Utredning och förslag rörande läroböcker vid allmänna läroverk och folkskolor m. fl. undervisningsanstalter

f°

NC

<

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1935:45 E C K L, E S I A S T I K D E P A R T E M E N T E T

UTREDNING OCH FÖRSLAG RÖRANDE

LÄROBÖCKER V I D A L L M Ä N N A L Ä R O V E R K OCH F O L K S K O L O R M. F L . U N D E R V I S N I N G S A N S T A L T E R AVGIVNA AV

1934 ÅRS

LÄBOBOKSSAKKVNNIGA

S T O C K H O L M 19 3 5

Statens offentliga utredningar 1935 K r o n o l o g i s k

1. Betänkande med förslag angående åtgärder för spannmålsodlingens stödjande. Harens. 134 s. J o . 2. Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer jämte därtill börande utredningar. Beckman. 8G*, 2G5 s. S. 3. Kortfattad framställning av organisationssakkunnigns betänkande med utredning och förslag rörande den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m. Beckman. 23 s. S. 4. Promemoria angående tillsynen över fastighetsregistreringen och fastighetsbildningen. Marcus. 70 s. J u . 5. Förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna handlingars offentlighet. Norstedt. 79 s. o Ju. 6. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 2. Åtgärder mot arbetslöshet. Norstedt, x, 338, 32* s. S. 7. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. Del 2 Broar. Ha?ggströni. 130 s. K. 8. Betänkande med förslag angående åtgärder mot statsfientlig verksamhet. Idun. 406 s. J u . 9. Betänkande med förslag till omorganisation av den högre skogsundervisningen. Peréus. 164 s. J o . 10. Utredning och förslag angående rundradion i Sverige. Norstedt. 202 s. 13 kartor. K. 11. Betänkande med utredning och förslag angående inrättande av en statsvetenskaplig examen. Marcus. 80 s. E. 12. Betänkande med förslag till förordning angående allmän antomobiltrafik. Haeggström. 227 s. K. 13. Yttranden över preliminärt förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. Marcus. (4), 132, 68 s. Ju. 14. Lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m. m. Norstedt vj, 211 s. J u . 15. Betänkande med förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. Marcus. 192 s. J u . 16. Konjunkturuppsvingets förlopp och orsaker 1932—1934. Ha?ggströrn. 106 s. Vi. 17. Yttrande och förslag rörande formnlär för tjänstgöringsbetyg som av länsstyrelserna utfärdas. Beckman. 16 s. S. 18. Betänkande med förslag till lag om arbetsavtal. Idun. 220 s. S. 19. Kungl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag angående förebyggande mödra- och barnavård. Hajggström. 100 s. S. 20. Grunder för kollektiv och individuell pensionsförsäkring. Beckman. (2), 24 s. H. 21. Utredning angående införande av ett dagordningsinstitut m. m. Av H. Tingsten. Norstedt. 98 s. J u . 22. Utredning och förslag rörande frågan om avgift för hemlån av böcker från bibliotek. Haeggström. 59 s. E. 23. Betäukande med förslag till motorfordonsförordning och vägtrafikstadga m. in. Idun. 202 s. K. 24. Betänkande med förslag till ändrad organisation av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. Marcus. 193 s. Fi. 25. Förslag till nya avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare inom den allmänna civilförvaltningen. Marcus. 42 s. Fi.

f ö r t e c k n i n g

Betänkande med förslag rörande det svenska naturskyddets organisation och statliga förvaltning. Uppsala, Almqvist & Wiksell. 197 s. K. 27. Betänkande med förslag till ändring i vissa delar av npphandlingsförordningen. Marcus. 55 s. F i . 88. Utredning med förslag om egnahemskonsulenter hos hushållningssällskapen. Lindström. 88 s. J o . 'JU. Betänkande angående husdjursförsöksverksamhetens organisation. Marcus. 75 s. J o . 80. Berättelse över statens spannmålsnämnds verksamhet m. m. under år 1934. Marcus. 62 s. J o . 8 1 . Betänkande med förslag till lag om domkapitel m. m. Hajggström. 151 s. E. Jordbrukskreditutredningen. Betänkande med förslag till förordning om jordbrukets kreditkassor m. m. Marcus. 132 s. J o . Kungl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag angående statsunderstödd dispensärverksamhet. Marcus. 54 s. S. Betänkande med vissa synpunkter och förslag i fråga om den primära fastighetskrediten. Marcus. 92 s. J o . Betänkande och förslag rörande verksamheten vid skyddshemmen m. va. Förra delen. Skyddshemmens organisation m. m. Norstedt. 93 s. S. Betänkande angående råvaruförsörjning, produktion och arbetarantal m. m. vid skogsindustrierna. Idun. 276 s. S. 1934 års nämnd för städningsutredning. Förslag rörande allmänna grunder för ordnandet av städnings- och rengöringsarbetet inom vissa statliga ämbetslokaler i Stockholm samt beräknandet av ersättning för nämnda arbete. Marcus. 39 s. F i . 88. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del 1. Inledande avdelning m. m. Beckman, vij, 301 s. Fö. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del 2. Arméorganisationen. Beckman, vij, 651 s. Fö. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del 3. Marinorganisationen. Beckman, iv, 203 s. Fö. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges forsvarsväsende. Del 4. Flygvapnets organisation. Beckman, iv, 229 s. Fö. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del 5. Värnplikten in. m. Bilagor. Beckman, iv, 262 s. Fö. Betänkande med förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del 6. Särskilda yttranden. Beckman, iij, 426 s. FÖ. ..,•",„ Betänkande med utredning och förslag augaende folkoch småskoleseminariernas organisation m. m. Marcus. 405 s. E. * .. Utredniug och förslag rörande läroböcker vid allmänna läroverk och folkskolor m. fl. undervisningsanstalter. Marcus. 162 s. 1 karta. E.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna mod fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. - jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1935 : 45 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

UTREDNING OCH FÖRSLAG RÖRANDE

LÄROBÖCKER VID ALLMÄNNA LÄROVERK OCH FOLKSKOLOR M. FL. UNDERVISNINGSANSTALTER AVGIVNA

1934- ÅRS

AV

LÄROBOKSSAKKUNNIGA

STOCKHOLM ISAAC

MARCUS

1935 BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Vy W$

^

Innehållsförteckning. Skrivelse till departementschefen I. II.

5 Historisk översikt

jo

Granskning av det nuvarande läroboksbeståndet

28 Skolöverstyrelsens läroboksförteckningar 28. — Till granskning upptagna böcker 29. — Granskningsförfarandet 34. — Granskningsresultatet 37.

III.

Läroboksbeståndets framtida reglering

1. Uppgifter för en läroboksgranskning

a) Nya läroböcker 39. - b) Nya upplagor 44. — c) Prissättningen å läroböcker 52. — d) Utmönstring av läroböcker 58. — e) Folkskolans läroboksfråga 59.

2. Läroboksgranskningens organisation a) Sammanfattande motivering för en central granskningsnämnd b) Granskningsnämndens sammansättning och arbetssätt 79.

71 71. —

3. Antagning av nya läroböcker för olika slag av läroanstalter

a) Under skolöverstyrelsens läroverksavdelning sorterande läroanstalter samt högre folkskolor 88. — b) Folk- och fortsättningsskolor 107.

4. Åtgärder för läroböckernas förbilligande

114 IV. Sammanfattning

122 V. Särskilt yttrande av h e r r Sefve

133 Bilagor. Bil. 1.

Sammanställning av inkomna uppgifter rörande stads- och landskommuners anslag till läroböcker åren 1933 och 1934 155 Bil. 2. Särskilt yttrande rörande ordböcker, avgivet vid expertgranskning av läroböcker i franska språket av rektorn H. Söderbergh 157 Bil. 3. Läroboksfrågan i Danmark. Av Ragnar Wirsén 160 Bil. 4. Karta i anslutning till de sakkunnigas förslag rörande s. k. lokala enheter.

Till

Herr

Statsrådet

och Chefen

för Kungl.

Ecklesiastikdepartementet

Den 2 november 1934 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom n ä m n d a departement biträda med utredning av frågan om en revision av läroboksbeståndet vid högre allmänna läroverk m. fl. undervisningsanstalter och d ä r m e d sammanhängande frågor. Det särskilda anförande till statsrådsprotokollet v a r m e d föredragande departementschefen, statsrådet Engberg, motiverade sin hemställan om berörda bemyndigande hade följande lydelse: »I skrivelse den 24 september 1928 anbefallde chefen för ecklesiastikdepartementet 1927 års skolsakkunniga att beträffande läroböcker vid de allmänna läroverken och a n d r a med dem jämförliga läroanstalter dels undersöka spörsmålet om verkställande av en lämplig utskiftning mellan äldre och y n g r e delar av lärostoffet, närmast i syfte a t t angiva riktlinjer för de olika läroämnena i fråga om det behövliga lärostoffets innehåll och avgränsning, dels ock verkställa utredning i fråga om möjlighet e r n a att nedbringa kostnaderna för läroböcker. P å förekommen anledning meddelade sedermera departementschefen de sakkunniga, att hinder icke mötte för dem a t t — i den mån de funne fullgörandet av det dem givna uppdraget äga ett nödvändigt samband med prövning av fråg a n om läroböcker även vid a n d r a läroanstalter än dem, vilka direkt avsåges i sagda u p p d r a g — upptaga jämväl sistnämnda fråga till behandling och d ä r u t i n n a n avgiva y t t r a n d e och förslag i samband med fullgör a n d e t a v det åt de sakkunniga förut givna uppdraget. 1927 års skolsakkunniga avgåvo den 31 december 1930 utredning och förslag rörande läroböcker vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroan-

6 stalter. De sakkunniga uttalade sig för en viss begränsning av läroboksbeståndet, vilken skulle k u n n a vinnas dels genom införande av en mera ingående granskning av läroböckerna före deras antagande till skolbruk, dels genom ett strängare förfarande vid det slutliga införandet av n y a läroböcker vid de särskilda läroanstalterna. I dessa hänseenden föreslogo de sakkunniga speciella n ä r m a r e angivna åtgärder. Över detta de sakkunnigas utlåtande avgav skolöverstyrelsen, efter hörande av vederbörande läroanstalters kollegier, den 28 september 1933 utlåtande. J a g vill även erinra därom, att läroboksfrågan uppmärksammades vid 1930 års riksdag, som i anledning av väckta motioner i skrivelse nr 186 anhöll om snar utredning, på vad sätt ett förbilligande av kostnaderna för skolmateriel skulle kunna åstadkommas, icke minst genom tillämpandet av större enhetlighet och sparsamhet i val av läroböcker, samt a t t Kungl. Maj:t ville fortast möjligt vidtaga de åtgärder, som av utredningen eventuellt kunde visa sig erforderliga. I n n a n jag ingår på frågan om de åtgärder, som på min tillstyrkan allaredan vidtagits och enligt mitt förmenande vidare böra i denna fråga vidtagas, vill jag i korthet erinra om n u gällande föreskrifter rörande läroböckers antagande. Beträffande de allmänna läroverken är i gällande läroverksstadga föreskrivet, att i fråga om införande av n y a textböcker för undervisningen i de främmande språken samt rörande antagande av sådana upplagor av litterära verk, som skola användas vid modersmålsundervisningen, det ankommer på vederbörande ämneskonferens att därom fatta beslut. I övriga fall — sålunda då det gäller läroböcker i egentlig mening — skall ämneskonferensen avgiva förslag till skolöverstyrelsen, som fattar beslut i ämnet. I stort sett motsvarande bestämmelser gälla i fråga om kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och högre folkskolor; läro- och läseböcker vid senast angivna slag av skolor bestämmas av skolöverstyrelsen efter förslag av rektor och efter hörande av vederbörande ämneskonferens och skolans styrelse; skolstyrelsen m å dock fatta beslut rörande texter vid undervisningen i främmande språk och för modersmålsundervisningen avsedda upplagor av litterära verk ävensom, vad angår kommunala mellanskolor och högre folkskolor, angående utbyte av läro- eller läsebok i övrigt som varit använd vid skolan under minst å t t a läsår och som är avsedd att ersättas av läro- eller läsebok, vilken användes vid allm ä n t läroverk. I avseende å folkskolor och fortsättningsskolor gäller i anslutning till n y a föreskrifter i ämnet, vilka innefattas i kungörelser den 8 december 1933 (nr 664 och 665) och trädde i kraft den 1 juli 1934, att läro- och läseböcker bestämmas av statens vederbörande folkskolinspektör, sedan skolrådet respektive skolstyrelsen efter vidkommande lärares hörande avgivit förslag i ärendet.

7 Beträffande samtliga nu angivna slag av läroanstalter är föreskrift meddelad om viss varsamhet vid ombyte av läroböcker, i fråga om de allmänna läroverken sålunda formulerad: 'börande beaktas de olägenheter, som allt för t ä t a ombyten av läroböcker k u n n a medföra såväl i fråga om undervisningsarbetets j ä m n a fortgång som ock i ekonomiskt avseende', och i fråga om angivna kommunala skolor sålunda: 'ombyte av läro- och läseböcker bör ske med varsamhet och jämväl med avseende fäst vid de utgifter för lärjungarna, som d ä r a v föranledas'. I fråga om läroböcker i kristendomskunskap gälla särskilda föreskrifter, i det a t t endast sådana läroböcker få användas, som blivit godkända a v vissa för detta ä n d a m å l utsedda granskningsmän. Angående dessa granskningsmän, deras tillsättning och uppgifter äro bestämmelser meddelade i kungörelsen den 28 maj 1920 (nr 259). Förteckning över medgivna läroböcker i kristendomskunskap utgives tid efter a n n a n av skolöverstyrelsen. Vad slutligen de statsunderstödda enskilda läroanstalterna beträffar, h a r Kungl. Maj:t i samband med fördelningen av statsunderstöd plägat föreskriva a t t förslag om införande av ny lärobok, sedan y t t r a n d e häröver avgivits av vederbörande ämneskonferens, skall underställas skolans styrelse eller, d ä r sådan icke finnes, skolans inspektor för prövning och avgörande samt a t t meddelande om vederbörandes med anledning h ä r a v fattade beslut skall lämnas till skolöverstyrelsen. I samband med utfärdande av nyssnämnda kungörelser den 8 december 1933 angående läro- och läseböcker i folkskolan och fortsättningsskolan anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen att efter inhämtande av nödiga uppgifter till Kungl. Maj:t inkomma med förteckning å de vid undervisningen i allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, folkskolor, fortsättningsskolor och högre folkskolor samt i de under skolöverstyrelsens inseende stående enskilda läroanstalter för n ä r v a r a n d e såsom läro- och läseböcker använda tryckta arbeten. Med skrivelse den 31 augusti 1934 har överstyrelsen nu överlämnat sålunda infordrade förteckningar. Av de u t a v överstyrelsen överlämnade förteckningarna framgår, att det nuvarande läroboksbeståndet inom flertalet ämnen måste betecknas såsom alltför rikligt. A t t förorda åtgärder av alltför inskränkande n a t u r synes mig icke tillrådligt, enär sådana skulle kunna inverka hämmande på den frihet, som v å r a skolor i detta hänseende sedan gammalt åtnjutit, och tilläventyrs j ä m v ä l lända till förfång för undervisningen. Men en lämplig begränsning torde framstå såsom ett berättigat önskemål, helst en revision av läroboksbeståndet sannolikt skulle leda till en utmönstring av ä n n u i bruk v a r a n d e föråldrade eller mindre lämpliga läroböcker. Det torde tvivelsutan v a r a ett ej oväsentligt allmänt intresse att äga tillgång till en förteckning över de n u använda läro- och läseböcker, vilka äro att förorda till användning vid undervisningen i olika skolor. Med

8 utgångspunkt från de av skolöverstyrelsen uppgjorda förteckningarna över det nuvarande beståndet och efter företagen utmönstring av mindre lämpliga läroböcker skulle man erhålla en översikt över de läroböcker, som nu äro i bruk och förtjäna att fortfarande användas vid skolor av olika slag. Likaledes synes det mig v a r a förtjänt att undersökas, h u r u vida ett fortsatt framtida granskningsförfarande i fråga om läroböcker k a n anses erforderligt och vilka åtgärder i sådant hänseende k u n n a befinnas lämpliga. E n prövning av dessa frågor synes mig böra anförtros åt särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga, vilkas antal torde böra bestämmas till tre. Det ligger i sakens natur, att en granskning och undersökning av det slag, varom nu är fråga, t a r v a r speciell sakkunskap inom olika ämnesområden, och med hänsyn h ä r t i l l torde möjlighet beredas de sakkunniga att på olika områden rådföra sig med representanter för olika ämnen, vilka i egenskap av experter böra efter anmälan av de sakkunniga ställas till dessas förfogande. Den sålunda ifrågasatta granskningen synes mig böra v a r a slutförd till den 1 juli 1935.» Samtidigt erhöll departementschefen bemyndigande dels att, i den utsträckning så befunnes påkallat, tillkalla särskilda experter för att stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar och samråd, dels att, om så skulle visa sig erforderligt, tillkalla särskild sekreterare eller uppd r a g a åt en av de sakkunniga att tillika tjänstgöra som sekreterare. Med stöd av n ä m n d a bemyndigande beslöt chefen för ecklesiastikdepartementet den 2 november 1934 tillkalla såsom sakkunniga för ifrågavarande ändamål undertecknade Danell, Sefve och Forssell samt uppdrog åt undertecknad Danell att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Genom beslut den 31 december 1934 enligt samma dag givet nådigt bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet ytterligare undertecknad Wirsén för att såsom sakkunnig inom departementet bit r ä d a med ifrågavarande utredning. Såsom sekreterare hos de sakkunniga ha jämlikt chefens för ecklesiastikdepartementet enligt nådigt bemyndigande givna förordnanden tjänstgjort, under tiden den 20 november 1934—den 26 juni 1935 dåvarande extra andre kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet H a r a l d Johannes Dillner och därefter förste amanuensen i samma departement Carl Axel Olof Charpentier. P å särskilda framställningar av de sakkunniga har departementschefen genom beslut den 14 januari, den 19 februari, den 26 mars, den 22 maj och den 9 juli 1935 tillkallat följande personer att under viss tid bit r ä d a de sakkunniga med granskning av läroböcker i n e d a n n ä m n d a ämnen, nämligen:

9 lektorn vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm, docenten Carl Gustaf Larsson, modersmålet, läraren vid Stockholms stads folkskolor, filosofie magistern E r i k Brevner, modersmålet, lektorn vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm, docenten Nils E r i k Tidner, latin och grekiska, lektorn vid högre allmänna läroverket i K a r l s t a d Nils Robert Lindahl, tyska språket, lektorn vid högre allmänna läroverket i Eskilstuna Ruben F e r d i n a n d Nöjd, engelska språket, rektorn vid Djursholms samskola H e r m a n E r i k Emanuel Söderbergh, franska språket, lektorn vid högre allmänna läroverket i Uppsala, professorn E r n s t Gotthard Wahlgren, franska språket, rektorn vid högre lärarinneseminariet i Stockholm Sven Grauers, histor i a med samhällslära, adjunkten vid. högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm K a r l Hugo Engberg, geografi, överläraren vid Stockholms stads folkskolor Nils Kaleb Andersson, geografi, lektorn vid högre allmänna läroverket å Östermalm i Stockholm Josef Andreas Andersson, matematik, överläraren vid Stockholms stads folkskolor, filosofie magistern Elof Hedfors, matematik, fysik och kemi, lektorn vid högre allmänna läroverket i Gävle Torsten Jonas Ringström, biologi och hälsolära, överläraren vid Stockholms stads folkskolor F r i d a Härner, biologi och hälsolära samt hembygdsundervisning, lektorn vid högre realläroverket i Göteborg Gustaf Albert Gillis Björkeson, fysik, lektorn vid högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm E i n a r Carl Ruben Teofilus Nordefeldt, kemi, filosofie doktorn J o h n Landqvist, Stockholm, filosofisk propedeutik, lektorn vid tekniska gymnasiet i Örebro F r e d r i k Mauritz Frykholm, arbetskunskap (med. anslutning till handel), agronomen, filosofie kandidaten Per-Olof Olausson, Råsunda, arbetskunskap (med anslutning till jordbruk och skogsbruk), civilingenjören Holger A. Lundberg, Lidingö, arbetskunskap (med anslutning till industri och teknik), teckningsläraren Oskar Bernhard Berg, Uppsala, teckning och välskrivning, musikdirektören E i n a r Christian Ralf, Stockholm, musik, konsulenten i skolöverstyrelsen Gunhild Drake, hushållsgöromål, samt byrådirektören i lantbruksstyrelsen Nils Martin Sonesson, trädgårdsskötsel.

10 Därjämte har departementschefen genom beslut den 22 maj 1935 tillkallat disponenten Carl Zacharias Hseggström och ordföranden i svenska bokförläggareföreningen, f. d. hovrättsrådet Trygve Liljestrand att under viss tid biträda de sakkunniga vid fullgörandet av det dem anförtrodda utredningsuppdraget. Under gången av sitt arbete ha de sakkunniga vidare överlagt angående vissa med arbetet sammanhängande spörsmål med fackmän på olika områden, bland dem rektorn Sven Grauers, ordföranden i Flick- och samskoleföreningen, rektorn vid Saltsjöbadens samskola Josef Lunden och slöjdinspektören för Stockholms folkskolor Gunnar Nilsson. Efter särskilda förfrågningar hos statens folkskolinspektör och de kommunala folkskolinspektörerna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle samt hos rektorerna vid de högre allmänna läroverken, kommunala mellanskolorna, kommunala flickskolorna och samrealskolorna ha de sakkunniga erhållit upplysningar av betydelse för utredningsarbetet. P å därom av de sakkunniga gjord framställning har chefen för ecklesiastikdepartementet med cirkulärskrivelse den 12 februari 1935 till ordförandena i samtliga drätselkammare och kommunalnämnder utsänt visst frågeformulär till besvarande, varigenom för utredningen värdefullt material rörande skolkommunernas kostnader för läroböcker ställts till de sakkunnigas förfogande. P å grund av medgivande i nådigt brev den 3 maj 1935 har undertecknad Wirsén för utredning av vissa hithörande frågor företagit resor till Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle samt, i samband med resan till Malmö, till Köpenhamn. Sedan de sakkunniga slutfört sitt nu ifrågavarande uppdrag, få de sakkunniga härmed vördsamt överlämna »Utredning och förslag rörande läroböcker vid allmänna läroverk och folkskolor m. fl. undervisningsanstalter». Såsom bilagor överlämnas: förslag till förteckningar över läro- och läseböcker, som skulle medgivas till b r u k vid undervisningen och till obligatoriskt inköp av eleverna vid dels allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor samt under skolöverstyrelsens inseende stående enskilda läroanstalter, dels ock folkskolor och fortsättningsskolor; förslag till förteckning över textböcker, vilka förordas för studiet av främmande språk vid allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor samt under skolöverstyrelsens inseende stående enskilda läroanstalter; förslag till förteckning över textböcker, vilka enligt skolöverstyrelsens underdåniga skrivelse den 31 augusti 1934 nyttjas vid studiet av främmande språk vid allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala

11 mellanskolor eller under skolöverstyrelsens inseende stående enskilda läroanstalter, men vilka vid granskning befunnits ej lämpliga att i fortsättningen användas vid n ä m n d a undervisning; förteckningar över övriga läro- och läseböcker, vilka enligt skolöverstyrelsens u n d e r d å n i g a skrivelse den 31 augusti 1934 nyttjas vid undervisningen i dels allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, samt under skolöverstyrelsens inseende stående enskilda läroanstalter, dels ock folk- och fortsättningsskolor, men vid av de sakkunn i g a företagen g r a n s k n i n g befunnits ej lämpliga att i fortsättningen användas vid n ä m n d a undervisning; förteckning över de läro- och läseböcker för kristendomsundervisningen, vilka antingen före den 1 juli 1920 voro medgivna till användning vid de i kungl. kungörelsen den 28 maj 1920 (nr 259) angående bestämmande a v läroböcker för kristendomsundervisningen vid vissa läroanstalter i riket angivna läroanstalterna eller sedermera till och med den 10 september 1935 blivit i författningsenlig ordning a n t a g n a ; samt de tillkallade ämnesexperternas utlåtanden rörande samtliga av dem granskade böcker jämte de sakkunnigas därå tecknade beslut. Övriga till utredningen hörande handlingar, däribland en till de sakkunniga den 6 m a r s 1935 överlämnad underdånig framställning av Sveriges lärares nykterhetsförbund, överlämnas härjämte. Stockholm den 20 september 1935. GIDEON DANELL. IVAR SEFVE.

NILS FORSSELL.

RAGNAR WIRSÉN.

/

C. A.

Charpentier.

13 I. Historisk översikt. Den »återblick på läroboksfrågan», varmed 1927 års skolsakkunniga inleda sitt betänkande angående läroböcker av den 31 december 1930, innehåller en översikt av förslag och åtgärder med hänsyn till läroböckerna, vilka framställts och vidtagits under det senaste århundradet. Även folkskolans läroboksfråga, som i allmänhet icke var föremål för dessa sakkunnigas utredning, behandlas i d e n n a historiska resumé. Såsom skolöverstyrelsen i sitt underdåniga remissyttrande i läroboksfrågan den 28 september 1933 framhåller, framgår det av n ä m n d a historiska återblick, att hithörande spörsmål varit aktuella sedan över h u n d r a å r tillbaka och föranlett uttalanden och förslag av kommittéer och läroverksrevisioner, myndigheter och riksdagar. »Ibland h a r frågan om höjning av lärobokslitteraturens kvalitet stått i förgrunden, ibland har frågans ekonomiska innebörd dominerat.» De flesta av de uppslag eller förslag, som under de senaste årens diskussion av spörsmålet framkommit, ha enligt överstyrelsen långt tidigare varit föremål för övervägande men då befunnits mindre tjänliga och fördenskull befunnits icke böra föranleda n å g r a åtgärder i föreslagen riktning. Då så kort tid förflutit sedan 1927 å r s skolsakkunniga framlade sin utredning med h ä r omnämnda historiska återblick, synes det ej v a r a av behovet påkallat att även h ä r begynna framställningen med en dylik, eljest övlig historik, u t a n sakkunniga få hänvisa till n ä m n d a betänkandes framställning, sid. 9—32. Endast om n å g r a av de senare data i historiken i fråga m å h ä r i korthet erinras, i samband med en redogörelse för läroboksfrågans fortsatta utveckling under tiden efter år 1930. Den 12 september 1884 lämnade Kungl. Maj:t i uppdrag åt en kommitté att »granska för handen varande till folkskolans tjänst utgivna läroböcker och avgiva utlåtande rörande de grundsatser, efter vilka sådana läroböcker lämpligen böra uppställas». De sakkunniga ha anledning att nedan (s. 64 f.) återkomma till dessa kommitterades arbete. År 1913 ingavs till Kungl. Maj:t en framställning, i vilken ifrågasattes ingripande för att åstadkomma större enhetlighet i fråga om läroböc-

14 kers användning i de med statsmedel understödda bildningsanstalterna. Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk avgav den 17 november 1913 infordrat utlåtande över denna framställning. I detta utlåtande, som i väsentliga delar återgives av 1927 års skolsakkunniga i deras n ä m n d a betänkande (s. 19 ff.), förklarar sig överstyrelsen icke anse, a t t en så långt driven enhetlighet i fråga om läroböcker bör genomföras, som i den underdåniga framställningen hade ifrågasatts, men fann det likväl önskvärt, att en större överensstämmelse i n ä m n d a avseende åvägabragtes beträffande läroverken i samma stad eller i allmänhet vid läroverk, mellan vilka övergång av lärjungar i större utsträckning ägde rum. Överstyrelsen förklarade sig betänkt på att för detta ändamål vidtaga erforderliga åtgärder. Den underdåniga framställningen föranledde ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Eiksdagen, som åren 1917, 1918 och 1919 behandlat olika motioner i ämnet, anhöll sistnämnda år (riksd. skriv, n r 128), att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning beträffande dels i vilken omfattning behov förefunnes av lättnad i de kostnader, som dittills i regel påvilade familjeförsörjare i och för anskaffande av erforderlig materiell åt deras i folkskolan undervisade barn, dels i vilken utsträckning och på vad sätt det kunde befinnas lämpligt och möjligt att av allmänna medel bereda lättnader i dessa kostnader, dels ock h u r u v i d a och efter vilka grunder en samverkan h ä r u t i n n a n mellan stat och kommun kunde åstadkommas. De sakkunniga, som i anledning h ä r a v av Kungl. Maj:t tillkallades genom beslut den 17 december 1920, avgåvo sitt betänkande den 31 j a n u a r i 1923 och föreslogo häri, med anslutning till de förenämnda motionerna, viss samverkan mellan stat och kommun för uppnående av det åsyftade ändamålet. Enligt förslaget skulle bland annat folkskolans l ä r j u n g a r på det allmännas bekostnad såsom gåva erhålla egentliga läroböcker, psalmböcker och för småskolavdelningarna avsedda läseböcker ävensom i viss utsträckning skriv- och räkneböcker, böcker eller papper för teckning och arbetsövningar samt blyertspennor m. m. dylikt. Årskostnaden beräknades till 3 030 000 kronor. Kungl. Maj:t fann genom beslut den 7 oktober 1927 vad i ärendet förekommit icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd, detta tydligen med hänsyn till de stora kostnader, som enligt den verkställda utredningen skulle åsamkas statsverket genom de i förslaget ifrågasatta åtgärderna. I skolkommissionens den 28 april 1922 avgivna betänkande framhölls, att undervisningen i flera av v å r a skolors läroämnen utmärktes av en tendens att ägna tid och arbete åt oväsentliga detaljer u t a n att i erforderlig grad skilja mellan huvudsak och bisak samt att denna tendens till stor del vore en följd av läroböckernas beskaffenhet. De reservanter inom skolöverstyrelsens läroverksavdelning, som i sam-

15 band med överstyrelsens y t t r a n d e över sistnämnda betänkande avgåvo särskilt yttrande, påpekade, att den utgallring och förnyelse, som vore erforderlig i avseende på lärokurserna, vid de särskilda skolorna ofta skedde på initiativ av den enskilde läraren och, m å h ä n d a i ännu högre grad, av vederbörande läroboksförfattare. Det kunde emellertid ifrågasättas, att för ifrågavarande ändamål, såsom tidigare skett vid ett par tillfällen, åt en särskild granskningsnämnd uppdroges att verkställa en undersökning av den i våra skolor allmännast a n v ä n d a lärobokslitterat u r e n och framlägga förslag till vissa normer med n ä r m a r e anvisningar angående deras form och innehåll. Skolöverstyrelsens skrivelser åren 1926 och 1927. Denna fråga om en granskning av läroböckerna upptogs av skolöverstyrelsen genom en skrivelse den 11 november 1926 till chefen för ecklesiastikdepartementet, överstyrelsen hade funnit det v a r a av behovet påkallat, att en undersökning verkställdes rörande möjligheten och lämpligheten av att begränsa det växande lärostoffet. Särskilt hade överstyrelsen funnit detta v a r a fallet beträffande vissa läroämnen, nämligen svensk och allmän historia, litteratur- och kyrkohistoria, men det gällde även de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi samt geografi. I samband med den ifrågasatta granskningen syntes även en undersökning böra företagas rörande ombyten av läroböcker vid undervisningen och möjligheten att begränsa dylika med hänsyn både till de pedagogiska och ekonomiska konsekvenserna av dylika växlingar. Överstyrelsen hemställde, att departementschefen ville utverka Kungl. Maj:ts tillstånd att för läroboksgranskning tillkalla högst tre sakkunniga. Den 9 december 1926 anmodade chefen för ecklesiastikdepartementet överstyrelsen — under framhållande av att det syntes v a r a önskvärt, att ombyte av läroböcker vid de under överstyrelsens inseende stående läroanstalter starkare begränsades — att inkomma med förslag till sådana ändrade bestämmelser i avseende härå, som för det angivna önskemålets vinnande kunde anses lämpliga. Överstyrelsen överlämnade det sålunda begärda förslaget med skrivelse den 28 februari 1927. Enligt detta borde i syfte att för framtiden förhindra ett alltför ymnigt ombyte av läroböcker vidtagas vissa åtgärder, av vilka en del vore av beskaffenhet att kunna genom överstyrelsens egen försorg bringas till vederbörandes beaktande, under det a n d r a behövde föranleda n ä r m a r e föreskrift av Kungl. Maj:t. Vad den förra gruppen av nu påkallade åtgärder beträffade, ansåg överstyrelsen det lämpligt att i en cirkulärskrivelse till de överstyrelsen underställda läroanstalterna fästa uppmärksamheten vid vikten av, bland a n n a t : att i fråga om ombyte av läroböcker, till vilka borde r ä k n a s jämväl lä-

16 seböcker i modersmålet, som l ä r j u n g a r n a ålades anskaffa, samt s. k. elementarböcker i de främmande språken, största möjliga varsamhet skulle iakttagas, så att dylikt ombyte finge äga r u m endast i fall, då undervisningen sådant med nödvändighet påkallade; att ny lärobok skulle successivt införas med början i den klass, där läroboken först komme till användning; att vid införande av n y a upplagor av förut a n v ä n d a läroböcker lärjungar, som redan hade tillgång till tidigare upplagor av samma lärobok, icke u t a n bestämt nödtvång borde åläggas förskaffa sig den n y a upplagan; samt att det borde i möjligaste m å n tillses, att samma läroböcker användes vid läroanstalter å samma ort samt överhuvud vid v a r a n d r a så näraliggande läroanstalter, att övergång av lärjungar från den ena läroanstalten till den a n d r a ägde i större utsträckning rum. Vidare ansåg överstyrelsen det v a r a lämpligt, a t t överstyrelsen i skrivelse till Sveriges bokförläggarförening anhölle om dess medverkan till att n y a läroboksupplagor endast utgåves, då verkligt t r ä n g a n d e anledning därtill förelåge. Överstyrelsen hemställde därjämte, a t t för framtiden bland de villkor och bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelades i samband med övriga bestämmelser för statsunderstöd till p r i v a t a skolor, måtte intagas en föreskrift därom, att förslag om införande av ny lärobok borde, sedan yttrande häröver avgivits av vederbörande ämneskonferens, underställas skolans styrelse för prövning och avgörande samt att meddelande om dylikt beslut skulle lämnas till överstyrelsen. Slutligen hemställde överstyrelsen, att följande bestämmelser måtte intagas i nedannämnda stadgor, nämligen: i § 18 av gällande stadga för kommunala mellanskolor: »Läro- och läseböcker bestämmas av skolöverstyrelsen, sedan skolans styrelse efter hörande av rektor och skolans övriga lärare avgivit förslag i ämnet»; i § 17 av gällande stadga för högre folkskolor: »I vilka ämnen att därom y t t r a sig. Läro- och läseböcker bestämmas av skolöverstyrelsen, sedan skolans styrelse efter hörande av rektor och skolans övriga lärare avgivit förslag i ämnet»; i § 13 av gällande folkskolestadga: »Läro- och läseböcker bestämmas av skolrådet, sedan vidkommande lärare beretts tillfälle att u t t a l a sina önskemål och statens vederbörande folkskolinspektör därefter avgivit y t t r a n d e i ärendet; dock att beträffande läroböcker i kristendomskunskap skall iakttagas vad därom särskilt är stadgat»; samt i § 23 av gällande stadga för fortsättningsskolan:

17 » L ä r o och. läseböcker bestämmas av skolstyrelsen, sedan vidkommande lärare beretts tillfälle att u t t a l a sina önskemål och statens vederbörande folkskolinspektör därefter avgivit yttrande i ärendet»; ävensom att § 5 b) mom. 3 och § 8 b) mom. 6 av gällande instruktion för skolöverstyrelsen måtte erhålla följande lydelse: »att i föreskriven ordning pröva och fastställa förslag till läroböcker»; samt att § 6 mom. 2 av samma instruktion måtte upphävas. Den 8 november 1927 utsände skolöverstyrelsen, i anslutning till Kungl. Maj:ts föreskrifter i samband med fördelningen av statsunderstödet till de statsunderstödda privatläroverken, ett cirkulär till föreståndarna för n ä m n d a läroverk, vari framhölls följande: 1. Till läroböcker borde i här förevarande sammanhang räknas, förutom läroböcker i egentlig mening, läseböcker i modersmålet, som lärjungarna ålades anskaffa, samt s. k. elementarböcker i de främmande språken. Textböcker i främmande språk torde däremot icke böra räknas hit, u t a n kunde införas och ombytas på sätt skolan funne lämpligt, u t a n att meddelande härom lämnades till överstyrelsen. H ä r v i d erinrades, att inköpta textböcker, vilka i allmänhet torde i vidare utsträckning, än nu skedde, med fördel k u n n a anskaffas direkt från det främmande landet och. därigenom kunde erhållas till lägre pris, så långt möjligt vore, borde läsas till slut, innan ny textbok infördes. 2. A n m ä l a n om införande av ny lärobok borde, jämte meddelande av styrelsens, respektive inspektörs beslut, angiva: a) n a m n å författaren samt fullständig boktitel; b) det undervisningsämne, i vilket läroboken vore avsedd att användas; c) den tid, från och med vilken boken skulle införas, samt de klasser, i vilka boken skulle användas; och skulle därvid iakttagas, att en lärobok borde införas successivt med början i den klass, d ä r boken först komme till a n v ä n d n i n g ; samt d) den lärobok, i stället för vilken den föreslagna boken vore avsedd att användas, samt om möjligt uppgift på den tidpunkt, sedan vilken den förra boken varit i b r u k vid skolan. 3. Meddelanden om införande av n y a läroböcker borde insändas före den 1 oktober beträffande böcker, som skulle införas under höstterminens lopp, och före den 1 februari beträffande de böcker, som skulle införas under vårterminens lopp. 4. Hade överstyrelsen intet att erinra mot insänt meddelande om läroboksombyten, lades detsamma till handlingarna utan någon överstyrelsens vidare åtgärd. I a n n a t fall underrättade överstyrelsen vederbörande föreståndare, så snart ske kunde, om de erinringar, sagda meddelande föranlett; och torde därefter tagas under övervägande de åtgärder, vartill e r i n r i n g a r n a kunde föranleda. 2 — 3521-10.

18 1928 års riksdag. Vid 1928 års riksdag upptogs frågan om läroböckerna till behandling genom motioner, väckta i första kammaren av h e r r a r Sanden och Åström (I: 218) och i a n d r a kammaren av herr Norling m. fl. ( I I : 381). Motionärerna, som n ä r m a s t tagit sikte på folkskolan, påpekade de kostnader, som skolmaterielen, främst läroböckerna, vållade ej minst på grund av den oenhetlighet, som präglade användningen av läroböcker inom olika skoldistrikt. Såsom lämplig å t g ä r d häremot anförde motionärerna den anordningen att, såsom nu sker i fråga om läroböcker i kristendomskunskap, åt en högsta centralmyndighet anförtroddes att pröva och a n t a g a samtliga läroböcker, som skulle komma till användning i rikets skolor. Vid denna prövning borde även den ekonomiska synpunkt komma till uttryck, som krävde sparsamhet i fråga om utgifterna för skolmateriell. N å g r a vådor för en den fria undervisningen hotande standardisering behövde näppeligen h ä r a v befaras. E t t ordnat samarbete mellan å ena sidan de lokala skolmyndigheterna samt å a n d r a sidan folkskolinspektörer och skolöverstyrelsen borde etableras i detta syfte, varjämte naturligtvis den erfarenhet å området för tillverkning och försäljning av skolmateriell, som funnes inom det p r i v a t a företagarlivet, borde rådfrågas. Motionärerna hemställde därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla om snar utredning, på vad sätt ett förbilligande av kostnaderna för skolmateriell skulle kunna åstadkommas, icke minst genom tillämpandet av större enhetlighet och sparsamhet i val av läroböcker, samt att Kungl. Maj:t ville fortast möjligt vidtaga de åtgärder, som av utredningen eventuellt kunde visa sig erforderliga. Motionerna i fråga remitterades för yttrande dels till skolöverstyrelsen, dels till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening, dels ock till styrelsen för svenska landskommunernas förbund. Skolöverstyrelsen framhöll bland annat, att de av motionärerna påtalade t ä t a ombytena av läroböcker och de höga priserna även å a n n a n skolmateriell vid folkskolorna huvudsakligen varit av olika omständigheter beroende företeelser under kristiden och även n ä r m a s t därefter samt att förhållandena sedan dess i stor utsträckning återgått till vad som kunde anses som normalt och alltjämt förbättrades. Överstyrelsen delade emellertid motionärernas mening däri, att t ä t a ombyten av läroböcker och införandet av n y a oväsentligt förändrade upplagor av böcker borde undvikas, samt framhöll önskvärdheten av a t t samma läroböcker infördes i skoldistrikt, emellan vilka flyttning av b a r n jämförelsevis ofta förekomme. överstyrelsen hänvisade till sitt i skrivelse den 28 februari 1927 framställda förslag rörande folkskolinspektörs y t t r a n d e i läroboksärenden (jfr ovan s. 16), men ansåg sig ej kunna tillstyrka av motionärerna härutöver ifrågasatta åtgärder. — Även centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening uttalade sig mot ett bifall till motionerna. — Styrelsen för lands kommunernas förbund tillstyrkte den föreslagna utredningen. Det rätta

19 låge enligt styrelsens mening mellan de båda ytterligheterna: det nuvarande systemet med uppsjö på olika slag av läroböcker, bland vilka det stode varje skolråd fritt a t t efter behag välja, och ett läroboksmonopol utan någon valfrihet. F ö r sin del höll styrelsen före, att en lämplig medelväg vore den av motionärerna skisserade auktoriseringen av läroböcker ungefär på sätt som nu — fastän av a n d r a orsaker — sker beträffande läroböckerna i ämnet kristendomskunskap. De utskott inom riksdagens båda kamrar, till vilkas behandling ifrågav a r a n d e motioner överlämnades, avgåvo i huvudsak lika lydande utlåtanden. D ä r i anförde utskotten, att det med bestämdhet ställts i utsikt, a t t de av skolöverstyrelsen i dess utlåtande den 28 februari 1927 förordade å t g ä r d e r n a skulle komma att föranleda bestämmelser i ämnet från både Kungl. Maj:ts och skolöverstyrelsens sida. Med hänsyn härtill funne utskotten — som förväntade, att n ä m n d a åtgärder komme a t t vidtagas inom den närmaste framtiden — att med ytterligare åtgärder i ämnet borde tills vidare anstå i a v v a k t a n på de verkningar, som kunde bliva en följd av de i utsikt ställda bestämmelserna. Utskotten hemställde alltså, a t t motionerna icke måtte föranleda till någon k a m r a r n a s åtgärd. Riksdagen beslöt i enlighet härmed. 1927 års skolsakkunniga. Genom chefens för ecklesiastikdepartementet beslut den 24 september 1928 upptogs läroboksfrågan på nytt. De sakkunniga, som genom nådigt beslut den 18 juni 1927 tillkallades för a t t inom departementet bland annat verkställa utredningar och avgiva y t t r a n d e n och förslag i vissa med den samma å r beslutade skolorganisationen sammanhängande frågor, fingo nämligen då i uppdrag att utreda läroboksfrågan, d e t t a dels ur pedagogiska synpunkter, varvid framhölls att den lämpliga utskiftning mellan äldre och yngre delar av läroinnehållet, som till förebyggande av för s t a r k anhopning av lärostoff borde jämlikt den samma år utfärdade nya läroverksstadgan äga rum, vunne sin tillämpning även med avseende på de vid undervisningen a n v ä n d a läroböckerna, dels ock u r ekonomiska synpunkter. Uppdraget avsåg de allmänna läroverken och a n d r a med dem jämförliga läroanstalter, men i en särskild skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet den 28 augusti 1929 funno sig de sakkunniga böra framhålla, att i det till dem under hand överlämnade underdåniga y t t r a n det av skolöverstyrelsen den 28 februari 1927 (jfr ovan s. 15 f.) jämväl a n d r a undervisningsanstalter avsåges än läroverken och med dem jämförliga läroanstalter, däribland folkskolor och a n d r a till folkbildningsväsendet hörande skolor. I anledning h ä r a v meddelade departementschefen i skrivelse den 17 september 1929, att från hans sida hinder icke mötte för de sakkunniga att — i den m å n de funne fullgörandet av det dem givna uppdraget äga ett nödvändigt samband med prövning av frå-

20 gan om läroböcker även vid a n d r a läroanstalter än dem, vilka direkt avsåges i sagda u p p d r a g — upptaga jämväl sistnämnda frågor till behandling och d ä r u t i n n a n avgiva y t t r a n d e och förslag i samband med fullgörandet av det den 24 september 1928 givna uppdraget. I det yttrande, som de sakkunniga sedermera den 31 december 1930 avgåvo, uppehöllo de sig så gott som uteslutande vid frågan om läroböcker i de undervisningsanstalter, som direkt avsågos i det dem ursprungligen meddelade uppdraget. De framhöllo emellertid, att den av dem verkställda undersökningen i väsentliga avseenden vore tillämplig även på folkskolans läroböcker, men att en undersökning, som särskilt avsåge dessa böcker, skulle k r ä v a en komplettering. 1927 års skolsakkunnigas förslag i läroboksfrågan återfinnas sammanfattningsvis framställda i förenämnda av dem avgivna betänkande, sid. 88 —93. Skolsakkunniga hade funnit det nuvarande läroboksbeståndet inom flertalet ämnen eller grenar av ämnen vara för rikligt. Emellertid hyste sakkunniga betänkligheter mot åtgärder av allt för inskränkande n a t u r i detta avseende och voro av den övertygelsen, a t t en genomförd uniformitet skulle inverka hämmande på den frihet, som de svenska skolorna till undervisningens fromma av gammalt åtnjutit. E n lämplig begränsning ansåge sakkunniga kunna vinnas dels genom införandet av en väsentligen skärpt granskning av läroböckerna före dessas antagande till skolbruk, dels genom ett strängare förfarande vid det slutliga införandet av n y a läroböcker vid de särskilda läroanstalterna, alltså i detta fall läroverken och med dem jämförliga läroanstalter. De n ä r m a r e förslagen dels i fråga om granskningsförfarandet, dels för tillvägagångssättet vid införande eller ombyte av läroböcker vid de särskilda slagen av ifrågakommande läroanstalter återfinnas i betänkandet, sid. 89—92. Beträffande den ekonomiska sidan av läroboksfrågan hänvisade sakkunniga först till och betonade ytterligare sitt i en tidigare utredning rörande studieunderstöd framlagda förslag om beredande av ett årligt anslag av till en början 5 000 kronor till bestridande för medellösa lärjungar av kostnader för läroböcker m. m. Mot tanken på ett statsmonopol på läroboksområdet ställde sig sakkunniga bestämt avvisande (s. 85 ff. och 93), men framhöllo såsom önskvärt, att undersökningen rörande ett statsförlag u t a n monopol återupptoges och fullföljdes. Den mest verksamma åtgärden i förbilligande syfte skulle emellertid enligt sakkunniga vinnas genom den föreslagna mera ingående granskningen av läroböcker, vid vilken jämväl frågan om böckernas pris skulle prövas. Genom nådig remiss den 7 februari 1931 anbefalldes skolöverstyrelsen att över detta skolsakkunnigas betänkande infordra yttranden från läroverkskollegierna och lärarkollegierna vid med läroverk jämförliga, under läroverksavdelningens inseende stående läroanstalter samt med nämnda y t t r a n d e n jämte eget underdånigt utlåtande inkomma till Kungl. Maj:t.

21 I sitt den 28 september 1933 på grund av nämnda remiss avgivna utlåtande, vilket i anslutning till skolsakkunnigas egen utredning inskränkts till att avse de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter, framhåller skolöverstyrelsen bl. a., att från åtskilliga kollegier erinringar gjorts mot de sakkunnigas översikt över det nuvarande läroboksbeståndet och att överstyrelsen måste med fog finna, att de av sakkunniga lämnade uppgifterna om totalantalet läroböcker i ett ämne äro icke obetydligt missvisande samt anför vidare bl. a. följande. De sakkunniga hade fattat begreppet lärobok i vidsträckt mening och såsom sådan betecknat »varje vid undervisningen använd bok» (betänkande s. 33). Men åtskilliga av de sålunda bland läroböckerna inräknade böckerna vore läseböcker av det slag, som kunde betecknas som »bredvidläsningsböcker» och som vanligen tillhandahölles av läroverken, i varje fall icke vore obligatoriska för lärjungarna att anskaffa. Eedan härigenom syntes de av sakkunniga meddelade siffrorna för läroböckernas antal i de olika ämnena böra i större eller mindre grad reduceras. Men därtill komme, att en angiven totalsiffra för antalet förefintliga läroböcker i exempelvis kristendomskunskap eller modersmålet vore i sig själv föga upplysande. Vad som i detta avseende vore av intresse att veta vore, dels hur många läroböcker funnes för varje särskild gren, eventuellt stadium, av respektive ämne och hur många alternativ som sålunda funnes att välja emellan på varje särskild punkt, dels i vad mån varje särskild bok inom en viss sådan grupp av läroböcker vore rent sporadiskt använd vid något enstaka läroverk eller tillhörde den mera allmänt använda lärobokslitteraturen. Överstyrelsen betonade önskvärdheten av att undersökningen i detta avseende erhölle vederbörlig komplettering. Skolöverstyrelsen instämde för övrigt helt i vad sakkunniga anfört rörande de risker, som skulle medfölja en alltför långt driven standardisering av läroboksbeståndet. Ungdomen borde, såsom någon vid ett tillfälle —• 1885 års riksdag — uttryckt sig, icke i skolan »slita på vetenskapens redan avlagda kläder». Åtgärder borde sålunda icke vidtagas, som till sina verkningar komme att stå hindrande i vägen för erforderlig förnyelse på litteraturens område genom att direkt avskräcka från pedagogiskt författarskap av här berörda slag. Med hänsyn till vad å andra sidan krävdes av åtgärder för inskränkning av läroboksbeståndet på grund av frågans socialt ekonomiska innebörd anförde överstyrelsen särskilt följande. Med läroboksombyto i egentlig mening borde endast avses sådant ombyte, då en lärobok för ett visst område av kursen i ett visst ämne ersattes av en annan bok för samma område. Det vore ett allmänt intresse och icke minst ett skolans intresse, att icke nödvändiga läroboksombyten undvekes och att största möjliga lokala överensstämmelse i fråga om läroböcker eftersträvades och genomfördes. Den av sakkunniga föreslagna officiella förhandsgranskningen av nya läroböcker, innan de utkomme av trycket, ansåge sig

överstyrelsen icke böra tillstyrka, detta av de skäl att överstyrelsen dels icke vore böjd att tillmäta densamma den betydelse för det avsedda målets vinnande, som sakkunniga gjorde, dels funne förfarandet vara förenat både med svårigheter och med risker för en sund utveckling av läroboksproduktionen. Däremot funne överstyrelsen, att den allmänna revision av det nuvarande läroboksbeståndet, som sakkunniga ifrågasatt, vore ett obestridligt aktuellt önskemål. Denna revision kunde visserligen icke verkställas av överstyrelsen, men det syntes överstyrelsen lämpligt, att den finge ske under överstyrelsens ledning och under vederbörlig kontakt mellan granskningsmännen och respektive fackrepresentanter inom överstyrelsen. Såsom en förberedande åtgärd borde inom överstyrelsen utarbetas en fullständig förteckning över i bruk varande läroböcker. — De detaljändringar i gällande bestämmelser angående införande av ny lärobok vid viss läroanstalt, som sakkunniga föreslagit, vunno i allmänhet överstyrelsens gillande. överstyrelsen förklarade vidare, att den ansåge, att de verkliga genomsnittskostnaderna för läroböcker för en lärjunge under genomgången av en högre läroanstalt ställde sig lägre än sakkunniga beräknat (s. 72 i betänkandet), och framhöll, att undervisningen i våra allmänna läroverk och därmed jämförliga kommunala läroanstalter vore att anse som praktiskt taget konstnadsfri, något som givetvis icke borde förhindra, att allt gjordes för att nedbringa lärobokskostnaderna, som kunde göras, utan att undervisningens effektivitet bleve därpå lidande eller dess nivå sjönke. överstyrelsen ställde sig tveksam mot en av de sakkunniga framkastad tanke, att terminsavgifterna till statsverket borde avpassas så, att dessa utginge med lägre belopp i de klasser, där lärobokskostnaderna vore mest betungande, men hade intet att erinra mot de sakkunnigas förslag om särskilt statsunderstöd till medellösa lärjungar för läroböcker. Vad övriga åtgärder i förbilligande syfte angick, ville överstyrelsen i likhet med de sakkunniga icke förorda eller yrka på sänkning i den ersättning för bokförmedlingen, som i form av provision tillfölle bokhandlare. Dock ville överstyrelsen icke med bestämdhet uttala sig om, huruvida icke den anordning, som för närvarande praktiserades i fråga om lexikon, vilka kunde distribueras direkt genom ifrågavarande skola, möjligen skulle kunna utsträckas till vissa andra skolböcker, som betingade ett särskilt högt pris. Överstyrelsen ansåg det emellertid, i likhet med de sakkunniga, vara ett stort allmänt intresse, att svårigheter icke bereddes bokhandeln att i fortsättningen i oförminskad utsträckning kunna fullgöra sin kulturförmedlande uppgift. Överstyrelsen upptog slutligen den av de sakkunniga framförda tanken på en statlig verksamhet för utgivande av läroböcker. Överstyrelsen fann det i hög grad tvivelaktigt, huruvida en dylik verksamhet skulle bliva ekonomiskt bärkraftig, för såvitt den icke bleve förbunden antingen

23 med monopol på r ä t t e n att utgiva läroböcker eller eventuellt med annan förlagsverksamhet. Överstyrelsen höll före, att en statlig förlagsverksamhet med stor sannolikhet skulle befinnas böra förenas med statsmonopol eller att den förr eller senare skulle leda till ett statligt monopol på framställning av läroböcker. A t t d e t t a vore en lycklig lösning av frågan, betvivlade överstyrelsen i hög grad. Den faran måste nämligen då ligga n ä r a till hands, att den standardisering och uniformering bleve på en omväg införd, som överstyrelsen i likhet med de sakkunniga funnit sig böra a v r å d a från, därest icke tvång och ofrihet skulle införas p å ett område, som i detta avseende vore särskilt känsligt och d ä r en någorlunda stor rörelsefrihet vore en nödvändig förutsättning för sådana arbetsförhållanden och en sådan pedagogisk utveckling, som vore ett livsvillkor för en god undervisning. Till överstyrelsens remissutlåtande voro fogade dels yttranden från läroverkskollegierna och lärarkollegierna vid med läroverken jämförliga, under läroverksavdelningens inseende stående läroanstalter jämte en sammanfattning av dessa yttranden, dels ock protokollsutdrag med bilaga, innehållande ett särskilt y t t r a n d e av undervisningsrådet W. Björck. I sistn ä m n d a yttrande framhålles, a t t tillgodoseendet av föräldrarnas berättigade ekonomiska k r a v enligt reservantens mening förutsatte mera genomgripande regleringsåtgärder än de av överstyrelsen förordade. Skolöverstyrelsens befogenhet att bestämma om vid undervisningen använd bok borde utvidgas och tillämpningen av denna bestämmanderätt regleras enligt vissa fastslagna normer. De n u använda läroböckerna borde vidare granskas u r saklig och pedagogisk synpunkt s a m t bedömas u r samma synpunkter. H ä r v i d skulle å en särskild av Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen u p p r ä t t a d lista över läroböcker uppföras inom varje ämne ett lämpligt antal av dem, som vid granskningen befunnits för ett visst stadium mest förtjänstfulla. Endast lärobok, som funnes upptagen å den officiella listan, skulle kunna ifrågakomma till införande vid offentlig eller statsunderstödd enskild läroanstalt. Då n y a läroböcker önskades uppförda i förteckningen, skulle de i samma ordning underkastas vederbörlig granskning. I den m å n denna utvisade, a t t en granskad lärobok i det hela ägde företräde framför de redan i förteckningen upptagna, skulle den d ä r i upptagas. Vid bedömandet av en läroboks lämplighet skulle kostnadsfrågan icke få lämn a s å sido. — Undervisningsrådet Björck ansåg, att överstyrelsen bort hemställa, att hela läroboksfrågan underkastades förnyad skyndsam utredning under beaktande av de i det särskilda y t t r a n d e t framförda synpunkterna, vid vilken utredning folkskolan och dess överbyggnader icke borde lämnas å sido, liksom det ock syntes förtjäna särskilt övervägas, huruvida och i vilken form staten lämpligen kunde positivt bidraga till förbättrande och förbilligande av läroböckerna vid olika skolformer.

24 Skolöverstyrelsens cirkulär åren 1928 och 1932. Redan innan skolöverstyrelsen ingivit det h ä r ovan i korthet refererade remissyttrandet över 1927 års skolsakkunnigas betänkande av den 31 december 1930, hade överstyrelsen den 17 december 1928 och den 17 m a r s 1932 till rektorsämbetena vid de allmänna läroverken utsänt två cirkulär i läroboksfrågan. Det förra cirkuläret hade följande lydelse: »Vid genomgående av de ämneskonferensprotokoll, som under höstterminen 1928 insänts från de allmänna läroverken till Kungl. skolöverstyrelsen, h a r överstyrelsen funnit någon ovisshet r å d a beträffande formen för införande av nya läroböcker och särskilt beträffande frågan, i vilka fall överstyrelsens tillstånd behöver inhämtas för sådant införande. Med anledning h ä r a v h a r överstyrelsen velat erinra om de föreskrifter, som äro givna dels i § 166 av 1928 års läroverksstadga, dels i läroverksöverstyrelsens, respektive skolöverstyrelsens cirkulär den 26 oktober 1906, den 23 j a n u a r i 1914 och den 18 november 1920, samt i övrigt meddela följande anvisningar. 1. Enligt nyssnämnda paragraf i läroverksstadgan äger vederbörande ämneskonferens själv besluta angående införande av texter, som äro avsedda att användas vid studiet av de främmande språken, och sådana skolupplagor av litterära verk, som skola användas vid modersmålsundervisningen. F r å g a om dylik boks införande behöver alltså ej underställas överstyrelsens prövning. Däremot höra till sådana läroböcker, som ej m å införas u t a n överstyrelsens medgivande, jämväl s. k. elementarböcker i de främmande språken samt läseböcker i modersmålet. Med avseende å kartböcker, lexikon och dylika hjälpmedel för undervisningen förfares såsom hittills. 2. Såsom ny lärobok skall j ä m v ä l betraktas sådan n y upplaga av lärobok, som med hänsyn till den n y a läroverksorganisationen eller i övrigt är väsentligt förändrad. 3. Lärobok, som medgivits till införande vid ett läroverk i dess hittillsvarande organisation, kan u t a n särskilt tillstånd av överstyrelsen användas p å motsvarande stadium i den n y a organisationen. 4. Lärobok, vars införande enligt i övrigt gällande bestämmelser skolat vara beroende av överstyrelsens tillstånd, m å ej heller på försök inför a s u t a n sådant tillstånd. 5. Skulle vid Edert läroverk under höstterminen 1928 någon lärobok kommit till användning, utan a t t överstyrelsens tillstånd inhämtats, d ä r detta, enligt vad ovan sagts, rätteligen borde h a v a skett, torde Ni snarast möjligt i vederbörlig ordning till överstyrelsen inkomma med framställning om införande a v boken i fråga.» I det senare cirkuläret framhölls önskvärdheten av a t t läroanstalter, belägna på en och samma ort eller å v a r a n d r a närbelägna orter, i största möjliga utsträckning a n v ä n d a samma läroböcker. Särskilt inom sådana

25 delar av landet, d ä r ett högre läroverk traditionellt intager en mera cent r a l ställning för ett antal kringliggande realskolor och kommunala mellanskolor, syntes en sådan anordning böra komma till stånd, överstyrelsen anmodade därför rektorsämbetena a t t tillse, a t t vid behandling av frågor angående ombyte av läroböcker nämnda synpunkt i den m å n så lämpligen kunde ske m å t t e komma till beaktande. Denna cirkulärskrivelse överlämnade överstyrelsen för kännedom jämväl till rektorerna och föreståndarna vid kommunala och enskilda läroanstalter tillhörande den högre allmänna skolundervisningen. 1930 års riksdag. I riksdagen återupptogs läroboksfrågan år 1930 genom motioner av herr J o h n Sanden i första k a m m a r e n och herr Norling i andra kammaren. Motionärerna hemställde, a t t riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla om snar utredning, på vad sätt ett förbilligande av kostnaderna för skolmateriell skulle kunna åstadkommas, icke minst genom tillämpande av större enhetlighet och sparsamhet i val av läroböcker, samt att Kungl. Maj:t ville fortast möjligt vidtaga de åtgärder, som av utredningen eventuellt kunde visa sig erforderliga. Skolöverstyrelsen, till vilken motionerna hänskötos för yttrande, fann en utredning vid sidan av den redan igångsatta ej vara a v behovet påkallad. Men riksdagen beslöt i full överensstämmelse med motionärernas hemställan. I riksdagsskrivelsen i ärendet (nr 186 å r 1930) förklaras de nu rådande förhållandena i fråga om läroböcker och skolmateriell vara icke tillfredsställande. Ymnigheten av olika läroböcker i samma ämne vore enligt riksdagens mening för stor, ombyten av läroböcker och upplagor skedde för ofta, och utgifterna för det a l l m ä n n a och för elevernas föräldrar bleve till följd h ä r a v onödigt betungande. Det ville synas, som om m a n genom standardisering och rationalisering skulle k u n n a göra besparingar på detta område, u t a n att behovet av en god lärobokslitteratur fördenskull behövde eftersättas. — Såväl i motionerna som i de tidigare yttrandena i ämnet hade vissa riktlinjer givits. Kiksdagen hade särskilt beaktat det uppslag, som landskommunernas förbund givit i sitt y t t r a n d e till vederbörande riksdagsutskott år 1928 (jfr ovan s. 18 f.) och som riksdagen fann v ä r t a t t tagas under omprövning. Emellertid hade i skolöverstyrelsens uti förevarande ärende avgivna utlåtande till Kungl. Maj:t n ä r m a r e utformade förslag framställts (jfr ovan s. 15 f.). Eiksdagen betraktade för sin del dessas förverkligande såsom en lämplig första åtgärd, ägnad a t t i viss mån motverka de missförhållanden, som nu råda. Med anledning av ett av skolöverstyrelsen gjort påpekande framhöll riksdagen, att, ehuru den redan anbefallda utredningen otvivelaktigt komme att erhålla någon betydelse även för folkskolans läroboksfråga, önskligt syntes vara, att vid utredningen grundligt undersöktes möjligheterna a t t lösa denna bety-

26 delsefulla fråga även genom åtgärder, som direkt toge sikte på folkskolans och jämförliga läroanstalters läroboksfråga. Riksdagen förutsatte slutligen, a t t vid denna utredning tillbörlig hänsyn komme a t t tagas till a t t icke det u t a n tvivel önskvärda enskilda initiativet på läroboksområdet hämmades. över denna riksdagens skrivelse avgav skolöverstyrelsen den 3 september 1930 infordrat utlåtande, d ä r i överstyrelsen anförde, bland annat, följande, överstyrelsen vore i h ä r föreliggande ärende alltjämt av den uppfattning, som kommit till synes i de förut omnämnda skrivelserna dels till chefen för ecklesiastikdepartementet och dels till vederbörande riksdagsutskott. K r a v e t på ett förbilligande av materiellen genom tillämpning av större enhetlighet och sparsamhet i val av läroböcker ansåge överstyrelsen vara det väsentligaste i förevarande angelägenhet. Detta syfte skulle i ej oväsentlig grad nås, om de i överstyrelsens skrivelse den 28 februari 1927 föreslagna å t g ä r d e r n a förverkligades. 1928 års riksdags andra k a m m a r e hade också varit av d e n n a uppfattning, då den i ärendet väckta motionen ej föranlett till någon åtgärd, enär det då ställts i utsikt, att de av överstyrelsen förordade å t g ä r d e r n a skulle komma att föranleda bestämmelser i ämnet från både Kungl. Maj:t och skolöverstyrelsens sida. Innevarande års riksdag hade även förklarat dessas förverkligande såsom en lämplig första åtgärd, ägnad a t t i viss m å n motverka de missförhållanden, som nu rådde. Riksdagen hade emellertid i sin skrivelse även anfört, a t t det ville synas, som om besparingar på detta område skulle kunna göras genom standardisering och rationalisering, u t a n att behovet av en god lärobokslitteratur fördenskull behövde eftersättas. Överstyrelsen vore för sin del tveksam, h u r u v i d a de n ä m n d a åtgärderna skulle kunna bliva av någon större betydelse, därest det angivna villkoret verkligen skulle kunna upprätthållas. Skulle emellertid Kungl. Maj:t i anledning av riksdagens nyssberörda uttalande finna ytterligare utredning av folkskolans läroboksfråga erforderlig, finge överstyrelsen erinra därom, att frågorna om bland a n n a t undervisningsmateriellens förbilligande genom anordnande av någon form för statlig förlagsverksamhet eller genom fastställande av vissa standardtyper för läroböcker i vad anginge de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter av chefen för ecklesiastikdepartementet genom skrivelse den 24 september 1928 blivit hänskjutna till utredning av 1927 års sakkunniga för behandling av vissa frågor rörande det högre skolväsendet. 1933 års riksdag. Även vid 1933 års riksdag förekom en motion i läroboksfrågan, nämligen av herr J o h a n August Larsson i första k a m m a r e n (nr 49). I motionen hänvisas till en allmänt utbredd uppfattning, att kostnaderna bliva onödigt stora på grund av bristande enhetlighet vid valet av läro-

27 böcker, och anföres vidare bl. a. följande: »Nu besluta de mer än 2 400 skolråden, vilka läroböcker i varje särskilt fall skola brukas, och det ä r d å icke a t t förvåna sig över att förbistring råder . .. Någon effektiv konkurrens synes icke heller förefinnas på området, u t a n försäljningen av såväl förbrukningsartiklar som skolböcker ä r i stor utsträckning monopoliserad.» Med hänvisning till att någon förbättring icke k u n n a t förmärkas, trots att, n ä r frågan i riksdagen behandlats för n å g r a år sedan, det med bestämdhet ställts i utsikt, att åtgärder skulle vidtagas för att r ä t t a till missförhållandena, hemställde motionären, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om åtgärder till förbilligande av kostnader för läroböcker inom folkskolan. — Vederbörande utskott förklarade sig instämma helt i motionärens syfte, men hänvisade till att riksdagen upprepade gånger hos Kungl. Maj:t gjort framställning i samma syfte och hemställde, att motionen ej m å t t e till någon kammarens å t g ä r d föranleda. Detta blev ock kammarens beslut efter en debatt, d ä r u n d e r flera instämmanden i motionens syfte uttalats. Den 8 december 1933 utfärdades kungl. kungörelser om ändrad lydelse a v § 13 i förnyade stadgan den 26 september 1921 (nr 604 )angående folkundervisningen i riket och av § 23 i stadgan den 16 september 1918 (nr 1001) för fortsättningsskolan, enligt vilka läro- och läseböcker för ifrågavarande skolor bestämmas av statens vederbörande folkskolinspektör, sedan skolstyrelsen efter vidkommande lärares hörande avgivit förslag i ärendet. Ombyte av läro- och läseböcker bör enligt samma kungl. kungörelser ske med varsamhet och jämväl med avseende fäst vid de utgifter för lärjungarna, som d ä r a v föranledas. Genom nådigt beslut samma dag anbefalldes skolöverstyrelsen att, efter inhämtande av nödiga uppgifter, till Kungl. Maj:t inkomma med förteckning å de vid undervisningen i allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, folkskolor, 'fortsättningsskolor samt i de under överstyrelsens inseende stående enskilda läroanstalter för närvarande såsom läro- och läseböcker använda tryckta arbeten. I nådiga cirkulär den 5 oktober 1934 angående statsunderstöd till enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och samskolor föreskrives, i samband med vissa villkor för åtnjutande av de beviljade understöden, att vederbörande skolstyrelse vid fattande av beslut rörande införande av n y lärobok bör beakta de olägenheter, som allt för t ä t a ombyten av läroböcker kunna medföra. De sakkunniga återkomma nedan (s. 89) till berörda föreskrift samt redogöra i anslutning därtill för vissa av skolöverstyrelsen i cirkulärskrivelser den 22 januari 1934 till de statsunderstödda p r i v a t a läroanstalterna meddelade anvisningar. Med skrivelse av den 31 augusti 1934 inlämnade skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t ovan omförmälda läroboksförteckningar.

28 IL Granskning av det nuvarande läroboksbeståndet. J ä m l i k t chefens för ecklesiastikdepartementet anförande till statsrådsprotokollet iden 2 november 1934 h a r de sakkunnigas arbete i första rummet avsett a t t få till stånd en översikt över de läro- och läseböcker, som nu äro i bruk »och förtjäna att fortfarande användas vid skolor av olika slag». Utgångspunkten var härvid de ovannämnda av skolöverstyrelsen uppgjorda bokförteckningarna. Skolöverstyrelsens läroboksförteckningar. I de föreskrifter, som skolöverstyrelsen lämnat till ifrågavarande läroanstalter angående vilka slag av läroböcker, som skulle medtagas vid insamlingen av uppgifter för n ä m n d a förteckningars utarbetande, undantogos s. k. arbetsböcker, kartritningsböcker och andra böcker, avsedda att utarbetas eller ifyllas av lärjungarna. P å de bokförteckningar, som avse läroanstalter, sorterande under skolöverstyrelsens läroverksavdelning, finnas m e d t a g n a förutom vanliga läroböcker även sådana av l ä r j u n g a r n a använda böcker som upplagor a v skönlitterära verk, texter i främmande språk, översättningsövningar, lexikon, kartböcker ävensom sångböcker samt vid undervisningen i övningsämnen i övrigt använda böcker, överstyrelsen a n m ä r k e r vidare, att n å g r a av h ä r ifrågavarande skolor i sina bokförteckningar även medtagit böcker, som icke direkt använts vid undervisningen men som tillhandahållits lärjungarna u r biblioteket i och för föredrag, enskilt eller annat hemarbete etc. I de fall, då sådant förhållande tydligt angivits, upptog överstyrelsen icke böckerna i fråga i förteckningen. Beträffande folk- och fortsättningsskolorna upplade överstyrelsen ett kortsystem, avseende a t t för vart och ett av skoldistrikten erhålla uppgifter p å ett kort om varje använd bok. Korten hade, sedan de ifyllts inom vederbörande skoldistrikt, insänts till folkskolinspektören, som haft att efter granskning befordra dem vidare till överstyrelsen. I allt inkommo till överstyrelsen omkring 100 000 kort. Varje folkskolinspektör erhöll dupletter till ledning för sin verksamhet beträffande läroböckerna, överstyrelsen hade på grund av den begränsade tid, som

29 s t å t t till dess förfogande, icke k u n n a t medhinna en bearbetning av det infordrade uppgiftsmaterialet, u t a n måste inskränka sig till att med ledning a v korten uppgöra förteckningar över använda läro- och läseböcker, varj ä m t e en grovsortering av korten företogs för de olika ämnena och förf a t t a r n a . Denna förteckning upptager »endast verkliga läro- och läseböcker». Uppslagsböcker, handledningar och a n d r a böcker, som närm a s t höra hemma i skolbiblioteken, äro således icke medtagna, även om från en del skoldistrikt uppgifter rörande sådana böcker insänts. Dets a m m a gäller likaledes, efter vad överstyrelsen framhållit, i fråga om de u n d e r senare år allt vanligare s. k. arbetsböckerna och andra böcker, som ä r o avsedda att utarbetas eller ifyllas av barnen och vilka, även om de komma de egentliga läroböckerna mycket nära, dock ansetts mera hava k a r a k t ä r av förbrukningsmateriell. Folk- och fortsättningsskolornas böcker hade av överstyrelsen uppdelats i två huvudgrupper, läroböcker och läseböcker. Till de förra hade r ä k n a t s även småskolans läseböcker, som ju dels vore direkta hjälpmedel vid det första inlärandet av modersmålets läsning, dels framför allt avsåge träningsövningar i modersmålet. Vid kortblanketternas granskning och sortering hade enligt skolöverstyrelsen den iakttagelsen ej k u n n a t undgås, att uppgifterna i många fall voro mer eller mindre felaktiga. I n å g r a fall hade mycket gamla läroböcker uppgivits, vilket torde hava föranletts av att dessa vid n y a böckers antagande fått kvarligga för att vid särskilda tillfällen använd a s som ett slags bredvidläsningsböcker. I det hela torde dock enligt överstyrelsen det föreliggande materialet k u n n a anses giva en mycket god bild av de olika läro- och läseböckernas spridning i landets folk- och fortsättningsskolor. Till granskning upptagna böcker. Vid avgörandet av frågan, vilka böcker som skulle upptagas till granskning, ha de sakkunniga givetvis också haft att utgå från n ä m n d a inom skolöverstyrelsen uppgjorda läro- och läseboksförteckningar, vilka gälla läsåret 1933—1934. P å begäran har även från skolöverstyrelsen erhållits uppgifter angående vilka n y a läroböcker, som antagits för läså r e t 1934—1935 vid dels under läroverksavdelningen sorterande läroanstalter, dels högre folkskolor. Emellertid h a r i ej så få fall tvekan måst uppstå, huruvida en bok skulle bliva föremål för granskning eller ej. V a d beträffar s. k. arbetsböcker, kartritningsböcker och andra böcker, avsedda att utarbetas eller ifyllas av lärjungarna, har, som ovan nämnts, skolöverstyrelsen i sina föreskrifter till de särskilda läroanstalterna vid uppgifternas insamlande u n d a n t a g i t dessa böcker. Redan a v detta skäl h a dylika böcker ej k u n n a t bliva föremål för de sakkunnigas granskning.

30 Vissa vid undervisningen använda arbetsböcker torde emellertid på grund av textmaterialets fullständighet närmast v a r a att anse som läroböcker, under det a t t det i åtskilliga fall synes vanskligt a t t avgöra, huruvida ett såsom arbetsbok betitlat hjälpmedel skall helt k u n n a fylla en läroboks uppgift. Gränsen mellan lärobok och arbetsbok är sålunda understundom svår att draga. Med hänsyn till den allt r i k a r e förekomsten av »arbetsböcker» på detta gränsområde måste det anses påkallat, a t t vid en av de sakkunniga föreslagen fortsatt granskning av utkommande läroböcker företaga en inventering av vid undervisningen nyttjade arbetsböcker av a n t y t t slag och en prövning av i vilken utsträckning dessa må k u n n a åläggas eleverna till inköp. I detta sammanhang vilja de sakkunniga påpeka, att månheten om att stå den moderna undervisningen till tjänst med hjälpmedel u r a r t a t till en till synes alltför omfattande produktion av s. k. arbetshäften och arbetsblad av i vissa fall problematisk nytta. Den särskilt inom folkskolan tillämpade arbetsskolemetoden torde knappast v a r a betjänt av hjälpmedel, genom vilka större delen av det arbete, vilket skulle ankomma på lärjungarna, redan befinnes v a r a utfört, och varigenom kunskapsinhämtandet inskränker sig till knapphändigt ifyllande av blanketter, ett förfaringssätt, som innebär risken av en schematisering av undervisningen i uppenbar strid mot arbetsskolans idé. Kostnaden för dessa hjälpmedel, som under alla förhållanden äro att hänföra till förbrukningsmateriell, kan i den 'mån den bestrides av eleverna bliva onödigt betungande, och de sakkunniga anse sig därför icke k u n n a undgå a t t fästa uppmärksamheten p å förhållandet i fråga. Därest av a n m ä r k n i n g a r n a till skolöverstyrelsens förteckningar framgått, att en bok ej ålagts eleverna till inköp vid någon enda av de läroanstalter, d ä r den förekommit, u t a n antingen tillhandahållits av skolan eller endast rekommenderats till b r u k vid sidan av de obligatoriska läroböckerna, har denna bok ej av de sakkunniga upptagits till granskning. De sakkunniga ha nämligen fattat sitt uppdrag så, a t t med lärobok i detta sammanhang bör avses bok, som ålägges eleverna till inköp eller eljest regelmässigt nyttjas som obligatoriskt hjälpmedel vid undervisningen, detta alltså till skillnad från 1927 års skolsakkunniga, vilka enligt vad ovan (s. 21) framhållits, med lärobok menat »varje vid undervisningen använd bok». Böcker, som varit u p p t a g n a på de av skolöverstyrelsen för läsåret 1933—1934 uppgjorda förteckningarna, men som av de sakkunniga befunnits från och med läsåret 1934—1935 ej längre v a r a i bruk, h a uteslutits från granskningen. Vidare ha de sakkunniga haft anledning att taga ställning till frågan om läseböcker av olika slag. I likhet med skolöverstyrelsen r ä k n a de sakkunniga d ä r v i d icke till läseböcker de vid den första läsundervisningen använda läroböckerna, i trots av a t t deras vedertagna n a m n är

läseböcker. Dessa »läseböcker» ha givetvis granskats i samband med övriga läroböcker för småskolan. Vad däremot beträffar verkliga läseböcker, som användas å de olika skolstadierna, ha de sakkunniga inskränkt sig till att granska sådana böcker, som kunna sägas mera direkt tjäna modersmålsundervisningen, så som denna enligt de fastställda undervisningsplanerna bör handhavas. Sålunda ha för de högre skolornas del alla sådana nu nyttjade läseböcker, som äro litterära antologier och alltså direkt ansluta sig till litteraturundervisningen, granskats och bedömts. För folkskolans och fortsättningsskolans del har däremojt sådan läsebokslitteratur undantagits från granskningen, enär egentlig litteraturundervisning ej kan sägas tillhöra detta skolstadium och det sålunda ej kan ifrågasättas, att dylika läseböcker skola åläggas folkskolans och fortsättningsskolans lärljungar till inköp, lika litet som så bör vara fallet med läroböcker i litteraturhistoria på detta skolstadium. Olika upplagor av skönlitterära författares skrifter, som upptagits i skolöverstyrelsens förteckningar, ha de sakkunniga ej funnit sig kunna eller böra granska, vare sig dessa upplagor varit särskilt avsedda för skolbruk eller ej. Oavsett en sådan granskningsuppgifts omfattning och grannlaga art ha de sakkunniga nämligen ansett, att de särskilda läroanstalterna vid undervisningen i fråga böra få vara obundna av alltför reglerande föreskrifter. Självfallet är, att en sådan frihet ej kan medföra åläggande för eleverna att inköpa skönlitteratur i lika stor omfattning, som denna blir föremål för undervisning. De nära liggande möjligheterna att låna litterära arbeten ur skolans eller andra bibliotek torde också i hög grad utnyttjas för närvarande. Läroverksstadgan förutsätter i övrigt endast, att skolupplagor av litterära verk användas vid undervisningen, och dessa betinga i allmänhet ett så ringa pris, att de sakkunniga även ur denna synpunkt funnit sig sakna anledning att här ingå på en speciell granskning eller föreslå nya reglerande åtgärder. De sakkunniga ha övervägt den möjligheten, att vissa belopp stipulerades, inom vilka inköp av litterära verk begränsades för visst läsår eller för viss skolkurs, men funnit sig sakna möjligheter att på ett rationellt sätt avväga dylika maximipris, bland annat av den anledningen, att vidkommande skolors tryckta årsredogörelser ej innehålla tillräckligt detaljerade uppgifter om nuvarande praxis i fråga om dylik litteraturs användning vid undervisningen. Även torde man kunna hysa tvivel om dylika bestämmelsers lämplighet, med tanke på svårigheten att kontrollera, att de iakttagas. I den mån enstaka missförhållanden skulle kunna tänkas uppstå vid någon läroanstalt i detta avseende, genom att eleverna i följd av modersmålskonferensens (eventuellt skolstyrelses) beslut ålades inköp av oskäligt många dylika litterära verk, torde man ock kunna förutsätta, att rättelse sker i samband med rektors och skolöverstyrelsens uppsikt. Läseböcker, som ha till uppgift att utfylla undervisningen i olika

32 undervisningsämnen: historia, geografi, naturvetenskapliga ämnen o. s. v., h a i enlighet med vad ovan sagts, ej upptagits till granskning. F ö r folkskolans och fortsättningsskolans del utgöres nästan hela läsebokslitter a t u r e n av just dylika böcker, och dessa böckers roll vid undervisningen ä r tydligen sådan, a t t de ej behöva eller böra åläggas barnen till inköp. Detta bör så mycket mindre komma i fråga, som kostnaden ofta nog ej ä r så obetydlig. Så kan exempelvis nämnas, a t t den numera mest förekommande upplagan av Läsebok för folkskolan, den s. k. »parallellupplagan» betingar — för de hittills utkomna delarna — ett pris av 16 kronor 85 öre vid direkt rekvisition från skolorna. I detta sammanhang må hänvisas till »Utlåtande ifråga om lindring i föräldrars kostnader för skolmateriell åt sina i folkskolan undervisade barn», avgivet den 31 j a n u a r i 1923, vari de ovan s. 14 nämnda särskilda sakkunniga förorda, att »Läsebok för folkskolan» av skoldistrikten finge som lån utlämnas till lärjungarna, vilket, enligt vad dessa sakkunniga funnit, redan ägde r u m i 86 procent av samtliga skoldistrikt. Samtliga inom de olika ifrågakommande skolformerna använda läroböcker i ämnet kristendomsknnskap ha de sakkunniga vidare förb i g å t t vid sin granskning, enär läroböcker i detta ämne, jämlikt kungl. kungörelse den 28 maj 1920 (nr 259), äro underkastade särskild granskning. Denna granskning gäller läroböcker i ämnet för bland a n n a t allm ä n n a läroverk, kommunala mellanskolor, folkskolor och högre folkskolor, men däremot ej dylika böcker för enskilda, under skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter eller (de senare upprättade) kommun a l a flickskolorna. Granskningen av dessa läroböcker för kristendomsundervisningen förrättas av åtta särskilt utsedda granskningsmän, nämligen en biskop, två teologie professorer, en lektor vid allmänt läroverk, i vilkens tjänst kristendom ingår som undervisningsämne, en adjunkt vid allmänt läroverk eller ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, i vilkens tjänst kristendom ingår såsom undervisningsämne, en lektor vid folkskoleseminarium, i vilkens tjänst kristendom ingår såsom undervisningsämne, en kyrkoherde samt en vid folkskola eller högre folkskola anställd lärare, till vars lärarverksamhet hör undervisning i kristendomskunskap. Å en inom skolöverstyrelsen förd förteckning hava upptagits dels de läroböcker, som efter föregången granskning vid den tidpunkt, då ifrågavarande kungörelse trädde i kraft, medgivits till användning vid kristenomsundervisningen, dels ock de läroböcker för kristendomsundervisningen, som efter sådan prövning av granskningsnämnden och skolöverstyrelsen samt eventuellt Kungl. Maj:t, som i kungörelsen omförmäles, godkänts till användning. I förteckningen upptagen lärobok ävensom lärobok, som allenast utgör oväsentligt förändrad upplaga av i förteckningen upptagen lärobok, får, med iakttagande av den begränsning som kan finnas vid densamma i förteckningen angiven, användas i den ordning, som är stadgad i fråga om införande av läroböcker i andra ämnen än kristendom. Då lärobok i vederbörlig ordning föreslagits till införande vid någon av ifrågavarande läroanstalter, göres framställning om granskning hos överstyrelsen, i fråga om allmänt läroverk, folkskoleseminarium eller småskoleseminarium av rek-

33 tor, i fråga om folkskola av vederbörande skolråd samt i fråga om annan läroanstalt av läroanstaltens styrelse, överstyrelsen kan även utan särskild framställning föranstalta dylik granskning. Själva proceduren för granskningen är följande: överstyrelsen tillställer granskningsmännen var sitt exemplar av den ifrågavarande läroboken samt anmodar dem att inom viss tid, dock icke mindre än en månad, var för sig avgiva utlåtande, huruvida ävensom, i det fall att viss begränsning anses böra bestämmas för bokens användning, i vad mån boken anses kunna komma till användning vid ifrågavarande läroanstalter. Anser överstyrelsen önskvärt, att granskningsmännen avgiva gemensamt utlåtande, äger överstyrelsen hos Kungl. Maj:t göra framställning om deras sammankallande för ändamålet. Sådan framställning må ock, när minst tre av granskningsmännen därom förenat sig, göras av dessa. Sedan, i det fall att granskningsmännen sammanträtt, deras utlåtande överlämnats till överstyrelsen eller i annat fall den för avgivande av deras utlåtanden utsatta tiden förflutit, skall överstyrelsen besluta, huruvida, ävensom, i det fall att viss begränsning anses böra bestämmas för bokens användning, i vad mån den granskade boken må komma till användning; dock att, där överstyrelsen finner sig böra till användning godkänna lärobok, vars antagande blivit avstyrkt av mer än halva antalet av granskningsmännen, ärendet skall underställas Kungl. Maj:ts avgörande. Väckt förslag angående upphävande eller ändring av i fråga om antagen lärobok angiven begränsning skall underställas överstyrelsens prövning. Vidare h a sådana böcker förbigåtts, som icke äro utgivna

i

Sverige.

Översättningsövningar, lexikon, kartböcker, ävensom sångböcker samt vid undervisningen i övningsämnen i övrigt använda böcker hava ingått i granskningen med här ovan angivna begränsningar. Vad lexikon beträffar, önska de sakkunniga särskilt framhålla, att granskningen av dem givetvis ej kunnat vara en detalj granskning, utan måst inskränka sig till vissa väsentliga drag. Beträffande frågan om lexikon i moderna främmande språk få de sakkunniga vidare hänvisa till ett av ämnesexperten i franska rektorn H. E. E. Söderbergh avgivet, enligt de sakkunnigas mening ur principiella synpunkter värdefullt yttrande, vilket bifogas (bilaga nr 2). Texter i moderna främmande språk ha likaså granskats, försåvitt de utgivits i Sverige och enligt de tillgängliga uppgifterna använts som obligatoriska hjälpmedel vid undervisningen. De sakkunniga ha emellertid ansett, att den frihet, som för närvarande råder vid ifrågakommande läroanstalter beträffande dessa textböckers antagning som läroböcker, bör väsentligen bibehållas, och ha därför ej uppfört sådana textböcker på sitt förslag till förteckning å godkända böcker utan i stället upprättat en särskild förteckning å textböcker, som enligt de sakkun nigas m,ening böra kunna förordas till användning. Tillika har bifogats en förteckning å sådana nu använda textböcker, som enligt de sakkunnigas mening av olika anledningar ej äro lämpliga hjälpmedel vid undervisningen i fråga. Om de sakkunniga, enligt vad ovan framhållits, funnit sig av olika skäl böra avstå från att granska vissa på skolöverstyrelsens förteckningar uppförda böcker, ha å andra sidan en del nya böcker eller upplagor 3 — 352140.

\

34 av böcker upptagits till granskning, vilka ej k u n n a t uppföras på de n ä m n d a förteckningarna, emedan de utkommit först efter det att förarbetena för dessa förteckningar påbörjats. De sakkunniga ha nämligen funnit det angeläget a t t på detta s ä t t b i d r a g a till a t t den väntade officiella bokförteckningen bleve så up to date som möjligt. I ett meddelande i mars 1935 till skolboksförlagen förklarade sig de sakkunniga även beredda att upptaga nyutkomna eller nyutkommande böcker eller upplagor av böcker till granskning, därest exemplar ställdes till de sakkunnigas förfogande senast den 15 maj 1935. Granskningsförfarandet. Vid utförandet av sitt granskningsarbete ha de sakkunniga b i t r ä t t s av de ovan (s. 9) nämnda särskilt tillkallade experterna för de olika undervisningsämnena. Exemplar av läroböckerna h a ställts till de sakkunnigas och experternas förfogande av respektive bokförlag eller genom lån från offentliga bibliotek. Såsom ledning för ämnesexperternas granskning av de särskilda böck e r n a h a r uppgjorts en promemoria, som härmed meddelas. Sidohänvisningarna gälla 1927 års skolsakkunnigas läroboksbetänkande, vilket även i övrigt u t n y t t j a t s vid promemorians utarbetande. »Vid granskningen skola nedanstående förhållanden beaktas: 1. Yttre skick; se s. 45. 2. Hygieniska krav; se s. 43. 3. Lärostoffet bör vara disponerat efter en i överensstämmelse med gällande undervisningsplan utarbetad lärogång. Se i övrigt s. 43. 4. När läroboken avses för viss kurs eller för vissa klasser, böra samtliga motsvarande kursmoment vara där behandlade. 5. Läroboken bör till omfång och innehåll ej vara större, än att den utan jäkt bör kunna vid undervisningen medhinnas på den tid, som kan beräknas vid undervisningen stå till förfogande för ifrågavarande kurs. 6. Om läroboken upptager stoff utöver vad som avses att av lärjungarna inläras, bör detta tydligt angivas. I 'förord' eller på annat sätt bör i så fall meddelas, vilka partier av läroboken — kapitel eller delar av kapitel — som böra läggas till grund för den obligatoriska undervisningen. Brister härutinnan, påpekas alltså av den granskande. 7. För de kurser, i vilka obligatoriska laborationer ingå, bör vid lärobokens utformning hänsyn helst vara tagen härtill och läroboken vara uppställd så, att undervisningstiden under såväl lärotimmar som laborationer med dess tillhjälp kan utnyttjas på bästa sätt. 8. Lärobokens bilder böra vara modernt och prydligt utförda samt på ett tillfredsställande och för lärjungarna förståeligt sätt lämna upplysningar om de kursmoment, de avse att illustrera. 9. Lärobokens innehåll måste vara exakt och vederhäftigt och så vitt möjligt motsvara den vetenskapliga utvecklingen i den mån denna gör sig gällande på ifrågavarande område. Se s. 40—42. 10. Lärobokens språk och framställningssätt, även i fråga om rubriker samt urval av lärostoff, bör vara väl avpassat efter lärjungarnas ålder och mognad; se även s. 42.

35 11. Lärobokens pris bör ej vara högre än vad som kan anses skäligt, och normalt för en lärobok för ifrågavarande stadium och kurs.» Med hänsyn till den begränsade tiden har vidare uppställts som regel, att, därest ämnesexperten beträffande en viss bok i det hela icke hyste något tvivel om, att den borde godkännas, ingen utförligare motivering skulle begäras. Endast där tvekan kunde uppstå eller i de fall, där underkännande föreslogs, skulle motivering behöva utskrivas. Den bedömning av böckerna, som de sakkunniga haft att företaga, h a r så tillgått, att de sakkunniga, med utgångspunkt från skolöverstyrelsens förteckning och ämnesexperternaä skriftliga utlåtanden, fattat beslut rörande varje enskild bok för sig. I regel h a r därvid vederbör a n d e ämnesexpert personligen föredragit sitt utlåtande för de sakkunniga. I fråga om de läroböcker, som haft någon av de sakkunniga Daneli, Sefve eller Wirsén till författare, ha dessa ej deltagit i respektive böckers bedömande; herr Sefve h a r ej heller deltagit i bedömningen av vissa böcker i ämnet biologi, som ansetts konkurrera med av honom själv utgivna läroböcker. P å ett ganska tidigt stadium av de sakkunnigas sysslande med denna läroboksbedömning visade det sig s v å r t att beträffande vissa böcker avgöra sig för ett klart godkännande eller ett underkännande. Av olika skäl kunde man k ä n n a sig tveksam rörande en viss boks godkännande. Påtagliga bristfälligheter funnos, men dessa voro ej av det frappanta slag, a t t underkännande var motiverat. De sakkunniga ha stannat för a t t i fråga om dessa mera tveksamma fall föreslå, att böckerna i fråga m å t t e få tillsvidare och intill slutet av läsåret 1939—1940 användas vid de läroanstalter, d ä r de n u förekomma, men ej nyantagas till användning vid någon annan läroanstalt. I de sakkunnigas förslag till läroboksförteckn i n g a r kallas dessa böcker för B-böcker, medan de fullt godkända kallas A-böcker. Beträffande läroböckerna i vissa undervisningsämnen och för vissa skolformer ha de sakkunniga funnit sig nödsakade avstå från att föreslå en bestämd lista på godkända böcker. Detta gäller sådana n y a ämnen som ryska och spanska i högre läroverk samt ekonomilära i den kommunala flickskolan, d ä r läroboksbeståndet antingen synes v a r a så obetydligt eller så oprövat, a t t undervisningen i varje fall torde v a r a bäst betjänad med större frihet tillsvidare. Även för hebreiska, vilket undervisningsämne n u m e r a endast förekommer vid två p r i v a t a läroanstalter, h a de sakkunniga funnit sig sakna anledning att uppsätta förslag till en särskild förteckning på godkända läroböcker. Vid granskningen och bedömandet av läroböckerna inom ämnet fysik för gymnasialstadiet ha de sakkunniga måst t a g a särskild hänsyn därtill, att just för n ä r v a r a n d e på grund av de nyligen vidtagna ändring a r n a i vidkommande kursplaner en påtaglig brist på fullt lämpliga läroböcker råder och ha därför, för att läroverken ej m å t t e beträffande

36 vissa kursmoment sakna läroböcker i ämnet, måst godkänna en del böcker, som under mera normala förhållanden ej bort godkännas som hjälpmedel för de nu gällande kursernas inhämtande. Läroböckerna inom övningsämnena i n t a g a i viss m å n en särställning. Vad beträffar ämnet teckning, synas läroböcker, som åläggas eleverna till inköp, ej v a r a av nöden, förutom i viss utsträckning för linearritningen. De tecknings-»kurser», som ä n n u i r ä t t stor omfattning torde förekomma som hjälpmedel för undervisningen i folkskolan, böra enligt de sakkunnigas mening k u n n a avvaras, d å de knappast k u n n a anses överensstämma med nutida uppfattning om teckningsundervisningens metodik. Välskrivningen, för folkskolans del formellt tillhörande ämnet modersmålet, bör likaså helst bedrivas u t a n hjälp av läroböcker, som åläggas eleverna till inköp. Men med särkild tanke på att barnens övning i välskrivning till stor del måste försiggå såsom s. k. tysta övningar, medan l ä r a r e n eller l ä r a r i n n a n är sysselsatt med att direkt undervisa en a n n a n klass eller avdelning, torde m a n ej k u n n a avvara de skrivhäften, som brukas och vilka för övrigt vanligen äro så prisbilliga, att de med skäl k u n n a betraktas som förbrukningsmateriell. I n o m ämnet musik för allmänna läroverk m. fl. läroanstalter ha först och främst från granskning och bedömande undantagits alla de i skolöverstyrelsens förteckning u p p t a g n a nothäften o. dyU som brukas vid undervisningen i instrumentalmusik, vilken undervisning ju ä r valfri. Vad beträffar sången, såväl vid de högre skolorna som i folkskolan, ha de sakkunniga funnit det befogat att icke i sitt förslag upptaga de textböcker u t a n noter, som nu på sina håll brukas. Såsom hjälpmedel för sångundervisningen måste dessa texthäften anses som otillräckliga, och för n ä r v a r a n d e finnas, som granskningen givit vid handen, läroböcker med både text och noter tillgängliga för överkomliga pris, även om mot de flesta av dessa, liksom för övrigt jämväl mot texthäftena, allvarliga a n m ä r k n i n g a r måst framställas av hygieniska skäl på grund av tryckets beskaffenhet. I gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd och kvinnlig slöjd äro tydligen särskilda, eleverna till inköp ålagda läroböcker umbärliga, detta i enlighet med nuvarande praxis. V a d a n g å r manlig slöjd h a r slöjdinspektören vid Stockholms folkskolor Gunnar Nilsson, som de sakkunniga s a m r å t t med, överlämnat en förteckning på litteratur i ämnet, vilken förteckning ingår i de av de s a k k u n n i g a överlämnade handlingarna. I hushålls gör omål och trädgårdsskötsel användas däremot läroböcker för närvarande, och de sakkunniga h a upptagit n å g r a sådana böcker på sitt förslag till läroboksförteckning. I det sistnämnda ämnet synes icke föreligga tillfredsställande tillgång på prisbilliga läroböcker, avpassade för v å r t lands olika huvuddelar. Granskningen och bedömningen a v de läroböcker, som för närvarande användas i praktiska mellanskolor, högre folkskolor och fortsättnings-

37 skolor med olika yrkesbetoning, h a r givit till resultat, att de sakkunniga ej anse sig k u n n a föreslå särskild förteckning å godkända läroböcker för n ä m n d a läroanstalter. Det h a r nämligen befunnits, att läroboksbeståndet ännu ej i tillräcklig grad anpassat sig efter dessa skolformers verkliga behov. Det synes därför tillsvidare v a r a nödvändigt, att deras läroboksfråga ordnas så, att efter framställning av läroanstalterna vederbörande myndighet bestämmer, vilka läroböcker som skola nyttjas, u t a n bundenhet av en officiell läroboksförteckning. Granskningsresultatet. Statistiskt ställer sig resultatet av de sakkunnigas bedömning av läroboksbeståndet p å sätt, som framgår av följande tablåer. 1. Allmänna läroverk m. fl. under skolöverstyrelsens läroverksavdelning sorterande läroanstalter. A n t a l bed A-böcker B-böcker .£** ömda godkända böcker Modersmålet 81 16 33 130 Latin 34x 3 142 51 Grekiska 131 — 22 15 Tyska 113x 6 592 178 Engelska 112l 4 242 140 Franska 67 * 3 6* 76 Historia med samhällslära 25 13 5 43 Geografi 16 — 6 22 Filosofi 6 1 4 11 Matematik 63 27 24 114 Biologi 25 5 22 52 Fysik 17 3 3 23 Kemi 18 1 5 24 Teckning 5 — 3 8 Musik 14 4 3 21 Hnshållsgöromål 10 1 — 11 Summa 619 87 213 921 II. Folkskolor och fortsättningsskolor. A-böcker

B-böcker

JS* Antal bedömda godkända böcker Modersmålet 97 13 45 155 Räkning och geometri 46 5 20 71 Hembygdsundervisning 8 — — 8 Geografi 28 4 11 43 Naturkunnighet 27 5 3 35 Historia 11 4 5 20 Medborgarkunskap 8 1 2 11 Teckning 2 — 11 13 Sång 3 8 8 19 Trädgårdsskötsel 2 2 — 4 Hushållsgöromål 7 3 — 10 Summa 239 45 105 389 1 Textböcker, som de sakkunniga förorda till användning, äro här medräknade. 2 Textböcker, som de sakkunniga granskat och funnit icke lämpliga, äro här medräknade.

38 Vid uppgörande av denna statistik, liksom vid redigeringen av själva bokförteckningarna, ha de sakkunniga funnit det nödvändigt att som en bok betrakta även en sammanhängande serie böcker inom ett visst undervisningsämne med en och samma författare eller en grupp av författare, som tydligt angives som författare eller utgivare till hela serien. I det fall att olika nummer inom en sådan serie vid bedömningen kommit att föras till de olika huvudgrupperna, A-böcker, B-böcker och icke godkända böcker, har emellertid varje nummer för sig räknats som en bok. Såsom av tablåerna framgår, har icke mindre än ungefär en fjärdedel av de granskade böckerna befunnits icke förtjäna att uppföras på förteckningen å godkända eller med visst förbehåll godkända böcker. De anmärkningar, som medfört detta underkännande av en så stor procent av böckerna, ha givetvis varit av mycket skiftande art. I regel har det varit så, att ett underkännande motiverats genom anmärkningar från flera av de synpunkter, som de sakkunniga enligt det föregående (s. 34) uppställt såsom norm för granskningen. Emellertid bör i detta sammanhang framhållas, att vad de allmänna läroverken vidkommer, en viktig anmärkningsgrund inom flera undervisningsämnen varit bristande överensstämmelse med de på senare tid ej oväsentligt förändrade kursplanerna. I ej så få fall har denna anmärkning här kunnat vara den avgörande eller väsentligt avgörande grunden för underkännande. Beträffande folkskolans läroböcker har bristande överensstämmelse med gällande undervisningsplan mera sällan konstaterats. Att statistiskt fastställa, huru många böcker som underkänts av denna speciella anledning, har emellertid ej varit möjligt, då i de flesta fall även andra anmärkningar tillkommit och det slutliga avgörandet givetvis ofta nog måst få en i viss mån diskretionär karaktär, såsom en sammanfattning av de överväganden, som föranletts av de olika anmärkningarna mot boken i fråga. Såsom motivering för de fattade besluten få de sakkunniga hänvisa till de utlåtanden av ämnesexperterna, som åtfölja handlingarna, i enstaka fall med därå tecknade tillägg av de sakkunniga.

39 III. Läroboksbeståndets framtida reglering. E n a n d r a uppgift, som enligt chefens för ecklesiastikdepartementet anförande till statsrådsprotokollet den 2 november 1934 ålegat de sakkunniga, h a r v a r i t att undersöka, huruvida ett fortsatt framtida granskningsförfarande i fråga om läroböcker kan anses erforderligt och vilka åtgärder i sådant hänseende k u n n a befinnas lämpliga. Vid undersökningen av härmed sammanhängande spörsmål ha de sakkunniga funnit det ändamålsenligt att särskilt för sig behandla frågorna, huruvida en central, statlig granskning av läroböcker bör inr ä t t a s och vilka förändringar som eventuellt böra vidtagas i den nuvarande proceduren för läroböckers nyantagning vid olika läroanstalter.

1.

Uppgifter för e n l ä r o b o k s g r a n s k n i n g .

Redan det u p p d r a g a t t avgiva förslag till en officiell läroboksförteckning, som lämnats de sakkunniga och för vars utförande redogörelse meddelats i näst föregående kapitel, synes giva vid handen, a t t en fortsatt central granskning av ifrågavarande böcker även framdeles bör äga rum. Givetvis kräves dock en n ä r m a r e undersökning av denna fråga. De sakkunniga ha bedömt hithörande spörsmål närmast ur följande synpunkter: de allmänna grunderna för nya läroböckers godkännande för skolbruk; förutsättningarna för en granskning av nya utgåvor av läroböcker; möjligheter till inverkan på prissättningen av läroböcker; samt förutsättningarna för en utmönstring av föråldrade eller eljest för undervisningen olämpliga läroböcker.

a. Nya läroböcker. Allmänna synpunkter. E t t spörsmål av synnerlig vikt är, efter vilka grunder granskningen av n y a läroböcker bör ske. Det har framhävts, a t t det är a t t befara, att en granskning av läroböcker före deras antagande till skolbruk lätteligen kunde bliva av uniformerande verkan och hänvisa l ä r a r n a till att undervisa efter ett fåtal böcker, kanske endast en sådan för varje ämne och lärokurs.

40 Emellertid är att märka, att en granskning av läroböckerna före deras antagande enligt sakens n a t u r redan nu försiggår både för den högre och den lägre undervisningen. Vad den högre undervisningen angår, äger denna granskning r u m centralt. Då de sakkunniga framlägga förslag rörande anordnande av en läroboksgranskning, innebär detta alltså i och för sig ingen nyhet. Naturligtvis k a n en granskning av läroböckerna ske så, att olämpliga restriktioner därmed åläggas skolorna i detta avseende. De sakkunniga ha sökt a t t i sitt förslag skapa garantier häremot. E n kvalitativ måttstock bör läggas till grund vid godkännandet av läroböcker. De läroböcker, som verkligen kunna tjäna undervisningen i dess olika grenar och för dess skilda, legitima syften, böra ställas till undervisningens förfogande. De, som icke fylla ett så fattat krav, böra ej heller införas vid skolorna. Läroböckernas prissättning bör, i den m å n den kan upptagas till prövning, betraktas ur den synpunkten, att å ena sidan eleverna icke i onödan böra betungas med n å g r a utgifter för läroboksändamål, men å a n d r a sidan icke kravet på prisbillighet får gå u t över undervisningens befogade anspråk på att ett gott läroboksmaterial ställes till dess disposition. I övrigt kunna inga generella regler i detta fall uppställas, än mindre mekaniskt tillämpas. Granskningen bör icke ske u r den synpunkten, om eller i vilken utsträckning enhetlighet bör genomföras på läroboksområdet. N a t u r l i g t är emellertid, att skäl av pedagogisk a r t kunna motivera vissa förbehåll. Då det med fog anses, a t t en lärobok skall upptaga och behandla huvudmomenten av lärokursen i fråga, innebär detta ej blott, a t t boken icke bör på ett lika utförligt sätt upptaga jämväl andra delar av ämnet, än dem lärokursen angiver, utan också, att den ej på ett alltför vidlyftigt sätt bör behandla den kurs, varom det är fråga. Visserligen k u n n a härvid, även om skyldig hänsyn tages till kursanvisningarna, ofta olika meningar yppas i fråga om de gränser, som böra utstakas för undervisningen. Lärobokslitteraturen bör erbjuda underlag för olika pedagogiska metoder och krav. Även om enligt de sakkunnigas mening läroboken i regel icke bör tjäna också som läsebok, ä r det likväl en grannlaga uppgift a t t fastställa, i vad m å n referat, utförligare beskrivningar, notiser u r vetenskapernas historia, biografiska skildringar o. s. v. k u n n a lämpa sig som illustrerande eller vägledande utfyllnad i en lärobok. Mycket kommer h ä r v i d an på framställningssättet och på framställningens anpassning efter elevernas åldersstadium. Emellertid bör, såsom de sakkunniga också betonat i p u n k t 6 av sitt »P. M. för granskning av läroböcker» (s. 34), beaktas, a t t om läroboken upptager stoff utöver vad som avses att av l ä r j u n g a r n a inläras, detta bör angivas i förord eller på annat sätt. I varje fall är det enligt de sakkunnigas mening en uppgift för granskningen a t t tillse, att ej onödiga läroböcker åläggas eleverna till inköp. Därvid förbises icke, a t t sådana böcker i vissa fall k u n n a v a r a av god, ja, förnämlig kvalitet. Visserligen ä r det de sakkunnigas uppfattning, a t t dylika böcker lämpligen

41 k u n n a tjäna till underlag för undervisningen, i den m å n som läraren k a n finna att lärostoffet i den a n t a g n a läroboken på så sätt bör utfyllas och förtydligas. Men i dessa fall bör ifrågavarande lärobok tillhandahållas eleverna av skolan, eller böra de u t d r a g av densamma, som därtill lämpa sig, meddelas av läraren personligen. Självfallet är, att en lärobok, som antages för skolbruk, väsentligen bör framstå som en ny sådan med avseende på framställningen av den lärokurs, för vilken den är avsedd. Det finnes naturligtvis näppeligen någon anledning att godkänna en lärobok, som i huvudsak allenast är en variant av en redan förut använd dylik. H ä r v i d förbise de sakkunniga visserligen icke, att en och samma lärobok k a n anpassas efter olika kurser genom a t t förkortas till vissa delar, revideras till sin text o. s. v. Varianter av samma lärobok finna sålunda användning vid skolorna ehuru för skilda ändamål. Samtidigt bör det dock betonas, att även om olika pedagogiska syften k u n n a tillfyllest motivera, att en lärobok på detta sätt omredigeras, varje sådan version av densamma måste underkastas granskning och i så måtto anses som en ny lärobok. Det saknas nämligen icke exempel på, a t t metoden att på detta sätt variera en och samma lärobok för olika pedagogiska ändamål kommit till användning helt i onödan. I detta samband ha de sakkunniga även beaktat den uppfattningen, a t t en n y lärobok bör vara kvalitativt sett i något väsentligt avseende överlägsen den eller de läroböcker, som förut förelegat för en viss kurs. De sakkunniga h a likväl icke ansett sig k u n n a biträda denna uppfattning. Den värdering a v en ny lärobok, som därvid skulle läggas till grund, kunde nämligen befaras få en alltför tillfällig och subjektiv prägel. De sakkunniga åberopa härvid den ofta gjorda erfarenheten, att en lärobok, som vid en viss tidpunkt ganska allmänt ansetts v a r a fullt mönstergill, i fortsättningen, allt eftersom sakliga synpunkter och pedagogiska k r a v skiftat, visat sig icke i allo hålla måttet. Det torde också vara uppenbart, att om m a n godtoge principen, a t t endast läroböcker, som äro bättre än de förut använda, få godkännas för skolbruk, detta skulle på ett olyckligt sätt inverka på läroboksproduktionen. Grunderna för läroboksgranskningen. De sakkunniga anse därför, att granskningen av en ny lärobok bör grunda sig dels på en kvalitativ bedömning av denna för att utröna, om den lämpar sig för skolbruk, dels på en jämförelse mellan läroboken ifråga och dem, som redan användas inom skolorna för samma kurs, i syfte att fastställa, h u r u v i d a den förra ä r a t t anse som en väsentligen ny lärobok. Det är tydligt, a t t vid en sådan jämförelse all varsamhet bör iakttagas, så att läroboksförfattarens verkliga syfte med sin framställning ävensom dennas eventuella förtjänster och pedagogiska brukbarhet beaktas och avvägas gentemot de bristfälligheter, som k u n n a anses vidlåda läroboken i fråga.

42 Då de sakkunniga betona, a t t prövningen av läroböckerna — frånsett den uppmärksamhet, som ägnas deras yttre skick och pris — bör ske ur kvalitativa synpunkter inom den allmänna ram, som kan angivas av undervisningsplanerna, vilja de samtidigt ytterligare framhäva, a t t det härvid är av mycket stor betydelse, att icke pedagogiska uppslag och reformtankar skjutas åsido och förkvävas. Naturligtvis bör det städse krävas, a t t en lärobok är tillfredsställande, vad angår y t t r e skick och hygieniska krav, att den i huvudsak överensstämmer med den lärogång, som angives i undervisningsplanen, a t t den ej är alltför omfattande, att eventuella illustrationer tjäna sitt ändamål, att dess innehåll ä r vederhäftigt och dess språk gott samt lämpat efter lärjungarnas ålder ävensom att dess pris icke överskrider, vad som kan anses som skäligt (jfr ovan s. 35). Men givetvis kunna olika meningar ofta yppas t. ex. om den lämpliga ordningen och det bästa sättet a t t bibringa eleverna ett visst kunskapsmått. Lärostoffet kan belysas från skilda synpunkter. Illustrationerna kunna tjäna olika ändamål vid undervisningen; de k u n n a också tänkas i större eller mindre utsträckning ersätta en skriftlig framställning. Olika åsikter kunna yppas rörande det språk och det framställningssätt, som bäst lämpar sig för skilda åldersstadier o. s. v. E n kvalitativ granskning bör enligt de sakkunnigas mening med vaken och vidsynt uppmärksamhet beakta sådana moment. Avsikten kan icke vara, att läroböckerna böra få en i viss m å n ensartad prägel, u t a n fastmer a t t de olika strömningar, som yppa sig på det pedagogiska området, må komma till sin r ä t t inom lärobokslitteraturen, försåvitt som de kännetecknas av vederhäftighet och framträda i en värdig dräkt. Böckers godkännande efter praktisk prövning. Uppenbart är emellertid, att på läroboksområdet gränsfall k u n n a förekomma, där traditionen och de n y a uppslagen k u n n a synas stå i så pass skarp motsats mot varandra, att vid en nu avsedd bedömning tvekan kan uppstå, huruvida en framställning verkligen kan tjäna de syften, som utstakats för undervisningen. Den pedagogiska metod, på vilken en lärobok grundas, kan sålunda förefalla verklighetsfrämmande. De synpunkter, som dominera boken, kunna synas vara ensidigt valda. Illustrationerna kunna framstå som meningslösa. Språket kan vid en prövning befinnas v a r a vårdslöst eller drastiskt o. s. v. Eller också kunna vissa bristfälligheter v a r a så påtagliga, a t t lärobokens förtjänster fördenskull tyckas komma till korta. Och dock kan det v a r a uppenbart, a t t läroboken ifråga betecknar ett bestämt framsteg i ett visst avseende eller åtminstone synes innehålla uppslag, som förtjäna att prövas och utnyttjas i undervisningen för a t t sedermera begagnas som ledning vid n y a författarförsök till skolornas gagn. E n granskning, som verkligen vill fylla sin svåra uppgift, eftersträvar helt naturligt att objektivt bedöma de läroböcker, som föreläggas densamma. Det

43 vill då synas, som om en form borde skapas, enligt vilken i synnerhet sådana läroböcker, som tyckas avvika från rådande, beprövade normer, kunna få ådagalägga sin verkliga kvalitativa halt och sin grad av användbarhet för undervisningen. Sakkunniga ha ansett, att det av sådana grunder bör bestämmas, a t t de läroböcker, rörande vilkas lämplighet tvivelsmål kunde råda, finge, d ä r så ansåges lämpligt, uppföras på »listan» under r u b r i k e n »till prövning». Dylika läroböcker borde, då fråga är om den högre undervisningen, tillsvidare endast antagas till bruk vid en skola inom vederbörlig skolform. Vad återigen angår de läroböcker, vilka uppföras såsom »godkända», skulle dessa, för såvitt som de äro avsedda för de högre skolorna, kunna antagas till bruk, u t a n att någon särskild pedagogisk prövning av deras beskaffenhet behövde ske. Därvid är att märka, att de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna för den högre skolans verksamhet k u n n a betraktas som ensartade över hela landet ävensom att de personer, som skulle omhänderhava granskningen, förutsättas v a r a aktiva pedagoger, som äro förtrogna med den högre skolans arbetsvillkor. Däremot spela de lokala förhållandena i olika landsdelar tvivelsutan en betydande roll för folkskolan och dess överbyggnader, jämväl beträffande läroböckerna. De olika skolformerna äro företrädda i olika m å n inom skilda skoldistrikt och inspektionsområden. Pedagogisk praxis växlar ävenså på skilda håll. Undervisningens i stor utsträckning elementära a r t medför även, att läroböckerna måste i viss m å n anpassas efter de i olika avseenden växlande lokala förutsättningarna och villkoren för undervisningen. De personer, som skulle utföra granskningen, torde icke kunna a n t a g a s v a r a i allo förtrogna med dessa villkor. Därför böra givetvis alltid särskilda anstalter träffas för att utröna den pedagogiska lämpligheten av en lärobok, som på läroboksförteckningen upptagits under rubriken »till prövning». Vad a n g å r de högre skolorna synas följande grunder böra fastställas för godkännande av de läroböcker, som angivits böra prövas. Framställning om att få b r u k a en sådan lärobok ingives av en läroanstalt till skolöverstyrelsen, som bifaller eller avslår framställningen. Besvär över skolöverstyrelsens beslut ingivas i vanlig ordning till Kungl. Maj:t. Då det ä r av vikt, att den skola, där en lärobok prövas, erbjuder goda förutsättn i n g a r härför, är det givet, att provårsläroverk särskilt komma i fråga i detta samband. Medgives det en läroanstalt att a n t a g a en lärobok till prövning, brukas denna på prov i högst tre å r (av tre successiva klasser), men bruket av läroboken kan dessförinnan avbrytas på grund av beslut a v skolöverstyrelsen, antingen på initiativ av överstyrelsen eller på framställning av läroanstalten ifråga. Vid slutet av varje läsår (ev. lästermin) ingives till skolöverstyrelsen rapport från läroanstalten rörande de resultat, som yppat sig under bokens användande. Skolöverstyrelsen uppmärks a m m a r givetvis vid inspektioner dessa resultat. N ä r det anses v a r a ådagalagt, h u r läroboken lämpar sig att brukas vid undervisningen, bestäm-

44 mes det med ledning härav, huruvida läroboken må uppföras på förteckningen över godkända böcker eller helt uteslutas från förteckningen (se härom vidare s. 80). Vad beträffar de utgifter, som utöver de sedvanliga kunde åsamkas målsmännen genom ett dylikt prövningsförfarande vid de högre skolorna, skulle dessa komma att u t g å dels i de fall, d å syskon, som besöka olika skolor, a n n a r s skulle k u n n a använda samma bok, dels för s. k. kvarsittare. De sakkunniga påpeka emellertid, att de invändningar, som ett prövningsförfarande i så måtto kunde föranleda, allenast avse de under alla omständigheter isolerade och fåtaliga tillfällen, då ett prövningsförfarande anordnas. Däremot förtjänar det framhävas, a t t ett prövningsförfarande skulle bliva av bestämd betydelse såsom ett institut, genom vilket pedagogiska uppslag av intresse kunde h ä v d a sin r ä t t till beaktande inom våra skolor. b.

Nya upplagor.

Allmänna synpunkter. E n offentlig granskning av läroböckerna är i hög grad påkallad med anledning av de ofta hörda klagomålen över a t t n y a läroboksupplagor alltför ofta införas. I samma m å n som läroböckernas disposition och indelning ändras, n y a paragrafer tillkomma och ordningsföljden rubbas, strykningar och tillägg av lärostoff ske, illustrationer borttagas, tillfogas eller omgrupperas, u t g å v a n sker ä n i olika delar i flera band, än i en bindning o. s. v., uppstå givetvis svårigheter att jämsides begagna en tidigare och senare upplaga i samma klassavdelning. Kontrollen av läxöverläsningen blir besvärligare och mer tidsödande. Det kostar även tid att låta de lärjungar, som ha böcker av en tidigare utgåva, i desamma utfylla, vad som tillkommit i en senare sådan. Det är därför endast naturligt, a t t det från pedagogisk synpunkt är ett i regel befogat önskemål, a t t eleverna i en klassavdelning ha en och samma upplaga av en lärobok, även om det vid undervisningen eftersträvas att såvitt möjligt bespara eleverna utgifter för att inköpa n y a exemplar av läroböcker. Men de kostnader, som förorsakas av läroboksinköp, samt önskemålet att syskon skola k u n n a bruka samm a böcker och a t t de elever, som nödgas »gå om» en klass, icke skola belastas med onödiga utlägg, vålla samfällt, att en effektiv begränsning bör ske i antagandet för skolbruk av nya upplagor. Det bör kontrolleras, att dylika icke införas a n n a t än där det av pedagogiska hänsyn verkligen är påkallat. Det torde k u n n a sägas, att den kritik, som offentligt yppats i läroboksfrågan, haft en väsentlig utgångspunkt i den gängse meningen, att nya upplagor av läroböcker införts alltför y m n i g t och u t a n tillräckligt fog. Den uppfattningen, a t t frågan om nya upplagor ä r en k ä r n p u n k t i läro-

45 boksproblemet, kommer även flerstädes till uttryck både i läroverkskollegiernas yttranden med anledning av 1927 års skolsakkunnigas betänkkande i ämnet och i de uttalanden rörande upprättande av s. k. lokala enheter, som avgivits av rektorerna vid olika högre skolor på hemställan av 1934 års lärobokssakkunniga. Enligt de sakkunnigas mening är spörsmålet om de olika upplagorna i själva verket en central friktionspunkt ifråga om läroböckerna. Ett gängse misstag, som är ägnat att på ett beklagligt sätt vilseleda diskussionen, är att förväxla det missnöje, som alstras på nämnda grund, med en principiell avoghet mot att flera läroböcker brukas vid våra skolor i ett och samma ämne. Sistnämnda företeelse har av de sakkunniga beaktats bland annat genom de förslag, som framställts dels rörande anordnande av s. k. lokala enheter vid våra högre skolor (s. 91 ff.) och dels angående samråd i vissa former mellan folkskolans inspektörer (s. 110 ff.). Emellertid torde önskemålet att nedbringa det totala antalet av läroböckerna, hur beaktansvärt det än må vara, icke böra tillmätas så stor vikt, som stundom plägar tillerkännas detsamma. Dels framträder härvidlag inom själva bokproduktionen för närvarande en mycket stark tendens till standardisering. Dels är det just med anledning härav skäl att betona, att läroböckerna dock äro avsedda att tjäna undervisningen i dess olika grenar och att undervisningen, om den skall lända ungdomen till båtnad, otvivelaktigt påkallar, att läroböckerna anpassas efter legitima pedagogiska krav samt förnyas och omskapas i mån av utvecklingen på detta område. En standardisering och uniformering av läroböckerna efter skoltyper och ämnen är enligt de sakkunnigas mening i och för sig icke något eftersträvansvärt mål, utan skulle fastmer tvivelsutan medföra en nivellering och degradering av hela vår undervisning och därmed jämväl av vårt folks allmänna bildningsnivå. Den kontroll, som enligt de sakkunnigas mening bör anordnas med avseende å läroböckerna, bör därför avse att skapa garantier ej mindre för att läroböckernas kvalitet upprätthålles, anpassad efter skolornas legitima anspråk, och att läroboksbeståndet på de olika undervisningslinjerna äger en mot lärogången svarande kontinuitet, än även mot att utgifterna för läroböckerna bliva i onödan betungande för det allmänna och för målsmännen. Frågar man sig, vad som menas med »nya upplagor», befinnes det, att ^ terminologien härvidlag knappast är fixerad. Omväxlande förekomma beteckningar som nytryck, ny tillökad, översedd, reviderad, omarbetad eller bearbetad upplaga eller ny upplaga, utan att det därav alltid framgår, om eller i vad mån förändringar skett i text, illustrationer o. s. v. Ett av våra större förlag lär visserligen tillämpa den grundsatsen, att den ursprungliga utgåvan av en lärobok benämnes första upplagan samt att, när det är påkallat, att ett antal nya exemplar färdigställas, denna andra utgåva rubriceras som första upplagan, andra tryckningen, detta under

46 förutsättning, att ä n d r i n g a r skett allenast i smärre detaljer, och a t t exemplaren av denna tryckning låta sig utan vidare a n v ä n d a parallellt med dem av den första utgåvan. Så kan även anordnas en tredje tryckning o. s. v. När däremot en omarbetning vidtagits, rubriceras denna utgåva som den a n d r a upplagan, och det förutsattes därvid, a t t d e n n a icke med fördel k a n brukas vid undervisningen parallellt med. den första. Olika tryckningar ske sedan efter behov o. s. v. Det vore i varje fall önskvärt, att en systematiskt genomförd överensstämmelse mellan utgåvornas rubriker och deras stoff åvägabragtes inom hela lärobokslitteraturen, men så torde ännu icke tillnärmelsevis hava skett. Det är därför ej möjligt att utan vidare antaga, a t t uppgifterna å titelbladet av en lärobok verkligen exakt och tydligt angiva dess förhållande till en tidigare utgåva, och detta desto mindre, som terminologien ofta ansenligt varierar. Så t. ex. måste betydelsen av uttryck som »översedd», »bearbetad», »nästan oförändrad» fastställas i varje särskilt fall. De sakkunniga h a därför ansett sig böra i det följande påpeka betydelsen av att en likformig och regelmässig terminologi h ä r u t i n n a n införes av förlagen och avgivit förslag i sådant syfte (s. 51). Tillkomsten av nya utgåvor. Det är naturligtvis av vikt a t t söka fastställa, vilka huvudanledningarna k u n n a vara Ull att nya utgåvor ske av läroböcker. Det ä r visserligen knappast möjligt att på ett uttömmande sätt besvara ett dylikt spörsmål, eftersom läroböcker utgivas på privat initiativ och a v enskilda företag, för vilka ej mindre ekonomiska hänsyn än även anpassning efter skolornas behov måste v a r a utslagsgivande. Motiv och synpunkter måste enligt sakens n a t u r ofta skifta från företag till företag, ja, ofta från bok till bok. Nedan skola n å g r a av de huvudsakliga förutsättningar angivas, vilka synas kunna föranleda, a t t ändringar införas i n y a upplagor. Givetvis bör skolornas legitima behov av att läroböckerna förnyas i hög grad beaktas. Den omständigheten, att det förekommer, att nya utgåvor ske i onödan, får icke undanskymma det förhållandet, att de, såsom nedan omnämnes, ofta fylla ett behov. P å grundvalen av en god lärobok utbildas vid en skola en pedagogisk tradition. L ä r a r e n grupperar sin undervisning omkring det stoff och den disposition, som meddelas i läroboken, och mellan l ä r a r n a i ett och samma ämne vid en skola sker ett utbyte av rön och uppslag rörande frågan, hur den lärobok, som de alla använda, bäst må brukas. Det kan då v a r a en fördel, att den förra läroboken lägges till grund, n ä r det kräves, a t t det skriftliga underlaget för kursen utökas, minskas eller helt eller delvis anpassas efter n y a anvisningar för undervisningen. Men naturligtvis kan en sådan omarbetning av en lärobok allenast ske intill en viss gräns. E n genomgripande vetenskaplig omdaning av ett ämnesområde eller en total omläggning av en kurs k a n göra

47 det nödvändigt, att en helt ny lärobok utgives. Samma resultat kan också framkallas därav, att en läroboks språk under tidens lopp alltmer framstår 2, som föråldrat, och att de konkreta exempel, jämförelser och illustrationer, som i läroboken nyttjas, ej längre äro aktuella och sålunda förlora sin pedagogiska betydelse. Slutligen försämras ofta en lärobok, d å nya författare revidera densamma, i det a t t enhetlighet, sammanhang och proportio- _ ner i stil och stoff därigenom äventyras, överhuvud är det ett önskemål, som oupphörligt gör sig påmint, a t t en saklig revidering av en lärobok sker under den dubbla hänsynen, att å ena sidan avse väsentliga och bä- <rande partier i boken, å a n d r a sidan vidmakthålla dess enhetliga, så att säga individuella prägel. Därmed är även uppgiftens svårighet tillfyllest angiven. Mindre viktiga ä n d r i n g a r och tillägg böra däremot i -~ regel icke vidtagas. I detta sammanhang k a n det nämligen med fog krävas av dem som undervisa, a t t de effektivt överblicka kursen och personligen se till, att denna erhåller en sådan pedagogisk utformning, att icke smärre inadvertenser i en lärobok komma att spela någon roll vid undervisningen och att eventuella luckor i framställningen vederbörligen utfyllas. A t t m ä r k a är emellertid, att det torde innebära en viss lockelse från utgivarsynpunkt, att, där så ske kan, genom tillägg i en bok söka hålla den up to date. Konsekvent tillämpad innebär dock denna metod föga fördel ur pedagogisk synpunkt. Exempel finnas däremot på a t t den resulterar i att lärostoffet liksom avlagras i olika årsskikt. F r å n s e t t den omständigheten, att skolornas välförstådda intresse kan föranleda, att n y a upplagor utgivas, böra emellertid även andra faktorer i hög grad beaktas. E t t förhållande, som åberopats i detta sammanhang, är, a t t läroboksförfattarna l ä r a hos förlagen påkalla, att nya upplagor av deras böcker utgivas. Anledningen härtill torde ofta vara en i och för sig för en författare naturlig önskan, a t t hans bok blir såvitt möjligt lämpad att tjäna undervisningen därigenom, a t t nytt, aktuellt stoff kommer att inflyta i densamma, att n y a pedagogiska uppslag komma till sin r ä t t i framställningen o. s. v. Det är emellertid uppenbart, att en sådan i sig själv vällovlig författarambition måste underkastas effektiv kontroll u r w undervisningens synpunkt. Till viss del torde detta även ske inom förlagen. Dessa torde nämligen icke äga något ekonomiskt intresse av att en ny, förändrad eller utökad upplaga utgives, för så vitt som därigenom å ena sidan ökade framställningskostnader vållas, å andra sidan icke någon stabilisering och utvidgning av bokens avsättning vinnes. Det synes emellertid med fog k u n n a ifrågasättas, om förlagen därvid alltid tillfyllest pröva, huruvida de ä n d r i n g a r och tillägg, som föreslås av läroboksförfattare, verkligen k u n n a anses oundgängliga u r pedagogisk synp u n k t eller om de icke fastmera avse a t t på en eller a n n a n punkt i en före- — gående utgåva eliminera tämligen perifera fel och misstag, som påpekats av kritiken. Det torde också finnas exempel på, att sådana ändr i n g a r och tillägg företrädesvis äro ägnade att tillfredsställa författarens

48 ambition, vad a n g å r att bringa läroboken fullt i jämnhöjd med aktuella önskemål jämväl på sådana punkter, vilka icke äro väsentliga för ifrågavarande lärokurs. Att jämväl förlagen livligt medverka till a t t nya, förändrade upplagor utkomma, kan från deras synpunkt otvivelaktigt motiveras just av önskemålet, a t t en läroboks avsättning stabiliseras och utvidgas. Vid sidan av förlagens ambition att hålla sin läroboksstandard up to date är utgångspunkten härvid konkurrenshänsynen. Denna hänsyn torde redan yppa sig i det notoriska förhållandet, att den ursprungliga prissättningen å en lärobok ofta sker så att säga på lång sikt, varvid det beräknas, a t t boken först så småningom n å r en sådan avsättning, att den ekonomiskt bär sig. Avsikten med en dylik prissättning är givetvis, a t t boken ifråga skall kunna introduceras i skolorna i konkurrens med a n d r a läroböcker. Med hänsyn å ena sidan till a t t placeringen av läroböckerna sker relativt långsamt till följd av antagningsformerna vid v å r a skolor, å a n d r a sidan till att läroböcker, som ej vunnit större insteg, ofta redan efter n å g r a å r framstå som föråldrade i förhållande till undervisningens krav, k a n m a n som regel säga, a t t de böcker, som ej ganska s n a r t antagits, komma u r räkningen, medan däremot de, vilka v u n n i t placering, ofta konserveras i undervisningens tjänst. H ä r a v följer, att det för förlagen är angeläget, a t t även på andra sätt än genom en prissättning på lång sikt sörja för, att olika läroböcker bestå i konkurrensen. H ä r v i d märkes givetvis dels reklamen och förordandet av en lärobok i skilda former (t. ex. den personliga rekommendationen, bland a n n a t genom att på bokens titelblad eller i dess förord anbringas n a m n på pedagoger och vetenskapsmän, som stundom angivas ha »översett» boken, stundom allenast gå i god för bokens kvalitet). Dels utgivas även nya upplagor med vissa förändringar. I sistnämnda avseende är det visserligen uppenbart, att det för ett förlag är en olägenhet, att en föregående upplaga av en lärobok delvis förblir osåld till följd av att en ny upplaga placeras i marknaden. Men å a n d r a sidan gäller det givetvis att i konkurrensen bibehålla den avsättning, som förlagets bok redan äger, och att om möjligt utöka densamma. Detta kan åstadkommas genom att omredigera boken med hänsyn till vissa pedagogiska k r a v och önskemål. E n lärobok kan i omarbetat skick mera framgångsrikt reklameras, då det kan göras gällande, att den är bättre ägnad att fylla aktuella pedagogiska anspråk ä n motsvarande lärobok på ett konkurrerande förlag, vilken ej nyredigerats. Den nya upplaga, vilken sålunda kommer till stånd, kan bygga på den avsättning, som förvärvats av den föregående upplagan. Behovet av upplagekontroll. H ä r v i d är det förhållandet av betydelse, att medan särskilda antagningsformer finnas för ny lärobok, och det i regel tillses, att ett byte mellan

49 läroböcker endast sker efter förloppet av en viss tid, hittills ingen offentlig kontroll varit genomförd med avseende på införandet av n y a upplagor av en lärobok. Med hänsyn till de anstalter och överväganden, som äro förknippade med ombyte av lärobok, ligger det i sakens natur, a t t ett dylikt knappast i onödan äger rum. E t t ombyte sker, vad angår läroböcker, som icke äro av speciell natur, i allmänhet allenast, om den bok som användes, är uppenbart föråldrad eller annars olämplig med avseende på att kursen blivit omlagd o. s. v. Men sådana olägenheter kunna för närvarande utan omgång avhjälpas genom a t t en ny, omarbetad upplaga inskjutes i den förras ställe. Är det pedagogiska kravet på en förnyelse av läroboksmaterialet mycket starkt, k a n det visserligen v a r a mest förmånligt för ett förlag att utgiva en helt ny lärobok a v annan författare, men beträffande gängse läroböcker, som erhållit en erkänd position, h a r metoden att utgiva n y a upplagor i stor utsträckning brukats. Naturligtvis överensstämmer en förnyelse av sådan a r t också i stor utsträckning med undervisningens intresse, men härvidlag är det tydligt, a t t den inbördes konkurrenshänsynen mellan olika förlag och läroboksförfattare vållat, att antalet av förändrade upplagor blivit alltför stort och ofta medfört en betydande förvirring inom undervisningen. Det är ock påfallande, att den offentliga kontroll av läroböckernas pris och kvalitet, som i regel torde ske vid deras första antagande till skolbruk, icke förekommer i fortsättningen. Under det att nya, förändrade upplagor utgivas, sker ofta en successiv omdaning av en läroboks innehåll, disposition, stoffets gruppering, illustrationer o. s. v., vilken visserligen merendels får a n t a g a s avse att göra boken m e r a ändamålsenlig ur undervisningens synpunkt, men som också, såsom ovan påpekats, i vissa fall kan i det hela sänka bokens standard, även om vissa nyttiga förändringar göras. Att skolöverstyrelsen u p p m ä r k s a m m a t behovet av en granskning av n y a utgåvor, finner man såväl av de förut omnämnda föreskrifterna i cirkuläret den 17 december 1928 (s. 24), vilka utfärdades med hänsyn till den n y a läroverksorganisationen, som ock av vissa anvisningar i cirkulär den 22 januari 1934 till de statsunderstödda privata läroanstalterna (se nedan s. 90). De sakkunniga anse, att vad skolöverstyrelsen sålunda åtgjort i ifrågavarande hänseende, bildar en betydelsefull utgångspunkt för införandet av en allmän och ständig granskning av n y a utgåvor. Behovet av en dylik granskning synes vara desto mer påfallande, som å ena sidan läroböckerna i stor utsträckning åläggas eleverna till inköp, och å a n d r a sidan genom allmänna anstalter ett vidsträckt avsättningsområde härvid beredes åt enskild förvärvsrörelse. Detta gäller givetvis jämväl bträffande läroböcker, vilka bestås eleverna kostnadsfritt eller till nedsatt pris. Det vill sålunda synas, som om en granskning av n y a upplagor borde äga r u m i likhet med den, som avser n y u t k o m n a läroböcker. De sakkunniga anse visserligen, att läroboksbeståndet bör tillgodoses ge4 — 35214C.

50 nom en fri tävlan mellan de pedagogiska initiativ och uppslag, som ställas till skolornas förfogande genom den av enskilda författare och förlag bed r i v n a läroboksproduktionen. Men just därför att denna tävlan bör vara av saklig a r t och icke mer än oundgängligen är nödvändigt bör präglas av sådana affärsmässiga inslag, som k u n n a tänkas strida mot läroboksproduktionens pedagogiska ändamål, torde det vara påkallat, att en granskning sker av nya upplagor av läroböcker. Denna kontroll bör förknippas med den fortgående prövning av priserna på läroböcker, som nedan motiveras. Då förslag till ändrad upplaga av en lärobok föreligger, har det granskande organet att taga kännedom om, vilka ä n d r i n g a r som ifrågasättas och om dessa ändringars inpassning i läroboken. Det torde därför vara lämpligt, a t t den praxis utbildas, att förlaget inlämnar boken i fråga i dess förra u t g å v a med uppgift å ändringarna. Givetvis måste sedermera den färdigställda upplagan insändas till definitivt godkännande. Utom de ändr i n g a r i samband med nya upplagor, som ovan väsentligen berörts, torde vid granskningen jämväl a n d r a omständigheter böra observeras, vilka k u n n a föranleda, a t t eleverna bliva nödsakade att på n y t t förvärva — helt eller delvis — en lärobok, u t a n att tillräckliga skäl därtill föreligga u r undervisningens synpunkt. Dels förekommer det nämligen, att n y indelning sker av en lärobok med utgivande av delarna i skilda häften eller band; det kan därvid inträffa, att då en a n d r a del av boken inköpes, denna inrymmer partier av kursen, som redan inhämtats i en tidigare upplaga, utgiven efter en a n n a n indelningsgrund. Dels händer det, att en lärobok, som tidigare utgivits i olika delar, blott utkommer i ett band; det p a r t i av kursen, som redan genomgåtts, ingår då i den n y a lärobok, som inköpes, och eleven åsamkas i samma m å n ökade kostnader. E n omständighet av viss betydelse är, a t t förlagen ofta torde fatta ståndp u n k t till frågan om att utgiva en ny upplaga av en lärobok, först när det visar sig, att den förra upplagan inom ganska kort tid skall v a r a slutsåld. Det kan därför tänkas, att den invändningen framställes mot förslaget att anordna en granskning av ny upplaga före dess antagande till skolbruk, att ett förlag härigenom kunde hindras att, n ä r så påfordras, ställa en ny upplaga till skolornas förfogande. Givetvis bör ej något som helst band läggas på förlagens handlingsfrihet beträffande tidpunkten, då ny läroboksupplaga bör utgivas. De antagningsformer, som avse läroböckerna, böra ej utgöra någon faktisk begränsning för förlagens bestämmanderätt i detta hänseende. Det torde emellertid kunna förutsättas, a t t förlagen i så pass god tid förutse, att en ny, omarbetad upplaga av en lärobok kommer att bliva av behovet påkallad, a t t det låter sig göra att dessförinnan till granskning insända ett förslag till sådan upplaga. De sakk u n n i g a vilja betona, att det förhållandet, att ett sådant förslag blivit godkänt, naturligtvis icke skulle innefatta någon som helst förbindelse för vederbörande förlag att omedelbart eller inom viss tid utgiva den nya upplagan. Därvid utgå de sakkunniga ifrån, att det näppeligen torde kunna

51 befaras, att en alltför stor tidsutdräkt äger r u m före utgivandet av en godkänd, n y upplaga, enär det torde vara förenat med en betydande risk för ett förlag att låta en lärobok alldeles slutförsäljas, utan att ny upplaga föreligger. E n lärobok från ett konkurrerande förlag kunde nämligen då förväntas intaga den förras plats vid avsättningen inom skolorna. Såväl förlagen som läroboksförfattarna söka tvivelsutan vid utgivandet av nya, omarbetade upplagor i det hela anpassa sig efter skolornas verkliga behov. Detta synes dock icke innebära en tillfyllestgörande g a r a n t i ur det allmännas synpunkt, varför ett planmässigt och generellt aktgivande på hithörande förhållanden synes v a r a påkallat. Under åberopande av vad sålunda anförts och under särskilt framhållande av, att en omarbetad upplaga med avseende på elevernas omkostnader är att betrakta som ny lärobok, finna alltså de sakkunniga, a t t nya upplagor böra i särskild ordning granskas och godkännas för skolbruk. Beteckning av nya utgåvor. Såsom redan nämnts, k a n ifrågasättas, att såsom »ny upplaga» betecknas sådan utgåva, som på grund av mera väsentliga ändringar och tillägg eller förändrad uppställning icke u t a n olägenheter låter sig bruka vid sidan av en tidigare u t g å v a av samma bok, medan som »nytryck» karakteriseras omtryck av en lärobok, vilket till innehåll och disposition är identiskt med en tidigare u t g å v a eller som i varje fall blott företer sådana smärre ändr i n g a r och rättelser, att det icke erbjuder någon svårighet att b r u k a den n y a u t g å v a n vid sidan av den äldre. De sakkunniga finna, att en dylik beteckning av olika u t g å v o r skulle representera ett avgjort framsteg i jämförelse med den vilseledande och växlande terminologi, som hittills i stor utsträckning använts på detta område, och skulle sålunda vilja förorda följande beteckningssätt: F ö r s t a upplagan. Första upplagan, 2:a trycket. F ö r s t a upplagan, 3:e trycket, o. s. v. A n d r a utökade u p p l a g a n ; eller: A n d r a omarbetade upplagan. A n d r a utökade (eller omarbetade) upplagan, 2:a trycket; o. s. v. Med »2:a trycket» o. s. v. skulle alltså avses en ny utgåva, som antingen helt överensstämmer med den närmast föregående eller endast helt föga skiljer sig från densamma. Därvid förutsattes bland annat, a t t de smärre ändringar, som eventuellt införts i den senare utgåvan, i intet fall medfört rubbningar i bokens paginering. Då de sakkunniga föreslå en sådan, redan på visst håll i någon m å n införd, terminologi, sker det delvis därför, att en förvisso välbehövlig reda därmed skulle åstadkommas på ett område, d ä r hittills förbistring r å t t , och a t t detta resultat desto lättare borde kunna nås, som, såvitt de

52 sakkunniga k u n n a t finna, detta är en av de få punkter på läroboksområdet, d ä r enighet torde k u n n a vinnas. Men alldeles frånsett detta k r a v p å en relativ systematisk klarhet skulle införandet av den föreslagna terminologin u t g ö r a en god hjälp vid granskningen av de olika utgåvorna. Naturligtvis skall vid granskningen det föreliggande, fullständiga materialet genomgås och prövas, men det skulle utan tvivel därvid v a r a till ledning, om det samtidigt angåves, vad. som föranlett förslaget till ny utgåva. Granskningens uppgift bleve då bland a n n a t att fastställa, huruvida en »utökad upplaga» vore av behovet påkallad i ett visst fall eller om det tillägg i fråga om innehållet, som ifrågasattes, borde ske genom lärarens muntliga meddelande. Likaså finge granskningen taga ståndpunkt till spörsmålet, h u r u v i d a de rättelser och tillägg, som skulle inflyta i en »omarbetad upplaga», vore av såd a n natur, att en dylik utgåva från undervisningens synpunkt vore behövlig. Det är givetvis ett önskemål, att omarbetade eller utökade upplagor endast tillkomma, då behovet d ä r a v är uppenbart. Det kan nämligen stundom v a r a att befara, att en någon förändrad utgåva, som är avsedd a t t brukas vid sidan av en föregående, faktiskt kommer att medföra, att den förra inom en klassavdelning överallt får ersätta den senare, med de ökade omkostnader, som därav följa. Detsamma torde ofta inträffa med en av förlaget såsom »utökad» betecknad utgåva. De sakkunniga ifrågasätta fördenskull, om de rättelser och tillägg, jämväl innefattande illustrationer, som enligt vid granskningen gjort medgivande inflyta i en lärobok, ävensom de tillägg, som på enahanda grund göras till en lärobok, kunna tryckas separat för varje lärobok och tillhandahållas eleverna. De sakkunniga t ä n k a sig nämligen, att det sålunda skulle möjliggöras, a t t den tidigare och den i vissa punkter förändrade eller utökade u t g å v a n samtidigt brukades i en klassavdelning u t a n men för undervisningen, som på så sätt kunde tillgodogöra sig n y t t stoff och nya r ö n utan n ä m n v ä r d a utgifter för eleverna. c. Prissättningen å läroböcker. I samband med förslaget om en granskning av n y a utgåvor ha de sakk u n n i g a ansett sig böra jämväl uppställa frågan, huruvida och i vad mån denna granskning bör vara förenad med viss prövning av priset på läroböckerna i och för deras antagande till skolbruk. Då en granskning a v priset i allmänhet torde ske vid godkännandet av n y a läroböcker, ligger det n ä r a till hands a t t diskutera, h u r u v i d a icke en sådan granskning också bör anordnas i samband med godkännandet av n y a upplagor. De sakkunniga vilja dock förutskicka, dels a t t en granskning av n y a upplagor ingalunda behöver v a r a förknippad med en dylik granskning av lärobokspriset i varje särskilt fall, dels a t t — såsom sakkunniga nedan

av flera grunder understryka — en sådan prisprövning alltid måste ske med största varsamhet, detta i synnerhet då läroboksproduktionen sker under inbördes konkurrens mellan olika förlag och författare. Läroboken som marknadsvara. Det torde vara en gängse uppfattning, att lärobokspriset i det hela regleras på grund av förhållandet mellan tillgång och efterfrågan. Kollegiet vid ett högre allmänt läroverk yttrar t. ex., att »även läroboksmarknaden är underkastad de ekonomiska lagarna, att således ett skärpande av konkurrensen måste medföra en alltmera trängande nödvändighet att erbjuda bästa möjliga vara till lägsta möjliga pris». Därav dragés slutsatsen, att en prisreglering icke är påkallad på detta område. Med samma utgångspunkt betonar ett annat kollegium, att »den allmänna erfarenheten synes giva vid handen, att inskränkningar i den fria konkurrensen på bokmarknaden vållat antingen dåliga eller dyra böcker». De sakkunniga dela principiellt sett åsikten om att prisbildningen på läroböcker förmånligt påverkas av den fria konkurrensen, i samma mån som det verkligen kan talas om en sådan. Det är emellertid av vikt att fastställa, hur denna prisbildning i själva verket sker. På den fria marknaden anses det gälla —. frånsett sådana varor, för vilkas avsättning reklamen spelar en avgörande roll —• att med en stigande efterfrågan på en vara ökas produktionen av densamma under alltmer intensiv konkurrens, varav i sin tur följer, att producenterna dels förbättra varan, dels sänka dess pris för att sålunda finna avsättning för densamma. Vidgad avsättning medför alltså bättre kvalitet och lägre pris. Äga nu dessa allmänna iakttagelser också giltighet, vad angår skolboksmarknaden ? Förhållandena på denna marknad visa sig nu i strid mot den gängse uppfattningen förete betydande olikheter mot läget på den allmänna fria varumarknaden, i det att den förra enligt sakens natur näppeligen kan vara lika obunden som den senare utan erbjuder säregna avsättningsvillkor. Anledningen därtill är givetvis, att möjligheterna att försälja läroböcker bero på skolorganisationen och särskilt de anstalter, som äro förbundna med antagande och byte av böcker. Därmed förhåller sig i vårt land på följande sätt. Börande offentlig granskning av prissättningen på läroböcker finnes det inga allmänna positiva föreskrifter, utan på sin höjd en i viss mån stadgad praxis. Vid nyantagandet av en lärobok torde även priset komma i betraktande. En vanlig utgångspunkt torde därvid bland annat vara, att priset å ena sidan icke bör överstiga avnämarnas, d. v. s. målsmännens betalningsförmåga och å andra sidan någotsånär motsvara omfånget av den kurs, som meddelas i boken. Då en lärobok framställes genom enskilt initiativ, torde priset av vederbörande förlag

kalkyleras med hänsyn till produktionskostnaden och skälig profit för förläggare och författare, allt under beräkning av att avsättningen får ett visst, kanske ej alltför optimistiskt beräknat omfång. I regel torde därvid prissättningen ske på lång sikt, så att den avsättning, som boken antages erhålla för sin första upplaga, icke förutsattes medföra ett tillfredsställande ekonomiskt utbyte. Ett sådant väntas inflyta först genom avkastningen å ett andra eller därefter följande nytryck (eller upplaga) av läroboken. Sedan en bok för första gången godkänts till antagande, vidtages i regel knappast från vederbörande skolmyndigheters sida någon prövning av priset inom de närmast följande åren annat än möjligtvis i samband med frågan, huruvida boken vid någon skola må utbytas mot annan. I regel torde dock pedagogiska synpunkter därvid vara utslagsgivande. Enligt de grundsatser, som gälla vid våra högre skolor och som väl också för övrigt allmänt tillämpas, ske dylika byten dessutom i minsta möjliga omfattning. Därest en prissänkning under tiden sker, kommer den alltså i allmänhet till stånd på förlagets eget initiativ. Det är visserligen naturligt, att ett förlag ej äger intresse av att själv minska den avkastning, som inflyter från dess bokmarknad. Någon gång kan måhända en prisnedsättning föranledas av att en lärobok gått bättre, än förlaget ursprungligen vågat antaga. Härvidlag spela emellertid konkurrenshänsyn otvivelaktigt starkt in. Om andra förlag utbjuda motsvarande vara till lägre pris, kan det nämligen bliva nödvändigt för att vidmakthålla den rådande avsättningen att minska priset på en lärobok. Men ju större avsättning en lärobok erhåller, desto mindre trängande måste kravet bliva på en prisnedsättning av dylika grunder. Prisregleringen inom bokmarknaden sker, såsom ovan framhållits, icke elastiskt enligt lagen om tillgång och efterfrågan. Vissa administrativa normer ävensom pedagogisk praxis och pedagogiskt bedömande inverka härvid i hög grad. De sakkunniga fästa i detta samband först uppmärksamheten vid förhållandena vid våra högre skolor. Kollegiet vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall har enligt de sakkunnigas mening dryftat läroboksfrågan ur beaktansvärda synpunkter i det utlåtande, som kollegiet avgivit med anledning av 1927 års skolsakkunnigas betänkande i ämnet. Utgångspunkten är härvid, att ny lärobok antages vid en högre skola på förslag av vederbörande ämneskonferens, vilket förslag underställes skolöverstyrelsen. Kollegiet skriver: »Beträffande läroböcker bestämmer icke konsumenten fritt, vilken 'vara' han har att tillhandla sig. Detta bestämmes nämligen av andra. Därför kommer ej priset att spela samma roll för omsättningen av läroböcker som beträffande varor i allmänhet. En ämneskonferens föreslår icke, att en god lärobok utbytes mot en annan, blott för att denna senare är en fem-

55 tioöring billigare, i synnerhet som varsamhet beträffande införandet av läroböcker är anbefalld i läroverksstadgan och ytterligare understrykes av de sakkunniga. Göra vi däremot det tankeexperimentet, a t t förä l d r a r n a vid inköp av n y a läroböcker lämnades full frihet att välja mellan olika sådana, skulle naturligtvis prissynpunkten komma a t t göra sig gällande på ett helt a n n a t sätt och därmed även den fria konkurrensens betydelse som prisreglerande faktor.» Kollegiets uttalande föranleder de sakkunniga att ytterligare understryka den skillnad, som y p p a r sig mellan sådan bok, vilken nyantages för skolbruk, och sådan, som redan brukas vid annan skola. I det förra fallet sker för n ä r v a r a n d e enligt praxis en prisprövning inom skolöverstyrelsen, men dess eventuella spridning kommer därvid icke att spela någon avsevärd roll. I det senare fallet torde i regel icke vidare någon prisprövning ske annat än i jämförelse med annan bok och i varje fall knappast med hänsyn till den spridning, som boken faktiskt erhållit. De sakkunniga betona i likhet med det nyss anförda kollegiebetänkandet, a t t den prövningj som av en ämneskonferens företages vid läroboksbyte, företrädesvis torde v a r a av kvalitativ art. Naturligtvis kan det inträffa, a t t d å två för övrigt ungefär likvärdiga böcker, båda föreslagna till n y a n t a g n i n g , jämföras med v a r a n d r a , en prisskillnad blir bestämmande för ämneskonferensens beslut. Detta är emellertid ett speciellt fall, och även h ä r v i d förutsattes det, att om olikhet föreligger beträffande böckernas kvalitet, denna är avgörande, åtminstone om ej prisskillnaden dem emellan ä r alltför påfallande. Vid valet mellan en bok, som redan är i bruk, och en annan, måste, alldeles frånsett prisförhållandena, den omständigheten alltid tala till förmån för den förra, att vissa ekonomiska olägenheter för eleverna i en skola alltid vållas av läroboksbyte. H ä r blir den kvalitativa synpunkten alltså ännu mer utpräglad, med avseende på den lärobok, som föreslås till antagande. Tilläggas kan, att då en lärobok erhåller stor spridning, detta tvivelsutan i avsevärd utsträckning förorsakas av dess goda kvalitet. Men i samma mån som detta är förhållandet, bliva de konkurrenshänsyn desto mindre kännbara, vilka a n n a r s kunde föranleda, att i den m å n konkurrens uppkomme, priset sänktes. Överhuvud skulle en förtrustning inom läroboksmarknaden u t g ö r a en viktig anledn i n g att icke utlämna prissättningen åt dominerande enskilda intressen, vilka endast skenbart kunde åberopa sig på den fria konkurrensens välsignelsebringande verkningar. Detta torde gälla såväl för de högre skolorna som för folkskolan och dess överbyggnader. Symptomatiskt är, att man redan synes betrakta en sådan tendens till koncentration som ett påfallande d r a g inom den nuvarande läroboksproduktionen. Denna uppfattning har nämligen flerstädes kommit till synes i kollegiernas ovan åberopade yttranden, varvid, som ovan nämnts, den åsikten yppats, att en utveckling h ä n mot förtrustning skulle medföra an-

56 tingen försämring eller fördyring eller bådadera av de läroböcker, som komma att produceras. De sakkunniga anse emellertid, att en sådan eventualitet åtminstone för närvarande, då likväl alltjämt en konkurrens förekommer på läroboksmarknaden, icke ä r aktuell. Oavsett om. tendensen till koncentration inom läroboksmarknaden är förbanden eller icke, torde det dock v a r a obestridligt, att prissättningen bör v a r a föremål för en viss uppmärksamhet från skolmyndigheternas sida. Behovet av enhetlig överblick över läroboksmarknaden. De sakkunniga nöja sig härvid med att hänvisa till vad nedan (s. 78 f.) säges om de ekonomiska värden, som det härvidlag gäller, liksom om de uppoffringar, som ske från det allmännas sida för att u n d e r l ä t t a barnens skolgång. Men givetvis förutsätta de sakkunniga, att denna granskning endast avser mycket väsentliga förskjutningar i läroböckernas avsättning, och verkställes under skälig hänsyn till förlagens välförstådda intresse. Såsom ovan sagts, torde det pris, som från början åsättes en lärobok, i vissa fall bestämmas med hänsyn till en avsättning, som förväntas först så småningom kunna ernås. Beträffande förutsättningarna för en granskning av priset å läroböcker ä r uppenbart, att kontroll icke, såsom hittills har varit förhållandet, väsentligen får saknas från det allmännas sida gentemot förlagens prissättning å nya upplagor. H ä r v i d bör den tendens till läroböckernas standardisering, som för n ä r v a r a n d e är ett u t m ä r k a n d e d r a g inom läroboksmarknaden, i hög grad uppmärksammas. E n prissättning, som från början varit låg och endast småningom visat sig v a r a ekonomisk från förlagets synpunkt, k a n i fortsättningen tvivelsutan inbringa betydande vinster. J u större en boks spridning är, desto mer avsevärd blir den totala inbesparing för a v n ä m a r n a s del, som i ett dylikt fall k a n ske jämväl vid en relativt obetydlig reduktion av priset. Det ä r uppenbart, att de risker måste beaktas, vilka förlagen löpa vid omläggningar av kurser och överhuvud omstöpningar av skolorganisationen. Att m ä r k a är visserligen, att dylika omläggningar och omstöpningar ske icke endast beträffande inbringande skolböcker, u t a n även beträffande såd a n a ispeeialläroböcker^ ofta avsedda för d e t högsta undervisningsstadiet, som icke få saknas, men vilkas avsättning på grund av deras begränsade användning fördelas på en mycket lång följd av år. Vid en omläggning av kursen bli förlusterna på en sådan speciallärobok vanligen proportionellt större än på böcker, som brukas i större skala. Emellertid torde läroboksmarknaden i det hela v a r a jämförelsevis fast. Om möjligheten att beräkna en läroboks avsättning på lång sikt ä r ju ovan talat. Vad angår granskningen av prissättningen, har denna att utgå från att vinsten på de böcker, som på grund av efterfrågan utkomma i n y a upplagor, skall täcka förluster på läroböcker, som erhålla mindre avsättning. Det torde nämligen böra beaktas, att en del läroböcker av den sistn ä m n d a typen utgivas av förläggare mera i den övertygelsen, att de skola

utgöra ett värdefullt tillskott till lärobokslitteraturen, än i syfte att vinna någon nämnvärd förtjänst. Visserligen inhöstar förläggaren jämväl i sådana fall en icke oväsenlig fördel däruti, att dylika värdefullare specialläroböcker utgöra en utfyllnad i hans läroboksinventarium, vilken skapar tillit till kvaliteten av hans produkter och sålunda i viss mån kan utgöra en reklam även för andra läroböcker. Men kringskäras vinstmöjligheterna utan skälig hänsyn till förläggarens intresse, minskas dennes resurser och givetvis även hans lust att befrämja undervisningslitteraturen med nya uppslag och giva densamma en modernare prägel, då så kan behövas. Det är uppenbart, att en granskning av läroböckerna ur synpunkten av prissättningen förutsätter en relativ överblick över hela läroboksmarknaden, med den kännedom om de olika förlagen, som därvid kan vara erforderlig. Eftersom förlagen i stor utsträckning producera både för de högre skolorna och folkskolan med dess överbyggnader, torde en dylik granskning, i den mån den anses böra ske, även böra anordnas på ett enhetligt sätt för hela undervisningsväsendet. De principer, efter vilka granskningen sker, böra givetvis vara i möjligaste mån likformiga för alla de fall, som komma i fråga. Granskningen bör med ett ord utövas från en inom hela vår skolorganisation central instans. Att märka är, att en prisgranskning, sådan som den, vilken ovan förordats, icke i och för sig är ägnad att verka i standardiserande riktning. Denna reglering utgår fastmer från att vissa läroböcker redan erhållit en stor spridning vid läroanstalterna. Då så faktiskt för närvarande är förhållandet inom flera ämnen inom t. ex. realskolan och folkskolan, och denna tendens till en läroböckernas standardisering för närvarande torde varit synnerligen framträdande, ha de sakkunniga ansett, att en granskning är påkallad i detta sammanhang. Samtidigt som de sakkunniga vilja framhålla, att den granskning av priset, som i vissa fall kan tänkas förekomma i samband med granskningen av nya läroboksupplagor, bör ske med största varsamhet och med uppmärksam hänsyn till förhållandena på läroboksmarknaden, förutsattes det, att läroboksproduktionen alltjämt sker under fri konkurrens mellan olika förlag. Under en sådan förutsättning torde det nämligen kunna förväntas, att de konkurrerande förlagen fortfarande liksom hittills utöver den inbringande läroboksproduktionen ställa värdefulla hjälpmedel till undervisningens förfogande även i sådana fall, då det kan ifrågasättas, huruvida någon möjlighet till direkt vinst förefinnes. Betydelsen av denna fria konkurrens i anseende härtill och med hänsyn till upprätthållandet av läroböckernas standard torde vara uppenbar. Skulle däremot utvecklingen på läroboksmarknaden visa sig leda därhän, att de mycket omfattande avsättningsmöjligheterna väsentligen förbehölles ett enda företag eller till en eventuell trust förenade företag, skulle den nyssnämnda fördelen icke i samma mån vara att

58 påräkna, samtidigt som man k a n befara, att ett p r i v a t monopoliserande av läroboksmarknaden skulle nödvändiggöra betydligt m e r a skärpta statliga kontrollåtgärder än vad de sakkunniga här föreslagit. d.

Utmönstring av läroböcker.

Nuvarande förhållanden. E n uppgift av stor vikt är u t a n tvivel a t t utmönstra föråldrade eller med h ä n s y n till kurserna olämpliga läroböcker. Denna angelägenhet tillgodoses emellertid icke på ett nöjaktigt sätt under n u v a r a n d e förhållanden. Utbyte av läroböcker sker, vad den högre undervisningen angår, på initiativ från de olika skolorna och beträffande folkskolan och dess överbyggnader på initiativ från de olika skoldistrikten. Utbytet sker därför successivt, allteftersom fråga härom uppkommer inom de särskilda läroanstalterna och distrikten. Varken skolöverstyrelsen, som ä r den centrala, beslutande instansen för de högre skolornas del, eller ledningen för varje särskilt inspektionsområde, som inom folkskolan h a r motsvarande uppgift, har enligt nu gällande författningar befogenhet att på sitt verksamhetsfält taga initiativ till en reglering av läroboksbeståndet u r synpunkten av att en ändamålsenlig utmönstring av läroböcker sker. Någon avsevärd möjlighet synes knappast föreligga att åvägabringa en lämplig utgallring av läroböcker genom att till de högre läroanstalterna och de olika skoldistrikten meddela anvisningar i sådant syfte. Även om vissa resultat på så sätt skulle k u n n a ernås, ä r det nämligen näppeligen a t t vänta, att någon genomförd reglering av läroboksbeståndet skulle ske genom successiva initiativ från läroanstalter och skoldistrikt. Särskilt ä r det ett önskemål, att då kursplanen för ett ämne förändras, läroboksbeståndet förnyas och anpassas med hänsyn till detta förhållande. Då en sådan ändring nyligen i stor utsträckning skett för de högre skolornas del, har ett d ä r a v följande utbyte av läroböcker, enligt vad de sakkunniga funnit, först så småningom ägt rum. Vad angår folkskolan, kan dess läroboksbestånd sägas ha erbjudit en ganska brokig p r o v k a r t a på äldre och nyare läroböcker. Det d r a g av slentrianmässig konservatism, som i detta avseende f r a m t r ä t t beträffande de högre skolorna, h a r helt naturligt inom vissa delar av landet varit än mer omisskännligt i fråga om folkskolans läroböcker. Behovet av enhetligt förfarande. Om, såsom de sakkunniga föreslå beträffande de högre skolorna, s. k. lokala enheter införas för att åvägabringa viss gemenskap i läroboksbeståndet, skulle denna å t g ä r d tvivelsutan komma att medföra en viss förnyelse av detta bestånd. Å a n d r a sidan kan gemenskapen i de lokala enheterna beräknas komma att utöva en viss konserverande in-

59 verkan, i det att större betänkligheter och svårigheter skulle y p p a sig gentemot utbyte av en lärobok, i samma m å n som densamma vore införd vid flera läroanstalter och den ekonomiska olägenheten av ett läroboksbyte därmed komme att drabba en större krets av målsmän. I längden skulle därför upprättandet av lokala läroboksenheter näppeligen komma att innebära någon ökad möjlighet att utmönstra läroböcker. Det h a r på dessa grunder synts de sakkunniga uppenbart, att särskilda anordningar böra träffas i ovanberörda syfte. Den utmönstring av läroböcker, som de sakkunniga företagit, h a r ju skett vid uppgörandet av förteckningar å läroböcker, som godkänts för undervisningens olika grenar. Det synes naturligt, att dylika åtgärder också i fortsättningen vidtagas i enahanda samband. Den överblick över det totala läroboksheståndet, som vinnes på grundval av dylika förteckningar, synes utgöra förutsättningen för en jämförande prövning av läroböckerna, deras olika kvalitet och användbarhet. Däremot torde en sådan successiv prövning, som sker i samband med läroboksbyten vid enskilda skolor och inom särskilda skoldistrikt, administrativt sett näppeligen lämpa sig som generell form vid utmönstring av läroböcker. Skulle — såsom de sakkunniga föreslå — i administrationen av läroboksförteckningen ingå en central granskning av nya läroboksupplagor, skapades därmed ytterligare möjlighet att överblicka läroboksbeståndet. E n dylik g r a n s k n i n g vore nämligen ej blott ägnad att ådagalägga, när en lärobok trots de eventuella omarbetningar, för vilka den varit föremål, icke längre lämpade sig för undervisningen. Därjämte skulle det — vid en jämförelse mellan de böcker, som vore föremål för upplagegranskning, och övriga å läroboksförteckningen u p p t a g n a böcker — visa sig, vilka läroböcker som icke gjorde sig gällande inom undervisningen och som därför kunde t ä n k a s v a r a föråldrade eller mindre väl lämpade för skolbruk.

e.

Folkskolans läroboksfråga.

Vidtagna åtgärder i reglerande syfte. Genom cirkulärskrivelse av den 22 november 1934 anmodade de sakkunniga statens folkskolinspektörer att inkomma med uppgift om, huruvida n å g r a särskilda åtgärder beträffande läroböckerna vid skolorna inom respektive inspektionsområden blivit vidtagna, särskilt i anledning av de kungl. kungörelserna den 8 december 1933 (nr 664 och 665). Folkskolinspektörernas svar på denna cirkulärskrivelse inkommo under november och december 1934. Utöver de direkta svaren på dé sakkunnigas förfrågan meddelas i flera fall upplysningar, som giva vid handen, a t t läroboksförhållandena på folkskolans område mångenstädes förete stor förbistring. Inom åtskilliga skoldistrikt har det sålunda befunnits, a t t m a n vid de skilda skolorna ofta a n v ä n t olika läroböcker i

samma ämne, att lärarbyte vid en skola mången gång även medfört läroboksbyte och att i flera fall förekommande läroböcker visat sig icke vara i stadgeenlig ordning antagna. I den mån folkskolinspektörerna över huvud taget uttalat sig om de rådande förhållandena, ha de därför också så gott som undantagslöst framhållit behovet av åtgärder i reglerande syfte. Utöver spridandet av kännedom om innehållet i de ovannämnda kungörelserna den 8 december 1933 jämte framläggandet av allmänna synpunkter på läroboksfrågan vid lärarmöten och dylika sammankomster ha 27 inspektörer enligt ingivna svarsskrivelser icke vidtagit några särskilda åtgärder, i varje fall icke med anledning av förenämnda kungörelser. I några fall anmäles, att man ställt sig avvaktande i väntan på närmare direktiv. De övriga 25 inspektörerna ha dels var för sig, dels jämväl i samråd med andra inspektörer förberett eller vidtagit åtgärder i reglerande syfte. Härvidlag ha två inspektörer sökt samarbete enbart med respektive områdens överlärare, två andra med överlärare och kårrepresentanter (med kårrepresentanter avses möjligen i detta sammanhang representanter för lärarkårerna i sådana skoldistrikt, som sakna överlärare), varjämte en inspektör samrått med lärare, överlärare och skolrådsordförande, en annan med lärare och skolstyrelser och en tredje sökt förbindelse med skoldistrikten utan att dock ange arten av respektive skoldistrikts representation. I samtliga övriga fall ha inspektörerna trätt i mera omedelbar förbindelse med sina områdens lärarkårer, och först sedan på så sätt etablerat samarbete givit eller väntats giva resultat, har man underrättat — eller har för avsikt att underrätta — de lokala skolmyndigheterna därom. Det från inspektörernas sida etablerade eller planerade samarbetet med lärarna har varit — eller tänkts bliva — mer eller mindre fast organiserat. Folkskolinspektören i Värmlands västra inspektionsområde meddelar endast, att han förberett möte med lärarna. I Norrbottens södra inspektionsområde har sedan 1931 av inspektören vidtagits åtgärder under samarbete med lärarkommittéer. Inspektören i Östergötlands västra inspektionsområde hade före kungörelsernas utfärdande fått en lärarkommitté tillsatt med uppgift att ur det befintliga läroboksbeståndet utvälja några få böcker i varje ämne att rekommenderas till antagande i skoldistrikten. I Göteborgstraktens inspektionsområde har inspektören vid ett lärarmöte tillrått tillsättande av en beredning för att undersöka möjligheterna för åstadkommande av större enhetlighet i läroboksavseende. I Nordsmålands östra inspektionsområde ha kretsarna av Sveriges allmänna folkskollärarförening på anmodan av inspektören utsett representanter att med inspektören uppgöra normalförteckningar över böcker, som i första hand böra ifrågakomma vid läroboksbyten. Inspektören i Östergötlands östra inspektionsområde har sökt intres-

61 sera l ä r a r n a för a t t genom sina kårsammanslutningar överenskomma om enhetlighet inom större områden. Redan för 12 a 15 år sedan hade på så sätt träffats en överenskommelse, men det hade visat sig, att ett flertal skoldistrikt icke hade respekterat den. Inom Värmlands västra inspektionsområde ha, enligt vad inspektören meddelar, lärarorganisationerna uppgjort förteckning över läroböcker, som ansetts böra godkännas. Inspektören i Västerbottens norra inspektionsområde har anmodat lär a r n a att tillsätta granskningskommittéer, och meddelar, att h a n ä m n a t låta l ä r a r n a fatta beslut beträffande de förslag, som skulle tillställas respektive skolstyrelser. I de båda senare fallen ha inspektörerna synbarligen helt och hållet överlämnat gransknings- och gallringsarbetet åt l ä r a r k å r e r n a . I Sydskånes v ä s t r a inspektionsområde har inspektören anmodat lärarsammanslutningarna att v a r för sig utse representanter att med inspektören överlägga beträffande lämpliga läroböcker. Som resultat av samarbetet hade inspektören tänkt sig en läroboksförteckning, u p p t a g a n d e två eller tre böcker i varje ämne. E n redan före kungörelsernas ikraftträdande realiserad läroboksreglering — eller i varje fall ett som det uppgives lyckosamt försök till en sådan — rapporteras från Blekinge inspektionsområde, vars folkskolinspektör lämnar redogörelse härför i sin ämbetsberättelse för läsåret 1932 —1933. Under vårterminen 1933 hade inspektören kallat områdets överlärare samt Karlskrona stads folkskolinspektör till sammanträde för överläggning i läroboksfrågan. Därvid enade man sig om, att varje överlärare i sitt distrikt skulle söka verkställa en läroboksgranskning. P å så sätt tillkommo i länets sju största skoldistrikt under folkskolinspektörens och överlärarnas ledning och med lärarpersonalens fria medverkan lärobokskommittéer, vilkas granskningsarbete pågick under ett år och i vilka ett h u n d r a t a l lärare voro sysselsatta. Efter granskningens slutförande hölls ett möte med cirka 40 representanter för de n ä m n d a kommittéerna, v a r v i d en lista på såsom lämpliga befunna böcker uppsattes, u p p t a g a n d e upp till tre böcker för varje ämne. Förteckningen översändes till samtliga 40 skolstyrelser, och flertalet av dessa uttalade sin stora tillfredsställelse med vad som företagits och sin villighet a t t efter de utstakade linjerna medverka till åstadkommande av största möjliga enhetlighet beträffande läroböckerna. Av ämbetsberättelsen framgår icke, huruvida någon effekt utöver dessa skolstyrelsernas deklarationer blivit för handen, men inspektören finner sig dock h a skäl nog a t t göra gällande, att något statligt ingripande för reglering av läroboksbeståndet knappast kan anses erforderligt, ifall m a n inom övriga inspektionsområden följer exemplet från Blekinge. Avsikten med de i Blekinge vidtagna åtgärderna synes ha v a r i t :

62 1) att ur läroboksbeståndet utgallra föråldrade eller i övrigt m i n d r e lämpliga läroböcker; samt 2) att ernå prisnedsättning på nyttjade böcker, en nedsättning som borde bli en naturlig följd av restriktionerna och d ä r a v betingade större bokupplagor. E t t annat exempel på mera fast organiserat samarbete mellan folkskolinspektör och l ä r a r k å r vid behandlingen av läroboksfrågan erhålles från Stockholmstraktens inspektionsområde. Detta samarbete synes ha tagit sin början först efter utfärdandet av kungörelserna. Dessförinnan hade nämligen inga särskilda åtgärder i reglerande syfte vidtagits »utöver», som det heter i inspektörens skrivelse, »de anvisningar på lämpliga läroböcker som ju inspektören alltid ger vid sina inspektionsbesök». Vid ett för Stockholmstraktens lärare anordnat möte våren 1934 tillsattes emellertid på inspektörens förslag en kommitté på sex personer, som tillsammans med inspektören skulle arbeta för en god lösning av läroboksfrågan. Enligt av inspektören föreslagen instruktion hade kommittén, utöver vissa andra åligganden, som icke direkt k u n n a anses h a avseende på läroboksbeståndet och dess reglering, till uppgift 1) att v a r a rådgivande församling för inspektören; 2) att organisera samarbete mellan skoldistrikten för ernående av viss enhetlighet; samt 3) att avtala med förlagen om nedbringande av kostnaderna för böcker och materiell. Den ifrågavarande kommittén hade vid tiden för avgivandet av inspektörens svarsskrivelse u t r ä t t a t bl. a. följande: 1) uppgjort en förteckning över använda läroböcker och deras spridning inom inspektionsområdet; 2) efter förhandlingar med museum och vissa förläggare gått i författning om framställande av vissa arbetsblad; 3) efter förhandlingar med förlag uppdragit åt 3 lämpliga lärare a t t u t a r b e t a en hembygdsbok. Avslutningsvis framkastar inspektören tanken på en permanent rikskommitté för läroboksgranskning. De åtgärder från inspektörernas sida som i det föregående refererats ha varit begränsade till respektive inspektionsområden. Åtgärder, syftande till att åstadkomma enhetlighet inom större rayoner, omförmälas emellertid även. Sålunda hade folkskolinspektörerna inom Lunds stift ett sammanträde den 15 december 1934, v a r v i d man behandlat frågan om uppgörandet a v läroboksförteckningar till skolstyrelsernas ledning och samtidigt — enligt inspektörens i Sydskånes västra inspektionsområde utsago —, kommit överens om a t t söka få dessa listor så lika v a r a n d r a som möjligt. Västerbottens och Norrbottens inspektörer h a också v a r i t samlade till gemensamt möte i läroboksfrågan. Detta möte ägde r u m i Luleå den 11

63 november 1934. Var och en av deltagarna fick ett ämne eller del av ett ämne att undersöka med avseende på läroboksbeståndet. Resultatet av denna undersökning skulle i sinom tid dokumenteras genom en förteckning över lämpliga läroböcker, och inspektören i Västerbottens mellersta inspektionsområde, vilken i sin svarsskrivelse omnämner ifrågavarande inspektörsmöte, meddelar a t t »skolstyrelserna skulle ha att hålla sig inom den ram, som blivande förteckning utgjorde». Med ledning av det senast citerade uttalandet synes m a n kunna d r a g a den slutsatsen, att inspektörerna i Västerbotten och Norrbotten uppfattat sin befogenhet såsom något vidare än gällande bestämmelse angiver. Så synes även ha varit förhållandet beträffande inspektörerna i mellersta Norrland, som också haft gemensamt möte i läroboksfrågan och därvid företagit åtgärder i reglerande syfte. Enligt vad folkskolinspektören i Medelpads inspektionsområde meddelar, sammankallade denne statens inspektörer i Gästriklands, Hälsinglands, Medelpads, Ångermanlands och J ä m t l a n d s inspektionsområden till ett möte i Sundsvall den 1 november 1934 för överläggning »dels om läroboksfrågans handläggning, dels om möjligheterna till ernående av enhetlighet». Inspektörerna kunde därvid i stort sett ena sig om vissa gemensamma linjer samt »även i fråga om vilka böcker som i första rummet borde komma ifråga». De sakkunniga ha tagit del av den av sistnämnda inspektörer uppgjorda förteckningen och funnit, att den i vissa ämnen upptagit endast en lärobok samt att den i tre fall upptagit böcker, vilka vid förteckningens upprättande ännu icke utkommit men varit under utgivande. Vid ett möte i Östersund med representanter för skolstyrelser och l ä r a r k å r e r inom J ä m t l a n d s län den 3 november 1934 föredrogs och diskuterades denna läroboksförteckning. De befogenheter, vilka genom kungörelserna av den 8 december 1933 givits statens folkskolinspektörer, ha befunnits överskridna genom vissa av de härovan refererade, inom inspektionsområdena v i d t a g n a åtgärderna i läroboksreglerande syfte. Kungl. Maj:t har nämligen i ämbetsskrivelse till skolöverstyrelsen av den 31 december 1934 anbefallt skolöverstyrelsen »att ofördröjligen förständiga statens vederbörande folkskolinspektörer att tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t i frågan besluter, undvika varje åtgärd, som innebär ett självständigt reglerande av läroboksbeståndet vid folkskolor och fortsättningsskolor, utöver v a d gällande författningar därom föreskriva». Tidigare granskning av läroböcker för folkskolan. Den 12 september 1884 lämnade Kungl. Maj:t i uppdrag åt en kommitté att »granska för handen varande till folkskolans tjänst utgivna läroböcker och avgiva utlåtande rörande de grundsatser, efter vilka s å d a n a läroböcker lämpligen böra uppställas». Efter angivande av de synpunk-

64 ter, som enligt kommitterades mening i allmänhet böra äga tillämpning beträffande läroböcker i folkskolan samt de grundsatser, enligt vilka läroböckerna i varje särskilt ämne befunnits böra uppställas, framlade dessa kommitterade i allmänhet mycket detaljerade granskningsprotokoll beträffande varje lärobok, som tagits under bedömande. Resultatet av denna granskning överlämnades till Kungl. Maj:t den 24 mars 1887 med bland a n n a t följande uttalande: »Beträffande den form och utsträckning, som kommitterade ansett sig böra giva särskilt åt läroboksgranskningen, må i underdånighet anföras, a t t enär det visat sig, att en stor del av de hittills i folkskolorna begagnade läroböckerna behöva för a t t någorlunda motsvara sitt ändamål undergå en mycket genomgripande förändring såväl till plan och uppställning som till innehållets u r v a l och riktighet samt framställningens form, kommitterade hava ansett det v a r a angeläget icke blott a t t giva sina uttalanden formen av allmänt hållna omdömen, u t a n även att, i den m å n sådant av förhållandena inom lärobokslitteraturen funnits mer eller mindre av behovet påkallat, därvid foga tillräckligt antal belysande exempel p å felaktigheter och oegentligheter, helst där sådana i läroböck e r n a från olika tider åter och åter u t a n rättelse upprepats. Endast därigenom kunde man, enligt kommitterades mening, äga större förvissning därom, att i de läroböcker, som hädanefter komma att för folkskolan utgivas, de av kommitterade uttalade grundsatser, om eljest något avseende bleve vid dem fästat, ock skulle bliva verkligen tillämpade icke blott i vissa a l l m ä n n a hänseenden u t a n även så, att nödig rättelse bleve vidtagen i enskilda fall». Det ålåg icke dessa kommitterade a t t framlägga något förslag rörande reglering av det d å v a r a n d e läroboksbeståndet för folkskolan, och effekten av deras framlagda betänkande torde sålunda h a kommit att ins k r ä n k a sig till det avseende, som vid detsamma blivit fästat från läroboksförfattares, bokförlags och lokala skolmyndigheters sida. Sedan 1887 har någon officiell och central granskning av inom folkskoleväsendet brukade läroböcker icke ägt rum, och i den m å n granskning av sådana böcker eljest förekommit h a r denna intill den 1 juli 1934 formellt varit anförtrodd åt de lokala skolstyrelserna, vilka efter vidkommande lärares hörande dessförinnan haft a t t a n t a g a läro- och läseböcker för respektive skoldistrikt. Av statens folkskolinspektörers i det föregående refererade svar p å sakkunnigas cirkulärskrivelse av den 22 november 1934 synes framgå, att i åtskilliga skoldistrikt inom skilda inspektionsområden läroböcker i m å n g a fall icke blivit i stadgeenlig ordn i n g antagna. Där emellertid folkskolestadgans bestämmelser i detta avseende länt till efterföljd, och detta får sannolikt anses v a r a regel, torde m a n böra förutsätta, att antagningen av lärobok föregåtts av granskning a v och u r v a l inom det för ifrågavarande ämne föreliggande läroboksbeståndet, ett förfarande som säkerligen undantagslöst uppdragits åt ve-

65 derbörande skoldistrikts l ä r a r k å r . Exempel saknas dock icke på a t t skolstyrelses beslut vid det definitiva antagandet gått i a n n a n r i k t n i n g än l ä r a r k å r s avgivna förslag. Det nuvarande granskningsförfarandet. Genom kungörelsen den 8 december 1933 (nr 664) erhöll folkskolestadgans § 13 följande ändrade lydelse: Läro- och läseböcker bestämmas av statens vederbörande folkskolinspektör sedan skolrådet efter vidkommande lärares hörande avgivit förslag i ärendet. Ombyte av läro- och läseböcker bör ske med v a r s a m h e t och jämväl med avseende fäst vid de utgifter för lärjungarna, som d ä r a v föranledas. Genom kungörelsen den 8 december 1933 (nr 665) erhöll fortsättningsskolestadgans § 23 enahanda ändrade lydelse. Båda dessa kungörelser trädde i kraft den 1 juli 1934. De ä g a som synes direkt avseende endast å antagningsförfarandet och i n n e b ä r a ökad statlig kontroll över d e t t a förfarande inom de olika skoldistrikten. Utgår m a n emellertid från, att en lärobok lämpligen bör bliva föremål för granskning i n n a n den antages, så innebära förenämnda kungörelser även ändrade förhållanden beträffande granskningen av läroböcker för folk- och fortsättningsskolan. Kungörelserna få givetvis icke den verkan, att den inom skoldistrikten tidigare företagna läroboksgranskningen upphör, alldenstund man måste förutsätta dylik granskning såsom grundval för de förslag till n y a n t a g n i n g eller byten, vilka vederbörande skolråd h a att framlägga till folkskolinspektörens godkännande eller förkastande. Men detta folkskolinspektörens absoluta veto vid a n t a g n i n g av läroböcker förutsätter därjämte ett ytterligare granskningsförfarande, formellt anförtrott åt folkskolinspektören personligen och gällande samtliga inom folk- och fortsättningsskolorna förekommande ämnen. Denna folkskolinspektörens läroboksgranskning ä r såsom utslagsgivande självfallet den mest betydelsefulla. Av det sagda framgår således, att, till skillnad från vad förhållandet ä r beträffande övriga läroanstalter, ingenting finnes föreskrivet i fråga om granskning av läroböcker för folkskolan. Dylik granskning kan, såsom antytts, endast tänkas förutsatt såsom förberedelse till det stadgeenliga antagningsförfarandet. Tidigare har den sålunda förutsatta granskningen varit hänskjuten till de lokala skolmyndigheterna att handhavas efter gottfinnande, men kan för n ä r v a r a n d e anses vara väsentligen fördelad på statens vederbörande folkskolinspektörer. I den m å n den förekommande läroboksgranskningen ä r avgörande för läroboksantagningen, föreligger sålunda i anslutning till senast givna stadganden 52 statliga granskningsorgan, formellt v a r för sig suveräna och oberoende av v a r a n d r a . Med hänsyn till de förhållanden, som voro för handen vid n ä m n d a 5 — 352140.

66 stadgandens tillkomst, måste denna anordning anses innebära möjligheter till ökad kontroll av läroboksbeståndet inom folk- och fortsättningsskolan från kvalitets- och lämplighetssynpunkt. Genom den granskning, som sakkunniga jämlikt Kungl. Majts uppdrag nu verkställt jämväl beträffande folk- och fortsättningsskolans läro- och läseböcker, 1 och under förutsättning att den av sakkunniga upprättade förteckningen över böcker, vilka böra v a r a medgivna vid undervisningen, vinner Kungl. Maj:ts godkännande, synes emellertid ingen granskningsuppgift från saklig och pedagogisk synpunkt v a r a påkallad varken för skoldistrikten eller vederbörande folkskolinspektörer under den tid, sagda förteckning k a n komma att äga giltighet. Vetenskapens framsteg och utvecklingen på alla områden, jämväl det pedagogiska, måste givetvis medföra ständigt n y a tillskott till det befintliga läroboksbeståndet, samtidigt som en utgallring tid efter a n n a n måste bliva påkallad av sådana böcker, vilka visa sig icke längre motsvara tidsenliga krav. E n vid viss tidpunkt u p p r ä t t a d läroboksförteckning, avsedd att tjäna till rättesnöre vid antagning av läroböcker, skulle sålunda, så framt icke en ständigt fortgående redigering av densamma komme a t t äga rum, inom mycket kort tid eller m å h ä n d a redan vid utgivandet visa sig ofullständig. I väsentlig mån skulle betydelsen av den granskning, av vilken n ä m n d a förteckning vore ett resultat, inskränka sig till utgallringen av sådana böcker, vilka vid tiden för granskningen visat sig olämpliga för fortsatt skolbruk. E n fortsatt utgallring, vilken i första hand skulle komma att ha avseende på de böcker, vilka redan vid förteckningens framläggande befunnits böra medgivas endast till begränsad användning, och likaså ett framtida approberande eller underk ä n n a n d e av nyutkommande böcker skulle sålunda, ifall nuvarande stadganden i fråga om läroboksantagningen allt framgent komme att gälla, för folkskolans vidkommande ankomma på statens 52 folkskolinspektörer och tydligtvis även därjämte på skolstyrelserna inom de skoldistrikt, vilka enligt Kungl. Maj:ts medgivande i vissa avseenden u n d a n d r a g i t s statlig inspektion. Behovet av en central läroboksgranskning. Det förefaller de sakkunniga, som om ett i så hög grad decentraliserat granskningsförfarande icke skulle v a r a ägnat a t t i fortsättningen främja de syften, som uppenbarligen varit för Kungl. Maj:t bestämmande vid föranstaltandet av den revision av läroboksbeståndet, vilken de sakkunniga n u slutfört. Under förutsättning av frivilligt samarbete mellan folkskolinspektörerna inom vissa rayoner skulle visserligen läroboksgranskning och läroboksantagning för ifrågavarande områdesgruppers vidkommande 1

De sakkunniga innefatta i regel även läseböcker i begreppet läroböcker, men använda här termen »läro- och läseböcker» i anslutning till lydelsen i 1933 års kungörelser.

67 k u n n a drivas ända till graden av standardisering, under det att p å a n d r a håll respektive inspektörers skiftande omdömen skulle k u n n a föranleda en betydande oenhetlighet inom det i riket i dess helhet nyttjade läroboksbeståndet för folk- och fortsättningsskolor. H ä r t i l l kommer, att det ständigt ökade arbete, som påvilar folkskolinspektören under hans tillsyn över samtliga grenar av folkskoleväsendet inom hans inspektionsområde, i hög g r a d måste för honom försvåra uppgiften a t t vid varje tillfälle såsom grund för antagandet eller förkastandet av framställda förslag till nya n t a g n i n g eller byten av läroböcker äga ett sakligt och pedagogiskt motiverat omdöme beträffande varje bok, som k a n komma ifråga, i vilket ämne och för vilket åldersstadium det än må gälla. De sakkunniga tillåta sig i detta sammanhang återgiva ett uttalande av folkskolinspektören i Blekinge inspektionsområde, som i sin redogörelse för verksamhetsåret 1932—1933 anför följande: »Att en inspektör helt n a t u r l i g t icke känner sig tillräckligt behärska den mångskiftande n y a lärobokslitteraturen och därför icke heller kan, som sig bör, förorda eller avstyrka införandet i skolan av en av läraren föreslagen ny lärobok, har hos undertecknad givit liv åt en länge n ä r d tanke a t t söka få till stånd en rationell granskning och värdesättning av det nuvarande hela läroboksbeståndet, och detta på ett sätt, som kunde p å r ä k n a hela l ä r a r k å r e n s förtroende.» Det anförda citatet ingår i motiveringen till de åtgärder i läroboksreglerande syfte, vilka, såsom i det föregående omnämnts, vidtagits inom Blekinge inspektionsområde och varvid en läroboksgranskning ägt r u m på folkskolinspektörens initiativ under lärarkårens medverkan. Då ett liknande samarbete mellan inspektör och l ä r a r k å r befunnits etablerat eller förberett inom flertalet av de inspektionsområden, där läroboksfrågans ordnande över huvud taget upptagits till behandling, vill det förefalla, som om den av folkskolinspektören i Blekinge uttalade uppfattningen beträffande förutsättningarna för lösningen av en inspektören ensam tilldelad granskningsuppgift vore allmänt omfattad inom folkskolinspektörskåren. V a r e sig granskningen skulle bliva företagen av inspektören ensam eller i samråd med för ändamålet tillsatta lärarkommittéer, skulle ändock den förenämnda decentraliseringen av granskningsförfarandet v a r a för handen, och det kan starkt ifrågasättas, om en dylik anordning verkligen skulle innebära en rationell lösning av frågan om framtida tillsyn över och reglering av det för folkskolan avsedda läroboksbeståndet. A t t en revision av det hittills förefintliga, genom företagen inventer i n g konstaterade läroboksbeståndet v a r i t i synnerligen hög grad av behovet påkallad, torde resultatet av det granskningsarbete, de sakkunniga haft sig ålagt, befinnas ådagalägga. Sedan denna revision n u blivit företagen, och under förutsättning att dess resultat av Kungl. Maj:t befinnes böra angiva den ram, inom vilken läroboksantagningen må äga

68 r u m , synes det de sakkunniga mest rationellt, att den läroboksförteckning, v a r i n ä m n d a resultat dokumenterats, genom fortsatt central granskning efter de riktlinjer, de sakkunniga funnit sig böra följa, redigeras till möjligaste aktualitet. Särskilda omständigheter, som påkalla ett enhetligt förfarande beträffande folkskolans böcker. Utöver den motivering för ett framtida centraliserat granskningsförfarande, som det föregående må anses innebära, vilja de sakkunniga ytterligare anföra följande synpunkter. F ö r folkskolans vidkommande är kostnaden för läroböcker icke endast d e n enskildes u t a n i hög g r a d även en det allmännas angelägenhet, alldenstund flertalet skolkommuner ha att utgöra i många fall betydande summor för läroböcker åt obemedlade eller mindre bemedlade barn. I ett avsevärt antal skolkommuner bestridas kostnaderna för l ä r j u n g a r n a s böcker och undervisningsmateriell i övrigt helt av skattemedel. F ö r a t t erhålla kännedom om till vilka ungefärliga belopp nämnda kommunala kostnader uppgå för riket i dess helhet, hade genom ecklesiastikdepartementet infordrats uppgifter av samtliga rikets skolkommuner rörande under åren 1933 och 1934 beviljade anslag för bidrag till eller bekostande av läroböcker för lärjungarna vid inom respektive skolkornm u n förekommande skolor. Sådana uppgifter h a inkommit från 111 av 115 städer och från 1 960 av cirka 2 400 landskommuner och äro sammanfattningsvis återgivna i särskild bilaga (bil. 1). För enbart folkskolans vidkommande belöpa sig de kommunala kostnaderna för läroböcker inom de kommuner, från vilka uppgifter inkommit, till 830 160 kronor för 1933 och till 816 452 kronor för 1934. E t t fullständigt uppgiftsmaterial skulle med all sannolikhet ha företett väsentligt högre årliga utgiftssiffror. Såsom de sakkunniga i a n n a t sammanhang (s. 14) erinrat om, ha skolmateriellsakkunniga i sitt den 31 december 1923 avgivna betänkande ber ä k n a t årliga kostnaden för egentliga läroböcker och psalmböcker till folkskolans b a r n samt för läseböcker till småskolavdelningarna ävensom för förbrukningsmateriell i viss utsträckning till 3 030 000 kronor. 1927 å r s skolsakkunniga ange i sitt betänkande (s. 72) lärobokskostnaden för genomgången folkskolekurs till 26 kronor 68 öre, vilket i betraktande av a t t folkskolan som regel är sexårig skulle innebära en årlig medelkostn a d per elev av 4 kronor 50 öre. I samband med undersökningen av komm u n e r n a s utgifter för läroböcker ha de sakkunniga genom företagna stickprov erhållit medelkostnader, i vissa fall icke oväsentligt överstigande 5 kronor, i andra obetydligt understigande detta belopp. Under föru t s ä t t n i n g att en medelkostnad av 5 kronor per elev och år ungefärligen m o t s v a r a r de nuvarande lärobokskostnaderna i folkskolan, skulle, med ledning av senast tillgängliga uppgifter (1932) rörande antalet i folkskolan undervisade barn, den totala årskostnaden för folkskolans läroböcker

69 kunna beräknas till i r u n t tal 3 319 800 kronor. Under alla förhållanden synas de vid olika tidpunkter företagna undersökningarna ådagalägga, att berörda årskostnad u p p g å r till omkring 3 miljoner kronor, v a r a v inemot en tredjedel bestrides av kommunala skattemedel. Vid granskning av läroböcker i allmänhet, men i all synnerhet för folkskolan måste väsentligt avseende fästas vid lärobokens pris. E n lärobok, som — ehuru dess lärostoff är väl avpassat och från saklig och pedagogisk synpunkt invändningsfritt — åsatts ett pris, vilket icke k a n befinnas skäligt, bör vid sådan granskning icke medgivas till användning. I betraktande av ovan angivna kostnader för det allmänna framträder angelägenheten h ä r a v med särskild pregnans, d. v. s. behovet av en av det allmänna utövad kontroll över prissättningen på läroboksområdet befinnes därigenom klart motiverat. Utövandet av denna kontroll, vilket kräver ständig överblick av läroboksbeståndet, tillgång till särskild expertis vid sidan av den pedagogiska och därjämte kontinuitet under förfarandet, kan näppeligen tänkas fördelad på ett flertal var för sig självständiga institutioner, u t a n torde med hänsyn till önskvärd enhetlighet och effektivitet böra anförtros ät en central institution, själv lätt tillgänglig och åtkomlig för kontroll från det allmännas sida. I a n n a t sammanhang (s. 49 ff.) ha de sakkunniga utförligt motiverat behovet av kontroll över läroböckernas upplagor, dels från pedagogiska synpunkter, dels även från prisregleringssynpunkt, och därvid påpekat, a t t utövandet av en dylik kontroll med nödvändighet förutsätter ett cent r a l t granskningsorgan. F ö r folkskolan såsom varande den största avnäm a r e n på läroboksmarknaden synes upplagegranskningen v a r a i särskild grad betydelsefull, icke minst från kostnadssynpunkt. A t t m a n beträffande läroböcker för folkskolan i allmänhet måste r ä k n a med jämförelsevis stora upplagor må anses självfallet, men därjämte synes den nu verkställda läroboksgranskningen och den på grundval därav u p p r ä t t a d e läroboksförteckningen utvisa, att upplagornas a n t a l i m å n g a fall blivit högst betydande, en omständighet som ådagalägger en avsättning av imponerande mått. Även om prissättningen vid en boks utgivande sker på lång sikt, och även om det må befinnas skäligt, att ett bokförlag vid prissättningen av de tid efter a n n a n förnyade upplagorna av en lärobok med stor spridning tager hänsyn till de förluster, som kunna u p p s t å på böcker, vilka visat sig icke »slå igenom», synes dock spridningen av läroböcker för folkskolan i vissa fall k u n n a nå den omfattning, att kravet på en sänkning av priset på ytterligare utkommande upplagor icke m å anses obilligt. Eftersom skolväsendet är en det allmännas angelägenhet, torde det ankomma på det allmänna att genom lämplig institution stå i ständig kontakt med företeelserna på läroboksmarknaden och i a n s l u t n i n g därtill göra de påpekanden och framställningar, som k u n n a befinnas påkallade.

70 I samband med den statliga kontroll jämväl över läroböckernas pris, vilken de sakkunniga finna sig böra förorda, må även omnämnas de åtgärder till läroböckernas förbilligande, vilka på kommunalt initiativ blivit vidtagna, och vilka, enligt vad de sakkunniga erfarit, kunna vara att förvänta i stegrad omfattning. Dessa åtgärder, för vilka i annat sammanhang närmare redogöres (s. 118 ff.), bestå dels, och i första hand, i överenskommelser mellan kommun och förlag om direkta läroboksleveranser till nedsatt pris mot viss av kommunen garanterad avsättning, dels även i kommunal förlagsverksamhet. Vad då först angår direkta läroboksleveranser från förlag till skolkornmun, måste givetvis effer fastställandet av en förteckning över böcker, som må vara medgivna vid undervisningen, överenskommelse om dylik leverans avse böcker inom förteckningens ram, vilka i vederbörlig ordning för respektive kommuner medgivits till antagning av vederbörlig myndighet. Häri ligger en garanti för att ifrågavarande böcker vid antagningen motsvara tidsenliga krav såväl från kvalitets- som lokal lämplighetssynpunkt. Emellertid torde kunna förutsättas, att det köp av läroböcker, som på detta sätt sker, måste, för att en avsevärd prissänkning utöver eljest gällande rabatter skall kunna medgivas, gälla en betydande upplaga, avsedd för förbrukning under flera år. Såsom de sakkunniga i sin utförligare redogörelse för dessa förhållanden framhållit, är en viss försiktighet påkallad beträffande omfattningen av detta slag av läroboksköp, enär en läroboksupplaga, vars förbrukning komme att taga alltför lång tid i anspråk, skulle för vederbörande kommun förhindra upprätthållandet av ett tidsenligt läroboksbestånd. Även om de sakkunniga gärna vilja förutsätta, att en dylik försiktighet i flertalet fall iakttages, finna de dock antydda risker motivera inrättandet av en sådan regulator, som en genom fortsatt redigering ständigt aktuell förteckning över vid undervisningen medgivna läroböcker skulle innebära. I fråga om rent kommunal förlagsverksamhet ha de sakkunniga påpekat (s. 119), att en sådan näppeligen kan tänkas förekomma annat än inom de skolkommuner, vilka i pedagogiskt avseende äro undandragna statlig inspektion och sålunda äga självständighet vid antagning och byten av läroböcker samt därjämte inom kommunen äga sådana avsättningsmöjligheter, att verksamheten kan tänkas medföra önskade fördelar, även om den begränsas till detta avsättningsområde. Då samma kommunala myndighet i sådant fall alltså skulle bestämma såväl över produktion som antagning av läroböcker, har det synts de sakkunniga antagligt, att den fria konkurrensen på läroboksmarknaden härvidlag vid frånvaron av lämpligt regulativ skulle helt elimineras. I sitt förslag till bestämmelser för antagning av läroböcker i de skolkommuner, vilka enligt Kungl. Maj:ts medgivande i visst avseende undandragits statlig inspektion, ha de sakkunniga förutsatt överensstämmelse mellan den kommunala skolmyndighetens mening och uppfattningen inom vederbörlig

71 l ä r a r k å r s majoritet, för a t t antagningsbeslut inom kommunen må k u n n a fattas. E n sådan bestämmelse skulle kunna innebära ett regulativ a v den art, vars nödvändighet ovan framhållits, under förutsättning att lärarkåren icke funne sig engagerad i den kommunala förlagsverksamheten. Men å andra sidan skulle, om intet centralt granskningsförfarande beträffande alla i riket utkommande läroböcker ägde rum, granskningen och godkännandet av kommunens läroboksproduktion i förberörda fall ankomma på kommunens egen lärarkår, ett förhållande, som med hänsyn till de komplikationer det kunde föranleda, icke kan anses lämpligt. Lär a r k å r e n må rimligen äga medbestämmanderätt vid antagandet av de hjälpmedel, den i sitt arbete skall ha att bruka, men prövningen och godkännandet av det hjälpmedelsförråd, inom vilket den har a t t göra sitt val, böra v a r a anförtrodda åt en central, inför offentligheten ansvarig institution. 2. a.

Läroboksgranskningens organisation.

Sammanfattande motivering för en central granskningsnämnd.

Läroboksförteckningarnas redigering. Det synes v a r a påfallande, att kontrollen av n y a läroböckers kvalitet och pris, där sådan för n ä r v a r a n d e utövas, icke är tillfyllest. Därutöver påkallas såväl en granskning av nya, förändrade upplagor, varvid uppmärksamhet även torde böra ägnas åt prissättningen, som en kontroll, vilken avser att u t m ö n s t r a såsom föråldrade befunna läroböcker. F r å g a uppstår då, h u r de olika granskningsuppgifterna böra handläggas. A t t m ä r k a är, att ett sakligt samband existerar mellan dessa uppgifter. Den prövning av en läroboks kvalitet och pris, som sker vid dess första granskning, fullföljes helt naturligt vid en senare granskning av ett förslag till ny, ändrad upplaga av läroboken i fråga, och som ett sista led i ett dylikt förfarande framstår en kontroll, som i sinom tid kan leda till en utmönstring av läroboken. Det synes också v a r a uppenbart, a t t detta inre, sakliga samband mellan de ifrågavarande granskningsuppgifterna bör föranleda, att de i varje särskilt fall omhänderhavas av ett och samma organ. Ingendera av uppgifterna torde böra undantagas och administreras för sig. De sakkunniga finna slutligen, att de läroböcker, som godkännas för undervisningen, också i fortsättningen böra upptagas å en särskild förteckning, vilken fastställes såsom normen för skolornas läroboksbestånd. Det torde därvid böra tillses, att de läroböcker, vilka uppförts på listan såsom godkända, icke få kvarstå, sedan de befunnits ej längre l ä m p a sig för undervisningen, antingen därför att de blivit föråldr a d e eller därför att de ej överensstämma med undervisningsplanerna. Särskilt böra de läroböcker utgöra föremål för kontroll, som på den av

72 de sakkunniga redigerade förteckningen upptagits under rubriken »B-böcker». Om dessa icke, på grund av att de förbättrats och anpassats efter undervisningens krav, godkännas, utmönstras de efter angiven tid helt från förteckningen. P å så sätt kommer gruppen »B-böcker» efter hand att avlägsnas från denna. Frånsett »B-böcker» skulle förteckningen jämte huvudgruppen, »Godkända läroböcker», u p p t a g a också den avdelning av läroböcker »till prövning», varom de sakkunniga ovan n ä m n t (s. 42 f.). Denna anordning motiveras av att nya pedagogiska uppslag, även om de i vissa avseenden ej synas överensstämma med vedertagen, erfarenhetsmässig uppfattning, dock böra kunna prövas, i den m å n som de vittna om en vederhäftig och självständig strävan att tjäna undervisningen. Självfallet är, a t t det läroboksbestånd, som hänföres »till prövning», å ena sidan förnyas i samband med den fortgående läroboksproduktionen och å a n d r a sidan avlägsnas i samma m å n som böckerna efter skedd prövning antingen överflyttas till gruppen av godkända läroböcker eller utgallras eller slutligen inom en viss tid ä n n u icke kommit till användning vid någon skola. P e n administration, som sålunda sker av läroboksförteckningen, förknippas helt n a t u r l i g t med den granskning av nya, omarbetade upplagor av läroböckerna och den utgallring av föråldrade sådana, varom ovan nämnts. Sedan de sakkunniga sålunda konstaterat, att en förteckning över böcker, som redan godkänts för bruk vid undervisningen, lämpligen bör utgöra grundvalen för granskningsförfarandet, har frågan uppställt sig, h u r granskningen lämpligen i övrigt bör organiseras. För de högre skolorna finnes, som ovan nämnts, redan en central granskning, vilken sker genom skolöverstyrelsen, men denna avser väsentligen allenast godkännande av nya läroböcker. Tänkbart vore ju, att skolöverstyrelsen i samma former som nu ombesörjde en granskning av läroböckerna för de högre skolorna också med avseende på n y a upplagor och utmönstring av läroböcker. Men en möjlighet att gemensamt för hela v å r t undervisningsväsende organisera en granskning föreligger även. Vid dryftandet av de olika granskningsuppgifterna med avseende å n y a läroboksupplagor, prissättning å läroböcker samt utmönstring av föråldrade och eljest olämpliga läroböcker ha de sakkunniga ovan flerstädes konstaterat, att kontrollen lämpligast bör anordnas på ett enhetligt sätt för hela v å r t undervisningsväsende. Den av de sakkunniga förordade centrala granskningen av läroböckerna för folkskolans del (se s. 66 ff.), vilken måste helt nyorganiseras, borde givetvis även ske så, att därigenom samtliga de ovan behandlade granskningsuppgifterna kunde fyllas. Nuvarande granskningsförfarande beträffande högre skolor. Vad särskilt angår godkännande av läroböcker vid v å r a högre skolor torde den hittillsvarande proceduren i det hela v a r a tillfredsställande,

även om den ur vissa synpunkter synes påkalla modifikation och förbättring. För närvarande prövas som bekant en ny lärobok, avsedd för den högre undervisningen, i två instanser, nämligen dels av ämneskonferensen vid den skola, som anhåller att få begagna densamma, dels av skolöverstyrelsen, vilken härvidlag är beslutande myndighet. Härutinnan ligger otvivelaktigt en verksam garanti för mångsidighet i bedömningen. Det vill emellertid synas, som om detta främst gäller den pedagogiska och administrativa sidan av ärendet. Om en ämneskonferens gör en framställning om att få begagna en viss lärobok, kan det sålunda förutsättas, att ifrågavarande ämneslärare på grund av kännedom om boken och intresse för densamma äro i stånd att på bästa sätt utnyttja den vid undervisningen. Skolöverstyrelsen å sin sida beaktar, att icke dessa pedagogiska synpunkter föranleda alltför täta läroboksbyten, tillser, att den föreslagna läroboken fyller allmänt vedertagna krav med avseende på kursen, och bedömer frågan om nyantagning med hänsyn till läroboksbeståndet vid våra skolor o. s. v. Det synes otvivelaktigt, att denna samverkan mellan överstyrelsen och ämneskonferenserna i så måtto på ett förträffligt sätt fyller sin uppgift. Vad återigen angår den sakliga prövning, som åvägabringas rörande en ny lärobok, synas själva antagningsformerna för närvarande icke erbjuda fullt nöjaktiga garantier. Hur insiktsfulla ämneskonferenserna än i många fall äro, inträffar det dock vid mindre skolor, att konferensen består av helt få, kanske en enda ämneslärare, och att oerfarna och icke så högt kvalificerade krafter ingå i densamma. Motiveringen för en framställning om ny lärobok kan därför icke alltid utgöra en lika värdefull utgångspunkt vid överstyrelsens prövning. Förlagen torde icke alltid anlita särskild expertis för att bedöma manuskriptet till en lärobok, och när detta sker, torde expert i regel utses för varje särskilt fall. Överstyrelsen kan som ansvarig myndighet icke heller utgå ifrån, att den ingående kritik, som ägnas en lärobok i tidningar och tidskrifter, städse är av i huvudsak objektiv och väsentlig beskaffenhet. Läroboksförfattarens namn kan naturligtvis i flera fall lämna en viss ledning vid bokens bedömande, men erfarenheten har visat, att även en förtjänt författares produktion stundom är av ojämn art. I synnerhet förtjänar det ofta förekommande fall att beaktas, då läroboksförfattaren är medlem av den ämneskonferens, som ingiver framställning om bokens antagande. De sakkunniga fästa slutligen uppmärksamheten vid den administrativa ordning, i vilken skolöverstyrelsen fattar beslut i ifrågavarande samband. Det är nämligen påfallande, att rörande en angelägenhet av den vikt, som obestridligen kännetecknar godkännandet av läroböcker, inga speciella bestämmelser föreligga i överstyrelsens instruktion och ej heller lära förekomma i den arbetsordning, som årligen utfärdas inom överstyrelsen. Det ligger i sakens natur, att handläggningen av hithörande ärenden ofta krävt

74 en ingående saklig prövning och det är tydligt, att denna prövning måste bli m e r a betungande, i samma m å n som överstyrelsens ledamöter belastas med ä n n u flera löpande administrativa sysslor. E h u r u det icke tillhör de sakkunnigas uppgift a t t fatta ståndpunkt till överstyrelsens administrativa organisation, erinra de sakkunniga dock i föreliggande sammanhang om en gängse uppfattning, att denna organisation, såsom också vid dess tillkomst betonades av dåvarande läroverksöverstyrelsen (Kungl. Maj:ts prop. 1919 n r 52 s. 36), av sina funktionärer k r ä v e r »en kvantitet mekaniskt arbete, som eljest går utöver det rimliga måttet». Vad de högre skolorna beträffar, finna de sakkunniga sålunda, att även om läroboksgranskningen fortfarande skulle begränsas till godkännandet av läroböcker, förfarandet härvid borde uttryckligen angivas i instruktionen för skolöverstyrelsen. Därjämte ifrågasätta de sakkunniga, huruvida icke en säkerligen välbehövlig minskning i överstyrelsens arbetsbörda skulle ernås, samtidigt som en offentlig g a r a n t i för en saklig prövning av n y a läroböcker skulle åstadkommas, därest det föreskreves, att jämväl ämnesexperter deltoge i granskningsarbetet. Detta synes v a r a desto mer önskvärt, som överstyrelsens beslut rörande n y a n t a g n i n g av lärobok för viss skola kan sägas vara sakligt sett prejudicerande i detta hänseende. Vid därefter följande framställningar från a n d r a skolor om att få antaga boken ifråga torde merendels sådana pedagogiska och administrativa synpunkter, om vilka ovan talats, bliva i främsta rummet utslagsgivande. I den m å n som för n ä r v a r a n d e ämnesexperter anlitas av överstyrelsen, torde d e t t a ske under hand och på privat väg. De medel, som stå överstyrelsen till buds, torde icke förslå till detta ändamål. Det förefaller emellertid, som om ett speciellt anslag skulle vara väl motiverat. Experterna skulle givetvis utses bland inom undervisningen verksamma pedagoger, vilka kunde förutsättas opartiskt komma a t t pröva läroböckerna. Dessa experter skulle i varje särskilt fall v a r a till namnet kända, liksom deras utlåtanden rörande läroböckerna borde vara offentliga, sedan ärendet slutbehandlats inom överstyrelsen. Två experter torde böra avgiva dylikt utlåtande i varje särskilt fall. Om, såsom ovan förordats, förfarandet vid nyantagning av lärobok angåves i överstyrelsens instruktion, borde slutligen jämväl stipuleras, att de motiv, som föranlett överstyrelsen att besluta om avslag eller bifall å framställning från en ämneskonferens, toges till protokollet och finge offentlig k a r a k t ä r . F ö r n ä r v a r a n d e lär den praxis råda, att motiven angivas allenast vid avslag på sådan framställning. Ovannämnda förslag har framställts under förutsättningen, att inom vårt undervisningsväsen nu rådande anordningar beträffande antagning och utbyte av läroböcker för övrigt skulle bestå. De sakkunniga ha emellertid erhållit i uppdrag att upptaga läroboksfrågan till prövning i hela dess vidd och därvid funnit sig föranlåtna a t t förorda, att gällande bestämmelser i viss utsträckning böra förändras för både den högre och den lägre undervisningens del.

75 Lokala enheter och läroboksgranskning. Vad först beträffar införandet av en viss, i s. k. lokala enheter anordn a d läroboksgemenskap, ä r det svårt att förutse, huruvida och i vad mån en sådan å t g ä r d skulle komma att öka överstyrelsens arbetsbörda. Även om en rationalisering av överstyrelsens befattning med läroböckerna skulle ernås genom att en viss gemenskap rådde vid utbyte av böcker, bleve nämligen överstyrelsens uppgift säkerligen i samma mån m e r a komplicerad, än när, såsom nu är fallet, prövningen sker för varje särskild skola. Därtill kan också bidraga, att två så att säga nya typer av prövning skulle förekomma, vilka skulle gälla dels de s. k. »skarvböckerna» (se s. 96), dels nederskolans böcker inom orter med flera skolor. I synnerhet torde det påkalla en icke ringa arbetsprestation att genomföra den obligatoriska gemenskapen i frågan om »skarvböckerna». Dessutom skulle hithörande ärenden vid övriga nederskolor handläggas ur den speciella synpunkten, i vad mån de i varje särskilt fall böra anpassas efter läroboksbeståndet i den lokala enhet, inom vars område skolan i fråga är belägen. Överhuvud taget skulle ett utbyte av läroböcker, verkställt på det sätt, som föreslagits, komma att b ä r a en u r administrativ synpunkt långt mer nyanserad prägel än det n u rådande antagningsförfarandet. Men också alldeles bortsett från frågan, i vad m å n skolöverstyrelsen genom administrationen av de lokala läroboksenheterna skulle erhålla en i väsentlig m å n ökad eller i varje fall mer krävande arbetsuppgift, torde det v a r a uppenbart, a t t därmed en avsevärd, ny befogenhet skulle tilldelas överstyrelsen i detta samband. De sakkunniga åsyfta därmed uppgiften att besluta rörande frågan, vilka »skarvböcker» som skola v a r a gemensamma inom envar av de lokala enheterna. Denna uppgift torde nämligen i sig innebära en ganska vidsträckt standardisering av en del av läroboksbeståndet vid v å r a högre skolor. Med särskild hänsyn till den betydande och ansvarsfulla befogenhet, som i detta samband skulle tillerkännas skolöverstyrelsen, synes det kunna ifrågasättas, h u r u v i d a icke n y a n t a g a n d e t av läroböcker för de högre skolorna lämpligen borde anordnas i särskilda former. Därtill kommer så, att godkännandet av läroböcker, enligt vad de sakkunniga funnit, torde böra förknippas med kontroll av nya upplagor i samband med viss granskning av prissättningen på läroböcker ävensom med en utmönstring av föråldrade läroböcker. K u n n a väl alla dessa inbördes samhöriga uppgifter, vad a n g å r läroböckerna för de högre skolorna, tillkomma skolöverstyrelsen att handläggas i de former, som för närv a r a n d e gälla för godkännande av läroböcker? Obestridligt torde vara, att den ökning av skolöverstyrelsens arbetsbörda, som skulle följa av en så anordnad läroboksgranskning, skulle bliva högst avsevärd och påkalla särskilda anordningar av omfattande art. Detta torde redan tillfyllest framgå av vad de sakkunniga anfört i samband med de uppgifter, som skulle föreligga för en granskning av n y a

läroboksupplagor. Ämnesexperter torde härvid böra anlitas liksom vid godkännande av läroböcker, men jämväl andra moment, än de som avse bokens beskaffenhet, måste därvid uppmärksammas och prövas. Härför torde, såsom de sakkunniga redan förut anmärkt (s. 57), en överblick över hela läroboksproduktionen vara erforderlig. Jämte spörsmålet, hur skolöverstyrelsen skulle kunna bemästra den arbetsbörda, som skulle krävas vid en på så sätt anordnad läroboksgranskning, framställer sig frågan, om samma procedur därvid skulle kunna brukas, som hittills anlitats för nyantagning av läroböcker vid våra högre skolor. Detta skulle ju innebära, att i varje särskilt fall framställning skedde från en ämneskonferens om godkännande av lärobok, respektive ny upplaga, och om läroboks utmönstring. Vad nu beträffar godkännande av ny, omarbetad upplaga av lärobok, föreslå de sakkunniga (se nedan s. 81) att granskningen må kunna ske så, att den förra upplagan, beledsagad av i manuskript eller korrektur angivna förslag till ändringar, förelades vederbörande myndighet. Men om detta förfarande godtages, kan det givetvis näppeligen stipuleras, att initiativet till antagande av ny upplaga förlägges till ämneskonferenserna. Detta skulle ju uppenbarligen innebära, att läroboksförlagen, om de önskade begagna sig av möjligheten att framlägga förslag till ny upplaga i manuskript eller korrektur, vore hänvisade till att träda i förbindelse med ämneskonferensen vid någon skola. Denna skulle därefter i viss mån fungera som förlagets språkrör hos den centrala, beslutande skolmyndigheten. Därest denna sedan bifölle ämneskonferensens framställning, skulle därmed den nya upplagan anses vara granskad. Det är emellertid enligt de sakkunnigas mening uppenbart, att ett dylikt förfarande icke kan anses lämpligt. Såsom de sakkunniga annorstädes betonat (s. 55), kan det än mindre förväntas, att ämneskonferenserna på ett ändamålsenligt sätt taga initiativ till en granskning av prissättningen på läroböcker, i den mån som en sådan granskning kan anses vara påkallad. Ej heller torde initiativet böra förläggas till ämneskonferenserna, vad angår generell utmönstring av böcker såsom föråldrade. Det initiativ, som tillmätes ämneskonferens vid läroboksbyte, avser för närvarande allenast ifrågavarande skola och skulle, därest de sakkunnigas förslag antages i denna del, därjämte kunna avse s. k. lokal enhet. De sakkunniga ha vid sin granskning av läroboksbeståndet vid våra högre skolor funnit, att ämneskonferenserna icke i önskvärd utsträckning tagit sådant initiativ till förnyelse av läroböckerna beträffande varje skola för sig, och detta icke ens när, såsom nyligen skett, kursplanerna i stor utsträckning ändrats. I detta samband torde knappast någon avsevärd förändring ske, därest s. k. lokala enheter skapades. Visserligen skulle läroboksbyte i så fall komma att ske samtidigt för de skolor, som ingå i sådan enhet. Men de sakkunniga framhäva härvid, såsom nedan närmare angives, dels att dessa enheter långt ifrån

77 skulle u t m ä r k a s av fullständig gemenskap beträffande läroböcker, dels a t t ett flertal sådana områden skulle inrättas, dels slutligen att ifrågavarande gemenskap j ä m v ä l skulle komma att inverka konserverande på lärobokbeståndet. P å ovan anförda grunder synes det ej v a r a skäl att förknippa ett sådant granskningsförfarande, som de sakkunniga förorda, med det förfarande vid utbyte av läroböcker, som för n ä r v a r a n d e brukas vid v å r a högre skolor och som enligt de sakkunnigas mening i stort sett fortfarande bör anlitas. Detta förfarande vid utbyte av läroböcker skulle alltså enligt de sakk u n n i g a s förslag undergå förändring av två anledningar. Dels skulle vissa bestämmelser rörande förfarandet införas i samband med tillkomsten av s. k. lokala enheter. Dels skulle den nuvarande läroboksgranskningen, <d. v. s. en prövning av lärobokens användbarhet i samband med visst läroboksbyte, helt bortfalla. Sistnämnda prövning skulle i stället ske generellt och handhavas av den ovannämnda centrala granskningsnämnden. Anordningen av ett centralt granskningsinstitut för hela undervisningsväsendet. H u r bör då en central granskning anordnas, som, vad a n g å r de högre skolorna, avser godkännande a v nya läroböcker, prövning av n y a upplagor och lämplig utgallring av läroböcker? De sakkunniga förorda, att denna granskning anförtros åt ett och samma organ, som enligt vad ovan föreslagits skulle omhänderhava motsvarande uppgift för folkskolan och dess överbyggnader. Givetvis är förutsättningen härför, dels a t t den gemensamma granskningen organiseras så, att såväl den högre som den lägre undervisningen därvid vederbörligen företrädas i enlighet med sina särskilda villkor, dels att de grunder, efter vilka granskningen sker, dikteras såväl av legitima pedagogiska krav som av allmänhetens befogade önskem å l i d e t t a samband (se s. 49). Men även om all möjlig hänsyn tages till den differentiering, som u t m ä r k e r vår skolorganisation och som förvisso utgör en grundförutsättning för a t t v å r t undervisningsväsen må fylla sin nationella uppgift, tordo dock också den gemenskap böra betonas, som förknippar v å r a högre och lägre skolformer. Folkskolan och dess överbyggnader utgöra ju grundvalen för vår skolorganisation. Den utbildning, som meddelas eleverna i de lägre klasserna av den högre skolan, bygger till övervägande del på den grund, som folkskolan har lagt. Denna fundamentala omständighet måste naturligtvis u p p m ä r k s a m m a s j ä m v ä l vid godkännande av läroböcker, som avse ifrågavarande undervisningsstadier av såväl den högre som lägre skolan. Det torde likaså mer, än som i allmänhet sker, böra beaktas, att ej blott folkskolan u t a n även i stor utsträckning den del av den högre skolan, som med en allmän t e r m plägar benämnas mellanskolan, har till främsta uppgift att bereda eleverna för att direkt efter utträdet ur skolan fylla ett levnadskall eller a t t undergå speciell yrkesutbildning. Det är endast ett jämförelsevis be-

78 g r ä n s a t a n t a l av eleverna, som från mellanskolan övergå till gymnasiet. Också i detta avseende framträder en viss gemenskap, som alltmer gör sig gällande, mellan folkskolan och den s. k. högre skolan, och det torde v a r a ett n a t u r l i g t önskemål, att denna gemenskap, där så påkallas, beaktas också i läroboksfrågan. Den högre och den lägre skolan böra ej heller i detta avseende framträda såsom slutna enheter gentemot v a r a n d r a . Sålunda h a r det vid de sakkunnigas granskning i vissa fall visat sig, att läroböcker, som varit avsedda för folkskolan, j ä m v ä l lämpat sig a t t ingå i den högre skolans läroboksbestånd och i enlighet därmed uppförts på läroboksförteckningen. Årskostnaderna för läroböcker vid rikets skolor. Den gemenskap mellan högre och lägre skolor i fråga om granskningsförfarandet, som sålunda förordas, motiveras också av det sätt, varpå läroboksmaterialet i allmänhet ställes till skolornas förfogande. Detta sker genom p r i v a t a förlag, som producera läroböcker både för läroverk och folkskola. Det har därför synts v a r a påkallat, att denna läroboksproduktion bleve föremål för en i vissa avseenden samfälld granskning för hela v å r t undervisningsväsende, motiverad av att mycket betydande summor årligen utgivas för detta ändamål såväl från målsmännens sida som av allmänna medel. E n fullständig överblick över årskostnaderna för läroböcker vid rikets skolor skulle förutsätta en utredning, som de sakkunniga ej haft möjlighet att verkställa. Med ledning av de uppgifter angående den genomsnittliga lärobokskostnaden, vilka lämnats av 1927 års skolsakkunniga (betänkande s. 72), samt tillgängliga statistiska uppgifter rörande lärjungeantalet i olika skolformer (år 1932) ha de sakkunniga emellertid utfört vissa approximativa beräkningar, vilka framläggas med reservation för de felaktigheter, som möjligen kunna vidlåda de nyttjade beräkningsgrunderna. Den totala årskostnaden för läroböcker vid de allmänna läroverken skulle sålunda år 1932 ha utgjort cirka 575 300 kronor och för de k o m m u n a l a mellanskolorna cirka 113 200 kronor. Lägger man härtill årskostnaden vid samma tid för läroböcker i folkskolan, vilken kostnad i a n n a t s a m m a n h a n g (s. 68) angives till cirka 3 319 800 kronor erhålles en sammanlagd årlig kostnadssumma för dessa tre grupper av skolformer av något över 4 miljoner kronor. Härtill komma kostnaderna för läroböcker i fortsättningsskolor (lärjungeantalet å r 1932: 45 536), högre folkskolor (lärjungeantalet år 1932: 2 438), privata läroverk (lärjungeantalet å r 1932: 13 258), m. fl. undervisningsanstalter, varigenom den totala årliga kostnadssumman för läroböcker med sannolikhet snarare över- än understiger 5 miljoner kronor.

79 b.

Granskningsnämndens sammansättning och arbetssätt.

Grunder för nämndens instruktion. Då en för hela vårt undervisningsväsende gemensam, central granskningsnämnd sålunda synes böra inrättas, gäller det att bestämma de grunder, enligt vilka denna n ä m n d bör v a r a sammansatt. De sakkunniga föreslå följande: Granskningsnämnden består av fem medlemmar. F y r a av dessa j ä m t e suppleanter, förslagsvis tre stycken, utses av Kungl. Maj:t för en tid av fyra år, varvid en medlem förordnas att tillika v a r a nämndens ordförande. Såsom femte medlem av nämnden inträder en ledamot av skolöverstyrelsen, vilken överstyrelsen därtill förordnar. De medlemmar, som tillsättas av Kungl. Maj:t, utses enligt sådana grunder, att ordföranden företräder det allmänna och offentliga intresse, som ä r förenat med läroboksfrågan, medan de övriga tre medlemmarna äro aktivt verksamma pedagoger, vilka k u n n a anses företräda gymnasiet, mellanskolan och folkskolan. Då nämnden tillsättes, utses två av dess skolrepresentanter för t v å år. I övrigt förordnas de av Kungl. Maj:t utsedda medlemmarna för fyra år. E n sekreterare anställes hos nämnden och förordnas för en tid av ett år. Nämnden förfogar över experter (speciellt sakkunniga), som efter förslag av nämnden utses av Kungl. Maj:t. Experterna äro dels en sakkunnig rörande tryckeri- och förlagsärenden, dels ämnesexperter. I fråga om godkännande av en lärobok anlitas en eller två experter, allt efter tillgången på expertis inom nämnden. F ö r övrigt anlitas experter enligt nämndens omprövning. För granskning av kristendomsböcker, vilka för övrigt skulle granskas i enahanda ordning som a n d r a läroböcker, bör dock, förutom de två av Kungl. Maj:t utsedda ämnesexperterna, vilka få antagas komma a t t representera såväl pedagogisk som teologisk sakkunskap, finnas en sakkunnig prästman, representerande de ifrågakommande rent kyrkliga intressena. Denna skulle lämpligen för viss tid utses av ärkebiskopen a t t såsom expert biträda nämnden vid ifrågavarande granskningsarbete. N å g r a a n d r a kostnader synas icke behöva beräknas för nämndens arbete än den ersättning, som bör utgå till dess medlemmar och suppleanter, samt samt till förenämnda experter och till sekreteraren, ävensom renskrivnings- och övriga expensutgifter. Det torde v a r a lämpligast, a t t e r s ä t t n i n g a r n a till de av Kungl. Maj:t utsedda medlemmarna och till sekreteraren bestämmas att utgå med fasta årliga arvoden. De sakkunniga ha r ä k n a t med, att nämndens utgifter, exklusive ersättningar till suppleanterna och experterna, skola k u n n a begränsas till följande belopp:

80 Arvode till ordföranden Arvoden till 3 av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter Arvode till sekreteraren Anslag till expenser, förslagsvis

kronor 3 000 » 4 500 » 2 400 » 300 Summa kronor 10 200

Som ersättning till suppleant, vid de tillfällen sådan måste anlitas, samt för, experternas) granskningsarbete) lämpligen synes böra utgå i form av dagarvoden efter samma grunder, som i allmänhet gälla beträffande sakkunniga, vilka för utredning av viss fråga tillkallats jämlikt K u n g l Maj:ts bemyndigande, kommer den sammanlagda årliga kostnaden härför med säkerhet icke att överstiga 5 000 kronor. Anslaget till expenser har beräknats under förutsättning av att tjänstelokal ställes till nämndens förfogande och tjänstebrevsrätt tillerkännes densamma. Kungl. Maj:t torde komma att u t f ä r d a instruktion för granskningsnämnden. Till grund för nämndens verksamhet ligga de av Kungl. Maj:t fastställda läroboksförteckningarna. Även i fortsättningen gäller, att endast läroböcker, som upptagas på förteckningarna, få användas till regelmässigt skolbruk. Föremål för nämndens granskning äro läroböcker, avsedda a t t godk ä n n a s för skolbruk, n y a (omarbetade) upplagor av godkända läroböcker samt läroböcker, som ifrågasättas v a r a föråldrade eller eljest icke längre b r u k b a r a inom undervisningen. Såsom ovan nämnts, upptagas j ä m v ä l kristendomsböcker till granskning. S. k. arbetsböcker uppmärksammas särskilt, i enlighet med vad som framhållits (s. 30); likaså läroboksbeståndet vid praktiska mellanskolor, högre folkskolor och fortsättningsskolor med olika yrkesbetoning (jfr s. 36). Vid granskning av n y a läroböcker, avsedda att godkännas för skolbruk, företes böckerna antingen i färdigställt skick eller i tryckkorrektur. I sistnämnda fall avgives summariskt utlåtande och definitiv prövning sker först, när boken i fråga företetts i färdigställt skick. I samtliga fall rörande godkännande av ny lärobok, som komma under nämndens bedömning, skall nämnden, n ä r den efter verkställd utredning fattat sitt beslut, underställa ärendet Kungl. Majrts avgörande. Kungl. Maj:t fastställer således på nämndens framställning en läroboks godkännande för skolbruk (upptagande på läroboksförteckning). Läroböckerna upptagas på förteckningen antingen u t a n förbehåll eller »till prövning». Det skall givetvis åligga nämnden att efter prövningstidens slut upptaga och underställa Kungl. Maj:ts bedömande fråga om godkännande u t a n förbehåll av en »till prövning» hänvisad lärobok. Beträffande granskning av »läroboksupplagor» är att märka, att en lärobok skall användas i det skick, v a r i den blivit godkänd. F ö r ä n d r a s

81 läroboken i något avseende, underställes den i sitt nya skick nämndens granskning, innan den sålunda användes vid undervisningen. Läroboken kan därvid insändas till nämnden antingen i sin godkända upplaga, i korrektur eller i färdigställt skick, varvid noggranna, med hänvisningar försedda uppgifter meddelas på de ändringar, som föreslås eller vidtagits. Inom granskningsnämnden prövas, huruvida en utgåva av läroboken med angiven förändring av densamma bör betraktas som ny, omarbetad upplaga. Avgörande är härvid frågan, om utgåvan låter sig bruka vid undervisningen i en klassavdelning jämte den förra utgåvan av läroboken. Om de förändringar, som föreslås till införande i läroboken eller som införts i densamma, icke äro av väsenllig natur, men likväl kunna föranleda svårigheter vid samtidigt bruk av båda utgåvorna inom en klassavdelning, synes det kunna ifrågasättas, huruvida såsom villkor för att antaga den nya utgåvan för skolbruk må uppställas, att särskilt tryckt uppgift på de vidtagna förändringarna ställes till undervisningens förfogande. Medgiver nämnden, att de förändringar, som föreslagits, införas i läroboken, utan att denna för den skull anses såsom ny upplaga, skall läroboken i sålunda färdigställt skick företes för nämnden, innan den av denna medgives till skolbruk. Finner nämnden, att en ny omarbetad (eller utökad) upplaga av en lärobok föreligger, betraktas denna såsom ny lärobok och skall såsom sådan granskas. Därest förslaget till ny omarbetad upplaga föreligger i korrektur eller i förut godkänd upplaga med sådana noggranna uppgifter, som ovan sagts, avgiver nämnden summariskt utlåtande rörande läroboken, och definitiv prövning sker först, sedan ifrågavarande upplaga företetts i färdigställt skick. För samtliga nu nämnda fall av nya utgåvor med vidtagna förändringar (alltså ej rena nytryck, som få utgivas enligt vederbörande förlags gottfinnande) gäller, att, därest de av nämnden förordas till skolbruk, nämnden gör framställning hos Kungl. Maj.-t om utgåvans uppförande på läroboksförteckningen. Då nämnden är ett rådgivande organ under Kungl. Maj:t utan administrativ myndighets karaktär, kan besvärsrätt ej medgivas över nämndens beslut att ej hos Kungl. Maj:t förorda godkännande av en ny omarbetad upplaga. Vederbörande rättsägare är dock obetaget att själv hos Kungl. Maj:t anhålla om upplagans godkännande som lärobok. Det förutsattes, att Kungl. Maj:t remitterar sistnämnda ansökning till nämnden för yttrande, som då får tillfälle att motivera sin åtgärd att refusera upplagan för skolbruk. Utgåva av förut icke godkänd lärobok behandlas naturligtvis som ny lärobok. En lärobok uteslutes från läroboksförteckningen genom beslut av Kungl. Maj:t på framställning av nämnden. Ordföranden leder nämndens verksamhet med biträde av sekreteraren. In- och utgående diarium ävensom protokoll föras. Till protokollet anföras motiven för nämndens beslut, då dessa hava en saklig (icke rent expedi6 — 352140.

tionell) innebörd. Samtliga nämndens medlemmar deltaga i besluten, när dessa avse fråga om läroboks godkännande, om fastställande av, huruvida förslag till ändringar i en läroboksupplaga skola medföra, att denna anses som ny (omarbetad) upplaga eller som nytryck, om godkännande av ny upplaga, om utmönstring av viss lärobok eller om utseende av ämnesexpert. Då reservation därvid avgives, skall denna vara motiverad och bifogas nämndens framställning till Kungl. Maj:t. I övriga fall är nämnden beslutför, därest fyra medlemmar deltaga i besluten. Ordföranden har därvid utslagsröst. Då tryckeri- eller förlagsärenden beröras, skall experten rörande dessa frågor närvara eller avgiva utlåtande. Förslag till ny lärobok ävensom till förändrad upplaga av lärobok inlämnas i sju exemplar, så att samtliga nämndens ledamöter ävensom två experter kunna få del av ärendet. Då förslag till ny lärobok inkommer, tillställer ordföranden utan dröjsmål nämndens övriga medlemmar samt vederbörande ämnesexperter var sitt exemplar av boken. Nämndens medlemmar och experterna insända inom 14 dagar sina utlåtanden i frågan. Experterna avgiva städse var för sig utlåtande i förelagt ärende. Utlåtandena motiveras alltid, vad angår experterna, men vad beträffar nämndens medlemmar endast då dessa yrka underkännande, uppställa vissa villkor eller göra vissa förbehåll beträffande godkännande av lärobok. Ha såväl nämndens medlemmar som experterna uttalat sig för, att en lärobok bör godkännas, må expertutlåtandena delgivas de förra och dessa insända sina vota per capsulam. Ordföranden protokollför det sålunda fattade beslutet och låter justera det genom två medlemmar, som han därom anmodar. Föreligger från någon av nämndens medlemmar eller experterna yrkande på att läroboken må underkännas eller uppställas därvid vissa villkor eller göras vissa förbehåll, sammankallas nämnden såsom ovan sagts. Då förslag till ny, något förändrad utgåva föreligger, avgör ordföranden preliminärt, huruvida förändringarna äga den betydelse, att förslaget behöver remitteras till experterna. Finner han, att så icke är fallet, föredrages ärendet vid nästföljande sammanträde med Dämnden, som fattar ståndpunkt till förslaget. Allmänna synpunkter på nämndens sammansättning. Med avseende på nämndens granskningsuppgifter erinra de sakkunniga om, att detta skulle avse läroboksbestånden för såväl de olika högre skolorna som folk- och fortsättningsskolan. Vederbörlig hänsyn bör givetvis därvid tagas till olika skolformer. De sakkunniga ha föreslagit, att den av nämndens ledamöter, som av Kungl. Maj:t förordnas att såsom ordförande leda dess förhandlingar, skall företräda det allmänna och offentliga intresse, som är förenat med läroboksfrågan. Därvid avses särskilt de uppoffringar, som för detta ändamål göras såväl av offentliga som enskilda medel. I överensstäm-

83 melse med de uppgifter, som tillerkännas nämnden, Dör denna nämligen inför målsmännen och den allmänna opinionen framstå som en garanti för att de betydande ekonomiska värden, vilka tagas i anspråk för inköp av läroböcker, lända till vederbörligt gagn. Utgångspunkten är härvid, att det är stat och kommun, som genom undervisningsväsendet möjliggöra avsättningen av läroböckerna, att eleverna av skolan åläggas inköp av läroböcker, att stora belopp årligen utbetalas av kommunala skattemedel för detta ändamål och att skolgången, vad folkskolan angår, är obligatorisk för barnen. De sakkunniga anse, att en central granskningsnämnd, som är sammansatt av kända personer och i sitt arbete anlitar namngivna experter och som verkar i offentliga former, härutinnan har en viktig uppgift att fylla. Den stundom irriterade uppmärksamhet, vilken under senare tid med allt större styrka ägnats åt läroboksfrågan, synes utgöra ett ytterligare motiv att skapa ett särskilt organ att handlägga vidkommande ärenden. Visserligen har det gjorts gällande, att de i och för sig ytterst ansenliga belopp, som årligen utgivas för läroböcker, icke i verkligheten utgöra någon avsevärd börda, då de fördelas mellan ett betydande antal målsmän. En annan synpunkt har även betonats, nämligen att då de offentliga undervisningsanstalterna ställas till elevernas förfogande mot obetydliga eller inga avgifter, ja, undervisningsmateriell och även läroböcker i stor utsträckning gratis överlämnas till eleverna, de omkostnader, som förorsakas dem av läroboksinköp, icke kunna anses vara alltför stora. De sakkunniga påpeka emellertid, att dylika invändningar under inga förhållanden träffa förslaget om, att en effektiv, offentlig granskning anordnas för att förebygga, att mindre kvalificerade eller annars olämpliga läroböcker godkännas för skolbruk, att nya läroboksupplagor utgivas onödigtvis eller att föråldrade läroböcker bibehållas. I den mån som en sålunda anordnad granskning jämväl medför minskade lärobokspriser, torde ingen anmärkning med fog kunna framställas. Vad återigen beträffar de allmänna invändningar mot att anordna en lärobokskontroll, vilka ovan berörts, är i varje fall det totala belopp, som årligen utgives för inköp av läroböcker, så stort, att det i och för sig motiverar, att en offentlig kontroll förefinnes på detta område. Målsmännens utgifter kunna vidare, individuellt betraktade, måhända icke i allmänhet förefalla att vara oskäliga. Men hänsyn bör förvisso även tagas till de utgifter, som den obligatoriska skolplikten under alla omständigheter förorsakar för föga bemedlade målsmän. Det förtjänar även betonas, att vår högre skola i mycket stor utsträckning besökes av barn, vilkas underhåll under skoltiden utgör en betydande börda för deras målsmän. Utgifterna för läroböcker äro därvidlag att anse såsom gränsbelopp, som ofta bliva mycket kännbara och böra vara mycket väl motiverade. Den i och för sig vällovliga ambitionen att be-

reda barnen bästa möjliga utbildning föranleder vidare i många fall, att målsmännen, när ej offentliga skolor stå till buds, låta sina barn besöka enskilda dylika, och detta även när målsmännens ekonomiska villkor äro knappa. De sakkunniga, som finna, att den av privata läroboksförlag bedrivna bokproduktionen är ägnad att i konkurrensens form väl tjäna sitt ändamål, vilja dock påpeka, att just de omkostnader, som av offentliga medel göras för att förbilliga undervisningen, synas motivera, att en viss kontroll utövas på att jämväl lärobokspriserna äro skäliga. Detta synes också påkallas av, att skattemedel i stor utsträckning brukas för att gratis ställa läroböcker till elevernas förfogande. Därvid är den omständigheten att beakta, att kommunalskattemedel tagas i anspråk, vilka med olika tyngd åvila skattebetalarna. Överhuvud taget torde böra erinras om, att såväl den obligatoriska skolan, i vilken lärjunge åtnjuter undervisning utan avgift, som även de högre statliga och kommunala läroanstalter, där de avgifter, som utgå, under inga omständigheter kunna täcka omkostnaderna för anstalterna, dock helt och hållet eller i avsevärd grad bekostas av skattemedel. Jämväl dessa underhållskostnader utkrävas sålunda av målsmännen. Medan sålunda enligt de sakkunnigas mening granskningsnämndens ordförande bör företräda det allmänna och offentliga intresse, som är förenat med läroboksfrågan, bör nämndens sammansättning i övrigt borga för, att jämväl undervisningens krav tillgodoses. Självfallet är därvid, att en ledamot av skolöverstyrelsen bör vara medlem av nämnden. Sakkunniga erinra därvid om, att den befattning, som överstyrelsen för närvarande har med antagande av läroböcker vid våra högre skolor, enligt de sakkunnigas förslag skulle utgestaltas genom administrationen av de s. k. lokala enheterna, varjämte överstyrelsen även skulle vara besvärsinstans i fråga om antagande av läroböcker vid folkskolan och dess överbyggnader. Allteftersom nämnden handlägger läroboksärenden av olika beskaffenhet, förordnar skolöverstyrelsen till sitt ombud i nämnden en av sinal ledamöter. Då därvid samma person knappast synes kunna utses att företräda den högre och den lägre skolan, kan detta så tänkas inverka på nämndens förhandlingsordning, att dessa grupper av ärenden upptagas på skilda tider. De sakkunniga föreslå vidare, att tre aktivt verksamma pedagoger tillhöra nämnden, utsedda så att de företräda gymnasiets, mellanskolans och folkskolans undervisningsområden. De sakkunniga förutsätta, att nämnda pedagoger framstå såsom opartiska bedömare av de frågor, som föreläggas deras prövning. Nämndens arbete bör utmärkas av fast kontinuitet, utan att dock bära en vanemässig prägel. De sakkunniga ha därför föreslagit, att nämndens fyra av Kungl. Maj:t tillsatta ledamöter utses på så sätt, att två av de meddelade förordnandena komma att utgå vartannat år.

85 Granskning av manuskript eller korrektur. Vad angår nämndens arbetssätt, uppställer sig den frågan, huruvida jämväl manuskript till nya böcker böra upptagas till prövning i och för godkännande. Härför talar visserligen, att enligt detta förfaringssätt framställningar, som präglas av nya pedagogiska metoder och idéer, kunna erhålla vitsord och därmed beredas större möjlighet att finna förläggare, än fallet är, då ovisshet råder, huruvida dylika framställningar överhuvud skola godtagas vid granskningen. Emellertid vore det tydligt, att en sådan manuskriptgranskning vore förenad med betydande svårigheter. Den kunde för det första icke bliva definitiv, eftersom läroboken givetvis måste i sitt tryckta och färdiga skick underkastas en förnyad prövning, avseende stilsorter, utstyrsel, eventuella illustrationer m. m. Granskningsarbetet bleve i samma mån mer krävande, än om boken genast skulle ha företetts i färdigställt skick. Det kunde vidare ifrågasättas, om icke en manuskriptgranskning, som ledde till ett underkännande av en framställning, skulle föranleda författaren till att med hänsyn till de anmärkningar, som gjorts, omarbeta sitt manuskript för att ånyo inlämna detsamma till prövning. Men därigenom bleve granskningsarbetet i hög grad betungande. Visserligen skulle en modifierad granskning av manuskript kunna tänkas, så att utlåtandet över framställningen allenast finge en summarisk avfattning och sålunda näppeligen kunde tjäna som underlag för en omredigering i detalj av manuskriptet. I själva verket skulle dock granskningen näppeligen underlättas på detta sätt. Det ligger nämligen i en förläggares naturliga intresse, att de läroböcker, som han utgiver, äga största möjliga utsikt att antagas till bruk vid undervisningsanstalterna. Det kan därför förutses, att, om en manuskriptgranskning medgåves, en sådan komme att påkallas i det övervägande flertalet av fall såsom en självfallen garanti för bokens brukbarhet. Det gäller ju härvid bokproduktionen för samtliga våra offentliga eller statsunderstödda privata undervisningsanstalter, och i synnerhet torde folkskolan, som kanske mer än andra skoltyper framstår såsom ett stort pedagogiskt experimentalfält, bliva det område, där rikliga uppslag till läroboksframställningar utformades och underställdes sådan granskning. En manuskriptprövning ter sig visserligen vid ett första övervägande snarast som ett undantagsfall, men en sådan skulle förmodligen, om den tillätes, komma att ske i stor omfattning. Och även om de utlåtanden, som avgåves, finge en summarisk avfattning, måste desamma dock framgå som resultat av en mycket ingående prövning i varje särskilt fall, varvid experter säkerligen måste anlitas. Denna arbetsprestation, fullgjord med betydande kostnader av offentliga medel, komme förvisso ej att stå i någon rimlig proportion till värdet av det material, som bleve föremål för granskningen. Tilltalande förefaller däremot tanken, att läroböcker skulle kunna framläggas till granskning i korrektur. En sådan prövningsform skulle

86 till skillnad från manuskriptgranskningen innebära, att jämväl den expertis, som förlagen kunna anlita, får tillfälle att sovra bokproduktionen, samtidigt som författare och förlag ej behöva ikläda sig större ekonomisk risk, än som kräves för att prestera framställningen i korrektur. Detta bör därvid föreligga i rentryck. Prov bör företes på papper, band och illustrationer. Prisuppgift bör likaså lämnas. Under nämnda förutsättningar torde anledning finnas att antaga, att en lärobok, som sålunda godkänts av granskningsnämnden, jämväl i färdigställt skick är lämpad för skolbruk. Av formella skäl torde dock det definitiva godkännandet av läroboken böra uppskjutas, till dess själva läroboken företes. Likaså bör granskningsnämnden också i detta fall avgiva ett, ehuru endast summariskt, utlåtande i ärendet. De sakkunniga betona, att då de sålunda föreslå, att jämväl granskning i korrektur bör kunna föranstaltas, därvid ett i viss mån betungande moment kommer att vidlåda granskningsförfarandet. Detta skulle tvivelsutan underlättas, därest allenast färdigställda läroböcker bleve dess föremål. Då de sakkunniga likvisst förorda, att också korrekturgranskning må ske, föranledes detta därav, att vidgade möjligheter sålunda synas kunna beredas för det pedagogiska initiativet att komma till sin rätt inom läroboksproduktionen. Den fria konkurrensen på detta område kunde slutligen förväntas bliva befrämjad därigenom. Då frågan om läroboksutbyte i allmänhet torde dryftas och upptagas till avgörande vid skolorna under loppet av vårterminen, ligger det i sakens natur, att under föregående halvår nya läroböcker ävensom förslag till nya upplagor i regel komma att ingivas till nämnden samt av densamma behandlas och underställas Kungl. Majrts beslut. Någon svårighet torde icke föreligga att färdigställa läroböcker och upplagor, så att de eventuellt uppföras på läroboksförteckningen i god tid. Möjlighet skall alltid finnas, både för författaren och förläggaren, att ingiva påminnelser i ärendet. Vidare erinra de sakkunniga om, att skolor och skoldistrikt blott successivt och med vissa års mellanrum förnya sitt läroboksbestånd. Det dröjer därför ungefär tre år, innan en till skolbruk antagen, god lärobok verkligen kan sägas ha »slagit igenom». I diskussionen plägar anföras, att med nuvarande ordning pedagogisk och saklig kritik i tidningar och tidskrifter tjäna till god ledning vid skolornas antagande av läroböcker. Så bör emellertid även kunna bliva fallet, om det förslag genomföres, som de sakkunniga framlägga. Skulle det inträffa, att sakkunniga eller experter anse, att en lärobok bör underkännas, erbjuda de offentligen tillgängliga motiveringarna och utlåtandena underlag för en öppen diskussion i frågan. Det är bekant, vilka personer som i egenskap av sakkunniga och experter ansvara för det omdöme, som lett till bokens underkännande. Dessutom innebär förevarande förslag, att lärobokslistan skulle upprättas under vederbörlig hänsyn såväl till de olika förefintliga

87 skolformerna som till skilda pedagogiska meningsriktningar. Läroböcker, vilka i vissa avseenden utmärkas av en problematisk läggning, kunna vidare upptagas på förteckningen under rubriken »till prövning» med i detta samband närmare angivet antagningsförfarande (s. 43). Det är således uppenbart, att jämväl på grundval av läroboksförteckningen en fruktbar pedagogisk publicistik kan utövas till ledning vid skolornas antagning av läroböcker. I fråga om granskning av ny (omarbetad) upplaga förordas, att såsom förslag till dylik upplaga skulle kunna inlämnas antingen föregående upplaga eller den föreslagna nya upplagan i korrektur eller i färdigställt skick, i varje fall med noggranna uppgifter på ändringar och hänvisningar om deras anbringande i boken. Det är uppenbart, att även dessa olika tillvägagångssätt föreslagits för att underlätta förlagens och läroboksförfattarnas förbindelser med granskningsnämnden och för att förlagen icke skola behöva riskera, att en färdigställd ny upplaga refuseras för skolbruk. Invändningar mot ett centralt granskningsförfarande. Då 1927 års skolsakkunniga föreslogo en särskild granskning, verkställd av en eller två speciellt sakkunniga personer, vilken skulle föregå nya läroböckers antagande till skolbruk vid läroverken (betänkande, s. 89), mötte detta förslag vid remissen till kollegierna mycken och skarp kritik. Därvid framhävdes bland annat, att antingen bleve en sådan granskning av liberal art och då vore den onödig, eller också bleve den sträng och i samma mån vore den skadlig. Förutsättningarna för föreliggande förslag äro emellertid väsentligen andra. Då nu lärobokssakkunniga förorda, att en dylik granskning bör anordnas, ha de förutsatt, att denna skulle vara av liberal läggning, men motiverat densamma med, att den jämväl borde omfatta frågor om nya läroboksupplagor och utmönstring av föråldrade läroböcker samt att den borde omfatta hela undervisningsväsendet. Vidare invände kollegierna gentemot tanken på ett granskningsförfarande bland annat, att det måste inrymma ett »subjektivt moment», att skolöverstyrelsens inflytande därvid skulle elimineras, att bedömningen skulle ske under »kollektivt ansvar», att granskningen komme att präglas av formalism och byråkratism, att det ej vore möjligt att avgiva ett slutgiltigt fällande omdöme om en lärobok, innan den i praktiken prövats, samt — sist men ej minst — att läroboksproduktionen ej borde bliva föremål för en dylik »censur». I sistnämnda avseende torde därvid ha förbisetts, att en dylik central granskning, vad angår de högre skolorna, redan äger rum genom skolöverstyrelsen och att på så sätt en — för övrigt enligt sakens natur nödvändig — »censur» sker av nya läroböcker i samband med skolornas läroboksutbyte. De sakkunniga ha emellertid beaktat och sökt tillgodogöra sig de kri-

88 tiska synpunkter, som ovan refererats. Den granskning, som ovan förordats, har sålunda anordnats på ett sätt, som avsett a t t såvitt möjligt i varje särskilt fall skapa garantier för ett objektivt, opartiskt, offentligt och under personligt ansvar utfört bedömande av läroböckerna. De sakkunniga ha j ä m v ä l sökt beakta kravet, att granskningen ej må hemfalla under b y r å k r a t i s k t formalistiska hänsyn u t a n ske under ständig kontakt med det konkreta pedagogiska arbetet och dess fordringar. De sakkunniga ha även u p p m ä r k s a m m a t den eventualiteten, att ovisshet rörande frågan, h u r u v i d a en lärobok är pedagogiskt sett användbar eller ej, kunde leda antingen till summarisk stränghet i omdömet eller — kanske ä n n u hellre — till alltför stor eftergivenhet i bedömandet. Därför h a de sakkunniga också förordat, a t t böcker må upptagas på läroboksförteckningen under rubriken »till prövning».

3.

A n t a g n i n g a v n y a l ä r o b ö c k e r för o l i k a s l a g a v l ä r o a n s t a l t e r . a.

Under skolöverstyrelsens läroverksavdelning sorterande läroanstalter samt högre folkskolor.

Gällande bestämmelser; ändringar och tillägg, föranledda av förslaget. Beträffande u t b y t e av läroböcker för läroverk, kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor samt högre folkskolor ävensom praktiska mellanskolor och i realskolor inbyggda linjer av sistnämnda skoltyp gäller som regel, a t t beslut fattas av skolöverstyrelsen på förslag från vederbörande läroanstalt. Ur bestämmelserna härom må följande anföras. I förnyade stadgan för rikets allmänna läroverk den 17 m a r s 1933 föreskri ves (§ 166 e) bland annat, att det tillkommer ämneskonferens a t t pröva behovet av nya läroböcker och att därvid fatta beslut rörande textböcker för studiet av främmande språk och skolupplagor av litterära verk för modersmålsundervisningen, men att »i övriga fall avgiva förslag, som genom rektor till skolöverstyrelsen insändes». Vidare stadgas (§ 170 mom. 1), att »vid ämnes- eller klasskonferens beslutade åtgärder skola underställas rektors godkännande». Stadgan för kommunala flickskolor den 24 september 1928 innehåller (§ 14) bland annat, att »läro- och läseböcker bestämmas av skolöverstyrelsen, sedan rektor efter hörande av vederbörande ämneskonferens avgivit förslag i ämnet och skolans styrelse däröver y t t r a t sig». Därvid medgives dock, att skolstyrelsen efter förslag av rektor och vederbörande ämneskonferens fattar beslut angående sådana texter och skolupplagor, som ovan omnämnts. Ytterligare föreskrives, (§ 58), att frågor rörande läroböcker och a n n a n undervisningsmateriell behandlas vid ämneskonferens, vilken sammankallas av rektor och ledes a v denne eller den lärare, h a n därom anmodar. Samma bestämmelser ingå

89 i stadgan för kommunala mellanskolor den 2 juni 1933 (§§ 14 och 15), varvid emellertid dessutom föreskrives, att skolstyrelsen efter förslag av rektor och vederbörande ämneskonferens må bestämma angående läro- eller läsebok, som varit använd vid skolan under minst å t t a läsår och som är avsedd att ersättas av läro- eller läsebok, vilken användes vid allmänt läroverk. Förnyade stadgan för högre folkskolor den 7 juni 1934, vilken i förevarande avseenden j ä m v ä l reglerar förfarandet för praktiska mellanskolor och i realskolor inbyggd linje av denna skoltyp, överensstämmer (§§ 15 och 63) h ä r u t i n n a n i huvudsak med stadgan för kommunala flickskolor. De sakkunniga finna, a t t ovannämnda bestämmelser väl motsvara sitt ändamål, med hänsyn till de förslag, som nedan avgivas rörande lokal enhetlighet i vissa fall. N ä m n d a stadgande för kommunala mellanskolor, som under angivna förhållanden tillåter vederbörande skolstyrelse a t t a n t a g a vid allmänt läroverk (vilket som helst) använd bok, skulle dock på grund av berörda förslag behöva erhålla en modifierad lydelse. Dessutom förorda de sakkunniga i enlighet med vad som anförts rörande det lämpliga förfarandet vid en läroboksgranskning, att i samtliga hithörande författningar bestämmelse införes härom, att den officiella förteckningen på godkända läroböcker skall ligga till grund för läroboksutbyte. I detta s a m m a n h a n g vilja de sakkunniga påpeka vad här nedan anföres rörande statsunderstödda p r i v a t a skolor. Vissa undantagna läroanstalter. U n d a n t a g torde dock i sistnämnda avseende böra göras för de läroanstalter och linjer, som i fråga om läroböcker regleras av stadgan för högre folkskolor. H ä r v i d torde visserligen läroboksförteckningen böra t j ä n a till ledning vid läroboksbyte, i den m å n som de å förteckningen u p p t a g n a böckerna låta sig användas enligt de för n ä m n d a läroanstalter gällande undervisningsplanerna. Emellertid motsvara dessa endast delvis de planer, som beträffande samma ämnen fastställts för realskolan, och dessutom avser undervisningen i högre folkskolor och praktiska mellanskolor ävensom å »inbyggda linjer» i viss utsträckning ämnen, som icke förekomma vid läroverk och kommunala mellanskolor. Sakkunniga förorda därför, att, vad a n g å r högre folkskolor och p r a k tiska mellanskolor, läroboksförteckningen icke av Kungl. Maj:t fastställes som normerande vid skolöverstyrelsens beslut rörande läroboksbyte. Samma bestämmelse torde även böra gälla för de i realskolan inbyggda linjerna i den utsträckning, som läroboksbeståndet för dessa, vad a n g å r kurser eller delar av kurser, icke regleras enligt det för realskolan i övrigt stadgade förfarandet. Därvid ä r emellertid att m ä r k a , att stadgan för högre folkskolor endast tillsvidare gäller j ä m v ä l för p r a k t i s k a mellanskolor och ovannämnda »inbyggda linjer». Med avseende på denna g r u p p av undervisningsanstalter torde förfarandet med avseende p å läroboks-

90 byte framdeles böra bestämmas i samband med, att deras ställning inom vårt undervisningsväsende definitivt regleras och fastställes. Statsunderstödda privata skolor. Vad beträffar de statsunderstödda privata läroanstalterna, föreskrevs i de kungl. cirkulären den 5 oktober 1934 angående statsunderstöd till enskilda mellanskolor, respektive högre flickskolor samt högre goss- och samskolor följande: »förslag om införande av ny lärobok, sedan yttrande häröver avgivits av vederbörande ämneskonferens, underställes skolans styrelse för prövning och avgörande samt att meddelande om styrelsens med anledning härav fattade beslut lämnas till överstyrelsen; börande skolans styrelse vid fattande av sådant beslut beakta de olägenheter, som allt för täta ombyten av läroböcker kunna medföra såväl i fråga om undervisningsarbetets jämna fortgång som ock i ekonomiskt hänseende». Skolöverstyrelsen har dessutom i cirkulär den 22 januari 1934 till nämnda läroanstalter meddelat bland annat följande anvisningar. Till läroböcker borde räknas, förutom läroböcker i egentlig mening, läseböcker i modersmålet, som lärjungarna ålades anskaffa, samt s. k. elementarböcker i främmande språk. Överstyrelsen framhöll emellertid, att av lärjungarna anskaffad textbok i främmande språk borde läsas till slut, innan ny textbok infördes. Såsom ny lärobok skulle jämväl betraktas sådan ny upplaga av lärobok, som vore till sitt innehåll väsentligt förändrad och därför icke kunde användas vid sidan av tidigare upplaga. I allmänhet borde eftersträvas, att samma läroböcker komme till användning, som förekomme på motsvarande stadium av högre läroanstalter å samma ort eller angränsande orter. Anmälan om införande av ny lärobok, innefattande förutom styrelsens beslut även utdrag av ämneskonferensens protokoll och föreståndarens yttrande i ärendet, borde jämte erforderlig motivering för läroboksbytet innehålla vissa uppgifter rörande ifrågavarande lärobok. Sålunda borde angivas, om boken förekomme i parallella eller eljest sinsemellan skiljaktiga upplagor, vilken upplaga som åsyftades och vilken lärobok som i stället skulle utgå och huru länge denna varit vid skolan använd. Därjämte borde, i den mån ske kunde, uppgift lämnas om, huruvida den lärobok, som skulle införas, begagnades vid allmänt läroverk eller annan jämförlig läroanstalt å samma eller närbelägen ort och i så fall vid vilken eller vilka skolor. Anmälan om ny lärobok, avsedd att införas under höstterminen, borde insändas till överstyrelsen före den 15 nästföregående mars, samt anmälan om lärobok, avsedd att införas under vårterminen, före den 15 nästföregående december. Därest överstyrelsen intet hade att erinra mot fattat beslut om införande av ny lärobok, skulle den till överstyrelsen insända anmälan läggas till handlingarna utan någon överstyrelsens vidare åtgärd. I annat fall skulle överstyrelsen meddela vederbörande föreståndare de erinringar,

91 överstyrelsen funnit påkallade; och torde därefter tagas under övervägande de åtgärder, vartill erinringarna kunde föranleda. Den kontroll, som anordnats beträffande läroboksbyten vid de privata statsunderstödda skolorna, är, såsom framgår av ovanstående redogörelse, mycket detaljerad och ingående. Denna kontroll baserar sig i varje särskilt fall på utförliga uppgifter rörande läroboksbeståndet vid vederbörande skola med omnejd och förutsätter, att den prövning, som sker inom överstyrelsen, är både mångsidig och grundlig. De sakkunniga, som funnit detta förfarande vara väl motiverat, ifrågasätta emellertid, huruvida icke överstyrelsen i samband därmed borde fatta beslut rörande läroboksbyte jämväl i fråga om statsunderstödda privata läroanstalter. Härför synes dessutom tala, att överstyrelsen utövar inspektion över dessa läroanstalter. Denna omständighet synes nämligen böra föranleda, att överstyrelsen erhölle beslutanderätt beträffande läroboksbeståndet vid de statsunderstödda privata skolorna. Självfallet är att därvid vederbörlig hänsyn skulle tagas till de särskilda förutsättningar, under vilka de privata skolorna äro verksamma. Då överstyrelsen härvid företräder kravet på, att en ändamålsenlig kontinuitet utmärker läroboksbeståndet och att läroböckernas kvalitet är tillfredsställande, torde dessa önskemål knappast kunna sägas strida mot de privata skolornas befogade anspråk på pedagogisk autonomi. Med avseende på de avgifter, som erläggas av eleverna vid en dylik privat skola, skulle de tvivelsutan innebära en fördel, därest överstyrelsens beslutanderätt i fråga om läroboksbyte föranledde, att lärobokskostnaderna, där så påkallas, begränsades i likhet med vad som är fallet vid statliga och kommunala skolor. De sakkunniga förorda därför, dels att skolöverstyrelsen må besluta rörande läroboksbyte vid de statsunderstödda privatläroverken, dels att läroboksförteckningen må bliva normerande jämväl för dessa läroverk. Lokal enhetlighet i fråga om läroböcker. 1927 års skolsakkunniga ha (betänkande s. 55) omnämnt de läroboksbyten, som i vissa fall framtvingas, då en lärjunge flyttas från en läroanstalt till en annan, och framhållit, att dessa visserligen på grund av överflyttningarnas ringa numerär äro av förhållandevis ringa betydelse, men dock skulle kunna i stor utsträckning undvikas genom överenskommelser om gemensamma läroböcker för läroanstalter, belägna på en och samma ort eller å varandra närbelägna orter. I sitt yttrande över skolsakkunnigas betänkande omnämner skolöverstyrelsen, att dessa synpunkter framhållits i en cirkulärskrivelse till rektorsämbetena vid de allmänna läroverken den 17 mars 1932 och att en särskild föreskrift beträffande läroboksbyte intagits i 1933 års stadga för kommunala mellanskolor av följande lydelse: »I allmänhet bör eftersträvas, att samma läro- och läseböcker komma till användning, som förekomma på motsvarande stadium av högre läroanstalter å samma ort eller an-

92 gränsande orter.» Då överstyrelsen anser en lokal enhetlighet vara av stor betydelse, finner överstyrelsen det önskvärt, att denna föreskrift gores giltig även för allmänna läroverk och privatläroverk, och anser, att närmare direktiv angående tillämpningen av densamma i så fall höra utfärdas av överstyrelsen. Överstyrelsen framhåller, att härvid ej bör skapas något tvång för en läroanstalt att använda en viss lärobok och att en betydande skillnad är rådande i fråga om olika slag av läroböcker men att man likväl bland annat genom överläggningar mellan huvudlärarna vid ifrågavarande skolor bör söka åstadkomma överensstämmelse mellan särskilt skolor, som kunna beräknas i större utsträckning mottaga lärjungar från samma hem. I avsikt att undersöka möjligheterna att åstadkomma större enhetlig* het för läroböcker vid läroanstalterna inom sådana områden, som med avseende på lärjungeutbytet mera naturligt höra tillsamman, ha de sakkunniga till rektorerna vid samtliga allmänna läroverk, kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor utsänt det frågeformulär, som överlämnas bland övriga till utredningen hörande handlingar. Denna enquéte har i främsta rummet avsett att införskaffa upplysningar rörande vissa sakförhållanden, som kunde tjäna till ledning vid uppgörande av ett förslag till att gruppera skolorna med hänsyn till läroboksbeståndet. Emellertid inrymma de yttranden, som inkommit, också vissa uttalanden rörande de ifrågasatta lokala enheternas uppgift, berättigande, lämpliga anordning, räckvidd och organisation, vilka synas påkalla beaktande. Dessa uttalanden ha gjorts i anslutning till punkt 4) av de sakkunnigas frågeformulär, vilken lyder: »Finnas några andra förhållanden, som enligt Eder mening böra beaktas i samband med de i skolöverstyrelsens cirkulär av den 17 mars 1932 berörda frågorna?» Några rektorer omnämna de åtgärder, som jämlikt cirkuläret vidtagits för att på överenskommelsens väg nå viss enhetlighet i fråga om läroböcker. Sålunda berättas från kommunala flickskolan i Växjö, att i allmänhet en lärare från därvarande läroverk närvarit vid ämneskonferenser å skolan. Från högre allmänna läroverket i Malmö ävensom realskolan för gossar i Malmö hänvisas till de rektorsmöten, vilka pläga hållas i södra Sverige, såsom ett lämpligt forum för att dryfta spörsmål om gemensamma läroböcker. Av intresse äro också de uppgifter, som meddelats från högre allmänna läroverket i Falun. Däri omnämnes, att det genom överenskommelse med de skolor, från vilka elever pläga komma till läroverket, åvägabragts, att de s. k. »skarvböckerna» (grammatik i tyska och engelska ävensom elementarbok i franska) blivit gemensamma. Detta vore enligt rektors mening det angelägnaste kravet. Vad åter anginge nederskolorna, vore det särskilt önskvärt att gemensam lärobok i geografi infördes. Men till sist betonas, att intet skäl förefunnes, att »mot respektive skolors önskan genomdriva ytterligare enhetlighet». Från vissa skolor har anmärkts, att en mer genomförd standardisering

93 och uniformering av läroboksbeståndet icke vore att rekommendera. Ledningen för högre allmänna läroverket för flickor i Örebro betonar »önskvärdheten av att likformighetsprincipen uppmjukades därhän, att en lärobok ej bleve ett läroverk påtvungen mot en enhetlig opinion bland dess lärare i vederbörande fack». Från Torsås kommunala mellanskola förklaras, att ingen ytterligare bestämmelse om läroboksgemenskap vore av nöden, enär den omständigheten, att avgörandet rörande lärobok låge hos skolöverstyrelsen, erbjöde en tillräcklig garanti i detta hänseende. Ett positivt yrkande på genomförd läroboksstandardisering göres allenast från högre allmänna läroverket i Visby, kommunala mellanskolan i Malmö och samrealskolan i Borgholm. Ett sådant yrkande framföres även av högre allmänna läroverket i Västerås i de yttranden, som av kollegierna avgivits över 1927 års skolsakkunnigas betänkande i läroboksfrågan. Själva förutsättningarna för att åstadkomma en läroboksgemenskap dryftas på ett belysande sätt i några uttalanden. I ett yttrande från högre allmänna läroverket i Borås, där för övrigt en gemenskap, som närmare angivits än den i skolöverstyrelsens ovannämnda cirkulär avsedda läroboksgemenskapen, kräves, anför rektor: »Att träffa en väl avvägd form för ordnandet av samarbetet mellan de olika skolorna inom ett område synes mig vara en vansklig sak, enär dess effektivitetsgrad är beroende av att det centrala läroverket tillerkännes ett i viss mån dominerande inflytande. En viss risk för 'fastlåsandet' av ej fullt moderna läroböcker inom en större rayon måste emellertid föreligga, om de enskilda läroanstalternas rörelsefrihet beskäres till förmån för enhetligheten.» Nederskolornas synpunkt på saken framhäves ytterligare t. ex. i ett uttalande från samrealskolan i Arvika, där det heter: »Samarbetet mellan läroverken bör ordnas så, att realskolor och därmed jämförliga läroanstalter tillförsäkras tillbörligt inflytande vid införande eller ombyte av läroböcker vid det högre allmänna läroverk, dit deras elever i regel gå. Fara kan eljest finnas, att dessa läroverk bli hänvisade till att utan vidare godtaga läroböcker, som införts vid närmaste högre allmänna läroverk, varigenom deras prövningsrätt blir illusorisk». En annan sida av frågan betonas av rektor vid samrealskolan i Arboga med orden: »De lägre läroverken företräda vissa särskilda intressen, som icke utan vidare få tillspillo givas. Den överväldigande majoriteten av deras lärjungar övergår i regel icke till gymnasialstudier och är illa betjänt med att skaffa vidlyftigare och dyrare läroböcker, som kunna fullt utnyttjas först på gymnasiet.» önskemålet att säkerställa nederskolornas pedagogiska självständighet betonas också från andra håll, t. ex. från samrealskolorna i Domnarvet, Enköping, Filipstad och Lidköping. Frågan, hur den lokala enheten bör organiseras, dryftas av rektorerna vid några skolor. I allmänhet förordas, att gemensamma ämneskonferenser anordnas i någon lämplig form.

94 Vid bearbetningen av de inkomna svaren har det emellertid i främsta rummet gällt att undersöka, huruvida någon indelning i sådana »lokala enheter» över huvud taget är möjlig. Förutsättningen härför är ju, att lärjungeutbytet mellan de olika skolorna försiggår med förhållandevis stor regelmässighet. De sakkunnigas undersökning visar nu, att utbytet mellan de olika skolornas klasser på realskolestadiet liksom mellan de olika gymnasierna är relativt obetydligt och av en mycket tillfällig natur. Detta är även, vad man kunnat vänta sig, enär dessa överflyttningar av lärjungar äro beroende av sådana omständigheter, som äro av skolorna såsom sådana mera ovidkommande natur. De föranledas i regel av, att lärjungarnas föräldrar byta vistelseort på grund av t. ex. tjänsteförflyttning, ändrad ekonomi eller dylikt eller av att möjligheterna för respektive lärjungar till inackordering eller skolhushåll i de olika samhällena ändras. Uppenbart är att detta slag av förflyttningar ej kan ligga till grund för någon uppdelning av landets skolor i några lokala enheter. Till följd av den i vårt land för närvarande bestående organisationen av den högre skolundervisningen förekommer en överflyttning av lärjungar av mera regelbunden natur från realskolornas och de kommunala mellanskolornas båda högsta klasser till första ringen av de fyra- och treåriga gymnasierna. Av de inkomna svaren synes framgå, att denna överflyttning i stort sett följer bestämda linjer. Lärjungarna från någon viss realskola eller kommunal mellanskola söka sig för fortsatta gymnasiestudier ganska regelbundet in vid det högre läroverket i någon bestämd stad, och det högre läroverket får med största sannolikhet i första ringen mottaga lärjungar från ett antal i regel närliggande lägre skolor. I viss grad gäller detta även om å ena sidan kommunala flickskolor och enskilda läroverk för flickor, å andra sidan samgymnasier och högre läroverk för flickor. Denna överflyttning, som är en nödvändig följd av undervisningens anordning, synes vara av en mycket regelbunden natur och kan väl ligga till grund för utformningen av lokala enheter. Av undersökningen har framgått, att de lägre undervisningsanstalterna i regel låta sig grupperas omkring något visst högre läroverk, till vilket de mera regelmässigt avlämna sina lärjungar för fortsatta gymnasiestudier, och det har därför i regel visat sig ganska lätt att draga gränserna mellan de olika skolområdena. I en del fall göra sig dock mindre enhetliga tendenser gällande, i det att lärjungarna från en lägre skola fördela sig på två eller flera gymnasier. I dessa fall har den lägre skolan förts tillsammans med det gymnasium, dit majoriteten av lärjungar enligt uppgifter från de härav berörda undervisningsanstalterna i regel söker sig. I överensstämmelse härmed ha de lokala enheterna kunnat utformas så, att de bestå dels av en stad med ett eller flera högre läroverk, dels av samhällen med lägre skolor. Vissa undantag ha dock måst göras från denna regel. I ett fall har en realskola med kommunalt gymnasium (i Eslöv)

95 ansetts böra göras till centrum för en lokal enhet, då ifrågavarande kommunala gymnasium visat sig i mycket stor utsträckning taga emot lärjungar från kringliggande lägre skolor. I ett annat fall har någon gränsskillnad ej kunnat dragas mellan de högre läroverken i tvenne städer (Skara och Skövde), emedan läroverken i fråga i ungefär lika stor utsträckning taga emot lärjungar från ett stort antal lägre skolor. Vid ett dryftande av frågan, om och i vad mån en läroboksgemenskap bör införas, erbjuder Stockholm med omgivningar ett problem, som å ena sidan är ytterst aktuellt och förtjänar att i hög grad beaktas, men som å andra sidan är synnerligen komplicerat och svårlöst. Det ligger i sakens natur, att Stockholm är av central betydelse också i pedagogiskt hänseende. Den mångfald av offentliga och privata skolor, som här uppstått, utgör ett vidsträckt verksamhetsfält för många lärarkrafter. Detta förhållande har jämväl återspeglats i en mycket riklig läroboksproduktion, som delvis blivit till gagn för undervisningsväsendet i hela vårt land, men som också, särskilt vad angår den högre skolan, bidragit till, att splittringen i avseende på läroböcker blivit betydande inom Stockholms läroanstalter. Visserligen har det med hänsyn till denna frågas invecklade beskaffenhet och jämförelsevis outredda läge icke varit möjligt att framlägga något preciserat förslag i detta samband. De sakkunniga mena dock, att det är högst påkallat, att de i anslutning till sin allmänna utredning av läroboksfrågan här framlägga några riktlinjer som grundval för en fortsatt orientering i Stockholms speciella läroboksfråga. Vad först beträffar det omfång, som kan anses böra tillmätas ifrågavarande lokala enhet, har detta å den karta, som av de sakkunniga uppgjorts, angivits såsom Stockholm med omgivningar utom Djursholm och Saltsjöbaden men med Vaxholm. Vad angår de böcker, som äro gemensamma för nederskola och gymnasium, synes det kunna ifrågasättas, huruvida gemenskap bör råda beträffande inom hela detta område belägna läroverk, kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och statsunderstödda privatskolor eller om ett antal enheter av mindre omfång böra inrättas, såsom de sakkunniga nedan föreslå beträffande endast för nederskolan avsedda böcker. Vad de sistnämnda läroböckerna angår, är det tydligt, att anordningar näppeligen kunna träffas för åvägabringande av viss gemenskap för hela det område, som å kartan innefattar Stockholm med omgivningar. En viss uppdelning måste utan tvivel ske, och oaktat den livliga förbindelse, som råder mellan omgivningarna och Stockholm samt mellan olika stadsdelar inom Stockholm, synes dock vissa gränslinjer vara märkbara. Såsom jämförelsevis enhetliga komplex kunna måhända betraktas dels Södermalm jämte Brännkyrka och Enskede ävensom eventuellt Vaxholm, dels Kungsholmen och Bromma. Återstoden av Stockholm med omgivningar utgör emellertid ett bety-

dande komplex, där till följd av det mycket stora antalet skolor en indelning visserligen är starkt önskvärd, men en naturlig indelningsgrund är synnerligen svår att finna. Tvivelsutan kommer en dylik indelning att förefalla alltför konstruerad i jämförelse med de båda andra enheter inom Stockholmsområdet, vilka ovan antytts. Med avseende på den beklagansvärda splittring ifråga om läroboksbeståndet, som nu råder, skulle det likväl betraktas som en vinst, därest en viss gemenskap läte sig åvägabringa. De sakkunniga vilja därför ifrågasätta, huruvida ej det högre latinläroverket och det högre realläroverket å Norrmalm ävensom Vasa realskola kunde utgöra en enhet tillika med de olika skolor, som naturligt skulle kunna hänföras till denna grupp. En fjärde enhet skulle då bildas av övriga läroanstalter, anslutna till det högre allmänna läroverket å Östermalm och nya elementarskolan. Frågan om hur de olika högre skolorna inom Stockholmsområdets mera perifera delar skulle inordnas i de nu tänkta eller på annat sätt anordnade enheterna av mindre omfattning, finna de sakkunniga omöjlig att besvara utan en särskild ingående undersökning. En dylik undersökning skulle troligen beträffande en del av berörda skolor visa, att inom skolans undervisningsområde bosatta men i läroverk i Stockholm inskrivna elever, vilka överflyttat från ifrågavarande skola eller vars någorlunda jämnåriga syskon äro elever i skolan, på grund av avstånds- och kommunikationsförhållanden i regel valt samma läroverk. Mycket möjligt är dock, att andra omständigheter, t. ex. belägenheten av en släktings bostad i Stockholm, så ofta varit avgörande för valet av läroverk, att någon bestämd tendens att från visst skolområde söka sig till visst läroverk i allmänhet ej skulle kunna påvisas. Därtill kommer, att valet av läroverk, på grund av dessas begränsade möjligheter att mottaga nya elever, är betydligt inskränkt. Som av det ovanstående framgår koncentrera sig överflyttningarna av lärjungar inom den lokala enheten till själva skarven mellan realskolestadiet och gymnasiet. Såsom en följd härav framstår det även som mest angeläget att åstadkomma enhetlighet i fråga om läroböcker just omkring denna skarv. Sådana läroböcker, som användas genom större delen av såväl realskola som gymnasium, t. ex. grammatiker i tyska och engelska, liksom de, som läsas såväl i realskolans högsta och näst högsta klass som i gymnasiets lägsta ring, t. ex. elementarböcker i franska, måste i annat fall i stor utsträckning nyanskaffas av de överflyttade lärjungarna. Då inträdet i gymnasiet för de lärjungar, det här är fråga om, måste vara förenat med stora kostnader, är det angeläget, att icke dessa ytterligare ökas genom onödiga utbyten av läroböcker. I fråga om läroböcker sammanfalla skolans och föräldrarnas intressen såtillvida, att båda önska böcker av sådan beskaffenhet, att det bästa möjliga resultat kan vinnas av undervisningen. I viss mån föreligger dock

97 en intressemotsättning. Skolan vill ha de böcker, som bäst passa det slag av undervisning, som bedrives vid just den skolan, föräldrarna se mer på den direkta utgift, som anskaffningen av en lärobok förorsakar dem. Vid bedömning av huruvida ett läroboksbyte skall anses lämpligt eller ej gäller det således bland annat att mot varandra väga å ena sidan fördelarna i pedagogiskt avseende av bytet, å andra sidan de utgifter, som förorsakas därav. Liknande förhållanden framträda vid bedömningen av i vad mån olika skolor, som sinsemellan byta lärjungar, böra för motsvarande stadier nyttja olika eller samma läroböcker. Å ena sidan kunna undervisningsmetoderna vid två skolor vara så olika, att ej utan svårighet samma lärobok kan användas vid dem båda, å andra sidan kunna för de lärjungar, som byta skolor, utgifterna vid dubbelanskaffning av böcker bliva avsevärda. I de yttranden, som inkommit från realskolor, kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor, göras i vissa fall invändningar mot en uniformering. Det är ganska naturligt, att dessa skolor önska bevara sin pedagogiska självständighet och vilja slippa beroendet av övriga skolor vid val av läroböcker. De sakkunniga finna det även ur flera synpunkter fördelaktigt, att de olika skolorna och lärarna, i den mån ej väsentliga olägenheter uppkomma därigenom, ha största möjliga frihet att välja läroböcker i överensstämmelse med sin pedagogiska uppfattning. Härigenom åstadkommas de bästa undervisningsresultaten, varjämte goda uppslag på undervisningens område bättre kunna tillvaratagas och beaktas. Fruktbara undervisningstraditioner kunna vidare utbildas och en sund förnyelse av den pedagogiska litteraturen möjliggöras. Självklart är emellertid, att denna de olika skolornas pedagogiska autonomi måste få sin givna begränsning av såväl den allmänna undervisningsgången och nödvändigheten av lärjungeutbyte mellan skolorna som föräldrarnas välförstådda önskan att ej förorsakas utgifter utöver de nödvändiga. En jämförelse mellan förhållandena vid ett större läroverk, t. ex. ett högre läroverk, och ett mindre, t. ex. en realskola, visar också, hur den enskilde lärarens pedagogiska självständighet redan nu ofta blir av organisatoriska skäl starkt inskränkt. Vid den senare skolan finnes det i ett visst ämne kanske blott en enda ämneslärare, som inom den av skolöverstyrelsen fastställda ramen bestämmer, vilka läroböcker som skola användas. Vid den förra finnas kanske däremot flera parallellavdelningar och många lärare i ämnet och den enskilde läraren måste i fråga om valet av lärobok böja sig för ämneskonferensens beslut, även om detta strider mot uppfattningen hos en förhållandevis stark minoritet av lärare. Och när en bok skall föreslås till införande i en realskoleklass, deltaga ej blott de lärare, som undervisa på realskolestadiet, utan även gymnasielärarna, i diskussionen och omröstningen. Ett förenhetligande av läroboksbeståndet inom en lokal enhet skulle därför ej inskränka den enskilde lärarens pedagogiska frihet i mycket högre grad än vad redan nu enligt sakens natur 7 — 352140.

98 är fallet inom många större läroverk. Då, såsom tidigare påvisats, ur ekonomisk synpunkt stora fördelar skulle kunna vinnas för föräldrarna genom en uniformering av »skarvböckerna» inom den lokala enhetens ram, tveka de sakkunniga ej att föreslå, att dessa i regel skola bliva gemensamma för samtliga ifrågakommande läroanstalter inom den lokala enheten. För uniformering av övriga läroböcker förefinnas ej så starka skäl. Inom de lokala enheterna finnas i de flesta fall blott ett gymnasium, och de läroböcker, som användas uteslutande på gymnasialstadiet, behöva i sådant fall ej diskuteras i detta sammanhang. Även då flera olika gymnasier äro belägna inom området, synas de böra var för sig få föreslå läroböcker för gymnasialstadiet. Utbytet av lärjungar mellan dem synes nämligen vara obetydligt, även när de olika gymnasierna äro belägna i samma stad. Om föräldrarna flytta från en stadsdel till en annan med annat läroverk, få likväl ofta deras barn stanna kvar i det gymnasium, där de förut vunnit inträde, enär en överflyttning av flera skäl många gånger ter sig ofördelaktig. Såsom tidigare framhållits, är utbytet av lärjungar mellan olika realskolor och kommunala mellanskolor förhållandevis obetydligt och av oberäknelig natur. Det föreligger därför ej tillräckliga skäl att, vad dessa skolor angår, genomföra en gemenskap av sådana läroböcker, som användas uteslutande på realskolestadiet. Det förefaller dock, som om större enhetlighet vore av annan anledning önskvärd. Sedan numera direkt övergång anordnats från realskolans och kommunala mellanskolans såväl högsta som lägsta klasser till det treåriga, respektive fyraåriga gymnasiets första ring och även en övergångsanordning kommit till stånd från de kommunala flickskolorna, ha gymnasierna i allt större utsträckning kommit att i sin första ring mottaga lärjungar från ett stort antal olika skolor. J u större och ju mera skiftande detta nytillkommande lärjungeinslag är, desto längre tid åtgår det för lärarna att till en klass samarbeta de från olika håll kommande lärjungarna. Särskilt starka klagomål i detta avseende ha framställts från vissa treåriga gymnasier, där större delen av höstterminen måste tagas i anspråk för detta ändamål. Svårigheterna förorsakas av, att lärjungarna från skilda skolor ofta förete stora olikheter såväl i fråga om sina kunskapers kvalitet som de lästa kursernas omfång. Det är därför särskilt i vissa ämnen nödvändigt, att läraren först låter de lärjungar, som läst de minsta kurserna, få tillfälle att »läsa ifatt» sina längre hunna kamrater. Denna ojämnhet i lärjungarnas kunskaper vållar betydande olägenheter vid undervisningen. Den förorsakas i stor utsträckning av de olikheter, som torde förefinnas mellan de olika skolorna och deras lärare, och som, sedan inspektionernas antal minskats och kontrollen över den muntliga realexamen borttagits, blivit allt större. Då det emellertid i hög grad är läroboken, som bestämmer de olika kursmomentens utformning vid undervisningen, skulle säkerligen de nu föreliggande ojämnheterna bli

99 avsevärt mindre, om större enhetlighet kunde genomföras i fråga om realskolans läroböcker. Med dessas hjälp skall j u bland a n n a t läggas den grund, på vilken gymnasiet har att bygga vidare. Ur denna synpunkt kunna emellertid olika läroböcker vara likvärdiga. Därför bör ej såsom i fråga om »skarvböckerna» något krav resas p å fullständig uniformering beträffande nederskolans böcker. Dock bör vederbörande skolors uppmärksamhet riktas på önskvärdheten av, att vid läroboksbyten större enhetlighet genomföres, detta i enlighet med de anvisningar, som skolöverstyrelsen redan utfärdat. I fråga om sådana skolor på realskolestadiet: läroverk, kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor, som ligga på en och samma ort, r å d a emellertid särskilda förhållanden. Det är ingalunda ovanligt, a t t b a r n från en och samma familj besöka skolor av olika slag. Till följd av svårigheterna a t t vinna inträde i särskilt realskolornas första klass händer det till och med ej så sällan, a t t barn, tillhörande en familj, nödgas gå i olika realskolor, e h u r u dessa kanske äro belägna i olika stadsdelar. Det blir under sådana förhållanden synnerligen betungande för föräldrarna, om de måste för samma slag av undervisning hålla sina b a r n med olika läroböcker. Även synes det innebära en onödig utgift, n ä r de vid flyttning från en stadsdel till en a n n a n måste skaffa sina b a r n en ny uppsättning läroböcker. Med hänsyn härtill h a de sakkunniga kommit till den uppfattningen, a t t särskilda medel böra användas för att i n u berörda avseende åstadkomma enhetlighet mellan skolor på en och samma ort. U p p m ä r k s a m m a s bör dock härvid, att en lärobok, som ä r lämplig för t. ex. realskolorna, med hänsyn till olikheter i kurser eller lärogång ej alltid passar för t. ex. ett flickläroverk. Läroböckernas gruppering. De sakkunniga förutsätta, att läroboksförteckningar föreligga, upptagande dels godkända böcker, dels sådana, som hänvisats »till prövning». E n d a s t de sålunda godkända böckerna skulle få a n t a g a s till b r u k såsom gemensamma läroböcker inom en lokal enhet. Börande de läroböcker, som uppförts å förteckningen »till prövning», föreslås särskilda föreskrifter (s. 42 ff.). Vad a n g å r formerna för antagning av läroböcker gäller visserligen såsom grundläggande regel, att antagningen sker på initiativ från en enskild skola, och att detta initiativ prövas av skolöverstyrelsen. Men denna regel skulle, vad beträffar läroverk, kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och statsunderstödda p r i v a t a läroanstalter, modifieras genom inrättandet av s. k. lokala enheter, vilka geografiskt sett a n g i v a s på av de sakkunniga bifogad k a r t a (bilaga 4). Den lokala enheten framträder i två avseenden, nämligen dels beträffande »skarvböckerna», dels beträffande de läroböcker, som b r u k a s i nederskolan. I förstnämnda hänseende gäller gemenskapen i fråga om läroböcker i varje särskilt fall hela det lokala enhetsområde, som angives å den av de sak-

100 k u n n i g a u p p r ä t t a d e k a r t a n (rörande Stockholm jämför ovan s. 94 ff.). I det senare hänseendet avser den läroboksgemenskap, som må anses önskvärd, de nederskolor, som äro belägna å en och samma ort samt i dess n ä r m a s t e omnejd. H ä r v i d skulle alltså tre grupper av läroböcker fortfarande handläggas i samma former som förut, nämligen dels samtliga de läroböcker, som uteslutande brukas å gymnasiet, dels de, som användas i de nederskolor, vilka icke ligga å samma ort (eller i dess n ä r m a s t e omgivning) och sål u n d a h a en jämförelsevis isolerad belägenhet inom den lokala enhetens r a m , dels slutligen de läroböcker, som alltjämt icke äro gemensamma för nederskolorna å en och s a m m a ort inom en lokal enhet. Vad särskilt ang å r läroböckerna vid de nederskolor, som hava en jämförelsevis isolerad belägenhet inom den lokala enheten, är att märka, a t t ju icke föräldraintresset föranleder, a t t gemenskap i fråga om läroböcker synes böra anordnas mellan en sådan skola och a n n a n av samma typ inom enheten. Det förtjänar också a t t framhävas, att endast en del av de elever, som genomgå t. ex. kommunal mellanskola, fullfölja sina studier vid gymnasiet inom enheten. De sakkunniga ha fördenskull icke k u n n a t finna, att ett speciellt antagningsförfarande behöver införas vid nederskolor med en jämförelsevis isolerad belägenhet, u t a n föreslå, att den nu rådande formen för antagning av lärobok bör allt framgent tillämpas j ä m v ä l vid dessa. Dock finna de sakkunniga, a t t skolöverstyrelsen vid prövning av framställningar om läroboksbyte från dylika realskolor, kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor ävensom statsunderstödda privatskolor bör beakta önskemålet, a t t en gemenskap med avseende å läroböcker införes inom enheten, i den mån de lokala förhållandena och pedagogiska h ä n s y n det k u n n a föranleda, detta i synnerhet med avseende på de ämnen, där en gemenskap i fråga om lärobok äger alldeles särskild betydelse för fortsatta studier vid gymnasiet. De sakkunniga föreslå således, att lokala enhetsområden fastställas för a n t a g a n d e av läroböcker, och att dessa må tjäna som geografisk grund för särskilt administrativt förfarande med avseende på »skarvböckerna». De sakkunniga finna vidare, a t t en gemenskap bör helt genomföras inom enheten, vad beträffar »skarvböckerna», och a t t dessa böra v a r a gemensamma även beträffande de statsunderstödda privatskolorna. Beträffande frågan hur detta förfarande bör utgestaltas, gäller dels att fastställa den procedur, genom vilken gemenskapen i fråga om »skarvböcker» m å genomföras och dels h u r denna gemenskap i det följande m å vidmakthållas. Förslag till bestämmelser rörande »skarvböcker». Som h u v u d m a n inom en lokal enhet fungerar rektorn vid det högre a l l m ä n n a läroverket eller, om två eller flera högre läroverk finnas inom enheten, den av rektorerna, som skolöverstyrelsen härtill utser.

101 Då gemenskap beträffande en »skarvbok» genomföres, u p p r ä t t a ämneskonferenserna vid de skolor, som tillhöra enheten, på uppmaning av huvudmannen var för sig motiverat förslag till gemensam lärobok. Förslag från varje skola ingives till huvudmannen, beledsagat av utlåtande av rektor (resp. styrelse eller inspektor för p r i v a t skola) ävensom uppgift på antalet vid frågans behandling n ä r v a r a n d e medlemmar av vederbörande ämneskonferens och, därest votering förekommit, jämväl rörande röstsiffror, ävensom de uttalanden, som eventuellt avgivits till konferensprotokollet. Förslagen med tillhörande handlingar överlämnas till skolöverstyrelsen. Överstyrelsen fastställer till användande den lärobok, som vunnit de flesta rösterna, eller återförvisar ärendet tillika med motiverat utlåtande, innefattande förslag till lärobok. Ärendet upptages i det senare fallet ånyo till behandling inom enheten, såsom ovan sagts. Därefter fastställer skolöverstyrelsen lärobok. Förslag till byte av »skarvbok», som på ovan beskrivet sätt antagits till användning inom en lokal enhet, väckes av ämneskonferens inom enheten. Förslaget underställes de olika skolorna och behandlas som vid införandet av dylik bok. H a r förslaget vunnit flertalet av de sammanlagda rösterna inom samtliga ämneskonferenser, överlämnas det till skolöverstyrelsen, som bifaller eller avslår förslaget. Om särskilda skäl föreligga, meddelar överstyrelsen på därom gjord framställning dispens med avseende å lärobok. Motiv till förslaget rörande »skarvböcker». Då de sakkunniga ovan föreslagit, att skolöverstyrelsen må kunna med motiverat utlåtande återförvisa ärendet till förnyad handläggning inom den lokala enheten, föranledes detta av, att, om så kräves, u n d e r viss förutsättning en konfrontation synes böra ske mellan den uppfattning, som företrädes av överstyrelsen, och de meningar, vilka yppas inom de olika ämneskonferenserna. Naturligtvis är det därför önskvärt, att läroboksgemenskapen såvitt möjligt grundas på överenskommelse och samförstånd jämväl i fråga om »skarvböckerna». Mot den procedur, som ovan angivits, skulle möjligen den anmärkningen k u n n a riktas, att ett formligt voteringsförfarande lägges till grund för de beslut, som fattas. Det kunde nämligen förefalla lämpligare att föreskriva, a t t gemenskapen i fråga om »skarvböckerna» i första h a n d eftersträvades på överenskommelsens väg. Försåvitt som det bestämdes, a t t detta skulle ske genom rådplägning mellan ämneskonferenserna vid de olika skolorna inom enheten, kunde ett sådant tillvägagångssätt dock föranleda omkostnader för det allmänna och för l ä r a r n a personligen, vilka knappast motsvarades av den fördel, som kunde vinnas. De sakkunniga anse det visserligen självfallet, a t t ett meningsutbyte mellan medlemmar av de olika ämneskonferenserna, om så påfordras, föregår de beslut, som fattas av dem i fråga om »skarvböckerna». Men då denna kontakt n u m e r a

102 i de flesta fall torde kunna åvägabringas på personlig väg — genom skriftväxling mellan konferenserna eller deras medlemmar, telefonledes eller genom sammanträffanden, som kunna äga rum mellan rektorer eller lärare — anse sig de sakkunniga i detta samband endast behöva åberopa den allmänna anvisning, som skolöverstyrelsen meddelat rektorsämbetena i 1932 års cirkulärskrivelse angående lämpligheten av överläggningar mellan ämneslärarna vid skolorna. De sakkunniga ha ansett, att administrationen för de lokala enheterna bör angivas så, att såvitt möjligt klara riktlinjer utstakas för desamma. Det synes fördenskull vara lämpligt, att Kungl. Maj:t utfärdar föreskrifter för de lokala enheterna. Dylika föreskrifter synas bl. a. i så måtto vara påkallade, att skolöverstyrelsen därmed erhölle jämförelsevis fasta normer till stöd i sin förvisso i mångahanda avseenden krävande och ömtåliga befattning med ifrågavarande förvaltningsuppgift. Men vidare torde det med avseende på de olika skolor, som komme att på olika sätt ingå i de lokala enheterna, vara att förorda, att det mått av pedagogisk autonomi, som synes böra tillerkännas dem, uttryckligen angives enligt den grundsatsen, att en läroboksgemenskap endast må genomföras, där påtagliga skäl härför kunna anses föreligga. Läroboksgemenskap ifråga om nederskolans böcker. I det föregående har framhållits, att ifråga om sådana skolor på realskolestadiet, som ligga på en och samma ort, förhållandena motivera, att särskilda medel användas för att åstadkomma större enhetlighet beträffande läroböckerna. Gemenskapen ifråga om nederskolans böcker på en och samma ort bör emellertid äga en viss fakultativ karaktär. I enlighet med vad som säges i skolöverstyrelsens ovannämnda cirkulär av år 1932 bör nämligen härvidlag ej skapas något tvång för en läroanstalt att använda viss lärobok. En betydande skillnad förefinnes också härvidlag mellan olika slag av läroböcker, och läroboksgemenskap framställer sig allenast i vissa fall som ett önskemål. I synnerhet böra provårsläroverken härvidlag tillerkännas ett mått av pedagogisk frihet, som står i överensstämmelse med deras uppgift inom lärarutbildningen. Vidare bör uppmärksammas, att inom den krets, som utgöres av medlemmarna av ämneskonferenserna på en och samma ort, ett stundom till antalet betydande inslag givetvis komme att utgöras av lärarna vid den högre skolan (eller skolorna) inom den lokala enheten. Vederbörligt beaktande bör därför skänkas jämväl åt de synpunkter och omständigheter, som framkomma från nederskolornas sida rörande läroböckerna. Det är härvidlag uppenbart, att den pedagogiska samverkan, som bör råda inom en lokal enhet, icke gagnas av, att en gemensam grundval för undervisningen, hur önskvärd denna än för övrigt må vara, upprättas på ett sätt, som kan synas inrymma ett visst tvångsmoment. Standardiseringskravet får icke

103 så dominera, att anspråken på en skälig pedagogisk autonomi därmed åsidosättas. Då de sakkunniga således förorda en viss elasticitet och smidighet i förfarandet, ägnad att tillgodose skilda skolors pedagogiska önskemål, har detta ej minst skett därför, att de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att de statsunderstödda privatskolorna jämväl i detta hänseende inordnas i de administrativa former, som gälla för de offentliga skolorna. De sakkunniga erinra härvid om, att bland de uppgifter, som för närvarande läggas till grund för skolöverstyrelsens kontroll av läroboksbyten vid dessa skolor, märkas sådana rörande läroboksbeståndet å den ort, där skolan i fråga är belägen (jämför ovan s. 90). Därest nu de antagningsformer, som föreskrivas för nederskolans läroböcker, präglas av vederbörligt hänsynstagande till den pedagogiska autonomin, vill det synas, som de också borde kunna tillämpas beträffande de statsunderstödda privatskolorna, utan att därmed den självständighet i realiteten ifrågasattes, som med rätta tillmätes dessa. Frågan om garantier för pedagogisk autonomi. Vid den procedur, som de sakkunniga föreslå för läroböckerna för nederskolorna å en och samma ort, är förutsättningen, att en gemenskap härutinnan så snart som möjligt bör i lämplig mån åvägabringas. Kravet på att pedagogisk frihet tillmätes de olika skolorna, synes knappast böra föranleda, att en skola undantages från gemenskapen allenast på grund av den omständigheten, att ledamöterna av en ämneskonferens samfällt eller med pluralitet förklara sig icke antaga viss föreslagen lärobok. Härvidlag behöver endast erinras därom, att skolor finnas med en enda lärare i ett ämne. En viss risk finnes även för, att ett slentrianmässigt vidhållande av en lärobok förorsakar, att elevernas befogade intresse av att erhålla nöjaktig lärobok åsidosattes. En garanti bör därför skapas, vilken borgar för, att å ena sidan den pedagogiska autonomin tryggas för de olika skolornas del och å andra sidan det allmänna intresset beträffande läroboksfrågan tillgodoses. Då förslag till utbyte av lärobok ingives till skolöverstyrelsen från en läroanstalt, sker detta enligt de gällande bestämmelserna (jämför ovan s. 88) i något växlande former. Enligt stadgan för rikets allmänna läroverk insändes härvidlag ämneskonferensens förslag »genom rektor till skolöverstyrelsen». Enligt ordalydelsen reduceras rektors uppgift sålunda till en ren expeditionsåtgärd. Detta lär även i allmänhet vara fallet, sedan väl ett beslut av ämneskonferens föreligger. Ett spörsmål, vars besvarande beror på personliga förhållanden vid olika skolor och som därför undandrager sig bedömande, är, om och i vad mån rektor kan inverka på beredningen av frågor rörande läroboksbyte. Det torde få förutsättas, att hans personliga förord eller avstyrkande, i den mån det kommer till uttryck, icke är betydelselöst. Enligt bestämmelserna i detta

104 samband för kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor, avgiver rektor förslag till ny lärobok efter hörande av vederbörande ämneskonferens och sedan skolans styrelse däröver yttrat sig. Beträffande privat statsunderstödd läroanstalt fattas för närvarande beslut rörande läroboksbyte av skolstyrelsen (resp. inspektor). Samma myndighet skulle, enligt vad de sakkunniga ovan förordat, avgiva förslag i ämnet till skolöverstyrelsen, sedan vederbörande ämneskonferens däröver yttrat sig. De sakkunniga finna, att enligt ovan åberopade bestämmelser eller förslag till dylika de faktorer, som företrädsvis äro verksamma vid uppgörandet av förslag till läroboksbyte, äro rektor (resp. skolstyrelse eller inspektor) samt ämneskonferens. Där samstämmighet befinnes råda mellan rektor (resp. skolstyrelse eller inspektor) samt ämneskonferens, torde detta innebära, att den ståndpunkt, som företrädes av läroanstalten i fråga, bör i hög grad beaktas. Att i strid mot en sådan samstämmig åsikt ålägga en läroanstalt att ingå i en gemenskap i fråga om lärobok inom nederskolan, torde sålunda näppeligen vara att förorda. Å andra sidan torde det fordras vägande skäl för, att vid avgivande av förslag till läroboksutbyte olika meningar företrädas av å ena sidan rektor (resp. skolstyrelse eller inspektor) å andra sidan ämneskonferens. En sådan motsättning yppas därför enligt sakens natur mycket sällan, när, såsom för närvarande sker i fråga om statliga eller kommunala läroanstalter, varje skola för sig framställer förslag rörande läroboksbyte. Annorlunda skulle dock i vissa fall kunna tänkas bliva förhållandet, därest, såsom de sakkunniga föreslå, ett läroboksbyte behandlades såsom ett led i handläggandet av frågan om gemensam lärobok inom nederskolan i ett visst ämne på en ort. En sådan fråga skulle förknippas med en allmän diskussion inom och mellan ämneskonferenserna och inbördes rådslag mellan rektorerna vid de olika skolorna, varvid jämförelser skedde mellan olika läroböcker och försök till sammanjämkningar gjordes mellan skilda meningar. En faktor, som därvid sannolikt också skulle komma i betraktande, vore den allmänna opinion, som kunde förväntas kräva, att åtgärder vidtoges, för att en skälig enhetlighet uppstode i avseende på läroböcker. Om vissa skäl befinnas föreligga för, att en viss skola må ingå i gemenskapen rörande lärobok i ett visst ämne, torde skolöverstyrelsen böra äga möjlighet att företaga detta ärende till omprövning och avgörande. De sakkunniga förorda därför, att därest rektor (resp. skolstyrelse eller inspektor) men ej vederbörande ämneskonferens, eller ämneskonferensen i fråga men ej rektor (resp. skolstyrelse eller inspektor) tillstyrker förslaget om gemenskap med avseende å viss lärobok, skolöverstyrelsen må äga befogenhet att, om så prövas lämpligt, fastställa ifrågavarande lärobok till bruk även vid denna skola. Härvidlag kommer tvivelsutan från skolöverstyrelsens sida en reell prövning av fallet att äga rum, vilken i lika mån tager hänsyn till skolans särskilda förutsättningar och arbetsvillkor och kravet på läroboksgemenskap inom en ort.

105 Förslag till bestämmelser rörande nederskolans böcker. På ovan anförda grunder föreslå sakkunniga följande procedur vid nederskolorna å en och samma ort. Då skolstyrelse eller inspektor nedan namnes, avser detta de statsunderstödda privata läroanstalterna. Som huvudman fungerar den av rektorerna å ifrågavarande ort, som skolöverstyrelsen därtill utser. Anvisning torde böra lämnas åt huvudmannen, att, då så anses lämpligt, för nämnda ändamål sammankalla ett möte mellan de lärare, som tillhöra de olika ämneskonferenserna vid dessa skolor eller också representanter för dessa konferenser. Huvudmannen uppmanar genom rektorerna (resp. skolornas styrelser eller inspektörer) vederbörande ämneskonferenser att taga under omprövning, om och i vad mån gemenskap må vara önskvärd med avseende å läroböcker i olika ämnen. Om så befinnes lämpligt, låter huvudmannen sammankalla medlemmarna vid skolornas samtliga ämneskonferenser eller representanter för dessa konferenser till rådplägning rörande gemensam lärobok i visst ämne. Då denna rådplägning rörande frågan om gemenskap angående läroböcker medför, att ämneskonferensen vid en skola väcker förslag om, att en viss lärobok i ifrågavarande ämne må vara gemensam för vederbörande undervisningsanstalter, ingives detta förslag till huvudmannen, beledsagat av yttranden av rektor (resp. skolstyrelsen eller inspektor) och. ämneskonferens och de övriga uttalanden, som kunna ha gjorts till konferensprotokollet ävensom uppgift på antalet vid frågans behandling närvarande medlemmar av vederbörande konferens och, därest votering förekommit, jämväl rörande röstsiffror. Om huvudmannen så finner lämpligt, sammankallar han med anledning härav medlemmarna av ifrågavarande skolors ämneskonferenser eller representanter för dessa till rådplägning rörande det väckta förslaget. I varje fall hålles detta förslag ävensom bifogade uppgifter och yttranden tillhanda för vederbörande rektorer (resp. skolstyrelser eller inspektörer) och medlemmarna av konferenserna. Förslaget jämte handlingar upptages i och för prövning och ståndpunktstagande vid de ämneskonferenser, som ej förehaft detsamma. Från varje skola, där ärendet sålunda förekommit, insändas därpå till huvudmannen uppgift om antalet i frågans handläggning deltagande konferensmedlemmar eller, därest votering förekommit, röstsiffror rörande denna, ävensom yttranden av rektor och ämneskonferens samt de uttalanden, vilka kunna ha gjorts till protokollet. Huvudmannen insänder handlingarna i ärendet till skolöverstyrelsen i och för prövning och avgörande. Om både rektor (resp. skolstyrelse eller inspektor) och ämneskonferens vid en skola avstyrkt det gjorda förslaget, undantages denna skola från skolöverstyrelsens prövning av frågan, om och i vilken utsträckning förslaget må bifallas. Givetvis kunna emellertid de uttalanden, som gjorts från sådan skola, tjäna till ledning för överstyrelsens sakliga bedömande av ärendet. Skulle rektor (resp. skolstyrelse eller inspektor) men ej äm-

106 neskonferens eller konferensen men ej rektor vid en skola ha tillstyrkt förslaget om viss läroboksgemenskap, är skolöverstyrelsen däremot befogad att, om så prövas lämpligt, fastställa läroboken till bruk även vid denna undervisningsanstalt. I sådant fall ävensom då både rektor (resp. skolstyrelse eller inspektor) och ämneskonferens vid en skola uttalat sig för förslaget, har skolöverstyrelsen att särskilt för varje skola pröva ärendet och bifalla eller avslå framställningen. Den föreslagna boken måste nämligen givetvis för varje skola prövas i jämförelse med den lärobok, som den därstädes skulle ersätta, och detta såväl med avseende på kvalitet och pris som ock den tid, under vilken den förut använda läroboken brukats. Därvid kommer uppenbarligen även i betraktande, huruvida den föreslagna boken är särskilt ägnad som underlag för vid gymnasiet fullföljda studier i ämnet. I detta samband har överstyrelsen att beakta, i vad mån eleverna vid den nederskola, varom det är fråga, i avsevärd utsträckning pläga övergå till gymnasiet eller om de merendels avsluta sin utbildning efter att ha genomgått nederskolan. Vad angår utbyte av lärobok, som är gemensam för ett visst antal eller samtliga skolor å en ort, väckes förslaget av en ämneskonferens vid en av ifrågavarande skolor och behandlas därefter i tillämpliga delar på samma sätt, som då det gäller att konstituera en läroboksgemenskap inom orten. Huvudmannen har sålunda att, där så befinnes lämpligt, anställa en rådplägning i frågan mellan ämneslärarna. Proceduren vid ståndpunktstagandet till förslaget ävensom meddelandet av de uppgifter och yttranden, som avgivas, och ärendets delgivande till skolöverstyrelsen överensstämma likaså i båda fallen. Om det vid handlingarnas överlämnande till huvudmannen befinnes, att flertalet av ämneskonferensernas samtliga medlemmar förkastat förslaget, har detta förfallit. Har förslaget däremot vunnit majoritet inom ämneskonferenserna, underställes det skolöverstyrelsen för bifall eller avslag, vilket beslut avser samtliga de skolor, vid vilka läroboksgemenskap råder i ifrågavarande avseende. Rektor (resp. skolstyrelse eller inspektor) och ämneskonferens vid en skola, som dittills ingått i ifrågavarande läroboksgemenskap, äga dock att göra särskild framställning till överstyrelsen om att för sin del få bruka den föreslagna boken. Överstyrelsen avgör jämväl i detta fall. Härvid böra emellertid också sådana skolor å orten, som dittills icke varit inbegripna i läroboksgemenskapen i ämnet, såväl deltaga i rådplägningen som fatta formlig ståndpunkt till förslaget. I fråga om sistnämnda skolor gäller dock fortfarande det förbehållet, att, därest både rektor (resp. skolstyrelse eller inspektor) och ämneskonferens avvisa förslaget, läroboken icke fastställes för skolans del, medan däremot, om antingen rektor eller ämneskonferens tillstyrker detsamma, skolöverstyrelsen har att bestämma, huruvida också denna skola må inbegripas i den ifrågavarande enheten rörande lärobok. Såsom ovan nämnts, sker en sammanräkning av de röster, som avgivits vid olika ämneskonferenser, när handlingarna i ärendet in-

107 lämnas till huvudmannen. Därvid tages likväl icke hänsyn till de röster, som företes från skola, som förut icke varit delaktig i den ifrågavarande gemenskapen med avseende å lärobok. I de förslag, som de sakkunniga ovan avgivit, utgöras de myndigheter, som i materiellt avseende medverka vid handläggningen av läroboksbyte, av skolöverstyrelsen, rektor (resp. skolstyrelse eller inspektor) ävensom ämneskonferens. »Huvudmannen» inom en lokal enhet eller å en ort, där viss läroboksgemenskap må införas eller har kommit till stånd, har däremot endast den expeditionella uppgiften att utgöra centrum inom gemenskapen och den förmedlande instansen mellan skolorna och skolöverstyrelsen. De sakkunniga ha därvid ansett, att huvudmannen icke bör vara beredande instans, enär den sakliga och jämförande prövningen av frågan angående viss läroboksgemenskap helt synes böra tillkomma skolöverstyrelsen. Gentemot överstyrelsens beslut förefinnes givetvis även i dessa ärenden rätt till besvär hos Kungl. Maj:t. Såsom framgår av de sakkunnigas förslag, skulle beträffande både »skarvböckerna» och nederskolans böcker samma förfarande tillämpas såväl beträffande statliga och kommunala skolor som statsunderstödda privata läroanstalter. De sakkunniga ha ansett en sådan enhetlig antagningsform innebära en påtaglig förmån ur administrativ synpunkt. En given förutsättning härvid är emellertid, såsom de sakkunniga även betonat i olika samband, att verksamma garantier skapas för, att de olika skolornas pedagogiska autonomi, där icke uppenbara praktiska skäl förefinnas för att åvägabringa en gemenskap med avseende på läroböcker, fullt hävdas.

b. Folk- och fortsättningsskolor. Lokala enheter. Genom kungl. kungörelserna av den 8 december 1933 (nr 664 och 665) är stadgat, att läro- och läseböcker för folkskolan och fortsättningsskolan bestämmas av statens vederbörande folkskolinspektör på så sätt, att inspektören äger bifalla eller avslå från skoldistrikten gjorda framställningar om nyantagning eller byten av läroböcker. Härigenom kunna inspektionsområdena anses vara angivna såsom lokala enheter vid antagning av läroböcker för folkskolans och fortsättningsskolans vidkommande. Den kontroll över inspektionsområdets läroboksbestånd, vilken sålunda för närvarande äger rum, torde i första hand ha avseende på nyanskaffade böckers kvalitet eller lämplighet över huvud taget men därjämte även på den enhetlighet inom beståndet, vilkea kan anses befogad och genomförbar. Vid flyttning från ett skoldistrikt till ett annat ställas lärjungarna ofta inför nödvändigheten att anskaffa andra läroböcker än dem, de tidi-

gare brukat, och önskan att undanröja denna för målsmännen eller kommunerna kännbara olägenhet är förvisso huvudskälet för genomförandet av en sådan enhetlighet. Som ett annat skäl anföres, att ju större enhetlighet som kan åstadkommas på läroboksområdet, desto större måste avsättningsmöjligheterna för de till användning utvalda böckerna bliva, en omständighet, som förväntas medföra allmän prisnedsättning. Möjligheten för vederbörande bokförlag att under antydda förutsättningar kalkylera med lägre bokpriser måste befinnas obestridlig, men sannolikheten för att så sker, kan icke anses utan vidare given, och de sakkunniga ha i annat sammanhang (s. 53 f.) framhållit lämpligheten av ett kontinuerligt uppmärksammande från ett centralt statligt organs sida av relationen mellan bokpriser och bokupplagor. Behovet av ökad enhetlighet med hänsyn till lärjungarnas flyttning skoldistrikten emellan framträder givetvis med större eller mindre styrka allt efter dessa flyttningars frekvens. Inom vissa inspektionsområden eller delar därav med huvudsakligen jordbrukande befolkning torde flyttningsfrekvensen i allmänhet vara så obetydlig, att den i och för sig icke kan motivera särskilda åtgärder i enhetlighetssyfte. Exempelvis framhåller folkskolinspektören i Närkes inspektionsområde, att antalet in- och utflyttade elever inom området under läsåret 1932—1933 i genomsnitt icke uppgått till en per skolavdelning. Å andra sidan kan flyttningsfrekvensen bliva ganska betydlig för städer och stadsliknande samhällen samt dem närmast omgivande landsbygdsdistrikt. Det vill alltså synas, som om den enhetlighet, vilken påkallas med hänsyn till flyttningsförhållandena, icke nödvändigtvis behöver gälla större områden, lika litet som inspektionsområdenas gränser torde kunna följas vid dylik enhetlighets genomförande. Det torde kunna förutsättas, att efter ovannämnda kungörelsers ikraftträdande särskild uppmärksamhet ägnats åt nyantagning och byten av läroböcker inom de delar av respektive inspektionsområden, där flyttningsfrekvensen visat sig påkalla åtgärder för enhetlighets åstadkommande. De orter, som av naturliga skäl böra uppvisa de flesta in- och utflyttningarna, äro emellertid de städer, vilka på grund av sitt skolväsendes omfattning i vissa avseenden befriats från statlig inspektion, nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle. Något undantag för dessa städer ifråga om läroboksantagningen vid folk- och fortsättningsskolor finnes visserligen icke uttryckligen stadgat i samband med kungörelserna den 8 december 1933, men de medgivanden ifråga om befrielse från statlig inspektion, vilka Kungl. Maj:t tidigare givit dem, uppfattas allmänt innebära frihet för dem att fortfarande förfara självständigt beträffande antagning och byten av läroböcker. För att erhålla en uppfattning om in- och utflyttningsfrekvensen ifråga om nämnda städer ha de sakkunniga av vederbörande kommunala folk-

109 skolinspektörer anhållit om uppgifter i detta avseende för läsåret 1933— 1934. Dessa uppgifter te sig i sammanställning sålunda: Inskrivna från annat skoldistr. Folksk. ™ksk. Fortssk. Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Gävle

1113 472 240 142 115 90

28 28

33 61 18 29 8 8

Utskrivna till annat skoldr. Folksk. J 0 * 8 * ; Fortade. 900 440 237 119 112 102

33 57

41 25 242 13 13 2

Anmärkas bör, att ovanstående uppgifter avse den totala in- och utflyttningen och sålunda icke den flyttningsfrekvens, som förekommit mellan vederbörande stad och närliggande skoldistrikt och vilken givetvis måste uppvisa lägre siffror. För att ytterligare undersöka hithörande förhållanden och därvid även inhämta vederbörande kommunala folkskolinspektörers uppfattning om möjligheten att åstadkomma större enhetlighet inom läroboksbeståndet beträffande ovannämnda städer och angränsande landsbygdsdistrikt samt om de åtgärder härför, som lämpligen skulle kunna tänkas vidtagna, har en av de sakkunniga, herr Wirsén, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, besökt ifrågavarande städer och trätt i förbindelse med sagda inspektörer. Av de underrättelser, som därvid inhämtats, har framgått, att det för staden brukade läroboksbeståndet som regel visat sig normerande för den kringliggande landsbygden, och att olägenheten av nyanskaffning av böcker för in- och utflyttade elever inom den sålunda bildade rayonen därför icke visat sig särskilt påfallande. Självfallet måste dock förekommande olikhet i skolformer mellan stad och landsbygd betinga vissa olikheter även ifråga om brukade läroböcker, men härvidlag torde enhetlighet varken vara önskvärd eller genomförbar. Ifråga om den särställning, de ovannämnda sex större städerna såsom skoldistrikt intaga inom de inspektionsområden, till vilka de i viss mening äro att hänföra, ville man samfällt framhålla, att då statens vederbörande inspektör befriats från inspektionsskyldighet ifråga om undervisningen och dess handhavande inom ifrågavarande städer, denna befrielse följdriktigt även måste ha avseende på undervisningens hjälpmedel. För upprätthållande och i möjligaste mån fullständigande av den enhetlighet, som redan kan sägas vara befintlig inom de rayoner, vari de större städerna äro att anse som medelpunkter, förordades en stadgefäst kommunikation mellan de större städernas och statens inspektörer i de inspektionsområden, vilka åtgärderna till nämnda enhetlighets ernående närmast synas ha berört. I samband härmed förutsattes, att en dylik kommunikation även skulle äga bestånd mellan statens inspektörer i de inspektionsområden, som gränsa intill varandra.

110 De sakkunniga, vilka finna sig kunna omfatta de synpunkter, som sålunda framlagts, vilja därför föreslå, att såsom lokala enheter vid antagning av läroböcker för folk- och fortsättningsskolan bestämmas 1) de statliga inspektionsområdena; 2) de städer, vilka enligt Kungl. Maj:ts medgivande äro eller kunna bliva undandragna statlig inspektion med avseende på folkundervisningsväsendet. Därjämte föreslå de sakkunniga, att då fråga är om antagning eller byte av lärobok i skoldistrikt, som gränsar till någon av ovannämnda städer eller till annat statligt inspektionsområde, statens vederbörande folkskolinspektör skall äga att från folkskolinspektören i sådan stad eller i det angränsande inspektionsområdet införskaffa uppgift om, vilken eller vilka läroböcker i ifrågavarande ämne, som brukas i stadsområdet eller den del av det eller de statliga inspektionsområden, till vilket skoldistriktet gränsar. Vid antagning eller byte av lärobok i någon av ovannämnda städer må enahanda uppgifter inhämtas från statens folkskolinspektör i det inspektionsområde, till vilket staden i viss mening är att hänföra, och därjämte i förekommande fall från statens folkskolinspektörer i de inspektionsområden, som gränsa till stadsområdet. Det förutsattes, att vid bestämmandet av läroböcker i angivna gränsområden all hänsyn tages till sålunda föreliggande uppgifter i syfte att främja enhetlighet på läroboksområdet. För underlättande av dylika uppgifters avgivande och jämväl med hänsyn till eljest önskvärd överskådlighet över läroboksbeståndet torde i bruk varande läroböcker inom de för folk- och fortsättningsskolan gällande lokala enheterna böra vara registrerade, lämpligen efter kortsystem. Dylika register med uppgifter bland annat även beträffande tidpunkterna för respektive läroböckers antagning och avförande inom respektive skoldistrikt synas kunna bliva värdefulla även från arkivalisk synpunkt. Ifråga om läroboksbeståndets enhetlighet inom de särskilda skoldistrikten finna de sakkunniga självfallet, att inom samma skoldistrikt på samma åldersstadium ej må användas mer än en lärobok i samma ämne, så framt icke förekomsten av olika skolformer med nödvändighet påkallar undantag i detta avseende. Antagningsförfarandet inom inspektionsområdena. Antagningen av läro- och läseböcker 1 vid folk- och fortsättningsskolor tillgår för närvarande så, att vederbörande skolråd (skolstyrelse) efter vidkommande lärares hörande avger förslag i ärendet, vilket förslag underställes statens vederbörande folkskolinspektörs prövning och av honom gillas eller förkastas. 1

Se not sid. 66.

Ill Den uppgift, som enligt nu gällande stadganden åligger statens folkskolinspektör ifråga om antagning av läro- och läseböcker, är, såsom i det föregående framhållits, dels granskande, dels reglerande. Genom fastställandet av en officiell läroboksförteckning, efter hand kompletterad och jämväl sovrad genom fortsatt granskningsförfarande av härför avsedd central institution, skulle emellertid den statens folkskolinspektör nu åvilande granskningsuppgiften bortfalla, enär skolråd (skolstyrelse) icke ägde att till antagande föreslå andra böcker än sådana, vilka på officiell väg blivit godkända. Till inspektörens bedömande skulle dock kvarstå lämpligheten av föreslagna böcker från mera lokal synpunkt, exempelvis med hänsyn till de skolformer, som inom vederbörande skoldistrikt vore företrädda, varjämte han som för närvarande hade att beakta enhetlighetsoch kostnadssynpunkter. Enligt från statens folkskolinspektörer ingångna svar på de sakkunnigas cirkulärskrivelse av den 22 november 1934 ha inspektörerna i stor utsträckning sökt förbindelse med lärarkåren för överläggningar ifråga om läroboksbeståndets inventering och reglering. I några fall har detta samarbete erhållit fastare form så till vida, att lärarsammanslutningar eller lärarmöten efter anmodan av inspektören utsett kommittéer med uppgift att utgöra rådgivande organ vid inspektörens sida. De sakkunniga finna den sålunda sökta anknytningen helt naturlig, då det skäligen icke torde kunna förutsättas eller krävas, att inspektören med hänsyn till den mångfald av skiftande uppgifter, som ankomma på honom, jämväl skall i alla enskildheter behärska undervisningsmedlen och känna deras praktiska användbarhet i samma mån som den, vilken i sin dagliga gärning handhar dessa undervisningsmedel. Samtidigt torde det befinnas ådagalagt, att de folkskolinspektörer, som etablerat ett mer eller mindre fast samarbete med lärarna, icke önskat dessas rådgivande befogenhet inskränkt till allenast den föreskrivna yttranderätten inom vederbörligt skoldistrikt före skolrådets avgivande av förslag till antagande eller byte av läroeller läsebok. Den uppfattning, som på detta sätt kommit till uttryck, finna sig de sakkunniga kunna dela och anse, att det från flera synpunkter vore lämpligt, ifall folkskolinspektören vid läro- och läseböckers antagande hade vid sin sida en nämnd av lärare från inspektionsområdet, alltså en permanent motsvarighet till de mera tillfälliga läkarkommittéer, vilka redan flerstädes på inspektörernas initiativ äro för handen. Härigenom skulle otvivelaktigt inspektörens arbete väsentligt underlättas, särskilt om nämndens ledamöter komme att representera skilda delar av inspektionsområdet och därmed även en allsidig förtrogenhet med de förhållanden, till vilka det vid bokantagningen gällde att taga hänsyn. Vid bestämmandet av lämpliga antalet ledamöter i den föreslagna nämnden torde hänsyn böra tagas dels till önskvärdheten av att i möjligaste mån erhålla representation för olika skolor och skolformer, dels även

112 till de kostnader, institutionen komme att medföra i form av rese- och traktamentsersättningar vid nämndens sammanträden, vilka dock i intet fall behövde ske oftare än en gång årligen, enär den förberedande behandlingen av förekommande ärenden kunde ske genom kommunikation folkskolinspektören och nämndens ledamöter emellan. I betraktande av att den förenämnda representationen måste avse ej mindre olika former av folk- och småskola än även fortsättningsskola, ha de sakkunniga icke ansett sig kunna sätta antalet ledamöter i inspektionsområdes läroboksnämnd lägre än till fyra, samtidigt som de sakkunniga äro medvetna om, att i många fall en talrikare representation vore påkallad. Under alla förhållanden förutsätta de sakkunniga representation för den första undervisningen och för den egentliga folkskolans A-form och s. k. lägre former, varjämte en av representanterna för den egentliga folkskolan jämväl må vara förtrogen med fortsättningsskolans villkor och arbetssätt. Nämnden må bestå av inom vederbörligt område anställda ordinarie lärare med full tjänstgöring och utses av inspektionsområdets lärarkårer genom sluten omröstning, som förrättas skoldistriktsvis vid lagstadgat sammanträde mellan skolråd (skolstyrelse) och lärarkår. Valresultatet med angivande av röstsiffror inom varje skoldistrikt delgives folkskolinspektören i inspektionsområdet, som har att verkställa den slutliga röstsammanräkningen och på lämpligt sätt kungöra huru densamma utfallit. Nämnden förnyas successivt på så sätt, att vid första valtillfället två av nämndens ledamöter väljas för två år och de två övriga för fyra år, varefter mandattiden för samtliga utgör fyra år. Mandatförnyelse genom omval må icke medgivas. Nämnden handlägger tillsammans med folkskolinspektören och under dennes ordförandeskap ärenden rörande antagning av läro- och läseböcker för folk- och fortsättningsskolan. Den äger att i sådana ärenden besluta, så framt folkskolinspektören och minst två av nämndens ledamöter äro om beslutet ense. I varje annat fall hänskjutes avgörandet automatiskt till skolöverstyrelsen, till vilken protokoll över nämndens förhandlingar vid sådant fall översändes. över av inspektionsområdets läroboksnämnd eller av skolöverstyrelsen fattat beslut med anledning av skolråds (skolstyrelses) förslag till antagning eller byte av läro- eller läsebok äger skolråd (skolstyrelse) besvärsrätt i vanlig ordning. Antagningsförfarandet i de större städerna. Den sålunda föreslagna antagningsnämnden för läro- och läseböcker synes endast böra institueras för de lokala enheter för folkskoleväsendet, vilka utgöras av inspektionsområdena. För den andra gruppen av lokala enheter, nämligen de städer, vilka i viss mening äro eller kunna bliva undandragna statlig inspektion, torde behov av en dylik institution icke föreligga, eftersom sådan lokal enhet utgör ett enda skoldistrikt med prak-

113 tiskt taget en enda skolform. Den av förhållandena påkallade formella olikheten i antagningsförfarandet mellan de båda slagen av lokala enheter behöver dock icke innebära någon principiell åtskillnad. För de här avsedda städernas vidkommande bestämmas läro- och läseböcker för folk- och fortsättningsskolan icke av en pedagogisk institution utan av en förvaltande myndighet, vald av den kommunala representationen och avspeglande dess politiska sammansättning. Inom en sålunda konstituerad skolstyrelse sker antagning av läro- och läseböcker genom enkel omröstning, varvid utslagsrösten säkerligen icke alltid representerar ett självständigt pedagogiskt omdöme. Dessa förhållanden utvisa en väsentlig principiell olikhet mellan antagningsförfarandet i ifrågavarande städer och i inspektionsområdena, beträffande vilka sistnämnda staten i detta avseende genom sina organ förbehållit sig ett avgörande pedagogiskt inflytande. Icke endast från viss enhetlighetssynpunkt då det gäller jämställda enheter utan även av andra lätt insedda skäl vilja de sakkunniga föreslå en utjämning av ovan påpekade olikhet på så sätt, att även beträffande här ifrågavarande städer skolöverstyrelsen i vissa fall skall äga att träffa avgörandet ifråga om antagning och byte av läro- och läseböcker. Bestämmandet av läro- och läseböcker i dessa städer föregås liksom i övriga skoldistrikt av vidkommande lärares hörande. Detta torde merendels tillgå så, att antagningsärendet delgives de olika skolornas lärarekollegier för yttrande, varvid torde förutsättas att som »vidkommande lärare» räknas endast de lärare, vilka i dem åliggande undervisning skola ha att nyttja den eller de böcker, varom fråga är. Ur kollegiernas avgivna yttranden synes kunna utläsas en på pedagogisk erfarenhet grundad uppfattning om lämpligheten hos de böcker, som ställts ifråga till nyantagning, en uppfattning, som torde böra garanteras beaktande jämsides med de synpunkter, vilka kunna vara bestämmande för vederbörande skolstyrelses ställningstagande. För de lokala enheter, varom här närmast är fråga, vilja de sakkunniga därför beträffande antagningsförfarandet föreslå bestämmelser av följande innehåll: Om vid antagning eller byte av läro- eller läsebok i stad, som enligt Kungl. Majrts medgivande i viss mening undandragits statlig inspektion, skolstyrelsens beslut icke överensstämmer med den mening, som representeras av vidkommande lärares majoritet, skall ärendet, åtföljt av yttrande från stadens folkskolinspektör, hänskjutas till skolöverstyrelsen för avgörande. Över skolöverstyrelsens beslut i ärendet äger skolstyrelse besvärsrätt i vanlig ordning. Antagning av läroböcker på prov. Inom folkskolväsendet har merendels förekommit, att en praktisk prövning av viss läro- eller läsebok föregått dess definitiva antagande. De 8 — 352140.

114 sakkunniga finna det angeläget, att detta prövningsinstitut bibehålles, då uppfattningen av en ny läro- eller läseboks användbarhet och lämplighet först kan fullständigas, efter att densamma under tillräckligt lång tid kommit till användning vid undervisningen. Vore det emellertid medgivet, att läro- och läseböcker finge av respektive skolråd (skolstyrelser) antagas på prov utan regulativ, skulle det förhållandet kunna tänkas inträffa, att skoldistrikt genom antagning av böcker på prov för längre tid undandroge sig iakttagandet av de bestämmelser i kontrollerande och reglerande syfte, vilka av Kungl. Maj :t kunna föreskrivas. Därjämte skulle ett oreglerat prövningsförfarande kunna för lärjungarnas målsmän medföra olägenheter från kostnadssynpunkt därigenom, att en till prövning antagen men såsom mindre lämplig befunnen bok måste ersättas med en annan. Det oreglerade prövningsinstitutet skulle sålunda kunna medföra dels till tiden obegränsad användning av böcker, vilka icke vore i laga ordning antagna, dels även täta läroboksbyten. Med beaktande av det praktiska prövningsförfarandets fördelar men i syfte att undanröja antydda befarade olägenheter vilja de sakkunniga ifråga om antagning av läro- och läseböcker på prov vid folk- eller fortsättningsskola föreslå bestämmelser av följande innehåll: Skolråd (skolstyrelse) äger att bland de böcker, som äro uppförda å den officiella läroboksförteckningen eller av en eventuell central granskningsinstitution särskilt angivits såsom medgivna till prövning, antaga lärooch läseböcker på prov utan hinder av de föreskrifter, vilka i övrigt gälla antagning av läro- och läseböcker; läro- eller läsebok, som antagits på prov, får prövas under högst tre läsår, varefter den antingen avföres från läroboksbeståndet eller föreslås till definitiv antagning; läro- eller läsebok, som antagits på prov, får icke åläggas lärjungarna till inköp utan bekostas av skolkommunen.

4. Åtgärder för läroböckernas förbilligande. I sin utredning ha 1927 års skolsakkunniga även diskuterat möjligheten att åstadkomma ett förbilligande av läroböckerna. De vilja i detta avseende framförallt rekommendera en genom skolöverstyrelsen ombesörjd »väsentligen skärpt granskning» av läroböckerna före deras införande vid skolorna. Genom en sådan skärpt granskning, vid vilken även läroböckernas pris skulle prövas, skulle antalet böcker kunna avsevärt minskas, de godkända böckernas upplagor skulle bli större än vad nu är fallet, böckernas framställningskostnader skulle bli förhållandevis mindre och förläggarna skulle befrias från en avsevärd del av de ekonomiska risker, som medfölja förlagsverksamheten. Som en följd härav skulle läroböckerna kunna säljas billigare.

115 De skolsakkunniga diskutera emellertid även andra möjligheter. De ifrågasätta, huruvida ej, om antalet läroböcker minskas och de mera använda läroböckernas upplagor ökas, »författarhonoraret kunde komma att utgå efter en i viss mån reducerad beräkningsgrund». De rikta även uppmärksamheten på möjligheten att vinna en prisnedsättning även för läroverken genom en förenkling av böckernas distribution och undersöka, huruvida ett förbilligande av böckerna kan tänkas åstadkommas genom statliga åtgärder. I detta senare avseende ha de skolsakkunniga riktat uppmärksamheten på möjligheten att upprätta ett statligt läroboksförlag. De ställa sig emellertid av flera skäl bestämt avvisande mot tanken på ett statligt förlag i samband med läroboksmonopol men anse möjligheten att upprätta ett statligt förlag utan läroboksmonopol samt den därmed förknippade frågan om inrättandet ett allmänt statstryckeri vara av den betydelse, att den bör bli föremål för en särskild utredning. Såväl de lärobokssakkunnigas sammansättning som den för deras uppdrag utmätta tiden ha givetvis uteslutit någon undersökning av möjligheterna till statligt förlag eller andra liknande, långt syftande åtgärder. De lärobokssakkunniga anse sig dock böra i någon mån här diskutera andra av de skolsakkunniga berörda omständigheter, som kunna tänkas påverka läroböckernas pris, samt i korthet omnämna en del hithörande förhållanden, som ej blivit föremål för de skolsakkunnigas prövning. För att erhålla en inblick i de förhållanden, som hänföra sig till böckernas framställning och distribution, ha de sakkunniga konfererat med de bland annat för detta ändamål tillkallade särskilda experterna, f. d. hovrättsrådet T. Liljestrand och disponenten C. Z. Hasggström. Därvid har framgått, att författararvodet för läroböcker numera ganska allmänt utgår med 162/3 procent på böckernas bokhandelspris per häftat exemplar. I vissa fall synes det dock vara lägre, nämligen då bokens utgivande av förlaget anses förenat med stora ekonomiska risker. Det förefaller bliva allt vanligare, att arvodet till författaren utbetalas i sin helhet vid bokens utgivande. Om så ej är fallet, brukar det antingen utgå såsom royalty vid viss tid för under redovisningsåret försålda böcker eller utbetalas med ena hälften vid bokens utgivande och med andra hälften, sedan ett visst antal exemplar blivit inom överenskommen tid försålda. Det arvode, som författaren sålunda åtnjuter, synes de sakkunniga ingalunda vara oskäligt högt. Om en bok slår igenom och utgår i stora upplagor, kan visserligen författaren åtnjuta ganska avsevärda inkomster av ifrågavarande bok. Men å andra sidan måste de flesta författare räkna med, att deras arbete blir synnerligen dåligt betalt. Författare, vilkas böcker ej alls eller endast vid ett fåtal skolor blivit införda, erhålla praktiskt taget ingen ersättning för sitt arbete, då den betalning, som utgår för en del av den första upplagan, ofta ej täcker utgifterna för maskinskrivning och illustrationer. Om ej läroboksförfattandet skall stag-

116 nera, måste de ekonomiska risker, som författaren sålunda måste taga, motsvaras av utsikter till bättre inkomster på kommande upplagor, om boken »slår igenom». I varje fall förefaller det ej rimligt att göra just den del av bokens framställningskostnader, som utgöres av författarhonoraret, till föremål för nedpressningsförsök från det allmännas sida. I fråga om bokdistributionen ha vid flera skolor vissa anordningar kunnat vidtagas till förbilligande av lärjungarnas bokinköp. Dock må i detta sammanhang uppmärksammas, att stor ojämnhet råder i fråga om distributionskostnaderna för lärjungar vid olika skolformer. Enligt de affärsregler, som år 1933 antagits att gälla mellan bokförläggare, tillhörande svenska bokförläggarföreningen, och de bokhandlare, som av nämnda förening antagits till kommissionärer, erhålla skolråd, överstyrelse för folkskolor och därmed jämförlig myndighet av förläggare och bokhandlare högst 16 2/s procent rabatt, samt annan partiköpare, t. ex. lärare, högst 12 V» procent rabatt vid köp av folkskoleböcker. I båda fallen skall köparen själv betala frakten. Med folkskoleböcker avses här böcker, som vid köpet äro avsedda att användas i vanlig folkskola, högre folkskola, fortsättningsskola, kommunal mellanskola, kommunal flickskola, yrkes- och lärlingsskola, folkskoleseminarium eller småskoleseminarium. Beviljandet av rabatten är således beroende icke av bokens beskaffenhet, ty här avsedda böcker användas i stor utsträckning även vid andra skolor, utan av vid vilken skolform boken skall användas. Lärjungarna vid t. ex. kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och folkskoleseminarier kunna därför köpa sina böcker till ett avsevärt billigare pris än det, eleverna vid realskolor, enskilda flickläroverk eller gymnasier måste betala för motsvarande böcker. Om ett enskilt flickläroverk omvandlas till kommunal flickskola, komma därmed dess lärjungar i ett gynnsammare läge och erhålla rabatt. Om en kommunal mellanskola förstatligas, inträffar motsatsen. Lärjungarna gå miste om den prisnedsättning, de tidigare åtnjutit. Då till följd av 1927 års riksdagsbeslut under senare år en rad av kommunala mellanskolor förstatligats, har man dock med hänsyn till dessa velat bereda möjlighet att i tvingande fall åtminstone under en övergångstid, som bestämts intill utgången av år 1936, lämna vederbörande skolor ifrågavarande rabatt, ehuru de förvandlats till realskolor. Bestämmande för uppkomsten av dessa olikheter ifråga om rabatten synes ha varit de olika skolformernas förhållande till folkskolan. De skolor, som varit att betrakta såsom påbyggnader på folkskolan, ha kommit i åtnjutande av rabatten, de, som organiserats i analogi med de statliga och enskilda läroverken, ha däremot icke erhållit någon motsvarande förmån. Efter år 1927 är dock denna skillnad svår att upprätthålla, då ju numera såväl de statliga som i regel även de enskilda läroverken bygga på folkskolan som grundskola. Det synes nu fastmer vara skolornas egenskap av kommunala eller icke kommunala, som härvid är bestämmande,

117 ehuru folkskole- och småskoleseminarier därvidlag utgöra undantag. Den omständigheten att de kommunala styrelser, vilka omhänderhaft dessa skolor, kunnat träda i direkt förbindelse med förlagen, har tydligtvis föranlett, att nämnda rabattförmån kunnat beredas lärjungarna. Särskilt har en dylik förbindelse mellan skoldistrikt och förlag fallit sig naturlig beträffande skolorna på orter, som sakna bokhandlare, alltså framförallt i landsbygdsdistrikten. Genom att själva övertaga det distributionsarbete, som eljest skulle ankomma på bokhandeln, ha skoldistrikten lyckats åstadkomma prissänkning på rekvirerade böcker. I detta sammanhang må erinras om, att bokhandeln före år 1933 icke ägde att vid försäljning direkt till skolstyrelser tillämpa den av förlagen lämnade större rabatten av 16 sls procent. Genom de nya, nämnda år antagna försäljningsreglerna ha dock även bokhandlarna rättighet att lämna sådan rabatt. Rabatten kan således numera sägas motsvara det arbete, som bokhandlarna befrias från därigenom, att skolan distribuerar böckerna till sina lärjungar. Från den synpunkten synes det sålunda ej föreligga något skäl, varför ej de statliga och enskilda läroverken skulle få åtnjuta motsvarande förmån, dock under förutsättning att även dessa skolor kunna på ett lika tillfredsställande sätt ordna distributionen av böckerna till lärjungarna. Till 1927 års skolsakkunniga hade ordföranden i svenska bokhandlareföreningen avgivit ett yttrande över hithörande frågor och därvid andragit flera skäl mot utsträckandet av rabattförmånen även till läroverken. De skolsakkunniga ansågo sig visserligen ej kunna i vissa avseenden instämma i vad däri anförts men höllo dock före, att de skäl, som anförts mot ett sådant utsträckande, måste i väsentliga delar vara så vägande, att någon mera vittgående ändring då ej ifrågasattes. Genom 1933 års försäljningsregler ha emellertid hithörande förhållanden i hög grad ändrats, i det att bokhandlarna, även när rabatt beviljas, d. v. s. till ovan uppräknade skolor, fått möjlighet att komma in som mellanhänder mellan förlag och skolmyndighet. De skäl, som i ovannämnda yttrande anförts mot rabattens utsträckande även till läroverken, ha därför ej längre samma bärkraft som vid den tidpunkt, då frågan prövades av de skolsakkunniga. Den anordning, som av de skolsakkunniga ifrågasattes såsom möjlig, nämligen att bokhandlarna skulle beträffande läroböcker för läroverken sänka sina anspråk på provision, »såsom redan skett i fråga om folkskolorna», synes närmast likna den, som skulle kunna tänkas uppkomma, om rabattförmånerna under motsvarande förhållanden komme även läroverken till del. Det för frågan avgörande är emellertid, om läroverken kunna ordna distributionen på ett förmånligt sätt. För folkskolorna ombesörjes denna dels av särskilda vid skolorna eller kommunen anställda tjänstemän, dels av lärare och överlärare. Uppenbart är att försäljningen till lärjungar-

118 na ej kan försiggå utan kostnader för det allmänna, vilka motsvara åtminstone en del av den rabatt, som erhålles på böckerna. Dyrbarast är kanske den del av detta arbete, som ombesörjes av lärarna, i den mån tid därför tages i anspråk, som eljest skulle komma undervisningen till godo. Beträffande läroverken ha de skolsakkunniga anfört, att genom skolöverstyrelsens initiativ en direkt förmedling till lärjungarna av vissa ordböcker och uppslagsböcker kommit till stånd, varigenom dessa böcker kunna förvärvas av eleverna till ett avsevärt billigare pris än bokhandelns. Denna förmedling ombesörjes av rektor och vederbörande lärare. I den mån härtill tid tages från undervisningen eller rektors pedagogiska eller övervakande verksamhet, måste även denna förmedling anses draga kostnader från det allmänna. En på liknande sätt ordnad utvidgning av denna läroverkens bokförmedling till även andra skolböcker kan ej heller gärna tänkas äga rum, utan att det ordinarie skolarbetet därav lider allvarligt men, om ej härför behövlig arbetskraft ställes till läroverkens förfogande genom särskilda anslag från det allmännas sida eller på annat sätt. De sakkunniga vilja dock föreslå, att det närmare utredes, huruvida ej en sådan anordning skulle befinnas ändamålsenlig och de erhållna rabatterna mer än väl svara mot de särskilda bokförmedlingskostnaderna. Självfallet är att dylik bokdistribution icke får förekomma under lektionstid, ej heller utan ersättning åläggas lärare på hans fritid. Från kommunernas sida ha emellertid även andra, i viss mån längre syftande åtgärder vidtagits för att förbilliga läroböckerna. Kommunerna ha ju i detta avseende mycket stora ekonomiska intressen att tillvarataga. De tillhandahålla i stor utsträckning läroböcker avgiftsfritt till folkskolans och i vissa fall även kommunala mellanskolans obemedlade lärjungar samt lämna ofta stor prisnedsättning till mindre bemedlade. På sina håll låta de dessutom även övriga elever komma i åtnjutande av en rabatt, som är avsevärt större än den de själva erhålla från förlag eller bokhandlare. För att kunna lämna dessa olika prisnedsättningar måste kommunerna åtaga sig ganska stora ekonomiska bördor och ha för att lätta på dessa sökt sig fram även längs andra vägar än dem, som här ovan berörts. I vissa fall ha kommunerna eller deras styrelser själva låtit trycka läroböcker. Härigenom ha med stor sannolikhet åtskilliga, ej så betydelselösa besparingar vunnits. Möjligheterna att på denna väg åstadkomma besparingar äro dock begränsade och medföra tvivelsutan stora risker. Det vore säkerligen ej lämpligt, om kommunerna eller deras styrelser i någon större utsträckning idkade förlagsverksamhet. De försök, som hittills gjorts i här berörda riktning, ha även, såvitt de äro för de sakkunniga kända, inskränkt sig till sådana böcker, som uteslutande eller åtminstone huvudsakligen bestå av sammanställningar av tidigare publicerat material, t. ex. sångböcker. Därvid synas en eller flera perso-

119 ner ha erhållit uppdrag att för vederbörande styrelses räkning utvälja och sammanställa de sånger, som ansetts lämpade för ifrågavarande skolor. Helt annan och svårare skulle uppgiften bliva, om den syftade till ett författande. En sådan förskjutning av kommunernas verksamhet skulle dessutom medföra mycket stora risker för undervisningen. Även mycket erfarna förlag råka ut för misstag vid bedömningen av läroboksmanuskript, så att de till utgivande understundom godtaga böcker, som sedan ej visa sig lämpliga för undervisningen. Sådana av olika anledningar mer eller mindre misslyckade läroböcker göra i regel ej någon större skada för undervisningen, emedan de icke alls eller i mycket ringa utsträckning och i så fall i regel endast under kort tid komma till användning vid skolorna. De felbedömda läroböckerna bliva förlagens förluster och ingå, kan man säga, i de ekonomiska risker, som dessa måste räkna med. För en kommun eller en kommunal styrelse ställer det sig emellertid annorlunda. Om en styrelse låtit trycka en bok och således haft ekonomiska utlägg därför, är den med stor sannolikhet mycket obenägen att förlora de utlagda pengarna, om den kan undvika detta. Frestelsen blir därför mycket stor att använda boken vid undervisningen, även om den visar sig vara mindre lämplig, ända tills upplagan förbrukats. Den kommun, som själv trycker sina böcker, blir ej heller i tillfälle att för sina skolor välja den bästa läroboken. Omfattningen av rent kommunal förlagsverksamhet torde ännu vara ganska ringa och synes näppeligen kunna bliva för handen annat än inom de av rikets skolkommuner, som i pedagogiskt avseende äro undandragna statlig inspektion och sålunda äga självständighet vid antagning och byten av läroböcker samt därjämte inom kommunen äga sådana avsättningsmöjligheter, att verksamheten kan tänkas bringa önskade fördelar, även om den begränsas till detta avsättningsområde. Ingenting torde dock hindra, att ett kommunalt läroboksförlag efter hand utvidgar sin marknad genom att tillhandahålla även andra skolkommuner de böcker, det producerar, under förutsättning att sistnämnda kommuner, där så påfordras, vunnit vederbörande myndighets medgivande beträffande anskaffning av just dessa böcker. Transaktionen mellan producent och avnämare blir för sådant fall i viss utsträckning densamma som mellan enskilt förlag och kommun. Fäster man emellertid i första hand avseende vid det kommunala läroboksförlagets till den egna kommunen begränsade bokmarknad, synes det högst antagligt, att den fria konkurrensen på läroboksområdet härvidlag vid frånvaron av lämpligt regulativ helt elimineras, eftersom samma kommunala myndighet bestämmer såväl över bokproduktion som antagning av böcker och det knappast är tänkbart, att den skulle underlåta att vid förefallande behov gynna sitt eget företag, oavsett hur pass lyckosamt det råkat bliva från kvalitativ synpunkt. Av kommunerna har emellertid även en annan metod prövats till läroböckernas förbilligande. I de fall, då vederbörande skola funnit en på

120 ett förlag utgiven och redan prövad lärobok lämplig, har skolstyrelsen träffat överenskommelse med förlaget i fråga om utgivande för styrelsens räkning av en särskild upplaga därav, som i sin helhet inköpts av styrelsen. En sådan upplaga har, under förutsättning att ett tillräckligt stort antal exemplar beställts, kunnat inköpas till ett avsevärt billigare pris än det för motsvarande lärobok eljest i bokhandeln gällande. Uppenbart är att vid sådana överenskommelser ej så stora risker ur pedagogisk synpunkt föreligga som när de kommunala styrelserna själva låta utgiva böcker. Skolan kan bland flera redan föreliggande läroböcker välja den, som anses vara den bästa, och kan företaga sitt val med ledning av redan förhandenvarande erfarenheter. Fara förefinnes givetvis även i detta fall, att styrelsen vid sitt val av lärobok låter de ekonomiska synpunkterna vara allt för mycket bestämmande. Detta riskmoment förefinnes dock även under vid vanliga läroboksval föreliggande förhållanden, då ju priset alltid i viss mån influerar på valet av lärobok. Förutsättningen för, att här ifrågavarande metod skall kunna komma till användning, är emellertid dels att bokdistributionen ombesörjes av skolan eller dess styrelse, eventuellt på så sätt, att överenskommelse träffas med viss bokhandlare, dels att tillräckligt stor upplaga beställes. För att tillräckligt stor upplaga skall kunna tryckas, måste den årliga åtgången av läroboken vara så pass stor, att upplagan förbrukas under en ej allt för utsträckt tidsperiod. Av denna anledning kan metoden ifrågakomma endast inom större skoldistrikt eller under den förutsättningen, att flera distrikt förena sig om en och samma upplaga. Metodens användning är således begränsad även inom folkskolan och synes ej alls eller åtminstone endast i ett fåtal fall kunna ifrågakomma vid läroverken. Beträffande ingåendet av sådana överenskommelser, varom här är fråga, finna de sakkunniga, att dessa icke kunna förutsättas annat än mellan förlag och skolkommuner och sålunda icke mellan förlag och lokal enhet av vidare karaktär, t. ex. statligt inspektionsområde. Ett dylikt är nämligen ingen ekonomiskt administrativ enhet, och någon annan garanti än den ekonomiska vid köp av läroböcker direkt från förlaget bör varken kunna krävas eller givas. I ovan nämnda prisnedsättningar enligt denna metod har prisreduktionen kunnat åstadkommas bl. a. genom att skolan övertagit läroboksdistributionen. Kostnaderna härför måste emellertid på ett eller annat sätt täckas av kommunen i form av löner eller arvoden m. m. Bokhandelns fullständiga eliminerande såsom distribuerande faktor kan från det allmännas synpunkt ställa sig ekonomiskt fördelaktigt endast för sådant fall, att kommunen kan finna ett distributionsorgan, som arbetar billigare än bokhandeln. Den nu skildrade metoden erbjuder tydligen åtskilliga möjligheter till besparingar för kommunerna. Å andra sidan är den lika uppenbart förenad med vissa vådor ur pedagogisk synpunkt, om den ej handhaves med

121 tillräcklig försiktighet och med ögonen öppna för nödvändigheten, att läroboksbeståndet städse motsvarar de pedagogiska kraven. Av denna orsak är det angeläget, att dessa »kommunala upplagor» ej beräknas för någon längre tidsperiod utan kunna på ett ändamålsenligt sätt förnyas och utbytas. Under granskningen av nu brukade läroböcker för folkskolan ha de sakkunniga i flera fall kunnat konstatera en anmärkningsvärd konservatism beträffande en eller annan en gång antagen lärobok, trots att densamma varit påtagligt underlägsen andra motsvarande böcker i ungefär samma prisläge. Innebure en dylik konservatism ekonomiska fördelar, skulle man kunna befara, att den erhölle utsträckt varaktighet till uppenbart men för undervisningens standard.

122 IV. Sammanfattning. Syftet med de framlagda förslagen kan sammanfattas på följande sätt. Läroboksproduktionen skulle under bibehållen fri och öppen konkurrens mellan olika förlag och författare länkas in på sådana banor, att marknaden bleve väl försedd med uteslutande goda och för sitt ändamål lämpliga läroböcker. Den rikliga tillgången på läroböcker, som nu, i viss mån med rätta, betraktas som ett missförhållande, skulle då, allt eftersom systemet med i lokala enheter genomförd läroboksgemenskap praktiserades och fulländades, befinnas vara en alltigenom nyttig företeelse, ägnad att uppehålla en hög standard hos vårt undervisningsväsende. 1. Central läroboksgranskning. Förutom de smärre ändringar och tillägg i gällande stadgor för de olika i förslaget avsedda undervisningsanstalterna, som av de sakkunniga i korthet berörts (s. 89), torde ett genomförande av sådan central granskning, som föreslagits, påkalla bestämmelser dels rörande de officiella läroboksförteckningarna och dels rörande nämnden för central granskning av läroböcker. Ifrågavarande bestämmelser skulle på ett visst område ersätta en gällande författning, nämligen kungörelsen den 28 maj 1920 (nr 259) angående bestämmande av läroböcker för kristendomsundervisningen vid vissa läroanstalter i riket, vilken därför enligt förslaget skulle upphävas, när det nya granskningsförfarandet trädde i tillämpning. A. I samband med utfärdandet av de officiella läroboksförteckningarna synas bestämmelser böra meddelas av huvudsakligen följande innehåll: Kungl. Maj:t utfärdar förteckningar över inom landet utgivna läroböcker, som efter företagen granskning medgivas till bruk vid undervisningen och till obligatoriskt inköp av eleverna vid: dels allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och under skolöverstyrelsens inseende stående enskilda läroanstalter; dels ock folk- och fortsättningsskolor. För beredning av ärende rörande läroböcker för bruk vid nämnda undervisningsanstalter samt handhavandet av den redaktionella tillsynen över ifrågavarande förteckningar finnes en nämnd (nämnden för central läroboksgranskning).

123 Kungl. Maj:t avgör frågor rörande läroböckers upptagande å sådan förteckning, varvid eventuellt föreskrives visst villkor eller förbehåll, samt rörande läroböckers utgallring. Som lärobok betraktas även ny, omarbetad eller utökad upplaga av å förteckning upptagen lärobok. Kungl. Maj:t beslutar vidare rörande visst villkor eller förbehåll med avseende å användandet av å förteckning upptagen bok. Å särskilda läroboksförteckningar upptagas läroböcker, som av Kungl. Maj:t hänvisats till praktisk pedagogisk prövning. Beträffande sådan till prövning hänvisad lärobok, avsedd för bruk vid allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och under skolöverstyrelsens inseende stående enskilda läroanstalter, skall gälla följande: Ansökning att vid en läroanstalt få bruka en till sådan prövning hänvisad lärobok skall ingivas till skolöverstyrelsen, som däröver meddelar beslut. Medgives det en läroanstalt att antaga en lärobok till prövning, brukas denna på prov under tre läsår. Bruket kan dock dessförinnan avbrytas på grund av beslut av skolöverstyrelsen. Vid slutet av varje läsår ingives till skolöverstyrelsen av läroanstalten redogörelse rörande de erfarenheter och resultat, som därunder framgått vid bokens användning. Skolöverstyrelsen överlämnar efter prövningstidens slut redogörelserna jämte eget utlåtande i ärendet till förberörda granskningsnämnd, som underställer Kungl. Majrts prövning frågan om lärobokens godkännande. Beträffande till prövning hänvisad lärobok, avsedd för bruk vid folkoch fortsättningsskolor, skall gälla följande: Skolråd (skolstyrelse) äger att, utan hinder av de föreskrifter, vilka i övrigt gälla för antagning av lärobok, antaga sådan lärobok på prov. Läroboken prövas under högst tre läsår och får därunder icke åläggas lärjungarna till inköp utan bekostas av skolkommunen. Vid slutet av varje läsår ingiver skolrådet (skolstyrelsen) till statens vederbörande folkskolinspektör redogörelse rörande de erfarenheter och resultat, som därunder framgått vid bokens användning. Folkskolinspektören insänder redogörelsen jämte yttrande däröver till skolöverstyrelsen, som förfar på sätt ovan föreskrivits beträffande för högre läroanstalter avsedd- bok. Skolstyrelse i stad, vars folkskoleväsende undandragits statlig inspektion, insänder sådan redogörelse direkt till skolöverstyrelsen. De sakkunniga förutsätta, att det — i enlighet med vad de sakkunniga i betänkandet (s. 29—33) förorda — genom särskilda anvisningar bringas till vederbörande undervisningsanstalters kännedom, såväl i vilka ämneD läroböckerna helt undantagas från den nu ifrågavarande centrala granskningen och därför icke upptagas å de officiella läroboksförteckningarna, som ock i övrigt, vilka olika slag av vid ifrågavarande undervisningsanstalter använda böcker som ställas utanför granskningen.

124 B. För granskningsnämnden synas böra gälla i huvudsak följande bestämmelser : Nämnden har till huvudsaklig uppgift, dels att i enlighet med de bestämmelser, som utfärdats rörande officiella läroboksförteckningar, på sätt nedan närmare angives, med biträde av särskilt utsedda sakkunniga och experter, verkställa utredningar och till Kungl. Maj:t avgiva förslag i ärenden rörande a) upptagande å dylik förteckning av till bruk vid samma eller motsvarande skolform förut icke godkänd lärobok; b) godkännande av lärobok, som uppförts å förteckning över till praktisk pedagogisk prövning hänvisade böcker; c) utmönstring av lärobok, som upptagits å förteckning över godkända läroböcker; d) upptagande å läroboksförteckning av ny, omarbetad eller utökad upplaga av lärobok i stället för lärobok, som upptagits å förteckning över för samma eller motsvarande skolform godkända läroböcker; samt e) föreskrift om visst förbehåll eller villkor för användande av lärobok, som upptagits å förteckning å godkända böcker; dels ock att i de officiella läroboksförteckningarna ej mindre verkställa av Kungl. Maj:t beslutade ändringar än även införa såsom nya läroböcker icke ansedda nya upplagor, med eventuell anvisning att särskilt tryckt uppgift på de vidtagna ändringarna skall ställas till undervisningens förfogande, ävensom i övrigt verkställa nödiga redaktionella rättelser, såsom införande av ändrad titel å lärobok eller uppgift å efter läroboks godkännande skedd prisreducering eller medgiven rabattförmån. Nämnden, som bör låta sig angeläget vara att erhålla överblick över läroboksbeståndet och för undervisningsväsendet betydelsefulla förhållanden å läroboksmarknaden, åligger ock i övrigt, att till Kungl. Maj:t avgiva yttranden i sådana till dess verksamhetsområde hörande ärenden, som remitteras till densamma, ävensom att i erforderliga fall opåmint hos Kungl. Maj:t göra framställningar i frågor, som falla inom nämnda område. Nämnden består av fem medlemmar. Ordföranden och tre medlemmar jämte tre suppleanter förordnas av Kungl. Maj:t tillsvidare för en tid av fyra år. Såsom femte medlem inträder en ledamot av skolöverstyrelsen, vilken överstyrelsen därtill förordnar. En sekreterare hos nämnden förordnas av Kungl. Maj:t tillsvidare för en tid av ett år. Sekreteraren åligger bland annat: att mottaga och diarieföra till nämnden inkommande ärenden, att, i den mån sådant av nämnden åt honom uppdrages, bereda desamma till föredragning, företaga beslutade utredningar och verkställa förekommande föredragningar inför nämnden,

125 att ansvara för expedierandet av nämndens beslut, samt att under redogöraransvar omhänderhava de expensmedel, som ställas till nämndens disposition, och över sin förvaltning avgiva redovisning till riksräkenskapsverket. Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta ärendena därtill föranleda. Därvid bör tillses, att ärenden rörande läroböcker för folk- och fortsättningsskolan utsättas att handläggas å annan tid än övriga ärenden. Vid förfall för den av Kungl. Maj:t förordnade ordföranden inträder nämndens äldste medlem i hans ställe. Samtliga medlemmar deltaga i besluten, när dessa avse fråga om utseende av ämnesexpert; läroboks godkännande; fastställande av, huruvida förslag till ändringar i en läroboksupplaga skola medföra, att ny omarbetad (utökad) upplaga anses föreligga; godkännande av ny upplaga; eller utmönstring av lärobok. I övriga fall är nämnden beslutför, därest fyra medlemmar deltaga i besluten. Ordföranden har därvid utslagsröst. Nämnden förfogar över ämnesexperter (speciellt sakkunniga), som efter förslag av nämnden i nödigt antal utses av Kungl. Maj:t, samt en, likaledes av Kungl. Maj:t utsedd, expert rörande tryckeri- och förlagsärenden. De för nämnda experter utfärdade förordnandena gälla tillsvidare under viss tid. En av ärkebiskopen utsedd sakkunnig prästman skall härjämte av nämnden anlitas att biträda vid expertgranskning av läroböcker i kristendom. Följande närmare bestämmelser skola gälla för nämndens handläggning av nedannämnda ärenden: a) Godkännande av ny lärobok. Vid granskning av nya läroböcker, avsedda att godkännas för skolbruk, ingivas böckerna i minst sju exemplar, antingen i färdigt skick eller i tryckkorrektur. I sistnämnda fall avgives summariskt utlåtande och slutlig prövning sker först, när boken ifråga företetts i färdigt skick. Nämnden anlitar en eller två ämnesexperter, allt efter tillgången i det förekommande fallet på expertis inom nämnden. Tillvägagångssättet vid granskningen är följande: Ordföranden tillställer utan dröjsmål av de ingivna exemplaren nämndens övriga medlemmar och den eller de experter, som skola anlitas, var sitt. Medlemmarna och experterna inlämna inom fjorton dagar till ordföranden sina utlåtanden i ärendet. Utlåtandena motiveras av experterna alltid, men av medlemmarna endast, då de yrka underkännande av läroboken eller uppställa vissa villkor eller förbehåll för godkännande. Ha såväl medlemmarna som experterna uttalat sig för, att läroboken bör godkännas, må expertutlåtandena delgivas medlemmarna och dessa in-

126 sända sina vota per capsulam. Ordföranden protokollför det sålunda fattade beslutet och låter justera det genom två medlemmar, som han därtill anmodar. Föreligger yrkande av någon av nämndens medlemmar eller experterna, att läroboken må underkännas eller om visst villkor eller förbehåll för godkännande, sammankallas nämnden och ärendet avgöres genom omröstning. I varje fall underställes härefter frågan om lärobokens upptagande å läroboksförteckning Kungl. Majrts prövning. b) Granskning av n y a upplagor. D å förslag till ny upplaga (ej nytryck) skall granskas, ingivas till nämnden i minst sju exemplar noggranna med hänvisningar försedda uppgifter på de ändringar, som föreslås eller vidtagits, åtföljda, i s a m m a antal exemplar, antingen av den n y a upplagan i färdigt skick eller i tryckkorrektur, eller ock, om ej avsevärda ä n d r i n g a r föreslås, den förut godkända upplagan. N ä m n d e n prövar och avgör först, h u r u v i d a de angivna ä n d r i n g a r n a föranleda, att en ny, omarbetad upplaga bör anses föreligga. Avgörande ä r h ä r v i d frågan, om den nya upplagan låter sig bruka vid undervisningen i en klassavdelning samtidigt med den godkända upplagan. F i n n e r nämnden, att de förändringar, som föreslagits, må införas i läroboken, u t a n att denna fördenskull skall anses som ny upplaga, skall läroboken i färdigt skick företes för nämnden, innan den av denna medgives till skolbruk. F i n n e r nämnden däremot, att en ny, omarbetad upplaga föreligger, bet r a k t a s denna såsom ny lärobok och skall såsom sådan granskas. Härvid prövar ordföranden preliminärt, h u r u v i d a förändringarna äga den betydelse, att förslaget behöver remitteras till experter. Anser han, att så icke ä r fallet, föredrages ärendet inför nämnden vid nästkommande sammanträde. Nämndens beslut rörande förslag om godkännande av ny, omarbetad u p p l a g a underställes Kungl. Maj:ts prövning endast, om nämnden föro r d a r upplagans upptagande å läroboksförteckning (med eller u t a n visst förbehåll eller tillägg) i stället för den förut godkända upplagan. 2. Förfarandet för åstadkommande av viss läroboksgemenskap. Skilda förslag ha framlagts beträffande folk- och samt beträffande högre läroanstalter.

fortsättningsskolor

A. Högre läroanstalter. . Förslagets räckvidd. Under tillämpningen av de i förslaget innefattade bestämmelserna skulle falla allmänna läroverk, kommunala flickskolor, k o m m u n a l a mellanskolor samt de statsunderstödda p r i v a t a läroanstalterna. U n d a n t a g n a äro de läroanstalter och linjer, som i fråga om läroböcker

127 regleras av stadgan för högre folkskolor. De sakkunniga erinra om, vad de ovan (s. 89) uttalat rörande en framtida reglering med avseende å sistberörda läroanstalter. Förslaget har erhållit en geografisk begränsning genom att de sakkunniga icke varit i stånd att framlägga förslag rörande lokal enhetlighet för skolor inom det å kartan utmärkta s. k. Stockholmsområdet. Förslagets bestämmelser i sammandrag. 1. Bestämmelser rörande »skarvböcker»: Den å kartan angivna indelningen i lokala enhetsområden (s. k. lokala enheter) skall tjäna till grund för särskilt förfarande med avseende å antagning av »skarvbok» och sådan antagen boks utbyte mot annan »skarvbok». En huvudman inom varje lokal enhet utgör förmedlande instans mellan skolorna inom enheten och skolöverstyrelsen. Hans uppgift som sådan är av rent expeditionell art. Som huvudman fungerar rektorn vid det högre allmänna läroverket eller, om två eller flera högre läroverk finnas inom enheten, den av rektorerna, som skolöverstyrelsen härtill utser. Då gemenskap beträffande en »skarvbok» genomföres, upprätta ämneskonferenserna vid de skolor, som tillhöra enheten, på uppmaning av huvudmannen var för sig motiverat förslag till gemensam lärobok. Förslag från varje skola ingives till huvudmannen, beledsagat av utlåtande av rektor (respektive styrelse eller inspektor för privat skola) ävensom uppgift på antalet vid frågans behandling närvarande medlemmar av vederbörande ämneskonferens och, därest votering förekommit, jämväl rörande röstsiffror, ävensom de uttalanden, som eventuellt avgivits till konferensprotokollet. Förslagen med tillhörande handlingar överlämnas till skolöverstyrelsen. överstyrelsen fastställer till användande den lärobok, som vunnit de flesta rösterna, eller återförvisar ärendet tillika med motiverat utlåtande, innefattande förslag till lärobok. Ärendet upptages i det senare fallet ånyo till behandling inom enheten, såsom ovan sagts. Därefter fastställer skolöverstyrelsen lärobok. Förslag till byte av sådan på nu beskrivet sätt antagen lärobok mot annan »skarvbok» väckes av ämneskonferens inom enheten. Förslaget underställes de olika skolorna och behandlas som vid införandet av dylik bok. Har förslaget vunnit flertalet av de sammanlagda rösterna inom samtliga ämneskonferenser, överlämnas det till skolöverstyrelsen, som bifaller eller avslår detsamma. Om särskilda skäl föreligga, meddelar överstyrelsen på därom gjord framställning från viss skola dispens med avseende å lärobok.

128 2. Särskilda bestämmelser, beträffande nederskolor å samma ort eller i dess närmaste omgivning: Som huvudman inom den av nämnda nederskolor bildade enheten (s. k. ortsenhet) fungerar den av rektorerna å ifrågavarande ort, som skolöverstyrelsen därtill utser. På anmaning av skolöverstyrelsen sammankallar huvudmannen de lärare, som tillhöra de olika ämneskonferenserna vid dessa skolor eller också representanter för dessa konferenser till ett möte. Huvudmannen uppmanar genom rektorerna (respektive styrelse eller inspektor för privat skola) vederbörande ämneskonferenser att taga under omprövning, om och i vad mån gemenskap må vara önskvärd med avseende å läroböcker i olika ämnen. Om så befinnes lämpligt, låter huvudmannen sammankalla medlemmarna vid skolornas samtliga ämneskonferenser eller representanter för dessa konferenser till rådplägning rörande gemensam lärobok i visst ämne. Väcker härefter ämneskonferensen vid en skola förslag om, att en viss lärobok i ifrågavarande ämne må vara gemensam för vederbörande undervisningsanstalter, ingives detta förslag till huvudmannen, beledsagat av yttranden av rektor (respektive skolstyrelsen eller inspektor) och ämneskonferens samt de övriga uttalanden, som kunna ha gjorts till konferensprotokollet ävensom uppgift på antalet vid frågans behandling närvarande medlemmar av vederbörande konferens och, därest votering förekommit, jämväl rörande röstsiffror. Om huvudmannen finner lämpligt, sammankallar han med anledning härav medlemmarna av ifrågavarande skolors ämneskonferenser eller representanter för dessa till rådplägning rörande det väckta förslaget. I varje fall hålles detta förslag ävensom bifogade uppgifter och yttranden tillhanda för vederbörande rektorer (respektive skolstyrelser eller inspektörer) och medlemmarna av konferenserna. Förslaget jämte handlingarna i ärendet upptagas för prövning vid ämneskonferenser, som ej förehaft detsamma. Från varje skola, där ärendet sålunda förekommit, insändas därpå till huvudmannen uppgift om antalet i frågans handläggning deltagande konferensmedlemmar eller, därest votering förekommit, röstsiffror rörande denna, ävensom yttranden av rektor och ämneskonferens samt de uttalanden, vilka kunna ha gjorts till protokollet. Huvudmannen insänder handlingarna i ärendet till skolöverstyrelsen i och för prövning och avgörande. Om både rektor (respektive skolstyrelse eller inspektor) och ämneskonferens vid en skola avstyrkt det gjorda förslaget, undantages denna skola från skolöverstyrelsens prövning av frågan, om och i vilken utsträckning förslaget må bifallas. Har rektor (respektive skolstyrelse eller inspektor) men ej ämneskonferens eller konferensen men ej rektor vid en skola tillstyrkt förslaget om viss läroboksgemenskap, äger skolöverstyrelsen däremot befogenhet att,

129 om så prövas lämpligt, fastställa läroboken till bruk även vid denna undervisningsanstalt. I sistnämnda fall ävensom då både rektor (respektive skolstyrelse eller inspektor) och ämneskonferens vid en skola uttalat sig för förslaget, har skolöverstyrelsen att särskilt för varje skola pröva ärendet och bifalla eller avslå framställningen. Förslag till byte av lärobok, som på nu föreskrivet sätt antagits såsom gemensam för två eller flera skolor inom ortsenheten väckes av en ämneskonferens vid en av ifrågavarande skolor och behandlas därefter i tillämpliga delar som ovan sagts. Om det vid handlingarnas överlämnande till huvudmannen befinnes, att flertalet av ämneskonferensernas samtliga medlemmar förkastat förslaget, har detta förfallit. Har förslaget däremot vunnit majoritet inom ämneskonferenserna, underställes det skolöverstyrelsen för bifall eller avslag. Beslutet avser samtliga de skolor, vid vilka läroboksgemenskap råder i ifrågavarande avseende. Eektor (respektive skolstyrelse eller inspektor) och ämneskonferens vid en skola, som dittills ingått i ifrågavarande läroboksgemenskap, äga dock att göra särskild framställning till överstyrelsen om att för sin del få bruka den föreslagna boken, överstyrelsen avgör jämväl i detta fall. Vid utbyte av gemensam lärobok böra också sådana skolor å orten, som dittills icke varit inbegripna i läroboksgemenskapen i ämnet, såväl deltaga i rådplägningen som fatta formlig ståndpunkt till förslaget. Därest både rektor (respektive skolstyrelse eller inspektor) och ämneskonferens vid sådan skola, som sist nämnts, avvisa förslaget, fastställes ej läroboken för skolans del, medan däremot, om antingen rektor eller ämneskonferens tillstyrka detsamma, skolöverstyrelsen har att bestämma, huruvida också denna skola må inbegripas i den ifrågavarande enheten rörande lärobok. Vid sammanräkningen av de röster, som avgivits vid olika ämneskonferenser, tages likväl icke hänsyn till de röster, som företes från skola, som förut icke varit delaktig i den ifrågavarande gemenskapen med avseende å lärobok. B. Folk- och

fortsättningsskolor.

1. De statliga inspektionsområdena: Nämnda områden utgöra lokala enheter för åstadkommande av läroboksgemenskap beträffande nu ifrågavarande skolor. I inspektionsområde skall finnas en läroboksnämnd. Nämndens ledamöter, fyra stycken, väljas av områdets lärarkårer genom sluten omröstning skoldistriktsvis. Sådant val förrättas å lagstadgat sammanträde mellan skolråd (skolstyrelse) och lärarkår. Valresultatet med angivande av röstsiffror inom varje skoldistrikt delgives folkskolinspektören i inspektions9 — 352140.

130 området, som har att verkställa den slutliga röstsammanräkningen och på lämpligt sätt kungöra h u r u densamma utfallit. Vid första valtillfället väljas två av nämndens ledamöter för två år och de två övriga för fyra år. Vid följande val utgör mandattiden fyra år. Omval av ledamot må ej ske. Nämnden handlägger tillsammans med folkskolinspektören och under dennes ordförandeskap ärenden rörande antagning av läroböcker för folk- och fortsättningsskolan. Den äger att i sådana ärenden besluta, så framt folkskolinspektören och minst t v å av nämndens ledamöter äro om beslutet ense. I varje annat fall hänskjutes avgörandet automatiskt till skolöverstyrelsen, till vilken protokoll över nämndens förhandlingar vid sådant fall översändes. ö v e r av läroboksnämnd eller skolöverstyrelsen fattat beslut med anledning av skolråds (skolstyrelses) förslag till antagning eller byte av lärobok äger skolråd (skolstyrelse) besvärsrätt i vanlig ordning. 2. De städer, vilka enligt Kungl. Maj:ts medgivande äro eller k u n n a bliva u n d a n d r a g n a statlig inspektion med avseende på folkundervisningsväsendet: N ä m n d a städer skola utgöra lokala enheter för åstadkommande av läroboksgemenskap beträffande nu ifrågavarande skolor. Om vid antagning eller byte av lärobok i stad, som enligt Kungl. Maj:ts medgivande i viss mening undandragits statlig inspektion, skolstyrelsens beslut icke överensstämmer med den mening, som representeras av vidkommande lärares majoritet, skall ärendet, åtföljt av yttr a n d e från stadens folkskolinspektör, hänskjutas till skolöverstyrelsen för avgörande. ö v e r skolöverstyrelsens beslut i ärendet äger skolstyrelse besvärsrätt i vanlig ordning. 3. Då fråga är om antagning eller byte av lärobok i ett inom statligt inspektionsområde beläget skoldistrikt, som gränsar till någon av ovan avsedda städer eller till a n n a t statligt inspektionsområde, skall statens vederbörande folkskolinspektör äga, att från folkskolinspektören i sådan stad eller i det angränsande inspektionsområdet införskaffa uppgift om, vilken eller vilka läroböcker i ifrågavarande ämne, som brukas i stadsområdet eller den del av det eller de statliga inspektionsområden, till vilket skoldistriktet gränsar. Vid antagning eller byte av lärobok i någon av städerna må enahanda uppgifter i n h ä m t a s från statens folkskolinspektör i det inspektionsområde, till vilket staden i viss mening ä r att hänföra, och därjämte i förekommande fall från statens folkskolinspektörer i de inspektionsområden, som gränsa till stadsområdet. 4. A n t a g n i n g av läroböcker på prov. Skolråd (skolstyrelse) äger att bland de böcker, som å den officiella läroboksförteckningen upptagits såsom godkända eller hänvisade till

131 praktisk pedagogisk prövning, antaga läroböcker på prov u t a n hinder av de föreskrifter, vilka i övrigt gälla för antagning av läroböcker; lärobok, som antagits på prov, får prövas under högst t r e läsår, varefter den antingen avföres från läroboksbeståndet eller föreslås till definitiv a n t a g n i n g ; lärobok, som antagits på prov, får icke åläggas lärjungarna till inköp u t a n bekostas av skolkommunen. 3. Kostnader. De i förslaget innefattade å t g ä r d e r n a för åstadkommande av en ökad lärobokskontroll skulle k r ä v a vissa kostnader. De sakkunniga ha vid bedömningen av dessa kostnaders storlek bortsett från de jämförelsevis obetydliga tryckningskostnader, som skulle åsamkas statsverket genom ett fortsatt vidmakthållande av de nu uppr ä t t a d e läroboksförteckningarnas aktualitet. I viss mån finge m a n därvid tillgripa utgivande av supplement till förteckningarna. För den centrala läroboksgranskningen ha de sakkunniga (s. 80) beräkn a t en årlig kostnad av sammanlagt högst 15 200 kronor. Det för folk- och fortsättningsskolorna föreslagna förfarandet för åstadkommande av viss läroboksgemenskap skulle allenast k r ä v a kostnader, såvitt anginge de rese- och traktamentsersättningar, som skulle u t g å till ledamöterna av respektive antagningsnämnder. E n beräkning av det totala beloppet av dessa ersättningar h a r av n a t u r l i g a skäl varit svår att göra. De sakkunniga ha dock funnit, att sistberörda kostnader säkerligen icke kunna komma att överstiga 7 000 kronor för år. 4. Bokförmedling. Slutligen få de sakkunniga erinra om, att de anse (s. 118) en utredning påkallad rörande det ekonomiska utbyte som skulle vinnas av en till respektive läroanstalter förlagd bokdistribution, under förutsättning att för folkskolan och dess överbyggnader tillämpade rabatter även komme a t t medgivas för läroverk m. fl. läroanstalter. 5. Interimsförfarande. Läroboksförteckningarnas utfärdande utgör en förutsättning för det granskningsförfarande, som enligt de sakkunnigas mening bör anordnas. I enlighet därmed synes fastställelse av läroboksförteckningarna böra ske samtidigt med att instruktion utfärdas för granskningsnämnden och medlemmar av densamma utses. De sakkunnigas förslag rörande en granskningsnämnd torde emellertid böra föranleda framställning från K u n g l . Maj:t till riksdagen samt, i händelse n ä m n d a framställning bifallés, utarbetande av administrativa bestämmelser i ämnet. Uppenbart sy-

132 nes vara, att, under den tid, som kan beräknas förflyta vid förslagens behandling, nya läroböcker kunna förväntas utkomma, och att dessa, i den mån de befinnas motsvara sitt ändamål, böra ställas till undervisningens förfogande. De sakkunniga hemställa därför, att anstalter må träffas för att fullständiga läroboksförteckningarna, innan de fastställas av Kungl. Maj:t.

133 V. Särskilt yttrande av herr Sefve. Då min uppfattning av hur läroböckerna lämpligen böra framdeles granskas och antagas vid skolorna i väsentliga avseenden skiljer sig från den, som uttryckts i det av de sakkunnigas majoritet utformade förslaget, får jag härmed beträffande denna fråga avgiva följande särskilda yttrande. För att kunna motivera mitt ställningstagande måste jag ingå på flera av de av de sakkunniga behandlade frågorna. Jag skall härvid för att undvika upprepanden söka angripa problemen från i viss mån andra synpunkter och därvid utgå från de anmärkningar, som från framförallt föräldrar och allmänhet gjorts mot nuvarande förhållanden, samt söka angiva, hur man enligt min mening kan lämpligast komma till rätta med eventuellt föreliggande missförhållanden. De klagomål, som framförts från allmänheten, kunna i huvudsak sägas taga sikte på de olägenheter, som vållats av 1. att de läroböcker, som i skolan åläggas lärjungarna till inköp, endast ofullständigt utnyttjas, 2. att läroboksbestånden vid skolorna i ett och samma samhälle äro alltför olika, 3. att läroböckerna ombytas för ofta, 4. att omarbetade upplagor av läroböckerna följa allt för tätt på varandra och förorsaka fördyring av lärobokskostnaderna och 5. att läroböckernas priser äro för höga.

Läroböckernas utnyttjande. Nekas kan ej, att även vid de statliga läroverken böcker, som ålagts lärjungarna till inköp, ej alltid i sin helhet utnyttjats vid undervisningen. Särskilt har detta gällt texter i främmande språk. Man har t. ex. vid slutet av ett läsår ännu ej medhunnit hela den inköpta textboken men likväl vid nästa läsårs början påbjudit en ny. Läraren har för att undvika tidsförluster och kunna bedriva undervisningen mer ändamåls-

134 enligt önskat en ny text, som b ä t t r e passat det högre undervisningsstadiet. Stundom torde det även ha inträffat, att lärjungarna fått inköpa någon mindre bok, som avsett att fördjupa viss del av lärokursen, ehuru en framställning därav redan förefunnits i den för kursen i dess helhet införda läroboken. Det förefaller emellertid som om skolöverstyrelsen haft sin uppmärksamhet riktad på dessa förhållanden. I cirkulärskrivelse ha rektorerna uppmanats tillse, att ej vidlyftigare textböcker åläggas lärj u n g a r n a till inköp än vad som kan beräknas medhinnas och att de texter, som av lärjungarna inköpts, även utnyttjas till fullo. Vid granskningen av läroverkens förslag till nya läroböcker h a r skolöverstyrelsen även tillsett, att någon dubbelanskaffning ej skall förekomma. Om läroboken tillfredsställande behandlar samtliga ämnets kursmoment, har tillstånd ej lämnats till införandet av någon särskild bok för något eller några av dessa. Som en följd av skolöverstyrelsens åtgärder synas dessa förhållanden ha blivit i hög grad förbättrade. Det förefaller däremot ingalunda omöjligt, att här ifrågavarande klagomål kunna allt fortfarande med en viss grad av berättigande anföras mot en del enskilda läroanstalter, vilka sedan gammalt i fråga om läroböcker åtnjutit större frihet än läroverken. Då emellertid enligt de sakkunnigas förslag de privata läroverken skulle i dessa avseenden bli på det hela taget jämställda med läroverken, är att förvänta, att förhållandena skola även vid de p r i v a t a läroanstalterna utveckla sig i fördelaktig riktning.

D e s k i l d a s k o l o r n a s l ä r o b o k s b e s t å n d allt för olika. Klagomålen över att olika skolor på samma ort onödigtvis använda olika läroböcker på motsvarande undervisningsstadium äro i flera fall fullt berättigade. Många föräldrar förorsakas härigenom avsevärda kostnader, som genom b ä t t r e samarbete skolorna emellan skulle k u n n a undvikas. Detta gäller i regel ej gymnasieböckerna, vilka i detta avseende äro av mindre betydelse, men så mycket mer läroböckerna för realskolestadiet samt de böcker, som användas för såväl realskola som gymnasium (»skarvböcker»). I fråga om de senare h a de sakkunniga föreslagit åtgärder, som k u n n a anses tillräckligt effektiva, ehuru de enligt min mening borde något uppmjukas. Skarvböckerna utgöras emeh lertid för n ä r v a r a n d e i huvudsak av tre böcker, beträffande vilka dessutom i det hela redan nu större enhetlighet råder än i fråga om andra. Av långt större ekonomisk betydelse äro böckerna för realskolestadiet. De för dessa böcker av de sakkunnigas majoritet föreslagna anordningarna synas däremot ej k u n n a åstadkomma n å g r a större förbättringar utöver dem, som åsyftas i de av skolöverstyrelsen till skolorna utsända

135 och vid läroboksbyten redan tillämpade anvisningarna. I vissa avseenden kan splittringen genom dem befaras bli ännu större. De föreslagne anordningarna bygga dessutom beträffande läroverken på förutsättningar, som enligt min mening ej förefinnas. De utgå från en motsättning i ståndpunktstagandet mellan rektor och ämneskonferens, som nu, bortsett från enstaka undantagsfall, ej finnes och som, om den genom de föreslagna bestämmelserna infördes vid läroverken, skulle kunna visa sig mycket olycklig för arbetet vid dessa undervisningsanstalter. Rektor kan i regel ej föreslå a n n a n lärobok än ämneskonferensen utom när han själv är sakkunnig i ämnet, och då h a r han — liksom i a n d r a fall — tillfälle att i konferensen framföra skälen för sin uppfattning. Då den stora variationen av läroböcker för realskolstadiet i de olika skolorna på samma ort förorsakar föräldrar med b a r n i flera skolor stora kostnader och för dem utgöra ett årligen återkommande irritationsmoment, som är till skada för det goda förhållandet mellan föräldrar och skolor, bör man enligt min mening söka i möjligaste mån skapa enhetlighet i detta avseende u t a n a t t dock undertrycka berättigade pedagogiska intressen. E n skola bör å ena sidan ej på grund av tillfälligheter eller gammal slentrian tillåtas ha läroböcker, som avvika från andra skolors på motsvarande stadium, men å andra sidan få använda sådana, n ä r giltiga skäl härtill föreligga. Bedömningen h ä r a v bör tillkomma skolöverstyrelsen. P å grund av denna min uppfattning tillåter jag mig föreslå följande anordning, som i fråga om läroböckerna för realskolestadiet vid skolor på samma ort samt de enskilda skolornas ställning skiljer sig från majoritetens förslag men för övrigt på det hela sammanfaller med detta. J a g u t g å r härvid från de förutsättningar, som n ä r m a r e angivits i de sakkunnigas betänkande, u t a n a t t i allo k u n n a ansluta mig till de i detta gjorda uttalandena, men använder för korthetens skull termen ortsenhet som beteckning för skolor tillhörande samma samhälle samt förutsätter, att de olika enheter, som Stockholm kan bli uppdelat i, behandlas som olika ortsenheter och tillsammans med eventuellt anslutande kringliggande skolor som olika lokala enheter. Förslag till anordningar inom de lokala enheterna. När en ämneskonferens beslutat föreslå utbyte av en för den lokala enheten införd skarvbok mot en ny, sänder rektor förslaget med tillhörande motivering till den lokala enhetens huvudman, som i sin t u r u n d e r r ä t t a r övriga skolor inom enheten härom. Vederbörande ämneskonferenser inom samtliga enhetens skolor behandla ärendet snarast möjligt och insända till huvudmannen protokoll över sina beslut med upptagande av omröstningsresultatet. H a r ämneskonferensernas majoritet, d. v. s. majoriteten av de i samtliga omröstningarna deltagande lärarna, u t t a l a t sitt godkännande av det föreliggande förslaget till läroboksbyte, framlägges det tillika med vederbörlig utredning a v huvudmannen för skolöverstyrelsen, som h a r

136 att godkänna eller med angivande av skäl härför underkänna detsamma. Stanna förslagsställarna i minoritet, har frågan om läroboksbytet tillsvidare fallit, en skola dock obetaget att om alldeles särskilda skäl föreligga, göra direkt framställning till skolöverstyrelsen. När enhetlighet i fråga om skarvböcker för första gången skall åstadkommas, insända de olika ämneskonferenserna sina förslag till huvudmannen. Denne underrättar i sin tur skolorna om förslagen, varpå dessa på nytt upptaga frågan till behandling och på ovan angivet sätt insända sina omröstningsresultat till huvudmannen. Sedan skolöverstyrelsen från denne erhållit en sammanställning av omröstningarna, bestämmer skolöverstyrelsen vilken skarvbok som skall antagas för området. Såväl vid byte av skarvbok som vid det första genomförandet av enhetlighet i detta avseende, må skolöverstyrelsen undantaga viss skola från enhetligheten, om särskilda skäl föreligga, t. ex. prövning av viss lärobok, antagande eller bibehållande av ny bok, som kan anses speciellt lämplig för den vid skolan använda undervisningsmetoden o. s. v. I fråga om övriga läroböcker för realskolestadiet inom en ortsenhet torde motsvarande anordningar kunna komma till användning. I detta fall kan vederbörande huvudman, om så befinnes lämpligt, även sammankalla en för ortens skolor gemensam ämneskonferens, där frågan närmare dryftas. Då emellertid beträffande dessa böcker ej samma stränga enhetlighet synes vara påkallad som i fråga om skarvböckerna, bör dock ett förslag om läroboksbyte av huvudmannen sändas vidare till skolöverstyrelsen, även om det underkännes av konferensernas majoritet, när en förhållandevis stor minoritet biträder detsamma eller när någon eller några skolor kunna påvisa omständigheter, som för deras räkning göra ett läroboksbyte särskilt önskvärt. Såväl vid enhetlighetens första genomförande som när förslag om läroboksbyte från enstaka skolor påyrkas, bör skolöverstyrelsen beträffande böcker på realskolans stadium inom ortsenheten visa större benägenhet än i fråga om skarvböcker att på grund av särskilda skäl bevilja undantag från enhetligheten. Härvid måste bland annat beaktas den olikhet, som förekommer mellan olika skolor i fråga om såväl kurser som utbildningens mål, och den större pedagogiska frihet, som i olika avseenden av naturliga skäl bör tillkomma ett provårsläroverk eller annan skola, där någon viss undervisningsmetod är föremål för särskilt intresse eller prövning av viss ny lärobok kan anses önskvärd. Genom här ovan angivna bestämmelser, som avse statliga och kommunala skolor, d. v. s. allmänna läroverk, kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor, vinnes bland annat en viss arbetsminskning för skolöverstyrelsen, som nu har att behandla framställningarna från de olika skolorna var för sig. Det kan givetvis ifrågasättas, huruvida ej även de enskilda statsunderstödda läroverken borde inordnas under dem. Emellertid kunna

137 flera skäl anföras häremot. För dessa skolor synas skarvböckerna spela jämförelsevis liten roll, enär övergång av lärjungar från dem till de statliga gymnasierna på grund av gällande intagningsbestämmelser är förhållandevis sällsynt med undantag av från vissa enskilda flickläroverk. Det kunde likaså betraktas såsom synnerligen önskvärt, att även de enskilda läroverken inordnas i ortsenheterna i fråga om realskolestadiets böcker. Det föreligger emellertid omständigheter, som gör att man i fråga om dessa skolor bör gå fram med viss försiktighet. De enskilda läroverken ha tidigare haft fullständig frihet att själva bestämma sina läroböcker. Först efter 1927 har föreskrivits, att förslag om införande av ny lärobok skall, sedan yttrande däröver avgivits av vederbörande ämneskonferens, underställas skolans styrelse för prövning och avgörande samt att meddelande om styrelsens med anledning härav fattade beslut skall lämnas till skolöverstyrelsen. Nu ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att skolstyrelsen blott skall avge förslag om läroboksbyten och skolöverstyrelsen godkänna respektive avslå dessa. Man kan under sådana förhållanden starkt ifrågasätta lämpligheten av att nu ytterligare minska skolornas frihet genom att inordna dem även under ortsenheternas bestämmelser, så mycket mer som de av organisatoriska och pedagogiska skäl i förhållandevis många ämnen skulle komma att falla under de särskilda undantagsbestämmelserna. Lämpligheten av att sammanföra ämneskonferenserna från de enskilda skolorna med deras ofta i hög grad avvikande studiemål till gemensamma omröstningar med läroverkens konferenser kan dessutom starkt ifrågasättas. Man bör därför enligt min mening nu stanna vid att i bestämmelserna för de enskilda läroverken utöver inordnandet under skolöverstyrelsen endast upptaga den tidigare anförda uppmaningen att vid förslag om läroboksbyte i möjligaste mån eftersträva enhetlighet med andra skolor å orten. Det är även att förvänta, att denna maning kommer att hörsammas. Vid dessa skolor handläggas förslagen om läroboksbyten utom av ämneskonferenserna, som representera den pedagogiska sakkunskapen, av skolans styrelse, som av flera skäl har särskild anledning att i detta avseende beakta föräldrarnas önskemål. Skulle så ej bli fallet, har skolöverstyrelsen möjlighet att förhindra olämpliga läroboksbyten.

De täta läroboksbytena. Trots att skolöverstyrelsen infört och tillämpat en synnerligen återhållsam och försiktig praxis måste medges, att klagomålen över de täta läroboksbytena under senare år varit fullt berättigade. Detta sammanhänger emellertid med läroverkens organisatoriska förändringar. Den av 1927 års riksdag beslutade omorganisationen av landets läroverk har nämligen framtvingat nya läroböcker för praktiskt taget alla läroäm-

nen. Sedan 1928 års läroverksstadga genomförts och de efter de nya undervisningsplanerna utarbetade läroböckerna införts, kom 1933 års förnyade läroverksstadga, som medförde nya ändringar av kursplanerna i ett mycket stort antal ämnen. Under det att 1928 års kurser genomfördes successivt, bestämdes, att 1933 års kursplaner skulle i stor utsträckning genomföras omedelbart och samtidigt i ett mycket stort antal klasser. Självklart är, att de föräldrar, vilkas barn råkat ut för båda de av de nya stadgorna förorsakade läroboksbytena, klagat över täta byten. Dessa förhållanden kunna således ej anses normala utan sammanhänga med ovannämnda omorganisationer. Under normala förhållanden tilllåtas läroboksbyten av skolöverstyrelsen endast, när starka skäl tala härför, och först, sedan den lärobok, som vederbörande skola önskar utbyta, använts ett visst antal år. Den nya läroboken införes successivt, så att de lärjungar, som normalt flytta från klass till klass, under inga förhållanden behöva byta läroböcker. Däremot inträffar, att de, som sitta kvar i en klass, där den nya boken införts, tvingas skaffa sig denna, ehuru de redan inneha den gamla. När två eller flera barn i samma familj tillhöra olika årsklasser, kan det även hända, att de yngre barnen av denna anledning ej kunna använda sina äldre syskons läroböcker utan måste köpa den eller eventuellt de nya läroböckerna. Om ej åldersskillnaden mellan dem är stor, inträffar dock detta under normala förhållanden endast i fråga om ett fåtal läroböcker. De på många håll brukliga inköpen, respektive försäljningarna av läroböcker på antikvarisk väg bli även vid sådana tillfällen försvårade eller under vissa år t. o. m. omöjliggjorda. Under normala förhållanden kunna således läroboksbytena, med de principer härför, som numera tillämpas av skolöverstyrelsen, ej sägas vara av någon större ekonomisk betydelse annat än möjligen i rena undantagsfall. De omarbetade upplagorna. Ett förhållande, som kommit mycken förargelse åstad är, att läroböckerna tid. efter annan utkomma i nya, omarbetade upplagor, som ej kunna användas tillsammans med de äldre. Om den gamla upplagan redan äges av familjen eller av lärjungen själv eller kan till ett billigt pris inköpas antikvariskt, vållar den nya en opåräknad utgift. Tvånget att köpa den förefaller kanske målsmannen så mycket mer förargelseväckande, som den ej beslutats av vare sig ämneskonferens eller överstyrelse utan kommit till stånd genom åtgärder, som vidtagits av författare och bokförlag, d. v. s. av de båda parter, som enligt hans uppfattning ha ekonomiskt intresse därav. Den föreställningen är nämligen allmän, att de omarbetade upplagorna utgivas, för att författare och förlag skola kunna frampressa en större försäljning av läroböckerna — användningen av begagnade läroböcker förhindras ju härigenom — och på så sätt skaffa

139 sig en större inkomst. Det föreligger därför anledning a t t n ä r m a r e granska hithörande förhållanden. Det k a n emellertid ej ligga i förlagens intresse, att onödigtvis utgiva omarbetade upplagor. Bokförlagens förtjänst på dessa blir tvärtom avsevärt mindre än på de oförändrade nytrycken. Omtryckens konkurrenskraft i förhållande till a n d r a läroböcker k a n dessutom avsevärt ökas, eftersom deras pris tack vare de lägre omkostnaderna kan sättas förhållandevis lågt. Författarens inkomst kan tänkas i vissa fall bli en obetydlighet större genom en omarbetning — dock endast om denna varit befogad. Utsikten till en på detta sätt ökad inkomst svarar dock på intet sätt mot det ökade arbetet. Avskräckande på författarens benägenhet för omarbetning verkar även det missnöje, som en förändrad upplaga väcker hos både l ä r a r e och föräldrar. Men varför tillkomma under sådana förhållanden de nya omarbetade upplagorna? Det förefaller ju som om praktiskt taget alla parter helst skulle vilja h a kvar de gamla upplagorna. De n y a omarbetningarna tyckas ju ej v a r a efterlängtade av någon. Upplagor och kursförändringar. De n y a upplagorna framtvingas emellertid av flera olika omständigheter. Under tiden för läroverkens omorganisation ha nya upplagor nödvändiggjorts av de ändrade kursplanerna. De gamla upplagorna före 1928, som voro utarbetade efter 1905 års stadga, kunde i de flesta fall ej användas i den skola, som tillskapades genom 1927 års riksdagsbeslut. Tidigare hade realskolan v a r i t 6-årig och byggt på 3-årig folkskola. Nu däremot blev den 5- och 4-årig och bygger på 4- och 6-årig folkskola. Gymnasiet hade tidigare varit uteslutande 4-årigt och byggde på näst högsta realskoleklassen. 1927 blev det i stor utsträckning 3-årigt, och det 3-åriga gymnasiets lärjungar ha avlagt realexamen. H ä r t i l l kom emellertid, att undervisningens både beskaffenhet, omfattning och mål i största utsträckning ändrades. Man behöver i d e t t a avseende blott hänvisa till det förhållandet, a t t genom reformen de olika ämnenas timtalsförhållanden blevo a n d r a än tidigare och att genom gymnasiedifferentieringen såväl ämneskombinationer och studiemål som arbetsmetoder inom de båda högsta r i n g a r n a blevo helt a n d r a . Allt detta måste givetvis nödvändiggöra en fullständig omarbetning av läroböckerna och omöjliggöra de gamla upplagornas a n v ä n d n i n g jämsides med de nya. 1933 års stadga medförde nya förändringar i fråga om m å n g a ämnen, framförallt de naturvetenskapliga, och åstadkom en motsvarande verkan. Efter dessa genomgripande förändringar av undervisningsplanerna måste m a n r ä k n a med i viss m å n omarbetade upplagor någon tid framåt, även om kursplanerna under denna tid bli orubbade. Den omgestaltning, som ägt r u m av undervisningen vid v å r a läroverk, h a r nämligen medfört, a t t läroboksförfattarna fått pröva sina krafter p å n y a områden, inom vilka

140 man saknat erfarenhet. En god lärobok kan emellertid ej tillkomma som ett resultat av blott teoretiskt tänkande ntan måste framförallt grundas på de erfarenheter, som författaren gjort vid sin egen undervisning. Det är ingalunda ovanligt, att en lärobok vid genomläsningen förefaller bra men dock vid den praktiska undervisningen visar sig mindre god. En framställning av ett ämne, som för den mogne och kunskapsrike läraren synes klar och lättfattlig, visar sig kanske svårförståelig för lärjungen, vars föreställningsvärld är en helt annan. Svårigheter i detta och andra avseenden yppa sig för alla läroboksförfattare men måste bli särskilt stora, när läroboken avser ett kursavsnitt, som tidigare ej lästs eller genomgåtts på annat sätt eller under andra förutsättningar. Först när en bok prövas vid undervisningen, visar det sig, i vad mån författaren lyckats med sitt arbete. De svagheter, som boken därvid visar sig ha, måste författaren söka avhjälpa vid utgivningen av nästa upplaga. Det är ingalunda säkert, att boken ens då blir fullgod, utan kanske ytterligare en bearbetning visar sig nödvändig. Sedan en lyckad utformning av läroboken på detta sätt experimenterats fram, kan den användas oförändrad avsevärd tid framåt under förutsättning, att inga nya ändringar av kursplanerna komma till stånd. För läroböcker i de naturvetenskapliga ämnena göra sig emellertid särskilda förhållanden gällande. Naturvetenskaperna äro stadda i en ständig utveckling. Upptäckter av förut okända förhållanden göras och förändra vetenskapens uppfattning av även det tidigare kända. Ingenjörer och andra göra uppfinningar, som efter någon tid kanske gjort alla förut på området använda och i läroböckerna beskrivna instrument och maskiner omoderna för att icke säga oanvändbara. Fysiologer och läkare finna, att tidigare gjorda iakttagelser inom något visst område av människokroppens funktioner varit felaktiga och att de råd och anvisningar, som man på grundval av dem givit, varit om icke skadliga så dock mindre nyttiga. Självklart är att sådana nya rön måste påverka läroböckerna. En stor del av vetenskapens nya landvinningar äro av den beskaffenheten, att de ej beröra det förhållandevis elementära lärostoff, som återfinnes i läroböckerna. Men särskilt under senare tider ha så många, ytterst betydelsefulla nyupptäckter gjorts, som i stor utsträckning omändrat hela vår livsförsel, att de givetvis måst påverka läroböckernas framställningar. Och det synes ej föreligga anledning antaga, att denna period nu skall vara avslutad. Uppenbart är, att läroböckerna ej få innehålla föråldrat och felaktigt lärostoff, så att lärjungarna till följd härav meddelas ovederhäftig undervisning. Omarbetade upplagor måste av denna anledning tid efter annan utgivas, om läroböckerna skola kunna fylla sin uppgift i undervisningens tjänst. Okynnesupplagor. Tvivelsutan föreligga emellertid fall, då upplagor omarbetats, utan att tillräckligt trängande omständigheter förelegat och

141 då i regel till följd av författarens alltför stora ambition och önskan, att läroboken skall såvitt möjligt vara felfri. Säkert är, att det vore till ekonomisk fördel, om sådana ej nödvändiga omarbetningar kunde undvikas. De sakkunnigas majoritet håller nu före, att detta lämpligast sker genom en central granskningsnämnd, som bland annat skulle granska förslag till omarbetningar av förut godkända upplagor. Nämnden skulle ej tillåta någon omarbetning blott därför, att boken härigenom skulle bli något bättre. Om ändringarna vore enligt nämndens uppfattning onödiga, skulle omarbetningen ej godkännas. Principen skulle således vid granskningen av de nya upplagorna vara en i viss mån annan, än den vid prövningen av nya läroböcker tillämpade, vid vilken ju ej hänsyn skulle tagas till föreliggande behov av ny lärobok utan blott till böckernas kvalitet. Även om man bortser från de stora praktiska svårigheter, som denna upplagsgranskning skulle medföra, är det tydligt, att nämndens arbete härigenom skulle i mycket hög grad kompliceras. Man behöver blott tänka sig det fall, att ett förslag till omarbetning ej godtagits och att läroboken i fråga under den följande tidsperioden undanträngdes vid skolorna av någon annan, eventuellt ny lärobok. Säkerligen skulle författaren och kanske även vederbörande förlag frestas göra gällande, att detta undanträngande berodde på nämndens beslut. Hade läroboken fått omarbetas, hade, skulle man säga, dessa läroboksbyten ej ägt rum. Det vore icke författare och förlag utan i stället nämnden, som hade felbedömt behovet av omarbetning, och tack vare denna felbedömning finge nu' de förstnämnda lida ekonomiska förluster. Nämnden hade genom att förhindra nödvändiga moderniseringar av läroboken gynnat den konkurrentbok, som nu i större eller mindre utsträckning intagit den föråldrade lärobokens plats. Tydligt är att beskyllningar av denna och liknande art skulle i hög grad försvåra arbetet inom nämnden, och ganska troligt är, att nämndens verksamhet efter någon tids erfarenheter skulle bli allt försiktigare. Man kan nästan hålla för sannolikt, att gagnet av nämndens arbete på detta område naturligt nog skulle bli mycket litet. Om nämnden kunde garantera, att den gamla läroboken trots den förhindrade moderniseringen bibehölles vid de skolor, där den redan införts, skulle den ju kunna i viss mån neutralisera riskerna av den uppskjutna moderniseringen. Även i detta fall skulle dock med visst fog kunna göras gällande, att nämnden till förmån för en konkurrent minskat bokens konkurrenskraft vid andra skolor. En alldeles särskild svårighet måste nämligen förorsakas genom att nämnden vid sina bedömningar måste tilllämpa olika principer för nya böcker och för omarbetningar av gamla. Den s k u l l e d ä r f ö r i v i s s a fall bli n ö d s a k a d underkänn a en o m a r b e t n i n g , s o m d e n s k u l l e h a g o d k ä n t som ny lärobok.

142 Säkerligen skulle ett annat förfaringssätt b ä t t r e leda till det åsyftade målet, d. v. s. förhindrandet av onödiga omarbetningar av läroböckerna. Nackdelen u r föräldrars och lärjungars synpunkt med de omarbetade upplagorna är ju, såsom tidigare framhållits, framförallt den, a t t dessa i vissa fall ej kunna användas tillsammans med de äldre och a t t av denna anledning det kan inträffa, att lärjungarna måste skaffa sig den nya, trots att de redan ha tillgång till den gamla. Den omarbetade läroboken verkar således, om den ej kan användas tillsammans med den gamla, ekonomiskt för dem såsom om en ny lärobok införts. Vad är då naturligare än att den även av skolan behandlas såsom sådan. När en n y upplaga utgives, som är så förändrad, att den ej kan användas tillsammans med den gamla, bör därför ämneskonferensen kunna u p p t a g a och behandla frågan om dess införande såsom ett vanligt läroboksbyte och härvid pröva den nya upplagans värde i jämförelse med andra tillgängliga läroböcker. För föräldrarna skulle det ju ej spela någon roll, h u r u v i d a den nya upplagan eller en n y lärobok infördes, då ju de ekonomiska konsekvenserna skulle bli desamma i båda fallen. För ämneskonferensen skulle det bli ett lämpligt tillfälle att upptaga läroboksfrågan till prövning. Säkert är i varje fall, att både författare och förlag under sådana förhållanden skulle bli ytterst försiktiga med nya, omarbetade upplagor, framförallt av böcker med förhållandevis stor spridning. De skulle givetvis ej kunna undvika de nödvändiga moderniseringarna men härvid göra sitt allra bästa för a t t den omarbetade upplagan skulle kunna användas tillsammans med den gamla. Även vid här avsett läroboksbyte måste dock gälla, att ett sådant måste v a r a väl motiverat och således den föreslagna nya läroboken kunna anses bättre än den omarbetade upplagan. I annat fall skulle författarna avskräckas från att i tid företaga behövliga och önskvärda moderniseringar. Vad här sagts om läroverksgruppens skolor äger sin tillämpning även i fråga om folkskolorna, vid vilka skolstyrelser och »nämnder» fylla mot ämneskonferensers och skolöverstyrelsens svarande uppgifter.

L ä r o b ö c k e r n a s priser. E t t av de problem, som alltid måste tilldraga sig stor uppmärksamhet, gäller, h u r man skall k u n n a åstadkomma ett förbilligande av läroböckerna. Det är därför av stor betydelse, att man tager kännedom om de faktorer, som påverka priset. Bokpriset bestämmes i stor utsträckning av framställningskostnader, honorar och distributionskostnader. Såsom i de sakkunnigas utredning framhållits u t g å r författarhonoraret i regel med 16 2 / 3 procent av bruttovärdet per häftat exemplar. Distributionskostnaderna, d. v. s. bokhandelsprovisioner och utsändningskostnader beräknas enligt uppgift till 35 procent av bokhandelspriset. Till skill-

nad från författarhonoraret är således dessa senare omkostnader beräknade på även bokbandet. Framställningskostnaderna äro beroende på olika omständigheter såsom bokens storlek, sättningens svårighetsgrad, bildmaterial, tryckning m. m. Det är en självklar sak, att en större bok under i övrigt lika förhållanden bör vara dyrare än en mindre. Skillnaden i pris blir dock ofta mindre än skillnaden i storlek, beroende på flera omständigheter såsom t. ex. att bokbandet ställer sig ungefär lika kostsamt i båda fallen. På grund av det tekniska förfarandet kan det även inträffa, att kostnaden för en andra upplaga blir nästan lika stor för den mindre som för den större boken. Om en första upplaga befunnits väl vidlyftig eller om genom en kursförändring en del av boken blivit onödig, kan det t. o. m. bli billigare att trycka den i oförändrat skick än att minska den med de DU obehövliga delarna. J u större del av kursen, som läroboken omfattar, desto billigare blir den förhållandevis. När de nya kursplanerna för läroverken trädde i kraft 1928, måste flera läroböcker på grund av olika omständigheter utgivas så att säga bitvis med en årskurs i taget och blevo till följd härav mycket dyra. I den mån som förhållandena på detta område stadgat sig, ha flera årskurser kunnat sammanföras i ett band, och priset har kunnat sänkas. En avsevärd fördyring av böckerna på gymnasiet ägde rum i vissa ämnen i och med differentieringens införande. Tidigare läste praktiskt taget alla lärjungar samtliga linjens ämnen fram till studentexamen, och böckerna kunde därför omfatta alla fyra årskurserna. Nu däremot läsas tillvalsämnenas båda högsta årskurser av endast vissa lärjungar och minst två band måste således förekomma i vart och ett av dessa ämnen. I matematik å reallinjen måste det efter 1935 bli minst tre, eftersom i detta ämne en dubbel differentiering äger rum. Inom de naturvetenskapliga ämnena, med undantag av kemi, har för övrigt ännu ej någon sammanslagning av de olika läroboksdelarna kunnat äga rum, emedan de i stor utsträckning fått sina kurser ändrade såväl 1928 som 1933. Inrättandet av det treåriga gymnasiet har ävenså i viss mån bidragit till ett fördyrande av gymnasieböckerna. Framställningskostnaderna äro även beroende på sättningens svårighetsgrad och på bildmaterialet. I den mån som stilblandning, tabeller eller dylikt förekomma, bli kostnaderna högre. Klichéer till illustrationer äro dyrbara och kunna dessutom, om de vid sin infällning förorsaka ombrytningar, i hög grad fördyra sättningen. Läroböckernas förbilligande. Tydligt är att läroböckernas priser genom olika åtgärder kunna påverkas i den ena eller andra riktningen. De sakkunniga ha exempelvis sid. 116 o. f. diskuterat förefintliga möjligheter att förbilliga bokdistributionen. Genom förenklingar och rationaliseringar på andra områden böra även kostnaderna för böckernas fram-

144 ställning kunna nedpressas. I den mån som de vidtagna åtgärderna äro ändamålsenliga, böra också resultaten av dem visa sig i form av billigare öokpriser. Som exempel härpå kan nämnas, att man på senare tid sökt, när sådant kunnat ske, förena flera årskurser i samma band och förmått olika författare, som ursprungligen arbetat på olika förlag, till ett samarbete, varigenom olika läroböcker kunnat förenas. Härigenom ha avsevärda prissänkningar kunnat åstadkommas. Just vid den tidpunkt, då dessa sammanslagningar ägt rum, ha visserligen vissa olägenheter kunnat uppstå, som i enstaka fall för vissa lärjungar medfört en ökad kostnad. Sedan väl sammanslagningen genomförts, framträda emellertid dess fördelar genom väsentligt minskade lärobokspriser. Som exempel härpå kan nämnas, att sedan i ett ämne på gymnasialstadiet de båda författarna till två olika läroböcker sammanarbetat dessa till en och förlaget samtidigt bundit den nya boken i ett band, har priset enligt uppgift kunnat sänkas från tidigare respektive 8 kronor 60 öre och 7 kronor 75 öre till nu 5 kronor 80 öre. Sådana sammanslagningar äro ur ekonomisk synpunkt till fördel för både föräldrar och förlag, ty samtidigt som allmänheten vinner denna fördel i prisavseende, vinner boken i konkurrenskraft. Avsevärda prissänkningar kunna således åstadkommas genom olika praktiska reformer, och den möjligheten kan ej anses utesluten, att statlig medverkan härtill skulle vara i hög grad gagnelig. Med den utformning, som de sakkunnigas majoritet givit åt den centrala granskningsnämnden, skulle emellertid dess verksamhet ej vara inriktad härpå. Detta är även förståeligt, då i så fall nämndens arbete skulle ytterligare avsevärt utvidgas och förutsätta samarbete med praktiskt erfarna förlagsmän. Enligt de sakkunnigas förslag skulle nämndens arbete ej åsyfta att genom positiva, praktiska uppslag giva anvisningar på hur ett förbilligande av läroböckerna skulle kunna åstadkommas, utan i stället inriktas på en så att säga negativ prisgranskning. Hur härigenom ett förbilligande av läroböckerna skall kunna åstadkommas, är dock svårt att förstå. Om vid en granskning av redan utgivna böcker förlaget erhåller meddelande om att priset på en viss bok är för högt och att boken ej kan godkännas med mindre en prisreduktion äger rum, är det självklart, att förlaget går med på denna prissänkning. Förlusten blir givetvis mindre genom prisreduktion än genom ett underkännande. Helt annorlunda ställer det sig emellertid vid en fortlöpande prisgranskning. En prisgranskning av nu föreslagen art måste ju inriktas på en beskärning av förlagens eventuellt allt för stora inkomster på vissa läroböcker. Detta förutsätter dock såväl tillgång till förlagens kostnadskalkyler och räkenskaper som stor sakkunskap och erfarenhet på området. Få saker synas emellertid så svåra att bedöma som vilka priser, som böra åsättas läroböcker. Utan att den bedömande nämnden har en mycket stor erfaren-

145 het av och kännedom om förlagsverksamhetens ekonomi, kan ej dess bedömning tillmätas något större värde. Det är känt, att även förlag med mycket stor erfarenhet i fråga om läroböcker råkat ut för felbedömning till och med i så hög grad, att förlaget för en bok, som blivit ganska väl mottagen vid skolorna, i stället för vinst erhållit förlust på varje försålt exemplar. Att nämnden genom en självständig bedömning av läroboksprisen skulle kunna åstadkomma några nämnvärda prissänkningar, får därför nog betraktas som uteslutet. Det framgår ej fullt klart av majoritetens förslag, hur man tänkt sig att prisgranskningen skall tillgå. Om ej nämnden skall självständigt bedöma en läroboks pris, vilket den väl näppeligen skall kunna våga sig på, återstår blott att bedöma det i förhållande till priset å andra jämförliga läroböcker och därvid påtala, när något pris är påfallande högt. En sådan prisgranskning torde dock icke bli till gagn. Tvärtom kan man befara allvarliga olägenheter därav. För närvarande spelar prisfrågan en stor roll vid konferensernas avgivande av förslag till läroboksbyte och vid skolöverstyrelsens ställningstagande härtill liksom vid motsvarande åtgärder inom folkskolan. Detta är även väl bekant för författare och förlag, som härigenom av eget intresse tvingas till förhållandevis låga prissättningar. Om de underordnade myndigheterna däremot hade att gå efter en lista på även med hänsyn till priset godkända böcker, skulle de säkerligen i mycket stor utsträckning förlora intresset för priset. Ämneskonferenserna skulle med fullt skäl resonera som så: »Priserna äro godkända, vi ha endast att föreslå den bok, som passar bäst för vår undervisning.» Denna möjlighet skulle nog ur många synpunkter kunna vara bra. Att den ej skulle bidraga till någon sänkning av priserna är dock säkert. Konkurrensfaktorn skulle därigenom bli avkopplad och intet annat komma i stället — eftersom nämnden ej kan tänkas självständigt bedöma en läroboks pris och därför måste godkänna böcker med i förhållande till andra rimliga priser. I stället för en sänkning kan man vid en sådan anordning befara en småningom skeende höjning av lärobokspriserna. Det förefaller därför som om ur prissynpunkt den nu rådande fria konkurrensen förlagen och författarna emellan vore att föredraga framför en central granskning, sådan som den skisserats av de sakkunnigas majoritet. Det är även att förvänta, att denna konkurrens skall kunna hålla prisen nere framdeles i kanske högre grad än tidigare, sedan såväl statliga som kommunala myndigheter insett vikten av att vid val av lärobok uppmärksamma även priserna. Farhågan att konkurrensen skulle kunna göras illusorisk genom en förtrustning av förlagsverksamheten, synes för närvarande sakna aktualitet. Visserligen har under senare år sammanslagning av vissa förlags verksamhet kommit till stånd liksom ett samarbete mellan andra. Samtidigt ha dock andra förlag, som tidigare ej sysslat därmed, börjat utgiva läroböcker. Åter andra före10 — 352140.

tag skulle säkerligen upptaga denna verksamhet, om bokprisen sattes för högt. Var och en har dessutom möjlighet att på eget förlag utgiva läroböcker. Upplagornas betydelse för bokpriset. Bokpriset är vidare i mycket hög grad beroende på upplagans storlek, då ju framställningskostnaderna för varje bok bli helt olika, om de för hela upplagan fasta kostnaderna: sättning, klichéer m. m., slås ut på t. ex. 50 000 ex. eller 2 000 ex. Upplagans storlek måste i sin tur beräknas efter den åtgång boken kan beräknas få. En bok för folkskolan kan tryckas i mycket större upplaga än en bok för realskolan och denna i avsevärt större upplaga än en bok för gymnasiet o. s. v. De minsta upplagorna utgivas för tillvalsämnena i det differentierade gymnasiet, varför läroböckerna för detta stadium måste bli mycket dyra. Upplagornas storlek måste även bli beroende av den grad av stabilitet, som är rådande i fråga om lärokurserna. Måste förlagen räkna med förändringar i kursplanerna, kunna de ej våga lägga upp så stora upplagor som under normala förhållanden. I fråga om sådana läroböcker, som redan äro införda vid skolorna, ha förlagen vid bestämningen av upplagornas storlek ledning av den tidigare åtgången. När en bok skall utgivas i första upplagan, måste dennas storlek bestämmas efter förlagets egen bedömning av bokens utsikter. Är den författad av en erfaren och känd författare, kan den läggas upp i större upplaga än om författaren är okänd. I regel är dock den nya boken närmast att anse som ett experiment, varför upplagan måste bli begränsad. Frågas kan hur under sådana förhållanden det över huvud taget är möjligt att på en ny bok sätta ett sådant pris, att den kan konkurrera med redan inarbetade läroböcker, som tryckas i stora upplagor. Det förefaller så mycket märkvärdigare, som framställningskostnaderna för sådana upplagor, som kunna tryckas oförändrade eller med blott små ändringar, äro mindre än för den första upplagan. Under det att första upplagan alltid måste i sin helhet nysättas, kunna de följande, oförändrade upplagorna tryckas i offset, vilket är avsevärt mycket billigare. Ur konkurrenssynpunkt måste tydligen förlaget många gånger åsätta den första upplagan ett pris, som är direkt förlustbringande. Denna förlust får det sedan söka taga igen på följande upplagor. Uppenbart är, att ett förlag måste ha stark tilltro till en boks framtid för att våga riskera de utlägg, som ett sådant förfaringssätt medför. Dessa metoder komma nämligen framförallt till användning i fråga om folkskoleböcker, vilkas upplagor alltid måste beräknas förhållandevis stora. Utsikten att lyckas är större i sådana ämnen, vilkas lärostoff är förhållandevis konstant men blir avgjort mindre i de naturvetenskapliga ämnena, som äro stadda i ständig utveckling. Även av denna anledning passar metoden bäst för folkskoleböckerna, som innehålla ett förhållandevis elementärt lärostoff.

147 Det är ganska naturligt, att prisfrågan tilldragit sig stor uppmärksamhet i olika utredningar av läroboksfrågan. Såsom i de sakkunnigas utlåtande påpekats ha 1927 års skolsakkunniga i detta syfte framlagt vissa förslag. De utgå från det förhållandet, att böcker med små upplagor bli förhållandevis dyra, under det att stora upplagor däremot kunna åsättas ett avsevärt billigare pris. Kan man effektivt minska antalet läroböcker, kunna de återstående få snabbare omsättning och utgivas i större upplagor och således böckernas försäljningspris sänkas. Detta, anse de skolsakkunniga, kan åstadkommas genom en genom skolöverstyrelsen ombesörjd, väsentligen skärpt granskning, genom vilken antalet godkända läroböcker skulle kunna minskas. Eeservanten i skolöverstyrelsens yttrande häröver, dåvarande undervisningsrådet W. Björck, är inne på motsvarande tankegång. För att nå ett snabbare och säkrare resultat vill han ytterligare skärpa granskningen, så att endast sådana nya böcker skulle godkännas, som äro avgjort bättre än de redan förut godkända, varigenom läroboksantalet skulle så småningom kunna kraftigt nedpressas. I båda dessa förslag syftar granskningen av läroböckerna till ett förminskande av deras antal och därigenom till ett förbilligande av deras pris. Det förslag till central granskning, som nu framlägges av de sakkunnigas majoritet, synes emellertid ej ha något sådant syfte. Enligt detsamma skulle samtliga de nya böcker godkännas, som äro av den beskaffenheten, att inga väsentliga anmärkningar kunna riktas mot dem. En sådan granskning avser tydligen ej att förminska antalet läroböcker. Att döma av de erfarenheter, som skolöverstyrelsen gjort i samband med den redan sedan något tid av andra orsaker anordnade granskningen av läroböcker i ämnet kristendom, skulle den snarare kunna föranleda en ökning av antalet läroboksbyten. Redan det officiella godkännandet komme »att innebära en anvisning om möjlighet till utbyte av en förut använd lärobok mot den nya».

Är en ständig, fortlöpande central granskning av de nya läroböckerna behövlig? Det är således ej för att på ovannämnda väg åstadkomma ett förbilligande av läroböckerna, som de sakkunniga nu föreslå inrättandet av den centrala granskningsnämnden. Huvudskälet härtill skulle, om jag riktigt uppfattat majoritetens mening, vara, att de nu utan särskild kostnad fungerande, ävensom de av de sakkunniga för läroboksbytena föreslagna kommunala eller statliga myndigheterna ej kunna anses kompetenta eller av andra orsaker kunna befaras ej sakligt bedöma de nya läroböckerna.

148 I fråga om läroverkens bokbyten, kan detta skäl dock ej vara bärande. I stor utsträckning till följd av skolöverstyrelsens stränga granskning av förslag till läroboksbyten föregås enligt min erfarenhet framläggandet av ett läroboksförslag av mycket ingående undersökningar inom vederbörande ämneskonferens. Sedan efter underhandsdiskussioiier lärarna emellan frågan upptagits vid konferensen, uppdrages åt huvudläraren och andra konferensens ledamöter att närmare utreda vilka läroböcker, som närmast böra ifrågakomma. Vid en följande ämneskonferens redogör huvudläraren eller någon annan medlem av den förberedande kommittén för de olika läroböckernas förtjänster och brister, varvid mycket stor hänsyn tages till bokens pris och de kostnader, som läroboksbytet skulle medföra för lärjungarna. Om man vid sammanträdet kommer till det resultatet, att ett byte bör ifrågasättas och att därvid i främsta rummet en eller ett par böcker böra ifrågakomma, rekvireras dessa från förlaget i så stort antal exemplar, att varje lärare har tillfälle ingående granska dem och bilda sig en föreställning om deras lämplighet. Först sedan detta skett, fattas definitivt beslut, huruvida förslag till läroboksbyte bör framläggas för överstyrelsen eller ej. Givetvis kan ibland denna procedur förkortas, nämligen när enighet redan från början föreligger om att en viss, för konferensens ledamöter känd lärobok är så överlägsen, att ytterligare uppskov är obehövligt. I varje fall går förslaget, som måste vara ordentligt motiverat, vidare till överstyrelsen, som har att efter prövning därav godkänna eller avslå detsamma. Såsom härav framgår kan man ej annat än förutsätta, att fullgod sakkunskap får göra sig gällande i fråga om läroböckernas bedömning vid läroverken. Säkerligen förefinnes sådan inom samtliga de skolor, som i fråga om läroböckerna förts till samma grupp som läroverken. Skulle man hysa någon tvekan med hänsyn till nuvarande förhållanden, måste den bortfalla, sedan de anordningar trätt i kraft, som av de sakkunniga föreslagits i fråga om privatläroverken och läroverkens inordnande i lokala enheter. Vid läroboksbyten skulle ju, bortsett från gymnasieböckerna, som böra kunna väl bedömas vid vederbörande högre läroverk direkt eller indirekt mobiliseras hela eller en stpr del av den inom den lokala enheten förefintliga sakkunskapen. Till denna skulle sedan ytterligare komma skolöverstyrelsen med sina möjligheter. För läroverksgruppens skolor synes därför ej något behov föreligga för en kostbar central granskning. För folkskolorna te sig förhållandena i viss mån annorlunda. Tidigare ha de olika skolstyrelserna kunnat var och en på sitt håll självständigt besluta om läroböckerna vid sina skolor. Någon över dem stående myndighet, jämförlig med skolöverstyrelsens läroverksavdelning har ej funnits. På grund härav ha vid dessa skolor införts och bibehållits ett ganska stort antal böcker, som kanske ej skulle ha hållit måttet vid en

149 sakkunnig granskning. Genom Kungl. kung. den 6 december 1933 (nris 664 och 665) har emellertid i dessa avseenden en högst väsentlig förändring inträtt, i det att folkskolinspektörerna fått i uppgift att på förslag av vederbörande skolstyrelser bestämma läroböcker. Verkningarna av dessa kungörelser ha emellertid ej ännu hunnit göra sig gällande. Om de nu av de sakkunniga framlagda förslagen vinna Kungl. Maj:ts godkännande skulle läroboksantagningen anförtros åt en av såväl folkskoleinspektör som lärare bestående nämnd, om vars sakkunskap på området man ej behöver hysa något tvivel. Förhållandena i fråga om folkskolornas läroböcker skulle således bli helt andra och tryggare än tidigare. Enligt min mening borde dessa nämnder dessutom ombesörja den granskning av de från skolråd (skolstyrelser) till införande föreslagna läroböckerna, som nu åligger folkskolinspektören. Gången för granskning och antagning av läroböcker inom folkskolan skulle således bli: 1) skolstyrelsens förslag till ny lärobok (givetvis granskad av förslagsställaren), 2) granskning och antagning (eventuellt avslag) av den föreslagna läroboken i nämnden samt eventuellt (se betänkandet sid. 112), 3) slutligt avgörande i skolöverstyrelsen. Det synes därför av bl. a. ekonomiska skäl vara klokast att först avvakta resultatet av dessa nämnders verksamhet. Skulle det efter någon tid visa sig, att nämnderna ej vore tillfyllest, kunde frågan om en central granskning upptagas till förnyad prövning.

Utgallring av föråldrade läroböcker. Granskningsnämnden skulle ytterligare ha till uppgift att utgallra föråldrade läroböcker. Det är också mycket angeläget, att läroboksbeståndet föryngras på ett ändamålsenligt sätt. Om föråldrade läroböcker bibehållas vid enstaka skolor, är det ej blott till skada för undervisningen vid dessa utan bidrager även till att onödigt öka antalet läroböcker och härigenom indirekt i viss mån förhindra prisnedsättningar på de övriga. Frågan är dock, om en central granskningsnämnd kan anses lämplig för en sådan uppgift. Här ifrågavarande böcker skulle i regel ej komma att insändas till nämnden för granskning. Antingen omtryckas de — vid omarbetningar bli de ju moderniserade — eller försäljas de från redan färdigtryckt lager. Skall nämnden få någon betydelse för utgallringen, måste den således ständigt övervaka och undan för undan pröva det vid skolorna brukade läroboksbeståndet. Eedan den av de sakkunniga föreslagna granskningen av alla på ett eller annat sätt förändrade upplagor kommer säkerligen att giva nämnden fullt upp med arbete. Skall nu till detta komma en övervakning av även alla andra böcker, blir det nog mycket svårt att medhinna arbetet. En sådan övervakning lämpar sig enligt min mening

150 ej för en granskningsnämnd utan bör omhänderhavas av den inspekterande skolmyndigheten, d. v. s. skolöverstyrelse och folkskolinspektörer. Dessa myndigheter kunna vid sina inspektioner av undervisning och examina uppmärksamma hithörande förhållanden. Om de vid sin övervakning av skolorna finna, att undervisningen i något fall blivit lidande av att föråldrade läroböcker användas, böra de påpeka detta och anmoda vederbörande skolor att taga ett läroboksbyte under omprövning. Säkert är dessutom, att det av de sakkunniga i fråga om såväl folkskolor som högre skolor föreslagna sammanförandet av läroboksärendena i större lokala enheter i många fall skulle så att säga automatiskt pressa bort de föråldrade läroböckerna. I en lokal enhet måste enligt det förslag, som ovan framlagts, t. ex. en »skarvbok» utbytas, så snart ämneskonferensernas majoritet önskar detta och inga särskilda skäl för dess bibehållande kunna anföras. Om majoriteten däremot vill ha den gamla boken kvar, finns ingen anledning misstänka, att den är föråldrad. På motsvarande sätt regleras de nya upplagorna. När de sakkunniga göra gällande, att »hittills ingen offentlig kontroll varit genomförd med avseende på införandet av nya upplagor av en lärobok», så är det en sanning med stor modifikation. Visst har kontroll utövats — genom ämneskonferenserna. Om en omarbetad upplaga visat sig olämplig eller sämre än vissa andra tillgängliga läroböcker, ha ämneskonferenserna föreslagit dess utbyte. En blick på den av de sakkunniga upprättade statistiken (sid. 37) synes visserligen giva vid handen, att den nu företagna läroboksgranskningen varit synnerligen behövlig, och önskvärdheten av en sådan har ju även framhållits av de tidigare hörda myndigheterna. Någon sådan granskning har ju ej heller företagits under de senaste femtio åren. Statistikens siffror giva dock en ganska missvisande bild. En mycket stor del av de böcker, som underkänts för läroverksgruppens skolor, äro sådana, som på grund av läroverkens kursförändringar skulle ha automatiskt utgallrats även utan någon granskning. Hade de sakkunniga utgått från de icke läsåret 1933—1934 utan innevarande läsår använda läroböckerna, skulle ett mycket stort antal av de nu i statistiken såsom underkända inräknade böckerna ej alls behövt upptagas till granskning, emedan de nu ej längre användas vid läroverken. En undersökning, som jag gjort beträffande ämnet biologi med hälsolära — det ämne, som jag bäst känner till — visar, att av de 22 underkända läroböckerna ha 17 underkänts, emedan de ej längre överensstämma med kursplanerna, och 4 därför, att de ej äro läroböcker i den mening, som de sakkunniga fatta detta begrepp. Av de fyra senare ha endast en brukats vid något (ett) läroverk. Endast en bok — och detta ingen egentlig lärobok — har underkänts av kvalitativt-pedagogiska skäl. Den utkom 1928 och användes 1933—1934 vid inalles 13 skolor men var redan då på utgående vid en och tillhandahölls lärjungarna avgiftsfritt vid två av dessa.

151 Man kan i varje fall ej av den nu slutförda granskningens resultat draga den slutsatsen, att en ständig, fortlöpande granskning skulle vara behövlig. Om de sakkunnigas förslag i fråga om antagning av läroböcker vinner Kungl. Maj:ts bifall, komma förhållandena på området att bli helt andra och bättre än tidigare. Inrättandet av de särskilda nämnderna vid folkskolorna och de lokala enheterna vid läroverken samt inordnandet av privatskolorna under skolöverstyrelsen kommer nämligen att giva större såväl sakkunskap som stadga och enhetlighet åt de i olika avseenden beslutande myndigheterna.

Den centrala granskningens beskaffenhet De sakkunnigas majoritet hyser mycket goda förhoppningar om den nu föreslagna centrala granskningen. Den skall vara vaken och vidsynt, opartisk och objektiv. I verkligheten kommer dock även med de bästa intentioner granskningen att te sig helt annorlunda, åtminstone för den, som fått en bok underkänd. Den måste nämligen bli i hög grad beroende av experternas utlåtanden och dessa i sin tur av experternas uppfattning. Om en lärobok skall godkännas eller icke, måste mången gång bli beroende av valet av expert. Man behöver blott tänka sig, att i ett fall en anhängare, i ett annat fall en motståndare till författarens pedagogiska idéer utsetts till expert, för att förstå detta. Äro granskningsnämndens båda experter ogynnsamt inställda till vissa pedagogiska strömningar, kan man befara, att läroböcker, som tillmötesgå ur deras synpunkt olämpliga undervisningsmetoder, ej bli godkända — om nu någon verklig granskning skall över huvud företagas. Fara kan då föreligga, att värdefulla pedagogiska uppslag skola bli undertryckta — samtidigt som kanske barnen vid författarens skola få undervisningstiden fördärvad genom »anteckningar». Dessa olägenheter framträda däremot ej vid en decentraliserad förstahandsgranskning, sådan den nu utövas av de olika ämneskonferenserna. En lärobok utgives nu utan något som helst statligt ansvar av författare och förlag. Om ej någon skola begär den som lärobok, behöver ingen myndighet befatta sig med den. Önskar en ämneskonferens pröva den, insändes ett motiverat förslag härom till skolöverstyrelsen, som har att avslå eller godkänna detsamma. Om ej något särskilt skäl av pedagogisk, ekonomisk eller organisatorisk art talar emot förslaget, får läroboken införas, särskilt om författaren är lärare vid skolan i fråga. Han måste nämligen anses vara den, som framför andra har förutsättning att kunna utnyttja bokens möjligheter, och värdet av en lärobok kan givetvis bäst bedömas efter det resultat den ger vid den praktiska undervisningen. Det är därför i främsta rummet de vid skolorna arbetande lärarna och de inspekterande myndigheterna, skolöverstyrelse och inspektörer,

152 som ha möjlighet att bilda sig en pålitlig uppfattning härom. Den anordning, som föreligger vid läroverken och nu i fråga om läroboksantagning föreslagits för folkskolorna, synes därför vara såväl den mest ändamålsenliga som den ojämförligt billigare. Granskningsnämnden och skolöverstyrelsen. När 1927 års skolsakkunniga av särskilda skäl föreslogo en läroboksgranskning, tänkte de sig denna ombesörjd av skolöverstyrelsen. Detta förefaller även mest naturligt. När skolöverstyrelsen inrättades, avsågs att därigenom åstadkomma en enhetlig ledning av vårt lands skolväsen. Genom de sakkunnigas förslag skulle vi åter få en uppdelning av skolärendena på olika myndigheter, i det att granskningen av skolans kanske viktigaste undervisningsmedel skulle anförtros en från skolans ledning för övrigt fristående institution. En myndighet skulle godkänna själva boken, en annan godkänna dess införande vid skolorna. Visserligen skulle en viss förbindelse upprätthållas mellan de båda myndigheterna genom att ett medlemskap av nämnden skulle reserveras för ledamot av överstyrelsen. Men under det att nämndens övriga ledamöter skulle var och en under sin valperiod vara ständiga, skulle överstyrelsens representanter alltefter ärendets art skiftas, och folkskoleinspektörerna skulle ej alls representeras. När nu nämnden enligt förslaget skulle få sig anförtrodda uppgifter, som i mycket hög grad förutsätta kontakt med undervisningen vid ett stort antal skolor, är det svårt att förstå, varför de myndigheter, som just i dessa avseenden ha de bästa förutsättningarna, skola antingen blott sporadiskt representeras eller helt uteslutas. De sakkunniga antyda, att skolöverstyrelsens bristande tid och stora arbetsbelastning skulle omöjliggöra dess handhavande av denna uppgift. Ifrågasättas kan dock, om ej tidsbesparingen med den föreslagna anordningen skulle bli ganska illusorisk. Det skulle säkerligen för överstyrelsens ledamöter bli ganska tidskrävande att deltaga i granskningsarbetet. De skulle härvid ej kunna vare sig disponera över sin tid eller ordna sitt arbete så rationellt, som om de kunde själva på egen ämbetslokal leda arbetet. Om det blott är överstyrelsens arbetsbörda, som skulle nödvändiggöra läroboksärendenas förläggande till särskild myndighet, vore det ju bättre, om man i stället sökte lätta på denna börda. Det är ju en anslagsfråga. För att enligt mina linjer ordna en ändamålsenlig granskning behoves blott en bråkdel av de kostnader, som den föreslagna nämnden skulle föra med sig. Såväl själva granskningsnämnden som de för varje bok anlitade experterna måste ju erhålla arvoden. Med en granskning lagd efter i huvudsak nuvarande linjer skulle man endast behöva experter i tvivelaktiga fall. I regel kunde man fullt lita på de underordnade myndigheternas, d. v. s. ämneskonferensernas och folkskolenämndernas, granskning.

153 Kostnaderna för en central granskning. En granskningsnämnd måste givetvis draga avsevärda kostnader, vilka skulle utgå för ett arbete, som för närvarande utföres i det närmaste kostnadsfritt. De sakkunnigas majoritet beräkna de årliga kostnaderna till omkring 15 000 kronor, av vilka 7 500 kronor skulle utgöras av arvoden till ordföranden och tre ledamöter, och utgå ifrån att tjänstelokal ställes till nämndens förfogande och tjänstebrevsrätt tillerkännes densamma. Skolöverstyrelsens representant beräknas sköta sitt arbete utan särskild ersättning. Det framgår ej av majoritetens beräkningar, huruvida medlemmarna skola själva avlöna sina vikarier, i den mån sådana behöva anlitas, eller om dessa skola ersättas av statsmedel. I förra fallet blir medlemmarnas arbete mycket dåligt avlönat, i det senare komma nämndens kostnader att avsevärt ökas utöver vad de sakkunnigas majoritet beräknat. Man kan ej gärna våga hoppas, att medlemmarna skola kunna medhinna sina arbetsuppgifter i nämnden och deltaga i nämndens sammanträden utan att erhålla viss ledighet från sina ordinarie tjänster. I varje fall måste avsevärd tid beräknas för sammanträden. Antingen hållas de på ordinarie tjänstetid, i vilket fall de av Kungl. Maj:t utsedda medlemmarna måste ha ledighet från sina tjänster, eller hållas de på kvällarna. I detta senare fall kan man ej gärna beräkna, att skolöverstyrelsens representanter skola på fritid ställa sig till förfogande utan särskild ersättning. Hur man än tänker sig anordnandet av nämndens arbete, måste således avsevärt större kostnader påräknas än de av de sakkunnigas majoritet kalkylerade. Sammanfattning. På de skäl, som jag ovan anfört, kan jag sålunda ej ansluta mig till det av de sakkunnigas majoritet framförda förslaget om inrättandet av en central granskningsnämnd utan anser, att det nuvarande granskningsförfarandet bör i fråga om läroverken i huvudsak bibehållas samt för folkskolornas del utbyggas med de av de sakkunniga föreslagna särskilda nämnderna, vilka skulle omhänderha ej blott antagning utan även granskning av folkskolornas läroböcker. De inspekterande myndigheterna, skolöverstyrelse och folkskolinspektörer, böra, när ett eventuellt mindre gott undervisningsresultat kan antagas bero på användningen av en föråldrad eller eljest olämplig lärobok, anmoda vederbörande att taga ett läroboksbyte under omprövning. I avsikt att minska benägenheten att utgiva omarbetade upplagor föreslår jag, att, såsom för övrigt redan nu påbjudits av skolöverstyrelsen

154 i fråga om läroverken, den nya upplagan, om den ej kan användas tillsammans med den gamla, behandlas såsom ny lärobok. Den genom de sakkunniga ombesörjda granskningen är att betrakta som en gallring av det nu förefintliga läroboksbeståndet. Om den av de sakkunniga upprättade läroboksförteckningen vinner Kungl. Maj:ts godkännande, böra de underkända böckerna snarast och de s. k. B-böckerna senast under loppet av läsåret 1939—1940 vid skolorna utbytas mot andra. Intet hindrar dock att läroböckerna i fråga till denna tidpunkt omarbetats, så att de då kunna godkännas av vederbörande myndigheter. Beträffande de lokala enheterna hänvisar jag till det förslag, som återfinnes på sid. 135.

155 Bilaga

1.

S a m m a n s t ä l l n i n g a v i n k o m n a uppgifter r ö r a n d e s t a d s - o c h l a n d s k o m m u n e r s a n s l a g till l ä r o b ö c k e r å r e n 1933 o c h 1934 åt l ä r j u n g a r v i d o l i k a läroanstalter. Tablå I. 111 av rikets 115 städer. a) Anslag till läroböcker åt medellösa och mindre bemedlade lärjungar. > » » alla lärjungar. b) 1934

1933 Av angivna slutsummor ha utgått och utgå: 164 529 till lärjungar vid småskola, folkskola a) 181 513 och fortsättningsskola b) 168 126 349 639 163 089 327 618 8 504 8 908 » » i högre folkskola a) 6 440 14 944 7 120 16 028 b) » » » »

» » > »

» lärlings- o. yrkesskola » kommunal mellanskola » allmänt läroverk

a) b)

2 675 60

a) b)

10 336 6010

a) b)

4 417

statens samrealskola ...

16 346

10 022 7 490

17 512

5 043 5 043 600 600

600 200

200 369 218

100 389 865

Summa kronor Tablå II.

3 301

4 417

» andra skolor, nämligen: kommunal flickskola.... a) b) a) b)

2 735

3 261 40

1 960 av rikets c:a 2 400 landskommuner. 1934

1933 Av angivna slutsummor ha utgått och u tgå: 188 236 till lärjungar vid småskola, folkskola a) 185 694 och fortsättningsskola b) 294 827 480 521 300 598 488 834 1 399 1 503 a) » » i högre folkskola 1 676 1 547 3 075 3 050 b) 775 725 a) » » » lärlings- o. yrkesskola b) 50 286 825 1 011 1 265 1 380 a) » » » kommunal mellanskola 340 1 605 1 380 b) a) b)

»

»

» allmänt läroverk

»

»

n: » andra skolor, nämligen

a) b) anor

486 912

=

495 214

156 Tablå III.

I l l av 115 städer samt 1 960 av c:a 2 400 landskommuner i riket.

a) Anslag till läroböcker åt medellösa och m i n d r e bemedlade lärjungar. b) » » » » a ] i a lärjungar.

1933 1934 Av angivna slutsummor ha utgått och utgå: till lärjungar vid småskola, folkskola a) 367 207 352 765 och fortsättningsskola b) 462 953 830 160 463 687 816 452 » »

» »

i högre folkskola » lärlings- o. yrkesskola

a) b) a) b) a) b) a) b)

»

»

» kommunal mellanskola

»

»

» allmänt läroverk

»

»

» andra skolor, nämligen: kommunal flickskola ... a) b) statens samrealskola.... a) b) Summa kronor

10411 8 667

19 078

9 903 8 116

18 019

3 400 346

3 746

4 036 90

4 126

17 726

11 287 7 830

19 117

11 716 6010 5 367

5 918 5 367

5 918 600

600 100

600 200

100 876 777

200 864 432

157 Bilaga

2.

Särskilt yttrande rörande ordböcker, avgivet vid expertgranskning av läroböcker i franska språket av rektorn H. Söderbergh. På intet språkligt område försiggår förändringen så snabbt och märkbart som på ordförrådets. Härvidlag framträder icke så mycket det faktum, att somliga ord bli föråldrade och så småningom alldeles komma ur bruk, som fastmera att den hastigt fortlöpande utvecklingen på olika kulturområden, icke minst det materiellt-tekniska, tillför våra språk ett allt rikhaltigare stoff av nya ord, ordbildningar och fraser. Det ligger därför i sakens natur, att ordböckerna ha svårt att hålla jämna steg med språkutvecklingen. Det är här i regel fråga om dyrbara böcker, ofta stereotyperade, vilka naturligtvis endast sällan kunna utkomma i nya och omarbetade upplagor. Följden härav har blivit, att alla våra svenska för franskans studium avsedda ordböcker äro mer eller mindre föråldrade. För texttolkningens del i våra skolor uppväges denna olägenhet delvis därav att de moderna elementarböckerna, liksom några nyare förträffliga extemporalieböcker, i sitt växlande innehåll upptagit en hel del av modernt liv och motsvarande språkgods. Härtill kommer, att ett stort antal textböcker äro försedda med egna ordlistor eller åtminstone i sina kommentarer förklara de ord, som saknas i de vanliga ordböckerna. Bland förefintliga franska ordböcker ha praktiskt taget endast Schulthess' (i olika upplagor och storlekar) och Thekla Hammars kommit till någon nämnvärd användning i våra skolor. Vad beträffar ordböckerna från franska till svenska är Hammars vida modernare än Schulthess'. I närvarande läge, då man väl snart har att förvänta en någorlunda utförlig, fullt modern fransk-svensk ordbok, faller det sig ganska svårt att ge ett gott råd, då det gäller den första anskaffningen av ett lexikon. Schulthess' fransk-svenska ordböcker föreligga som bekant i en stereotyperad skolupplaga ä kr. 15: — och en stereotyperad fwkupplaga a kr. 5: —. Vid val av inköp av ordbok förefaller det, som om inte enbart det närmast föreliggande behovet borde vara utslagsgivande. Det gäller ju här fyllandet av ett behov, som för den enskilda lärjungen ofta sträcker sig genom hela livet, och som han eller hon väl ofta delar med andra medlemmar av sin familj. Ett lexikon är i viss mening en hemmets bok. Ur den synpunkten är det välbetänkt att redan från början anskaffa en någorlunda utförlig ordbok. Då emellertid den ovannämnda Schulthess' skolupplaga på grund av sin föråldrade beskaffenhet måste betraktas som ställd på avskrivning, synes man näppeligen böra föreskriva denna relativt dyrbara bok (kr. 15:—) till anskaffning. Givetvis är Schulthess' fickordbok icke mindre föråldrad än skolupplagan; då den dessutom med sina 338 s. år vida mindre utförlig än Hammars mera moderna ä 554 s. och kostar kr. 5:— mot Hammars kr. 2:55, borde man ur här nämnda synpunkter ej kunna tveka om valet. Det förhåller sig emellertid så, att Hammars ordbok dels är häftad, dels framträder i ett tryck, som lämnar mycket övrigt att önska, icke minst vad beträffar den fonetiska transkriptionen. På grund av dess typografiska utstyrsel kan denna ordbok icke sägas fylla rimliga hygieniska krav. — En lärare torde därför i närvarande läge och tillsvidare låta lärjungarna nöja

158 sig med Schulthess' fickordbok. Klints fransk-svensk ordbok från 1901 är f. n. föråldrad och kan icke ersätta den nya vi vänta. Samma förf:s miniatyrlexikon (såväl franskt-svenskt som svenskt-franskt) är modernare, men har på grund av format, tryck, papper och utstyrsel ur skolsynpunkt endast kuriositetsintresse. Schulthess' svensk-franska ordböcker föreligga i tre editionstyper: 1) den större Svensk-fransk ordbok å kr. 4 0 : — , 2) Svensk-fransk ordbok. Skoluppl. ä kr. 10: —, 3) Svensk-fransk ordbok (fickordbok) ä kr. 7: 8 o. Enligt uppgift i företalet till den sista uppl. av 2) har man att redan under 1935 förvänta en helt ny svensk-fransk skolordbok från Svenska Bokförlaget, en nyhet, som endast är att hälsa mycket välkommen. Av ovannämnda ordböcker är nämligen skolupplagan fullständigt föråldrad, medan den första dels är onödigt vidlyftig för skolbruk, dels alltför dyr i inköp. Fickupplagan är ur modernitetens synpunkt fullt tillfredsställande, men dess fina stilsort och ytterst tunna p a p p e r göra den föga tjänlig för skolbruk. Under sådana förhållanden bör man givetvis ej tillråda någon att tillsvidare anskaffa någon annan ordbok än den, som Svenska Bokförlaget nu ställer i utsikt. Hammars parlör-lexikon har en i det stora hela lexikalisk uppställning och är utan att vara fullt up to date i flera avseenden modern i sitt ordförråd. Då emellertid många ord endast återfinnas under vissa huvudrubriker kan denna bok ur skolsynpunkt svårligen ersätta ett lexikon; det relativt höga priset förbjuder jämväl dess användning som obligatorisk skolbok vid sidan av ett lexikon. — Lombards parlör har icke något intresse ur ordbokssynpunkt och avser huvudsakligast att fylla praktiska behov. Frågan om ordböcker från svenska till ett främmande s p r å k väcker omedelbart frågan om formen för skriftliga språkövningar och det därmed sammanhängande spörsmålet huruvida och i vad mån ordböcker böra få användas vid provskrivningar och i real- och studentexamen. Alltmera synes man vara överens därom, att de skriftliga övningarna i våra skolor borde läggas så, att lärjungarna i dem så långt som möjligt eller uteslutande finge röra sig med ett för dem redan bekant ord- och frasförråd. Detta krav bl. a. har skapat det s. k. reproduktionsprovet och de fria skriftliga övningarna ulan bruk av lexikaliska hjälpmedel. Så länge examensproven ännu huvudsakligen bestå i de s. k. stilarna, är det emellertid icke möjligt att på skolans högre stadier i någon större utsträckning bedriva så lagda skrivövningar. I det nuvarande skäligen ofruktbara skrivningssystemet, där det i väsentlig mån är frågan om uppletandet och hopfogningen av de puzzlebitar ordboken innehåller, är det mera lärjungens fyndighet och spårsinne som prövas än hans förmåga av omedelbar språklig aktivitet. Ett alltför långt drivet användande av ordbok uppmanar sålunda en passiv tillägnelse och långsam reproducering på ett ämnesområde, där kanske mer än på andra det kommer an på skapandet av en snabb reaktion. Vägen ut ur systemet kan endast gå genom en metod, som på ett eller annat sätt gör lexikonet överflödigt och där kravet på lärjungen blir att han skall visa vad han på grundval av sitt inhämtade språkmaterial kan åstadkomma med en förelagd text. Detta synes endast kunna ske därigenom att vid sidan av den individualisering, som skolornas fria val av läroböcker oeh textböcker måste medföra, en viss standardisering skapas förmedelst en för alla skolor gemensam handbok (kanske helst systematiserad som ordlista, synonymbok och frasförteckning), innehållande det centrala ord- och frasförråd, inom vilket den vid prov och examina förelagda stil texten ovillkorligen hade att hålla sig. Med införande av en sådan standardbok, att portionsvis inhämtas och repeteras under ämnets hela lärogång, och av motsvarande skrivövningar och prov, vore ordboksfrågan löst: ordboken till det främmande språket kunde

159 utgå ur skolan. Häremot invändes, att övningen i en ordboks rätta hantering är en nyttig sak och att stilprovet även i sin nuvarande form ger prov på vederbörandes omdöme och smak. Sant till en viss grad, om också slumpen härvidlag inte så sällan spelar en rätt stor roll. Det är i alla fall icke dessa kvaliteter, som språkundervisningen i första hand har att öva och utveckla, och vad som skall prövas är väl dock lärjungens språkliga vetande representerat i hans aktiva ord- och frasförråd samt hans säkerhet i språkets byggnad. Tillsvidare torde emellertid den här eftersporda standardboken och examensprovens omläggning förbli en from önskan. För att under nuvarande förhållanden så långt som möjligt förhindra, att stilskrivningen till väsentlig del blir en lexikalisk övning, synes den högre skolmyndigheten böra besluta sig för att vid skol- och examensskrivningar endast medgiva användandet av skolordboken och utfärda bestämt förbud mot den stora ordboken. Utom vad som ur rent pedagogisk synpunkt talar härför, synas även överväganden av ekonomisk och social natur h ä r böra spela in. Så länge ett stort och dyrbart lexikon är tillåtet, kommer det också att användas av var och en, som h a r någon möjlighet att förskaffa sig det. Då det h ä r är fråga om en ordbok på 40 kr., är det klart, att målsmännens olika ekonomiska villkor i viss mån kunna bli bestämmande för lärjungarnas olika förutsättningar inför provet. På grund härav föreslås alltså här, att Schulthess' stora svensk-franska ordbok icke må komma till användning vid våra skolor. En särskild uttalsordbok torde ur lärjungens synpunkt icke vara erforderlig, men givetvis bör varje skolbibliotek innehålla en sådan, och en förträfflig och som det vill synas pålitlig uttalsordbok är Barbeau-Rodhe.

160 Bilaga

3.

Läroboksfrågan i Danmark. Den 8 augusti 1930 tillsatte Danmarks undervisningsministerium en kommitté med uppgift att företaga en granskning av vid undervisningen brukade läroböcker och på grundval av denna granskning göra uttalanden och förslag. Enligt ministeriets direktiv skulle granskningen företagas med hänsyn till kravet på »att de läroböcker, som brukas vid undervisningen i folkskolan och de högre skolorna, icke blott sakligt kunna sägas fylla de fordringar, vilka rimligen kunna uppställas^ utan även med hänsyn till stoffurval och framställning meddela en underbyggnad, präglad av vetenskaplig, kulturhistorisk och fredsvänlig anda». Till ledamöter i kommittén kallades tvenne professorer, ministeriets båda undervisningsinspektörer, dess konsulent för folkskolan och seminarierna (ordförande), en av Köpenhamns skoldirektörer, en folkskollärarinna och en folketingsman. Att biträda kommittén i dess granskningsarbete tillkallades särskilda ämnesexperter. Kommittén avlämnade sitt betänkande till undervisningsministeriet den 8 december 1933. Med hänvisning till ministeriets direktiv hade kommittén fattat som sin huvuduppgift att undersöka läroböckernas stoffurval och avfattning från i direktiven angivna synpunkter. I enlighet med denna uppfattning av uppgiften hade kommittén från undersökningen undantagit vissa ämnen, »som icke läte sig behandla från dessa synpunkter», nämligen matematik, fysik och biologi, delvis geografi och moderna språk, samt för gymnasiet därjämte grekiska, latin och fornkunskap. Undersökningen hade sålunda koncentrerats till ämnena religionsundervisning, modersmålet, historia och, i viss omfattning, geografi. Härvid hade utvalts vissa läroböcker, tillhörande de olika ämnena, dels representerande de enligt statistiken aillmännast använda, dels de senast utkomna, varefter dessa böcker granskats och de mest typiska felaktigheterna citerats och rättats, dock utan angivande av från vilka enskilda böcker dessa felaktigheter härrörde sig. Vidare hade för vart och ett av de angivna ämnena givits anvisning på i vilken mån nytt stoff lämpligen b o r d e medtagas och i vilken mån förefintligt stoff borde uteslutas eller reduceras. A.llt eftersom anledningar förekommit, hade härtill knutits påpekanden om den disposition och avfattning, böckerna lämpligen borde äga för att rätt främja kommumikationen de olika undervisningsämnena emellan. Kommitténs granskningsresultat var sålunda närmast att betrakta som ett p r i n ciputtalande. I fråga o m ett fortsatt granskningsförfarande syntes kommittén finna den förrekommande kontrollen över gymnasiets läroböcker nöjaktig, men önskade en fr;ån centralt organ given vägledning beträffande folkskolans läroböcker. Kommitfcén tänkte sig en bestämmelse om »att de läroböcker, som efter granskning av en ;av ministeriet tillsatt sakkunnig nämnd befunnes lämpliga till användning i folkskolan, försåges med ministeriets rekommendation». I samband med av Kungl. Maj.t medgiven undersökning rörande vissa i saimband med läroboksantagningen stående förhållanden i de av Sveriges städer, villka beträffande folkundervisningsväsendets anordning undandragits statlig inspektiom, erhöll undertecknad i uppdrag att i Köpenhamn inhämta uppgifter angående d<en

161 danska läroboksfrågans nuvarande läge i anslutning till de uttalanden och förslag, det ovannämnda betänkandet innebär. Undertecknad har för detta ändamål vid besök i Köpenhamn den 9 och 10 sistlidne maj trätt i förbindelse med danska undervisningsministeriets inspektör för gymnasierna Dr. phil. A. C. Hojberg Christensen och vice-skoldirektören i Köpenhamns skoldirektion Mag. Art. Th. Nystad. Av de upplysningar, som därvid inhämtades, framgick, att de danska lärobokssakkunnigas betänkande ännu icke i vanlig ordning remitterats till vidkommande myndigheter och korporationer. Anledningen härtill finge anses vara frågan om religionsundervisningens modernisering, vilket spörsmål i och med betänkandets framläggande bragts till aktualitet. På grund av motsättningen mellan den äldre uppfattningen om kristendomsundervisningen och de synpunkter därpå, kommitterade anlagt, hade utspunnit sig ett häftigt meningsutbyte i pressen, varunder från kyrkligt håll anförts starka betänkligheter mot kommitterades ståndpunkt. Tydligen under intryck härav hade betänkandet tills vidare icke utställts för yttrande utanför ministerierna och befann sig vid tidpunkten för uppgifternas inhämtande hos kyrkoministeriets kyrkopolitiska avdelning. Kommitténs arbete hade dock visat sig fruktbärande så till vida, att de synpunkter, den framlagt, vunnit beaktande såväl av läroboksförfattare som av bokförlag. I fråga om ett framtida allmänt granskningsförfarande kunde givetvis på sakens dåvarande ståndpunkt intet uttalande göras, men man fann det tänkbart, att en ökad statlig kontroll över läroboksbeståndet kunde komma att genomföras genom central läroboksgranskning inom undervisningsministeriet med biträde av ämnesexperter. För Köpenhamns vidkommande ombesörjer Skoledirektionen granskning och antagning av läroböcker efter särskilt utarbetade riktlinjer. Skoledirektionen upprättar förteckning över läro- och läseböcker, vilka äro medgivna till användning vid Köpenhamns folkskolor. Härvid skall utlåtande inhämtas från det enligt lagen om folkskolans styrelse och tillsyn av den 20 maj 1933 inrättade Faelleslaererraadet, bestående av tre överlärare, tre folkskollärare och tre folkskollärarinnor, valda inom var och en av de lärargrupper, de skola representera. Grunderna för antagning av läroböcker vid Köpenhamns folkskolor framgår av följande av Skoledirektören utfärdade cirkulär av den 12 oktober 1934, vilket tillställts samtliga bokförlag: Härmed meddelas, att för antagning av läro- och läseböcker för användning vid Köpenhamns folkskolor följande bestämmelser gälla: Förutsättning för antagning är 1) att boken är i överensstämmelse med undervisningsplanen och 2) att den i pedagogiskt avseende betecknar ett värdefullt framsteg, 3) att det åsatta priset är rimligt, 4) att behov på det hela taget föreligger för nya böcker i det ämne, varom fråga är. Antagningen gäller endast 5 år i sänder och må förnyas även för det fall att nya upplagor utkomma, vilka innebära en väsentlig omarbetning. För böcker, som antagits före den 1 januari 1930, må sålunda, för så vitt deras användning fortfarande önskas medgiven, senast den 1 november 1934 ingivas ansökan om förnyad antagning. Framdeles må, under samma förutsättning, ansökan om förnyad antagning ingivas senast 3 månader före utgången av den femårsperiod, för vilken antagningen gäller. För det fall att en bok utkommer i ny upplaga, vilken betecknar en väsentlig 11 — 352140.

162 omarbetning av boken, må, oavsett om femårsperioden utlöpt eller icke, omedelbart ingivas ny ansökan. Tillämpningen av ovanstående bestämmelser, särskilt de som angivits i punkterna 2 och 4, synes ställa stora krav på den antagande myndighetens pedagogiska omdöme. Beslutanderätten tillkommer Skoledirektionen, som är en kommunal styrelse, sannolikt icke tillsatt med särskild hänsyn till dessa krav. Inför Skoledirektionen äro skoldirektörerna föredragande. Faelleslaererraadet, som äger att i antagningsärenden avgiva utlåtande, har i anledning av strävandena att starkt begränsa antalet läroböcker framhållit, att man härvidlag bör ålägga sig en viss måttfullhet. Att man utan våda kan företaga någon inskränkring beträffande vissa ämnen finner rådet obestridligt, men en alltför snäv tillämpning av de givna föreskrifterna skulle, enligt rådets mening, äventyra åstadkommandet av bästa möjliga undervisningsresultat. Stockholm den 20 september 1935. Ragnar

Wirsén.

b> Q>

5 0) 9

1 C

.§

< 0» % < O

t

Statens offentliga utredningar 1935 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Sierrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Kättsskipnlng.

Fångvård.

Betänkande med förslag ang. åtgärder mot statsfientlig verksamhet. [8] Yttranden över preliminärt förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. [18] Lagberedningens förslag till Ing om skaldebrev in. m. [14] Betänkande med förslag till lagstiftning om avbrytande av havandesknp. [15] Betänkande med förslag till lag om arbetsavtal. [18] Betänkande och förslag rörande verksamheten vid skyddshemmen m. m. Förra delen. Skyddshemmens organisation m. m. [85]

Statsförfattning. Allmän

statsförvaltning.

Fast egendom.

Jordbruk med binäringar.

Betänkande med förslag ang. åtgärder för spannmålsodlingens stödjande. [1] Promemoria ang. tillsynen över fastighetsregistreringen och fastighetsbildningen. [4] Utredning med förslag om egnahemskonsulenter hos hushållningssällskapen. [28] Betänkande ang. hnsdjursförsöksverksamhetens organisation. L29J Berättelse över statens spannmålsnämnds verksamhet m. m. under år 1934. [30] Jordbrnkskreditntredningen. Betänkande med förslag till förordning om jordbrukets kreditkassor m. m. [32] Betänkande med vissa synpunkter och förslog i fråga om den primära fastighetskrediten. [34]

Förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna handVattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. lingars offentlighet. [5] Yttrande och förslag rörande tjänstgöringsbetyg som av Betänkande med förslag till omorganisation av den högre skogsundervisningen. [9] länsstyrelserna utfärdas. [17] Betänkande ang. råvaruförsörjning, produktion och arbetarUtredning ang. införande av ett dagordningsinstitut m. m antal m. m. vid skogsindustrierna. [3C] [21] Förslag till nya avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare inom den allmänna civilförvaltningen. Industri. [•25] Betänkande med förslag till ändring i vissa delar av upphandlingsförordningen. [27] Handel o c h sjöfart. 1934 års nämnd för städningsutredning. Förslag rörande allmänna grunder för ordnandet av städnings- och rengöringsarbetet inom vissa statliga ämbetslokaler i StockKommunikationsväsen. holm samt beräknandet av ersättning för nämnda arbete Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. Del 2. [37] Broar. [7] Betänkande med förslag till förordning ang. allmän antoKommunalförvaltning mobiltrafik. [12] Betänkande med förslag till motorfordonsförordning och S t a t e n s o c h k o m m u n e r n a s fi n a n s v ä s e n . Politi. Betänkande med förslag till ändrad organisation av den statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. [24]

Nationalekonomi och socialpolitik. Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer jämte därtill hörande utredningar. [2] Kortfattad framställning av organisationssakkunnigas betan kunde med utredning och förslag rörande den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m. [3] Arbetslöshetsntredningens betänkande. 2. Åtgärder mot arbetslöshet [6] Konjnnkturnppsvingets förlopp och orsaker 1932—1934. [18] Hälso- och sjukvård. Knngl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag ang. förebyggan.de mödra- och barnavård. [19] Kungl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag ang. statsunderstödd diepensärverksamhet. [33] Allmänt näringsväsen.

vägtrafikstadga m. m. [28] Bank-, kredit- ock penningväsen. Försäkringsväsen. Grunder för kollektiv och individuell pensionsförsäkring. [20] Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. A n d l i g odling i övrigt. Utredning och förslag ang. rundradion i Sverige. [10] Betänkande mod utredning och förslag ang. inrättande av en statsvetenskaplig examen. [11] Utredning ooh förslag rörande frågan om avgift för hemlån av böcker från bibliotek. [22] Betänkande med förslag rörande det svenska naturskyddets organisation ocb statliga förvaltning. [20] Petänkande med förslag till lag om domkapitel m. m. [31] Betänkande med utredning och förslag ang. folk- och småskoleseminariernas organisation in. m. [44] Utredning och förslag rörande läroböcker vid allmänna läroverk och folkskolor m. fl. undervisningsanstalter. [45] Försvarsväsen. Betänkande mod förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende. Del 1. Inledande avdelning m. m. [38] Del 2. Arméorganisationen. [39] Del 3. Marinorganisationen. [40] Del 4. Flygvapnets, organisation. [41] Del 5. Värnplikten m. m. Bilagor. [42] Del 0. Särskilda yttranden. [43] Utrikes ärenden.

Isaac Marcus Boktr.-A.-B., Stockholm 1935.

Internationell rätt.

Bilaga S.

FÖRTECKNING över läro- och läseböcker, som efter företagen granskning medgivas till bruk vid undervisningen och till obligatoriskt inköp av eleverna vid nedan nämnda läroanstalter.

För de som A-böcker betecknade böckerna gäller medgivandet tillsvidare och, där ej annorlunda för någon särskild bok angives, för samtliga till ifrågavarande grupp hörande undervisningsanstalter, där det undervisningsstadium förekommer, för vilket boken är avsedd. För de som B-böcker betecknade böckerna gäller medgivandet endast för de särskilda läroanstalter, där böckerna under läsåret 1935—1936 nyttjas, och för högst fem år framåt, n ä m n d a läsår inberäknat. * betecknar, att boken i fråga bör förekomma vid en viss läroanstalt endast under den uttryckliga förutsättningen, att för övriga delar av kursen nyttjade läroböcker icke innehålla de kursmoment, som ifrågav a r a n d e lärobok omfattar. Förteckningens upplagebeteckning angiver de bokeditioner, vilka

av

de sakkunniga granskats och vid nyanskaffning sålunda må ifrågakomma.

Detta utesluter dock icke, att enstaka exemplar av äldre upplagor,

vilka vid förteckningens ikraftträdande brukas vid undervisningen, allt fortfarande må k u n n a användas.

I. Allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor samt under skolöverstyrelsens inseende stående enskilda läroanstalter. Modersmålet. A-böcker (se s. 1). a.

Språklära och stilistik. Rättskrivning.

Björkelund, Gottfrid, Rättskrivningslära och 100 rättskrivningsövningar. 98 s. Lund. Gleerup. 35. Kr. 1:—. Hedberg, David, och Lindskog, F r a n s , Svensk rättskrivningslära för barndomsskolor i två kurser. Senare kursen. 14:e uppl. 80 s. Sthlm. Bergvall. 34. Kr. 0: 90. Kabner, Hans, och Victorin, J. G., Svensk rättskrivningslära efter åttonde upplagan av svenska akademiens ordlista. Enligt kungl. cirk. av den 30 jan. 1925. 8:e uppl. Reviderad av Carl Rebbe. 47 s. Göteborg. Gumpert. 31. Kr. 0: 90. Krok, Nils, och Holm, Pelle, Rättskrivningslära. Med stavning enligt svenska akademiens ordlista, åttonde upplagan. 112 s. Lund. Gleerup. 30. Kr. 1:25. René, Theodor, Svensk rättskrivningslära. Utarbetad efter åttonde upplagan av svenska akademiens ordlista. 5:e uppl. 81 s. Lund. Gleerup. 34. Kr. 1: 20. Rich ter, J., Svensk rättskrivningslära. A n d r a kursen. 9:e uppl. 146 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 1: 50. * Stalin, S. A., P r a k t i s k a övningar i svensk rättskrivning. A n d r a kursen. Ny uppl. 13:e—16:e tusendet. 70 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. K r . 1:10. Stalin, S. A., Övningar i modersmålets rättskrivning. 10:e uppl. 144 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Kr. 2:30. Söderlund, Adolf, Arbetsövningar i rättskrivning. Individuella övningsuppgifter jämte kort rättskrivningslära för realskolor, mellanskolor och flickskolor. 67 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Häftad kr. 1:20.

4 Välläsning. Gjerdman, Olof, och Henningsson, Hilma, Svensk uttals- och välläsningslära. 71 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 1: 25. Form- och satslära

samt stilistiska

handledningar.

Beckman, Nat., Hjälpreda vid uppsatsskrivning. 6:e uppl. 68 s. Sthlm. Bonnier. 26. Häftad kr. 1: —. Beckman, Nat., och Wikander, Ruth, Svensk språklära för elementarundervisningen. 171 s. Sthlm. Bonnier. 25. Kr. 3 : — . Bergh, Ragnar, övningsexempel till skiljeteckensläran. I I . Lärjungens häfte. (Utan utsatta skiljetecken.) 5:e uppl. 15 s. Sthlm. Bergvall. 34. Häftad kr. 0:10. Cederschiöld, Vilhelm, Konsten att skriva svenska. Lärobok i uppsatsskrivning. 4:e omarb. uppl. Sthlm. Wahlström och Widstrand. 34. I. F ö r realskolor och högre folkskolor. 176 s. Kr. 2: 75. IL Språkriktighet och stilistik. 96 s. Kr. 1: 90. I I I . För gymnasier, seminarier och flickskolornas högre klasser. 104 s. Kr. 1: 90. Centervall, S., Övningsstycken till satslösning jämte framställning av satslärans huvuddrag. Bihang. Kommatecknets användning. Interpunktering vid direkt och indirekt anföring. Övningsstycken. 80 s. Sthlm. Bergvall. 34. K r . 1: 20. Edler, P . J., Hjälpreda för uppsatsskrivningen i läroverkens mellanklasser. 8:e uppl. 95 s. Sthlm. A. V. Carlson. 34. K r . 1:25. Friberg, Otto, och Rydén, Värner, Vårt modersmål. I I I . P r a k t i s k a övningar för fortsättnings- och a n d r a praktiska ungdomsskolor. 2:a uppl. 72 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. K r . 0:85. Gustafsson, A. Stef., övningshäfte till skijeteckenslära. Text för utsättande av skiljetecken och åskådliggörande teckningar. 8:e uppl. 16 s. Sthlm. A. V. Carlson. 33. Häftad kr. 0:10. Heumann, A., ö v n i n g a r i satslösning och skiljetecknens bruk. 8:e uppl. 80 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Kr. 1: 95. Jacobsson, John, Kortfattad svensk språklära för realskolan. 2:a uppl. 52 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 1: —. Ljunggren, C. A., Stilarter och språkriktighetsregler. E t t försök till hjälpreda vid modersmålets skriftliga behandling. 6:e omarb. uppl. 41 :a— 50:e tusendet. 88 s. Lund. Gleerup. 35. Kr. 1: 40. Rebbe, Carl, Kortfattad svensk språklära för realskolan. 5:e uppl. 113 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 1: 60. Rebbe, Carl, Svensk språklära för realskolan. 8:e uppl. 154 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 1:80.

5 Eebbe, Carl, och Fischer, Walter, Exempelsamling till inövande av svenska satsläran och skiljetecknens bruk. 11 :e uppl. 94 s. Lund. Gleerup. 34. K r . 1: 25. Rydberg, Adolf, Svensk språklära. 4:e uppl. 116 s. Lund. Gleerup. 34. Kr. 2: 25. Sandwall, Fredrik, och Liedgren, Emil, Grundlinjer till den svenska versläran. 3:e uppl. 36 s. Örebro. Lindhska bokh. 24. Häftad kr. 1: —. Sundén, D. A., Svensk språklära för realskolor, folk- och fortsättningsskolor m. fl. 39 :e uppl. 138 s. Sthlm. Beckman. 32. Kr. 1:—. Tidner, A., Affärsskrivelser. 100 uppgifter jämte 16 fullständiga formulär för ifyllande av blanketter vid post, järnväg, mantalsskrivning m. m. Mindre uppl. 11 :e uppl. 48 s. Sthlm. Bergvall. 32. Häftad kr. 0: 60. Wennström, Torsten, och Dallby, Nils, Metodisk lärobok i modersmålet för realskolestadiet. Sthlm. Geber. För del kr. 1: —. 1. 104 s. 29. 2. 104 s. 30. 3. 118 s. 31. 4. 115 s. 31. Widegren, Matilda, Svenska språkets allmänna satslära framställd i exempel. J ä m t e en kort interpunktionslära. 16:e uppl. 77 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 1: 40. Widegren, Matilda, och Lauritzen, Dagmar, Svenska språkets formlära för begynnare. J ä m t e en samling övningsexempel. 11 :e uppl. 70 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 1: 60. Språkhistoria. Noreen, Adolf, Det svenska riksspråket. 16 s. Lund. Gleerup. 31. Häftad kr. 0: 25. Ordböcker. Ehlin, Erik, Svensk ordbok för skolan. 4:e stereotyp, uppl. 64 s. Sthlm. Ehlin. 32. Häftad kr. 0: 30. Gustafsson, A. Stef., Svensk ordlista. Över 22,000 ord med förklaringar och uttalsbeteckningar samt anvisningar och övningar i ordlistans bruk. 20:e uppl. I enlighet med kungl. brevet den 30 jan. 1925 angående rättskrivningen i skolorna. 96 s. Sthlm. A. V. Carlson. 35. Häftad kr. 0: 40. Hedberg, David, och Lindskog, F r a n s , Svensk ordlista för skolor och självstudium. Över 16,000 ord. Till rättskrivningens tjänst. 15:e uppl. E n l i g t den år 1925 påbjudna stavningen. 64 s. Sthlm. Bergvall. 32. H ä f t a d kr. 0: 40.

6 Hässelberg, Alfr., Svensk ordlista med övningar i ordlistans bruk. 6:e uppl. 88 s. A r l ö v . . . Skriv- och ritboks a.-b. 33. Häftad kr. 0: 40. Lindqvist, Axel, Dansk-svensk ordlista. 60 s. Lund. Gleerup. 24. Häftad kr. 0: 75. Wessén, Elias, Norsk-svensk ordlista. 64 s. Lund. Gleerup. 25. Häftad kr. 0: 75. östergren, Olof, V å r a vanligaste främmande ord. Med uttal och förklaring. 10:e uppl. 167:e—181:a tusendet. 105 s. Sthlm. Bonnier. 33. Häftad kr. 1: —. (Verdandis småskrifter 146.) b.

Litteraturkunskap.

Läroböcker

i

litteraturhistoria.

Alving, Hjalmar, Svensk litteraturhistoria jämte översikt av den isländska litteraturen. 2:a genomsedda och förkortade uppl. 480 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 35. Kr. 5:25. Isaacsson, August, Illustrerad litteraturhistoria för realskolor. 2:a uppl. av Litteraturhistoria för kommunala mellanskolor. 65 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. Häftad kr. 1:—. Johnsson, O., Litteraturhistoria och verslära för realskolan och kommunala mellanskolan. 72 s. Sthlm. Bergvall. 29. Kr. 1:60. Mjöberg, Josua, Svensk litteraturhistoria för den högre undervisningen. 4:e uppl. 260 s. Lund. Gleerup. 33. Kr. 3: 90. Mjöberg, J., och Wahlgren, A., Kort svensk litteraturhistoria för ungdomsskolor. 5:e uppl. 82 s. Lund. Gleerup. 33. Häftad kr. 1: 25. Steffen, Richard, Svensk litteraturhistoria. 7:e förkortade uppl. 187 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 3: 40. Steffen, Richard, Svensk litteraturhistoria för den högre elementarundervisningen. 8:e uppl. 307 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 4: 90". Warburg, Karl, Svensk litteraturhistoria i sammandrag. Lärobok för skolor och självstudium. 10:e, omarb. uppl., ombesörjd av Gösta Montelin. 182 s. Sthlm. Norstedt, 27. Kr. 3:75. Läseböcker. Svenska. Anjou, Nils J a c , Berg, J o h n och Sjöwall, Cornelius, Svensk läsning. Sthlm. Bergvall. För femårig realskolas klass 1. 3:e omarb. uppl. 323 s. 34. Kr. 3:25. För femårig realskolas klass 2 och fyraårig realskolas klass 1. 3:e omarb. uppl. 384 s. 33. Kr. 3:90. Nyare svensk litteratur. För femårig realskolas klass 3 och fyraårig realskolas klass 2. 2:a uppl. 294 s. 33. Kr. 3 : — .

7 Anjou, Nils J a c , Berg, John, Sjöwall, Cornelius, och Swenning, Julius, Svensk läsning. Sthlm. Bergvall. För femårig realskolas klass 4 och fyraårig realskolas klass 3. 271 s. 31. K r . 3: 50. Litteraturöversikt. För femårig realskolas klass 5 och fyraårig realskolas klass 4. 390 s. 32. Kr. 4: —. Celander, Hilding, och Oterdahl, J e a n n a , Saga och sanning. Läsning för svenska gossar och flickor. Enligt realskolans nya kursplaner omarb. uppl. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Första delen. 399 s. K r . 3: 20. A n d r a delen. 416 s. Kr. 3: 20. Tredje delen. 312 s. Kr. 3 : — . Celander, Hilding, och Oterdahl, Jeanna, Vers och prosa från Bellman till våra dagar. Läsebok för realskolans högsta stadium. 239 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. K r . 2:85. Ek, Sverker, och Mjöberg, Josua, Fornsvensk l i t t e r a t u r i urval för skolan. 2:a uppl. 69 s. Lund. Gleerup. 24. Kr. 1:20. Ekermann, A., Läsebok till svenska litteraturhistorien. Sthlm. A. V. Carlson. Första delen. 9:e uppl. 408 s. 29. K r . 3:75. A n d r a delen. 8:e uppl. 614 s. 30. K r . 6:25. Tredje delen. 312 s. 27. K r . 2: 50. Grip, Elias, Svensk litteratur. Urval. 304 B. Sthlm. Norstedt. 26. K r . 5: 20. (Läsebok för kommunala mellanskolor.) Hildebrand, Emil, Ur svenska litteraturen. Sthlm. Fritze. I. Medeltiden. Reformationstiden. Stormaktstiden. 5:e uppl. Redigerad av H j a l m a r Alving. 169 s. 34. K r . 3:25. A n d r a avd. Frihetstiden och gustavianska tiden. 4:e uppl. Utg. av H j a l m a r Alving. 233 s. 23. Kr. 4: 25. Tredje avd. 1809—38. Utg. av H j a l m a r Alving. 272 s. 19. K r . 4: 75. F j ä r d e avd. 1830—1900. Redigerad av H j a l m a r Alving. 314 s. 19. K r . 5:25. Hänninger, Nils, Lilie, Einar, och Werner, Ernst, Realskolans läsebok. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Första delen. 2:a tr. 330 s. K r . 3:50. A n d r a delen. 344 s. K r . 3: 50. Hänninger, Nils, Lilie, Einar, Mjöberg, Josua, och Werner, Ernst, Realskolans läsebok. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). Tredje delen. 352 s. 34. K r . 3:50. F j ä r d e delen. 358 s. 35. Kr. 3: 50. Lindblad, Gösta, Läsebok i svensk l i t t e r a t u r för kommunala mellanskolor. 308 s. Sthlm. Norstedt. 26. Kr. 5: 20.

8 Mjöberg, Josua, Svensk litteratur från Dalin till våra dagar. I urval för den högre undervisningen. Lund. Gleerup. 1:1. F r å n Dalin till och med Gyllenborg. 68 s. 30. I : 2. F r å n Bellman till och med Almqvist. 401 s. 30. (Tillsammans kr. 5: 50.) I I . F r å n F r e d r i k a Bremer till och med Karlfeldt. 440 s. 31. Kr. 5: 50. Mjöberg, Josua, Svensk läsebok för real- och flickskolors högre klasser jämte litteraturhistorisk översikt. 8:e uppl. 491 s. Lund. Gleerup. 33. Kr. 5: 50. Mjöberg, Josua, Ur reformations- och stormaktstidens litteratur. Urval för skolan. 3:e uppl. 64 s. Lund. Gleerup. 31. Häftad kr. 1:—. * Mjöberg, Josua, Ur frihetstidens litteratur. Urval för skolan. 2:a uppl. 73 s. Lund. Gleerup. 24. Häftad kr. 1: 20. Montelin, Gösta, och Berg, John, Svensk diktning. Urval för gymnasier och a n d r a högre skolor. Sthlm. Bergvall. Del I. Fornisländsk litteratur och svensk diktning till 1772. 351 s. 30. K r . 4: 50. Del I I . 1772—1830. 511 s. 30. Kr. 6: 50. Del I I I . 1830—1930. 480 s. 31. Kr. 6:—. Noreen, Erik, och Wennström, Torsten, Svensk läsebok för gymnasiet. Lund. Gleerup. I. Till och med stormaktstiden. 250 s. 33. Kr. 3: 50. I I : 1. Dalin till och med Bellman. 206 s. 33. Kr. 3: —. I I : 2. Gustaf I I I till och med Almqvist. 535 s. 34. Kr. 6: 25. I I I . Runeberg till och med Siwertz. 455 s. 34. Kr. 5: 75. Steffen, Richard, Fornsvensk litteratur i urval. Läsebok för skola och hem. 4:e uppl. s. 163—340. Sthlm. Norstedt. 24. Kr. 3:90. Steffen, Richard, Isländsk litteratur i urval. Läsebok för skola och hem. 5:e uppl. 158 s. Sthlm. Norstedt. 27. Kr. 2:30. Steffen, Richard, Översikt av svenska litteraturen. Sthlm. Norstedt. Första delen. 4:e uppl. 316 s. 24. Kr. 5:—. A n d r a delen. 3:e uppl. 478 s. 23. Kr. 5: 50. Tredje delen. 2:a uppl. 530 s. 18. Kr. 5:50. Fjärde delen. 2:a uppl. 373 s. 19. Kr. 5:—. Femte delen. Tiden 1900—1920. Med register över författarna. 406 s. 21. Kr. 5:—. Svedelius, Carl och Julia, Bygd och folk. I. 380 s. Sthlm. Norstedt. 27. K r . 3:90. Wessén, Elias, Fornsvensk litteratur. Läsebok för skola och hem. 157 s. Uppsala. Lindblad. 22. Kr. 2:25. Wessén, Elias, Isländsk litteratur i urval och översättning. Läsebok för skola och hem. 2:a uppl. 225 s. Uppsala. Lindblad. 29. Häftad kr. 2:25.

9 Danska

och

norska.

Celander, Hilding, och Oterdahl, Jeanna, Nordisk läsning. 148 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Kr. 3 : — . Christensen, Georg, Dansk diktning från Oehlenschlaeger till Johs. W. Jensen. Vald och kommenterad. 162 s. Sthlm. Geber. 24. Kr. 3: 50. Granlund, Torbjörn, och Lindell, Ivar, Norsk-dansk läsebok. Urval av norsk och dansk l i t t e r a t u r med uttalslära och ordförklaringar. 104 s. Sthlm. Bergvall. 29. Kr. 1:50. Laurin, Carl G., Dansk och norsk läsning. 2:a uppl. 300 s. Sthlm. Norstedt, 27. Kr. 4: 75. Möller, Langdal, Kr., och Lindqvist, Axel, Dansk läsning i urval för skolan. Lund. Gleerup. I. F r å n Holberg till 1870. 116 s. 29. K r . 1:75. II. Tiden efter 1870. 114 s. 27. Kr. 1:75. (Skrifter u t g i v n a av Modersmålslärarnas förening.) Noreen, Adolf, Norskans och danskans viktigaste avvikelser från svenskan i fråga om bokstävernas uttal. Tillägg till a n d r a delen av Läsebok för folkskolans högre klasser av H. Schuck och N. Lundahl. 10 s. Lund. Gleerup. 33. Häftad kr. 0: 25. Segerström, Sigurd, Dansk läsebok. 96 s. Sthlm. Fritze. 29. Kr. 2:50. Segerström, Sigurd, Dansk och norsk läsebok. 121 s. Sthlm. Fritze. 30. Kr. 3:—. Segerström, Sigurd, Norsk läsebok. 158 s. Sthlm. Fritze. 29. K r . 3: 50. Skolöverstyrelsen och Radiotjänst, Skolradions programhäften n r 35. I Danmark. Dansk läsebok. 104 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 35. Häftad kr. 0:50. Skolöverstyrelsen och Radiotjänst, Skolradions programhäften n r 27. I Norge. Norsk läsebok för skolradio. 112 s. Sthlm. Esselte. 34. Häftad kr. 0:75. B-böcker (se s. 1). a.

Språklära och stilistik. Rättskrivning.

* Edler, P. J., och Kökeritz, G. H., Rättskrivningsövningar för läroverkens mellanklasser. 3:e uppl. 88 s. Sthlm. A. V. Carlson. 29. Kr. 1:25. * Komstadius, F . W., Rättskrivningsövningar för läroverkens mellanklasser. Särskilt med hänsyn till främmande ords stavning. 3:e uppl. 71 s. Sthlm. Bergvall. 34. Kr. 2:—. Lindqvist, Axel Axelsson, Svenska rättskrivningsövningar. 4:e uppl. 110 s. Sthlm. Bonnier. 21. Kr. 1:—.

10 * Stalin, S. A., Svenska rättstavningsövningar. Repetitionskurs för skolans mellanstadium. 4:e uppl. 126 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. K r . 2:—. Form- och satslära

samt stilistiska

handledningar.

Cederschiöld, G., och Öländer, V., Svensk uppsatsskrivning på skolans lägre och mellersta stadier. I I . Övningsbok för lärjungen. 5:e, ytterligare tillök, uppl. Senare kursen. 64 s. Lund. Gleerup. 21. Häftad kr. 0: 60. Danell, G., Svensk språklära. 2:a uppl. 143 s. Lund. Gleerup. 32. Kr. 2:50. Lindvall, W., Övningar i satsanalys. I. Med inledande förklaringar. Huvudsakligen för de allmänna läroverkens l:a, 2:a och 3:e klass. 5:e, översedda uppl. 3:e tr. 121 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 1: 70. Lindvall, A. F . W., Övningar i satsanalys. För de allmänna läroverkens 4:e och 5:e klass. 5:e, översedda uppl. 81 s. Sthlm. Norstedt. 24. Kr. 1: 50. Språkhistoria. Borgström, Marcus, Svenska språkets historia. För folkskoleseminarier, h. allm. läroverk och för självstudier. Med förord av professor Adolf Noreen. 4:e, genomsedda uppl. 90 s. Uppsala. Lindblad. 32. Kr. 2: 50. b.

Litteraturkunskap.

Läseböcker. Svenska. Celander, H., och Oterdahl, J e a n n a , Saga och sanning. Läsning för svenska gossar och flickor. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). Del I. Fjärde skolåret. 5:e uppl. 324 s. 29. Kr. 3: 75. Del II. Femte skolåret. 6:e uppl. 306 s. 31. Kr. 3: 60. Del I I I . Sjätte skolåret. 4:e uppl. 388 s. 29. K r . 3: 75. Del IV. Sjunde skolåret. 3:e uppl. 302 s. 30. Kr. 3:25. Del V. Åttonde skolåret. 2:a uppl. 256 s. 30. K r . 3 : — . Celander, H., och Oterdahl, J e a n n a , Saga och sanning. Läsning för svenska gossar och flickor. Parallellupplaga för den n y a realskolan, den kommunala mellanskolan och de högre folkskolorna. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). Del I—II. 2:a uppl. 285 s. 29. Kr. 3: 25. Del I I I . 2:a uppl. 254 s. 30. Kr. 3:25. Lindblad, Gösta, Svensk l i t t e r a t u r efter 1900 i urval för den högre undervisningen. 290 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. Kr. 4: —.

11 Lindvall, A. F. W., Svensk läsebok för realskolan. Sthlm. Norstedt. Klass 2. 3:e uppl. 2:a tr. 360 s. 24. Kr. 3: 40. Klass 3. 3:e uppl. 2:a tr. 372 s. 24. Kr. 3: 40. Klass 4 och 5. 2:a uppl. B-uppl. 487 s. 18. K r . 4: 90. Klass 6. 2:a uppl. 472 s. 10. K r . 3: 75.

Latin. A-böcker (se s. 1). Språkläror. Ahlberg, Axel W., Latinsk grammatik för de allmänna läroverken. 6:e uppl. 270 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 3:75. Bergman, J., och Lundqvist, N., Latinsk grammatik. 2:a utök. uppl. 286 s. Sthlm. Norstedt. 25. Kr. 5:15. Tessing, S., Latinsk skolgrammatik. 5:e uppl. 88 s. Sthlm. Bergvall. 34. Kr. 2:75. Törnebladh, R., och Lindroth, L., Latinsk språklära. A. 5:e förkortade uppl. 131 s. Sthlm. Norstedt. 27. Kr. 3 : — . Törnebladh, R., och Lindroth, L., Latinsk språklära. B. 4:e förkortade uppl. 144 s. Sthlm. Norstedt. 20. Kr. 3:50. Översättningsövningar. Pontén, Frithiof, De latinska översättningsproven i studentexamen 1896— 1933. 77 s. Sthlm. Geber. 33. Häftad kr. 1: 40. * Söderström, Gunnar, Svensk-latinska översättningsövningar för treåriga latingymnasiets första ring och fyraåriga latingymnasiets första och andra ring. Med ordlista. 37 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Häftad kr. 1: 35. Elementar- och läseböcker. Hagendahl, Harald, L i n g u a latina. Latinsk elementarbok. Med ordlista, ordförteckning och förklarande a n m ä r k n i n g a r . 100 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. K r . 3 : — . Liljeblad, Josef, Latinsk läsebok för nybörjare. Bearb. av Dent's First Latin book. 5:e uppl. 164 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 3:60. Törnebladh, R., Latinsk elementarbok. 14:e, n ä s t a n oförändrade uppl. Omarb. av Gustaf Mellén. 72 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 1:50. Läroböcker i historia, mytologi och antikviteter. Lindroth, L., Kort s a m m a n d r a g av de romerska antikviteterna. 7:e uppl. 5:e tr. 30 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 0: 90. Söderström, Gunnar, Romersk fornkunskap för latingymnasiet. 67 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 1: 75.

12 Ordbok. Heikel, I v a r A., Kortfattad latinsk-svensk ordbok. 2:a uppl. 427 s. Sthlm. Natur och kultur. 35. Kr. 10: 50 (8: 401).

B-böcker (se s. 1). Cavallin, Chr., Latinsk skol-lexikon, i alfabetisk uppställning utarbetadt. Stereotyperad upplaga. 712 sp. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. Kr. 18:— (14: 501). Salenius, A. G. G., Latinsk-svensk ordbok. 6:e tr. å 1873 års stereotypplåtar. 1100 s. Sthlm. Norstedt. 28. Kr. 18:— (14:50 1 ). Bergstedt, Hugo, H u v u d d r a g e n av grekernas och r o m a r n a s mytologi. 5:e uppl. 2:a tr. 81 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. K r . 3: 50.

Grekiska. A-böcker (se s. 1). Språklära. Löfstedt, (Einar d. ä.,) och Sillen, (Julius af,) Grekisk grammatik. 5:e omarb. uppl. utg. av Josef Lind. 144 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. Kr. 5: 25. Elementar- och läseböcker. Mellén, Gustaf, och Lundqvist, Nils, Grekisk elementarbok. 3:e uppl. 43 s. Sthlm. Bonnier. 27. Häftad kr. 2: —. Pontén, Frithiof, Grekisk läsebok för nybörjare. Med tillämpningsövningar. 2:a uppl., översedd. 92 s. Sthlm. Geber. 26. K r . 3:50. Ordförteckningar. *Holmér, Karl, Ordförteckning till Xenophons Anabasis' första bok. 2:a uppl. 76 s. Sthlm. Ad. Johnson & c:o. 28. Häftad kr. 2: 50. Lundgren, C. O., Ordförteckning till Platons Kriton. 16 s. Sthlm. Fritze. 99. Kr. 0: 50. Lundgren, C. O., Ordförteckning till Platon, Sokrates försvarstal. 29 s. Sthlm. Fritze. 1900. Kr. 0: 50. Lundgren, C. O., Ordförteckning till Odysseens sjunde sång. 15 s. Sthlm. Fritze. 1900. K r . 0: 40. 1

Vid rekvisition av rektor enl. skolöverstyrelsens förteckning.

13 Tyska. A-böcker (se s. 1). Språkläror. Hjorth, Hjalmar, F ö r k o r t a d tysk grammatik. 12:e uppl. 172 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. K r . 3 : — . Lindqvist, Axel Ax:son, Kortfattad tysk språklära. 160 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. K r . 3 : — . Låftman, Emil, Kortfattad tysk grammatik. 4:e uppl. 173 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. K r . 3: 25. Wigh, Erik, Kort tysk g r a m m a t i k för realskolestadiet. 186 s. Lund. Gleerup. 32. Kr. 2: 50. Ö ve rsättningsövn ingår. Björkelund, Gottfrid, och Danielsson, S. B. T., översättningsövningar till tyska i anslutning till »Deutsches Leben» jämte samtliga realskolstilar 1919—1929. 56 s. Lund. Gleerup. 29. Häftad kr. 1: —. Bladin, V., Förenklade tyska realexamensuppgifter jämte parallella övningar för muntlig översättning. 1907—1932. 72 s. Malmö. Läroboksförl. 32. Häftad kr. 0: 60. Bokelund, A., Tyska stilar. Sthlm. Fritze. För häfte kr. 0: 50. Serien A. I. 2:a uppl. 16 s. 27. Serien A. I I . 2:a uppl. s. 17—32. 31. Serien A. I I I . s. 33—48. 32. Serien B. I. 3:e uppl. 16 s. 33. Serien B. I I . 2:a uppl. s. 17—32. 28. Serien B. I I I . s. 33—48. 30. Bokelund, A., och Rodhe, E., Tyska översättningsövningar. IV. I anslutning till J. Pederzani-Weber, Der Gemsjäger. 39 s. Sthlm. Fritze. 28. Häftad kr. 0: 80. (Möderne deutsche Schriftsteller X I I I ) . * Dahl, Yngve, Realexamensuppgifterna v. t. 1907—v. t. 1934. 5:e uppl. 239 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 3: 50. Danielsson, Svante B. T., De tyska översättningsproven i real (skolexamen 1907—1933. Med a n m ä r k n i n g a r . 45 s. Lund. Gleerup. 34. Häftad kr. 1:20. Frösell, E., Övningar till tyska formläran. 6:e uppl. 56 s. Sthlm. Bergvall. 34. K r . 1: 25. Frösell, E., Övningar till tyska syntaxen. 4:e uppl. 51 s. Sthlm. Bergvall. 32. K r . 1: 25. Hagström, Nils, I Tyskland. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). För häfte kr. 0: 85. I. Texter för översättning till tyska i realskolans högsta klass och ring I. 48 s. 32. I I . Texter för översättning till tyska i gymnasiets högre ringar. 48 s. 32.

14 Hagström, Nils, Tyskland och tyskarna. Översättningstexter med grammatiska noter. 79 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 1: 50. Heumann, A., Lätta stycken för översättning till tyska. Med förklaringar och ordlista. 10:e uppl. 75 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Kr. 1: 35, Hjorth, Hjalmar, Ny övningsbok till den tyska grammatiken. 4:e uppl. 60 s. Sthlm. Bonnier 28. Häftad kr. 1:10. Hjorth, Hjalmar, och Heumann, A., Tyska skrivövningar och brev. 12 :e nästan oförändr. uppl. 128 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. K r . 2:25. Larsson, Hugo, Översättningsuppgifter i tyska språket för realexamen v. t. 1907—v. t. 1934. 5:e uppl. 25 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 0: 60. Lide, Sven, Tyska översättningsövningar och extemporalier — systematiskt ordnade — för mellanklasserna (35, 4% 55 och ring I). Under medverkan av Anna-Lisa Pettersson och Marie-Louise Borgquist. 2:a nästan oförändr. uppl. 96 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 2:—. Lide, Sven, Översättningsövningar i anslutning till Tysk nybörjarbok. Med svensk-tysk ordlista. Under medverkan av Anna-Lisa Pettersson och Marie-Louise Borgquist. 5:e uppl. 45 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 0: 80. Löfberg, Viktor R., Översättningsövningar till tyska för realskolan. 5:e uppl. 48 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 0: 90. 1 Moderna språks bibliotek I I . Samtliga realskolestilar (tyska, engelska och franska) v. t. 1907—v. t. 1931 under medverkan av lektorerna vid Stockholms handelshögskola P . Méaly och E. A. Meyer. Ordnade med hänsyn till innehållet samt försedda med a n t y d n i n g a r om svårigheterna jämte grammatiskt, biografiskt, topografiskt och sakregister av C. S. Fearenside samt Nils Hagström. 6:e utvidgade och förbättrade uppl. X X I I I + 43 s. Malmö. Moderna språks förl. 31. Häftad kr. 1: 50. Swenning, Julius, Tyska översättningsövningar till Otto Ernst, Asmus Sempers Jugendland. 97 s. Lund. Gleerup. 10. Kr. 1:50. Säterstrand, B., Tyska talövningar 3:e uppl. 48 s. Sthlm. Bergvall. 24. Häftad kr. 0: 90. Elementar- och läseböcker. Björkelund, Gottfrid, Metodisk nybörjarbok i tyska. 6:e uppl. 147 s. Ordlista 69 s. Lund. Gleerup. 34. Kr. 2:25. Med ordlista kr. 3:50. Björkelund, G., und Danielsson, S. B. T., Deutsches Leben. Lesebuch fur schwedische Real- und Mädchenschulen. 144 s. Ordlista 87 s. Lund. Gleerup. 29. Kr. 2 : — . Med ordlista kr. 3:50. Björnsson, Nils, Tysk elementarbok för realskolor, flickskolor och kommu1 Under förutsättning att boken nyttjas även vid undervisningen i övriga vidkommande undervisningsämnen.

15 nala mellanskolor. 3:e uppl. 170 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 2: 35. Björnsson, Nils, Tysk läsebok för skolornas mellanstadium. 217 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 3: 25. Bladin, Vilhelm, och Wahlgren, Axel, Tysk läsebok. 64 s. Ordlista 24 s. Malmö. Läroboksförlaget. 22. Kr. 1: 65. Med ordlista kr. 2: —. Frösell, E., och Meyer, E r n s t A., Tysk läsebok för skolornas mellanklasser. 3:e uppl. 191 s. Sthlm. Bergvall. 33. Kr. 3: 75. Gerring, Hugo, Tysk nybörjarbok för realskolor, kommunala mellanskolor och flickskolor. 2:a uppl. 158 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. K r . 3: 20. Heumann, Albert, Tyska för nybörjare. 13 :e uppl., omarb. och förkortad. 180 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Kr. 3: 25. Lannert, Gustaf, Tysk läsebok för skolornas mellanklasser. 2:a omarb. uppl. 190 s. Sthlm. Geber. 31. Kr. 3: 50. Lide, Sven, Tysk nybörjarbok för allmänna läroverk, flickskolor och kommunala mellanskolor. Under medverkan av Anna-Lisa Pettersson och Marie-Louise Borgquist. 4:e uppl. 136 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Kr. 2: 75. Kodhe, Emil, och Stenberg, Joh., Tysk elementarbok för kommunala mellanskolor och fyraklassiga realskolor. 125 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 28. Kr. 3:10. Strömberg, Edvard, Tysk prosa för gymnasiets I I I eller I V ring. 3:e uppl. 133 s. Sthlm. A. V. Carlson. 31. Kr. 2: —. Tiselius, G. A., Deutsche Umgangssprache. Neubearbeitet von Dr. E r n s t A. Meyer. Mit Wörterverzeichnis und Stadtplan von Zentral-Berlin. Der Neubearbeitung 2. Druck. 136 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Kr. 2:50. Vorbeck, Elsa, Fritz, Ilse und ich. Ein Lesebuch fur kleine Schwedenkinder nebst Wörterbuch und Grammatik. 2. Aufl. 113 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. Kr. 2: 75. Ordböcker. Collin, Carl S. K., und Hungerland, Heinz, Deutsches Vokabulär. Systematisch zusammengestellt fur Schule und Selbstunterricht. 2., etwas vermehrte Aufl. 56 s. Lund. Lindstedts univ. bokh. 32. Häftad kr. 1: 50. Hoppe, Otto, Svensk-tysk ordbok. Skoluppl. Omarb. och tillök, av Sune Hildebrand. Stereotyp, uppl. 7:e tr. 563 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 10:— (8:— *). Hoppe, Otto, Svensk-tysk ordbok. (Schwedisch-deutsches Wörterbuch.) Fickordbok. 4:e stereotyp, uppl. omarb. och tillök, av Carl Auerbach. 433 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 23. K. 5: 50 (4: 251). 1

Vid rekvisition av skolråd eller rektor enl. skolöverstyrelsens förteckning.

16 Hoppe, Otto, Tysk-svensk ordbok. Skoluppl. 4:e uppl. fullständigt omarb. av C. Auerbach och H. Reutercrona under medverkan av J . Reinius och A. Heumann. 688 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 12: — (9:25*). Kock, Ernst A., Tysk-svensk ordbok. 423 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. Kr. 10:— (7:7s 1 ). Rosenberger, G., Tysk-svensk ordbok. (Fickordbok.) Omarb. och tillök. avCarl Auerbach. 5:e tr. 311 s. Konjugationstabelle 15 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 28. K r . 4:50 (3: 501). (P. A. Norstedt och Söners fickordböcker.) B-böcker (se s. 1). Språkläror. Hjorth, Hjalmar, Tysk grammatik. 25:e uppl. 220 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Kr. 3:50. Wigh, Erik, Tysk skolgrammatik. 214 s. Lund. Gleerup. 27. Kr. 3: 25. Översättningsövningar. Löfberg, Viktor R., och Fogelberg, P. A., Översättningsövningar till tyska för gymnasiet. 3:e uppl. 52 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 1:20. Elementar- och läseböcker. Calwagen, E. G., Tysk elementar- och läsebok för skolans tre lägsta klasser. 18 :e uppl. utg. av C. O. Nordgren. 177 s. Ordlista 80 s. Sthlm. Geber. 34. Med ordlista kr. 4: 50. Heumann, A., Von nah und fern. Tyska läsestycken med a n m ä r k n i n g a r och ordlista. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 1. Läsestycken med anmärkningar. 3:e uppl. 135 s. 33. Häftad kr. 2: —. 2. Alfabetisk ordlista. 2:a, genomsedda uppl. 55 s. 29. Häftad kr. 1: 25. Svedelius, C , Deutsches Lesebuch. I. 5. verbesserte Aufl. 205 s. Sthlm. Fritze. 28. Kr. 3 : — . Engelska. A-böcker (se s. 1). Språkläror. Calwagen, E. G., Kortfattad engelsk språklära. 8:e uppl. Utg. av Axel Axelsson Lindqvist. X V I + 88 s. Sthlm. Geber. 28. K r . 2:50. Elfstrand, Daniel, A n English grammar for the use of Gefle Borgar 1

Vid rekvisition av skolråd eller rektor enl. skolöverstyrelsens förteckning.

17 skola. 3:rd revised ed. 156 s. Sthlm. Åhlén och Åkerlund. 28. K r . 3: 25. Elf strand, Daniel, Kortfattad engelsk grammatik. 12 :e uppl. 176 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Kr. 2:40. Hammarberg, Viktor, och Zetterström, Sven, Kortfattad engelsk skolgrammatik. l l : e uppl. reviderad av Per Lindqvist. 2:a tr. 211 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Kr. 3: 25. Kjellman, R., Kort engelsk grammatik. 95 s. Torsås. Förf:s förlag. 33. K r . 1: 90. Zachrisson, R. E., Kortfattad engelsk grammatik. 159 s. Sthlm. A. V. Carlson. 34. Kr. 2: 40. Översättningsövningar. Afzelius, J. A., Skrivövningar till engelsk grammatik. I. F o r m l ä r a n och n å g r a viktigare regler i syntaxen. 6:e uppl. 116 s. Sthlm. Norstedt. 21. K r . 2: —. Areskog, Valborg, Exercises and essays. 98 s. Sthlm. Geber. 30. Häftad kr. 1: 90. Björkhagen, Im., Översättningsuppgifter i engelska språket för realexamen v. t. 1907—v. t. 1933. 3:e uppl. 29 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 0: 60. Björkhagen, Im., Översättningsövningar till engelska i anslutning till Engelsk nybörjarbok. 37 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 0: 80. Borgström, Edv., Översättningsövningar till engelska. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 1. F ö r realskolan och de två första r i n g a r n a på gymnasiet. 4:e uppl. 87 s. 34. Kr. 1: 90. Kommentar till d:o. 3:e uppl. 47 s. 31. Kr. 1:50. 2. F ö r de två högsta r i n g a r n a på gymnasiet. 2:a uppl. 80 s. 24. K r . 0: 75. Kommentar till d:o. 2:a uppl. 52 s. 24. Häftad kr. 0: 75. Collin, Carl S. R., Engelska översättningsövningar för gymnasiet och 6:e klassen. 77 s. Glosförteckning. 37 s. Sthlm. Norstedt. 24. Kr. 1: 90. Collin, Carl S. R., Engelska översättningsövningar. I. Lättare stilar. 19 s. Sthlm. Fritze. 34. Häftad kr. 0:60. Dahl, Evald, Arbetsuppgifter till engelsk syntax. 55 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 1: 20. Dahl, Evald, Översättningsövningar till engelska för realskolan och gymnasiets två första ringar. 74 s. Sthlm. Norstedt. 27. Häftad kr. 1: 50. Dahl, Evald, Översättningsövningar till engelska för gymnasiets två högsta ringar. 84 s. Norstedt (Sv. bokf.). 28. Häftad kr. 1: 75. Dahl, Yngve, Realskolexamensuppgifterna v. t. 1907—v. t. 1934. 5:e uppl. 2 —

852140.

18 239 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 3:50. (Se s. 16 not 1.) Danielsson, Svante B. T., Engelska översättningsproven i real(skol)examen 1907—1933. Med a n m ä r k n i n g a r utg. 48 s. Lund. Gleerup. 34. Häftad kr. 1: 20. Fransen, Wilhelmina, Övningar i engelsk grammatik. 94 s. Sthlm. Seelig. 31. Häftad kr. 2: —. Hårlock, Walter E., Skriftliga uppgifter för studentexamen i engelska språket v. t. 1893—v. t. 1933. Ny edition. Med kortf. kommentar. 5:e uppl. 81 s. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 1: 20. Langenfelt, Gösta, Modern English practice. H u n d r a och en stilar i engelska för gymnasieringarna. 92 s. Sthlm. A. V. Carlson. 34. Kr. 1: 50. Lindberg, Lars, Övningsexempel till engelska syntaxen. 5:e uppl. 61 s. Sthlm. A. V. Carlson. 33. Kr. 1:—. Lindkvist, Harald, Urval bland de i studentexamen förelagda skriftliga uppgifterna i engelska. 56 s. Sthlm. Bonnier. 28. Häftad kr. 1: 20. * Mannfelt, F r a n s , Talövningar till Engelsk nybörjarbok. 29 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 28. Häftad kr. 0: 75. Moderna språks bibliotek. Samtliga realskolestilar v. t. 1907—v. t. 1931. 6:e uppl. 68 s. Malmö. Moderna språk. Häftad kr. 1: 50. Rebbe, Carl, och Fuhrken, G. E., Engelska översättningsövningar för realskolan och ring I—II. 75 s. Sthlm. Norstedt. 24. Häftad kr. 1:—. Rodhe, Emil, Engelska översättningsövningar i anslutning till JespersenRodhes engelska läsebok för realskolan. I. 46 s. Sthlm. Fritze. 19. Häftad kr. 1: 50. Svartengren, T., Hilding, I England. Engelska skrivövningar för gymnasiet. 64 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 1: 25. Zachrisson, R. E., Översättningsövningar till Engelsk nybörjarbok av Zachrisson och Grove. Separattryck ur Övningsbok till engelsk nybörjarbok. 2:a uppl. 43 s. Sthlm. A. V. Carlson. 28. Häftad kr. 0: 80. Zetterström, Sven, översättningsövningar till engelska för realskolan och gymnasiets två första ringar. Utökad och översedd av Mats Redin. 13:e uppl. 180 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Kr. 2:50. Elementar- och läseböcker. Afzelius, J. A., Engelsk elementarbok, innehållande läsövningar, läsebok för nybörjare, skrivövningar till formläran samt ordlistor. 6:e uppl. 3:e tr. 232 s. Sthlm. Norstedt. 22. Kr. 3: 40. Afzelius, J. A., Engelsk nybörjarbok för real- och samskolor. I. Första årskursen. 3:e uppl. 6:e tr. 89 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. K r . 1: 30. Björkelund, Gottfrid, och Danielsson, S. B. T., Fortsättningsbok i engelska. 3:e uppl. 140 s. Lund. Gleerup. 31. Kr. 2: 75. Ordlista till d:o. 3:e uppl. 70 s. Kr. 1:90.

19 Björkelund, Gottfrid, och Danielsson, S. B. T., Metodisk nybörjarbok i engelska. 9:e uppl. 190 s. Lund. Gleerup. 33. K r . 2: 90. Björkhagen, Im., Engelsk nybörjarbok. 4:e uppl. 186 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. K r . 3 : — . Bladin, Vilhelm, Engelsk läsebok för andra (eller tredje) läsåret. Förkortad uppl. 56 s. Malmö. Läroboksförlaget. 34, Häftad kr. 0:95. Ordlista till d:o. 32 s. 30. Häftad kr. 0: 55. Butler, J. H., och Herdin, N. E. G., Practical English for everyday use. Assisted by H. E. Leigh. 4:th ed. 69 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 1: 50. Elf strand, Daniel, Engelsk elementarbok. 7:e uppl. 186 s. Sthlm. Bonnier (Sv. Bokf.). 34. K r . 3: 25. Elf strand, Daniel, Engelsk elementar- och läsebok. 2:a uppl. 11 :e tr. 195 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. K r . 3:75. Grove, Grenville, och Lidman, Carl, Kortfattad engelsk lärobok. 5:e uppl. I l l s . Sthlm. Kalligrafia. 33. Kr. 2:25. Grove, Grenville, and Eingenson, C. A., Short chapters ou English life (Engelska förhållanden). 4:e omarb. och förbättrade uppl. 198 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. Kr. 4: 50. Jesperson, Otto, och Rodhe, Emil, Engelsk läsebok för realskolan. 9:e uppl. 201 s. Sthlm. Fritze. 34. Kr. 2: 40. Ordförteckning. 9:e uppl. 106 s. Häftad kr. 1:25. Lagerstedt, Lotten, Engelska vokabler och samtal. Till skolornas tjänst samlade. 8:e uppl. Omarb. och försedd med ordlista av Ingrid Wikström. 163 s. Ordlista 44 s. Göteborg. Gumperts bokh. 30. Häftad kr. 2:—. Ordlista kr. 0:75. Mannfelt, Frans, Engelsk nybörjarbok. 2:a uppl. 127 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. K r . 2:75. Ripman, Walter, A first English book. Edited for the use of Swedish schools by J. A. Afzelius. 5:e uppl.. 192 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 2:75. Zachrisson, R. E., och Grove, Grenville, Engelsk nybörjarbok för läroverken och flickskolorna. 5:e uppl. 130 s. Sthlm. A. V. Carlson. 32. K r . 2:75. Ordböcker. Lindgren, Erik, Engelsk-svensk ordbok. Skoluppl. P å grundvalen av Wenström-Lindgrens större engelsk-svenska ordbok utarb. Stereotyp. uppl. l l : e t r . 673 + 50 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 12: — OröO1). Ekblom, Einar, Kortfattad engelsk synonymbok. 2:a uppl. 211 s. Sthlm. Fritze. 33. Kr. 3:90. 1

Vid rekvisition av skolråd eller rektor enl. skolöverstyrelsens förteckning.

20 Wenström, O. Edmund, Engelsk-svensk ordbok. (Fickordbok.) Stereotyp. uppl. 11 :e tr. 464 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 5:50 (4:25 1 ). (Förtitel: English-Swedish dictionary.) Wenström, O., och Hårlock, Walter E., Svensk-engelsk ordbok. Skoluppl. Nystavad uppl. 2:a uppl. 844 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. K r . 14:50 (11: 601). B-böcker (se s. 1). Språkläror. H a m m a r b e r g , Viktor, och Zetterström, Sven, Engelsk g r a m m a t i k . uppl. 276 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Kr. 3: 75.

9:e

Översättningsövningar. Zachrisson, R. E., Övningsbok till Engelsk nybörjarbok av Zachrisson och Grove. 2:a uppl. 118 s. Sthlm. A. V. Carlson. 30. Kr. 1: 75. Elementar- och läseböcker. Uhrström, Wilhelm, Nybörjarengelska. Första årskursen. 111 s. Sthlm. Norstedt. 26. Kr. 2:50. Wallerstedt, Jenny, Lärobok i engelska för äldre nybegynnare. 7:e uppl. 106 s. Sthlm. Norstedt. 25. Kr. 1: 70.

Franska. A-böcker (se s. 1). Språkläror. Biller, Gunnar, Kortfattad fransk skolgrammatik. 4:e uppl. 48 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 1:15. Biller, Gunnar, och Thorn, A., Chr., Fransk språklära. Bearb. efter Edström, Kortfattad fransk språklära. 3:e uppl. 197 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Kr. 3:75. Edström, E., Kortfattad fransk språklära. 9:e uppl. 4:e tr. 175 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. K r . 3: 75. Hultenberg, Hugo, F r a n s k skolgrammatik. 6:e uppl. 226 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 3: 90. Hultenberg, Hugo, K o r t fransk grammatik. 56 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Häftad kr. 1: 80. Översättningsövningar. Biller, Gunnar, F r a n s k a översättningsövningar. (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 0: 75. 1

s.

Sthlm. Bonnier

Vid rekvisition av skolråd eller rektor enl. skolöverstyrelsens förteckning.

21 'Calissendorff, H., Petersson, O., och Wahlbom, E., F r a n s k a skrivövningar och extemporalier. Sthlm, Bonnier (Sv. bokf.). I. F o r m l ä r a . 13 :e uppl. 150 s. 30. Kr. 3: 25. I I . Syntax. 9:e uppl. 74 s. 31. Kr. 2: 25. Edström, E., Thorn, (Chr.), och Biller, (Gunnar), H u n d r a franska stilar. U r v a l bland de för studentexamen givna skriftliga uppgifterna i franska. (Åren 1864—1933). 66 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 1: —. Hultenberg, Hugo, och Méaly, Paul, Skriftliga uppgifter för studentexamen i franska språket h. t. 1905—v. t. 1932. Med anmärkningar utg. 3:eutök. uppl. 47 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 1: —. Lene, Gustaf, Övningar i franskt talspråk. Sthlm. Bergvall. Sami. 1. Med grammatiskt bihang och ordlista. 63 s. 34. Kr. 1:20. Sami. 2. 72 s. 35. Kr. 1:80. Mannfelt, F r a n s , Övningar till franska syntaxen. I anslutning till Bödtker och Hösts av A. T. Malmberg bearb. Lärobok i franska. 47 s. Sthlm. Norstedt. 26. Häftad kr. 1:—. Strömberg, Edvard, Metodiska övningar i fransk formlära. 71 s. Sthlm. A. V. Carlson. 34. Häftad kr. 1:—. Nyckel till d:o. 52 s. 34. Häftad kr. 1:—. Strömberg, Edvard, Metodiska övningar i Iransk syntax. 93 s. Sthlm. A. V. Carlson. 33. Häftad kr. 1:—. Nyckel till d:o. 67 s. 33. Häftad kr. 1: —. Strömberg, Edvard, och Sund, Nils, F r a n s k a översättningsövningar med a n m ä r k n i n g a r och ordlista. 2:a uppl. 120 s. Sthlm. A. V. Carlson. 34. Kr. 1:75. "Wahlbom, Ellen, Nya franska skrivövningar. 2:a uppl. 40 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf'.). 30. Häftad kr. 1:20. Elementar- oeh läseböcker. Biller, Gunnar. F r a n s k elementarbok. 5:e omarb. uppl. 184 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 35. K r . 2:75. Centervall, S., Nybörjarbok i franska. Med fransk-svensk ordlista jämte alfabetiskt uppslagsregister, svensk-fransk ordlista till övningsstyckena, lista på oregelbundna verb, fonetisk transkription till lektion 1—8. 117 + 47 s. Sthlm. Bergvall. 33. Med ordlista kr. 3:25. Ernst, Gustaf, och Johnson, August, Nybörjarbok i franska. 3:e, nästan oförändr. uppl. 73 s. Sthlm. Bonnier. 21. Kr. 1: 75. Ordlista till d:o. 3:e uppl. 48 s. 27. Häftad kr. 1: 10. Hultenberg, Hugo, Premier livré de lecture frangaise. 6:e uppl. 1G2 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 2: 60. Jespersen, Otto, och Stigaard, Vilhelm, F r a n s k läsebok lör nybörjare. 1

För flickskolor; i övrigt ej inedgiven till n vantagning.

22 Under medverkan av E m i l Rodhe. 4:e uppl. 139 s. Sthlm. Fritze. 30. K r . 2:25. Ordförteckning till d:o. 4:e uppl. 73 s. Sthlm. Fritze. 30. Häftad kr. 1: —. Tisseau, Paul, F r a n s k a texter för innötande av det centrala ordförrådet. Del 1—2. 32 s.; 32 s. Malmö. Läroboksförlaget. 29. För del häftad kr. 0:60. Wallerstedt, Jenny, Praktisk lärobok i franska språket för nybörjare på mellanstadiet. J ä m t e bilaga: Skrivövningar. 6:e uppl. 2:a tr. 14G s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. K r 2: 40. Wijkander, Anna, F r a n s k a vokabler till skolornas tjänst. 11 :e uppl. 78 s. Göteborg. Wetter gren och Kerber. 30. Häftad kr. 1: 60. Ordböcker. Schulthess, Ferdinand, Fransk-svensk ordbok (Dictionnaire francaissuédois. (Fickordbok.) Stereotyp, uppl. 7:e tr. 338 s. Sthlm. Norstedt. 23. Kr. 5:— (4:— 1 ). Schulthess, Ferdinand, Svensk-fransk ordbok. (Dictionnaire suédoisfrancais) (Fickordbok.) 2:a uppl. omarb. av Axel Bergström. 356 s. Sthlm. Norstedt. 26. K r . 7:80 (6:25 1 ). B-böcker (se s. 1). Elementar- och läseböcker. Bödtker, A. Trampe, och Höst, Sigurd, Lärobok i franska för nybörjare. F ö r svenska skolor översatt och bearb. av A. Teod. Malmberg. 8:e nästan oförändrade uppl. 2:a tr. 201 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. K r . 2: 75. Edström, E., F r a n s k elementarbok, 8:e uppl. 151 s. Sthlm. Bonnier. 24. K r . 2: 75. Edström, E., Bihang till F r a n s k elementarbok. Ljudenlig omskrivning av de 15 första styckena. 7:e uppl. 14 s. Sthlm. Bonnier. 23. Häftad kr. 0: 40. Historia m e d s a m h ä l l s l ä r a . A-böcker (se s. 1). Allmän historia. Falk, Erik, Lärobok i forntidens och medeltidens allmänna historia för gymnasiet. 4:e uppl. 153 s. Sthlm. Bonnier. 27. Kr. 3: 85. Falk, Erik, Lärobok i n y a tidens historia för gymnasiet. 2:a uppl. 243 s. Sthlm. Bonnier. 27. Kr. 4: 75. 1

Vid rekvisition av skolråd eller rektor enl. skolöverstyrelsens förteckning.

23 T a l k , Erik, och Jacobson, Gustaf, Lärobok i allmän historia för gymnasiet. Forntiden och medeltiden. 148 s. 33. Nya tiden. 2:a, nästan oförändrade uppl. 226 s. 34. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). Kr. 6:—. (Grimberg—Jacobson—Tunberg, Läroböcker i historia.) 1 Fåhraeus, Rudolf, Lärobok i allmänna historien. Sthlm. Geber. För samtliga delar i ett band kr. 8:—. I. Forntiden. 2:a, genomsedda uppl. 124 s. 31. II. Medeltiden. 2:a, genomsedda uppl. 83 s. 34. 111:1. Nya tiden till år 1815. 137 s. 27. 111:2. N y a tiden från år 1815. 80 s. 27. Jacobson, Gustaf, Lärobok i allmän historia för realskolan. 11 :e, delvis omarb. uppl. av Pallin-Jacobson. 214 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Kr. 3: —. (Grimberg—Jacobson—Tunberg, Läroböcker i historia.) *Nordin, Richard, och Samuelsson, Sixten, Allmän historia för gymnasiet. Sthlm. Norstedt. 25. 1. Forntiden. Av Richard Nordin. 2:a, omarb. uppl. 174 s. Kr. 3: 50. 2. Medeltiden. Av Sixten Samuelsson. 2:a tr. 131 s. Kr. 2:50. Rydfors, A., Allmän historia för realskolan. 6:e, något förkortade uppl. 326 s. Sthlm. Fritze. 32. Kr. 4: 75. Svensk historia. x

Falk, Erik, och Tunberg, Sven, Lärobok i svensk historia för gymnasiet. Forntiden och medeltiden. 2:a tr. 34. Nya tiden. 33. 233 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). Kr. 5:25. (Grimberg—Jacobson—Tunberg, Läroböcker i historia.) Grimberg, Carl, Sveriges historia i sammanhang med Danmarks och Norges för den fyraåriga realskolan och klasserna 2—5 av den femåriga. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. I. F r å n äldsta tider t. o. m. 1718. 155 s. Kr. 2:15. II. F r å n år 1719 till v å r a dagar samt svensk statskunskap. 192 s. Kr. 2: 50. Grimberg, Carl, Sveriges historia i sammanhang med Danmarks och Norges för realskolan. Förkortad upplaga. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). I. F r å n äldsta tider t. o. m. 1718. 4:e uppl. 24. 183 s. Kr. 2:75. II. F r å n å r 1718 till v å r a dagar. 3:e uppl. 23. 196 s. Kr. 2:90. 1 Hallendorff, Carl, V å r t folks historia. Sthlm. Norstedt. 27. I. Intill 1660. 5:e, nästan oförändrade uppl. 2:a tr. 240 s. Kr. 4:80. II. Efter 1660. 7:e uppl. 211 s. 23. Kr. 4: 50. * Höjer, Magnus, Översikt över Sveriges nyaste historia jämte grundlinjer till Sveriges statskunskap. 7:e uppl. utg. av Birger Lövgren. 112 s. Sthlm. Geber. 29. K r . 3 : — . 1

Bör ej medgivas till nyantagning vid flickskolor.

24 •Lövgren, Birger, Sverges n y a r e historia. 256 s. Sthlm. Geber. 26. Kr. 3:—. 1 Odhner, C. T., Lärobok i fäderneslandets historia för den femåriga realskolans första klass. C. T. Odhners lärobok omarb. efter 1928 års undervisningsplaner av K. G. Westman. Berättelser och bilder ur vårt folks historia under medeltidens sista århundrade samt under nyare tidens olika tidevarv. 2:a tillök, uppl. 62 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 1:—. Westman, K. G., Lärobok i fäderneslandets historia för realskolan. 24:e uppl. av C. T. Odhners lärobok, reviderad efter 1933 års undervisningsplaner, och Svensk samhällslära. 324 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Kr. 3:90. Samhällslära m. m. (Jämför även vissa av de ovan upptagna läroböckerna i svensk historia.)

* Grimberg, Carl, Svensk kommunal- och statskunskap. Bearb. av Per Holmen, Anders Haglund och Anna Lessel. 6:e uppl., översedd av Vilh. Vessberg. 48 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Häftad kr. 0: 50. Helger, Nils, Medborgarbok för ungdomsskolor. 24 :e uppl. 124 s. Uppsala. Lindblad. 34. K r . 1:20. Häftad kr. 0:85. Herlitz, Nils, Svensk samhällslära. Under medverkan av Gunnar Myrdal. 2:a uppl. 150 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 2: 50. Hildebrand, Emil, Svensk stats- och samhällskunskap. Lärobok för gymnasiet. 9:e uppl., omarb. av Vilh. Vessberg. 114 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. Kr. 1: 90. Hildebrand, Emil, Svensk stats- och samhällskunskap. Lärobok för realskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor. 10:e uppl., översedd av Vilh. Vessberg. 63 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 0: 75. • J o h n s s o n , O., Lärobok i statskunskap. 3:e uppl. 47 s. Sthlm. Bergvall. 34. Häftad kr. 1:—. Rosén, Arvid, och Jonsson, Oscar, Utdrag ur regeringsformen och riksdagsordningen. Utg. för skolbruk. 32 s. Göteborg. U t g i v a r n a s förl. 31. Häftad kr. 0: 50. Rydén, Värner, Medborgarkunskap för fortsättnings- och a n d r a ungdomsskolor. 6:e uppl. Reviderad av A. Thomson. 160 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 1:40. * Rydfors, A., K o r t samhällslära för den nya realskolan. Tillägg till svensk historia för realskolan. 15 s. Sthlm. Fritze. 28. Häftad kr. 0: 50. Schack, Adolf, Historisk atlas. Skoluppl. Utförd vid Generalstabens Litogr. anstalt. 32 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. K r . 5:90. Laurin, Carl G., Konsthistoria. 7:e skoluppl. 246 s. bokf.). 33. K r . 6: 90. 1

Endast för flickskolor.

Sthlm. Norstedt (Sv.

25 B-böcker (se s. 1). Allmän historia. Jacobson, Gustaf, Lärobok i allmän historia för realskolan. P å grundvalen av J. E. Pallins H u v u d d r a g e n av allmänna historien omarb., 8:e uppl. 214 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. K r . 3: —. Jacobson, Gustaf, Lärobok i forntidens och medeltidens allmänna historia för gymnasiet, 154 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 28. Kr. 3: 25. Jacobson, Gustaf, Lärobok i nya tidens historia för gymnasiet. P å grundvalen av J. R. Pallins Lärobok i n y a tidens historia omarb., 12 :e uppi 228 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. K r . 4:—. 1 Johnsson, 0., Nya tidens historia. Lärobok för gymnasiet och därmed jämförliga läroanstalter. I I I . Tredje tidevarvet. 1789 — n ä r v a r a n d e tid. Upplaga C. (Förkortade mindre uppl.) 2:a uppl. 134 s. Sthlm. Bergvall. 27. Kr. 4: —. Johnsson, O., Nyaste tidens allmänna historia, Lärobok för realskolans avslutningsklass. 48 s. Sthlm. Bergvall. 27. Häftad kr. 1: 80. 1 Zachrisson, C. A., Lärobok i allmänna historien. 7:e uppl., omarb. av Gustaf Jacobson. 298 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 28. Kr. 4: 50. Svensk historia. Falk, Erik, Lärobok i svensk historia för gymnasiet. I. Forntiden och medeltiden. 71 s. Bonnier. 23. Kr. 2:—. II. Nya tiden. 232 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 3:80. 1 Grimberg, Carl, Berättelser och bilder ur vårt folks historia alltifrån 1400-talet. För den femåriga realskolans första klass. 124 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. Kr. 2:25. Odhner, C. T., Lärobok i fäderneslandets historia. För realskolan. Utg. av K. G. Westman. (N:r 2.) Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. I. F r å n äldsta tid till 1611. 19:e, omarb. och förkortade uppl. 12:e tr. 106 s. II. F r å n år 1611 till v å r a dagar. 22:a, omarb. uppl. 5:e tr. 160 b. I och I I tillsammans kr 4:40. Odhner, C. T., Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen av Danmarks och Norges historia för gymnasiet. Genomsedd av Sven Tunberg. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). I. Forntiden och medeltiden. 5:e uppl. 86 s. 31. Kr. 2:60. I I . Nya tiden. 5:e uppl. 2:a tr. 238 s. 27. Kr. 4: 20. Odhner, C. T., Lärobok i fäderneslandets historia och samhällslära. F ö r den fyraåriga realskolan och den femåriga realskolans fyra senare 1

Endast för flickskolor.

26 klasser. 23 :e uppl. av C. T. Odhners lärobok omarb. efter 1928 års undervisningsplaner av K. G. Westman. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). I. F r å n äldsta tid till 1521. 2:a tr. 33. I I . F r å n 1521 till och med 1718. 29.1 och I I i ett band 146 s. Kr. 2:80. I I I . F r å n 1718 till 1866. 30. IV. F r å n 1866 till nuvarande tid samt svensk samhällslära. 31. I I I och IV i ett band 120 s. K r . 2: 50.

Geografi. A-böcker (se s. 1). Carlson, Ernst, Rönnholm, Nils, och Moberg, Oskar. Skolgeografi i två kurser. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). Första kursen. 18:e uppl., omarb. och utg. av Nils Rönnholm och Oskar Moberg. 378 s. 33. Kr. 5:—. Andra kursen. 16:e uppl., utg. av Nils Rönnholm och Oskar Moberg. 282 s. 34. Kr. 4: 70. Eländer, Rud., Lind, Ivan, och Teiling, Einar, Lärobok i geografi för gymnasiet och realskolans högsta klass. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). Första delen. 166 s. 32. K r . 4: 25. Andra delen. Utg. a v Rud. Eländer och Ivan Lind. 143 s. 30. Kr. 3: 50. Internationella statistiska tabeller m. m. Separattryck ur Statistisk årsbok. Sthlm. Nord. bokh. Häftad kr. 0: 30. Nelson, Helge, och Stolpe, Per, Geografi för gymnasiet. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). I. För treåriga gymnasiets första ring och fyraåriga gymnasiets andra ring. 131 s. 33. Kr. 3: 70. I I . För det differentierade gymnasiet. 244 s. 35. Kr. 6: 50. Nelson, Helge, och Westin, Josef, Lärobok i geografi för realskolan samt fyraåriga gymnasiets första ring. 368 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 5: 80. Olsson, Henning, Lärobok i geografi för gymnasiet. Uppsala. Lindblad. Del I. 160 s. 30. K r . 2: 50. Del II. 218 s. 31. K r . 3: 50. Del I I I . 136 s. 31. K r . 2: 50. Swedberg, Sven, Geografi för det treåriga gymnasiets första ring och det fyraåriga gymnasiets andra ring. 165 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. K r . 4:90. Swedberg, Sven, Geografi för det differentierade gymnasiet. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). I. Kursen för det treåriga gymnasiets a n d r a ring och det fyraåriga gymnasiets tredje ring. 246 s. 30. Kr. 6: 50. II. Kursen för det treåriga gymnasiets tredje ring och det fyraåriga gymnasiets fjärde ring. 215 s. 31. Kr. 6: —.

Swedberg, Sven, och Olsson, Henning, Geografi för realskolan och kommunala mellanskolan. 3:e uppl. 276 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. K r . 6: —. Cohrs, Edvard, och Torpson, Nils, Kartbok för folkskolor och allmänna läroverkens lägre klasser. Ny uppl. omarb. av E i n a r Teiling. 4:o. 32 s. Sthlm. Bonnier. 23. K r . 1: 90. Diercke, Skolatlas. K a r t o r n a över Norden utarb. av N. Rönnholm. 3:e uppl. 23X36. 156 s. Sthlm. Norstedt. 27. Kr. 9: 75. Nelson, Helge, och Rosén, K a r l D. P., Skolatlas 24X31. 29 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 2: —. Roth, Magnus, Geografisk atlas för allmänna läroverken (Roths skolatlas n:r 1). 17 :e uppl. Tillökad och reviderad av Hans W:son Ahlmann och Sixten Samuelsson. 25X32. 64 s. Sthlm. A. V. Carlson. 34. K r . 7: —. Roth, Magnus, Roths geografiska atlas n:o 2 för folkskolor och allmänna läroverkens lägre klasser. 27:e uppl. Redigerad av professor H a n s W:son Ahlmann under medverkan av rektor Sixten Samuelsson. 26X32. 32 s. Sthlm. A. V. Carlsson. 33. K r . 2 : — . Söderlund, Alfred, Svensk skolatlas 2. För folkskolan och realskolan. 23X30. 32 s. Arlöv . . . Skriv- och ritboks a.-b. 25. Kr. 2:75. Söderlund, Alfred, Svensk skolatlas 3. För läroverken. 48 s. Arlöv . . . Skriv- och ritboks a.-b. 25. Kr. 6:—.

Filosofi, r e s p e k t i v e p s y k o l o g i . A-böcker (se s 1). Ahlberg, Alf, Lärobok i psykologi. 146 s. Sthlm. Geber. 25. Kr. 2:50. Larsson, Hans, Filosofiens historia i korta drag. 2:a uppl. 64 s. Sthlm. Norstedt. 25. Häftad kr. 1: 60. Larsson, Hans, Filosofiens historia. 3:e utvidgade uppl. 115 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 2: 20. Larsson, Hans, Logik. 3:e uppl. 4:e tr. 74 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.) 33. K r . 1:50. Larsson, Hans, Psykologi. 6:e uppl. 2:a tr. 132 s. Sthlm. Norstedt. 26. K r . 2: 10. Sjöberg, Gustaf, och Klingberg, Gustaf, Lärobok i logik. 12:e uppl. 54 s. Sthlm. Norstedt. 24. K r . 1:50. B-bok (se s. 1). Borelius, J o h a n Jakob, Lärobok i den formella logiken. Omarb. av J . Strömberg. 9:e uppl. 62 s. Lund. Gleerup. 20. Häftad kr. 1: 50.

28 Matematik. A-böcker (se s. 1). * Andrup, Emil, Lärobok i räkning för kommunala mellanskolans första klass. 63 s. + facit 7 s. Sthlm. Bergvall. 26. Kr. 2: —. Arvidsson, A. A., Räknetabeller för realskolor och kommunala meilanskolor. 2:a uppl. 10 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 0:60. Asperén, K., och Damm, I., Lärobok i r ä k n i n g för allmänna läroverken och mellanskolorna. Granskad och för de n y a skolformerna omarb. av Sigfrid Hermansson. 10 :e uppl. Sthlm. Beckman. Del 1. 220 s. 30. Kr. 2:60. Del 2. 252 s. 32. Kr. 3 : — . Berg, Alfred, och Hagström, K. L., Räkneiära för allmänna läroverk och flickskolor. Omarb. av Elis Hjalmar. Sthlm. Pritze. 34. Del 1. För fyraåriga realskolan. Klass 1. Utarb. av Elis Hjalmar. 87 s. Svar 23 s. Kr. 1: 40. Facit kr. 0: 25. Del 1. För femåriga realskolan. Klasserna 1 och 2. 9:e uppl. Omarb. av Elis Hjalmar. 143 s. Svar 45 s. Kr. 2:—. Facit kr. 0: 40. Del 2. För 4- och 5-årig realskola. Klasserna 3 r'—5 "*, 2 4—4 4, L I 1 11 uppl. Omarb. av Elis Hjalmar. 216 s. Svar 29 s. K r . 2:30. Facit kr. 0: 30. Berg, Alfr., och Hagström, K. L., och Hjalmar, Elis, R ä k n e i ä r a för den fyraåriga realskolans och kommunala mellanskolans första klass. Särtryck ur Räkneiära för allmänna läroverk och flickskolor. F ö r s t a delen. S. 151—224. Sthlm. Fritze. 31. Häftad kr. 1:—. Bågman, S., Stereometri för realgymnasiet. 57 s. Sthlm. Bonnier. 27. Häftad kr. 1: 90. Collin, K. R., Algebra jämte exempelsamling. Omarb. [2:] och kompletterad av Sven Em. Ohlon. Sthlm. A. V. Carlson. Del 1. 2:a uppl. 108 s. 30. Kr. 2:75. Del 2. 206 s. U t a n tryckår. Förordet daterat 1928. K r . 4:25. Collin, K. R., Lärobok i plan analytisk geometri lör de allmänna läroverken. 9:e uppl. 148 s. Sthlm. A. V. Carlson. 25. Kr. 4:25. Collin, K. R , Lärobok i plan trigonometri iör realgymnasier och liknande läroanstalter. Omarb. av Sven Em. Ohlon. 136 s. Sthlm. A. V. Carlson. 29. Kr. 3:50. Dahl, Yngve, Realexamensuppgiiterna v. t. 1907—v. t. 1934. 5:e uppl. 239 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 3: 50. (Se s. 16 not 1.) * Eriksson, Gustav, Laborationer i matematik jämte praktiska konstruktions- och mätningsuppgifter för realskolan. 25 s. Uppsala. Almqvist och Wiksell. 29. Häftad kr. 1: —. Foghammar, Ernst, Räkneiära för realskolor, kommunala mellanskolor, samskolor och flickskolor. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.).

29 Del 1. Förberedande kurs samt första och a n d r a årskursen vid femåriga realskolor (första klassens kurs vid fyråriga realskolor). 78 s. Svar 8 s. 29. Kr. 2:10. Del 2. Tredje, fjärde och femte klassernas kurser vid femåriga realskolor (andra, tredje och fjärde årskursen vid fyraåriga realskolor). 120 s. Svar 8 s. 30. K r . 2: 75. Foghammar, Ernst, Räknetabeller. För realskolans avslutningsklass och det differentierade latingymnasiet. 16 s. 1 löst bl. (Interpoleringstabell.) Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. Häftad kr. 0: 80. Hagström, K. L., Matematiska uppgifter i studentexamen för latingymnasiet (fr. o. m. h. t. 1915). Med anvisningar och svar. 4:e uppl. granskad och utökad av G. Witt. 88 s. Linköping. H. Carlssons bokh. 29—35. Häftad kr. 1:50. Hagström, K. L., Matematiska uppgifter i studentexamen för realgymnasiet (fr. o. m. h.t. 1915). Med anvisningar och svar. 4:e uppl. granskad och utökad av G. Witt. 104 s. Linköping. H. Carlssons bokh. 32—35. Häftad kr. 1:60. Hagström, K. L., Proportionslärans tillämpning på plangeometrien (Euklides 5 och 6 böcker). (På omslaget: Plangeometri för gymnasiet.) 6:e uppl. 82 s. Linköping. H. Carlsons bokh. 25. Häftad kr. 1:75. Hedström, J. S., Förberedande kurs i geometri. 7:e uppl. 31 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bold.). 30. Häftad kr. 0:75. Hedström, J. S., Matematiska uppgifter i realexamen. 12:e uppl. (V.t. 1907—v.t. 1933.) 64 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 0: 70. Hedström, J. S., Trigonometri för läroverken. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). A. För reallinjen. 14:e uppl. 126 s. 33. Kr. 3: 50. B. För latinlinjen. l l : e uppl. 2:a tr. 61 s. 29. Kr. 3 : — . Hedström, J. S., och Rendahl, C, Algebra. A. För realgymnasiet. 5:e omarb. uppl. 302 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Kr. 7:—. Hedström, J. S., och Rendahl, C , Analytisk geometri. 162 s. Sthlm. Bonnier. 24. Kr. 4: —. Hedström, J. S., och Rendahl, C , Analytisk geometri. I. P u n k t e n ocli r ä t a linjen. 2:a uppl. 48 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 1: 20. Hedström, J . S., och Rendahl, C , Räknetabeller för läroverken. 11 :e uppl. 50 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. Kr. 2: 50. Hedström, J. S., och Rendahl, C , Tabeller för realexamen. 4:e tr. 12 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 0:75. Hedström, J. S., och Öije, Einar, Aritmetik och ekvationslära. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). A. För femåriga realskolor och flickskolor. 3:e uppl. 229 s. Facit 41 s. Tabeller 12 s. 34. Kr. 3:60. Facit kr. 0:25. B. F ö r fyraåriga realskolor, kommunala mellanskolor och flicksko-

30 lor. 4:e uppl. 178 s. F a c i t 38 s. Tabeller 12 s. 34. Kr. 3 : — . Facit kr. 0:25. • H e d s t r ö m , J . S., och Öije, Einar, I. Aritmetik. 2:a uppl. 72 s. Facit 15 s. 29. Häftad kr. 1:25. Facit kr. 0:25. [Särtryck ur föregående.] * Hjalmar, Elis, Handledning i laborationer för realskolans lägsta klasser. 27 s. Sthlm. Bergvall. 28. Häftad kr. 0:90. Jonsson, J. Gabriel, Ekvationer och algebra. Exempelsamling för realskolor, mellanskolor och flickskolor. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). I. 2:a tr. 104 s. 31. K r . 2: 25. I I . 8 0 s . 27. Kr. 1:90. Josephson, Olof, Funktionslära för gymnasiet. Del 2. 4:e uppl. 79 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. H ä f t a d kr. 2:—. Josephson, Olof, Lärobok i plangeometri. Del 1. 8:e uppl. 88 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 1: 75. 1 Josephson, Olof, Matematik för latingymnasiet. 1. K u r s e n för det fyraåriga gymnasiets första ring. 100 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Kr. 3:—. Josephson, Olof, Planimetri och likformighetslära. 88 s. Sthlm. Bonnier. 26. Häftad kr. 1: —. Josephson, Olof, Rymdgeometri för gymnasiet. 6:e uppl. 64 s. Sthlm. Bonnier. 28. Häftad kr. 1: 25. Lagergren, Sten, Lärobok i stereometri för realgymnasiet. 64 s. Sthlm. Norstedt. 20. Häftad kr. 2: —. * Larson, Harald Yngve, kortfattad lärobok i stereometri. 5:e omarb. uppl. 48 s. Sthlm. Bergvall. 31. Kr. 1: 60. Lindblad, Tor J. V., Lärobok i matematik för kommunala mellanskolor, högre folkskolor m. fl. läroanstalter. 2:a uppl. 148 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. Kr. 3: 75. * Lindhagen, Anna, och Gahm, Anna, Exempelsamling till bråkläran. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). Häfte 1. Inledande kurs i allmänna bråk. 8:e uppl. 2:a tr. 48 s. 31. Häftad kr 0: 75. Facit 16 s. 31. K r . 0:25. Häfte 2. Allmänna bråk. 40 s. 30. Häftad kr. 0:75. Facit 16 s. 31. K r . 0: 25. Häfte 3. Decimalbråk och blandade övningar. 2:a uppl. 42 s. 30. Häftad kr. 0: 75. Facit 16 s. 30. K r . 0: 25. * Lindhagen, Arvid, Ekvationer för nybörjare. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Sami. 1. 6:e uppl. 6:e tr. 16 s. Häftad kr. 0: 30. Sami. 2. 2:a tillök, uppl. 5:e tr. 16 s. Häftad kr. 0:25. Mattson, Ruben, Funktionslära för realgymnasiet. 2:a uppl. 80 s. Sthlm. Norstedt. 24. Häftad kr. 2: —. 1

För det 4-åriga gymnasiets första ring under förutsättning att den i realskolans näst högsta klass använda läroboken ej innehåller motsvarande kursmoment.

31 Mattson, Ruben, Lärobok i geometri för realskolan och kommunala mellanskolans högsta klass. 2:a uppl. 44 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 1: 20. Mattson, Ruben, Lärobok i plangeometri för gymnasiet. 5:e uppl. 80 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 1:90. Möller, J(ulius), Tabeller till Lärokurs i algebra. 9 s. Lund. Gleerup. 32. Häftad kr. 0: 50. Möller, J., Larsson, L. T., och Lundahl, N., Lärobok i räkning för realskolan. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). Del 1. För första och a n d r a klassen av den femåriga realskolan och för första klassen av den fyraåriga realskolan. 7:e uppl. 143 s. 31. Häftad kr. 1:75. Facit. 7:e uppl. 31. 22 s. Kr. 0:40. * Nilsson, F r a n s , Stereometriska räkneexempel. 5:e uppl. 4:e tr. 15 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 0: 40. Nyström, Bengt E., och Olson, Hjalmar, Funktionslära och analytisk geometri. 228 s. Sthlm. Norstedt. 28. Kr. 6:—. Nyström, Bengt E., och Olson, Hjalmar, Kortfattad funktionslära och analytisk geometri för realgymnasiet. 80 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 1:85. Nyström, Bengt E., och Olson, Hjalmar, Likformighetslära för gymnasiet. 36 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 1:—. Ohlon, Sven Em., F u n k t i o n s l ä r a och plan analytisk geometri. Omarbetning och komplettering efter K. E. Collins lärobok (8:e uppl.). 233 s. Sthlm. A. V. Carlson. 30. K r . 4:25. Ohlon, Sven Em., Inledning till funktionslära och plan analytisk geometri. 107 s. Sthlm. A. V. Carlson. 34. Kr. 2:40. Olson, Hjalmar, Algebra och planimetri för gymnasiet. 200 s. Sthlm. Norstedt. 27. K r . 5:25. Rendahl, Carl, Wahlström, B., och Frank, Karl, Räknebok för realskolan. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). Del 1. A. För den femåriga realskolans två första klasser. 2:a uppl. 115 s. Facit 18 s. 32. Kr. 2:50, inkl. facit. Del 1. B. F ö r den fyraåriga realskolans första klass. 91 s. F a c i t 13 s. 33. Häftad kr. 1: 50, inkl. facit. Del 2. För den femåriga realskolans tredje och fjärde, den fyraåriga realskolans a n d r a och tredje klasser. 2:a uppl. 104 s. Facit 11 s. 34. K r . 1:60, inkl. facit. Del 3. För realskolans högsta klass. 63 s. 33. Häftad kr. 1: 40. Rydberg, C. F., Matematiska uppgifter givna i studentexamen på reallinjen h.t. 1879—v.t. 1930. Urval med svar och anvisningar. 5:e uppl. omredigerad av B. Wahlström. 128 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. K r . 2:30. Rydberg, C. F., Matematiska uppgifter givna i studentexamen på latinlinjen v.t. 1896—v.t. 1929. Urval med svar och anvisningar. 8:e uppl.,

32 omredigerad av B. Wahlström. 72 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bok!'.). 29. Häftad kr. 1: 20. Stenbäck, Livius, Matematiska uppgifter i realskolexamen v.t. 1907—v.t. 1933. Med svar. 6:e uppl. 7 0 s . Sthlm. Bergvall. 33. Häftad kr. 0: 75. Tham, K a r l , Plangeometri. (Euklides sjätte bok.) 6:e uppl. 68 s. Sthlm. Fritze. 28. Häftad kr. 1:75. • T h a m , K a r l , Planimetri. 11 :e uppl. 37 s. Sthlm. Fritze. 26. Häftad kr. 1:10. • W a h l g r e n , Agne, Exempel till rymdgeometrien. 2:a uppl. 20 s. Sthlm. Seelig. 31. Häftad kr. 0: 75. Wahlgren, Agne, Lärobok i algebra och funktionsteori för gymnasiet. 4:e uppl. 232 s. Lund. Gleerupska univ.bokh. 25. Kr. 4: 50. Wahlgren, Agne, Lärobok i funktionsteori och analytisk geometri. 3:e uppl. 159 s. Sthlm. Seelig. 30. Kr. 4: —. Wetterwik, Einar, Matematiska uppgifter i de skriftliga realskolexamina v.t. 1907—v.t. 1930. Med parallelluppgifter och svar till originaluppgifterna. 64 s. Sthlm. Fritze. 30. Häftad kr. 1: 20. Svar till parallelluppgifterna. I l s . 30. K r . 1:—. Winberg, Algot, Lärobok i matematik för 4-åriga realskolor, kommunala mellanskolor, högre folkskolor och därmed jämförliga läroanstalter. Uppsala. Lindblad. 4 R: 1—2. 2:a uppl. 124 s. Facit 20 s. 33. Med facit häftad kr. 1: 60. 4 R.: 3—4. 163 s. Facit 22 s. 31. Med facit häftad kr. 1: 85. Winberg, Algot, Tabeller till Lärobok i matematik för 4-åriga realskolor, kommunala mellanskolor, högre folkskolor och därmed jämförliga läroanstalter. 14 s. Uppsala. Lindblad. 30. Häftad kr. 0:45. * Ålander, O. P., Planimetri och stereometri med övningsexempel för realskolan. 43 s. Sthlm. Bergvall. 22. Häftad kr. 1: 50. B-böcker (se s. 1). Asperén, K., Lärobok i geometri motsvarande Euklides' fyra första böcker med ett tillägg om likformig avbildning. 15 :e uppl. 106 s. Sthlm. Beckman. 34. Kr. 2:—. Collin, K. R., Lärobok i plan trigonometri för latingymnasier och folkskoleseminarier. Omarb. av Sven Em. Ohlon. 61 s. Sthlm. A. V. Carlson. 29. Kr. 2:—. Hagström, K. L., Lärobok i stereometri. 55 s. Linköping. H. Carlsons bokh. 20. Häftad kr. 1: 25. Hallgren, De första grunderna av l ä r a n om funktioner, deras derivator och integraler. 2:a uppl. 107 s. Uppsala. Almqvist och Wiksell. 14. Häftad kr. 1: 50. Hallgren, E., Lärobok i räkning för femårig realskola. 244 s. Svar 8 och 19 s. Tabeller 13 s. Sthlm. Geber. 30. K r . 4: 50.

33 Hedström, J. S., Geometri. 2:a uppl. 138 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Kr. 3:25. Hedström, J. S., och Rendahl, C, Algebra och geometri med tillämpningar. B. För latinlinjen. I. Ring 1 4 och I I 4 . Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). Två delar i ett band kr. 3: 75. (Del I.) Algebra. B. För latinlinjen. I. Ring I och II. 85 s. 29. (Del II.) Geometri med tillämpningar. För det 4-åriga latingymnasiets andra ring samt realskolans och kommunala mellanskolans högsta klass. 59 s. 30. Hedström, J. S., och Rendahl, C, Algebra. B. För latingymnasiet. IL För de två högsta ringarna. 184 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Kr. 4: 75. Johansson, Karl, Plan geometri för realskolan. 2:a uppl. 147 s. Sthlm. Bergvall. 32. Kr. 3: 75. Larsson, Harald Yngve, Lärobok i geometri motsvarande Euklides' första, tredje och fjärde böcker. Jämte övningsuppgifter. 100 s. Uppsala. Almqvist och Wiksell. 25. Kr. 3: 75. Laurin, P. G., Lärobok i geometri för realskolan. 6:e förkortade uppl. utg. av E. Hallgren. 96 s. Lund. Gleerup. 26. Kr. 2:25. Lindman, Chr. Fr., Euklides' fyra första böcker med smärre förändringar och tillägg. 20:e uppl., reviderad av Henrik Petrini. 140 s. Sthlm. Bonnier. 26. Kr. 3:25. Lohmander, C. L., Sifferekvationer av första graden närmast för realskolor, flickskolor och kommunala mellanskolor. Sthlm. Bergvall. 25. I. 100 s. Svar 12 s. Kr. 2: 25. II. 37 s. Svar 6 s. Räknetabeller 11 s. Kr. 1:50. Mattson, Ruben, Lärobok i algebra för gymnasiet. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). I. (Första realringens samt första och andra latinringens årskurs.) 3:e uppl. 168 s. Facit 12 s. 25. Kr. 3: 90. II. (Andra realringens och tredje latinringens årskurs.) 2:a uppl. 94 s. 22. Kr. 3:25. III. (För real- och latingymnasiernas högsta ringar.) 2:a omarb. uppl. 110 s. Facit 8 s. 28. Kr. 2: 90. Mattson, Ruben, Lärobok i rymdgeometri för realgymnasiet. 88 s. Svar 1 s. Sthlm. Norstedt. 24. Kr. 1: 50. Meyer, Ad., och Hedström, J. S., Exempel till ekvationsläran för realskolan. 20 :e uppl. 104 s. Facit 18 s. Tabeller 12 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 2: 50. Meyer, Ad., och Hedström, J. S., Räkneexempel för realskolans tre nedre klasser. 6:e uppl. 2:a tr. 153 s. Facit 32 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. Kr. 3: 90. Möller, J., Lärokurs i algebra. Förra delen. 7:e uppl., översedd och bearb. 3 — 852140.

34 av Otto Balke. 135 s. Facit 16 s. Tabeller 9 s. Lund. Gleerup. 32. Kr. 2: 50. Tabeller kr. 0: 50. Möller, J., Larsson, L. T., och Lundahl, N., Lärobok i r ä k n i n g för realskolan. I I . Fjärde, femte och sjätte årskurserna. 7:e uppl. s. 149— 340. Facit s. 39—69. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 25. Kr. 2:10. Facit kr. 0: 40. Nyman, Hilding, Ekvationslära för realskolan. Sthlm. Bergvall. I. 2:a uppl. 63 s. Svar 8 s. 23. Kr. 2 : — . I I . 2:a uppl. 87 s. Svar 17 s. 25. Kr. 2: 50. I I I . 115 s. Svar 14 s. Räknetabeller 7 s. 23. Kr. 3 : — . Olson, Hjalmar, Algebra med planimetri och stereometri för latingymnasiet. Första delen. 2:a uppl. 88 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 2: 60. Olson, Hjalmar, Algebra med planimetri för latingymnasiet. A n d r a delen. 87 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Häftad kr. 2: 90. Olson, Hjalmar, P l a n geometri för realskolor, mellanskolor, högre folkskolor och därmed jämförliga läroanstalter. 4:e uppl. 134 s. Sthlm. Beckman. 32. Kr. 3 : — . Solander, E., Lärobok i stereometri. 64 s. Sthlm. Norstedt. 22. K r . 1:—. Uddholm, Alfred, Lärobok i matematik. Realklassens kurs. Med övningsexempel. 112 s. Sthlm. Norstedt. 25. K r . 2:—. Vineli, Klas, Euklides' fyra första böcker j ä m t e övningssatser. Till undervisningens tjänst bearbetade och utgivna. 8:e uppl. 2:a tr. 128 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 2: 50. Vineli, Klas, Lätthanterliga räknetabeller för skolor och tekniska yrken. 48 s. + interpoleringstavla. Sthlm. Norstedt. 14. Kr. 1:90.

Biologi m e d h ä l s o l ä r a . A-böcker (se s. 1.) Andersson, Lars Gabriel, K u r s i zoologi. I. För realskolans avslutningsklass och ring I*. 7:e uppl. 180 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 3:65. Andersson, Lars Gabriel, K u r s i zoologi. II. För ring I I * och 1 3 . Kortfattad översikt över utvecklings- och ärftlighetsläran. 52 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 1:50. Andersson, Lars Gabriel, L ä r a n om djuren (zoologi). För fyrklassiga realskolor och mellanskolor. 3:e uppl. 286 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Kr. 4:35. * Bohlin, Knut, Cellen och vävnaderna. S ä r t r y c k u r förf :s lärobok: Människokroppen och hygienen. 20 s. Sthlm. Fritze. 29. Häftad kr. 0: 60. * Bohlin, Knut, Djurvärldens utbredning och dess invandring i Skandina-

35 vien. Särtryck ur förf :s lärobok i zoologi. 7:e uppl. s. 239—254. Sthlm. Fritze. 34. Häftad kr. 0: 50. Bohlin, Knut, Lärobok i biologi för realskolan, mellanskolor och flickskolor. Del 1. Zoologi. 7:e uppl. 259 s. Sthlm. Fritze. 34. Kr. 5: 75. 1 Bohlin, Knut, Lärobok för realskolor och jämförliga läroanstalter. Del I I I . Hälsolära. 5:e uppl. 71 s. Sthlm. Fritze. 31. Kr. 3:40. Borg, Folke, Biologi för det differentierade gymnasiet. I. Jämförande anatomi. 243 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 6: 75. Hammarsten-Pehrson-Sefve, Läroböcker i biologi. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 1. Zoologi. Lärobok för den fyraåriga realskolans första, a n d r a och tredje klass. 3:e uppl. 248 s. 33. Kr. 4: 50. 2. Zoologi. Lärobok för den femåriga realskolans första, andra, tredje och fjärde klass. 3:e uppl. 248 s. 33. Kr. 4:75. 3. Botanik för realskolan av K u r t Falck och Sal. Torgård. 2:a uppl. 156 s. 34. Kr. 4:75. 4. Cellen och människokroppen j ä m t e hälsolära. Lärobok för det 4-åriga gymnasiets första ring samt real- och mellanskolornas avslutningsklass. 3:e uppl. 200 s. 34. Kr. 3:85. 5. Utvecklingslära och ärftlighetslära för det differentierade gymnasiet. 57 s. 35. K r . 1: 30. 7. Zoologi för det differentierade gymnasiet. 2:a uppl. 146 s. 33. Kr. 5:75. 8. Kryptogamer jämte en kort översikt över växtrikets utveckling. Lärobok i botanik för gymnasiets näst högsta ring av Georg Böös och K u r t Falck. 2:a uppl. 71 s. 34. Häftad kr. 2 : — . 10. Fysiologi för det differentierade gymnasiet. 2:a uppl. 75 s. 34. Häftad kr. 2: 40. * Hammarsten—Pehrson—Sefve, översikt av Sveriges djur- och växtgeografi. Särtryck u r Zoologi för realskolan. 8 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 0:30. Krok, Th. O. B. N., och Almquist, S., Svensk flora. I. Fanerogamer och ormbunkväxter. 21 :a uppl. utg. av Erik Almquist. 302 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Kr. 4: —. Sefve, Ivar, Människokroppen. Hälsolära. Till de kommunala mellanskolornas och realskolornas tjänst. 132 s. Sthlm. Norstedt. 26. K r . 1:75. * Skärman, J. A. O., K u r s i botanik för realskolans avslutningsklass. (Supplement till Forssell-Skärmans Lärobok i botanik för realskolan.) 8:e uppl. 2:a tr. 48 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 1:40. Skärman, J. A. O., Lärobok i botanik för gymnasiet. Del 2. 68 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. Häftad kr. 3:25. 1

Endast för kommunala flickskolor.

36 ^ h u n b e r g , Torsten, Hälsolärans grunder. I. Vår kropps byggnad, förr ä t t n i n g a r och vård. Utg. av Sveriges lärares nykterhetsförbund. 23 :e omarb. uppl. 175 s. Uppsala. Lindblad. 34. K r . 2:—. ' T h u n b e r g , Torsten, Lärobok i hygien. 5:e omarb. uppl. 172 s. Lund. Hygienisk revy. 27. K r . 3 : — . J T h u n b e r g , Torsten, Vår kropps byggnad och förrättningar. 5:e uppl. 151 s. Lund. Hygienisk revy. 25. Kr. 3: —. Wallengren, Hans, Lärobok i biologi. Zoologi. VI. Handledning vid övningar i djurfysiologi. 50 s. Sthlm. Norstedt. 21. Häftad kr. 1:—. B-böcker (se s. 1.) Almquist, S., och Lagerstedt, N. G. W., Lärobok i naturkunnighet. 1:1. L ä r a n om v ä x t e r n a (botanik). 16:e uppl. under medverkan av Carl Cederblad, bearb. av Gust. O. A:n Malme. 176 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. K r . 4:25. Almquist, S., och Lagerstedt, N. G. W., Lärobok i naturkunnighet. 1:2. L ä r a n om djuren (zoologi). För femklassiga realskolor. 16:e uppl. bearb. av Lars Gabriel Andersson. 318 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Kr. 4:50. Bohlin, Knut, Lärobok i biologi för realskolan. Del II. Botanik. 9:e uppl. 150 s. Sthlm. Fritze. 31. Kr. 4:75. * Bohlin, Knut, Växternas livsföreteelser och levnadsförhållanden. Särtryck u r föreg. 47 s. Häftad kr. 1:25. Forssell och Skärman, J. A. O., Lärobok i botanik för realskolan. 17 :e uppl. av »Inledning till botaniken». Utg. av J . A. O. Skärman. 161 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. Kr. 5:75.

Fysik. A-böcker (se s. 1). •Beckman, Anna, och Wetterblad, Torsten, Fysik, läro- och läsebok för realskolan. Första årskursen (3 5, 2 4 ). (Del I I och I I I ännu ej utkomna.) 147 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 35. K r . 2 : — . Bergholm, C , Lärobok i fysik för gymnasiet. Uppsala. Lindblad. 1. Allmän fysik. 111 s. 22. Kr. 2:—. 2. Värmelära. I l l s . 22. Kr. 2:—. 3. Magnetism och elektricitet. 149 s. 23. K r . 3: 4. Akustik och optik. 144 s. 25. Kr. 2:75. 5. Mekanik. 61 s. 25. K r . 1:40. Hagström, K. L., Uppgifter i fysik i studentexamen med anvisningar och 1

Endast för flickskolor. Endast för flickskolor och under förutsättning att efterföljande bok användes. 8 Endast för flickskolor och under förutsättning att föregående bok användes. 1

37 svar. 3:e uppl. granskad och utökad av G. Witt. 137 s. Linköping. H. Carlssons bokh. 29—35. Häftad kr. 2 : — . Hellsten, Carl Gustaf, Experimentell fysik och astronomi. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 1. Statik och v ä r m e l ä r a samt magnetism och elektrostatik. F ö r s t a årskursen i fysik för real- och samskolor. 6:e uppl. Omarb. efter 1928 års undervisningsplan för real- och samskolor under medverkan av Anton Frendel. 130 s. 32. Kr. 1:75. 2. Elektrodynamik samt akustik och optik. A n d r a årskursen i fysik för real- och samskolor. Omarb. efter 1928 års undervisningsplan för real- och samskolor under medverkan av Anton Frendel. 7:e, nästan oförändr. uppl. 126 s. 32. Kr. 1:75. 3. Dynamik samt astronomi och meteorologi. Tredje årskursen i fysik för real- och samskolor. Omarb. efter 1928 års undervisningsplan för real- och samskolor under medverkan av Anton Frendel. 6:e uppl. 115 s. 34. K r . 1:75. Hjalmar, Elis, Lärobok i fysik för realskolor, mellanskolor och flickskolor. Sthlm. Bergvall. 1. Kursen för realskolans klasser 3 5 och 2 *. Allmän fysik, värmelära, magnetism och elektrostatik. 2:a uppl. 119 s. 34. Kr. 2:90. 2. Kursen för realskolornas klasser 4 8 och 3*. Elektrodynamik, optik och akustik. 120 s. 31. Kr. 2: 90. 3. Kursen för realskolornas klasser 5 5 och 4*. Dynamik och astronomi. 108 s. 31. Kr. 2:90. * Hjalmar, Elis, Elementär astronomi. 58. s. Sthlm. Bergvall. 31. Häftad kr. 1:50. (Separat u r förf:s Lärobok i fysik.) • M a l m b o r g , I v a r J:son, Lärobok i magnetism och elektricitet för realgymnasiet. 182 s. Sthlm. Norstedt. 25. Häftad kr. 2:—. Malmborg, I v a r J:son, Övnings- och lärobok i fysik för realskolan. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). Första årskursen. 7:e uppl. 68 s. 33. Häftad kr. 1:60. A n d r a årskursen. 7:e uppl. 80 s. 34. Häftad kr. 1:75. Tredje årskursen. (Jämte astronomi.) 6:e uppl. 84 s. 33. Häftad kr. 1:60. • M a l m b o r g , I v a r J:son, Lärobok i astronomi. För realskolans avslutningsklass. (Särtryck u r Övnings- och lärobok i fysik, tredje årskursen.) 46 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 0:90. Moll (Tom) och Rudberg (Ture), Lärobok i fysik för högre läroanstalter. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 1. Statik. 10 :e uppl. omarb. av Ture Rudberg och Erik Rudberg. 95 s. 34. K r . 2:—. 2. Värmelära. 10 :e uppl. omarb. av Ture Rudberg (Erik Rudberg). 88 s. 32. K r . 2 : — .

38 3. Magnetism och elektricitet. 11 :e uppl. omarb. av Ture Rudberg och E r i k Rudberg. 138 s. 34. Kr. 2: 75. 4. Akustik och optik. 7:e uppl. omarb. av Ture Rudberg. 132 s. 30. Kr. 2:75. 5. Dynamik eller l ä r a n om rörelse. 9:e uppl. omarb. av Ture Rudberg och E r i k Rudberg. 78 s. 34. Kr. 1:95. Moll (Tom) och Rudberg (Ture), Lärobok i fysik för högre läroanstalter. Förkortad uppl. 1. Mekanik. 6:e uppl. Omarb. av Ture Rudberg. 68 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 1:20. 2. Värmelära. 8:e uppl. omarb. av Ture Rudberg och Erik Rudberg. 64 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 1:50. 3. Magnetism och elektricitet. 6:e uppl. omarb. av Ture Rudberg och Erik Rudberg. 106 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 1:80. 4. Lärobok i fysik för de allmänna läroverkens högre klasser. Akustik och optik. Av Tom Moll. 6:e uppl. 83 s. Sthlm. Norstedt. 28. Häftad kr. 1:75. Ohlon, Sven Em., Lärobok i fysik. Sthlm. Norstedt. 1. Allmän fysik. 112 s. 24. Kr. 2:90. 2. Värmelära. 102 s. 24. Kr. 2:90. 3. Elektricitetslära. 139 s. 24. K r . 3:30. 4. Vågrörelselära, akustik och optik. 136 s. 25. Kr. 3:30. 5. Utvidgad kurs i dynamik. 65 s. 26. Häftad kr. 1:60. Ohlon, Sven Em., Lärobok i fysik för latingymnasier, seminarier och liknande läroanstalter. F ö r k o r t a d uppl. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 1. Allmän fysik och värmelära. 144 s. 28. Häftad kr. 2: 80. 2. Elektricitetslära. 105 s. 28. Häftad kr. 2:50. 3. Vågrörelselära, akustik och optik. 108 s. 28. Häftad kr. 2: 50. •Rendahl, C , och Söderborg, B., Astronomi. 4:e förkortade uppl. 80 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 2 : — . Rydberg, C. F., Uppgifter i fysik givna i studentexamen h.t. 1879—v.t. 1932. Urval med svar och anvisningar. 12 :e uppl., omredigerad och utökad av B. Wahlström. 134 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 2:25. * Wahlgren, Agne, Lärobok i astronomi för realskolans sjätte klass och gymnasiets första ring. 5:e, omarb. uppl. 66 s. Lund. Gleerupska univ.-bokh. 26. Häftad kr. 2:—. Wetterblad, Torsten, Fysikaliska studentproblem. 82 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 35. Kr. 1:65.

39 B-böcker (se s. 1). Almén, Emil, Fysikaliska problem till bruk vid elementarundervisningen. 4:e, nästan oförändrade uppl. 2:a tr. 127 s. Sthlm. Norstedt. 27. K r . 2:—. Almén, Emil, Lärobok i de fasta kropparnas statik och dynamik till bruk vid elementarundervisningen. 86 s. Sthlm. Norstedt. 16. Kr. 1:85. Grenander, Sven, Astronomiens grunder. 4:e genomsedda uppl. 96 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. Kr. 4: 50.

Kemi. A-böcker

(se s. 1).

Abenius, Wilhelm, Elementär lärobok i kemi. 6:e uppl. 316 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. K r . 7: 50. Abenius, Wilhelm, Kort lärobok i kemi. 5:e uppl. 158 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Kr. 3: 75. Almquist, S., och Nordenstam, R., K u r s av kemiska försök för elementarundervisningen i kemi. 5:e något utvidgade uppl. 2:a tr. 31 s. Sthlm. Norstedt. 28. Häftad kr. 0:90. Bodman, Gösta, Laborationer i kemi för gymnasiet. 2:a uppl. 68 s. Sthlm. Norstedt. 20. Häftad kr. 0:75. Bolin, Iwan, och Gustaver, Bror, Kemi för realskolor och kommunala mellanskolor. Sthlm. Tiden. 1. Oorganisk kemi. 2:a uppl. 80 s. 34. Häftad kr. 1:15. 2. Organisk och teknisk kemi. 63 s. 30. Häftad kr. 0: 85. Bolin, Iwan, och Gustaver, Bror, Kemi för gymnasiet. Mindre uppl. 328 s. Sthlm. Tiden. 34. K r . 6:50. * Börjeson, Gösta, Enkla kemiska försök. E t t u r v a l för nybörjare i skolor och seminarier. 69 s. Sthlm. A. V. Carlson. 22. Häftad kr. 1:90. Böös, Georg, och Lundberg, John, Lärobok i kemi för gymnasiet. 2:a uppl. 322 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Kr. 6: —. * Inghe, Joh. A. Joh:son, Laborationsövningar i kemi för realskolan. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 1. Oorganisk kemi. 3:e uppl. 24 s. 30. Häftad kr. 0:80. 2. Organisk kemi jämte n å g r a fristående övningar. 3:e uppl. 20 s. 30. Häftad kr. 0:70. Inghe, Joh. A. Joh:son, och Magnusson, G. J., Lärobok i kemi för realskolan. Omarb. av Joh. A. Joh:son Inghe. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 1. Oorganisk kemi. 13:e nästan oförändrade uppl. 69 s. 34. Häftad kr. 1: 70. 2. Organisk och teknisk kemi. 8:e uppl. 56 s. 34. Häftad kr. 1: 30. * Johansson, Ludvig, Handledning vid övningar i kvalitativ kemisk ana-

40 lys för realgymnasiet. 3:e uppl. 14 s. Sthlm. Norstedt. 20. Häftad kr. 0: 65. Johansson, Ludvig, Lärobok i kemi för realskolan. 4:e uppl. 98 s. Sthlm. Norstedt. 20. K r . 2: 75. • L u n d b e r g , John, Handledning vid laborationer på gymnasiet. 64 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 1: 50. Moll, Tom, Lärobok i kemi för realskolan. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 1. Första årskursen. 8:e uppl. 2:a tr. Utg. av G. Starck. 83 s. 33. Häftad kr. 1: 20. 2. Kursen i kemi för realskolans avslutningsklass. 7:e uppl. Omarb. av G. Starck. 62 s. 35. Häftad kr. 0:75. Moll—Starck, Lärobok i kemi för realgymnasiet av G. Starck. 338 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. K r . 6:—. * Parck, Knut, Handledning vid kemiska laborationsövningar för realgymnasiet. 58 s. Lund. Gleerup. 28. Häftad kr. 1: 50. * Parck, Knut, Kemisk analys för gymnasiet. 2:a uppl. 30 s. Lund. Lindstedts univ. bokh. 35. Häftad kr. 0: 65. Starck, G., Kvalitativ kemisk analys för realgymnasiet. 22 s. Sthlm. Norstedt. 27. Häftad kr. 0:75. B-bok (se s. 1). Parck, Knut, Lärobok i oorganisk kemi för realskolan. 62 s. Lund. Gleerup. 30. Häftad kr. 1:10.

Teckning. A-böcker (se s. 1). Henriques, P . H., Lärobok i geometrisk ritning. 19:e uppl. omarb. och försedd med tillägg enligt 1928 års läroverkstadga av K a r l J. Ek. 89 s. 23 pl. (i särskilt häfte). Sthlm. Seelig. 32. Kr. 4: 50. Johansson, Arthur, Perspektivlära. 2:a tillök, uppl. 2:a tr. 103 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 3: 60. Segerborg, K. Hugo, De allmänna läroverkens linearritningskurser. Del I. P l a n a geometriska konstruktioner samt projektionsritning. 5:e uppl. 112 s. Sthlm. Norstedt. 23. Kr. 3: 40. Werner, Carl, Lärobok i geometrisk ritning (linearritning) för allmänna läroverk, samskolor och a n d r a skolor. Del I. 5:e uppl. 48 s. Planschhäfte. 18 pl. Sthlm. Fritze. 30. K r . 3: —. Werner, Carl, Lärobok i geometrisk ritning (linearritning) för allmänna läroverk, samskolor, (tekniska) och a n d r a skolor. Del I I . 77 s. Planschhäfte. 26 pl. Sthlm. Fritze. 06. K r . 2: 75.

41 Musik. A-böcker (se s. 1). Berg, C. J., Tiger, F r . och Åkerberg E., Svenska skolkvartetten. 100 fyrstämmiga sånger till begagnande vid allmänna läroverk a r r a n g e r a d e lör sopran, alt, tenor och bas. Sthlm. Abr. Lundquist. För samling kr. 3 : — . Första samlingen. 170 s. 30. A n d r a samlingen. 188 s. 34. Bergström, Anna, Sångkurs för skolan, systematiskt ordnad. Sthlm. Abr. Lundquist. Häfte 1. 47 s. 30. K r . 1:25. Häfte 2. 58 s. 30. K r . 1:25. Häfte 3. 110 s. 30. Kr. 1:50. Häfte 4. 104 s. 30. Kr. 1:50. Berggren, Karl, Friberg, Otto, och Tegnér, Alice, Sångbok för skola och hem. 171 en-, två- och trestämmiga sånger saml. och utg. 188 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 2: 65. Bergström-Simonsson, Anna, Taltekniska övningar. 4:e omarb. och tillök, uppl. 67 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. K r . 1: 90. Castegren, Maria, Sångsamling för folkskolan. 139 s. Sthlm. Bonnier. 26. Kr. 1: 50. Eklöf, E., Gustafsson, J., Wikander, D., Åhlén, W., och Överström, IL, Skolkören. En-, två- och trestämmiga körsånger (utan ackompanjemang) för folk-, real- och flickskolor samt kvinnliga seminarier. 126 s. Sthlm. Nord. musikförl. 33. Kr. 2:—. Erlanson, F r a n s , Körling, Felix, och österberg, Axel Fr., Körsångboken. En-, två- och t r e s t ä m m i g a sånger för läroverk, lärarinneseminarier och andra högre skolor saml. och utg. 4:e uppl. 144 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. K r . 2:50. Erlanson, F r a n s , Körling, Felix, och Österberg, Axel Fr., Sångboken. Sånger för skolan saml. och utg. 7:e uppl. 136 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. Kr. 1: 65. Holmberg, Olof, Lärokurs i skolsång. Sthlm. Norstedt. Del. 1. 4:e uppl. 96 s. 26. Kr. 1: 25. Del 2. 3:e uppl. 243 s. 27. K r . 2: 70. Del. 3. 200 en-, två- och trestämmiga sånger. 2:a omarb. uppl. 282 s. 24. Kr. 3:50. Jobs, Anders, Sången. Samling av en-, två-, tre- och fyrstämmiga sånger från äldre och n y a r e tid. Svensk skolungdom tillägnad. 133 s. Sthlm. Nord. musikförl. 34. K r . 3:75. Lundberg, Valborg, och Hjort, Ester, Flerstämmig sång. 100 två-, tre- och fyrstämmiga sånger för kvinnliga seminarier och därmed jämförliga läroverk. 150 s. Sthlm. Abr. Lundquist. 29. Kr. 4: 50.

42 Tegnér, Alice, Unga röster. Mindre uppl. 5:e uppl. 144 s. Sthlm. Seelig. 30. Kr. 3 : — . Tiger, F r a n s , och Åkerberg, Erik, Svenska skoltrion. Samling trestämmiga sånger, arrangerade för sopran, alt och baryton. 48 s. Sthlm. Carl J o h n n s förlag. 31. Kr. 2: 25. Wikander, David, Svenska skolkvartetten. Tredje samlingen. 152 s. Sthlm. Abr. Lundquist. 32. Kr. 3: —. B-böcker (se s. 1). Johansson, Martin, och Ekstrand, Frithiof, Svensk sång, Sångsamling för Sveriges skolor. 196 s. Gävle. Skolförlaget. 31. Häftad kr. 1: 60. Tegnér, Alice, Sjung svenska folk. E n samling sånger av svenska diktare och tonsättare. Utg. av Samfundet för unison sång. 212 s. Sthlm. Norstedt. 34. Kr. 1: 20. Torell, Hjalmar, Sångkurs för skolan. 120 s. Sthlm. Norstedt. 26. Kr. 2:—. Följande läroböcker, som med hänsyn till priset icke böra åläggas eleverna till inköp, ha i övrigt befunnits kunna förordas som hjälpmedel vid sångundervisningen. Holmström-Ingers, Malin, Den svenska sången. För skola och hem utg. 5:e uppl. Innehållande 611 sånger. 792 s. Lund. Gleerup. 31. Kr. 4:50. Körling, Felix, Låt oss sjunga. 45 sånger för skolkor eller blandad kör arrangerade. 64 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 2: 75. Lundberg, Valborg, Hemmets sånger. För en röst och piano saml. och utg. Häfte I—II. 63 s., 63 s. Sthlm. Abr. Lundqvist. 33, 29. För häfte kr. 3: 50. Lundberg, Valborg, Sångduetter (14 st.). Med pianoackompanjemang för flickskolornas högre sångklasser saml. och utg. Häfte I—II. 20 s., 20 s. Abr. Lundqvist. 34. För häfte kr. 2: —. Pegelow, Hanna, Dur och moll. 163 tre- och fyrstämmiga sånger för kvinnliga seminarier och därmed jämförliga läroverk. Arrangerade och samlade. 3:e uppl. 184 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 28. Kr. 6:—. Tiger, Frans, m. fl., Ny normalsångbok för svenska skolor. Sthlm. Abr. Lundqvist. Första samlingen. Systematiskt ordnad, teoretisk och praktisk sångkurs för allmänna läroverkens lägre klasser utg. av Frans Tiger, Erik Åkerberg, C. Lambére och A. O.'Assar. 5:e uppl. (1914; senaste tr. 1933.) 168 s. Kr. 3: —. Andra samlingen. Två- och trestämmiga sånger för allmänna läroverken utg. av Frans Tiger o. s. v. 128 s. 30. Kr. 3 : — . Uppling, Elsa, (Arrangerade sånger) 18 sånger med pianoaccompagnement för flickskolornas högre sångklasser och den elementära undervisningen i solosång saml. och utg. Sthlm. Abr. Lundqvist 29. Kr. 2: 50. 20 sånger med pianoaccompagnement o. s. v. Häfte I—II. Sthlm. Abr. Lundqvist. Per häfte kr. 2: —. 25 sånger med pianoaccompagnement o. s. v. Häftad kr. 2: 50. Uppling, Elsa, Ny samling sångduetter med pianoackompanjemang för flicksko-

43 lornas högre sångklasser saml. och utg. Upplaga ej uppgiven. Häfte I—IL 20 s.; 20 s. Sthlra. Abr. Lundqvist. 13. För häfte kr. 2: —. Uppling, Elsa, 12 sångduetter med pianoaccompagnement för flickskolornas högre sångklasser saml. och utg. 31 s. Slhlm. Abr. Lundqvist. 31. Häftad kr. 2: 25. Hushållsgöromål. A-böcker (se s. 1). Bergström, Gertrud, och Schager, Ingeborg. Födoämneslära jämte hemv å r d s l ä r a med materiallära, hemmets hygien och hemmets ekonomi. 12:e uppl. 179 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 1: 50. Bergström, Gertrud, och Schager, Ingeborg, Huslig ekonomi. Kortfattad lärobok för skolkök. 3:e uppl. 82 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. K r . 1: 20. Hansson, Tilda, Hushållslära. Lärobok i hushållets ekonomi och skötsel. För högre flickskolor, fortsättnings-, lärlings- och lanthushållsskolor m. fl. 3:e omarb. uppl. 232 s. Sthlm. Fritze. 32. Kr. 3: 30. Jundell, J., Späda och äldre barns uppfödning och vård. 25 :e genomsedda och utök. uppl. 56 s. Sthlm. Nord. bokh. 33. Häftad kr. 0: 50. Näsholm, Laura., Lilla köksan. Recept använda vid Sundsvalls folkskolors skolkök. 4:e utök. uppl. Sundsvall. Eget förl. 30. K r . 2:—. Häftad kr. 1: 50. Peterson, Alma., Cavallin, Erika, och Wadell, Ellen, Kokbok från Göteborgs skolkök jämte födoämneslära. 7:e uppl. 415 s. Göteborg. Pehrsson. 31. Kr. 3 : — . Ringheim, Elin, Zander, Märta, och Zeuthen, Johanne, Lärobok i husligt arbete för fortsättningsskolan. 118 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Kr. 1: 90. Walin, Ingeborg, och Schager, Ingeborg, Kokbok. Recept saml. och utarb. vid Statens skolköksseminarium till ledning för skolans elever. 8:e uppl. 276 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Kr. 3 : — . Walin, Ingeborg, och Schager, Ingeborg, Receptsamling utarb. vid Statens skolköksseminarium. (Högre lärarinneseminariets hushållsskola) till hemmens och skolkökens tjänst. 12:e uppl. 99 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 1:—. Zeuthen, J o h a n n e , och Zander, Märta, Lärobok i hushållsgöromål för fortsättningsskolor och lärlingsskolor. 3:e uppl. 131 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. Kr. 1:95. B-bok (se s. 1). Nygren, Emma, Husmoderns kokbok. Förkortad uppl. 200 s. Sthlm. Bergvall. 20. K r . 3:50.

44 II. Folkskolor och fortsättningsskolor. Modersmålet. A-böcker (se s. 1). Läroböcker för läsundervisningen i småskolan. Anderson, Ebba, och Westerlund, Greta, Läsebok för de små. Göteborg. Thulin och Ohlson. 34. I. Första skolåret. 7:e uppl. 224 s. K r . 2 : — . II. A n d r a skolåret. 6:e uppl. 328 s. K r . 2:75. Andersson, Elly, och Andersson, Hilma, F r å n skola och hem. Enligt 1919 års undervisningsplan. Sthlm. Bergvall. I. Läsebok för barndomsskolans första klass. 3:e uppl. 159 s. 34. Kr. 2: 40. I I . Läsebok för barndomsskolans a n d r a klass. 3:e uppl. 230 s. 31. Kr. 2: 40. Brehmer, Elisabeth, Soltäppan. Vår egen årsbok. P a p p a och mamma, Kalle och Maja på soltäppan. 5:e uppl. (Lindblads läseböcker. A n d r a boken.) 154 s. Uppsala, Lindblad. 30. Kr. 2:—. Brehmer, Elisabeth, Trollyktan. Sagor, visor och berättelser. 6:e uppl. (Lindblads läseböcker. Tredje boken.) 271 s. Uppsala. Lindblad. 34. Kr. 2: 40. Brehmer, Elisabeth, Andra skolåret. Soltäppan, a n d r a delen, Trollyktan (förkortad). (Lindblads läseböcker. Upplaga B.) 78 + 240 s. Uppsala. Lindblad. 33. Kr. 2:60. Hammer, Bertil, och Wallgren, Andr., Första läseboken. 28:e uppl. 160 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bold.). 32. Kr. 1: 50. Hammer, Bertil, och Wallgren, Andr., A n d r a läseboken. 20:e uppl. 320 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. Kr. 2: 20. Helger, Nils, och Fabricius, Annie, Barnens första bok. 96 s. Sthlm. Bergvall. 34. Kr. 1:20. Kruse, Anna, och Löwenhielm, Laura, Vår första läsebok. 4:e uppl. 76 s. Sthlm. Bonnier. 24. Kr. 0:95. Lagerström, Signe, Lek och allvar. Läsebok för a n d r a skolåret. 156 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 28. Kr. 2: 45. Oterdahl, Jeanna, Första början. Läsebok för första skolåret. 3:e uppl. 240 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. K r . 2:40.

45 Oterdahl, J e a n n a , Skolkamrater. Läsebok för a n d r a skolåret. 2:a uppl. 303 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Kr. 3:25. Roos, A n n a Maria, Förövningar till fullständigande av de första läsövningarna i Sörgården. 16 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 0: 50. Roos, Anna Maria, Hem och hembygd. (Läseböcker för Sveriges barndomsskolor, utgivna av Alfr. Dalin och Fridtjuv Berg.) Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). Sörgården. Första skolåret. 901 :a—950:e tusendet. 200 s. 33. Kr. 2:40. I önnemo. A n d r a skolåret. 701:a—775:e tusendet. 310 s. 31. Kr. 2: 70. Roos, A n n a Maria, Önnemofolk. Berättelser och visor. 91:a—110:e tusendet. 232 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. K r . 2: 50. Sjöholm, L., Gottfrid, och Wallgren, And., Första läseboken. 29 :e omarbetade upplagan av Hammer-Wallgren, F ö r s t a läseboken. 191 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Kr. 1:85. Sprengel-Andersson, Ingeborg, Läsblad. Förövningar till »Första skolåret». 16 lösa blad i kuvert. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. K r . 0: 50. Sprengel-Andersson, Ingeborg, Första skolåret. Läsebok för städernas barn. 216 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. K r . 2: 50. Sprengel-Andersson, Ingeborg, F r å n höst till vår. Läsebok för städernas b a r n i a n d r a skolåret. 295 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 28. Kr. 2: 80. Stubelius, Sverker, och Brehmer, Elisabeth, Steg för steg. (Lindblads läseböcker. Upplaga A. Första boken.) 7:e uppl. 160 s. Uppsala. Lindblad. 34. Kr. 2:30. Stubelius, Sverker, och Brehmer, Elisabeth, Första skolåret. Steg för steg (förkortad). Soltäppan, första delen. (Lindblads läseböcker. Upplaga B.) 127 + 79 s. Uppsala, Lindblad. 31. Kr. 2:60. Wallerström, Ingrid, Lillköpingsbarnen, deras hem och hembygd. Under medverkan av David Hedberg. Sthlm. Bergvall. 28. I. F ö r s t a skolåret. 176 s. Kr. 2: 40. I L A n d r a skolåret. 320 s. Kr. 2: 40. Wenngren, Anna, Skolan börjar, läsebok för första klassen. 223 s. Sthlm. Bergvall. 35. K r . 3 : — . Wiklund, K. B., ABC- och läsebok för skolorna i Tornedalen. 192 s. Uppsala. Almqvist och Wiksell. 26. Kr. 1:10. Wiklund, K. B., Nomadskolans läsebok. Första boken. 2:a uppl. 114 s. Uppsala. Almqvist och Wiksell. 23. Skrivning och språklära. Ahlin, K a r i n , och Lekman, John, Arbetsbok i modersmålet. Lund. Gleerup. I:A. Språkbyggnadsövningar för 3:e och 4:e skolåren. 107 s. 31. Häftad kr. 1: —. I I : A . Språkbyggnadsövningar för 5:e och 6:e skolåren. 142 s. 31. Häftad kr. 1: —.

46 I:B. Kättskrivningsövningar för 3:e ocli 4:e skolåren. 69 s. 29. Häftad kr. 0: 60. I I : B . Rättskrivningsövningar för 5:e och 6:e skolåren. 92 s. 32. Häftad kr. 0: 80. Arvidson, Emil, Fortsättningsskolans skrivkurs. Under medverkan av Magnus Svensén. P r a k t i s k a skrivningar för ungdomsskolor. 2:a uppl. 75 s. Arlöv. Skriv- och ritboks a.-b. 34. Häftad kr. 0: 40. Augzell, Oscar, P r a k t i s k a skrivelser jämte arbetsuppgifter för folkskolans sjunde och åttonde klass samt fortsättningsskolan. 32 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 0: 50. Bergh, Ragnar, Rättskrivningslära för folkskolan. Sthlm. Bergvall. Första delen. 4:e uppl. 63 s. 32. Häftad kr. 0: 70. A n d r a delen. 4:e uppl. 64 s. 34. Häftad kr. 0: 60. Bergh, Ragnar, V å r t språk. Övnings- och lärobok i svensk språk- och stillära för folk- och fortsättningsskolan i enlighet med 1919 års undervisningsplan. 3:e uppl. 124 s. Uppsala. Lindblad. 31. Häftad kr. 1: 25. Bergh, Ragnar, V å r t språk. Övnings- och lärobok i svensk språk- och stillära för folk- och fortsättningsskolan i överensstämmelse med 1919 års undervisningsplan. Förkortad uppl. 78 s. Uppsala. Lindblad. 27. Häftad kr. 0: 80. * Bergh, Ragnar, Övningsexempel till skiljeteckensläran. II. Lärjungens häfte (Utan utsatta skiljetecken). 5:e uppl. 15 s. Sthlm. Bergvall. 34. Häftad kr. 0:10. Bolin, Rich., Svenska språkets skrivning i folkskolan och dess överbyggnader. Utarbetad i överensstämmelse med 1919 års undervisningsplan. Sthlm. Bergvall. I I : A . Uppsatsskrivning. Andra—fjärde skolåret. 7:e uppl. 64 s. 29. Häftad kr. 0: 60. I I : B . Uppsatsskrivning. Femte—sjunde skolåret. 5:e uppl. 64 s. 31. Häftad kr. 0: 65. I I I . Affärsskrivelser. 3:e uppl. 48 s. 22. Häftad kr. 0: 60. Carlsson, Gösta, och Jonsson, K. G., Övningsbok i modersmålet för folkskolan. Barnens bok. Uppsala. Lindblad. Tredje och fjärde skolåret. 86 s. 32. Häftad kr. 0: 75. Femte och sjätte skolåret. 95 s. 33. Häftad kr. 0: 85. Cederschiöld, G., och Öländer, Valborg, Svensk språklära för folkskolor. 3:e omarb. uppl. 143 s. Lund. Gleerup. 23. K r . 1: 50. Cederschiöld, G., och Öländer, V., Svensk uppsatsskrivning på skolans lägre och mellersta stadier. I I . Övningsbok för lärjungen. 5:e, ytterligare tillök, uppl. F ö r r a kursen. 64 s. Lund. Gleerup. 26. Häftad kr. 0: 50. Dalin, Emil, övningsbok i v å r t modersmål. Språkbyggnadsövningar och

47 språklära samt rättskrivning och uppsatsövningar för folkskolan. Enligt 1919 års undervisningsplan. Sthlm. Fritze. I. För tredje—sjätte skolåren och fortsättningsskolan. 14:e uppl. Stavning enligt åttonde upplagan av svenska akademiens ordlista. 200 s. 32. Kr. 1: 25. I I . För folkskolans sjunde klass samt för fortsättningsskolor och a n d r a ungdomsskolor. 5:e, översedda uppl. 96 s. 33. Kr. 0:80. Dalin, Emil, Övningsbok i v å r t modersmål. I I I . P r a k t i s k a övningar för fortsättningsskolor och a n d r a ungdomsskolor. 64 s. Sthlm. Fritze. 27. Kr. 0: 70. Dalin, Emil, och Hallin, Oskar, Småbarnens skrivövningar. Välskrivnings-, rättskrivnings-, språkbyggnads- och uppsatsövningar för de båda första skolåren. Enligt 1919 års undervisningsplan. 5:e uppl. 72 s. Sthlm. Fritze. 28. Kr. 1: —. Dalin, Emil, och Jonsson, Seth, Övningsbok i v å r t modersmål. Språkbyggnad, rättskrivning, uppsatser för folkskolan. I. För tredje och fjärde skolåren. 15 :e uppl. 144 s. Sthlm. Fritze. 35. Kr. 1:—. Dalström, J. J., Svensk språklära jämte ordlista för folkskolor med kortare kurs. 23 uppl. Genomsedd och tillökad med ledning av 1919 å r s undervisningsplan. 103 s. Sthlm. Fritze. 27. Kr. 0:80. Dalström, J. J., och Lundström, K. V., Svensk språklära jämte ordlista. 24:e, omarb. uppl. 112 s. Sthlm. Fritze. 33. Kr. 1:—. Danell, Gideon, Kort svensk språklära. 2:a uppl. 80 s. Lund. Gleerup. 33. Kr. 0: 90. Danell, G., och Lekman, J., Modersmålet. Övningsbok med språklära. 171 s. Lund. Gleerup. 32. Kr. 1:40. Ericsson, Ture, och Feldt, Knut, Vår rättskrivningsbok. 31 s. Uppsala. Lindblad. 32. Häftad kr. 0: 30. Eriksson, Joh. A., Rättskrivningslära jämte arbetsövningar för skolor och studiecirklar. »Bra karl hjälper sig själv.» 54 s. Lund. Gleerup. 33. Kr. 0:90. Friberg, Otto, och Rydén, Värner, Vårt modersmål. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). I. Övningsbok och språklära för folk- och fortsättningsskolor. 7:e tr. 132 s. 32. K r . 1:50. Första delen. Övningsbok och språklära för folk- och fortsättningsskolor. Parallellupplaga. 128 s. 34. Kr. 1: 50. I I . Rättstavningslära för folkskolor. F ö r r a delen. Stavsätt enligt kungl. brevet den 30 januari 1925. 4:e tr. 47 s. 32. Häftad kr. 0: 45. Senare delen. Stavsätt enligt kungl. brevet den 30 januari 1925. 4:e tr. 64 s. 33. Kr. 0:80. I I . Rättstavningslära för folkskolor. F ö r r a delen. Parallellupplaga med arbetsövningar. 68 s. 33. Häftad kr. 0: 60.

48 III. Praktiska övningar för fortsättnings- och andra praktiska ungdomsskolor. 2:a uppl. 72 s. 32. Kr. 0: 85. Gagner, Marie Louise, och Bergmark, Maria, På egen hand. II. Avskrivningsövningar jämte uppsats-, interpunktions- och språkbyggnadsövningar. 9:e uppl. 93 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. Häftad kr. 0: 95. III. Översikt av språkläran, interpunktionsläran och rättskrivningsläran med ett 100-tal övningsstycken; övningar i uppsatsskrivning samt praktiska skrivelser m. m. Sthlm. Bonnier. 111:1. Språklära med övningsstycken. 7:e uppl. 101 s. 27. Häftad kr. 0: 95. 111:2. Rättskrivningslära med övningsstycken. 7:e uppl. 143 s. 27. Häftad kr. 1: 40. Lärobok i modersmålet. II, 111:1, 111:2 i ett band. Förkortad uppl. B-uppl. Innehåll: 1. Avskrivnings-, uppsats-, interpunktions-, rättskrivnings- och språkbyggnadsövningar; 2. språklära med övningsstycken; 3. rättskrivningslära med övningsstycken, övningar i uppsatsskrivning, praktiska skrivelser samt en kort framställning om talspråk och skriftspråk m. m. 216 s. Sthlm. Bonnier. 25. Häftad kr. 1: 75. Gagner, Marie Louise, Bergmark, Maria, och Castegren, Erik, På egen hand. IV. Brev och praktiska skrivelser för fortsättningsskolor. 2:a uppl. 57 s. Sthlm. Bonnier. 27. Häftad kr. 0: 60. Gagner, Marie Louise, Bergmark, Maria, och Rydefält, Elvi, På egen hand. I. Förberedande kurs. Avskrivningsövningar jämte interpunktions- och språkövningar. 17 :e uppl. 56 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. Häftad kr. 0: 85. * Gustafsson, A. Stef., Övningshäfte till skiljeteckenslära. Text för utsättande av skiljetecken och åskådliggörande teckningar. 8:e uppl. 16 s. Sthlm. A. V. Carlson. 33. Häftad kr. 0:10. Haage, Helge, och Ohlander, Manne, Exempelsamling för talövning och rättskrivning. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). För häfte kr. 0: 75. A-häftet. Innehåller uppgifter närmast lämpade för folkskolans tredje och fjärde klass. 8:e uppl. 61 s. 34. B-häftet. Innehåller uppgifter närmast lämpade för folkskolans femte och högre klasser. 7:e uppl. 64 s. 32. Haage, Helge, och Ohlander, Manne, Diktamensövningar. Supplement till Exempelsamling för talövning och rättskrivning. 2:a uppl. 24 s. Sthlm. Bonnier. 23. Häftad kr. 0:60. Hassler-Göransson, Carita, Sjöholm, L. Gottfrid, och Almén, Viktor, Arbetsuppgifter och rättskrivningslära på grundval av språkets vanligaste ord. V I + 138 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 1:50. Hedberg, David, och Lindskog, Frans, Svensk rättskrivningslära för barndomsskolor. I två kurser. Sthlm. Bergvall. 34.

49 F ö r r a kursen. 17:e uppl. Enligt den år 1925 av Kungl. Maj:t påbjudna stavningen. 64 s. Häftad kr. 0: 45. Senare kursen. 14 :e uppl. 80 s. Kr. 0: 90. Hedberg, David, och Lindskog, F r a n s , under medverkan av Stina Hedberg. Den lilla övningsboken. 101 övningar i modersmålets skrivning under de första skolåren. I överensstämmelse med 1919 års undervisningsplan. 13:e uppl. 68 s. Sthlm. Bergvall. 34. K r . 0: 75. Hedberg, David, Lindskog, Frans, och Örtendal, Rickard, Arbetsuppgifter i rättskrivning. 4:e uppl. 48 s. Sthlm. Bergvall. 34. Häftad kr. 0: 35. Hedberg, David, Lindskog, F r a n s , och Örtendal, Rickard, Språkbyggnadsövningar. Sthlm. Bergvall. 34. I. Tredje skolåret. 5:e uppl. 32 s. Häftad kr. 0: 25. I I . Fjärde skolåret. 5:e uppl. 48 s. Häftad kr. 0: 35. I I I . Femte skolåret. 4:e uppl. 48 s. Häftad kr. 0: 35. IV. Sjätte skolåret. Under medverkan av Ragnar Wirsén. 4:e uppl. 48 s. Häftad kr. 0: 35. V. Sjunde skolåret. 48 s. Häftad kr. 0:40. (Författad av Lindskog, Frans, Wirsén, R a g n a r , och Örtendal, Rickard.) Helger, Nils, Hörberg, Karl, och Stålmarck, Nathan, Folkskolans arbetsböcker. Rättskrivning för småskolan. A n d r a årskursen. 2:a uppl. 24 s. Uppsala. Lindblad. 34. Häftad kr. 0: 40. Helger, Nils, Hörberg, Karl, och Stålmarck, Nathan, Folkskolans arbetsböcker. Rättskrivning. Uppsala. Lindblad. I. Tredje och fjärde årskurserna. 4:e uppl. 24 s. 34. Häftad kr. 0: 40. I I . Femte, sjätte och sjunde årskurserna. 3:e uppl. 28 s. 33. Häftad kr. 0: 40. Hildinger, Alf, Svensk språklära för folkskolan. 125 s. Gävle. Skolförlaget. 29. Häftad kr. 1: 25. Hildinger, Alf, Övningshäfte till Svensk språklära för folkskolan. 48 s. Gävle. Skolförlaget. 29. Häftad kr. 0: 40. Isaacsson, August, S p r å k l ä r a för folkskolan. I anslutning till Arbetsbok i modersmålet av August Isaacsson och E r i k Paulsson. 40 s. Gävle. Skolförlaget. 35. Häftad kr. 0: 50. Isaacsson, August, och Paulsson, Erik, Arbetsbok i modersmålet. Språkbyggnadsövningar. Gävle. Skolförlaget. Tredje skolåret. 32 s. 32. Häftad kr. 0: 45. F j ä r d e skolåret. 48 s. 32. Häftad kr. 0: 50. Femte skolåret. 56 s. 34. Häftad kr. 0: 50. * Ivarsson, F., och Jonsson, O., ö v n i n g a r i satslösning och kommatering. 5:e uppl. 16 s. Göteborg. Eget förlag. 33. Häftad kr. 0:10. Ivarsson, F r a n s , och Kallen, Ture, Uppsatsskrivning med praktiska tilllämpningsövningar. 79 s. Sthlm. Bergvall. 35. Häftad kr. 0: 90. 4 — 352140.

50 Johansson, Adolf, Övningsbok i fri rättskrivning för folkskolan. 43 s. Lund. Gleerup. 30. Häftad kr. 0: 60. Jonsson, K. G., Övningsbok i modersmålet för småskolan. Under medverkan av Saga Wallgren och Hulda Ödlund. 5:e uppl. 64:e—91:a tusendet. 64 s. Uppsala. Lindblad. 33. K r . 0: 75. Krok, Nils, och Holm, Pelle, Mindre lärobok i svenska språket. Övningar och regler. Med stavning enligt åttonde upplagan av svenska akademiens ordlista. 3:e, omarb. uppl. 208 s. Lund. Gleerup. 25. K r . 1: 60. K ä r r l a n d e r , Bernh., Övning ger färdighet. Övningsbok i modersmålet för folkskolan. Sthlm. Bergvall. Förberedande kurs. Småskolestadiet, 2:a uppl. 40 s. 34. Häftad kr. 0: 45. I. Tredje skolåret. 2:a uppl. 80 s. 31. Häftad kr. 0:60. I I . Fjärde skolåret. 3:e uppl. 64 s. 34. Häftad kr. 0: 60. I I I . Femte skolåret. 2:a uppl. 75 s. 30. Häftad kr. 0: 60. IV. Sjätte skolåret. 2:a uppl. 64 s. 31. Häftad kr. 0:60. V. Fortsättningsskolan. 55 s. 27. Häftad kr. 0: 70. Lindberg, Albert, och Palmer, Ingegerd, Svensk språklära med arbetsövningar. 104 s. Sthlm. Bergvall. 26. K r . 1:20. Linden, K. E., Övningsbok i modersmålet under första och andra skolåret. Sthlm. A. V. Carlson. Nr 3. Stereotyp, uppl. 48 s. 27. Kr. 0: 40. Nr 4. 9:e uppl. 52 s. 31. Kr. 0: 45. Lindskog, Frans, m. fl., se Hedberg, David, m. fl. V. Lundborg, A. G., Svensk språklära för folkskolan. 3:e uppl. 112 s. Sthlm. Bergvall. 31. K r . 1: 20. Olofsson, Karl, Uppgifter för tysta övningar i modersmålet j ä m t e kort språklära. 3:e uppl. 60 s. Sthlm. Bergvall. 28. Häftad kr. 0: 50. Olsson, Oscar, Svensk språklära. II. Lärjungens del. 3:e, nästan oförändrade uppl. 53 s. Sthlm. Norstedt. 28. Häftad kr. 0:80. Eichter, J., Svensk rättskrivningslära för folkskolan. 6:e uppl. 112 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 0: 85. Eichter, J., Svensk rättskrivningslära. Första kursen. 11 :e uppl. 36 s. Sthlm. Norstedt. 24. Häftad kr. 0: 30. Sanden, Fritz W., P r a k t i s k a skrivningar för fortsättningsskolan. 36 s. Sthlm. Bergvall. 25. Häftad kr. 0:50. Sandström, K. Emil, Rättskrivningslära för klass 3 och 4. Utarbetad med särskild hänsyn till skolor med finsktalande och dialekttalande barn. 51 s. Lund. Gleerup. 34. Häftad kr. 0: 75. Schwalbe, Conrad, Svensk rättskrivningslära. 2:a uppl. 64 s. Uppsala. Lindblad. 33. Häftad kr. 0: 65. Schwalbe, Conrad, Svenska språkövningar. Enligt 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor. Uppsala. Lindblad.

51 I. Andra—fjärde skolåren. 3:e uppl. 48 s. 28. Häftad kr. 0:65. I I . Femte—sjunde skolåren. 3:e uppl. s. 49—128. 30. Häftad kr. 1:—. Stalin, S. A., P r a k t i s k a övningar i svensk rättskrivning. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). Första kursen. Ny uppl. 17 :e—20 :e tusendet. 87 s. 34. Kr. 1: 25. A n d r a kursen. Ny uppl. 13:e— 16:e tusendet. 70 s. 33. Kr. 1:10. Tidner, A., Affärsskrivelser. 100 uppgifter jämte 16 fullständiga formulär för ifyllande av blanketter vid post, järnväg, mantalsskrivning m. m. Mindre uppl. 11 :e uppl. 48 s. Sthlm. Bergvall. 32. Häftad kr. 0: 60. Warne, Albin, Övningsbok i modersmålet. Sthlm. Bergvall. För häfte kr. 0: 60. Femte skolåret. 63 s. 33. Sjätte skolåret. 59 s. 34. Westberg, Ernst, Övningsbok i modersmålet för småskolan. 10:e uppl. 32 s. Arlöv. Skriv- och ritboks a.-b. 31. Häftad kr. 0: 35. Välskrivning. Dalin, Emil, Barnens förskrift, l:a och 2:a skolåren. 3 häften. Tv. 16:o. (32) s. Sthlm. Fritze. 26. F ö r häfte kr. 0: 25. Helger, Nils, och Fabricius, Annie, Småbarnens skrivkurs. Tv. 16:o. 60 s. Sthlm. Bergvall. 33. Häftad kr. 0: 90. Ordlistor. Ehlin, Erik, Svensk ordbok för skolan. 4:e uppl. 64 s. Sthlm. Ehlin. 32. Häftad kr. 0: 30. Gustafsson, A. Stef., Svensk ordlista. Över 22,000 ord med förklaringar och uttalsbeteckningar samt anvisningar och övningar i ordlistans bruk. 19:e uppl. I enlighet med kungl. brevet den 30 j a n u a r i 1925 angående rättskrivningen i skolorna. 96 s. Sthlm. A. V. Carlson. 33. Häftad kr. 0: 40. Hassler-Göransson, Carita, Språkets vanligaste ord. 2:a uppl. 8 s. Linköping. Östgöta Corresp. 33. Häftad kr. 0:15. Hedberg, David, och Lindskog, F r a n s , Svensk ordlista för skolor och självstudium. Över 16,000 ord. Till rättskrivningens tjänst. 15:e uppl. Enligt den år 1925 påbjudna stavningen. 64 s. Sthlm. Bergvall. 32. Häftad kr. 0: 40. Hjärtstädt, O. W., Svårstavade ord. Svenska och främmande ord med uttalsbeteckning, böjningar och förklaringar jämte språklära och formulärsamling. Omarbetad i enlighet med åttonde upplagan av svenska akademiens ordlista. 13:e uppl. 72 s. Kristinehamn. Eget förlag. 30. Häftad kr. 0: 50. Hässelberg, Alfr., Svensk ordlista med övningar i ordlistans bruk. 6:e uppl. 88 s. Arlöv. Skriv- och ritboks a.-b. 33. Häftad kr. 0: 40.

52 B-böcker (se s. l). Skrivning och språklära. Cederschiöld, G., och Öländer, V., Svensk uppsatsskrivning på skolans lägre och mellersta stadier. I I . Övningsbok för lärjungen. 5:e, ytterligare tillök, uppl. Senare kursen. 64 s. Lund. Gleerup. 21. Häftad kr. 0: 60. Dalström, J. J., Rättskrivningslära jämte ordlista för folkskolan. 5:e uppl. Särtryck ur 15:e uppl. av författarens Svensk språklära jämte ordlista. 52 s. Sthlm. Fritze. 26. Kr. 0: 60. Dalström, J. J., Övningsbok i modersmålets skrivning. Bihang till författarens »Svensk språklära jämte ordlista». 9:e uppl. 80 s. Sthlm. Fritze. 25. Kr. 0: 70. Hjärtstädt, O. W., Rättskrivningsövningar (enligt inträningsmetod) för folkskolan. Kristinehamn. Eget förlag. För häfte kr. 0:30. I. (För 3:e och 4:e skolåren.) 64 s. 27. I I . (För 5:e och 6:e skolåren.) 64 s. 28. Hjärtstädt, O. W., Skriv riktigt bra! Kristinehamn. Eget förlag. För häfte kr. 0: 20. I. (För 3:e skolåret.) Förberedande uppsatsskrivning med ämnen från hembygdsundervisningen jämte språkbyggnadsövningar för folkskolan. 8:e omarb. uppl. 24 s. 33. I I . (För 4:e skolåret.) Förberedande uppsatsskrivning och språkbyggnadsövningar för folkskolan. 6:e uppl. 24 s. 35. I I I . 3:e häftet (för 5:e skolåret). Språkbyggnadsövningar jämte ämnen för uppsatser för folkskolan. 3:e uppl. 24 s. 33. Hjärtstädt, O. W., Skriv så bra du kan! Avskrivnings-, rättskrivningsoch språkbyggnadsövningar för småskolan. l : a häftet (13 :e uppl.) och 2:a häftet (19 :e uppl.) i ett band. 63 s. Kristinehamn. Eget förlag. 32. Häftad kr. 0: 30. Krok, Nils, och Holm, Pelle, Rättskrivningslära. Med stavning enligt svenska akademiens ordlista, åttonde upplagan. 112 s. Lund. Gleerup. 30. Kr. 1: 25. Linden, K. E., Övningsbok i modersmålet för folkskolor jämte sammanfattning av s p r å k l ä r a och ordlista. Nr 1. 4:e uppl. I överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag till kursplan. 160 s. Sthlm. A. V. Carlson. 32. K r . 1: 25. Nordin, K. G., Språklära för folk- och fortsättningsskolor. 52 s. Uppsala. Lindblad. 29. Häftad kr. 0: 50. Nylund, S., Svensk satslära. Skriv- och språkbyggnadsövningar jämte ordlista enligt 1919 års undervisningsplan för folkskolan. 7:e uppl. 94 s. Sthlm. A. V. Carlson. 25. kr. 0: 75. Sundén, D. A., Svensk språklära för realskolor, folk- och fortsättningsskolor m. fl. 39:e uppl. 138 s. Sthlm. Beckman. 32. K r . 1:—.

53 Ulén, Verner, och Rydén, Karl, Folkskolans övningsbok i modersmålet. Uppsala. Lindblad. För häfte kr. 0: 75. Första delen (årskurserna III—IV) 4:e uppl. 64 s. 30. A n d r a delen (årskurserna V—VI) 3:e uppl. 80 s. 27. Tredje delen (årskursen V I I och fortsättningsskolan). 70 s. 22. Westberg, Ernst, P r a k t i s k övningsbok i modersmålet för folkskolan. E t t reformförsök. Sthlm. Norstedt. X 5:e uppl. 52 s. 25. Häftad kr. 0:55. I I . 4:e uppl. 3:e tr. 48 s. 25. Häftad kr. 0: 55. I I I . 4:e uppl. 68 s. 22. Häftad kr. 0: 55. IV. 4:e uppl. 70 s. 30. Häftad kr. 0: 90.

R ä k n i n g o c h geometri. A-böcker (se s. l). Alvén, Olov, Räknebok för folkskolan. För skolor, där flera klasser undervisas samtidigt. Häfte I. Gemensamt för tredje och fjärde årsklasserna. 112 s. Facit 22. s. Sthlm. Fritze. 33. K r . 1: 10. Facit kr. 0: 30. Andersson, Gerda, och Kjellman, Aina, Räknebok för småskolans andra årsklass. 36 s. Lund. Gleerup. 33. Häftad kr. 0: 35. Facit kr. 0:10. Asperén, Anna, Jailing (Johansson), Thure, Lindeli, Ivar, Utterman, Amelie, V å r räknebok. Sthlm. Bergvall. Med facit kr. 0: 75 för häfte. F e m t e skolåret. 1930. 72 s. Facit 12 s. Sjätte skolåret. 1931. 88 s. Facit 8 s. Sjunde skolåret. 1931. 96 s. Facit 8 s. Berg, Alfr., Folkskolans räknelära. Omarb. av E r n s t Carli och And. Linden. Sthlm. Fritze. Årskurs 1. Hela tal. Talområdet 1—10,000. 5:e uppl. Enligt 1919 års undervisningsplan. 60 s. Svar 9 s. 27. K r . 0: 40. Facit kr. 0: 05. Årskurs 2. Hela tal. Större talområden. 6:e uppl. Enligt 1919 års undervisningsplan. 63 s. Svar 14 s. 27. Kr. 0: 50. Facit kr. 0: 05. Häfte 3. Femte skolårets kurs. 6:e uppl. omarb, och uppställd i överensstämmelse med 1919 års undervisningsplan av Edward Steiner. 72 s. 29. Svar 14 s. 30. K r . 0: 50. Facit kr. 0: 05. Berg, Fridtjuv, och Berg, Hjalmar, Lärobok i geometri för folkskolan. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 1. 5:e uppl.. 100 s. Svar 4 s. 29. Häftad kr. 1: —. 2. 7:e uppl. 64 s. Svar 3 s. 29. Häftad kr. 0: 60. Dahlin, Emil, Barnens räknelära. Enligt 1919 års undervisningsplan. A-uppl. Sthlm. Bergvall. A : l . F ö r småskolan. Under medverkan av F r i d a Andersson. Första skolåret. 5:e uppl. 32 s. 31. Häftad kr. 0: 35.

54 A:l. Med bilder. D:o 6:e uppl. 64 s. 32. Häftad kr. 0:50. A:2. F ö r småskolan. Under medverkan av F r i d a Andersson. A n d r a skolåret. 6:e uppl. 64 s. 33. Häftad kr. 0: 45. För heltidsskolor: A:3. Tredje skolåret. Folkskolans l : a klass. 6:e uppl. 64 s. 32. Häftad kr. 0: 45. Svar 4:e uppl. 20 s. 34. K r . 0: 25. A:4. F j ä r d e skolåret. Folkskolans 2:a klass. 6:e uppl. 64 s. 33. Häftad kr. 0: 45. Svar 4:e uppl. 20 s. 32. Kr. 0: 25. A:5. Femte skolåret. Folkskolans 3:e klass. 6:e uppl. 64 s. 34. Häftad kr. 0: 45. Svar 5:e uppl. 24 s. 34. K r . 0: 25. A:6. Sjätte skolåret. Folkskolans 4:e klass. 6:e uppl. 80 s. 34. Häftad kr. 0: 50. Svar 6:e uppl. 27 s. 34. K r . 0: 25. A:7. Sjunde skolåret och fortsättningsskolan. Av Emil Dahlin och David Nissar. 4:e uppl. 31. 80 s. Häftad kr. 0: 50, Svar 4:e uppl. 15 s. 33. Kr. 0: 25. Dalin, Emil, Barnens räknelära. Enligt 1919 års undervisningsplan. B-uppl. Sthlm. Bergvall. För halvtidsskolor: B:3—4. Tredje och fjärde skolåren. Folkskolans l : a och 2:a klasser. 21. 63 s. Häftad kr. 0: 60. Svar 23 s. 21. Kr. 0: 25. B:5—6. Femte och sjätte skolåren (folkskolans 3:e och 4:e klasser samt fortsättningsskolan. 22. 80 s. Häftad kr. 0: 70. Svar 24 s. 22. Kr. 0: 25. Dahlin, Emil, Geometri med arbetsuppgifter för folkskolan. N : r 3. Enligt 1919 års undervisningsplan. 32 s. Svar 4 s. Sthlm. Bergvall. 26. Häftad kr. 0: 40. Danielson, Hans, Lärobok i geometri. Uppsala. Lindblad. 1. För självstudium och barndomsskolor. 9:e uppl. 136 s. Svar 11 s. 29. Häftad kr. 1: 35. 2. För folkskolan. Förkortad uppl. 22 :a uppl. 64 s. Svar 4 s. 33. Häftad kr. 0: 65. Ehlin, Erik, Lärobok i räkning för barndomsskolans l : a (—2:a) årsklass. Sthlm. Ehlin. För häfte kr. 0: 35. Årsklass 1. Småskolans första klass. 40 s. 34. Årsklass 2. Småskolans a n d r a klass. Stereotyp, uppl. 32 s. 33. Ehlin, Erik, Lärobok i räkning för barndomsskolan 3:e (—7:e) årsklass. Sthlm. Ehlin. F ö r häfte kr. 0: 35. Årsklass 3. Folkskolans l : a klass. Stereotyp, uppl. 47 s. 32. Årsklass 4. Folkskolans 2:a klass. Stereotyp, uppl. 48 s. 32. Årsklass 5. 48 s. 34. Årsklass 6. Folkskolans 4:e klass. Stereotyp, uppl. 48 s. 33. Årsklass 7. 48 s. 34. Ehlin, Erik, Lärobok i räkning för barndomsskolans 5:e (—6:e) årsklass. N:o 5b—6b. Stereotyp, uppl. Sthlm. Ehlin. För häfte kr. 0: 35.

55 N:o 5b. Årsklass 5. Folkskolans 3:e klass. 48 s. 30. N:o 6b. Årsklass 6. Folkskolans 4:e klass. 48 s. 30. Ehlin, Erik, Lärobok i räkning för barndomsskolans 3:e (—4:e) årsklass. N;o 3c—4c. Förkortad uppl. Sthlm. Ehlin. För häfte kr. 0: 35. Nr 3c. Årsklass 3. Folkskolans l : a klass. 32 s. 24. Nr 4c. Årsklass 4. Folkskolans 2:a klass. 32 s. 24. Ehlin, Erik, Lärobok i r ä k n i n g och geometri för barndomsskolans 3:e (—7:e) årsklass. N:o A3—A7. Sthlm Ehlin. För häfte kr. 0: 60. Nr A3. Årsklass 3. 64 s. 31. Nr A4. Årsklass 4. 64 s. 34. Nr A5. Årsklass 5. 64 s. 32. Nr A6. Årsklass 6. 64 s. 32. Nr A7. Årsklass 7 och fortsättningsskolan. 64 s. 35. Hellsten, Carl Gustaf, Dohlwitz, Eva, Frunck, Ingrid, Räknelära i tal och bild. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 1. Första skolårets kurs. 5:e uppl. 48 s. 33. Häftad kr. 0: 75. 2. A n d r a skolårets kurs. 5:e uppl. 53 s. 32. Häftad kr. 0: 60. Hellsten, Carl Gustaf, Räknelära i tal och bild. VII. 70 s. Falun. A.-B. Gustaf Blids bokh. 35. Häftad kr. 0:70. Hellsten, Carl Gustaf, Räknelära i tal och bild. F . 38 s. Falun. A.-B. Gustaf Blids bokh. 35. Häftad kr. 0:50. Jailing, Thure, Lindeli, Ivar, och Utterman, Amelie, Uppgifter i räkning och geometri för folkskolans högre avdelning och praktiska ungdomsskolor. 2:a uppl. 112 s. Facit 13 s. Sthlm. Bergvall. 33. Med facit häftad kr. 1: 50. Johanson, Fritz, och Lagerkvist, Axel, Lärobok i r ä k n i n g för barndomsskolan i enlighet med 1919 å r s undervisningsplan. Klasserna 1—7. Sthlm. Bergvall. Första årskursen. (Småskolans första klass.) 3:e uppl. 64 s. 33. Häftad kr. 0: 45. A n d r a årskursen. (Småskolans andra klass.) 4:e uppl. 64 s. 33. Häftad kr. 0: 45. Facit 24 s. 30. K r . 0: 25. Tredje årskursen. (Folkskolans första klass.) 2:a uppl. 64 s. 29. Häftad kr. 0: 45. Facit 14 s. 27. K r . 0: 25. F j ä r d e årskursen. (Folkskolans andra klass.) 2:a uppl. 64 s. 30. Häftad kr. 0: 45. Facit 14 s. 33. K r . 0: 25. Femte årskursen. (Folkskolans tredje klass.) 3:e uppl. 80 s. 30. Häftad kr. 0: 50. F a c i t 16 s. 32. K r . 0: 25. Sjätte årskursen. (Folkskolans fjärde klass.) 4:e uppl. 80 s. 34. Häftad kr. 0: 50. F a c i t 15 s. 32. K r . 0: 25. Sjunde årskursen. (Folkskolans femte klass och fortsättningsskolan.) 4:e uppl. 72 s. 30. Häftad kr. 0: 50. Facit 12 s. 32. Kr. 0: 25. Jonsson, K. G., Lärobok i räkning för folkskolan. 3:e (—6:e) årskurserna. Uppsala. Lindblad. För häfte kr. 0: 50.

56 Årskurs 3. 2:a uppl. 63 s. 32. Årskurs 4. 2:a uppl. 64 s. 32. Årskurs 5. Enligt 1919 års undervisningsplan. (Folkskolans tredje klass.) 64 s. 23. Årskurs 6. Enligt 1919 års undervisningsplan. (Folkskolans fjärde klass.) 64 s. 23. Lärobok i räkning för småskolan. Under medverkan av Ester Hedin. 11 :e uppl. 64 s. 34. Jonsson, Sten, och Åhström, Ossian, Räkneövningar. l:a (—2:a) skolårets kurs. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). Första skolårets kurs. 122 s. 28. Häftad kr. 1: 35. Andra skolårets kurs. 132 s. 29. Häftad kr. 1:50. Kjellmann, Aina, Arbetsuppgifter i räkning. l:a (—2:a årskursen). Lund. Gleerup. 33. l:a årskursen. 42 s. Häftad kr. 0: 40. 2:a årskursen. 90 s. Häftad kr. 0: 75. Knutsson, K., Lärobok i geometri för folkskolan. 8:e uppl. 64 s. Facit 4 s. Uppsala. Lindblad. 34. Häftad kr. 0: 50. Kärrlander, Bernh., Räknebok för folkskolan. 3:e—6:e årskurserna. Sthlm. Bergvall. Tredje skolåret. 77 s. 30. Kr. 0: 70. Facit 12 s. Kr. 0: 50. Fjärde skolåret. 96 s. 30. Kr. 0: 80. Facit 14 s. Kr. 0: 50. Femte skolåret. 109 s. 30. Kr. 0: 90. Facit 16 s. Kr. 0: 50. Sjätte skolåret. 96 s. 30. Kr. 0: 80. Facit 16 s. Kr. 0: 50. Larsson, L. T., och Lundahl, N., Räknebok för folkskolan. N:r 1. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). För häfte kr. 0: 60. Häfte 1. 8:e, nästan oförändr. uppl. 64 s. 30. Häfte 2. 8:e, nästan oförändr. uppl. s. 65—128. 30. Häfte 3. 8:e uppl. s. 129—191. 30. Häfte 4. 8:e uppl. s. 193—256. 31. N:o 1 o. 2. Häfte 5. 2:a uppl. 56 s. 33. Larsson, L. T., och Lundahl, N., Räknebok för folkskolan. Förkortad uppl. N:r 2. 5:e uppl. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). För häfte kr. 0: 35. Häfte 1. 40 s. 30. Häfte 2. s. 41—80. 30. Häfte 3. s. 81—120. 31. Häfte 4. s. 121—160. 31. Laurin, J. O., och Lundholm, Tage, Exempelsamling i räkning för folkskolan. Lund. Gleerup. För häfte kr. 0: 65. Facit kr. 0:10. Häfte 1. (Tredje läsåret.) 71 s. 33. Häfte 2. (Fjärde läsåret.) 69 s. 31. Häfte 3. (Femte läsåret.) 78 s. 32. Häfte 4. (Sjätte läsåret.) 71 s. 32. Häfte 5. (Sjunde läsåret.) 77 s. 29.

57 Lind, Gustav, Lärobok i geometri för folkskolan. Sthlm. Bergvall. 1. F j ä r d e klassens kurs. 16 s. 26. Häftad kr. 0: 25. Facit kr. 0:10. 2 A. F ö r r a delen av femte klassens kurs. 35 s. 26. Häftad kr. 0:40. Facit kr. 0:10. 2 B. Senare delen av femte klassens kurs. 32 s. 26. Häftad kr. 0: 40. F a c i t kr. 0:10. 3. Sjätte klassens kurs. 39 s. 26. Häftad kr. 0: 40. Facit kr. 0:10. Lind, Gustav, Läro- och arbetsbok i geometri för folkskolan. Sthlm. Bergvall. 1. F j ä r d e klassens kurs. 12 s. 26. Häftad kr. 0: 40. F a c i t kr. 0:10. 2 A. F ö r r a delen av femte klassens kurs. 24 s. 26. Häftad kr. 0: 60. F a c i t kr. 0:10. 2 B. Senare delen av femte klassens kurs. S. 25—48. 26. Häftad kr. 0: 60. F a c i t kr. 0:10. 3. Sjätte klassens kurs. 24 s. 26. Häftad kr. 0: 60. F a c i t kr. 0:10. Lövgren, Alb., och Nordström, F., Lärobok i r ä k n i n g och geometri för folkskolan enligt 1919 års undervisningsplan. Gävle. Skolförlaget. Tredje årskursen. (För den egentliga folkskolans första klass.) 2:a uppl. 64 s. 28. H ä f t a d kr. 0: 50. Facit kr. 0:10. Fjärde årskursen. ( F ö r . . . andra klass.) 2:a uppl. 80 s. 28. Häftad kr. 0:55. F a c i t k r 0:10. Femte årskursen. ( F ö r . . . tredje klass.) 2:a uppl. 88 s. 28. Häftad kr. 0: 60. Facit kr. 0:10. Sjätte årskursen. ( F ö r . . . fjärde klass.) 2:a uppl. 88 s. 28. Häftad kr. 0: 60. Facit kr. 0:10. Sjunde årskursen. (För . .. femte klass.) 88 s. 30. Häftad kr. 0:60. Facit kr. 0:10. Norberg, Jenny, Småskolans räknebok. Exempelsamling för de tysta övningarna. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). F ö r häfte kr. 0: 50. Första och a n d r a klassens k u r s tillsammans kr. 1:20. Första klassens kurs. 4:e omarb. uppl. S. 3—42. 29. A n d r a klassens kurs. 4:e omarb. uppl. S. 43—77. 26. Nord, Johan, och Nord, Elfrid, Lärobok i räkning och geometri för folkskolan. Sthlm. 1: Åhlén och Åkerlund. 2, 3, 4: Bonnier (Sv. bokf.). Del 1. Tredje årskursen. 98 s. 29. Häftad k r 0: 60. Facit kr. 0:10. Del 2. F j ä r d e årskursen. 112 s. 30. Häftad kr. 0: 90. Facit 16 s. K r . 0:15. Del 3. Femte årskursen. 118 s. 31. Häftad kr. 1: —. Facit. 19 s. K r . 0: 20. Del 4. Sjätte årskursen. 116 s. 32. Häftad kr. 1: —. Facit. 16 s. K r . 0: 20. Ohlander, Joh., och Ingvarsson, Johan, Lärobok i geometri för folkskolan* 8:e uppl. 78 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. Häftad kr. 1: 30.

58 Roman, Anna Maria, och Wigforss, Fritz, Räknelära för barndomsskolor. Sthlm. Bergvall. Första årskursen. 63 s. 27. Häftad kr. 0: 60. Andra årskursen. 64 s. 27. Häftad kr. 0: 60. Tredje årskursen. 64 s. 28. Häftad kr. 0: 60. Facit 19 s. Fjärde årskursen. 64 s. 29. Häftad kr. 0:60 Facit 23 s. Kr. 0:50. Femte årskursen. 80 s. 30. Häftad kr. 0:75. Facit 16 s. K r . 0:50. Sjätte årskursen. 80 s. 31. Häftad kr. 0: 75. Facit 20 s. K r . 0: 50. Sjunde årskursen. 96 s. 34. Häftad kr. 0: 90. F a c i t 16 s. Kr. 0: 50. Rydefält, Elvi, Ett, två, tre. Bonniers räknebok i bilder och tal. 32 s. Sthlm. Bonnier. 27. Kr. 1:15. Häftad kr. 0: 75. Rydén, Värner, F r a n k , Karl, och Norgren, Hedvig, Folkskolans räknebok. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). (Läroböcker för folkskolan utg. av Värner Rydén.) Del 1. Tredje årsklassens kurs. 2:a uppl. 84 s. 33. Häftad kr. 0: 60. Del 2. F j ä r d e årsklassens kurs. 2:a uppl. 84 s. 33. Häftad kr. 0: 60. Del 3. Femte årsklassens kurs. 2:a uppl. 88 s. 33. Häftad kr. 0: 65. Del 4. Sjätte årsklassens kurs. 2:a uppl. 88 s. 33. Häftad kr. 0: 65. Del 5. För folkskolans sjunde klass och fortsättningsskolan. 2:a uppl. 96 s. 32. Häftad kr. 0: 70. Rydén, Värner, Norgren, Hedvig, och Carlson, Magda, Småskolans räknebok. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). För häfte kr. 0: 60. (Läroböcker för folkskolan utg. av Värner Rydén.) Del 1. Första årsklassens kurs. 64 s. 31. Del 2. Andra, årsklassens kurs. 64 s. 32. Sandström, Gustav, och Jonsson, Oscar, Räknebok för folkskolan. Sthlm. Bergvall. Tredje årskursen. 79 s. 34 . Häftad kr. 0: 60. Facit 24 s. K r . 0: 25. F j ä r d e årskursen. 88 s. 34. Häftad kr. 0: 70. Facit 20 s. Kr. 0:25. Femte årskursen. 87 s. 34. Häftad kr. 0: 70. F a c i t 18 s. K r . 0: 25. Sjätte årskursen. 96 s. 35. Häftad kr. 0: 80. Schwalbe, Conrad, Geometri med arbetsuppgifter för folkskolan enligt 1919 års undervisningsplan. Sthlm. Fritze. Haft. 1—2. Första och andra kursen. 2:a uppl. 20 s. 23. Häftad kr. 0: 45. Häfte 3. Tredje kursen. 2:a uppl. s. 25—40. 29. Häftad kr. 0: 35. Häfte 4. Tillämpningsexempel. Något utvidgad lärokurs, klasserna V—VI. 2:a uppl. 24 s. 23. Häftad kr. 0: 40. Waara-Grape, G., Arbetsuppgifter i räkning för folkskolan. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). F ö r häfte med facit kr. 0: 60. Klass 3. 32 s, 32. Klass 4. 32 s. 32. Klass 5. 32 s. 32. Klass 6. 32 s. 33.

59 Wahlström, B., och Wikberg, S., Exempelsamling i räkning för folkskolan. Sthlm. Norstedt. Första folkskoleklassens kurs. (Med multiplikations- och divisionstabell.) 38 s. 21. Häftad kr. 0: 75. Svar 12 s. 22. Kr. 0: 25. A n d r a folkskoleklassens kurs. 39 s. 21. Häftad kr. 0: 75. Svar 12 s. 22. Kr. 0: 25. Tredje folkskoleklassens kurs (5:e skolåret.) 42 s. 22. Häftad kr. 0: 60. Svar 13 s. 22. Kr. 0:25. F j ä r d e folkskoleklassens kurs. (6:e skolåret.) 63 s. 22. Häftad kr. 0: 90. Svar 13 s. 22. K r . 0: 25. Wallenberg, Mattis, Räknebok för första skolåret. 63 s. Sthlm. Fritze. 31. Häftad kr. 0: 60. 1 Arman, Per, Barnens geometri (med facit) framställd i exempel. 5:e uppl. 50 s. Arlöv . .. Skriv- och ritboks a.-b. 33. Häftad kr. 0:40. B-böcker (se s. 1). Berg, Alfr., Folkskolans räknelära. Omarbetad av Ernst Carli och And. Linden. F j ä r d e häftet. Sjätte skolårets kurs. 5:e uppl., omarb. av E d w a r d Steiner. 72 s. Sthlm. Fritze. 31. Kr. 0: 50. Facit kr. 0: 05. Ehlin, Erik, Lärobok i räkning och geometri för barndomsskolans 7:e årsklass och fortsättningsskolan. N:r A 7. 64 s. Sthlm. Ehlin. 32. Häftad kr. 0: 60. Johansson, Fritz, och Lagerqvist, Axel, Lärobok i räkning för barndomsskolan i enlighet med 1919 års undervisningsplan. Åttonde årskursen (folkskolans sjätte klass) och fortsättningsskolan. 72 s. Facit 11 s. Bergvall. 23. Häftad kr. 0:50. Facit kr. 0:25. Schwalbe, Conrad, och Hagström, K. Arv., Folkskolans räknebok i terminskurser. Enligt 1919 års undervisningsplan. Förkortad uppl. Sthlm. Fritze. Häfte 1—2. Första—fjärde kursen, 7:e uppl. 64 s. 30. Häftad kr. 0: 65. Häfte 3—4. Femte—åttonde kursen. 6:e uppl. 144 s. 30. Häftad kr. 0: 85. Hembygdsundervisning. A-böcker (se s. l). Asperén, Anna, Min arbetsbok till skolkartan över Stor-Stockholm med omgivningar. 4:o. 72 s. Sthlm. Generalstabens litografiska anstalts förlag. 34. Häftad kr. 1: 50. Augzell, Oscar, och Båge, Ragnar, Arbetsblad i hembygdskunskap. 4:o. 16 lösa blad i kuvert. Sthlm. Bergvall. 34. Kr. 0: 30. Forsberg, Hugo, Skåne. Läro- och läsebok för tredje skolåret. 2:a uppl. 130 s. Lund. Gleerup. 28. Häftad kr. 1:40. 1

Endast för B ' - C- och D-skolor.

60 Hörlén, M., Landskapsbeskrivning över Skåne. 36 s. Arlöv . .. Skriv- och ritboks a.-b. 35. Häftad kr. 0: 35. Liander, Arvid, Hälsingland. E n bok för de små om deras hembygd. 2:a uppl. 47 s. Sthlm. Bergvall. 32. Häftad kr. 0:60. Lindskoug, Anders, Text till Skånes karta. Geografi över Skåne. 20:e uppl. 32 s. Lund. Gleerup. 30. Häftad kr. 0: 45. Lundqvist, Magnus, och Moberg, Oskar, Bergvalls hembygdsatlas I, Skåne. 16 s. 250X180. Sthlm. Bergvall. 26. Kr. 1:—. Sjöholm, L. G., och Goes, A., Tysta övningar vid hembygdsundervisningen. 8 häften. Tv. 8:o. Varje häfte 32 s. Arlöv . .. Skriv- och ritboks a.-b. 32—34. För häfte kr. 0: 50.1 Geografi. A-böcker (se s. l). Läroböcker. Almquist, S., Jordens länder och folk. Nr 1. 6:e uppl., omarb. av Nils Holmqvist. 204 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. K r . 2: —. Berg, Fridtjuv, Mindre lärobok i geografi för folkskolan. 14 :e uppl., omarb. enligt 1919 års undervisningsplan av J a l m a r Furuskog. 258 s. Sthlm. Fritze. 27. Kr. 1: 85. Bergsten, Erik, Lärobok i geografi för folkskolan. N r 1. 15 :e uppl. 191 s. Sthlm. A. V. Carlson. 32. K r . 1: 50. Bergsten, A., Goes, A., och Ramsjö, O. J:son, Lärobok i geografi. 1. Sveriges landskap. 3:e uppl. 4:o. 79 s. Sthlm. Norstedt. 24. K r . 1: 80. Bergsten, A., Goes, A., och Ramsjö, O. J:son, Lärobok i geografi. 2. Världsdelarna. Översikt av Sverige. 95 s. Sthlm. Norstedt. 24. K r . 1:80. Bergström, Ola, Lärobok i geografi för folkskolan. Sthlm. Geber. 28. Del 1—2: K r . 2: 25. F ö r s t a delen (Inledning: Sverige). 6:e uppl. 96 s. A n d r a delen. Europa (med undantag av Sverige), Asien, Afrika, Amerika, Australien, Jorden och andra himlakroppar. 5:e reviderade uppl. 240 s. Bäckström, Erhard, Lärobok i näringsgeografi. Sthlm. Bergvall. I. Sverige. 5:e omarb. uppl. 94 s. 32. K r . 1: 50. I I . F r ä m m a n d e länder, världshandeln. 4:e översedda uppl. 104 s. 35. K r . 1: 75. Carlsson, Ernst, Dahlström, J. J., Lidman, Carl, och Rönnholm, Nils, Folkskolans geografi. Nr 1. 12:e uppl. 293 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. K r . 2: —. 1 Utom här upptagna läroböcker i hembygdsundervisning ha ytterligare ett antal vid undervisningen i ämnet brukade böcker granskats, vilka på grund av att de endast ägt speciellt lokalt intresse ej upptagits i förteckningen.

61 Enghoff, Karl, och Rydén, Osvald, Lärobok i näringsgeografi för folkskolan och dess överbyggnader. I. Sverige. 7:e omarb. uppl. 104 s. Lund. Gleerup. 26. K r . 1: 75. Enghoff, Karl, och Rydén, Osvald, Lärobok i näringsgeografi för folkskolans överbyggnader. I I . De viktigaste främmande kulturländerna och världshandeln. 3:e uppl. 103 s. Lund. Gleerup. 23. Kr. 1:75. Holmen, Per, Thomée, Per, och Bruce, N. O., Lärobok i geografi för folkskolan. 4:e uppl. 232 s. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Kr. 2:—. Holmen, Per, Thomée, Per, och Bruce, N. O., Lärobok i geografi för folkskolan. Förkortad uppl. 176 s. Sthlm. Norstedt. 24. Kr. 1: 70. Holmen, Per, Thomée, Per, och Bruce, N. O., Lärobok i geografi för högre folkskolor och a n d r a ungdomsskolor. Utarb. med särskild hänsyn till näringslivet. 223 s. Sthlm. Norstedt. 26. Kr. 3: —. Levander, Lars, Geografi för folkskolan. Upplaga A. 10:e tr. (47:e—50:e tusendet.) 244 s. Uppsala. Lindblad. 32. Kr. 1: 50. Levander, Lars, och Olsson, Henning, Geografi för folkskolan. 264 s. Uppsala. Lindblad. 32. Kr. 2:—. Levander, Lars, Geografi för ungdomsskolor. Del. 2. (Näringsgeografi.) 166 s. Uppsala. Lindblad. 27. Kr. 2: 50. Lind, Carl, Lärobok i geografi för folkskolan. 22:a uppl. 136 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. K r . 1: 50. Nelson, Helge, och Rydefält, Elvi, Geografi för folkskolan. 5:e uppl. 304 s. Sthlm. Bergvall. 32. Kr. 2:—. Stolpe, Per, Geografi för folkskolan. Gävle. Skolförlaget. Del 1—2. Kr. 1:75. Första delen. Sverige. 96 s. 28. A n d r a delen. Europa, övriga världsdelar m. m. 160 s. 29. Swedberg, Sven, och Hagnell, Axel, Geografi för folkskolan. 8:e uppl. 144 s. A r l ö v . . . Skriv- och ritboks a.-b. 34. Kr. 2: —. Wahlman, J e n n y , Geografi. (Läroböcker för folkskolan utg. av Varner Rydén.) 320 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 1: 75. Bergvalls skolatlas, utarb. a v Ola Bergström, och Oskar Moberg. 5:e uppl. 32 s. Sthlm. 250X180. Bergvall. 34. Kr. 1: 20. Fagerlund, Emil, och Rönnholm, Nils, Geografisk atlas för folkskolan. Under medverkan av David Hedberg och F r a n s Lindskog. 5:e uppl. 333X228. 28 s. Sthlm. Norstedt. 33. Kr. 2:60. Folkskolans kartbok, utförd av Generalstabens litografiska anstalt. 255 X 175. 32 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. K r . 1:15. Nelson, Helge, och Rosén, K a r l D. P., Skolatlas. 315X240. 29 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 2: —. Roth, Magnus, Geografisk atlas nr 2 för folkskolor och allmänna läroverkens lägre klasser. Redigerad av H a n s W:son Ahlmann under med ver-

62 k a n av Sixten Samuelsson. 27 uppl. 315X260. 32 s. Sthlm. A. V. Carlson. 33. K r . 2 : — . Roth, Magnus, Geografisk atlas n r 3, för folkskolor. Redigerad av H a n s W:son A h l m a n n och Sixten Samuelsson under medverkan av Abel Bergsten och B. Selander. 26 :e omarb. uppl. 310X240. 16 s. Sthlm. A. V. Carlson. 34. Kr. 1:—. Skolatlas, Svensk, Red.: Alf r. Söder lund. Arlöv . . . Skriv- och ritboks a.-b. 1. F ö r folkskolan. 300X223. 16 s. 28. K r . 1: 50. 2. F ö r folkskolan och realskolan. 300X223. 32 s. 31. Kr. 2:75. B-böcker (se s. 1). Carlson, Ernst, Dahlström, J. J., Lidman, Carl, och Rönnholm, Nils, Folkskolans geografi. Nr 2. 9:e uppl. 264 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34: K r . 1: 90. Levander, Lars, Geografi för folkskolan. Uppl. B. 12:e uppl. 2:a tr. 74:e— 78 :e tusendet. 191 s. Uppsala. Lindblad. 29. Kr. 1:50. Cohrs, Edvard, och Torpson, Nils, Kartbok för folkskolor och allmänna läroverkens lägre klasser. Ny uppl. omarb. av Einar Teiling. 4:o. 32 s. Sthlm. Bonnier. 23. Kr. 1:90. (Cohrs och Torpsons kartbok nr 1.) Norstedts folkskolatlas, Utarb. i n ä r naste anslutning till »Lärobok i geografi för folkskolan av Holmen, Thomée och Bruce». 3:e uppl. 300 X 230. 32 s. Sthlm. Norstedt. 25. Kr. 1:90.

Naturkunnighet. A-böcker (se s. 1). Andersson, Lars Gabriel, och Valberg, Paul, Naturlära för Sveriges folkskolor. Under medverkan av Ruben Köhlmark. För sexklassiga skolor. Sthlm. Bergvall. Del I. Tredje och fjärde skolåren. 2:a uppl. 152 s. 33. Kr. 1:20. Del I I . Femte och sjätte skolåren. 224 B. 30. Kr. 1:65. Berg, Hjalmar, N a t u r l ä r a för folkskolans överbyggnader. Sthlm. Norstedt. Häftet A. Magnetism och elektricitet. 4:e omarb. uppl. 80 s. 28. Häftad kr. 1: 25. (Berg—Linden 7.) Häftet B. Värme, ljus och ljud. 2:a omarb. uppl. 118 s. 22. Häftad kr. 1: 75. (Berg—Linden 8.) Häftet C. Mekanik. 2:a omarb. uppl. 103 s. 22. Häftad kr. 1:70. (Berg—Linden 9.) Berg, Hjalmar, och Linden, And.. N a t u r l ä r a för folkskolans överbyggnader. Sthlm. Norstedt. 22.

63 Häftet D. J o r d y t a n och dess förändringar. 2:a omarb. uppl. 42 s. Häftad kr. 0:80. (Berg—Linden 10. ) Häftet E. Himlakropparna. 2:a omarb. uppl. 31 s. Häftad kr. 0: 40. (Berg—Linden 6.) Berg, Hjalmar, Linden, Anders, och Sjöholm, L. Gottfrid, N a t u r l ä r a för folkskolan. N : r 1. Del I. 6:e uppl. 208 s. Sthlm. Norstedt. 26. K r . 1:75. (Berg—Linden 4.) Berg, Hjalmar, Linden. And., och Sjöholm, L. Gottfrid, Naturen. Lärobok för folkskolan. N : r 1. Del I. 6:e uppl. 2:a tr. 208 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 1:75. (Berg—Linden 11.) Berg, Hjalmar, Linden, Anders, och Sjöholm, L. Gottfrid, N a t u r l ä r a för folkskolan. N : r 2. 4:e uppl. 264 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. K r . 1:90. (Berg—Linden 15.) Berg, Hjalmar, och Linden, And., N a t u r l ä r a för folkskolan. 3. Under medverkan av P e h r Bolin och L. Gottfrid Sjöholm. 2:a omarb. uppl. 174 s. Sthlm. Norstedt. 22. Kr. 1:25. (Berg—Linden 17.) Berg, Hjalmar, Linden, And., och Sjöholm, L. Gottfrid, Naturen. Lärobok för folkskolan. N : r 2. 6:e uppl. 252 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Kr. 1: 90. (Berg—Linden 16.) Berg, Hjalmar, Linden, And., och Sjöholm, L. Gottfrid, Naturen. Lärobok för folkskolan. N : r 3. 4:e uppl. 180 s. Sthlm. Norstedt. 28. K r . 1: 30. (Berg—Linden 18.) Bolin-Nordlund, Folkskolans n a t u r l ä r a . Del I. Tredje och fjärde klassernas kurs av Lorentz Bolin. 88 s. Del I I (i samma band). Femte och sjätte klassernas kurs. Omarb. under medverkan av P a u l Wetterfors. 2:a uppl. 158 s. Gävle. Skorförlaget. 31. K r . 1:80. Cederborg, Helga, och Carlson, Axel, Naturkunnighet för folkskolan. Sthlm. Norstedt. 26. A : l . F j ä r d e och femte klassernas årskurs. 215 s. Kr. 1:50. A : 2. Sjätte och sjunde klassernas årskurs. 200 s. K r . 1:50. B. För 6-klassiga A- och B-skolor. 304 s. Kr. 2: 25. C. För enklare skolformer. 214 s. Kr. 1: 50. Friberg, Otto, och Norgren, Hedvig, Folkskolans n a t u r l ä r a . Av u t g i v a r n a och K u r t Falck. Olof Hammarsten, Ernst Herlin, Torsten Pehrson, I v a r Sefve. Del I—II. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). För del kr. 1:75. Första delen. 248 s. 34. Andra delen. 231 B, 35. Gardell, C. J., och Björkstrand, Magnus, Lärobok i fysik för folkskolans överbyggnader. Sthlm. Norstedt. I. Värmelära. 5:e uppl. 55 s. 21. Häftad kr. 1: —. IV. Mekanik. 3:e uppl. 2:a tr. 90 s. 22. Häftad kr. 1:35. * Gustaver, Bror, Lärobok i kemi för fortsättningsskolor och folkskolans överbyggnader. 64 s. Sthlm. Bergvall. 27. K r . 0:90. * Kjellberg, Knut. och Linden, And., Grunddragen av hälsoläran. 6:e uppl.

64 Omarb. av Sigurd Berg. 68 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 1:50. * Knutsson, K., H u v u d d r a g e n av hälsovården inom hem och samhälle. Lärobok för fortsättningsskolan och folkskolans högre avdelning. Under medverkan av H j . J ä r p e och G. Knutsson. 5:e uppl. 96 s. Sthlm. Bergvall. 34. K r . 1:—. * Linnman, Johannes, N a t u r l ä r a för fortsättningsskolan. Keani. 48 s. Sthlm. Bonnier. 25. K r . 1: 35. * Lizell, E., Uppgifter för elevlaborationer i naturkunnighet. Sthlm. Bergvall. Häfte I. V ä r m e l ä r a och kemi. Uppgifterna äro huvudsakligen avsedda för folkskolans femte klass. 64 s. 32. Häftad kr. 0: 75. Häfte I I . Ljud, ljus, magnetism, elektricitet, kroppars järnvikt och rörelse. Uppgifterna äro huvudsakligen avsedda för folkskolans sjätte (och sjunde) klass. 95 s. 35. Häftad kr. 1:—. * Lizell, Ernst, och Jansson, Wald., Arbetsuppgifter för elevlaborationer i fysik. I folkskolan och dess närmaste överbyggnader samt för självstudium. Magnetism och elektricitet. 3:e uppl. 120 s. Lund. Gleerup. 34. Häftad kr. 1:—. *Lohmander, C. L., Fysik för fortsättningsskolan. 2:a uppl. 56 s. Sthlm. Bergvall. 25. Häftad kr. 0: 90. * Lohmander, C. L., Kemi för fortsättningsskolan. Sthlm. Bergvall. 23. För häfte kr 0: 75. A. Närmast avsedd för jordbrukssamhällen. 36 s. B. N ä r m a s t avsedd för industrisamhällen. 43 s. * Malmborg, I v a r J:son, och Steiner, Edvard, Lärobok i fysik, kemi och astronomi för folkskolan. 155 s. Sthlm. Norstedt. 26. Kr. 2:50. * Persson, N. E., Lärjungeförsök i kemi för folkskolans högsta klasser och fortsättningsskolan. 32 s. Sthlm. Fritze. 32. Häftad kr. 0:50. Sandstedt, H j . J:ison, Knutsson, K., och Knutsson, G. H., N a t u r l ä r a för allmänna fortsättningsskolor. 4:e uppl. 136 s. Sthlm. Bergvall. 31. K r . 1:75. Selling, H., och Westberg, H., Lärobok i naturkunnighet för folkskolan. N r 3. Förkortad uppl. 3:e stereotyp, uppl. 192 s. Sthlm. Ehlin. 23. K r . 1: 90. Selling, H., och Westberg, H., Lärobok i n a t u r k u n n i g h e t för folkskolan. Del I. 3:e stereotyp, uppl. 140 B. Sthlm. Ehlin. 29. Kr. 1:75. ^ h u n b e r g , T., Hälsolärans grunder. Utg. av Sveriges lärares nykterhetsförbund. Uppsala. Lindblad. I. V å r kropps byggnad, förrättningar och vård. 22:a omarb. uppl. 175 s. 34. K r . 2: —. I I . Hemmets och samhällets hygien. 11 :e uppl. 80 s. 31. Kr. 1:75. 1

Endast för fortsättningsskolor.

65 B-böcker (se s. 1). Andersson, L. GM Den organiska naturen. Lärobok i biologi för de allmänna fortsättningsskolorna. 2:a uppl. 107 ,s. Sthlm. Bergvall. 31. Kr. 1:50. Andersson, L. G., och Valberg, P., N a t u r l ä r a för Sveriges folkskolor. Under medverkan av Kuben Köhlmark. Sthlm. Bergvall. För sjuklassiga skolor. Del 1. Tredje—femte skolåren. 252 s. 29. Kr. 1:85. Del 2. Sjätte och sjunde skolåren. 224 s. 30. Kr. 1:65. Berg, Hjalmar, och Linden, And., N a t u r l ä r a för folkskolan. Nr 1. Del 2. 4:e uppl. 268 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Kr. 2:20. (Berg— Linden 5.) Berg, Hjalmar, och Linden, And., Naturen. Lärobok för folkskolan. Nr 1. Del 2. 4:e uppl. 268 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Kr. 2: 20. (Berg—Linden 12.) Selling, H., och Westberg, H., Lärobok i naturkunnighet för folkskolan. Del I I . 2:a stereotyp, uppl. 156 s. Sthlm . Ehlin. 26. Kr. 2:20. Historia. A-böcker (se s. 1). Brandell, Georg, Sveriges historia för folkskolan. 9:e uppl. 292 s. Sthlm. A. V. Carlson. 34. Kr. 2:10. BrandelL Georg, Berättelser ur allmänna historien för folkskolan. I enlighet med 1919 års undervisningsplan. 3:e uppl. 96 s. Sthlm. A. V. Carlson. 32. K r . 1:—. * Grimberg, Carl, Lärobok i världshistoria för folkskolan. Omfattande den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia. Under medverkan av K a r l Nordlund, Anders Haglund och Anna Lessel. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. För del kr. 1: —. 1:3. Tredje delen. 92 s. 2:2. A n d r a delen. Förkortad uppl. 92 s. [Boken identisk med föregående (1:3).] Grimberg, Carl, Sveriges historia för folkskolan. I. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). Första delen. Omfattande tiden t. o. m. 1660. 9:e uppl. Under medverkan av K a r l Nordlund, Anders H a g l u n d och Anna Lessel. 164 s. 33. K r . 1: 30. Andra delen. Omfattande tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia. 11 :e uppl. Under medverkan av K a r l Nordlund, Anders Haglund, Anna Lessel och J e n n y W a h l m a n . S. 165—388. 35. Kr. 1:35. Båda delarna i ett band kr. 2: 65. B — 352140.

66 Grimberg, Carl, Sveriges historia för folkskolan. 2:1. Under medverkan av F r a n s von Schéele, Anders H a g l u n d och Anna Lessel. 9:e, nästan oförändrade, förkortade uppl. Omarb. i överensstämmelse med 1919 åra undervisningsplan för rikets folkskolor. 24Ö s. Sthlm. Norstedt. (Sv. bokf.). 31. K r . 1: 20. Häggman, Jean, Sveriges historia för folkskolan. I enlighet med 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor. 2:a omarb. uppl. 296 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. Kr. 2: 90. Morén, F . W., Lärobok i historia för folkskolan. 2:a uppl. 290 s. Sthlm. Fritze. 34. Kr. 2:25. Selander, B., Lärobok i svensk historia (med bilder u r allmänna historien). Särskild uppl. för folkskolor med kursväxling (B 1, B 2, C 1, C 2, C 3, m. fl.). 2:a uppl. 240 s. Sthlm. A. V. Carlson. 30. Kr. 1: 80. 1 Selander, B., Lärobok i svensk historia för folkskolor av A-formen. 1 A. Fjärde, femte, ev. sjätte klass (första läsningen). 3:e fullständigt omarb. uppl. 192 s. Sthlm. A. V. Carlson. 31. Kr. 1: 40. 1 Selander, B., Lärobok i svensk och allmän historia för folkskolor av Aformen. 1 B. Sjätte och sjunde klass (andra läsningen). 7:e omarb. uppl. 224 s. Sthlm. A. V. Carlson. 34. K r . 2:—. Westman, K. G. C. T., Odhners lärobok i historia för folkskolan. I enlighet med 1919 års undervisningsplan. I. Fäderneslandets historia. 22:a uppl. (3 B). 154 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. K r . 1: 85. B-böcker (se s. l). Bergström, Ola, Sveriges historia j ä m t e valda stycken u r allmänna historien. Utarb. enligt 1919 års undervisningsplan för folkskolan. 3:e uppl. 224 s. Sthlm. Bergvall. 31. Kr. 1: 80. Rosenborg, Olof, Sveriges historia för folkskolan. 3:e omarb. uppl. 335 s. Uppsala. Lindblad. 20. Kr. 2:50. * Rydfors, A., Allmän historia för folkskolan i valda stycken. 4:e uppl. 93 s. Sthlm. Fritze. 33. Kr. 0:95. Rydfors, A., Lärobok i historia för folkskolan. 7:e uppl. 279 s. Sthlm. Fritze. 81. Kr. 2:—. Medborgarkunskap. A-böcker (se s. 1). Helger, Nils, Medborgarbok för ungdomsskolor. 24:e uppl. 124 s. Uppsala. Lindblad. 34. Kr. 1: 20. Häftad kr 0:85. Hildebrand, Emil, Svensk stats- och samhällskunskap. Lärobok för 1

Första och andra läsningen betraktas tillsammans såsom ett verk, vars delar ej medgivas till användning separat.

67 realskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor. 10:euppl. Översedd av Vilh. Vessberg. 63 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 0: 75. Joelsson, A. G., Hembygd och fosterland. Lärobok i medborgarkunskap för fortsättningsskolan och andra ungdomsskolor. 113 s. Uppsala. Lindblad. 33. Kr. 1: 25. Häftad kr. 0: 90. Liänder, Martin, Svensk samhällslära. Kortfattad lärobok i medborgarkunskap för fortsättningsskolorna. 2:a uppl. 118 s. Gävle. Skolförlaget. 31. Häftad kr. 1:—. Rosén. Arvid, och Jonsson, Oscar, Utdrag ur regeringsformen och riksdagsordningen. Utg. för skolbruk. 32 s. Göteborg. Utgivarnas förl. 31. Häftad kr. 0: 50. Rydén, Värner, Medborgarkunskap för fortsättnings- och andra ungdomsskolor. 6:e uppl. Reviderad av undervisningsrådet A. Thomson. 160 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 1:40. Häftad kr. 1:—. Thyrén, E., och Lindholm, E., Den unge medborgaren. Lärobok i medborgarkunskap för fortsättningsskolan. 148 s. Sthlm. Bergvall. 35. K r . 1:25. Wikberg, Sven, Svensk medborgarkunskap för fortsättningsskolor. 79 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 27. Kr. 0:80. B-bok (se s. l). Bergström, Ola, Medborgarkunskap. Under medverkan Greiff. 10:e uppl. 133 s. Sthlm. Bergvall. 34. K r . 1:25.

av

Mauritz

Teckning. A-böcker (se s. 1). Berg, Hjalmar, Lärokurs i linearritning för folkskolan. 5:e uppl. 2:a tr. 56 s. Sthlm. Norstedt. 26. Häftad kr. 1:60. Frantzich, Enoch, och Lindroth, Martin, Anvisningar och uppgifter i linearritning för folkskolor. 4:o. 27 blad i konvolut. Sthlm. Bergvall. 32. Kr. 1: 50. Sång. A-böcker (se s. l). Castegren, Maria, Sångsamling för folkskolan. 139 s. Sthlm. Bonnier. 26. Kr. 1:50. Eklöf, E., Gustafsson, J., Wikander, D., Åhlén, \V., och Överström, U., Skolkören. En-, två-, och trestämmiga körsånger (utan ackompanje-

68 mang) för folk-, real- och flickskolor samt kvinnliga seminarier. 126 s. Sthlm. Nord. musikförl. 33. Kr. 2 : — . Erlanson, Frans, Körling, Felix, och Österberg, Axel Fr., Sångboken. Sånger för skolan saml. och utg. 7:e uppl. 136 s. Sthlm. Bonnier. (Sv. bokf.). 32. K r . 1:65. B-böcker (se s. 1). Andrén, Adolf, Svenska stamsånger med utsatta föredragsbeteckningar. Kritiskt bearbetade s a m t efter läsårets olika tider progressivt ordnade. Örebro. A.-B. Littorin Rydén. 33. För häfte kr. 0: 30. 1. Höstterminen. 32 s. 2. Vårterminen. S. 33—64. Borås folkskolor. Sångbok. 212 s. Göteborg. Eländers boktryckeri. 31. Göteborgs folkskolor. Sångbok. 212 s. Göteborg. Eländers boktryckeri. 31. Hedberg, David, och Johansson, Fritz, Valda Sånger och Psalmer för de två första skolåren. Sami. och utg. Häfte I. Text och melodi. 38 s. Sthlm. Bergvall. 26. Häftad kr. 0: 90. Johansson, Martin, och Ekstrand, Frithiof, Svensk sång. Sångsamling för Sveriges skolor. 196 s. Gävle. Skolförlaget. 31. Häftad kr. 1: 60. Peterson, V., och Ängqvist, I., Stamsånger och stamkoraler för folkskolor och småskolor. 4:e omarb. uppl. 48 s. Sthlm. Bergvall. 23. K r . 0: 90. Stockholms folkskoledirektion. Sånger för folkskolan. Utg. på föranstaltande av . .. 48 s. Arlöv. . .. Skriv- och ritboks-a.-b. 34. Häftad kr. 0: 25. Tegnér, Alice m. fl. Sjung svenska folk. E n samling sånger av svenska diktare och tonsättare. Utg. av Samfundet för unison sång. 212 s. Sthlm. Norstedt. 34. Kr. 1:20. Följande läroböcker, som med hänsyn till priset icke böra åläggas eleverna till inköp, ha i övrigt befunnits kunna förordas som hjälpmedel vid sångundervisningen: Berggren, Karl, Friberg, Otto, och Tegnér, Alice, Sångbok för skola och hem. 171 en-, två- och trestämmiga sånger, saml. och utg. 188 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 2:65. Bergström, Anna, Sångkurs för skolan, systematiskt ordnad. Sthlm. Abr. Lundquist. Häfte 1. 47 s. 30. Kr. 1: 25. Häfte 2. 58 s. 30. Kr. 1: 25. Häfte 3. 110 s. 30. Kr. 1:50. Häfte 4. 104 s. 30. Kr. 1:50. Holmberg, Olof, Lärokurs i skolsång. Sthlm. Norstedt. Del 1. 4:e uppl. 93 s. 26. Kr. 1:25. Del 2. 3:e uppl. 243 s. 27. Kr. 2:70. Del 3. 200 en-, två- och trestämmiga sånger. 2:a omarb. uppl. 282 s. 24. Kr. 3:50. Holmberg, Olof, Lärokurs i skolsång för B-skolan. 191 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Kr. 2:90.

69 Holmberg, Olof, och Lundgren, Bruno, Psalmer och sånger. 5:e uppl. 196 s. Göteborg. Antonssons boktryckeri. 27. Häftad kr. 2: 50. Hohnström-Ingers, Malin, Den svenska sången. För skola och hem utg. 5:e uppl. Innehållande 611 sånger. 792 s. Lund. Gleerup. 31. Kr. 4:50.

Trädgårdsskötsel. A-böcker (se s. l). Mörner, Robert, Trädgårdsbok för Norrland. Tillägnad nybörjare i trädgårdsskötsel. 3:e uppl. 63 s. Sthlm. Norstedt. 25. Häftad kr. 0:50. (Skrifter utgivna av svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran. Det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet.) Åkerstein, Harald, Trädgårdsbok för folk- och fortsättningsskolan samt hemmet. 2:a uppl. 77 s. Gävle. Skolförlaget. 32. Kr. 1:—. B-böcker (se s. 1). Lind, Gustaf, Folkskolans trädgårdsbok. Utarb. i överensstämmelse med 1919 års undervisningsplan. 48 s. Sthlm. Bergvall. 20. Häftad kr. 1:—. Lind, Gustaf, Trädgårdsbok för b a r n och ungdom eller Sven och Greta som trädgårdsmästare. 3:e uppl. 95 s. Sthlm. Bergvall. 26. Häftad kr. 0: 90.

Hushållsgöromål. A-böcker (se s. 1). Bergström, Gertrud, och Schager, Ingeborg, Födoämneslära jämte hemvårdslära med materiallära, hemmets hygien och hemmets ekonomi. 12:e uppl. 179 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 1: 50. Bergström, Gertrud, och Schager, Ingeborg, Huslig ekonomi. Kortfattad lärobok för skolkök. 3:e uppl. 82 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. K r . 1:20. Jundell, J., Späda och äldre barns uppfödning och vård. 25:e genomsedda och utök. uppl. 56 s. Sthlm. Nord. bokh. 33. Häftad kr. 0: 50. Näsholm. Laura, Lilla köksan. Eecept använda vid Sundsvalls folkskolors skolkök. 4:e utök. uppl. Sundsvall. Eget förl. 30. Kr. 2 : — . Häftad kr. 1:50. Ringheim, Elin, Zander, Märta, och Zeuthen, Johanne, Lärobok i husligt arbete för fortsättningsskolan. 118 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Kr. 1:90. Walin, Ingeborg, och Schager, Ingeborg, Receptsamling utarb. vid Sta-

70 tens skolköksseminarium (Högre lärarinneseminariets hushållsskola) till hemmens och skolkökens tjänst. 12 :e uppl. 99 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 1:—. Zeuthen, Johanne, och Zander, Märta, Lärobok i hushåll'sgöromål för fortsättningsskolor och lärlingsskolor. 3:e uppl. 131 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. Kr. 1: 95. B-böcker (se s. 1). Frigell, Estrid, Lärobok i hushållsgöromål för folk- och fortsättningsskolor samt husmodersskolor. 2:a uppl. av »För hem och skolkök >. 148 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. Kr. 2: 35. Hansson, Tilda, Hushållslära. Lärobok i hushållets ekenomi och skötsel. För högre flickskolor, fortsättnings-, lärlings- och lanthushållsskolor m. fl. 3:e omarb. uppl. 232 s. Sthlm. Fritze. 32. Kr. 3:30. Kingheim, E., Matlagningslära och kokbok. Med tillägg för nybörjare. 115 s. Sthlm. Seelig. 33. K r . 2: 25.

71 Bilaga

6.

FÖRTECKNING över textböcker, vilka förordas för undervisningen i främmande språk vid allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor samt under skolöverstyrelsens inseende stående enskilda läroanstalter.

1.

Latin.

Caesar, 0. Julius, De bello Gallico libri IV—VI. (Text.) 2:a tr. s. 59—120. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 1: 50. F ö r k l a r i n g a r till Caesar, De bello Gallico IV—VI av E r i k Staaff. 108 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 24. Kr. 4:20. Catullus och Horatius i urval. För gymnasier och till självstudium. Med inledning och förklaringar av Bernhard Risberg. 3:e uppl. 2:a tr. 137 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 3:50. Cicero, M. Tullius, Cato Maior de senectute. Med förklarande anmärkn i n g a r utg. av Gustaf Klingberg. 5:e uppl. 3:e tr. 104 s. Sthlm. Norstedt. 27. Kr. 1:50. Cicero, M. Tulli Ciceronis Cato maior de senectute. Med förklarande anm ä r k n i n g a r utg. av Iulius Österberg. 2:a tr. 80 s. Sthlm. Norstedt. 27. Häftad kr. 2:50. Cicero, M. Tullius, De imperio Cn. Pompeii, quae vulgo inscribitur P r o lege Manilia, oratio. Med förklaringar av Peter Bagge. 2:a uppl. 67 s. Sthlm. Bonnier. 18. Kr. 3:75. Cicero, M. Tullius, Somnium Scipionis. Skoluppl. utg. av C. Cavallin. 3:e uppl. 46 s. Lund. Gleerup. 25. Häftad kr. 1:—. Cicero, M. Tullius, U r v a l ur Ciceros filosofiska skrifter. För latingymnasiets högsta ring sammanställt av Carl Theander. 109 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Häftad kr. 3 : — . Cornelius Nepos. (I.) Miltiades, Themistocles, Aristides, Pausanias, Cimon och Hannibal. Med ordförteckning (till Miltiades och Themistocles) och förklaringar utg. av Josef Torius. 109 s. Lund. Gleerup. 30. Häftad kr. 2:—. Cornelius Nepos i urval. I I . Epaminondas, Pelopidas och Agesilaus. Med a n m ä r k n i n g a r och förklaringar utg. av K. Josef Torius. 48 s. Lund. Gleerup. 33. Häftad kr. 1: 25.

72 ' H o r a t i u s , Q. Horatii Flacci öder och epoder. Med förklarande anmärkningar utg. av I. österberg. Stereotyp, uppl. 2:a tr. 330 s. Sthlm. Norstedt. 23. K r . 4:75. L'homand-Holzer, Urbis Romae viri illustres. Imperii Romani initia. — Manius Curius Dentatus. Med ordförteckning till st. 1—8 och förklarande a n m ä r k n i n g a r utg. av Josef Lind. 3:e uppl. 48 + 58 s. Sthlm. Ljus. 20. Häftad kr. 2: 90. Livius, Titi Livi Ab urbe condita libri. Liber primus. Med förklarande a n m ä r k n i n g a r utg. av Gustaf Mellén. 121 s. Sthlm. Norstedt. 25. Kr. 2: 90. Livius, Titi Livi Ab urbe condita. Liber X X L Med n å g r a uteslutningar, för gymnasiet kommenterad och utg. av Carl Lindsten. 93 s. Sthlm. Bergvall. 26. Häftad kr. 1:80. Livius, Tjugutredje boken. Med inledning och förklaringar av Bernhard Risberg. 3:e reviderade uppl. 138 s. Linköping. H. Carlsons bokh. 27. Kr. 3 : — . Livius, Titus, Ab urbe condita liber X X I V . Med förklaringar av Peter Bagge. 4:e uppl. 123 s. Sthlm. Bonnier. 21. Häftad kr. 2 : — . Livius, Titus, Ab urbe condita liber X X V . Med förklaringar av Peter Bagge. 2:a uppl. 2:a tr. 59 + L X I I s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. Kr. 1: 70. Livius, Titus, Ab urbe condita. Urval ur 3:e dekaden. Med förklaringar av Viktor C:n Lindström. 16 + 202 s. Sthlm. Geber. 13. Kr. 3: —. Ovidius, Metamorfoser. Urval för latingymnasiet med förklaringar och ordlista av B e r n h a r d Risberg. 4:e uppl. 109 s. Sthlm. Norstedt. 26. Kr. 2: 50. Pontén, Frithiof, Latinsk läsebok för nybörjare. Med n å g r a syntaktiska översikter samt tillämpningsövningar. 5:e uppl. 123 s. Sthlm. Geber. 31. Kr. 2:90. Pontén, Frithiof, Latinska författare i urval för gymnasiet och lyceet. Sthlm. Geber. I. Poesi. 6:e uppl., översedd. 303 s. 35. Kr. 4: 50. II. Prosa 1. 6 :e uppl., översedd. 269 s. 35. Kr. 4:25. II. Prosa 2. 4:e uppl., översedd. 366 s. 30. K r . 5:—. Vergilius, P. Vergilii Maronis Aeneidos delectus. Vergilii Aeneid i urval, med förklaringar av Bernhard Risberg. 3:e uppl. 3:e tr. 112 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 2: 75. 2.

Grekiska.

Homeros' Odyssé. Sjätte sången. Med inledning, kommentar och ordlista utg. av K a r l Thunell. 53 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. Kr. 3:—. 1

Endast för den nya klassiska linjen

73 Homeros' Odysseia i urval och sammandrag. Med inledning och förklaringar av V. Knös. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). Häfte 1. Inledning och första sången. 2:a uppl. 3:e tr. 92 s. 27. Kr. 3 : — . Häfte 2. A n d r a och tredje sångerna. 80 s. 88. K r . 1:75. Häfte 3. Femte—åttonde sångerna. 3:e tr. 80 s. och ordlista 20 s. 26. K r . 3: 20. Häfte 4. Nionde—trettonde sångerna. 130 s. 92. Kr. 2:50. Mellén, Gustaf, och Lundqvist, Nils, Grekisk läsebok. 2:a uppl. 214 s. Sthlm. Bonnier. 23. Kr. 7:50. Ordförteckning till d:o. Utg. av Nils Lundqvist. 1. Xenofons Anabasis. 2:a uppl. 77 s. 28. Häftad kr. 1:75. 2. Platon. Lysias. Lukianos. 67 s. 10. Häftad kr. 2:50. Xenofons Anabasis i urval. Med anmärkningar och lexikon utg. av Magnus Dalsjö. Sthlm. Norstedt. 24. 1. Text och anmärkningar. 2:a tr. 176 s. Kr. 3: 75. 2. Lexikon till Xenofons Anabasis av L. A. A. Aulin. Ny uppl. utg. av Magnus Dalsjö. 2:a tr. 163 s. Kr. 3: 75.

3. Tyska. Arnold, Hans, Fritz auf dem Lande. Eine lustige Geschichte. Mit Anmerkungen herausgegeben von H j a l m a r Hjorth und A n n a Lindhagen. 6. Aufl. 48 s. Sthlm. Bonnier. 24. Häftad kr. 0:90. Arnold, Hans, Zwei Novellen. (Hausgenossen. Gliick muss man haben!). Mit Anmerkungen herausgegeben von Emil Rodhe. 3. Aufl. 127 s. Sthlm. Fritze. 18. Kr. 1:90. (Möderne deutsche Schriftsteller. I.) Berthold, Th., Lustige Gymnasialgeschichten. Mit Anmerkungen herausgegeben von C. A. Ljunggren. 2. Aufl. 102 s. Lund. Gleerupska univ.bokh. 19. Häftad kr. 1: 60. (Bibliothek moderner deutscher Schriftsteller. VII.) Bonsels, Waldemar, Die Biene Maja und ihre Abenteuer. Skoluppl. med ordförklaringar av A. Heumann. 2:a uppl. 145 s. Sthlm. Bonnier. 26. Häftad kr. 2: 75. Böhlau, Helene, Ratsmädelgeschiehten. Mit Anmerkungen herausgegeben von H i l m a Jusander. 3. Aufl. 115 s. Lund. Gleerupska univ.bokh. 24. Häftad kr. 1:50. (Bibliothek moderner deutscher Schriftsteller. X.) Ebner-Eschenbach, Marie von, Auswahl aus den Schriften Marie von Ebner-Eschenbachs (»Die Freiherren von Gemperlein», »Der Muff» und änder es). 153 s. Lund. Gleerup. 21. Kr. 1:50. (Deutsche

74 Biicherei fiir die studierende J u g e n d Schwedens. Herausgegeben von Axel Lindqvist und H a n s Pollak. I.) Eichendorff, Joseph von, Aus dem Leben eines Taugenichts. Mit Anmerkungen herausgegeben von E. A. Kock und A. Chr. Thorn. 3. Aufl. 139 s. Lund. Gleerupska univ.-bokh. 26. Häftad kr.. 1:25. (Bibliothek moderner deutscher Schriftsteller. V.) Ernst, Otto, Asmus Sempers Jugendland. Der Roman einer Kindheit. Skoluppl. med inledning och a n m ä r k n i n g a r av J u l i u s Swenning. 181 s. Lund. Gleerup. 26. Kr. 2:75. (Schulausgaben deutscher Schriftsteller. III.) Federer, Heinrich, Väter und Sohn im Examen und eine andere Erzählung. Mit Anmerkungen herausgegeben von Hilma Jusander. 115 s. Sthlm. Fritze. 28. Kr. 2:—. (Möderne deutsche Schriftsteller. XV.) Fontane, Theodor, Die Poggenpuhls. Mit Anmerkungen von Axel Lindqvist und Hans Pollak. 126 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. Häftad kr. 3 : — . Frenssen, Gustav, J ö r n Uhl. Skoluppl. med inledning och a n m ä r k n i n g a r av E r i k Wigh. 280 s. Lund. Gleerup. 28. K r . 3 : — . (Schulausgaben deutscher Schriftsteller. V.) Freytag, Gustav, Die Journalisten. Med a n m ä r k n i n g a r utg. av Gustav H. Kökeritz. Reviderad uppl. 132 s. Sthlm. Geber. 29. Häftad kr. 2:25. (Gebers språktexter. Tyska nr 1.) Gerstäcker, Friedrich, H e r r n Mahlhubers Reiseabenteuer. Mit Anmerkungen herausgegeben von A. Chr. Thorn. 3. Aufl. 128 s. Lund. Gleerupska univ.-bokh. 20. Häftad kr. 1:80. (Bibliothek moderner deutscher Schriftsteller. VI.) Goethe, J o h a n n Wolfgang von, Egmont. E i n Trauerspiel in fiinf Aufziigen. Mit Einfiihrung und Anmerkungen herausgegeben von Axel Lindqvist und H a n s Pollak. 132 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 2:50. Goethe, J o h a n n Wolfgang von, H e r m a n n und Dorothea. Med inledning, kommentar och ordförteckning av Viktor H a m m a r b e r g och Otto Raab. 2:a tr. 142 s. Sthlm. Norstedt. 26. Häftad kr. 2:75. Heine, Heinrich, Die Harzreise. Mit Anmerkungen herausgegeben von E m i l R o d h e . 2. Aufl. 130 s. Sthlm. Fritze. 19. Kr. 2:50. (Möderne deutsche Schriftsteller. XI.) Heine, Heinrich, Die Harzreise. Skoluppl. med a n m ä r k n i n g a r av Carl Rebbe, 3:e uppl. 104 s. Lund. Gleerup. 22. Kr. 2:25. (Schulausgaben deutscher Schriftsteller. I.) Heine, Heinrich, Valda dikter och prosastycken. Med a n m ä r k n i n g a r av E d v a r d Strömberg. 123 s. Sthlm. Bonnier. 20. Häftad kr. 1: 50. Heinertz, N. Otto, Aus alter und neuer Zeit. Deutsches Lesebuch auf

75 sprachlich-kulturhistorischer Grundlage. Mit Anmerkungen herausgegeben. E r s t e r Teil. 148 s. Sthlm. Fritze. 35. Kr. 3:50. Heinertz, N. Otto, Aus verschiedenen Gegenden. Deutsche Texte fiir den schwedischen. Schulgebrauch. Mit Anmerkungen. 2. Aufl. 151 s. Sthlm. Fritze. 34. Kr. 2:75. Hemberg, Arnulf, Tysk prosa. Sthlm. Geber. 34. 1—2. F r å n Humboldt till Thomas Mann. Texter med kommentar för gymnasiet och motsvarande stadier. 144 s. + 144 s. För häfte kr. 2: 60. 3. Sport und Abenteuer. Texter med fullständig glosförteckning och kommentar för 2r> och 3 5 jämte motsvarande stadier. 101 s. Häftad kr. 1:75. 4. Fussball und Fliegererlebnisse. Texter med. kommentar för 45 och 55 jämte motsvarande stadier. 93 s. Häftad kr. 1: 75. Hemberg, Arnulf, Tysk vers med kommentar för skolbruk. Sthlm. Geber. 1. För de allmänna läroverkens och flickskolornas mellanstadier. 41 s. 31. Häftad kr. 0: 90. 2. För de allmänna läroverkens och flickskolornas högre stadier. 77 s. 31. Häftad kr. 1: 50. 3. Goethe. För de allmänna läroverkens och flickskolornas högre stadier. Under medverkan av Gösta Gideon Molin. 66 s. 32. Häftad kr. 1: 35. Hjorth, Hjalmar, und Lindhagen, Anna, Kleine Schuler-Bibliothek mit Anmerkungen herausgegeben. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 1. Der starke H a n s und andere Märchen. 12. Aufl. von »Kleine Schuler-Bibliothek I». 39 s. 30. Häftad kr. 0: 65. 2. 1. Der Kristallsucher. 2. Die geschickten Bruder. 3. Der Grossvater und sein Enkel. 9. Aufl. 30 s. 24. Häftad kr. 0: 70. 3. 1. Aus der Tiefe des Meeres. 2. Der gekreuzte Dukaten. 3. Hans Lustig. 4. Naseweischen. 8. Aufl. 41 s. 23. Häftad kr. 0:75. 4. Geschichten von Riibezahl und andere Märchen. 10. Aufl. von »Kleine Schuler-Bibliothek IV». 64 s. 33. Häftad kr. 1: 25. 7. Eschstruth, Nataly von, Plappermäulchen. Eine Erzählung. 5. Aufl. 64 s. 21. Häftad kr. 1: 50. Hoffmann, Franz, Heute mir, morgen dir. Mit Anmerkungen herausgegeben von Emil Rodhe. 5. Aufl. 122 + 54 s. Sthlm. Fritze. 27. Kr. 2:50. (Möderne deutsche Schriftsteller. IX.) Keller, Gottfried, Das Fähnlein der sieben Aufrechten und Kleider machen Leute. Zwei Novellen. Fiir schwedische Schulen herausgegeben von Josef Reinius. 3. Aufl. 154 s. Sthlm. Norstedt. 27. Häftad kr. 1: 85. (P. A. Norstedt och Söners skolbibliotek. I. Tyska författare. 18.) Keyserling, E. von, I m stillen Winkel. Med a n m ä r k n i n g a r av G. Björkelund och S. B. Th. Danielsson. 2:a uppl. 96 s. Lund. Gleerup. 34. Häftad kr. 1: 50. Kiigelgen, Wilhelm von, Jugenderinnerungen eines alten Mannes. Med ord-

76 lista och förklaringar av G. Björkelund och S. B. T. Danielsson. 233 s. Lund. Gleerup. 23. Häftad kr. 3: 25. Lannert, Gustaf, und Dircks, Lili, Der Guckkasten und andere Erzählungen moderner deutscher Schriftsteller. Mit Anmerkungen herausgegeben. 4. Aufl. 16:e—22 :a tusendet. 120 s. Sthlm. Geber. 33. Kr. 2: 25. Lannert, Gustaf, und Dircks, Lili, Möderne deutsche Kurzgeschichten. Mit biographischen Notizen fiir schwedische Schulen herausgegeben. 2. mit Worterklärungen versehene Aufl. 115 s. Sthlm. Geber. 34. Kr. 2: 75. Lannert, Gustaf, und Dircks, Lili, Vom deutschen Volkscharakter und andere Proben aus der deutscher Literatur unserer Zeit. Mit Anmerkungen herausgegeben. 122 s. Sthlm. Geber. 29. Häftad kr. 2:40. Lessing, G. E., Minna von Barnhelm öder das Soldatengliick. Ein Lustspiel in fiinf Aufziigen. Mit Anmerkungen herausgegeben von E r n s t A. Kock und N. Otto Heinertz. 2. Aufl. 2:a tr. 119 s. Sthlm. Norstedt. 26. Häftad kr. 2:25. (P. A. Norstedt och Söners skolbibliotek. 1. Tyska författare. 17.) Lide, Sven, Abenteuer und Erlebnisse. Mit einem Wörterverzeichnis herausgegeben. Unter Mitwirkung von Anna-Lisa Pettersson und Marie-Louise Borgquist. 4. Aufl. 97 s. Sthlm. Bonnier (Sv. Bokf.). 33. Häftad kr. 1: 80. Lide, Sven, Deutsche Dichter der Gegenwart. Mit Anmerkungen herausgegeben. 4. Aufl. 128 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 2: —. Lide, Sven, Mitten im Leben. Mit Anmerkungen herausgegeben. Unter Mitwirkung von Anna-Lisa Pettersson. 123 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 2: 10. Lide, Sven, Schicksale und Begebnisse. Mit einem Wörterverzeichnis herausgegeben. Unter Mitwirkung von Anna-Lisa Pettersson und Marie-Louise Borgquist. 3. Aufl. 96 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 1:80. Lide, Sven, Täten und Fahrten. Mit einem Wörterverzeichnis herausgegeben. Unter Mitwirkung von Anna-Lisa Pettersson. 90 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 1: 80. Lide, Sven, Von Heine bis H a u p t m a n n . Mit Anmerkungen herausgegeben. 3. Aufl. 150 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 2:50. Lindqvist, Axel, und Pollak, Hans, Der blinde Geronimo und sein Bruder und andere Erzählungen. (Arthur Schnitzler, E r n s t von Wildenbruch, Ferdinand Kiirnberger.). 96 s. Lund. Gleerup. 27. Kr. 1:50. (Deutsche Bucherei fiir die studierende J u g e n d Schwedens. VII.) Lindqvist, Axel, und Pollak, Hans, Deutsche Vergangenheit u n d Gegenw a r t 1770—1930. Gestalten, Ideen, Werke. Mit A n m e r k u n g e n und verbindendem Text herausgegeben. 296 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. K r . 4: 50. Mann, Thomas, Hanno Buddenbrook. Fiir die Mittel- und Oberstufe des

77 Gymnasiums mit Anmerkungen herausgegeben von Ture Betzén. 117 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 2: 60. Moser, Gustav, und Schönthan, F r a n z von, Krieg im Frieden. Lustspiel in 5 Akten. 3:e uppl. 182 s. Göteborg. N. J. Gumperts bokh. 13. Häftad kr. 1:75. (Afzelius, Modern tysk lektyr. H.) 1 Ohlsson, B., und Matz, G., Deutsche Dichtungen — von Klopstock bis zur Gegenwart — mit literaturgeschichtlichen Ubersichten und Anmerkungen. 274 s. Sthlm. Fritze. 33. Häftad kr. 3:90. Pederzani-Weber, Jul., Auf rauhen Pfaden. Abenteuer und Erlebnisse. Mit Anmerkungen herausgegeben von Emil Rodhe. 10. Aufl. 137 s. Sthlm. Fritze. 32. Kr. 1:75. (Möderne deutsche Schriftsteller. II.) Pederzani-Weber, Jul., Der Gemsjäger und andere Geschichten. Mit Wörterverzeichnis und Anmerkungen herausgegeben von Emil Rodhe. 2. Aufl. 214 s. Sthlm. Fritze. 28. Kr. 2:75. (Möderne deutsche Schriftsteller. XIII.) Pettersson, Maja, och Lagerström, Signe, Kinder-Szenen. Små dramatiska stycken utg. och försedda med ordlista. 2:a uppl. 79 s. Sthlm. Bonnier. 28. Kr. 1: 50. Pliischow, G., Die Abenteuer des Fliegers von Tsingtau. Verkurzte Auflage fur schwedische Schulen mit Anmerkungen herausgegeben von S. Holm. 2. Aufl. 67 s. Sthlm. Bergvall. 33. Häftad kr. 1:20. Polenz, Wilhelm von, Erzählungen. För svenska skolor utg. av A. Bokelund. 3:e uppl. 130 s. Sthlm. Fritze. 26. K r . 1:75. (Möderne deutsche Schriftsteller. XII.) Reinius, J., Deutsche Erzählungen ftir schwedische Schulen herausgegeben. 3. Aufl. 133 s. Sthlm. Bergvall. 31. K r . 2:50. Reinius, J., Deutsche Prosa. I n Auswahl und mit Anmerkungen herausgegeben. 2. Aufl. 122 s. Sthlm. Bergvall. 26. Kr. 2:50. Rodhe, Emil, Das edle Blut und andere Erzählungen. Mit Anmerkungen herausgegeben. Unter Mitwirkung von E. A. Meyer. 2. Aufl. 151 s. Lund. Gleerupska univ.-bokh. 20. Häftad kr. 2: 60. (Bibliothek moderner deutscher Schriftsteller. XI.) Rodhe, Emil, »Krambambuli» und andere Geschichten. Mit Anmerkungen herausgegeben. 2., umgearbeitete Aufl. 157 s. Lund. Gleerupska univ.-bokh. 26. Häftad kr. 2:25. (Bibliothek moderner deutscher Schriftsteller. IV.) Rodhe, Emil, Eine Nacht im Jägerhause und andere Geschichten. Mit Anmerkungen herausgegeben. 6. Aufl. 150 s. Lund. Gleerupska univ.bokh. 32. Häftad kr. 2 : — . (Bibliothek moderner deutscher Schriftsteller. VIII.) Rosegger, Peter, Der Höllbart. Eine Erzählung. Mit Kommentar herausgegeben von Carl S. R. Collin und Heinz Hungerland. 2. bedeutend 1

Endast lör flickskolor.

78 erweiterte Aufl. 166 s. Lund. Lindstedts univ.-bokh. 22. Häftad kr. 2:—. (Lindstedts moderna texter. I.) Schiller, Friedrich von, Wallensteins Lager. Skoluppl. med anmärkningar av Svante B. T. Danielsson och Theodor Hjelmqvist. 108 s. Lund. Gleerup. 17. Häftad kr. 1:50. Spyri, Johanna, Heidi's Lehr- und Wanderjahre. Med förklarande anm ä r k n i n g a r utg. av Natte Flygare. 206 s. Sthlm. A. V. Carlson. 28. K r . 1:50. Stinde, Julius, Zwei Novellen. Mit Anmerkungen herausgegeben von Emil Rodhe. 8. Aufl. 136 s. Lund. Gleerupska univ.-bokh. 21. Häftad kr. 2:10. (Bibliothek moderner deutscher Schriftsteller. I.) Storm, Theodor, Immensee. Novelle. 54 s. Sthlm. Bergvall. 26. Häftad kr. 0: 60. Storm, Theodor, Pole Poppenspäler. Herausgegeben und mit Anmerkungen versenen von Carl Auerbach. 3. Aufl. 3:e tr. 79 s. Sthlm. Norstedt. 26. Häftad kr. 1: 50. (P. A. Norstedt och Söners skolbibliotek. 1. Tyska författare. 11.) Sudermann, Hermann, F r a u Sorge. Roman. Förkortad upplaga med anm ä r k n i n g a r av H j . Alving. 3:e tr. 194 s. Sthlm. Norstedt. 25. Häftad kr. 2:90. (P. A. Norstedt och Söners skolbibliotek. I. Tyska författare. 20.) Swenning, Julius, Drei Erzählungen. Fiir Schwedische Schulen mit Anmerkungen herausgegeben. 4:e uppl. 112 s. Sthlm. A. V. Carlson. 29. K r . 1:40. (Moderna tyska författare för skolbruk. I.) Swenning, Julius, Goethe-Auswahl fiir die Schule. Mit Kommentar herausgegeben. 200 s. Lund. Gleerup. 27. Kr. 2:75. (Schulausgaben deutscher Schriftsteller. IV.) Tamsen, Martin, Bunte Proben moderner deutscher Literatur fiir den deutschen Sprachkursus im schwedischen Rundfunk, zusammengestellt. 2. Aufl. 95 s. Kommentar 24 s. Sthlm. Bergvall. 33. Kr. 1:50. Med kommentar kr. 2:10. Wildenbruch, Ernst von, Der Letzte und Meine beiden Onkel. Mit Anmerkungen herausgegeben von Otto Hoppe. 7. Aufl. revidiert von N. Otto Heinertz. 139 s. Sthlm. Fritze. 33. Kr. 1:90. (Möderne deutsche Schriftsteller. IV.) Wildenbruch, E r n s t von, Vergniigen auf dem Lande. 7:e uppl. 92 s. Göteborg. N. J. Gumperts bokh. 23. Häftad kr. 1:25. (Afzelius, Modern tysk lektyr. I.) Volkmann-Leander, Richard von, Träumereien an französischen Kaminen. Märchen. Med a n m ä r k n i n g a r av Erik Bråte. 5:e uppl. 2:a tr. 80 s. Sthlm. Norstedt. 27. Häftad kr. 1: 65. (P. A. Norstedt och Söners skolbibliotek. I. Tyska författare. 1.) Zahn, Ernst, Fiinf Erzählungen. Fiir schwedische Schulen herausgegeben von J o h a n Carlie. 106 s. Sthlm. Bergvall. 27. Häftad kr. 1: 80.

79 4. E n g e l s k a . Areskog, Valborg, Engelsk läsebok för det lägre mellanstadiet. 106 s. Sthlm. Geber. 34. Häftad kr. 2: 50. Areskog, Valborg, och Holmqvist, Erik, Seven short stories by six modern authors. Med a n m ä r k n i n g a r . 3:e uppl. 168 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 2: 25. Areskog, Valborg, a n d Kärre, Karl, Transatlantic schort stories by modern authors. Edited with notes. 140 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 28. K r . 1:85. Bennet, Arnold, Six short stories. With notes by G. Stern. 143 s. Lund. Gleerup. 25. Häftad kr. 1: 75. Ordlista. Av Gustaf Stern. 32 s. 25. Kr. 0: 75. Bennet, Arnold, and Knoblauch, Edward, Milestones. A play in three acts. Edited with explanatory notes for the use of schools by Daniel Elf strand. 15 :e uppl. 134 s. Sthlm. Bonnier. 17. Kr. 2: 50. Bergener, Carl, Brush up your English. Modern engelska för bekvämt självstudium. 84 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 2: 20. Björkhagen, Im., och Mc Clean, R. J., A Dickens reader. Edited with notes for Swedish schools. 156 s. Sthlm. Fritze. 33. K r . 4: 25. Black, William, The magic ink. Förkortad uppl. med upplysande anmärkningar till läroverkens tjänst utg. av O. P . Behm. 77 s. Sthlm. Bille. 12. Häftad kr. 0: 50. Bladin, V., If —. Engelska texter. 32 s. Malmö. Läroboksförlaget. 33. Häftad kr. 0: 50. Ordlista till d:o. 12 s. Kr. 0: 30. Boulger, Demetrius C , Some chapters from the life of Gordon. With explanatory notes by Fredrik Gadde. 129 s. Lund. Gleerup. 16. Häftad kr. 1: 35. Bradby, G. F., Dick. A story without a plot. Edited with notes by E r i k Holmqvist. 2nd ed. 124 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. K r . 1: 75. Carrol, Lewis, Alice's adventures in Wonderland. Med a n m ä r k n i n g a r a v G. Björkelund och S. B. T. Danielsson. 119 s. Lund. Gleerup. 23. Häftad kr. 1: 85. Ordlista till d:o. 44 s. Häftad kr. 0: 85. Collin, Carl S. R., Travels and explorations. 91 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 30. Häftad kr. 1: 75. Craik, Dinah Maria, John Halifax, Gentleman. The story of his youth. Edition for Swedish schools with explanatory notes by R. E. Zachrisson. 2:a uppl. 174 s. Sthlm. A . V . C a r l s o n . 18. Häftad kr. 2: —. Dicken, Charles, A Christmas carol in prose being a ghost story of Christmas. Med a n m ä r k n i n g a r utg. av Sigurd Segerström. 164 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 25. K r . 2: 25. Doyle, A r t h u r Conan, Selected adventures and memoirs of Sherlock Hoi-

mes. Med förklarande a n m ä r k n i n g a r utg. av C. A. Eingenson. 2:a uppl. 3:e tr. 133 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. Häftad kr. 1: 50. Doyle, A r t h u r Oonan, A study in scarlet. Med a n m ä r k n i n g a r av H u g o Hultenberg. 3:e uppl. 135 s. Sthlm. Fritze. 34. Kr. 2 : — . Ekblom, Einar, Selected short stories with explanatory notes edited. 2nd ed. 120 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 25. Kr. 2: 50. Evring, N. H., och Liljegren, S. B., The Swiss family Robinson. Utg. och försedd med ordlista. 84 s. Sthlm. Bonnier. 26. Häftad kr. 1: 90. Galsworthy, John, Caravan. Utg. och försedd med ordlista av Gustaf E r n s t . 128 s. Sthlm. Bonnier. 26. Häftad kr. 2:25. Galsworthy, John, Loyalties. A drama in three acts. Edited with notes by E r i k Holmqvist. 128 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 2: —. Galsworthy, John, Strife. A d r a m a in three acts. Med a n m ä r k n i n g a r av A. Vikar. 100 s. Sthlm. Norstedt. 16. Kr. 1:95. H a m m a r b e r g , Viktor, och Jansson, Bernh., English short stories. Med a n m ä r k n i n g a r . Biografier över författarna av B. E. C. Davis. 92 s. Sthlm. Norstedt. 26. Kr. 2:75. Hankin, St. John, The r e t u r n of the prodigal. A comedy for fathers. Utg. till skolornas tjänst med noter av J. A. Afzelius. 135 s. Sthlm. Norstedt. 12. Kr. 1: 90. Herdin, E., English reading for middle forms in Swedish schools. 2:a uppl. 67 s. Sthlm. A. V. Carlson. 33. Häftad kr. 1:—. Ordlista till d:o. 2:a uppl. 72 s. 34. Kr. 1:—. Holm, Astrid, och Holmberg, John, Dick Whittington and other stories. Utg. och försedda med ordlista. 4:e uppl. 98 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 1: 50. Holm, Sigurd, Selections from Mark Twain. Sthlm. Bergvall. 25. Text. 112 s. Med kommentar kr. 2: 50. Explanatory notes. 53 s. Medföljer texten gratis. Holmqvist, Erik, English reading for the second year. 108 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 2: 25. Jerome, Jerome K., Three men in a boat. 2:a förkort, uppl. med anmärkn i n g a r av Lars Lindberg. 195 s. Sthlm. Norstedt. 24. Kr. 2: 60. Koch, Carl O., A life of William Shakespeare and selections from his plays. 2:a uppl. 133 s. Sthlm. Norstedt. 24. Häftad kr. 2:40. Larsson, Ivar, English fiction by seven modern authors. Med anmärkningar. 3:e uppl. ombesörjd av K a r l K ä r r e . 2:a tr. 157 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Kr. 2: 60. Lindberg, Lars, Engelska texter för kursivläsning. 147 s. Sthlm. A. V. Carlson. 35. Kr. 1:75. Lindberg, Lars, Engelsk läsebok för ringarna I och I I . 2:a uppl. 154 s. Sthlm. A. V. Carlson. 30. Kr. 2:—. Ordförteckning. 2:a uppl. 45 s. Kr. 1: —.

81 Lindberg, Lars, English tales. Edited for Swedish schools with explanatory notes. 2nd ed. 160 s. Sthlm. A. V. Carlson. 31. Kr. 2: —. Mannfelt, F r a n s , Engelsk läsebok för realskolans avslutningsklass och ring I. Med ordlista och noter. 2:a upp]. 159 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. Kr. 3: 25. Oppenheim, E. Phillips, The amazing quest of Mr Ernest Bliss. Med anm ä r k n i n g a r av Carl S. R. Collin. 141 s. Sthlm. Fritze. 34. K r . 2: 75. Häftad kr. 2: 25. Pain, B a r r y , Eliza. Utg. med a n m ä r k n i n g a r av Elias Grip. 4:e uppl. 2:a tr. 87 s. Sthlm. Norstedt. 26. Häftad kr. 1: 60. Pain, Barry, Wilhelmina in London. Bemyndigat urval med a n m ä r k n i n gar av Vilh. Uhrström. 2:a uppl. 72 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 1: 70. Ordlista. 2:a uppl. 35 s. Kr. 0:75. Petterson, Anna C , A dramatic reader for beginners. 75 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 28. Häftad kr. 1: 50. Redin, Mats, och Ernolv, Carl, England and the English as seen by E n g lishmen. 222 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. Kr. 3:75. Reinius. E. J., Engelsk läsebok för klass 6 och ring I. 2:a uppl. 111 s. Sthlm. Bergvall. 26. Kr. 2:25. Ordlista. 3:e uppl. 56 s. 33. Kr. 1: —. Reinius, E. J., England and English life. A reader for upper forms. 169 s. Sthlm. Bergvall. 29. Kr. 3 : — . Ripman, Walter, A second English book for the use of Swedish schools by J. A. Afzelius. 4:e tr. 176 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 32. K r . 2: 50. Rod he, Emil, Tales and sketches. By various authors. With explanatory notes. Lund. Gleerup. För häfte kr. 2:—. 1. 4th ed. 143 s. 33. 2. 2nd ed. 135 s. 20. Ruskin, John, The king of the golden river. Edition for Swedish shools with explanatory notes and synonyms in English by R. E. Zachrisson. 4:e uppl. 84 s. Sthlm. A. V. Carlson. 29. Kr. 1:—. Ordlista. 4:e uppl. 53 s. 30. Häftad kr. 0: 90. Segerström, Sigurd, The history of Tom Thumb and other tales. Med ordlistor och anmärkningar. 119 s. Sthlm. Bonnier. 26. Häftad kr. 1: 50. Segerström, Sigurd, Modern short stories and essays. 103 s. Sthlm. Fritze. 31. K r . 2:75. Häftad kr. 2:—. Ordlista och kommentar. 39 s. Kr. 1: —. Segerström, Sigurd, Narrative prose and poetry. 80 s. Sthlm. Fritze. 32. K r . 1: 95. Häftad kr. 1: 60. Ordlista och kommentar. 61 s. K r . 1: 25. Segerström, Sigurd, Old things and new. A reader for advanced students. 221 s. Sthlm. Fritze. 30. Kr. 4: 25. Häftad kr. 3: 25. Shaw, Bernard, Arms and the man. Edition for Swedish schools with 6 — 852140.

82 explanatory notes by R. E. Zachrisson. 3:e uppl. 133 s. Sthlm. A. V. Carlson. 31. Kr. 2: —. Stevenson, Robert Louis, Dr Jekyll and Mr Hyde. Med a n m ä r k n i n g a r av Wilh. Uhrström. 91 s. Sthlm. Norstedt. 08. Häftad kr. 1:10. Stevenson, Robert Louis, The pavilion on the links. With explanatory notes by Emil Rodhe. 3rd ed. 113 s. Lund. Gleerup. 21. Häftad kr. 1:50. Stevensen, Robert Louis, The Rajah's diamond. Edited with notes by Carl Rebbe. 99 s. Sthlm. Norstedt. 24. Häftad kr. 2: 25. Synge, M. B., Great deeds in English history. With explanatory notes by E. A. Kock and A. Chr. Thorn. 3rd ed. 96 s. Lund. Gleerups univ.bokh. 24. Häftad kr. 1:10. Tracy, Louis, Rainbow Island. With explanatory notes by E. A. Kock and A. Chr. Thorn. 3rd ed. 191 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 29. Kr. 3:—. Uhrström, Wilhelm, A n d r a årets engelska. 2:a tr. 72 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 1: 40. Ordlista. 2:a tr. 72 s. 33. Kr. 1:—. Uhrström, Wilhelm, Glimpses of England. 171 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 35. Kr. 3:25. Uhrström, Wilhelm, Jolly English. Selected and edited. 68 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 33. Häftad kr. 1: 20. Ordlista. 2:a tr. 55 s. 34. Kr. 1:60. Wilde, Oscar, The happy prince and other tales. With explanatory notes for schools by G. Ernst and E. A. Kock. 6th ed. 79 s. Lund. Gleerup. 30. Häftad kr. 1: 35. Zachrisson, R. E., Scenes from English history. An historical reader for middle forms compiled and annotated for the use of Swedish schools. 5:e uppl. 132 s. Sthlm. A. V. Carlson. 33. Kr. 1: 60. Ordlista samt ordförklaringar och synonymer på engelska. 5:e uppl. 80 s. 34. K r . 1: 25. Zachrisson, R. E., A selection of short tales by various authors. 3:e uppl. 159 s. Sthlm. A. V. Carlson. 29. Kr. 2 : — . Zachrisson, R. E., Shakespeare stories, compiled and annotated for the use of Swedish schools, with a brief Shakespeare bibliography. 5:e uppl. I l l s. Sthlm. A. V. Carlsson. 33. K r . 1: 60. Ordlista. 5:e uppl. 47 s. 35. Kr. 1:—.

5. F r a n s k a . About, Edmond, Le roi des montagnes. Skoluppl. av Gustav H. Kökeritz. 144 s. Sthlm. A. V. Carlson. 31. Kr. 2:25. Ordlista till d:o. 47 s. 31. Kr. 1:—.

83 Augier, Emile, och Sandeau, Jules, Le gendre de Monsieur Poirier. Comédie en quatre actes. Seconde éd. autorisée, annotée a l'usage des classes p a r Emil Rodhe. 112 s. Lund. Gleerupska univ.-bokh. 27. Häftad kr. 2:—. Balzac, Honoré de, Le colonel Chabert. Avec des notes explicatives par Leonard Wistén. 90 s. Sthlm. Norstedt. 14. Kr. 1: 60. (Skolbibliotek, P. A. Norstedt och Söners.) Brusewitz, Viktor, F r a n s k läsebok för de allmänna läroverken. Sthlm. Bergvall. I. 3:e uppl. 162 s. 34. Kr. 2:75. Ordlista till d:o. 2:a uppl. 39 s. 24. Kr. 1:—. II. 225 s. 23. K r . 4: 50. Collin, Carl S. R., Pages choisies du X I X : e siécle. 2:a uppl. 240 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. Häftad kr. 3:75. Daudet, Alphonse, La Belle-Nivernaise. Histoire d'un vieux bateau et de son equipage. Med a n m ä r k n i n g a r av A. Teod. Malmberg. 3:e uppl. 76 s. Sthlm. Norstedt. 28. Häftad kr. 1: 75. Daudet, Alphonse, Berättelser i urval. Med a n m ä r k n i n g a r av E. Rodhe. 2:a uppl. 72 s. Sthlm. Fritze. 24. Häftad kr. 1:50. (Franskt skolbibliotek.) Notes et lexique pour le choix de contes d'Alphonse Daudet. Publiés pour 1'enseignement suédois par Emil Rodhe. 88 s. Sthlm. Fritze. 22. Häftad kr. 2:50. (Bibliothéque francaise a l'usage des classes.) Daudet, Alphonse, Contes choisis, annotés å l'usage des c l a s s e s . . . par Thor Nordström. 4:me éd. revisée et remaniée par I v a n Pauli. 208 s. Sthlm. Bonnier. 25. Häftad kr. 2: 75. Daudet, Alphonse, Lettres de mon moulin. I urval. Med anmärkningar av Olof Bosson. 3:e uppl. 116 s. Sthlm. A. V. Carlson. 32. Kr. 1:75. Daudet, Alphonse, Le petit chose. 4:me éd. 125 s. Sthlm. Bonnier. 23. Häftad kr. 1: 75. (Auteurs celebres, publiés et annotés a l'usage de la jeunesse studieuse par G. Gullberg.) Dumas, Alexandre, E n Suisse. Med anmärkningar av Carl S. R. Collin. 100 s. Sthlm. Norstedt. 27. Häftad kr. 2: 80. Edström, E., Lectures francaises. Choisies et annotées a l'usage des lycées suédois. Sthlm. Bonnier. I. Récits historiques. 2:me éd. 128 s. 22. K r . 3: 75. Ordlista till d:o. 2:a uppl. 51 s. 22. Kr. 1:25. II. Contes et novelles. 5:me éd. 174 s. 30. K r . 3:75. Ordlista till d:o. 5:e uppl. 35 s. 30. Kr. 1:25. Erckmann-Chatrian, L'ami Fritz. 2 :me éd. 88 s. Sthlm. Bonnier. 10. Häftad kr. 1:25. (Auteurs celebres, publiés et annotés a l'usage de la jeunesse studieuse p a r G. Gullberg.)

84 Flodin, Einar, Fransk läsebok för gymnasiet och flickskolans högsta klasser. 291 s. Sthlm. A. V. Carlson. 33. Kr. 3:90. Ordlista till d:o. 59 s. 33. Kr. 1:—. Flodin, Einar, Franska klassiker. Läsebok för gymnasiets och flickskolans högsta klasser. 231 s. Sthlm. A. V. Carlson. 34. Kr. 3:25. France, Anatole, Le crime de Sylvestre Bonnard. Med a n m ä r k n i n g a r utg. av Hugo Hultenberg. 3:e uppl. Sthlm. Norstedt. I. La buche. 74 s. 25. Häftad kr. 1:80. I I . Jeanne Alexandre. 140 s. 26. Kr. 2: 60. (P. A. Norstedt och Söners skolbibliotek.) France, Anatole, Le livré de mon ami. 4:me éd., annotée a 1'usage des classes par Emile Rodhe. 91 s. Sthlm. Fritze. 34. Häftad kr. 1:90. (Franskt skolbibliotek.) Halévy, Ludovic, L'Abbe Constantin. Skoluppl. med a n m ä r k n i n g a r av E. Edström. 6:e uppl. 191 s. Sthlm. Bonnier. 26. Kr. 3:25. Hugo, Victor, Hernani. Publié a 1'usage des classes par J o h a n Vising et Julien Barat. 253 s. Sthlm. Norstedt. 14. Kr. 2:75. Hugo, Victor, Les miserables. E x t r a i t s publiés avec une introduction et des notes par Hugo Hultenberg. 3:e uppl. 62 s. Sthlm. Norstedt. 27. Häftad kr. 1:20. Hultenberg, Hugo, Pages francaises, Choix de récits mödernes avec des notes en suédois. 148 s. Sthlm. Norstedt. 20. Häftad kr. 2: —. Kallin, Hjalmar, Pages choisies des grands classiques francais. 158 s. Sthlm. Bergvall. 34. Kr. 3:20. Koch, Carl O., och Strömberg, Edvard, F r a n s k lektyr I för mellanstadiet. 135 s. Sthlm. A. V. Carlson. 35. Kr. 2: 50. Koch, Carl O., och Strömberg, Edvard, F r a n s k lektyr I I för gymnasiernas högsta ringar. 253 s. Sthlm. A. V. Carlson. 35. Kr. 3:60. Labiche, Eugéne, Le voyage de monsieur Perrichon. Comédie en quatre actes. Skoluppl. med anmärkningar av E. Edström. 8:e uppl. 149 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. Häftad kr. 2:30. Ordlista till d:o. 4:e uppl. 29 s. 25. Kr. 0: 60. La Bréte, J e a n de,. Mon oncle et mon curé. Förkortad uppl. med anmärkningar av O. P. Behm. 2:a uppl. 223 s. Sthlm. Bonnier. 19. Kr. 3: 50. (Moderna franska författare.) Lichtenberger, André, Mon petit Trott. Avec des notes explicatives par Carl S. R. Collin. 4:me éd. 132 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 30. Häftad kr. 2: 25. Loti, Pierre, Pécheur d'Islande. 2:me éd. 100 s. Sthlm. Bonnier. 23. Häftad kr. 1:50. (Auteurs celebres, publiés et annotés a 1'usage de la jeunesse studieuse par G. Gullberg.) Malmberg, A. Teod., Choix de contes et nouvelles. Premiere livraison. Avec notes explicatives. 112 s. Sthlm. A. V. Carlson. 16. Häftad kr. 1: 60. (Franska författare för skolbruk.)

85 Malot, Hector, Sans famille. 5:me éd. autorisée, annotée ä 1'usage des classes par Emil Rodhe. I l l s. Lund. Gleerupska univ.-bokh. 29. Häftad kr. 1:40. Ordförteckning till d:o. 4:e uppl. 36 s. 28. Kr. 0: 75. Maupassant, Guy de, Contes choisis. Skoluppl. med anmärkningar utg. av Carl A. Fahlstedt. 5:e uppl. 126 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 34. Häftad kr. 2 : — . Mérimée, Prosper, Colomba. Skoluppl. med kommentar av Hugo Hultenberg och Christer Thorn. 3:e uppl. 125 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 32. Häftad kr. 1: 75. A n m ä r k n i n g a r till d:o. 3:e uppl. 31 s. 32. Kr. 0: 75. Moliére, J e a n Baptiste, Le bourgeois gentilhomme. Med inledning och a n m ä r k n i n g a r utg. av Hugo Hultenberg. 112 s. Sthlm. Bonnier. 14. Kr. 1:90. Moliére, J e a n Baptiste, Les précieuses ridicules. Comédie. Skoluppl. med inledning och a n m ä r k n i n g a r utg. av Carl A. Fahlstedt. 2:a uppl. tillökad med »La carte du pays de tendre». 64 s. Sthlm. Bonnier. 23. Häftad kr. 1: 50. Polack, Camille, och Rodhe, Emile, Pages choisies des grands écrivains du X I X : e siécle (Prose). Publiées avec des notices biographiques et littéraires et des notes grammaticales. Lund. Lindstedts bokh. 06. I. Le romantisme. 1. Textes. 114 s. Häftad kr. 1:25. II. Le naturalisme et 1'époque contemporaine. Textes. 216 s. Häftad kr. 2:—. 1 Pressensé, E. de, Brunette et Blondinette. Revu et annoté par Thekla H a m m a r . 4:me éd. 87 s. Sthlm. Bonnier. 27. Häftad kr. 2:—. Ordförteckning till d:o. 4:e uppl. 16 s. 30. K r . 0:25. Sand, George, La m a r e au diable. 89 s. Sthlm. Bonnier. 02. Häftad k». 1:—. (Auteurs celebres, publiés et annotés å 1'usage de la jeunesse studieuse par G. Gullberg.) Scribe, Eugéne, Le verre d'eau ou les effets et les causes. Med anmärkn i n g a r utg. av Gustav H. Kökeritz. Reviderad uppl. 163 s. Sthlm. Geber. 29. Häftad kr. 2: 75. Sjögren, Albert, Récits humoristiques. Publiés avec des notes. 124 s. Lund. Förf:s förlag. 33. Häftad kr. 2:—. Theuriet, Contes choisis. Utg. av G. Gullberg. 95 s. Sthlm. Bonnier. 03. Häftad kr. 2:75. Vacquerie, J e a n Beaudry, och Coppée, Le trésor. Fais ce que dois. Med a n m ä r k n i n g a r av A. Teod. Malmberg. 162 s. Sthlm. Norstedt. 91. K r . 2:25. Verne, Jules, Le tour du monde en quatre-vingts jours. Skoluppl. med a n m ä r k n i n g a r av E. Edström. 5:e uppl. 251 s. Sthlm. Bonnier. 25. Häftad kr. 3 : — . 1

Endast för flickskolor, där undervisningen i franska börjar på tidigt stadium.

86 Wistén, M. L., Valda stycken fransk litteratur för hem och skola. Sthlm. Bergvall. Häfte 1. 80 s. 17. Häftad kr. 1:25. Häfte 2. 92 s. 18. Häftad kr. 2:—. Voltaire, Zadig ou la destinée. Histoire orientale. Extraits publiés avec une introduction et des notes par Hugo Hultenberg. 2:a uppl. 71 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 29. Kr. 1: 80.

87 Bilaga 7.

FÖRTECKNING över textböcker, vilka enligt skolöverstyrelsens underdåniga skrivelse den 31 augusti 1934 nyttjas vid undervisningen i tyska, engelska och franska vid allmänna läroverk, kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor eller under skolöverstyrelsens inseende stående enskilda läroanstalter, men vilka vid granskning befunnits ej lämpliga att i fortsättningen användas vid nämnda undervisning.

1. Latin. Cicero, M. Tullius, Laelius De amicitia. Med förklarande anmärkningar utg. av Julius Österberg. 99 s. Sthlm. Norstedt. 97. Kr. 1:50. Cicero, M. Tullius, Orationes Philippicae prima et secunda. Med förklarande anmärkningar utg. av Axel Dahlman. 126 s. Sthlm. Norstedt. 89. Kr. 1:25. Cornelius, Nepos, Med ordförteckning, förklaringar och lexikon av P. Gr. Boethius. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). I. 3:e tr. 152 s. 20. Häftad kr. 2:—. II. 31 s. 91. Häftad kr. 1:50. Cornelius Nepos II. Med anmärkningar och ordbok utg. av Th. O. Joh. Rönström. 92 +114 s. Lund. Gleerup. 91. Kr. 3:25.

2.

Grekiska.

Homeros' Iliad. Sångerna I—IV. Med förklarande anmärkningar utg. av Magnus Dalsjö. Sthlm. Norstedt. 77. Kr. 3:40.

3. Tyska. Budde, E., Blätter aus meinem Skizzenbuch. Mit Anmerkungen herausgegeben von Emil Rodhe. 2. Aufl. 88 s. Sthlm. Fritze. 08. Kr. 1: 40. (Möderne deutsche Schriftsteller. VII). Freytag, Gustav, Aus den Kreuzzugen. Mit Anmerkungen herausgegeben von Emil Rodhe. 103 s. Sthlm. Fritze. 04. Kr. 1:50. (Möderne deutsche Schriftsteller. VIII.)

88 Freytag, Gustav, Bilder aus der deutschen Vergangenheit. Auswahl fiir schwedische Schulen herausgegeben von Elias Grip. 168 s. Sthlm. Bonnier. 15. Häftad kr. 1:75. (Aus der neueren deutschen Litteratur. X.) Hagenbeck, Karl, Von Tieren und Menschen. Ausgewählte Stiicke. Mit Wörterverzeichnis und Anmerkungen herausgegeben von Emil Rodhe. 217 s. Sthlm. Fritze. 28. Kr. 3:25. (Möderne deutsche Schriftsteller XIV.) Hebbel, Friedrich, Die Nibelungen. E i n deutsches Trauerspiel. Dritte Abteilung nacherzählt von A. F. C. Vilmar. Fiir schwedische Schulen herausgegeben von Hilmer Gillqvist. 215 s. Sthlm. Norstedt. 09. Häftad kr. 1:90. (P. A. Norstedt och Söners skolbibliotek. I. Tyska författare. 15.) Heisig, Julius, und Collin, Carl, Deutsch im Zwiegespräch. Fiir den Schulgebrauch und zum Selbststudium. 1—4 Tausend. 90 s. Lund. Lindstedts univ.-bokh. 23. Häftad kr. 1: 50. Hjorth, Hjalmar, und Lindhagen, Anna, Kleine Schuler-Bibliothek. Mit Anmerkungen herausgegeben. VI. Das kalte Herz von Wilhelm Hauff. 5 Aufl. 97 s. Sthlm. Bonnier. 19. Häftad kr. 2:20. Jensen, W., Aus Lubecks alten Tagen. Mit Anmerkungen herausgegeben von E. G. Calwagen und K. A. Melin. 4. Aufl. 87 s. Sthlm. Geber. 07. Häftad kr. 1:—. Liliencron, Detlev von, Gedichte und Novellen. Herausgegeben von Axel Lindqvist und Hans Pollak. 127 s. Lund. Gleerup. 18. Kr. 1:50. (Deutsche Bucherei fiir die studierende J u g e n d Schwedens. IV.) Lindqvist, Axel, und Pollak, Hans, Deutsche Frauen. Königin Luise, Lotte Schiller, Annette von Droste-Hiilshoff, Clara Schumann, Bertha von Suttner. 172 s. Lund. Gleerup. 21. Kr. 2:75. (Deutsche Bucherei fur die studierende Jugend Schwedens. V.) Meyer, Konrad Ferd., Gustav Adolfs P a g e von Konrad Ferd. Meyer und andere historische Erzählungen von Wilhelm Raabe, Ad. Stern und Gustav Frenssen. Fiir schwedische Schulen herausgegeben von Elias Grip. 2. Aufl. 161 s. Sthlm. Norstedt. 19. Häftad kr. 2:75. (P. A. Norstedt och Söners skolbibliotek. I. Tyska författare. 19.) Rhoden, E m m y von, Der Trotzkopf. Eine Pensionsgeschichte fiir junge Mädchen. Skoluppl. med ordförklaringar utg. av fil. kand. Elsa Bergstrand, f. Bachman. 140 s. Sthlm. Bonnier. 28. Häftad kr. 2: —. (Aus der neueren deutschen Literatur fur Schulen und Selbstunterricht. IX.) Rodhe, Emil, Möderne erzählende Prosa. Mit Anmerkungen herausgegeben. 2. Aufl. 103 s. Sthlm. Fritze. 21. Kr. 2:25. (Möderne deutsche Schriftsteller. X.) Schiller, Friedrich von, Die J u n g f r a u von Orleans. Eine romantische Tragödie. Med inledning och förklaringar till elementarläroverkens och

89 enskilda skolors tjänst. Ny, reviderad uppl. 183 s. Sthlm. Bonnier. 25. K r . 2:75. Schoen, W. von, und Monka, Fr., Deutsche Abenteuer im Weltkriege. Zwei Erzählungen. Herausgegeben von Nils Hagström. 139 s. Sthlm. Bonnier (Sv. bokf.). 35. Häftad kr. 1:80. Stinde, Julius, Die Familie Buchholz. Aus dem Leben der Hauptstadt. Erster Teil. Fiir die Schulen herausgegeben von Erik Bråte. 2. Aufl. 3 : e t r . 219 s. Sthlm. Norstedt. 08. Häftad kr. 1:75. ( P . A . N o r s t e d t och Söners skolbibliotek. I. Tyska författare. 5.) Suttner, Bertha von, Erzählte Lustspiele. Mit Anmerkungen herausgegeben von Otto Hoppe. 2. Aufl. 56 s. Sthlm. Fritze. 08. Kr. 1:—. (Möderne deutsche Schriftsteller. III.) Wigh, Erik, Aus deutscher K u l t u r und Geschichte. Kleine Aufsätze nach Ingerslev und Vibsek fiir schwedische Schulen herausgegeben und mit Anmerkungen versenen. 2. Aufl. 271 + 41 s. Sthlm. Norstedt. 20. Häftad kr. 2:75. Wildermuth, Ottilie, Eine seltsame Schule. 125 s. Sthlm. Bonnier. 20. Häftad kr. 3: —. (Aus der neueren deutscher Litteratur fiir Schulen und Selbstunterricht. XHI.) Vorbeck, Elsa, Deutsche Auffuhrungen fiir die Schule. 93 s. Sthlm. Bonnier. 27. Häftad kr. 1: 50.

4. E n g e l s k a . Alhvood, Charles S., A little book of English conversation. 6:e uppl. 63 s. Sthlm. Bergvall. 33. Häftad kr. 0:90. Ordlista. 5:e uppl. 13 s. Kr. 0:30. Anstey, F., Lyre and lancet. Edition for Swedish schools with explanatory notes by R. E. Zachrisson. 2:a uppl. 197 s. Sthlm. A. V. Carlson. 24. K r . 2 : — . Ballantyne, R. M., The Coral island. Shortened edition with explanatory notes for the use of Swedish schools by J o h a n Carlie in collaboration with Gustav Ericson. 222 s. Sthlm. Bergvall. 28. Häftad kr. 2:75. Burnett, Frances Hodgson, A little princess. Being the whole story of Sara Crewe, now told for the first time. Förkortad uppl. med anmärkningar av O. P. Behm. 2:a uppl. 151 s. Sthlm. Bonnier. 20. Kr. 3:50. A n m ä r k n i n g a r och ordlista. 140 s. Kr. 1:25. Doyle, A. Conan, Ordlista till Selected adventures and memoirs of Sherlock Holmes. Utarb. av E r i k Levin. 2:a uppl. 4:e tr. 33 s. Bonnier (Sv. bokf.). 33. Kr. 0:60. Galsworthy, John, The country house. Förkortad uppl. med anmärkningar av Edv. Borgström. 307 s. Sthlm. Bonnier. 15. Kr. 1:50.

90 Jerome, Jerome K., Diary of a pilgrimage. Förkortad uppl. utg. med anm ä r k n i n g a r av Elias Grip. 2:a uppl. 112 s. Sthlni. Bergvall. 26. Häft a d kr. 1:80. Kipling, Rudyard, P u c k of Pook's Hill. U t d r a g med grammatiska hänvisningar av Ivar Belanner. 142 s. Sthlm. Norstedt. 15. K r . 2:50. Ordlista med förklaringar. 6 0 s . Kr. 1:35. Montgomery, Florence, Misunderstood. Med a n m ä r k n i n g a r och förklar i n g a r för skolbruk och självstudium av Natte Flygare. Auktoriserad uppl. 204 s. Sthlm. A. V. Carlson. 26. K r . 2:50. Uhrström, Wilhelm, Fun. Anecdotes. 60 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 1:20. Uhrström, Wilhelm, Little WTillie's stories. 6th ed. 46 s. Sthlm. Norstedt (Sv. bokf.). 31. Häftad kr. 0:85. Glosor. 16 s. 33. Kr. 0:40. 5. Franska. Mérimée, Prosper, Carmen. För skolbruk och självstudium. Med anmärkningar av Gustav H. Kökeritz. 118 s. Sthlm. Fritze. 33. Häftad kr. 2:50. Ordlista till d:o. 67 s. Kr. 1:90.

91 Bilaga

8.

FÖRTECKNING (meddelad av skolöverstyrelsen)

över de läro- och läseböcker för kristendomsundervisningen, vilka antingen före den 1 juli 1920 voro medgivna till användning vid de i kungl. kungörelsen den 28 maj 1920, nr 259, angående bestämmande av läroböcker för kristendomsundervisningen vid vissa läroanstalter i riket angivna läroanstalterna eller sedermera till och med den 10 september 1935 blivit i författningsenlig ordning antagna. I förteckningen äro ej medtagna sådana böcker, som enligt uppgift från vederbörande förlag n u m e r a äro a t t anse såsom u t g å n g n a ur bokhandeln. Endast de böcker, som i förteckningen äro betecknade med *, äro jämlikt kungl. kungörelsen n r 372/1921 medgivna för den för folkskolans sjätte årsklass föreskrivna sammanfattningen av den kristna tros- och livsåskådningen. Ahlberg, A., Den kristna världs- och livsåskådningen i dess h u v u d d r a g framställd. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Ahlberg, A., Religionshistorisk översikt för läroverken. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Ahlberg, Adolf, Liedgren, Emil, och Pihl, Herm. Gottfr., Folkskolans kristendomsbok. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner (Sv. Bokförlaget). Ahlberg, Astrid, Jesu liv. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Ahnfelt, O., och Bergqvist, B. J:son, Den kristna tros- och sedeläran. Lund. C. W. K. Gleerup. Alm, B., och Lindeberg, H., Den kristna tros- och livsåskådningen. Textbok för kristendomsundervisningen i folkskolan i huvudsaklig anslutning till gällande undervisningsplan. Sthlm. M. Bergvall. Godkänd till användning; dock ej vid de läroanstalter, för vilka undervisningsplanen för rikets folkskolor gäller. Anderson, Hedda, Berättelser u r n y a testamentet för barn. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Anderson, Hedda, Den kristna tros- och sedeläran. För realskolans tre första klasser framställd. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Anderson, Hedda, Kristendomsundervisningen i småskolan. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Andersson, Elly, och Hedberg, Stina, Bibliska berättelser och psalmverser för kristendomsundervisningen under de två första skolåren. Sthlm. M. Bergvall. Godkänd endast såsom läsebok för folkskolans andra årsklass.

92 A r n m a n , A., Evangelisk-luthersk framställning av den kristna tros- och sedeläran till svenska gymnasiers och seminariers tjänst. Sthlm. M. Bergvall. Aulén, G., och Rosén, H., Den kristna tros- och livsåskådningen. Sthlm. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. Bensow, 0., Den k r i s t n a tros- och sedeläran från den evangelisk-lutherska kyrkans synpunkt. För läroverken framställd. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Berglund, E., Evangelium enligt Lukas. Handledning vid studiet av n y a testamentet, utgiven av samfundet P r o fide et christianismo. Sthlm. Svenska k y r k a n s diakonistyrelses bokförlag. Bergmark, Maria, och Sörensen, Anna, Bibeltexter för kristendomsundervisningen. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Bergmark, Maria, och Sörensen, Anna, Guds verk. Ur bibeln och kyrkohistorien. Lärobok i kristendom. I I . Ur kyrkohistorien. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Bergqvist, B. J:son, Bibliska berättelser för småskolan. Med tavlor av Julius Kronberg samt karta. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Bergqvist, B. J:son, Biblisk historia för folkskolor och småskolor nr 1. Med tavlor av J u l i u s Kronberg samt kartor. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Bergqvist, B. J:son, Biblisk historia för folkskolor och småskolor n r 2 B. Med karta. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Bergqvist, B. J:son, Biblisk historia för folk- och småskolor. De med * och ** betecknade berättelserna tryckta med Brailles punktskrift å Tomteboda blindinstitut. Bergqvist, B. J:son, och Herner, S., Berättelser ur bibeln för folkskolan. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Bergqvist, B. J:son, och Herner, S., Bibliska berättelser till urval. I. Gamla testamentet. I I . Nya testamentet. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Bergstrand, A. G:n, Grunddragen av den kristna tros- och sedeläran. För de allmänna läroverkens mellanklasser. Lund. C. W. K. Gleerup. Billing, G., Den sköna Herrens gudstjänst. 1. Högmässan. 2. Kyrkoåret. Lund. C. W. K. Gleerup. Blomkvist, J., Biblisk historia för dövstumskolan. Örebro. Författarens förlag. Brandell, G., Bibeltexter för kristendomsundervisningen i folkskolan i enlighet med 1919 års undervisningsplan. Sthlm. A. V. Carlssons bokförlag. Brandell, G., Bibeltexter för kristendomsundervisningen i folkskolan jämte Luthers lilla katekes i enlighet med 1919 års undervisningsplan. A n d r a omarbetade upplagan. Sthlm. A. V. Carlssons bokförlag.

93 Brandt, G. A., Kristen tro och livsåskådning. Kortfattad lärobok. Sthlm. Albert Bonnier. Bäckman, J., Biblisk historia för folkskolan (Bäckmans bibliska historia för folkskolan nr 1) med bibelspråk, psalmverser och anmärkningar samt en kort beskrivning över Palestina jämte angränsande länder. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Bäckman, J., Biblisk historia för folkskolan (Bäckmans bibliska historia för folkskolan nr 3) med. tvenne kartor. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Bäckman, J., Biblisk historia för småskolan, innehållande bibliska berättelser, valda bibelord, textord, böner och valda psalmverser i enlighet med normalplanen. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Bäckman, J., Bibliska historien i sammandrag för folkskolan (Bäckmans bibliska historia för folkskolan nr 5) med kartor och en kort beskrivning över Palestina. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Bäckman, J., Biblisk historia för folkskolan med jämlöpande svensk och finsk text. Dahlbom, J. A., Innehållet av bibelns böcker i kort översikt för skolan och hemmet. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Dalin, A., Valda bibeltexter. Andra omarbetade upplagan av A. Linden. Sthlm. Albert Bonnier. Edquist, C , Livets väg i gamla och n y a förbundet. Lärobok i kristendom för barndomsskolor. I. Gamla förbundet. I I . Nya förbundet. 1. Jesu liv. 2. Den kristna kyrkan. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Edquist, C , Lärobok i religionskunskap. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. * Edquist, C , Lärobok i vår kristna tros- och livsåskådning. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Ekström, N. 0., Bilder ur kyrkans historia. Lund. C. W. K. Gleerup. Ekström, N. 0., Bilder ur kyrkans historia. Förkortad upplaga. Lund. C. W. K. Gleerup. Ekström, N. 0., Jesu liv. Lärobok för kommunala mellanskolor. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Eljas, E., Ur religionens värld. Läsebok för ungdomsskolor. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Eriksson, F., Biblisk historia för folkskolor. Huvudsakligen med bibelns egna ord framställd. Sthlm. C. E. Fritzes bokkförlagsaktiebolag. Esscher, K., Biblisk historia för småskolor, folkskolor och allmäna läroverk. Lund. C. W. K. Gleerup. Esscher, K., K y r k a n s historia i kort sammandrag. (Tryckt som manuskript.) Lund. Estborn, Sigfrid och David, Kristen tros- och livsåskådning, sammanfattning för folkskolan. Uppsala. J . A. Lindblads förlag. Gezelius, E. B., Bibelkunskap. I. Gamla testamentet. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner.

94 Gierow, A., Henrikz, H. H., och Malmberg, S., Bibeltexter för folkskolan jämte Luthers lilla katekes samt en kort framställning av gudstjänsten och en översikt av kyrkoåret. Sthlm. Albert Bonnier. Gierow, A., Henrikz, H. H., och Malmberg, S., Berättelser ur bibeln för de två första skolåren. Sthlm. Albert Bonnier. Godkänd såsom läsebok i folkskolans andra årsklass. Gierow, A., Henrikz, H. H., och Malmberg, S., Kyrkohistoriska urkunder och skildringar. Läsebok för folkskolan. Sthlm. Albert Bonnier. Gierow, A., Henrikz, H. H., och Malmberg, S., Urkunder och skildringar till belysning av kyrkans historia. I—III. Sthlm. Albert Bonnier. Gierow, A., Henrikz, H. H., och Malmberg, S., Kortfattad lärobok i kyrkohistoria. Sthlm. Albert Bonnier. Gummerus, J., och Rosenqvist, V. T., Lärobok i kyrkohistoria. För svenska läroverk bearbetad av A. Johansson. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. * Haller, P., Guds rike. En sammanfattning av den kristna tros- och livsåskådningen. Tredje omarbetade upplagan. Lund. C. W. K. Gleerup. Hedberg, D., Holm, J., och Lindskog, F., Bibliska berättelser och texter för kristendomsundervisningen i folkskolan. Sthlm. M. Bergvall. Hedberg, D., Holm, J., och Lindskog, F., Bibliska berättelser och texter för kristendomsundervisningen i folkskolan. Större upplagan. Sthlm. M. Bergvall. Hedberg, D., Holm, J., och Lindskog, F., Bibliska berättelser och texter för de allmänna läroverken och flickskolorna. Läroverksupplagan. Sthlm. M. Bergvall. Hedberg, D., Holm, J., och Lindskog, F., Bilder ur kyrkans och missionens historia. Sthlm. M. Bergvall. Hedberg, D., Holm, J., och Lindskog, F., Ur gamla testamentet, Sthlm. M. Bergvall. Hedén, K., Religionerna jämte folkens liv och den kristna missionen hos negrer, hinduer, kineser och japaner m. fl. Större kursen. Sthlm. Albert Bonnier. Hedén, K., Religionerna jämte folkens liv och den kristna missionen hos negrer, hinduer, kineser, japaner m. fl. Mindre kursen. Sthlm. Albert Bonnier. Herner, S., Biblisk historia. Israels historia och Jesu liv. Lund. C. W. K. Gleerup. Herner, S., Biblisk läsebok. Gamla testamentet. Lund. C. W. K. Gleerup. Herner, S., Biblisk textbok. Lund. C. W. K. Gleerup. Godkänd till användning, dock att lärjungarna ej utan särskilt medgivande från överstyrelsen m,å åläggas att skaffa boken. Herner, S., Gamla testamentets böcker. (Sep. tryck ur samme förfrs »Israels historia».) Lund. C. W. K. Gleerup. Herner, S., Israels historia i kort sammandrag. Lund. C. W. K. Gleerup.

95 Herner, S., Jesu liv. (Särtryck ur arbetet »Israel».) Sthlm. M. Bergvall. Herner, S., Vår bibel. Förklarande inledning. Lund. C. W. K. Gleerup. Herner, S., Israels historia, Jesu liv och bibeln. Sthlm. M. Bergvall. Herner, S., Profetgestalter i Israel. Sthlm. M. Bergvall. Heussi, K., Kyrkohistoria. 2:a uppl. översatt och bearbetad av E i n a r Elg. Lund. C. W. K. Gleerup. Hildebrand, A., Lärobok i kyrkohistorien. Sthlm. Albert Bonnier. * Holm, L, översikt över den kristna tros- och livsåskådningen för kristendomsundervisningen i folkskolan. Sthlm. M. Bergvall.. Holm, L, och Hallen, H., Lärobok i kyrkohistoria. Sthlm. M. Bergvall. Holm, L, och Hallen, H., Kyrkohistoriska gestalter och riktningar. F ö r realskolor och med dem jämställda undervisningsanstalter. Sthlm. M. Bergvall. Holm, L, och Rudholm, H., Texter ur n y a testamentet. I. Jesu tal och liknelser. För femklassiga realskolor och jämställda läroanstalter. I I . Jesu liv och verksamhet. Kristendomens grundläggningstid. För realskolor och jämställda undervisningsanstalter. Sthlm. M. Bergvall. Holmquist, Hj., Bilder ur kyrkohistorien. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Holmquist, Hj., Lärobok i kyrkohistoria. Sthlm. Albert Bonnier. Holmquist, Hj., Lärobok i kyrkohistoria. Förkortad upplaga. Sthlm. Albert Bonnier. Johansson, A., Bibliska berättelser för realskolans tre första klasser. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Johansson, F . A., Handledning för den första kristendomsundervisningen med anslutning till Luthers lilla katekes. P å nådig befallning utarbetad. Lund. C. W. K. Gleerup. Johansson, J., Guds rike I a. Berättelser ur gamla testamentet. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Johansson, J., Guds rike I b. Berättelser ur evangelierna. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Johansson, J., Guds rike I c. Berättelser ur Apostlagärningarna. J e s u tal. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Johansson, J., Guds rike I d . Ur profeternas och apostlarnas skrifter. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Johansson, J., Guds rike I e. Bibliska berättelser för småskolan. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Godkänd såsom läsebok för folkskolans andra årsklass. * Johansson, J., Guds rike I f. Berättelser ur bibeln och kyrkohistorien jämte »Tro och liv» eller kort sammanfattning av den kristna trosoch livsåskådningen. Förkortad upplaga av Guds rike I a—d, I I I , IV. F j ä r d e och femte upplagorna. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri.

96 Johansson, J., Guds rike I I . Den kristna tros- och livsåskådningen i anknytning till bergspredikan, i korthet framställd. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Godkänd till användning, dock ej vid de läroanstalter, för vilka undervisningsplanen för rikets folkskolor gäller. Johansson, J., Guds rike I I I . Bilder ur k y r k a n s historia. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Johansson, J., Guds rike IV. Den kristna åskådningen Handledning för barnen. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Godkänd till användning, dock ej vid de läroanstalter, för vilka undervisning splanen för rikets folkskolor gäller. Johansson, J., Guds rike IV b. Bibelord och psalmverser såsom grundval för sammanfattning av den kristna åskådningen. Linköping, Östgöta Correspondentens boktryckeri. Godkänd till användning, dock ej vid de läroanstalter, för vilka undervisningsplanen för rikets folkskolor gäller. * Johansson, J., Guds rike V. Tro och liv. Den kristna tros- och livsåskådningen i anslutning till bergspredikan. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Johansson, J., Guds rike VI. (För sjätte klassen.) Kristendomen — kärlekens religion. Handledning för barnen. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Godkänd till användning, dock ej vid de läroanstalter, för vilka undervisningsplanen för rikets folkskolor gäller. Johansson, J., Livsbilder ur bibeln och kyrkohistorien (== Livsbilder I— I I I . I. Ur gamla testamentet. I I . Ur nya testamentet. I I I . Ur kyrkohistorien). Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Godkänd på det sätt, att den vid användningen icke kommer att ersätta lärobok, där sådan eljest skolat förekomma. Johansson, J., Livsbilder IV. Bilder till belysning av v å r kristna tro. Linköping. Östgöta Correspondentens boktryckeri. Godkänd såsom läsebok. Johnsson, J., Bibliska berättelser för dövstumskolans c-klasser. Södertälje. Lars Johnsons boktryckeri. * Jungnell, F., och Svensson, O., Bibeltexter att användas vid sammanfattningen av den kristna tros- och livsåskådningen i folkskolans sjätte klass. Lund. C. W. K. Gleerup. Kaila, Erkki (Johansson, E.), Kristlig religionslära till ledning för undervisningen. Helsingfors. Klefbeck, A., och Wijkmark, H., Lärobok i kristendomskunskap för realskolan. 1:1 och 2. I I . Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Klefbeck, A., och Wijkmark, H., Lärobok i kristendomskunskap för det fyraåriga gymnasiets första ring, utarbetad i enlighet med 1933 års undervisningsplan. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner (Sv. Bokförlaget).

97 Kiibel, R., Kortfattad bibelkännedom. Det viktigaste om och n r den heliga skrift. Översatt av G. B. Lundgren. Lund. C. W. K. Gleerup. Landahl, F., Kort översikt av kyrkohistorien. För realskolans behov omarbetad av S. Sjöblom. Göteborg. Aktiebolaget Pehrssons förlag. Lehmann, E., Religionerna. Kortfattad religionshistoria. Lund. C. W. K. Gleerup. Levin, H., Ur kyrkohistoriens källor. Kyrkohistorisk läsebok. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Liedgren, E., Tids- och livsbilder u r kristendomens historia. Kyrkohistoria för realskolan. I och I I . Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. * Liljeblad, M., J e s u Kristi evangelium. Lärobok vid kristendomsundervisningen i k y r k a och skola. Femte omarbetade upplagan. Lund. C. W. K. Gleerup. Liljeholm, A. F., och Andersson, C. J., Bibliska berättelser för småskolan. Sthlm. Albert Bonnier. Liljeholm, A. F., och Andersson, C. J., Biblisk historia för folkskolan. Med karta. Sthlm. Albert Bonnier. Lindeberg, G. W., Missionskunskap. Kortfattad lärobok. Sthlm. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. Linden, Hj., och Lönroth, C , Ur böckernas bok och k y r k a n s historia. Sthlm. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. De hittills utkomna båda upplagorna godkända till användning, de för de två första skolåren avsedda avdelningarna dock blott såsom läsebok i folkskolans andra årsklass. Linder, J. B,., Det k r i s t n a evangeliet. Lärobok i kristendomskunskap för barndomsskolor. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Lindholm, E., och Lindskog, F., Bibliska berättelser och samtal för den första undervisningen. Sthlm. M. Bergvall. Medgiven såsom läsebok i folkskolans andra årsklass. * Lindskog, J., Den kristna tros- och livsåskådningen, sammanfattad för barndomsskolor. Sthlm. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. Lindskog, J., Kärleken, tron, hoppet. Lärobok i kristendom. Tredje upplagan, förkortad och förenklad. Sthlm. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. Godkänd till användning, dock ej vid de läroanstalter, för vilka undervisningsplanen för rikets folkskolor gäller. Lindvall, A. F . W., K r i s t n a religionen. Tros- och sedelära för skolungdom. Huvudsakligen avsedd för real- och samskolors tre lägre klasser. Förkortad upplaga. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. * Ljunghoff, J., Fader vår, den kristna tros- och livsåskådningen. För den grundläggande undervisningen sammanfattad. Första avdelningen: Jesu förkunnelse. Större upplagan med metodiska anvisningar. Sthlm. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. * Ljunghoff, J., D:o D:o. Mindre upplagan Sthlm. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. 7 — 352140.

98 Ljunghoff, J., Kyrkoåret och Högmässan. Sthlm. Svenska k y r k a n s diakonistyrelses bokförlag. Ljunghoff, J., Luthers lilla katekes i ljuset av a n d r a lutherord. Sthlm. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. Ljunglioff, J., Kristen tro. Kalmar. Höstads elevförbunds förlag. Godkänd till användning som lärobok blott vid folk- och småskoleseminarier. Ljunghoff, J., Jesu förkunnelse. Sthlm. Svenska k y r k a n s diakonistyrelses bokförlag. Lundin, C. F., Bilder ur k y r k a n s historia. F j ä r d e upplagan, omarbetad av H. Wijkmark. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Luthers lilla katekes med förklaringar och tillägg. Doktor Mårten Luthers lilla katekes med kort utveckling. Av. Kungl. Maj:t gillad och stadfäst den 11 oktober 1878. — Kungl. cirkuläret angående 1878 års katekesutveckling är, i vad det avser undervisningen i folkskolor och småskolor, upphävt genom kungl. kung. den 31 oktober 1919 (nr 880). Meurling, Ch., och Ottander, 0 . A., Dr M. Luthers lilla katekes med kort utveckling jämte hänvisningar till bibliska exempel. Jönköping. Hall. Wimmercranz, F., Dr M. Luthers lilla katekes med tillägg och anmärkningar. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Östberg, J., Dr M. Luthers lilla katekes med enkel utläggning i anslutning till den av Konungen den 11 oktober 1878 stadfästade utvecklingen samt med hänvisning till den heliga skrift. Till dövstumskolans tjänst. Hjorted. Författarens förlag. Östrand, E. J., Dr M. Luthers lilla katekes med kort utveckling efter den s. k. Hultkrantzska katekesplanen. Sthlm. Albert Bonnier. Löw, G., Jesu liv och kyrkans äldre historia. (Kristlig religionshistoria II.) Läro- och läsebok. Sthlm. C. E. Fritzes bokförlagsaktiebolag. Lövgren, N., Kyrkohistoria i sammandrag för skolor och hem. Sthlm. Albert Bonnier. Lövgren, N., Kyrkohistoria. Till skolornas tjänst. Med en serie biografier av Aug. Edman. Omarbetad av H. Levin. Sthlm. Albert Bonnier. Nilsson, P., Bibeln åt barnen. I. Låten barnen komma till mig. Illustrerad textbok för kristendomsundervisningen i barndomsskolans två första klasser enligt 1919 års undervisningsplan. I I . Illustrerad textbok för kristendomsundervisningen i folkskolan enligt 1919 års undervisningsplan. Sthlm. M. Bergvall. Godkänd till användning, de för de två första skolåren avsedda avdelningarna dock blott såsom läsebok i folkskolans andra årsklass. * Nilsson, P., Den kristna tros- och livsåskådningen. K o r t framställning för barndomsskolor. Sthlm. M. Bergvall.

99 Nilsson, P., Kyrkohistoria för folkskolan och konfirmationsundervisningen jämte översikt av kyrkoåret, högmässogudstjänsten och bibelns böcker. Skövde. Strokirks bokhandel i distribution. Nilsson, P., Kyrkohistoriska bilder för ungdomsskolor. Sthlm. M. Bergvall. Norbeck, A. E., Lärobok i teologien. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Norlén, W., och Lundgren, F., Bibliska berättelser för småskolan med bilder. Sthlm. Albert Bonnier. Norlén, W., och Lundgren, F., Biblisk historia för folkskolan. Sthlm. Albert Bonnier. Norlén, W., och Lundgren, F., Småskolans lärokurs i kristendomskunskap enligt gällande normalplan. Sthlm. Albert Bonnier. Nylund, D. F., Allmän religionshistoria för realskolan. Sthlm. Hugo Geber. Palmgren, C , Grundlinjer för undervisningen i kristen tros- och sedelära. Västervik. Ekblad & C:o. Ribbing, L., Bibliska berättelser för småskolan. Lund. C. W. K. Gleerup. Ribbing, L., Biblisk historia på grundvalen av V. Vogts Bibelhistorie. Lund. C. W. K. Gleerup. Rodhe, E., och Thunander, G., Textbok för kristendomsundervisningen i folkskolan. Sthlm. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. * Rodhe, E., och Thunander, G., Hjälpbok för den sammanfattande undervisningen i den kristna tros- och livsåskådningen. För folkskolans sjätte klass. Sthlm. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. * Rydsjö, D., L ä r a och liv. Kort sammanfattning av den kristna trosoch livsåskådningen i huvudsaklig anslutning till Jesu bergspredikan. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Sjöblom, S., Bibelhandbok för realskolan. Göteborg. Aktiebolaget Pehrssons förlag. Sköld, K. W., Kort redogörelse över kyrkoåret och gudstjänsten, lämpad för folkskolan. Eskilstuna. Författarens förlag. Stave, E., Handledning för undervisare i gamla testamentet. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Stave, E., Inledning till gamla testamentets kanoniska skrifter. Till studerandes och bibelläsares tjänst framställd. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Stave, E., Jesu liv och verksamhet jämte översikt av apostlatidens händelser. Till folkskolans och konfirmandundervisningens tjänst. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Stave, E., K o r t framställning av Jesu liv och verksamhet jämte översikt av de nytestamentliga böckernas uppkomst och innehåll. Till läroverkens tjänst. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. * Stave, E., Lärobok i kristen tros- och livsåskådning. För barndomsskolor. Sthlm. P . A, Norstedt & Söner.

100 Steen, H., Tro och liv. Kristen tros- och sedelära för läroverkens och flickskolornas mellanklasser samt för kommunala mellanskolor. Lund. C. W. K. Gleerup. Godkänd till användning, dock ej vid de läroanstalter, för vilka undervisningsplanen för rikets folkskolor gäller. * Steen, H., Kristen tros- och sedelära, framställd i huvudsaklig anknytning till bergspredikan. För barndomsskolor. Lund. C. W. K. Gleerup. Steen, H., Israels profeter och Jesu liv. Lärobok i kristendomskunskap till skolans tjänst, huvudsakligen avsedd: för det fyraåriga gymnasiets första ring. Lund. C. W. K. Gleerup. * Steen, H., och Larsson, G., Kristen tros- och sedelära, framställd i huvudsaklig anknytning till bergspredikan. För barndomsskolor. A n d r a omarbetade upplagan. Lund. C. W. K. Gleerup. Steen, H., Jesu tal och liknelser samt valda stycken ur Apostlagärningarna och breven m. m. jämte förklaringar och psalmhänvisningar. Biblisk textbok för real- och flickskolor. Lund. C. W. K. Gleerup. Steen, H., F r å n apostlarnas tid. Särtryck ur samma författares J e s u tal och liknelser. Lund. C. W. K. Gleerup. Steen, H., Huvuddragen av Israels historia. Lärobok för realskolan. För den femåriga realskolans fjärde och den fyraårigas tredje klass. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner (Sv. bokförlaget). Steen, H., Jesu förkunnelse och kristen tro. Lärobok i kristendomskunskap för realskolans avslutningsklass. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner (Sv. bokförlaget). Steen, H., Kristendom. Lärobok i kristendomskunskap för real- och flickskolan. I. Bibelkunskap. För klasserna l 5 , 25 och l 4 samt motsvarande klasser i flickskolan. Andra omarbetade upplagan. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner (Sv. bokförlaget). Steinmetz, A., Biblisk historia för välordnad folkskola nr 1. Sthlm. Albert Bonnier. Steinmetz, A., Biblisk historia för folkskolan nr 2. Sthlm. Albert Bonnier. Söderblom, N., K y r k a n i Sverige. För skola och nattvardsläsning. (Tilllägg till Levnaden, tron och bönen.) Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Söderblom, N., Levnaden, tron och bönen. Ur bibeln och psalmboken i anslutning till Martin Luther. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Söderblom, N., Översikt av allmänna religionshistorien med bilder, religionskarta och statistik. Sthlm. Hugo Geber. Söderblom, N., Liten lärobok i religionshistoria för skolan (= förkortad upplaga av samme författares »Översikt» e t c ) . Sthlm. Hugo Geber. * Söderblom, N., Jesu undervisning om Guds rike. Sthlm. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. Ternstedt, J., Den heliga läran, till hemmets, skolans och kyrkans tjänst framställd. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner.

101 Törnvall, F., K o r t f a t t a d synoptisk framställning av Jesu liv och lära jämte översikt av n y a testamentets böcker. Till skolornas tjänst. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Ullman, U. L., Lärobok i den kristna tros- och sedeläran för läroverkens översta klasser. Göteborg. Aktiebolaget Pehrssons förlag. Wahlgren, Axel, och Werner, Karl, Kort lärobok i religionskunskap för ungdomsskolor. Lund. C. W. K. Gleerup. Godkänd till användfoing vid Malmö högre folkskola och vid Uppsala högre folkskolor. Welander, P., Anvisning till bibelns kännedom med k a r t a över Palestina. Sthlm. Albert Bonnier. * Westberg, E., Lärobok i kristendomskunskap för folkskolan. Andra upplagan. Sthlm. P. A. Norstedt & Söner. Wickbom, S., Lärobok i Israels historia. För realskolans fjärde klass utarbetad. Sthlm. P . A. Norstedt & Söner. Åkerblom, J. F., Bibelhistoria, maw aktan katjalwasaikum tjallam lä. Same kiellai jårgålowum. Lulejon H a l l m a n n a ja Helina lunne. Östberg, J., Bibliska berättelser för dövstumskolans lägre klasser. Sjunde upplagan, överarbetad och utgiven av J. Johnsson. Lund, Carl Bloms tryckeri.

Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag 1935