SOU

Betänkande med vissa demografiska utredningar

Beteckning: SOU 1938:24
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

SOU 1945:53: Statistiska undersökningar kring befolkningsfrågan, avsnitt 243

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1938:24

SOCIALDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED

VISSA

DEMOGRAFISKA UTREDNINGAR A V G I V E T AV

BEFOLKNINGSKOMMISSIONEN

1 9

8 L

Statens offentliga utredningar 1938 K r o n o l o g i s k Betänkande angående omorganisation av polisskolan i Stockholm m. m . I d u n . (4), 107 s. S. Förslag till revision a v d e n svenska kyrkohandboken. Av E. Eidem. Uppsala, Almqvist & Wiksell. vij, 303 s. E. Byggnadsindustrien i Sverige. 2. Arbetsgivares och löntagares inkomster. Idun. vij, 198 s. S: Byggnadsindustrien i Sverige. 3. Arbetslöshetens omfattning och växlingar.- I d u n . vij, 202 s. S. Betänkande m e d u t r e d n i n g och förslag rörande produktions- och avsättningsförhållandena inom trädgårdsnäringen. Marcus. 314 8. J o . Betänkande i näringsfrågan. Marcus. 173,251*8. S. Betänkande angående barnbeklädnadsbidrag m. m. Marcus. 133, 18* s. S. 1936 års yrkesskolsakkunniga. B e t ä n k a n d e med förslag rörande omorganisation a v vissa delar av tekniska skolan i Stockholm. Hreggströin. viij, 455 s. K. Utlåtande rörande flottans fartygstyper m. m. Norstedt. 71 s. Fö. 10. Byggnadsindustrien i Sverige. 1. Allmän översikt, y t t r a n d e n och förslag. I d u n . x v j , 741 s. IS. i i . Riktlinjer för en lagstiftning om ägareförbehåll och avbetalningsköp. Av F . Schmidt. Norstedt. G4 s. Ju. 12. Undersökning a v taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden enligt berednings-

f ö r t e c k n i n g

nämndernas förslag vid 1938 å r s allmänna fastij hetstaxeriug. Ilrcggström. 89 s. VI. 13. B e t ä n k a n d e angående förvärvsarbetande kvinnoi rättsliga ställning vid äktenskap och barnsbör| Marcus. 52 s. S. 14. Betänkando och förslag angående skolöverstyrol sens organisation. Hiuggström. i x , 396 s. E. 15. B e t ä u k a n d e angåendo »landsbygdens avfolkning Marcus. 208, 90* s. S. 16. B e t ä n k a n d e och förslag angående v e r k s a m h e t a vid kungl. dramatiska teatern, dess förvaltning oq lödning. Ha;ggströin. 7 8 s. E. 17. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lotter;förordning m . Marcus. 70 s. Hl 18. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om frivillig pe^ sionering a v i enskild tjänst anställda m . Beckman. 121 s. J u . 19. Y t t r a n d e m e d aocialetiska synpunkter p å befoH ningsfrågan. Marcus. 52, 10* s. S. 20. Betänkande angående barnkrubbor och sommal kolonier m . m . Marcus. 76, (2), 16* s. S. 21. Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. Del Beckman. 254 s. S. 22. B e t ä n k a n d e med förslag till reformerad hyresla^ stiftning. Norstedt. 278 s. J u . 23. Betänkande med förslag till lag om onskilda väg^ m. m . Beckman. 229 s. K. 24. B e t ä n k a n d e med vissa demografiska utredninga Marcus. 290 s. S.

Aum. Om särskild tryckort ej angives, ä r tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnc sebokstäverna till d e t departement, u n d e r vilket utredningen avgivits, t . e x . E. = ecklesiastikdepartementet Jo. = jordbruksdepartementet. E n l i g t kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars y t t p anordning (nr 98) utgivas u t r e d n i n g a r n a i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1938:24 SOCIALDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED

VISSA

DEMOGRAFISKA UTREDNINGAR AVGIVET AV

BEFOLKNINGSKOMMISSIONEN

STOCKHOLM

1938 ISAAC MARCUS ROKTRYCKERI-AKTIEROLAG 388256

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Socialdepartementet.

Befolkningskommissionen får härmed vördsamt till Herr Statsrådet överlämna ett betänkande med vissa demografiska utredningar. Betänkandets kap. I—III hava utarbetats av kommissionens ledamot herr Wicksell i samarbete med docenten G. E. Quensel. Betänkandets kap. IV bygger på det av statistiska centralbyrån på grundval av 1936 års partiella folkräkning utarbetade tabellmaterialet och har, under överinseende av t. f. överdirektören E. Höijer, författats av ledaren för nämnda folkräkning aktuarien J. Sjöstrand. Detta kapitel innefattar en preliminär redogörelse för huvudresultaten av sagda folkräkning, i vad denna avser barnantalet i bestående äktenskap, ingångna efter år 1900. I ärendets slutbehandling hava deltagit befolkningskommissionens samtliga ledamöter utom herr Myrdal. Stockholm den 26 september 1938. Å Befolkningskommissionens vägnar: NILS WOHLIN.

Innehållsförteckning. Sid.

Kap. Kap.

I. Den äktenskapliga fruktsamheten i Sverige efter hustruns ålder och äktenskapets varaktighetstid

7—47

II. Undersökning av de demografiska elementen i deras regionala variationer och sammanhang

49—129

Kap. III. Prognoser över Sveriges folkmängd under de närmaste årtiondena 131—165 Kap. IV. Preliminär redogörelse för huvudresultaten av 1936 års partiella folkräkning, i vad denna avser barnantalet i bestående äktenskap ingångna efter år 1900 167—290

KAPITEL I

Den äktenskapliga fruktsamheten i Sverige efter hustruns ålder och äktenskapets varaktighetstid

I Sverige har sedan gammalt i den officiella statistiken antalet barnaföderskor angivits för olika civilstånds- och åldersgrupper, och den svenska statistiken kan till följd därav uppvisa tabeller över den äktenskapliga fruktsamheten och dess förändringar efter hustruns ålder sedan år 1870 (tab. A), från och med vilket år folkmängden i Sverige på samma sätt angives efter kön, ålder och civilstånd. Ursprungligen gavs folkmängdens fördelning efter ålder och civilstånd endast vid de vart tionde år återkommande folkräkningarna. Först senare togs vid de av Statistiska Centralbyrån företagna framskrivningarna år från år av befolkningen och dess ålderssammansättning hänsyn även till civilståndet. Från och med år 1901 ha vi sålunda officiella tabeller, angivande bland annat de gifta kvinnornas åldersfördelning vid varje års slut även mellan folkräkningarna. Tack vare Gustav Sundbärgs bekanta rekonstruktioner hava vi emellertid även för tidigare år en god kännedom om åldersfördelningen i olika köns- och civilståndsklasser. Den äktenskapliga fruktsamheten är dock icke enbart beroende av hustruns ålder utan i en och samma åldersklass är den bland annat starkt beroende av äktenskapets varaktighet eller duration. Det var sålunda ett betydelsefullt steg, som togs, då från och med år 1911 uppgifter om giftermålsdatum för de gifta barnaföderskorna infördes i födelseboksutdragen. Från och med detta år sammanställes och publiceras i Sverige årligen en officiell tabell över de gifta barnaföderskorna fördelade efter såväl deras levnadsålder (i femårsåldersklasser 15—20 år, 20—25 år, etc.) som efter äktenskapets varaktighet (angiven i ettårsklasser 0—1 år, 1—2 år etc. men med grupperna över 20 års duration sammanslagna; första varaktighetsgruppen 0—1 år är dessutom uppdelad i månadsintervall). Tabellen finnes angiven för T a b . A.

Gifta b a r n a f ö d e r s k o r

i r e l a t i o n till a n t a l e t gifta k v i n n o r i m o t s v a r a n d e åldrar.

På 1 000 gifta kvinnor i nedanstående åldrar Å r 15—20 år

20—25 år

25-30 år

30—35 år

35-40 år

40-45 år

45-50 år

1871-80 1881—90 1891—00 1901—10

522-6 508-5 561-2 619-7

474-1 446-9 461-9 452-9

389-2 373-9 367-2 349-7

332-7 321-5 301-9 277-5

266-3 255-4 238-2 211-6

155-4 145-9 132-6 112-7

24-6 22-3 18-2 14-7

1911—15 1916—20 1921—25 1926-30

594-3 596-3 601-7 5752

403-8 392-3 354-5 309-1

298-6 276-8 242-4 198-7

231-8 208-9 178-3 139-9

178-3 154-1 129-9 98-2

94-3 80-4 66-0 48-3

11-2 10-2 8-5 6-0

1931 1932 1933 1934

517-9 545-7 516-8 559-2

285-3 280-2 264-7 266-1

183-7 178-6 169-4 166-5

126-1 123-9 116-4 117-2

83-3 80-6 74-6 74-1

39-1 37-5 34-7 33-5

4-9 42 4-1 4-0

10 Tab. B.

Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter ålder och tid mellan giftermål och nedkomst.

Tid mellan giftermål och nedkomst År

Bar n a f ö d i r s k o r n a s å 1 d e r Summa —20

20-25

25—30

6 507 1179 266 10

39 218 18 746 14 497 8 740 5146 2 383 835 185 26

28614 19 063 20 366 18 544 17 480 14 882 12 228 8 917 5 663 3 281 1642 690 198 20 1

10 760 8175 9 613 9 574 10 410 11139 11574 11805 11652 11189 10 087 8 595 6 590 4 545 2 689 1338 501 129 21 5

9 7 971

146 89 922

291 151880

316 140 707

6 790 773 71 11 1

38 582 16 443 10 603 6195 3 373 1527 501 43 4

25140 16 925 15 557 13 773 12 315 10 740 8 738 6 395 4161 2 230 1022 302 70 3

9 058 7 253 7 208 7 229 7 725 8 237 8 469 8 613 8 519 7 863 6 836 5 482 4 049 2 587 1590 848 310 59 6

3 7 649

47 77 318

53 117 424

71 102012

Å r e n 0-1 1—2 2—3 3-4 4—5 5—6 6—7 7—8 8-9 9-10 10—11 11-12 12—13 13-14 14—15 15-16 16-17 17—18 18-19 19-20 20Ej uppgivet Summa

Å r e n 0-1 1—2 2—3 3-4 4-5 5-6 6—7 7—8 8-9 9-10 10-11 11—12 12—13 13-14 14-15 15—16 16-17 17—18 18-19 19-20 20Ej uppgivet Summa

30—35

40—45

45 och däröver

3 583 2 918 3 292 3405 3 904 4165 4 735 5196 5 473 6 281 6 999 7 565 8 209 8 375 8 402 7 481 6 044 , 4 559 3 024 1638 1344 248

859 731 796 884 891 958 1110 1194 1306 1488 1674 1925 2 263 2 642 2 957 3 432 3 628 3 899 3 805 3 530 9 594 154

43 42 35 48 52 55 57 69 76 65 112 118 126 170 186 237 259 292 340 400 2 944 33

89 584 60 854 4S 865 41205 37 888 33 582 30539 27 366 24196 22 304 20514 18893 17 386 15 752 14 235 12 488 10 432 8 879 7190 5573 13 882 1197

106 840

49 720

5 759

552 799

681 562 615 637 683 728 798 901 955 1024 1147 1235 1440 1549 1817 1958 2 223 2 412 2 429 2 321 6 539 28 32 6S2

35 34 37 35 35 32 50 63 50 57 59 75 72 99 111 115 156 156 217 206 1882 4

83 358 44 424 36 564 30452 26909 24368 21957 19 775 17 860 15 566 13574 11875 10340 9177 8268 7 294 6 527 5 464 4 040 3 736 9 287 251 411686

35-40

i 9 1 1—]. 9 1 5 .

1 9 2 6—] 9 3 0. 3 072 2 434 2 473 2 572 2 777 3104 3 401 3 760 4171 4 392 4 510 4 781 4 709 4 939 4 750 4 373 3 838 2 837 1988 1209 866 45 71001

11 Tab. B. (forts.) Barnaföderskor med b a r n i äktenskap, fördelade efter ålder och tid mellan giftermål och nedkomst. Tid mellan giftermål och nedkomst År

B a r n

a f ö d e r s k o i- n a s

å 1 d e r Summa

—20

20—25

25—30

0—1 1—2 2—3 3-4 4—5 5—6 6—7 7—8 8—9 9—10 10—11 11—12 12—13 13—14 14—15 15—16 16-17 17—18 18-19 19-20 20— Ej uppgivet

1470 165 10 3

7 620 2 997 1984 1205 604 268 79 5

4 926 3181 2 933 2 742 2 443 1859 1472 1004 643 358 145 55 4

Summa

1648 Å r

30—35

8 21 773

40—45

622 449 446 458 509 565 533 539 600 696 706 719 761 881 879 710 623 448 250 175 138 4 11711

121 96 112 93 115 105 107 123 140 116 170 194 211 296 306 330 334 313 282 333 966 1 4864

1 9 3 4. 1883 1423 1433 1554 1570 1506 1487 1432 1374 1192 1097 859 695 500 325 124 43 1

—

14 7G3

35—40

45 och däröver

3 18 501

7 7 5 6 9 3 3 9 6 4 8 7 10 11 31 19 21 22 26 30 288

— 532

16 649 8318 6 923 6 061 5 250 4306 3681 3112 2 763 2 367 2126 1834 1681 1688 1541 11S3 1021 784 558 538 1392 16 73 792

landsbygd och städer särskilt samt för hela riket. I tab. B återgivas siffrorna för hela riket under perioderna 1911—15, 1926—30 och år 1934. Dessutom finnes för varje län (landsbygd och städer särskilt) antalet barnaföderskor angivet efter levnadsålder för sig och varaktighetstiden för sig men ej i inbördes kombination. För åren 1921—1923 hava dock de tabeller, där barnaföderskornas fördelning efter äktenskapets varaktighet ingår, ej blivit utarbetade. Även om de nämnda tabellerna i och för sig lämna värdefulla upplysningar om varaktighetstidens inverkan, så kan dock icke en fullständig bedömning av den äktenskapliga fruktsamheten bliva möjlig, förrän det i dessa tabeller angivna antalet barnaföderskor satts i relation till motsvarande antal gifta kvinnor i samma ålders- och varaktighetsgrupper. De härför behövliga uppgifterna om fördelningen av de gifta kvinnorna efter ålder och äktenskapets varaktighet saknas dock i befolkningsstatistiken. Sådana uppgifter skulle visserligen mycket väl kunnat erhållas vid de senaste folkräkningarna men ha icke blivit utarbetade. Vid 1920 års folkräkning ha likväl uppgifter lämnats om antalet bestående äktenskap den 3 7i 2 1920 fördelade efter vigselar, men då dessa uppgifter icke meddelats i kombination med hustruns ålder äro de av intet värde i här ifrågavarande avseende. Först 1930 års folkräkning lämnar uppgifter om antalet äktenskap (sammanboende äkta par) fördelade efter hustruns vigselålder och vigselar. Denna tabell var

12 dock vid våra beräkningars slutförande för ett år sedan icke utarbetad och är ännu icke publicerad. Vi återkomma längre fram till densamma. Den svenska statistiken över befolkningen och dess förändringar är emellertid numera så väl detaljerad i vissa avseenden, att möjlighet förefinnes att, med utgångspunkt från uppgifter ur statistiken över befolkningsrörelsen, med ganska stor noggrannhet beräkna de gifta kvinnornas fördelning efter äktenskapets varaktighet, kombinerad med levnadsåldern. För varje årsskifte sedan den 31 /i 2 1901 beräknas och publiceras av Statistiska Centralbyrån, som redan nämnts, en tabell över åldersfördelningen i Sverige med uppställning efter kön och civilstånd. Denna tabell, som med ledning av uppgifter angående befolkningens förändringar härledes från motsvarande tabell för den senaste folkräkningen genom årlig balansering (framskrivning), utmärker sig för en stor noggrannhet. Antalet ogifta och gifta kvinnor i skilda åldrar är sålunda bekant vid varje årsskifte. Genom Gustav Sundbärgs i Statistisk Tidskrift publicerade framskrivningar äga vi motsvarande uppgifter ävenledes för årsskiftena 1891—1900. I tabellerna över befolkningsrörelsen finnas dessutom för varje kalenderår uppgifter över det antal kvinnor, som ingått äktenskap, fördelade efter ålder i ettårsklasser och efter förutvarande civilstånd (ogift eller förut gift). Med utgångspunkt från dessa uppgifter, alltså antalet i äktenskap inträdda kvinnor i skilda åldersår under olika kalenderår samt antalet kvinnor (ogifta och gifta) i de skilda åldersklasserna vid olika årsskiften är det möjligt att beräkna fördelningen av de gifta kvinnorna även efter kalenderår för vigseln, eller, vad som kommer på ett ut, efter varaktighetstid. Själva principen i denna uppdelning bygger på det förhållandet, att om av samtliga^kvinnor födda under ett bestämt kalenderår, en s. k. årskull, t. ex. 5 °/o ingå äktenskap under ett bestämt kalenderår, så utgöras under viss förutsättning, till vilken vi återkomma, bland de kvarlevande av denna årskull vid senare tidpunkter alltjämt 5 °/o av sådana, som ingått äktenskap under ifrågavarande bestämda kalenderår. Detta innebär naturligtvis icke, att alla dessa kvinnor fortfarande äro gifta, utan för en större eller mindre del av dem kan äktenskapet hava upplösts genom skilsmässa eller mannens död. Såsom ett exempel må anföras: Av årskullen födda 1891 ingick 5'1 °/o av de då levande kvinnorna äktenskap 1912, 6-2 °/o år 1913 och 6-2 °/o år 1914 o. s. v. Man kan därför förutsätta, att bland de kvarlevande kvinnorna i denna årskull t. ex. den 31 /i 2 1920 eller den 31A2 1930 fortfarande 5*1, 6'2 och 6'2 °/o äro sådana, som ingått äktenskap under åren 1912, 1913 och 1914 resp. En del av dessa kunna givetvis hava fått sina äktenskap upplösta och tillhöra kategorien förut gifta, och en del av dessa senare kunna eventuellt också ha ingått nytt giftermål och därför dessutom tillhöra en grupp, som gift sig under ett senare kalenderår. Förutsättningen för den exakta riktigheten av ovan nämnda regel är självfallet, att de demografiska företeelser, vilka efter hand bestämma en årskulls storlek inom landet, nämligen dödligheten och in- eller utvandringsöverskottet äro till sin intensitet lika för olika civilstånd och för de gifta kvinnorna även oberoende av äktenskapets durationstid. Blott dylik likhet bevaras får dödligheten och vandringsöverskottet i övrigt variera och förändras huru som helst. Dessa villkor äro beträffande Sverige i det närmaste uppfyllda i de åldrar, som ha intresse med avseende på fruktsamheten. Dock kan betydelsen av skiljaktigheter mellan hela årskullen och de gifta i berörda avseenden lätt bestämmas. Om l.c betyder antalet vid tidpunkten (kalenderåret) x levande, i Sverige

13 hemmahörande kvinnor av en viss bestämd årskull och dödlighetsintensiteten är f*(x) och vandringsintensiteten v(x) blir, enligt en bekant formel, antalet vid tidpunkten y kvarlevande, i Sverige fortfarande hemmahörande kvinnor, av denna årskull, ly, bestämt genom relation — f(fi+v)dt

/„ =Le 1) där e är basen för det naturliga logaritmsystemet. Om 100 Px dx procent av dessa h kvinnor (alltså Px L dx) ingå äktenskap under tidsintervallet x till x + dx, återstår vid tidpunkten y av dessa y

2) dxpxlxe * där f-tg (x) och vg (x) beteckna dödlighetsintensiteten, resp. vandringsintensiteten för de gifta. Det procentiska antalet 100 yPx dx, som de i tidsintervallet x till x + dx gifta utgöra bland de vid tidpunkten y kvarlevande, hemmavarande i denna årskull, blir således bestämt genom relationen • f(,W— U g +

v—r,,)dt.

Pxe Man ser således att om [i = [*g och v = vg erhålles

)

yPx=Px

så, som inledningsvis förutsattes. Skulle ren likhet icke föreligga utan en differens finnas i dödlighets- eller vandringsintensiteten mellan de gifta och samtliga kvinnor, låter det sig lätt göra att taga vederbörlig hänsyn härtill. Då differenserna i varje fall äro genomgående små, kan man skriva uttrycket (3) i följande approximerade form l+j(il-Ug

+V-Vg)dt

Vid beräkningen kan man här utbyta integralen mot en enkel uppsummering av motsvarande relativtal för förekommande delintervall. Nedanstående tabeller giva en uppfattning av skillnaderna i dödlighet och utvandring mellan gifta kvinnor och samtliga kvinnor. Tab. C. Döda p e r tusen kvinnor i skilda åldersklasser 1911—1930. 1 (3 2 1 — 1 9 3 0

Gifta

Samtliga

Differens

Gifta

Samtliga

Differens

Medeltal 1911—1930 Differens

6-19 5-88 6-37 6-31 6-44 693 7-25

5-06 6-14 6-70 6-64 6-70 7-29 7-92

-1-03 + 0-26 + 0-33 + 0-33 + 0-26 + 0-36 + 0-67

3-33 3-72 3-81 413 4-42 5-11 6-28

326 4-14 422 4-38 4-71 551 6-87

-0-07 + 0-42 + 0-41 + 0-25 + 0-29 + 0-40 + 0-59

-0-65 + 034 + 0-37 + 0-29 + 0-28 + 0-38 + 0-63

1 3 11 — 19 2 0 Ålder

15—20 20—25 25—30 30—35 35—40 40-45 45—50

14 Dödligheten för de gifta ställer sig sålunda med undantag av åldersgruppen 15—20 år något gynnsammare än dödligheten för samtliga kvinnor, men differensen håller sig omkring 0'3 promilleenheter. För vandringsintensiteterna erhålles följande tabell, där ett plus betyder att utvandringen överstiger invandringen och ett minus innebär större invandring än utvandring. Tab D. Utvandringsöverskott per tusen kvinnor i skilda åldersklasser 1911—1930. 1911 — 1920

1921 — 1930

Medeltal 1911—1930

Ålder

15—20 20—25 25—30 30—35 35-40 40—45 45—50

Gifta

Samtliga

Differens

Gifta

Samtliga

Differens

-0-89 - 0-57 -0-23 -0-04 + o-io + 0-06 4- 0-13

+ 3-76 4- 335 4- 0-89 + 0-15 4- 0"04 4- 0-04 4- 0-02

4- 4-65 4- 3-92 4- 1-12 4- 0-19 -0-06 - 0-02 -o-ii

-0-23 4- 0-50 4- 0-68 4- 0-42 4- 0-15 + 0-15 4- 0-09

4- 1-83 4- 2-67 4- 1-59 4- 074 4- 0-28 4- 0-15 + 0-05

4- 2-06 4- 2-17 + 0-91 4- 0-32 4- 0-13 + O-oo - 0-04

4- 334 4- 304 4- 1-02 4- 0-26 + 0-04 — 0-01 -0-08

Storleken av korrigeringsuttrycket till bestämningen av procenttalen, y

+ JO — ht + v — vv)dt> X

framgår av nedanstående tabell E för skilda giftermålsåldrar och levnadsåldrar under förutsättning att skillnaden i dödlighet och utvandring mellan gifta och samtliga kvinnor är såsom framgår av genomsnittstalen för perioden 1911—1930. Integralen har här utbytts mot summan av de ovan angivna differenserna, multiplicerade med 5. Tab. E. G i f t e r m å l s å l d e r

Levnadsålder

15 20 25 30 35 40 45 50

1-0000 1-0140 1-0308 1-0378 1-0406 1-0422 1-0440 1-0468

1-0000 1-0169 1-0238 1-0266 1-0282 1-C300 1-0328

1-0000 1-0070 1-0097 1-0113 1-0132 1-0159

l-oooo 1-0028 1-0044 1-0062 1-0090

l-oooo 1-0016 1-0034 1-0062

l-oooo 1-0018 1-0046

1-ocoo 1-0028

Dessa korrigeringstal kunna endast betraktas som approximativa, bland annat även därför att hänsyn icke tagits till den möjligheten, att dödligheten och vandringen inom en och samma åldersklass av gifta kvinnor kan vara beroende av äktenskapets varaktighet. För de yngsta vigselåldrarna kan såsom av tabellen framgår den differentiella dödligheten och vandringen mellan totala årskullen och de ^ifta betyda, att procenttalen px och ypx skilja sig med 3 å 4 °/o av värdet, medan

15 motsvarande differens för vigselåldrarna över 25 år håller sig omkring och under 1'5 %>. Vi återkomma till dessa korrektioner. Vid den ovan beskrivna bestämningen av antalet vid en viss tidpunkt kvarlevande, inom en given årskull kvinnor, som gift sig under ett bestämt kalenderår, har hänsyn ännu icke tagits till, huruvida dessa kvinnor fortfarande äro gifta eller huruvida äktenskapet upplösts genom mannens död eller genom skilsmässa. Antalet fortfarande gifta (således ej inberäknat förut gifta) måste vara betydligt reducerat och en allt större procent måste vara förut gifta, d. v. s. änkor eller frånskilda fruar, ju längre tid som förflutit sedan vigseln. Om männens dödlighetsintensitet pm och skilsmässointensiteten d hade varit kända för olika hustruåldrar skulle man kunna bestämma procenttalet gifta bland de i Sverige hemmahörande, vid tidpunkten y kvarlevande kvinnor, som gift sig under ett tidsintervall kring tidpunkten x genom relationen y v — [{um + å)dt+ J"(« — fi(J+ v — i\j)(lt. yPx

= P*e *

En numerisk bestämning av de dödlighetstal, skilsmässofrekvenstal och utvandringstal, som ingå i denna formel kan knappast utföras. Även om så kunde ske, skulle det erfordra ett numeriskt arbete av oerhörda dimensioner. Då kvoten mellan talen yPx och Px bör avtaga med durationstiden kan man i stället skriva ovan givna relation i formen px[l-f(y-x)], yPx = där f(y—x) betyder en funktion av durationstiden y—x, som ständigt växer med denna. Försöksvis utförda numeriska räkningar hava utvisat att denna funktion, inom de värden på varaktighetstiden, som här komma i fråga r icke alltför mycket avviker från uttrycket för den räta linjen. Därför h a r relationen emellan det bekanta px och det obekanta yPx skrivits i följande enkla form 6) yPx = px [1 - k • (y - x ) ] , i vilken formel k tillsvidare är en okänd storhet, som huvudsakligen beror av de äkta männens dödlighet och skilsmässofrekvensen. Denna konstant kan bestämmas på följande sätt. Eftersom summan av de olika procenttalen yPx för olika vigselar från det tidigast länkbara till och med kalenderåret y måste vara lika med det från de officiella siffrorna kända procenttalet yP, d. v. s. antalet av samtliga gifta i årskullen i fråga uttryckt i procent av årskullen i dess helhet vid slutet av kalenderåret y, erhålles relationen 7) x)px. yP = 2 yPx = Zp.c -k-Z(yFrån denna ekvation kan konstanten k bestämmas, eftersom alla andra storheter kunna beräknas från de officiella siffrorna. Det är att märka att vid en sådan bestämning av k även den i formel 5) angivna korrektionen i sina huvuddrag ingår i formeln 6). I överensstämmelse med denna teoretiska härledning har den praktiska uträkningen skett på följande sätt. För varje kalenderår och för de olika åldersklasserna (ettårsklasser) uträknades giftermålsfrekvensen, d. v. s. antalet vigda, ogifta kvinnor i relä-

16 tion till medelfolkmängden ogifta i samma åldersklass. Dessa tal, som sålunda gälla för olika åldersår, omräknades till årskullar genom medeltalsbildning av talen för tvenne successiva åldersklasser under ett och samma kalenderår. Ehuru den enkla medeltalsbildningen i vissa åldrar framför allt under 25 år kanske icke är fullt tillfredsställande utan medför ett visst systematiskt fel, ansågs någon mera komplicerad uträkning icke behöva företagas. I dessa yngre åldrar medför bland annat den omständigheten att vigslarnas fördelning på olika månader under året är ganska olikformig, ett fel av ungefär samma storleksordning men med motsatt tecken. Från de sålunda för en viss given årskull erhållna talen för giftermålsfrekvensen, n(x), under olika kalenderår bestämdes procenten ogifta o(x), i årskullen vid slutet av det kalenderår då årskullen fyllt x år genom formeln X

o(x) = 100 e " Det procentuella antalet av årskullens under de olika kalenderåren för första gången vigda erhölls genom bildning av differenserna mellan de successiva procenttalen ogifta för de olika årens slut. Relationen mellan antalet vigda, oavsett första gifte eller omgifte, och antalet för första gången vigda bestämdes för olika åldersklasser under de skilda kalenderåren och omtransformerades på samma sätt till skilda årskullar. Totala procenttalet vigda under olika kalenderår erhölls därefter genom att multiplicera det bestämda procentiska antalet för första gången vigda med den sålunda bestämda relationen mellan totalantalet vigda och för första gången vigda. Procenttalen px voro sålunda bestämda för de olika årskullarna. För uppdelningen av antalet gifta kvinnor vid slutet av ett givet kalenderår efter äktenskapets durationstid förfors på följande vis. Uppdelningen verkställdes icke för enstaka årskullar utan för fem och fem årskullar sammanslagna. För dessa femårskullar bildades först medeltalet av de enskilda årskullarnas procenttal, pJ} för antalet vigda under de olika kalenderåren. Vidare beräknades procenttalet gifta yP i dessa femårskullar vid kalenderårens slut. Konstanten k bestämdes på sätt som förut angivits. Med hänsyn till att talen px äro rätt konstanta och icke undergå kraftiga förändringar konstruerades dock för uttrycket 2px(y—x) en standardtabell för att underlätta räkningarna. För åldrarna 15—20 år och 20—25 år visade det sig att det beräknade procentiska antalet gifta i årskullarna VP som regel översteg summan av procenttalen i äktenskap ingångna, p. c . Detta torde ha sin förklaring i det förut påpekade faktum att vandringsintensiteten i dessa åldrar är betydligt större för ogifta än för gifta. Till följd av dessa omständigheter skedde i nämnda åldrar en direkt utproportionering av antalet gifta efter durationstid i proportion till det beräknade procentiska antalet vigda, p*. Sålunda verkställdes en uppdelning av de gifta kvinnorna inom olika levnadsåldrar efter äktenskapets varaktighet för varje årsskifte från och med S1 /i2 1910 till och med den 31 /i 2 1934. Kontroll av den företagna uppdelningen. En möjlighet till viss kontroll av den enligt ovanstående förfaringssätt företagna uppdelningen av de gifta kvinnorna i olika åldersklasser efter vigselar har sedermera blivit möjlig, eftersom vid 1930 års folkräkning en tabell har utarbetats över antalet sam-

H C M C O T H I Q

I I I I I

.sd * f

ra "" > >

CM CO

i-H

M I M

T H

—i

CM CM

i—i C O C M O S O CO O CO CM Tji t^. CD

O CD CM

c o rji

c o co

i n c o

uO a s

O c o

o t ^ c o as T-H

» o c o t > co a s t ^ o oo — oo H H r i N H

Ö C M

c o a s CD i o c o

CD a s r -

1 iO 1—1

o co Tji c o

•ra

TJI

CO CM CM

Tji CO

i — I H i — 1

i-^ c o co r - as CO CM C M O —I c o c o co co c o

fV>

Tji

c o co

i-H C D

a s

i^co o o o c o o co i n co CO CO CM CM CM

t-l

£1

Tji

T)I

( N

T—1

as co co CD TJI as co —i TJI c o i n i n o o c o o i n co

i-H i-H

I M O

c o c o c o co co

t ^

c o as CD t^- c o

T-i o

0 3 0 N T » - H

—

i-i

CM T j i C D

i—I

—

i O

T-H

i > t— as ico a s o T J I a s co CM

CM C M CM CO

Tji

i n c o c o c^ c o

Tji

C O O N H C O

as o

T-H

— 1 i-H

CD CD —1 CD

o a s co

o 9

co so

Tfi i-H

i-H

c n o o o o N Tji i n ir~ co a s

i-H

co cs o o CM o

c o i n T-H —i a s

C M CM CO

Tji

T-I c o as T-H co co c o co i-H as

i-H

l >

Tji Tji CO

o o o — 1 i-H

CM i-H

t»

cc CM a s t ^ Tji i n c o a s co T—I i n c o a s co t-O C O CD Tji CM

T I

Tji Tji

co 05 co CO

CO t ^ CO CD CO Tji i - - as a s o CO CO CM CO o T-H CM CO CM CM

r H

CM Tji

CD CM

!—1

o OS

-Q

CO TJI CO ( M O C O C O l O N H T j i C D i—I i O C M CM CM C O C O

Tji

TT1

1 co

a : • « i n as co CO CO

itt

—1

a s c o —i co c^i > t - - as I - ~ C D O

Tji

CD t—

C O C D CM CO Tji CO OS CO

°«

c/3

>o co

i—i

i—C C M C M C M T-H 1—1 T-H T-H

T-H

i O « CO O

T-H

> i-H

T-H

CD CO CO O i n

CO I >

O i-H

TJI as as i n i o CM ! > . T J I

<u °03

o co

C 3

1 i O CM

QOCONOCO t » c o as i-H T J I lOCOCOCMN TJI I H c o i n CM

Tji Tji

TM c o

i n KO —i

-r-i

T-H

i-H C M C O C O T - H i - H i - H T-H

Tji T-H

c o CD CM CO

- H CO O Tji

— i Tji CM O O C D CM C M C M ! > •

T H

T-H

•^-t

1-H

T-H

a s as o

i»

t— a s Tji TJI o T>< CO CO t ^ CM coooof>t^ O 0 0 i>-TjiCM i—1

TJI

CO O

T *

• T *

c o i>- as CM i—i CM T M Tji > n

Tti i-H T *

r-i T-H

T-H

Tji

T-H

Tji i n i—1 T H

co as O

i O i O i—1 i—1

i O i—1

i O i C CO CD C O C O t ^ CO CM t>. Tji CM

i—i CD a s

r ^ r ~ O O CM Tji i-H C M T - H i—i

i-H ( M CO CO i—l

Tji i-H c o i n

i-H

CO CO

as T-H CM co o i-H

i-H

52 CO

CO Tji O l O Tji H H H r t H

{ ^ • C C O N C D I—I co as CD —i

CO CD CM CD CO CD CO O CO CO i-l

i(0 CM

i-l

c o r— co o r^ o Tji as o

i—i

I »

T-H

i—i

a s c o N O i Tji CM C O T—i T H

c o C D O O u CD c o CO i O

a s O i n c o

CM 1-^ CO

co i n as i n

Tji

T-I

O TJI C D t ~ ! > i O H i O

»ra

CO o

Tji N

t e co

T-H

CO i O CM C O — I T P i—I

T-H

1—1

i-H

Tji

i-H

—1

r^io i—i

23 CM

i-H T j i

co c c i n t^iO

»o o

T-H

«t

00 CM X CO

CO r>«

Oco CM

ra ra E S OJ t-H

.BP

3 BP

: "?

C ai c K,

!2 o as c o i > CD CO CM CM CM CM as 1—i

°c 1 a

T-H

i»

t O i—I

CD CO i n

i n

CM i O CO TJI T j i

CO i n

i-H

I-H

i—i co CD i o a s

1—1 i - H

T * T-I

O CM

co CM

i-H

+•>

U •ra

O CD CD CM

£3

-3

r i o c n n r o c O N N c n o

0 0

C D CO CO Tji

13 520 11 323 8 710 5 825 3 684

•«

O i-H

t > - CM T j i

i-H

0) •Ö

i n

i—1 i—1 i - H

'•fH

i n i M

T j i CO CM CM CM CM

H CM

as co r - c o

i n TJI co CM i-H

i—1 i—1 r - i

i—1 i—(

T—1

i—1 i—1

T-H

-3 CJ

o —1

as i-H

3 CO

Antal vid folkräkningen såsom icke sammanboende med mannen angivna hustrur och icke efter vigselar redovisade

r—1

2 231 2 647 3100 3 425 4106

5—388256.

co t » co CO

" f

i-H

1 - |

- H

c o as

r ^ - c o CM CM as a s c o c o CM o

i-H

i—1 i - H

i-H

t» in

CM as CO O CD CD i n as CM CD T-H c o TJI c o a s i n i n c o co i >

t-- r-- t>- x> i o O H M O N i-H

i-H

as ! > i n c o c o o o a s o o o i-H

i-H

C M i-H

i n

i-H CD

T(* T H

CM CM

as t— i n c o

Tji CO

O O CD CO

OS CO

OS i n

C M O OS Tji

CM a s c o co co r~-r~ co T H C O as o CD i n o

OS OS !>• O CO CO CO CO

J 5 i o

u3 TJI

« H Ö Ö 6

t-- o a s o c o c o T H as c o i n c o o i n Tji i n CO O i-~ Tji CM COCO CM CM CM

CO - i r— i c

CD CO Tji

+ +++ + + ++++ + ++++ + ++ 1 +

•

o co

C l

15-16 16—17 17—18 18—19 19-20

5 l öE=a

10—11 11—12 12—13 13—14 14-15

Äktenska-

18 manboende äkta makar, fördelade efter hustruns levnadsålder och kalenderåret för vigseln. Denna tabell har i korrektur ställts till vårt förfogande av förste aktuarien Uhnbom i Statistiska Centralbyrån. Tabellen giver fördelningen beträffande levnadsåldern i ettårsklasser för åldrarna under 45 år medan samtliga åldersklasser över 45 år äro redovisade sammanslagna. Folkräkningens uppgifter hava sammanställts med den av oss gjorda uppdelningen för slutet av år 1930 i omstående tabell. (Tabell 1.) Sammanslås siffrorna för de skilda levnadsåldrarna under 45 år till en grupp visar det sig, att avvikelser på omkring 2 °/o äro vanliga för de olika grupperna efter vigselar och att de av oss beräknade siffrorna med endast några få undantag ligga över motsvarande siffror enligt folkräkningen. Därvid är att märka, att folkräkningens siffror avse antalet äktenskap, där makarna äro sammanboende, medan de av oss beräknade siffrorna avse totalantalet gifta kvinnor. Vid folkräkningen 1930 äro såsom gifta, men icke sammanboende, i åldersklasserna 15—45 år något mer än 2 procent av totalantalet redovisade. Deras fördelning efter vigselar är dock icke bekant. Till följd av dessa omständigheter är det blott en bekräftelse av våra beräkningars genomsnittliga riktighet ålder för ålder att våra tal ligga genomsnittligt 2 procent över motsvarande tal enligt folkräkningen. Då i Sverige fruktsamhetstalen alltid beräknats med utgångspunkt från talen rörande de officiellt gifta äro dessa tal för vår del de viktigaste. I avsaknad av närmare upplysningar är det omöjligt att säga något bestämt om huru de gifta, men icke sammanboende, fördela sig efter vigselar och huruvida de företrädesvis utgöras av sådana, som varit gifta en kort tid eller en längre tid, eller om de äro jämnt fördelade över samtliga vigselar. Det är därför svårt att direkt genom en jämförelse med folkräkningstabellen närmare avgöra vilka systematiska fel som eventuellt kunna vidlåda våra beräknade tal. Särskilt beträffande de korta durationstiderna torde dock vissa slutsatser kunna dragas genom en jämförelse med giftermålsfrekvensen motsvarande antal år tidigare. För gruppen vigda under år 1930 märkes en kraftig differens mellan det beräknade antalet och det i folkräkningen redovisade antalet sammanboende äkta makar. Differensen utgör något mer än 3 000. Sammanställas antalet äktenskap enligt folkräkningen och enligt beräkningarna med motsvarande siffror för antalet ingångna äktenskap (i motsvarande årskullar) erhålles tabell 2, som dessutom är grafiskt återgiven i diagram 1. Det framgår härav, att folkräkningens tal beträffande dem, som gift sig under år 1930, långt mera än våra beräknade tal avvika från antalet under år 1930 ingångna giftermål. Förklaringen till folkräkningens låga siffra för antalet sammanboende äkta makar, vigda år 1930, jämförd med motsvarande antal ingångna äktenskap år 1930 (skillnaden utgör c:a 2 900 fall) torde vara den, att beträffande äktenskap ingångna under den sista delen av år 1930 hustrun i många fall ännu icke uttagit flyttningsbetyg och inlämnat detsamma i mannens hemort och sålunda makarna i de till grund för folkräkningen liggande avskrifterna av kyrkoböckerna upptagits på skilda platser och därför icke registrerats såsom sammanboende. Folkräkningens siffror avseende sammanboende äkta makar, vigda år 1930, torde av denna anledning vara obetydligt under 2 900 mindre än det realiter verkliga antalet äkta par. Av de 12 400 gifta kvinnorna i åldern 15—45 a r ? som i folkräkningen angivas såsom icke med mannen sammanboende och icke redovisas efter vigselar, bör sålunda något mer än 9 i>00 eller c:a 1"5 °/o av totalantalet hänföra sig till de övriga vigselåren. Beträffande folkräkningens siffra över antalet sammanboende makar,

19 Diagram 1. Jämförelse mellan det beräknade antalet gifta kvinnor den 31 dec. 1930 och 1930 års folkräknings motsvarande uppgifter om antalet sammanboende äkta par, båda serierna uttryckta i procent av antalet under resp. kalenderår ingångna giftermål. % 100

\ e n l l g t beräkningarna

75 I

1 1930 1929

L 1928 1927 1926

-i

1925 1924 1923

1 Vigselar i • 1922 1921

1 1 1 ' ' • 1918 1917 1916 1915 1914 1913 1912 1911

vigda under år 1929, synes även denna siffra avsevärt understiga antalet gifta par (sammanboende eller ej) vigda år 1929, om man skall döma av jämförelsen med antalet år 1929 ingångna äktenskap. Att endast 97'6 °/o av äktenskapen skulle bestå och sålunda 2'4 % ha upplösts efter en durationstid av i medeltal 1*5 år torde icke vara troligt. Högst en procent av 1929

20 T a b . 2. J ä m f ö r e l s e m e l l a n a n t a l e t i n g å n g n a ä k t e n s k a p å r e n 1911—30 o c h a n t a l e t 31 /i2 1930 b e s t å e n d e ä k t e n s k a p dels enligt f o l k r ä k n i n g e n (endast s a m m a n b o e n d e ä k t a p a r ) d e l s enligt b e r ä k n i n g a r n a . l

Kalenderår för vigsel

4 Antal äktenAntal äktenAntal äkten31 Kol. 2 /i2 1930 skap ingångna skap 81/i2 1930 skap i årskullarna enligt folkräk- enligt beräknin- i relation till kol. 1 ningen. Hustrun garna. Hustrun 1885 och 15—45 år följande 15—45 år

5 Kol. 3 i relation till kol. 1

1930 1929 1928 1H27 1926

42 855 40 536 39194 37 533 36 542

39 973 39 551 37 959 35 896 34 585

43 201 40 433 38 702 36 639 35 260

93-27 97-57 96-85 95-64 94-64

100-81 99-75 98-74 97-62 96-49

1925 1924 1923 1922 1921

35 499 35 050 34 931 33 660 35 452

33192 32 240 31760 30 080 31361

33 748 32 839 32 316 30 715 31918

93-50 91-98 90-92 8936 88-46

95-07 93(»9 92-52 91-25 9003

1920 1919 1918 1917 1916

37 854 34 765 32 829 29 314 27 316

33 387 30 040 27 599 24 465 22 558

33 700 30 649 28 517 25 068 23 093

88-20 86-41 84-07 83-46 82-58

89-03 88-16 86-87 85-52 84-54

1915 1914 1913 1912 1911

25131 23177 21858 19 521 16 711

20 469 18 840 17 599 15 586 13 013

20 972 19 079 17 688 15 518 13 033

81-45 81-29 80-52 79-84 77-87

83-45 82-32 8092 79-49 77-99

års äktenskap torde hava upplösts genom endera makens död, och antalet genom skilsmässa upplösta äktenskap är icke stort, ungefär 0*1 °/o. Ytterligare en del makar torde visserligen redan tagit ut hemskillnad under år 1930 och sammanbo sålunda icke den 31/i2 1930, fast de först senare fått äktenskapet officiellt upplöst genom skilsmässa, men även detta antal torde vara ringa. Samma resonemang gäller ock i någon mån för äktenskap ingångna under åren 1928 och 1927. Det synes sålunda som om ett icke obetydligt antal bland de icke sammanboende paren tillhöra de korta varaktighetstiderna. I övrigt har man givetvis stark anledning förmoda, att huvudmassan av de icke sammanboende paren faller på de längre varaktighetstiderna. Av jämförelsen med giftermålens antal i tabell 2 framgår, att våra beräknade tal visa ett något för högt värde för gruppen vigda 1930 och troligen även för grupperna vigda 1929 och 1928. För äktenskapen ingångna 1910 och tidigare äro folkräkningens siffror högre än beräkningens siffror, vilka senare således avgjort måste vara för låga för varaktighetstider om mera än 20 år. Man torde således kunna säga, att resultaten av beräkningarna äro något för höga för grupperna med kort varaktighetstid och något för låga för grupperna med synnerligen lång varaktighetstid. För alla åldrarna 15—45 år sammanslagna torde man dock icke hava anledning att antaga, att felet uppgår till mer än en procent i de skilda varaktighetsklasserna från 0 till 20 år. För vissa åldersgrupper torde väl felet ibland vara något högre och

21 särskilt gäller detta den lägsta åldersgruppen, 15—20 år, med dess ringa antal. De av oss utförda beräkningarna hava, som redan nämnts, för årsskiftet 1930/31 och jämväl för åtskilliga andra årsskiften givit som resultat ett något större antal gifta kvinnor i varaktighetsgruppen 0—1 år än antalet ingångna äktenskap i motsvarande årskullar under kalenderåret innan. Man finner vid en närmre granskning, att detta överskott till största delen är lokaliserat till åldersklasserna 15—20 år och 20—25 år. Att beräkningarna givit ett sådant resultat torde bero på det förut omnämnda förhållandet, att det procentiska antalet gifta i dessa åldersklasser överstigit summan av resp. procentiska antal giftermål i motsvarande årskullar. Detta i sin tur torde bero på att utvandringen i åldrarna 15—25 år varit tämligen stark beträffande ogifta kvinnor och att en svag invandring av gifta kvinnor försiggått i dessa åldrar. Det torde också böra påpekas att av diagram 1, som framvisar relationen mellan antalet vigda och antalet bestående äktenskap, synes framgå, att man med kanske samma noggrannhet hade kunnat utgå från det absoluta antalet vigda 9x i olika årskullar under skilda kalenderår och beräknat det kvarlevande absoluta antalet gifta av dessa vid olika tidpunkter y genom relationen gx [l—k (u—x)] där konstanten k bestämmes på liknande sätt som förut genom relationen Totalantalet gifta i årskullen = 2 gx [1—k (y—x)]; Emellertid synes det som om den av oss använda metoden med utgångspunkt från antalet vigda i procent av årskullen under vissa omständigheter erbjuder betydligt större fördelar, t. ex. om kraftiga förändringar av dödligheten såsom under åren 1918—1919 skulle inträda, då nämligen variationerna i dödligheten för kvinnkönet till största delen bliva eliminerade vid den procentiska metoden. Fruktsamhetens uträkning samt kommentarer till resultaten. Sedan sålunda det bekanta antalet gifta kvinnor i de skilda levnadsåldrarna vid kalenderårsskiftena fördelats efter äktenskapets varaktighet, erhålles utan svårighet medelfolkmängden i varje ålders- och varaktighetsklass under de olika kalenderåren. Då barnaföderskorna i den officiella statistiken äro fördelade efter samma grunder, kan därefter den äktenskapliga fruktsamheten beräknas efter hustruns levnadsålder i kombination med äktenskapets varaktighet, därigenom att barnaföderskornas antal uttryckes i promille av medelfolkmängden av gifta kvinnor i motsvarande ålders- och varaktighetsklasser. Resultaten av dessa beräkningar av de s. k. fruktsamhetstalen givas för de olika kalenderåren under tiden 1911—1920 och 1924—1934 i tabell I. För åren 1921—1923 saknas i den officiella statistiken, såväl den publicerade som opublicerade, uppgifter om barnaföderskorna fördelade efter äktenskapsdurationen. Därför hava fruktsamhetstabeller icke kunnat uträknas för dessa tre år. Av de i tabell I givna siffrorna för fruktsamheten framgår huru denna varierar i så att säga tre dimensioner, nämligen med åldern, med äktenskapets varaktighet och med tiden. I en och samma levnadsålder och tidsepok avtager fruktsamheten med durationstiden, så ock i en och samma durationsklass med växande ålder. Det framgår ävenledes, att den med tiden fortskridande nedgången under tidsperioden 1911—1934 gjort sig mest märkbar i de högsta varaktighetsklasserna.

22 Diagram 2. Fruktsamheten efter äktenskapets var ak tig-hets tid.

Den äktenskapliga fruktsamhetens variation med varaktighetstiden enbart och förändringarna i detta avseende under tiden 1911—1934 framgå av tabell 3 och tillhörande diagram 2. Denna tabell har erhållits genom att sätta antalet barnaföderskor inom de olika varaktighetsklasserna i relation

23 Tab. 3. Fruktsamheten 1 bland gifta kvinnor i å l d r a r n a 15—50 å r efter ä k t e n s k a p e t s varaktighet.

1911—1915

1916—1920

1926-1930

1934 års fruktsamhet i % av 1911—1915 års fruktsamhet

°/oo

0-1 1—2 2-3 3-4 4-5

541 312 305 261 244

492 289 283 241 223

418 232 198 169 153

363 197 167 144 129

67 63 55 55 53

5-6 6-7 7-8 8-9 9-10

222 208 193 178 171

206 191 175 162 151

138 124 113 104 94

112 100 89 82 73

50 48 46 46 43

10-11 11—12 12—13 13—14 14—15

163 155 147 137 129 119 106 97 84 70 32 185

139 131 121 114 105

86 81 75 70 66

67 59 55 52 48

41 38 37 38 37

99 93 84 76 65

60 56 49 43 37

40 38 32 25 26

34 36 33 30 37 37 51

Varaktighetstid

15—16 16-17 17—18 18-19 19—20 20— Summa

1 Med >fruktsamhet> förstå s här och i följa nde tabeller ant<det med barn inom äktenskap nedkomna barnaföderskor i resp. grupp elle r klass per 1000 av medelfolk mängden gifta kvinnor i motsvarande grupp eller klass.

till det beräknade antalet gifta kvinnor i levnadsåldern 15—50 år och inom samma varaktighetsklass. Under åren 1911—1915 var fruktsamheten i första äktenskapsåret ungefär 540 7oo, sjönk sedan till ungefär 300 %o i de två följande äktenskapsåren, i vilka fruktsamheten var i huvudsak densamma, och avtog sedan regelbundet för varje ytterligare äktenskapsår. Under tidsperioden 1916—1920 var fruktsamhetens variation med varaktighetstiden ungefär densamma, ehuru fruktsamheten i samtliga varaktighetsgrupper genomgående låg på en lägre nivå än under den föregående femårsperioden. Även här är fruktsamheten under det andra och tredje äktenskapsåret tämligen lika. För perioden 1926—1930 såväl som för år 1934 är förloppet åtskilligt förändrat. Fruktsamheten under andra och tredje äktenskapsåret ligger icke mera på samma nivå inbördes så som fallet var tidigare, utan fruktsamheten sjunker mera regelbundet med stigande varaktighetstid. I de fem första äktenskapsåren har fruktsamheten, när man kommer fram till år 1934, sjunkit till mellan två tredjedelar och hälften av sitt värde under perioden 1911—1915. I de högre varaktighetsgrupperna är nedgången betydligt kraftigare. I varaktighetsgrupperna 5—10 år har fruktsamheten un-

24 T a b . 4.

Fruktsamhet

Varaktighetstid

efter

hustruns ålder och äktenskapets varaktighet 1911—1915 o c h 1934.

åren

Å l d e r 15—20 år °/oo

20-25

25-30

30—35

35-40

1 — 1 9 476 258 211 198 202

1 5

9 1

0-1 1—5 5-10 10-15 15-20 20—

717 336

609 324 264

537 297 237 226

0—1 1—5 5—10 10—15 15—20 20-

650 259

444 190 138

320 168 116 95

0-1 1-5 5-10 10-15 15—20 20—

91 77

1 9

3 283 157 101 84 82

40—45

45-50

379 239 179 167 159 160

200 136 104 95 93 78

18 14 11 12 14 10

236 125 80 61 59 69

105 66 40 34 29 29

12 9 4 5 4 4

1934 års värden i % av motsvarande tal 1911—1915 73 60 59 62 52 59 57 61 52 49 52 49 48 38 45 42 37 42 36 41 37 31 43 37 -

67 64 36 42 29 40

der här avhandlade tidsperiod sjunkit till mellan 50 och 40 % av värdet för perioden 1911—1915 och i varaktighetsgrupperna över 10 år utgör fruktsamheten för år 1934 blott mellan 40 och 30 °/o av värdet för åren 1911 —1915. Man ser sålunda, att ehuru fruktsamheten under perioden 1911—1934 sjunkit kraftigt i alla varaktighetsgrupperna, sänkningen dock är störst i de högsta varaktighetsgrupperna. Tabell 3 med tillhörande diagram 2 ger dock icke en fullt riktig bild av varaktighetstidens inverkan utan även levnadsåldern influerar i så måtto, som kvinnorna i de högre varaktighetsgrupperna också hava en högre genomsnittlig levnadsålder än de kvinnor, som endast varit gifta en kort tid. I tabell 4 och diagram 3 illustreras levnadsålderns inverkan på fruktsamheten i de olika varaktighetsgrupperna. Inom varje sådan grupp faller fruktsamheten med stigande levnadsålder, eller, vilket är detsamma, med stigande vigselålder hos kvinnan. Det framgår också, att under det tidsavsnitt, som avhandlas (1911—1934), fruktsamheten avtagit inom var och en av de skilda varaktighetsklasserna med desto större procentuella belopp ju högre levnadsålder man tar i betraktande. Dock är skillnaden härutinnan icke av så stora mått, som man kanske hade haft anledning att förvänta till följd av de iakttagelser man tidigare gjort rörande nedgången i fruktsamheten, sådan den ter sig vid en uppdelning efter åldern enbart. Man finner sålunda, att nedgången i fruktsamheten i Sverige under perioden 1911—1934 till övervägande del är lokaliserad till äktenskap med lång varaktighetstid. Samtidigt märkes dock i de flesta varaktighetsgrupper huru

25 Diagram 3. Fruktsamheten efter ålder och varaktig-hetstid 1911—15 och 1934. o/oo

Äktenskapets v a r a k t i g h e t I - 5 år

Äktenskapets varaktighet 0 - 1 år

o/oo

700 G00

<t00

300 I9II-I9I5

100 Äktenskapets varaktighet 5-10 år

Äktenskapets v a r a k t i g h e t 10-15år

hOO

M)0

100 Hustruns 15

20-

35 W

50 å r

ålder 20

50 år

nedgången av fruktsamheten är allt mera markerad med stigande levnadsålder hos hustrun eller med stigande vigselålder. 1 1 Att nedgången i fruktsamheten under den här avhandlade tidsperioden är desto större ju högre vigselåldern är, kan icke i någon högre grad bero på en ändring av antalet omgiften. Någon kraftigare förändring i proportionerna mellan omgiften och första giften har nämligen icke inträffat under denna tidsperiod. Att fruktsamheten, betraktad vid en viss tid, sjunker med stigande vigselålder kan däremot i någon mån bero på att omgiftena äro talrikare representerade i de högre vigselåldrarna. Man har ju anledning förmoda att fruktsamheten hos för andra och tredje gången gifta är något lägre än hos för första gången gifta i jämförlig ålders- och varaktighetsklass.

20 Diagram 4. Fruktsamheten efter giftermålsåldern och hustruns nedkomstålder 1911—15 och 1934.

I9II-I9I5 1934 o/oo

Giftermålsålder

o/oo

15-20

20-25

eoo

3C0

50 år

När fruktsamheten sålunda är bekant efter hustruns levnadsålder och äktenskapets varaktighet kan man från dessa indelningsgrunder övergå till att beräkna fruktsamheten efter hustruns ålder vid vigseln och äktenskapets varaktighet. Mot en vigselålder belägen mellan 20 och 25 år och en varaktighetstid av t. ex. 2—3 år svarar en levnadsålder antingen av 20—25 år eller 25—30 år. Genom att bilda vägda medeltal av fruktsamheten i dessa levnadsåldrar bör man sålunda erhålla fruktsamheten avseende en vigselålder av 20—25 år. Vikterna kunna bestämmas genom kännedom om de vigda kvinnornas fördelning på olika ettårsklasser. Denna omräkning är i viss mån betydelsefull, då man därigenom erhåller möjlighet att följa fruktsamheten och dess förändringar under en längre tidsperiod i äktenskap, ingångna under olika kalenderår och i olika vigselåldrar beträffande hustrun. De till indelningsgrunderna, hustruns vigselålder och äktenskapets varaktighet, omtransformerade fruktsamhetstalen givas i tabell 5 för femårsperioden 1911—15, 1916—20, 1926—30 och för år 1934. Grafiskt illustreras dessa tal för åren 1911—15 och 1934 i diagram 4, som dock avser fruktsamheten efter hustruns vigselålder i kombination med levnadsåldern. Levnadsåldern är därvid erhållen såsom vigselåldern, ökad med varaktighetstiden.

27 Diagram 5. Fruktsamheten efter yaraktigrhetstiden i olika levnadsåldrar 1911—15 och 1934. Hustruns levnadsålder

25-30 år

Hustruns levnadsålder

30-35 år q/oo

°/00 500

400 A

-1 V

- 500 - 400 -

\ \

\ x^_

?nn

- 200

\ V.

1 Hustruns levnadsålder

35-40 år

Hustruns levnadsålder

40-45 år

- 300

?00

- 200 .

v ^ \ _ .

130 Äktenskapet , varaktiqhet

__i

1911- 1915

L_ 20 år

—

"~~

— 20 år

1934 Detta diagram framvisar det intressanta förhållandet, att i äktenskap med en varaktighetstid överstigande tio år är fruktsamheten i stort sett endast beroende av levnadsåldern och ej av vigselåldern. Detta framgår både för perioden 1911—15 och för år 1934 och det gäller även för mellanliggande perioder. Ännu mera markant framgår förhållandet av diagram 5, vilket utvisar, huru i en och samma levnadsålder fruktsamheten efter 10 års äktenskap icke mera märkbart avtar med ökad varaktighet. Fruktsamhetens starka nedgång i de högre varaktighetsgrupperna framgår synnerligen tydligt i diagram 4 och 5.

28 Tab. 5. Fruktsamheten efter hustruns vigselålder och äktenskapets varaktighet. H u s t r u n s v i g se 1 å 1 di T

Äktenskapets varaktighet 15—20

20—25

0-1 1—2 2-3 3-4 4—5

686 340 338 294 289

602 335 329 284 269

532 319 314 266 246

5-6 6-7 7—8 8-9 9—10

262 244 233 222 217

246 234 219 207 202

10-11 11—12 12-13 13—14 14—15

212 209 203 198 196

15—16 16—17 17—18 18-19 19-20

25^30

35-40

40—45

45-50

470 297 286 239 222

366 238 209 172 134

187 117 87 60 27

17 12 7 5 2

227 211 197 180 173

192 175 152 126 107

105 89 67 45 21

12 9 7 4 1

195 189 182 173 171

163 149 138 122 104

89 76 62 46 24

12 9 6 5 2

188 170 162 159 146

158 138 124 109

92 75 62 43

13 10 8 6

0-1 1—2 2—3 3—4 4-5

670 315 315 270 262

595 J

5-6 6-7 7—8 8-9

1 9 1

1 9 1 6

30-35

— 1 9

—

1 5

2 0

312 307 260 244

496 293 289 249 229

433 276 264 225 202

344 217 198 150 122

179 103 85 50 27

236 225 212 201 200

228 215 198 187 178

212 194 178 163 149

186 156 137 116 92

96 82 61 40 22

13 10 8 4 2

10—11 11—12 12—13 13-14 14—15

187 172 172 168

165 159 149 142 135

136 125 109 98 84

76 66 51 38 20

10 8 6 5 1

15—16 16—17 17—18 18—19 19-20

163 152 145 141 134

131 121 108 96 84

73 64 51 38 22

9 9 6 6 2

9-10

16'.)

24 14 9 5 o B

Omtransformeringen av fruktsamheten till att omfatta indelningsgrunderna, hustruns vigselålder och äktenskapets varaktighet, medför den fördelen, att man därigenom kan följa fruktsamheten under en längre tidsperiod : en given grupp av äktenskap. Det är sålunda möjligt att följa de äktenskap, som ingicks t. ex. år 1911 och där hustrun vid vigseln var mellan 15 och 20

29 Tab. 5 (forts). Fruktsamheten efter hustruns vigselålder och äktenskapets varaktighet. H u s t r u n

Äktenskapets varaktighet

v i g s e 1å 1d e r

15—20

20—25

0-1 1-2 2—3 3-4 4-5

625 260 227 196 183

492 253 215 186 170

379 237 203 173 156

3 322 217 181 153 135

5-6 6-7 7-8 8—9 9-10

165 155 139 134 127

157 142 130 121 112

141 126 115 105 94

10-11 11—12 12-13 13-14 14—15

123 112 112 104 110

106 100 93 89 86

15-16 16—17 17—18 18-19 19—20

108 94 84 86 87

80 74 64 56 48

0—1 1—2 2—3 3-4 4-5

591 230 192 165 143

431 213 182 158 143

317 200 172 151 133

280 188 154 128 111

226 140 111 77 67

98 62 48 25 16

5—6 6-7 7—8 8—9 9—10

134 125 110 107 106

123 116 104 98 87

115 103 90 81 75

99 76 62 54 35

46 33 29 18 6

3 2 4 1 0

10-11 11—12 12—13 13-14 14—15

89 91 82 80 90

85 75 70 66 63

63 55 48 46 36

34 28 21 16 11

4 2 2 1 1

15—16 16—17 17—18 18—19 19—20

73 71 60 54 63

54 52 44 32 34

29 24 18 12 8

4 3 2 2 1

1 9

25—30

35-40

40—45

45-50

260 164 131 103 81

117 73 56 35 16

12 9 6 3 1

118 100 86 72 56

61 48 38 24 12

6 6 5 2 1

82 76 67 60 51

46 38 32 22 13

6 5 4 3 1

42 37 30 22 11

6 6 4 3 1

6 —

1 9

30-35 1 9

3 4 11 8 4 3 1

år, under de olika åren framåt. Då medelantalet levande födda barn i en grupp av äktenskap icke är annat än summan av fruktsamhetstalen under de olika föregående äktenskapsåren följer därav, att medelantalet barn per bestående äktenskap kan bestämmas från de beräknade fruktsamhetstalen. Visserligen förutsätter detta att fruktsamheten är densamma i de äktenskap,

30 Diagram 6. Medelantalet barn födda per bestående äktenskap efter hustruns vigselålder och äktenskapets varaktighet. Äktenskap ingångna 1911

Enligt fruktsamhetsförhållandena

193"+

som upplösas och i de kvarstående äktenskapen. Detta villkor torde i det stora hela taget vara uppfyllt. Väl torde skilsmässofrekvensen vara en aning högre bland de barnfattigare äktenskapen än bland de barnrik^re, men någon större betydelse kan detta knappast ha i detta sammanhang. Antalet äktenskap, som blivit upplösta genom skilsmässa, är nämligen relativt ringa, enligt nu rådande förhållanden högst tre procent av antdet ursprungligen ingångna äktenskap och det var tidigare betydligt mindre. Det beräknade medelantalet barn i de bestående äktenskapen gives i tabell II efter dels kalenderåret för vigseln, dels hustruns ålder vid "vigseln och även efter de olika åren äktenskapet varat.

31 Då fruktsamheten icke kunnat bestämmas efter varaktighetstid under de tre kalenderåren 1921—1923 har man emellertid, för att kunna erhålla ovanberörda medelsiffror hänförande sig till äktenskap ingångna tidigare än 1920, nödgats beräkna approximativa värden av fruktsamheten under åren 1921—1923. Dessa värden ha bestämts på följande sätt. Med utgångspunkt från fruktsamhetstalen under åren 1919—1920 och åren 1924 —1925 bildades genom interpolation värden avseende de mellanliggande tre åren för olika levnadsåldrar i kombination med varaktighetstiden. De interpolerade värdena korrigerades sedan så, att talen avseende fruktsamheten efter enbart ålder överensstämde med de för dessa tre år i den officiella statistiken givna talen. De äktenskap, som ingåtts under åren 1911—1914, ha sålunda kunnat följas i tjugo år, medan de under senare kalenderår ingångna äktenskapen endast kunnat följas under kortare tid. Till följd av denna omständighet kan man icke direkt utsäga något om medelantalet barn vid en mera framskriden tidpunkt i de äktenskap, som ingåtts under de senare åren. Tendensen till betydlig minskning kan dock konstateras. I avsikt att illustrera den nu rådande fruktsamheten, jämförd med fruktsamheten i äktenskapen ingångna under år 1934, har diagram 6 konstruerats. De heldragna kurvorna illustrera huru medelantalet barn har ökats med varaktighetstiden i de äktenskap, som ingingos under år 1911, medan de streckade kurvorna illustrera huru medelantalet barn skulle växa med varaktighetstiden i de äktenskap, som ingingos under år 1934 eller senare under den förutsättningen, att fruktsamheten under de kommande åren blir densamma som den i motsvarande åldrar och varaktighetsklasser under år 1934 iakttagna fruktsamheten. Medan sålunda medelantalet barn i de äktenskap, som ingingos år 1911 och där hustrun vid vigseln var 15—20 år, efter tjugo års varaktighet uppgick till något mer än 4 barn per bestående äktenskap, har fruktsamheten sedan dess sjunkit så lågt, att, om 1934 års fruktsamhet blir rådande i fortsättningen, motsvarande medelantal endast kommer att uppgå till något mer än 2*5 barn per bestående äktenskap. För vigselåldern 20—25 äro motsvarande medelantal 3"7 och 2*2, också där en nedgång med 1'5 barn i medeltal. För de högre vigselåldrarna är fruktsamheten under år 1934 så låg, att medelantalet barn även efter mer än 20 års varaktighet i fortsättningen med oförändrad fruktsamhet icke kommer att överstiga 2. De beräknade fruktsamhetstalen och medelantalen barn per bestående äktenskap visa med all önskvärd tydlighet att flerbarnssystemet blivit alltmera sällsynt och att enbarns- och tvåbarnssystemet, ja, också nollbarnssystemet, vunnit allt större utbredning under de sista decennierna. Fruktsamhetens kraftiga nedgång i äktenskap med hög varaktighet måste nämligen innebära att barnskaran hålles vid relativt lågt antal, medan fruktsamhetens visserligen svagare nedgång i de första äktenskapsåren tyder på att de barnlösa äktenskapen ökats i antal eller ock, att ett visst uppskov äger rum med det första barnets födelse. Man får här emellertid, liksom överhuvud vid bedömandet av fruktsamheten i första äktenskapsåret, dess höjd såväl som förändringar, särskilt beakta, att en faktiskt mycket stor del av de i första äktenskapsåret födda barnen härröra från föräktenskapliga havandeskap. I själva verket äro c:a 30 procent av de kvinnor, som i Sverige ingå giftermål, gravida redan vid bröllopet och för en stor del av dem torde det väntade barnet vara den direkta eller åtminstone den utlösande orsaken till att ett giftermål kommer till stånd. I all synnerhet gäller detta de yngsta giftermålsåldersklasserna, där frekven-

sen av föräktenskapliga konceptioner också är högst. Under sådana förhållanden är det klart, dels att antalet nedkomster och därmed fruktsamhetstalet i första äktenskapsåret måste bli starkt förhöjt utöver den nivå, som betecknar fruktsamheten inom de mera spontant tillkomna äktenskapen, dels att förändringar i nivån kunna ha sin förklaring i förändrad frekvens av föräktenskapliga konceptioner. T a b . 6.

Antal b a r n a f ö d e r s k o r m e d b a r n i ä k t e n s k a p e t s 7 f ö r s t a m å n a d e r i r e l a t i o n till m e d e l f o l k m ä n g d e n gifta k v i n n o r i v a r a k t i g h e t s k l a s s e n 0—1 å r . L e v n a d s å l d e r

1911—1915 1916—1920 1926—1930 1934

15—20

20—25

25-30

30—35

35—40

40—45

45—50

15—50

609 604 608 590

423 431 393 354

299 284 245 218

243 230 185 171

203 194 158 148

121 119 82 74

13 15 9 5

342 335 299 270

Huru de föräktenskapliga konceptionerna variera med åldern under skilda tidsperioder framgår av tabell 6, där antalet barnaföderskor med barn i äktenskapets 7 första månader uttryckts i promille av medelfolkmängden gifta kvinnor i varaktighetstiden 0—1 år. De i tabellen angivna talen lämna också en upplysning om huru stor procent av de i olika åldersklasser gifta kvinnorna, som äro gravida vid äktenskapets ingående. En viss åldersförskjutning av några månader har dock inträtt, eftersom åldern här icke avser vigselåldern utan åldern vid nedkomsten, som här i medeltal är 3 å 4 månader högre än vigselåldern. T a b . 7.

F r u k t s a m h e t e n efter h u s t r u n s å l d e r i ä k t e n s k a p e t s f ö r s t a å r m e d frånräknande av föräktenskapliga konceptioner. L e v n a d s å l d e r

1911—1915 1916—1920 1926-1930 1934

15—20

20-25

25—30

30—35

35-40

40—45

45—50

15-50

279 230 164 147

323 307 185 139

339 303 184 131

308 271 172 136

221 201 135 103

91 82 48 34

6 11 4 7

303 276 170 128

Huru stor fruktsamheten är hos de övriga gifta under det första äktenskapsåret framgår av tabell 7. Denna har erhållits genom att sätta antalet barnaföderskor med barn i äktenskapets 8—12 månad i relation till ovannämnda medelfolkmängd minskad med antalet barnaföderskor i äktenskapets 7 första månader. Man får härigenom uttryck för fruktsamheten i äktenskapets första år med bortseende från de föräktenskapliga konceptionerna. Som synes minskas dessa korrigerade fruktsamhetstal icke så kraftigt med åldern som de förut för varaktighetstiden 0—1 år beräknade fruktsamhetstalen. I stället utmärkas de av en starkt nedåtgående tendens i tidsled. För samtliga åldrar ha de sjunkit till värden som år 1934 utgöra endast c:a 40 % av värdena för perioden 1911—1915, vilken nedgång är ungefär likartad med nedgången i varaktighetsklasserna 1—5 år. Att den okorrigerade fruktsamheten i akten-

skåpets första år icke sjunkit mer än med 50 % beror därpå, att de föräktenskapliga konceptionerna under denna period endast nedgått med något mer än 20 °/o. De äktenskapliga konceptionerna ha tydligen i stället avtagit desto kraftigare, utvisande att befruktningsförhindrande åtgärder i mycket stor utsträckning numera praktiseras även i äktenskapets allra första början. Ett försök att beräkna barnantalets fördelning med utgående från de i tabell II för året 1932 angivna medeltalen har utförts och redogörelse har framlagts i Statsvetenskaplig Tidskrift år 1936.1 Såsom påvisas i ett tidigare av Befolkningskommissionen framlagt betänkande 2 , erfordras det att medelantalet barn i bestående äktenskap, där hustrun uppnått femtioårsåldern, uppgår till ungefär 3, för att full reproduktion skall förefinnas. Detta medelantal förutsätter knappast någon utomäktenskaplig fruktsamhet och utgår från att den sedvanliga svenska äktenskapsfrekvensen blir bestående. Tar man hänsyn till utomäktenskapliga födelser i den utsträckning sådana numera förekomma, torde siffran 3 barn inom äktenskapet kunna sänkas till c:a 2*8. Vid förhöjd äktenskapsfrekvens, d. v. s. ett större procentuellt antal ingångna äktenskap än det hittills vanliga kan medelantalet barn inom äktenskapet ytterligare något reduceras. Under den ganska extrema förutsättningen, att samtliga kvinnor gifta sig i 20-årsåldern och fortfarande äro gifta vid femtio års ålder, beräknas det erforderliga medelantalet barn per bestående äktenskap uppgå till endast 2*4. Följande tabell visar, huru medelantalet barn, efter 20 års varaktighet eller vid hustruns dessförinnan uppnådda 50 års ålder, har förändrats eller kommer att förändras från årskull till årskull vid skilda vigselåldrar. Därvid har antagits att fruktsamheten efter 1934 blir oförändrad och lika med den under året 1934 iakttagna fruktsamheten. T a b . 8.

B e r ä k n a t m e d e l a n t a l b a r n födda p e r b e s t å e n d e ä k t e n s k a p , efter h u s t r u n s födelseår och vigselålder. V i g s e l å l d e r

Födelseår

1876-1880 1881—1885 1886—1890 1891-1895 1896-1900 1901—1905 1906—1910 1911—1915 1916—1920

15-20

20-25

25-30

30-35

35—40

40-45

45—50

Medeltal (vägt)

5-2 4-9 4-5 4-2 3-6 3-3 30 2-8 2-6

4-4 4-0 3-7 3-2 2-8 2-6 2-4 2-2 2-2

3-4 3-2 2-7 2-3 2-0 1-9 1-8 1-8 1-8

2-4 2-1 1-8 1-5 1-4 1-3 1-3 1-3 1-3

1-3 1-1 09 0-8 08 0-8 0-8 0-8 0-8

0-4 03 03 03 0-3 0-3 0-3 0-3 0-3

0-03 0-03 0-03 0-03 0-03 0-03 0-03 0-03 0-03

3-5 3-2 2-8 2-5 2-2 2-0 1-9 1-8 1-8

Vid bildandet av totalmedeltalet i den sista kolumnen har de olika vigselåldrarnas medeltal tilldelats vikter, vilka tagits proportionella mot det normala antalet giftermål i resp. åldrar. Tabell 8 visar, att 1890 års generation är den sista, om vilken man kan säga, att den någorlunda ersatt sig själv. Medelantalet barn för generationerna 1891—1900 ligger betydligt under det kritiska. Dessa generationer voro år 1934 komna till så pass hög ålder, att knappast någon större för1 2

C. E. Quensel, > Barnantalet i det svenska äktenskapets Stat. off. utr. 1936:59 »Betänkande i sexualfrågan>, Bilaga 9.

3—388256.

34 höjning utöver det här beräknade medelantalet barn kan förväntas. För senare årskullar är det icke helt uteslutet, att en mera avsevärd förhöjning av det slutliga medelantalet barn kan komma till stånd genom en uppgång av fruktsamheten efter år 1934. En höjning av medelantalet barn kan dessutom komma till stånd i dessa senare årskullar genom en ökning av äktenskapsfrekvensen. Om äktenskapsfrekvensen i Sverige skulle höjas till samma nivå som t. ex. förefinnes i Danmark, d. v. s. med ungefär 25 % och en däremot svarande förskjutning till allt yngre vigselåldrar samtidigt skedde, skulle detta, under förutsättning av oförändrad fruktsamhet efter såväl levnadsålder som vigselålder, komma att medföra, att medelantalet barn för samtliga vigselåldrar sammanslagna höjes från det angivna värdet av 1'8 till 2'0 och dessutom att det för stationär reproduktion erforderliga medelantalet barn ytterligare sänkes något. En förhöjning av äktenskapsfrekvensen medför sålunda en viss förbättring i fråga om fruktsamhetens tillräcklighet. Men endast under den för vårt land orimliga förutsättningen, att hälften av samtliga kvinnor gifta sig före uppnådda 20 års ålder och den återstående hälften före 25 års ålder, skulle medelantalet barn per bestående äktenskap enligt den år 1934 rådande fruktsamheten bli så stort, att det räckte till för full reproduktion.

TABELLER

36 Tab. I. Den äktenskapliga fruktsamheten eiter hustruns Varaktighetstid

0— 1 1— 2 2— 3

724 313 353

741 331 312

691 346 313

740 382 400

688 317 281

623 338 303

683 287 301

689 274 182

H u s t r u n s 807 650 311 309 356 240

0— 1 1— 2 2— 3 3— 4 4— 5

616 352 354 310 299

618 350 353 300 320

628 333 338 304 289

611 346 333 282 273

574 324 317 274 261

585 338 330 265 277

593 318 300 273 259

598 302 302 257 253

Hus tr u n s 666 582 301 337 315 338 262 289 242 281

5— 6 6— 7 7— 8

309 246 259

266 293 309

275 240 301

260 255 226

233 219 170

252 229 238

241 215 165

218 227 227

224 238 214

0— 1 1— 2 2— 3 3— 4 4— 5

545 338 339 296 283

560 325 326 293 273

543 326 323 276 268

533 319 320 277 259

503 310 295 262 252

490 308 311 263 239

505 297 287 255 242

498 292 288 241 233

H u s t r u n s 522 487 273 310 282 316 245 280 236 265

5— 6 6— 7 7— 8 8— 9 9—10

263 259 259 235 222

251 248 232 235 238

248 237 231 220 223

245 246 228 212 213

230 220 212 200 192

233 219 213 202 200

228 217 208 200 195

217 212 202 187 193

227 213 191 181 183

244 246 237 229 227

10—11 11—12 12—13

233 240 298

228 263 310

217 232 260

213 245 271

193 179 259

203 183 225

185 189 171

194 177 275

183 163 156

209 188 232

439 294 275 246 228

453 273 273 232 226

H u st r u n s 461 406 273 283 262 287 240 251 202 236

261 265 343

0— 1 1— 2 2— 3 3— 4 4- 5

497 298 318 265 255

493 306 308 265 248

477 313 308 260 243

469 315 296 255 245

445 294 290 244 221

435 302 288 252 241

5— 6 6— 7 7— 8 8— 9 9—10

238 229 220 215 219

241 229 222 210 212

225 216 207 204 197

226 210 201 201 198

218 202 194 184 177

214 202 192 189 180

211 197 179 182 171

217 197 178 173 178

203 191 178 172 165

222 215 205 194 190

10—11 11—12 12—13 13—14 14—15

222 218 212 201 191

207 209 214 204 210

194 199 195 209 200

193 188 192 195 187

174 183 177 177 194

176 174 167 177 165

171 172 170 173 177

160 158 164 146 166

151 151 157 157 142

183 191 187 187 189

15—16 16—17 17—18

212 224 194

218 183 354

187 210 220

182 202 254

193 178 155

194 210 185

169 190 197

171 183 221

162 149 187

172 173 311

37 ålder och äktenskapets varaktighet å r e n 1911—1934. 1924 å 1d e r

680 320 279

690 233 431

675 275 265

665 267 286

651 237 275

601 246 273

651 243 137

609 234 298

650 259 244

1 5 -2 0

697 332 170

683 310 277

å 1 d e - 2 0 —2 5

559 291 249 233 213

539 292 247 232 236

531 280 229 213 197

510 260 236 194 186

510 267 230 197 186

479 248 200 186 174

499 241 214 189 172

472 231 201 182 164

473 229 200 173 163

445 222 185 170 159

444 219 189 165 143

197 175 163

189 154 189

181 185 208

161 176 83

179 191 179

159 175 102

158 149 200

140 179 244

155 142 292

134 98 178

138 139 125

å 1d e i • 2 5 —3 0

420 268 245 217 201

420 267 231 210 199

413 256 225 193 180

396 241 213 185 173

392 246 211 184 169

356 229 206 178 164

365 230 197 179 159

349 226 186 164 159

355 212 184 164 151

335 203 178 158 143

320 201 176 155 143

178 177 168 160 157

180 169 155 142 148

175 158 154 149 143

164 154 142 136 133

157 142 141 139 124

149 136 130 127 122

146 145 123 120 116

148 132 123 115 115

136 128 120 120 123

130 122 111 111 98

124 119 109 107 105

159 181 134

145 174 216

142 134 185

130 125 122

130 154 247

121 98 175

121 103 116

114 142 163

93 124 164

90 132 161

90 115 74

ålder

3 0—l5 5

378 255 231 200 192

366 253 213 196 178

337 243 204 179 162

337 222 198 169 159

326 218 194 172 156

315 219 184 154 148

316 226 183 160 145

305 215 181 154 142

323 192 175 153 138

304 200 164 145 126

283 196 166 150 132

158 155 142 142 139

169 153 132 131 128

160 146 135 123 122

147 138 130 118 110

141 131 127 126 111

133 119 112 112 109

132 119 107 104 103

127 115 108 101 98

131 114 111 100 91

113 110 102 92 89

116 108 100 95 86

136 132 132 135 128

131 129 134 136 131

121 119 118 118 119

109 114 108 104 111

112 110 120 112 117

99 102 104 95 106

105 97 90 93 99

93 101 91 91 83

91 92 92 88 91

85 83 87 79 76

87 81 82 80 90

153 147 189

139 139 131

136 117 82

119 89 53

122 104 110

101 140 93

111 114 138

88 98 157

79 76 52

70 78 56

80 96 27

38 Tab. I (forts.). Den äktenskapliga fruktsamheten efter h u s t r u n s Varaktig- 1911 hetstid

192(0

359 257 250 195 209

357 221 267 225 197

347 261 243 212 198

369 247 241 203 196

351 236 217 195 184

185 162 166 154 143

185 168 167 145 141

203 176 169

H us t ru ns 0— 1 1— 2 2— 3 3— 4 4— 5

367 293 265 244 229

392 265 269 239 212

404 254 251 238 232

376 261 256 214 212

252 24-6 22;8

5— 6 6— 7 7— 8 8— 9 9—10

217 197 203 182 187

201 196 190 176 178

188 199 178 174 169

191 184 167 158 155

189 182 169 146 156

200 173 163 152 140

189 175 159 149 148

10—11 11—12 12—13 13—14 14—15

193 179 180 170 172

180 177 183 171 175

167 163 174 172 169

156 161 158 166 169

149 150 145 148 158

144 137 134 143 147

137 142 135 138 131

133 137 131 128 128

134 131 123 122 119

152 143 139 136 137

15—16 16—17 17—18 18—19 19—20

176 167 165 162 161

166 172 170 154 165

162 147 166 165 137

163 154 157 157 128

157 155 133 146 135

147 155 143 136 125

139 136 151 146 138

130 131 139 142 126

120 127 119 125 127

148 151 149 144 155

20—

0— 1 1— 2 2— 3 3— 4 4— 5

190 155 134 148 115

208 162 141 130 128

202 156 159 139 122

209 131 141 125 127

193 133 131 150 112

184 134 133 124 114

207 126 131 113 113

186 117 148 103 112

182 132 130 98 97

196 133 132 124 118

5— 6 6— 7 7— 8 8— 9 9—10

101 120 103 96 104

111 122 113 117 96

116 120 112 103 89

130 103 104 94 101

105 101 96 88 94

103 105 90 95 91

113 103 106 96 83

98 106 91 96 84

101 98 80 76 72

97 99 103 97 86

10—11 11—12 12—13 13—14 14—15

100 101 102 104 101

103 97 100 106 98

92 91 96 103 93

90 94 92 88 96

88 85 86 83 84

82 84 80 84 83

81 78 77 78 83

81 86 82 73 77

74 79 67 69 67

87 80 75 80 74

15—16 16—17 17—18 18—19 19—20

107 93 101 93 92

98 103 98 95 89

99 87 97 96 91

97 97 93 93 89

89 90 90 84 83

89 83 84 87 81

80 86 87 83 83

78 82 84 81 77

62 69 70 74 70

80 79 72 79 88

20—

153 H ust ru ns

39 ålder och äktenskapets varaktighet å r e n 1911—1934. 1924 ålder

3 5—1 0

316 210 189 181 118

263 220 181 163 152

293 188 173 146 151

272 205 167 153 129

266 179 166 145 132

268 178 163 144 119

258 184 145 132 124

247 170 147 135 110

239 161 141 128 116

230 167 144 130 111

236 159 136 114 107

141 135 128 118 110

145 123 129 111 106

139 126 109 103 98

124 115 109 101 94

123 115 104 103 89

110 94 101 92 87

111 101 92 92 88

102 104 89 80 77

96 96 79 80 76

96 89 77 74 65

103 85 75 72 73

110 109 108 109 108

102 99 99 93 97

91 98 93 97 93

87 87 90 92 93

85 83 75 85 83

80 79 73 71 76

82 78 74 74 72

79 74 65 68 70

72 71 69 69 67

65 66 61 60 59

65 61 59 61 61

108 112 101 108 101

100 98 101 91 102

92 96 89 95 105

86 92 89 85 95

84 91 81 88 90

80 79 81 83 70

81 79 78 75 74

69 72 70 69 73

67 68 70 69 72

62 60 59 59 66

57 62 62 54 63

ålder

4 0—il 5

158 103 105 88 87

171 105 104 94 88

145 99 105 89 71

130 99 92 91 77

133 89 87 74 81

107 88 78 72 68

115 85 76 68 68

136 95 71 67 55

127 75 72 58 62

124 80 65 68 65

105 78 77 55 61

83 80 71 79 69

96 73 61 63 57

72 72 67 57 57

69 58 62 52 50

73 63 60 56 50

60 56 54 54 46

54 52 50 51 47

52 54 48 45 40

57 55 46 47 38

49 49 43 42 33

49 43 43 42 30

67 70 66 60 63

66 63 55 58 54

58 57 59 52 52

44 47 49 45 51

53 45 48 47 46

48 44 46 42 44

44 43 40 41 41

41 40 35 37 31

36 40 39 37 34

36 37 40 31 32

36 35 32 36 32

54 58 55 56 61

55 52 53 52 55

53 58 52 51 49

48 43 50 49 46

44 47 46 46 47

43 45 44 43 39

37 39 42 38 40

37 38 39 40 34

30 34 35 35 35

30 30 28 33 32

31 30 28 25 31

40 Tab. I (forts.)- Den äktenskapliga fruktsamheten efter h u s t r u n s Varaktighetstid

0— 1 1— 2 2— 3 3— 4 4— 5

16 14 15 16 14

18 22 8 16 7

24 19 20 10 15

18 8 2 12 12

16 16 14 17 22

31 21 22 15 16

25 22 19 13 12

28 19 22 16 13

21 7 12 13 10

28 20 8 9 21

5— 6 6— 7 7— 8 8— 9 9—10

9 13 12 9 9

13 10 12 15 8

13 13 9 11 9

14 12 15 12 9

15 10 14 14 9

5 18 10 10 10

24 13 12 7 16

13 11 21 15 10

11 15 14 4 12

15 12 14 11 12

10—11 11—12 12—13 13—14 14—15

15 14 9 12 13

15 11 15 11 13

17 11 7 12 11

8 12 10 10 9

12 10 11 16 15

14 10 9 11 9

15 6 10 14 11

10 10 13 14 12

7 8 9 10 7

9 16 13 13 15

15—16 16—17 17—18 18—19 19—20

18 16 14 15 15

15 15 17 15 14

14 13 13 16 15

10 11 14 10 13

11 12 10 12 14

7 9 13 12 15

10 14 10 13 13

12 10 11 14 13

9 11 9 13 10

8 13 8 12 12

20—

1920 H u s t r u n s

41 ålder och äktenskapets varaktighet åren 1911—1934. 1924 ålder

4 5—5 0

21 16 18 9 11

25 8 3 10 9

14 16 12 14 9

4 18 6 12 10

23 7 15 4 7

11 10 11 4 6

14 8 12 12 8

14 2 7 8 13

19 6 6 8 9

16 3 15 11 9

12 11 7 7 10

11 10 14 8 12

5 8 8 10 7

52 7 7 7 10

7 11 10 4 7

8 10 10 7 5

4 7 10 8 4

7 6 8 6 8

5 9 7 9 10

4 4 6 6 5

2 8 5 3 3

3 3 7 4 2

12 5 10 9 9

7 8 7 8 7

9 7 4 9 9

8 10 9 6 7

4 9 5 9 6

6 7 5 7 6

4 4 6 6 7

4 5 5 4 5

3 2 6 3 6

5 5 5 5 4

4 3 4 3 8

9 10 10 6 8

8 7 8 8 8

7 7 6 8 5

8 7 7 8 7

7 10 5 7 7

5 6 7 6 5

5 6 6 7 5

6 6 4 4 6

4 5 6 4 5

5 3 4 5 5

4 4 4 4 4

42 Tab. II. Medelantalet b a r n födda p e r bestående äktenskap, efter Varaktighets-

K a l e n d

e r å r

tid

1 2 3 4 5

0-70 104 1-38 1-66 1-92

0-69 104 1-36 1-63 1-90

069 103 1-35 1-62 1-87

0-68 101 1-32 1-59 1-84

0-63 0-95 1-25 1-51 1-78

063 094 1-24 1-52 1-79

0-66 0-96 1-28 1-57 1-82

0-65 0-98 1-30 1-57 1-80

0-70 104 1-34 1-58 1-81

0-75 1-06 1-33 1-57 1-80

0-70 1-00 1-26 1-49 1-71

6 7 8 9 10

217 2-38 2-58 2-79 300

213 2-34 2-56 2-78 296

2-10 233 2-56 2-74 291

2-08 2-31 2-51 2-68 2-85

202 2-23 2-41 2-58 2-73

2-01 221 2-38 2-53 268

2'02 2-21 2-37 2-51 2-65

2-00 217 2-33 2-47 2-60

200 216 2-31 245 2-57

1-98 214 2-28 2-42 2-54

1-88 2-04 2-17 2-30 241

11 12 13 14 15

317 3-32 3-46 3-59 3-71

312 327 3-41 3-53 365

3-07 3-21 3-34 345 357

2-99 312 324 3-35 346

2-87 2-99 3ll 3-21 3-31

2-81 293 3-05 314 3-23

2-78 2-89 299 3-08 317

272 2-82 2-91

269 2-79 2-89 2-97 305

265 2-75 2-85 2 92

2-51 2-61 2-70

16 17 18 19 20

3-83 3-92

3-56 364 3-71 3-78 3-84

3-41 348 3-54 3-60

3-31 338 344

3-15

4-08 4-16

367 376 384 3-91 3-98

3-24 3-31

4-oo

3-76 385 394 401 4-08

1 2 3 4 5

061 0-95 1-27 1-55 1'79

0-62 095 1-26 1-53 1-77

061 094 1-25 1-51 1-75

0-58 091 1-22 1-47 1-70

0-57 089 118 1-43 1-68

0-58 0-88 1-18 1-45 1-70

0-59 0-88 119 1-46 1-70

0'5S 0-89 1-20 1-45 1-67

0-61 0-93 1-22 1-45 1-66

063 0-93 1-20 1-42 1-63

0-59 0-87 113 1-35 1-54

6 7 8 9 10

2-02 223 2-42 2-61 2-79

1-99 220 2-40 2-59 2-75

1-97 219 2-40 250 2-72

1-94 216 2-34 2-50 2-64

1-91 211 2-28 243 2-57

1-91 2-10 2-26 2-40 2-52

1-89 2-07 2-22 2-35 2-47

1-86 2-02 2-17 2-29 240

1-84 200 214 226 2-37

1-80 1-95 2-09 2-21 232

1-71 1-85 1-98 209 219

11 12 13 14 15

2-94 307 319 330 3-40

2-89 302 314 324 334

2-86 2-98 3-09 319 328

2-77 2-89 2-99 308 317

2-69 2-80 2-89 2-98 306

2-64 274 2'83 2-91 2-98

2-57 2-67 2-76 2-83 2-90

2-51 2-60 2-68 275 2-82

2-47 2-56 264 2-71 2-77

2-41 2-46 2-53 2-60

2-28 236 243

16 17 18 19 20

3-49 356 363 368 372

3-42 3-49 355 360 364

335 342 348 352 3-56

324 331 3-36 3-40 343

313 319 323 3-27

305 3io 314

296 302

2-87

H U .i t r u n s

3-oo 3-os

v i g s e 1-

H u s> t r u n s

v i g s e 1-

43 året för vigseln, hustruns vigselålder och äktenskapets varaktighet. f ö r

\ i g s e 1 n

1922 ål d e r

0-61 0-85 1-05 1-22 137

0-59 0-82 1-01 1-18

0-58 0-81 1-00

0-58 0-81

0-58

0-48 0-71 0-90 0-96 101

0'47 0-70 0-88 1-04

0-46 0-68 0-86

0-45 0-66

0-43

1 5-- 2 0

0-66 0-96 1-21 1-43 1-62

0-65 0-95 119 1-39 1-58

0-65 0-94 118 1-38 1-56

0-65 0-92 116 1-35 1-52

0-64 0-90 112 1-31 1-47

0-63 0-90 111 1-29 1-46

0-62 0-87 1-08 1-26 1-42

1-79 1-94 2-07 219 2-31

1-74 1-89 2-02 214 225

1-72 1-86 1-99 211 221

1-67 1-81 1-93 2-04

1-62 1-74 1-86

1-60 1-72

1-55

2'40 2-49

å 1 d e r

2 0-- 2 5

0-56 084 1-08 1-29 1-47

0'55 0-83 1-07 1-26 1-43

0-54 0-81 1-04 1-23 1-39

0-52 0-79 101 119 1-35

0'51 0-77 0-98 116 1-32

0-50 0-75 0-95 113 1-28

0-48 0-72 0-92 1-09 1-24

1-63 1-76 1-88 1-99 2-08

1-58 1-72 1-83 1-93 203

1-54 1-67 1-79 1-89 1-98

1-50 1-62 1-73 1-83

1-46 1-58 1-68

142 1-53

1-36

217 224

44 Tab. II (forts.). Medelantalet barn födda per bestående äktenskap, efter Varaktighetstid

1 2 3 4 5

0-55 0-87 1-18 1-44 1-67

0-55 0-87 1-17 1-42 1-66

0-53 0-85 1-14 1-40 1-62

0-51 082 111 1-35 1-57

0-49 0-79 1-08 1-31 1-53

0-49 0-78 106 1-31 1-54

0-50 0-78 107 1-32 1-52

049 0-78 107 1-30 1-50

0-50 0-79 106 1-28 1-47

0-50 0-78 1-03 1-24 1-43

0-47 0-74 0-98 1-18 1-36

6 7 8 9 10

1-88 208 225 241 2-56

1-87 206 2-24 2-40 2-54

1-83 203 221 2-36 2-48

1-78 1-98 214 2-28 240

1-75 1-92 207 220 232

1-73 1-90 204 2-16 227

1-70 1-86 1-99 211 2-21

1-66 1-81 1-94 2-05 214

1-63 1-78 1-90 2oi 2ii

1-59 1-73 1-85 1-95 2-04

1-51 1-64 1-75 1-85 1-93

11 12 13 14 15

269 2-80 2-89 2-96 302

266 276 2-85 2-92 2-97

2-59 269 2-77 2-83 2-89

250 2-59 2-66 273 2-78

2-41 2-49 2-56 2-62 266

235 2-43 2-49 2-54 2-58

229 2-36 2-42 247 2-51

2-22 2-29 235 2-40 2-43

2-18 2-25 2 30 235 239

212 2-18 224 2-28

2-01 2-07 212

16 17 18 19 20

307 311 313 315 316

302 305 3-08 3-10 3ll

293 2-96 2-99 301 302

2-81 2-84 2-87 2-88 2-89

2-70 2-73 2-75 2-76

2-62 2-64 2-66

254 2-56

2-46

1 2 3 4 5

049 079 1-07 1-29 1-50

0-48 0-78 1-06 1-28 1-49

047 076 104 1-27 147

0-45 0-74 1-01 1-23 1-42

043 072 0-98 112 1-40

0-43 0-71 0-96 119 1-39

0-44 0-71 0-96 119 1-38

0-42 0-70 0-95 116 1-34

0-43 0-70 0-94 113 1-30

0-43 0-69 0-92 111 1-26

0-40 065 0-87 1-05 1-20

6 7 8 9 10

1-69 1-84 1-98 209 2-18

1-67 1-82 1-96 2-07 216

1-65 1-81 1-95 205 213

1-61 1-76 1-89 1-99 206

1-58 1-73 1-85 1-94 2-01

1-56 1-69 181 1-89 1-96

1-53 1-66 177 1-84 1-90

1-48 1-80 1-70 1-77 1-83

1-44 1-55 1-64 1-71 1-77

1-40 1-51 1-60 1-67 1-72

1-33 1-44 1-52 1-59 1-64

11 12 13 14 15

225 231 2-36 2-38 2-40

2-22 2-28 2-32 235 236

219 2-25 2-28 2-31 232

213 218 221 2 23 224

2-07 211 214 217 2-18

2oo 2-04 2-07 2-09 2-io

1-95 1-99 201 2-03 2-04

1-87 1-91 1-93 1-95 1-96

1-81 1-84 1-87 1-88 1-89

1-76 1-80 1-82 1-84

1-67 1-70 1-73

16 17 18 19 20

241 2-41 2-42 242 2-42

2-37 2-38 2-38 2-38 2-38

232 233 233 233 2-33

225 225 2-26 226 226

218 219 219 219

205 2-05

1-96

K a l e n e

1920 H u i t r u as

H U i t r u ]i s

2n 2ll 2ll

e r å r 1921

v i g s e 1-

45 å r e t för vigseln, hustruns vigselålder och äktenskapets varaktighet. \ i g s ( 1 n

f ö r

1922 ål

0-36 0-58 0-77 0-92 105

0-35 0-57 0-75 0-90

0-35 0-55 0-73

034 0-54

0-33

031 0-52 0-69 0-83 0-94

0-31 0-50 0-66 0-79

0-31 0-50 0-65

0-31 0-50

0-29

d e r

2 5-- 3 0

0-44 0-71 0-94 114 1-30

0-43 0-69 0-91 109 1-25

0-42 067 0-89 106 1-22

0-41 066 0-36 103 118

0-40 064 0-84 1-00 115

0-39 (K2 0-82 0-98 112

0-37 0-60 0-79 0-94 108

1-44 1-56 1-67 1-76 1-84

1-39 1-50 1-60 1-69 1-76

1-35 1-4C 1-55 1-64 1-72

1-31 1-42 1-51 1-59

1-28 1-38 1-47

1-24 1-35

1-90 1-96

1-83

å 1 d e r

3 0-- 3 5

0-38 0-63 0-84 101 115

0-38 0-62 0-81 098 111

037 0-61 0-79 0-95 1-08

035 0-57 0-76 0-91 103

0-33 0-55 0-73 0-87 0-99

0-33 0-54 0-71 0-85 0-97

032 0-53 0-70 0-84 0-96

1-27 1-36 1-44 1-51 1-55

1-22 1-31 1-39 1-45 1-49

119 1-28 1-35 1-41 1-44

114 1-23 1-29 1-35

109 117 1-24

106 114

1-58 1-61

1-52

46 T a b . II (forts.).

M e d e l a n t a l e t b a r n födda p e r b e s t å e n d e ä k t e n s k a p , e f t e r

Varaktighetstid

1 2 3 4 5

037 0-60 0-81 0-97 110

038 0-61 0-82 0'98 111

0-38 061 0-81 0-97 109

0-35 0-57 0-78 093 1-05

0-35 0-56 0-77 0-91 103

034 0-56 0-76 0-90 103

0-35 0-56 0-75 0-90 102

0-35 0-56 076 0-90 1-00

0-34 0-56 074 087 097

0-34 0-55 0-72 0-84 0-94

032 0-52 0-68 0-80 0-89

6 7 8 9 10

1-20 1-28 1-34 1-38 1-40

1-21 1-29 1-35 1-39 1-41

1-18 1-26 1'32 1-36 1-38

1-14 1-21 1-27 1-30 1-32

112 119 1-24 1-28 1-29

1-12 119 1-23 1-27 1-28

1-10 1-17 1-21 1-24 1-25

108 114 1-18 1-21 1-22

1-05 111 115 1-18 1-19

1-02 1-07 111 113 1-15

096 101 1-04 1-07 1-08

11 12 13 14 15

1-41 1-41 1-42 1-42 1-42

1-41 1-42 1-43 1-43 1-43

1-39 139 1-40 1-40 1-40

1-33 1-34 1-34 1-34 1-35

1-30 1-31 1-31 1-31 1-32

1-29 1-30 1-30 1-30 1-30

1-26 1-27 1-27 1-27 1-27

1-23 1-23 1-23 1-23 1-23

1-20 1-20 1-20 1-21 1-21

1-15 116 116 116

1-08 109 1-09

1 2 3 4 5

019 031 040 0-46 0-50

019 0-30 039 0-45 0-47

019 0-30 0-38 0-43 0-46

019 0-29 0-38 0-43 045

0-18 028 037 0-42 0-44

018 0-28 037 0-42 0-45

018 0-28 0-36 0-41 0-44

017 0-28 0-36 0-40 0-43

0-18 028 036 0-40 0-42

018 0-28 0-35 0-39 0-41

017 0-26 0-33 0-37 0-39

6 7 8 9 10

0-51 0-52 0-53 0-53 053

049 0-50 0-51 0-51 0-51

0-47 0-48 0-49 0-49 0-49

0-47 0-47 048 0-49 0-49

0-46 0-47 0-47 0'48 048

0-46 0-47 0-47 0-48 0-48

0-45 045 046 0-46 047

044 044 0-45 0-45 0-45

0-43 0-43 0-44 0-44 044

0-41 0-42 0-43 0-43 0-43

040 0-40 0-41 041 0-41

002 003 004 004 005

0-02 003 003 0-04 004

0-02 003 004 0-04 0-05

0-02 003 0-04 005 005

002 0-04 005 006 006

003 0-04 005 006 006

002 003 004 004 005

K a l e n d e r å r 1918

1920 H U s t r u n s

H u s t r u as

v i g s e 1-

H u s t r u n s 002 003 004 004 004

0-02 004 004 0-05 005

0-02 003 004 0-04 005

47 å r e t för v i g s e l n , h u s t r u n s v i g s e l å l d e r o c h ä k t e n s k a p e t s v a r a k t i g h e t . f ö r

v i g s e 1n

1922 å l d e r

025 0-41 0-52 0-61 0-68

0-24 0-39 0-50 0-59

024 038 0-49

0-23 0-37

0-22

O-io

012 018 0-23 0-26

012 018 0-23

012 018

Oil

0-01 0-02 002 003

002 0-02 002

002 002

0-01

3 5-- 4 0

0-30 0-50 0-65 0-76 0-85

0-30 049 0-64 0-75 0-84

0-28 0-46 0-60 0-71 0-79

0-27 0-44 0-58 0-68 0-75

0-27 0-44 0-57 0-67 074

026 0-42 0-54 003 0-70

0-26 0-42 0-53 0-62 069

091 0-96 0-99 1-02 103

0-90 0-94 0-97 0-99 1-00

0-84 089 0-92 0-93 094

0-80 0-84 0-87 0-89

079 0-83 085

0-75 0-78

0-74

1-03 103

å 1d e r

4 0-- 4 5

016 025 032 0-36 0-37

015 024 0-30 034 0-36

015 024 030 0-33 0-35

015 0-23 0-28 0-31 033

013 020 0-26 0-29 0-30

012 019 0-24 0-27 0-29

Oil 0-18 0-23 0-26 0-27

0-38 0-39 039 0-40 0-40

037 037 0-38 0-38 0-38

0-35 0-36 0-36 036 036

0-34 0-34 0-34 0-34

0-31 0-31 032

029 0-30

0-27

O-oi 002 002 003 0-03

O-oi 002 003 003

002 002 003 003

å l d e r 002 0-03 0-04 004 0-05

017 0-22 0-25 0-26

4 5 -- 5 0 002 0-03 003 0-04

002 003 0-04 004

002 0-03 004 004

not

0-oi 002 002 002 002

KAPITEL II

Undersökning av de demografiska elementen i deras regionala variationer och sammanhang

4—388256.

Inledning. Vid undersökning av de demografiska elementen (varmed här närmast menas intensiteten av giftermål, födelser och dödsfall) är det huvudsakligen tvenne metoder, som i främsta rummet komma i fråga: den befolkningsmorfologiska och den geografiska analysen. Vid den förra söker man sönderdela de observerade massorna (av giftermål, födelser eller dödsfall) i möjligast differentierade grupper, såsom åldersklasser, civilståndsgrupper, yrkesoch socialklasser m. m. och sätta de sålunda erhållna klass- eller grupptalen i relation till numerären inom motsvarande klasser och grupper av den samtida befolkningen. Eller också utgår man från en folkräkning och studerar där i liknande differentieringar de i folkmängdstalen återspeglade effekterna av de demografiska elementen, såsom antalet gifta i olika åldrar, antalet barn i äktenskap av olika varaktighet m. m. Vid denna morfologiska analys gäller att desto längre i detalj den skall företagas desto mindre låter sig en uppdelning efter olika geografiska områden verkställa. Analysen får i regel företagas för rikets befolkning i dess helhet, eventuellt särskilt för stads- och landsbygdsbefolkningen, eller i vissa fall särskilt för några större städer eller större landsområden, såsom riksområden eller län. Orsaken härtill är å ena sidan att vid geografisk begränsning av befolkningen de av de demografiska elementen alstrade massorna av giftermål, födelser och dödsfall bli för små för att en långt gående differentiering skall löna sig. Efter en detaljerad uppdelning bli alltför små tal kvar för att statistiskt säkra slutsatser skola kunna dragas. Å andra sidan — och ur praktisk synpunkt blir detta det avgörande ligger orsaken däri, att i allmänhet differentieringar efter ålder, yrkesklass o. s. v. icke äro möjliga för smärre geografiska områden i samma detalj som för de större, vilket i sin ordning beror på befolkningsstatistikens hela uppställning. Så har man t. ex. i Sverige, undantagandes i vissa större städer, ingen möjlighet att utan total omarbetning av befolkningsstatistikens primärmaterial erhålla giftermål, nedkomster och dödsfall uppdelade efter t. ex. vederbörandet ålder för mindre områden än län (särskilt för städer och landsbygd). Vad beträffar folkräkningarna ha ålders- och civilståndsfördelningarna kunnat erhållas för så små områden som härader och enskilda städer, dock utan kombination med t. ex. yrke, Undantag härifrån utgör dock 1920 års folkräkning, som icke ens i manuskripttabeller ger upplysning om åldersfördelningen häradsvis. Den geografiska analysmetoden skiljer sig från den befolkningsmorfologiska däri, att den icke räknar med individer och befolkningsklasser utan med de geografiska områdena som statistiska enheter. Områdenas speciella demografiska och andra massor och relationer spela därvid rollen av de statistiska mått, vilkas variation och inbördes samband bli föremål för den statistiska analysen. I det följande skall nu i viss begränsad utsträckning en analys av de demografiska elementen genomföras efter den geografiska metoden, grundad p å siffror från härader (eller tingslag) samt städer.

52 Tab. 1. S t a n d a r d t a b e l l e r ö v e r d ö d l i g h e t e n , g i f t e r m å l s i n t e n s i t e t e n o c h f r u k t s a m h e t e n i s k i l d a å l d e r s k l a s s e r 1928—1933.

Åldersklass

Antal nedkomster per Antal giftermål per Antal dödsfall per 1 000 av medclfolk1000 av medelfolk1 000 av medelfolkmängden i motsvarande mängden i motsvarande mängden i motsvarande åldersklass åldersklass åldersklass Män (a)

Kvinnor (b)

Icke gifta män (c)

Icke gifta kvinnor (d)

Gifta kvinnor (e)

Icke gifta kvinnor

0— 5 5—10 10—15 15—20 20—25

16-27 1-78 1-53 2-88 4-00

12-82 1-57 1-55 2-96 3-79

0-20 33-49

1066 75-82

535-4 284-7

12-6 29-6

25-30 30—35 35-40 40-45 45—50

4-01 4-09 4-48 5-60 7-42

3-82 4-00 4-28 5-07 6-61

95-90 97-60 69-06 45-00 29-34

97-64 63-16 32-36 16-84 9-19

185-6 128-5 85-9 41-3 5-0

21-1 14-6 100 45 0-5

50—55 55—60 60—65 65-70 70—75

9-96 14-11 22-23 34-02 53-49

9-03 12-38 19-04 30-10 49-04

18-27 11-83 6-98 3-38 1-60

4-31 1-96 077 0-35 0-17

75—80 80 och därutöver

88-85 179-64

83-91 171-59

0-59

o-u

Sedan 10-årsperioden 1901—1910 föreligga inga officiella siffror publicerade för giftermål, födelser och dödsfall i härader och smärre städer. Vid Statistiska Institutionen i Lund har emellertid ifrågavarande tal excerperats ur material tillhandahållet av Statistiska Centralbyrån. Till och med 5-årsperioden 1921—1925 ha de publicerats, uttryckta för femårsperioder per 1 000 av medelfolkmängden av resp. härad eller stad, i S. D. Wicksell: »Befolkningsrörelsen i Sveriges Härader, Tingslag och Städer 1911—1925 samt i Sveriges Bygder 1901—1925.» Fahlbeckska Stiftelsens Skriftserie Lund 1934. Senare siffror ha sedermera excerperats fram till och med år 1935. Analysen har emellertid icke ansetts böra grundas omedelbart på dessa tal. Förefintliga högst betydande olikheter i resp. häraders och städers ålders- och civilståndsfördelning påverka nämligen dessa tal alltför mycket. Då emellertid vid 1930 års folkräkning fullständiga tabeller kunnat erhållas från Statistiska Centralbyrån över köns-, ålders- och civilståndsfördelningen i varje härad och stad, avseende årsskiftet 1930/1931, ha vi utvalt en treårsperiod före och en treårsperiod efter nämnda tidpunkt, åren 1928—1930 och 1931—1933 alltså, och efter bestämmande av giftermåls-, födelse- och dödstalen i de olika häraderna och städerna företagit en omräkning av dessa med hänsyn till olikheterna i ålders- och civilståndsfördelningen jämlikt ovannämnda tabeller för den 31/i2 1930. Detta har skett enligt den s. k. beräknade fallens metod och ger som resultat i det väsentliga från inflytandet av åldersoch civilfördelningens olikheter befriade s. k. indextal,1 angivande de ogifta kvinnornas giftermålsintensitet, de gifta kvinnornas fruktsamhet, de ogifta 1

Se S. D. Wicksell:

Indexmetoder i befolkningsstatistiken.

Statsvetenskaplig Tidskrift 1919.

53 Tab. 2. Folkmängdssiffran för den 31 december 1930 samt beräkning av kapacitetstal för Örebro. BeräkBeräknat årligt nat årligt antal dödsfall antal vigda

Folkmängd 31/<s 1930

Beräknat antal nedkomster

Åldersklass Män (1)

Gifta Ogifta Kvinnor Icke gifta Gifta Män Kvinnor Kvinnor barnafö- barnafökvinnor kvinnor (2) (a)x (1) (b)x (2) (d) x (3) derskor derskor (4) (3) (e)x (4) (f) x (3)

0— 5 5-10 10—15 15—20 20—25

757 1186 1497 1601 1594

744 1229 1483 1829 2181

1822 1903

25—30 30—35 35-40 40-45 45—50

1502 1461 1440 1333 1132

1997 1915 1737 1527 1392

1299 868 600 532 489

50—55 55—60 60 - 65 65-70 70-75

968 821 616 498 296

1103 945 725 735 532

75-80 80 och därutöver

210 Summa

16 967

20 555

37 522 Kapacitetstal i °/oo av folkmängden ..

7 278

12-3 21 2-3 4-6 6-4

95 1-9 2-3 5-4 8-3

19-4 144-3

37 79-1

23-0 56-3

698 1047 1137 995 903

6-0 6-0 6-5 7-5 8-4

7-6 7-7 7-4 7-7 9-2

126-8 54-8 19-4 9-0 4-5

129-5 134-5 97-7 41-1 4-5

27-4 12-7 6-0 2-4 0-2

417 414 362 442 354

9-6 11-6 13-7 16-9 15-8

10-0 11-7 13-8 22-1 26-1

1-8 0-8 0-3 0-2 0-1

211 191

13-8

22-7

19-8

36-0

2094 168-3 3727

381-4

490-1 -4-9 485-2

128-0 -1-3 1207

9-93

10-16

12-93

3-38

kvinnornas fruktsamhet samt hela befolkningens dödlighet i resp. härad och städer. Dessa indextal kallas i det följande för enkelhets skull giftermålsindex, äktenskapliga, resp. utomäktenskapliga fruktsamhetsindex samt dödlighetsindex. Som standard ha vid indexberäkningen använts de för hela riket åren 1928—1933 gällande nuptialitets-, fruktsamhets- och dödlighetstabellerna, vilka äro återgivna i tab. 1. Enklast förklaras indextalens hela beräkningssätt av ett exempel. Vi taga för den skull ut räkneschemat för ett godtyckligt valt område. Som exempel taga vi Örebro stad. Den första hälften av tab. 2 anger de för beräkningen behövliga ålders- och civilståndssiffrorna för Örebro stad. Den senare hälften (högra delen) av tabellen återger resultatet av en inmultiplicering av standardtabellernas siffror i motsvarande kolumner i tabellens första hälft, såsom rubrikerna angiva. Summorna angiva de s. k. absoluta kapacitetstalen, i fråga om de två sista kolumnerna reducerade med 1 °/o för att överföra antalet nedkomster till antalet levande födda. I den understa raden finna vi de relativa kapacitetstalen, erhållna i promille genom de absoluta kapacitetstalens division med folkmängden och multiplikation med 1000.

54 Tab. 3. Beräkning av indextal för Örebro. Fruktsamhet Dödlighet

Giftermålsintensitet

Inom äkten- Utom äktenskapet skapet

Kapacitetstal (31 12 1930)

9-93

io-i c

12-93

3-38

Allmänna relativtal för perioden 1928—1930 1931—1933 . 1928—1933

9-07 1000 9-53

7-59 7-81 7-70

6-26 6-24 6-25

1'88 1*52 1-70

Indextal för perioden 1928—1930 1931—1933 1928—1933

91 101 96

75 77 76

48 48 48

56 45 50

I tab. 3 visas slutligen huru indextalen erhållas genom division av stadens observerade dödstal, giftermålstal och äktenskapliga samt utomäktenskapliga födelsetal (också i °/oo) med motsvarande relativa kapacitetstal. Som alltså synes ange indextalen helt enkelt hur många procent de iakttagna, verkligen inträffade fallen (av giftermål, äktenskaplig, resp. utomäktenskaplig födelse samt död) utgöra av det beräknade antal fall, som skulle i vederbörande område ägt rum, om där hela rikets genomsnittsförhållanden varit rådande i avseende på giftermålsintensitet, fruktsamhet och dödlighet i olika åldrar. Anledningen till att blott kvinnornas och ej männens indextal beräknats, i vad avser giftermål och födelser, är att finna däri, att i Sverige giftermål och nedkomster geografiskt alltid hänföras till kvinnornas, resp. moderns hemort. Endast länsvis är det möjligt göra en kompletterande beräkning av männens indextal, vilket i det följande också skall ske beträffande giftermålsindex. Beträffande fruktsamheten är männens indextal uppenbarligen endast av sekundärt intresse vid sidan av kvinnornas. Bestämda på sätt, som ovan beskrivits, bilda de fyra indextalen för härader och städer våra om man så får säga fundamentala demografiska data. Då vi ha uppdelat sexårsperioden 1928—1933 i tvenne treårsperioder kunna vi vidare ange även förändringen i resp. indextal från perioden 1928—1930 till perioden 1931—1933. Vidare ha vi beräknat även vandringsbalansen, d. v. s. antalet utflyttade minskat med antalet inflyttade i varje härad och stad (per tusen av medelfolkmängden). Då man känner folkmängden vid en periods början och slut samt vidare antalet under perioden födda och döda, erhålles vandringsbalansen genom ett enkelt bokslut. Ett sådant har utförts för varje härad och stad, avseende perioden 1926—1930. Till ytterligare jämförande studium ha vi dessutom begagnat oss av de av S. Wicksell tidigare publicerade indextalen för den äktenskapliga fruktsamheten häradsvis 1910—1911. Förutom dessa tal, vilka ju ha avseende på befolkningens rörelse och förändringar, ha vi även bestämt vissa tal, avseende en karakteristik av befolkningens tillstånd närmast ur miljösynpunkt. Vi ha här med tillhjälp av data ur 1930 års folkräkning bestämt först och främst könsproportionen hos resp. städers och häraders befolkning den 3 7i 2 1930. Vidare har agglomerationsgraden uträknats för varje härad, uttryckt genom den procent av resp. härads befolkning, som bor i agglomererade samhällen (köpingar, municipal-

55 samhällen och tätorter om minst 200 invånare). Slutligen har beräknats data för varje härads yrkesfördelning, nämligen den procent av yrkesutövarna inom de s. k. huvudgrupperna I—IV, som faller inom var och en av dessa huvudgrupper. Huvudgrupperna äro som bekant I. Jordbruk med binäringar. II. Industri och hantverk. III. Handel och samfärdsel. IV. Allmän tjänst och fria yrken. Samtliga ovanstående data, utom de äktenskapliga fruktsamhetsindices för perioden 1910—1911, vilka redan finnas publicerade, 1 återfinnas i tabell I och II i slutet av detta kapitel. Beträffande beräkningen av yrkesfördelningen lämnas närmare uppgifter i nästa avsnitt. I det följande skall en översikt lämnas för häradernas och städernas fördelning efter de olika data dels för sig, dels i vissa inbördes kombinationer för utrönandet av deras samband med varandra. Därvid kommer givetvis den största uppmärksamheten att ägnas den äktenskapliga fruktsamhetens regionala variation och samband med de övriga data. Vid genomförandet av undersökningen har hållits i sär dels länen, dels de s. k. riksområdena, nämligen följande: 1) Mälarlandskapen (Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län). 2) Östra Götaland (Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län). 3) Skåne med Halland och Blekinge. 4) Vänerlandskapen (Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län). 5) Norrland och Dalarna (de norrländska länen och Kopparbergs län). Denna indelning i riksområden har skett i anslutning till folkräkningarnas indelning och avser huvudsakligen att erhålla riket indelat i ett mindre antal större områden. Någon indelning i ur demografisk synpunkt avgränsade områden åsyftas icke direkt med riksområdena och osäkert är huruvida en dylik numera låter sig göras, så att man kan tala om ur demografisk synpunkt skarpt avskilda huvudområden. Vi hava därför nöjt oss med att följa den vid folkräkningarna använda indelningen i riksområden. Förevarande undersökning avser icke att vara någon slutgiltig behandling av de problem och det material vi ha för handen utan endast en orientering i vissa riktningar. Vid en fullständigare behandling, som vi hoppas senare få publicera, lorde dels strängare undersökningsmetoder komma till användning, dels ytterligare en serie data av ekonomisk och social natur att inbegripas. Yrkesfördelningen inom häraderna. Fördelningen av befolkningen efter yrke kan ske på så sätt att antingen hela befolkningen (försörjare och försörjda) fördelas efter försörjarens yrke (oberoende av försörjarens kön) eller att hänsyn endast tages till försörjarna, vilka fördelas efter yrke, medan ingen hänsyn tages till den övriga befolkningen. Vi hava här ansett det sista vara det lämpligaste, då den förra upp1 S. D. Wicksell: Vidare om den äktenskapliga fruktsamhetens regionala fördelning. Ekonomisk Tidskrift 1919.

56 delningen i jämförelse med den senare kan påverkas av olikheter mellan olika yrkesgrupper i de demografiska data (ss. giftermålsfrekvens och fruktsamhet). Vidare är denna uppdelning jämförelsevis opåverkad av ålderssammansättningen, då barn och i stor utsträckning åldringar icke äro medtagna. Bortseende från de två tämligen obestämbara yrkesgrupperna, grupp V (husligt arbete) och grupp VI (f. d. yrkesutövare och övriga), hava yrkesutövarnas fördelning på de fyra stora huvudgrupperna I—IV (jordbruk med binäringar, industri och hantverk, handel och samfärdsel samt allmän tjänst och fria yrken) uträknats i promille för de olika häraderna. De absoluta talen förekomma i Sveriges officiella statistik: Folkmängden och dess förändringar: Folkräkningen 31 december 1930, Del III. Fördelningen av de olika länens härader efter dessa promilleantal gives i tab. 4. Yrkesfördelningen är som synes kraftigt varierande såväl inom ett och samma läns härader som mellan de olika länen. Som synes överväger huvudgrupp I (jordbruk med binäringar) i det övervägande antalet härader. I icke mindre än 231 av de 288 häraderna äro jordbruksutövarna i majoritet, medan yrkesutövarna inom industri och hantverk uppgå till mer än hälften av samtliga yrkesutövare endast i 10 härader. De båda övriga yrkesgrupperna, huvudgrupp III (handel och samfärdsel) samt huvudgrupp IV (allmän tjänst och fria yrken), spela på landsbygden en betydligt underordnad roll i jämförelse med de båda andra grupperna och i jämförelse med städerna. Antalet i handel och samfärdsel sysselsatta håller sig för det mesta mellan 50 och 100 promille och uppgår maximalt till 360 (Danderyds skeppslag, vilket till största delen består av förortsbebyggelse till Stockholm). Antalet i allmän tjänst och fria yrken sysselsatta yrkesutövare är ännu obetydligare och håller sig för det mesta mellan 20 och 50 promille och det maximala antalet i något härad uppgår till 245 (Ulleråkers härad, Uppsala län, vilket härad omfattar stor del av förortsbebyggelsen till Uppsala). Antalet inom jordbruk sysselsatta yrkesutövare varierar avsevärt, nämligen mellan 75 promille (Danderyds skeppslag i Stockholms län) och 924 promille (Karesuando tingslag i Norrbottens län). Inom tre härader, Danderyds skeppslag, Sollentuna och Svartlösa härader i Stockholms län (samtliga angränsande till Stockholm och inrymmande större delen av Stockholms förorter) är relativa antalet yrkesutövare inom jordbruk och binäringar mindre än 200 promille. Mälarlandskapen (Riksområde 1) uppvisa en rätt avsevärd spridning i fråga om yrkesfördelningen. Ett antal härader med tämligen ringa antal jordbruksutövare förekommer samtidigt med ett stort antal härader, där jordbruksutövarna kraftigt överväga. Småland med Öland och Gotland (Riksområde 2) uppvisar däremot endast ett fåtal härader där jordbruksutövarna äro i minoritet. Likadant är förhållandet i Skåne med Halland och Blekinge (Riksområde 3). Dock förekomma i detta område, med undantag av Halland, inga härader med särskilt höga relativtal för jordbruksutövare. Av häraderna i vänerlandskapen (Riksområde 4) är majoriteten jordbruksbetonad, en del av häraderna synnerligen kraftigt, ehuru ett icke ringa antal härader förefinnes, där de övriga yrkesgrupperna äro betydligt i flertal. De norrländska länen (Riksområde 5) uppvisa ungefär samma bild: en kraftig spridning av häraderna efter antalet jordbruksutövare med majoriteten rätt kraftigt jordbruksbetonad. I Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län förekomma dock åtskilliga härader, där jordbruksutövarna äro i minoritet. Industribefolkningen är helt naturligt fördelad på rakt motsatt sätt, då antalet yrkesutövare inom grupp I och II (jordbruk med binäringar samt indu-

57 Summa 240 -259 120 439 100

"iö—99 60-79

40—59

-39

" i

i-H

i C CM CM CO C71 l ^ t ^ CM O

TTI CM T-I CO iO N

iC H

iCCOCOCOCM

T-H TJI

N X i O J J

CM iC: l^- CO

CO CO TJI

X X N i C S l f f )

—I CO

»1

-19 300—399 200—299 150-199 100 -149 50 -99 0-49

"O i O N

Tji CM Od CD

ico

« 0 ! 0 TJI r -

i-H

—(i—i

600-699 i—i

i—11—i

T—1

400-499

CM i-H

C O H

( M i - i i—1

300—399

TJI CM T - I c o CM

200—299 100-199

05 ^ 1 O

l> a

^<*Hj5in

C O H

Tji

l O CM CO T J I HO

c o TJI TJI T U i—i

c-- c o c o T J I TJI

H C O H i O r t

i—i

i—I

CM CO

CM CO T - l

CM CO CO CM

CO T j i

CO T H —1

i—I

CM t o

CO T j i CO 1 ~

CO CM CO - H CO CM

T-H T J I CO

i n o o ' *

CO CM C M - * CC CO

co —i " # i - i

t ^ T j I i - l COCO

CM CO O

o o

CM CO CO v C T J I S Q H H H H ( C H r t M O CM CM i - l CM CM

—1

Tj< T j i c o

»o

—i

900- -999 —1 CM

i-l i-l

800- -899

i H CM

700- -799

T j i CO CO CO CO

0 5 CM i - l T j i i—1

600- -699

TJI CM l O TJI T j i

T j i TM CM T j i T - (

500- -599

TJI - H CM T j i

400-499

TJI CM —< i-i CM

i - l CM i - l

CO T j i

TJI TJI

CO T J I C O C M

CM CO CO

i—I

CD CO T j i T J I

CM i - l CM CO CO l O

i—I CO T J I CM

CMCOini.O

lOCMCMCOCMCO

lOlO

i H H C N

—1

©s

1—1

CO TJI CM 1-1 i-H 1-H r - l C75 t ~ - r ~ t - - CO i—• i—1 i—l i—I

Tj<

CT5 I O C O

l O t--

i—l—(

1-H i—I

CO i—I CM — I CO

^H i-l " T

1—11—1

200—299 100—199

C©

0-99

300—399

1—(

1—1

—i

i->

M ^ i O H

1—1

500—599

c o t - c o — i CO

c o TJI c o <—i —< TJI

M - i O O

I CO

—I

"M i-l

CM CO

( M —1 i—1

—1

TJI

i—1

i—I

T)I l O N

H 1—1

TJI i - l r H H T *

1-H

CO i - l

S I

I O C M

o-s99 O

•»'««« E

ca a -c "w S o "a o »

D x O

-j c S G

« rt

' '

—t

en —^ rt

™ C

"-i J?n ' i

CD:0 ° 2 5 -

. :c3 '

S-S.

O^tftfO

3 J-

to Td

c 2 WD C

EJ3

é3 rt

** ^3

-ra

:ca C : g " rt

c •Q o 2 Ö ° 3 i? ^ X°5§- g Ja 5 § ^ o O O W3 CD >-

: 0 —i

» :CS

S E o--<%>

~* fl a: S-i :C3 :e« . 5 KS O

-*>Z

1 CMCO

TfiiO

58 stri och hantverk) utgör det överväldigande flertalet och i de allra flesta häraderna tillsammans utgör mellan 850 och 900 promille. Högsta antalet yrkesutövare inom industri och hantverk, 613 promille, återfinnes i Stångenäs härad, Göteborgs och Bohus län, och lägsta antalet, 12 promille, i Karesuando tingslag, Norrbottens län. De båda övriga yrkesgruppernas variationer mellan häraderna förlöpa i stort sett åt samma håll som variationerna inom gruppen industri och hantverk. Ju flera yrkesutövare det finnes inom industri och hantverk desto högre är genomsnittliga antalet yrkesutövare inom yrkesgrupperna handel och samfärdsel samt allmän tjänst och fria yrken. Detta gäller särskilt beträffande yrkesgruppen handel och samfärdsel. Omvänt följer därav, att i de mera jordbruksbetonade häraderna dessa båda sista yrkesgrupper äro jämförelsevis fåtaliga.

B e f o l k n i n g e n s u p p d e l n i n g på a g g l o m e r e r a d l a n d s b y g d o c h egentlig landsbygd i Sveriges härader. Den uppdelning av riket, som här skett, på landsbygd och städer, är en uppdelning av rent administrativ karaktär. På landsbygden finnas emellertid stora samhällen och tättbebyggda orter, som i fråga om bebyggelse och struktur icke skilja sig avsevärt från mindre städer. I en och samma landsortskommun kunna finnas dels relativt stora tättbebyggda industrisamhällen, stationssamhällen, fiskelägen o. d., av stadsliknande karaktär, dels stora områden där bebyggelsen är synnerligen gles. Man har därför försökt uppdela landsbygden (i administrativt avseende) i egentlig landsbygd och s. k. agglomererad landsbygd. Till den sista hava hänförts dels stadsliknande samhällen av administrativ karaktär, köpingar och municipalsamhällen, dels även tättbebyggda samhällen utan egentlig administrativ avgränsning, tätorter, med mer än 200 invånare. Den sista kategoriens avgränsning från den egentliga landsbygden är i viss mån arbiträr och därför kan uppdelningen av landsbygden i egentlig landsbygd och agglomererad sådan betraktas såsom på sätt och vis osäker. Enligt den uppdelning, som verkställts i samband med folkräkningen år 1930, skulle av rikets folkmängd 325 %o vara bosatta i städerna, 160 °/oo i agglomerationer på landsbygden och återstoden 515 %o, d. v. s. endast något mera än hälften, tillhöra den egentliga landsbygden. Om än vid folkräkningarna en, visserligen ej fullt tydlig, gräns mellan egentlig landsbygd och agglomererad landsbygd kan uppdragas, så är det icke möjligt att verkställa en analog uppdelning i uppgifterna om folkmängdens förändringar. Liknande skillnader, som i demografiskt avseende förefinnas mellan landsbygd och städer, skulle säkerligen i annat fall hava kunnat konstateras gälla också mellan den egentliga landsbygden och den agglomererade landsbygden, så att den sistnämnda troligen intoge en mellanställning mellan städerna och den egentliga landsbygden. Den egentliga landsbygden och den agglomererade landsbygden variera i befolkningsstorlek rätt avsevärt i olika delar av Sverige, som framgår av tab. 5 över fördelningen av häraderna efter procenttalet invånare, boende i befolkningsagglomerationer. Endast 42 härader av 288 sakna fullständigt agglomerationer. Talrikast förekomma dessa härader i östra Götaland och mälarlandskapen medan i Skåne med Halland och Blekinge samtliga härader innehålla agglomerationer i större eller mindre omfattning. I icke mindre

59 T a b . 5.

Sveriges h ä r a d e r f ö r d e l a d e l ä n s v i s efter r e l a t i v a s t o r l e k e n a v d e n folkmängd, som bor i agglomererade samhällen. % a v befolkningen, b o e n d e i a g g l o m e r a t i o n e r t-1 w 4- u;> c c . -Ci -4 oge X ero te o 5ji o Ul o er c 1 1 1 1 1 0 •4 te t i i i is er. _ - 1 1 er cc er er o l i ; O' n~ cc 4 er 4 4ex 4 - er o 4 - er er c: '-Z •-r te •jr CO te te cc te

• -

'- •i te

•3

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län

6 4 1 1 1 3 1 1 3 2 2 2 2 ! 9 4 1 ! 2 2 2 3 1 1 3 1 2 3 2 1 3 1 1

Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län

6 2 •>4 1 1 1 1 1 2 1 1 2 1 1 1 1 1 3 1 4 1 3 1 4 1 1 1 1

Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län

2 1 1 6 1 1 2 2 4 1 5 1 1

Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

1 1 2 1 i 2 1 1 1 1 1 3 3 3 1 5 1 2 3 i

Riksområde 1 2 3 4 5

14 -1 s 11 10 •>2 12 3 5 ii 3 LO 3 2 6 3 5 12 3 g 8 i) 11 i) •2 4 8 2 6 16 ti 9 5

Hela riket 42 Ii)

2 1 l 1 1

1 2 1 4

1 1 2 1 1

1 2

2 3 l 3 2

13 8 9 9 10 14

1 1 1

1 5 5 2 2 l

1 i 1 1 ] ! 1 4 3 1 2 2 4 1 3

u 50 :;:] .15 17 11 15 10 1 .) 7 r»

19 13 10 15 13

20 18 15 14

1 1

2 1 3

4 10 13 8

1 4

3 3

21 9 6 15 2

1 1

6 2 2 2 3 J

2 1

• -

•>

Göteborgs och Bohus län . .. Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län

1 1 2 4 3 8 4 1 2 3

t/1

70 53 35 67 63

1 1 1

än 18 härader överväger befolkningsagglomerationernas folkmängd över den egentliga landsbygdens. Sambandet mellan yrkesfördelningen och agglomerationsgraden. Att yrkesfördelningen inom häraderna varierar avsevärt med graden av tätortsbebyggelse är självklart. I tätorter är väl i regel knappast något större antal yrkesutövare inom jordbruket bosatta, utan huvudparten av de i agglomerationerna bosatta yrkesutövarna tillhör de tre andra yrkesgrupperna. I härader med stort antal personer bosatta inom agglomerationer bör sålunda jordbruksutövarnas antal vara mindre än i de härader, där agglomerationer na äro små eller få till antalet. Tab. 6 bestyrker också synnerligen tydligt, att tätortsbebyggelsen och relativa antalet yrkesutövare i jordbruk stå i uppenbart motsatsförhållande till varandra. I samtliga de härader, där agglomeration saknas, äro jordbruks-

60 Tab. 6. Sveriges härader fördelade efter relativa antalet Jordbruksutövare i kombination med agglomerationsgraden. Antal yrkesutövare i huvudgrupp I i promille av samtliga yrkesutövare % av folkmänginom huvudgrupp I—IV den bosatt i agglomera100— 2 0 0 300— 400— 500— 600— 7 0 0 - 800— 900— tioner 0-99 399 493 593 799 199 299 699 899 999 Summa 0 0— 9 99 10—19 99 2 0 - 2 9 99 3 0 - 3 9 99 40—49 99 50—59 99 60—69 99 70—79 99 8 0 - 8 9 99 90-99-99 Summa

2 3 1

4 2 2

1 2 5 2 1

7 14 8

3 2 12 22 5 1 1

2 6 45 19 1

18 30 23 3 1

18 13 3

42 53 83 52 2(5 U 9 5 2 1 1

1 1 1

7(i

utövarna i majoritet. Med stigande tätortsbebyggelse sjunker sedan relativa antalet i jordbruk sysselsatta yrkesutövare i ungelär rätlinjig proportion till agglomerationsgraden. K ö n s p r o p o r t i o n e n i Sveriges h ä r a d e r o c h städer. Befolkningens fördelning på de båda könen ställer sig som bekant olika på landsbygden och i städerna. För hela Sverige förefanns enligt 1930 års folkräkning ett tämligen obetydligt överskott av kvinnor (av 10 000 invånare voro 5 082 kvinnor), vilket överskott emellertid icke är fördelat lika på skilda områden. Sålunda kännetecknas landsbygden av ett tämligen kraftigt underskott av kvinnor, medan i städerna kvinnkönet är starkt övertaligt. Av 10 000 invånare kommo på landsbygden 4 932 kvinnor och i städerna 5 392. Medan utvecklingen går mot en utjämning av förhållandet mellan könens numerär i hela riket går den samtidigt mot en allt starkare differens mellan landsbygden och städerna, så som framgår av nedanstående tab. 7. T a b . 7.

Antal k v i n n o r p e r 10 000 i n v å n a r e .

År

Hela riket

Landsbygden

Städerna

1900 1910 1920 1930 1935

5120 5 1J1 5 091 5 082 5 05(3

5 044 5 024 4 985 4 932 4 888

5 400 5 383 5 345 5 392 5 379

I städerna har könsproportionen således varit tämligen konstant under innevarande århundrade, medan på landsbygden det vid sekelskiftet befintliga kvinnoöverskottet numera förbytts i ett underskott, som blir alltmera utpräglat. Denna disproportion mellan landsbygd och städer i fråga om könens

61 numerär är icke genomgående i alla åldersklasser utan gör sig mest kännbar i fråga om mellanåldrarna. Nedanstående tabell (tab. 8) angiver antalet kvinnor per 10 000 personer i olika åldersklasser den 31 december 1930, dels för hela riket, dels för såväl städerna som för landsbygden, varvid landsbygden jämväl uppdelats på agglomererad landsbygd och egentlig landsbygd. T a b . 8.

Antal k v i n n o r p e r 10 000 i n v å n a r e d e n 31 d e c e m b e r 1930. Lands- Agglome- Egentlig rerad bygd landsbygd landsbygd

Hela riket

Städerna

0—15 15—30 30—50 50-65 65— Summa

4 906 4 969 5143 5 208 5 521 50S2

4 923 5 454 5 378 5 540 6179 5 392

4 900 4 706 5 004 5 043 5 276

4 935 4 982 5 076 5 165 5 481

4 890 4 614 4 977 5 00S 5 230

4 932

5 057

4 984

Ogifta över 15 år

5 253

5 939

4 875

4 785

Åldersår

Någon nämnvärd skillnad föreligger icke mellan städerna och landsbygden (såväl den egentliga som den agglomererade) i fråga om könsproportionen i åldrarna under 15 år. Olikheterna i fråga om könsproportionen äro huvudsakligen lokaliserade till de vuxna åldrarna. Genomgående uppvisa städerna ett kraftigt kvinnoöverskott i samtliga dessa åldrar. På den egentliga landsbygden är kvinnounderskott för handen i mellanåldrarna, framförallt i åldrarna 15—30 år, medan ett obetydligt kvinnoöverskott förefinnes i åldrarna över 50 år. Den agglomererade landsbygden intager en mellanställning mellan den egentliga landsbygden och städerna. Hade könsproportionen i stället uttryckts såsom antalet icke gifta, vuxna (över 15 år) kvinnor per tiotusen icke gifta, vuxna personer skulle skillnaden mellan landsbygd och städer framträda än skarpare. Denna sista relation är det också, som ur vissa demografiska synpunkter har sitt största berättigande. Giftermålsfrekvensen t. ex. måste utan tvivel avhänga av relationen mellan antalet ogifta vuxna personer av båda könen. Vi hava dock här för att angiva relationen mellan könens numerär för enkelhetens skull använt oss av den hela befolkningen avseende könsproportionen. Det torde också i det följande vara tämligen betydelselöst, vilkendera av dessa båda relationer, som användes, då de stå i synnerligen kraftigt samband med varandra. Häradernas och städernas fördelning efter antalet kvinnor per tusen av folkmängden angives i tab. 9. Skillnaden mellan städer och landsbygd framträder tydligt. Endast i sex städer är mankönet i övervikt. Minst kvinnor (479 promille) förekommer i Marstrand (1 646 invånare), vilket emellertid beror på att den numera upphörda skeppsgossekåren, närmare 200 man, ännu år 1930 var förlagd dit. Även tre andra städer med kvinnounderskott, Vaxholm, Karlskrona och Boden, äro militärförläggningsorter. Högsta kvinnoöverskottet (588 promille) förefinnes i Djursholm, vilket torde bero på att i denna stad (förortsstad till Stockholm) antalet välbärgade familjer är särskilt stort och att antalet kvinnor i husligt arbete (tjänarinnor, hushållsförestånderskor etc.) är synnerligen stort (nästan en sjättedel av folkmängden).

62 Tab. 9. Städerna och häraderna fördelade länsvis efter antalet kvinnor i °/oo av folkmängden. S t ä d e r

rf»o; .-' » i rf» C c rf»<X *> rf»rf»rf» rf»rf» C er 65 5. c er. i 03 Ii »>i er. J- c Cp Ge JTrf» cp i i a »rf» - i er. » i 5 CO C/3 X é rf» e i rf»q G c; er £ er C © C t: c ö 1 T 1 1 T*» T V1 T T 3 rf» 1 T -_• T 1 i 1 i< 1 3 1rf»rf»rf»Ii» t i rf» -J' 3 rf»er X »Ni "X ec er O o: P er c OJ q™ i i Oi 3 iC er. ^ 1 cc »4 ec ie •-i te tö t i ec •i eö s -~i ec 1

Län

•-i ec

Stockholms stad . . . . Stockholms län Uppsala län Södermanlands län .. Örebro län Västmanlands län ..

1 1

Östergötlands l ä n . . . . Jönköpings län Kronobergs län

1 2 3 J 1 1 3 1 1 2 2 2 •1 1 1 5

1 Kristianstads län . . . . Malmöhus län Hallands län 1

Riksområde 1 2 3 4 5 Hela riket

4 4 8 0

1 1 1

1 3 6 2 1 1

2 1 3 3 3 2 1 2

1 2 1 2 2 1 1 1 1 4 2 2

1 J 4 7 3) 1 1 ] 5 4 2 2 I 3 2 2 4 5 Ii 1 4 •ö 2

7 8 1

1 3 l 1

1 Värmlands län Kopparbergs län . . . . Gävleborgs län Västernorrlands l ä n . . Jämtlands län Västerbottens l ä n . . .. Norrbottens län . . . .

1 1 .1

1 Gotlands län

Göteborgs 0. Bohus län Älvsborgs län

•> 1

1 9 2 7 4 4

2 1

7 6 7 4

5 6 1 6 3 2 6 •; 1

•-)

3 1

4 10 13 8

2 4 2 7 2 f> 1 7 2 1 fi 3

20 18 15 14

13 8 9 9 10 14

3 5 3 1 4 2 2 2

1 1

1 1 1 1 1 7 3 1 3 2

27 22 21 24 19

•i 4 4 21! 24 15 1 1 3 10 if» 17 2 4 2 9 14 8 1 1 3 1 2 6 14 21 11 8 1 1 5 fi 8 10 20 lo 3 1

;; B 7 Ni 26 35 11 7 2 1 113

1 8 11 17 48 82 77 •25 13 5

4 1 1 1

1 1 1 1 1 3 .1 1 2

2 9 5 5 •1

9 4 •j 1 4 2 2 1 1 5 i 9 1 v> 1 8

1 2 4 1 2 2 2 1 1

21 9 (i 15 2

1 4 fi 1 4 Ii 3 2 2 3 1

5 3 4 1 2 4

19 13 10 15 13

3 3 5 1 ."i 1 1 1 5 4 3

•> 1

3 1

70 53 35 07 63 288

Någon mera markant skillnad mellan städerna i olika landsdelar förefinnes knappast, även om städerna i mälarlandskapen hava något större kvinnoöverskott och de norrländska städerna ett något mindre kvinnoöverskott än städerna i det övriga Sverige. På landsbygden blir fördelningen efter könsproportionen helt annorlunda. Kvinnounderskott är regel, men 44 härader kännetecknas dock av större eller mindre överskott på kvinnor. Lägsta relationstal (463 promille) återfinnes i Särna och Idre tingslag, Kopparbergs län, och högsta relationstalet (526 promille) i Runstens härad, Kalmar län (Öland). Betydande genomsnittliga olikheter förefinnas mellan häraderna i olika landsdelar, medan som förut sagts några större olikheter icke kunna påvisas mellan städerna i olika landsdelar.

63 Betydande kvinnounderskott förefinnes i mälarlandskapen, där endast tre härader (angränsande till Stockholm och omfattande till stor del Stockholms förorter) ha kvinnoöverskott. Häraderna i Götaland ha relativt gynnsam proportion mellan könen. Särskilt gäller detta de båda skånelänen samt Älvsborgs och Skaraborgs län, i vilka fyra län icke mindre än 20 härader karakteriseras av kvinnoöverskott De norrländska länen, samt Kopparbergs län, utmärkas av ett betydande kvinnounderskott. Sambandet mellan könsproportionen och agglomerationsgraden. Den skillnad, som påvisats mellan den egentliga landsbygden och den agglomererade landsbygden i fråga om könsproportionen, framgår också av häradssiffrorna. Sambandet mellan könsproportionen och tätortsgraden inom häraderna framgår av tab. 10. Tab. 10. Sveriges h ä r a d e r fördelade efter könsproportionen i kombination med tätortsbebyggelsen. % av folkmängden, boende i agglomerationer 0 0— 9-99 10—19-99 20—29-99 30—39-99 40—49-99 50—59-99 60-69-99 70—79-99 80—89-99 90—99-99 Summa

Kvinnor per 1 000 av folkmängden 0^ O". GC co

4 * . (35 (35 >^CD £ CD 1

1 3 o

1 1

GC O i co

5 2 2 1

• | 6 1 7 3

0^ rf^-GC

* * GC

•fc- t o

cc to

tccc

~ ^ © CO |

CO Hä-

• |

10 11 11 7 2 5 1

9 14 27 14 12 3 1 2

5 16 22 14 10 3 5 1

en U< o o O *r o CD I

2 3 7 8 1 2 2

en o

05 T ö

c» c i— p-> b i ) - * © CO |

3 2 3 3

i-*

CS C O

c Ci t £

w©

c a1 •£.

CO 1

V ö ,

l 1 1

1 1

1 5

1 C/2

I s 42 53 83 52 26 14 9 5 2 1 1 288

Med stigande procenttal boende i befolkningsagglomerationer ökas i det stora hela antalet kvinnor per tusen av folkmängden. Sambandet är dock icke särskilt starkt, ehuru fullt tydligt. Spridningen efter könsproportionen inom varje särskild grupp av härader med samma procenttal bosatta i agglomerationer (radvis i tabellen) är synnerligen avsevärd. Sambandet mellan könsproportionen och yrkesfördelningen. Nära besläktad med denna könsproportionens variation med agglomerationsgraden är dess genomsnittliga olikhet för jordbruksbetonade och industribetonade härader. Tab. 11 visar, att kvinnounderskottet är vanligare i de härader, där huvudparten av yrkesutövarna tillhöra huvudgrupp I (jordbruk med binäringar) än i de härader där yrkesutövarna inom de tre andra huvudgrupperna överväga. De relationer, som könsproportionen står i, dels till tätortsbebyggelsen, dels till yrkesfördelningen, äro naturligtvis beroende av varandra. I härader där tätortsbebyggelsen är ringa överväger, som vi förut sett, jordbruket och där agglomerationerna äro talrika, är industribefolkningen i flertal.

64 Tab. 11. Sveriges härader fördelade efter antalet yrkesutövare inom Jordbruk i kombination med antalet kvinnor per tusen av folkmängden. Antal kvinnor per 1 000 av folkmängden

Antal yrkesutövare i jordbruk i °/oo av antalet yrkesutövare 0—99 100— 200— 300— 400— 500— 600— 700— 800— 900— Summa 199 299 399 499 599 699 799 899 999

458-0—463-9 4640—469-9 470-0—475-9 476-0—481-9 482-0-487-9 488-0—493-9 494-0—499-9 500-0-505-9 506-0—511-9 512-0-517-9 518-0—523-9 524-0—530-9 Summa

11 Genomsnittligt antal kvinnor per 1000 av folkmängden

1 1

1 3 3 1 1

1 3 4 2 1 1

1 2 4 7 19 20 13 6 4

2 4 14 18 4 4

1 1 4 12 24 21 8 2 1

71»

1 34

6 10 11 3 1

3 5 4 3 6 8 2 1 1

1 8 11 17 48 82 77 25 13 o 1 28S

Då relationen mellan könen i hög grad beror på den olika inrikes omflyttningen (utflyttningen från landsbygd till städer) för män och kvinnor kan man fråga sig om det är så, att den större utflyttningen för kvinnorna från den egentliga landsbygden är en flykt från jordbruksbefolkningen till andra yrken (företrädesvis anhopade i tätorter eller städer) eller en tillströmning till städer eller större samhällen med yrkesväxling som nödvändig följd. Sammanställes könsproportionen med både yrkesfördelning och agglomerationsgrad visar det sig att i härader med samma agglomerationsgrad könsproportionen synes vara oberoende av yrkesfördelningen. Omvänt för härader med samma relativa antal yrkesutövare i huvudgrupp I synes antalet kvinnor per tusen av folkmängden tilltaga med agglomerationsgraden. Detta tyder på att agglomerationsgraden skulle vara utslagsgivande för könsproportionens variationer mellan olika härader medan könsproportionens variation med yrkesfördelningen är en nödvändig följd av sambandet mellan agglomerationsgrad och könsproportion samt sambandet mellan agglomerationsgrad och yrkesfördelning. I slutet av kapitlet kommer frågan om könsproportionens samband med utoch inflyttningsbalansen att upptagas till behandling.

Giftermålsintensiteten. Fördelningen av de beräknade giftermålsindices för häraderna och städerna åren 1928—1933 inom varje län och riksområde finnes angiven i tab. 12. Gränserna för indextalen äro för städerna 52 (Vadstena) och 131 (Mölndal) samt för häraderna 62 (Vedens härad i Älvsborgs län) och 171 (Pajala och Korpilombolo tingslag i Norrbottens län).

65 T a b . 12.

Städerna o c h h ä r a d e r n a f ö r d e l a d e l ä n s v i s efter i n d e x t a l e t f ö r giftermålsi n t e n s i t e t e n (1928—1933). S t ä d e r

H ä r a d e r

Giftermålsindex

Län

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län .. Örebro län Västmanlands län

19 13 10 15 13

Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län

1 5 1

21 9 6 15 2

Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län

4 4 8 5

Göteborgs o. Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län

7 6 7 4

6 5 5 3

20 18 15 14

Kopparbergs län . . . . Gävleborgs län Västernorrlands l ä n . . Jämtlands län Västerbottens l ä n . . . . Norrbottens län . . . .

5 3 4 1 2

4 2 2 2 1 3 1 3

13 8 9 9 10 14

Riksområde 1 2 3 4 5 Hela rike l

4 2

27 22 21 24 19

6J21|31 2915

7 11

1 4 4 1

10 17 9 16

4 10 13

2 2

13 4 2 10 1 2 19112 1 912 l l | l 5 4l 1 2| 3 12 29 5S|53|5737 2 l | 9 4 1

70 53 35 67 63 288

Variationen hos giftermålsindextalen är icke särskilt markant geografiskt utpräglad. Det är knappast möjligt att utpeka något större sammanhängande område med särskilt hög eller låg giftermålsintensitet. Områden med relativt låga indextal äro för landsbygden Jönköpings län och Älvsborgs län. I det förstnämnda länet understiga samtliga häraders indextal riksmedeltalet 100. Bland länen med genomgående hög giftermålsintensitet märkes främst Norrbottens län samt därefter Västerbottens, Södermanlands och Gotlands län. Inom dessa län finnes intet härad där indextalet understiger riksmedeltalet 100. För övrigt är olikheten mellan häraderna inom länen för det mesta rätt kraftig. Mellan häradernas och städernas indextal förefinnes en genomgående tydlig skillnad, i det att i samma län städernas indextal ligga i medeltal lägre än motsvarande tal för häraderna. 5—388256.

66 Sambandet mellan giftermålsindex och könsproportionen. Olikheterna mellan skilda län och mellan härader och städer i samma län äro dock icke nödvändigtvis uttryck för verkliga olikheter i giftermålsavseende områdena emellan utan kunna till stor del förklaras genom det kraftigt varierande antalet kvinnor i förhållande till antalet män. Tab. 13 och 14 visa huru giftermålsindex inom häraderna och städerna varierar med det relativa antalet kvinnor per tusen av befolkningen. Tab. 15 visar att ju fler kvinnor det finnes per tusen av folkmängden desto lägre ligger giftermålsindex i medeltal. Detta gäller såväl för häraderna, där kvinnounderskott är det normala, som för städerna, där kvinnoöverskott är förhärskande. Samtidigt märkes att i områden med samma könsproportion någon större skillnad knappast kan konstateras mellan landsbygd och städer. De skillnader, som förekomma mellan härader och städer med samma relativa antal kvinnor, kunna säkerTab. 13. Sveriges städer fördelade efter relativa antalet kvinnor i kombination med giftermålsindex. Kvinnor per tusen av folkmängden 31/ia 1930 Giftermålsindex 1928—1933

OO OJ

Tö CO 1

50— 59 60— 69 70— 79 8 0 - 89 90— 99 100—109 110—119 120-129 130-139 Summa

n^ oo

c>o

CDO0

t— O

«|

Tö

fö

co 1

o»

o> co

K ; fcS

*>• 0 5

CB O 1 *>. O i OO

c o* as —1 o

T ö CO |

CO 1

1 Tö

fö

2 2 6 4 2

4 6 9 5 1

2 5 17 8 2 1

3 4 4 3

1 4 1 1

fö

50 CO

u<oo

cc t« f © CO

CD rf*. CO

1 1 1 2 3 2

1 1

Summa

^7 ö

CO 1

2 6 21 31 29 15 7 1 1

1 1 7

2 Tab. 14. Sveriges h ä r a d e r fördelade efter relativa antalet kvinnor i kombination |ä med]"giftermålsindex. Kvinnor per tusen av folkmängden 31/i2 1930 Giftermålsindex 1928—1933

C5CO » ©

OS #*

-4 o

OO C2

CO 1

fö

co ,

tf»- os * * ~4

fö

60— 69 70— 79 80— 89 90— 99 100—109 110-119 120—129 130—139 140—149 150—159 160—169 170—179 Summa

1 2 2 1 2

Tö

CO 1

i 1

ib.

oo t e T©

2 3 1 2

#* oo CC OO

f © CO

1 3 4 3 3 2 1

0^ K^ CD CD ^

G' O O O

co |

f ©

fö

1 1 2 6 6 11 9 6 4 2

4 4 17 15 17 14 9

1 3 12 22 17 16 3 3

* 1 i 4 7 5 4 3 1

17 C t—

Tö |

1 2 4 1 1 3

Tö |

C 6 3 OO » O co |

C^ O ' lO

co it*

96 CO 1

1 ] 1 1 1

1 1 1

c C O t— er.

25 13

B B S3

3 12 29 58 53 57 37 24 9 4 1 1 288

Tab. 15. Giftermålsindex' genomsnittliga förändring med relativa antalet kvinnor i Sveriges härader och städer. Antal kvinnor per Genomsnittligt giftermålsindex (1928—1933) tusen av folkmängden 3t/12 1930 Städer Härader 452-0—463-9 464-0—475-9 476-0-487-9 488-0—499-9 500-0—511-9 512-0—523-9

99 99 109 96

104 128 115 106 100 95

Antal kvinnor per Genomsnittligt giftermålsindex (1928—1933) tusen av folkmängden 81/ia 1930 Städer Härader 524-0—535-9 536-0—547-9 548-0—559-9 560-0—571-9 572-0—583-9 5S4-0—595-9

91 86 79 80 65 53

ligen förklaras genom tillfälligheter. Att de städer, som hava kvinnounderskott, samtidigt hava låg giftermålsintensitet torde väl sammanhänga med det faktum, att överskottet på män i fyra av dessa sex städer beror på dit förlagd militär och att överskottet på män därför är lokaliserat till åldersklasserna 15—25 år och att det sålunda icke bör hava någon större inverkan på giftermålsintensiteten. Denna giftermålsintensitetens variation med könsproportionen är fullt naturlig. Sambandet hade säkerligen framträtt starkare om man i stället hade utgått från relationen mellan antalet ogifta kvinnor och antalet ogifta män i giftermålsåldrarna. Eftersom giftermålen i Sverige registreras efter brudens hemort hava, som tidigare anförts, indextalen beräknats genom att det allmänna giftermålstalet satts i relation till det medelst de icke gifta kvinnornas åldersfördelning beräknade kapacitetstalet. Kapacitetstal skulle dock lika gärna kunna uträknas med ledning av de icke gifta männens åldersfördelning och därifrån indextal beräknats under den förutsättning att de vigda männens hemortsfördelning vore känd. Dessa indextal skulle icke överensstämma med de här angivna kvinnliga indices eller på samma sätt förhålla sig till könsproportionen. I områden med kvinnounderskott, inom vilka de ogifta kvinnornas antal bör understiga de ogifta männens antal, blir det beräknade kapacitetstalet betydligt högre för männen än för kvinnorna och alltså tvärtom männens indextal lägre än kvinnornas. Då de vigda männens hemortsfördelning icke är känd för mindre områden än länen (med uppdelning jämväl efter landsbygd och städer) kan en jämförelse mellan det manliga giftermålsindex och det kvinnliga giftermålsindex endast erhållas för länen men ej för häraderna och städerna. Med utgångspunkt från giftermålssiffrorna i de olika åldersklasserna i Sverige 1928—1933 och från de icke gifta männens åldersfördelning hava kapacitetstal och indextal beräknats för männens giftermålsfrekvens för de olika länen 1928—1933. En sammanställning av dessa och motsvarande indextal för kvinnornas giftermålsfrekvens gives i tab. 16, där samtidigt könsproportionen, mätt härvidlag såsom förhållandet mellan antalet ogifta kvinnor i åldrarna 15—45 år och antalet ogifta män i åldrarna 20—50 år angives. Rationellare hade kanske varit att uttrycka könsproportionen såsom antalet ogifta kvinnor i åldrarna 18—45 år i relation till antalet ogifta män i åldrarna 21—50. Av praktiska skäl har emellertid det i tabellen angivna proportionstalet kommit till användning och har till ändamål huvudsakligen att illustrera olikheterna mellan länen samt mellan landsbygden och stä-

(38 T a b . 16. I n d e x t a l för m ä n n e n s o c h k v i n n o r n a s giftermålsintensitet i S v e r i g e s o l i k a l ä n 1928—1933. S t ä d e r

L a n d s b y g d

Per tusen Per tusen ogifta män Indextal för ogifta män i åldern i åldern 20—50 år 20—50 år komma nekomma nedanstående danstående kvinnornas antal ogifta männens kvinnornas antal ogifta giftermåls- kvinnor i giftermåls- giftermåls- kvinnor i intensitet intensitet intensitet åldern åldern 15—45 år 15—45 år

Indextal för L ä n mannens giftermålsintensitet

Stockholms stad Stockholms län Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands , Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands .. . Jämtlands Västerbottens Norrbottens

111 97 96 91 74 76 90 110 86 94 95 73 85 76 74 84 82 95 86 91 99 71 102 109

Summa

112 122 114 113 89 99 111 125 114 108 111 92 106 85 95 105 100 127 101 104 119 89 126 126 107

1208 1088 1055 1053 1100 1087 1107 1 165 1106 1183 1147 1087 1050 1183 1053 1100 1078 1052 1142 1138 1106 1079 1 126 1180

134 120 116 116 124 113 116 138 121 111 126 122 118 120 130 106 124 105 117 119 103 120 104 156 118

93 81 78 101 91 88 72 88 93 86 81 89 87 99 92 83 87 77 106 87 89 84 71 97 98

1421 1790 1912 1422 1777 1555 1790 1516 1436 1323 1874 1686 1583 1495 1713 1558 1698 1783 1334 1581 1527 1740 1568 1540 1413

derna. Att samtliga i tabellen angivna proportionstal överstiga 1 000 betyder icke nödvändigtvis att kvinnoöverskott kan sägas vara förhanden i samtliga områden. Giftermålsintensiteten varierar, som synes av tabellen, annorlunda tor männen än för kvinnorna. Medan den kvinnliga giftermålsintensiteten var hög på landsbygden och låg i städerna är förhållandet omkastat för den manliga giftermålsintensiteten, i det att på landsbygden männens giftermålsintensitet understiger deras giftermålsintensitet i städerna med närmare 30 %>. Endast i fyra län, nämligen Stockholms län, Gotlands län, Norrbottens län och Västerbottens län, överstiger på landsbygden männens giftermålsintensitet riksmedeltalet 100, medan i samtliga läns städer männens indextal ligga över denna siffra. Att dessa olikheter mellan landsbygden och städerna i fråga om männens och kvinnornas giftermålsintensitet måste sammanhänga med de rådande avsevärda olikheterna i könsproportionen är självklart. Det rådande underskottet av kvinnor på landsbygden medför sålunda att giftermålsintensiteten

69 Diagram 1. Männens giftermålsindex länsvis i relation till könsproportionen.

Länens landsbygd

Länens städer

o o

°°

1AO0

2000 Antal ogifta kvinnor i åldrarna 15 -45 år pr 1000 og. män i åldrarna 2 0 - 5 0 år

for mannens vidkommande blir låg medan kvinnornas giftermålsintensitet blir betydligt högre. Detta innebär att ett stort antal män på landsbygden måste förbliva ogifta under det att antalet ogifta kvinnor i de högre åldrarna på landsbygden blir ringa. I städerna blir förhållandet det motsatta. Där är männens giftermålsintensitet hög och kvinnornas låg, vilket leder till att ett stort antal kvinnor förbliva ogifta i de högre åldrarna. Vid en grafisk, representation av sambandet mellan giftermålsintensiteten och könsproportionen så som diagrammen 1 och 2 visa, får man det intrycket att på landsbygden, där relationstalet mellan könens numerär är lågt, mannens giftermålsindex tämligen kraftigt tilltager med stigande könsproportion, medan i städerna, där könsproportionen är vida högre, männens giftermålsindex icke nämnvärt påverkas av variationen i könsproportionen. Samma sak framgår också av tab. 17 där den genomsnittliga indexsiffrans variation med könsproportionen tydligt framgår. Den genomsnittliga indexsiffrans variation med könsproportionen finnes jämväl illustrerad i diagrammen 1 och 2 medelst de heldragna linjerna (regressionslinjerna). Man synes kunna draga den slutsatsen, att, om relationstalet mellan könens numerär överstiger en viss gräns, en ytterligare ökning av kvinnornas antal i relation

70 Diagram 2. Kvinnornas giftermålsindex

länsvis i relation till k ö n s p r o p o r t i o n e n .

Länens tandsbygd

1100 Länens städer

1500 Antal ogifta kvinnor i åldrarna 15-45 år pr 1000 og. män i åldrarna 20-50 år till m ä n n e n s icke höjer den manliga giftermålsintensiteten. En sänkning under denna gräns medför däremot en sänkning av mannens giftermalsintensitet. Gränsvärdet synes ligga inom övergångsområdet mellan konsproportionen p å landsbygden å ena sidan och i städerna å den andra För den kvinnliga giftermålsintensiteten råder ett alldeles motsatt förhållande. I städerna avtager giftermålsintensiteten starkt med stigande konsTab. 17. Giftermålsintensitetens v a r i a t i o n e r med k ö n s p r o p o r t i o n e n i Sveriges l ä n . Antal ogifta Antal län kvinnor i (landsbygd Genomåldern 15—45 och städer snittligt år per tusen räknas som indextal för ogifta män i särskilda åldern 20— områden) männen 50 år 1 050—1 099 1100-1149 1150-1199 1 200—1 249 1 250—1 299 1300-1349 1 350—1 399 1 400—1 449 1 450—1 499

Antal ogifta Antal län kvinnor i (landsbygd Genomåldern 15—45 och städer snittligt år per tusen räknas som indextal för ogifta män i särskilda föikvinnorna åldern 20— områden) männen 50 år Genomsnittligt indextal

10 9 4 1

84 90 97 111

106 109 111 112

4 1

122 120

96 99

1 500—1 549 1 550—1 599 1 600—1 649 1 650—1 699 1 700—1 749 1 750—1 799 1800-1849 1 850—1 899 1 900 1 949

Genomsnittligt indextal föi-

kvinnorna

132 128

91 83

123 125 116

88 88 80

1 1

126 116

81 78

5 o o

71 proportion medan på landsbygden något liknande samband icke förefinnes. Som den heldragna linjen visar skulle man snarast kunna tala om ett positivt samband å länens landsbygd mellan kvinnlig giftermålsintensitet och kvmnoöverskottet; detta alldeles tvärtemot vad statistiken över häraderna utvisade. Emellertid är, vad länens landsbygd beträffar, såsom en blick på diagrammet utvisar, sambandet i varje fall mycket odeciderat, varför regressionslinjens lutning mycket väl kan bero på en ren tillfällighet. Rätt betänkta äro ovanberörda förhållanden ganska lättförklarliga Giftermålens frekvens beror icke allenast av tillgången på ogifta av motsatt kön utan även på andra förhållanden, företrädesvis av ekonomisk natur. När tillgången på ogifta av motsatt kön överstiger en viss gräns bli de ekonomiska och andra faktorerna allenabestämmande för giftermålsintensiteten. Sedd från det ena eller det andra könets synpunkt, inställer sig redan vid ett visst måttligt överskott å det motsatta könet ett visst mättnadstillstånd å äktenskapsmarknaden. Gittermålsfrekvensens samband med den varierande yrkesfördelningen inom häraderna. Den betydande variationen mellan de olika häraderna i fråga om giftermålsindex kan möjligen förklaras åtminstone delvis såsom beroende på förefintliga olikheter häraderna emellan i avseende på befolkningens yrkesfördelning. Om t. ex. den jordbruksutövande befolkningen av en eller annan anledning besitter lägre giftermålsfrekvens än den övriga befolkningen, böra härader, där huvudparten av befolkningen livnär sig av jordbruk, hava ett lägre indextal jämfört med härader, där huvudparten av befolkningen livnär sig genom industri eller hantverk. Huru därmed förhåller sig framgår av nedanstående tab. 18 och 19, vilka illustrera huru giftermålsfrekvensen genomsnittligt varierar med förändringar i det relativa antalet yrkesutövare tillhörande de båda stora huvudgrupperna I (jordbruk med binäringar) och II (industri med hantverk). Med stigande promilleantal av i jordbruk sysselsatta personer sjunker inom hela riket giftermålsindex, ehuru icke i synnerligen utpräglad grad. Av denna giftermålsindexens motvariation med relativa antalet yrkesutövare inom jordbruket är det måhända tillåtet att draga den slutsatsen, att den jordbruksidkande befolkningen äger en något mindre giftermålsfrekvens än den övriga. Då yrkesutövarna inom grupp I och II tillsammans utgöra huvudparten av antalet yrkesutövare (på landsbygden) följer rätt naturligt, att mellan antalet yrkesutövare i grupp II (industri med hantverk) och giftermålsindex finnes Tab. 18. Giftermålsintensitetens genomsnittliga förändring med antalet yrkesutövare i h u v u d g r u p p I. Medeltal av giftermålsindex för härader med nedanstående relativa antal yrkesutövare i huvudgrupp I 0—99 100— 2 0 0 - 300— 400— 500— 600— 700— 800— 900— 199 299 399 499 599 699 799 899 999 Riksområde 1 » 2 3 4 » 5 Hela rikets landsbygd

112 106 127 152

106 113 110 73 120

117 106 108 108 116

117 108 107 94 117

116 106 113 99 102

124 109 107 89 107

122 96 95 91 115

72 Tab. 19. Giftermålsintensitetens genomsnittliga förändring med antalet yrkesutövare i huvudgrupp II. Medeltal av giftermålsindex för härader med nedanstående relativa antal yrkesutövare i huvudgrupp II 0—99

> > ,

2 3 4 5 Hela rikets landsbygd

105 91 112 104

100— 199

300— 399

400— 499

500— 599

600— 699

121 107 106 90 106 106

120 105 111 99 106 109

112 112 106 104 112

110 106 110 96 126

119 106 113 154

101»

en samvariation, så att giftermålsindex genomsnittligt är något större i härader med högt promilleantal yrkesutövare i grupp II. Sambandet mellan giftermålsintensitet och promilleantalet jordbruksutövare är sålunda icke synnerligen starkt utpräglat och kan icke förklara mer än en tämligen obetydlig del av variationen i giftermålsindex. För härader med i huvudsak samma relativa antal yrkesutövare i grupp I är giftermålsindex icke på något vis konstant utan underkastat kraftiga variationer även om medeltalet varierar på sätt, som förut omtalats. Detta gäller för samtliga härader inom riket. Studeras sambandet mellan giftermålsindex och relativa antalet yrkesutövare inom jordbruket för varje riksområde finner man i stort sett samma bild för de flesta riksområden. Särskilt framträdande är sambandet i vänerlandskapen och Norrland (med Kopparbergs län), medan östra Götaland och Skåne med Halland och Blekinge mera överensstämmer med riket i dess helhet. Mälarlandskapen avvika emellertid i detta avseende från de övriga riksområdena. Här är nämligen förhållandet omvänt så, att giftermålsindex genomsnittligt tilltager med stigande promilleantal yrkesutövare i grupp I och detta rätt så markant. Såsom helt naturligt är sjunker härvid giftermålsindex med stigande promilleantal sysselsatta inom grupp II. . . De medelvärden, som angiva giftermålsindexens variation med det relativa antalet yrkesutövare inom jordbruk äro, som framgår av tabellen, icke jämnt förlöpande, så att gången framträder icke fullt tydligt. Utjämnas dessa giitermålsindex medelst en rät linje kan sambandet mellan giftermålsindex (G) och relativa antalet yrkesutövare i grupp I (P) skrivas medelst följande uttryck: n n Riksområde 1 G = 100 + 0030 P Riksområde 2 G = 117 - 0-015 P Riksområde 3 G = 115 - 0012 P Riksområde 4 G = 125 - 0045 P Riksområde 5 G = 125 - 0-021 P Rikets landsbygd G = 116 - 0-012 P Det finnes emellertid en omständighet, till vilken hänsyn bör tagas, för att man rätt skall kunna bedöma sambandet mellan giftermålsindex och relativa antalet yrkesutövare i grupp I och det är den varierande könsproportionen. Såsom tidigare visats varierar giftermålsindex kraftigt med könsproportionen så, att i områden med kvinnoöverskott giftermålsintensiteten är lägre

73 än i områden med kvinnounderskott. Kvinnounderskott förekommer som tidigare påvisats särskilt utpräglat i rena jordbruksdistrikt och affekterar sambandet mellan giftermålsindex och yrkesfördelning avsevärt. Man borde nämligen hava väntat att med hänsyn till könsproportionen finna tämligen höga giftermålsindex i härader med befolkningen företrädesvis livnärande sig av jordbruk. Då nu i stället dessa härader hava ett lågt giftermålsindex tyder detta på att jordbruksbefolkningen har en betydligt lägre giftermålsintensitet än befolkningen i övrigt och att denna lägre giftermålsintensitet är så låg, att den helt eller delvis upphäver den höjning, som bort inträda till följd av könsproportionen. Denna könsproportionens inverkan kan också i viss mån förklara mälarlandskapens avvikande ställning i fråga om sambandet mellan giftermålsindex och yrkesfördelning. Mälarlandskapen uppvisa nämligen, som en särskild undersökning visar, en starkare korrelation än övriga riksområden mellan jordbruksbefolkningens relativa numerär och disproportion mellan könen. För att sålunda närmare studera sambandet mellan giftermålsintensitet och yrkesfördelning måste könsproportionen tagas i betraktande. I stället för att uttrycka, som ovan skett, genomsnittliga giftermålsindex såsom en funktion av promilleantalet yrkesutövare i jordbruk, måste man uttrycka det såsom en funktion jämväl av relativa antalet kvinnor i befolkningen (p) d. v. s. i följande form: G = a0 + axP + a2p. I denna ekvation angiver då koefficienten ai, huru giftermålsindex vid konstant antal kvinnor per tusen av befolkningen genomsnittligen varierar med relativa antalet yrkesutövare i grupp I. För de olika riksområdena erhållas följande uttryck: Riksområde 1 G = 102 + 0-011 P - 0-861 (p - 500) Riksområde 2 G = 115 — 0-016 P — 0-292 (p — 500) Riksområde 3 G = 116 — 0-012 P + 0*439 (p - 500) Riksområde 4 G = 118 — 0'041 P — 0-977 (p — 500) Riksområde 5 G = 132 - 0'050 P — 0'917 (p - 500) Hela riket G = 116 — 0-024 P - 0-850 (p - 500) Sambandet mellan giftermålsindex och antalet jordbruksutövare framträder för hela riket i denna form betydligt starkare än förut. Koefficienten för P har i denna ekvation (för hela riket) fördubblats. För mälarlandskapen visar det sig att samvariationen mellan dessa båda tal vid betraktandet jämväl av könsproportionen betydligt förminskats men likväl utfaller positiv. Omöjligt är icke alt delta, från de övriga riksområdena avvikande förhållande, kan bero på tillfälligheter. Medelfelet i koefficienten ai är nämligen för mälarlänen ungefär av storleken 0*02. Allt som allt torde man kunna säga att giftermålsintensiteten varierar så med yrkesfördelningen, att den jordbruksutövande befolkningen har en något lägre giftermålsintensitet än den övriga, eller, vilket dock icke nödvändigtvis är fullt detsamma, att giftermålsintensiteten är låg inom de härader, där huvudparten av befolkningen livnär sig av jordbruk med binäringar.

74 Fruktsamheten inom äktenskapet. Den äktenskapliga fruktsamheten är, som synes av tab. 20, icke tillnärmelsevis konstant över Sverige utan underkastad kraftiga regionala variationer, icke endast mellan olika län utan även inom ett och samma län. För städerna återfinnes det lägsta indextalet, 48, i Örebro, vilken stad numera i fruktsamhetsavseende ligger lägre än Stockholm, och det högsta, 149, återfinnes i Haparanda. För häraderna äro lägsta och högsta fruktsamhetsindex 67 (Danderyds skeppslag och Svartlösa härad, Stockholms län) resp. 282 (Pajala och Korpilombolo tingslag, Norrbottens län). Motsvarande födelsetal voro för Örebro 625 °/oo och för Pajala och Korpilombolo tingslag 33'67 /oo. Lägsta fruktsamheten finnes i mälarlandskapen och därvid särskilt inom Örebro län och Stockholms län. I östra Götaland är den äktenskapliga fruktsamheten avgjort högre. Indextalen för häraderna i Smålands olika län ligga allesammans över riksmedeltalet (100) medan motsvarande tal för Östergötland ligga mellan indextalen för mälarlandskapen och Småland. Gotlands läns båda härader besitta nu en fruktsamhet överstigande riksmedeltalet i motsats till för några årtionden sedan, då fruktsamheten på Gotland var den lägsta i riket eller åtminstone den lägsta för rikets landsbygd. I södra Götaland är fruktsamheten i Blekinge ungefär på samma nivå eller något högre än i Småland medan fruktsamheten i de skånska häraderna, framförallt i Malmöhus län, är betydligt lägre. Dock är här fruktsamheten ganska avsevärt högre än i mälarlandskapen. Hallands härader uppvisa däremot ganska höga fruktsamhetsindex. I vänerlandskapen ligga fruktsamhetstalen relativt högt ehuru låga indextal återfinnas i flera härader. Särskilt inom Göteborgs och Bohus län varierar fruktsamheten avsevärt. Det lägsta indextalet för ett härad (Östra Hisings härad) i detta län är 70, vilket är något under motsvarande indextal för Göteborg, medan det högsta talet 187 återfinnes i Sörbygdens härad i norra Bohuslän. Inom detta län varierar fruktsamheten sålunda med mer än 100 enheter. Fruktsamheten i Värmlands och Kopparbergs län ligger på en nivå, som nära anknyter sig till mälarlandskapen. I Norrland förmärkes en stegring av fruktsamhetsindextalen, ju längre norrut man kommer. I Gävleborgs läns härader ligger sålunda fruktsamheten endast obetydligt över fruktsamheten i mälarlandskapen. I Västerbottens och framförallt Norrbottens län finnas de högsta fruktsamhetstalen i Sverige samtidigt med att stora olikheter kunna förmärkas mellan skilda härader eller tingslag i dessa län. Ej mindre än 4 tingslag i Norrbottens län besitta en fruktsamhet, som är mer än dubbelt så hög som den genomsnittliga fruktsamheten för hela Sverige. Städernas fruktsamhet varierar mellan och inom de olika länen i stort sett på samma sätt som fruktsamheten i häraderna, ehuru indextalen för städerna ligga på en avgjort lägre nivå än för häraderna. Fruktsamhetens regionala fördelning kan i stort sett sålunda beskrivas på följande sätt. Mälarlandskapen uppvisa den lägsta fruktsamheten i Sverige, särskilt framträda därvid Örebro och Stockholms län. De angränsande länen, Östergötlands, Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län ansluta sig till mälarlandskapen ehuru med en något högre fruktsamhet. Från Hallands län och Bohuslän på västkusten till Kalmar och Blekinge län på ostkusten sträcker sig ett område med hög fruktsamhet. De skånska länen samt trakten kring Göteborg äro områden med lägre fruktsamhet än det övriga Götaland. Från mälarlandskapen och Mellansverige stiger sedan frukt-

75 Summa

£555^5*5

s«»>o*i

51 H

tiOMoo

occus*

se c» ss cs © T*

"H T-(

S I H l - l H

K k S S S ö O

« «1

l-t

T-i

i—i i—i

H l - 1

275—299 250—274 225—249 200-224 190—199

i—(

180—189

170—179 160—169 150-159

130—139

T-(

T-i

1—1

i n CO CM i—i i—I

110—119

80-89

1—1

i-i CM

IO co IO

i—l

1-1 T j i CO T f i

120—129

90-99

CM CO

Tji l<5 id

co in rji »i T—1

140—149

100—109

—1

CM CM

CM CO

TjiCOt-CM

in TH H

rH <51

CM CM Tji i n Tji

I>»

i i — ' ZD T j i

i—I

£ > CM

oo in eo in CM ^o i CO CO CM T j i

TJ> W C O C O —1

Tji ~H T J I i-H

co o in r^ o >©

».!? 5 0 T j i r H S I T t i

r>- S I r H T * CS S I S I » 1 S I I-H

SO ^

co eo TH

i-H CJ2 CM CO T j i

N to IO cc a

70—79 60—H9 Summa

i «•! !>• « * T *

l > QO T-H » O r H

TtH*QCK5

f » l > T *

140—149 130—139 120—129 110—119 100—109

90-99

i CM

80-89

CO - H CO CM

70-79

60-69

CM CM CO i-H CM

CM i-H CM

CO CO CM CO

i-H

—' T - I

CM CO ^H

:^2i2

„2 g

• ••r

i-.n

50—59 40-49

»2S

to to

ss •as - « ~ G CL ""

SS I H :cS

^7:0 3 c/2

T J '—, rrrt

t3D J * : c 3 C '—'

3 ?

t* to * J C

•S o 2 c S Ö

'al t1 G —I

t- »

«•§ S «"2 2

to _aa rn

E« «

5> ?

g< > M £ W *•«

CM co Tji L n

7G samheten ju längre norrut man kommer för att i Norrbottens län nå sin maximala höjd. Denna regionala fördelning av den äktenskapliga fruktsamheten är icke något för den nuvarande tidsepoken särskilt utmärkande. Gustav Sundbärg har tidigare (Emigrationsutredningen, Bilaga 5) observerat densamma och på grundval av häradssiffror och därvid särskilt fruktsamhetstalen för perioden 1891—1900 sökt uppdela Sverige i tre demografiska huvudområden, nämligen Östsverige, Västsverige och Nordsverige. Enligt Sundbärgs uppdelning räknades därvid till Östsverige: Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, delar av Östergötlands och Kalmar län, Gotlands län, Västmanlands län, delar av Örebro och Kopparbergs län, Gävleborgs län, Jämtlands län samt del av Västernorrlands län. Till Västsverige räknades därefter återstående delen av södra, västra och mellersta Sverige, medan till Nordsverige räknades huvuddelen av Västernorrlands län samt Västerbottens och Norrbottens län. Den även då förhållandevis låga fruktsamheten inom större delen av de skånska länen tilldrog sig också Sundbärgs uppmärksamhet och föranledde honom till den förmodan att större delen av Skåne kanske bildade ett eget demografiskt huvudområde, skilt från Västsverige. T a b . 21. H ä r a d e r n a f ö r d e l a d e efter ä k t e n s k a p l i g a f r u k t s a m h e t s i n d e x .

1910—1911.

(Standardtabell = fruktsamheten på Sveriges landsbygd 1901—1910.)' Äktenskapliga fruktsamhetsindex Län

Stockholms län . . . . Uppsala län Södermanlands län .. Västmanlands län .. Östergötlands l ä n . . . . Jönköpings län Kronobergs län . . . .

60— 69

70— 79

80— 89

8 6 6 1 5

7 5 4 9 6 13 1

2 2 2

Blekinge län Kristianstads län . . . .

2 3 4 5 Hela riket

4 1

26 6 5 37

5 2 4 3 5

1 4 4 6

21 9 6 15 2

1 2

8 10 6 3

3 1 1

1 1

3 2 2 1

3 2

4 8

31 16 10 9 19

9 12 12 29 20

15 8 27 8

3 4 5 8

1 2 13

7 5 6 4 4

5 2 4 7

1 1

4 1

19 13 10 15 13

3 2

10 Kopparbergs län . . . . Gävleborgs län Västernorrlands län . Jämtlands län Västerbottens län .. Norrbottens län . . . .

100— 110— 120— 130— 140— Summa 119 139 109 129 149

8 3 1 7 5 12 5

Hallands län Göteborgs o. Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län

90— 99

4 10 13 8

20 18 19 15 14 9 15 13 9 17

70 53 35 72 77

77 Även om olikheten mellan dessa områden i rätt stor utsträckning kan sägas vara bibehållen till våra dagar ha dock gränserna områdena emellan något förskjutits och skarpa gränser torde icke så lätt uppdragas. Värmlands, Kopparbergs och Örebro län torde väl nu i fråga om fruktsamhet räknas till vad Gustav Sundbärg kallade östsverige medan Gotlands län nu snarare borde räknas till Sundbärgs Västsverige. Fruktsamhetstal för tioårsperioden 1901—1910 samt fruktsamhetsindex för tvåårsperioden 1910—1911 beräknade av S. Wicksell (Ekonomisk Tidskrift 1918 och 1919) visa också en med de nuvarande förhållandena tämligen likartad fördelning. Siffror för någon tidsperiod mellan 1910—1911 och 1928—1933 finnas icke tillgängliga på grund av 1920 års folkräknings uraktlåtenhet att lämna ålders- och civilståndsuppgifter för mindre områden än länen. En sammanställning av nämnda fruktsamhetsindex för perioden 1910—1911 gives i tab. 21. På grund av att vissa härader sammanslagits överensstämmer antalet härader år 1910 icke med antalet 1930, vilket dock i detta sammanhang icke har någon större betydelse. Vid nämnda beräkning för 1910—1911 har en annan standardtabell, 1901—1910 års fruktsamhet på Sveriges landsbygd, kommit till användning, så att dessa indextal jämförda med de nuvarande icke lämna någon direkt upplysning om fruktsamhetens nedgång sedan 1910—1911, men den tämligen likartade regionala variationen framträder desto tydligare. Vissa undantag förefinnas emellertid och särskilt gäller detta Kalmar län samt Gotlands län, vilka under åren 1910—1911 rätt markant avveko från det övriga Götaland. Den använda standardtabellen för 1910—1911 står i sådan relation till standardtabellen för 1928—1933 att indextalet 100 under åren 1910—1911 motsvarar indextalet 199 under perioden 1928—1933, d. v. s. i runt tal dubbelt så stort. Variationen inom landsbygdens härader har kraftigt ökat under mellanliggande tvenne årtionden. Medan gränserna nu äro 60 och 280 samt medeltalet icke fullt 120 så att maximala variationsvidden är nästan dubbelt så stor som medeltalet, voro gränserna för indextalets variationer åren 1910— 1911 60 resp. 150 och medeltalet omkring 90, d. v. s. maximala variationsvidden av samma storlek som medeltalet. En bättre jämförelse erhålles om man i stället för den maximala variationsvidden använder sig av standardavvikelsen. Tab. 22 giver för varje riksområde såväl medeltalet av fruktsamhetsindex och standardavvikelsen som variationskoefficienten (standardavTab. 22. Absolut och relativ dispersion i h ä r a d e r n a s äktenskapliga fruktsamhetsindex inom olika r i k s o m r å d e n u n d e r p e r i o d e r n a 1910—1911 och 1928—1933. 1 9 1 0—1 9 1 1

1 9 2 8—1 9 3 3

Medeltal Medeltal av äktenav äktenStandardVariationsskapliga skapliga Standard- Variationsfruktsam- avvikelse koefficient fruktsam- avvikelse koefficient hetsindex hetsindex % % 163 186

15 24

9 13

95 120

15 15

16 13

195 199

22 18

11 9

123 123

18 21

15 17

131 117

43 29

35 25

1) Mälarlandskapen 2) Östra Götaland 3) Skåne, Halland och Blekinge 4) Vänerlandskapen . . . . 5) Norrland samt Kopparbergs län

203 Hela rikets landsbygd

78 Diagram 3.

Häraderna o c h s t ä d e r n a f ö r d e l a d e efter f r u k t s a m h e t e n s s t o r l e k 1910—1911 o c h 1928—1933.

Städer

1928-1933

Härader 1928-1933 Härader 1910-1911

< 30

200 Fruktsamhetsindex

vikeisen i procent av medeltalet) för de fem riksområdena åren 1910—1911 och 1928—1933, varvid indextalen för 1910—1911 fördubblats 1 för att jämförelsen skall bliva lättare (relationen mellan de använda standardtabellerna är som ovan anförts 199). Den absoluta variationen i fruktsamhetsindexen mätt medelst standardavvikelsen är för hela riket densamma under båda tidsperioderna medan den i somliga riksområden ökat och i andra avtagit. Den relativa variationen är däremot betydligt ökad och gäller detta såväl för riket i dess helhet som för de olika riksområdena. Fördubblas indextalen för 1910—1911 och representeras fördelningarna grafiskt erhålles diagram 3. Av detta framgår att den övre gränsen för indextalen är ungefär densamma vid båda tidpunkterna, medan den undre gränsen nu ligger betydligt lägre. Den ökade maximala variationsvidden och den ökade relativa variationen uttryckt genom variationskoefficienten låter sig förklaras därav, att nedgången i den äktenskapliga fruktsamheten försiggår med olika hastighet i olika landsdelar och härader, dock med bibehållande i det stora hela av den absoluta standardavvikelsen oförändrad. Denna sista omständighet påverkas emellertid starkt därav, att ett fåtal härader kvarblivit på samma fruktsamhetsnivå som de hade 20 år tidigare (se tab. 23). Bortser man från dessa ger diagrammet vid handen, att den absoluta variationen åren 1928—1933 är mindre än åren 1910—1911, tydande på en fortskridande utjämning av de regionala variationerna. Sambandet mellan fruktsamhetsindextalen under de tvenne perioderna 1910—1911 och 1928—1933 framgår av tab. 23. Indextalen för perioden 1910—1911 hava erhållits ur Wicksells avhandling, varvid i vissa fall talen för två eller flera områden avseende perioden 1910—1911 hava sammanslagits, på det att områdesindelningen må bliva densamma under de båda perioderna. De beräknade indextalen för perioden 1910—1911 hava vidare av samma skäl som förut fördubblats. 1 En sådan enkel omräkning är givetvis icke strängt korrekt, men den torde vara tillräckligt noggrann för här föreliggande syfte.

79 T a b . 23.

S v e r i g e s h ä r a d e r f ö r d e l a d e efter f r u k t s a m h e t s i n d e x 1910—1911 i k o m b i n a t i o n m e d f r u k t s a m h e t s i n d e x 1928—1933.

Äktenskapliga fruktsamhetsindex 1928—1933

60— 69 70— 79 80— 89 90— 99 100-109 110—119 120-129 130—139 140-149 150—159 160—169 170-179 180—189 190—199 200—209 230—239 240—249 280—289 Summa

Äktenskaplig? fruktsamhetsindex 1910—1911, multiplicerat med 2 w o

1 CD

1 1 3

1 1

1 2 4 7 9 4 3 1

2 1 1

O OS CD

9 10 11 4 o

T ^i

2 4 6 4 16 11 2

CC O

CD O

CD CD

oot i

1 te oCD

ti t-»

o I to

ot©

t* ti

ti O

ts o

ci O

1 to 55

3 CD

| *^ CD

5 1 3 2 7 7 12 1

1 2 6 13 9 8 1 1

2 6 6 5 5

6 8 8 5

3 4 3 2

1 3 2 2

1 1 1 1 1 1

2 2 1

1 1

26 27 55 46 43 27 21 12 5 5 2 1

7 G

1 2

2 1 1

1 288

Genomsnittligt fruktsamhetsindex 1928— 1933 79 92 101 99 100 113 120 127 136 141 151 179 185 230 235 118 Genomsnittlig nedgång sedan 1910—1911.... - 5 6 - 5 3 - 5 4 - 6 6 — 75 - 7 2 - 7 5 - 7 8 - 7 9 - 8 4 - 8 5 - 6 6 - 7 0 - 3 5 - 4 0 Genomsnittlig relativ nedgång i % sedan 1910— -41 -37 -35 -40 -43 -39 -38 -38 -37 -37 -36 -27 -31 -13 -15 1911

Att det föreligger ett starkt samband mellan de båda indextalen är tydligt. Samtliga härader, som under perioden 1910—1911 hade samma indextal, ligga, som synes, fortfarande tämligen väl samlade trots att tidsskillnaden är 20 år. I endast ett härad (Pajala och Korpilombolo tingslag) förekommer det att indextalet 1910—1911 är mindre än det nuvarande talet för perioden 1928—1933. Nedgången under dessa tjugo år är i absolut mått men icke så mycket i relativt mått beroende av storleken av indextalet 1910—1911. För varje grupp av härader med samma indextal under perioden 1910—1911 angives i tabellen det nuvarande genomsnittliga fruktsamhetsindextalet samt vidare nedgången under de tjugo åren, dels i absolut storlek, dels i relation till värdet under perioden 1910—1911. Den absoluta nedgången stiger på det hela taget proportionellt med växande fruktsamhetsindex för perioden 1910—1911, dock med undantag för de härader, som haft de högsta indextalen under perioden 1910—1911. Den relativa nedgången har alltså i huvudsak under denna period varit tämligen konstant med omkring 40 °/o, dock möjligen med någon tendens till sänkning med stigande värde för perioden 1910—1911. Även här utgöra

80 emellertid de härader, vilkas fruktsamhetsindex under åren 1910—1911 överstego 240, ett undantag med betydligt mindre relativ nedgång. Tillsammans äro dessa blott 16 stycken av inalles 288. Man torde kunna säga att nedgången i den äktenskapliga fruktsamheten under de 20 åren i stort sett varit likartad inom samtliga härader och att nedgången utgjort omkring 40 °/o av värdet under åren 1910—1911. Den nutida förändringen av fruktsamheten i Sveriges härader och städer framgår av tab. 24, där differenserna mellan de beräknade indextalen för de två perioderna 1928—1930 och 1931—1933 finnas angivna. Förändringarna äro väsentligt olika för städerna och för landsbygden. Nedgången i fruktsamheten är väsentligt mindre i städerna än på landsbygden. Ett relativt betydligt större antal av städerna uppvisa en om än svag höjning av fruktsamheten, jämfört med häraderna. T a b . 24. S t ä d e r n a o c h h ä r a d e r n a f ö r d e l a d e l ä n s v i s efter f ö r ä n d r i n g a r n a i ä k t e n s k a p l i g a f r u k t s a m h e t s i n d e x m e l l a n p e r i o d e r n a 1928—1930 o c h 1931—1933. S t ä d e r

H ä r a d e r

Ökning ( + ) och minskning (—) Ökning ( + ) och minskning (—) av av äktenskapl.fruktsamhetsindex äktenskapliga fruktsamhetsindex i

ta tO to

1 Kl 00

Stockholms stad . . . . Stockholms län . . . . Uppsala län Södermanlands län . .

1 H^

1 os

1 i

1 +

u< »i09

1 tO

1 1 3 1 1 1 3 1 1 2 1 3 2

Västerbottens län . . Norrbottens län . . . . Riksområde 1 2 3 4 5 Hela riket

7 11 4 1 4 7 i) 1 2 2 6 8 1 2 10 10 2 1 4 2 7 3 4 12 82 45 11

Kronobergs län Kalmar län

....

Kristianstads l ä n . . . .

Göteborgs o. Bohus län Älvsborgs län

Kopparbergs län . . . . Västernorrlands l ä n . .

ig.

oo c 3

"*'-f*c

1 o

3 1 1 1 1 1 2 2 2 1 b 1 2 2 1 1 J 1 1 1 4 1 2 5 1 1 2 1 1 2 3 1 1 2 3 4 2 1 2 2 1 2 1 1 1 1 J 1 1 1 1 1 1 2 2

Västmanlands län . . Östergötlands l ä n . . . .

to OS « k oo to i if. v^ 03 H» Z£

1 9 2 7 4 4 7 8 1 5 1 4 4 8

03 to

1 1 to 00

1—'

27 22 21 24 19

1 113

i—»

to to

r *h

tt 0*

03 to

t/5

ik o

00 H*

c 3 P

1 1

1 03

7 1 G 7 4 5 8 4 1 2 4 1

to to

3 1 1 1

1 1

5 3

7 5 V 2 8 b 4 5 13 3 4 1 4 2 4 1 1 2 5 3 i 5 1 4 8 4 6 8 5 0 2 8 3 8 2 b 1 7 4 4 6 2 6 2

4 15 31 2 11 26 2 14 14 1 1 5 21 25 1 2 22 28 o 1 15 S3 124

5 2 2 1 3 4 2 1 2 1 2 1 6 1 1 1

i 2 4 4 1 i 1 1 1 3

19 18 10 15 18 21 9 0 1 lo 2 4 19 18 8 1 1 20 18 15 14 13 8 9 9 10 14

16 1.2 5 11 8 52

4 1

1 1 1 7 1

1 2

70 53 35 1 07 03 1 288

81 Man finner också att de riksområden, som under perioden 1928—1933 haft hög fruktsamhet, uppvisa en förhållandevis större nedgång än de övriga. Sammanställas differenserna mellan de båda periodernas indextal med indextal för hela perioden 1928—1933 erhålles nedanstående tab. 25, som visar huru den nutida förändringen av fruktsamheten varierar med fruktsamhetens storlek i häraderna och i städerna. T a b . 25. F r u k t s a m h e t e n s

Äktenskapliga fruktsamhetsindex 1928—1933 40—49 50-59 60-69 70-79 80—89 90—99 100—109 110-119 120—129

genomsnittliga nedgång i relation s t o r l e k å r e n 1928—1933.

Differens 1928—1930 och 1931—1933 Medeltal Härader

Städer

+ 0 - 5-4 -12-0 - 8-1 -11-2 - 9-0 -12-1 - 9-5

+ 4-0 + 0-1 - 53 - 30 - 5-3 - 3-6 + 4-7 + 27-0

Äktenskapliga fruktsamhetsindex 1928—1933

till

fruktsamhetens

Differens 1928—1930 och 1931—1933 Medeltal Härader

130—139 140—149 150—159 160—169 170—179 180-

-10-1 -12-0 -11-9 -21-4 -11-8 - 43

Medeltal

-10-3

Städer

-21-0

2-7

Frånsett vissa undantag, synbarligen beroende på tillfälligheter, visar tabellen att fruktsamheten sjunker något mera i områden med hög fruktsamhet än i områden med låg fruktsamhet. (Dock är denna förändring med stigande fruktsamhetsindex av så ringa mått, att den ur statistisk synpunkt icke torde kunna sägas vara fullt ådagalagd utan kan vara beroende av tillfälligheter.) Nedgången är som synes betydligt kraftigare på landsbygden än i städerna. I städer med ett fruktsamhetsindex understigande 70 kan man tala om en obetydlig ökning. Stockholm, som har den näst lägsta fruktsamheten bland städerna, uppvisar under detta tidsintervall en svag stegring, som att döma av siffrorna över absoluta antalet födda inom äktenskapet bör hava fortsatt under de följande åren. Örebro, med lägsta fruktsamheten bland städerna, uppvisar samma indextal för båda perioderna och även här bör fruktsamheten ha stigit under åren 1934—1936. I stort sett torde man kunna säga, att nedgången av fruktsamheten under denna sexårsperiod varit synnerligen obetydlig i städerna men betydande på landsbygden. Siffrorna visa dessutom hän på att fruktsamheten sjunkit kraftigare ju högre den är, i överensstämmelse med förhållandet mellan fruktsamheten under åren 1910—1911 och 1928—1933. Mellan landsbygd och städer har under denna period skett en kraftig utjämning, vilket bestyrkes av utvecklingen under de följande åren. Äktenskapliga födelsetalen för landsbygden och för städerna under åren 1931—1936 samt de med utgångspunkt från kapacitetstalen enligt åldersfördelningarna vid folkräkningarna 1930 och 1935 beräknade indextalen framgå av tab. 26. Indextalens variation under dessa år överensstämmer icke fullständigt med de allmänna födelsetalens förändringar, beroende på att ålderssammansättningen förändrats, så att år 1935 ett större antal av folkmängden utgjordes av gifta kvinnor i åldrarna 15—50 år jämfört med år 1930. Särskilt gäller detta städerna, där allmänna födelsetalen för åren 1931 och 1936 differera med mer än 9 % medan fruktsamhetsindex är detsamma. 6—388256.

82 Tab. 26. Förändringarna i äktenskapliga födelsetalet och fruktsamhetsindex på landsbygden och i städerna under åren 1931—1936. Äktenskapliga födelse- Äktenskapliga fruktDiff. samhetsindex talet (°/oo) mellan lb och st St Lb St Lb

År

13-55 13-28 12-6-2 12-70 12-74 1306

1931 1932 1933 1934 1935 1936

10-01 10-08 9-51 9-73 10-00 10-95

111 107 101 100 99 100

72 71 66 66 67 72

39 36 35 34 32 28

Medan fruktsamheten på landsbygden under åren 1933—1936 varit praktiskt taget konstant har fruktsamheten i städerna från ett bottenläge under åren 1933—1934 stigit så, att den år 1936 var i höjd med fruktsamheten år 1931. Olikheterna mellan landsbygden och städerna ha således under denna period avtagit avsevärt. Fruktsamhetens samband med yrkesfördelning och agglomerationsgrad. Att fruktsamheten inom samma område är väsentligt olika för skilda yrkesoch socialklasser är sedan länge väl känt. Undersökningar över den äktenskapliga fruktsamheten inom olika yrkesgrupper på landsbygden ha bland annat företagits av Edin 1 för mälarlandskapen och av dessa undersökningar framgår det tydligt, att den jordbruksidkande befolkningen, och inom denna grupp särskilt jordbruksarbetarna, besitta en högre fruktsamhet än den övriga befolkningen. Detta gäller icke endast hela landsbygden sedd som helhet, utan gäller också såväl de kommuner, där jordbruksutövarna utgöra huvudparten av befolkningen, som de kommuner, där huvudparten av befolkningen livnär sig av industri och hantverk. Tab. 27. Genomsnittligt äktenskapligt fruktsamhetsindex i härader med olika relativt antal yrkesutövare i huvudgrupp I. Av yrkesutövarna tillhörde nedanstående antal huvudAntal grupp I härader (Jordbruk med binäringar) °/oo 0 - 99 100—199 200—299 300-399 400—499 500—599 600—699 700—799 800-899 900—999 1

1 2 11 11 32 46 74 76 34 1

Genomsnittligt äktenskapligt fruktsamhetsindex Riksområde 1 67 70 74 79 84 94 97 109 109

Riksområde 2

82 82 105 119 121 122 129

Riksområde 3

89 111 122 121 134 164

Riksområde 4

98 85 101 127 116 134 146

Riksområde 5

96 83 97 120 122 145 165 238

Hela riket

67 70 90 82 97 118 114 127 144 238

Edin and Hutchinson: Studies of Differential Fertility in Sweden. Stockholm Economic Studies nr 4. Stockholm 1935.

83 Fruktsamhetens variation med yrkesfördelningen inom häraderna framgår tydligt av de här beräknade indextalen. Sammanställas indextalen för den äktenskapliga fruktsamheten med det relativa antalet yrkesutövare tillhörande huvudgrupp I (jordbruk med binäringar) visar det sig, som framgår av tab. 27, att fruktsamheten stiger allteftersom det relativa antalet yrkesutövare i huvudgrupp I tilltager. Detta gäller icke endast för mälarlandskapen utan även för de fyra andra riksområdena, samt med ett par undantag jämväl för varje län. Tabellerna avslöja också att vissa olikheter i fruktsamhetsavseende mellan de olika riksområdena kunna förklaras genom olikheter i yrkesfördelningen. I det föregående har t. ex. visats huru östra Götaland hade en högre fruktsamhet än Skåne med Halland och Blekinge. Uppdelningen efter det relativa antalet jordbruksutövare visar emellertid att så icke längre är förhållandet, när härader med samma yrkesfördelning jämföras. Snarare skulle man vilja påstå, att fruktsamheten i Skåne med Halland och Blekinge är högre än i östra Götaland i ur yrkessynpunkt jämförliga härader. Riksområdena östra Götaland, Skåne med Halland och Blekinge samt vänerlandskapen skilja sig icke nämnvärt från varandra. Mälarlandskapen ligga avgjort lägre men uppvisa annars samma förändring med yrkesfördelningen. De norrländska häraderna te sig något annorlunda. I härader, där högst 700 promille av yrkesutövarna tillhöra grupp I, överensstämmer fruktsamheten i det stora hela taget med det övriga Sveriges. Det är först i de härader eller tingslag, vilkas yrkesutövare till mera än 700 promille utgöras av jordbrukare, som fruktsamheten i Norrland visar sin så anmärkningsvärt höga nivå. Dessa härader ligga också företrädesvis i de båda översta norrländska länen. Betraktar man fruktsamhetens förändringar med antalet yrkesutövare i huvudgrupp II (industri och hantverk) få vi helt naturligt en annan bild (tab. 28). Med stigande antal yrkesutövare inom industri och hantverk sjunker fruktsamheten, vilket ju måste vara fallet då med stigande industribefolkning jordbruksbefolkningen måste minska. Tab. 28. Genomsnittligt äktenskapligt fruktsamhetsindex i härader med olika relativt antal yrkesutövare i huvudgrupp II. Av yrkesutövarna tillhörde nedanstående antal huvudgrupp II (Industri och hantverk") °/oo

Antal härader

0 - 99 100-199 200-299 300-399 400-499 500—599 (300—699

25 101 80 46 26 9 1

Genomsnittligt äktenskapligt fruktsamhetsindex Riksområde 1

Riksområde 2

Riksområde 3

Riksområde 4

Riksområde 5

Hela riket

107 97 87 73 76

123 122 122 116 100 82

138 121 116 89

149 134 117 111 115 88 128

161 140 123 109 96 76

153 120 114 106 95 S2 128

Sättes fruktsamheten i samband med antalet yrkesutövare inom de båda andra huvudgrupperna III (handel och samfärdsel) och IV (allmän tjänst och fria yrken) visar det sig också här, att fruktsamheten sjunker med stigande relativa antal yrkesutövare inom dessa grupper. Detta behöver dock icke i och för sig betyda att dessa yrkesgruppers fruktsamhet är lägre än

84 den övriga befolkningens utan detta samband är kanske endast skenbart. Det tämligen obetydliga antalet yrkesutövare inom huvudgrupperna III och IV varierar nämligen i stort sett proportionellt med antalet yrkesutövare inom grupp II eller omvänt i motsatt riktning med antalet yrkesutövare i grupp I. Till följd därav påverkar det förefintliga negativa sambandet mellan fruktsamhet och antalet yrkesutövare inom grupp II jämväl förhållandet mellan fruktsamhet och antalet yrkesutövare inom grupperna III och IV och åstadkommer här en motvariation. Av detta skäl och på grund av litenheten av grupptalen III och IV är det därför omöjligt, att från häradstalen utröna med någon större grad av säkerhet huru fruktsamheten inom grupperna III och IV ställer sig i relation till fruktsamheten inom grupperna I och II. I stort sett kan man säga att fruktsamheten inom de olika häraderna varierar med relativa antalet yrkesutövare inom huvudgrupp I (jordbruk med binäringar) och att denna variation med yrkesfördelningen kan förklara en stor del av de olikheter i fruktsamhetsavseende som förefinnas dels mellan olika härader inom samma län, dels mellan olika större områden. Denna fruktsamhetens variation med relativa antalet jordbruksutovare kan bero på eller förklaras av tvenne omständigheter, eventuellt av dessa bagge i kombination. Antingen kan inom varje härad den jordbruksidkande befolkningen besitta högre fruktsamhet än den icke jordbruksidkande, men dessa båda gruppers fruktsamhet var för sig vara lika i samtliga inom ett större område belägna härader. Olikheterna mellan de skilda häraderna skulle da stå i ett rent kvantitativt beroende till den varierande yrkesfördelningen, biler också kan fruktsamheten för de olika yrkeskategorierna vara mer eller mindre densamma inom ett och samma härad och fruktsamhetens variation mellan olika härader skulle då bero på andra omständigheter, delvis sammanhängande med yrkesfördelningen. Man fick då tänka sig en mera allmän miljöpåverkan av den art, att i härader där en större del av befolkningen livnär si!- av industri med hantverk fruktsamheten skulle påverkas i negativ riktning'även för den övriga befolkningen och tvärtom dar befolkningen hynä• sfc avfordbruk med binäringar. Den möjligheten förefinnes att de har nämnda omständigheterna samverka och är i och for sig ganska sannolik samt bestvrkes av Edins undersökning. F ö l i S d e siffror (visserligen ej direkt jämförbara med de av oss använda indextalen), beräknade av Edin giva oss en antydan om huru det forhaller sig inom mälarlandskapen (tab. 29.) Tab. 29. Fruktsamheten i mälarlandskapen inom olika yrkesgrupper och kommungrupper. Barnaföderskor per tusen gifta kvinnor i åldrarna 15—45 år Huvudgrupp Övriga huvudgrupper I

Samtliga

140 140 134 129

126 105 92 80

137 125 105 84

113 Till kommungrupp I och II ha därvid av Edin förts kommuner d ä r t e n jordbruksidkande befolkningen utgöres resp. av mer an 75 °/o och mellan 50 och 75 °/o av befolkningen. Kommungrupperna III och IV utgöras av sådana kommuner där mindre än hälften av befolkningen hvnar sig av joxi-

85 Tab. 30. Sveriges härader fördelade efter fruktsamhetsindex i kombination med agglomerationsgraden. ÄktenskapligE fruktsamhetsindex Agglomerationsgrad

0 0— 9-99 10-19-99 20—29-99 30—3999 40—49-99 50—59-99 60—69-99 70—79-99 80—89-99 90-99-99 Summa

co 1 1 1 1

1 2

1 3

oo o i

CO CO

> '

11 5 3 2

co o co CD

2 4 9 5 1 4

o o 1 o 10 6 21 9 7 1 1

1 1

i—» 6» O I

i—•

o 1

1 M

bO CO

9 12 11 10 2

•7

4 17 12 2

i—' CO

o1 1

co CO

1 I—

h->

2 9 9 6 1

5 7 4 3 1 1

1 7 2 1

K-

i—»

i—1

o 1

i—' CO

as CO

I— CO CO

1 2 2

I—1 CO

—

bO CO CO

ob1O to CO CO CO

1 1

2 3

bo co to co o o b»

1 1

c 3 3

42 53 88 52 26 14 9 5 2 1 1 1 288 1

1 1 5

C/3

bruk och bland dessa kommuner räknades till grupp IV sådana, där mer än 2 /3 av befolkningen bodde i agglomerationer. Av Edins undersökning framgår således att i mälarlandskapen den jordbruksidkande befolkningen i stort sett har samma fruktsamhet oavsett kommungruppen om än något lägre i de tättbebyggda kommunerna, medan den övriga befolkningens fruktsamhet är avsevärt högre i rena jordbrukskommuner än i tättbebyggda kommuner. För mälarlandskapen synes sålunda gälla att olikheter i fruktsamhetsavseende mellan olika härader bero dels kvantitativt på den varierande yrkesfördelningen och dels på andra omständigheter mer eller mindre förknippade med miljön. Troligen råder samma förhållande också inom övriga områden. Tab. 31. Fruktsamheten och dess nedgång i Sveriges härader efter agglomerationsgraden.

Agglomerationsgrad

Antal härader

Genomsnittligt fruktsamhetsindex

0 0— 9-99 10-00—19-99 20-00—29-99 30-00—39-99 40-00—49-99 50-00—59-99 60-00—69-99 70-00—79-99 80-00—89-99 90-00—99-99

42 53 83 52 26 14 9 5 2 1 1

130 128 120 119 99 90 95 92 105 75 65

Genomsnittlig nedgång mellan perioderna 1928-1930 och 1931—1933 +

9 12 10 12 8 13 10 9 15 4 5

Den markerade olikheten mellan landsbygd och städer i fruktsamhetsavseende återspeglas även i viss mån mellan den egentliga landsbygden och den agglomererade landsbygden. Mellan den äktenskapliga fruktsamheten och agglomerationsgraden råder en tydlig motvariation (tab. 30). Den genomsnittliga fruktsamheten efter agglomerationsgraden framgår av tab. 31.

86 Med stigande tätortsbebyggelse faller fruktsamheten och särskilt utpräglad är skillnaden mellan å ena sidan de härader, där mindre än 30 °/o av befolkningen är bosatt i tätorter, och å andra sidan de, där mer än 30 °/o av folkmängden bor i agglomerationer. Man torde också hava rätt att påstå, att med stigande agglomerationsgrad fruktsamheten alltmer blir i överensstämmelse med den genomsnittliga fruktsamheten i städerna (omkring 70). Den skillnad som förefanns mellan landsbygd och städer i fråga om fruktsamhetens nedgång under de två treårsperioderna 1928—1930 och 1931—1933 visar sig emellertid icke vara förhanden mellan den egentliga och den agglomererade landsbygden. Tab. 31 visar att den genomsnittliga nedgången mellan de båda tidsperioderna icke nämnvärt varierar med agglomerationsgraden utan är ungefär densamma för samtliga härader oavsett agglomerationsgraden. Detta visar att den mellanställning mellan den egentliga landsbygden och städerna, som den agglomererade landsbygden intager i fruktsamhetsavseende, icke synes vara förhanden när det gäller förändringarna i fruktsamheten.

Den utomäktenskapliga fruktsamheten. Den regionala variationen av den utomäktenskapliga fruktsamheten återfinnes i tab. 32. Omedelbart ses, att mellan landsbygd och städer förefinnes en utpräglad skillnad. Indextalen för städerna ligga betydligt mera samlade än talen för häraderna och gruppera sig dessutom kring ett betydligt lägre genomsnittsvärde. Av 113 städer hava 100 en utomäktenskaplig fruktsamhet understigande riksmedeltalet medan endast 125 av 288 härader hava motsvarande låga utomäktenskapliga fruktsamhet. Ett exceptionellt undantag bland städerna utgör Skänninge i Östergötlands län, som har ett utomäktenskapligt fruktsamhetsindex på 301, vilket är mer än dubbelt så stort som någon annan stads. Orsaken därtill, vilken förut angivits i Wicksell: »Befolkningsrörelsen i Sveriges Härader, Tingslag och Städer 1911—1925 samt i Sveriges Bygder 1901—1925», har varit, att patienterna på ett därstädes befintligt, numera upphört, privat förlossningshem i stor utsträckning blivit kyrkoskrivna i församlingen och sålunda deras barn blivit räknade till i staden födda. Då detta »hem» stängdes sjönk också siffran och för perioden 1931—1933 var indexsiffran för Skänninge endast 101, d. v. s. av medelstorlek. Som bekant utgöra i Stockholms stad de utom äktenskapet födda en vida högre procent av samtliga födda, än vad gäller riket i dess helhet. Här ser man nu emellertid att i Stockholm det utomäktenskapliga fruktsamhetsindex: icke bara ligger ungefär vid genomsnittet för städerna utan också betydligt under riksmedeltalet. Förklaringen på det relativt stora antalet utomäktenskapliga födelser i huvudstaden är således icke, att den utomäktenskapliga fruktsamheten där är hög; i stället ligger förklaringen däri, att stockholmsbefolkningen inrymmer ett högt antal unga ogifta kvinnor samt att de gifta kvinnorna där ha så låg fruktsamhet. För övrigt variera indextalen för städerna mellan 21 (Lindesberg) och 127 (Avesta och Söderhamn) medan motsvarande gränser för häraderna äro 27 (Mo härad i Jönköpings län och Gäsene härad i Älvsborgs län) och 334 (Särna och Idre tingslag i Kopparbergs län). Ett geografiskt sammanhängande område med låg utomäktenskaplig fruktsamhet kan urskiljas och utgöres av Jönköpings län, Kronobergs län, Hallands län, Göteborgs och Bohus län, Älysborgs län och Skaraborgs län. I

87 Summa

eiSOOiSM H H H H H

-H 05 » lO CN > * 0 « X SI rl rHi-H

O C C i O ^ 05 CO 05 35 © •"* <N i-* »H T-< t-l T* i-i

O U > S t » M CO I>- »O CO » «S CO ©1

320—339 300—319 280—299 260—279 240-259 co

220- -239 XI

200- 219

180- -199

T—1 y-t

160- -179

r-l lO

140- -159

120- -139

•«* c o c o c o c o CM

100- -119

i O « - i CO "JO CM

)-99

r-l

1—1

rtHN

r-l

-H TH

—1 r - I C M

i-(

T H CM

I—I CO

»O

• *

Tji

a i - f -**1

CO i O

Tji

»o

Tji —1 i - l CM T-l T-1

cr> CM co • * O T-l i—t —(

i-H r - l

CO r - i

r—1

r- 1 uO

CM CM

»t? i©

r—1

r l iji

CO CM C - CTi

' J

Tti CO

CM "<Ji

60—79

C O t - lO

40—59

CO C75 XO

T-H

r-l

t ~ - l O CO T } 1

CM r - l CO f

20-39 Summa

T—I C ! S 3 ! > • * * « *

t > C C r u f f l r (

300—319 140-159 120-139 100—119 •^1 r - l

- * rH

t-l

T-ICM—llOr-lr—I

I-H ^ 1

80—99 60—79

40-59

CM CM CM i—I

COCMUOT-I

r - l T-l T-l

I t— l ^ . — I I O

CM CM

CM r - l CM r H

P 20-39

:03 C

S BÄ - -

=5 fl C

:rt C . 3 » » Sto Sw ö ^ C 73 : « C O .fl S S ö a s g s * cco — co co GJDT3 3 co f-i e~\ <-> ,-\ E SS C : 3-S « 5fB?S rt « r f l § +3.s » v a cS £ c ; 5.0,2 5 f l C « t : S 1 c 2 a 0-3 E S S fl ---. <o to i* G S ^ "Si 3 *i u ta 2 ,*«! «"Sw s*c •SÄ S ^ 5 : 3 0 : ^ : ^ 1 ^ S &t. tn • « c/J ..5 i-<

—I

r-H

^ j

0 Q

££

O=<10T>

tfO^^Z

THCMCO • *

88 dessa län ligga med endast tvenne undantag indextalen för häraderna under rikssiffran 100. Indextalen för städerna i dessa län ligga också något lägre än för städerna i övrigt, även om skillnaden icke är så utpräglad som för häraderna. Detta område är till sin omfattning nästan identiskt med det område i Götaland, som kännetecknades av hög äktenskaplig fruktsamhet, dock med undantag av Blekinge län och Kalmar län, vilka, i synnerhet det förstnämnda, i fråga om den utomäktenskapliga fruktsamheten icke avvika särskilt från övriga Sverige. Mälarlandskapens härader besitta i genomsnitt en utomäktenskaplig fruktsamhet, som är större än riksmedeltalet även om avsevärda variationer förekomma inom dessa län. De båda skånska länens härader äro tämligen överensstämmande med mälarlandskapens i fråga om den utomäktenskapliga fruktsamhetens genomsnittliga värde men ligga bättre samlade. Norrland lämnar ett mycket heterogent intryck, då indextalen inom de norrländska länen variera synnerligen kraftigt. De högsta indextalen förekomma till allra största delen härstädes. Dock äro dessa indextal icke lokaliserade till härader i översta Norrland utan förekomma huvudsakligen i Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. Västerbottens och Norrbottens län uppvisa däremot en utomäktenskaplig fruktsamhet, som med undantag för några härader väl överensstämmer med den utomäktenskapliga fruktsamheten i det övriga Sverige. Den utomäktenskapliga fruktsamheten har under de behandlade sex åren befunnit sig i nedgående. Dock är nedgången icke densamma inom olika områden utan är av synnerligen växlande storlek. Indextalen för de båda treårsperioderna 1928—1930 och 1931—1933 skilja sig synnerligen kraftigt. I många fall äro differenserna mellan de båda perioderna beroende på tillfälliga fluktuationer, men större delen av dem kan knappast förklaras såsom enbart tillfälliga. Differenserna mellan indextalen för treårsperioderna variera nämligen så kraftigt som mellan —90 och + 6 5 (frånsett Skänninge, där indextalet till följd av skäl, som tidigare berörts, sjönk med 400 enheter från 501 till 101). Differenserna äro övervägande negativa, d. v. s. fruktsamheten har sjunkit i flertalet härader och städer. Indextalen ha i huvudsak varit oförändrade (differenserna belägna mellan —7 och + 7 ) i 90 härader och 35 städer. I 61 T a b . 33. D e n u t o m ä k t e n s k a p l i g a f r u k t s a m h e t e n s f ö r ä n d r i n g i r e l a t i o n till f r u k t s a m h e t e n s s t o r l e k å r e n 1928—1933.

Utomäktenskapliga indextalet 1928—1933

Genomsnittlig differens i fruktsamheten mellan 1928—1930 och 1931—1933 Härader

20— 39 40— 59 60— 79 80— 99 100—119 120-139 140—159 160—179 180—199 200— Summa

2 4 - 10 6 5 6 - 14 - 13 - 19 2 - 7-2

Städer

Summa

6 3 1 14 14 10

-G-8

4 3 6 10 7 6 14 13 19 2

- 7-1

89 härader och 27 städer har det utomäktenskapliga fruktsamhetsindextalet stigit med mer än 7 enheter och i 137 härader och 51 städer har den utomäktenskapliga fruktsamheten sjunkit med mer än 7 enheter. Tab. 33 visar huru den genomsnittliga nedgången sammanhänger med själva fruktsamhetens storlek. Nedgången är på det hela taget större j u högre fruktsamheten är och således råder ett likartat förhållande som beträffande den äktenskapliga fruktsamheten. Dock är sambandet här något mera utpräglat. Däremot kan, i olikhet med vad fallet var beträffande den äktenskapliga fruktsamheten, knappast någon skillnad konstateras mellan landsbygdens härader och städerna. Den utomäktenskapliga fruktsamheten synes sålunda i stort sett befinna sig i en nedgång så fördelad, att fruktsamheten håller på att utjämnas mellan olika områden. Den utomäktenskapliga fruktsamhetens variation med yrkesfördelningen, agglomerationsgraden och könsproportionen. Den utomäktenskapliga fruktsamheten synes i motsats till den äktenskapliga fruktsamheten icke nämnvärt variera med yrkesfördelningen inom häraderna. Tab. 34. Häraderna fördelade efter utomäktenskapliga fruktsamhetsindex i kombination med antalet yrkesutövare i huvudgrupp I. Yrkesutövare i huvudgrupp I i °/oo av yrkesgrupperna I—IV 0— 99 100—199 200—299 300-399 400—499 500—599 600-699 700-799 800—899 900-999 Summa

Utomäktenskapliga fruktsamhetsindex 1928—1933 to o CO CD

o 1 m CD

1 2

3 5 9 13 9

3 OJ

1 3 1 5 9 9 10 5 1 44

co o

o o

h-»

CD CO

to o 1 co

i—»

O 1

I—1

o 1

>—i

CD CD

1 1 3 2 1 1 2 5 3 5 10 6 5 10 11 11 13 7 7 13 3 2 3

1 2 2 3 10 4 1

3 3 6 8 2

1 2 2 3

55 23

to o o

K) to o

h-< CO

Oi CO

1 te

1 to

to O

1 1 to to c

to co O

O O

1 CO CD

CO CO CD

1 to

to o

1 1

4 1

2 2

1 1

36 34

2 O B

in c 3 3 P

1 2 11 11 32 46 74 76 34 1 28S

Tab. 34 angiver fördelningen av häraderna efter såväl det utomäktenskapliga indextalet som det relativa antalet yrkesutövare inom huvudgrupp I (jordbruk med binäringar). För hela riket framträder icke någon utpräglad förändring av den utomäktenskapliga fruktsamheten med variationen i yrkesfördelningen. Inom de skilda riksområdena var för sig är dock bilden något annorlunda. I tab. 35 angives huru den utomäktenskapliga fruktsamheten i medeltal förändras med yrkesfördelningen inom hela riket och inom varje riksområde. För mälarlandskapen synes den utomäktenskapliga fruktsamheten stiga med relativa antalet yrkesutövare inom huvudgrupp I. Likadant, ehuru kanske icke så utpräglat är förhållandet i Norrland (inkl. Kopparbergs län). För de övriga riksområdena kan en dylik samvariation mellan fruktsamhet och yrkesfördelning icke konstateras utan snarare en viss motvariation. Något mera utpräglat samband mellan tätortsbebyggelse och den utomäk-

90 Tab. 35. Utomäktenskapliga fruktsamhetsindextalets genomsnittliga variation med relativa antalet yrkesutövare i huvudgrupp I. Genomsnittligt utomäktenskapligt fruktsamhetsindex Relativa antalet yrkesutövare i Riksområde Riksområde Riksområde Riksområde Riksområde huvudgrupp I 5 3 4 2 1 0— 99 100—199 200-299 300-399 400—499 500—599 600-699 700—799 800-899 900-999

99 81 106 121 120 116 137 155 163

83 128 86 95 89 109 82

99 81 108 121 113 103 116 125 115 74

172 128 148 139 129 180 170 74

88 70 82 59 86 67 57

140 127 124 142 96 51

Hela riket

tenskapliga fruktsamheten synes, som framgår av tab. 36, icke heller förefinnas. Härader i avsaknad av agglomerationer och härader med många eller stora agglomerationer avvika knappast från varandra i fråga om den genomsnittliga storleken av den utomäktenskapliga fruktsamheten. Dock är att märka att så gott som samtliga härader med verkligt hög utomäktenskaplig fruktsamhet hava en låg agglomerationsprocent. Bland härader med låg agglomerationsprocent förekomma emellertid också flertalet härader med verkligt låg utomäktenskaplig fruktsamhet. Ett samband torde sålunda förefinnas, ehuru det är mera invecklat. Det förefaller rent av som om härader med liten agglomerationsgrad dela sig i två typer kännetecknade av å ena sidan hög och å andra sidan låg utomäktenskaplig fruktsamhet. Samma förhållande synes också förhanden i fråga om sambandet mellan utomäktenskapliga fruktsamhetsindex och yrkesfördelningen. Härader, där mer än 700 promille av yrkesutövarna tillhöra huvudgrupp I, synas på likartat sätt kunna uppdelas i två typer av vilka den ena typen är kännetecknad av låg eller norTab. 36. Häraderna fördelade efter utomäktenskapliga fruktsamhetsindex i kombination med procenttalet boende inom agglomerationer. Utomäktenskapliga fruktsamhetsindex Agglomerationsgraden

0 0— 9-99 10—19-99 20—29-99 30—39-99 40—49-99 50—59-99 60—69-99 70—79-99 80-89-99 90-99-99 Summa

| 1 1 2 1

o ~J

5 12 10 7 4

1 1

4 12 9 10 3 2 1 2 1

oo o 1 CD 9 5 5 8 3 1 2 1

t; o

^ o | h-'

i—1

K-"

4 5 12 3 5 3 2

5 5 18 13 6 5 2

3 10 5 3 1

| I—

>-i

to oo | to h—

^1 CD

6 3 8 2 1 1 1

1 2 3 1 1

to oto to 1 CO CD

1 3 1

to 1 o< CD

1 to --i

1 1 1 1

2 CD

co o 1 to CO CO

1 1

o o CO CD

to o co 1 CO CD

1 1

1 1 36 34

1 C/3 3 3

42 53 88 52 26 14 9 5 2 1 1 288

91 m a l utomäktenskaplig fruktsamhet och den andra är kännetecknad av särskillt hög utomäktenskaplig fruktsamhet. Av intresse kan också vara att studera den utomäktenskapliga fruktsamheten inom städerna och häraderna i relation till könsproportionen. Därvid visar det sig att den utomäktenskapliga fruktsamheten i städerna förhåller sig annorlunda än i häraderna, som framgår av tab. 37. I häraderna är den utomäktenskapliga fruktsamheten starkt föränderlig med könsproportionen så att ju mindre andel kvinnorna utgöra av befolkningen, desto högre är dera utomäktenskapliga fruktsamheten. För städerna är dylik markant motvariation mellan utomäktenskaplig fruktsamhet och könsproportionen icke förhanden annat än möjligen i ytterst ringa grad. T a b . 37. Utomäktenskapliga fruktsamheten i städerna och häraderna i relation till könsproportionen. S t ä d e r Antal kvinnor per tusen av folkmängden

—475-9 476-0—487-9 488-0—499-9 500-0—511-9 512-0—523-9 524-0—535-9 536-0—547-9 5480—559-9 560-0—571-9 572-0—583-9 584-0—595-9

Antal städer

3 3 7 16 25 35 14 7 2 1

H ä r a d e r

Genomsnittligt utomäktenAntal skapligt frukt- härader samhetsindex

79 79 82 69 79 83 67 71 62 25

20 65 159 38 5 1

Genomsnittligt utomäktenskapligt fruktsamhetsindex 173 132 108 93 66 89

Huruvida städerna och häraderna därvid äro väsensskilda är dock svårt att säga då flertalet härader har kvinnounderskott och flertalet städer kvinnoöverskott. Mellan det fåtal härader och städer, som i fråga om könsproportionen överensstämma, är det icke säkert att en skillnad förefinnes i fråga om den utomäktenskapliga fruktsamheten. Man skulle därför kunna säga att ju mer könsproportionen understiger ett visst värde (c:a 510—520) desto högre är den utomäktenskapliga fruktsamheten. Överstiger könsproportionen detta värde synes den utomäktenskapliga fruktsamheten hålla sig konstant. Vi återkomma till denna relation mellan könsproportion och utomäktenskaplig fruktsamhet i ett senare avsnitt (sid. 101).

Dödligheten. Den regionala variationen av dödlighetsindextalen framgår av tab. 38. Dödligheten är som synes underkastad vissa och ej så obetydliga variationer. Dock är dödligheten bland de fyra här behandlade demografiska elementen den, vilken är minst varierande såväl inom länen som mellan de olika länen.

92 C i CO O »O CO r i ^H f i i—ii—i

Summa

i—1 SS «S »O S I »1 T—1

r f O M X i—IrH

O 0 0 ><3 " * O S G C C i Ä © ' * W H H H r i riiH

i—I

f l

i—l

f i

1—1

140—144

135—139

Xfl

-* -*

150-154

X <u Tj C

+->

•O

X! tfi

C ed

TJ sO

145—149

130-134 125—129

T—t f t

»1

120-124

H C O

•tfl

• *

rH »O

«0

1-1

115—119 110—114

—l

i M —i

105—109

100-104

CO "<tfl CM CO i—l

—

95—99

CO CM CO CO CO

i O CM CM CO

90—94

W O ^ u Q i O

» I I C O i H

85-89

CM i - l i ? i CM

CD CM

CO CO ^

i—l CM

f l l-1 — i i — 1

CM f l

• *

1-1 CO

t >

f i

-TI T—1

CO O

r-l 0 4

CMCOCMOOiO'-C — COfIi—1

CD CO CO O CD CC f i f —i » O

CO CM ^T* f 1

" * -fli i O CO

M H i H

80-84

H C T . l - X r t

"Ti CO

-"Ti

CT3 CM O

ff)

f l CTi O CO -<Tl CM f l f l CM

< r~

C D N O N f l rH

00 CO

CO CM 1—1 1—1

CC f i C C

CO CM CM

CM 1-1 i - l

75—79 1—1 C J © J t ~ • * * * *

i>«x»-1101—1

T I •>* ao >o

t » s t « *

t » f l

ifflsa^tiiHUi'*

Summa

f l

!>. O l f l • * S5 CO <N (M O l O l T H r i

140—144

135—139 1—1

130-134 X

125—129 CM

120—124 IN

•a

:rt

C to +-> <u XI

115—119 110—114

1—CM

1-1

105—109

-o

f l f l f t CM f t

95—99

f l

90-94

i r t H

100-104

C/3

f l CM CM

-»ti f l

1-1 1-1

1—1 n

—

CM — CM

t-i

— C M

—1

CM f l

1—1

H i j H

M J I M i

CM CO

CM f l CM

1—if1

1—1

»0

-TJI co f i f i co

- r i CM in en

f i

0 »1

L ^ h - C O X r - l

H f l

f l

r i

f i

co co 1—1 - T I co Tt>

r-iCOCMCO

CO CO

f l

85—89 80—84

—

1-H — —1

f l

T—

CO CD i O CM CM

f (5>1

f i

O l

f i

fi—1

1-1

75—79 •

' — X

tes CO

3 X! O

C 80S

10 T,

09 -C

TJ C

to KS T C t

:~ c

C :~

« c te s ::rt T. rt rt s-~::rt | rt3 c B CJ X •C "c B et ::: b « lO rt B X X g E C rt — • t. G co CJ X »i B | « C — P CO

a 0 +J

B :ei

0 0

C "•0

a t-

— — CJ

C —O > w

_ •

B v; :0 1-5

0 C C

0 f

- 0^ c .B O sn

B w

09 CO o- 'C 5-C t e g 3 C- P

B 'C B SO B sa

c v" B e 3 1-, IO f O T. c G 3 XI c (a EH 0 t. B a XI CH > + J CA LO B B C sa c 1-5 C

ir.

—

r i rt .« ——-t s ° rt I :rt ::rt >/ lS > > B. t -

r H CM CC T

E c er

93 Gränserna för indextalens variation äro för häraderna 79 (Särna och Idre tingslag i Kopparbergs län) och 154 (Pajala och Korpilombolo tingslag i Norrbottens län) och för städerna 81 (Djursholm) och 140 (Piteå). Frånsett ett härad i Kopparbergs län (Särna och Idre tingslag) samt ett antal härader och städer (sammanlagt 20 st.) i Norrland, företrädesvis övre Norrland, ligga samtliga indextal mellan 80 och 120, en relativt ringa variation. Inom de olika länen ligga häradernas indexsiffror tämligen väl samlade med undantag av några norrländska län. Städernas indextal inom ett och samma län äro däremot underkastade en betydligt större spridning, vilket åtminstone till en betydande del torde kunna hänföras till tillfälligheter, vilka här ha större inflytande i betraktande av städernas genomsnittligen mindre invånarantal. Medelinvånarantalet i häraderna är ungefär 14 000 och, med bortseende från de tre största städerna, något mindre än 10 000 i städerna. Tillfälligheter kunna mycket väl för ett område på 5 000 invånare åstadkomma en variation på 5 enheter i indextalet, ja, om det vill sig så, ända upp till 10 å 15 enheter. Av den regionala fördelningen att döma synas mälarlandskapen hava en något, fast obetydligt högre dödlighet än det övriga Svealand och Götaland. Åtminstone gäller detta landsbygden medan för städernas vidkommande knappast någon större skillnad kan konstateras. Områden med särskilt låg dödlighet äro Jönköpings, Kronobergs, Malmöhus och Hallands län, där dödligheten i samtliga härader understiger riksgenomsnittet 100. Norrland intager, liksom beträffande de flesta andra demografiska data, en viss särställning. Medan Gävleborgs och Jämtlands län i dödlighet knappast skilja sig från Götaland och Svealand uppvisa Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län höga indextal. I samtliga härader och städer (utom en) i dessa tre län överstiger indextalet 100, och därutinnan skilja sig dessa län från övriga län i Sverige (med undantag av Gotland, för vilket samtliga tre dödsindex obetydligt överstiga 100). Landsbygden och städerna skilja sig något i dödlighetsavseende från varandra. Av de allmänna dödstalen att döma borde dödligheten vara större på landsbygden och mindre i städerna, men indextalen för de skilda länens landsbygd och städer visa, att så icke är förhållandet utan att dödlighetsindex i allmänhet är lägre på landsbygden. Denna kontrovers mellan dödstal och indextal beror på den olikartade åldersfördelningen i städerna och på landsbygden. Nedanstående tab. 39 angiver dödlighetsindex för de skilda länen (landsbygd och städer särskilt) samt dessutom även förändringen i dödlighetsavseende mellan perioderna 1928—1930 och 1931—1933. Endast i tre län, Stockholms län, Värmlands län och Norrbottens län är dödligheten större på landsbygden än i städerna, men för de båda förstnämnda länen är differensen synnerligen obetydlig. Beträffande Stockholms län är att märka att landsbygden i detta län är synnerligen tättbebyggd och omfattar en massa stadsliknande samhällen, vilka i statistiken över folkmängdens förändringar icke kunna skiljas från den egentliga landsbygden. Förändringarna i dödligheten mellan de båda perioderna 1928—1930 och 1931—1933 återfinnas i tab. I och II. Förändringarna inom de olika häraderna och städerna uppgå endast i ungefär fjärdedelen fall till mera än 10 enheter och äro alltså för det mesta av obetydlig storlek. Dessutom äro förändringarna av växlande tecken. Tecknet minus (nedgång) kan dock konstateras i något mer än 50 % av samtliga städer och härader. Större delen av differenserna i indextalen mellan dessa båda perioder må betraktas såsom beroende på tillfälliga fluktuationer i antalet döda. Motsvarande siffror för differensen mellan de båda perioderna finnas för länen angivna i tab. 39. Som synes äro dessa differenser, vilka äro mindre påverkade av till-

94 Tab. 39. Dödlighetsindex för å r e n 1928—1933 samt dess förändring mellan å r e n 1928—1930 och 1931—1933 i Sveriges olika län. Dödlighetsindex 1928-1933

L ä n

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

Differens mellan dödlighetsindex för perioderna 1928—30 och 1931—33

Landsbygd

Städer

Landsbygd

Städer

99-8 95-1 86-6 91-2 90'4 92-5 93-7 110-5 97-0 92-1 92-0 89-L 93-2 934 96-0 102-2 92-7 94-8 100-1 100-0 111-5 98-3 114-2 133-5 97-7

114-3 97-5 1030 100-0 100-3 102-1 1027 103-9 113-2 105-2 97-6 98-2 95-4 106-4 99-5 101-4 100-1 96-5 101-5 106-8 110-6 117-3 116-3 126-7 1262 105-5

- 07 + 10 - 39 - 20 - 11 - 04 + 10 - 04 + 12 - 4 87 + 1 - 3 47 + 1 - 2g - 54 - 10 3 + 44 - 15 + 22 + 29 - 35 - 95 + 00 - 30

2-2 + 2-6 - 6-5 + 3-2 l-o + 3-0 + 3-7 + 0-2 - 0-4 + 0-2 - 2-4 - 4-8 + 3-4 - 1-1 - 2-8 - 6-9 - 13-5 + 11-2 - 5-6 - 5-5 + 1-5 + 7-0 - 25-1 + 11-5 + 2-5

1-6

fälligheter än de enskilda häradernas och städernas, utom i ett par fall synnerligen obetydliga och någon utpräglad tendens hos dem finnes knappast. För hela riket, såväl landsbygden som städerna, är nedgången i dödlighetsavseende endast 16 enheter. För perioden 1935—1936 uppgingo indextalen till 957 och 101*7 för landsbygd och städer resp. Dessa båda indextal jämförda med dem för perioden 1928—1933 bestyrka att den utjämning i dödlighetsavseende, som tidigare i hög grad förekommit mellan landsbygd och städer, ännu pågår. Dödlighetens variation med yrkesfördelning och tätortsbebyggelse. Sammanställes dödlighetsindex med den varierande yrkesfördelningen inom de olika häraderna erhålles nedanstående tab. 40, som visar huru dödligheten förändras med det varierande antalet yrkesutövare inom jordbruket. Att dödligheten skulle starkare påverkas av yrkesfördelningen inom häraderna synes sålunda föga troligt. En faktor, som kan förmodas utöva ett visst inflytande på dödligheten, är tätortsbebyggelsen. Då städerna, som visats, hava en något större dödlighet än landsbygden i dess helhet, är det icke otroligt att på landsbygden (i administrativ bemärkelse) en skillnad förefinnes mellan den agglomererade landsbygden och den egentliga landsbygden. Att fullständigt urskilja den agglomererade landsbygden från den egentliga låter sig, som tidigare redan

95 T a b . 40. F ö r ä n d r i n g e n av d ö d l i g h e t s i n d e x m e d relativa antalet jorbruksutövare i Sveriges härader. Antal yrkesutövare i huvudgrupp I i promille av samtliga yrkesutövare inom grupp I—IV

Antal härader

Genomsnittligt döds-

0— 99 100-199 200—299 300—399 400—499 500—599 600-699 700—799 800—899 900-999

1 2 11 11 32 46 74 76 34 1

108 96 103 99 97 97 98 97 101 146

nämnts, icke göra beträffande statistiken över folkmängdens förändringar, varför dödlighetsindex icke kunna erhållas direkt för den egentliga landsbygden och den agglomererade landsbygden var för sig. Uppdelas emellertid häraderna efter den varierande graden av tätortsbebyggelse, erhålles nedanståT a b . 41. H ä r a d e r n a f ö r d e l a d e efter d ö d l i g h e t s i n d e x i k o m b i n a t i o n m e d agglomerationsgraden. D ö d Ii g h e t s i n d e x Procenttal boende inom agglomerationer 31 /ia 1930

co o 1

1 CO CO

1 M

1 CO

CO CO

K) CO I-1

a B B

i—'

M CO

Genomsnittligt dödlighetsindex

1 2

1 1 1

42 53 83 52 26 14 9 o 2 1 1 288

100-4 97-4 97-6 97-7 97-8 94-5 104-8 93-0 118-5 96 108 98-2

>-> o

0 0— 9-99 10—19-99 20—29-99 30—39-99 40—49-99 50—59-99 60—69-99 70-79-99 80—89-99 90—99-99 Summa

5 13 13 7 3 3 1

1 9 2 8— 1 9 3 3

22 23 41 31 12 7 4 3 1 1

10 11 21 6 9 4 3 1

1 3 7 8 2

co o

1 1

1 GO

ende tab. 41 över dödlighetens variation. Man finner att dödlighetsindex, frånsett tillfälliga variationer, stiger med agglomerationsgraden, så att härader med hög agglomerationsgrad i genomsnitt ha en något, fast obetydligt högre dödlighet än härader med ringa agglomerationsgrad. Slutsatsen att den agglomererade landsbygden har en något högre dödlighet än den egentliga landsbygden, vinner sålunda ett visst stöd av siffrorna i tab. 41. Något bevis för densamma kan dock icke härmed anses lämnat.

96 Relationer mellan de demografiska elementen inbördes. Att de demografiska elementens regionala variationer icke försiggå helt utan samband med varandra har påvisats av S. Wicksell i hans ovan citerade uppsats i Ekonomisk Tidskrift 1919. Han har där sammanställt fruktsamhetsindex för perioden 1910—1911 med bland annat giftermålsindex och dödlighetsindex i Sveriges härad och fann därvid i det förra fallet en betydande negativ korrelation. Redan dessförinnan hade Gustav Sundbärg, i samband med sin uppdelning av Sverige i tre olika demografiska huvudområden, påvisat hurusom Östsverige med sin låga äktenskapliga fruktsamhet samtidigt karakteriserades av hög giftermålsfrekvens och hög utomäktenskaplig fruktsamhet medan Västsverige med dess höga äktenskapliga fruktsamhet hade låg giftermålsfrekvens och ringa utomäktenskaplig fruktsamhet. Nordsverige med sin exceptionellt höga äktenskapliga fruktsamhet var liksom Västsverige karakteriserat av relativt låg äktenskapsfrekvens och en utomäktenskaplig fruktsamhet understigande rikets i dess helhet. Att det berörda inbördes förhållandet mellan den äktenskapliga och den utomäktenskapliga fruktsamheten delvis ännu förefinnes under den här ifrågavarande tidsperioden 1928—1933 har redan konstaterats i kapitlet om den utomäktenskapliga fruktsamheten, där det anmärktes att det område i Götaland, som kännetecknades av hög äktenskaplig fruktsamhet, samtidigt hade en ringa utomäktenskaplig fruktsamhet. Sundbärg konstaterade också ett samband mellan fruktsamhet och dödlighet i det att dödligheten var förhållandevis låg i de områden där fruktsamheten var hög. Då Sundbärg använde sig av de allmänna dödstalen (antalet dödsfall per tusen av folkmängden), vilka delvis äro beroende av befolkningens ålderssammansättning, och denna i sin tur kan bero på fruktsamhetens storlek, är det emellertid möjligt att det av honom konstaterade sambandet Tab. 42. Sveriges städer och h ä r a d e r fördelade efter giftermålsindex S t ä d e r Äktenskapliga fruktsamhetsindex Giftermålsindex o CO

o co

1 OS CO

«o

CO CO

»o-*

n^ o

I-1

i—>

>-'

1-1

03 CO

ot -

5 0 - 59 60— 69 7 0 - 79 80— 89 9 0 - 99 100—109 110—119 120—129 130-139 140—149 150—159 160-169 170—179

1 1

1 4 2 2 4

2 3 8 6 6 1

2 3 7 8 10 3

1 5 5 7 3

3 4 1

1 2 1 1 1

1 1

3 3

o 1

2 6 21 31 29 15 7 1 1

1 3 1 1

2 3 1 1 L

Summa

97 mellan dödlighet och fruktsamhet till en del kan förklaras härav. Sundbärgs resultat bestyrkas nämligen i denna del icke av Wicksells, vilka senare för perioden 1910—1911 utvisade att fruktsamhetsindex och dödlighetsindex varierade helt oberoende av varandra i Sveriges härader. I det följande skall nu icke hela frågan om den inbördes samvariationen av de demografiska elementen upptagas till undersökning, utan skola vi inskränka oss till frågan huruvida ett samband förefinnes mellan giftermålsfrekvensen och den äktenskapliga, resp. utomäktenskapliga fruktsamheten samt mellan den äktenskapliga fruktsamheten och den utomäktenskapliga fruktsamheten. Sambandet mellan giftermålsfrekvensen och den äktenskapliga fruktsamheten. I tab. 42 angives fördelningen av såväl städer som härader efter giftermålsindex och äktenskapliga fruktsamhetsindex i kombination. Av fördelningstabellen framgår att såväl städer som härader med samma giftermålsindex variera högst avsevärt i avseende på den äktenskapliga fruktsamheten, varför något starkare samband icke kan existera. I genomsnitt förändras emellertid den äktenskapliga fruktsamheten med stigande giftermålsindex (tab. 43). Dock gäller detta endast häraderna, medan för städerna en sådan förändring knappast kommer till synes. Ju högre giftermålsindex i häraderna, desto lägre blir fruktsamhetsindex i genomsnitt, d. v. s. samma förhånande kommer till synes, som Sundbärg konstaterade mellan de tre demografiska huvudområdena och som Wicksell påvisade för perioden 1910—1911. Denna den äktenskapliga fruktsamhetens motvariation med giftermålsintensiteten på landsbygden kan åtminstone delvis vara förorsakad av att den gifta kvinnans fruktsamhet icke endast är beroende av hennes levnadsålder utan även av hennes giftermålsålder på så sätt, att i en och samma levnadsålder fruktsamheten är lägre ju lägre giftermålsåldern är. (Jfr utredningen rörande den äktenskapliga fruktsamheten i Kap. I.) Vid hög giftermålsintensitet är giftermålsåldern företrädesvis förskjuten till i kombination med den äktenskapliga fruktsamheten 1928—1933. H ä r a d e r äktenskapliga CO

o co CO

co o 1 co co

o o 1 1 o

o I CD

1 2 5 10 5 2 1

1 4

5 4 4 2

1 3 9 12 13 7 6 3 1

O 1 to CD

OS O

o 4*CD

en O

--D

Tuktsamhetsindex to co CO o o o o 1 o 1 1 1 1 to OS co CO o CO co CO CO CO os o

to o 1 to CO

to to p 1 to to CO

to OJ o

to o

to 05

to CD

to o 1 K) CD

to cc o 1 to

CO CD

1 2 3 11 8 10 C 3

1 7 11 9 6 3 5 1

1 7 10 1 8 1

2 o 4 5 4 1 1 1

3 2 3 3

3 12 2!) 58 53 57 37 24 9 4

1 1 3 1

1 1 2

1 1 1

1 1

7—388256.

c 3

i X

1 1 288

98 Tab. 43. Den äktenskapliga och utomäktenskapliga fruktsamhetens genomsnittliga variation med giftermålsindex i Sveriges städer och h ä r a d e r . Genomsnittligt fruktsamhetsindex Äktenskapligt

Giftermålsindex

Städer 5 0 - 59 6 0 - 69 7 0 - 79 8 0 - 89 90— 99 100-109 110—119 120—129 130—139 140-149 150—159 160—169 170-179 1

Utomäktenskapligt Städer x

Härader

85 83 87 85 87 83 80 95 85

Härader

40 77 74 72 69 79 90 70 110

135 131 128 118 117 108 122 112 113 103 90 (285)

103 66 90 93 124 118 135 140 144 180 (70) (170)

Med bortseende från Skänninge.

de lägre åldrarna och följden blir att bland gifta kvinnor i en bestämd åldersklass de lägre giftermålsåldrarna äro relativt fler till antalet, än vad fallet skulle vara om giftermålsintensiteten varit låg. Därav följer att i områden med hög giftermålsintensitet fruktsamheten i varje enskild åldersklass bör vara lägre än i områden med låg giftermålsintensitet även under den förutsättningen, att fruktsamheten efter såväl levnadsålder som giftermålsålder är densamma inom de olika områdena. Det kan också tänkas andra moment, som verka i samma riktning, t. ex. att, i vissa samhällslager i varje fall, tidiga äktenskap numera förutsätta Tab. 44. Sveriges städer och h ä r a d e r fördelade efter giftermålsindex S t ä d e r Giftermålsindex

Utomäktenskapliga fruktsamhetsindex O

o en CO

50— 59 6 0 - 69 7 0 - 79 80— 89 90— 99 100—109 110-119 120-129 130—139 140—149 150—159 160—169 170—179 Summa

1 1 1 3

1 1 5 3 7 3 1

i_.

o 1

C O CO

2 7 15 10 4 2 1

3 5 10 6 6 2

o 1

i—1 CO

1 CO CO

3 1 3 2

o^_ 1 o< CD

co o^ i 1

^1 CO

CO 'V

O 1

cc-

J>2

K3 h-« CD

1 cc CO

02 O

1 O' CD

—i

bi' CC O

Oi oo

10 B » 2 G 21 31 29 15 i

1 1

c g

99 uppskov med barnafödandet, och detta utan att med säkerhet en kompensation genom högre fruktsamhet längre fram verkligen äger rum. Detta fruktsamhetens beroende av olikheter i fråga om giftermålsintensiteten kan dock knappast åstadkomma så stora skillnader, som tab. 43 angiver. Fruktsamhetens och giftermålsintensitetens motvariation inom häraderna torde därför i huvuddelen hava en annan förklaringsgrund. Troligt är att detta fenomen sammanhänger med yrkesfördelningen och de demografiska företeelsernas samband med denna. Det är ju tidigare påvisat att giftermålsintensiteten inom häraderna i genomsnitt är allt lägre ju högre andel av yrkesutövarna som tillhöra yrkesgrupp I (jordbruk med binäringar) medan fruktsamheten omvänt stiger med växande antal yrkesutövare inom jordbruket. Det här antydda, negativa sambandet mellan fruktsamhet och giftermålsintensitet skulle således åtminstone delvis kunna förklaras på så vis, att dessa båda demografiska element var för sig variera, det ena med och det andra mot en tredje faktor, yrkesfördelningen, och att sambandet sålunda på detta sätt indirekt kommit till stånd. Ett annat, i viss mån indirekt sätt, på vilket ett negativt samband mellan giftermålsindex och det äktenskapliga fruktsamhetsindex kan uppstå, är genom det samband, vari dessa båda stå till den utomäktenskapliga fruktsamheten, vilket samband närmare diskuteras i det följande. Sambandet mellan giftermålsintensiteten och den utomäktenskapliga fruktsamheten. Städernas och häradernas fördelning såväl efter giftermålsindex som det utomäktenskapliga fruktsamhetsindex framgår av tab. 44. Redan av dessa fördelningstabeller synes det tydligt, att de båda storheterna regionalt sett icke variera oberoende av varandra. I motsats till vad fallet var beträffande den äktenskapliga fruktsamheten äro de utomäktenskapliga fruktsamhetsindices i härader med hög giftermålsintensitet anhopade kring högre medelvärden än i härader med låg giftermålsintensitet. Detta samband framgår än tydligare i tab. 43 där det genomsnittliga värdet i kombination med den utomäktenskapliga

fruktsamheten 1928—33.

H ä r å d e r Utomäktenskapliga fruktsamhetsindex K;

o i os tO

2 1 2 1

O 1 to

to CO

i—1

c»

1 3 5 14 14 12 2 3 1

OJ O

1 to

o1 i—> to to

o o1

>—' to

CO K) O

tO OS te

oK to o* to

o 1 to to

to to to

Ett O

oto1

1 OS os

1 5 10 14 4 0

4 6 17 2 8 2 4

4 9 12 6 4 1

7 9 8 5 3 1

1 3 8 0

5 1 1

4 5 7 4

2 1 1 2 3 1

1 1

1 1 1

1 1

1 2 1

1 1 6

c 3 3 » 3 12 29 58 53 57 37 24 9 4 1 1 288

100 Tab. 45. Sveriges städer och härader fördelade efter den utomäktenskapliga Äktenskapliga fruktsamhetsindex Utomäktenskapliga fruktsamhetsindex

S t ä d e r

rf», o o

o 1 CD

20— 39 40— 59 60— 79 80— 99 100—119 120—139 140—159 160—179 180—199 200—219 220—239 240—259 260—279 280—299 300-319 320-339 Summa

1 1

3 4 5 1

CO CD

CD CD

1 2 6 11 4 1

4 18 6 4

7 7 2

oo 1 i1

oCD 1 3 3 2

>—» h1

O 1

hh-' CD

1—"

1 Ios 1 CO CD 1

rf» o1

3 O

CTi

-JD

2 b

2 1 9 b 2 3 3 1

1 1 1

c 3

2 1

1 G 21 41 32 10 2

2 1 1 1

3 2 2 1

8 4 1 1

1 1

1 34

på den utomäktenskapliga fruktsamheten finnes angivet för skilda värden på giftermålsindex. Den genomsnittliga utomäktenskapliga fruktsamhetens variation med giftermålsintensiteten är betydligt starkare beträffande landsbygdens härader än beträffande städerna. På landsbygden råder nästan proportionalitet mellan giftermålsindex och genomsnittliga utomäktenskapliga fruktsamheten. Detta gäller särskilt om man undantager ett 10-tal härader med mycket högt utomäktenskapligt fruktsamhetsindex. Man kan naturligtvis också säga att giftermålsindex är lågt i de områden där den utomäktenskapliga fruktsamheten är låg och, vice versa, hög där den utomäktenskapliga fruktsamheten är hög. Detta betraktelsesätt torde ur en viss synpunkt vara det riktigaste, eftersom den utomäktenskapliga fruktsamheten är en företeelse, vilken i tidsavseende kommer före giftermål. Det är dock icke så säkert att man kan säga att orsakssammanhanget är så riktat, utan ofta kan ett påtänkt äktenskap medföra utomäktcnskaplig fruktsamhet, med andra ord, tanken på giftermål kan vara den primära orsaken, ehuru själva giftermålets registrering inför officiell myndighet av en eller annan orsak uppskjutes. Den utomäktenskapliga fruktsamhetens samband med den kvinnliga giftermålsintensiteten giver anledning till den förmodan, att den utomäktenskapliga fruktsamheten åtminstone på landsbygden i stor utsträckning rätteligen borde benämnas föräktenskaplig, därför att äktenskap mellan föräldrarna förr eller senare ingås. I så fall är det lättförklarligt att giftermålsintensiteten blir hög där den utomäktenskapliga fruktsamheten är hög. Dock behöver detta icke uppfattas så som om antalet föräktenskapliga barn per ingånget äktenskap skulle vara större i de områden där giftermålsintensiteten är av högre storlek. En konstant relation mellan antalet föräktenskapliga barn och antalet ingångna äktenskap inom samtliga områden betyder, att den föräktenskapliga fruktsamheten och giftermålsintensiteten regionalt komma att variera pro-

101 fruktsamheten i kombination med den äktenskapliga å r e n 1928—1933. Äktenskapliga fruktsamhetsindex

os o

o#*

o» o

1 OS

M>> en

c»

4 7 5 1

1 5 2 1

o co

8 4 5 9 16 6

5 7 5 3 10 2 7

5 12

fi 2 1 1 1 1

2 1 2 1

t* O

o 1 oCD

2 8 4 2 2 1

1 12 5 3 1 3 1

«o

H ä r

,_!

i_>

,_.

o•<( 1

<x> to

I— ~3 CD

1 1 1

(—1

co o I co co

e i—» CD

O 1

1 CO

1 1 1

r CO

oo 11 ta

(—>• O

o CD

1 to to

co to o

to os

o#».

to to CO

CO Oi

o to

1 G 89 44 36 34 55 23 22 8 6 5 4 2 2 1 1

1 1 1

1 2

1 1

1 1 1

1 1

1 1 1

c 3

portionelit mot varandra. Då nu dylik proportionalitet i stort sett råder på landsbygden innebär detta ett stöd för tanken att den utomäktenskapliga fruktsamheten på landsbygden till stor del är föräktenskaplig. I städerna synas förhållandena ligga annorlunda till i det att proportionaliteten mellan giftermålsintensitet och utomäktenskaplig fruktsamhet icke är så utpräglad. Den rena utomäktenskapliga fruktsamheten (i motsats till den föräktenskapliga) torde därför vara betydligt högre än på landsbygden. Det bör dessutom framhållas att kvinnoöverskott råder i städerna så, att en stor del av kvinnorna därstädes icke kunna ingå äktenskap, varför förhållandena i städerna måste gestalta sig annorlunda än på landsbygden. Det här påvisade sambandet mellan utomäktenskaplig fruktsamhet och giftermålsintensiteten torde också kunna förklara det i ett föregående kapitel påvisade sambandet mellan utomäktenskapliga fruktsamheten och könsproportionen. Giftermålsintensiteten beror på könsproportionen och en samvariation mellan giftermålsintensitet och utomäktenskaplig fruktsamhet leder därför till en motvariation mellan könsproportionen och utomäktenskapliga fruktsamheten. Dessa frågor, om den utomäktenskapliga fruktsamhetens uppdelning på rent utomäktenskaplig fruktsamhet och föräktenskaplig fruktsamhet inom olika områden, kunna kanske bliva belysta ytterligare när 1930 och 1936 års folkräkningar avslutat sin bearbetning av familje- och fruktsamhetsstatistiken. Den undersökning över de utomäktenskapliga barnens legitimering genom föräldrarnas giftermål, som företogs för ett trettiotal år sedan, gav väl resultat av värde, men om dessa överensstämma med de nu rådande förhållandena torde vara synnerligen osäkert. Det inbördes sambandet mellan den inomäktenskapliga och den utomäktenskapliga fruktsamheten. Den inbördes relationen mellan den utomäktenskapliga och den inomäktenskapliga fruktsamheten bland häraderna och

102 städerna finnes angiven i tab. 45. Sambandet mellan nämnda båda företeelser kan icke vara alltför starkt av dessa fördelningstabeller att döma. De ge dock antydan om att ett samband förefinnes, vilket bestyrkes av tab. 46, som angiver huru den inomäktenskapliga fruktsamheten genomsnittligen förändras med den utomäktenskapliga fruktsamhetens storlek. Tab. 46. D e n ä k t e n s k a p l i g a f r u k t s a m h e t e n s g e n o m s n i t t l i g a f ö r ä n d r i n g m e d utomäktenskapliga fruktsamheten i Sveriges städer och härader.

Utomäktenskapliga fruktsamhetsindex

2 0 - 39 4 0 - 59 60— 79 80— 99 100—119 120—139 140-159 160-179

Genomsnittligt äktenskapUtomäktenskapliga ligt fruktsamhetsindex fruktsamhetsindex Städer

Härader

93 91 85 82 83 70

145 135 125 119 104 108 109 120

Genomsnittligt äktenskapligt fruktsamhetsindex Städer

180-199 200—219 220-239 240—259 260—279 280—299 300-319 320-339

den

Härader 103 105 135 137 110 125 lift 125

För städerna synes, att den äktenskapliga fruktsamheten blir allt mindre ju högre den utomäktenskapliga fruktsamheten är. När den utomäktenskapliga fruktsamheten har stigit från 30 till 130 enheter har den inomäktenskapliga fruktsamheten sjunkit med omkring 20 enheter. Inom städerna stå således den utomäktenskapliga och den inomäktenskapliga fruktsamheten i motsatsförhållande till varandra. Samma fenomen framträder i ännu starkare grad inom de härader, där den utomäktenskapliga fruktsamheten är av samma storleksordning som i städerna, d. v. s. när den utomäktenskapliga fruktsamheten är mindre än 140 enheter. När den utomäktenskapliga fruktsamheten inom häraderna stiger från 30 till 130 enheter sjunker den inomäktenskapliga fruktsamheten i gengäld med c:a 40 enheter, d. v. s. dubbelt så mycket som i städerna. När den utomäktenskapliga fruktsamheten överstiger 140 enheter kan man dock icke längre tala om ett motsatsförhållande mellan de båda fruktsamheterna, utan synas de variera tämligen oberoende av varandra eller rent av i en svag samvariation. Denna motvariation bekräftar det redan tidigare påpekade förhållandet att den utomäktenskapliga fruktsamheten till stor del torde vara föraktenskaplig. Att den äktenskapliga fruktsamheten i städerna icke förändras så kraftigt med den utomäktenskapliga fruktsamheten bestyrker blott att i städerna den föräktenskapliga fruktsamheten utgör en mindre del av den utomäktenskapliga fruktsamheten i jämförelse med vad fallet är på landsbygden. I sig själv är det naturligt, att den äktenskapliga fruktsamheten blir mindre ju högre den föräktenskapliga är, eller rättare ju högre antal föräktenskapliga barn det finnes per ingånget äktenskap. Ju högre den utomäktenskapliga fruktsamheten är, desto större genomsnittligt antal föräktenskapliga barn per ingånget äktenskap är att förvänta. Dock är icke därvidlag allenast den utomäktenskapliga fruktsamheten avgörande utan snarare dess storlek i förhållande till giftermålsfrekvensen, såsom redan antytts. Kanske motvariationen mellan den utomäktenskapliga fruktsamheten och den inomäktenskapliga skulle framträda ännu kraftigare om den förstnämnda hade satts i relation till giftermålsintensitetens storlek.

103 Den utomäktenskapliga fruktsamheten och den äktenskapliga fruktsamheten äro således förbundna med varandra så, att fruktsamheten utan avseende på civilstånd varierar mindre, än vad man annars skulle ha förväntat på grund av variationerna inom den utomäktenskapliga och den äktenskapliga fruktsamheten var för sig. De olika sedvänjor, som åstadkomma, att den föräktenskapliga fruktsamheten varierar mellan olika områden, återverka indirekt på den äktenskapliga fruktsamheten. När den utomäktenskapliga fruktsamheten överstiger ett visst gränsvärde (ungefär 140 enheter) synes det emellertid som om denna motvariation icke mera förefinnes utan i stället en obetydlig samvariation. En sådan omständighet tyder på, att det även finnes faktorer, som påverka såväl den äktenskapliga som den utomäktenskapliga fruktsamheten åt samma håll. En sådan faktor är givetvis kännedomen hos folket om befruktningsförhindrande medel och åtgärder. Där denna kännedom är utbredd påverkas ej blott den äktenskapliga utan jämväl den utomäktenskapliga fruktsamheten därav i sänkande riktning.

In- o c h u t f l y t t n i n g s b a l a n s e n i S v e r i g e s h ä r a d e r o c h s t ä d e r . Befolkningens årliga tillväxt eller minskning genom in- och utflyttning under perioden 1926—1930 finnes i tab. I och II angiven för varje härad och stad särskilt. Talen angiva endast differensen mellan det årliga antalet inflyttade och utflyttade, räknade per tusen av medelfolkmängden. De äro av detta skäl icke lämpade såsom mått på befolkningens rörlighet utan angiva endast huruvida in- eller utflyttning överväger och med huru mycket. I talen ingå såväl antalet från eller till utrikes ort flyttade som antalet från eller till inrikes ort. Dock överväger det senare antalet betydligt över det förra och talen kunna därför i huvudsak anses vara bestämda av den inrikes omflyttningen. Den inrikes omflyttningen har visserligen utförligt behandlats i annat betänkande, men bör dock även studeras här och särskilt ur synpunkten huru de övriga demografiska företeelserna inverka på omflyttningen eller bero av densamma. ^ En sammanställning av vandringsbalansen länsvis återfinnes i tab. 47. En mycket utpräglad skillnad förefinnes mellan städerna och häraderna. För det första äro häradernas omflyttningstal betydligt bättre samlade, även om de variera så mycket som mellan — 20 och + 24 promille. De extrema häraderna i vandringsavseende äro Bro och Vätö skeppslag i Stockholms län med en årlig vandringsförlust av 20 promille årligen samt Östra Hisings härad i Göteborgs län och Sollentuna härad i Stockholms län med en vandringsvinst på 24 resp. 23 promille årligen. I det största flertalet av häraderna överväger vidare utflyttningen. Endast 20 härader hava under femårsperioden haft en vandringsvins t större än 3 promille årligen och huvudparten, 208 härader, hava haft en omflyttningsförlust mellen 3 och 15 promille årligen. Härader med anmärkningsvärt inflyttningsöverskott äro för det mesta sådana, som angränsa till större städer och som inrymma dessa städers förortsbebyggelser. Såsom exempel må nämnas Sollentuna och Svartlösa härader i Stockholms län, Vaksala härad i Uppsala län, Östra Hisings och Säve-

104 2 *52122 rtHHnH

Summa

r t ^ ^ ' J»H l * 1 " * I-* CM X T-I

©CC«!?«* COCOCiCSO-* H T-rH

8 1 H H H

C M i 8 h M 00 M O M C O 00

+ 21-1—:: +27-0 + 15-1— +21-0

—• —( i-i CO

+ 9-1— +15-0

—i ^H

<X> CO - * SMO (M O

+ 3-1— + 9 0

N H

-3-0— +3-0

SQ 3Q

-9-0

31 C C 5 N H X

-15-0

9-1

£>• lO tC f > G5

CTi CM

-21-0

15-1

co co i—t co i-i

•27-0-

-21-1

CO —

a C t O « n

(M T-H

ra^Hrji

COlCCC^tl

(M ( » X CO

—i Ttl

i—i CO

C^ CO T><X> CO CO

i Q S - 1~ • T - l l M M r i C O T—I

CO CM c o —i

a s

Summa

tas ©i t » «* Tti i - « r t i i H

^*< •<* x ta ! > • « [ > . • * 10 os • * T-< s i - *

r>« *a I-H rj< sa eo N9151WT-I

»•*

CM CM CM ir: CM

Ö H C D « i Q

rtWHSJW

00 Ä

se • «

+ 51-1—

+57-0

+ 45-1— +51-0 + 39-1—

+45-0

+ 3 3 - 1 - + 39-0 + 27-1— + 33-0 + 21-1— + 27-0 + 15-1

-- + 21-0

+ 9-1— + 15-0 + 3 - 1 - + 9-0 -3-0—

+ 3-0

-9-0—

-3-1

y—I —l CM T—I

GM ^

CM rH CM

CM CM

CM 5T> T - I ^H

I CO CM

CM r H CO CM CM

—15-0— - 9 - 1 -21-0

15-1

-27-0-

-21-1

— (S5"5

C R -a — .!3

« B. « B P B

—4

. 3 « fc4 - Ö

ä «

^>TÄj-|-H «5 •?< t- 3S CS ^2 «

O :cS :S . 3 :rt O

Ö^SH

0:<55>

t_ O g O X3 ^ J2 c3 C

c .2

t H CM co •>*

«3 c . 3 K —'

Ö se t! i2 i i ö •2 o g c 2 £

<*>

C3 C

O - ^ = G r-4

2 SA

2 c

»1

+->c:Pr2-*e ° 9 S" OOJ5D^O> O ^ ^ ^ O

o =« —'

:«

105 dals härader i Göteborgs och Bohus län samt Oxie härad i Malmöhus län. Dessutom märkas bland dessa härader med starkt inflyttningsöverskott även sådana som Karlskoga bergslag i Örebro län samt Juckasjärvi tingslag i Norrbottens län, i vilka härader en under den här ifrågavarande perioden framåtgående näringsgren (bergsbruk) haft till följd en kraftig inflyttning. Städernas fördelning efter vandringsbalansen är väsentligt annorlunda än häradernas. För det första har fördelningen en ojämförligt större spridning. De extrema värdena förefinnas i Vaxholm med en vandringsförlust av 65"5 promille årligen under här behandlade femårsperiod (d. v. s. mer än 30 °/o under hela femårsperioden) och Skellefteå med ett inflyttningsöverskott av 56 promille årligen. Båda dessa städers enorma förlust, resp. tillväxt genom omflyttning bero på speciella omständigheter under denna period. Vandringsförlusten för Vaxholm är förorsakad av regementsindragningen under år 1927 och ökningen för Skellefteå är väl en följd av den påbörjade gruvdriften vid Boliden och malmbearbetningen i Skellefteå. Medan hos häraderna utflyttningsöverskott var det förhärskande är inflyttningsöverskott det vanliga hos städerna. I 33 städer har förekommit ett utflyttningsöverskott på mer än 3 promille årligen medan 50 städer tilltagit med mer än 3 promille till följd av inflyttningsöverskott. Återstoden, 30 städer, hava en inflyttningsvinst eller förlust, uppgående till högst 3 promille årligen, varav 13 med förlust och 17 med vinst. Det är kanske i viss mån överraskande att ett så pass stort antal som 46 städer ha haft vandringsunderskott och endast 67 städer vandringsöverskott. Med hänsyn till städernas samlade snabba tillväxt genom inflyttningsöverskott skulle man kunna förmoda att antalet städer med vandringsförlust vore väsentligt mindre. Att ändå städerna sammanlagt ökat så kraftigt beror på att vandringsförlusten huvudsakligen är lokaliserad till de mindre städerna medan de större städerna haft inflyttningsöverskott. Tab. 48. Städerna fördelade efter storleksgrad och in- och utflyttningsbalansen 1926—1930. I n - eller u t f l y t t n i n g s ö v e r s k o t t i % o (— = Städernas invånara n t a l 31 /i2 1930

1 1 os C7<

0 — 4 999 5 0 0 0 — 9 999 10 000—24 999 25 000—49 999 50 0 0 0 — o c h m e r a

1 Summa

1 K) ©

to t—' ö

1 1 1

i—>

te o

1 1 1

1 qi ö to

3 4 1 8

Cp ©

+ to

1 +

Cp ©

9 5 5 1

9 12 8 1

to ö

5 6 4 5 3 23

+ c*

(O ©

t« -a ö

2 5 5

3 1 1

CJ» ©

1 18

utflyttning)

1 1 5

1 + co co ©

ert i— 4

1 +

1 1

2 Summa

39 35 25 9 5 113

Tab. 48 visar, att så är förhållandet. De fem större städerna med en folkmängd överstigande 50 000 invånare (31/i2 1930) hava allesammans ett inflyttningsöverskott på minst tre promille årligen. Av de 9 städerna med ett invånarantal mellan 25 000 och 50 000 hava visserligen två städer inflyttningsunderskott, nämligen Karlskrona och Gävle med 197 och 3*4 promille respektive, men den kraftiga utflyttningen från Karlskrona beror åtminstone

106 delvis på samma omständigheter, som nyss påpekats vara förhanden beträffande Vaxholm, nämligen regementsindragningen år 1927. Det är emellertid tämligen vanskligt att bedöma inflyttningen till städerna på grundval av de här angivna siffrorna. Talen avse endast städerna betraktade såsom administrativt avgränsade områden medan de ur ekonomisk och geografisk synpunkt till städerna hörande förortsbebyggelserna icke äro medtagna. En icke ovanlig företeelse är att utanför stadsgränsen uppväxer en bebyggelse av stadsliknande karaktär, vars invånare till större delen hava sin verksamhet i staden. Förortssamhället växer sedan kraftigt därigenom att stadsinvånare av ett eller annat skäl i stor utsträckning utflytta dit. Förortsbebyggelsens snabba tillväxt återspeglas därför icke i siffrorna för själva staden, vilken i stället till följd av utflyttningen till förorten kan h a ett relativt lågt inflyttningstal. Vid en eventuell senare skeende inkorporering av förortssamhället ökas stadens befolkning på en gång med ett antal, som rättvisligen borde till stor del betraktas såsom invandrade under en föregående följd av år. Exempel på sådana företeelser återfinna vi vid samtliga tre storstäder (förutom även vid åtskilliga andra städer), där såsom förut påpekats vissa angränsande häraders inflyttningsöverskott bero på tillväxten av förortsbebyggelser. Ett slående exempel erbjuder Malmö med angränsande Fosie socken. Under femårsperioden 1926—1930 växte Malmö genom inflyttningsöverskott med 3'7 promille årligen, d. v. s. i absolut tal ett inflyttningsöverskott på något mindre än 500 årligen. Fosie tillväxte däremot under denna period från 5 199 till 7 566 invånare och detta huvudsakligen genom inflyttning. Den årliga ökningen i Fosie till följd av omflyttning var sålunda i absolut antal av ungefär samma storlek som för hela Malmö. Vid årsskiftet 1930—1931 inkorporerades också Fosie med Malmö. Städernas förortsbebyggelse borde därför egentligen inkluderas i städerna vid studiet av vandringarna, men detta låter sig, som tidigare framhållits, icke alltid göra av den anledningen att befolkningsrörelsen inom de kommuner, där dessa förortsbebyggelser äro belägna, endast är känd för hela kommunen, ej för den del som kan räknas såsom förortsbebyggelse till den angränsande staden. Vandringsbalansen och agglomerationsgraden samt yrkesfördelningen. Om vandringsbalansen inom landsbygdens härader sättes i samband med tätortsbebyggelsen, finner man, såsom framgår av tab. 49, att vandringsbalansen är helt annorlunda i de härader, där agglomerationerna äro fåtaliga eller obetydliga, än i de härader där en stor del av folkmängden är bosatt inom tätorter. Bland de fyrtiotvå härader, vilka fullständigt sakna agglomerationer, förefinnes endast ett härad med nämnvärt inflyttningsöverskott. Detta härad är Östra Hisings härad i Göteborgs och Bohus län, vilket härad fullständigt saknar tätortsbebyggelse ehuru det angränsar till Göteborg. Anmärkas må också att detta härad dessutom är det till storleken minsta häradet med en folkmängd understigande 1 000 invånare. Bland de härader, inom vilka mer än hälften av befolkningen bor inom agglomerationer, återfinnes huvudparten av häraderna med kraftigt inflyttningsöverskott. Endast ett fåtal av dessa tättbebyggda härader hava ett utflyttningsöverskott. Hade vandringsrörelsen inom häraderna kunnat uppdelas på såväl den egentliga landsbygden som den agglomererade var för sig, skulle man säkerligen funnit att den egentliga landsbygden nästan överallt har haft utflyttningsöverskott medan den agglomererade landsbygden ökats genom inflytt-

107 T a b . 49.

S v e r i g e s h ä r a d e r f ö r d e l a d e efter a g g l o m e r a t i o n s g r a d i k o m b i n a t i o n m e d v a n d r i n g s b a l a n s e n 1926—1930. V a n d r i n g s a a 1a n s

Agglomerationsgrad -21-0— -15-0— -151 -9-1 0 0— 9-99 10-19-99 20-29-99 30—39-99 40-49-99 50—59-99 60-69-99 70—79-99 80—89-99 90—90-99 Summa

10 5 2 1 1 1

20 24 32 9 6 1 1

-9-0-81

-3-0— + 3-0

10 22 40 30 6 5 2

1 2 7 9 12 6 1 1

+ 3-1+ 9-0

+ 9-1+ 15-0

+ 15-1— + 21-1— + 21-0 + 27-0 Summa 1

1 2 1

3 1 1

1 2 1

1 1 1 1 1

1 20

42 53 83 52 26 14 9 5 2 1 1 288

ning eller åtminstone haft betydligt mindre utflyttning än den egentliga landsbygden inom samma härad. I nära samband med omflyttningens samband med agglomerationsgraden står dess samband med befolkningens yrkesfördelning. Detta samband gives i tab. 50, där häraderna fördelats efter befolkningens förändring genom omflyttning i kombination med det relativa antalet jordbruksutövare. Utflyttningen är som synes störst i de härader, där jordbruksutövarna äro i majoritet. Flyttningsströmmen går sålunda från de mera jordbruksbetonade häraderna och utflyttningen är betydligt mindre inom de områden, där de övriga yrkesutövarna äro i majoritet. Svårt är emellertid att säga vilket som är det primära, vandringsbalansens beroende av agglomerationsgraden eller dess beroende av jordbrukets förekomst inom häradet. Då nämligen, som tidigare visats och i övrigt är självklart, agglomerationsgraden och förekomsten av jordbruk inom befolkningen äro negativt korrelerade torde den ena av de ovan funna korrelationerna med vandringsbalansen mycket väl kunna vara en följd av den andra, eller vice versa. T a b . 50.

S v e r i g e s h ä r a d e r f ö r d e l a d e efter v a n d r i n g s b a l a n s e n s s t o r l e k i k o m b i n a t i o n m e d r e l a t i v a a n t a l e t u t ö v a r e av i o r d b r u k s y r k e t .

Relativa antalet yrkesutövare i huvudgrupp - 2 1 - 0 - -15-0— 1 -15-1 -9-1 0— 99 100—199 200—299 300—399 400—499 500—599 600—699 700-799 800—899 900-999 Summa

V a n d r i n g s b a l a n s -9-0-3-1

-30+ 3-0

+ 3-1+ 9-0

+ 9 - 1 - + 15-1— + 211 — Summa + 15-0 + 21-0 + 27-0

1 5 1 10 2

1 1 5 10 26 33 17

2 13 18 38 29 15

2 7 10 11 7 1

3 1 2 1 2

1 3

1 1 1

1 1

1 40

1 2 11 11 32 40 74 76 34 1 288

108 Tab. 51. Sveriges härader fördelade efter vandringsbalansen i kombination med antalet kvinnor per tusen invånare. In- eller utflyttningsöverskott i °,oo (— = utflyttning) Antal kvinnor per tusen av -21-0— -15-0— - 9 - 0 — - 3 0 — + 3 - 1 - + 9 1 - + 15-1 — + 21-1— Summa folkmängden - 1 5 - 1 + 21-0 -3-1 + 27-0 -9-1 + 9-0 + 15-0 + 3-0 458—463-9 464-469-9 470-475-9 476—481-9 482-487-9 488-493-9 494—499-9 500-505-9 506—511-9 512-517-9 518—523-9 524-529-9

3 8 5 3 1

2 8 7 18 26 24 6 1 1

2 2 6 14 35 35 13 5 2

1 1 1 5 12 11 3 5 1

1 1 1 3 1

1 1

1 1 2 1

1 1

2 1

1 Summa

93 Genomsnittlig könsproportion

1 8 11 17 48 82 77 25 13 5

5 494

499 Könsproportionen och vandringsbalansen. Att omflyttningen och könsproportionen stå i beroende av varandra framgår av tab. 51 och 52, där häraderna, resp. städerna fördelats efter vandringsbalansens storlek och relativa antalet kvinnor per tusen av folkmängden. Sambandet är mera utpräglat för städernas vidkommande än för landsbygdens del, men är överhuvud ganska svagt. Det samband, som dessa tabeller antyda, behöver dock icke innebära att vandringarna äro beroende av könsproportionen utan torde i stället få uppfattas så, att omflyttningen är det primära och variationerna i könsproportionen mellan olika områden en följd av olikheter i vandringsavseende. Könsproportionens olikheter mellan olika städer och härader kan icke bero på någon varierande könsproportion vid födelserna, ej heller torde existerande skillnader i dödlighetsavseende könen emellan kunna förklara dessa betydande variationer. De rådande olikheterna i könsproportionen måste därför bero på den tredje omständighet, som kan influera, nämligen vandringarna. Utflyttningen från landsbygden och inflyttningen till städerna har sedan länge varit och är allt fortfarande betydligt större för kvinnornas vidkommande än för männens del. Ju större differens i vandringsavseende, som forefinnes mellan könen, desto mera avvika könens numerär från varandra inom området i fråga. Rättvisligen borde därför könsproportionen stå i samband med skillnaden mellan könen i omflyttningsavseende. Denna skillnad är väl å andra sidan i fråga om sin storlek sammanhängande med själva omflyttningens storlek, varför sålunda ett samband mellan könsproportion och omflyttning uppkommer. Dock är en skillnad mellan de båda könens numerär icke uppkommen enbart till följd av vandringarna under en kortare tidsperiod utan måste bero på omflyttningsförhållandena under en längre tidsperiod. . Å andra sidan kan eventuellt en stark skillnad i relationen mellan antalet män och antalet kvinnor inverka på vandringarna. Är till exempel antalet män synnerligen starkt övertaligt, kan denna övertalighet ge upphov till en

109 Tab. 52. Sveriges städer fördelade efter vandringsbalansen i kombination med antalet kvinnor per tusen invånare. In- eller utflyttningsöverskott i %o (— = utflyttning) Antal kvinnor per tusen av folkmängden

1 to

1 en

C7<

476-0—487-9 488-0—499-9 500-0—511-9 5120—523-9 524-0—535-9 536-0—547-9 548-0—559-9 560-0—571-9 572-0—583-9 584-0—595-9

1 q» ö

1 1 so

1 ö

1 co ©

1 CO

1 + co ö

+ co

+ so

1 + eo ö

O» ö

+ Ut

1 + tO I—1

+ to

+ o»

+ en

+ to ö

+ CO co ö

+ en

+ Cn ö

I— 1

1 1

1 2 2 1

4 6 9 1

1 3 5 8 3 6 2 2

1 2 1 6 8 1 4

1 1 2 6 3

2 1 O

2 1 1

Summa

3 3 7 10 25 35 14 7 2 1

köns- 482 518 514 522 534 536 537 537 544 547 542 518 542

535 Summa Genomsnittlig

1 to ö

t>D

utflyttning av ogifta män till andra områden eller en inflyttning av kvinnor, eventuellt i omedelbart samband med äktenskap. Av tabellerna framgår, att allteftersom utflyttningsöverskottet minskas eller förbytes till inflyttningsöverskott, stiger i stort sett det relativa antalet kvinnor. Mellan landsbygd och städer finnes därvid den skillnad att för härader och städer med samma vandringsbalans antalet kvinnor per tusen av folkmängden är högre i städerna än i häraderna. Tab. 53. Sveriges städer fördelade efter äktenskapliga fruktsamheten i kombination med vandringsbalansen. In- eller utflyttningsövcrskott i °/oo (— = utflyttning) Äktenskapligt fruktsamhetsindex

1 to

-4

1 C"

1 to

1 to ö

1 1 I-i qi

1 i—

c? ö

1 se

1 to ö

1 1 co

1 CO

+ co

+ SO

Summa

+ to

T +T T T

+ so ö

+ to ©

4 0 - 49 50— 59 60— 69 70— 79 80— 89 90— 99 100—109 110—119 120—129 130—139 140—149

+ q»

+ to ö

+ to

+ q<

T Summa

1 + o; co o

+ en

4ö

1 1 13 2(5 34 22 9 3 3

1 1

1 2

2 2 4

2 5 8 2 1 1 1

3 8 10 6 2 1

7 3 4 5 2 1

1 6 5 1 1

1 1

1 2 1

1 1

2 1

1 1

3 S

110 Tab. 54. Sveriges h ä r a d e r fördelade efter äktenskapliga fruktsamheten i kombination med vandringsbalansen. In- eller utflyttningsöverskott i °/oo (— = utflyttning) Äktenskapliga fruktsamhetsindex

1 1 q»

1 to ©

1 co

1 co ö

1 1 8 5 2 2

2 7 13 22 14 11 4 9 7 2

1 2 4 8 20 21 20 20 9 3 1 4

1 +

T ö

ö 60— 69 70— 79 8 0 - 89 90— 99 100-109 110-119 120—129 130—139 140—149 150—159 160—169 170—179 180—189 190—199 200-209 230-239 240—249 280-289

2 1 10 4 8 5 7 3 1 1 1

T ö

+ q»

Summa

-a ö

1 1 1 1 1

2 2

2 1

1 1

3 1 1 1

2 1 1

1 1 Summa

5 Genomsnittligt omflyttningstal 1926—1930

5 !» 26 27 55 46 43 27 21 12 5 5 2 1

2 1 1

- 3-0 - 18-0 - 6-0 - 6-7

2-4 0-0 1-8 6-6 9-6 8-4 6-0 6-0 9-0 7-8 2-4 3-6 12-0

o-o

288 Genomsnittligt fruktsamhetsindex

82 118

Sambandet mellan äktenskaplig fruktsamhet och vandringsbalans. Fördelningen av såväl härader som städer efter den äktenskapliga fruktsamheten i kombination med vandringsbalansen framgår av tab. 53 och 54. Något alltför starkt samband synes icke förefinnas mellan dessa båda befolkningsstatistiska företeelser. Särskilt gäller detta städerna, där knappast något samband låter sig konstateras. För landsbygden synes däremot ett svagt samband förefinnas. Med stigande fruktsamhet ökar utflyttningen, om än obetydligt. Omvänt är fruktsamheten lägre i de härader, där inflyttning är förhanden, än i de härader, där utflyttningsöverskott förefinnes. Man bör dock icke draga den slutsatsen att dessa båda företeelser nödvändigtvis måste vara direkt beroende av varandra, så att fruktsamheten påverkar vandringarna eller omvänt vandringarna påverka fruktsamheten under en och samma tidsperiod. Enklast torde väl vara att föreställa sig, att i de härader där inflyttningsöverskott eller lågt utflyttningsöverskott förefinnes samma omständigheter som orsakat detta, eller av inflyttningen själv betingade omständigheter orsaka en låg fruktsamhet. Så t. ex. ha de tättbebyggda orterna (agglomerationerna) i och för sig både låg fruktsamhet och tendens till inflyttningsöverskott. Vandringarna och giftermålsintensiteten. Vid de senaste folkräkningarna har det konstaterats att den inom födelseorten fortfarande bosatta befolkningen i en och samma åldersklass har ett större relativt antal ogifta än den

Ill inflyttade befolkningen. Detta synes innebära att inflyttande personer eller överhuvud taget den rörliga delen av befolkningen ha en högre giftermålsintensitet än de i födelseorten kvarboende. Av detta faktum skulle man därför kunna förvänta, att giftermålsintensiteten är högre i områden med inflyttningsöverskott än i områden med utflyttningsöverskott. Tab. 55 och 56 visa huru städerna och häraderna äro fördelade efter vandringsbalans och giftermålsindex i kombination. Något mera utpräglat samband kan knappast konstateras. Det genomsnittliga giftermålsindex synes T a b . 55. S v e r i g e s h ä r a d e r f ö r d e l a d e efter g i f t e r m å l s i n d e x i k o m b i n a t i o n m e d vandringsbalansen. In- och utflyttningsöverskottet i °/oo (— = utflyttningsöverskott) Giftermålsindex

- 2 1 - 0 - -15-0— -15-1 -9-1 o

60— 69 70— 79 bO— 89 90— 99 100-109 110—119 120-129 130—139 140—149 150—159 160—169 170—179

2 4 3 4 2 3 1 1

Summa

20 T a b . 56.

-3-0+ 3-0

-9-0— -3-1

6 9 16 19 17 8 11 4 1

+ 9-1— + 15-0

+ 8'1— + 9-0

+ 15-1— + 2 1 - 1 Summa + 21-0 + 27-0

1 3

3 18 28 20 21 15 7 2

7 6 9 10 1 2

1 3 2 1 1

1 1 2

1 1 1

3 12 89 58 53 57 37 24 9 4 1 1

2S8

1 1 1

1 1 93

3 S v e r i g e s s t ä d e r f ö r d e l a d e efter g i f t e r m å l s i n d e x i k o m b i n a t i o n m e d vandringsbalansen. In- eller utflyttningsöverskott i °/oo (— = utflytt ningsöverskott) 1

Giftermålsindex

1 te o

C7<

t-f

5 0 - 59 60— 69 70— 79 8 0 - 89 90— 99 100-109 110—119 120—129 130—139 140-149 150—159 160-169 170-179 Summa

1 1

1 1 1

1 (- 1 q*

1 M

3 2 2

l cp o

1 co

+ co

i i

1 4 8 5 1 1

1 4 3 10 4 6 1

iC"

+ to

+ a*

+ Ot

•—k

tO --1

co co

Summa

-4

1 1 7 4 9

1 5 4 3

1 1

3 1

2 G 21 31 29 15 7 1

112 emellertid åtminstone bland häraderna förändras något med vandringsbalansen, så som tab. 57 angiver. Frånsett 20 härader med största utflyttningsöverskott, stiger nämligen i stort sett giftermålsindex, allteftersom utflyttningsöverskottet minskas och förbytes i inflyttningsöverskott. För städernas vidkommande synas knappast några mera märkbara förändringar av giftermålsindex med vandringsbalansen vara förhanden. T a b . 57.

Giftermålsindex' g e n o m s n i t t l i g a f ö r ä n d r i n g m e d v a n d r i n g s b a l a n s e n i häraderna och städerna.

In- eller utflyttningsöverskott (utflyttning = —)

-27-0 21-1 -21-0 15-1 -15-0 9-1 — 9-0 3-1 - 3-0— + 3-0 + 3-1— + 9-0 + 9-1—+15-0

Genomsnittligt giftermålsindex för kvinnor Härader

Städer

114 107 106 111 117 117

95 95 91 87 88 89 91

In- eller utflyttningsöverskott (utflyttning = —)

+ 15-1— +21-0 + 21-1— +27-0 -t-27-1— +33-0 + 45-1— +51-0 + 51-1— +57-0

Genomsnittligt giftermålsindex för kvinnor Härader

Städer

105 105

87 93 b5 115 90

Vid bedömandet av de i dessa tabeller antydda sambanden mellan giftermålsindex och vandringsbalans får man ej förglömma den omständigheten, att giftermålsintensiteten är beroende av könsproportionen och att denna i sin tur är beroende av vandringsbalansen. I områden med hög utflyttning är i genomsnitt kvinnounderskott förhanden och man borde därför förvänta i enlighet med vad som framhållits i giftermålskapitlet, att giftermålsintensiteten vore hög i utflyttningsområdena och låg i områden med inflyttningsöverskott. Då så emellertid icke är fallet, utan snarare tvärtom, måste detta innebära att giftermålsintensiteten, om den mättes i ett av könsproportionen oberoende mått, i och för sig är lägre i områden med utflyttningstendens och högre i områden med inflyttningstendens. Detta kan dock i sin tur förklaras av att utflyttningsområdena till övervägande del äro starkt jordbruksbetonade och att den jordbrukande befolkningen i sin tur har en lägre giftermålsintensitet än den övriga befolkningen. Överhuvud taget torde frågan om sambandet mellan giftermålsintensiteten på ena sidan och könsproportionen, yrkesfördelningen och vandringarna å andra sidan vara så komplicerad, att det ställer sig rätt svårt att från detta material utsäga något om vilken av de båda sistnämnda faktorerna, som har den största betydelsen.

TABELLER

8—388256.

114 STs. , fi ca

3j x. u • , :ce

c 2°5

H t i ) H > « « ) n o n Q

i-i t -

CDcblÖTHlÖcÖCMT-H-rH •<# T—I 1—I CO i d

CO CM

cö ö

I +++ I I I 1+

+ + coco

, X o

fin (- CO « i

+ I

+ + -H | + + + + +

C! - * H ob o

• * r.

cb ds

CM CO 0 0 o CM © T-H OJ

O (55

tt)

£ fi « iS

. 3 i—i

o « P-2 + i +-J « X3 *-> trrt ^ «*H

c: £ I :« !H

£ fi a -2.

00 C N o r (51

+ 1 1 1 + 1 1

fe ffl ^ fi

,-H ^

T3 =0

fi<S

lil

t » C O ^ l O > r - H CM H r -

+ +"!- + + | + o

"># • < * 0 0 CM T T CO co

T H

| + | + +++

+ + -H + I + -H

I I I I + I +

+ +++ I I I G 3 ( M • * r H CO CD G5 CM ^ T - H

- * i O O O O T—I OT •**

+ 1 I + I+ + I +

I I I +I

l O O O C M C O l O O ^ C f J H 1—I -i-H CM i—I

l > CO 0 0 CO ^ CO F i—I 7-H CM

+ | ++

I I I I I + I

i > c o i > »o c o • * co

ob ob c b ob i ö c b •<*

T M o b t > c b c i i c ö ö t ö - ^

H M H l O W I > H I CM

r H 1—1 i—I i - l i—I T—I •

CMCMTHTHI—Ii—Ii—Ii—ICO

CM i—I i—I O

CM CM CM CM i-H 0 0 CM

0 0 t M I > 0 5 C S O C M ^ O

[ > O O 2

0 0 C T O H

I + I I + + ++ +

i - CO O CO &G3

C 5

a«

:0 ed

2 -^rtT3 r H <N 00 i - l CO O 05 t o oo i > co • * co i > o

o o n i O H H O - * > o « 5 © O O C O C Q O C J O C I C O

S~"00

£ o ofi«i2 &S

+ j + J fl TS

i—I T—I i—I

.2 <" £c K

S tj « HH " 3 f ^

C ^ l

X ! co

cci oo o

oo o o

U ) 8 < » 0 0 0 0 ( 0 ! 0

r - lO

•*

l i n c b i > o TH rA- i ö •<# i > c o T H oo •># oo c o c o c o •>* i O i O i O i D •<* O i O O i O

c i o co «* >OiO

oÖHoboiot^^ ( M H H ^ l O e O O i O »O i O O O t O

CD O ] (55 - * c ; o o CM • * m co i o o co ' M l O »O i f l i O l O i O l O

c n o H N ' t i o c c H O c o r - t M O i c o i > [ > o c o C O - ^ CM CM (55 0 0 O CM O

co 10 -i—t ess CO 0 0

c o I O Tti c o c o o i o l O O I X M H C O O (55 OO CD 00 C^ CO 00

lO M CO iO N H i-l T * (55 CO 00 CM lO H 00 -# 00 (55 <55 l>- C5

njlOOCOHCXI^HrHH

1~ H

(55 T H CM l O CM T H CM CD

£;?

Q. 00

£ to

4-> _Q

2 Ä

££ £-£ £§

ab'o : «

O X ! l< - o fi o fijfit; :0 fiJ-T oo cfl Q

5 O lo

fl _C

"« > 2 |ed M JU "S g W g\g

- fi

'a OH te : 0 P.

a> ca A ! +3 2

>>«

<-i

oo c

•£ rt tC — — c CH=O ^ ca a> - ^ > i :o ^ t , r a +e £ X ) •»i >-i (U « J£ fi -fi S S "Ö "g 12 w ; o

• 2 O. =0 •.ga,:§ FM l - H I O

•fi ° :0 S s ^ ^*

115 T- »O Ci Cl »o »o »c TH CM CM T H Ö CM cö

•«

N ffl M N

-H cc • *

CNI T—I

CM C 2 H - l O l

Å cö ö cö

ÖÖÖTH

+ I + + + OLOOCMCMCMOOCM CM T-H Tfl

T-H

+ + + + I

i c . oo oo -T-i H oo o s H N r t H

o c o •<# •«* co

+ + I + I I 1 I O C5 0 0 I >

77 I 1

| | I ++

CO O : T * 0 0 t-H i—I

Tl<CD00O

+ + I +

I I + I

T-H

I -H+ I + + 1 I

+ +++

CM C O I > Tt<

•H 1 + I I

• + + I I ++ I

l » 0 » H N H l f l H

cöcöcbcMTHoböob

•<# c o O 0 0 T—I CM CM

-H -i + | + + + |

• * c o H c o I O » o TJ(

o T-t

1-1

I I M + |

e a i n c o r-< TH i n

I + +

oooocM-^TticMin

O O 0 0 CM [ >

•»+ i + 7 i + 7

+1 +1 I + I

r--cöö[>-iöcöobcö

oo c - 1 > oo c^

T-HCIOOOTCMOOCD

r H CM CÖ

CO C*» CO CD T-H T-H

1 I + +

O C O O H O O H l O C ) N

I M O O C O H N M H

T-H T-H O

f l T » O C ! O 0 0 N O T ^ CO T V CO l > - CO > Ö CM CO CT2 CM CM CM T-H CM CO O H^ O i O l O l O l O i O

00 N M CO IN o c h cö ö cö CO T-H c o c o •<# lOiOiOiOiO

L O I > H T ) I H f f l C f t O

O l O T-H CM T-H 0 1 > H I > M 0 0 CO CO T U CTi C i 0 0 CM CO T-H

a H H O i c t o ^ M ooociTticococoT-i

obobi>obc>cDi>-TH

O C S H O

CJii—I O

CO CM CM CM

C M C M C M C M C M C M C M T - H

C! •* OO »5 H c o ö c b

C O C S T H C O O -

CN C5 O C O T H O

I H H H N

— I I O T - H I O O T - H C O T H

oo c - c o i o

Tt< T-H

T-H

CM O

T-H

O O C5 O TH 0 5 CÖ c b C i T « l O T-H

T^iOiOiO T-H T f as o Tfl O lO lO CM

T-H

CD CO o o Tt< "<# OS C - CO

CS CM T-H 0 0

co ra o o CM Ö O0 CM lOiOrfH/ m i o i o i ö

CJC3C0W00O0000 obcöi>[>-cöcör;-i>COr^CMCO-^tlCMCDCM lOiOiOiOuOioiom

COlOHCO T-H o c ^ co l O O CM CM

COOTtiCTiiOOOTi<l>r^cMcooocoiOCMcn c o i O i o c o o c o o o

3 >C| IQ 2 6

M T>>-

O >> S O

»ca

: « :C« CO

2^>W

ca « C 2 2

t -

• >

w :c« . 5

>> -Q

tf) B w Q) "£ C T- r> « O S S

Isjg"

c +jg *i c

SI al >H

:c3

1 :0

43 >H

ja «> :

-g TJC T3 c • "- °> S 3 "

.»H^H

116 i, Ö £ 0 "S

C CO

•B I i

S OJ

r» —<

•BO'S,

r-( OCTJi-H 35

cb H cb cb i><M OJ

cb H ob CM •<* H cb

+ ++ + +

+++

13 - o

+ I+I + ca ^ . M C O C rt

Ec« O

£|<? c S| 1-1

C O CM CM C O O i

CL,

+777 i

"~> - * a >—' sas T 2 '

+ ++ +

++ Ti

CM 0 0 H r f 0 0 H 1—i T i

CD O - n Ci CM

HH 7Z3 •-*' STH

CO " * r f

o H

+ 00 T i

I ++ + I+ +

7 + 1 7 +7 i

C~CD

CD i > CD c— c» i > c -

l > CD l > C l

O C S W C M O H C M

H Ö C M C S H O

T i l > CM G"i CM

oo oo oo CD i > oo c^

i > i b CD oo CD

177 + I I 7

r f CO

-H I + +

CM O O CD CO i—I

T I

I +I 1I I 1

I +I I II

l O O I X D i O O H 1-1 CMrf

+ + I I 1 CD en I O T H C M C M CM

CM O O CO c - r f r f

" ,20s fe

+ I +I+ I

CD o

•>* oo O J \ a • * CM oo H T I CD CM

TJ< O

I CO I > CM CD 0 0 I 1—1

1+1 I I+ I I

T i T—I

+ + + +++ I H

N X C R i O i O H

I ++I I I +

[ > CO T I O i CO

•— CO i— CO 0 0 t -

o o o N o n n

•<* co r~ •«# o os oo CM T I Tj< CM

Ä sI

CO CO CO ( N CM —(

c o c o c o oo i - i c o

2 ro c c ^ J : o o> a 2 *-> +> ca "ö r ^ ^ S

é « iS

— T3

rS ^

:ca c/;

O •O

•8 c > s a

<M o ' O >n —i c-i T H CO CO IM r « O K *C

gs?

H-j ^

rK rH © T

CM T I cb T I cb cb

O CM CM T H i—l T 1 CM

a 2 +-> ca "ö c ^j ^ : 0 tea t o **•"*

& •d

c 3

Q *

. "Ö CO ±é S0O5 O :cS 9.

CD O

O W N

CM O CM

rf Ol

t i Ci

OS CM CO CO O i-l

CM r f » O I O C 7 3 CO O CM » O CO l O i O i O i O O

cb do r f ob cb cb CM ( M O H I > H T f T ( l iO lO I O i * I O I O lO

r f C M -fe i b r f d o CO O O r f CD o lOiOiOiOiOiO

CD CO rf i—I [>• CD 00 O CD T 1 00 CD CD lO o CO CM iO 00 CM

i > r - i o CD co ^ • * X i O 0 0 > * C D O I > t > O CO CD 0 0 T I o CO [ > CM T 1 i O » O CO T j H T i CM

CM r f CD \o oo no r f r l CD CO CO CO c n o o o ( N H i >

ca - ö

X) ca S c ' • S i S « S ) « -S "ca

•23 »o ca

1 « 1 « 1 i

o - a - ö

'So-5 ^

5> H

ca ^ 7 3

0 0 uO 0 0 0 0 " * Ti co

r t l O J M O O H

N !OO0 O N M N cb ö rf cb rf >b ib CO rf lO rl rf CM rf lOiOiOiOiOiOiO CO CD O CO 0 0 CD CO r f CO t - i * l O H CO i—l CM C— 0 0 l > 0 0 C— CD CJ5 CD O CM r f CD

i h C3 o

+» —

"to :ca °ca (- Ä K, to w ^ CJ i 5C.C8 o „oj 1—1 C 0 . 5 «r'C C :ca u H O r - B ^ H ^ r Q ^ x t ;

t| g. c a ^

ea : o 5

2 ^ ! ^

(so

S c o "S.

ca . S

ca m ca

+ 4-7 -11-9 + 3-0

[ > r H CO CM

+ 6-1 + 0-1 + 0-8 - 6-1

117 T-H c ö c ö CÖ ! > •

CM O a CM

CM CM C a 0 0

r l O C O l O T-I CM

+ ++1

t o t o t o - * co T * T-ICO

t O CO CM CO r H

+ i | +

+ 1 ++ +

+ 1 1

lOHTTjICfl

CM C - CM - ^ t O CM CM

CM CM T - I

+ i 1!1

1++

T-I CM T-I t O O CM CM

r-H t O T * T - I CM CO

1 (B

+ + ++

1 1 + T—1 T - I

T - I CM CM

1 1 +

1 + M

+ ++ +

CO t O T - I T-I T-I CM

O T - I O

T—1 T—1 CM

1 11 1

+ 1 1 D- co co

CM CM CM

co c o —i ca

1 1 ++ +

T-I T - I CM T - I CM

T # t O •>* T-I

T *

1 I1

-H | + |

+ 111

+ 1 ++1

• J O C O C O M

CO CO t O T-H I> O O Ca

o o o

>o CM c a

»o

CÖ d a CÖ T *

i o oo T-I oo CM T-I T H

1 ++ 1 to o c o TH

l O t O CM i O T H CM I O

111 +

n ^ CM t o

17 i i O Ca i O

OC t O O

Q 0 T H I >

o CM

1 1 ++ CM CM CM t O CTa 0 0 t o CO

+ +

+ 111

C O T f O - H

+ 1 + 1

O CO rH

tO TH TH rH CM CO

1 o

B t ^ l O H

CM C a C 5 t O

T-I

ocaoo

o o o o

o c; o T-I

o co o t^ooo

O i O X H 0 0 Ca O -

00 TH

T - I CM

oo oc oo

oo r- o oo

T-H » O t O CM

T * « a i >

to i> to

H ^ c o i > r > H E O O O l

O CM o o 00 c - o c t o CM O T-H

C S T H T-H O t > i > co t o

tO to

o o o co o

O T H

C M r H era C M TH TH TH

H T f N I v TH H era i >

C 5 CM O t—1 r H

w i O t O

l O CM l O CO

o o c~

oo o era o

1 I

+ 11 +

CM T H CM

H C O l O H T H CM

+ [>

11-36 13-66 10-69

CO CM -H CO i o co ca c a

CM CO T H l O

d i -Tt* c ö c ö T - I 1—1 1—1

O C O Ö i O

0O SS ^ tN H N 0 O CM CM T H T H

CO T H CD

co o

co ca CM

N O N » )

T H N T H Ö

11-28 8-89 11-25

CM CM

•O »O oo IM 00 <5

r— N

cbobobob

CD CM CO

12 434 4 632 7 981

T H T-1 T - I T-1

r H I O CO CD CD ' O " * CO N O CM CM i-H CM r H

0 0 CM O l~-

TH TH

to rH

ooo

T-I T-1

coco

rH t-

t - 00 00 CD

O O

Öda

T H I Ö ob

rH rH

1—1

C H O

t o

CM >o CÖ

0 0 l > t > H CÖ CO t O T-H CTa O lO lO lO r f O

H H r j l CO T H CM lOiCJiO

IÖTCHCÖ

CM CM T H l O CM O CO CO l O T - I t O CM C - CM CM CO

tO O l l O T H o - T-H CTa r » CO O CO c—

cm o H t o CM O t - O O i O CO T-H 0 0 r H O CO CM CO l O l O T-H

co ca o

c ö c ö cö cö T - I T—1 CM CM l O i O i O i O

co CO

CÖ T—1

00 T"H T H T H T H l O i O i O i O

i > F - i o CM 0 0 O CO CO

i H O O C M O

»o co

H l »O

CM CM CM T H

CM CO o

00 TH O 00 r H CO CM I O

C Ö T # TJI CÖ r H r H T H CM

r H 0 0 00 CO T-H l Ö r H CÖ CM T H 0 0 CM O i O H i i o

0 0 CM T H T H

coco

t o CM c^ era

COO)

CO O T-i T-{ CO r H l O l O r H CO t O CM

T H O TH

CU i w

CHT-"

if)

i 6 Ö T H CM

TH CM

00 00 r H CO o 00

CM T H

o o c^ o

CÖCÖTCHCÖ

CM CÖ CÖ

ca oo T H T H ca T H

O O O C O T *

ca c a c a O H !B

cöcö ca

•*

ob t > t>tö>

t - (M - « C l r H CD ' O CO

T H T-H o c r a C l i—i C i T H T—1 rH

o CM

OO CO

N t-

co o

l O i O

obeö

d a T—i o ca o T H T-H 1—1 o

H o r > i n 0 0 C ~ era i O

I > T H

oo CO

00 CO O C D i O CM T H CM r H r H T H T H T—1

C O H

T—I

CM 00 • J M O O l

o o o ocra T—1

ob ob t> da

CM c a

oo t ~

O H T f l >

l>- ob t ö

cbcbobob i-i

II I I

co oo o o

o i-l

38 857 11644 7 321

00 i O «3 0 0 t > C i CO r H T H l O -rH l O l O i O i O i O

ö c ö i ö CO "TH CM lO iD lO

c o co ca

co o t - oo 0O »O «5 " *

12-94 12-17 8-29 10-72

O T H T - I HH 0 0 CO CO CO

t> t ö tö ö

10-96 9-78 11-25 13-76

O J ca co CO CO -Ti

++ 1 + O r H O rH CO CM

11-90 12-94 13-31

o t-

i > «b i > c>

11-37 8-ll 13-19 11-38 7-47

CM t— en T H CO T *

++ C5 t O

lS-lÖ t ö

r H CTa CO TH

T-I i O

»O (M CO "O T H CÖ -cti t ö T-I CM

+ -H | +

1 1 1 cs t o

cocftcooca T - I CO

co »o oo co

oo o r>- t ö lO

1 + 1 + 1

1 1 1

1 +++ +

1 1 1 -H

T-i o

" O CO

c ö CM c h

•cs >->

_ . CU

CS -TH

: t e cs

g «M

Ö r_ ej to > Ö o-O S T J ca S3 « > 3 r>CV0»<

83 CO

.2 U5

lH-H ;

"S 0 »H O C/3 4 H

K en c/3 O

c >

=c3

£ u

C °« ocS ej rt ^J OTJ ft 3.t- O «

118 T a b . II.

De i u n d e r s ö k n i n g e n a n v ä n d a d e m o ' Yrkesutövarnas relativa fördelning 31/12 1930 i °/„„ å de fyra stora huvudgrupperna

Relativtal i den 1928

Folk- Därav mängd kvin31/ nor i Indu- Handel Allmän Inom lit °l/ o o Jord- stri o. o. sam- tjänst äkten1930 bruk hant- färdsel o. fria skapet yrken födda verk

Härad

Stockholms län. Frösåkers h:d Närdinghundra h:d Väddö o. Häverö sk:g .. Bro o. Vätö sk:g Lyhundra h:d Frötuna o. Länna sk:g . Sjuhundra h:d Långhundra h:d Ärlinghundra h:d Seminghundra h:d Vallentuna h:d Åkers sk:g Värmdö sk:g Danderyds sk:g Sollentuna h:d Färentuna hd: Svartlösa h:d öknebo h:d Sotholms h:d

12 715 8 094 9 450 3 977 4 454 7 174 4 934 4 833 6 568 3 863 6 414 6 320 9 799 33 891 26 256 6 839 31028 9 359 17 641

488-4 483-0 487-2 485-5 488-8 495-0 491-5 473-2 496-3 480-5 488-3 486-7 505-6 516-5 497-2 490-9 512-8 489-6 488-0

702 728 379 566 804 570 613 794 642 782 461 603 415 75 134 601 147 470 472

187 168 374 226 112 159 220 120 196 121 312 238 388 436 500 223 479 356 221

84 70 199 172 54 235 129 56 98 62 129 122 148 360 303 87 271 112 259

27 34 48 36 30 35 39 30 64 35 99 38 48 130 63 89 102 62 49

•98 •02 •17 •48 •37 •56 •71 •18 •47 •89 •91 •95 •45 •30 •06 •19 •13 •22 •54

Uppsala Bro h:d Håbo h:d Trögds h:d Åsunda h:d Lagunda h:d Hagunda h:d Ulleråkers h:d Bälinge h:d Vaksala h:d Rasbo h:d Norunda h:d Olands h:d örbyhus h:d

2 977 4 391 7 450 5179 4 030 4 917 7 491 3 743 5 225 3 732 6 329 20 261 26 268

481-4 485-3 496-0 484-5 493-1 483-2 493-9 475-6 485-4 490-1 490-0 494-2 487-7

663 773 781 789 815 794 354 809 462 792 707 655 445

171 104 119 147 107 109 300 130 360 134 201 247 417

107 80 60 40 49 56 101 33 137 41 57 68 99

59 44 40 25 29 41 245 28 41 32 36 30 39

1312 13-34 12-73 13-43 14-70 15-09 14-19 14-04 15-45

19 665 11004 6 003 8 626 7 013 8 225 14 763 12 294 8 922 31541

479-8 486-8 473-1 488-2 471-0 493-6 497-8 485-0 486-3 494-1

597 798 732 664 686 613 498 710 660 629

229 124 170 165 217 210 320 207 246 263

139 44 65 115 61 48 131 56 67 74

35 34 34 57 36 129 51 27 28 34

12-19 13-25 13-68 12-84 12-48 13-28 12-19 13-59 13-43 12-47

26 504 5 732 9 025 4 961 6 008 4159

481-9 496-5 498-4 498-7 482-9 476-1

521 337 253 540 753 791

362 488 519 285 134 115

79 140 179 105 80 56

38 35 49 71 32 38

12-86 11-69 12-76 11-84 12-54 14-68

län.

Södermanlands Jönåkers h:d Rönö h:d Hölebo h:d Daga h:d Selebo h:d Åkers h:d Villåttinge h:d Österrekarne h:d Västerrekarne h:d Oppunda h:d

14-K) 13-87 13-09 10-67

län

Östergötlands län. Finspånga läns h:d . . . . Bråbo h:d Memmings h:d Losings h:d östkinds h:d Björkekinds h:d

2219-

21o. 322211212122-

grafiska och andra data för Sveriges härader. 7oo för perio-

Indextal för nerioden

—1933

Döda

1928— -1933

Gifta

Inom Utom äkten- äktenskapet skapet D ö d a födda

födda

Gifta

Förändringen i indextalen mellan perioderna 1928 —1930 o. 1 9 3 1 --1933 Inom Utom äkten- äktenskapet skapet

Döda

In- o. utvandring

I tät-

1926—30

bosatta pervinst ( + ) eller för- soner i % av lust (—) Gifta per tusen folkav folk- mängden mängden

födda

-18

+ 12 -11 ± 0 + 10 + 11 + 4 - 3 - 3 - 6 - 3 + 6 ± 0 + 3 - 7 - 2 -10 —2 + 8 + 3

+ 9 -38 + 3 + 29 -19 - 7 +40 -14 + 8 -12 - 2 + 22 -13 + 1 - 1 +26 - 2 -22 + 7

-13-1 -15-0 -10-0 -20-3 -10-8 -16-9 - 7-0 -12-1 -14-8 -16-3 - 7-7 - 9-9 - 4-5 + 0-2 + 23-0 - 8-5 + 12-8 - 8-6 - 2-1

13-48 13-04 12-86 16-08 15-08 14-30 12-09 13-30 13-05 12-46 12-50 12-76 11-74 9-88 9-16 12-23 9-90 11-68 12-60

6-47 6-58 5-21 6-05 7-05 5-54 4-79 5-72 5-20 5-57 6-07 5-55 5-02 7-98 6-09 6-33 6-13 5-59 5-84

104 106 83 102 117 102 109 128 104 109 100 91 86 67 74 89 67 82 81

147 157 113 131 117 89 117 198 150 163 135 115 97 99 87 138 75 119 127

100 102 100 111 104 96 93 97 103 96 108 101 94 108 96 97 95 95 99

130 151 115 127 137 119 102 134 102 130 114 132 95 111 112 125 92 113 116

-14 - 5 -22 + 1 -19 -19 - 9 + 9 + 1 - 9 + 1 + 5 - 4 -12 - 8 - 8 - 9

- 6 + 11 + 15 + 23 -25 +30 + 16 -91 -40 + 42 -23 -42 -28 + 1 -13 + 18 - 7 -16 + 22

10-77 12-78 14-25 12-47 13-39 12-27 9-18 11-38 10-78 12-52 12-00 12-50 11-36

4-24 5-33 6-04 6-06 5-83 6-14 6-01 5-73 5-49 5-24 5-27 6-62 5-84

110 101 92 103 112 135 92 108 98 115 105 100 82

173 177 192 226 239 228 121 176 179 162 137 124 113

90 97 103 96 104 95 87 91 102 100 88 95 93

104 119 133 143 151 141 94 125 123 117 123 130 114

+ 9 ± 0 -11 -13 -14 - 9 -10 - 2 -28 -13 -24 -16 -14

-25 -49 + 10 + 4 -30 + 31 -31 +30 +27 -13 + 18 - 4 -12

+ 3 -14 + 1 + 4 + 17 - 4 + 8 - 4 -10 -16 - 8 + 3 + 6

- 3 - 9 - 8 -29 - 1 - 7 + 2 + 23 -36 - 8 -31 - 8 - 1

-18-1 5l — 11-6 -16-7 -18-8 - 9-0 + 2-6 -13-9 + 22-0 -11-0 - 8-0 -11-4 -11-5

10-99 12-20 11-75 13-34 13-15 10-80 11-80 12-35 12-23 13-41

5-44 5-02 5-49 5-85 5-56 5-61 5-80 5-95 6-26 5-84

91 102 101 103 94 97 88 97 92 95

120 109 126 98 193 142 82 134 118 101

96 94 92 98 103 88 94 99 93 103

117 113 146 106 149 104 118 145 136 112

-13 - 4 + 4 - 3 -10 - 7 - 8 - 6 - 6 -13

-13 + 15 -49 +28 -22 -62 - 6 + 13 +19 — 22

- 5 - 6 - 5 - 5 - 8 + 3 - 9 - 1 ± 0 + 1

- 3 + 7 -22 + 5 -19 - 4 - 6 + 11 + 8 -12

-10-4 -17-7 -11-6 -10-8 -11-3 -14-8 + 0-4 -10-8 - 8-1 - 6-7

20-95 4-70 3-90 18-73 5-90 16-73 37-28 8-27 16-33 18-07

11-72 11-63 10-77 11-43 12-12 12-88

6-18 6-37 5-98 5-70 5-58 4-27

93 82 82 95 112 117

125 128 83 116 126 96

92 93 100 96 89 95

123 113 106 109 118 98

-15 - 8 - 8 -19 -10 -20

-12 + 40 - 3 -13 -35 - 6

- 1 -27 + 8 +20 + 7 + 3

-25 -14 + 6 -35 + 9 -13

- 2-1 - 0-5 + 14-2 -10-2 -19-8 -15-1

27-14 57-96 62-76 8-32 3-45

± 0

15-07 10-58 36-40

14-35 13-63 30-64 35-01 98-92 83-74 11-70 62-92 26-31 37-37

11-42 7-88 5-64 4-34 2-42 44-68 43-58 10-82 22-90 47-14

120 T a b . II (forts.).

De i u n d e r s ö k n i n g e n a n v ä n d a demoYrkesutövarnas relativa fördelning 81/i2 1930 i °/00 å de fyra stora huvudgrupperna

Härad

Relativtal i den 1928

Folk- Därav mängd kvin31/ nor i InduAllmän Inom Utom /12 Jord- stri o. Handel tjänst äkten- äkten1930 /oo o. sambruk hanto. fria skapet skapet verk färdsel yrken födda födda

Hammarkinds h:d . . . . Skärkinds h:d Åkerbo h:d Bankekinds h:d Hanekinds h:d Gullbergs h:d Bobergs h:d Aska h:d Dals h:d Lysings h:d Göstrings h:d , Vifolka h:d Valkebo h:d Kinda h:d Ydre h:d

17 301 5 099 3 063 11797 7 437 6 552 8 863 14 279 4 403 9 464 14 629 7 052 7 266 17 983 7 560

484-9 484-2 474-0 488-3 483-7 495-4 490-4 496-3 482-4 490-3 493-6 478-9 485-5 495-6 488-6

645 775 828 568 674 587 711 400 760 726 666 709 776 699 732

226 138 87 311 158 323 188 465 141 169 239 198 134 189 174

96 55 43 83 66 64 68 94 53 71 63 61 50 74 60

33 32 43 38 102 27 32 41 46 34 32 33 39 38 34

12-41 14-n 13-47 13-71 13-78 12-17 12-80 12-27 14-95 14-21 13-09 12-83 15-03 13-93 15-32

Jönköpings län Södra Vedbo h:d . . . . Norra Vedbo h:d . . . . Vista h:d Tveta h:d Mo h:d Västbo h:d Östbo h:d Västra h:d Östra h:d

14 557 14 446 7 056 19 791 6 494 31613 20 755 26 682 20109

499-8 494-1 498-6 494-7 487-4 496-3 487-5 495-0 493-6

615 705 771 485 801 587 633 671 673

260 173 150 402 129 323 272 222 233

75 79 52 74 45 64 65 73 57

50 43 27 39 25 25 30 33 38

12-85 13-24 12-84 13-55 11-50 14-67 13-47 14-25 13-67

Kronobergs län Uppvidinge h:d Konga h:d Kinnevalds h:d Norrvidinge h:d Allbo h:d Sunnerbo h:d

25 315 31032 15 229 7 918 28 632 37 726

486-7 497-2 496-4 493-1 493-4 492-8

493 575 689 739 594 651

411 282 216 180 242 230

68 90 68 55 128

27 53 26 25 35 36

12-84 13-80 13-65 14-92 15-29 13-63

Kalmar län. Norra Tjusts h:d . . . . Södra Tjusts h:d Sevede h:d Tunaläns h:d Aspelands h:d Handbörds h:d Stranda h:d Norra Möre h:d Södra Möre h:d Åkerbo h:d Slättbo h:d Runstens h:d Algutsrums h:d Möckleby h:d Gräsgårds h:d

17 920 19 486 15 620 10 523 14 269 15 983 14 528 11292 39 936 5 820 2 906 3 590 5 682 2 659 4 657

484-5 488-9 491-0 492-6 490-7 488-6 497-9 499-3 500-5 509-4 510-0 525-6 506-7 505-1 491-7

712 606 665 680 564 581 450 716 579 752 794 835 611 842 530

190 277 222 202 318 300 364 171 281 136 101 91 197 84 308

70 82 84 88 77 84 149 83 105 87 53 45 146 49 132

27 35 29 31 41 35 36 31 35 25 52 29 46 24 31

13-80 14-24 16-07 13-98 15-77 13-26 12-55 14-43 13-94 13-41 13-47 14-02 15-30 13-19 16-94

Gollands län. Gotlands norra h:d . . Gotlands södra h:d . .

24 555 22 436

495-7 507-0

687 762

205 134

76 75

32 29

15-07 14-19

grafiska och andra data för Sveriges härader. Voo för perio—1933

Döda Gifta

11-82 12-47 12-22 11-02 11-82 12-22 11-05 11-98 11-78 11-81 11-96 11-60 11-70 12-39 11-29

5-49 5-42 6-62 6-76 5-56 6-80 5-41 6-08

Förändringen i indextalen menan perioderna 1928- - 1 9 3 0 o . 1 9 3 1 --1933

Indextal föl perioden 1928— 1933

Inom Utom äkten- äkten- Döda skapet skapet födda födda

Gifta

Inom Utom äkten- äktenskapet skapet födda födda

6-07 613 6-06 6-50 6-32 5-78

105 106 115 104 110 105 111 94 116 125 107 103 123 116 137

129 173 134 104 121 123 124 119 173 125 124 130 130 86 91

89 93 93 92 96 97 87 91 98 86 94 87 90 86 84

114 132 125 127 106 111 102 105 118 112 106 112 124 110 97

-10 - 3 + 5 -11 -11 -13 - 5 -10 -14 - 9 - 6

11-88 11-51 13-53 11-47 13-21 11-79 11-63 12-54 13-52

5-99 5-94 4-67 6-11 5-03 5-83 5-48 6-07 5-58

117 128 140 115 146 134 131 133 131

55 62 105 55 27 35 47 54 63

90 89 99 94 84 86 90 90 95

12-40 12-20 14-67 11-97 12-83 13-03

6-41 6-18 5-48 5-99 5-85 5-49

109 125 136 139 140 137

72 80 78 57 72 55

12-89 11-84 11-57 12-74 11-70 11-77 12-48 12-89 13-92 16-69 14-27 16-09 14-40 15-77 14-69

5-77 7-16 6-56 6-85 6-61 5-98 6-83 6-67 5-90 6-39 4-78 6ll 5-68 5-28 6-33

109 103 130 124 130 119 103 122 123 129 138 123 120 131 142

13-19 15-34

6-51 6-37

120 115

5-u

Döda

In- o. utI tätvandring orter 1926—30 bosatta vinst ( + ) pereller för- soner i % av Gifta lust (—) per tusen folkav folk- mängden mängden

-12 - 7 -15

- 4 + 1 -35 - 7 -43 + 1 -12 -24 -47 + 12 -30 -35 +37 -32 -47

- 1 - 4 - 5 - 1 - 3 _ 2 + 1 _ 2 i 0 -19 -16 - 3 -15 + 11 + 6

+ 11 + 1 +29 - 3 + 6 + 20 - 3 + 1 -12 + 14 -12 -19 + 12 - 2 + 5

- 9-5 - 9-5 -14-0 - 8-6 - 9-8 - 5-2 -10-0 - 3-6 -18-1 - 9-4 -10-0 - 9-8 - 8-6 - 6-7 - 8-4

93 88 79 96 69 90 88 92 89

-14 - 6 - 2 - 6 -18 - 6 -19 -13 - 2

- 1 -21 +57 - 1 -10 - 6 -16 + 9 - 2

- 2 + 2 - 6 - 7 + 11 + 1 - 3 - 1 - 1

± 0 +19 +33 + 2 - 8 + 2 - 8 - 3 - 2

- 8-7 - 7-8 - 9-3 - 2-6 -13-9 - 1-4 - 7-5 - 6-3 - 3-7

32-05 17-60

95 91 96 81 93 92

111 101 97 96 101 91

- 8 -17 -11 - 4 - 2 - 9

-23 -21 -10 - 2 -15 -24

+ 6 - 5 - 4 - 4 ± 0 + 1

- 5 + 4 - 5 + 11 - 6 ± 0

5-5 6-8 6-7 4-7 7-5 8-8

24-08 24-08 7-76 3-66 25-09 20-75

111 77 68 66 57 76 77 71 91 75 95 89 146 77 170

93 90 87 87 89 87 93 91 98 101 98 99 111 100 115

120 135 117 114 110 98 112 117 100 130 84 92 110 98 123

-13 - 6 - 1 - 5 - 2 - 1 + 2 - 6 -15 + 4 -26 +26 -14 -31 - 1

+ 16 -14 - 8 + 12 -11 -29 -17 - 9 - 2 -10 -51 + 5 -20 -43 -56

+ 7 + 6 - 4 + 4 - 9 + 3 + 15 - 7 + 2 - 4 -10 + 1 - 5 -14 -12

- 5 ± 0 ± 0 + 5 + 23 + 1 + 3 - 3 -10 +13 +28 - 2 - 2 +11 - 4

- 7-0 - 5-7 - 5-2 - 7-8 - 1-7 - 7-6 - 2-5 - 5-9 - 4-9 - 4-4 - 7-8 - 4-8 - 2-8 - 4-9 -10-6

11-18 22-39 20-98 13-19 31-47 21-99 35-67 11-91 21-93

167 109

107 114

132 119

+ 4 - 7

- 5 + 3

+ 3 - 5

+21 - 9

10-34 6-97

± 0

1-7 3-6

20-58

, 30-55 10-49 13-49 9-17 40-89

. 14-95 18-22 11-28 4-33

36-80 25-38 24-63 21-98 12-83

.— — —

9-61

—

15-20

122 T a b . II (forts.)-

De i u n d e r s ö k n i n g e n a n v ä n d a d e m o Yrkesutövarnas relativa fördelning 8l/12 1930 i °/oo å de fyra stora huvudgrupperna

Folk- Därav mängd kvin81/ nor i 0/ 1930

Härad

/oo

Blekinge Östra h:d Medelstads h:d Bräkne h:d Listers h:d

Relativtal i den 1928

Indu- Handel Allmän I n o m U t o m Jord- stri o. o. sam- tjänst ä k t e n - ä k t e n bruk hant- färdsel o. fria s k a p e t s k a p e t vrken f ö d d a f ö d d a verk

län.

Kristianstads Järrestads h:d Ingelstads h:d Albo h:d Gärds h:d yillands h:d Östra Göinge h:d Västra Göinge h:d Norra Åsbo h:d Södra Åsbo h:d Bjäre h:d

lån.

Malmöhus Luggude h:d Rönnebergs h:d Onsjö h:d Harjagers h:d Torna h:d Bara h:d Oxie h:d Skytts h:d Vemmenhögs h:d Ljunits h:d Herrestads h:d Färs h:d Frosta h:d

län.

Hallands Höks h:d Tönnersjö h:d Halmstads h:d Årstads h:d Faurås h:d Himle h:d Viske h:d Fjäre h:d

län.

Göteborgs och Bohus län, Sävedals h:d Askims h:d ö s t r a Hisings h:d Västra Hisings h:d Inlands Södre h:d Inlands Nordre h:d Inlands Torpe h:d Inlands Fräkne h:d Orusts östra h:d Orusts västra h:d Tjörns h:d

25 807 30 006 22 012 24 360

490-5 492-6 489-0 495-5

575 578 477 532

236 281 380 308

95 94 115 131

94 47 28 30

15-49 15-11 14-58 15-39

2-86 2-48 2-56 2-80

9 567 26 685 10 067 23 962 25 602 28 820 36 070 29 735 15 447 15 445

500-9 502-3 501-1 503-7 506-5 498-3 498-6 494-8 497-9 502-9

597 624 696 604 540 492 617 552 490 595

229 208 152 248 300 359 231 289 359 215

142 130 122 113 125 108 107 109 110 135

32 38 30 35 36 42 45 51 42 55

15-74 15-43 14-55 14-80 14-89 14-56 13-75 13-56 12-43 13-78

2-37 2-53 2-61 2-93 3-35 2-79 2-52 2-29 2-40 2ll

48 218 11795 15 779 13 053 21170 21645 29 535 14144 21702 5 878 7 081 23 549 26 294

501-3 489-5 495-1 494-1 499-6 495-8 491-0 499-2 502-3 503-9 490-0 491-1 495-7

423 541 606 541 586 427 320 622 642 752 761 714 652

379 257 258 300 277 391 490 229 212 155 153 170 191

158 158 101 121 83 123 151 107 109 61 56 82 100

39 43 35 38 54 60 40 42 37 32 30 33 57

12-32 13-01 13-20 11-99 13-38 11-61 13-33 14-70 14-94 15-01 15-81 15-25 14-08

3-08 3-21 2-98 3-37 2-89 2-76 3-02 3-03 2-90 2-72 2-31 2-43

19 083 10 359 16 382 9 807 16 232 12 392 5 961 17 335

498-6 491-0 495-8 486-9 483-9 492-8 512-2 497-6

760 591 543 734 775 807 808 720

153 315 342 188 143 122 112 169

64 65 79 50 51 47 58 87

23 28 36 28 31 24 22 23

14-51 14-20 13-08 15-04 16-23 14-91 17-50 13-03

1-94 1-62 1-60 0-98 1-09 1-07 1-15 1-17

10110 21369 883 12 676 6 786 8 979 4 801 4 509 5 328 11199 9129

505-1 507-5 467-7 493-2 488-7 493-7 483-9 503-9 490-6 502-7 487-7

255 221 645 634 739 724 549 707 789 541 715

506 421 229 202 164 137 309 120 77 171

199 284 90 98 75 96 118 122 113 260 171

40 74 36 65 22 43 23 51 22 28 28

12-49 15-33 9-20 15-89 12-21 13-74 13-12 11-47 13-11 11-94 14-34

1-62 1-41 1-92 0-96 1-00 1-29 1-37 0-88 1-14 0-77 0-89

2-oo

123 grafiska och andra data för Sveriges härader. 7oo för perio—1933

Indextal för perioc en 1 A 9 8 — 1933

Förändringen i indextalen mellan perioderna 1928-- 1 9 3 0 c . 1 9 3 1 --1933

In- o. ut- I t ä t vandring orter 1926—30 bosatta pervinst ( + ) soner i eller för- % av lust (—) folkper tusen mängav folkden mängden

Döda

Gifta

Inom Utom äkten- äktenskapet skapet Döda födda födda

Gifta

Inom Utom äkten- äktenskapet skapet födda födda

Döda

Gifta

12-90 12-69 12-64 12-90

5-53 6-08 6-69 6-52

137 142 127 135

146 120 124 137

101 96 95 95

110 109 121 119

-11 -16 -10 + 1

-23 - 1 - 9 -19

+ 5 - 1 ± 0 + 1

+ + + -

5 6 2 4

7-9 6-5 7-4 9-1

25-21 15-04 21-72 17-82

13-11 12-21 14-57 12-25 11-40 11-85 11-74 11-98 11-25 12-71

6-49 6-35 6-13 6-19 6-07 6-00 5-54 5-84 5-29 5-72

118 119 124 125 118 127 129 119 103 124

124 125 148 141 162 133 122 108 124 97

104 97 103 97 91 90 87 90 88 88

126 119 130 112 109 107 99 101 102 99

-23 - 1 -11 -18 -20 -11 -15 - 8 -19 -22

+ 8 -20 -27 + 8 + 6 + 9 -15 - 7 - 7 + 14

-10 + 7 + 3 -11 - 5 - 7 -10 + 1 + 3 -17

22 14 16 5 7 2 7 2 15 10

l-l 4-9 6-9 7-0 Il 5-2 7-1 3-0 9-1 3-4

21-79 24-45 16-47 20-92 22-17 25-79 24-70 23-43 33-21 29-77

11-80 12-19 12-57 11-92 11-93 11-16 9-75 11-71 13-07 12-50 12-15 12-21 12-56

5-75 6-01 6-ll 5-94 6-21 6-60 5-63 5-95 6-09 6-27 6-66 6-20 5-45

100 104 114 105 107 98 89 119 114 118 120 125 126

131 152 158 137 163 124 140 158 166 161 145 128 120

91 95 91 96 90 89 93 91 95 88 98 89 93

107 113 110 101 107 103 110 114 125 127 137 127 99

-15 - 5 - 6 - 7 -17 -16 -11 -15 -15 -16 -27 -14 -13

-10 + 21 -22 + 5 -14 + 15 -32 -17 -40 +39 + 20 + 3 -27

- 5 -10 + 2 + 7 - 1 + 1 + 6 + 4 + 7 + 5 -10 + 5 + 4

+ + + + + + -

8 4 8 20 11 11 12 5 4 1 8 8 9

- 6-8 - 3-3 - 8-3 -15-1 - 7-1 - 8-4 + 18-4 -10-7 - 9-2 - 8-1 -15-3 - 4-5 - 6-2

43-56 21-96 22-37 22-08 17-09 45-99 62-80 13-98 21-19 0-75 6-23 10-66 19-48

11-62 10-88 11-50 11-73 12-13 12-48 13-61 14-79

5-58 6-02 6-16 5-06 5-29 5-34 G-32 5-20

138 127 124 157 152 153 175 131

91 77 67 45 51 49 52 54

83 83 89 88 89 89 93 98

97 99 93 82 91 87 103 87

-11 — 3 -12 -13 -15 + 4 + 2 - 6

- 9 -22 -27 - 6 -22 — 2 -17 - 3

+ 13 - 3 - 8 -12 -13 + 2 - 3 - 8

9 - 10 + 5 + 5 9 + 7 - 20 - 13

- 5-4 + 2-1 -10-3 - 6-7 - 9-3 -10-1 - 6-5. - 6-5

7-76 14-54 20-60 7-99 9-01 9-56 7-48 3-31

10-63 9-34 11-51 9-84 14-56 13-13 12-77 14-91 14-69 14-44 12-94

6-35 7-04 6-52 6-25 5-04 4-86 4-46 4-51 5-23 4-76 5-76

87 96 70 123 149 156 125 118 146 144 140

68 62 85 45 45 60 75 41 56 39 44

103 93 108 85 95 83 90 99 86 92 93

97 111 107 109 78 78 91 74 91 88 103

-11 -14 -45 - 7 -10 - 1 -19 -20 + 24 -29 + 12

+ 8 -15 +29 - 5 -14 + 21 -12 + 15 -20 + 2 + 9

+ 12 + 5 + 2 - 1 - 4 + 6 + 3 + 1 + 10 + 5 + 6

- 16 + 4 -143 5 + 8 + 2 - 13 - 11 + 26 8 + 28

+ 16-1 + 9-0 + 23-7 + 5-0 - 9-3 -10-8 -17-4 - 9-2 -16-5 -16-6 - 9-9

58-92 79-55

—

63-59

—

2-23

—

18-59

—

44-31 36-96

124 T a b . II (forts.).

De i u n d e r s ö k n i n g e n a n v ä n d a d e m o Yrkesutövarnas relativa fördelning 3l/12 1930 i °/00 å de fyra stora huvudgrupperna

Folk- Därav mängd kvin3l nor i / l2 1930 "/

Härad

/oo

Lane h:d Stångenäs h:d Sotenäs h:d Tunge h:d Sörbygdens h:d Bullarens h:d Kville h:d Tanums h:d Vette h:d Älvsborgs Tössbo h:d Vedbo h:d Valbo h:d Nordals h:d Sundals h:d Väne h:d Bjärke h:d Flundre h:d Ale h:d Vättle h:d Kullings h:d Gäsene h:d Ås h:d Vedens h:d Bollebygds h:d Marks h:d Kinds h:d Redvägs h:d

län.

Skaraborgs Åse h:d Viste h:d Barne h:d Laske h:d Kållands h:d

län. , , ,

Kinnefj är dings h:d Kinne h:d Valle h:d Skånings h:d Vilske h:d Frökinds h:d Vartofta h:d Gudhems h:d Kåkinds h:d Vadsbo h:d Värmlands Färnebo h:d Visnums h:d Ölme h:d Vase h:d Karlstads h:d Kils h:d Grums h:d Näs h:d

Relativtal den 1928

Indu- Handel Allmän Inom Utom Jord- stri o. o. sam- tjänst äkten- äktenbruk hant- färdsel o. fria skapet skapet verk yrken födda födda

7 892 11370 14104 7 592 3 432 3182 6 942 8 063 11298

484-2 465-6 470-7 497-9 511-7 505-7 489-6 494-4 468-0

716 277 290 527 878 842 510 534 486

175 613 545 347 67 88 348 284 426

75 88 136 94 30 40 109 145 61

34 22 28 32 26 30 34 37 27

13-09 18-34 14-80 14-89 17-73 16-37 14-90 13-96 14-18

1-50 1-63 1-27 1-70 0-90 1-97 0-87 1-18 1-15

6 793 21762 10 225 10 395 11918 13 385 4 704 6 749 13 510 10 770 15 593 8 580 10 328 6 655 7 501 34 377 28 672 9 434

492-0 506-3 504-6 510-2 499-1 497-5 499-8 507-8 497-7 505-1 497-7 494-8 508-2 509-2 493-1 516-9 497-5 489-4

710 604 774 534 843 464 806 319 515 427 681 820 514 515 524 445 620 766

177 272 144 255 81 363 121 530 363 375 200 118 425 403 337 483 293 160

81 94 54 169 54 89 57 117 95 160 91 42 43 58 85 49 60 47

31 30 28 42 23 84 16 34 27 38 28 20 18 25 53 22 27 28

12-09 12-73 14-97 14-39 12-80 12-63 11-91 10-07 12-65 12-26 11-91 12-38 12-37 11-93 13-62 13-97 13-71 13-86

1-30 1-62 1-23 1-15 1-21 1-52 1-10 1-80 1-19 1-10 1-21 0-60 1-13 1-03 1-65 1-17 0-96 1-32

5 776 9 557 11940 5 750 12 071 7156 11922 5 082 12 920 5 663 2184 26 667 10 679 15 477 52117

494-1 504-8 507-5 496-7 486-9 495-2 497-1 500-4 491-4 495-7 494-0 493-5 498-7 491-4 493-6

825 782 732 836 790 810 617 709 852 836 823 688 687 696 676

103 121 140 92 120 122 280 171 86 92 106 231 179 226 174

44 72 102 51 66 40 72 55 39 49 48 55 98 54 96

28 25 26 21 24 28 31 66 23 24 23 26 37 24 54

14-05 13-98 13-82 13-76 14-34 12-99 12-83 1313 14-06 13-75 13-98 13-22 12-59 14-53 12-60

1-18 1-16 0-96 1-18 1-23 1-33 1-62 1-44 1-31 1-26 1-04 1-64 1-81 1-64 2-18

16 839 6 520 4177 7174 15 899 18 944 10 512 13 708

491-7 479-9 481-0 495-5 491-0 498-4 487-0 496-0

497 689 788 727 267 487 471 515

389 237 117 177 563 373 431 308

77 45 56 62 131 105 70 141

37 28 39 34 38 35 29 37

10-60 13-19 13-50 11-87 12-53 12-08 12-23 13-01

2-85 2-01 2-41 2-49 3-25 2-36 2-33 2-02

län

grafiska och andra data för Sveriges härader. 7oo för perio—1933

Döda Gifta

Inom Utom äkten- äkten- Döda skapet skapet födda födda

In- o. ut- I tätvandring orter 1926—30 bosatta pervinst ( + ) soner i eller för- % av Gifta lust (—) folkper tusen mängav folkden mängden

Förändringen i indextalen mellan perioderna 1928—1930 o. 1931—1933

Indextal för perioden 1928— 1933

Inom Utom äkten- äktenGifta skapet skapet födda födda

Döda

14-10 10-26 10-41 12-07 12-67 14-60 13-50 13-51 12-78

5-32 6-75 7-17 5-63 5-49 5-56 6-92 5-42 6-15

140 128 97 126 187 159 119 130 114

72 91 72 79 43 98 48 58 62

94 96 92 92 88 92 95 93 102

92 147 163 94 81 102 135 96 123

-18 -14 -13 -22 +33 -21 -26 -20 -26

+ 8 - 4 -16 + 16 +26 + 1 -37 + 15 - 6

- 4 + 8 - 8 + 13 - 4 - 4 -11 + 7 - 8

- 9 -28 -34 + 4 + 28 -32 -12 - 5 -19

-10-0 ± 0 - 2-1 - 3-0 -10-6 -13-5 - 3-2 - 6l -14-9

4-23 34-55 63-13 30-10

14-07 13-99 13-48 14-56 16-16 11-50 15-52 12-18 12-87 10-92 13-40 13-64 11-87 12-85 11-36 12-51 11-80 13-67

5-31 5-66 5-87 6-25 5-11 6-10 5-14 7-47 6-26 5-61 5-12 4-86 5-61 4-98 5-55 6-26 5-31 4-97

116 116 158 123 138 102 142 85 113 100 137 153 122 142 146 126 139 153

62 70 56 64 57 67 51 70 52 48 50 27 44 39 64 46 42 61

95 99 93 108 103 97 104 103 97 92 94 87 85 90 91 91 84 91

94 87 93 99 83 99 96 73 117 114 73 73 73 62 78 85 84 79

-12 -20 -22 -24 - 4 -11 -18 -12 - 7 - 3 - 7 -17 - 7 -14 -33 -21 -13 - 9

+ 13 -19 -19 ± 0 + 8 + 2 + 5 + 2 - 4 - 8 -15 + 3 -10 - 1 + 3 + 7 - 5 - 8

+ 1 -16 - 4 + 3 + 1 ± 0 -14 - 2 + 9 - 7 + 1 + 3 - 3 + 2 - 8 - 3 - 2 + 7

-26 - 8 + 15 + 1 - 4 - 7 - 6 -10 + 15 + 14 + 1 + 1 + 10 + 5 - 2 + 9 + 1 + 2

-11-9 - 6-1 -13-0 + 6-1 - 5-9 - 5-3 - 4-3 - 2-1 - 3-7 + 9-6 + 0-4 - 9-3 - 2-0 + 0-9 - 4-5 - 5-2 - 9-5 - 4-0

7-48 27-32 12-87 28-13 4-51 36-76 6-72 40-73 27-58 22-53 12-45 8-24 14-07 10-46 3-73 25-99 10-54 7-29

14-66 12-85 13-21 13-39 12-90 14-88 12-95 13-56 13-23 13-81 13-68 13-47 12-54 12-68 14-02

5-62 5-73 5-89 5-53 5-78 4-67 5-51 5-33 5-03 6-25 5-92 5-86 5-20 6-07 5-60

145 129 144 147 142 126 119 123 143 139 129 127 117 124 120

57 51 39 53 56 66 77 66 62 59 57 76 86 81 111

106 93 100 94 96 104 93 94 99 95 92 95 88 94 97

97 86 81 85 96 86 96 87 82 97 115 96 87 109 102

-18 - 6 - 5 -26 -15 - 1 - 8 - 8 -21 ± 0 -18 - 1 -14 + 1 - 8

+ 11 + 6 + 1 - 7 ± 0 -28 + 3 -41 - 1 -12 + 1 -15 +40 + 7 + 7

-12 - 7 - 5 -19 -13 -11 - 4 + 3 - 9 -12 -21 ± 0 + 5 - 5 - 4

+ 3 - 9 - 1 + 7 - 9 + 6 + 23 - 8 + 9 - 7 -32 -15 - 4 + 11 - 3

-11-8 - 5-9 - 4-0 - 7-8 - 4-1 - 8-1 - 4-1 -12-5 - 9-7 -12-2 -13-5 -10-2 -10-6 - 0-4 - 9-4

12-47 16-22 13-26 13-75 10-16 11-94 11-65 12-59

6-42

84 108 121 115 83 91 89 104

128 108 117 121 148 108 114 87

103 115 102 103 103 101 93 98

107 141 103 88 118 107 124 100

- 8 -17 + 3 -20 - 2 -11 - 4 -10

+ 5 -12 -77 + 1 -52 -10 + 7 - 3

+ 7 - 7 - 5 - 3 -24 -15 - 2 -21

+ 14 -50 -21 -10 + 3 - 6 + 9 -10

-12-4 - 9-8 -13-1 - 8-9 + 3-5 - 2-6 + 2-5 + 5-9

7-oo 5-80 5-18 7-14 6-49 6-96 6-47

— —

11-09 16-28 9-05

10-78 18-32 7-50 3-31 2-45 19-52 5-92 2-35 7-45

— 14-07 17-92 12-91 15-95 36-44 19-17 24-16 57-86 36-32 34-92 40-32 51-25

126 T a b II (forts).

De i u n d e r s ö k n i n g e n a n v ä n d a d e m o Yrkesutövarnas relativa fördelning Sl/i2 1930 i °/00 å de fyra stora huvudgrupperna

Härad

Folk- Därav mängd kvin31/ nor i Ml /oo 1930

Relativtal i den 1928

InduAllmän Inom Jord- stri o. Handel tjänst äkteno. sambruk hanto. fria skapet verk färdsel yrken födda

Gillbergs h:d Nordmarks h:d Jösse h:d Fryksdals h:d Älvdals h:d Nyeds h:d

13 351 18 797 27 270 33 690 31416 5 743

500-6 499-1 503-6 503-7 487-4 495-7

676 759 678 770 670 639

245 140 226 133 236 234

54 71 62 64 61 87

26 29 33 33 33 39

12-83 12-62 12-67 13-59 13-06 10-81

Örebro län. Örebro h:d Glanshammars h:d Askers h:d Sköllersta h:d Kumla h:d Hardemo h:d Grimstens h:d Sundbo h:d Edsbergs h:d Karlskoga h:d Grythytte o. Hällefors h:d Nora o. Hjulsjö h:d Fellingsbro h:d Linde o. Ramsbergs h:d .. Nya Kopparbergs h:d . . . .

22 260 6 591 9 343 9 290 19 784 2 311 7 003 9 439 13 306 21925 8 992 9 816 10 863 12 257 10 538

491-9 484-1 497-4 494-9 499-9 495-5 493-6 489-2 490-1 497-5 485-3 496-4 487-3 485-6 493-6

407 840 738 729 353 722 514 612 642 271 355 530 602 633 297

374 105 160 173 464 194 329 280 260 586 498 360 268 275

156 30 73 63 152 45 130 70 67 108 112 68 98 59 186

63 25 29 35 31 39 27 38 32 35 35 42 32 33 49

9-65 10-92 10-68 11-56 8-88 10-03 10-88 10-72 11-22 11-35 11-23 10-47 11-63 8-43 7-76

Västmanlands län. Åkerbo h:d Skinnskattebergs h:d Gamla Norbergs t:g Vagnsbro h:d Snevringe h:d Tuhundra h:d Norrbo h:d Siende h:d Yttertjurbo h:d Övertjurbo h:d Simtuna h:d Torstuna h:d Våla h:d

16 904 6 755 15 601 3 926 19 300 2 850 6138 5 386 2 878 7 218 10 896 4 678 9 629

486-9 493-1 499-0 488-5 486-9 489-1 485-7 491-5 488-2 487-8 491-6 481-8 497-4

561 498 279 800 418 832 675 606 765 778 677 663 706

337 394 540 114 459 104 245 225 155 144 224 261 211

69 77 133 46 82 37 45 134 47 42 68 49 52

33 31 48 40 41 27 35 34 32 36 31 27 30

12-06 9-32 9-79 10-30 12-16 13-91 12-64 13-56 14-37 12-35 13-01 13-18 14-84

Kopparbergs län. Folkare h:d Hedemora t:g Falu norra t:g Falu södra t:g Västerbergslags t:g Nås t:g Malungs t:g Leksands o. Gagnefs t:g .. Rättviks t:g Orsa t:g Mora t:g Älvdals t:g Särna o. Idre t:g

15 403 19 936 21142 31367 29 877 15 297 13 748 24 378 14 299 8 422 16 995 5 831 3 459

495-3 492-3 499-8 500-6 484-7 487-3 488-1 514-4 496-6 482-7 492-1 469-2 462-9

450 577 497 345 376 601 702 636 631 672 675 816 798

355 328 360 484 480 283 191 255 254 158 198 95 82

161 51 95 129 105 85 74 78 85 126 91 59 79

35 44 48 42 39 32 33 30 31 44 35 31 41

11-27 12-45 11-11 11-73 9-31 11-53 12-66 10-49 12-48 12-09 12-70 14-60 13-29

Gävleborgs län. Gästriklands västra t:g . . . Gästriklands östra t:e . . . .

30 799 493-8 44 510 491-6

440 365

402 499

122 102

36 34

12-08 12-18

127 grafiska och a n d r a data för Sveriges h ä r a d e r . %o för perio—1933

Indextal för perioden 1928—1933

Inom Utom äkten- äkten- Döda skapet skapet födda födda

Döda

-10 -13 -10 -12 -12 ± 0

- 5 -10 -13 + 14 - 9 + 27

- 4 -17 -14 - 7 -11 -11

+ 2 - 6 + 6 - 7 - 6 + 23

- 5-9 + 0-5 - 2-7 - 9-9 - 5l -10-4

8-60 3-44 10-11 10-91 16-08 18-89

91 101 94 97 84 89 103 98 97 118 129 100 99 105 92

-13 - 2 - 8 -14 - 1 - 6 - 5 ± 0 -17 -11 - 9 -11 -23 - 8 - 2

-27 - 4 -11 - 2 - 8 -48 + 5 ± 0 + 10 -15 -33 ± 0 -21 -22 + 7

+ 7 + 3 + 5 + 8 + 4 + 12 + 16 + 1 + 9 + 2 - 2 + 9 - 1 - 1 + 5

± 0

- 6-1 -15-5 -11-9 -11-5 - 7-2 -19-6 -11-8 - 7-5 - 9-6 + 10-4 - 1-9 -10-8 -10-3 -10-2 -18-6

42-33

+ 18 +22 -11 + 9 - 6 + 20 -29 + 2 +28 + 6 - 5 -11 -13 + 13

93 89 95 106 96 88 93 93 92 100 95 105 91

138 136 127 96 147 120 131 120 133 113 117 138 106

-12 -16 - 8 + 10 - 4 -15 - 9 - 9 -22 -31 -15 + 2 -16

- 3 +12 - 9 -28 + 2 +20 + 2 -30 -29 -31 -50 -18 -14

± 0 + 16 -10 - 3 + 1 + 18 - 4 + 4 -20 - 5 + 3 - 6 - 8

-13 -19 - 3 + 15 - 1 -15 -20 +27 -20 +35 -12 -33 + 23

-14-8 -11-4 - 5-2 -14-9 -14-9 -13-3 -14-8 - 8-5

124 134 93 113 124 88 56 57 117 146 80 139 334

102 102 101 109 98 97 96 102 102 92 98 93 79

105 112 93 116 113 102 98 73 98 123 94 117 102

-12 + 2 -14 - 7 -13 - 7 -17 - 7 - 6 -14 -11 - 8 +15

-12 -22 -20 -14 + 4 + 13 -17 - 2 + 5 -27 -16 -25 +32

+ 12 + 4 - 4 - 1 - 2 + 6 + 5 + 4 - 2 + 1 + 4 + 5 - 5

-11 + 2 - 6 - 8 -13 + 1 - 8 - 4 + 5 + 3 - 1 + 9 +56

-10-8 -12-1 - 8-7 - 3-7 - 2l - 5-8 - 6-4 -12-4 -10-9 - 7-4 - 6-9 - 6-1 + 3-8

36-19 20-52 25-51 55-61 26-08 18-51 3-04 13-37 10-47 23-68 27-83 7-82 27-29

147 138

99 103

122 125

- 6 -11

-26 - 4

+ 6 + 3

- 8 -13

+ 2-9 + 1-9

36-76 45-95

Gifta

14-29 15-10 13-78 13-75 11-98 11-36

6-36 6-03 5-97 5-69 6-34 6-18

115 112 109 121 108 106

82 66 110 121 149 123

98 104 99 102 101 89

104 97 99 95 104 87

9-42 13-23 12-61 13-02 11-62 14-94 11-28 12-84 13-64 10-28 12-12 13-00 11-60 13-17 12-68

5-64 5-14 5-68 5-35 5-72 6-21 6-11 5-35 5-59 7-38 6-72 5-80 5-60

69 102 111 103 72 104 89 104 103 83 69 94 95 76 68

73 125 99 104 92 86 111 130 110 89 157 114 106 126 115

88 96 85 90 93 104 85 86 97 92 102 94 90 98 101

12-68 12-77 11-49 14-00 11-22 10-79 12-26 9-97 11-46 13-06 12-08 12-79 12-01

6-08 6-59 6-61 5-47 7-34 5-66 6-35 5-22 5-99 5-74 6-57 6-12

87 71 70 97 84 110 95 97 102 107 97 88 139

132 151 114 116 128 204 198 167 203 164 166 141 129

12-80 12-40 11-70 11-32 11-16 11-55 12-86 13-60 12-87 10-86 12-28 11-93 8-68

5-86 6-20 6-03 6-97 6-40 6-26 5-92 5-48 5-59 6-73 5-64 5-55 5-66

84 96 90 77 70 87 108 101 105 90 104 117 120

11-69 11-04

7-12 6-85

84 83

5-76

6-n

In- o. utI tätvandring orter 1926—30 bosatta pervinst ( + ) soner eller för- % avi lust (—) Gifta per tusen folkmängav folkden mängden

Inom Utom äkten- äktenGifta skapet skapet födda födda

Döda

6-oo

Förändringen i indextalen mellan perioderna 1928—1930 o. 1931—1933

—

8-48 5-95 42-70

—

34-29 17-44 13-50 59-61 41-27 10-27 19-38 18-05 36-90

- 9-7 -19-5 -13-5 -12-9

27-77 8-52 53-98

46-03

—. —

16-75 15-87 . — •

7-74 11-94 12-83 14-93

128 T a b . II (forts.).

De i u n d e r s ö k n i n g e n a n v ä n d a d e m o Yrkesutövarnas relativa fördelning S1/l2 1930 i °/00 å de fyra stora huvudgrupperna

Härad

Folkmängd »1/ /12

Därav kvinnor i Jordbruk

Relativtal i den 1928

InduAllmän Inom stri o. Handel tjänst äktenhant- o. sam- o. fria skapet verk färdsel yrken födda

/oo

Ala t:g Bollnäs t:g Västra Hälsinglands d:s t:g . . . Delsbo t:g Enångers t:g Bergsjö o. Forsa t:g

26 956 36 901 37 946 10 837 7 514 26 431

490-2 497-2 490-5 499-5 489-2 500-3

406 586 668 788 457 643

474 232 199 126 395 254

85 142 98 57 117 74

35 39 36 29 31 29

12-22 12-71 11-41 10-22 12-74 10-50

3-95 5-08

Västernorrlands lån. p Medelpads västra d:s t:g Njurunda, Sköns o. Ljustorps t:g Indals t:g Ångermanlands södra d:s t : g . . Boteå t:g Sollefteå t:g Ramsele o. Resele t:g Fjällsjö t:g Ångermanlands norra d:s t : g . .

39 094 49 639 6 853 46 099 14 376 10 806 14 492 12 767 46 875

488-5 488-6 482-0 489-9 498-3 495-3 479-4 468-9 494-8

641 240 794 399 505 549 798 813 600

233 580 130 436 337 206 112 93 284

93 147 51 134 115 153 56 58 84

32 34 25 31 42 92 34 36 32

11-60 12-39 12-25 13-61 13-60 13-71 14-63 15-74 13-61

5-58 4-18 5-81 2-98 3-53 4-02 4-78 5-90 2-98

Jämtlands lån. Ragunda t:g Revsunds, Brunflo o. Näs t : g . Lits o. Rödöns t:g Hammerdals t:g Undersåkers o. Offerdals t:g . . Sunne, Ovikens o. Hallens t:g . Bergs t:g Hede t:g Svegs t:g

15 092 17 054 18 903 17 891 7135 11230 7 084 5 632 10 340

480-1 479-9 493-8 475-2 486-1 497-6 471-8 478-0 479-2

812 699 710 752 655 667 845 869 789

97 176 186 127 202 136 75 44

12-85 12-72 12-39 13-80 12-88 14-16 12-54 12-65 10-23

4-65 3-69 4-07

80 100 83 52 50 91

30 36 36 41 43 113 28 36 40

Västerbottens län. Nordmalings o. Bjurholms t:g . Degerfors t:g Umeå t:g Nysätra t:g Burträsks t:g Skellefteå t:g Norsjö o. Mala t:g Lycksele t:g Vilhelmina t:g Åsele t:g

18 402 9 277 29 609 16 274 9 923 45 214 10 628 25 376 15 450 7 537

490-5 490-9 488-9 490-8 486-7 488-5 477-8 481-6 466-5 474-5

601 754 586 729 829 611 829 794 824 829

285 121 261 182 104 285 85 99

74 120 56 40 77 52 68 51 49

34 51 33 33 27 27 34 39 37 37

19-79 18-07 16-83 18-07 19-91 20-34 21-18 21-31 19-23 18-98

1-50 1-80 1-45 1-00 1-34 1-97 1-53 2-87 2-61 5-15

Norrbottens lån. Piteå o. Älvsby t:g Nederluleå t:g överluleå t:g Arvidsjaurs s:ns t:g Arjeplogs lappmarks t:g Jokkmokks lappmarks t:g . . . . Gällivare lappmarks t:g Råneå t:g Överkalix t:g Nederkalix t:g Torneå t:g Pajala o. Korpilombolo t:g . . . Jukkasjärvi lappmarks t:g . . . . Karesuando lappmarks t:g . . . .

30 726 12 983 12 964 8 950 3 795 7 530 20 226 8 730 7 396 18 004 14 461 10 927 18 574 1086

497-9 502-7 489-0 468-7 465-3 473-2 486-7 490-4 481-5 485-1 482-5 472-7 483-7 490-8

622 645 672 786 711 709 403 775 824 507 707 857 200 924

246 202 157 121 180 139 406 125 89 321 165 65 486 12

49 35 72 34 58 52 55 45 42

21-87 17-83 17-42 20-44 22-26 18-77 22-59 17-72 28-03 22-53 29-12 33-67 20-99 27-39

1-81 1-51 2-69 4-88 3-05 5-15 3-76 1-91 1-75 2-27 1-97 2-72 2-70 1-23

83 118 98 59 51 100 135 54 45 123 60 30 248 14

47 66 51

3-59 4-43 6-88

6-oo

4-io 3-14 304 4-63 5-29 6-93

129 grafiska och andra data för Sveriges härader. 7oo för perio—1933

Indextal för perio<ien 1928— -1933

Förändringen i indextalen mellan perioderna 1928 —1930 o. 1 9 3 1 --1933

In- o. utI tätvandring orter 1926—30 bosatta vinst ( + ) pereller för- soner i % av Gifta lust (—) per tusen folkav folk- mängden mängden

Döda

Gifta

Inom Utom äkten- äktenskapet skapet Döda födda födda

Gifta

Inom Utom äkten- äktenskapet skapet födda födda

Döda

11-96 10-66 10-98 13-32 11-82 13-18

6-76 5-89 5-45 4-45 6-91 5-57

87 104 111 118 86 98

173 198 311 253 186 213

100 98 96 103 101 103

120 96 91 67 119 83

-16 -11 -12 -15 - 1 - 9

- 6 -13 -31 + 16 + 4 -15

+ + + +

5 5 1 4 8 3

- 9 - 1 - 3 ± 0 - 9 + 3

+ 2-0 - 8-3 - 7-7 -10-6 + 1-9 - 7-8

34-06 24-78 11-88 8-06 39-98 13-43

12-33 12-28 13-71 11-90 13-68 12-62 12-67 10-96 11-90

5-86 7-62 5-47 7-18 7-52 6-76 5-05 5-95 7-18

101 76 118 100 105 108 150 143 142

261 219 269 139 152 181 234 289 83

105 114 108 100 119 118 111 104 114

102 154 92 126 121 112 92 110 109

-10 - 6 -12 -17 -11 - 9 — 5 - 3 -12

- 8 - 2 -10 -23 - 5 -31 -14 -15 ± 0

+ 2 -15 + 1 ± 0 + 1 - 1 - 4 + 2 - 4

+ 7 + 5 + 6 - 5 - 6 +13 + 16 - 4 - 5

- 8-3 + 5-1 - 7-4 + 0-6 - 4-1 - 9-5 -13-9 -10-8 - 3-2

17-84 58-29

11-69 12-79 12-08 10-65 13-33 12-40 11-22 12-24 11-28

6-09 6-15 5-06 5-70 5-85 5-05 5-06 5-27

118 110 121 124 119 133 127 114 107

212 169 179 192 137 121 211 252 299

97 102 101 96 102 96 93 91 97

100 100 80 100 79 81 80 90 85

-10 - 9 -15 - 6 -21 - 3 -14 - 6 -14

-72 -41 -21 -11 -16 ± 0 + 3 + 42 + 17

- 9 - 5 -16 - 1 -11 -13 - 6 -11 -16

- 3 -14 - 8 + 4 + 6 + 6 - 8 -18 - 3

- 8-3 - 7-3 - 8-1 - 9-8 - 6-0 - 6-9 -10-3 - 8-9 - 9-1

10-83

12-13 11-12 11-98 12-74 13-00 11-37 11-24 9-70 10-43 10-29

8-09 7-88 7-55 6-97 6-79 7-18 6-81 7-oi 6-67 5-34

148 134 116 139 184 164 172 163 174 154

68 78 69 44 60 89 70 135 140 254

114 111 122 117 126 116 114 103 105 108

139 129 139 114 117 124 118 128 141 102

-17 —2 -16 -13 -15 -19 -31 -15 -11 -21

- 4 -22 - 8 + 12 + 1 + 1 + 6 + 2 + 15 - 8

- 6 + 14 + 6 + 6 + 29 - 8 + 2 - 7 — 5 - 5

+ 4 -11 + 3 -19 + 2 + 6 + 2 + 5 +28 + 3

- 4-9 - 8-1 - 4-9 - 7-7 -10-3 - 1-1 - 8-6 - 4-5 - 8-9 - 8-4

22-74 10-77 28-93 13-62 6-78 22-88 10-92 12-93 10-36 17-35

12-70 14-13 12-59 10-91 10-62 12-30 11-43 12-62 13-20 13-57 13-51 14-08 10-33 18-46

7-22 7-11 7-23 8-03 6-77 7-24 7-80 6-26 6-76 7-24 5-41 6-59 8-25 4-15

173 151 137 166 179 169 153 161 230 193 241 282 117 238

80 59 113 220 150 240 167 86 85 98 113 163 124 74 1

136 127 123 115 104 123 136 120 135 144 136 154 144 146

121 101 113 139 123 129 139 108 120 120 127 171 151 102

-15 -16 -20 -22 - 4 -29 - 7 -22 - 1 - 9 + 8 - 4 -17 -42

-12 + 7 + 4 + 15 + 10 + 14 - 2 ± 0 - 3 -12 + 9 - 3 -52 -41

± 0 - 2 ± 0 + 6 - 6 + 1 - 7 + 1 + 3 — 5 + 11 - 3 -16 -45

+ 5 ± 0 + 1 +30 - 4 -r 9 + 1 +28 + 3 ± 0 + 18 - 1 - 7 +48

- 4-0 - 1-6 -12-8 + 15-1 + 3-2 -14-4 + 3-5 -11-1 - 5-1 - 2-1 -15-7 — 5-0 + 11-0 ± 0

5-56 23-16 6-95 11-92 10-78 23-71 57-31

5-n

9—38825G.

38-74 33-64 11-96 4-86 7-04 21-67

15-88 18-45 14-23 12-73 19-89

22-52 13-33 71-69

KAPITEL

III

Prognoser över Sveriges folkmängd under de närmaste årtiondena

De faktorer, som bestämma folkmängdens förändringar och framtida storlek, äro dels befolkningens sammansättning efter ålder, dels dödligheten och fruktsamheten inom skilda åldersklasser. Såsom en viktig faktor kommer därtill in- och utvandringen, om man betraktar folkmängden inom ett begränsat område. Egentliga befolkningsprognoser eller snarare befolkningsframskrivningar med utgångspunkt från befolkningens samtida ålderssammansättning, några antaganden om den framtida dödligheten i skilda åldersklasser och om den framtida fruktsamheten eller nativiteten, synas först hava företagits av engelsmannen Bowley 1 beträffande Storbritanniens befolkning. Vid sina befolkningsframskrivningar utgick Bowley från den i England år 1921 befintliga befolkningen, fördelad efter ålder och kön. Med utgångspunkt från dåvarande dödlighetsförhållanden beräknades huru stor del av befolkningen, som kunde förväntas fortfarande vara i livet vid olika tidpunkter. Sålunda måste antalet personer i åldern 10—15 år 1931 vara lika med antalet personer i åldern 0—5 år 1921, minskat med det beräknade antalet döda bland dem under denna tidsperiod. Vidare måste antalet i åldern 5—10 år 1931 på samma sätt bero av antalet födda under åren 1922—1926. Beträffande antalet födda antog Bowley ett från och med 1922 konstant antal per år, lika med det dåvarande antalet, och beräknade så de kvarlevande av dessa vid olika tidpunkter. Den av Bowley därigenom erhållna framskrivna befolkningens fördelning efter ålder kom därför att så småningom överensstämma med den s. k. stationära befolkningens. Den stationära befolkningstypen erhålles nämligen under förutsättning av konstant antal årligen födda och en konstant dödlighet i skilda åldersklasser. Den av Bowley använda principen har sedermera blivit i huvudsak oförändrad även om vissa förbättringar sedermera företagits. Varje befolkningsprognos förutsätter ett antagande om antalet födda i framtiden. Bowley använde vid sin prognos hypotesen om ett konstant antal födda årligen, men betydligt riktigare torde det vara att förutsätta, att födelsernas antal stå i någon sorts relation till folkmängden av kvinnor (gifta eller ogifta) i fruktsam ålder (15—50 år). Hypoteser om antalet födda under kommande år böra snarare grundas på antaganden om denna relations, fruktsamhetens, storlek än på ett antagande om det absoluta antalet födda. Mer eller mindre omfattande befolkningsprognoser hava sedermera företagits för olika länder, däribland de skandinaviska. 2 För Sverige hava utförliga befolkningsframskrivningar företagits av S. D. Wicksell och publicerats i Ekonomisk Tidskrift år 1926 under titeln »Sveriges framtida befolkning under olika hypoteser beträffande dödligheten och fruktsamheten». 1

A. L. Bowley, Births and Population in Great Britain. Economic Journal 1924. Cramér, Besparingskommittén och Pensionsförsäkringen (Skattebetalarnas Förening, 1925). — Wicksell, Sveriges framtida befolkning under olika förutsättningar (Ekon. Tidskr. 1926). — Bidrag till den formella befolkningsteorien. Med tillämpning på Norges befolkning (Statsök. Tidskr., 1934). — Ad. Jensen, Nogle Trsek af Danmarks Befolkning i Belysning av Födsels- og Dödstallene (Medd. om Danmarks Antropologi 1927). — Horoscope of Denmarks Population (Bull, de 1'inst. intern, de statistique 1929). 2

134 Tab. 1. Befolkningsrörelsen under å r e n 1826—1935. Döda per Födda per Folkökning tusen av tusen av i °/oo folkmängden folkmängden

Å r

Folkmängd i tusental

Födda i tusental

Döda i tusental

1826—1830 1831—1835 1836—1840 1841—1845 1846—1850

2 834 2 945 3 083 3 224 3 389

95 95 94 101 105

71 68 69 65 71

335 32-4 306 313 30-9

25-1 23-0 22-5 202 20-9

8-2 9-3 7-4 11-0 9-8

1851—1855 1856—1860 1861—1865 1866—1870 1871—1875

3 558 3 727 3 993 4166 4 274

113 126 133 124 131

77 81 79 86 78

318 337 332 29-7 30-7

21-7 21-7 19-8 20-5 18-3

8-9 11-7 12-7 2-6 10-0

1876—1880 1881—1885 1886—1890 1891—1895 1896—1900

4 500 4 605 4 742 4 832 5 032

136 135 136 133 135

82 81 78 80 81

303 294 28-8 27-4 26-9

18-3 17-5 16-4 16-6 16-1

8-1 5-1 4-3 5-6 8-6

1901—1905 1906—1910 1911—1915 1916-1920 1921—1925

5 214 5 406 5 620 5 806 5 993

136 137 130 123 115

81 77 79 84 72

26-1 25-4 23-1 21-2 19-1

155 14-3 14-0 14-5 121

6-1 8-4 68 66 50

1926—1930 1931—1935

6 097 6199

97 87

74 72

159 14-1

12-1 11-6

2-9 35

Mera nyligen hava liknande prognoser utförts av 1928 års pensionsförsäkringskommitté i avsikt att belysa den framtida förändringen i proportionerna mellan olika åldersklasser. Den inblick som dessa prognoser giva oss om den framtida utvecklingen av befolkningen och dess förändringar i Sverige kan icke underskattas. Även om de förutsättningar beträffande dödligheten och ännu mera beträffande fruktsamheten, på vilka framskrivningarna bygga, efter nutida förhållanden kanske icke kunna anses vara alltför säkra, äro förhållandena i stort sett klarlagda. Vi veta i stora drag att folkmängden i Sverige kommer att långsamt tilltaga under ytterligare några år för att efter c:a 10 å 15 år så småningom komina att avtaga. Vi veta, att folkmängdens ålderssammansättning så småningom förändras därhän, att en större procentuell del av befolkningen kommer att tillhöra de högre åldersklasserna. Vi veta vidare, att förhållandet mellan könens numerär förskjutes så, att det nuvarande kvinnoöverskottet om några årtionden eller tidigare blir förbytt i underskott. Allt detta bygger givetvis på den förutsättningen, att inga plötsliga förändringar komma att inträffa, förorsakade till exempel av krig eller stora epidemier, och att inga genomgripande förändringar inträffa i in- och utvandringsavseende. Den framtida utvecklingen i befolkningsavseende kommer naturligtvis icke i detalj att överensstämma med beräknade framskrivningar, men allt eftersom noggrannare kännedom erhålles om de faktorer, vilka bestämma folkmängdens förändringar, kunna framskrivningarnas resultat korrigeras. De i det följande framlagda beräkningarna över Sveriges framtida befolkning leda egentligen icke fram till några större nyheter, men det har varit

135 Diagram 1. Åldersfördelningen i Syerige enligt folkräkningen 31 dec. 1910. 95år 1

Kvinnor

Män

•

—i

70 65 60 55 50 T

.b?.., 35 30 ?5 20 15 10 5 Il 300 tusen

I 250

I 200

1 150

I 100

I 50

0 I » I

, 50

I 100

I 150

I 200

, 250

• I I 300 tusen

nödvändigt utföra dem för att erhålla prognoser, i vilka hänsyn tagits till de allra sista årens förändringar i dödligheten och fruktsamheten. Dessutom har det funnits anledning i metodavseende införa den nyheten, att hänsyn tagits till den inverkan en förhöjd giftermålsfrekvens kan ha för nativiteten vid oförändrad äktenskaplig fruktsamhet. Befolkningens förändringar under de närmast kommande årtiondena bero till stor del på den nuvarande befolkningens fördelning efter ålder och i viss mån även på dess fördelning efter civilstånd. Åldersfördelningen är i sin tur beroende på befolkningsrörelsen i det förflutna och ger först och främst en viss bild av förändringarna i nativiteten. En kort återblick på befolkningsrörelsen under de sista hundra åren må därför förutskickas. En översikt över befolkningens storlek och dess förändringar under de sista hundra åren gives i tabell 1. Därav framgår följande: Folkmängden har under de sista hundra åren befunnit sig i stadig tillväxt ehuru folkökningen under de sista decennierna starkt avtagit. Den absoluta nativiteten har, i motsats till folkmängden, endast befunnit sig i stigande till omkring år 1870, därefter följer en period till omkring 1910 då den absoluta nativiteten hållit sig i stort sett konstant och efter år 1910 har antalet födda kraftigt sjunkit. Det relativa födelsetalet (antalet födda per tusen av folkmängden) har förändrats något annorlunda. Det var ungefär konstant till och med år 1870, började därefter avtaga, först långsamt under perioden 1871—1910 och efter år 1910 allt kraftigare. Dödstalet har varit i avtagande under hela förra århundradet och den naturliga folkökningen, som utgöres av skillnaden mellan födelse- och dödsta-

136 Diagram 2. Åldersfördelningen i Sverige enligt folkräkningen 31 dec. 1935. 95 Ar

Kvinnor

•—1

93 L

Män

.52. 75

jJ—--

73 E5 6C 55 60

•

j£=== = = L "5

~~|_

. 300 t u s e n

- - - -

. h . . .

I 250

I 200

I 150

I 100

I 50

5 0

U ^ J

:::::::: . , • 50

' 100

, ,rT".

• 150

l-J 200

• 2 5 0 tusen

len, har därför kraftigt tilltagit. Under senare hälften av 1800-talet uppgick den till mer än 10 %0 i årligt medeltal. Efter år 1900 har dödstalet visserligen fallit ytterligare några enheter men till följd av födelsetalets starka nedgång har den naturliga folkökningen efter år 1900 hlivit allt mindre och mindre. De ovan angivna utvecklingsförhållandenas inverkan på åldersfördelningen illustreras bäst av de s. k. ålderspyramiderna, vilka återgivas i diagram 1 och 2. Befolkningens åldersfördelning har genom den starka nedgången i absoluta födelseantalet sedan 1910 starkt förändrats. År 1910 var befolkningens åldersfördelning sådan, att antalet personer i samtliga femårsåldersklasser (med ett undantag) var desto mindre ju högre åldern var. Representeras åldersfördelningen grafiskt så, att de skilda åldersklasserna angivas med vågräta staplar lagda ovanpå varandra, av längd, som svarar mot antalet personer i resp. åldersklasser och med de högre åldrarna överst, erhålles den i diagram 1 återgivna bilden, den s. k. ålderspyramiden. Dennas vänstra halva avser kvinnkönet och den högra mankönet. Som synes minskas folkmängden ju högre upp man kommer i åldersskalan. Väsentligt förändrad ter sig åldersfördelningen 25 år senare den Vu 1935. De sjunkande födelsetalen efter år 1910 återfinnas nu i de lägre åldrarna. Åldersfördelningen enligt folkräkningen den 3 7i 2 1935 illustreras i diagram 2. Som synes är icke åldersklassen 0—5 år den största utan i stället åldersklasserna 20—30 år. Från dessa åldrar avtager antalet i skilda åldersklasser både med fallande och stigande ålder. Illustrationen av åldersfördelningen har nu ej längre ett pyramidliknande utseende utan liknar mera en kupol.

137 T a b . 2.

U t v a n d r i n g e n s o c h i n v a n d r i n g e n s s t o r l e k i r e l a t i o n till f o l k m ä n g d e n i S v e r i g e u n d e r å r e n 1876—1936. UtvandUtvandInvand- ringsöverring i °/oo ring i °/oo skott i °/oo av folkav folk- ( - = i n mängden mängden vandringsöverskott)

Å r

1876—1880 1881—1885 1886—1890 1891—1895 1896—1900 1901—1905 1906—1910

3-79 7-61 8-51 6-70 3-39 5-67 4-07

0-67 0-93 1-11 1-61 1-58 1-53 1-65

312 6-68 7--40 5-09 1-81 4-14 2-42

UtvandUtvandInvand- ringsöverring i °/oo ring i %o skott i °/oo av folkav folk- ( - = inmängden vandringsmängden överskott)

Å r

2-82 1-36 2-42 1-84 0-40 0-38

1911—1915 1916—1920 1921—1925 1926—1930 1931—1935 1936

1-41 1-24 1-06 l-oo 1-16 0-75

1-41 0-12 1-36 0-84 -0-76 -0-37

Den framtida utvecklingen av folkmängdens storlek och dess ålderssammansättning kommer att bestämmas av den framtida dödligheten och nativiteten och i viss mån även av in- och utvandringarna. Att direkt utsäga något om vandringarnas storlek i framtiden är vanskligt, då orsakerna till såväl utvandring som invandring äro av flera slag och bero icke endast på förhållandena i Sverige utan även i utlandet. Det är redan svårt att bedöma huruvida vandringarna komma att i framtiden betyda ett tillskott eller en minskning av folkmängden. Tabell 2 och diagram 3 lämna en översikt över utvandringens och invandringens storlek sedan 1875. Som synes har den starka utvandring, som förDiagram 3. In- och utvandring-en i Sverige 1876—1936.

-''

»75

I860

1—-—i 1890

1 1900

i 1910

i 1920

138 siggick under 1800-talets sista decennier, numera nästan fullständigt upphört eller reducerats till en obetydlighet jämfört med förr. Under de sista åren ha de utvandrade personernas antal utgjort i runt tal 2 500 årligen, d. v. s. icke en halv %0 av folkmängden. Invandringen har hållit sig inom betydligt snävare gränser och för det mesta understigit utvandringen. Under de sista åren överväger invandringen till följd av emigrationens starka nedgång. År 1932 var inflyttningsöverskottet som kraftigast och uppgick då till närmre 7 000 personer för att år 1936 endast uppgå till något mer än 2 000 personer. I framtiden torde man, framför allt kanske på grund av det sjunkande antalet personer i 20-årsåldern, icke kunna påräkna någon nämnvärd emigration. Förhindrande verka också de flerstädes i utlandet införda spärrarna mot immigrationen. Invandringens storlek är vanskligare att förutsäga, och det är icke otroligt att den kan stiga något. Å andra sidan är invandringen en företeelse som i viss mån kan regleras genom förordningar. Vid de här följande beräkningarna har förutsatts, att varken emigration eller immigration förefinnas eller också att de utjämna varandra så, att ingen nettoutvandring eller nettoinvandring uppstår. Den sista förutsättningen gäller i så fall icke endast befolkningen i dess helhet utan också samtliga undergrupper, d. v. s. ut- och invandring antagas upphäva varandra i varje enskild åldersklass, såväl för män som för kvinnor, ogifta som gifta. Beträffande den andra faktorn, dödligheten, torde de framtida förändringarna kunna förutsägas med relativt stor säkerhet (om man bortser från naturkatastrofer och krig). Såsom framgår av de allmänna dödstalen (antalet döda per tusen av medelfolkmängden) (tabell 1) har dödligheten i Sverige befunnit sig i stark nedgång och dödstalet utgör nu (perioden 1931—1935) endast 116 °/00. De allmänna dödstalen äro visserligen icke fullt tillförlitliga mätare på dödlighetens storlek och dess avtagande, då de influeras av befolkningens åldersfördelning och förändringarna i denna. Återstående medellivslängden, som angiver huru många år en person i medeltal kan förväntas leva på grundval av en viss periods dödlighet i olika åldersklasser, utgör i detta avseende ett bättre mått på dödligheten. Ju lägre dödligheten är i de olika åldersklasserna, desto större blir den återstående medellivslängden. Såsom framgår av bifogade tabell 3 och diagram 4 över återstående medellivslängden Tab. 3. Återstående medellivslängden i å r för män och kvinnor i olika åldrar u n d e r å r e n 1841—1930. Ålder 0 år

Ålder 50 år

Ålder 65 år

Å r

1841—1850 1851—1860 1861—1870 1871—1880 1881—1890 1891—1900 1901-1910 1911—1915 1916—1920 1921—1925 1926—1930

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

41-7 40-5 42-8 45-3 48-6 50-9 54-5 56-5 54-8 60-7 61-2

46-1 44-4 46-4 48-6 51-5 53-6 57-0 59-2 57-6 630 63-3

18-1 18-5 19-4 20-8 21-9 22-4 232 23-2 23-5 24-2 24-0

20-2 20-3 21-3 22-6 23-6 24-0 24-8 24-8 24-8 25-3 25-0

9-6 10-0 10-4 11-2 12-0 12-2 12-8 12-8 12-9 13-3 13-1

106 108 11-4 122 12-9 131 13-7 13-6 13-7 140 13-7

139 Diagram 4. Återstående medellivslängd för O-åringar, 25-åringar, 50-åringar och 65> åringar i Sverige 1841—1930.

60 år

60år

ngar

50år

50 år

ringar ifOår

40 år

30år

kvinnor

5 0 - åringar ,

20år

20 år

kvinnor 65-åringar 10 år

. lOåY

5 Sr

5ér

1850 I860

_i_ 19 iO

-L 1930

för personer i skilda åldrar enligt olika års dödlighet, har medellivslängden för en nyfödd av mankön stigit sedan perioden 1841—1850 från 4T7 år till 61*2 år under åren 1926—1930. För kvinnor har medellivslängden under samma tidsepok ökat från 461 till 63'3 år. En utjämning av olikheten i medellivslängd har sålunda försiggått mellan könen, men fortfarande ha männen en något mindre medellivslängd, d. v. s. större dödlighet än kvinnorna.

140 T a b . 4.

Ö v e r l e v e l s e s a n n o l i k h e t e r u n d e r å r e n 1841—1930. Sannolikheten för en 0åring att uppnå 15 års ålder

Å r

1841—J 850 1851—1860 1861—1870 1871—1880 1881—1890 1891—1900 1901—1910 1911—1915 1916—1920 1921—1925 1926—1930

Sannolikheten för en 15åring att uppnå 50 års ålder

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

0-710 0-685 0-702 0-727 0-759 0-792 0-835 0-864 0-861 0-895 0-900

0-741 0-716 0-727 0-750 0-778 0-809 0-851 0-879 0-876 0-911 0-916

0-696 0-681 0-725 0-738 0-766 0-771 0-787 0-793 0-751 0-836 0-841

0-747 0-736 0-768 0-774 0-789 0-791 0800 0-811 0-776 0-844 0-851

Förbättringarna i dödligheten hava icke varit jämnt fördelade på de olika åldersklasserna under dessa nära hundra år. Som synes av tabell 3 och diagram 4 över medellivslängden har någon nämnvärd ökning av medellivslängden i åldrarna över sextiofem år knappast förekommit sedan år 1900, d. v. s. dödligheten i åldrarna över 65 år har icke förbättrats i någon nämnvärd grad. Ej heller för kvinnorna i femtioårsåldern har medellivslängden ökats sedan sekelskiftet och för männen i femtioårsåldern är ökningen obetydlig. Det synes därför, som om man icke har anledning att förvänta någon alltför betydelsefull nedgång av dödligheten i åldrarna över femtio år. Den kraftigaste nedgången i dödligheten är under innevarande århundrade lokaliserad till åldrarna under femtio år. Tabell 4 avser att giva en föreTab. 5. Dödstal i °/oo i olika åldersklasser. 1 9 2 6 — 19

0-5 5—10 10—15 15—20 20—25 25-30 30—35 35—40 40—45 45-50 50—55 55-60 60-65 65—70 70-75 75-80 80-

19 3 4

19 3 3

30 Ålder Män

Kvinnor

Båda könen

Män

Kvinnor

Båda könen

16-94 2-00 1-61 3-14 4-39 4-35 4-40 4-77 5-85 7-70 10-12 14-58 22-21 34-00 54-09 89-24 184-37

13-55 1-84 1-74 3-14 401 4-19 4-30 4-53 5'3 2 6-87 9-38 12-50 18-78 30-22 49-16 84-02 175-47

1528 1-92 1-67 314 4-26 426 4-35 4-65 5-58 7-27 9-74 13-49 20-37 31-94 51-38 86-34 179-22

1420 1-50 134 2-39 3-56 3-36 3-64 4-06 5-03 6-69 948 13-69 20-29 34-00 54-04 86-68 178-84

10-86 1-24 1-81 2-37 319 3-21 3-39 3-74 4-28 6-13 847 12-56 17-96 29-35 47-74 80-52 165-15

12-56 1-38 1-33 2-38 3-38 3-28 3-51 3-89 4-64 6-40 8-96 13-10 19-07 31-49 50-58 83-26 171-00

12-20 1-43 1-32 2-40 3-29 3-42 3-24 3-85 4-79 6-43 8-86 12-86 19-40 31-28 50-48 82-25 170-04

141 ställning om dödlighetens nedgång dels i åldersklasserna O—15 år sammanlagda, dels i åldersklasserna 15—50 år. 1 Det har icke synts vara erforderligt för dessa befolkningsprognoser att framkonstruera någon hypotetisk dödlighetstabell gällande för framtiden. De förbättringar, som kunna väntas inträffa under den närmaste framtiden, torde icke vara av sådan storleksordning, att man har anledning söka hålla noggrannare räkning med desamma. Till grund för våra beräkningar har därför lagts en dödlighetstabell för vardera könet, som antages oföränderligen gälla framåt i tiden. Såsom mest lämplig sådan ha vi valt 1933 års dödlighetstabell, vilken markerar en betydligt lägre dödlighet än den senaste officiella (1926—1930), och som vid tiden för beräkningarnas igångsättande överhuvud var den senast kända dödlighetstabellen för Sverige. I tabell 5 återges dödstalen i olika femårsåldersklasser, dels enligt nämnda officiella tabell, dels enligt de för åren 1933 och 1934 iakttagna dödsfallsfrekvenserna. Så som synes har dödligheten under år 1934 utfallit ganska lika den för år 1933. Tillgängliga siffror över antalet dödsfall under åren 1935 och 1936 tyda snarast på en åter något ökad dödlighet. T a b . 6. Å l d e r s f ö r d e l n i n g e n i e n s t a t i o n ä r f o l k m ä n g d , u t g å e n d e från 100 000 å r l i g e n födda a v v a r t d e r a k ö n e t e n l i g t 1933 å r s dödlighet.

Å l d e r

Medelfolkmängd i olika åldersklasser Män

Kvinnor

0—5 5-10 10—15 15—20 20—25

473 385 465 155 461 955 457 870 450 900

479 285 472 520 469 680 465 480 458 970

25—30 30—35 35-40 40—45 45—50

443 185 435 540 427 340 417 825 405 890

451 645 444 320 436 585 427 920 417 120

50—55 55—60 60—65

390 065 368 315 338 810

402 295 381 915 354 405

Å l d e r

Medelfolkmängd i olika åldersklasser Män

Kvinnor

65-70 70—75

296 810 239 005

315 685 261 205

75—80 80-85 85—90 90—95 95—100

169 100 96 615 39 210 9 910 1400

191120 114 700 51480 15 520 2 895

Summa

80 6388 365

6615 020

Återstående medellivslängd

63-88

66-15

100—

275 Den från 1933 års dödlighetstabell beräknade stationära folkmängden framgår av tabell 6. Tabellen visar, huru åldersfördelningen skulle gestalta sig för den händelse att antalet födda under 100 år hade varit konstant (100 000 födda årligen av vartdera könet) och att dödligheten under hela denna tid också hade varit oföränderligt densamma. Medellivslängden, som dessutom utgör ett mått på kvoten mellan folkmängden i den stationära befolkningen och det årliga antalet födda, är enligt denna dödlighetstabell för män 63'88 år och för kvinnor 66'15 år. Dödstalet i den stationära befolkningen utgör 15*4 °/oo, vilket tal sålunda också nativiteten måste uppgå 1 För ett närmare studium över dödligheten och dess nedgång hänvisas till de olika av Statistiska Centralbyrån utgivna Dödlighets- och Livslängdstabellerna, av vilka den sista, avseende perioden 1921—1930 utkom under år 1937. Dessutom hänvisas till »Dödlighetsantagande för livränteförsäkring». Stat. off. utr. 1932:4.

142 till, om det stationära tillståndet skall kunna bibehållas. Då mot 100 levande födda flickebarn svarar 1057 gossebarn (enligt 1931—33 års siffror) inses, att relationen mellan antalet män och kvinnor i den stationära be105-7 x 6388 folkningen kommer att bliva som IAA y ff.iT" e U e r 1 000 man mot 980 kvinnor. Mot 1 000 män i åldern 20—50 år kommer än vidare att svara 984 kvinnor i åldrarna 15—45 år. Den nuvarande dödligheten måste således så småningom (under förutsättning att vandringar icke förekomma) resultera i kvinnounderskott, såväl totalt som i de för äktenskapsbildningen och reproduktionen viktigaste åldrarna. Enligt dödlighetstabellen blir återstående medellivslängden för en femtioårig man 24-5 år och för en femtioårig kvinna 25*5 år, en ringa ökning från motsvarande tal enligt dödligheten under perioden 1926—1930. Sannolikheten för att en nyfödd skall uppnå femtonårsåldern är för män 0'920 och för kvinnor 0'935, medan sannolikheten för att en femtonåring skall uppnå femtioårsåldern är för män 0"865 och för kvinnor 0'876. Dessa tal innebära en betydlig förbättring från perioden 1926—1930. De sista sannolikheterna kunna dessutom jämföras med motsvarande tal, nämligen 0'874, resp. 0*878 i den tidigare nämnda, för livränteförsäkring framkonstruerade dödlighetstabellen. 1 De sålunda med ledning av 1933 års gynnsamma dödlighet uppställda dödlighetstabellerna synas därför kunna användas för framskrivning utan att några vidlyftigare hypoteser behöva tillgripas. Den tredje faktorn, nativiteten, torde vara den, vilkens framtida förlopp man med minst säkerhet kan förutsäga. Fruktsamheten, uttryckt genom antalet barnaföderskor ställt i relation till antalet kvinnor i motsvarande åldrar, har i Sverige befunnit sig i sjunkande sedan 1880. Den starkaste nedgången i fruktsamhetstalen har inträffat efter år 1910 och ända fram till innevarande decennium har avtagandet stadigt pågått. En viss stagnation har sedan möjligen inträtt under åren 1933—36. I varje fall har den absoluta nativiteten icke ytterligare sjunkit under de sista åren utan visar tvärtom en mindre ökning under år 1935 och en något större under år 1936. Huruvida det nu inträffade stillaståendet är rent tillfälligt och fruktsamheten i fortsättningen återtager sin nedåtgående tendens, eller om denna stagnation innebär, att fruktsamheten nått sitt minimum och därför kan vara tecken på en stabilisering av nivån eller eventuellt rent utav en större eller mindre höjning i framtiden, kan svårligen avgöras. Den höjning i den absoluta nativiteten, som iakttagits under åren 1935 och 1936 torde kunna förklaras såsom i varje fall till en del beroende på den höjning av giftermålsfrekvensen, som ägt rum under åren 1934—1936. Till en del torde höjningen av den absoluta nativiteten också förklaras av att folkmängden i åldrarna 15—50 år under ifrågavarande tid ökats något i antal. Detta innebär att den absoluta nativitetens förändringar under de sista åren icke fullt exakt återspegla fruktsamhetens förändringar. ökningen av giftermålsfrekvensen kan, om den blir bestående i framtiden, medföra en förbättring av nativiteten. Vid oförändrad fruktsamhet såväl inom som utom äktenskapet är den för båda civilstånden gemensamt beräknade fruktsamheten beroende på proportionen mellan antalet gifta och ogifta kvinnor i de reproduktionsdugliga åldrarna. En höjning av giftermålsfrekvensen för kvinnornas vidkommande ökar procenten gifta i olika 1

Stat. off. utr. 1932:4, »Dödlighetsantagande för livränteförsäkring».

143 åldersklasser och höjer därigenom den totala fruktsamheten. Det synes därför vara skäl att innan fruktsamhetens framtida förändringar diskuteras, jämväl undersöka i vad mån en förhöjning av den kvinnliga giftermålsfrekvensen är tänkbar (med giftermålsfrekvens förstås här liksom i det följande relationen mellan antalet i äktenskap inträdda och antalet ogifta i samma åldersklasser). Den svenska giftermålsfrekvensen har för kvinnornas del varit synnerligen låg. Till följd av den låga giftermålsfrekvensen är mer än femtedelen av de i femtioårsåldern kvarlevande kvinnorna ogifta. I Europa överträffas denna siffra endast av ett fåtal andra länder. De sista åren h a r emellertid en avsevärd höjning av giftermålsfrekvensen inträtt. Om denna förhöjda giftermålsfrekvens icke är en tillfällighet utan blir bestående i framtiden skulle detta innebära en högst avsevärd förskjutning av relationen mellan antalet gifta och ogifta kvinnor i de för fortplantningen ifrågakommande åldrarna. Ett närmare studium visar, att den förhöjda giftermålsfrekvensen icke återfinnes hos männen i samma höga grad. Männens giftermålsfrekvens har visserligen också stegrats under de sista åren men vida obetydligare än kvinnornas. Detta till synes rätt märkliga förhållande får emellertid en naturlig förklaring därav, att relationen mellan könens numerärer, framför allt i de typiska giftermålsåldrarna, förändrats så, att kvinnornas övertalighet allt mer och mer tenderar att försvinna. Den låga giftermålsfrekvensen för kvinnorna förr i tiden torde till stor del ha berott just på deras övertalighet. I en befolkning med kvinnoöverskott måste ett stort antal av kvinnorna förbli ogifta och giftermålsfrekvensen blir därför låg, relativt sett. Allt eftersom kvinnoöverskottet, såsom nu är fallet i Sverige, förskjutes till allt högre åldersklasser och försvinner, måste därför vid oförändrad giftermålsfrekvens hos männen, kvinnornas giftermålsfrekvens ökas. En approximativ kalkyl har visat, att vid oförändrad manlig giftermålsfrekvens ungefär som före år 1934 och med bibehållande av den nuvarande inbördes åldersrelationen mellan makarna, man kan förvänta en så pass betydande stegring av den kvinnliga giftermålsfrekvensen, att endast 15 procent (mot nuvarande 22 %) komma att kvarstå som ogifta bland kvinnorna i femtioårsåldern. Denna kalkyl avser en stationär befolkning. I en avtagande befolkning kan detta tal förväntas utfalla ännu något lägre. Med en varaktig höjning av giftermålsfrekvensen hos männen till den nivå, som rådde under åren 1935—1936 torde man ha grundad anledning förvänta, att endast c:a 12 procent av kvinnorna komma att kvarstå ogifta vid femtioårsåldern. Vid de efterföljande framskrivningarna har därför inverkan av en förhöjd giftermålsfrekvens för kvinnkönet upptagits till särskild behandling. Trenne alternativa antaganden ha gjorts beträffande giftermålsfrekvensen, a) att giftermålsfrekvensen framgent i varje enskild åldersklass från och med år 1936 blir i överensstämmelse med förhållandena under perioden 1901—1910, så att säga normal svensk äktenskapsfrekvens, b) att giftermålsfrekvensen i varje enskild åldersklass från och med år 1936 stigit med 25 % i jämförelse med alternativ a), c) att giftermålsfrekvensen i varje enskild åldersklass från och med år 1936 stigit med 50 °/o i jämförelse med alternativ a). Giftermålsfrekvensen enligt det mellersta av dessa tre alternativ är en obetydlighet lägre än den i Danmark rådande giftermålsfrekvensen.

144 Tab. 7. Civilståndsfördelningen bland kvinnor enligt de tre alternativen beträffande giftermålsfrekvensen Enligt 1901—1910 års giftermålsfrekvens

Enligt 1-25 X 1901—1910 års Enligt 1-5 X 1901—1910 års giftermålsfrekvens giftermålsfrekvens

Ålder

15—20 20—25 25—30 30-35 35—40 40—45 45—50

Ogifta

Gifta

Förut gifta

Ogifta

Gifta

Förut gifta

Ogifta

Gifta

Förut gifta

98.93 80-97 51-89 34-97 27-60 24-17 22-49

1-07 18-89 47-30 62-95 68-77 69-93 68-78

0-00 0-14 0-81 2-08 363 5-90 873

98-66 76-81 4404 26-89 20-01 16-95 15-49

1-34 23-02 55-02 70-77 75-98 76-59 74-99

O-oo 017 0-94 2-34 4-01 6-46 9-52

98-41 7321 37-64 20-75 1451 11-90 10-67

1-59 26-59 61-31 76-72 81-20 81-25 79-27

0-00 0-20 1-05 2-53 4-29 6-85 10-06

Fördelningen efter civilstånd i skilda åldersklasser mellan 15 och 50 år framgår, för de trenne alternativen, av tabell 7. Alternativ a) leder till att c:a 22*5 procent av alla kvinnor äro ogifta i åldern 45—50 år, medan motsvarande tal för alternativen b) och c) blir 15*5 och 10*7 procent. 1 Beträffande antalet änkor och frånskilda har förutsatts att dessas antal vid samtliga tre alternativen utgör samma procent av antalet gifta (inklusive förut gifta). Följande relationstal, hämtade från de aktuella förhållandena, hava kommit till användning för bestämningen av änkornas och de frånskildas antal: ålder 15—20 år 0*69 °/oo, 20—25 7*44 %o, 25—30 16"79 °/oo, 30—35 31-97 °/oo, 35—40 50-15 °/oo, 40—45 7777 °/00, 45—50 112-63 %o.

Om än civilståndsfördelningen inverkar ej så obetydligt, bestämmes dock antalet födda i framtiden huvudsakligen av den äktenskapliga fruktsamheten. Skäl finnas, som tala för och emot olika alternativ beträffande fruktsamhetens vidare utveckling. Möjligheten av en vidare minskning av fruktsamheten måste tagas i betraktande och även möjligheten av en stabilisering på nuvarande nivå. Däremot har möjligheten av en framtida, mera avsevärd stegring av fruktsamheten ansetts vara mindre att räkna med. Som följd härav komma endast de befolkningsförändringar, som bli resultaten av antingen en fortsatt nedgång av fruktsamheten eller en från och med år 1936 oförändrad fruktsamhet inom såväl som utom äktenskapet här att diskuteras. Fruktsamheten, framför allt den äktenskapliga, har sedan år 1880 stadigt sjunkit. De tämligen oförändrade fruktsamhetsvärdena under de sista åren behöva, som redan nämnts, icke innebära mer än ett tillfälligt avbrott i fruktsamhetens nedgång. Att fruktsamheten kommer att avtaga ytterligare är icke otroligt. Ser man på fruktsamhetstalen för olika områden i Sverige (se t. ex. sid. 273 i »Betänkande i sexualfrågan» Stat. off. utr. 1936: 59), finner man kraftiga regionala olikheter. Även om i vissa områden fruktsamheten kan tänkas hava nått sitt bottenläge (t. ex. i Stockholm) är en fortsatt nedgång i områden med hög fruktsamhet tänkbar och därmed en nedgång även av siffran för landet i dess helhet. Fruktsamheten kan dock säkerligen icke förväntas nedgå till vilka låga värden som helst, utan man får i viss mån tänka sig en undre gräns för densamma. Befolkningsutvecklingen har därför upptagits till granskning under den förutsättningen att fruktsamheten under de närmaste årtiondena fortfar att 1 För ett närmare studium av sambandet mellan civilståndsfördelning och giftermålsfrekvens se S. D. Wicksell, »Nuptiality, Fertility and Reproductivity», Skand. Aktuarietidskrift 1930.

145 s j u n k a , e h u r u m e d a v t a g a n d e h a s t i g h e t , så att o m 40 å 50 å r f r u k t s a m h e t e n t a n k e s h a s t a b i l i s e r a t sig p å en väsentligt lägre n i v å ä n d e n n u v a r a n d e . D ä r v i d h a r för e n k e l h e t e n s skull f ö r u t s a t t s att d e t t a gäller f r u k t s a m h e t e n i varje e n s k i l d å l d e r s k l a s s , oavsett civilstånd, v a r f ö r d e t t a a n t a g a n d e icke k o m b i n e r a t s m e d n å g o t a n t a g a n d e r ö r a n d e giftermålsfrekvensen. Tab. 8. Fruktsamheten i °/oo i Sverige 1906—1933. Ålder

1906-1910

1911—1915

1916-1920

1921—1925

1926—1930

15—20 20—25

18-93 121-87

19-51 113-43

16-81 105-15

17-89 97-22

17-83 83-01

17-22 73-78

25—30 30-35 35—40 40-45 45—50

186-34 181-39 149-39 78-81 9-98

163-08 157-73 130-83 69-49 7-98

148-56 139-91 109-91 57-91 7-38

132-18 120-31 93-49 48-16 6-04

106-31 94-95 72-55 36-49 4-40

91-38 78-21 54-56 25-48 2-96

För bestämning av fruktsamheten i framtiden har till de kända värdena under de sista trettio åren (tabell 8) anpassats en utjämningsformel, som förutom den egenskapen att den tämligen väl överensstämmer med förhållandena, sådana de hittills utvecklat sig, även kan användas såsom beskrivande fruktsamhetens förlopp i framtiden enligt ovan angivna förutsättning. Som utjämningsformel har använts följande uttryck: a

logl= J k

—t 1 + b «-'

Här betyder / fruktsamheten och t tiden, medan a, b, a och k äro konstanter, som bestämts så, att formeln i största möjliga utsträckning överensstämmer med det faktiska förloppet under perioden 1906—1933. Denna formel utsäger, att fruktsamheten i en viss åldersklass under en följd av år sjunker från det ursprungliga värdet k för att så småningom antaga värdet k 10-«. De enligt denna antagna formel beräknade värdena på fruktsamheten under de kommande åren framgå av tabell 9. För åldersklassen 15—20 år har det nutida värdet även antagits gälla i framtiden. Tab. 9. Utjämnade och e x t r a p o l e r a d e värden på fruktsamheten i %o i Sverige 1906—1985. Ålder

1906 1911 1916 1921 1926 1931 1936 1941 1946 1951 1956 1961 1966 1971 1976 1981 —10 - 1 5 —20 —25 —30 - 3 5 —40 —45 —50 - 5 5 —60 —65 —70 —75 —80 —85

15—20 20—25

17-2 17-2 17-2 121-0 116-1 107-0

25—30 30-35 35—40 40—45 45—50

183-7 169-9 149-7 126-3 105-7 182-3 163-3 140-2 116-0 94-7 148-9 132-0 112-4 91-6 71-fi 83-2 70-0 55-4 42-6 32-1 10-6 8-5 6-5 5-2 3-8

10—388256.

17-2 94-2

17-2 17-2 17-2 17-2 17-2 17-2 17-2 17-2 17-2 17-2 17-2 17-2 82-0 73-8 69-6 67-6 66-9 66-5 66-4 66-3 66-3 66-3 66-3 66-3 91-4 78-3 54-6 25-4 3-0

83-3 67-1 41-6 21-2 2-5

79-0 59-9 32-3 19-0 2-3

76-9 55-4 25-9 17-7 2-1

75-7 52-7 22-0 16-9 2-0

75-1 75-0 74-8 74-8 74-8 74-8 51-2 50-3 49-8 49-5 49-3 49-3 19-5 18-0 17-2 16-8 16-6 16-5 16-7 16-4 16-4 16-2 16-2 16-2 1-9 1-9 1-9 1-9 1-9 1-9

146 Såsom andra alternativ h a r antagits att fruktsamheten från och med år 1936 förbliver konstant. Detta antagande gäller såväl den äktenskapliga som den utomäktenskapliga fruktsamheten var för sig. De antagna fruktsamhetsvärdena (1933 års siffror) givas i tabell 10. Nu ifrågavarande antagande rörande fruktsamheten har därefter kombinerats med de tre redan omnämnda antagandena beträffande giftermålsfrekvensen. Tab. 10. F r u k t s a m h e t e n i Sverige 1933.

Ålder

15-20 20—25 25—30 30-35 35—40 40—45 45—50

Äktenskapliga fruktsamheten

Utomäktenskapliga fruktsamheten

°/eo

516-8 264-7 169-4 116-4 74-C 34-7 4-1

11-8 26-1 18-5 12-5 9-2 4-2 0-5

Fruktsamheten oavsett civilstånd 7oo 17-2 73-8 91-4 78-2 54-6 25'5 3-0

Dock har vid beräkningen enligt det tredje alternativet angående giftermålsfrekvensen förutsatts att den utomäktenskapliga fruktsamheten i samtliga åldersklasser successivt nedgår till 50 °/o av värdet för år 1933. Anledningen härtill är, att man vid så pass hög stegring av giftermålsfrekvensen, som enligt detta alternativ antagits, icke torde ha anledning räkna med att den därvid starkt begränsade gruppen ogifta kvinnor skall bibehålla de nuvarandes förhållandevis höga fruktsamhet. Något alternativ med förhöjd fruktsamhet har, som redan nämnts, icke upptagits till behandling, därför att möjligheten av en avsevärdare förhöjning under de närmaste årtiondena synts osannolik. Därmed är givetvis intet uttalande gjort rörande frågan om utsikterna för en fruktsamhetsförhöjning längre fram, sedan följderna för befolkningen av den nuvarande låga eller en ännu lägre fruktsamhet tillfullo givit sig tillkänna. Emellertid kunna de båda sista alternativen, i vilka ingå antaganden om konstant äktenskaplig fruktsamhet och förhöjd giftermålsfrekvens, i viss mån jämställas med en hypotes om höjd fruktsamhet vid konstant giftermålsfrekvens. Befolkningsutvecklingen vid något förhöjd fruktsamhet får sålunda indirekt en viss belysning genom antagandena om den förhöjda giftermålsfrekvensen. Sålunda ha fyra alternativa befolkningsframskrivningar företagits med kombinationer av de skilda antagandena rörande giftermålsfrekvensen och fruktsamheten. Hypotes I. Fruktsamheten, civilstånden sammanlagda, befinner sig i fortsatt nedgång och stabiliserar sig slutligen på en viss slutnivå. Fruktsamhetstalen, beräknade på sätt som förut omnämnts, återgivas i tabell 9. Eftersom fruktsamhetsantagandet avser samtliga civilstånd sammanslagna är därför icke något antagande rörande giftermålsfrekvensens framtida utveckling erforderligt. Hypotes II. Den kvinnliga giftermålsfrekvensen i skilda åldersklasser antages i framtiden vara den i Sverige tidigare sedvanliga (härvidlag hava använts värden för perioden 1901—1910). Under förutsättning att giftermåls-

147 frekvensen har varit konstant densamma under trettiofem år blir civilståndsfördelningen i åldrarna 15—50 år i enlighet med den i tabell 7 angivna. Fruktsamheten (såväl inom som utom äktenskapet) antages i framtiden vara densamma som under år 1933. Detta års fruktsamhet återgives i tabell 10. Hypotes III. Giftermålsfrekvensen i samtliga åldersklasser antages från och med år 1936 uppgå till 1'25 gånger giftermålsfrekvensen enligt hypotes II. Den däremot svarande slutliga civilståndsfördelningen återgives i tabell 7. Fruktsamheten såväl inom som utom äktenskapet antages vara lika stor som i hypotes II, d. v. s. lika med 1933 års fruktsamhet. Då emellertid den förändrade giftermålsfrekvensen åstadkommer en viss förskjutning av fördelningen av de gifta kvinnorna i olika åldrar efter äktenskapets varaktighetstid i riktning mot högre varaktighetstider, bör fruktsamheten, även om den blir konstant i varje enskild åldersklass och varaktighetsgrupp, förändras något i de olika åldersklasserna. Hänsyn har tagits härtill vid beräkningarna efter denna hypotes, men de därav föranledda förändringarna uppgå högst till ungefär 2 % av fruktsamhetens värde. Hypotes IV. Giftermålsfrekvensen beräknas stiga i varje åldersklass till 1*50 gånger motsvarande tal enligt hypotes II. Den slutliga fördelningen efter civilstånd återgives i tabell 7. Fruktsamheten inom äktenskapet antages vara densamma som i hypotes II med de smärre modifikationer, som föranledas av den förändrade fördelningen av de gifta efter varaktighetstid. Den utomäktenskapliga fruktsamheten antages däremot sjunka. I varje enskild åldersklass antages den sjunka jämfört med 1933 till 80 % under perioden 1936—1940, till 70 °/o under 1941—1945, till 60 °/o under 1946—1950, till 55 °/o under åren 1951—1955 och från och med 1956 antages den vara konstant lika med 50 % av värdena för år 1933. Vid samtliga de angivna fyra hypoteserna har, som redan nämnts, en och samma dödlighetstabell använts, nämligen den enligt 1933 års dödlighetsförhållanden beräknade tabellen. Att samma dödlighetstabell kommit till användning i samtliga hypoteser innebär, att folkmängden i de olika åldersklasserna i de fyra framskrivningarna endast komma att skilja sig i avseende på dem, som äro födda 1936 eller senare (utgångspunkt för prognoserna har varit årsskiftet 1935—1936). Sålunda är folkmängden i åldrarna över femtio år till och med årsskiftet 1985—1986 densamma enligt alla fyra hypoteserna. Som utgångspunkt för framskrivningarna har tagits folkmängden vid årsskiftet 1935—1936. Då prognoserna utarbetades förelåg icke ålders- och civilståndsfördelningen den 37i2 1935 enligt folkräkningen! Den sista tidpunkt, för vilken folkmängden gavs ålders- och civilståndsfördelad, var årsskiftet 1933—1934. Redan då förefanns emellertid dels uppgift om totala folkmängden, män och kvinnor, den 3 7i 2 1935 och dels uppgift om totalsiffrorna för befolkningsförändringarna under åren 1934 och 1935. Med utgångspunkt från åldersfördelningen den 3 7i 2 1933 och med ledning av befolkningsförändringarna 1934 och 1935, jämförda med tidigare år, uppkonstruerades en beräknad åldersfördelning för årsskiftet 1935—1936 ävensom beträffande åldersklasserna 15—50 år en fördelning av kvinnorna efter civilstånd. Vid sedermera erhållen jämförelse med ålders- och civilståndsfördelningen enligt folkräkningen, avseende den 3 7i 2 1935, har det framgått, att differen-

148 serna äro synnerligen obetydliga, för det mesta några få promille av folkmängden i de olika åldersklasserna. Framskrivningarna hava endast verkställts för tiden till och med år 1985, d. v. s. femtio år framåt i tiden. Befolkningen och dess förändringar under perioden 1936—1985. En redogörelse över folkmängden vid vart femte årsskifte, sådan den kommer att gestalta sig enligt de olika hypoteserna, lämnas i tabellerna A och B. Här lämnas uppgift över det beräknade antalet kvarlevande i skilda åldersklasser av den vid årsskiftet 1935—1936 levande befolkningen. Då endast ett antagande över dödligheten förutsatts, komma dessa siffror över de kvarlevande, tillhörande födelseårskullarna 1935 och tidigare, att vara gemensamma för samtliga hypoteser. Utan något antagande rörande nativiteten kan man sålunda som redan sagts följa utvecklingen av antalet personer över 50-årsåldern femtio år framåt. Som synes stiger antalet personer i de högre åldrarna kraftigt under dessa femtio år. Antalet personer i åldrarna över sextiofem år stiger sålunda från -579 000 till 1 067 000 år 1985, en ökning i runt tal med 84 °/o. Antalet personer i åldrarna 50—65 stiger oavbrutet till år 1970 och avtager sedan något, allt eftersom de fåtaligare årskullar, som äro födda efter 1910, komma över femtioårsåldern. Hela folkmängden i åldersklasserna över 50 år stiger från 890 000 år 1935 till 1 089 000 år 1985, en ökning med 22 % . De senare årskullarna och deras storlek vid skilda tidpunkter bliva däremot olika enligt de fyra hypoteserna. En redogörelse för dessa årskullars storlek lämnas för mankönet i tabellerna A I, A II, A III och A IV, en tabell för varje hypotes. Kvinnornas antal i skilda årskullar återgives på motsvarande sätt i tabellerna B I—B IV. För. de^tre sista hypoteserna, där skilda antaganden om giftermålsfrekvensen förutsatts, redovisas jämväl antalet gifta kvinnor i åldrarna 15—50 år i tabellerna G II—C IV. Innan en redogörelse för folkmängden i dessa årsklasser lämnas, torde först och främst nativitetssiffrorna enligt de olika hypoteserna behandlas. Tab. 11. Födelsetalets förändringar enligt de olika hypoteserna. Årliga antalet födda (i hundratal) År

1936—1940 1941—1945 1946—1950 1951—1955 1956-1960 1961—1965 1966—1970 1971—1975 1976-1980 1981—1985

Födda per tusen av folkmängden

Hvpotes Hypotes Hvpotes Hypotes Hvpotes Hypotes Hvpotes Hvpotes IV III I II IV III "I II 780 712 644 574 510 455 408 367 329 294

897 882 845 789 733 690 660 635 610 579

934 959 925 866 810 776 759 746 727 698

938 987 953 891 829 797 7S6 779 763 735

12-5 11-4 10-4 9-4 8-6 7-9 7-4 7-0 6-7 6-4

14 3 13-9 13-2 12-3 11-5 ll-o 10-8 10-7 10-6 10-5

14-8 15-0 14-3 13-3 12-5 121 120 12-0 12-0 11-8

149 15'4 14-7 13-6 12-7 12-3 12-3 12-4 12-4 12-2

Om nativitetens förändringar i de fyra hypoteserna lämnas uppgift i tabell 11. Det relativa födelsetalets förändringar illustreras i diagram 5. Enligt hypotes I sjunker fruktsamheten år från år och följaktligen kommer också nativiteten att sjunka. Detta gäller först och främst det absoluta födelsetalet medan det reiativa födelsetalet visserligen kommer att sjunka men

149 Diagram 5. Relativa födelsetalet under Aren 15)00—19S5 enligt de olika hypoteserna. 1 1 1 1

v ^^S**^

1 —

i 194-0

i 1950

i I960

i 1970

J — 1980

dock endast under en viss tid. Det relativa födelsetalet faller först hastigt och sedan långsammare för att under perioden 1880—-1885 antaga värdet 6"4 %o. Det slutgiltiga värde, vid vilket födelsetalet enligt denna hypotes kommer att stabilisera sig, blir något under 6 %o. Mot de slutliga värdena på fruktsamheten svarar ett reproduktionstal av 0*53. Däremot svarar en slutlig folkminskning av något mer än 20 °/oo årligen. Med samma antal bör också slutligen det absoluta födelsetalet årligen minskas, eller med c:a 10 % under en femårsperiod. Nativitetskurvans förlopp blir något annorlunda enligt hypotes II. Både det absoluta och det relativa födelsetalet stiger till att börja med jämfört med perioden 1931—1935, dock endast obetydligt. Folkmängden i de fruktsamma åldrarna tillväxer nämligen ännu några år och detta återspeglas vid oförändrad fruktsamhet i en mindre höjning av nativiteten under de fem närmaste åren. Allt eftersom folkmängden efter några år börjar att avtaga i de fruktsamma åldrarna, både absolut och relativt till folkmängden i dess helhet, minskas både den absoluta och den relativa nativiteten. Den relativa nativiteten uppgår åren 1881—1885 till 10"5 %0. Reproduktionstalet beräknas uppgå till 0"72 och denna hypotes leder till att folkminskningen slutligen blir något mer än 10 %o om året. Med samma belopp måste födelsernas antal förväntas nedgå årligen eller med något mer än 5 °/o under en femårsperiod. Detta är som synes av tabell 11 också fallet under de sista femårsperioderna, 1981—1985. Enligt hypotes II blir sålunda folkminskningen endast hälften så stor som enligt hypotes I. Den nuvarande fruktsamheten och giftermålsfrekvensen

150 Diagram 6. Folkmängdens åldersfördelning 31 dec. 1985 enligt hypoteserna I, II och IV.

resulterar således i en befolkningstyp, där folkminskningen uppgår till något mer än 1 °/o årligen. De båda andra hypoteserna III och IV uppvisa ett inbördes tämligen likartat förlopp och en något ökad nativitet jämförda med hypotes II. I båda dessa fall stiger nativitetskurvan något kraftigare under de fem och tio närmaste åren efter 1935 än enligt hypotes II. Detta beror på den ökade giftermålsfrekvensen med ty åtföljande ökning av de gifta kvinnornas antal. Emellertid räcker icke den höjda giftermålsfrekvensen i längden till, vid bibehållen fruktsamhet enligt 1933 års värden, för att uppehålla nativiteten, utan även här börjar nativiteten att så småningom sjunka, dock icke fullt så hastigt som enligt hypotes II. Relativa födelsetalet uppgår enligt dessa hypoteser till 11'8, resp. 12*2 %0 under perioden 1981—1985. De slutliga reproduktionstalen enligt hypotes III och IV beräknas till 0*80 och 0'82. Att skillnaden icke blir större än 0"02 beror på den i hypotes IV antagna nedgången av den utomäktenskapliga fruktsamheten. Hade den utomäktenskapliga fruktsamheten i hypotes IV bibehållits på samma nivå som i hypotes III hade reproduktionstalet kommit att uppgå till 0'86. Folkminskningen kommer till slut att stabilisera sig vid c:a 7 resp. 6 %o om året. Man ser sålunda, att en höjning av giftermålsfrekvensen med bibehållen fruktsamhet inom äktenskapet å nuvarande låga nivå visserligen bidrager till att nativiteten icke nedgår fullt så hastigt. Dock kan även en så pass kraftig höjning av giftermålsfrekvensen, som förutsattes i hypotes IV, icke helt förhindra en folkminskning utan endast uppskjuta densamma och minska dess

151 slutliga hastighet (från 11 %o årligen till endast 6 %>o årligen). För att folkminskning i längden skall förhindras, erfordras det i själva verket höjning av fruktsamheten med något mer än 20 °/o. Vid oförändrad giftermålsfrekvens skulle erfordras en höjning med bortåt AO °/o. De hypoteser som här sålunda kommit till användning, medföra allesammans slutlig folkminskning, men avvika från varandra i fråga om folkminskningens slutliga storlek. Folkminskningen varierar enligt de fyra hypoteserna mellan 20 %o och 6 %o årligen. Antalet kvarlevande vid skilda tidpunkter i de årsklasser, som äro födda år 1936 eller senare, kommer att variera för de olika hypoteserna ungefär som födelsekullarnas storlek varierar. Sålunda komma de yngre åldersklasserna, i händelse nativiteten är i överensstämmelse med hypotes I, att hastigt avtaga och folkmängden sjunker därför inom kort hastigt. Om nativiteten förlöper i enlighet med de tre andra hypoteserna komma ävenledes de yngre åldersklasserna efter en övergångsperiod på några år att regelbundet avtaga, dock icke så kraftigt, som fallet var i händelse av hypotes I. Befolkningens åldersfördelning den 31/i2 1985 åskådliggöres i diagram 6 på samma sätt som tidigare. I detta diagram finnes den beräknade åldersfördelningen enligt hypotes I, II och IV grafiskt återgiven. Skillnaden mellan folkmängdens åldersfördelning för de olika förloppen av nativiteten framgår tydligt. I händelse av en nativitet enligt hypotes I visar »ålderspyramiden» en kraftigt mot basen avsmalnande del, medan enligt hypotes IV »ålderspyramidens» bredd är mera konstant i de yngre åldersklasserna. Folkmängdens storlek finnes angiven för samtliga hypoteser för vart femte årsskifte i tabell 12 och är grafiskt återgiven i diagram 7. Enligt samtliga hypoteser är folkmängden år 1940 större än den nuvarande, men, om nativitetsförloppet blir i överensstämmelse med hypotes I, har folkmängden redan år 1945 minskat och avtager sedan i allt raskare takt för att år 1985 uppgå till endast 4*4 miljoner. Tab. 12. Folkmängdens storlek u n d e r åren 1935—1985 enligt de olika hypoteserna. Beräknad folkmängd i tusental enligt År

/i2 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 31 /i2 1985

Hypotes I

Hypotes II

6 249 6 275 6 252 6 178 6 054 5 878 5 653 5 389 5 087 4 754 4 398

6 249 6 331 6 387 6 408 6 383 6 310 6192 6 040 5 857 5 647 5 413

Hypotes III Hypotes IV 6 249 6 348 6 441 6 500 6 510 6 472 6 393 6 286 6153 5 994 5 812

6 249 6 350 6 457 6 528 6 551 6 521 6 451 6 356 6 238 6 095 5 929

Om nativitetsförloppet blir i överensstämmelse med de övriga hypoteserna, II—IV, ökar folkmängden ännu några år och först mellan åren 1950 och 1960 börjar den att minskas. Folkminskningen ökas sedan till en viss slutnivå men blir dock såsom förut visats icke av så stora mått som enligt hypotes I.

152 Diagram 7. Folkmängdens storlek under perioden 1935(1900)—1985 enligt olika hypoteser.

*• I 1900

i 1910

i 1920

i 1930

i l9*.0

i 1950

1 I960

1 1970

—t— i960

Folkminskningens storlek återgives dels i tabell 13, dels i diagram 8. Enligt hypotes II tilltager folkminskningen oavbrutet från 1950 och uppgår under det sista femårsintervallet till över c:a 8 %0 om året och kan därefter förväntas tilltaga ytterligare. Folkmängden uppgår enligt hypotes II år 1985 till c:a 5'4 miljoner. Enligt de övriga hypoteserna inträder folkminskning senare och blir icke av samma storlek. År 1985 ger hypotes III en folkmängd av 5'8 miljoner och hypotes IV en folkmängd av 5*9 miljoner. Tab. 13. Folkökningen eller folkminskningen enligt de fyra olika hypoteserna. F o l k ö k n i n g e n

År Hypotes I 1936-1940 1941-1945 1946—1950 1951—1955 1956—1960 1961—1965 1966-1970 1971-1975 1976—1980 1981—1985

+ -

0-9 0-7

- 4-1 - 5-8 - 7-8 - 9-6 -11-5 -13-5 -15-6

Hypotes II + 2-6 + 1-8 + 0-6 -0-8 - 2-4 -3-8 -4-9 -6-1 - 7-3 -8-4

Hypotes III Hypotes IV + 3-1 + 2-9 + 1-8 + 0-3 - 1-2 -2'4 -3-3 -4-3 — 5'2 -6-2

+ 3-2 + 3-3 + 2-2 + 0-7 -0-9 - 2-1 -2-9 -3-7 -4-6 -5-6

153 Diagram 8. Folkökningen 1935(1000)—19S5 enligt de olika hypoteserna. o/oo

o/oo

- 15

- "^\^

-. 10

5 ^^ £

\ n

\ \ v

vXv

X"^-

\X^ v ^ ^ - . TT s

^ < ^

-5

-10

-15

\ \

• 1920

i 1930

1950 I9S0

1980 Dödlighetens förlopp, såväl det absoluta antalet som det relativa talet dödsfall, återgives i tabell 14. Absoluta antalet döda ökas under de kommande åren avsevärt såsom en följd av befolkningens förskjutning till allt högre åldersklasser. Så ock det relativa. Den högsta siffran, evad det gäller det T a b . 14. D ö d s t a l e t s f ö r ä n d r i n g a r e n l i g t de olika h y p o t e s e r n a . Årliga antalet dödsfall (i hundratal)

Döda ]Der tusen av folkm ångden

År Hypotes Hypotes Hj^potes Hypotes Hypotes Hypotes Hypotes Hypotes I II III IV I II III IV 1936—1940 1941—1945 1946—1950 1951—1955 1956-1960 1961—1965 1966-1970 1971—1975 1976—1980 1981—1985

728 759 790 823 862 904 937 971 995 1007

734 769 804 839 880 926 964 1000 1031 1048

736 773 808 845 886 935 973 1012 1043 1063

736 775 810 846 888 937 976 1016 1048 1068

11-6 12-1 12-7 13-5 14-4 15-7 17-0 18-5 20-2 22-0

11-7 121 12-6 131 13-9 14-8 157 16-8 17-9 18-9

11-7 121 12-5 13-0 13-7 14-5 15-3 16-3 17-2 18-0

11-7 121 12-5 12-9 136 14-4 15-2 16-1 17-0 17-8

154 allmänna dödstalet, återfinnes helt naturligt i hypotes I, där dödligheten från nuvarande 12 %0 stiger till ungefär 22 %0 1985. För de andra hypoteserna förmärkes en betydligt mindre stegring av dödstalet, även om det absoluta antalet döda i dessa fall, såsom naturligt är med hänsyn till den större folkmängden, blir betydligt större. Efter femårsperioden 1965—1970 stiger allmänna dödstalet enligt hypotes II—IV dock åtskilligt över det för den stationära folkmängden gällande dödstalet 15*4 %0. Befolkningens åldersfördelning, sådan den kommer att gestalta sig procentiskt under de närmaste femtio åren enligt dessa hypoteser, återgives i tabell 15 samt ävenledes i diagram 9, evad det gäller de båda hypoteserna I och IV. Diagrammet bör så förstås, att de olika ålderskurvornas ordinator svara mot det procentiska antal personer, som inom vederbörande befolkning finnes i samtliga lägre belägna åldersklasser, d. v. s. under ifrågavarande åldersgräns. Det vertikala avståndet mellan två olika ålderskurvor svarar därför mot det procentiska antal, som finnes i de mellanliggande åldersklasserna. De största förändringarna inträffa i de yttersta åldersgrupperna, 0—20 år och 65 år och däröver. T a b . 15. Åldi

s f ö r d eillnniinnggeenn :i p r o mniill l e aavv f o l k m ä n g d e n v i d sskil k i l d a t i dI pp u n k t e r enligl d e f y rraa ooll i k a h y p o t e s e r n a . H y y ]p o t ;e s II

H y pi o t e s s II II

År

/i2 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 81 /i3 1985

20—35 35—50 50-65 0-20 20—35 ar ar ar ar

65ar

0—20

65— ar

142 154 165 179 197 218 236 250 256 254 248

93 97 105 114 125 138 154 175 199 222 243

308 284 264 255 250 241 231 222 217 215 215

256 255 246 227 206 193 191 194 192 187 183

200 213 227 236 239 234 221 205 196 198 204

142 152 161 173 187 203 216 223 223 214 201

93 96 102 109 119 129 141 156 173 187 197

308 277 248 227 209 194 181 169 160 153 149

256 258 251 235 217 198 186 177 170 162 156

200 215 232 245 252 252 242 230 215 209 205

H yy pi o t e :s S III III H

20—35 35-50 50-65 20—35

H yy pi o t e :s s IV H IV

År 0-20 år 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 31 /i2 1985

«/M

308 285 270 265 265 257 247 239 235 235 236

20-35 35—50 50—65 år ar ar

65år

0-20 år

142 152 160 171 183 198 209 214 212 201 187

93 96 102 108 116 126 137 150 164 176 184

308 286 272 269 269 263 252 243 239 240 241

256 255 243 224 202 190 193 201 200 194 189

200 212 225 233 234 229 214 197 189 194 205

20-35 35—50 50-65 år ar ar

256 255 243 223 201 189 194 203 203 196 190

200 212 225 232 233 227 212 195 187 193 205

142 152 159 170 182 197 207 212 209 198 184

65— år 93 96 101 107 115 125 135 148 162 173 180

155 Diagram 9. Befolkningens relativa ålderssammansättning 1935(1900)—1985 enligt de olika hypoteserna. o/o

65 å r

** "*• Ci,*"*»-.

"^-^ •^ >s. • v

80 50 år

—*, "v. • - » .

«^ ^ *•. •••-

. 70

35 fr

. 60

20éT^

* \

: 50

N S•-.."••-. v ••-..

•^

^ ^

-• •

30 V-..

;

. 20

i 1940

i 1950

i_. 1980

i — 1970

1980 Den yngsta åldersgruppen sjunker från nuvarande 308 %0 till allt lägre värden för att år 1985 enligt de olika hypoteserna ligga mellan 149 %0 (hypotes I) och 241 %0 (hypotes IV). Den äldsta åldersgruppen utmärkes av ett ständigt tillväxande såväl absolut som relativt. Det absoluta antalet i åldrarna över sextiofem år är, som förut påpekats, gemensamt för de olika hypoteserna och den procentiska siffran för detta antal kommer sålunda i själva verket att omvänt återgiva olikheten i folkmängden mellan de olika hypoteserna. Från nuvarande värde 93 %0 stiger promillesiffran år från år för att enligt de olika hypoteserna år 1985 variera mellan 243 %0 (hypotes I) och 180 %0 (hypotes IV). De mellanliggande åldersklassernas variation under framtiden blir av väsentligt mindre storleksordning och förlöper icke alltid åt samma håll under olika tidpunkter. Könsproportionen blir, som redan tidigare antytts, väsentligt annorlunda i framtiden än den nu befintliga. Ser man på befolkningen i dess helhet, alla åldersklasser sammanslagna, bli dock förändringarna i könsproportionen icke

156 Tab. 16. Könsproportionen i befolkningen vid skilda t i d p u n k t e r enligt de fyra olika hypoteserna. Mot tusen män svara nedanstående antal kvinnor enligt År

»/u1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 S1 /i2 1985

Mot tusen män i åldrarna 20—50 år svarar nedanstående antal kvinnor i åldrarna 15—45 år

Hypotes I

Hvpotes " II

Hypotes III

Hypotes IV

Hypotes I

Hypotes II

Hypotes III

Hypotes IV

1022 1017 1012 1008 1005 1002 1000 998 996 995 995

1022 1017 1011 1007 1003 999 997 994 992 990 989

1022 1017 1011 1006 1002 998 996 993 990 988 987

1022 1016 1011 1006 1001 998 995 992 990 988 986

1063 1029 982 951 919 906 893 881 889 886 887

1063 1029 982 951 938 935 932 928 943 949 936

1063 1029 982 951 944 948 946 943 959 966 951

1063 1029 982 951 944 953 951 948 962 970 956

av så värst stora mått, ehuru det nuvarande kvinnoöverskottet så småningom förbytes i kvinnounderskott. Detta sker desto hastigare ju större nativiteten i framtiden blir. Om man i stället för att betrakta hela befolkningen sätter antalet kvinnor i åldrarna 25—45 år i relation till antalet män i åldrarna 20—50 år framträda förändringarna i könsproportionen tydligare. Ju hastigare nativiteten avtager desto hastigare sjunker denna relation mellan könen. Det nuvarande kvinnoöverskottet, 1 063 kvinnor mot 1 000 män, sjunker och uppgår år 1950 till 951. Detta värde för år 1950 beror endast på dödligheten och befolkningens ålderssammansättning. Utvecklingen av detta relativa tal går enligt hypotes I mot värden understigande 900, medan värdena enligt hypotes II ligga omkring 930 och för de andra omkring 950 kvinnor per 1 000 män. Att denna förändring i relationen mellan könen i de typiska giftermålsåldrarna måste komma att inverka på giftermålsfrekvensen är synnerligen troligt. Å ena sidan bör det antal kvinnor som förbliva ogifta i de högre åldrarna kunna förväntas nedgå, såsom också framhållits tidigare beträffande antagandena om den framtida giftermålsfrekvensen för kvinnokönet, å andra sidan kan vid kraftig minskning av relationen mellan kvinnornas och männens antal den manliga giftermålsfrekvensen minskas så att ett större antal män i de högre åldrarna förbliva ogifta eller bli gifta med änkor och frånskilda fruar. Man skulle möjligen tycka att den ena effekten här skulle upphäva den andra, men man finner lätt, att det är framförallt på den kvinnliga giftermålsfrekvensen, som nativiteten beror. Man ser alltså, att den ändring i könsproportionen som jämlikt samtliga hypoteser måste komma till stånd, ger ett särskilt stöd åt de i Hyp. III och IV gjorda antagandena om giftermålsfrekvensens framtida ökning.

TABELLER

159 Tab. A.

F r a m s k r i v e n folkmängd (män) å r e n 1935—1985. Framskriven folkmängt (män) i hundratal den «Vu

Ålder 1935

0—5 5—10 10—15 15—20 20—25

2105 2 273 2 658 2 769 2 801

2 068 2 257 2 634 2 727

2 054 2 237 2 594

2 036 2 203

2 005

25—30 30—35 35-40 40—45 45—50

2 776 2 498 2 262 2 019 1827

2 753 2 728 2 451 2 212 1961

2 680 2 706 2 676 2 397 2 148

2 550 2 634 2 655 2 617 2 328

50—55 55—60 60—65 65—70 70—75

1633 1460 1207 908 775

1755 1542 1343 1057 731

1884 1657 1419 1177 851

75—80 80-85 85—90 90—95 95—

528 271 103 25 4

548 302 110 26 4

0—20 20—35 35—50 50—65 65-

9 805 8 075 6108 4 300 2 614

8 208 6 624 4 640 2 778

2166 2 506 2 585 2 596 2 542

1971 2128 2 459 2 527 2 522

1937 2 088 2 404 2 455

1900 2 042 2 335

1858 1983

2 065 1779 1 525 1243 948

2 237 1950 1637 1336 1001

2 443 2 113 1793 1434 1076

2 423 2 307 1943 1571 1 155

2 359 2 288 2122 1703 1265

2 244 2 228 2105 1859 1371

1906 2119 2 049 1844 1497

517 313 123 28 4

602 296 127 31 4

670 344 120 32 5

708 383 140 30 5

747 405 155 35 5

817 427 164 39 5

895 467 173 42 6

970 1059 511 554 208 189 44 48 6 7

7 980 7 221 4 960 3 013

7 387 7 600 5 369 3 251

6 677 7 723 5 824 3 508

7 508 6 349 3 776

6 947 6 673 4 073

6 277 6 769 4 420

6 577 4 813

6 074 5 483 5 061 5156

1734 1800 1949 1795 1485

160 Tab. B.

F r a m s k r i v e n folkmängd (kvinnor) å r e n 1935—1985. Framskriven folkmängd ^kvinnor ) i hundratal den 31/i2

Ålder 1935

0—5 5-10 10—15 15—20 20—25

2019 2199 2 563 2 663 2 698

1990 2186 2 540 2 626

1978 2167 2 505

1961 2136

25—30 30—35 35-40 40—45 45—50

2 718 2 533 2 326 2130 1966

2 655 2 674 2 489 2 280 2 077

2 584 2 612 2 628 2 439 2 223

2 465 2 542 2 566 2 575 2 378

50—55 55—60 60-65 65—70 70—75

1742 1555 1307 1048 937

1896 1654 1443 1164 868

2 003 1800 1535 1286 963

75-80 80-85 85—90 90—95 95—

656 347 140 37 6

686 394 156 42 7

0—20 20—35 35-50 50—65 65—

9 444 7 949 6 422 4 604 3171

7 955 6 846 4 993 3 317

2102 2 425 2 498 2 516 2 510

1902 2 068 2 383 2 448 2 452

1872 2 032 2 335 2 387

1839 1992 2 276

1 803 1941

1 757

2144 1901 1670 1367 1064

2 293 2 035 1764 1488 1131

2 421 2177 1888 1572 1231

2 365 2 298 2 020 1682 1300

2 302 2 245 2 133 1800 1392

2195 2185 2 083 1900 1489

1872 2 084 2 028 1856 1572

1695 1778 1934 1806 1536

635 412 177 47 9

705 381 185 53 10

778 423 171 56 11

S28 467 190 52 12

901 497 210 57 11

951 541 223 63 12

1018 571 243 67 13

1090 611 256 73 14

1150 654 274 77 15

7 701 7 290 5 338 3 529

7143 7519 5 715 3 765

6 460 7 524 6 092 4 058

7 283 6 486 4 352

6 754 6 683 4 658

6107 6 680 4 982

6 463 5 301

5 984 5 407 5 472 5 512

161 T a b . ' A I.

F r a m s k r i v e n f o l k m ä n g d (män) å r e n 1935—1985 enligt H y p o t e s I.

1 Framskriven folkmängd (män) i hundratal den 31/i2

Ålder 1935 0—5 5-10 10—15 15—20 20—25

1731 1866

1567 1701 1853

1398 1540 1689 1836

1241 1374 1529 1 674 1808

1107 1220 1364 1516 1649

994 1088 1211 1352 1492

892 976 1080 1200 1332

807 877 970 1071 1182

716 787 871 961 1054

1621 1747

1467 1593 1714

1309 1442 1 563 1676

1163 1286 1414 1528 1628

25—30 30-35 35—40 40-45 45—50 0-20 20—35 35—50 50—65 65-

9 805 8 075 6108 4 300 2 614

T a b . B I.

F r a m s k r i v e n f o l k m ä n g d ( k v i n n o r ) å r e n 1935—1985 enligt H y p o t e s I.

8 858 8 208 6 624 4 640 2 778

7 888 7157 6 463 5 818 5 207 4 645 4148 3 719 3 335 7 980 7 387 6G77 5 907 5 364 4 860 4 392 3 933 3 502 7 221 7 600 7 723 7 508 6 947 6 277 5 555 5 044 4 570 4 960 5 369 5 824 6 349 6 673 6 769 6 577 6 074 5 483 3 013 3 251 3 508 3 776 4 073 4 420 4 813 5 061 5156 Summa 30 902 31108 31062 30 764 30195 29 358 28264 26 971 25 485 23 831 22046

1 Framskriven folkmängd (kvinnor) i hundratal den 31/ia

Ålder 1935 0—5 5—10 10—15 15-20 20—25

1658 1793

1501 1634 1782

1339 1479 1625 1766

1189 1320 1471 1610 1741

1060 1172 1312 1457 1588

952 1045 1165 1300 1437

855 938 1039 1154 1282

767 843 933 1029 1138

686 756 838 924 1015

1562 1686

1414 1537 1656

1262 1391 1510 1623

1120 1241 1367 1480 1583

25-30 30—35 35—40 40-45 45-50 0—20 20—35 35—50 50—65 65—

9 444 8 534 7 949 7 955 6 422 6 846 4 604 4 993 3171 3 317

7 596 7 701 7 290 5 338 3 529

6 878 7 143 7 519 5 715 3 765

6 209 6 460 7 524 6 092 4 058

5 590 5 001 4 462 3 986 3 572 3 204 5 711 5174 4 685 4 233 3 791 3 376 7 283 6 754 6107 5 400 4 890 4 430 6 486 6 683 6 680 6 463 5 984 5 407 4 352 4 658 4 982 5 301 5 472 5 512 Summa 31590 31645 31454 31020 30343 29422 28 270 26 916 25 383 23 709 21929

11—388256.

162 Tab. A II.

F r a m s k r i v e n folkmängd (män) å r e n 1935—1985 enligt Hypotes II. Framskriven folkmängd (män) i hundratal den 31/i2

Ålder 1935 0—5 5—10 10—15 15—20 20-25

2146 2144

2 055 2108 2129

1919 2 019 2 094 2110

1783 1886 2 006 2 075 2 078

1679 1752 1873 1988 2 044

1605 1650 1740 1856 1958

1546 1577 1638 1725 1828

1 483 1519 1566 1624 1698

1408 1457 1 508 1552 1599

2 043

2 009 2 008

1924 1974 1970

1797 1891 1937 1926

1669 1766 1855 1894 1871

25—30 30—35 35—40 40—45 45-50

8 328 8142 7 750 7 292 6 851 6 486 6192 5 925 7 387 6 677 6177 6 024 5 975 5 726 5 386 5 034 7 600 7 723 7 508 6 947 6 277 5 811 5 668 5 620 5 369 5 824 6 349 6 673 6 769 6 577 6 074 5 483 3 251 3 508 3 776 4 073 4 420 4 813 5 061 5156 31874 31560 31009 30 292 29 413 28381 27 218 31935 31755 31391 30 902 Summa

0—20 20—35 35—50 50—65 65—

9 805 8 075 6108 4 300 2 614

8 581 7 980 7 221 4 960 3 013

9141 8 208 6 624 4 640 2 778

Tab. B II. F r a m s k r i v e n folkmängd (kvinnor) å r e n 1935—1985 enligt Hypotes II. Framskriven folkmängd (kvinnor) i hundratal den 31/ia Ålder 1935 0—5 5—10 10—15 15-20 20—25 25-30 30—35 35—40 40—45 45—50

2 090

2 055 2 060

1968 2 026 2 048

1838 1940 2 014 2 030

1708 1812 1929 1996 2 001

1608 1684 1801 1912 1968

1537 1585 1673 1785 1885

1480 1515 1576 1658 1760

1420 1459 1506 1562 1635

1346 1400 1451 1493 1540

1936 1937

1855 1905 1904

1732 1825 1872 1866

1609 1704 1793 1835 1819

8 806 8 260 8 003 7 822 7 445 7 005 6 580 6 229 5 947 5 690 7 955 7 701 7143 6 460 5 971 5 809 5 758 5 520 5192 4 853 6 846 7 290 7 519 7 524 7 283 6 754 6107 5 648 5 495 5 447 4 993 5 338 5 715 6 092 6 486 6 683 6 680 6 463 5 984 5 407 3 317 3 529 3 765 4 058 4 352 4 658 4 982 5 301 5 472 5 512 Summa 31590 31917 32118 32145 31956 31537 30 909 30107 29161 28 090 •26 909

0—20 20—35 35—50 50—65 65—

9 444 7 949 6 422 4 604 3171

163 Tab. A III.

F r a m s k r i v e n f o l k m ä n g d (män) å r e n 1935—1985 enligt H y p o t e s III. Framskriven folkmängd (män) i hundratal den 31/is

Ålder 1935 0-5 5-10 10-15 15—20 20—25

2 271

2 334 2 232

2 251 2 293 2 216

2106 2 212 2 278 2197

1970 2 070 2196 2 257 2163

1887 1936 2 055 2177 2 223

1846 1854 1923 2 037 2144

1815 1814 1841 1906 2 006

1768 1784 1801 1825 1877

1699 1738 1771 1786 1797

2185 2 090

2107 2147 2 050

1972 2 071 2 107 2 005

1844 1938 2 032 2 060 1947

25-30 30—35 35-40 40—45 45—50 0-20 20-35 35-50 50—65 65-

9 805 8 075 6108 4 300 2 614

9 230 8 857 8 796 8 793 8 493 8 055 7 660 7 376 7178 6 994 8 208 7 980 7 387 6 677 6 262 6 286 6 419 6 260 5 920 5 579 6 624 7 221 7 600 7 723 7 508 6 947 6 277 5 891 5 917 6 039 4 640 4 960 5 369 5 824 6 349 6 673 6 769 6 577 6 074 5 483 2 778 3 013 3 251 3 508 3 776 4 073 4 420 4 813 5 061 5156 Summa 30 902 31480 32 031 32 403 32 525 32 388 32034 31545 30 917 30150 29251

T a b . B III. F r a m s k r i v e n f o l k m ä n g d ( k v i n n o r ) å r e n 1935—1985 enligt H y p o t e s III. Framskriven folkmängd (kvinnor) i hundratal den 31 /n Ålder 1935 0-5 5-10 10-15 15-20 20-25 25-30 30—35 35-40 40—45 45—50

2 235 2144

2155 2 204 2132

2 017 2 125 2190 2112

1887 1 989 2112 2171 2 083

1807 1860 1977 2 093 2140

1768 1782 1849 1959 2 064

1738 1743 1771 1832 1932

1694 1714 1732 1755 1807

1627 1670 1704 1717 1731

2 050

2106 2 016

2 031 2 072 1981

1901 1998 2 036 1942

1778 1870 1963 1996 1893

0—20 9 444 8 891 8 524 8 452 8 444 8159 7 737 7 358 7 084 6 895 6 718 20-35 7 949 7 955 7 701 7143 6 460 6 053 6 062 6186 6 035 5 706 5 379 35—50 6 422 6 846 7 290 7 519 7 524 7 283 6 754 6107 5 725 5 735 5 852 50—65 4 604 4 993 5 338 5 715 6 092 6 486 6 683 6 680 6 463 5 984 5 407 65— 3171 3 317 3 529 3 765 4 058 4 352 4 658 4 982 5 301 5 472 5 512 Summa 31590 32 002 32 382 32 594 32 578 32 333 31894 31313 30 608 29 792 28868

164 Tab. A IV.

F r a m s k r i v e n folkmängd (män) å r e n 1935—1985 enligt Hypotes IV. Framskriven folkmängd (män) i hundratal den 31/ia

Ålder 1935 0-5 5—10 10—15 15—20 20—25

2 283

2 400 2 243

2 319 2 358 2 228

2168 2 279 2 342 2 208

2 018 2131 2 263 2 322 2174

1938 1982 2116 2 243 2 286

1911 1904 1969 2 097 2 209

1895 1878 1891 1951 2 065

1856 1862 1865 1874 1922

1787 1824 1850 1849 1846

2 247 2100

2171 2 208 2 061

2 030 2134 2 167 2 015

1889 1995 2 094 2119 1957

25-30 30—35 35-40 40—45 45—50

9 242 8 934 8 941 8 997 8 734 8 279 7 881 7615 7 457 7 310 8 208 7 980 7 387 6 677 6 273 6 360 6 556 6 444 6 086 5 730 6 624 7 221 7 600 7 723 7 508 6 947 6 277 5 902 5 987 6170 4 640 4 960 5 369 5 824 6 349 6 673 6 769 6 577 6 074 5 483 2 778 3 013 3 251 3 508 3 776 4 073 4 420 4 813 5 061 5156 Summa 30902 31492 32108 32 548 32 729 32 640 32 332 31903 31 351 30665 29849

0—20 20-35 35—50 50—65 65—

9 805 8 075 6108 4 300 2 614

Tab. B IV. F r a m s k r i v e n folkmängd (kvinnor) å r e n 1935—1985 enligt Hypotes IV. Framskriven folkmängd (kvinnor) i hundratal den sl /i2 Ålder 1935 0—5 5—10 10—15 15—20 20—25

2 299 2155

2 221 2 266 2142

2 077 2 190 2 253 2123

1932 2 047 2 177 2 232 2 094

1856 1905 2 035 2 157 2 201

1830 1830 1893 2 017 2 127

1815 1805 1819 1877 1989

1778 1790 1794 1802 1850

1712 1753 1779 1778 1777

2 060

2166 2 027

2 093 2131 1991

1 957 2 059 2 094 1952

1821 1 925 2 023 2 052 1903

25—30 30-35 35—40 40—45 45—50

8 599 8 590 8 643 8 388 7 953 7 570 7 316 7164 7 022 7 701 7143 6 460 6 064 6133 6 320 6 213 5 866 5 523 7 290 7 519 7 524 7 283 6 754 6107 5 735 5 803 5 978 5 338 5 715 6 092 6 486 6 683 6 680 6 463 5 984 5 407 3 529 3 765 4 058 4 352 4 658 4 982 5 301 5 472 5 512 32 457 32 732 32 777 32 573 32181 31659 31028 30289 29 442 Summa 31590 32013

0—20 20—35 35—50 50—65 65—

9 444 8 902 7 949 7 955 6 422 6 846 4 604 4 993 3171 3 317

165 T a b . C II.

F r a m s k r i v e n f o l k m ä n g d gifta k v i n n o r å r e n 1935—1985 enligt H y p o t e s II. Framskrivet antal gifta kvinnor i hundratal den 31 /u

Ålder 1935

15-20 20-25

32 582

27 499

23 473

21 404

22 365

21 378

20 372

19 356

18 332

17 309

16 291

25—30 30—35 35-40 40—45 45-50

13S7 1636 1628 1493 1343

1301 1749 1743 1618 1431

1224 1674 1857 1732 1549

1166 1601 1788 1843 1658

994 1526 1719 1778 1763

900 1302 1638 1713 1703

931 1178 1397 1633 1642

916 1219 1265 1393 1566

8 368

8 532

7 655

6 734

819 1149 1287 1305 1208 6094

761 1073 1233 1282 1251

Summa gifta

877 1199 1309 1260 1335 6330

T a b . C III.

F r a m s k r i v e n f o l k m ä n g d gifta k v i n n o r å r e n 1935—1985 enligt H y p o t e s III.

5907 Framskrivet antal gifta kvinnor i hundratal den 31/ia

Ålder 1935

15-20 20—25

32 582

34 602

29 577

26 492

28 445

29 480

28 493

26 475

24 445

23 416

23 399

25—30 30—35 35—40 40—45 45-50

1387 1636 1628 1493 1343

1439 1828 1779 1634 1439

1047 1463 1810 1875 1832

1128 1324 1544 1788 1789

1159 1427 1397 1525 1707

978 1323 1492 1528 1420

9 013

8 536

7 716

1117 1466 1505 1380 1456 7 393

1046 1414 1547 1487 1318

8 755

1356 1798 1941 1935 1706 9 254

1157 1716 1897 1919 1851

1420 1836 1950 1778 1571 9161

7 251

7163 Summa

T a b . C IV.

F r a m s k r i v e n f o l k m ä n g d gifta k v i n n o r å r e n 1935—1985 enligt H y p o t e s IV. Framskrivet antal gifta kvinnor i hundratal den 31/ia

Ålder 1935

15—20 20—25

32 582

40 691

34 666

31 568

34 514

36 557

34 585

32 566

30 529

29 492

28 473

25—30 30—35 35-40 40-45 45—50

1387 1636 1628 1493 1343

1560 1902 1814 1649 1446 9102

1 580 1968 2 033 1821 1591

1511 1948 2 060 2 014 1749 9881

1289 1860 2 027 2 025 1924 9673

1166 1587 1935 1988 1928

1263 1436 1650 1897 1891

1328 1555 1493 1618 1804

1283 1635 1617 1465 1539

1200 1580 1700 1586 1393

8 756

8 396

7 980

1116 1477 1643 1668 1509 7 914

Summa

K A P I T E L IV

Preliminär redogörelse för huvudresultaten av 1936 års partiella folkräkning, i vad denna avser barnantalet i bestående äktenskap ingångna efter år 1900

Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 17g I. Folkräkningens tillkomst 174 II. Uttagningen av undersökningsobjekt 174 III. Insamlingen av primäruppgifterna 175 IV. Primärmaterialet 17g A. Uppgifterna om barnantalet 17g B. Folkmängden i de undersökta delarna 177 C. Antalet bestående äktenskap 17g Tab. A. Antal enheter, varmed inom olika grupper efter kön, ålder och civilstånd per 100 000 av hela folkmängden den partiella folkräkningens 1936 andelar överstiga ( + ) eller understiga (—) motsvarande andelar vid den allmänna folkräkningen 1935 179 Tab. B. Hela folkmängden och antalet gifta kvinnor under 60 år vid allmänna och partiella folkräkningarna, samt antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, vid den senare. Absoluta tal 181 Tab. C. Hela folkmängden och antalet gifta kvinnor under 60 år vid allmänna och partiella folkräkningarna, samt antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, vid den senare. Relativa tal 181 Tab. D. Antalet bestående äktenskap med kortare varaktighet än 35 år vid 1930 och 1936 års folkräkningar t 182 Tab. E. Folkmängden den 31 december år 1930 och den 1 januari år 1936 183 V. De bestående äktenskapens sammansättning 183 A. Äktenskapets varaktighet I83 Tab. F . Giftermålstalet och antalet ingångna äktenskap olika år samt antalet bestående äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet och desammas relativa andelar vid de tre senaste folkräkningarna 184 B. Hustruns vigselålder Igg Tab. G. Antalet bestående äktenskap med mindre än 30 års varaktighet efter hustruns vigselålder ävensom de olika gruppernas relativa andelar vid 1930 och 1936 års folkräkningar 186 VI. De bestående äktenskapens fördelning efter mannens yrkes- och socialklass 186 VII. Barnantalet efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder 189 A. Samtliga äktenskap Igg Fig. 1. Medelantalet barn per äktenskap efter äktenskapets varaktighet i ettårsklasser. Riket _ 190 Tab. H. Antal äktenskap, antal barn och medelantalet barn efter äktenskapets varaktighet. Riket 191 Tab. I. Medelantalet barn per äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet å landsbygden och i städerna 192 Tab. J. Medelantalet barn per äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet i de olika riksområdena 193 Fig. 2. Medelantalet barn per äktenskap under olika varaktighetsperioder. Riket, landsbygden och städerna 195

170 Sid. 3. Medelantalet barn per äktenskap under olika varaktighetsperioder. Riksområdena 196 Tab. K. Medelantalet barn per äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder 198 B. Avslutade äktenskap (hustrun minst 45 år) 197 Tab. L. Absoluta och relativa antalet samtliga resp. avslutade äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder.. 199 Tab. M. Medelantalet barn per äktenskap i avslutade äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet 199 Tab. N. Medelantalet barn per äktenskap i avslutade äktenskap inom olika grupper efter hustruns vigselålder 200 VIII. Äktenskapen fördelade efter barnantalet 201 A. Samtliga äktenskap 201 Tab. O. Äktenskap med kortare varaktighet än 30 år, fördelade efter barnantalet. Sverige år 1936 samt Norge åren 1920 och 1930 201 Tab. P. Äktenskapen relativt fördelade efter barnantalet i de olika riksområdena, landsbygden, städerna och riket 202 B. Avslutade äktenskap (hustrun minst 45 år) 203 Tab. Q. Samtliga och avslutade äktenskap fördelade efter barnantalet 202 Tab. R. Avslutade äktenskap relativt fördelade efter barnantalet och äktenskapets varaktighet 203 Tab. S. Avslutade äktenskap relativt fördelade efter barnantalet och hustruns vigselålder 204 IX. Barnens fördelning efter tiden för födelsen 205 X. Barnantalet i olika yrkes- och socialgrupper 206 Tab. T. Äktenskapen relativt fördelade efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder inom olika yrkes- och socialgrupper 207 Fig. 4. Medelantalet barn per äktenskap under olika varaktighetsperioder inom olika yrkes- och socialklasser. Riket 209 Tab. U. Äktenskapen relativt fördelade efter barnantalet inom olika yrkes- och socialklasser 208 XI. Barnantalet i olika inkomstklasser i samband med yrkes- och socialklassgruppering 211 Tab. V. Familjeinkomstens sammansättning med hänsyn till förekomsten av olika kategorier familjemedlemmar såsom inkomsttagare inom olika inkomstklasser efter makarnas inkomst 212 Tab. X. Äktenskap inom olika yrkes- och socialgrupper, relativt fördelade efter inkomstklass 215 Fig. 5. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser i grupper efter äktenskapets varaktighet. Landsbygden 216 Fig. 6. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser i grupper efter äktenskapets varaktighet. Städerna 216 Fig. 7. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser för skilda yrkes- och socialgrupper. Landsbygden 217 Fig. 8. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser för skilda yrkes- och socialgrupper. Städerna 217 Fig. 9. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser. Landsbygdsriksområdena 220 Fig. 10. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser. Stadsriksområdena 220 Fig. 11. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser. Kommungrupper 221 Tab. Y. Äktenskapen relativt fördelade efter barnantalet inom olika inkomstklasser 222 Fig.

171 Sid. XII. Gifta kvinnors yrkesverksamhet och barnantalet 223 Fig. 12. Relativa antalet barnlösa äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Riket 228 Fig. 13. Relativa antalet barnlösa äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Landsbygden . . . . 228 Fig. 14. Relativa antalet barnlösa äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Städerna 229 Fig. 15. Medelantalet barn per äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Riket 229 Fig. 16. Medelantalet barn per äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Landsbygden . . . . 230 Fig. 17. Medelantalet barn per äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Städerna 231 Tab. Z. Antalet äktenskap, i vilka hustrun var yrkesverksam såväl vid eller kort före giftermålet som under en större eller mindre del av — dock ej hela — äktenskapet, med fördelning efter huruvida avbrott i yrkesverksamheten ägde rum vid giftermålet, relativa antalet barnlösa dylika äktenskap samt medelantalet barn i desamma 232 Tabeller. Särskilda beteckningar 235 Tab. 1. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. Riket 236 Tab. 2. Levande födda barn i bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. Riket 238 Tab. 3. Medelantalet levande födda barn i bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. Riket 240 Tab. 4. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. Landsbygden, städerna och riksområdena 242 Tab. 5. Levande födda barn i bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. Landsbygden, städerna och riksområdena 244 Tab. 6. Medelantalet levande födda barn i bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, samt relativa antalet barnlösa dylika äktenskap, inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. Riket, landsbygden, städerna och riksområdena 246 Tab. 7. Bland bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, avslutade äktenskap (hustrun 45 år och däröver), fördelade efter äktenskapets varaktighet, hustruns vigselålder och antalet levande födda barn, med särskild redovisning av relativa antalet barnlösa äktenskap samt medelantalet barn per äktenskap: Riket 248 Landsbygden 249 Städerna 250 Tab. 8. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, grupperade efter äktenskapets varaktighet, med relativ fördelning efter antalet levande födda barn. Riket 251 Tab. 9. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter äktenskapets varaktighet och antalet levande födda barn. Riket 252 Tab. 10. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter äktenskapets varaktighet, hustruns vigselålder och antalet levande födda barn: Riket 254 Landsbygden 256 Städerna 258

172 Sid. Tab. 11. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder, med relativ fördelning efter antalet levande födda barn: Riket 260 Landsbygden 262 Städerna 264 Tab. 12. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter äktenskapets varaktighet och antalet levande födda barn. Riksområdena 266 Tab. 13. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet, med relativ fördelning efter antalet levande födda barn. Riksområdena 268 Tab. 14. Levande födda barn i bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder, med relativ fördelning efter tiden för födelsen. Riket, landsbygden och städerna 270 Tab. 15. Levande födda barn i avslutade (hustrun 45 år och däröver) bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder, med särskild redovisning av de föräktenskapliga barnen. Riket, landsbygden och städerna 271 Tab. 16. Levande födda barn i bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, inom olika grupper efter mannens yrkes- och socialklass samt efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder, med relativ fördelning efter tiden för födelsen. Riket . . 272 Tab. 17. Antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, samt medelantalet levande födda barn per äktenskap, efter äktenskapets varaktighet inom olika grupper efter mannens yrkes- och socialklass. Riket, landsbygden, städerna och riksområdena . 274 Tab. 18. Antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, samt medelantalet levande födda barn per äktenskap, efter äktenskapets varaktighet inom olika grupper efter mannens och hustruns inkomstklass. Riket, landsbygden, städerna och riksområdena 276 Tab. 19. Antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, samt medelantalet levande födda barn per äktenskap, efter äktenskapets varaktighet inom olika grupper efter mannens yrkes- och socialklass samt mannens och hustruns inkomstklass. Riket, landsbygden, städerna och riksområdena 278 Tab. 20. Antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, samt medelantalet levande födda barn per äktenskap, efter äktenskapets varaktighet inom olika grupper efter mannens och hustruns inkomstklass. Kommungrupper 280 Tab. 21. Antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, relativa antalet barnlösa äktenskap samt medelantalet levande födda barn per äktenskap, inom olika grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet i olika varaktighetsperioder. Riket, landsbygden och städerna 281 Tab. 22. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter huruvida hustrun var yrkesverksam vid eller kort före giftermålet samt efter huruvida hon bytt kyrkoskrivningsort vid giftermålet, inom olika grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet under äktenskapet. Riket, landsbygden med fördelning på egentlig och agglomererad landsbygd samt städerna 282 B i l a g a : Folkräkningsformuläret (blankett 1)

Inledning. Huvudsyftet med 1936 års partiella folkräkning kan sägas vara att söka belysa den äktenskapliga fruktsamheten som sådan och i dess sammanhang med olika faktorer. Bearbetningen av det vidlyftiga primärmaterialet har från början inriktats på att möjliggöra detta syfte på ett så tidigt stadium som möjligt. Alla för ändamålet erforderliga s. k. råtabeller äro ock färdigställda, varjämte sammanställningar och analys nu äro så långt framskridna att en kortfattad redogörelse för huvudresultaten här med statistiska centralbyråns medgivande kunnat framläggas. Utom belysning av fruktsamheten i och för sig har emellertid på grund av den relativt knappa tid, som stått till förfogande, redogörelsen måst begränsas till behandling av de faktorer, som i första hand kunna tänkas utöva inflytande på densamma, såsom äktenskapets varaktighet, hustruns vigselålder, yrke och social ställning, inkomst samt hustruns yrkesverksamhet. I en senare del av statistiska centralbyråns redogörelse för särskilda folkräkningen 1935/36 kommer undersökning även att ske, huruvida samband kan spåras mellan fruktsamheten och andra mera i andra hand inverkande faktorer, såsom skol- och yrkesutbildning, yrkesväxling, bostadsförhållanden m. m. Att märka är, att uppgifterna i denna redogörelse äro preliminära. Det torde i detta sammanhang kunna omnämnas, att vissa preliminära resultat redan tidigare lämnats beträffande den partiella folkräkningen. Så har befolkningskommissionen erhållit uppgifter rörande i ovannämnda räkning medtagna s. k. bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, i vad avser antalet hemmavarande barn samt frånvarande gemensamma barn under 16 år i kombination med föräldrarnas inkomst, samt för änklingar antalet hemmavarande barn under 16 år i kombination med faderns inkomst. På grundval av dessa uppgifter verkställda beräkningar ha publicerats i kommissionens betänkande i sexualfrågan (Stat. off. utr. 1936: 59). Vidare ha till befolkningskommissionens förfogande ställts uppgifter om antalet äktenskap med yrkesverksamma hustrur och barnantalet i dessa äktenskap, vilka uppgifter använts för beräkning av det årliga antalet av yrkesverksamma gifta kvinnor födda barn, vilken beräkning publicerats i befolkningskommissionens betänkande angående förvärvsarbetande kvinnors rättsliga ställning vid äktenskap och barnsbörd (Stat. off. utr. 1938: 13). Kvinnoarbetskommittén har även erhållit diverse uppgifter om yrkesverksamma hustrur. Därjämte ha till 1936 års skattekommitté lämnats uppgifter rörande antalet personer resp. äkta makar sammanräknade inom olika inkomst- och förmögenhetsklasser, vilka uppgifter utnyttjats för nämnda kommittés betänkande med förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen m. m. (Stat. off. utr. 1937:42), och för kungl. finansdepartementets räkning ha i och för vissa skatteberäkningar utarbetats tabeller rörande dels antalet personer med familjeavdrag samt antalet familjeavdrag inom olika inkomstklasser, dels antalet inkomsttagare, fördelade efter antalet familjeavdrag inom olika kön och civilstånd. Slutligen kan nämnas, att på begäran av 1937 års utredning angående det mindre jordbrukets arbetsförhållanden de för en i samband med den par-

174 tiella folkräkningen verkställd specialundersökning av bostadsförhållandena i 100 landskommuner (se nedan) införskaffade uppgifterna ha fått utnyttjas för en särskild undersökning rörande förekomsten av vattenledning och avlopp i fråga om lägenheter med 2—15 ha öppen jord.

I. Folkräkningens tillkomst. Jämlikt nådiga kungörelsen den 4 november 1859 åligger det statistiska centralbyrån att verkställa allmän folkräkning vart femte år. Tidigare har emellertid Kungl. Maj:t medgivit, att varannan folkräkning fått inställas, varför folkräkning från och med år 1860 verkställts endast vart tionde år. Sedan emellertid befolkningskommissionen till Kungl. Maj:t inkommit med förslag om anordnande av särskild folkräkning för undersökning av vårt lands befolkningsfråga och de av Kungl. Maj:t för 1935 års riksdag framlagda förslagen godkänts, fastställde Kungl. Maj:t av statistiska centralbyrån i samråd med befolkningskommissionen upprättad plan för särskild folkräkning 1935/36 och meddelade erforderliga föreskrifter för införskaffande av uppgifter till densamma. I överensstämmelse med planen skulle folkräkningen omfatta dels en allmän, d. v. s. hela riket avseende folkräkning, enligt indirekt metod, den 31 december 1935, dels en till omkring en femtedel av landets befolkning begränsad undersökning enligt direkt metod under mars 1936. I samband med sistnämnda undersökning skulle dessutom verkställas en specialundersökning av bostadsförhållandena i 100 landskommuner. Den allmänna folkräkningen 1935 grundade sig enligt hävdvunnet sätt på utdragen ur församlingsböckerna eller vad Stockholms stad angår ur folkregistret. Resultaten ha framlagts i delarna I och II av redogörelsen för särskilda folkräkningen. Resultaten av specialundersökningen av bostadsförhållandena i 100 landskommuner föreligga i del III av samma redogörelse. Den partiella folkräkningen skulle verkställas efter i vårt land tidigare icke brukad metod, nämligen medelst anlitande av folkräknare. Anledningen härtill var den att de för belysning av vår befolkningsfråga erforderliga uppgifterna, i den mån desamma icke kunde erhållas genom den allmänna folkräkningen, antingen icke alls skulle kunna på annat sätt införskaffas eller, i de hänseenden detta varit möjligt, endast genom tidsödande bearbetning av olika slag av statistiskt primärmaterial. I fråga om vissa uppgifter, nämligen rörande antalet familjeavdrag samt inkomst och förmögenhet, befanns emellertid blott sist angivna väg framkomlig. Endast taxeringsmaterialet kunde härvidlag lämna mera tillförlitliga uppgifter.

II. Uttagningen av undersökningsobjekt. Vid uttagningen av undersökningsobjekt ha tvenne metoder tillämpats, nämligen uttagning av var femte kommun eller vart femte hushåll. Den förra metoden har använts i fråga om samtliga landskommuner med undantag av vissa förortskommuner till större städer samt beträffande städer med mindre än 20 000 invånare. Den senare metoden har tillämpats i fråga om städer med minst 20 000 invånare samt desammas förortskommuner. Landskommunerna med undantag av vissa förortskommuner till städer uppdelades inom varje län efter yrkes- eller näringssynpunkt i 3 grupper, nämligen:

175 A-kommuner med mer än 75 % av befolkningen inom jordbruk med binäringar, B-kommuner med 50—75 °/o samt C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen i nämnda näringsgrupp. Vid denna kommungruppering användes resultaten av 1930 års folkräkning (se redogörelsen del III, tab. 1). Inom varje län och dylik grupp numrerades kommunerna i den uti statistiska centralbyråns berättelser använda följden. Den första kommunen i varje grupp uttogs genom lottdragning, sedan var 5:e kommun; om t. ex. lotten föll på kommun nr 2, uttogs nr 7, 12 o. s. v. Genom att kommunerna äro numrerade i geografisk ordning erhölls en någorlunda jämn geografisk fördelning. Sedan prövades representativiteten efter vissa argument. Då i en del fall representativiteten därvid visade sig vara mindre god, gjordes utbyten av kommuner. Vidare medtogos med hänsyn till praktiska svårigheter vid räkningen färre ödemarkskommuner än rent teoretiskt borde ha skett. / städer med minst 20 000 invånare samt i desammas förortskommuner ha undersökts vart 5:e hushåll. Undantag utgör Göteborgs stad, där av praktiska skäl var 5:e fastighet blev undersökningsobjekt. Vid uttagning av hushållen förfors på så sätt att det första hushållet uttogs genom lottdragning, varefter vart 5:e hushåll utplockades. Varje hushåll var uppfört på särskild blankett. I Stockholm tog man av bekvämlighetsskäl alla hushåll med mantalsnummer slutande på 0 och 5. Städer med mindre än 20 000 invånare indelades efter invånarantalet i 4 grupper: 1) under 5 000, 2) 5 000—10 000, 3) 10 000—15 000 samt 4) 15 000 —20 000 invånare; var och en av dessa har sedan efter summan av procenttalen för yrkesgrupperna industri och hantverk samt handel och samfärdsel i enlighet med resultaten av 1930 års folkräkning indelats i 4 undergrupper: 1) under 50, 2) 50—60, 3) 60—70 samt 4) 70 % och däröver. Inom på detta sätt bildade grupper och undergrupper utvaldes var 5:e stad, varvid dock tillsågs, att varje län blev representerat av minst 1 stad (inberäknat de större städerna). Även i övrigt gjordes vissa modifikationer. De så uttagna städerna undersöktes i sin helhet. Slutligen tillsågs, att folkmängden i de uttagna undersökningsobjekten kom att uppgå till c:a en femtedel av rikets folkmängd. Föremål för den partiella folkräkningen 1936 voro sammanlagt 554 kommuner, varav 511 landskommuner och 43 städer. Av dessa 554 kommuner undersöktes 510 kommuner i sin helhet och 44 till en femtedel. Av de helt undersökta 510 kommunerna äro 490 landskommuner och 20 städer med mindre än 20 000 invånare. De 44 till en femtedel undersökta kommunerna utgöras av 19 städer med vissa förortskommuner (4 småstäder och 21 landskommuner) . Häri inbegripas samtliga rikets städer, som (inklusive berörda förortskommuner) ha mer än 20 000 invånare.

III. Insamlingen av primärnppgifterna. Den allmänna folkräkningen den 31 december 1935, som var avsedd dels som en folkräkning med självständiga uppgifter, dels att bilda underlag för den partiella folkräkningen, grundade sig, som ovan nämnts, på utdrag ur församlingsböckerna och vad Stockholm angår ur folkregistret. För sistn ä m n d a ändamål överfördes nämnda utdrags uppgifter till de formulär, som folkräknarna sedan skulle komplettera med de för den partiella folkräkningen speciella uppgifterna.

176 Tiden för den partiella folkräkningen fastställdes till 6—13 mars för landsbygden och 16—31 mars 1936 för städerna. Denna tid, som från årstids synpunkt åtminstone för landsbygdens del icke är särdeles lämplig för ändamålet, valdes av den anledningen, att icke några större förändringar i folkmängden och dess sammansättning skulle hinna äga rum under tiden mellan den allmänna räkningen och den partiella. På landsbygden är ännu åtminstone på sina håll den 14 mars s. k. fardag, d. v. s. gårdar till- och frånträdas samt tjänstefolk flytta, och i städerna är 1 april flyttningsdag om än ej i samma utsträckning som 1 oktober. Det gällde alltså att verkställa räkningen före nämnda dagar. För att kunna medhinna överförandet av församlingsboksutdragens uppgifter till folkräknarnas blanketter måste församlingsboksutdragen infordras före den 1 februari eller en månad tidigare än vad fallet brukar vara. Detta orsakade, att en del under 1935 års sista del inträffade förändringar i folkmängden och dess sammansättning icke blevo införda i församlingsboksutdragen, oaktat särskilda åtgärder rekommenderats pastorsämbetena i centralbyråns anvisningar för att förekomma dylika brister. Genom en omfattande skriftväxling har i flertalet fall rättelse sedan kunnat ske. Organisationen av insamlingsarbetet för den partiella folkräkningen ålåg i Stockholm överståthållarämbetet, i andra städer magistraten, kommunalborgmästaren eller stadsstyrelsen samt på landet kommunalnämnden. I detta ingick bl. a. åliggande att utse erforderligt antal folkräknare. Folkräknarnas antal uppgick till sammanlagt 4 163. Myndigheterna såväl som folkräknarna erhöllo tryckta instruktioner, varjämte från centralbyrån kort före räkningens början utsändes konsulenter, som höllo instruktionssammanträden med av myndigheterna utsedda representanter bland myndigheternas medlemmar själva samt bland folkräknarna. Före räkningens början tillställdes alla hushåll, som skulle ingå i räkningen, ett särskilt formulär (blankett 2) för att göra det möjligt för vederbörande att själv taga del av de frågor, det gällde att besvara, och själv lämna uppgifterna skriftligen. I övervägande antalet fall torde emellertid folkräknarna, åtminstone vad landsbygden beträffar, ha måst muntligen inhämta de erforderliga upplysningarna. De frågor, som framställdes till allmänheten, framgå av formuläret, blankett 1, som avtryckts i särskild bilaga å sid. 283 o. följ. Det gäller frågorna i kol. 10 och 13—31 i avd. A samt avd. B och C å nämnda blankett. Uppgifterna i kol. 2—9 och 11—12 i avd. A utgöra de från församlingsboksutdragen överförda uppgifterna, och uppgifterna i kol. 33—36, som icke voro av den karaktär att de kunde inhämtas genom folkräknarna, införskaffades genom länsstyrelsernas försorg under sommaren 1936.

IV. Primärmaterialet. A. Uppgifterna om barnantalet. Sedan primärmaterialet inkommit till centralbyrån, underkastades detsamma en ingående granskning, som gav anledning till en omfattande skriftväxling med de för räkningen ansvariga myndigheterna. Samtliga helt eller delvis undersökta 554 kommuner blevo härvid berörda, och inalles framställdes c:a 121 000 frågor, avseende c:a 98 500 eller 7*5 °/o av de i räkningen ingående personerna.

177 Det torde här vara på sin plats att särskilt betona den noggrannhet, med vilken uppgifterna om barnantalet behandlades. Beträffande barnen ingå i formuläret dels de av pastorsämbetena lämnade uppgifterna om de hemmavarande barnen (Avd. A, kol. 2), dels för äktenskap, ingångna efter 1900, genom folkräknarna införskaffade uppgifter om frånvarande och döda barn (Avd. B). Dessutom skulle folkräknarna tillse, att hela antalet levande och döda barn blev antecknat å därför avsedd plats i formuläret (Avd. A kol. 22—23). Att märka är dels att här avses s. k. bestående äktenskap, d. v. s. då makarna sammanleva från kyrkobokföringssynpunkt, dels att uppgiftsinsamlingen om frånvarande och döda barn (Avd. B) inskränkts till att omfatta endast äktenskap, som ingåtts efter 1900. Orsaken till sistnämnda förhållande var den att svårighet ansågs föreligga att erhålla tillförlitliga uppgifter från de äldsta äktenskapen i detta hänseende. Till följd av att fullständiga och kontrollbara uppgifter om barnantalet i de äldsta äktenskapen sålunda saknas, har därför bearbetningen också inskränkts till att avse endast efter nyssnämnda år ingångna äktenskap. Att märka är vidare, att det endast gäller makarnas gemensamma levande födda barn, således även före vigseln födda men ej dödfödda. Hit räknas givetvis icke endera makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskapet födda, ej heller adoptivbarn eller fosterbarn. Någon direkt garanti att dylika barn icke medtagits finnes dock ej. Vid granskningen ha i fråga om uppgifterna om antalet hemmavarande samt om frånvarande och döda barn noggrann jämförelse ägt rum med uppgifterna om hela antalet. I de fall överensstämmelse icke ägt rum, har förklaring i regel infordrats. Givetvis föreligger trots allt den möjligheten, att vederbörande uppgiftslämnare icke uppgivit frånvarande och döda barn. Då det, som nyss sagts, endast gällde i äktenskapet födda barn, låt vara även föräktenskapliga, torde dylik avsiktlig uraktlåtenhet icke ha varit vanlig. Åtminstone på landsbygden torde i regel särskilt de yngre familjernas barnantal vara så allmänt känt, att folkräknarna och de kontrollerande myndigheterna skulle ha observerat felaktiga uppgifter. Däremot är det, vad de äldre äktenskapen angår, ingalunda omöjligt, att en del frånvarande och särskilt i yngre år döda barn helt enkelt blivit bortglömda. Tyvärr har centralbyrån icke haft någon möjlighet att kontrollera uppgifterna om frånvarande och döda barn. För att uppgifterna om barnantalet skulle bli så fullständiga som möjligt erhöllo folkräknarna en mycket ingående instruktion rörande vilka barn som här avsågos, vilket givetvis icke hindrar att en del barn med eller utan direkt avsikt blivit utelämnade. B. Folkmängden i de undersökta delarna. Hela antalet personer, som voro föremål för 1936 års partiella folkräkning, uppgår till 1 292 894, varav 844 855 å landsbygden och 448 039 i städerna. Här avses rättslig folkmängd — således inräknat tillfälligt frånvarande men ej tillfälligt närvarande personer — för vilken bearbetningsbara uppgifter erhållits. Av hela folkmängden den 1 januari 1936 utgöra de nämnda talen 20*7, 20"6 resp. 20'8 °/o. Den medtagna folkmängden är således något mer än en femtedel, och städerna äro en obetydlighet starkare representerade än landsbygden. Vad de i folkräkningen medtagna olika kommunerna angår, har konstaterats, att 19 uppvisa samma folkmängd som enligt den allmänna folkräkningen (enligt indelningen 1 januari 1936), 152 överskott och 383 eller flertalet underskott. I fråga om de till en femtedel undersökta kommunerna h a r jämförelse skett med femtedelen av sistnämnda folkmängd. Givetvis 12—388256.

178 bero dessa skillnader i någon mån på i verkligheten under tiden från 1936 års början till folkräkningstillfället inträffade förändringar, men att det i flertalet fall är fråga om underskott visar, att orsaken i allmänhet torde vara den att en del personer icke blivit medtagna vid folkräkningen, enär de av någon anledning icke anträffats av folkräknarna. Beträffande de till en femtedel undersökta kommunerna bero över- eller underskotten givetvis ock på tillfälligheter vid urvalet, så att jämförelsevis många stora resp. små hushåll blivit uttagna. Allt som allt är underskottet 16 098 personer (1*2 °/o), varav för landsbygden 6 162 (07 %) och städerna 9 936 (2'2 % ) . De brister, som med anledning av dessa underskott vidlåda materialet och något mer i fråga om städerna än landsbygden, torde dock icke vara av större betydelse. Nedan skall emellertid visas, att de bestående äktenskapen på grund därav blivit något överrepresenterade. Folkmängdens fördelning på olika riksområden kominer att behandlas i samband med antalet bestående äktenskap inom nämnda områden. C. Antalet bestående äktenskap. Antalet bestående äktenskap med kortare varaktighet än 35 år utgjorde vid 1936 års partiella folkräkning 214 334 mot 941 630 i hela riket vid 1930 års allmänna folkräkning. De i denna undersökning ingående äktenskapen med 35 års varaktighet ha icke medtagits vid dessa beräkningar, då såsom nedan skall klarläggas de endast utgöra en del av äktenskapen med denna varaktighet. Då sammanlagda antalet bestående äktenskap vid den allmänna folkräkningen 1935 icke är känt, måste här vissa beräkningar göras för klarläggande av representativiteten. Om man då antar, att antalet bestående äktenskap ökats i samma proportion som antalet gifta kvinnor, vilka ökats från 1 110 405 den 31 december 1930 till 1 198 039 den 31 december 1935 eller med 87 634 (7*9 %>), skulle antalet bestående äktenskap vid 1935 års slut ha uppgått till 1 016 019. Då 1936 års folkräkning ägde rum i mars 1936, bör emellertid sistnämnda siffra ökas med hänsyn till de äktenskap, som ingåtts under tiden 1 januari 1936 till folkräkningen, som för enkelhetens skull torde kunna anses ha ägt rum i mitten av mars. Utgår man då från att proportionsvis samma ökning av de bestående äktenskapen ägt rum under denna tid som 1930—35, d. v. s. 1 240 per månad, skulle siffran i fråga ökas med 3 100, alltså 1 019 119 äktenskap. Den rättsliga folkmängden i de undersökta områdena uppgår, som ovan nämnts, till 1 292 894 personer, som utgör 207 % av folkmängden i riket vid 1935 års slut. Då folkmängden under 1936 ökats med 16 382 personer, bör folkmängden vid 1935 års slut ökas med det antal, som kan beräknas falla på tiden 1 januari—15 mars 1936 eller 3 413 personer. Detta skulle resultera i en folkmängd vid folkräkningstidpunkten av 6 253 919. Denna ökning är emellertid för obetydlig för att ändra ovan angivna relativa tal, 207 °/o. Hela antalet bestående äktenskap med kortare varaktighet än 35 år vid folkräkningstillfället har ovan beräknats till 1 019 119. Då antalet bestående äktenskap i de undersökta områdena borde utgöra 207 °/o av samtliga, skulle teoretiskt sett 210 958 äktenskap kommit med vid undersökningen. I verkligheten uppgår emellertid antalet undersökta äktenskap av ifrågavarande varaktighet till 214 334, alltså ett överskott av 3 376 eller 1*6 %>. De bestående äktenskapen synas således vara något överrepresenterade. I den mån överrepresentation verkligen föreligger, torde denna åtminstone till större delen bero därpå att, såsom tidigare angivits, vid folkräk-

179 Tab. A. Antal enheter, varmed inom olika grupper efter kön, ålder och civilstånd per 100 000 av hela folkmängden den partiella folkräkningens 1936 andelar överstiga (+) eller understiga ( - ) motsvarande andelar vid den allmänna folkräkningen 1935. C i v i l s t å n d

Kön och ålder Ogifta

Gifta

+ 7 + 9 -139 - 76 - 39

- 35 + 125 + 86 + 6

-238

Ä n

!Sar' ankor

1 Frånskilda

Samtliga

Män. 0—14 15-29 30—49 50-64 65Samtliga

+ + -

7 25 25 10 55

+ 182

+ 1 - 1 + 5 -17 -12

+ 0 -10 - 5 - 5 -20

- 44 + 179 + 74 8 + 201

+ 1 + 1 + 11 -25 -12

. + 2 + 4 + 2 - 1 +

79 + 304 + 160 2 + 383

+ 2 + 0 + 16 -42

+ -

2 6 3 6

+ 28 - 67 + 88 + 82 -131

-24

-13

± o

Kvinnor. 0—14 15—29 30—49 50-64 65—

+ -

21 1 71 35 42

Samtliga

-108

Båda könen. 0—14 15—29 30-49 50—64 65-

+ 28 + 8 - 210 - 91 - 81

Samtliga

-346

+ 21 - 42 + 113 + 72 - 76 88

ningen i fråga i över 7 3 av antalet kommuner en del av i kommunen kyrkobokförda personer icke blivit medtagna. Dessa utgöras dels av i vidsträckta kommuner avlägset boende, dels personer, som folkräknarna icke lyckats anträffa vid sina besök eller beträffande vilka de icke lyckats införskaffa erforderliga uppgifter. Vidare ha nyinflyttade hushåll och personer i stor utsträckning icke besökts av folkräknarna, enär de icke varit uppförda på någon huvudblankett; härigenom har ett skenbart utflyttningsöverskott av ej obetydlig storlek uppkommit. En liknande brist i redovisningen kan iakttagas i fråga om de nyfödda, varför ett mindre skenbart överskott av döda förefinnes. Då ifrågavarande grupper av personer till större delen torde innefatta ogifta personer, komma de bestående äktenskapen att relativt betyda något för mycket. Av den i tab. A gjorda sammanställningen framgår ock, att de gifta vid jämförelse med den allmänna folkräkningen befinnas vara något överrepresenterade, varvid åldrarna 30—64 år äro de utslagsgivande. I de yngre åldrarna, där större rörlighet är rådande, äro de däremot något underrepresenterade. De ogifta och förut gifta äro underrepresenterade. Vad de förra angår, gäller detta dock icke åldersklasserna 0—14 och 15—29 år, vilket sammanhänger med de giftas överrepresentation. Hela det ovan angivna överskottet torde dock icke bero på dylik överrepresentation. Då vid beräkningen av antalet bestående äktenskap (i betydelsen sammanlevande makar) som utgångspunkt använts 1930 års antal, är nämligen att märka, att antalet dylika ökats från 1930 till 1935 även i det

180 avseendet att relativt flera äktenskap äro bestående i förhållande till antalet gifta personer. Under det att 1930 funnos 1110 405 gifta kvinnor och 1 103 180 gifta män, skillnaden alltså 7 225, voro motsvarande tal år 1935 1 198 039 resp. 1 192 987, skillnad 5 052. Skillnaden har alltså minskats med 2 173, varav c:a 450 kunna beräknas falla på den partiella folkräkningens del av folkmängden. Orsaken torde delvis vara den att färre gifta kvinnor ha sina män utomlands. Antalet bestående äktenskap med mindre än 35 års varaktighet utgjorde vid 1920 års folkräkning 86*8 och vid 1930 års folkräkning 869 °/o av samtliga bestående äktenskap. Motsvarande procenttal för 1936 års folkräkning kan icke angivas, enär antalet samtliga bestående äktenskap icke är känt. Av samtliga gifta kvinnor utgöra de emellertid 85'6 °/o. Då som ovan sagts icke alla gifta kvinnor leva i bestående äktenskap, är nämnda tal något för lågt. Om antalet gifta kvinnor vid den partiella folkräkningen minskas med en femtedel av överskottet av gifta kvinnor över gifta män år 1935 (5 052), erhålles procenttalet 85*9. Avvikelsen från år 1920 och 1930 torde, om dylik överhuvud förefinnes, sålunda vara ganska ringa. Ovan ha behandlats samtliga bestående äktenskap med mindre än 35 års varaktighet. Emellertid ingå i undersökningen 328 bestående äktenskap med längre varaktighet än 35 år, nämligen under tiden 1 januari—mitten av mars 1901 ingångna äktenskap. Beträffande antalet bestående äktenskap är att märka, att, för undvikande av dubbelräkning, som sådana icke räknats äktenskap, där båda makarna voro angivna som tillfälligt närvarande. Dessa voro emellertid endast 207. Vidare ha trots skriftväxling och undersökning i ministerialböckerna i några fall uppgifter icke kunnat erhållas om barnantalet eller hustruns vigselålder eller äktenskapets varaktighet. Sammanlagt gäller detta emellertid endast 174 äktenskap, vilka fördela sig som i nedanstående tablå angives. Antal äktenskap, för vilka uppgift saknas om R i k s o m r å d e barnantalet

Mälarlänens Ib Östra Götalands Ib Skånes, Hallands o. Blekinge Ib Bohusläns o. Vänerlänens Ib Dalarnes o. Norrlands Ib Stockholm Övr. städer med minst 30 000 inv Städer med under 30 000 inv Tillsamman

18 5 12 44 24 9 19 131

barnantal Summa hustruns samt vigsel- äktenskap vigselålder ålder eller eller äkten- äktenskaskapets var- pets varakaktighet tighet

7 2 1 6 6 6 5 5 38

7 20 6 19 50 30 16 26 171

De äktenskap, som av nyssnämnda skäl utelämnats vid bearbetningen av de bestående äktenskapen, äro som synes så fåtaliga, att materialet från fullständighetens synpunkt måste betecknas som mycket gott. Då flertalet av de ifrågavarande uteslutna båda kategoriernas äktenskap sannolikt ha en kortare varaktighet än 35 år, borde de måhända ha medräknats vid den ovan lämnade beräkningen av representativiteten av äk-

181 Tal). B. Hela folkmängden och antalet gifta kvinnor under 60 år vid allmänna och partiella folkräkningarna, samt antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, vid den senare. Absoluta tal.

R i k s o m r å d e

Mälarlänens Ib Östra Götalands Ib Skånes, Hallands o. Blek. Ib. Bohusläns o. Vänerlänens Ib. Dalarnes o. Norrlands Ib... Summa landsbygden Stockholm Övriga städer m. minst 30 000 inv Städer m. under 30 000 inv.

Folkm. Hela folkm. vid partiella Vi 1936 folkräkn. 1936

Gifta kvinGifta kvin- Bestående äktenskap nor under 60 nor under vid partiella år vid parti60 år folkräkn. ella folkräkn. Vi 1936 1936 1936

724 216 719 470 662 914 809 336 1181 475 4097 411

162 027 157 513 143141 159 874 222 300

124 236 110108 100 338 120 214 182 284

28 426 24 796 21947 24 453 34 897

637 180

134 519

28 217 24 242 21 551 23 808 35 009 132827

534 236

101 746

97 073

19 070

19 053

816 322 802 537

145 964 137 169 380 206

29156 31917 80143

29 300 31743 80 096

1017 386

214 662

212 923

Summa städerna

2153 095

161425 184 868 448039

Summa riket

6 250 506

1 292 894

Tab. C. Hela folkmängden och antalet gifta kvinnor under 60 år vid allmänna och partiella folkräkningarna, samt antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, vid den senare. Relativa tal.

R i k s o m r å d e

Mälarlänens Ib Östra Götalands Ib Skånes, Hallands o. Blek. Ib. Bohusläns o. Vänerlänens Ib. Dalarnes o. Norrlands Ib. .. Summa landsbygden Stockholm Övriga städer m. minst 30 000 inv Städer m. under 30 000 inv. Summa städerna Summa riket

Folkm. Gifta kvinGifta Bestående parnor under Hela vid Skilln. kvinnor äkt. vid Skilln. tiella 60 år vid folkm. mellan partiella under mellan folkpartiella Vi 1936 räkn. föreg. 60 ar folkräkn. föreg. folkräkn. 1936 °/oo två kol. två kol. Vi 1936 1936 1936 °/oo °/00 °/oo °/oo 116 115 106 130 189

125 122 111 123 172

+ 9 + 7 + 5 - 7 -17

122 108 99 118 179

132 115 102 114 163

+ 10 + 7 + 3 - 4 -16

133 114 101 112 164

± o

131 128

125 143

- 6 + 15

144 135

136 149

- 8 + 14

344 1000

± o

138 149 376 1000

± o ± o

tenskap med kortare varaktighet än 35 år, vilket skulle ha resulterat i något högre överrepresentation än den där framkomna. I detta sammanhang kan ock omnämnas, att i fråga om 577 äktenskap uppgifter väl finnas om hela antalet levande födda barn men saknas fullständiga uppgifter om huru barnen fördela sig med hänsyn till tiden för födelsen. Dessa äktenskap ha sammanlagt 2 857 barn.

182 Tab. D. Antalet bestående äktenskap med kortare varaktighet än 35 år vid 1930 och 1936 års folkräkninarar.

R i k s o m r å d e

Mälarlänens Ib Östra Götalands Ib Skånes, Hallands o. Blek. Ib Bohusläns o. Vänerlänens Ib Dalarnes o. Norrlands Ib Summa landsbygden

1930 års allmänna folkräkning

1936 års partiella folkräkning

Bestående äktenskap

Antal

°/oo

Antal

°/oo

118 575 109 320 101 225 118 143 168 371 615634

126 116 108 125 179 654

28 382 24 758 21913 24 416 34 844 134 313

132 116 102 114 163 627

Stockholm Övriga städer m. minst 30 000 inv Städer m. under 30 000 inv Summa städerna

S4 054 118173 123 769

89 126 131

19 041 29112 31868

89 136 148 373

Summa riket

214 334

1000 I tab. B och C lämnas absoluta resp. relativa fördelningen på olika riksområden samt på landsbygd och städer av hela folkmängden och antalet gifta kvinnor under 60 år den 1 januari 1936 och vid 1936 års partiella folkräkning samt antalet bestående äktenskap ingångna efter 1900 vid den senare. Orsaken till att gifta kvinnor under 60 år och icke alla gifta kvinnor valts för jämförelse är den att hustrurna i de efter 1900 ingångna äktenskapen i allmänhet torde vara under 60 år. Den olika åldersfördelningen i olika områden skulle eljest kunna förrycka talen. Som av tab. C framgår, ha städerna i fråga om hela folkmängden blivit obetydligt överrepresenterade vid 1936 års folkräkning. Landsbygd och städer ha däremot att uppvisa samma relativa tal beträffande såväl gifta kvinnor under 60 år som bestående äktenskap. I fråga om de olika riksområdena är emellertid överensstämmelsen något mindre god. Vad då först landsbygden angår, äro Mälarlänens landsbygd, ö s t r a Götalands landsbygd samt Skånes, Hallands och Blekinge landsbygd överrepresenterade år 1936, det förstnämnda riksområdet mest och det sistnämnda minst, under det att Bohusläns och Vänerlänens landsbygd och framförallt Dalarnes och Norrlands landsbygd äro underrepresenterade. Beträffande städerna iakttages underrepresentation för såväl Stockholm som övriga städer med minst 30 000 invånare men däremot icke obetydlig överrepresentation för städer med under 30 000 invånare. Tendensen går icke blott i samma riktning utan är nästan exakt av samma styrka såväl vid jämförelse mellan folkmängden den 1 januari 1936 och vid partiella folkräkningen som vid jämförelse mellan antalet gifta kvinnor under 60 år den 1 januari 1936 och antalet bestående äktenskap vid partiella folkräkningen. Av tab. B och C framgår vidare, att antalet gifta kvinnor under 60 år vid den partiella folkräkningen föga avviker från antalet bestående äktenskap, vilket visar det berättigade i att göra jämförelse mellan dessa båda tal. I tab. D sker jämförelse mellan fördelningen av bestående äktenskap med mindre varaktighet än 35 år vid 1930 och 1936 års folkräkningar. Som synes, ger denna jämförelse delvis en annan bild. Bland annat skulle lands-

183 Tab. E. Folkmängden den 31 december år 1930 ocb den 1 januari år 1936. 1 jan . 1936

31 dec. 1930 R i k s o m r å d e

Mälarlänens lb Östra Götalands lb Skånes, Hallands o. Blek. Ib Dalarnes o. Norrlands Ib Summa landsbygden Stockholm Övriga städer m. minst 30 000 inv Städer m. under 30 000 inv

Folkmängd

°/oo

Folkmängd

°/oo

729 535 738 354 690 979 819 996 1167 452 4146 316

119 120 112 134 190

724 216 719 470 662 914 809 336 1181 475

116 115 106 130 189

4097 411

502 213 719 994 773 668

82 117 126

534 236 816 322 802 537

85 131 128

Summa städerna

1995 875

344 Summa riket

6 250506

bygden vara avsevärt underrepresenterad och alltså städerna överrepresenterade. Tab. E visar emellertid, att under tiden mellan den 31 december 1930 och 1 januari 1936 ganska avsevärda förskjutningar ägt rum såväl mellan landsbygd och städer som en del riksområden emellan. Detta innebär, att en dylik jämförelse är behäftad med stora felkällor, varför den ovan verkställda jämförelsen torde vara betydligt tillförlitligare.

V. De bestående äktenskapens sammansättning. Äktenskapens sammansättning kommer här att belysas genom de två faktorer, som härvidlag äro de viktigaste, nämligen äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. A. Äktenskapets varaktighet. Vad angår äktenskapets varaktighet är att märka, att icke full överensstämmelse råder mellan 1936 års partiella folkräkning å ena sidan och den årliga befolkningsstatistiken samt tidigare folkräkningar å den andra med avseende på tidsbegreppet. I senare fallet avses kalenderår. Då emellertid den partiella folkräkningen 1936 ägde rum i mars 1936, har vid uträkning av äktenskapens varaktighet hänsyn måst tagas härtill. För att underlätta arbetet har man utgått från att folkräkningen ägde rum vid mars månads mitt. Varaktigheten har då uträknats på så sätt, att vigselåret först dragits från år 1935. Om vigseldatum infaller efter den 15 mars, har det så erhållna talet godtagits, under det att om vigseldatum infaller före den 16 mars, nämnda tal ökats med 1. Ifrågavarande skillnad i beräkningen minskar emellertid icke jämförbarheten. Då endast äktenskap ingångna från och med 1901 äro medtagna i den speciella äktenskapsstatistiken vid 1936 års folkräkning, komma äktenskap med varaktigheten 35 år endast att utgöra en del av de äktenskap, som i verkligheten uppnått denna varaktighet vid folkräkningstillfället 1936, nämligen de som ingåtts under tiden 1 januari—mitten av mars 1901. Tab. F visar dels att variationerna i giftermålstalet och därmed antalet ingångna äktenskap i stort sett återspeglas i variationerna i antalet bestående äktenskap såväl enligt 1920 och 1930 års som 1936 års folkräk-

184 Tab. F. Giftermålstalet och antalet ingångna äktenskap olika år samt antalet bestående äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet ocli desammas relativa andelar vid de tre senaste folkräkningarna. 1930 års allmänna folkräkningy

1920 års allmänna folkräkning

ÄktenÄktenskapets Äktenskap skapets Äktenskap Därav varakvarak20-7 % tighet tighet Antal (år) 7oo (är) Antal % 0

Äktenskapets Aktens kap varaktighet (år) Antal °/oo

uuiiciiuai

År "/oo

Hela antalet

1936 års partiella folkräkning

•>

1935 8-20 51186 10 596 10185 48 0 9 676 34 7-73 48 095 9 956 1 45 — 8 771 33 7-00 43 437 8 991 2 41 — 8 308 32 6-75 41673 8 626 3 39 — 8 663 31 6-97 42 908 8 882 4 40 — 40 905 8 675 30 7-15 43 858 9 079 5 40 0 43 40 665 8 215 29 6-83 41719 8 636 6 38 1 43 39169 7 628 28 6-64 40 507 8 385 7 36 2 42 37 219 7 447 27 6-41 38 999 8 073 8 35 3 39 36121 7 237 26 6-31 38 268 7 921 9 34 4 38 34 863 7 018 25 6-19 37 419 7 746 10 33 5 37 34184 6 871 24 6-21 37 385 7 739 11 32 6 36 34130 6 880 23 631 37 829 7 831 12 32 7 36 32 611 6 409 22 616 36 806 7 619 13 30 8 35 34 621 6 778 21 6-67 39 550 8187 14 32 9 37 37 314 7 302 20 7-30 42 918 8 884 15 34 10 40 34 280 6 968 19 691 40 289 8340 16 32 11 36 31892 6 358 18 6-65 38 645 8 000 17 30 12 34 29 066 5 760 17 6-15 35 524 7 353 18 27 13 31 28 215 5 646 16 6-11 35 024 7 250 19 26 14 30 26 310 5 227 15 5-83 33182 6 869 20 24 15 28 25 926 4 966 14 5-82 32 932 6 817 21 23 16 28 25 875 13 5-93 33 329 6 899 22 4 969 23 17 27 25 339 4 796 12 5-94 33149 6 862 23 22 18 27 24134 4 671 11 5-88 32 614 6 751 24 22 19 26 24 269 4 630 10 603 33 162 6 865 25 22 20 26 23 340 4 446 09 5-97 32 546 6 737 26 21 21 25 23 150 4410 08 6-12 33 084 6 848 27 21 22 •25 22 778 4 421 07 6-21 33 251 6 883 28 21 23 24 4 023 21636 06 6-13 32 583 6 745 29 19 24 23 19 949 3 661 05 5-85 30 888 6 394 30 17 25 21 19 578 3 531 04 5-85 30 683 6 351 31 16 26 21 18 592 3 388 32 16 27 20 03 5-78 30 088 6 228 18 248 02 5-96 30 896 6 395 3 300 15 28 19 33 17 978 3100 01 6-07 31278 6 475 34 14 29 19 30 17 357 18 1900 6-15 31478 — Samtl. 214334 1000 31 16 964 18 1899 6-24 31710 15 994 32 17 98 6-14 30 900 14 958 33 16 97 6-06 30 221 14 000 96 5-95 29 376 34 15 95 587 28 728 — Samtl. 941 (530 1000 94 5-74 27 851 93 565 27 219 92 569 27 338 . . 91 5-83 27 940 .— 90 5-99 28 611 89 5-98 28 478 88 5-92 28 075 . . 87 6"25 29 517 86 6-41 30133 —

— — — — — — — — — — 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

22 23 24 25 26

27 28 29 30 31 32 33 34

— — — — — — — — — — 41796 39 823 37 239 33 761 32 898 30 833 30 267 30 232 29 677 28 560 28 850 28 153 27 617 27 431 26 193 24 451 23 963 23 064 22 870 22 749 22 457 22 210 21197 20 219 19 289 18 352 17 317 16 574 15 922 15 696 15 326 14 576 13 877 13 828 13 509

— — — —•

— — — —.

— — 49 47 44 40 39 36 36 35 35 34 34 33 32 32 31 29 28 27 27 27 26 26

25 24 23 22 20

19 19 18 18 17 16 16 16

Samtl. 850 77G 1000

185 ningar, dels att de bestående äktenskapens relativa andelar inom olika varaktighetsår i allmänhet vid 1936 års folkräkning utvisa relativt obetydliga avvikelser från 1920 och 1930 års folkräkningar. Härav torde framgå, att 1936 års folkräkning i fråga om äktenskapens varaktighet torde kunna anses vara fullt representativ. I tab. F ha med anledning av det nyss sagda icke medtagits äktenskap med 35 års varaktighet. Representativiteten i fråga om äktenskapets varaktighet har även prövats med användande av antalet äktenskap inom olika varaktighetsgrupper vid 1930 års folkräkning och de vid 1936 års folkräkning framräknade medelantalen barn per äktenskap i samma grupper. Av antalet äktenskap år 1930 har därvid genomgående räknats med 20*7 °/o. Det med hjälp härav beräknade medelantalet barn för samtliga vid 1936 års folkräkning medtagna varaktighetsgrupper uppgår till 2'30 mot det observerade medelantalet 2*29. Skillnaden är så liten, att den mycket väl kan bero på den felkälla, som ligger däri att procenttalet 20'7 använts. Detta tal anger nämligen den andel, hela den vid partiella folkräkningen 1936 medtagna folkmängden utgör av hela rikets folkmängd, men relationen mellan år 1930 och 1936 är givetvis icke exakt densamma inom alla äktenskapsåldrar. B. Hustruns vigselålder. Beträffande hustruns vigselålder är att märka, att denna uträknats på annat sätt än vid tidigare folkräkningar. Vid dessa ha uppgifter funnits endast om födelseår och vigselar men ej månad och dag. Vigselåldern har därför erhållits genom att draga födelseåret från vigselåret. Till varje grupp kommer på så sätt att hänföras personer, vars ålder varierar med ända till 2 år. Till gruppen 20 år t. ex. kommer sålunda att räknas såväl hustrur, vilka dagen före vigseln uppnått 19 års ålder, som hustrur, vilka dagen efter vigseln uppnå 21 års ålder. Vid 1936 års folkräkning införskaffades emellertid uppgifter även om månad och dag, vad bl. a. födelse och vigsel angår. Vigselåldern har därför uträknats på följande sätt: Först dragés födelseåret från vigselåret; om vigseldatum infaller senare på året än födelsedatum, har det så erhållna talet godtagits, under det att om vigseldatum infaller tidigare än födelsedatum, det erhållna talet minskats med 1. Till gruppen 20 år t. ex. komma då endast att räknas personer, som vid vigseln uppnått åldern 20 men icke 21 år. På grund härav komma hustrur tillhörande varje vigselåldersgrupp (beträffande åldersgrupperna under 19 år se nedan) enligt den år 1936 använda beräkningsmetoden att i genomsnitt vara äldre än enligt den tidigare metoden, och i de yngre åldrarna, då äktenskapsfrekvensen stiger starkt med åldern, kominer detta att ta sig uttryck i högre relativa andelar, vad 1936 års folkräkning angår, under det att motsatsen blir fallet i de högre åldrarna med sjunkande giftermålstal. Detta framgår av tab. G. Som synes, äro de relativa andelarna större år 1936 t. o. m. vigselåldersgruppen 23 år, eller så länge äktenskapsfrekvensen jämlikt befolkningsrörelsens siffror äro i stigande (tillsamman 33 %o), under det att så gott som genomgående lägre andelar observeras 1936 än 1930 i de högre åldrarna (tillsamman givetvis ock 33 °/00). I fråga om vigselåldersgruppen 18 år är 1936 års övervikt särskilt stor beroende dels på ovannämnda skillnad i beräkningsmetod, dels på att nämnda grupp år 1930 endast omfattar hustrur, som uppnått 18 års ålder och icke sådana i åldrar mellan 17 och 18 år, och således i motsats mot högre grupper endast omfattar en 1-årsintervall. Lägsta lagliga giftermålsåldern är nämligen för kvinnor 18 år (för män 21). Vad vigselåldersgruppen under 18 år beträffar, är förhållandet likartat såväl 1930 som 1936, i det att den endast omfattar dispensfall.

186 Tab. Gr. Antalet bestående äktenskap med mindre än 30 års varaktighet 1 efter hustruns vigselålder ävensom de olika gruppernas relativa andelar vid 1930 och 1936 års folkräkningar. Hustruns vigselålder (år)

-17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45Samtliga

1936 års partiella folkräkning

1930 års allmänna folkräkning

Bestående äktenskap

Antal

765 4 848 8 321 12 179 15 924 17 352 17 739 17 285 16 005 13 904 12 061 10 591 8 561

7011 5 753 4 802 3 895 3 295 2 674 2 236 1930 1660 1371 1147 925

727 662 631 3100 197 351

°,00

4 25 42 62 81 88 90 88 81 70 61 54 43 35 29 24 20 17 13 11 10 8 7 6 5

4 3 3 16 1000

2 501 13 434 29 944 47 311 64 395 74 219 76 876 75 850 71543 64 052 55 924 47 486 39 813 33 369 27 317 22 326 18 210 15 417 12 757 10 704 8 943 7 774 6 322 5 643 4 761 3 986 3 344 2 798 15 338 862 357

°/oo

3 16 35 55 75 86 89 88 83 74 65 55 46 39 32 26 21 18 15 12 10 9 7 6 5 5 4 3 18 1000

Med bortseende från de avvikelser, som betingas av ovannämnda förhållanden, torde överensstämmelsen mellan fördelningen 1936 och 1930 kunna sägas vara så god, att 1936 års folkräkning även med avseende på hustrurnas vigselålder kan anses vara fullt representativ.

VI. De bestående äktenskapens fördelning efter mannens yrkes- och socialklass. Som ovan klarlagts, synes fördelningen mellan landsbygd och stad med avseende på urvalet av undersökningsobjekt ha utfallit tillfredsställande. Därav borde följa, att fördelningen mellan de för landsbygd resp. stad specifika yrkes- och socialgrupperna skulle vara väl avvägd. Då emellertid en 1 Jämförelsen har icke kunnat framföras längre än intill 30 års varaktighet, beroende dels på att vid 1930 års folkräkning redovisning icke ägt rum i detta hänseende för varje särskilt år över 30 år, dels på att 1930 års folkräkning omfattar alla men 1936 års endast efter år 1900 ingångna äktenskap.

187 del riksområden äro något över- och andra något underrepresenterade, kan risk dock föreligga för ojämnhet i nämnda hänseende. En undersökning är därför nödvändig. Det gäller då att finna något jämförelsematerial. Vid allmänna folkräkningen 1935 ha icke införskaffats uppgifter om yrkes- och socialgrupp enligt de fordringar, som numera sättas vid yrkesstatistiken, utan endast församlingsboksutdragens uppgifter. Dessa äro emellertid ej tillfyllest och ha fördenskull icke heller bearbetats. Därför få även i detta fall 1930 års uppgifter komma till användning, ehuru i detta hänseende avsevärda förändringar kunna antagas ha ägt rum, vilket knappast torde behöva riskeras i fråga om äktenskapsmassans sammansättning med hänsyn till äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. Därför få icke heller så starka krav ställas på överensstämmelse i fördelningen, då det gäller yrkesoch socialgrupperingen. En jämförelse mellan detaljyrken kan vid en dylik jämförelse icke ifrågakomma, då härvidlag tillfälligheter i en del fall kunna ha spelat in vid urvalet, utan begränsning till större grupper är nödvändig. Vid flertalet av de kombinationer, som ägt rum mellan den äktenskapliga fruktsamheten samt yrkes- och socialgrupperna, har använts en uppdelning på 7 större yrkes- och socialgrupper. Det torde vara på sin plats att redan nu redogöra för desammas omfattning. Till första gruppen hänföras samtliga företagare i jordbruk och boskapsskötsel, såväl större som mindre, självägande som i arrendatorsställning. Den andra gruppen utgöres av jordbruksarbetare, vari då icke ingå i husbondens yrke deltagande hemmavarande barn över 15 år och andra nära anhöriga. Till tredje gruppen räknas alla andra företagare än i jordbruk och boskapsskötsel. Fjärde gruppen består av samtliga personer i funktionärsställning. Att märka är härvidlag, att personer i chefsställning, i allmän såväl som privat tjänst, enligt den svenska yrkesstatistiken icke räknas som funktionärer utan sammanföras med företagarna. Femte gruppen utgöres av industriarbetarna och sjätte av övriga arbetare, d. v. s. jordbruksarbetare och industriarbetare undantagna. Till sjunde gruppen föras f. d. yrkesutövare, understödstagare och övriga, som icke kunnat inplaceras i den yrkesgrupp, de vid räkningstillfället tillhörde eller tidigare tillhört. Motiveringen till denna gruppering skall lämnas i ett senare sammanhang. Det är mannens yrkes- och socialgrupp, som fått avgöra äktenskapets placering härvidlag. Som jämförelseobjekt har valts de gifta männen enligt 1930 års folkräkning. Då icke alla gifta män leva i bestående äktenskap, ligger här en felkälla, som dock torde vara av mycket underordnad betydelse. Uppgifterna för 1930 ha emellertid för att bli mera användbara korrigerats i tvenne hänseenden. Vid 1930 års folkräkning rubricerades en del äldre gifta personer, som voro upptagna i nära släktingars hushåll, såsom familjemedlemmar och icke som yrkesutövare. Vid 1936 års folkräkning ha dessa räknats som f. d. yrkesutövare. Dessa personer (antalet under 70 år uppgick till 5 679) ha vid 1930 års folkräkning i och för denna jämförelse överförts till gruppen f. d. yrkesutövare. Då vidare vid 1936 års folkräkning endast medtagits äktenskap, som ingåtts efter år 1900, och alltså de äldre äktenskapen uteslutits, ha samtliga gifta män över 70 år uteslutits i 1930 års uppgifter. Att denna gräns är lämplig, synas uppgifterna nedan bestyrka. I nedanstående tablå framlägges fördelningen mellan de ovan nämnda yrkes- och socialgrupperna i absoluta och relativa tal för vartdera året samt relationen mellan de olika grupperna de båda åren emellan.

188 1930 års allmänna folkräkning Yrkes- och socialgrupp

Gifta män under 70 år

1936 års partiella folkräkning Bestående äktenskap ingångna efter 1900

°/oo

Bestående äktenskap 1936 i % av antalet gifta män under 70 år 1930

Andra företagare än i jordbruk m. m. Samtliga funktionärer Industriarbetare Andra arbetare än ovan n ä m n d a . . .. F. d. vrkesutövare o. övriga

242 924 55 433 119 722 106 636 306 121 150 205 40 643

238 54 117 104 300 147 40

45 030 10124 28 248 24 238 65 563 33 750 7 709

210 47 132 113 305 157 36

18-5 18-3 23-6 22-7 21-4 22-5 19-0

Tillsamman

214 662

21-0

Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel

Om jämförelsematerialet är väl valt, böra 1936 års uppgifter utgöra något mer än en femtedel av 1930 års. Som synes, är ock relationen 2 TO °/o, vad slutsummorna angår. Företagare i jordbruk och boskapsskötsel samt jordbruksarbetare understiga emellertid nyssnämnda procenttal med 2'5 resp. 27 enheter, vilket åtminstone delvis torde bero på nedgång i jordbruksbefolkningens absoluta numerär, vilken iakttagits vid 1910, 1920 och framför allt vid 1930 års folkräkning och sammanhänger med landsbygdens avfolkning. Även gruppen f. d. yrkesutövare och övriga visar lägre procenttal, vilket sannolikt beror på att de vid 1936 års partiella folkräkning genom folkräknarna inhämtade yrkesuppgifterna äro så fullständiga att gruppen »övriga» ytterligare kunnat reduceras. I detta hänseende skilja sig för övrigt alla de senare folkräkningarna avsevärt från tidigare. Övriga gruppers procenttal överstiga däremot 21 °/o. Mest gäller detta andra företagare än de i jordbruk och boskapsskötsel, vilket till icke ringa del kan tänkas bero på de senare årens starka utveckling av det motoriserade kommunikationsväsendet. Därmed torde ock sammanhänga det höga talet för andra arbetare än jordbruks- och industriarbetare. Överskottet i fråga om funktionärerna torde ha sin förklaring i den starka utvecklingen på de sociala och kommunala områdena. Minst är överskottet för industriarbetarna. I det hela kan sägas, att de i föreliggande procenttal spårade tendenserna med avseende på såväl riktning som grad återfinnas vid en jämförelse mellan 1920 och 1930 års folkräkningsuppgifter. Måhända borde en något större ökning ha kunnat förväntas i fråga om industriarbetarna. Möjligen skulle detta också ha varit fallet, om icke, som ovan sagts, Stockholm och övriga städer med minst 30 000 invånare, såsom varande de starkaste industricentra, blivit något underrepresenterade. Dock torde detta icke i nämnvärd grad ha förryckt bilden. Det måste ock ihågkommas, att jämförelsen mellan de båda ifrågavarande materialen är så pass osäker, att siffrorna icke få pressas allt för hårt. En utveckling på det industriella området kan för att ta ett exempel ha dragit med sig en starkare tillströmning av yngre ogifta män än gifta, även om giftermålsåldern för industriarbetare torde vara jämförelsevis låg. Samma tendens som i de nu behandlade procenttalen kommer givetvis till synes även i de relativa tal, som ange de olika gruppernas andelar av samtliga yrkesutövare resp. äktenskap. Av denna redogörelse för de bestående äktenskapens fördelning på yrkesoch socialgrupper torde framgå, att fullt tillräcklig representativitet föreligger i nämnda hänseende, åtminstone vad riket som helhet beträffar. Den ovan

189 nämnda goda avvägningen mellan landsbygd och stad liksom den omständigheten, att vissa av de ifrågavarande grupperna så gott som uteslutande tillhöra landsbygden och andra till övervägande del städerna, torde innebära en viss garanti även vad angår dessa båda huvuddelar härutinnan. Vad riksområdena beträffar är en jämförelse enligt ovan använd metod knappast möjlig, då de absoluta talen för dylikt ändamål torde bli allt för små. Givetvis måste ock i såväl detta som andra hänseenden större försiktighet iakttagas, då slutsatser skola dragas av för riksområdena erhållna resultat.

VII. Barnantalet efter äktenskapets varaktighet och hustrnns vigselålder. A. Samtliga äktenskap. I de 214 662 bestående äktenskap, som äro medtagna i undersökningen, ha fötts 490 660 levande barn, eller i medeltal 2*29 barn per äktenskap. Då inom äktenskapsmassan stora olikheter förefinnas med hänsyn till äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder, lämnar ett dylikt medeltal föga upplysning om fruktsamheten. Endast om hänsyn tages till de båda nämnda faktorerna, kunna i detta avseende användbara medeltal erhållas. Uppgifter beträffande antalet bestående äktenskap, antalet levande födda barn och medelantalet barn lämnas i tab. 1—3 för riket i ettårsklasser, vad avser äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder, samt i tab. 4—6 för landsbygden, städerna och de olika riksområdena i grupper efter varaktighet och vigselålder. Vad äktenskapets varaktighet angår, är att märka, att denna icke anger hela tiden för den äktenskapliga fruktsamheten, enär ett icke ringa antal barn födas före vigseln och legaliseras genom denna. Med undantag för 577 äktenskap med sammanlagt 2 857 barn föreligga fullständiga uppgifter även om tiden för barnens födelse. De föräktenskapliga barnen i de äktenskap, för vilka dylika fullständiga uppgifter finnas, utgjorde nedanstående relativa andelar av samtliga levande födda barn. v, . , . Äktenskapets varaktighet 0—1 2-4 5—9 10—14 15_19

Relativa antalet d b£rn> %

32-2 18-8 12-8 10-1 7.6

»,. , . Äktenskapets varaktighet 20—24 25-29 30-35

Relativa antalet d

... Samtliga c

6-6 5'0 40 o., 85

Givetvis äro dessa tal mycket olika stora även i olika vigselåldrar; de äro högst i de högsta vigselåldrarna. Frågan om de föräktenskapliga barnen kommer att behandlas utförligare nedan. Av tab. 3 och fig. 1 framgår medelantalet barn per äktenskap efter äktenskapets varaktighet i ettårsklasser för hela riket. Som synes, har i äktenskap med varaktighet upp till 1 år fötts V3 barn per äktenskap, i äktenskap med upp till 4, 12, 20, 30 resp. 35 års varaktighet i det närmaste 1, 2, nästan 3, nästan 4 resp. 4"6 barn. Det kan synas egendomligt, att barnantalet fortsätter att stiga även sedan flertalet eller samtliga äktenskap genomlevat hela fruktsamhetsperioden, men detta beror på äktenskapsmassans sammansättning. Under det de yngre och medelålders äktenskapen ha varit starkt påverkade av den frivilliga barnbegränsningen, har detta föga eller i varje fall

190 Fig. 1. Medelantalet barn per äktenskap efter äktenskapets varaktighet i ett årsklasser. Riket. Antal barn 5

År O 12 3 4 5 Äktenskapets varaktighet

i avsevärt mindre utsträckning varit fallet i fråga om de äldre äktenskapen, särskilt sådana med över 25 års varaktighet, d. v. s. ingångna åren 1901— 1910. Att märka är, att ojämnheterna i kurvan i fig. 1 åtminstone delvis torde bero på det jämförelsevis lilla materialet, varför tillfälligheter i viss mån ha kunnat göra sig gällande. Vid jämförelse med vid 1930 års folkräkning införskaffade uppgifter om barnantalet observeras ganska betydande skillnader. Siffrorna för år 1936 ligga lägre än 1930 års och detta även i fråga om äktenskap av sådan varaktighet, att barnantalet borde vara ungefär detsamma eller högre. De för 1930 års folkräkning inhämtade uppgifterna grunda sig vad de hemmavarande barnen angår liksom 1936 på församlingsboksutdragens uppgifter och i fråga om de döda och frånvarande på vid mantalsskrivningen för år 1931 särskilt infordrade uppgifter därom. Liksom 1936 gällde det endast makarnas gemensamma barn. Givetvis föreligger även här den risken att tillika endera makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskapet födda blivit medräknade. Vid 1930 års folkräkning har med tillhjälp av födelseboksutdragen verkställts en eftergranskning, avseende föräktenskapliga barn, vilken emellertid måst inskränkas till att avse de äktenskap, i vilka de föräktenskapliga barnen uppgått till minst 3. Denna eftergranskning har verkställts för alla län utom 7. Därvid har konstaterats, att i ett ganska betydande antal fall upptagits barn, som icke äro makarnas gemensamma. Undersökningen synes visa, att de felaktiga fallen ökas procentuellt med antalet som föräktenskapliga angivna barn, varför antagits, att i fråga om äktenskap med 1 eller 2 föräktenskapliga barn antalet fel är mindre. Utom de bevisligen felaktiga fallen förekommer icke så sällan, att i födelseboksutdraget fader betecknats som okänd. Då ha barnen räknats som makarnas gemensamma. Kvar stå alltså felmöjligheter av samtliga nämnda slag i de län, som ej eftergranskats, i övriga län i de fall, då fadern betecknats som okänd, och i samtliga län i fråga om äktenskap med 1 eller 2 föräktenskapliga barn. Be-

191 Tab. H. Antal äktenskap, antal barn och medelantalet barn efter äktenskapets varaktighet. Riket. Äktenskapets varaktighet (år)

Ant. äktenskap

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

10185 9 676 8 771 8 308 8 663 8 675 8 215 7 628 7 447 7 237 7018 6 871 6 880 6 409 6 778 7 302 6 968 6 358

Ant. lev. födda barn

Ant. barnlösa äkt.

3 363 5 839 7 272 8 210 9 811 10 788 11618 11661 12 421 12 756 13115 13 722 14 834 14 368 16 013 18 502 18 356 17 647

70-5 47-9 36-6 31-0 27-8 26-5 22-7 20-7 20-3 19-9 18-2 17-0 16-3 15-2 14-2 13-7 12-5 11-8

Medelantalet barn Äktenskapets i varaki äkt. tighet samtl. med (år) äkt. barn

Ant. äktenskap

1-12 1-16 1-31 1-43 1-57 1-69 1-83 1-93 2-09 2-20 2-28 2-41 2-58 2-64 2-75 2-94 3-01 3-15

0-33 0-60 0-83 0-99 1-13 1-24 1-41 1-53 1-67 1-76 1-87 2-00 2-16 2-24 2-36 2-53 2-63 2-78

Ant. lev. födda barn

Ant. barnlösa äkt.

5 760 5 646 5 227 4 966 4 969 4 796 4 671 4 630 4 446 4 410 4 421 4 023 3 661 3 531 3 388 3 300 3100

16 443 16 774 16 354 15 742 16 488 16191 16 270 16 395 16 267 16 907 16 974 16 018 15 069 14 424 14 595 14 319 13 624

10-9 10-6 10-4 9-6

Samtliga 214334

18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34

i %

Medelantalet barn i i äkt. med samtl. barn äkt.

10-2 10-6 9-9 9-5 8'4 8-5 8-2 8-3 8-2 8-0 8-1 7-2

3-20 3-32 3-49 3-51 3-69 3-76 3-90 3-93 4'04 4-18 4-20 4-34 4-49 4-45 4-68 4-72 4*73

2-85 2-97 3-13 3-17 3-32 3-38 3-48 3-54 3-66 3-83 3-84 3-98 4-12 4-08 4'31 4-34 4-39

2-87

2-28

io-o

träffande såväl 1930 som 1936 års folkräkningar föreligger alltså risk för allt för höga barnantal. Vid den sistnämnda inriktades visserligen folkräknarnas uppmärksamhet speciellt på att söka undvika dylika felaktigheter, men någon tidsödande undersökning med tillhjälp av annat material har för 1936 års folkräknings vidkommande icke varit möjlig med hänsyn till kraven på snabbhet i bearbetningen. För båda folkräkningarna gäller å andra sidan ock, att frånvarande och döda barn med eller utan avsikt kunna ha utelämnats. Med avsikt utelämnade torde huvudsakligen utgöras av före vigseln födda barn. Härigenom kunna för låga barnantal ha erhållits. Vid 1936 års folkräkning fästes folkräknarnas uppmärksamhet även på denna felmöjlighet. I såväl 1930 som 1936 års uppgifter om barnantalet föreligga alltså, som av det ovan sagda framgår, vissa i motsatt riktning verkande felkällor. Försök komma att göras att från olika synpunkter lokalisera avvikelserna mellan de båda folkräkningsmaterialen och om möjligt bringa klarhet i vilka felkällor, som verkat kraftigast i ena eller andra fallet. Med anledning därav kommer i denna redogörelse icke att lämnas några siffror från 1930 års folkräkning. I tab. H lämnas redogörelse för antalet äktenskap, antalet levande födda barn, relativa antalet barnlösa äktenskap samt medelantalet barn dels i samtliga äktenskap, dels i äktenskap med barn, allt efter äktenskapets varaktighet i ettårsklasser. Medelantalet barn per äktenskap med barn och relativa antalet barnlösa äktenskap stå i regel i visst förhållande till varandra, dock utan att vara beroende av varandra. Det förra kan givetvis variera, fastän det senare är detsamma, beroende på huru äktenskapen i övrigt fördela sig med hänsyn till barnantalet. Vid användningen av uppgifterna om medelantalet barn i äktenskap med barn måste därför uppgifterna om relativa antalet barnlösa äktenskap samtidigt hållas för ögonen. Det är i detta sammanhang att märka, att relativa antalet barnlösa äktenskap ökas allteftersom den frivilliga

192 barnbegränsningen sätter in. Vad de äldre äktenskapen angår, beror således antalet barnlösa huvudsakligen på ofrivillig sterilitet, vilket däremot endast till större eller mindre del gäller de yngre äktenskapen. För de allra äldsta äktenskapen i denna undersökning observeras en barnlöshet av 7 å 8 °/o (se tab. H), men dessa procenttal torde vara något för höga såsom mått på steriliteten, enär en del av de som barnlösa betecknade hustrurna säkerligen ha barn i tidigare giften eller utom äktenskapet. För jämförelse har nedan återgivits relativa antalet barnlösa äktenskap i Norge enligt 1930 års folkräkning, varvid är att märka, att varaktigheten 0 år, d. v. s. under år 1930 ingångna äktenskap, endast omfattar 11 månader, enär folkräkningen ägde rum 1 december 1930. Äktenskapets varaktighet (år)

Antal barnlösa äktenskap, %

Äktenskapets varaktighet (år)

Antal barnlösa äktenskap, %

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

72-3 41-2 27-1 21-2 18-1 16-6 14-9 13-1 11-5 10-4 10-5 10-1

12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

10-9 9-7 93 9-5 9-4 8-9 9-5 8-5 9-4 8-3 8-5 8-0

Äktenskapets varaktighet (år) 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 o. över Samtliga

Antal barnlösa äktenskap, % 7-9 8-0 76 7-9 6-8 7-3 7-8 6-8 6-2 6-0 13-6

Vid jämförelse mellan dessa norska tal och de svenska 1936 iakttages rätt avsevärda skillnader i de lägre varaktighetsklasserna, vilket är att vänta, då de svenska avse en senare tidpunkt och den frivilliga barnbegränsningen sannolikt är starkare hos oss. I de högre varaktighetsklasserna äro skillnaderna däremot obetydliga. Uppgifterna om medelantalet barn i samtliga äktenskap ge uttryck för hela barnproduktionen i samtliga äktenskap, oavsett med vilken procent de barnlösa äro representerade. Då denna framställning delvis använder diagram Tab. I. Medelantalet barn per äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet å landsbygden och i städerna.

Äktenskapets varaktighet (år)

Landsbygden

Städerna

Medelantalet barn per äktenskap

Observerat

0- 1 2— 4 5— 9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga

0-54 1-11 T71 2-39 3-06 3-65 4-14 4-58 2-59

Standardberäknat

Observerat

0-53 1-10 1-70 2-37 3-04 3-64 4-13 4-57

0-35 0-80 1-20 1-68 2-18 2-63 3-06 3-56

2-53

177 Standardberäknat 0-37 0-81 1-22 1-71 2-21 2-64 3-07 3-57 1-86

Medelantalet barn för landsbygden överstiger städernas beträffande Observerade medeltalet

Standardberäknade medeltalet

0-19 0-31 0-51 0-71 0-88 1-02 1-08 1-02

0-16 0-2 9 0-48 0-66 0-83 l-oo 1-06 l-oo

0-82

0-67

193 Ta!). J. Medelantalet barn per äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet i de olika riksområdena.1 Äktenskapets varaktighet (år)

R II

R I

R IV

R III

R V

Landsbygden

StanStanStanStanStanStanObser- dard- Obser- dard- Obser- dard- Obser- dard- Obser- dard- Obser- dardverat beräk- verat beräk- verat beräk- verat beräk- verat beräk- verat beräknat nat nat nat nat nat

0— 1 2— 4 5- 9 10—14 15-19 20—24 25—29 30-35

0-47 0-97 1-45 2-04 2-54 3-17 3-57 3-89

0-46 0-95 1-44 2-00 2-52 3-10 3-54 3-81

Samtliga

2-21

2-14

0-49

no 1-75 2-45 3-09 3-59 4-10 4-53 2-60

R VI

0-48 1-09 1-75 2-45 3-07 3-63 4-16 4-62 2-55

0-60 1-23 1-89 2-60 3-29 3-82 4-39 4-68

0-58 1-21 1-87 2-58 3-31 3-87 4-37 4-74

0-50 1-06 1-65 2-37 2-97 3"58 3-99 4'48

0-51 1-08 1-67 2-40 3-00 3-67 4-10 4-63

0-62 119 1-81 2-53 3-38 4-05 4-60 5"23

0-61 1 17 1-78 2-48 3-31 3-97 4-48 5-01

0-54 1-11 1-71 2-39 3-06 3-65 4-14 4-58

2-83

2-71

2-55

2-52

2-78

2-73

2-59

R VII

0-53

no 1-70 2-37 3-04 364 4-13 4-57 2-53

Städerna

R VIII

Äktenskapets varaktighet (år)

Observerat

Standardberäknat

Observerat

Standardberäknat

Observerat

Standardberäknat

Observerat

Standardberäknat

Hela riket

0— 1 2— 4 5— 9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35

0-27 0-64 0-88 1-29 1-67 2-01 2-36 2-86

0-30 0-68 0-96 1-39 1-74 2-06 2-43 2-96

0-35 0-82 1-23 1-69 2-21 2-70 3-17 3-64

0-37 0-84 1-25 1"71 2-23 2-71 3-13 3-61

0-41 0-88 1-37 1-90 2-42 2*93 3-33 3-80

0-42 0-88 1-37 1-90 2-41 2-89 3-33 3-81

0-35 0-80 1-20 T68 2-18 2-63 3-06 3-56

0-37 0-81 1-22 1-71 2-21 2-64 3-07 3-57

0-46 0-98 1-51 2-12 2-74 3-29 3-76 4-25

Samtliga

1-31

1-49

1-80

1-89

2-02

2-03

1'77

1-86

2-29

för belysning av utvecklingen, är det enklast att taga dessa uppgifter som utgångspunkt. I en del tabeller hava emellertid även medtagits relativa antalet barnlösa äktenskap och medelantalet barn per äktenskap med barn. För landsbygden, städerna och riksområdena ha icke framställts tabeller för ettårsklasser efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder utan endast i grupper. I fråga om varaktigheten ha använts 5-årsklasser, varvid dock den lägsta klassen uppdelats i 0—1, d. v. s. under 2 års varaktighet, och 2—4, d. v. s. lägst 2 men under 5 år, varjämte den högsta klassen, 30—35 år, även omfattar de i undersökningen ingående äktenskap, som uppnått 35 års varaktighet. Även beträffande vigselåldern har uppdelning skett i 5-årsklasser; äktenskap, där hustruns vigselålder understiger 20 år resp. uppgår till 45 år eller däröver, utgöra särskilda klasser. I tab. 6 ha för olika grupper uträknats relativa antalet barnlösa äktenskap samt medelantalet barn dels i samtliga äktenskap, dels i äktenskap med barn. Av samma skäl som i fråga om riket kommer denna redogörelse att behandla medelantalet barn i samtliga äktenskap. Som förklaring till tab. 6 bör nämnas, att riksområdena äro följande: Mälarlänens landsbygd, omfattande Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands läns landsbygd (i tabellerna betecknat med R I), Östra Götalands landsbygd, om1

Se nedan.

13 — 388256.

194 fattande Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands läns landsbygd (R II), Skånes, Hallands och Blekinge landsbygd, omfattande Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands läns landsbygd (R III), Bohusläns och Vänerlänens landsbygd, omfattande Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands läns landsbygd (R IV), Dalarnes och Norrlands landsbygd, omfattande Kopparbergs läns och Norrlandslänens landsbygd (R V), Stockholm (R VI), Övriga städer med minst 30 000 invånare (R VII) samt Städer med under 30 000 invånare (R VIII). Nedan komma riksområdena att för korthetens skull betecknas med de inom parentes angivna numren. För att eliminera eventuella ojämnheter i åldersfördelningen h a verkställts standardberäkningar på grundval av fördelningen efter hustruns vigselålder inom varje varaktighetsgrupp i riket för landsbygden, städerna och riksområdena. Givetvis hade vad angår riksområdena härvid även kunnat användas landsbygdens resp. städernas fördelning i nämnda hänseende, men för enhetlighetens skull har valts riket. Skillnaderna mellan beräkningar enligt de båda metoderna äro för övrigt obetydliga. I 12 fall blir medeltalet detsamma, i 27 fall blir skillnaden 0'01, i 19 fall 0'02 och i 6 fall 0*03. Som av tab. 1 och tab. J framgår, äro för övrigt skillnaderna inom de olika varaktighetsgrupperna mellan observerade och standardberäknade medeltal ganska små, vad landsbygden och städerna samt flertalet riksområden angår. Endast i fråga om riksområdena IV—VI iakttagas större avvikelser. I riksområdena IV och VI äro de standardberäknade medeltalen högre, i riksområde V lägre än de observerade. I regel bör det förra förhållandet tyda på att högre vigselåldrar, i det senare på att lägre vigselåldrar äro starkare representerade än i riket som helhet. Om icke den frivilliga barnbegränsningen är särskilt stark, blir det genomsnittliga barnantalet givetvis mindre vid höga vigselåldrar, enär fruktsamhetsperioden är kortare. Vid stark frivillig barnbegränsning gäller detta icke i samma grad, emedan barnbegränsningen sätter starkast in, sedan 1 a 2 barn blivit födda i äktenskapet, varför fruktsamhetsperiodens längd får mindre betydelse. För att söka belysa vigselålderns betydelse har i nedanstående sammanställning uträknats relativa antalet äktenskap, i vilka hustruns vigselålder var minst 25 år: O m r å d e Riksområde

> > > > >

I II III IV V VI

Relativa antalet äktenskap, där hustruns vigselålder var under 25 år, % 48-4 52-0 49-9 540 45-9 61-7

O m r å d e Riksområde VII VIII Landsbygden Städerna Riket

Relativa antalet äktenskap, där hustruns vigselålder var under 25 år, % 54-4 521 497 55"2 518

Som synes, ha riksområdena IV och VI relativt många men riksområde V relativt få äktenskap av ifrågavarande slag, vilket synes bestyrka det ovan sagda om vigselåldrarnas inverkan. Vad nu först landsbygden och städerna beträffar, visa tab. I och fig. 2, att varaktighetens inflytande är olika. Medelantalet ligger genomgående högre på landsbygden än i städerna. Under det att å landsbygden medelantalet överskrider 1, 2, 3 resp. 4 i varaktighetsgrupperna 2—4, 10—14, 15—19 resp. 25—29 år, överskrides i städerna medelantalen 1, 2 resp. 3 i varaktighetsgrupperna 5—9, 15—19 resp. 25—29 år, medan medelantalet 4 icke alls uppnås där. Tydligaste bilden erhålles genom de i tab. I uträknade skillna-

195 Fig. 2. Medelantalet barn per äktenskap nnder olika raraktighetsperioder. Riket, landsbygden och städerna. (Standardberäknade tal) Antal barn

4 _-

Samtliga äktenskap: Riket Landsby gden Städerna Avslutade äktenskap: Riket Landsby jden + + + Städernci . . . . .

X» x"

^ ^ X

_/^

.•••' ".*'''

y '

^ ^

.**"

yy.--~ yy<-'

^y\^-

År 0-1 2-4 5-9 Äktenskapets varaktighet

10-14

15-19

20-24

25-29

30-35

derna mellan medelantalen. Som synes, är skillnaden i de yngre varaktighetsgrupperna liten men stiger med varaktigheten för att i varaktighetsgruppen 25—29 vara mera än 1 barn. I högsta gruppen iakttages en tendens till minskning av skillnaden. De lägre medelantalen för städerna bero givetvis på att den frivilliga barnbegränsningen där verkat längst och starkast. I fråga om de äldsta i undersökningen ingående äktenskapen har densamma varit av mindre betydelse för såväl landsbygd som stad, vilket förklarar den minskade skillnaden. Ihågkommas bör, att den äktenskapliga fruktsamheten sedan lång tid tillbaka överhuvud varit lägre i städerna än på landsbygden. Medelantalet barn (standardberäknat) för samtliga varaktighetsklasser uppgår för landsbygden till 2'53 och för städerna till 1'86. Vid beräkning av medeltalen för samtliga varaktighetsklasser ha ock olikheter i fördelningen i varaktighet eliminerats genom att lägga rikets fördelning i detta hänseende till grund. Detta är bl. a. orsaken till att för riksområde IV det beräknade medeltalet blir lägre än det observerade, oaktat motsatsen är fallet i alla varaktighetsgrupper. Större skillnader än mellan landsbygden och städerna komma till synes i fråga om riksområdena. Av tab. J och fig. 3 framgår, att riksområdena V och III ha de högsta medelantalen barn; det förra ligger något över i fråga om de yngre äktenskapen,under det att i de högre varaktighetsgrupperna förhållandet är det motsatta. Medelantalen barn för samtliga i undersökningen ingående varaktighetsklasser uppgå för de båda riksområdena till 273 resp. 271 eller obetydligt högre för riksområde V. Riksområdena II och IV intaga, vad landsbygden angår, en mellanställning och ligga mycket nära varandra; slutmedeltalen äro 2-55 resp. 2'52. Riksområde I har jämfört med landsbygden i övrigt låga medeltal, slutmedeltalet ä r 2*14, och ligger för övrigt icke mycket över riksområde VIII, de smärre städerna. Denna ordning landsbygdsriksområdena emellan företer, som naturligt är, stora likheter med för-

196 Fig. 3. 3ledelantalet barn per äktenskap under olika varaktig-hetsperioder. Riksområdena.1 (Standardberäknade tal) Antal barn

År 0-1 2-4 5-9 Äktenskapets varaktighet

,—-

10-14

15-19

20-24

25-29

30-35

hållandet mellan de i riksområdena i fråga ingående länens födelsetal. Vad stadsriksområdena beträffar, innehar riksområde VI, Stockholm, en särställning med mycket låga medeltal, under det de båda övriga uppvisa icke obetydligt högre tal. De senares kurvor följa varandra ganska noga, varvid de smärre städernas ligga högre. Medeltalen för samtliga varaktighetsklasser uppgå för stadsriksområdena till 1*49, 1*89 resp. 2"03. Vad de äldsta äktenskapen angår, visa kurvorna för riksområdena I, III och II, i nu nämnd ordning, tendens till upphörande med stigningen av medelantalet barn, under det att de övriga landsbygdsriksområdenas liksom stadsriksområdenas kurvor visa tendens till fortsatt stigning, vilket borde betyda, att i de förstnämnda riksområdena äktenskapsmassan med hänsyn till barnbegränsningsföreteelsen skulle vara mera enhetlig. Särskilt denna men även övriga oregelbundenheter, som framträda i kurvornas sträckning, torde dock i betraktande av de jämförelsevis små absoluta tal, det beträffande riksområdena är fråga om, icke få tillmätas allt för stor betydelse. Även i de olika vigselåldrarna spåras betydelsen av äktenskapets varaktighet. Barnantalet stiger i regel med varaktigheten vare sig vigselåldern är låg eller hög, men stigningen är givetvis starkare och långvarigare för de yngre än för de äldre. I tab. 3 lämnas uppgifter i ettårsklasser samt i tab. 6 och tab. K i grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. Ojämnheterna i sifferserien i tab. 3 i fråga om vigselåldrarna under 18 år torde få tillskrivas det ringa antalet äktenskap, som enligt tab. 1 uppgår till sammanlagt endast 951. Beträffande de högre vigselåldrarna föreligger del1

Se sid. 193.

197 vis samma svaghet, och vad angår de allra högsta är dessutom att märka, att särskilt för dessa äktenskap vigselåldern såväl som varaktigheten i många fall torde vara av underordnad betydelse, då vigseln endast är en formell stadfästelse av en mer eller mindre långvarig äktenskaplig sammanlevnad. Vigselåldrarna 45 år och däröver utgöra för övrigt undantag från den ovan angivna regeln om ökning i barnantalet med varaktigheten. För belysning av de föräktenskapliga barnens betydelse inom olika vigselåldrar lämnas nedanstående relativa tal. Som ovan omnämnts, saknas fullständiga uppgifter om tiden för barnens födelse för 577 äktenskap med 2 857 barn, vilka därför måst utelämnas vid dessa uträkningar. Hustruns vigsejålder (år) —19 20-24 25—34

Relativa antalet före vigseln födda barn, % 8-3 7-6 8-2

Hustruns vigselålder (år) 35—44 45-

Relativa antalet före vigseln födda barn, % 24-0 930 Samtliga åldrar

8'5

De ovan nämnda tabellerna visa vidare, att barnantalet sjunker med vigselåldern och att skillnaderna mellan de olika åldersklasserna, som naturligt är, ökas med äktenskapets varaktighet. Som exempel kan nämnas, att för äktenskap, som ingåtts vid uppnådda 20 resp. 30 års ålder, iakttages en skillnad i medelantalet barn å 053 efter 5 års (minst 5 men under 6), 066 efter 10, 094 efter 15 och 1*67 efter 20 års varaktighet. Minskningen i barnantalet allteftersom vigselåldern är högre beror givetvis icke endast på att fruktsamheten avtar med åldern utan ock på att ju yngre en kvinna är, då hon ingår äktenskap, desto längre fruktsamhetsperiod har hon att genomleva. Som ovan nämnts, är emellertid icke vigselåldern ett bestämt mått på fruktsamhetsperiodens begynnelse. Liksom för riket gäller det sagda även för landsbygden och städerna, men som framgår av tab. 6 och tab. K stiger barnantalet inom de olika vigselåldersgrupperna något starkare med varaktigheten, vad angår landsbygden än städerna. Skillnaden i barnantalet är alltså mindre för de yngre än äldre äktenskapen inom motsvarande vigselålders- och varaktighetsgrupp. Härvid bortses av ovan angivna skäl från de högsta vigselåldersgrupperna. I fråga om de olika riksområdena är på samma sätt nyssnämnda ökning av barnantalet inom de olika vigselåldersgrupperna med varaktigheten starkare i de barnrikare områdena, och särskilt gäller detta Dalarnes och Norrlands landsbygd. B. Avslutade äktenskap (hustrun minst 45 år). Det är emellertid att märka, att av hela äktenskapsmassan endast 76 526 eller 356 % äro s. k. avslutade äktenskap och således lämnat hela sitt bidrag till barnproduktionen. Som avslutade äktenskap ha här räknats alla, i vilka hustrun vid folkräkningen uppnått en levnadsålder av 45 år eller däröver. I tab. 7 lämnas beträffande dessa äktenskap uppgifter om bl. a. medelantalet barn i olika varaktighetsgrupper. I fråga om de avslutade äktenskapen måste observeras, att de kvinnor, som ingått äktenskap vid högre ålder, helt naturligt äro jämförelsevis starkt representerade, vilket förhållande här skarpes genom att äktenskap ingångna före år 1901 äro uteslutna. Fördelningen i detta avseende framgår av tab. L, som bl. a. visar, att medan av hela äktenskapsmassan i det närmaste hälften utgöres av äktenskap, i vilka hustruns vigselålder är under 25 år, detta i fråga om de avslutade äktenskapen endast är fallet beträffande omkring tredjedelen.

198 Tab. K. Medelantalet barn per äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns yigselålder.1 Äktenskapets varaktighet (år)

Medelantalet barn per äktenskap, där hustruns vigselålder är nedanstående (ar) —19

20-24

25—29

30-34

35—39

40—44

45—

Samtliga

0-82 1-44 2-08 2-83 363 4-46 5-13 5-80 3-22

0-57 Ml 1-74 2-44 3-17 3-79 4-36 4-89

0-37 0-92 1-44 2-10 265 3-14 3-47 3-87

034 0-84 1-27 1-68 2-13 2-46 2-68 2-99

2-70

2-15

1-71

0-33 0-66 0-89 1-17 1-48 1-62 1-68 1-74 M3

025 0-44 0-51 059 0-76 0-62 0-64 0-64 0-55

0-21 0-27 0-24 0-26 0-20 0-19 0-16 0-14 0-23

0-46 0-98 1-51 2-12 2-74 3-29 3-76 4-25 2-29

0-83 1-49 2-17 3-03 3'86 4-81 5-46 6-16 3-42

0-63 1-21 1-91 2'69 351 4-20 4-82 5-28

0-46 1-07 1-67 2-40 2-99 353 3-82 4-17

042 0-99 1-50 1-95 2-38 2-69 2-89 3-20

3-00

2-49

1-97

039 0-77 1-09 1-34 1-61 1-62 1-82 1-86 1-29

0-32 0-54 0-59 0-65 0-81 0-60 0-69 0-68 062

0-16 0-19 0-21 0-22 0-16 0-13 0-16 0-13 018

0-54 Ml 1-71 2-39 3-06 3-65 4-14 4-58 2-59

0—1 2—4 5—9 10—14 15-19 20—24 25—29 30—35

0T7 1-29 1-85 2-31 3-02 361 4-23 4-90

0-46 0'95 1-45 2-00 2-54 3-01 3-50 4-09

2-72

2-15

026 0-61 0-95 1-29 T75 2-02 2-23 2-53 1-30

0-24 051 0-62 0-91 1-29 1-31 1-40 1-49 0-89

0-18 0-32 0-39 0-49 0-68 0-65 0-53 0-56 0-44

027 0*38 0-28 0-33 0-29 032

Samtliga

0-27 0-74 112 1-65 2-09 2-50 2-88 3-26 1-65

0-35 0-80 1-20 1-68 2-18 2-63 3-06 3-56 1-77

Riket. 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga Landsbygden. 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30-35 Samtliga Städerna.

0-i5

o-i8 0-31

I de i undersökningen ingående 76 526 avslutade äktenskapen ha fötts 238 145 barn eller i medeltal 311 per äktenskap. I tab. L lämnas ock den relativa fördelningen på olika varaktighetsgrupper av samtliga och avslutade äktenskap och därav framgår, som naturligt är, att de yngre äktenskapen äro relativt fåtaliga och de äldre talrika bland de senare, medan bland samtliga tyngdpunken ligger i mellangrupperna. I högsta varaktighetsgruppen äro alla och i näst högsta nästan alla äktenskap avslutade. Vidare angives i tab. M medelantalet barn i de avslutade äktenskapen i olika varaktighetsgrupper, och även därvid meddelas för landsbygden och städerna standardberäknade tal, som emellertid föga avvika från de observerade. Som synes, äro medelantalen för de lägre varaktighetsgrupperna betydligt lägre för avslutade än samtliga äktenskap, vilket givetvis beror på de höga vigselåldrarna. Ännu i varaktighetsgruppen 25—29 ligga kurvorna (fig. 2) lägre än för samtliga äktenskap för att i gruppen 30— 35 år, då alla äktenskap äro avslutade, sammanfalla med dessa. Även i 1

Angående de med medieval stil utmärkta siffrorna, jfr sid. 235.

199 Tab. L.

Absoluta och relativa antalet samtliga resp. avslutade äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. Samtliga äktenskap

Äktenskapets varaktighet (år)

Avslutade äktenskap

Antal

°/oo

0—1 2—4 5-9 10—14 15-19 20—24 25-29 30-35

19 861 25 742 39 202 33 956 32 034 24 629 21930 17 308

92-5 119-9 182-6 158-2 149-2 114-8 102-2 80-6

518 936 2 550 4 939 10 864 17 854 21557 17 308

6-8 12-2 33-3 64-5 142-0 233-3 281-7 226-2

Samtliga

214662 1000

76 526 1000

0—1 2-4 5—9 10-14 15—19 20-24 25-29 30—35

11562 15 381 23 998 21120 20 422 15 953 14 354 11729

Samtliga

134 519 1000

273 5-6 523 10-7 1519 30-9 2 957 60-2 6 667 135-7 11362 231-3 14 089 286-8 11729 238-8 49119 1000

0-1 2—4 5-9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35

8 299 10 361 15 204 12 836 11612 8 676 7 576 5 579

245 413 1031 1982 4197 6 492 7 468 5 579

Samtliga

SO 143 1000

Samtliga äktenskap

Hustruns vigselålder (år)

Antal

%>0

15 368 71-6 88191 410-8 66 414 309-4 26 661 124-2 10 528 49-1 4 324 20-1 3176 14-8 214662 1000

2 857 22 743 23 764 13 269 7 007 3 710 3176

37-3 297-2 310-5 173-4 91-6 48-5 41-5

11100 82-5 56 585 420-7 39 665 294-9 16199 120-4 6 395 47-5 2 624 19-5 1951 14-5 134519 1000

2 064 14 927 15 033 8 460 4 375 2 309 1951

42-0 303-9 306-1 172-2 89-1 47-0 39-7 49119 1000

53-2 4 268 31606 394-4 26 749 333-8 10 462 130-5 4133 51-6 1700 21-2 1225 15-3 80143 1000

793 28-9 7 816 285-2 8 731 318-6 4 809 175-5 96-0 2 632 1401 51-1 44-7 1225 27 407 1000

Antal

Riket.

Avslutade äktenskap

Riket.

Landsbygden.

—19 20-24 25—29 30—34 35-39 40—44 45— Samtliga

76 526 1000

Landsbygden. 86-0 114-3 178-4 157-0 151-8 118-6 106-7 87-2

Städerna.

—19 20-24 25—29 30—34 35—39 40-44 45— Samtliga Städerna.

103-5 129-3 189-7 160-2 144-9 108-3 94-5 69-6

8-9 15-1 37-6 72-3 153-1 236-9 272-5 203-6 27 407 1000

— 19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

Tab. M. Medelantalet barn per äktenskap i avslutade äktenskap inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet. M e d e l a n t a l it Äktenskapets varaktighet (år)

0—1 2—4 5—9 10-14 15-19 20-24 25-29 30—35 Samtliga

barn

p e r a k t e n s k a j>

Lands aygden Riket

0-22 0-21 0-53 1-16 2-08 3-01 3-74 4-25 3-11

Städ erna

Observerat

Standardberäknat

Observerat

Standardberäknat

0-16 0-33 0-60 1-32 2-33 3-34 4-11 4-58 3-46

0-17 0-33 0-59 1-34 2-34 336 4-11 4-57

0-27 0-31 0-42 0-93 1-70 2-44 3-05 3-56

0-27 0-31 0-43 0-91 1-68 2-42 3-05 3-57

2-48

2-55

3-42

•

200 Tab. N. Medelantalet barn per äktenskap i avslutade äktenskap inom olika grupper efter hustruns vigselålder. Medelantalet barn per äktenskap Hustruns vigselålder (år) —19

20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

Riket

Landsbygden

Städerna

5-48 4-39 331 237 1'37 0-58 0-23

5-83 4-83 3-68 263 152 0-64 0-18 3-46

4-59 3-55 2-68 1-92 118 0-47 0-31 2-48

3-11

fråga om de avslutade äktenskapen ligger naturligtvis landsbygden högre an städerna. För riksområdena har icke skett någon bearbetning rörande ifrågavarande äktenskap, enär talen därvid skulle ha blivit allt för små. I tab. N lämnas uppgifterna om medelantalet barn i avslutade äktenskap efter hustruns vigselålder. Som synes, sjunker barnantalet, allteftersom vigselåldern stiser. Liksom i fråga om samtliga äktenskap meddelas även för de avslutade äktenskapen de föräktenskapliga barnens procentuella andel inom olika varaktighets- och vigselåldersgrupper. Härvid ha 395 äktenskap med sammanlagt 2 174 barn på grund av ofullständighet i uppgifterna om tiden för barnens födelse måst utelämnas. Äktenskapets varaktighet (år) 0—1 . . . . 2—4 . . . . 5-9 10-14 15-19 20—24 25—29 30—35

Relativa antalet före vigseln födda barn, % 94-6 80-2 435 18-4 10-9 6-9 50 4-0 Samtliga äktenskap 6-4

Hustruns vigselålder (år) —19 . . . 20—24 . . . 25—34 . . . 35—44 . . . 45...

Relativa antalet före vigseln födda barn, % 3-4 4-3 64 22-5 93-0 Samtliga åldrar

6-4

I fråga om äktenskapens varaktighet iakttages i de lägre grupperna mycket högre procenttal för avslutade än för samtliga äktenskap, vilket sammanhänger med de höga vigselåldrarna. I dessa grupper äro barnen i mycket stor utsträckning födda före vigseln. Beträffande vigselåldern äro de foräktenskapliga barnen relativt något talrikare i samtliga äktenskap utom i högsta gruppen, där barnen endast mera i undantagsfall äro födda efter vigseln. I de lägre vigselåldrarna komma däremot de efter vigseln födda att få större betydelse, då äktenskapet är avslutat.

201 VIII. Ä k t e n s k a p e n fördelade efter barnantalet. A. Samtliga äktenskap. I tab. 8 och 9 lämnas uppgifter om äktenskapens fördelning efter barnantalet i ettårsklasser efter äktenskapets varaktighet för riket, i tab. 10 och 11 i grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder för riket, landsbygden och städerna samt i tab. 12 och 13 i grupper efter äktenskapets varaktighet för riksområdena. Med hänsyn till varaktigheten iakttages, som naturligt är, att i de lägre åldersklasserna dominera barnlösa äktenskap samt äktenskap med få barn, under det att i de högre åldersklasserna en förskjutning mot flerbarnsäktenskap iakttages. I tab. O göres jämförelse med Norge åren 1920 och 1930. Härvid har icke hänsyn tagits till äktenskapens varaktighet. Ej endast i fråga om barnlösa äktenskap utan även beträffande äktenskap med 1 och 2 barn har Sverige högre procenttal att uppvisa, under det att barnrikare äktenskap äro talrikare företrädda i Norge. Att observera är dock tidsskillnaden mellan uppgifterna. Vad landsbygden och städerna beträffar ha, som framgår av tab. P, barnlösa och barnfattiga äktenskap större betydelse i städerna än å landsbygden, och i fråga om riksområdena större betydelse i de riksområden, som ha de lägsta medelantalen barn, än i de med högre medeltal. Skillnaderna i fråga om fördelning efter barnantalet olika vigselåldrar emellan måste ses i samband med äktenskapets varaktighet. Då iakttages (tab. 10 o. 11), att de barnlösa äktenskapen inom alla varaktighetsklasser få allt större betydelse med stigande vigselålder; 1-barnsäktenskapen få relativt mindre betydelse med stigande vigselålder i varaktighetsgrupperna under Tab. O. Äktenskap med kortare varaktighet äu 30 år1, fördelade efter barnantalet. Sverige år 1936 samt Norge åren 1920 och 1930. N o r g e

S v e r i g e Antal barn

År Antal äktenskap

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 o. flera

39 733 51900 40 630 24 486 14184 8 759 5 423 3 533 2 356 1386 842 1022

20-45 26-72 20-92 12-61 730 4-51 2-79 1-82 1-21 0-71 0-43 0-53

Samtliga

194 254

1 2

År

19 2 0

Antal äktenskap

10-56 17-92 1702 13-79 10-84 8-46 6-58 5-03 3-73 2-56 1-67 1-84

57 076 72 138 68 882 51 614 37 064 26176 18 099 12 861 8 937 5 887 3 622 3 652

15-59 19-71 18-82 14-10 1013 7-15 4-94 3-51 2-44 1-61 l-oo 1-00

366 008

19 3 6

32 498 55187 52 387 42 462 33 364 26 037 20 262 15 499 11496 7 889 5152 5 663

307 S96

2 År

Vigselåldrarna 45 år och däröver ej medtagna. Uppgifterna om barnlösa äktenskap år 1920 ha angivits vara för låga.

19 3 0

202 Tab. P. Äktenskapen relativt fördelade efter barnantalet i de olika riksområdena 1 landsbygden, städerna och riket. Lands- StäR VI R VII RVIII bygden derna

Antal barn

R I

R II

R III

R IV

R V

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11—15 Mer än 15

20-24 26-29 20-42 12-60 7-37 4-58 3-18 2-03 1-33 0-78 0-55 0-62 001

16-79 22-43 20-34 13-60 8-87 6-08 4-24 2-91 1-91 1-20 0-79 083 O-oi

14-56 20-98 1978 14-39 9-68 6-58 4-79 3-16 2-39 1-47 1-03 1-18 001

16-99 22-56 2083 13-77 8-92 5-84 3-76 2-73 1-86 1-23 0-76 0-74 o-oi

15-41 23-32 18-99 13-36 8-78 6-20 4-19 3-08 2-50 1-52 1-02 1-58 005

35-37 29-73 18-40 8-94 393 1-72 0-93 0-47 0-28 0-10 0-06 0-07

25-65 28-12 20-60 11-21 6-08 3-56 1-95 1-16 0-74 0-39 022 0-32

22-04 26-71 21-11 12-34 7-36 4-26 2-49 1-60 0-88 0-55 0-30 0-35 o-oi

16-83 23-26 20-00 13-49 8-67 5-83 4-01 2-78 2-01 1-25 0-83 1-02 002

26-52 27-94 20-28 11-12 608 3-40 1-93 1-17 0-69 0-39 0-21 0-27

Samtliga

o-oo

Riket

20-45 25-01 2011 12-60 7-70 4-93 3-23 2-18 1-52 0-92 0-60 0-74 0-01 100

Tab. (J. Samtliga och avslutade äktenskap fördelade efter barnantalet. Samtliga äktenskap

Avslutade äktenskap

Antal barn Antal

Antal

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11—15 Mer än 15

43 899 53 689 43159 27 053 16 539 10 574 6 929 4 674 3 253 1986 1292 1586 29

20-45 25-01 20-11 12-60 7-70 4-93 323 2-18 1-62 0-92 0-60 0-74 o-oi

Samtliga

214 G62

13 393 11037 13145 11176 8 412 6 008 4 273 3 088 2 314 1448 992 1219 21 76526

% 17-50 14-42 17-18 14-61 10-99 7-85 5-58 4-04 3-02 1-89 1-30 1-59 0-03 100

10 år men i övriga varaktighetsgrupper ökad vikt upp till vigselåldrarna omkring 40 år och därefter minskad; för 2- och 3-barnsäktenskapen gäller motsvarande minskade betydelse med stigande vigselålder i varaktighetsgrupperna upp till 15 resp. 20 år, varvid dock är att märka, att i varaktighetsgruppen 0—1 år särskilt 3-barnsäklenskapen äro mycket fåtaliga men i övriga varaktighetsgrupper (över 15 resp. 20 år) få ökad betydelse med stigande vigselålder upp till 30—40 år och sedan minskad. Äktenskap med mer än 3 barn äro mycket fåtaliga i de lägre varaktighetsgrupperna, och i de högre grupperna minskas deras betydelse med vigselåldern, bortsett från 4-, 5- och 6-barnsäktenskapen, vilka i den högsta varaktighetsgruppen, som utgöres av avslutade äktenskap, visa relativ ökning upp till vigselåldern 25 år och sedan minskning. Det sagda gäller riket och med vissa modifikationer med hänsyn till större resp. mindre barnrikedom även landsbygden och städerna. 1

Se sid. 193.

203 Tab. R. Avslutade äktenskap relativt fördelade efter barnantalet och äktenskapets varaktighet. Äktenskapets varaktighet (år)

Relativa antalet äktenskap med nedanstående antal barn 0

10 11-15 Mer Samtän 15 liga

Riket. 0—1 2-4 5-9 10-14 15—19 20-24 25—29 30-35 Samtliga Landsbygden. 0-1 2-4 5-9 10-14 15—19 20—24 25—29 30-35 Samtliga Städerna. 0-1 2-4 5—9 10—14 15-19 20—24 25-29 30—35 Samtliga

89-96 5-21 1-55 1-93 0-97 85-79 9-08 1-81 0-85 0-75 0-43 70-86 17-41 6-59 2-27 1-33 0-59 44-62 23-85 16-46 7-84 3-83 1-80 22-87 21-53 22-32 14-15 8-29 4-90 1293 15-63 20-07 1714 12-13 7-91 9-02 11-80 16-96 16-62 12-90 9-98 7-96 9-41 14-29 14-63 13-46 10-42 17-50 1442 14-61 10-99 7-85

019 0-19 O i l 0-11 0-11 0-12 0-08 0-12 0-12 o-io 0-io 0-88 0-49 016 2-28 1-35 0-96 4-21 2-53 1-60 5-17 3-46 2-58 5-58 4-04 3-02 1-89 1-30 0-32 0-51 0-75 2-64 5-29 6-93 8-64

0-21 0-08 0-41 1-59 3-48 5-26 6-57

0-43 0-04 0-12 0-18 0-82 2-15 3-36

001 004 006

1-59

100 100 100 100 100 100 100 100 100

17-18 91-57 4-40 1-83 1-10 8643 8-41 0-96 0-38 019 0-19 0-19 0-19 0-19 0-19 0-58 l-io 67-54 18-63 2-76 1-78 0-92 0-33 0-07 0-13 0-13 0-07 40-24 23-84 2-10 9-03 4-97 2-37 1-01 0-54 0-14 0-14 O-io 010 20-47 19-26 7-64 14-98 963 6-03 3-40 2-15 1-29 0-68 0-18 026 11-46 1344 17-52 16-92 1279 9-02 6-53 4-41 3-09 1-80 1-31 1-12 o-oi 8-21 9-74 21-67 15-94 13-01 10-65 8-05 6-21 5-21 3-26 210 2-85 0:06 7-31 8-25 18-10 13-41 12-92 10-81 939 7-36 6-16 4-13 3-23 4-19 0-09 1547 1261 14-71 14-37 1145 6-60 4-89 3-87 2-44 1-71 2-13 004 12-75 15 71 8-71 88-16 6-12 2-04 2-04 0-82 0-41 0-41 84-99 9-93 1-45 0-73 1-21 0-48 0-24 0-24 75-75 15-62 5-04 1-55 0-68 0-77 0-10 0-29 0-10 51-16 23-87 14-88 6-06 2-12 0-73 0-35 0-20 0-10 0-05 0-10 0-15 26-66 25-14 23-35 12-82 6-17 1-43 0-71 0-24 019 0-12 0-07 15-50 19-47 2352 17-51 10-98 o-io 313 1-85 0-86 0-66 0-35 0-29 10-55 1569 21-21 17-92 12-68 0-96 4-81 3-45 232 1-16 0-67 0-82 9-32 11-85 17-55 17-19 14-61 310 7-04 4-91 3-06 206 1-22 1-58 21-14 17-67 19-81 15-02 10-18 5-98 3-77 2-51 1-61 0-90 0-55 0-64 8-72 9-61 B. Avslutade äktenskap6-30(hustrun minst 4 5 år).

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Liksom i fråga om medelantalet barn har även beträffande äktenskapens fördelning efter barnantalet de avslutade äktenskapen gjorts till föremål för särskild undersökning. Det bör härvid hållas i minnet de ovan påpekade förhållandena med hänsyn till fördelningen efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder i fråga om dessa äktenskap. I tab. 7 lämnas uppgifter om de avslutade äktenskapens fördelning efter barnantalet inom olika varaktighets- och vigselåldersgrupper. I tab. Q göres en jämförelse mellan samtliga och avslutade äktenskap med avseende på fördelningen efter barnantalet. Som självfallet är, ha de barnlösa och barnfattiga äktenskapen mindre, de barnrikare däremot större betydelse bland de senare. Med hänsyn till överrepresentationen av hustrur med högre vigselåldrar är att märka, att skillnaden egentligen borde vara större. I tab. R lämnas uppgifter om relativa fördelningen efter barnantalet och

204 Tab. S. Avslutade äktenskap relativt fördelade efter barnantalet och hustruns vigselålder. Hustruns vigselåkler (år)

Relativa antalet äktenskap med nedanstående antal barn

2-41 5-70 10-57 12-99 14-04 11-31 4-55 9-08 15-69 15-92 13-85 10-79 9-02 14-27 19-85 17-47 12-83 9-03 17-73 19-32 21-80 16-77 10-51 6-79 35-34 26-77 19-24 9-88 5-00 2-25 66-31 21-84 7-06 2-13 1-13 0-46 89-93 5-29 1-73 118 0-79 0-35 17-50 14-42 17-18 14-61 10-99 7-85

8-75 8-29 6-49 3-90 0-73 0-46 0-35 5-58

805 6-53 4-61 1-81 0-41 0-11 0-13

—19 20—24 25—29 30—34 35-39 40—44 45—

2-13 4-31 936 12-21 13-13 11-39 3-85 7-32 13-40 14-36 13-36 11-32 7-67 11-54 17-51 17-17 13-66 10-11 14-70 17-53 20-75 17-68 12-01 8-24 30-56 26-67 20-96 11-75 5-67 2-72 63-23 23-17 8-19 2-34 1-34 0-69 91-49 4-77 1-54 0-92 0-46 0-16

9-06 9-30 7-96 4-95 0-82 0-35 0-36

8-82 7-55 5-78 2-33 0-53 0-04 0-05

Samtliga

1547 12-61 1571 14-37 1145

7-95 6-37 3-95 2-04 0-57 0-64 0-33

6-05 4-58 2-60 0-90 0-23 0-21 0-25

10 11-15 Mer Samtliga än 15

Rikel. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

1-59

100 100 O-oo 100 100 100 100 100 003 100

7-75 5-96 5-43 10-27 6-71 4-67 3-51 4-54 4-16 2-27 1-28 0-88 1-23 0-38 0-06 0-14 0-11 0-05 0-05 0-11 0-09 0-17 0-22 017 0-05 o-io 0-io 8-71 6-60 4-89 3-87 2-44 1-71 2-13

100 100 100 100 100 100 100 0-04 100

6-43 4-41 1-64 2-75 1-93 1-21 1-43 0-59 0-37 0-35 0-13 0-06 0-15 0-04 0-23 0-07 0-14 0-16 0-08 0-08

4-79 1-32 0-31 0-06 0-08 0-07 0-08

3-77 2-51 1-51 0-90 0-55

0-64

100 100 100 100 100 100 100 100

739 5-53 4-37 535 3-73 2-72 3-16 1-66 0-94 0-91 0-29 0-06 0-13 0-04 0-11 0-08 0-16 0-13 0-09 0-03 0-09 4-04 3-02 1-89 1-30

8-75 3-43 0-67 0-11 0-io 0-13 0-09

0-14 0-07

Landsbygden. 0-19 0-11 O-oi

Städerna. —19 20-24 25—29 30-34 35-39 40—44 45— Samtliga

3-15 9-33 13-75 15-01 16-39 11-10 5-90 12-44 20-06 18-90 14-78 9-76 11-34 18-98 23-87 17-98 11-42 7-16 23-06 22-46 23-66 15-16 7-88 4-24 43-27 26-94 16-38 6-76 3-87 1-48 71-38 19-63 5-21 1-79 0-79 0-07 87-43 6-12 2-04 1-47 1-31 0-65 21-14 17-67 19-81 15-02 10-18 6-30

äktenskapets varaktighet i avslutade äktenskap. De barnlösa äktenskapen äro talrikast i de lägsta varaktighetsgrupperna med deras höga vigselåldrar. Först i gruppen 15—19 år bli 1- och 2-barnsäktenskapen ungefär lika talrika, i gruppen 20—24 år ha 2-barnsäktenskapen det högsta procenttalet, i gruppen 25—29 år äro 2- och 3-barnsäktenskapen ungefär lika vanliga och i gruppen 30—35 år är procenttalet för 4-barnsäktenskapen obetydligt lägre än för de båda sistnämnda typerna. Vad angår vigselåldrarna äro, som framgår av tab. S, i vigselåldrarna 35 år och däröver de barnlösa äktenskapen talrikast, i vigselåldrarna 30—34 år 1- och 2-barnsäktenskapen, i vigselåldrarna 20—29 år 2- och 3-barnsäktenskapen och i vigselåldrarna under 20 år 3- och 4-barnsäktenskapen. Bortsett från varaktighetsgrupperna under 15 år resp. de högre vigselåldrarna visa emellertid sifferseriernas uppbyggning, att det typiska barnantalet är något högre än av det sagda framgår. Det hittills nämnda avser riket, men i fråga om såväl varaktighet som vigselålder gäller i stort sett detsamma för både landsbygden och städerna; dock äro städernas procenttal något lägre än landsbygdens för de högre barnantalen.

205 Vad de avslutade äktenskapen slutligen angår, må påpekas, att fördelningen av barnantalet för de olika åldersklasserna icke ger något direkt uttryck för nutida förhållanden, enär de avslutade äktenskapens barnproduktion infallit under rätt skilda tidsperioder.

IX. Barnens fördelning- efter tiden för födelsen. Vid materialets bearbetning har uppdelning skett av barnen i före vigseln samt under de två närmaste 5-årsperioderna efter vigseln födda. Som förut nämnts, har för ett mindre antal äktenskap denna uppdelning på grund av ofullständighet i uppgifterna icke kunnat ske. Tidigare ha i denna redogörelse lämnats vissa summariska uppgifter om de föräktenskapliga barnen. I tab. 14 lämnas nu utförliga uppgifter om relativa antalet föräktenskapliga samt under de två första 5-årsperioderna födda barn inom olika varaktighets- och vigselåldersgrupper. De efter 10 års äktenskap födda kunna sedan erhållas genom en enkel räkneoperation. De föräktenskapliga barnens relativa andel, som för samtliga äktenskap uppgår till 8'5 °/o, minskas med äktenskapets varaktighet. Under det att de i den lägsta varaktighetsgruppen utgöra nära en tredjedel, är procenttalet i högsta gruppen endast 40. Minskningen gäller dock ej den högsta vigselåldersgruppen, som genomgående har höga tal, varvid emellertid är att märka, att procenttalen grunda sig på mycket små absoluta tal. Även vigselåldersgruppen 35—44 år har genomgående höga procenttal, vilka dock minskas med varaktigheten. Städerna ha något lägre relativtal i lägsta varaktighetsgruppen, men i övrigt ligga städerna något över landsbygden. I tab. 15 lämnas motsvarande uppgifter om de föräktenskapliga barnen för de avslutade äktenskapen. Beträffande dessa utgöra ifrågavarande barn 6'4 °/o för riket, 5*4 °/o för landsbygden och 8*8 °/o för städerna eller något mindre än i fråga om samtliga äktenskap. Bortses från vigselåldrarna 45 år och däröver, där nästan alla barn äro föräktenskapliga, iakttages inom alla vigselåldersgrupper minskning med varaktigheten. De under de båda första 5-årsperioderna av äktenskapet födda barnen utgöra för samtliga äktenskap 55'3 resp. 21 "7 °/o. Mer än hälften av barnen äro alltså födda under äktenskapets 5 första år. På tiden efter 10 års äktenskap komma 14'5 °/o av barnen. I de båda lägsta varaktighetsgrupperna, 0—1 och 2—4 år, äro självfallet alla barn födda före vigseln eller under l:a 5-årsperioden av äktenskapet, i varaktighetsperioden 5—9 år komina därtill de under 2:a 5-årsperioden födda och först under högre varaktighetsperioder senare under äktenskapet födda barn. I högsta vigselåldersgruppen finnas endast före vigseln och under l:a 5-årsperioden födda barn, av vilka de senare, som av det ovan sagda framgår, äro mycket fåtaliga. Allteftersom varaktigheten ökas, minskas från och med varaktighetsgruppen 5—9 år procenttalet under 1 :a 5-årsperioden födda och sedan de under 2 :a 5-årsperioden födda tillkommit, ökas till en början dessas procenttal för att, då även sista och 3:e gruppen efter vigseln födda barn börjat uppträda, bibehålla ungefär samma betydelse. I de högre vigselåldrarna komina av naturliga skäl 2:a och 3:e grupperna att betyda relativt litet. Mellan landsbygden och städerna samt mellan de olika riksområdena göra sig vissa skillnader gällande, som framgår av nedanstående sammanställning.

206 Relativa antalet barn födda {%): O m r å d e

Riksomrade I > II > III > IV > V > VI > VII > VIII Landsbygden . . . Städerna Riket

Före vigseln

Under l:a 5-årsperioden

Under ' 2:a 5-årsperioden

Senare under äktenskapet

10-3 5-6 7-2 5-8 9-1 13-5 11-3 8-5 7-7 10-4 8-5

54-6 552 53-4 555 51-6 61-6 58-5 58-5 53-8 59-0 553

21-0 23-1 22-9 23-0 22-1 17-6 19-6 21-0 22-4 19-9 217

14 16 16 15 17 7 10 12 16 10 14

I städerna äro således dels ett något större antal barn födda före vigseln, dels äro relativt flera barn födda under äktenskapets första år, vilket särskilt gäller Stockholm (R VI). Detta sammanhänger med att barnantalet är mindre i städerna. Nämnas må sålunda, att medelantalet före vigseln födda barn per äktenskap är något högre för landsbygden, 0'20, än i städerna, 0*18. — Vad landsbygdens riksområden angår, ha riksområdena I och V de högsta procenttalen föräktenskapliga barn, men det senare h a r det oaktat större antal efter 10 års äktenskap födda barn än något annat område. Nämnda område är ock ett av de barnrikaste. Skillnaden i fördelningen efter varaktighet och vigselålder kan utan att direkt påverka barnantalet även inverka på fördelningen med hänsyn till tiden för födelsen. Sedvänjor samt ekonomiska och sociala förhållanden ha härmed såväl direkt som indirekt inflytande. För att belysa de ekonomiska och sociala faktorernas inverkan har ifrågavarande uppdelning ock ägt rum för olika yrkes- och socialklasser. I tab. 16 lämnas uppgifterna för vissa yrkes- och socialklasser om fördelning av barnen med hänsyn till tiden för födelsen. Företagare- och funktionärsgrupperna ha icke obetydligt lägre antal föräktenskapliga barn än arbetargrupperna, funktionärerna ha den starkaste koncentrationen till l:a 5-årsperioden, företagarna i jordbruk och boskapsskötsel ha högre procenttal än övriga grupper i 2:a och 3:e perioderna av äktenskapet. Fördelningen sammanhänger, som sagt, mycket nära med barnantalet och detta påverkande faktorer, vilka komma att behandlas i det följande.

X. Barnantalet i olika yrkes- och socialgrupper. Det är sedan gammalt känt, att barnantalet är väsentligt olika inom olika yrkes- och socialgrupper. Detta förhållande har gjorts till föremål för undersökning vid 1936 års partiella folkräkning. Vid valet av yrkes- och socialgrupper ha måst uppställas vissa fordringar, nämligen att antalet äktenskap i de olika grupperna vid uppdelningar efter regionala eller andra indelningsgrunder icke finge bli alltför litet — något som vid en partiell undersökning lätt kan bli fallet — varigenom uppgifterna bleve i högre grad beroende av tillfälligheter av skilda slag och det icke vore möjligt att draga tillförlitliga slutsatser angående fruktsamhetsförhållandena, samt att grupperna med hän-

207 Tab. T. Äktenskapen relativt fördelade efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder inom olika yrkes- och socialgrupper. R e 1 a t i v Mannens yrkes- och socialgrupp

f ö r d e 1 n i r g (%o)

äktenskapets varaktighet (år) 0-4

ef ter

hustruns vigselålder (år)

Samtliga

5—9 1 0 - 1 4 1 5 - 1 9 2 0 - 3 5 —24 2 5 - 3 4 35—

Riket. Företag, i jordbr. o. boskapsskötsel Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbr. m. m. Samtliga funktionärer Industriarbetare Andra arbetare än ovan nämnda F. d. yrkesutövare o. övr

128-0 149-7 281-3 212-6 186-1 173-6 232-9 197-5 251-7 205-6 272-1 195-4 52-3 71-0

158-2 141-2 158-8 175-4 163-9 154-1 92-9

167-2 125-1 162-0 160-1 136-0 146-5 119-3

396-9 239-8 319-5 234-1 242-8 231-9 664-5

445-1 5907 454-1 397-8 547-2 508-5 263-6

459-4 349-6 456-6 530-5 391-4 422-6 411-2

95-5 1000 59-7 1000 89-3 1000 71-7 1000 61-4 1000 68-9 1000 325-2 1000

Samtliga

212-5

182-6

297-5

482-4

433 6

84-0

1000 Företag, i jordbr. o. boskapsskötsel Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbr. m. m. Samtliga funktionärer Industriarbetare Andra arbetare än ovan nämnda F. d. yrkesutövare o. övr

128-0 278-2 1994 216-2 246-4 280-5 41-6

149-8 212-1 177-0 194-0 204-8 198-0 72-6

158-2 141-6 159-5 178-8 163-7 150-5 95-2

167-2 126-3 157-2 162-4 141-1 146-9 121-1

459-3 348-3 437-0 511-4 364-2 3859 396-8

95-1 58-0 86-4 70-0 51-6 60-8 335-4

1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000

Samtliga

200-3

178-4

157-0

396-8 445-6 241-8 593-7 306-9 476-6 248-6 418-6 244-0 584-2 224-1 553-3 669-5 267-8 3125 503 2

81-5

126-1 141-6 325-3 2199 Andra företag, än i jordbr. m. m. 170-9 169-9 241-6 199-3 Industriarbetare 258-5 206-5 Andra arbetare än ovan nämnda 263-8 192-9 65-7 68-9 F. d. yrkesutövare o. övr

159-6 134-0 157-9 173-6 164-1 157-7 89-9 1602

167-3 108-4 167-4 158-9 129-7 146-1 117-1

405-4 212-4 333-9 226-6 241-2 239-5 658-4

413-1 548-2 428-4 387-0 500-7 464-6 258-4

464-6 367-5 479-0 540-4 425-5 458-6 429-2

122-3 84-3 92-6 72-6 73-8 76-8 312-4

1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000

272-4

447-6

464-3

88-1

1000 Landsbygden.

Städerna. Företag, i jordbr. o. boskapsskötsel

Samtliga

189-7

syn till födelsefrekvensen skulle kunna antagas vara någorlunda likartade. För att uppfylla den förstnämnda fordran ha måst utväljas ett fåtal större grupper, men detta har i viss mån inneburit en eftergift i fråga om det sistnämnda kravet. Särskilt gruppen f. d. yrkesutövare och övriga måste betraktas som synnerligen heterogen. Beträffande riket i dess helhet har emellertid gjorts en undersökning rörande flera mindre yrkes- och socialgrupper, men resultaten av denna komma att lämnas först i en senare del av statistiska centralbyråns redogörelse för folkräkningen. Den fördelning efter yrkesoch socialgrupp, det här närmast gäller, omfattar 7 grupper. För dessa har en kortfattad redogörelse lämnats i kap. VI. Att märka är, att äktenskapen grupperats efter mannens yrkes- och socialgrupp och att det därvid är fråga om det näringsfång, den tjänst eller dylikt, varav mannen har sitt huvudsakliga uppehälle. I tab. 17 lämnas uppgifter om antalet äktenskap samt medelantalet barn per äktenskap i grupper efter äktenskapets varaktighet inom olika yrkes-

208 Tab. U. Äktenskapen relativt fördelade efter barnantalet inom olika yrkes- och socialklasser. Relativa antalet äktenskap med nedanstående antal barn (%) Mannens yrkes- och socialgrupp

11 o. 10 flera

Riket Företag, i jordbr. o. bo2-86 1-84 1-27 1-59 13-42 16-87 19-17 15-22 10-72 7-67 5-48 3 skapsskötsel 13-56 25-26 19-32 13-45 8-39 6-04 4-49 3-11 2-40 1-37 1-17 1-44 Jordbruksarbetare Andra företag, än i jord1-18 0-66 0-40 0-48 21-53 23-71 21-42 13-59 7-75 4-64 2-74 bruk m. m 0-47 0-21 0-10 0-14 Samtliga funktionärer . . 27-17 26-76 22-08 12-11 5-91 2-83 1-48 1-14 0-72 0-43 0-49 21-09 29-53 20-11 11-35 6-68 4-11 2-64 Industriarbetare Andra arbetare än ovan 1-12 0-65 0-37 0-51 22-52 28-95 20-19 11-21 6-43 3-95 2-48 nämnda 1-97 1-14 0-78 1-18 F. d. yrkesutövare o. övr. 30-91 15-80 15-19 10-81 8-95 633 4-02 Samtliga 20-45 25-01 2 0 l l 12-60 7-70 1-93 3-23 2-18 1-52 0-92 0-60 0-75

Samtliga

100 100 100 100 100 100 100 100

Landsbygden. Företag, i jordbr. o bo13-35 16-78 19-18 15-23 10-71 7-69 5-49 3-94 2-89 1-86 1-27 1-61 skapsskötsel 13-01 24-99 19-44 13-58 8-57 6-05 4-62 3-19 243 1-43 122 1-47 Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbruk m. m 19-01 2377 20-76 13-43 830 5-18 3-32 2-44 1-58 0-89 0-63 0-69 Samtliga funktionärer .. 22-01 25-98 22-49 14-08 7-14 3-57 2-03 1-23 0-82 0-34 0-07 0-24 17-76 28-79 20-68 12-24 735 4-58 3-10 2-02 1-40 0-90 0-56 0-62 Industriarbetare Andra arbetare än ovan nämnda 18-27 27-84 20-55 12-16 7-33 4-87 3-12 2-06 1-53 0-95 0-55 0-77 F. d. yrkesutövare o. övr. 30-04 14-46 14-33 10-08 8-54 7-38 4-74 3-27 2-85 1-61 1-10 1-61 Samtliga 16-83 28-26 20-oo 1349 8-67 5-83 4-01 2-78 2-01 1-25 0-83 1-04

100 100 100 100 100 100 100 100

Städerna. Företag, i jordbr. o. bo17-50 21-62 18-92 14-67 10-94 657 5-02 0-90 1-16 0-77 1-29 0-64 skapsskötsel 21-39 29-07 17-62 11-60 5-72 5-87 2-71 1-96 1-96 0-60 0-45 1-05 Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbruk m. m 24*40 23-66 2217 13-77 7-12 4-02 2-08 1-29 0-72 0-39 0-14 0-24 Samtliga funktionärer . . 29-85 27-16 21-86 11-09 5-27 2-46 1-20 049 0-29 0-14 0-11 008 25-28 30-47 19-38 10-24 5-84 3-52 2-05 1-32 0-81 0-50 0-26 0-33 Industriarbetare Andra arbetare än ovan 26-69 30-03 19-84 10-29 5-55 3-04 1-84 1-19 0-72 0-36 0-19 0-26 nämnda F. d. yrkesutövare o. övr. 32-00 17-49 16-26J 11-71 9-46 5-02 312 2-48 0-88 0-56 0-38 0-64 Samtliga 26-52 27-94 20-28 11-12 6-08 3-40 1-93 1-17 0-69 0-39 0-21 0-27

100 100 100 100 100 100 100 100

och socialgrupper, vad angår riket, landsbygden, städerna och de olika riksområdena. För att eliminera förekommande ojämnheter i åldersfördelningen ha även här för varje varaktighetsgrupp verkställts standardberäkningar på grundval av fördelningen efter hustruns vigselålder för riket, och i fråga om medeltalet för samtliga äktenskap inom varje yrkesgrupp har motsvarande beräkning företagits för att upphäva påverkan av olikheter i fördelningen efter äktenskapets varaktighet. Genom förstnämnda beräkningar ha icke erhållits några större avvikelser från de observerade talen utorn^ beträffande f. d. yrkesutövare och övriga, vilken yrkesgrupp emellertid, då de äldre före år 1901 ingångna äktenskapen ju ej äro medtagna, av naturliga skäl inrymmer ett jämförelsevis stort antal äktenskap inom de högre vigselåldersgrupperna. Detta framgår av tab. T. Beräkningarna av sistnämnda

209 Fig. 4. Medelantalet barn per äktenskap under olika raraktighetsperioder inom olika yrkes- och socialklasser. Riket. (Standardberäknade tal)

År 0-4 5-9 Äktenskapets varaktighet

70-14

20-35

slag resultera däremot i större avvikelser, beroende på att skiljaktigheterna i fråga om äktenskapens fördelning efter varaktighet delvis äro mycket betydande. Som framgår av tab. 17, är det standardberäknade medelantalet barn för företagare i jordbruk och boskapsskötsel 2S2, för jordbruksarbetare 2-96, for »andra företagare» 210, för funktionärer 178, för industriarbetare och »övriga arbetare» 214 samt för f. d. yrkesutövare och övriga 232. Medelantalen äro sålunda högst i de båda jordbruksgrupperna och lägst i funktionarsgruppen. Betydelsen av de nyss påpekade stora skiljaktigheterna med hansyn till fördelningen efter äktenskapets varaktighet framträder tydligast i fråga om de båda jordbruksgrupperna. Genom standardberäkningen blir ordningen mellan dem omkastad, i det att det observerade medelantalet för jordbruksföretagarna är 313 och för jordbruksarbetarna 277 mot de standardberäknade talen 282 resp. 296. Medelantalet i varje varaktighetsgrupp ligger likaså högre för jordbruksarbetarna. Att det observerade medelantalet hk val blir lägre för jordbruksarbetarna än jordbruksföretagarna beror på att antalet jordbruksarbetare i långvarigare äktenskap är relativt litet jämfört med jordbruksföretagarna, vilket i sin tur sammanhänger med att jordbruksarbetarna med stigande ålder i stor utsträckning övergå till andra yrkesgrupper och då främst g r i p e n jordbruksföretagare. Även i övrigt äro förskjutningar mellan yrkesgrupperna att observera. Gruppen »andra företagare» få i motsats mot vad som gäller de observerade talen genom standardberakning lägre medeltal än industriarbetare och »övriga arbetare», vilka båda sistnämnda grupper uppvisa samma tal. Beträffande fördelningen efter äktenskapets varaktighet inom olika yrkes- och socialgrupper se XcJD.

J. .

I fig. 4 lämnas uppgifter i diagramform om de standardberäknade medelantalen barn inom varje varaktighetsgrupp för de olika yrkes- och social14—38825(5.

210 grupperna. Arbetare och företagare inom jordbruk och boskapsskötsel ligga genomgående högst och funktionärerna lägst. Under det att i högsta varaktighetsgruppen, 20—35 år, medelantalen för de båda förstnämnda grupperna äro 466 resp. 444, är motsvarande tal för funktionärerna endast 284. Kurvorna för industriarbetare och »övriga arbetare» följa varandra mycket nära, och kurvan för »andra företagare» företer stora likheter med dessa. Medelantalen i högsta varaktighetsgruppen för de sistnämnda tre yrkesgrupperna äro 3'53, 3'45 resp. 3*33. Gruppen f. d. yrkesutövare och övriga, som består av högst olikartade element med helt olika åldersfördelning och med i fruktsamhetshänseende väsentliga skillnader, torde vara av underordnat intresse. För landsbygden äro även vad angår de olika yrkes- och socialklasserna medelantalen barn per äktenskap högre än för städerna. Om här bortses från de båda grupperna inom jordbruket, vilka för städernas del äro mycket obetydliga, iakttagas de minsta absoluta skillnaderna mellan medelantalen för landsbygden och städerna beträffande funktionärerna och industriarbetarna och något större olikheter för övriga grupper. Vad de olika riksområdena å landsbygden beträffar, har riksområde I de lägsta medelantalen för alla yrkes- och socialgrupper utom jordbruksarbetarna, i fråga om vilka riksområdena II och IV ligga en obetydlighet lägre. De högsta medelantalen för jordbruksföretagarna och »övriga arbetare» uppvisar riksområde V, under det att jordbruksarbetarna, »andra företagare» och industriarbetarna ha sina högsta tal i riksområde III. Med undantag av riksområde I visa funktionärerna obetydliga skiljaktigheter de olika riksområdena emellan. Vad angår stadsriksområdena, bortses från jordbruksgrupperna, och samtliga övriga grupper ha de lägsta talen i Stockholm och de högsta i de smärre städerna. I tab. U lämnas uppgifter om äktenskapens relativa fördelning efter barnantalet inom olika yrkes- och socialklasser. Härav framgår, att relativa antalet barnlösa äktenskap är minst för jordbrukets båda ifrågavarande yrkesgrupper, 1342 resp. 1356 °/o, och störst för funktionärerna, 2717 °/o. Även härvid bortses dock från gruppen f. d. yrkesutövare och övriga. Övriga grupper avvika i detta avseende föga från medeltalet. Äktenskapen med 1 barn uppvisa de högsta procenttalen bland industriarbetare och »övriga arbetare» och det minsta för jordbruksföretagare. Bland de senare äro även äktenskap av längre varaktighet relativt talrikt förekommande på samma gång som medelantalet barn är högt. Äktenskapen med 2 barn äro relativt något fåtaligare inom de båda jordbruksgrupperna än i övrigt, men i stället äro i de nämnda grupperna de barnrikare äktenskapstyperna, i stort sett fr. o. m. 3-barnsäktenskapen, vanligare. I fråga om äktenskap med 4 eller flera barn ha funktionärerna de lägsta procenttalen. Det sagda gäller såväl riket som landsbygd och städer, med någon modifikation för den fåtaliga gruppen jordbruksarbetare i städerna, vilken likväl delvis torde stå övriga arbetargrupper tämligen nära. Vad städerna i övrigt vidkommer, må framhållas, att »andra företagare» samt funktionärer uppvisa ett förhållandevis stort antal 2-barnsäktenskap.

211 XI. Barnantalet i olika inkomstklasser i samband med yrkes- och socialklassgruppering-. I föregående kapitel har redogörelse lämnats för barnantalet i vissa större yrkes- och socialgrupper. Emellertid äro dessa grupper i åtskilliga hänseenden ingalunda homogena. Detta gäller t. ex. i hög grad de ekonomiska forhållandena. Då det ganska allmänt torde antagas, att dessa utöva stort inflytande på barnantalet, är det av vikt att undersöka, huruvida något dylikt samband kan spåras. I detta kapitel skall ett försök göras att belysa de ekonomiska förhållandenas inverkan överhuvud och i samband med yrkesoch sociala förhållanden. Som mått på äktenskapens ekonomiska standard har använts mannens och hustruns sammanlagda inkomst. Det är den taxerade inkomsten enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, som härvid fått tjäna som grundval. Uppgifter därom ha hämtats från självdeklarationerna eller, om dylika saknats, från taxeringslängderna. Det är 1936 års taxering, som här avses. Att mannens och hustruns sammanlagda inkomst lagts till grund vid dessa undersökningar, utgör en avvikelse från förfaringssättet vid motsvarande undersökningar vid 1930 års folkräkning. Det är emellertid att märka, att vid 1930 års folkräkning bearbetningen av självdeklarationerna med hänsyn till bl. a. inkomster verkställdes av statistiska centralbyrån. Enär det förhåller sig på så sätt, att i en del fall hustruns inkomst är medtagen i mannens deklaration och där specificerad, var det då möjligt för centralbyrån att i sådana fall påföra vardera maken dennes inkomst. Detta har emellertid icke varit möjligt vid 1936 års folkräkning, emedan nämnda bearbetning av självdeklarationerna härvid verkställdes av länsstyrelserna. Då således redan den som mannens inkomst angivna i en del fall inbegriper hustruns inkomst, har det ansetts lämpligast att sammanräkna bådas inkomster. Härigenom minskas visserligen jämförbarheten med 1930 års siffror, men denna skulle dock redan av nyss anförda skäl ha blivit avsevärt reducerad. Därjämte förhåller det sig otvivelaktigt så, att en familjs ekonomiska standard i många fall på ett synnerligen otillfredsställande sätt återspeglas i mannens inkomst. Särskilt på senare år, då de gifta kvinnorna i allt större utsträckning ägna sig åt förvärvsarbete, h a r betydelsen av hustruns inkomster allt mer ökats. Detta förhållande belyses närmare nedan. Att de hemmavarande barnens inkomster icke medräknats i detta sammanhang beror därpå att desammas inkomster i mycket ringa grad torde användas för täckande av de gemensamma familjeutgifterna. De vuxna barnen kunna u r ekonomisk synpunkt i regel betraktas som inackorderingar hos föräldrarna, och i många fall torde t. o. m. deras bidrag ligga i underkant med hänsyn till kostnaden för deras underhåll. I tab. V lämnas uppgifter om i huru många fall olika kategorier familjemedlemmar helt eller delvis sörjt för familjens uppehälle. Den härvid lämnade fördelningen avser alltså familjeinkomsten och icke den inkomst, som legat till grund vid klassificeringen av de bestående äktenskapen efter inkomst, då, som ovan sagts, endast hänsyn tagits till mannens och hustruns men ej barnens eventuella inkomst. Familjeinkomsten tillhör således i åtskilliga fall — d. v. s. i de äktenskap, där barnen haft egna inkomster — en högre inkomstklass än den här angivna, men det har icke ansetts erforderligt att framställa särskilda tabeller av ifrågavarande slag med utgångspunkt från familjeinkomsten, i vad avser enbart de bestående äktenskapen.

212 Tab. V. Familjeinkomstens sammansättning med hänsyn till förekomsten av olika kategorier familjemedlemmar såsom inkomsttagare inom olika inkomstklasser efter makarnas inkomst. Antal Fall, då familjeinkomsten utgjordes av

Mannens och hustruns inkomst

mannens inkomst ensam

mannens och hustruns sammanlagda inkomst

hustruns inkomst ensam

barns el. en av föräldrarnas resp. båda föräldrarr as o. barns inkomst

Samtliga

Antal

x\ntal

Antal

Riket. Under 600 kr. 3 726 16 036 600— 900 > 27 624 1000—1400 > 19 982 1500-1900 > 2 000—2 900 » 33 911 24 769 3 000—4 900 > 8125 5 0 0 0 - 9 900 » 3 054 10 000 kr. o. över Samtliga 137 227

38-29 78-49 77'44 73-09 69-67 59-94 55-00 55-83

918 239 846 1390 3 760 6 871 4 146 1501

943 1-17 2-37 5-08 7-72 16-63 28-06 27-44

90 120 158 137 131 72 25 9

67-46

9-67

093 0-59 0-44 0-50 0-27 0-17 0-17 0-17 0-36

4 996 4 036 7 046 5 832 10 875 9 614 2 477 906 45 782

51-35 19-75 19-75 21-33 22-34 23-26 16-77 16-56 22-51

9 730 20 431 35 674 27 341 48677 41326 14 773 5 470 203422

100 100 100 100 100 100 100 100 100

37 70 47 53 53 24 6 3 293

0-45 0-38 015 0-26 019 0-17 0-15 0-30 0-23

4 309 3 552 6 001 4 342 6 097 3168 699 190 28358

52-00 19-13 19-29 21-20 22-27 22-17 18-13 18-66 22-69

8286 18 563 31119 20479 27 383 14 292 3 856 1018 124 996

100 100 100 100 100 100 100 100 100

53 50 111 84 78 48 19 6 449

3-67 2-68 2-44 1-22 0-37 0-18 0-17 0-14 0-57

687 484 1045 1490 4 778 6 446 1778 716 17 424

47-58 25-91 22-94 21-71 22-44 23-84 16-29 16-08 22-22

1444 100 1868 100 4 555 100 6 862 100 21294 100 27 034 100 10917 100 4 452 100 78426 100

Landsbygden. Under 600 kr. 600— 900 > 1000-1400 > 1500—1900 > 2 0 0 0 - 2 900 > 3 000—4 900 » 5 0 0 0 - 9 900 » 10 000 kr. o. över

3 242 14 824 24 613 15 393 19 845 9 623 2 401 620

3913 79-86 79-09 75-17 72-47 67-33 62-27 60-90

698 117 458 691 1388 1477 750 205

Samtliga

90 561

72-45

5 784

8-42 0-63 1-47 3-37 5-07 10-33 19-45 2014 4-63

484 1212 3 011 4 589 14 066 15 146 5 724 2 434

33-52 64-88 66-10 66-88 66-05 56-03 52-43 54-67

220 122 388 699 2 372 5 394 3 396 1296 13SS7

15-23 6-53 8-52 10-19 11-14 19-95 31-11 29-11 17-71

Städerna. Under 600 kr. 600— 900 » 1000-1400 > 1 5 0 0 - 1 900 » 2 0 0 0 - 2 900 » 3 000—4 900 > 5 000—9 900 » 10 000 kr. o. över Samtliga

46 600 59-50

Uppgifterna äro alltså i detta hänseende icke direkt tillämpliga, men torde dock kunna vara av intresse. De äktenskap, för vilka någon inkomst icke angivits, äro här icke medtagna. Som av tabellen framgår, är det beträffande riket i två tredjedelar av fallen fråga om mannens inkomst ensam, något mer å landsbygden, 72*45 % , och något mindre i städerna, 59*50 °/o. Påpekas bör emellertid, att, som tidigare nämnts, hustrun i många fall bidragit, ehuru detta icke kommer till synes i folkräkningsmaterialet. Att både mannen och hustrun haft inkomst är vanligare i städerna än på landsbygden, 17*71 resp. 4*63 °/o. Härvid medräknas ej de fall, då även barnen deltagit i förvärvsarbetet. Med avseende på skillnaden mellan landsbygden och städerna måste ihågkommas den helt annorlunda ställning, hustrun in-

213 tar i jordbrukarhushåll än i övrigt. Hustrun som ensam inkomsttagare förekommer i mycket liten utsträckning, 0'23 °/o å landsbygden och 0*57 °/o i städerna. Däremot är det ingalunda ovanligt, att även barnen ha inkomst, 22*69 resp. 22'22 °/o. Med hänsyn till de olika inkomstklasserna framträda emellertid stora olikheter. I lägsta inkomstklassen, »under 600 kr.», är mannen ensam inkomsttagare i endast 3913 % av familjerna å landsbygden och 3352 °/o i städerna. I denna inkomstklass är det i mycket stor utsträckning fråga om verklig familjeinkomst, i det att föräldrar och barn i 52*00 resp. 47"58 °/o å landsbygden resp. i städerna gemensamt bidragit. Orsaken härtill torde vara den att det i dessa familjer med svag ekonomi och ofta stor barnrikedom mer än eljest kräves förvärvsverksamhet av samtliga medlemmar, som därtill äro i stånd. Vid ovanstående resonemang bör hela tiden hållas i minnet, att familjeinkomsten i de fall, då mannens och hustruns sammanlagda intäkter understiga 600 kr., säkerligen så gott som genomgående är hänförlig till högre inkomstintervall. Fr. o. m. inkomstklassen 600—900 kr. dominerar mannen som ensam inkomsttagare, särskilt å landsbygden, men mindre i de högre inkomstklasserna, 3 000—4 900 kr. och däröver, än i de lägre. Med bortseende från lägsta inkomstklassen med dess säregna förhållanden ökas betydelsen av hustruns bidrag med inkomstens höjd. Ä landsbygden äro i vad angår de två högsta inkomstklasserna både hustrun och mannen inkomsttagare i omkring en femtedel och i städerna i nära en tredjedel av familjerna, oavsett de fall, då barnen tillsamman med föräldrarna skapa det ekonomiska underlaget för familjens existens. Fortfarande med bortseende från lägsta inkomstklassen utgöres inkomsten i omkring en femtedel av familjerna, i de två högsta inkomstklasserna något mindre, av föräldrarnas och barnens sammanlagda inkomst. Beträffande de ifrågavarande inkomstuppgifterna må betonas, att bl. a. fattigvårdsunderstöd samt ersättningar i annan form än livränta vid sjuk-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkring icke räknas som skattepliktig inkomst samt att den taxerade inkomsten utgör den sammanräknade inkomsten, sedan de s. k. allmänna avdragen (kommunalskatt, underskott å förvärvskälla, periodiskt understöd, avgifter till folkpensioneringen, försäkringspremier m. m.) frånräknats. Det är alltså icke frågan om hela nettoinkomsten. Vid användningen av taxeringsmaterialets inkomstuppgifter har avrundning av uppgifterna ägt rum till närmaste högre eller lägre hundratal kronor. Till inkomstklassen »under 600 kr.» räknas därför i verkligheten personer med mindre än 550 kr. och till inkomstklassen 600— 900 kr. i själva verket personer med 550—949 kr. inkomst. Att observera är, att en stor del av landsbygdsbefolkningens inkomster utgöras av naturaförmåner i form av bostad, bränsle och livsmedel, vilka i allmänhet torde värderas förhållandevis lågt och efter synnerligen växlande normer i olika orter. Detta gäller givetvis framförallt jordbruksbefolkningen, företagare såväl som löntagare. Vad inkomstuppgifterna vidare angår, är att märka, att personer, vilkas taxerade inkomst jämte en sextiondedel av eventuell förmögenhet icke uppgår till 600 kr. i regel icke äro skyldiga att avge självdeklaration och icke heller behöva upptagas i inkomstlängden. Om både mannen och hustrun ha inkomst eller förmögenhet, gäller denna gräns för makarna gemensamt. Dylika personer ha hänförts till en särskild grupp, »utan angiven inkomst». Dessutom ingå i denna grupp ett mindre antal sådana personer, vilka vid folkräkningstillfället voro bosatta eller vistades å annan ort än den, där de år 1936 taxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, och beträffande vilka trots efterforskningar uppgifter icke kunnat erhållas.

214 Vid sidan av nämnda grupp av personer »utan angiven inkomst» redovisas emellertid en särskild grupp med »under 600 kr.» taxerad inkomst, vilken grupp utgöres av personer, som avgivit självdeklaration utan att i allmänhet vara därtill skyldiga eller gjort detta efter anmaning från skattemyndigheten. Till denna grupp ha ock förts personer, som visserligen avgivit deklaration eller eljest blivit i taxeringslängden upptagna men sakna taxerad inkomst. Det är emellertid att märka, att åtskilliga av dessa personer i stället blivit förda till gruppen »utan angiven inkomst». Som ovan sagts, h a r bearbetningen av taxeringsmaterialet i och för anskaffande av uppgifter om bl. a. inkomster för 1936 års folkräkning icke verkställts av centralbyrån utan av länsstyrelserna efter centralbyråns anvisningar. Detta har haft till följd en viss ojämnhet i redovisningen av ifrågavarande personer, i det att desamma på en del håll felaktigt blivit inplacerade i gruppen »utan angiven inkomst». Sistnämnda grupp är alltså icke homogen och gruppen »under 600 kr.» är icke fullständig, men då dessa grupper, som nedan skall visas, med hänsyn till barnantalet avvika icke så litet från varandra, redovisas de likväl var för sig. Slutligen måste ihågkommas, att taxeringsmaterialet som sådant är behäftat med åtskilliga brister, beroende på de stora svårigheter, som särskilt i fråga om vissa kategorier äro förknippade med beskattningen. Att i många fall hela eller en större eller mindre del av inkomsten undandrages beskattning torde vara obestridligt. Av det ovan sagda framgår, att inkomstuppgifterna dels äro bristfälliga, dels i viss mån missvisande. Det senare gäller särskilt jordbruksbefolkningens inkomster, som genom för låg värdering av naturaförmåner icke torde bli fullt jämförbara med andra befolkningsgruppers rena kontantinkomster. Ifrågavarande inkomstuppgifter utgöra dock den enda till buds stående mätaren av äktenskapens ekonomiska standard. Använda med försiktighet torde ock utan större risk för missgrepp vissa värdefulla slutsatser kunna dragas av uppgifterna i fråga. De brister i inkomstuppgifterna, som hittills berörts, avse uppgifternas beskaffenhet som sådana. Det måste emellertid även betonas, att de avse ett visst år och således icke kunna lämna en bild av äktenskapens ekonomiska standard under hela deras bestånd. Inkomsterna kunna givetvis ha varit helt annorlunda under den tid, de flesta barnen blevo födda, vilket särskilt gäller de äldre äktenskapen. Att anskaffa retrospektiva uppgifter skulle emellertid stöta på allt för stora svårigheter. I tab. 18 och 20 lämnas uppgifter om antalet äktenskap samt medelantalet barn per äktenskap i grupper efter äktenskapets varaktighet inom olika inkomstklasser, vad angår riket, landsbygden, städerna, riksområdena och vissa kommungrupper; i tab. 19 lämnas motsvarande uppgifter i kombination med yrkes- och socialgruppering för landsbygden och städerna. Även i dessa tabeller ha verkställts standardberäkningar för att eliminera ojämnheter i fördelningen efter hustruns vigselålder och äktenskapets varaktighet. Då inkomstnivån är väsentligt olika å landsbygden och i städerna, äro siffrorna för riket härvidlag av ringa intresse och komma därför icke att närmare beröras i denna redogörelse. Några standardberäkningar för riket ha av samma anledning icke verkställts. Av tab. X framgår de olika inkomstklassernas relativa betydelse inom olika yrkesgrupper å landsbygden och i städerna. I fig. 5 och 6 lämnas beträffande landsbygden och städerna uppgifter i diagramform rörande de standardberäknade medelantalen barn i olika varaktighetsgrupper för skilda inkomstklasser och i fig. 7 och 8 rörande medelantalen barn i olika yrkes- och socialgrupper för samma inkomstklasser.

215 Tab. X. Äktenskap inom olika yrkes- och socialgrupper, relativt fördelade efter inkomstklass. Antalet äktenskap i nedanstående inkomstklasser {%) Mannens yrkes- och socialgrupp

Utan angi- Under 6 0 0 900 ven in- 600 komst kr. kr.

1000- 1500- 2 000- 3 000- 5000- 10 000 1400 1900 2 900 4 900 9 900 o. över kr. kr. kr. kr. kr. kr.

cm P

Landsbygden. Företag, i jordbr. o. boskapsskötsel Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbruk m. m Samtliga funktionärer ..

8-10 8'55

11-83 4-19

21-45 28-12 18-33 53-40

14-51 12-00

10-22 3-21

4-16 0-31

1-24 0-01

0-37

100 100

7-68 1-96 2-50

6-54 1-22 1-24

15-03 2-22

22-83 4-58 15-22

14-70 6-08 2033

15-65 18-94 38-99

9-10 37-21 15-11

4-81 24-4 9 l-oo

3-66 3-30 0-01

100 100 100

6-49

2-73

23-15

15-12

24-33

13-45

0-62

0-01

3-99 3-62

7-21 5-12

11-33 9-04

21-23 31-78

16-73 23-49

18-02 15-36

14-29 10-69

5-66 0-90

1-54

100 100

2-66 101 1-25

3-16 0-72 0-94

4-19 0-94 1-62

9-00 2-08 508

10-26 2-78 10-09

17-67 9-92 37-20

18-35 33-35 38-63

15-03 39-03 5-13

19-68 10-17 0-06

100 100 100

1-28

0-85

1-59

4-89

9-14

34-30

43-17

4-69

0-09

100 Andra arbetare än ovan Städerna. Företag, i jordbr. o. boskapsskötsel Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbruk m. m Samtliga funktionärer . . Industriarbetare Andra arbetare än ovan nämnda

5-60 14-10

Av fig. 5 och 6 framgår, att barnantalet i stort sett sjunker med stigande inkomst, men sänkningen är icke jämn. Då landsbygden och städerna förete vissa väsentliga olikheter, skola de här behandlas var för sig, och början sker med landsbygden. Som bäst synes av fig. 5, är medelantalet barn högst i lägsta inkomstklassen »utan angiven inkomst», och sjunker sedan i de två närmast högre klasserna samt uppvisar i intervallen 600—900 kr. icke obetydligt lägre tal än i närmast högre och lägre inkomstklass. Detta gäller samtliga varaktighetsgrupper. Det kunde då synas sannolikt, att dessa låga tal i inkomstklassen 600—900 kr. skulle bero på mycket låga tal för en eller annan yrkesgrupp, men fig. 7 visar, att samtliga yrkesgrupper ligga mycket lågt i denna inkomstklass. Här bortses helt från gruppen f. d. yrkesutövare och övriga, vilken som sagt är en mycket heterogen grupp. Vidare är att märka, att funktionärsgruppen är så fåtaligt representerad i de lägsta inkomstklasserna, att densamma icke kunnat tagas med i räkningen i dessa klasser. Att lämna någon uttömmande förklaring till att fruktsamheten genomgående är betydligt högre i familjer, där såväl mannen som hustrun sakna uppgiven taxerad inkomst, än i övrigt samt till att barnantalet är så jämförelsevis lågt i inkomstklassen 600—900 kr., torde vara ganska vanskligt. Det gäller då att söka utröna, vilka kategorier yrkesutövare, som ingå i de olika inkomstklasserna. De två lägsta inkomstklasserna, och framför allt gruppen »utan angiven inkomst», utgöras självklart till större delen av äktenskap med mycket svag ekonomi, och i ett synnerligen stort antal fall torde samhället i en eller a n n a n form få träda emellan. Ett studium av fattigvårdsstatistiken är ägnat att belysa detta påstående. I nedanstående sammanställning lämnas sålunda uppgifter (se Fattigvården 1935, tab. 5) om antalet gifta män i åldrarna

216 Fig-. 5. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser i grupper efter äktenskapets varaktighet. Landsbygden. (Standardberäknade tal) Antal barn 5

Äktenskapets varaktighet 0-4 år

5.9 K -S

„

10-14

75-/9 „ 20-35 >•

JÉ

E SI

Fig. 6. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser i grupper efter äktenskapets varaktighet. Städerna. (Standardberäknade tal) Antal barn

\ —/

">N

Äktenskapets varaktighet: 0-4 år 5-9 " 10-U 15-19 20-35

-^ V.

"v. *"v

10 N

." —-

- '- — ~^- ».,..

^~~~^~~~—^

—

_---'"'

217 Fig-, 7. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser för skilda yrkesoch socialgrupper. Landsbygden. (Standardberäknade tal) Antal barn

Fig. 8. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser för skilda yrkesoch socialgrupper. Städerna. (Standardberäknade tal) Antal barn 3

2,5

Samtliga grupper Andra företagare Samtliga funktion ärer Industriarbetare — -»• — + — + — Övriga arbetare

\ - •

—

"5j* s

'> /' 1,5

ca 2 «2 o

E g-" • 8

*S_ '

- ~z^^^

218 16—67 år, som år 1935 åtnjöto egentligt fattigvårdsunderstöd, kommunalt pensionstillskott och sjukvårdsbidrag. Åldersbegränsningen har vidtagits för att få bättre jämförelse med 1936 års folkräkning, där äktenskap ingångna före 1901 icke äro medtagna.

Grupper av understödstagare

VarTillf, aktigt underunder- stödda stödda

Riket

Städerna

Landsbygden

S:a

Gifta män, understödda tills, med hustrun . . . . 10 894 17 009 27 903 Gifta män, understödda 2 524 6 567 9091

VarTillf, aktigt underunder- stödda stödda

S:a

VarTillf, aktigt underunder- stödda stödda

S:a

9 682 14 933 24 615 20 576 31 942 52 518

1001 1511 2 512 3 525 8 078 J11603 Tillsamman 13418 23 576 36 994 10 683 16 444 27127 24101 40020 64121

Att bland de makar, vilka uppgivits som var för sig understödda, endast männen medtagits beror på att i ett icke obetydligt antal fall båda makarna i verkligheten erhållit understöd, men att den ena varit intagen på sjukvårdsanstalt, medan den andra, eventuellt tillsamman med makarnas barn, erhållit understöd i hemmet. Om även hustrurna räknats, skulle i många fall dubbelräkning ha ägt rum. Sannolikt borde dock en del av dem ha medtagits, men i huru stor omfattning kan ej avgöras. Likaså borde hänsyn tagas till direkta understöd till barn — år 1935 kommo 10 750 barn i äktenskap i åtnjutande av dylikt understöd — varigenom familjer medelbart bli understödda, men huru många familjer, som därvid bli berörda, är okänt. De anförda siffrorna torde därför vara att anse som minimisiffror, oaktat en del av de gifta männen icke leva i bestående äktenskap. Delas nu antalet understödda gifta män enligt ovanstående med 5, erhålles för landsbygden c:a 7 400 och för städerna 5 400 eller sammanlagt 12 800. Då antalet äktenskap i de båda lägsta inkomstklasserna vid 1936 års folkräkning uppgår å landsbygden till 17 809 och i städerna till 3 161 eller sammanlagt 20 970, är det tydligt, att en icke oväsentlig del av dessa äktenskap utgöras av familjer med helt eller delvis understöd av ovan angivna slag. I varje fall synes man kunna antaga, att dessa grupper av understödstagare, varaktiga såväl som tillfälliga, äro tillräckligt starkt förhärskande inom ifrågavarande inkomstklasser för att bli utslagsgivande i fruksamhetshänseende. Även äktenskap med inkomster av storleken 600—900 kr. leva givetvis under relativt små förhållanden, men makarna i -dessa äktenskap torde i regel själva bära hela eller åtminstone en stor del av bördan för familjens existens. Det ligger då nära till hands att förmoda, att ansvarskännande makar under sådana förhållanden äro benägna att hålla barnens numerär jämförelsevis lågt. , Inkomstklassen 1 000—1 400 kr. visar högre medeltal än föregående i alla varaktighetsgrupper, och stigningen gör sig gällande för samtliga yrkesgrupper men mest för jordbruksarbetarna. Redan i inkomstklassen 1 500—1 900 kr. visa sig tendenser till sjunkande barnantal och sedan följer till en början ett tämligen hastigt och därefter långsammare fall, till dess i inkomstklassen 10 000 kr. och däröver en viss ökning är skönjbar. Antalet äktenskap i sistnämnda inkomstklass är dock relativt litet. I varaktighetsgrupperna upp till 15 år, d. v. s. i stort sett de yngre äktenskapen, iakttages dock en stigande tendens redan i inkomstintervallen 5 000—9 900 kr. Emellertid förete de

219 olika yrkesgruppernas kurvor vissa olikheter. Jordbruksarbetarna, jordfbruksföretagarna och i någon mån även »andra företagare» ha högre tal i inkomstklassen 1 500—1 900 kr., jordbruksföretagarna även i inkomstklassen 2 000—2 900 kr., men i övrigt sätter sänkningen in fr. o. m. inkomstklassen 1 500—1 900 kr. Till följd av att grupperna icke alls eller i mycket liten utsträckning äro representerade, avbrytas först jordbruksarbetarnas, därefter de övriga arbetargruppernas och slutligen jordbruksföretagarnas kurvor, så att endast »andra företagare» och funktionärerna äro företrädda i inkomstklassen 10 000 kr. och däröver, vilka grupper sålunda i huvudsak ensamma uppbära den ovan nämnda stigningen i denna inkomstklass. Även beträffande städerna iakttages (se fig. 6), att medelantalet barn är störst i lägsta inkomstklassen och sedan i stort sett sjunker t. o. m. inkomstklassen 5 000—9 900 kr. samt därefter liksom å landsbygden stiger i inkomstklassen 10 000 kr. och däröver, vilken inkomstklass i städerna har relativt större betydelse än å landsbygden. I de lägre inkomstklasserna är dock tendensen föga enhetlig. Under det att den lägsta och den högsta varaktighetsgruppen visa ökning i inkomstklassen 1 000—1 400 kr. är motsatsen fallet med de övriga varaktighetsgrupperna. Den högsta varaktighetsgruppen företer för övrigt mycket stora likheter med landsbygden, vilket kan bero på att i fråga om dessa äldre äktenskap skillnaden mellan landsbygd och stad är mindre skarp. Vad angår de olika yrkes- och socialgrupperna, undantagas här på grund av sin fåtalighet de båda jordbrukargrupperna helt, varjämte funktionärerna och »övriga arbetare» först fr. o. m. inkomstklassen 1 000—1 400 kr. uppträda i tillräckligt antal för dessa beräkningar. I högsta inkomstklassen äro här liksom å landsbygden endast »andra företagare» och funktionärerna representerade i tillräckligt antal för dragande av säkrare slutsatser. Den största yrkesgruppen, industriarbetarna, visar fallande tal, men de tre inkomstklasserna »under 600 kr.», 600—900 samt 1 000—1 400 kr. skilja sig föga från varandra, och först i inkomstklassen 3 000—4 900 kr. blir för övrigt sänkningen starkare, »övriga arbetare» ha genomgående lägre tal än industriarbetarna utom i inkomstklassen 1 500—1 900 kr., där båda gruppernas medelantal är detsamma och den förstnämnda gruppens högsta medeltal observeras, vilket tal ligger något högre än i föregående inkomstklass. Funktionärernas kurva bildar likaså en topp — för övrigt skarpare markerad — i inkomstklassen 1 500—1 900 kr. och faller sedan till den näst högsta inkomstklassen. »Andra företagare» ha att uppvisa ett avbrott i sänkningen såväl i inkomstklasserna 1 000—1 400 och 1 500—1 900 kr. som i den högsta inkomstklassen. Även i fråga om städerna kan således liksom för landsbygden spåras en ansats till avbrott i den allmänna sänkningstendensen i vissa inkomstlägen — i kronor räknat givetvis något högre i städerna än å landsbygden — som endast tillåta en torftig existens, under det att i inkomstlägen, som tyda på relativt välstånd, en oavbruten sänkning gör sig gällande. Den i jämförelse med landsbygden märkbara nivelleringen i fruktsamhetshänseende mellan de lägre inkomstklasserna upp till 1 500 kr. inkomst synes bero på att understödstagargrupperna äro mera jämnt fördelade i dessa klasser. I inkomstklassen 10 000 kr. och däröver observeras som nämnt å såväl landsbygden som i städerna en viss återhämtning, vilken dock med hänsyn till den jämförelsevis ringa frekvensen i denna inkomstklass i det stora hela betyder ganska litet. I fig. 9 åskådliggöras medelantalen barn inom olika inkomstklasser i landsbygdens riksområden. Som synes, gör sig samma tendens gällande som för landsbygden i dess helhet. Motsvarande bild lämnar fig. 10 för stadsriksområdena. Beträffande dessa kan sägas, att i fråga om de lägre inkomst-

220 Fig. 9. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser. Landsbygdsriksomrjra den a. l (Standardberäknade tal) Antal barn 3.5

1 Hela landsbygc 'en f ?/

'// -

R /// R IV R V ••

• j

v s

\ 2.5

\ \N \ / X \ // \ \ X

-=^—^-^ir^ ~J>~

\ •v

"*"" 7.5

» •„

888 B S 9

I §8

Fig. 10. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser. Stadsriksområdena.x (Standardberäknade tal) Antal barn 3

2,5

Samtliga sfädt RVI RVI /

_«_«___

R VIU

\ • ^

•N-

^ < v X

~~~~~~~—~~~m""""—'

•#.

*~i ^^*****'^

u Jr

"""*•-"•--•...

»-

C ra •

1 Se sid. 193.

« 8

221 Fig. 11. Medelantalet barn per äktenskap inom olika inkomstklasser. Kommungrupper.* (Standardberäknade tal) Antal barn

klasserna vissa oregelbundenheter observeras, särskilt i vad angår de smärre städerna, där inkomstklassen »under 600 kr.» företer ett obetydligt lägre tal än angränsande inkomstklasser. Slutligen belysas av fig. 11 de olika grupperna bland landskommunerna (se anm. till tab. 20) i ifrågavarande hänseende. Liksom riksområdenas kurvor följa kommungruppernas i stort sett landsbygdens som helhet, endast D-kommunerna uppvisa en mera anmärkningsvärd avvikelse i fråga om den lägsta inkomstklassen, som har lägre tal än inkomstklassen »under 600 kr.». Ihågkommas bör emellertid, att antalet äktenskap särskilt i en del inkomstklasser blir relativt litet genom uppdelningen i riksområden och kommungrupper, varför det icke är uteslutet, att tillfälligheter kunna spela in. Med hänsyn till härav följande risker har i fråga om riksområdena och kommungrupperna kombinationen mellan yrkes- och socialgrupper samt inkomstklasser här icke gjorts till föremål för analys liksom fallet är beträffande landsbygden och städerna (tab. 19). I betraktande av de ovan påpekade stora likheterna mellan de olika riksområdena resp. kommungrupperna med hänsyn till medelantalet barn inom olika inkomstklasser torde knappast heller mera anmärkningsvärda avvikelser genom en dylik analys kunna väntas komma i dagen. Fig. 9—11 åskådliggöra ock de olika riksområdenas resp. kommungruppernas förhållande inbördes och till landsbygden resp. städerna som helhet med hänsyn till medelantalet barn. Beträffande riksområdena är tidigare talat. Kommungrupperna visa, såsom är att vänta, fallande tal i den mån den rena landsbygdskaraktären förbytes i mera stadsbetonad. 1

Se sid. 280.

222 Tab. Y. Äktenskapen relativt fördelade efter barnantalet inom olika inkomstklasser. Mannens och hustruns inkomst

Relativa antalet äktenskap med nedanstående antal barn (%)

11 0. Samtflera liga

3-76 2-72 1-77 2-18 2-27 1-53 1-33 0-93 0-29 4-01 2-78 2-01

2-51 1-91 1-14 1-16 1-37 1-04 0-81 0-52 0-49

1-78 1-50 0-64 0-96 0-77 0-66 0-40 0-31 0-20

1-25 0-83

2-4G 1-90 0-76 1-08 0-95 0-88 0-57 0-21 0-29 1-04

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

3-61 3-60 3-43 2-26 237 2-04 1-82 0-97 1-48 T93

0-52 0-76 0-75 0-46 0-45 0-56 0-31 0-15 0-11 0-39

0-99 0-69 0-64 0-55 0-32 0-31 0-20 0-08 0-05 0-27

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

16-59 15-80 12-41 9-34 7-90 17-99 17-00 12-45 9-24 6-87 25-03 19-11 12-72 8-04 5-26 23-60 20-70 13-93 8-90 5-91 23-34 1 19-86 13-81 8-85 6-53 25-46 1 21-23 13-20 8-36 5-40 24-54 20-89 13-75 8-22 4-75 21-11 22-92 16-47 8-92 4-05 15-82 24-75 18-27 12-57 6-29 Samtliga 16-83 23-26 20-00 13-49 8-67 5-83

6-02 5-73 3-30 4-13 4-37 3-63 2-98 2-57 2-95

4-26 3-77 2-78 2-93 2-97 2-29 1-96 1-43 1-77

4 Landsbygden. Utan angiven in17-17 under 600 kr. 18-92 600— 900 » 19-45 1000—1400 > 14-52 1500—1900 » 14-91 2 0 0 0 - 2 900 » 16-32 3 0 0 0 - 4 900 > 19-80 5 0 0 0 - 9 900 > 20-56 10 000 kr. o. över 16-31

Städerna. Utan angiven in24-75 under 600 kr. 25-90 600— 900 > 28-43 1000—1400 > 25-18 1500—1900 > 23-51 2 000—2 900 > 23-91 3 0 0 0 - 4 900 > 27-84 5 000—9 900 > 32-69 10 000 kr. o. över 21-99 Samtliga 26-52

22-13 23-48 25-64 29-75 30-68 30-16 28-72 25-05 18-26

16-95 17-04 16-92 17-56 18-80 20-20 20-17 22-18 25-54 27-94 20-28

11-30 11-77 10-60 10-91 10-75 10-65 10-47 10-93 18-49 1112

8-39 8-38 6-10 6-30 6-56 6-22 5-57 4-76 9-16

5-77 5-19 4-44 4-15 4-20 355 2-96 2-38 395 6-08 3-40

326 1-66 1-87 1-82 1-22 1-39 1-05 0-50 052 1-17

1-86 0-97 1-02 0-75 0-82 0-79 0-68 0-23 0-40 0-69

0-47 0-56 0-16 0-31 0-32 0-22 0-21 0-08 0-05 0-21

I tab. Y lämnas uppgifter om äktenskapens relativa fördelning efter barnantal inom olika inkomstklasser. Av tidigare anförda skäl avser redogörelsen även här landsbygden och städerna var för sig och ej riket som helhet. De barnlösa äktenskapen äro relativt talrikast i de lägsta och högsta inkomstklasserna, därest i fråga om de sistnämnda bortses från den allra högsta gruppen, 10 000 kr. och däröver, som i städerna t. o. m. har det lägsta procenttalet. Av de lägre inkomstklasserna har inkomstklassen 600—900 kr. det högsta procenttalet barnlösa äktenskap, och egendomligt nog gäller detta även städerna, ehuru medelantalet barn för städernas del icke är särskilt lågt i denna inkomstklass. Äktenskap med 1 barn äro å landsbygden talrikast i inkomstlägena 600—900 och 2 000—4 900 kr., i städerna i inkomstlägena 1 000—4 900 kr. 2-barnsäktenskapen äro för såväl landsbygdens som städernas vidkommande talrikast i de båda högsta inkomstklasserna. För 3-barnsäktenskapen är förhållandet detsamma i fråga om landsbygden. I städerna h a r den allra högsta inkomstklassen avsevärt högre procenttal 3-barnsäktenskap än alla andra inkomstklasser, men en tendens till förskjutning mot de lägsta inkomstklasserna börjar spåras. Detta är ännu mera fallet beträffande 4-barnsäktenskapen, å såväl landsbygd som i städer. På båda hållen h a r emellertid den högsta inkomstklassen det högsta procenttalet. Beträffande sistnämnda inkomstklass är emellertid att märka, att absoluta antalet äktenskap, vad landsbygden angår, är ganska litet. Även i städerna äro äktenskap

223 med mer än 4 barn ganska svagt representerade i denna inkomstklass. I fråga om äktenskap med 5 barn och däröver ha de lägsta inkomstklasserna de högsta procenttalen, beträffande 5-barnsäktenskapen är dock å landsbygden den högsta inkomstklassen relativt ungefär lika talrikt företrädd.

XII. Gifta kvinnors yrkesverksamhet och barnantalet. För gifta kvinnor, som ingått äktenskap senare än år 1900 och alltjämt sammanlevde med sina män, skulle enligt planen vid 1936 års folkräkning införskaffas uppgifter dels huruvida de utövat någon yrkesverksamhet under sitt äktenskap och, om detta varit fallet, i vilken utsträckning, dels huruvida de vid äktenskapets ingående upphörde med tidigare yrkesverksamhet» dels ock huruvida de vid giftermålet bytte kyrkoskrivningsort. Vidare skulle för samtliga gifta kvinnor i bestående äktenskap lämnas uppgifter om yrke och yrkesställning vid eller kort före giftermålet, men dessa uppgifter h a endast bearbetats för dylika äktenskap ingångna efter år 1900, enär, som tidigare sagts, endast för dessa kontrollbara barnuppgifter inhämtats. Att märka är, att vid uppgifter av samtliga nämnda slag avsågs det vid folkräkningstillfället bestående äktenskapet, alltså ej ett eventuellt tidigare äktenskap. Med yrkesverksamhet förstås här all yrkesmässig, i regel med kontanta inkomster förenad förvärvsverksamhet. Husmoderskallet har därför icke räknats som yrkesverksamhet och icke heller det arbete, jordbrukarhustrurna utöva i det egna jordbruket. För införskaffande av nämnda uppgifter framställdes å folkräkningsformuläret direkta frågor för ändamålet (kol. 20 och 24—25). Frågorna voro formulerade på så sätt, att de skulle komplettera varandra. Därjämte ha uppgifterna om huvud- och biyrke vid folkräkningstillfället (kol. 15 och 18) varit till viss ledning. Till följd av de ofullständigheter, som trots en mycket omfattande skriftväxling vidlåda primäruppgifterna, har det emellertid i åtskilliga fall yppat sig stora svårigheter att avgöra föreliggande spörsmål. Till en början kan då sägas, att det i allmänhet varit möjligt att konstatera, om yrkesverksamhet överhuvud utövats under äktenskapet. I gruppen »ingen yrkesverksamhet» kunna dock givetvis en del fall av förvärvsverksamhet ha blivit inräknade, men då torde yrkesverksamheten i allmänhet ha varit av så ringa omfattning, att den knappast kan tänkas ha haft någon nämnvärd betydelse för födelsefrekvensen. Beträffande de hustrur, som kunnat betecknas som yrkesverksamma, har det emellertid sedan varit förenat med stora svårigheter att avgöra dels i vilken grad de varit förvärvsarbetande, dels under huru lång tid av äktenskapet detta varit fallet. Om det kunnat antagas, att hustrun erhåller hela eller större delen av sin utkomst genom sin egen yrkesverksamhet och att denna utfyller en normal arbetsdag, har yrkesverksamheten betecknats som hel. Den motsvarar alltså närmast benämningen huvudyrke i yrkesstatistiken. Då yrkesverksamheten mera haft biyrkeskaraktär, har den räknats som partiell. I de fall primäruppgifterna (kol. 25) varit ofullständiga men yrkesverksamheten pågått även vid folkräkningstillfället, h a r det i allmänhet kunnat avgöras, till vilkendera kategorien yrkesverksamheten varit att hänföra, enär yrkesuppgifterna i övrigt (kol. 15 och 18) då lämnat erforderliga upplysningar. Värre har det varit, om yrkesverksamheten icke pågick vid folkräkningen. I sådana fall h a r vid ofullständighet i uppgifterna yrkets karaktär fått vara utslagsgivande, så att sådana yrken, som i regel kräva en hel arbetsdag, t. ex. fa-

224 briks-, kontors-, handelsbiträdes- och lärarinneverksamhet, räknats som hel, mjölkning, hemsömnad, städ- och tvätthjälp m. m. som partiell yrkesverksamhet. Hustrur, vilka uppgivits biträda sin make i dennes yrkesverksamhet, ha betraktats som partiellt yrkesutövande, dock med undantag för hustrur till jordbruksföretagare samt hemmavarande gifta döttrar och sonhustrur till dylika. I en del fall ha också inkomstuppgifterna kunnat tjäna som vägledning. Med hänsyn till att, som tidigare framhållits, mannens och hustruns inkomster stundom äro sammanförda i primärmaterialet, betyder emellertid frånvaro av inkomst icke alltid avsaknad av yrkesverksamhet. I alla händelser avse inkomstuppgifterna endast året närmast före folkräkningsåret. De allra största svårigheterna ha emellertid till följd av ofullständigheter i tidsbestämningen förelegat vid klassificeringen av hustrurna med hänsyn till huru lång tid under äktenskapet yrkesverksamhet utövats. Att yrkesverksamhet varit hel under hela eller en väsentlig del av äktenskapet ävensom partiell under hela äktenskapet har i allmänhet med ganska stor visshet kunnat fastställas, men i övrigt har det varit svårt att verkställa gradering. Utom de tre nämnda graderna användes vid grupperingen de tvenne följande beteckningssätten, »partiell yrkesverksamhet eller hel yrkesverksamhet i kombination med partiell under väsentlig del av äktenskapet» samt »yrkesverksamhet under en mindre eller obestämbar del av äktenskapet». Någon skarp gräns mellan dessa båda grupper har det dock icke varit möjligt att draga. De ha ock sammanslagits i redogörelsen för barnantalet inom olika grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet, vilket förfaringssätt nedan kommer att närmare motiveras. Vad vidare angår belysning av frågan om avbrott ägde rum i yrkesverksamheten vid giftermålet, vilket bl. a. var avsikten med de framställda frågorna, är att märka, att kortvariga avbrott — i en del fall ända till ett halvt år — icke räknats som avbrott i denna bemärkelse. Icke heller ha som sådana räknats de fall, då hustrun fortsatt med yrkesverksamhet i mindre utsträckning i samma yrke eller då övergång till annat yrke ägt rum, om detta skett omedelbart eller helt kort tid efter giftermålet. I detta sammanhang bör måhända påpekas, att ställning som hemmadotter givetvis ej har betraktats som yrkesverksamhet i här föreliggande mening och att civilståndsförändringen således icke ansetts innebära något avbrott av här avsett slag. I vissa av de grupper, vari äktenskapen enligt det ovan sagda uppdelats med hänsyn till graden av hustruns yrkesverksamhet, har hustrun varit yrkesverksam under en större eller mindre del av men ej under hela äktenskapet. Dessa grupper ha i sin tur uppdelats i grupper efter huruvida avbrott av här ifrågavarande slag ägt rum vid giftermålet eller ej. I de fall dylikt avbrott förekommit har sålunda hustrun efter en längre eller kortare tidrvmd återgått till förvärvsarbete. Beträffande frågan om hustrun bytt kyrkoskrivningsort vid giftermålet har densamma berett svårigheter därigenom att i större städer med flera församlingar flyttning från en församling till en annan i en del fall felaktigt angivits som dylikt byte, vilket särskilt gäller Stockholm. Med ledning av dessa uppgifter huruvida hustrun bytt kyrkoskrivningsort eller ej, ha äktenskapen uppdelats i tvenne grupper, vardera i sin tur uppdelad efter graden av hustruns yrkesverksamhet under äktenskapet. Uppgifterna om hustrun var yrkesverksam vid eller kort före äktenskapets ingående eller ej, ha på samma sätt använts till uppdelning i tvenne grupper, vilka likaså uppdelats efter hustruns förvärvsarbete under äktenskapet. I tab. 21 lämnas uppgifter om antalet bestående äktenskap och relativa antalet barnlösa äktenskap ävensom medelantalet barn per äktenskap i grup-

225 per efter graden av hustruns yrkesverksamhet inom olika varaktighetsperioder. Redovisningen avser riket samt landsbygden och städerna men ej smärre områden, enär talen vid ytterligare regional uppdelning i stor utsträckning bli for små. Vad angår den gruppering efter graden av hustruns yrkesverksamhet, som härvid använts, är att märka, att i den ovannämnda gruppen »ingen yrkesverksamhet» även inräknats de för hela riket till endast 218, eller 0"1 °/o av samtliga, uppgående fall, då uppgifter helt saknas. Vidare ha, som nyss nämnts, sammanslagits de båda grupperna »partiell yrkesverksamhet eller hel yrkesverksamhet i kombination med partiell under väsentlig del av äktenskapet» samt »yrkesverksamhet under en mindre eller obestämbar del av äktenskapet» till en grupp, »mindre eller obestämbar grad av yrkesverksamhet». Anledningarna härtill äro flera. Som ovan sagts, har det på grund av primärmaterialets ofullständighet varit svårt att skilja mellan dessa båda grupper. Vidare visa de framställda råtabellerna obetydliga skiljaktigheter mellan ifrågavarande grupper med hänsyn till såväl relativa antalet barnlösa äktenskap som medelantalet barn per äktenskap, vilket torde tyda på att de bland dessa äktenskap förekommande olikheterna i avseende på graden av hustruns förvärvsarbete icke i nämnvärd mån betinga skillnader i fruktsamhet. Slutligen må framhållas, att den förra gruppen är jämförelsevis obetydlig i jämförelse med den senare. Vad riket angår, utgör nämligen den förra endast 7*1 °/o av hela antalet äktenskap med i högre eller lägre grad yrkesverksamma hustrur, under det att den senare gruppen omfattar 47-7 % . I tab. 21 redovisas alltså utom gruppen icke yrkesverksamma hustrur, som inbegriper även de hustrur, om vilka ifrågavarande uppgifter saknas, 4 grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Av tabellen framgår, att hustrurna voro i högre eller lägre grad yrkesverksamma i 38 632, eller 18*0 °/o, av samtliga i undersökningen medtagna äktenskap. För landsbygden är motsvarande antal 16 922, eller 12'6 °/o, och för städerna 21 710, eller 27*1 °/o. Det är således, såsom man kunnat förmoda, i städerna, som hustrurnas förvärvsverksamhet har den största betydelsen. Å den agglomererade landsbygden äro de yrkesverksamma hustrurna relativt något talrikare, 15'4 %, än å den egentliga landsbygden, 11*2 °/o. I nedanstående sammanställning meddelas uppgifter om antalet förvärvsarbetande hustrur i de olika grupperna och dessas relativa betydelse.

Graden av hustruns yrkesverksamhet

Hel yrkesv. under hela äktenskapet Hel yrkesv. under väsentlig del av äktenskapet Partiell yrkesv. under hela äktenskapet Mindre el. obestämbar grad av yrkesverksamhet

Egentlig landsbygd

Agglomererad landsbygd

Ant. äkt.

11-2

23-6

2 734

16-1

6 757 31-1

24-6

2-7

7-2

4-5

10-0

2 934

7-6

2 089

20-5

12-6

2 938

17-4

2 094

9-7

13o

Hela landsbygden

Städerna

Riket

6 689

65-6 3 806 56-6 10 495 62-0 10 680 49-2 21175 54-8 Tillsamman 10193 100 i 6 729 100 16 922 100 21 710 100 38 632 100

Som synes, är hel yrkesverksamhet vanligast i städerna, där 41*2 °/o av de yrkesverksamma hustrurna angivits som helt yrkesverksamma, varav i flertalet fall, 311 %, under hela äktenskapet. Men även å den agglomererade 15—388256.

226 landsbygden äro dylika fall vanliga, 30'8 resp. 23'6 °/o. Partiellt yrkesverksamma hustrur äro däremot vanligare å landsbygden och framför allt å den egentliga landsbygden. Liksom vid analysen i tidigare berörda hänseenden ha även i fråga om graden av hustruns yrkesverksamhet verkställts standardberäkningar i avsikt att eliminera ojämnheter i fördelningen efter hustruns vigselålder och äktenskapets varaktighet (tab. 21). Dylika beräkningar ha i detta fall även företagits beträffande relativa antalet barnlösa äktenskap, vilka härvidlag äro av alldeles särskilt intresse. I stort sett kan sägas, att förhållandet mellan relativa antalet barnlösa äktenskap och medelantalet barn per äktenskap är omvänt, men icke strängt proportionellt, beroende på att fördelningen av äktenskapen med barn med hänsyn till barnantalet kan vara olika inom skilda grupper. Av tab. 21 framgår, att relativa antalet barnlösa äktenskap är störst och medelantalet barn minst i gruppen hustrur med »hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet». För riket, landsbygden resp. städerna äro procenttalen barnlösa äktenskap 39*4, 30*7 resp. 43'3 °/o och medelantalen barn 133, 1-64 resp. 1*17. Då icke annat säges, avses här de standardberäknade talen. En mycket låg fruktsamhet förefinnes även inom gruppen »hel yrkesverksamhet under väsentlig del av äktenskapet». För städernas del bör dock uppmärksammas, att procenttalet barnlösa äktenskap i detta fall är detsamma som för gruppen »partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet», oaktat medelantalet barn är icke obetydligt lägre än i sistnämnda grupp, vilket belyser det ovan sagda, att förhållandet mellan procenttalet barnlösa äktenskap och medelantalet barn per äktenskap icke är omvänt proportionellt. I jämförelse med de båda grupperna med helt yrkesverksamma hustrur ligger fruktsamheten för de båda grupperna »partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet» samt »mindre eller obestämbar grad av yrkesverksamhet» på ett avsevärt högre plan. Den högsta fruktsamheten, d. v. s. de lägsta procenttalen barnlösa och de högsta medelantalen barn, förete emellertid de äktenskap, i vilka hustrun icke alls varit yrkesverksam under äktenskapet. För denna grupp äro procenttalen barnlösa äktenskap för riket, landsbygden och städerna 18'3, 167 resp. 214 °/o och medelantalen barn 237, 257 resp. 195. Sammanfattningsvis kan alltså sägas, att fruktsamheten faller i den mån hustruns förvärvsarbete blir mera betydande. De grupper, som utgöras av äktenskap, i vilka hustrun varit helt yrkesverksam, vare sig under hela eller en väsentlig del av äktenskapet, ligga varandra ganska nära, och samma är förhållandet mellan de båda grupper, som omfatta hustrur med ringare grad av yrkesverksamhet. De ganska avsevärda olikheter i fruktsamhetshänseende, som ovan påvisats mellan framför allt de båda huvudgrupperna hustrur med hel yrkesverksamhet och hustrur med yrkesverksamhet av mindre omfattning, torde få anses visa dels att primärmaterialet trots de angivna bristerna givit praktiskt tillförlitliga och användbara resultat, dels att den vid bearbetningen valda grupperingen varit i stort sett ändamålsenlig. Det kan i detta sammanhang påpekas, att skillnaderna mellan de olika grupperna efter graden av hustruns yrkesverksamhet äro väsentligt större i fråga om de observerade talen än de standardberäknade. Sålunda är det observerade procenttalet barnlösa äktenskap 597 °/o och medelantalet barn 0-69 i gruppen »hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet» mot de standardberäknade talen 39"4 resp. 1*88. De förstnämnda siffrorna kunna emellertid sägas ge ett skenbart allt för överdrivet uttryck för låg fruktsamhet Anledningen härtill är framför allt ifrågavarande äktenskaps fördelning med hänsyn till äktenskapets varaktighet. De utgöras nämligen till mycket stor del av yngre äktenskap; sannolikheten för att yrkesverksamheten skall upp-

227 hora helt eller tidvis ökas givetvis starkt med äktenskapets tilltagande ålder Av äktenskap tillhörande nämnda grupp voro 50'8 °/o under 5 och 73'9 °/o under 10 år mot 21'2 resp. 39-5 % beträffande samtliga äktenskap. Genom de verkställda standardberäkningarna erhållas därför ett för jämförelse riktigare uttryck för fruktsamheten. Uppgifterna för samtliga äktenskap i de olika grupperna äro emellertid ingalunda tillfyllest för att erhålla en klar bild av här påvisade förhållanden. Av naturliga skäl minskas relativa antalet barnlösa äktenskap och ökas medelantalet barn per äktenskap med äktenskapets varaktighet, till dess hustrurnas fruktsamhetsperiod upphör och äktenskapen alltså bli avslutade i tidigare angiven bemärkelse. En betydelsefull faktor är emellertid här att taga med i räkningen, nämligen att den frivilliga barnbegränsningen, som ju har ar särskilt utpräglad i vissa grupper, icke nödvändigt behöver verka så starkt sänkande på barnantalet; den kan ock huvudsakligen inriktas på ett uppskjutande av barnafödandet till senare tidsskeden av äktenskapet. Jämte sifferuppgifterna i tab. 21 lämnas i diagramform i fig. 12—U uppgifter om relativa antalet barnlösa äktenskap och i fig. 15—11 om medelantalet barn per äktenskap i olika varaktighetsperioder. Som synes, visa kurvorna, att de olika grupperna efter graden av hustruns yrkesverksamhet i stort sett under de olika varaktighetsperioderna bibehålla det inbördes förhållande i fruktsamhetshänseende, som ovan angivits. Vissa oregelbundenheter göra sig emellertid gällande. Vad då först beträffar de båda grupperna med hel yrkesverksamhet, iakttages, att i särskilt den lägsta varaktighetsgruppen, 0—4 år, men även i den närmast högre, 5—9 år, avståndet mellan kurvorna över relativa antalet barnlösa äktenskap är mycket stort men att det sedan kraftigt minskas, så att särskilt för landsbygden skillnaden under de högre varaktighetsperioderna är ganska obetydlig; talen för landsbygden, särskilt i de äldre varaktighetsperioderna, grunda sig emellertid på jämförelsevis små grupper äktenskap. Kurvorna över medelantalet barn för samma grupper skilja sig likaså mest under de första varaktighetsperioderna, och även härvid blir beträffande landsbygden tendensen mycket osäker för de äldre äktenskapen. Det mest anmärkningsvärda förhållandet iakttages emellertid i fråga om gruppen »partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet». Under det att densamma under första varaktighetsperioden och för städerna även under varaktighetsperioden 5—9 år har de högsta procenttalen barnlösa äktenskap näst den under hela äktenskapet helt yrkesverksamma hustrugruppen, visar den snabbt fallande kurvor i de högre varaktighetsgrupperna och närmar sig, ja, i fråga om städerna t. o. m. underskrider, gruppen »mindre eller obestämbar grad av yrkesverksamhet». Kurvorna över medelantalet barn för de båda grupperna med partiell och lägre grad av yrkesverksamhet ligga i stort sett betydligt närmare varandra. Av det sagda framgår bl. a., att inom de båda huvudgrupperna av yrkesverksamma hustrur, nämligen å ena sidan dylika med hel och å andra sidan de med partiell eller lägre grad av yrkesverksamhet, vissa skillnader göra sig gällande i fråga om de yngre äktenskapen, i vad avser framför allt relativa antalet barnlösa äktenskap. Av den förra huvudgruppen visa hustrurna med »hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet» och av den senare de med »partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet» högre grad av barnlöshet i de yngre äktenskapen än övriga grupper. Motsvarande skillnader kunna utläsas ur medelantalen barn, ehuru olikheterna därvidlag äro mindre framträdande. Det^ vill alltså synas, som om de yngre äktenskapen — med varaktigheten 0—4 å r — i vilka hustrurna varit yrkesverksamma under hela äktenskapet,

228 Fig. 12. Relativa antalet barnlösa äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Riket. (Standardberäknade tal) Antal barnlösa äktenskap (%) 80

0-4 ar

5-9 år

Ingen yrkesverksamhet under äktenskapet Hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet

20-35 år

10-14 år 15-19 ar Äktenskapets varaktighet Hel yrkesverksamhet und. väsentlig del av äktenskapet Mindre eller obestämbar grad av yrkesverksamhet

Partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet

Fig. 13. Relativa antalet barnlösa äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Landsbygden. (Standardberäknade tal) Antal barnlösa äktenskap (°/o)

0-4 år

5-9 år

Ingen yrkesverksamhet under äktenskapet Hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet Partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet

20-35 år

10-14 år 15-19 ar Äktenskapets varaktighet Hel yrkesverksamhet und. väsentlig del av äktenskapet Mindre eller obestämbar grad av yrkesverksamhet

— —

229 Fig. 14. Relativa antalet barnlösa äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Städerna. (Standardberäknade tal) Antal barnlösa äktenskap (°/o) 80 70 \

60 X. X X

50 40 30 20 10

0- 4 år

5- 9 år

10- 14 år 15-19 ar Äktenskapets varaktighet

20-35 år

Ingen yrkesverksamhet under äktenskapet

Hel yrkesverksamhet und. väsentlig del av äktenskapet

Hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet

Mindre eller obestämbar grad av yrkesverksamhet

Partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet

Fig. 15. Medelantalet barn per äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Riket. (Standardberäknade tal) Antal barn

-•-••"" '""!!"-5*

SS' • • • • '

2 —

• **'

** ^ - — - " " • " ' ' " — \ * > "

0-4 år

5-9 år

Ingen yrkesverksamhet under äktenskapet Hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet Partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet

10-14 år 15-19 år Äktenskapets varaktighet Hel yrkesverksamhet und. väsentlig del av äktenskapet Mindre eller obestämbar grad av yrkesverksamhet

20-35 år

230 Fig. 16. Medelantalet barn per äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet Landsbygden. (Standardberäknade tal)

0-4 år

5-9 år

10-14 år 15-19 år Äktenskapets varaktighet

Ingen yrkesverksamhet under äktenskapet Hel yrkesverksamhet under _ _ _ _ _ _ hela äktenskapet

20-35 år

Hel yrkesverksamhet und. väsentlig del av äktenskapet Mindre eller obestämbar grad av yrkesverksamhet

Partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet

helt eller partiellt, äro i högre grad barnlösa och uppvisa något lägre barnantal framför allt i förhållande till äktenskap med ej yrkesverksamma hustrur men även i förhållande till äktenskap, i vilka hustrun ej varit yrkesverksam under hela äktenskapet. Äktenskapen av förstnämnda slaget visa å andra sidan med stigande varaktighet snabbare minskning av relativa antalet barnlösa äktenskap resp. ökning av medelantalet barn per äktenskap än i övriga grupper med yrkesverksamma hustrur; en viss återhämtning gör sig med andra ord gällande. Vid bedömandet av dessa förhållanden bör emellertid hållas i minnet, att de äktenskap, som varat blott 0—4 år, och i vilka hustrun varit yrkesverksam — helt eller partiellt — under mer än halva men dock ej hela äktenskapets varaktighetstid, av naturliga skäl kunna väntas vara jämförelsevis fruktsamma och särskilt uppvisa ett lägre procenttal barnlösa äktenskap. Det är ju klart, att hustruns frånvaro från förvärvsarbete under någon tid direkt eller indirekt i stor utsträckning stått i samband med barnsbörd eller i varje fall lämnat större möjlighet till barnafödande. Egentligen borde givetvis icke en kortare arbetsledighet i samband med havandeskap eller barnsbörd ha ansetts som ett upphörande av förvärvsarbetet, men det kan likväl antagas, att uppgiftslämnarna i en del fall haft en sådan uppfattning. I den mån äktenskapen bli äldre, minskas emellertid inverkan av här ifrågavarande faktor; äktenskap av t. ex. 20—35 års varaktighet, där hustrun varit förvärvsarbetande under mer än halva tiden, torde i de fall, då yrkesverksamheten varit koncentrerad till äktenskapets tidigare del, ur

231 Fig. 17. Medelantalet barn per äktenskap under olika varaktighetsperioder i grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Städerna. (Standardberäknade tal) Antal barn

0-4 år

5-9 år

....

10-14 år 15-19 år Äktenskapets varaktighet

Ingen yrkesverksamhet under äktenskapet

Hel yrkesverksamhet und. väsentlig del av äktenskapet

Hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet

Mindre eller obestämbar grad av yrkesverksamhet

••

20-35 år

Partiell yrkesverksamhet under hela äktenskapet

fruktsamhetssynpunkt vara tämligen likställda med äktenskap, där hustrun haft förvärvsarbete under hela tiden. För att ytterligare belysa sambandet mellan yrkesverksamheten och födelsefrekvensen inom äktenskapen ha använts de ovan omtalade uppgifterna i fråga om förekomsten av avbrott i hustruns yrkesverksamhet vid äktenskapets ingående. Föremål för undersökning äro härvid helt naturligt endast de äktenskap, i vilka hustrun varit yrkesverksam såväl vid eller kort före giftermålet som under en större eller mindre del av — dock ej hela — äktenskapets bestånd. De hustrur, som avbrutit sin yrkesverksamhet vid giftermålet, ha återupptagit densamma längre fram under äktenskapet, vilket kan ha berott på att mannens inkomst blivit otillräcklig, t. ex. på grund av sjukdom eller arbetslöshet eller en växande barnaskara; det är ock möjligt, att sedan barnen blivit äldre, hustruns tid räckt till även för förvärvsverksamhet. Dessa hustrur ha i alla händelser varit befriade från yrkesverksamhet längre eller kortare tid under äktenskapets första del, då som tidigare visats, övervägande antalet barn i äktenskap födas. De av ifrågavarande hustrur, som fortsatt sin yrkesverksamhet omedelbart efter giftermålet, ha avbrutit sin yrkesverksamhet först längre fram under äktenskapet, vare sig endast för en tid eller för återstoden av äktenskapet. I tab. Z lämnas nu uppgifter om antalet här ifrågakommande äktenskap, om relativa antalet barnlösa sådana samt om medelantalet barn i desamma under olika varaktighetsperioder. Som synes, är genomgående utom i lägsta varaktighetsgruppen för städerna procenttalet barnlösa äktenskap högre och medelantalet barn lägre beträffande de äktenskap, i vilka hustrun icke upphörde med sin yrkesverksamhet omedelbart efter giftermålet. Skillnaderna ökas med äktenskapets

232 Tab. Z. Antalet äktenskap, i vilka hustrun var yrkesverksam såväl vid eller kort före giftermålet som under en större eller mindre del av — dock ej hela — äktenskapet, med fördelning efter huruvida avbrott i yrkesverksamheten ägde rum vid giftermålet, relativa antalet barnlösa dylika äktenskap samt medelantalet barn i desamma. Äktenskapets varaktighet (år)

Landsbygden

Städerna

Biket

MedelBarn- MedelBarn- MedelBarnant. ant. lösa äkt. ant. lösa äkt. barn lösa äkt. barn barn i % i % i % Ant. Ant. Ant. per äkt. per äkt. per äkt. Förekomsten av avbrott äkt. äkt. i yrkesverksamheten vid äkt. er Co er cc er co cr to crco er CO < o < o < o < o ra d4 2 < 2 H< P 2! p oi er giftermålet i p SS 2 oa c ra er p: B ° to p: B

, ~4

/ utan avbrott \ med

5-9 { 25 ',

"-»{SS : Samtl. ( u t a n äkt. | m e ( j

>-(

P o

p: B PTCL B •,

fr ^ B 'i

321 39-9 38-9 0-78 0-79 817 33-9 36-4 0-93 0-89 355 32-7 30-3 1-16 1-21 1191 18-6 20-2 1-71 1-67 349 23-8 22-0 1-82 1-87 1195 12-7 14-3 2-33 227 236 24-2 17-3 2-16 2-40 1300 9-3 io-o 3 0 3 2-98 690 16-7 13-0 3-37 3-68 2 335 6-9 7-9 4-14 4-01

990 47-7 47-5 0-63 0-63 766 48-8 49-0 0-65 0-64 1365 36-0 34-4 0-96 0-98 1173 32-8 32-5 1-07 1-08 898 29-8 27-2 1-27 1-32 1245 21-8 21-9 1-52 1-52 535 24-9 21-8 1-70 1-79 1212 15-5 15-8 2-09 2-08 990 21-0 17-9 2-42 2-61 2 063 11-111-6 2-87 2-85

cl- i-t

n u

SK B w p. B •,

p ra

P ra

p ra er t-t

pr c B •,

pj-p,

1 311 45-8 45-5 0-67 0-68 1583 41-142-4 0-79 0-77 1 720 35-3 33-5 l-oo 1-03 2 364 25-7 26-4 1-39 1-37 1 247 28-1 25-7 1-42 1-48 2 44017-4J18-3 1-92 1-89 771 24-6 20-6 T84 1-97 251212-3 12-8 2'58 2-5fi 1 680 19-2 15-9 2-81 3-04 4 398 8-9 9-7 3-54 3-47 6 729 30-8 27 7 1-56 1-77

1951 25-6 23-7 2-12 2-14 4 778 32-9 29-3 1-33 1-57 6838 137 17-5 2-80 2-49 6 459 22-425-6 1-87 1-73 13297 17 9 215 2-35 2-13

varaktighet upp till högsta varaktighetsgruppen med dess av frivillig barnbegränsning i mindre grad påverkade äktenskap, då en minskning inträder. För samtliga ifrågavarande äktenskap utan resp. med avbrott i yrkesverksamheten vid giftermålet äro procenttalen barnlösa äktenskap 277 resp. 21*5 % och medelantalen barn per äktenskap 177 resp. 213. I fråga om städerna äro skillnaderna mindre än beträffande landsbygden, vilket torde sammanhänga med att fruktsamheten i städerna genomgående är jämförelsevis låg till följd av den mera utbredda frivilliga barnbegränsningen. Av det sagda torde med full tydlighet framgå, att fruktsamheten är lägre i de äktenskap, där hustrun utövat yrkesverksamhet, och att fruktsamheten är lägre i ju högre grad denna yrkesverksamhet tagit hennes tid och krafter i anspråk. Det kan visserligen i en del fall förhålla sig så, att naturlig sterilitet ger direkt anledning till att yrkesverksamhet bibehålles eller påbörjas, men detta torde blott till en mindre del kunna förklara de ovan påvisade skillnaderna i relativa antalet barnlösa äktenskap och medelantalet barn mellan olika grader av yrkesverksamhet. Icke heller torde de yngre yrkesverksamma hustrurnas lägre fruktsamhet i högre grad innebära endast ett uppskjutande av barnafödandet. I varje fall får icke den mindre skillnaden i fruktsamhet i fråga om de äldre äktenskapen utan vidare tagas som belägg härför, då de äldre äktenskapen säkerligen i betydligt mindre utsträckning varit påverkade av barnbegränsningen. Förhållandet mellan de förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande kvinnornas fruktsamhet kan med andra ord ha varit ett annat vid den tid, de nu äldre äktenskapen voro nybildade. Det är också föga sannolikt, att de nu yngre äktenskapen komma att visa tal, som närma sig de äldres, då de genomlevat en lika lång fruktsamhetsperiod. Med det ovan anförda är emellertid icke sagt, att alla äktenskap i grupperna med hög barnlöshetsprocent och låga barnantal skulle ha företett gynnsammare siffror, om hustrun icke varit yrkesverksam. De ekonomiska faktorerna torde härvidlag ha mycket stor bety-

233 delse. För att hålla levnadsstandarden uppe, torde det under sådana förhållanden i många fall ansetts vara av ännu mera trängande vikt att hålla barnantalet lågt. Som tidigare nämnts, ha äktenskapen uppdelats med hänsyn dels till huruvida hustrun var yrkesverksam vid eller kort före giftermålet, dels till huruvida hon vid giftermålet bytt kyrkoskrivningsort. Inom varje sådan grupp ha sedan efter graden av hustruns yrkesverksamhet framräknats procenttalet barnlösa äktenskap och medelantalet barn per äktenskap. Eventuella skillnader i dessa procent- och medeltal ävensom desammas innebörd komma icke att behandlas i detta sammanhang utan först i en senare del av statistiska centralbyråns redogörelse för den partiella folkräkningen, allt dock under förutsättning att någon egentlig tendens överhuvud kan påvisas vid en mera ingående analys än vad den fastställda tiden för föreliggande redogörelses avgivande kunnat medgiva. Då emellertid fördelningen av äktenskapen ur ovan nämnda synpunkter torde vara av självständigt intresse, lämnas uppgifter härom i tab. 22. Här ha medtagits samtliga grupper äktenskap efter graden av hustruns yrkesverksamhet. Vad då till en början angår uppdelningen efter förekomsten av yrkesverksamhet för hustrun vid eller kort före giftermålet, må nämnas, att för riket i dess helhet hustrun var yrkesverksam i 144 396 eller 67'3 °/o av äktenskapen, relativt något mer i städerna, 765 % , och mindre i landsbygden, 617 °/o. Vad den egentliga och agglomererade landsbygden beträffar, äro motsvarande procenttal 58-8 resp. 67 9 % . Tidigare har meddelats, att samtliga i högre eller lägre grad yrkesverksamma hustrur under äktenskapet utgjorde i riket 18'0, i städerna 27*1, å den egentliga landsbygden 11*2, å den agglomererade landsbygden 154 samt å hela landsbygden 126 °/o. Flertalet av de före äktenskapet yrkesverksamma ha alltså helt upphört med yrkesverksamhet efter giftermålet. Vidare iakttages, att såsom ock är att vänta, betydligt större procenttal av de före giftermålet yrkesverksamma utövat yrkesverksamhet även under äktenskapet än de före giftermålet ej yrkesverksamma. För riket äro procenttalen 23*4 resp. 6'8, för städerna 32*3 resp. 100 och för landsbygden 169 resp. 56 % . Detta gäller alla grupperna av förvärvsarbetande hustrur, men särskilt kategorien »hel yrkesverksamhet under hela äktenskapet»; i nämnda grupp äro före giftermålet ej yrkesverksamma helt naturligt mycket svagt representerade. Vad byte av kyrkoskrivningsort angår, ha omkring 40 °/o av hustrurna i de ifrågavarande äktenskapen bytt kyrkoskrivningsort vid giftermålet, och i fråga härom äro skillnaderna mellan landsbygd och stad mycket obetydliga. Då flyttning till annan kommun i samband med giftermålet i de flesta fall tvingar hustrun att upphöra med ett eventuellt tidigare bedrivet förvärvsarbete och dessutom i regel torde tendera att försvåra ett tillgodogörande av hennes arbetskraft å inflyttningskommunens arbetsmarknad, kan det lätt förstås, att relativt färre av de hustrur, som bytt kyrkoskrivningsort, utövat yrkesverksamhet under äktenskapet, än övriga hustrur. Det ä r dock endast i fråga om städerna, som en mer avsevärd skillnad kan noteras, under det att för landsbygdens del, och framför allt den egentliga landsbygden, skillnaden är mycket obetydlig. Dessa skillnader synas sammanhänga med den mindre utvecklade differentieringen av den egentliga landsbygdens arbetsmarknad, varigenom arbetskraftens anpassning till denna icke blir särskilt starkt lokalt betonad.

235 TABELLER.

Användningen av särskilda beteckningar och vissa stilsorter i tabellerna. Medelantal b a r n p e r ä k t e n s k a p :

Om antalet äktenskap i gruppen utgör

Antal barn i gruppen 0

1—19

20—49

•

—

0 Minst 1

I'II

I ' I I utmärker ett godtyckligt tal >

Minst 50 0 111

0'00.

Procenttal, uträknade med 2 decimaler:

Antal enheter i delgruppen

Om antalet enheter i summagruppen utgör 0

0 A N

—

1-19

20—49 i

Minst 50

o'oo

I'll

0-00 I'll

A avser de fall, då antalet enheter i delgruppen är så litet i förhållande till hela antalet enheter i gruppen, att procenttalet ej uppgår till 0 - 01. N avser övriga fall, då enheter finnas i delgruppen, varvid medeltalet i ' n utmärker ett godtyckligt tal > 0-00. På enahanda sätt, som ovanstående tablå utvisar, har förfarits, då procenttal uträknats med endast 1 decimal.

I de fall talen ansetts för små för standardberäkning, har dylik beräkning ej verkställts, varvid beteckningen X använts.

236 Tab. 1. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelad 1

5 A n t a1 e t

Äktenskapets

il d är

i i k t e n s k a p,

h u s tr u n

VäTcllvti^llCt

i 3 i 5 G 7 S

9 10 11 12 13 1-1 15 IG 17 IS 19 20 21

22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 31

3S 36

(år)

—17

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35

746 690 862 848 607 738 829 888 27 224 350 533 21 221 419 598 744 809 822 800 822 656 598 507 19 223 376 501 698 728 732 761 702 613 534 435 11 198 338 466 659 693 720 729 680 586 487 519 16 243 383 536 664 707 724 720 717 639 532 462 18 196 347 524 629 760 779 748 722 624 524 475 16 199 336 522 624 699 785 694 649 587 482 468 16 201 332 465 630 653 673 633 624 506 460 426 14 201 327 456 598 607 678 666 557 533 498 368 15 203 299 436 542 647 650 631 588 529 420 376 14 173 277 407 541 602 654 611 603 454 451 405 20 164 269 420 551 632 614 604 529 491 416 407 26 170 290 432 581 578 593 608 572 499 412 335 13 158 258 387 555 556 549 572 492 443 392 347 24 174 310 458 560 562 596 603 499 476 373 348 20 198 329 459 604 687 651 639 566 501 438 348 13 162 284 410 574 606 617 621 573 482 433 373 14 141 270 411 535 557 591 584 509 442 383 343 11 145 238 361 492 545 537 504 450 408 333 300 14 133 216 341 455 511 505 481 467 392 356 339 38 104 230 348 423 454 502 478 430 349 354 268 40 122 210 322 365 448 462 448 408 359 312 290 44 120 222 310 417 503 463 439 420 371 307 236 43 121 179 317 429 447 452 423 418 342 289 248 37 105 206 309 384 412 428 447 402 342 299 232 38 116 213 306 384 469 434 415 378 292 254 237 59 113 211 290 401 401 393 408 356 323 259 210 51 121 192 287 405 437 432 400 308 299 267 233 35 117 213 307 406 418 438 388 371 322 268 226 38 82 197 260 336 395 377 368 345 298 240 223 41 311 351 359 332 307 271 215 197 91 155 265 37 73 151 261 294 381 343 287 305 239 214 186 36 94 160 249 280 328 325 317 304 256 212 166 38 96 166 207 319 335 342 311 259 241 206 151 26 85 150 216 267 314 304 254 246 223 190 158 8 12 15 19 27 38 36 40 20 19 21 11 951 5 299 9118 13 396 17 422 19 099 19 448 18 826 17 446 15 153 13119 11460

37 Samtl. äktenskap

fter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. Riket.

i g t e 1å 1 d e r

ä r

2fi

41 42 43 44 45-

31 Samtl. vigselåldrar

45 50 46 47 247 10185 1 55 36 39 44 184 9 676 2 44 33 31 28 185 8 771 3 43 34 31 36 183 8 308 4 42 31 38 33 192 8 663 5 41 41 41 33 176 8 675 6 44 38 33 32 155 8 215 7 30 31 23 28 140 7 628 8 49 32 24 25 149 7 447 9 44 35 42 25 137 7 237 10 41 26 27 20 107 7 018 11 28 29 21 25 122 6 871 12 49 19 18 23 133 6 880 13 35 28 18 24 101 6 409 1-1 42 28 22 25 99 6 778 15 32 21 27 22 122 7 302 IG 29 37 30 24 104 6 968 17 25 13 18 12 60 6 358 IS 28 18 12 22 58 5 760 19 22 18 7 12 80 5 646 20 17 19 16 15 46 5 227 21 17 17 14 9 39 4 966 22 15 11 7 9 49 4 969 23 23 15 9 6 43 4 796 21 15 14 8 9 43 4 671 25 14 7 12 9 30 4 630 26 16 10 16 7 37 4 446 27 6 18 10 10 27 4 410 28 17 10 18 9 33 4 421 29 17 8 4 8 19 4 023 3 o 13 9 3 6 24 3 661 31 10 8 5 6 16 3 531 32 7 7 1 6 10 3 388 33 10 10 7 8 16 3 300 34 18 12 6 2 9 3100 35 2 1 1 — 1 328 36 J236 7 571 6 207 5186 4174 3 523 2 875 2 377 2 056 1764 1456 1221 985 774 685 659 3176 214 662 37

445 438 401 361 390 398 376 317 302 311 287 320 292 270 298 329 302 251 226 253 218 227 204 206 187 214 180 203 168 187 132 162 118 122 124 17

378 344 307 294 309 301 313 308 283 254 260 219 226 227 250 251 257 235 213 216 175 176 176 155 139 158 150 164 145 128 123 124 101 104 97 11

313 290 272 232 267 270 252 218 231 179 195 187 180 188 206 208 226 200 179 166 145 133 128 135 129 142 140 119 110 113 97 96 95 80 81 5

267 252 250 206 184 216 176 187 142 176 169 174 185 160 165 169 165 174 136 171 112 121 105 122 127 103 118 91 91 88 87 73 86 62 75 1

228 196 194 165 193 165 147 172 155 159 151 130 135 128 153 136 144 122 107 105 99 99 104 77 76 82 74 78 64 57 62 65 45 47 55 5

189 190 151 156 144 142 169 132 120 114 111 98 128 113 99 120 116 103 90 93 92 84 66 72 74 80 56 58 59 76 46 47 47 39 44 5

129 118 112 140 123 112 128 86 99 131 92 89 127 80 82 118 95 98 97 96 74 93 86 69 103 88 77 106 82 67 102 85 70 89 79 70 83 86 66 90 81 79 97 92 74 107 84 78 109 81 45 88 80 69 97 65 67 68 56 63 77 70 38 58 42 49 49 68 33 57 45 33 68 61 36 60 53 38 62 47 29 49 41 48 51 43 39 41 31 27 49 31 22 39 28 20 28 23 33 36 25 20 45 33 29 4 1 2

79 83 93 70 74 58 61 75 65 82 60 66 63 63 54 56 60 66 51 42 46 34 32 39 35 45 33 25 23 27 23 32 16 16 15 2

80 77 90 55 70 73 51 46 53 52 61 52 56 45 46 49 42 42 44 35 31 27 37 28 31 23 25 18 16 16 21 16 21 12 13 2

70 56 57 44 64 63 40 54 46 36 54 45 42 37 45 51 49 20 23 29 33 34 24 23 16 24 22 13 16 17 18 13 17 15 9 2

238 Tal). 2. Levande födda barn i bestående äktenskap, ingångna efter år 1900 1

1 2 3 4 5 6 7 S 9 10 11 12

13 14 15 16 17

18 18 20 21 22 23 24 25 20 27 28 29

30 31 32 33

34 35 3G

6 Äktenskapets varaktighet (år)

—17

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 lo 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35

25 24 22 16 36 34 31 40 32 38 29 63 75 37 79 68 52 52 45 68 165 182 222 206 231 186 282 304 185 205 252 204 180 245 173 41

167 212 281 371 218 385 528 600 294 449 560 709 302 482 617 789 409 593 782 900 364 573 853 956 390 661 946 1053 453 653 869 1132 469 737 1001 1180 485 688 982 1217 433 656 955 1316 455 726 999 1296 527 826 1200 1475 519 745 1043 1498 502 953 1345 1607 704 1088 1425 1833 578 1022 1438 ' 1810 507 923 1521 1832 584 890 1312 1683 502 868 1323 1618 424 927 1429 1675 539 835 1356 1448 554 966 1302 1544 592 785 1402 1702 530 969 1351 1523 574 999 1412 1684 588 1043 1344 1752 623 939 1456 1862 617 1142 1451 1871 499 1021 1357 1692 517 856 1424 1523 391 817 1425 1392 559 956 1346 1465 547 1054 1133 1658 453 900 1197 1433 90 86 110 137

ä k ten i k a p

A n tale t

ba r n

305 559 700 799 871

334 553 638 745 904

1095 1158 1174 1161 1340 1241 1435 1492 1436 1555 1966 1825 1832 1858 1753 1654 1585 1945 1667 1663 1952 1707 1920 1862 1736 1686 1820 1572 1541 1588

1059 1205 1167 1268 1270 1326 1370 1381 1394 1579 1912 1803 1783 1638 1745 1777 1622 1706 1701 1638 1796 1583 1876 1822 1720 1639 1615 1448 1675 1480

301 494 633 726 805 998 1009 1041 1165 1131 1216 1295 1388 1434 1524 1831 1666 1675 1'457 1585 1581 1461 1606 1530 1632 1625 1595 1590 1520 1483 1465 1221 1498 1393 1239

219 460 541 640 816 912 869 947 970 1107 1185 1139 1353 1152 1254 1487 1605 1425 1270 1434 1381 1290 1364 1474 1465 1304 1 306 1168 1427 1317 1294 1176 1294 1132 1133

190 337 504 531 726 790 814 713 853 888 857

171 311 409 445 592 591 649 676 758 680 820 789 869 843 932

136 239 287 488 482 577 644 595 561 630 708 756 684 732 794 810 962 858 800 906 731 914 700 756 731 692 670 713 706 781 666 614 598 560 579 42

1051 1062

974 1058 1252 1319 1159 1160 1124 1069 1142 1167 1147 1119

991 1114 1102 1222 1131 1062

940 1093

975 866 65

1033 1083 1014

947 1048

994 932 944 907 1011

770 860 965 955 942 778 811 816 791 752 71

37 Samtl.' äktenskap 4129 16 959 28425 40475 49 236 51634 50 406 46 024 40 390 33 507 27 959 23102

irdelade efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder. i.

15 B r

hus t r un s

v i g s e 1å 1 d e r

(å r)

är

29 Eiket. 30

40 41 42 43 44 45—

31 Samtl. vigselåldrar

12 10 17 9 9 50 3 363 i 16 21 11 7 10 42 5 839 2 28 21 9 14 6 51 7 272 3 21 36 12 7 7 36 8 210 •1 38 13 5 17 24 66 9 811 6 32 14 20 7 5 27 10 788 6 28 17 12 4 10 41 11618 7 35 18 10 11 12 40 11661 8 32 23 17 17 16 35 12 421 9 37 37 15 30 11 40 12 756 10 49 19 9 18 5 35 13 115 11 30 5 8 19 27 31 13 722 12 30 38 7 7 4 20 14 834 13 18 24 16 11 7 32 14 368 14 35 32 9 12 17 27 16 013 15 33 23 11 6 19 17 18 502 16 72 12 31 14 11 22 18 356 17 32 21 13 3 12 18 17 647 18 20 26 9 6 9 6 16443 11) 30 21 14 4 5 23 16 774 20 30 10 8 18 7 19 16 354 21 33 10 8 1 9 4 15 742 22 24 5 9 1 2 6 16488 23 19 9 8 8 — 12 16191 24 7 7 4 4 3 — 16 270 25 19 8 1 4 3 1 16 395 26 17 9 7 6 4 — 16 267 27 11 1 15 3 6 10 16 907 28 16 14 11 7 3 5 16 974 29 15 13 10 1 1 7 16 01S 30 17 11 10 1 2 3 15 069 31 7 5 1 — — 4 14424 32 13 4 6 — 2 2 14 595 33 9 4 7 3 1 1 14 319 34 8 12 11 7 — 1 13 624 35 1510 36 3 1 2 1 — — 490 660 37 288 734 554 373 269 876 1725 1147 2167 7 777 14 246 11168 8 656 6 422 5 065 3 910 2 977

108 204 289 302 367 414 443 413 437 483 483 585 548 544 643 753 658 675 564 577 601 615 586 591 613 598 583 668 551 587 400 531 416 429 459 59

80 166 212 257 285 332 378 468 397 374 440 368 399 451 524 543 620 565 549 560 445 436 486 448 399 459 436 480 459 401 385 398 341 341 323 41

65 145 197 183 267 320 338 259 358 272 313 315 334 337 401 406 476 462 401 398 362 343 359 343 360 375 380 372 289 325 302 298 302 241 261 9

68 103 161 177 189 232 227 254 186 237 242 259 276 290 281 318 328 338 302 406 268 279 249 290 309 231 323 232 243 251 234 225 257 162 221 8

55 107 158 141 170 133 161 194 195 238 207 182 224 202 260 251 259 249 232 190 210 211 250 175 168 198 209 164 138 120 162 180 120 136 157 16

41 79 111 139 137 127 187 164 153 157 156 134 175 180 150 194 174 189 152 186 182 178 131 138 159 170 118 131 146 159 120 120 117 85 119 7

37 53 67 105 106 99 87 103 141 119 117 127 126 143 131 182 159 154 184 115 143 116 116 97 132 107 124 121 106 82 91 74 53 83 108 2

31 62 41 60 66 78 96 91 99 90 104 95 100 103 113 127 157 124 125 91 130 68 124 74 98 88 90 69 79 58 64 41 46 36 57 2

24 46 68 56 63 75 84 55 68 61 70 78 76 97 89 99 74 87 95 89 41 61 40 38 58 60 39 69 76 40 35 35 46 32 39 4

19 32 56 57 44 41 47 49 66 58 53 44 71 78 57 73 72 76 72 52 53 40 37 45 45 54 46 22 28 50 45 63 19 24 32 5

16 27 37 34 38 30 29 25 26 41 53 41 67 28 50 38 54 48 47 39 20 24 43 27 41 34 32 15 23 14 25 16 26 21 16 2

240 Tab. 3. Medelantalet levande födda barn i bestående äktenskap, inlmstruns vigsel1

Äktenskapets varaktighet (år) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 10 17 IS 19 20 21 22 23 2.1 25 26 27 28 29 30 31 32 33 3-1 35 30

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35

2 | 3 | 4

| 6

| 9

M e d e 1 an t a 1 e t

-17 18 19

0-93 075 0-61 0-53 I-I4 0 1)9 0 92 0-88

0-50 037 0 81 0-69 1 02 0-96 1 20 115 1 36 1-23 1 52 1-44 1 09 1-66 1 80 1-80 1 97 1-91 2 25 2-07 2 43 206 2 35 2-27 2 54 2-58 2 70 2-58 2 87 2-77 3 03 2-86 3 45 301 3 -42 329 3 42 341 3 50 343 3 90 3-64 3 97 3-54 3 70 3-87 3 97 373 3 97 4-04 4 39 416 4 37 4-26 4 00 4-39 4 04 445 5 04 4-39 4 90 4-80 4 73 4-78 5 23 4-79 5 20 4-60 5 37 5-06 5 °7 4-76

| 12

ba r n

ä k t e n s k a p,

0-38 0-35

0-26

0-25

025 0-22 024 0 21

2i) 30

0 07 0 62 0 50 0 51 0 52 0-47 0-47 0-48 1 32 1 19 1-12 0 87 0 S3 0 77 0 82 0 77 0-66 0-72 0-69 1 53 1 -43 1-32 1 03 1 00 0 94 0 91 0 91 0-94 0-84 0-87 1 68 1 55 1-46 1 25 1 12 1 4 4 1 11 1 11 1-04 0-94 092 1 80 1 05 1-63 1 36 1 33 1 26 1 27 1 13 1-21 1-04 1-10 1 90 1 97 1-81 1 5 4 1 45 1 34 1 39 1 35 1-38 118 1-21 2 25 1 97 1-87 1 73 1 04 1 52 1 41 1 47 1-40 1-30 1-52 1 87 1 75 1 74 1 60 1 52 1-52 1-45 1-40 2 33 2 25 2-20 1 95 1 79 1 S8 1 OS 1 02 1-68 1-55 1-47 2 39 2 30 225 2 03 1 99 1 97 1 89 1 82 1-75 1-68 1-69 2 50 2 37 2-35 3- ! 5 o 77 2 70 2-38 2 23 2 11 2 15 2 14 1 90 1-86 1-83 1-68 2-88 3 10 2 85 2-78 2 33 2 28 2 37 2 13 2 11 2-04 1-88 1-77 3 28 2 89 2-70 2 5 4 2 51 2 34 2 20 2 15 2-ll 201 1-99 2 G 5 2 53 2 51 2 22 2 50 2-28 216 210 3' 2 9 2 Si) 3 07 2-94 0 94 3'4° 3 50 3 31 3io 2 87 2 03 2 50 2 30 2-33 2-29 216 2 92 2 OS 2 SO 2 74 2 50 2-58 218 2-41 3 57 3 00 3-51 3 02 2 87 2 80 2 02 2 05 2-50 2-69 2-40 3 00 3 42 3-70 3 0 3 2 89 2 82 2 84 2 84 2-67 2-50 2-58 4 03 3 7-4 3-63 3 4 (i 3 30 3 07 2 87 2 9-4 2-67 2-28 2-59 3 77 4 02 3-88 3 5-4 3 31 3 21 3 00 2 81 273 2-76 254 4'34 4 OS 4 03 4-11 3 54 3 20 3 16 3 18 2 99 315 2-71 2-48 4'55 4 12 3 98 4-21 3 08 3 00 3 25 3 15 3 07 2-97 2-87 2-76 5-°5 4 02 4 35 4-20 3 7 0 3 02 3 53 3 35 3 14 305 2-87 2-89 4'79 4 89 4 39 4-42 624 5 05 4 70 4-37 3 S3 3 05 3 61 3 27 3 38 315 3-28 2-87 4-89 4 95 4 09 4-61 4 1-4 3 9 2 3 45 3 39 3 03 2-92 2-79 2-91 4-78 5 20 4 9-4 4-63 4 03 3 91 3 67 3 45 3 32 3-19 324 291 5-96 5 16 4 89 5-07 4 3-1 3 98 3 79 3 09 3 61 306 329 2-93 5-29 5 27 5 30 4-73 4 10 3 92 3 85 3 80 3 50 3-12 328 317 4 50 4 03 3 82 3 80 3 93 3-50 314 313 5'39 6 09 5 18 522 6-15 5 68 5 52 5-37 4 57 4 41 4 21 3 92 3 62 3-38 3-03 313 4 71 4 25 3 86 3 93 3 79 3-30 328 321 5'5i 5 36 5 -11 5-46 ^•00 5 95 5 98 5-11 4 -10 4 73 4 20 4 27 3 85 3-60 3-53 338 6-45 5 70 (i 35 5-47 4 90 4 48 4 37 4 05 3 84 3-71 352 328 6-65 5-33 600 5-54 4 87 4 88 4 01 3 88 3 90 3-66 3-70 333 6 5° 5 28 4 0 0 3 38 37 Samtl. äktenskap 4-34 3 20 3 12 3-02 •»83 2-70 2 59 2 44 2 32 2 22 2 13 2-02 1-92 1-88

gångna efter år 1900, fördelade efter äktenskapets varaktighet och ålder. Riket. |

16 | 17

d ä r 31

| 18 | 19

| 20 | 21

h u s t r u n s

36 1 37

0-21 0-25 0-50 0-41 0-72 0-64 0-79 0-86 1-00 1-03 119 107 1-34 1-29 1 1 9 1-36 1-55 1-31 1-52 1-35 1-61 1-43 1-68 1-49 1-86 1-49 1-79 1-81 1-95 1-70 1-95 1-88 2 1 1 1-99 2 3 1 1-94 2 2 4 2-22 2-40 2 3 7 2-50 2-39 2-58 2-31 2-80 2-37 2-54 2-38 2-79 2-43 2-64 2-24 2-71 2-74 3 1 3 2-55 2 6 3 2-67 2-88 2-85 3 l l 269 3-io 3-08 3 1 8 2-99 3 o i 2-61 3-22 2-95

0-24 0-55 0-81 0-85 0-88 0-81 1-10 113 1-26 1-50 1-37 1-40 1-66 1-58 1-70 1-85 1-80 2-04 217 1-81 212 213 2-40 2-27 2-21 2-41 2-82 2-10 216

0-22 0-42 0-74 0-89 0-95 0-89 111 1-24 1-28 1-38 1-41 1 37 1-37 1-59 1-52 1-62 1-50 1-83 1-69

0-29 0-26 0-38 0-50 0-52 0-48 0-80 0 6 5 0-83 0-83 0-84 0-82 0-90 1-00 111 106 1-37 1 1 3 1 1 2 1-10 1 1 5 1-22 1-43 1-20 1-52 1 1 6 1-59 1-27 1-35 1-23 1-70 1-51 1-46 1-94 1-75 1-55 1-90 1-92 1-69 1-63 1-86 1-86 2-00 1-62 1-82 2-37 1-70 1-64 1-94 1-61 1-78 1-66

1-80 | 1-67

1-98 212 1-98 1-92 215 213 211 226 2-47 2-09

2-oo 2-47

2-08

2-61 2-77

2-6i

2-67 2-89

2-85

2-49 2-i8 2-70

2'oo 1-86 I -90 1-89 2-31 2-4°

1-36

16—388256.

2-55

| 23

| 24

v i g s e l å l d e r

2-oo

| 22

0-21 0-41 0-69 0-63 0-77 0-77 114 0-80 0-88 0-91 1-00 111 115 1-23 1-20 1-27 1-64

1-26 1-42 1-41 1-08 1-24 I-2I

I-IS 161 1-58

191 1-68 1-84 1-87 2-o6 1-46 2'00 1-44

1-39 l-6o

l'73

1-3 +

1-25

1-05

i'34 1-44 1-95 1-48

i'59 I75

| 25

| 26

(år)

är

j 27

j 28 | 29

| 30

43 Samtl. vigsel4 5 - . åldrar

0-24 0-20 0-17 0 - 2 2 0-34 0 ' 2 0 0 - 1 9 0-20 0-39 0-35 0-29 0-38 0-31 0-18 0 - 2 3 0-23 O60 0-41 0-49 0-48 0 - 2 7 0-45 0 - 2 I 0-28 0-81 0-62 0 - 4 8 0 - 8 4 0 - 3 5 0 - 2 3 O I 9 0-20 0-59 0-54 0-59 0 - 3 1 o - 1 6 0 - 4 5 0-73 0-34 0-71 0 4 1 0-51 0 ' 3 4 °'49 O T 7 0 - 1 5 0-15 0-77 0-57 0 - 7 0 C 3 9 0 - 3 2 Cri 2 0-31 0-26 0-65 0 - 5 4 0-05 o-6o 0 - 3 2 0-48 °'43 0-29 1 0 2 0-49 0 - 7 0 0 4 7 0 ' S 3 0-71 0 - 6 4 0-23 0-71 0-79 1-03 0 - 8 4 o-43 0-71 0 - 4 4 0-29 0-88 0-87 0-91 0 - 4 6 °'35 0 - 6 7 0-25 0-33 0-67 0-79 0 - 6 7 0 - 1 8 0 - 2 8 0 - 9 0 l - o 8 0-25 1 1 3 1-20 0 - 7 1 0 7 8 0-17 0 1 5 1-24 0 - 6 2 0 - 4 9 0 - 6 9 0 57 0 - 2 9 0-32 1-06 1-09 0 - 7 8 0 7 6 0 - 3 2 0-55 o - 6 8 0-27 1-30 0 - 7 8 0 6 5 0-72 0-52 0 - 2 2 o-86 0 1 4 1-20 1-29 1-47 0 - 4 1 0 - 8 4 0 - 4 7 0 - 4 6 0-21 1 1 5 1-14 l - 6 o 0 - 8 4 0-30 1-41 1 -07 0 - 8 7 0-93 0 - 4 1 0-10 1*24 i - i 1 1-03 0-95 0-29 1-15 118 1-16 115 1-29 I-2C

I 39

0-65 089 I-i6 0-96 1-32 1-48 1-28

C91 0-97

0-79

0-41 o-10 0-I2 0-28 O 0-03

0-77

0 I 'OO

0-83

0-39

o-88

°'37 o-is

1-22 I-85 1-96 1-97

0-13

1-24

, •

0-79 0-72

0-56

0-48 0-42 0-41 0-23

0-33 0-60 0-83 0-99 1-13 1-24 1-41 1-53 1-67 1-76 1-87 2-oo 2-16 2-24 2-36 2-53 2-63 2-78 2-85 2-97 3-13 317 3-32 3-38 3-48 3-54 3-66 3-83 3-84 3-98 4-12 4-08 4-31 4-34 4-39 4-60

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

2-29

242 Tab. 4. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade bygden, städerna i

Äktenskapets varaktighet (år)

0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga

H u s t r u n s —19

173 291 384 368 366 332 302 226 2442

v i g s e l å l d e r

(år) 45—

35—39

40—44

Mälarlänens landsbygd. 127 317 738 1006 1334 946 411 160 1421 2 075 575 211 1290 1916 516 211 1272 1883 532 225 1540 979 380 138 895 343 124 1329 1137 700 235 80 1276 3 309 8 241 12 220

60 67 108 90 73 49 41 27 515

66 63 101 73 66 23 21 10 423

49 48 107 103 71 50 39 30 497

34 49 85 61 49 30 19 12 339

31 58 79 71 67 52 51 44 453

31 44 75 45 43 33 19 14 304

38 60 118 114 79 60 46 39 554

38 74 85 80 69 39 29 13 427

69 83 137 96 100 55 45 20 605

61 88 103 94 61 27 19 5 458

247 316 549 474

230 318 449 353

20-24

25-29

30—34

Östra Götalands landsbygd. 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga 0—1 2—4 5—9 10—14 1

Se sid. 193.

170 211 324 258 291 217 185 171

658 851

842 1107 1792 1564 1526 1203 1125

1326 1196 1128

932 818 680

272 420 546 454 481 396 344 284

108 159 224 215 169 156 135 103

1269 3197 7 589 10 078 1827 Skånes, Hallands och B l e k i n g e s landsbygd.

163 211 302 254 205 208 232 157

730 994

520 678

1679 1394 1293 1114 1139

1126 1019

949 838 762 663

196 274 464 410 408 322 291 256

91 109 155 172 173 150 89 71

1010 2 621 6 555 9 272 1732 Bohusläns och Vänerlänens landsbygd.

130 202 319 293 257 212 218 147

726 973

625 793

. 1615 1538 1557 1123 . 1035

1320 1152 1059

9 473

880 801 .

712 7 342

286 392 653 509 527 383 369 291

151 181 251 242 219 169 140 116

3 410

1469 Dalarnes och Norrlands landsbygd. 137 355 918 1360 286 1189 1780 484 180 417 1822 684 297 2 828 607 1525 571 240 2 458 528 1611 566 189 2 389 469' 1176 414 149 1801 323 912 367 111 1591 368 1335 785 221 68 323 1371 3 662 9 938 15 542 3 321 Hela landsbygden. 614 1426 3 459 4 664 922 789 1981 4 457 6188 1332 1138 7 015 2 922 9 989 1936 1080 6182 2 460 8 870 1701

Samtliga

efter äktenskapets1 Yaraktighet och hustruns yigselålder. Landsoch riksområdena. i

Äktenskapets varaktighet (år)

-19

20-24

25-29

30-34

35-39

40-44

45—

15—19 20—24 25—29 30—35

1588 1292 1305 1024

8 648 6 781 6 219 5 226

6 019 4 805 4188 3 540

2 514 1895 1714 1287

975 762 599 438

390 266 222 160

56 585

39 665

6 395

2 624

288 152 107 54 1951

87 83 120 84 61 39 30 12 516

62 69 102 61 34 12 12 3 355

83 91 145 100 75 47 24 21 586

79 93 102 75 48 30 9 5 441

71 99 116 113 75 43 42 39 598

60 80 104 73 54 26 18 14 429

241 273 381 297 211 129 96 72

201 242 308 209 136 68 39 22

488 589 930 771 601 395 318 232

431 560 757 562 424 220 146 76

4 324

3176 Samtliga

H u s t r u n s

v i g s e l å l d e r

(år)

Stockholm. 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga

54 692 762 356 121 66 929 997 419 161 1232 1314 135 631 278 1107 90 996 502 227 102 887 883 407 169 101 777 717 263 108 75 681 575 197 101 53 433 399 149 53 676 6 627 6 754 2 924 1218 0 yriga stä der med minst 30 000 inv. 1101 117 1131 452 171 1372 1297 171 450 198 2 218 1911 290 724 264 1821 1520 250 636 261 1699 1364 203 546 256 1350 1072 167 361 125 1219 189 818 277 92 161 955 632 222 66 1548

169 238 359 299 295 261 227 196 2 044

340 475 784 639 600 529 491 410 4 268 1262 1807 2 720 2 340 2188 1821 1796 1434 15 368

11735 9 745 3 668 1433 Städer med under 80 000 inv. 1166 1005 413 147 1549 1307 474 218 2 290 1880 704 285 2139 1602 639 241 2 044 1531 635 244 1522 1124 402 129 1436 1080 356 118 1098 721 247 100 13 244 10 250 3 870 1482 Samtliga städer. 2 959 2 898 1221 439 3 850 3 601 1343 577 5 740 5105 2 059 827 4 956 4 229 1777 729 4 630 3 778 1588 669 3 649 2 913 1026 362 3 336 2 473 830 311 2 486 1752 618 219 31606 26 749 10462 4133 Riket. 7 623 6 357 2 647 1053 10 038 8 058 3 324 1366 15 729 12120 4 981 1965 13 826 10 411 4 237 1809 13 278 9 797 4102 1644 10 430 7 718 2 921 1124 9 555 6 661 2 544 910 7 712 5 292 1905 657 88191 66 414 26661 10 528

Tab. 5, Levande födda barn i bestående äktenskap, ingångna hustruns vigselålder. Lands-

244 l

Äktenskapets varaktighet (år)

H u s t r u n s —19

20—24

25—29

v i g s e l å l d e r 30—34

35—39

40—44

(år) 45—

Mälarlänens landsbygd. 0-1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga

136 404 738 981

293 840

1182 1317 1407 1247

1468 3 492 4 489 5 531 5 572 5 421 4 985

1900 2 489 3110 2 881 2 948 2 379

7 412

16 840

890 900 633

34 90 182 232 287 213 198 121

5 443

106 340 700 824 1050

10 19 48 46 54 25 26 24 252

15 16 28 26 15 2 2 — 104

4 12 34 68 39 33 21 16 227

1 2 7 6 10 1 3 3 33

9 35 68 46 55 32 35 19 299

1 15 10 27 6 5 1 2 67

14 30 61 84 56 33 33 28 339

1 — 13 5 i 7 3 2 38

42 76 112 65 110 37 39 21 502

19 28 38 13 8 4 8 — 118

79 172 323 309

37 61 96 77

Se sid. 193.

139 328 730 780 1122 1038

940 1016

511 1332 3 596 4 413 5 515 5117 5 463 4 907

260 923 2 294

3011 3 385 3176 3 263 2 895

101 412 810 876 1114 1100

972 937

32 111 231 274 278 247 262 196

1631 6 322 19 207 30 854 6 093 Skånes, Hallands och Blekinges landsbygd.

147 345 754 834 844 1020 1417

509 1319 3 452 4 020 4 966 4 981 5 757 5110

266 803 2 080 2 752 3 086 3 214 3 049 2 893

91 291 779 841 1083

865 911 846

41 106 199 227 299 250 169 133

1424 5 707 18143 30114 6 338 Bohusläns och Yanerlänens landsbygd.

108 295 688 913 1043 1088 1204

931 6 270

239 617 1291 1641 1946 1756 2163 2141 11794

769 1989 4 201 5149

455 1163 3 010 4 096 5 344 4 656 4 961 4 796

273 838 2194 2 837 3124 3139 3 001 3 045

110 367 968 1021 1243 1061 1064

44 142 272 346 363 268 250 216

1901 6 771 18 451 28481 Dalarnes och Norrlands landsbygd.

2 220 5 566 6 859 9 007 8179 8 400 7 774

1351 3 228 3 753 5 315 4 555 3 749 3 556

187 558 1132 1246 1482 1186 1114

7 675 26000 48 908 Hela landsbygden. 595 1585 2 954 1968 4 755 7 502 4389 11696 19116 4 808 14 842 23 877

89 156 359 367 344 258 213 149 1935

240 605 1243 1446

Samtliga

efter år 1900, fördelade efter äktenskapets yaraktighet och bygden, städerna och riksområdena. 1

Äktenskapets varaktighet (år) 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga

H u s t r u n s

v i g s e l å l d e r

(år)

20-24

25-29

30-34

35-39

40—44

45—

Samtliiga

6137 6 219 7131 6 312

30 363 28 505 30 002 27 572

18 020 16 965 16 010 14 768

5 972 5102 4 961 4123

1571 1236 1092 815

314 160 154 108

46 19 17 7

62 423 58 206 59 367 53 705

37 907

169 891

98 641

8 248

348 584

33 58 115 157 179 114 110 71 837

11 19 29 33 29 17 18 3 159

5 36 33 14 18 17 1

586 1744 3 336 3 957 4 251 4 053 3 938 3154

25 019

24 31 22 33 13 4

1103 3 027 6 957 7 862 9 265 8 514 8 337 7 504

Stockholm. 0- -1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga

31 78 236 188 251 288 227 217

241 712

176 623

1417 1696 1796 1842 1936 1447

1089 1408 1429 1372 1300 1075

89 218 417 461 549 403 346 341

8 472

2 824

Övriga städer med minst 30 000 inv 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga 0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35

91 235 542 583 608 604 831 842 4 336 140 301 669 705 955 1016 1018 950

Samtliga

5 754

0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga

262 614

0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga

1447 1476 1814 1908 2 076 2 009 11606 1031 2 603 5 648 6 625 7 951 8127 9 207 8 321 49 513

529 1350 3 258 3 606 4 319 4131 4 260 3 934 25 387 Städer 602 1614 3 639 4 621 5 646 5 022 5 470 4 796

299 980 2139 2 502 2 923 2 766 2 477 2 084

115 273 757 851 984 783 619 542

30 118 173 244 359 185 139 83

4 924

315 110 1061 325 2 490 778 980 3 063 1243 3 551 890 3141 883 3 336 682 2 555 31410 19 512 5 891 Samtliga städer. 1372 790 314 3 676 2 664 816 8 314 5 718 1952 9 923 6 973 2 292 11761 7 903 2 776 10 995 7 279 2 076 11666 7113 1848 10177 5 714 1565 67 884 44154 13 639 Eiket. 4 326 2 375 909 11178 7 419 2 784 27 430 17 414 6 341 33 800 21815 7100 42124 25 923 8 748 39 500 24 244 7178 41668 23123 6 809 37 749 20 482 5 688 237 775 142 795 45 557

15 40 66 43 59 41 11 15 290

4 131

52 569

111V.

44 117 227 264 324 176 185 173

17 27 52 71 55 26 22 22 292

25 32 21 9 1 5

1254 3 470 7 887 9 725 11783 10 272 10 919 9178

43 86 147 147 143 84 51 40 741

55 92 87 68 40 22 6 4 374

2 943 8 241 18180 21544 25 299 22 839 23194 19 836

1758 2111 2 433 1711 1526 1142

122 258 470 456 457 244 205 148

2 360

92 153 183 145 86 41 23 11 734

107 293 515 665 862 475 434 327 3 678

347 898

142 076 9 202 25 293 59 244 72 052 87 722 81045 82 561 73 541 490 660

Med.-ant. barn i samtl. äkt.

Barnlösa ä k t . i %

tfi OS CM

• -

Med.-ant. barn i ä k t . med b a r n

55 M esda. -matnl .t . äbkatr.n i

Barnlösa äkt.

i %

CD CM

OD 2

nt. barn i fl"3Mäekdt .. - amed barn 3j?

Barnlösa ä k t .

C O n r H I - T l H I ^ H *

i—i

> Med.-ant. barn i

rH O O

CO M

Med.-ant. barn i samtl. äkt.

IM M

Barnlösa ä k t .

53 33 »fl

SS)

O CM

AS ®

t—1

« 2 ö fl »3 H 4S :cS r£ • * <© c e

^Ö « fl

nt. barn i > Mäekdt..- amed barn fl M e d . - a n t . b a r n 1 samtl. äkt. Barnlösa ä k t .

i *

* 5H

samtl. äkt. Barnlösa ä k t .

> Med.-ant. barn i fl ä k t . med b a r n Med.-ant. barn i samtl. äkt.

n-5

•»s £ 6fl •Ö Ä t * » so PH T i X P oo rö Pn-J &Cfl M

Barnlösa ä k t . i %

> Med.-ant. barn i fl ä k t . med b a r n Med.-ant. barn i

fl * ~ • -i! söjS-rJ

OJ £ »B eS a

Barnlösa ä k t . i % l-H t—(

Med.-ant. barn i ä k t . med b a r n Med.-ant. b a r n i samtl. äkt.

# os 2 ®.g

Barnlösa ä k t .

t» fl

8 I"

Med.-ant. barn i

cd ä k t . med b a r n Med.-ant. barn i samtl. äkt.

35 Barnlösa äkt.

flS

i—i

•fl

CO r^

nt. barn j fl Mäekdt .. - amed barn Med.-ant. barn i samtl. äkt.

Hustruns vigselålder (år)

•5 -o I

C 0 r J l C M r H 0 5 t - t ~

O rH

CO t r H CM

O f >

O v>

l - H i—C r H r H

-i-HrHrHrHrHi-HN

r H

1 - H i - H r H r H r H r H r J

t t -

(O t - O H l CM I M

•")! 0 0 f CM l-H CM

O5«5-*rHrHCM00 I N O t - O H> 55 n r H O O O O O O

if)

O O H H I - H O S C D C O C M

O O O O O O O

U0 CO O

• «

C .

< i

C l

CO CM t— (M t -

r — H O f C t M I

rooorocoHD» r H <M CO r f I > 00

O O C O O r - r H r H O N C l t " CO CD " 5 0 0 N

OS CO

O C O H I N

C O H J N K) O C t c O t -

« " 1

CM O J

CM r H

O CN

n O W5 O ) H O ) CO C O C C D C O C M 0 5 H I C O

C M C M 1—1 i - H O

if) f l

r H r H r H

I N

00 O

C M C 0 C U 0 O 5 C 0 O 5

1 — I H

>0 H

8>9 l O n o H j o c o w <M r f CO CC I > 00 o in

00 00 CO CO O CM CO »Ä rH oq c o >n l > o «M

r f O C ^ C D O O O l> -r-l CM r f CD CT5 r H

CO CO CO CM

C M C O i O O S C O i O » ^ CS i » H i * lO Ol 0 r H r H i — i r H r H i - H r O

O »O

t ^ r H r H H i i O r H r C M r H O O C O O O m

00 C

C S N H CD O CC « O O O t - H I O C O H -

CMCMCMCMrHr-N

»1 rn t^ rH

CO 0 3 CM CM CM r H N c o o o m H i i n c M oconoscococM C O O K N r l H O O

CO l-H r H

•

r-l rH

t r rH t— O 05 OS r H i H 0 5 C O « 5 0 " 5 C M

CM r H r H r H i-H O

--fCOOOOSCOOOOO

00 WI

Oi H H J N

O O O O O O O

•—I i-t T* O O O

CM CO O J CO

H *

t -

r H

r H r H

i i

CO OO

CM r H b - O H l CO ta CO CM CO CM H l

•

CD 0 0

år. 1-12 1-12 1-07 1-19

oo oo co «5 oo oo © t - H 1 CM CM rH rH CO

H H

t v

-K

CO CO CO CO

~ •-

OS t -

t - u-0 CO CO CO t v H I C O C M 1 H 0 5 0 0 CM CM CM CM r H

t CO

C D O r H C O O C O O S CO H O «5 H CO O l

C O C J C M r H O l O r H

T H r H Ö Ö Ö Ö Ö

O CO

i—1 r H 1—1 r H O O OS r H r " UO CM KS

D- CD CM CM O CM r f ob eo CM r f i n >n t > oo

0 " 8

« 0 ^ CO 1

«5

O O H j l O

! ^

r H

«<S

t - CO < E H O - * M C 0 O 5 t - C D C O - * C O

C M — . 0 0 "

"""

oo 10 ©

co CM

»O

oj 42

cbrHcbobcKiobin c\Triiinincot>oo

oar^i^mi^rHihcb

P < C - ^ CM CO rH e3 rH rH CM CM t -

Ö 1 H C O O O O O

O S O O O t - t - r H C M

^ * H r S 9

r H C M C M i n ' C D C ;

O & H O O O C l N N ( J O I 3 H l i n i | . 1 0

<^ rH rH rH rH rH OQ r« - K ( O * M «5 H H 2 OOCDiOiOCOCDCO

T H ^ r H r H r H r H - r H

Ö - * - *

-^-t r H r H H

" * . * i

05 CO

Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö

1 Så "* '° °° ° f ^° r "

»•

00 CO • * CO ^ *

00 05 CO CM

t v ro

r-> O

>«

•

K5 t -

C-l I N

r f l C M r H r H O O O S C O

^ i h - ^ ö i n i n « t ^ lit "*^ ö O] •<# CD CD l>- OO o »it

CO 00

0 H I H O O H J ( I ) (1) f l r

CD O

Ö O

ob i n r H i n >n 0 r H CMCO r f CD 0 T-t

(N t -

CO r h -<jt CO - *

OJ CS M

T-l O •O

y^-* r H r H l-H t^-l i-i CO O CO H< 0 0 0 r H CM O OS tr- O

1 M

«5 H

rH r M

C5 O ! » w

O] •>* CD c o c— o o> a O O n O

r H r H r H r H iCM r H O l - O 0O 0 0 CO - * CO CO O

rfl

»å o ws O

tv.

* c-l O

0 0 CM C 5 CO t -

O O i n

r H H # Ö

CM CM TT OS t£> ,_, ,_, „ rn O H H H H H

^1 o\

C D ^ - * r t * - H l * '

r H r H r H -rH

OS r<

flOCCOOO 5 C M 0

1-t

•

0 H

r H

0 r

5 H

t O

" - N

+ O

TTi

H j t l-H t if) H

r l r l r l r l i H

t -

T)l

CO H

t - t - C M l O C O C O C M CO i * H O CO H N

H r H r l r l O O O

t -

10 0

0 0 C » CO

•

H M

•

N N N r l l H

CO 3 CM^H

CO CO lO H l CO CO H l CO O CD 65 CJ) i " *

rH C

1 M

M H r - H O O O

H i - H i r - C M O C O O

éi*"' HcfiodbcMÖebcb r f ^^ r H CM r f i n P- 00 CM « C l H CO O 05 O 1(5 T I rH 0 t - «5 co y i i H i H W N l H l H i r M CO

C l O CO

co'TJ 0 N o i o

co co ot

Ö CO rH

1^ D

l* C M T - H T H O O O O CS lO CD O CO « K) CO

^cMinööcbcbc>i r H r H CO CO O l

c t O C O n H i O ftHONNCO» H

•

O O CO CO CO " * H t . H H K ) C 8 H

Cq O

t rH

CO CM CM CM r H

•O CO rH

( q CD CO H CO H l CO n CD H l C H N O CO CM CM CM r H O O

Hl H C3 - * C ) t cMr~-COÖÖobrf rf i-H r H CO i n C5 r H rH C D CO CO 0 5 CM y 0 IM IO O I H O H O * tN CM CM CM CM CM N

CCHilOCDHICMO ö ö Ö P - r H Ö b r H c o i n OO H O 33 C» Cl Cl W O SS Hl OJ ^1 ' c b c ö CM 6n H «

N r l H r l H C O

«5

HK «

•

CS O

rH rH GO t -

Hl HI

Hl C5

>^ t v

•

O C O 1(5 CO 0 0 C CO m O O O C O C M O O r H

O O C O O I O

00 I N

CO CO > 0

M N r l H H G O

rH Hl ö

C O W M N r l O Ö OS CO CD l p CO CO H I H i b 0 cb I C co co

05 O

OO O ) CM t - t » O O ) 0 0 CO OS | "

CO CM CM r H r H O

K ) CO H

00 C l

c Ö Ö i n Ö Ö r f C M r H CM co r - o CM I f t

* *

CO H

—.

CM CM CM CM r H

I C O

i n H co a

t - H l O C p

tTH

1—1

CM CM r H r H r H O

O H

r-l

O H I O r H O S C p O

i n c b >n i n i > r f ö r H CM CO r f I > - 0 0

eb §4

c b c b t > ob c b ö ö rHCMCOCDCO

CM -u!

CO 1 * « O K) O O t - OS 13

r j l H H H H

05 00 rH

i O CD CM SM O 00 t r i o c O S M C O H - * CM CM CM b l r H -H

O I S

co 01 cf.

CO 1 > O

0 O CA rH CD tH CO »JS ö r H i n c b o b c b ö «H r H CM CO r f >n 00 C2 «i9

j-l

r»

O! fra O) O CO N H O COoJJCOrHOOSCOtv

O C CO 00 00 N 1(5 y-l 00 CD - t i O «5 r-i

t -

T-l

CC O

T H

bob CO r f CO t " C- 00 C5 l& rH

t - CO t -

—

O M H C O C B

iO CD t ~ C O S <p C l O l > CM CM r n CM H

00 '

O l f . N O

CO H

«5 •Hl H

tv -

r H S CO CM Ö l CM H Ö O O i r f H t - o t - co co n CM-*2 | > H O O f Cl O r ^ : « ^ r f ö >n i n ö ö CM 0 0 * 5 r H i n Ö P - Ö P - i n H O Q I O O T ©j n 0.1 CO t > OJ T H ! - ^

t ~ t— O

in""* 00 | 2

i n c o CM 0 c~ c » vo » l l Q% i-H CM CO r f CD 00 t co r* CM co CD U5 t - l f > 115 K ! CO ' ' rH - Hn rcH o r oH or H c or Ht - o ^ - CO

O] O O (M 00 CO CM CM CO r f l > 00

W Ö M W N N N "

lO N

(

I>CM

05 < * CO t - t - « H 5 1 t rH S3 T H O) N O N 0 0 CO H ^ C M r H r H r H r H O O

00 H

CO I D l

r H p^ä CMCMÖJCMCMCM

M OO

00 t * OS O

1 H O

CM H

T-t

O H

( v . ON r f

r H r H -^-i -^-< « C O r H co m 05 t - lO -Hl ^ f

t - CM H-

O ) CM

-H-VO

CM l O

H J CO

ir. w . H l <D O C O CO H l « 5 ^ C M r H r H r H O O

0 3 -rj< » n CD CO

CO r H

C O O F - r H r H

Hr 1

CO n

ö i n c b o b i v - r f ö I-H CM co i n c - 00

»H

OO l O

1 TU

C 5 CM CO CM 0 0 OO O 0 0 1 - ( - 115 O

M H

I N

r H r H r H 1-1 r H

00 H *

CO C !

r f o b i n p - cb ö ö 1—1 CM r f co 0

CO CO

C D r M i - H C 5 H * t - r H

K) C l

CO C l

<-l

ö ob t>- ös r H CM CO r f i > 0 0 en

C M O C O C O > O C M C O

(O H l H , H

rHCMCO CD O

CM c ö i n

( M C C H O W O O

H - t - C O C O i p r H i o

r-l

Hl O) fflt-KlH

r H r H r H r H r H

00 CO » O 1 1

r-l

O O O O O O O O

t O

O J CM

rH r H

i n H * H * ö u n

SS t*» S3

rH 1

W H H H O O O

CO r l O CO I - O ) CO COrHrHCOrHlOCM C N c i j t N r H r ^ Ö Ö

r H 00 CO CO CO t > CO O - r H c o - c f i n c D c ^ o o TH O M O H 9 H O H»l - * * c o c o c o c o - « * r v CO

0-27|l-09] 74-7; araktlghet 2 1-18 1-42 16-7 0-77 1-23 37-9 0-62 1-27 51-0 0-52 1-31 60-4 0-36 1-32 72-7 0-23 . 84-3 Osa . 79-7

fl M e d . - a n t . b o r n i

(NisricNcrirHrHcrj

rH «5 T-t

CM l-H

00 C

OSCOHICMOSCOHI

T H

araktlghet 0— 0-57 i - o 7 46-3 0 0-35 105 66-9 0 0-23 1-07 78-3 0 0-25 1-17 78-7 0 0-27 1-22 77-7 0 0-13 . 88-5 0 0-08 . 95-2 0

»st

Med.-ant. barn 1 ä k t . med b a r n

CS r H

i % t>

00 Oä

rHO500O5t-COCO N H H H r J H N 00 •** r l f - OS rH • n O t - T » N CO «5 I N

00 «o Cl rH

ä k t . med b a r n

t—t

t -

CO CO r H CO O0 P- r H «is CM o r » P - p - oo oo «D

rfl

H H O O O O O

•rh

•r-l -r-l T* r-t -r-l w CO CO CO CM O J < M O 0 0 CO H l H l CO CO r H

Med.-ant. barn i samtl. äkt.

~rfl

r H [ > r f C» O C- C75 c o >n P - t > oo oo oo

111 113 111 1-10

cs C

o co

,- <»

rö

ööööööö

—19 0-79 20—24 0-57 25—29 0-40 30—34 0-33 35—39 0-27 40—44 0-17 45— 0-23

c»

- « * r H ( N - < * C O - * H t i * H « OO C5 T » N

g*®

CO It»

^* M< •*4 OO C5

CO C » H

CO K S S !

OJ O

t05

CS 0 0 H l I.M CO H l CO OSCOCOCMOCHieM

rH rH rH rH O

«5 Hl rH

t ^ H I C O O O r H O CO CO OJ CO H 15 CO CM CM r H r H r H O O

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

"3 2

H H « H i - i » - I N

N t - l » ^ l M «! n 00 U) CO CO CO CM CM

i r l l O O ) O ) O) C

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtl.

«S i,'

0 0 C 0 0 5 C 0 O C 0 0 5 l f i T j l C O - > * l » f 5 t - 0 0

0 0 5 C O C O « 5 C M C O

US r H t H OS CXl ( N «fc T H «q ee T f i>» o o ( N n CO 0 0 CB H H H O )

0-64 1-28 50-1 araktlghet 5 1-75 1-89 7-4 1-15 1-54 25-4 0-83 1-44 42-6 0-66 1-52 56-4 0-41 1-39 701 0-24 . 84-2 0-32 . 86-3

H* rH

r-(

rH e©

Samtl. 1

OJ CM CO t— O t— 0 1-1 rH 1-1 r H CO CO " >

H r t H H H H «

Med.-ant. barn i ä k t . med b a r n

—19 1-39 20—24 Mo 25—29 0-89 30—34 0-83 35—39 0-56 40—44 0-28 45— 0-25

« i r f 49 t » t > ao Ok

Samtl. |0-47

t- t- ©

1-20

H->

«3 m WS

05 05 ©

Barnlösa ä k t .

119 Hl

247 O

• *

- H - H 0 9 » * OO

t - l O fl! N

r t

eo o

I - H rt< ejs, ti -»» »—H. T— H

M N

(O O » fll

W N !CI H

cp c' T-iCOCOc-ft

• * CO I N US fl»

o i-l

0 0 «•" l > ON

^»i 0 9 CO O l cVI ^ ^

« t - O W 00 5 D O Cp i t t p i t T * t - <N

ti t— * 1

^* co co o i ^* so <co co

» O ^ * CO C>1 T H CO CO

»b

cb »t b i cb do cb b i

<N t i

us t

I H o-i co

5 ) • * 5 ) H CO O r-c t - t * CO O t C O l N ( M ( M N r - l

O O N

CM t i fl» us fl» 00 fl» O >0 O r - I N O I N C O W N H H C O K)

ffl

t - f f l »

C d Ti* O 0 i b I > i Ö » H H M i O C T ! e oo c» 3) m » i * * O O N N 5 ) 30 » c b c b c b CM CM - H

ej H CC O

H O0

® rt

O 00 H O l CO O

d ' j c b ba b i H ri

(O «> t > 9 ! t -

CO CM CM CM CM

rH t -

Si e; u

co co co CM cvi H

«S O OJ CM t o CO OJ rH rH t i CO US

Tt* CO CO CVI O ] —

t>l

T > C O f l X l ( M H O

US US CO CO t p t i t <

C»

T t CO D - TJ< 0 0 b l i t

CO CO CM CM i t

» 1

CO M

- K f

r f

T j i « 3 CO N

no n o TJ* c o < M •

t- H

ai o

I O T H C O C X I H O Q

e? i f n

CO CO CO CM CO

^ o o

T)<

OJ IN

i > cb i > ob t

CM CJ

t < M t o i o r > o o CO tO 00 rH t i CM CO OJ US CM i t 0 0 tO t i

c- *

t- o

CO O

CM CM CM CM

•H

03 CM KS e

t-,

i»1

c b cb CM b i CM

'<-*

to us

ö ö *

as us to t i

C O r - X r H l O l O H H C Q i * C D

to N

H »1

—

ti OJ

CD l O T i l CO CM i—1

T}«

CO CO CM CM CM i t

00 US

SCJ

i - i i - t O o

^ T CO CO CM CM T H

jd us ca

"tji >•*

S-

i p o> 0 5

" c b t > c b CO H

flj

CO »C t - tO t -

ca l O T j i T f i CO CM • M

P J

T f i CO CO CM CM CM

- t i CO CO CM i—I i—I O tO

•>*

0 0 O J CM

«0

(^--•

—4

•«

—j T i l C O O O O b - t p

-•

CM - # CO ^ o H N i O c e t o tO i-l CO O vo (M OJ O O CO CTN

ers

C0 K )

fll

CO CO O

Tji e b e b e b CM w CN T" >C U0 CO SM i-H OO CM tO t - CO T j i CO O - : CM -rH r-l

»O CO O

1> - i CO CO

CM US t - t i OJ US 0 0 i t

i t t i r - tO CM CM C N O t - t i CM os t o •*-> CO CM CM CM i t i t N

O t i

• 1

- ^ CO CM r H t i

o oo

b n-

CJ t -

CM o s

co o

JO I O

•.o o

fl» E

ti co

•

T j i T j i CO CM •

CJ OO

00 t

OJ t o i t C

t-^

•

O CS CJ

OO H

CD CM <3S O O 0 O i—11—i T J I i o o s

•

CO t i t i t ~ 0 0 t i CO C>1 OJ t i OJ CM r - CM CO' CM CM H T H O Ö I -^J1

'Il

OJ CO OS US 0 0 CM t < OS US CM i t 00 b - CO CM

IN t* <N

ti to

O t o t o t i CO CS O OO i t t o CO OJ t i CO

o i N t t ö o b

O oo

CM t i CO CO

CO CM O t i t o CM i-H CO T i CM

i t

os CO O o

CO OO

0 O

TJI

00 0 0 CM tO OJ i t

c b CM i b c b c b c b i b CM CO T j i i O t > 0 0

«5 ! J ( .

t i t - US t - CS i t US CM tO CM OS tO CO CO

c \ i H t 6 6 6 6

CM l ~ OJ H ib

• i

•a

T j i T j i CO CO CM O

1 J . 1 "^P U v

"^T1

^3 CO CO

I ! Il

ib rH

US OS i t Os t - CO r- t i t tO CM i t

"d" oo t ^ CM

c b c b c b CM CM b i

co CM

US US CM CO i t CS tO US t to t t i CO CM

O0 t—

CO CO CM CM i t O

oo co e j N

c»

Tj 1 ö s i b b i c b b i c b i t CM c o C D a s

l>» -H

oo n

CO i-H t OJ OS rH os US O US CS CM t o t p

Tfi

co co 6J

us o bi

c b i b TJI c b

i t

it t-

CO 00 r - tO CM NO CO CJ US OJ CO • *

CO CO CM CM i t i t

ON r~-

!>. US r -

i t CO r - 0 0

CO T j i CD O CD v - . m TH(M\OOC'

CN»

TJI c b c b ö TJI CM o b i t CM CO CD CO t i us t co t i t— NO 00 US CN r— t t- —

•-jf

c b c b c b CM CM i t

CM C

C l CO

CO o

CM c t o O t CM US CO CO OO

c b i b TJI ch

t->

CM i — O S

Ti-

•

ib CO to

t i t

t o CM <M

co US o

CO o o O CM ^t- O

• 1

CJ i t ON t o us o o

i b Tji c b CM

•

T J I <js c b c b c b o b c b i t CM CO CD C S O OJ CM 0 0 CO 0 0 r o US CO O US CO t i f

Tf CM

TticbcbcM

CO OO

c b c b CM b i i t ö tO CO t

e b e b c b CM CM i t

i - co O J oo

t o US t - 0 0 t tO CM t p CM 1-- rH t i t O CM

CM OJ

<N)

[N-

c b ^b i n CM NO 1 ^

CM 00 O us co t i T j i T | i C O C M i - I O O

-n

i b c b i b CM i>- i t ö T t CM CO CD OS

00 ti

i t

ö cb

CO CO CM CM •

ti US

•

i- O

OS CO OM t o CM CM CM 0 0

t— O t - CO CM t o t o t o CM i t T j i CO CO CM CM

CO CO

03 CO

CM 00

CM T j : O

CM tO b - CM O t i t i US US t i c b i b Tji c b CM

i b i b T C co t O tO CJ CO tO

OJ r— t i i t t - t - 0 0 ti t OS CO tO t i CO

to CO

t i t i to o o ro OJ CO CM CO CJ CO

c b i b T j f c b CM

CM CM

t i

CM CM i t i t - H i t CM

co CM

t i

r t rH

. 1

N ON

O OJ O US i t 00 OS OJ OJ t C D l O T j i CO CM

CM CM CM CM i t i t

c b i b TJI c b CM

CD l O T j i CO i—I

U S CM

co co t i oo t o t i t - t o t o US CD i C T j i CO CM

\o o

- t i - t i C O C M - r H O Q

CJ CO 0 0 t i CO o CM rH t - t i i H OO

00 -H Ol N

ib •51

US CO CO O CO O US US t - t i T f T H CO CO CM

CO CO CM CM CM

CO Ti

SJ CO CM O

Ö CO

r t TJJI [ > ö i t

tiTt

CM t i "S o co t o >o r l

tO rH O oo t o O

v O "?i CO CM i-H

-i

CJ CM

CO CO CO CM -rH

Tji c o C M

H->

CM CO

cb i b r - 1 > ö i t r t i t CM CO l O c * CO

CO CM CO 00 OS CO CO US r f i t o oc Cl c b »b TJI c b CM 4) t rH C0 O t -

CM CM OJ 0 0

t i

CM US t -

t i CM

Tji^Ji t j i COCM

-*-

l Ö l Ö T j i CO W

• • » OJ t

tO t -

c b c b c b CM CM

§ "0

00 CO OJ US o CM CM t

CM CM [ > i t <3S i n Ö i t i t TJ- o t» Ä

CM t— O

OJ US

COTtiCJSOCD rl O CM CO vr>\o

' O CO CO CO rH o

•

CD CO CM CM CD (JS OTS i t CM CO T j i CD 0 0

M i t CO CD CO CCMl w>O0

CM T j i GC CO W TJI i-H CM CD - t i 0 0 t - t o i—t ^o CT> ^ - N t - H >rt

t i co T - «o

T f i CO CM CM i - l

e3 ö ö T f c b CM >•*! 0 0 00 rH r»i CM r » 00 CO CM i-l O CO OO

i» >ö ^f cb CM H ö b

i Q i f C O W H O O

»C Th CO CO CM " -

T j i CO CM CM • T

00 i-l

i * * N 5 ) S ! t -

S:^ - t < CO CO <M CM

»o t - i-H co i *

i-H H * CO CM CO v£> o i t CM " i O

t i OJ OJ t i -a CJ o co t o OJ CO

CC t o CM O CO CM ^ T H CO CC CM i b _ i t CM '

OS t— OS CM OO t i fl» CM CO rH

t o t o cs t o OS OS CO

TJI c b c b b i

o o

CM O ti O

cb co b i 1 1 o

co us o

2 CO CM CM r t -A

CM CM

N n «S "uTTr

r» c£

co T i t o t o o co o i -

i t

" * CO CM CM CM -

bi o

ti M

H-a

( N 0 3 H i H i - l

os co co us

1 t - CJ O i t CM f > 0 o CO KO CD i t CM O m o

T H CM T j i NO NO

i b ö c b co 6- TJ> t i t i t CM CO CD C S O t i OJ OJ t o US t tO CO OJ US CO b - r H

l O T j i CO CM

CVI CM i t i t

i n TJI c o c o CO

t -

•a t i CO t o O Ov

co co CM CM •

CM US US O OS t i rH r - rH tO CO 0 0 t i CO

N O l f f l rt O0 CO SO CO t - CM •>* c b c b C M b i

Tj( t > - 1 > rHCMlOQO i t 00 0 0 CO US O J • co - * t i t o t i U S

—i t o US t -

t i

cb t >

CM cb cb r t

H *

»O

»1

COGMCMi-Hi-HOO

fc» —

CO CO T i

CM tO CO t - t

CM CM CM CM f t t

T J I Tt< c b c b b i

Tj* CO CO CM i t

«b c b

00 t i CM r H t - ON

us t - t i to co co co us t - t— CO C- 1 CM i - i i - l O

CM T j i CT5 l O i—iCTSO i t o j I O c?> t i O O OJ t - oo O CO tO OJ r H r o "

US i t US i t

T j i t j i CO CM CM

r— 00

b»

c b i b TJI c b r t ö

rH t— C0 C0 OJ i t OS t i O t - t i fl» ^ - CM eb cb b i « J TH r t

CM O US i t CO US CO CM t - i t t - rH US CM

t o OO t— o t o 00 CO rH CM rH CM 0 0 t p rH Tt* Tt* CO ( M 7-1 O

fl)

cb b i b i H

• t

US <N

T j i Tji CO CM

to o

Tji

ffl

O OJ t— OJ t i t i t i 00 00 0 0 OJ b - tO rH

I C T | i C O C M CM

Cl H

i b åt TH C» cb cc ej» r t en <ii Tt< ep oo

i b TJ< cb » i •»t cb cb t-

KS * 1

O CO

i b » b r n c b » i i—i

CO l > CO Tt* CO Ö i b i t CM CO CD 0 0 i — i

—1 t - 0 0 CO <N CM

«rt<t^»HCCCOC H e M u J X

Ti CM

os oo

i»

co t o co oo O J t o o CO O US OJ CM t i i t

O tp

ebeb CMrt r t ö

t— f

tO CO t

i b CM i t o i t

rH CM

CM f IN

t— CC'

TT* ejb

CM CO TJ* CD 0 0 <M

OJ t o CO OJ t p

CO O

CO CM b l CM i t r t CM t i CO t i t i tO OJ US O US O t O CO t * CM CO CM CM - r t - r t CT) Ö

00 bi IN bi

CTS T i * OS T f i OS T J *

T t CM CM CO CO T R

* J

11111 i i

CM CM CO CO T j i T I *

C/3

248 Tab. 7. Bland bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, avslutade äktenskap (hustrun 45 år och däröver), fördelade efter äktenskapets varaktighet, hustruns! vigselålder och antalet levande födda barn, med särskild redovisning av relativaj antalet barnlösa äktenskap samt medelantalet barn per äktenskap. Riket. 2

1 Äkten- Hustska- runs pets varak- vigseltighet ålder (år) (år)

7 I

8 I

12 | 13

10 Antal äktenskap med nedanstående antal barn

18 | 19

Medel-

P ant. •i Hela barn •"" et ant. SS. g i 11— över äkt. p : äkt. 10 15 15 PC med r+ barn

— — — —

1 1 1

2 2 1

— 1

Riket. 40—44 45— Samtl.

75 391 466

8 19 27

1 7 8

2 8 10

1 4 5

— —

40—44 2—4 45— Samtl.

296 507 803

59 26 85

8 9 17

6 2 8

2 5 7

1 3 4

35—39 458 671 5—9 40—44 678 45— Samtl. 1807 30—34 479 35—39 721 10—14 40—44 501 45— 503 Samtl. 2 204 25—29 473 30—34 763 525 15—19 35—39 40—44 344 45— 379 Samtl. 2 484 20—24 301 25—29 711 30—34 506 20—24 35—39 349 40—44 241 45— 200 Samtl. 2 308 —19 34 20—24 421 25—29 550 25—29 30—34 361 35—39 250 40—44 197 45— 131 Samtl. 1 9 4 4

241 167 36 444

101 48 19 168

33 15 10

19 11 4 34

4 7 4 15

1 2 3 4 6 3 13

0—1

— 1 2

1 1 1 1 1 3

1 2

— 2 4

1 1

1 1 1 1 3

— — 2 — 2 — 4 — —— 1 — —— 1 — 3 — — — 2 — 1 — 6 — 11 — 5 — 4 — — —

0-23 87 86 2 431 90 7 2 - 3 0 0-21 518 90 0 2 1 5 0 2 2 376 78 T 1-83 0-39 560 90 5 2-89 0-27 936 85 8 1-50 0 2 1

863 53 1 1-70 0-so 930 72 2 1-81 0-51 757 89 G 2 3 2 0-24 2 550 70 9 1-80 0 5 3

1797 26 7 2 3 0 1-69 1809 39 9 1-94 1 1 7 1 1 771 65 0 1-69 U-59 — 562 89 5 2-46 U-26 — — — 4 939 44 G 2 1 0 1 1 6 5 5 20 6 1178 4 093 11 6 3 0 2 2-67 39 11 106 66 163 769 1031 107 51 28 11 1 4102 18 G 2 6 2 2 1 3 928 988 13 13 2 2 2 1644 31 9 2 1 7 1-48 454 343 2 3 1 3 601 57 2 1-78 0-76 58 159 2 424 89 i 1-91 0-20 5 29 20 — 10 864 22 9 2-70 2 0 8 53 17 96 287 173 2 339 2 425 377 268 192 124 98 104 1 5 476 5 5 3-933-71 680 1124 38 — 7 718 9 2 3 - 4 6 3 1 4 450 296 182 108 70 1199 1598 109 52 29 8 4 2 — 2 921 17 3 2-97 2-46 504 596 4 2 9 293 228 — — 2 — 1124 31 0 2-2l!l-52 1 — — — 395 (il 0 l-58'0-62 101 36 — — 1 1 1 14 — 1 — — — — 220 00 9 2 0 5 0 1 9 1 17 854 12 9 3 - 4 6 3 0 1 945 621 407 241 172 146 2 791 3 583 1423 2 4 5-29JÖ16 92 2 63 58 109 104 123 162 96 779 605 521 366 221 309 6 9 .V).) 4 4 4-564-36 844 1479 451 350 243 111 65 58 1 6 661 8 3 '3-783-47 867 1253 132 65 37 5 1 3 — 2 544 14 2 3 1 2 2-68 525 436 5 3 2 1 1 1 — 910 27 5 2-3111-68 218 205 2 1 72 30 — — — — 318 61 9 1-69 0-64 11 3 — — — 1 — — — — — 146 89 7 . 0 l 6 2 544 3 657 3 584 2 780 2151 1493 1133 907 546 346 463 9 21557 9 0 4 1 1 3 7 4 | 1 95 67 158 2 1434 2 •1 5-955-80 —19 168 197 150 127 121 107 67 140 35 20—24 541 966 1067 1087 858 730 612 503 358 300 367 9 7 712 4 1 Ö10 4-89 314 52 — 5 292 7 7 4-19 3-87 839 739 567 477 344 260 136 78 25—29 834 557 409 59 24 10 2 2 — 1905 12 8 3-42 2-99 356 361 257 197 150 243 30—35 30—34 244 9 1 — — — — — 657 26 3 2-36 1-74 32 49 152 90 35—39 151 173 2 1 40-44 6 62 26 135 — — — — — — 232 58 2 1-53 0-64 76 88 2 1 45— 8 67 • 0l4 Samtl. 1377 1629 2 474 2 532 2 330 1 8 0 4 1495 1137 894 599 447 579 11 17 308 8 0 4-62 4 2 5 371 401 323 250 230 211 158 125 250 4 2 857 2 4 5-62 5-48 302 —19 163 69 20—24 1036 2 065 3 569 3 621 3149 2 453 1886 1485 1216 848 619 780 16 22 743 4 G 4-60 4-39 Samtl. 25—29 2143 3 392 4 716 4152 3 050 2145 1541 1096 751 394 224 159 1 23 764 9 0 3 6 4 3-31 15 — 13 269 17 7 2-88 2-37 äkt. 30—34 2 353 2 563 2 893 2 225 1395 901 517 240 121 38 8 29 9 3 8 7 — 7 007 35 3 2 1 2 1-37 692 350 158 51 35—39 2 476 1876 1348 17 4 3 6 5 5 — 3 710 66 3 1-72 0-58 17 42 262 79 40—44 2 460 810 11 4 1 3 3 — 3176 89 9 2-29 0-23 3 11 25 36 45— 55 168 2 856 Samtl. 13393 11037 13145 11176 8412 6008 4273 3088 2314 1448 992 1219 21 76526 17 5 ^•77 3 i l 452 519 182 25

428 319 55 11 813

63 221 112 63 21 142 7 3 14 7 2 10 89 387 189 715 432 277 638 373 209 81 41 164 11 3 17 4 2 3 1537 901 532 942 744 521 1416 998 652 556 345 210 73 28 136 5 2 8 1 2 — 3 060 2166 1 4 1 3 203 204 173 1612 1318 1074 1182 881 649 449 308 222 65 32 127 4 11 1

19 11 4 3 37

13 7

3 2 1

— .— 4

TAB. 7 (forts.)-

AVSLUTADE ÄKTENSKAP, FÖRDELADE EFTER BARNANTALET M. M. LANDSBYGDEN.

10 I 11 I 12 i 13 I H l 15

Äktenska- Hustruns pets varak- vigseltighet ålder (år) (år)

Antal äktenskap med nedanstående antal barn

16 Hela ant. äkt. 11— over 10 15 15

18 | 19

Medelant. barn akt. med barn

Landsbygden. 0—1 40—44 45— Samtl.

38 212 250

40—44 2—4 45— Samtl.

154 298 452

33 11 44

35—39 247 371 40^4 408 45— Samtl. 1026 30—34 224 35—39 357 10—14 40—44 288 45— 321 Samtl. 1190

151 115 17 283

5-9

241 322 125 17 705

25—29 366 239 30—34 529 376 15—19 35—39 269 270 40—44 104 217 45— 16 263 Samtl. 1365 1284 20—24 365 143 25—29 597 365 30—34 302 20—24 35—39! 271 191 218 40—44 62 166 45— 10 139 Samtl. 1302 1527 —19 20 54 20—24 412 237 25—29 447 305 25—29 30—34 262 223 140 35—39 140 50 40—44 134 7 45— 97 Samtl 1156 1372 —19 24 35 20—24 316 195 25—29 325 244 30—35 30—34 149 150 94 35—39 105 42 40—44 92 7 45— 47 Samtl. 857 968 —19 44 89 20—24 575 1093 25—29 1735 1153 Samtl. 30—34 1244 1483 äkt. 35—39 1337 1167 40—44 1460 535 45— 93 1785

0*19 43 ,»8-4 016 230 92-2 273 916 1-96 0-16

3 3 7 4 11 71 34 11 116 253 222 38 5 518 582 599 219 41 4 1445 612 887 368 161 27 1 2 056

205 751 2-18 0-54 318 93-7 3'°5 019 523 |864 2-42 033 28 8 6 42

16 9 2 27

4 7 3 14

3 1 1 5

151 101 11 4 267

95 45 5 2 147

52 16 2

17 8 2 3 30

70 443 324 210 430 254 162 55 27 112 8 3 12 1 2 999 642 402 562 482 366 869 674 467 379 242 167 52 23 106 6 2 2 1 1 1923 1453 1025

521 :47-4 1-77 0-93 549 '67-6 1-81 0-59 449 90-9 2'34 0-21 1519 67 5 1-84 060 1050 21-3 252 1-98 1080 3 3 1 2-00 1-34 474 j60-8 1-66 0-65 353 90-9 2-41 0-22 2 957 40-2 2-21 132 2 500 96 •37 305 2 514 15-0 •79 2-38 975 27-7 23 1-61 390 55-6 82 0-81 288 91-3 1-84 0-16 6667 205 293 233

132 34 84 9 8 1 1 1 2 227 143 86 45 290 219 162 105 361 232 163 94 85 24 6 6 1 1

742 100 146 138 134 97 816 959 831 729 576 672 732 576 447 343 299 238 167 111 322 102 46 22 138 5 4 1 23 1 2 1 2 073 2 246 1833 1500 1134 93 106 133 101 90 573 623 681 595 522 491 538 479 396 360 213 237 187 149 122 106 65 34 27 6 4 19 1 2

351 205 149 79 50J 53 89 451 432 309186 281 188 50 33 2 3 1

127 78 275 46 3

734 459 296 402 93 81 73 59 134 457 407 2831253 312 266 213 120 43 46 22 2 1

1495 1573 1 515 1 268 1102 863 723 193 252 271 235 187 182 160 2 001 2144 1 994! 1 6901388 1127 1001 2 632 2 582 2 053 1520 1196 869 626 1755 1496 1016 697 419 197 104 917 514 248 119 36 23 5 189 54 31 16 2 1 30 18 9 3 1 1

484 379 491 123 112 212 697 524 677 342 192 132 32 5 12 2 2 5 4 5 4 2 2

3482 4l [-33 4 10 4 805 7-6 •82 3' 53 1895 14-3 $•14 2-69 762 28-6 !-27 1-62 266 62-4 .-60 0-60 152 91-4 013 11362 11-5 3 7 7 3 34 1040 1-9 5-60 5-49 6 219 3-8 5-02 4-82 4188 73 4-12 3-82 1714 130 3-33 2-89 599 23-4 2-38 1-82 222 60-4 1-75 0-69 107 90-7 016 14 089 82 4-48 4 1 1 1024 2-3 6-31 6 1 6 5 226 3-7 5-48 5-28 3 540 6-9 4-48 4 1 7 1287 11-7 3-63 3-20 438 24-0 2-45 1-86 160 57-5 1-59 0 6 8 013 54 87-0 11729 73 4-94 4-58 2 064 21 5-95 5-83 14 927 3-9 5 0 2 4-83 15 033 7-7 3-99 3-68 8460 14-7 3 0 8 2-63 4 375 30-6 2 1 9 1-52 2 309 63-2 1-75 0-64 1951 91-5 2 1 7 0-18

Samtl. 7 598 6195 | 7 717 7060 5622 4280 3241240018991200 8421044 21 49119 15 5 4 10 3 46

TAB. 7 (forts.).

2 Äkten- Hustskaruns pets vigselvarakålder tighet (år) (år)

4 AVSLUTADE ÄKTENSKAP, FÖRDELADE EFTER BARNANTALET M. M. STÄDERNA. 5

9 |

10 |

12 | 13 |

14 | 15

Antal äktenskap med nedanstående antal barn

1 1 — över 15 15

16 Hela ant. äkt.

18 | 19

03 MedelG a n t. g 3 barn i as: ä k t . med barn

P| r*

Städerna.

— — — —

0-27 4 4 84-1 201 89-1 2 - 5 0 0-27 245 88-2 2 - 3 i 0 2 7

1 1

171 8 3 0 I - 2 I 0-20 242 86-4 2-79 0-38 413 8 5 0 2 0 5 0 3 1

0—1

40—44 45— Samtl.

37 179 216

4 11 15

1 4 5

2 3 5

2 2

— —

— — —

— —

1 1

2—4

40—44 45— Samtl.

142 209 351

26 15 41

1 5 6

1 2 3

1 4 5

3 3

2 2

1 1

— —

35—39 40—44 45— Samtl.

211 300 270 781

90 52 19 161

30 14 8 52

5 7 4 16

3 2 2 7

1 1

— 1 1

1 1 1 3

30—34 35—39 10—14 40—44 45— Samtl.

255 364 213 182 1014

211 197 57 8 473

175 97 17 6 295

70 41 3 6 120

17 18 2 5 42

11 5 1 2 19

2 3 2

—

— —

— — — — — 1 — — — — — 1 — — — 2 1 —

— — — — — — — — — — 2 — — — 1 —

272 208 52 5 1 538

108 119 26 3 3 259

67 47 14

16 7 4 3

4 6

5 2 1

1 1 1

—

31 23 5 1

2 130

155 185 43 5

87 89 24 3

49 64 4 2

30 19 5 1

—

— —

— — — 1

—

5—9

—

1 5 2 8

—

25—29 30—34 15—19 35—39 40—44 45— Samtl.

234 387 255 127 116 1119

403 399 185 55 13 1055

449 389 124 17 1 980

20—24 25—29 30—34 20—24 35—39 40—44 45— Samtl.

158 346 235 131 75 61 1006

315 602 202 102 39 4 1264

512 711 228 67 9

380 547 177 30 2 1 — 1527 1137

262 324 103 21 3 713

1 56

—19 20—24 25—29 2 5 — 2 9 30—34 35—39 40—44 45— Samtl.

14 184 245 138 110 63 34 788

42 432 420 174 78 22 4 1172

62 663 581 203 67 7 1 1584

57 653 450 150 25 3

66 487 305 70 19

39 345 202 55 10

20 26 2 0 3 154 108 69 15 21

25 89 55 4

—

— — — 1 — —

359 258

—19 20—24 25—29 3 0 — 3 5 30—34 35—39 40—44 45— Samtl.

11 119 165 94 68 43 20 520

32 225 232 94 57 20 1 661

47 393 343 143 46 7

62 444 301 124 25 2 1 959

64 406 260 70 15

49 263 171 48 5

37 28 208 155 78 117 13 28 3

—19 20—24 25—29 S a m t l . 30—34 ä k t . 35—39 40^4 45—

25 461 990 1109 1139 1000 1071

74 972 1657 1080 709 275 75

130 119 109 1568 1477 1155 997 2 084 1 5 7 0 729 379 1138 102 178 431 25 11 73 16 25 18

88 763 625 204 39 1 8

Samtl.

5 795

4 842

5 4 2 8 4 1 1 6 2 790 1 7 2 8 1 0 3 2

— 979

—

1 1

— 2

— — — — — — — — — 1 — — — — — — — 36 23 19 — 5 13 14 — 8

19 14 2

13 7 3

14 5

57 17

35 9

34 12

26 96 47 2

22 75 16 2

8 47 13

24 55 9

393 274

63 48 498 358 3 4 5 227 43 98 6 15 3 9 3 4

51 215 125 17 4 1 2

35 151 52 6 1 2 1

38 13 95 103 32 27 3 3 2 6 — 1 1 1

248 150 175

— — — —

• — •

— — — — — — 1 1 — — — — — — — — — — — —

342 61-7 3 8 1 78-7 308 87-7 1 0 3 1 75-8

1-53 0-59 1-81 0-39 2 - 2 9 0-28 1-74 0 4 2

747 3 4 1 1-95 1-28 729 49-9 1-82 0-91 297 71-7 1-75 0-49 209 87-1 2-52 0-33 1 9 8 2 5 1 2 1-90 0 9 3 1 5 9 3 14-7 2-43 2 0 7 1 5 8 8 24-4 2-31 1-75 669 38-1 208J1-29 211 60-2 1-70 0-68 136 85-3 2 - oo 0-29 4 1 9 7 2 6 7 2 3 1 1-70 1 9 9 4 7-9 3-20 2-95 2 913 11-9 2-84 2-50 1 0 2 6 22-9 2-62 2 0 2 362 36-2 2 0 6 | 1 - 3 1 129 58-1 1-56 0-65 68 89-7 0-32 6 492 1 5 5 2-88 2 4 4 3 8 3 3-7 4-42 4-26 3 336 5-5 3-70 3-50 2 473 9-9 3 1 9 2-88 830 16-6 2-67 2-23 311 35-4 2 1 6 1-40 96 65-6 1-55 0-53 0-15 39 87-2 7 468 1 0 6 3-41 3 0 5 410 2-7 5-04 4-90 2 486 4-8 4-30 4-09 1 7 5 2 9-4 3-60 3-26 618 15-2 2 9 9 2-53 219 3 1 1 2 1 7 1-49 72 59-7 1-38 0-56 22 90-9 o-18 5 579 9 3 3 9 2 3 5 6

— — 793 3-2 4-74 4-59 — 7 816 5-9 13-77 3-55 — 8 731 11-3 3-02 2-68 — 4 809 2 3 1 2-49 1-92 — 2 632 43-3 1-99 1 1 3 — 1 4 0 1 71-4 1-64 0-47 — 1 2 2 5 87-4 2 4 3 0-31 — 27 407 2 1 1 3-15 2-48

251 s

co fm

3£

^ »fl fet H-» CO

gggggggggggggggggggggggggggggggggggg g

•«-* -as

ooooooo ' ooooo

»1

1 1 9 9 I I OO

•• W5 -M

O co

OOOOOO0666666660HHHHHHHHNWWMWNö

' » H N t o e i n H H o o M n i o o a j r t H i n o n ' d o i M t i i a s i w a i o o i CM o o o o o i M M M M e p o O T M t ^ ^ s o t - ^ e o o t f i e o r - i o c s c c o N T t t o» OOOOOOOOOOHOHHHHHNNNNNcbmwmTfMO ö

•m*

Z;! Ml a scs co - a co et «-3 - c

H W N 9 * 9 666

•+a

cjr-! :0

H ( 0 0 0 ) t l ) f f l N M 9 l - a 0 1 H i m H I S N H ! l l t » H O ( - « ) O S N O O H O O H H N C O i f l N O l N ^ i a i Q t - O M O t O S K O f f l m M a i O O K O C O i l O ' ooöooooooHHHrtHMNmwncbcb^^^o^iorfior-

N S r t C H O r l ^ S O O N t O N ^ I O O O l M M I t - i n f l H O O M O ' f H ^ O l N a O M ' t l M a O 00 ? 9 9 9 9 9 9 9 ^ ? ^ * 9 f ! 9 ^ ' ? 9 9 9 ? 9 s [ - ' " : | , o 5 < i o « t i N o o n N < -* o o o o 6 6 6 6 6 6 6 o H H H N ( N w m c i : c b c b m ^ ^ ^ i o i o i n 6 6 i b i > i > é »i

A A ^j

O O O O O O O T - I C O M O C Q C O O O ^ ^ O O C O C T S I O C O N T H N U S I O C ' *

H i f l H H O M I f l l t f i C 0 N O Q 0 H C l ö i 0 N { 0 « O M 0 ) H I O r t t * ! D 0 ) M H I © 0 0 © 0 © © T H T H M ^ C O O C O C O C n 0 ^ ^ i - < t - t ~ O C O T H © O O t - ( > j T - l

a. es »M I or - M A CO

rtHnHMNOOMIONOONHMOaJ^NNHOOlN'JifliONh o

«3 fee OOOOOOOHHHNNWCOCO^^^OiOincDint^CDCOOMXJOOOXOOOJC}

& +a

w*> CO »*H CS 1°C3

5 < N O O ( » N 0 0 O a J 8 0 0 M 0 1 C l l ) 0 t - N H 5 3 T | l « l ( l 0 t - f f l f f l O n ' * H T ) l t 0 n i O O f l l « M 9 9 9 0 H i o Q i > t i ) o ) n « i « ) i N H i » ' ( i r i M n « N ^ i O ! O H ( i ! i i n t i ; i ! ) N N N O n o m o666666HMwcbcb^ibib66>t^a)i>obKi6ai6666666Ho66 • * #

!-• O CO -4— ,-w <J*H i—1 CO CO

c i u i n o o o i O T i i M n c o H i i O T j M i o o o H M f j M - j o n i N n N o n o o i f f l O i a o ) o 9 H ^ 9 ^ 9 9 i r i ^ 9 H ^ c ^ ' i l N ( Ä H H a l H , * o l o w c o f l l c ' H f l l ( 3 a o a i n i I ) a ) t ^ ooooHojcb^ioit^iiÄöicjsfflooHHMMmNmwMwmNm i>»

I-HT—IT—I

* -

T H T—IT—IT—IT—I

cS CD

a fee c c CO «e3 SCO

3~i

o Vm

T H T H T H T—I T H T H T H 1—I T-l T H T-I T-I 1—I i—I T H H

1—I T-< r-t T—I T-t 1—I i-H T H T H T-I T H T-I r-l H

*i T—l

+•>

M O O i - l « N T ! O i O N N N i l O T j l O T ) c l l M 0 1 H i O O M I » T j N C i c O S 1 0 1 i O N N O ! M *4

••<

c ^ i o ^ Ä M ^ c b c b t > i i i i i i i b i ö ö ^ O T Ä ^ ( ^ 6 T H c ^ 6 c b c b i ^ THTHoaoac^oae^c>]oacq<Nc>]<>3<Nc^c>]c^M05C^T

N f f l H n W M O I O H W O C I D O H M M N I O O f l J O O ^ N H H H t O O N C C H N C O N M

• * - •

*** CO « a co

t - C O T H O O T H ^ O ^ r H l O O O M t - M C Ä t - O O M r H l O ^ O a i O O T ^ M T - I ^ O C O O T H C O ^ i - I O l > N 0 0 0 3 « ) 9 < ) 9 M 9 9 i p n i O i l ! 0 » H n 0 1 1 > e i ) I O ( - O O O M D r t M O O ! l - i l

I-H o

6 i ö c ^ i Ö T ^ c ^ i n ^ 6 o b o b 6 c ö c o T ^ ö å i r ö 6 6 i b ^ ^ r o < ^ C>5^^Ttlrl<MCX)O0C0O]OJOJ(>]<^t>aC^lT-lT-lTHTHTHTHTHTHT-lT-lT^

»is » 1

flpin-iit-iaajonoooiiioonotooooNTjiDooofflaiHt-ijooioOHsffloN « 9 9 9 N i o o N 9 9 H 9 S N H O T ) N

°«S c/}

CD o

00 O) ?3

TH © 9i

o i ^ i w N i i N O o m o b t ^ i i o ^ m N i H O o o Ä o o o r o Ä c b o b o b c b o b i ^ c b i ^ f " C- •># CO CO O ] <M O] {M O] T-1 T-l T H T-I T-I T-I T-I T-4 T—I T H T - I T—I T - I T—I T - I

•+-»

sä

O co

T *

e3 +•* 4 & V, a CO co f-* M

-a

O N r t O H O f l ! « O T | I N M 3 N O C i l t * M « ) t C H « ) I O i O O O « 3 r t ( D O i O O S f f i H i O ^ M n f f l t o ^ ^ M O T i i M T j i n o f f i H n u j x o f f i - i i i o o i e i i f l ^ i O B w e i j N o i o o i i f f l c o

ooHmcoco6wm^^ir5ibiii>cb6i>cbi>^i^t^i>i66oi>6^ib^^cbT)i

vn -x

252 Tab. 9. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter 1

2 Äktenskapets varaktighet (år)

Antal äktenskap utan barn

4 Antal

1 2 3 é 5 6 7 S 9 10 11 12 18 11 15 16 17 18 18 20 21 •22 23 21 25 20 27 28 29 30 31 32 33 31 35 30

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35

37 Samtl. äktenskap

7185 4 636 3 213 2 579 2 406 2 303 1863 1579 1514 1440 1276 1171 1120

976 960 999 870 749 629 601 546 476 497 487 494 459 421 370 375 328 304 290 270 266 222 25 43 899

m e d n e d a n st å e n d e a n t a l

aktenskap

2 727 4 381 4123 3 745 3 622 3 257 2 926 2 632 2 238 2 054 1967 1791 1619 1499 1462 1494 1380 1197

226 571

31 60 160 312 555 771 878 872 990

964 922 849 840 761 736 733 635 545 535 448 456 443 47

983 919 892 862 843 770 769 754 697 767 654 548 533 495 477 432 47

9 15 21 50 109 181 301 346 400 438 504 580 623 605 646 712 759 642 640 668 634 620 648 602 623 596 575 563 579 520 500 455 474 442 420 39

2 7 8 7 16 45 81 130 177 216 237 263 316 339 371 465 451 452 424 471 412 411 421 436 406 424 437 465 456 424 358 379 381 330 321 35

3 3 4 11 7 22 27 75 87 105 144 185 175 225 275 298 264 249 290 270 275 320 262 331 291 290 320 312 314 307 292 294 287 284 31

2 2 1 2 4 1 3 7 21 30 55 60 92 100 129 160 176 187 177 172 190 194 183 227 201 224 245 231 247 214 230 220 198 242 226 21

— 1 2 2 — 1 6 7 14 16 27 39 47 67 93 104 120 110 99 138 115 150 128 150 168 163 199 193 200 185 175 182 159 170 23

27 053

10 574

6 929

4 674

3 253

928 923 833 730 715 656 595 603 534 531 473 425 372 364 307 295 270 21 53 689

1237 1604 1936 2110 2139 2 021 2 022 1905 1830 1788 1764 1602 1704 1779 1654 1481 1413 1281 1093 1085

1045 1019 1036 1095 1032 1174 1210 1176 1122 1073

äktenskapets läraktighet och antalet levande födda barn. 1 11

15 Ä k t e n sk a p

barn

1]— 1 5 barn i..

10 Antal

S:a barn

11 — — 23 26

— 3 1 5 4 6 16 20 21 64 47 67 49 77 93 70 80 84 112 108 113 114 103 126 113 103 129 135 101 18

1 4 1 1 4 3 6 10 12 27 28 43 29 35 45 47 53 75 67 51 77 79 68 75 78 73 97 92 100 7

— 1 1 2 1 2 5 4 7 24 25 33 39 46 53 51 74 71 72 96 72 102 113 108 118 111 110 117 109 14

— — 11 lloo 12 12-00 26 13-00 11 lloo 28 14-oo 60 12-oo 48 12-00 84 12-00 287 11-96 294 11-76 392 11-88 446 11-44 534 11-61 625 11-79 603 11-82 877 11-85 834 11-75 858 11-92

11-00

— — 11-50 13-00

11-93 11-82 1214 11-97 11-99 11-81 11-81 1200 1203 11-92 12-43

18 877

11-90

— — — —

23 Samtliga äktenskap

MedelMedelantal Antal S:a antal barn barn barn pr äkt. pr äkt

1 — — 2 2

1238 1353 1295 1394 1311 1320 1407 1299

m e d

mer än 15 barn

2 — 2 — —

19 Summa barn

Medelant. barn Barnlösa i äkt. i äkt. med samtl. i °Å i 70 barn äkt. 70-5 47-9 36-6 31-0 27-8 26-5 22-7 20-7 20-3 19-9 18-2 17-0 16-3 15-2 14-2 13-7 12-5 11-8 10-9 10-6 10-4 9-6 10-0 10-2 10-6 9-9 9-5 8-4 8-5 8-2 8-3 8-2 8-0 8-1 7-2 7-6

1-12 1-16 1-31 1-43 1-57 1-69 1-83 1-93 2-09 2-20 2-28 2-41 2-58 2-64 2-75 2-94 301 315 3-20 3-32 3-49 3-51 3-69 3-76 3-90 3-93 4-04 4-18 4-20 4-34 4-49 4-45 4-68 4-72 4-73 4-98

0-33 0-60 0-83 0-99 1-13 1-24 1-41 1-53 1-67 1-76 1-87 200 2-16 2-24 2-36 2-53 2-63 2-78 2-85 2-97 313 317 3-32 3-38 3-48 3-54 3-66 3-83 3-84 3-98 412 4-08 4-31 4-34 4-39 4-60

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

20-5

2-87

2-29

, .

1 2 1 —

17 | 18

Riket.

Antal

10185 9 676 8 771 8 308 8 663 8 675 8 215 7 628 7 447 7 237 7 018 6 871 6 880 6 409 6 778 7 302 6 968 6 358 5 760 5 646 5 227 4 966 4 969 4 796 4 671 4 630 4 446 4410 4 421 4 023 3 661 3 531 3 388 3 300 3100

—

3 363 5 839 7 272 8 210 9 811 10 788 11618 11661 12 421 12 756 13115 13 722 14 834 14 368 16 013 18 502 18 356 17 647 16 443 16 774 16 354 15 742 16 488 16191 16 270 16 395 16 267 16 907 16 974 16 018 15 069 14 424 14 595 14 319 13 624 1510

16-59

214 662

490 660

— — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 1 16 — — — — 1 16 — — 2 34 3 49 1 16 1 16 4 67 3 53 2 33 — — 3 50 1 16 3 49 2 33 2 33 — — 29 481

— — — — — — — — — — — 16-00

— — 16-00

— 17-oo 16-33 16-oo 16-00 16-75 17-67 16-50

— 16-67 16-00 16-33 16-50 16-50

254 Tab. 10. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter födda barn. 10

Hustruns vigselålder (år)

14 Antal äktenskap med nedanstående antal barn 1 1 - over 15 15

10 L6

16 Hela ant. akt.

Hela ant. barn

1262 7 623 6 357 2 647 1053 488 431

1031 4 326 2 375 909 347 122 92

19 861

9 202

Äktenskapets varaktighet 0—1 år. 816 340 —19 3 757 3 453 20—24 4 259 1878 25—29 1872 672 30—34 787 220 35—39 415 50 40—44 19 391 45— Samtliga 11821 7108

103 372 182 89 30 14 7

3 36 25 7 9 3 8

4 8 2 4 2 4

1 4 2

1 1 1

2 9

2 1 1

1 1

2 E

1 Äktenskapets varaktighet 2—4 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

578 149 161 893 2 208 5112 2185 454 2 738 3 651 1321 282 1378 1298 520 95 766 404 144 34 440 106 20 11 26 9 2 507 1027 8198 11490 4 777

24 66 55 19 6 5 5 180

1 10 7 7 2 1 3 31

1 1 3 3 6 2 2 18

2 1 2 2

1 2 1 1

— —

—

2 2

2 1

— —

1 807 2 603 10 038 11178 8 058 7 419 3 324 2 784 898 1366 258 589 153 560 25 742 25 293

Äktenskapets varaktighet 5—9 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

135 1865 2 737 1660 953 671 678

211 784 458 162 36 11 4

328 141 67 14 7 4

26 98 53 21 11 6 3

Samtliga

8 699 13107 10 197 4 556 1666

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

151 755 449 145 21 3 2 5 503 8 338 8 688 5 356 2 958 1526

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

58 730 1049 763 525 344 379

909 498 846 5 634 4 785 2198 4 335 3 081 1289 1526 1079 439 563 276 107 48 15 167 19 10 36

2 720 5 648 15 729 27 430 12120 17 414 4 981 6 341 1 965 1 758 930 470 757 183 39 202 59 244

Äktenskapets varaktighet 1 0 - 1 4 år. 59 1039 1582 1098 721 501 503

317 641 488 479 3 332 3 868 2 583 1443 2 687 2 787 1594 868 1114 1007 525 253 519 319 142 63 182 55 14 7 25 11 10 7

116 439 212 49 11 4 3 834

56 214 132 27 7

— — 436

19 103 64 7 2 1

8 28 23 7 1

3 17 9 1 4 1

—

— 2 340! 6 625 — 13 826 33 800 — 10 411 21815 — 4 237 7 100 — — 1809 2 111 456 2 — 771 145 1 — 562 19 — 33 956 72 052 3 5 4 4

Äktenskapets varaktighet 15—19 år.

Samtliga 3 848

22 102 32 1 2 3

25 102 31 5 4

—

39 177 74 11 2 1

1 32 034 87 722

155 728 369 107 13 2 2

104 455 246 51 13 3

71 276 149 28 2

5 922 7 608 5 564 3 421 2 263 1376

212 471 448 314 269 2125 3 269 2 531 1632 1150 1958 2 474 1763 1006 646 373 209 928 988 638 81 41 454 343 164 159 58 17 11 3 29 5 3 4 2

— — — — —

2188 7 951 13 278 42124 9 797 25 923 4102 8 748 1644 2 433 457 601 86 424

äktenskapets varaktighet, hustruns vigselålder och antalet levande Riket. 10

Hustruns vigselålder (år)

14 Antal äktenskap med nedanstående antal barn 10 1 1 - over 15 15

16 Hela ant. äkt.

Hela ant. barn

Äktenskapets varaktighet 20—24 år. 121 76 66 39 79 3 521 390 256 174 200 4 296 182 108 70 38 — 52 29 8 4 2 — 4 2 — — 2 — 1 — — — — 1 1 1 — — — — 995 681 439 287 321 7

Samtliga

198 160 159 314 318 254 34 996 730 459 1259 2140 1850 1451 998 652 450 711 1199 1598 1416 556 345 210 109 504 596 506 228 136 73 28 9 293 349 36 8 5 2 101 241 — 14 1 2 1 200 — — 2 500 3 529 4 913 4 286 3127 2 086 1458

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

228 157 137 118 210 260 257 844 1479 1612 1318 1074 779 605 881 649 451 350 867 1253 1182 525 449 308 222 132 65 436 205 127 65 32 5 3 218 72 30 11 4 1 2 1 3 1 11 — — — — 1953 2 566 3 705 3 641 2 833 2 206 1527 1161

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

1821 8 127 10430 39 500 7 718 24 244 2 921 7 178 1124 1711 244 395 41 220 24 629 81045

Äktenskapets varaktighet 25—29 år. 43 421 550 361 250 197 131

120 81 62 521 366 221 243 111 65 37 5 1 2 1 1

120 309 58 3 1

3 6 1

1796 9 207 9 555 41668 6 661 23123 2 544 6 809 910 1526 205 318 23 146 21930 82 561

— —

— — — — — —

491 10

95 358 136 10

67 300 78 2

158 367 52 2

— —

1434 8 321 7 712 37 749 5 292 20 482 1905 5 688 657 1142 232 148 76 11

579 11

17 308 73 541

Äktenskapets varaktighet 30—35 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

140 168 197 150 127 121 107 35 67 858 730 612 503 314 541 966 1067 1087 739 567 477 344 260 409 557 834 839 257 197 150 59 24 244 243 356 361 49 32 9 1 173 151 152 90 1 2 135 62 26 6 — 67 8 1 — 1377 1629 2 474 2 532 2 330 1804 1495 1137 894

2 9

Samtliga äktenskap. 865 3 647 3 366 2 332 1574 1028 742 545 394 289 193 385 8 15 368 49 513 —19 20—24 10 793 22 300 19 064 12 331 7 785 5172 3 505 2 437 1802 1185 814 983 20 88191 237 775 25—29 14 035 17132 13 530 8 390 5 013 3115 2 016 1385 905 455 254 183 1 66 414 142 795 44 14 19 26 661 45 557 7 882 6 721 5160 3 070 1719 1059 572 268 133 30—34 809 377 170 65 30 12 6 8 8 — 10 528 11926 4 524 2 822 1697 35—39 899 287 85 46 19 18 5 4 6 6 5 — 4 324 2 360 2 944 40—44 734 25 11 4 3 1 3 3 — 3176 55 36 45— 2 856 168 11 Samtliga 43 899 53689 43159 27 053 16 539 10 574 6 929 4 674 3 253 1986 1292 1586 29 214 662 490 660

256 TAB. 10 (forts.).

ÄKTENSKAPEN FÖRDELADE EFTER ÄKTENSKAPETS VAR10

Hustruns vigselålder (år)

14 Antal äktenskap med nedanstående antal barn 11— over 15 15

16 Hela ant. äkt.

Hela ant. barn

922 4 664 3 459 1426 614 247 230 11562

769 2 954 1585 595 240 79 37 6 259

1332 6188 4 457 1981 789 316 318

1989 7 502 4 755 1968 605 172 61

Äktenskapets varaktighet 0—1 år. 77 266 135 64 19 6 3 570

2 31 22 4 6 1 5 71

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40^4 45— Samtliga

609 234 2 048 2 316 2 094 1196 922 432 432 152 205 29 212 8 6147 4 742

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40^4 45— Samtliga

632 452 106 1114 3124 1540 1186 2112 898 836 387 657 253 96 400 228 61 11 298 11 4 3 989 7 029 3 388

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

399 160 640 82 556 627 926 3 252 3147 1644 962 367 1196 2 314 1987 714 317 134 886 773 188 85 30 466 343 34 8 9 371 115 17 11 6 2 408 4 222 7 483 6 721 3 421 1329

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

248 445 363 36 298 540 1825 2 353 1769 1092 647 713 1361 1670 1058 353 201 504 600 604 222 45 357 322 101 5 125 38 11 288 2 321 17 5 4

2 8 1 2 2 2

1 3 1

1 1

2 2

2 1 1

—

1 1

Äktenskapets varaktighet 2—4 år. 118 351 211 74 27 6

— 787

22 51 41 14 4 3 1 136

1 7 5 6 1 1

1 1 3 3 4 2

—

1 2 1

1 2 1 1

— —

—

2 1 3

2 1

Äktenskapets varaktighet 5—9 år. 1 20 5 73 — 273 84 27 9 — 118 58 13 7 3 545

46 17 10 1 1 179

15 9 1

7 6 1

3 2 1 2

— —

—

— — — 4

— 1 1 6

— — 15 381 17 052

— — 1936 4 201 — — 9 989 19116 — — 7 015 11696 2 — 2 922 4 389 — — 1138 1243 323 1 — 549 96 449 — — 3 — 23 998 41064

Äktenskapets varaktighet 10—14 år.

Samtliga

124 605 358 121 16 2

—

2 759 4 548 5 337 3 659 2 240 1226

104 361 179 40 8 2 3 697

52 191 109 21 7

18 90 54 6

7 25 20 7

3 14 9 1 2 1

— —

— 1

—

— — —

—

— 1701 5149 — 8 870 23 877 — 6182 14 842 — 2 460 4 808 — — 1080 1446 309 1 — 474 77 1 — 353 16 — 21120 50 508 3 5 4 2

Äktenskapets varaktighet 15—19 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

92 240 166 119 323 166 307 39 874 577 372 389 1144 1886 1654 1164 964 1418 1107 739 499 301 204 538 44 529 599 430 254 162 84 376 9 269 219 112 55 27 8 270 104 41 12 8 3 1 217 263 16 4 2 1 2 — 2 092 3192 4 474 3 640 2 461 1731 1092 721

59 244 128 22 2

33 157 65 9 1 1

21 96 28 1

—

23 90 28 4 3

— — —

1588 6137 8 648 30 363 6 019 18 020 2 514 5 972 975 1571 390 314 46 288 20422 62 423

AKTIGHET, HUSTRUNS VIGSELÅLDER OCH BARNANTALET. 1

LANDSBYGDEN. 10

Hustruns vigselålder (år)

257 14

Antal äktenskap med nedanstående antal barn 10

11—över 15 15

16 Hela ant. äkt.

Hela ant. barn

Äktenskapets varaktighet 20—24 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

19 192 211 100 175 146 122 98 61 57 36 73 239 683 1183 1137 952 702 570 428 333 225 155 171 365 597 887 869 674 467 361 232 163 94 63 33 271 302 368 379 242 167 85 48 24 2 6 1 218 191 161 106 52 23 6 2 1 — 2 166 62 27 6 2 1 2 139 10 1 1 1 1417 1945 2 819 2 709 2 098 1507 1144 808 583 382 255 281

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

24 237 305 223 140 134 97

2 3

— — —

1 292j 6 219 6 781 28 505 4 8051 16 965 1 895 5 102 762J 1 236 266 160 152| 19

15 95;} 58 206

3 6 1

305 7131 219 30 002 188 16 010 714 4 961 599 1092 222 154 107 17 14 354 59 367

Äktenskapets varaktighet 25—29 år.

Samtliga

70 412 447 262 140 50 7

128 816 672 322 138 23 2

181 959 732 299 102

175 831 576 238 46 4

1160 1388 2101 2 281 1870

178 729 447 167 22 1

121 576 343 111 5 1 1

112 451 281 50 3 1

89 64 432 309 188 94 33 5 1 2

57 186 56 1

103 275 46 3

1544 1158

427 10

59 253 65 2

134 312 43 2

491 11

— — —

Äktenskapets varaktighet 30—35 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

24 195 244 150 105 92 47

35 316 325 149 94 42 7

90 522 360 122 6 2

93 457 266 46 1

Samtliga

968 1495 1573 1515 1268 1102

93 573 491 213 106 19

106 623 538 237 65 4

133 681 479 187 34 1

101 595 396 149 27

81 407 213 22

73 283 120 8

2 9

— 723

1024 6 312 5 226 27 572 3 540 14 768 1287 4123 438 815 160 108 54 7 11729 53 705

Samtliga äktenskaj >. —19 564 2 466 2 334 1703 1153 789 577 452 309 234 176! 336 7 11100 37 907 20—24 5 688 13 072 11764 8168 5 400 3 786 2 691 1926 1 515 999 704 853 19 56 585 169 891 25—29 6 641 9 316 8158 5 499 3 531 2 293 1594 1108 753 396 221 154 1 39 665 98 641 30—34 3 876 3 996 3 271 2 093 1271 831 462 222 114 37 11 15 16199 31918 35—39 2 388 1764 1149 604 268 48 8 129 24 5 2 6 6 395 8 248 40—44 1701 588 199 56 34 18 9 2 4 6 4 2 624 1619 8 45— 1785 93 30 18 9 7 3 1 1 — 2, 2 — 1951 360 »amtliga 22 643 31295 26 905 18141 11666 7 849 5388 3 735 2 703 1675 1122 1370 27 134 519 348584

17-388256.

258 TAB. 10 (forts.). ÄKTENSKAPEN FÖRDELADE EFTER ÄKTENSKAPETS VAR10

1 Hustruns vigselålder (år)

11 I 12 I 13 I 14

Antal äktenskap med nedanstående antal barn 10

11— over 15 15

16 Hela ant. äkt.

Hela ant. barn

340 2 959 2 898 1221 439 241 201 8 299

262 1372 790 314 107 43 55

614 3 676 2 664 816 293 86 92 8 241

Äktenskapets varaktighet 0—1 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

207 106 1709 1137 2165 682 950 240 355 68 210 21 179 11 5 674 2 366

26 106 47 25 11 8 4 227

1 5 3 3 3 2 3 20

—

2 943

Äktenskapets varaktighet 2—4 år. 126 645 423 133 48 9 5 4 209 4 461 1389

31 103 71 21 7 5 2 240

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

55 261 1094 1988 1552 1539 721 462 366 151 212 45 209 15

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

99 269 53 290 554 939 2382 1638 327 1541 2 021 1094 640 365 122 887 487 220 88 22 52 14 7 300 19 8 4 270 4 477 5 624 3 476 1135

2 15 14 5 2 2 4 44

3 2 1 1

475 3 850 3 601 1343 577 273 242

10 361

2 Äktenskapets varaktighet 5—9 år.

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

196 181 23 499 1507 1515 869 1326 1117 514 403 594 97 364 197 213 57 17 182 6 8 2 744 3 790 3 351

19 341 511 387 255 127 116 1756

51 157 91 28 6 2 2 337

15 55 23 9 1

—

1 104

6 14 V 4 1 b 2 39

— — i 5

Äktenskapets varaktighet 10—14 å r . 1 1 12 4 27 69 125 23 13 3 78 814 351 150 33 23 10 3 536 221 91 1 9 6 172 52 24 — 41 18 5 8 — 2 — 2 3 2 1 — — 1 6 5 2 8 56 27 300 137 1697 718 Äktenskapets yaraktighet 15—19 år. 6 12 12 36 46 74 20 83 32 468 276 151 9 42 21 68 267 147 2 6 7 23 119 47 1 4 5 26 14 3 1 3 — 3 2 38 532 284 151 71 960

125 164 103 877 981 1383 656 994 1056 389 208 399 124 52 185 55 17 5 13 1 1 2 730 3134 1924

784 1447 5 740 8 314 5105 5 718 2 059 1952 515 827 147 381 87 308 15 204 18180

1 1 1 1

1476 9 923 6 973 2 292 665 147 68

—

639 — — — — 44 956 229 — — 1777 2 — 729 — — 297 1 —

— 12 836 21544

1 6 4

2 12 3 1 1

600 1814 4 630 11761 3 778 7 903 1588 2 776 862 669 143 211 40 136 11612 25 299

— 3

— — 2

2 19 13

ARTIGHET, HUSTRUNS VIGSELÅLDER OCH BARNANTALET. i

10 I 11 I 12 I 13 I 14

Hustruns vigselålder (år)

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— samtliga

STÄDERNA.

Antal äktenskap med nedanstående antal barn

Äktenskapets varaktighet 20—24 år. 15 59 122 107 79 52 38 23 15 9 220 576 957 713 499 294 160 93 57 31 346 602 711 547 324 185 89 64 19 14 235 202 228 177 103 43 24 4 5 2 131 102 67 30 21 5 3 2 1 75 39 9 2 3 1 — — — 61 4 1 1 — — — — 1 — 1083 1584 2 094 1577 1029 579 314 187 98 57

16 Hela ant. äkt.

Hela ant. barn

1908 10 995 7 279 2 076 475 84 22 22 839

1 1 - over 15 15

3 19 7 3

6 29 5

—

— —

529 3 649 2 913 1026 362 129 68

5 35 9

17 34 12

7 576

2 076 11666 7113 1848 434 51 6 23194

8 47 13

24 55 9

410 2486 1752 618 219 72 22

2 009 10177 5 714 1565 327 40 4 19 836

1 1

2 Äktenskapets varaktighet 25—29 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

19 184 245 138 110 63 34

Samtliga

48 432 420 174 78 22 4

82 663 581 203 67 7 1

79 653 450 150 25 3

82 487 305 70 19

1178 1604 1360

50 345 202 55 10

36 203 108 21

25 154 69 15

31 89 55 4

17 57 17

491 3 336 2473 830 311 96 39

1 662

91 Äktenskapets varaktighet 30—35 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

11 119 165 94 68 43 20

32 225 232 94 57 20 1

47 393 343 143 46 7

64 406 260 70 15

49 263 171 48 5

37 208 117 28 3

28 155 78 13

26 96 47 2

22 75 16 2

—

62 444 301 124 25 2 1

5 579

17 110 33 3 6 1

49 130 29 4 2 1 1

1 4 268 11606 1 31606 67 884 26 749 44154 10462 13 639 4133 3 678 1700 741 374 — 1225 2 80143 142 076

Samtliga äktenskap. 301 1181 1032 629 —19 421 239 165 85 55 93 20—24 5105 9 228 7 300 4163 2 385 1386 814 511 287 186 25—29 7 394 7 816 5 372 2 891 1482 822 422 277 152 59 30—34 4 006 2 725 1889 977 448 228 110 46 19 7 35—39 2136 1058 548 205 109 41 17 6 4 1 40—44 1243 311 88 29 12 1 9 3 2 1 45— 1071 75 25 18 16 8 4 3 2 1 Samtliga 21256 22 394 16 254 8 912 4 873 2 725 1541 939 550 311

—

260 Tab. 11. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, inom olika med relativ fördelning efter ani

12 Ä k t e n s k a p i % med n e d a n s t å e n d e a n t a l

Hustruns vigselålder (år)

barn till1 1 - over sam15 15 man

Äktenskapets varaktighet 0—1 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

26-94 49-29 67-00 70-72 74-73 85-04 90-72

64-66 45-30 29-54 25-39 20-89 10-25 4-41

816 4-88 2-86 3-36 2-85 2-87 1-62

0-24 0-47 0-39 0-26 0-85 0-62 1-86

0-05 013 0-08 0-38 0-41 0-93

O-oi

Samtliga

-—

—

0-06 0-08

— —

0-02 003

_ 0-08

— O-io O-io 0-41 — — — 0-20

O-io

—

0-02

0-23

0-20 0-23

0-00

100 100 100 100 — 100 100 100 100

0-02

Äktenskapets varaktighet 2—4 år. 100 100 100 100 100 100 100 100

-19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

8-91 21-99 33-98 41-46 56-07 74-70 90-53

49-42 50-93 45-31 39-05 29-57 18-00 4-64

31-99 21-77 1639 15-64 10-54 3-39 1-61

8-25 4-52 3-50 2-86 2-49 1-87 0-36

1-33 0-66 0-68 0-57 0-44 0-85 0-89

0-05 010 0-09 0-21 015 0-17 0-53

009 0-44 0-34 0-36

31 85

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

4-96 11-86 22-58 33-33 48-50 72-15 89-56

31-10 35-82 35-77 30-64 28-65 17-96 4-76

33-42 30-42 25-42 21-66 14-05 5l6 2-51

18-31 13-97 10-64 8-81 5-45 1-61 1-32

7-76 4-98 3-78 3-25 1-83 118 0-53

3-23 2-09 1-16 1-35 0-71 0-75 0-53

0-96 0-62 0-44 0-42 0-56 0-65 0-40

0-22 0 0 4 0 1 8 0-06 0 1 3 0-06 0-20 0 1 4 005 010 — 0-11 013 013

0-02 0 0 6 0-08 0 0 6 0-05 0-05 — 0-21 O-ll O-ll 0 1 3 — —

11-62

1-66

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

2-52 7-51 15-19 25-91 39-86 64-98 89-50

20-47 2410 25-81 26-29 28-69 23-60 4-45

27-39 27-98 26-77 23-77 17-63 7-13 1-96

16-21

24-55 25-59

2-65 5-50 10-71 18-60 31-94 57-24 89-39

12-29 1600 19-99 22-62 27-62 26-45 6-84

21-53 24-62 25-25 24-09 20-86 9-65 1-18

20-48 14-35 1 9 0 6 12-29 17-99 10-27 15-55 9 0 9 4-93 9-98 2-83 1-83 0-94 0-71

9-69 8-66 6-59 5-10 2-49 0-50 0-47

7-08 5-48 3-77 2-61 0-79 0-33 0-47

4-75 3-43 2-51 1-24 0-79 0-50

3-25 2-08 1-52 0-68 012

—

— —

— — — — —

7-06

2-72

1-64

0-00

O-oi 0-02 0 0 4 O-oi 003

0-03 015 015 0-17 0-17 0-36 0 1 8

0-18

0-34 0-36

— —

— — —

Äktenskapets varaktighet 5— 9 år.

0-02

0-34 0-20 0-22 017

013 012 009 0-02 — 0-22 013 013

013 004 004 009

0-26 — 018

— 100 — 100 — —

•

— — — —

100 100 100 100 100 100

Äktenskapets varaktighet 10—14 år. 20-86 13-55 18-68 10-44 15-31 8-34 12-39 5-97 7-85 3-48 1-82 0-91 1-78 1-24

6-45 5-46 4-31 3-42 1-16 0-39 0-36

4-96 318 2-04 116 0-61 0-52 0-53

2-39 1-55 1-27 0-64 0-39

—

1-28

8-71

0-81 0-74 0-61 017 O-ll — 013

.—

1-78 1-01 1*33 0-77 0-75 0-33 0-27 0 0 3 012 012 — 0 1 7 0-50

114 0-77 0-32 0-12 0-24

100 100 I 100 — 100 — 100 — 100 — 100 — 100

Äktenskapets varaktighet 15— 19 år —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

— 100 O-oi

100 100 100 100 100 100 100

grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder, talet levande födda barn. Riket. j

10 Hustruns vigselålder (år)

Äktenskap

i % med

nedanstående

antal 10

1-1

barn 11— 15

över 15

tillsamman

Äktenskapets varaktighet 20—24 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

1-87 4-40 9-21 17-32 3105 61-01 90-90

8-73 12-07 15-53 17-26 26-07 25-57 6-36

17-24 17-46 20-52 17-74 20-70 18-35 20-40 19-04 20-28 12-10 9-ll 203 0-46 0-90

13-95 13-91 12-93 11-81 6-49 1-27 0-46

10-87 9-55 8-45 7-19 2-49 0-51

Samtliga

14-33

12-70

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

2-39 4-41 8-26 1419 27-47 61-95 89-73

6-57 11-69 8-83 15-48 13-02 18-81 1 7 1 4 20-64 23-95 22-53 22-64 9-44 7-53 2-05

8-91

11-70 I 16-89 16-60

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

2-44 4-07 7-73 12-81 26-33 58-19 88-16

4-67 9-76 7-01 12-53 10-53 15-76 12-76 18-69 22-98 23-14 26-72 11-21 10-53

11-72 13-83 15-85 18-95 13-70 2-59 1-31

13-74 10-46 1409 1113 13-97 10-72 13-49 10-34 7-46 4-87 0-43 —

8-86 8-44 7-46 9-47 7-94 6-52 9-01 6-50 4-91 7-87 3-10 1-26 1-37 0-15 0-86

6-62 4-67 11-02 4-64 3-89 4-76 2-57 1-47 0-98 0-53 0-10 0 1 0

0-u

Samtliga

7-96

9-41

5-17

3-46 2-58

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

5-63 12-24 21-13 29-56 42-97 68-08 89-93

23-73 25-29 25-80 25-21 26-80 20-79 5-29

21-90 15-17 21-62 13-98 20-37 12-63 19-35 11-51 1612 7-68 6-64 1-96 1-73 113

10-24 8-83 7-55 6-45 3-58 1-06 0-7 9

6-69 5-87 4-69 3-97 1-61 0-44 0-35

4-83 3-97 304 215 0-62 0-42 0-35

3-55 2-76 2-09 1-01 0-29 012 013

2-56 204 1-36 0-50 0-11 0-09 0-09

1-88 1-34 0-68 0-17 0-06 0-14 0-03

2-51 0-05 1'1S 0 0 2 0-28 0-oo 0-07 0-08 0-12 0-09 —

Samtliga

20-45

25-01

20-n 12-60

7-70

4-93

3-23

2-18 1-52

17-40

8-79 7-00 5-83 3-73 0-80

— 5-92

6-65 4-99 3-84 1-78 0-36

4-17 3-74 2-36 0-99 0-18 0-?l5 0-46 0-46 404

3-62 2-45 1-40 0-27

2-14 1-67 0-91 0-14

4-34 0-17 1-92 0-04 0-49 0-07 0-18

0-flf> 1-78

100 100 100 100 100 100 100 100

—

1-30

003 i

100 100 100 100 100 100 — 100 005 100

Äktenskapets varaktighet 25—29 år. 14-48 14-31 12-70 16-87 13-80 11-24 17-74 13-23 9-74 17-65 1 2 1 1 8-72 13-96 714 3-52 3-46 1-26 0-31 1292

8-74 7-63 8-15 6-33 6-77 5-25 5-19 2-55 0-55 0-33 0-63 0-31 0-69

6-68 5-45 3-65 1-45 0-22

4-51 3-83 1-67 0-20 011

3-45 2-31 0-98 0-04 0-11

6-68 3-24 0-87 0-12 0-11

4-21 2-57

1-60

5-29

0-17 0-06 0-01

Äktenskapets varaktighet 30—35 år.

6-57

n-itf

100 100 100 100 100 100 100 100

Samtliga äktenskap. 1-26 0-92 0-38 0-05 0-08 0-14 009

0-92 0-60

0-74

0-oi

100 100 100 100 100 100 100 100

262 TAB. 11 (forts.)-

ÄKTENSKAP INOM OLIKA VARAKTIGHETS- OCH VIGSEL10

12 Ä k t e n s k a p i % med n e d a n s t å e n d e a n t a l

Hustruns vigselålder (år)

barn till11— over sam15 15 man

Äktenskapets varaktighet 0—1 år. —19 25-38 20—24 43-91 25—29 60-54 30—34 64-66 35—39 70-36 40—44 83-oo 92-17 45— Samtliga 5 3 1 7

—

66-05 49-66 34-58 30-29 24-76 11-75 3-48

8-35 5-70 3-90 4-49 309 2-43 1-31

0-22 0-67 0-63 0-28 0-98 0-40 2-17

004 0-23 0-07 0-33 0-81 0-87

0-61

—

— — — — — — — — — — — — — — 016 — 0-40 — — — — — 001 001

— — — — — — — —

100 100 100 100 100 100 100 100

0-08 — — — — — 0-02 — — — — — 0 0 7 0-02 — — — — 0 1 5 0-io 0-05 — 0-05 — 0-51 — 0-25 0-25 — — 0-63 — 0-32 0-32 — U-63 — 0-32 0-31 — 0-31 0-31

— — —

100 100 100 100 100 100 100 100

— — 0-03 — 0 1 4 — — 0-16 0 1 6 — — 0-40 0-81 — — — — — — 0-02 0-03 0-06 — 0-02 0-09 0-07

— —

— — —

Äktenskapets varaktighet 2—-t år. 0-08 0-11 011 0-30 0-13 0-32

—

1-65 0-82 0-92 0-71 0-51 0-95 0-32

5-12

0-88

33-93 24-89 20-15 19-54 1217 3'48 1-26

8-86 5-67 4-73 3-74 3-42 1-90

45-70 22-03

7-95 —19 20—24 18-oo 25—29 26-61 30—34 33-16 35—39 50-70 40—44 72-15 93-71 45— Samtliga 2 5 9 3

47-45 50-49 47-39 42-20 32-06 19-30 3-46

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

4-24 9-27 17-05 26-45 40-95 67-58 90-87

28-72 32-56 32-99 30-32 30-14 2095 3-79

33-06 31-50 28-33 24-43 16-52 6-19 2-45

20-61 16-46 13-71 10-85 7-47 1-46 1-34

8-26 6-28 5-23 4-59 2-63 1-64 0-44

3-77 2-73 1-68 1-98 114 1-28 0-67

1-03 0-84 0-66 0-58 0-88 018 0-22

0-26 0-27 0-21 0-31 0-09

14-26

5-54

—

0-02

o-oi

— •

— — — —

Äktenskapets varaktighet 5—9 år.

— — — — — — — —

100 100 100 100 100 100 100

— — — — — — — — —

100 100 100 100 100 100 100 100

2-08 1-32 1-45 — 1-81 1 1 1 1-04 U-oi 1-08 0-46 0-46 — 0-36 0 0 4 0 1 6 — 010 0-31 — — 0-26 U-77 — — —

100 100 100 100 100 100 100 100

005 — — — 0-09 — — — 0-10 0 0 4 — — 0-21 0 0 7 0-14 0 0 7 0-09 0-09 — — — — 036 018 018 0-22 — • — — — 002

1-06 0-41 0 1 8 1-01 0 2 8 0 1 6 0-87 0-32 0 1 5 0-24 0-29 0 0 4 — — 018 — 0-21 — 0-21

0-18 006 007 008

100 Äktenskapets varaktighet 10—14 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

306 215 1-76 0-85 0-65

—

6-11 407 2-90 1-63 0-74 0-42 0-85

—

5-81

1-80

2-U 609 11-53 20-49 33-06 60-76 90-93

17-52 20-58 22-02 24-39 29-81 26-37 4-82

26-16 26-53 27-01 24-55 20-56 8-02 1-42

21-34 14-58 19-94 12-31 1 7 1 1 10-47 8-17 14-35 9-35 417 2-32 1-06 1-13 0-57

7-29 6-82 5-79 492 1-48 0-42

25-27

2-46 4-50 8-94 14-96 27-69 55-64 91-32

10-45 13-23 1602 21-04 27-59 26-67 5-56

19-33 21-81 23-56 23-83 22-46 10-51 1-39

20-34 19-13 18-39 1710 11-49 307 0-69

17-82 12-05

—

0-21 — 0-28

Äktenskapets varaktighet 15—19 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45Samtliga

15-11 10-45 13-46 10-11 8-29 12-28 6-44 1010 5-64 2-77 2-05 0-77 0-35 —

7-50 6-67 5-00 3-34 0-82 0-26 0-69

5-79 4-30 3-39 1-75 0-92

8-48

—

3-72 2-82 2-13 0-88 0-21

1-30

ÅLDERSGRUPPER, RELATIVT FÖRDELADE EFTER BARNANTALET. :_

5 Äktenskap

Hustruns vigselålder (år)

__8

LANDSBYGDEN.

| 10 I 11 ] 12 | 18 1 14

i % med nedanstående

antal 10

263 15

barn 1115

tillover sam15 man

Äktenskapets varaktighet 20-24 år —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

1 47 352 7-60 14-30 28-61 62-41 9144 8-88

7-74 1007 12-42 15-94 25-07 23-31 6-58

14-86 17-45 18-46 19-42 2113 1015 0-66 1219 1767

16-33 16-77 1808 2000 13-91 2-25 0-66 1698

13-55 11-30 1404 10-35 14-03 972 12-77 8-81 6-82 302 0-75 0-75 0-66 1315 945

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

1-84 3-81 7-28 13-01 23-37 60-36 90-65 808

5-36 6-63 10-67 15-29 23-37 22-52 6-54 967

9-81 1312 1605 18-79 23-04 10-36 1-87 1464

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

2-34 3-73 6-89 11-65 23-97 57-50

3-42 605 918 11-58 21-46 26-25

908 10-96 1387 16-55 24-20 11-88

7-31

825 1275 1341 1292 1081

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

5-08 1005 16-74 23-93 37-34 64-83 9149 1683

22-22 23-10 23-49 24-67 27-58 22-41 4-77

9-44 8-41 7-51 4-48 0-79

—

7-59 6-31 4-83 2-53 0-26

4-72 4-91 3-39 1-27 013 — 0-38

4-41 3-32 1-96 0-32

2-79 2-29 1-31 005

5-65 015 2-52 004 0-69 — Oil — 0-26 —

100 100 100 100 100 100 100

— —

1-76 003

7-89 0-23 4-42 010 110 002 017 —

— — — — — —

100 100 100 100 100 100 100

297 007

5-76 13-09 0-20 4-84 5-97 017 1-84 1-21 — 016 016 —

100 100 100 100 100 100 100

717 507 365 240 1-60

— —

Äktenskapets varaktighet 25—29 år 13-87 15-42 17-48 17-44 1703 3-61

—

13-41 13-64 13-36 11-72 13-75 10-67 13-89 9-74 7-68 3-67 1-80 0-45

—

1589 1303 1076

9-27 9-26 8-19 6-48 0-84 0-45 0-94 807

8-58 7-25 6-71 2-92 0-50 0-45

—

6-82 6-95 4-49 1-92 0-33

4-91 4-97 2-25 0-29 017

— — — —

4-37 2-99 1-34 006

— — —

626 5-18 329 209

Äktenskapets varaktighet 3 0 - 3 5 år 10-35 11-92 15-20 18-41 14-84 2-50

12-99 9-86 8-79 908 1303 11-39 9-99 8-74 13-53 1119 1017 7-51 14-53 11-58 9-48 3-57 7-76 617 1-37 0-23 0-62 — 1-25

15-34 10-39 14-44 9-54 13-86 8-90 12-92 7-85 9-44 419 2-13 1-30 0-92 0-46

713 5-42 3-39 0-62

—

— —

939 736 616 413 3-23

419 009

1-58 303 006 1-24 1-51 003 0-56 0-39 O-oo 007 009 — 003 009 — 0-23 015 — — 010 010 — 1-25 083 1-02 002

100 100 100 100 100 100 100

Samtliga äktenskap. 711 5-20 407 6-69 4-76 3-40 5-78 402 2-79 513 2-85 1-37 202 0-75 0-38 0-69 0-34 008 016 0-36 0 0 5 23-26 2000 1349 8 67 583 401 2-78 2103 20-79 20-57 20-19 17-97 7-58 1-54

7-91 7-79 602 1-71

2-78 2-68 1-90 0-70 013 Oil 005 201

211 1-77 loo 0-23 008 015

264 TAB. 11 (forts.)-

ÄKTENSKAP INOM OLIKA VARAKTIGHETS- OCH VIGSEL10

Äktenskap

Hustruns vigselålder (år)

i % med

nedanstående

over 15

tillsamman

antal 10

barn

Äktenskapets varaktighet 0—1 år.

—

0-04 0-08

—

0-50

—

— 001

—

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

3118 57-76 74-71 77-80 80-87 87-14 8905

60-88 38-42 23-53 19-66 15-49 8-71 5-47

7-65 3-58 1-62 2-05 2-51 3-32 1-99

0-29 017 0-10 0-25 0-68 0-83 1-49

—19

11-58 28-42 43-10 53-69 63-43 77-66 86-36

54-95 26-53 51-64 1 6 7 5 42-74 11-75 9-90 34-40 8-32 26-17 3-30 16-48 6-20 2-07

6-52 2-67 1-97 1-56 1-21 1-83 0-83

0-42 0-39 0-39 0-37 0-35 0-73 1-65

2-32

36-99 41-50 39-59 3108 26-60 13-65 617

34-31 12-63 9-65 28-54 6-40 2143 5-92 17-73 2-66 10-64 1-84 3-67 1-30 2-60

0-07 008 0-45

l-oo

— —

—

100 100 100 100 100 100 100 100

Äktenskapets varaktighet 2—4 år. 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44

45— Samtliga

100 100 100 100 100 100 100

— 008 005 0-08 017

—

0-05

0-35

—

1-24

0-83

0-41

0-04

—

100 Äktenskapets varaktighet 5—9 år. 6-50 2 - 73 1-78 1-36 0-73 0-53 0-65

013 0-02 0-02 005

0-32

6-76 16-36 30-19 43-08 58-89 78-74 87-67 2944

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

3-60 10-07 20-55 33-43 49-93 71-72 87-08

28-32 30-41 31-36 28-92 27-02 19-19 3-83

30-67 19-56 10-80 7-08 30-57 16-43 5-23 26-41 12-67 9-68 2-93 22-68 5-63 2-47 13-31 5-72 101 0-67 2-39 2-87 2-87

4-22 303 215 1-35 0-69 0-34 0-96

1-88 1-57 0-78 0-51 0-41 0-67

0-63 0-46 0-54 034

Samtliga

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

317 7-37 13-52 24-37 38-12 60-19 85-29

17-17 2119 26-31 25-12 27-65 26-07 9-56

27-33 29-87 27-95 24-50 18-53 8-06 0-74

23-51 26-99

7-46

— — —

0-77 024 0-14 019 012 1-31 0-65

1-91 096 045 0-44 012

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

—

0-05

— 012 — 0-26

— — —

— — — 100 1 100 — — — — — 100 005 — 0 0 5 — 100 — 012 — — I 100 — — — 100 — — — — 100 001 001 001 — 100

Äktenskapets varaktighet 10—14 år.

5-59

— —

— 016 016 0-26 0 0 6 0 0 6 0-24 0-07 — 0-05 — — 0-11 0-27 — 0-27 — 0-34 — U-34 0-21 0 0 6

0-04

•

—

•

—

— ! 100

100 100 ! 100 100 — j 100 100 — I 100

— i

—

Äktenskapets varaktighet 15—19 år. 20-83 12-33 18-94 10-11 17-36 7-07 7-49 13-10 3-89 7-77 1-42 2-37 2-20 0-74

7-67 5-96 3-89 2-96 209

16-57

4-58

8-27

—

6 0 0 2-oo 2-oo 3-26 1-79 0-69 1-80 1 1 1 0-56 1-45 0-44 0-38 0-75 0-60 — 0-47 1-42 —

1-00 0-43 0-24 0-13 015

—

1-30

0 1 7 0-33 0-13 0-26 0 1 1 0-08 — 0-06 0-30 0-15

1-47 2-45

0-61

! 100 1 100

100 100 100 100 100 — ! 100

ÅLDERSGRUPPER, RELATIVT FÖRDELADE EFTER BARNANTALET. 1

Hustruns vigselålder (år)

5 Äktenskap 0

| 9

| 10 | 11 | 12 | 13 | 14

i % med nedanstående 4

STÄDERNA.

antal

barn

11— ö v e r 15 15

tillsam-

2-84 1-70 0-57 1-13 0-19 1-56 0-85 0-52 0-79 0-03 0-65 0-48 0-24 0-17 0-49 0-20 0-29 0-27 — 0-77 1-47 — — — —

100 100 100 100 100 100 100

man

iktenskapets varaktighet 20—24 år. —19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

2 84 6 03 11 88 22 90 36 19 58 14 89 71 1248

1115 15-79 20-67 19-69 28-18 30-23 5-88

23-06 26-23 24-41 22-22 18-51 6-98

18-26

—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45— Samtliga

3-87 5-52 9-91 16-63 35-37 65-62 87-18

9-78 12-95 16-98 20-96 25-08 22-92 10-26

16-70 1 6 0 9 19-87 19-57 23-49 18-20 24-46 18-07 21-54 8-04 7-29 313 2- S 6

15-55 2 1 1 7

—19

45—

2-68 4-79 9-42 15-21 31-05 59-72 90-90

7-81 9-05 13-24 15-21 26-03 27-78 4-55

Samtliga

9-32

11-85 17-55

—19

20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—

7-05 16-15 27-64 38-29 51-68 73-12 87-43

27-67 29-20 29-22 26-05 25-60 18-29 612

24-18 14-74 23-10 1 3 1 7 20-08 10-81 18-05 9-34 13-26 4-96 5-18 1-70 2-04 1-47

9-86 7-55 5-54 4-28 2-64 0-70 1-31

5-60 4-38 307 2-18 0-99 0-06 0-65

3-87 2-57 1-58 1-05 0-41 0-53 0-33

2-18 1-62 1-04 0-44 0-15 0-18 0-25

Samtliga

2G 52

27-95 20-28 11-12

6-08

3-40

1-92

1*17

20-23 19-54 18-78 17-25 8-29 1-55 — 1-47 1818

14-93 13-67 11-12 10-04 5-80 2-33

9-83 8-06 6-35 4-19 1-38

—

— —

11-86

7-18 4-38 3-05 2-34 0-83

4-35 2-55 2-20 0-39 0-55

— — 1-47 3-62

10-18 10-34 8-17 6-63 3-22

7-33 5-09 6-32 3-46 1 0 2 3-46 6-08 4-62 2-67 1-71 1-05 1-02 4-37 2-79 2-22 0-69 0-36 0-49 2-53 1-81 0-48 0-32 0-32 — 1-04 — ..

100 100 100 100 100 100 100

4-87

— 100

Äktenskapets varaktighet 25—29 år.

17-95

16-70 14-60 12-33 8-43 611

— 1271

3-47

1-20

085 Äktenskapets varaktighet 30—35 år. 20—24 25—29 30—34 35—39 40^4

11-46 15-81 19-58 23-14 21-00 9-72

15-12 15-61 17-86 16-33 17-18 14-84 20-07 11-33 11-42 6-85 2-78 — 4-55 1719

11-95 10-58 9-76 7-77 2-28

903 8-37 6-68 4-53 1-37

6-83 6-23 4-45 2-10

4-91 3 0 6

6-34 3-86 2-68 0-32

5-37 1-95 5-85 3 0 2 1-89 2-21 0-91 0-74 0-52 0-32 —

100 100 100 100 100 100 100

— 100

1-22

1-58

1-99 0-91 0-57 018 0-09 006 016

1-29 0-59 0-22 0-07 0-02 0-12 0-08

0-40 0-35 012 003 015

1 1 5 0-02 0-41 0-oo Oil 0-04 0-05 006 0-08 —

100 100 100 100 100 100 100

0-69

0-39 0-21 0-27 O-oo

100 Samtliga äktenskap.

266 Tab. 12. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter 11

10 Äktenskapets varaktighet (år)

Antal

0—1 2—4 5—9

910 100 1459 1038 1498 579 1126 1706 1218 741 1168 1161 574 912 1083

äktenskap

med

nedanstående

12 I 18 I 14

barn

Hela ant. äkt.

Hela ant. barn

antal

1 1 - over 15 15

Mälarlänens landsbygd.

10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtl.

320 295 199

593 401 285

716 534 412

14 123 534 675 760 566 539 371

2 24 173 358 444 422 362 311

2 6 78 175 251 273 292 226

2 12 3 — 1 — 48 18 12 4 2 114 59 30 18 16 133 72 61 29 41 135 111 66 54 52 133 115 53 51 64 577 378 222 157 175

— — — — 3 1 4

— 34 149 214 215 226 214

i 4 1 — — — — 77 29 10 6 3 — 124 75 47 29 22 i 153 100 69 48 38 1 192 140 85 47 57 — 171 129 87 67 85 1 722 474 298 197 205 3

2133 2 845 4404 3 851 3 715 2 984 2 665 2199 24 796

5 752 7 473 5 803 3 582 2 096 1303 ö s t r a Götalands landsbygd.

85 860 644 739 1293 722 1324 1292 497 765 1013 373 558 803 280 345 532 196 258 387 174 159 287

6 144 658 653 656 515 446 293

0-1 2-4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35

1182 Samtl.

4163 5 562 5043 3371 2199 1507 1052 Skånes, Hallands och B l e k i n g e landsbygd.

0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35

1 2 — 3 — 1 i 30 19 6 4 — 2 127 62 27 14 V 3 210 125 79 50 30 21 218 145 112 68 bb bl 236 189 169 96 6a 90 228 154 129 90 81 91 694 525 322 226 259 1052 1445 2125 3159 3195 4 604 4340

Samtl.

858 763 128 594 510 1069 558 1096 1142 378 620 812 286 411 633 230 276 459 207 213 327 168 156 245

9 157 648 659 577 474 370 265

20 265 417 473 401 341 282

3 28 277 400 413 377 356 271

4 104 232 340 287 290 250

2 487 3 272 4 875 4464 4 417 3441 3 055 2 415

2 24 102 156 215 211 194 904

3 98 256 303 252 277 256

— — — — — 1 — 1

1762 2 368 3 880 3 365 3138 2 717 2 583 2134 21947

Bohusläns och Yänerlänens landsbygd.

0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35 Samtl.

77 618

721 1213 795 1361 1280 485 819 1063 386 574 865 271 327 500 234 254 406 158 172 284 4154

0—1 2—4 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35

1644 1412 981 19b6 1021 1996 6b8 1176

Samtl.

5 379 8139

0—1 2—4 5—9

6147 3 989 4 222 2 759

473 316 228 158

0—14 1 Se sid. 193.

737 404 262 196

13 109 597 708 691 504 421 323

2 12 208 421 474 381 371 313

— 1 81 205 328 288 280 246

— 1 27 121 179 208 189 194 919

1 —

—

3 7 2 63 35 5 2 1 — 124 61 49 17 19 — 152 97 70 39 28 1 153 125 87 54 63 1 167 135 91 70 70 1 667 455 302 185 181 3

5093 3 366 2182 1429 Dalarnes och Norrlands landsbygd.

3 — 1 2 15 12 1789 1288 130 60 234 181 1090 225 202 612 229 199 447 238 215 267 6626 4663 3064 2165 1461 1075 871 180 9b3

29 2b4 984 964 9b6 650 505 321

10 52 406 644 657 517 440 338

b 7 184 3b8 b09 407 405 290

1 9 64 198 333 288 296 272

Hela landsbygden. 2 4 — 7 17 71 570 4 742 136 21 14 4 5 7 029 3 388 787 545 179 57 24 7 483 6 721 3 421 1329 4 548 5 337 3 659 2 240 1226 697 380 169

— 1 1 3 1 2 4 2 1 18 11 7 90 55 70 114 84 123 139 93 165 163 110 181 531 357 550 — 3 8 59

1 2 6 30

1994 2 675 4 361 3 928 3 767 2 866 2 688 2 224 24453

— — — — — 3 5 8 16

3186 4 221 6478 5 512 5 385 3 945 3 413 2 757 34 897

1 — 3 — 3 — 16 —

11562 15 381 23 998 21120

äktenskapets varaktighet och antalet levande födda barn. Riksområdena.1 4

Äktenskapets varaktighet (år)

11 A n t a l ä k t e n s k a p med n e d a n s t å e n d e a n t a l

12 I 13

I 14

barn 10

1 1 - over 15 15

16 Hela ant. äkt.

Hela ant. barn

2 092 3192 4 474 3 640 2 461 1731 1092 721 455 266 149 148 1 20 422 62 423 1417 1945 2 819 2 7091 2 098 1507 1144 583 382 255 281 5 15 953 58 206 1160 1388 2101 2 2811 1870 1544 1 158| 898 744 473 300 427 10 14 354 59 367 968 1495 1573J 1515 1 268 1102 863 723 484 379 491 11 11729 53 705 857 22 643 31295 26 905 18141 11666 7 849| 5 388| 3 735 2 703 1675 1122 1370 27134 519 348 584 Stockholm. — — 0—1 1595 500 34 4 1 2134 586 1366 1041 2—4 269 33 10 4 1 2 724 1744 1325 1623 5—9 661 152 34 10 4 2 1 3 812 3 336 0—14 937 1013 673 276 108 42 10 2 3 3 3 067 3 957 5—19 540 730 704 353 114 49 30 16 5 1 1 2 543 4 251 0—24 341 503 522 355 159 70 35 21 8 1 2 2 017 4 053 5—29 219 380 402 316 166 92 46 21 17 5 3 4 3 938 1671 0—35 124 178 243 215 158 61 50 28 21 12 5 7 — 3154 1102 Samtl. 6 745 5 670 3 508 1704 749 328 177 90 54 19 12 14 — 19 070 25 019 Övriga städer ined minst 30000 inv.

1 — 1 3134 1103 4 2 1 3 672 3 027 43 11 1 1 1 1 5 654 6 957 101 52 17 10 5 1 2 4 663 7 862 191 95 51 30 16 3 11 4191 9 265 365 535 809 223 118 66 38 21 10 22 3152 8 514 258 379 547 255 127 105 72 33 16 24 2 628 8 337 193 225 348 219 164 97 65 39 32 32 — 2 062 7 504 7 478 8198 6 007 3 269 1774 1037 569 338 216 115 63 92 — 29156 52 569 Städer med under 30000 inv. 1920 993 105 8 3 1 1 _ _ 3 031 1254 1418 1799 615 108 19 2 1 2 1 3 965 3 470 1326 2109 1507 537 179 51 24 2 3 5 738 7 887 856 1375 1442 770 375 157 75 37 14 3 1 1 5106 9 725 617 1027 1264 876 485 292 159 84 36 22 9 7 4 878 11783 377 546 763 659 488 286 161 100 52 35 22 16 2 3 507 10 272 316 419 655 574 455 315 196 137 90 53 31 36 3 277 10 919 203 258 388 407 346 256 179 149 85 64 31 49 — 2 415 9178 7 033 8 526 6 739 3 939 2 350 1360 795 511 280 177 95 110 2 31917 64488 Samtliga städer. 5 674 2 366 227 20 7 2 1 1 1 _ 8 299 2 943 4 209 4 461 1389 240 44 10 4 3 1 10 361 8 241 4 477 5 624 3 476 1135 337 104 39 5 4 1 1 1 15 204 18180 2 744 3 790 3 351 1697 718 300 137 56 27 8 5 3 12 836 21544 1756 2 730 3134 1924 960 532 284 151 71 38 13 19 11612 25 299 1083 1584 2 094 1577 1029 579 314 187 98 57 32 40 2 8 676 22 839 793 1178 1604 1360 963 662 369 263 179 91 50 64 7 576 23194 520 661 979 959 815 536 393 274 171 115 68 88 — 5 579 19 836 21256 22 394 16 254 8 912 4 873 2 725 1541 939 550 311 170 216 2 80143 142 076 Riket. 11821 7108 797 91 24 9 3 4 1 2 1 19 861 9 202 8198 11490 4 777 1027 180 31 18 7 5 3 2 4 25 742 25 293 8 699 13107 10197 4 556 1666 649 218 62 28 9 7 4 39 202 59 244 5 503 8 338 8 688 5 356 2 958 1526 834 436 196 67 35 19 33 956 72 052 3 848 5 922 7 608 5 564 3 421 2 263 1376 872 526 304 162 167 1 32 034 87 722 2 500 3 529 4 913 4 286 3127 2 086 1458 995 681 439 287 321 7 24 629 81045 1953 2 566 3 705 3 641 2 833 2 206 1527 1161 923 564 350 491 10 21930 82 561 1377 1629 2 474 2 532 2 330 1804 1495 1137 894 599 447 579 11 17 308 73 541 43 899 53689 43159 27 053 16 539 10 574 6 929 4 674 3 253 1986 1292 1586 29 214 662 490660 2159 873 88 1425 1621 505 1528 2190 1308 951 1402 1236 599 973 1166

8 99 446 651 695 563 470 337

4 15 124 235 361 382 342 311

268 1 Äktenskapets varaktighet (år)

Tab. 13. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, inom delning efter antalet levande 2

6 Äktenskap

i % med

| 9

| 10

| 11

nedanstående

| 12

| 13 | 14 i

antal

barn

10 1 1 —

— —

— — — — .— 0-02

över 15

0— 1 2— 4 5— 9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35

58-67 3173 23-10 16-60 12-99 9-30 9-66 8-24

36-59 45-78 35-00 26-16 20-65 17-23 13-12 11-80

4-02 17-70 24-98 2601 24-52 20-81 17-48 1706

0-56 3-76 10-95 1512 17-21 16-45 17-64 15-36

0-08 0-73 3-55 8-02 10-05 12-27 11-85 12-88

008 0-18 1-60 3-92 5-68 7-93 9-56 9-36

0-06 0-49 2-29 3-53 6-25 6-91 8-03

006 0-25 1-08 2-58 3-87 4-42 5-51

006 0-40 1-34 2-09 3-63 4-76

0-27 0-68 1-77 216 2-20

009 0-41 0-84 1-77 2ll

Samtliga

20-24

26-29 20-42 12-60

7-37

4-58

2-03 1-33

0-78

0-55 0-62 i 0-oi

tillsamman

Mälarlänens landsbygd.

—

— — —

— — — — —

004 0-36 1-19 1-70 O i o 2-65 0 0 4

100 100 100 100 100 100 100 100 100

Östra Götalands landsbygd. 0— 1 2— 4 5— 9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35

55-41 25-98 16-40 12-91 1004 9-38 7-36 7-91

40-32 45-45 30-06 19-86 15-02 11-56 9-68 7-23

Samtliga

16-79

22-43 20-34 13-60

0— 1 2— 4 5— 9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35

48-70 21-54 14-38 11-23 911 8-47 8oi 7-87

43-30 45-14 28-25 18-43 13-10 1016 8-25 7-31

7-26 25-08 29-43 2413 20-17 16-89 12-66 11-48

0-51 6-63 16-70 19-58 18-39 17-45 14-33 12-42

017 1-18 714 11-89 1316 13-88 13-78 12-70

—. 0 0 6 009 013 2-53 0-77 7-61 3-77 9-66 6-69 802 9-27 10-72 914 1 2 0 0 10-68

Samtliga

14-56

20-98 1 9 7 8

14-39

9-68

6-58

3-99 22-64 29-34 26-30 21-61 17-83 14-52 13-05

0-28 5-06 14-94 16-96 17-66 17-26 16-74 13-32

—

.— .— —- 0 0 3

—

— 100

014 0-70 6-02 2-36 6-02 10-83 12-73 915 9-62 13-44 12-80 10-88 12-82 11-37

0-77 3-87 5-76 7-21 8-48 9-73

0 0 9 0-02 .— — — — 2-00 0-75 0-26 0-16 0-08 — 3-34 2-02 1-27 0-78 0-59 0 0 3 0 0 3 2-31 1-61 1-27 5 1 3 3-35 7-20 5-25 3 1 9 1-76 2 1 4 — 7-78 5-87 3 9 6 3-05 3-86 0 0 5

6-08

4-24

2-91 1-91

8-87

1-20

0-79

0-83

0-oi

100 100 100 100 100 100 100 100

Skånes, Hallands och Blekinge landsbygd. 100

— 013

— 0-04 0 0 4 O-io — 0-05

— 100

1-03

1-18

100 100 — 100 — 100 0-04 100 — 100 Ooi 100

—

— 100

004 — 007 0-89 0 1 3 0 0 5 1-62 1-30 0-45 3-38 2-44 1-36 4-74 3-30 2-05 6-07 4-09 3-15

—

— 100 — 100 — 100

0-49 1-84 3-98 5-34 7-32 7-22

016 0-80 2-52 4-12 6-54 6-04

0-42 0-21 0 0 9 1-59 0-96 0-67 2-50 2-02 1-88 3-72 2-oi 3-48 4-22 3-80 4-26

4-79 3 1 6

2-39

1-47

Bohusläns och Vänerlänens landsbygd. 0— 1 2— 4 5— 9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35

55-37 26-95 18-23 12-35 10-25 9-46 8-87 7-11

39-97 45-35 31-21 20-85 15-24 11-41 9-63 7-73

Samtliga

16-99

22-56 20-83 1 3 7 7

3-86 23-10 29-35 27-06 22-96 17-45 15-39 12-77

0-65 407 13-69 18-02 18-34 17-59 15-96 14-52

010 — 004 0-45 1-86 4-77 10-72 5-22 12-58 8-71 13-29 1 0 0 5 14-06 10-61 14-07 11-06

004 0-62 3-08 4-75 7-26 716 8-72

016 1-60 3-29 5-30 5-80 7-51

8-92

3-76

2-73 1-86

5-84

— 005

—

1-23

0-76

003 0-51 0-98 0 0 3 2 3 9 0-04 3 1 5 0-05 0-74

Ooi

100 100 100 100

Dalarnes och Norrlands landsbygd. 0— 1 2— 4 5— 9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—35

48-46 23-24 15-76 11-94 8-78 8-01 6-68 5-73

44-32 46-34 30-81 21-33 13-69 10-24 7-68 7-11

Samtliga

23-32 18-99 13-36

0— 1 2— 4 5— 9 10—14

53-17 25-93 17-59 1306

41-01 1 4-93 0-61 5-12 45-70 22-03 31-18 28-01 14-26 21-53 1 25-27 17-32

5-65 22-58 27-62 23-37 20-24 15-51 13-10 9-68

0-91 602 15-19 17-49 17-75 16-48 14-80 11-64

0-31 016 1-23 0-17 2-84 6-27 11-68 6-49 12-20 9-45 13-io 10-32 12-89 11-87 12-26 10-52

003 0-21 0-99 3-59 619 7-30 8-67 9-87

010 002 0-23 2-36 4-35 5-70 6-71 8-63

005 018 1-09 3-36 5-12 5-83 7-80

007 006 0-33 1-67 2-89 407 5-91

003 — 002 005 — 0 0 3 0-02 — 0-20 0 1 3 — 1 0 2 1-30 2 1 3 3 1 2 0-08 2-72 4-83 0-15 3-99 6-57 0-29

8-78

3-08 2-50

1-52

1-02

1-58

100 100 100 100 100 100 100 100 100

— 001 0 0 2 0-01 003 002 0-28 0 1 4

001 002 001 0-08

— — — —

100 100 100 100

6-20

—

— 003

•

—

Hela landsbygden.

1 Se sid. 193.

015 0-88 5-54 10-61

006 014 2-27 5-81

002 003 009 003 0-75 0-24 3-30 1-80

003 OlO 0-80

olika grupper efter äktenskapets varaktighet, med relativ förfödda barn. Riksområdena.1 i

10 Äktenskapets varaktighet (år)

12 Ä k t e n s k a p i % med n e d a n s t å e n d e a n t a l

15-63 1219 9-67 8-25

21-91 17-82 1 2 0 5 17-67 16-98 1 3 1 5 14-64 15-89 13-03 12-75 13-41 12-92

23-26 20-00 13-49

8-67

I 14

barn 11— 15

över 15

8-48 9-45 10-76 10-81

5-35 3-53 2-23 1-30 0-73 0-72 7-17 5-07 3-65 2-40 1-60 1-76 8-07 6-26 5 1 8 3-29 2 0 9 2-97 9-39 7-36 6-16 4-13 3-23 4 1 9

0-01 003 0-07 009

5-83

4-01 2-78 I2-01 1-25

15—19 20—24 25—29 30—35 Samtliga

0-83 1-02

Stockholm.

74-74 50-15 42-58 30-55 21-23 16-91

1-59 019 . . 9-87 1-21 0-37 17-34 3-99 0-89 21-94 9oo 3-52 27-68 13-88 4-48 25-88 17-60 7-88 24-06 18-91 9-93 2 2 0 5 19-51 14-34

11-25

23-43 38-21 34-76 33-03 28-71 24-94 22-74 1615

35-37

29-73 18-40

13-n

8-94

3-93

015 0-26 1-37 1-93 347 5-50 5-54

0-05 0-04 OlO 0-33 1-18 1-73 2-75 4-54

1-72

0-93 0-47

0-05 006 0-63 1-04 1-26 2-54

0-03

O-io

0-28 0 1 0

0-20 0-04 0-04 0-40 0-05 0-10 1-02 0-30 0-18 0-24 1-91 1-09 0-45 0-63 007

— —

Oyrig-a städer med minst 30000 inv, ! 68-89 \ 38-81 ! 27-03 20-39 1429 11-58 9-82 9-36

27-S6 44-14 38-73 30-07 23-22 16-97 14-42 10-91

2-81 13-75 23-13 26-51 27-82 25-67 20-81 16-88

0-25 013 003 2-70 0-41 O-ll 7-89 219 0-76 13-96 5-04 2-17 16-58 8-61 4-56 17-86 1 2 1 2 7-07 17-89 13-01 9-70 1 6 3 4 15-os 10-62

25-65

28-12

20-60

6-08

63-35 35-76 23-11 16-76 12-65 10-75 9-64 8-41

32-76 45-37 36-76 26-93 21-05 15-57 12-79 10-68

3-47 15-51 26-26 28-24 25-91 21-76 19-99 1607

0-26 2-72 9-36 15-08 17-96 18-79 17-52 16-85

OlO 003 0-48 0-05 312 0-89 7-34 3-08 9-94 5-99 13-91 8-15 13-88 9-61 14-33 10-60

003 005 0-42 0-03 0-05 1-47 0-73 0-27 0-06 3-26 1-72 0-74 0-45 4-59 2-85 1-48 l-oo 5-98 4-18 2-75 1-62 7-41 6-17 3-52 2-65

0 0 2 0-02 0-19 0-14 0-63 0-46 0-94 M O 1-28 2 0 3

0-06

22-04

26-71 21-11 12-34

7-36

2-49

0-30 0-35

O-oi

68-37 40-62 29-44 21-33 15-12 12-48 10-47 9-32

28-51 43-05 36-99 29-53 23-51 18-26 15-55 11-85

26-52

27-94 20-28 1 1 1 2

2-74 13-41 22-86 26-10 26-99 24-14 21-17 17-55

003 005 003 0 1 9 0-02 0 0 2 0-02 0-02 1 1 2 0-36 0-21 On 0-02 0 0 4 2-27 1-22 0-72 0-38 0-07 0-26 3-74 2 0 9 1-21 0-67 0-32 0-70 4-83 4-oo 2-74 1-26 0-fil 0-91 7-96 4-71 3-15 1-89 1-55 1-55

l i e 0-74 Städer med under 30000 inv. 3-56

4-26

1-95

0-39 0-22

1-60

0-88 0-55

Samtliga städer. 0-02 O-oi 0-io 0 0 4 0-03

0-01

0-24 0-09 2-32 0-42 7-46 2-22 13-22 5-59 16-57 8-27 18-18 11-86 17-95 12-71 1 7 1 9 14-61

0-32

0-03

— __l

001 Om O-oi O-oi

0-68 2-34 4-58 6-67 8-74 9-61

0-26 0 0 3 1-07 0-44 2-45 1-30 3-62 2 1 5 4-87 3-47 7-04 4-91

0-03 0-21 0-61 113 2-36 3-06

0-01 0-0fi 0-33 0-66 1-20 206

3-40

1-93

1-17

0-69

0-39 0-21 0-27

012 0-05 0-70 0-12 4-25 1-66 8-71 4-49 10-68 7-06 12-70 8-47 12-92 10-06 13-46 10-42

002 0-07 0-56 2-46 4-30 5-92 6-96 8-64

0-02 003 016 1-28 2-72 4-04 5-29 6-57

0-02 0-07 0-58 1-64 2-76 4-21 517

7-70

3-23

2-18 1-52

6-08

— —

0-04 0-02 0-11 0-1 R 0-37 0-46 0-02 066 085 1-22 1-58 —

0-oo

Riket. 59-52 31-85 22-19 16-21 12-01 10-15 8-91 7-96

35-79 44-63 33-43 24-55 18-49 14-33 11-70 9-41

4-01 18-56 26-01 25-59 23-75 19-95 16-89 14-29

20-45

25-oi

20-11 12-60

0-46 3-99 11-62 15-77 17-37 17-40 16-60 14-63

4-93

0-oo 0-01 0-oi 0-01

0-00 0-01 0-02 0-02 0-01 0-20 0-10 0 0 6 0-95 0-51 0-52 0-no 1-78 1-17 1-30 0-03 2-57 1-60 3-24 0-05 3-46 2-58 3-35 0-06 0-92 0-60

0-74

O-oi

270 Tab. 14. Levande födda barn i bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigselålder, med relativ fördelning efter tiden för födelsen.1 Riket, landsbygden och städerna. 1 Äktenskapets varaktighet (år) 0— 1

2— 4

5— 9

10—14

15—19

20—24

25—29

30—35

Samtl. äktenskap

7 Landsbygden Hustruns vigselålder (år)

D ä r a v i % födda

Summa under under levande l:a5- 2:a 5 - f ö d d a barn årsper. årsper.

Summa levande födda barn

före vigseln

—19 20—24 25—34 35—44 45— Samtl.

769 2 950 2178 318 36 6 251

33-6 32-0 30-2 50-6 94-4 329

66-4 68-0 69-8 49-4 5-6

—19 20—24 25—34 35—44 45— Samtl.

1985 7 497 6 710 775 51 17 018

22-6 181 15-6 36-3 92-2 187

77-4 81-9 84-4 63-7 7-8 81-3

—19 20—24 25—34 35—44 45— Samtl.

4196 19 076 16 047 1550 96 40 965

14-9 11-6 10-9 24-5 97-9 124

68-8 71-9 72-7 67-4 21 715

16-3 16-5 16-4 8-1

—19 20—24 25—34 35—44 45— Samtl.

5128 23 834 19 584 1749 62 50 357

10-3 8-9 8-0 210 83-9 92

56-0 57-9 60-4 68-1 161 590

25-3 25-2 25-3 10-6

—19 20—24 25—34 35—44 45— Samtl.

6 085 30 271 23 906 1876 34 62172

6-8 6-0 6-2 239 82-4 67

48-2 510 56-4 64-9 17-6 532

24-2 24-4 25-5 10-7

—19 20—24 25—34 35—44 45— Samtl.

6190 28 338 21992 1392 17 57 929

5-0 5-2 60 14-1 76-5 5-7

40-4 44-1 50-9 69-9 23'5 469

24-3 25-5 27-5 15-3

—19 20—24 25—34 35—44 45— Samtl.

7 099 29 790 20 758 1237 16 58 900

3-3 3-8 4-8 12-7 ioo-o 4-3

390 421 50-4 70-2

22-3 24-4 26-9 16-5

—

—19 20—24 25—34 35-44 45— Samtl.

6 237 27111 18 586 897 7 52 838

2-9 31 4-0 9-7

36-0 39-4 48-3 70-5

23-3 25-1 28-3 18-3

—19 20—24 25—34 35-^4 45— Samtl.

37 689 168 867 129 761 9 794 319 346430

— — — — — — — — — — —

— 161

— 24-7

— 244

— 259

100*0

—

42-7

8-0 7-0 7-4 21-2 91-2 7-7

48-4 51-4 57-6 67-2 8-8 538

21-2 22-4 23-6 11-2

— 22-4

14 Städerna

Riket

D ä r a v i % födda

före vigseln

Summa under under levande födda l:a5- 2:a5barn årsper. å r s p e r .

före vigseln

1031 4 322 3 282 468 91 9194

330 30-8 29-1 521 97-8 322

670 69-2 70-9 47-9 2-2 678

2 599 11167 10184 1154 137 25 241

22-3 17-9 15-8 36-2 97-1 18-8

77-7 82-1 84-2 63-8 2-9 81-2

5 640 27 383 23 701 2 206 183 59113

15-1 11-9 11-2 28-2 96-7 128

69-0 721 72-7 65-1 3-3 71-6

15-9 16-0 16-1 6-7

6 604 3 3 749 28 842 2 545 127 71867

10-9 9-5 9-0 24-3 85-8 101

56-8 58-9 61-2 65-6 14-2 59-8

24-4 24-2 24-2 9-9

7 882 42 000 34 566 2 863 74 87 385

7-1 6-5 7-5 260 86-5 7-6

50-1 53-1 57-7 63-8 13-5 550

23-3 23-6 24-4 9-8

8 086 39 301 31297 1937 39 80 660

5-5 60 7-0 17-6 87-2 66

42-1 45-9 52-2 67-8 12-8 48 5

24-2 25-1 26-9 14-0

9162 41354 29 678 1719 22 81935

3-9 4-4 5-7 15-5 86-4 50

39-9 44-2 51-9 68-8 13-6 470

22-6 23-9 25-9 15-1

8 215 37164 25 756 1262 11 72 408

3-1 3-5 4-6 11-2 ioo-o 4-0

37-4 41-6 49-8 70-7

23-3 24-9 27-8 16-8

—

44-5

49 219 236 440 187 306 14154 684 487 8 0 3

8-3 7-6 8-2 24-0 930 8-5

49-7 53-2 58-9 65-6 7-0 55-3

20-9 21-8 22-7 10-1

262 1372 1104 150 55 2 943

31-3 28-3 26-8 55-3 1000 307

68-7 71-7 73-2 44-7

614 3 670 3 474 379 86 8 223

21-3 17-6 16-4 36-1 100-0 191

78-7 82-4 83-6 63-9

1444 8 307 7 654 656 87 18148

15-7 12-5 11-9 36-9 95-4 138

69-7 72-6 72-7 59-6 4-6 71-6

14-6 14-9 15-4 3-5

1476 9 915 9 258 796 65 21510

13l 110

59-8 61-4 62-8 60-1 12-3 61-7

21-1 21-6 21-8 8-5

20-1 21-5 21-9 8-0

ll-o 31-4 87-7 121

— 69-3

— 80-9

— — — — — — •

—

— — — —

— 146

— 211

1797 11729 10 660 987 40 25 213

8-0 7-8 104 300 90-0

56-6 58-4 60-8 61-7 IO-O

—

59-3

1896 10 963 9 305 545 22 22 731

7-0 8-1 9-2 26-4 95-5 89

47-8 50-7 55-3 62-4 4-5 526

24-0 24-0 25-6 10-6

2 063 11564 8 920 482 6 23 035

60 5-8 7-6 22-8 50-0

42-9 49-5 55-4 65-4 50-0 516

23-4 22-7 23-5 11-4

1978 10 053 7170 365 4 19 570

3-7 4-5 6-2 14-8 ioo-o 5-2

41-9 47-3 53-7 71-2

23-4 24-4 26-4 13-2

—

49-6

24-8

11530 67 573 5 7 545 4 360 365 141373

9-6 9-0 10-2 30-2 94-5 104

53-7 57-7 61-7 62-0 5-5 59-0

19-8 20-1 20-7 7-6

— 24-3

— 228

— 199

I fråga om sammanlagt 2 857 barn saknas uppgift om tiden för födelsen. visade i tabellen.

under under l:a5- 2:a5å r s p e r . årsper.

— — — — — — — — — — —

— 156

— 23 7

— 234

— 25-5

— 24-3

— 217

Dessa barn äro icke redo-

271 Tab. 15. Levande födda barn i avslutade (hustrun 45 år och däröver) bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, inom olika grupper efter äktenskapets varaktighet och hustruns 1 vigselålder, med särskild redovisning av de föräktenskapliga barnen. Riket, landsbygden och städerna. 1 Äktenskapets varaktighet (år)

7 Landsbygden Hustruns vigselålder (år)

Summa levande födda barn

Antal

9 Städerna

D ä r a v födda före 7 /igseln

Summa levande födda barn

Antal

Riket

Därav födda före vigseln

Summa levande födda barn

Antal

D ä r a v födda före vigseln

0— 1

40—44 45— Samtliga

8 36 44

7 34 41

8 7 -5 94'4 932

12 55 67

9 55 64

75-0 100-0 95-5

20 91 111

16 89 105

8o-o 97-8 94-6

2— 4

40^4 45— Samtliga

111 51 162

76 47 123

68-5 92-2 759

35 86 121

18 86 104

5I-4 100-0 860

146 137 283

94 133 227

64-4 97-1 80-2

5—9

35—44 45— Samtliga

804 96 900

251 94 345

31-2 97-9 383

344 87 431

151 83 234

43-9 95-4 54-3

1148 183 1331

402 177 579

35-0 96-7 43-5

10—14

30—34 35^4 45— Samtliga

2 068 1749 62 3 879

203 368 52 623

9-8 21-0 83-9 161

957 796 65 1818

121 250 57 428

12-6 31-4 87-7 235

3 025 2 545 127 5 697

324 618 109 1051

10-7 24-3 85-8 184

15—19

25—29 30—34 35—44 45— Samtliga

7 582 5 947 1876 34 15 439

453 479 448 28 1408

60 8-1 23-9 82-4 91

3 297 2 770 987 40 7 094

328 384 296 36 1044

9-9 13-9 30-0 90-0 14-7

10 879 8 717 2 863 74 22 533

781 863 744 64 2 452

7-2 9-9 26-0 86-5 10-9

20—24

20—24 25—29 30—34 35—44 45— Samtliga

14381 16 907 5 085 1392 17 37 782

716 927 398 196 13 2 250

5-0 5-5 7-8 141 6 7 "5 60

5 856 7 252 2 053 545 22 15 728

439 600 252 144 21 1456

7-5 8-3 12-3 26-4 95-5 9-3

20 237 24159 7138 1937 39 53 510

1155 1527 650 340 34 3 706

5-7 6-3 9-1 17-6 87-2

25—29

—19 20—24 25—29 30—34 35—44 45— Samtliga

5 693 29 790 15 868 4 890 1237 16 57 494

177 1135 708 292 157 16 2 485

31 3-8 4-5 6-0 12-7 ioo-o 43

1632 11564 7 082 1838 482 6 22 604

97 666 505 173 110 3 1554

5-9 5-8 7-1 9-4 22-8 50-0 69

7 325 41354 22 950 6 728 1719 22 80 098

274 1801 1213 465 267 19 4 039

3-7 4-4 5-3 6-9 15-5 86-4 5-0

30—35

—19 20—24 25—29 30—34 35—44 45— Samtliga

6 237 27111 14 534 4 052 897 7 52 838

178 848 550 188 87 7 1858

2-9 31 3-8 4-6 9-7 ioo-o 35

1978 10 053 5 621 1549 365 4 19 570

73 448 317 127 54 4 1023

3-7 4-5 5-6 8-2 14-8 ioo-o 52

8 215 37164 20155 5 601 1262 11 72 408

251 1296 867 315 141 11 2 881

3l 3-5 4-3 5-6 11-2 ioo-o

Samtliga äktenskap

—19 20—24 25—29 30—34 35—44 45— Samtliga

11930 71282 54 891 22 042 8 074 319 168538

355 2 699 2 638 1560 1590 291 9133

30 3-8 4-8 7-1 19-7 91-2 5-4

3 610 27 473 2 3 252 9167 3 566 365 67 4 3 3

170 1553 1750 1057 1032 345 5 907

4-7 5-7 7-5 11-5 28-9 94-5 8-8

15 540 98 755 78143 31209 11640 684 235 9 7 1

525 4 252 4 388 2 617 2 622 636 15040

3-4 4-3 5-6 8-4 22-5 93ö 64

1 I fråga om sammanlagt 2174 barn saknas uppgift om tiden för födelsen. Dessa barn äro icke redovisade i tabellen.

272 Tab. 16. Levande födda barn i bestående äktenskap, ingångna efter samt efter äktenskapets varaktighet och hustruns vigseli

Äkten- Hustskapets runs varak- vigseltighet ålder (är) (år) 0—9

10—19

Mannens vrkes- och socialklass

Samtl. Summa äkten- levande skap födda med barn barn

Därav i % födda före under vig- l:a 5seln årsper.

—24

Samtliga Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel . . . . Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel Samtliga funktionärer Industriarbetare Andra arbetare än ovan nämnda

30 683 4150 2 583 3 309 2 438 12165 5 923

52142 160 9-5 8 501 4 927 21-6 5 614 12-0 71 3 902 19 343 190 9 626 18-7

739 76-2 69-0 77-2 79-6 72-6 72-8

10 149101388-

25—34

Samtliga Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel Samtliga funktionärer Industriarbetare Andra arbetare än ovan nämnda

22 810 4 523 1259 2 869 3142 6 903 3 953

37167 8 589 2 399 4 616 4 569 10 527 6157

141 8-1 22-0 11-4 5-6 18-3 19-6

35-

Samtliga Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel Samtliga funktionärer Industriarbetare Andra arbetare än ovan nämnda

2 518 635 136 356 218 700 364

4 239 1063 246 555 296 1213 589

397 18-5 46-3 37-3 24-0 50-2 44-8

75-7 78-8 68-2 78-5 82-1 730 72-6 568 75-7 500 59-1 72-6 46-5 54-0

10 13910128T-l 8. 6-1 3' 3( 3-3-: 1-5

Samtl. åldrar

Samtliga Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel Samtliga funktionärer Industriarbetare Andra arbetare än ovan nämnda

56 011 9 308 3 978 6 534 5 798 19 768 10 240

93 548 18153 7 572 10 785 8 767 31083 16 372

163 9-4 22-6 131 6-9 20o 20-0

—24

Samtliga Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel Samtliga funktionärer Industriarbetare A n d r a arbetare än ovan nämnda

29 689 90 235 6 220 23 458 5 707 1513 3 762 10 967 7 345 2 959 10160 28 038 4 813 13 797 24 010 63 408 5 998 19129 2 807 853 8 387 3 384 7 747 3 530 6 298 15 425 3 523 8 661

80 4-7 10-4

73-8 77-4 68-1 76-8 80-7 71-7 72-0 553 51-9 49-1 57-4 61-8 56-5 560 593 58-1 52-8 61-5 65-0 58-3 59-4

5 609 1624 249 714 381 1355 741

274 13-7 32-5 26-1 9-2 35-6 34-7

628 73o 56-2 64-0 79-5 56-5 57-2

87 56 520 159 252 4-8 13 042 44 211 8 763 11-2 2 470 7 512 20 068 6 9 6 723 15 473 4-7 17138 44 818 12-6 8 702 23199 10-7

57-1 55-4 50-5 59-3 63-9 57-1 57-3

9S 13-5 9i 10-1 12-4 8-J 8-( 23J 26-£ 25-5 24-: 23 ^ 21( 22-^ 24: 27-5 26-1 24-s 24% 21-( 21-. 9. 12-« 99117723 262524232121-

25—34

35—

Samtl. åldrar

Samtliga Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel Samtliga funktionärer Industriarbetare Andra arbetare än ovan nämnda Samtliga Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel Samtliga funktionärer Industriarbetare Andra arbetare än ovan nämnda Samtliga Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel Jordbruksarbetare Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel Samtliga funktionärer Industriarbetare Andra arbetare än ovan nämnda

2 821 824 104 366 234 680 366

6-0 4-9

11-3 91 81 4-3 10-9 6-4 4-3 130

Ila

I fråga om sammanlagt 577 äktenskap med 2 857 barn saknas uppgift om tiden för barnens

år 1900, inom olika grupper efter mannens yrkes- och1 socialklass ålder, med relativ fördelning efter tiden för födelsen. Riket. Äkten- Hustskapets runs varak- vigseltighet ålder (år) (år) -24

20—35

25—34

35-

Samtl. åldrar

Samtl. äktenskap

-24

25—34

35—

Samtl. åldrar

Mannens yrkes- och socialklass

Samtl. äkten- Summa skap levande födda med barn barn

Därav i % födda före under under vig- l:a 5- 2:a 5seln årsper. årsper.

Samtliga 31237 143 282 4-5 Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel 8 421 46197 2-5 Jordbruksarbetare 1369 7 696 6-2 Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel 4 304 17 718 4 0 Samtliga funktionärer 2 642 9 220 3-6 Industriarbetare 8 933 38321 6-6 Andra arbetare än ovan nämnda 4102 17 377 6 0 Samtliga 24102 86 731 58 Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel 7 338 30 313 3 0 Jordbruksarbetare 798 3 527 9-0 Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel 3 482 11700 4-5 Samtliga funktionärer 2 335 3-9 6 753 Industriarbetare 5 355 18 275 9-6 Andra arbetare än ovan nämnda 8-2 2 818 9 419 Samtliga 2 316 4 990 163 Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel 751 1650 61 Jordbruksarbetare 84 214 22-9 Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel 270 547 15-4 Samtliga funktionärer 118 211 4-7 Industriarbetare 384 847 25-6 201 Andra arbetare än ovan nämnda 456 2 1 1 Samtliga 57 655 235 003 53 Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel 16 510 78160 2-8 Jordbruksarbetare 2 251 11437 7-4 Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel 8 056 29 965 4-4 Samtliga funktionärer 5 095 16184 3-8 Industriarbetare 14 672 57 443 7-8 Andra arbetare än ovan nämnda 7121 27 252 7-0 Samtliga 91609 285 659 7-7 Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel 18 791 78156 3-9 Jordbruksarbetare 5 465 18 330 11-7 Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel 11375 34 299 6 0 Samtliga funktionärer 8 039 20 467 4-8 Industriarbetare 31258 85 702 10-9 Andra arbetare än ovan nämnda 14 838 40 800 10-1 Samtliga 70 922 187 306 82 Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel 17 859 58 031 4-2 Jordbruksarbetare 2 910 8 733 13-2 Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel 9 735 24 703 6-5 Samtliga funktionärer 9 007 19 069 4-5 Industriarbetare 18 556 44 227 12-8 Andra arbetare än ovan nämnda 10 294 24 237 12-2 Samtliga 7 655 14 838 272 Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel 2 210 4337 120 Jordbruksarbetare 324 709 34-4 Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel 992 1816 26-3 Samtliga funktionärer 570 888 131 Industriarbetare 1764 3 415 38-3 Andra arbetare än ovan nämnda 931 1786 34-5 Samtliga 170186 487 803 8-5 Företagare i jordbr. o. boskapsskötsel 38 860 140 524 4-3 Jordbruksarbetare 8 699 27 772 12-7 Andra företag, än i jordbr. o. boskapsskötsel 22102 60 818 6-8 Samtliga funktionärer 17 616 40 424 4-8 Industriarbetare 51578 133 344 12-3 Andra arbetare än ovan nämnda 26 063 66 823 11-5

födelse. Dessa äktenskap och barn äro icke redovisade i tabellen. 18—388256.

432 39-5 37-5 46-2 51-4 44-6 45-0

244 25-2 23-9 24-8 25-1 23-4 23-3

514 49-2 45-6 54-2 57-4 51-4 51-6

268 28-8 26-7 26-8 26-9 24-6 25-3

681 74-4 57-5 70-4 80-6 60-7 660

14-9 18-5 17-8 13-9 13-3 131 12-5

468 440 40-4 49-8 54-3 47-0 47-6

251 26-4 24-7 25-4 25-7 23-6 23-8

526 47-2 49-6 54-9 60-5 54-8 55-2

216 24-5 20-4 22-4 22-3 19-5 19-5

589 56-5 541 61-2 66-4 590 59-7

227 260 21-9 23-0 22-5 19-8 19-5

629 74-2 54-4 64-4 77-5 540 58-4

96 13-3 100 90 90 7-5 6-8

55-3 51-9 511 57-7 63-7 56-2 570

217 24-8 20-6 22-2 221 19-2 19-2

Tab. 17. Antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, samt varaktighet inom olika grupper efter mannens yrkes-• o c h

274 i

R I Äktenskapets varaktighet (år)

8 Medelant. barn per äkt.

Ant. akLell

n p go

skap"i 3, g« ! ?2 ?• 1 g»

c*- 7

| 10

11 R III

R II

Medelant. barn per ä k t .

Ant. äktenS skap S ID C^ l-t to

6 Ant. äktenskap

era.

c w

O) rtM P p: |3

Ant. äktenskap

er c o -,

• 1 P '•

| 13

14 Medelant. barn per ä k t . -1 O ro cr 1^

16 R V

R IV

Medelant. barn per äkt.

| 12

crco 0 rf 1 P B

Ant. äktenskap

Medelant. barn per ä k t . crw cr> cr p ro

•"! P

El B "

1 0—4 2 5—9 3 10—14 4 15—19 5 20—35

788 889 1050 1170 2 711

0-92 1-67 2-30 2-86 3-87

0-97 1-69 2-30 2-86 3-84

1282 1459 1503 1504 3 569

0-91 1-88 2-64 3-35 4-35

0-96 1-96 2-71 3-40 4-44

1131 1285 1293 1259 3197

0-96 1-91 2-67 3-29 4-29

0-98 1-94 2-70 3-38 4-35

1254 1484 1556 1656 3 842

0-83 1-78 2-57 3-19 4-19

Företagare i jordbruk 0-90 1210 l - i i 1-13 1-88 1513 2-14 2-16 1600 3-04 3-03 2-70 1808 4-oo 3-93 3-32 4 240 5-n 4-99 4-38

6 Samtl.

2-79

2-45

9 317 3-05

2-82

3-04

2-79

9 792

2-97

2-76 10 371

7 0—4 S 5—9 0 10—14 10 15—19 11 20—35

726 1-00 531 1-95 419 2-90 372 3-65 710 4-80

0-95 1-87 2-75 3-55 4-58

1-00 2-17 2-65 3-46 4-40

661 505 309 268 590

1-28 2-32 3-22 4-26 5-27

1-22 2-26 3-19 4-17 5-10

362 275 200 172 296

1-01 1-95 2-87 3-53 4-34

0-98 1-90 2-82 3-49 4-33

327 212 107 109 153

1-09 2-17 2-57 3-54 5-48

1-04 2-15 2-49 3-50 5-33

12 Samtl.

2 758 2-81

2-87

556 1-05 483 2-26 305 2-72 274 3-74 538 4-44 2156 2-74

2-86

2 333 3-n

3-32

2-58

2-81

2-55

3-12

13 0-4 14 5—9 15 10—14 16 15—19 17 20—35

537 0-71 523 1-38 513 1-89 471 2-29 976 3-11

0-73 1-43 1-92 2-31 3-09

0-81 1-60 2-42 2-86 3-73

0-81 1-63 2-41 2-87 3-73

602 595 483 488 1064

0-86 1-69 2-40 3-13 4-16

0-85 1-68 2-39 3-13 4-13

581 440 410 412 735

0-76 1-68 2-32 2-74 3-63

Andra företagare än i 0-79 688 0-88 0-86 1-68 601 1-68 1-68 2-32 534 2-21 2-20 2-76 516 2-78 2-79 3-72 909 3-75 3-71

Samtl.

3 020 2-05

1-99

2 959 2-44

2-39

3 232

2-67

2-56

3-70

3-18

Jordbruks-

591 502 459 476 931

2 578 2-30

2-36

3 248 2-35

2-36

Samtliga 19 0—4 20 5—9 21 10—14 22 15—19 23 20—35

516 0-61 455 1-31 437 1-72 363 2-15 554 2-66

0-65 1-31 1-71 2-13 2-65

365 297 239 214 358

0-59 1-49 1-90 2-41 3-29

0-60 1-52 1-89 2-39 3-23

24 Samtl.

2 325 1-68

1-75

1-91

2-02

223 0-68 201 1-55 195 2-11 163 2-44 290 3-17 1072

2-04

0-73 1-57 2-10 2-53 3-19 2-10

274 0-64 308 1-48 244 2-10 215 2-36 323 3-37 1364

2-01

0-64 1-51 2-11 2-34 3-33 2-09

411 344 365 389 532

0-65 1-43 2-05 2-61 3-47

0-66 1-47 2-03 2-55 3-37

2 041 2 1 4

2-n

Industrin 25 0—4 26 5—9 27 10—14 28 15—19 29 20—35

2 274 1746 1447 1299 2 296

0-69 1-36 1-87 2-35 3-33

0-66 1-31 1-80 2-28 3-19

1640 1262 952 860 1369

0-79 1-60 2-31 2-82 3-95

0-75 1-54 2-22 2-73 3-82

1125 0-91 967 1-89 765 2-59 679 3-44 1327 4-66

0-88 1-79 2-45 3-29 4-45

1476 1225 1000 810 1466

9 062 1-91

1-95

6 083 2-19

2-33

4 863 2-74

2-72

5 977 2-21

Samtl.

31 0—4 32 5—9 33 10—14 34 15—19 35 20—35

882 0-70 663 1-25 516 1-79 624 2-25 1058 3-12

0-68 1-22 1-75 2-21 3-06

3 743 1-89

1-88

Samtl.

37 0—4 38 5—9 39 10—14 40 15—19 41 20—35

Samtl.

42 1

511 0-81 346 1-56 306 2-29 284 3-08 497 3-79 1944

2-27

0-79 1-51 2-27 2-99 3-75 2-36

360 0-92 273 1-85 232 2-55 208 2-96 400 4-26 1473

2-54

0-85 1-76 2-49 2-88 4-05 2-53

36 0-56 68 0-84 82 1-22 118 1-76 606 3-03

33 55 87 103 586

0-36

1-05

1-47 2-13 2-76 3-54

0-93 1-92 2-20 2-97

1-62 3-25 3-51 3-70

28 o-68 54 1-15 88 1-90 73 2-47 566 2-90

2-23 3-02 3-84 3-70

2-44

2-28

864 2-54

2-66

2-79

910 Se sid. 193.

I"0O

2-56

I-IO

2 477 2 277 1812 1501 2 448 2-29 10 515 0-77 1-52 2-17 2-62 3-75

0-84 1-59 2-26 3-02 4-19

0-81 1-54 2-17 2-94 3-98

2-34

2-42

0-88 1-57 2-17 3-12 4-09

0-86 1-54 2-13 2-95 4-02

And ra arbetare 2 243 1-01 0-99 1446 1-91 1-86 1011 2-60 2-52 939 3-53 3-38 1190 4-75 4-56

2 721 2-28

2-44

6 829 2-43

692 580 450 400 599

30 49 68 102 467 716

0-80 1-55 2-20 2-74 3-91

2-81

1-40 1-75 3-01

F . d. j] rkesutövare I-o9 51 1-08 1-11 1-23 85 1-78 2-26 2-15 83 1-82 2-65 3-04 123 2-45 3-39 643 3-74 4-27 4-oo

2-41

2-44

o-60 0-63

3-11

2-84

medelantalet levande födda barn per äktenskap, efter äktenskapets socialklass. Riket, landsbygden, städerna och riksområdena.1 17

19 R VI

Ant. äktenskap

Medelant. barn per ä k t .

22 R VII

Ant. äktenskap

25 R VIII

Medelant. barn per ä k t . o" to •IP

och boskapsskötsel. 3 33 o-67| 2 45 i-S» 10 40 2-io| X 3 42 2-62 X 4 103 3-50 22 263 2-46 arbetare.

22 o-59 X X 13 X 7 X 7 24 3,(>7 X 73 1-99 X

86 0-86 58 1-62 34 2-74 31 2-71 51 0-12 260 2-33

X X X X X X

Ant. äktenskap

Medelant. barn per äkt.

28 Landsbygden Ant. äktenskap

Medelant. burn per ä k t .

«2

30 I 31

Städerna Ant. äktenskap

34 Riket

Medelant. barn per ä k t . •i

Ant. äktenskap

Medelant. barn per ä k t . er eo

62 0-65 63 1-71 74 1-73 85 2-74 208 3-71 492 2-60

5 665 0-95 0-99 6 630 1-89 1-95 7 002 2-67 2-72 7 397 3-38 3-43 17 559 4-41 4-46 44 253 3-14 2-83

0-64 0-68 5 763 0-94 0-98 110 1-65 1-70 6 740 1-89 1-95 124 1-82 1-87 7126 2-65 2-71 130 2-72 2-83 7 527 3-37 3-42 315 3-62 3-67 17 874 4-40 4-44 777 2-53 2-26 45 030 3-13 2-82

108 0-84 X 75 1-75 X 48 1-88 X 34 .V 74 X 66 4-06 X 331 2-14 X

2 632 1-09 1-04 2 006 2-14 2-07 1340 2-90 2-81 1195 3-78 3-67 2 287 4-82 4-68 9460 2-81 2-98

216 0-82 n-8i 2 848 1-07 1-03 146 1-66 1-58 2152 2-11 2-04 89 2-21 2-19 1429 2-86 2-77 72 3-10 3-17 1267 3-74 3-64 141 4-38 4-35 2 428 4-80 4-66 664 2-20 2-57 10124 2-77 2-96

993 0-64 0-68

5 998 2-15 2-02

2 999 0-81 0-81 2 258 0-59 0-R3 5 257 0-71 0-74I13 2 661 1-61 1-62 2 244 1-24 1-30 4905 T44 l-47jl4 2 399 2-24 2-24 2 086 1-fi6 1-71 4 485 1-97 1-99115 2 363 2-76 2-77 2 212 2-15 2-18 4 575 2-47 2-49 4 615 3-68 3-68 4 411 2-99 2-96 9 026 3-34 3-33 15 037 2-37 2-33 13211 1-93 1-85 28 248 2-16 2-10

1281 0-52 0-55 1142 1-31 1-33 1055 1-85 1-84 1031 2-20 2-20 1477 3-00 2-95 5 986 1-81 1-86

1789 0-63 0-65 3 856 0-46 0-49 5 645 0-51 0-54 1605 1-43 1-4Ä 3181 1-13 1-17 4 786 1-23 1-27 1480 1-94 1-94 2 772 1-59 1-63 4 252 1-71 1-73 1344 2-39 2-37 2 537 1-96 1-98 3 881 2-11 2-12 2 057 3-16 3-12 3 617 2-71 2-68 5 674 2-87 2-84 8 275 1-94 1-99 15 963 1-54 1-67 24 238 1-67 1-78

jordbruk och boskapsskötsel.

529 0-54 0-59 530 0-99 1-10 479 1-27 1-36 481 1-78 1-81 973 2-47 2-48 2 992

1-56 1-55

funktionäre r. 1272 0-41 0-43

966 0-89 0-96 829 1-30 1-37 698 1-58 1-64 958 2-14 2-17 4 723

1-19 1-37

736 0-54 0-58 709 1-23 1-27 679 1-65 1-71 713 2-09 2-15

1384 2-95 2-90 4221 1-89 1-81 1303 0-46 0-49 1073 1-14 1-18

888 1-56 1-59 808 1-99 2-00

1182 2-79 2-76 5 254 1-54 1-69

1-38 1-43 928 1-87 1-90 1018 2-37 2-38 2 054 3-26 3-22

arbetare. 1638 0-51 0-52 1310 0-85 0-90

3100 0-67 0-67 2 774 0-72 0-70 8 992 0-80 0-77 7 512 0-65 0-fil 16 504 0-73 0-71 2 555 1-27 1-26 2135 1-40 1-36 7 477 1-57 1-51 6 000 1-23 1-21 13477 1-42 1-38 990 1-35 1-43 1937 1-77 1-74 1843 2-00 1-94 5 976 2-21 2-12 4 770 1-77 1-75 10 746 2*01 1-95 698 1-71 1-78 1564 2-33 2-31 1508 2-63 2-56 5149 2-83 2-73 3 770 2-34 9,-fM 8 919 2-62 2-55 1405 2-42 2-46 2 889 3-34 3-27 2 717 3-59 3-49 8 906 3-95 3-78 7 011 3-25 3-19 15917 3-64 3-53 6 041 1-30 1-50 12 045 1-83 1-96 10977 2-04 2-12 36 500 2-24 2-31 29 063 1-80 1-93 65 563 2-05 2-14

än ovan nämnda. 1325 0-49 0-51 1469 0-62 0-63 934 0-83 0-87 1136 1-21 1-22 682 1-25 1-32 970 1-66 1-67 566 1-68 i-70 2-32 2-31 893 921 2-30 2-35 1502 3-16 3-09 4428 1-21 1-43 5970 1-79 1-89 och övriga. 69 0-45 0-58 57 0-68 1-08 70 0-73 1-37 90 1-38 2-13 505 2-12 2-51 791 1-66 1-60

79 0-61 0-66 78 0-86 1-72 115 1-28 2-23 140 1-83 2-39 731 2-69 3-14 1143 2-18 2-io

1701 1217 1035 1031 1658 6642

0-73 0-72 1-37 1-35 1-91 1-88 2-44 2-41 3-45 3-36 1-98 2-06

77 0-68 0-75 101 1-02 1-63 123 1-27 2-25 171 1-51 2-22

1019 1491

2-69 3-14

2-22 2-08

4 688 0-90 0-88 4 495 0-fi3 0-fi3 9183 0-77 0-75 3 308 1-68 1-62 3 287 1-16 1-17 6 595 1-42 1-39 2 515 2-31 2-25 2 687 1-66 1-fifi 5 202 1-97 1-95 2 455 3-04 2-93 2 490 2-23 2-32 4945 2-63 2-58 3 744 4-oo 3-89 4 081 3-08 3-05 7 825 3-52 3-45 16 710 2-28 2-43 17 040 1-71 1-85 33 750 1-99 2-14

178 0-70 1-09 311 1-13 1-83 408 1-67 2-65 519 2-11 3-29

225 0-58 0-65 236 0-89 1-51 308 1-15 2-03 401 1-59 2-26

403 0-63 0-80 37 547 1-03 1-69 38 716 1-44 ?,-43 3!) 920 1-88 2-85 40

2 868 3-15 3-85 2 255 2-56 3-oo 5123 2-89 3-47 41 4 284 2-63 2-62 3 425 2-08 1-97 7 709 2-39 2-32 42

276 1

Tab. 18. Antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, samt raraktighet inom olika grupper efter mannens och hustruns 2

| 4

| ft

Mannens och hustruns inkomst

0—4 5—9 10—14 15—19 20—35 5 Samtl. 6 0—4 7 5—9 ! Under 600 10—14 kr 15—19 10 20—35 11 Samtl. 12 0—4 13 5—9 *• 600—900 10—14 k n lo t 15—19 16 20—35 17 Samtl. 18 0—4 19 5—9 20 1000— 10—14 1 4 0 0 k r 22 15—19 20—35 23 Samtl. 24 0—4 25 5—9 26 1500— 10—14 1 900 kr. 15—19 2J 20—35 29 Samtl. 30 0—4 31 5—9 10—14 Il 2 000— 3^ 2 900 kr. 15—19 20—35 35 Samtl. 36 0—4 37 5—9 10—14 Il 3 000— il 4 900 kr. 15—19 20—35 41 Samtl. 42 0—4 43 44. 5—9 10—14 Il 5 000— *g 9 900 kr. 15—19 20—35 47 Samtl. 48 0—4 49 50 5—9 10 000 kr. 51 10—14 o. över 15—19 52 53 20—35 Samtl. |54 2 Utan angi3 ven in4 komst

1 Se sid. 193.

| 7

| 8

| 10 | 11

R III

| 13 | 14

| 16 | 17

R V

R IV

ÄktenMedelant. Medelant. Medelant. Medelant. Medelant. barn barn barn barn barn skapets per akt. per akt. Ant. per akt. A n t . per äkt. Ant. per äkt. varak- Ant. Ant. äktenä k t e n äktenU1 tighet äkten- < O äkten- •4 O sfen < O •4 O < 0 ra skap 2. S" skap ra o* 3:£ o* (år) skap 3p ra% 8-S skap oP rao* 2-2 skap ra 3. S" 13 P ra P ra t?

6 R II

R I

c*- »-i

g. 2.

a P-

350 0-94 0-95 608 1-19 1-19 380 0-90 0-91 229 M l 1-12 113 0-90 1-02 106 1-92 2-12 316 2-23 2-28 214 2-32 2-37 289 1-99 2-04 437 2-34 2-42 95 3-11 3-53 323 3-34 3-55 213 3-31 3-48 263 2-68 2-83 394 3-20 3-29 130 3-07 3-80 328 3-91 4-24 228 4 - l l 4-50 283 3-38 3-69 437 4-46 4-78 426 4-13 4-65 1004 4-38 4-89 656 4-60 5-10 710 4-04 4-76 991 4-95 5-22 870 3-17 3-n 2 351 3-32 3-26 1540 3-52 3-41 1895 2-87 2-99 2 867 3-44 3-48 328 0-78 0-89 319 1-03 1-05 176 0-81 0-85 204 0-77 0-81 291 1-01 1-02 152 1-74 1-85 147 1-55 1-64 236 1-88 1-96 273! 1-59 1-74 314 2-07 2-io 126 2-19 2-42 158 2-60 2-77 210 2-54 2-58 276 2-31 2-57 311 3-06 3-19 172 2-58 2-92 180 3-01 3-24 212 3-61 3-79 249 2-84 3-12 344 4-03 4-07 560 3-60 3-83 544 3-76 4-17 666 4-10 4-49 821 3-85 4-18 1017 4-83 4-91 1186 2-65 2-48 1233 2-741 2-63 1615 2-95 2-89 1947 2-67 2-62 2 305 3-57 3-18 599 0-79 0-78 1009 0-85! 0-84 759 0-99 0-95 986 0-83 0-84 1445 0-98 0-96 358 1-48 1-49 678 1-67 1-66 463 1-71 1-72 733 1-60 1-66 913 1-81 1-81 290 1-59 1-74 532 2-22 2-30 362 2-49 2-55 572 2-39 2-48 619 2-55 2-54 310 2-22 2-37 473 2-56 2-63 329 2-78 2-84 566 i 2-87 3-05 558 3-14 3-16 868 3-33 3-34 1299 3-74 3-83 1035 3-95 4-12 1408 3-71 3-92 1399 4-34 4-34 2 425 2-08 2-06 3 991 2-31 2-38 2 948 2-53 2-57 4 265 2-39 2-49 4934 2-53 2-70 1373 0-96 0-94 1323 0-98 0-96 1139 1-07 1-04 1092 0-91 0-92 1848 1-03 1-01 1159 1-65 1-60 1239 1-94 1-90 998 2-08 2-03 1095! 1-78 1-77 1493 1-98 1-94 997 2-25 2-17 1020 2-45 2-43 749 2-67 2-63 958 1 2-46 2-49 1151 2-64 2-58 924 2-81 2-75 941 3-21 3-18 683 3-36 3-36 882 3-09| 3-08 1117 3-40 3-33 1877 3-83 3-76 1747 4-28 4-27 1633 4-56 4-50 1706 4-21; 4-22 1975 4-77 4-60 6 330 2-41 2-36 6 270 2-66 2-68 5 202 2-89 2-85 5 733 2-65 2-63 7 584 2-78 2-84 867 0-79 0-75 740 0-81 0-79 692 0-95 0-93 701 0-84 0-83 1153 0-89 0-86 684 1-53 1-49 658 1-72 1-73 787 1-92 1-88 672 1-73 1-73 957 1-88 1-83 697 2-20 2-15 598 2-46 2-44 644 2-72 2-65 615 2-54 2-52 839 2-64 2-55 672 2-78 2-70 530 3-49 3-40 615 3-65 3-56 575 3-09 3-05 817 3-53 3-41 1325 3-86 3-69 1032 4-25 4-17 1158 4-42 4-29 1076 4-23 4-24 1375 4-76 4-55 4 245 2-41 2-27 3 558 2-65 2-62 3 896 2-90 2-77 3 639 2-65 2-61 5141 2-81 2-78 1380 0-69 0-67 886 0-73 0-72 677 0-81 0-80 790 0-78 0-79 1440 0-82 0-81 1206 1-36 1-33 925 1-52 1-52 773 1-83 1-78 895 1-48 1-47 1462 1-53 1-48 1005 2-04 1-97 816 2-37 2-31 746 2-50 2-44 832 2-19 2-16 1270 2-25 2-15 1006 2-52 2-46 765 2-95 2-87 651 3-18 3-13 783 2-91 2-84 1191 3 - l l 3-00 1841 3-39 3-29 1367 4-01 3-93 1454 4-27 4-14 1278 4-03 3-90 1944 4-38 4-15 6 438 2-08 2-04 4 759 2-46 2-39 4301 2-81 2-58 4 578 2-45 2-36 7 307 2-53 2-47 1027 0-53 0-54 323 0-59 0-62 256 0-75 0-75 329 0-5o' 0-53 458 0-68 0-71 944 1-22 1-21 323 1-59 1-59 296 1-47 1-49 313 1-45 1-46 748 1-56 1-53 914 1-79 1-75 285 2-11 2-12 311 2-27 2-30 291 2-oo 1-97 720 2-24 2-17 910 2-25 2-22 330 2-70 2-64 296 2-75 2-81 298 2-63 2-65 708 3-05 2-95 1478 3-06 2-98 565 3-54 3-48 565 3-88 3-81 519 3-62 3-61 1085 4-21 4-01 5273 1-88 1-83 1826 2-30 2-19 1724 2-52 2-35 1750 2-21 2-16 3 719 2-64 2-41 74 0-65 0-71 119 0-73 0-74 67 0-72 0-72 97 0-70 0-83 181 0-60 0-67 226 1-19 1-27 98 1-44 1-54 90 1-49 1-57 73 1-42 1-56 128 1-59 1-80 264 1-70 1-74 92 2-01 2-06 104 2-16 2-24 101 2-31 2-45 177 2-15 2-21 218 2-19 2-17 132 2-38 2-41 103 2-50 2-60 101 2-50 2-50 174 2-66 2-63 379 2-65 2-65 215 3-27 3-28 208 3-22 3-23 168 3-40 3-45 267 3-41 3-32 634 2-23 2-12 572 2-33 2-14 517 2-34 2-22 865 2-36 2-22 1268 1-82 1-76 19 17 20 0 * 7 C 0 * 7 1 16 43 o-74 o-8i . . . 40 1-73 1-75 20 1-75 1-88C 23 i*7C 1-78 18 26 1-77 I - 8 I . l 8 i 1-83 1-97 2-63 2-25 2-05 2*7 76 1-89 27 26 2-35 20 1-95 31 75 2-41 2-43 36 2-56 2-75 21 2-M 2-33 30 2-57 2'57 39 2-74 2-74 157 3-00 3-01 75 3-47 3-46 59 3-8C 3-76 42 3-M 3-i5 62 3-61 3-70 174 2-70 2-38 149 2-57 2-3C 129 2-28 [2-18 175 2-52 2-27 391 2-29 2-06

medelantalet levande födda barn per äktenskap, efter äktenskapets inkomstklass. Riket, landsbygden, städerna och riksområdena.1 18

| 19 | 20 R VI

Ant. äktenskap

| 22 | 23 R VII

Medelant. larn per äkt. -4 C

21 Sftc

SS P tr

Ant. äktenskap

Medelant. barn per äkt. •4 O

(D C* -1 w P a et- -t

90 0-61 0-65 70 1-74 1-88 62 2-06 2-29 70 2-44 2-86 181 3-46 4-19 473 2-33 2-52 135 1 0-87 0-88

| 25 | 26 R VIII

| 28 | 29

Landsbygden

Medelant. barn Ant. per äkt. äktens k a p <0 Oc »SJ P rt>

Ant. äktenskap

Medelant. barn per äkt. < O 0 op a rt- *1

| 31 | 32 Städerna

Ant. äktenskap

Medelant. barn per äkt.

5-? ? ^

34 Riket

Ant. äktenskap

222 0-88 0-88 1680 1-04 1-05 377 0-83 0-83 2 057 134 1-91 1-96 1362 2-20 2-28 239 1-77 1-88 1601 130 2-56: 2-68 1288 3-14 3-31 229 2-27 2-45 1517 139 2-60-j 2-85 1406 3-93 4-30 259 2-40 2-68 1665 329 3-68; 4-10 3 787 4-47 4-98 613 3-45 3-98 4400 954 2-47 2-61 9 523 3-28 3-28 1717 2-33 2-49 11240 56 0-50| 0-54 113 0-90 0-85 1318 0-89 0-93 304 0-82 0-80 1622 37 1-19! 1-44 90 i 1-61 1-85 77 l-49i 1-51 1 122 1-801 1-89 204 1-49 1-63 1326 34 1 1-29 1-97 72 ! 2-21 2-34 56 1-66 1-63 1081 2-60 2-77 162 1-83 2-02 1243 : 29 2-31 2-46 80 2-36 2-66 73 1-85; 2-04 1157 3-32 3-52 182 2-15 2-44 1339 1 0 9 ; 2-42 2-67 250 1 3-30 3-47 233 3-25 3-50 3 608 4-12 4-40 592 3-12 3-34 4 200 265 1-69 1-85 627 j 2-29 2-33 552 2-18J2-06 8 286 2-98 2-82 1444 2-14 2-15 9 730 83 0-71 0-74 140 ! 0-88| 0-88 251 0-73 0-72 4 798 0-90 0-89 474 0-77 0-77 5 272 39 0-69' 0-73 77 | 1-68 1-64 139 1-49J 1-52 3145 1-68 1-70 255 1-38 1-46 3400 31 j 1-48 i-74 7 6 l l - 7 8 i 2-06 98 1-83] 2-07 2 375 2-31 2-38 205 1-76 1-98 2 580 34 1-35! 2-29 91 i 1-74! 2-18 113 2-52 2-77 2 236 2-77 2-86 238 2-05 2-47 2474 111 2-31I2-74 213 3-29 3-56 372 3-06 3-26 6 009 3-85 3-95 696 3-01 3-28 6 705 597 2-07 2-20 298 1-46J 1-72 973 2-05; 2-14 18 563 2-39 2-48 1868 1-96 2-09 20431 173 0-641 0-64 407 J 0-86 0-86 784 0-85 0-83 6 775 0-99 0-97 1364 0-82 0-82 8139 259 1-32 1-30 119 0-95 1-08 438 1-40; 1-41 5 984 1-89| 1-85 816 1-31 1-33 6 800 175 11-671 1-78 66 l - 4 l ! 1-56 310 1-74 1-79 4 875 2-49 2-46 551 1-68 1-78 5426 174 2-41:2-69 69 1-3C! 1-60 269 2-16 2-29 4 547 3-18! 3-14 512 2-13 2-35 5 059 414 3-52 3-56 183 2-62 2-75 715 3-48 j3-56 8 938 4-33| 4-27 1312 3-38 3-45 10 250 610 1-46 1-63 1429 2-oo 2-16 2 516 1-94 2-12 31119 2-68 2-67 4 555 1-90 2-08 35 674 259 0-62 0-64 659 0-80 0-79 1070 0-80 0-78 4153 0-86 0-83 1988 0-78 0-76 6141 194 1-02J 1-05 456 1-35J 1-38 731 1-52 1-46 3 758 1-77 1-74 1381 1-39 1-37 5139 111 1-34 1-45 290 1*75 1-83 542 1-90 1-89 3 393 2-51 2-46 943 11-79 1-82 4 336 106 1-70 1-87 239 2-29 2-35 408 2-65 2-63 3 209 3-31 3-23 753 2-41 2-44 3 962 2-71 2-78 3-39 3-42 3-42 241 578 978 3-41 5 966 4-31 4-19 1797 3-31 3-33 7 763 911 1-48 1-66 2 222 1-87J2-08 3 729 1-99 2-14 20 479 2-69 2-61 6 862 1-88 2-06 27 341 817 0-62 0-63 2 209 0-69J 0-68 2 470 0-69 0-68 5173 0-76 0-75 5 496 0-68 0-68 10669 490 0-96 1-03 1818 1-29 1-27 2 051 1-35 1-32 5 261 1-53 1-49 4 359 1-28 1-27 9 620 357 1-47 1-56 1311 1-79I 1-78 1787 1-95 1-90 4 669 2-26 2-19 3 455 1-84 1-81 8124 291 1-63 1-75 1046 2-30J 2-29 1532 2-56 2-52 4 396 2-92 2-85 2 869 2-37 2-36 7 265 545 2-38 2-50 1974 3-21 3-18 2 596 3-53 3-44 7 884 4-01 3-87 5115 3-28 3-24 12999 2 500 1-31 1-57 8 358 1-79 1-95 10436 2-02 2-09 27 383 2-44 2-35 21294 1-84 1-98 48 677 2 047 0-45 0-46 2 405 0-46 0-48 1434 0-49 0-52 2 393 0-59 0-60 5 886 0-47 0-48 8 279 1676 0-85|0-89 2100 1-14 1-14 1402 1-27 1-30 2 624 1-42 1-41 5178 1-08 1-10 7 802 1320 1-24 1-31 1888 1-60 1-59 1366 1-90 1-87 2 521 2-04 2-oo 4 574 1-59 1-60 7 095 1-68 1-71 2-23 2-21 1042 1696 1468 2-37 2-33 2 542 2-63 2-59 4 206 2-14 2-13 6 748 2-32 2-37 1917 2 850 3-07 2-98 2 423 3-21 3-13 4 212 3-60 3-50 7190 2-92 2-87 11402 8 002 1-27 1-43 10 939 1-74 1-78 8 093 2-02 1-92 14 292 2-25 2-13 27 034 1-69 1-73 41326 1140 0-32 0-35 614 0-39 0-44 529 0-45 0-51 538 0-67 0-74 2 283 0-37 0-41 2 821 939 0-76 0-83 584 1-07 1-13 602 1-26 1-34 615 1-39 1-49 2125 0-99 1-06 2 740 800 1-16 1-23 542 1-52 1-59 600 1-67 1-72 738 1-99 2-04 1942 1-42 1-48 2680 1-52 1-52 1-89 1-92 2-13 2-16 2-42 2-42 1-84 1-86 593 525 583 728 1701 2429 1026 2-08 2-09 845 2-72 2-71 995 2-84 2-80 1237 3-12 3 - l l 2 866 2-53 2-53 4103 4 498 1-12 1-27 31101 1-60 1-64 3 309 1-83 1-78 3 856 2-15 2-04 10 917 1-47 1-54 14 773 218 0-51 0-62 147 0-52 0-58 123 0-57 0-73 115 0-70 0-79 488 0-53 0-64 603 283 1-06 1-24 200 1-27 1-35 164 1-69 1-77 127 1-73 1-76 647 1-28 1-41 774 311 1-55 1-65 247 1-81 1-86 217 2-20 2-21 180 2-06 2-10 775 1-82 1-87 955 329 1-97 2-00 270 2-20 2-19 293 2-38 2-40 201 2-50 2-44 892 2-17 2-19 1093 555 2-42 2-40 537 2-61 2-60 558 3-oi 3-02 395 3-32 3-31 1650 2-68 2-68 2 045 1696 1-70| 1-63 1401 1-98 1-76 1355 2-36| 2-09 1018 2-44 2-17 4 452 1-99 1-81 5470 65 10-971 0-97 35 1-311 1-48 3 7 ! 1-57 1-82 50 1-7Ö 1-90 103 2-71 3-21 290 11-81 2-00

Medelant. barn per äkt. (observerat)

1-00 2-14 301 3-69 4-33 3-14

1 2 3 4 5 6

0-88 1-75 2-50 3-16 3-98 2-86

7 8 9 10 11 12

0-89 1-66 2-27 2-70 3-76 2-35

13 14 15 16 17 18

0-97 1-82 2-40 3-07 4-21 2-58

19 20 21 22 23 24

0-83 1-67 2-35 314 4-08 2-49

25 26 27 28 29 30

0-72 1-42 2-08 2-71 3-72 2-18

31 32 33 34 35 36

0-50 1-19 1-75 2-33 317 1-88

37 38 39 40 41 42

0-43 1-08 1-58 2-01 2-71 1-65

13 44 45 16 47 48

0-56 1-36 1-86 2-23 2-80 2-07

19 50 51 52 53 54

278 1

Tab. 19. Antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, sam varaktighet inom olika grupper efter mannens yrkes- och socialklasj 3

| 4 J 5 ||

| 7

1 Mannens och hustruns inkomst

| 8 || L

9 n

| 10 | 11 || d

| 13 | 14 || d

| 16 | 17 ||

Övrig Äkten- Föret, i j o r d b r . m. m . J o r d b r u k s a r b . Andra företag. S a m t l . f u n k t i o n ä r e r Industriarb. skapets i Medelant. Medelant. Medelant. Medelant. Medelant. barn barn barn barn barn varaktighet Ant. per a k t . A n t . p e r a k t . Ant. per likt. Ant. p e r äkt. Ant. p e r ä k t . Ant. äktenakten m äkten(år) äkten- •4 O äkten- < O O re •4 O O re ro re£ äkten- < c" -l p skap -1re o" skap 2 °" 32 - p« s k a p re skap re C 2- P skap re ;T >-t p s k å p P re P re

et- >^

P re

g-f

37 31 24 32 38 162

ert- >i

D r"

o-59 2-26 3-!3 2-97 4-68 2-72

X X X X X X

304 0-98 0-98 404 172 2-13 2-07 198 129 3-48 3-46 149 117 4-20 4-18 118 192 4-76 4-83 215 914 2-75 3-20 1084

22 o - 9 1 20 1-25 16 13 30 3-63 101 2-22 64 0-59 17 32 l-7Z 20 2-55 51 2-86 184 1-70

X X X X X X

108 75 50 64 154 451

1 0—4 2 Utan angi- 5—9 3 ven in- 10—14 4 komst 15—19 5 20—35 Samtl. G

438 1-03 1-08 512 2-22 2-30 549 3-16 3-26 582 4-24 4-41 1502 5-08 5-36 3 583 3-75 3-42

210 141 99 112 247 809

1-12 1-12 225 2-57 2-62 180 3-39 3-51 151 3-89 4-26 198 4-61 5-01 401 3-io 3-40 1155

7 S Under 600 9 kr. 10 11 12

0—4 5—9 10—14 15—19 20—35 Samtl.

764 0-86 0-91 678 1-77 1-85 713 2-70 2-81 725 3-39 3-54 2 354 4-30 4-51 5 234 3-13 2-85

91 76 45 47 137 396

1-23 1-23 2-13 2-15 3*24 3 - o i 5 - I 5 3*93 4-92 4-99 3-37 3-20

13 11 15 IG 17 18

0—4 5—9 10—14 15—19 20—35 Samtl.

753 285 169 123 404 1734

1-02 0-96 605 1-82 1-77 380 2-40 2-39 278 2-98 3-18 293 3-83 3-83 704 2-08 2-52 2 260

0-79 0-78 1-50 1-53 2-04 2-13 2-31 2-38 3-62 3-65 2-14 2-22

1291 1188 769 669 1135 5 052

777 1-15 1-11 669 2-18 2-07 532 2-91 2-81 3-73 3-59 497 5-04 4-83 958 2-88 3-03 3 433

0-85 0-85 1-66 1-63 2-19 2-17 2-G5 2-63 3-86 3-79 2-32 2-34

0-99 0-94 412 421 2-15 2-02 3-09 2-92 394 4-10 3-82 356 5-39 5-13 628 3-27 3-13 2 211

0-81 0-80 1-58 1-59 2-32 2-27 3-03 2-95 3-76 3-70 2-42 2-36

417 0-88 0-88 447 2-11 2-07 2-Gl 2-30 408 377 3 ' 7 2 3-6i 5-08 4-70 704 2-75 2-87 2 353

0-78 0-81 439 1-52 1-53 330 2-22 2-20 230 2-69J 2-69 235 3-55 3-49 333 2-31 2-24 1567

75£ 2 016 0-82 0-76 1498 1-62 1-56 53* 1154 1 2-21 2-15 41C 2-S5 1 006 2-96 34« 1748 3-96 3-81 48( 7 422 2-23 2-35 2 521 73( 0-57 0-59 3112 0-70 0-74 1-35 1-34 3 017 1-49 1-42 76$ 1-91 1-86 2 472 2-14 2-05 081 2-47 2-39 2 064 2-77 2-65 73' 3-21 3-17 3 568 3-95 3-75 115: 1-78 1-96 14 233 2-24 2-25 4061

X X X X X X

212 257 256 237 406 1368

0-63 0-66 660 1-46 1-49 624 2-06 2-00 542 2-54 2-56 487 3-33 3-27 766 2-18 2-08 3 079

0-59 0-60 1-42 1-41 1-91 1-89 2-33 2-31 3-27 3-17 1-93 1-97

X X X X X X

109 105 135 142 232 723

0-71 0-71 283 1-26 1-28 351 2-02 2-03 438 2-37 2-35 381 3-16 3-09 574 2-15 1-98 2 027

0-67 0-77 1-36 1-48 1-92 1-95 2-23 2-25 2-75 2-75 1-94 1-90

X X X X X X

66 69 100 106 209 550

0-65 0-74 1-71 1-78 2-07 2-02 2-46 2-39 3-14 3-16 2-34 | 2-10

31 38 54 65 85 273

o* 61 0-76

19 20 21 22 23 24

0—4 5—9 1000— 10—14 1 400 kr. 15—19 20—35 Samtl.

25 2G 27 28 29 30

0—4 5—9 1500— 10—14 1 900 kr. 15—19 20—35 Samtl.

1595 0-88 0-91 1573 1-71 1-76 1364 2-38 2-45 1325 2-90 2-99 3 634 3-98 4-09 9 491 2-70 2-56 1604 1-02 1-05 1990 1-90 1-93 2 075 2-53 2-58 2146 3-23 3-24 4 630 4-35 4-35 12 445 3-03 2-76 601 1-02 1-06 939 2-02 2-07 1139 2-83 2-84 1213 3-59 3-56 2 528 4-69 4-59 6 420 3-42 2-95

31 32 33 34 35 3G

2 000— 2 900 kr.

0—4 5—9 10—14 15—19 20—35 Samtl.

392 0-97 1-03 606 2-00 2-06 784 2-97 2-98 908 3-74 3-72 1832 4-72 4-62 4 522 3-53 3-oo

215 237 188 196 299 1135 66 72 64 43 59 304

3 000— 4 900 kr.

0—4 5—9 10—14 15—19 20—35 Samtl.

191 0-83 0-85 249 2-01 2-10 283 2-55 2-66 377 3-29 3-38 743 4-38 4-37 1843 3-19 2-79

6 7 6 5 5 29

0—4 5—9 5 000— 10—14 9 900 kr. 15—19 20—35 Samtl.

62 0-92 0-99 65 1-88 2-17 72 2-54 2-68 96 3-10 3-18 255 3-97 4-01 550 3-04 2-70

37 38 39 40 41 42 43 44 45 40 47 48

600—900 kr.

49 50 10 000 kr. 51 o. över 52 53 54

0—4 5—9 10—14 15—19 20—35 Samtl.

18 18 , 23 2* 6 I 25 2'32 81 4-35 165 3-18

X X X X X X

1 1

2-z8

— — —

— — — — — — — — —

1-07 1-07 2-14 2-17 3-15 3-28 4-03 4-37 4-40 4-73 3-17 3-20!

176 0-74 0-80 133 1-85 l-9l! 145 2-32 2-46 157 2-82 2-98 373 3-73 3-95 984 2-59 2-53

0-95 0-95 2-09 2-10 2-44 2-50 3-13 3-12 4-16 4-13 2-71 2-67

130 86 61 6S 11C 456

X X X X X X

717! 0-87 0-84 1042 410j 1-60 1-57 45C 256i 2-30 2-29 238 200 2-56 2-54 215 461 3-93 3-89 411 2 044 2-05 2-36 2 35«

108 0-91 0-94 86 1-49 1-52 61 1-98 2-01 48 2-38 2*42 76 4-07 4-18 379 2-03 2-40 145 0-63 0-64 108 1-64 1-70 83 2-18 2-14 63 2-92 2-76 104 3-38 3-33 503 1-96 2-19

1 7 2 6 0-89 0-85 125C 1 1 4 8 ! 1-76 1-72 814 799. 2-37 2-28 594 662 2-98 2-92 48£ 1 2 2 0 4-25 4-09 661 5 555 2-27 2-51 3 86É

1-68 1-89 2-66 3-04 2-26

1-71 1-93 2-62 2-99 2-06

35! 958 0-57 0-57 1091 1-37 1-32 37i 1047 2-06 1-96 36' 952 2-62 2-52 46 1467 3-62 3-42 68 5 515 2-18 2-06 2 24 2 51 0-55 0-49 65 1-62 1-68 1 69 1-97 2-01 1 83 2-60 2-53 2 95 3-37 3-oi 2 10 363 2-22 2-oo

— 1 1 1

—

X X X X X

nedelantalet levande födda barn per äktenskap, efter äktenskapets amt mannens och hustruns inkomstklass. Landsbygden och städerna. 19 | 2 0

1 25

26 |

27 S rb. Medelant. barn per äkt.

O -T >-i co p o

<-t p

Föret.ijordbr. m. m.

Jordbruksarb.

Medelant. barn p e r Ukt.

Medelant. barn per äkt.

Allt. äktenskap

p 0

3-52 3 - 5 2 4-97 4 - 7 9 6-11 5-28

4 5 5 5 12

2-88 3-50

1-08

1-05

2-n 2-37

0-99 0 - 9 8 2-06 2 - 0 2 2-87 3 - 1 3 4-oo 3 - 8 5 4-55 4 - 6 8 2-70 3 - 0 4 D-95 0 - 9 3 1-76 1-71 2-45 2 - 4 8 3-12 3-oo 4-oo 4 - 0 2 1-99 2 - 5 4 1-04 1-88 2-39 3-17 4-48

1-00 1-81 2-30 3-08 4-30

2-29 2 - 6 5 D-87 1-77 2-55 3-45 1-37

0-84 1-73 2-47 3-26 4-08

2-30 2 - 5 9 D-75 1-36 2-03 2-65 3-75

0-73 1-33 1-95 2-55 3-58

2-27 2 - 1 5 3-49 0 - 5 3 t-10 1-19 L-SO 1-76 2-55 2 - 5 1 3-33 3 - 2 9

2-n 1-96 5-13

l'6o 1-67

X X X X X

L-59

X X X X X

4 O

5 i

9 12 7 23 56 14 9 10 14 41 88 29 25 28 22 61 165 14 15 24 22 55 130 18 18 20 29 55 140 8 18 18 20 47 111 5 8 5 10 16 44 1 3 2 1 5 12

C CD P-

0 X X X X X

303 X

X X X X X

4-'3° 2-75

3*17 2-43

X X X X X X X

1-76 1-68 2- 59 3-39

X X X X X

2-24

2-13

0-52

3-85

X X X X X

2-70

l-6o 2-97 3-78

X X X X X

2-67

2-50

2-6o 3"79 2-61

X X X X X X X X X X X

2-11

X X X X X X X

Ant. äktenskap

< O 0 op ra c* 7

o??

4 3 5 5 7 24 3 5 ° 12 * B . 1 . 4 12 34 2 - 4 i 17 8 8 11 • 16 • 60 2 - 1 5 63 1-05 50 1-80 31 2 - 6 8 22 3-41 45 5-09 211 2-57 51 0 - 7 5 43 1 - 9 1 19 13 30 4 - 4 0 156 2 - 1 8 41 0-63 22 1 - 2 7 20 I - 5 5 8 11 102 1-56 27 0 6 3 15 5 7 17 71 1-54 1

X X X X X

2 3 6 — — — — —

— — — — —

X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

Ant.

•4 O 0 O* "-*

H.p

75 0 - 8 7 0 - 8 9 66 1-89 2-07 55 2 - 3 5 2 - 4 3 50 2 - 8 0 2 - 9 3 105 4 - 0 3 4-oo 351 2 - 5 1 2 - 5 8 92 0 - 7 0 0 - 7 3 62 1-35 1-49 52 1-94 2 - 0 0 65 2 - 0 2 2 - 1 3 147 3 - 1 8 3 - 2 1 418 2 - 0 3 2 - 0 2 109 0 - 6 4 0 - 7 1 76 1-13 1-20 63 1-49 1-52 84 2-07 2 - 2 8 221 3-07 3 - 1 9 553 j 1-99 1-90

267 I 0-67 0 - 7 0 217 i 1-21 1-26 162 ! 1-55 1-65

150 1-96 2 - 0 5 393 3 - 3 4 3 - 3 5 1189

1-93 1-94

258 0 - 7 1 0 - 7 3 247 1-27 1-27 185 1-60 1-67 210 2 - 1 3 2-17 456 3-29 3-27 1356

2 - 0 2 1-95

431 0 - 5 6 0 - 6 1 429 1-17 1-21 400 1-68 1-71 375 2 - 1 5 2-17 700 3 - 0 6 3 - 0 1 2 335

1-87

1-84

412 0 - 4 4 0 - 4 9 438 1-18 1-24 393 1-61 1-64 424 2 - 1 3 2 - 1 4 757 2 - 8 8 2 - 8 1 1-82

1-75

X X X X X

346 348 350 332 609

0-52 1-16 1-39 2-09 2-72

0-55 1-24 1-44 2-10 2-C8

1-72

1-68

268 0 - 5 9 0 - 6 6 361 1-35 1-44 426 1-89 1-94 522 2 - 2 5 2 - 2 3

1023 2 600

2 - 7 6 2-72 2 - 0 9 1-85

Ant. s k a px

Medelant. barn per äkt. t

| 34 | 35

| 37

äktenskap

2 424

| 3 1 | 32 r

f ö r e t a g . Samtl. funktionärer

X X X X X

Medelant. barn per äkt.

cl- *~t

X X X X X

Andra

-~ a

1 28 1 29

M CO P s cl- 1

2* w

Industriarb.

Ant. äktenskap

Medelant. barn per äkt. •4 O CD C*

övriga

Ant. äktenskap

3 to

et- H

130 0 - 9 4 0 - 9 2 40 o-s 5 X 23 1-39 X 62 1-97 1-99 30 2 - 2 3 X 47 2 - 5 7 2 - 6 i 34 2*24 X 48 2 - 5 6 2 - 6 8 34 3 - 7 i X 76 3 - 2 6 3-37 161 2 - 0 1 X 363 2 - 0 3 2 - 3 7 68 0 - 8 4 0 - 8 1 41 0 - 6 3 X X 17 50 1-48 1-67 X 13 33 2 - 3 3 2 - 3 2 20 2 - 2 5 X 27 1-96 2 - 4 5 23 2 * 7 0 X 95 3 - 6 1 3 - 5 2 114 1-58 X 273 2 - 2 1 2 - 2 d 158 0 - 7 5 0 - 6 9 44 o - 6 1 X 20 0 - 9 5 X 69 1-61 1-63 21 1 - 2 4 X 51 2-22 2 - 2 5 22 1*55 X 47 2 - 2 1 2 - 4 4 43 2 - 7 7 X 147 3 - 4 9 3 - 5 8 150 1-50 X 472 2 - 0 3 2 - 2 3 522 0 - 9 1 0 - 8 8 102 0 - 6 9 0 - 6 9 58 1-03 1-20 288 1-39 1-36 39 1-15 1-49 186 1-74 1-79 41 I - 8 5 2 - 1 0 149 2 - 2 3 2 - 4 8 92 2 - 6 2 2-62 331 3 - 8 2 3 - 8 3 332 1-48 1-70 1476 1-89 2 - 2 3 898 0 - 8 2 0 - 8 0 125 0 - 6 4 0-66 91 1-40 1-40 620 1-38 1-35 74 1-68 1-73 409 1-79 1-78 54 1-94 2 - 0 1 295 2-67 2 - 6 4 100 3 - 0 9 3-12 710 3 - 5 1 3 - 4 8 444 1-68 1-90 2 932 1-91 2 - 1 3 574 0 - 5 5 0-56 2 749 0 - 7 2 0 - 7 1 332 1-16 1-16 2 278 1-35 1-31 231 1-69 1-67 1843 1-95 1-91 186 2 - 1 2 2-17 1442 2 - 4 9 2 - 4 5 261 2 - 8 5 2-82 2 499 3-44 3-37 1 5 8 4 1-41 1-76 10 811 1-93 2 - 0 6 1 4 1 2 0 - 4 5 0-46 2 598 0 - 5 0 0 - 5 0 1 0 9 7 1-10 1-13 2 322 1-09 1-09 855 1-59 1-59 1941 1-63 1-61 813 1-98 1-95 1575 2 - 2 4 2 - 2 0 1 1 4 7 2 - 8 4 2 - 7 8 2 791 3 - 0 4 2-97 5 324 1-51 1-67 11227 1-69 1-77 386 0 - 2 6 0 - 2 9 1319 0 - 3 9 0-42 1279 1-09 Mö 308 0 - 6 3 0 - 6 9 1181 1-52 1-56 256 1-26 1-35 1018 1-86 1-88 184 1-55 1-60 1434 2 - 5 5 2 - 5 2 358 2 - 3 3 2 - 3 1 6 231 1-49 1-57 1492 1-16 1-33 X 3 199 0 - 4 8 0 - 6 0 X 264 1-24 1-36 3 X 328 1-78 1-82 4 X 349 2 - 1 4 2-17 3 X 483 2 - 6 4 2 - 6 5 4 X 17 1623 1-87 1-78

arb.

Medelant. barn per äkt. < O a c* P 0

ST g

SS ar

84 0 - 8 5 X 1 35 I -- S 7 X 2 30 2 o o X 3 33 2*42 X 4 37 3-65J X 5 219 1-83J X 6 51 0 - 8 6 X 7 28 1 - 5 0 X 8 9 X 16 X 10 14 36 3 ' 3 3 X 11 145 1-88 X 12 113 0 - 8 9 X 1 3 49 1-65 X 14 23 2 - 3 5 X 15 21 3 ' J 9 X 16 65 3 - 2 9 X 17 271 1-91 X 18 360 0 - 8 6 0 - 8 5 19 157 1-27 1-32 2 0 74 1-78 1-82 2 1 78 2 - 2 6 2 - 4 4 2 2 , 164 3 - 4 0 3 - 3 3 2 3 833 1-65 2 - 0 6 2 4 616 0 - 7 9 0 - 7 6 2 5 348 1-48 1-45 2 6 195 2 - 0 8 2-07 27 128 2 - 5 0 2 - 4 9 2 8 270 3 - 4 3 3 - 3 7 29 1557

1-70

2-13 30

1659 1251

0-69 1-25 1-78 2-36 3-36

0-68 31 1-22 32 1-72 3 3 2-34 34 3-29 35

1-77

1-97 3G

0-44 1-02 1-54 2-16 2-90

0 - 4 6 37 1-05 3S 1-56 39 2-15 40 2-86 41

899 782

1253 5 844 1399 1255 1324 1312 2 067 7 357

1-73 1 - 7 1 4 2

208 0-22 0 - 2 6 4 3 163 0 - 5 3 0 - 5 5 4 4 124 0-97 1-06 4 5 118 1-53 1-52 4 G 186 2 - 2 6 2 - 2 4 47 799 1-07 1-21 4S 5 X 49 X 50 1 X 51 2 X 52 4 X 53 3 X 54 15

280 Tab. 20. Antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, samt medelantalet levande födda barn per äktenskap, efter äktenskapets varaktighet inom olika grupper efter mannens och hustruns inkomstklass. Kommungrupper. Anm. A-kommuner ha minst 75 %, B-kommuner 50—75 % och C-kommuner mindre än 50 % av befolkningen (dock ej agglomererade) inom jordbruk med binäringar. D-kommuner ha till minst 2/s agglomererad ( = i tätorter boende) befolkning. 1

5 A-kommuner Mannens och hustruns inkomst

8 B-kommuner

11 C-kommuner

14 D-kommuner

ÄktenMedelant. Medelant. Medelant. Medelant. skapets varak- Ant. barn per äkt. Ant. barn jer äkt. Ant. barn per äkt. Ant. barn per äkt. tighet äktenäktenäktenskap Obser- Stand.- äkten- Obser- Stand.- skap Obser- Stand.- skap Obser- Stand.(år) skap verat beräkn. verat beräkn. verat beräkn. verat beräkn.

0— 4 578 1-13 Utan angi- 5— 9 497 2-25 ven in- 10—14 480 3-40 komst 15—19 490 4-14 20—35 1261 4-82 Samtl. 3 306 3-48 0— 4 530 0-89 421 1-99 Under 600 5— 9 10—14 378 2-60 kr. 15—19 429| 3-65 20—35 1270 4-21 Samtl. 3 028 3-04 0— 4 1905 0-89 5— 9 1239 1-72 600—900 10—14 983 2-44 kr. 15—19 923 2-89 20—35 2 353 4-00 Samtl. 7 403 2-47 0— 4 2 026 1-05 5— 9 2126 2-04 10001 400 kr. 10—14 1759 2-63 15—19 1715 3-38 20—35 3 049 4-49 Samtl. 10 675 2-86 0— 4 661 0-90 5— 9 771 2-01 1500753 2-92 1 900 kr. 10—14 15—19 732| 3-81 20—35 1424! 4-73 Samtl. 4 34l| 3-19 0— 4 433! 0-85 5— 9 523 1-91 2 000— 541 2-84 2 900 kr. 10—14 15—19 582 3-60 20—35 997 4-60 Samtl. 3 076 3 n 0— 4 227 0-79 5— 9 278 1-83 3 000— 224! 2 - 4 8 4 900 kr. 10—14 15—19 269; 3-24 20—35 443! 4-23 Samtl. 1441 2-77 0— 4 68 0-82 5— 9 83 1-64 500010—14 88 2-50 9 900 kr. 15—19 92 2-78 20—35 147 3-44 Samtl. 478 2-46 0— 4 12 5— 9 16 10 000 kr. 10—14 14 , o. över 15—19 13 20—35 37 4-14 Samtl. 1 92 2-87

1-15 614 1-03 2-31 505 2-28 3-51 481 3-ll 4-44 549 4-05 5-32 1516 4-48 3-47 3 665 3-36 0-91 496 0-86 2-02 439 1-73 2-73 457 2-81 3-70 480 3-31 4-48 1455 4-17 2-88 3 327 3-04 0-87 1883 0-92 1-74 1267 1-72 2-47 955 2-33 2-96 852 2-78 4-09 2 325 3-86 2-55 7 282 2-40 1-04 2 651 1-02 1-99 2 253 1-86 2-58 1895 2-55 3-32 1696 3-14 4-44 3 372 4-33 2-81 11867 2-67 0-91 1267 0-89 2-02 1281 1-89 2-86 1260 2-64 3-70 1167 3-41 4-59 2126 4-44 2-93 7101 2-86 0-87 950 0-84 1-91 1090! 1-63 2-80 10901 2-48 3-54 1100 3-16 4-51 2 046 4-26 2-85 6 276 2-79 0-83 377 0-68 1-89 457 1-59 2-47 439 2-28 3-32 457 3-07 4-20 853 3-97 2-66 2 583 2-62 0-95 114 0-82 1-73 119 1-49 2-57 158 2-31 2-80 162 2-54 3-50 307 3-47 2-38 860 2-46 26 o-81 25 1-88 37 2* 16 44 2-77 . 4-28 113 3-70 2-69 245! 2-81

1-03 2-37 3-28 4-43 4-91 3-29 0-91 1-85 2-94 3-50 4-43 2-84 0-91 1-72 2-41 2-83 3-96 2-49 1-01 1-83 2-51 3-08 4-24 2-67 0-87 1-86 2-58 3-33 4-33 2-72 0-84 1-68 2-41 3-08 4-14 2-56 0-71 1-60 2-27 3-00 3-93 2-42 0-93 1-69 2-41 2-53 3-52 2-31 o-8i 1-92 2-26

2-79 3-72 2-40

306 222 241 249 731 1749 221 189 181 176 615 1382 725 470 324 339 987 2 845 1411 1111 880 795 1787 5 984 1297 1051 872 837 1561 5 618 1826 1816 1690 1518 2 724 9 574 524 510 586 550 1009 3179 102 117 153 152 292 816 22 31 25 53 90 221

0-98 2-12 3-01 3-67 4-20 3-13 0-97 1-43 2-09 2-73 3-86 2-69 0-85 1-48 2-13 2-52 3-61 2-26 0-89 1-81 2-28 3-05 4-16 2-53 0-83 1-66 2-25 3-03 4-11 2-45 0-74 1-48 2-13 2-71 3-93 2-35 0-55 1-32 2-06 2-58 3-57 2-26 0-59 1-21 1-93 2-47 3-13 2-19 c-55 1-45

0-98 2-16 3-24 4-09 4-77 3-15 1-02 1-58 2-40 3-14 4-18 2-60 0-85 1-53 2-24 2-71 3-73 2-33 0-87 1-78 2-26 3-04 4-10 2-54 0-79 1-63 2-21 2-94 4-oo 2-44 0-72 1-43 2-06 2-G4 3-77 2-25 0-57 1-34 2-05 2-56 3-46 2-io 0-60 1-37 1-97 2-55 3-08 1-99 0-62

1-46

1-92

2*01

2-36 3-34 2-40

2-42 3-34 2-07

182 138 86 118 279 803 71 73| 65' 72 268 549 285 169 113, 122 344 1033 687 494 341 341 730 2 593 928 655 508 473 855 3 419 1964 1832 1348 1196 2117 8 457 1265 1379 1272 1266 1907 7 089 254 296 339 322 491 1702 55 55 104 91 155 460

0-89 1-89 2-22 3-04 3-58 2-46 0-92 2-08 2-55 2-93 4-03 3-05 0-91 1-60 1-58 2-42 3-41 2-ll 0-92 1-52 1-96 2-65 4-06 2-28 0-81 1-42 2-04 2-79 3-65 2-10 0-72 1-38 2-00 2-63 3-58 2-05 0-54 1-31 1-87 2-37 3-30 2-00 0-59 1-34 1-74 2-24 2-80 1-90 0-65 1-78 1-98 2-45 2-83 2-18

0-89 1-92 2-43 3-54 4-20 2-70 0-97 2-22 2-70 3-42 4-30 2-83 0-88 1-65 1-75 2-72 3-55 2-23 0-89 1-52 1-98 2-70 4-09 2-40 0-77 1-38 2-04 2-76 3-55 2-21 0-71 1*33 1-93 2-56 3-44 2-10 0-55 1-29 1-81 2-33 3-19 1-93 0-64 1-41 1-78 2-22 2-77 1-83 0-76 1-82 1-94 2-40 2-80 1-99

281 Tab. 21. Antalet bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, relativa antalet barnlösa äktenskap samt medelantalet levande födda barn per äktenskap, inom olika grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet i olika varaktighetsperioder. Riket, landsbygden och städerna. 10 Landsbygden

Graden av hustruns yrkesverksamhet under äktenskapet

12 Städerna

16 Riket

MedelMedelI BarnBarnant. ant. lösa lösa barn barn Ant. ! äkt. i % per äkt. Ant. äkt. i % per äkt. Ant. äkt. äkt. äkt. ~ K aw

MedelBarnant. lösa äkt. i % barn per äkt,

n p

Äktenskapets varaktighet 0—4 å r . Hel yrkesv. u. hela äkt 1229 67-2|64-2 0-40|0-43 3 588 80-2|78-4 0-22 0-25 4 817I76-9I74-8 0-2710-30 » » »> väsentl. del av äkt. 131 43-541-8 0-74 0-75 468 55-354-9 0-52 0-53 599|52-8 52-0 0-57J0-57 Partiell » » hela äkt 1004 49-7 48-8 0-70 0-70 794 71-0 68-1 0-37 0-40 1 798I59-1 56-9 0-550-58 Mindre el. obestämbar grad av yrkesv 133436-4 37-7J0-89 0-87 1439 47-0J47-3 0-66 0-66 2 773141-9 42-6 0-77 0-76 I Ingen yrkesv. el. ingen uppg. 23 245135-6 36-5 0-90|0-89 1237144-5144-3 0-72 0-72 35 616!38-7 39-2 0-83*0-83 Hel yrkesv. u. hela äkt » » »väsentl. del av äkt. Partiell» » hela äkt Mindre el. obestämbar grad av yrkesv Ingen yrkesv. el. ingen uppg.

Äktenskapets varaktighet 5—9 år. 668I41-8J37-8 0-9010-97 1 526158-8 55-2 0-59 0-63 178133-7 32-2 1-07 1-10 623142-1 40-0 0-83 0-85 61325-0 23-3 1-52 1-56 496'46-6 40-6 0-84 0-94 1 823120-2 21-2 1-62 1-59 20 716116-2 16-91-76 1-74

j 2 196J32-2 10363 22-9

2194 53-6|50-o!0-68|0-74 801 40-2 38-2 0-88'0-9l 1109 34-6 31-2 1-22 1-29

31-8 1-07 1-08

4 019 26-8 27-1 1-32 1-31 22-9 1-35 1-36 31079 18-5 18-9 1-62 1-61

Aktens kap ets iraraktig het 10 - 1 4 år. Hel yrkesv. u. hela äkt » » » väsentl. del av äkt. Partiell » » hela äkt Mindre el. obestämbar grad av yrkesv

1871 13-8 15-1 2-28 2-23 2 030 23-4 22-8 1-48 1-50

3 901 18-8 19-3 1-86 1-85

Ingen yrkesv. el. ingen uppg.

18 304 12-4 12-7 2-44 2-42 9315 18-1 17-9 1-82 1-83

27 619 14-3 14-5 2-23 2-22

Äktenskapets varaktighet 15—19 år 251 24-7 20-3 1-81J2-05 451'33-3!28-2 l-35]l-46 111 25-2 16-8 l-77il-95 238 25-6 24-2 1-55 1-59 378 13-5 12-8 2-80 2-85 190 18-9 17-3 1-81 1-94

702 30-2I25-3J1-51 1-65 349 25-5 22-4J1-62 1-70 568 15-3 14-3 2-47 2-55

Hel yrkesv. u. hela äkt »> » » väsentl. del av äkt. Partiell» » hela äkt Mindre el. obestämbar grad av yrkesv Ingen yrkesv. el. ingen uppg. Hel yrkesv. u. hela äkt » » »väsentl. del av äkt. Partiell » » hela äkt Mindre el. obestämbar grad av yrkesv

362 29-8 26-0 1-48 1-58 136 31-6 26-6 1-21 1-32 447 19-5 17-8 2-03 2-10

772 44-9 39-2 0-93 1-02 397 32-2 30-8 1-20 1-22 322 34-5 29-3 1-27 1-39

1134 40-1 35-0 1-10 1-20 533 32-1 29-9 1-20 1-25 769 25-7 22-6 1-71 1-82

1843 10-9 11-5 2-91 2-87 1812 17-3 16-9 2-02 2-04 3 655 14-0 14-2 2-47 2-47 17 839 9-8 10-i'3-io|3-08 8 921 13-4 13-2 2-28 2-29 26 760 11-0 11-12-83 2-82 Aktens kap ets rara ktig het 2tl-3é » år. 224 10-7 10-0 2-S2 2-73 420 22-1 20-8 2-04 2ll 199 13-6 11-0 2-74 2-90 453 18-8 17-4 2-28 2-34 496 10-1 10-i 3-91 3-92 292 12-0 11-8 2-76 2-80

644 18-2 17-0 2-24 2-33 652 17-2 15-4 2-42 2-51 788 10-8 10-7 3-48 3-51

3 624 8-9 9-5 4-00 3-93 3 203 13-0 13-1 2-84 2-84 6 827 10-8 11-2 3-46 3-42 Ingen yrkesv. el. ingen uppg. .. 37 493 8-0 8-0 4-10 4-10 17 463 10-1 10-2 3-10 3-10 54 956 8-7 8-7 3-78 3-78

Samtliga äktenskap. Hel yrkesv. u. hela äkt 2 734 47-5 30-7 0-98 1-64 6 757 64-6 43-3 0-57 1-17 9 491 59-7 39-4 0-69 1-33 » » »väsentl. del av äkt 755 28-5 24-7 1-58 1-72 2179 36-5 32-6 1-21 1-40 2 934 34-4 30-7 1-31 1-49 Partiell » » hela äkt 2 938 28-6 22-4 1-88 2-36 2 094 46-7 32-6 1-08 1-60 5 032 36-1 26-7 1-55 2-07 Mindre el. obestämbar grad av yrkesv 10 495 15-6 18-8 2-69 2-43 10 680 24-2 25-9 1-79 1-72 21175 19-9 22-5 2-24 2-08 Ingen yrkesv. el. ingen uppg. .. 117 597 15-9 16-7 2-64 2-57 58 433 21-4 21-4 1-95 1-95 176 030 17-7 18-3 2-42 2-37

282 Tab. 22. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelade efter huruvida hustrun var yrkesverksam vid eller kort före giftermålet samt efter huruvida hon bytt kyrkoskrivningsort vid giftermålet, inom olika grupper efter graden av hustruns yrkesverksamhet under äktenskapet. Riket, landsbygden med fördelning på egentlig och agglomererad landsbygd samt städerna. I 6

11 Äktenskap, i vilka hustrun Graden av hustruns yrkesverksamhet under äktenskapet

var yrkes- icke var y r bytt kyrkoverks, vid kesverks. vid skrivningsel. kort före el. kort före ort vid giftermålet giftermålet giftermålet Antal

Antal Egentlig landsbygd. Hel yrkesverks. u. hela äkt » > » väsentl. del av äkt. Partiell » » hela äkt » » » väsentl. del av äkt. Yrkesv. under mindre el. obestämbar del av ä k t Ingen yrkesverksamhet under äkt. . . Uppgift saknas Samtliga Agglomererad landsbygd. Hel yrkesverks. u. hela äkt » » » väsentl. del av äkt. Partiell » » hela äkt » » » väsentl. del av äkt. Yrkesv. under mindre el. obestämbar del av äkt Ingen yrkesverksamhet under äkt. . . Uppgift saknas Samtliga Hela landsbygden. Hel yrkesverks. u. hela äkt » » » väsentl. del av äkt. Partiell » » hela äkt » » » väsentl. del av äkt. Yrkesv. under mindre el. obestämbar del av äkt Ingen yrkesverksamhet under äkt. . . Uppgift saknas

1135 246 1762 721

2-13; 0-46 3-31J 1-35

9 25 327 152

0-02 0-07 0-87 0-41

Antal

% 0-56 0-241 2-16

199 86 765 384

1-08J

icke bytt kyrkoskrivningsort vid giftermålet Antal

945 1-71 185; 0-34 1324| 2-40 489i 0-88

Samtliga äktenskap

Antal

1144 271 2 089 873

1-26 0-30 2-30 0-96

4351 8-l6: 1465 3-91 2 536 7-15 3 280l 5-93 5 816 6-41 45 011 84-42 35 416 94-64 31466 88-741 48 9611 88-57 80 427: 88-64 24 0-07 96 0-17 91 0-17 j 29 0-08 120 013 53 317100 37 423 100 35 460 100 55 280100 90 740 100 1567 438 767 326

0-16 0-33 0-58 0-57

5-27 1-47 2-58 1-10

2-02 0-97 1-75 0-87

386 185 334 166

1204 299! 515! 240j

4-87 1-21 2-08 0-97

1590 484 849 406

3-63 1-10 1-94 0-93

2 707 9-10- 693 4-94 1527 8-01 18731 7-58 3 400! 7-77 23 891 80-3413112 93-37 16 472; 86-37 20 531! 83-10 37 003 84-52 7 0-05 1 0-oi 46 0-19 47 011 40 0-14J 24 708 100 29 736 100 14043 100 19 071;100 43 779 100 2 702 684 2 529 1047

3-25 0-82 3-05 1-26

32 71 409; 232

0-06 585; 271 0-14 0-80 1099 550! 0-45

1-07 0-50 2-01 1-01

2149 484 1839 729

2-69 0-60 2-30 0-91

2 734 2-03 755! 0-56 2 938! 2-!8 1279! 0-95

7 058 8-50 2158J 4-19 4 063! 7-45 5153 6-44 9 216! 6-85 68 902 82-96 48 528 94-29 47 938 87-91 69 492 86-88 117 430 87-30 167j 013 25 0-05 142 0-18 36 0-07 131 0-161

134 519100 54 531 100 79988 100 Samtliga 83 053 100 51466100 Städerna. 59 0-31 1597 4-84 5160 10-95 6 757 8-43 6 698 10-92 Hel yrkesverks. u. hela äkt 2-72 116 0-62 663 2-oi 1516 3-22 2179 » » » väsentl. del av äkt. 2 063 3-36 1899 3-10 195 1-04 721 2-18 1373 2-91 2 094 2-61 Partiell » » hela äkt 1-83 1302 2-12 165 0-88 495 1-50 972 2-06 1467 » » » väsentl. del av äkt. Yrkesv. under mindre el. obestämbar 7-13 3 493 10-58 5 720 12-13 9 213 11-50 7 872 12-83 1341 del av äkt Ingen yrkesverksamhet under äkt. . . 41465 67-60 16 917 89-98 26 039 78-89 32 343 68-62 58 382 72-85 50 0-11 51 0-06 7 0-04 1 0-oo Uppgift saknas 44 0-07

Samtliga

61343 100

18800 100

Riket

47134 100

80143 100

2-49 7 309 5-75 9 491 4-42 91 0-13 2182 9 400 6-51 Hel yrkesverks. u. hela äkt 934 1-07 2 000 1-57 2 934 1-37 » » » väsentl. del av äkt. 2 7471 1-90 187 0-27 604 0-86 1820 2-08 3 212 2-53 5 032 2-34 4 428 3-07 Partiell » » hela äkt » » » väsentl. del av äkt. 2 349 1-63 397 0-56 1045 1-19 1701 1-34 2 746 1-28 Yrkesv. under mindre el. obestämbar 8-59 14 930 10-34J 3 499 4-98 7 556 8-63 10 873 8-55 18429 del av ä k t Ingen yrkesverksamhet under äkt. ..110 367 76-43 65 445 93-14 73 977 84-51 101835 80-n 175 812 81-90 218 0-10 192 0-15 43 0-06 26 0-03 Uppgift saknas 175 0-12

Samtliga 144 396 100

70266 100

87540 100

127122 100

•214662 100

283 Bilaga. KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Blankett 1.

Folkräkningen i mars 1936. Län:

Stad:

Församling: Församlingsdel (t. ex. kommun, m:e, köping, kbfd.):

Hushåll nr

Blad nr

Uppslag i församlingsboken Bostad (by eller lägenhet å landsbygden, kvarter, rote el. dyl. i stad):

Folkräknarens:

namn titel adress telefon

Blanketten granskad av:

284 A. Individualuppgifter för samtliga hushållsmedlemmar. 1

3 |4

5 G

8 | 9 | 10

Namn (fullständigt) å varje person; familjeställning (h.=hustru, s.=son, d.=dotter, ds. = dotterson, m. s. i l:a g.=mannens son i första giftet, m. f. = mannens far, m. br.= mannens bror, h. m . = hustruns mor, h. syst. = hustruns syster o. s. v.)

d B 3 (B

0 B" c"

(Denna rad får ej användas av folkräknaren)

2 (Denna rad får ej användas av folkräknaren)

3 (Denna rad får ej användas av folkräknaren)

4 (Denna rad fur ej användas av folkräknaron)

5 (Denna rad får ej användas av folkräknaren)

6 (Denna rad får ej användas av folkräknaren)

(Dennarad får ej användas av folkräknaren)

8 (Denna rad får ej användas av folkräknaren)

9 (Denna rad får ej användas av folkräknaren)

12 Nuvarande Kön Yrke F ö d e l s e - nqp: Po: el. sista •-i Frånvarande p a äkten- c: C: ef g N Uttagit H t* Lyte skapets •C •C p . o: S- flyttningsII (blind, dövK B ro betyg i 1 3" g stum, sinnes- år, ga ort '15 s>r slö, sinnessjuk, måP Makes namn •ö fallandesjuk) nad (församling E EF i n . kV. e o. vistelseor i län eller & F1S och dag i stad) II II o- M B" §

T ti

II filåS B E w

2 OQ po WD

0 1B *• P Bi|

14 För tillfälligt tillhörande hushållet:

Sedan 31 dec. 1935 avflyttad till resp. inflyttac kyrkobokföringsfrån ort annat hushåll, annan bostad, För tillfälligt annan församfrånvarande ling; från hushållet: vistelseort

15 Huvudyrke, befattning Yrkesställning För anställda personer: arbetsgivarens resp. företagets (Annans) namn och art

33 | 84 |

Dessa kolumner ifyllas ej av folkräknaren intal personer, för vilka ortaavdrag beviljats vid 1936 urs taxering

\n P n S 1 C: «•

p pig.

1 Enligt taxeringen till statlig inkomst- et3 H o. förmögenhetsskatt år 1936 tr p behållen m återståenförmögen- 5" de inkomst, het, kronor kronor

s 4

286 A. Individualuppgifter for i

Namn (fullständigt) å varje perantalet son; familj eställning' (h.=husanställda tru, s.=son, d.=dotter, ds. = dota> personer terson, m. s. i l:a g.=mannens son (om mer i första giftet, m. f. = mannens s far, m. br.= mannens bror, h. m . = än 10 perm hustruns mor, h. syst. = hustruns soner angiP» ves endast syster o. s. v.) re »mer än ri10 pers.'"; a B B

(Denna rad får ej användasav folkräknarerj

(Denna rad får ej användas av folkräknaren

2 (Denna rad får ej användas av folkräknaren

3 (Denna rad får ej användas av folkräknaren

(Denna rad får ej användas av folkräknaron

5 (Denna rad får ej användas av folkräknaren

6 (Denna rad får ej användas av folkräknaren;

(Dennarad får ej användas av folkräknaren;

'Denna rad får ej användas av folkräknaren)

9 Denna rad får ej användas av folkräknaren)

19 Utövar Ni huvudyrket i Eder bostad?

Biyrke Bisysselsättning (i hemmet eller utom hemmet) Biträder Ni vid andra makens yrkesutövning el. vid båda makarnas gemensamma yrkesutövning?

Yrke och yrkesställning år 1930

Kör arbetsgivare:

2 1

34 |

För gifta kvinnor: Dessa kolumner ifyllas (som sammanleva ej av folkräknaren För sammanmed sina män) a Antal persolevande äkta Enligt taxeringen B För personer över ner, för vilka makar: Makarnas samtliga ortsavdrag till statlig inkomst- 3 15 å r : Yrke och yrkesgemensamma barn, beviljatB vid o. förmögenhets1936 års ställning vid eller Skolbildning antal skatt år 1936 taxering kort före ingåendet p Yrkesutbildning av det bestående behållen a; a återståener äktenskapet H C: c* förmögen- E i livet döda p ~" 3 Q de inkomst, •t s het, 3 re a kronor EP po 2. kronor a • CO »-i

'M •=•

s 4

288 A. Individualuppgifter fö 1

25 För gifta kvinnor i äktenskap ingångna efter år 1900 Namn (fullständigt) å varje per 5 son; familjeställning (h. = hus tru, s.=son, d.=dotter, ds. = dot terson, m. s. i l:a g.=mannens soi i första giftet, m. f. = mannen far, m. br.= mannens bror, h. m.= & hustruns mor, h. syst. = hustrun E syster o. s. v.) »

(avser endast gifta kvinnor, som sammanleva med sina män)

Upphörde Ni med Eder yrkesverksamhet vid ingåendet av Edert nuvarande äktenskap? Bytte Ni kyrkoskrivningsort i samband med giftermålet?

Yrkesverksamhet (hel eller partiell) under olika tidrymder av det bestående äktenskapet

86 Varaktig oför(personer

hel

(Denna rad får ej användas av folkräknare

1 (Denna rad får ej användas av folkräknare

....

1 (Denna rad får ej användas av folkräknare

3 (Denna rad får ej användas av folkräknare

(Denna rad får ej användas av folkräknare:

5 (Denna rad får ej användas av f olkräknarei

6 (Denna rad får ej användas av folkräknarer

;Dennarad får ej användas av folkräknaren

8 (Denna rad får ej användas av folkräknaren

9 [Denna rad får ej användas av folkräknaren'

29 W Ut O } <-»

- 6 6 år) i p CO

-t

o cr

Sammanlagda antalet arbetslöshetsveckor under år 1935

te <j

ets-

>artiell

1 "

O», g p o CO

Dessa kolumner ifyllas ej av folkräknaren

Därav antal veckor med arbetslöshetshjälp i form av Anmärkningar

fl £ K -

32 Antal personer, för vilka ortaavdrag beviljats vid 1936 års taxering

1 Enligt taxeringen till statlig inkomst- 3 o. förmögenhetsskatt år 1936 CD •-1

•=•

underarbete stöd

•-*

K Si B H Oiit B" -i 3 3 re p B | p &• B •

behållen a återståen'T. o* förmögen- po t de inkomst, het, kronor kronor

a s 4

290 B.

Specialuppgifter om sammanlevande äkta makars gemensamma barn, vilka på grund av frånvaro eller dödsfall icke äro upptagna i avd. A. (för äktenskap ingångna efter år 1900). 1

M o d e r n s och b a r n e n s n a m n (om flera gifta kvinnor med dylika barn finnas i hushållet, uppgives i varje särskilt fall moderns namn samt tillhörande barn)

Moderns

kv.

Födelseår, månad och dag

Kön

I livet

6 Om avlidet, dödsår Av- För barn unlidet der 1 år även dödsmånad eller åldersuppgift

namn:

Barn:

C. Bostadsuppgifter (lämnas ej för hushåll, som äro inneboende). Antal egentliga boningsrum (inräknat även av inneboende disponerade rum) Antal övriga boningsrum (utan uppvärmningsanordning) _ Finnes kök? , del i kök? , kokvrå? Finnes inom lägenheten badrum? , duschrum? Finnes hall? Finnes inom lägenheten tambur eller förstuga? Antal inneboende Antal av inneboende helt disponerade rum » » » delvis » » Finnes jordbruk eller trädgårdstäppa?

Statens offentliga utredningar 1938 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna lDom klämmer beteckna utredningarnas nummer I den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. R ä t t s s k i p n i n g . F å n g v å r d . Riktlinjer för en lagstiftning om ägareförbehåll och .avbetalningsköp. [11] Betänkande med förslag till lotteriförordning m. m. [17] Betänkande med förslag till lag om frivillig pensionering av i enskild tjänst anställda m. m. [18] Betänkande med förslag till reformerad hyreslagstiftning. [22]

F a s t egendom. J o r d b r u k med binäringar. Betänkande med utredning och förslag rörande produktions- och avsättningsförhållandena inom trädgårdsnäringen. [5]

Vattenväsen. Skogsbruk.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Kommunalförvaltning.

Bergsbruk.

Industri. Byggnadsindustrien i Sverige. 1. Allmän översikt, yttranden och förslag. [10] 2. Arbetsgivares cch löntagares inkomster. [3J 3. Arbetslöshetens omfattning och växlingar, [i]

l i a n d e l och sjöfart.

Statens ocli k o m m u n e r n a s flnansväsen. Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden enligt beredningsnämndernas förslag vid 1938 års allmänna fastighetstaxering. [12]

K o m m u n i k a t i o n s vilsen. Betänkande med förslag till lag om enskilda vägar m. m. [23]

Bank-, k r e d i t - och penniiigväsen. Politi. Betänkande ang. omorganisation av polisskolan i Stockholm m. m. [1] Försäki-ingsväsen. Nationalekonomi och socialpolitik. Betänkande i näringsfrågan. [6] Betänkande ang. barnbeklädnadsbidrag m. m. [7] Betänkande ang. förvärvsarbetande kvinnors rättsliga ställning vid äktenskap och barnsDörd. [13] Betänkande ang. »landsbygdens avfolkning». [15] Yttrande med socialetiska synpunkter på befolkningsfrågan. [19] Betänkande ang. barnkrubbor och sommarkolonier m. m. [20] Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. Del 1. [21] Betänkande med vissa demografiska utredningar. [24]

H ä l s o - och s j u k v å r d .

K y r k o v ä s e n . Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Förslag till revision av den svenska kyrkohandboken. [2] 1936 års yrkesskolsakkunniga. Betänkande med förslag rörande omorganisation av vissa delar tv tekniska skolan i Stockholm. [8] Betänkande och förslag ang. skolöverstyrelsens organisation. [14] Betänkande och förslag ang. verksamheten vid kungl. dramatiska teatern, dess förvaltning och ledning. [16]

Försvarsväsen. Utlåtande rörande flottans fartygstyper m. m. [9]

Allmänt näringsväsen. Utrikes ä r e n d e n . Internationell r ä t t .

Marcus Boktr.-A.-B., Sthlm 388256