Dödlighetsantaganden för livränteförsäkring utredning

National Library of Sweden

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1932:4

HANDELSDEPARTEMENTET

DÖDLIGHETSANTAGANDEN FÖR

LIVRÄNTEFÖRSÄKRING UTREDNING VERKSTÄLLD AV

INOM

KUNGL.

HANDELSDEPARTEMENTET

TILLKALLADE

SAKKUNNIGA

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1932 K r o n o l o g i s k Sociala jordutredningens betänkande med förslag till vissa ändringar i den sociala arrendelagstiftningen. Marcus; 121 B. JO. Betänkande rörande erkännande och verkställighet av utländsk civildora. Av E. Marks von Wiirtemberg. Marcus. 43 s. J u .

f ö r t e c k n i n g 3. Luftförsvarsutredningens betänkande. Utredning beträffande hemortens och civilbefolkningens skyddande vid luftanfall mot Sverige. Norstedt. 139 s. FÖ. 4. Dödlighetsantaganden för livränteförsäkring. Norstedt. 142 s. H.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. K. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 8 febr. 1922 ang. statens offentliga ntrednirigars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R 1932:4. HANDELSDEPARTEMENTET

DÖDLIGHETSANTAGANDEN FÖE LIVRÄNTEFÖRSÄKRING U T R E D N I N G VERKSTÄLLD AV

INOM KUNGL. HANDELSDEPARTEMENTET TILLKALLADE SAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1932 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & SÖNER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Handelsdepartementet

Sid. 5

Inledning De sakkunnigas uppdrag s. 7. — Översikt av verkställda undersökningar s. 8. — Utländska undersökningar s. 10.

7 Dödligheten i Sverige efter år 1750 Inledande översikt s. 11. — Dödligheten inom befolkningen i dess helhet s. 12. — Dödligheten inom olika åldrar s. 17. — Dödligheten för män och för kvinnor s. 22.

11 Dödsorsakerna och deras förändring-ar åren 1911—28 23 Allmän överblick s. 23. — Dödlighets förbättrande faktorer s. 29. — Huvudgrupper av dödsorsaker s. 29. — Sjukdomar i de högsta åldersgrupperna s. 30. — Sjukdomar i de yngre åldrarna B. 34. — Sjukdomar i alla åldrar s. 39. — Sammanfattning s. 47. Dödlighetens framtida utveckling 49 Material s. 49. — Vissa principiella frågor s. 51. — Period- eller generationsdödlighet? s. 51. — Skilda tabeller för män och kvinnor? s. 53. — Verkställda beräkningar s. 55. — Extrapolation av dödligheten på grundval av Makehams formel s. 56. — Extrapolation av dödligheten inom olika åldersklasser s. 58. — Extrapolation för olika dödsorsaker på grundval av Makehams formel s. 61. — Den föreslagna tabellen s. 65. — Jämförelse med andra tabeller s. 68. — Tabellens tillämpning s. 68. Dödligheten bland vissa olycksfallsinvalider Bilagor. Bilaga

1. Dödlighetsantaganden, som för närvarande begagnas vid beräkning av premier och premiereserver för livränteförsäkring 79 Bilaga 2. Tabeller. Tab. 1. Antal döda på 1 000 av medelfolkmängden åren 1751—1930 86 Tab. 2 m. Antal döda på 1 000 av medelfolkmängden under femårsperioder åren 1851— 1925 samt under treårsperioden 1926—28. Män 88 Tab. 2 k. Antal döda på 1 000 av medelfolkmängden under femårsperioder åren 1 8 5 1 - • 1925 samt under treårsperioden 1926—28. Kvinnor 89 Tab. 3 m. Dödstal för femårsperioderna 1856—1925 och treårsperioden 1926—28 i % av motsvarande dödstal för femårsperioden 1851—55. Män 90 Tab. 3 k. Dödstal för femårsperioderna 1856—1925 och treårsperioden 1926—28 i % av motsvarande dödstal för femårsperioden 1851—55. Kvinnor 91 Tab. 4 a. Antal dödsfall inom olika åldersklasser under perioderna 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 samt under vart och ett av åren 1926, 1927 och 1928, fördelade efter dödsorsak 92 Tab. 4 1). Antal dödsfall på 1 miljon av medelfolkmängden inom olika åldersklasser under perioderna 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 samt under vart' och ett av åren 1926, 1927 och 1928 108 Tab. 5 a. De sakkunnigas tabell (R 32). Räntefot 4 % 124

4 Sid. Tab. 5 b. De sakkunnigas tabell (R32). Räntefot 4 . 5 * 126 Tab. 5 c. De sakkunnigas tabell (R32) för mankön i åldrarna 0—6 år. Räntefot 4 128 och 4.5 # Tab. 6 a. Engångspremier för kontinuerliga livräntor samt kontinuerliga årspremier enligt de sakkunnigas tabell. Räntefot 4 % 129 Tab. 6 b. Engångspremier för kontinuerliga livräntor samt kontinuerliga årspremier enligt de sakkunnigas tabell. Räntefot 4.5 % 130 Tab. 7 m. Dödlighetsintensiteter °/oo enligt olika tabeller. Män 131 Tab. 7 k. Dödlighetsintensiteter °/oo enligt olika tabeller. Kvinnor 133 Bilaga 3. Grafiska framställningar. Fig. 1 m. Dödlighetsintensiteter °/oo. Män Fig. 1 k. Dödlighetsintensiteter %o. Kvinnor Fig. 2. Dödstal °/<>o för män och kvinnor 1751—1928

136 137 139 141

Resumé

i

Till Herr

Statsrådet

och Chefen

för Kungl.

Handelsdepartementet.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juni 1931 har Herr Statsrådet den 22 i samma månad tillkallat undertecknade att såsom sakkunniga inom handelsdepartementet biträda vid utredning av frågan vilka dödlighetsantaganden som med hänsyn till den allmänna dödlighetsutvecklingen kunna anses betryggande såsom grundval för beräkning av premier och premiereserv inom olika slag av livränteförsäkring. Åt undertecknad Åkesson har därvid uppdragits att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete. Till sekreterare hos de sakkunniga har Herr Statsrådet den 27 juni 1981 förordnat aktuarien hos pensionsstyrelsen Bror Erik Meurk. Efter fullgörande av sitt uppdrag få de sakkunniga härmed överlämna föreliggande redogörelse för den utredning, som verkställts. Stockholm den 30 januari 1932. O. A. ÅKESSON. HARALD CRAMÉR.

EMIL LIEDSTRAND.

FOLKE LINDSTEDT.

FILIP LUNDBERG.

AXEL RYDIN.

JOSEF ÖSTLIND. DAVID ÖSTRAND. B. E.

Meurk.

INLEDNING. De omständigheter, vilka närmast föranlett de sakkunnigas tillkallande, samt De sakkunriktlinjerna för deras arbete framgå ur departementschefens anförande till stats- n'9C^s"pp' rådsprotokollet den 19 juni 1931. Detta anförande var i hithörande delar avföljande lydelse. »Den starka nedgång i den allmänna befolkningsdödligheten, som ägt rum under senaste decenniet, har blivit en fråga av stor betydelse för härav berörda grenar av försäkringsväsendet och särskilt för livränteförsäkringen. Detta spörsmål har närmast aktualiserats genom de av 1928 års pensionsförsäkringskommitté verkställda undersökningarna rörande dödlighetens utveckling, ur vilka undersökningar bland annat framgått, att dödligheten under senaste tioårsperioden uppvisat en starkare nedgång än någonsin tillförne. För försäkringar av uppskjutna livräntor (pensionsförsäkring) har av de svenska försäkringsinrättningarna i regel tillämpats den av presidenten Lindstedt för ålderdomsförsäkringskommittén upprättade hypotetiska dödlighetstabellen. Den allmänna befolkningsdödligheten har emellertid redan sjunkit under den dödlighetsnivå, som nämnda tabell representerar. Härav följer, att tabellen i fråga icke längre kan anses betryggande som grundval för beräkning av premier och premiereserv för en pensionsförsäkring. Att detta spörsmål, ehuru dödlighetens avtagande är ett fenomen, som kännetecknat hela den period, varunder livförsäkring bedrivits i vårt land, nu måste ägnas särskild uppmärksamhet, beror därpå, att pensionsförsäkring först under de senaste åren i någon större omfattning upptagits inom privatförsäkringen. Med hänsyn till att den allmänna befolkningsdödligheten redan för närvarande är lägre än den dödlighet, som i regel ligger till grund för premieberäkningen, är det angeläget, att en övergång till annan dödlighetstabell än som för närvarande tillämpas utan dröjsmål kommer till stånd. Härvid uppstår den mycket svåra och komplicerade frågan vilka dödlighetsantaganden, som kunna anses betryggande för en pensionsförsäkring. E t t avgörande av denna fråga måste med nödvändighet föregås av ingående undersökningar och överväganden beträffande de olika synpunkter, som kunna vara av betydelse härför. Utom för den privata pensionsförsäkringen är frågan om betryggande dödlighetsantaganden av grundläggande betydelse för såväl livförsäkringsbolagens livränteförsäkring som den försäkring av invalid räntor, vilken bedrives av ett stort antal olycksfallsförsäkringsbolag. Det må i detta sammanhang också erinras om att de grunder, som för närvarande äro fastställda för beräkning av kapitalvärden av vissa livräntor inom trafikförsäkringen, äro att anse

8 såsom provisoriska under avvaktan på slutförandet av vissa utredningar rörande dödligheten bland riksförsäkringsanstaltens ocli de ömsesidiga arbetsgivarbolagens livräntetagare. De nu nämnda exemplen på pensions- och livränteförsäkring tillhöra samtliga försäkringsinspektionens tillsynsområde. Men även andra statliga ämbetsverk finnas, för vilka den nuvarande dödlighetsutvecklingen aktualiserat frågor av samma art som de, vilka försäkringsinspektionen i detta avseendo har att bedöma. Sålunda har socialstyrelsen beträffande de pensionskassor, som äro registrerade enligt lagen om understödsföreningar, att avgöra, huruvida de dödlighetsantaganden, som ligga till grund för dessa kassors beräkning av premier och premiereserv, äro betryggande. Nämnda kassor torde i regel, i likhet med flera övriga försäkringsinrättningar, tillämpa den förut omnämnda hypotetiska dödlighetstabellen. Motsvarande problem möter i viss mån även i fråga om pensionsstyrelsens frivilliga försäkring. Jämväl för 1928 års pensionsförsäkringskommitté lärer det föreliggande spörsmålet vara av stort intresse. Slutligen torde böra nämnas, att frågan uppenbarligen även berör de statliga befattningshavarnes pensionering, så vitt avser pensionsavgifternas avvägande i förhållande till utgående pensionsförmåner. Vid en framtida prövning därav lära sålunda de nu ifrågasatta undersökningarna jämväl bliva av betydelse. Av vikt är att bedömandet av nu avsedda spörsmål inom olika försäkringsanstalter och skilda förvaltningsgrenar sker i ett sammanhang, så att en gemensam utgångspunkt vid frågans bedömande erhålles. J a g har därför ansett mig böra tillstyrka, att ämnet upptages till enhetlig behandling genom särskilda sakkunniga, vilka torde få tillkallas av chefen för handelsdepartementet. Med hänsyn till de skilda intressen inom försäkringsverksamheten och den speciella sakkunskap, som torde böra vara vid undersökningen representerade, synes de sakkunnigas antal icke kunna bestämmas lägre än åtta. På chefen för handelsdepartementet torde få ankomma att förse de sakkunniga med sekreterare och nödig kanslihjälp. Då det är av betydelse, att resultatet av undersökningarna kan tillämpas redan från och med nästa års ingång, framstår som angeläget, att arbetet omedelbart igångsattes och bedrives med erforderlig skyndsamhet.» I överensstämmelse med de direktiv, som framgå ur departementschefens här återgivna yttrande, hava de sakkunniga begränsat sitt arbete till att avse åstadkommandet av betryggande dödlighetsantaganden i fråga om försäkring av uppskjutna och genast börjande livräntor, försäkring av livräntor, utgående på grund av olycksfall, samt överlevelseränteförsäkring i den mån förmånstagaren vidkommer. Däremot har frågan om dödlighetsantaganden såväl för sjukinvalider som för försörjare vid överlevelseräntef örsäkring lämnats åsido. Översikt av När de sakkunniga påbörjade sitt arbete, förelåg resultat av tvenne underundersök- sökningar rörande befolkningsdödligheten, verkställda av ledamöterna Cramév nmgar. 0 ch Liedstrand. Redogörelser för dessa undersökningar, vilka ej blivit publicerade, ställdes utan kostnad till de sakkunnigas förfogande.

9 Efter att hava tagit del av de erhållna resultaten hava de sakkunniga dels föranstaltat undersökningar av kompletterande natur, dels utfört nya undersökningar på ifrågavarande område. En redogörelse för dessa undersökningar, som närmast innebära en statistisk behandling av befolkningsdödlighetens allmänna utveckling, lämnas å sid. 49 och följande. Jämsides med nu nämnda undersökningar har dödlighetens utveckling även underkastats en analys med utgångspunkt från dödsorsakerna och deras förändringar under den tid, för vilken vår officiella statistik innehåller erforderliga uppgifter. Resultaten härav, som sammanförts i tab. 4a och 4b, hava legat till grund för den å sid. 23 och följande återgivna framställningen Dödsorsakerna och deras förändringar av den medicinskt sakkunnige ledamoten. Vidare har genom riksförsäkringsanstaltens försorg verkställts en undersökning av dödligheten bland den obligatoriska olycksfallsförsäkringens invalider, vilken undersökning ställts till de sakkunnigas förfogande. Under arbetets fortgång har det visat sig önskvärt att erhålla en sammanställning av de olika dödlighetsantaganden och däremot svarande tabeller, som för närvarande tillämpas vid livränteförsäkring av skilda slag. Kännedom härom är av betydelse icke minst med hänsyn till att den av de sakkunniga konstruerade dödlighetstabellen torde komma att i betydande utsträckning ersätta ifrågavarande dödlighetstabeller. En sammanställning av nu nämnda dödlighetstabeller har som särskild bilaga fogats till detta betänkande. För åstadkommande av en allmän överblick och till underlättande av en jämförelse mellan dessa olika tabeller å ena sidan och den nuvarande dödlighetsnivån inom befolkningen å den andra har, utom Tab. A. Nettopremier i kronor enligt olika dödlig-hetsantaganden för en kontinuerlig livriinta å 100 kronor från 65 års ålder. Män. Räntefot 4 %,

Ålder i år

Statistiska centralbyråns tabell 1901—10

Livförsäkringsbolagens taliell för uppskjutna livräntor

Älderdomsförsäkringskommitténs tabell

Befolkningsdödligheten 1921—25

156.69 Engångspremier. 109.51 109.82 168.18 172.24

40.

50 .

60.

20.

30.

40.

50 .

60.

20 .

30.

Kontinuerliga årspremier till 65 år. 5.61 5.76 9.63

17 96

10 översikten i tab. Z, grafiska framställningar utarbetats, fig. lm och lk, i vilka även dödligheten under perioden 1921-—25 införts, den senaste femårsperiod, för vilken erforderligt material för närvarande finnes tillgängligt. Såväl tabellens siffror som de grafiska framställningarna giva vid handen, att flera av de dödlighetstabeller, på vilka beräkningar av livräntevärden för närvarande grundas, redan vid jämförelse med den senast iakttagna dödligheten icke erbjuda den trygghet, som med hänsyn till dylika beräkningars ekonomiska betydelse måste anses erforderlig. Till närmare belysning härav hava i tab. A sammanställts erforderliga nettopremier för en från 65 års ålder utgående livränta å ett årligt belopp av 100 kronor dels enligt tre olika dödlighetstabeller, som för närvarande tillämpas, dels enligt den observerade dödligheten under perioden 1921—25. Räntefoten har antagits till 4 %. Av de tre anförda dödlighetstabellerna är som synes ålderdomsförsäkringskommitténs tabell den starkaste. Den ger dock i yngre åldrar upp t. o. m. 40 år lägre engångspremier än en tabell, svarande mot den observerade dödligheten under perioden 1921—25. Utländska undersökningar.

Frågan om befolkningsdödlighetens nedgång och dennas betydelse för livränteförsäkringen är föremål för intresse även i andra länder. De sakkunniga hava varit i tillfälle att taga del av vissa på detta område utförda undersökningar. Man har härvid kunnat konstatera, att metodiken i vissa avseenden väl kunnat tillämpas vid föreliggande undersökning, men, då utgångspunkterna delvis varit av annan art och då resultaten — med hänsyn till de speciella förhållandena inom olika länder — icke varit av större betydelse för vårt vidkommande, har någon redogörelse för nämnda undersökningar eller ur dem framgångna resultat icke lämnats.

Dödligheten i Sverige efter år 1750. De sakkunnigas uppdrag att åstadkomma betryggande dödlighetsantagan- Inledande den för en livränteförsäkring kan i viss mån sägas innebära ett försök till prog- oversi ' nos beträffande dödlighetsutvecklingen under den närmaste framtiden. Det är uppenbart, att varje dylik prognos måste vara förknippad med en betydande osäkerhet, som aldrig kan helt elimineras. För att bilda sig en närmare uppfattning om det föreliggande problemets natur och om de svårigheter, som äro förknippade därmed, har det synts de sakkunniga erforderligt att sammanställa erfarenheterna rörande befolkningsdödlighetens hittillsvarande utveckling i vårt land och de viktigare faktorer, som varit bestämmande för denna utveckling. De uppgifter, som kunna hämtas ur vår officiella befolkningsstatistik rörande rikets folkmängd, inom denna inträffade dödsfall och dessas orsaker, medgiva en i regel ganska god överblick i fråga om dödlighetsförhållandena i vårt land alltifrån mitten av 1700-talet. Från denna tidpunkt till våra dagar hava förändringar av synnerligen genomgripande karaktär ägt rum med avseende på så gott som samtliga de faktorer, vilka påverka hälsotillstånd och dödlighet. Då det är att förvänta, att kännedom om dödlighetsförhållandena under de senare decennierna, då förhållandena äro mera likartade med de nuvarande, kommer att bliva av större betydelse för genomförandet av de sakkunnigas uppdrag än kännedomen om dödlighetsförhållandena under äldre tider, har den senare utvecklingen behandlats mera ingående. Denna olikhet i behandlingen har genomförts på så sätt, att de sakkunniga dels studerat dödlighetsutvecklingen under hela perioden från mitten av 1700-talet till våra dagar, men därvid inskränkt sig till dödligheten inom befolkningen såsom helhet utan uppdelning på åldrar, dels genomfört en mera ingående undersökning av dödligheten under perioden efter 1850, varvid även dödlighetens förändringar inom olika åldersskikt behandlats. Därjämte har i en följande avdelning även till behandling upptagits frågan om dödsorsakerna och deras förändringar under den period, för vilken en ordnad statistik i detta avseende föreligger, cl. v. s. från och med år 1911. Studiet av dödlighetsutvecklingen från mitten av 1700-talet till våra dagar har baserats på dödstalen för varje särskilt år eller antalet döda på 1 000 av

12 medelfolkmängden. Dylika dödstal, som föreligga från år 1751 för såväl befolkningen i dess helhet som de båda könen och de olika civilstånden var för sig — för åren 1929 och 1930 dock endast för befolkningen i dess helhet — äro visserligen relativt otillfredsställande såsom mått å dödligheten, enär de till sin storlek påverkas av befolkningens åldersfördelning. Förskjutningar i denna kunna nämligen åstadkomma icke oväsentlig förändring av det totala dödstalet, utan att dödligheten i olika åldrar förändrats. Applicerar man exempelvis 1850 års dödstal för femåriga åldersgrupper på motsvarande grupper inom befolkningen år 1900, blir resultatet ett totalt dödstal för sistnämnda år av 23.04 %0, medan 1850 års dödstal utgör 19.79 %0. Då det emellertid här är fråga endast om en summarisk överblick över dödlighetens utveckling, torde det begagnade dödlighetsmåttet få betraktas såsom tillfyllest. Undersökningen av dödlighetens förändringar inom olika åldersgrupper efter år 1850 har baserats på dödstal, som för varje särskild femårsperiod härletts för de olika femårsklasserna. Med avseende på dödsfallens fördelning efter dödsorsaker föreligger fullständig statistik över samtliga dödsorsaker för varje år från och med 1911 till och med 1928. I fråga om dödsorsaksstatistiken må i detta sammanhang nämnas följande. Åren 1751-—1830 ingav prästerskapet uppgifter om dödsorsakerna till tabellkommissionen. Någon fullständig bearbetning av detta material föreligger emellertid ej. Från och med år 1831 inskränktes prästerskapets uppgiftsskyldighet till att avse dödsfall i smittkoppor och andra farsoter, i barnsbörd samt genom olycksfall, brott eller självmord. Å r 1859 bestämdes, att prästerskapet i städer, där anställd läkare funnes, skulle vid varje dödsfall verkställa anteckning om dödsorsaken. Med ledning av de sålunda insamlade uppgifterna hava tabellkommissionen och dess efterträdare statistiska centralbyrån utarbetat en mer eller mindre fullständig statistik för åren 1831—1910 med avseende på förekomsten inom hela riket av dödsorsakerna självmord, brott, olyckshändelser, farsoter samt dödsfall i barnsbörd eller genom spritmissbruk, översikter av det i städerna insamlade materialet hava offentliggjorts för åren 1861—63 av statistiska centralbyrån samt för åren 1864—70 och 1875—1910 av sundhetskollegium och sedermera dess efterträdare medicinalstyrelsen.

Dödligheten I tab. 1 hava dödstalen för varje särskilt år från och med år 1751 sammann b ™? ställts dels. för „hela befolkningen, dels för män och. kvinnor särskilt. ingen l-i ?°J!!l« dess . . . „ .Motsva, 0 helhet. rande kvantiteter återfinnas i tab. B för femårs- och i tab. C för tioårsperioder. I sistnämnda tabeller hava även angivits männens dödstal i procent av kvinnornas. De i nu nämnda tabeller sammanställda sifferuppgifterna hava i huvudsak hämtats ur de tre publikationerna Statistisk årsbok, Befolkningsrörelsen och Statistisk tidskrift. För att underlätta överblicken av de förändringar, som den allmänna dödligheten i vårt land varit underkastad från mitten av 1700-talet till våra dagar, har i ett särskilt diagram (fig. 2) lämnats en grafisk framställning av dödstalen för män och kvinnor dels för varje år särskilt, dels för de olika fem-

T a b . B . A n t a l döda p å 1000 ay medelfolkmänsrden u n d e r f e m å r s p e r i o d e r efter å r 1750.

Hela befolkningen

Män

Kvinnor

Männens dödstal i % av kvinnornas

1751—55 1756 - 6 0 1761-65 1766-70 1771—75

26.25 28.19 28 97 2ti.22 32.97

27.80 29.36 30.4 3 27.47 34.28

25 38 27.25 27.87 25.40 31.96

K'9.5 107.7 109.2 108.1 107.3

1776-80 1781—85 1786-90 1791-95 1796—00

24.86 27.80 28.04 25-05 25.65

25.75 29.14 29.39 26.09 26.78

24.14 26.56 25.96 24.40 24 59

106.7 109.7 113.2 106.9 108.9

1801-05 . 1806-10 . 1811—15 . 1816-20 . 1821—25 .

24.38 32.02 27.00 24.63 22.07

25.32 32.99 28.73 25.98 23.55

23 45 30.03 25.63 23.40 20.70

108.0 109.9 112.1 111.0 113 8

1826—80 . 1831—35 . 1836—40 . 1841—45 . 1846—50 .

25.10 23.05 22.53 20.20 20.95

26.79 24.32 23.76 2144 22.09

23.54 21.86 21.37 19.05 ly.88

113.8 111.3 111.2 112.5 111.1

1851—55 . 1856—60 . 1861—65 . 1866-70 . 1871—75 .

21.65 21.73 19.76 20.54 18.28

22.82 22.73 20.65 21.62 19.22

20.56 20.78 18.93 19.51 17.39

111.0 109.4 109.1 110.8 110.5

1876—80 1881—85 1386-90 1891-95 1896—00

18.26 17.53 16.37 16.61 16.12

19.02 18.30 16.86 17.10 16.60

17.54 16.80 15.91 16.16 15.66

108.4 108.9 106.0 105.8 106.0

1901-05 1906—10 1911—15 1916-20 1921-25

15.48 14.31 14.03 14.54 12.06

15.84 14.52 14.25 14.77 11.98

15.15 14.11 13.82 14.32 12.13

104.6 102.9 103.1 103.1 98.8

1926-30

12.08 Aren

årsperioderna.

Iögonenfallande

vor

under

undergått

ä r den s t a r k a u t j ä m n i n g ,

ifrågavarande

tidsperiod.

De

som samtliga

abnorma

kur-

stegringarna

u n d e r t i d e r a v k r i g och örlog, u n d e r m i s s v ä x t å r och n ö d å r m e d åtföljande

hun-

gersnöd, under gångna tiders motståndslöst härjande farsoter förekomma

icke

l ä n g r e eller h a n u m e r a reducerats till n å g o n enstaka, relativt obetydlig

topp

på kurvorna.

Denna utveckling är ju också helt naturlig.

v a r i t inblandade efter 1814.

I krig ha vi icke

Folkhushållet är icke längre avhängigt av

darnas utfall i s a m m a g r a d som tidigare varit fallet.

skör-

Den i hög grad

för-

b ä t t r a d e a l l m ä n n a h ä l s o v å r d e n , i n b e g r i p e t den medicinska v e t e n s k a p e n s

land-

14 Tab. C. Antal döda på 1000 av medelfolkmängden under tioårsperioder efter år 1750. Hela befolkningen

Män

Kvinnor

Männens dödstal i % av kvinnornas :

1751—60 1761-70 1771—80 1781—90 1791—00

27.40 27.71 28.91 27.70 25.43

28.60 28-92 29.95 29.26 26.44

26.83 26.61 27.96 26.26 24.49

108.6 108.7 107.1 111.4 108.0

1801—10 1811—20 1821-30 1831—40 1841—50

27.92 25.84 23.63 22.78 20.59

29.17 27.32 25-22 24.04 21.77

26.76 24.49 22.16 21.61 19.47

109.0 111.6 113.8 111.2 111.8

1851—60 1861-70 1871—80 1881—90 1891—00

21.69 20.16 18.27 16.94 16.36

22.77 21.14 19.12 17.57 16.84

20.67 19.23 17.46 16.35 15.91

110.2 109.9 109.5 107.5 105.8

1901—10 1911—20 1921—28

14.89 14.29 12.10

15.17 14.52 12.01

14.62 14.08 12.18

103.8 103.1 98.6

Åren

vinningar, bl. a. på serologiens område, samt den personliga hygienen i detta ords vidsträcktaste bemärkelse kunna numera i regel bjuda epidemierna, speciellt barnfarsoterna, spetsen på ett annat sätt än vad fallet var i gången tid. Tager man de återgivna kurvornas enskildheter i betraktande, följande deras växling från vågkam till vågdal, samt studerar samtidigt tabellernas siffror och förefintliga uppgifter om de faktorer, som i särskild grad kunna antagas hava påverkat dödligheten, möter man just de ovan omförmälda vanskligheterna i folkets liv, i regel förorsakande stegringarna av dödligheten, men varsnar även de framsteg i olika avseenden, som bidragit till dödlighetens avsevärda nedgång under perioden i fråga. Under 1750-talet ställa sig dödstalen ganska gynnsamma, om man tager i betraktande de vid denna tid fruktansvärt härjande sjukdomarna smittkoppor och mässling, som årligen skördade tusentals liv. Enligt den officiella statistiken avledo exempelvis 1757 och 1758 i nämnda sjukdomar 10 241, resp. 7 104 personer. I de totala dödstalen för nämnda år ingå dödstal för dessa sjukdomar av 5.48, resp. 3.80 %0. Härtill komma vidare 5 502, resp. 5 566 dödsfall i tyfus, motsvarande dödstal av 2.94, resp. 2.98 %„, med all sannolikhet till övervägande del följder av då pågående krig. Minskas de totala dödstalen med anförda tal, återstå 21.50, resp. 25.59 %0 eller — åtminstone beträffande 1757 — ungefär samma dödstal som vid mitten av 1800-talet. De höga dödstalen för 1758 torde vara avhängiga av de synnerligen klena skördarna 1756 och 1757; utfallet av skörden synes i dessa tider hava utövat ett mer eller mindre omedelbart inflytande på dödstalen. I totala dödstalet för 1753 ingår ett dödstal för koppor och mässling av 4.42 %0. Att det totala döds-

15 talet ändock icke uppgår till mer än 24.03 %0, torde till en del bero på årets rikliga skörd. De följande decennierna av 1700-talet möta med i huvudsak samma företeelser, mer eller mindre utpräglade, som 1750-talet. Smittkoppor och mässling härja alltjämt. Tyfus och dysenteri följa de felslagna skördarna och åstadkomma mycket stora dödssiffror, särskilt under ofredsår. Klena skördar 1761 och 1763 samt missväxt 1762 medföra hungersnöd, som synbarligen nedsätter motståndskraften och lämnar spelrum för farsoterna. Under decenniets senare del med dess goda skördar bliva dödssiffrorna gynnsammare. I början av 1770-talet uppträda de högsta dödstalen under den här omhandlade perioden. Missväxt både 1771 och 1772 följes av mycket höga dödssiffror. Den officiella statistiken uppgiver för 1772 antalet avlidna i tyfus till 12 846, i smittkoppor och mässling till 5 435, sammanlagt 18 281 eller 8.99 %0, och för 1773 i tyfus till 20 137, i dysenteri till 23 406 och i smittkoppor till 12 130, tillsammans 55 673 eller 27.85 %0. Fortsättningen av decenniet 1771—80 ställer sig i stort sett gynnsammare, trots smittkoppornas anlopp 1779. Dödssiffran för kopporna under detta år, 15 102, anges som maximum. Den motsvarar ett dödstal av 7.26 °/oo av hela folkmängden, men bortser man från åldersgruppen 0—10 år, inom vilken de flesta dödsfallen i smittkoppor förekommo, blir dödstalet för de övriga åldersklasserna tillsammantagna endast 0.47 %0. Den rikliga skörden under nyssnämnda år har väl sin andel i det efter dåtida förhållanden synnerligen låga dödstalet för nästföljande år, ett minimum, under vilket dödstalet icke sjönk förrän 43 år senare. Under decenniet 1781—90 håller sig dödligheten alltjämt relativt hög. Smittkoppornas intensitet börjar visserligen avtaga, men denna minskning motväges av den tilltagande tuberkulosen samt följderna av upprepade missväxter i årtiondets början och framförallt kriget under dess sista år. Den nu begynnande ökningen av tuberkulosfrekvensen kan iakttagas under ett halvsekel framåt. Då den sammanfaller med stegringen av brännvinsmissbruket (kronobrännerierna hade inrättats 1775), är det möjligt, att ett sammanhang mellan dessa båda företeelser förefinnes. En tendens till bättre dödlighetsförhållanden gör sig märkbar under århundradets sista decennium. Icke ens de upprepade missväxterna under decenniets tre sista år jämte åtföljande hungersnöd och farsoter förmå höja dödligheten under nödåret 1800, ett av de svåraste i vår senare historia, till sådana tal, som förekommit under föregående decennier. Det nya århundradets första femårsperiod karakteriseras av ovanligt gynnsamma dödlighetsförhållanden; genomsnittliga dödstalet för hela perioden är det lägsta dittills under någon femårsperiod. Smittkopporna äro i starkt avtagande, sedan vaccinationen införts i Sverige 1801 (den gjordes obligatorisk 1815). Utfallet av skördarna är gott. Helt annorlunda gestalta sig dödlighetsförhållandena under åren 1806—10. Dödstalen för hela perioden nå i det närmaste samma höjd som motsvarande tal under åren 1771—75; dödstalen för krigsåret 1809 överstiga till och med

1(5 dödstalen för 1772, Den starka dödligheten under krigsåren var dock till mindre del beroende på krigisk manspillan än på oerhörda försummelser i hygieniskt avseende, särskilt gentemot det utkallade lantvärnet, vilket till hembygden medförde och där spridde »lantvärnssjukan» (tyfus och dysenteri), drabbande samtliga åldersklasser, oavsett kön. Den officiella statistikens totala dödssiffror för tyfus och dysenteri tillsammans utgöra för 1808 23 986, för 1809 32 674 och för 1810 18 201 eller 9.88, 13.64, resp. 7.65 %„. Under följande decenniums första hälft håller sig dödligheten hög på grund av alltjämt förekommande epidemier av tyfus och dysenteri. Våra krigiska operationer under åren 1813—14 voro ej av den omfattning, att de avsevärt påverkat dödstalen för nämnda år. Den senare hälften av årtiondet visar överhuvud sjunkande dödlighet, sporadiskt stegrad av farsoter. De i stort sett gynnsamma dödlighetsförhållandena under 1820-talet äro otvivelaktigt influerade av den omständigheten, att smittkopporna nu synas hava nära nog försvunnit, sedan vaccinationen blivit fullt genomförd i vårt land. Dödligheten i de första levnadsåren har främst påverkats härav. Under förra hälften av decenniet når dödligheten per femårsperiod nytt minimum. Den dåliga skörden 1826 torde i sin mån ha bidragit till att de följande årens tyfusepidemier erhöllo en så betydande utbredning. Att den avsevärda dödligheten under dessa år främst drabbade åldrarna mellan 30 och 55 år är icke osannolikt en följd av det ohejdade superiet. Brännvinskonsumtionen tycks nu ha nått sitt maximum; dess från 1780-talet stigande kurva börjar emellertid dala under följande årtionde. Visserligen efterträdas de numera underkuvade smittkopporna av en ny farsot, koleran, som förfärar genom sin intensitet, men vid sina sporadiska uppträdanden icke förmår decimera folkmängden i samma grad som de förra. Antalet dödsfall i kolera 1834, det första år vårt land hemsökes av denna farsot, utgjorde 12 637, medan smittkopporna — som ovan nämnts — 1779 skördade 15 102. Dödstalet för 1834 är icke ens decenniets högsta, utan överträffas av dödstalet för 1831, vilket troligen påverkats av föregående års klena skörd. Nytt årsminimum nås av dödstalet för 1835, koleraårets efterträdare, vilken omständighet kanske får tolkas som en följd av den utrensning, koleran anställt bland svagare liv. Den från 1700-talets mitt fortlöpande statistiken över dödsorsakerna blir nu avbruten för några tiotal år, varför man ej längre kan följa tuberkulosfrekvensen, som sedan 1780-talet varit stadd i stegring. Den förbättring av dödstalen, som årtiondet utvisar, låter möjligen förmoda ett hejdande av tuberkulosens utbredning. Nästföljande årtionde 1841—50 visar ytterligare nedgång i dödstalen, men icke så 1850-talet, som tvärtom företer en stegring. Koleran uppträder ånyo från 1853 och dysenteri (den stora rödsotsepidemien) 1857. Jämsides med dessa härja inom barnaåldrarna särskilda farsoter, vilka fortfara under flera årtionden framåt. Från 1850-talet förete dödstalen i det stora hela en ständig nedgång, även om femårsperiodernas och givetvis även de särskilda årens tal understundom uppvisa stegring i förhållande till föregående perioder.

17 Sålunda stegrad dödlighet finna vi bl. a. åren 1862 och 1869, båda följande efter år med mer eller mindre felslagna skördar och hemsökta av farsoter (scharlakansfeber, difteri, mässling). I fråga om tuberkulosen, vars frekvens — såsom ovan påpekats — var stadd i ökning fram till 1830-talet, men om vilken direkta uppgifter sedan dess icke inhämtats (från 1860 återupptages statistiken över dödsorsaker såtillvida, att uppgifter rörande förhållandena i städerna införskaffas), synes emellertid ett avtagande hava ägt rum fram till mitten av 1860-talet. Under 1870-talet förekommo alltjämt de sedan 1850-talet med kortare avbrott grasserande barnfarsoterna. Influensan uppträdde från 1874, under vilket år även en i fransk-tyska krigets spår följande smittkoppsepidemi gjorde sig gällande, svårast hemsökande Stockholm med dess vid denna tid synnerligen dåliga bostadsförhållanden. Dödstalen för hela decenniet äro dock låga, möjligen i någon mån påverkade av tillfredsställande skördar. Dessa spela emellertid ej längre samma dominerande roll som tidigare i landets ekonomiska liv och därmed för våra befolkningsförhållanden; industrien, särskilt trävarurörelsen, gör nu stora framsteg och samfärdseln underlättas genom ett livligt järnvägsbyggande. Hälsovården började vid denna tid förbättras; 1874 tillkom hälsovårdsstadgan för städerna och dess betydelse för förbättrandet av dödligheten i städerna skönjes inom kort. Nästföljande decennium utmärkes av kraftig nedgång i dödligheten trots barnfarsoternas uppblossande, särskilt difterins i årtiondets början. Tuberkulosen går tillbaka i städerna, men ökar utan tvivel på landsbygden. En omfattande byggnadsverksamhet i städerna skapar möjligheter för bättre hygieniska förhållanden. Under 1890-talet fortsätter förbättringen. De under föregående decennier härjande barnfarsoterna äro nu stadda i avtagande. Epidemier, bl. a. influensa, höja dock dödstalen för vissa år. Differenserna mellan dödstalen för städer och landsbygd samt för män och kvinnor börja avtaga. Den gångna delen av innevarande århundrade karakteriseras i stort sett av fortgående minskning av dödstalen. 1918 års influensaepidemi, spanska sjukan, åstadkommer ett markant avbrott. Dödstalet för år 1923 är hittills nått minimum, ej blott i fråga om hela befolkningen utan även för vartdera könet taget för sig. Tuberkulosens tillbakagång, tack vare livliga bemödanden för dess bekämpande, och barnsjukdomarnas avtagande, vilken utveckling kraftigt främjats av den i rask takt förbättrade hygienen, torde ha en väsentlig andel i dödlighetsförhållandenas förbättring under de senaste decennierna. Den ovan givna överblicken av dödlighetsförhållandena från 1700-talets mitt Dödligheten fram till våra dagar är anknuten till siffermässigt och grafiskt framställda mom olika tal, avseende dels hela folkmängden, dels vartdera könet för sig utan uppdelning efter ålder, under hänsynstagande till officiella uppgifter rörande de viktigare på dödlighetsnivån inverkande faktorerna. De sakkunniga övergå nu till en kortfattad redogörelse för vissa förhållanden i avseende på dödlighetens utveckling inom olika åldersskikt. 2-312834

18 Såsom tidigare framhållits, måste vid en prognos, avseende dödligheten under den närmaste framtiden, dödlighetsförhållandena under mera närbelägna perioder tillmätas större betydelse än förhållandena under avlägsnare tider. P å grund härav har studiet av dödlighetens förändringar inom olika åldrar inskränkts till tiden efter 1800-talets mitt. I tab. 2 m och 2 k återgivas dödstalen för män och för kvinnor i femårsklasser under olika femårsperioder 1851—1925 samt under treårsperioden 1926—28. Ett skärskådande av dessa tabeller ger omedelbart vid handen den betydande minskning av dödstalen, som försiggått under ifrågavarande tidsrymd. Nedgången får ytterligare sin belysning av tab. 3 m och 3 k, som återgiva dödstalen för femårsperioderna 1856—1925 och treårsperioden 1926— 28, beräknade i procent av motsvarande tal för perioden 1851—55. Vidare hava dödstalen för båda könen i femårsklasserna från 20 till 70 år framställts grafiskt i fig: A. Som bl. a, tab. 3 m och 3 k utvisa, är förbättringen i de yngsta åldrarna, mest påfallande. Bortsett från uppåtgående under perioderna 1856—60, 1876 —80 och 1916—20, förete dödstalen för åldersgrupperna 0—15 år i övrigt nedgång med avsevärd differens mellan begynnelse- och slutperioden. Dödstalet för åldersgruppen 0—5 år är numera endast omkring en fjärdedel av motsvarande tal för perioden 1851—55. Åldersgruppen 5—10 år uppvisar en ännu större skillnad mellan begynnelse- och slutperioden, en nedgång med omkring 80 %, och åldersgruppen 10—15 år en minskning med omkring 70 % för mankönet och omkring 60 % för kvinnkönet. Talserierna för åldersgrupperna 15—25 år hava ett från föregående — och även från efterföljande — åldersgrupper avvikande förlopp. Dödligheten i dessa åldrar har nämligen praktiskt taget förhållit sig konstant ända fram på 1900talet. Först efter en uppgång under den av 1918—20 års influensaepidemi karakteriserade perioden 1916—20 har dödligheten inom nämnda åldersgrupper undergått väsentlig minskning, utgörande 30 a 40 % av begynnelseperiodens, I fråga om åldersgrupperna från och med 25 till och med 60 år kan man återigen konstatera en tämligen regelmässigt försiggående minskning av dödstalen, särskilt framträdande för männen, vilkas dödstal i åldrarna 25—35 år minskats med 50 a 60 %, i åldrarna 35—45 år med omkring 65 % och i åldrarna 45 60 år med omkring 60 %. För kvinnorna utgöra procenttalen för respektive åldersgrupper 40 a 50, mellan 55 och 60 samt omkring 50. Sjunkande dödlighet utmärker även åldrarna över 60 år. Den procentuella skillnaden mellan dödstalen förr och nu, som inom dessa åldersklasser^ är av samma storlek för män och kvinnor, blir i regel mindre för varje högre åldersgrupp. Den iögonenfallande ökningen under perioden 1916—20 av dödstalen för åldersgrupperna upp till 40 år ankommer så gott som helt på spanska sjukans uppträdande under åren 1918—20. Inverkan av denna farsot, efter allt att döma den svåraste, som hemsökt vårt land efter den ovan omförmälda smittkoppsepidemien 1779, på dödligheten inom olika åldersgrupper belyses av upp-

19 Män. Dödstal °/oo

1831-55 61-65 71-75 81-85 91-95 01-05 11-15 .21-25

Dödstal °/oo

1851-55 61-65 7hZ5

Kvinnor.

BI-65 91-95 01-05

11-li 21-25

Fig.'A. Dödstal i °/00 f ör femårsklasser från 20 till 70 år under perioden 1851—1828.

20 gifterna i tab. D. Som tabellens siffror giva vid handen, var antalet dödsfall i influensa per år, för män och kvinnor tillsammantagna, i åldersgrupperna 15—20, 20—30 och 30—40 år 1 224, 3 944, resp. 2 557 under åren 1918 —20 mot 5, 9, resp. 11 under åren 1911—17. E t t betydande antal dödsfall i influensa inom 1918 och 1919 års beväringskontingenter bidrog till den starka ökningen av dödstalet för åldersgruppen 20—25 år. Håller man sig till tiden före 1911, förete dödstalen för åldersgrupperna 0—15 år liksom för åldersgrupperna över 25 år en i stort sett mycket jämn nedgång, medan dödligheten i åldrarna 15—25 år icke i nämnvärd grad ändrats under tiden 1851—1910. Dödstalen för sistnämnda åldersgrupper hava sålunda kvarblivit på ungefär samma nivå samtidigt som dödstalen för närmast högre och lägre åldersgrupper undergått en mer eller mindre stark minskning, vilken omständighet förorsakat den s. k. »tuberkulospuckeln» på dödlighetskurvan i åldrar omkring 20 år. Nyssnämnda omständighet framträder i dödstalsserierna för männen även på det sätt, att — bortsett från åldrar under 15 år — dödstalen under tidigare perioder oavbrutet ökas med åldern, medan de i fråga om de senaste femårsperioderna i stort sett avtaga efter 25-årsåldern fram till omkring 35 års ålder för att därefter börja stiga. Perioden 1851—55 uppvisar sålunda en stegring av dödstalen från 7.51 %. för åldersgruppen 20—25 år till 12.80 %„ för åldersgruppen 35—40 år. Dödstalen för exempelvis femårsperioden 1901—05 avtaga däremot från 6.72 %„ för åldersgruppen 20—25 år till 6.17 %0 för åldersgruppen 30—35 år och stiga därefter till 6.96 %0 för åldersgruppen 35—40 år; för nästföljande femårsperiod visa dödstalen minskning från 6.30 %0 till Tab. D. Antalet dödsfall per år nnder årtiondet 1911—20. K v i n n o r

M ä n Ålder

i år

Influensa Samtliga Influensa Samtliga dödsdödaorsaker orsaker 1918— 1911— 1911—20 1911— 1918— 1 9 1 1 1911—20 1911— 20 20 17 20 20 17 7 201

5 805

30 .

3 539

2 212

2 927

2 576

2 528

2 347

2 323

3 376

5 034

5 030

13 253

16 073

6 503

5 10

40 50 60

Samtliga åldrar

1 CD 00 QO

I (B

US

TH

TH

eo

Tjl

as 00

0»

CO

T"

00 OJ

CO

CM

i-H

o

T-i

O

O

i—1 »o

CD

>o

©

rH

id

Tjl

co as

TH

co 00

O

i-H

T-I

©

CDO

r-iiO

1 C O O

S3 0

i-H

•** a

T-HO

\a

i

a

|

coo aso

oo

•H 00

|

HlO

o

us

co

O

co

l>

co

T-i

r-

es •pH

-O :© as

a

<N

OO

r H

o

O

O

TH

O

CO

co o

TH

H

l-H

<N

C»

O

co i-H

Tji CM l-H

l-H

l-H

rH

i-H

l-H

t -

os

O

O0

US

rH

rH

rH

l-H

r H

O O CM rH

TH

T»

CO

<M

as

00 T H

CO

*-

©

Tjl

t^

OO

as

as i—i

CM r-i

00 OS

T H

CD CM l-H

TJI

i-H i H

(M

O

TH

t_

TH

eo

CM CM i-H

00 CM r-i

Tji CM t-l

r_ CO

o

T H

CM T-l

CM i-H

r H

TH

CO

T-l

O

as

o T-l

i-H

TH

CI

CO

US

oo

rH

00 OS

CO

oo

as

CO TH

as o

co o

O

CO i-H

TH

l-H

l-H

TH

OS

-*

r-

rH

N

CO

as o l-H

CM CM l-H

O CM r-l

O

co

t -

t -

Tjl

[ >

00 CO

l-H

as

as

T-i

o i H

o

rH

CO

TH

CO

[ >

os O

00 OS

CO

CO

i-H

1 TJI

co

-*

as

T H

co o TH

us CM rH

TJ1 CM l-H

00 TH

TH

os os

o o i-H

co

*-

o

iC

co

co

T-l

l-H

T-i

rH

T-l

T-H

TH

CM

00 OS

CM

CO

os

co

CM

o

T-l

CM T-l

T H

r H

rH

l-H

i-H

oo

co

co

TH

OS

TH

os

as

CM T-H

l-H

CM

TH

T-H

T-l

l-H

l-H

i-H

CO

OS

US

co

us

CM

us

co TH

CM l-H

rH

i—i

T-i

l-H

rH

CD

US

t -

O

TH

00 TH

CM

co OO

iO

co

•*

CM

co

©

OS

N

r^ o TH

as o l-H

o TH

T-i T-i

00 CM rH

CM CO T-l

o

co

t -

CM

t -

m co

I >

t>

m

CO O

os

co o

us O

T-l

TH

CM l-H

Tj<

T H

i-l T H

IN

OS

o

rH

us

US

TH

O

o

CD CM

O CM

co

co

TH

r-i

i-H

CM

co rH

co l-H

CM rH

r-i

l-H

i-H

i-H

i-H

TH

oo O

CO

O

CO

US

O

TH

TH

CO

co

co

CM

i-H

T-i

rH

T-i

l-H

TH

rH

CM

00 CO

• *

CD

©

TH

CO

CM

CM CM

i-H

T H

CO

T-l

rH

•*

T-H

i-H i-H

r-l

i H

co i-H

eo

US

00 TH

t -

O

co co T-i

O

O S

l>

O

co

CM i-H

TH

m co i-H

<N

TH

US

©

CO

OS

CO

as

oo

co co

o CM

i—1

CO l-H

TH TH

O

i-H

CM

os

00 CO

co

US

as o

i-H CO

CO CM

CM CM

CM CM

m

o

iO

O

iO

O

o

m

o

7 o7 T T o

T H

us O

us 00 O

T-i

00 H

US CO

rH

CO

r-i

t -

CO

CO

co

CO rH

t—

00 US

l-H

co

CO T-l

oo

t~

O

T-i

CM

O

CM

lO

rH

1-1

T*

T-l

T-i

OO

l-H T-l

r— CO <M

00 CDO lOCD

l-H

rH

i-H l-H

TH

1 T-i

l-H

CM

CO

as

oo

CD

T-l

T-i

TH

CD

CO

r H

CM l-H

T-l

m

T H

TJI

i H

os

O

os

co

as

CM

i-H

T-l

O

O

r H

Tji

O

rH

O

l-H

co

IO

as

T-H

r-i

l-H

CM i-H

T H

Tjl

co

W

CM

O

as

TH

OS

OO

i-H

CO CM

cö

Tjl 1-1

T-l

as

T H

COO CD t > 00

iO

r H

CO

oo

OS

oo OS CM

T*

o

CO

t-

TH

oo

T-i l-H

t -

o

CM T-i

CO CM

OS

oo

TH

us T H

CM

00 TH

T-llO

rH

o o

oo

kO

t -

T-l

o

coo

us O CM rH

O

T-H

l-H

CM

T-i

CO

i-H

t ~

T-l

l-H

O

[ >

i-H T-l

O

os

T-l

T-i

TH

os

CM i-H

Tjl

l-H

OO

T-i

O

o

CM

TH

co o l-H

O O

i-H

t ^

l-H

t_

o l-H

O

l-H

os

TH

co O

l-H

os CM

i O

CM

l-H

l-H i-H

m

Tjl

CO

O

TH

l-H i-H

1—1

• *

os O

O

00 OS

O

US

o

CO

t -

as

oo

i-l r»

US

l-H

T H

T H

1-1

s

a a

US

CM

i-H

T-l

CO

[ >

rH

iH

S O

t-

i-H

uo

US

s

r-i

00 T|i

1-HlO

S3

00 CD

o

CO

o l-H

*TJI

coo oo

s

CO

t>

o T-i

1—1

Ä

<*H

O

OS OS

CD 09

[>• CM

as

t-

T-l

rH

o

CO

cs ia O

os as

CM

us O O

1-1

TM

•53

<M

o as

S

S3 OB

TH

(M

CM

*T H

OS

l-H

T-l T-i

t *

t -

o T-i

T-l

TH

US

CM

O

O

TH

co i-H

rH

00 TH

CM CM

l-H l-H

i-H

••*

h

us T-l i-H

O

fc— TH

co

T-I

9 ae

CO CO O

T-l

as

a

o CD O

,_,

i-H CO

co i-H

O

CM CM

TH T-l

co

o

OS

CO

o

r-

t_

U5

t_

CO

CD

TH

t> TH

T?

Tj!

rH

CO

CO

1—1

co

co

CM

00 O

i O

O

iO

o

m

o

*o

o

T 7 o1 °? T o

os

TH

©

>-c

MS

•

as

CS

T J

H

_ o ^

o

i O

i O

lO CM

s 7 T 7 T o o \o o ITS

co

co

Tji

TJI

iä

CD

I

» O

ta

l O

CD

co

r>

»O I>-

O 00

22 5.91 %0 för de båda förstnämnda åldersgrupperna, o. s. v. Det nu påpekade förhållandet belyses av de i fig. A för ifrågavarande åldersgrupper dragna kurvorna. Dödligheten Förhållandet mellan de båda könens dödlighet, som hittills blivit endast i or män och r i n g a m a n berört, kan studeras med hjälp av ovan omförmälda tabeller och diagram, vilka samtliga återgiva de särskilda dödstalen för män och kvinnor. Förloppet av den manliga och den kvinnliga kurvan i fig. 2 är i regel likartat. Avsevärd differens kan man ju i första hand vänta sig för krigsår. Sådan skillnad förefinnes också åren 1789—90, men knappast 1808—09. Möjligen kan orsaken härtill vara den av Sundbärg förmodade, nämligen att dödsfiallsuppgifterna för 1808—09 äro mera ofullständiga som följd av ett till sitt förlopp olyckligt krig, medan det under ett mera framgångsrikt krig som 1788—90 års synes hava varit lättare att få full upplysning om de dödas antal. Såväl taJbellsiffrorna, särskilt de i sista kolumnen av tab. B och tab. C, vilka återgiva männens dödstal i % av kvinnornas, som fig. 2 utvisa, att männens överdödlighet under förra hälften av 1800-talet i regel var större än under såväl föregående som efterföljande perioder. Enligt förefintliga uppgifter uppgick männens överdödlighet i åldersgrupperna 25—30, 30—35 och 35—40 år till 19, 6, resp. 12 % under halvseklet 1751—1800 och till 24, 35, resp. 33 % under halvseklet 1801—50. Såsom en möjlig orsak till ifrågavarande ökning har framhållits det under 1700-talets två sista decennier tilltagande och under förra hälften av 1800-talet florerande brännvinsmissbruket, mest utbrett bland männen och nedsättande deras motståndskraft såväl mot tuberkulosen som mot de ideligen uppdykande farsoterna av olika slag. Från 1800-talets mitt har differensen mellan totala dödstalen för män och kvinnor i regel avtagit. Femårsperioderna 1866—70 och 1881—85 med sina av emigrationen påverkade dödstal för män utgöra undantag. Såsom framgår av ovannämnda tabellers siffror liksom av fig. 2 har differensen mellan dödstalen avtagit i starkare proportion än dödligheten sjunkit. Numera — från och med 1922, med en återgång 1923 — hava talen omkastats, så att något högre tal föreligga på kvinnornas sida. Tab. E, som återgiver männens dödstal i % av kvinnornas, utvisar emellertid, att för perioden 1921—25, under vilken denna förändring ägt rum, och för perioden 1926—28 de manliga dödstalen äro större än de kvinnliga i alla åldersgrupper utom 10—15 år, även om differensen i flera åldrar är obetydlig. Att likväl det allmänna dödstalet är högre för kvinnor än för män beror därpå, att antalet kvinnor i de högsta åldersgrupperna väsentligt överstiger antalet män inom samma åldersgrupper. Minskningen av mankönets överdödlighet får sin belysning av talen i tab. E. De lägsta och de högsta åldrarna samt åldrarna kring 20 år förete ringa minskning eller växlande upp- och nedåtgående. Nedgång förekommer huvudsakligen i åldrarna mellan 25 och 60 år.

r

Dödsorsakerna och deras förändringar åren 1911—28. I följande framställning redogöres för vissa undersökningar beträffande dödligheten och dess förändringar inom de olika dödsorsaksgrupperna under en del av den tid, som den allmänna dödlighetsminskningen i vårt land pågått. Avsikten med dessa undersökningar har framförallt varit att beträffande varje enskild dödsorsaksgrupp söka något närmare utreda orsakerna till ifrågavarande dödlighetsförändringar. Härigenom skulle möjligen fastare hållpunkter för en diskussion av den allmänna dödlighetsprognosen under den närmaste framtiden kunna vinnas., Som ovan nämnts, föreligga av läkare bekräftade uppgifter rörande dödsorsakerna i städerna från år 1861. Först från och med år 1911 finnas liknande uppgifter beträffande landsbygden. Då uppgifterna för tiden 1861—1910 icke omfatta hela landet och följaktligen äro av mindre intresse för studiet av dödlighetsförändringarna i deras helhet, särskilt med hänsyn till omflyttningen mellan land och stad under ifrågavarande tidsperiod, hava undersökningarna inskränkts till att i huvudsak gälla tiden från och med år 1911. Materialet för denna undersökning, vilket har hämtats ur den av statistiska centralbyrån för varje år från och med 1911 utgivna serien Dödsorsaker, omfattar de fyra tidsperioderna 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28. Resultatet av bearbetningen har sammanställts dels i tab. 4 a och 4 b, i vilka för översiktlighets vinnande de av 1928 års pensionsförsäkringskommitté för perioderna 1911—15 och 1921—25 beräknade talserierna återgivits, dels i texttabellerna F, G och II. Därjämte hava grafiska tabeller utarbetats, avseende dels de procentuella förändringarna av den relativa dödligheten under nyssnämnda tidsperioder (fig. B—E), dels tuberkulosdödligheten och dess förändringar under samma perioder (fig. F). Vid föreliggande redogörelses utarbetande hava dessutom vissa uppgifter hämtats ur de sammanställningar (Svensk läkartidning 1931), som utförts av medicine doktorn Rikard von Post med ledning av det i medicinalstyrelsen förefintliga uppgiftsmaterialet rörande dödligheten i städerna för åren 1876—1925. Som bl. a. fig. E utvisar, har den totala relativa dödligheten (antalet dödsfall per miljon av medelfolkmängden) under de fyra ovannämnda tidsperioderna först företett en ganska betydande stegring, enligt tab. 4 b från 14 251 till 14 774 för männen och från 13 822 till 14 322 för kvinnorna, därefter en

Allmän over

24 Kvinnor.

Män.

/ i

i

i

/'

i 10

i

)

i

/

i

Nervsyst., sinnesorg. sj.

\

110 Nervsyst., sinnesorg. sj.

i

\

vx • /

'»^-äiCi^;- __

/'

•Jj

l \v;\ x. BiTdn.-fel. si. hos nylödda.

7°

Andn. org. sj.

\\ \ \

* N

\ \

\

/ / \\ , V >• M \\\ / \ *» N "\\ \\ v v * >v»• \ v » *\\\ ^ ""' ^^*W*****J

\ Samlliga dödsors.

/

\ \ k \ Yc-

\ 70

v

1 Andningsorg s].

'l

Samlliga dödsor:

"*""

t v

•' \ Tuberkulos. Inleklionssj. (exil. ibc).

Bildn.-lel, sj. hos nylödda

\

\

~~"~--.

Tuberkulos.. Inleklionssj. (exkl. ibc]

»v '40

•'.C

Okåndo dödsors.

30 1911-15

1916-20

1921-25

1926-28

1?' - 1 5

191 j

?0

192 - 2 5

1926-

Fig. B. Procentuella förändringar av dödligheten på grnnd av olika dödsorsaker från perioden 1911-15 till perioderna 1916—20, 1921—25 och 1926-28. Åldrarna 0—5 år.

25 Män.

Kvinnor.

i 1

1 Infeltionssj. lextl. tbcl.

/

A i

t

/.•

/''

M

V

1%; nlekiionssj. (eull tbc).

-X

'/\

V-

*\ \

"vv

Andn. org sj.,

y' Hävandes*.-, förlossn. sj.

'•'

.~*^^^ Andningsorg. sj. Tuberkulos. Cirkularionsorg. sj. Samtliga dödsors.

• ^

Samtliga dödsors.

Cirkularionsorg. Tuberkulos.

\ \

\ Okända dödsors.

Okända dödsors

1911-15

1916-20

1921-25

1926-28

1916-20

1921-25

1926-28

JFig. C. Procentuella förändringar av dödligheten på grund ar olika dödsorsaker från perioden 1911—15 till perioderna 1916—20, 1921—25 och 1926-28. Åldrarna 20—40 år.

26 Kvinnor.

Män. 1

• lnfeklionsSj7(exU. ibc).

i 1

i i

i i

Cxkulotionsorg. *•

\

Cirkulolionsorg. S|.

i i

,' '

i i

i

t 1 .'

i

.'

InFeklionssj. lexUlbc).'

/ / 1

i

'.

l

i

i

i

i

i i

i

i

i i

1 I

i

i

t

/

\

•'

i

/

i i i

/

Nervsyst.,~sinnesorg. s>

\

i i

-'

...

Nervsysl, sinnesorg. sj.

y'"

>

'P ^Z^ \

\ \ \ 1 \

'•

'S^**

Ålderdomssi Tuberkulos.

Andningsorg Ålderdomssi Tuberkulos-

'''

\ \

\ 30

30 1911-15

1916-20

1921-25

Okända dödsors. 1926-28

1911-15

' Okando'dodsors. 1916-20

1921-25

1926-28

Fig. D. Procentuella förändringar av dödligheten på grund av olika dödsorsaker från perioden 1911—15 till perioderna 1916—20, 1921—25 och 1926—28. Åldrarna över 60 år.

27 Män.

Kvinnor.

;' ;'

i

i

i

i

i 160

i

i

m

i i

Cirkulationsorg. sj-.

Cirkulationsorg. sj.

i

i

i

i 130

/ i

y

/1

i

i

/

<;

i

/

i 110

/

i

/

Våldsam död. NervsysT., sinnesorg.

\ i - ---\c'-'-l

iOO Nervsysl., Sinnesorg. sj

Y^fo^. 90

Samtliga dödsors. •. Somiliga dodsors.

X

N

N Infektionssj. [exkl. tbcl.sl» Ålderdomssj. ' Andn. org. sj.

30 Vi

Ålderdomssi Våldsam död. Andningsorg. t). infektionssj- (exkl.lbcl.*

V|

\ 70

Tuberkulos.

>v

Bildn.-fel, sj. hos nyfödda.

Idn.-fel, sj. hos nyfödda s Tuberkulos.

. \

'40

Okända dödsors.' Okända dödsors.

3: •1^11-15

J91Ö-20

1921-26

1926-23

1911-1-5

1916-20

1921-25

J926r28

Fig. E. Procentuella förändringar av dödligheten på grund av olika dödsorsaker från perioden 1911—15 till perioderna 1916—20, 1921—25 och 1926—28. Samtliga åldrar.

28 högst betydande minskning, nämligen till 11 980, resp. 12 129, samt slutligen ånyo en — om också mindre betydande — stegring till 12 057, resp. 12 260. Minskningen från den första till den sista perioden har sålunda utgjort omkring 15, resp. 11 %. Orsaken till att denna minskning icke varit kontinuerlig är uppenbarligen att söka hos spanska sjukan, vars härjningar under perioden 1916—20 tagit sig uttryck ej blott i enormt stegrade dödlighetssiffror för influensan, utan även i relativt höga dödlighetssiffror för åtskilliga andra sjukdomar, resp. dödsorsaksgrupper (övriga infektionssjukdomar, andningsorganens sjukdomar, okända dödsorsaker, tuberkulos m. fl.). I själva verket torde också ökningen från den tredje till den sista perioden kunna betraktas såsom en följd därav, att dödlighetssiffrorna under den tredje perioden på grund av de många dödsfallen i spanska sjukan under närmast föregående period blivit abnormt låga. Man torde alltså, åtminstone om man samtidigt tager hänsyn till dödlighetens förlopp före spanska sjukans uppträdande, med sannolikhet kunna antaga, att dödlighetssänkningen från perioden 1911—15 till perioden 1926—28 skulle hava varit tämligen kontinuerlig, om icke under mellantiden spanska sjukan hade uppträtt. En granskning av uppgifterna om dödligheten inom de olika åldersgrupperna under den första och den sista av ovannämnda tidsperioder (tab. 4 a) giver vid handen, att den absoluta dödligheten praktiskt taget endast i åldersgrupperna under 40 år, och särskilt i åldersgruppen 0—5 år, utvisade en tydlig minskning, under det att samma dödlighet i åldrarna 40—60 år i stort sett var oförändrad och i åldrar över 60 år t. o. m. påtagligt ökad. A t t likväl även åldersklasserna över 40 år genomgående visa en tydlig minskning av den relativa dödligheten (tab. F) förorsakas av den omständigheten, att antalet levande i dessa åldersgrupper, speciellt i de högsta åldersgrupperna, från den första till den sista perioden undergått en så betydande procentuell ökning. Den största procentuella dödlighetsförbättringen finner man (tab. G och 4 b) i åldersklasserna 5—20 år, d. v. s. i de åldrar, där dödligheten är lägst. För. dessa åldrar hava dödstalen, vilka under den första perioden voro 3 388 för männen och 3 422 för kvinnorna, nedgått med 1 105, resp. 1 133, d. v. s. med 33 % för vartdera könet. Omvänt finner man den minsta dödlighetsförbättringen i de åldrar, där dödligheten är störst, d. v. s. i åldrarna över 60 år. Dödstalen i denna åldersgrupp, vilka under den första perioden voro 60 789, resp. 56 618, visa nämligen en nedgång med endast 6, resp. 4 %. Av synnerligen stor betydelse är uppenbarligen nedgången av dödligheten i den lägsta åldersklassen (0—5 år) — 29 % för männen och 31 % för kvinnorna — då ju dödligheten inom denna åldersklass är mycket avsevärd (under den första perioden 24 178, resp. 20 347). Även åldersklasserna 20—40 år, där dödstalen under den första perioden voro 6 302, resp. 5 654, utvisa en betydande dödlighetsminskning, nämligen 28, resp. 25 %. I åldersklasserna 40—60 år, vilka förete en ganska hög dödlighet (dödstal under den första perioden 11 180, resp. 9 232), var däremot den procentuella dödlighetsminskningen mindre, nämligen 19 % för männen och 12 % för kvinnorna.

29 E t t skärskådande av fig. B—E ådagalägger tydligt, att den sjunkande död- Dödlighetsligheten gjort sig gällande inom det övervägande flertalet dödsorsaksgrupper. forfatf™"de Tab. 4 b och jämväl tab. F giva härom mera preciserade upplysningar. Denna allmänna nedgång i dödligheten tillika med det faktum, att den sjunkande dödligheten är ett fenomen, som särskilt under det senast tilländalupna halvseklet kan konstateras i alla kulturländer och speciellt inom industriländer, gör det i hög grad sannolikt, att orsaken till den allmänna dödlighetsförbättringen åtminstone till mycket stor del är att söka hos vissa allmänt dödlighets förbättrande faktorer, vilka stå i mer eller mindre direkt samband med kulturens och kanske speciellt med industriens stora framsteg under senare tid. I själva verket är det också lätt att anföra ett flertal — av nyssnämnda framsteg direkt beroende — faktorer, vilka, enär de på det ena eller andra sättet äro ägnade att motverka eller åtminstone mildra en mängd skadliga och sjukdomsbringande inflytelser från yttervärlden, för vilka individen under det dagliga livet eller mera tillfälligtvis är utsatt, torde inverka minskande på dödligheten. Dessa faktorer äro i huvudsak följande: 1) kvantitativt och kvalitativt förbättrade näringsförhållanden som följd av jordbrukets framåtskridande, kommunikationsväsendets utveckling, det internationella utbytets ökade omfattning m. m.; 2) större möjligheter till skydd mot skadliga temperatur-inflytelser tack vare bättre bostäder, värmeledningar, lämpligare beklädnad o. s. v.; 3) minskning av de med det dagliga livet och speciellt arbetet förenade ansträngningarna på grund av kroppsarbetets ersättande med maskinarbete, arbetstidens förkortning m. m.; 4) minskad alkoholkonsumtion, dels beroende på de moderna nykterhetssträvandena, dels härrörande från de trenne ovan nämnda faktorerna; 5) ökade möjligheter till skydd mot sjukdomsbringande infektioner, varvid förutom vissa direkt mot infektionsmöjligheterna riktade hygieniska åtgärder (vatten- och kloakledningar jämte annan bostadshygien, renlighet och annan personlig hygien m. m.) samtliga de fyra ovannämnda faktorerna säkerligen spela en synnerligen stor roll därigenom, att de öka individens motståndskraft mot de flesta infektionssjukdomar. Till alla dessa mera rent sociala framsteg kommer slutligen 6) den moderna medicinska vetenskapens framsteg och därmed sammanhängande möjligheter att förekomma och bota vissa sjukdomar.

Följande undersökning av de olika dödsorsakernas inverkan på dödligheten Huvudgrupper och deras andel i dödlighetsförändringarna inom olika åldersklasser under ay d°dsorovan åsyftade tidsperiod torde vara ägnad att ytterligare klargöra i vad mån nyss nämnda faktorer verkligen varit av betydelse för dödlighetsutvecklingen samt även i vad mån andra och mera speciella faktorer vid den ena eller andra sjukdomen gjort sig gällande. För denna undersökning har det synts lämpligt att indela de sjukdomar m. m., vilka representera de olika dödsorsakerna, i följande trenne huvudgrupper:

30 1) sjukdomar, vilka företrädesvis leda till döden i högre åldrar och särskilt i de högsta åldersgrupperna, 2) sjukdomar, vilka huvudsakligen uppträda och leda till döden i yngre åldrar och framförallt under de första levnadsåren, 3) sjukdomar, vilka kunna uppträda och leda till döden i alla åldersgrupper. Sjukdomar Den första huvudgruppen utgöres av sådana sjukdomar, vilka främst kunna 1 °TJ -9fia sägas vara uttryck för organens tilltagande åldrande och därmed sammanhängrupperna. gande sjukdomsförändringar. Arten av dessa »ålderdomens sjukdomar» samt deras inverkan på dödlighetsförhållandena torde framgå av följande analys av de dödsorsaker, vilka i åldersklasserna över 60 år (fig. Dj äro uppförda under rubrikerna cirkulationsorganens sjukdomar, nervsjukdomar, kräfta, okända sjukdomar, ålderdomssjukdomar och andningsorganens sjukdomar. Gruppen cirkulationsorganens sjukdomar företedde inom ifrågavarande åldersklasser under den första perioden en relativ dödlighet av 9 734 hos männen och 8 592 hos kvinnorna (tab. G), d. v. s. 16, resp. 15 % av hela dödligheten (tab. H). De sjukdomar, om vilka det här är fråga, utgöras till största delen av arteriosklerotiska (åderförkalknings-) och hypertoniska (blodtrycksstegrande) sjukdomstillstånd i såväl hjärtat som övriga delar av kärlsystemet. Dessa sjukdomstillstånd äro i själva verket de enda, vilka kunna sägas mera regelbundet åtfölja åldern i och för sig och vara karakteristiska för den s. k. ålderdomssvagheten. Några orsaksmoment utöver åldersmomentet känner man icke vid nämnda sjukdomstillstånd, ej heller några yttre omständigheter, vilka med sannolikhet kunna sägas påverka dödligheten i desamma. Under dessa förhållanden är det givetvis högst anmärkningsvärt, att gruppen cirkulationsorganens sjukdomar inom ifrågavarande åldersklasser från den första till den sista perioden visar en högst betydande ökning av dödstalen, nämligen 5 220 ( = 54 %) hos männen och 4 928 ( = 57 %) hos kvinnorna. Såsom nedan f ramhålles, betingas också detta förhållande med största sannolikhet icke av en verklig dödlighetsökning i cirkulationsorganens sjukdomar, utan därav att en mängd under den första perioden till andra dödsorsaksgrupper hänförda fall under den sista perioden blivit rubricerade såsom hjärt-kärlsjukdomar. Antagandet, att någon verklig dödlighetsökning i cirkulationsorganens sjukdomar icke föreligger, bekräftas i viss mån av de förhållanden, som nervsystemets sjukdomar inom de högsta åldersklasserna utvisa. Sistnämnda grupp hör nämligen strängt taget till cirkulationsorganens sjukdomar, emedan den till allra största delen utgöres av dödsfall på grund av sjukdomstillstånd i hjärnans kärl (hjärnblödning e t c ) , av samma art som de ovan nämnda. Man borde alltså, om ökningen av dödstalen inom gruppen cirkulationsorganens sjukdomar varit verklig och beroende på sjukdomsförändringar i kärlsystemet av ovan nämnd art, kunna vänta sig, att en liknande ökning gjort sig gällande även beträffande nervsystemets sjukdomar. Så är emellertid icke förhållandet, ty nämnda grupp, vilken under den första perioden hos män och kvinnor företedde en relativ dödlighet av 5 734, resp. 5 835, d. v. s. 9, resp. 10 % av hela åldersklassens dödlighet, uppvisar praktiskt taget ingen eller i varje fall en mycket

31 obetydlig ökning av dödstalen. Härvid är att märka, att man beträffande ifrågavarande grupp icke, såsom fallet är med cirkulationsorganens sjukdomar, har anledning att förvänta någon mera avsevärd ökning av dödstalen på grund av senare tiders större diagnostiska möjligheter. Dödsorsaken hjärnblödning etc. kunde nämligen — åtminstone om man bortser från åldersklasserna över 70 år — även tidigare med tämligen stor säkerhet diagnostiseras. Dödsfallsgruppen kräfta representerar näst cirkulationsorganens sjukdomar de för den högre åldern kanske mest karakteristiska dödsorsakerna. I åldrar över 60 år utvisar denna grupp under den första perioden en dödlighet hos män och kvinnor av 6 053, resp. 5 389, d. v. s. för vartdera könet 10 % av hela åldersgruppens dödlighet. I likhet med vad fallet är beträffande cirkulationsorganens sjukdomar, om också långt ifrån i samma grad, utvisa dödstalen i denna sjukdom en avsevärd ökning till den sista perioden, nämligen 920 (== 15 %), resp. 756 (=== 14 %). Då medicinen icke känner några faktorer, vilka kunna antagas vara orsak till en verklig dödlighetsökning i denna sjukdom, måste även här ökningen av dödstalen förefalla mycket anmärkningsvärd. Enär kräfta i de högsta åldersperioderna givetvis mycket ofta bereder avsevärda diagnostiska svårigheter, vilka tidigare i långt mindre grad än numera kunnat övervinnas, måste man även beräffande kräfta närmast antaga, att dödlighetsökningen åtminstone till stor del endast är skenbar, d. v. s. beroende av de ökade diagnostiska möjligheterna. För detta antagande talar, förutom dödlighetsförhållandena i vissa andra dödsorsaksgrupper (se nedan), den omständigheten, att kräfta, som i åldersgruppen 40—60 år skördar många offer, men där bereder avsevärt mindre diagnostiska svårigheter, i dessa åldrar icke visar någon ökad dödlighet. För männen föreligger inom nämnda åldersgrupp till och med en tydlig dödlighetsminskning, nämligen 18 %. I vad mån denna minskning kan tänkas bero på ökade operativa möjligheter må lämnas därhän. Gruppen okända dödsorsaker företer i åldrar över 60 år en dödlighet av 3 445 ( = 6 % av hela åldersklassens dödlighet) för män och 3 380 ( = 6 %) för kvinnor under den första perioden. Den utvisar en särdeles stor nedgång av dödstalen, nämligen 2 485 för männen och 2 390 för kvinnorna, motsvarande en minskning av icke mindre än 72, resp. 71 %. Beträffande denna grupp är det emellertid uppenbart, att minskningen helt kan antagas bero på de ökade diagnostiska möjligheterna, d. v. s. på en nomenklaturförändring. Erfarenheten visar nämligen, att sådana dödsfall, som tidigare måste hänföras till okända sjukdomar, numera i allt större utsträckning kunna diagnostiseras samt att det härvid i flertalet fall visar sig vara fråga om kräfta och framförallt kärlsjukdomar, d. v. s. just de sjukdomar, vilka, såsom ovan nämnts, utvisa en tydlig och för närvarande endast genom antagandet av en nomenklaturförändring förklarlig ökning av dödstalen. På liknande sätt förhåller det sig uppenbarligen även med gruppen ålderdomssjukdomar, vilken i åldrar över 60 år under den första perioden utvisade dödstal för män och kvinnor av 18 331, resp. 19 704 och sålunda utgjorde den största av alla till ifrågavarande åldersperiod hörande dödsorsaksgrupper (30, resp. 35 % av hela dödligheten). Begreppet ålderdomssjukdom innebär näm-

32 C O O C D O O O - H C N i - t

©

Ö

+

O

Ö

O

I +

Ö

O

i - < c o i ~ i e o i - i o s c o t - •*

©

+ +

+ 11

+

CO

O

oo ID o o i a c o o s - * c M o o c M » o

a •9

o o o o

o I

+

co os

o <M o

rs

I I

F-C

«3S

sS

.M

<D

eo

O

O

O

O

+

1 + 1

o o o

,

T*

00 i-H i-H

©

a

o a

©

*

o

a

:©

-*

p -a

0) TJ

a icM d j3

Ml © a «s

o

+ I

o

<N

eo

I I

=2

»a V ev a T3

os

i-l o C

I

I

o

CD

co

i* «tcr>

— $ 1 iH

to

>i\

O

*0

+

«aS cs

P.

I

I

O t^ O

I

I

OS

I

I I

©

a 13 ©

«M

oo os

I

H

I + oo co

<N

I I

I

I

+

I

CM »o

CN eo

o o

o

I OS oo

iQ i-t

CD oo O

O oo i-c

CM o O

CM

o» r~

o

>o

•*

CN

o

o ©

•-< ©

o ©

co ©

.-t ©

CO

»O

O

CM

o r> o

O

O

r-i O

1-H

o o + I

o I

O

1-H

+

I I-H

l> -* O

i-H —I O

CM CM —i

00 00 O

i-H »-t O

+ I +

O >Q O

I

CM

I

O

O

I

I

I

•*

t-

o I

eo

»o

«

O

O

I

+

z> o I I I

»O «D

CM

CM

O

o o o o

I

I

o %a

eo eo

eo eo

>o co

O

O

I + I

Tt<

co

o O

O

iH

O

OS

CO

•*

I + o o

I I os co

00 CM CD

os -H O

c o - H c o c M e o c o c o o s

i-H

©

©

O

O

O

+

+ + +

I

O

O

o

I + I

»Q

o o

o

+ I I I + I i-l

i-i o

o o o o o o I I I I I I

»O «« CO

O

o

•*

I

O

CM

eo

O

I + I O

I

(O

I

I

•*

+ + I

CO 00

ffi

i-c i-i

+

I

•di

O

I

:© ©

T-i

O

I

-a P<

O

i^ i--.

oo

+

Ö

ec —<

os

O

o +

o

-* CM CO

O

o ö ö ö ö ö ö o I I + I I I I I

co

I

CM

©

h

a

co »H

o I

I oo

© 'O © eS

:©

os os <-<

o o o o o o o o o o

+

eo

I +

© 00

<-+

«-• o o

OS co

oo

•-<

00 »Q -H

o

ö ö ö ö ö ö o o + 1 + 1 I I I + I + oo

I + I CD

© ' © ' © '

H

i~~ iO

-H

i^

os

oo

^

eo

o Ö f

i-(

CM

O

«-<

CM

CD

00 CM

+ I

i

O

o

i-t o i-C

»o CM OS

Ö

«j

I +

I

I +

a

a

OS

co

i-i

"C -a a US

£ c?

»Tig

.9 a -^ a * S

o

rj<

m

fl

p

Jl

rt

M

s

a

i; O

a

^j

- as —; o M

o

en

9 °

C3

^ ) P

W

M

a ^ H pq

« a B >•

O

a

03 bC •i O CO

C

a

M

r*4

-a 1—1

* a

r^

CQ °<J

P

C

- ^ K"

a — ca

TT

•5?

g .5 «

t ) CB Jd w OJ

00 00

JO

u

hn

'fl f3

T3

a

\->(9c u c a £ a > £ 33 o <1 3 H 1-1 5

> > i*-*i ^

©

eo o

I + + -*

+ I + I

I + I + co

CO

o o o o

o

<o

C Q O O O O N O O ^

•—i H b.

t-j H H

<t>

M n H

o "3

M

^

S a

H

H M

w W K t> 5

xa s

I—I hH

|_| n

i—i HH

ra rt

b 3 X

o

33 O

O

O

+ CO co

O

I + t^ --ti

CM OJ

CO CM

Ö

O

CM

O

o

+

+

I

I

OS CO

O

I + +

Ö Ö

I

Ci t-» O

co Oi

OS CO

I C

O

t^. CC

O

O

o —< O

CO

O

i

*o CM GM

»o CO Tf<

co •* t»

CO CD H CM OJ

Ö

Ö

W

o

+

I

co

CM co

O lO O

05 CO

o-j

CQ

-^

O

O

.

-

^

O

wo

O

I

-^i

co

os

T-l

OJ CJ

I6

+

—

O

rH O

i +

O O

CO O

CO O O

+

ö

O

I +

co o

•**< i—i o co Oo Oo

»-i o O

+

I

Ö Ö

+

I

O

O

O

+

I

I

I

I

i

i

i

>o

Oi

I—

O

Ö

O

^

I

I

>o

o

O

CO

I I

-

-*

•* m

CM CO

O

O

| I

I

I

O

;

<

O ö O

I

O

CO

©

Ö

I

©

CO

CM co CO O ? © ©

O

"tf

oo

o

O

O

O

O

I

+

O

O

O

CM O

I

O

+ + +

O

co

I

i^.

Ö

I

+ I

co

co

I

+ I io

co

O

T-l

—l

CD

CO

Cl

O

O

O

O

rH

©

CO O

CO rn

CO O

CM Oi

—I CO

CO CO

00 CM

O

rH

+

I

o o I +

co

»O CO

»o

I

O

I

O CM

CO CO

uO *-H

CO CM O l GM

O

O

rH

O

+

I

CM rH

GM CM O

Oi .-I

lO CO Tt<

rH -r)( CO 1^.

O

O

O

rH

CO

O

I

+

I

I

t/2

5 .M

.2 o ° 3 os ö

r*

S .2

& -^ -*

.2.

P<

C3 :cS

a

-73 2

c3 "^ <"

Q

®

.2^

b Ö

°

2 a M :<3

>

t»

i—I

r—I

M

S ,3

,M

c3 a>

T3

c

a .-3

:ej »H

I? » 5

rl

r l M ffi f» S

X! X

t>

1-1

M

rH

t* •-i a a r^ ^ 5 r>

f5"

r*

XI o o—312834

+

a a rot-l O a a -a P 0

^ .2 CO

O

I + I

rrj

Ti

I + I

O

a -"S

tD

r-i

rH

Ö

I

-**

CO CM

r-i

CM

O

I

co

"0

i^

CO O © ©

co

O

oo

—i

>o oo r H CM © © ©

O»

o o o o o O I + I + I

5 I ö ö ö ö ö ö ö ö ö I I + + I I + CO

lO CO

CM CO

O

-

00 O

—'

I

en

co <

I

<*

1 +

i

Ö

CM OJ

I + er. Oi CM

co o

i

CM

o

ö ö O O O O O O O O Ö Ö 4-

O

I +

.-l

ö ö I I eo co

^ CO

*

I

ö o o o o o o o + I + + I I + +

I O

co 00

+ + + +

CM CM

+ I

00 O

I +

++

O OJ rH

CM »O .

o

34 ligen från medicinsk synpunkt knappast någon diagnos och i varje fall icke någon fullständig dödsfallsdiagnos, ty även vid »ålderdomssvaghet» är det praktiskt taget alltid ett visst organ eller organsystem, som närmast är säte för de till döden förande sjukdomsförändringarna. Erfarenheten har också visat, att det härvid framförallt är fråga om sjukdomar i kärlsystemet av ovan nämnd art, i anmärkningsvärt många fall även om andra rubricerbara sjukdomar, särskilt kräfta. En följd härav är också, att man med nutidens ökade diagnostiska möjligheter mindre ofta måste tillgripa dödsfallsdiagnosen »ålderdomssjukdom» och i allt flera fall kan ersätta denna med andra diagnoser av nyssnämnd art. Under dessa förhållanden är det knappast ägnat att förvåna, att gruppen ålderdomssjukdomar från den första till den sista perioden utvisar en betydlig minskning av dödstalen, nämligen 5 413 ( = 30 %) för männen och 5 050 ( = 26 %) för kvinnorna. När man nu finner, att i åldrar över 60 år den sammanlagda minskningen av dödstalen för grupperna ålderdomssjukdomar och okända sjukdomar så gott som helt motsvaras av den sammanlagda ökningen av dödstalen för cirkulationsorganens sjukdomar, kräfta och vissa andra sjukdomar, och då vidare någon annan orsak vare sig till minskningen i de förstnämnda eller till ökningen i de sistnämnda grupperna ej kan påvisas, torde man vara berättigad draga den slutsatsen, att någon verklig dödlighetsförändring — åtminstone av väsentlig omfattning — med största sannolikhet icke förelegat i någon av ifrågavarande grupper. Beträffande de hittills avhandlade grupperna kunna, förutom åldern, inga väsentliga orsaksmoment till sjukdomstillstånden påvisas. Något annorlunda ligga förhållandena beträffande andningsorganens sjukdomar, vilka i åldersklasserna över 60 år under den första perioden utvisade dödstal av 7 303, resp. 6 838, motsvarande för vartdera könet 12 % av hela dödligheten. Även de till denna grupp inom ifrågavarande åldrar hörande sjukdomstillstånden, vilka- huvudsakligen utgöras av lunginflammationer samt lung- och luftrörskatarrer, ärosträngt taget att betrakta såsom ålderssjukdomar, enär även i dessa fall försvagande åldersförändringar, speciellt i form av hjärt-kärlförändringar, väl utgöra den viktigaste orsaken till döden. Eör uppkomsten av ifrågavarande andningsorganens sjukdomar spela emellertid även vissa skadligheter från yttervärlden, speciellt i form av temperaturinflytelser och infektiösa moment, säkerligen en mycket stor roll. Under dessa förhållanden torde det också kunna anses sannolikt, att den ganska betydande nedgången av dödstalen för såväl män som kvinnor inom gruppen, nämligen 2 006 (=*= 27 %), resp. 1502 (=--22 %), till största delen motsvaras av en verklig dödlighetsminskning samt att denna dödlighetsminskning är beroende på ovannämnda kulturfaktorers mildrande inverkan på ifrågavarande skadligheter. En mindre del av minskningen torde dock även här betingas av en nomenklaturförändring till förmån för infektionssjukdomarna, vilka ju speciellt beträffande influensagruppen visa en tydlig ökning. Sjukdomar i De dödsorsaker, vilka företrädesvis göra sig gällande i yngre åldrar och åldrarna v i l k a sålunda utgöra den andra huvudgruppen, representeras i stort sett av

35 sådana sjukdomstillstånd, vilka kunna sägas vara uttryck för organismens kamp vid anpassningen gentemot de av yttervärldens inflytelser, för vilka så gott som alla människor redan från och med de första levnadsdagarna eller levnadsaren aro utsatta. Beträffande den skadliga inverkan av dessa inflytelser galler, att organismen i det stora flertalet fall relativt snart övervinner densamma samt att den härvid som regel förvärvar en för framtiden bestående ökad motståndskraft, resp. immunitet gentemot skadligheten i fråga. E t t anmärkningsvart stort antal individer duka emellertid under redan i den första anpassningsstnden. Följden blir, att dödligheten i ifrågavarande sjukdomar, vilken ju alltjämt ar mycket stor, redan i åldersperioden 5 - 2 0 år i stor utsträckning upphört att göra sig gällande. (Vissa specifika infektionssjukdomar förorsaka dock även under denna period en avsevärd dödlighet; se nedan.) De viktigaste hithörande dödsorsakerna motsvaras och omfattas i stort sett av de s. k. barnsjukdomarna, d. v. s. av följande i åldersklassen 0 - 5 år (fig. B) förekommande dodsfallsgrupper: bildningsfel och sjukdomar hos nyfödda, matsmältningsorganens sjukdomar andningsorganens sjukdomar, infektionssjukdomar, okända och övriga dödsorsaker.

9^/ e M St ? r f^ g nnr en ' V l l k e n U n d e P d e n f ö r s t a p e r i o d e n omfattade 29, resp. 26 * (dodsta 7 096, resp. 5 385) av hela den yngsta åldersklassens dödlighet utgores av bildningsfel och sjukdomar hos nyfödda. Till mycket stor del består denna grupp av bildningsfel i egentlig mening, d. v. s. medfödda missbildningar och anomalier m. m. i hjärtat, nervsystemet eller andra organ Förekomsten och uppträdandet av dessa bildningsfel, vilka överhuvudtaget icke medgiva någon längre existens utanför fosterlivet, synes vara fullständigt oberoende av alla exogena, d. v. s. från yttervärlden stammande faktorer. Det är alltså föga sannolikt, att dödligheten i dessa sjukdomstillstånd under senare tid undergått någon avsevärd förändring. Den minskning av dödstalen, som man likväl finner för hela gruppen hos såväl män som kvinnor nämligen 868 (== 12 %), resp. 542 ( = 10 %), måste alltså bero på en dödlighets-' minskning hos de övriga sjukdomstillstånd, som ingå i gruppen, d. v. s. framioral t den pa grund av förtidig börd framkallade allmänna svagheten De^ ar också en känd sak, att förtidigt födda barn numera i helt annan utsträckning an förr räddas till ett fortsatt liv. Förutom de allmänt sociala faktorerna spela härvid, liksom överhuvudtaget då det gäller den förbättrade dödligheten i barnsjukdomar, den medicinska vetenskapens framsteg under senare tid en stor roll. Härtill kommer ytterligare en faktor, vilken ävenledes torde vara av utomordentlig betydelse, då det gäller dödlighetsförbättringen i barnaåren överhuvudtaget och kanske speciellt i fråga om de förtidigt födda, svaga barnen. Denna faktor utgöres av den sjunkande nativiteten samt därmed följande större ekonomisk förmåga och icke minst vilja hos föräldrarna till bättre omvårdnad om barnen. Verkställda undersökningar hava också visat, att barnadödligheten i mycket hög grad är beroende av såväl föräldrarnas ekonomiska levnadsvillkor som barnantalet. De till åldersgruppen 0—5 år hörande matsmältningsorganens sjukdomar (dödstal under den första perioden 2 886, resp. 2 330, motsvarande 12, resp. 11 %

36 Tab. G. Antal dödsfall inom åldersklasserna 5-20, 20-40, 40-60 och över (Beträffande åldersklassen 0—5 år K v i n n o r

M ä n Ålder i år

Dödsorsak

II.

III.

IV a.

Ålderdomssjukdomar.

Havandeskaps- ock 5—20 förlossningssjukdo- 2 0 - 4 0 40-60 mar. 60-

Tuberkulos.

Därav: Lungsot.

VIII.

Nervsystemets ock sinnesorganens sjukdomar. Därav: Hjärnblödning.

X.

Cirkulationsorganens sjukdomar. Därav: Kronisk sjukdom.

hjärt-

Antal dödsfall på 1 milj. av medelfolkmängden

Minsknin T (—), rest ökning (4

• )

Minskning (—), resp. ökning ( + )

1 9 1 1 - 1926— Antal 28 15

1 9 1 1 - 1 9 2 6 - Antal 15 28

%

1 3 4 18 331 12 918 - 5 413

30 19 704 14 654 - 5 050 -

—

*

—

15 328 90

18 + 260 57 -

3 68 33

52 4 + 40 + 52

583 211 245 874

280 277 + 447 + 1451 +

303 66 202 577

+ + +

52 31 82 66

13 15 36 510

46 + 87 + 153 + 1037 +

33 72 117 + 325 527 + 103

—

—

601 333 362 849

287 321 506 + 1288 +

314 12 144 439

5-20 20—40 40—60 60—

8 12 43 423

53 + 83 + 164 + 806 +

45 71 121 383

+ 381 + 91

5—20 20-40 40—60 60—

1103 2 720 1972 1713

723 1958 1297 1194 -

380 762 675 519

34 28 34 30

1528 3 037 1980 1411

1012 2105 1212 1048

-

516 932 768 363

-

34 31 39 26

5—20 20—40 40-60 60—

696 2 448 1821 1603

443 1735 1152 1042 -

253 713 669 561

— 36

29 37 35

1083 2 811 1856 1297

705 1908 1092 926 -

378 903 764 371

-

35 32 41 29

5-20 20—40 40—60 60-

173 240 830 5 734

133 148 635 5 770 +

40 92 195 36

23 38 23 + 1

157 159 704 5 835

101 113 638 6159 +

56 - 36 46 - 29 9 66 324 + 6

5-20 20—40 40-60 60—

6 64 580 5 265

3 27 429 5 454 +

3 37 151 189

+ 4

5 46 522 5 461

5 27 483 5 834 +

0 19 39 373 +

5-20 20—40 40-60 60-

66 143 209 273 - 106 379 54 1354 1300 9 734 14 954 + 5 220

32 28 4 + 54

69 158 227 325 - 138 463 10 1267 1277 + 8 592 13 520 + 4 928

- 30 - 30 + 1 + 57

5-20 20-40 40—60 60—

181 326 1126 5 979

75 106 96 230 44 1082 8 261 + 2 282

41 29 4 + 38

194 397 1130 5 983

80 114 251 - 146 54 1076 8 033 + 2 050

- 41 - 37 5 + 34

5-20 Infektionssjukdomar och andra para- 2 0 - 4 0 sitära sjukdomar 40—60 (exkl. tuberkulos). 60— Därav: Influensa.

IV b.

5-20 20-40 40—60 60-

Antal dödsfall på 1 milj. av medelfolkmängden

-

7 7

37 60 år under perioderna 1911—15 och 1926—28, fördelade efter dödsorsak. och samtliga åldrar se tab. 4 b.) 1

—

K

M ä n

D ådsorsak

Ålder i år

Antal dödsfall på 1 milj. av medel folkmängden

Minskning (—), r e sp. ökning ( + )

1911— 1 9 2 6 Antal 15 28

v

i

n

Antal dödsfall på 1 milj. av medelfolkmängden

n

o

r

Minskning (—)i

res

P-

ökning (-f)

%

1 9 1 1 - 1926— Antal 28 15

%

XI.

Andningsorganens sjukdomar.

5-20 20—40 40-60 60—

220 473 1379 7 303

218 2 345 - 128 960 - 419 5 297 - 2 006

-

1 27 30 27

220 303 940 6 838

50 170 261 42 719 - 221 5 336 - 1 5 0 2

-

XII.

Matsmältningsorganens sjukdomar.

5—20 20—40 40—60 60—

155 262 681 1764

- 19 3 + 3 2

165 266 592 1522

170 + 206 588 1555 +

+ 3 - 23 1

Därav: Mag- och 5 - 2 0 tarmsår, tarm- 20—40 hinder och 40—60 tarmbråck samt 6 0 blindtarmsinflammation.

96 181 387 997

126 255 700 + 1723 94 200 4466 + 1075 +

2 19 + 10 79 + 20 78 + 8

93 164 346 724

93 106 305 771 +

29 7 19 41

5 60 4 33 0 58 41 47

+

23 14 24 22

- 35 - 12 + 6

XVII a.

Kräfta.

5-20 20-40 40—60 60-

3 94 lönn 6 053

2 70 1272 6 973 +

1 24 278 — 18 920 + 15

4 142 1640 5 389

XVIII.

Våldsam död.

5—2» 20—40 40—60 60-

511 1192 1327 1675

381 720 996 1450 -

130 472 331 225

-

25 40 25 13

113 143 208 571

112 132 183 790 +

1 11 25 219

5-20 20—40 40-60 60—

315 430 241 195

41 60 54 37

53 36 25 36

47 22 14 22 -

6 14 11 14

23 335 570 683

128 256 129 72 1 113 73 103

-

5—20 20—40 40—60 60—

187 174 112 123 22 222 497 580 -

-

34 13 15

14 66 116 138

8 56 99 100 -

6 10 17 - 15 38 — 28

Okända eller otillräckligt definierade dödsorsaker.

5—20 20—40 40—60 60—

118 121 340 3 445

40 78 47 74 150 - 190 960 - 2 485

-

66 61 56 72

131 113 363 3 380

Övriga dödsorsaker.

5—20 20—40 40-60 60-

295 488 1381 4188

65 104 164 429

+

22 21 12 10

279 489 1203 2 502

Samtliga dödsorsaker.

5—20 20-40 40—60 60—

3 388 2 283 - 1 1 0 5 6 302 4 521 - 1 7 8 1 11180 9 036 - 2 1 4 4 60 789 57144 - 3 645

-

33 3 422 2 289 - 1 1 3 3 28 5 654 4 266 - 1 3 8 8 19 9 232 8157 —1075 6 56 618 54 601 - 2 017

Därav: 1) Drunkning.

2) Självmord.

230 384 1217 4 617 +

1 3 130 12 - 8 1642 + 2 0 6145 + 756 + 14

33 98 36 77 117 - 246 990 - 2 390 232 421 1277 + 2 953 +

47 68 74 451

1 — 8 — 12 + 38

-

75 68 68 71

- 17 - 14 + 6 + 18 -

33 25 12 4

38 av åldersgruppens hela dödlighet) kunna i stort sett sägas vara uttryck för de svårigheter, som möta det nyfödda eller uppväxande barnet vid digestionsorganens anpassande för den vanliga näringen. Vid förebyggandet av dessa sjukdomar spela, såsom den medicinska erfarenheten visat, övervakandet av dieten och alldeles speciellt vidmakthållandet av den naturenliga digivningen samt reglerandet av avvänjningen en utomordentlig roll. Den omständigheten, att kännedomen om hithörande förhållanden på senare tid alltmera börjat ingå i det allmänna medvetandet, torde också utgöra den kanske viktigaste orsaken till att dödligheten på grund av digestionsrubbningar hos barn — särskilt i första levnadsåret — sedan ganska lång tid tillbaka befinner sig i anmärkningsvärt hastigt sjunkande. Under den här omhandlade tidsperioden har denna dödlighetsminskning visat sig i en sänkning av dödstalen i åldern 0—5 år för såväl mankönet som kvinnkönet med icke mindre än 54 % (1 546, resp. 1 251). I detta sammanhang må för övrigt påpekas, att de goda näringsförhållandena och speciellt den naturenliga digivningen hava en mycket stor betydelse för dödlighetsförbättringen även i fråga om andra barnsjukdomar, nämligen därlgenpm, att de öka motståndskraften gentemot alla slag av infektioner. Andningsorganens sjukdomar kunna, då det gäller barndomen, sägas vara uttryck för organismens strid vid respirationsorganens anpassande efter dels temperaturinflytelser, dels de vanligaste förkylningsinfektionerna. Hithörande dödsfall utgjorde under den första perioden för såväl mankönet som kvinnkönet 18 % av dödligheten i åldersklassen 0—5 år; dödstalen voro 4 380, resp. 3 705. Till den sista perioden hade dessa tal nedgått med 603 (= 14 %), resp. 738 ( = 20 %). Orsakerna till denna, för övrigt relativt måttliga dödlighetsförbättring torde förnämligast vara att söka i faktorer av redan behandlad art. Dödsfallsgruppen infektionssjukdomar (exkl. tuberkulos) utgjorde under den första perioden hos män och kvinnor 14, resp. 17 % (dödstal 3 382, resp. 3 515) av hela dödligheten i åldersklassen 0—5 år. Förutom influensa, varom mera nedan, är det här främst fråga om mässling, scharlakansfeber, difteri, kikhosta och andra s. k. smittosamma sjukdomar, för vilkas specifika virus de flesta människor redan under barnaåren torde bliva utsatta. Hithörande sjukdomar uppträda dock i många fall först under den senare uppväxtåldern, vilket har till följd, att även i åldersgruppen 5—20 år en icke oväsentlig dödlighet gör sig gällande. Dödlighetsminskningen i dessa sjukdomar är högst betydande. Den utgjorde i åldersklassen 0—5 år för män och kvinnor 40, resp. 45 %, motsvarande en minskning av dödstalen med 1 355, resp. 1 566. I åldrarna 5—20 år var den till och med ännu större, nämligen för båda könen 52 %. Beträffande orsakerna till ifrågavarande dödlighetsminskning, vilken för övrigt synes hava fortgått åtminstone sedan 1870-talet, torde man i stort sett endast kunna hänvisa till allmänna sociala förbättringar och därmed sammanhängande, motståndskraften ökande faktorer. Möjligen spela nutida isoleringsåtgärder vid epidemiska sjukdomar i allmänhet och, beträffande difteri, införandet av serumbehandlingen någon roll. Dödsfallsgruppen okända och otillräckligt definierade dödsorsaker, vilken

39 hos män och kvinnor omfattar 10, resp. 9 % (dödstal 2 317, resp. 1 887) av samtliga dödsfall i åldersklassen 0—5 år, utvisar den största procentuella nedgången av alla grupper, nämligen 60, resp. 62 % (minskningen av dödstalen 1 381, resp. 1 179). Denna minskning kan, liksom då det var fråga om minskningen av motsvarande dödsorsaksgrupp i den högsta åldersgruppen (över 60 år), med största sannolikhet antagas bero på senare tiders ökade diagnostiska möjligheter, enär dessa medfört, att fall, vilka tidigare icke med säkerhet kunnat diagnostiseras, under den sista perioden i stor utsträckning blivit hänförda till andra, mera bestämda diagnoser omfattande dödsorsaksgrupper inom åldersklassen i fråga. Detta måste emellertid innebära, att dödlighetsminskningen i de övriga, d. v. s. framförallt de ovan avhandlade dödsorsaksgrupperna, i själva verket varit än mera betydande än vad de ovan anförda dödstalen utvisa. Även vissa övriga till åldersgruppen 0—5 år hörande dödsorsaker (V, VI, IX, X I I I — X V I , X V I I b), vilka under den första perioden för båda könen tillsammantagna utgjorde 5 %, utvisa en tydligt framträdande minskning av dödstalen, nämligen 37, resp. 42 %. Den högst betydande förbättring, som dödligheten i barnaåren under senare tid utvisar, pekar i och för sig i den riktningen, att dödsfall i barnsjukdomar i anmärkningsvärt hög grad äro beroende på exogena faktorer. Detta hindrar naturligtvis icke, att även endogena faktorer, såsom medfödd sätmre livsduglighet och dylikt, kunna! spela en stor roll. Det ligger då nära till hands att tänka sig, att dödlighetsminskningen i barnaåren icke vore någon särdeles gynnsam företeelse, emedan den skulle hava till följd, att en mängd från födseln mer eller mindre mindervärdiga liv skulle, sedan de undgått döden i barnsjukdomar, sedermera visa en ökad dödlighet. Såväl de statistiska som de rent medicinska erfarenheterna tala emellertid ganska bestämt emot en dylik farhågas mera allmängiltiga berättigande. Det återstår alltså den tredje huvudgruppen, d. v. s. de dödsorsaker, vilka Sjukdomar i måste sägas tillhöra alla åldrar, även om de i många fall företrädesvis upp- alla åldrar. träda inom den förvärvskraftiga åldern. Hithörande sjukdomar betingas i stort sett av sådana skadligheter m. m., vilka på grund av sin relativa ovanlighet eller på grund av åtföljande kroniska, resp. recidiverande sjukdomstillstånd kunna uppträda eller föra till döden i vilken ålder som helst. De viktigaste här ifrågakommande dödsorsaksgrupperna äro våldsam död, vissa infektionssjukdomar, vissa cirkulationsorganens sjukdomar samt tuberkulos. Dödsfall på grund av våldsam död förekomma givetvis oftast i den förvärvskraftiga åldern och äro betydligt vanligare för män än för kvinnor. Dödstalen för samtliga åldrar voro under den första perioden, såsom ovan nämnts, 991, resp. 231, motsvarande 7, resp. 2 % av den totala dödligheten. Hos såväl män som kvinnor var omkring en fjärdedel av antalet hithörande dödsfall förorsakat av självmord. Anmärkningsvärd är den stora dödligheten i de högre åldersklasserna. Av de övriga dödsfallen på grund av våldsam död utgjorde hos männen drunkningsolyckorna den största delen; den därnäst viktigaste dödsorsaken var olyckshändelse vid olika slags fordons kullkörning och stjälp-

ning o. s. v. Hela dödsorsaksgruppen visade för männen en betydande minskning, nämligen 25 %, vilken till största delen torde betingats av en på ändrade sjöfartsförhållanden (övergång till maskindrift m. m.) beroende minskning i drunkningsolyckorna. Även självmorden företedde hos männen en avsevärd minskning, 14 %, vilken sannolikt kan skrivas på de förbättrade levnadsvillkorens konto. Hos kvinnorna, för vilka drunkningsolyckorna endast spela en underordnad roll, förelåg emellertid, trots minskning (14 %) av självmorden, en viss ökning av dödligheten i hela gruppen (8 %), sannolikt beroende på kvinnornas allt mera omfattande deltagande i förvärvsarbete utom hemmen. För såväl män som kvinnor visa dödsfall i samband med trafikolyckor ökning, ett förhållande, som med hänsyn till prognosen beträffande olyckshändelser på grund av moderna trafikmedel (motorfordon, flygmaskiner) synes beaktansvärd. Bland de till dödsorsaksgruppen infektionssjukdomar (exkl. tuberkulos) hörande sjukdomstillstånd, vilka icke såsom barninfektionssjukdomarna kunna sägas vara specifika för någon viss åldersperiod, spelade i äldre tider de s. k. farsoterna den ojämförligt största rollen från dödlighetssynpunkt. De viktigaste av dessa voro influensan, smittkopporna samt de s. k. diarrésjukdomarna, d. v. s. kolera, rödsot och nervfeber. Samtliga dessa akuta infektionssjukdomar — med undantag för influensa — synas emellertid under senare tider hava förlorat nästan all betydelse såsom dödsorsak. Praktiskt taget hava nämligen varken smittkoppor eller kolera under de sista 40—50 åren förekommit i vårt land. Även rödsoten är i det närmaste försvunnen, och vad angår nervfebern torde man kunna säga, att dödligheten numera är ganska ringa. Orsakerna härtill torde beträffande diarrésjukdomarna med stor sannolikhet kunna antagas vara de stora hygieniska framstegen, speciellt med avseende på dricksvatten. Smittkoppornas försvinnande åter anses ju tämligen allmänt bero på vaccinationens införande i vårt land. Härvid bör dock bemärkas, att den minskade dödligheten såväl i de farsotsliknande barninfektionssjukdomarna (mässling, scharlakansfeber, difteri och kikhosta) som i smittkoppor sannolikt påverkats av faktorer, vilka vi icke närmare känna. Med hänsyn härtill torde man icke med säkerhet kunna utesluta möjligheten av eventuella bakslag i form av stegrad dödlighet i en eller annan av ifrågavarande infektionssjukdom ar. Ur sistnämnda synpunkt äro de förhållanden, som influensan utvisar, icke utan intresse. Denna farsot har nämligen under långa tidsperioder varit så gott som fullständigt försvunnen i vårt land, men återuppträder alltjämt sporadiskt, till synes av fullständigt obekanta anledningar. Senast inträffade detta — efter en omkring 30-årig paus — under åren 1918—20, varvid den totala dödligheten år 1918 nådde ett värde, vilket med omkring 25 % översteg de närmast föregående årens. Såsom av tabellerna framgår, visar också perioden 1916—20, som omfattar hela den egentliga influensaepidemien, en betydligt stegrad totaldödlighet i alla åldrar mellan 5 och 40 år. Den ökade dödligheten i gruppen infektionssjukdomar (exkl. tuberkulos), vari influensa ingår, får sin belysning av fig. B—E. (Fem av de åtta diagrammen i nämnda figurer innehålla dock icke de punkter, som motsvara pro-

41 Tab. H.

Dödlighetens procentuella fördelning på olika dödsorsaker under perioderna 1911—15 och 1926—28. Perioden 1911—15

Perioden 1926—28

Åldersgrupp

Åldersgrupp

D ö d s o r s a k 0—5 5 20

20— 4 0 Samt5— 20— 40— Samt40 60 6 0 - liga 0—5 20 40 60 6 0 - liga

Män. II. Ålderdomssjukdomar . . . III. Havandeskaps- och förlossningssjukdomar IV a. Infektionssj ukdomar och andra parasitära sjukdomar (exkl. tuberkulos) . . . . IV b. Tuberkulos VIII. Nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar . . . . X. Cirkulationsorganens sjukdomar XI. Andningsorganens sjukdomar XII. Matsmältningsorganens sjukdomar XVIIa. Kräfta XVIII. Våldsam död Okända eller otillräckligt definierade dödsorsaker Övriga dödsorsaker

0.0 30.1 14.0

14.0 17.7 5.3 3.2 6.7 32.5 43.2 17.7 1.9

0.3 18.1

6.2 6.5

6.0 12.1 7.5 12.3

0.0 22.6 12.6

1.4 5.8 11.7 2.8 13.0 5.7 9.4

11.9 4.6 4.2 6.1 2 0.0 0.1 1.5 13.9 10 2.5 15.1 18.9 11.9 2,

7.1 5.6 43.4 14.4

2.3 5.1 2.1 10.7 7.7

10.4 0.2 12.3 21.9

6. 9.

6.0 14.4 26.1 17.7 7.6 10.6 9.3 10.9

5.4 6.8 7.0

5. 0. 3.1 16.:

7.0 10.1

5.6 7. 3.0 1.5 14.1 12.2 16.0 11.0 2.5

4.8 9.1 6.2

9.6 35.0

3.5 1.9 3.0 5.7 5.4 5.4 1.) 1.0 1.7 1.7 2.1 8.7 7.7 12.4 6.9 13.2 41.3 10.: 8.6 13.5 8.1 13.1 Summa 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

Kvinnor. II. Ålderdomssjukdomar . . . I I I . Havandeskaps- och förlossningssjukdomar IV a. Infektionssjukdomar och andra parasitära sjukdomar (exkl. tuberkulos) . . . . IV b. Tuberkulos VIII. Nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar . . . . X. Cirkulationsorganens sjukdomar XI. Andningsorganens sjukdomar XII. Matsmältningsorganens sjukdomar XVIIa. Kräfta X V I I I . Våldsam död Okända eller otillräckligt definierade dödsorsaker Övriga dödsorsaker

26.8 16.5

34.8 18.4 0.4

17.3 170 7.4 44.8

0.4 18.1

6.6 6.4

11.5 0.0 2.1

4.8 0.1 3.3

9.3 31.9

3.8 8.2

1.0 1.5 21

5.4 14.7

12.3 6.5 5.6 44.3 49.4 14.9

2.7 5.0 1.9 11.3

6.1.

8.2 5.4 4.7 2.5 2.5

11.3 0. 15.2 11.6 21. 12.1 2.7 4.9 7. 9.5 7.7 1.0 1.7 2.

6.9 7.4

7.7 15.7 24.8 18.6 6.1 8.8 9.8 10.2

7.4 0.1 4.9

4.8 7.2 2.8 4.3 3.0 20.1 11.3 10.0 3.1 2.2 1.4 2.0

7.8 11.3

2.0 6.0 5.6 5. 1.4 0.8 1.4 1.8 1.9 4.4 10.6 39. 10.1 9.9 15.7 5.4 10.6 8.6 Summa 100.0 100.0 100.0 100,0 100.0 100.0 100.0 100.0 lOO.ollOO.O 100.0 100.0

centtalen för infektionssjukdomar under perioden 1916—20; ifrågavarande procenttal äro i fig. C för män 881, för kvinnor 1 082, i fig. D för män 178 och i fig. E för män 263, för kvinnor 256.) Som fig. C utvisar och nyss anförda siffror angiva, gjorde sig dödlighetsökningen för infektionssjukdomar (exkl. tuberkulos) starkast gällande i åldrarna 20—40 år, där totaldödligheten från den första perioden räknat steg med 39 % för männen och 30 % för kvinnorna. Dödstalen för influensa under perioden 1916—20 nådde självfallet en högst betydande storlek: i samtliga åldrar 1 388, resp. 1 240, motsvarande för vartdera könet 9 % av den. totala dödligheten; i åldrarna 20—30 år, där dödligheten var allra störst, 2 871, resp. 2 226, motsvarande 31, resp. 30 % av hela dödligheten inom denna åldersgrupp. Att influensaepidemien icke fullständigt upphört ännu under perioden 1926 —28, framgår tydligt av dödstalen för influensa under denna period: i samtliga åldrar 203, resp. 240, motsvarande 203, resp. 173 % ökning från första perioden, d. v. s. perioden närmast före epidemien. En del av dödsorsaksgruppen cirkulationsorganens sjukdomar hör, såsom nämnts, ävenledes till de sjukdomar, vilka icke äro specifika för någon viss ålder. Härmed avses andra former av hjärt-kärlsjukdomar än de, vilka framkalla® av de ovan avhandlade ålderdomsförändringarna i cirkulationsorganen. Framförallt är det nämligen här fråga om de vanliga, särskilt efter ledgångsreumatiska infektioner uppträdande hjärtklaffelen; i åldrar över 40 år utgöra dessutom även de syfilitiska hjärt-kärlsjukdomarna en icke obetydlig del. Hithörande hjärtsjukdomar torde inom åldersklasserna 5—40 år utgöra praktiskt taget alla, inom åldersklasserna. 40—60 år omkring hälften^och inom åldersklasserna över 60 år åtminstone en stor del av alla under rubriken cirkulationsorganens sjukdomar upptagna dödsfall. I åldrarna 5—40 år, där alltså ifrågavarande dödsorsaker renast kunna studeras, förorsakade de under första perioden 6 a 7 % av samtliga dödsfall. Den sista perioden företer här en avsevärd minskning, nämligen omkring 30 %, ungefär lika stor för män och kvinnor. Denna minskning beror sannolikt till största delen på mindre ansträngande levnadsförhållanden och bättre vårdförhållanden för hjärtfelspatienterna; i vad mån och i vilken grad en minskning av speciellt de reumatiska infektionernas frekvens inverkar, torde däremot vara omöjligt att avgöra. Med avseende på de syfilitiska kärlsjukdomarna liksom de sensyfilitiska sjukdomarna i allmänhet är att märka, att den medicinska vetenskapens framsteg på senare tid sannolikt medfört någon minskning av de syfilitiska infektionerna överhuvudtaget, men däremot icke med säkerhet någon avsevärd minskning av dödligheten hos syfilitiskt infekterade individer. Till den tredje huvudgruppen hör även dödsfallsgruppen tuberkulos. Utan tvivel är denna sjukdom från här i fråga varande synpunkt att betrakta såsom den ojämförligt viktigaste av alla sjukdomar. Dels förorsakar den nämligen bland alla sjukdomar näst ålderdomssjukdomar och cirkulationsorganens sjukdomar alltjämt det största antalet dödsfall i vårt land, dels skördar den sina allra flesta offer i den förvärvskraftiga åldern och vållar härvid före dö-

43 dens inträdande vanligen långvarig invaliditet, dels spelar den slutligen av alla sjukdomar den största rollen för dödlighetsminskningen under senare tid, såväl inom samtliga åldrar som framförallt inom åldersklasserna 5—60 år. Ifrågavarande dödsfallsgrupp utgöres till omkring 4/5 av lungsotsfall; den återstående femtedelen utgöres av dödsfall i annan tuberkulos. De sistnämnda formerna utgöra huvudmassan av den s. k. barntuberkulosen. Dessa tuberkulosformers betydelse såsom dödsorsak avtager emellertid snabbt med åldern, så att den redan efter 20-årsåldern är försvinnande liten i jämförelse med lungsotens betydelse. För tuberkulosens smittoämne, tuberkelbacillen, synes hela befolkningen vara mer eller mindre utsatt. Man räknar också i allmänhet med att — åtminstone då det gäller städer och industrisamhällen — det övervägande flertalet människor redan före 20- eller åtminstone 30-årsåldern genomgått tuberkulos affektion. I ett mycket stort antal fall synes ifrågavarande till lungorna eller till andra organ lokaliserade »primärinfektion» giva anledning till relativt akuta sjukdomstillstånd, vilka i synnerhet i barnaåren i stor utsträckning förhålla sig på ungefär samma sätt som andra akuta infektionssjukdomar, d. v. s. förlöpa jämförelsevis hastigt och medföra antingen döden eller hälsa med en åtminstone relativ immunitet. Efter 15-årsåldern uppträder emellertid, dels på grund av fortsatt utveckling av mera kroniskt förlöpande primärinfektioner, dels på grund^ av återuppflammandet av gamla tuberkulosinfektioner, möjligen dels ock på grund av förnyade infektioner, i allt större utsträckning en mera kronisk form av sjukdomen tuberkulos, vilken huvudsakligen plägar afficiera lungorna och i stort sett motsvaras av den s. k. lungsoten. Denna turberkulosform, vilken allt oftare — hos kvinnor något mera utpräglat än hos män — uppträder fram till ungefär 25-årsåldern, avtager därefter i frekvens. Den är dock även i de högre och t. o. m. i de högsta åldersklasserna alltjämt vanlig, även hos personer, vilka tidigare icke synas hava lidit av lungsot. Sjukdomen kan leda till hälsa eller till död; i båda fallen kan förloppet vara såväl relativt kortvarigt som utomordentligt långvarigt. J u högre åldern är, desto mera kronisk och godartad, om också samtidigt mera »obotlig», synes sjukdomen vara. Nu nämnda morbiditetsförhållanden avspegla sig i viss mån i mortalitetskuryorna för tuberkulos (fig. F). Dödstalen för tuberkulos i samtliga åldrar utgjorde, såsom ovan redan blivit nämnt, under den första perioden 1 846 hos männen och 2 025 hos kvinnorna, motsvarande 13, resp. 15 % av samtliga dödsfall. Med hänsyn till dödligheten i olika åldrar visa kurvorna tvenne maxima: det ena i åldersperioden 0—5 år (motsvarande den mera akuta barntuberkulosen) med dödstal under första perioden av 1 609, resp. 1 497, utgörande för båda könen omkring 7 % av hela åldersklassens dödlighet, det andra i åldersperioden 20—30 år (motsvarande framförallt den redan från pubertetsåldern i frekvens hastigt tilltagande lungsoten) med dödstal av 3 052, resp. 3 272, utgörande 48, resp. 60 % av åldersgruppens hela dödlighet. Mellan dessa båda maxima, i åldrarna 5—15 år, företedde tuberkulosdödligheten — liksom även totaldödligheten — sina lägsta värden, med dödstal i åldersklassen 5—10 år av 710,

8 8

Mi oo <M CM

9 •2 N N a en a <£> - T 3

P4

.'/' o«3

fr« »O

, \

\ \

\

\ \

F-l

°* °*

S

^ ^*** ^''

:© '"O

^•''" •

•

•

'

:

.

:

:

;

PH

-

-

.

.

.

.

"**«•«

___^r^^***.

O

.a P

1/ | / •

^

^

•

•

'

•

'

'

'

45 resp. 833, motsvarande 22, resp. 27 % av hela dödligheten, samt i åldersklassen 10—15 år av 694, resp. 1 235, motsvarande 28, resp. 44 %. Efter 30-årsåldern sjunker dödligheten ganska avsevärt och tämligen kontinuerligt: i åldersklassen 40—60 år voro dödstalen 1 972, resp. 1 980, motsvarande 18, resp. 21 % av hela dödligheten, i åldrar över 60 år 1 713, resp. 1 411, motsvarande 3, resp. 2 %. Anmärkningsvärt är, dels att kvinnorna, med undantag för de högsta och lägsta åldersklasserna, genomgående visat större dödlighet än männen, dels att den största dödligheten (för såväl män som kvinnor) inträffade i åldrarna 20— 30 år, d. v. s. i en åldersklass, där den allmänna dödligheten ännu är mycket låg. Detta förhållande avspeglar sig också i en ökad stigning av den allmänna mortalitetskurvan för ifrågavarande åldrar. Den ovan omnämnda minskningen av dödligheten i tuberkulos har i synnerligen hög grad gjort sig gällande under de tidsperioder, som föreliggande undersökningar omfatta. Från den första till den sista av dessa perioder hava dödstalen för män och kvinnor i samtliga åldrar nedgått med 551, resp. 642, d. v. s. med 30, resp. 32 %. Minskningen har för båda könen i stort sett tämligen likformigt gjort sig gällande i alla åldrar. Procentuellt var den i åldern 0—5 år (39, resp. 41 %) större, i åldrarna 5—40 år (27, resp. 30 %) ungefär lika med, i åldrarna 40—60 år (34, resp. 39 %) icke oväsentligt och i åldrarna över 60 år betydligt större än den allmänna dödlighetsminskningen. Den något större dödlighetsförbättring, som kvinnorna i samtliga åldrar och i all synnerhet i åldrarna 5—15 år uppvisa gentemot männen, har åstadkommit, att kvinnornas tidigare förekommande övervikt i avseende på tuberkulos dödligheten blivit nå£ot minskad. Den stora minskningen av tuberkulosdödligheten överhuvudtaget och särskilt i åldrarna 20—30 år har medfört, att den ovan påpekade ojämnheten i den allmänna dödlighetskurvan blivit något utjämnad. Beträffande orsakerna till den betydande förbättring i tuberkulosdödligheten, som har pågått i vårt land från tidsperioden 1911—15, ligger den förmodan nära till hands, att de skulle stå i samband med de många åtgärder av olika slag, vilka allt från Kochs upptäckt av tuberkelbacillen 1882 och särskilt under ie sista decennierna blivit vidtagna för att bekämpa sjukdomen i fråga. Bland dylika åtgärder äro först och främst att nämna ett flertal direkt mot tuberkelbacillen riktade medicinska behandlingsmetoder (tuberkulin, sanochrysin, vaccination o. s. v.) samt en rad åtgärder, som åsyfta att genom isolering av de sjuka (sanatorier, tuberkulossjukhus m. m.) eller på annat sätt (upplysningsverksamhet m. m.) söka förhindra tuberkulossmittans spridande. Av större betydelse än dessa åtgärder, vilka med hänsyn till bevisliga resultat knappast kunna sägas hava motsvarat förväntningarna, är otvivelaktigt den omständigheten, att man numera i en helt annan utsträckning än förr plägar underkasta ie sjuka tidig behandling med långvariga viloförhållanden samt att dylik tidig behandling överhuvudtaget blivit möjliggjord icke endast genom förbättrade sjukhusförhållanden utan även genom en i mycket hög grad förbättrad diagnostik. Uppenbart är dock, att även andra och i själva verket långt viktigare faktorer inverkat. Den fortgående minskningen av tuberkulosdödligheten kan nämligen visas hava tagit sin början redan långt innan den moderna tuberkulos-

46 kampen igångsattes. Åtminstone har lungsoten i Sveriges städer, beträffande vilken dödsfallsuppgifter finnas alltifrån 1861, redan från denna tid i stort sett visat en ständig minskning, nämligen med omkring 60 %, till nuvarande tid. Den sjunkande tuberkulosdödligheten är för övrigt en företeelse, vilken i likhet med och i allmänhet i ännu högre grad än den allmänna dödlighetsförbättringen kan konstateras i alla kulturländer. Det ligger då nära till hands att antaga, att ifrågavarande företeelse framförallt står i orsakssamband med alla de ovan nämnda faktorer, vilka redan supponerats utgöra de viktigaste orsakerna till den sjunkande dödligheten överhuvudtaget. I själva verket torde det just beträffande tuberkulosen kunna anföras särskilt starka skäl för de allmänna kulturfaktorernas och speciellt den förbättrade ekonomiens och näringens stora betydelse för dödlighetsminskningen. Så har tuberkulosdödlighetens omfattning i olika länder visats vara lägre, ju bättre ekonomiskt situerad befolkningen är, och tidpunkten för tuberkulosdödlighetens begynnande minskning synes för de flesta länder infalla ungefär samtidigt med inträdandet av landets allmänna ekonomiska uppsving genom ökad industrialisering. Dödlighetsförbättringen är också i allmänhet långt mera utpräglad i industristater och bland stadsbefolkning än i agrarstater och bland landsbefolkning. I Sverige är den också tydligare framträdande i de landskap, vilka visa den största industriella utvecklingen eller eljest den bästa ekonomiska situationen. Den gamla satsen om industriens hälsofördärvbringande inflytande synes endast haft berättigande under genombrottstiden. Det ekonomiska välståndets stora betydelse för tuberkulosdödligheten framgår även därav, att de välsituerade klasserna uppenbarligen äro motståndskraftigare än de fattiga, vilket förhållande också framträder vid jämförelse mellan individer med olika bostadsförhållanden. Av stort intresse är för övrigt det av Scheel nyligen för vissa länder påvisade förhållandet, att tuberkulosdödlighetens minskning gått parallellt med en högst anmärkningsvärd och uppenbarligen på ett allmänt förbättrat hälsotillstånd tydande ökning av längdtillväxten, samt att denna i sin tur tagit sin början först i och med de stora ekonomiska framstegen. Betydelsen för tuberkulosdödligheten av det ekonomiska välståndet är med största sannolikhet framförallt att söka i de med detsamma förknippade förbättrade näringsförhållandena. Detta visa kanske bäst erfarenheterna från de länder, vilka under kriget ledo under svåra livsmedels förhållanden. I sådana länder, i utomordentligt hög grad särskilt i Tyskland och Österrike, uppträdde nämligen i direkt samband med livsmedelsnöden en stegring av tuberkulosdödligheten, medan samtidigt minskningen av denna dödlighet fortgick fullständigt oförändrad i de av näringskrisen oberörda Förenta Staterna. Att märka är ju också, att den viktigaste terapien vid tuberkulos sedan länge ansetts böra bestå — förutom i vila —- i tillförandet av kraftig näring. Ett par ord må här även nämnas om gruppen ämnesomsätlningsorganeiis sjukdomar. Denna grupp är visserligen av ringa storlek (dödstal för samtliga åldrar under den första perioden 128, resp. 126), men torde dock från dödlighets synpunkt vara av icke obetydligt intresse. Den utgöres nämligen, åtminstone vad männen beträffar, till övervägande del av Diabetes mellitus (sockersjuka),

alltså en sjukdom, beträffande vilken man efter insulinterapiens införande och allmänna användande överallt i vårt land (från 1923) borde kunna vänta en storartad nedgång i dödligheten. De medicinska erfarenheterna visa nämligen klart och tydligt, att sockersjukan numera, tack vare insulinterapien, har en högst betydligt förbättrad prognos. Icke desto mindre finner man för män i samtliga åldrar endast en obetydlig nedgång, nämligen 8 %. Åldrar över 60 år uppvisa till och med en avsevärd ökning. En ganska betydande minskning framträder däremot i alla åldrar under 60 år; i åldersklassen 40—60 år var denna minskning 35 %. Liknande förhållanden, med påtaglig ökning för de äldsta och samtidigt betydande minskning för de yngre årsklasserna, hava även konstaterats i andra länder, speciellt i Förenta Staterna. Såsom förklaring antager man, dels att numera långt flera diabetesfall i de äldre årsklasserna bliva diagnostiserade, dels att flera diabetici tack vare insulinterapien uppnå högre ålder. Den största minskningen av dödstalen företer bland alla dödsorsaker gruppen kroniska förgiftningssjukdomar. Dödstalet för män har nämligen sjunkit från 34 till 6. Detta förhållande är, trots gruppens obetydlighet, av intresse, enär det visar, att kronisk alkoholsjukdom, varom det här uteslutande är fråga, är på väg att så gott som fullständigt försvinna såsom dödsorsak. Om detta förhållande får uppfattas såsom en exponent för alkoholkonsumtionens minskning i vårt land, är det utan tvivel att betrakta såsom en även med hänsyn till dödligheten i andra sjukdomar mycket viktig företeelse.

Av ovanstående redogörelse torde hava framgått, att den sedan lång tid till- Sammanfati n 9, baka fortgående och speciellt under de sista decennierna betydande dödlighets'" förbättringen i vårt land med största sannolikhet är i huvudsak beroende på allmänna, hela befolkningen påverkande faktorer, i stort sett gemensamma för olika dödsorsaker och bestående av alla de framsteg i socialt, hygieniskt och speciellt ekonomiskt avseende, vilka den stigande kulturen och framförallt det industriella genombrottet medfört. Under dessa förhållanden måste naturligtvis svaret på frågan, i vad mån man bör räkna med en även för framtiden alltjämt sjunkande dödlighet, i första hand bliva beroende på de utsikter, man anser sig hava rätt att hysa rörande fortbeståndet och det eventuella förbättrandet av de nuvarande sociala och ekonomiska förhållandena i vårt land. Denna fråga är uppenbarligen icke av medicinsk art. Från medicinsk synpunkt torde man endast kunna säga, att, för så vitt icke kulturkatastrofer eller andra förhållanden inträffa, vilka medföra betydande desorganisation av samhällslivet eller ett mer eller mindre fullständigt utestängande av vårt land från det internationella utbytet, dödligheten i Sverige under den närmaste framtiden med tämligen stor sannolikhet kan förväntas komma att ytterligare sjunka. Tydligt är nämligen, att möjligheter till sänkning beträffande åtskilliga dödsorsaker alltjämt finnas. Framförallt torde detta gälla barnsjukdomarna samt tuberkulosen. Däremot torde fortsatt minskning av dödligheten i de högsta åldersklasserna knappast i avsevärd grad vara att förvänta. Beträffande grupperna våldsam död och in-

48 fektionssjukdomar torde det, på grund av vad som i samband med diskussionen av dessa dödsorsaker ovan blivit nämnt, vara på sin plats att framföra en reservation gentemot möjligheten av eventuella bakslag i form av stegrad dödlighet. Beträffande frågan, i vad mån under nyss nämnda förutsättningar det fortsatta sjunkandet av dödligheten kommer att ske med samma hastighet, som den sista tiden utvisat, måste man självfallet vara ytterst reserverad. Då frågan emellertid gäller, vilka dödlighetsantaganden som för livränteförsäkring kunna anses betryggande, torde man för att befinna sig på den säkra sidan vara nödsakad att för de allra närmaste decennierna räkna med en fortsatt dödlighetsminskning, vars tempo i varje fall icke är avsevärt långsammare än det vid den hittills pågående dödlighetsförbättringen iakttagna.

Dödlighetens framtida utveckling. ^ Såsom i inledningen omnämnts, förelågo vid den tidpunkt, då de sakkunniga påbörjade sitt arbete, tvenne undersökningar rörande befolkningsdödligheten, vilka ställdes till de sakkunnigas förfogande. Dessa undersökningar avsågo att på grundval av den hittills iakttagna dödlighetsutvecklingen och under användande av vissa extrapolationsmetoder sluta sig till utvecklingen under den närmaste framtiden. Till fullständigande av ifrågavarande undersökningar hava de sakkunniga ansett sig böra verkställa vissa kompletterande beräkningar. För vinnande av en så vitt möjligt allsidig belysning av frågan om dödlighetens framtida utveckling hava även nya undersökningar, delvis från andra utgångspunkter, verkställts. De utförda undersökningarna, vilka samtliga bygga på den officiella statisti- Material. kens uppgifter, kunna med hänsyn till arten av det använda statistiska materialet hänföras till två olika grupper. I det ena fallet utgår man från förhållandet mellan totala antalet dödsfall och antalet observationsår inom olika åldrar, men tager icke någon hänsyn till de särskilda dödsorsakernas olika inverkan på dödlighetsutvecklingen. I det andra fallet hava undersökningarna utförts för olika grupper av dödsorsaker. För varje dylik grupp har förhållandet mellan antalet dödsfall och antalet observationsår tjänat som underlag för beräkningarna. En undersökning av detta slag ger följaktligen uttryck för skiljaktigheterna mellan såväl olika åldersgruppers dödlighetsförhållanden som olika dödsorsakers inflytande på dödlighetens förändringar. Även om en dylik undersökning på grund härav kan förväntas lämna ett mera tillförlitligt underlag för bedömandet av dödlighetens utveckling, måste den dock, på grund av att någon fullständig dödsorsaksstatistik icke föreligger före 1911, kompletteras med ett samtidigt studium av den totala dödligheten. Omfattningen av det material, som vår officiella statistik erbjuder i fråga om data, hänförbara till det först nämnda slaget av undersökningar, förorsakar helt naturligt viss tvekan vid bestämmandet av den period, från vilken material för beräkningar av här i fråga varande art lämpligen bör medtagas. Överhuvudtaget torde man vid begagnande av observationsdata, hämtade från en mycket lång period, erhålla ett material, som på grund av sin heterogenitet icke är ägnat att tjäna som grundval för de undersökningar, varom här är fråga, även om tillfälligheternas spel på grund av observationstidens längd i viss mån förlorar sin betydelse. En snävt avgränsad period medför å andra sidan risk för inverkan av faktorer av mera tillfällig natur. 4—312834

50 Redan tidigare har framhållits, att dödligheten undergått högst betydande förskjutningar, varigenom hela dödlighetsutvecklingen erhållit en annan karaktär under de senare decennierna än exempelvis under början av förra århundradet. Det torde därför knappast vara lämpligt att grunda ett försök till dödlighetsprognos för den närmaste framtiden på erfarenheterna från dödlighetens utveckling under tider, då denna utveckling var av helt annan karaktär än för närvarande. De senaste decennierna hava kännetecknats av en i stort sett starkt sjunkande dödlighet. Man bör därför kunna förvänta, att den genomsnittliga relativa dödlighetsminskningen under i övrigt likartade omständigheter kommer att bliva lägre enligt en beräkning, som grundar sig på material från exempelvis en period, sträckande sig från 1800-talets början till 1925, än enligt en beräkning, baserad på observationsdata från perioden 1851—1925, en förmodan, som också bekräftats av erhållna resultat. På grund av de synpunkter, som här framhållits, anse de sakkunniga icke behövligt att i det följande medtaga resultat med avseende på den framtida dödlighetsutvecklingen, som framgått ur beräkningar, baserade på material från tiden före 1850. I fråga om beräkningar, som hänföra sig till tiden från och med 1851, komma för jämförelses skull några resultat att redovisas, men även för dem gälla i viss mån de ovan anförda synpunkterna. Såväl 1850- och 1860-talen som första delen av 1870-talet karakteriseras av betydande kastningar i dödlighetens förlopp, till en del härrörande från orsaker, med vilka man för framtiden knappast torde behöva räkna. Från mitten av 1870-talet företer däremot dödligheten, frånsett spanska sjukans uppträdande, en synnerligen jämn utveckling, befriad från de starka växlingar, som tidigare utmärkt dödlighetsförloppet. Inskränker man sig på grund av nu nämnda omständigheter till material från tiden efter 1870-talets mitt, kvarstår dock frågan, hur man bör behandla det vid jämförelse med perioden i övrigt abnorma dödlighetsförloppet under tiden från och med 1918, d. v. s. från och med den senaste influensaepidemiens uppblossande. Denna epidemi förorsakade icke blott en betydligt stegrad dödlighet under åren 1918—20, utan torde indirekt hava påverkat dödligheten även under nästföljande femårsperiod, fast i motsatt riktning. Om man i observationsmaterialet medtager samtliga data från de båda femårsperioderna 1916—20 och 1921—25 utan korrektion av något slag för influensaepidemiens verkningar, torde det dödlighetsförlopp, på vilket extrapoleringen under sådana förhållanden kommer att grundas, för vissa åldrar bliva mindre lämpat för det avsedda ändamålet, en förmodan, som bestyrkts genom resultaten av vissa beräkningar. Önskar man för nu i fråga varande undersökningar utnyttja dödlighetserfarenheten från tiden efter perioden 1911 —15, synes det därför nödvändigt att på ett eller annat sätt taga hänsyn till de viktigaste från dödsorsaksstatistiken erhållna resultaten. I enlighet härmed har vid en av de utförda beräkningarna överdödligheten i influensa under åren 1918^—20 eliminerats ur dödskvoterna för femårsperioden 1916—20. I fråga om detta förfaringssätt kan erinras, att influensaepidemiens inverkan på död-

51 lighetsförloppet torde — såsom ovan framhållits — hava sträckt sig även över nästföljande femårsperiod. Icke heller vid en extrapolering av dödligheten, baserad på en mera fullständig uppdelning efter dödsorsaker, kan man helt frigöra sig från tillfälliga störningar, enär en mera svårartad epidemi torde medföra återverkningar på den redovisade dödligheten i de mest skilda dödsorsaker. Emellertid föreligger, såsom tidigare påpekats, fullständig statistik över samtliga dödsorsaker först från och med år 1911, varför det icke varit möjligt att utesluta någon del av den till buds stående korta observationstiden. Regelmässigheten hos yärdeserierna tyder emellertid på att den stora influensaepidemiens störande inflytande icke varit av alltför stor betydelse vid den grupperingsmetod, som kommit till användning.

Innan de sakkunniga övergå till en redogörelse för utförda beräkningar och Vissa princifrå or härvid tillämpade metoder, skola ett par frågor av mera principiell innebörd piella 9 upptagas till behandling, nämligen dels frågan, huruvida de dödlighetsantaganden, som de sakkunniga komma att förorda, böra erhålla formen av en fast dödlighetstabell eller en med tiden föränderlig dödlighet, dels frågan huruvida skilda eller gemensamma tabeller för män och kvinnor böra konstrueras. Materialet för vissa av undersökningarna utgöres av de för olika femårs- Period- eller perioder beräknade kvoterna mellan antalet dödsfall och antalet observationsår generationsmom varje särskild femårsklass. Dessa kvoter kunna sammanfattas enligt ° l%9Ut? två väsentligt olika principer, vilka grafiskt åskådliggöras i fig. G. Å ena sidan kan man sammanfatta de dödskvoter, som under en viss bestämd kalendertidsperiod observerats inom olika åldrar. I fig. G motsvaras detta av en sammanfattning av kvadraterna till vertikala staplar. Man erhåller på detta sätt en dödlighetstabell för de samtidigt lenande personerna under ifrågavarande period, och man får undersöka förändringarna i denna perioddödlighet genom att följa dödskvoterna från period till period. Å andra sidan kan man — såsom även antydes i fig. G — tänka sig en sammanfattning av dödskvoterna efter diagonallinjer, varvid man alltså kommer att sammanföra personer med samma födelseår. Härigenom erhålles en dödlighetstabell för de samtidigt födda personer, vilka tillhöra en viss diagonallmje i schemat, och det blir förändringarna i denna generationsdödlighet, som man nu kommer att iakttaga genom att följa dödskvoterna från generation till generation. En extrapolation leder härvid till en uppskattning av dödligheten för kommande generationer. Perioddödlighetens tal, vilka hänföra sig till samtliga årsgenerationer, levande under en viss begränsad tidsrymd, giva uttryck för dödligheten i olika åldrar under denna tidsrymd, medan generationsdödlighetens tal, som hänföra sig till en viss generation, uttrycka denna generations dödlighet i olika åldrar under hela dess fortbestånd. Beträffande den framtida dödligheten torde det visserligen ligga närmast till hands att tänka sig denna såsom i stort sett ständigt avtagande. I samman-

52 ÅLDLR 90

80 70

1800 IÖ25 1Ö50 IÖ75 Fig. G. Perioddödlighet och generationsdödlighet.

fattningen av den undersökning rörande dödsorsakernas förändringar och de faktorer, som härvidlag gjort sig gällande, har den medicinskt sakkunnige ledamoten ansett sig kunna uttala, att den betydande dödlighetsförbättringen i vårt land med största sannolikhet är i huvudsak beroende av allmänna, hela befolkningen påverkande faktorer, bestående av alla de framsteg i socialt, hygieniskt och speciellt ekonomiskt avseende, vilka den stigande kulturen och framförallt det industriella genombrottet medfört. Därest denna uppfattning skulle vara riktig, och därför synas enligt de sakkunnigas mening starka skäl kunna åberopas, reducerar sig frågan om den framtida dödlighetsutvecklingen i väsentlig grad till frågan om de framtida ekonomiska villkor, med vilka man anser sig kunna räkna. Antagandet om en i framtiden ständigt sjunkande dödlighet kan sålunda komma att betänkligt rubbas, åtminstone om en mera allmän sänkning av befolkningens levnadsstandard skulle komma att inträda. Några säkra hållpunkter för bedömandet av sistnämnda fråga torde emellertid i c k e — i varje fall icke under den nuvarande världsekonomiska situationen •— kunna uppbringas.

53 Att under sådana förhållanden för närvarande kunna bilda sig någon som helst föreställning om det tempo, i vilket förändringarna av dödlighetsnivån skola komma att försiggå exempelvis 50 eller 75 år härefter, ligger utanför möjligheternas gräns. Preciserade antaganden i sådant avseende måste emellertid göras, därest tabeller, avseende en föränderlig dödlighet, skola kunna konstrueras. En fast dödlighetstabell av gängse typ, vilken i genomsnitt erbjuder samma trygghet som en tabell avseende föränderlig dödlighet, kommer visserligen att leda till premier och premiereserver, som i lägre åldrar äro något svagare och i högre åldrar något starkare än de, som svara mot en på ständigt avtagande dödlighet baserad tabell. Då man emellertid icke har möjlighet att bedöma, huruvida de preciserade antaganden rörande dödligheten, på vilka den sistnämnda tabellen måste byggas, komma att motsvara den verkliga dödlighetsutvecklingen, behöva dylika avvikelser beträffande premier och reserver icke tillmätas betydelse. Utom vad här framhållits i fråga om valet mellan en fast tabell och en tabell, baserad på en avtagande dödlighet, tillkomma även följande omständigheter. Skulle beräkningen av premier och premiereserver vid livränteförsäkring baseras på generationsdödlighet, är det icke tillräckligt med en dödlighetstabell, som ju avser endast en viss generation. De försäkringsavtal, som börja löpa vid en viss tidpunkt, omfatta nämligen personer från en hel mängd årsgenerationer, vilkas dödlighetsförhållanden gestalta sig helt olika på grund av de förändringar, som flertalet av de på dödligheten inverkande faktorerna undergå från tid till annan. Premier och premiereserver för samtidigt försäkrade personer måste därför beräknas på grundval av ett helt system generationsdödlighetstabeller. Särskilt för de under lagen om understödsföreningar sorterande pensionskassorna torde det emellertid vara av betydelse, att dödlighetsantagandena erhålla en så enkel konstruktion som möjligt. Vare sig dödlighetsantagandena grundas på en fast eller en föränderlig dödlighet, blir det med hänsyn till den pågående dödlighetsutvecklingen nödvändigt att inom en ej alltför avlägsen framtid vidtaga en omarbetning av de framlagda antagandena och sålunda även av de premier e t c , som beräknats med ledning av dessa. Det torde vara uppenbart, att en sådan omarbetning blir betydligt mera omfattande, därest man utgår från ett system av generationsdödlighetstabeller i stället för en på perioddödlighet grundad fast tabell. P å grund av de synpunkter, som här anförts, hava de sakkunniga ansett lämpligt att ge sina dödlighetsantaganden formen av en fast, på perioddödlighet grundad tabell. Att så skett torde ej behöva utgöra hinder för en försäkringsinrättning att basera sina dödlighetsantaganden på en föränderlig dödlighet, under förutsättning att dessa antaganden ej giva mindre trygghet än de av de sakkunniga förordade. Såsom redan tidigare (sid. 22) framhållits, har under en följd av decennier Skilda taförsiggått en utjämning mellan de båda könen i dödlighetshänseende, så att ^än och männens överdödlighet i förhållande till kvinnorna icke oväsentligt minskat, kvinnor? Efter allt att döma pågår denna utveckling alltjämt. Med hänsyn till den

54 förenkling, som skulle vinnas, om en och samma dödlighetstabell kunde användas för både män och kvinnor, vore en sådan anordning givetvis att förorda, såvida icke härigenom några mera väsentliga felaktigheter skulle uppstå. Att vid konstruerandet av en dödlighetstabell redan nu antaga ett fullständigt sammanfallande av de båda könens dödlighet är dock möjligen att gå för långt. E t t förfaringssätt, varigenom kravet på förenkling kunde tillgodoses samtidigt med att hänsyn toges till männens och kvinnornas alltjämt något olika dödlighet, vore att antaga samma tabell för båda könen men med tillämpning av en efter förhållandena avvägd åldersförskjutning. I syfte att undersöka, huruvida en dylik väg är framkomlig, har i tab. K gjorts en sammanställning av den mot samma försäkringsvärde för män och kvinnor svarande åldersförskjutningen enligt den allmänna befolkningsdödligheten 1901—10, resp. 1921 —25. För kvinnor har härvid pensionsåldern, vilken för män fixerats till 65 år, antagits överstiga männens pensionsålder med de i tabellen angivna åldersdifferenserna. Tab. K. Jämförelse mellan vissa försäkringsvärden för män och kvinnor. Räntefot 4 %.

Ålder

i

år

Försäkringsvärdet för en man i vidstående ålder är detsamma som för en kvinna, som är nedanstående antal år äldre 1901—10 års dödlighet

1921—25 års dödlighet

a.

för en livränta.

2.5 2.5 2.5 2.0 1.4 1.1 1.3

25 35 45 55 65 75 . . • 85 b. 25 35 45 55

25 35 45 55

Engångspremie börjande

Engångspremie för en ten livränta från 65 års 2.0 2.0 2.0 1.8

genast

1.6 1.3 1.4 1.4 1.0 0.7 1.0 uppskjuålder. 1.3 1.8 1.3 1.8

c. Ärlig premie till 65 års ålder för en livränta från 65 års ålder. 1.3 2.0 2.0 1.3 1.3 1.8 1.6 1.2

55 Dessa åldersdifferenser, som hänföra sig å ena sidan till 1901—10 års allmänna dödlighet, å andra sidan till den allmänna dödligheten 1921—25, hava de sakkunniga ansett motivera en för båda könen gemensam tabell med tilllämpning av en åldersförhöjning för män av 1 år. Lämpligheten av en sådan anordning har erhållit ytterligare stöd vid en av de verkställda undersökningarna, för vilken senare skall redogöras. Därest man för något särskilt ändamål — exempelvis för en pensionsförsäkring med obligatorisk anslutning — skulle önska en helt gemensam tabell för män och kvinnor, torde lämpligen kunna väljas den av de sakkunniga förordade tabellen med 1j2 års åldersförhöjning.

Vid de olika beräkningarnas utförande hava i huvudsak följande tvenne Verkställda metoder kommit till användning. beräkningar. Den ena metoden är baserad på det förhållandet, att vissa mått på dödligheten, exempelvis dödlighetsintensiteten (f.ix ), vid åldrar, i regel överstigande 30 år, inom ett tillräckligt homogent material pläga med god approximation kunna framställas medelst den s. k. Mahehamsha formeln (t, = a + /? c* , där «, /? och c äro oberoende av åldern x. E t t studium av de i formeln ingående Makehamskonstanternas variationer under en viss tidsrymd ger en koncentrerad bild av de förändringar, som dödligheten inom olika åldrar under den omhandlade perioden varit underkastad. Sedan konstantvärdena för de perioder, från vilka materialet för undersökningen hämtats, beräknats och utjämnats, kan man med hjälp av de vid utjämningen begagnade analytiska uttrycken företaga en extrapolation utanför det område, där observationer föreligga, samt sålunda erhålla en uppskattning av Makehamskonstanternas framtida värden och därigenom även en föreställning om den framtida dödlighetsnivån. Den andra metoden bygger på en utjämning och extrapolation av logaritmerna för dödstalen inom olika åldersklasser med hjälp av enkla analytiska uttrj/ck, varvid dels linear utjämning, dels utjämning med andragradsuttryck kommit till användning. Vid tillämpning av den förra metoden, där de i den Makehamska formeln ingående konstanterna äro oberoende av åldern, gör man sålunda ett tvärsnitt genom samtliga åldersgrupper och vinner därigenom de fördelar, som stå till buds vid enhetlig behandling av hela materialet, men utplånar samtidigt i viss mån de för olika åldersgruppers dödlighetsförhållanden karakteristiska särdragen. Användningen av den andra metoden medför visserligen ej sistnämnda olägenhet, men denna metod är å andra sidan behäftad med den bristen, att behandlingen av varje åldersgrupp för sig medger ett starkare inflytande av faktorer, som kunna vara blott temporära företeelser. De sakkunniga övergå nu till en redogörelse för de viktigaste bland de verkställda undersökningarna, varvid de undersökningar, som bygga på förhållan-

5(5 det mellan totala antalet dödsfall och antalet observationsår inom olika åldersgrupper, behandlas först. ExtrapolaEn av dessa undersökningar — i det följande betecknad som beräkningen A ^igheUnfå ~ h a r g r u n d a t s på den Makehamska formeln. grundval av Primärmaterialet för denna undersökning utgöres av de för femårsperioder M fofmTS u n d e r å r e n 1851—1925, med uteslutande av perioden 1916—20, beräknade kvoterna mellan antalet dödsfall och antalet observationsår inom varje särskild femårsklass från 30 till 90 år, varvid män och kvinnor behandlats var för sig. Dessa kvoter, som under benämningen dödstal återfinnas i tab. 2 m och 2 k, hava uppfattats såsom närmevärden på dödlighetsintensiteten (u. c ) för den ålder och vid den tidpunkt, som motsvaras av mittpunkterna i respektive ålders- och kalendertidsintervall. Dödstalen hava på sätt, som anges i fig. G och ovan närmare utvecklats, sammanförts dels för olika perioder (vertikala staplar), dels för olika generationer (diagonallinjer). I förra fallet betraktar man dödlighetsintensiteten som funktion av dels den uppnådda åldern x, dels kalendertiden t. Man sätter härvid 1.1 (x, t)=at

+

(3t-cxt,

där at, (it och ct bero enbart av t. I senare fallet betraktar man dödlighetsintensiteten som funktion av dels åldern x, dels födelseåret v och sätter tu(x,

T) =

ac + /? r - c*f

där ar, fir och ct antagas bero enbart av x. Beräkningen av Makehamskonstanterna a, /5 och c har utförts för: 1. samtidigt levande män, 2. » » kvinnor, o. samtidigt födda män och 4. •» » kvinnor. De erhållna värdena på konstanterna hava sammanställts i tab. L. Dessa observerade värden hava i sin ordning underkastats en utjämning, varvid «, log jö och log c i regel utjämnats med hjälp av andragradskurvor. Genom en extrapolation av dessa kurvor får man en. uppskattning av Makehamskonstanternas värden dels för framtida perioder, dels för framtida generationer och därmed även en föreställning om den framtida dödlighetsnivån enligt föreliggande beräkningsmetod. Enär de sakkunniga, såsom ovan framhållits, ansett lämpligt att ge sina dödlighetsantaganden formen av en fast, på perioddödlighet grundad tabell, har extrapolationen inskränkts till att avse de för perioddödligheten erhållna Makehamskonstanterna. Även de utjämnade och de extrapolerade värdena hava sammanställts i tab. L. Härvid har extrapolationen — i likhet med vad som skett vid beräkningarna B och C — framförts till och med perioden 1951—55. De värden på dödlighetsintensiteten, som svara mot konstanternas värden under denna period, hava, för jämförelse med resultaten från övriga beräkningsmetoder, återgivits i tab. R. Då log c i föreliggande fall icke har ett konstant värde, erbjuder det vissa

57 Tab. L. Makehamskoiistanternas värden enligt beräkning-en A, Samtid igt

levande

Samt idigt

födda

Män

Åren

Kvin nor Män Kvinnor Födel103« 106/? 103log 6 10 s « 105<3 103log c seår 103« 105/? 10 3 logc 103« 105/5 10 3 log c

1851—55 1856—60 1861—65 1866—70 1871—75

8.15 19.49 7.09 14.83 5.58 12.48 7.04 12.16 6.95 9.05

34 36 39 38 40

Observerade värden. 6.61 10.98 40 1800 17.07 6.74 7.73 40 1805 14.91 5.50 5.85 42 1810 12.98 6.57 5.20 42.5 1815 10.69 6.55 3.69 44 1820 9.34

4.30 4.26 4.28 4.42 4.44

39 41.5 43 43.5 43.5

8.52 8.16 8.46 8.14 7.93

8.36 6.02 4.35 3.27 2.45

39 40.5 i 43 44 45

1876—80 1881—85 1886—90 1891—95 1896—00

5.74 5.68 5.38 5.45 5.42

7.47 6.55 5.54 5.13 4.62

41 41 42 42.5 42.5

6.05 6.00 5.92 5.96 5.74

1901—05 1906—10 1911—15 1916-20 1921—25

5.29 4.12 4.93 3.82 4.94 3.71

43 43 43.5

3.50 3.30

2.83 2.43 2.06 1.92 1.69

45 45 46 47 48

1825 1830 1835 1840 1845

8.53 7.52 7.37 6.97 6.16

4.55 4.64 4.66 4.74 4.84

42 41.5 44 44 43

7.48 7.10 7.18 6.99 6.73

1.93 1.53 1.19 0.98 0.85

46 47 49 51 51

5.75 1.55 5.40 1.47 5.15 1.50

48 48.5 48.5

1850 1855 1860

6.01 4.82 5.87 4.74 5.88 4.53

40.5 40 40.5

6.59 6.46 6.42

0.72 0.63 0.54

51 53 53

4.07 1.54

46.5 TJtjämnade och t '.xtrapol erade vara en. 1851—55 1856—60 1861—65 1866—70 1871—75

7.37 19.41 7.13 15.68 6.89 12.84 6.65 10.66 6.41 8.96

36.60 37.51 38.37 39.16 39.90

6.36 11.00 6.40 8.02 6.40 6.00 6.38 4.61 6.34 3.65

39.11 40.54 41.83 43.01 44.06

1876—80 1881—85 1886—90 1891-95 1896—00

6.17 5.93 5.69 5.45 5.21

7.64 6.59 5.77 5.12 4.60

40.57 41.18 41.72 42.22 42.64

6.26 6.16 6.03 5.88 5.70

2.96 2.47 2.12 1.86 1.69

44.98 45.77 46.44 46.97 47.39

1901—05 1906—10 1911—15 1916—20 1921-25

4.98 4.74 4.50 4.26 4.02

4.19 3.86 3.61 3.42 3.29

43.01 43.31 43.55 43.74 43.86

5.49 5.25 4.99 4.70 4.38

1.57 1.50 1.47 1.48 1.54

47.67 47.83 47.86 47.76 47.54

1926—30 1931—35 1936—40 1941—45 1946—50

3.78 3.54 3.30 3.06 2.82

3.20 3.16 3.16 3.20 3.28

43.91 43.91 43.85 43.72 43.53

4.04 3.67 3.27 2.84 2.39

1.64 1.79 2.01 2.32 2.75

47.19 46.72 46.11 45.38 44.52

1951—55

2.58 3.41

1.91 3.36

svårigheter att överblicka de erhållna resultaten. De variationer, som log c är underkastad, giva vid handen, att denna Makehamskonstant ännu icke stabiliserats, utan alltjämt befinner sig i utveckling. Vid de nedan omförmälda beräkningarna har log c likväl givits ett konstant värde, varigenom större möjlighet erhållits att jämföra de olika beräkningarnas resultat inbördes.

58 ExtrapolaDen andra av de ovan omförmälda metoderna har använts vid utförandet °r fvtdod" a v e n hel s e r i e av undersökningar, baserade på material från olika intervall inom olika under perioden 1751—1928. På grund av skäl, som tidigare anförts, lämna ålders- ^Q sakkunniga dock icke någon redogörelse för de undersökningar, för vilka använts observationsdata även från tiden före 1850. Med hänsyn till de resultat, som erhållits vid övriga undersökningar enligt nu i fråga varande metod, hava de sakkunniga icke ansett erforderligt att redogöra för mer än två av dessa, nedan betecknade med B och C. Det för beräkningen B grundläggande materialet utgöres av de centrala dödskvoterna (tab. 2 m och 2 k) för samtliga femårsperioder från 1876 till 1915, vilket intervall, såsom ovan antytts, utmärkes av en för samtliga åldrar jämn utveckling av dödligheten utan några betydande störningar på grund av epidemier eller andra orsaker. Inom varje åldersklass hava logaritmerna för dödskvoterna (mt) underkastats linear utjämning, varvid sålunda dessa kvoter antagits representerade genom uttrycket mt = tt»1+w, där m och k äro kvantiteter, som bero enbart av åldern och könet, samt t en variabel, som angiver kalendertiden i år.

h

Tab. M. Översikt av beräkningen B. Årlig procentuell dödlighetsminskning Ålder i år

Observerad

Utjämnad (medeltal)

Observerade Extrapolerade centrala döds- centrala dödskvoter °/oo kvoter °/oo 1951-55 1926—29

10 fix 1951—55

Män

Kvinnor

6.33 0.80 1.20 2.67 3.45

3.67 3.68 3.99 4.86 6.47

3.63 3.72 3.8 4.60 5.92

3.19 3.46 3.92 4.70 6.03

3.15 3.39 3.81 4.51 5.71

8.43 12.21 18.54 28.44 46.6

8.00 10.74 16.05 25.94 43.22

8.29 12.12 18.62 29.67 48.43

7.74 11.19 17.05 27.00 43.89

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

2.41 2.29 3.30 3.32 1.64 1.35 0.03 0.03 0.04 - 0 . 0 5

3.00 3.30 1.54 0.72 0.72

3.00 3.30 1.52 0.62 0.62

17.18 2.03 1.62 3.18 4.50

13.76 1.89 1.78 3.13 4.04

7.91 0.86 1.09 2.64 3.74

25—30 30-35 35—40 40-45 45—50

0.44 0.61 0.76 0.85 0.76

0.26 0.49 0.62 0.55 0.54

0.72 0.72 0.72 0.72 0.72

0.62 0.62 0.62 0.62 0.62

4.41 4.43 4.80 5.84 7.78

4.25 4.36 4.54 5.39 6.94

i 50-55 1 55-60 60—65 65—70 70—75

0.70 0.70 0.63 0.67 0.60

0.66 0.65 0.75 0.66 0.57

0.72 0.72 0.72 0.71 0.62

0.62 0.62 0.62 0.61 0.52

10.13 14.68 22.30 34.11 54.69

9.37 12.59 18.81 30.32 49.37

75—80 80—85 85—90

0.62 0.50 0.42

0.38 0.25 0.20

0.52 0.42 0.32

0.42 0.32 0.22

89.87 85.07 78.68 76.41 80.30 72.58 150.12 138.51 134.84 127.64 134.41 121.31 238.76 221.65 220.02 209.54 226.30 204.06

Män ; 0 - 5. ! 5—10 , , 10—15 , i 15—20 , ; 20—25

De medelst denna funktion och med användning av minsta kvadratmetoden utjämnade dödstalen bilda för varje kön och ålder en geometrisk serie. Kvoten

59 (mt - m .): mt= 1 - mA representerar den årliga relativa dödlighetsminskningen, som alltså vid denna beräkning antagits konstant inom varje särskild åldersgrupp (se tab. M). För att så vitt möjligt eliminera de tillfälliga avvikelserna i de av nämnda kvoter för olika åldersgrupper bildade talserierna hava jämväl dessa underkastats en utjämning. Enär ifrågavarande kvoter för femårsgrupperna i åldersintervallet 35—65 år förete växlingar, vilka i stort sett torde kunna betraktas som tillfälliga, har den relativa dödlighetsminskningen per år under hela detta åldersintervall satts konstant (0.72 % för män och 0.62 % för kvinnor) . För högre åldrar än de nu nämnda har antagits, att den relativa minskningen avtager lineärt med åldern. Med hänsyn till tuberkulosdödlighetens nedgång, vilken gjort sig gällande först efter den här i fråga varande periodens utgång, har man för åldrarna 14—35 år ansett sig kunna antaga samma relativa förändring som för åldrarna närmast över 35 år. Slutligen har för åldrar under 14 år dödlighetsminskningen satts lika för båda könen. Även de utjämnade talen angivas i tab. M. Med tillhjälp av de sålunda erhållna årliga relativa förändringarna har företagits en extrapolation av dödligheten, varvid som utgångspunkt valts perioden 1926—29 (preliminära uppgifter för 1929, avseende de olika könen, hava under hand meddelats av statistiska centralbyrån i december 1931). Extrapolationen har, såsom tab. M utvisar, framförts till perioden 1951—55. Att extrapolationen liksom vid beräkningarna A och C framförts till nämnda period beror i huvudsak av följande omständigheter. Den erhållna dödlighetsnivån kommer självfallet att bliva lägre ju längre fram extrapolationen föres. Syftet med den dödlighetstabell, som de sakkunniga hava att konstruera, är i huvudsak att den skall kunna tjäna som beräkningsgrund beträffande livränteförsäkringar, som tecknas under den närmaste framtiden (10 a 15 år framåt). Det vill med hänsyn härtill synas som om den dödlighetsnivå, man erhåller genom att framräkna den ovannämnda dödlighetsminskningen till perioden 1951—55, vore i stort sett rätt väl avvägd. Å ena sidan kan man visserligen förmoda, att dödligheten kommer att sjunka jämväl efter denna tid; å andra sidan är det icke uteslutet, att dödlighetsförbättringens tempo under tiden fram till 1951—55 kan komma att efter hand försvagas. Även må nämnas, att i samband med en av de följande beräkningarna, nämligen D, vissa resultat erhållits, som giva en antydan om att perioden 1951—55 torde kunna betraktas såsom i stort sett lämplig för nu i fråga varande ändamål (se sid. 64). De på angivet sätt beräknade dödskvoterna hava i sin tur utjämnats medelst Makehams formel. För utjämningen hava endast åldrarna 40—90 år medtagits, varvid emellertid den erhållna formeln antages representera dödligheten även i åldersintervallet 20—40 år. Värdet å log c har liksom vid beräkningen T) antagits till 0.046. På grund av vad tidigare anförts i fråga om önskvärdheten av gemensam dödlighetstabell för män och kvinnor har vid utjämningen konstanterna underkastats

60 viss mindre justering, så att männens dödlighet framgår ur formeln för kvinnornas dödlighet genom en åldersförhöjning av 1 år. Under antagande av att dödskvoterna för de olika 5-årsklasserna betraktas såsom närmevärden på dödlighetsintensiteten (^x) i respektive åldersintervalls mittpunkt erhålles som resultat av utjämningen 12.8 + 0.0211 • lO0-040* = 2.8 + 0.0190 • 100-040(;: + 1) för män. 10 u = < ' * (2.8 + 0.0190- lO0-040" för kvinnor. Medelst dessa formler beräknade värden återgivas i tab. M. Beräkningen C har baserats på centrala dödskvoter (tab. 2 m och 2 k) för samtliga femårsperioder under tidsintervallet 1851—1925. För att åstadkomma en lämpligare grundval för beräkningen än den, som erhålles, därest de observerade dödskvoterna för perioden 1916—20 utan vidare medtagas i materialet, har överdödligheten i influensa under åren 1918—20 eliminerats ur dödskvoterna för nyssnämnda period. De sålunda korrigerade dödskvoterna hava sammanställts med de observerade i tab. N. Tal). N. Översikt av beräkningen C, Centrala dödskvoter °/oo 1916 - 2 0 Ålder i år

Män

Kvinnor

Ärlig procen- Extrapolerade tuell (lödlig- centrala dödshetsminskkvoter °/oo ning 1951 - 5 5

Obser- Korri- Obser- Korriverade gerade verade gerade

Kvinnor

Män

Kvinnor

10 3 Px 1951 - 5 5 Män

Kvinnor

0-5 5—10 10-15 15-20 20—25

23.60 3.88 3.02 5.70 9.44

22.51 3.46 2.66 4.37 6.87

19-79 3.80 3.34 5.72 7.01

18.70 3.34 2.83 4.40 5.03

3.29 4.15 1.95 0.34 0.49

3.61 4.44 2.20 0.70 0.72

6.74 0.64 1.17 3.67 5.10

4.95 0.5 b 1.18 3.23 3.82

25—30 30—35 35—40 40-45 45-50

9.20 8.33 7.69 7.79 9.16

6.07 5.69 5.93 6.63 8.18

7.72 7.46 7.21 7.48 8.11

5.29 5.36 5.83 6.52 7.28

0.86 0.87 1.06 1.14 0.94

1.14 1.09 1.08 0.75 0.45

4.08 3.94 3.95 4.44 5.97

3.40 3.56 3.88 4.94 6.27

3.68 3.95 4.40 5.18 6.48

3.64 3.88 4.29 4.99 6.16

50—55 55—60 60—65 65-70 70—75

11.89 16.32 23.23 35.73 56.08

11.15 15.69 22.55 34.98 55.71

10.27 13.53 19.41 30.34 51.00

9.57 12.84 18.64 29.46 50.58

0.63 0.45 0.35 0.36 0.30

0.21 0.16 0.23 0.19 0.07

8.95 13.27 19.96 30.19 49.21

8.78 11.99 17.10 27.60 47.71

8.71 12.48 18.90 29.79 48.28

8.16 11.56 17.32 27.11 43.74

75-80 80—85 85—90

92.47 91.89 81.94 81.30 150.8 150.0 135.0 134.0 239.0 237.7 212.7 211.3

0.42 0.61 0.64

0.05 0.17 0.35

77.25 80.55 79.69 71.98 117.8 126.8 133.04 119.94 187.6 189.3 223.62 201.381

Vid förevarande beräkning hava logaritmerna för dödskvoterna utjämnats med hjälp av ett andragradsuttryck, vilket innebär, att dödskvoterna representerats genom uttrycket

61 där kvantiteterna m, k1 och k2 bero enbart av åldern och könet. Variabeln t angiver kalendertiden. Utjämningen av logaritmerna för de observerade och korrigerade dödskvoter, som tjänat till underlag för denna beräkning, har liksom vid beräkningen B verkställts med hjälp av minsta kvadratmetoden. Vid utnyttjandet av de erhållna utjämningskurvorna för extrapolation hava tangenter till kurvorna dragits i de punkter, som motsvara mittpunkten av femårsperioden 1921—25, varefter de extrapolerade värdena avlästs å tangenten. De ur beräkningen framgångna årliga procentuella dödlighetsförändringarna äro angivna i tab. N. De avse tiden efter 1921—25, enär man på grund av den i detta fall tillämpade utjämningsmetoden först efter nämnda period har att göra med en konstant årlig procentuell minskning. Av de centrala dödskvoter, som framräknats, återgivas i tab. N kvoterna för perioden 1951—55. Dessa dödskvoter hava sedermera utjämnats medelst Makehams formel, varvid samma tillvägagångssätt som vid motsvarande utjämning i beräkningen B begagnats. Beräkningen C har givit till resultat, att dödligheten i åldrar över 20 år kan uttryckas genom formlerna 103^=,<

3.3 + 0.0208 • lO0-040* == 3.3 + 0.0187 • 1Q°-M6(*+1) för män, 3.3 + 0.0187 • 10 0o40r för kvinnor.

De ur dessa formler beräknade w^-värdena hava införts i tab. N. De beräkningar, för vilka hittills redogjorts, hava baserats på dödskvoter, Extrapolaavseende hela antalet dödsfall inom olika åldersklasser. Vid dessa beräkningar p?n y.J. har sålunda icke någon hänsyn tagits till de förändringar, som olika dödsor- orsaker på saker eller grupper av dödsorsaker varit underkastade. En undersökning a v ^ w j r j rt,v den roll, de olika dödsorsakerna spela i dödlighetens allmänna utveckling, måste formel. emellertid, även om den av tidigare anförda skäl som komplement kräver undersökningar rörande den totala dödlighetens förändringar, vara av stort intresse för en prognos beträffande dödligheten. På grund härav har genomförts en särskild beräkning •— i det följande betecknad beräkningen D — baserad på de dödstal, som gälla för de olika dödsorsakerna. Dödsorsakerna hava för detta ändamål uppdelats i tre grupper, varvid särskilt dödsorsaker i åldrar över 20 år kommit i betraktande. Till första gruppen hava hänförts tuberkulos och andningsorganens sjukdomar, vilka företett en nedåtgående tendens. Till andra gruppen hava hänförts infektionssjukdomar (exkl. tuberkulos) och våldsam död, alltså dödsorsaker, som förete starka växlingar och beträffande vilka det icke torde vara möjligt att angiva vare sig utvecklingstendensen eller något tillförlitligt genomsnittsvärde. Till tredje gruppen hava hänförts alla övriga dödsorsaker. Med ledning av de i tab. 4 b lämnade uppgifterna rörande antalet dödsfall på 1 miljon av medelfolkmängden inom olika åldersklasser och på grund av olika dödsorsaker hava härletts de i tab. O angivna talen. Dessa tal giva omedelbart vid handen, att dödligheten i tuberkulos och andningsorganens sjukdomar (grupp I ) befinner sig — bortsett från de högsta åldrarna — i så gott

t - - * CQ CO N C O H O rH TJI t o CQ CQ O C O OS

co o —i a s i n © ^JI • * tO i n - * " *

l-~ t o -H - *

t^ci r - o

O: - * (TQO - * C Q rH co i n i n CQ-* CO GO CO CO

O H O H t » X tO © rH - * CO y-f

-*in-*CO . r l ifl N a , CO"* I O O

a ; cc t o t o

O O O T H

CQ i n © CO OS tO 7-H tO co co t o • *

a s t o co CQ i n - * coco

- * CQ tO CQ l O CQ CO " * I O •—t as as

m to^t< t ^ co t o as -H

CQ CQ CQ CQ

iO i o co co

1—i t o • * i n CQ CQCQ CO

CO i n CO CQ

!>• CQ rHCO 1--CQ OSrH CO i—I CO O © 0"S©0 GO O- O-CO

COGO'-H

t-

• * t o o t > CQ tO • * CTS

co t~- co co

oasincQ co CQ - * co f- co as as r— c - t> tr-

in •* co © tCCOCD rH OOiliQtrH CQ i—( TH

t e a s - * -H as t o co o tOCQ o c o c o c o co i -

CQ rH {>. CO

as in to in

a s a s in as i n co t o a s co to as as

asr- coos co co •* co o co co co

i n co t~- i n co co co t o a s co i—i co c o c o co co

COCQ *

t^ in i ^ to t o -H t o r -* i n o o

co as o i n iniNt^H as i> i n in

coo'*'* co i n —i t o HOJNO

CQ a s i n co

c o - * o co

a s co - * in r— • * * «•"< -*CQ o a s

CONOCO i n © r— m -* to c o i n

o a s - * CQ in c o o o

a s co as —i

too©-* o -* "* CQ i n CQ t » to

co a s co r Ninoco co t o co co

co i n co co co •* i>-co

H d n C 5 N i n CQ a s i-H CQ CQ t - tO

- * as i n CQ tO i n " * rH rH ^J1 CO 30

OHOO'O rHOCO!>

(ONSCH CQ © O CO COt^CQ O CQ CQ CQ CQ

co co co i n co CQ t o • * - * co co co

CQ i n i n o i>. a s o • *

as co co co (MHNH co co i n i n

N N O tto in c o © GO co i n - *

• * rH O rH OincQ ©

CQ co rn i n COCONOJ CO CQ © CO

i n c O H N CQ CO rH CO

-H co t o cc rH CO CQ tO as c o t - t o

CO CO COCQ tO rH • * tO

- * © ! > • CO

c o © o -* t o t o r— t o os co t o t o

r - —• t > e o co © co • *

a s o T-H t o • * - * CQ - * o co i n in

CQ -HCO i >

co i n rH t o o c o i n co CQ to rH a s • * CQ —> a s

C Q O © co Oinrff* CQ as as co i n • * co co

CQ CQ rH i d CQ t~- i n a s

»H i n t o co t o co x a s co r - o a s

t o co —< o a s CO H rH CQ CQCQ CQ CO

co i n r-< as co i n o r -

O CO C>"CQ

— l o o n i n c Q t o t>-

a s i—i i n o as o o in co co • * o • * co c o c o

CQCQ CQ i-l

CQ CQ CQ rH

as o to to

OS CQ CQCO

T-l • *

y—i

y-~I

CQ CQOSOS

i n " * rH rH

I—I

a s a s to x CQ © r - t o

rH CQ O

i—I C O - *

©

c o o c o in a s GO t - r -

co t o © i n a s rH t o i n

i n o - * - *

COOCQC»

©tooco

GocoNin

T H O N S O

i n rHco CQ

OOOOt»

t o r—•* co as co t - r -

coir-CQ m co o • * • * a s 5 • * co

N-tCOiO rH CO CO X CQ GO * t -

COiOCQ CQ

-H a s co c -

inoinco

inoinco

rH CQ CQ CQ

rH t o n t o —I r^CQCQ a s as © ©

r-t t O — tO — — CQ CQ

as as as ©

rH CO rH t o i-H rHCQ CQ © © © ©

^ * t o —< t o rH rH CQ CQ

as © © ©

CQ I I I I rHI CQCQ T-l tO -H tO II I

i H H N N

a s a s as ©

rH tO rH tO rH rH CQ CQ

a s as © ©

t-l T-} c3 : o

M

-

p T3

~-l t-,

p e3

*s

M S :c3

^

aJ

o C

t -^

PI lyt

to

ft? o

C

O>

O

r-H

H ^ p°

H N H s^

^•2^3

»1

s ö p

s

to

to

cS

a* 3

bC

ci

K^ S

'"-' PH.2 H p

to

M

=2 :cS a

t—1 03 00

03 C3

Ö

o

H ce CO

1^*

u

g

63 som ständigt avtagande under den tid, uppgifterna avse. Siffrorna tillhörande grupp I I uppvisa däremot stora växlingar och ett mycket oregelbundet förlopp från den ena perioden till den andra. Den starka stegring för samtliga dödsorsaker i åldersklasserna från 15 till 40 år under perioden 1916—20, som framgår ur tab. 4 b, kommer som synes nära nog uteslutande på denna orsaksgrupp. Vad slutligen beträffar grupp I I I , framträder som ett särskilt utmärkande drag, att dödligheten i högre åldrar — från 60 år och uppåt — håller sig praktiskt taget på samma nivå under hela den period, siffrorna avse. Däremot förete mellanåldrarna inom denna grupp svagt avtagande siffror. Vid genomförandet av beräkningen D hava dödstalen i åldersintervallet 20 —70 år för perioderna 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 för var och en av grupperna I — I I I utjämnats enligt Makehams formel. Av skäl, som ovan anförts, har det befunnits lämpligt att ge ett fixt värde åt log c. Med ledning av de resultat, som framgått ur beräkningen A, har detta värde bestämts till 0.046. De erhållna värdena på konstanterna a och /3 återfinnas i tab. P. Tab. P. Yärden på Makehamskonstanter för olika dödsorsaksgrupper. log c =0.046. 10 3 «

ioV

Dödsorsaksgrupper 1911— 1916— 1921— 1926— 1911— 1 9 1 6 - 1921— 1926— 20 20 25 28 15 25 28 15

Män. II III Samma Utjämnade värden för samtliga dödsorsaker

3.06 1.51 1.14

3.16 3.84 1.00

2.42 1.05 0.74

2.20 1.05 0.67

0.29 0.18 0.07 - 0 . 3 1 2.09 2.03

3.18 0.35 1.58

2.94 2.30 1.46

2.38 0.36 1.19

2.23 0.40 1.10

0.13 0.13 0.05 - 0 . 1 9 1.77 1.74

1.90 2.27

0.12 0.11 2.06

0.17 0.14 2.11

0.07 0.06 1.84

0.09 0.09 1.90

1.99 Kvinnor. II III Summa Utjämnade värden för samtliga döds-

2.03 Som man med hänsyn till de i tab. O återgivna talen kunde hava anledning att förvänta, visar a, vars värde huvudsakligen påverkas av dödligheten i åldrarna upp till 50 år, ett tämligen regelbundet avtagande förlopp för grupperna I och I I I . För gruppen I I gäller — om man bortser från perioden 1916 —20 — detsamma i fråga om männens dödlighet, medan a för kvinnorna praktiskt taget är konstant.

(34 För varje grupp för sig hava a-värdena — med uteslutande av perioden 1916 •—-20 i fråga om gruppen I I — utjämnats medelst ett exponentialuttryck. För de olika grupperna har 103« givits följande form. Män

Grupp I . . . II. . . III. . .

Kvinnor

1.8 + 1.3(0.7)" 0.8 + 0.7 (0.7)" 0.4 + 0.7(0.7)"

1.9 + 1.2 (0.7)" 0.3 0.8 + 0.8(0.7)",

där

t - 1913.5 u — och t betecknar mittpunkten i respektive kalendertidsperioder. Genom addition av dessa uttryck har för det mot samtliga dödsorsaker svarande a-värdet erhållits 1A3 - I 3 ' 0 + 2 - 7 ( 0 - 7 ) " för m ä n \3.0 + 2.0(0.7)" » kvinnor, kvin vilka värden såväl som nedan angivna /^-värden införts i tab. P för var och en av perioderna 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28. De extrapolerade värdena på 10 3 a närma sig såsom synes gränsvärdet 3.0. Kvantiteten fi, vars värde nära sammanhänger med dödligheten i de högre åldrarna, uppvisar i gruppen I I I , som innehåller den övervägande delen av §, anmärkningsvärt konstanta tal, vilket av ovan anförda skäl också kunde väntas. I övrigt kan någon utpräglad tendens icke spåras i /3-värdena. Med hänsyn till nu påpekade omständigheter synes /? vid en extrapolation närmast böra antagas konstant. För att här inlägga en säkerhetsmarginal har man emellertid även för /? använt ett exponentialuttryck och därvid satt i n i / _? - / 2 ' 1 1 + 0- 8 (°- 8 )" f ö r m ä n > ^ (1.90 + 0.6(0.8)" > kvinnor, där t - 1883.5 De extrapolerade värdena på 105/5 gå sålunda mot gränsvärdena 2.11 för män och 1.90 för kvinnor. I tab. Q hava sammanställts de med hjälp av ovanstående formler extrapolerade värdena på a och /? samt de värden, som för samtliga femårsperioder under tiden 1881—1925 och för treårsperioden 1926—28 beräknats ur dödligheten för åldrarna från och med 30 år. Att de i denna tabell återgivna värdena på 10 3 a och 105/5 avvika från motsvarande värden i tab. L beror på att de senare beräknats på grundval av ett varierande värde på log c. Såsom framgår ur tab. Q komma a- och /5-värdena att vid perioden 1951—55 praktiskt taget hava uppnått sina gränsvärden. Detta förhållande torde utöver de synpunkter, som tidigare anförts (sid. 59), kunna betraktas som ett skäl för att extrapolationerna icke framförts längre än till nämnda period.

65 Mot de för konstanterna erhållna gränsvärdena svara följande uttryck för dödlighetsintensiteten [3.0 + 0.0211.1(f 046 * för män, iov* [3.0 + 0.0190 .100-046* , kvinnor. Ur dessa formler härledda ^ - v ä r d e n återgivas i tab. R. Formeln för män erhålles ur formeln för kvinnor genom en åldersförhöjning av 0.99 eller så gott som exakt 1 år, vilket förhållande bekräftar tidigare (sid. 55) erhållna resultat i samband med diskussionen av frågan om gemensam dödlighetstabell för de båda könen. Tab. Q. Empiriskt bestämda och extrapolerade yärdeu på Makehamskonstanterna för samtliga dödsorsaker. log c = 0.046. B M ä n

K v i n n o r

P e r i o d

Empiriskt 1881—85 1886—90 1891—95 1896-00 1900-05 1906-10 1911—15 . . 1916-20 1921—25 1926—28

103«

105/S

103«

105£

2.64 2.54

2AI

2.35 2.38

4.99 4.72

2.05 2.11 2.00

bestämda.

5.61 6.52

1.98 Extrapolerade. 1926—30 1931—35

2.20 2.18

1936—40

1941—45

1946—50

1951—55

3.16 3.12

1.92 De resultat i fråga om dödlighetens framtida utveckling, som framgått ur de olika beräkningsmetoderna, hava för översiktlighets vinnande sammanställts i tab. R och S. Till jämförelse hava i dessa även införts värden, motsvarande de dödlighetsantaganden, som de sakkunniga ansett sig böra förorda. I tab. R hava sålunda beträffande beräkningarna A och D angivits dödlighetsintensiteterna ({-C) för de mot mittpunkterna av respektive femårsklasser svarande åldrarna samt i fråga om beräkningarna B och C de centrala döds5—312834

Den föreslagna tabellen.

M Tab. R.

Resultaten av beräkningarna A, B, C och Z> för olika femårsklasser, jämförda med de sakkunnigas tabell (R32). Kvinnor

Män Ålder i år

A

O*)

D B (mx) {mx) fo.)

R32

A

B

C

D

R32

(f.)

(mx)

(%)

(n.)

(,"*)

20—25

—

5.10 Dödlig het smått ( /oo. 3.45 3.02 3.23 —

25-30 30—35 35—40 40—45 45-50

3.45 4.01 4.94 6.46

3.67 3.68 3.99 4 86 6.47

4.08 3.94 3.95 4.44 5.97

3.39 3.66 4.12 4.90 6.23

3.17 3.43 3.86 4.60 5.86

2-78 3.35 4.29 5.84

3.40 3.66 3.88 4 94 6.27

3.35 3.59 4.01 4.71 5.91

3 13 3.36 3.76 4.42 5.56

50-55 55—60 60—65 65-70 70-75

8.97 13.09 19.88 31.05 49.44

8.43 12.21 18.54 28.44 46.67

8.96 13.27 19.96 30.19 49.21

8.49 12.32 18.82 29.87 48.63

8.00 11.64 17.81 28.28 46.08

8.78 8.39 8.00 12.61 10.74 11.99 19.57 16.05 17.10 31.06 25.94 27.60 50.03 43.22 47.71

7.94 11.39 17.25 27.20 44.09

7.48 10.75 16.30 25.72 41.73

75-80 80—85 85—90

79.71 78.68 77.25 80.50 76.30 81.35 76.41 80.55 72.78 129.5 134.84 117.8 134.61 127.62 133.0 127.64 126.8 121.51 211.5 220.02 187.6 226.50 214.77 218.4 209.54 189.3 204.26

68.91 115.07 193.47

3.63 3.72 3.87 4.60 5.92

20—25

—

107 Relativa tal. 100 —

25-30 30—35 35-40 40-45 45—50

101 104 107 110

116 107 103 106 110

129 115 102 97 102

107 107 107 107 106

100 100 100 100 100

83 89 97 105

116 111 103 104 106

109 106 103 112 113

107 107 107 107 106

100 100 100 100 100

50—55 55-60 60—65 65—70 70-75

112 112 112 110 107

105 105 104 101 101

112 114 112 107 107

106 106 106 106 106

100 100 100 100 100

112 117 120 121 120

107 100 98 101 104

117 112 105 107 114

106 106 106 106 106

100 100 100 100 100

75-80 80-85 85-90

104 101 98

103 105 102

101 92 87

106 105 105

100 100 100

118 116 113

111 111 108

117 110 98

106 106 106

100 100 100

kvoterna (mx) för samma åldersklasser. I tabellen hava därjämte införts motsvarande dödlighetsintensiteter enligt de sakkunnigas tabell, betecknad R 32 (räntedödlighet enligt 1932 års utredning). Enär beräkningarna B och C genomförts för varje åldersklass för sig, äro de angivna centrala dödskvoterna enligt dessa beräkningar icke utjämnade medelst Makehams formel. Till underlättande av jämförelsen innehåller tabellen även relativa tal. Talserierna i denna tabell giva omedelbart vid handen, att överensstämmelsen mellan resultaten av de olika beräkningarna på det hela taget torde få betraktas såsom god. Undantag härifrån erbjuda närmast kvinnornas dödlighet enligt beräkningen A samt dödligheten för män i de lägsta och högsta åldrarna enligt beräkningen C. Genom införandet av en dödligh«tsnivå, som i stort sett

67 Tab. S. Värden å Makehamskonstanterna enligt beräkningarna A, B, C och D samt enligt de sakkunnigas förslag. Män

Beräkning, resp. förslag

Kvinnor

108«

105/?

Beräkningen A

43.28 B

46 C

46 D

2.00 De sakkunnigas förslag

10 8 log C 103«

105/?

10 3 log c

ligger något under var och en av beräkningarna, torde enligt de sakkunnigas mening kravet på erforderlig säkerhet få anses tillgodsett. Utformandet av de dödlighetsantaganden, på vilka de sakkunnigas tabell uppbyggts, har ägt rum med ledning av de Makehamskonstanter, som svara mot var och en av de utförda beräkningarna. Dessa konstanter hava sammanställts i tab. S. Jämför man i första hand de angivna Makehamskonstanterna för kvinnor enligt beräkningarna B, C och D, vid vilkas utförande samma värde på log c eller 0.046 använts, finner man för 10 3 a värdena 2.8, 3.3, resp. 3.0 och för 105£ värdena 1.90, 1.87, resp. 1.90. De nu anförda a- och ^-värdena äro icke direkt jämförbara med de ur beräkningen A framgångna, alldenstund ett annat c-värde kommit till användning vid sistnämnda beräkning. Tab. R utvisar emellertid, att A i åldrar över 55 år ger en icke oväsentligt högre och i åldrar under 45 år en lägre dödlighetsnivå än de övriga beräkningarna, vadan den i huvudsak innebär svagare dödlighetsantaganden än de sistnämnda. Dödlighetsantaganden, som innebära en säkerhetsmarginal i förhållande till beräkningarna B, C och D, komma följaktligen även att innebära en säkerhetsmarginal i förhållande till beräkningen A. På grund av nu anförda förhållanden hava de sakkunniga åt log c givit värdet 0.046 och åt 10 3 a värdet 2.8 samt sänkt värdet på 10G/8 till 1.8. Tillämpas för männen en åldersförhöjning av 1 år, blir det för dem gällande värdet på 105/? 2.0 (närmare bestämt 2.0011) i stället för det till omkring 2.1 uppgående värdet enligt beräkningarna B, C och D. De dödlighetsantaganden, som förordas av de sakkunniga, framställas sålunda för kvinnor i åldrar över 20 år genom formeln 1 0 V * = 2 . 8 + 0.018 .100-040* och för män i åldrar över 19 år genom formeln 10V* = 2.8 + 0.018 • ion-046(-r+1>. I fråga om åldrarna under 20 år har dödlighetstabell för kvinnkönet beräknats enligt formeln 10V* = 0.5 + 0.237 (x - 7)2 • 10— 0.OG2.T + 0.018-10°

68 vilken utgör en med ledning av de vid beräkningarna erhållna data utförd påbyggnad av den för kvinnorna begagnade formeln. Det minsta värdet å dödlighetsintensiteten ger ifrågavarande formel för en ålder av omkring 7 år. Enär dödligheten i lägre åldrar utan olägenhet kan sättas lika för båda könen, förorda de sakkunniga, att dödlighetsintensiteterna för kvinnkönet tillämpas för mankönet till 6.5 års ålder utan åldersförhöjning samt för åldrar däröver med en åldersförhöjning av 1 år. På grundval av ovan anförda formler hava dödlighets- och livräntetabeller beräknats. De erhållna värdena återgivas i tab. 5 a, 5 b och 5 c. Tab. 5 a och 5 b, av vilka den förra är baserad på 4 och den senare på 4.5 % räntefot, avse samtliga åldrar för kvinnor och åldrar från och med 7 år för män. Tab. 5 c avser mankön i åldrarna 0—6 år och innehåller vederbörliga kvantiteter enligt såväl 4 som 4.5 % räntefot. För vinnandet av anslutning till huvudtabellerna 5 a och 5 b hava ^-värdena i tab. 5 c diskonterats till 1 år före födelsen. Nx har uträknats enligt formeln NX = NX-

0.5 Dx -J2<J**+

å D

) *>

där d betecknar ränteintensiteten. Även engångspremier och årspremier för en till 65 års ålder uppskjuten livränta hava beräknats efter en räntefot av dels 4, dels 4.5 %. Resultaten hava sammanställts i tab. 6 a och 6 b. Jämförelse För att åskådliggöra den ökning av livräntevärden och premier, som en tillmed andra lämpning av den föreslagna tabellen kommer att medföra i förhållande till vissa för närvarande begagnade tabeller, hava de sakkunniga i tab. T gjort en jämförelse mellan livräntevärden och premiebelopp enligt ålderdomsförsäkringskommitténs och 1928 års pensionsförsäkringskommittés tabeller samt den föreslagna tabellen. Till underlättande av jämförelsen mellan olika dödlighetstabeller har i tab. 7 m och 7 k, den förra avseende män, den senare kvinnor, gjorts en sammanställning av dödlighetsintensiteter 0 T ) dels enligt de sakkunnigas tabell, dels enligt fem andra tabeller. Vid beräkningen av dödlighetsintensiteter ur statistiska centralbyråns tabeller för 1901—10 och för 1921—25 samt ålderdomsförsäkringskommitténs och 1928 års pensionsförsäkringskommittés tabeller har begagnats uttrycket {Xx

~~

2lx

'

Tabellens Såsom i inledningen framhållits har föreliggande utredning avsett åstadtillämpning. k o m r n a n ( l e t av betryggande dödlighetsantaganden i fråga om försäkring av uppskjutna och genast börjande livräntor, försäkring av livräntor, utgående på grund av olycksfall, samt försäkring av överlevelseräntor i den mån förmånstagaren vidkommer.

69 Tab.

T.

Jämförelse mellan en gångspremier för kontinuerliga livräntor samt kontinuerliga årspremier enligt olika dödlighetstabeller. Räntefot 4 %. EngåDgspremie för en genast börjande livränta

Årspremie till 65 års Engångspremie för en uppskjuten livränta från ålder för en livränta från 65 års ålder 65 års ålder

1928 års 1928 års 1928 års Ålder- pensionsÅlder- pensionsÅlder- pensionsdomsför- försäk- De sak- dom sför- försäk- De sak- dom sfö r- försäk- De sakkunkun- säkrings- ringskun- säkrings- ringssäkrings- ringskomkomniga niga niga komkomkomkom(R32) (R32) mittén (R32) mittén mittén mitté mitté mitté (Å.F.K.) (Å.F.K.) (Å.F.K.) (P.F.K.) (P.F.K.) (P.F.K.)

Ålder i år

Män. 1132

25 30

1000 1000

45 50

1022 1016

1052 1041

1000 1000

1000 1000

1061 1052

1000 1000

1087 1082

1 000

— — — — — —

— — — — — —

— — — — — —

— — — — — —

— — — — — —

— — — — — —

1075 1066

40 45

1017 1012

1038 1034 1030

1000 1000

1000 Kvinnor.

1010 1001

1080 1067

1005 1000

60 65

1U00 1000

1057 1049

1 034

1079 1064

— — — — — —

— — — — — —

— — — — — —

— — — — — —

— — — — — —

— — — — — —

85 90

1000 •

•

70 Med avseende på användandet av den framlagda tabellen för ovan nämnda ändamål vilja de sakkunniga framhålla, att undersökningen närmast baserats på den allmänna befolkningsdödligheten och dess utveckling och sålunda i första hand motsvarar de krav, som vid kollektiv försäkring böra ställas på betryggande dödlighetsantaganden. Följaktligen har vid tabellens konstruerande ingen hänsyn tagits till förhållanden, som kunna uppstå, därest möjlighet för urval föreligger. En sådan möjlighet förefinnes givetvis vid individuell försäkring. I fråga om försäkring av uppskjutna livräntor och överlevelseräntor torde dock urvalet vara av mindre betydelse. Vid försäkring av genast börjande livräntor är det däremot i regel nödvändigt att taga vederbörlig hänsyn till detsamma. Den omständigheten, att man i vissa försäkringsinrättningar, på grund av de försäkrades ringa numerär, måste vara beredd på betydande, av tillfälligheter förorsakade avvikelser från det beräknade dödlighetsförloppet, måste naturligtvis särskilt uppmärksammas. Till följd av sin natur ligger emellertid denna fråga utanför de sakkunnigas uppdrag. Vad beträffar dödligheten bland olycksfallsinvalider vilja de sakkunniga — på grund av skäl, som anföras i den härefter följande redogörelsen — förorda, att den framlagda tabellen även kommer till användning vid försäkring av livräntor, utgående på grund av olycksfall.

Dödligheten bland vissa olycksfallsinvalider. Inom riksförsäkringsanstalten har utförts en undersökning rörande dödligheten bland de personer, som erhållit livränta enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete. För denna undersökning, vilken ställts till de sakkunnigas förfogande, skall i det följande lämnas en kortfattad redogörelse, huvudsakligen avseende manliga invalider. Materialet för undersökningen omfattar samtliga livräntor, som jämlikt olycksfallsförsäkringslagen börjat utgå under åren 1918—29, vare sig från riksförsäkringsanstalten eller från ömsesidigt arbetsgivarebolag. Beträffande de från bolag utgående livräntorna, hava likväl de livräntor, som beviljats på grund av olycksfall under år 1929, icke kunnat medtagas. Förutom efter kön har materialet fördelats efter livräntetagarens uppnådda ålder vid den tidpunkt, då livräntan börjat utgå. För varje sådan grupp föreligga uppgifter dels om antalet livräntor och summa invaliditetsprocent vid livräntans början samt exakt 1 år, 2 år, 3 år o. s. v. därefter, dels om antalet genom dödsfall upphörda livräntor och motsvarande summa invaliditetsprocent under varje livränteår. För första livränteåret omfattar undersökningen alltså livräntor, som börjat utgå under åren 1918—29, för andra livränteåret livräntor, som börjat utgå under åren 1918—28, för tredje livränteåret livräntor, som börjat utgå under åren 1918—27 o. s. v. Inalles hava 26 117 livräntor till manliga invalider varit under observation. Antalet observationsår utgör sammanlagt 134 725 och antalet genom dödsfall upphörda livräntor 1 708. Summa invaliditetsprocent vid observationsårets början utgör för hela materialet 3125 643 och antalet genom dödsfall avgångna invaliditetsprocent 48 051. Till en början hava de olika livränteåren sammanförts och dödlighetskoefficienter beräknats för varje uppnådd ålder, varvid som räkneenhet använts dels antalet livräntor, dels antalet invaliditetsprocent. Ur dessa dödlighetskoefficienter, som utvisa, att avgången på grund av dödsfall, räknad efter invaliditetsprocent, så gott som genomgående är något högre än vid räkning efter antalet livräntor, hava bl. a. centrala dödskvoter för femårsgrupper uträknats. Vid sistnämnda räkning har räkneenheten varit antalet livräntor. Resultaten av dessa beräkningar finnas sammanställda i tab. U, där även centrala dödskvoter, beräknade enligt ålderdomsförsäkringskommitténs och de sakkunnigas tabeller, införts.

72 Tab. U. Centrala dödskvoter (°/oo) enligt erfarenhet för olycksfallsinralider samt enligt ålderdomsförsäkringskommitténs och de sakkunnigas tabeller. Å l d e r

i

år

Manliga olycksfallsinvalider

Å.F.K. Män

R 32 Män

15—20

20-25

25-30

30-35

35—40

4.1 4.2

40—45

45—50

50—55

10.9 12.2

ll.l 14.8

55-60 60-65 65—70

11.7 17.9 28.4

70-75

75—80

75.9 Antal inträffade dödsfall hava därefter jämförts med beräknade antal dödsfall dels enligt ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabell, dels enligt 1928 års pensionsförsäkringskommittés tabell, dels ock enligt befolkningsdödligheten åren 1921—28. Dessa jämförelser, sammanförda i femårsgrupper, återfinnas i tab V. Som tabellen utvisar, överensstämmer hela antalet inträffade dödsfall i det närmaste med det enligt pensionsförsäkringskommitténs tabell beräknade, men ligger avsevärt under de enligt såväl ålderdomsförsäkringskommitténs tabell som 1921—28 års befolkningsdödlighet beräknade antalen. Det synes i detta sammanhang böra erinras därom, att materialet för här i fråga varande dödlighetsundersökning i stort sett även hänför sig till perioden 1921—28. En granskning av de olika åldersgrupperna ger vid handen, att antalet inträffade dödsfall i alla åldersgrupper från och med 55—59 år är lägre än vad som beräknats enligt ålderdomsförsäkringskommitténs tabell och enligt 1921—28 års befolkningsdödlighet samt — med ett undantag — även enligt pensionsförsäkringskommitténs tabell. Sammanföras åldrarna under 55 år för sig och åldrarna över sagda ålder för sig, visar den yngre gruppen ungefär samma antal dödsfall som det ur befolkningsdödligheten beräknade, den äldre avsevärt mindre antal än det beräknade. I de för riksförsäkringsanstaltens verksamhet enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag gällande grunderna hava dödssannolikheterna för invalider unde de fyra första livränteåren antagits något högre än under de därefter följande livränteåren, för vilka dödssannolikheterna antagits överensstämma med ålderdomsförsäkringskommitténs. För att utröna, huruvida dessa antaganden motsvarats av verkligheten, har man behandlat materialet för femte och föl-

73 Tab. V. Jämförelse mellan antal inträffade dödsfall och enligt olika dödlighetstabeller beräknat antal dödsfall. Manliga invalider.

Å l d e r

i

Antal livräntor vid Antal observa- inträffade tionsårets dödsfall början

år

Beräknat antal dödsfall enligt Å.F.K.

P.F.K.

12-14

15—19

6 700

0.7 23.6

20—24

12 727

54.4 Befolkningsdödligheten 1921-28 0.8 26.4

25—29

14 595

61.1 66.2

30—34

13 676

35—39

12 978

76.8 79.2

40-44

12 279

45-49

50-54

55—59

10 643

130 132

119.8 160.9

60-64

10 218

65—69

8 432

70—74

5 310 2 397

271.1 271.8

290.3 288.6

88 20

198.0 86.0

75—79 80-84 85—89 90 år och däröver Snmma

134 725

1 711.5

6.6 1864.8

671.0 1 253.7

492.1 1 219.4

1 299.5

Under 55 år

96 929

671 Över

37 796

»

>

91.9 21.3

20.1 6.6

jande livränteår för sig och beräknat dödlighetskoefficienter för denna del av materialet. P å grundval av dessa dödlighetskoefficienter har därefter avgången, dels i antal, dels i invaliditetsprocent, under de fyra första livränteåren beräknats och jämförts med den observerade. En sammanfattning av de erhållna resultaten återfinnes i tab. X, där invaliderna för varje livränteår sammanförts i två grupper, yngre och äldre; gränsen mellan de båda grupperna utgöres av en vid livräntans början uppnådd ålder av 55 år. Såsom framgår av tabellen, utvisa de äldre invaliderna under hela den undersökta perioden underdödlighet, räknat såväl efter antal som efter invaliditetsprocent, i förhållande till slutdödligheten. Med samma uppdelning efter livränteår har en jämförelse även gjorts mellan antal inträffade dödsfall och ur befolkningsdödligheten 1921—28 beräknade antal. Dödligheten bland invaliderna synes enligt denna jämförelse från och med femte livränteåret i det närmaste överensstämma med befolkningsdödligheten. Mot ett beräknat antal av 874 dödsfall under ifrågavarande livränteår, varav 650 bland invalider över 55 år,

74 Tab. X. Jämförelse mellan den verkliga avgången genom dödsfall och den vt slutperiodens dödlighet beräknade. Manliga invalider. Första t. o. m. fjärde livränteåret.

Livränteår

1 Verklig avgång genom dödsfall

Enligt slutperiodens dödlighet beräknad avgång

Verklig avgång i % av beräknad

Antal livräntor

Summa inv.-#

Antal livräntor

Antal livräntor

Summa inv.-%

92 117

3 206 3 603

117.9 172.8

78 68

100.0 72.6

6 809

3 206 4 961 8 167

90 133

2 784 4110

98.2 159.5

92 83

103.6 93.3

Snmma

6 894

2 688 4 405 7 093

2 308 3 719 6 027

83.8 146.0

Summa

94 127 221

2 253 3 995 6 248

112 87 96

102.4 93.1 96.5

81 108

2 229 3 208 5 437

74.6 134.2

1957 3 674

109 80

5 631

113.9 87.3 96.6

10 527 14 640 25167

374.5 612.5 987.0

10104 17 035

95 79 85

Ålder i år vid livräntans början

Under 55 Över > Summa

4 Under 55 Över »

Under 55 Över >

Under 55 Över » Summa

1—4

Under 55 Över »

189 357 485

Summa

842 Summa inv.-%

27 139

104.2 85.9 92.7

svara nämligen 863 inträffade dödsfall, varav 630 bland invalider över 55 år. Den i tab. V konstaterade underdödligheten för de äldre invaliderna synes sålunda väsentligen bero på förhållandena under de fyra första livränteåren. Slutligen har den verkliga avgången genom dödsfall jämförts med den ur riksförsäkringsanstaltens grunder beräknade. Resultaten av denna jämförelse, som sammanställts i tab. Y, giva vid handen, att dödligheten under de fyra första livränteåren, räknat efter antal livräntor, genomgående varit mindre än den antagna. Den undersökning rörande dödligheten bland olycksfallsinvalider, för vilken här redogjorts, torde i åtskilliga avseenden komma att medföra förändringar i uppfattningen angående förevarande spörsmål. Det är särskilt på två punkter, som resultaten kunna karakteriseras såsom märkliga. För det första har konstaterats, att ifrågavarande invalider uppvisa en icke oväsentlig underdödlighet i förhållande till den allmänna befolkningsdödligheten under den period undersökningen omfattat, nämligen perioden 1921—28. Denna underdödlighet uppgår för samtliga invalider till 8.4 % och för invalider över 55 år till 12.5 %. För det andra har, i motsats till vad tidigare antagits, underdödligheten varit starkast utpräglad under den närmaste tiden efter invaliditetens början. Så-

75 Tab. Y. Jämförelse mellan verklig och enligt riksförsäkringsanstaltens grunder beräknad avgång genom dödsfall. Manliga invalider. Verklig avgång genom dödsfall Livränteår

Enligt riksförsäkringsanstaltens grunder beräknad avgång

Verklig avgång i % av beräknad

Antal livräntor

Summa inv.-%

Antal livräntor

Summa inv.-#

Antal

6 844

10 883

6 894

8 298

223 222

6 057

6 655

5 437

5 617

5—11

22 819

22 400

97 80

1—11

Inv.-%

lunda har underdödligheten första invaliditetsåret utgjort 51 % av den enligt riksförsäkringsanstaltens grunder beräknade samt andra, tredje och fjärde invaliditetsåret 33, 16, resp. 15 %. Denna motsats mellan verklig och beräknad dödlighet under de första invaliditetsåren har visserligen i någon mån skärpts därigenom, att dödligheten enligt riksförsäkringsanstaltens grunder under de första invaliditetsåren antagits något högre än under de följande åren. Jämföres dödligheten under de fyra första invaliditetsåren med slutdödligheten, erhålles —• såsom tab. X utvisar — en underdödlighet av 28, 13, 4, resp. 9 %. Det märkliga dödlighetsförlopp, som sålunda konstaterats bland olycksfallsförsäkringens invalider, torde i viss utsträckning sammanhänga därmed, att de personer, som drabbas av invaliditet på grund av olycksfall i arbete, äro aktiva lönearbetare och såsom sådana i regel tillhöra befolkningsgrupper med lägre dödlighet än befolkningen i övrigt. Härtill kommer även, att dessa personer genom dem tillerkända livräntor ej sällan beredas relativt goda levnadsförhållanden. En viss bekräftelse härpå erbjuder det förhållandet, att den bland olycksfallsinvaliderna konstaterade underdödligheten särskilt framträder i högre åldrar. Vid övervägandet av frågan vilka dödlighetsantaganden som för framtiden kunna anses betryggande för livräntetagare av här omhandlat slag, bör den i tab. U givna jämförelsen mellan de för olycksfallsinvaliderna erhållna dödskvoterna och motsvarande tal enligt de sakkunnigas tabell komma i betraktande. Som siffrorna i tab. U utvisa, är skillnaden mellan dödskvoterna enligt erfarenheten för olycksfallsinvalider och dödskvoterna enligt de sakkunnigas dödlighetstabell särskilt i åldrar över 55 år icke särdeles stor, varför det möjligen skulle kunna sättas i fråga, huruvida den föreslagna tabellen kan anses innebära tillfredsställande dödlighetsantaganden för olycksfallsinvalider. Härvid böra dock följande omständigheter uppmärksammas.

76 Syftemålet vid konstruerandet av sistnämnda tabell har i främsta rummet varit åstadkommandet av betryggande dödlighetsantaganden vid försäkring av uppskjutna livräntor. De på grund av olycksfall utgående livräntorna äro emellertid att hänföra till kategorien genast börjande och ingen möjlighet för urval torde i detta fall föreligga. Den bland olycksfallsinvalider iakttagna dödligheten har vidare nått en nivå, som är så låg, att — i den mån minskning av densamma hädanefter kan komma att äga rum — denna minskning torde komma att försiggå i ett tempo, som är långsammare än dödlighetsminskningen för hela befolkningen, vilken varit grundläggande för den av de sakkunniga konstruerade tabellen. I samband härmed synes även böra framhållas, att dödligheten efter invaliditetsprocent är den ur ekonomisk synpunkt mera betydelsefulla. Då denna enligt vunnen erfarenhet är högre än dödligheten efter antal livräntor, torde betänkligheter icke böra möta att även här använda den av de sakkunniga föreslagna tabellen. Med hänsyn till nu påpekade omständigheter anse sig de sakkunniga kunna förorda, att den föreslagna tabellen tillämpas jämväl vid försäkring av livräntor, utgående på grund av olycksfall.

B I L A G O R

Bilaga 1.

Dödlighetsantaganden, som för närvarande begagnas vid beräkning av premier och premiereserver för livränteförsäkring. För följande översikt av de olika dödlighetsantaganden, som för närvarande ligga till grund för beräkningar, avseende livräntor, hava de sakkunniga genom ledamoten Bydins försorg erhållit material från socialstyrelsen i fråga om pensionskassor, å vilka lagen om understödsföreningar äger tillämpning. Hos försäkringsinspektionen har erhållits motsvarande material beträffande de under denna myndighet sorterande försäkringsinrättningarna. Vad åter beträffar sådana pensionskassor, vilka av olika skäl icke äro registrerade jämlikt lagen om understödsföreningar, men vilka finnas förtecknade i officiella publikationer, hava från vissa av dessa kassor uppgifter i här berörda avseende införskaffats genom direkt hänvändelse till kassorna i fråga. Enligt de från socialstyrelsen erhållna uppgifterna äro 243 pensionskassor med omkring 66 000 medlemmar registrerade jämlikt lagen om understödsföreningar; av dessa hava 5 kassor med omkring 2 300 medlemmar godkända stadgar. Beträffande de sistnämnda åligger det socialstyrelsen som tillsynsmyndighet att tillse, att stadgarna innehålla tillfredsställande bestämmelser rörande premier och fondavsättning. På grund härav skola dessa kassors stadgar innehålla erforderliga försäkringstekniska grunder, alltså även dödlighetsantaganden. I fråga om övriga kassor gäller understödsföreningslagens allmänna föreskrift, att understödsförenings stadgar skola angiva dels beloppen av de fasta avgifter, som skola erläggas, eller grunderna för beräknande av dessa avgifter, dels, därest fondavsättning skall äga rum, grunderna för fondbildningen. Dessa lagens föreskrifter hava av ifrågavarande kassor i regel åtlytts så, att endast avgifternas storlek angivits, däremot ej grunderna för deras beräknande, samt att i fråga om fondbildning en bestämmelse lämnats om avsättning enligt viss regel till fond av ett eller annat slag, merendels med a n n a t syfte än som avses med försäkrings tekniskt beräknad premiereserv. Försäkringstekniska grunder för premieberäkning och premiereservavsättning angivas i dessa kassors stadgar endast i undantagsfall. Lika sällan innehålla stadgarna bestämmelser om de försäkringstekniska grunder, vilka skola tillämpas vid sådan u t r e d n i n g rörande pensionskassas ställning, som föreskrives i understödsföreningslagen. P å grund härav äro beträffande dessa kassor uppgifterna rörande dödlighetsantaganden hämtade ur de redogörelser för verkställda försäkringstekniska utredningar, som från respektive kassor senast inkommit till tillsynsmyndigheten. Då emellertid dylik u t r e d n i n g i fråga om kassor, som ej registrerats med godkända stadgar, jämlikt understödsföreningslagen i regel skall upprättas vart femte år, hava försäkringstekniska utredningar endast undantagsvis inkommit från pensionskassor, registrerade 1924 eller senare. Av denna anledning har mer än halva antalet av de registrerade pensionskassorna icke kunnat inbegripas i redogörelsen. H ä r t i l l kommer att tillsynsmyndigheten i kraft av sin befogenhet har medgivit ett 30-tal kassor befrielse — helt eller tills vidare — från upprättandet av försakringsteknisk utredning. I några fall hava de ingivna redogörelsernas uppgifter i

80 här berört avseende icke varit fullständiga eller tillräckligt tydliga, varför vederbörande kassor måst lämnas åsido. F å grund av samtliga nu anförda omständigheter hava endast 56 registrerade pensionskassor kommit i betraktande vid föreliggande redogörelse. Av nämnda kassor utfästa 17 endast egenpensioner (6 400 medlemmar), 13 endast efterlevandepensioner (7 100 medlemmar) samt 26 såväl egenpensioner som efterlevandepensioner (22 800 medlemmar). De från försäkringsinspektionen erhållna uppgifterna avse 1) 20 livförsäkringsbolag, av vilka 15 bolag hava gemensamma dödlighetsantaganden för genast börjande och 12 bolag för uppskjutna livräntor (samtliga 20 bolag: 29 900 livränteförsäkringar), 2) 15 ränte- och kapitalförsäkringeanstalter, som för gjorda insatser bereda sina delägare livräntor (omkring 50 100 delägare i livränteklassen), 3) 15 olycksfallsförsäkringsbolag, vilka bedriva livränteförsäkring på det sätt, att ersättning för skada, mot vars följder försäkring meddelats, kan utgå i form av livränta (omkring 1 860 livräntetagare), samt 4) 10 arbetsgivarebolag, som meddela livränteförsäkring jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 j u n i 1916 (omkring 9 300 invalidräntor och 2 400 livräntor till efterlevande). Vidare har från riksförsakringsanstalten erhållits uppgift om de dödligheteantaganden, som nämnda verk tillämpar vid beräkning av kapitalvärden av livräntor enligt olycksfallsförsäkringslagen (omkring 11 500 invalidräntor och 2 500 livräntor till efterlevande). De uppgifter slutligen, som införskaffats från icke registrerade pensionskassor, härstamma från 1 kassa för enbart egenpensionering (250 medlemmar), 11 kassor för efterlevandes pensionering (omkring 56 000 medlemmar) och 2 kassor för såväl egenpensionering som efterlevandepensionering (omkring 43 000 medlemmar). Ovan meddelade uppgifter rörande antal försäkringar och livräntor hänföra sig i regel till den 31 december 1929. E n ä r de sakkunniga i överensstämmelse med givna direktiv avgränsat s i t t arbete till att avse dödlighetsantaganden för beräkning av premier och premiereserver i fråga om försäkring av uppskjutna och genast börjande livräntor, försäkring av livräntor, utgående på grund av olycksfall, samt överlevelseränteförsäkring i den mån förmånstagaren vidkommer, medan dödlighetsantaganden såväl för sjukinvalider som för försörjare vid efterlevandepensionering lämnats åsido, hava av det hopbragta materialet endast dödlighetsantaganden, avseende de först nämnda försäkringsformerna, kommit i betraktande vid föreliggande översikt. De olika dödlighetsantaganden, som för närvarande komma till användning vid beräkningar beträffande de sålunda medtagna försäkringsformerna, och deras fördelning med avseende på såväl försäkringsinrättningar som olika slag av livräntor hava sammanställts i tab. Z. Härvid har riksförsakringsanstalten redovisats tillsammans med de ovan under punkt 4) omnämnda arbetsgivarebolagen. 3 ränte- och kapitalförsäkringsanstalter samt 1 olycksfallsförsäkringsbolag, vilkas beräkningar äro baserade på statistiska centralbyråns »senast utgivna tabell», hava icke medtagite. Tabellen är som synes delad i tre avdelningar, en övre avdelning, en mellanavdelning och en undre avdelning. I den övre avdelningen återgivas de olika dödlighetsantagandena, varvid till underlättande av jämförelse med den på senare tid iakttagna dödligheten den under perioderna 1921—25 och 1926—28 observerade dödligheten införts före Övriga dödlighetskoefficienter. I mellanavdelningen redovisas antalet försäkringsinrättningar av olika slag, som i fråga om egenpensioner och invalidräntor tillämpa de i den övre avdelningen angivna dödlighetstabellerna, och i den undre avdelningen motsvarande uppgifter i fråga om livräntor åt förmånstagare.

81 Beträffande vissa av de i tab. Z återgivna dödlighetstabellerna må lämnas följande upplysningar. »Livbolagens tabell» för uppskjutna livräntor, utjämnad enligt Makebams formel, är avsedd att ungefär motsvara dödligheten enligt ålderdomsförsäkringskommittens dödlighetstabell för män, resp. kvinnor. »Lindstedts tabell 1894» avser en 1890 av dåvarande professorn And. Lindstedt upprättad dödlighetstabell för kvinnor, publicerad 1894 i Betänkande angående ordnande af pensionsväsendet för statens civile tjensteinnehafvare samt för deras enkor och barn. Som »Kobbs tabell 1905» har betecknats vissa dödlighetsantaganden, i huvudsak motsvarande de av professorn G. Kobb vid utredning rörande statens järnvägstrafiks pensionsinrättnings finansiella ställning vid ingången av år 1904 begagnade {Betänkande angående förändradt ordnande af pensioneringen af tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar, 1905). Antagandena äro grundade på dödlighetserfarenheten bland statens järnvägars personal under åren 1882—1903. Den första tabellen avser dödligheten bland aktiva delägare, den andra dödligheten bland pensionärer. Tabellerna tillämpas huvudsakligen av kassor för pensionering av befattningshavare vid järnvägar. Med »Fagerholms tabell» åsyftas en av professorn E. Fagerholm upprättad dödlighetstabell enligt erfarenhet bland statens järnvägars personal under tiden 1904 « —1913. Tabellen avser dödligheten bland aktiva delägare. Av de i tab. Z redovisade dödlighetsantagandena hava några, som erhållit mera utbredd användning, nämligen ålderdomaförsäkringskommitténs, statistiska centralbyråns för 1901—10 samt livbolagens för uppskjutna livräntor, återgivits grafiskt i fig. 1 m och fig. 1 k, den förra avseende män, den senare kvinnor. För jämförelse hava även dödlighetskoefficienter enligt den av 1928 års pensionsiförsäkringskommitté konstruerade tabellen, enligt statistiska centralbyråns tabell för 1921—25 samt enligt de sakkunnigas tabell framställts i de båda figurerna. Vid den i samband härmed företagna omräkningen av dödsrisker till dödlighetsintensiteter har begagnats en annan formel än den, som tillämpats vid motsvarande beräkningar för tab. 7 m och 7 k, vadan resultaten icke fullständigt överensstämma. Vad beträffar tabellens mellanavdelning hava under rubriken Pensionskassor sammanförts 43 hos socialstyrelsen registrerade kassor och 3 icke registrerade kassor. Av dessa 46 kassor utfästa 18 endast egenpension och 28 såväl egen- som efterlevandepension. Då ett flertal av förevarande kassor begagna olika dödlighetsantaganden för aktiva delägare intill pensionsåldern och för pensionärer, hava samtliga dessa kassors dödlighetsantaganden redovisats under båda rubrikerna Aktiva och Pensionärer. Under rubriken Livförsäkriugsbolag återfinnas dels 16 bolag, som meddela försäkring av genast börjande livräntor (2 bolag här uteslutna), dels 17 bolag, som meddela försäkring av uppskjutna livräntor (1 bolag här uteslutet), dels ock 2 bolag, som bedriva försäkring av ålderdomslivränta i kombination med sjukförsäkring. Särskilda dödlighetsantaganden för män och för kvinnor hava uppgivits för 26 av de 46 pensionskassorna, för samtliga livförsäkringsbolag, som bedriva försäkring av genast börjande och uppskjutna livräntor, för 1 av de 2 bolag, som meddela försäkring av ålderdomslivränta i kombination med sjukförsäkring, för 7 av de 12 medtagna ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna beträffande framtida livräntor och för 11 bland dem beträffande aktuella livräntor samt av de 25 olycksfallsförsäkringsinrättningar, vilka medtagits i tabellen, såväl för de 11, som bereda livräntor jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, till vilken grupp även riksförsäkringsanstalten hänförts, som för de 14 övriga. På grund härav kommer, såsom framgår ar tabellen, summan i horisontell led av de i olika kolumner angivna antalssiffrorna att överstiga antalet försäkringsinrättningar. 6—312834

82 Tab. Z. Dödlighetstabeller, som för närvarande begagnas vid beräkningar, avseende egenpensionei pensionering, jämte uppgifter om antalet försäkringsinrättningar av olika slag, som tillämp 1921—25 ocl Dödlighets

Ålder

20. . . 25. 30. 35. 40. 45 . 50. 55. 60. 65. 70. 75. 80. 85 . 90. 95.

1926-28

1921-25

1881—1890

i s t i s k

1891-1900

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män Kvinnor

Kvinnor

1 Män Män på Män KvinMän Kvin- på nor landsandsnor |bygden bygden

5.1 4.7 4.5 4.7 5.3 6.6 8.8 13.0 18.4 2K.3 42.4 70.1 112 177 267

3.8 4.4 4.2 4.7 5.4 6.ö 8.3 11.2 15.8 23.9 38.0 64.5 101 172 256

4.8 4.1 4.4 4.6 5.2 7.0 8.9 12.1 18.6 28.5 46.0 69.6 118 188 285

3.6 4.2 4.6 4.0 5.2 6.1 7.8 11.4 15.7 24.6 39.6 65.9 108 172 263

6.0 5.7 5.6 5.7 6.6 7.9 10.0 12.9 17.9 27.0 42.0 65.0 112 183 280 378

5.0 5.5 6.0 60 6.0 7.1 8.2 10.6 15.0 22.8 36.0 61.0 103 169 240 350

3.6 3.8 3.7 4.1 4.6 5.6 7.6 10.5 15.0 22.9 36.8 62.6 104 163 243 344

6.1 6.7 6.7 7.1 8.8 10.6 13.2 17.1 24.3 34.4 52.6 85.4 134 209 306 437

5.0 5.9 6.4 7.1 8.1 8.6 9.9 13.6 19.1 29.6 46.5 73.4 118 182 268 372

. . . .

23 23

— —

— —

—

— —

—

Pensionskas- Aktiva delägare sor. Pens

27 Genast börjande livränto Upp<skjutna livräntor .

Livförsäkringsbolag. Med sjukförsäkring komEgenpensioner binerade ålderdomslivoch invalidräntor. Ränte- och Framtida livräntor . . kapital försäkringsAktuella livräntor. . . anstalter.

4 Livräntor åt efterlevande Olycksfallförsäkringsinrättningar.

— — . .

5.6 6.5 6.1 6.6 5.9 6.8 5.9 7.2 7.4 8.2 9.0 9.7 11.4 12.6 15.4 16.2 22.fi 22.6 32 7 33 0 51.0 51.3 84.1 79.8 133 131 210 204 308 307 437 413

. 2

Olycksfalls- Livräntor till enligt 1916 försäkringsolycksfalls- års lag . •11 inrättningar. invalider övriga . . 4 12

1 S t a t

1928 års Alderdoms- pensionsförsäkrings- försäknngskommittén kommitté

Befolkningsdödligheten

5.3 6.1 6.1 6.5 6.4 ÖS 7-0 6.1 7.7 6.É 8.2 8.1 10.1 10.7 12.2 14. f 18.0 20.5 27.6 31.5 44.1 48.6 71.8 79.C 118 131 183 205 269 310 366 416

—

11 11

4 4

11 12 36

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5 23

Inom 3 kassor användes samma tabell — med viss förstärkning — för framtida pensioner åt kvinnor. begagnas för åldrar under 70 år. Det andra bolaget tillämpar den manliga tabellen för samtliga försäkrade. — riksförsäkringsanstalten tillämpa 3 arbetsgivarebolag (1916 års lag) och 2 andra bolag riksförsäkringsanstaltens död resp. 1.05 för första, andra, tredje, resp. fjärde året efter invaliditetens inträdande, dock att dödsriskerna ick — 6 Samtliga begagna den rubricerade tabellen för förmånstagare efter försörjare i tjänst och i fråga om aktuell: nerade försörjare.

83 å grund av olycksfall utgående invalidräntor samt livräntor åt förmånstagare vid efterlevanderågavarande tabeller. För jämförelse har införts befolkniugsdödligheten under perioderna )2G-28. oefficienter %„. e n t r a l b y r å n

CivilLivbolagens tabell för statens änke-ocb pupill- genast bör- uppskjutna 1911—1915 kassa jande livlivräntor räntor

1 901—1910

ttän

KvinKvin- nor på Kvinnor lands- Män nor bygden

Kvinnor

6.4 6.3 6.0 6.4 7.6 9.3 11.2 15.3 20.7 30.0 46.4 74.6 21 92 87 98

5.3 6.0 6.1 6.5 7.0 7.7 9.1 12.0 16.6 24.9 40.3 67.0 109 174 253 361

6.4 6.4 6.4 5.5 6.0 7.4 12.1 13.6 20.6 34.0 65.0 99.0 162

5.6 6.6 6.2 6.1 6.3 6.0 6.5 6.4 6.8 7.1 8.4 7.6 8.9 10.8 11.8 14.6 16.4 20.7 25.0 30.0 39.9 47.4 67.2 73.7 110 120 176 193 290 395

—

5.1 5.7 5.5 6.0 6.8 7.2 8.9 11.2 16.4 25.1 40.8 66.1 112 176 256 362

1 Lindstedts J\.ODDS xaDeii Antal tabell för1905 Fager1894 säkholms Summa ringstabell inrättningar Aktiva PenKvinKvinKvinMän Män delsionor nor nor ägare närer

6.0 5.7 5.6 5.7 6.6 7.9 10.0 12.9 17.9 27.0 42.0 65.0 105 167 252 340

2.6 3.4 3.1 3.7 4.0 3.4 4.7 3.6 5-6 4.1 7.2 4.6 9.6 5.6 7.5 13.4 ILO 19.5 17.5 29.2 28 5 44.5 49.5 68.8 85.0 107 140 168 207 265 285 418

—

12.3 18.1 26.2 40.8 67.2 107 168 246 350

3.4 3.4 3.4 4.0 5.2 7.2 8.9 11.8 16.7 24.6

l

—

4.7 4.8 4.9 5.4 6.5 8.4 11.3 15.5 20.3 25.8

7 15 12

4.3 4.9 5.3 5.8 6.5 7.5 9.1 11.8 16.5 24.4 37.7 59.4 94.5 150 238 373

—

3.4 3.6 4.0 4.5 5.4 6.8 9.0 12.5 18.1 26.9 40.9 63.0 98.1 154 242 382

—

— —

1 12

—

—

—

'—

—

— —

25 Det ena bolaget använder rubriktabellerna endast för åldrar över 70 år, medan de 17 engelska bolagens tabell 4 anstalter använda ålderdomsförsäkringskommitténs tabell för kvinnor för samtliga försäkrade. — 4 Jämte 'hetsantaganden för invalider, d. v. s. ålderdomsförsäkringskommitténs dödsrisker, multiplicerade med 1.6, 1.3, 1.15, Las med mer än 10, 6, 3, resp. 1 % för respektive år efter invaliditetens inträdande. — 5 I vissa fall modifierad, terlevnadepensioner, men statistiska centralbyråns tabell för kvinnor 1881—90 för förmånstagare efter pensio-

84 I tabellens undre avdelning återfinnas under rubriken Pensionskassor 39 av de hos socialstyrelsen registrerade kassorna, av vilka 13 bereda efterlevandepension och 26 såväl egen- som efterlevandepension, samt 13 av de icke registrerade kassorna. Av de senare utfästa 11 endast efterlevandepension och 2 såväl egen- som efterlevandepension. Under rubriken Livförsäkringsbolag hava sammanförts 17 livförsäkringsbolag (1 bolag meddelar ej försäkring av överlevelseräntor) samt under rubriken Olycksfallsförsäkringsinrättningar de 25 i tabellen medtagna försäkringsinrättningar, som bereda livränta på grund av olycksfall, vare sig åt den skadade eller någon hans anhörig. Grunderna för ett flertal av de försäkringsinrättningar, vilkas dödlighetsantaganden utgöra underlaget för den här lämnade översikten, innehålla olika bestämmelser med avseende på dödlighetsantaganden i fråga om tidigare, exempelvis före en viss dag, försäkrade och i fråga om senare försäkrade. Endast sistnämnda, d. v. s. för nyinträdande gällande dödlighetsantaganden, hava här kommit i betraktande. I fråga om dödlighetsantaganden för förmånstagare vid efterlevandepensionering hava endast sådana för vuxna förmånstagare medtagits. Uppgifter rörande dödlighetsantaganden för minderåriga hava, där sådana förefunnits, lämnats åsido. Vid den i tab. Z gjorda sammanställningen har bortsetts från huvudmassan av de supplerande bestämmelser, exempelvis i form av säkerhetstillägg och åldersförskjutningar, som förekomma i ett flertal fall. Med avseende på den erfarenhet, som inom olika försäkringsinrättningar vunnits i fråga om de begagnade dödlighetsantagandenas tillförlitlighet för det åsyftade ändamålet, hava endast ett fåtal uppgifter stått till buds. Inom Enskilda järnvägarnas pensionskassa har verkställts en jämförelse mellan det observerade och det enligt ålderdomsförsäkringskommitténs tabell för män beräknade antalet dödsfall under tiden 1910—30. Därvid har för åldrar under pensionsåldern, 63 år, konstaterats en underdödlighet av 27 % och för högre åldrar en överdödlighet av 13 %. Rörande dödligheten bland de försäkrade i Svenska personal-pensionskassan under åren 1917—30 har meddelats, att en jämförelse med 1921—25 års allmänna dödlighetstabell utvisat en underdödlighet av 17 % för hela materialet. Undantagas de två första försäkringsåren, minskas underdödligheten till 10 %. Den är mest framträdande i de lägre åldrarna; i de högre har en ringa överdödlighet konstaterats. I fråga om livförsäkringsbolagens tabell för genast börjande livräntor ådagalade en undersökning, framlagd för nordiska livförsäkringskongressen i Oslo 1926, att dödligheten under perioden 1900—24 uppgick för män till 117 % och för kvinnor till 110 % av den enligt tabellen beräknade. Jämförda med den för perioden 1921—25 iakttagna befolkningsdödligheten, utgjorde männens dödlighet 111 % och kvinnornas 88 %. • .. , En av Civilstatens änke- och pupillkassa år 1926 företagen undersökning rörande dödligheten under nioårsperioden 1917—25 gav till resultat, att det faktiska antalet dödsfall bland änkor utgjorde 767 mot 772, beräknat enligt ålderdomsförsäkringskommitténs tabell för kvinnor, vadan praktiskt taget full överensstämmelse TflnflP

Beträffande gratialkter (änkor) i Flottans pensionskassa har för åren 1911—30 konstaterats en underdödlighet av 3 % i förhållande till 1921—25 års befolkningsdödlighet. Vad beträffar riksförsäkringsanstaltens och de ömsesidiga arbetsgivarebolagens erfarenhet i avseende på dödlighetsförhållandena bland de olycksfallsinvalider, som åtnjuta livränta från nämnda försäkringsinrättningar, hänvisas till den undersökning, för vilken redogjorts å sid. 71 och följande.

Bilaga 2.

TABELLER

86 Tab. 1. Antal döda på 1000 av Hela

Hela befolkningen

Män

Kvinnor

1796 97 98 99 1800

24.65 23.81 23.08 25.18 31.43

25.72 24.96 24.17 26.48 32.53

23.65 22.73 22.07 23.98 30.41

26.72 28.97 31.61 25.15 23.85

01 02 03 04 05

26.08 23.71 23.77 24.87 23.48

27.04 24.72 24.77 25.95 24.17

25.19 22.74 22.79 23.7 s 22.75

26.95 32.45 34.74 28.62 29.39

24.77 30.05 31.74 26.31 26.45

06 07 08 09 10

27.51 26.22 34.85 40.04 31.57

27.97 26.28 35.94 41.40 33.53

26.23 25.02 32.04 36.73 30.16

25.06 25.63 27.17 27.15 26.06

26.36 27.16 28.51 28.21 27.ll

24.14 24.51 26.29 26.56 25.45

11 12 13 14 15

28.81 30.27 27.37 25.07 23.60

30.96 32.29 29.39 26.39 24.73

27.23 28.73 25.72 23.98 22.58

71 72 73 74 75

27.77 37.41 52.45 22.36 24.84

29.06 40.00 54.06 22.70 25.57

26.86 35.33 51.26 22.12 24.21

16 17 18 19 20

22.66 24.25 24.37 27.36 24.46

24.16 25.39 25.91 28.77 25.60

21.28 23.22 22.96 26.07 23.40

76 77 78 79 80

22.50 24.93 26.65 28.50 21.74

23.27 25.73 27.86 29.25 22.63

21.78 24.20 25.53 27.81 20.91

21 22 23 24 25

25.57 22.59 21.02 20.77 20.54

26.85 24.17 22.47 22.33 22.07

24.3 s 21.14 19.67 19.33 19.12

81 82 83 84 85

25.55 27.26 28.11 29.75 28.30

26.52 28.67 29.84 31.31 29.32

24.65 25.94 26.50 28.30 27.36

26 27 28 29 30

22.61 23.05 26.74 28.97 24.08

24.14 24.31 28.72 30.86 25.84

21.18 21.88 24.90 27.23 22.45

86 87 88 89 90

25.94 23.95 26.68 33.13 30.43

27.12 25.16 27.45 36.00 31.17

24.94 23.07 25.50 28.47 27.82

31 32 33 34 35

26.00 23.38 21.74 25.68 18.55

27.54 24.27 23.00 27.27 19.64

24.58 22.55 20.57 24.20 17.54

91 92 93 94 95

25.49 23.90 24.27 23.60 27.94

26.52 25.21 25.32 24.62 28.72

25.13 23.12 23.61 22.82 27.28

36 37 38 39 40

19.97 24.65 24.10 23.56 20.35

21.07 26.06 25.57 24.67 21.45

18.95 23.33 22.73 22.52 19.32

befolkningen

Män

Kvinnor

1751 52 53 54 55

26.18 27.34 24.03 26.33 27.38

27.66 29.11 25.57 28.00 28.67

25.34 26.25 23.11 25.36 26.80

56 57 58 59 60

27.66 29.92 32.37 26.27 24.78

29.40 30.89 33.24 27.49 25.82

61 62 63 64 65

25.80 31.22 32.90 27.24 27.68

66 67 68 69 70

Ar

Ar

medelfolkmängdeii åren 1751—1930. Hela befolkningen

Män

Kvinnor

1886 87 88 89 90

16.61 16.13 15.99 15.99 17.12

17.16 16.71 16.45 16.35 17.61

16.08 15.58 15.56 15.65 16.66

20.88 22.69 18.77 18.69 18.44

91 92 93 94 95

16.81 17.88 16.83 16.38 15.19

17.45 18.21 17.44 16.76 15.66

16.22 17.56 16.25 16.03 14.75

22.17 24.19 24.87 20.73 22.17

19.36 21.29 22.53 18.84 20.76

96 97 98 99 1900

15.64 15.35 15.08 17.65 16.84

16.07 15.81 15.60 18.14 17.33

15.23 14.92 14.58 17.19 16.36

21.77 27.58 21.69 20.13 17.65

22.71 29.03 22.49 21.16 18.48

20.89 26.21 20.94 19.16 16.87

01 02 03 04 05

16.05 15.37 15.09 15.29 15.62

16.46 15.67 15.55 15.55 15.96

15.67 15.08 14.65 15.05 15.30

61 62 63 64 65

18.47 21.40 19.33 20.25 19.36

19.35 22.22 20.14 21.05 20.45

17.64 20.62 18.57 19.50 18.33

06 07 08 09 10

14.37 14.59 14.91 13.67 14.04

14.66 14.80 15.08 13.81 14.29

14.08 14.39 14.74 13.50 13.80

66 67 68 69 70

19.98 19.64 20.98 22.27 19.80

21.09 20.67 22.22 23.39 20.74

18.93 18.67 19.82 21.22 18.92

11 12 13 14 15

13.80 14.19 13.65 13.84 14.67

14.10 14.41 13.93 14.01 14.79

13.50 13.99 13.38 13.67 14.56

71 72 73 74 75

17.21 16.28 17.20 20.32 20.27

17.93 17.18 18.02 21.47 21.39

16.53 15.42 16.44 19.23 19.22

16 17 18 19 20

13.56 13.39 18.01 14.46 13.30

13.71 13.58 18.58 14.57 13.42

13.41 13.20 17.46 14.35 13.17

76 77 78 79 80

19.59 18.66 18.06 16.94 18.10

20.54 19.68 18.67 17.50 18.78

18.70 17.70 17.48 16.40 17.45

21 22 23 24 25

12.40 12.79 11.41 11.96 11.73

12.41 12.46 11.44 11.90 11.69

12.39 13.10 11.38 12.01 11.77

81 82 83 84 85

17.68 17.35 ; 17.31 i 17.53 ! 17.75

18.43 18.19 18.08 18.31 18.49

16.98 16.57 16.59 16.81 17.05

26 27 28 29 30

11.77 12.70 12.02 12.19 11.70

11.66 12.57 11.93

11.86 12.82 12.10

Hela befolkningen

Män

Kvinnor

43 44 45

19.42 21.06 21.45 20.27 18.83

20.45 22.30 22.42 21.89 20.14

18.45 19.89 20.54 18.76 17.61

46 47 48 49 50

21.83 23.69 19.68 19.84 19.79

22.84 24.74 20.65 21.06 21.22

51 52 53 54 55

20.72 22.70 23.66 19.76 21.45

56 57 58 59 60

Ar

Ar

' '

88 CD 0 0 CM CM OJ T-l

m

PH

o

OS

O

CM

T-l

co

OS ia TJI

T*

CO Tji

CO TU TU

-*i t^

t— t -

os ©

CO ©

oo

*~

LO

pH

CM

0O

o

c-

O •pH

T*l T-l

CM CM

•*tl CO

iO o

eo OJ oo

o OS

t—

t_ ©

©

pH

t^

©

oo

TH

O

CO CO

CM iO

CD 00

o

o eo CM

Tji

•

O

-T"

o

o TJI CM

m TH

|

CO

T-1 \0 CM CM OJ i—1

••a

|

»O O* C5

00 OS CM

t~

•pH

CM O co

•n o m

os co TJI

CO UJ TJI

co

co eo C^

,_,

T H

"H TH

pH

© 00

co CO

OJ

r-l

CO

•PH

TH

CM

,_, •*

00 oo CO

•PH

T-l

O

oo

C O O T - l <M OJ TH

co

oo

co

T-HT5 T-l TH

TJI

CO

CO

eo co

o »o CM

o iO

co U0 Tji

T*

OJ

•<*

CO CD

o CO Cl

co os LO

co CO 00

oo o CD

OS co t>

CS W C^

PH

t^

«J

co [>

co

O

tf3 CO

OJ

ae>

|

C O O O H

a>

-C Ä

1 S-i O

o o

10 O •pH.

u a>

C O O o>o

Ä DC

C

•C3

«t-i

1 00 OJ 1

1 O

coo OOCJ 00

nä i—1

p

fl a O)

<V

13 O

«fen

•p^

B

s

jM

g

O «M

41 C

O

•O O)

fl • es

O

i SS

1 00 00

os

co

t»

eo

oo WJ CM

coo r-oo 00

CO t—

t— Hi

t p-l

*4

CD

CD

©

CO

00 CM

m

CO

Tji

t

T ^

o

T-l Tji

CD

T*

cs

CM

CD

t--

co

T *

CO

o Tji

t -

1 CD

coo coc^ 00 •pH

>~*

CO o

OS TM TJI

co

CM UJ TJI

o CO TJI

!>•

CO

Tji

Hl TH

00 Hl

O CM

OJ iO

OJ

T *

|

os

«o

00 CD CD 00

(M co

OJ

t^

Hl

>o CD CD

TH

t .

O

s

CO

os t» CD

CO

os

O

Tji

OS co

oo

os

CO IO

os CD

00 Hl

OJ

CD

-

>*

o

>o »o

•pH

CM •H

co

c^c~ 00

iO

OJ

<M

«J TH

lO 00

© ©

l>

Tji

t -

cs 00

CD

PH

t .

•*

>oco 00

CD CO

©

OS

iO

eo

|

os CS iO

00 LO

TH

O eo CO

T*

CM

oo CM Tji

tfj

IM

OJ OJ

T H

CM

^ _

• H

O

»O

^fl^

oo

«*

TJI

HI

«*

»o co co

co co CD

OS «J CD

o 00 o

eo »o CD

eo OS

o

CD

o

t -

os co

T-l

Co

CM CO

O

CO

T H

•PH

CO o

00 K*

!>

oo

co o B*

t_

©

^H © co CM

co *o

CM OJ

CM

t—

«s

CD co

00 iO

eo OJ

>o

TH

TJI CM

I O TH

TJI CM

WJ

co

CO

l O

<M OJ

© t> co

© r^ LO

•Hj< OJ

UJ

-# CM

CO ©

t -

— * •*

©

CO UJ

co

00 T H

• H

•PH

lO CM

00 eo

C0 00

CO It*

t* ©

KS pH

^

©

iO

Hl

©

00 O

co

OJ

T-l

TH

CO CM

o

TH

eo CD

CO

©

Hl 00

O

^

o-

OJ

•PH

•

*

00 TH

•PH

T-l

-*

p-l

t—

© CO

OS

os

OJ

P H

»O

TH

T-l

•<* Hl

[> CM

00 CM

OJ CO

co eo TJI

• *

t~ pH •pH

T-l

•PH

P H

CM

CD CD

»O

CO ©

©

Hl

T *

pH

©

T-i T-t

• > *

00 T-l

T H

Tt» CM

"* CO

CO eo o iO

eo co

© ©

eo ©

CO «J

00 CM

O rtl

o co

©

©

IH

i O

•*

eo CO

o

CO

CD

T H

eo >n TJI

CO •o CO

uo OS CD

t *

o >c CJ5 (M

Hl

iO

"*

T-l

o

ÖJ c^ CD

CO Hl

o [>•

•pH

T-l

^ «5

o T-l

OJ t>

•PH

T-l

,_,

J,

©

©

Hl

•PH

»o t> TH

•PH

T^

eo

©

Hl

o CM

c^ 00

•PH

T H

© UJ

© Hl

Hl

eo CM OJ

00 co CM

•Hl

eo © [>•

co CD CM

OJ co •pH

CM

CO 00 pH

OJ CM o eo CM

TH

CM

<M ©

PH

© ©

OS t -

00 ©

[ >

C5

»o CM

r> co

•pH

iO

00 t>

r_ © C^ CM

© 00

>o ©

© CO

© oo

OJ co

lO kS

-#

•PH

TH

•PH

«J ©

CO O

eo

•o ©

t_

OJ OJ

eo

o o CM

CO OJ CM

iä

o OJ

»< -

t-l T H

CO -Hl T-i

^

TH

_

CD

©

00 CJ

o

co

CD

T H

•PH

•PH

T-l

CM

Hl 00

P H

©

1-1

00 oo

pH

© ©

O

eo o CO

©

00 O oo CM

T-l

TH

TH

O CM

»Q CM

CO co

•rf

co CD

o CD 1

iO

o c^

iO o

o CO

U0

co Hl

•*

t~

CM © Htl CM •pH

os CO

iO

•PH

•PH

CO CO

vo

•"*

co

I-l

>o l>

oo iO CO CM

o

TH

o

_«

H

© t> CO

CO Hl

t -

pH

TH

00 co

»O

©

PH

'O CM co

p-l

o

CO Hl

CM

-*

os

o oo

i O

TH

co

CM

00 00 l>

os iO

oo OJ

© ©

co eo l>

^

H<

00 CO

O

CO

LO -Jt CM

oo

© O CM

KO TH m

• *

00 CO

00 OJ

OS

o OS C3

»^

pH

00 OS

m

T-l

00 Hl

t *

© 00 eo CM

T H

O

TH

eo CD

^,

CO

i O

oo

o

© CO l> 1—1

CO ©

co os t>-

CM

co 00

T *

PH

Hl

lO co

©

-«*

CD •PH

©

t>

pH

co co OJ

co CO 00

OS

HI

co co C-

•# •o co

© CO CO

co os co

T*

eo eo co CM

eo

t "Hl

TH

CM pH

§ ©

©

pH

3 OJ OJ CM

CJ Hl

© •c o

OJ •PH

TJI OJ

! > •

ftfl ©

r-*

•^

O

o

1 o

iO

7 f lO

O

TH

O CM 1 >o T—1

i O

O

CM

T T f

O CM

iO CM

ta

o CO

O

i O

co

l O

1 O T *

O

tO

t T

iO

O

• < *

i C

T

iO CD

>o

1 o [>-

o 00

iO c»

1 o> oo

1 i O

co

1 OS 1-1

a

eo

t C5

CM CM

C5

CO rH

T-t

C5

CM tH

in O

fc»co •<*

r H

o

»o eo

oo

T*

h* C5

C3 CM

CM

• *

CD

Tji

l O

O

as

m

TJI

CM

00 T-t

T-t

o

o

oo TU

t—

CO 00

lO

CO

OS

T<

,_,

t_

T-t

CM

in

• *

l>

00 O

CO

OS

T-i

T-t

T-t

eo oo

o

O

co

t CM

O CM

CD • *

CM <M OS

TH T-t

CM

CM

CO

T H

Tt<

TX

o

o

t -

oo

CO

CM t—

O

CM t -

O Mt

T-t CM

oo

CD O i-H CM

**

pH

O

CO

CO

lO

o-

O

t>

l>

O

PH

o

-H CM Tj<

H o

C5 CO

eo rH

rH CD

O CO

as

TH

r H

oo

co 1-H

CM CM

TH

oo eo

oo eo

t . CM

CD

CM T-t

00 rH

as

l>

r H

TjH

eo

P H

M9

CM

CM

-*

T-t

1-H

|

H i O 1-H 1-H OS T-t

|

C D O

fl

O T - 4

OJ

ii

i

CO

oo

co

CM CM

co

H

CD

CM

TH

»O

l O

o*-

CM

O

«

H

c»

CM iO

CM

eo

m

00 CO

CM

T *

i O

O

1-1

o> »o

O O r H l O

co

o>

-* t>-

t t -

in C5

t .

O

CO

00 CD

t>

l>

O

CM

as T-t

O

1-1

T-t

>o CO

•* o

rt

•-1

•*

co

05 CM

kl o r~j c s

fl *-« s

fl fl 3

•S to .2 S k

r&4 "«3

<£ P5

CM rH CM

-*

00 TH

O

TH

00 TH r H

CM CM.

k

o g g •<^>

+S

o

co

oo

CO 00

©

TH

CO

TH

in

OO

CM

00 00

CD CM

-*

eo

I-H

CM

oo eo

eo co

O CM

CM

as

CO

OS

as TH

t^

T-t

CM 00

00 T-t

O CO

co r H

1-H

co r-

PH

OS

© CM

o T-t-

O CO

CD 00

as co T-t

o

co co

t .

c-

00 Ir-

CM

t -

eo

m

CD

t— rH

OS

CO

CO

co

-* •*

co

uO

**

CM O

I>

o

CO

o

T-t

T-t

CM

eo

CD

rH

_

oo

fr-

OS CO

oo

00 CM M<

CO

• *

O

CO

O CM

CM CO

CO »O

C^

-Q

oo

TH

00 rH

CD CM

«s eo

PH

fr-

M

fr-

©

j .

CM

|

„, O

eo

•«*

l-H

eo

TH

O S O 00

CO

I O

CO

TH

l O

CD

co

t>

l>-

00 T-t

T-l

co eo

CM CD

00 t -

*_

co

in

o

o

co

05 t -

oo

1-H

t CO

co

CM tr-

t -

t . rH

OS OS

to eo

CO

co

TH

l O

CD

CO

c-

o

CM CM

»O CO

CD lO

CO

r H

TX T-t

|

CM CO

eo r-

oo

co *9

CO t -

PH

05 CO O

co co

TH 00

0 0 CS 00

t> CO

CD

CO

TH

m>

os

iO>

O

TH

CO CM

00 CO CD

co

t—

•* -tf

oo

H

I I

O

00 00 00 1-H

1 C D O f>00 00

oo

«2 51

<*

c»

CO

H

OS TH

O

PH

CR O

•**

o

«5

• ^

OS O

in OS

T< 00

OS O

• « *

CO

»o

CD

CD

t>

00 O

CM CM

Tft

r H

l O T-t

CO CM

CD O

• *

t_ lO

o

00 O

CM» t -

t -

CO

1-1

• *

T *

»O

co

co

I>

as

T-t T-t

in

pH

m

eo

C5

T-t

t -

CD

CO

•«n

«s c»

CD CS

TU

TH

i O

CO

co

t>

r H r H

co

CM

>c

T H

t -

»~ •* as•* 00

CD

O

\a

rH

co

o

eo

O 00

CO CD

CO

CM

co

O)

lO

CO

CO

fr-

eo

rTH

CO

TH

uo

CD

t>

in

1 C D O

coc00

rHUO CD CD 00 rH

I

C D O » O CD 00

eo

C» CO

CO CM

CM 00

CM

00 TH

TH

MS

S3 OO

CO H

_

©

<M

o

T H

O

TH

T *

o

oo CM

00 ta

TH

CM

CD CO

as

o o r H

eo

CD CO

^

00 05

t— CM

1-H O

CD rH

TH CM

I >

TH

O

CO

as ta

as

l O r H

t_

05 CM

in

T*

CM 00

r~ CM

CM TH

t> CO

co o T-t

PH

00 CD

05 CD

in

CM

as

O

CO

00 T-t

r H

T-t

T<

r H

•*

05 CM CO

t _

•«*<

O

eo

m o

CM CD

eo

C5 C5

CO CO

m

00 O

CM

CM

»O t>

rH

r H

CM CO

t>

r H

m T-t

r H

T-t T-t

as i-H

CM 05

r—

CO

O CO

t_ ©

00 CO

05 O)

CO

T-t O

00 O0

eo

t -

CO t -

TH

»O

co

O rH

Tji

as T-t

as CM

os CD

O rH rH

O t>

oo

eo

in

o

eo

os

O

•"* •>* b-

CO CM

t— CD

00 CO

00 OS .

O

CD 00

.^ t *

eo o>

t -

00 TH

TH

\a

T H

eo m TU

r_

T-t

co

CM

*-

CO 1-t

CM

r H

T-t

in

CM

•>*

eo

CM CO

O

CM

CO

r H

T-l

r H

T-t

P H

TH

o

rHiO KOiO 0 0 l H

o

o o

!>•

t—

m 00

o 1—t

• *

oo o

oo

*r

fr-

2 CD t>

00 CM

r H r H

!>• T-t

CM CO

05 T4

• » *

C5

• &

TU CM

CD CO

fr-

T-t

TH

PH

eo co »O

frI-H

o-

00 CO

eo CM • *

CD

CO CO CM CD CO 1-H

CD CM

eo co a> CM

fr^H

©

oo os

«~

T< © CM

as m CM

CO CO

oo

CO CM

T-t

<M CM

T-t

ee

UO r H

l>

CO

xO

frfr- as

m

CD

O U)

00 O

CD

•**

lO

co

A

T-t

oo

•>; co *;

•«* r H TH

TH OO

>J0 T-t

-H ©

CO CO CM

CM

oo

„ m

T H

• < *

CM CM

°2 TH

oo

»O

r~

r H

CD TH

co

1-1

rHlO l>- t > 00

as

©

iO

T-t

T-t

••o

© t -

CO rH

fr-

T H

<8 Ä cs

C5 C5 TH

CO t~

oo rH

£ p ®

m

OS

eo

I

fl

•* T-t

CD

O id

T-t CM

C5 t -

f-H

«a S 00

CM

CO

00 CM

E

«r-

eo CM

•o CO

CO

eo

oo

o o

os

fl

OS 1-H

OO OS

OS 1-H

•Q O

*

O CO

O CM

•* O CO

1-f

««S

CM

©

CM CO T-t

OS 1-H

o> S

fr-

©

00 CM

TH

T-t

T-t

00 P H

g CM

CM CM

00 CO CM

fl OJ

—t

~4

l O

1 o

O rH I

l O

O

1-H 1

CM

UO

O

l O r H

i-H

lO CM O <M

o

I/O

7 oT »o CM

co

O

»O

TH

O

V5

l O

T 1 o uO

o

CO

T «

Tj<

KO

1 I

O CD I

m »o

l O

T o co

o

L

T

VO

CD

o

O

1 o t>-

O

O

T

T oT

\a

i O

c-

*

co oo

co

CM CM

_

•rH o

CM CM

r—

o

rH

CO

Ttl

"*

co

00 CO

o co

M M

in

01 TH

00 CM

co

25 CO

O Ml

o

r-

CD

OS

CM

rH

Hl

co

r-

co

os

IH

Hl

o

rH CM

CO CO

M< CD

CO

CO Ml

00 CO

^}l CO

CD

co

00 CO

Ml Ml

o

rH TH

•r-l

©

t—

I>

co

co

o

OS :©

,H

CM

OS

1>CM

CM

O

c-

o

CM

co

o

Ml

u-5

co

in

co .

rH

in

<N

m

CO

o in i>

os

HH

CO

CO

T-1

co o

O CO

O I>

in

CM !-H

00 o or. L^

TH

S3

«* oco

C O O T - l CM O

!*-

CM

CD

o

CM

o-

in M

in Ml

o

t-

OS

co

co

Hl

t~

CM

in

o

o

CD O

Mi CD

in t>

o oo

rH

CM

t—

rH

CO

tH

o«5

o o

o o 1—1

lO CM T-t

^ o

o c*>

o

Ml

CO

»o

OS

co

• *

Hl

o

o

US

o

os

co

UO

00 CO

CO CO

00 M

co

00 I> CO

CD -Hl

00 Ml

o o

Ml

lO

o >n

Ml

oo

o

m

CD lO

HI

co

>(0

o

OS

CO

(M

t-

CO

CO

co

m

o

o

co

[>

co in

o

o

c-

TH

CD

m

M

TH

© rtrl O

5 TH

|

CO o

O H

•4

O

ao

T-(

CD

O O

>o

t-

co

•>n

|

c o o o o oo

©

Ml

CD

00 Hl

CS

in in

CD in

Ml CD

m

os irin

«3

OS

CM

CO

m

C» t-

co 00 oo t> 00

m

Os

KO

IM

CO

CO

CM

CO O-

— *

Hl

o oo

•HH

o

T-t

1—1

CM

CD

m

o

«*

in

m

m

m

co

t-

o

rH

PH

t-

oo

iH

o

m m

lO

ir-

co

o co

o

<M CD

00 in

in

CM

oo

co Ml

00 00

co

OS CM

t-

o

D-

D-

o >n

Ml CO

CO

CO

m

os

co

rH

co Ml CO

I>

M

00 Mt

TH

•1-H

•HH

m

o M

OS

CO

"*

os 00

m

iO

o

co

CO

CM

M<

o

m

o

m

CD

c^

co

co

t-

CO

CM

oo

o>

rH CD

00 CO

Ml 00

CD

Hl

CO CD

CM l>

os co

in

CD

•rH

oo

TH

..2 »« ®

|

rH

OS

rH

Hl

e

l—

CD

o

Hl

o

oo

co

cco

o

M< 00

o

Ml

-Hl

o

co m

co o

I>

t>

o m

Ml

o

m

m

O CD

us Tji c-

o

OS

CD

co

CM

co

t-

rH

oo

CO

OS

CM CD

r-

-Hl

o

M

CD

T-l CD

T-1 CD

CO CD

O I>

co

O

oo

CO

co co

CO

o

>o CO

O O

CD

00 O 00

TH

©

-

co o

C

o o

ooo

»o

CM

t-

CO

tree

o c-

CM 00

CO

o

00 •H

oooo 00

•

os

CO

CM

o

CM

CM 00

IT-

o

CO

co in

«*

CO 00

co

>n

Hl

00 00

00 o

co o CD

m

m

in

m

o

oo

o

CM

CD

rH

o

O

co

co

os

W3

co

CM CD

o

o

o o

CM CD

in CD

l> CD

00 CO

CO

o oo

o

CO

in

c-

TH

si I 1 eg § ao ^ S3

©

e

1 C O O

c-oo

oo

©

o T-l

CO

o CO t>

OS

o

rH

<M

CO

10 Hl

CM

00 O

T-l

rH

o

t00

M 00

00 00

1—1

CD CD

o

o

1-1

co

TH

co

CD

r» co

T-t

CO

c~

r>

o

C! rH

oo

t-

CO

t—

o

CM

CC-

c-

c-

CD

oo r00

t-

m o

TH

|

T H lO

t>[>-

t» 00

co TH

|

OS

c o o

Ml

CO c-

o

M<

©

o

o

CD

co

CO

co

CM

CM

o TH

o

co

cc-

o c-

o

rH

CM

c-

CM 00

r_ c>-

OJ

o

rH

in

oo o

o oo

o

co co 00

o

CM

CO

t-

1—1 00

o o

o

00 CD

c-

c—

».;

o

D-

r-< Ml 00

fr- ooco

CO

Ti

OS

t-

rH

TA

CM

CM

CM

CD

co

r*-

T-(

CM

oo

CM O

M»

oo

C75

O

Hl

TH

coco oo

HI

CM

t_

CO

• *

co

co

CO

l.

CM

CO

CO

CM

CM

Hl

t-

Hl

O

oo o

o o TH

c-

co

c»

o

T-t

CO CD

T-t

co

cb»

Ml

T-t 00

O

TH

c-

CD 00

C-

t-

CM

TH

r^

HH T-H

o

r-

o

tr-

C"

oo

TH

•«e •*w in

o l>

o in

oo

oo

o o T-l

o o TH

o o

o o

o

o TH

o

in

O

o

o

m

O'

CO

T o

T oT

in

•o

Hl

rH

CD

lO

IM

r-

HO

rH

co

OS

CO

iO

c o o

lO

CD

ro

o

oo oo

co 00

F-

co oo

CM

co

o o

o

o

Ml CM

(M

l O CO 00

Ml 00

O O

o o

o o

o o

o o

o o

o o

o o TH

o

o T-t

o o T-t

o o T-t

o o T-t

o o T-t

O

T-t

o

»n

o

m

o

in

m

CO

^o

o

CM

m

CM

lO CM

T m o

oo

TH

1 T-lO

TH

TH

TH

TH

rH

TH

:© t-l

<o

2 CO

r©

«d rH

•«,

o 1

1 o

7 7

o

o

TH

CM

>o T-t

o

CO

o co

-<*1 co

Ml

o in

K

f o

1 in

Ml

o

m

CD

L

l

in CD

o c-

in

oo

si

co oo cg cg os i-i

• * *

*© :© -O ©

| cg cg

OS

fl

co lO cg

cg !-(

o 00

co

<M

CO

t-

c^

cg cg

•<*

cg

cg

CO

rH

co

CO

CO CD

l-H

o

O O

fc-

CD

co

C5

C5

oo

C"*

o

CD

o

O

o

co

co O

l-H

rH

CD

Ca cg • < *

CO

<M

CO

CO

i-H

Tp

o

l-H iO

-*

|

r»

os i-i

oc ©

|

a

i-Hl-H OS i-H

r*

93 CO

ca cg

CO

T*

CO

CD O i-i cg

| |

co

Ca

CO

os o

cg

i *

rH

co

OS

rH 1-H

iO

iO

o o

O CD

CO

os i-i

l>

f» co «5

CD O O T H

OJ

o

co

oo

cg

O ,_i

os

l-H

CO

CO

00 O

<*

o

O O

t-

m

O CD

OS iO

tCD O

iO

CO

o

c^

CD iO

•*

co cg

lO

iO

CO

CD

oo

o OS CO

CM

o

C-

oo

CD

o co

•«

O

o

^i

o

lO

o iO lO

-*

co cg

t-

CO

co

o

rH

m

co

ca

i-H

co

co

os

CD OS

co oo

OS CO

CD

ClO

OS iO

TH IO

iO

OS

o

rH

cg

co O O

• *

"*

00 OS

00 00

o m c^

co lO CD

CD

t>

co l-H iO

OS

CO CO T}<

[>

o

iO

O

cg

l-H

03 U c3

ca O

CO

OO

o

i-H

CD

oo

co CO

iO

o co m Ca cg iO

o cg

>*

CD O

7-1

m os c-

m

CO

co

iO

o

b.

t-

o

iO

<M

O

t-

CO

rH

Öl

i-H

co

CD

O CD

in

t-

t-

CO

•># OCD

OS iO

CD

oo

rH

c

CD

rH

lO

cg 00

(M

00 lO

CD "l>-# 00

c-

oo CD CD

co

CO

.co

oo

iO

r» co

CO

CM

rn

m

CO

CD

">• mc-

CO

o o i-H

r-

IM

CO

m

IM

t-

oo iO

CO

CD O

iT5

oo os

OS

t-

o

o

co CO

CD

co m

iO

iO

cg o-

CD

• *

l>-

<M

CO

CO

oo

•* cg•*

»o

co

ca CO

TH

co

tiO

lO

t~ lO

• < *

iO

r-

IO

lO

i-H

ca CO O

CO

o-

T-t

T-H

|

o O CD

coo

a

OSO 00

o »o

t*

os os

I

5C »©

coo

00 OS 00

h °o H fl .a *

ii*

s

« °rH S •*

O

1 00 0 0

»03

I a

coo r~oo 00

i-H

.

| 03 C M

t-

co

co

CO

o oo

"* c^ •** oo 00 OS

CO

"* C^

l>l>-

o c-

lO

• *

o

rd

OS

IQ

00 CD

cg

1—1

CD

o

oo

CO OS

O

• > *

rH

O 00

I> OS

OS

-#

o

o

CO

os

iO T-H l-H

O O

t-

CO

CO

r~

• ^

ct~

• *

r~i>00

• *

iO

>o

co

c~

iO

p-

00 CO

c-

ca CD 00

m

m

-* co

cg i>

m o co

I> 00

co oo

CO rH

CO

t-

CO

i-H

co

CD

i-H

• *

cg CO

CO

OS

o c^

co

t.

t—

OS

co

»e

t-

»H

IM

CO

O

T-H

i-H

c~

OS iO

i-H

fr-

iO CD

iO

00 CD

CD

co

T« CO

os

CD

ca 00 C-

co CD 00

ee

-H

• *

• *

CO

CO

in

CO

t-

00 i>

cg t>

l>

I>

^H

co

T-H

CD

m

co CO

co

co co

lO

co

I>

00 CD

7-1

|

o CD

!>• cg

CO

cg

os m co

OS

CD

ca

C5

rH

«5

CO

o

rH

<M

7-1

co os

i-H

l-H

OS

-*

00 OS

os

CD CD

co

oo co

co t>-

rH

• *

OS

OS

OS

c-

oo

os

os

m C00

oo

l-H

C~

co cg

CD

CD

CD

co m co co

CD

<M

in

IM

CO l>

i-H

00 00

(M l> O

co O 00

m co

i-H

co

in

O

ca

ca

o

iO I>-

iO

l> •*

m

CD l>

co 00

o

co

CO

rH

id

oo

oo

oo 00

00 00

00 00

ca OS l>

ca cg 00

rH

<M

rH

os o-

OS t>

CD 00

m

ca CO OS

T-t

rH

IM

v~

CO 00

<M OS

t>

in CD 00

00 CD

oo r-

l>-

CO

00 CO

CO

co

CO

c^ os

ca CO

OS

co cg OS

CD OS

ca CO

o

i-i

coo coc00

©

co

•J CD

oo 1-H

i &* 1

©

"* CD

CD

i-H

•03 1-H

+* ©

h ©

i-H

2 '

fl

CD

i-H

©

^

o

CO

m

t.

o -OS <# os

r~ os

cg

co os

US

rH

o o

lO

o co

os

o T-H

co C» 00

>n

<M

lO

00 CD 00

o c^

o

t-

CD

c-

ro

00 CO

CO

OS

TH

I CD CD 00

1-1

o l-H

• *

os 00

00 CO

• *

CD 00

cg 00

o 00

o»

I>

[>

L»

o CD

m cg os

t^

00 CO

co

os

os

o l-H

o o i-H

o o T-H

iO

O

CO

o

T o1 m T T o

CD O

m

co

co

CD

t—

T-H

•03

I lOCD 00

o

rH

CO

co

o

CO

lO

lO

o

co

T-t T-H

l-H

TH

co o T-H

CD OS

T-f

co i—i

o>

o o

o o

O O i-H

o o

O O

iH

i-H

i-H

lO

o

lO

O cg 1

iO

O CO

cg

os

IM

cg

os

o o l-H

O O

T-H

o ol-H

O O

TH

o o T-H

O O

T-H

o o T-H

o o t-H

o

o

o

IO

o

o

o

m

iO

CO t

os

co

TH

12 «M

I 00 1-H

1-H

i-H

O

o o T-H

»©

Q T3. rH

H 03

1 o

1—1

iO

i-H

O TH

iO i-H

1 o o cg

cg

o co

lO

^

iO TU

iO

iO

1 L

l

L

l

O I>

o

T T T A

lO

c-

lO

92 Tab. 4 a. Antal dödsfall inom olika åldersklasser under perioderna åren 1926, 1927 och 1928,

Dödsorsak

I. Bildningsfel och sjukdomar hos nyfödda.

II. Ålderdomssjukdomar.

III. Havandeskaps- och förlossningssjukdomar.

Ålder i år

M ä n 1911— 1916- 1921— 1926— 28 15 25 20

9168 18 2 2 1

4 802 14 5 2 2

1596 5 2

1628 1

—

1578 8 3 1

—

1 1

—

—

—

—

—

4 825

0- 5 — — — — 5—10 10—15 — .— — _ 15—20 20—30 30—40 40—50 — — — — 50—60 9 14 14 5 60—70 531 557 455 269 70— 26 892 25 903 23 718 13 316 Samtliga 27432 26474 24187 13 590

—

—

—

—

—

—

—

—

—

0— 5 11063 10 088 5—10 21 13 10—15 5 5 9 15—20 2 20—30 — — 30—40 40—50 — — 50—60 60—70 70— Samtliga 11091 10108

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

1 88 4389 4478

—

3 92 4 729 4 824

1 89 4198 4288

610 117 58 100 212 167 206 193 243 558 2464

566 85 57 73 149 126 134 119 128 132 1569

_

—

IV a. Infektionssjukdomar och 0— 5 5 274 6549 andra parasitära sjuk- 5—10 1347 2 373 domar (eikl. tuberkulos). 10—15 663 1414 15—20 550 2 445 20—30 835 7 523 30—40 468 4 705 40—50 438 2104 50—60 470 1357 60—70 494 1189 70— 776 1156 Samtliga 11 315 30815

3 047 583 368 401 731 557 632 589 614 813 8 335

1563 295 175 271 486 398 465 447 509 846 5455

387 93 60 98 125 105 125 135 138 156 1422

93 1911-15, 1916-20, 1921—25 och 1926—28 samt under vart och ett av fördelade efter dödsorsak. •

-

Dödsorsak

Ålder i år

K v i n n

o r

1911— 1916- 1921— 1926— 25 28 15 20

1247 5

1131 5 1

1209 4

— —

—

C"

I. Bildningsfel och sjukdomar hos nyfödda.

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30

8 049 12 4 1 2

7 281 14 2 1

6 484 18 11 1

—

—

3 587 14 1 2 1

50—60 60—70

—

—

—

—

—

— —

Samtliga

8 068

7 298

6 515

— —

— —

—

—

— — — —

— 1 1

'

— 1

II. Alderdomssjukdomar. 5—10 10—15 15—20 — — — — 20—30 — — — — 30—40 40—50 — — — — 50—60 21 20 21 9 60—70 821 799 751 357 70— 35 670 35002 33 357 18392 Samtliga 36 512 35821 34129 18 758 III. Havandeskaps- och förlossningssj ukdomar.

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

5 112 6146 6 263

1 127 6 516 6644

3 118 5 730 5851

_ 45 362 378 110

11 126 131 32

17 107 112 36

17 129 135 42

—

2 61 560 612 205 1

—

—

—

—

323 IV a. Infektionssjukdomar och 0—5 5 255 6376 andra parasitära sjuk- 5—10 1339 2490 domar (exkl. tuberkulos). 10—15 628 1598 15—20 433 2 294 20—30 497 5 860 30—40 359 3955 40—50 324 1775 50—60 372 1387 60—70 520 1329 70— 1099 1517 Samtliga 10 826 28581

2 868 555 332 357 565 585 481 545 669 1219 8176

1443 329 178 189 393 394 443 422 615 1241 5647

368 92 46 51 103 108 118 119 162 206 1373

561 126 73 72 175 170 186 181 317 857 2 718

514 111 59 66 115 116 139 122 136 178 1556

—

—

63 603 731 255 1

85 657 704 216

—

—

—

—

—

94 Tab. 4 a (forts.)-

Antal dödsfall inom olika åldersklasser under perioderna åren 1926, 1927 och 1928, M ä n

Ålder Dödsorsak år

Därav: 0—5 5—10 1) Mässling, scharlakansfeber, difteri 10—15 15—20 och strypsjuka 20—30 samt kikhosta. 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtlijga 2) Influensa.

3) Varfeber och ros.

IV b. Tuberkulos.

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

1916— 1 9 2 1 - 1 9 2 6 25 28 20

1928 376 45 22 13 12 3 1

4110 1001 338 121 96 23 10 3 4

3 870 1488 627 211 164 32 13 7 3 2

2 065 360 135 55 61 12 7 6 1 2

837 164 56 29 26 9 6 1 1 1

180 50 20 6 5 2 3

—

281 69 14 10 9 4 2 1

1 1

— —

— — —

5 706

2 704

101 11 8 13 21 25 39 68 160 473

1734 653 541 1876 6 646 4184 1620 906 784 798

265 26 30 67 175 137 148 147 232 528

308 32 23 83 117 112 152 144 215 633

62 7 5 19 19 23 34 36 41 89

199 23 17 49 81 69 107 92 148 492

47 2 1 15 17 20 11 16 26 52

19 742

517 76 81 114 182 171 219 253 265 275

560 85 96 118 236 206 238 276 300 316

419 75 90 104 228 194 242 247 233 239

305 46 51 77 201 187 209 195 215 189

103 13 18 39 59 52 57 65 71 61

90 16 13 14 61 57 67 64 67 56

112 17 20 24 81 78 85 66 77 72

2 431

2 071

2136 1702 756 1035 675 372 937 726 338 2 655 2 275 1155 7199 6 390 3 409 4102 3 467 1985 2 549 2194 1330 2152 1735 1005 1686 1515 834 682 693 422 25 3711 25133 21372 1 11606

232 121 115 380 1183 671 431 318 262 127

268 114 108 425 1187 679 458 345 270 150 4 004

256 137 115 350 1039 635 441 342 302 145

2 509 1066 991 2 635 6 660 3 996 2 567! 2 384! 1714! 849 !

3 840

3 762

05 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 samt under vart och ett av fördelade efter dödsorsak.

Dödsorsak

Därav: 1) Mässling, scharlakansfeber, difteri och strypsjuka samt kikhosta.

2) Influensa.

3) Varfeber och ros.

IV b. Tuberkulos.

Ålder i år

K

v

i n n

1911— 1 9 1 6 - 1 9 2 1 - 1926— 25 20 15 28

o

r

195 50 13 10 5 1

287 63 28 9 10 9 3 1 2

381 70 29 9 8 10 4

—

—

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

4153 1027 337 * 132 88 34 18 3 5 2

4 006 1628 650 240 168 61 24 16 4 1

2 067 377 149 74 54 31 15 3 3 2

863 183 70 28 23 20 7 3 3

—

— —

5 799

6 798

2 775

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

103 18 15 21 26 33 28 74 203 742

1644 681 751 1802 5 204 3 509 1451 1054 1049 1213

206 28 31 60 157 191 150 215 367 905

246 39 32 42 116 132 142 155 327 1000

64 8 4 10 21 21 25 31 74 138

2 310

2 231

157 28 22 22 84 94 98 98 218 777 1598

25 3 6 10 11 17 19 26 35 85 237

522 59 58 58 141 159 167 180 242 324

443 80 73 68 191 205 171 207 217 267

360 57 58 89 168 206 169 203 210 254

235 61 34 72 181 176 229 208 236 217

70 20 10 20 42 62 63 68 71 64 490

87 22 10 19 64 48 65 62 79 70 526

78 19 14 33 75 66 101 78 86 83 633

2 237 1207 1709 3 366 7 303 5 031 3 285 2 334 1640 973

1842 1132 1536 3 416 6 782 4941 3 057 2158 1636 873

1396 743 1208 2 873 6 324 3998 2 621 1651 1528 772

649 358 565 1587 3 739 2 249 1386 960 833 508 12 834

205 113 183 525 1255 738 496 324 275 169 4 283

245 125 188 512 1244 814 446 328 280 184 4 366

199 120 194 550 1240 697 444 308 278 155 4185

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

29 085 27 373 23114

— 2

— 1

96 Tab. 4 a (forts.)-

Antal dödsfall inom olika åldersklasser under perioderna åren 1926, 1927 och 1928,

Dödsorsak

Därav: Lungsot.

Ålder i år

1911— 1916— 1921— 1926— 28 15 20 | 25

0—5 597 500 346 5—10 302 287 164 10—15 501 425 335 15—20 2162 2143* 1793 20—30 5954 6 401 5 653 30—40 3637 3 763 3095 40—50 2 371 2 290 1960 50—60 2 200 1980 1528 60—70 1616 1552 1351 70— 782 623 603 Samtliga 20122 19964 16828

V. Blodbildande organens och blodets sjukdomar.

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

VI. Kroniska förgiftningssjukdomar.

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

Därav: Kronisk alkoholsjukdom.

M a n

0 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

131 78 165 900 3000 1778 1189 885 738 358 9222

41 21 52 298 1038 599 380 280 230 107 3046

46 25 62 334 1051 608 417 302 240 131 3216

44 32 51 268 911 571 392 303 268 120 J 2960

74 43 35 38 65 76 127 159 140 65 822

76 42 43 37 68 76 141 185 174 57 899

86 45 39 42 61 114 176 272 306 107 1248

51 32 26 23 50 58 145 192 220 87 884

16 7 11 7 19 22 45 64 64 21 276

17 14 6 6 14 22 55 75 82 36 327

18 11 9 10 17 14 45 53 74 30 281

—

—

—

—

—

—

z

—

—

22 103 123 129 59 31 467

3 28 30 41 24 5 131

2 12 34 28 15 3 94

1 6 15 12 13 3 50

—

6 5 2 1 14

2 2 3 7 1 15

1 4 7 4 4 1 21

—

—

—

—

—

—

—

22 102 121 129 59 31 464

3 26 30 41 23 4 127

1 11 33 26 14 2 87

—

—

—

z

5 13 11 13 2 44

—

1 1 2 7

4 7 4 4 1 20

5 5 2 1 13

— 11

1911—15, 1916—20, 1921- -25 och 1926—28 samt under vart och ett ay fordelade efter dödsorsak. K

Ålder Dödsorsak

i år

Därav: Lungsot.

.

v. Blodbildande organens och blodets sjukdomar.

VI. Kroniska förgiftningssj nkdomar.

Därav: Kronisk alkoholsjukdom.

1—312834

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

v

i n n

o

1911— 1916— 1921— 1926— 25 28 15 20

r

547 449 1119 2 891 6 720 4 695 3 090 2177 1515 886

436 416 1003 2 870 6136 4626 2 833 1990 1483 790

271 210 750 2 400 5 663 3 674 2 406 1491 1395 682

128 86 357 1308 3 381 2 047 1261 852 743 442

41 29 122 435 1121 666 450 286 248 139

47 28 109 425 1132 744 410 288 251 168

40 29 126 448 1128 637 401 278 244 135

22 583 18 942

10 605

3 602

3466 10 7 10 9 28 32 47 62 76 63 344

38 24 18 23 78 108 156 225 279 173

12 11 5 7 19 37 62 77 90 56

80 40 31 29 109 149 241 341 364 158 1542

16 6 3 7 31 39 47 86 113 54 402

—

—

—

—

—

—

—

3 9 16 10 8 3

1 2 1 3

5 1 2

—

—

— —, —

77 29 27 44 90 119 160 221 170 84

65 37 33 43 88 105 182 222 204 78

1021 1

3 9 16 10 5 3

—

—

—

1 1

—

—

— —

—

—

—

—

— — —

— — —

— — —

— — —

— — —

— — —

1 1 3

—

—

—

—

— 1

98 Tab. 4 a (forts.). Antal dödsfall inom olika åldersklasser under perioderna åren 1926, 1927 och 1928, M ä n

Ålder Dödsorsak

VII. Ämnesomsättnings-m. fl. sjukdomar.

VIII. Nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar.

Därav: Hjärnblödning.

IX. Sinnessjukdomar.

i år

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga |

1911— 1916— 1921— 1926— 28 15 20 25 56 88 95 123 143 161 146 284 348 316

60 78 108 137 188 167 164 202 298 306

89 80 113 116 177 154 148 238 423 385

38 44 39 52 58 60 67 133 265 298 1054

713 268 218 251 457 483 685 1398 2 689 5 889

562 189 210 206 440 381 573 1327 2 558 5 787

647 155 164 213 380 348 597 1254 2 785 6 296

384 126 96 120 212 196 352 791 1834 4 234

12 233 12 839

23 4 7 15 64 185 416 1039 2 260 5 617

22 6 5 6 43 106 277 978 2191 5 529

15 1 1 5 23 51 184 589 1638 4098

9 630

44 5 4 9 44 99 332 951 2 427 6 026 9 941

10 9 6 12 44 78 130 135 105 75

11 6 9 16 53 137 174 147 82 78

14 8 9 17 36 107 158 116 82 44

604i

16 11 16 15 19 21 21 43 79 96 337

14 22 8 25 27 19 27 46 87 88 363

8 11 15 12 12 20 19 44 99 114 354

128 38 26 45 78 65 117 259 605 1391 2 752

121 39 31 43 68 72 115 266 632 1395 2 782

135 49 39 32 66 59 120 266 597 1448 2 811

— — —

—

6 1

10 17 67 182 532 1351 2164

9 6 5 8 14 56 94 69 61 23 345

4 2 4 4 6 22 42 21 21 11 137

1 2 6 20 59 206 558 1347 2203 2 2

—

2 5 14 25 22 21 4 97

—

3 7 14 58 201 548 1400 2 238 3 2 1 2 3 20 27 26 19 8 111

99 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 samt under vart och ett av fördelade efter dödsorsak.

Dödsorsak

VII. Ämnesomsättnings-m. fl. sjukdomar.

VIII. Nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar.

|

Därav: Hjärnblödning.

IX. Sinnessjukdomar.

Ålder i år

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70Samtliga

K

v

i

n

1911— 1916— 1921— 1 9 2 6 15 20 25 28

i

o

r

40 84 114 114 167 180 182 270 363 294

55 79 130 106 193 164 184 263 362 323

63 90 120 111 189 176 231 336 571 523

23 41 56 49 90 89 161 204 417 409

7 9 17 20 44 25 55 62 134 127

9 13 24 12 27 31 50 66 136 119

7 19 15 17 19 33 56 76 147 163

2 410

606 225 213 210 277 368 575 1423 2 991 7 815

464 182 170 186 272 339 547 1390 3 034 7 693

530 169 152 141 281 318 580 1379 3 374 8 611

328 77 92 83 137 184 379 855 2 232 5 648

112 24 30 33 40 57 149 270 731 1814

14 703 14277

107 21 24 26 59 66 116 280 750 1923 3372

109 32 38 24 38 61 114 305 751 1911 3 383

27 6 3 12 48 139 338 1143 2 631 7 482

22 7 11 10 38 97 336 1107 2 672 7 387

35 7 4 11 41 94 347 1135 2 988 8 316

6 5 1 7 23 54 240 695 1986 5 478

3 3 1 5 8 19 94 215 651 1764

1 1

2 1

—

—

12 978

2 763

7 3 5 16 40 73 106 100 126 98

3 7 5 13 48 72 90 96 114 106

9 5 3 14 41 82 123 113 116 64

9 3 6 8 20 46 57 59 70 52

3 2 3 4 7 14 19 19 18 12

1 9 19 74 230 653 1866 2854

1 6 16 72 250 682 1848 2 878

4 1 3

— — 4 6 13 18 27 25 20 115

—

7 19 20 13 27 20 114

100 Tab. 4 a (forts.)-

Antal dödsfall inom olika åldersklasser under perioderna åren 1926, 1927 och 1928, M ä n

Ålder Dödsorsak år

X. Cirkulationsorganens sjukdomar.

Därav: Kronisk hjärtsjukdom.

XI. Andningsorganens sjukdomar.

XII.

Matsmältningsorganens sjukdomar.

1911— 1916— 1 9 2 1 15 25 20

1926— 28

79 30 174 101 253 96 297 172 580 308 708 445 1120 826 2 436 1515 6 087 4197 15 223 11530

8 38 32 72 109 143 246 478 1320 3562

8 35 31 52 98 154 289 511 1431 3948

14 28 33 48 101 148 291 526 1446 4 020

20 445 23302

19 220

6 008

6 557

6 655

74 220 218 334 610 667 973 1854 3 360 5 585

76 180 205 280 568 595 806 1884 3 708 6 727

45 126 205 256 487 594 949 2 069 4 446 7 640

16 66 73 134 267 366 692 1256 3 053 5 635

3 23 24 55 90 121 212 397 968 1764

5 21 26 41 84 125 242 422 1005 1901

8 22 23 38 93 120 238 437 1080 1970

3 657

3 872

2 912 0—5 6 830 6 300 5177 5—10 387 495 236 191 10—15 193 267 128 97 15—20 311 275 357 446 20—30 886 1360 700 485 30—40 464 968 1054 633 40—50 978 720 1288 1290 50—60 2174 2159 1508 1009 60—70 3 765 3 551 2 725 1887 70— 7160 6309 5 405 3 684 Samtliga 24008 23 231 17 801 11724

951 48 34 76 158 125 204 304 568 1093 3 561

1016 64 24 100 156 165 256 343 670 1347 4141

945 79 39 99 171 174 260 362 649 1244 4 022 339 37 37 52 118 141 187 210 313 294 1728

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

110 264 255 372 706 777 1139 2 260 4593 9 969

109 234 258 322 677 683 912 2 267 5148 12 692

4500 226 175 259 477 549 700 1010 1173 1466

2 942 210 217 288 563 563 730 1084 1324 1448

2502 152 157 242 516 574 743 977 1336 1370

1033 100 84 142 317 385 565 695 916 896

347 30 31 45 97 117 190 240 324 284

347 33 16 45 102 127 188 245 279 318

10 535

9 369

8 569

101 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 samt under vart och ett av fördelade efter dödsorsak.

Dödsorsak

X. Cirkulationsorganens sjukdomar.

Därav: Kronisk hjärtsjukdom.

XI. Andningsorganens sjukdomar.

XII.

Matsmältningsorganens sjukdomar.

Ålder i år

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

K

v

i

n

E

o

r

1916— 1921— 1 9 2 6 25 20 28

114 96 67 36 235 227 202 95 327 302 267 142 372 390 264 156 847 719 621 370 1032 998 966 554 1333 1304 1441 902 2 262 2 462 2 562 1569 4 613 5197 6 285 4 299 11298 13 566 17 270 12 998

19 29 53 62 104 167 290 504 1367 4152

6 36 38 39 149 192 298 541 1432 4368

22 433 25 261 29945

6 747

7 099

11 30 51 55 117 195 314 524 1500 4 478 7 275!

83 188 286 323 709 903 1183 2 023 3 809 7 270

67 173 252 338 565 825 1168 2 219 4 223 8 442

43 147 212 220 471 764 1188 2 230 4 954 9 832

19 60 103 120 287 427 750 1333 3 274 7 003

11 19 40 47 84 132 240 432 1037 2 228

1 23 29 28 119 150 248 452 1085 2 371

16 777

18 272

13 376

5 537 440 204 260 523 707 1021 1648 3 898 8 765

5 070 449 274 357 808 847 935 1775 3 777 8177

4052 255 182 205 457 625 822 1239 3 014 7 049

2197 167 115 140 299 443 579 812 1980 4 847

737 47 30 38 94 140 153 238 623 1449

721 54 44 44 104 132 215 281 691 1760

22 469 17 900 11579

3 549

739 66 41 58 101 171 211 293 666 1638 3984

3 482 314 174 190 498 584 754 927 1182 1637

2 235 231 216 261 457 526 680 1001 1262 1609

1744 190 157 186 365 495 727 1010 1363 1561

262 58 35 44 91 93 132 214 320 335

9 742

8 478

7 798

291 71 34 34 82 102 199 215 304 381 1713

246 63 46 36 88 129 158 221 286 363 1636

799 192 115 114 261 324 489 650 910 1079 4 933

7 18 34 45 84 145! 262 449 1152 2 404 4 600

102 Tab. 4 a (forts.)-

Antal dödsfall inom olika åldersklasser under perioderna åren 1926, 1927 och 1928, M ä n

Ålder Dödsorsak år

Därav: Mag- och tarm0— 5 sår, tarmhinder 5—10 och. tarmbråck 10—15 samt blindtarms- 15—20 inflammation. 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga XIII XIV. Urin- och könsorganens sjukdomar.

XV. Ledgångarnas och bensystemets sjukdomar.

XVI. Hudsj ukdomar.

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

1911— 1916— 1921— 1926— 15 20 25 28

160 99 123 187 350 359 410 561 648 843

114 88 143 229 401 376 490 679 852 884

160 87 114 195 421 470 535 672 850 834

86 66 63 114 264 286 388 451 586 545

23 14 23 36 79 90 126 159 208 175

24 23 14 37 88 94 134 160 183 198

39 29 26 41 97 102 128 132 195 172

3 740

4 256

2 849

126 106 89 148 365 436 594 997 1553 2 691

141 134 110 140 381 422 614 992 1582 2 739

105 57 96 108 255 392 564 840 1631 2 969

43 31 41 48 179 250 361 558 1080 2155

18 14 13 18 54 81 116 200 341 689

16 4 13 17 65 89 125 180 359 708

9 13 15 13 60 80 120 178 380 758

7 255

7 017

4 746

1785 99 109 85 65 42 61 77 162 267

1442 121 96 85 74 49 50 84 188 185

482 23 52 24 39 27 31 41 74 67

2 374

168 11 19 10 11 11 11 12 30 21 304

173 4 21 9 14 11 10 11 24 24

2 752

1263 78 98 75 80 51 55 76 113 155 2044

141 8 12 5 14 5 10 18 20 22 255

35 2 1

44 2

—

—

—

—

2 1 3 2 9 16

37 1 1 1 1 3 2 11 9 25

—

— — — — —

—

— — —

—

1 1

— — 5 8 29

1 2 2 1 4 6 34

1 2 1 1

1 4

—

— 3 1 14

103 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 samt under vart och ett av fördelade efter dödsorsak.

Dödsorsak

Ålder i år

XV. Ledgångarnas och bensystemets sjukdomar.

XVI. Hudsjukdomar.

v

i n n

o

r

i

1911— 1916— 1921— 1926— 25 20 15 28

68 78 75 79 153 148 243 347 447 540 2178

22 23 28 33 56 50 70 123 165 169 739

24 32 25 22 51 47 98 104 135 186 724

22 23 22 24 46 51 75 120 147 185 715

32 36 42 74 196 296 440 550 699 719 3084

14 7 14 26 61 100 131 174 211 236 974

6 17 13 23 77 92 160 189 238 246 1061

12 12 15 25 58 104 149 187 250 237 1049

121 12 10 10 11 12 15 25 56 59 331

104 7 6 8 16 9 16 31 54 52 303

115 12 8 6 13 6 13 30 39 47 289

—

3 1

—

— —

—

—

3 1

—

—

—

—

76 97 140 188 271 324 434 602 728 853

100 90 112 136 231 286 444 555 704 725

3 713

3 383

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

115 97 111 137 423 509 652 858 1033 1118

133 130 125 151 428 523 656 875 1071 1104

98 75 105 121 330 478 614 796 1078 1127

4 822

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

1346 89 87 66 64 57 89 170 314 418

1087 83 79 49 73 53 79 186 296 381 2 366

930 56 68 52 60 55 77 129 276 271 1974

340 31 24 24 40 27 44 86 149 158 923

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

36 3 1

33 1

33 3

10 1

— —

—

—

3 3 5 14 15

1 6 2 7 3 10 32

102 Därav: Mag- och tarm0— 5 sår, tarmhinder 5—10 och tarmbråck 10—15 samt blindtarms- 15—20 inflammation. 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga XIII XIV. Urin- och könsorganens sjukdomar.

K

98 141 105 135 312 354 468 i 513; 593 i 747

2 700

1 5 2 13 17 28

3 3 5 1 12 16 51

3 2 12 1

3 11

2 1 6 3 18

104 Tab. 4 a (forts.).

Antal dödsfall inom olika åldersklasser under perioderna åren 1926, 1927 och 1928, M

lider

ä

]i

Dödsorsak år

XVII a. Kräfta.

XVII b. Sarkom samt andra svulster än kräfta.

XVIII. Våldsam död.

Därav: 1) Drunkning.

1911— 1 9 1 6 - 1921— 1926— 20 25 15 28

9 0— 5 3 — 5—10 1 3 10—15 2 4 2 15—20 10 6 6 20—30 68 65 56 30—40 ! 299 283 278 40—50 1104 1004 1055 50—60 2 787 2 870 2 890 60—70 4418 4913 5 400 70— 4 637 5148 5 920 Samtliga 13328 14 299 15 607

—i

—

—

1 3 34 158 681 1610 3 265 4 068 9 820

1 1 12 59 238 575 1089 1322

—

6 48 224 502 1059 1368

2 16 51 219 1 533! 1117! 1378!

3 297

3 207

3 316;

~

1 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga [

67 46 40 55 147 165 220 282 239 190

85 39 58 68 143 161 222 281 268 206

71 66 58 77 178 193 284 358 377 279

49 36 27 58 111 147 209 264 277 223

20 17 13 15 34 62 69 87 96 60

17 9 3 22 35 41 58 93 99 84

12 | 10 11 21 42 44 82 84 82 79

934 601 578 996 2592 2 078 1634 1696 1325 1181

955 648 588 980 2 540 1802 1369 1280 1013 1073

410 290 245 448 1059 923 907 887 764 761

146 82 80 142 356 303 292 285 252 239

132 115 100 155 359 321 313 303 272 269

132 93 65 151 344 299 302 299 240 253

12 248

823 497 495 818 1773 1534 1545 1329 1173 1078 11065

6 694

2 339

328 449 362 528 1082 601 361 243 176 116

369 427 354 497 1070 544 273 197 129 92

299 304 327 452 631 367 252 149 109 88

124 174 125 183 316 163 125 77 75 54

37 49 41 72 115 54 41 25 21 20

50 75 55 76 120 65 50 35 26 19

4 246

3 952

2 978

37 50 29 35 81 44 34 17 28 15 370

105 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 samt under vart och ett av fördelade efter dödsorsak.

Dödsorsak

XVII a. Kräfta.

XVII b. Sarkom samt andra svulster än kräfta.

XVIII. Våldsam död.

Därav: 1) Drunkning.

Ålder i år

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga, 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

K

v

i

n

1911— 1 9 1 6 - 1921— 1926— 20 25 15 28 2 2 6 10 84 492 1490 3165 4523 5 457

2 1 1 7 95 517 1635 3 471 4825 5 881

15 231 16435

1 2 13 84 580 1725 3 397 5 448 6 594

1 1 6 54 315 1129 2 050 3 410 4 452

17 844 11418

n

o

r

— —

—

15 107 360 642 1150 1408

1 21 109 396 703 1127 1473

1 5 18 99 373 705 1133 1571

3 683

3 830

3 905

— —

61 36 26 45 106 139 237 312 325 249

60 28 29 53 112 158 253 293 294 338

74 47 41 79 137 200 302 372 460 410

39 49 26 25 89 116 203 271 332 292

16 17 7 9 33 43 67 89 104 97

13 9 11 10 32 40 68 90 115 96

10 23 8 6 24 33 68 92 113 99

625 178 100 187 334 246 277 312 311 747

501 151 114 157 303 257 296 278 351 990

293 117 56 105 204 171 159 195 253 758

95 29 20 36 67 60 45 72 90 240

103 45 26 38 78 68 55 60 82 261

3 317

616 180 97 170 358 260 262 285 327 794 3 349

3 398

2 311

95 43 10 31 59 43 59 63 81 257 741

146 86 59 75 94 51 38 34 27 39

138 81 48 84 94 49 33 29 27 36

111 65 67 74 77 36 21 13 20 31

56 42 31 43 44 18 16 12 13 15

16 9 12 19 15 11 3 5 4 1

28 19 15 14 18 5 8 4 5 9 125

12 14 4 10 11 2 5 3 4 5 70

106 Tab. 4 a (forts.).

Antal dödsfall inom olika åldersklasser under perioderna åren 1926, 1927 och 1928,

Dödsorsak

Ålder i år

M ä n 1911— 1916— 1921— 1926— 25 15 28 20

2) Genom åkdons 0—5 stjälpning och 5—10 överkörning. 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

29 32 26 43 78 75 72 96 111 55 617

25 42 37 34 75 79 75 78 72 60 577

53 66 42 54 122 120 114 96 109 86 862

29 51 32 62 151 114 83 83 78 67 750

4 14 8 9 35 31 27 25 24 22 199

14 15 10 21 47 40 30 28 24 23 252

11 22 14 32 69 43 26 30 30 22 299

3) Självmord.

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

—

—

—

—

—

—

—

8 90 579 734 678 753 573 449 3 864

7 80 416 469 484 545 378 388 2 767

2 66 463 548 735 669 549 418 3450

10 46 251 361 438 457 377 233 2173

4 13 80 112 144 164 143 74 734

5 11 84 127 147 153 127 82 736

1 22 87 122 147 140 107 77 703

Okända eller otillräckligt definierade dödsorsaker.

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

3 613 268 116 117 256 220 275 578 1430 3 724 10 597

2 817 240 141 108 318 248 311 475 1031 2 534 8 223

1968 107 84 73 131 159 210 324 740 1656 5452

722 52 27 23 62 67 99 171 303 707 2 233

263 16 12 9 22 19 33 55 124 234 787

256 24 11 9 19 26 34 52 106 257 794

203 12 4 5 21 22 32 64 73 216 652

Samtliga dödsorsaker.

0—5 37 701 34313 26 785 13 302 4305 4 579 4 418 5—10 4 842 5 861 2 933 1713 533 604 576 10—15 3 571 4 466 2 792 1354 469 433 452 15—20 6 010 7 942 5 074 2 824 937 1011 876 20—30 13 790 21596 12 048 6 827 2 284 2 368 2175 30—40 10 900 14 864 9 281 5 627 1826 1959 1842 40—50 11234 12 239 10493 6 869 2186 2 386 2 297 50—60 16 831 16 928 14989 9 405 3 082 3194 3129 60—70 24 747 25 595 25 785 16 772 5 404 5 733 5 635 70— 66194 66 333 66143 43 326 13 700 15 285 14341 Samtliga 195 820 210137 176 323 108 019 34 726 37 552 35 741

107 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 samt under vart och ett av fördelade efter dödsorsak.

Dödsorsak

2) Genom åkdons stjälpning och överkörning.

3) Självmord.

Okända eller otillräckligt definierade dödsorsaker.

Samtliga dödsorsaker.

Ålder 1 år

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

K

v

i n n

1 9 1 1 - 1916— 1921— 1926— 25 28 15 20

o

r

19 9 2 1 8 9 7 12 15 22

14 12 8 4 9 11 7 14 21 33

15 16 21 12 26 23 21 12 31 40

26 26 12 16 19 18 10 15 20 19

3 5 3 3 3 2 3 7 6 5

9 8 7 6 11 9 1 3 10 6

14 13 2 7 5 7 6 5 4 8

—

—

—

—

—

—

—

3 54 138 132 148 180 131 124

2 38 131 135 151 140 120 97

1 32 100 128 200 171 135 96

1 20 79 80 93 98 77 51

~1 8 26 25 25 35 26 16 162

7 27 35 34 33 26 23 185

5 26 20 34 30 25 12 152

2 821 266 165 108 221 239 313 718 1709 4 550

2 218 240 168 129 228 231 296 590 1205 2 968 8 273

1526 111 78 50 124 154 195 374 869 2 073 5 554

524 39 22 21 45 57 73 153 373 894

185 13 17 6 17 21 23 64 130 314

2 201

186 12 3 8 13 24 31 53 140 310 780

153 14 2 7 15 12 19 36 103 270 631

0— 5 3 504 3 437 30 411 27 636 20 455 10 347 3406 5—10 1574 469 557 4559 5 511 2 711 548 470 488 501 10—15 3 901 4 765 2 873 1459 15—20 5 622 7 712 4 714 2 651 883 855 913 20—30 6 381 2 088 2 222 2 071 12 082 17185 10556 30—40 9 736 5 755 1856 2 014 1885 10 878 14397 40—50 11072 12159 10 685 6 716 2149 2 339 2 228 3 041 50—60 15129 16 480 14 558 9 071 2 898 3132 5 934 5 710 60—70 24561 25 742 26 534 17 221 5 577 70— 80 290 80 442 82 077 52 636 16 822 18 631 17183 Samtliga 198 505 212 029 184899 113 811 36618 39 667 37 526

108 Tab. 4 b. Antal dödsfall på 1 miljon av medel folkmängden inom olika samt under vart och ett av M ä n Dödsorsak

I. Bildningsfel och sjukdomar hos nyfödda

II.

Ålderdomssjukdomar.

III. Havandeskaps- och förlossningssjukdomar.

Ålder i år

1911— 1916— 1921— 1 9 2 6 15 20 25 28

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50 60 60 70 70

7 096 6 938 6 375 6 228 14 9 13 16 4 3 1 6 2 1 1 2 0

5 986 ! 6157 6 564 18 28 4 7 11 3 3 2

Samtliga

1928 Minskning (—), r e s p . ökning(-f) i % från perioden 1911—15 till p e r i o d e n 1926—28

— 12

2 1 711

-33

0 5 539 5 10 539 10 15 15 20 20 30 30—40 40—50 50—60 8 12 11 6 4 12 4 60—70 633 628 474 438 444 453 441 70— 40 888 38 664 33 495 29 864 29 776 31865 27 967 Samtliga 1996 1862 1643 1517 1504 1615 1432

— 30 — 27 — 24

0 5 5 10 10 15 15 20 20 30 30—40 40 50 50 60 60 70 70

—

1 Samtliga IV a. Infektionssjukdomar och andra parasitära sjukdomar (exkl. tuberkulos).

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70—

3 382 894 462 414 382 270 327 406 589 1181

4 505 2118 2 027 1452 2 380 1570 414 347 329 413 955 248 207 210 206 1756 278 306 332 339 3 252 296 318 248 417 2 542 286 324 260 408 1446 391 454 371 603 1124 482 576 535 749 1340 639 840 687 1196 1725 1149 1897 1058 3 760

2 281 300 206 248 290 304 387 447 635 879

— 40 — 61 — 55 — 26 — 17 + 20 + 39 + 42 + 43 + 61

Samtliga

— 26

109 åldersklasser under perioderna 1911- 15, 1916—20, 1921—25 och 1926-28 åren 1926, 1927 och 1928. K

Dödsorsak

I. Bildningsfel och sjukdomar hos nyfödda.

Ålder i år

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

v

i

n

n

1911— 1 9 1 6 - 1921— 1 9 2 6 1926 15 25 20 28

o

r

5 385 5 215 4 701 4 843 4 872 4 594 5 070 8 10 13 17 18 14 18 3 1 8 1 4 — — 1 1 2 4 4 1 — 1 1 2 — — —

— — 562

i

—

—

—

Minskning (—), resp. ökning(+) i °/o från perioden 1911—15 till perioden 1926—28

— 10

—

—

— 31

—

367 I

II.

Ålderdomssjukdomar.

III. Havandeskaps- och förlossningssjukdomar.

IV a. Infektionssjukdomar och andra parasitära sjukdomar (exkl. tuberkulos).

_ _ _ 0— 5 5—10 — — — — — — — 10—15 15—20 — — — — — — — 20—30 30—40 40—50 50—60 15 16 14 11 10 18 4 60—70 823 756 659 500 472 531 498 70— 41729 40 091 36 757 32 499 32 833 34 586 30111 Samtliga 2 542 2 421 2 239 2 021 2 029 2148 1886 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

— —

49 270 400 171 1

— —

63 281 359 138

— —

— —

— —

— —

— 39 — 22 — 20

— —

39 248 304 89

60 208 258 99

—

— —

— —

— —

— 17

4 566 2 079 1949 1716 410 403 1120 231 218 1702 255 222 2 506 231 255 2 016 282 302 1134 282 405 998 398 501 1257 586 862 1737 1342 2193

1438 339 167 180 203 251 329 431 682 1100

2 280 460 269 254 341 391 510 647 1326 4 549

— 45 — 56 — 52 — 34 + 14 + 53 + 89 + 80 + 65 + 71

2155 408 221 233 222 264 376 426 574 935 502

— —

1 44 226 293 120 1

—

53 235 290 101

—

3 515 926 453 337 223 197 214 278 523 1285

—

— —

60 249 308 114

— 13 — 28 — 41

— —

— 19

110 Tab. 4 b (forts.). Antal dödsfall på 1 miljon av medelfolkmängden inom olika samt under vart och ett av M ä Dödsorsak

Ålder i år

Därav:

0— 5 5—10 1) Mässling, scharlakansfe- 10—15 ber, difteri och 15—20 20—30 strypsjuka samt kikhosta. 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga 2) Influensa.

3) Varfeber och ros.

IV b. Tuberkulos.

n

1911— 1 9 1 6 - 1921— 1926— 1926 20 25 28 15

2 636 667 237 91 44 13 7 3 5

1516 159 79 44 23 7 3

Minskning (—), resp. ökning( + ) i % från perioden 1911—15 till perioden 1926—28

—

2 662 1436 985 256 423 91 151 38 71 25 17 6 9 4 6 5 3 1 3 3

1086 193 66 33 17 7 6 1 2 2

675 177 70 20 10 5 9

—

1096 243 50 34 18 10 6 4

5 7

— —

— — —

— 70

—

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

65 7 6 10 10 14 29 59 191 719

1193 432 365 1346 2 871 2 260 1114 751 883 1191

184 18 20 46 71 70 92 120 242 746

399 38 27 94 77 91 148 185 355 1420

776 81 60 166 159 169 313 357 729 3 315

189 7 4 51 33 48 32 60 129 346 69

+ 514

233 25 17 64 38 57 101 143 204 604 113

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

332 51 57 86 83 99 162 218 316 418

385 56 65 85 102 111 164 229 338 472

291 53 60 72 92 99 150 202 243 338

396 54 60 87 132 152 204 251 355 424

386 46 63 132 117 129 169 257 353 414 181

351 56 46 47 120 139 196 248 330 377 169

451 60 72 82 158 188 246 248 382 480 211

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

1609 710 694 1985 3 052 2 303 1904 2 051 2 045 1291

1469 685 633 1905 3110 2 216 1752 1783 1899 1018

1183 480 487 1577 2 587 1764 1359 1418 1577 979

870 981 437 427 398 403 1306 1287 2 230 2 347 1615 1659 1296 1279 1295 1259 1377 1303 946 862

1046 1032 401 483 383 415 1440 1191 2 330 2 021 1660 1536 1340 1273 1338 1286 1329 1497 1011 966 1341 1256

— 59 -71 — 72

+ 410 + 214 + 86 + 97 + 203 + 19

+ + + + +

59 54 26 15 12

+ 1 + 19 — — — — — — — — — — —

39 38 43 34 27 30 32 37 33 27 30

Ill åldersklasser under perioderna 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 åren 1926, 1927 och 1928. E. Dödsorsak

Därav: 1) Mässling, scharlakansfeber, difteri och strypsjuka samt kikhosta.

2) Influensa.

3) Varfeber och ros.

IV b. Tuberkulos.

Ålder i år

v

i n

n

1 9 1 1 - 1 9 1 6 - 1 9 2 1 - 1926— 1926 25 28 20 15

o

r

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

2 779 709 243 103 39 19 12 2 5 2

2 869 1123 455 178 72 31 15 12 4 1

1498 278 104 53 22 15 9 2 3 2

1165 224 86 33 15 15 6 4 4

762 184 47 35 10 2

— 68

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

69 1177 12 470 11 526 16 1337 12 2 226 18 1790 19 927 55 759 204 993 868 1389 88 1240

149 21 22 43 63 91 88 157 322 997

332 48 39 49 75 101 130 184 458 1767

250 29 14 35 41 49 70 112 312 737

638 102 81 77 164 216 269 350 912 4124

105 11 22 35 21 39 51 91 148 447

+ 381

+ 461 + 584 + 235 + 126 + 104

+ 173

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

349 41 42 45 63 87 112 134 243 379

317 55 51 50 82 105 109 149 205 306

261 42 41 64 68 99 99 149 184 280

317 75 42 85 118 135 210 247 331 383

274 74 36 70 83 144 176 246 299 342

354 80 37 67 125 110 178 222 331 372

—

+ + + + +

. 87 55 88 84 36

+

327 70 52 117 145 150 273 272 363 436 204

+

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

1497 833 1235 2 623 3 272 2 751 2199 1736 1645 1138

1319 781 1076 2 532 2 899 2 518 1954 1553 1548 1000

1012 549 844 2 059 2 555 1915 1533 1209 1341 851

2 025 1849

876 801 439 416 694 662 1866 1847 2 430 2 467 1724 1710 1268 1383 1139 1174 1167 1158 898 903 1383 1388

996 456 689 1802 2 425 1873 1225 1172 1172 977 1411

834 442 728 1945 2 390 1590 1201 1075 1173 815 1349

— — — — — — — — — — —

41 47 44 29 26 37 42 34 29 21 32

—

1166 1597 231 257 103 109 32 32 15 19 21 23 11 8 4 — 8 4

Minskning (—), resp. ökning ( + ) i % från perioden 1911—15 till perioden 1926—28

— 58 — 68 — 65 — 68

, .

112 Tab. 4 b (forts.). Antal dödsfall på 1 miljon av medelfolkmängden inom olika samt under vart och ett av M ä n Dödsorsak

Ålder i år 1911— 1916— 1921— 1926- 1926 20 25 15 28

1928 Minskning (—), r e s p . ökning ( + ) i % från perioden litll—15 till perioden 1926-28

— 56 — 54 — 44 - 38 — 28 — 31 — 34 — 40 — 37 — 32 — 30

Därav: Lungsot.

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

383 201 351 1628 2 728 2 096 1759 1893 1928 1189 1464

344 190 287 1538 2 765 2 033 1574 1640 1749 930 1404

241 117 225 1243 2 289 1575 1214 1249 1407 852 1143

170 92 195 1017 1965 1448 1160 1140 1218 803 1029

154 74 182 1009 2 059 1480 1128 1109 1144 726 1023

179 88 220 1131 2 065 1487 1221 1171 1182 883 1077

177 113 184 911 1773 1379 1132 1139 1329 799 988

v. Blodbildande orga-

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

47 29 25 29 30 44 94 137 167 99 60

52 28 29 27 29 41 97 153 196 85 63

60 32 26 29 25 58 109 222 319 151 85

66 38 31 26 33 47 142 247 363 195 99

60 25 38 24 38 54 134 253 318 142 93

66 49 21 20 28 54 161 291 404 243 109

73 39 32 34 33 34 130 199 367 200 94

—

—

—

—

—

—

—

10 59 91 111 70 47 34

1 15 21 34 27 7 9

1 6 21 23 16 4 6

1 5 15 15 21 7 6

—

—

— 18 20 10 7 5

—

—

—

—

10 59 90 111 70 47 84

1 14 21 34 26 6 9

0 6 20 21 15 3 6

4 13 14 21 4 5

nens och blodets sjukdomar.

VI. Kroniska förgiftningssjukdomar.

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

Därav: Kronisk 0— 5 alkoholsjuk- 5—10 10—15 dom. 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

+ 5*1 + 80 + 117 + 97

— —

5 6 12 34 7 5

2 10 20 15 20 7 7

— 86

.—

—

—

—

—

2 3 8 34

10 20 15 20 7 7

15 20 10 7 4

— 4

— 87

. . .

113 åldersklasser under perioderna 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 åren 1926, 1927 och 1928. K Ålder i år

Dödsorsak

Därav: Lungsot.

V. Blodbildande organens och blodets sjukdomar.

•

VI. Kroniska förgiftningssjukdomar.

Därav: Kronisk alkoholsjukdom.

8—312834

v

i

n

n

1911— 1 9 1 6 - 1 9 2 1 - 1926— 1926 20 25 15 28

o

r Minskning (—), resp. ökning ( + ) i % från perioden 1911—15 till perioden 192G—28

160 107 442 1532 2 205 1545 1255 1036 1044 743

191 102 401 1496 2 205 1712 1125 1029 1050 892

168 107 472 1584 2176 1452 1084 970 1030 709

— — — — — — — — — —

— 32

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

366 310 808 2 253 3 010 2 568 2 069 1619 1519 1036 1677

312 287 703 2129 2 624 2 359 1811 1432 1403 905 1525

196 155 524 1720 2 288 1760 1407 1092 1224 752 1243

173 105 438 1537 2195 1569 1154 1011 1041 781 1142

0— 6 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

52 20 20 34 40 65 107 164 170 98 71

47 26 23 32 38 54 116 160 193 89 71

58 30 22 21 44 71 141 250 319 174 101

51 29 22 27 51 83 143 267 391 306 121

47 40 18 25 37 86 173 279 379 299

65 22 11 25 60 90 129 307 473 287

42 26 37 32 54 73 127 216 321 331

+ 34 + 63 + 130 + 212

+

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

—

—

—

—

—

—

1 5 11 7 8 4

0 1 1 2

2 0 1

1 1

—

1 1 2

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

—

53 66 46 40 27 39 44 38 31 25

—

—

—

—1

— — 1 5 11 7 5 4

•1

. 0

.

114 Tab. 4 b (forts.). Antal dödsfall på 1 miljon av inedelfolkmängden inom olika samt under vart och ett av M ä n Dödsorsak

VII. Ämnesomsättningsm. fl. sjukdomar.

Ålder i 1911- 1916- 1921— 1926- 1926 år 15 25 20 28

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

VIII. Nervsystemets och 0— 5 sinnesorganens sjuk- 5—10 domar. 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 €0—70 70— Samtliga Därav: Hjärnblödning.

IX. Sinnessjukdomar.

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50-€0 60—70 70— Samtliga 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

Minskning (—), r e s p . ökning ( + ) i % från perioden 1911—15 till perioden 1926—28

55 77 28 85 53 46 79 178 428 593 122

32 39 54 41 23 48 55 165 491 759 118

— 40 — 30 + 5 -39 — 8

472 544 387 498 480 457 450 179 125 110 148 134 137 173 153 142 110 114 91 110 141 189 148 148 136 152 146 109 209 190 154 139 155 134 128 278 206 177 160 161 176 142 508 394 370 344 347 337 347 1203 1099 1025 1019 1026 1032 1000 3 208 2 882 2 900 3 027 3 010 3112 2 960 8 954 8 637 8 891 9 495 9 437 9 400 9 647 939 932 924 950 860 872 931

+ 9 — 17 — 25 — 28 — 33 — 42 — 32 — 15 — 6 + 6 — 2

36 59 67 93 66 93 108 244 415 480 128

41 52 73 98 81 90 113 167 336 457 120

62 57 76 80 72 78 92 195 440 544 131

49 52 46 59 38 49 65 171 437 668 118

60 39 56 51 38 52 62 170 393 651 113

24 19 16 15 15 19 31 3 4 4 1 — — 4 5 3 3 1 — 4 — 11 4 6 6 — 7 10 29 19 18 15 20 12 14 107 57 50 42 42 49 34 309 190 206 180 199 173 168 894 810 777 759 721 799 756 2 696 2 468 2 527 2 704 2 647 2 747 2 717 8540 8 252 8510 9190 9166 9 077 9 327 738 747 727 675 737 701 044 6 6 4 9 20 45 96 116 125 114 44

8 4 6 11 23 74 120 122 92 116 50

10 6 6 12 15 54 98 95 85 62 40

12 7 6 9 9 46 92 89 101 52 39

15 7 14 14 12 54 125 83 104 75 46

8 7 7 10 34 73 85 103 27 32

12 7 4 7 6 48 78 98 94 53 37

— 61 — 42 — 15

+ o

+ 8 + 5

i

! — 23 — 19 — 54 .

115 åldersklasser under perioderna 1911- -15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 åren 1926, 1927 och 1928. v i n n Dödsorsak år

VII. Ämnesomsättningsm. fl. sjukdomar.

VIII. Nervsystemets och sinnesorganens sjukdomar.

0—5 5—10 10—15 15—20 20-30 30—40 40—50 50—60 60—70 70—

27 58 82 89 75 98 122 201 364 344

Samtliga

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

Därav: Hjärnblödning.

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

IX. Sinnessjukdomar.

1 9 1 6 - 1921- 1 9 2 6 1926 28 20 25

39 54 91 79 83 84 118 189 343 370 126

46 66 84 80 76 84 135 246 501 576 158

31 50 69 58 58 68 147 242 584 723

27 33 62 70 87 58 153 225 564 678

37 48 88 42 53 71 137 236 569 632

29 70 56 60 37 75 151 265 620 857

405 332 384 443 438 435 457 155 125 94 126 77 118 154 106 113 119 109 142 90 101 164 138 116 98 92 85 124 116 114 89 79 114 73 201 173 132 152 141 150 139 385 350 416 339 347 318 308 1058 1001 1010 1015 978 1000 1064 3000 2 871 2 960 3128 3 078 3138 3169 9142 8 811 9 489 9 981 9 690 10 207 10 042 1024 964 1019 1079 1056 1087 1091 18 16 25 12 4 4 5 5 6 4 11 1 2 8 3 4 9 7 8 8 18 4 4 22 16 17 15 16 12 18 76 45 41 44 44 36 49 226 215 203 220 262 203 195 797 822 850 831 825 779 872 2 639 2 528 2 622 2 783 2 741 2 732 2 878 8 753 8461 9164 9 680 9 423 9904 9 711 824 789 S95 922 851 915

7 4

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70—

5 2 4 12 18 40 71 74 126 115

4 10 21 37 58 69 108 121

Samtliga

10 17 39 72 83 102 71 37

12 4 7 9 13 35 52 70 98 92 36

12 7 11 14 14 32 53 69 76 64

17 4 11 14 12 30 49 96 105 106

14 43 54 45 114 105

116 Tab. 4 b (forts.). Antal dödsfall på 1 miljon av medelfolkmängden inom olika samt under vart och ett av M ä

Dödsorsak

X. Cirkulationsorganens sjukdomar.

Därav: Kronisk hjärtsjukdom.

XI. Andningsorganens sjukdomar.

XII.

Matsmältningsorganens sjukdomar.

Ålder i år

n

1911— 1916— 1921— 1926— 1926 20 25 15 28

30 31 56 39 55 71 75 0—5 5—10 176 155 124 119 134 123 99 10—15 179 174 170 114 112 110 119 194 244 176 163 206 280 231 15—20 202 216 193 197 292 235 20—30 324 360 362 353 377 357 369 30—40 448 694 806 730 846 841 845 627 40—50 1945 1878 1991 1952 1893 1982 1977 50—60 5 479 5 799 6 338 6 929 6 567 7 047 7168 60—70 15157 18 944 21498 25 858 24166 26 604 26 782 70— Samtliga 1488 1638 1832 2144 2 016 2196 2 221 0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

— 32 — 36 — 31 — 38 — 19 — 5

+ o + 26 + 71 + 44

32 20 11 21 52 31 47 147 119 90 78 81 74 78 153 138 138 86 84 92 83 178 151 186 139 129 252 201 175 179 165 181 245 197 280 302 298 299 306 290 321 384 554 675 629 709 687 722 588 1595 1561 1691 1618 1572 1637 1643 4008 4178 4629 5 040 4 816 4948 5 354 8 492 10 040 10 789 12 637 11967 12 810 13125 1011 1057 1143 1290 1228 1297 1345

— 47 — 44 — 40 — 38 — 22 — 7 + 1 + 26 + 49 + 28

3809 279 141 337 333 420 751 1361 3 218 8 288 1343

— 14 — 13 — 15 + 16 — 22 — 32 — 26 — 31 — 31 — 24 — 25

1340 1305 1354 1366 118 10É» 116 131 99 108! 57 133 161 155! 152 177 208 195 200 230 314 28£ 311 340 551 564[ 551 540 895 95C) 950 789 1512 16151 1374 1552 2 009 192-; 2143 1959 569 577 573 571t

— 54 — 22 — 20 — 17 — 5 — 1 + 6 + 3 + 8 — 10 — 25

0— 5 4380 258 5—10 10—15 135 269 15—20 406 20—30 558 30—40 955 40—50 1871 50—60 4 491 60—70 10 886 70— Samtliga 1747 0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

Minskning (—), resp. ökning (+) i % från perioden 1911—15 till perioden 1926—28

4333 3 599 328 168 180 86 320 216 587 283 569 322 887 606 1789 1233 4001 2 837 9 416 7 633 1633 1209

2 886 2 023 1740 151 139 108 123 147 105 195 207 168 243 219 209 304 292 316 502 460 519 898 799 869 1399 1492 1391 2 229 2161 1935 767

3 777 225 115 311 318 378 703 1300 3115 8 262 1309

3 567 3964 170 225 119 85 257 339 313 307 309 404 605 750 1204 1330 2 826 3 299 7 415 9 077 119C 1387

117 åldersklasser under perioderna 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 åren 1926, 1927 och 1928. K v i n n o r Ålder i år

Dödsorsak

X. Cirkulationsorganens sjukdomar.

Därav: Kronisk hjärtsjukdom.

XI. Andningsorganens sjukdomar.

XII. Matsmältningsorganens sjukdomar.

1 9 1 1 - 1 9 1 6 - 1 9 2 1 - 1 9 2 6 - 1926 15 20 25 28

49 74 24 0—5 69 46 76 49 5—10 162 157 149 116 107 132 110 10—15 236 212 187 174 192 140 191 183 218 137 194 15—20 289 189 290 251 240 205 290 226 20—30 379 307 30—40 425 388 442 444 564 509 463 40—50 825 809 818 849 892 833 843 50—60 1682 1772 1877 1862 1826 1933 1828 60—70 4626 4918 5 515 6 027 5 756 5 991 6327 70— 13 217 15538 19 030 22969 22179 23185 23531 Samtliga 1562 1706 1964 2 277 2187 2 296 2348 0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

26 43 4 29 31 56 48 130 119 109 73 70 84 66 177 148 126 145 107 127 207 158 141 165 99 159 252 251 190 186 165 232 162 318 242 421 366 327 306 345 331 494 695 686 669 681 708 792 746 1505 1597 1634 1582 1565 1615 1567 3820 3996 4347 4589 4366 4540 4 861 8505 9 669 10 834 12 375 11902 12 585 12 633 1168 1234 1316 1441 1384 1456 1483

0— 5 3 705 5—10 304 10—15 147 15—20 203 20—30 234 30—40 387 40—50 684 50—60 1226 60—70 3909 70— 10 254 Samtliga 1602

3631 2 937 2 967 2 880 188 204 173 310 192 127 141 109 147 165 265 134 185 194 185 346 325 432 299 340 481 427 598 530 908 964 862 1278 3 574 2 645 2 775 2 623 9 365 7 768 8565 7 740 1518

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

2330 217 126 148 223 319 505 689 1185 1915

1601 159 151 194 195 268 435 721 1194 1843

1264 140 110 133 147 237 425 740 1196 1720

1 Minskning (—), resp. ökning (+) i % från perioden 1911—15 till perloden 1926—28

— 28 — 26 — 37 — 37 — 25 — 8 + 11 + 30 + 74 + 46

— 44 — 39 — 44 — 42 — 34 — 13

+ 5

+ 20 + 46 + 23

2 930 198 162 155 203 304 590 1004 2 891 9 342

3099 242 153 205 195 390 570 1022 2 810 8 607

— 20 — 33 _ 4 — 19 — 17 — 12 — 23 — 21 — 29 — 16

— 22

1079 235 141 134 169 248 447 772 1275 1907

1024 213 127 155 179 216 368 775 1347 1790

1182 1031 231 260 125 172 120 127 160 170 235 294 546 427 768 771 1272 1207 2 022 1908

— 54

+ 8

+ 12 — 9 — 24 — 22 — 11 + 12

+ 8

— 0 — 22

118 Tab. 4 b (forts.). Antal dödsfall på 1 miljon av medelfolkmängden inom olika samt under vart och ett av H ä n Dödsorsak

Därav: Mag- och tarnisår, tarmhinder och tarmbråck samt blindtarmsinflammation.

Ålder i 1911- 1916- 1921— 1926— 1926 år 20 28 15 25

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

78 112 103 111 86 94 157 66 58 62 78 50 81 102 86 97 76 75 80 50 94 141 164 135 129 122 125 139 160 173 170 173 157 173 189 207 203 239 233 222 230 246 304 337 331 379 374 392 370 483 563 549 581 630 621 496 773 960 885 967 1035 901 967 1282 1319 1178 1222 1187 1334 1146 295 313 321 272 299 31S 320

XIII, XIV. Urin- och 0-5 könsorganens 5—10 sjukdomar. 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

81 97 73 62 36 55 68 71 89 41 50 14 46 m 62 74 64 48 45 46 54 111 100 75 54 61 57 44 167 165 103 117 107 128 117 251 228 199 204 200 218 193 441 422 349 352 344 366 347 858 822 687 719 792 698 669 1853 1782 1698 1783 1697 1768 1884 4 092 4 088 4193 4833 4 674 4 771 5 050 543 528 517 510 477 519 530

XV. Ledgångarnas och bensystemets sjukdomar.

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

1145 66 76 64 30 24 45 66 193 406 200

992 80 65 61 32 26 34 70 212 276 167

878 55 66 52 32 26 34 62 118 219 139

626 27 62 27 26 22 30 53 122 150 96

630 39 66 34 22 27 33 48 149 142 102

675 14 74 30 28 27 29 43 118 162 101

568 28 43 17 27 12 29 68 99 147 85

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 '7G— Samtliga

22 1 1

25 1 1 1 0 2 1 9 10 37 6

31 1

—

— —. —. — —

—

XVL Hudsjukdomar.

—

1 1 2 2 11 24 5

— — — 4 8 41 6

1 2 2 1 7 13 4

5 27 3

2 5 3 4

— 7 3

•

—

— — 3

— 15 7 5

Minskning (—), resp. ökning(+) i % från perioden 1911—15 till perioden 1926—28

+ 9 — 9

+ 8

+ 13 + 25 + 20 + 25 — 5 + 17

• — 51 — 30 — 19 — 20 — 16 — 4 + 18

+ 3 — 45

— 37 — 63 — 52

—

119 åldersklasser under perioderna 1911—15, 1916—20, 1921—25 och 1926—28 åren 1926, 1927 och 1928. K Dödsorsak

Därav: Mag- och tarmsår, tarmhinder och tarmbråck samt blindtarmsinflammation.

XIII XIV. Urin- och könsorganens sjukdomar.

XV. Ledgångarnas och bensystemets sjukdomar.

XVI. Hudsjukdomar.

Ålder i år

v

i

n

n

o

1911— 1916— 1921— 1926— 1926 15 25 28 20

r Minskning (—), resp. ökning ( + ) i % från perioden 1911—15 till perioden 1926—28

86 85 101 116 110 116 195 446 695 903 239

98 117 92 77 99 108 269 372 565 987 234

92 84 82 85 89 116 203 419 620 972 231

— 29 — 42 — 29 + 8 + 5 + 9 2

24 62 48 81 150 212 439 675 996 1306 343

50 44 56 88 112 237 403 652 1055 1245 338

— 1*9 — 33 — 18 — 8 + 2 — 5 — 3 — 6

423 26 22 28 31 21 44 111 226 276 98

482 44 30 21 25 14 35 105 165 247 93

12 4

17 —

— 2 — 5 — 13 58 7

— 4 — 5 3 25 16

0-5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

66 97 76 105 140 194 313 382 595 874

54 67 98 139 116 165 277 433 689 977

72 66 78 97 93 137 260 407 618 799

92 95 92 93 99 113 222 412 626 954

0— 5 5—10 10—15 1.5—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

77 67 80 107 189 278 437 638 1036 1308 352

95 90 88 112 183 267 419 630 1013 1264

71 55 73 87 133 229 359 583 946 1242

43 44 52 87 127 227 403 653 980 1271

55 26 51 92 120 232 365 630 888 1261 316

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

901 61 63 51 29 31 60 126 315 489

778 57 55 36 31 27 50 134 280 436

674 41 48 37 24 26 45 94 242 299

459 38 29 28 26 21 40 102 209 279

473 44 36 35 22 28 42 91 236 315

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

24 2 1 — _ 2 2 4 14 18

24 1

24 2

14 1

1 3 1 4 2 9 37

— 0 2 1 10 15 31

— 2 2 5 1 17 28

13 11

7 3

— il

— 49

— 19 — 34 — 43 — 47

— —

120 Tab. 4 b (forts.). Antal dödsfall på 1 miljon av medelfolkmängden inom olika samt under vart och ett av M Dödsorsak

-

M

.

^

^

_

Ålder i år

ä

n

1911— 1916— 1921— 1926— 1926 15 20 25 28

_

XVII a. Kräfta.

XVII b. Sarkom samt andra svulster än kräfta.

XVIII. Våldsam död.

Därav: 1) Drunkning.

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

1 1 1 8 31 172 819 2 398 5 270 7 050 970

2 2 3 1 1 4 4 3 28 23 22 153 141 129 690 654 665 2 378 2 362 2 074 5 535 5 623 5 390 7 684 8 360 9123 1005 1060 1096

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

43 31 28 41 67 95 163 242 285 289 106

58 26 39 49 62 87 153 233 302 307 108

49 47 39 53 72 98 176 293 393 394 132

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

599 657 400 429 405 397 750 703 1188 1097 1197 973 1212 941 1459 1060 1581 1141 1796 1601 991 861

572 353 332 567 718 781 957 1086 1221 1522 752

0—5 5—10 10—15 15—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70— Samtliga

210 299 253 398 496 346 268 209 210 176 3091

254 283 239 357 462 294 188 163 145 137 278

3 3 7 24 12 31 146 117 123 706 656 633 2 277 1947 2 004 5 418 5 214 5 538 8969 9 218 9181 1107 1074 1107

64 42 32 66 73 120 204 340 457 500

75 60 45 51 67 153 205 345 478 407

159 Minskning (—), resp. ökning(+) i % från perioden 1911—15 till perloden 192G—28