Betänkande med förslag rörande svenskt penninglotteri

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1937: 1 HANDELSDEPARTEMENTET

STATSEOTTERIUTREDNINGEN BETÄNKANDE MED FÖRSLAG RÖRANDE

SVENSKT PENNINGLOTTERI

S

T

O

C

K

H

O

1 9

7 L

M

Statens offentliga utredningar 1937 Kronologisk förteckning 1. Socialiseringsproblemet. 2. Hushållsräkningens prob- ; 3. Betänkande med förslag till revision av förvarings-och lem och faktorer. Tiden, viij, 173 s. F i . interneringslagarna m. m. Marcus. 95 s. J u . 2. Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis i Sovjet; . 4. Statslotteriutredningen. Betänkande med förslag röunionen. 2. Tiden, vij, 140 s. F l . rande svenskt penninglotteri. Haeggström. 177 s. H .

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1937:4

HANDELSDEPARTEMENTET

-%:

STATSLOTTERIUTREDNIiNGEN BETÄNKANDE MED FÖRSLAG RÖRANDE

SVENSKT PENNINGLOTTERI

STOCKHOLM 1 9 3 7 IVAR

H>EGGSTRÖMS

BOKTRYCKERI

364210 A. B.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Handelsdepartementet Sakkunnigas uppdrag

8 9

UTREDNING Några begreppsbestämningar

12 Behandlingen av lotterifrågor inom riksdagen och i offentliga utredningar under de senaste årtiondena

1910 års sakkunnigutredning sid. 16. — Riksdagen, 1910—1920 sid. 18. — Professor Charliers utredning sid. 18. — Riksdagen, 1921—1935 sid. 19. — Handelsdepartementet, 1922—1935 sid. 22.

Lotteriväsendets utveckling i Sverige under de senaste årtiondena . . . . Penninglotterierna 1897—1937

24 24

Omslutning sid. 24. — Organisation sid. 25. — Omkostnader sid. 26. — Dragningslistor sid. 26. — Lottförsäljning sid. 27. — Stämpelavgift sid. 27. — Vinster sid. 28. — Statens inkomster sid. 28. — Intäkternas fördelning sid. 28. — Lotterimedlens användning sid. 29. — Humanistiska fonden sid. 31. Varulotterier

32 Premieobligationslån

3g

Totalisatorspel

37 Tippning

3 8

Sammanfattning

44,

Nuvarande system för penninglotterier i Sverige Organisation och förvaltning Statlig reglering Koncessionsvillkor m. m. sid. 46. — Dragningsföreskrifter sid. 49. — Godkännande av garantiförbindelser sid. 51. Kommitterade Personval och uppgifter m. m. sid. 51. — Avtal med föreståndaren sid. 52. L ö p a n d e 1 o 11 e r i f ö r v a 11 n i n g Lotteriexpeditionen sid. 54. — Kommissionärer sid. 54. — Lottsedlarnas tryckning och försäljning sid. 55. — Rankinsättningar sid. 57. — Dragning sid. 58. — Dragningslistor sid. 58. — Vinstutbetalning sid. 58. — Omkostnader sid. 58. L o t t e r i e r n a s o m s ä t t n i n g per år B i d r a g a v lotterimedel Former för utdelningen sid. 59. — Principer för utdelningen sid. 60. — Bidragsmottagares redovisningsplikt sid. 62.

46 4g 4g

51 54

59 59

4 Sid. L o t t e r i f ö r h å l l a n d e n i vissa f r ä m m a n d e länder

63 Danmark

"o

Norge

"'

Finland

70 Tyskland

73 Polen

75 Frankrike

io

Belgien

'"

England

76 Irländska fristaten

$

Italien

^

Spanien

°U

S v e n s k t spel p å u t l ä n d s k a lotterier

81 Tidigare undersökningar

81 Sakkunnigas utredning Uppgifter från Danmark och Norge sid. 82. — Uppgifter från vissa länsstyrelser och polismyndigheter m. m. sid. 83. — Uppgifter från postverket sid. 87. — Uppgifter under hand sid. 92. — Sammanställning rörande svenskt spel på viktigare lotterier sid. 92. — Omfattningen av spelet på utländska lotterier sid. 94.

82 SYNPUNKTER

OCH

FÖRSLAG

Allmän m o t i v e r i n g Spelintresset i Sverige Uppgifter för ett svenskt penninglotteri Konkurrens med utlandet sid. 98. — Regulator för det inhemska spelet sid. 100.

97 97 98

Riktlinjer för ett svenskt penninglotteri 100 Lotterityp sid. 100. — Omfattning sid. 101. — Spelplan sid. 102. — Behållningens användning sid. 104. — Organisation sid. 104. Riktlinjer för andra svenska lotterier m. m Förslag och specialmotivering

106 108

Förslag till bolagsordning för ett aktiebolag för omhänderhavande av penninglotterirörelsen i riket

10b

Förslag till koncession för ett aktiebolag för omhänderhavande av penninglotterirörelsen i riket Speciell m o t i v e r i n g Lotteriföretagets organisation Statens bestämmanderätt i lotteriaktiebolaget sid. 115. — Aktiebolagets organisation i övrigt sid. 116. — Aktiebolagets ansvarighet för vinsternas utbetalning sid. 116. — Lottförsäljningen sid. 117.

I11 115 115

5 Sid. 118

Lotteriets spelplan Omslutning sid. 118. — Lottpris. Lottsedlarnas befrielse från stämpelavgift sid. 118. — Vinster sid. 119. — Vinstskatt sid. 120. — Dragning sid. 120. — Vinstutlämning. Dragningslista sid, 122. Lotteriföretagets inkomster och utgifter

122 Inkomster sid. 122. — Utgifter. Behållning sid. 122. — Bokslut sid. 124. — Lotteriaktiebolagets inkomstskatt sid. 124. Lotterirörelsens behållning 125 Principer för användningen sid. 125. — Redovisning och utbetalning sid. 126. — Handläggning av ärenden om bidrag av lotterimedel. Inrättande av rådgivande nämnd sid. 126. — Kontroll över användningen av beviljade lotterimedel sid. 127. S a m m a n f a t t n i n g a v s a k k u n n i g a s förslag

129 BILAGOR 1. Tablå över åren 1926—1935 beviljade bidrag av lotterimedel

(hela

riket,

landskap, stad, landsbygd)

2. Tablå över åren 1930—1935 beviljade bidrag av lotterimedel (olika statsdepartement)

, . 149

3. Tablå över åren 1930—1935 avslagna ansökningar om lotterimedel (olika statsdepartement) 4. Förteckning över från Humanistiska fonden för år 1936 utdelade bidrag . . .

161 172

5. Tablå med vissa uppgifter rörande resultatet av viktigare varulotterier under ettvart av åren 1929, 1932 och 1935

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Handelsdepartementet.

Den 30 december 1935 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för handelsdepartementet att tillkalla högst tre personer att inom nämnda departement biträda med en utredning, som närmast skulle avse slutförande av en tidigare påbörjad utredning om inrättande av statslotteri ävensom en undersökning av andra tänkbara medel till förhindrande av svenskt spel på utländska lotterier. För fullgörande av ifrågavarande utredningsuppdrag, som sedermera i vissa avseenden utvidgats, har chefen för handelsdepartementet nämnda dag såsom sakkunniga tillkallat kabinettssekreteraren C. E. Giinther, ledamoten av riksdagens första kammare, lektorn J. E. Björnsson och ledamoten av riksdagens andra kammare, f. konsuln O. A. Wallén, därvid åt Giinther tillika uppdragits att i egenskap av ordförande leda sakkunnigas arbete. På därom gjord ansökning har chefen för handelsdepartementet den 22 september 1936 entledigat Björnsson från ifrågavarande sakkunniguppdrag och i dennes ställe såsom sakkunnig förordnat ledamoten av riksdagens andra kammare, järnvägskonduktören C. O. N. Loven. Till sekreterare hos sakkunniga har chefen för handelsdepartementet den 17 januari 1936 förordnat t. f. andre kanslisekreteraren i handelsdepartementet greve N. Tolstoy. Efter fullgörande av utredningsuppdraget i vad detsamma avser frågan om inrättande av statslotteri få sakkunniga (statslotteriutredningen) härmed vördsamt överlämna föreliggande betänkande med förslag rörande svenskt penninglotteri. Stockholm den 31 december 1936. CHR. GUNTHER. CARL LOVEN.

OTTO WALLÉN. /

N.

Tolstoy.

9 Sakkunnigas uppdrag. D e omständigheter, vilka närmast föranlett sakkunnigas tillkallande, samt de ursprungliga riktlinjerna för deras arbete framgå av departementschefens anförande till statsrådsprotokollet den 30 december 1935. D e t t a anförande var i hithörande delar av följande lydelse. »Sedan riksdagen i skrivelse den 16 april 1920, nr 92, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande inrättandet av ett statsobligationslotteri eller någon annan form av ett under statens kontroll ställt penninglotteri samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning, uppdrog dåvarande chefen för handelsdepartementet enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande åt professorn C. V. L. Charlier att såsom sakkunnig till en början verkställa undersökning angående förekomsten i främmande länder av statliga penninglotterier, dessas organisation och omfattning samt de erfarenheter, som vunnits beträffande desamma, ävensom utarbeta plan för utredningsarbetets fortsatta bedrivande. Den 10 mars 1922 avlämnade professorn Charlier betänkande i ämnet med förslag till inrättande av ett statslotteri av närmare angiven typ. Detta ärende är ännu beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Emellertid hava under tiden efter dess avlämnande åtgärder blivit vidtagna, vilka varit ägnade att främja de syften, som torde hava legat till grund för riksdagens nämnda skrivelse. Jag erinrar i detta sammanhang särskilt om den utökning av det existerande penninglotteriet, som genom olika beslut av Kungl. Maj:t ägt rum. Med hänsyn till den organisation detta penninglotteri efter hand erhållit och den statliga kontroll, det är underkastat, torde detsamma i själva verket numera kunna anses utgöra en form av statslotteri. Vidare torde här erinras om den utlottning av vinster, som äger rum i samband med statens premieobligationslån. Den nu berörda frågan har under de senaste åren vid ytterligare tillfällen, i anledning av därom väckta motioner, varit föremål för riksdagens behandling och i skrivelse den 10 april 1935, nr 155, har innevarande års riksdag anhållit om slutförande av den år 1920 begärda utredningen om statslotteri och om framläggande av det förslag till dylikt lotteri, vartill utredningen kunde giva anledning. Sedan i anledning av sistnämnda skrivelse inom handelsdepartementet vissa förberedande undersökningar verkställts, anser jag mig nu böra för Kungl. Maj:t anmäla frågan om tillkallande av särskilda sakkunniga för ärendets vidare utredning. Såsom ett viktigt skäl för den av riksdagen begärda utredningen har hänvisats till den kapitalflykt från landet, som i stor utsträckning ansetts äga rum genom spel på olika utländska lotterier och andra liknande företag. Riksdagen har också tidigare, i skrivelse den 30 april 1915, nr 77, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes utarbeta och för riksdagen framlägga förslag i syfte att stävja spelet på utländska lotterier. Vid den nu ifrågasatta utredningen torde därför böra undersökas huruvida och i vad mån angivna syfte kan tillgodoses genom inrät-

10 tände av ett statslotteri. Men därjämte bör utredningen även omfatta de möjligheter i övrigt, vilka stå till buds för att förhindra den omnämnda kapitalflykten. Vid övervägande av fördelar och olägenheter av att ersätta det nuvarande penninglotteriet med ett rent statslotteri bör särskild hänsyn även tagas till de konsekvenser, som en sådan anordning skulle medföra i avseende å sättet för disponerandet av de inflytande lotterimedlen. Jag förutsätter givetvis, att vid utredningen de vid det nuvarande penninglotteriet vunna erfarenheterna i möjligaste mån tillgodogöras. Den utredning jag således förordar torde lämpligen böra utföras av tre inom handelsdepartementet särskilt tillkallade sakkunniga. Då vid utredningen kan befinnas önskvärt för de sakkunniga att i något avseende anlita särskild sakkunskap, t. ex. matematisk sådan, bör möjlighet därtill kunna beredas de sakkunniga. Därjämte böra de sakkunniga erhålla det arbetsbiträde, som visar sig erforderligt.» Den 29 juni 1936 har härefter till sakkunniga från handelsdepartementet överlämnats en den 27 maj 1936 inkommen, till Kungl. Maj:t ställd skrift, däri Svenska Tidningsutgivareföreningens styrelse p å anförda skäl hemställt, a t t bestämmelser m å t t e utfärdas till klargörande av, vilka pristävlingar och lotterimässigt betonade tillkännagivanden, som finge, och vilka som icke finge av tidningar införas. Slutligen har sakkunnigas uppdrag även i så m å t t o utvidgats, a t t chefen för handelsdepartementet den 27 november 1936 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag uppdragit åt sakkunniga a t t verkställa utredning i den lagstiftningsfråga, som närmare angives i nedanstående, i ärendet gjorda statsrådsanförande. »Med skrivelse den 16 november 1936 har överståthållarämbetet i Stockholm till Konungen överlämnat en av tredje polisintendenten A. Zetterquist utarbetad promemoria angående lagligheten av vadhållning för allmänheten medelst s. k. tippning om eventuella fluktuationer å aktier noterade å Stockholms fondbörs samt för egen del anfört i huvudsak följande: Promemorian hade utarbetats i anledning av meddelande i pressen att i Stockholm bildats ett företag, benämnt A.-B. Börstips, med ändamål att för allmänheten anordna vadhållning av nyss angivet slag. Visserligen hade sedermera i en kommuniké till pressen uppgivits, att bolaget icke ämnade igångsätta denna sin verksamhet; ehuru vid sådant förhållande någon ämbetets åtgärd ej erfordrades med anledning av ifrågavarande företag, hade dock ämbetet, med hänsyn till möjligheten av uppkomsten av andra liknande företag samt då gällande lagstiftning ej syntes giva tillräckliga möjligheter att ingripa mot olämplig verksamhet av berörda art, ansett sig böra giva Kungl. Maj:t del av vad i ärendet förekommit. Av nyssnämnda promemoria framgår, att enligt Zetterquists uppfattning anordnande av vadhållning av det slag, varom här är fråga, ej är straffbart enligt gällande rätt, utan att ett tillägg till förordningen den 6 augusti 1881 angående förbud mot lotterier och andra dylika företag m. m. erfordras för kriminalisering av berörda förfarande. Då det synes mig önskvärt, att en komplettering av lagstiftningen i syfte att förhindra tillkomsten av företag av det slag, varom här är fråga, kommer till stånd och det synes mig lämpligt, att utredning av spörsmålet bedrives av de enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1935 av dåvarande chefen

11 för handelsdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning om statslotteri m. m., får jag hemställa, att Kungl. Maj:t ville bemyndiga chefen för handelsdepartementet att åt nämnda sakkunniga uppdraga att verkställa utredning samt avgiva förslag angående sådan ändring i gällande lagstiftning, att anordnande av s. k. tippning för allmänheten utan samband med tävlingar förbjudes.» Sakkunniga hava ansett sig till en början böra närmast inrikta sitt arbete på frågan om behovet och önskvärdheten av samt riktlinjerna för e t t av staten inrättat svenskt penninglotteri. Denna fråga har också befunnits kunna behandlas utan omedelbart samband med det komplex av övriga, i huvudsak legislativt betonade frågor, vilkas utredande, enligt vad ovan berörts, anförtrotts åt de sakkunniga. N u föreliggande betänkande omfattar sålunda först angivna spörsmål. Till sistnämnda frågor hava sakkunniga för avsikt att återkomma framdeles.

UTREDNING

Några begreppsbestämningar. Föreliggande betänkande sysslar med åtskilliga till lotteriväsendet hörande begrepp, vilkas innebörd torde t a r v a en närmare förklaring. Sakkunniga hava därför ansett sig här inledningsvis böra anföra några kortare begreppsbestämningar. D e t bör emellertid framhållas, a t t begreppsbestämningarna i detta sammanhang i huvudsak endast utgöra ett återgivande av vissa på ifrågavarande område rådande uppfattningar, sådana dessa kommit till uttryck inom lagstiftning, facklitteratur och praxis. Med angivande av definitioner hava sakkunniga sålunda icke för egen del velat taga ståndpunkt i hithörande frågor. Härtill torde vi få tillfälle återkomma vid den behandling av spörsmålet om revision av gällande lotterilagstiftning, som vi hava för avsikt a t t framdeles upptaga. Gällande svenska lotteriförordning av den 6 augusti 1881 — vilken i 1 § stadgar principiellt förbud mot anordnande av lotterier och försäljning av lottsedlar — innehåller icke någon bestämning av begreppet lotteri. Å andra sidan ger nämnda förordning en definition av vissa med lotterier jämnställda företag. I 2 § stadgas sålunda, a t t vad i 1 § i avseende å lotteri är stadgat, även skall gälla »annat företag, varigenom åt en eller flere av de däruti deltagande erbjudes i penningar eller penningars värde utfäst och efter lottning eller därmed jämförlig anordning utgående vinst till högre belopp än det, som erbjudes åt en var av deltagarne». I svensk juridisk litteratur hava däremot vissa försök gjorts a t t närmare precisera det egentliga lotteribegreppet. I sin »Kommentar till Strafflagen kapitel 17—18» (Uppsala 1922) har sålunda professor Nils Stiernberg på tal om lotterier anfört följande: »Ett lotteri förutsätter ett avtal, varigenom ett subjekt (anordnaren) i överensstämmelse med en på förhand uppgjord plan genom utfästelse inbjuder andra subjekt till förvärvande av en övervägande av slumpen (lottning eller annat därmed jämförligt förfarande) beroende ekonomisk vinstmöjlighet mot erläggande av bestämda ekonomiska motprestationer, åtminstone av alla dem som icke bliva vinnare, samt att enligt planen samtliga dessa vinstmöjligheter förutsättas förverkligade genom ett enda enhetligt ordnat förfarande».

13 Härjämte har professor Stiernberg beträffande i 2 § lotteriförordningen avsedda lotteriliknande företag (gissningstävlingar m. m.) i anslutning till, vad ovan återgivits, anfört: »Innebär avtalet icke någon ekonomisk förlustrisk för deltagarna, i ty att deras motprestationer göras mot erhållande av full ekonomisk valuta, bortsett från den av utfästelsen beroende vinstmöjligheten, är företaget enligt i vårt land härskande rättsuppfattning icke att anse såsom lotteri i egentlig mening, men är enligt 2 § i ovannämnda K. F. dock underkastat samma bestämmelser som detta». I såväl lotteriförordningen som gällande stämpelförordning talas dels om sådana lotterier, där vinsten utgöres av penningar, och dels om sådana, som avse utlottning av andra värdeföremål. I anslutning till ifrågavarande indelning och i överensstämmelse med gängse administrativ terminologi hava i föreliggande betänkande använts uttrycken penninglotteri och varulotteri. Med hänsyn till olikheter i planläggningen kunna lotterierna vidare indelas i nummerlotterier, enkla lotterier (jämte s. k. sweepstakes) samt klasslotterier, vilka begrepp samtliga kommit till användning i d e t t a betänkande. I ett nummerlotteri gäller det a t t inom en angiven nummerserie gissa p å vilket eller vilka nummer, som komma a t t uttagas vid en blivande dragningsförrättning. Spelinsatsens storlek brukar i hithörande lotterier inom vissa gränser få bestämmas av spelaren. D e n nedre gränsen är härvid i allmänhet fastställd till synnerligen låga belopp. Spelvinsten utgår med bestämda multipler av insatsen. I enkelt lotteri skola vinsternas antal och värden i förväg angivas i en vinstplan, som antingen är från början fixerad, vilket är det vanligaste, eller ock ställes i viss relation till antalet försålda lotter. D e sålunda fastställda vinsterna fördelas genom dragning bland samtliga de till lotteriet utställda, sålda och osålda lotterna eller ock, ehuru mera sällan, blott bland försålda lotter. Även lottpriset skall vara p å förhand bestämt. Varje lotteri utgör ett avslutat helt. M e d hänsyn till olika principer vid dragningen kunna de enkla lotterierna indelas i sedellotterier och tombolalotterier. I e t t sedellotteri erhåller lottköparen en öppen lottsedel, försedd med ett nummer, som får deltaga i en framdeles anordnad vinstdragning. Lottköparen får sålunda icke veta om hans lottnummer utfaller med vinst, förrän han erhållit kännedom om dragningsresultatet. I ett tomb olalotteri äro andelsbevisen (lotterna), vilka tillhandahållas allmänheten i hoprullat eller p å annat sätt slutet skick (oftast ur s. k. tombolahjul), från början indelade i vinstlotter och s. k. nitlotter. Varje lottköp, som ju omedelbart avgör om köparen erhåller vinst eller icke, k a n sålunda sägas utgöra ett led i dragningsförrättningen.

14 Även de under senare år i form av s. k. sweepstakes anordnade lotterierna torde kunna sägas falla inom de enkla lotteriernas ram. M e d undantag för några lägre vinster, vilkas vinnare omedelbart designeras genom dragningsförrättningen, låter man i sweepstakeslotterierna den egentliga dragningen endast avgöra, a t t vissa lottnummer överhuvudtaget skola utfalla med vinst. D e olika vinsternas fördelning å de sålunda utdragna numren bestämmes däremot först genom utfallet av någon för ändamålet särskilt utvald tävling (vanligen hästkapplöpning). Vart och ett av ifrågavarande nummer lottas nämligen å någon av de i en sådan tävling deltagande enheterna. Utmärkande för sweepstakes-lotteriet är även, a t t vinstplanens struktur och omfattning är i viss mån beroende av resultatet av lottförsäljningen samt a t t vinsterna endast få tillfalla försålda lottnummer. Med klasslotteri menas en kombination av enkla lotterier, vilket v a r t och ett betecknas såsom en »klass». Ifråga om de utmärkande dragen för denna t y p av lotterier anför professor Charlier i sin meromnämnda utredning i statslotterifrågan: »Vinsterna i de olika klasserna äro på förhand bestämda och äro av varandra oberoende, men prisen på en klasslott äro så till vida av varandra beroende att den, som deltar i en klass, även måste betala priset för alla föregående klasser, antingen så att han verkligen deltar i de föregående klassdragningarna eller annars erlägger även avgifterna för dessa (köplott). För att förmå spelaren att deltaga i alla dragningarna är lotteriet så ordnat att de största och de flesta vinsterna förekomma i sista klassen.» Med premieobligationslån förstås ett lån, där räntan, helt eller delvis,, ersatts med utlottning av vinster. Premieobligationslånet k a n på grund härav komma a t t förete mer eller mindre betydande likheter med lotteri. Särskilt i vissa av sina former kan denna t y p av lån, såsom längre fram i betänkandet skall angivas, uppenbarligen närma sig begreppet penninglotteri. Med hänsyn till sin övervägande karaktär av lån brukar dock premieobligationslånet i allmänhet icke rubriceras såsom lotteri i egentlig mening. Andra, lotteribegreppet tangerande företeelser äro totalisator spel och tippning. Båda utgöra former av »vad» och regleras i Sverige — vid sidan om lotteriförordningen — i första hand genom en särskild förordning den 7 juni 1934 angående vadhållning i samband med tävlingar. Totalisatorspel förekommer i Sverige såsom vadhållning vid hästtävlingar och t i p p ning i förbindelse med idrottstävlingar av andra slag. Med vad förstår professor Stiernberg i nyss anförda arbete ett från såväl »spel» i strängt teknisk mening som egentligt lotteri skilt avtal, vilket »övervägande framstår såsom ett uttryck för en strid mellan olika meningar eller uppfattningar hos deltagarna ifråga, angående vissa existenta eller i framtiden inträffande sakförhållanden».

15 Tippningen har emellertid, sådan den i praktiken utformats, kommit att förete så stora överensstämmelser med nummerlotterier och vissa lotteriliknande gissningstävlingar, att sakkunniga icke kunnat underlåta att i förevarande betänkande ägna denna företeelse en viss uppmärksamhet. Totalisatorspelet kan visserligen icke sägas förete samma likheter med lotteri som tippningen, men en kort redogörelse även rörande denna spelform har av sakkunniga ändock ansetts vara på sin plats i den i betänkandet intagna översikten över lotteri väsendets utveckling i Sverige. Med en lotts matematiska värde avses lottens teoretiska andel i lotteriets sammanlagda vinstsumma. Detta värde erhålles därför, om man dividerar vinstsumman med antalet i dragningen deltagande lotter. Såsom relativt vinstvärde, vilket vanligen uttryckes i procent, betecknas den sammanlagda vinstsummans värde i förhållande till sammanlagda värdet (priset) å de i dragningen deltagande lotterna, eller — vilket är samma sak — förhållandet mellan lottens matematiska värde och lottpriset. Begreppet vinstchans avser slutligen sannolikheten för att en lott överhuvudtaget skall erhålla vinst i en lotteridragning. Vinstchansen, som i föreliggande betänkande i regel uttryckes i procent, utgör alltså det tal, som uppkommer, om sammanlagda antalet vinster i en dragning divideras med sammanlagda antalet i dragningen deltagande lotter.

16 Behandlingen av lotterifrågor inom riksdagen och i offentliga utredningar under de senaste årtiondena. Frågan om statligt penninglotteri och om regleringen överhuvudtaget av inhemskt lotterispel har här i riket liksom i de flesta andra kulturländer under tidernas lopp vid upprepade tillfällen skjutits i förgrunden bland allmänhetens diskussionsämnen, och i flerfaldiga sammanhang h a v a de svenska statsmakterna fått sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande spörsmål och av olika anledningar föranletts a t t söka finna vägar för dess lösning. 1910 å r s sakkunni^utredning. E n utförlig redogörelse för det svenska lotteriväsendets utveckling och de skiftande uppfattningar i statslotterifrågan, som under äldre tider gjort sig gällande i Sverige, finnes intagen i det tryckta »Betänkande och förslag angående åtgärder till förhindrande av utländska lottsedlars spridande i riket och förändrad lagstiftning om lotterier», som den 16 februari 1910 avgavs av inom civildepartementet år 1908 tillkallade sakkunniga. Beträffande lotteriförhållandena i riket före sistnämnda tidpunkt tillåta vi oss därför hänvisa till den då verkställda utredningen och anse oss sålunda kunna begränsa nu förevarande redogörelse till a t t , förutom en kort sammanfattning av resultatet av 1910 års utredning, i huvudsak endast avse viktigare data efter avlämnandet av sagda utredning. 1908 års sakkunniga (redaktören Adolf Hallgren och numera bankosekreteraren Carl Törnebladh), vilka hade i uppdrag närmast a t t utreda frågan om lämpliga åtgärder till förhindrande av utländska lottsedlars spridande i riket, sökte till en början på olika sätt bilda sig en uppfattning om storleken av den penningförlust, som årligen drabbade Sverige genom spel å utländska lotterier. I sådant syfte hade de sakkunniga, bland annat, från postverket införskaffat uppgifter rörande sammanlagda värdena av postanvisningar och rekommenderade brev till utländska lotterier under v a r t och ett av åren 1901, 1904 och 1907, vilka värden visade sig uppgå till ungefärligen respektive 2K, 2lA och 3 miljoner kronor. Till ledning vid uppskattningen av förlustens storlek ägde de sakkunniga därjämte tillgång till yttranden från vissa länsstyrelser m. fl. P å grundval av sålunda föreliggande material och vissa verkställda beräkningar kommo de till den slutsatsen, a t t storleken av ifrågavarande penningförlust för det dåvarande i årligt medeltal sannolikt icke understeg 9 å 10 miljoner kronor.

17 De åtgärder, som av 1908 års sakkunniga föreslogos till hindrande av kapitalflykten till utländska lotterier, voro framförallt inriktade på olika ändringar i gällande författningsbestämmelser rörande lotterier. I lotteriförordningen föreslogs sålunda bland annat intagande av förbud mot offentliggörande av utländska dragningslistor och lotteriplaner och i samband härmed tänktes tryckfrihetsförordningen kompletterad med motsvarande stadgande. Härjämte föreslogs, att i allmänna poststadgan skulle införas föreskrifter i syfte att under vissa förutsättningar möjliggöra öppnande av brev, som kunde misstänkas innehålla utländska lotteriförsändelser. I frågan om inhemskt penninglotteri föreslogo 1908 års sakkunniga, att i lotteriförordningen uttryckligen skulle förutsättas, att Kungl. Maj:t ägde rätt att »till befordrande av ändamål, som prövas vara av större allmänt gagn», bevilja tillstånd till anordnande av (enkla) lotterier om penningar. Däremot avstyrkte de sakkunniga tanken på inrättandet av ett permanent statligt lotteri, vilket — för att kunna konkurrera med de i Sverige då huvudsakligast opererande utländska lotterierna, de danska och tyska klasslotterierna — vid tidpunkten för de sakkunnigas utredning närmast ifrågasattes såsom klasslotteri. De sakkunnigas invändningar mot ett statslotteri grundade sig i första hand på allmänna etiska betänkligheter mot en fast lotteriinrättning, och särskilt en sådan i klasslotteriets form. Att märka är i detta sammanhang, att vid tiden för 1910 års utredning någon med nuvarande svenska penninglotterier jämförbar fast lotteriinstitution icke fanns i Sverige, utan penninglotterier hade då endast beviljats för några få speciella ändamål och med ett fåtal dragningar om året (ettvart av åren 1904—1908 4 dragningar, 1909 och 1910 5 dragningar per år). De av 1908 års sakkunniga avgivna förslagen underkastades inom civildepartementet ytterligare utredning och överväganden. Bland annat avgåvos, på grund av remisser, utlåtanden i ämnet den 31 december 1910 av kommerskollegium, som införskaffat yttranden från samtliga länsstyrelser m. fl., samt den 22 oktober 1912 av generalpoststyrelsen. 1910 års betänkande, mot vilket erinringar ur olika synpunkter framställdes av däröver hörda myndigheter, har efter tiden för dess utremitterande icke föranlett någon vidare åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. I vad de sakkunnigas förslag avsågo ändringar i tryckfrihetsförordningen blevo de föremål för viss ytterligare bearbetning av särskilda sakkunniga för revision av tryckfrihetsförordningen. Icke heller sistnämnda sakkunnigas den 20 december 1912 avgivna förslag i ämnet har emellertid lett till någon positiv åtgärd. Formellt oberoende av 1910 års utredning, ehuru möjligen under inflytande av den därpå följande diskussionen, infördes genom Kungl. Maj:ts brev den 29 juni 1917 i allmänna poststadgan sedan dess gällande förbud mot postbefordran av försändelse, å vilkens yttre finnes meddelande rörande inköp och försäljning av lotter i utländskt och olovligt inhemskt lotteri. Dessför2

18 innan hade förbud mot postbefordran gällt endast brevkort eller korsband med meddelande om försäljning av illegala lottsedlar. Riksdagen, 1910—1920. Sedan inom riksdagen motioner om inrättande av statslotteri som skyddsåtgärd mot utländska lotterier under v a r t och ett av åren 1910—1913 antingen avslagits av vederbörande kammare eller fått förfalla på grund av kamrarnas divergerande beslut, anhöll 1915 års riksdag i skrivelse den 30 april (nr 77) — med avböjande av motionsledes väckta förslag om statslotteri och under förordande av sådana åtgärder, som ifrågasatts av 1908 års sakkunniga — a t t Kungl. Maj:t ville utarbeta och för riksdagen framlägga förslag i syfte a t t stäv ja spelet p å utländska lotterier. Denna riksdagens framställning, vilken omförmäles i de ovan återgivna direktiven för nuvarande sakkunniga, hade under tiden före sakkunnigas tillkallande icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Vid 1916 års riksdag segrade emellertid statslotteritanken i båda k a m r a r n a och i skrivelse den 5 maj 1916 (nr 100) anhöll riksdagen, a t t Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande inrättande av ett statsobligationslotteri eller någon annan form av ett under statens kontroll ställt penninglotteri samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning. Sedan denna riksdagsskrivelse av Kungl. Maj:t den 10 oktober 1919 förklarats icke skola föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd, beslöt 1920 års riksdag med anledning av väckta motioner ånyo anhålla om utredning i frågan om statslotteri. Ur motiveringen till ifrågavarande riksdagsskrivelse torde här följande förtjäna a t t återgivas: »Inrättandet av ett statens penninglotteri behöver ej innebära ett stegrat lotterispel, utan fastmera en välbehövlig reglering av spelet inom landet och en motvikt mot spel på utländska lotterier samt därmed en minskning av den penningström, som nu rinner ur landet genom sistberörda lotterispel. Om ett statens penninglotteri inrättades, så borde enligt riksdagens mening vinsten användas, förutom naturligen såsom fyllnad i statsverkets inkomstkällor, till främjandet av sådana ändamål, vartill nu erhållas lotterirättigheter, och som avse konstnärliga, vetenskapliga eller andra samhällsgagnande syften, som ej förut åtnjuta statsunderstöd, men som det är ett samhällsintresse att stödja.» Professor Charliers utredning. Med anledning av sistberörda framställning från 1920 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 25 september 1920 chefen för handelsdepartementet, till vilket departement lotteriärendena efter departementets upprättande samma år överflyttats, a t t tillkalla sakkunniga för verkställande av den begärda utredningen. Med stöd härav erhöll professorn i astronomi vid Lunds universitet C. V. L. Charlier samma dag i uppdrag a t t »såsom sakkunnig till en början verkställa undersökning angående förekomsten i främmande länder av statliga penninglotterier, dessas organisation och omfattning samt de erfarenheter, som vunnits beträffande desamma, ävensom utarbeta plan för utrednings-

19 arbetets fortsatta bedrivande». Till Charlier överlämnades sedermera för a t t tagas i övervägande vid uppdragets fullgörande även vissa handlingar rörande införandet av totalisator vid kapplöpningar. Sedan Charlier på grund av uppdraget, bland annat genom resor i ett flertal länder, sökt förskaffa sig ingående kännedom om lotteriförhållandena i utlandet, avlämnade han med skrivelse den 10 mars 1922 en tryckt »Utredning angående inrättandet av ett svenskt statslotteri». Större delen av denna utredning upptager tämligen utförliga redogörelser, ur huvudsakligen historiska, matematiska och ekonomiska synpunkter, för penninglotterier i olika stater, vilka uppdelas i grupper efter de där förekommande lotteriernas formella art, (klasslotterier, enkla lotterier, nummerlotterier, pemieobligationslotterier, totalisatorlotterier, länder u t a n statslotteri). För Sveriges vidkommande lämnas en ganska uttömmande redogörelse för intill 1922 beviljade penninglotterier. I ett kortfattat slutkapitel framlägger Charlier vissa synpunkter och förslag i statslotterifrågan, vilka utmynna i följande utkast: »Förslag till statslotteri. 1) Lotteriet består av 12 enkla lotteridragningar om året, som äga rum under var och en av årets 12 mån. (ex. den 15:e i varje månad). 2) Till varje enkelt lotteri säljas högst 400 000 lotter till ett pris av 10 kronor per lott. Kungl. Maj:t kan varje år bestämma om någon del av dessa lotter må försäljas såsom halvlotter till ett pris av 5 kronor per halvlott. 3) Vinstsumman i lotteriet uppgår till 65 procent av insatsernas summa. 4) Vinsternas storlek och fördelning anges varje år av Kungl. Maj:t efter förslag av lotteridirektionen. 5) Av summan av insatserna i varje lotteri går 9 procent till statsbudgeten såsom stämpelskatt, 6 procent till lotteriets omkostnader och 20 procent till sådana kulturella ändamål, som endast med svårighet kunna tillgodoses på annat sätt. Fördelningen av denna behållning av lotteriet, ävensom av preskriberade lotterivinster sker varje år genom Kungl. Maj:t efter förutgjorda ansökningar. 6) Lotteri vinsterna äro skattefria.» Vid sidan av detta statslotteri föreslår Charlier införande av totalisatorspel enligt vissa angivna grunder. Riksdagen, 1921—1935. D å något resultat av den 1920 igångsatta utredningen under de närmast därpå följande åren icke kom a t t framläggas för riksdagen, höjdes snart åter röster inom riksdagen till förmån för ett snabbare realiserande av tanken på ett svenskt statslotteri. Vid 1923 års riksdag framställdes sålunda en interpellation rörande lotteriutredningens fortskridande, vilken interpellation besvarades huvudsakligen med en hänvisning till det av professor Charlier avgivna betänkandet. Vid 1931 års riksdag väcktes ånyo en motion angående inrättande av statligt penninglotteri. Motionen, som bifölls av andra kammaren, avslogs emellertid av första kammaren och fick sålunda förfalla. Samma öde rönte liknande mo-

20 tioner vid 1933 och 1934 års riksdagar. 1935 blev emellertid frågan om inrättande av ett statslotteri, sedan inom andra kammaren en motion väckts i ämnet (nr 393), även inom första k a m m a r e n föremål för en mera välvillig behandling. Efter livliga debatter beslöto nämligen nämnda år båda kamrarna, a t t riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle anhålla om slutförande av den år 1920 begärda utredningen om statslotteri och om framläggande av det förslag till dylikt lotteri, vartill utredningen kunde giva anledning. E n riksdagsskrivelse i ämnet — vilken enligt vad av direktiven för nuvarande sakkunniga framgår, slutligen ledde till sakkunnigas tillkallande — avläts den 10 april 1935 (nr 155). A t t m ä r k a är i detta sammanhang, a t t första kammarens vederbörande utskott år 1935, i likhet med vad fallet varit under närmast föregående år, ställt sig avvisande till tanken på statslotteri (första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3). Som motiv för sitt avstyrkande hade utskottet bland annat anfört, a t t åtgärder till ökande av de svenska penninglotteriernas konkurrenskraft mot utländska lotterier även kunde vidtagas inom den nuvarande halvstatliga organisationens r a m och således u t a n a t t ett lotteri, som även formellt bleve statligt, inrättades. Å andra sidan hade vid 1935 års riksdag motsvarande utskott inom andra kammaren (andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 3) tillstyrkt motionen i förevarande fråga p å nedanstående, i utskottsutlåtandet angivna grunder: »Vid 1934 års riksdag väcktes inom andra kammaren motion (nr 484 av herrar Wallén och Nyblom) i frågan. Andra kammarens femte tillfälliga utskott avstyrkte då motionen i utlåtande nr 2 (efter lottning), men i reservation till utlåtandet anfördes i huvudsak följande: Även om det kunde ifrågasättas, huruvida en omändring av nuvarande halvofficiella penninglotteri genom förstatligande skulle bli billigare i drift eller giva staten ökade inkomster, och utan att vilja avhända Kungl. Maj:t möjlighet att efter prövning i varje särskilt fall kunna tillgodose behjärtansvärda behov av ideell, kulturell eller annan samhällsnyttig art, finge erkännas att med enbart hittills vidtagna åtgärder på lotteriväsendets område allt ej vore välbeställt eller slutgiltigt ordnat. Alltjämt förefunnes missförhållanden, som det gällde finna framkomliga vägar för att undanröja. Kapitalflykten från landet genom spel på utländska lotterier, de summor, som årligen offras på olika slag av lotterier, syntes motivera en utredning om lotteriväsendets ordnande efter för våra nuvarande förhållanden mera lämpade grunder. Härvid torde såväl restriktiva åtgärder som även omläggning av nuvarande lotteri verksamhet samt behovet av en bättre anpassad lotterilagstiftning böra komma under omprövning, ävensom i vad mån riksdagen borde hava inflytande beträffande lotterimedlens användning. Andra kammaren biföll reservationen, under det att första kammaren intog annan ståndpunkt, varigenom förslaget om riksdagsskrivelse förföll. Utskottet kan i huvudsak ansluta sig till de synpunkter, som lågo till grund för andra kammarens år 1934 fattade beslut, för ett återupptagande av den år 1920 anbefallda utredningen.

21 Dessutom vill utskottet i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att en såvitt möjligt enhetlig budgetbehandling förekommer i fråga om de ändamål, som med lotterimedel främjas och som kunna anses vara förtjänta av bidrag från det allmännas sida. Vid utformningen av plan för ett eventuellt statligt lotteriföretag böra undersökas alla utvägar för att giva detsamma så stor smidighet och konkurrenskraft att det med framgång kan upptaga tävlan med motsvarande utländska företag, på vilka svenska lottköpare lägga ned avsevärda penningbelopp. Vidare anser utskottet önskvärt, att en undersökning jämväl göres beträffande de övriga möjligheter, vilka kunna stå till buds för hindrande av den nu pågående kapitalflykten ur landet till följd av spel på utländska lotteri- eller tippningsföretag.» De skäl, som sålunda anförts i utskottsutlåtandet, blevo också i allt väsentligt av statslotteritankens anhängare åberopade vid de därpå följande debatterna i riksdagens kamrar. Anmärkningsvärt är för övrigt, a t t i riksdagsdebatterna rörande statslotteri under de senaste åren, på grund av den faktiska utveckling de svenska penninglotterierna, p å sätt nedan skall angivas, med tiden kommit a t t undergå, frågan om statslotteriets skyddsverkan mot utlandet icke i lika hög grad som förr skjutits i förgrunden, utan diskussionen fastmer kommit a t t omfatta spörsmålen om de ur konstitutionell och administrativ synpunkt lämpligaste formerna för fortsatt bedrivande av penninglotterirörelse i Sverige och i synnerhet de konsekvenser, som ett mera fullständigt förstatligande av penninglotterierna skulle komma a t t medföra med avseende å dispositionen av lotteriernas behållning. Icke heller hava de etiska betänkligheterna mot statslotteri i dessa debatter gjort sig gällande med samma styrka som tidigare varit fallet. Lotteriförhållandena i riket hava under de senaste åren även ur olika speciella synpunkter blivit föremål för riksdagens behandling. Med anledning av en framställning av riksdagens revisorer anhöll sålunda 1930 års riksdag i skrivelse den 2 maj (nr 175, p u n k t 11), a t t Kungl. Maj:t m å t t e årligen lämna riksdagen redogörelse för de bidrag av lotterimedel, som av Kungl. Maj:t lämnades till olika ändamål, en anhållan som på så sätt efterkommits, a t t den begärda redogörelsen sedermera varje år avlämnats såsom bilaga till berättelsen om vad sig i rikets styrelse tilldragit. Vid 1932 års riksdag avslogos motioner dels angående understöd av lotterimedel åt mindre bemedlade bland jordbruksbefolkningen och dels om utredning angående ändrade former för beredningen av ärenden rörande bidrag av lotterimedel. År 1933 avslogos en motion rörande förbud mot reklam för utländska lotterier genom offentliggörande av dragningslistor i svenska tidningar ävensom motioner om vidgad användning av lotterimedel till understöd å t kulturella strävanden på landsbygden, varjämte även vissa frågor om be-

22 gränsad tilldelning av lotterimedel till t eater ändamål kommo under riksdagens behandling. År 1934 väcktes inom andra kammaren en interpellation i anledning av inom landet bedriven propaganda för och försäljningav lotter i utländska lotteriföretag. Svar å interpellationen avgavs den 8 juni 1934, däri chefen för handelsdepartementet, statsrådet E k m a n , bland annat ställde i utsikt en förnyad prövning av frågan om vidtagande av lämpliga ändringar i lotteriförordningen och tryckfrihetsförordningen ävensom vissa åtgärder i syfte a t t vägra utländska lotterikommissionärer r ä t t till svenskt postgirokonto. Även vid nyssnämnda års riksdag behandlades därjämte frågan om teatrarnas bidrag av lotterimedel. Slutligen har vid 1935 års riksdag andra kammaren avslagit en motion angående användning av överskott på förefintliga penninglotterier till understöd åt behövande änkor och barn. Handelsdepartementet, 1922—1935. Inom handelsdepartementet har statslotterifrågan som sådan under åren närmast efter avlämnandet av professor Charliers betänkande varit föremål för vissa ytterligare utredningar och överväganden. I sådant hänseende märkes särskilt en år 1923 av dåvarande förste kanslisekreteraren P . G. H u l t m a n enligt uppdrag verkställd undersökning i ämnet, vilkens resultat finnes sammanfattat i en i december n ä m n d a år avgiven utförlig »V. P . M . rörande statslotterifrågan». I denna uppskattas nettoförlusten för landet genom svenskt deltagande i utländska lotterier, med hänsyn till bortfallandet av spelet å centraleuropeiska lotterier m. fl. omständigheter, till allenast 5 ^ miljoner kronor årligen (mot 9 å 10 miljoner enligt 1910 års sakkunnigutredning — m a n räknade då ännu icke med någon konkurrens från norsk sida). Under hänvisning härtill och med konstaterande av, a t t de inhemska möjligheterna till lotterispel och dylikt under årens lopp avsevärt ökats, finner H u l t m a n frågan om införande av statslotteri i Sverige för det dåvarande sakna aktualitet. Därest emellertid sådant lotteri i en framtid skulle komma till stånd, anser H u l t m a n detta, med tanke på de då praktiskt taget enda utländska konkurrenterna på svenska lotterimarknaden, de danska klasslotterierna, närmast böra inrättas i klasslotteriets form. Under 1920- och 1930-talen hava inom handelsdepartementet därjämte på förekomna anledningar utförts olika, statslotteritanken icke omedelbart berörande, undersökningar i mer eller mindre betydande speciella lotterifrågor. I början av denna period verkställdes sålunda en omfattande utredning rörande varulotterier, vilken hade till följd, bland annat, införandet i lotteriförordningen, genom kungörelse den 14 december 1923, av en övre värdegräns — högst 3 000 kronors omslutning — för lotterier, som kunna beviljas av länsstyrelse. Vidare ledde vissa fleråriga undersökningar och överväganden till utfärdandet av förordningarna den 22 juni 1928 och den

21 maj 1931, innefattande vissa tillägg till lotteriförordningen, varigenom förbud i princip stadgades mot yrkesmässigt avyttrande av andelar, vinsträttigheter och vinstandelar i premieobligationer, lottsedlar och dylika bevis ävensom mot yrkesmässig avbetalningshandel med handlingar av ifrågavarande art. Till behandlingen av totalisator- och tippningsfrågorna inom riksdagen och vederbörande statsdepartement vilja sakkunniga återkomma i ett senare sammanhang.

24 Lotteriväsendets utveckling i Sverige under de senaste årtiondena. Penninglotterierna 1897-1937. Såsom härovan redan vid ett par tillfällen i korthet berörts och, för tiden intill år 1923, utförligare relaterats i professor Charliers utredning, hava de av Kungl. Maj:t koncessionerade penninglotterierna under årens lopp undergått en anmärkningsvärd utveckling. F r å n a t t till en början årligen hava utgjort endast ett fåtal fristående lotteriföretag, anordnade av och till förmån för speciella institutioner (kungl. dramatiska teaterns aktiebolag, Sveriges centralförening för idrottens främjande, kungl. teaterns aktiebolag o. s. v.) hava dessa lotterier småningom övergått till a t t bilda serier av månatligen återkommande, likartat inrättade, statskontrollerade företag, vilkas behållning, u t a n a t t lotterierna knutits till särskilda koncessionsinnehavare, av Kungl. Maj:t såsom »lotterimedel» i förväg utdelats till olika sökande, ofta ett flertal för varje dragning, eller ock reserverats för rent budgetära ändamål. Omslutning. De svenska penninglotteriernas utveckling från deras första framträdande i större skala belyses av nedanstående tablå: Antal dragningar per år

Ä r

1897 1898 1899—1901 1902

3 1 2

i

\

1 3 4 5 6 5 6

1903 1904-1908 1909—1913 1914 1915 1916 1917

{

1918 1919

l

3 6 8

{

;

Antal lotter per dragning

Lottpris kr.

Omslutning per år kr.

100 000 90 000 90 000 90 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 150 000 150 000 150 000 200 000

10 10 10

3 000 000 900 000 1 800 000

2 800 000

10 10 10 10 10 10 10 11 11 11

3 000 000 4 000 000 5 000 000 6 000000 5 000 000 6 000 000

\ /

11 11

\ /

6 300 000 9 900 000 13 200 000

\ /

15 400 000

25 Ä r

1921 1922 1923—1925 1926

Antal lotter per dragning

Lottpris kr.

Omslutning per år kr.

9 10 11 12

150 000 150 000 150 000 150 000 150 000 200 000 200 000 200 000 200 000 250 000 250 000 250 000 280 000 280 000

11 11 11 11

14 850 000 16 500 000 18 150 000 19 800 000

1 l

1927 1928—1930

l l

1932—1935 1936 1937 (beviljade)

Antal dragningar per år

. . . .

X

!

12 : 12

11 11

12 1212 12 12 12 12 12

] j

24 100 000 28 800 000

^ /

30 600 000

v j

37 440 000

36 000 000

40 320 000

O r g a n i s a t i o n . D e tidigare penninglotterierna kunde, enligt vad förut berörts, betraktas såsom koncessioner för särskilda institutioners räkning. Beträffande administrationen av de allra äldsta av dessa lotteriföretag blev i vederbörande tillståndsbeslut i huvudsak endast föreskrivet, a t t lottförsälj ningen skulle ombesörjas av koncessionsinnehavaren »genom utsedda delegerade». Senare, från och med 1914, stadgades a t t lottförsäljningen skulle ombesörjas av särskilda av koncessionsinnehavaren utsedda kommitterade eller av kommissionärer, som antagits av dessa kommitterade. Under 1920-talet hava, i samband med a t t lotterierna underkastats en mera ingående administrativ reglering och kontroll, genom successiva ändringar i tillståndsresolutionernas lydelse införts bestämmelser av innehåll, a t t lotteriförvaltningen skall ombesörjas av kommitterade, som utsetts av chefen för handelsdepartementet efter förslag av tillståndsinnehavare (eller mottagare av lotterimedel), samt a t t kommitterade skola utse en föreståndare för handhavande av den närmare skötseln av lotteriföretaget, vilken föreståndare, enligt vad slutligen föreskrivits, ävenledes skall godkännas av samme departementschef. Emellertid har den löpande lotteriförvaltningen (ombesörjande av tryckning av lottsedlar, lottförsäljning, dragning, vinstutlämning m. m.) för samtliga penninglotterier alltsedan 1897 års lotteri, oavsett de varierande bestämmelserna i tillståndsbesluten, anfört r o t t s en och samme föreståndare, vilken år 1936 efterträddes av sin son. Av den sålunda utsedde föreståndaren har en särskild lotteriexpedition inrättats. Kontrollen över lotteriernas föreskriftsenliga utförande handhades enligt Kungl. Maj:ts tillståndsbrev ursprungligen av överståthållarämbetet och

26 av ämbetet förordnade kontrollanter. Sedan början av 1920-talet utövades kontrollen under en följd av år av två på handelsdepartementets föredragning av Kungl. M a j : t utsedda kontrollanter. F r å n slutet av 1920-talet hava dessa kontrollanter enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande utsetts av chefen för handelsdepartementet. Vid dragningarna i lotterierna var därj ä m t e intill början av år 1925 notarius publicus närvarande. O m k o s t n a d e r . Lotteriföretagens omkostnader hava i de olika lotteritillstånden beräknats till ganska varierande maximibelopp per dragning, exempelvis: 1915 högst 50 000 kronor, för ett antal lotterier omkring 1920 högst 75 000 kronor, åren 1925—1926 högst 70 000 kronor, åren 1927 och 1928 högst 46 000 kronor, från och med år 1929 intill utvidgningen i oktober 1931 högst 38 000 kronor, därefter till och med första halvåret 1936 högst 45 000 kronor, juli och augusti 1936 högst 42 000 kronor samt från och med september sistnämnda år högst 46 000 kronor. Den år 1927 verkställda avsevärda nedsättningen av kostnaderna per dragning var närmast en följd av den åren dessförinnan successivt genomförda ökningen a v antalet årliga dragningar. I samband därmed tillerkändes emellertid föreståndaren, på sätt nedan skall beröras, definitivt inkomsten av lotteriernas dragningslistor. Till en början erhöll föreståndaren enligt avtal en fast avlöning (i ett antal lotterier 4 000 kronor) per dragning och var icke förpliktad a t t ansvara för eventuellt överskridande av kostnadsramen i övrigt. F r å n och med ett lotteri år 1917 har föreståndaren i avtalen med vederbörande kommitterade i regel fått påtaga sig ansvaret för a t t totalkostnaden icke komme a t t överstiga visst i avtalet angivet belopp. D e t t a avtalade belopp var, innan förutberörda, av Kungl. Maj:t föreskrivna maximibelopp för lotteriomkostnaderna år 1927 nedsattes på sätt ovan angivits, ofta något lägre än maximibeloppet (exempelvis 64 000 kronor, när maximibeloppet utgjorde 70 000 kronor). Från och med nedsättningen år 1927 har det avtalade beloppet alltid varit lika med maximibeloppet. I stället har föreståndaren såsom ersättning fått behålla de belopp, varmed de verkliga kostnaderna kunn a t k o m m a a t t understiga det avtalade kostnadsbeloppet. I de beräkningar, som legat till grund för avtalen, har denna ersättning intill totalkostnadernas nedsättning år 1927 upptagits till 4 000 kronor per dragning; sedermera till lägre belopp. Dragningslistor. Dragningslistor till lotterierna hava av föreståndaren utgivits i varierande upplagor. Till en början motsvarade upplagans storlek, enligt uppgift, högst omkring två tredjedelar av antalet lottsedlar, och den har sedermera stigit något snabbare än ökningen av lottantalet, så att upplagans omfattning under senare år kommit att uppgå till ungefär tre fjärdedelar av nämnda antal. Priset å dragningslistorna utgjorde per styck intill år 1917 5 öre, åren

27 1917 och 1918 15 öre, därefter intill april 1924 20 öre och utgör sedan dess 10 öre. Bruttoinkomsten av dragningslistorna torde sålunda ver dragning kunna uppskattas till ungefärligen: år 1915 3 000 kronor, år 1917 9 800 kronor, år 1923 20 000 kronor, år 1928 14 000 kronor och år 1935 18 500 kronor. Tryckningskostnaden för listorna uppgavs i början av år 1927 till 4 000 kronor per dragning och synes sedermera, intill den senaste utvidgningen av lotterierna, i någon mån hava nedgått. En större del av listorna har distribuerats genom återförsäljare, vilka härför fått uppbära en provision, som under senare år i regel uppgått till 3 öre per exemplar. Utgivandet av dragningslista har från början bedrivits av föreståndaren såsom en från lotteriföretaget i övrigt helt fristående affär. Under ett par kortare perioder hava emellertid inkomsterna härav tillfallit lotteriernas koncessionsinnehavare. Sålunda försöktes under förra hälften av år 1927 ett system, enligt vilket tryckningskostnaden för dragningslistorna inberäknades i det åt föreståndaren anslagna totala kostnadsbeloppet, under det att inkomsterna av listornas försäljning uppbars av koncessionsinnehavaren. Från exempelvis lotteriet med dragning i mars 1927 med omslutning av 150 000 lotter utkvitterade koncessionsinnehavarna såsom dylik inkomst ett belopp av kronor 7 636: 18. Redan under senare hälften av nämnda år övergavs emellertid detta system, såtillvida som det då — i samband med minskningen av lotteriernas kostnadsram — mellan föreståndaren och vederbörande kommitterade avtalades, att föreståndaren för egen del finge uppbära ifrågavarande inkomster. Sådant avtal har sedan dess regelbundet avslutats beträffande samtliga lotterier. Lottför sälj ning*. Distributionen av lottsedlar har till större delen omhänderhafts av särskilda av föreståndaren antagna kommissionärer. Under en lång följd av år erhöllo dessa en försäljningsprovision av 20 öre för lottsedel. I samband med ovan antydda sänkning av lotteriernas totalkostnader år 1927 blev denna provision av föreståndaren nedsatt till 10 öre. I samtliga lotterier utom lotteriet med dragning i juli 1933, där ett tusental lotter förblevo osålda, hava alla lottsedlarna försålts. E n inom lotteriexpeditionen uppgjord statistik utvisar, a t t tiden för utförsäljningen av lotterna till en dragning under avsevärda perioder utgjort endast någon dag eller ett fåtal dagar. Längre försäljningstider hava i allmänhet förekommit endast under månaderna närmast efter utvidgningar av lotteriernas omslutning eller under tider av allmän ekonomisk depression. Stämpelavgift. D e n i förestående tablå angivna, år 1917 genomförda förhöjningen av lottpriset till 11 kronor betingades av ett då genom förordning den 19 juni infört tillägg till stämpelförordningen, enligt vilket lottsedel i av Kungl. Maj:t beviljat penninglotteri skulle beläggas med en stämpelavgift av 10 öre för varje hel krona av lottsedelns valör (infört under stämpelförordningens kapitel »Om stämpel till enskilda handlingar»). Höjningen 1927 till 12 kronor orsakades av att stämpelavgiften ifråga genom förordning den 20 maj 1927 bestämdes till 20 öre per hel krona.

28 Vinster. Det relativa vinst värdet i penninglotterierna, vilket ursprungligen utgjorde 70 procent, sänktes år 1917 på grund av stämpelskattens införande till 63.636 procent. I samband med stämpelavgiftens fördubbling år 1927 höjdes emellertid vinst värdet, genom omläggning av lotteriplanerna, till 63.75 procent. Efter ökningen av lotteriernas omslutning år 1931 utgjorde vinstvärdet 63.833 procent och från och med den år 1936 genomförda ökningen har det uppgått till 63.839 procent. Högsta vinsten i lotterierna utgjorde ursprungligen 50 000 kronor men höjdes i samband med ökningen av lotteriernas omslutning år 1927 till 100 000 kronor. Lägsta vinst utgjorde under en lång följd av år 20 kronor och höjdes år 1927 till 25 kronor. Värdet av näst lägsta vinst har alltsedan början av 1900-talet varit 50 kronor. Antalet vinster i förhållande till lottantalet (vinstchansen) utgjorde i procent: 1902—1918 10.1; 1918—juni 1927 (med undantag för en dragning) 8.3; juli 1927—augusti 1936 8 samt från och med september 1936 9.3. Lägsta vinsternas sammanlagda antal i förhållande till totala vinstantalet utgjorde under samma perioder i procent respektive: 54.6; 40.2; 43.6; 39.9 och 45.9. Statens inkomster. Genom införandet år 1917 av stämpelskatt å lottsedlar hava, såsom av uppgifterna i efterföljande tablå kan utläsas, avsevärda belopp av penninglotteriernas intäkter tillförts statskassan. En annan betydande inkomstpost från lotterierna har statsbudgeten tillförsäkrats genom den senare införda särskilda skatten å lotterivinster. Enligt förordning den 28 september 1928 har nämligen stadgats, att anordnare av penninglotteri skall till statsverket inleverera ett skattebelopp motsvarande tio procent av beloppet å samtliga vinster över 25 kronor, som utfallit på avyttrade lotter i vederbörande lotteridragning. I stället hava vinnarna befriats från såväl inkomstskatt som kommunalskatt för i penninglotterierna erhållna vinster. Slutligen hava, som ovan berörts, vissa poster av lotteriernas behållning av Kungl. Maj:t direkt avsatts för budgetära ändamål. På detta sätt har från lotterierna till statsverket inlevererats år 1933 1 000 000 kronor, ettvart av åren 1934 och 1935 2 000 000 kronor och skall för år 1936 inbetalas sammanlagt 1 500 000 kronor. Det första beslutet om direkt inleverering av lotteribehållning till statsverket hade närmast föranletts av vissa av organisationsnämnden och den s. k. granskningsnämnden åren 1931 och 1932 gjorda uttalanden, enligt vilka en avsevärd del av de i riksstaten upptagna anslagen syntes vara av den art, att de lämpligast borde tillgodoses med lotterimedel. Intäkternas fördelning. Huru penninglotteriernas intäkter under ett antal olika år fördelats å inkomst- och utgiftsposter, framgår av följande, av de sakkunniga uppgjorda sammanställning.

29 Fördelning av inkomster och utgifter i penninglotterierna under några olika år. Inkomster (kr.)

1913 1921 1923 1929 1934

Lottförsäljning (Brutto)

Upplupna räntor

Försäljning av dragningslistor (Brutto; uppskattningsvis)

Summa (uppskattningsvis)

5 000 000 14 850 000 18150 000 28 800 000 36 000 000

c:a 88 875 c:a 155 333 c:a 175 000 193 090 101 309

36 000 180 000 220 000 168 000 222 000

5 124 875 15185 333 18 545 000 29 161 090 36 323 309

Utgifter (kr.) Utlösta vinster (Netto)

1913 1921 1923 1929 1934

. . . . . . . . . .

3 441 650 9 243 810 11296130 16 453 025 20 548 045

Vinstskatt

1 601 450 2 022 680

Stämpelavgift

1 350 000 1 650 000 4 800 000 6 000 000

Omkostnader (Brutto; uppskattningsvis)

Kulturella m. fl. ändamål

250 000 765 000 935 000 624 400 762 000

c:a 1 433 225 c:a 3 826 523 c:a 4 663 870 5 682 215 4 990 584

Budgeten

2 000 000

Inkomsterna av dragningslistor och omkostnaderna hava härovan endast kunnat angivas uppskattningsvis, då sakkunniga icke haft tillgång till vederbörande lotteriers fullständiga bokföring. Lotterimedlens användning. Penninglotteriernas egentliga behållning (d. v. s. vad som återstått, sedan vinster, omkostnader, stämpelskatt och annan inleverering till statsverket frånräknats = lotterimedlen) har under årens lopp till högst betydande belopp utgått som bidrag till allmännyttiga ändamål. Fullständiga förteckningar Över sådana av Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för handelsdepartementet beviljade bidrag finnas intagna beträffande tiden t. o. m. år 1922 i professor Charliers utredning samt i vad avser åren 1921—1935 i de redogörelser rörande bidrag av lotterimedel, som med början år 1931 (då för tioårsperioden 1921—1930) varje år bifogats berättelsen till riksdagen om vad sig i riket tilldragit. Sakkunniga hava även för egen del uppgjort sammanställningar över utdelningen av lotterimedel under en följd av år. Med anledning av i riksdagen såväl i särskilda motioner som vid debatterna i statslotterifrågan framställda anmärkningar av innehåll att landsorten, särskilt den egent-

liga landsbygden, icke i tillräcklig utsträckning tillgodosetts vid de utdelningar, som ägt rum, hava sakkunniga försökt att i en särskild tablå över samtliga under tioårsperioden 1926—1935 beviljade bidrag av lotterimedel genomföra en indelning av dessa bidrag med hänsyn till om de kommit någon bestämd, begränsad del av landet eller riket i dess helhet till godo, ävensom med hänsyn till om bidragen avsett stads- eller landsbygdsändamål. Det har emellertid visat sig vanskligt, i många fall helt outförbart, att ur dessa synpunkter uppdraga objektiva eller ens några gränslinjer alls mellan de med bidragen avsedda ändamålen. Bland annat har ju de moderna kommunikationsmedlens och rundradioverksamhetens utomordentliga utveckling medfört, att det beträffande ett flertal med lotterimedel understödda institutioner, sådana som teater- och musikföretag, vilka tidigare måhända utgjort ett nästan rent stadsintresse, numera med fog kan sägas, att de i icke obetydlig omfattning även komma landsbygden till godo. Av liknande skäl hava gränserna i åtskilliga fall utsuddats mellan institutioner, som betjäna endast lokalt avgränsade områden (landskap), och sådana som avsetts för hela rikets behov. I nyssnämnda tablå har gruppen »riksändamål» för vart och ett av de där behandlade åren kommit att innefatta högre bidragssumma än alla de olika ortsgrupperna sammanlagda. Inom huvudgrupperna har en mycket stor del av de i tablån upptagna bidragsposterna icke kunnat hänföras vare sig till stads- eller landsbygdsändamål utan måst sammanföras i avdelningar under beteckningen blandade ändamål. Tablån ifråga har såsom bilaga (Bilaga 1) fogats vid föreliggande betänkande. Härjämte hava sakkunniga låtit uppgöra två olika sammanställningar rörande ärenden om bidrag av lotterimedel, däri ärendena indelats med hänsyn till med bidragen närmast avsedda ämnen. Till ledning för indelningen hava därvid i regel kunnat tjäna de anteckningar, som vid ärendenas behandling inom handelsdepartementet verkställts rörande eventuell gemensam beredning med andra departement. Ärendena hava på detta sätt kunnat indelas i »justitieändamål», »utrikesändamål» o. s. v. alltefter det departement med vilket samråd befunnits hava ägt rum. I fall av gemensam beredning med flera departement har vid sammanställningarnas uppgörande det departement utvalts, till vars verksamhetsområde ärendet efter sin huvudsakligaste natur ansetts höra. Där gemensam beredning icke synts hava förekommit, har ärendet hänförts till »handelsändamål». Inom den största av de sålunda bildade avdelningarna, »ecklesiastikändamål», hava underavdelningar införts för 1) vetenskap och högskolor; 2) kulturminnesvård; 3) teater, musik, bildande konst, litteratur; 4) folkbildning, yrkesundervisning, arbetsstugor; 5) idrott och gymnastik. De båda sammanställningarna upptaga under åren 1930—1935 avgjorda ärenden och avse den ena beviljade bidrag^ av lotterimedel och den andra

31 avslagna ansökningar om sådana medel. Den förstnämnda innehåller redogörelse såväl för de olika tillgodosedda ändamålen som för bidragens belopp. Den senare utgör i huvudsak endast en förteckning över sökande med angivande av tidpunkt (halvår), då ansökningen avslagits. I sistnämnda sammanställning har därjämte anteckning verkställts om sådana under ifrågavarande tidsperiod meddelade beslut, varigenom ansökningar av i sammanställningen upptagna sökande, vilka således åtminstone någon gång under perioden fått ansökning i ämnet avslagen, blivit bifallna. Även de båda sist omförmälda sammanställningarna, med vilka sakkunniga velat giva en översikt över de mångskiftande allmännyttiga ändamål av social, kulturell, agrikulturell och kommersiell art, som under 1930-talet tillgodosetts av lotterimedel, ävensom en bild av de krav, som under samma tid ansetts kunna resas på bidrag av ifrågavarande medel, återfinnas som bilagor vid detta betänkande (Bilaga % och Bilaga 3). Humanistiska fonden. Såsom tablåerna över beviljade lotterimedel utvisa, hava under en följd av år betydande belopp av lotterimedel tillförts Humanistiska fonden. Denna fond bildades på grund av olika av Kungl. Maj:t under åren 1927 och 1928 (första gången den 22 oktober 1927) meddelade beslut av för ändamålet till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utanordnade lotterimedel, närmast lotteriernas s. k. överskottsmedel, d. v. s. belopp, motsvarande preskriberade vinstmedel och å innestående medel upplupna räntor, vilka överskottsmedel tidigare tillfallit vederbörande koncessionsinnehavare, ävensom vissa av Kungl. Maj:t närmare bestämda bidrag (under senare år 10 000 kronor per dragning) av lotteriernas ordinära behållning. Fonden — till vilken från lotterier, anordnade före dem, som avses i sammanställningen över »åren 1930—1935 beviljade bidrag av lotterimedel», d. v. s. lotterierna med dragningar i december 1927 samt under åren 1928—1930, utgått tillhopa kronor 1 701 507: 44 — har, genom av Kungl. Maj:t i tillståndsresolutionerna för olika penninglotterier föreskriven och successivt verkställd tillförsel av överskottsmedel och övriga bidrag, efter hand erhållit ett kapital på över fyra och en halv miljoner kronor. Enligt föreskrifter i av Kungl. Maj:t fastställt reglemente (den 10 augusti 1928, förnyat den 15 juni 1935) har fondens förvaltning uppdragits åt särskilda ekonomidelegerade, varjämte åt en av Kungl. Maj:t och vitterhetsakademien utsedd nämnd anförtrotts att, i regel en gång om året, fördela av fondens avkastning tillgängliga medel till olika, i reglementet närmare begränsade ändamål, avseende humanistisk forskning. Vid betänkandet fogad förteckning (Bilaga 4-) över för år 1936 från humanistiska fonden beviljade anslag, 45 stycken å tillhopa 164 875 kronor, torde kunna lämna en bild av arten, antalet och de genomsnittliga beloppen av bidrag, som från fonden brukat utgå.

32 Varulotterier. Vid sidan av penninglotterierna hava i Sverige under de senaste årtiondena även varulotterier i betydande utsträckning enligt vederbörliga tillstånd kommit till utförande. Sådana tillstånd kunde före den ovan omförmälda, år 1923 vidtagna ändringen i lotteriförordningen oavsett lotteriernas storlek meddelas av länsstyrelse, där fråga var om välgörande ändamål eller understöd och uppmuntran av konstidkare, medan de beträffande allmännyttiga ändamål i övrigt beviljades av Kungl. Maj:t. Enligt den utredning, som föregick sagda författningsändring, hade länsstyrelserna i riket dessförinnan under ett år (1922) meddelat tillhopa omkring 1 340 lotteritillstånd, avseende lotterier med en sammanlagd omslutning av, lågt räknat, 2 500 000 kronor (därav flera lotterier med omslutning av omkring 100 000 kronor). Efter införandet av maximigränsen å 3 000 kronor för lotterier, som kunna beviljas av länsstyrelse, torde totalomslutningen för de av länsstyrelserna beviljade lotterierna hava undergått en icke oväsentlig minskning. Å andra sidan medförde författningsändringen en ökning av de kategorier varulotterier, vartill tillstånd kunna meddelas av länsstyrelse, i och med att avgörandet beträffande sådana, 3 000-kronorsgränsen icke överstigande lotterier, som på grund av att de avsett andra allmännyttiga ändamål än välgörenhet och konst tidigare avgjorts av Kungl. Maj:t, på grund av författningsändringen överflyttades till länsstyrelserna. I anslutning till denna överflyttning utfärdades den 31 december 1923 från handelsdepartementet ett cirkulär till länsstyrelserna rörande den praxis, som av Kungl. Maj:t brukat följas vid beviljandet av tillstånd till mindre lotterier av nyssnämnda slag. Den sammanlagda omslutningen av större, av Kungl. Maj:t beviljade varulotterier utgjorde, enligt en på sakkunnigas uppdrag utförd sammanräkning i runda tal: år 1929 5 079 500 kronor, år 1932 5 297 500 kronor och år 1935 5 766 350 kronor, vilka belopp under ett vart av nämnda tre år varit fördelade på omkring 35 lotteriföretag. Lotterier med en omslutning understigande 20 000 kronor — i allmänhet båt- och hästlotterier samt »basartombolor» o. dyl. — hava icke medtagits i sammanräkningen. Vederbörande stämpelavgift har inberäknats. Lottsedlar i av Kungl. Maj:t beviljade varulotterier hava nämligen alltsedan år 1917 varit underkastade en stämpelavgift av 10 öre per lottsedel. I Stockholm har under senare år varje månad samtidigt pågått minst två varulotterier med omslutning icke understigande 100 000 kronor. För år 1936 hava sådana större lotterier med expedition i huvudstaden beviljats på sätt framgår av följande sammanställning:

33 Tillståndsinnehavare

Art

Lottförsäljningstid

Omslutning, inklusive stämpelavgift, kronor

Stockholms stads hantverksförening

sedellotteri hela året 625 000 (i klasser) H. K. H. Kronprinsessan Louises hjälpkommitté . . . . jan. och febr. 210 000 sedellotteri Typografiska föreningen i Stockholm tombolalotteri febr. och mars 100 000 Skytteförbundens överstyrelse sedellotteri 15 febr.— 210 000 15 april Spårvägspersonalens andelsförening Lignero u. p. a. m. fl. 16 mars— 315 000 15 maj Sveriges Landstormsföreningars Centralförbund april och maj 210 000 Stockholms Sångarförbund tombolalotteri april och maj 100 000 Stockholms kvinnliga arbeterskors semesterhemsförening maj och juni 100 000 Svenska Teaterförbundet 15—17 maj 100 000 Folkets parkers centralorganisation sedellotteri juni—sept. 210 000 Stiftelsen för sjuka järnvägsmän » 210 000 aug.—okt. Barnens Dags förening i Stockholm 620 000 tombolalotteri september Föreningen Norden sedellotteri sept. och okt. 210 000 Centralkommittén för De blindas dag tombolalotteri sept. — dec. 230 000 300 000 Svenska gymnastikförbundet 15 okt.— sedellotteri 15 dec. Stockholms fackliga centralorganisation tombolalotteri nov. och dec. 210 000

Bland de största varulotterierna märkas åtskilliga år från år återkommande lotterier. Särskilt de större städernas s. k. hantverks- eller industrilotterier — i regel inrättade såsom klasslotterier — hava med åren erhållit karaktären av stående institutioner. Därjämte hava emellertid tillstånd år efter år beviljats även för ett antal enkla varulotterier, såväl i tombolalotteriets som i sedellotteriets form. Bland de förra märkas lotterierna på »Barnens Dag» och »Blindas Dag», bland de senare lotterier till förmån för skytte- och landstormsrörelserna, gymnastikförbundet, folkparkerna, Kronprinsessans hjälpkommitté m. fl. Enligt tillståndsresolutionerna har förvaltningen av de större lotterierna uppdragits åt en för varje lotteri, på förslag av vederbörande tillståndsinnehavare, av länsstyrelsen förordnad styrelse, vilken i sin tur ägt utse en föreståndare för handhavande av den närmare skötseln av lotteriföretaget. Sedan en följd av år har för skytte-, landstorms- och gymnastiklotterierna, lotteriet till förmån för Kronprinsessans hjälpkommitté m. fl. såsom föreståndare fungerat en och samme person, varigenom småningom en stående gemensam expedition uppkommit för ett antal till huvudstaden lokaliserade viktigare varulotterier. Lottpriset, stämpelavgift inberäknad, i av Kungl. Maj:t beviljade varulotterier har i allmänhet växlat mellan en 3

34 krona och t v å kronor tio öre. Sammanlagda vinstvärdet i varulotterierna har enligt tillståndsresolutionerna i regel bestämts till minst hälften av sammanlagda lottvärdet, stämpelavgiften inräknad, och i lotterier, där varuavsättningen utgjort huvudsyftet, sådana som hantverks- och industrilotterierna, till något högre minimivärden (omkring 70 procent). Högsta vinsten har för de största lotterierna (omslutning 100 000—670 000 kronor) maximerats till ganska varierande belopp, från 8 000 upp till 50 000 kronor. Lägsta vinst har i flertalet fall bestämts till t v å a fyra gånger lottpriset. Beträffande vinsternas beskaffenhet har i Kungl. Maj:ts tillståndsresolutioner under senare år ungefär följande bestämmelse kommit till användning: »En vinst må utgöras av svenska statens premieobligationer. Övriga vinster skola, i den mån de icke bestå av skänkta föremål, utgöras av för lotteriet direkt från tillverkare inköpta svenska hantverks-, slöjd-, industrieller konstalster eller ock av anvisningar eller presentkort, gällande minst en månad efter den dag, då de i lotteriet utfallande vinsterna senast skola vara avhämtade, såsom betalningsmedel, anvisningarna vid köp av alster av ovan omförmält slag direkt från tillverkare och presentkorten vid köp hos ett flertal affärer, som huvudsakligen tillhandahålla varor av svensk tillverkning.» Genom a t t sålunda under åtskilliga år vinster medgivits i form av premieobligationer (i tombolalotterierna ofta två per lotteri, i några lotterier för ett antal år sedan upp till fyra) och dessa vinster nästan alltid fått taga hela det för högsta vinsterna reserverade vinstvärdet i anspråk, synas varulotterierna i viss mån hava kommit a t t inkräkta p å de rena penninglotteriernas område. I e t t flertal varulotterier, särskilt i dem som enligt vad som ovan berörts förvaltats av en gemensam lotteriexpedition i Stockholm, hava icke heller beträffande vinsterna i övrigt varuinköp för lotteriernas räkning förekommit i någon större utsträckning, u t a n hava vinsterna med undantag av de allra högsta kommit a t t utgöras av anvisningar och presentkort. Varulotteriernas lottsedlar hava med få undantag visat sig mindre begärliga för allmänheten än lotterna i samtidigt pågående penninglotterier och särskilt under senare år hava — trots livlig och kostsam reklamering samt höga försäljningskostnader i övrigt med provisioner upp till 20 procent — i ett flertal varulotterier åtskilliga lottsedlar förblivit osålda. Osålda lottnummer hava som regel fått deltaga i vederbörande lotteridragning utom i s. k. hästlotterier, beträffande vilka brukat föreskrivas, a t t i lottdragningen endast skola medtagas nummer, motsvarande de lotter, som till dragningen blivit försålda. För a t t erhålla en uppfattning om de större varulotteriernas ekonomiska resultat hava sakkunniga låtit genomgå och bearbeta i handelsdeparte-

35 mentet tillgängliga redogörelser för viktigare varulotterier under tre olika år (1929, 1932 och 1935). Därvid har framgått, att bruttoinkomsterna i förevarande lotterier i genomsnitt motsvarats av utgifter och behållning på sätt nedanstående, sammanställning utvisar (i vilken tillika angivits den genomsnittliga procenten osålda lotter): Bruttoinkomsternas (100) fördelning i %' Osålda lotter i % av hela lottantalet

1929 1932 1935

1.6 6.9 7.7

Vinstinköp (rabatter frånräknade) 40.1 39.4 40.0

O m k o s t n a d e r

Stämpel

Löner och provisioner

5.4 5.4 5.3

9.3 11.2 11.9

Reklam

Övriga omkostnader

Summa omkostnader

9.5 10.9 10.1

4.3 6.9 8.1

28.5 34.4 35.4

Behållning

31.4 26.2 24.6

En tablå med vissa uppgifter rörande resultatet av samtliga sålunda undersökta varulotterier finnes såsom bilaga (Bilaga 5) fogad vid detta betänkande. Uppsikten över varulotterierna har alltid utövats av vederbörande länsstyrelse, som för ändamålet utsett särskilda kontrollanter. För deltagande i kontrollen över de största av de till Stockholm lokaliserade lotterierna har chefen för handelsdepartementet därjämte brukat utse ombud. Redogörelse skall numera för samtliga viktigare varulotterier insändas till såväl vederbörande länsstyrelse som handelsdepartementet. Sakkunniga hava — ehuru varulotteriväsendet icke direkt torde falla inom ramen för sakkunnigas utredningsuppdrag — icke kunnat underlåta att uppmärksamma den betydande omfattning, i vilken sådana lotterier under senare år, till viss grad i konkurrens med penninglotterierna, kommit till utförande. Särskilt anmärkningsvärt hava sakkunniga emellertid funnit det i förhållande, till de nedlagda kostnaderna obetydliga ekonomiska utbyte, som de större varulotterierna i genomsnitt lämnat till de ändamål, för vilkas tillgodoseende lotterierna fått anordnas. Det må därför i detta sammanhang ifrågasättas, huruvida icke ändamål, som befinnas förtjänta av understöd från det allmänna och hittills erhållit sådant i form av tillstånd till varulotteri, för framtiden åtminstone i viss utsträckningböra understödjas i former, som ur såväl understödsmottagarnas som allmänhetens synpunkter kunna anses mera tillfredsställande, eventuellt i vissa fall genom bidrag från penninglotteri.

36 Premieobligationslån. • Beträffande de med penninglotterierna i viss m å n jämförliga premieobligationslånen finnas, i vad avser 1918 och 1921 års svenska premieobligationslån, vissa uppgifter intagna i professor Charliers utredning. Sedan dess hava emellertid — under åren 1923, 1931, 1933 och 1936 — av riksgäldskontoret emitterats ytterligare fyra lån av ifrågavarande slag. Omfattningen av i Sverige sålunda upptagna premieobligationslån ävensom antalet och värdet av i samband därmed utlottade vinster m. m. utvisas av nedanstående sammanställning: År, då lånet emitterats

1918 1921 1923 1931 1933 1936

Vinster i varje utlottning

Lånesumma kronor

Antal

100 000 000 100 000 000 120 000 000 100 000 000 140 000 000 120 000 000

11584 12 683 12 683 12 693 18 469 15 333

Vinstchans Sammanlagt värde per utlottning kronor 3 000 000 3 000 000 3 000 000 2 150 000 3 010 000 1810 000

0.58 0.63 0.53 0.63 0.66 0.64

I samband med utbjudandet av de nya lånen har verkställts utbyte eller inlösen av obligationer i följande äldre lån, nämligen: 1923 1918 års lån, 1931 1921 års lån, 1933 1923 års lån och 1936 1931 års lån. I samband med 1918 års lån — som därjämte löpte med 2 procent vanlig ränta — förekom blott en vinstutlottning om året. I vart och ett av de övriga lånen har årliga antalet sådana utlottningar utgjort två. I syfte bland a n n a t a t t underlätta arbetet vid utlottningarna hava obligationerna i samtliga lån sammanförts i serier (i 1918 års lån om 500, i övriga lån om 1 000 obligationer). I samma syfte har vid vinstutlottningarna i enlighet med av riksgäldskontoret utfärdade närmare föreskrifter visst s. k. gruppdragningsförfärande kommit till användning. Beträffande 1923 års lån stadgades, a t t obligationer, vara vinst utfallit, väl finge deltaga i samtliga efterföljande vinstutlottningar men icke utbytas eller inlösas. I övriga premielån hava även med vinst utfallande premieobligationer behållit sitt nominella värde. Före utfärdandet av de ovan i annat sammanhang berörda förbudsbestämmelserna i förordningarna den 22 juni 1928 och den 21 maj 1931, innefattande vissa tillägg till lotteriförordningen, förekom en vittutbredd handel med andelar, vinsträttigheter och vinstandelar i premieobligationer samt försäljning av dylika obligationer på avbetalning. Denna verksamhet närmade sig, åtminstone i några av de former vari den utövades, uppenbarligen begreppet penninglotteri och utövade otvivelaktigt ett visst konkurrerande inflytande på den egentliga lotterimarknaden. Den lockelse

37 premieobligationerna under olika tider utövat på den köpande allmänheten, har av skilda anledningar varit underkastad avsevärda växlingar. Medan utförsäljningen av obligationerna i flera av de tidigare lånen — vid försäljning till omkring pari — tagit år i anspråk, kunde 1931, 1933 och icke minst 1936 års premieobligationer trots betydande överpris placeras på relativt kort tid. Utgivningen av dragningslista till premieobligationslånens vinstutlottningar har av riksgäldskontoret överlåtits till firman Albert Bonnier, därvid bland annat avtalats, att listan skall tillhandahållas allmänheten i tillräckligt antal och till ett pris av 15 öre per exemplar. Totalisatorspel. Totalisatorspelet, som alltsedan år 1898 av huvudsakligen moraliska skäl hade varit förbjudet i Sverige, legaliserades åter med anledning av ett beslut av 1923 års riksdag. Beslutet hade då föregåtts av motioner och diskussion vid riksdagarna såväl nämda år som året dessförinnan. Följande uttalande i ämnet av jordbruksutskottet vid 1922 års riksdag torde i nu förevarande sammanhang kunna vara av visst intresse: »Vad först beträffar de moraliska vådorna av lotterier och liknande spel torde åsikterna härom på de senaste åren i vårt land hava undergått en betydande förändring, vilket kommit till uttryck särskilt därutinnan, att dispenser i stor utsträckning beviljats från gällande lotteriförbud, att statens premieobligationslotterier inrättats ävensom att av riksdagen hos Kungl. Maj:t begärts utredning rörande inrättande av ett statslotteri eller annan form av ett under statens kontroll ställt penninglotteri. I detta sammanhang tillåter sig utskottet framhålla, att i sistnämnda utredning, som på uppdrag av Kungl. Maj:t förberedelsevis utförts av professorn i astronomi vid Lunds universitet C. V. L. Charlier och numera föreligger i tryck, föreslås, att totalisatorslotteri skall få användas vid kapplöpningar ävensom att inkomsten härav huvudsakligen skall användas till främjande av den svenska hasta vein.» Den 4 maj 1923 utfärdades kungörelse angående anordnande av vadhållning medelst så kallad totalisator, enligt vilken kungörelse föreningar och andra sammanslutningar, som hava till ändamål a t t för hästavelns befrämjande hålla offentliga kapplöpningar eller travtävlingar under vissa villkor kunde erhålla Kungl. Maj:ts tillstånd a t t anordna dylikt spel, medan det i övrigt fortfarande var förbjudet a t t anordna vadhållning vid tävlingar. 1923 års kungörelse ersattes — i samband med regleringen av tippningsrörelsen — den 7 juni 1934 med nu gällande förordning angående vadhållning i samband med tävlingar. I anslutning till denna förordning har Kungl. Maj:t den 28 september 1934 utfärdat kungörelse angående vadhållning medelst totalisator i samband med hästtävlingar. Sistnämnda t v å författningar innehålla för totalisatorspelets vidkommande i sak ingen ändring i förhållande till bestämmelserna i 1923 års kungörelse.

38 Med stöd av gällande bestämmelser i ämnet har Kungl. Maj:t, första gången för andra halvåret 1923 och därefter för varje kalenderår, meddelat ett antal sammanslutningar tillstånd a t t å angivna tider och tävlingsplatser anordna vadhållning medelst totalisator. För år 1936 h a v a dylika tillstånd beviljats för fem sammanslutningar i samband med offentliga kapplöpningar och för tretton sammanslutningar i samband med offentliga travtävlingar. Den sammanlagda årliga omsättningen å totalisatorspelet i riket utgjorde år 1923 501 693 kronor, varefter de årliga omsättningsbeloppen uppvisa stegring t. o. m. år 1930, då totalomsättningen uppgick till 8 944 016 kronor. Efter nedgång nästpåfoljande år till 8 856 160 kronor har ökningen från och med år 1932 återigen oavbrutet pågått, så a t t omsättningen år 1935 uppnådde 12 960 943 kronor och innevarande år efter all sannolikhet kommer att uppgå till ännu högre belopp. Enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter skola 80 procent av spelarnas sammanlagda insatser vid en tävling återgå till dem i form av vinster. Återstående 20 procent av insatssumman delas mellan vederbörande sammanslutning — a t t användas till pris och bestridande av andra omkostnader vid tävlingen — och statsverket enligt vissa av Kungl. Maj:t fastställda grunder. Statens procentuella andel stiger med ökad omsättning. Summan av statens andelar, som för budgetåret 1936/1937 beräknats till 1 000 000 kronor, upptages i riksstaten såsom särskild inkomsttitel, under det a t t anslag å tillhopa samma belopp å riksstatens utgiftssida upptagas till olika med hästaveln i riket sammanhängande ändamål. N ä r m a r e bestämmelser för totalisatorspelets anordnande (vadhållningsreglemente) ävensom erforderliga kontrollföreskrifter, vilka enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande ursprungligen utfärdats av stuteriöverstyrelsen, meddelas numera av lantbruksstyrelsen. Tippning. Bland alla slag av lotterier och därmed jämförliga spelformer fann professor Charlier totalisatorn besitta de flesta fördelarna, bland annat emedan den utgjorde den enda spelform, där man med någon framgång kunde i förväg bedöma vinstutsikterna och sålunda kunde få »en god övning i 'konsten a t t gissa', som människan så väl behöver lära sig». Den då för tiden praktiskt taget enda brukliga formen för totalisatorspel i vidsträckt bemärkelse, d. v. s. den i samband med hästtävlingar anordnade egentliga totalisatorn, ansåg dock Charlier i sitt betänkande väl böra komma ifråga som speciell spelform men icke lämpad a t t utvidgas till verkligt statslotteri. E t t annat sådant statslotteri enligt totalisatorprincipen finner Charlier vara svårt a t t inrätta och anför (sid. 100): »Tyvärr lämpar totalisatorn sig ej för statslotteri. Bland annat därför att det är svårt att säga vad man i sådant fall egentligen skulle gissa på. Man skulle

39 eventuellt kunna inrätta ett totalisatorlotteri så att frågan vore att gissa på väderleken en viss dag eller månad. För närvarande anser jag mig emellertid ej kunna föreslå ett statslotteri av denna form, även om det i en framtid skulle kunna realiseras». D e t av professor Charlier sålunda ifrågasatta »gissningslotteriet» har under senare tid förverkligats i betydande skala i form av tippning vid idrottstävlingar. Redan under 1920-talet hade såväl enskilda personer som sammanslutningar inom idrotten i ganska stor utsträckning börjat anordna vadhållning i samband med idrottstävlingar, särskilt i Sverige eller England anordnade fotbollstävlingar. I sådana fall hade anordnaren viss tid före vederbörande tävlingar distribuerat s. k. tipskuponger, å vilka allmänheten enligt olika system fått göra anteckningar om den gissade utgången av tävlingarna, varefter de sålunda ifyllda kupongerna j ä m t e viss mindre insats genom ombud (tobaksaffärer och dylikt) insändes till anordnaren. Sådant förfarande ansågs klart falla under förbudsbestämmelserna i kungörelsen den 4 maj 1923 angående anordnande av vadhållning medelst så kallad totalisator, vilket också fastslogs i utslag av högsta domstolen ( N . J . A. 1928, sid. 451). D å dessa bestämmelser emellertid i allt större utsträckning började överträdas och kringgås — bland annat förlades tippningens anordnande nominellt till utlandet, varigenom förfarandet formellt blev straff ritt — utarbetades inom handelsdepartementet, efter verkställd utredning, ett förslag till förordning med skärpta förbudsbestämmelser med avseende å vadhållning i samband med tävlingar, över vilket förslag Kungl. Maj:t genom proposition den 2 mars 1934 (nr 231) begärde riksdagens yttrande. Sedan riksdagen godkänt förslaget, utfärdades, med upphävande av 1923 års totalisatorskungörelse, den 7 juni 1934 nu gällande förordning (nr 237) angående vadhållning i samband med tävlingar, varigenom förbud meddelades a t t utan Kungl. Maj:ts tillstånd vare sig anordna sådan vadhållning eller främja deltagandet i otillåten inhemsk eller utländsk vadhållning av ifrågavarande slag. Förbudet upprätthölls sedermera ovillkorligt under tiden intill den 24 september 1934, under vilken tid även ett stort antal dispensansökningar avslogos. N ä m n d a dag erhöll emellertid ett under bildning varande aktiebolag, som sedermera inregistrerades under firma Aktiebolaget Tipstjänst, Kungl. Maj:ts medgivande a t t intill den 1 juli 1936 under vissa villkor för allmänheten anordna vadhållning i samband med idrottstävlingar, dock ej hästtävlingar. Den för Aktiebolaget Tipstjänst sålunda meddelade koncessionen förnyades den 29 maj 1936 a t t även avse tiden 1 juli 1936—30 juni 1941 och innefattar för närvarande följande villkor och föreskrifter: »Ändring i bolagets ordning må ej ske utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Av de vid vadhållning inflytande insatsbeloppen skola femtio procent användas såsom vinstutdelning till de i vadhållningen deltagande och må högst tjugufem procent disponeras för bolagets omkostnader.

40 Om bolagets reservfond skulle nedgå under femtiotusen kronor, skall av bolagets årsvinst avsättning till fonden göras för densammas återuppbringande till nämnda belopp. Till aktieägarna må av de till utdelning tillgängliga vinstmedel årligen utdelas högst fem procent å aktiebeloppet; dock må aktieägarna, därest under ett eller flera ar den sålunda angivna högsta tillåtna utdelning ej kunnat lämnas, av senare års utdelningsbara vinst bekomma vad däri brustit. Vad som återstår av bolagets årsvinst efter avsättning till reservfond, lämplig skattereserv och utdelning till aktieägare skall användas på sätt Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, huvudsakligen till idrottens främjande. Vid bolagets upplösning skall vad av tillgångarna återstår sedan aktieägarna återbekommit av dem tillskjutet aktiekapital och erhållit fyllnad i eventuellt bristande utdelning för föregående år användas för ändamål, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Kungl. Maj:t skall äga utse en revisor och en suppleant för denne att jämte å bolagsstämma vald revisor deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper. För fortlöpande tillsyn å och kontroll av bolagets vadhållningsverksamhet skall chefen för handelsdepartementet äga utse en eller flera kontrollanter, och har bolaget att ställa sig till efterrättelse de närmare föreskrifter och anvisningar, som sådan kontrollant kan komma att meddela för utförande och underlättande av den avsedda kontrollen. Bolaget skall till revisorernas och kontrollanternas disposition ställa nödvändiga penningmedel att av dem användas för anordnande av erforderlig sifferrevision och övrig kontroll. Av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöter, revisor och suppleanter samt av chefen för handelsdepartementet utsedda kontrollanter äga att av bolaget åtnjuta ersättning enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas. Kungl. Maj:t skall äga lämna de vidare föreskrifter och instruktioner, som kunna finnas erforderliga för ett rationellt utövande av bolagets verksamhet samt för en effektiv tillsyn däröver, varjämte Kungl. Maj:t förbehåller sig rätt att, därest bolaget icke iakttager här ovan eller eljest meddelade villkor och bestämmelser eller förhållandena i övrigt så påkalla, omedelbart återkalla det bolaget meddelade tillståndet.» Den 5 oktober 1934 stadfäste Kungl. Maj:t bolagsordning för Aktiebolaget Tipstjänst. Bolagsordningen innehåller samtliga härovan återgivna, i koncessionen intagna bestämmelser (med undantag av föreskrifterna i sista stycket) ävensom stadganden av innehåll, a t t styrelsen skall hava sitt säte i Stockholm, a t t aktiekapitalet skall utgöra minst 15 000 kronor och högst 45 000 kronor, a t t aktie skall lyda å 100 kronor, a t t aktiebreven skola ställas till viss man, a t t styrelsen skall bestå av fem ledamöter med tre suppleanter för dem, a t t Kungl. Maj:t skall utse t v å styrelseledamöter, därav en såsom ordförande och en såsom vice ordförande, ävensom en suppleant, samt a t t det skall åligga bolaget a t t senast den femtonde i månaden efter utgången av varje kalenderkvartal till handelsdepartementet i två exemplar ingiva redogörelse för bolagets verksamhet under tilländalupet kvartal.

41 Aktiekapitalet i Aktiebolaget Tipstjänst har tillskjutits av enskilda personer och har alltsedan bolagets uppkomst utgjort 45 000 kronor. Reservfonden har genom vederbörlig vinstavsättning uppbringats till ett belopp av 50 000 kronor. Beträffande arvoden till de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna av bolagets styrelse förordnade Kungl. Maj:t den 8 mars 1935 dels att arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande skulle för tiden till och med den 30 juni 1935 ävensom tills vidare för vart och ett av därpå följande räkenskapsår utgå med 3 000 kronor till den förre och 1 500 kronor till den senare, varjämte vice ordföranden skulle, för den tid han tillhörde styrelsens arbetsutskott, erhålla ett extra arvode, beräknat efter 500 kronor för år, och dels att såsom ersättning för det särskilda arbetet i samband med bolagets bildande och organiserandet av bolagets verksamhet skulle utgå till ordföranden 1 500 kronor och till vice ordföranden 1000 kronor. Beträffande den av Kungl. Maj:t utsedda styrelsesuppleantens arvode förordnade Kungl. Maj:t den 13 september 1935, med ändring av ett tidigare beslut i ämnet, att suppleanten skulle tillsvidare från och med den 1 oktober 1935 uppbära ett arvode av 25 kronor för dag, under vilken han i ledamots ställe deltagit i styrelsens sammanträde, ävensom ett arvode av 500 kronor för år räknat, därest han tillhör styrelsens arbetsutskott. Arvode till av Kungl. Maj:t utsedd revisor i bolaget blev av Kungl. Maj:t den 8 mars 1935 bestämt till 1 500 kronor för räkenskapsår (1 juli—30 juni). Av chefen för handelsdepartementet förordnade kontrollanter av bolagets vadhållningsverksamhet hava enligt olika av Kungl. Maj:t meddelade beslut, senast den 12 juni 1936, tillerkänts ersättning vardera med 250 kronor för varje vecka under vilken tippning anordnas och kontrollantuppdrag fullgöres. Såsom verkställande direktör i bolaget har sedan bolagets bildande fungerat en av de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna, vilken härför av bolaget äger uppbära ett arvode av 18 000 kronor för år. Å bolagets huvudkontor har sysselsatts ett varierande antal personer, år 1936 omkring 500, därav dock endast ett trettiotal fast anställda. Distributionen av tipskupongerna och uppsamlandet av allmänhetens insatser handhavas av en stab över hela landet fördelade ombud (i regel innehavare av tidnings- och tobaksaffärer och dylikt), vilka i början av år 1935 uppgingo till ett antal av 2 000 och i oktober 1936 till 4 600 personer. S. k. direkttippning utan anlitande av ombud har emellertid även i viss utsträckning förekommit. Ombuden hava småningom i redovisningshänseende underställts ett antal i olika orter utplacerade centralombud, i början av år 1935 21 och i oktober 1936 34 personer. Såsom ersättning utgår till ombuden en provision av 10 procent av vederbörande insatser och till centralombuden en provision å 1—4 procent av insatserna. Tipsspelet anordnas av Aktiebolaget Tipstjänst under sommarmånaderna på fotbollsmatcher, som spelas i Sverige om söndagarna, och under det övriga året på sådana tävlingar om lördagarna i England. Spelet är uppdelat i tre huvudgrupper enligt olika gissningssystem, nämligen: »stryktips» (för tolv å kupongen upptagna matcher angives vinnaren eller markeras oavgjort), »siffertips» (antalet mål i sex å kupongen upptagna matcher angives) samt »pooltips» (inom fem olika grupper eller »pools» tippas enligt olika regler ett antal i viss mån valfria matcher efter »stryk»-principen). Insatsen är för stryktips och siffertips 25 öre per vinstchans ( = lodrät rad matcher). Å varje kupong får en-

42 ligt hösten 1936 gällande bestämmelser genom s. k. systemtippning kombineras högst 96 sådana chanser. För pooltips är insatsen för varje rad inom respektive pool lägst 25 öre och högst 20 kronor. Av ombud organiserad s. k. andelstippning, vilken tidigare förekommit i betydande utsträckning, har av bolaget numera förbjudits. De ifyllda kupongerna jämte likvider skola, enligt hösten 1936 gällande bestämmelser, vara inlämnade senast torsdag kl. 19 före den tävlingsdag, för vilken tippningen gäller. Det för vinnare inom varje grupp disponibla beloppet, motsvarande 50 procent av i gruppen gjorda insatser, fördelas beträffande stryktips och siffertips enligt vissa regler mellan två (inom gruppen stryktips eventuellt tre) pristagargrupper, vilka bestämmas av antalet rätt tippade matcher. Vid pooltips eller, som det även kallas, totalisatortips, fördelas det inom varje pool disponibla vinstbeloppet mellan dem, som inom poolen presterat bästa resultat, i proportion (odds) till vinnande insats. Beloppet av högsta vinst har under ett flertal tippningsveckor uppgått till flera tiotal tusen kronor. Tipsvinster, överstigande 25 kronor, hava genom en den 22 februari 1935 vidtagen ändring i 1928 års förordning om särskild skatt för vissa lotterivinster belagts med en skatt av 10 procent. Aktiebolaget Tipstjänsts bruttointäkter uppgingo för bolagets första verksamhetsperiod, tiden 4 oktober 1934—30 juni 1935, till kronor 7 020 398: 86 och för verksamhetsåret 1 juli 1935—30 juni 1936 till kronor 20 470 156: 96. Den stigande omfattningen av den genom Aktiebolaget Tipstjänst bedrivna spelrörelsen väckte år 1935 vissa farhågor inom riksdagen och den 7 juni n ä m n d a år riktades av en ledamot av andra kammaren till statsministern en interpellation i ämnet. I svar härå den 3 juni anförde statsministern bland annat: »Aktiebolaget Tipstjänst är medvetet om sin skyldighet att hålla rörelsen inom rimliga gränser. Bolaget har i det syftet förbjudit s. k. andelstippning och starkt begränsat möjligheterna för olika slag av s. k. systemtippning, det undviker reklam, har begränsat antalet ombud, ransonerar kupongmaterialet och har förbjudit deltagande i tippningen av personer under 18 år. Det är anledning avvakta verkningarna av dessa åtgärder och över huvud av en längre tids erfarenhet. Vid bedömningen av den legala tippningsrörelsen får icke glömmas, att den har avsetts som ett medel att utrota den olaga tippningen. I detta avseende har den uppenbarligen varit av stor betydelse. Det skulle med hänsyn till syftet vara oklokt att föra en så restriktiv politik, att man på nytt kallade till livs de krafter, som man synes vara på väg att övervinna.» I slutet av år 1936 har emellertid Aktiebolaget Tipstjänst vidtagit vissa ytterligare åtgärder i syfte a t t begränsa tippningsrörelsens omfattning. Genom beslut i november 1936 har bolaget sålunda maximerat värdet av högsta vinst till 75 000 kronor. I december samma år har bolaget därjämte bland annat beslutat, att från och med januari 1937 skall gälla följande: 1) tippning skall tills vidare anordnas endast varannan vecka; 2) ifyllda kuponger skola avlämnas senast onsdag före vederbörande tävlingsdag; 3) genom s. k. systemtippning få å samma kupong kombineras högst 48 chanser. I anslutning härtill torde böra anmärkas, a t t Aktiebolaget Tipstjänst under sin verksamhetstid vidtagit vissa omfattande åtgärder till uppdagande och bekämpande av illegal tippningsverksamhet.

43 Enligt iiktiebolaget Tipstjänsts bokslut den 30 juni 1935 hade å bolagets årsvinst under första verksamhetsperioden, efter avsättning till reservfond och skattereserv samt utdelning till aktieägare, uppstått en för idrottsändamål avsedd behållning av kronor 1 216 297: 13, under det a t t i skatt på tipsvinster inlevererats kronor 224 1 6 1 : — . Bolagets vinst- och förlusträkning för tiden 1 juli 1935—30 juni 1936 har nedanstående utseende: » Utgifter: Vinnare Skatt på tipsvinster, inlevererat till Statsverket Provisioner Övriga utgifter Vinst

9 432 439:18 802 639: 30 2 657 046: 24 1 100 637: 28 6 556 546: 37 20 549 308: 37

Inkomster: Tipsinsatser Intresse

20 470 156: 96 79 151: 41 20 549 308: 37»

Efter utdelning till aktieägarna och avsättning till skattereserv har av ovanstående vinstbelopp, kronor 6 556 546: 37, redovisats en behållning av kronor 4 062 296: 37. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 juni 1935 och — generellt för framtiden — den 30 juni 1936 har Aktiebolaget Tipstjänst ålagts a t t årligen, omedelbart efter det ordinarie bolagsstämma godkänt balansräkning, å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta behållning, som ovan avses. I 1935 års statsverksproposition föreslogs, a t t de medel, som av bolaget inlevereras till statsverket, (»tipsmedel») skulle upptagas till redovisning å riksstatens inkomstsida under en härför särskilt uppförd inkomsttitel, benämnd »Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar», varvid förutsattes, att de å inkomsttiteln inflytande medlen skulle över vederbörande riksstatsanslag tillföras en särskild fond för tillgodoseende av idrottsändamål. Riksdagen godkände de sålunda föreslagna principerna för tipsmedlens budgetbehandling och anvisade för budgetåret 1935/1936 två anslag a t t utgå av inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar, varav ett anslag å 100 000 kronor under åttonde huvudtiteln till understödjande av gymnastik och idrott samt ett förslagsanslag å 400 000 kronor under tionde huvudtiteln till idrottens främjande. Med anledning av vad sålunda förekommit fann Kungl. Maj:t i brev till statskontoret den 20 juni 1935 gott föreskriva, att tipsmedlen skulle redovisas å ovan avsedda, nyuppförda inkomsttitel, samt a t t en fond, benämnd fonden för idrottens främjande, skulle inrättas, från vilken fond, som skulle av statskontoret förvaltas såsom diversemedelsfond, skulle bestridas de belopp, som enligt Kungl. Maj:ts bestämmande skulle anslås till idrottens fram-

jande. Därjämte anbefalldes statskontoret att av den behållna inkomsten av vadhållning vid idrottstävlingar, sedan vederbörlig överföring till angivna ändamål ägt rum över ovannämnda under åttonde huvudtiteln uppförda anslag, över det under tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till idrottens främjande till »fonden för idrottens främjande» överföra återstoden av nämnda behållna inkomst. Genom olika år 1935 meddelade beslut har Kungl. Maj:t disponerat över hela det till fonden för idrottens främjande då överförda kapitalet, tillhopa kr. 1 116 297:13, därvid understöd beviljats till ett stort antal gymnastik- och egentliga idrottsändamål. I riksstaten för budgetåret 1936/1937 hava i enlighet med 1936 års statsverksproposition tipsmedlen behandlats på liknande sätt som under föregående budgetår, dock med de avvikelser, att av tipsmedlen, som under vederbörande inkomsttitel beräknats till 2 250 000 kronor, 1 000 000 kronor undantagits för allmänna budgetändamål, att hela återstoden skall över tionde huvudtitelns förslagsanslag till idrottens främjande överföras till fonden för idrottens främjande samt att under åttonde huvudtiteln sålunda icke upptagits något idrottsanslag. Av de å ifrågavarande fond under år 1936 faktiskt disponibla medlen har Kungl. Maj:t vid olika tillfällen fördelat tillhopa kronor 3 062.296: 37. I Aktiebolaget Tipstjänsts självdeklaration till 1936 års taxering (bolagets första) har bolaget såsom taxerad inkomst till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt kommunal inkomstskatt uppgivit allenast den maximerade utdelningen till aktieägarna, 2 250 kronor. Under framhållande av, bland annat, att bolaget av Kungl. Maj:t ålagts att verkställa såväl inlevereringarna till statsverket som avsättning till reservfond, har bolaget i deklarationen däremot avdragit all övrig vinst. Deklarationen har icke godkänts vare sig av taxeringsnämnden eller av prövningsnämnden i Stockholm, vilka upptaxerat bolagets inkomst för nämnda år till något över två miljoner kronor. Frågan har av bolaget fullföljts till kammarrätten. Sammanfattning. Av den nu meddelade översikten över lotteriväsendets utveckling i Sverige under de senaste årtiondena framgår, att spelet å vederbörligen koncessionerade lotterier och därmed jämförliga statligt reglerade företag under senare år uppnått en tidigare oanad omfattning och — åtminstone beträffande de viktigare spelarterna — alltjämt uppvisar en tydlig stigande tendens, ävensom att dylikt spel med åren kommit att bedrivas i alltmer mångskiftande former. Till belysande av den stigande omfattningen av ifrågavarande spel sammanföras härnedan några, i det föregående delvis anförda, uppgifter rörande deltagandet i olika spelarter under ettvart av åren 1929, 1932 och 1935:

45 Större varulotterier (omslutning, överstigande 20 000 kronor) .

lottvärde jämte stämpelavgift) c:a

1929 kr.

1932 kr.

1935 kr.

28 800 000

36 000 000

36 000 000

5 079 500

5 297 500

5 766 350

9 990 300

12 960 943

To talisator spel (summa av allmänhetens insatser) .

8 057 677

Tippning (Aktiebolaget Tipstjänsts bruttointäkter).

—

—

14 397 734

41937 177

51287 800

69125 027

Summa kronor c:a

Totalsumman för år 1936 torde, särskilt på grund av penningslotteriernas utvidgning och ökad tippning, i förhållande till 1935 års summa, komma att utvisa en ökning av omkring 15 miljoner kronor. De sålunda erhållna värdena äro, när det gäller att bilda sig en uppfattning om spelintressets utveckling i landet, uppenbarligen att betrakta såsom minimi värden. Härvidlag torde man nämligen även böra taga följande omständigheter i betraktande. Varulotterier av mindre omfattning än de härovan anförda torde under nu ifrågavarande år hava omsatt minst 1 ä 2 miljoner kronor per år. (I stället böra från ovan anförda uppgifter rörande större varulotterier avdragas några enstaka procent, motsvarande icke försålda lotter.) Härjämte måste inköpen av obligationer i ovan omförmälda premielån tydligen till stor del anses hava ägt rum i rent spelintresse, särskilt där betydande överpris betingats och erlagts. Vidare hava, på sätt längre fram i betänkandet kommer att utvecklas, åtskilliga miljoner kronor om året nedlagts på spel å olika utländska lotterier och därmed jämförliga företag, varjämte slutligen ett icke obetydligt deltagande synes hava ägt rum i här i riket anordnade illegala lotteriliknande spel, sådana som »tidningslotterier» och dylikt, till vilken fråga sakkunniga hava för avsikt att återkomma i en ännu senare del av utredningen. Slutligen torde i detta sammanhang kunna omnämnas den år 1935 florerande s. k. kedjebrevsrörelsen, vara enligt en uppskattning omsattes över en miljon kronor. Beträffande artrikedomen av i Sverige under senare år bedrivna lotterier och spel i andra därmed jämförliga former torde översikten över lotteri väsendets utveckling hava lämnat tillräckliga exempel. Sakkunniga vilja emellertid även i detta sammanhang framhålla, att särskilt inom gruppen varulotterier en mångfald olika lotteriarter varit företrädd, däribland åtskilliga klasslotterier, ävensom att under senaste tid tippningen med dess olikartade spelregler lånat drag från såväl nummerlotteriet som skilda slag av totalisatorspel.

46 Nuvarande system för penninglotterier i Sverige. Organisation och förvaltning. Statlig

reglering.

Koncessionsvillkor m. m. Kungl. Maj:ts medgivande till anordnandet av de månatliga penninglotterierna lämnas numera regelbundet vid t v å olika tillfällen om året. Sålunda koncessioneras i maj eller juni lotterierna med dragningar i månaderna januari—juni påföljande år och i november eller december lotterierna med dragningar under månaderna juni—december året därpå. Senast hava sådana koncessioner meddelats den 18 december 1936, avseende andra halvåret 1937. Koncessionsbesluten utfärdas i regel i form av särskild resolution för varje lotteri, därvid Kungl. Maj:t tillika förordnar om användningen av lotteriets behållning eller blott viss del därav. Vad av behållningen sålunda icke disponerats, fördelas av Kungl. Maj:t — i allmänhet samtidigt med utfärdandet av lotterikoncessionerna men ibland senare — genom särskilda resolutioner såsom »bidrag av lotterimedel» till olika sökande. Beslut angående anordnande av penninglotterier och beviljande av bidrag från sådana hava icke ansetts böra meddelas av tillförordnad regering. Till belysande av penninglotteriernas nuvarande plan och organisation i övrigt återgives här nedan en den 29 maj 1936 utfärdad resolution av den t y p , som kommit till användning beträffande anordnandet av samtliga lotterier med omslutning av 280 000 lottsedlar. »Kungl. Maj:ts resolution, given Stockholms slott den 29 maj 1936 å nedan omförmälda ansökning. Enligt resolution den 20 december 1935 förordnade Kungl. Maj:t, att 200 000 kronor av behållningen i visst penninglotteri skulle utbetalas till Kungl. Dramatiska teaterns aktiebolag såsom bidrag till uppehållande av teaterns verksamhet under spelåret 1936—1937, med åliggande för teatern att i samarbete med riksteaterns publikorganisation företaga turnéföreställningar i landsorten till det antal, som av Kungl. Maj:t, efter förslag av teaterrådet, bestämdes. Hos Kungl. Maj:t har nu styrelsen för bolaget anhållit om ytterligare penninglotterimedel för verksamheten under nämnda spelar. Häröver har teaterrådet den 11 maj 1936 avgivit infordrat utlåtande.

Kungl. Maj:t medgiver i anledning av förevarande ansökning, att ett penninglotteri med dragning i januari 1937 må anordnas enligt följande plan och närmare bestämmelser.

47 1. Lotteriet skall omfatta en dragning med ett antal av 280 000 lottsedlar, var och en å tio kronor, för vilket pris, avgiften för stämpel å lotterna ej inbegripen, lotterna skola försäljas till allmänheten. Vinstbeloppet i lotteriet skall vara 2 145 000 kronor fördelat sålunda: 1 vinst

å 100 000 kronor 50 000 » 10 000 » 5 000 » 1 000 » 500 » 200 » » 100 » » 50 » » 25 »

» 1 » 10 vinster » » 30 » » 260 » > 550 » » 800 » 2 500 10 000 12 000

» » »

26 152 vinster

100 000 kronor 50 000 » 100 000 » 150 000 » 260 000 » 275 000 » 160 000 » 250 000 » 500 000 » . . . 300 000 » 2 145 000 kronor

2. Till bestridande av omkostnader för lotteriet må av i lotteriet inflytande medel användas högst 46 000 kronor. 3. Av behållningen i lotteriet skola etthundratusen (100 000) kronor utbetalas till Kungl. Dramatiska teaterns aktiebolag såsom ytterligare bidrag till uppehållande av teaterns verksamhet under spelåret 1936—1937. Som villkor för tillgodonjutande av teatern för spelåret 1936—1937 beviljade lotterimedelsbidrag, vilka skola såsom inkomst upptagas i teaterns stat för omförmälda spelar, föreskriver Kungl. Maj :t, att teatern under spelåret i samarbete med riksteaterns publikorganisation giver åttiofem turnéföreställningar i landsorten, dock med rätt för teaterrådet att i detta antal företaga mindre jämkningar, att bidragsbeloppen skola vid eventuell upplösning av bolaget, innan dess tillgångar skiftas, i mån av tillgång inlevereras till statskontoret för att tillläggas Kungl. Dramatiska teaterns reservfond samt att riksdagens revisorer skola äga granska teaterns förvaltning och räkenskaper. Av behållningen i lotteriet skola vidare utbetalas 499 000 kronor till ändamål, varom Kungl. Maj:t sedermera vill fatta beslut. Återstoden av lotteriets behållning skall utbetalas till humanistiska fondens ekonomidelegerade för att tillgodoföras nämnda fond, med skyldighet för vederbörande att låta fondens räkenskaper och förvaltning underkastas den granskning från riksdagens revisorers sida, som Kungl. Maj:t kan komma att föreskriva. 4. Till Kungl. Maj:t skall avlämnas, för att av Kung]. Maj:t godkännas, av bankinrättning eller av ett konsortium vederhäftiga personer ingången förbindelse, däri ansvaras för att, oberoende av utfallet av försäljningen av lotter, ej mindre de utfästa vinsterna skola till vinnarna på sätt nedan i punkt 10. sägs utbetalas, än även 609 000 kronor bliva för de med lotteriet avsedda ändamål disponibla. 5. Försäljningen av lotter må ej påbörjas, innan vederbörligt godkännande, som i punkt 4. sägs, erhållits. 6. Chefen för handelsdepartementet äger att, efter förslag av styrelsen för Kungl. Dramatiska teaterns aktiebolag, utse kommitterade för lotteriet, vilka i samråd med kontrollanter, varom nedan sägs, skola förvalta lotteriföretaget i enlighet med de närmare föreskrifter, som må utfärdas av nämnda departementschef. Som föreståndare för lotteriet skall av kommitterade anställas en av

48 samme departementschef, på därom av kommitterade gjord framställning, godkänd person, vilken skall hava att under deras överinseende och såsom deras ombud handhava den närmare skötseln av lotteriföretaget. 7. De personer, som hava befattning med lotteriet, må icke bereda sig annan ekonomisk fördel därav än den gottgörelse, som i vederbörlig ordning må bliva dem tillerkänd för arbete, som utförts för lotteriföretagets räkning. 8. Lottsedlarna må icke till allmänheten utbjudas eller försäljas av andra än föreståndaren eller utav denne antagna kommissionärer. Bevis om andel i lottsedel må icke säljas. 9. Dragningen i lotteriet skall taga sin början den 15 januari 1937 samt försiggå i enlighet med chefens för handelsdepartementet cirkulär den 27 april 1936 angående föreskrifter för dragningens verkställande i vissa penninglotterier. 10. Vinsterna skola mot överlämnande av med vinst utfallen lottsedel utbetalas från och med den 15 februari 1937. Den vinnare, som icke inom ett år från den dag, dragningen började, uttagit sin vinst, har förlorat sin rätt till vinstbeloppet. Om vinst ej i sålunda föreskriven ordning kunnat uttagas på grund av att lottsedeln förkommit, men anmälan om lottsedelns försvinnande kommit kommitterade eller föreståndaren för lotteriet tillhanda före dragningens början, må dock kommitterade på ansökning, som kommit dem eller föreståndaren tillhanda inom två månader från dragningen, efter hörande av kontrollanterna och prövning av omständigheterna i föreliggande fall, äga utbetala vinsten till vederbörande med innehållande, vad angår vinstbelopp över tjugufem kronor, av så stort belopp, som motsvarar den stadgade skatten å vinsten. Av behållningen i lotteriet skola 609 000 kronor, därav dock endast 10 000 kronor av den humanistiska fonden tillkommande andelen, utbetalas en månad efter det dragningen tagit sin början samt återstoden inom en månad efter det nyssnämnda preskriptionstid tilländalupit. 11. Chefen för handelsdepartementet äger utse två kontrollanter ej mindre för utövande av tillsyn däröver, att lotteriföretaget utföres enligt angivna grunder och de särskilda föreskrifter, som kunna bliva meddelade, än även för att granska kommitterades verksamhet och lotteriets räkenskaper. 12. Förenämnda kontrollanter, som efter lotteriets avslutande skola till chefen för handelsdepartementet avgiva berättelse angående lotteriet, äga att av det i punkt 2. omförmälda belopp å 46 000 kronor erhålla arvode vardera å 500 kronor. Kungl. Maj:t förbehåller Sig slutligen rätt att, om så finnes lämpligt, företaga ändring i lotteriets plan och bestämmelserna för dess anordnande. GUSTAF IFritjof

Ekman.»

Sakkunniga vilja här erinra om, a t t i det föreskrivna lottpriset, 12 kronor, inberäknats vederbörlig stämpelavgift. Lottens matematiska värde är kr. 7: 66. Beträffande relativt vinstvärde och vinstchans i nuvarande lotterier hänvisas till den historiska översikten. Så snart vederbörande mottagare av lotterimedelsbidrag enligt föreskrift i lotteriresolutionerna inkommit med förslag i ämnet, utser chefen för handelsdepartementet kommitterade för halvårets sex lotterier till ett antal

49 av t v å eller tre för varje lotteri. Sedan dessa kommitterade härefter avgivit förslag till föreståndare för samtliga ifrågavarande lotterier, godkänner departementschefen sådan föreståndare och meddelar i samband därmed vissa föreskrifter att iakttagas vid avslutande av de avtal, som kommitterade hava a t t träffa med föreståndaren. För de lotterier, som koncessionerats genom resolutioner den 29 maj 1936, har i sådant hänseende föreskrivits: »1. Som ersättning för anordnandet av lotteriet äger föreståndaren uppbära i ett för allt 46 000 kronor mot skyldighet att bestrida samtliga på grund av lotteriets anordnande uppkommande kostnader, däri inbegripet såväl kostnad för de i ovanberörda resolutioner omförmälda garantiförbindelser som arvode till kontrollanter. 2. De i lotteriet inflytande medlen skola av föreståndaren omedelbart dag efter dag insättas å bankräkning för lotteriföretagets räkning mot högsta möjliga ränta. Från de sålunda insatta medlen äger föreståndaren utbekomma den honom enligt punkt 1. tillkommande ersättning ävensom i mån av behov uttaga de belopp, som erfordras för erläggande av stämpelavgift och utbetalande av i lotteriet utfallande vinster. Uttag från ifrågavarande bankräkning må dock endast äga rum medelst check eller kvitto, som underskrivits, förutom av föreståndaren eller kommitterad för vederbörande lotteri, jämväl av kontrollant i lotteriet. 3. Utgifterna för dragningslistor bekostas av föreståndaren, som skall äga att uppbära samtliga inkomster av listorna mot förpliktelse att tillhandahålla allmänheten desamma till ett pris ej överstigande 10 öre per exemplar.» I god tid före vederbörande dragning förordnar chefen för handelsdepartementet vidare för varje månadslotteri två personer, i regel statstjänstemän, a t t vara sådana kontrollanter, som i lotteriresolutionerna avses. I förordnandet bruka kontrollanterna erinras om dels av Kungl. Maj:t och chefen för handelsdepartementet utfärdade bestämmelser rörande vederbörande lotteri och dels gällande bestämmelser (kungörelsen den 21 december 1928, nr 486) om uppbörd och redovisning av särskild skatt å vissa lotteri vinster. D r a g n i n g s i o r e s k r i f t e r . E n åtgärd med avseende å penninglotterierna, som enligt lotteriresolutionerna jämväl ankommer på chefen för handelsdepartementet, är slutligen meddelandet av föreskrifter för dragningens verkställande. För lotterierna med dragning under månaderna september—december 1936 hava dylika föreskrifter den 27 april 1936 utfärdats av följande lydelse: »Dragning skall äga rum offentligt under kontroll av den eller de personer, som av chefen för handelsdepartementet för ändamålet utses. För dragningens verkställande skola finnas tillgängliga 280 000 sedlar av fast papper, medelst tryck i följd numrerade från och med 1 men i övrigt sinsemellan lika. Varje sedel skall för att bibehållas hoprullad förses med en ring av 4

50 papp. De sedlar, vilka anskaffats för dragningen i juli 1936, må användas jämväl vid dragningen i september 1936 ävensom tills vidare vid senare dragningar, under förutsättning att noggrant iakttages, att samtliga ur lotthjulet vid tidigare dragning uttagna sedlar före ny dragning under kontroll åter nedläggas i hjulet. För dragningen i september 1936 skola anskaffas 30 000 nya sedlar, numrerade 250 001—280 000. Dessa sedlar skola, sedan de noggrant kontrollerats, var för sig hoprullas med numret inåt samt instickas i en ring av papp. Härefter skola de nyanskaffade sedlarna inläggas i lotthjulet samt därefter väl blandas såväl sinsemellan som med de förut i hjulet befintliga sedlarna, varefter lotthjulet omedelbart förseglas. De nyanskaffade 30 000 sedlarna må under samma förutsättning som de övriga sedlarna tills vidare jämväl användas vid senare dragningar. Förutom nämnda sedlar, vilka motsvara numren å lottsedlarna, skola finnas 1 652 sedlar av annan färg, av vilka var och en skall representera ett vinstbelopp å 200 kronor eller däröver enligt den fastställda vinstplanen. Vinstbeloppet skall finnas i tryck angivet å sedeln. Sedlarna skola frånsett trycket sinsemellan vara lika. Sedan de noggrant kontrollerats, skola de, hoprullade och instuckna i ringar av papp, väl blandas samt inläggas i ett annat hjul, här nedan kallat vinsthjulet, som till dess dragning sker skall vara förseglat. Dragning skall tillgå på följande sätt. Vid vartdera av ovannämnda två hjul biträda två personer, den ena minderårig, den andra en vuxen person. Först kringvridas de båda hjulen ett antal varv. Härefter uttaga de minderåriga biträdena samtidigt ur respektive hjul en sedel. Sedlarna överlämnas, sedan desamma upprullats, till vederbörande äldre biträden, varefter med hög röst först det biträde, som mottagit sedeln ur lotthjulet, uppläser det å sedeln tryckta numret samt därefter det biträde, som mottagit sedeln ur vinsthjulet, uppläser det å sistnämnda sedel tryckta vinstnumret, som angiver det vinstbelopp, å vilket lottnumret utfallit. Lottnumren och vinstbeloppen protokollföras på sätt nedan närmare angives, varpå sedlarna uppträdas å stark tråd med vinstsedeln underst. Samma förfarande upprepas härefter successivt tills vinsthjulet tömts, med iakttagande att, sedan å en och samma tråd uppträtts 200 sedlar av vartdera slaget, ny tråd påbörjas. På den sista tråden må dock uppträdas 252 sedlar av vartdera slaget. Trådarna skola förseglas samt förses med tydlig nummerbeteckning. Under dragningen av ovan angivna vinster skola de båda hjulen för ytterligare blandning av sedlarna med lämpliga mellanrum tillslutas och kringvridas. Sedan sålunda de högre vinsterna utfallit, dragas utan användande av vinsthjul först 2 500 vinster å 100 kronor, därefter 10 000 vinster å 50 kronor och slutligen 12 000 vinster å 25 kronor. Vid dragning av ifrågavarande lägre vinster må så tillgå, att vederbörande sedlar av ett minderårigt biträde under uppsikt av kontrollant uttagas ur lotthjulet till erforderligt antal, varefter de, likaledes under uppsikt av kontrollant, i skilda grupper uppläsas, protokollföras och uppträdas å tråd. För var och en av sistberörda tre vinstgrupper användes en särskild tråd, å vilken 400 sedlar uppträdas, varefter ny tråd påbörjas. Vid dragningen av 100-kronorsvinsterna må, om så finnes lämpligt, å den sista tråden uppträdas 500 sedlar. Trådarna skola förseglas och numreras i vederbörlig ordning. Vid dragning föras två särskilda protokoll, det ena (A-protokollet) med numrerade tvåsidiga upplägg, av vilka vart och ett medelst linjering uppdelas i 100

51 rum, det andra (B-protokollet) med blad, genom perforering delade i 10 rum. I vartdera protokollet numreras de särskilda rummen i följd från och med 1 till och med 26 152. Allt efter som de ur hjulen uttagna sedlarna uppläsas antecknas lottnummer och vinstbelopp samtidigt i båda protokollen. A-protokollet föres av kontrollant eller den, som av denne därtill utses. B-protokollet föres av person, utsedd av lotteriets föreståndare. Då avbrott i dragningen sker, skola tjänliga anordningar vidtagas till förekommande av obehörig behandling av de uttagna eller fortfarande i hjulen inneslutna sedlarna ävensom av protokollen. Så snart ske kan kontrolläsas de båda protokollen mot de å trådar uppträdda sedlarna, vilka äga vitsord framför protokollen. Kontrolläsningen skall företagas av kontrollant personligen, dock att beträffande vinster om högst 50 kronor kontrolläsningen må företagas av annan person under kontrollants uppsikt. Skulle å tidpunkt, då sedlarna icke längre finnas bevarade, bristande överensstämmelse mellan protokollen befinnas föreligga, skall A-protokollet äga vitsord. Sedan ovanberörda kontrolläsning ägt rum, skola de genom perforering skilda rummen i B-protokollet ordnas först i grupper, omfattande vinster av samma storlek, och därefter inom varje grupp i ordningsföljd efter lottnumren. Sålunda ordnat begagnas därefter B-protokollet såsom manuskript vid tryckning av vinstlista för dragningen, dock att korrektur till vinstlista skall kontrolläsas jämväl mot A-protokollet och i erforderliga fall mot de å trådar uppträdda sedlarna. Vinstlistan, undertecknad av den eller de utsedda kontrollanterna, offentliggöres snarast möjligt efter dragningen.»1 Godkännande av garantiförbindelser. Någon tid före påbörjandet av lottförsäljningen till första lotteriet under ett halvår brukar Kungl. Maj:t genom en serie beslut godkänna garantiförbindelser, som av vederbörande kommitterade, jämlikt föreskrift i lotteriresolutionerna, avlämnas till säkerhet för utbetalningen av vinster och behållning i halvårets samtliga lotterier. Sådana förbindelser, vilka enligt nyssnämnda beslut skola förvaras av registratorn i handelsdepartementet, hava under senare år av lotteriföreståndaren, mot viss ersättning, alltid anskaffats från Aktiebolaget Svenska Handelsbanken. Kommitterade. Personval och uppgifter m. m. Till belysande av, vilka lotterimedelsmottagare som på grund av föreskrift i vederbörande lotteriresolutioner under senaste år fått föreslå kommitterade, och det personval som därvid träffats, anföras härnedan uppgifter i ämnet med avseende å de för åren 1935 och 1936 koncessionerade lotterierna (uppgifterna avse i angiven ordning: dragningsmånad, förslagsställare, kommitterade): 1 Det i dragningsföreskrifterna meddelade stadgandet, att numret på ur lotthjulet uttagen sedel uppläses före uppläsandet av numret på ur vinsthjulet samtidigt uttagen sedel, har tillkommit med anledning av en av sakkunniga till vederbörande inom handelsdepartementet under hand framförd anmärkning. Dessförinnan upplästes ifrågavarande två nummer i omvänd ordning, vilket av sakkunniga ansågs vara ur kontrollsynpunkt mindre betryggande.

52 1935. januari: centralstyrelsen för riksteaterns publikorganisation: undervisningsrådet A. N. Thomson, direktören C. A. G. Collijn och direktören G. M. Bergman; februari, juli och augusti: styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag: direktören A. Johansson, överintendenten J. Forsell och advokaten E. Lidforss; mars: ortsnamnskommissionen: professorerna B. Hesselman och J. Sahlgren; april: konsertföreningen i Stockholm: docenten G. Jeanson och konserthusdirektören G. Fogelmarck; maj, juni, oktober, november och december: vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: andre kanslisekreteraren I. A. Hedenlund, e. antikvarien E. J. Lundberg och t. f. antikvarien K.-A. Gustawsson; september: styrelsen för svenska gymnastikförbundets gymnastikfolkhögskola: kaptenen H. Edgardh, advokaten G. Holmström och gymnastikdirektören A. Holmström. 1936. januari: styrelsen för kungl. dramatiska teaterns aktiebolag: fil. doktorn H. Nordensson, teaterchefen O. Molander och kamreraren G. Jahne; februari, maj, juli och augusti: styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag: direktören A. Johansson, överintendenten J. Forsell och advokaten E. Lidforss; mars: ortsnamnskommissionen: kammarrådet E. Schalling och professorn B. Hesselman; april: konsertföreningen i Stockholm: docenten G. Jeanson och konserthusdirektören G. Fogelmarck; juni, september, november och december: vitterhets-, historieoch antikvitetsakademien: andre kanslisekreteraren I. A. Hedenlund, e. antikvarien E. J. Lundberg och t. f. antikvarien K.-A. Gustawsson; oktober: föreningen armémusei vänner: överintendenten A. Lagrelius, kamreraren T. von Schreeb och kaptenen F. Pira. Kommitterade hava till uppgift, praktiskt taget, endast a t t avgiva förslag till lotteriföreståndare samt enligt av Kungl. Maj:t och chefen för handelsdepartementet utfärdade direktiv avsluta avtal med denne, a t t överlämna ovanberörda, av föreståndaren anskaffade garantiförbindelse, ävensom a t t på sätt i lotteriresolutionerna förutsattes, pröva fråga om r ä t t för vinnare a t t i visst fall utbekomma vinst utan företeende av lottsedel. För uppdrag såsom kommiterad i penninglotteri utgår icke någon ersättning. Avtal med föreståndaren. Innehållet i avtal, som ovan avses, framgår av nedan återgivna — beträffande lotteriet med dragning i juni 1937 — mellan vederbörande kommitterade samt lotteriföreståndaren avslutade överenskommelse: »Emellan kommitterade för penninglotteriet med dragning den 15 juni 1937 till förmån för kulturella m. fl. ändamål å ena sidan samt herr Harald Rooth å andra sidan träffas härmed följande Avtal. § IKommitterade uppdraga åt herr Harald Rooth och denne åtager sig att mot en ersättning av Fyrtiosextusen (46 000:—) kronor vara föreståndare för och under deras överinseende och såsom deras ombud handhava den närmare sköt-

53 seln av det genom Kungl. Maj:ts resolution av den 29 maj 1936 beviljade penninglotteriet med dragning den 15 juni 1937. . § 2' Herr Harald Rooths åtagande enligt § 1 innefattar skyldighet för honom att tillse och ansvara för att vid lotteriets genomförande de av Kungl. Maj:t i resolution av den 29 maj 1936 och förordningarna om stämpelskatt av den 25 maj 1927 (svensk författningssamling N:o 166) och om vinstskatt den 28 september 1928 (N:o 376) och kungörelse av den 21 december 1928 (N:o 486) meddelade bestämmelserna iakttagas samt noggrant iakttaga de föreskrifter, som utfärdas av chefen för Handelsdepartementet, för lotteriet och dragningens verkställande, att anställa för lotteriet erforderlig personal, att tillhandahålla för lotteriet erforderliga lokaler jämte behövliga möbler ävensom alla för lotteriets genomförande nödiga inventarier och materialier, att gälda alla omkostnader och utgifter för lotteriet av vad slag de vara må, med undantag dock av kostnader för behörig stämpelbeläggning av lotterna, att senast den 15 juli 1938 till kontrollanterna avlämna vederbörligen förda räkenskaper för lotteriet jämte tillhörande verifikationer ävensom att i övrigt ombesörja alla för lotteriets genomförande nödiga åtgärder. Herr Harald Rooth förbinder sig dessutom att på egen bekostnad i nödigt antal exemplar trycka dragningslista i lotteriet samt tillhandahålla allmänheten densamma till ett pris av 10 öre per exemplar. Inkomsten av dragningslistans försäljning äger Rooth uppbära. § 3. Beträffande lottförsäljningen bestämmes följande: Andelar eller bevis om andelar i lottsedel må ej från penninglotteriet försäljas eller till kommissionärer utlämnas, ej heller må lottsedlar försäljas på avbetalning. Lottsedlar få ej till allmänheten utbjudas eller försäljas av andra än herr Harald Rooth och av denne antagna kommissionärer. Lotteriets kommissionärer skola omedelbart till lotteriet redovisa vid lottförsäljningen inflytande medel, och åligger det herr Harald Rooth att noga vaka över att detta fullgöres. För direkt expedition av lottsedlar till personer inom eller utom Stockholm må ej lotteriet tillgodogöra sig högre ersättning än som erfordras för täckande av kostnaderna för porto och dragningslista. § 4. De i lotteridragningen inflytande medlen skola av herr Harald Rooth omedelbart dag efter dag insättas å bankräkning för lotteriföretagets räkning mot högsta möjliga ränta. Från de sålunda insatta medlen äger herr Harald Rooth utbekomma den honom enligt § 1 tillkommande ersättningen och i mån av behov uttaga de belopp, som erfordras för erläggande av stämpelavgift och skatt samt utbetalande av i dragningen utfallna vinster och till vederbörande institutioner bestämda belopp. Uttag från ifrågavarande bankräkning må dock endast äga rum medelst kvitto underskrivet förutom av herr Harald Rooth eller kommitterad för lotteriet jämväl av kontrollant i lotteriet. § 5. Den 22 juni 1937 skall till Generalpoststyrelsen utbetalas fastställd stämpelavgift för till dragningen försålda lottsedlar och den 14 juli 1937 fastställd vinstskatt. Av behållningen i lotteriet skola den 15 juli 1937 utbetalas till

54 (Här följer en uppräkning av genom lotteriet tillgodosedda ändamål.) Den ytterligare behållning, som kan komma att uppstå på ifrågavarande lotteri, skall utbetalas till Humanistiska Fondens ekonomidelegerade senast den 15 juli 1938. § 6. För lotterimedlens redovisning ävensom för eventuellt oriktiga utbetalningar av vinstmedel vid huvudkontoret ansvarar herr Harald Rooth ensam. Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka kommitterade tagit ett och herr Harald Rooth ett.» Löpande

lotteriförvaltning.

Lotteriexpeditionen. Den av lotteriföreståndaren å lotteriernas huvudexpedition (Lotteriexpeditionen, Fredsgatan 12, Stockholm) anställda personalen utgöres av ett trettiotal fast anställda personer och ett tiotal mera tillfälligt engagerade biträden. Härjämte sysselsättas cirka t v å veckor varje månad ytterligare omkring sex personer med kontrolläsning av från tryckeriet nylevererade lottsedlar. Tillfälliga biträden erhålla visst arvode per arbetsdag. Till de fast anställda utgår avlöning efter en långsamt stigande löneskala. För oktober månad 1936 uppgingo avlöningarna till de fast anställda — 28 personer — till sammanlagt kronor 9 010. D e t löpande arbetet å huvudexpeditionen utgöres huvudsakligen av direkt försäljning av lottsedlar samt expediering av sådana till återförsäljare och postrekvirenter, förberedelser till och biträde vid dragning, uppläggande av dragningslista, vinstutbetalning samt expediering av dragningslista till direkta köpare, återförsäljare och postrekvirenter. De olika göromålen äro icke uppdelade på särskilda personalgrupper, u t a n personalen får ägna sig åt de arbetsuppgifter, som vid varje tillfälle äro mest brådskande. Enligt föreståndarens beräkningar böra samtliga berörda sysslor, så länge försäljningen till postrekvirenter icke överstiger 18 a 20 tusen lotter i månaden, kunna handhavas av den fast anställda personalen, och är alltså engagerandet av extra biträden närmast betingat av ökad postrekvisition (hösten 1936 i genomsnitt 40 000—50 000 lottsedlar i månaden, tidigare något mindre). Direkt från lotteriexpeditionen har under hösten 1936 försålts allenast omkring 2 000 lottsedlar i månaden. K o m m i s s i o n ä r e r . Till alldeles övervägande del försiggår lottförsäljningen genom av föreståndaren för olika orter antagna kommissionärer. Sådana kommissionärer funnos i november 1936 till ett antal av 370 och utgjordes i allmänhet av innehavare av bok-, pappers- eller tobaksaffärer, å mindre orter i enstaka fall även av affärsidkare av andra slag. Vid nyssnämnda t i d p u n k t utgjorde antalet kommissionärer: i Stockholms stad med till staden hörande förorter 23, i Göteborg 7, i Malmö 3, i Norrköping 2, i Eskil-

55 stuna 2 och i Sundbyberg 2. I övrigt fanns icke å någon ort mera än en kommissionär. Samtidigt voro kommissionärerna på följande sätt fördelade på de olika länen: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län

18 7 15 19 20 12 15 3 6 18 25 6

Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

20 19 19 15 16 12 18 18 15 5 15 11

Vid antagandet av kommissionärer brukar numera mellan föreståndaren och kommissionären i huvudsak överenskommas följande: Kommissionären antages tills vidare och under förutsättning att han per dragning kan försälja minst ett 60-tal lottsedlar. Kommissionären mottager lottsedlarna till försäljning i kommission och uppbär såsom ersättning en provision av 10 öre för försåld lottsedel. För lottsedel får av allmänheten icke betingas högre pris än 12 kronor. Försäljningen skall äga rum mot kontant betalning. Lottsedlar få icke på grund av beställning försändas per post eller läggas undan för senare avhämtning. För postrekvisition skall allmänheten sålunda hänvisas till lotteriexpeditionen. Lottsedlarna skola redovisas allt efter försäljningens fortgång, därvid dellikvider dagligen böra insändas till lotteriexpeditionen. Slutlikvid skall hava inkommit, så snart lottsedlarna blivit slutsålda, eller ock omedelbart efter det kommissionärens lottförsäljning enligt lotteriexpeditionens bestämmande eljest skall upphöra, i vilket sistnämnda fall osålda lottsedlar samtidigt skola återställas. Provisionen avdrages vid slutlikviden. Kommissionären äger rätt att på eget ansvar utbetala vinster. Sålunda inlösta lottsedlar kunna, därest de äro över en månad gamla, användas såsom likvid vid redovisningen av försålda lottsedlar. Kommissionären äger från lotteriexpeditionen bekomma dragningslistor — som till allmänheten skola försäljas för 10 öre stycket — till ett reducerat nettopris av 7 öre per styck. Lottsedlarnas tryckning och försäljning. Centraltryckeriet i Stockholm, där lottsedlarna för de senaste lotterihalvåren av föreståndaren brukat kontrakteras, låter trycka dessa å för ändamålet speciellt tillverkat papper, förser lottsedlarna, enligt överenskommelse med föreståndaren, med särskilda kännetecken till förekommande av bedrägliga manipulationer samt låter sammanbinda dem i häften om tjugo stycken, i följd numrerade sedlar. Leveransen av lottsedlar till en dragning påbörjas vanligen inemot t v å månader före dragningen. Allteftersom lottsedlarna från tryckeriet in-

56 komma till lotteriexpeditionen, kontrolläsas de av särskild personal, som ovan nämnts. Sedan samtliga lottsedlar sålunda genomgåtts, utsändes, cirka 40 dagar före dragningen, huvudmassan av lottsedlarna till kommissionärerna, och undanläggas för post- och kontantförsäljning avsedda lottsedelspartier. Försäljningen från samtliga kommissionärer i riket och kontantförsäljningen direkt från lotteriexpeditionen påbörjas på morgonen den 15 (eller, om sön- eller helgdag då inträffar, närmast påföljande vardag) i månaden närmast före den, till vilken lottsedlarna gälla. Under de senaste månaderna hava lottsedlarna vid ifrågavarande försäljningsställen slutsålts redan under loppet av nyssnämnda dag. Lottsedlarna måste sålunda sägas under sista tiden hava varit föremål för mycket stark efterfrågan, vilket ju även lätteligen kunnat utläsas av de uppseendeväckande köbildningarna vid lottförsäljningsställena. Ehuru lottsedlarna därvid brukat ransoneras så, att ingen på samma ställe fått köpa mera än en eller två lottsedlar har det för många uppenbarligen varit förenat med svårigheter eller t. o. m. visat sig helt omöjligt att på detta sätt komma över en lottsedel till viss dragning. Enligt vad för sakkunniga uppgivits har illegal mellanhandsförmedling av lottsedlar till överpris förekommit. Personer i landsorten, vilka med posten önska bekomma lottsedel till en dragning jämte dragningslista, bruka numera, bland annat genom tillkännagivande å dragningslistorna, från lotteriexpeditionen uppmanas att med uppgivande av namn och adress senast den 12 i månaden före den, då dragningen äger rum, å lotteriexpeditionens postgirokonto insätta 12 kronor 50 öre (därav 10 öre till dragningslista., 35 öre till porto jämte rekommendationsavgift för lottsedeln, 5 öre till korsbandsporto för dragningslistan). För att inom Stockholm per post kunna erhålla lottsedel utan dragningslista skall i samma ordning inbetalas 12 kronor 30 öre. Även vid postförsäljningen har det enstaka månader inträffat, att de för dylik försäljning undanlagda lottsedlarna icke räckt till samtliga inom behörig tid inkomna rekvisitioner, utan en del av de senast inkomna bland dessa kunnat tillgodoses först till påföljande månad. Någon postförskottsförsäljning äger icke rum. På sakkunnigas begäran har inom lotteriexpeditionen utförts en statistisk beräkning rörande fördelningen av de till en dragning (mars 1936) försålda lottsedlarna efter olika försäljningsmetoder samt, inom sålunda erhållna grupper, å olika län m. m. Uträkningens resultat framgår av tablån å nästa sida. Den från lotteriexpeditionen bedrivna, relativt obetydliga lottförsäljningen till utlandet (c:a 1 000 å 1 200 lotter i månaden) fördelar sig tämligen jämnt på Svensk-Amerika, Norge och Finland. Från lotteriexpeditionens sida har ingen som helst reklam bedrivits i utlandet.

57 F ö Genom kommissionärer och direkt från lotteriexpeditionen

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län (därav Norrköping Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län (därav Malmö Hallands län Göteborgs och Bohus län (därav Göteborg Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Utlandet Summa

l o t t e r

Med posten

Summa

Lottsedlarnas antal i % av folkmängden

51 868 5 006 4 760 8 540 14179 6 000) 7 140 2 317 4 994 600 4 560 4 000 17 671 7 400) 3 980 25 730 23 700) 7 359 5 500 5 980 9 132 6 940 7 991 10 610 6 731 1 787 2 785 3 960

900 1072 581 785 1253

52 768 6 078 5 341 9 325 15 432

10.03 2.24 3.85 4.95 4.95

1216 1 104 1284 253 473 1057 1373

8 356 3 421 6 278 853 5 033 5 057 19 044

3.55 2.21 2.70 1.47 3.44 2.04 3.(58

467 952

4 447 26 682

2.92 5.70

1182 1078 1679 751 881 1159 994 1169 1 070 1062 885 1200

8 541 6 578 7 659 9 883 7 821 9 150 11 604 7 900 2 857 3 847 4 845 1 200

2.67 2.72 2.8 4.52 4.85 3.70 4.13 2.8 2.10 1.81 2.35

25 880

250 000

4.01 (medeltal)

Bankinsättningar. De till lotteriexpeditionen såsom likvid för försålda lotter inflytande medlen insättas av föreståndaren för lotteriföretagets räkning å kapitalräkning med Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, därvid särskild räkning anlitas för ett vart av de olika månadslotterierna. För varje lotteri kommer sålunda med nu gällande räntefot att under en tid av i genomsnitt två månader (medlen inflyta en månad före dragningen; vinster och lotterimedelsbidrag skola enligt lotteriresolutionerna

58 utbetalas en månad efter dragningen) tillgodoräknas en ränta av två procent på cirka 3 000 000 kronor. Räntan för varje månadslotteri kan sålunda uppskattas till omkring 10 000 kronor. Dragning. Beträffande sättet för dragningens verkställande torde de ovan återgivna, av chefen för handelsdepartementet meddelade föreskrifterna i ämnet lämna tillräcklig vägledning. Dragningen pågår numera varje månad under två dagar i följd, första dagen (den 15 eller, om helgeller söndag då infaller, nästpåfoljande vardag) klockan 9—18 och andra dagen från klockan 9 till omkring klockan 13. De vid dragningarna biträdande minderåriga hava under senaste år varit flickor från Stockholms folkskolor. Dragningslistor. Dragningslistor hava för lotterierna med omslutning av 280 000 lotter brukat av tryckeriet Paragon i Stockholm för lotteriföreståndarens räkning tryckas i en upplaga av något över 200 000 exemplar, varav endast några enstaka tusen förblivit osålda. Av dragningslistorna hava cirka 80 procent försålts genom lotteriets kommissionärer och några tusen avyttrats genom andra återförsäljare i Stockholm. Av dessa senare hava en del erhållit listorna från lotteriexpeditionen sig tillsända till ett pris av 8 öre per styck och andra, vid avhämtning, fått listorna för 7 öre. (Kommissionärernas rabattpris är 7 öre.) Återstoden, ett 30-tal tusen listor, har mot förskottslikvid i masskorsband distribuerats till allmänheten direkt från lotteriexpeditionen. Vinstntbetalning. Vinsterna utbetalas under i lotteriresolutionerna föreskriven tid såväl från lotteriexpeditionen som i viss utsträckning från lotteriets kommissionärer. Mycket vanligt är numera, att vinster förskotteras hos privatbanker, s. k. växelkontor med flera. Enligt vad från lotteriföreståndaren uppgivits, har stundom (6 a 10 gånger om året) inträffat, att vinnare anmält sig efter utgången av i lotteriresolutionerna föreskriven preskriptionstid (ett år från första dragningsdagen). Före vederbörande dragning inkomma, på sätt i lotteriresolutionerna numera angives såsom förutsättning för att vinst skall kunna utbekommas utan företeende av lottsedel, anmälningar om förkomna lottsedlar enligt uppgift till ett antal av några hundra om året. Omkostnader. Till gäldande av samtliga under ett år upplöpande omkostnader (föreståndarens vinst inberäknad; portoavgifter för till allmänheten expedierade lottsedlar och dragningslistor ej inbegripna) i månatliga lotterier med den omslutning (280 000 lotter) och den typ i övrigt, som enligt senaste koncessioner föreskrivits, kunna, i anslutning till vad ovan anförts, följande belopp anses stå till förfogande:

59 Föreskrivet belopp ur lotteriernas spelsumma Bruttoinkomst av dragningslistorna

c:a Summa

66 000 X 12 = 792 000 kr.

kr. 46 000 » 20 000 kr

'

66 00

°

Lotteriförvaltningens viktigaste utgiftsposter under e t t år avse, såsom av det föregående redan till en del torde framgå: provisioner för lottsedelsförsäljning (c:a 24 000 kr. X 12 = c:a 288 000 kr.), provisioner för försäljning av dragningslista (c:a 5 000 kr. X 12 = c:a 60 000 kr.), avlöningar och pensionsavgifter (c:a 12 000 kr. X 12 = 144 000 kr.), annonsering (c:a 1 800 kr. X 12 = c:a 21 600 kr.), avgift till bank för erforderliga garantiförbindelser, papper till och tryckning av lottsedlar och dragningslistor, frakter och porton, hyror, kontrollantarvoden, försäkringar, skrivmateriel o. s. v. Lotteriernas

omsättning

per

år.

D e sammanlagda intäkterna för lotterier av nu ifrågavarande t y p torde per år kunna uppskattas till: Försålda lotter Bruttoinkomst av dragningslistorna Räntor

(c:a) »

kr. 40 320 000 » 240 000 » 120 000

Summa (c:a) kr. 40 680 000

Om man utgår från a t t de outtagna vinsternas värde per år uppgår till sammanlagt 350 000 kronor, vilken uppskattning med hänsyn till hittillsvarande erfarenhet synes rimlig, fördela sig lotteriernas ovan angivna årliga intäkter på följande sätt å olika utgiftsposter: Kronor Vinnare (vinster med avdrag av vinstskatt) 23 206 000 Omkostnader 792 000 Kulturella m. fl. ändamål (inklusive outtagna vinster och räntor) 6 778 000 Staten. Stämpelavgift Budgetens andel av behållningen Vinstskatt

6 720 000 1 000 000 2 184 000

Procent 57.04 1.95 16.66

16.52 2,46 9 904 000 5.37

40 680 000

100 Bidrag av lotlerimcdel. F o r m e r för utdelningen. Med anledning av en ovan i annat sammanhang omförmäld riksdagsmotion i ämnet lät 1932 års riksdag verkställa en utredning rörande formerna för handläggning av ärenden angående bidrag av penninglotterimedel. Resultatet av denna utredning finnes på följande sätt sammanfattat i ett av andra kammarens fjärde tillfälliga utskott den 4 mars 1932 avgivet utlåtande (nr 4):

»Lotteriärendena handläggas i handelsdepartementet. Inkommande ansökningar om bidrag av lotterimedel remitteras av departementet i första hand till olika sakkunniga myndigheter allt efter ansökningens art. Sålunda infordras, förutom från vederbörande länsstyrelse, yttranden beträffande bidrag till museiföreningar från vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien samt i vissa fall från nationalmuseum, beträffande bidrag till folkhögskolor och lantmannaskolor från skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen, beträffande bidrag till konsertföreningar från musikaliska akademien, beträffande bidrag till sociala och kommersiella ändamål från socialstyrelsen respektive kommerskollegium o. s. v. Vid sin prövning av de remitterade ansökningarna taga nu angivna myndigheter all den sakkunskap i anspråk, som inom och utom myndigheten finnes disponibel. I allmänhet äga två fördelningar av lotterimedel rum årligen, en gång under våren och en gång under hösten, därvid vardera gången disponeras över behållningen i sex lotteridragningar, d. v. s. enligt nu gällande plan 3 240 000 kronor förutom räntor och preskriberade vinster. Vid vardera fördelningen upptagas till prövning de då färdigberedda ansökningarna, i allmänhet ett hundratal. Sammanlagda beloppet sökta lotteribidrag brukar vid varje fördelning uppgå till 10 ä 20 miljoner kronor. Då det tillgängliga beloppet är väsentligt mindre, måste vid uppgörandet av fördelningsförslaget i regel synnerligen kraftiga nedskärningar göras i de sökta beloppen. Före ärendenas avgörande upprättas beträffande varje särskild ansökning en utförlig promemoria, vari redogörelse lämnas för ansökningens innehåll och den införskaffade utredningen ävensom för frågan belysande fakta i övrigt. Härefter äger föredragning av ärendena rum inför handelsministern i närvaro av statssekreteraren i departementet, varvid de olika behoven och intressena vägas mot varandra. Som resultat av denna prövning, varunder handelsministern under hand även rådför sig med övriga av respektive ansökningar intresserade statsråd, framkommer ett preliminärt fördelningsförslag. Detta underkastas därefter förnyad prövning och omarbetning under ytterligare en departementsberedning, i vilken ecklesiastikministern och statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet deltaga. Slutligen översändes det sålunda reviderade förslaget jämte en generalpromemoria över alla föreliggande ansökningar till samtliga statsråd, varefter ärendena föredragas i allmän statsrådsberedning.» Vad sålunda anförts är, enligt vad sakkunniga inhämtat, i allt väsentligt tillämpligt även på nuvarande förhållanden. Principer för utdelningen. De vid föreliggande betänkande fogade sammanställningarna rörande utdelade lotterimedelsbidrag torde tydligt utvisa, att några bestämda gränser icke kunna uppdragas för det område, inom vilket dylika bidrag under senare år kommit ifråga. Av tillgängliga

61 uppgifter lärer dock kunna utläsas, a t t lotterimedel med viss förkärlek brukat beviljas till några återkommande typer av ändamål, sådana som teatrar, museer, vetenskapliga institutioner, inrättningar för högre folkbildning, utställningar o. s. v. Såsom av berörda sammanställningar jämväl framgår, har det därvid särskilt inom grupperna vetenskap, teater och musik i några fall inträffat, a t t delvis högst betydande bidrag av lotterimedel år från år kommit a t t utgå till en och samma mottagare. Eljest har, enligt vad sakkunniga erfarit, en mer eller mindre framgångsrik strävan gjort sig gällande a t t begränsa eller åtminstone icke öka antalet regelbundet återkommande bidrag till ett och samma ändamål. I stället synes man h a v a lämnat visst företräde åt engångsbehov sådana som byggnadsföretag för olika institutioners räkning, uppläggandet av lönefonder vid länsmuseer o. dyl. Efter tipsmedlens tillkomst hava understöd av lotterimedel icke längre utgått till idrottsändamål. Rent statliga institutioner hava som regel icke ansetts kunna ifrågakomma som mottagare av lotterimedel. Där man med bidrag av dylika, medel velat stödja, något ändamål, som närmast representerats av dylik institution, har man därför ofta i stället lämnat bidraget till någon med institutionen samarbetande enskild inrättning (exempelvis till »Nationalmusei Vänner» i stället för nationalmuseum, »Livrustkammarstiftelsen» i stället för livrustkammaren, »Stiftelsen till restaurering av Uppsala slott» i stället för byggnadsstyrelsen o. s. v.). Till vissa med lotterimedel understödda ändamål (Operan, Nordiska museet, Kulturhistoriska museet i Lund, ortnamns- och landsmålsundersökning, svensk folkminnesforskning, folkliga musikskolan m. fl.) hava bidrag mer eller mindre regelbundet utgått även från riksstaten. A t t märka är, a t t i sådana fall ofta en avgränsning göres mellan användningen av medlen från riksstaten och lotterimedlen. Exempelvis skall, beträffande ortnamnsoch landsmålsundersökningarna, budgetanslaget användas till administrationskostnader, medan lotterimedelsbidraget utgår till s. k. fältarbeten. Överhuvudtaget har man vid upprepade tillfällen försökt uppdraga mera bestämda gränslinjer mellan budgetändamål och ändamål, som hellre böra understödjas av lotterimedel. Särskilt ingående diskuterades hithörande frågor i samband med de starka besparingssträvandena år 1931 och 1932, i vilket sammanhang av organisationsnämnden och den s. k. granskningsnämnden framhölls, a t t en avsevärd del av de i riksstaten upptagna anslagen kunde anses vara av den kulturella art eller tillfälliga natur, a t t de lämpligast borde tillgodoses med lotterimedel. Ifrågavarande spörsmål löstes därvid på det sättet, att, enligt vad ovan angivits, betydande bidrag av lotterimedel under olika år kommit a t t tillföras budgetens inkomstsida. Senast har, genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 juli 1936, med anledning av vederbörligt riksdagsbeslut i förevarande ämne, förordnats a t t av reserverad behållning i olika penninglotterier med dragningar andra halvåret

1936 och första halvåret 1937 tillhopa 1 000 000 kronor skola utbetalas till statskontoret för att tillgodoföras inkomsttiteln diverse inkomster i riksstaten för budgetåret 1936/1937. Beträffande tillförandet av lotterimedel till Humanistiska fonden och användningen av fondens avkastning få sakkunniga hänvisa till den förut meddelade historiska översikten och till ovan återgivna lotteriresolution. Bidrag av medel från visst penninglotteri beviljas i regel under året före det, då dragningen äger rum i lotteriet. I avvaktan på att vederbörande bidrag en månad efter dragningen bliver tillgängligt, bruka därför bidragsmottagarna, enligt vad sakkunniga inhämtat, i icke obetydlig utsträckning hos bankinrättning mot vederbörligt ränteavdrag belåna den resolution, varigenom bidraget erhållits. Bidragsmottagares redovisningsplikt. För närvarande åläggas samtliga mottagare av bidrag av penninglotterimedel att beträffande användningen av ifrågavarande medel dels inom angiven tid avgiva redovisning till såväl handelsdepartementet som, i förekommande fall, annat statsdepartement (exempelvis ecklesiastikdepartementet) och vederbörlig myndighet (exempelvis skolöverstyrelsen) dels ock underkasta sig den granskning från riksdagens revisorers sida, som Kungl. Maj:t kan komma att föreskriva. Härjämte meddellas ofta speciella föreskrifter i syfte att trygga en riktig användning av beviljade lotterimedel. Beträffande exempelvis byggnadsarbeten för museer, skolor, teatrar o. dyl. stadgas sålunda i regel, att arbetenas planläggning och utförande skola stå under vederbörlig kontroll av respektive fackmyndighet, beträffande lönefonder vid museer att de skola förvaltas av länsstyrelse, samt ifråga om museer i allmänhet att de skola stå under tillsyn av riksantikvarien. Någon generell föreskrift om sådan granskning, som ovan avses, från riksdagsrevisorernas sida har ännu icke av Kungl. Måj:t meddelats och veterligen hava icke heller för speciella fall utfärdats några föreskrifter om dylik granskning. (Beträffande denna fråga hänvisas till den utförliga redogörelsen i riksdagsrevisorernas berättelse 1935, Del I, sid. 2—12.) Även utan stöd av Kungl. Maj:ts föreskrift hava emellertid riksdagsrevisorerna under de senaste åren i åtskilliga fall besökt mottagare av lotterimedelsbidrag (museer, skolor, agrikulturella anstalter m. m.). Särskilt uttalande har 1935 (sid. 166 och 167 i revisionsberättelsen) gjorts beträffande användningen av till folkliga musikskolan i Ingesund utanordnade lotterimedel.

63 Lotteriförhållanden i vissa främmande länder. Redan i det av särskilda sakkunniga den 16 februari 1910 avgivna betänkandet angående åtgärder till förhindrande av utländska lottsedlars spridande i riket m. m. hava åtskilliga uppgifter sammanförts om dåvarande lotteriförhållanden i främmande länder. I den av professor Charlier den 10 mars 1922 avgivna utredningen »angående inrättandet av ett svenskt statslotteri» finnes ett ännu mera omfattande, material intaget rörande lotteri väsendet i ett antal olika länder. Härjämte har visst mera aktuellt material rörande lotterier och lotterilagstiftning i utlandet inom handelsdepartementet hopbragts i samband med 1934 års lagstiftning om tippning. Sakkunniga hava emellertid även för egen del låtit insamla vissa kompletterande uppgifter rörande lotteriförhållanden i ett flertal länder. Sålunda har genom utrikesdepartementets försorg upplysning ur skilda synpunkter inhämtats rörande lotteriväsendet i Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Polen, Frankrike, Belgien, Irländska fristaten, Italien och Spanien. Därjämte har även åtskilligt material i ämnet på olika vägar under hand ställts till sakkunnigas förfogande. I det följande vilja sakkunniga på grundval av tillgängliga uppgifter lämna en redogörelse för sådana förhållanden i utlandet, som kunna anses vara av mera omedelbart intresse för nu ifrågavarande utredning. Uppgifterna i ovannämnda två tryckta betänkanden förutsättas därvid vara kända och hava sålunda i regel icke ansetts böra här återupprepas. Danmark. Det statliga klasslotteriet är reglerat genom särskild lagstiftning. Enligt gällande lag kunna koncessioner meddelas även för andra lotterier (inbegripet s. k. tombolor). Eljest är förbjudet att föranstalta om lotterispel, att »colligera» för inhemska eller främmande lotterier, att salubjuda lottsedlar i sådana liksom att besörja därmed i samband stående förrättningar, att driva handel med vinstandelar i in- och utländska lotterier, att avyttra eller salubjuda utländska premieobligationer eller andelar eller vinsträtt i sådana samt att i inländska tidningar eller på annat sätt kungöra planer för främmande eller illegala inländska lotterier och liknande företag. För övrigt torde under nuvarande förhållanden den danska valutakontrollen på ett effektivt sätt hindra inköp av utländska lottsedlar.

64 Sedan år 1934, då Danska Koloniallotteriet upphörde, har i Danmark endast existerat ett stort penninglotteri, nämligen danska klasslotteriet eller »det Kongelige K0benhavnske Klasselotteri».1 Klasslotteriet utgör en under danska finansdepartementet lydande rent statlig institution, och tjänstemännen på dess huvudkontor (Direktoratet) äro sålunda i vanlig mening statsanställda. De utgjordes hösten 1936 av en direktör, en kontorschef, fem fullmäktige och ett trettiotal biträden i olika underordnade befattningar, därav ett tiotal vid en s. k. huvudkollektion för lottförsäljning. Lotteriet kontrolleras av en särskild av regeringen utsedd nämnd på fem personer, av vilka tre äro jourhavande vid varje dragning. Försäljning av lotterna — med undantag av en mindre huvudkollektion vid direktoratet — äger rum genom särskilda kollektörer, vilkas antal hösten 1936 uppgick till omkring 780. Kollektörerna torde, på sätt i professor Charliers utredning angivits, alltjämt i regel vara »gamla fröknar eller fruar (änkor), som härmed ha en viss pension». De uppbära en provision av 7 % å värdet, stämpelavgift frånräknad, av hos dem avyttrade lottsedlar. Härjämte äga kollektörerna av lottköpare utom Köpenhamn uppbära ersättning för porto och kursförlust vid eventuell växling av utländsk valuta samt enligt direktoratets bestämmande »et mindre Ekspeditionsgebyr», innefattande ersättning för utgifter till papper och kuvert m. m. Denna ersättning är exempelvis för försändning av ett brev med lottsedlar och försändning av dragningslistan fastställd till 25 öre per klass. I samband med koloniallotteriets indragning har antalet lotter i klasslotteriet med stöd av en den 14 februari 1934 utfärdad lag ökats till 170 000 per halvårsserie. Den under vinterhalvåret 1936/1937 pågående lotteriserien bär beteckningen det 256. klasslotteriet. I den första av en halvårsseries sex klasser äro samtliga lotter »köplotter». I de följande klasserna äro lotterna till större delen beräknade såsom »förnyelselotter», varjämte ett mindre antal lotter äro avsedda att vara köplotter eller »ersättningslotter» d. v. s. hava till uppgift att ersätta de lotter, som i närmast föregående klass utfallit med vinst och enligt lotteriets regler därför icke få deltaga i de följande klassernas dragningar. Priset för såväl förnyelselott som köplott stiger från de lägre klasserna till de högre. Priset å köplott till någon av klasserna II—VI är lika med summan av lottpriset i klass I samt priset å förnyelselott i var och en av övriga redan utdragna klasser. För varje dragning, i vilken en lott äger deltaga, skall per hellott erläggas en stämpelavgift av 2 kronor. Lotterna förekomma alltjämt i valörerna 1/1, 1/2, 1/4 och 1/8, därvid olika nummerserier reserveras för de olika valörerna, l/4-valören synes vara den van1

Samtliga värdeuppgifter rörande detta lotteri angivas här i dansk valuta.

65 ligaste. De olika nummerdelarna inom ett för dellottsförsäljning avsett nummer särskiljas genom litterabeteckningar. För vinnare i klasserna I—V är deltagandet i nästpåfoljande klass såtillvida obligatoriskt, som ett belopp motsvarande köplottpriset i sistnämnda klass skall avdragas från vinsten, för vilket belopp med tillägg av stämpelavgift vinnare, efter därom gjord anmälan, äger rätt att utbekomma ersättningslott, som ovan sägs. Sådan vinnare får alltså icke tillgodoräkna sig inbetalningarna till redan dragna klasser. Eljest skola vinsterna utbetalas utan avdrag för skatt eller dylikt (kollektörerna äro förbjudna att betinga sig »Dusör» vid vinstutfall). Vinsterna preskriberas fyra månader efter dragningens avslutande. I övrigt få sakkunniga beträffande danska klasslotteriets nuvarande spelplan m. m. hänvisa till en å omstående sida införd tablå. Uppgifterna i tablån gälla spelare, som personligen i Danmark ombesörja lottköp, vinstuttag o. s. v. För utom Danmark bosatta personer ställer sig spelet, såsom sakkunniga längre fram skola närmare belysa, betydligt ofördelaktigare på grund av då uppkommande avbränningar i form av extra kommissionärsarvoden, porton, kursförluster vid växling av valutor m. m. Vinstplanen för en halvårsseries alla sex klasser sammanlagda har nedanstående utseende: 1 vinst å 250 000 kronor 1 » » 1 5 0 000 » 2 vinster » 1 0 0 000 » 1 vinst » 60 000 » 2 vinster » 50 000 » 2 » » 4 0 000 » 3 » » 30 000 » 2 » » 25 000 » 2 » » 2 0 000 » 10 » » 15 000 » 46 » » 10 000 » 125 » » 5 000 » 780 » » 2 000 » 1260 » » 1 000 » 1670 » » 500 » 3 220 » » 200 » 2 997 » » 160 » 21 180 » » 120 » 6 696 » » 100 »

250 000 kronor 150 000 » 200 000 » 60 000 » 100 000 » 80 000 » 90 000 » 50 000 » 40 000 » 150 000 » 460 000 » 625 000 » 1 560 000 » 1260 000 » 835 000 » 644 000 » 479 520 » 2 541600 » 669 600 »

38 000 vinster

10 244 720 kronor

1 premie

50 000

»

10 294 720 kronor

Med ovan angivna »premie» utfaller det sist utdragna vinstnumret sjätte klassen utan hänsyn till storleken av därå utfallen vinst. 5

66 O O O H< lO i—l

c °c3

± C

O O O tD

O O

•^-i O

O (M

I O

>o os

o .-i

O t -

to

°0 0

^ H<

Ö S

^t O

^

CO

r~

CJ5 CM

~~

I—1

O O O

TH

O QO

CM H

C* OS

e3

4>

JS

'Z

H<

eg

to

»H

to

o TH

^

—>

TJ

o

4>

49 T3 4)

'C

kr-H

Cfi

>

O O CM

O O 00

O

CO

O O

^> >

-<*l <N

I—1

O O CM

O O 00

o kO

co

>

i—1

eä

Id —

Ä

O

i—1

co to

tO rH

o

o

-tf

O •>* O kO T-l

O to CO

O

i-i

(N

tO rH

O • * lO rH

HH 1—1 h-1

O O -#

O O

«# r-i

CM

»O

co

oo o co

fK w

CM

^

HH ID rH

m rH

CM O lO

-«

so t>

«

(5.

OS

<N

"«

S

•>* _

s

eo »* fM

_ S S3

TH

co

O

TH

=o

0 0

CM t— lO

O

c

>-0

cS

O O

O o 00

i—

_J

>

O C<1

O O O

to

O

o tM

•

as

t *

<M

co O

iO

m

"* rH

o

O O to

|g 93

O to iO

O C^

»o «H O

e^ co o

"^

-*

1—1 1—C

o

o

o

O to

O -*

O

—I 10

CM

o O

O O •»*

^* in rH

CM to 00

CM

i-i

C< rH

»as -C 41

O O to

O O

CO

—I t^

to to

so ao

so so

x

•«* CO

CM

I O

"

O •-* CM

o O

co O

-*

«<"

so

»O

—j

CO CO

TH

T_I c3

«

•H O

4) to

O

^

o to

''O

O"

fi Q

hM

O

iO

-<*

CM

o

ic

^r

'

TH

T*<

©q

CM

co <M

tO TJI lO

CO

m rH

O O

O

o

"CD

as

i*<

00 O O

rH

o

o

o o

CM

m

_

O

oo

TO c

™

to

o

o o o

ao

TH

CM

> H

(N CM

CM

o

>

..

CM

X to

TH -T4I

o

O O CM

O O

OS

to

O H^

o

O O

i—i

o

O

A co

I—1

r»J>

e

O O

to

m

4> to to

-2 3

(M

T*

»o TH

>

CM CM O

£l 5

»O

>o

eu jo

a -c

T-:

i !

*> -

TH

&s

- 3> -so ^

,

s =0

to

.

-—>

4>

cS

•H

S

o

"a)

en

"3

"a

to "3

C E :0

J9 :93

Crs >^i

> a 0) to E

J

E) _s

c«

4)

1é c a

c

c

«(

I r* M

:s3

r5

E

E

>

t/

-=

^

>

t >

1 £

4)

i

a:

a

c C

X

t9

CS

S E

E

c3

rH

E

•a

y:

Cfi

| s

k

to

a,

c <tj

^

O

c

Is

£

:c3

fc 4-

to

'to J CS

13 P.

I—1 rH

4)

CO —i rH

t-

> & s

>

M

2 -^

E 0)

.s

J5

:0

4>

40 TJ

TJ

"5 c

<

-r i

i 1 1 >c 4-

:cä

C

«

> t

bi a

E

B

BG C 41 4C

rJ

PH

1 Ifi

oj

i

E

"S

4>

^ _o o 13

4.

4>

3 "3

1 ;

E

jo

93 TJ

a C 0 C 0

c

>

E -S Q

fe

67 Värdet av lägsta och högsta vinst utgör i de olika klasserna i kronor respektive: i. II. III. iv. v. vi. 100—25 000

100—30 000

100—40 000

120—50 000

160—100 000

120—250 000

Dragningen i de olika klasserna verkställes så, a t t varje månad dragning äger rum i en klass. Dragningen pågår i klasserna I—V endast t v å a tre dagar, under det a t t den i sista klassen tager hela sexton dagar i anspråk. Under förutsättning av a t t samtliga lotter försäljas, vilket åtminstone i de högre klasserna oftast lärer vara fallet, och a t t alla vinster avhämtas, fördela sig intäkterna i en halvårsserie av danska klasslotteriet p å följande sätt: Staten:

Kronor

Stämpelavgift 1848 000 s. k. rabatt (11 % av lottpriset, stämpelavgiften icke inberäknad) 1 415 524 3 263 524 Omkostnader: Kollektörerna (7 % av lottpriset, stämpelavgiften * icke inberäknad) 900 788 »Bestyrelseutgifter» (2 % av lottpriset, stämpelavgiften icke inberäknad) 257 368 1.158156 Vinster: 10 294 720 14 716 400

P r o c e n t 12.56 9.62

6.12 1.75

7.87 69.95 100

Statens inkomst av lotteriet ingår i allmänna budgeten, dock a t t vid lotteriets utvidgning år 1934 50 000 kronor av statsinkomsten tänktes skola användas till vetenskapliga ändamål på Grönland. Almindeligt dansk Vare- og Industrilotteri samt danska Landbrugslotteriet äro, såsom redan i professor Charliers utredning angivits, båda inr ä t t a d e såsom klasslotterier med samma antal klasser och lottnummer som danska klasslotteriet. Lottantalet i förevarande t v å varulotterier har sålunda under årens lopp ökats på samma sätt som i klasslotteriet. I varulotterierna förekommer intet särskilt dragningsförfarande, u t a n vinsterna bestämmas på grundval av danska klasslotteriets dragningslista. De båda varulotterierna, särskilt det förstnämnda, inrättades på sin tid för att ersätta ett flertal mindre varulotterier, som dessförinnan med växlande framgång konkurrerade med varandra. Inrättningar, som förr erhållit koncession till särskilda varulotterier, blevo därefter i regel hänvisade till utdelning från ifrågavarande stående lotterier. Norge. Det är enligt gällande norsk lotterilagstiftning som regel förbjudet a t t u t a n särskilt tillstånd upprätta lotterier eller överhuvudtaget genom

68 »lykkespil» bortlotta penningar eller varor, att sälja eller salubjuda lottsedlar till illegala och utländska lotterier och bortlottningar, ävensom a t t i tidningar intaga eller på annat sätt sprida tillkännagivanden om utländska lotterier och bortlottningar, dessas planer och dragningar m. m. Alla postförsändelser i korsband, som antagas innehålla meddelanden från utländska lotterier eller agenter för sådana, skola undersökas av postväsendet och, om misstanken visar sig grundad, tillbakasändas. Norska penninglotteriet1 har under tiden efter avgivandet av professor Charliers utredning undergått betydande utvidgningar och förändringar i övrigt. Penninglotteriväsendet i Norge regleras för närvarande i första hand genom nedanstående lag: •»Lov om oprettelse av et pengelotteri fra og med året 1928. Vi Haakon, Norges Konge, gj0r vitterlig: at Oss er blitt forelagt Stortingets beslutning, av 14 juli 1925 sålydende: § 1. Lov om lotterier og andre lykkespil av 14 juni 1851, jfr. tilleggslov av 27 juli 1895 skal ikke vsere til hinder for, at der for et tidsrum av 15 år, regnet fra og med året 1928, oprettes et pengelotteri, hvis plan blir å approbere av Kongen og hvis overskudd tilfaller de formål, som Stortinget bestemmer. § 2. Den årlige innskuddssum må ikke vsere over kr. 36 000 000, fordelt på 12 trekninger. Hver trekning utgj0r et selvstendig lotteri. Prisen på hvert lödd fastsettes til kr. 10:—. Dog kan der i planen forbeholdes vedkommende selskap adgang til å selge et visst antall halvlodder a kr. 5: —. § 3. Summen av gevinstene må ikke utgj0re mindre en 64 pct. av innskuddssummen. (Ändrat genom lag den 14 juni 1932. — Vinstvärdesprocenten var tidigare 70.) Ingen gevinst må overstige kr. 100 000. Fordring på utbetaling av gevinst foreides i 1 år fra trekningsdagen. Av foreldede gevinstbel0p utres utgiftene ved den i § 4 omhandlede komité, mens resten tilfaller de formål, som Stortinget bestemmer. § 4. Lotteriet oprettes av en komité på 3 medlemmer, som opnevnes av Kongen. Salget av loddene overdras av komitéen med Kongens approbasjon til et selskap på nsermere kontraktmessig bestemte vilkår. Komitéen f0rer opsyn med, at lotteriet drives på kontraktmessig mate under iakttagelse av forskriftene i nservserende lov og den approberte plan. Godtgj0relsen til komitéens medlemmer fastsettes av vedkommende regjeringsdepartement. Komitéen trer i virksomhet fra og med året 1928. Inntil da ut0ves de komitéen i nservserende lov tillagte bef0ielser av den i henhold til lov av 2 mai 1912 § 4 organiserte komité på 5 medlemmer, som fratrer ved utgången av 1927. § 5. Salg av loddsedler föregår gjennem selskapet og ved de forhandlere som 1

Samtliga värdeuppgifter rörande detta lotteri angivas här i norska kronor.

69 selskapet antar. Enhver som ellers avhender eller s0ker å avhende loddsedler med fortjeneste eller som medvirker hertil straffes med b0ter. § 6. Denne lov trer i kraft stråks. Ti har Vi antatt og bekreftet, likesom Vi herved antar og bekrefter samme som lov, under Vår hand og rikets segl. Gitt på Oslo slott den 17 juli 1925. Haakon (L. S.) Joh. Ludw. Mowinckel.

H. S. Fiirst.

Penninglotteriets löpande förvaltning är av den i ovanstående lag angivna lotterikommittén alltjämt överlåten till »Den norske Creditbank», som alltså utgör det i lagen förutsedda »selskapet» för lottförsäljning. Årligen anordnas för närvarande tolv dragningar. Antalet lotter är till varje dragning 225 000. Lottpriset är 10 kronor, dock a t t halvlotter å 5 kronor kunna säljas till av kommittén för varje dragning bestämt antal. Stämpelavgift utgår icke. »Selskapet» ( = Creditbanken) skall före varje dragning hos lotterikommittén a v h ä m t a hela det för dragningen bestämda antalet lotter mot inbetalning av belopp, motsvarande dels vederbörligen fastställda bidrag till allmänna ändamål och dels sammanlagda vinstvärdet. Samtliga utgifter med undantag av kostnaderna för lotterikommittén bestridas av »selskapet», d. v. s. utgifterna för tryckning, reklam, kommissionärsprovisioner m. m. Härjämte står »selskapet» — som i fast räkning till avyttring övertager samtliga lotter — risken av a t t det i sin t u r icke slutsäljer alla lotter. För denna risk och för omkostnaderna uppbär »selskapet» en sammanlagd ersättning av 5.5 procent av lotteriets spelsumma. D e t relativa vinstvärdet är 64 procent. Vinsternas antal är i varje dragning 22 520, fördelade på följande sätt: 1 vinst 1 »

å 50 000 kronor » 2 0 000 »

5 vinster » 1 0 000 20 » » 5 000 200 » » 1000 317 » » 500 550 » » 200 2 504 » » 100 3 602 » » 50 15 300 » » 20

» » » > » » » »

22 500 vinster

50 000 kronor 20 000 » 50 000 100 000 200 000 158 500 110 000 250 400 180 100 306 000

» » » » » » » »

1 425 000 kronor

10 premier å 1 000 kronor

10 000

»

5 000

»

»

22 520 vinster

»

»

1440 000 kronor

70 Beträffande ovan angivna premier gäller, att premierna å 1 000 kronor tillfalla de 5 numren omedelbart före och efter högsta vinsten samt att de å 500 kronor tillfalla de 5 numren före och efter näst högsta vinsten. — »Hvis den st0rste eller neststorste gevinst skulde bli uttrukket på et av nummerne 1 til og med 5 blir nummerne 225 000 og bakover til og med 224 996 å betrakte som de 5 nummer som kommer umiddelbart föran no. 1. På lign. mate forholdes hvis de nevnte gevinster faller på et av nummerne 224 996 til og med 225 000 idet nummerne 1 til og med 5 betraktes som kommende umiddelbart efter 225 000.» Lottens matematiska värde är 6: 40 kronor. Vinstchansen är 10.008 procent. Vinsterna utbetalas u t a n avdrag och äro fritagna från inkomstbeskattning. Under antagande av a t t samtliga vinster avhämtas, fördelar sig lotteriets sammanlagda spelsumma per år sålunda: Vinster Creditbankens ersättning Överskott Summa

17 280 000 kronor 1485 000 » 8 235 000 » 27 000 000 kronor

64 % 5.5 » 30.5 » 100 %

Överskottet i penninglotteriet inklusive huvudparten av preskriberade vinster fördelades ursprungligen oberoende av allmänna budgeten till olika, företrädesvis »landsomspennende» ändamål. Småningom upptogos emellertid allt större belopp av lotterimedlen å budgetens inkomstsida. Sedan år 1934 redovisas hela lotteriöverskottet över allmänna budgeten. P å budgetens utgiftssida upptagas å andra sidan betydande anslag till ändamål, som särskilt angivas tidigare hava varit »dekket av lotterimidler», sådana som »skogsaken», »fremme av fiskerinäringen», »folkehelsen», »videnskapelige og kulturelie formål» m. fl. Hithörande anslagsfrågor, som på sedvanligt sätt förberedas inom vederbörande statsdepartement, avgöras sålunda av stortinget i samband med övriga budgetfrågor. Beträffande åtskilliga sålunda beviljade anslag brukar stortinget emellertid uppdraga åt regeringen att, inom ramen för mera allmänt hållna direktiv, närmare bestämma över fördelningen, exempelvis ifråga om anslaget till »videnskapelige og kulturelle formål», som under de tre senaste budgetåren uppgått till 500 000 å 550 000 kronor.

Finland. Lotteriväsendet i Finland överensstämmer i flera avseenden med motsvarande förhållanden i Sverige. I finska strafflagen har sålunda, i huvudsaklig överensstämmelse med

71 vad härom i 1881 års svenska lotteriförordning föreskrivits, förbud stadgats a t t u t a n behörigt tillstånd föranstalta om lotterier och liknande företag ävensom a t t försälja eller saluhålla lotter i otillåtna lotteriföretag. Varulotteriväsendet, som i Finland är reglerat genom en särskild presidentförordning, företer även betydande likheter med motsvarande svenska förhållanden, sådana dessa reglerats i lotteriförordningen och därjämte utbildats genom praxis. M e d avseende å penninglotterierna, som likaledes synas h a v a lånat åtskilliga drag från motsvarande svenska institution, har en särskild förordning utfärdats av följande lydelse: Förordning angående penninglotteri. Given i Helsingfors, den 7 maj 1926. På föredragning av Ministern för inrikesärendena stadgas härmed följande: 1 §• Statsrådet är berättigat att för upprätthållande av anstalter, som avse befrämjande av vetenskap, konst eller idrott, bevilja koncession till föranstaltande av penninglotteri. För samma tid må flera koncessioner icke beviljas, (»idrott» tillagt genom förordning 26 oktober 1926). 2 §• Koncession beviljas för viss tid, dock icke för längre tid än tio år i gången. 3 §•

Verkställas under ett och samma år flera dragningar, utgör envar av dem ett självständigt lotteri. 4 §. I koncessionen bör nämnas: 1) ändamålet till vilket nettoinkomsten av lotteriet skall användas; 2) tiden, under vilken koncessionen är gällande; 3) största antalet dragningar i året; 4) lottens pris; 5) maximiantalet lotter och högsta vinstens belopp i varje dragning; 6) huru stor del av den beräknade totalinkomsten av dragningen, som åtminstone bör användas till vinster; samt 7) de övriga villkor, som befinnas nödiga att uppställa. I koncessionen kan en del av den årliga nettovinsten reserveras jämväl för annat vetenskap, konst eller idrott befrämjande ändamål än det, för vilket lotteriet i främsta rummet föranstaltats, enligt vad av statsrådet, sedan nettovinsten blivit utredd, bestämmes, (»idrott» tillagt genom förordning 26 oktober 1926.) 5 §. För utnyttjande av koncessionen skall tillsättas en bestyrelse, i vilken statsrådet utser två och koncessionsinnehavaren tre medlemmar. Bestyreisen väljer inom sig ordförande och är beslutför, då tre medlemmar äro tillstädes, av vilka åtminstone en bör vara utsedd av statsrådet.

72 Bestyreisen vare berättigad att anordna lotteriet genom förmedling av ett särskilt kansli, så ock att på sitt ansvar samt med bestyreisen förbehållen övervakningsrätt överlämna dess föranstaltande åt enskild person eller sammanslutning. Bestyrelsemedlemmarnas arvoden bestämmas av statsrådet på framställning av bestyreisen och inbegripas i omkostnaderna för lotteriet. 6 §•

Koncessionsinnehavaren bör ställa av ministeriet för inrikesärendena godkänd säkerhet för utbetalning av lotterivinsterna, första gången innan koncessionen tages i anspråk och därefter för ett kalenderår i sänder. 7 §•

Genom försäljning av lotter influtna medel böra insättas i säker bankinrättning, tills desamma utbetalas åt de därtill berättigade. Vinsterna böra utbetalas åt vederbörande senast inom en månad efter dragningens avslutande. 8 §• Därest lotteriet icke föranstaltas inom ett år efter det tillstånd därtill beviljats eller i koncessionen uppställda villkor icke iakttagas eller ock missbruk eljest yppas, kan koncessionen av statsrådet återkallas. 9 §• Närmare anvisningar angående tillämpningen av denna förordning utfärdas vid behov av statsrådet. Det alla, som vederbör, till efterrättelse länder. Helsingfors, den 7 maj 1926. Republikens President Lauri Kr. R el an de r Minister för inrikesärendena Gustaf Ignatius Jämlikt denna förordning har regeringen, senast för tiden 1 juni 1936 —31 december 1940, meddelat koncession till föranstaltande av penninglotteri åt aktiebolaget Finska Operan och aktiebolaget Suomen Kansallisteatteri (finska nationalteatern) gemensamt. Den enligt samma förordning av, bland andra, nämnda koncessionsinnehavare tillsatta lotteribestyrelsen har enligt kontrakt överlämnat den löpande lotteriförvaltningen till e t t enskilt företag, Finansinstitutet Aktiebolag. Enligt vederbörande statsrådsbeslut och ovannämnda kontrakt är det årliga antalet penninglotterier (dragningar) 12, lotternas antal i varje dragning 50 000 och lottpriset 100 F m k . Försäljning av lottandelar är icke tilllåten. Lotteriplanen kan inom viss angiven r a m ändras genom överenskommelse mellan bestyreisen och Finansinstitutet.

73 Vinstplanen är för närvarande följande: 1 vinst å 300 000 Fmk 1 » » 1 0 0 000 » 5 vinster » 50 000 » 10 » » 25 000 » 20 » » 10 000 » 70 » » 5 000 > 400 » » 1000 » 1 100 » » 500 » 3 000 » » 200 »

300 000 Fmk 100 000 » 250 000 » 250 000 » 200 000 » 350 000 » 400 000 » 550 000 » 600 000 »

4 607 vinster

3 000 000 F m k

Relativa vinstvärdet är sålunda 60 procent och vinstchansen 9.21 procent. — Outtagna vinster preskriberas efter ett år. Vinster, icke understigande 5 000 Fmk, äro underkastade en i form av stämpelskatt utgående inkomstbeskattning å 10 procent. Finansinstitutet svarar för alla med lotterierna förenade omkostnader utom arvodena till bestyreisens medlemmar och ställer bankgaranti för utbetalningen av såväl vinsterna som lotteriernas beräknade behållning. Härför är institutet berättigat att uppbära en ersättning med 5 procent av lotteriernas spelsumma. Av behållningen (35 procent av spelsumman) erhålla koncessionsinnehavarna tillsammans 22 procent och ställes återstoden till statsrådets förfogande. Denna återstod utdelas därefter, sedan vederbörlig plan underställts riksdagen, av regeringen till olika anstalter, som avse befrämjande av vetenskap, konst eller idrott. Tyskland. I Tyskland är förbjudet att utan tillstånd från vederbörande myndighet offentligt anordna lotterier och annat »Gliickspiel». Inom de särskilda staterna förekomma olika restriktioner med avseende å utländska lotterier. I Sachsen är exempelvis även deltagandet i utländska lotterier förbjudet. Preussisch-Suddeutsche Klassenlotterie förvaltas numera av en president, som biträdes av en förste direktör, en direktör och ett antal andra tjänstemän, vilka samtliga äro preussiska statsanställda. Lottförsäljningen äger uteslutande rum genom statliga kollektörer. Lottköpare är icke berättigad att till första klassen av en lotteriserie välja visst nummer. Lotternas antal är för närvarande i varje halvårsserie 800 000, varav i envar av klasserna II—V 20 000 äro »ersättningslotter». Priset per enkel hellott är till varje klass (klass I »köplott», klasserna II—V »förnyelse-

74 lott») = 24 R M . Serielotten kostar sålunda 120 R M . I lottpriset ingår stämpel till ett värde av 16 2 / 3 procent. Totala spelsumman i serien utgör 91 200 000 R M . Sammanlagda vinstvärdet är 67 591 680 R M , fördelat å 343 000 vinster. Värdet av lägsta vinst (i klass I) är 60 R M och av de t v å högsta vinsterna (i klass V) vardera 1 000 000 R M . Från vinsterna avdrages en, inkomstskatten ersättande, skatt å 20 procent. M e d utgångsp u n k t härifrån blir serielottens matematiska värde 67.59 R M och relativa vinstvärdet 59.29 procent. U t a n frånräknande av vinstskatten utgör relativa vinstvärdet 74.11 procent. Vinstchansen är i envar av klasserna I—IV 2.78 procent och i klass V 36.53 procent. Dragningen äger rum offentligt med användande av omfattande säkerhetsanordningar samt både verkställes och kontrolleras av tjänstemän från andra statliga inrättningar än statslotteriet. I sjätte klassen pågår dragningen omkring 30 dagar. Lotteriets spelsumma per år fördelar sig, om man utgår ifrån a t t samtliga lotter försäljas och samtliga vinster avhämtas, på följande sätt å de olika huvudposterna: RM

Vinster med avdrag av vinstskatt Vinstskatt (staten) Stämpel » Kollektörer (utom del i vinstskatten)

Procent

108 146 688 27 036 672 30 400 000

57 436 672 16 816 640 182 400 000

59.29 14.82 16.67

31.49 9.22 100

Statens inkomster användas — utom vissa belopp av vinstskatten, som avsättas för lotteriets administration — till rent budgetära ändamål. Sächsische Landes-Lotterie omfattar nu per halvår 160 000 lotter. Priset å hel serielott är 150 R M (insatsen i varje klass är 30 R M ) . Sammanlagda vinstvärdet är 16 837 000 R M , fördelat å 72 000 vinster och 101 premier. Vinstavdraget är 16 procent. Hamburger Staats-Lotterie omfattar numera endast 57 000 lotter per halvårsserie. Hel »köplott» i klass I respektive »förnyelselott» i klasserna I I — V I kostar 20 R M . Sammanlagda vinstvärdet är 4 529 200 R M , fördelat å 21 343 vinster och 13 premier. Vinstavdraget är 20 procent. Premierna tjäna här liksom i sachsiska lotteriet till a t t efter vissa spelregler förstärka de övriga vinsterna, så a t t i lyckligaste fall mycket höga vinster kunna uppkomma. Utom de stora stående klasslotterierna bruka i Tyskland till olika välgörande o. dyl. ändamål stundom även anordnas penninglotterier av mindre omfattning. I åtminstone en del av dessa verkställes dragningen före lottförsäljningen, varefter vinstlotter med åtryckta vinstbelopp och nitlotter inläggas i kuvert, som förseglade försäljas till allmänheten. Lottköpare erhåller sålunda omedelbart besked om spelresultatet.

75 Polen. Lotteriväsendet utgör monopol för polska staten. Det är förbjudet såväl att sälja som att köpa och innehava lottsedlar i utländska och illegala lotterier, liksom att offentliggöra planer och dragningsresultat i sådana lotterier. Med lotteri förstås i lotterilagstiftningen hasardspel med i förväg angiven plan. I Polen förekom ett särskilt klasslotteri redan under rikets gamla självständighetstid, vilket lotteri därefter fortlevat inom Rysslands polska provinser. Efter Polens sista självständighetsförklaring har detta klasslotteri genom en år 1920 utfärdad lag organiserats i form av polskt statligt företag. Polska klasslotteriet omfattar för närvarande per halvår 195 000 lotter, fördelade i fyra klasser, samt 108 164 vinster å sammanlagt 24 570 000 zloty (en zl. = c:a 75 öre). Högsta vinsten uppgår till 1 000 000 zloty. Frankrike. Franska lagstiftningen definierar begreppet lotteri såsom en försäljning av egendom eller andra förmåner, vilken helt eller delvis äger rum under slumpens inverkan, eller såsom ett för allmänheten anordnat företag i syfte att väcka förhoppning om en vinst, som bestämmes av slumpen. Det är — med dispensmöjligheter — förbjudet att anordna lotteri liksom att försälja lotter i otillåtna och utländska lotterier och tillhandagå vid sådan försäljning. Genom lag den 31 maj 1933 har inrättats ett stort statligt penninglotteri: Loterie Nationale. Lotteriet, som förvaltas av finansministeriet, är a t t bet r a k t a såsom »enkelt» och utföres i ett varierande antal dragningar, ungefärligen en dragning per månad. Dragningsdagarna angivas icke i lotteriplanen u t a n fastställas och tillkännagivas först senare, beroende på utfallet av lottförsäljningen. I varje dragning förekomma numera 1 200 000 lottsedlar a 100 francs (ursprungligen 2 000 000 lottsedlar). Vinsternas antal är 133 693 och sammanlagda vinstvärdet uppgår till 72 000 000 francs. Dragningen äger rum med användande av ett fåtal sifferkulor enligt ett system, där endast för bestämmande av de lottnummer, som skola vinna de allra högsta vinsterna, hela numret utdrages (en kula dragés då för numrets enhetssiffra, en för dess tiotalssiffra, en för dess hundratalssiffra o. s. v. hela vägen). I övrigt bestämmas enligt detta system samtliga vinnande nummer enbart genom utdragande av sifferkula, motsvarande numrens enhetssiffra (lägsta vinsterna) eller numrens enhets- och tiotalssiffra (näst lägsta vinsterna) eller ock, därjämte, (för medelhöga vinster) numrens hundratalssiffra respektive hundratals- och tusentalssiffra. — Med undantag för de högsta vinsterna är tillåtet att kumulera två eller flera vinster på ett lottnummer. Till belysande av berörda dragningsprinciper och sättet att tillkännagiva resultatet av en dragning meddelas här nedan såväl vinstplanen för en dragning som ett exempel på hur vinsterna i en sådan dragning kunna utfalla: 1 1 Dragningslistan, vars uppställning sålunda blir mycket kortfattad, tillhandahålles allmänheten avgiftsfritt.

76 Vinster. Värde (i francs) 1 3 000 000 6 1000 000 6 500 000 120 100 000 120 50 000 240 25 000 1200 10 000 12 000 1000 120 000 100

Bredvidstående

Antal

följande

vinster

utfalla

på

nummer:

841287 101141, 64659, 318802, 798287, 1112397, 89627 26818, 1011174, 824369, 785211, 236272, 1089625 Alla n u m m e r , som sluta p å 4417 » » » » » 7326 » » » » » 0389 och 3982 » » » » » 415 » » » » »27 » » » » » 6

Vinstchansen är 11.14 procent. Vinsterna å 100 francs utgöra emellertid, som synes, endast återbetalning av det erlagda lottpriset. Relativa vinstvärdet är 60 procent. Vinsterna äro befriade från inkomstskatt. Av lotteriets spelsumma användes 3.30—3.50 procent till omkostnader. Distributionen äger rum genom uppbördskontor, postanstalter, tobaksaffärer, banker, lantbrukssammanslutningar och sammanslutningar av föru t v a r a n d e deltagare i världskriget m. fl. Behållningen (36.50—36.70 procent) har anslagits till särskilda ändamål, såsom understöd åt förutvarande deltagare i världskriget (ursprungliga ändamålet), speciella lantbruksbehov samt finansiering av 1937 års Parisutställning. Belgien. Även i Belgien är förbjudet att verka för avsättning av lottsedlar i lotterier, som icke vederbörligen tillåtits. Härunder anses även falla lotterier i utlandet. E t t större statligt penninglotteri, Loterie Coloniale, har inrättats efter mönster av franska statslotteriet. Liksom detta lotteri är sålunda det belgiska anordnat i ett med hänsyn till efterfrågan å lotterna växlande antal dragningar. Varje dragning i det belgiska lotteriet omfattar emellertid endast 1 000 000 lotter å 50 francs. Principerna för vinstfördelningen och dragningssättet äro i huvudsak desamma som i franska lotteriet. England. I England har lotteri- och vadhållningsväsendet nyligen varit föremål för ett omfattande utrednings- och lagstiftningsarbete. Sålunda har en för ändamålet tillsatt kunglig kommitté år 1933 efter ingående undersökningar avlämnat vissa betänkanden med förslag i förevarande ämnen. Ur innehållet i kommitténs huvudbetänkande torde här böra anmärkas följande: I England — där på över hundra år icke förekommit några större inhemska lotterier — har allmänheten under senare år trots gällande förbud att sprida utländska lottsedlar i landet, i mycket stor utsträckning kommit att deltaga i de omfattande lotteriföretag, som sedan år 1930 i form av »sweepstakes» anord-

77 näts inom Irländska fristaten. Förslag hava framkommit att motarbeta ett sådant deltagande genom upprättande av stora inhemska penninglotterier. För sin del avvisar kommittén emellertid denna tanke bland annat på den grund, att engelska folkets nyväckta lotteriintresse sannolikt vore av övergående natur och att det därför, frånsett den tvivelaktiga effektiviteten av en sådan åtgärd vore ur flera synpunkter olämpligt att genom nyinrättande av mer eller mindre permanenta lotterier utnyttja och vidmakthålla detta intresse. Om det likväl skulle befinnas önskvärt att inom England upprätta stora penninglotterier, finner kommittén, oaktat de moraliska betänkligheterna häremot, den mest praktiska formen för sådana lotterier vara ett från privatintressen helt befriat statslotteri. Kommitténs förslag gå därför, i vad avser lotteriväsendet, huvudsakligen ut på en skärpning av lagstiftningen till förhindrande av illegalt lotterispel. Kommitténs arbeten resulterade i en av regering och parlament år 1934 antagen utförlig lag om vadhållning och lotterier (»Betting and Lotteries Act, 1934»). Lagen ger inga bestämda definitioner av vare sig begreppet vadhållning (»betting») eller begreppet lotteri. Enligt ovannämnda kommittébetänkande hava de engelska domstolarna såsom lotteri brukat anse en anordning för fördelning av vinster genom lottning eller slumpvis, under förutsättning a t t valuta i någon form erlagts av vederbörande deltagare. I samband med lotterier behandlar emellertid lagen s. k. pristävlingar, vilka definieras sålunda: »Varje i eller genom en tidning eller i förbindelse med någon affär eller annat företag eller i samband med försäljning av en vara till allmänheten anordnad tävlan, i vilken pris erbjudas för gissningar med avseende å utfallet antingen av en kommande tilldragelse eller av en redan inträffad händelse, vars resultat ännu icke är fastställt eller ännu icke är allmänt bekant, ävensom över huvud taget varje i berörda ordning anordnad tävlan, i vilken framgången icke i väsentlig grad beror på skicklighet.» Vad sålunda sägs om vadhållning i förbindelse med företag skall emellertid enligt ifrågavarande lag icke avse av s. k. bookmakers anordnad, legitim vadhållning. Lagen betecknar allt lotteriväsen såsom i princip olagligt. U n d a n t a g n a äro endast mindre lotterier, anordnade antingen i samband med basarer och dylikt eller inom förefintliga sammanslutningar (dock ej speciella lotteri- eller spelklubbar; särskilt angivas konstföreningar) eller ock bland personer, som alla hava samma arbete eller bo i samma fastighet (»premises»). Beträffande utländska och illegala lotterier är bland annat förbjudet a t t trycka lottsedlar, a t t distribuera lottsedlar och på olika angivna sätt medverka vid eller förbereda sådan distribution ävensom a t t offentliggöra eller distribuera reklam eller meddelanden om dragningsresultat eller andra uppgifter, ägnade a t t stimulera allmänheten till deltagande i lotterier av ifrågavarande slag.

78 Irländska fristalen. Irländska fristaten har under de senaste åren blivit säte för en världsomspännande lotteriinstitution, »The Irish Hospitals Siveepstakes». N ä m n da lotterier, vilka stå i samband med olika hästkapplöpningar, instiftades år 1930 och administreras av ett enskilt, i viss mån statsreglerat företag, Hospitals Trust, Ltd. Lotteriernas behållning är, såsom av deras namn torde framgå, anslagen till irländska sjukhus. År 1930 anordnades endast ett sweepstake, under det a t t v a r t och ett av åren 1931—1936 tre sådana lotterier avhållits, vilka de senaste åren i regel varit anknutna till någon av de med namnen »Cambridgeshire», »Grand National» och »Derby» betecknade engelska kapplöpningarna. De särskilda lotteriernas omslutning har, beroende på deras elastiska organisation, varierat ganska avsevärt. 1931 års sweepstake omfattade sålunda endast c:a 750 000 £, medan totalomslutningen i ett v a r t av de övriga synes hava varierat mellan k n a p p t 1 3 / 4 och över 4 miljoner £. Av dessa belopp gå minst 16.67 procent till återförsäljare. Av nettot användes, enligt uppgift i lotteriprospekten, 75 procent till vinster, varefter återstoden utgör lotteriets behållning. Vinstchansen håller sig vid ett värde av omkring 1 : 1 000. Lottsedlarna utgivas — i häften om tolv stycken — i ett mycket frikostigt tilltaget antal serier om c:a 100 000 lottsedlar vardera. Varje sedel består av en talong (»counterfoil») och den egentliga sedeln. Lottpriset är nominellt 10 shillings, men erhålles vid övertagande (för eventuell återförsäljning) av ett helt häfte rabatt med en sjättedel av priset. Då lottsedlarna icke bliva giltiga, förrän talongen, med påskrift om köpares och återförsäljares namn, jämte likvid inkommit till lotteristyrelsen, anser sig denna kunna utan säkerhet utlämna kuponghäften till vem som helst. Lottsedlar, åtföljda av reklamtryck, kringspridas sålunda — ofta, så att säga, blott på försök — i stora mängder över hela världen. Icke försålda lottsedlar behöva icke redovisas. I stället uppmanas allmänheten (genom tillkännagivande å lottsedlar och prospekt m. m.) att vid avlämnande av talong och likvid till annan än lotteristyrelsen i eget intresse noga förvissa sig om den anlitade återförsäljarens absoluta vederhäftighet. Lottköpare erhåller garanti för att hans lott blivit giltig först sedan han från lotteristyrelsen fått mottaga ett särskilt kvitto, utvisande att talongen jämte likvid i rätt tid (tre veckor före dragningen) inkommit till lotteriet, och att lotten sålunda får deltaga i dragningen. För sent inkomna, av likvid åtföljda talonger, räknas dock köpare till godo för ett kommande sweepstake. I lotteridragningen, som äger rum några få dagar före vederbörande kapplöpning, deltaga, såsom av det föregående torde framgå, endast försålda lotter. De till lotteriet inkomna talongerna (»counterfoils») tjänstgöra härvid — inlagda i ett stort lotthjul — såsom nummersedlar. Ur ett särskilt, mindre hjul (vinsthjul) dragas namnen på till tävlingen anmälda hästar på sådant sätt, att varje hästnamn enligt vad nedan angives kommer att motsvaras av en eller flera lotter. Dragningsförrättningen omgives med en oerhörd reklamapparat. De därvid medverkande äro iförda särskilda teaterkostvmer. resultaten rundradieras o. s. v. Det för vinnare i ett sweepstake beräknade totalbeloppet uppdelas i så många

79 »potter» om 100 000 £, som beloppet medgiver. Överskottet delas i 10 extravinster. Inom varje pott bestämmas vinsterna på följande sätt: Köpare av lott, vilken dragits i samband med namnet å häst, som vinner kapplöpningen, erhåller 30 000 £; lottköpare, som dragit häst nr 2, vinner 15 000 £ och lottköpare, som dragit häst nr 3, vinner 10 000 £. Övriga lotter, som dragits i samband med hästnamn, dela inom varje pott 35 000 £. Dessutom förekomma inom varje pott 100 extravinster om 100 £ varje samt ett antal vinster till återförsäljarna av de med de högsta vinsterna utfallna lottsedlarna. I de två första sweepstakes förekom ingen uppdelning i »potter» med påföljd, att de allra högsta vinsterna där kommo att uppgå till respektive 208 792 och 354 724 £. För den händelse lottförsäljningen till ett sweepstake skulle utvisa så dåligt resultat, att vinster icke skulle kunna utdelas enligt vad ovan sägs, äro lottköparna genom en särskild bankdeposition garanterade vinster till en minimisumma av 25 000 £. Italien. D e t i professor Charliers utredning beskrivna statliga nummerlotteriet, det s. k. »Lo£fo»-spelet, fortsätter alltjämt enligt samma principer, som i utredningen angivits. Vid sidan av d e t t a hava under de senaste åren uppkommit t v å stora statslotterier, vilka båda inrättats efter mönster av de irländska sweepstakes. I de nyinrättade lotterierna är sålunda antalet lottsedlar icke från början bestämt u t a n k a n elastiskt anpassa sig efter växlande efterfrågan. Likaledes är fördelningen av vinsterna i båda lotterierna i sista, hand beroende på resultatet av sportsliga evenemang, i det ena, »Lotteria di Merano» placeringen av de tävlande hästarna vid vissa kapplöpningar i M e rano och i det andra, »Lotteria di Tripoli», utfallet av vissa i Tripolis anordnade hastighetstävlingar med automobil. Ur reglementet för »Lotteria di Merano» (instiftat år 1935) torde här följande böra anföras: Lotteriet förvaltas av finansministeriet och står under inseende av en särskilt förordnad kommitté. Lottsedlarna utgivas i ett från början icke begränsat antal serier om 100 000 lottsedlar vardera. Varje lottsedel består av en talong (»matrice»), vilken behålles av vederbörande säljare, och den egentliga sedeln (»figlia»). Lottpriset är 12 lire. Lottförsäljningen äger rum genom »lotto»kollektörer, banker, postanstalter och ett stort antal andra inrättningar och organisationer eller personer, som lotteriadministrationen därtill finner lämpliga. Av lottförsäljare äger administrationen fordra säkerhet. De officiella försäljarna kunna på eget ansvar överlåta försäljningen på andra. Säljare behåller i provision 2 lire per lott. Redovisning, åtföljd av de försålda lottsedlarnas talonger jämte likvid, skall varje vecka avlämnas till finansministeriets vederbörande lokalavdelning. Alla talonger till försålda lottsedlar skola hava inkommit senast viss angiven dag före dragningen, vid äventyr att de icke få deltaga i densamma. Innehavare av för sent redovisade, försålda lotter äger återfå erlagd betalning. Vissa dagar efter dragningen skola även osålda lottsedlar av försäljarna återställas till vederbörande finansmyndighet. På lotteriets huvudkontor upprättas, så snart ovanberörda redovisningar inkommit, före dragning-

80 en en förteckning över försålda lottnummer. Genom en särskild dragningsförrättning, fyra dagar före kapplöpningarna i Merano, utdragas därefter för preliminär bestämning av vinnande lottnummer, så många av de försålda lottnumren, som motsvara dels antalet till kapplöpningarna anmälda hästar och dels antalet tröstpris (300). Denna dragning verkställes med anlitande av sifferkulor enligt samma principer som dragningen av de högsta vinsterna i franska statslotteriet (se ovan!). I händelse nummer utfaller, som icke motsvarar försåld lott, eller dubbelnummer, betraktas sådant nummer såsom ogiltigt, och nytt nummer utdrages. Genom en annan dragningsförrättning lottas därefter envar av de anmälda hästarna å något av de utdragna lottnumren, varefter vinsternas fördelning å de sålunda lottade numren enligt närmare angivna regler bestämmes av hästarnas placering i kapplöpningarna. Vinsterna skola till sammanlagt värde motsvara viss angiven del (c:a 35 procent) av de sammanlagda insatserna och kunna sålunda med avseende å storleken vara underkastade avsevärda växlingar. De högre vinsterna äro maximerade. Högsta vinsten, till innehavaren av den lottsedel, vars nummer lottats å häst som vinner i huvudloppet: »Gran Premio Merano», får sålunda icke överstiga 2 500 000 lire. Lotteriets behållning går — förutom en stämpelavgift å 10 procent, som inflyter i budgeten — till en rad särskilt angivna ändamål av huvudsakligen social och idrottslig karaktär. Spanien. E t t stort statligt penninglotteri, Loteria Nacional, utföres årligen i ett flertal fristående (enkla) dragningar, vilkas antal och tidpunkt närmare bestämmas av vederbörande lotteriadministration. I regel hava varje månad anordnats tre dylika dragningar. För de olika dragningarna bruka lottantal, lottpris och vinstplan variera högst avsevärt. Lottantalet i en dragning kan i vissa fall utgöra endast 35 000 och i andra uppgå till 276 000. Lottpriset kan växla mellan 30 och 2 000 pesetas per hellott. Lottsedlarna äro i allmänhet uppdelade i tiondedelar. Högsta vinst uppgår i regel till mycket högt belopp, i den s. k. juldragningen ända upp till 15 000 000 pesetas. Utom ett fåtal höga vinster bruka vinstplanerna innehålla några hundratal medelstora vinster, vilka utgå till sådana lottnummer (»aproximaciones»), som enligt angivna regler närmast ansluta till nummer, som vunnit de höga vinsterna, ävensom ett stort antal små vinster av samma storlek som lottpriset, vilka utgå till varje lottnummer, vars sista siffra (»terminacion») är densamma som slutsiffran i det lottnummer, vara högsta vinsten utfallit. Chansen att vinna på en lott kommer med hänsyn till dessa småvinster att överstiga 10 %. Lotterna försäljas genom lotteriadministrationen och genom särskilda av denna antagna officiella försäljare, vilka i sin t u r på eget ansvar kunna anställa underagenter. Av intäkterna utgå c:a 70 procent till vinster. Behållningen tillfaller speciella statliga eller kommunala ändamål, såsom röda korset, tuberkulosens bekämpande, Madrids universitet o. s. v.

81 Svenskt spel på utländska lotterier. Tidigare undersökningar. I 1910 års lotteribetänkande framlades resultatet av en omfattande utredning angående svenskt deltagande i spel å lotterier i utlandet. Utredningen grundade sig dels på vissa genom postverket anskaffade sifferuppgifter, avseende värdeförsändelser till lotterikollektörer i Danmark, Tyskland och Ungern ( 1907 tillhopa c:a 3 miljoner kronor), dels på vissa allmänt hållna uttalanden i yttranden från ett flertal länsstyrelser och dels på olika uppskattningar och beräkningar med ledning av andra för utredningsmännen tillgängliga uppgifter rörande såväl svenskt lotterispel som utländska lotteriers struktur och försälj ningssätt. Såsom sammanfattning av sina undersökningar ifråga om storleken av de svenska bruttoinsatserna i utländska lotterier anförde utredningsmännen: »Det synes icke omöjligt, a t t det utgående beloppet kan uppgå till omkring 15 millioner kronor om året och det synes mycket sannolikt, a t t det icke understiger 12 millioner kronor». För beräknande av landets nettoförlust på ifrågavarande lotterispel funno sig utredningsmännen böra utgå ifrån, a t t en stor del av vinsterna från lotterier i andra länder icke alls eller endast till betydligt reducerade belopp utbetalades till svenska vinnare, ävensom a t t lottsedlarna av dessa vinnare genom olika pålägg och anskaffningskostnader i allmänhet i hög grad överbetalats. Med anledning härav ansågo de sig från ovan angivna bruttobelopp kunna avdraga endast en mindre del av de i vederbörande officiella lotteriplaner angivna relativa vinstvärdena. Det är på detta sätt utredningsmännen kommit till ovan omförmälda uppskattning av den för det dåvarande sannolika årliga svenska nettoförlusten på utländskt lotterispel: 9 a 10 miljoner kronor. M e d anledning av de sålunda publicerade uppgifterna rörande svenskt deltagande i utländska lotterier lät danska skattedepartementet år 1910 verkställa en utredning ifråga om det svenska deltagandet i danska lotterier. Enligt denna utredning, vars resultat år 1912 delgavs svenska regeringen, skulle den i 1910 års betänkande gjorda uppskattningen av dylikt deltagande vara betydligt överdriven. I nämnda danska utredning, som bland annat även omfattade vissa uppgifter om det s. k. koloniallotteriets utlandsförsäljning, medgavs emellertid, att det egentliga danska klasslotteriets direktorat uppskattat de svenska lottköparnas andel i d e t t a lotteri till en sjättedel av lotteriets omslutning, vilket enligt dåvarande förhållanden — inklusive stämpelavgift men bortsett från extra pålagor och om6

82 kostnader — motsvarade ett bruttobelopp av något över 2 K miljoner kronor. A t t märka är i d e t t a sammanhang, a t t e t t stort antal av svenskar genom oauktoriserade ombud verkställda lottinköp av naturliga skäl måst hava undandragit sig direktoratets uppmärksamhet. I januari 1917 fick svenska regeringen mottaga ett n y t t meddelande om en officiell dansk undersökning i förevarande ämne, enligt vilken det efter 1910 icke k u n n a t konstateras någon nämnvärd stegring i avsättningen av danska lottsedlar på Sverige. Beträffande den inom handelsdepartementet år 1923 verkställda utredningen rörande bland annat svenskt spel på utländska lotterier få sakkunniga hänvisa till den historiska översikten (sid. 22). I detta sammanhang torde endast böra anmärkas, a t t den därvid framkomna siffran för Sveriges årliga nettoförlust å dylikt spel — 5 K miljoner kronor — u p p s k a t t a t s u t a n tillgång till särskilt primärmaterial. Sakkunnigas utredning. För egen del hava sakkunniga på olika vägar sökt införskaffa möjligast aktuella material rörande svenska allmänhetens deltagande i utländskt lotterispel. Hänvändelser i detta syfte hava gjorts såväl till Kungl. Maj:ts beskickningar i Köpenhamn och Oslo som till landshövdingarna i Kristianstads och Malmöhus län och till polisen i Stockholm. Härjämte har postverket på sakkunnigas begäran utfört en specialundersökning i ämnet. D e uppgifter, som på nämnda sätt erhållits, hava slutligen kompletterats genom studium av material, som från andra håll ställts till sakkunnigas förfogande, ävensom genom bedömande av förut tillgängliga uppgifter och allmänt kända förhållanden. Uppgifter från Danmark och Norge. Från svenska beskickningen i Köpenhamn har med anledning av sakkunnigas hänvändelse uppgivits, a t t det icke torde låta sig göra a t t genom de danska valutamyndigheterna erhålla några upplysningar i ämnet 1 , ävensom a t t danska klasslotteriets direktorat på förfrågan av beskickningens konsulatkansli givit följande negativa svar:

»Foranlediget heraf skal man meddele, att det vilde vsere Direktoratet en Glsede at meddele alle fornödne Oplysninger med Hensyn til det stillede Spörgsmaal, saafremt man blot selv var i Besiddelse av nogenlunde tilfredsstillende Oplysninger i saa Henseende. 1 Penningförsändelser härrörande från spel å danska lotterier omfattas icke av gällande danska valutarestriktioner.

83 Forholdet er imidlertid det, att selvom der i Kollektionerne föres Fortegnelser (Hovedböger) over samtlige Spillere, nytter det ikke, hvis man vil danne sig et Skön over Anfallet af Spillere i et bestemt Land, at foretage Optselling i samtlige Kollektioners Hovedböger av Antallet af de Spillere, der har Bopsel i det paagseldende Land og spiller enten ved direkte Korrespondance med Kollektionen eller gennem Kommissionser i det paagseldende Land. E t betydeligt Antal Lodsedier ekspederes nemlig til Udlandet gennem uautoriserede Kommissionsforretninger her i Landet, som ikke er Direktoratets Kontrol undergivne, og til hvis Bokföring Direktoratet ikke har Adgang. Idet saaledes en Del af Salget til Udlandet unddrager sig Direktoratets Kontrol, ser dette sig desvserre ikke i Stand til at imödekomme Konsulatkansliets Anmodning om Oplysninger vedrörende Omfånget af det danske Klasselotteris Salg til Sverige.» Svenska beskickningen i Oslo har från norska penninglotteriets kontorschef erhållit den likaledes negativa upplysningen, »at det årlig kommer en del enkeltbestillinger fra Sverige. Nogen översikt over disses antall kan imidlertid ikke skaffes. Det norske Pengelotteri har ingen agent i Sverige, så noget organisert salg föregår der ikke». Uppgifter från vissa länsstyrelser och polismyndigheter m. m. F r å n länsstyrelsen i Malmöhus län har med anledning av en från sakkunniga gjord framställning överlämnats en av Malmö polis verkställd utredning beträffande spel å danska klasslotteriet. I redogörelsen för denna utredning meddelas bland annat följande. Det i Malmö och trakten däromkring bedrivna spelet å danska klasslotteriet tillginge vanligen på sådant sätt, att spelarna läte inköpa och förnya lottsedlar i nämnda lotteri genom särskilda ombud, som för ändamålet överreste till Köpenhamn. Det förekomme emellertid även, att personer på landet genom posten rekvirerade lottsedlar från lotterikollektörer i Danmark. Det kunde antagas, att enbart i Malmö funnes 25 ä 30 personer, som regelbundet i stor skala åtoge sig ombudsuppdrag, som ovan sagts. Sådana mer eller mindre yrkesmässiga ombud funnes därjämte i samtliga städer och större samhällen inom Malmöhus län. Några av de i Malmö bosatta ombuden hade vid förhör uppgivit, att de årligen omsatt danska lottsedlar till summor, som för var och en av dem ungefärligen uppgått till respektive: 25 000 kronor, 10 000 kronor, 45 000 kronor, 10 000 kronor och 75 000 kronor (övervägande K -lotter). Två av ombuden hade meddelat, att omsättningen å deras förmedlingsverksamhet under de senaste tre åren nedgått med c:a 15 procent. Den ene hade förklarat nedgången med ökat intresse för tippning. För varje inköp eller förnyelse av lottsedel brukade ovannämnda ombud, oavsett sedelns valör (*/8, % % eller hel), av sina uppdragsgivare få uppbära en ersättning av 25 öre. Såsom allmänna omdömen och iakttagelser har vid Malmö-polisens utredning framgått, a t t de belopp, som från Malmöhus län årligen överföras till danska klasslotteriet, troligen överstiga en miljon kronor, a t t de som

84 en gång förskaffat sig en lottsedel i danska klasslotteriet ogärna vilja avstå från densamma, ävensom a t t personer i Sverige, som vunnit å d e t t a lotteri, u t a n a t t t ä n k a på a t t de erlagt lottpriset i dansk valuta ofta utt r y c k t sitt missnöje med, a t t vinsterna utbetalats med reduktion för kursskillnaden mellan svenskt och danskt mynt. Länsstyrelsen i Kristianstads län har genom cirkulär hört länets samtliga magistrater, stadsstyrelser och landsfiskaler ifråga om den beräknade omfattningen av spelet å utländska lotterier, med anledning varav, efter verkställd undersökning, uppgifter avgivits beträffande deltagande såväl i danska klasslotteriet som i norska penninglotteriet. De sålunda erhållna uppgifterna — som torde kunna giva en viss bild särskilt av det sätt, varpå den svenska allmänheten för närvarande deltager i utomlands anordnade lotterier, ävensom av den relativa utbredningen inom ett sydsvenskt län av de därvid i främsta rummet if rågakommande t v å lotterierna — synas förtjäna härnedan, ort för ort, i korthet återgivas. Kristianstad. Två personer hava uppgivit, att de år 1935 förmedlat inköp av danska lottsedlar för tillhopa 5 000 kronor. Enligt den enes förmenande skulle intresset för spel å ifrågavarande lotteri under sista tiden hava märkbart avtagit, under det att den andre icke förmärkt någon nedgång i intresset i fråga. Simrishamn. I norska penninglotteriet hava lottsedlar försålts till belopp, varierande mellan 600 och 1 000 kronor, för år räknat, och i danska klasslotteriet årligen för omkring 600 kronor. I Ängelholm. Danska lottsedlar bruka i regel anskaffas genom ombud, som vid resa till Köpenhamn ombesörja inköp och omsättningar mot en ersättning av 25 öre per lottsedel. Tvenne sådana ombud hava uppgivit, att det i staden å danska klasslotteriet varje år troligen omsattes omkring 20 000 kronor. Det norska penninglotteriet fick år 1930 — delvis på bekostnad av det svenska — ett kraftigt uppsving, därvid norska lottsedlar i staden säkerligen omsattes till ett sammanlagt värde av c:a 10 000 kronor per år. Sedan ett par personer år 1933 dömts för återförsäljning av norska lotter, nedgick emellertid ifrågavarande omsättning något. Alltjämt finnas dock minst ett hundratal personer, som varje månad personligen rekvirera lottsedlar från Norge. Hässleholm. Per år nedlägges å danska klasslotteriet mellan 1 500 och 2 000 kronor och å norska penninglotteriet mellan 5 000 och 6 000 kronor. Gråmanstorps

landsfiskalsdistrikt.

I Klippans municipalsamhälle torde c:a 150 personer deltaga i danska klasslotteriet.

85 BjörnekuUa landsfiskals distrikt. C:a 10 000 kronor nedläggas årligen på danska klasslotteriet. Rebbelberga landsfiskalsdistrikt. Endast ett femtontal personer kunna antagas spela på utländska lotterier. Båstads landsfiskalsdistrikt. Årligen torde sammanlagt omkring 5 000 kronor nedläggas på de danska och norska lotterierna. Svenska penninglotterier och premieobligationer samt tippning synas dock alltmera vinna terräng på de utländska lotteriernas bekostnad. Riseberga landsfiskalsdistrikt. Omkring 2 400 kronor om året nedläggas för närvarande på danska klasslotteriet. Tidigare har deltagandet i nämnda lotteri varit avsevärt större. Nedgången torde bero på ökat intresse för inhemska lotterier, obligationer och tippning. Örkelljunga lands fiskals distrikt. I orten förekommer visst deltagande i danska lotterier, därvid utbetalningarna nästan undantagslöst gå över postgiro. Stoby landsfiskalsdistrikt. 6 000 ä 7 000 kronor årligen torde förbrukas å lotter i utländska lotterier. Brönnestads landsfiskalsdistrikt. Genom förmedling av särskilda ombud omsättas årligen c:a 400 kronor i danska klasslotteriet och c:a 300 kronor å norska penninglotteriet. Dessutom förekommer, ehuru i mindre omfattning, att lottsedlar direkt rekvireras från nämnda lotterier. Verums och Vinslövs landsfiskalsdistrikt. På utländska lotterier offras varje år, lågt räknat, i det förstnämnda distriktet 6 000 och i det senare 2 000 kronor. Osby landsfiskalsdistrikt. Danska lottsedlar omsättas årligen för omkring 9 600 kronor. Förlövs landsfiskalsdistrikt. Årligen nedlägges c:a 3 300 kronor på norska penninglotteriet och 1 700 kronor på danska klasslotteriet. Örkeneds lands fiskals distrikt. Huvudsakligen genom posten torde årligen något över 2 000 kronor inbetalas till ett vart av danska klasslotteriet och norska penninglotteriet. Oppmanna landsfiskalsdistrikt. Endast några enstaka fall av spel å utländskt lotteri hava kunnat konstateras. Näsums, Fjälkinge och Vä lands fiskals distrikt. På lotter i danska klasslotteriet och norska penninglotteriet nedlägges årligen ungefär:

86 i Näsums distrikt mellan 500 och 700 kronor (huvudsakligen å danska lotter), i Fjälkinge distrikt 600 kronor och i Vä distrikt mellan 1 500 och 2 000 kronor (huvudsakligen å danska lotter.) Äsphults landsfiskalsdistrikt. Årligen avsändes huvudsakligen genom postverket c:a 1 400 kronor till norska penninglotteriet och c:a 750 kronor till danska klasslotteriet. Degerberga och Brösarps landsfiskalsdistrikt. Till utländska lotterier utbetalas årligen genom postverket och annorledes, högt räknat, i Degerberga distrikt 400 a 500 kronor och i Brösarps distrikt 1 000 kronor. Tryde landsfiskals distrikt. Till utländska lotterier — norska penninglotteriet minst lika mycket som danska klasslotteriet — sändas, lågt räknat, 12 000 kronor om året. Löderups landsfiskalsdistrikt. Spelfrekvensen synes beträffande danska klasslotteriet — som för 20 a 30 år sedan anlitades synnerligen flitigt — hava avtagit men däremot ökat beträffande norska penninglotteriet. Årligen torde för närvarande c:a 3 000 kronor nedläggas på utländska lotterier. Järrestads landsfiskalsdistrikt. För detta distrikt meddelas, » . . . att det säkerligen icke är småbelopp som årligen .. . nedläggas på utländska lotterier, även om efter tillkomsten av svenska premieobligationslånen intresset för utländska lotterier något avtagit. Här på orten torde spellusten för norskt lotteri vara minst lika stor som för danska klasslotteriet.» E n summering av de av länsstyrelsen i Kristianstads län sålunda införskaffade, i flera fall endast grovt uppskattade siffrorna rörande spelet å utländska lotterier utvisar för danska klasslotteriets vidkommande ett årligt totalbelopp av c:a 75 000 kronor och för norska penninglotteriet en ungefärlig årssumma av 40 000 kronor. Uppgifterna hava emellertid därvid i olika avseenden måst kompletteras med rena antaganden. Vissa upplysningar rörande spelet å utländska lotterier hava, såsom ovan berörts, erhållits från Stockholms polis. För sakkunnigas räkning hava från nämnda polis sålunda inlånats handlingar, avseende samtliga vid polisdomstolen i Stockholm åren 1931—1935 anhängiggjorda mål angående överträdelse av det i lotteriförordningen meddelade förbudet a t t , för egen eller annans räkning, utbjuda eller avyttra lotter i utländskt lotteriföretag. Ur n ä m n d a handlingar, som alla avse åtal för försäljning av lotter i »Det Norske Pengelotteri», må här följande anföras.

87 Åtalen — sammanlagt femton till antalet — rikta sig i fyra fall mot innehavare av tobaksaffärer och i alla de övriga mot representanter för s. k. växelkontor. E t t och samma kontor förekommer därvid icke mindre än åtta gånger. Beträffande det antal norska lottsedlar, som genom dessa företag omsatts, har i några av målen uppgivits respektive: 25 ä 200 i månaden, 200 i månaden, 100 i månaden, 35 ä 40 till en dragning, »omkring 100 stycken», enstaka lotter, »omkring 50 lotter», 25 a 75 per månad, 30 a 50 hellotter och omkring 100 halvlotter per månad, »minst 100 stycken per månad» samt 20 hellotter och 25 halvlotter i månaden. I ett av målen har Stockholms polis genom förmedling av polisen i Oslo inhämtat från Det Norske Pengelotteri, att detta till ett i målet avsett växelkontor i Stockholm nedanstående månader år 1932 låtit avsända lottsedlar till följande belopp i norska kronor, nämligen: februari 900, mars 5 000, april 4 500, maj 4 500, juni 4 500 och juli 3 500. Genom de åtalade hava de norska lottsedlarna tillhandahållits vederbörande köpare till följande priser i svenska kronor: hellott för kr. 1 1 : — , 11:50 eller 12:— (det senaste i flertalet fall), halvlott för kr. 5:50 eller 6:— (det senare vanligast). De åtalade hava som regel invänt, att de icke »utbjudit» eller »avyttrat» de utländska lottsedlarna utan endast tillhandagått vid rekvisition av sådana. Utom i ett mål, som avskrivits, hava samtliga åtalade dömts till böter. I detta sammanhang torde böra anmärkas, a t t högsta domstolen år 1933 meddelat utslag i trenne mål rörande försäljning av utländska lottsedlar. ( N y t t Juridiskt Arkiv 1928, sid. 621—626). I två av dessa mål blevo handelsidkare i Malmö dömda för avyttrande av lotter i norska penninglotteriet, oavsett invändning att de endast tillhandagått vid »rekvisition». I det ena målet hade upplysts, att vederbörande avyttrat omkring 50 halvlotter (å kr. 5:50) och 25 hellotter (ä 11 kronor). I det andra hade framgått, att den åtalade till bland annat en angiven dragning avyttrat 212 halv- och 28 hellotter (till respektive kr. 5:50 och 11:—). Det tredje målet avser en kvinnlig »kommissionär» i Hälsingborg, som åtalats för det hon vid resa till Köpenhamn enligt uppdrag omsatt lottsedlar i danska klasslotteriet. Varje månad hade hon sålunda för olika privatpersoners räkning omsatt omkring 800 lottsedlar och dessutom för omsättning fått mottaga sammanlagt minst 320 lottsedlar från tvenne cigarrhandlare i Hälsingborg. För varje omsättning hade hon uppburit 25 öre av privatpersonerna och 10 öre av cigarrhandlarna. Tidigare hade den åtalades far ofta även anskaffat nya lottsedlar till ifrågavarande lotteri. Under de senaste två åren hade emellertid varken av denne eller den åtalade verkställts några sådana anskaffningar utan endast omsättningar utförts av redan innehavda lottsedlar. Sedan lottsedlar till Det Norske Pengelotteri börjat anskaffas till Hälsingborg, hade nämligen inga nya innehavare av danska lottsedlar tillkommit, utan hade i stället många lämnat sina nummer i det danska lotteriet. Den åtalade blev dömd av vederbörande rådstuvurätt och hovrätt men frikändes av högsta domstolen. Uppgifter från postverket. U r material, som i olika sammanhang införskaffats genom postverket, h a v a erhållits upplysningar av betydande värde för bedömandet av omfattningen av nu ifrågavarande lotterispel.

88 F r å n ett av generalpoststyrelsen den 3 juli 1934 — i samband med en tidigare (sid. 22) omnämnd interpellation i ämnet — avgivet yttrande har sålunda ifråga om utländska lotterikollektörers innehav av svenskt postgirokonto inhämtats följande: »Antalet postgirokonton för personer eller firmor i utlandet, vilka äro eller skäligen kunna tänkas vara lotterikollektörer, utgör för närvarande omkring ett tiotal. Till dessa konton inbetalades under år 1933 ett sammanlagt belopp av i runt tal 353 000 kronor. Under samma år hava vederbörande kontoinnehavare genom utbetalningar till sina respektive hemländer från kontona uttagit ett belopp av inalles 228 000 kronor. Återstoden eller 125 000 kronor har disponerats för utbetalningar till adressater inom Sverige.» Vidare hava sakkunniga för egen del, till belysande av ifrågavarande spörsmål, från postverket till en början införskaffat vissa uppgifter ur den allmänna poststatistiken. P å detta sätt har erhållits nedanstående sammanställning rörande under åren 1933—1935 mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Norge och D a n m a r k verkställd utväxling av samtliga postanvisningar och postförskott:

Utväxling mellan Sverige och Norge. 1933

Postanvisningar :l antal Postförskott: antal (härav oinlösta) . . kronor

1935 Till Norge

Från Norge

Till Norge

Från Norge

Till Norge

Från Norge

184 386 3 019 228

27 949 470 052

194 230 3 089 527

37 371 623 352

198 707 3 294 825

42 944 694 694

21475 (1 656) 445 719

175 505 (6 089) 2 253 552

31196 (1911) 516 107

181 755 (6 701) 2 295 190

33 634 (1 994) 539 765

179 721 (7 143) 2 384 184

Utväxling

mellan Sverige och 1933

Danmark.

1935 Till Danmark

Från Danmark

Till Danmark

Från Danmark

Till Danmark

Från Danmark

49 645 1122 580

16 018 372 287

46 529 1122 948

14 861 343 972

49 369 1 1 8 5 459

15 210 328 714

5 901 (290) 82 017

23 749 (3 357) 412 597

5 892 (353) 85 484

20 831 (2 307) 353 419

6 752 (378) 66 832

21740 (2 260) 419 080

Postanvisningar .-1 kronor Postförskott: antal (härav oinlösta) . . kronor 1

Inklusive återgående inlösta postförskottsanvisningar.

89 Av de sålunda meddelade uppgifterna rörande utväxlingen av postanvisningar mellan Sverige och Norge kan utläsas e t t överskott till Norges fördel, som under ett vart av där ifrågavarande år uppgått till icke mindre äta 2 549 176, 2 466 175 och 2 600 131 kronor. Starka skäl tala för a t t ifrågavarande överskott till alldeles övervägande del är betingat av penningförsändelser till norska penninglotteriet. Bland annat har från postkontoret Göteborg I i samband med överlämnandet av hithörande uppgifter upplysts, a t t »omkring 99 procent» av dit från Oslo ankomna postförskottsförsändelser kunde anses utgöra lotteripostförskott. Även till Danmarks fördel utvisar ovanstående sammanställning ett r ä t t betydande överskott i de utväxlade postanvisningarnas antal och värde. Överskottet (c:a 800 000 kronor om året) är dock ej fullt lika anmärkningsvärt som för Norges vidkommande och synes icke heller lika bestämt kunna sägas erhålla sin huvudsakliga förklaring i penningförsändelser för inköp av lottsedlar. Såsom ovan berörts, har på sakkunnigas begäran inom postverket även utförts en specialundersökning angående försändelser, avsedda för och härrörande från viktigare utländska lotterier. Beträffande utförandet av nämnda undersökning — vartill uppdraget meddelades av Kungl. Maj:t — och de resultat, som därvid framkommo, vilja sakkunniga hänvisa till nedan intagna, av generalpoststyrelsen avgivna redogörelse: »Till Sakkunniga angående inrättande av ett statslotteri m. m. Handelsdepartementet, Stockholm. Sedan Kungl. Maj:t genom skrivelse den 17 april 1936 anbefallt generalpoststyrelsen att utföra och till Eder överlämna en möjligast fullständig och aktuell utredning i fråga om det svenska postverkets anlitande för försändelser, avsedda för och härrörande från viktigare utländska lotterier, får generalpoststyrelsen, efter verkställd utredning, äran anföra följande. Lotteriförsändelser förekomma i nämnvärd omfattning endast i förbindelsen med Danmark och Norge. Tid efter annan inkomma visserligen till generalpoststyrelsen i beslag tagna korsbandsförsändelser från England, innehållande reklam för tippningsföretag, tippningskuponger m. m., vilket tyder på att engelska företag söka marknad i Sverige, men i vad mån spel hos dylika företag vunnit utbredning här i landet låter sig svårligen bedöma genom granskning av postförsändelserna till och från England. På grund av i Sverige gällande bestämmelser om vadhållning torde nämligen likvider till England, som avse deltagande i tippning av fotbollsmatcher eller hästtävlingar, nästan undantagslöst sändas på sådant sätt, att deras egenskap av vadhållningsinsatser icke framskymtar. Spel på egentliga lotterier i andra länder än Danmark och Norge förekommer — såvitt ur postal synpunkt kan bedömas — praktiskt taget icke alls. Undersökningen har med hänsyn härtill ansetts kunna begränsas att omfatta endast assurerade och rekommenderade brevförsändelser samt postanvisningar i utväxlingen med Danmark och Norge.

90 De erhållna siffrorna, som återfinnas å bifogade tablå, grunda sig på uppgifter från vederbörande postanstalter och avse tiden medio maj—medio av augusti innevarande år (Tablån — med av sakkunniga gjort tillägg av årssiffror för försändelser till och från Norge — återfinnes här nedan). Uppgifter avseende förfluten tid, exempelvis för år 1935, kunna icke ens uppskattningsvis meddelas, enär för här ifrågavarande syfte erforderliga anteckningar icke verkställas vid försändelsernas bokföring. Eftersom avsändarna i regel undvika anteckningar, som direkt utvisa försändelses egenskap av lotteriförsändelse, måste uppgifterna bygga på tjänstemännens större eller mindre kännedom om kollektörernas namn och adresser eller — där dylika anteckningar saknas — försändelsernas utseende och beskaffenhet, något som på grund av många års erfarenhet låter sig göra i förbindelserna med Danmark och Norge. Med hänsyn härtill torde man kunna utgå från att någon mindre del av lotteriförsändelserna undgått vederbörande posttjänstemäns uppmärksamhet och att de erhållna siffrorna således äro något för låga. Lotteriförsändelser i postförbindelsen Sverige—Danmark och Sverige—Norge enligt anteckningar vid vederbörande postanstalter under tre månader (medio av maj—medio av augusti 1936). Från Sverige. Postanvisningar

Postförskottsanvisningar

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

2.

3.

4.

5.

|

1.

kr. Till Danmark » Norge

....

Summa för 3 mån. . »

2150 2 061 4211

Assurerade försändelser

Antal 7.

kr.

kr. 20 832 527 233 548 065

Belopp 6.

Rekommenderade försändelser

18 017 27103 45120

1947 38 633 40 580

54 407 461

11097 296 558 307 655

2 948 5 819 8 767

16 844

180 480

162 320 2 192 260 1844 1 230 620

35 068

8 244

108 412

154 532 2 108 932 1628 1186 232

23 276

(beräkn.) för

Därav till Norge . .

Till Sverige. Postanvisningar

>

Norge »

(beräkn.) för ett år

Därav från Norge

....

Assurerade försändelser utan postförskott

Rekommenderade försändelser utan postförskott

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

8.

9.

10.

11.

12.

16 16 32 128 64

kr. 452 152 604 2 416 608

kr. 16 596 612

4 441 396 606 401 047

782 4 949

2 448

22 924

2 384

1 586 424

19 796

5 731

91 Av tablån kan icke direkt utläsas, huru stora belopp, som årligen sändas med post från Sverige till Danmark och Norge såsom likvid för lotter och icke heller huru stort vinstbelopp, som tillföres landet. Assurerade och rekommenderade försändelser från Sverige kunna nämligen innehålla antingen likvid för lotter eller vinstlotter för inlösen. Storleken av belopp, som inneslutits i rekommenderad försändelse, kan givetvis icke heller bedömas. Det sammanlagda beloppet för postanvisningar och postförskottsanvisningar till Danmark och Norge kan emellertid bestämt sägas utgöra likvid för lotter och det belopp, som årligen sändes med post till Danmark och Norge såsom likvid för lotter, kan därför beräknas utgöra lägst 2 372 740 kronor, fördelade på 179 164 poster (kol. 1—4 i tablån). Det bör nämnas, att antal och belopp i fråga om postförskottsanvisningar erhållits genom att med postförskott belagda assurerade och rekommenderade lotteriförsändelser vid ankomsten till Sverige räknats och postförskottsbeloppen antecknats. Då det naturligtvis förekommer, att dylika postförskottsförsändelser icke utlösas och därför återsändas till avsändaren, borde siffrorna beträffande postförskottsanvisningarna egentligen ha minskats med antal och belopp för återsända, men detta antal beräknas vara så obetydligt, att det här lämnats ur räkningen. Till det belopp, som skall anses utgöra svenska inbetalningar till utländska lotterier, kan säkerligen läggas ytterligare 300 000 kronor för år. Det har nämligen utrönts, att till postgirokonton, som innehas av lotterikollektörer i utlandet, under år 1935 inbetalats 303 440 kronor. Såsom av tablån framgår (kol. 8—11), har under statistikperioden till Sverige inkommit 612 assurerade försändelser utan postförskott med ett angivet värde av 401 047 kronor samt 32 postanvisningar å sammanlagt 604 kronor. Till Sverige skulle således på detta sätt under ett års tid ha influtit 1 606 604 kronor, fördelade på 2 576 försändelser. Medelbeloppet för assurerad försändelse, 655 kronor, och det obetydliga antalet postanvisningar tyda emellertid på att mindre vinster sändas på annat sätt, antagligen i rekommenderade försändelser och — att döma av den stora skillnaden mellan antalet rekommenderade försändelser från Sverige och dylika till Sverige — i stor utsträckning även i vanliga brev (checker eller växlar). Med hänsyn härtill och då det ej är uteslutet, att en del av ifrågavarande assurerade försändelser innehållit lotter till ombud eller andra större avnämare i Sverige, torde dessa siffror få anses sakna allt värde vid ett bedömande av det belopp, som tillföres landet i vinstmedel. I betraktande av omfattningen av lotterispelet erhållas måhända de tillförlitligaste vinstsiffrorna, om man utgår från att dessa skola stå i samma förhållande till de svenska insatserna (sedan provision fråndragits) som hela vinstbeloppet till det belopp samtliga utsläppta lotter representera. Generalpoststyrelsen har ansett sig i detta sammanhang böra omnämna, att enligt vad postdirektören i Södra distriktet (Malmö) upplyst, omsättning av lotter och uttagning av vinstbelopp åtminstone för Skånes vidkommande i stor utsträckning sker genom förmedling av svenska kommissionärer, som resa över till Danmark. Postdirektören anser sannolikt, att betydande belopp på detta sätt föras ur landet, och anför såsom belysande för trafikens omfattning, att en av de många kommissionärerna lär behöva tillbringa ända till tre dagar i Köpenhamn vid varje omsättningsperiod för att medhinna sina uppdrag. Stockholm den 2 oktober 1936. Kungl. Generalpoststyrelsen. Anders Örne /Gunnar Lager.»

92 Uppgifter under hand. Ur material, som under hand ställts till sakkunnigas förfogande, torde här följande böra anföras beträffande vissa danska lottförsäljares tillvägagångssätt i Sverige: En person i Köpenhamn — vilken uppgiver sig endast vara innehavare av ett »Ekspeditionskontor för det Danske Klasselotteri» och som alltså tydligen icke är auktoriserad kollektör — har genom tryckta cirkulär, som hösten 1936 massvis spritts i Sverige, utbjudit lotter i danska klasslotteriet till priser, som högst anmärkningsvärt överstiga de officiella lottpriserna. Med porto, omkostnader och dragningslista har sålunda för förnyelse till de sex olika klasserna debiterats: för ^g-lott respektive kronor 2:50, 3:45, 3:95, 3:95, 3:95 och 5: 15 i stället för de officiella priserna kronor 1: —, 1: 50, 2: —, 2: —, 2: — och 3: — (jämte porto och ett »Ekspeditionsgebyr» av 25 öre per klass. — Jfr ovan sid. 64 och 66); för 1 / 4 -lott respektive kronor 4: 50, 4:95, 5: 95, 5: 95, 5: 95 och 8:15 i stället för, officiellt, kronor 2:—, 3 : — , 4:—, 4:—, 4:— och 6:— (med tillägg, som ovan berörts) o. s. v. I det eljest utförliga, på svenska språket avfattade cirkuläret finnes ingen antydan om att de däri uppgivna beloppen äro beräknade i dansk valuta, ehuru vid av sakkunniga gjord undersökning så medgivits vara fallet. Personen i fråga är innehavare av svenskt postgiro. Uppgifter hava till sakkunniga inkommit om förefintligheten även av andra lottför sälj are än den nu nämnde med liknande affärsmetoder som denne och med tillgång till svenskt postgirokonto. Av ett flertal uppgifter ur bland annat tidningspressen och rättegångshandlingar, vartill sakkunniga ägt tillgång, har slutligen framgått, a t t den svenska allmänheten åtminstone tidvis även under senare år i betydande omfattning deltagit i utomlands anordnade tippningsföretag ävensom i spelet å »The Irish Sweepstakes». Vissa uppgifter t y d a även på deltagande — ehuru i mindre utsträckning — i de finska, franska och spanska penninglotterierna. D e centraleuropeiska penninglotterierna, som vid tiden för 1910 års lotteriutredning spelade en betydande roll i Sverige, synas numera — bland annat på grund av kända valutaförhållanden — hava helt förlorat sin svenska marknad. Sammanställning rörande svenskt spel på viktigare lotterier. Till belysande av de olika fördelar och nackdelar, som för den svenska allmänheten under nuvarande förhållanden (hösten 1936) i flertalet fall äro förbundna med spelet å de viktigaste i Sverige konkurrerande penninglotterierna, hava sakkunniga i en å sid. 94 intagen tablå sammanställt vissa uppgifter rörande danska klasslotteriet, norska penninglotteriet och svenskt penninglotteri. Uppgifterna gälla, för vartdera lotteriet, under ett halvår regelbundet bedrivet spel. För danska lotteriet har räknats med Vi -lotter och för det norska med V -lotter, vilka valörer, enligt samstämmiga uppgifter, synas vara de allmännast förekommande. D e t här i landet

93 oftast debiterade priset för norsk halvlott har antagits vara det förut angivna, av återförsäljare tillämpade priset av 6 svenska kronor. Priserna å danska lotter och vinstvärdena i de båda utländska lotterierna hava ävenledes omräknats i svensk valuta, lottpriserna enligt privatbankernas aktuella säljkurs (100 danska k r . = kr. 86: 85) och vinstvärdena enligt av samma banker tillämpad köpkurs å sedlar (100 danska kr. = kr. 85: 85; 100 norska kr. = kr. 96: 60). Till priset å de danska kvartslotterna har — under antagande av att sådana lotter till övervägande del förvärvas genom anlitande av »resande ombud» — för varje klass tillagts en ombudsprovision av 25 svenska öre. I avsaknad av något så när säkert material hava sakkunniga vid beräkning av vinstvärdet icke gjort avdrag för särskilda kostnader vid vinsternas utfående från respektive utländskt lotteri. Sakkunniga vilja emellertid i detta sammanhang erinra om att sådana — större eller mindre — avdrag, särskilt där vinsterna anskaffas genom mer eller mindre yrkesmässiga ombud eller erhållas genom posten, måste bliva ofrånkomliga. Detta gäller emellertid för vinnare i svenska landsorten i viss mån även vinster i svenskt penninglotteri. Sakkunniga hava i förevarande sammanhang icke heller ansett sig kunna räkna med de olika reglerna för beskattning av vinst från utländskt lotteri (vanlig svensk stats- och kommunalskatt) och från svenskt penninglotteri (särskild skatt a 10 procent för vinster över 25 kronor). Sammanställningen utvisar, att relativa vinstvärdet för en genomsnittlig svensk spelare ställer sig avsevärt mycket fördelaktigare i svenskt penninglotteri än i norska lotteriet. Däremot blir relativa vinstvärdet vid deltagande, på sätt här förutsattes, med fjärdedelslott i en dansk halvårsserie trots ombudsprovisionen en obetydlighet högre än vid spel å svenska lotterierna. Beträffande danska lottsedlar, som anskaffas genom »resande ombud», blir relativa vinstvärdet för halv- och hellott ännu något bättre (ombudsprovisionen är alltid 25 öre!), under det att samma värde för Vg-lott uppenbarligen blir mindre fördelaktigt än i svenskt lotteri. Därest sådana oauktoriserade återförsäljare av danska lottsedlar anlitas, som ovan (sid. 92) berörts, kan det relativa vinstvärdet av en dylik lottsedel för svensk spelare nedgå till mindre än hälften av de värden, som i förevarande sammanställning angivits. Vinstchansen i norska penninglotteriet är, som synes, något litet fördelaktigare än chansen i svenskt penninglotteri. I danska klasslotteriet är vinstchansen, jämförd med chansen i svenskt penninglotteri, i de fem första klasserna ojämförligt mycket sämre men i sjätte klassen däremot väsentligt fördelaktigare.

94 Tablå med vissa ur svensk spelares synpunkt (sid. 92 och 93) beräknade uppgifter rörande lottpris, lottvärde, vinstvärde och vinstchans med avseende å fjärdedelslotter i danska klasslotteriet, halvlotter i norska penninglotteriet och hellotter i svenskt penninglotteri (samtliga värdeuppgifter i svenslca kronor). D a n s k a

k l a s s l o t t e r i e t

Envar av sex (I—VI) klasser II

III

IV

Hela serien VI

V

Lottpris

J

l:99

2: 86 2 3: 72 2 3: 72 2 3: 72

2 Lottens matematiska värde Relativt vinstvärde (%)s . Vinstchans {%)

0:76 38.31 3.55

0:87 30.90 1.55

8:24 142.83 14.28

1:21 32.15 2.33

1:44 37.12 2.46

1:82 46.05 2.46

5: 46

serielott: 21:48 medelpris: 20: 15 serielott: 13: — 64.49 medeltal: 4.10

»Köplott.» »Förnyelselott.» 3 Beräknat efter lottens medelpris (således med hänsyn även till »köplotter» i klasserna II—VI). 2

Norska penninglotteriet

Lottpris Lottens matematiska värde Relativt vinstvärde (%) . .

Svenskt penninglotteri

en dragning

sex dragningar

en dragning

sex dragningar

6: — 3:09

36: — 18:55

12: — 7:66

72: — 45:96

63.84 (medeltal)

Vinstchans (%)

(medeltal) 9.34

Omfattningen av spelet på utländska lotterier. Till ledning vid uppskattningen av den omfattning, i vilket spel å utländska lotterier och lotteriliknande företag för närvarande bedrives i Sverige, hava, såsom den föregående redogörelsen utvisar, något så när exakta uppgifter s t å t t a t t erhålla endast i relativt ringa utsträckning. Bortsett från vissa detaljuppgifter rörande i sydsvenska orter verkställda inköp av danska klasslotter och några spridda upplysningar av mera underordnat värde, torde nämligen i detta avseende endast den av postverket på sakkunnigas begäran utförda specialundersökningen k u n n a tillerkännas en högre grad av tillförlitlighet. I övrigt hava sakkunniga för a t t komma till en uppfattning i ämnet måst bygga sina slutsatser p å mera allmänt hållna uppgifter och under hand erhållna meddelanden. Det synes i varje fall vara ställt u t o m tvivel, a t t de utländska lotterier, som under nuvarande förhållanden mest anlitas av svenska spelare, äro »Det Kgl. K0benhavnske Klasselotteri» och »Det Norske Pengelotteri». Uppenbart synes också, a t t lottsedlar i det förstnämnda lotteriet numera

95 till huvudsaklig del anskaffas vid personliga besök i Danmark eller genom »resande ombud», under det att spelet å det norska lotteriet i mycket stor omfattning bedrives genom förmedling av postverket. Postverkets ovan omförmälda specialundersökning giver tydligt vid handen, att de sammanlagda belopp, som från Sverige årligen med posten avsändas till norska penninglotteriet, per år räknat uppgå till lägst 2 V4 miljoner svenska kronor (sammanlagda årsvärdena av till norska lotteriet avsända postanvisningar och postförskottsanvisningar jämte en mindre del av inbetalningarna å utländska lotterikollektörers postgiro.) Till nämnda belopp skall i första rummet uppenbarligen läggas en betydande del av de värden, som, enligt undersökningen, befordras till norskt lotteri i assurerade och rekommenderade försändelser. Härjämte måste man sannolikt räkna med att ganska avsevärda belopp — i både checkar och sedlar — till norska penninglotteriet inbetalas jämväl i vanliga lösbrev, vilka icke alls omfattas av postverkets utredning. Vidare bör hänsyn även tagas till att, såsom i generalpoststyrelsens skrivelse anförts, en del av de med undersökningen avsedda försändelserna undgått vederbörande posttjänstemäns uppmärksamhet. Slutligen bör till ovan angivna minimibelopp även läggas de, enligt vad sakkunniga hava anledning förmoda, icke obetydliga summor, som särskilt från gränstrakterna mot Norge tillföras norska penninglotteriet utan anlitande av postverket. Med hänsyn till samtliga sålunda tillkommande faktorer hava sakkunniga kommit till den uppfattningen, att den totala årssumman för de svenska inbetalningarna till norska penninglotteriet sannolikt icke understiger dubbla minimibeloppet. Totalbeloppet ifråga skulle sålunda kunna uppskattas till omkring 4 V miljoner kronor. För danska klasslotteriets vidkommande ställer sig en approximativ beräkning av de svenska inbetalningarna ännu vanskligare än beträffande det norska lotteriet. Det postala siffermaterialet lämnar härvidlag tydligen icke tillräcklig ledning, och värdeuppgifterna från Skåne-länen kunna, frånsett deras lokala begränsning, enligt sakens natur knappast anses uttrycka mer än ganska låga minimivärden. En något säkrare utgångspunkt hava sakkunniga ansett utgöras av den från danska klasslotteriets sida år 1910 meddelade och år 1917 vidhållna uppgiften, att omkring en sjättedel av lottsedlarna i detta lotteri kunde anses finna avsättning i Sverige. Det synes, särskilt med hänsyn till att det konkurrerande koloniallotteriet numera nedlagts, icke utan skäl kunna antagas, att danska klasslotteriet även under de senast förflutna åren lyckats utplacera en motsvarande andel av sina lottsedlar på den svenska marknaden. Ifrågavarande andel var, enligt vad ovan angivits, sannolikt beräknad starkt i underkant. Med hänsyn till att det svenska intresset för spel å danska klasslotteriet för närvarande enligt vissa uppgifter visar tecken till stagnation eller t. o. m. till-

96 bakagång, anse sig dock sakkunniga under nuvarande förhållanden icke kunna öka omförmälda från dansk sida uppgivna andel till mer än en femtedel av klasslotteriets totala omslutning. D å danska klasslotteriets årsomslutning för närvarande inklusive extra pålagor o. dyl. i svensk m y n t uppgår till nära 30 miljoner kronor, skulle de sammanlagda svenska inbetalningarna till nämnda lotteri på detta sätt kunna uppskattas till omkring 6 miljoner svenska kronor om året. Beträffande det svenska deltagandet i »The Irish Sweepstakes» hava inga som helst säkra uppgifter k u n n a t erhållas. Med hänsyn till en av sakkunniga konstaterad ganska betydande spridning av lottsedlar och reklamprospekt inom landet synes det här emellertid röra sig om r ä t t avsevärda belopp. Material saknas även för ett säkert bedömande av den omfattning, i vilken svenska allmänheten alltjämt deltager i utomlands anordnade tippningsföretag. Sakkunniga vilja emellertid här erinra om, a t t omslutningen av denna tippning, enligt vad vissa dagliga tidningar våren 1936 i n h ä m t a t från initierade personer, då uppskattades till 2 miljoner kronor per år räknat. Det inom Sverige i övrigt bedrivna spelet p å utländska lotterier och därmed jämställda företag torde vara av relativt underordnad betydelse. För uppskattningen av landets nettoförlust på utländska lotterier o. dyl. synes man enligt sakkunnigas uppfattning — med hänsyn tagen till överbetalning av lotterna, avdrag å vinsterna och vinster, som aldrig n å t t vinnaren — icke kunna avdraga mer än hälften från ovan antydda bruttobelopp. (Jämför de relativa vinstvärdena enligt tablån å sid. 94!)

SYNPUNKTER OCH F O R S L A G

Allmän motivering. Spelintresset i Sverige. Av den föregående redogörelsen framgår, a t t spel på lotterier och därmed jämförliga anordningar erbjudits den svenska allmänheten i en nästan ständigt stigande omfattning under de senaste årtiondena, men a t t efterfrågan alltjämt synes vara större än utbuden. Särskilt anmärkningsvärd är den ökning av spellusten, som för närvarande gör sig kännbar. Tippningen går här i spetsen med en kraftigt ökad omsättning, som under de senaste månaderna, stigit till omkring 1 000 000 kronor i veckan. Totalisatorspelet visar likaledes växande omfattning, varulotterierna — de större oftast med en högsta vinst i premieobligationer — ingen minskning och trots allt detta har hösten 1936 en utvidgning av de månatliga penninglotterierna från 250 000 till 280 000 lotter k u n n a t genomföras u t a n någon som helst svårighet för avsättningen av lotterna. T v ä r t o m har rusningen efter lottsedlarna, med köbildning och ransonering som följd, vid de senaste dragningarna varit väl så stor som tidigare. Samtidigt med denna ökning i spelet på inhemska företag och tillkomsten av nya former för detsamma fortsätter spelandet på utländska lotterier i avsevärd omfattning. Såsom förut framhållits har det lika litet nu som vid föregående tillfällen, då försök gjorts, varit möjligt a t t få ens någorlunda exakta uppgifter angående de belopp, som av utländska lotteriföretag dragas ur riket. Något har dock k u n n a t fastställas. Det är uppenbart a t t de tyska lotterierna åtminstone tillsvidare fullständigt förlorat sin betydelse. D e t danska klasslotteriet har däremot fortfarande en god marknad i vårt land, särskilt i södra Sverige. Som ny konkurrent uppträder det norska penninglotteriet med påtaglig framgång. Likaledes torde det irländska sweepstake vinna terräng. D e t t a företag, som lockar med enorma högsta vinster, har visat sig hava förmåga a t t plötsligt slå igenom i ett eller annat land. I Italien blev det för några år sedan så populärt, a t t staten fann sig föranlåten att som motåtgärd inrätta inhemska sweepstakes. Sammanfattningsvis kan det sägas, att det svenska spelet på utländska lotterier säkerligen uppgår till flera miljoner kronor om året, a t t det särskilt på sista tiden enormt ökade spelet inom landet icke medfört någon verkligt utpräglad 7

98 tillbakagång beträffande avsättningen av utländska lottsedlar, och slutligen a t t det finnes en av erfarenheter bestyrkt risk för a t t nya utländska lotteriföretag vinna insteg i landet. Uppgifter för ett svenskt penninglotteri. Under nu angivna förhållanden kunna sakkunniga icke undgå a t t finna det önskvärt, a t t i v å r t land finnes ett av staten kontrollerat större penninglotteri, varmed dock ingenting i första hand är utsagt angående formen för detsamma. Dess uppgift bör vara a t t dels bjuda effektiv konkurrens med de utländska lotterierna, dels tjänstgöra som regulator på det inhemska lotterispelets område. Konkurrens med utlandet. Vad konkurrensen med utlandet beträffar, må det genast framhållas, a t t ett svenskt lotteri, hållet inom rimliga gränser i avseende på omfattning och vinstlockelser, icke k a n förväntas helt undantränga de utländska, Det är härvid flera omständigheter, som spela in. Danska klasslotteriet har många svenska kunder, som under åratal lämn a t sin regelbundna tribut och som kanske hålla fast vid e t t visst nummer, vilket de icke vilja överge. D e t norska lotteriet har å sin sida haft nyhetens behag och spelas sannolikt av icke så få svenskar jämsides med det svenska. I andra fall åter kan det vara en egenartad spelplan eller en oerhört stor högsta vinst, som verkar bestickande. P å lotterispelets område k a n m a n lika litet som på andra r ä k n a med a t t hänsynen till nationella intressen eller ens rent ekonomiska förnuftsskäl skola vara helt avgörande för de enskilda individernas handlande. M e n å andra sidan vore det oriktigt a t t icke tillerkänna ett större svenskt lotteri en betydlig verkningsgrad såsom avledare av spelet på de utländska. Om de nuvarande dragningarna upphörde, skulle med all sannolikhet mycket större belopp än för närvarande strömma u t ur landet till olika lotterier. D e t synes likaledes kunna antagas, a t t sistnämnda belopp skulle kunna icke oväsentligt minskas från sin nuvarande storlek, om det svenska penninglotteriet utökades och i viss m å n omlades. T y så länge efterfrågan på svenska lottsedlar är så mycket större än tillgången, a t t försäljningen till varje dragning upphör medan rekvisitionerna ännu inströmma och köbildningen vid försäljningsställena pågår, bör rimligtvis en stor del av köparna av utländska lottsedlar utgöras av personer, som önskat spela p å det svenska lotteriet, men icke anmält sig i tid eller icke velat taga risken av a t t komma för sent. Fordrar m a n icke ett fullständigt utestängande av utländska lotterier, u t a n nöjer sig med a t t söka nedbringa svenskt spel på desamma till en sådan nivå, a t t det icke. längre har någon avsevärd nationalekonomisk betydelse, så torde det finnas all anledning a t t söka åtmin-

99 stone ett bland medlen härtill i ett konkurrensstarkt svenskt lotteri under statens kontroll. Lämpligheten att på denna väg söka bekämpa de utländska lotterierna har stundom bestritts. Det har därvid vanligen gjorts gällande att ett svenskt lotteri, för att vara konkurrensdugligt, måste ges en avsiktligt uppdriven omfattning och bedrivas under former, som icke vore önskvärda. 1908 års sakkunniga gjorde sig till målsmän för en dylik uppfattning. De ansågo sålunda, att ett enkelt lotteri icke kunde taga upp kampen, utan att det härför fordrades, att man överginge till klasslotteriets form. Därjämte togo de för givet, att staten genom sina agenter måste pådriva spellusten hos folket, vilket givetvis vore mindre tilltalande. Dessa betraktelser må hava varit befogade på sin tid, de senaste årens erfarenheter peka dock i annan riktning. Icke heller vi anse oss böra förorda införandet av klasslotteri, detta på grunder, som längre fram skola anföras. Men dessutom synes det oss icke längre behövligt. Vad anledningen än må vara — uppdykandet av nya former för lotterier eller endast ökad köpkraft inom vissa befolkningslager — må lämnas osagt, men det har icke minst i Danmark på senare tiden ofta konstaterats, att klasslotteriformen icke längre visar samma överlägsna dragningskraft i förhållande till de enkla lotterierna som tidigare, förutsatt naturligtvis att de senare erbjuda lika goda vinstmöjligheter. Ett påtagligt uttryck härför är det norska enkla lotteriets förmåga att vinna terräng i Sverige, på vissa håll direkt på bekostnad av danska klasslotteriet. Invändningen att staten skulle nödgas stimulera spelivern hos folket håller icke heller streck, i varje fall icke för tillfället. Även ett betydigt större antal lotter än de nu försålda skulle säkerligen finna avsättning utan att någon reklamverksamhet behövde tillgripas, och skulle spellusten minska, vore det ju relavtivt enkelt att också minska lotteriets omfattning. Konkurrenskraften borde i så fall rimligtvis förbliva densamma, då väl den minskade spellusten i samma grad komme att taga sig uttryck gentemot de utländska lotterierna. Ett verkligt skäl mot att utnyttja ett svenskt lotteri i konkurrenssyfte skulle däremot föreligga, om det kunde påvisas någon annan och bättre utväg att nå samma mål. Närmast till hands ligger givetvis att tänka på ändrad lagstiftning till förhindrande eller försvårande av utländska lottsedlars försäljning i Sverige. Till detta ämne skola sakkunniga återkomma senare. Redan nu vilja vi emellertid framhålla, att vi icke anse det möjligt att enbart på lagstiftningsvägen uppnå ett verkligt effektivt resultat. Härför skulle fordras så drastiska åtgärder, innebärande en vittgående kontroll av de enskilda medborgarnas korrespondens med utlandet och noggranna undersökningar av vad som från utlandet införes, att de av principiella skäl icke synas böra ifrågasättas. Skärpt lagstiftning kan tänkas jämsides med, men icke gärna som en ersättning för ett svenskt lotteri, när det gäller att välja de lämpligaste medlen att hålla nere spelet på utländska lotterier.

100 Regulator för det inhemska spelet. Den andra huvuduppgiften för ett av staten kontrollerat större penninglotteri, nämligen a t t v a r a en regulator för det inhemska spelet, framträder särskilt tydligt under tider, då spellusten är högt utvecklad. D e t bör under sådana tider vara e t t statsintresse, a t t — försåvitt lotterispel eller därmed jämförligt spel eller vadhållning överhuvud tillätes — allmänheten erbjudes möjlighet a t t spela på ett lotteri, där vinstmöjligheterna, organisationen och behållningens användning äro av staten kontrollerade samt avvägda med hänsyn tagen till nationens gemensamma intressen. N u rådande förhållanden visa behovet härav. De talrikt förekommande varulotterierna samt tippningen m å hava sitt berättigande av speciella skäl, men både ur spelarnas och ur nationalekonomiska synpunkter uppvisa de så många bristfälligheter, a t t det icke kan anses önskvärt a t t låta hela den existerande spelkraften koncentrera sig på dessa eller liknande företag. J u större utbredning dessa företag erhålla, desto mer angeläget blir det därför a t t söka leda åtminstone en väsentlig del av spellusten till ett lotteri, där spelarnas och det allmännas intressen bliva b ä t t r e och överhuvud så väl som möjligt tillgodosedda. Härigenom framkommande sunda normer för lotterispel i allmänhet böra också vara ägnade a t t fördelaktigt återverka på varulotterierna och övriga nyssberörda företag. Riktlinjer för ett svenskt penninglotteri. Vilka fordringar böra då ställas på ett lotteri med ovan angivna uppgifter? I få ord sammanfattade bestå de däri, a t t lotteriet bör vara tillräckligt lockande och omfattande för a t t konkurrera med de utländska, men icke förleda genom särskilda mer eller mindre bedrägliga lockbeten, såsom våldsamt tilltagna högsta vinster, komplicerade anordningar av spelplanen o. d., och icke eftersträva a t t ytterligare uppdriva den redan förekommande spellusten. Vidare bör det vara ekonomiskt välorganiserat samt kontrollerat, och slutligen bör behållningen gå till ett eller flera allmännyttiga ändamål, eventuellt delvis direkt till statskassan. Dessa allmänna grundsatser torde böra något närmare utvecklas ur synp u n k t e n av deras tillämpning i föreliggande fall. L o t t e r i t y p . I fråga om den t y p av lotteri, som är a t t föredraga, synes valet endast kunna stå mellan klasslotteri och enkelt lotteri. De olika lotterityper, som hittills i skilda länder prövats, och det för dem karakteristiska, framgå av professor Charliers utredning samt, beträffande några nyare typer, av den här ovan lämnade redogörelsen för vissa lotterier i utlandet. Om klasslotterierna y t t r a r professor Charlier bland annat följande: »Klasslotterierna hava onekligen den fördelen, framför av varandra

101 oberoende lotteridragningar, att förvärvandet av deltagare i lotteriet underlättas. D e t t a förklarar ock den stora spridning denna lotteriform har vunnit i olika länder. Å andra sidan måste man dock påpeka, a t t denna anordning utgör en mindre lämplig form a t t locka spelare till lotteriet, genom a t t tvinga dem a t t först deltaga i dragningar, som äro för spelarna synnerligen ogynnsamma, med endast en behållning av 10 till 20 procent av insatsen. Visserligen är det sant, att i den sista klassen dessa ogynnsamma utsikter repareras, så a t t i medeltal för en spelare, som deltar i alla dragningarna, behållningen dock kommer att uppgå till 60 a 70 procent av totalinsatsen. Men det inkorrekta består däri a t t många spelare, speciellt sådana som h a v a ont om pengar, endast komma att deltaga i några av de första klasserna, som ju lämna mycket liten behållning, och sedan a v b r y t a spelet antingen på grund av brist på pengar eller, vilket är det ännu vanligare på grund av bristande insikt om lotteriets verkliga natur, som innebär a t t var och en, som deltar i några dragningar, men ej i den sista klassen, begår en stor ekonomisk dumhet.» D e t ligger otvivelaktigt berättigande i denna kritik, och då som förut anförts någon nödvändighet a t t övergå till klasslotteriformen för a t t upptaga konkurrensen med de utländska lotterierna icke numera synes föreligga, torde det icke vara anledning a t t övergiva det enkla lotteriets klara och lätt förståeliga form. Omfattning. I fråga om den omfattning, som ett lotteri av ifrågavarande slag bör äga, gäller det tydligen a t t finna ett visst lagom. D e t måste vara tillräckligt stort för a t t utom sin nuvarande kundkrets draga till sig eller i varje fall bereda spelmöjlighet åt de allra flesta av dem, som nu spela på utländska lotterier. Å andra sidan bör det icke tilltagas så vidlyftigt, a t t den redan nu nästan oroande stora spellusten måste ytterligare stimuleras för a t t lotterna skola bliva slutsålda. D e t är naturligtvis icke möjligt a t t rent siffermässigt angiva det optimum, där dessa båda önskemål gemensamt bäst tillgodoses. För närvarande utbjudas 280 000 lotter a 12 kronor till varje månatligen återkommande dragning. De slutsäljas regelbundet praktiskt taget omedelbart, omkring en månad före dragningen och medan efterfrågan ännu är så stor, a t t köbildning pågår vid de större försäljningsställena. Därefter kunna överhuvud inga lottsedlar få köpas till närmast följande dragning. D e t ligger nära till hands a t t antaga, a t t de utländska lotteriernas svenska kunder i stor utsträckning bestå av personer, som visat sig så angelägna a t t deltaga i det svenska lotteriet, a t t de. underkastat sig obehaget av a t t timtals stå i kö, men likväl icke hunnit fram i tid, samt av dem som icke vilja v ä n t a till den först efter inemot t v å månader skeende nästa svenska dragningen. Ur synpunkten av konkurrensen med utlandet bör sålunda, i nuvarande läge, det svenska lotteriet utökas, och sannolikt

102 betydligt utökas, varjämte det är önskvärt a t t lottförsäljningen så anordnas, a t t den pågår under en större del av den månad, som förflyter närmast före dragningen. D e t bör emellertid icke förglömmas, att för närvarande råda goda konjunkturer i allmänhet och efter vad det vill synas särskild högkonjunktur på lotterispelets område. E t t bakslag kan inträffa snart nog, och då framträder risken av a t t hava tilltagit lotteriet i alltför stor omfattning. Denna risk är dubbel, nämligen dels den ekonomiska för lotteriföretagets del och dels den förut berörda moraliska, bestående i a t t staten, mer eller mindre intresserad i lotteriet, komme a t t understödja strävandena att hålla den avtagande spellusten vid liv. D e sakkunniga hava funnit det bästa sättet att undgå detta dilemma vara a t t låta lotteriet erhålla en viss elasticitet i avseende på sin omfattning. N ä r m a s t hava vi t ä n k t oss a t t en fast minimiplan skulle fastställas, förslagsvis motsvarande 30 000 000 kronor årligen. Därefter skulle, i händelse av fortsatt efterfrågan, lottsedlar få försäljas intill en maximigräns, förslagsvis fastställd till ett belopp motsvarande 30 000 000 kr. högre än minimiplanens, för år räknat. I dragningen skulle då ingå i första hand ett antal nummer, motsvarande minimiplanen, och i andra hand, nämligen om därutöver ett antal lotter försålts, alla sålda lottnummer. Vinsterna skulle utgå enligt den fastställda minimiplanen och, vad beträffar medelstora och mindre vinster, utökas efter en på förhand bestämd skala, allteftersom antalet sålda lotter överstege minimiplanen. Denna lotterityp, som ju ligger inom det enkla lotteriets ram, har visserligen icke prövats i Sverige, men snarlika typer förekomma i utlandet och några större tekniska svårigheter för genomförandet torde icke föreligga. Spelplan. I nära sammanhang med lotteriets omfattning står frågan om lottsedlarnas och vinsternas storlek. För närvarande kosta lotterna 12 kronor, varav 2 kronor utgöra stämpelskatt, och säljas endast som hellotter. Lottpriset blir till följd av stämpelskatten anmärkningsvärt högt — särskilt i förhållande till storleken av lägsta vinst — och ägnat a t t under tider av sämre konjunkturer onödigtvis försvåra lotternas avsättning. Med utgångspunkt från a t t lotteriet göres till en mera fast av staten behärskad institution, synes det vara riktigare a t t statens vinst utgår av behållningen och skatten å lotteri vinsterna, men icke i form av en stämpelbeskattning av lottsedlarna. Någon minskning av statens andel behöver ju ingalunda följa härav. E t t lottpris av 10 kronor för hellott torde vara väl avvägt, men därjämte synes det vara önskvärt, a t t varje lott uppdelades i t v å halvlotter, som kunde köpas var för sig. Härigenom skulle man tillmötesgå spelare inom den förmögenhetsklass, där spel på lotteri för 5 kronor å t gången k a n anses försvarligt, medan en utgift på 10 kronor för d e t t a ändamål är för stor. Dessutom kunde lottsedlarna genom det fördubblade an-

103 talet enheter (halvlotter) spridas på flera försäljningsställen och försäljningen pågå under längre tid än nu är fallet, vilket skulle väsentligt bidraga till bekämpandet av de utländska lotterierna. Sakkunniga hava haft under övervägande att föreslå en ytterligare uppdelning av lottsedlarna i mindre enheter. Vi hava emellertid stannat för att icke förorda en sådan åtgärd. Små lott valörer hava nämligen alltid visat sig hava en stor förmåga att fresta personer, som på grund av sin svaga ekonomiska ställning över huvud icke böra befatta sig med lotterispel, och redan en fyrdelning av hellotterna skulle medföra en så stor mängd lottenheter, att avsättningen av lotterna därigenom antagligen snarare försvårades än underlättades. Om man räknar med 300 000 hellotter i månaden, vilket icke är högt tilltaget, skulle en fyrdelning innebära att icke mindre än 1 200 000 lottenheter (fjärdedelslotter) vore att avyttra varje månad. I detta sammanhang vilja de sakkunniga påpeka angelägenheten — av skäl som ovan anförts — av att lottsedlarna sprides på ett stort antal kommissionärer, även om detta skulle medföra större kostnader än en mera koncentrerad försäljningsorganisation. I fråga om vinsternas storlek vilja de sakkunniga främst varna mot en alltför kraftigt tilltagen högsta vinst. Detta icke därför att en mycket hög vinst skulle verka avskräckande på spelarna, utan av alldeles motsatt skäl, därför att den utgör ett alltför frestande lockbete för den mera tanklösa delen av allmänheten. Denna iakttagelse har gjorts i alla länder och alla tider. E t t förvånande stort antal människor synas föreställa sig att ett lotteri, där man kan vinna 1 000 000 måste vara mera generöst och mera fördelaktigt för spelarna, än ett där högsta vinsten endast utgör 50 000. Och även personer, som vid närmare eftertanke inse det orimliga häri, finna det mera lockande att riskera sin insats för en vinst på en miljon än för 50 000. Ett av staten auktoriserat lotteri bör emellertid icke locka allmänheten att spela genom förespeglande av chimärer. De förnuftigare spelarna måste också inse, att en måttlig högsta vinst är till deras fördel. Att den mera omdömesgilla delen av lotteripubliken verkligen är av denna åsikt, har också framgått av till sakkunniga från allmänheten inkomna skrivelser. Utsikten för den enskilde spelaren att vinna högsta vinsten är så försvinnande liten, att han bör vara medveten om att vad han närmast siktar på, då han gör sin insats, är de medelstora och små vinsterna. Och dessa ökas givetvis i antal och värde, i samma mån som högsta vinsten hålles vid lägre höjd. Ett belopp på 50 000 kronor såsom högsta vinst anse därför sakkunniga vara tillräckligt högt. Med tanke på den utländska konkurrensen må det erinras, att detta belopp utgör högsta vinsten i det norska lotteriet. Beträffande vinsternas storlek i övrigt skall här endast anmärkas, att lägsta vinstvärdet icke synes böra sättas alltför lågt. 30 kronor, alltså en nettovinst av 20 kronor på insatsen å hellott, torde få anses skäligt. Med

104 nämnda lägsta vinstvärde skulle — under förutsättning a t t skattskyldigheten för vinst alltid bedömes efter storleken av vinst, som utfaller å hel lott — alla vinster direkt beskattas enligt gällande lagstiftning, något som likaledes synes vara i sin ordning. Skatten på lotterivinster utgår ju nämligen i stället för vanlig inkomstskatt och utgör sålunda i princip ingen extra pålaga på lotterispelet. Vinst värdet i sin helhet bör givetvis vara så avpassat, a t t lotteriet blir lika fördelaktigt för spelarna som de konkurrerande utländska lotterierna, och detsamma gäller om vinstchansen. Som framgår av annorstädes i detta betänkande (sid. 66, 69 och 94) anförda jämförelsetal, synes ett vinstvärde av mellan 64 och 70 procent och en vinstchans på omkring 10 procent vara tillfyllestgörande. Dessa siffror motsvara för övrigt ungefärligen dem som gälla för det nuvarande svenska lotteriet. Behållningens användning. Behållningen av lotteriet förutsattes av sakkunniga skola gå direkt till statskassan samt till särskilda allmännyttiga ändamål. Statens andel i lotteriets avkastning kan naturligtvis sättas hur högt eller lågt som helst, men om såsom hittills vissa allmännyttiga ändamål därjämte skola tillgodoses, något som sakkunniga icke kunna annat än tillstyrka, är det önskvärt att åtminstone vissa grundlinjer fastställas för en längre tid framåt. Utgår man från a t t stämpelskatten på lottsedlarna bortfaller, skulle en fördelning av behållningen med hälften direkt till statskassan och hälften till nyssnämnda ändamål sannolikt ganska väl svara mot användningen av de nuvarande lotteriernas avkastning. Den del av behållningen, som avsåges för allmännyttiga ändamål, torde lämpligen böra avsättas till en fond, varifrån utdelning sker i den mån tillgång härtill finnes. Själva fördelningen anse de sakkunniga böra liksom hittills verkställas av Kungl. Maj:t. D å det emellertid här rör sig om avsevärda belopp och de sökande företagen och institutionerna äro av mångahanda slag, vore det önskvärt a t t åt en särskild nämnd uppdrages a t t granska inkommande ansökningar och avgiva förslag angående fördelningen. Denna nämnd, som borde utses av Kungl. Maj:t och bestå av förslagsvis minst fem personer, skulle närmast företräda en upplyst allmän opinion men icke direkt representera de intressen, som antagas komma a t t tillgodoses genom medlens fördelning. Organisation. Vad slutligen angår lotteriets handhavande och skötsel, så lärer kravet på största möjliga effektivitet och kontroll i förening med lägsta möjliga omkostnader medföra, a t t för framtiden en mera fast organisation genomföres. Den nuvarande anordningen k a n i detta avseende icke anses tillfyllestgörande. Om, såsom här förutsattes, statsmakterna besluta inrättandet av ett mera permanent lotteri och därvid giva detaljerade an-

105 visningar beträffande spelplan, lottförsäljning, behållningens användning o. s. v., kan utförandet härav icke lämpligen böra tillgå så, att Kungl. Maj:t — vare sig direkt eller som f. n. genom uppdrag åt »kommitterade» — gör upp kontrakt med en enskild person om de olika dragningarnas handhavande och den ersättning, som härför skall uppbäras av personen i fråga. E t t av staten inrättat permanent lotteri fordrar enligt sakkunnigas mening ett permanent organ för dess bedrivande. Det ligger intet klander mot den nuvarande lotteriföreståndaren eller hans företrädare, om det framhålles, att ett bibehållande av den nuvarande anordningen i en av statsmakterna i allt övrigt fastlagd lotteriplan skulle innebära en principiellt förkastlig inkonsekvens. Vid ett lotteri av den omfattning, varom här är fråga, stå alltför stora ekonomiska värden på spel för att staten skall kunna blunda för de riskmoment av olika slag, omöjliga att på förhand angiva men i varje fall teoretiskt ofrånkomligen sammanhängande med att hela skötseln av lotteriet överlåtes åt enskild person genom uppgörelse från fall till fall. Härtill kommer att vissa omkostnader böra kunna nedbringas genom en organisation, där det enskilda intresset gör sig mindre gällande. Det ligger nämligen i sakens natur att den ersättning, som skall utgå till den enskilda entreprenören, måste utmätas med hänsyn till risken för honom av oförutsedda utgifter och lotteriets nedläggande ävensom därtill att hans inkomst av lottsedlarnas och dragningslistornas försäljning icke kan med säkerhet förutsägas. Lotteriet som sådant går därigenom onödigtvis miste om de icke obetydliga belopp, som kunna inflyta till entreprenören genom att utgifterna hållas nere eller inkomsterna av ovannämnda försäljning överstiga det för varje särskild dragning beräknade minimum* Vissa utgifter, som direkt sammanhänga med den nuvarande anordningen, exempelvis avgiften för bankgaranti för vinster och behållning, skulle också lättare kunna avvecklas genom förändrad organisation. Emellertid kunna de sakkunniga icke förorda att steget tages helt ut från den nuvarande alltför lösliga organisationen till lotteriets införlivande med den ordinarie statsförvaltningen. Att tillskapa en statens lotteristyrelse med därtill hörande tjänstemannakår synes allmänt sett vara mindre önskvärt. Uppgifterna, för en sådan statsinstitution skulle bliva allt för speciella och för litet sammanhängande med den statliga administrationens verksamhet i allmänhet. Dessutom är det icke möjligt att förutsäga framtidsutsikterna för ett penninglotteri. Spellusten synes visserligen f. n. snarare öka än avtaga, men på detta område kunna hastigt nog helt ändrade förhållanden inträda. De sakkunniga måste för sin del anse framtidsutsikterna så ovissa, att vi icke kunna tillstyrka inrättandet för lotteriets skötsel av ett nytt statsorgan, vilket måhända snart nog befunnes överflödigt. Icke heller synes det vara lämpligt att anförtro ifrågavarande uppgift åt någon nu befintlig statlig institution. Den organisationsform, som synes oss mest

106 lämpad för ändamålet, är den bolagsform, som kommit till användning vid vissa monopolföretag och även i fråga om den legaliserade tippningen. I enlighet härmed skulle lotteriets bedrivande anförtros åt ett för ändamålet bildat aktiebolag med relativt litet aktiekapital, till allra största delen i statens ägo, och vars styrelse skulle till större delen tillsättas av Kungl. Maj:t. Företagets bolagsordning skulle fastställas av statsmakterna och dess verksamhet bedrivas enligt direktiv av Kungl. Maj:t. Härigenom skulle enligt vår mening de olägenheter, som vidlåda den nuvarande anordningen, bliva på ett tillfredsställande sätt avhjälpta utan att betänkligheterna inför inrättandet av ett rent statslotteri behövde göra sig gällande. En förutsättning för detta förslag är emellertid, att aktiebolaget i fråga bleve fritaget från skatt till stat och kommun för själva lotteriets avkastning. Om bolagsformen väljes, bör sålunda samtidigt tillses att ändring i berörda hänseende göres i skattelagarna, försåvitt en dylik ändring är behövlig. Riktlinjer för andra svenska lotterier m. m. Därest i det föregående angivna normer böra uppställas för ett av staten kontrollerat och granskat penninglotteri, så måste emellertid såsom ett komplement härtill också fordras, att inga andra större lotterier eller liknande företag tillåtas, vilka i avsevärd grad bryta mot dessa grundregler. Detta förefaller självklart, men ämnet måste här beröras, emedan det f. n. finnes ett av staten auktoriserat företag av sådant slag, nämligen Aktiebolaget Tipstjänst. Ursprungligen legaliserad för att motverka den inom idrottsklubbarna uppkomna, men därefter till en allmän okontrollerad spelverksamhet urartade vadhållningen vid fotbollsmatcher, har tippningen i sin legala form utvecklats till ett stort penninglotteri, låt vara av ett i viss mån egenartat slag. Det är särskilt genom de på grund av den opåräknat stora anslutningen utgående höga vinsterna (den högsta numera maximerad till 75 000 kronor), som företagets karaktär av lotteri framträder. Och detta lotteri uppvisar en hel rad av de för icke önskvärda lotterier utmärkande egenskaperna. Redan formen av en gissningstävlan, där sakkunskapen skenbart kan göra sig gällande, är förkastlig därför att den innefattar ett bedrägligt lockmedel. De initierade torde vara ense om att sakkunskapen spelar en försvinnande liten roll för resultatet av tävlingen. Men en säkerligen stor mängd spelare tror sig genom första- eller andrahandskännedom om de olika fotbollslagens styrka sitta inne med särskilda förutsättningar att vinna och deltaga i tävlingen i tron att denna deras kännedom gör tippningen till en för deras vidkommande ekonomiskt sund spekulation. De i tidningarna (det finns t. o. m. en särskild fackpress på området) av experter meddelade förhandstips bevisa tillvaron av och underblåsa denna övertro på »sakkunskapen». Ett närmare studium av experternas tips i jämförelse

107 med de slutliga resultaten av matcherna visar i själva verket, att sakkunskapen är så gott som värdelös och att tävlingen är i allt väsentligt ett rent hasardspel. Vidare är den låga grundinsatsen, 25 öre, särskilt i förening med rätten att obegränsat öka densamma, enligt urgammal lotterierfarenhet ägnad att locka till för högt spel. De minst bemedlade spelarna frestas att satsa för många 25-öringar, de något bättre ställda att med alltför stora belopp deltaga i sammanslutningar för spel i stor skala. Ty den — visserligen ytterst ringa — utsikten att vinna 75 000 kronor, i ena fallet på endast ett par 25-öringars insats och i andra fallet genom att deltaga i tävlingen med ett tillräckligt antal kombinationer, utgör mycket ofta en svårmotståelig frestelse. Härtill kommer så ytterligare, att vinstvärde och vinstchans äro anmärkningsvärt ofördelaktiga för spelarna, ja så dåliga, att intet större penninglotteri torde uppvisa något liknande. Med det nu anförda hava de sakkunniga icke velat komma tippningen som sådan till livs. Vi hava endast velat framhålla, att alla överväganden avseende ett penninglotteri med statens garanti måste förutsätta, att det icke tillätes vare sig Tipstjänst eller något annat liknande företag att bedriva verksamhet efter sådana mindre önskvärda riktlinjer, som sakkunniga genom bestämmelserna för det föreslagna penninglotteriet velat motarbeta. I annat fall vila alla beräkningar angående lotteriets bedrivande och dess resultat på oviss grund. En verkningsfull åtgärd i sådant syfte beträffande tippningen vore enligt sakkunnigas mening att högsta vinsten maximerades, men icke till 75 000 kronor utan till ett betydligt lägre belopp, exempelvis 500 eller allra högst 1 000 kronor. Därigenom skulle tippningen återföras till vad den väl ursprungligen avsåg att vara, nämligen ett slags av staten auktoriserat allmänt sällskapsspel om pengar. Deltagandet i tippningen skulle säkerligen fortfarande vara betydligt, men frestelsen för de mindre bemedlade att förstöra sin ekonomi i det bedrägliga hoppet att i ett slag vinna en förmögenhet skulle försvinna.

De sakkunniga hava härmed framfört de skäl, som synas oss tala för inrättandet av ett permanent penninglotteri och de grundsatser, som vi anse böra tillämpas på detsamma. Vi övergå härmed till att framlägga följande förslag i ämnet.

108 Förslag och specialmotivering. Förslag till bolagsordning för ett aktiebolag för o m h ä n d e r h a v a n d e av penninglotterirörelsen i riket. Bolagsordning för Svenska

Penninglotteriet

xAktiebolag.

§ 1. D e t t a bolag, vars firma är Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, är grundat på aktier enligt bestämmelserna i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910. § 2. Bolagets verksamhet har till föremål a t t efter Kungl. Maj:ts medgivande bedriva penninglotterirörelse. § 3. Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm. § 4. Bolagets aktiekapital skall utgöra minst Femtiotusen (50 000) kronor och högst Etthundrafemtiotusen (150 000) kronor. § 5. Aktie skall lyda å E t t h u n d r a (100) kronor. Aktiebreven skola ställas till viss man. § 6. Alla aktier medföra samma r ä t t till andel i bolagets tillgångar och vinst. § 7. H a r aktie övergått till person, som icke förut är aktieägare i bolaget, skall aktien ofördröjligen hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall därvid styrkas, samt, där äganderätten övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpesumman. N ä r aktie sålunda till inlösen hembjudits, skall styrelsen därom genast underrätta bolagets aktieägare p å sätt som om meddelanden till aktieägarna är föreskrivet, med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, a t t skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom fjorton dagar därefter.

109 Är svenska staten aktieägare och anmäler sig vilja lösa hembjuden aktie, skall företrädesrätt att lösa tillkomma svenska staten. Begagnar sig svenska staten ej av denna rätt, skall, där flera anmält sig vilja lösa, företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att, därest samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt ske kan, skola jämnt fördelas bland dem, som vilja lösa. Därest överenskommelse ej kan träffas om lösens belopp, skall detta belopp, motsvarande aktiens verkliga värde, dock högst dess nominella värde, bestämmas av tre skiljemän, utsedda enligt gällande lag om skiljemän utan rätt för part, som ej åtnöjes med skiljemännens beslut, att draga tvisten under rättens prövning. Därest ej inom stadgad tid någon anmäler sig vilja lösa hembjuden aktie eller, sedan lösebeloppet å dylik aktie i behörig ordning fastställts, aktien ej inom fjorton dagar därefter inlöses, äger den, som hembudet gjort, att bliva för aktien registrerad. § 8. Av bolagets aktier må allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel, genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, varom förmäles i 2 § 2 stycket av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag; dock att utan hinder av det nu gjorda förbehållet aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 § av berörda lag. § 9. Bolagets styrelse består av sju ledamöter med lika antal suppleanter. Kungl. Maj:t äger utse fyra styrelseledamöter, därav en såsom ordförande och en såsom vice ordförande, ävensom fyra suppleanter. Övriga styrelseledamöter och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma. Styrelseledamöter och suppleanter utses för ett år i sänder. Styrelsen är beslutför, när minst fyra ledamöter äro tillstädes, såvida samtliga eller minst tre, däribland ordföranden eller vice ordföranden, äro om beslutet ense. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vice ordföranden. § 10. Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter eller suppleanter, som styrelsen därtill utser. Styrelsen må ock bemyndiga annan än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman.

110 § 11. Bolagets räkenskaper skola den 31 december varje år i fullständigt bokslut sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 april påföljande år, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning och balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning överlämnas till de utsedda revisorerna, vilka senast den 1 maj böra över granskningen avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen bestämt tillstyrkes eller avstyrkes. § 12. Av bolagets årsvinst skall, sedan i lag föreskrivet belopp avsatts till reservfond, en procent avsättas till en särskild garantifond. Sedan garantifonden uppgått till ett belopp av femhundratusen (500 000) kronor, skall vidare avsättning till densamma upphöra. Nedgår garantifonden under femhundratusen (500 000) kronor, skall avsättning därtill ånyo vidtagas. § 13. Av till utdelning tillgängliga vinstmedel må årligen till aktieägarna utdelas högst tre procent å aktiebeloppet; dock må aktieägare, därest under ett eller flera år ovan angivna högsta tillåtna utdelning ej kunnat lämnas, av senare års utdelningsbara vinst bekomma, vad däri brustit. § 14. Årsvinsten skall, sedan i § 12 stadgade avsättningar skett, och medel till utdelning å aktiekapitalet avsatts, oavkortad ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, att användas, på sätt Kungl. Maj:t närmare föreskriver, ena hälften för statsverkets behov och andra hälften till allmännyttiga ändamål. § 15. Granskningen av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skall verkställas av tre revisorer, för vilka lika antal suppleanter skola finnas. Av dessa äger Kungl. Maj:t utse två revisorer jämte två suppleanter för dem, medan den tredje jämte suppleant för honom väljes å ordinarie bolagsstämma. § 16. Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång om året före maj månads utgång. Å denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning och balansräkning för det förflutna räkenskapsåret tillika med revisorernas utlåtande över den av dem verkställda granskningen. Utom de övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande

Ill hänskjutas, skola därjämte å densamma följande ärenden till behandling förekomma, nämligen: 1. fastställelse av balansräkningen för det gångna räkenskapsåret; 2. fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid, revisorernas utlåtande avser; 3. fråga om användningen av den vinst, som å bolagets rörelse uppkommit, samt, därest vinstutdelning beslutas, när densamma får av aktieägarna lyftas; 4. bestämmande av ersättning till styrelsen och revisorerna; 5. val av styrelseledamöter och suppleanter; 6. val av revisor och suppleant för tiden intill nästa ordinarie bolagsstämma. § 17. Bolagsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för honom, av annan ledamot av styrelsen, varefter närvarande röstberättigade välja ordförande vid stämman. Omröstning vid stämman sker öppet, dock att, därest sluten omröstning påkallas av någon aktieägare, omröstningen skall ske på dylikt sätt. § 18. Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna skola ske medelst brev i rekommenderad försändelse, kallelse till bolagsstämma senast t v å veckor före stämman. § 19. Vid bolagets upplösning skall vad av tillgångarna återstår, sedan aktieägarna återbekommit av dem tillskjutet aktiekapital och erhållit fyllnad i eventuellt bristande utdelning för ett eller flera föregående år, ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. § 20. Denna bolagsordning m å ej ändras utan Kungl. Maj:ts samtycke.

Förslag till koncession för ett aktiebolag för omhänderhavande av penninglotterirörelsen i riket. Kungl. Maj:ts resolution, given Stockholms slott den 1937 å nedan omförmälda ansökning. (Här följer en redogörelse för den i ärendet gjorda ansökningen.) Kungl. Maj:t — som förut denna dag fastställt bolagsordning för Svenska Penninglotteriet Aktiebolag — förklarar, i anledning av förevarande

112 ansökning, a t t bolaget må, sedan detsamma blivit i vederbörlig ordning registrerat, tills vidare under åren 1938—1942 bedriva penninglotterirörelse enligt följande närmare bestämmelser. 1. Bolaget skall för allmänheten anordna lotteri med dragning varje månad. 2. Till varje dragning skall bolaget tillhandahålla lotter i ett i förhållande till efterfrågan väl avvägt antal, dock tills vidare lägst 250 000 och högst 500 000. 3. Priset per lott skall utgöra 10 kronor. 4. Lottsedlarna skola vara så beskaffade, a t t samtliga lotter skola kunna försäljas jämväl såsom halvlotter. 5. Vinsternas antal och sammanlagda värde skola, enligt vad nedan sägs, för varje dragning av bolaget fastställas i visst förhållande till antalet till dragningen försålda lotter. Om antalet försålda lotter icke uppnår 251 000, skall vinstplanen bestämmas sålunda: 1 vinst å 50 000 kronor 1 » » 3 0 000 » 1 » » 25 000 » 1 » » 20 000 » 10 vinster » 1 0 000 » 20 » » 5 000 > 165 350 2 000 7 000 15 000

» » » » »

» » > » »

1000 500 100 50 30

50 000 kronor 30 000 » 25 000 » 20 000 » 100 000 » 100 000 »

» » » » »

165 000 175 000 200 000 350 000 450 000

24 549 vinster

» > » » »

1 665 000 kronor

10 premier å 1 000 kronor

10 000 Summa

»

1 675 000 kronor

Därest antalet försålda lotter uppgår till minst 251 000, skola för varje u p p n å t t fullt tusental försålda lotter utöver 250 000, utom de i ovanstående vinstplan angivna vinsterna, förekomma vinster enligt följande tillläggsplan: 1 vinst å 1000 kronor 2 vinster > 500 » 7 » » 100 » 35 » » 50 » 75 » » 30 »

1000 kronor 1000 » 700 » 1 750 » 2 250 »

120 vinster

6 700 kronor

6. För fullgörande av sin ansvarighet a t t utbetala vinster och premier enligt härovan i punkt 5 angivna grunder skall bolaget

113 antingen förfoga över garantifond till belopp, som av Kungl. Maj:t i vederbörlig ordning prövats vara för ändamålet betryggande, eller ock, där Kungl. Maj:t så påfordrar, ställa annan säkerhet, som k a n av Kungl. Maj:t godkännas. 7. För distribution och försäljning av lottsedlarna skall bolaget anställa ombud med åliggande för dessa a t t i sin t u r antaga underombud i tillräcklig utsträckning för a t t lottsedlarna bekvämt skola kunna tillhandahållas allmänheten i alla delar av landet. Lottsedlarna må icke till allmänheten utbjudas och försäljas av andra än ombud och underombud som ovan sägs. Provision för försäljning av lottsedlar skall utgå enligt grunder, som godkännas av chefen för handelsdepartementet. 8. Bolaget må icke till försäljning utlämna lottsedlar, där icke fullgod säkerhet för desamma avlämnas. 9. Bolaget skall tillse, a t t till försäljning utlämnade lottsedlar redovisas till bolaget i så god tid före vederbörande dragning, a t t nödiga anordningar för dragningen hinna verkställas. 10. Dragningen skall varje månad taga sin början den 15 eller, om söndag eller helgdag då inträffar, nästa söckendag. 11. Därest antalet till en dragning försålda lotter understiger 250 000, skola i dragningen likväl medtagas 250 000 lottnummer, däribland samtliga de nummer, som motsvara försålda lotter. Uppgår antalet försålda lotter till minst 250 000, skall dragningen endast omfatta samtliga nummer som motsvara försålda lotter. 12. Med försåld lott förstås i punkterna 5 och 11 härovan sådan till försäljning utlämnad lott, där ingen av halvlotterna eller endast ena halvlotten inom av bolaget föreskriven tid som i punkt 9 avses redovisats till bolaget såsom osåld. 13. För verkställande av dragning skola de närmare föreskrifter lända till efterrättelse, som, efter förslag av bolaget, meddelas av chefen för handelsdepartementet. Oberoende av vinst, som därå må utfalla vid dragningen, skall vart och ett av de i en dragning deltagande 5 lottnummer, som i nummerordningen kommer närmast före och närmast efter det nummer, vara högsta vinsten utfallit, erhålla premie, som i 5 punkten härovan sägs. Om högsta vinsten utfaller på något av de. 5 lägsta av de i dragningen deltagande lottnumren, skola såsom närmast före lägsta numret kommande lottnummer räknas de högsta i dragningen deltagande numren i ordning uppifrån. Om högsta vinsten utfaller på något av de 5 högsta av de i dragningen deltagande lottnumren, skola såsom lottnummer efter högsta numret anses de lägsta i dragningen deltagande numren i ordning nerifrån. 8

114 14. Bolaget skall för varje dragning låta trycka dragningslista i nödigt antal exemplar. Dragningslistan skall tillhandahållas allmänheten till pris, som godkännes av chefen för handelsdepartementet. 15. Vid en dragning utfallna vinster skola mot överlämnande av med vinst utfallen lottsedel utbetalas från och med den 5 i månaden näst efter den, då dragningen ägde rum. Vinnare, som icke inom t v å år från den dag, dragningen började, uttagit sin vinst, har förlorat sin r ä t t till vinstbeloppet. Om vinst ej i sålunda föreskriven ordning k u n n a t uttagas på grund av a t t lottsedeln förkommit, men anmälan om lottsedelns försvinnande kommit bolaget tillhanda före dragningens början, må dock bolaget på ansökning, som kommit detsamma tillhanda inom sex månader från dragningens början, efter hörande av kontrollanterna och prövning av omständigheterna i föreliggande fall, äga utbetala vinsten till vederbörande. I sistnämnda fall skall bolaget vid vinstens utbetalande innehålla och omedelbart till generalpoststyrelsen inbetala den stadgade skatten å vinsten. Med vinst förstås i denna p u n k t jämväl premie, som i punkt 5 härovan sägs. 16. Bolaget skall senast den 15 i varje månad till chefen för handelsdepartementet avlämna redogörelse rörande bolagets ekonomiska ställning vid utgången av nästföregående månad. 17. Vad av vinsten å bolagets rörelse under ett räkenskapsår m å återstå efter avsättning till reservfond, garantifond och utdelning till aktieägarna skall av bolaget omedelbart efter det ordinarie bolagsstämma godk ä n t balansräkning, inbetalas till statskontoret a t t användas på sätt Kungl. Maj:t närmare föreskriver, ena hälften för statsverkets behov och andra hälften till allmännyttiga ändamål. Kungl. Maj:t förbehåller sig r ä t t att, efter bolagets hörande, förordna om utbetalande av lämpliga förskott å den del av bolagets årsvinst, som enligt vad ovan sagts, skall användas till allmännyttiga ändamål. 18. Chefen för handelsdepartementet äger utse en eller flera kontrollanter för utövande av tillsyn däröver, a t t lotterirörelsen bedrives enligt ovan angivna grunder och de särskilda föreskrifter, som i anslutning därtill kunna bliva meddelade. Kontrollanterna äga a t t av bolaget erhålla gottgörelse med belopp, som av Kungl. Maj:t fastställes. 19. Kungl. Maj:t förbehåller sig slutligen r ä t t att, om så finnes lämpligt, företaga ändring i förevarande bestämmelser ävensom att, därest bolaget icke iakttager här ovan eller i annan ordning meddelade villkor och bestämmelser eller eljest särskilda skäl därtill föranleda, omedelbart återkalla det bolaget meddelade tillståndet.

115 Speciell motivering. Huvuddragen av de synpunkter, som av sakkunniga ansetts böra anläggas å ett svenskt penninglotteri, torde u t a n vidare framgå av här ovan framlagda förslag till bolagsordning och till koncession för ett aktiebolag för omhänderhavande av penninglotterirörelsen i riket. Riktlinjerna för lotteriföretagets organisation äro i första r u m m e t uppdragna i bolagsordningen och i viss utsträckning därjämte i lotterikoncessionen. I övrigt omfattar koncessionen huvudsakligen en plan för lotterispelets bedrivande. Koncessionen, som i anslutning till nuvarande praxis tankes utfärdad i form av dispens från gällande lotteriförbud, har synts lämpligen böra erhålla en giltighetstid av tillsvidare fem år. D ä r särskilda skäl därtill föranleda, skall koncessionen av Kungl. Maj:t kunna återkallas (punkt 19 i koncessionen). Lotteriföretagets organisation. Statens bestämmanderätt i lotteriaktiebolaget Vid utformandet av förslaget till bolagsordning hava sakkunniga u t g å t t från grundsatsen, att staten skall helt behärska företaget och a t t några privata intressen sålunda icke skola hava möjlighet a t t göra sig gällande. U t a n a t t detta direkt utsäges i bolagsordningen, hava sakkunniga följaktligen förutsatt, a t t staten i det tilltänkta bolaget tecknar så stor del av aktierna, som aktiebolagslagen medgiver. F ö r den händelse staten dock vid något tillfälle skulle innehava en mindre del av aktierna än sålunda avsetts, hava vi i § 7 bolagsordningen föreslagit företräde för staten vid lösen av hembjuden aktie. För a t t ytterligare säkerställa statens bestämmanderätt hava vi i § 9 bolagsordningen vidare föreslagit, a t t Kungl. Maj:t skall äga utse majoriteten av styrelsens ledamöter och suppleanter och a t t Kungl. Maj:t skall bland dem förordna såväl ordförande som vice ordförande, liksom ock a t t styrelsebeslut för a t t bliva giltigt skall hava biträtts av någon av dessa senare, där endast t r e ledamöter äro om beslutet ense. I samma syfte hava vi i § 15 bolagsordningen föreslagit, a t t Kungl. Maj:t skall hava r ä t t a t t tillsätta t v å av bolagets tre revisorer j ä m t e samma antal suppleanter. Bolagsordningen förutsattes skola fastställas av Kungl. Maj:t och ändring däri icke kunna vidtagas u t a n Kungl. Maj:ts samtycke (§ 20).

116 Aktiebolagets organisation i övrigt. Bolagets aktiekapital har (i § 4 bolagsordningen) ansetts kunna begränsas till lägst 50 000 och högst 150 000 kronor, då något egentligt driftskapital icke torde vara behövligt utöver det, som erfordras för inköp av inventarier, förskott å lokalhyror ävensom vissa andra kostnader för bolagets organisation. Enligt § 13 bolagsordningen har den årliga utdelningen å bolagets aktiekapital inskränkts till högst 3 procent, vilken procent sakkunniga med hänsyn till nuvarande allmänna ränteläge ansett fullt tillfredsställande även för de aktier, som icke inneha vas av staten. Antalet styrelseledamöter har med hänsyn till företagets beräknade omfattning ansetts icke böra vara alltför ringa. Sakkunniga hava därför (i § 9 bolagsordningen) föreslagit, a t t styrelsen skall bestå av sju ledamöter med lika antal suppleanter. Utöver de särskilda uppgifter, som till följd av föreskrifter i lotterikoncessionen komme a t t åligga bolagets styrelse, synes oss styrelsen, genom olika ledamöter, i lämplig utsträckning böra taga daglig befattning med bolagets verksamhet samt utöva en fortlöpande övervakning av lotterirörelsens riktiga bedrivande. Önskvärdheten av en sådan anordning har även varit e t t skäl för a t t vi ansett oss böra föreslå ett relativt stort antal ledamöter i styrelsen. P å bolagsstämma skulle, enligt den föreslagna bolagsordningen (§§ 15 och 16), bland annat ankomma a t t förrätta val av en minoritet i styrelsen samt av en revisor, vilken senare av sakkunniga förutsattes böra vara en för uppgiften fullt kvalificerad person, exempelvis en av Stockholms handelskammare auktoriserad revisor. Aktiebolagets ansvarighet för vinsternas utbetalning. För utbetalande av vinster och bidrag till allmännyttiga ändamål i de av Kungl. Maj:t koncessionerade penninglotterierna har hittills, såsom tidigare i betänkandet angivits, före lottförsäljningens början alltid ställts säkerhet. Denna säkerhet, som i flertalet fall utgjorts av bankgaranti, har under de senaste tio åren dragit en kostnad av sammanlagt över 250 000 kronor. Det behöver väl knappast framhållas, a t t n ä m n d a garanti icke vid något tillfälle behövt helt eller delvis tagas i anspråk. Av inkomsterna i det av sakkunniga föreslagna penninglotteriet skulle, som ovan berörts, bidrag till allmännyttiga ändamål beviljas först i den mån medel funnes tillgängliga. För beviljade bidragsbelopp skulle alltså för framtiden någon säkerhet icke behöva komma i fråga. För utbetalningen av vinster torde däremot alltjämt vissa garantier komma a t t erfordras. E t t t ä n k b a r t alternativ skulle härvidlag vara a t t staten själv iklädde sig ansvarighet gentemot vinnarna. Med hänsyn till a t t det ifrågasatta lotteribolaget dock icke skulle k o m m a a t t utgöra ett statsorgan i egentlig mening, hava sakkunniga emellertid icke velat förorda n ä m n d a alternativ u t a n i stället utgått

117 ifrån, att erforderliga garantier ställas av det tilltänkta bolaget. För ändamålet i fråga förutsattes bolaget i första hand skola av inflytande medel successivt avsätta en garantifond å 500 000 kronor (§ 12 bolagsordningen, punkt 6 koncessionen). Nämnda belopp, som visserligen endast komrae att motsvara en del av det sammanlagda vinstvärdet i en dragning, har av sakkunniga likväl ansetts tillräckligt för täckande även av de största underskott, vilka efter sannolikheten skulle kunna komma att uppstå, så mycket mer som bolaget därutöver komme att förfoga över betydande tillgångar, bland annat i form av medel, som avsatts för eventuell utbetalning av outtagna vinster (jämför punkt 15 koncessionen). För de fall att bolagets garantifond icke skulle uppgå till stadgat belopp hava vi — närmast med tanke på bolagets allra första verksamhetstid, under vilken bolaget ju icke heller komme att förfoga över medel för outtagna vinster — i punkt 6 lotterikoncessionen föreslagit, att bolaget skall kunna åläggas att ställa annan säkerhet, som av Kungl. Maj:t godkännes. Lottförsäljningen. Riktlinjerna för den av sakkunniga tänkta organisationen för försäljning av lotter framgå av bestämmelserna i punkterna 7—9 lotterikoncessionen. Att bolagets huvudkontor, enligt vad av andra stycket i punkt 7 torde framgå, icke skulle bedriva direkt lottförsäljning till allmänheten, vilja vi främst motivera med de förenklingar och besparingar å huvudkontoret, som en sådan anordning skulle medföra. E t t system, där hela försäljningen går genom självständiga redogörare, komme för övrigt med de principer, som vi tänkt oss för dragningarna i lotteriet, även att i icke oväsentlig grad underlätta fastställandet av vilka lotter, som skola medtagas i en dragning. (Se punkt 12 lotterikoncessionen). Den ovillkorliga bestämmelsen i punkt 8 lotterikoncessionen om ställande av fullgod säkerhet för från bolaget mottagna lottsedlar hava vi ansett motiverad med bland annat den omständigheten att till försäljning utlämnad lott, oberoende av om likvid för densamma verkligen inkommit till bolaget, enligt föreskrift i punkt 12 av koncessionen i förhållande till bolaget skall anses såsom såld och vinst därå kunna utlottas under förutsättning endast, att lotten icke inom behörig tid redovisats såsom osåld. De av bolaget direkt antagna ombuden — vilkas försäljningsdistrikt lämpligen synas böra utgöras av län, landskap eller därmed jämförliga områden — skulle, enligt vad sakkunniga närmast tänkt sig, för direkt försäljning till allmänheten på eget ansvar distribuera från bolaget mottagna lottsedlar till de å de olika orterna inom distriktet utplacerade underombuden och därjämte handhava försäljningen av från allmänheten per post rekvirerade lottsedlar. Underombuden skulle ombesörja den direkta försäljningen till avhämtning. De direkt till bolaget redovisande ombuden synas oss lämpligen böra utgöras av för ändamålet väl kvalifi-

118 cerade personer, som huvudsakligast ägna sig åt denna sin uppgift. Till underombud förutsättas däremot företrädesvis k o m m a a t t antagas tobaksoch pappershandlare eller andra dylika mindre näringsidkare, för vilka inkomsten av ombudsuppdraget skulle bliva ett välbehövligt bidrag till deras försörjning. Lotteriets spelplan. Omslutning. Såsom nedre och övre gränser för det elastiska lotteriet hava vi, med utgångspunkt från de senaste årens erfarenheter i fråga om efterfrågan å lottsedlar, för den närmaste framtiden (i p u n k t 2 lotterikoncessionen) föreslagit 250 000 respektive 500 000 lotter i månaden, vilket med ett lottpris av 10 kronor motsvarar en årlig omslutning av lägst 30 000 000 och högst 60 000 000 kronor. Medeltalet mellan n ä m n d a gränstal, d. v. s. e t t lotteri med ett månatligt lottantal av 375 000 lotter och en årsomslutning av 45 000 000 kronor, hava sakkunniga velat beteckna såsom en för den närmaste tiden sannolik »normalplan». Sistnämnda belopp motsvarar vad som i Sverige, årligen nedlägges å inhemska penninglotterier med nuvarande omslutning, ökat med k n a p p t hälften av de summor, som kunna antagas för närvarande gå till lotterier i grannländerna. Vi utgå ifrån a t t Kungl. Maj:t, i den mån särskilda förhållanden därtill föranleda, skall förordna om erforderliga ändringar av de i koncessionen fastställda gränserna. Lottpris. Lottsedlarnas befrielse från stämpelavgift. P å skäl, som redan i allmänna motiveringen anförts, hava sakkunniga stannat för a t t föreslå e t t lottpris av 10 kronor för hellott, vilket kommit till uttryck i p u n k t 3 av ovan intagna lotterikoncession. Lottsedlarna skulle, såsom i allmänna motiveringen jämväl angivits, icke vara belagda med stämpelavgift, u t a n skulle statens hela inkomst av det tilltänkta lotteriföretaget, utom skatten å vinsterna, komma a t t utgå av företagets behållning. E n liknande anordning förekommer ju nu exempelvis beträffande Aktiebolaget Tipstjänst och synes överhuvud taget vara den naturligaste i ett av staten behärskat affärsföretag. Stämpelavgiften å lottsedlar är för närvarande, såsom tidigare i betänkandet berörts, i stämpelförordningen reglerad genom ett särskilt stadgande under kapitlet »om stämpel till enskilda handlingar». D e t t a stadgande lyder sålunda: »Lottsedel för deltagande i lotteri, som med Kungl. Maj:ts tillstånd anordnats, skall av lotteriets anordnare före utlämnandet förses med stämpel, då lotteriet avser penningar, av 20 öre för varje hel krona av det belopp, vara lottsedeln lyder, och, då lotteriet avser andra värdeföremål, av 10 öre för varje lottsedel.»

119 I anslutning härtill föreskrives i stämpelförordningens 56 §, att anordnare av såväl penninglotteri som andra lotterier under vissa förutsättningar må inleverera vederbörligt stämpelbelopp utan att de särskilda lottsedlarna försetts med stämpel. Under åberopande av vad härovan framhållits, vilja vi alltså föreslå, att nyssnämnda stadganden i gällande stämpelförordning ändras i sådan riktning, att lottsedel i med vederbörligt tillstånd anordnat penninglotteri fritages från stämpelavgift. I punkt 4 lotterikoncessionen hava vi i anslutning till i allmänna motiveringen framförda synpunkter föreslagit, att varje lott skall kunna uppdelas i två halvlotter, vilka skola kunna köpas var för sig. Vi hava därvid närmast tänkt oss en anordning med perforering eller dylikt av de å hel lott lydande lottsedlarna. Vinster. Principerna för det föreslagna lotteriets vinstplan hava redan angivits i den allmänna motiveringen och hava i punkt 5 lotterikoncessionen närmare utförts. Vi tänka oss alltså, att lotteriet till en början skall omfatta vinster enligt en fast minimiplan, med vilken lottköparna under alla förhållanden skola kunna räkna. I den mån lottförsäljningen stiger utöver visst antal lotter, skulle de medelstora och mindre vinsterna utökas enligt en på förhand bestämd skala. Relativa vinstvärdet skulle, med tillämpning av de föreslagna reglerna, vid varje uppnått fullt tusental försålda lotter utöver 250 000 i månaden alltid utgöra jämnt 67 procent. När ett sådant tusental påbörjats men icke uppnåtts, skulle nämnda relativa värde visserligen bliva något lägre; det skulle dock aldrig komma att nedgå till mindre än 66.73 procent (vid ett antal av 250 999 försålda lotter). Vinstchansen i det föreslagna lotteriet komme att stiga allt efter som vinstplanen ökas. Vid tillämpning av minimiplanen utgör vinstchansen 9.84 procent. För en plan motsvarande 375 000 försålda lotter blir den 10.55 procent och komme för den i koncessionen angivna maximiplanen att uppgå till 10.91 procent. Skälen för högsta vinstens begränsning till 50 000 kronor och för att lägsta vinst icke sättes lägre än 30 kronor hava anförts i allmänna motiveringen. Även med avdrag av vinstskatt å 10 procent, d. v. s. reducerad till 27 kronor, blir lägsta vinsten icke oväsentligt fördelaktigare än lägsta vinsten i de nuvarande penninglotterierna, 25 kronor, om man tager i betraktande, att priset per hellott i det tilltänkta lotteriet skulle utgöra endast 10 kronor mot 12 kronor i nuvarande penninglotteri. Såsom särskilda tröstvinster för dem, vilkas nummer nära ansluta sig till det, vara högsta vinsten utfallit, hava vi i vinstplanen inlagt 10 premier a 1 000 kronor (se även punkt 13, andra och tredje stycket).

120 Vinstskatt. Å halvlott skulle i det föreslagna lotteriet av lägsta och näst lägsta vinst k o m m a a t t belöpa respektive 15 och 25 kronor. M e d tilllämpning av nu gällande lagstiftning om skatt å lotterivinster skulle sådana halvvinster sannolikt komma a t t bliva befriade från vinstskatt. I 1 § 1 mom. förordningen den 28 september 1928 om särskild skatt å vissa lotterivinster stadgas nämligen, att å vinst i svenskt penninglotteri dylik skatt skall erläggas endast därest vinsten överstiger tjugufem kronor. N å got uttryckligt stadgande finnes visserligen icke om a t t skattefriheten även skall gälla halva vinster, som här avses, men en tolkning av förordningen i nyss angiven riktning synes dock vara mest överensstämmande med grunderna för ifrågavarande lagstiftning. (Jämför Kungl. Maj:ts proposition 1928:213, sid. 211—241.) Som vi redan i den allmänna motiveringen haft tillfälle, a t t uttala, anse vi det emellertid vara i sin ordning, a t t samtliga vinster i det föreslagna lotteriet, således även nu ifrågavarande mindre vinster å halvlott, komma att underkastas den särskilda vinstskatten. Vi vilja därför i d e t t a sammanhang hemställa, a t t bestämmelserna i ovan omförmälda förordning om särskild skatt å vissa lotterivinster ändras i sådan riktning a t t skattskyldigheten för lotterivinst alltid bedömes efter storleken av vinst, som utfaller å hel lott. Vid bestämmandet av skattskyldigheten för lotterivinst tages ju för närvarande icke heller någon hänsyn till om den vinnande lotten, genom privat överenskommelse, uppdelats å olika delägare. D e t säger sig för övrigt självt, a t t ett system, där en på halvlott belöpande vinst å 15 eller 25 kronor är skattefri, medan motsvarande vinst på hellott är belagd med en skatt av 1(0 procent, mycket lätt skulle leda till kringgåenden av hithörande skattebestämmelser. Dragning. I lotterier, vilka i likhet med de ovan omförmälda irländska och italienska sweepstakeslotterierna samt det av sakkunniga nu ifrågasatta elastiska lotteriet som regel utlotta vinster endast å nummer motsvarande försålda lotter, är det av särskild vikt, a t t lottköparna erhålla garantier för a t t deras lotter i vederbörlig ordning redovisas såsom försålda till lotteriets huvudkontor och följaktligen få deltaga i dragningen. I de italienska sweepstakeslotterierna är i förevarande avseende så ordnat, att lottköpare, vilkens lott av återförsäljare inom behörig tid icke redovisats till lotteriet och där upptagits å en lista över försålda lotter, tillförsäkrats rätt att från lotteriet, på begäran, återfå erlagd betalning. Till lottköpares ledning publiceras särskilda förteckningar över inom behörig tid icke redovisade lotter. I ett irländskt sweepstake erhåller en lottköpare, enligt vad tidigare berörts, garanti för att hans lott får deltaga i lotteridragningen, i och med det att han från lotteriets huvudkontor får mottaga ett särskilt kvitto, utvisande att talongen till hans lott jämte likvid i rätt tid inkommit till huvudkontoret. Om försåld lott för sent redovisats till huvudkontoret, räknas den erlagda betalningen lott-

121 köparen till godo för ett kommande sweepstake. Om lott av vederbörande återförsäljare icke alls redovisats till huvudkontoret, äger lottköpare däremot icke rätt till någon ersättning. I det elastiska lotteri, som sakkunniga nu föreslå, torde risken vara eliminerad för a t t lotter, som inköpas av allmänheten, på grund av bristande redovisning från återförsäljare skola gå miste om sin r ä t t a t t deltaga i dragningen. Vi utgå nämligen ifrån, a t t den förteckning över försålda lotter, som före dragningen måste upprättas å lotteriföretagets huvudkontor, i första hand skall omfatta samtliga från bolaget till vederbörande ombud för försäljning utlämnade lottsedlar. Ur denna förteckning skola endast sådana lotter uteslutas, däri båda halvlotterna inom behörig tid redovisats (återlämnats) såsom osålda. Lott, som inom behörig tid redovisats såsom till halva värdet osåld, skall i dragningsavseende betraktas såsom försåld (punkt 12 lotterikoncessionen.) För den osålda halvlotten kommer lotteriföretaget självt a t t deltaga i dragningen. Lottsedlar å osålda lotter och halvlotter som ovan avses torde före dragningen, där vederbörande lott icke skall deltaga i dragningen, böra på lämpligt sätt makuleras och, i fall där lotteriet själv skall spela på halvlotten, förses med påstämpling härom. Särskilda anordningar torde även böra vidtagas för de fall, då lotteriet till följd av a t t mindre än 250 000 lotter a v y t t r a t s till någon dragning, självt komme a t t spela på visst antal hellotter (punkt 11, första stycket). Själva dragningsförfarandet synes oss lämpligen kunna anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med i svenskt penninglotteri för närvarande tillämpat dragningssystem. I det tilltänkta lotteriet skulle man, trots växlingarna i lottantalet, såsom i det nuvarande lotteriet under en följd av dragningar även kunna använda samma nummersedlar i lotthjulet, under förutsättning a t t dessa sedlar — vid ökad försäljning eventuellt utökade med erforderliga tilläggsserier — vid varje dragning åtminstone motsvarade samtliga nummer, som skola deltaga i dragningen. Utöver sedlar, motsvarande sistnämnda nummer, skulle emellertid lotthjulet uppenbarligen även kunna komma a t t innehålla sedlar motsvarande nummer å osålda lotter, som icke skola deltaga i dragningen. I den m å n sådana nummer utfalla vid en dragning, tänka vi oss a t t de (i likhet med vad fallet är i italienska Meranolotteriet) skola anses såsom icke dragna och genom omdragning ersättas med nummer, som skola deltaga i dragningen. Utfärdandet av närmare bestämmelser för dragningens verkställande synes oss emellertid efter förslag av lotteribolaget böra ankomma på chefen för handelsdepartementet (punkt 13, första stycket lotterikoncessionen). Sakkunniga förutsätta givetvis a t t en absolut betryggande kontroll anordnas såväl vid samtliga förberedelser till dragningarna som vid dragningarnas utförande och dragningslistornas utarbetande. För åvägabring-

122 ande av sådan kontroll hava vi dels t ä n k t oss förut a n t y d d a anordning med fortlöpande övervakning från lotteribolagets styrelse och dels u t g å t t ifrån, a t t lotterirörelsen därjämte skall kontrolleras av särskilda, a v lotteriföretaget helt oberoende kontrollanter (punkt 18 lotterikoncessionen). Vinstutlämning. Dragningslista. Tiden, inom vilken vinster skola vara avhämtade, har av sakkunniga i p u n k t 15 lotterikoncessionen föreslagits utsträckt till t v å år efter dragningen. Under denna tid torde tillfälle a t t bevaka sin r ä t t kunna erbjuda sig för praktiskt taget alla lottköpare, även sådana som av särskilda skäl (sjukdom eller bortovaro) under längre tid varit förhindrade a t t anmäla sig för utfående av eventuell vinst. I det tilltänkta lotteriet skulle liksom i nuvarande penninglotterier chefen för handelsdepartementet äga pröva skäligheten av priset å dragningslista (punkt 14 lotterikoncessionen). Sakkunniga hava ansett sig k u n n a räkna med a t t detta pris, som i svenska penninglotterier under de senaste tjugo åren varierat mellan 10 och 20 öre, åtminstone för de närmaste tiden fastställes till 15 öre per exemplar, d. v. s. samma pris, som nu gäller å dragningslistan till premieobligationslånens vinstutlottningar. Likaledes anse vi oss kunna utgå ifrån a t t dragningslistans upplaga för framtiden liksom för närvarande kommer a t t motsvara omkring tre fjärdedelar av lottantalet, vilket synes kunna påräknas särskilt med hänsyn till a t t lottantalet i det föreslagna lotteriet på grund av lotternas uppdelning i halvlotter komme a t t motsvara en större mängd självständiga spelare än samma tal i nuvarande lotterier. Distributionen av dragningslistorna synes i första r u m m e t böra handhavas av lotteriets ombud. Lotteriföretagets inkomster och utgifter. Inkomster. Sakkunniga hava, såsom ovan angivits, velat r ä k n a med a t t det tilltänkta lotteriet för den närmaste tiden normalt komme a t t få en årlig omslutning av 4 500 000 lotter å 10 kronor. Lotteriföretagets inkomster under ett år skulle alltså vid denna »normalplan» i första rummet komma a t t utgöras av 45 000 000 kronor av lottförsäljningen. Härtill komme en inkomst av dragningslistorna, vilken, med utgångspunkt från vad härovan anförts, per år skulle kunna uppskattas till b r u t t o 500 000 kronor. Slutligen komme det av oss ifrågasatta lotteriföretaget vid en årsomslutning, som nyss nämnts, a t t tillföras ränteinkomster å innestående medel och fonder till belopp, som med samma förräntningsmöjligheter som de nu rådande skulle uppgå till omkring 250 000 kronor årligen. Utgifter. Behållning. Lotteriföretagets viktigaste utgiftspost komme uppenbarligen a t t utgöras av utbetalningarna till vinnare. Dessa utbetalningar skulle — om de outtagna vinsternas sammanlagda värde under ett

123 år antagas uppgå till 400 000 kronor (jämför ovan sid. 59) — vid en årsomslutning enligt normalplanen, efter avdrag av stadgad vinstskatt, komma att uppgå till 26 775 000 kronor. Vinstskatten komme under samma förutsättningar att utgöra 2 975 000 kronor. Samtidigt skulle nettobehållningen sannolikt komma att belöpa sig till omkring 14 500 000 kronor. Då nämnda behållning, enligt vad sakkunniga velat föreslå, skulle lika fördelas mellan statsverket och vissa allmännyttiga ändamål, komme alltså lotteriets sammanlagda inlevereringar till statsverket att uppgå till nära 10 K miljoner kronor om året.1 För de allmännyttiga ändamålen skulle på detta sätt återstå omkring 7 V miljoner kronor. Företagets omkostnader komme — sådan sakkunniga tänkt sig lotteriets organisation — till större delen att utgöras av provisioner för försäljning av lotter och dragningslistor. Redan med hänsyn till att lotterna enligt det av oss föreslagna systemet komme att spridas på ett så stort antal ombud, att de särskilda ombuden ute i orterna i flera fall sannolikt endast skulle få försälja helt obetydliga poster, synes denna provision, om man vill bereda ombuden en skälig förtjänst å rörelsen, procentuellt icke kunna sättas alltför lågt. Härtill kommer, att ombudens arbete skulle bliva relativt komplicerat genom införandet av halvlotter och sannolikt komme att pågå kontinuerligt på sådant sätt, att, när försäljningen till en dragning slutat, försäljning till nästa dragning omedelbart skulle påbörjas och fortsätta en hel månad. Med hänsyn till berörda omständigheter synes provisionen för försäljningen av lottsedlar lämpligen kunna bestämmas till två eller lägst en och en halv procent av lottpriset. Större delen av denna provision skulle utgå till de mindre företagare ute i orterna, som i egenskap av underombud komme att försälja lotter direkt till avhämtning. En mindre del av provisionen skulle på sådant sätt fördelas mellan de direkt till bolaget redovisande ombuden, att var och en av dessa tillerkändes en rimlig inkomst. Grunderna för de för försäljning av lottsedlar utgående provisionerna synas oss, efter förslag av bolaget, böra fastställas av chefen för handelsdepartementet (punkt 7, tredje stycket lotterikoncessionen). Provisionen för försäljning av dragningslistor torde däremot kunna bestämmas av bolaget och av detsamma på lämpligt sätt fördelas mellan direkta och indirekta ombud samt eventuellt även andra försäljare av dragningslistorna. Själva huvudkontorets omkostnader — inbegripet utgifter för bolagsstyrelsen, revision och kontroll samt tryckning av lottsedlar och dragningslista — äro givetvis svåra att för framtiden ens tillnärmelsevis angiva. Sakkunniga hava dock funnit anledning antaga att dessa kostnader vid en omslutning motsvarande normalplanen sannolikt icke skulle behöva överstiga ett årligt belopp av 300 000 kronor. Detta belopp har framkommit såsom resultat av vissa mera ingående detaljberäkningar, vilka icke ansetts nödvändigt att här redovisa. 1 Såsom aktieägare i lotteribolaget komme staten även att erhålla en mindre inkomst i form av utdelning å aktierna.

124 Bokslut. Bolagets räkenskaper skola enligt § 11 bolagsordningen sammanföras i fullständigt bokslut den 31 december varje år. För att chefen för handelsdepartementet även under löpande räkenskapsår lätt skall kunna överblicka bolagets ställning och i förekommande fall lämna erforderliga direktiv beträffande dess ekonomiska dispositioner hava vi emellertid förutsatt, att bolaget varje månad till handelsdepartementet skall avlämna preliminärt bokslut (punkt 16 lotterikoncessionen). Lotteriaktiebolagets inkomstskatt. I ovanberörda kostnadsstat hava inga utgifter medräknats för statlig eller kommunal inkomstskatt för lotteribolagets årsvinst. Såsom i allmänna motiveringen redan anförts, hava vi nämligen, när vi föreslagit inrättandet av ett lotteriföretag i aktiebolagsform, förutsatt att det blivande lotteribolaget skulle fritagas från skatt för inkomst. Ingen som helst inkomstskatt utgår för övrigt av några nuvarande svenska lotteriföretag. Även om det för statsverkets vidkommande väl kan anses likgiltigt, om dess inkomster av lotteriföretaget till någon del komme att uttagas i form av inkomstskatt i stället för att efter andra normer utgå av företagets behållning, synes det dock sakkunniga vara principiellt riktigare och för lotteriet mera praktiskt, om dess inlevereringar till staten få beräknas efter såvitt möjligt enhetliga grunder. (Jämför härovan beträffande stämpelskatten!) Ännu mindre anse sig sakunniga kunna förorda en anordning, som komme att medföra skyldighet för lotteriföretaget att erlägga kommunal inkomstskatt, en skatt, som dessutom enligt nu gällande bestämmelser komme att helt tillfalla en enda kommun, Stockholm. Erfarenheterna av Aktiebolaget Tipstjänst taxering (ovan sid. 44) tyda emellertid på, att det av oss nu ifrågasatta aktiebolaget med för närvarande gällande skattebestämmelser sannolikt skulle bliva underkastat såväl statlig som kommunal inkomstskatt och detta säkerligen till högst betydande belopp. På grund av vad sålunda anförts vilja sakkunniga hemställa, att det lotteriaktiebolag, som med anledning av förevarande förslag må komma till stånd, genom uttryckligt stadgande i skattelagarna i allt väsentligt fritages från inkomstskatt till stat och kommun. Endast a den del av inkomsten, som avsattes till reservfond eller utdelas till aktieägarna, synes skatt lämpligen kunna utgå. Möjligen skulle ett stadgande av nu åsyftad innebörd kunna införas i gällande kommunalskattelag i anslutning till föreskrifterna i 30 § 4 mom. angående särskilda normer för beskattningen av parti- och detaljhandelsbolag för försäljning av rusdrycker samt av utövaren av statens tobaksmonopol.

Sakkunniga vilja i detta sammanhang slutligen påpeka, att erforderliga förberedande organisationsåtgärder för att lotteribolaget på sätt vi i kon-

125 cessionsförslaget förutsatt skall kunna börja sin verksamhet med 1938 års ingång, med hänsyn till den föreslagna lotterirörelsens omfattning och i vissa avseenden oprövade beskaffenhet, torde böra vidtagas i mycket god tid, helst redan under sommaren 1937. Lotterirörelsens behållning. Principer för användningen. I allmänna motiveringen hava sakkunniga fastslagit grundsatsen, a t t behållningen i det ifrågasatta nya lotteriföretaget, skulle fördelas mellan statsverket och en fond, varifrån Kungl. Maj:t kunde tillgodose särskilda allmännyttiga ändamål. Grunderna för denna fördelning torde genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen lämpligen böra fastställas a t t gälla tillsvidare. Sakkunniga hava utgått ifrån, a t t genom sådant beslut åtminstone för de närmaste åren skulle föreskrivas, a t t behållningen — efter vederbörlig fondering och utdelning till aktieägare — skall lika fördelas mellan budgeten och de särskilda ändamålen, vilken princip även kommit till uttryck i § 14 bolagsordningen och p u n k t 17 lotterikoncessionen. A t t i förväg angiva de olika slag av särskilda allmännyttiga ändamål, som vore avsedda a t t tillgodoses av lotteriets behållning (lotterimedlen) torde med de principer, som i Sverige hittills följts vid tilldelning av lotterimedelsbidrag och som enligt sakkunnigas uppfattning även för framtiden i huvudsak böra tillämpas, svårligen låta sig göra och knappast ens vara lämpligt. Såsom förutsättningar för a t t ett allmänt behov skall kunna tillgodoses i den extraordinära ordning, som en tilldelning av lotterimedel onekligen utgör, synes endast böra gälla, a t t behovet varit så svårt a t t förutse eller beräkna eller ock av sådan tillfällig eller speciell art, att det icke lämpligen kunnat eller kan, efter ordinär budgetberedning och riksdagsbehandling, tillgodoses med vanligt statsanslag. Lotterimedlen komme, med ett sådant betraktelsesätt, närmast a t t utgöra en för samtliga statsdepartements verksamhetsområden gemensam komplettering till de olika huvudtitlarnas anslag till extra utgifter. E n viss avgränsning i princip av de ändamål, som lämpligen böra komma i fråga vid fördelningen av lotterimedel, synes även med utgångspunkt från vad ovan anförts kunna i förväg göras, eventuellt genom beslut av statsmakterna. Sakkunniga vilja i varje fall såsom ett önskemål uttala, a t t för framtiden åtminstone i praktiken något mera bestämda gränslinjer än hittills m å t t e uppdragas mellan budgetändamål och ändamål, som av Kungl. Maj:t understödjas med lotterimedel. Önskvärt torde även vara a t t man — för a t t icke göra något ändamål helt beroende av den relativt osäkra inkomst, som ett bidrag av lotterimedel trots allt måste anses utgöra. — liksom nu i möjligaste mån eftersträvar en begränsning av antalet regelbundet återkommande bidrag till

126 ett och samma ändamål. I detta sammanhang vilja sakkunniga slutligen erinra om de anmärkningar, som i riksdagen framställts av innehåll, att landsorten, särskilt den egentliga landsbygden, vid de utdelningar av lotterimedel, som hittills ägt rum, icke tillgodosetts i tillräcklig utsträckning. Med det system sakkunniga tänkt sig för redovisning av lotterirörelsens behållning skulle ränteinkomster och preskriberade vinster komma att ingå i den övriga årsbehållningen. En anordning, där sådana överskottsmedel liksom nu månatligen utbetalas till Humanistiska fonden, torde alltså icke kunna förekomma. Det är emellertid intet som hindrar, att föreskrift i stället lämnas om utbetalning till nämnda fond av lämpligt avvägda belopp ur den del av lotteriföretagets behållning, som skall användas för särskilda allmännyttiga ändamål. Redovisning och utbetalning. I punkt 17, första stycket lotterikoncessionen hava sakkunniga föreslagit, att vad av vinsten å bolagets rörelse under ett år må återstå efter avsättning till reservfond, garantifond och utdelning till aktieägarna, skall av bolaget, omedelbart efter det ordinarie bolagsstämma godkänt balansräkning, inbetalas till statskontoret att användas på sätt Kungl. Maj:t närmare föreskriver, ena hälften för statsverkets behov och andra hälften till allmännyttiga ändamål. Statskontoret torde till följd härav komma att redovisa den av bolaget för budgetära ändamål inlevererade delen av behållningen under särskild inkomsttitel å riksstaten. Beträffande de för allmännyttiga ändamål avsedda lotterimedlen synes däremot böra föreskrivas, att dessa i den mån de av bolaget inlevereras, av statskontoret skola överföras till en särskild, av statskontoret förvaltad fond (exempelvis benämnd lotterimedelsfonden) från vilken de belopp skola bestridas, som enligt Kungl. Maj:ts bestämmande komma att beviljas till allmännyttiga ändamål. För att trängande allmännyttiga ändamål, särskilt under tiden innan inlevereringar till lotterimedelsfonden hunnit verkställas, utan dröjsmål skola kunna tillgodoses, hava sakkunniga genom de föreslagna stadgandena i andra stycket av punkt 17 lotterikoncessionen velat möjliggöra förskottsutbetalningar å den del av bolagets årsvinst, som beräknas bliva disponibel för allmännyttiga ändamål. För tillgodoseende av särskilt angelägna ändamål redan innan bolaget komme att förfoga över sådana förskottsmedel torde ett extra förskottsförfarande kunna anordnas, eventuellt med anlitande av andra, för statskontoret tillgängliga medel. Handläggning av ärenden om bidrag av lotterimedel. Inrättande av rådgivande nämnd. Ärendena angående bidrag av lotterimedel synas oss även med det nu föreslagna systemet i första hand lämpligen kunna handläggas i den ordning, som för närvarande tillämpas. Sakkunniga utgå så-

127 lunda ifrån att fördelningen av lotterimedel liksom hittills komme att beslutas på föredragning av chefen för handelsdepartementet efter inom vederbörande myndighet verkställd utredning och i samråd med övriga, av hithörande ärenden intresserade departementschefer. Det är särskilt angeläget att vid utredning, som här avses, till understöd ifrågasatta institutioners ekonomiska ställning fullständigt klarlägges. Före det slutliga avgörandet torde emellertid här ifrågavarande ärenden böra för ytterligare övervägande underställas den särskilda rådgivande nämnd, vars inrättande vi i allmänna motiveringen föreslagit. Denna nämnd skulle i främsta rummet hava att tillse, att de avgränsningar av området ! för lotterimedlens användning iakttagas, vilka av statsmakterna må hava i vederbörlig ordning fastställts eller eljest befunnits böra gälla. Därjämte bör det åligga nämnden att biträda med prövningen av huruvida ändamål, vartill lotterimedelsbidrag sättes ifråga, är av sådan betydelse att det överhuvudtaget kan anses förtjänt av bidrag från det allmänna, ävensom att deltaga i bedömandet av vederbörande institutioners verkliga behov av understöd. Nämnden bör slutligen hava till uppgift att yttra sig ifråga om den lämpligaste avvägningen mellan olika konkurrerande intressegrupper av de bidragsbelopp, som befinnas kunna utgå. Rörande den ifrågasatta nämndens tillsättande och sammansättning hava vi uttalat oss i allmänna motiveringen. Såsom förebilder vid dess inrättande torde i olika avseenden kunna tjäna exempelvis: teaterrådet (Kungl. Maj:ts brev på ecklesiastikdepartementet den 5 april 1935), nämnden för upprättande av förslag till utdelning av statens studielån (Kungl. Maj:ts brev på ecklesiastikdepartementet den 13 december 1935) samt statens hemslöjdsråd (Kungl. Maj:ts brev på handelsdepartementet den 12 juni 1936). Nämndens ledamöter torde böra tillerkännas dagarvode och annan ersättning enligt gällande kommittékungörelse. Kostnaderna härför synas böra utgå av lotterimedel. Erforderlig föredragning inför nämnden torde kunna anordnas genom handelsdepartementets försorg. Kontroll över användningen av beviljade lotterimedel. Sakkunniga finna önskvärt, att institutioner, som erhålla bidrag av lotterimedel, till förebyggande av missbruk, i framtiden åläggas redovisningsplikt till vederbörande statsdepartement och myndigheter icke blott beträffande användningen av ifrågavarande bidrag utan beträffande hela sin verksamhet ävensom att de förklaras skyldiga att låta hela verksamheten granskas av riksdagens revisorer. För ernående av ytterligare kontroll torde bidragsmottagares redovisningsplikt, där så kan ske, böra kompletteras med rätt och skyldighet för vederbörande statsorgan (riksantikvarien, byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen o. s. v.) att effektivt övervaka den verksamhet, vartill bidraget

128 utgått, i likhet med vad för närvarande brukar äga rum beträffande exempelvis vissa med lotterimedel finansierade museer och byggnadsarbeten. I fall, där övervakning genom befintligt statsorgan icke lämpligen kan anordnas, skulle mottagare av lotterimedelsbidrag såsom villkor för bidragets åtnjutande kunna av Kungl. Maj:t åläggas att underkasta sig och efter angivna grunder bekosta för ändamålet ifråga särskilt föranstaltad statlig kontroll och revision.

129 Sammanfattning av sakkunnigas förslag. De förslag rörande svenskt penninglotteri, som sakkunniga nu överlämna, kunna i det väsentliga sammanfattas på följande sätt: 1. Sakkunniga föreslå, att under statens medverkan ett aktiebolag inrättas för bedrivande av penninglotterirörelse. Förslag till bolagsordning för detta aktiebolag framlägges med bland annat följande innehåll: Aktiekapitalet skall utgöra minst 50 000 och högst 150 000 kronor. Styrelsen skall bestå av sju ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser fyra och de återstående väljas å bolagsstämma. Bolagets årsvinst skall, efter vederbörlig avsättning till reserv- och garantifond samt utdelning till aktieägare med högst 3 procent å aktiebeloppet, ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att användas, ena hälften för statsverkets behov och andra hälften till särskilda allmännyttiga ändamål. Utan att detta utsäges i bolagsordningen, förutsätta sakkunniga, att staten tecknar så stor del av bolagets aktier, som aktiebolagslagen medgiver. 2. Sakkunniga framlägga förslag till koncession för det ifrågasatta aktiebolaget, däri detta skulle medgivas att tillsvidare under åren 1938—1942 bedriva penninglotterirörelse enligt i koncessionen närmare angivna bestämmelser. Bland dessa bestämmelser märkas följande. Dragning skall anordnas varje månad. Lottpriset skall till varje dragning vara 10 kronor. Lotterna skola kunna försäljas jämväl såsom halvlotter a 5 kronor. Lotteriet skall för varje dragning i avseende å omslutningens storlek och i proportion härtill även ifråga om vinsternas antal och värde inom vissa gränser elastiskt anpassas efter efterfrågan på lottsedlar. Såsom lägsta och högsta gränser föreslås tillsvidare omslutningar motsvarande 250 000 respektive 500 000 lotter per dragning. Vinstvärdet fastställes på sådant sätt, att det vid varje dragning kommer att så nära som möjligt motsvara 67 procent av lottvärdet. Högsta vinsten bestämmes till 50 000 kronor. Värdet av lägsta vinst fastställes till 30 kronor. För distribution och försäljning av lottsedlarna skall bolaget anställa ombud med åliggande för dessa att. i sin tur antaga underombud i tillräcklig utsträckning, för att lottsedlarna bekvämt kunna tillhandahållas allmänheten i alla delar av landet. Preskriptionstiden för vinsternas utfående bestämmes till två år. 9

130 3. Sakkunniga hemställa, att lottsedlarna genom vederbörlig ändring i gällande stämpelförordning fritagas från stämpelskatt. 4. Förslag framlägges om sådan ändring i skattelagarna, att det föreslagna lotteriaktiebolaget i allt väsentligt befrias från inkomstskatt till stat och kommun. 5. Gällande förordning om särskild skatt å vissa lotterivinster föreslås ändrad i sådan riktning, att skattskyldigheten för lotterivinst alltid bedömes efter storleken av vinst, som utfaller å hel lott. 6. Den del av lotteriets behållning, som skall användas till särskilda allmännyttiga ändamål (lotterimedlen), bör enligt sakkunnigas förslag avsättas till en särskild, av statskontoret förvaltad fond. Fördelningen av lotterimedlen förutsattes liksom hittills komma att, på föredragning av chefen för handelsdepartementet, beslutas av Kungl. Maj:t efter i stort sett samma riktlinjer som nu följas. Sakkunniga föreslå emellertid, att Kungl. Maj:t vid fördelningen ifråga skall biträdas av en särskild av Kungl. Maj:t förordnad nämnd, bestående av minst fem personer. Denna nämnd skulle närmast företräda en upplyst allmän opinion men icke direkt representera de intressen, som antagas komma att tillgodoses genom lotterimedlens fördelning. 7. Sakkunniga föreslå vissa skärpningar i kontrollen över användningen av beviljade lotterimedel. 8. Sakkunniga finna slutligen önskvärt, att en viss återhållsamhet iakttages vid beviljande av större varulotterier ävensom att tippning och spel i andra liknande former icke få bedrivas efter sådana mindre önskvärda riktlinjer, som sakkunniga velat motarbeta genom bestämmelserna för det föreslagna penninglotteriet.

131 Bilaga 1.

Aren 1926—1935 beviljade bidrag av lotterimedel. Bidragen hava här, såvitt kunnat ske, uppdelats efter de landskap som bidragen huvudsakligen kommit till godo samt, inom landskapen med hänsyn till om bidragen till övervägande del avsett stads- eller landsbygdsåndamed. — Där förstnämnda indelning icke befunnits möjlig, hava vederbörande bidrag hänförts till ri/Lsändamål, under vilken rubrik ansetts kunna upptagas en särskild underavdelning för bidrag till övervägande landsbygdsändamål. — Övriga bidrag under »riksändamål» liksom åtskilliga bidrag inom de olika landskapsavdelningarna hava icke lämpligen kunnat hänföras till vare sig stads- eller landsbygdsändamål utan måst sammanföras i särskilda underavdelningar för blandade ändamål. 1 000-tal

kronor

1926 | 1927 | 1928 1929 | 1930 1931 1932 1933 1934 | 1935 Summa

I. Riksändamål. Landsbygdsändamål. Gammalsvenskbystiftelsen Hembygdsvård,

.

—

—

—

—

—

—

—

—

60 Samfundet 92'9

152'9

177 Jordbrukar-Ungdomens För100

40 Mjölkpropagandan, För10 Svensk hemslöjd. Föreningen (för deltagande i Stockholmsutställningen 1930) .

25 Svenska betes- och vallför200 Svenska Fiskareförbundet . .

—

—

—

Svenska Föreningen för folkbad

—

—

—

—

100 Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (för deltagande i Stockholmsutställningen 1930)

—

Svenska ungdomsringen för bygdekultur

10 Svenskullskommittén

—

—

—

—

10 100

Svenska livsmedelspropagandan, Föreningen

Sveriges utsädesförening . . .

—

—

—

—

—

—

— —

7 125

132 1 000-tal

kronor

1926 1927 | 1928 | 1929 | 1930 | 1931 | 1932 | 1933 1934 | 1935 | Summ Upplysningsföreningen för ökad användning av svenska jordbrukets med binäringar produkter Summa

20 300

102 Blandade ändamål. Ahlman, Hans \V:son, professor (spetsbergsexpedition)

30 Akademien för de fria konsterna

80 L'Amitie Franco-Suédoise, Föreningen (svenskt studenthem i Paris)

16 Antwerpenutställningen 1930 Arbetarnas Bildningsförbund och svenska sjöfolksförbundet Arkitekturminnesföreningen

45-5

45-

30 Armémusei Vänner, Föreningen Baltiskt kulturellt samarbete, Kommittén för (bearbetning av arkeologiskt material)

10 265

Barcelonautställningen 1929

20 Brysselutställningen 1935 (Sveriges allmänna exportförening)

150 Centralförbundet för socialt 100 arbete

200 Centralrådet för Svenska kyrkans sjömansvård i hemlandet

21"

14-

12-5

20 Chicagoutställningen (Svenska Trafikförbundet)

50 35

Cypern, utgrävningar på . . Dramatiska teaterns aktie471-6 bolag, Kungl. 1

525 Egyptenkommittén Estlandskommittén (gymnasium i Hapsal m. m.) . . Eugen iahemmet

14-5

15 300

3 311

10 75

Fackskolan för huslig eko100 100 nomi i Uppsala 1 De statsunderstödda teatrarna — vilka numera alla deltaga i Riksteaterns publikorganisatioE - hava samtliga upptagits under »Riksändamål. Blandade ändamål.»

133 1 000-tal

kronor

1926 [ 1927 | 1928 1929 | 1930 1931 1932 J 1933 1934 | 1935 | Summa Folkbildningsforskning i Uppsala, Institutet för

20 Folkets parkers Centralorganisation

75 Folkliga musiklivets främjande, Föreningen för (Folkliga musikskolan å Ingesund, Arvika) Folkmusikkommissionen

. ..

279 7-ö

Gustaf Adolfsfonden för de svenska kulturminnesmärkenas vård Göteborgs lyriska teater, Aktiebolaget

7-5

2292 181-1 225

2 185-3

Göteborgs teater, Aktiebolaget (Lorensbergsteatern) 178-2 140-9 175

1 744-1

Hedins, Sven, vetenskapliga expeditioner

250 Hyltén-Cavallius-stiftelsen för folkminnesforskning vid Lunds universitet

19-5

Hälsingborgs stadsteater, Föreningen

[nstitutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola

29-2

17 102

250 Hovkapellets pensionsinrättnmg

23-8 133-3

125-7

rärnvägsmän, Stiftelsen för sjuka Kyrkosångens Vänner, Sällskapet, m. fl

20 Köln, pressutställningen 1928

landsflyktiga intellektuella, Kommittén för ^andsmålsarkivet i Uppsala

70-2

landsmålsföreningarna i Lund

21-4

iégeutställningen 1930 . . . . ..ivrustkammarstiftelsen till minne av Carl Anton Ossbahr ivrustkammarstiftelsen och Föreningen Nationalmusei Vänner gemensamt (inköp av troféer m. m.)

55-5

1144 14

134 1 000-tal

1926 [192711928 |

1929 I

193Q

kronor 19311932|1933 1 1934 | 1935

London, konstindustriutställningen 1931 (Svenska Slöjdföreningen)

19 Lupussjuka, Stiftelsen hemmet för

60 Marinmusei Vänner, Föreningen •.

30 Motorförarnas helnykterhetsförbund (trafikfilm)

15 Musikhistoriska Museet, Stiftelsen

10 New York, konstindustriutställningen 1927

30 Nordisk Folkhögskola i Geneve Nordiska Administrativa Förbundet (historisk publikation)

25 100

123-7

Nordiska Museet Operan (Kungl. teaterns aktiebolag)

1 348-9 848 40

Ortnamnskommissionen Ortnamns- och dialektforskningen vid Göteborgs högskola

10-4

Paris, konstindustriutställning 1925

1025 645 74

350 Olympiska spel

205 275

5-9

Paris, konstindustriutställning 1934 45

Paris, konstutställning 1929

8-5

Pietas, Föreningen (konservering av textilier) Postmusei Vänner, Föreningen Propagandakommittén svensk vara

15 Välj

20 Riksförbundet för bildande konst Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet

50 20

228-3

Riksmusei Vänner, Föreningen Riksteaterns publikorganisation, Centralföreningen för Rysslandssvenskarna

112-6 224

1926 Ikidlöpningens främjande, Föreningen för

224'5

Skådebanan, andelsförening u. p. a

»vensk-Amerikanska NySvensk konst för varor, förening u. p. a

—

Svensk kulturfilm, förening u. p. a. (nykterhetsupplysSvensk undervisningshistoria, Föreningen för Svenska avdelningen av föreningen för Skandinaviska sjömanshem i utländska hamnar Svenska avdelningen av internationella skytteunionen och riksförbundet för kortSvenska gymnastikförbundets gynmastikfolkhögskola

— Svenska Linnésällskapet . . . — Svenska institutet i Rom . . Svenska Luftfartsförbundet . Svenska Röda Korset, Överstyrelsen för (utbildning i gassjukvårdstjänst) Svenska slöjdföreningen

.. .

Svenska Sångarförbundet . .

— —

Svenska sällskapet för antropologi och geografi . . . . Svenska trafikförbundet (reSvenska turistföreningen . . .

—

Svenska VanföreanstalterSveriges allmänna exportförening (marknadsundersökning) fiolbyggareförbund

—

Sveriges förenade studentkårer (undersökning av studenternas levnadsstandard)

_

Sveriges

136 1 000-tal 1926

1927 1928

kronor 1932

1935 Sum

Sveriges hantverksorganisa-

—

—

10 Sveriges Husmodersförening-

— Sveriges körförbund Sveriges

—

10 20

3 14

orkesterföreningars

—

—

Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm, Föreningen .. .

65 13-5

—

—

—

Sångsällskapet »De Svenske»

24 Tekniska högskolans stu-

—

100 Tekniskt museum

—

—

2 10 25

50 Vetenskapsakademien (forskningsresa till Colombia) . .

9 Ålderdomshem för sjuksköterskor, Stiftelsen för

—

— .

—

—

—

—

20 Summa 3 2 6 0 1 2 911 2 499 2 831-4 3 2885 3 512-5 3 274 2 6007 2 9191 2 6758 29 77 Summa riksändamål 3 353 2 911 2 799 2 906 4 3 438 5 3 542 5 3 489 2 702 7 2 926 1 2 675 8 30 74

I I . Ortsändamål. Stockholms stad. Stadsändamål. »Bikupan» (för Stockholmsutställningen 1930)

—

— .

—

Brunssons, Johanna, vävskola (för Stockholmsutställningen 1930)

—

—

—

—

—

_

5 Engelbrekts Barnavårdsoch Husmodersskola, Föreningen Folkkonsertförbundet

—

—

—

—

—

20 Gravströms, Thyra, f. d. medarbetares textilförening u. p. a. (för Stockholmsutställningen 1930)

3 Gullberg, Elsa (för Stockholmsutställningen 1930) . .

—

—

—

—

4 Gustaf I I Adolfs-utställningen i Stockholm 1932 . .

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Handarbetets vänner (för Stockholmsutställningen 1930)

—

—

—

—

—

—

—

—

—

137 1 000-tal

kronor

1926 1927 1 1928 1929 1930 | 1931 1932 1933 1934 1935 | S em och Hjälp åt ensamitående arbetssökande cvinnor, Föreningen

embiträdesföreningens lem, Stiftelsen

uftfartsutställningen i Stockholm 1930

u f t far tsu tställn in gen Stockholm 1936 . . .

;adionstyrelsen

»ckholms borgarskola

xtckholms högskola (inköp LV visst bibliotek)

x)ckholms högskolas stulentförening (studentkår) . ockholms konsertförening . 100

ockholmsutställningen 1930

170 145

15 175

1310 1600

xindbergskommittén (moiument över Strindberg) ..

r

eriges centralförening för irottens främjande (Öster oalms idrottsplats)

dra kristliga föreningen v Unga kvinnor i Stockolm Summa 100

800 1260 183

ppland. adsändamål. iköpings stads drätselammare (restaurering av losterruin)

36 Ijersgården i Uppsala, tiftelsen >psala slott, Stiftelsen för jslaurering och omhänerhavande av rikssalen å

213 Summa

ndsbygdsändamål. kobsbergs folkhögskola . .

enska skärgårdsförbundet lygambulans i Stockjims skärgård) .terhets-, historie- och ankvitetsakademien (forninnen i Gamla Uppsala)

60 80

138 1 OOO-tal

kronor

1926 1927 I 1928 | 1929 [ 1930 | 1931 | 1932 | 1933 | 1934 | 1935 | Summ Västlands Jordbrukareungdoms hembygdsgård

15 Blandade

80 Summa

ändamål.

Akademiska sjukhusets sjuksköterskeförening, Uppsala

150 Sigtunastiftelsen (bibliotek och folkhögskola)

150 Upplands fornminnesförening

50 Summa

50 Summa Uppland

35 60

65 Södermanland. Stadsändamål. Eskilstuna konstförening

..

Landsbygdsändamål. Jäders församling (restaurering av Axel Oxenstiernas gravkor)

75 Vackstanäs lanthushållsskola 75

Summa Blandade

ändamål.

Södermanlands hembygdsförbund Södermanlands museiförbund

50 50

50 Summa

50 Summa Södermanland

50 75

150 Östergötland. Stadsändamål. Birgittastiftelsen (restaurering av Vadstena kloster)

21 Norrköpings sjömanshems missionsförening

20 Norrköpings stads bibliotek och konstmuseum (Föreningen Gamla Norrköping) Summa

mdsbygdsändamål. •edrika Bremerförbundet pr lanthushållsskolan i fcimforsa itterhets-, historie- och antikvitetsakademien för konervering av Alvastra ruiter Summa landade ändamål. ränninge, jubileumsutställtingen och lantbruksmötet 929 ildaternas vänner i Linkö»ings stift ätergötlands fornminnesich museiförening Summa umma Östergötland

måland. mdsbygdsändamål. snhults ungdomsskolor, örening u. p. a ärnamo ming

folkhögskoleför-

astbo härads lantmannaich lanthushållningsförning u. p. a Summa landade ändamål. inköpings läns folkhögskoas elevförbund almar läns fornminnesför-

ping ronobergs läns hembygdsörbund orra Smålands fornminlesförening jvedbygdens fornminnesich hembygdsförening . . . . nålands fornminnen och culturhistoria, Föreningen justbygdens Kulturhistoiska förening Summa Summa Småland

140 Gotland. Landsbygdsändamål. Bunge, Kulturhistoriska museet i Blandade

ändamål.

Gotlands fornvänner, eningen

För-

Summa Gotland

Blekinge. Stadsändamål. Karlskrona stads teater och konserthus, Stiftelsen för . . Skottsborgska gårdens (i Karlshamn) bevarande, Stiftelsen för Summa Blandade

ändamål.

Blekinge musei- och hembygdsförbund Summa Blekinge

Skåne. Stadsändamål. Hälsingborgs Konserthus, Stiftelsen Kristianstads konserthus . . Lunds stadsfullmäktige (teaterbyggnad) Svenska eldbegängelseföreningens lokalavdelning i Hälsingborg Trälleborgs stad (konservering av klosterkyrka) Ystads stadsfullmäktige (konstmuseum m. m.) Summa Landsbygdsändamål. Göinge hembygdsförening . . Hammenhögs lantmannaskola Lunds stifts kyrkl. ungdomsförbunds folkhögskoleförening u. p. a. (lanthushållsskola)

141 1 000- tal 1926 1927 1928 1929 dunka-Ljungby skola

kronor

1930 1931 1932 1933 1934 1935 Summa

folkhög35

Jordvästra Skånes ungdomsskolor Fridhem, förening u. p. a

75 Jorrvikens trädgårdar, För15

)sby lantmanna- och lant75 )xie och Skytts härads folkhögskoleförening u. p. a. ikånska Lantbruksskolans å Dala byggnadsförening .

ydöstra Skånes folkhögskoleförening (lantmannaoch folkhögskolan i Tomelilla)

—

/emmenhögs m. fl. häraders folkhögskoleförening

nian, Garantiföreningen för 85 bitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (fornminnen å liven)

innestads folkhögskolas och lantmannaskolas garantiförening

—

—

Culturhistoriska föreningen för Södra Sverige 435-8 200

—

Summa

—

— .

.

1 000-8

Uandade ändamål.

iandskrona husmodersskola, Föreningen

65 150

lalmö museum

—

kånes hembygdsförbund . .

6-5 150

1000 50

Summa 515-8 200

111-5 2 207-3

Summa Skåne 5 6 5 8 300

5 4 8 5 427

4 9 6 5 3 782 8

— — —

—

—

—

— — —

lalland. Uandade ändamål. [allands

hembygdsförbund

[allands museiförening . . . . Summa Halland

— — —

— 200

— — —

— — —

265 150 415

142 Göteborg och Bohuslän Stadsändamål. Allmänna Körförbundet i Göteborg och Göteborgs körförbund Göteborgs konserthus Göteborgs orkesterförening . Sjömanshemmet i Göteborg Summa Landsbygdsändamål. Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap (lanthushållsskolan i Dingle) . . Svenska Västkustfiskarnes Centralförbund Vendelsbergs folkhögskola . . Västkustens ungdomsskolas byggnadsförening u. p. a. . . Summa Blandade

ändamål.

Göteborgs högskolas studentkår Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening samt Bohusläns fornminnes- och hembygdsförbund gemensamt (Kulturminnesrådet för Göteborgs och Bohus län) Summa Summa Göteborg och Bohuslän

Dalsland. Landsbygdsändamål. Steneby hemslöjdsförening. . Blandade

ändamål.

Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund Summa Dalsland

r

ästergötland.

tadsändamål. lariestads teaterförening . . kövde teaterförening U. p. a Summa Kindsbygdsändamål. karaborgs läns västra folkhögskolas främjande u. p. a., Föreningen till Uandade ändamål. >e sju häradens kulturhistoriska förening kära stifts arbetshem (för Frigivna fångar och lösdrieare) Östergötlands förening

fornminnes-

astra Sveriges Arbetares Folkhögskola, Föreningen För Summa Summa Västergötland r

ärmland.

tadsändamål. [arlstads teaterförening . .. 'landade ändamål. 'arlstadsutställningen 1929 (Värmlands läns hushållningssällskap) Kristinehamns praktiska skola ärmlands fornminnes- och museiförening Summa Summa Värmland

färke. tadsändamål. rebro konserthus

144 Landsbygdsändamål. Loka brunn, Föreningen Blandade

..

ändamål.

Örebro läns museum, Föreningen Summa Närke

Västmanland. Stadsändamål. Engelbrektsmonument i Arboga, Arbetsutskottet för resande av ett Västerås Konstförening

....

Västeråsutställningen 1929 . Summa Landsbygdsändamål. Sätra brunn, Styrelsen för Blandade

ändamål.

Västmanlands läns fornminnesförening Summa Västmanland

Dalarna. Stadsändamål. Falu stad (medborgarhus) . . Landsbygdsändamål. By sockengille Brunnsviks folkhögskola . .. Väster Dalarnes folkhögskoleförening Övre Dalarnes folkhögskoleförening Summa Blandade

ändamål.

Dalarnas Kulturminnesråd . Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund Summa Summa Dalarna

145 1 000-tal

kronor

1926 1927 1928 1929 1930 1931 | 1932 | 19331934 | 1935 | Summa

jrästrikland och Hälsingland. »tadsändamål. jävle stad (byggnad för bibliotek, konsert- och föreläsningssalar m. m.)

—

-

45 Landsbygdsändamål. lelsingegården u. p. a., Föreningen (lanthushållsskola) Uandade ändamål. Jästrike-Hälsinge hembygdsförbund lälsinglands

idrottsförbund

Summa Summa Gästrikland och Hälsingland

10 10

435 10 445 145

790 Iedelpad och Ångermanland. landsbygdsändamål. [orra Ångermanlands lantmannaskoleförening

öråker, Norrlands trädgårdsskola i

50 50

Summa landade

40 35 35

85 125

ändamål.

[orrländsk hembygdsforskjing, Föreningen.för

anföra i Norrland, Förpingen för bistånd åt . ..

ästernorrlands idrottsförmnd Summa Summa Medelpad och Ångermanland

10 10

10 485 40

ärjedalen och imtland. mdsbygdsändamål. ärjedalsslöjd, Föreningen .

)rsta lantmannaskola, tiftelsen för stödjande av Summa

—

60 60

60 110

146 1000-tal

kronor

1926 | 1927 | 1928 | 1929 | 1930 | 1931 | 1932 | 1933 | 1934 | 1935 | 8um| Blandade ändamål. Jämtlands läns museiförening

50 Jämtland-Härjedalens 10 Summa Summa Härjedalen och Jämtland

496 606

60 Västerbotten (Västerbottens län). Landsbygdsändamål. Västerbottens

läns

arbets160

290 Västerbottens läns hemslöjdsförening u. p. a

15 15

Summa Blandade

ändamål.

Västerbottens idrottsför-

1 Västerbottens läns hem-

50 Summa

10 Summa Västerbotten

200 115

490 Norrbotten (Norrbottens län). Landsbygdsändamål. Kemisk-växtbiologiska an-

25 Norrbottens läns arbetsstuSunderby folkhögskolor

...

110 203

Tornedalens folkhögskola,

50 Summa

38g

Blandade ändamål. Norrbottens

idrottsförbund

Norrbottens län hembygds50

447 457

845 Summa

11 Summa Norrbotten

147 Sammanfattningar. R i k s - och ortsunriamål. 1 000-tal

kronor

1926 | 1927|1928 | 1929 1930 | 1931 1932 | 1933 | 1934 1935 | Summa f ändamål.

3 353 2 911 2 799 2 906-4 3 4385 3 5425 3 489 2 702- 2 9261 2 675-

30 714

ländamål. ikholms stad

800 1260

land

jrmanland

548-5 427

trgötland

40 115

land

land

:inge

110 75

le

565-i

and

;borg och Bohuslän

50 300

iland ;ergötland

,

nland

,

ke

;manland

120 137

lelpad och Ångermanrl

jedalen och Jämtland . .

;erbotten(s län)

2 430

515 445

505 3 782-8

;rikland och Hälsingd

335 496*5

una

660J

790 35

175 135 40 5 124 125 50 140 51 Summa ortsändamål 1 065- 2 766 2120 2 346 1691 2 870 2105 1 902-5 1301 2 491 Totalsumma 4418! 5 677 4 919 5 252 4 5129 5 6 412 55 594 46052 4 2271 51661

100 136 50

200 40

:botten(s län)

P

r

o

c

e

n

20 6583 51402.3

t.

ändamål

75-9

51-3

55*3

67-1

55-2

62-4

58-7

51-8

59-8

ändamål

24-1

48-7

44-7

32-9

44-8

37-6

41-3

30-8

48-2

40-2

148 Stads-, landsbygds- och "blandade" ändamål. 1 000-tal 1926

1927 1928

kronor

1935 Sun

888 1375 1685

142-9

817-5

470-5

4 075-9 4 715 3164 3 492-4 4171-5 4 957-5 3 979 3 145-7 3 344-1 3 323-3 38 3 »Blandade» ändamål Totalsumma 4418-8 5 677 4 919 5 2524 5 1 2 9 5 6 4125 5 594 4 605-2 4 227-1 5 166-8 514 P r o c e n t .

Landsbygdsändamål »Blandade» ändamål

4-5

15-6

32-1

ll-i

16-6

10-2

26-6

3-2

7-7

1-4

6-3

11-G

17-8

10-7

9-1

H

66-5

81-4

77-3

71-1

68-3

79-1

64-3

n

1927 1928 | 1929 | 1930 | 1931 | 1932 | 1933 | 1934 | 1935

Sun

—

—

92-3

83-1

643 Tillagg. Förutom ovannämnda ändamål ha lotterimedel tillförts: 1 000-tal

c

a

600 000 1

kronor

k r o n o r

p e r

år

c:a 4

11 0001 2 000 1 2 000 1 1 500

149 Bilaga 2. Åren 1930—1935 beviljade bidrag av lotterimedel, fördelade å de statsdepartements verksamhetsområden, vartill bidragen huvudsakligen ansetts höra. Ändamål 1930

1931 K

r o n

o

r 1934

1935 Summa

I. Justitieändamål. Skara stifts arbetshem (för frigivna fångar och lösdrivare)

15 000

15 000

II. Utrikesändamål. Nordisk Folkhögskola i Geneve, Föreningen

.

3 000

3 000

Svensk-Amerikanska Nyhetsbyrån Summa

—

—

6 000

50 000

50 000

—

3 000

—

53 000

56 000

30 000

30 000

30 000

30 000

120 000

30 000

18 000

60 000

48 000

III. Försvarsändamål. Armémusei Vänner, FörMarinmusei Vänner, Föreningen

100 000

Svenska Röda Korset, Överstyrelsen för (utbildning i gassjukvårdstjänst) Summa

100 000

—

30 000

100 000

150 000

148 000

8 000

8 000

38 000

276 000

IV. Socialändamål. Akademiska sjukhusets sjuksköterskeförening, Uppsala

250 000

Centralförbundet för socialt 200 000 Gammalsvenskbystiftelsen

.

—

200 000 45 000

15 000

—

—

60 000

Hem och Hjälp åt ensamstående arbetssökande 12 000

12 000 Hembiträdesföreningens hem, Stiftelsen

. .

Landsflyktiga intellektuella, Kommittén för Loka brunn, Föreningen

..

10 000

10 000

Järnvägsmän, Stiftelsen för sjuka

10 000

—

—

— 170 000

—

25 000

10 000 25 000 170 000

150 r

K

Ändamål 1930

|

|

o n 1933

o

r 1934

—

150 000

Summa 150 000

Lupussjuka, Stiftelsen hem60 000

60 000

Rysslandssvenskarna

130 000

75 000

Svenska föreningen för folkbad

100 000

—

Svenska skärgårdsförbundet Svenska Vanföreanstalter-

—

120 000 305 000

100 000

—

—

—

15 000

Sätra brunn, Styrelsen för

_ —

Vanföra i Norrland, Föreningen för bistånd åt . . . .

50 000

50 000

—

— —

100 000 60 000

60 000

— 28 000

— —

— —

28 000

—

—

100 000

15 000

Åldersdomshem för sjukskö50 000

50 000 Summa

340 000

490 000

735 000

35 000 1 6 6 5 000

55 000

10 000

15 000

—

—

125 000

V. Kommunikationsändamål. Postmusei Vänner, För15 000

15 000 Luftfartsförbundet

—

Svenska Trafikförbundet (resebyrå i New York) . . .

.—

Summa

Svenska

60 000

50 000 49 000

—.

—

60 000

114 000

15 000

—. —

— —

189 000

—

20 000

10 000

10 000

10 000

10 000

60 000

49 000

VI. Finansändamål. Hovkapellets pensionsinrätt-

VII. Ecklesiastikändamål. 1) Vetenskap och högskolor. Ahlman, Hans W:son, professor (spetsbergsexpedi30 000

30 000 L'Amitie Franco-Suédoise, Föreningen (för svenskt studenthem i Paris)

50 000

Cypernexpeditionen, Kommittén för svenska Egvptenkommittén

—

Folkbildningsforskning i i Uppsala, Institutet för . .

—

Hedins, Sven, vetenskapliga expeditioner

—

85 000

180 000

45 000

30 000

12 500

—

15 000

—

57 500

40 000

20 000

20 000

—

40 000

120 000

20 000

.—

—

—

20 000

—

50 000

—

—

300 000

250 000

151 K 1930

o n 1933

r 1934

1935 Summa

Hyltén-Cavallius-stiftelsen för folkminnesforskning vid Lunds universitet ..

12 000

19 000

12 000

Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola

15 000

15 000

23 800

96 800

12 000

12 000

12 000

9 000

12 000

12 000

69 000

Landsmålsarkivet i Uppsala

80 000

80 000

80 000

80 000

80 000

80 000

480 000

22 000

15 000

12 000

18 000

15 000

82 000

Ändamål

Landsmålsföreningarna i Lund

r

o

Nordiska museet (för forskningsverksamhet)

75 000

75 000

50 000

60 000

60 000

50 000

370 000

Ortsnamnskommissionen

. ..

74 000

74 000

74 000

74 000

74 000

74 000

444 000

Ortsnamns- och dialektforskningen vid Göteborgs högskola

8 000

8 000

8 000

7 700

6 000

6 000

43 700

Riksmusei Vänner, Föreningen

6 000

Stockholms högskola (inköp av visst bibliotek)

15 000

15 000

Stockholms högskolas studentkår

100 000

100 000

Svensk undervisningshistoria, Föreningen för

5 000

Svenska institutet i Rom ..

20 000

5 000 25 000

Svenska sällskapet för antropologi och geografi

20 000

25 000

25 000

140 000 25 000

5 000

5 000

Vetenskapsakademien (forskningsresa i Colombia) 2)

25 000

25 000

Sveriges förenade studentkårer (undersökning av studenternas levnadsstandard)

Summa

5 000

9 000

9 000

362 700 314000

325 800 2 6 0 3 000

336 000 871000

393 500

10 000

10 000

20 000

21000 Kulturminnesvård?

Baltiskt kulturellt samarbete, Kommittén för (bearbetning av arkeologiskt material) Birgittastiftelsen (restaurering av Vadstena kloster) Blekinge musei- och hembygdsförbund Bunge, Kulturhistoriska museet i Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund 1

60 000

50 000

15 000

15 000 50 000

110 000

50 000

100 000

Hä: hava även måst medtagas ett antal institutioner, tillika avsedda för andra ändamål än kulturminresvård {»bildande konst» o. dyl.).

152 K

Ändamål

Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund

50 000

50 000

50 000

De sju häradernas kulturhistoriska förening

30 000

Enköpings stads drätselkammare (restaurering av klosterruin)

12 000

24 000

Geijersgården i Uppsala, Stiftelsen

60 000

Gotlands fornvänner, Föreningen

50 000

Gustaf Adolfsfonden för de svenska kulturminnesmärkenas vård

200 000

50 000

Gustaf II Adolfs-utställningen i Stockholm 1932 . . Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund

68 000

150 000

75 000

Hallands hembygdsförbund .

10 000

Hallands museiförening

75 000

Hembygdsvård, för

30 000

50 000

75 000

Jämtlands läns museiförening

50 000

Kalmar läns fornminnesförening

50 000 50 000

Kronobergs läns hembygdsförbund

15 000 100 000

100 000

Kulturminnesrådet för Göteborgs och Bohus län

Livrustkammarstiftelsen och föreningen Nationalmusei vänner gemensamt (inköp av troféer m. m.)

5 000

30 000

Jäders församling (restaurering av Axel Oxenstiernas gravkor)

Livrustkammarstiftelsen till minne av Carl Anton Ossbahr

50 000

10 000

Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening samt Bohusläns fornminnes- och hembygdsförbund (gemensamt)

Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige

15 000

45 000

Göinge hembygdsförening . .

Samfundet ,

110 000

55 000 50 000

50 000

50 000

50 000

153 K

Ändamål 1930

o n 1933

o

r 1934

1935 Summa

250 000

200 000

50 000

700 000

Malmö museum

100 000

100 000

Nordiskai museet (byggnadsfond mi. m.)

200 000

200 000

Norra Smålands fornminnesförening

r

400 000

100 000

Norrbottens läns hembygdsförening

50 000

150 000

Norrländsk hembygdsforskning, Föreningen för

50 000

50 000

Pietas, Föreningen (konservering av textilier)

100 000 75 000

5 000

100 000 5 000

Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet (inköp av Gustaf Adolfsminnen) ,

291 000

5 000

10 000

20 000

20 000

Sevedbygdens fornminnesoch hembygdsförening

20 000

20 000

Skånes hembygdsförbund . .

50 000

50 000

Smålands fornminnen och kulturhistoria, Föreningen

75 000

40 000

Svenska Linnésällskapet . .. Svenska ungdomsringen för bygdekultur

10 000 50 000

50 000

50 000

Tjustbygdens Kulturhistoriska förening

100 000 50 000

25 000

rrälleborgs stad (konservering av klosterkyrka) Upplands ening

50 000

10 000

Södermanlands hembygdsförbund Södermanlands museiförbund

115 000 50 000

10 000

35 000 6 000

6 000

fornminnesför30 000

15 000

35 000

80 000

Uppsala slott; Stiftelsen för restaurering och omhänderhavande av rikssalen å . ..

213 000

213 000

bitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (konservering av Alvastra ruiner)

40 000

40 000

Värmlands fornminnes- och museiförening

50 000

Västerbottens läns hembygdsförening Västergötlands fornminnesförening Västmanlands läns fornminnesförening

100 000

150 000 50 000

50 000 50 000 50 000

25 000

50 000 75 000

154 K r o n o r

Ändamål 1930

1935 Summa

Örebro läns museum, För75 000

25 000

50 000 Östergötlands fornminnesoch museiförening

50 000

_

15 000

Summa 1223 000 1680 000 665 000 401000

535 000

.

65 000

611000 5 1 1 5 000

3) Teater, musik, bildande konst. Allmänna Körförbundet i Göteborg och Göteborgs 10 000

10 000 Dramatiska teaterns aktie315 000

300 000 380 000

300 000 1 945 000

350 000

300 000

18 000

18 000

— —

100 000

100 000

—

175 000

50 000

50 000

250 000

15 000

35 000

5 000

95 000

—

7 500

_

200 ood

—

350 000

Engelbrektsmonument i Arboga, Arbetsutskottet Eskilstuna konstförening

..

Falu stad (medborgarhus) .

— —

— —

175 000

— —

25 000

25 000

50 000

50 000

—

Folkets parkers centralor20 000 Folkliga musiklivets främjande, Föreningen för (till musikskolan å Ingesund). . Folkmusikkommissionen

...

—

Gävle stad (byggnad för bibliotek, konsert- och föreläsningssalar m. m.) . .

100 000

Göteborgs konserthus

200 000

—

10 000

80 000

—

—

7 500

100 000

—

150 000

—

-

Göteborgs lyriska teater, 225 000

225 000 225 000

200 000

225 000

225 000 1 325 000

Göteborgs orkesterförening .

75 000

75 000

75 000

70 000

70 000

70 000

Göteborgs teater, Aktiebolaget (Lorensbergsteatern) . .

175 000

175 000 175 000

175 000

200 000

175 000 1 075 00(

30 000

30 000

30 000

90 00(j

125 000

125 000

125 000

750 00(

—

275 000

275 00(

Hälsingborgs Konserthus, Hälsingborgs stadsteater, Föreningen, u. p. a

125 000

125 000 125 000

Karlskrona stads teater och konserthus, Stiftelsen för. . Karlstads teaterförening

..

— —

15 000

..

— -

—

Kristianstads konserthus

100 000

130 000

— — —

Kyrkosångens Vänner, Sällskapet, m. fl

—

—

12 000

—

—

50 000

65 00(

—

230 00(

12 000

24 00(

200 000

200 00(j

—

5 00C

Lunds stadsfullmäktige Mariestads teaterförening . .

—

—

—

—

5 000

435 00C

155 K r o n o r

Ändamål 1930

—

—

—

10 000

—

1935 Summa

Vlusikhistoriska Museet, 10 000

STorrköpings stads bibliotek och konstmuseum (Föreningen Gamla Norr115 000

250 000

365 000

800 000

4 675 000

20 000

145 000

200 000

312 579

Dperan (Kungl. teaterns 645 000

800 000

800 000

800 000

830 000

Riksförbundet för bildande 75 000

50 000 Riksteaterns publikorganisation, Centralstyrelsen för

112 579

Skådebanan, andelsförening u. p. a

114 000

100 000

100 000

Skövde teaterförening u. p. a

—

—

—

4 000

145 000

145 000

145 000

135 000

135 000

135 000

840 000

—

—

—

25 000

—

—

25 000

— — —

—

10 000

10 000

—

10 000

10 000

15 000

35 000

— —

5 500

— —

— —

—

6 000

—

20 000

25 000

—

85 000

80 000

80 000

80 000

80 000

80 000

400 000

24 000

24 000

Stockholms

konsertförening

strindbergskommittén (monument över Strindberg). . svensk konst för varor, förening u. p. a svenska sångarförbundet Sveriges

..

fiolbyggareförbund

40 000

Sveriges körförbund Sveriges

90 000

40 000

444 000 4 000

20 000

orkesterföreningars

Sångsällskapet »De Svenske»

—

5 000

50 000

Västerås Konstförening . . . . Ystads stadsfullmäktige (konstmuseum m. m.) . . . .

5 000

50 000

100 000

50 000 50 000

—

—

—

200 000

Summa 2 304000 2 210 000 2 767 500 2 614 000 2 250 079 3165 000 15 310579 \) Folkbildning, yrkesundervisning, arbetsstugor? Arbetarnas bildningsförbund och Svenska sjöfolksförbundet 3runnsviks folkhögskola . . . Centralrådet för svenska kyrkans sjömansvård i hemlandet Engelbrekts barnavårdsoch husmodersskola, Föreningen

—

45 500

45 500

45 500

45 500 65 000

182 000 65 000

14 500

14 500

14 500

14 500

79 500

mnnn

10 000 Några av de här upptagiia undervisningsanstalterna omfatta även avdelningar, som, o m de förekommit självständigt, skulle hava hänförts till »jordbruksändamål». 1

.

156 -

K r o n o r

Ändamål 1930 Estlandskommittén (gymnasium i Hapsal m. m.) . . . .

_

,

1935 Summa

10 000

10 00(

Fackskolan för huslig eko100 00(

100 000 Jakobsbergs folkhögskola

..

—

—

90 000

—

—

90 00C

Jönköpings läns folkhögsko-

5 00C

5 000 Kristinehamns praktiska

—

—

—

—

Landskrona husmodersskola, Föreningen Motorförarnas helnykterhetsförbund (trafikfilm) . .

,

—

Nordvästra Skånes ungdomsskolor Fridhem, förening u. p. a

6 50C

—

—

15 00C

—

—

—

35 000

35 00C

75 00C

75 000

—

—

—

—

70 000

Oxie och Skytts härads folkhögskoleförening u. p. a Sigtunastiftelsen (bibliotek och folkhögskola)

—

—

150 000

—

Skaraborgs läns västra folkhögskolas främjande u. p. a., Föreningen till . . . .

50 000

Sunderby folkhögskola

75 000

—

—

—

54 000

—

90 000

—

—

—

110 00(

45 000

45 00(

—

150 00(

100 00(

Svenska turistföreningen . ..

.—.

40 000

50 000

Svensk kulturfilm, förening u. p. a. (nykterhetsupplys-

Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund . . . .

6 500 15 000

Norrbottens läns arbetsstu-

....

50 00C

—

Munka-Ljungby folkhög-

—

50 000

18 000

10 000

Sydöstra Skånes folkhögskoleförening (lantmannaoch folkhögskolan i Tomelilla)

10 000

—

—

129 00C

100 000

100 00(

—

38 00(

90 00C

25 00(

25 000

Södra kristliga föreningen av Unga kvinnor i Stock-

—

120 000

30 000

Tornedalens folkhögskola,

50 00C

50 000 Vemmenhögs m. fl. häraders

50 00C

50 000 Vendelsbergs folkhögskola. .

—

50 000

150 00(

—

—

—

—

50 00C

157 K

Ändamål 1930

|

|

1932 Vilan, Garantiföreningen för folkhögskolan Värnamo ening

r

o n 1933

o

r 1934

85 000

Summa

85 000

folkhögskoleför-

—

—

—

40 000

Väster Dalarnes folkhögskoleförening

115 000

Västerbottens läns arbetsstugor, Stiftelsen Västkustens ungdomsskolas byggnadsförening u. p. a.

—

160 000

—,

—

—

50 000

—

40 000 115 000

115 000

275 000

—

50 000

Västra Sveriges Arbetares folkhögskola, Föreningen 50 000 Dnnestads folkhögskolas och lantmannaskolas garantiförening

50 000

Dvre Dalarnes folkhögskoleförening Summa 4J Idrott och

gymnastik.

rlälsinglands

idrottsförbund

Fämtland-Härjedalens idrottsförbund Norrbottens

30 000

67 000

117 000

594 500 2 685 000

38 000

75 000

113 000

175 000

429 500

235 000

725 000

—

—

10 000

—

—

—

10 000

—

—

10 000

—

—

—

10 000

idrottsförbund.

10 000

10 000 325 000

165 000

490 000

Svenska Gymnastikförbundets gymnastikfolkhögskola

100 000

Västerbottens idrottsförbund Västernorrlands

80 000

10 000

—

—

100 000 10 000

idrottsför10 000

10 000 Summa

325 000

165 000

50 000

100 000

—

—

75 000

—

640 000

VIII. Jordbruksändamål. Fredrika Bremerförbundet (lanthushållsskolan i Rimjöteborgs och Bohus läns hushållningssällskap (lanthushållsskolan i Dingle) . . 50 000

~~

—

— 45 000

75 000

50 000

50 000

-lammenhögs lantmannaskola Jelsingegården u. p. a., Föreningen (lanthushållsskola)

—

—

50 000 45 000

158 K r o n

Ändamål 1930 Jordbrukar-Ungdomens

r

40 000

37 000

—

—

för-

—

o

Kemisk-växtbiologiska an-

Summa

77 000 25 00q

25 000 Lunds stifts kyrkliga ungdomsförbunds folkhögskoleförening u. p. a. (lant-

22 500

22 500 Mjölkpropagandan, För-

10 000

10 000

—

5 000

Norra Ångermanlands lantmannaskoleförening

40 000

40 000

Norrvikens trädgårdar, För-

15 000

15 000 Osby lantmanna- och lant-

—

—

75 000

Skånska Lantbruksskolans å Dala byggnadsförening . . . Svenska Fiskareförbundet

.

Svenska livsmedelspropagandan, Föreningen Svenska Västkustfiskarnes

75 000

150 000

—

—

—

10 000

—

—

20 000 10 000

—

—

—

10 000

—

—

10 000

—

—

—

10 000

—

—

—

125 000

—

—

10 000 7 000 125 000

35 000

85 00C

20 000

7 000

Svenskullskommittén Sveriges utsädesförening

...

—

Söråker, Norrlands träd-

50 000 Tenhults ungdomsskolor, förening u. p. a

_

40 000

Törsta lantmannaskola, Stiftelsen för stödjande av

—

—

—

40 000

.

60 000

—

80 000

—

Upplysningsföreningen för ökad användning av svenska jordbrukets med binäVackstanäs lanthushålls-

60 000

—

Summa

60 000

20 000

20 000

Västbo härads lantmannaoch lanthushållningsförening u. p. a

25 000

—

60 000 10 000 330 000 320000 284 500

25 000

—

85 000

60 000 92 000 110 000 1146 500

IX. Handelsändamål. Brysselutställningen 1935 (Sveriges allmänna exportChicagoutställningen (Svenska Trafikförbundet)

150 00C

—

—

—

50 000

—

50 00C

159 K r o n o r

Ändamål 1930

1935 Summa

Gravströms, Thyra, f. d. medarbetares textilförening u. p. a. (för deltagande i Stockholmsutställningen 1930)

3 000

3 000

Gullberg, Elsa (för deltagande i Stockholmsutställningen 1930)

3 000

3 000

Härjedalsslöjd, Föreningen .

50 000

—

—

—

—

50 000

Karlstadsutställningen 1929 (Värmlands läns hushåll100 000

100 000

London, konstindustriut60 000

19 000

79 000

Luftfartsutställningen i Stockholm 1930, Inter12 000

12 000

Luftfartsutställningen i Stockholm 1936, Inter40 000

40 000

20 000

20 000

125 000

250 000

Norrköpings sjömanshems Propagandakommittén

Välj 20 000

Sjömanshemmet i Göteborg

—

Skänninge, jubileumsutställningen och lantbruksmötet 1929

20 000

—

125 000

—

35 000

35 000

Steneby hemslöjdsförening u. p. a

15 000

15 000

Svenska avdelningen av föreningen för Skandinaviska sjömanshem i utländska 37 000

10 000

— —

—

47 000

Svenska kvinnors Nationalförbund (deltagande i utställningen i Paris 1934) Svenska mässan (Göteborg) Svenska slöjdföreningen

. ..

2 000

— —

25 000

Sveriges allmänna exportförening (marknadsundersökning) Sveriges

•

125 000

—

30 000

2 000

— —

10 000

55 000

10 000

hantverksorganisa10 000

10 000 Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm, Föreningen 1 .. 1

125 000

13 500

15 000

15 000

Se även »Marinmusei Vainner» unc er »Försv irsändamå l».

15 000

10 000

17 000

85 500

160 K r o n o r

Ändamål 1930

Tekniskt museum

100 000

1935 Summa

150 0Q

50 000

Västerbottens läns hemslöjdsförening u. p. a.

15 od

15 000

Västeråsutställningen 1929 By sockengille

25 00

25 000 ,

7 500

Västlands Jordbrukareungdoms hembygdsgård Summa

316 500

157 000

259 000

75 000

342 000

7 50

15 000

15 00

224 500

1374 00

53 000

56 00

Sammanfattning. /.

Justitieändamål

II.

Vtrikesändamål

III.

Försvarsändamål

15 000

340 000

Kommunikationsändamål

VI. Finansändamål VII.

30 000

60 000

48 000

38 000

276 00

490 000

735 000

55 000

10 000

35 000

1 665 00

60 000

114 000

15 000

20 000

10 000

10 000

10 000

10 000

100 000

IV. Socialändamål V.

15 00 3 000

189 00 60 00

4 363 000 5 355 500 4 111 000 4 102 700 3 725 079 4 696 300 26 353 57,

Ecklesiastikändamål

Därav till: 1) Vetenskap och högskolor 2) Kulturminnesvård

336 000

871 000

393 500

362 700 314 000

1 223 000 1 680 000 665 000 401 000

535 000

325 800

2 603 001

611 000 5 115 001

3) Teater, musik, bildande konst 2 304 000 2 210 000 2 767 500 2 614 000 2 250 079 3 165 000 15 310 57! 4) Folkbildning, yrkesundervisning, arbetsstugor

175 000

429 500

235 000

5) Idrott och gymnastik.

325 000

165 000

50 000

10 000

330 000

320 000

284 500

316 500

157 000

259 000

75 000

VIII. Jordbruksändamål IX.

.. .

Handelsändamål

725 000

594 500

2 685 00i

92 000

110 000

1146 50i

342 000

224 500

6 374 00(

526 000 100 000

640 001

Summa 5129 500 6 412 500 5 594 000 4605 200 4 227 079 5166 800 31135 07! Härjämte har av behållningen i penninglotterierna tillförts: Humanistiska fonden (10 000 kr. varje månad jämte preskriberade vinster och räntor) Budgeten 1

c:a

561 449

674 185

565 649

630 584 600 000 600 000 3 600 00C 1 000 000 2 000 000 2 000 000 1 500 000 6 500 00C

Beloppen upptagas under det år, då de lotterier från vilka medlen utgått, blivit beviljade.

161 Bilaga

3.

Tablå ö v e r åren 1 9 3 0 — 1 9 3 5 a v s l a g n a a n s ö k n i n g a r o m bidrag av lotterimedel, fördelade å de s t a t s d e p a r t e m e n t s verksamhetsområden, vartill de med ansökningarna avsedda ändamålen huvudsakligen ansetts höra. Förklaringar. I tablån angivas även de tillfällen, då bifall lämnats till ansökning om lotterimedelsbidrag från sökande, som här avses. V = första halvåret, H = andra halvåret. A = avslag, B = bifall. I = Antal under ifrågavarande sexårsperiod meddelade avslagsbeslut. I I == Sökande, vilkas ansökningar under ifrågavarande sexårsperiod icke vid något tillfälle bifallits (hithörande sökande, som under perioden fått flera ansökningar avslagna, upptages i »Summa II» under det halvår, då första ansökningen avslagits). Sökande

1935 V | H

V

V

V

V

V

H

H

I

II

A

2 H

H

H

I. Utrikesändamål. Informationsbyrån för fredsfrågor och mellanfolklig rätt, Föreningen . . . . . . Kleberg, Emma (sonen omkommit i Rådsunionen) Summa

A

I

1 Summa I I

2 II. Försvarsändamål. Drottning Victorias Örlogshem

A

Soldatenias Vänner i Halmstad, Föreningen

—

1 1

A

1 I

2 Summa II

2 Summa

2 III. Socialändamål. —

Brännkyrka ungdomsråd Dramatiska och musikaliska artisternas pensionsförening m. fl

—

A

1 A

—

Eklöv, Ernst (familjens underhåll) . . . »Frideborg», Stiftelsen ärkestiftet)

1 A

1 A

(prästänkor i

Gammalsvenskbvstiftelsen Handelsgårdens hemgård, Föreningen, u. p. a 11

1 B A

A

A

B

B A

A A

2 1

162 1931

1935 H

V

H

V | H

V

V|H

V

— —

A

i

II

— — — — — — — — —

i

— .— — — — A — — — — — — »Hem för gamla män», Stiftelsen . . . . - — — — — A — — — — — — Hemmet i Kalmar, förening u. p. a. — — — — A — — — — — — — »Hjälp genom arbete», Sällskapet . . . . - — A — — — — — — - — — Jord åt arbetslösa, Riksföreningen . . . . — — — — — — A — — — — B Järnvägsmän, Stiftelsen för sjuka . . . . — — — — — — — — — A -

i

1 Sökande

V Hedman, G. (allmän välgörenhet) . . . .

H

H

Heland, von, K. E. Hj. (radioapparater åt småbrukare m. fl.)

i

i

i

i

i

—

A

i

1 A — — — — _ _ A — — A — — — Sinnessjuka, Skyddsföreningen för . . . . Sjukhusens standardiseringskommitté.. A — Skyddsvärnet i Stockholm, Föreningen — — — — — — — A — — — — Skånes Arbetarkvinnors Semesterhem — — — — — — — — — A — —

1 Lillhemmet i Skellefteå, Föreningen ..

— — — — — —

i

Rysslandssvenskarna

B

i

B

B

B

Stockholms konsertförening (pensionering av personal) Svenska Eldbegängelseföreningens kalavdelning i Hälsingborg

B

A

i

i

i

i

loA

A

Svenska Röda Stjärnan, centralstyrelsen för

A

Svenska Skärgårdsförbundet

A

1 A

B

Svenska vanföreanstalternas kommitté

i

central-

— — — —

— — — A

B

-

1 Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin A Sveriges

Godtemplares

Ungdomsför-

_ _ .

Sätra brunn, Styrelsen för Summa

. — —

_

_

A

_

B

A

—

— — — — — — A B B B

A

I

2 Summa II

— 2 — 2

4 2

— -

4 34 2

— 22

IV. Kommunikationsändamål. Kungl. Svenska Aeroklubben Summa

I

Summa II

— — — — - — B A B — — — : 1 1

2 8

— ,

— — — — —

— — — — — — —

— — —

A

— — — — — —

1 V. Finansändamål. Allmänna sparbankernas insättare . . . .

A

—

Dramatiska teaterns arbetares pensionskassa (Jfr. »socialändamål»!) . . . — — — — — — — — A

—

A

—

163 1930

Sökande

V Hovkapellets pensionsinrättning

_H_ B

Rosengren, J. (för vissa bankinsättare) Summa

H

1931 B

1935 II

U_

II

II

B A

A

I

2 Summa II

1 1 3

VI. Ecklesiastikändamål. 1) Vetenskap och högskolor. Andersson, T., fil. dr. (»Nordic Statistical Journal») Bolinder, G., fil. dr. (forskningsresa i Colombia och Venezuela)

1 Franzén, Nat., fil. lic. (liturgihistoria)..

1 Landsmålsföreningarna i Lund

1 Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet (svenska utlandslektorat m. m.)

1 Riksmusei vänner

1 Studenthemmet i Stockholm, Styrelsen för stiftelsen

3 Svensk undervisningshistoria, Föreningen för

1 Svenska mittén

Astronomiska

NationalkomA

Svenska Astronomiska Sällskapet ..

1 A

1 Svenskt biografiskt lexikon, Redaktionskommittén för

1 Sverige-Amerika stiftelsen

(stipendier)

1 Summa

14 I

Summa I I 2)

Kulturminnesvård.

Blekinge musei- och hembygdsförbund Bohusläns Fornminnes- och hembygdsförbund Cederbom, L. A. (utgivande av en äldre regementsrulla) Dahlbäck, B., författare arbete)

(forsknings-

Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund De sju häradens kulturhistoriska förening

164 Sökande

1931 V

V

H

II

1932 V

1933 H_ V

H

1935 V

V | H

H

Falbygdens museibyggnadsförening u. p. a., m. fl

A

Falsterbo Naturskydds- och Fornminnesförening

A

Gustav-Adolfs-fonden, tén för

A

Centralkommit-

Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund . . Gästrike-Hälsinge studentnation i Uppsala (publikation) af Geijerstam, K. (minnesmärke vid Göta kanal) Göteborgs och Bohus läns Fornminnesförening samt Bohusläns Fornminnesoch hembygdsförbund Hallands hembygdsförbund Hembygdsvård, Samfundet för Jönköpings läns hembygdsförbund

B . ..

Jämtlands läns museiförening Järstads församling (restaurering av kyrkoinventarier) Kalmar Läns fornminnesförening Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige Landskrona museiförening Marstrand, Sällskapet S:t Erik i Mellersta Kalmar läns hembygdsförening Döderhultgården Noraskogs arkiv Nordmarksstugan, Fornminnes- och slöjdföreningen Norra Smålands fornminnesförening . . Norrländsk hembygdsforskning, Föreningen för

A

Risinge museiförening Rosengren, J. (»Smålands beskrivning») Sjörups församling (restaurering av ödekyrka) Skenninge Fornminnes- och Hembygdsförening Skånes hembygdsförbund Smålands fornminnen och kulturhistoria, Föreningen för Stranda härads hembygdsförening

A

A

A

165 Sökande

1935 V

V

V

V

V

V

H

H

H

Svenska Linnésällskapet

H

H

II

H

B

Svenska ungdomsringen för bygdekultur

A

Söderköpings kyrkoråd rering)

A

(kyrkorestau-

Södermanlands hembygdsförbund

A

Södra Hallands hembygds- och fornminnesförening Tornedalens hembygdsgille Uddevalla Museiförening, Styrelsen för Vadstena och St. Pers kyrkofullmäktige och kyrkoråd Värmlands fornminnes- och museiförening

A

A

5 Västerbottens läns

A

A

2 Västergötlands Fornminnesförening, Styrelsen för

A

A

3 Västmanlands fornminnesförening

....

A

A

4 Örebro läns museum, Föreningen

....

A

A

hembygdsförening

Östergötlands Fornminnes- och Museiförening

A

B

3 I

12 15

89 Summa II

2 Summa

3) Teater, musik, bildande litteratur.

konst,

Akademien för de fria konsterna

....

Akademiska kapellet vid Lunds universitet (Prof. L. Smith) Amatörteaterns riksförbund Aneby Parksalsförening Arbetarringens Konserthus, Aktiebolaget

A

Bergström, Sigge (bildverk över folktyper) Bodens stadsfullmäktige (byggnad för konsertsal m. m.)

A A

Folkliga musiklivets främjande, Föreningen för Gävle stads drätselkammare (byggnad för bibliotek och konsertsal m. m.) . . Göteborgs museum Göteborgs teater, Aktiebolaget Halmstad stad (byggnad för teater och konserter m. m.)

A

B A

166 1934

1935 V1 H V| H V| H V| H V|H

II

1930 Sökande

1933 Jordbrukare-Ungdomens förbund (sångkurser) Kamke, I., konstnär

(porträttalbum)

Karlskrona drätselkammare för konsertsal m. m.)

(byggnad

Karlstads hörsalsförening

,

Karlstads teaterförening Katrineholms enskilda läroverks folkliga musikskola A

Litteratörförbundet Lunds stadsfullmäktige teaterbyggnader)

(konsert- och A

Malmö Konserthus, Styrelsen för Stiftelsen

A

Norrköpings stads bibliotek (Föreningen Gamla Norrköping) . . . .

A A

Orphei Drängar, Sångföreningen . Siren, O. intendent nationalmuseum)

(konstinköp

för

Skara, Föreningen för åstadkommande av ett monument i Skara teater, Aktiebolaget Skolteatern, Föreningen Skådebanan, andelsförening u. p. a. Stalheim, Th. (litterärt arbete)

....

Strindbergskommittén Svensk konst för varor, förening u. p. a Svenska Sångarförbundet Sveriges fiolbyggareförbund Tomelilla köpings konstsamling, Föreningen Umeå stads drätselkammare (konserthus m. m.) Vretblad, Patrik, musikdirektör (utgivande av viss musik)

A

Örnsköldsviks teater- och konserthusstiftelse I

11 Summa I I

4 Summa k) Folkbildning, arbetsstugor.

yrkesundervisning,

Brunnby minne, Templet nr 975 Brunnsviks folkhögskola. Föreningen . .

167 1930

Sökande

V

1932 H V I H V

1933 H V

1934 H V

H

1935 V

H

Charlottendals skolhem i Skara, förening u. p. a Dövstumföreningen i Göteborg Dövstumföreningen Svenske Esperantokongressen, 26:e universella, Bestyreisen för Fellingsbro folkhögskola m. m

A

Heimdal, Ungdomsförbundet (vandrarhem vid Wendelsbergs folkhögskola) Isabergs Turistförening u. p. a Karlskoga praktiska läroverk, Stiftelsen Kristinehamns praktiska skola, Styrelsen för Ljusne husmodersskola Munka-Ljungby Folkhögskola Norrbottens läns arbetsstugor, Stiftelsen Oxie och Skytts härads folkhögskoleförening u. p. a Semesterhemsföreningen

Borgen

Stockholms kyrkliga sjömansvård, Styrelsen för Stockholms lokalförening av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet (undervisningsanstalter i Estland) Svensk upplysningsfilm, Förbundet . . . Sveriges husmodersföreningars riksförbund Sveriges Storloge av I. O. G. T. m. fl. Södra Kristliga föreningen av Unga kvinnor i Stockholm Tekniska skolan i Stockholm Uppsala dövstumförening Vallvik församlingshus Wendelsbergs folkhögskola Värnamo folkhögskoleförening Väster Dalarnes folkhögskoleförening och styrelsen för Malungs folkhögskola Västkustens Ungdomsskolas byggnadsförening u. p. a Västra Sveriges Arbetares folkhögskola, Föreningen för

A

168 Sökande

Yrkeskurser för kökspersonal vid större anstalter, Anstalten

1935 V | H

V

V

V

V

V

H

H

H

H

..

Summa

I

Summa I I

II

A

1 1

l 1

— — — — — — — — — A —

Ölands folkhögskola Övre Dalarnes folkhögskoleförening

I

H

— — — 1 2 — 1 2 —

B

— — — — —

A

—

3 B

5 10

7 49

—

—

— — — — B —

A

— — — — —

—

1 A

— —

— — 21

5) Idrott och gymnastik. Hälsinglands m. fl. idrottsförbund

....

Kanslern för rikets universitet (gymnastik- och idrottsinrättning för uniA

— — — — — A Sveriges Scoutförbund

B

A

—

A

Zanders Medico-Mekaniska stik, Aktiebolaget

Gymna-

"

" A

Östergötlands m. fl. idrottsförbund

..

Summa

I

Summa II

A

~

A

3 2

3 1

— —

— -

1 10

—

— —

1 A

— — — — — — — — — —

1 VII. Jordbruksändamål. Allmän Svensk Trädgårdstidnings

— —

A Benninge lanthushållsskola, Föreningen för

— — — — —

-

A

Fiskpropaganda, Föreningen för

A

— — — — — .... — — — — — — — — — —

A

— — — — — — — B — A — — — — — — — —

A

Vi

Hem i Sverige, Styrelsen för Sällskapet

A

Jordbrukare-Ungdomens förbund

B

Linder, A. (biodling m. m.)

—

Lunds stifts kyrkliga ungdomsförbunds folkhögskoleförening u. p. a. (lanthushållsskola)

—

1 I

— B — B — B A — — — — Norrvikens trädgårdar, Föreningen . . . — — — — — B — A — — — — Offers lanthushållsskoleförening u. p. a. — — — — — — A — — — — — »Ostkusten», Tidningen, m. fl — — —- — — — — — — A — — Rösiö, P. J — — A — — A — — — — — — _ A Skurups lantmannaskola — — B — — Skånska Lantbruksskolan å Dala . . . . — — — — A A Svenska Fiskareförbundet — — — — — A B — — — — — Svenska livsmedelspropagandan — — — A — — B B — — A — Mjölkpropagandan, Föreningen

— —

1 2

1 2

— —

1 Svenska mosskulturföreningen, StyrelA

169 Svenska Västkustfiskarnas bund

1933 V

V

V

H

V

—

A

B

H

H

H

1935 V|H

V | H

I

II

—

Centralför-

— — —

— — — —

Tenhults ungdomsskolor, förening B Törsta lantmannaskola, Stiftelsen stödjande av

för

Weibullsholms växtförädlingsanstalt

..

B

A

V,

A

Västbo härads lantmanna- och lanthushållsskoleförening u. p. a Önnestads foklhögskolas och lantmannaskolas garantiförening Summa

I

Summa II

— — — — — —

A

.

B

1 1

— — — —

.

. .

1 A

— 'B — — — — A — — 1 1 1 10 5 2 1 — — 1 — — 3 4 — —

A B 4 2

1 27

—

1 A

— —

—

— 11

VIII. Handelsändamål. Andersson, A. W.

(affärsverksamhet)

A rbetsf litens befrämjande, till

1 Sällskapet A

.... — — — — —

Gävleborgs läns hemslöjdsförbund

A

—

— — — —

Heimbygda, föreningen, i Östersund (hemslöjd)

]

1 Hilding, E. A. (för en uppfinning) . . . .

1 Kristianstads läns hemslöjdsförening

— — — — — — — — A .. — — — — — A — — — — — —

1 A

A

Livbojen i Stockholm, Styrelsen för Sällskapet Lundberg, E. 0 . (för en uppfinning) . .

— — — — —

A

— —

Norrköpings sjömanshems missionsförening Propagandakommittén Välj svensk vara Sjöhistoriska

museets

1 B

1 A

— — —

B

—

A

— — -

—

marinavdelning

Sjökaptenssocicteten i Stockholm

....

Svensk-Internationella Pressbyrån

— — —

— —

A

— — —

A

— —

B

B

—

— B A

A —

A

— — —

Svenska handelskammaren i Frankrike

1 2

— —

— —

1 A .... — — — — —

Svenska avdelningen av Föreningen för skandinaviska sjömanshem i utländska hamnar hemslöjdsföreningarnas

1 A

Skeppstedt, Th. (mineralundersökningar)

Svenska

— — —

A

riksA

—

Svenska seglarskolan Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm, Föreningen

B

— p

A

— B

A

—

A B

B

B

A

B

170 Sökande

1932 V

V

V

H

H

H

1935 V

V

V

H

H

A

Uppsala läns hemslöjdsförening A

Ångfartygsbefälhavaresällskapet

A

A

—

— —

A

A A

Stammareds bygdegård

A

—

Västlands Jordbrukareungdoms bygdsgård

I

II

H

hem-

1 1

2 A

A

I

3 11

3 33

Summa II

1 Summa

5 B

1 1

20 Sammanfattning. I. Antal

avslagsbeslut.

1932 V

V

H

V

I. Vtrikesändamål

77. Försvarsändamål

2 V

H

2 IV. Kommunikationsändamål

II

1 3

H

1935 V

V

H

Summa

H 2 2

34 3

1 48 22 19 19 33 34 26

4 Därav: 1) Vetenskap och högskolor 2) Kulturminnesvård 3) Teater, musik, bildande konst, litteratur

7 12 15 10

6 10 11

5 10

2 2

4) Folkbildning, yrkesundervisning, 1

1 10

8 2 4 3 11 1 3 3 11 35 31 26 53 4 1 34

2 1 1 Summa

171 / / . Antal sökande, vilkas ansökningar under ifrågavarande sexårsperiod icke vid något tillfälle bifallits (hithörande sökande, som under perioden fått flera ansökningar avslagna, upptages under det halvår, då första ansökningen avslagits). 1930

1935 V

V

V

V

V

V

H

H

H

H

H

I. Vtrikesändamål

Summa

H 2

77. Försvarsändamål

777. Socialändamål

22 IV. Kommunikationsändamål

1 V. Finansändamål

3 VI. Ecklesiastikändamål

81 Därav: 1) Vetenskap och högskolor 2) Kulturminnesvård

3) Teater, musik, bildande konst, litteratur

4) Folkbildning, yrkesundervisning, arbetsstugor

5) Idrott och gymnastik

4 F77. Jordbruksändamål

11 F777. Handelsändamål

20 Summa

172 Bilaga 4--

Förteckning över från Humanistiska fonden för år 1936 utdelade bidrag. Av föreligande 85 ansökningar om bidrag från Humanistiska fonden för år 1936 hava 45 bifallits. De beviljade bidragen, uppgående sammanlagt till 164.875 kronor, hava fördelats på följande sätt: Andre bibliotekarie N. Afzelius, Stockholm, för fullgörande av forskningar rörande Jacob Wallenberg 1 500 kronor, professor J. G. Andersson, Stockholm, såsom bidrag till utgivande av sjunde volymen av Östasiatiska samlingarnas bulletin 6 000 kronor, fil. lic. A Andrén, Lund, till tryckning av cirka 160 planscher till en avhandling över det etruskisk-italiska templet och dess terracottadekor 2 500 kronor, amanuens H. Arbman, Stockholm, till framställning av klichéer och planscher till ett arbete om Sveriges förbindelser med Rhentrakterna under vikingatiden 2 000 kronor, arkiv för dekorativ konst, Lund, (professor R. Josephson) för bedrivande av arkivets verksamhet (dock ej till inköp) 2 500 kronor, antikvarie T. J. Arne, Stockholm, till renritning och katalogisering av den svenska Iranexpeditionens arkeologiska material 800 kronor, amanuens A. Bagge och fil. dr. K. Kjellmark, Stockholm, för tryckning av del I av en monografi över »Stenåldersboplatserna vid Siretorp» 5 000 kronor, amanuens B. Berthelson, Stockholm, såsom bidrag till tryckningen av ett arbete om Birgittinerordens byggnadsskick 4 000 kronor, fil. dr G. Bolinder, Stockholm, såsom bidrag till bearbetning av etnografiska och arkeologiska samlingar från dennes forskningar i Colombia 1 000 kronor, riksbibliotekarie I. Collijn, Stockholm, för tryckning av en hittills okänd handskrift till Petrus de Dacia, Vita Christinae Stumbelensis 2 000 kronor, fil. mag. K. O. Falk, Kowno, till fullbordande av vetenskapliga forskningar rörande sjö- och flodnamn på baltoslaviskt område 1 500 kronor, riksheraldikern friherre H. Fleetwood för fortsättande av en påbörjad beskrivande förteckning över svenska medeltidssigill 2 000 kronor, fil. kand. S. Florin, Stockholm, till fullföljande av en undersökning rörande Södermanlands äldsta bebyggelsehistoria i relation till landskapets naturgeografiska utveckling efter istiden 1 500 kronor, docent E. Gjerstad, Rom, såsom bidrag till tryckningskostnaderna för Cypernexpeditionens publikation, band III, 5 000 kronor, fil. dr. G. Granberg, Uppsala, för utarbetande och tryckning av ett arbete om »Naturväsen i äldre nordisk folktradition» 2 000 kronor, till t. f. antikvarie K. A. Gustawsson, Stockholm, för utarbetande av en översikt av fornlämningsformerna i Sverige under den yngre järnåldern 2 500 kronor, docent J. Götlind, Uppsala, för tryckning av ett arbete om »Västergötlands folkmål» 3 000 kronor, redaktionssekreterare B. Hildebrand, Stockholm, för tryckning av brevbilagorna till ett arbete om »Christian Thomsens lärda förbindelser i Sverige 1816—1837, deras förutsättningar, utveckling och betydelse» 3 000 kronor, fil. lic. K. G. Izikowitz, Göteborg, som bidrag till en etnografisk forskningsresa i Kina 2 500 kronor, grevinnan Cecilia af Klercker, Vadsbro, som bidrag till utgivande av sjunde delen av »Hedvig Elisabeth Charlottes Dagbok» 3 000 kronor, förste amanuens S. Landahl, Stockholm, för excerpering av arkivmaterial till en avhandling över

173 ämnet »Josias Cederhielm och det holsteinska partiet 1722—1727» 1 500 kronor, professor E. Löfstedt, Lund, för en vetenskaplig studieresa till Tyskland, Italien och eventuellt Grekland för fullföljande av forskningar i latinsk språkoch stilhistoria 2 800 kronor, amanuens E. Manker, Stockholm, som bidrag till tryckning av ett arbete om de lapska trolltrummorna 5 000 kronor, docent I. Modéer, Uppsala, för insamling och bearbetning av material till en språklig-etnologisk undersökning av äldre nordisk fisketerminologi 2 000 kronor, professor B. Nerman, Stockholm, till slutförande av bearbetningen av Gotlands Vendeltid 9 000 kronor, professor Martin Olsson, Stockholm, för fortsatta undersökningar i och om Kalmar slott samt för konservering och bearbetning av de vid undersökningarna gjorda fynden 4 000 kronor, professor A. W. Persson, Uppsala, såsom bidrag till kompletterande utgrävning i Berbati i Grekland 2 500 kronor, docent H. Pleijel, Lund, till samlande och bearbetande av material till en avhandling med titeln »Från Jesper Svedberg till Jacob Otto Hoof. En studie i 1700-talets religiösa brytningstid» 2 000 kronor, Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia till publicering av brev till rikskansler Fredrik Sparre (ur det s. k. Börstorpsarkivet) 7 500 kronor, Föreningen för Skidlöpningens främjande såsom bidrag till utgivande på engelska språket av en publikation om i svenska myrar och mossar gjorda fynd av skidor från förhistorisk tid 2 500 kronor, Svenska litteratursällskapet i Uppsala som bidrag till tryckning av en bibliografi över den vetenskapliga litteraturhistoriska produktionen under åren 1900—1930 2 000 kronor, Svensk Estniska samfundet i Tartu som bidrag till utgivande av ett svensk-estniskt lexikon 4 000 kronor, utgivarna av verket Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, till tryckning av vissa delar av verket 10 000 kronor, docent G. Tilander, Lund, till tryckning m. m. av en editio princeps av landskapslagen för Aragonien 4 400 kronor, docent Nils Törnqvist, Lund, såsom bidrag till tryckning av en avhandling med titeln »Kirchenhymnen und Perikopen im Cod. Pal. Vind. 2682» 1200 kronor, f. d. fältläkare A. Wahlstedt, Stockholm, som bidrag till tryckningen av ett arbete med titeln »Minnespenningar över enskilda svenska män och kvinnor, IILe följden» 2 000 kronor, docent N. Valmin, Lund, till bearbetning av fynden från Malthiakropolen i Messenien 2 000 kronor, fil. lic. O. Vessberg, Ålsten, för studieresa till Italien, alternativt Grekland, samt Berlin, Paris och London för studier rörande den romerska porträttskulpturens utveckling under republiken 1 800 kronor, förste bibliotekarie G. Wetterberg, Lund. till tryckning av biskop Jesper Svedbergs självbiografi 1 375 kronor, fortsatt inventering och förteckning av svenska medeltidsurkunder 12 000 kronor, fortsatt undersökning och publicering av Sveriges runinskrifter 10 000 kronor, utgivning av Vitterhetsakademiens handlingar avseende akademiens båda klasser, 8 000 kronor, påbörjande av tryckningen av ett arbete rörande Hj. Stolpes undersökningar på Björkö 10 000 kronor, professor emeritus E. Wrangel, Lund, för fullbordandet av ett arbete rörande »Den äldre medeltidens rundbyggnader i Europa och de skandinaviska rundkyrkorna» 2 000 kronor, musikdirektör P. Vretblad, Stockholm, till utgivande i tryck av 12 sonater av Johan Helmich Roman 2 000 kronor.

174 Tamed vissa uppgifter rörande resultatet av viktigare

Bruttoinkomst kr.

Antal lotter

Lottpris kr.

330 000

2:10

125 000

2:10

263 464:64

100 000

2:10

218 397:77

Stockholms Fackliga Centralorganisation

100 000

1:10

Norrköpings Fackliga Centralorganisation

15 000

2:10

30 778:43

150 000

2:10

8 962

311305:66

Tvpografiska föreningen i Stockholm

100 000

1:10

112 292:98

Folkets parkers centralorganisation, Eskilstuna

100 000

2:10

6 216

201 754:10

Göteborgs fackföreningars centralförsamling . . Samtliga ovanstående lotterier: Summa Antal osålda lotter i % av hela antalet . .

75 000

1:10

—

88 286:22

1 095 000

17 220

2 008 452:23

—

— —

1-6

—

335 000

2:10

,.

692 394: 75

Innehavare av lotteritillståndet

Antal osålda lotter

1939 669 712:99

112 459:44

Bruttoinkomsternas (100) beräknade för-

1933 172 392:05 ' 130 000 Stockholms Fackliga Centralorganisation

Hyresgästernas

Havsbadsförening

274 635:37

2:10

—

141 176: 57

8 915

309 182:15 i

125 000

1 10

150 000

• )

150 000

•>

70 251

161052:46

200 000

•>

1 630

437 046:10

10 483

306 570: 89

u. p. a. i 60 000

1:10

150 000

2:10

72 049: —

..

60 000

1:10

—

75 217:99

....

15 000

2:10

29 924: 95

Folkets Parkers Centralorganisation,- Stockholm Samtliga ovanstående lotterier: Summa Antal osålda lotter i % av hela antalet ..

100 000

2:10

9 036

196 705: 86

1 475 000

— —

101 683

2 868 348:14

6-9

—

—

—

Göteborgs fackföreningars centralförsamling Norrköpings Fackliga Centralorganisation

Bruttoinkomsternas (100) beräknade för-

— —

175 Bilaga 5. blå varulotterier

under ettvart av åren 1929, 1932 och 1935. 0

Vinstinköp netto kr.

Stämpel kr.

m

k

o

s

t

n

å

d

e

r

Löner och provisioner kr.

Reklam kr.

Övriga omkostnader kr.

Summa omkostnader kr.

28 470: 40

24 668: 43

103 712: 22

Behållning netto kr.

257 300: 34

33 000

17 573:39

113 634: 37

12 500 : —

26 798: 34

21112:93

9 582: 99

69 994: 26

79 836: 01

91 117: 36

9 927. 8 0

25 127: 51

35 348: 57

8109: 49

78 513:37

48 767: 04

46 030: 67

10 000

15 209:45

4 720: 48

3 569: 37

34 222: 55

32 206: 22

13 313: 37

1401 40

6 224: —

984: 07

1 220: 95

9 830:42

7 634: 64

131 418: 90

14119 20

26 829:03

70 808: 21

9 786: 50

121 542: 94

58 343: 82

39 912:30

10 003 89

31 736: 67

4 206: 61

8 270: 09

54 217: 26

18163:42

81 465: 50

9 378 40

27 465:75

22 655: 25

17 534:19

77 033: 59

43 255: 01

31 459: 52

7 500 —

10 778:31

1 898: 35

2 956: 35

23 133: 01

33 693:69

805 652: 33 107 830: 69

187 742: 45

190 204: 87

86 421: 61

572 199: 62

630 600: 28

9-3

9-5

4-3

28-5

31-4

40-1

•

—

5-4

308 700: 43

273 691: 25

33 500

23 415:10

32111:68

21186: 39

110 213:17

308 490: 33

58 198: 21

7 735 20

28 950: 85

25 161:83

11 069:90

72 917: 78

41 276:06

112 406:23

13 000 —

33 217:20

7 745:—

26 589: 76

80 551:96

81 677:18

57 312: 70

12 500 —

24 539:10

1101:35

10 339: 03

48 479: 48

35 384: 39

118 000:59

14108 50

35 931:59

63 110: 98

32 144: 33

145 295: 40

45 886:16

75 146: 67

8 036 20

26 256: 30

21 985:52

12 887:75

69 165:77

16 740: 02

165 396:92

20 000 —

56 687:65

78 365:51

18 498:79

173 551:95

98 097:23

25 233: 40

6 000 —

11 093:05

1 691: 22

4 018:76

22 803: 03

24 012:57

129 497: 60

13 993 30

37 697: 02

80 070:35

11 088: 34

142 849: 01

34 224: 28

28 308: 95

6 000 —

10 484: 16

485: —

5 224:70

22 193:86

24 715:18

14 553: 66

1363 20

5 407: 26

1 480: 95

1512:50

9 763:91

5 607: 38

83 679: 49

9119 —

26 484: 65

—

42 947: 33

78 550:98

34 475:39

1141 425: 67 145 355: 40

320163: 93

313 309: 39

197 507: 58

976 336: 30

750 586:17

11-2

10-9

6-9

34-4

39-4

5-4

176 Innehavare av lotteritillståndet

Antal lotter

Lottpris

kr.

Antal osålda lotter

Bruttoinkomst

kr.

1935 Norrköpings Fackliga Centralorganisation

....

15 000

Typografiska Föreningen i Stockholm

100 000

Svenska Luftfartsförbundet

100 000

Kronprinsessans Hjälpkommitté

150 000

Sveriges Landstormsföreningars

Centralförbund

100 000

Svenska Gymnastikförbundet

150 000

Aktiebolaget Göteborgs Lyriska Teater

60 000

Riksföreningen för simningens främjande

....

26 112: —

102 675: 37

14 672

206 069: 33

357 782: 34

2 057

227 084: 18

2 470

298 578: 71 50 235: 83

1 — 2 — 2 10

22 482

130 775: 48

23 505

642 163: 53

3 972

93 112: 69

65 566: 78

130 000

2 10 1 50 2 —

150 000 335 000

Svenska Teaterförbundet

50 000

Segelsällskapet Fram och S. K. F:s arbetares förening Lilla Brattön

30 000

Göteborgs Fackliga Centralorganisation

50 000

Stockholms Kvinnliga Arbeterskors hemsförening u. p. a

3 680

37 778

Barnens dag i Stockholm

De blindas dag

2 10 1— 2 10 2 10 2 10 2 — 2 10

7 202

69 367: 03

—

261 127: 76

Semester100 000

1: —

—

104 709: 54

Hyresgästernas Havsbadsförening u. p. a. i Göteborg

40 000

1:10

7 533

39 342:46

Göteborgs Lungsjukas Centralförening

40 000

1:10

—

52 210: 24

Folkets Parkers Centralorganisation, Stockholm Samtliga ovanstående lotterier: Summa Antal osålda lotter i % av hela antalet . .

100 000

2:10

4 303

219 355: 13

1 700 000

—

131 526

2 946 268: 40

—

—

7-7

—

—

—

Bruttoinkomsternas (100) beräknade fördelning i %

—

177 0 Vinstinköp netto kr.

Stämpel kr.

m

k

Löner och provisioner kr.

o

s

t

n

Reklam kr.

å d e r Övriga omkostnader kr.

Summa omkostnader kr.

Behållning netto kr.

13 523: 61

1 132: —

4 992: 62

2193:43

1 009: 19

9 327: 24

3 261:15

38 761: 23

10 011:67

29 190: 75

3 479: 05

8 211:16

50 892: 63

13 021:51

77 198: 58

8 668: -

27 195: 38

62 874: 19

24 169: 48

122 907: 05

5 963: 70

129 386: 93

14 920:90

31851:51

55 496: 36

38 332:20

140 600: 97

87 794: 44

87 264: 05

9 794: —

26 053:35

37 963:78

21 966: 75

95 777:88

44 042: 26

125 926: 07

14 753: —

45 593:26

58 200: 09

280:68

118 827: 03

53 825: 61

28 398: 35

2 222: 20

8 895: 66

3 147: 73

9 731:59

23 997:18

— 2159:70

49 722: 55

12 805:20

30 100: 63

3127:95

15 965: 43

61 999:21

19 053:72

271 767: 45

31149: 50

22 019:14

29 060:19

21626: 69

103 855: 52

266 540: 56

35 852: 20

4 606: 50

12 426:17

2 253: 02

5 973:92

25 259: 61

32 000: 88

28 995: 29

2 897: 30

7 902:19

1 524: 08

5 049: 83

17 373: 40

19 198: 09

27 524: 80

4 279:80

13 099:74

1 184: 60

5 087:91

23 652: 05

18 190:18

111764:96

13 000: —

38 047: 45

11 375:62

12 923: 75

75 349: 82

74 012: 98

37 956:18

10 000: —

26 971:70

4 994: 94

9 877: 25

51 843:89

14 909:47

14084:25

3246: 70

7 155: 35

2 507:31

3 821:09

16 730: 45

8 527:76

17 957: 70

4 000: —

11991: —

—

6 533:16

22 524:16

11 728:38

81 390: 02

9 595: 50

8 812:25

18 379: 50

46 930:64

83 717:89

54 247:22

1177474:22 157 082: 27

352 298:15

297 761: 84

237 493: 72 1 044 635: 98

724158: 20

10-1

40-0

5-3

8-1

35-4

24-6

Statens offentliga utredningar 1937 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Betänkande med förslag till revision av förvarings- och interneringslagarna m. m. [3]

Fast egendom.

Jordbruk med binäringar.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Statsförfattning.

Allmän statsförvaltning.

Industri. Kommunalförvaltning.

Handel och sjöfart.

Statens och kommunernas finansväsen. Kommunikationsväsen.

Bank-, kredit- o c h penningväsen.

Politi.

Försäkringsväsen. Nationalekonomi o c h socialpolitik. Socialiseringsproblemet. 3 . Hushallsräkningens problem och faktorer. [1] Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis i Sovjetunionen. 2. [2] Statslotteriutredningeij. Betänkande med förslag rörande svenskt penninglotteri. [4]

Kyrkoväsen.

Undervisningsväsen. odling i övrigt.

Andlig

H ä l s o - och sjukvård. Försvarsväsen.

Allmänt n ä r i n g s v ä s e n .

Utrikes ärenden.

Stockholm 1937, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B . 304240

Internationell rätt.