

Skatter utgå till förbundet, till kantonerna och till kommunerna.

Av de förbundsskatter, som reguljärt belasta aktiebolagsinkomsterna,

märkes först och främst kupangskatten, Stempelabgabe auf Coupons, som upptages i form av en stämpelavgift, som för utdelningar från in-

ländska aktiebolag uppgår till 3 %. För utdelning å inländska obliga-

tioner utgör avgiften 2 %. —— För täckandet av kapitalutgifterna för för-

svaret under världskriget upptar förbundet vidare en extraordinär krigsskatt, neue ausserordentliche Kriegssteuer, vilken sedan 1921 utgår i

fyraåriga perioder, ända tills ifrågavarande utgifter blivit fullt täckta.

För närvarande utgår skatten för perioden 1929—1932, men det förefaller mycket sannolikt, att denna period är den sista och att skatten alltså

därefter skall upphöra. Av denna grund ha vi medräknat denna

skatt vid kalkylen av aktiebolagsinkomsternas beskattning i Schweiz.

Då aktiebolag, som grundas under en period, bli skattepliktiga först

under följande period, torde även bolag, som för närvarande bildas i

gå utgår

Schweiz, komma att fria från denna skatt. Skatten för aktie-

bolagen med en viss promillesats av bolagets aktiekapital och övriga fonder. Promillesatsen stiger progressivt vid stigande kvot mellan bolagets

inkomst och kapital: den maximeras vid en inkomstprocent aV 65 och upp—

o/oo

går då till 100 för fyraårsperiod räknat, för varje år alltså en fjärde— del härav. Företag, som icke äro juridiska personer, betala i stället en Erwerbssteuer, som utgår efter nettoavkastningen med avdrag för 5 %

av egna kapitalet enligt en progressiv tariff, som maximeras med 20 % period

räknat för för över 100000 skatt

fyraårig förvärv francs; denna

träffar även inkomst av arbete. Fysiska personer erlägga vidare en för-

Rangschikkiugsliist der gemeenten naar den belastingdruk op het inkomen over het belastingjaar 1928/1929. Centraal bureau voor de statistiek, juli 1929.

mögenhetsskatt, som även träffar aktieförmögenhet, och som stiger pro—

gressivt från 1 0/00 till 25 0/00vid förmögenheter över 2300 000 francs;

räknat för fyraårig period. . Den kantomzla beskattningen i Schweiz är i allmänhet anordnad som

en inkomst- och förmögenhetsbeskattning. Denna beskattning varierar

mycket i de olika och detta gäller

emellertid kantonerna, särskilt med hänsyn till aktiebolagsinkomsternas behandling. I vissa kantoner äro

aktieägarna fria från skatt, under det att aktiebolagen beskattas för in-

komst och förmögenhet, vanligen efter samma principer, som gälla för

fysiska progressiv tariff personer efter inkomstens och förmögenhetens

absoluta storlek: Appenzell I.—Rh., Graubiinden, Nidwalden, Neuen-

burg, Obwalden, Schwyz, Solothurn, Thurgau och Tessin. Flertalet kantoner ha emellertid infört en dubbelbeskattning av aktiebolag och aktieägare. Inom denna grupp beskatta kantoner aktiebolagen följande på samma sätt som fysiska personer: Appenzell A. -.,Rh Baselland, Bern,

Glarus, Uri och Zug. En separat beskattning av aktiebolagen efter sår-

skilda grunder förekommer åter i dessa kantoner. Aargau, Baselstadt, Freiburg, Geneve,

Luzern, Schaffhausen, St. Gallen, Wallis och Zurich.

I dessa senare kantoner har aktiebolagsbeskattningen i regel anordnats

efter mönster av kantonen Baselstadt, som jämte en proportionell beskatt-

ning av aktiebolagsförmögenheten har en med inkomstprocenten stigande progressiv beskattning av aktiebolagsinkomsten. Denna form av progressivbeskattning av aktiebolagens inkomster infördes i Baselstadt

redan år 1889 på. initiativ av dåvarande föreståndaren för finans-departe-

mentet, professor Speiser, och har sedan

efterbildats i ett par skandina-

viska länder. Sverige och Danmark. Aktieägarna beskattas i dessa kan—

toner i regel progressivt efter inkomstens och förmögenhetens storlek;

i vissa kantoner exempelvis Freiburg och Wallis är aktieinkomsten

emellertid skattefri, och i Bern är tvärtom aktieförmögenhet frikallad

från personlig beskattning.

När det gäller att få ett representativt uttryck för aktiebolagsinkomsternas beskattning Schweiz, kan man 1 bortse från de kantoner, som beskatta aktiebolagen efter samma grunder som fysiska personer, då

dessa i regel äro av ganska liten betydelse från industriell synpunkt. Bland de övriga kantonerna har valet fallit på Zärich, Baselstadt och

Geneve, alla betydande industriorter. För var och en av dessa kantoner ha vi gjort en uppskattning av skattetrycket för aktiebolag och aktie-

ägare, varför här skall lämnas en kort redogörelse för skatteförhållan-

dena inom dessa kantoner.1 I de tre nämnda kantonerna består aktiebolagens beskattning av en

proportionell förmögenhetsskatt och en progressiv inkomstskatt. Förutgår

mögenhetsskatten i Ziirich och Geneve med 15 "loa och i Baselsta-dt med oloa av övriga

2 aktiebolagets aktiekapital och fonder, som representera dess egen förmögenhet. Inkomstskatten träffar aktiebolagets in-

komst, beräknad i Ziirich och Baselstadt utan avdrag och i Geneve med

avdrag för erlagda skatter, efter en progressiv skala, som anordnats något olika i ifrågavarande kantoner: i Baselstadt beskattas aktiebolagsinkomsten med hälften så många procent, som inkomsten utgör i förhål-

lande till kapitalet, för Zurich gäller samma regel med den modifikatio-

nen, att skatten får uppgå till högst 10 % av inkomsten, och i Geneve

1 Wohlin, Beträffande Ziirich jfr a. a. s. 30 och s. 46.

uppgår utgör

till 65Imo av den

skatten procentsats, som inkomsten i förhållande till kapitalet, dock högst till 13 %. I Geneve upptages dessutom som uppgår till 1

en 0/00

kantonal fastighetsskatt, av fastighetsvärdet. Fysiska personer betala i dessa kantoner en inkomstskatt efter progressiva tariffer, vilka maximeras i Ziirich med. 6 % för inkomster över 42000 francs, i Baselstadt med 125 % för inkomster över 50 000 francs och i Geneve med 8 % för inkomster över 30000 francs. Den beskattningsbara inkomsten beräknas i samtliga fall utan avdrag för erlagda skatter. Förmögenhetsskatten, som aktieägarna skola betala i likhet med

andra fysiska personer, uppgår i Ziirich till 15 0/00 av förmögenheter upp till 500000 francs, till 2 0/00 av förmögenhetsdelar, som falla mellan

500000 och 1000 000 francs, och till 25 0/00 för förmögenhetsdelar över

1000 000 francs. I Baselstadt börjar förmögenhetsskattetariffen med

1 0/00 för förmögenheter upp till 20000 francs och slutar med 6 0/oo för

förmögenheter över 1 000000 francs. Förmögenhetsskatten i Geneveintar ett

medelläge: den börjar med 175 0/00 för förmögenheter upp till 100000 francs och slutar med 4 0/00 för förmögenhetsdelar, som ligga över 800 000

francs. Den kommunala beskattningen är i Schweiz anordnad på olika sätt i olika kantoner. Här skall endast nämnas några ord om hur den ordnats på de orter, på vilka aktiebolagen antagits vara belägna och aktie— ägarna bosatta, alltså städerna Ziirich, Basel och Geneve. I Basel skötas de kommunala angelägenheterna av kantonen, varför några särskilda

kommunalskatter icke förekomma utöver de redan nämnda kantonala.

I Ziirich och Geneve utgår kommunalbeskattningen huvudsakligen som likformigt tillägg till de kantonala skatterna, vilket i Ziirich uppgår till 123 % och i Geneve till 35 % för år 1930. För att kommunens skatteinkomster under dåliga tider skola sjunka alltför mycket, måste aktiebolagen i Ziirich alltid erlägga minst så stor kommunalskatt, som stad-

gats för en inkomst av 3 % av kapitalet. I Ziirich finns dessutom en

kommunal fastighetsskatt, Liegenschaftssteuer, som utgår efter fastig-

tomt- och med 05 0/00. Och i Geneve

heternas byggnadsvärden upptages en kommunal näringsskatt, taxe professionnelle fixe sur les commerces, industries et professions, som består av bestämda årliga avgifter för

alla Dessa härvid i under

näringsföretag. indelas klasser hänsyntagan-

de till en mängd omständigheter — näringens relativa betydelse, omsätt-

ningssumman, lokalernas hyresvärde, bruttoinkomsterna, antalet an-

ställda o. s. v. —— och för klass utgår en i lagen bestämd årlig av-

varje

gift. Avgiften utgör för den första klassen 5 francs och för den sista

41:sta klassen 30 000 francs.1

Amerikas Förenta Stater.

Bland de direkta skatterna i Förenta Staterna märkas först och främst den allmänna inkomstskatten till unionen, vidare egendomsskatter och i

fall till samt slutligen huvudsakligen vissa inkomstskatter delstaterna egendomsskatter till kommunerna.

1 Då det varit möjligt att med tillämpning av ovannämnda tämligen obestämda grunder verkställa en adekvat klassindelning av de fingerade aktiebolag. som ligga till grund för undersökningen, ha vi i stället presumerat, att skatten utgår med 1 % av aktiebolagets inkomst, vilket torde motsvara skattens genomsnittliga storlek för industriföretag.

47 Den federati/va inkomstskatten består dels av en normal tax och dels

av en surtax. Den förra har för kalenderåret 1929 nedsatts till 11 %

av inkomsten för aktiebolag förut 12 % samt för fysiska personer till

1In % av de första 4000 $ av inkomsten, 2 % av nästa 4000 $ och 4 %

av återstoden av inkomsten skattesatserna voro förut respektive 1 1/2, 3

och 5 %. Vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten få vissa avdrag göras, bland annat för vissa skatter, dock för den federativa inkomstskatten själv. Mindre aktiebolag, med inkomster under 25000

beviljas en skattelindring, i det att den beskattningsbara inkomsten minskas genom ett speciellt avdrag på 3000 För fysiska personer äro

vidsträckta avdrag tillåtna för existensminimum 1500 $ för ensam per-

son, ? 500 $ för ett gift par, vartill kommer 400 $ för varje övrig familje—

medlem. Frihet från normal tax föreligger vidare för utdelning å aktier

i inländska bolag, vilken därför blir underkastad personlig beskattning endast genom the surtax. Denna senare skatt träffar endast fysiska personer med en nettoinkomst, beräknad utan nyssnämnda personliga avdrag, överstigande 10000 och utgår enligt en progressiv skala, som

börjar med 1 % och slutar med 20 % för inkomstdelar, som överstiga

100 000 Vid kalkylen av aktieägarnas personliga beskattning ha vi

alltså haft att räkna med denna skatt, vad gäller både inländska och ut—

ländska aktieägare. Någon förmögenhetsbeskattning förekommer till unionen, men förmögenhetsinkomst blir dock något högre beskattad än arbetsinkomst på grund av ett speciellt skatteavdrag för denna senare.1 Delstaternas viktigaste skattekälla är den allmänna egendomsskatten,

the general property tax, som i första hand träffar fast egendom, real

estate, men i viss utsträckning även annan egendom, personal property. Grunderna för Skattepliktens omfattning och egendomsvärdenas uppskattning variera emellertid mycket inom de olika staterna, liksom även de tillämpade skattesatserna. Då denna skatt visade sig otillräcklig att möta de stigande statsutgifterna, framför allt därför att

kommunerna inom stat tävlade om att hålla låga taxeringsvärden

varje och därför att personal property i allt större utsträckning lyckades undgå taxering, ha allt fler stater under de senare årtiondena som komple—

ment till denna skatt infört en inkomstbeskattning enligt moderna prin-

ciper. För i ett tjugotal av

sta—

närvarande förekommer inkomstskatt terna, och skattens betydelse synes alltjämt vara växande. I allmänhet träffar skatten både aktiebolag och fysiska personer, de senare enligt en

måttligt progressiv skala, men dess gestaltning i vissa

varierar avseen-

den inom de olika staterna. I det följande skola vi närmast redogöra för egendoms- och inkomstbeskattningens utformning i staten New York.

General Property Tax i staten New York utgår efter det av de lokala

taxeringsmyndigheterna fastställda värdet av den inom staten belägna fasta egendomen samt av annan egendom, som äges inom staten och icke är att hänföra till intangib1e personal property, såsom pengar, bankdepositioner, aktier, obligationer och andra for-dringsbevis, för vilka skattefrihet stadgats.2 Skattefrihet har även stipulerats för egendom

vissa

tillhörig korporationer av offentlig art eller med allmännyttiga

syftemål, vilka bestämmelser dock äro av intresse i detta samman— hang, samt vidare för personal property i ägo av aktiebolag, som till

1 Jfr Wohlin, a. a. s. 15. Tax Law of the State of New York 5 4a.

den nedan tax.1 Den

staten betala omnämnda franchise egendomsbeskattning, som är av relevans med hänsyn till aktiebolagsinkomsterna,

hänför sig alltså till aktiebolagens fasta egendom. Enligt lagen skall all

egendom taxeras till fulla värdet, och då detta krav i stort sett torde tillgodoses beträffande den fasta egendomen, ha vi beträffande våra fingerade aktiebolag räknat med samma taxeringsvärden i New York som i Sverige. Skattesatsen varierar från år till år och anges nedan i sam-

band med kommunalbeskattningen. The Franchise Tax on Business Corporation i staten New York ut-

gör 45 % av nettoinkomsten, kalkylerad utan avdrag för den federativa inkomstskatten, för aktiebolag, som bedriva industriell eller kommersiell rörelse inom sagda stat. För att ett företag skall kunna minska sin skattskyldighet genom att utbetala höga arvoden till sina intressenter, har stadgats, att skatten får understiga 45 % av ett belopp, som er-

hålles, om till nettoinkomsten lägges till tjänstemännen utbetalad avlö-

ning inklusive gottgörelse till aktieägare, som äger minst 5 % av aktiekapitalet, och denna summa sedan minskas med 5000 $ och eventuell

nettoförlust för året samt det därvid erhållna beloppet sedan minskas

med 70 %. Skatten får heller understiga 25 $ eller 1 0/00 av det Ano-

minella aktiekapitalet. Här föreligger alltså en statlig beskattning av aktiebolagen, som i stort sett är av samma karaktär som aktiebolagens normal tax till unionen. Men vissa avvikelser föreligga dock mellan

de båda skatterna. I New York är ett aktiebolag sålunda skattskyldigt

för utdelning från ett annat aktiebolag, under det att dylik utdelning all-

tid är Skattefri med hänsyn till den federativa skatten. Vidare behandlas vinster och förluster något olika inom de två skattelagarna: principiellt medräknas de i båda fallen vid fastställandet av den beskattningsbara inkomsten, men i New York får en under ett år uppkommen

nettoförlust avdragas från inkomsten under ett följande år, vilket i

viss utsträckning är tillåtet vid den federativa skatten.2 Den personliga inkomstskatten i staten New York utgår med 1 % av

de första 10000 $ av nettoinkomsten, 2 % för nästa 40000 $ och 3 % för återstoden av nettoinkomsten. I den beskattningsbara inkomsten inräk— nas utdelning å aktier, och avdrag är heller tillåtet varken för den

federativa inkomstskatten eller för inkomstskatter, erlagda till stater el—

ler kommuner. Däremot beviljas ganska stora personliga avdrag: 4000 för gift och 400 barn

2500 för ensam eller

$ person, $ par för varje $

annan beroende familjemedlem. En del av denna skatt utdelas till de kommunala samfunden i proportion till deras taxerade fastighetsvärden. Vad slutligen kommunalbeskaittningen angår, så karakteriseras denna

av en vittgående differentiering för olika ändamål. Skatt erlägges sålunda endast till sådana samfund, som motsvarar våra landstingsområden och

primärkommuner, alltså å ena sidan counties och å andra sidan cities,

towns och villages, utan även till korporationer med mera speciella syften såsom school districts, water districtS, park districts etc. Den

huvudsakliga inkomstkällan för dessa samfund är the general property tax. Varje samfund utdebiterar ett visst antal procent av de taxerade egendomsvärdena inom sitt distrikt, och för att få den totala utdebiteringen måste man därför summera ifrågavarande procenttal. I staden

Tax Law of the State of New York 5 219 Federal Revenue Act of 1928, section 117.

lindring för mindre inkomster. I Mississippi börjar skalan med2 % för in—

komster under 2000 $ och slutar med 5 1/= % för inkomstdelar över

15000 Wisconsins skala är mera brant, då den börjar med 2 % för in— kometer upptill 1000 $ och slutar med 6 % för inkomster över 6000 $ Av denna översikt framgår, att aktiebolagens inkomstbeskattning ligger högre i New York än i flertalet andra stater. Härtill kommer emellertid, att New York är den enda av ifrågavarande stater, som samtidigt beskattar aktieägarna för erhållen utdelning. På grund av denna dubbelbeskattning blir aktiebolagsinkomsternas totala belastning an-

tagligen högre i New York än i någon annan stat, om hänsyn tages till

the general property tax. I vilken mån slutsatsen måste modifieras på grund av denna senare skatt, kan här bedömas, ehuru presumtionen

talar

håller för att den streck för aktiebolag med relativt små fastigeter.

England.

De viktigaste direkta skatterna i England äro inkomstskatten till staten och fastighetsskatten till kommunen. Den statliga inkomtskatten består till sin huvudstomme av en proportionell skatt på de olika inkomstarterna.2 Denna skatt, som är den egentliga income tax, har under de senare åren utgått med 4 s. per £

20 men har från och med

budgetåret % 1930/1931 höjts till 4 s. 6 1. per £ regel

225 Den i vid

upptages inkomstkällan, och i överens-- %. själva stämmelse härmed beskattas aktiebolagsinkomsterna hos aktiebolagen och hos aktieägarna. En progressiv gradering av skatten och en djfferentiering även i andra hänseenden ernås genom de skatteavdrag, som stadgats för inländska fysiska personer. De viktigaste av dessa avdrag äro: the earned income allowance, som innebär skattefrihet för % av arbetsinkomsten, dock högst för 250 £; the personal allowance, d. v. s. skattefrihet för 135 £; the family allowance, d. v. s. ytterligare skatte— frihet för 90 £ för hustru och 60 £ för första, 50 £ för andra barnet etc.; the reduced rate allowance, d. v. s. skattens nedsättning till 2 s. per £

10 % för de första 250 £ av inkomsten; the life assurance allowance,

varigenom en viss skattefrihet tillerkännes för erlagda livförsäkringspremier. När inkomsten beskattas vid källan och inkomsttagaren allt—

så erhåller inkomsten reducerad med fulla skatten, får han göra ansö-

kan om att få skatten återbetald i så stor utsträckning, att han kommer i åtnjutande av de nämnda skatteavdragen. Detta gäller även aktie— ägare, som alltså kunna få tillbaka en del av den skatt, som bolaget erlagt för den del av inkomsten, som utdelas; aktieutdelningen anses nämligen minskad med därå belöpande skatt, Vilken sålunda räknas aktieägaren tillgodo. Om aktierna äro belånade, och aktieägarens nettoinkomst alltså minskas med ränteutgifterna för lånet, gottgöres han härpå så sätt, vid får

belö-

för att han räntans betalande avdraga denhärå

pande skatten. .Om ränteutgifterna skola erläggas till en bank, får dock något dylikt skatteavdrag göras, utan aktieägaren får i stället, på samma sätt som i fråga om ovannämnda allowances, göra en ansökan

State Income Taxes, Volume 11, National Industrial Conference Board, New York 1930, s. 85 och s. 61. " Jfr Wohlin, a. a. s. 16 ff. och s. 44.

W,

1 51

till skattemyndigheterna om att få skatten återbetald till så del, stor som , aktieutdelningen

använts till lånets förräntning. Den proportionella inkomstskatten kompletteras av en progressiv

tillläggsskatt för

större inkomster. Denna skatt, som förut kallades supertax men från och med 1928/1929 benämnes sur—tax, utgår enligt

den tariff, som fastställdes genom

förhöjda Finance Act 1930, till en början

med 1 5. per 5 för att sluta. med 7 s. 6 d. %,

37 1/:

% % per när in— £ £

komsterna överstiga 50000 £. Den totala belastningen genom både den

proportionella

och den progressiva inkomstskatten närmar sig alltså

60 % för mycket stora inkomster, en skattesats, som uppnås inom något

annat lands inkomstbeskattning.1 The sur-tax upptages vid inkomst-

källan utan erlägges av fysiska personer efter storleken av deras nettoinkomst, som fastställes utan de ovannämnda avdrag, som få göras vid den vanliga inkomstskatten. I nettoinkomsten inräknas även aktieutdel-

ning med tillägg av den inkomstskatt, som aktiebolaget erlagt för utdel-

ningen. Avdrag för erlagda inkomstskatter är nämligen tillåtet,

var—

för inkomster, som beskattats vid källan, måste höjas med de därå belö-

pande Den inkomst, inkomstskatterna. som aktiebolagen fondera, upp— tages däremot som inkomst för aktieägarna och träffas därför heller av sur-tax.2 Utlänningar betala sur-tax efter samma grunder som

inlänningar för inkomst, erhållen från England, och alltså även för ut—

delning från engelska aktiebolag.

Den kommunala fastighets—skatten, the local rates, utgår för varje ar med ett visst antal shil-lings för varje £ av fastigheternas taxerade av—

kastning. Den kommunala utdebiteringen växlar

avsevärt mellan olika

kommuner men är i allmänhet tämligen hög inom industrikommunerna,

vilkas finanser under de senare åren blivit hårt medtagna på grund av den stora arbetslösheten. Vid kalkylen av aktiebolagsinkomsternas be-

skattning i föreliggande fall ha vi emellertid räknat med den för hela

och Wales

England genomsnittliga utdebiteringen, som för år 1930 upp-

Tyska rikets inkomstskatt för fysiska personer, vilken maximeras med 40 % för inkomstdelar över 80 000 Rmk, är visserligen hårdare än den engelska för smärre och medelstora inkomsttagare men överträffas av den engelska beträffande mycket stora inkomster. För fonderad inkomst tillkommer emellertid i Tyskland förmögenhetsskatten, som för stora förmögenheter uppgår till 75 0/00, d. v. s. 75 % av inkomsten, om denna utgör 10 % av förmögenhetsvärdet, och 15 % av inkomsten, om denna endast utgör 5 % av förmögenhetsvärdet. I det sistnämnda fallet kommer den totala personliga beskattningen i Tyskland även beträffande mycket stora inkomster att uppgå till nästan lika höga procentsatser som de i England gällande. Jfr Wohlin, a. a. s. 32 ff, särskilt 40—41, där skatteskalorna för vissa länders statliga inkomst- och genom Det förmögenhetsbeskattning askadliggjorts diagram.

bör observeras, att W:s framställning för Englands vidkommande hänför sig till de för år

1928/1929 gällande lägre skattesatserna för ,income tax och nur-tax — Även Norges statliga inkomstbeskattning av fysiska personer har, såsom förut nämnts, en maximalsats av 40 %, som dock tillämpas först för inkomstdelar över 875 000 kr. För fonderad inkomst tillkomma emellertid de synnerligen betungande statliga förmögenhetsskatterna, varigenom den totala personliga beskattningen till staten av dylik inkomst blir hårdare i Norge än i något annat av de här medtagna länderna. Om man tar hänsyn till den kommunala inkomstbeskattningen, som i Norge är ganska kraftigt tilltagen,okomma de norska skattesatserna för fysiska personer upp på ett ännu högre plan i förhallande till de i andra länder gällande. Jfr texttabell 11, där för Norges del kommunalbeskattningen dock medtagits, då blott bolagen och aktieägarna äro skattskyldiga till kommunen.

L Enskilda personer skulle därför kunna undgå sur-tax genom att bilda aktiebolag, som

förvaltade deras förmögenhet och tenderade dennas ränteavkastning. För att förhindra detta har det stadgandet införts, att när ett aktiebolag kontrolleras av mindre än fem personer och utdelar ett skäligt belopp av inkomsten, särskilda åtgärder kunna vidtagas för att träffa den tenderade delen av inkomsten genom mur-tax.

gick till 11 s. 6 d. per 55,1 trots att denna siffra kanske något är för låg

för att vara representativ för industribolagens fastighetsbeskattning. Fastighetens

taxerade årsavkastning, the rateable value, fastställes med utgångspunkt från den årliga value, nettoavkastningen, the net annual 1. v. s. det arrende, som fastigheten skulle betinga under förutsättning,

att arrendatorn betalar the rates och andra avgifter och vidare samtliga kostnader för underhåll och reparationer, som för att fastig-

fordras heten allt framgent skall betinga ifrågavarande arrende. På grundval

av meddelade uppgifter ha vi här antagit, att detta net annual value i genomsnitt utgör 45 % av fastigheternas saluvärden, Vilka för våra fingerade aktiebolag antagits uppgå till samma belopp i England som i andra länder.2 När man har the net annual value av en fastighet och skall bestämma the rateable value, 1. v. s. det beskattningsbara beloppet, får man först frånräkna den del av avkastningen, som hänför sig till vissa maskiner, för vilka skattefrihet stipulerats enligt Rating and Valuation Act 1925. Enligt denna lag skola endast de maskiner och anläggningar med— räknas, som hänföra sig till företagets försörjning med kraft, eller som ha att göra med dess uppvärmning, belysning, ventilering m. m. Vi

ha här antagit, att 15 % av företagens fasta maskineri varit av dylik

skattepliktig karaktär; denna siffra har valts tämligen på måfå, då det varit möjligt att erhålla några statistiska uppgifter angående det

fasta maskineriets faktiska fördelning i föreliggande avseende. Den skattelindring för invdustrien, som genomförts med den nu nämn— viss av

da skattefriheten för del maskineriet, har ytterligare ökats ge— nom den nya Rating and Valuation Apportionment Act 1928, enligt

vilken the rateable value uppgår till endast 25 % av den del av års-

avkastningen, bestämd på nyss angivet sätt, som hänför sig till den rent industriella delen av företaget, men till 100 % av den återstående årsav-

kastningen, som hänför sig till den icke rent industriella delen av före-.

taget. Grundläggande för företagets uppdelning i en industriell och en icke-industriell sektion äro bestämmelserna i The Factory Act, som reglera företagets sanitära förhållanden. För bestämmandet av the rateable value ha dessa regler emellertid modifierats genom stadgandet,

att om årsavkastningen av den icke-industriella delen av anläggningen icke

understiger 50 £ eller överstiger 10 % av den industriella delens

hela

årsavkastning, anläggningen skall betraktas som rent industriell, 1 Statement showing the Amount of Local Rates per Pound of Assessable Value, Ministry of Health, London 1930, s. VII. . Antagandet, att de av bolagen ägda fastigheterna ha samma saluvärden i alla länder, förutsätter, om man räknar med samma kapitaliseringsprocent, att dessa fastigheter ge samma nettobehållning, d. v. 5. att differensen mellan deras bruttoavkastning och i varje land ut— gående fastiglietsskatter och andra onera uppgår till samma belopp i alla länder. Bruttoavkastningen måste därför antagas variera i den grad, som betingas av fastighetsskatternas olika höjd inom länderna. Bolagsfastigheterna i England mäste alltsa förutsättas ha en större bruttoavkastning än motsvarande bolagsfastigheter i Sverige. I den förut för Sveriges industriförbund gjorda utredningen antogs i stället, att bruttoavkastningen var densamma för bolagsfastigheterna i de olika länderna. Konsekvensen härav blev, att fastigheterna fingo olika saluvärden i länder med olika fastighetsskatter. För Englands del antogs sålunda, att den där utgående fastighetsskatten medförde en motsvarande sänkning av fastighetsvärdena. Se

gjorda

Lindahl, Jämförande undersökning etc., s. 43 och s. 53. —— Det här antagandet står i full överensstämmelse med vårt allmänna antagande jfr ovan s. 22 , att den primära lik— heten mellan de bolag, som jämföras, hänför sig till bruttoinkomsterna och till förmögen— hetsvärdena, men det torde kunna försvaras därmed, att det i hög grad underlättar skatte— kalkylerna.

och att i övriga fall endast den del av den icke-industriella årsavkastningen, som överstiger 10 av den industriella, % skall räknas såsom icke—industriell. Vi ha beträffande våra fingerade aktiebolag antagit, att den icke-industriella delen av årsavkastningen uppgår till samma beloppsom

för bolag kr.,

kontorslokalernas hyresvärde samtliga :: 5000

under det att The

återstoden är industriell. rateable value och de därpå l baserade local rates ha sedan uträknats på här angivet sätt.

; Såsom förut nämnts, ha vi även för aktieägarnas del räknat med en viss

belastning genom local rates i England. Denna kalkyl är baserad

på ett visst antagande rörande the rateable values för de av dem inne-

havda fastigheterna,1 varefter beloppet av rates kalkylerats efter samma siffra för den genomsnittliga utdebiteringen, som använts för aktiebolagen

11 s. 6 1.

per £.

Belgien.

De direkta staltsslcatterna i Belgien bestå dels av les impöts cédulai-

res, d. v. s. tre skatter på olika inkomstarter, respektive inkomst av

fast egendom, av kapital och av rörelse eller arbetsanställning, dels av en komplementär personlig skatt för fysiska individer, bosatta i Belgien.

Genom en nyligen genomförd skattereform lag den 13 juli 1930 ha dessa

skatter förändrats ganska väsentligt, varigenom skattetrycket mildrats.

Den följande redogörelsen hänför sig till de nya bestämmelserna.

Fastighetsskatten, la contribution fonciere, utgår efter fastigheter-

nas årliga hyresvärde, som skall ökas med av arrendatorn erlagda ut-

skylder och minskas med 1/5 för bebyggda fastigheter och 1/m för obe—

byggda. fastigheter, motsvarande kostnaderna för underhåll och reparationer. Det för beskattning fastställda beloppet införes i ett fastighets— register

och kallas därför le revenu cadastral. Vid kalkylen av aktie-

bolagens fastighetsbeskattning i föreliggande fall har på samma sätt

som för Frankrike jfr nedan det årliga hyresvärdet antagits uppgå

till 5 % av tomtvärdet, 7 % av byggnadsvärdet och 12 % av de fasta

ma-skinernas värde. Enligt de nya bestämmelserna utgår statsskatten med 7 % av 1e revenu cadastral, vartill komma tillägg till provinserna

och kommunerna, vilka här antagits uppgå till 55 % av grundbeloppet.

Skatten på inkomst av kapital, la taxe mobiliere, utgår med olika

procentsatser för olika arter av kapitalinkomst: för inkomst av aktier

22 %, för inkomst av obligationer och andra lån 15 %, för inkomst av kapital, som direkt investerats i näringsföretag, 10 % samt för inkomst

av

kapitalp—laceringar 6 eller 5 på aktieutdelning

utländska

%. Skatten Enligt uppgifter från engelska myndigheter gälla följande relationer mellan inkomster och bestadshyror : Inkomst i Rateable value i £

Med utgångspunkt från dessa tal ha vi anslagit årshyran för mindre aktieägare med förmögenhet understigande 10000 £ till 1364 %, för medelstora aktieägare med förmögenhet mellan 10000 £ och 100000 £ nu 682 % och för större aktieägare med förmögenhet över 100000 £ till 455 % av den inkomst, som motsvarar 8 % av deras förmögenhet ochidetta fall utgör deras andel av den behållna bolagsinkomsten- Då aktieägarnas årshyra sålunda satts i relation till deras andel i den behållna bolagsinkomsten och till utdelningen, ha vi måst räkna med personlig fastighetsskatt för aktieägarna även i de fall, då de erhålla någon utdelning från bolaget.

kan betraktas som en slags kupongskatt

och har därför här förts till

skatter, erlagda av aktieägarna,

trots att den förskotteras av aktiebo-

laget.

För egen räkning erlägger aktiebolaget någon kapitalinkomst— skatt, såvida det gjort

har kapitalplaceringar av nyss angivna slag.

När det är fråga om ett handelsbolag, torde däremot all

inkomst för del— ägarna

träffas av den tioprocentiga skatten på inkomst av investerat

kapital, såvida delägarna äro personligt bolaget, verksamma i varvid inkomsten beskattas såsom inkomst av rörelse.

Skatten på inkomst av rörelse eller yrke, la taxe .professionnelle, träffar den del av nettoinkomsten från ett näringsföretag, som förut träffats av fastighet-sskatten eller kapitalinkomstskatten. Ett aktiebolag har alltså i regel att erlägga taxe professionnelle för den del

av årsinkomsten, som överstiger summan av fastigheternas hyresvärde och utdel— ningen till aktieägarna.

Skatten träffar vidare all arbetsinkomst och inkomst av fria yrken. Vid beräkningen av det beskattningsbara beloppet

får avdrag göras för under året erlagda skatter, sig

hänförande till denna inkomst. Skatten utgår efter en progressiv skala, som slutar med 9 % för inkomster över 200000 francs. För inkomst av rörelse

höjes skatten med en tiondel. För fysiska personer nedsättes skatten, när de ha att underhålla familjemedlemmar. Till det statliga grundbeloppet komma tillägg till provinserna och kommunerna, vilka tillägg här antagits upp— gå

till 55 % av grundbeloppet. Den personliga skatten, 1impöt complémentaire personnel, ersätter från och med 1930 den föregående komplementära inkomstskatten, la

supertaxe.

Under det att den sistnämnda skatten träffade den totala

nettoinkomsten för fysiska personer efter en progressiv skala, anknyter

den nya skatten till Vissa yttre tecken på skatteförmåga. Grundvalen

för skatten utgöres sålunda av: 1 bostadens 2

hyresvärde, möblemangets

hyresvärde, 3 avlöningen till tjänare fastställd till 6000—15 000 francs

per person,

nyttjandevärdet av hästar för bruk till

nöjes fastställt

12 000 francs per häst, 5 nyttjandevärdet av automobiler, lustjakter

och andra fordon fastställt till belopp från 2 000 till 50 000 francs. Det

beskattningsbara beloppet erhåller man genom att multiplicera den an— givna grundvalen för

skatten med en viss koefficient, som utgör 15, när

grundvalen understiger 100000 francs, stiger och till när grundvalen uppgår till minst 180000 När det på

francs. detta sätt beräknade beskattningsbara beloppet överstiger 300000 francs och samtidigt understiger summan av de inkomster, som träffats av fastighetsskatten,

skatten på inkomst av rörelse eller yrke och skatten på inkomst av investerat kapital, skall det beloppet utgöra ett

dessa

beskattningsbara medeltal av båda tal. När summan av de inkomster, som beskattats genom de nämn— da cedulära skatterna, överstiger 1000 000 francs, får det beskattnings-

bara beloppet dock understiga 2/3 av denna summa, och är denna större är 2000 000 francs, får det understiga 3/4 av summan. Skatten utgår

efter en progressiv skala, som börjar med 1 %, när det besk-attningsbara beloppet understiger 60000 francs skattefrihet föreligger för belopp under 20000—30000 francs, och stiger med 1 % för varje inkomstdel på

20 000 francs intill ett maximum av 15 %.1

Förutom de nu nämnda skatterna ha vi vid kalkylen av aktiebolagens

1 Skattens beräkning i föreliggande fall har baserats på det godtyckliga antagandet, att den ifrågavarande grundvalen för skatten för alla både aktieägare och delägare i handels— bolag uppgår till 20 % av den inkomst, som motsvarar 8 % av deras förmögenhet.

beskattning till staten medtagit ett par speciella skatter. Aktiebolag,

som noteras på börsen, skola nämligen erlägga en årlig skatt av 025 0/00

av aktiernas börsvärde, taxe annuelle sur les titres cotés au bourse.

utgår i Belgien omsättningsskatt, taxe de för.

transmission, Vidare en närvarande med 1 % av den omsatta varusummans värde. Skattefri—

het har dock stipulerats för omsättning inom landet av bröd, mjölk och

några andra matvaror, för försäljning av varor till utlandet samt för

införseln av vissa varor, framför allt metaller. Såsom förut nämnts,

ha vi gjort en alternativ kalkyl av aktiebolagsinkomsternas beskattning under medtagande av omsättningsskatten. De kommunala utgifterna i Belgien bestridas dels genom överföring

till provinserna och kommunerna av vissa andelar av statsskatterna, dels

och tillägg till genom speciella av provinserna kommunerna upptagna vissa statsskatter, och dels slutligen genom särskilda skatter, som pro— vinserna och kommunerna ha rättighet att upptaga. För de kommunala tilläggen till de direkta statsskatterna har ovan redogjorts. Förutom dessa ha vi såsom kommunalskatter här endast medtagit vägskatten, la som utgår efter fastighetsinkomsten enligt procentsat— taxe de voirie, ser, som variera i de olika kommunerna. Maximalsatserna äro 10 % av inkomst av bebyggda fastigheter och 5 % av inkomst av obebyggda fastigheter. Vi ha här räknat med en genomsnittssats av 5 % av den totala fastighetsinkomsten. I vissa kommuner upptages dessutom en nä-

ringsskatt, utgående efter antalet hästkrafter m. m., som här med—

tagits på grund av svårigheten att kalkylera den för de av oss fingerade aktiebolagstyperna. Av den givna översikten framgår, att någon formell dubbelbeskattl ning av aktiebolagsinkomsterna föreligger i Belgien. De cedulära blott en gång. skatterna avse att träffa all inkomst men varje inkomstdel När skatt utgår för aktieutdelning, slipper bolaget därför betala själv—

ständig skatt för motsvarande del av den intjänade inkomsten. Och den

som en extra belastning av alla fysiska personliga skatten tillkommer ju Därigenom för utgår efter personers inkomst. att skatten aktieutdelning

en högre procentsats 22 % än skatterna för övriga inkomstarter skat-

kapital exempelvis blott 10 %, ernås dock en

ten för direkt investerat viss merbeskattning av aktiebolagsinkomsterna i förhållande till andra

På samma sätt blir förmögenhetsinkomsten över huvud

inkomster. tyngre beskattad än arbetsinkomsten.

Italien.

först vissa på

Bland de direkta startas-katterna i Italien märkas skatter olika inkomstarter, vidare en allmän inkomstskatt och en extraordinär

vartill komma några speciella förmögenhetsskatt för fysiska personer, skatter. De båda fastighetsskatterna, som utgå till staten med 75 % av inkomsten av marken, imposta sui reddito dei terreni, och av inkomsten av byggnader, imposta sui redditi dei fabbricati, behöva vi här närmare beröra, då de blott träffa inkomst av lantbruk och inkomst av bo— ningshus. Inkomsten av fastigheter, som användas inom industriell

verksamhet, träffas av denna skatt utan blir såsom inkomst av nä— ringsverksamhet beskattad genom den inkomstskatt, som kallas imposta

sui redditi di ricchezza mobile, och som träffar alla övriga inkomstarter.

Denna skatt utgår med följande satser: A 20 % för rena kapitalin-

komster, exempelvis räntor av statspapper och industriobligationer;

B 14 % för inkomster, som uppkomma genom samverkan av kapital och

arbete, exempelvis

inkomster av C

näringsföretag; 12 % för arbets— inkomster inom fria yrken och 9 % för arbetsinkomster i form av löner

och arvoden; D 8 % för av staten och andra offentliga samfund

betalda löner. Aktiebolagsinkomsterna falla inom

B

kategori och beskattas en— dast hos aktiebolagen.

Den komplementära inkomstskatten, imposta complementare progres-

siva sul reddito, träffar endast fysiska personer och utgår efter nettoinkomsten enligt en progressiv skala, som maximeras med 10 % för in—

komster över 1000000 lire. Vissa avdrag äro tillåtna, bland annat för

andra skatter än den progressiva inkomstskatten själv, och inkomster

under 6000 lire äro skattefria. Ett komplement till denna skatt utgör

skatten på ogifta imposta sui celibi, personer, som träffar alla ogifta i åldern 25—65 år. Denna skatt består dels av en huvudskatt av 50—100 lire, beroende på levnadsåldern, dels av 50 % tillägg till den progressiva inkomstskatten. Såsom förut nämnts, ha vi medtagit denna skatt vid kalkylen av aktieägarnas beskattning. Den extraordinära förmögmthetsskatten, imposta straordinaria sul

patrimonio, träffar alla fysiska personer och vissa juridiska personer,

som utdela sin inkomst eller förmögenhet till

medlemmarna efter

storleken av den förmögenhet, som de ägde den 1 januari 1920. Skattesatsen stiger progressivt från 45 för på 50 000

för-

% förmögenheter lire mögenheter under detta belopp äro till 50 skattefria % för förmögenhe-

ter över 100000000 lire. Den så uträknade skatten erlägges med 1/10 varje

år under tio år, om förmögenheten till 60 % består av mobila värden;

eljest fördelas skatten på tjugo år. Denna skatt, som givetvis blir myc—

ket tryckande för större förmögenhetsinkomster om en förmögenhet

av

mobil på 100000000 lire år,

karaktär avkastar mer än 5 % per

kommer skatten ju att absorbera hela förmögenhetsavkastningen under tio år — har här medräknats vid kalkylen av aktieägarnas beskattning, då den trots de periodiska betalningarna har karaktären av en en— gångsavgift.

Bland övriga statsskatter skall här nämnas skatten på värdepapper,

le tasse in surrogazione del bollo e del registro, som utgör en årlig av— gift av 025 för nominella papper och 045 för innehavarpapper % % av

det nominella kapitalet. Vid kalkylen av aktiebolagens beskattning har

skatten här beräknats efter den sistnämnda satsen. Vidare märkes omsättningsskatten, 1a tassa di scambio, som numera utgår med 15 % av

de omsatta varornas värde. Skatten utgår vid försäljning direkt till

konsumenterna och heller vid övrig handel, när denna gäller födoämnen, gas, elektrisk energi in. in. Kommunalbeskattningen består dels av tillägg till statsskatterna och

dels av särskilda skatter. Tilläggen på statsskatterna äro störst beträffande fastighetsskatterna. Det kommunala tillägget till skatten på övriga

inkomster uppgår till högst 45 % av inkomsten, när det är fråga om nä—

ringsverksamhet, och kallas i detta fall limposta sulle industrie e pro,-

fessioni. Även på den progressiva inkomstskatten kan tillägg upptagas, dock högst 20 % av grundbeloppet. När den nyssnämnda närings— skatten förekommer, utgår dock i regel något tillägg på den person—

liga inkomstskatten. Då. vi i föreliggande fall medräknat den kommu— nala näringsskatten vid kalkylen av aktiebolagens beskattning, ha vi därför kalkylerat med någon personlig kommunalbeskattning av aktieägarna. För kommunerna liksom för provinserna spela de indirekta konsumtionsskatterna en mycket stor roll, men liksom i övriga fall ha dessa medtagits i kalkylen. Av den givna översikten framgår, att någon egentlig dubbelbeskattning av aktiebolagsinkomster förekommer i Italien. Liksom i England beskattas inkomsterna lika högt, oberoende av om företagen äro organiserade som aktiebolag eller som enskilda firmor.

Frankrike.

De direkta statsskatterna i Frankrike bestå liksom i Belgien dels av ett system av cedulära skatter på, de olika inkomstarterna, dels av en komplementär för inkomstskatt fysiska personer och dels av vissa specialskatter, av vilka nedan skola nämnas några, som erläggas av aktiebolagen. Av de cedwlära skatterna märkas först de två fastighetsskatterna pä bebyggda och på obebyggda fastigheter, contribution fonciere des propriétés bäties och contribution fonciere des propriétés non båties. Vi

ha räknat endast med den förra skatten, då all egendom, som sam-

manhänger med en anläggning, industriell betraktas som bebyggd fastighet; den senare skatten träffar huvudsakligen sådana fastigheter, som användas för lantbruk. Båda skatternas grundbelopp utgör 18 % av la valeur locative, d. v. s. arrende— eller hyresvärdet, detta minskat. med 20 % beträffande obebyggda fastigheter, 25 % beträffande boningshus och 40 % beträffande fabriker. Dessa avdrag avse att motsvara kostnaderna för fastigheternas bibehållande i oförändrat skick. La

valeur locative, som alltså motsvarar arrendets bruttosumma och

liksom the net annual value i England dess nettobelopp, har här beräknats, under hänsyntagande till fastighetsdelarnas olika varaktighet, såsom 5 % av tomtvärdet, 7 % av byggnadernas värde och 12 % av de fasta maskinernas värde. på Pimpöt

les

Skatten handel och industri, sur bénéfices industriels et commerciaux, är en annan cedulärskatt, som för både aktiebolag och enskilda näringsidkare utgår med 15 % av nettoavkastningen, beräknad med avdrag för alla erlagda skatter 1 samt för det genom fastighetsskatten beskattade valeur locative av fastigheterna. Om nettoavkastningen understiger 50000 francs, utgår skatten efter en något nedsatt, skala. Bland de övriga cedulärskatterna skall här endast nämnas skatten på kapitalinkomsst, Pimpöt sur les revenus des valeurs et capitaux mobiliers, som upptages vid inkomstkällan och utgår med 18 % av utdelning å aktier Och obligationer, tantiem m. m. Trots att aktiebolagsinkomsten redan träffats av den nyssnämnda limpöt sur les bénéfices etc., beskattas den sålunda ånyo vid utdelning till aktieägarna. Här föreligger allt—

1 Le droit de timbre och le droit de transmission dock avdragas. Dessa skatter betalas visserligen av aktiebolaget men skola enligt lagstiftarens mening anses såsom skatter på aktieägarna. Däremot äro alla fastighetsskatter avdragsgilla, trots att även den avkast— ning, varpå dessa skatter baseras, får frånråknas.

så en dubbelbeskattning i motsats till i Belgien, där även aktieutdelning beskattades genom en särskild skatt men sedan fick avdragas vid fastställandet av aktiebolagets beskattningsbara inkomst.1 Förutom av cedulärskatterna träff-as samtliga inkomster av den allmänna inkomstskatten, limpöt général sur le revenu, vilken betalas av alla fysiska personer, som äro bosatta i Frankrike. Skatten utgår

efter nettoinkomsten, beräknad med avdrag för alla erlagda skatter och

ytterligare minskad genom even—tuella avdrag för familjemedlemmar, och växer progressivt med inkomstens storlek. Den progressiva beskatt-

ningen ernås på så sätt, att enligt lag den 30 december 1928 de första

10 000 francs av inkomsten räknas såsom noll, nästa 10000 med 1/25, nästa

10000 med 2/.—5 o. s. v. en ökning med 1/25 för varje inkomstdel på 10000

francs upptill 100000 francs, därefter för inkomstdel på, 25000

varje francs upptill 400000 francs, och sedan för varje inkomstdel på 50000 francs upptill 550 000 francs, varefter det återstående beloppet räknas helt; av den så beräknade beskattningsbara inkomsten utgör skatten För ogift person över 30 år, som har att för någon %% %. sörja

anförvant, höjes skatten med 25 %, för gift person över 30 år, som efter

två års äktenskap har något barn, höjes den med 10 %. Såsom förut

nämnts, ha vi emellertid tillämpat dessa senare specialbestämmelser vid kalkylen av aktieägarnas beskattning.9

sista

Av de nu nämnda skatterna ha vi räknat de två såsom erlagda

av Vid

aktieägarna och de två första såsom erlagda av aktiebolagen.

kalkylen av aktiebolagens beskattning till staten ha vi emellertid dess-

utom haft att taga hänsyn till följande skatter: Taxe des biens de mainmorte, som utgör ett tillägg till den statliga fastighetsskatten för fastigheter, som ägas av juridiska personer och där-

för träffas av arvsskatten; för offentliga samfund och allmännyttiga inrättningar uppgår tillägget till 47 %, för övriga juridiska personer,

däribland aktiebolagen, till 72 % av fastighetsskattens grundbelopp.

Taxe a Fapprentissage, som utgår till staten för undervisningens

ordnande, utgör för närvarande 02 % av det totalbelopp, som ett före—

tag utbetalt i löner och arvoden. Befrielse från eller nedsättning av skat— ten kan erhållas enligt vissa regler. För de fingerade aktiebolagen har

lönesumman i Frankrike antagits uppgå till samma belopp som i Tysk-

land räknat i svenska kronor. Droit de timbre stämpelavgift för värdepapper; denna avgift ut— går aktier enligt lag

för den 29 1929 gång alla

december antingen en för

med 2 % respektive 1 %, om aktiebolaget grundats för mindre än 10

år av det nominella kapitalet eller genom abonnemang årligen med

% av kapitalet. Vi ha här medräknat skatten enligt det sista alternaivet. Droit de transmission, som egentligen utgör en skatt på omsättning

av värdepapper. När dessa äro ställda på viss person, utgör skatten

8 0/00 av det fråga

omsatta beloppet. I om innehavarpapper beskattas

de särskilda omsättningarna, utan upptages i stället en årlig skatt av

5 0/00 av den totala stockens värde enligt den genomsnittliga börsnote-

ringen under föregående år. Denna reguljära pålaga ha vi medräknat i

aktiebolagens skattebörda.

! Wohlin, Jfr a. a. s. 45. Jfr Wohlin, a. a. s. 19 ff.

59 Taxe sur chiffre daffaires, som är den allmänna omsättningsskatten i Frankrike och utgår med i regel 2 % av de omsatta varornas "vär— de. Skattefrihet har stadgats för omsättning inom lantbruket och de fria yrkena, ävensom för omsättning av vissa nödvändighetsvaror såsom mjöl, bröd m. m. Kommunalbeskattntngen i Frankrike består, om man bortser från departementens och kommunernas delaktighet i vissa av staten upptagna skatter, dels av tillägg till vissa statsskatter, centimes additionnels, och dels av särskilda skatter. Les centimes additwkmnels utgingo ursprungligen på grundvalen av fyra äldre statsdkatter, les anciennes

voro:

contributions directes, vilka la contribution foncierea på. obebyggda och bebyggda fastigheter, la contribution personnelle—mobiliere, som till en början bestod dels av en huvudskatt och dels av en skatt på inkomster, som träffades av fastighetsskatten, men sedermera övergick till att bli en skatt på bostädernas hyresvärde, la contribution des portes et fenétres, som utgick efter antalet fönster och dörrar på boningshus, affärslokaler och magasiner, och la contribution des patentes, som träffade kommersiella och industriella näringsföretag efter vissa yttre normer för rörelsens omfattning. För statens eget vidkommande de upphävdes tre sistnämnda av dessa skatter genom lag den 13 1917, juli varvid bestämdes, att de departementala och kommunala tilläggen fortfarande skulle utgå efter då gällande normer. Såsom ovan nämnts, har fastighetsskatten bibehållits såsom statlig skatt, men den har som sådan undergått vissa modifikationer, som gälla kommunalbeskattningen. Samtliga centimes départementaux et communaux kommo på så sätt att på des baseras principaux fictifs, d. v. s. stats— skatter, som endast existerade på papperet och hade till uppgift att ut— göra normer för kommun-albeskattningen. Den 1 januari 1926 avskaffades den mycket omdiskuterade dörr- och fönsterskatten såsom grundval för centimes additionnels, vilka i stället utportionerades på la contri— bution personnelle-mobiliere och la contribution des patentes. Jämte de två fastighetsskatterna på obebyggda och bebyggda fastigheter ut— göra de två sistnämnda skatterna alltså den nuvarande grundvalen för de centimes additionnels, som upptagas för kommunala ändamål. De särskilda kommumrlskattema bestå dels av les octrois och andra

indirekta skatter, dels av några direkta skatter, les taxes assimilées aux contributions directes. Vi bortse här från de förra, som träffa en

mångfald artiklar enligt tariffer, som inom bestämmas varje kommun. De direkta skatterna äro följande: taxes des prestations, taxe vici— nale, taxe sur les chiens, taxes établies en remplacement des droits doctrois sur les bois-sons hygiéniques och taxes établies en vertu de la loi du 13 aout 1926. Av dessa upptagas les prestations för vägarnas underhåll och kunna utkrävas av varje manlig person i åldern 18 till 60 år, som betalar direkt skatt till kommunen, antingen i penningar eller i form av tre dagars arbete, när kommunens övriga inkomster visa sig otillräckliga för ifrågavarande ändamål. Skatten kan ersättas av la taxe vicinale, vilken på samma sätt som les centimes additionnels utgår såsom ett tillägg till de äldre statsskatterna. De kommunal-

slkatter, genom lag vilka den 29 december 1897 införts såsom ersättning

för vissa octrois, och de nya skatter, som kommit till stånd genom lagen den 13 augusti 1926, äro av olika slag och utgå efter olika normer;

61 Tyskland.

I Tyskland utgå skatter till riket, till de särskilda delstaterna och till

kommunerna.

Till riket erläggas för närvarande dels särskilda inkomstskatter för

aktiebolagen och för fysiska personer, dels en förmögenhetsskatt, som träffar både aktiebolagen och aktieägarna; härtill kommer den särskilda beskattningen av industrien för krigsskadeståndets betalande.1

Aktiebolagsslcatten, die Körperschaftssteuer, utgår med 20 % av aktiebolagens nettoinkomst. Vid beräkningen av denna få alla real—

skatter avdragas, men de till riket utgående inkomst— och förmögen— hetsskatterna. Inkomstskatten för fysiska personer, die Einkommensteuer, utgår efter den totala nettoinkomsten inklusive utdelning å aktier, när denna inkomst överstiger 1300 Rmk för ogifta inlänningar, belopp vilket för

gifta personer höjes i proportion till familjens storlek. Vid beräkningen av inkomsten äro vissa avdrag tillåtna men avdrag för erlagd in—

komstskatt eller för andra erlagda personalskatter. När inkomsten utgöres av arbetslön, upptages avdrag vid

skatten genom lönens utbetalande, och detta ger anledning till Vissa komplikationer vid

skatteberäkningen, från Vilka Vi här bortse. Beträffande övriga inkomster, som understiga 10000 Rmk, få 720 Rmk avdragas såsom skattefritt existensminimum, när skattedragarna äro ogifta avdraget blir högre för fa-

miljeförsörjare. Sedan utgår skatten efter en progressiv tariff, som börjar med 10 % för de första 8000 lek och stiger till 40 % för inkomstdelar, som överskjuta 80000 Rink. Enligt särskild lag den 23 1928

juli

nedsättes det så uträknade skattebeloppet med 25 %, dock högst med 36

Rink, när inkomsten överstiger 15 000 Rmk. — Utländska personer äro skattepliktiga för inkomst, som erhålles från Tyskland, och alltså även

för utdelning å aktier i tyska bolag. Skatten utgår för dem med 10 %

av inkomsten, oberoende av dennas storlek och utan några

de

av förenämnda avdragen. Förmögenhetsskatten, die Vermögensteuer, träffar både aktiebolag m. fl. juridiska personer och fysiska personer. För att den härigenom uppkommande dubbelbeskattningen av aktieförmögenheter skall mildras, är emellertid stadgat Reichbewertungsgesetz % 43, att värdet av aktier i inländska bolag upptages blott till halva börsvärdet hos aktieägarna.

Utlänningar äro skattepliktiga blott för inländsk Betriebsvermögen und Grundvermögen och slippa alltså betala förmögenhetsskatt för tyska aktier; såsom nyss nämnts, betala de däremot en tioprocentig inkomst— skatt. Till grund för förmögenhetstaxeringen skall läggas der gemeine

med vissa fixa avgifter och dels med vissa pålagor, som utgå i proportion till anläggningens hyresvärde och driftens omfång enligt vissa yttre kännetecken. På detta sätt kommer skattens totalbelopp för varje företag att variera i proportion både till anläggningsvärdet och till årsavkastningen. Då det varit möjligt att göra en koncis kalkyl av skatten för våra fingerade aktiebolag, ha vi antagit, att den utgått i proportion till den avkastning, som taxerats för impöt sur les bénéfices industriels etc. Under år 1928 uppgick B. de St. s 470 totalbeloppet av 1es bénéfices imposables, som ligger till grund för den senare skatten, till 26 775 701300 fr. Summan av les patentes inklusive ett tillägg till staten och av den på denna skatt fallande andelen av taxe vicinale utgjorde under samma år 2 598 237 031 fr. Det senare talet utgör 97 % av det förra, varför den angivna procentsatsen anger rörelseinkomsternas genomsnittliga belastning med ifrågavarande skatter. 1 Jfr Wohlin, a. a s. 23 ff. och s. 45.

-Wert, d. v. s. saluvärdet, och i full överensstämmelse härmed har be— träffande taxeringen av aktiebolags förmögenhet stadgats Reichsbewertungsgesetz 33, att denna skall uppskattas till aktiestockens totala börsvärde. Sedan genom avdrag för skulder nettoförmögenheten fastställts, kan förmögenhetsskatten

beräknas såsom 5 0/00 av denna för—

mögenhet. För förmögenheter under 50000 lek gälla dock lägre skatte— satser: förmögenheter under 10 000 Rmk äro skattefria, såvida inkomsten för ogift person understiger 3000 Rmk för personer, som äro över 60 är eller äro arbetsoförmögna, är den skattefria gränsen högre, ut eljest går skatten med 1 0nu; för förmögenheter mellan 10 000 och 20 000 Rmk utgår

skatten med 2 lou o. s. v. Och i den mån förmögenheten överstiger

250000 Rmk, promillesatsen höjes och når sitt maximum för förmögen-

heter över 5000 000 Rink med 7-5 0lao. Denna förhöjning av skattesatserna

gäller dock för förmögenheter, som äro underkastade de särskilda staternas och kommunernas realskatter; då detta är fallet beträffande aktiebolagsförmögenheten, tillämpas för denna

alltså satsen 5 0/00. Under år 1929

har förmögenhetsskatten höjts med 8 %, men detta tillägg bibehölls är

1930. —— Såsom ovan 5. 22 ff. angivits, ha vi för Tysklands vidkommande

gjort två alternativa skattekalkyler. Enligt alternativ I ha de förmögenhetsvärden, som lagts till grund för såväl aktiebolagens som aktieägarnas förmögenhetsbeskattning, liksom för andra länder beräknats genom

en kapitalisering av den behållna bolagsinkomsten alltså bolagets netto—

inkomst, minskad med av bolaget erlagda skatter efter en räntefot av 8 Enligt alternativ II åter, som publicerats i tabellbilagan %. utan medtagits blott i texttabellerna, ha förmögenhetsvärdena uppskattats efter en av 12 %, de blivit

räntefot 1la

varigenom mindre än i förra fallet. I detta senare alternativ har även det nyssnämnda ättaprocentiga tilllägget till förmögenhetsskatten för år 1929 medräknats, varför denna skattekalkyl ger en mera konkret föreställning om förmögenhetsskattens faktiska tyngd under detta år. Ijämförelse med det förra alternativet visar det senare, hur skattetrycket förskjutes genom en förändring av kapitaliseringsfaktorn från 8 % till 1111 %.1 För betalningen av krigsskadeståndet upptages en särskild skatt av nä— ringsföretagen, Industribelastung, Aufbringungslast, som utgår efter i huvudsak samma grunder som förmögenhetsskatten. Skattesatsen har något under senare år; den 1928 767 0/00, 1929 75 0/00,

varierat

utgjorde

193065 0/00. Vi ha här räknat med den för år 1929

gällande promillesatsen vid kalkylen av aktiebolagens beskattning. — Tyskland hör till de länder, som infört en omsättningsskatt. Skatten utgick under år 1929 med

075 % fr. o. m. 1/4 1930 085 % av de omsatta varornas värde. Skattefri-

het föreligger för varor, som importerats från eller exporterats till utlandet, ävensom för vissa varuomsättningar inom landet. Inom delstaternas skattesystem dominera fastighetsskatterna, ehuru dessa äro reglerade på olika sätt i olika stater. Här skall endast lämnas en redogörelse för de till staten Preussen utgående fastighetsskatterna, vilka för äro av två slag: die närvarande Grundvermögensteuer, och die Hauszinssteuer.

Die preussische Grundvermögensteuer uppgår årligen till 3 0/00 för obebyggda fastigheter och till 24 0/00 för bebyggda fastigheter; för fastig—

1 Skattesatsen höjning i alternativ II genom multiplikation med 108 har tydligen samma verkan som en motsvarande reduktion av den ränteiot. som användes såsom kapitzliserings— faktor genom division med samma tal; 12 % : 108 = 1111 %.

heter, som inom lantbruk eller användas skogsbruk, tillämpas en pro-

gressiv tariff från 12 loa till 3 loa. Skatten utgår efter det värde, som

fastigheterna för åsattes die Ergänzungssteuer under taxeringsperio— den 1917—1919och som för bebyggda fastigheter i genomsnitt torde överstiga det nuvarande saluvärdet med cirka 15 %. Vid skattens beräkning i föreliggande fall ha vi därför höjt de svenska taxeringsvärdena för bebyggda tomter och byggnader med denna procentsats. Värdet av maskiner inräknas i fasti-ghetsvärdet, även om maskinerna utgöra en beståndsdel av fastigheten. Die preussische Hauszinssteuer, som motsvaras av liknande skatter i de andra staterna, träffar endast gamla byggnader och avser att vara en ersättning till staten för den vinst, som skuldernas avskrivning genom inflationen medfört för ägarna. Skatten utgår principiellt med

1200 % av den del av den nyssnämnda Grundvermögensteuer, som be-

lastar de bebyggda fastigheterna, men denna procentsats kan nedsättas för fastigheter, som den 31 december 1918 voro intecknade till ett lägre belopp 60 av För som än % förkrigsvärdet. fastigheter, vid denna tidpunkt voro helt ointecknade, blir skattesatsen 375 %, för fastigheter, som voro intecknade in till 10 % av förkrigsvärdet, blir skattesatsen 500 %, vid en inteckning av mellan 10 och 20 % stiger skattesatsen till

625 % o. s. v., efter en viss skala. Vi ha här antagit, att aktiebolagens

fastigheter voro intecknade till cirka 15 % av förkrigsvärdet, och ha där— för tillämpat siffran 625 % vid skattens uträkning. Kommmlbeskattningen i Tyskland är i allmänhet ordnad som en fastighets— och näringsbeskattning. Den följande redogörelsen gäller närmast skatteförhållandena inom staden Berlin. Fastighetsskatten i Berlin utgår under år 1929 med 200 % av den preussiska Grundvermögensteuer. Denna procentsats är tämligen låg i förhållande till andra preussiska städer, då flertalet av dessa tillämpa en sats, som ligger mellan 200 och 300 %. Näringsskatterm träffa i allmänhet lantbruk och heller fria yrken utan endast industriell och kommersiell verksamhet. Dessa skatter bestå i allmänhet dels av en avkastningsskatt, som utgår efter den till aktiebolags- eller inkomstskatt deklarerade inkomsten med vissa modifi-

kationer i överensstämmelse med skattens karaktär av objektskatt, dels

av en kapitalskatt, utgående efter det i näringen nedlagda kapitalet, med det undantag av genom fastighetsskatten beskattade fastighetsvärdet,

eller av en lönesummeskatt, utgående efter de utbetalda arbetslönerna, så-

som komplement till den föregående skatten. Dessa skatter äro utformade efter en för varje stat gällande enhetlig lagstiftning, men de utgå med olika belopp i de olika kommunerna. utgår Die Gewerbeertragssteuer efter företagets beskatt—ningsbara avkastning, som i Preussen avviker från den beskattningsbara inkomsten framför allt i det hänseendet, att räntor på varaktiga skulder få fråndragas. En annan avvikelse ligger däri, att arrende eller hyra för fastigheter eller lokaler får avdragas till hela beloppet, då en fjärde— del av det normala beloppet jämte den del av hyran, som överstiger det normala beloppet, inräknas i den beskattningsbara avkastningen. Samt— liga realskatter och alltså. även näringsskatterna själva få. däremot liksom vid inkomstbeskattningen avdragas. Grundbeloppet av skatten ut-v gör i Preussen 2 % av avkastningen, i den mån denna överstiger 3900 Rmk, för vilket belopp skatten blir något lägre. På detta grundbelopp,

som icke uttages, beräknas sedan det kommunala som i

Berlin

tillägget,

under 1929 uppgick till 425 %. I flertalet andra preussiska städer upp-

tages skatten till en högre procentsats. Die Lohnssummensteuer utgår efter det totala belopp, som utbetalats

såsom löner och arvoden till i ett företag anställda personer. I detta

belopp även

inräknas gratifikationer, tantiem, provisioner m. m. Skatten träffar över huvud alla löneposter, vilka avdragits såsom omkostnader vid beräkningen av det för den nyss behandlade Gewerbeertrags-

steuer skattepliktiga beloppet. Den viktigaste avvikelsen gentemot den holländska skatten ligger däri, att skatteplikten begränsats till in— komster under en viss gräns utan omfattar även avlöningen till direktörer och högre tjänstemän inom företagen.1 Skattens grundbelopp utgör 1 0/00, av vilket sedan en viss multipel i de

infört

uttages kommuner, som

skatten. I Berlin uttages för närvarande 1000 % av grundbeloppet. I flertalet preussiska städer är procentsatsen högre och varierar mellan

2000 och 3000, i ett par fall stiger den till 3500 under år 1929.

Några personliga av

direkta skatter upptagas delstaterna eller de

borgerliga kommunerna. Till de kyrkliga kommunerna utgår

däremot

en kyrkoskatt, Kirchensteuer, som vi här medtagit vid kalkylen av aktieägarnas beskattning. Skatten träffar endast fysiska personer och

utgår i allmänhet såsom ett tillägg till riksinkomstskatten. Vi ha här räknat med att skatten utgör 10 % av riksinkomstskatten, vilket synes

vara en vanlig procentsats inom Preussen.

Den översikt, som här givits av den direkta beskattningen i Tyskland, avser närmast Preussen och inom Preussen staden Berlin, då vi vid kal-

kylen av aktiebolagsinkomsternas beskattning i Tyskland antagit, att

aktiebolagen varit belägna och aktieägarna bosatta i Berlin. Det skatte

system, som vi här redogjort för, kan visserligen anses för tämligen re— presentativt för hela Tyskland, då den beskattningen inom

kommunala

Preussen i stort sett är ordnad efter ett enhetligt mönster och Preussen

utgör största delen av Tyskland; avvikelserna mellan Preussen och de

övriga delstaterna äro för övrigt så betydande, vad angår den stat-, liga och den kommunala beskattningens struktur. Detta hindrar ej., att .skattetryckets höjd varierar ganska avsevärt på olika platser inom Tysk-

land. Detta belyses av tab. som anger, vilka skatter ett Visst fingerat aktiebolag med 36 000 Rink årsinkomst har att betala under år 1928 under i de

förutsättning, att det är beläget ifrågavarande orterna inom

Tyskland. Då omsättningsskatten inräknats i riksskatterna, blir den

1 Då vi för våra fingerade aktiebolag fastställt endast antalet kroppsarbetare, ha vi vid beräkningen av det skattepliktiga beloppet multiplicerat denna siffra endast med genomsnittslönen för kroppsarbetare utan även med en koefficient, som anger den totala löne— storlek i förhållande till kroppsarbetarnas lönesumma. Vi ha härvid använt de summans siffror, som publicerats av det tyska industriförbundet rörande den tyska industriens ekonomiska förhållanden under år 1927. Veröffentlichungen des Reichsverbandes der deutschen Industris, nr 47, sept. 1929: Besteuerung, Ertrag und Arbeitslohn industrieller Unternehmungen im Jahre 1927, särskilt s. 27—28. Enligt denna undersökning uppgår genomsnittslönen till en kroppsarbetare till 1950 Rmk och utgör den till kroppsarbetare utbetalda lönesumman 72 % av samtliga utgifter för i företaget anställda personer. Den totala lönesumman, uttryckt i svenska kr., erhålles därför, om antalet kroppsarbetare multipliceras 100 8889, med uttrycket 1950 X x 0 alltså med 2400. 72 Tablån har sammanställts på grundval av uppgifter i den av Statistisches Reichsamt utgivna handboken Finanzen und Steuern im In— und Ausland, Berlin 1930, s. 517— —-518. .Jfr även den av samma ämbetsverk utgivna publikationen Besteuerung und Rentabilität

preussiska städerna men över genomsnittet för städerna i Bayern och Sachsen. Då. emellertid, såsom förut nämnts, Preussen väger tyngst, kunna vi härav draga den slutsatsen, att de av oss framräknade skattesatserna för Tyskland ligga något i underkant från synpunkten av in.-

dustribolagens genomsnittliga belastning i detta land.

Sammanfattning.

Om vi kasta en blick tillbaka på hur den statliga beskattningen av

aktiebolagsinkomsterna ordnats i de här berörda länderna, kunna vi in-

dela dessa i olika grupper.

A I av där den

en- grupp länder, direkta beskattningens grundstomme utgöres av en allmän inkomstskatt, vanligen kombinerad med en förmögenhetsskatt, för enskilda personer, ha särskilda inkomstskatter och

ofta även förmögenhetsskatter införts för aktiebolagen. Skatterna ha emellertid utformats och kombinerats på olika sätt, varför vi kunna särskilja följande huvudtyper av skattesystem:

1 Såväl aktiebolagen som aktieägarna belastas med inkomst- och för-

mögenhetsskatter, som utgå progressivt efter inkomstens respektive för-

mögenhetens storlek. Dett-a. skattesystem, vilket givetvis verkar såsom en straffskatt på de större bolagen, förekommer för närvarande i Finland. Såsom förut angivits, tillämpas det även i några schweiziska kan-

toner, vilka dock medtagits i den här gjorda jämförelse-n.

stiger efter in-

2 som

Aktiebolagen betala en inkomstskatt, progressivt kom-stens storlek i förhållande till förmögenheten, samt dessutom en proportionell förmögenhetsskatt; aktieägarna betala inkomst- och förmögen hetsskatter, som äro progressiva efter de vanliga linjerna. -— Så är beskattningen ordnad i de schweiziska kantoner, som undersökningen avser, nämligen Ziirieh, Basel och Geneve. endast som stiger

3 Aktiebolagen erlägga inkomstskatt, progressivt. efter inkomstens storlek i förhållande till kapitalet, och någon förmögenhetsskatt; aktieägarna belastas med inkomst- och förmögenhete— skatter av den vanliga typen. — Sådant är det nuvarande skattesystemet

i Sverige och Danmark. Olikheten gentemot det under 2 nämnda schweizi—

ligger däri,

dels att man vid

ska systemet skatteprocentens fastställande

tar hänsyn endast till aktiekapital och reservfond i inskränkt mening,

däri,

under

det att i Schweiz hela bolagsförmögenheten medräknas, dels

att någon kompletterande förmögenhetsskatt förekommer. På grund

härav blir inkomstskattens progressivitet mera kännbar än i Schweiz, göra sig

och vidare måste en tendens till urvattning av aktiekapitalet gällande, vilken i Schweiz motverkas av den komplementära förmögen-

— hetssk-atten. . och aktieägarna betala inkomst- och förmögen-

4 Både

aktiebolagen

hetsskatter, men dessa äro proportionella för bolagen och progressiva en- Till denna grupp hör Tyska riket, som be-

dast för fysiska personer. -— förmögen—

lastar aktiebolagen med en tjugoprocentig inkomstskatt och en

utgår 5 på minst 50000 Rmk,

hetsskatt, som med 0/00 för

förmögenheter

Norge, där aktiebolagen erlägga dels en inkomstskatt på 6 %, dels en

samt

extra inkomstskatt på 8 % av den inkomst, som icke utdelas, och dels en

/oo.

förmögenhetsskatt på 2 Då aktieinkomsten och aktieförmögenheten

sedan ånyo beskattas hos aktieägarna, varvid aktieförmögenheten i Tyskland dock upptages endast till halva värdet, föreligger alltså fullständig

|

dubbelbeskattning på samma sätt som i de två första grupperna.

; 5

Aktiebolagen erlägga en proportionell inkomstskatt, under det att aktieägarna betala progressiva inkomst— och förmögenhetsskatter av det vanliga slaget. -— Efter denna princip

är beskattningen ordnad i Hol-

land; samma princip ligger även till grund för den av 1928 års bolags—

skatteberedning ifrågasatta ref-ormen. Den avvikelsen föreligger dock,

att den föreslagna svenska. skatten utgår efter hela bolagsinkomsten,

under det att den holländska bolagsskatten endast belastar den utdelade inkomsten. Den tenderade inkomsten blir alltså skattefri i Holland, som i detta avseende betecknar den raka motsatsen till Norge, där den fonde-

rade inkomsten belastas med två inkomstskatter.

6 Aktiebolagen betala en proportionell inkomstskatt, under det att

aktieägarna äro helt befriade eller också blott träffas av en progressiv inkomstskatt. Så är den

—— beskattningen federativa i Förenta Staterna reglerad:

förut

aktiebolagen betala en elvaprocentig tolvprocentig in— komstskatt, under det att aktieägarna äro befriade från the normal tax och endast erlägga den surtax, som belastar inkomster över 10000 Även ett flertal amerikanska delstater ha ordnat sitt skattesystem på ett liknande sätt; i den här medtagna staten New York erlägga sålunda bo-

lagen en inkomstskatt på 4 %, samtidigt med att aktieägarna träffas av

en moderat inkomstskatt för erhållen utdelning.

B I en annan

grupp av länder är inkomstbeskattningen ordnad som ett system av proportionella skatter på särskilda inkomstarter, vanligen kompletterat med en allmän progressiv inkomstskatt, som särskilt träffar

de större inkomsterna. Den allmänna principen blir här den, att aktie—

bolagen få erlägga de speciella inkomst-skatterna, under det att aktie— ägarna träffas av den progressiva tilläggsskatten. Men denna princip

har tillämpats på olika sätt i olika länder. Det enklaste fallet erbjuder Italien, där aktiebolagen träffas av skat—

ten för inkomst av rörelse och aktieägarna av den komplementära in— komstskatten. I Belgien och Frankrike har principen modifierats ge— nom kupongskatten för aktieutdelningen; i Frankrike tillkommer denna

skatt som en extra börda för aktiebolagen, men i Belgien får den genom

kupongskatt beskattade aktieutdelningen fråndragas bolagets beskatt— ningsbara inkomst, varför kupongskatten någon medför dubbelbeskatt-

ning av aktiebolagsinkomsterna. I England slutligen erlägga bolagen inkomstskatt efter stanwdardsats, men i den mån inkomsten utdelas till

aktieägarna, kunna dessa genom skatterestitutioner få skatten nedsatt i överensstämmelse med deras personliga skattskyldighet. Härigenom

kommer inkomst, som fonderas hos bolaget, att träffas av en större skatt,

som; än inkomst, utdelas, såvida aktieägarna tillhöra de större inkomsttagarna och därigenom bli skyldiga att erlägga surtax, vilken träffar blott aktieutdelningen och den hos bolaget fonderade in— komsten. , Någon särskild förmögenhetsskatt förekommer i de länder, som till-

höra senare om

denna grupp man bortser från den extraordinära för— i regel

Italien. I dock

mögenhetsskatten beskattas förmögenhetsinkomst hårdare än arbetsinkomst, då i de latinska länderna skattesatserna äro

högre för de förra för de senare

än och i liksom

inkomstarterna England i

68 Förenta Staterna ett Särskilt skattefritt avdrag beviljas för förvärvad inkomst under en viss storlek. Förutom de nu nämnda inkomst— och förmögenhetsskatterna innehålla de statliga skattesystemen även andra direkta skatter, för vilka ovan redogjorts för varje särskilt land. Vi erinra här endast om att en fristående fastighetsskatt förekommer i Holland och Danmark, under det att den statliga fastighetsskatten i Belgien, Frankrike och Italien ingår som ett led i systemet av cedulära inkomstskatter. Då den kommunala beskattningen inom ifrågavarande länder varierar i ännu större grad än den statliga beskattningen, skulle det bli för vidlyftigt att här ingå. på en jämförelse av de olika systemen. Vi åtnöja oss därför med följande påpekanden. Fastighetsskatten, som naturligtvis även träffar av aktiebolagen inne— havda fastigheter, spelar genomgående en mycket viktig roll inom det kommunala skattesystemet. ,Av särskild stor betydelse är den i Förenta Staterna och i England, där den suppleras av någon kommunal inkomstskatt. I flertalet länder förekomma emellertid inkomstskatter av ett eller annat slag för aktiebolagen till kommunen. Ibland får denna inkomst— beskattning för aktiebolagen och andra näringsföretag formen av en näringsskatt; i vissa länder tillkomma åter näringsskatterna såsom spe— ciella pålagor utöver inkomstskatterna. Aktiebolagsinkomsternas dubbelbeskattning hos såväl bolag som aktieägare, vilken som vi sett är ganska allmänt genomförd inom det statliga skattesystemet, är i regel mindre omfattande inom kommunalbeskatt— ningen, då flertalet länder sakna en kommunal personlig inkomstskatt eller ock, såsom Norge, infört skattefrihet för erhållen aktieutdelning. Kommunal inkomstskatt erlägges av aktieägare endast i Sverige, Danmark, Finland, samt i vissa holländska och schweiziska kommuner. Jämte Finland är Sverige det land, där den kommunala dubbelbeskattningen av aktiebolagsinkomsterna mest genomförd och mest bidrager är till att höja det totala skattetrycket för aktiebolagen.

f

4. Undersökningens huvudresultat.

A. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, om aktieägarna

äro inländska.

Resultatet av vår undersökning presenteras i tabellbilagorna, där aktiebolagsinkomsternas

skattebelastning i olika länder uträknats i absoluta

tal, omräknade till svenska kronor, och i procent av inkomsterna, under

de olika antaganden rörande aktiebolagen och aktieägarna, för vilka redo-

gjorts i det föregående. Dessa tabellbilagor kunna studeras och förstås utan några närmare kommentarer. Men för att underlätta detta studium skola vi här göra några sammanställningar av de skattesatser, som ha den största relevansen för den fråga, som vi avsett att belysa, nämligen be— skattningens inverkan på ländernas kapitalförsörjning.1 Det blir härvid fråga om en fullständig analys av det föreliggande materialet. Utan vi begränsa oss till några allmänna reflexioner i anslutning till de med-

delade utdragen av ländernas skattesatser. Det framgår av tabellbilagorna, att skattesatserna inom land va—

varje

riera avsevärt för olika typer av aktiebolag och aktieägare. Ett Visst land kan uppvisa jämförelsevis låga skattesatser för vissa bolags- och

aktieägartyper och samtidigt höga jämförelsevis skattesatser för andra

typer. När det gäller att draga några allmängiltiga

slutsatser angående skattetryckets relativa inom länderna, kan höjd man därför begränsa

jämförelsen till några enstaka fall, utan man måste göra olika samman—

ställningar, som belysa skattetryckets variationer i olika avseenden.

Vad först angår frågan angående aktiebolagsinkomsternas totalbelast-

ning, när aktieägarna äro inländska, ha vi med börjat att variera bolags—

typerna i olika hänseenden, under antagande av att övriga förhållanden

äro oförändrade. I tab. 2 ha Vi sammanställt skattesatserna för bolag med olika: inkomstprocent och olika fastighetsimwhav. Alla bolag antagas

utdela till aktieägarna hela den inkomst, som återstår efter bolags-

skatternas erläggande, med undantag av de första bolagen med 2 % in-

nr

komst 1 och nr 31, Vilka förutsättas fondera hela den

in-

behållna Aktieägarna tänkas i

komsten. samtliga fall tillhöra den medelstora typ

IV, som har

en utom

aktieförmögenhet av 500 000 kr. i Tyskland alter— nativ II, där antages uppgå till 333333

kr. och,

förmögenheten när hela

1 Texttabellerna innehålla även resultatet av några skattekalkyler, som uteslutits itabellbilagorna, framför allt siffror för det totala skattetrycket under förutsättning, att eventuella omsättningsskatter medräknas dylika skatter förekomma endast i Belgien, Italien, Frankrike och Tyskland, samt vidare för Tysklands del de alternativa skattesiffror, som gälla vid en

II.

förmögenhetsuppskattning efter en kapitaliseringefaktor av 12 % alternativ

stegringen obetydlig jämförelsevis för detta land, vilket beror på de nyligen genomförda reduktionerna av industriens kommunalbeskattning. För Förenta Staterna, Frankrike och Tyskland har fastighetsskattens ökning för ifrågavarande bolag till följd, att så gott som hela inkomsten absorberas av skatter. Skattesatsernas förändring vid en stigande inkomstprocent framgår tydligast av tab. som innehåller indextal för de i tab. 2 angivna procentsiffrorna. För flertalet länder sjunker den procentuella skattebelastningen, när inkomsten ökas i förhållande till kapitalet, Vilket beror därpå, att bolagen på förutom en det hela taget proportionell inkomstoch förmögenhetsbeskattning ha att erlägga fastighetsskatter och andra pålagor, som stå i direkt relation till inkomstens storlek. Det

även

är betecknande, att skattebelastningen mer för bolag med

stora än

sjunker

för bolag med små fastigheter. Endast i Sverige, Danmark och Finland

stiga skattesatserna, när %, inkomsten ökas från 10 till 75 och som synes är ökningen ojämförligt störst för Sverige. På grund härav kommer Sverige att ligga jämförelsevis högt med hän— syn till den totala skattebelastningen av bolag med hög inkomstprocent. Såsom framgår av tab. Sverige

överträffas rätt

gällande endast av Norge, Finland, Frankrike och Tyskland bolag beträffande med inkomst av 32.% och därutöver. Omvänt kommer Sverige jämförelsevis långt ner på skalan, när det blir fråga bolag med om liten inkomst i förhållande till kapitalet. Beskattningen bolag av med 2 % inkomst är lägre i Sverige än i något annat land, när bolagen ha små fastigheter; och även inom den andra gruppen med större fastigheter kunna endast Finland och Schweiz uppvisa lika låga eller lägre siffror. Om den pronuvarande gressiva beskattningen av aktiebolag i Sverige ersättes av en proportio— nell beskattning enligt bolagsskatteberedningens förslag, elimineras den .nu berörda egendomligheten hos det svenska skattesystemet och en bättre överensstämmelse kommer till stånd mellan de svenska och de utländska skatteförhållandena. Det framgår av tabellen, att reformen egentligen endast utjämnar skattebelastningen för bolag med relativt låga och höga inkomstprocenter. För bolag med inkomster av .10 % av kapitalet bli skattesatserna oförändrade, och beträffande bolag

dessa kommer

Sverige både före och efter reformen att ligga högre än Holland, Basel, Geneve,

Förenta Staterna vid små. fastigheter, England, Belgien och Italien,

under det att Norge, Finland, Frankrike och Tyskland högre uppvisa skatter; skatterna i Danmark och Zurich stå ungefär i jämnhöjd med de svenska. För de länder, där omsättningsskatt förekommer, :ha vi gjort komplet— terande beräkningar av skattebelastningens storlek under förutsättning, att hela omsättningsskatten inräknas i aktiebolagens skattebörda. Vi ha i medtagit

dessa utan

texttabellerna skattesatser att dock i varje fall in— gå på en kommentar av desamma, som från svensk synpunkt skulle vara av underordnat intresse. Såsom redan framhållits,JL framstår det nämligen såsom sannolikt, att av aktiebolagen erlagda omsättningsskat— ter i flertalet fall till största delen övervältras på andra skattdragare, var— för de anförda procentsiffrorna — vilka såsom framgår av tab. 2 visa en synnerlig kraftig stegring särskilt för bolag med låg inkomstprocent — böra betraktas som typiska exponenter för det verkliga skattetrycket.

1 Jfr ovan 5. 30, not

att respektive 30, 70 och 100 % av den behållna inkomsten utdelas till aktieägarna. Bolagen antagas tillhöra den mellersta gruppen med me— delstora fastigheter, och beträffande aktieägarna ha gjorts två alterna-

tiva. antaganden. Tab. 4 hänför sig till aktieägare av en mindre typ II

med en aktieförmögenhet av 71420 kr. och en aktieutdelning av respek— tive 1710 kr., 4000 kr. och 5710 kr., beroende på om 30, 70 och 100 % av inkomsten utdelas. Tab. 6 innehåller motsvarande skattesatser för

aktieägare av en större typ VIII med förmögenhet och inkomst uppgå—

ende till tio gånger de nyssnämnda beloppen. Man bör härvid direkt jämföra de olika ländernas skattesatser för

bolag, som en

fondera större eller mindre del av inkomsten. Dessa

skattesatser äro nämligen representativa för skattetryckets allmänna höjd, då en sänkning av skattesatserna för fonderad inkomst vanligen kompenseras av en motsvarande höjning av beskattningen, när den fon-

derade inkomsten sedan utdelas. Jämförelsen bör i första hand inriktas

på graden av skattetryckets förändring på grund av fonderingen, och vi ha därför i tabellerna 5 och 7 uträknat indextal för skattesatserna, varigenom dessa förändringar tydligt klarläggas. Om vi i tab. som alltså hänför sig till bolag med små aktieägare, stu—

dera skattesatserna för bolag med 6 % inkomst, finna vi, att skattebe-

lastningen i Sverige minskas till nästan hälften, när bolaget

fonderar

hela sin inkomst. En mera gynnsam behandling av kapitalbildningen förekommer endast i Holland och Danmark. Vid högre inkomstprocent

ökas den svenska bolagsbeskattningen, varför även kapitalbildningen blir

hårdare beskattad. För bolag med inkomst uppgående till 75 % av kapi-

talet sänkes beskattningen i Sverige endast med 20 %, när 70 % av in!

komsten fonderas, under det att den i Holland sänkes med icke mindre

än 67 %. Den holländska beskattningen är alltså. exceptionellt gynnsam

för kapitalbildningen, vilket beror därpå, att den förvärvade utan den utdelade inkomsten-där ligger till grund för bolagens inkomst-beskattning. I Förenta Staterna blir skatten oberoende av utdelningens storlek, då små aktieägare underkastas någon personlig inkomstbeskattning. Och i Norge och England inträder omvänt en anmärkningsvärd höjning av skattetrycket för fonderande bolag. Orsaken härtill är för Norges vid— kommande den extra fondsskatten för icke utdelad bolagsinkomst och för Englands del de skatterestitutioner, som beviljas små aktieägare för

den del av bolagens inkomstskatt, som hänför sig till den utdelade in—

komsten; dessa skatterestitutioner minskas, när inkomsten fonderas, var-

för totalbelastningen i samma mån ökas. I dessa två länder måste bo-

lagsbeskattningen därför utgöra en kraftigt verkande hämsko på kapital—

bildningen inom bolagen, i den mån dessa ägas av små aktieägare.

Se vi härefter på siffrorna i tab. som gälla bolag med stora aktie? gäller

fonde—

ägare, undantagslöst, att totalbelastningen minskas vid ringar inom bolagen. För bolag med hög inkomstprocent blir skattesänkningen i England nu större än i Sverige, då. den personliga beskattningen av stora inkomsttagare, som minskas på. grund av fonderingen, är avsevärt kraftigare tilltagen i England än i Sverige. Även Norge har en starkt progressiv inkomstbeskattning, men på grund av

fondsskatten

blir skattesänkningen där dock mindre än i andra länder, varför Norge

allmänt taget kan sägas vara det land, som ställer sig minst gynnsamt för kapitalbildande bolag. Holland är fortfarande landet med det lägsta bolag,

för dessa och intar som förut

skatterna Sverige en mellanställning

och Basel ökas det till något mer än det dubbla, och för några av de övriga länderna uppgår ökningen till mellan 50 och 100 %. Sverige intar i detta avseende en mellanstä-llning med en ökning, som enligt nu—

;åarande

lagstiftning uppgår till 64 % och enligt reformförslaget till %.

För små aktieägare är skattetrycket jämförelsevis högt i Sverige. Högre siffror visa endast Norge, Finland, Frankrike och Tyskland.

I

England och Basel uppgå skatterna till mindre än hälften av de svenska, och i Danmark och Förenta Staterna utgöra de ungefär två tredjedelar av de svenska. Det bör därför noteras som en förtjänst hos det svenska

t reformförslaget, att det medför någon sänkning av skattebela-stningen

för de smärre aktieägartyperna. För större aktieägare blir totalbelast—

ningen i Sverige ungefär densamma enligt nuvarande och föreslagna bestämmelser. Ehuru de svenska skatterna för den högsta gruppen uppgå

till nästan hälften av inkomsten, är skattetrycket dock avsevärt högre i

Norge, Tyskland, England och Frankrike. Å andra sidan är det avse-

värt lägre i de schweiziska kantonerna, i Belgien, Italien och Förenta Staterna. Dessa slutsatser hänföra sig visserligen närmast till ett aktie-

nr

bolag

24. Såsom

av normaltyp förut angivits i tab. är skattetrycket i Sverige relativt lågt för bolag med låg inkomstprocent, under det att omvänt bolag med hög inkomstprocent äro tämligen hårt beskattade i jämförelse med bolagen i andra länder. Men såsom framgår av en jämförelse mellan tabellerna 4 och hålla de här dragna slutsatserna dock i stort sett streck.

När det gäller att närmare studera de förändringar av aktiebolagsinkomsternas skattebelastning, som .bero på aktieägarnas förmögenhete-

förhållanden, bör man undersöka, dels hur stor roll de personliga skat— terna spela i förhållande till de av aktiebolagen erlagda, dels hur aktie-

ägarnas personliga beskattning är anordnad i de olika länderna. Till den förra frågan återkomma vi längre fram. Den senare frågan skall här närmare belysas genom tabellerna 9—12, i vilka sammanställts de pro— centsiffror för aktieägarnas personliga skatter, som kommit till använd— ning vid beräkningen av den totala skattebörda, som faller på aktiebo— lagsinkomsterna.

Tab. 9

anger aktieägarnas personliga skatter till staten i procent av aktiebolagsinkomsten. När flera delstater äro sammanslutna till en

uniOn eller ett rike, vilket bland de här medtagna länderna är fallet med

Staterna, och Tyskland, ha vi medtagit de

till

Förenta Schweiz endast unionen eller riket utgående skatterna. Delstaternas skatter ha samman-

förts med kommunalskatterna i den följande tabellen. Såsom nämnts i det föregående och såsom framgår av tabellen, tillhöra aktieägarna nio

olika förmögenhetsgrupper. För Tyskland alternativ II uppgår aktie-

förmögenheten blott till två tredjedelar av de i tabellen angivna belop—

pen. aktieägares andel av den behållna bolagsinkomsten uppgår Varje

till 8 % av de angivna förmögenhetsvärdena, men den inkomst, vilken han lyfter såsom utdelning å aktierna, utgör alternativt 30, 70 eller

100 % av denna behållna bolagsinkomst.1 Skatterna ha i denna tabell satts i relation till utdelningen utan till den behållna bolagsinkomsten,

1 I de båda alternativen för Tyskland äro inkomstbeloppen desamma, varför avvikelserna endast hänföra sig till förmögenhetsvärdena, som kapitaliserats efter 8 / enligt alt. I och efter 12 % enligt alt. II.

—f 81

, staten i % av den behållna bolagsinkomsten. : :

Il

V ,, VI .,,YIJ, , YH! , IX ,-

lr aktieägare kr. "

,

icLeoeeo

714280 .,,IL,, 16 666660

1666300 77142850

51 aktieägare kr. H l i - | : w — e— m 49

se; else

883 åiäeqeee

118 16-82 253 726146720'08 -35 2-70 5-71 8-30 3-59 7-0711-09 1-73 5-1510-7015-39 1-94 5801191 -39 2-73 6-14 9-25 1-19 3-99 89213-17 1-94 621130618'81 2-66 6-9914-5620-8? 3-05 899178923-66 1-39 271 5-97 889 118 384 8-4212-39 185 584128117'58 2-13 6-5913-5719-12 287 821171123'66 1-73 l0981505 19-0614-2216-50 22-54 28-03 20-332429 33-15 41-23 22-1026-74 3680 46-24 27-85 34-12148-25 60-28

l69 578108617'24 636 7-8914-0122-12 745 9-5718-29 27-81 762 99719-4728-89 7-841072I21-0830-9e

5-93 910156120'87 888120119'2925'28 10-0013-9721-0027-0010-0014-2721-6027-0010-0014-4021-5027-00 398 9-1015-5120-87 888 12-0119-2925-23 10-00 13-9721-60 27001000l4'2721'60 27-00 10-00 14-40 21-60 27-00 1-40 456 7-os 9-74 466 6-2110-7915-47 681 9-8816-3621-22 7-5111-1117-5922-45 9-4413-7020-2425-10 0-90 2-10 300 — 0-90 2-10 300 — 0-90 2-10 300 — 0-90 2-10 300 —— 0-90 2-10 300 —— 090 2-10 3-00 — 0-90 2-10 3-00 — 0-90 2-10 55-00 0-90 2-10 53-00 — 0-90 2-10 23-00 — 0-90 2-10 300 — 0-90 210 3-00 — 0-90 2-10 300 — 090 2-10 300 — 0-90 2-10 53-00 — — 0-04 041 —— 0-02 136 3-71 095 6-2411-75 — 156 8-2214-05 — 352112817'10 4-7914-1122-79 — 605194231'87 — 9-2128-5544-53 — 10-5031-1747-79 — 13-3636-1454-14 2-10 8-7017-50 24-10 600 12-6021-40 28-00 63-00 12-6021-40 28-00 61-00 12-0021-40 28-00 600 1260 21-40 28-00 -— 1-13 3-70 6-1? — 168 5-19 853 245 700100. — 288 7-0010-00 - 3-00 7-0010-00 —— 7-5320-7132-10 — 8-87250138-61 —— 1140270338'64 -—11-5527-0538-67 — 11-5927-093871 3-75 7-73 18-99 469144630'4642'46 31-13 43-13 469160233'5744'02 29-41 4-0010-6025-3937-39 4-6915-13 2-70 6-6817952837 2-93 53-46 2426 36-20 3-1512-93 28-93 40-83 358138229'8241'82 338147132'2642'71

förmögenhetsbeskattningen, så kan denna studeras i de nollkolumner,

som förekomma i tabellerna 9—11. Ifrågavarande skattesatser för aktie-

ägare i bolag, som fondera hela inkomsten, hänföra Sig nämligen i regel

till förmögenhetsskatter. Detta gäller med undantag för Belgien, som

har någon förmögenhetsskatt utan en efter konsumtionens storlek reglerad inkomstskatt, som här antagits träffa även aktieägare i fon-de— rande bolag, samt England, där den kommunala fa-stighet-sskatten även— ledes antagits träffa aktieägare utan realiserad inkomst. Vi se av tab. att av de här medtagna länderna endast de skandina— viska staterna, Holland och Tyskland ha en statlig förmögenhetsbeskatt— ning av aktieägare. Som synes av tab. 10, förekommer förmögenhetsskatt emellertid även i de schweiziska kantonerna. Till kommunen utgår eljest någon personlig förmögenhetsskatt, om man undantar de mindre tillägg till den statliga förmögenhetsskatten, som förekomma i Sverige och Holland. Såsom bäst framgår av tab. 11, beskattas smärre förmögenhets— innehavare tyngst i de schweiziska kantonerna samt därnäst i Holland 6 —— 311986.

|-t

83 I kommunen i % av den behållna bolagsinkomslen.

i—v

77?

1 vn H

VI

1111.

| fJEQTWiÄiC

er aktieägare kr.

714280 1666660

771424350_||Adri136667650_m__

5000000 ||

er aktieägare kr. , , , ,,, -,, ,, . . _-__W_,_,__,l_."-..".

ää|ä|ä

| m.,wl

15|å|ä

._._

åfål å|å

: % Ogg; olgäwoåo olo CIM—opoowz

8|äg

ooo||oosiss!s|sss |

| ros 3-29 8001166 0-24 378 90313180'51 4-5910-1214-270-62 476102614'280'83 4-9110-2514-30

1-09 333 8-2112-12 026 398 9421369 0-59 487106614'810'71 5081066114810'98 51410'6814'88

1-09 333 8-2112-12 026 398 9"421369050 487106614'810'71 5081066|14'810'98 5-14510-6814-83

— 175 526 789

189 6-00 884 6311996

— 2-23 656 9-73 - 2-30 — 2—54 7401083

— 196 458 654 — 196 458 654 — 196 458 6-54 — 196 654 . 4581654 1 1-961458

196 458 6-54 — 196 4"58 6-54 — 1-96

4-5s|

468 6-54 — 196 6-54 — 196 458 6-54

ros 2-24 GGö 7-16 006 288 74010840'06 327

7-93|11-a70—os

78611340'06 3-34 353 8-02114:

779139117'81 87 6-07 994151119'036'6710'5515'7419'686'7610'6515'84119'786'8810'5715'6719'85 | 25 974157219'86 749111415'9919'027'5011'145'9919'627'5011'1415'99;19'627'5011'1415'9919'62

-01 7-7012-3815-47 600 914136316'486'50 96—11383 16-976-83 9721391517'056'68 982140117'15

— 0-14 054

1-es|

102 — 0-23 098 1-5s —— 046 1-47 237 —— 0-50 256 0-71 1-91 281

-92 8-92 53-923-92 3-9? 392 3-92 3:92 261 261

261|

2"61 2-612-61 261 261261 2"61 2-61 261

__._._____._____F____!_ ;

! _—______5_____:___.__.;__

2"64|

—

2-39

0-40 1-52 2-57 — 0-65 2-13 23-33 — rss! 2-38 3-75 1-04 3-34. — 1-13 73-93

skatter i Sverige än i något annat land med förmögenhetsskatt. Men där-

av kan man draga några allmänna slutsatser angående len svenska förmögenhetsskattens

storlek i förhållande till motsvarande beskattning

i andra länder.

Förmögenhetsskattens inverkan på skattetrycket kan emellertid även

studeras i tab. 12. Man kan nämligen ur denna tabell

sammanställa skattesatserna för personer med samma inkomst men med olika för—

mögenhet. För en person i Sverige med 4000 kr. i årsinkomst stiger

skattesatsen endast från 1158 till 1397, när förmögenheten ökas från 50000

kr. till 166660 kr. I Norge ökas statsbeskattningen för samma person från

178 till 980 %, och i de övriga länder,

% där förmögenhetsskatt förekommer, ökas skattesatserna med mellan 50 och 100 Motsvarande %. skattesatser

för de större inkomst— och förmögenhetstyperna 100 gånger de nämnda

beloppen äro för Sverige 2966och 4057,för Norge 4122och 11372, för Dan—

mark 3754 och 4420, för Finland 3354 och 5453, för Holland 3256och 5730,

för de schweiziska kantonerna respektive 2263 och 3823, 2262och 4013, 19-97

gav den behållna bolags-inkomsten.

", ,,1_,_ v .., vr ,,,____ .,.,,_,4 .", VII IX

, "_—___

er aktieägare kr.

714280 A , H 1666 660 5000000 16 666 660

er kr.

aktieägare I 0 0

-93 5-9913-71 19-96 142 787 16-702427 2-24 277 2088 2966 2-56 10-5622-1731-10 336 12-17 24-95 3438 -07 6-0614-35 2187 145 7-9718-34 2686 2-53 1108 23-72 3362 2-97 12-07 25-27 3563 4-03 1418 28-57 38-49 -97 6041418 21-01 144 7821784 2608 2-4410-71 22-97 3289 284 1167 24-23 33-93 385 1385 27-79 38-49

ha 1098 15-0519-06 14-22 16-5022-54 28-05 20-33 24-29 33-15 41-23 22-10 26-74 36-804624 27-8534-12 4828 6028

169 75316-12 25-13 636 9-78 20-01 30-96 :-45 1180 2485 37-54 7172 12-272628 3885 784 13-26 28-43 4186 5-98 1106 20-09 27-41 888 13-97 23-37 31-77 10-0015-93 2618 33-54 10-00 16-23 26-18 3354 1000 16-86 26-18 33-54 5-9811-06 20-09 27-41 8881397 2387 31-77 10-00 1593 2618 33-54 10-00 16-23 26-18 33-54 1000 1636 2618 33-54 1-56 680 1378 16-90 4-72 909 1819 26-13 7-4413-15 24-22 3256 7-57 14-45 25-52 3382 59-50 17-19 28-26 36-57 l87 8-69 16-012081 607108417'24 2208 6-67 11-4517-84 2263 676 11-55 17-94 2278 683 11-47 17-7722-85 1-2510-64 1782 22-36 7-5012-0418-09 2262 7-50 12-04 18-092262 7-50 12-04 18-09 2262 7-50 12-04 18-09 2262 5-01 8-6014-43 18-47 60010-04 15481948 6-5010-54 15-93 19-97 658 1062 16-01 20-05 668 10-72 1611 20-15 —— 0-14 0-58 143 — 0-25 8-34 529 — 1-41 14-12 206 988 16-61 7-71 423 13-19 19-91 3-92 8-7118-03 26-71 3-9? 9-97 23-34 35-79 261 11-82 3116 47-14 2-61 13-11 3378 50-40 2-51 15-9738-75 56-75 2-10 8-70 17-5024-10 600 12-6021-4028-00 6-0012-60 21-4028-00 600 12-6021-40 28-00 6-00 12-6021-4028-00

— 1-13 3-70 612 1-58 5-19 8-53 — 24! 7-00 10-00 283 7-00 10-00 3-00 7-00 10-00 — 7-53 20-71 3210 —— 887 25-61 38-61 —

111-40

27-0338-64 11-55 27-053867 11-59 27-09 38-71

1 83-1320-51 3193 4061125 27-55 40-72 4-69?15-44 33-04 46-24 469 1618 3378 46-97 4-6! 17-1536-46 47-95

708 19-4730-94 293 10-11 26-3939-59 3-1513-9131-51

I O 44-71 338 1436 32-4645-66 333 1584

3515I4664

%s. Men bortsett från dessa.länder är skattesatsen för en person med

50 000kr. i förmögenhet och 4000 kr. i inkomst högre i Sverige än i de

övriga länderna. Beträffande de större inkomsttagarna ligger Sverige lika högt i förhållande till andra länder utan överträffas av Norge, Danmark, Holland, England, Frankrike och Tyskland, varav man kan sluta, att i

beskattningen dessaländer är mer progressivt utformad. Se vi därefter på den personliga beskattningens fördelning mellan stat

och kommun, så framgår av tab. att statsbeskattningen,

särskilt för

större inkomsttagare, är tämligen måttligt tilltagen i Sverige i förhål-

lande till andra länder. Den maximala skattesatsen i Sverige, omkring

20 %, lägre Norge

är ju avsevärt än motsvarande skattesatser i 6028%, Danmark 3098%, %, %, %, Finland 27 Holland 25-10 England 54-14 Belgien 28 %, Frankrike 38-71 % och Tyskland 44-02 %. Endast de

schweiziska kantonerna, Förenta Staterna och Italien ha en lägre personlig beskattning av aktieägare än Sverige. Den obetydliga höjning av

86 Tab. irländska aktieägares totala personliga " .

Vw—411?"

_r

12. beskattning i % av aktieutdelningen.

v____v ll

VI,,., vn vm IX "_" | . f aktieägare kr.

"ll

754—550 WT?-5199, ?555665.,,.,llg,

_ 11-392 l

,36?99_6£L1_,

kr.

aktieägare

40000 140l|40 590393 000400 0001|171 420|400 000|571 420|| 93 3301133330

17 140 | 57 000 93 | 330 120000 290 400 000

19-97 19-59 1996 24-57 2386 24-27 32-57 2983 2966 35-20 3167 3110 40-57 35-64 3488 20-20 20-50 21-37 26-57 26-20 2686 36-93 3389 3362 40-23 36-03 3568 47-10 4081 38-49 20-13 2026 21-01 26-07 25-49 26-08 35-70 3281 32-39 38-90 34-51 3398 44-50 39-70 38-49 3667 21-50 1906 54-99 32-20 28-03 80-95 47-35 41-22 8918 52-56 46-23 113-72 68-97 6028 25-10 23-03 25-13 3260 28-59 3096 39-39 35-50 37-54 40-90 37-54 3885 44-20 4061 4186 3687 28-70 27-41 46-57 34-10 31-77 53-10 37-40 33-54 5410 37-40 33-54 54-53 37-40 33-54 36-87 28-70 27-41 46-57 34-10 31-77 53-10 37-40 33-54 54-10 37-40 33-54 54-53 37-40 33-54 22-07 19-61 16-90 30-30 25-99 26-13 4383 3460 3255 48-17 3646 33-92 57-30 40-37 36-57 28-97 2287 20-81 36-13 24-03 22-03 38-17 25-49 2263 3850 25-63 3069 38-23 25-39 22-49 35-47 2546 22-36 40-13 25-94 22-62 40-13 2584 22-62 40-19 25-84 22-52 40-13 25-84 22-25 28-67 20-61 18-47 33-47 22-04 19-49 35-13 22-76 1997 35-40 2287 20-05 35-73 23-01 20-15 0-47 083 1-43 083 3-34 529 4-70 11-01 14-12 687 14-11 16-61 14-10 18-84 19-91 29-03 25-76 26-71 33-23 33-34 35-79 39-40 44-51 47-14 43-70 4826 50-40 53-23 5586 56-75 24-10 42-00 30-57 28-00 42-00 30-57 28-00 42-00 28-00 28-00

29-0025-00

30-57 42-00 30-57

3-77; 529 6-12 527 7-41 853 8-1710-00 10-00 948 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00

25-10l29-59 32-10 29-57 36-59 38-01 38-00 38-51 38-04 38-50 3864 38-67 38-53 38-70 3871

27-10329-30 3198 37-50 39-31 40-72 51-47 47-20 46-24 53-90 48-24 46-97 57-17 52-09 47-95

23-60;27-s1 30-94 33-70 37-70 39-59 46-37 45-01344-71 49-53 46-37 45-50 5280 50-21 46-64

i Danmark, Finland och Holland bland de länder, som medtagits i den

föreliggande

jämförelsen. Vi se av tabellen, att Sverige beträffande såväl

smärre som större inkomsttagare ligger högre än de nämnda länderna.

se

Vi även, att en kommunal förmögenhetsbeskattning förutom i Sverige

endast förekommer i Holland såsom ett relativt obetydligt tillägg till

den statliga förmögenhetsskatten. De sist påpekade särdragen för Sverige bero på den kommunala progressivskatten.

B. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, om aktieägarna äro utländska.

De skattesatser, som kommit till användning vid kalkylen av de på ut-

ländska aktieägare fallande skatterna, ha sammanställts i tab. 13. Denna

tabell har uppställts efter samma principer som tab. 11. Skatterna ha

alltså satts i relation till varje aktieägares andel av den behållna bolags-

inkomsten, vilken uppgår till 8 % av aktieförmögenheten : den sista

inkomstsiffran för varje förmögenhetsgrupp; för Tyskland alternativ

a av den behållna bolagsinkomslen.

!

v VI vn vm IX

er aktieägarekr.

""-335256 11,

"li". 53356? 15?£

3656-00 1, ,,ééä-iéöo

ierakticägaredrr.

solg glä 51%

olålålä ålälciå

o

12818 åålå ååå-ål ååå

lgiälä

8-2a!12-274

1

3-724

1-50 5-12 228 2-60 888170523'90 338100220'0827'01 108 75315782236

11-40116-66

1-50 3-5015-00 500

— 1-50 3-50 500 —— —— 1-50 3-50 5-00 — 1-50 3-50 5-00 1-50 360 — 1-50 23-50 5-00 —— 1-50 21-50 ö-oo — 150 53-50 5-00 — 1-50 3-50 5-00 —— 1-50 3-50 500 i — 6-0014-00 20-00 — 6-0014-00 20-00 6-00 14-0020-00 —— 6-0014-00 20-00 — 6-0014-00 20-00 _,_________________________

2087 1000l13-97 2160 27-00

698 9-10 15-51 888120112'29 25-23 21-0027-00 1000 14-2721-00 27-00 10-00 14-40 6-98 51-10 15-51 20-87 888120119'29 25-23 10-0013-97 2160 27-00 10-001427 2160 27-00 10-0014-40 2160 27-00

— 0-90 2-10 3-00 — 0-90 2-10 3-00 — 0-90 2-10 23-00 — 0-90 210 23-00 — 0-90 2-10 23-00 — 090 2-10 300 —— 090 210 3-00 — 0.90 2-10 300 0-90 210 53-00 0-90 210 3-00 — 090 210 3-00 090 2-10 300 — 0-90 210 3-00 — 0-90 2-10 23-00 — 0-90 210 300 —— —— — 368116617'66 0-43 — 0-02 1-43 385 — 098 6-5012-22 — 162 8561456 — — 6751607 24-70 — 689 20-25 3271 — 9-49 2833 44-81 10383137 47-09 — 13-44 36-22 54-22 660 15-40 22-00 — 660 15-4022-00 —— 6-00 15-402200 — 6601540 22-00 — 6601540 22-00 — 1-13 3-70 6-12 —— 168 5-19 8-53 2-45 7-0010-00 283 7-0010-00 — 3-00 7-001000

18-00!

— — 540 12-00 18-00 — 5-4012-6018-00 5-4012-6018-00 5-4012-00 5-40112-0018-00

7-0010-05l 3—00l

—— 3-00 7-0010-00 — 300 — — 8-00 7-0010-00 — 3-00 7-001000 7-0010-00

stipulerade för landets invånare, blir skattetrycket starkare, särskilt för de mindre inkomsttagarna. Till gengäld slippa de i regel betala någon för-

mögenhetsskatt; Sverige och Finland äro de enda länder, som bryta mot

denna regel. I ett annat avseende är Sveriges ställning fullständigt unik: i intet annat land äro utländska aktieägare personligen skattskyl-

diga till kommunen, men i Sverige äro de skyldiga att betala kommunal

progressivskatt den proportionella kommunala inkomstskatten slippa de ifrån. De nu i den

däremot påpekade säregenheterna svenska skattelag-

stiftningen ha eliminerats i reformförslaget, enligt vilket utländska

aktieägare endast ha att betala den nyss angivna inkomstskatten på 5 %,

som utkräves i form av en kupong-skatt.

En jämförelse mellan de olika ländernas skattesatser för olika inkomst-

grupper ger vid handen, att Sverige beträffande de större inkomsttagar-

na överträffas endast av Finland och England. För dessa skattdragare,

som i verkligheten dock ofta torde undgå skattskyldighetens fullgörande, medför reformförslaget en avsevärd skattelindring, samtidigt som det

f 91

14.

beskattning in; av aktieutdelningen.

IL-. V H l l., g..

VI VI,.-

. i, . .c ,, ,, .. per aktieägare kr.

:1"_"" 10607600 500550

"i;;fjjg;;;;r"n ! "16355'55W

per aktieägare kr.

"in 40 000 57 140 | |f40000l—03—330li3333dI150000l280 0001400 0001|171 420|400 000 571 42 400 000 933 330 | 1 333 330

|

23-9OI33-40

12-40 11-70 12-27 17-07 16-29 16-66 25-10 22-47 22-36 27-17 2436 28-03 27-01 500 500 5-00 5-00 500 5-00 500 5-00 500 5-00 5-00 5-00 5-00 5-00 500

tö-oo 5-00 500 5-00 5-00 500 5-00 5-00 5-00 5-00 5-00 500 5-00 5-00 5-00

20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00 20-00

30-33 22-16 20-87 40-03 27-50 25-23 46-57 3086 27-00 47-57 3086 27-00 48-00 3086 27-00 30-33 2216 2087 40-03 27-50 25-23 46-57 3086 27-00 47-57 30-30 27-00 48-00 3086 27-00

3-00 3-00 3-00 3-00 3-00 33-00 3-00 3-00 3-00 33-00 3-00 300 3-00 3-00 3-00 3-00 3-00 23-00 3-00 3-00 8-00 3-00 53-00 3-00 3-00 300 3-00 3-00 3-00 3-00 3-00 300 3-00 3-00 300 3-00 3-00 3-00 300 3-00 3-00 3-00 3-00 300 3-00 — 0-43 0—07 204 3-85| 3-37 929122? 540 12-2314-561222 16-00 17-00 22-50 2230 24-76 22-90 28-93 32-71 3102 41-19 4481 34-60 44-81 47-99 44-80 51-74 54-22 22-00 22-00 2200 22-00 22-00 22-00 22-00 22-00 2200 22-00 22-00 22-00 22-00 2200 22-00 377 5-29 6-1? 5-37 7-41 8-53 8-17 10-00 10-00 59-4310-00 10-00 10-00 10-00 10-00 18-00 1800 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 18-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00 10-00

lagda i

skatterna varje land. Man kan alltså i varje tabell göra båda

de jämförelser, som nyss angivits.

Liksom förut variera vi först bolagstyperna med hänsyn till deras in-

kom—stprocent och fatstighetsinnehav. Av

utrymmesskäl ha vi i tab. 15

dock begränsat inkomstprocentens variationer till tre alternativ: 20

och 75 %. Det framgår av den högra halvan av denna tabell, att totalbe—

lastningen av utländska aktieägare är hög fråga jämförelsevis i Sverige i om bolag med hög inkomstprocent. bolag Beträffande med inkomster på 20 eller därutöver de

överträffas svenska skattesatserna endast av

%

de norska, finska, tyska och franska, detta vare sig bolaget har ett litet eller ett stort fastighetsinneh-av. I fråga om bolag med 6 % inkomst till-

komma Förenta Staterna Vid bolag med stort fastighetsinnehav, Eng-

land, Belgien och

Italien bland de länder, som ställa sig mera ogynnsam-

ma för utländska aktieägare än Sverige. Genomgående lägre skattesat— ser än Sverige ha Danmark, Holland och de schweiziska kantonerna. Dessa

länder ha alltså den för utländska aktieägare fördelaktigaste skattelagstiftningen, beroende på att de ha ingen eller låg personlig beskattning av utländska aktieägare, varför de i detta avseende ha ett försprång framför de andra i konkurrensen om de internationella kapitalen. Ge-

94 En jämförelse mellan de svenska aktiebolagsskatterna och de skatter,

som belasta svenska aktieinvesteringar i andra länder, ger vid handen, att skattetrycket för samtliga bolagstyper blir lägre i Danmark, Basel och Geneve, att det för bolag med inkomster på 20 % och därutöver dessutom lägre

blir i Holland, Ziirich och vid litet fastighetsinnehav Förenta Sta-

terna, samt att det vid 75 % inkomst även blir lägre i Förenta Staterna,

England, Belgien och Italien. Vid i övrigt lika omständigheter skulle det

alltså i nu nämnd omfattning ställa sig fördelaktigare för svenska kapita-

lister att bilda ett bolag på utländsk botten än inom Sverige. I verklighe—

ten spela naturligtvis en mångfald hänsyn in, när det gäller att utvälja det

lämpligaste landet för utövande av en viss verksamhet. Men den omstän-

digheten, att andra länder kunna bjuda lägre skatter än hemlandet, måste dock i vissa fall utlösa en tendens hos kapitalet att söka sig från hemlandet. Det framgår av tabellen, att det svenska reformförslaget, som medför en avsevärd Skattelättnad för bolag med hög inkomstproeent, därigenom även påtagligt förbättrar de inhemska investeringarnas räntabilitet i förhållande till de utländskas.

På samma sätt kan man för vart och ett av de övriga länderna

jäm-

föra det egna landets aktiebolagsskatter med de övriga ländernas total—

beskattning av främmande investeringar. Vi sakna här anledning att ingå. på dylika jämförelser och åtnöja oss med den anmärkningen, att

den tendens till kapitalexport, som vi ovan i viss mån kunnat konsta-

tera för Sveriges vidkommande, givetvis måste göra sig starkare gällande i de länder, vilkas aktiebolagsskatter äro ännu högre än de svenska.

Detta är i stort sett fallet med Norge, Finland, Frankrike och Tyskland.

Även för kapitalisterna i ett flertal andra länder kommer emellertid en aktieinvestering i de för utländska aktieägare så gynnsamma staterna Danmark, Basel, Geneve och Holland att medföra en reduktion av det totala skattetrycket.

Tab. 16 avser att belysa skattetryckets variationer för utländska aktievid olika hos

ägare utdelningsprocent bolagen. Om vi först jämföra de

olika ländernas skattesatser för utländska aktieägare, kunna Vi liksom

förut konstatera, att Danmark, Holland och de schweiziska kantonerna uppvisa de lägsta skattesatserna, detta även vad angår de fonde-rande

bolagen. Även andra länder ha emellertid lägre skattesatser än Sverige för vissa bolagstyper. Det som mest frapperar i denna tabell är dock den låga beskattningen i Holland för bolag, som fondera en stor del av in—

komsten. Jämföra vi de holländska skattesatsernaför utländska aktie—

ägare i dessa bolag med enbart aktiebolagsskatterna i tabellens vänstra

övriga vi,

halva sä finna att de förra utan

i de länderna, undantag äro

lägre än de senare för bolag, som blott utdela 30 % av den behållna in-

komsten. I fråga om bolag, som utdela 70 % av den behållna inkomsten, är beskattningen av utländska aktieägare förutom i Holland även i Danmark och Basel lägre än den inhemska aktiebolagsbeskattningen i övriga länder med undantag för Belgien och England. För de belgiska kapitalisterna motväges detta emellertid av att skatten på kapitalinkomst, som

för inländska aktieinvesteringar är 22 %, blott uppgår till 5 % för utländ—

ska investeringar, varför även deras skattebörda minskas vid en aktie— investering i Holland. Om man tänkte sig, att bolagen aldrig utdelade mer än 70 % av den behållna inkomsten, blir skattesituationen alltså vid en aktieinvestering i Holland, Danmark och Basel mera gynnsam än vid

så gott som alla aktieägartyper Norge, Finland, England, Frankrike och Tyskland. En betydligt lägre beskattning än den svenska ha däremot Danmark, Holland och de schweiziska kantonerna; även i Förenta Staterna, Belgien och Italien äro skatterna genomgående något lägre än i Sverige. Vi återfinna alltså samma länder som förut inom ytterlighetsgrupperna. Att skattebelastningen för utländska aktieinvesteringar blir hög sammanhänger därmed, att aktiebolags— så i de förra länderna själva beskattningen är tyngre än i de övriga länderna. Det låga skattetrycket för utlänningar i Danmark, Holland och Schweiz beror åter i första hand därpå, i och Holland helt slippa ifrån den att utlänningarna Danmark personliga beskattningen och i Schweiz endast träffas av en obetydlig kupongskatt. Sverige intar liksom förut en mellanställning, och ehuru det svenska reformförslaget avsevärt förbättrar ställningen särskilt för större utländska aktieägare —— för de tre högsta grupperna reduceras ju skattebördan med mer än hälften —, kommer Sverige dock fortfarande ligga de sistnämnda länderna, vad angår totalbelastningen av att över utländska aktieinvesteringar. Jämföra vi därefter enbart de av aktiebolagen erlagda skatterna i Sverige med den totala beskattningen av utaktieägare i andra länder, finna vi, att Sverige även efter reforländska ställning i till Danmark, Holland, men intar en ogynnsam förhållande Vid i övrigt lika omständigheter skulle det alltså vara Basel och Geneve. kapitalister att utbyta en aktieinvestering i Sverige lönande för svenska i någon av dessa stater. I detta liksom i övriga mot en aktieinvestering fall, utlösa en tendens till kapitalexport, kan dendå skatteförhållandena tendens emellertid i verkligheten neutraliseras av andra omständigna heter, som verka i motsatt riktning.

C. Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, när aktieägarna äro personligen skattskyldiga.

Hittills har aktiebolagsinkomsternas totalbeskattning i de olika län-

derna kalkylerats under antagande av att aktieägarna haft sina aktier

belånade utan i full utsträckning varit personligen skattskyldiga för den inkomst, som de erhållit i form av aktieutdelning, och den förmögenhet,

som aktieinnehavet representerar. I verkligheten händer det naturligt-

vis ofta, att aktieägarna äro skuldsatta och att deras nettoinkomst och

nettoförmögenhet därför understiga aktieutdelningen respektive aktie-

förmögenheten. Härigenom minskas deras personliga beskattning och av aktiebolagsinkomsterna. därmed även den totala skattebelastningen olika stor i olika fall, varför våra Denna reduktion av skattebördan blir föregående slutsatser i viss mån behöva modifieras. För att bilda oss en uppfattning om den berörda omständighetens betydelse ha vi här gjort några kompletterande kalkyler av aktiebolagsinkomsternas totalbelastning i det ytterlighetsfallet, att aktierna varit motsvarat eller överstigit belånade till fulla värdet och skuldräntorna aktieutdelningen, ingen personlig skatteplikt för vare sig förså att för aktieägarna. Vi ha härigenom fått

eller

mögenhet inkomst förelegat fram vissa minimisiffror för aktieinkomsternas skattebelastning. Då de förut meddelade siffrorna kunna betraktas som maximisatser, kommer

|? ; 97

den verkliga beskattningen alltså att variera inom dessa båda gränser,

beroende på omfattningen av aktieägarnas skuldsättning.

En reduktion av den personliga beskattningen kan förekomma även på

grund av andra förhållanden än aktieägarnas skuldsättning. Framför allt är att märka, att skattekontrollen i regel är lika vid ej effektiv

beskattningen av enskilda personer som vid beskattningen av aktiebo—

lag med lagstadgad bokföring, som är underkastad granskning. Även från denna synpunkt har det därför sitt särskilda intresse att kalkylera den skattebörda, som är alldeles oberoende av aktieägarnas personliga förhållanden och åtgöranden. I stort sett gäller, att de egentliga aktie— bolagsskatterna spela en större roll från kostnads- och räntabilitetssyn— punkt än aktieägarnas personliga skatter. De skatter, som det härvid gäller att kalkylera, äro först och främst de, vilka i denna undersökning rubricerats såsom erlagda av aktiebo— lagen. Härtill komma emellertid sådana skatter, som ha karaktären av kupongskatter och förskotteras av aktiebolagen. Dessa ha här betrak— tats såsom erlagda av aktieägarna, men då de i regel utgå oberoende av om aktieutdelningen representerar en nettoinkomst för aktieägaren och även med hänsyn till kontrollen äro fullt jämställda med de egentliga aktiebolagsskatterna, böra de givetvis medräknas vid kalkylen av de mi— nimiskatter, som belasta aktiebolagsinkomsterna. Vi ha därför gjort ett tillägg för de skatter av denna karaktär, som utgå i Schweiz, Belgien och Frankrike. För Tyskland ha gjorts två alternativa beräkningar: det första alternativet anger de egentliga" bolagsskatterna, det andra dessa skatter plus den tioprocentiga skatt på aktieutdelningen, som upptages hos bolagen men restitueras till inländska aktieägare, om deras skatte—

och

pliktiga inkomster understiga 1300 Rmk den ifrågavarande skatten överstiger 5 Rink per kvartal. Det andra alternativet hänför sig alltså till det fallet, att dylik restitution äger rum. Även beträffande det svenska reformförslaget ha vi räknat med två alternativ; den planerade kupongskatten på 5 % kan nämligen restituteras till inlänningar men till utlänningar, varför det ena alternativet hänför sig till de förra och det andra till de senare. Med dessa undantag gälla samtliga skattesatser oberoende av om aktieägarna äro inländska eller utländska.

I tab. 18 ha aktiebolagen varierats med hänsyn till inkomstpmcent

och fastighetsinnehav. Det blir alltså fråga om samma bolag som i tab. En jämförelse mellan dessa två tabeller ger vid handen, att den person-

liga beskattningens bortfallande i viss mån förbättrat Sveriges ställning i förhållande till de övriga ländernas, men att i stort sett de förut karakteriserade relationerna mellan ländernas skattesatser bevaras. Alltjämt gäller alltså, att de svenska skattesatserna äro jämförelsevis låga för bolag med låg inkomstprocent och jämförelsevis höga för bolag med hög inkomstprocent. Fortfarande gäller även, att Sverige på det hela taget har lägre skatter än Norge, Finland, Frankrike och Tyskland men högre skatter än Danmark, Holland och de schweiziska kantonerna. De lägsta siffrorna i tabellen förekomma för England, vilket beror därpå. att den av bolaget erlagda inkomstskatten antagits restituerad till aktieägarna.

På samma sätt ha vi i tab. 19 gjort en sammanställning av skattesat-

serna för de bolag, som förekomma i tabellerna 4—7. Sammanställningen avser liksom de föregående tabellerna att belysa skattetryckets variatio-

7 — 311986.

men att även de schweiziska kantonerna Basel och Geneve ha jämförelse—

vis låga skattesatser för dessa bolag. Omvänt har Norge högre skattesatser för bolag med liten och utdelning överträffas beträffande dessa endast av Tyskland, som på det hela taget har den högsta beskattningen

av samtliga länder.

D. Aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till beskattningen av andra inkomster.

En jämförelse av skattetryckets absoluta höjd olika länder emellan är, såsom framhållits i det föregående, förenad med stora svårigheter,

vilka ha sin grund i de djupgående skiljaktigheterna mellan ländernas

ekonomiska organisation och utformningen av deras skattesystem. Dessa svårigheter förminskas, när jämförelsen i stället avser graden av den merbeskattning, som vissa inkomstarter äro underkastade i förhållande

till andra inkomstarter. Ty härvid blir det ju i första hand fråga om en

jämförelse mellan olika inkomstarters skattebelastning inom samma land.

Den undersökning, som här gjorts av aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till beskattningen av handelsbolag och andra enskilda firmor, har därför större anspråk på exakthet än de sammanställ—

ningar av aktiebolagsinkomsternas totalbeskattning inom olika länder,

vilka i det föregående.

kommenterats

Handelsbolagen få i allmänhet betala samma fastighetsskatter och

andra avkastningsskatter som aktiebolagen. Den inkomst, som återstår efter dessa skatters erläggande, uppdelas på de olika delägarna, vilka

bli skattskyldiga härför enligt de vanliga bestämmelserna. Blott i några

enstaka undantagsfall beskattas inkomsten hos handelsbolaget, under det

att i stället delägarna bli skattefria. Så synes förhållandet vara i Finland. I

England äro de sammanslutningar, som närmast motsvara han— delsbolagen, the partnerships, primärt skattepliktiga, men den erlagda

inkomstskatten räknas sedan de olika delägarna till godo, och genom skatterestitutioner kunna dessa få skatten modifierad i överensstämmelse med sin personliga skatteplikt. När förmögenhetsskatt utgår, erlägges denna i regel av handelsbolaget utan av de enskilda delägarna i för-

hållande till storleken av deras andelar i den gemensamma förmögenhe-

ten. Endast i Finland och Tyskland svara handelsbolagen själva för

förmögenhetsskatten, under det att delägarna till gengäld bli befriade från denna skatt. Den allmänna regeln är därför, att den dubbelbeskattning, som aktiebolagsinkomsterna åtminstone delvis äro underkastade,

det att de beskattas både hos bolagen och delägarna, undvikes hos hane

delsbolagen. En jämförelse av den totala skattebelastningen i respek— tive fall är ägnad att klargöra, i vilken mån aktiebolagsinkomsternas dubbelbeskattning medför ett högre skattetryck för dessa inkomster än för

andra inkomster. Som vi skola finna, är detta alltid fallet, utan re-

sultatet blir ibland det motsatta, att aktiebolagen slippa billigare undan än handelsbolagen. I tabeller, som medtagits i tabellbilagan, ha vi uträknat den totala skattebelastningen i de olika länderna för 45 typer av handelsbolag, som i möjlig mån motsvara de 45 aktiebolagstyper, som lagts till grund för

den föreliggande undersökningen. Liksom beträffande aktiebolagen ha

vi gjort nio alternativa antaganden

rörande delägarnas förmögenhets-

och inkomstförhållanden. Såsom förut

angivits, har förmögenheten an— tagits uppgå till samma belopp för delägarna i handelsbolagen som för

aktieägarna. Den skattepliktiga inkomsten för en delägare i ett han—

delsbolag blir däremot i regel något större än motsvarande aktieägares andel av den behållna bolagsinkomsten, då de av aktiebolagen erlagda

skatterna mestadels äro större än de av handelsbolagen erlagda.1 De skattesatser, som använts vid kalkylen av de personliga skatter, som belasta handelsbolagsinkomsterna, ha sammanställts i tab. 20. Då inkomsterna för de olika förmögenhetsgrupperna som sagt i regel äro

något större än inkomsterna för motsvarande aktieägargrupper och allt— så något överstiga 8 av förmögenhetsvärdet, komma % även skattesat— serna att i stort sett ligga något högre än motsvarande skattesatser för aktieägarnas personliga

beskattning, vilka förut publicerats i tabellerna

9—12 under den sista inkomstsiffran i varje förmögenhetsgrupp. Lik-

som av dessa tabeller får man av tab. 20 ett allmänt intryck av den per-

sonliga beskattningens anordning i respektive länder. Då vi redan

utf

förligt behandlat denna fråga, behöva vi här emellertid tillfoga

några ytterligare kommentarer till denna tabell.

I tabellerna 21, 23, 25 och 27 ha sammanställts några siffror, som an—

ge, hur många procent aktiebolagsbeskattningen uppgår till av beskatt— ningen av motsvarande enskilda firmor, under förutsättning att delägar-

na i båda fallen äro inlänningar. När talen i dessa tabeller äro mindre än 100, innebär detta alltså, att skattetrycket är lägre

för aktiebolagsinkomsterna än för de enskilda firmornas inkomster, och att det är så många procent lägre, som anges av differensen mellan 100 och ifrågava—

rande tal. I den mån talen överstiga 100, ange de åter, hur många pro—

cent aktiebolagen äro tyngre beskattade än de enskilda firmorna. De till dessa tabeller sig anslutande tabellerna 22, 24, 26 och 28 visa, hur många procent denna merbeskattning, vare sig den är negativ eller positiv, ut— gör av aktiebolagens

inkomster. Dessa tabeller ge alltså upplysning om

merbeskattningens

absoluta storlek. Om exempelvis totalbeskattningeu för aktiebolagsinkomsterna är 30 % och för de enskilda firmornas in— komster 20 %, anges i de förra tabellerna, att aktiebolagsbeskattningen

utgör 150 av de enskilda firmornas beskattning, och i de % senare ta— bellerna, att merbeskattningen uppgår till 10 % av aktiebolagsinkomster—

na. I de förra det fråga tabellerna är alltså om relationen mellan aktiebolagens och de enskilda firmornas skattesatser, i de senare tabellerna

åter om differensen mellan dessa skattesatser.

Som vanligt ha vi först varierat bolagstyperna med hänsyn till in—

komstprocent och fastighetsinnehav. "Av tabellerna 21 och 22, som innehålla sammanställningarna för ifrågavarande bolag, framgår, att fastighetsinnehavet är av någon större betydelse för merbeskattningens

storlek. Detta resultat var även att vänta, då fastighetsbeskatt—

ningen i regel är oberoende av om fastigheterna aktiebolag ju tillhöra

eller enskilda firmor. Inkomstprocenten får däremot en desto större be— tydelse. Då någon utdelning förekommer för bolagen med 2 % in-

1 Jfr ovan s. 32. Inkomsterna för handelsdelägarna erhållas, om den behållna bolagsinkomsten för motsvarande aktieägare multipliceras med följande tal: Sverige 116, Norge 140, Danmark 110, Holland resp. 104, 106 och 108, Schweiz 120, Förenta Staterna 115, England 100, Belgien 100, Italien 100, Frankrike 107, Tyskland 180.

20. personliga beskattning i % av inkomsten.

IV

v rx v

|vn|v1n| 111 IIIIIIVI v1|v11|v111|

| | VI 1 | IX munalskatter Summa stats- och kommunalskatter

per kr. Förmögenhet per

kr.

mögenhet delägare delägare c, , ; — o- ..., g

; e

—

s E

ä 5 ä

g

: g : %

g g a: o oo : 8 3 g g g a: o oo :

o g 0

o o 8 8 8 o o o 8 8 8 g

| | | | 24-43 29-68

11-291

11-83 13-26 1416 14-17 14-15 14-52 18-77 2085 31-09 33-77

11-59 12-22 13-79 1465 1466 14-67 11.87i12.80 1189 12-82 1496 1964 2168 27-17 33-57 35-57 3769

11-59i

12-22 13-79 1466 1466 1467 11-89 1282 1496 19-42 21-52 2687 32-27 33-99 3769 17-73 19-13 19-18 19-19 19-20 22-21 32-27 35-74 45-09 5768 62-51 7369

17-83j | 155511676

7033 53-10 8-90 51-7910-06 11-11 886Y1094 16-07 23-20 25-89 31-59 37-90 39-10 41-57

901 10-08 1086 11-32 1188 11-47 8-25 9-33 12-13 17-79 19-35 26-37 32-17 33-47 36-23 17-14 17-41 18-42 18-93 19-01 19-11 863 981 13-35 17-14 17-41 18-42 18-93 19-01 19-11 17-50 18-54 18-75 1876 18-75 18-75 4-72 596 11-42 17-50 18-54 18-75 18-75 18-76 18-75

63%

14-46 14-97 15-91 16-21 16-29 1686 763 1183 1446 14-97 15-81 16-21 16-28 16-36 080 1-15 164 2-45 262 284 —— 0-04 063 259 4-07 23-39 1887 21-38 2406 3-92 3-92 3-92 2-61 251 261 11-71 13-55 21-95 24-08 26-71 35-79 47-14 50-40 56-75 — — — — —— — 13-42 13-42 13-42 1462 15-52 19-11 19-42 19-42 19-42 — — — — —— 2-12 214 348 5-28 6-12 8-53 10-00 10-00 10-00 —— — —— —— — — 1-70 290 866 16-25 2008 25-02 25-20 25-23 2526

3-49!

2-47 290 383 338 3-9 8-97 958 14-66 27-21 3083 3836 42-12 4268 43-44

på en ökning av aktiebolagens skattesatser utan på en minskning av skattesatserna för de enskilda firmorna vid stigande inkomstprocent; de jämförelsevis höga fastighetsskatterna äro nämligen oberoende av in—

komsten, och inkomstskatten är för delägare i enskilda firmor tämligen

obetydlig, när det är fråga om höga inkoms—tlägen. vänta, höga

Det är därför att att Sverige skall uppvisa särskilt siff—

ror, när det blir fråga om hur stor kvotdel merbeskattningen utgör av aktiebolagsinkomsterna. Detta bekräftas även av tab. 22, av vilken fram— går, att den extra beskattningen av aktiebolagsinkomsterna för bolag hög

med 75 % inkomst absorberar över 1/5 av dessa inkomster. En så

siffra visar något annat land. Och även när bolagens inkomstprocent sjunkit ned till 20 %, ligger Sverige med en merbeskattning av 150 %

högst av samtliga här medtagna länder. För bolag med inkomster på 6—10 % ligger Sverige visserligen relativt högt med hänsyn till merbe— skattningen men överträffas dock av Finland, Ziirich och Frankrike. medför, som synes av tabellen, en utjämning Det svenska reformförslaget av skattesatserna, varigenom dessa komma i bättre överensstämmelse med siffrorna för andra länder. Även efter reformens genomförande kommer

av 20 %. Men vi ha förut i anslutning till tab. 22 konstaterat, att Sve— ? riges ställning i förhållande till andra länder blir ännu ogynnsammare för bolag med högre inkomstprocenter, och lägre inkomst—

att

Sverige vid procenter överträffas endast av nyssnämnda tre stater. Slutsatsen blir därför, att aktiebolagens merbelastning generellt sett är tyngre i Sverige än i flertalet andra länder.

E. Aktiebolagsheskattningens fördelning mellan stat och kommun och mellan aktiebolag och aktieägare.

De hittills gjorda sammanställningarna av aktiebolagsinkomsternae skattebelastning ha tagit hänsyn till i vilken mån skatterna utgått till

staten eller till kommunala samfund eller i vilken mån de erlagts av bo—

lagen eller av aktieägarna. För att i någon mån belysa dessa förhål-

landen skola vi här tillfoga några tabeller, där den totala beskattningen

av bolagsinkomster, som tillfalla inländska aktieägare, uppdelats från

dessa två synpunkter.

Skattebördans fördelning i de nämnda hänseendena varierar mycket

vid olika typer av bolag och aktieägare. Vi ha här åtnöjt oss med två

alternativa antaganden, i det vi i tab. 29 kombinerat ett bolag med låg

6 med stora 7 142000

inkomstprocent % aktieägare kr. i aktieförmögenutgått bolag hög

het och i tab. 30 omvänt från ett med inkomstprocent

32 71420 kr. i

och små aktieägare aktieförmögenhet. I överens % stämmelse med förut tillämpade principer1 ha vi för förbundsstater fört förbundsskatterna till den statliga gruppen och de till delstater och kommunala korporationer utgående Skatterna till den kommunala gruppen. Gränsen mellan av aktiebolagen och av aktieägarna erlagda skatter har dragits så, att skatter, som haft karaktären av kupongskatter och förskotterats av bolagen för aktieägarna, räknats såsom aktieägarskatter.

Bolagsbeskattningens fördelning mellan stat och kommun borde egent-

ligen ses mot bakgrunden av hur förvaltningsuppgifterna fördelats mel— lan i olika länder och hur skattesystemen organiserats dessa myndigheter fall. Vi kunna dock här ingå på denna vidlyftiga fråga2 i respektive till en direkt mellan de här föreliggande utan begränsa oss jämförelse procentsiffrorna.

Vad först angår de av aktiebolagen erlagda skatterna, så se vi av

bolag låg kommunalbeskattningen do-

tab. 29, för med

att inkomstprocent minerar mer i Sverige än i andra länder med undantag av Förenta Staterna. Siffrorna för de schweiziska kantonerna, där den kantonala beskattningen sammanförts med den kommunala, äro direkt jämförliga med de övriga ländernas, varför vi bortse från desamma. En stegring. av inkomstproeenten har i regel till följd, att statsbeskattningen får ökad betydelse i förhållande till kommunalbeskattningen. Av tab. 30 framgår, att stegringen är särskilt påfallande i Sverige, där aktiebolagens statsen till av samtliga av bolagen erlagskatter ökats från fjärdedel hälften da skatter. Trots detta ligger Sverige fortfarande i näst främsta rummet med hänsyn till den relativa storleken av bolagets kommunalskatter.

1 Jfr ovan 5. 30. Jfr Wohlin, a. a. s. 5 fl.

inkomsternas skattebelastning blivit mera ogynnsam

avsevärt för Sve-

rige än den jämförelse, som

generaldirektör Wohlin gjort mellan dessa

inkomsters statliga beskattning i olika länder. Den här gjorda utredningen, som även omfattar den kommunala beskattningen, utgör därför ett behövligt komplement till VVohlins undersökning, när det gäller att bilda sig en uppfattning i frågan, om det nuvarande skattetrycket för aktiebolagsinkomsterna är så högt i Sverige i förhållande till i andra länder, att en skattelindring kan anses vara befogad. Det bör märkas, att den ifrågasatta svenska skattereformen, som mest hänför sig till statsbeskattningen, i stort sett är ägnad att ytterligare öka kommunalbeskattningens relativa betydelse för aktiebolagsinkomsterna, och detta skulle i ännu större grad ha

blivit fallet beträffande bolag med högre inkomstprocent än därest icke förslaget inneburit borttagande av den kommu-

nala progressivskatten för bolagen. Skatternas fördelning mellan bolag och aktieägare är mycket olika i de här två anförda tabellerna, då bolags- och aktieägartyperna kombine-

rats på ett sådant sätt, att ytterlighetsfallen skulle belysas. I Sverige

äro bolagsskatterna bolag jämförelsevis små för med låg inkomstprocent och aktieägarskatterna relativt stora för aktieägare med stor inkomst, varför

tab. 29, som hänför sig till denna kombination, för Sverige

till de länder,

som låta aktieägarna betala huvudparten av de skatter, som belasta

aktieinkomsterna. Som synes av tabellen, uppgå de av aktiebolagen er— lagda skatterna till mindre än en tredjedel av totalbeskattningen i Sve— rige; en ännu starkare förskjutning av skattebördan från bolagen till aktieägarna förekommer dock i Danmark, Basel, England och Belgien. I tab. 30, som hänför sig till en bolagskombination av och aktieägarty— per, som är rakt den nyssnämnda, motsatt har även proportionen mellan de av bolagen och de av aktieägarna erlagda skatterna blivit omvänd för Sveriges vidkommande; på bolagen komma nu över två tredjedelar av to— talbeskattningen. Bolagsskatterna dominera emellertid ännu mer i Norge, Finland, Förenta Staterna, Italien och Tyskland. På det hela taget kan Sverige därför sägas intaga en mellanställning hänsyn med

till skattebördans fördelning mellan bolagen och aktieägarna. Reform—

förslaget medför i stort sett en sänkning av bolagsskatterna och en ökning av aktieägarskatterna. Men i de här behandlade ytterlighetsfallen

blir förskjutningen mellan de båda skattekategorierna, såsom framgår

av tabellerna, tämligen obetydlig.

F. Sammanfattning.

Huvudsyftet med den föreliggande undersökningen har varit att klar— göra, om de svenska aktiebolagen kunna anses vara särskilt hårt betungade med skatter i jämförelse med aktiebolagen inom andra länder.

Om så vore fallet, kunde befaras, att beskattningen lade hinder i vägen

för den svenska industriens kapitalförsörjning och därigenom minskade

dennas förmåga att stå sig i konkurrensen med utländsk industri.

Skattetrycket i Sverige och ett flertal främmande länder för olika ty— per av aktiebolag och aktieägare har därför jämförts i de hänseenden, som äro av mest relevans för kapita-lrörelserna mellan ländernas aktie—

marknader: a den totala

skattebelastningen av bolagsinkomster, som till-

b den totala

falla aktieägare; skattebelastningen av bolagsin-

inländska

c

komster, som tillfalla utländska aktieägare; av aktiebolagen erlagda

av

skatter relevans särskilt i de fall, då aktieägarna äro skuldsatta; och

d bolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till beskattningen av

andra inkomster inom samma land. Av praktiska skäl har jämförelsen begränsats till de direkta skatterna och av principiella skäl ha blott löpande ordinarie skatter medtagits. På grund av de många svårigheter, som äro förenade med en dylik jämförelse och som närmare karakteriserats i andra kapitlet, är en viss försiktighet av nöden vid resultatens ut—

tolkning. En sammanfattning av undersökningens huvudresultat försvåras av den omständigheten, att beskattningens relativa höjd i ovannämnda avsevärt varierar i de olika länderna för olika typer av hänseenden bolag och aktieägare. De mest utmärkande dragen för Sverige äro en ovanligt hård beskattning av bolag med hög inkomstprocent, en relativt kraftig beskattning av bolagsinkomster, som tillfalla små aktie— ägare, samt den även till kommunen genomförda dubbla inkomstbeskattningen av bolagen och aktieägarna, varigenom aktieinkomsterna övertungt

till

huvud bli jämförelsevis belastade i förhållande andra in—

komster. Beträffande den totala beskattningen av bolagsinkomster, som tillfalla inlän-dska aktieägare, överträffas Sverige i allmänhet av Tyskland, Frank—

rike, Norge och Finland i nu nämnd ordning. Sveriges plats blir emeller-

dessa länder, då de övriga länderna i regel ha lägre skatter tid näst efter det fråga om bolag med särskilt låg inkomstprocent, än Sverige, när är ovanligt i Sverige, eller bolag, som ägas av

vilka behandlas skonsamt

mycket aktieägare, vilka bli hårt åtgångna i några stater, framför stora som har en mycket moderat beskattning av bolagsallt i England, eljest Att ange rangordningen mellan de övriga länderna med inkomsterna. hänsyn skattetryckets allmänna är lätt, men i stort sett gäller till höjd Danmark, England och Holland ha något tyngre skat— kanske, att Ziirich, ter än Förenta Staterna, Belgien, Italien, Basel och Geneve.

Även med hänsyn till den totala skattebelastningen av utländska aktie—

ägare ligga Tyskland, Norge, Frankrike och Finland högst av samtliga

länder. Lägst äro skattesatserna i Holland och Danmark, vilka sakna

personlig beskattning av utländska aktieägare, samt i de schweiziska kanfå betala treprocentig kupongskatt tonerna, där utlänningarna endast en

Dessa stater utländska kapitalister avsevärt mera till förbundet. erbjuda gynnsamma skattevillkor än Sverige. Då de av aktiebolagen erlagda skat-

i äro högre än totalbeskattningen av utländska terna i Sverige allmänhet länderna, kunna även svenska kapitalister erhålla aktieägare i de nämnda genom att flytta sina aktieinvesteringar från Sverige en Skattelättnad bolag blir särskilt påtill dessa länder. För fonderande skattelättnaden

taglig i Holland. enbart på de av aktiebolagen erlagda skatterna, vilka Se vi därefter kupongskatterna ange totalbelastningen i sådana fall, då med tillägg av någon personlig skatteplikt föreligger, kommer Sverige fortfarande ef- Tyskland, Frankrike, Norge och Finland. I jämnhöjd med Sverige ter Belgien och Italien. Påtagligt lägre äro bolagsligga Förenta Staterna, Danmark, Holland och England, om i det sistnämnda landet skatterna i inkomstskatten, som faller på aktieutdelningen, betraktas som den del av personlig skatt på aktieägaren. en

117 Vad slutligen angår aktiebolagsinkomsternas merbeskattning i förhållande till beskattningen av handelsbolag och andra enskilda firmor, synes denna i genomsnitt vara högre i Sverige än i något annat av de här med— tagna länderna. I fråga om bolag, som ha tämligen liten inkomst i förhållande till aktiekapitalet eller som ägas av stora aktieägare, överträffas Sverige i detta hänseende dock av några andra länder framför allt Frankrike och Ziirich. Särskilt utmärkande för Sverige är den höga merbeskattningen av aktieinkomster, som hänföra sig till bolag med hög inkomstprocent och jämförelsevis små aktieägare. På det hela taget ha alltså genom den här gjorda undersökningen de resultat bekräftats, vari den förra för Sveriges industriförbund verkställda utredningen utmynnade. De förskjutningar av skattetrycket, som inträffat sedan år 1924 nedåt för vissa länder såsom Sverige och uppåt

för andra länder ha haft den betydelsen, att de i större grad rubbat

—— den inbördes relationen mellan ländernas ställning i skattehänseende. Ej

heller behöva slutsatserna avsevärt modifieras, därför att nya länder med—

tagits i den föreliggande jämförelsen. I stort sett gäller fortfarande, Sverige tillhör de länder, där aktiebolagsinkomsterna bli tyngst beatt skattade i jämförelse med andra inkomster. Genom denna relativt höga merbeskattning av aktiebolagsinkomsterna komma procentsiffrorna för

deras totala beskattning i Sverige, vad angår såväl inländska som utländ-

ska aktieägare, upp på en nivå, som visserligen är lika hög som den i Tyskland, Frankrike, Norge och Finland gällande, men som avgjort över— stiger nivån inom övriga här medtagna länder, trots att flertalet av dessa i övrigt har ett högre skattetryck än Sverige.

Det skulle vara en intressant uppgift att med utgångspunkt från de i

första avdelningen av detta arbete angivna synpunkterna närmare undersöka, aktiebolagens ogynnsamma ställning vilka konsekvenser de svenska verkligen medföra med avseende på den svenska indui skattehänseende

kapitalförsörjning. Men en behandling av denna fråga faller utan-

striens . för ramen för detta arbete.

TABELLBILAGOR

120 Aktiebolagens ekonomiska ställning.

A | B | C | D

Kapital aktiekapital Övriga och reservegna Långt

fond fonder kapital

Karakteristik av aktiebolagen Capital ., , Autres Ca ital p . . capital 30-

C aractemttque des soc-vete.! anonymes otal, . fonds des empnmte

fonds societés de reaarve

obligatoires compyis Kr. Cour. Kr. Cour. Kr. Cour.

Utdelning i

Inkomst i% % av

av kapitalet: 2 nettoinkomsten:l 0 Revenu en % Dividende en % 0 — 6 du capital du revenu netl 100 30 Fastighets- — 70 värde — 100 20

;

% 30 av 20 70 kapitalet. 1 000 000 I 000 000 500 000 100 Valeur des

;

30 immeubles 32 70 20 % du 2200 000 100 capital

l

30 75 70 6 500 000 , 100

2 0 0 6 100 — 30 Fastigh .

Valeur

;

100 des

I

30 immeublea 32 70 40 % du 2200000

I

100 capital 30

70 6500 000

2 0 — - 6 - 100

70 kapitalet. 1 000 000 1 000 000 500 000

100 Valeur des 30 immeubles 32 70 70 % du 2200 000 100 capital 30 75 70 6 500 000 100

Nettoinkomsten : i kol. L angiven inkomst minus av bolaget erlagda skatter. Revem net:

121 Situation économiqne des socicles anonymes.

E

? G H I | Värde av byggnader Skattepliktig Värde av Värde av exklusive Värde av Inkomst omsättning

tomte?

bebyggda och fasta Kontors-

obebyggda Antal per år inklusive

tomter tomter maskiner maskiner hyra skatter arbetare

Valeur dee Chiffre

Valeur des Valeur des Valeur des Layer des Revenu bäliments Nombre d a/faires termins termins maChines bureaua: impåts

lerclu- d ouuners annuel mm båtia båtis fixes cow/pris sion des soumis

termins et limpät

machines

Kr. Cour. Kr. Cour. Kr. Cour. Kr. Cour. | Kr. Cour. Kr. Cour. Kr. Cour.

20 000

60 000

100 000

I

— 30 000 150 000 20 000 125 1 500 000 200 000

%

320 000

750 000

20 000

60 000

;

100 000

20000 40000 , 300000 40000 5 000 600 000 200 000

%

;

320 000

?

| 750 000 1 i

; 20 000

: 60 000

;

1

I

|

?

. 35000 40000 525000 100000 5 000 40 500 000 200 000

i

?

i 320 000 | i

750 000

%

i |

revenu indiqué la cal. L sous deduction des impöts payés par la societe.

122 Skatter i Sverige: gäll. rätt.

l

4 5 | 6

Skatter, som erläggas av aktiebolagen

till amten PEtat till kommuner

1 Inkomst- 0011 . Summa

.. .. , U Kommunal Kommunal

åkatt,

ammn g s—

ruggig?

1

Total fastighetsskatt:1 inkomstskatt.

Impöt Impöt canlmunal

I , fancier

132128;

r bolags-

Im?

" sur le revenul , . communal1

d égalwatw" "komm"

!

KT- kol. E ko. 134—ko. L—koL E fortuna

Xsara

d..

karamzusx

Han

maka.-35.546?

8 a.,... %

attemffgren X 01:51". X 035 venu 45,1" fram 0711 X 9619

Iométe

Kr. Cour. Kr. Cour. | Kr. Cour. Kr. Cour.

393 ——- 393 20 952 952 — 1 732 29 952 4 760

1 732

Inklusive

123 Impöts en Suéde: droit actuel.

!

7 8 9 10 1 1

| | | !

Impöts pages par les societér; anonymes !

., ,,v. ,

?ÄTTIUTÖ Summa stats- och kommunalskatter !

! !

Summa Total des imp åts d lEtat et aux

Kommunal !

?Tums

!

wäl?!

progressivskatt ,, " , , ._,__1, , " h. . " 1 - - |

ImIZZZLZZZszml

! av bolags- % av bolags—

%

!

? Kr. inkomsten Kr. inkomsten

!

äåitläprgfåhfånå Cour. ! % du rcvenu Cour. % du re venu

de la societé de la Société

!

Kr. Cour.

!

|

1 600 1 600

!

! |

voirie compris.

124 Skatter i Sverige: gäll. rä

12 18 14 15 16 17 18 | 19 | 70 | | | | | |

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till stat och kommun, under alternativa antaganden

I—IX

rörande aktietörmögenheten per aktieägare, i kronor.

Impöts payes lEtat et ana: communes, par les actsmmairea suédois, I—IX chiffre de Zu fortuna-

actions par actiormzire, en couronnes

kol.

L—kol. 10 X skatteprocenten 1

I II III IV V VI VII VIII IX 50 000 kr. 71 420 kr. 66 660 kr. 500 000 kr. 714 280 kr. 1 666 660 kr. 5 000 000 kr. 7149850 kr. 16 666 660

9 18 648 20 330 23 561 29 776 32 142 39 095 47 780 50 109 55 38!

10 5 295 7 416 10 447 13 500 14 927 18 362 24 362 26 301 30 341

11 18 565 20 935 24 561 31 549 34 160 41 619 52 035 55 240 62 171

12 28 845 31 447 36 446 46 058 49 720 60 476 73 909 77 511 85 671

13 11711 16 400 23 105 29 856 33 011 40 609 53 876 58166 67 10

14 41 057 46 298 54 316 69 770 75 545 92 039 115 073 122 162 137 485

15 63 790 69 543 80 598 101 858 109 956 133 740 163 448 171 415 189 474

16 17 18 19 20 21 22 .

23 = respektive nr 1-—nr 15

24 95 26 27 23 29 30

31 0 | 20 | 82 137 152 232 365 417 541

32 88 34 85 36 8 7 38

= respektive nr 2——nr 15

39 40 41 42

49"

44 45

utdelning 70

I—IX

Skattesatserna för de olika aktieägartypema vid de alternativ beträffande 30, Pour les tam: des impöts personnels, noir tabl. 11, p. 84—85.

pöts en Suéde: droit actuel.

|21|92123|24|25|26|27|28|29 # 80|RI|32|33l84|35|36l37|88

!

katter. som erläggas av inländska aktieägare till Total beskattning av aktiebolag och inländska

tat alternativa I—IX

antaganden

och I—IX

kommun, under aktieägare, under alternativa antaganden örande aktielörmögenheten per aktieägare, i % av aktie- rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i % av

olagsinkomsten. Impöts page å lEtat et aux com— aktiebolagsinkomsten. Total des zmpöte payes par

unen, par les actiormaires suédois, I—IX chifre de les societes anonymes et les actionnairee suédois.

par actionnaire, en du revenu par

ut fortun-actions % I—IX chi/fre de la fortun-actions action-

de la sociéte naire, en du revenu, de la societe

resp.

%

L

100

kol. 12 kol. 20 X kol. 11 +resp. kol. 21 kol. 29

kol. I

VIII!

N

VIIiVlIl

II III IV V VI XI I II III IV V VI IX

0 0-1 0-4 0-7 08 1-3 2-0 2-3 3-0 11-5 116 11-9 län 123 128 13-5 138 4-5

146 158

lo

0-1 0-4 0-7 OS 1-2 2-0 2-2 29 2-4 12-5 12-25131 131 136 14-4

r10-1

ll-o 12-8 16-2 17-5 21-2 26-0 272 30-1 225 231 25-2 286 29-9 336 38-4 39-s 42-5 1-3 2-5 36 46 5-1 6-2 8-3 8-9 105 l7-o 17-7 188 19s 20-3 21-4 23-35 241 255 6-3 7-1 8-3 10-7 116 14-1 17-7 188 21-1 21-5 22-3 23-5 25-9 268 29-13 329 34-0 363

98 107 121 15-1 16-9 206 25-1 263 291 25-0 25-9 276 30-9 32-1 358 40-3 41-5 44-3 1-7 3-4 4-4 48 5-9 7-9 8-5 98 21-1 218 228 238 24-2 25; 27-3 27-9 29-2 2-4 6-0 68 7-9 10-2 110 13-5 16-14 17%; 20-1 25-4 26-2 278 296 304 32-53 362 37-23 89-5

l 9-3 10-2 118 .14-9 16-1 195 239 25-1 277 28-7 29-6 31: 34-23 355 389 43-3 44-5 47-1

l

1-7 2-3 3-3 4-2 4-7 5-7 76 8-2 9-5 238 24-4 25-4 26-3 268 27-s 29-7 30-3 31-6 10 5-5 6-5 7-7 9-9 10-7 130 163 7-3 19-4 279 286 298 32-0 328 351 384 39-4 41-5 11 9-0 98 11-4 144 155 189 231 242 268 31-1 31-9 335 36-5 376 41-0 45-2 46-u 489 12

, 1-s 2-2 3-1 4-0 4-4 5-4 7.2 78 8-9 28-1 28-7 29-6 305 309 31-9 33-7 Me 355 13

5-5 6-2 7-2 93 10—1 128 15-13 16-33 18-3 320 397 337 35-23366 388 418 42% 44-8 14 8-5 9-3 107 36 14-7 178 218 22-9 253 350 358 372 40—141" 44-3 488 491 51.8 15

16 17 18 19 20 21 22

respektive nr 28

l—nr 15

24 25 l 26 l 27 28 29 30

01|

0 18 2-7185 186 197 208 206 212 31

| 04| 0-71 08 12 2-1 189 19% 19-3

32 33 34 35 36 87 88

=respektive nr 2—nr 15 89

40 41 42 48 44 45

DO % av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats förevarande bolag, återfinnas i texttab. 11, s. 84—85.

126 Skatter i Sverige: gäll. räti

|53,54,55|56

39|4o|414z|43|44|4öl4sim47 4a|49|50|51|

Statlig beskattning av aktiebolag och inländska Kommunal beskattning av aktiebolag och in-

aktie ägare, under alternativa antaganden I—IX rörande ländska aktieägare, under alternativa antaganaktielörmögenlieten per aktieägare, i % av aktiebolags- den I—IX rörande aktieförmögeiiheten per aktie-

inkomsten. Impöts dEtat .sur les socieles anonymt-s ägare, i % av aktiebolagsinkomsten. Impöls com—

et les actionnaires suédois, I—IX chime de la for- munauz sur le societés anonymes et les action-

tune-actions par actionnaire, en % du namn de la naires suédois, I—IX chi/fre de la fortune-actiom société par actiomzaire, en % du revenu de la sométe

L

100

kol. xkälooL

4 +kOIL—k0110 skatteprocentenl 9 kol. + kol. L—kol. 10 X akatteprocentenl

VIIIVIII

,

i

! II III IV V Vi VII VIII IK 1 11 Ill IV V % Vl IX

1 2-0 2-1 2-4 27 2-7 30 3-5 3-7 4-2 9-5 9-5 9-5 96 96 9-7 100 10-1 101 2 2-9 30 3-3 36 36 3-9 44 46 5-1 9-5 n 97 9-5 9-6 9-7 10-0 101 102 8 6-0 64 7-3 9-3 101 126 16-4 176 206 166 17-1 17-9 19-3 197 21-1 22-0 22-0 22-0 4 61 6-5 6-9 7-5 7-5 85 9-9 10-4 116 109 111: 118 123 125 12-9 136 138 139 5 7-4 78 83 98 10-3 120 146 läs 179 141 14-7515-2 162 165 174 18-3 18-4 18-4 6 85 89 9-7 117 12-5 14-9 185 197 22-5 165 17-1 17-9 19-2 19-75 209 218 21-5 21s 7 97 101 10-5 11-0 11-3 120 13-57 13-s lö-o 114 118 12-3 12s 13-0 134 14-0 14-1 1417

8 10-9 113 ll-s 13-2 13-7 153 17-8 18-: 20-9 14-73 km 156 164 168 17-5 18-5 18-6 186

9 11-9 123 13-1 15-0 158 180 21-5 22-7 25-3 16-8 17-3 181 197 197 20-9 213 218 218 10 117 120 12-4 12-9 13-2 139 151 156 167 12-1 124 13-0 13-4 130 140 14%; 14-7 14-s 11 129 13? 13-7 150 155 17-1 19-5 20-4 22-5 l5o 154 16-1 169 IT? 18-1 189 19-019-0 12 138 14-2 150 168 175 197 23-1 242 26-7 17-3 178 18-5 19-7 20-1 213 22-1 22 22-2 13 14-3 14-45 150 15-5 15-7 16-4 17-5 18-0 191 13-25141 146 150 15-2 l56 16-2 Its-3 16-4

14 15-4 158 162 175 179 194 216 22% 24-5 löö 169 176 184 187 194 20 203 203

15 163 167 174. 191 198 219 25-0 26-1 28- 18-7 19-1 19-9 21-0 21-3 22-5 23-3 233 238

16 ; 17 3 18 g 19 a

21 i i 22 % =respektive nr l—nr 15 24 25 i

26 1 |

27 |

28 ; I

29 ! i

30 g

1-9; 22!

tal 2-4 2-5 2—7 3-2 34 16-7 167 16-7 167 17-1 172 178

31 38 167 16-17 52 83

84 ; i

36

se

37

! å

;

i

38 . =respektive nr 2—nr 15

39 : i 1

40 !

41 = 42 1

i

43 !

44i . ; ;

| 1 : i

45 I i

1 Skattesatserna för de olika

I—IX

aktieägartyperna vid de alternativ beträffande utdelning 30, 70 och och 13, s. 80—81, 82—83 och 88—89. Pour les iacta: des impöts persomzcls, wir les tableaux , 10 et 13, p.

pöls en Suéde: droit actuel.

IW

57 _ 59 1 62 1 63 | 64 1 65

Skatter, som erläggas av utländska aktieägare till stat och kommun, under alternativa antaganden

l—lX rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i kronor.

1 lmpöts payés lEtat ct aux communes, par les actionnaires etramgers. I—IX claim-e dela fortune-

., actions par actionnaire, en couronnes Gm. —— kol. 10 skatteprocentenl

I II III IV V VI VII VIII IX

000 kr. 71 420 kr 166 660 kr. soo 000 kr. 714 280 kr. 1 665 660 kr. 5 000 000 kr. 7 142 350 kr. 16 666 660 kr.

159 161 159 174 191 265 403 458 596 , 472 478 472 520 569 789 1 199 1 364 1 774

2 916 2 979 3 652 5 600 6 445 8 753 11 750 12 561 14193

1 865 1 869 2 022 2 712 3 157 4 336 6 384 7 057 8 496

3 433 3 530 4 024 6 031 6 975 9 660 13 334 14 455 17 020

4 704 4 807 5 894 9 035 10 398 14 121 18 958 20 266 22 900

3 545 3 553 3 843 5156 6 001 8 241 12134 13 414 16148

6 525 6 710 7 650 11 464 13 258 18 361 25 345 27 475 32 351

8 942 9 137 11 203 17 173 19 764 26 841 36 035 38 520 43 526

5 484 5 496 5 945 7 976 9 282 12 749 18 772 20 751 24 982

| 10 094 10 382 11 835 17 736 20 509 28 404 39 208 42 503 50 047

, 13 834 14 136 17 332 26 567 30 576 41 524 55 746 59 590 67 335 12

1 12 124 12 151 13 143 17 634 20 522 28188 41502 45 878 55 230 18

22 319 22 952 26 165 39 210 45 343 62 797 86 681 93 967 110 643 14

30 585 31 252 38 316 58 735 67 597 91 802 123 241 131 739 148 862 15

I 16 i 5 17

i 2

18 19 20

i i 21

;

22

= respektive nr l—nr 15 ; 28

i i

24

? i 25

26 27

i !

1 28 29

i 30

161 1

147 1 147 i 147 176 245 372 424 535

!

31 ; 82

I

i

88 : 84

; 1 36

1 1 36

E 3 87

38

respektive nr "Anr 15 :

39 40 41 42 43 44

i

45

Iz, av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats förevarande bolag, återfinnas i resp. texttab. 10 —81, 82—83 et 88—89.

128 Skatter i Sverige: gäll.

66|07|68|69170|71|72|73|74 75|70177173|79|so|s1ls2|a

Skatter, 50111 erläggas av utländska aktieägare till Total beskattning av aktiebolag och utländs

stat och kommun, under alternativa antaganden I—IX aktieägare, under alternativa antaganden 1—1

rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i % av aktie- rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i %

FEM

om"

bolagsinkomsten. Impåts PGI/9,3 å auf aktiebolagsinkomsten. Total des impöts payés munes par les actionnairee etrangers, I—IX ahr/fre les societes anonyma.? et lea actionnaires är," de la fortune-actions PM actionnaire, % d! W" gers, I—IX de la pa chi/fre fortuna-actions de la societé actionnaire, en du fevenu de la societe

resp.

%

65X%

kol. 57 kol. 1101 11+resp. kol. 66 kol. N

I

|

I II III IV V VI VII VIII IX 1 II IV V VII VIII

1 0-8 0-5 08 0-9 1-0 1-3 2-0 2-0 3-0 128 12-3112-11 12-4 12-512-8 13-5 138 14 2 0-8 0-9 08 0-9 0-9 18 2-0 2-3 3-0 13? 13-2 13-2 133 133137 14-4 14-7 15 8 4-9 5-0 61 98 10-7 146 1915 20-11 23-7 17-3 174 185 217 231270 320 333 36 4 1-9 1-9 20 2-7 3-2 4-3 6-4 7-1 8-5 17-1 17-1 17-2 17-9 18-419-5 21-6 22-73 5 3-4 3-5 40 6-0 7-0 9-7 13-3 14-5 170 18-13 187 192 21-2 22-2 249 285 29-7 32 6 4-7 48 59 9-0 10-4 14-1 19-0 20% 22-9 19-9 20-0 21-1 24-2 256 29-1334-2 35-5 38 7 18 18 1-9 2-6 3-0 4-1 6-1 6-7 8-1 212 21-2 21-8 22-0 224 235 25-5 26-1 27 8 3-3 3-4 38 5-7 66 9-2 12-7 13-7 16-2 22-7 22-14 232 251 26-0 28-11 321 331 35 9 4-5 46 56 86 9-9 134 18-0 193 21-s 23-59 240 25-0 28-0 29-3 32-3 374 387 41 10 1-7 17 19 2-5 2-9 4-0 5-9 6-5 78 23.8 238 240 246 250 26-1 28-0 286 29 11 3-2 32 37 5-5 6-4 8-9 12-11 13-11 156 25-8 25-3 258 27-0 28-5 31-0 31-4 35-4 37 12 4-3 44 54 88 96 13 17-4 185 210 26-4 20! 27-5 30-4 31-7 35-1 39-5 40-7 43 6-1 7-4 28-1 28-1 28-3 28-9 29-17 30-71 32-0 32%; 33 18 1-6 19 18 2-4 2-7 38 5-5 14 3-0 31 35 5-2 6-0 8-4 116 125 14-11 29-5 29-0 30-0 31-7 325 34-51 38-1 39-0 41 15 4-1 42 51 78 9-0 12-2 16-4 176 19-8 306 307 31-11 34-73 355 38-7 430 44-1 46

16 17 19 19 90 21

92 =respektive 15 . 1 nr l—nr 24 25

26 1

27 23

29 30 1

20-4 20-6 21

0-7| 0-7 07 0-81

31 0-9 1-2 1-9 2-1 2-7 19-2 19? 192 19-1319-4 197 02 83 I 94

05 i 1

30 37

99 I

39 =respektive nr 2—n1- 15

1 1

40

1 1

41 42 1 1 43 i 44

45 1

Skattesatserna för de olika delägartyperna I—IX återfinnas i texttab. 20, s. 102 och 103. Beträff smpåts personals, voir tabl. 20, 11. 102—103. Exception faite pour les societes en nom collect-if nos 16 et

| pöts en Suéde: droit actuel.

% 84 | 8 5 | 6 6 | 87 | 8 8 | 8 9 | 9 0 | 9 1 | 92

%

Hand elsb ol ags totala beskattning, under alternativa antaganden I—IX rörande förmögenheten

per delägare, i kronor.

Total des impöts payes par les sociétes en nom collectif, I—IX chiffre de la fortuna par

? societaire, en couronnes

kol. LXskatteprocenten 1

I 11 111 IV V VI VII VIII IK

50 000 kr. 71 420 kr. 166 660 kr. 500 000 kr. 714 280 kr. 666 660 kr. 5 000 000 kr. 7 142 850 kr. 16 666660 kr.

|

| 2 374 2 561 2 964 3 753 4 069 4 896 5 936 6 218 6 753 1 | 7 122 7 681 8 892 11 261 12 209 14 688 17 808 18 654 20 259 2 | 7 122 7 681 8 892 11 261 12 209 14 688 17 808 18 654 20 259 3

11 870 12 801 14 820 18 767 20 348 24 480 29 681 31090 33 766 4

1 870 12 801 14 820 18 767 20 348 24 480 29 681 31 090 33 766 5

11 870 12 801 14 820 18 767 20 348 24 480 29 681 31 090 33 766 6

23 740 25 602 29 640 37 534 40 696 48 960 59 362 62 180 67 532 7

23 740 25 602 29 640 37 534 40 696 48 960 59 362 62 180 67 532 8

23 740 25 602 29 640 37 534 40 696 48 960 59 362 62 180 67 532 9

37 40 964 47 424 60 054 65 113 78 336 94 979 99 488 108 051 10

| 984

113 78 336 94 979 99 488 108 051 11

i 37 984 40 964 47 424 60 054 65

| 37 984 40 964 47 424 60 054 65 113 78 336 94 979 99 488 108 051 12

89 026 96 008 111 150 140 753 152 610 183 601 222 608 233 176 253 246 13

89 026 96 008 111 150 140 753 152 610 183 601 222 608 233 176 253 246 14

89 026 96 008 111 150 140 753 152 610 183 601 222 608 233 176 253 246 15

2 626 2 733 3 035 3 776 4 092 4 902 5 938 6 220 6 754 16

1 7 1 8 19 20 21 | 22 23

= respektive nr 2—nr 15

24 25 2 6 2 7 2 8 |

| 29

30

3 974 | 4 092 | 4 360 5 028 5 300 6 065 7 047 7 308 7 862 31

32 33

| | 34

35

|

3 6 | 37 , 38

: respektlve nr 2—nr 15 39

4 0 41 42 43 44 45

mdelsbolagen nr 16 och 31, vilka träffas av garantiskatten, bli procentsatserna något högre. Pour les tamt de! ; les tama sont plus éleves cause de lämpat dit de garantie

— 311986.

130 Skatter i Sverige: gäll. rä

9394|95|96|97|98|99|1004101 102|1oa|1o4| 11151106|107|108|109111

Handelsbolags totala beskattning, under alternativa

i

Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, i av

I—IX

antaganden rörande förmögenheten per del- %

ägare, i av handelsbolagets inkomst. Iotal des motsvarande handelsbolags beskattning. Iolal des

%

payes

impöts perpus sur les revenue; des aocietés anony— impöts par les societes en nom catlectif, l—IX par mes, en des in-pöts pen,-us sur les revenue des chi/fre de la fortuna societaire. en % du revenu % de la societe societes en nom collectif

resp.

MTI—. kol.

100 10 + resp. kol. 12 kol. 20

kol. 84 kol. 92 —— X 1 00

resp. kol. 84"" kol. 92

I II III IV V VI VII VIII IX I II III IV V VI VII VIII IX

119 128 148 188 20-3 24-5 29": 31-1 338 97 91 81 65 61 52 45 44 43 11-9 128 148 188 %% 245 297 311 338 105 98 87 70 65 56 48 47 45

119 128 148 188 2013 24-13 297 31-1 338 190 183 170 152 147 137 129 127 126

119 128 148 188 203 245 297 311 338 143 139 127 106 100 88 79 78 76

119 128 148 188 203 245 297 311 338 181 174 159 138 132 120 111 109 108

119 128 148 188 203 245 297 311 338 211 202 186 165 158 146 136 134 131 11-9 128 145 188 203 246 29—7 31-1 331; 178 171 154 127 120 104 92 90 87

119 128 148 188 2013 245 297 31-1 33% 214 205 185 158 150 134 122 120 117

119 128 148 188 208 245 297 311 33b 242 231 211 183 175 159 146 143 140 11-9 128 148 188 203 245 297 31-1 33? 200 191 171 140 132 114 100 98 94

119 128 148 188 203 245 29-7 31-1 338 235 224 201 170 161 143 129 127 123

119 125 148 188 203 245 297 31—1 338 262 249 226 194 185 168 152 149 145

119 128 148 188 201 245 29? 31-1 33% 237 224 200 163 152 130 114 110 105 11-9 128 148 188 203 245 297 311 33% 270 255 228 191 180 159 141 138 133

119 128 148 188 203 246 297 311 334 295 280 252 214 202 181 163 159 153

16 131 13! 152 189 205 245 29"! 311 338 88 85 79 65 60 52 45 44 43

17

19 20 21 22 23

24 =respektive nr 2—nr 15

25 26 27 28 29 30

19-9| 20-5| 21a| 25-1| 25-13 3013

81 af,-? 36-13 39—13 93 91 87 76 73 65 58 56 54

32 88 84 85 36 37 88

=respektive nr 2—111 15

39 40 41 42 48 44 45

pöts en Suéde: droit actuel.

: 111 | 112 | 113 | 114 115 | 116 4 117 118 119 | |

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomsternas och motsvarande handelsbolagsinkomsters totala beskattning, i % av aktiebolagsinkomsten.

Difefence entre le total des impöts perpus sur les revenue des societes anonymes et les revenus des

societe's en nom collectif, en du % revenu de la societe anonyme resp. kol. 80"" kol. SED—resp. kol. 93"" kol. 101

1

!

I II III IV V VI VII VIII IX

— 0-4 —— 1-2 —— 2-9 — 6—5 — 8-0 —117 ——16-2 —17-3 ——198 0-5 — 0-3 — 2-0 — 56 -— 7-1 —10-8 ——15-3 —16-4 —18-4

8-2 ——11-s ——16-2 —17-4 —198 = respektive nr 2—nr 15 —

1-4

—

1-9|

— 2-9 — 5-9 — 7-2 lo-e —14-9 —159 —18-1 = respektive nr 2—nr 15

132 Skatter i Sverige: gäll. rätt. Impöts en Suéde: droit actuel.

1201121|122| 123| 124| 125|126 1301 191| 13311341 labil—19911?

| 127 | 128 129 | 182 |

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomsternas och motsva- Skillnaden mellan aktiebolagainkomsternas och motrande handelsbolagsinkomsters statliga beskattning, i svarande handelsbolagsinkomsters kommunala be- % av aktiebolageinkomsten. Diference entre lea im- skattning,i % av aktiebolagsinkomsten. Difé-rence

påta flätat sur lea revenus des societes anonymes entre les impåts communaum sur les revmua des

et sur les revenue des societes en nom collectif, en % societes anonymes et sur les revenue des aocietés du revenu de la societé anonyme en nom collectif; en % du revenu de la societe anonyme

II III IV V VI VII VIII IX I II III IV V VI VII Vlll IX

———16 —1-9 —-2-7—4-s —5-8 —8-2 —12-0 ——13-2 —15-4 1-2 0-7 ——0-9 —1-7 —2-2 -—36 —4-2 ——4-1 —3- —0-7 —1-0 —18 —3-9 —4-9 -—7-3 —11-1 ——12-3 —-14-5 1-2 0-7 —0-3 --1-7 ——2-2 —3-0 —4-2 —4-1 —4- 2-4 2-4 2-2 18 1-6 1-4 0-9 0-7 0-9 8-3 88 8-1 8-0 7-9 78 7-s 78 2-5 26 1-8 — —0-7 —2-7 -— 5-6 —— 6-5 — 8-0 26 2-5 2-0 1-0 0-7 —0-4 —0-0 —0-4 —0- 38 38 3-2 2-3 l-s 08 — 0-9 — 1-9 — 1-7 58 5-7 5-4 4-9 4-7 4-1 4-1 4-2 4-9 49 4-0 4-2 4-0 3-7 3 o 28 2-9 8-2 8—3 8-1 7-9 7-9 76 7-9- 76 6-1 6-1 5-4 3-5 28 O-s —— 2-2 — 3-1 — 4-6 3-1 3-0 2-5 1-5 1-2 0-1 —0-2 —0-1 78 7-3 6-7 5-7 5-2 4-1 2-3 l-s 1-9 6-2 6-1 5 8 5-1 5-0 4-9 4-9 4-4 4- 8-3 8-3 8-0 7-5 7.9 6-8 6-0 58 5-7 86 8-5 8-3 8-0 7-9 76 7-0 7-6 8-1 8-0 73 5-4 4-7 2-7 0-4 — 1-9 2-9 3-8 36 3-2 2-1 18 0-7 0-4 0-5 9-3 92 86 7-5 7-0 5-9 4-0 3-5 2-9 6-7 6-6 6-3 56 5-4 4-9 4-7 4-9 10-2 10-2 9-9 9-3 9-0 8-5 76 7-3 7-1 9-0 9-0 8-7 8-4 8-9 8-0 7-9 7-9 10-7 106 9-9 8-0 7-2 5-2 2-0 1-1 — 0-5 5-5 5-3 4-9 3-7 3-4 2-3 2-0 2-1 118 11-8 11-1 10-0 9-4 8-2 6-1 56 4-9 8-3 8-1 7-9 7-1 6-9 6-1 6-0 6-1 6

12-7 12-7 12-3 11-6 11-3 10-7 9-5 9-2 8-9 104 10-13 10-2 9-7 9-5 9-2 9-1 9-1

—16 -—18 —26-—48 —58 ——8-2 —12-0 —13-2 —15-4 —0-1 —0-2 —06 ———18 —2-3 -—3ö ——4-2 —4-1 —3

= respektive 111- 2—nr 15

—1-4|—1-7|—2-4|—4-4|—5-2 —7-5 —11-0 -12-1 —14-5 — —0-1 —0 5 -—17 —2-1 —3 2 ——3-9 —3 8 —3

= respektive nr 2—n1- 15

133 Skatter i Sverige: förslag A. Impöts en Suéde: projet A.

= 138 | 139 140 | 141 | 142 | 143 144 | 145

5 Skatter, som erläggas av akti eb ol agen. Impåte payés par les societes anonymes

till staten lEtat till kommuner aux communes Summa stats- och

Inkom st— 0611 förmögenhets- kommunalskatter Kommunal Kommunal Summa

, skatt Impöt sur le . , Total . lEtat et n

f as lg h e t ss k a , 1 m oms s k t k a " revenu et la Total aux communes | fortune

Impöt foncier Impöt communal

% av bolags- communal1 sur le ret.—ena1 % av bolags % av bolags-

|

inkomsten inkomsten mkomsten kol. E 1.134. kol. L—koL E+

kol. L—kol. 142 X Kr . K r.

89.11;

ååå—åå kååi 219203???

| X "" X % du " / du re- % du re— Cour. 007"-

venu de la 9-519 0301 9—519 vena de la venu de la

societé 80016 de, Kr. Cour. Kr. Cour. Kr. Cour. I

1

Inklusive dårå belöpande landstingsskatt och vägskatt. Impöts des conseils généraua: et de voirie comprise.

134 Skatter i Sverige: förslag

: 146 | 147 | 142 | 149 | 150 | 151 | 152 | 153 164 |

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till stat och kommun, under alternativa antaganden

I—IX rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i kronor.

Impöts payés å lEtat et aux communes par les actionnaires suédois, I—IX chi/fre de la fortuna-

actions par actiomzaire, en couronnes kol. L—kol. 144 skatteprocenten ,

I II III IV V VI VII VIII IX 50000 kr. 71420 kr. 166 660 kr. 500000 kr. 714 280 kr. 1 666660 kr. 5 000000 kr. 7142850 kr. 16 666 660 kr,

3 5 942 6 477 7 568 9 895 10 969 13 789 17 253 18 291 19 760

4 1 818 2 545 3 587 4 704 5 183 6 824 9 508 10 332 12 090

5 6 437 7187 8 618 11 126 12 279 15 694 20 289 21578 24 440 s 9 903 10 796 12 615 16 491 18 281 22 983 28 756 30 487 32 935

7 3 636 5 092 7 174 9 410 10 366 13 649 19 016 20 664 24181

8 12 876 14 375 17 237 22 253 24 560 31 390 40 578 43 156 48 880

9 19 807 21 593 25 232 32 982 36 563 45 966 57 512 60 975 65 871

10 5 817 8 147 11477 15 058 16 588 21 839 30 425 33 063 38 690

11 20 602 23 000 27 579 35 606 39 297 50 224 64 923 69 050 78 209

12 31 691 34 549 40 372 52 772 58 502 73 546 92 020 97 559 105 394

13 13 636 19 096 26 903 35 293 38 878 51 189 71311 77 493 90 679

14 48 288 53 909 64 639 83 454 92 103 117 714 152 166 161 836 183 303

15 74 277 80 977 94 624 123 687 137 116 172 375 215 671 228 656 247 018

16 17 1 8 19 20 21 22

23 = respektive nr l—nr 15

2 4 25 26 2 7 28 29 80

— 19 78

31 | 131 153 227 399 468 634

82 38 34 3 5 36 37 38 .

= respektlve nr 2—nr 15

39 40 4 1 42 48 44 46

1 olika

Skattesatserna för de aktieägartyperna I—IX vid de alternativ beträffande utdelning 0, 30, 70 001

Pour lea tauw des impöts per-samtala, noir tabl. 11, 1. 84—85.

pöts en Suéde: projet A.

Elåäl

1zys| 157| INDI

15,4

|1wz 164 1o:5|

| 1.5.4 | mu | 161 | ma 166 | 167 | 169|170|171|172

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till . . . .

aktiebolag OCh mlandska

Total beskattning

av

stat och kommun, under alternativa antaganden I—IX,"

.. . .. .. . .. . . aktleagare under alternatlva antaganden I—IX

rorande aktietormogenheten per aktleagare,1%avakt1e- .. J .. .. per . .. .c

- . , . , rorande aktxeformogenheten aktleagare, IA av

bolagsmkomsten. lmpots pages a lEtat et aux com-

a kt le b 0.g sinkomsten luta! des im p öts ay és ar munes par lea actionnaires suédois, I—IX chi/fre de . . les soctetés anonymes et les actzonnmreslsuédazs,

jla fortune-actions par actionnaire . en ? du revenu I—IX de la par actwnnawe,

1 chi/fre fortuna-actwns

4 e a l som eté

en 7 du. revenu de la societe

x-asp.

| "

rf

100 resp. kol. 146"" kol. 154 X kol. 145 + kol. 155"" kol. 163

01.1.

;

|

1 I

VIIlVIII|

|

IX

| |

V VI II III IV V VI

|

I II III IV IX I

15-1 16617017'9 ;— 0-1 0-4 0-7 0-3 1-2 2-2 2-5 3-4 |4-414-514-9 15-315-7 1 |—— 0-1 0-4, 0-7 0-5 1-2 2-2 2-5 3-4 14-4 14-5 14-9 liv? 15-53 157 16-617-0 179 2 23-0 283 27-1 30-9 32-7 37-4 432 4:99 474

19-9 10-x 12-6116-5 18-3 30? 32-9 24-3 25-2

|18 2-5 3-6 4-7 5-2 68 9-5 10-3 12-1 6-3 17-0 18-0 19-1 15% 21-3 23-9 248 265 4 6-4 7-2 86 11-1 12-3 5-7 20-3 216 24-4 20-9 216 23-1 25-6 26"! 30-1 34-7 36-0 38-9 6 9-9 108 126 16-5 18-3 23-0 288 30-5 32-9 24-3 25-2 27-1 30-9 32? 37-4 48-2 44-59 474 6

18 2-5 36 4-7 5-2 6-8 9-5 10-3 12-1 16-3 17—0 18-0 19-1 196 218 23-53 24-23 26-5 7 6-4 7-2 8-6 11-1 12-3 15-7 20-3 21-6 24-4 20-9 216 23-1 256 26-7 30-1 34-7 36-0 38-9 8 9-9 105 12-6 165 18-23 23-0 288 305 32-9 24-3 25? 27-1 309 397 37-4 43-2 44-59 474 9 1-8 2-5 3-6 4-7 5-2 6-8 9-5 10% 12-1 16-3 17-0 18-0 19-1 196 213 23-9 248 26-510

|6-4

7-2 8-6 11-1 12-3 15-7 20-3 216 24-4 20-9 216 23-1 256 26-7 30-1 34-7 36-0 38-911

199 10-a 12-6 16-5 18-3 230 28-8 30-5 32! 248 25-2 27-1 309 32-7 37-4 43-2 44-9 47412

1-5 2-5 3-6 4-7 5-2 6-8 9-5 10-3 12-1 16-55170 18-0 19-1 196 21-3 23-9 24-8 26-513 6-4 7-2 86 11-1 12-3 15-7 20-3 21-6 24-4 20-9 21-6 23-1 25-6 267 30-1 347 36-0 38-914 9-9 10 12-6 16-5 18-3 23-0 28-23 305 321 24-3 25-2 271 309 32-7 37-4 43-2 44-9 47-415

16 17 18 19 20 21 22

=respektive nr l—nr 15 23

24 25 26 27 28 29 30

—| 01 O4i 07l 08 1-1 2-0 2-3 32 21-2 21—3 216 21-s 22-0 22-3 23-2 23-5 24-431

32 38— 34 85 36 37 . 38

= respektive nr 2—nr 15

39 40 41 42 43 44 45

00% av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats på förevarande bolag, återfinnas texttab. 11. s. 84—85

136 ;

Skatter i Sverige: förslag

172 174 175 176 177 178 179 180 :!

199|

181

| | | | | | | | 182|183|184|185| 1861187 188! 190

Kommunal beskattning av aktiebolag och in-

Statlig beskattning av aktiebolag och

inlandska ländska aktieägare under alternativa anta—

nnder

aktieägare alternativa antaganden I—IX r0ran- ganden I—IX rörande aktieförmögenheten per

%av

de aktieformogenheten per aktieägare, 1 aktieboaktieägare, i % av aktiebolagsinkomsten, Impåts

lagsinkomsten. Impöts dEtat swr les anony-

soczetés communaux sur les sociélés anonymes et les

lea.

mes et actcormaweq suédms, I—IX Chi/f" de la actiomzaires I—IX

chifre la fortuna-

suédois, de fortuna-actwns P" actwnnazre, en % d" "e" de actions par actionnaire, en % du revenu de la la société gociété

ML

100

kol.

0

139+k01-L—k01-"xsnttepmcenteuxm 143+koi. L—kol. 144XskatteprocentenX—kog L

I

;

I II III IV V VI VII VIII I II IV V VIII IX

4

1 4-9 5-0 5-3 56 5-7 5-9 66 6-8 7-5 9-5 9-5 9-5 9.0 96 9-7 100101 104 ? 49 5-0 5-3 5-6 5-7 5-9 66 68 7-5 9-5 9-5 9-5 913 9-6 9-7 100 101 104 8 79 88 9-2 1175 12-23 16-2 21-0 22-7 25-1 164, 16-9 178 193 199 21-2 22-2 222 222 4 56 5-9 6-4 6-9 7-2 8-3 10-2 10-9 126 10-7 11-1 116 12-2 124 129 13-7 13-9 139 5 6-9 7-3 7-9 9-4 10-2 12-5 16-1 4 20-2 13-9 14-4 15-1 16-2 16-5 176 186 186 18-1 6 7-9 8-3 9-2 116 128 16-2 21-0 22-7 25-1 16-4 16-9 17-s 193 199 21-2 22-2 22-2 222 7 5-6 5-9 6-4 6-9 7-2 8-3 10-2 10-9 12-0 10-7 11-1 116 12-2 12-4 12-9 13-7 13-9 13-9 3 6-9 7-3 7-9 9-4 10-2 12-5 16-1 17-4 20-2 139 km 15-1 16-2 16.5 17-13186 186 187 9 79 88 9-2 116 128

162 21-0 22-7 25-1 16-4 16-9 178 193 199 21-2 22-2 22-2 222

10 513 5-9 6-4 6-9 7-2 88 102 109 125 107 11-1 116 12-2 124 12-51 13-7 139 139 11 6-9 7-3 7-9 9-4 102 125 16-1 17-4 202 139 144 151 162 16-5 176 186 18-6 18-7 12 7-9 83 9-2 11-6 12%; 16-2 21-0 22-7 251 164 169 178 193 199 21-2 222 222 22-2 13 56 5-9 6-4 6-9 7-2 8-3 102 109 12-65107 11-1 116 12-2 12-4 12-9 13-7 I3-9 13-9 14 6-9 7-3 7-9 94 10-2 12-5 16-1 17-4 20-2 139 144 151 16-2 16-5 176 18-0 186 186 15 7-9 8-3 9-2 11-6 16-2 21-0 22-7 25-1 128 16-4 16-9 178 19-2319-5321-2 22-2 22-2 22-2

16 17 19 19 20 21 22 =respektive nr 1—nr 15

25 26 27 28 29 30

4-5 4-e| 4-9|

81

5-1|

5-2 5-5 6-1 6-3 6-9 16-7 16-7 16-7 16-7 167 169 17-1 172 174 32 39 34 35

se

87 93 89 =respektive nr 2—nr 15

40 41 42 43 44 45

1 Skattesatserna för de olika.

aktieägartyperna I—IX vid de alternativ beträffande utdelning 0, 30, 70 och

10, s. 80—81 och 82—83. Pour lea tamt: des impöta personnels, voir les tableaua: 9 et 10, p. 80—81 et

ne payent que limpöt dEtat=5 % du dividende.

lmpöts en Suéde: projet A.

191 | 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 | | | | | | |

Total beskattning av aktie- Handel sbolags totala beskattning, under alternativa

bolag och utländska

I—IX

Skatter, som erläggas av antaganden rörande förmögenheten per delägare, aktieägare, l % av aktietländska aktieägare bolagsinkomsten. i % av handelsbolagets inkomst, Total des impöts payés

;ill staten, Impöts pages par les en nom collectif, I —-IX de la

Total des impåts payés par saciétes chi/fre lorlEtat par les action- les sociétés anonymes et les tune par sociétaire, en % du revenu de la sociéte

m. x%

actionnuires étrangers, en ., % naires etran ers g

835"

1.13?ng

i

kol. 203- m. 211

1 % av bolag.—link

Cour. iolodu-reyenu de I—IX

I II IH IV V VI VH VIII IX

I—IX 1la soctele I—lX

V

ägg?; 88 respektive nr 2—nr 15

% av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats på förevarande bolag, återfinnas i resp. texttab. 9 och —83. —— Utländska aktieägare erlägga endast statsskatt=5 % av utdelningen. Les actionnaires Changer:

138 Skatter i Sverige: förslag

203 204 205 206 207 | 205 209 210 211

| | | | | | |

Handel sbolags totala beskattning, under alternativa antaganden I—IX rörande förmögenheten per

delägare, i kronor. Total des impöts payés par lea sociétes en nom collectif. I — IX chiffre de la fortuna par societaire,

en couronnes kol. L skatteprocenten

I 11 111 IV V VI VII VIII IX

50000 kr. 71420 kr. 166 660 kr. 500000 kr. 714 280 kr. 1666 660 kr. 5000000 kr. 7 142 850 kr. 16 666 660 kr.

| |

1 2 378 2 564 2 992 3 927 4 337 5 433 6 714 7 115 7 538

2 7 134 7 690 8 975 11 783 13 010 16 300 20 144 21 343 22 613

8 7 134 7 690 8 975 11 783 13 010 16 300 20 144 21 343 22 613

4 11891 12 816 14 958 19 637 21 684 27 166 33 574 35 572 37 689

5 11 891 12 816 14 958 19 637 21 684 27 166 33 574 35 572 37 689

6 1 891 12 816 14 958 19 637 21 684 27 166 33 574 35 572 37 689

7 23 782 25 632 29 916 39 274 43 368 54 332 67 148 71 144 75 378

8 23 782 25 632 29 916 39 274 43 368 54 332 67 148 71 144 75 378

9 23 782 25 632 29 916 39 274 43 368 54 332 67 148 71 144 75 378

10 38 051 41 012 47 866 62 838 69 389 86 931 107 436 113 831 120 605

11 38 051 41 012 47 866 62 838 69 389 86 931 107 436 113 831 120 605

12 38 051 41 012 47 866 62 838 69 389 86 931 107 436 113 831 120 605

13 89 183 96 120 112 185 147 278 162 630 203 745 251 805 266 791 282 668!

14 89 183 96 120 112 185 147 278 162 630 203 745 251 805 266 791 282 668

15 89 183 96 120 112 185 147 278 162 630 203 745 250 805 266 791 282 668

16 2 630 2 733 3 065 3 949 4 353 5 440 6 717 7 116 7 539

1 7 18 19 20 21 2 2

= respektive nr 2—nr 15

25 26 7 28

BO

3987 | 4094 | 4381 5172 5547 6544 7759 8129 8596

38 84 85 3 6 37

= respektive nr 2—nr 15

40 41 42 43 44 45

För

1 för olika i 20,

I—IX återfinnas s.

Skattesatserna de delägartyperna texttab. 102—103. bolagen

sur les sociétaires, voir tabl. 20, 11. 102—103. Exception fait pour les not 16 et 31, 011 les tout sant 1

139 Impöts en Suéde: projet A.

=

212| 213| 214| 215 216| 2|7| 219 219 220 221 | 222 | 228 | 224 | 225 | 226 | 227 | 226 | 229

Aktiebolagsinkomsternas totala. beskattning, i% av Skillnaden mellan aktiebokgsinkomsternas och motsva—

motsvarande handelsbolags beskattning. Total des rande handelsbulagsinkomsters totala beskattning, i % impåts pergus sur les revenue des societes anony- av

aktiebolagsinkomsten. Diference entre le fatal den

mes, en % des impöto perpus sur les revenue des impåts pen,-ua sur les rwenus des soc1e"es anonymes

soc-etés en na-m collectif et lea revenus dee societes en nom collectif; en % du

kol.

; 154

xloo

371193,- kol. 7146- kol. revenu de la soc-iété anonyme

resp. kol. 208 kol. 211 tesp. 164 " — resp. " kol. kol. 172 kol. 194" kol. 202

I II III IV V VI VII VIII IX I II III IV V VI VII VIII IX

|

4121 113 99 77 70 58 49 48 47 2-5 1-7 — 0-1 4-5 — 6-4 —115 —170 —186 -—198 121 114 99 77 70 58 49 48 47 2-5 1-7 — 0-1 — 44 — 64 —115 —170 —186 —19-s 205 197 181 158 151 138 129 126 126 125 124 121 113 110 103 9b 94 9-1 137 133 121 98 91 78 71. 70 70 44 42 3-1 —0ö — 2-1 — 5-9 —— 96 —10a —112 176 169 154 130 123 111 103 101 103 9-0 88 81 59 50 3-0 12 04 1-2 205 97 181 15?4 151 138 129 126 126 12 124 121 113 110 10 8 9-6 94 9"! 137 133 121 98 91 78 71 70 70 44 4-2 31 — 05 —2-1 —- 5-9 — 96 10ö —11-2 176 169 154 130 123 111 103 101 103 9-0 81: 81 51- 50 3-0 12 04 12 205 197 181 158 151 138 129 126 126 12-51 124 121 H? 110 108 96 SM 97 137 133 121 98 91 78 71 70 70 44 42 30 — 0-5 2-1 — 5-9 — 97 —103 —112 176 169 154 130 128 111 103 101 103 9—0 8-5 8-1 6—0 5-0 2-9 11 04 1-2 205 197 181 158 131 138 129 126 126 124 124 121 113 110 102 96 93 9"! 137 133 121 98 91 78 71 70 7! 4-4 4-2 30 — 0-5 — 21 — 5-9 — 97 —108 —112

|176 169 154 130 123 111 103 101 103 9-4 8-3 8—1 6-0 5-0 2-9 1-1 04 1-2

205 197 181 158 151 138 129 126 126 124 124 121 11-3 11u 10-2 96 9-3 9-7

110 | 106 97 77 70 58 49 48 47 1-3 0-9 0-4 — 46 — 65 —-115 —170 —186 —19-s

= respektive nr 2—nr 15

106 | 1041 99 ! 85| 79 68 60 58 57 1-3 08 — 0-3 —4-1 — 5! —10—4 —156 —17-1 —186

38 34 35 86 87 38

.,= respektive nr 2—nr 15

39 40 41 42 48 44 45 och 31, vilka träffas av garantiskatten, bli procentsatserna något högre. Pour lea tam: des impöta personnelc vés cause de lzmpöt dit de garantie.

140 Skatter i Sverige: förslag A. Impöts en Suéde: projet A.

2a1| 232| 233| 2a4| 2331 2391240 243| 441245

230 | 235 237 | 233 241|242, 246| 247

1 l Skillnaden mellan aktiebolagsinkomsternas och mot-? Skillnaden mellan aktiebolagsinkomstemas och motsvasvarande handelsbolagsinkomsters kommunala berande handelsbolagsinkomsters statliga beskattning, i skattning, i % av aktiebolagsinkomsten. Diference av aktiebolagsinkomsten. Diference entre les im % entre les impöts communauac sur lea revenue

pöts dEtat sm- les revenue des societes anonymes et

des societes anonymes et sur les revenue des sur Zee revenue des societes en nom collectif; en % la, sociétés en nom collectif, en % du revenu de du revenu de la societe anonyme societe anonyme

1 I II III IV V VI XI I II III IV V Vl VII VII IX

VII1VIII

1 1-3 1-0 0-2 ——2-4—3-s—75—12-3—14-1——15-5 1-2 07—04—2'0——2'6——4"1—4'7—4'6—4'E 2 18 1-0 0-2 ——24——38—76——l2'3—l4'1—15'ö 1-2 0-7—0-4—2-o—2-6—4-1—4-7—4-6—4-7 3 4-3 4-3 4-1 36 3-3 2-3 2-1 1-8 2-1 8-1 8-1 7-9 7-7 7-7 7-4 7-5 75 7-7 4 2-0 1-9 1-3 —l-1—2-3—5-1—8-7—10-0—10-4 2-4 2-3 1-7 06 0-2 —09——10—0'8—0'£ 3-3 3-3 1-4 07—09—28—3'5—2'3 56 5-0 5-2 4-3 38 3-9 3-9 4-7 5 28 46 6 4-3 4-3 4-1 36 3-3 2-8 2-1 18 2-7 81 8-1 7-9 7-7 7-7 7-4 7-5 75 71 7 2-0 1-9 1-3 ——1-1—2-3-—5-1—8-7—10-0—10-4 2-4 2-3 1-7 06 0-2 —0-9—1-u —-08—OE 8 3-3 3-3 2-8 1-4 07—09—2'8—3'5—2'8 56 5-0 5-2 4-6 4-3 38 3-9 3-9 41 9 43 43 41 3-6 38 28 21 16 2-1 81 8-1 7-9 7-7 77 7-4 7-5 7-5 7-t 2-4 2-3 1-7 06 02—09—1'0—0'8—0'E 10 2-0 1-9 1-3 —1-1—2-3—5-1—8-7—10-0—10-4 11 3-3 33 2-3 1-4 0-7—0-9—2-8—3-5—2-8 56 56 5-2 4-6 4-3 38 3-9 3-9 41 12 4-0 4-3 4-1 36 3-3 28 2-1 18 2-1 8-1 8-1 7-9 7-7 7-7 7-4 7-5 75 7E 18 20 1-9 1.3 ——1-1—2-3—5-1—8-7—10-0—10-4 2-4 2-3 1-3 06 02—09—0'9—0'8—0'2 14 3-3 3-3 25 1-4 07—09—2'8—3'5—2'8 5—3 5-6 5-3 46 4-3 38 4-0 3-9 3-9 15 4-3 4-3 4-1 36 3-3 28 2-1 18 2-1 8-1 8-1 8-0 7-7 7-7 7-4 76 7-5 7-5

16 1-4 1-1 0-2 —2-4 —3-5 -—7-5 —12-3 —14-1 —15-5 —O-1 —0-2 ——0-7 -9-1 -—2 7 —4-1 —4-7 —46 —4-3 17 18 19 20 21 22 23 24 =respekt1ve nr 2—n1- 15

25 26 27 28 29 30

l-sl 1-0

31 0-2 |—2-2|—3-4 —6-6 —11-2 —12-s —146

=respektive nr 2—nr 15

1 Skatter, aktiebolagen ochB. S som erläggas av och av utländska aktieägare, äro lika för förslag A — "

I—IX

les projets A et B. Voir p. 133 et. 137 Skattesatserna för de olika aktieägartyperna vid de alternativ b återfinnas i texttab. 11, s. 84—85. Pour les tauw des impöts personnela, voir tabl. 11 , p. 84—85.

141 Skatter i Sverige: förslag B. Impöts en Suéde: projet B.

245 | 249 | 250 | 251 | 252 | 253 | 254 | 255 | 256

Skatter, som erläggas av inländska aktieägarel till stat och kommun, under alternativa antaganden

I—IX rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i kronor. | Impöts payes llEtat et aux communes par les- actionnaires suédoisl, 1—IX chi/fre de la forume-

actions par actionnaire, en couronnes

kol. L-kol. 144 x skatteprocenten 2

I II I IV V VI VII VIII IX

50000 kr. 11420kr. 166 660 kr. 500 000 kr. 714280 kr. 1666 660 kr. 5000000 kr. 7142850 kr. 16 666 660 kr.

| 0 20 84 142 166 244 416 485 657 1

0 62 254 427 419 736 1 250 1 458 1 974 2

5 942 6 477 7 568 9 803 10 784 13 388 16 626 17 495 19 760 3

1 818 2 545 3 587 4 704 5167 6 691 9190 9 984 11518 4

6437 7187 8618 11104 12135 15266 19 653 20 734 23 772 5

9 903 10 796 12 615 16 339 17 973 22 315 27 710 29162 32 935 6

3 636 5 092 7 174 9 410 10333 13 383 18 380 19 969 23 037 7

12 876 14 375 17 237 22 210 24 271 30 534 39 306 41469 47 544 8

19 807 21 593 25 232 32 678 35 946 44 631 55 420 58 325 65 871 9 | 5817 8147 11477 15058 16534. 21414 29409 31951 36861 10 | 20 602 23 000 27 579 35 537 38 835 48 855 62 889 66 351 76 072 1 1

31691 34 549 40 372 52 286 57 515 71411 88 673 93 320 105 394 12

13 636 19 096 26 903 35 293 38 753 50 192 68 928 74 886 86 391 13

48 287 53 909 64 639 83 293 91 019 114 505 147 398 155 510 178 295 14

74 277 80 987 94 624 122 548 134 803 167 369 207 829 218 721 247 018 15

16 17 18 19 20 21 22

= respektive nr l—nr 15 23

24 25 26 27 28 29 30

0 | 19 | 78 132 154 226 384 448 606 3 1

32 33 34 35 36 3 7 . 38

=respekt1ve nr 2—nr 15

39 40 41 42 43 44 45

. 133 och 187. Les impöts par/es par les sociétés anonymes et les actiormaires etrangers sont les mémes aelon

räffaude utdelning 0, 30, 70 och 100 % av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats på förevarande bolag,

142 Skatter i Sverige: förslag

zac 267|26o|

270;

271| z7z| a73|

757 | 253 253 | 260 | 261 | 262 | 263 | 254 265 2617 274

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till Total beakattning1 av aktiebolag och inländska

stat och kommun, under alternativa antaganden I—IX under

rörande aktietörmögenheten per aktieägare,i av aktie- aktieägare, alternativa antaganden I—IX

%

rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i av? payes

%

bolagsinkomsten. Impöts PEtat et aux com par

aktiebolagsinkomsten. Total des impötslpayés

munes par les actionnaires suédois, I —IX chi/fre de les sociétés anonyma.? et les actiannaires suédois, la fortuna-actions par actionnaire, en % du revenu la, I IX chi/fre de la fortune-actiom par action— de Société mure, la,

resp.

en % du Tevenu de Société

256X—100—

kol. 248""k01.

k01.L ko. 145 + resp. kol, 257"" kol. 265

VIIIE

I II III IV V VI VIII IX I II IV V VI VII IX

4

1 0-7 08 1-2 2-1 2-4 3-3 14% 14-57 15-1 15%; 15-7 16-5 17-7

0 0—1 04 14-4 16-8

2 0 0-1 0-4 M 08 12 2-1 2-4 3-3 |4-4 14-5 14-9 15-x lön". 15-7 166 169 17-7i

47-44

8 9-9 108 126 16-3 18-0 223 27-7 29-2 32-5724-3 25-2 27-1330-5 324 36-24 42-1 436

malm-1

4 18 2-5 3-6 4-7 5-2 67 9-210-01l-5 6-3 17-0 |9ri 21 gas 24-44 26-01 20-7 23- 20-5721-75 266 297 341 352

6-4 86 11-1 12-1 382l

6 7-2 IF-3 19-7 23-17325-5

6 9-9 108 1215 16-3 18-0 22-3 27-7 29? 32-9 24-3 2.32 32-4 368 42-1 436 474

27-1330-3

7 I8 2-5 36 4-7 5-2 6-7 9-210-011-5 15-23 lT-o 18-0 19-1 196 211 23-6 24-4 26-0

8 6-4 72 86 111 121 153 19? 207 23-55 20-9 21-u 31-25-5 266 29? 34-1 35-2 38-2

9 9-9 108 126 16-3 181 223 27-7 29—2 32-9 14-3 2:32 97-130-8 32-4 36-8 42-1 436 47-

10 18 2-5 36 4-7 5-2 6-7 9210-011? 16-5 170 18019-1 19-15211 236 24-4 26-0

26%;

11 64 72 86 111 121 153 19-7 20? 233 20-9 216 23 25-5 29-7 34-1 35-2 38-21

180 223 277 29-2 32-53 252 32-4 42-1 436 47-41

12 99 108 126 Ira-3 24-13 368

26-03

13 18 2-5 36 4-7 5-2 6-7 9-210-011-5 6-3 17-0 180 19-1 196 211 23-6 24-4

14 6-4 7-2 86 11-1 12-1 15-3 19-7 20? 23-s 209 21-6 23-1 255 266 29-7 34-1 35-2 38-2

15 9-9 10-8 126 16-3 18-0 223 277 29-2 32-9 24-3 25-2 27-1 30"?! 32%; 36% 42-1 43-65 474

19—k

17 18 19 20 21 22

=respektive ur 1—nr 15

26 26 27 28 29 30

0-7

31 23-1 234 24-2

0-1 0-4|

08 1-1 1-9 2-2 3-0 21-2 21-3 216 21-9 22-0 22-3

32 53 34 85 86 37

=respektive nr 2—nr 15

40 41 42 48 44 45

1 Kommunal beskattning av aktiebolag ovh inländska aktieägare enligt förslag B=förslag A. Se s. 13

sont les mémes, vow p. 136. — Skattesatsevna för de olika delägartyperna I—IX återfinnas i texttab. 2

les taux des impöts personnels des sociétaires, wir tabl. 20, 1. 102—103. Excepåion lar,-ite pour les nos 1

pöts en Suéde: projet B.

I—IX

Handelsbolags totala beskattning, under alternativa antaganden rörande förmögenheten per delägare, i kronor.

Total des imjpöts payes par les societés en nom collectif, I—IX chi/fre de la fortuna par sociétaire,

en cauronnes kol. L X skatteprocenteni

; I 11 111 IV V VI VII VIII IX 50 000 kr. 71420 kr. 166 660 kr. 500000 kr, 714280 kr. 666 60 kr. 5 000000 kr. 7 142 850 kr.116666660 kr.

2 378 2 564 2 992 3 885 4 264 5 274 6 454 6 798 7 538 1 7 134 7 690 8 975 11 655 12 791 15 822 19 363 20 392 22 613 2 7 134 7 690 8 975 11 655 12 791 15 822 19 363 20 392 22 613 3 11891 12 816 14 958 19 424 21 318 26 369 32 272 33 987 37 689 4 11891 12 816 14 958 19 424 21 318 26 369 32 272 33 987 37 689 5 11891 12816 14 958 19 424 21 818 26 369 32 272 33987 37 689 6 23 782 25 632 29 916 38 848 42 636 52 738 64 544 67 974 75 378 7 23 782 25 632 29 916 38 848 42 636 52 738 64 544 67 974 75 378 s 23 782 25 632 29 916 38 848 42 636 52 738 64 514 67 974 75 378 9 38 051 41012 47 866 62 157 68 218 84 381 103 270 108 759 120 605 10 38 051 41 012 47 866 62157 68 218 84 381 103 270 108759 120 605 1 1

38 051 41 012 47 866 62157 68 218 84 381 103 270 108 759 120 605 12

89 183 96 120 112 185 145 681 159 885 197 768 242 040 254 903 282 668 13 1 89 183 96 120 112 185 145 681 159 885 197 768 242 040 254 903 282 668 14

| 89 183 96 120 112 185 145 681 159 885 197 768 242 040 254 903 282 668 15

2 630 2 734 3 065 3 906 4 279 5 302 6 456 6 799 7 539 16

= respektive nr 2—111 15

3 987 | 4 094 | 4 881 5 133 5 484 6 399 7 528 7 841 8 596 81

0

respektive nr 2—nr 15

ps impöts communauzc sur les societés anonymes et les actiormaires suédois selon projet A et projet B 1102—103. något

För nr 16 och Vilka högre

bolagen 31, häffas av garantiskatten, bli procentsatserna Pour 1 31 nu les tamt: sont plus élevea cause de limpöt dit de garantin.

144 Skatter i Sverige: förslag

284 | 286 | 286 | 287 | 288 | 289 | 2901291 | 292 293|294| 295| 299| 297|2931299130w301

Handelsbolags totala beskattning, under alternativa Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, i % av per motsvarande handelsbolags beskattning. Total des

I—IX

antaganden rörande förmögenheten delägare,

i av handelsbolagets inkomst. Total des impöts pages impåts pergus sur les revenue des societes ano-

% nom collectif, I—IX chiffre de la nymes, en des impöts perpus sur les revenue par les socielés en %

par sociétaire, en du revenu de la societé des sociélés en nom collectif

fortune %

resp.

144+resp. 256

100 kol. 248 kol.

L

" kol. | 275 kol. 283 X

1101. kol. kol. 2757-4201. 283

1 ,

. 1V12V111V11111X

I II III IV V VI VII VIII IX I 11 IV V

194 213 204 323 34-0 37? 121 113 99 78 72 59 51 50 4 119 128 150 150 194 2113 264 323 340 377 121 114 99 78 72 59 51 50 4. 119 128

150 194 213 26-4 323 340 377 205 197 181 158 152 139 131 128 120

11—9 12%

119 128 150 19% 213 204 323 340 377 137 133 121 99 92 80 73 72 69

213 264 323 340 MW 176 169 154 132 125 113 106 104 10 11-9 128 150 194 194 213 264 323 340 SW 205 197 181 158 152 139 131 128 12 11-9 128 150 213 264 323 340 377 137 133 121 99 92 80 73 72 6 11-51 128 15-0 194 213 264 328 340 377 176 169 154 132 125 113 106 104 10 11-51 128 150 194 213 264 323 340 377 205 197 181 159 152 139 131 128 12 9 119 128 150 194 213 264 323 340 37-7 137 133 121 99 92 80 73 72 6 10 119 128 150 194 21-33 264 323 340 377 176 169 154 132 125 113 106 104 10 11 119 128 150 194 234 323 340 377 205 197 181 159 152 139 131 128 12 12 119 128 150 194 213 213 204 323 340 37-7 137 133 121 99 92 80 73 72 6 13 11-9 128 150 194 204 323 340 37-7 176 169 154 132 125 113 106 104 10 14 117 128 150 194 213 213 264 132—3 340 377 205 197 181 159 152 139 131 128 129 15 11"? 123 150 194

195 214 265 323 340 377 110 106 97 78 71 59 51 50 16 131 136 153

17 18

19

20 21

22 23 =respektive nr 2-——nr 15 24 25

26 27

28

29

30

392 430 106 104 99 85 80 70 61 60 5

19—9| 20-51 21-91 25-7|

31 274 320 376

32

38

34 35

36 37

38 = respektive nr 2—nr 15 39 40 41

42

43

44 45

1 handelsbolags kommunala beskattning: förslag Skillnaden mellan aktiebolagsinkomsternas och motsvarande revenue des societes en nom collectif, wir projet A, 17. 140.

302 363 ; 306 am I 308 . 309 no

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomstcrnas och motsvarande handelsbolagsinkomstcrs totala beskuttningl, i % av aktiebolagsinkomsten. entre 1

Dif/Pirence total des impöts pen,-us sm- lea rcvenus des saciétes anonymes et sur les reven-ns des soc-iétes en nom tullectif, en du revenu de la sociétc anonyme

resp. kol. 2136 kol. 274 resp. kol. 28! kol. 2923

4

1-3 0-9 —— 6-1 —— 0-4 4-4 —10-7 15-15 —17-2 — 20-0 16

; 17

18

;19

;20

!21

En ;

I23

;

= respektive m" 2 —m 15

24

;

; ; ; 29

| i I 30

a i i

1-3 O-x n-z: ; — 3-3 — 5-4 — 9-7 5 —14-5 —15-s ; —18-8 31 ;

i

; 32 ; ; 33

i ;

l ! 39

I

? 5 36

; i ; 37

;

å=respektive nr 2—111 15 E w ; ; . . 3 ; : 40

; : 41 i ; 5 5

; ; 43 %

Å ! i ; 3 445

1 ! 1 ; ;45;

s. 140, Pour la impöts ; dif/"érence entre les commmzaux sur les reven-us des sociéles anonyme—9 et sur les

r 4— 311986.

146 Skatter i Norge.

4 | 5 6 |

Skatter, som erläggas av aktiebolagen.

till staten lEtat till

Skattiååogrtderad Summa .

Förmögenhetsskatt Inkomstskatt Total FastlghetsaFkatt Fondsskatt Elendomsslkattp Formuesskatt Inntektsskatt Imp 6t sur revema

Impåt sur la Impåt sur av bolags- Impöt ftmmer fondé

%

fortuna revenu Kr. mkomsten kol. E +k01" F+ ML L—kol. 6—kol.

+åol- +?!—

m. x

,,,-

ol. L—kol. 11 L—kol. L—kol. 11 utdel- du

L—————o.

x

% X 006 C O"- X oo

nlngilzråizlitenl

venu de la

soczété

- Inkomsten förhöjes med en procentsats=t varierande mellan 1 % och 5 % vilket tal sedan 1 et 5 %, et multiplie par 5.

147 Impöts en Norvége.

| 7 | 8 9 | 1 0 11 1 2 |

ImpätQ payes par les aociétés anonymes

kommuner , " """ aux communes "" Å Summa. stats- och kom-

| munalskatter Summa Total des impöts lEtat

713351 Förmögenhetsskatt Inkomstskatt , " du communes f Formuesskatt Inntektsskatt

IN b 1 a b 1

AinfomZtäs

Impåt sur la fortuna Impöt eur revenu Kr — f/EVDÄVOIJSSEE Kr .

kol. L—k01. 010. L—kol. 6 1 + , +5 " X 01294 y d u re o/ d re

008 Cour. Cour. | menu de la venu de la

société saciété

1 Kr. Kr. Cour, Cour.

femdubblas. Se Lov av 8 mars 1929. Le revenu est augmente Wim pourcentage=t variant entre

148 Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till statenl, under alternativa antaganden I—IX

rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i kronor.

Im äts P P azes . lyEtatl ar les actionnaircs norvc 9 iens, I—IX chi re de la ortmte-acfions ? ar

actwnnawe, en couronnes kol. L—kol. ll skatteprocente11=

x?

!

1 11 111 lv v v1 v11 v111 !

50000 kr. 71 420 kr. 166 060 kr. 500 000 kr. 714 280 kr. 1 666 660 kr. 5000 000 kr. 7 142 850 kr. 16 660 660

1 I

1 5091

1 72 98 326 1 007 1 226 1 792 1 2 561 2 785 3

3134 1 e

1 225 304 1 015 3 815 % 5 575 7 967 8 664 10 9161

3 753 971 2 538 6 612 8 080 11886 ; 17 479 1 19 604 , 25 558

4 385 648 1 975 5 964 7 345 , 11 040 1 16 249 g 17 887 22 824

- 5 897 1 118 2 941 8 442 10 387 15 555 : 22 076 25 389 5 33 312

i

e 1 255 1 618 4 232 11 026 13 473 ; 19 820 4 29 146 ; 32 690 42 617

7 764 1 286 3 923 11 848 14 591 21 931 ; 32 280 1 35 533 45 341 s 1 782 2 221 5 843 16 774 20 639 30 908 ; 45 453 50 447 66 189

5 1

9 2 492 3 214 8 404 21895 26 755 i 39 360 57 880 g 64 917 1 84 632

1 =

10 1 226 2 064 6 294 19 007 23 407 35 182 51 784 57 003 i 72 737

;

2 859 3 562 9 372 26 905 33 104 49 574 72 903 ! 80 914 106 163

11 1

12 3 999 5157 13 486 35 136 42 933 63 161 92 880 104 172 i 135 809

13 2 880 4 849 14 787 44 655 54 994 82 659 121 664 4 133 926 i 170 892

14 6 718 8 372 22 026 63 230 77 799 116 507 171 335 190162 249 501

15 9 395 12116 31684 82 544 100 863 148 384 218 204 244 732 319 057

1 . , .

16 67 91 303 ; 935 1 139 1 664 2 378 2 586 ; ..

17 220 297 992 Z 3 062 3 727 4 5 447 3 7 784 8 465 ; 10 665 18 735 948 2 478 i 6 456 1 7 889 ; 11 606 17 067 19 142 24 956 19 380 639 1 948 5 884 1 7 246 1 10 891 16 031 17 646 22 517 =

20 884 1 102 2 898 8 320 ! 10 237 15 330 22 544 25 021 32 829

21 1 237 1 595 4172 10 870 : 13 282 19 540 28 734 32 227 42 014 ,

22 758 1 277 3 894 11 759 1 14 481 21 766 32 037 35 266 45 000 1

1 769 2 205 5 16 652 1 45 121 50 079 65 706

28 20 488 30 682

24 2 474 3 191 8 344 21 739 26 564 39 079 57 468 64 454 84 029 4

26 1 220— 2 054 6 264 18 918 23 297 35 017 51541 56 736 72 396 ;

26 2 847 3 548 9 334 26 795 32 968 49 371 72 605 80 583 105 729

27 3 981 5 134- 13 427 34 980 42 743 62 880 92 468 103 710 135 206

28 2 875 4 840 14 760 5 44 575 54 895 82 510 121 445 133 685 170 585

29 6 705 8 356 21983 63 108 77 649 116 282 171 003 189 794 249 018

30 9 377 12 093 31 624 82 388 100 673 148 104 217 792 244 270 318 454

81 59 79 264 815 993 1 451 2 073 2 254 2

82 212 286 956 2 950 3 591 5 248 7 500 8 156 10 276 38 708 913 2 388 6 222 7 603 11 186 16 449 18 449 24 051 34 371 624 1 904 5 750 7 081 10 644 15 666 17 245 22 005

35 866 1 079 2 838 8 149 10 026 15 014 22 080 24 506 32 153

86 1 211 1 561 4 082 10 636 12 996 19 119 28 115 31 534 41110

87 750 1 263 3 852 11 634 14 328 21 535 31 697 34 892 44 523

88 1 751 2 182 5 741 1.6481 20 278 30 367 44 657 49 564 65 030 39 2 450 3 159 8 261 21 521 . 26 297 38 687 56 891 63 807 83 185

40 1 212 2 041 6 223 18 793 23 144 34 786 51 201 56 362 71 919 !

41 2 828 3 524 9 270 26 611 32 742 49 033 72 108 80 031 105 005 42 3 955 5 100 1.3 337 34 746 42 457 62 460 91 849 103 016 134 302 43 2 867 4 826 14 719 44 450 54 741 82 279 121 105 133 311 170 107 44 6 687 8 333 21 924 62 937 77 438 115 966 170 539 189 279 248 342

45 9 351 12 058 31 534 82 154 1 100 387 147 683 217 173 243 577 317 550

1 Inländska aktieägare erlägga. endast statsskatt. Les actionnaires nomejqiena ne payent que Pimp

och 100/ av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpas på förevarande bolag, återfinnas i texttab. 11,

pöts en Norvége.

L

1 1 91; :9| 345

39,

22 23 24 25 1

| % | 21: 27 23 | 29 30 321 25 181

Skatter, som erläggas av inländska. aktieägare till Total beskattning av aktiebolag och lnländska

talen, under alternativa antagandend—lX1örande aktie-

ll—IX

aktieägare, under alternativa antaganden

örmögcnheten aktieägare: i aktiebolagsin—

P" % rörande aktieförmögenheten per aktieägare, l av :

payeg

% Impöts

å

lEtat par les

omsten. actionnaires aktiebolagsinkomsten. Total des impöts payes par : i

la.

mm!/W! "/7"

de

lämmna???" l

Å—IX I" les societcs anonymes et les action-navins nor—

actxoamaue, en % du revcnu de la. socwté wir/icons, 1 I—IX chi/fre de la forlune-aclions par

190 actiannaire, en % du revenu de la societe SD" w" " 1.01. 21 X 3 1561. L kol. 1-2 +resp. kol. 512-- kol. 30| ,

; 1 l l .

l lll , lVllI; ;

lVf

. ll : lV V Vl . VIl X I ll ! lll V Vl Vll VIII IX I | 5 r i . 1 i :

. . ; !

0-4 0-5 1-1; 5-0 6-1 9-0

12-93

139 lTö 37-3 37-1138-5 419 430 459 49-1 50-8 54-4 1

0-4 0-0 1-7

71-21"

14-4 18-2 35-0

351136-3

6-4 9-9 13-31 398 410 439 479 49-0 52?

33-53!

2

1-3

11—01

41-2 135 19-12 321

251-111

42-11 306 30-11? 40-3 42s 491 58-4 62-0 719 av

2-01

0-4 6-0, 7-3

11-0! 331

06 lli-z,- 17-9 228

35-13

339-1

401,44-1 49-11 510 55-9 4

2-9:

0-9 11 10-4 15-61 22-91 254 333 31-91 32-11 33—91 39-4 41-41466 539 564 64-3 5

29-1;

l-3

11-03

30-913091335240-3

16 4-2 19-15 327 426 423 49-1 58-4 620 719 ;

34-01

0-

5-91

2-0 7-1 11-0 22-7

34-21

35-131395 40-9 44-15 491 514 563

161517-3 7

0-9 11 2-9 841 10-3 15-5 22-71 25-2 33-1 32-4= 32-11; 344; 39-9 415 47-0 .4-2 56-7 646 :

1--. 1. 4-2 10-91 13-4 13? 28-9132-5 42% 31-0

31.1 34-05 407 432 49-5 58-7 62-3 72 9

0-4 0-6 2-0 5-9" 7-3 110 16-21 17-51 22: 338 9-. 40-7 444 496 512 56-110

1—; 1-1; 4-2

131 19% 29-1 32-15 4.25 307 428 49-2 585 620 71-915

; .

,0—95 0-5 151 ; " 9 11-9 12 15.3 41:e 47—3 49 535 5.15 57916

0-4; 0-5 1-7 5-1. 9-2 9-1 13-11114-1 178 ar,—s , 42—4 45-3 49-2 50-3 54-011

11-2 1-9 4-1 108 1231 19-3 284 31-9 41-0 39-2 32-11135-141-3 44-1 50-3 59-4 629 72-618

101 0-1; 1-9 59 10-9 6-0 17-13 225

34-15

7-2 34-4 359 39-9 41-2 41 500 51-15 56-519

309 11i 2-9 8—9 10-9 15-3 22. 25-0 328 329 40-3 472 545 57:e 648

33-1131-9

42? 20 15 4-2 10-11 133 19-5 28? 32-2 420 315 31-913! 41-2 436 498 59-0 625 72-321

:04

06 1-9 5-9 7-2 10-9 16-0 17-43 225 3.14 41-2 44-4 50-0 516 56-5 2-2 . 11 2-9 8-9 10-2 15-3 226 250 32-9 328 42-1 472 545 56-51 64-13 23 312 16 4".- 10-9 13:.19-5 28-7 32? 42-0 315 430 498 59-0 625 723 24

104 0-1; 2-0 5-9 7-3 109 161 177 226 341 343 357 39-6 41-0 44-6 498 514 563 25

309 11 2-9 8-4 10-3 15-4 29-7 252 3350 326 327 345 400 419 470 54-3 565 64-15 26

12 11; 42 10-9 134 197, 289 324 423 31-1 31-5 31-1 40-8 43-: 4913 58%: 623 722 27

10-4

11-11!

0-1;

49-5151-1

2-0 5-1 7-1: 113-2 17-8122-7 33-7 339 35-11 89-2 40-11 44% 560 28

0-9

2-9 8-4

101 25:12

15-5122-8 :;3-2 321 32—53 34-1 396 41-1: 46-7 54-0, 565 644 29

1 1-9;

4-2111-0 13-4119529-0 32-9142-4 30-7 91-1 93-7 40-5 42-11 492 58-56-11 71990

| : , 103 il.-:: 5-0;

7:i

0-4- 41 104 11-314-2 49-1 492 501 529 53-15 56-1 59", 60-1 63-0 31 0-4 0—5 1-9 13-01 87112. 131;

51-05

1-9 17-1 38-9 390 4.0-1 43-1 44-5 47-2 52-1 55632 12 15 40 104

12-1518-6127-4 30-71401 348 351 37-11 440 46-3 52? 61-01643 73-7 33

0-4 UG 1-9 5-9 157

7—1110-6 359 36-1 37-4 41-3

172122-0 421; 46-1 57-5

51-21527

94

0-9 1-1 28 8-1 10o= 15-0 22-1 245l 322 34-51 345 36-2 415 434 484 55-51 57-51 656 35

1-2 16 4-1 10-11 130 19-1 281 315411 42-4 509 33-0 33-4 35-9 448 59-91 6391 729 36

10-4

06 1-9 5-8

10-8i

7-2 17-15 17-1; 223 35-2 35-4 36-7 40-15 420 456 500; 52". 57-197 ;,0-9 1-1 2-9

8-2 10-11 249 325 33-11 338 40-9 479 550571

15-2I22-3

356 428 65-2 38 ;1-2 16 4-1 108 131 19-3 28% 31-9 41-11 322 32-11 351 415 44-1 503

59-43 629 7217" 39

0-4 06 1-9 5-9 7-2 10-51 130 17-11, 225 345 34-7 36-0 40-0 41-3 450 501i511 566 40

0-9 11 2-9 8-3 102 54-5l

15-11 225 25-0j 32-13 329 331 34-9 40-3 42-2 47-3 57-0 64841

1-2

59-11

16 4-2 10-9 13-3

32zi

19-5128-7 42-11 316 32-0 346 413 431 49-9 62-11 72-11 42

110?

0-4 0.6 2-0 5-9 lli-1 22? 44-5

49-91

7-3 1785 33-9 341 355 334 40-23 51-3 53? 43

0-9 11 2-9 8-1 25-25

10-5115-5122-7

331 323 325 34-3 393 41-7 46-9 54-11566 645 44

32-52

12 16 4-2 11-0 1341 19-7128-9 423 309 31-11 339 407 43-1 49% 5803 622 720 45 Etat.

?

Skaltesatserna för de olika aktieägartyperna I—lX vid de alternativ belrällamle utdelning 0, 30, 70

—85. Pour les tema: des impåts personnels, fl.-mir tabl. 11, 1. 84—85.

150 Skatter i Norge

4

49 50 61

40|41|42|43|44|45|4e|47|43

Statligl beskattning av aktiebolag och inländska Total beskattnlzng av aktie

aktieägare, under alternativa antaganden I—IX Skatter, bolag och utländska.

som erläggas av aktieägare , av bo— rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i % av aktie- l % 1 utländska aktieägare lagslnkovmsten.

bolagsinkomsten. Impöts dEtat sur les sociétés till staten . Total de; impnäts pay/é: pm

et les actionnaires norvegiens, I—IX chi/fre

PEtat

anonyme Impöts payés par les societés awcmyme: et tel

de la fortune-actions par actionnaire, en % du revenu actiovmaires étrangers, ee les actionnaires étrangers % du revenu de la cociété de la société

5+resp. kol. 12 +kol. 50 kol. kol. 22 kol. 30

0 avbola. sink.

meåu

Kr

111 v VI VII vm IX CD?"- Kr. Cour.

I 11 IV du de

1 Inländska aktieägare erlägga endast statsskatt. Les actionnaires norvegiens ne payent que Vimp!"

I—I

limpöt 3

dEtat

payent que : 20 du dividende. — Skattesatserna för de olika. delägartyperna étrangers me %

10. 102—103.

lmpöts en N orvége.

xi se

i

52 53 | 54 | 55 | 56 | 57 58 | 59 |

; Handels bolags totala beskattning, under alternativa antaganden I—IX rörande förmögenheten per

| delägare, i kronor.

1 Total des impåts payés par les societés en nom collectif, I —I X chifre de la fortuna par societaire,

en couronnes kol. — skatteprocenten 6 + kol. L kol. 6 5

i

1 I i 11 111 IV V VI VII VIII IX 000 kr. | 71420 kr. 166 660 kr. 500000 kr. 714 280 kr. 1 666 660 kr. 5000000 kr. 7 142850 kr. 16 666 660 kr.

4 293 4 518 5 530 7 403 8 047 9 787 12 109 13 027 15 107 1 10 514 11 223 14 414 20 312 22 342 27 823 35 140 38 033 44 584 2 ; 10 514 11 223 14 414 20 312 22 342 27 823 35 140 38 033 44 584 3 927 23 298 33 221 36 638 45 860 58 170 63 038 74 060

1 16 735 17

4 16 735 17 927 23 298 33 221 36 638 45 860 58 170 63 038 74 060 5

16 735 ; 17 927 23 298 33 221 36 638 45 860 58 170 63 038 74 060 6

32 288 ; 34 689 45 507 65 494 72 376 90 951 115 746 125 551 147 752 7 32 288 34 689 45507 65 494 72 376 90 951 115 746 125 551 147 752 g 32 288 34 689 45 507 65 494 72 376 90 951 115 746 125 551 147 752 9 50 952 54 804 72 158 104 222 115 261 145 060 184 837 200 566 236 183 10 50 952 54 804 72 158 104 222 115 261 145 060 184 837 200 566 236 183 11 50 952 54 804 72 158 104 222 115 261 145 060 184 837 200 566 236 183 12 117 830 126 880 167 657 242 996 268 935 338 951 432 414 469 372 553 058 18 117 830 126 880 167 657 242 996 268 935 338 951 432 414 469 372 553 058 14 117 830 126 880 167 657 242 996 268 935 338 951 432 414 469 372 553 058 15

5 475 5 717 6 620 8 351 8 947 10 556 12 703 13 552 15 475 16 11 696 12 388 15 504 21 260 23 242 28 592 35 733 38 557 44.952 17 11 696 12 388 15 504 21 260 23 242 28 592 35 733 38 557 44 952 18 17 918 19 093 24 387 34 169 37 537 46 628 58 764 63 563 74 429 19 17 918 19 093 24 387 34 169 37 537 46 628 58 764 63 563 74 429 20 17 918 19 093 24 387 34 169 37 537 46 628 58 764 63 563 74 429 21 33 471 35 855 46 596 66 442 73 275 91 719 116 340 126 076 148121 22 33 471 35 855 46 596 66 442 73 275 91719 116 340 126 076 148 121 28 33 471 35 855 46 596 66 442 73 275 91 719 16 340 126 076 148 121 24 52 134 55 969 73 247 105 170 116 161 145 829 185 431 201 091 236 551 25 52 134 55 969 73 247 105 170 116 161 145 829 185 431 201 091 236 551 26 52 134 55 969 73 247 105 170 116 161 145 829 185 431 201 091 236 551 27 119 012 128 046 168 746 243 944 269 834 339 720 433 008 469 897 553 427 28 119 012 128 046 168 746 243 944 269 834 339 720 433 008 469 897 553 427 29 119012 128 046 168746 243944 269 834 339720 433008 469 897 553427 80

7 249 7 431 8 254 9 773 10 296 11 709 13 594 14 339 16 027 31 13 470 14 136 17 137 22 682 24 592 29 745 36 624 39 345 45 504 82 13 470 14 136 17 137 22 682 24 592 29 745 36 624 39 345 45 504 33 19 691 20 841 26 021 35 592 38 887 47 782 59 655 64 350 74 981 34 19 691 20 841 26 021 35 592 38 887 47 782 59 655 64 350 74 981 35 19 691 20 841 26 021 35 592 38 887 47 782 59 655 64 350 74 981 36 35 244 37 603 48 230 67 865 74 625 92 873 117 231 126 863 148 673 37 35 244 37 603 48 230 67 865 74 625 92 873 117 231 126 863 148 673 38 35 244 37 603 48 230 67 865 74 625 92 873 117 231 126 863 148 673 39 53 908 57 717 74 880 106 592 117 510 146 982 186 322 201 878 237 103 40 53 908 57 717 74 880 106 592 117 510 146 982 186 322 201 878 237 103 41 53 908 57 717 74 880 106 592 117 510 146 982 186 322 201 878 237 103 42 120 785 129 794 170 379 245 366 271 184 340 873 433 899 470 684 553 979 48 120 785 129 794 170 379 245 366 271 184 340 873 433 899 470 684 553 979 44 120 785 129 794 170 379 245 366 271 184 340 873 433 899 470 684 553 979 46

dyEtat. —— ? Utländska aktieägare endast av utdelningen. Les actionnatres erlägga statsskatt=20% återfinnas i texttab. 20, s. 102—103. Ptmr les taux des tmpåts personnels sur les sociétaires, voir tabl. 20,

"

Raf oss| sa" "?1171— —71 "775

,

1 621 ssVIÄTTcTUWR—Tkw 1 76 :

i

Handelsbolags totala beskattning, under alter- Aktiebolagsinkomsternas totala. beskattning, i f,, av mot—

I—IX

I nativa antaganden rörande förmögenheten : svarande handelsbolags beskattning. Total des impöts

per delägare, 153 av handelsbolagets inkomst. To- permis .mr les revemzs des sociétés anonymes, en tal des impöts payes par les societes en nom %

des impöts pergeus sur lea revenus des sociétes en

collecuf, I— X chime de la fortune par socié— 910171,

wire, en du revenu de la Société collectif %

resp.

11—1—1esp. H " " 100 V. kol. ,, kul. 21 X 1 0 " km. 52 kol. 60 kol. L resp. kol. 52" 60

i , 1

11111vw ivn

v v

!"

; 1 11 1x 1 1111 ; IV j , 11 1x

1 1 1 1 . i ? | 1 i 1

215 22-1327? 37-0 402 48-19 605 65-175 174 165 139! 113 107 94! 821 78 72

175 18? 240 339 372 461 58-11 634 74: 200 188 151 118 110 955 82, 77 7 1

17-5 18? 240 33.11 372 464 586 634 743 175 166 140 119 115 106; 1001 98 97

167 179 233 33": 3661459 582 630 741 200 188 151 118 110 96| 85; 81 76

167 179 23-3 33: 366 459 582 630 711 191 179 146 119 113 102 93. 89 87

16? 179 233 332 366 45-9 58-21630 741 183 173 144 121 117 107 101? 98 97 161 17-3 22% 327 362 455 57—11628 73-11 210 197 156 121 113 98 86: 82 76

161 173 22-15 327 362 45-51 579 628 73-11 200 188 151 122 115 103, 94 90 87

161 173 223 327 36" 455 57—11628 739 192 181 149 124; 119 109 102 99 98

10 15 171 225 32-15360 453 57—8 62? 733 212 199 157 121 113 98 86 82 76

11 159 171 225 32—13 360 453 57-s 621 738 202 189 152 122 116 103 94: 90 87

12 159 171 225 326 360 453 578 627 73a 194 182 150 125 119 109 1023 99 98

13 15-7 16% 223 324 35-15452 576 626 737 214 200 157 121 113 98 863 82 76

14 157 169 223 324 358 452 576 62-11 737 204 190 152 122 116 103 943 90 87

1515 157 169 223 324 358 45": 576 62; 737 195 184 151 125 120 109 102 99 98

116 27-41 28-11 331 418 44% 52-3 63 a 678 774 153 147 130 111 106 95 84 81 75

17 195 20-11 25-13 354 387 477 596 643 74-11 188 178 147 117 110 95 831 78 72

18 195 206 258 351 387 477 596 643 749 166 158, 136 118 114, 106, 100. 98 97

96 85;

19 179 111-1 24-4 342 375 466 588 63-11744 192 182 148 117 1104 81 76

342 376 46—13 183 173

20 179 191 244 588 636 741 143 118 101 .3 90 88 179 191 244 342 375 466 588 63-13 744 176 167 141 121 116; 107 1011 98 98

22 167 179 23-51332 366 459 582 630 741 206 193 154 120 113 98 86 82 76

23 167 179 233 332 36-13 459 582 630 741 196 184 150 121 115 103 94j 90 87 24 16-7 172; 233 332 366 459 58: 63.0 741 188 178 148 124 119 109 102: 99 97

25 16%: 175 229 32-11 363 45-13 57-51 628 739 209 196 156 121 113. 981 86. 82 76

175 229 329 36-13 579 628 115? 103 90

26 163 45—15 739 199 187 151 122 87

27 163 176 229 329 363 456 579 62—13 739 191 180 149 124 119! 109 102 99 98

28 159 171 225 325 36-0 45%: 57-7 626 738 213 199 157 121 1131 98 86 82 76

225 1165

29 1.59 171 325 360 453 571 696 738 202 189 152 122 103 94 90 87

30 159 1.71 225 325 360 45-3 57: 62-13 738 194 183 150 125 1201 109 102 99 98

41;: 71-7 801 96 87 84

31 362 372 489 515 589 680 135 132 121 108 104 79

32 22-5 236 28-11 378 41-0 496 61—0 656 758 173 166 141 115 109 95 84 80 73 ,

33 22-5 236 286 378 41-41 496 610 656 758 155 149 132 116 113 105 1.00 98 97

84 197 211-8 260 35-13389 478 597 644 750 182 173 144 116 110 97 86 81 77 !

35 197 208 260 356 38—11 478 597 644 750 174 166 139 117 112 101 93 90 88

36 197 208 260 356 389 478 597 644 750 168 160 13 1.19 115 107 101 99 97 .

37 176 88 241 339 37-13 464 5813 634 74-11 199 188 152 120 112 98 86 82 77

38 176 188 241 33-51 373 464 586 634 743 190 180 147 121 115 103 94 91 88 !

176 188 241 339 37%: 464 586 634 743 183 173 146 123 118 109 102 99 98

40 168 180 234 333 36: 459 582 631 741 205 193 154 120 113 98 86 92 76 ?

41 168 180 234 333 367 459 582 631 741 195 184 149 121 115 103 94 90 88 ! 42 168 18-0 231 333 367 459 582 631 741 188 177 148 124 119 109 102 99 98 43 161 173 227 327 36-1 45-4 578 627 738 211 197 156 121 113 98 86 82 76

94! 90

44 161 17.3 227 827 361 454 578 627 738 201 188 151 122 116 103 87

45 16 173 227 327 361 454 578 627.738 193 180 150 124, 119 109 102 99 98

pöts en Norvége.

; ;

1 i

79 , , 90 , 01 ,, , , 82 , 93 ,.,.__ 34 ,,,,,1 , 95 ,,, | 86 | 97 , r.., . 11-11.1111 ;

!

I I

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomstema och motsvarande handelsbolagsinkomsters totala :

beskattning, i av Diffé-rence total des impäts

!

% aktiebolagsinkomsten. entre j

pergus sur les rave-nus des sociétéa anonymea et sur les revenus des sociétés en nom collectif, en % du fre-came dela societé anonyme

I 1

resp. kol. 31 kol. 39 —— resp. kol. Gl " " ko. 69

h

i i : J

!

III V V V VII

;

7 : VIII IX

| |

!

;

f

14-9 14-1 11-9 8-0 7-0 4-0 08 — 0-5 — 1-3 12

;

|

! 17-3 168

16-2 15-2

ll-s 7-1 56 1-5 -— 3-7 —— 6-1 —— 93 44 14-3 14-0 | 11-2 8-0 7-0 4-0 08 0-5 18 45

1

154 Skatter Damn

j

l 3| |s|7|8|i910

2 | 4 | 5

Skatter, som erläggas av aktiebolagen. Impöts payes par les sociétés anonymxes till staten lEtat till kommuner aux communes l Stumma stats- ocl

Inkomstskatt Fastighets- kommunalskatter Fastighets-

Skatt uGrund- "Indkomst— Summa Total skatt Grund- Inkomst- Summa Total , 0!!!" 4198 imPöfs å

use;

,, ,,______ I Jtat et nu: 10me

säålgååålåp- skatt" Im— såägsosgååagn- skatt

Impöt foncier pÖt sur le % av Impåt fonem skabsskat % av % av

6025-3511

Impöt

332.504???

revenu bolagsin- sur bolags— bolags-

l.-1—ko1.0G+

le

E,?Elgfgkål

revenu

1 Kl= komsten kol. G Kr. inkomsten Kr. inkomste

:

+ — 4 0/ - kol. H — 0 - o

010. L —kol.

nämligen;

kol. H

57:51:12;

vfnudtzieni

tå%—%011X

Xéåaftåäo-

Cour. Cour. Cowm

;

X 0.03

063225?

l

0091".

delning 0, 30, 70 och 100 % av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats på förevarande bolag. återfim

pöts en Danemark.

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare1 till stat och kommun, under alternativa antaganden

l—IX per aktieägare, i

rörande aktieIÖrmögenheten kronor.

I rnpöts payés ; lEtat et aux communes par les actiormaires danoisl, I -—-IX chiffre de la fortuna-

actions par actiormaire, en courarmes -— 9 ekattaprocentengl kol. L kol.

1 11 i 111 IV v VI vu vm IX

50000 kr. 71 420 kr. 166 660 kr. 500000kr. 714 280 kr. 1 666 660 kr. 5000000kr. 7 142850 kr. 16 666 660 kr.

68 101 440 732 849 1 152 1 349 1 379 1 418 1 212 317 1 373 2 285 2 650 3 595 4 212 4 304 4 428 2 4 5 868 8 17 496 21 209 21 948 23 650

675 947 13 008 14 197

3

986 1 558 3 838 6 100 6 909 8 966 10 820 11 251 12 160 4

4 149 5 312 8 522 13 104 14 779 18 347 22 797 24 096 26 070 5

588 520 21 23 38 385

7 9 523 14 112 28 396 34 423 35 622 6 1 902 3 005 7 404 11 768 13 328 17 296 20 873 21 704 23 457 7 8 005 10 248 16 441 25 279 28 510 35 393 43 978 46 484 50 293 s

14 638 18 371 28 011 40 727 44 451 54 780 66 406 68 720 74 049 0

2 992 4 727 11 649 18 514 20 967 27 211 32 837 34 146 36 904 10

12 593 16 122 25 864 39 769 44 853 55 681 69 186 73 129 79 120 11

23 029 28 902 44 068 64 072 69 931 86 179 104 470 108 110 116 494 1 2 6 850 10 823 26 671 42 390 48 007 62 302 75 185 78 182 84 496 13 , 28 833 36 913 59 219 91 056 102 696 127 487 158 410 167 437 181 156 14 52 728 66 174 100 898 146 699 160 115 197 318 239 197 247 531 266 728 15

63 94 406 676 1 783 1 063 1 245 1 272 1 309 16 207 309 1 342 2 233 2 589 3 512 4 115 4 205 4 326 17 4 568 5 733 8 741 12 708 13 871 17 093 20 721 21443 23 106 18

973 1 537 3 788 6 021 6 818 8 849 10 678 11 104 12 000 19

4 955 5 243 8 411 12 932 14 586 18 107 22 499 23 780 25 729 20

9 061 9 399 14 330 20 835 22 741 28 025 33 973 35 156 37 883 21

1 888 2 983 7 350 11 682 13 230 17 169 20 720 21 545 23 285 22

7 946 10 173 16 320 25 093 28 301 35 133 43 655 46 143 49 923 28

14 531 18 236 27 806 40 428 44 125 54 377 65 918 68 215 73 505 24

2 979 4 707 11 598 18 434 20 877 27 093 32 696 33 999 36 745 25

12 539 16 052 25 753 39 598 44 659 55 441 68 888 72 814 78 780 26

22 930 28 777 43 878 63 795 69 629 85 808 104 020 107 644 115 993 27

6 838 10 804 26 625 42 317 47 924 62 195 75 055 78 046 84 350 28 i 28 784 36 849 59 117 90 899 102 518 127 267 158 137 167 149 180 844 29

52 637 66 060 100 724 146446 159839 196 977 238784 247 103 266 268 80

55 82 357 595 689 935 1 096 1 120 1 152 31

200 299 1 274 2 160 2 505 3 398 3 981 4 068 4 185 32 4 419 5 546 8 456 12 294 13 418 16 536 20 046 20 744 22 353 38

954 1 507 3 713 5 901 6 683 8 673 10 466 10 883 11 762 84

4 014 5 138 8 244 12 675 14 296 17 747 22 051 23 308 25 217 35 7 340 9 212 14 045 20 421 22 288 27 467 33 297 34 457 37 129 36 1 869 2 954 7 279 11 569 13 102 17 00.3 20 519 21 337 23 060 37

7 869 10 074 16 162 24 850 28 027 34 793 43 232 45 696 49 440 38

1 1 14 390 18 060 27 536 40 036 43 697 53 851 65 280 67 554 72 794 39

2 961 4 678 11 527 18 321 20 749 26 927 32 495 33 790 36 519 40

12 462 15 954 25 595 39 355 44 385 55 100 68 466 72 367 78 296 41

22 789 28 601 43 608 63 404 69 202 85 281 103 382 106 984 115 281 42 6 821 10 777 26 558 42 210 47 804 62 038 74 867 77 851 84 138 43 28 711 36 757 58 969 90 670 102 260 126 947 157 739 166 728 180 389 44.

52 505 65 894 100 471 146 078 . 159 437 196 482 238 183 246 482 265 599 45

tua:

impåts peraarmels. Skattesatserna för de olika aktieägartyperna I— IX vid de alternativ beträffande nt—

gtexttab. 11, s. 84—85. Pour ln tamt: des impöta personnels, voir tabl. 11, 1184—85.

|

Skatter i Danmar-

29! E e g 137; !

27 | 28 30 31 32 33 54 | 35 110

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till ,. . , . . .

låt:

a

stat och kommun. under alternativa antaganden I—lX beskattning dätlebtwflg ;Uådbllf:

nu""er

1eagare erna. M an eg.-7.11 en -;

rörande aktietörmögenlieten per aktieägare, i % av aktie—

".de

aktieformogenheten per aktie.-igarc, 1

bula g sinkomsten. Im p åts ay de lEtat et aux com- . . . . ktiebola g smkomsten. Total des unp åts ? a s y munes par les actwrmazres danozs, l—IX chszre de ., . . par mony

les

soczetes mes et les achqnnawes la fortune—actions par actionnaire, en / % du revemt . . danmsl I—-IX cin/fre de la fortune-actwns par de la soczéte . . ret-cm:, . . ,, actmnnawe, en % du de la soczétc 100 resp.

kat—LJ

kol. II" kol. 19 kol. 10+ resp. kol. 20"" kol. 28

3

;

. 1 1 1 . . . 1

i i iVHlj

v 5 ; ; v

i

1 11 111 W v1 ;v11 1x 11 111 IV. VI vu v111,1x

1 . | ; 1 1 1 i : - ,

0-3 0.5 2? 3—7 0-75 6-91 1:31

1 4-2 5-3 7-1 10 12 15 10; 10 17 2 0-4 0-5 23 38 4-4 6- 7-0 ; 7-2 ! 7-4 6 8 10 10. 1.2 13; 13 13 1

78 9-3 14-9 21-7 23-7 29.- 161 30!

35-=1

3 361. 39-4 14 21 42 45

| 35 41 1-1; 3-3 6-1

11-7|

4 1-0 0-9 9-0 10-31 122 9 12 14; 15; 20 21

17. 19

5 4-1 5-3 8-5 13-1 14-8 187 223 5 241 26-1 12 141 17 21 1 231" 27 31 32 34

70 9-5 145 211 230 1

6 281 344 1 35-0 ; 38-4 16 182 23 293 31 3 37 13 44 47

7 1-0 1-5 3-7 5-9 6-7 8-0 10-4 10 91 1-7 13 13 ; 15 18 ; 18 20 22 32 23

8 4-0 5-1 8-2 12-0 14-:—. 177 220 23 251 16 171 20 24. 20. 29 31. 35 57

45!

9 7-3 9-2 14-0 204 222 27-4 33-2 ; 34 4 ; 37-0 19 21 26 34; 46 49

5 323

219 0-9 1-5 3-0 53 6-0 8-5

10-31

10 10 7 ; 115 14 151 17 19 20 . 22 28? 24 25

11 3-9 5-0 8-1 12-4 14-0 17-4 21-61 22 05 247 7 181 21 25 271 30 35 36. 38

12 7-2 9-0 13-13 200 219 269 32-13 33 . 364 20 221 27 3 3 35 1 40 46 47 49

.13 0-9 1-4 3-0 5-7 64 8-1 10-01 10 4 11-3 16 165 19 211 215 23, 25 25 26

14 38 4-9 7-9 121 137 17-0 i 291

21-1.

22 241 19. 20 23 27? 32 | 36 37 39

7-o 154 19—73 213 203 22% 24! 35? ! 48 51

15 31-91 33 35-0 28

30. 41

0 47

16 0-1; 0 5 20 3-1 3-9 53 s.-. 04 0-5 171 17? 18? 20, 20; 22 23 23 23

17 03 0-5 2-2 3-7 43 59 6-9 7-0 7-2 81 9 10 i 12 ; 12 i 14 5 15 15

18 76 9 6 14-61 21-2 231 285 345 357 38-73 16 18 93 29: 31 1 37 43 44 47

16%

19 1-0 1 5 3-8 6-0 6-5 8-3 10-7 11-1 12-0 11 11 13 161 18 20 21 22

20 5-0 5 2 8-4 12-11 14-11 181 225 23-13 257 15 15 18 22 24 28 32 33 | 35

21 9-0 9 4 143 20-25 22-7 280 340 35-1 37-9 19 19 24 30 32 38 44 45 i 47

22 0-9 5 3-7 5-8 6-0 8-0 104 10-91 11-0 13 14 16 18 , 19 21 23 23 24

23 40 5-1 8-2 125 142 176 218 231 250 16 17 20 25 26 30 34 35 37

24 73 9 1 139 202 22 1 272 330 34-1 36-8 20 21 26 32 34 39 45 46 49 . 5

25 0-9 1 5 3 0 5-3 6 5 8-5 102 10-17 11-5 14 15 17 19 20 22 24

26 3-9 5-0 8-0 124 140 17-51 21-5 22.5 246 17 18 21 26 27 31 30 86 38

27 7-2 90 137 19-9 218 268 32-5 33-0 36-2 21 22 27 33 . 35 40 46 47 50

28 0-9 1-4 -5 5-0 6-4 8-3 10-0 10 11-2 16 17 19 21 i 22 245 26 26

29 3-8 4 9 7-9 12 1 13? 17-0 21-1 29 = 24-1 19 20 23 27 29 32 38 39

ao

17.

7-0 8-3 134 195 213 2611 313 329 355 22 24 29 35 27 48 51

; 31 03 0-4 1-8 3-0 3-4 4-7 5-5 5-0 58 27 27 28 29 30 31 232 32 32

32 0-3 0-5 2-1 3-6 4-2 5-7 6-0 68 7-0 11 12 13 E 15 15 17 18 18 18

33 7-4 9-2 14-1 205 224 27-15 334 340 373 19 20 25 32 34 39 46 46 48 31 1-0 15 3-7 5-9 6-7 8-7 105 10-19 118 12 13 15 17 18 20 22 22 23 35 4-0 5-1 8-2 127 14-51 17": 221 23-3 25-2 15 16 20 24 26 29 83 35 37 86 78 9-2 14-0 204. 22-55 275 333 345 37-1 19 21 25 32 34 39 45 46 48 37 0-9 1-5 3-0 5-8 6-0 8-5 10-3 10-7 11-5 14 15 17 19 20 22 23 24 25 38 3-9 5-0 8-1 124 140 174 216 22-8 24-7 17 18 21 26 27 31 35 36 38 39 7-2 9-0 13-13 200 218 26-9 326 33-13 364 20 22 27 83 35 10 46 47 50

40 0-9 1-5 3-6 57 6-5 8-4 102 10-11 11-4 15 16 18 20 21 22 24 25 2."

41 3-9 5-0 8-0 123 13-9 17? 214 226 24-15 18 19 22 26 28 31 35 37 39 42 7-1 8-9 13-63 198 216 267 32-13 334. 36-0 21 23 28 34 36 41. 46 47 50 43 0-9 1-4 3-5 56 64 8-3 0-0 10%. 11-2 16 17 19 21 22 24 25 26 27 44 3-3 4-9 7-9 121 13-11 169 210 222 24-0 19 20 23 28 29 32 36 38 39

45 7-0 8-9 13-4 19-5 21-3 26-2 31-7 329 354 22 24 29 35 37 42. 47 48 51

lTotaJ beskattning av aktiebolag och utländska aktieägare : av aktiebolagen erlagda skatter. les actionnaires étrangen voi-r impöts spänd par les sociétes anonyma. — Skattesatserna Iöx de olika aktie-;

tanaå

som tillämpats på förevarande bolag, återfinnas i resp. texttab. 9 och 10, s. 80—81 och 82—83. Pour les

, pöts en Danemark.

33139l10|4154e|4344145145 47l4s|49150|51|52|5al54;55

tatlig beskattning av aktiebolag och inländska Kommunal beskattning av aktiebolag och in-

ktieägare, under alternativa antaganden I—IX rö- ländska aktieägare under alternativa antaganden

per aktieägare, i aktie—

ande I—IX per

nktieförmögenheten % av rörande aktieförmögenheten aktieägare

olagsinkomsten. Impöts dEtat sur les sociétes ano— i % av aktiebolagsinkomsten. Impöts commummz ymea et les actionnaires danois, I—IX chiffre de la sur les eocietés anonymes et les actionnairea tune-actions par act-ionnaire. en du revenu de danois, I—IX chiffre de la fortun-actions par

la soc-ietcf actionnaire, en du reueml, de la, societe % ,

ini—Il kol. L

100 — ? 100 kol. 4 + kol. 1.4 kol. 9 skatteprocemen- B+ kol. L kol. 9 skattcprocenten X kol.

I

? 7 l :

i

;

iVIlll

I II lll IV V VI VII IX I II IV V VI VII VIII IX

l ! |

78l 80:

14 1-6 3-3 48 53 6-9 8-2 8-3 8-3 8-3 8-3 8-5 8-3 8-3 8-3 8-3 1 1-5 l-s En 40 55 7-1 811 877 8-5 4-7 4-7 4-7 4-7 4-7 4-7 4-7 4-7 4-7 2 4-2 5-5 10-0 15-8 174 220 273 284 30-77 9-4 10-0 10-7 11-7 12-1 13-0 138 14-0 14-9 3 48 5-1 6-0 90 9-7 11-7 132 136 14-3 4-5 48 5-2 5-4 5-5 5-6 5-9 6-0 6-2 4 5-7 60 92 182 1425 173 21: 223 238 6-7 7-0 7-0 8-2 86 9-3 9-9 10-1 106 5 7-4 83 131 187 20? 248 300 309 329 8-5 9-0 9-7 10-7 11-1 11-0 12-7 130 13-21 6 9-0 109 12-25 186

4-1I

88 15-14 163 263 17-9 3-8 4-4 4-7 4-7 4-9 5-2 5-2 5-4 7

97 10-4 129 167 181 208 24-5- 250 27-0 5-9 6-3; 6-9 7-5 7-3 8-5 9-0 9-2 9-7 8

1112 12-73 168 22".- 236 280 330 340 355 7-7 82; 88 98 lO-2 11-0 118 12-0 12-8 :

03 106 124 143 151 160 18! 18-7 193 36 3-9 4-2 4-5 4-5 4-6 4-9 50 5-210 1-2 11-9 145 182 195 22-2 259 270 283 5-7 6-1 6-6 7-2 7-5 8-2 8-7 8-9 9411 2-8 141 18-71 23-5 251 29-3 342 352 370 7-4 7-9 8-5 9-5 98 10-6 11-4 116 12-412 26 12-s .4-7 16-0 17? 190 204 207 21-4 3-3 36 3-9 4-1 4-2 4-3 46 4-7 4013

;13-5 14-2 167 203 21-5 24-2 27-8 28-s 30-1 5-3 5-7 6-2 6-3 7-2 7-s 8-3 8-5 9-014 5-0 16-3 203 25-5126-0 311 35-11 368 38-6 7-0 7-5 8-1 9-1 9-4 10-2 11-0 11-2 12-015

4 2-6 2-8 43 5-7 6-2 76 8-5 .7 88 140 14-0 14-0 14-0 14-0 14-0

14-014-0 14-016v

1-7 1-0 3-0 51 5-7 7-3

8-31 84 8-6 66 6-6 66 6-6 66 66 66 6-0 6617

5-3 27-0;

14-4 10-2 15-7 17-3 213 28-0 300 11-2 11-8 12-4 13-5 138 14": 15-5 15-7 16518

4-01 5-1 7-0 90 9-7 16 182 135 142 5-0 5-9 6-3 6-5 66 6-7 7-0 7-1 7-319

67 6-5 9-1 13-0 14-4 17-2 2l-1 22-2 23? 78 8-32 8-7 9-4 9-7 10-4 10-9 11-1 11-7 20 8-9 88 13-1 18! 20-1 24-5 29-7 306 39:75 9-5 10-1510-7 118 12-1 13-0 13-s 14-0 14-8 21

,87 90 109 127 136 15-4 169 172 178 4-4 4-7i 5-0 5-3 5-3 5-4 5-7 58 6-0 22

,9-7 10-4 13-0 16-0 18-0

20-7 24-5 255 26-57 6-5 693 7-4 8-1 8-4 9-1 9-5 9-3 10-3 23

1-3 125 67 22-0 23-17 279 329 33-8 35-7 8-2 8-8; 9-4 104 107 11-5 12-3 12-5 13-3 24

0-4 10? 12-5 14-5 15-1 17-0 18-4 18-7 19-4 3-9 4-25 4-5 47 48 4-9 5-2 5-3 5-5 25

03-32

1-3 12-1 14-5 18-3 19-5- 22-3 26-0 27-1 28-4 6-0 6-0 7-5 78 8-4 8-0 9-1 9-0 26

2-0 14? 183 25-1 29-3 34? 35-1— 37-0 7-7 82 88 98 10-1 10-9

11-7I

%% 11-9 12-6 27 2-0 12-33 14-75 16-5 172 19-0 20-4 20-7 21-3 3-5 3-8 4-1 4-3 4-4, 4-5 4-8; 4-9 5-128

13-5 14-2 16-7 20-3 21-5 24-2 27-74 28-53 30-1 5-51 5-9 6-4 7-0 7-4 8-0 8-5- 8-7 9-2 29

15-0 16-3 20-3 254 26-57 311 35-21 367 385 7-2- 7-7— 8-3 9-3 96 10-4 11-5 11-4 12-2 30

4-2 4-3 5-7 6-9 7-3 8-0 9-4 9-5 9-7 .2-3 22-3 22-3 22-3 22-3 22-3 22-3 22-3 22-3 31 2-0 2-2 3-0 5-3 5-9 7-4 8-3 85 8-7 9-4 9-4 9-4 9-4 9-4 9-4 9-4 9-4 9-4 82 46 5-0 10-1 15-5 17-1 211 264 274 293 13-47144 151 16-1 16-4 17-3 181 18-12 19-133 Fre 58 7-7 96 104 12-2 131 135 142 7-3 76 7-9 8-2 8-2 8-4 8-7 8-7 8-9 34 5-9 6-6 9-1 13-0 14-2 170 20-57 21-17 230 9-4 9-8 10-4 110 1.1-4 120 12-5 12-7 13-3 35

7-4 88 12-37 18? 19-9 24-3 29-3 30-3 32-0 11-2 11-7 12-4 13-4 13-7 14-5 15-51 155 164 as

88 9-1 10-9 12-8 136 15-4 16-9 17-2 178 5-2 5-5 5-3 6-1 6-1 6-2 -5 6-0 68 37 9-7 10-4 13-0 16-7 17-9 20-7 24-4 254 26-75 7-3 7-7 8-2 88 9-2 98 10-3 10-5 11-0 88 1-3 12-6 168 22-0 23-4 277 32-0 33-63 354 9-0 9-5 10-1 11-1 11-5 123 181 13-17 14-139

10-5 lO-s 12-6 14-4 152 17-0 18-5 188 194 4-4 4-7; 5-0 5-3 5-3 5-4 57 58 6-0 40

11-4 12-1 146 18-3 19-0 22-2 259 26-57 28-3 6-5 6-93 7-4 8-0 8-3 9-0 97 10-2 41 12-9 14-2 18%. 23-5 25-0 293 34-1 350 368 8-2 8-7 9-3 10-3 106 11-4 12-2 12% 13-242 196 128 146 165 172 19-0 20-4 208 213 3-7 4-0 4-3 4-5 46 4-7 50 5-0 5-3 43 135 14-2 16-7 203 21-4 24-1 27-7 287 300 5-7 6-1 66 7-2 7-0 8-2 8-7 8-9 9-4 44 150 16-4 20-: 254 269 31-0 35-7 367 385 7-4 7-0 8-5 9-5 98 106 11-4 116 12-3 45

ländska aktieägare äro personligen skattskyldiga. Pom- total des impöts pages par les societés anonymes et

0/

lax-typerna, I—IX vid de alternativ beträffande utdelning 0, 30, 70 och 100 /0 av den behållna bolagsinkomsten,

impöts personnels, noir les tableaurv 9 et 10, 80—81 et 82—83. 1.

158 Skatter i Danmarl

| 56 57 58 59 60 63 64

Hand elsbolags totala beskattning, under alternativa antaganden I—IX rörande förmögenheten

per delägare, i kronor.

Total des impöts page par les eociétes en nom collectif; I—IX chiffre de la fortune

par societaire, en coumnnes kol. +kol. + 1101. L—kol. 1—k01. 5 skatteprocenten I

I II III IV V VI VII VIII IX 50000kr. 71 420 kr. 166 660 kr. 500000 kr. 714 280 kr. 1 666 660 kr. 5000000 kr. 7 142 850 kr. 16 666 660 x:

2 999 3 387 4 343 5 683 6 176 7 237 8 416 8 640 9 100 6 545 7 765 10 770 14 984 16 532 19 868 23 577 24 279 25 728 6 545 7 765 10 770 14 984 16 532 19 868 23 577 24 279 25 728 10 090 12 143 17 198 24 285 26 889 32 449 38 737 39 919 42 356 10 090 12 143 17 198 24 285 26 889 32 449 38 737 39 919 42 356 10 090 12 143 17 198 24 285 26 889 32 449 38 737 39 919 42 356

18 954 23 087 33 265 47 538 52 781 64 077 76 639 79 018 83 926

18 954 23 087 33 265 47 538 52 781 64 077 76 639 79 018 83 926

18 954 23 087 33 265 47 538 52 781 64 077 76 639 79 018 83 926 25 590 36 219 52 547 75 440 83 851 101 971 122 121 125 937 133 810 29 590 36 219 52 547 75 440 83 851 101 971 122 121 125937 133 810 29 590 36 219 52 547 75 440 83 851 101 971 122 121 125 937 133 810

67 703 83 279 121 638 175 425 195 184 237 757 285 097 294 062 312 561

67 703 83 279 121 638 175 425 195 184 237 757 285 097 294 062 312 561 67 703 83 279 121 638 175425 195 184 237 757 285 097 294 062 312 561

16 4 287 4 646 5 529 6 768 7 223 8 203 9 294 9 500 9 926

17 7 833 9 023 11 956 16 069 17 580 20 835 24 454 25 140 26 554

18 7 833 9 023 11 956 16 069 17 580 20 835 24 454 25 140 26 554

19 11 378 13 401 18 383 25 370 27 936 33 466 39 615 40 779 43 182

20 11 378 13 401 18 383 25 370 27 936 33 466 39 615 40 779 43 182

11 378 13 401 18 383 25 370 27 936 33 466 39 615 40 779 43 182

22 20 241 24 345 34 451 48 622 53 828 65 044 77 516 79 878 84 752

23 20 241 24 345 34 451 48 622 53 828 65 044 77 516 79 878 84 752

24 20 241 24 345 34 451 48 622 53 828 65 044 77 516 79 878 84 752

25 30 878 37 478 53 733 76 525 84 898 102 938 122 998 126 797 134 636

26 30 878 37 478 53 733 76 525 84 898 102 938 122 998 126 797 134 636

27 30 878 37 478 53 733 76 525 84 898 102 938 122 998 126 797 134 636

28 68 991 84 537 122 824 176 510 196 232 238 724 285 975 294 923 313387

29 68 991 84 537 122 824 176 510 196 232 238 724 285 975 294 923 313 387

30 69 99 84 537 122 824 176 510 196 232 238 724 285975 294923 313 387

81 6 157 6 473 7 252 8 343 8 744 9 607 10 568 10 750 11 125

82 9 703 10 851 13 679 17 644 19 100 22 239 25 728 26 389 27 753 38 9 703 10 851 13 679 17 644 19 100 22 239 25 728 26 389 27 753 84 13 248 15 228 20 106 26 945 29 457 34 870 40 889 42 029 44 381 85 13 248 15 228 20 106 26 945 29 457 34 870 40 889 42 029 44 381

36 13 248 15 228 20 106 26 945 29 457 34 870 40 889 42 029 44 381

87 22 112 26 172 36174 50 197 55 349 66 448 78 791 81 128 85 951

38 22 112 26 172 36 174 50197 55 349 66 448 78 791 81 128 85 951

89 22 112 26 172 36 174 50197 55 349 66 448 78 791 81 128 85 951

40 32 748 39 305 55 455 78 100 86 418 104 342 124 272 128047 135835

41 32 748 39 305 55 455 78 100 86 418 104 342 124 272 128 047 135 835

42 32 748 39 305 55 455 78 100 86 418 104 342 124 272 128 047 135 835

48 70 861 86 364 124 546 178 085 197 752 240 128 287 249 296 172 314 586 44 70 861 86 364 124 546 178 085 197 752 240 128 287 249 296 172 314 586

45 70 861 86 364 124 546 178 085 197 7 52 240 128 287 249 296 172 314 586

20, Pau les

I—IX

Skattesatserna för de olika delägartyperna återfinnas i texttab. s. 102—108. tamt

päls en Danemark.

165|66|67168|69|70|71|72|7B 74|75|76|vv|7s|79|80181|82

andelsbolags totala beskattning under alternar . Aktiebolagsinkomsternas totala beskattning, i av mot-

pve.

per %

antaganden I—IX rörande förmögenheten beskattning.

svuarande

handelsbolags

elagnre. i% av Total

handelsbolagets inkomst. Total des tmpåts perpus sur les revenue des societéa les zmpåts payés par les soc-ietes en nom collectif, anonymes, en % des impats pergus sur les revenue des

I—IX chifre de la par

fortuna sociétaire, en % sociétes en nom collectif du revenu de la sociéte

resp.

kol. 29 kol. 37

i-asp.

L

100 X kol 56" kol. 64 X resp. kol. 66"" kol. 73 kol.

l

lI IV V VI VII VIII IX II IV VI VII VIII IX

16-9 21-7 284 30-9 362 42-1 432 455 647 586 535 461 44-0 42-0 888 37-7 361;

12-9 250 276 331 398 405 429 569 488 450 384 37.0 32-13 312 308

129 18-o 250 2713 33.1 39-3 405 429 1248 120-9 1150 1100 106—9 105-7 1046 104-7 106-4

121 17-2 24—33 269 32—15 38— 7 391; 424 921 818 70-33 593 56-15 494 491 481!

121 17-2 24-23 26-9 325 38-7 399 42-4 1228 1121 97-7 881 859 801 812 81—1

0-1 12-1 17-2 2413 26—9 32-5 38—7399 424 1571 1471 1326 121-0 116-4 110-3 110-0 1101

11-5 166 238 26-4 32-0 383 39-5 420 1326 1139 922 735 693 574 797 555

11-5 166 238 264 32-0 38-3 395 42-0 1642 1452 1193 mm 981 877 881 87-4

115 166 238 264 320 38-3 395 420 1989 1809 154-2 134—5 128-0 1170 1165 1157

150 199 268 293 34-7 408 41-9 443 119—1117-3 1136 1090 106-1 1042 1043 105-0 18

12-2 172 243 269 325 38-8 399 42-4 1931 1746 1517 138-3 127-5 116-5 1160 1156 24

113 164 235 262 318 381 893 418 2413 2124 1744 1477 139-3 123-4 1224 1213 30

15-2 20-1 269 29-5 34-9 409 420 444 1409 1349 125-9 1171; 113—9 109-0 1090 109-0 36 13-1 181 251 27-7 33-2 394 406 43-0 1261 111-5 923 758 711 594 586 57-2 13-1 181 251 27": 33-2 394 406 430 1532 1381 117-1 1016 978 881 881 87-9 38

13-1 181 251 277 33—2394 406 430 1829 1687 1486 131-9 126-0 120—51160 1155 1151 89

12-33 173 24-4 270 326 388 400 424 1461 126-0 1017 807 759 68-7 624 61-5 599 40 12-23 17-3 %% 270 326 388 400 42-4 1755 1545 127-2 1078 1033 95 7 912 91-5 908 41 12-3 173 244 27—0326 388 400 424 20612 186-2 1595 1385 1319 124-8 1198 1185 117.9 42 11-5 16-6 237 26.4 320 388 39-13 419 173-4 1461 113-9 886 826 741 66-33 65-13.635 11-5 166 237 264 320 388 395 41-9 2043 176-5 1401 1160 1098 100-9 951 952 94-0 44

11-5 166 23—726—4320 38-13395 41—92388 2113 1735 147-3 139-0 1300 123-0 1223 1212 45

åhpöts pereonnela sur les sociétaires, voir tabl. 20, 11. 102—103.

Skatter i Danmark. Impöts en Danemark.

1 s—4 ! 86 | 86 87 | 83 I 89 1 90 | 91

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomsternas och motsvarande handelsbolagsinkomsters totala beskattning, i % av aktiebolagsinkomsten. IJ-Lfférence entre total des impats pernas sur les revenua des sociéiés anonymes et mr les ret-mus des sociétes en no-m- collectif; en % du revenu de la societé anonyme resp. 1101. 29"" kol. 37 — resp. ko 65 " kol. 73

I H 111 IV V VI XII VIII IX

! 3

55 . 7-0 —10-1 —-15-3 —17-.--. —21-o % —26-o : —26-9 29-0

— — 4-7 — 6-0 — 99 —15-4 —17-4 —21-3 —26a —27-5 29-7 2-7 2-7 2-7 2-5 1-9 1-9 . 1 s 1-9 2-5

— 08 —— 2-2 -—— 51 — 9-9 ——117 —15-2 —19-0 ; —208 —91-9

1 11-0 10-7 10-4 9-4 8-7 8-0 7 4 7-4 7-0 6-9 5-3 2-4 — 2-7 — 46 — 8-4 130 lå-s —15-4

3-7

8-3 2-7 — 10 ——

98 6-7 0-3 1-9 26 13-0 12-7 12? 11-2 , 10-3 96 ! 8-0 , 5-8 8-0 1 — 48 — 6-4 — 9-3 ——141 —15-0 —19-4 —24-0 —248 —268

4-3; 0-5 9-7 —15-1 —17-0 —20-s ; 25-9 ; —2f9 29-1

2-5 2-0 2-7 2 4 18 18 1-7 IS 22 — 0-9 — 2-4 — 5-1 — 9-9 —11-s —15--1 ——19-4 —22 —2l-7

— 4-3 — 58 — 8-3 —12-5 ; —14-1 -—141 —21-1 5 #220 ; —23-0

48 0-5 9-0 1 —14-7 % —16-5 20-5 - —25-2 ! —2-1 - —28-2

! 2-2 ; -

i

2-3 2-2 2-4 1-7 15 1-5 1: 9-1 — 0-9 — 2-4 — 5-1 = -—- 9-7 % —11-5 —14-9 ; —19-1 ls-s —21-3

2-1 1-2 0-0 1 — 2-0 : — 3-0 5-0 J — 7-5 1 — ,-4 — 7-9 %s

3

5-4 5-3 5-2 5 4-8 4-1 3-9 Ä 3-7 4-0

— ;

2-9 15 1-4 3 -— 6-2 8-0 —11-0 —16-0 % —1es —18-4

5-9 5-0 3-1 % 0-4 -— 0-6 — 2-7 4-7 4,7 , — 5-2 9-2 9-0 88 8-0 7-2 6-3 1 6-5 3 | 6-5

!

4-7 82 0-3 — 4-7 , — 6-5 ——10-2 —14-5 j —1.4 —17-0

161:

Skatter i Finland: gäll. rätt. Impöts en Finlande: droit actuel.

W V " "

I i"

I

1 | 8 | 4 5 6 7 8

Skottar, som erläggas av aktiebolagen. Impöta payea par les sociétés anonyma

""—— till staten , lEtat till kommuner " aux communes Summa stats- och

7 " | kommunalskatter

Inkomstskatt

Formogenhets- Summa Inkomstskatt

? Total lEtat et

hfl? surlerovenu;

Skatt Total Impöt sur revmu aux

"""""""' communes

I,.Jml

—7 — "—7" "

lim.

WA ""

Impöt sur la

Yrke? %av

koL , 7 Fortune % av bolagsa % av bolaga- bolage-

f

0-;,; ML 1.——kol.7 inkomsten koL Lk01, 5 X inkomsten inkomsten

Kr. 0 Kr

X 07

0 08 % du du

X % %

skattepro-l Cour.

Cour,

skattuprocentenl ge,

de

X tema a vena e a venu "centen . soctéte soctéte somete

Kr. Cour. Kr. Cour. Kr. Cour.

|

!

1

= 34 092 24 159 58 251 182 20 934 65 79 185 24": .12 34 092 24 159 58 251 182 20 934 65 79 185 247

3

|

7 8 9

o

. 1

33 : respektive nr 1—nr 15 ,

24 . ;

,

ha I!

Bo ,

Bl

2 3

h

= respektive nr l—m 15

:s ,

10 11 ? L3 14 15 ,

1— 311986

162 Skatter i Finland: gäll. rätt

9 | 10 | 11 | 12 | 13,,,.I., 14 | EL,,1£__L 11

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till stat och kommun, under alternativa antaganden per aktieägare, i kronor.

I—IX

rörande aktieförmögenheten

Impöts payés lEtat et aua: communes par les actiormairee finlandais, I—IX chiffre de la for-tune-

actions par actionmzin, en couromzea. kol. L—ko. 7 skatteprocentenl

I II III IV V VI VII VIII IX

50 000 kr. 71 420 kr. 166 660 kr. 500 000 kr. 714 280 kr. 1 666 660 kr. 5 000 000 kr. 7 142 850 kr. 16 666660 kr.

1 156 215 486 1 061 1 210 1 540 1 735 1 735 1 735

2 437 602 1 359 2 970 3 387 4 300 4 853 4 853 4 853

8 4 896 5 551 8 075 12 223 13 301 15 416 16 275 16 275 16 275 ,

11 007 12 552 12 789 12 890

4 2 222 2 773 7 744 8 714

15 829 18 808 20 628 20 628 20 628

5 5 352 6 033 8 974 14449

6 7 960 9 025 13 128 19 873 21 624 25 063 26 460 26 460 26 460

7 4 317 5 381 8 393 15028 16 909 21 358 24 354 24 813 25 011

8 10 381 11 711 17 276 28 039 30 714 36 493 40 025 40 025 40 025

9 15 426 17 490 25 440 38 511 41905 48 570 51 277 51277 51 277

10 6 791 8 477 13 221 23 672 26 634 33 642 38 362 39 084 39 397

11 16 351 18 446 27 212 44 165 48 380 57 483 63 045 63 045 63 045

12 24 298 27 549 40 071 60 661 66 007 76 507 80 769 80 769 80 769

3

18 15 917 19 867 30 986 55 482 62 424 78 849 89 911 91 605 92 338

14 38 324 43 234 63 779 103 514 113 391 134 726 147 764 147 764 147 764

15 56 950 64 569 93 918 142 176 154 706 179 315 189 305 189 305 189 305

16 7 | 1 l 18 1 9 20 21 22

28 = respektive nr 1—n1 15

24 25

26 j

2 7 28 29 3 0

81 8 2 38 84 85 86 37

38 = respektive nr l—nr 15

|

39 40 | 41 | 42

48 |

44

|

15

0, 30, 70 o

I—IX

1 Skattesatserna för de olika aktieägartypema vid de alternativ beträffande utdelning Pow les tauz des impåts personnels, voit tabl. 11, 1. 84—85.

mpöta en Finlande: droit actuel.

18119|2o|21|22|23|u|25126 avlas29|30|31|32|33|34|35

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare Total beskattning av "aktiebolag och inländska till stat och kommun, under alternativa antaganden aktieägare, under

alternativa antaganden I—IX rö-

I—IX per aktieägare,

rörande aktieförmögenheten rande aktieförmögenheten per aktieägare, i av aktie-

i % av aktiebolagsinkomsten. Impöts payes %

bolagsinkomaten. Total des impåts payéa par les so-

lEtat et aux communes, par les actionnaires fin—

landaia, ciétés anonyma et les actionnaires finlandaia, I—IX I—IX chi/fre de la fortuna-actions par

chi/fre de la fortuna-actions par actionnaire, en du

actionnaire, en % du reuenu de la société % rem—enn de la societe

resp.kol.

1 9 " kol. 17 X "

——£

kol. L kol. 8 + resp.kol. 18" kol. % ,

I VIIVIIIII

I ;

t

II III IV V VI IX I II III IV V VI VII VIII IX

0—3 1—1 2—4 5-3 6-0 7—7 8—7 8-7 8-7 14-0 143 157 186 193 209 21—9 21—9 21—9 07 1—0 2—3 5—0 56 7—2 8—1 8—1 8-1 198 20—1 214 24—1 24—7 26—3 272 27—2 27—2 8—2 9—3135 201 221 257 27—1 27—1 27—1 27-3 284 326 32% 41—3 448 46? 46—2 46—2 2—2 28 4—3 7—7 8—7 11—0 126 128 12—9 22%; 24—0 255 28—19 299 322 331 34—0 34—1 5—4 6—0 8—9 14—4158 188 20-13 206 206 266 27—2 301 351: 37—0 400 418 41—8 418 8—0 9—0131 199 2113 25—0 26—4 26; 264 29-2 30—2 348 411 421 46—2 476 476 476 2—2 2—7 4—2 7—5 8—5 10—7 12? 12-4 125 25-3 268 27—54311 329 34—3 358 360 361 5—2 5—9 8—714—015% 18—11200 200 200 288 29—5 323 376 39—0 41—9 43-s 436 436 77 88 12—7 19—3 21—0 24—3 25—7257 25! 31-3 32-4 36—3 42—9 446 479 493 4193 49-13 2—1 2—7 4—1 7—4 88 10—5 12—012—2 12-3 268 274 288 321 330 352 367 36—9 370 5—1 58 8—a13% 15—118—0 19—719—7 19—7 29—8 30—5 33—2 38—5 398 42—7 444 44—4 444 76 86 12-5 190 207 23-9 25—3 25-3 258 32-5 33—3 372 437 454 486 500 500 500 2—1 2—7 41 7—4 8—3 105 12—012? 12—3 268 27—4 288 321 330 35-2 36—7 36—9 370 5—1 58 8—5 138 151 18-0 9—7 197 197 298 805 33-2 38—5 398 42": 44—4 44-4 444 76 86 195 190 20—7 239 25—3253 253 32—3 338 372 437 454 486 50—0 50—0 50—0

. l - l | 1 r

:

1 l i

W ;

= respektive nr 1—111 15

= respektive nr 1—nr 15

!

av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpas på bolag, återfinnas i texttab. 11, s.

% förevarande 84—85.

164 Skatter i Finland: gäll. rät

36187|as|39|4o|41|42|4s|44 45|4s|47|4s|49|50|51|52158

Kommunal beskattning av aktiebolag och in—

Statlig beskattning av aktiebolag och inländeka ländska aktieägare, under alternativa anta— ganden per

I—IX rörande

aktieägare, under alternativa antagandenI——IXrörande aktieförmögenheten Impöta

aktieförmögenheten per, aktieägare, i % av aktiebolagsin- aktieägare, i% av aktiebolagsinkomsten.

kometen. Impöts lEtat sur les societés anonymes et communaux sur les societés anonyme: et les acfinlandais, I—IX la tionnaires finlandais, I—IX chiffre de la fortun;-

les actiormaires chi/fre de fortune-

par actionnairc, en du revenu de la société actions par actionnaire, en du rwenu de la actions % % societé

m

skatteprocentenX———

100 kol. 4+kol. L—kol. :X 100 L L 6 + kol. L—kol. 7 elanenrocentenl

111 IV V VI VIII IX I 11 111 IV V Vl VII VIII IX I H

128 141 151 154 151 61 615 6-5 6-5 66 6-5 6—5 65 6-5 1 7-5 78 9—2 121 1715 182 198 207 207 207 6.5 65 65 65 65 ? 138 136 149

3 155 166 208 277 295 330 344 344 344 113 118 118 118 118 118 113 118 118

4 221 244 260 261 26-23 78 78 78 78 78 78 7—3 78 78 156 16—2 177 211

5 2513 269 299 317 317 31"7 101 101 101 101 101 101 101 101 10"!

165 171 200 34—5 359 359 359 IH 11": IH 11: 117 117 117 IH 11 6 17-5 186 22-45 294 311

28-2 78 78 78 78 73 7-3 78 7

7 18-0 185 200 23-33 25-1 53% 28-0 288 78

100 100 100 10

8 188 19-5 22-8 27-6 290 års 336 336 336 100 100 100 100 100

378 37-53 37-21 11-5 11% 11-5 11-5 111, 11% 11-5 11% 11—

9 19-3 20-9 248 314 331 %% 271. 289 291 292 TS 78 78 78 78 78 7—5 78 7 10 190 196 210 24-3 252 10.0 10-0 10-

11 198 205 23-71 28-5 298 327 34-4 34% 344 100 100 101 100 100 101

12 340 372 388 386 376 114 114 114 114 114 114 114 114 11 209 219 258 328 281; 29-1 29? 78 78 78 78 78 78 78 78 7 13 190 1913 210 243 25-23 271

14 28-5 298 327 34—4 344 100 100 10-0 100 lo-o 100 100 10-0 10%

198 206 23? 386 386 111 111 11-4 111 111 114 11-4 114 114 15 20—9 21—9 258 32-54 340 372 386

16 17 18 i ; ;

a

xs !

i

i 20 21 E

22 =respektive nr la—nr 15

26 26 27 28 29 80

31 3 32 1 88 E .

E ;

34 35 $

36 87 !

38 :respektive nr l—nr 15 : 39 I 40 !

41 42 48 44 % 1

45 ! 5

1 Skattesatserna för de olika aktieägartyperna I—IX vid de alternativ beträffande utdelning 30. 70 oc

och 13, s. 80—81, 82—83 och 88—89. Pour les tauz des impöts peraomnla, voir les tableauc 10 et 1

stateskatt. Les actionnaires étrangers ne paymt que limpöt dEtat = limpöt dEtat sur les actimmair

pöts en Finlands: droit actuel.

54 | 55 | 56 | 57 | 58 | 59 so 61 62 | | |

katter, som erläggas av utländska aktieägare

till

staten, under antaganden

alternativa l—lX rörande

aktieförmögenheten per aktieägare, i kronor.

Impöts payés d lEtat2 par les actionnaires étmngers, I —IX de la par

chiffre fortunc—actions actionmura, en courormes

1110. L—kol. 7 X skuttaprocenteni

m

|

1 11 ut v VI vn vm IX

|

000 kr. 71. 420 kr. 166 660 kr. 500000 kr. 714280 kr. 1666660 kr. kr. 7 142 850 5000000 kr. 16 666660kr.

156 214 484 1059 1 215 1 536 1 730 1 730 1730 1 438 603 1 357 2 970 3 388 4 309 4 853 4 853 4 853 2 1 723 2 378 4 899 9 051 10 129 12 241 13 102 13 102 13 102 3 900 1 249 2 781 5 198 7 171 9 461 11 007 11 246 11 347 4 1 743 2 424 5 298 10 840 12 224 15 197 17 021 17 021 17 021 5 2 797 3 861 7 956 14 698 16 449 19 878 21 276 21 276 21 276 6 1 749 2 424 5 395 12 026 13 911 18 355 21355 21819 22 015 7 3 383 4 704 10 280 21 031 23 717 29 484 33 022 33 022 33 022 8 5 427 7 401 15 436 28 516 31 914 38 567 41 278 41 278 41 278 9 2 751 3 818 8 500 18 943 21 913 28 912 33 638 34 370 34 677 10 5 328 7 409 16 192 33 128 37 358 46 444 52 016 52 016 52 016 11 8 549 11 800 24 314 44 918 50 269 60 749 65 020 65 020 65 020 12 6 448 8 950 19 917 44 397 51 360 67 764 78 841 80 553 81 275 13 12 487 17 365 37 951 77 644 87 559 108 853 121914 121 913 121913 14 20 036 27 657 , 56 987 105 277 117 820 142 382 152 392 152 392 152 392 15 |

|16

1 7 I 18 | 19 , 20 | 21 22

| 30

;

|

| 3 1

| ; 32

| 33 |

; 34

| | 85

| | 3 6 | | 87 : respektive nr l—nr 15

| | 88 | | 39

| : 40

| | 41

; 42

| | 43 44 45

av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpats på förevarande bolag, återfinnas i resp. texttab. 10

0—81. 82—83 et 88—89. — Utländska aktieägare erlägga. endast statsskatt =

inländska aktieägares

undan.

166 Skatter i Finland: gäll. rätt

63;64;65 ; se ; 67 68 lyse ; 7—6"; 71 76;77;78|79|80

|

Skatter, utländska aktieägare till sta- Total beskattning av aktiebolag och utländska som erläggas av

aktie- aktieägare, under alternativa antaganden I—IX

tenl, under alternativa antaganden I—IX rörande

förmögenheten per aktieägare. i av aktiebolagsin— rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i % av %

payes Total des impäts pages par

kometen. Impöts . lEtat1 par les actionnaires aktiebolagsinkomsten.

I -—-IX de la par les sociétés anonymes et les actionnaires älv-ungen, ctrangers. chiffre fortun-actions I —IX de la par action-

actionna-ire, en % du re-uenu de la societc chiff—re fortune-aclions

naire, en du revenu, de la aociété

i-asp.

100 % kol. 54 kol. 62 X kati, kol. S + resp. 3:01. 63"" kol. 71;

;

;

;

; ; ; i

; ;

- ;

; ; ;VIII

; IK

; ;

II III IV ; V ; VI ; VII VIII IX I II III IV V VI VII

I

2-4; 5-3 6-1 8-7 8-7 -7 14-1 1454 157 186 194 211 22-0 22-0 22-—

0-3 1-1

3;

1 27"? 27-2 27-; 2 0-7 1-0 5-0 56 7-2 8-1 8-1 8-1 198 20-1 21-4 24-1 24-7 26-3

;

409 40-; 3 2-9 4-0 8-2 151 169 20-4 218 218 21-3 22-0 23-1 27-3 34-2 36-0 39-5

28-4 30? 322 32-4 32

;

4 09 12 28 62 72 96 110 112 118 221 22-4 24-0 274

5 N 2-4 53 108 122 15-2 17-0 170 17-0 22-9 236 26-5 320 33-1 861 381 38".- 38- 3-9 80 164 213 21-8 240 25-1 29": 359 376 411 425 425 42-

6 28 ; 147 19! 21-3

7 09 12 27 ; 60 70 9-2 10-7 10-9 11-0 24-5 24-8 26-3 291; 306 32-8 34-3 34-5 34-

8 17 2-4 5-1 ? 10-5 119 148 16-5 165 165 25-3 26-0 28-7 34-; 35-5 53% 401 401 40-

9 2-7 38 7-7 ; 14-3 16-0 19% 20-7 20? 20-7 26-3 27-1 31-1 37-9 396 429 44-3 448 44-

274; 310 355 35

10 09 12 2"? ; 59 69 90 105 108 108 256 259 306 33"? 352

11 1-7 2-3 5-1I10-4 11-7 14-5 16-3 16-3 16-3 26-4 27-0 29-9; 35; 36-4 39; 41-0 41-0 41-

12 2-7 3-7 713 141 15-7 19-0 20-3 20-3 20-3 27-4 28-4 323 385 404 43-7 45-0 45-0 45-

13 0-9 1-2 27 5-9 6-9 9-0 10-5 108 108 25-6 25"; 27-4, 306 316 33-7 35-2 35-5 35-

14 1-7 2-3 5-1 10-3 117 14-5 16-3 16-3 16-3 264 27-0 298; 35-0 36-4 39-2 410 41-0 41- 7-5 14-1 15". 90-3 20—3 74; 28-4 40-4 43-7; 45-0 45-0 45-

3231138-3

15 2-7 . 3-1 . 19-0 20-3

; ;

; ;

;

16

1 ; ;

; ; 17

;

18 : ; ; : ; ! ; ;

19 ; ; ; ; ; ; ;

20 ; ; . ;

;

; ;

21 ; i ; ; ; ; ; ;

2? ;

28 = respektive nr l—nr 15 ; ; ; ; ;

24 | ; ; f : ;

;

; ; ; ;

2.5 i ;

; ; ; i ;

26

27 ;

28 ; ; ; ; ;

; ; ; ; ; ; 29 i

; i ; ;

30 ; ; f ; ; ; ;

ax ; ; ; ; ;

;

; ;

32 ; , :

83 ; ; ; ; ; 5

;

;

;

34

; ; 1

;

;

36 ;

; ;

37 ; - ; i

i ;

;

86 :: respektive nr I— nr 15 I |

;

39 ;

40 ;

; ; ; ;

;

41

; ; ;

n

; ;

i

;

;

; .

; ; ; ; ; ; ;

;

44 ;

; ;

; ; 45 ; ;

1 aktieägare erlägga inländeke aktieägares statsskatt. Les act-ionnairea elrang Utländska endast statsskatt 20, 109—103, Pon-r les taux des impöts personnels sur les sociéi s.

delägartyperna I—IX återfinnas i texttab.

Impöts en Finlande: droit actuel.

81 | 82 83 | 84 | 85 | 86 | 87 | 88 | 89 | 90 | 91 |

%av

Handelsbolags totala beskattning. Aktiebolagsinkomsternas totala. beskattning, i motsvarande

|

Total des impöts payes par les societes en handelsbolags beskattning. Total des impåls perpus sur les |

nom |

collectif revenue des societes anonymes, en % des impöts pergus sur les revenus des sociétcs en nom collectif

| | . -

kqläåz

—

012330 ESPL 55391

| kol.L-—WIJ—Slikolöxskatteprocemeni-F X 100

+ m |.åo|7 Xs k atteproccnten , 333532: ,, ,,,,, ,, ,, ,, ,, —

076er

nu la | |

Kais

|

1 111 IV v VI VII v1n IX

|

|

| |

|

3 832 19: 73 | 75 82 97 101 109 114 114 114 1

15 722 26"? 76 | 77 82 92 94 100 104 104 104 2

15 722 262

104| 108 124 151 158 171 176 276 176

3

. 18 19 20 21 | . | 22

= respektive nr 1—m 15 . "33

| . , | . | | | |

| | 24 , | , 25 , | | 26 , :

| | 27

|

Å | | | 28 | | | 29 | 1 | 30 | | | |

| | 31

| | | | 32 33

| | | |

| | | 34 | 35 | | | 36

: : | ; | 3.7

respektive nr 14nr 15 i | | 38

|

| | 39

| | 440 |

41

i |

i | 42

| | | 43

|

| 4.4

| | | 45

ce paymt que lömpät WEM = limpåt lEtat sm les actionnaires —— för de olika.

finlandais. Skattesatserna

16, och tabl. 20, p. 102—103.f

168 Skatter i Finland: gäll. rätt. lmpöts en Finlande: droit acluel.

; ! ! i 9-2 93 94 95 96 97 98 99 100 | |

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomsternas och motsvarande handelsbolagsinkomsters totala beskattning, i % av aktiebolagsinkomsten. DiITere-nce entre le total des impöts per-pun su-r Zes revenus des societés anonymes et sur les revenus des sociétés en nom collect-if, en % du namn de la Société anonyme i-asp. kol. 27"" kol. 35 —kol. 82

i , l n v vn vm

5-2

i

: - 5-1 —— 46 — 3-1 0-2 2-0 3-4 4-9 5-1

6-7 12? 12":

16 17 18

19 ; |

20 21 . 22

23 =respektive nr l—nr 15

24 25 26 27 28

80

81 32 83 34 , 35 36 37

38 = respektive nr l—nr 15

39 40 | 41 42 43 44 45

För bolagen m- 16 och 31 nedsättes skatten enligt ovan 5. 41 angivna regel. Pour les socictéa nu! 1

169 Skatter i Finland: förslag. Impöts en Finlande: projet.

101 | 102 | 103 | 104 105 | 106 | 107 ; 103

Skatter, som erläggas av aktiebolagen. Impöta pageo par les sociétes anonymes

"—" till staten "" lEtat " till kommuner aux communes! Summa stats- och

kommunalskatter To- Förmögenhets- Summa Inkomstskatt tal des img lEtat skatt

Inkomstskatt

Total Impöt sur revenu et aua: communes Impot " " " *—— surle revenu Impåt sur la

%av

kol.

%av %av

L 191313 X fortuna bolags- bolags- bolags- ? ; 7 inkomsten inkomsten inkomsten Kr Kr

k 1 o

X EÅ-PTK 008 Con; % du re- % du re- % du re-

C W 7

skatteprocenten

| vem de la venu de la nemo de la CMM de"; sociéte Kr. Cour. Kr. Cour. Kr Cour

17 18

i ? 1

i

; 20 21 22

= respektive nr 1—111 15 28

24 25 26 27 | 28 29 30

31 32 38 84 35 36 37

= respektive nr l—nr 15 38

39 40 41 42 48 44 45

5 et 31, Fimpa?! est réduit confomément la vägle indiquée p 41.

170 Skatter i Finland: förslag

109 | 110 | 111 | 112 | 118 | 114 | 115 | 116 117

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till stat och kommun. under alternativa antaganden

I—IX rörande aktieförmögenheten per aktieägare, i kronor.

Impåts page: lEtat et aux communes par les actionnaires inlandaie, I—IX chi/fre de la

fortuna—actions par actiommire, en couronnes -— ekatteprocentenl kol. L kol. 107

I II III IV V VI VII VIII IX 50000 kr. 71420 kr. 166 660 kr. 500 000 kr. 714 280 kr. 1 666 660 kr. 5000 000 kr. 7 142850 kr. 16 666 660 kr.

5 5 678 6 400 9 449 15 327 16 796 19 949 21 884 21 884 21 884

6 8 437 9 565 13 908 21 061 22 918 26 556 28 038 28 038 28 038

7 4 693 5 857 9 139 16 357 18 410 23 247 26 513 27 018 27 231

8 11 304 12 742 18 811 30 515 33 438 39 717 43 568 43 568 43 568

9 16 796 19 042 27 690 41 929 45 627 52 869 55 821 55 821 55 820

10 7 477 9 331 14 560 26 058 29 329 37 035 42 238 43 042 43 382

11 18 009 20 300 29 969 48 614 53 271 63 273 69 409 69 409 69 408

1 2 26 758 30 336 44 113 66 798 72 689 84 227 88 929 88 929 88 928

18 17 372 21 680 33 829 60 546 68 145 86 051 98 140 100 009 100 797

14 41 843 47 166 69 632 112 954 123 775 147 016 161 272 161 271 161 270

15 62 172 70 486 102 496 155 204 168 892 195 701 206 627 206 626 206 625

16 17 18 ,

19 ?

20 ;

21

"22 i

28 = respektive nr l—nr 15 %

24 25 26 27 28 ?9 30

3 1 32 33 84 35 36 3 7

38 = respektive nr 1—nr 15 39

40 4 1 42 43 44 45

olika I—LX vid de utdelning 0,

Skettesateema för de aktieägartyperna alternativ beträffande 30, 70 ot

rätt; se- texttab. 11, s. 84—85. Pour lea teman de: Mäta persannels, voi: tabl. 11, 1. 84—85.

171 Impöts en Finlandc: projet.

118 | 119 | 120 | 121 | 122 | 123 | 124 | 125 | 125 127128|129|130|131|182|188|134|136

Skatter, som erläggas av inländska aktieägare till beskattning aktiebolag och inländaka Total av

stat och kommun, under alternativa antaganden I—IX aktieägare, under alternativa antaganden I—IX

rörande aktieförmögenheten per aktieägare. i % av aktie- aktieförmögenheten per aktieägare, i av rörande %

bolagsinkomsten. Impåls pages ä lEtat et aux com- aktiebolagsinkomsten. Total des impäts payes par

munes par les actionnaires finlandais, I ——IX chifre les sociétes mang/mes et les actionnaires fin-

de la par actionnaire, en du revenu la par fortuna-actions % landais, I—IX chiffre de fortuna-actions de la, sociéte actionnaire, en % du revenu de la aocicté

resp. Fyn

nm. resp.

126; kol. 109---- kol. 117 108+ 101. 118---- kol.

4 : | = |

|VIII|

VII II III IV V VI VII VIII IX

|

V Vl IX I

|

11 lll |

|

|

| IV |

- |

8-7 8-7 8—7 133 13-15 14-9 17-9 186 2011 212 212 212 1

1-1|

08 2-4 5-4 6-1 78 2-4 5-1 5-9 7-5 8-4 8-4 8-4 16-s 17-0 184 211 21-1223-15 24-4 24-4 24-4 2 08

1-o| 282 282 245 256 30-0 372 39-0 49? 44—2 44-2 442 3

8-5 9-s| 14-0 21-2 23-0 26-7 282

8-2 9-2 11-7 13-13 131; 13-7 188 19-2121-0 246 25-11 28-1 29"! 300 801 4 2-4

2-9|

46 94 15-3 168 19-9 2l-9 21-9 21—13 221 228 258 31! 332 383 383 383 38-11 5 5-7 6-4| 393 430 444 44-4 444 s

9-s|

8—4 13.9 21-1 229 266 280 280 280 248 260 30-13375

225 46 8-2 97 116 133 135 136 191 197 21-4 250 26-11 284 301 30-33304 7 28 5-7 153 167 19-13 218 218 21-3 226 232 262 321 33-5 36": 386 386 386 8

6-4|

9-4 27-9 27-11 27-51252 26-11 30-61 378 396 43-2 447 44-1 44% 9

95|138

8-4 210 228 264 4-6 8-1 9-2 116 132 132 136 194 200 217 252 26-11 287 303 306 30-710 2-3 2—9| 23-4 26-5 323 33-7 36-9 388 38-11 38811

6-3|

56 9-4 15-2 166 198 21-7 21-7 21-7 22-7 52%? 26-91 27-s 278 27-8 2523 266 309 380 39—55 431 449 44-12 44-912

95|138

8.4 20-51 2-2 9-1 11-5 131 1313 13-4 202 208 224 280 27-0 294 310 812 31—13 13

2-9|

4-5 8-1 56 6-3; 9-3 151 185 196 21-5 21-5 21-5 235 242 272 33-1234— 37-13394 394 394 14

8-3 9-41 13-7 20": 295 261 27-5 27-5 27-5 262 273 316 38-15404 44-0 454 454 45-415

16

11 1

23

:respektive nr 1—n1 15 | | |

24

|

25 | | 1 26 | | | | 27

? 28

|

| 29

: | 30

| | | | | 31

| 32 | ; , |

| 33 | 34

| | |

| 35

|

| | |

i

36 | | | 37

|

: | |

:respektive 88 n1 l—nr 15 j | | |

| 39

| | |

— |

| | | | |

1 42 | |

| | 48

|

| 44 | |

|

| 45 |

100 % av den behållna bolagsinkomsten, som tillämpat; på förevarande bolag, äro lika örförslaget och gällande

172 Skatter i Finland: förslag.

186 137 133 ; ; !

| | | 139 140 141 142 | 143 144 |

Skatter, som erläggas av utländska aktieägare

till staten under alternativa antaganden l—IX

rörande aktielönnögenheten per aktieägare, i kronor.

Impöts payes ä lEtat par les actiomuzirea étrangers, I ——I X de la

chiffre fortuna-actions par actionmzire, en cauronnes 010. — L kol. 107 skatteprocenten 9

I II III IV V VI — VII VIII IX 50000 kr. 71 420 kr. 166 660 kr. 500 000 kr. 714 280 kr. 1 666 660 kr. 5000000 kr. 7 142850 kr. 16 666 660 kr.

1 157 216 489 1 071 1 221 1 553 1 749 1 749 1 749 2 454 624 1 410 3 084 3 519 4 475 5 039 5 039 5 039 3 1 789 2 469 5 088 9 400 10 519 12 712 13 606 13 606 13 606 4 955 1 325 2 950 6 575 7 607 10 036 11 677 11 930 12 037 5 1 849 2 572 5 621 11 499 12 968 16122 18 056 18 056 18 056 6 2 968 4 096 8 440 15 592 17 449 21 087 22 570 22 570 22 570 7 1 901 2 639 5 873 13 091 15 144 19 981 23 247 23 752 23 964 8 3 682 5 120 11 190 22 894 25 817 32 096 35 947 35 947 35 947 9 5 908 8 155 16 803 31 042 34 740 41 982 44 934 44 933 44 934 10 3 029 4 204 9 356 20 855 24 126 31 832 37 035 37 839 38 178 11 5 866 8 157 17 827 36 472 41 130 51 133 57 268 57 267 57 267

12 9 412 12 992 26 769 49 453 55 344 66 883 71 585 71 584 71 584

13 7 038 9 767 21 738 48 465 56 056 73 961 86 050 87 919 88 707 14 13 630 18 953 41421 84 743 95 565 118 807 133 061 133 061 133 061 15 21 869 30 186 62 198 114 904 128 593 155 402 166 327 166 326 166 326

16

18 J : i ;

19 20 21 22 23 = respektive nr 1—nr 15

24 ;

25

26 27 !

!

2 s 29 | 80

81 3 2 38 34 35 36 87 88 = respektive nr l—nr 15 39 40 41 | 42 - 43 44 45 1 Utländska aktieägare erlägga endast, statsskatt: inländsk, aktieägaren statsskatt. Les actiormaires etrangers aktieägartyperna vid de alternativ beträffande utdelning 0, 30, 70 och 100 av den behållna bolagainkomsten, % tabl 13, 1. 88—89.

mpöts en Finlande: projet.

145 | 146 147 | 148 | 149 | 150 ! 151 | 152 |15s 1541 1551 156 157| 15s|159 160 | 151 162

Skatter, som erläggas av utländska aktieägare Total beskattning av aktiebolag och utländska till aktieägare,

l-IX

statenl, under alternativa

I—IX under

antaganden rörande alternativa antaganden aktieförmögenheten per aktieägare, i % av aktiebolags— rörande aktielörmögcnheten per aktieägare, i % av

inkomsten. Impåts payés PEtatl par les actiommires aktiebolagsinkomsten. Total des impota payes par

etrangers, I—IX de la, par les chiffre fortuna-actions sociétes anonymes et les actionnairea etmngers, actionnaire, en du % revenu de la sociéte I—-IX chi/fre de la fortuna-actions par actionnaire,

m"

100 en % du femma de la aociétc

Xi:?lfil

m" 136 1101. 11101. 108+resp. kol. 145—--- kol. 15311

| ; 1

VII 1

I Ill

lVIlI

II

i

lV V VI IK 1 H , Ill lV V V! VII VIII IX

08 1-1 2-4 5-4 6-1 78 8-7 8-7 8-7 13-3 13-15 14-14 17-9 186 20-13 212 21-2 21-2 1 08 1-0 2-4 5-1 5-9 7-5 8-4 8-4 8-4 168 17-0 18-4 21-1 219 235 244 244 244 7

3-0 4-1 8-5 15-7 17-5 212 22-7 22? 22-7 19-0 20-1 24-5 31-7 38-5 37-2 38-7 38-7 38-7 3

1-0 18 3-0 66 76 10-0 11-7 11-9 12-0 17-4 17-7 19-4 23-0 240 264 28-1 28-3 28-4 4 l-s 26 56 11-5 13-0 16-1 13-1 181 181 18? 19-0 22-0 279 29-4 325 345 345 345 5 3-0 4-1 8-4 156 17-4 21-1 226 226 226 19-4 20-5 24-8 32-0 338 375 39-11 39-0 39-0 6 1-0 1-3 2-9 6-5 7-0 10-0 116 11-11 120 178 18-1 19-7 233 244 26-11 28-4 28% 28-13 7 18 26 5-6 114 12-19 16-0 180 18-0 18-0 186 19-4 22-4 28? 29-7 328 348 348 348 8 3-0 4-1 8-4 15-5 17-4 210 225 225 225 198 20-9 25" 32-11 342 37-1339-13 39-13 39-13 9 0-9 1-3 2-9 6-5 7-5 9-9 11-6 11-3 11! 8-0 184 200 23-11 246 27-0 28": 28-4 29-0 10 18 2—5 56 114 12-11 16-0 179 179 17-9 189 19-11 22-7 286 30-0 33-1 350 35-0 35-0 11 2-9 4-1 8-4 15-5 17-3 209 22-4 22% 22-4 200 212 255 32-6 344 380 39-5 39-15 39-5 12 0-9 1-3 2-9 6-5 75 9-9 115 117 11-51 188 19-2 208 244 254 27-13294 29-6 29": 13 18 2-5 5-5 113 127 15-81 17-7 17-7 17-7 19"! 20-4 23-4 29-2 306 33-7 35-15 35-11 356 14 2-9 4-0 8-9 15-3, 17-1 207 22-55 22-2 29-2 208 21-9 26-2 33-2 350 386 40! 401 401 15

, 1 1 10

1 17

1 1 1 18

1 ; 1 19 1 1 20

:

1 ; 1

t 21

-

i

! 1 1 1 22 =1-espektive m- 1——m-15 i 1 ; ? ; 23 1 Z 4 1 , 24 4 1

1

i 28

,

35

1 . 86

37

: 1 I

=respektive nr l—nr 15 38

| 1 39

40 1 41

42

1 ; 1 43

i

1 4 44

| i 45 1 I i

? pata/ent que limpöt dEtatz li-mpöt lEtat sur les actionnai-ree — ? Skattesatserna för de olika

finlandais. 1m tillämpats på förevarande bolag, återfinnas i texttab. 13, s. 88—89. Pour lea timar des impåts personnels, Oi!"

174 Skatter i Finland: förslag.

168 164 165 166 167 168 | 169 | 170 | 171 | |

Aktiebolagainkomsternas totala beskattning, i % av motsvarande handelsbolagsl beskattning.

Total dee les des anonymes, en des impats pcrpus

inmöts perpus sur revenue sociétés

%

sur les revenue des societés en nom collecti"l

XW

resp. kol. 127 kol. 135

jmf—f

I II 111 IV V VI VII VIII lx

1 693 708 776 93-2 969 1057 1104 1104 1101

2 641 64-9 702 806 836 89": 931 931 931

3 93-5 97"? 1146 1420 1489 163-0 1687 1687 168-7

4 660 677 737 868 898 9811 104"? 1053 1056

775 800 905 1112 1166 1274 1344 1344 1344

6 870 912 106-3 1316 137 1509 1558 1558 1558 ! 618 636 693 809 8491 91—11 974 981 98-4 s 728 751 84-55 1039 1084 1188 1249 1241 1249

9 816 851 5190 122-11 128? 1398 1447 5447 144-7

10 618 636 691 80—13 838 914 965 975 978

11 72-3 74-15 841. 1029 10711 1175 1236 1236 1236

12 812 847 984 121-0 1268 138—2 143-0 1430 1430

13 643 66-2 71—3 823 860 936 98"! 994 997

14 74-8 77-1 866 1051 1100 1194 1255 1255 125-5

1441; 1446

15 834 88-91 1006 1229 1287 1401 1446

16 17 18 l 19 20 | 21 22

23 = respektive nr 11 nr 15 ;

24

25 :

26 E ,

27 28 29 30

31 g

32 1

88 34 | 35 ; = 86 37

t

42 48 44

45 i

1 Hvanlleél—sbolags beskattning är densamma enligt förslag och gällande rätt; se 5. 167. Les

175 Impöts en Finlande: projet.

172 173 174 | 175 | 176 1 177 | 178 | 179 | 180

Skillnaden mellan aktiebolagsinkomsternas och motsvarande handelsbolagsinkomstera totala beskattning, i % av aktiebolagsinkomsten.

Dif/érence entre le total des impöts pergus sur les revenus des societes anonymes et sur

les rex-emm des sociétes en nom collectif, en % du revenu de la sociéte anonyme resp. Ro. 12? kol. 135 — 1101. 82

, | ;

I

|

i

16 17 -18

; 19,

i 20.

21 22

=respektive nr l-—nr 15 23

, : 24 25

i 25

27

31 32 33 34

; 85

i 36 j

37

=respektive 111- I—nr 15 g 38 5

39

gmpötg des sociétes e-n nom couecti/ sont lea mémes selv-n projet et droit actuel. Voir p. 167;

176 Skatter i Hollam

1 -

8 4 5 6

Skatter, som erläggas av akti

till staten lEtat

. Tlllä tm tasti hets-

ågåsäfzås-slätt

Summa

Fastighetsskatt Personhg skatt .. "skatten:

gågaååååäifnåf

"Grondbelastingu belas-

"Pm-503535

ÅTotal

tantiémebelalseting" g "hymen

I åt fomner Impät sur s di- C Miint—!

m—Imi

,, av bolags- th famn" Impöt personnel vidmdes et les . + 01 . F X . . Kr - mkomsten kol. E +kol. F X

0015 x m x 110 + Om. 1—367 01 + tanttemes . X 0.025 X 0.06 X 040+

+ kol. G X 0025 X + kol. I—150 0.015 X kol. L—kol. 12 ut- Cour. % du re— kol.Gx00250oms 00486 mo delxåånggåeruiäfg

1.20 X vena de la lgogäk01—9+k0"?"+ o

0 06