Statistiska undersökningar kring befolkningsfrågan

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1945: 53 SOCIALDEPARTEMENTET

STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR KRING

BEFOLKNINGSFRÅGAN UTFÖRDA

AV

1941 ÅRS BEFOLKNINGSUTREDNING

• — — • — — — i ^ — ^ ^ — — * • — ^ — — ^ ^ ^ ^ —

S T O C K H O L M 19 4 5

Statens offentliga utredningar 1945 Kronologisk 1. B e t ä n k a n d e m e d förslag till u t l ä n n i n g s l a g o c h lag ang å e n d e o m h ä n d e r t a g a n d e av u t l ä n n i n g i a n s t a l t eller f ö r l ä g g n i n g . N o r s t e d t . 169 s. J u . 2. B e t ä n k a n d e m e d förslag till o r g a n i s a t i o n av e n luftf a r t s s t y r e l s e m . m . N o r s t e d t . 68 s. K . 3. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e s ä r s k i l d a å t g ä r d e r v i d återförand e t till civil v e r k s a m h e t av t i l l b e r e d s k a p s t j ä n s t g ö r i n g i n k a l l a d p e r s o n a l . Ha3ggström. 74 s. F ö . 4. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e d e n h u s l i g a u t b i l d n i n g e n . Beckm a n . 167 s. S. 6. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e yrkesu t b i l d n i n g av sjöfolk av m a n s k a p s g r a d s a m t å t g ä r d e r t i l l h ö j a n d e av sjöfolkets a l l m ä n n a o c h m e d b o r g e r l i g a b i l d n i n g . I d u n . 370 s. E . 6. U t r e d n i n g r ö r a n d e d e n t e k n i s k t - v e t e n s k a p l i g a forskn i n g e n s o r d n a n d e . 7. F ö r s l a g till å t g ä r d e r för livsmed e l s f o r s k n i n g e n s o r d n a n d e . Heeggström. 150 s. II. 7. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e Sveriges s m a l s p å r i g a j ä r n v ä g a r . Del 1. A l l m ä n n a s y n p u n k t e r . I d u n . 109 s. K . 8. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e Sveriges s m a l s p å r i g a j ä r n v ä g a r . D e l 2. B l e k i n g e n ä t e t s j ä r n v ä g a r . I d u n . 124 s. 1 p l . K . 9. P r o m e m o r i a m e d förslag till a r r e n d e b e s t ä m m e l s e r för k o m m u n a l j o r d . M a r c u s . 56 s. J o . 10. B e t ä n k a n d e o c h förslag r ö r a n d e effektivisering a v s k y d d s h e m s e l e v e r n a s eftervård m . m . M a r c u s . 158 s. S . 11. U t r e d n i n g a r a n g å e n d e e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 8. F r a m s t ä l l n i n g a r o c h u t l å t a n d e n f r å n k o m m i s s i o n e n för e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 2. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g t i l l vissa å t g ä r d e r i syfte a t t u n d e r d e p r e s s i o n s t i m u l e r a a v s ä t t n i n g e n av v a r a k t i g a k o n s u m t i o n s v a r o r m . m . M a r c u s . 153 s. F l . 12. I n v e s t e r i n g s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l i n v e s t e r i n g s r e s e r v för b u d g e t å r e t 1945/46 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. M a r c u s , viij, 350 s. F i . 13. B i l a g o r till i n v e s t e r i n g s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till i n v e s t e r i n g s r e s e r v för b u d g e t å r e t 1945/46 avstatliga, k o m m u n a l a och statsunderstödda anläggningsa r b e t e n . M a r c u s . 83 s. F i . 14. S o c i a l p o l i t i k e n s e k o n o m i s k a v e r k n i n g a r . Frågeställn i n g a r och r i k t l i n j e r . Av C. Welinder. B e c k m a n . 113 s. S . 15. S t a d s p l a n e u t r e d n i n g e n 1942. 3 . F ö r s l a g till b y g g n a d s l a g m . m . V. P e t t e r s o n . 660 s. J u . 16. B e t ä n k a n d e m e d förslag till nyoi-ganisation av kj-rkomusikerbefattningarna m. m. D e l 1. Hseggström. 210 s. E . 17. S t a t s m a k t e r n a o c h f o l k h u s h å l l n i n g e n u n d e r d e n till följd av s t o r m a k t s k r i g e t 1939 i n t r ä d d a k r i s e n . Del 5. T i d e n j u l i 1943—juni 1944. I d u n . 484 s. F o . 18. N o r m a l b r a n d o r d n i n g för städer, k ö p i n g a r o c h m u n i c i p a l s a m h ä l l e n . N o r s t e d t . 21 s. K. 19. N o r m a l b r a n d o r d n i n g för l a n d s k o m m u n e r . Alternativ 1. F ö r k o m m u n e r m e d b y g d e b r a n d f ö r s v a r e t o c h skogsb r a n d f ö r s v a r e t s a m o r d n a d e . N o r s t e d t . 21 s. K. 20. N o r m a l b r a n d o r d n i n g för l a n d s k o m m u n e r . Alternativ 2 F ö r k o m m u n e r , i vilka s k o g s b r a n d f ö r s v a r e t o r d n a t s för s i g . N o r s t e d t . 22 s. K. 2 1 . B e t ä n k a n d e o c h förslag r ö r a n d e u p p l y s n i n g s v e r k s a m h e t o m o c h i n o m f ö r s v a r e t . "Katalog- o. T i d s k r i f t s t r y c k . 142 s. F ö . 22. U n g d o m e n och n ö j e s l i v e t . U n g d o m s v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e d e l 3. Haeguström. 372 s. J u . 23. S o c i a l v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 10. S t a t i s t i s k u n dersökning angående folkpensionärernas bostadsförh å l l a n d e n m . m . B e c k m a n . 108 s. S. 24. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e g r u n d p e n u i n g v ä s e n d e t . M a r c u s . 64 s. H . 25. B e t ä n k a n d e o c h f ö r s l a g a n g å e n d e s t a t s b i d r a g till byggn a d e r för f o l k s k o l e v ä s e n d e t . Haeggström. 83 s. K. 26. K o m m i t t é n s f ö r p a r t i e l l t arbetsföra b e t ä n k a n d e n . Bil a g a n r 1. K i k t l i n j e r för s k a p a n d e av s o e i a l v ä s e n d e t s f o r s k n i n g s o r g a n i s a t i o n . Av H j . C e d e r s t r ö m . I d u n . xx 296 s. 4 p l . S. 27. 1944 å r s u p p b ö r d s b e r e d n i n g s b e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l o m l ä g g n i n g a v u p p b ö r d s f ö r f a r a n d e t . M a r c u s . 589 s. Fi.

förteckning

28. S t r a i l r ä t t s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till ändr i n g a r av strafflagen för k r i g s m a k t e n i v a d d e n b e r ö r b r o t t m o t s t a t e n och a l l m ä n h e t e n N o r s t e d t . 85 s. J u . i 29. S t r a f f r ä t t s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till ändrad l a g s t i f t n i n g om ä m b e t s b r o t t av präst. N o r s t e d t J 26 s. J u . 30. U t r e d n i n g a r a n g å e n d e e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 9. F r a m s t ä l l n i n g a r o c h u t l å t a n d e n från k o m m i s s i o n e n ! för e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 3. B e t ä n k a n d e a n - | g å e n d e d e n svenska h a n d e l s p o l i t i k e n efter k r i g e t m . m . M a r c u s . 124 s. F i . 31. U t r e d n i n g a r a n g å e n d e e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 10. S y s s e l s ä t t n i n g s u n d c r s ö k n i n g a r . M a r c u s . 224 s. F i . 32. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e d y r o r t s g r u p p e r i n g e n . Haeggström. 400 s. F i . 33. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e y r k e s u t b i l d n i n g e n i N o r r l a n d . Sv. T r y c k e r i AB. 301 s. J o . 34. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e k o m m i s s i o n ä r s v ä s e n d e t v i d s t a t e n s f ö r v a l t n i n g s m y n d i g h e t e r m . m . V.ij P e t t e r s o n . 160 s. S. 35. 1944 å r s s k a t t c s a k k u n n i g a . 1. B e t ä n k a n d e m e d förslag angående vissa spörsmål p å den allmänna kommunalb e s k a t t n i n g e n s o m r å d e . V. P e t t e r s o n . 231 s. F i . 36. U t r e d n i n g a r a n g å e n d e e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 11. F r a m s t ä l l n i n g a r o c h u t l å t a n d e n från k o m m i s s i o n e n j för e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 4. B e t ä n k a n d e a n - | g å e n d e vissa a r b e t s m a r k n a d s f r å g o r m . m . M a r c u s . 91 s. F i . 37. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e r e v i s i o n av k o m m u n a l a f o n d b i l d - i n i n g s l a g e n m . m . H a i g g s t r ö m . 80 s. F i . 38. K o m m u n i n d e l n i n g s k o m m i t t é n . 2. B e t ä n k a n d e rned för-l slag till r i k t l i n j e r för e n r e v i s i o n av rikets i n d e l n i n g ! i b o r g e r l i g a p r i m ä r k o m m u n e r . Hnsggström. 342 s. S.j 39. K o m m u n i n d e l n i n g s k o m m i t t é n . 3. Bilagor t i l l k o m m u n i n d e l n i n g s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till riktrj linjer för en revision av r i k e t s i n d e l n i n g i b o r g e r l i g a ! p r i m ä r k o m m u n e r . H i e g g s t r ö m . 124 s. S . 40. U t r e d n i n g r ö r a n d e d e n t e k n i s k t - v e t e n s k a p l i g a forskningens ordnande 8. S l u t b e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g ! om s i l i k a t k e m i s k f o r s k n i n g o c h l ä d e r f o r s k n i n g m . m . l Hieggström. 94 s. II. 41. 1941 å r s r e u m a t i k e r v å r d s s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . Del 3.1 U t r e d n i n g o m r e u m a t i k e r v å r d e n s u t b y g g a n d e o c h vidt a g a n d e i övrigt av å t g ä r d e r för de r e u m a t i s k a sjuk-J d o m a r n a s b e k ä m p a n d e . I d u n . 194 s. S. 42. U t r e d n i n g a r a n g å e n d e e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 12. F r a m s t ä l l n i n g a r o c h u t l å t a n d e n från k o m m i s s i o n e n j för e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 5 B e t ä n k a n d e an-1 g å e n d e ö v e r v a k n i n g av k o n k u r r e n s b e g r ä n s a n d o före-'; t e e l s e r i n o m n ä r i n g s l i v e t . M a r c u s . 175 s. F i . 43. 1940 å r s s k o l u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e n och u t r e d n i n g a r . Bilaga 5. S k o l u n g d o m e n s v ä g l e d n i n g till u t b i l d n i n g s och y r k e . Av E . N e y m a r k . I d u n . 277 s. E . 44. 1940 å r s s k o l u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e n och u t r e d n i n g a r , i Bilaga 4. L ä r j u n g u r v a l e t t i l l s t u d i e l i n j e r m e d d e n nuv a r a n d e r e a l s k o l a n s m å l . Av E . D a h r . I d u n . 123 s. E . l 45. 1940 å r s s k o l u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e n och u t r e d n i n g a r . 5. Skolans b e t y g s s ä t t n i n g . I d u n . 89 s. E. 40. S o c i a l v å r d s k o n i m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 11. U t r e d n i n g o c h | förslag a n g å e n d e r e v i s i o n a v lagen o m folkpensionering.* V. P e t t e r s o n . 312 s. S. 47. B e t ä n k a n d e o m s k o l m å l t i d e r n a . B e c k m a n . 322 s., 1» bil. S. 48. N a t u r v e t e n s k a p l i g a f o r s k n i n g s k o m m i t t é n . 1. Den n a t u r - 1 v e t e n s k a p l i g a f o r s k n i n g e n s b e h o v av p e r s o n a l , a n s l a g ! och lokaler. F ö r s l a g om i n r ä t t a n d e av e t t n a t u r v e t e n - I s k a p l i g t f o r s k n i n g s r å d . B e c k m a n . 243 s. E . 49. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l f ö r o r d n i n g o m v i s s a i n v e s t e r i n g s f o n d e r m . m . M a r c u s . 129 s. F i . 50. B e t ä n k a n d e o m f ö r l o s s n i n g s v å r d e n . Beckman. 186 s. S. 51. B e t ä n k a n d e o m a k a d e m i k e r n a s a m o r t e r i n g s p r o b l e m . B e c k m a n . 67 s. S. 52. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e reglering av d e n t e r r i t o r i e l l a f ö r s a m l i n g s i n d e l n i n g e n i Göteborg. E l ä n d e r . G ö t e b o r g . 107 s., 2 k a r t o r . E . 53. Statistiska u n d e r s ö k n i n g a r k r i n g befolkningsfrågan. B e c k m a n . 419 s. S.

A n m . Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r trycisorten S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil utgöra b e g y n n e l s e b o k s t ä v e r n a till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t . ex. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g ( n r 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 4 5 : 53 SOCIALDEPARTEMENTET

STATISTISKA U N D E R S Ö K N I N G A R KRING

BEFOLKNINGSFRÅGAN UTFÖRDA

AV

1941 ÅRS BEFOLKNINGSUTREDNING

STOCKHOLM 1945 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [73 45]

Till Herr Statsrådet och Chefen för Socialdepartementet, I enlighet med sina direktiv liar 1941 års befolkningsutredning i olika sammanhang sökt belysa befolkningsutvecklingen i vårt land och de faktorer, som kunna tänkas påverka densamma. Sålunda ha på utredningens uppdrag landets ledande befolkningsstatistiska experter utfört en serie befolkningsstatistiska undersökningar, vilka i betydande utsträckning varit vägledande för utredningen i dess arbete. Då det förefaller befolkningsutredningen vara av värde, att resultaten av de nu nämnda undersökningarna göras tillgängliga för allmänheten, ha de samlats i föreliggande betänkande, vilket utredningen härmed vördsamt ber att få överlämna. Stockholm den 3 december 1945. TAGE E R L A N D E R CURT GYLLENSWÄRD

ALF JOHANSSON

STEN WAHLUND

/ Göran Tegnér

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Socialdepartementet

3 I. Befolkningsförhållandena i Sverige. Av professor Carl-Erik Quensel 1. Kort översikt över befolkningsutvecklingen i Sverige 2. Befolkningens sammansättning och förändringar däri a) Befolkningens sammansättning efter ålder b) Befolkningens sammansättning efter kön c) Befolkningens sammansättning efter civilstånd 3. Regionala olikheter i befolkningens tillväxt och sammansättning .. 4. Befolkningens förändringar: Dödligheten 5. Befolkningens förändringar: Giftermålsfrekvensen 6. Befolkningens förändringar: Fruktsamheten 7. Befolkningsutvecklingen i Sverige under de senaste åren 8. Den kommande utvecklingen och befolkningspolitiska mål

15 17 19 19 23 24 26 29 32 37 43 48

II. De regionala olikheterna i och utvecklingen av äktenskaps- och födelsefrekvensen i Sverige under tiden 1920—1944. Av professor Sten Wahlund 53 1. Materialets omfattning och bearbetning 55 2. Antalet födda och den naturliga folkökningen 57 3. Allmänna födelsetalet 58 4. Antalet kvinnor inom olika åldersgrupper 65 5. Bruttoreproduktionstalet 68 6. Äktenskaplig och utomäktenskaplig fruktsamhet 72 7. Giftermålsintensiteten 83 8. Den äktenskapliga fruktsamheten åldersvis 88 9. Fruktsamhetsutvecklingen i de olika städerna och landsbygdens riksområden 96 10. Allmän sammanfattande översikt 114 III. Den äktenskapliga Hyrenius

fruktsamheten

under senare år.

Av docent Hannes

IV. Flykten från landsbygden och dess samband med nativitetsnedgången. professor Carl-Erik Quensel

125 Av 147

V. Befolkningsrörelsens beroende av konjunkturerna under tiden efter 1920. Av docent Hannes Hyrenius 167 1. Frågeställning 169 2. De analyserade talserierna 170 3. Använda beräkningsmetoder 178 4. Giftermålsfrekvensens variation med konjunkturerna under mellankrigsperioden 183 5. Födelsetalets variation med konjunkturerna under mellankrigsperioden ,, t 190 tttti

6 Sid.

6. Giftermålsfrekvensens och nativitetens beroende av konjunkturerna under de senaste åren 194 7. Sammanfattning 200 VI. Befolkningspolitiska målsättningar. Beräkningar rörande den önskvärda storleken av det framtida födelsetalet. Av docent Hannes Hyrenius Alt. 1. Totala folkmängden konstant » 2. Folkmängden i åldrarna 20—65 år konstant » 3. Folkmängden i åldrarna 20—65 år sakta växande » 4. Folkmängden kvinnor i åldrarna 20—45 år konstant » 5. Folkmängden män i åldrarna 20—45 år konstant » 6. Antalet manliga yrkesutövare konstant » 7. Den totala försörjningsbördan tenderar mot konstans » 8. Ålderdomsförsörjningsbördan tenderar mot konstans

203 208 210 211 212 212 213 214 215 216

Slutresultat Sammanfattning

22i

VII. Om befolkningsprognoser med särskild hänsyn till äktenskapsfrekvens, familjebildning och erforderlig familjestorlek. Av professor Carl-Erik Q u e n s e l . . 223 1. En framskrivning av befolkningen efter kön och ålder 226 2. En framskrivning av befolkningen efter ålder och civilstånd 226 3. En framskrivning av de bestående äktenskapen fördelade efter duration eller kalenderår för vigseln ; 230 4. Beräkning av familjestorleken i äktenskapen vid förutsatt födelse232 frekvens 5. Fördelningen av de bestående äktenskapen efter antalet minderåriga barn "3" 2 6. Sammanfattning <*9 VIII. Befolkningsprognoser under senare år. En översikt sammanställd docent Hannes Hyrenius I. Offentliggjorda prognoser avseende hela rikets befolkning II. Prognoser avseende särskilda befolkningsgrupper III. Regionala och lokala prognoser IV. Befolkningsstatistiska uppsatser och artiklar

av

IX. En representativundersökning på 1940 års folkräkningsmaterial. Av professor Carl-Erik Quensel och byråchef Ivar Uhnbom I. Familj och hushåll 1. Undersökningens tillkomst och syfte 2. Urvalet av den i undersökningen ingående befolkningen 3. Bearbetningen av uppgifterna 4. Undersökningens representativitet 5. Familjernas antal och de enskilda personernas ställning i familjen 6. Familjernas sammansättning och storlek 7. Förekomsten av föräldrar till familjeföreståndarna 8. De minderåriga barnen efter familjetyp

^1 243 251 2 55 261 263 265 26

5 266 2 ^7 2 ?2 276 280 291 2 95

7 Sid.

9. De födda efter ordningsnummer och fruktsamhetens storlek 10. Andra hushållsmedlemmar i familjehushållen 11. Personer ingående i »övriga hushåll»

299 303 306

II. Inkomst och försörjningsbörda 1. Inkomstens storlek och inkomstfördelningen bland befolkningen 2. Familjeställning och inkomstfördelning 3. Familjerna efter storlek och inkomstförhållanden 4. Ålder, försörjningsbörda och inkomst

310 310 314 318 333

Bilaga 1. Flykten från landsbygden häradsvis. Åren 1931—1935 och 1936 —1940 341 » 2. Instruktion angående bearbetningen av materialet vid representativundersökningen på 1940 års folkräkning 351 » 8. Råtabeller belysande inkomstförhållanden i representativundersökningen på 1940 års folkräkningsmaterial 359 » 4. Antalet familjer med minst ett, minst två och minst tre barn fördelade efter inkomstens storlek år 1940 399 Sammanfattningar på engelska (Summaries)

*

8 TABELLER. Sid.

I.

II.

Befolkningsförhållandena i Sverige: Tab. 1. Befolkningens relativa fördelning på tre större åldersgrupper 1750—1940 » 2. Relativa antalet ogifta i °/oo i skilda åldrar 1870—1940 . . . . » 3. Antal barnaföderskor per 1 000 gifta kvinnor i åldern 15—45 år i olika kommuntyper åren 1930—1931, 1935—1936 och 1940—1941 » 4. De föddas fördelning efter ordningsnummer De regionala olikheterna i och utvecklingen av äktenskaps- och födelsefrekvensen i Sverige under tiden 1920—1944: Tab. 1. Översikt av folkmängdens förändringar (på 1 000 av medelfolkmängden) i Sverige åren 1920—1943 » 2. Allmänna födelsetal för riksområden och kommuntyper årsvis 1920—1943 och kvartalsvis 1 januari 1937—30 juni 1944 » 3. Antalet kvinnor, fördelat på större åldersgrupper, i hela riket vid slutet av åren 1919—1941 .,. » 4. Procentuella antalet kvinnor i vissa åldrar i hela riket vid slutet av åren 1919—1941 samt allmänna fruktsamhetstalet samma år » 5. Bruttoreproduktionstal för hela riket, landsbygdsriksområdena samt de nio största städerna åren 1924—1943/44 » 6. Ordningsföljden mellan de större städernas bruttoreproduktionstal åren 1924, 1934 och 1943/44 » 7. Bruttoreproduktionstalet åren 1939 och 1943/44 i procent av motsvarande tal .åren 1934 respektive 1939 (Indextal) » 8. Allmänna giftermålstalet för riksområden och kommuntyper årsvis 1920—1943 och kvartalsvis 1 januari 1937—30 juni 1944 » 9. Antal levande födda barn inom äktenskap per 1 000 gifta kvinnor i åldern 15—50 år (»äkta fruktsamhetstalet») i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1920—1943/44 » 10. Antal levande födda barn utom äktenskap per 1 000 ogifta och förut gifta kvinnor i åldern 15—50 år (»utomäktenskapliga fruktsamhetstalet») i nio av de största städerna, lands bygdsområdena samt hela riket åren 1920—1943/44 » 11. Ordningsföljden mellan de större städernas äkta fruktsamhetstal åren 1921, 1933—1935 och 1943/44 » 12. Äkta fruktsamhetstalet åren 1939 och 1943/44 i procent av motsvarande tal åren 1934 respektive 1939 (Indextal) » 13. Antal gifta barnaföderskor (i äktenskap med minst ett års duration) per 1 000 av samtliga gifta kvinnor i åldern 15—50 år i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44 •• » 14a. Antalet i första giftet inträdda kvinnor i åldern 20—25 år på 1 000 ogifta kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924— 1943/44

20 24 42 47

58 60 66 67 69 70 71

79 80 81

9 Sid.

III.

IV.

Tab. 14 b. Antalet i första giftet inträdda kvinnor i åldern 25—30 år på 1 000 ogifta kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924— 1943/44 85 » 14 c. Antalet i första giftet inträdda kvinnor i åldern 30—40 år på 1 000 ogifta kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924— 1943/44 86 » 15 a. Antalet barnaföderskor i åldern 20—25 år på 1 000 gifta kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44 89 » 15 b. Antalet barnaföderskor i åldern 25—30 år på 1 000 gifta kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44 90 » 15 c. Antalet barnaföderskor i åldern 30—40 år på 1 0 0 0 gifta kvinnor i samma ålder i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket åren 1924—1943/44 91 » 16. Antalet nedkomster per 1 000 gifta kvinnor i olika äktenskapliga varaktighetsgrupper i nio av de största städerna, landsbygdsområdena samt hela riket vissa år 92 Den äktenskapliga fruktsamheten under senare år: Tab. 1. Observerade äktenskapliga nedkomsttal samt kapacitets- och indextal för hela rikets befolkning 1930—1943 130 » 2. Observerade äktenskapliga födelsetal samt kapacitets- och indextal för olika kommuntyper 1930—1931, 1935—1936 och 1940—1941 132 » 3. Äktenskapliga fruktsamhetsindextal för olika läns landsbygd och städer 1928—1933 och 1940—1941 134 » 4. Äktenskapliga fruktsamhetsindextal för hela rikets landsbygd och städer åren 1936—1941 139 » 5. Procentuella förändringar av den äktenskapliga fruktsamheten inom de olika länens landsbygd 1938—1943 140 » 6. Procentuella förändringar av den äktenskapliga fruktsamheten inom de olika länens städer jämte vissa enskilda större städer 1938—1943 141 Flykten från landsbygden och dess samband med nativitetsnedgången: Tab. 1. Häraderna fördelade efter utflyttningsöverskotten i de yngre medelåldrarna och efter procent jordbruksbefolkning 157 » 2. Häraderna fördelade efter åldersrelation och utflyttningens storlek under åren 1936—1940 158 » 3. Medeltalet av utflyttningsöverskottet i procent åren 1931 — 1940 i Sveriges härader, fördelade efter värdet på åldersrelationen 158 » 4. Sambandet mellan åldersrelation och utflyttningen i häraderna åren 1936—1940 länsvis 160 5. Sambandet mellan åldersrelation och utflyttningen i olika grupper av häraderna efter område och procent av jord-' bruksbefolkning 162

V. Befolkningsrörelsens beroende av konjunkturerna under tiden efter Tab. 1. Giftermålstal 1921—1943 » 2. Födelsetal och fruktsamhetstal 1921—1943

1920: 172 173

10 Sid.

Tab. 3. Ekonomiska tidsserier 1921—1943 175 * 4. Standardvariationer hos giftermålstal 1922—1943 181 » 5. Standardvariationer hos födelsetal och fruktsamhetstal 181 1922—1943 : » 6. Standardvariationer hos ekonomiska tidsserier 1922— 182 1943 » 7. Konjunkturbarometer 1922—1943 182 » 8. Antal giftermål under olika månader 1939—1944 195 » 9. Antal levande födda under olika månader 1939—1944 195 » 10. Födelsetalets variationskvoter för olika månader 1939— 197 1944 VI.

Befolkningspolitiska målsättningar: Tab. 1. Födelsetal och fruktsamhetstal under olika alternativ rörande folkmängdsutvecklingen 209 » 2. Folkmängd och försörjningsbördor i framtiden enligt den antagna nativitetsutvecklingen 217

VII.

Om befolkningsprognoser med särskild hänsyn till äktenskapsfrekvens, familjebildning och erforderlig familjestorlek: Tab. 1. Framskriven manlig folkmängd åren 1945—1965 226 » 2. Framskriven manlig ogift folkmängd åren 1945—1965.. 228 » 3. Beräknat antal bestående äktenskap fördelade efter tid för äktenskapets ingående åren 1940—1965 231 » 4 a. Medelbarnantalet i de bestående äktenskapen enligt 1935— 1936 års folkräkning. Fruktsamheten efter äktenskapets duration 1936—1940. Antagen fruktsamhet åren 1941— 1965 samt beräknat antal barn i äktenskapen åren 1940 och 1965 ...234 » 4 b. Beräknat medelbarnantal i bestående äktenskap av olika 2 duration åren 1940—1965 34 » 5. Relativ fördelning (i procent) av de bestående äktenskapen 2 efter antal minderåriga barn 37

IX.

En representativundersökning på 1940 års folkräkningsmaterial: I. Familj och hushåll. Tab. 1. Den i undersökningen medtagna befolkningen l ä n s v i s . . 273 » 2 Den i undersökningen medtagna befolkningen efter civilstånd 274 » 3. Den i undersökningen medtagna befolkningen efter ålder 2 och kön ' ^ » 4. Befolkningen efter hushåll och ställning i hushållet 276 » 5. Befolkningen efter hushåll och ställning däri i kombination med kön och ålder. Relativa tal per tusen av antalet män och kvinnor i motsvarande ålder 278 » 6. Antal familjer efter familjetyp och efter familjeföreståndarens kön och civilstånd 280 » 7. De bestående äktenskapen efter antal hemmavarande barn och antal minderåriga barn 282 » 8. Bestående äktenskap fördelade efter mannens ålder och barnantal 284 » 9. Bestående äktenskap fördelade efter hustruns ålder och barnantal 285

11 Sid.

Tab. 10. »Övriga familjer» efter familjeföreståudarens kön och civilstånd och antalet hemmavarande barn 286 » 11. »Övriga familjer» efter familjeföreståndarens kön och civilstånd och antalet minderåriga barn 287 » 12. »Övriga familjer» fördelade efter antal hemmavarande barn och antal minderåriga barn 288 » 13. Familjeföreståndarna inom »övriga familjer» fördelade efter ålder, kön och civilstånd samt efter antalet minderåriga barn 288 » 14. Bestående äktenskap i olika befolkningsgrupper fördelade efter antal hemmavarande och antal minderåriga barn 289 » 15. De bestående äktenskapen i olika befolkningsgrupper fördelade efter familjeföreståndarens ålder och antal hemmavarande barn 290 » 16. De bestående äktenskapen i olika befolkningsgrupper fördelade efter familjeföreståndarens ålder och antal minderåriga barn 291 » 17. Familjer, vari ingå föräldrar till familjeföreståndaren.. 292 » 18. Familjer med föräldrar till familjeföreståndaren, fördelade efter antal hemmavarande och antal minderåriga barn 293 » 19. Bestående äktenskap, där i hushållet ingå föräldrar till familjeföreståndaren, fördelade efter familjeföreståndarens ålder och medelbarnantalet i olika grupper 294 » 20. Barnen fördelade efter ålder och familjetyp 295 » 21. Barnen i bestående äktenskap fördelade efter ålder och antal barn i familjen 297 » 22. Barn, tillhörande »övriga familjer» efter ålder och antal barn i familjen 298 » 23. »Med barn jämställda» efter ålder, familjetyp och antal barn i familjen 298 » 24. Antalet under år 1940 födda barn efter familjetyp och antalet barn i familjen 300 » 25. År 1940 födda barn, tillhörande samboende gifta föräldrar, fördelade efter ordningsnummer samt moderns ålder 301 » 26. Fruktsamheten i bestående äktenskap efter moderns ålder och antal förutvarande barn i äktenskapet 302 » 27. Fruktsamheten i olika befolkningsgrupper efter antal förutvarande barn i äktenskapet 302 » 28. Släktingar, hembiträden och övriga hushållsmedlemmar efter kön och ålder 303 » 29. Släktingar, hembiträden och övriga hushållsmedlemmar efter kön och familjetyp a) absoluta tal 304 b) per 1 000 familjer 304 » 30. Hembiträden fördelade efter familjetyp och antal minderåriga barn i familjen 306 » 31. I övriga hushåll levande personer efter hushållstyp, kön och ålder 307 » 32. Övriga personhushåll fördelade efter hushållets storlek 308 » 33. I övriga personhushåll boende personer efter hushållets storlek, befolkningsgrupp och kön 309

Sid.

Inkomst och försörjningsbörda. Tab.

1. Inkomst och förmögenhet i relation till varandra enligt 1935/1936 års folkräkning 311 » 2. Den i representativundersökningen medtagna befolkningen, fördelad efter inkomstens storlek 313 » 3. Befolkningen fördelad efter inkomst och efter familjeställning a) Totalbefolkningen 315 b) Jordbruksbefolkning 315 c) Övrig landsbygdsbefolkning 315 d) Stadsbefolkning 316 » 4. Relativa antalet personer utan inkomst och medianinkomsten för inkomsttagare i olika grupper efter familjeställning 317 » 5. De bestående äktenskapen efter makarnas inkomstförhållanden Absoluta tal 318 Per 1 000 äktenskap 318 » 6. De bestående äktenskapen efter antal hemmavarande barn och antal personer med inkomst 320 » 7. De bestående äktenskapen efter antal hemmavarande minderåriga barn och antal personer med inkomst 321 » 8. Antalet barnlösa äktenskap, antalet fåbarnsfamiljer samt medelbarnantalet i olika grupper av äktenskap efter inkomstförhållanden 322 » 9. Antalet barnlösa äktenskap och medelbarnantalet minderåriga i de tre olika befolkningsgrupperna i olika grupper av äktenskap efter makarnas inkomstförhållanden 322 » 10. Barnen fördelade efter föräldrarnas inkomstförhållanden samt antalet barn med inkomst 323 » 11. De bestående äktenskapen fördelade efter antal minderåriga barn samt makarnas och de minderåriga barnens sammanlagda inkomst a) jordbruksbefolkning 324 b) övrig landsbygdsbefolkning 324 c) stadsbefolkning 325 » 12. Antal bestående äktenskap utan inkomst i procent samt medianvärdet av familjeinkomsten efter antalet minderåriga barn i familjen 326 » 13. Procentantalet äktenskap utan minderåriga barn samt medelantalet minderåriga barn per äktenskap i olika inkomstklasser 326 » 14. Bestående äktenskap fördelade efter antalet hemmavarande barn samt makarnas och barnens sammanlagda inkomst 327 » 15. Övriga familjer efter familjeföreståndarens kön och inkomstförhållanden 329 » 16. Övriga familjer efter familjestorlek och antal familjemedlemmar med inkomst 329 » 17. Övriga familjer efter antalet minderåriga barn och antal minderåriga barn med inkomst 330 » 18. Antalet barn med eller utan inkomst i övriga familjer 330

13 Sid.

Tab. 19. Övriga familjer fördelade efter familjeföreståndarens kön, antal minderåriga barn och familjeinkomst 331 » 20. Antalet övriga familjer utan inkomst i % samt medianvärdet av familjeinkomsten för olika antal minderåriga barn i familjen 332 » 21. I representativundersökningen medtagen befolkning fördelad efter inkomst, kön och ålder 334 » 22. Den i representativundersökningen medtagna befolkningen efter inkomst, kön, ålder i kombination med civilstånd eller försörjningsskyldighet 335 » 23. Procentantalet personer utan taxerat belopp efter ålder, kön och civilstånd 336 » 24. Medianinkomsten för personer med inkomst efter ålder, kön och civilstånd 336 » 25. Relativa antalet familjer utan inkomst (i %) efter mannens ålder och antalet minderåriga barn i familjen 339 » 26. Medianinkomster i familjer med inkomst efter mannens ålder och antalet minderåriga barn i familjen 339 Förteckning över tabellerna i bilaga 3

361 DIAGRAM OCH FIGURER. /. Befolkningsförhållandena

i Sverige.

»Ålderspyramid» för 1910 »Älderspyramid» för 1940 Födelsetalen för hela riket och dess städer 1940—1944 II.

22 22 46

De regionala olikheterna i och utvecklingen av äktenskaps- och födelsefrekvensen i Sverige under tiden 1920—1944. Bruttoreproduktionstalet, giftermålsfrekvensen, äkta fruktsamhetstal (åldersgrupper) samt äkta fruktsamhetstal (durationsklasser) för Hela riket 97 Stockholm 9g Göteborg \ QQ Malmö 101 Norrköping 102 Hälsingborg 103 Örebro 104 Borås \ ] 105 Eskilstuna \QQ Gävle 107 Mälarlandskapen (riksområde I) 108 Östra Götaland (riksområde II) HO Skåne, Halland och Blekinge (riksområde III) 111 Vänerlandskapen (riksområde IV) 112 Norrland och Dalarna (riksområde V) 113 Allmänna födelsetalet för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket 115 Bruttoreproduktionstalet för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket 116

14 Sid.

Giftermålsfrekvensen för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket 117 Totala äkta fruktsamhetstalet för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket 118 Äkta fruktsamhetstal (åldersklassen 20—25 år) för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket 119 Äkta fruktsamhetstal (åldersklassen 25—30 år) för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket 120 Äkta fruktsamhetstal (åldersklassen 30—40 år) för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket 121 Äkta fruktsamhetstal (durationsklasser 1—5 år) för samtliga 9 städer, riksområdena samt hela riket 122 III.

Den äktenskapliga fruktsamheten

under senare år.

Kartogram över den äktenskapliga fruktsamheten på landsbygden 1928 —1933 136 Kartogram över den äktenskapliga fruktsamheten på landsbygden 1940 —1941 137 IV.

Flykten från landsbygden och dess samband med nativitetsnedgången. Diagram I a—f 152 Kartogram över utflyttningen häradsvis i de yngre mellanåldrarna åren 1936 — 1940 I64

V. Befolkningsrörelsens beroende av konjunkturerna under tiden efter 1920. Antalet födelser och giftermål i Sverige åren 1921—1943 Relativa giftermålstal 1921 — 1943 Relativa födelsetal 1921—1943 Äktenskapliga fruktsamhetstal 1924—1941 Ekonomiska tidsserier 1921—1943 (A) Ekonomiska tidsserier 1921—1943 (B) Standardvariationer hos giftermålstal 1922—1943 Standard variationer hos födelsetal 1922 —1943 Standardvariationer hos äktenskapliga fruktsamhetstal 1925—1941 Standardvariationer hos ekonomiska tidsserier 1922—1943 Svensk konjunkturbarometer 1922—1943 Födelsetalets variationer i Sverige åren 1939—1944

171 172 173 174 176 177 183 184 185 186 187 198

BEFOLKNINGSFÖRHÅLLANDENA I SVERIGE En

analys.

På uppdrag av befolkningsutredningen utförd av Professor Carl-Erik

Quensel.

17 K A P I T E L 1.

Kort översikt av befolkningsutvecklingen i Sverige. Enligt senaste folkräkning avseende folkmängden den 31 december 1940 uppgick Sveriges befolkning till 6 371 000 personer. Tio år tidigare var folkmängdssiffran 6142 000, och tillväxten under decenniet 1931—1940 har sålunda varit 229 000, d. v. s. något mer än 20 000 per år eller per tusen av folkmängden 3,7 °/oo. Det är emellertid den lägsta tillväxtsiffra, som observerats under de senaste hundra åren, såväl i absolut antal, som i proportion till folkmängdens storlek. Och detta trots att under sist förflutna decennium 1931— 1940 Sverige för första gången uppvisar invandringsöverskott, medan antalet utvandrade förut avsevärt överskridit antalet invandrade personer. Av befolkningstillväxten utgjordes nämligen endast 174 000 av den naturliga folkökningen d. v. s. födelsernas överskott jämfört med dödsfallen. Aldrig tillförne under Sveriges mer än hundraåriga fredsperiod har en så låg siffra för den naturliga folkökningen kunnat konstateras. Befolkningstillväxten har under skilda perioder gestaltat sig olika. Storleken av och förändringarna i den svenska befolkningen kunna i detalj följas sedan snart tvåhundra år tillbaka, eller från 1749. För tidigare år är kunskapen betydligt mindre och mera osäker. De första tillgängliga något så när säkra sifferuppgifterna angiva år 1750 en totalfoikmängd av ungefär 1 800 00O. På närmare tvåhundra år har folkmängden vuxit till 350 % av den ursprungliga storleken, men tillväxten har av skilda orsaker icke varit likformig. Här må endast följande historik över befolkningsökningen framläggas. Från 1750 till 1810 var den årliga tillväxten obetydlig och folkmängden steg med endast en tredjedel från 1 800 000 till 2 400 000. Men följande sextioår^ period 1811—1870 sker en kraftig folkökning och folkmängden stiger med närmare 75 % till omkring 4 170 000 och detta innebär en befolkningstillväxt av något mer än 9 %o årligen. Under nästa sextioårsperiod 1871—1930 reduceras tillväxthastigheten relativt till folkmängden om än icke i absoluta tal och folkmängden ökar med icke fullt 50 % till 6 142 000. Uträknat per år och per tusen av folkmängden är den genomsnittliga tillväxtsiffran 1871—1930 6,5 %o, medan den under senaste tioårsperiod 1931—1940 var 3,7 °/oo. De tydliga skillnaderna i folkmängdens tillväxt äro resultaten av flera olika omständigheter och var och en av de tre nämnda sextioårsperioderna äro i sitt slag typiska för olika befolkningsförhållanden, särskilt beträffande födelsernas och dödsfallens antal. Perioden 1750—1810 karakteriseras av en hög nativitet och ävenledes av en hög dödlighet, så att födelseöverskottet blir tämligen lågt. Födelseöverskottet företer dessutom avsevärda växlingar år från år särskilt på grund av kraftiga fluktuationer i dödligheten. Födelsefrekvensen är av storleksordningen 30—35 per tusen av folkmängden, medan dödligheten huvudsakligen 2—7 3 4 5

18 varierar mellan 25 och 30°/oo. Folkökningen är därför i genomsnitt 5 %>o. Dock märkas vissa år mycket högre dödstal. År 1773 är dödstalet över 50 °/oo, d. v. s. var tjugonde av befolkningen avled under det året. Såsom förhållandena varit under åren 1751—1810 ha de troligen varit tidigare. En ofta nämnd uppskattning av Sveriges folkmängd för år 1570 angivetsiffran 900 000. Fördubblingen av folkmängden från 1570 till 1750 innebär en folkökning av ungefär 3°/oo årligen. Man möter här bilden av en befolkning levande under relativt primitiva om ständigheter. Födelserna hålla sig vid ett förhållandevis stort antal per tusen av folkmängden, som man nuförtiden endast möter hos folk på en ekonomiskt och socialt sett låg nivå. Dödligheten är också stor. Hygien och läkekonst hava ingen vidare spridning, och epidemier och hungersnöd kräva relativt ofta en avsevärd tribut av befolkningen, varjämte krigen ävenledes inverka. Efter år 1810 sker folkökningen i snabbare tempo men detta icke som. en följd av ökade födelsetal utan till följd av en allt starkare minskning av dödligheten. Medan födelsetalet håller sig konstant något mer än 30 °/oo årligen, går dödstalet ner från 25 °/oo till obetydligt över 20 °/oo, varigenom nativitetsöverskottet stiger till det dubbla jämfört med tidigare. Mot slutet av sextioårsperioden inverkar en ny faktor på befolkningstillväxten, som senare blir av allt större betydelse, nämligen utvandringen. Den fredsperiod, som snart efter 1810 inträder och som karakteriseras av ett så småningom ökat välstånd, gör sig gällande i befolkningsrörelsen främst på dödlighetens område, medan däremot födelsetalen stå kvar på sin höga nivå oberörda av förändringarna i samhällslivet. Under den tredje sextioårsperioden 1871—1930 bliva förhållandena mera komplicerade och sammansatta. Folkökningen uppnår numera blott undantagsvis samma toppsiffra, som noterades under de närmast föregående årtiondena. Det är härvidlag tvenne omständigheter, som skilja denna period från den föregående, nämligen utvandringen under periodens första del och den särskilt under senare delen kraftiga nativitetsnedgången. Nedgången i dödstalet, som varit så markant under den förra perioden, fortsätter även efter 1870 och i detta århundrade till att börja med i samma takt som förut, ja än kraftigare, från 20 °/oo till 12 °/oo, men en avmattning inträder och stillastående börjar att skönjas under de senaste decennierna. Den långsammare befolkningstillväxten sker sålunda trots den ytterligare reducerade dödligheten och är ett resultat dels av den under några årtionden särskilt 1881—1910 kraftiga utvandringen, tidtals 5 °/oo eller mera årligen, dels och senare framförallt av den nativitetsminskning, som om än svagt kan skönjas redan omkring 1871—1880, men som först efter 1910 framträder särskilt tydlig och som fullständigt omgestaltar den svenska befolkningsutvecklingen. Medan omkring 1870 födelsetalet var i absolut antal 135 000 årligen och relativt till folkmängden 30 %>o, steg trots folkmängdstillväxten 1870—1910 födelsetalet icke absolut sett utan höll sig på samma nivå. Relativt till folkmängden sjönk det däremot långsamt till omkring 25 °/oo år 1910. Efter år

19 1910 sjunker även det absoluta antalet födda kraftigt, särskilt efter 1920. Strax efter 1925 är födelsetalet 100 000 och når 1933—1934 sitt bottenvärde 85 000, vilket per 1 000 av folkmängden utgör endast något mer än 13 °/oo. Åren 1933—1934 synas innebära en vändpunkt i födelsekurvans utveckling, även om det är väl tidigt att draga några säkra slutsatser. Minskningen i födelsetalet har upphört. Tvärtom har födelsetalet år efter år visat ökade siffror. År 1939 uppnås siffran 97 000, och även om de oroliga tiderna sedan dess icke alltför oväntat märkas i födelsetalets månatliga variationer och i en tillfällig nedgång med några tusen år 1940, hejdades nativitetsstegringen blott tillfälligt. 1941 års siffror översteg 1939 års siffror även om siffran 100 000 icke fullständigt uppnåddes men därefter tog födelsetalen jättelika steg uppåt för varje år: 114 000 1941, 125 000 1943 och 133 000 1944. Samtidigt sjönk dödstalet ytterligare och var sålunda år 1942 under 10 %o varför den naturliga folkökningen under de tre åren 1941—1943 har rört sig om i genomsnitt 45 000 ärligen eller dubbelt så mycket som den årliga siffran under åren 1931—1940. Men befolkningsförhållandena äro så pass komplicerade, att man av sådana siffror som de ovan angivna icke med någon större säkerhet kan bedöma vad de senaste årens utveckling inneburit i själva verket och orsakerna till uppgången. Än osäkrare blir det därför också att från de senaste årens siffror draga säkra slutledningar rörande den kommande utvecklingen. Här må endast nämnas att födelsetalets och födelseöverskottets variationer icke kunna, betraktas isolerade för sig. De måste sättas i samband med övriga förändringar i befolkningsrörelsen, i befolkningens sammansättning efter ålder och civilstånd, innan man erhåller en fullt tillförlitlig bild av utvecklingen, på vilken förutsägelser om framtidens utveckling kunna byggas.

K A P I T E L 2.

Befolkningens sammansättning och förändringar däri. a) Befolkningens ålder.

sammansättning

efter

Vore det så, att den olikformiga befolkningsökningen i det förflutna och särskilt den avtagande folkökningen under de senaste åren hade påverkat alla grupper av befolkningen i samma grad, skulle icke någon större anledning förefinnas att hysa några farhågor för den kommande utvecklingen. Men enär så icke är fallet, utan den minskade nativiteten innebär förändrad sammansättning av befolkningen i olika avseenden, så går det icke att beskriva utvecklingen enbart genom att angiva den totala befolkningsnumerären utan även dess sammansättning måste observeras. Ur vissa synpunkter är det framför allt åldern, som skiljer individerna i en befolkning från varandra, och man kan härvid urskilja tre större grupper:

20 de uppväxande generationerna, de arbetsföra och produktiva åldrarna samt åldringarna. Inga bestämda åldersgränser kunna egentligen fixeras mellan de tre grupperna, och om man bestämmer några skarpa gränser, så blir det delvis konventionella hänsyn, som bliva avgörande. De uppväxande generationerna äro främst alla under femton år och det stora flertalet av de uppväxande inträda i nästa grupp, de arbetsföra, mellan 15 och 20 år. De arbetsföra åldrarna sträcka sig från 15—20 år uppåt, och individerna utträda icke vid en och samma ålder utan inträda av olika skäl, sjukdom, invaliditet, somliga vid lägre och somliga vid högre levnadsålder bland åldringar och icke arbetsföra. För somliga ligger gränsen kanske mellan 50 och 60, men det stora flertalet mister i arbetsförmåga särskilt upp mot 65 a 70 års ålder, och även om ett icke obetydligt flertal besitta full arbetsduglighet även efter 70 år, tala skäl för att fixera gränsen mellan de arbetsföra och åldringar till 65 år. „ E n jämförelse mellan åldersfördelningen vid skilda tidpunkter och särskilt då mellan de tre grupperna 0 - 2 0 år, 2 0 - 6 5 och 65 och därutöver giver en helt annan bild av befolkningsutvecklingen än den man erhåller från siffrorna över folkmängdens totala storlek, i det att utvecklingen inom skilda åldersklasser ter sig helt olika. Åldersklassernas förändringar sammanhänga med födelsekurvans förändringar De enskilda åldersklassernas storlek är en följd av i första hand födelsetalets storlek motsvarande år tillbaka i tiden och i andra hand av dödlighetens storlek och den därav följande reduktionen av de skilda födelsekullarnas ursprungliga storlek. En kraftig förändring av födelsetalet uppåt eller nedåt inverkar därför direkt på åldersfördelningen icke endast under de närmaste åren utan även under flera årtionden framåt. Så länge absoluta födelsetalet var i stigande, var även ^ ^ 7 ^ ™ ™ " klass i stigande. När folkmängden från 1750 till 1870 steg från 1 800 000 ill 4 170 000 skedde i stort sett inga större förändringar i åldersfördelningen (se tabell 1)' Antalet personer i åldrarna 2 0 - 6 5 var obetydligt mer an hälften av totalbefolkningen och antalet i åldern 0 - 2 0 omkring 43 %. Men när födelsetalet efter 1870 stagnerar, påverkas åldersfördelningen därav om an i början tämligen obetydligt, så att de yngre åldersklasserna 0 - 2 0 bliva relativt sett Tabell 1. Befolkningens relativa fördelning på tre större åldersgrupper 1750-1940. Eelativ å dersfördelning i °/oo Åldersgrupp

0—20 20—65 65 o. d. Summa

1940 Landsbygd

1940 Städer

427 511 62 1000

431 515 54 1000

410 506 84 1000

387 529 841000

339 569 92 1000

308 600 92 1000

285 619 96 1000

310 587 103 1000

245 676 79 1000

21 något fåtaligare än förut. Den förbättrade dödligheten leder å andra sidan till en ökning av de högre åldersklassernas andel av befolkningen. Fram till och med år 1910 äro dock förändringarna tämligen obetydliga. Antalet (i %>o) i åldrarna 0—20 har sedan 1870 nedgått från 431 till 410, medan åldersklasserna över 65 stigit från 54 till 84 °/oo. Åldersklasserna 20—65 uppvisa nästan oförändrad numerär, nämligen 506 °/oo mot 515 år 1870. Men när födelsetalet efter 1910 börjar att sjunka icke endast relativt till folkmängden utan i motsats till perioden 1871—1910 även absolut, bli förändringarna i åldersfördelningen än kraftigare. Medan det absoluta antalet i de tre åldersklasserna 0—20, 20—65 och 65 och därutöver år 1910 var i runda tal 2 260 000, 2 790 000 och 470 000, så hade talen år 1940 ändrats till 1 821 000, 3 951 000 och 599 000 respektive, d. v. s. en minskning med 19 % i åldern 0—20 år, en ökning med 42 % i åldern 20—65 år och en ökning med 27 % i de högsta åldersklasserna. Mot en total befolkningsökning av 849 000 svarar en ökning av mer än en miljon eller 1 160 000 i de arbetsföra åldrarna. Den relativa åldersfördelningen visar än tydligare, att de yngre åldersklasserna äro i tillbakagång. Medan åldersklasserna 0—20 år 1910 voro 410°/oo av den sammanlagda befolkningen, har denna siffra år 1920 nedgått till 387 °/oo, år 1930 till 339 °/oo, år 1935 till 308 °/oo. Nativitetsökningen efter 1934 har icke någon större effekt på åldersfördelningen utan procentantalet sjunker fortfarande, från 308 %o 1935 till omkring 285 °/oo år 1940. Åldersklasserna 65 och därutöver visa en fortgående om än relativt obetydlig ökning från 85 %o 1910 till 92 °/oo 1930 och 96 %o 1940. I gengäld är det de mellanliggande åldrarna, som öka kraftigt från 506 %o år 1910 till 529 %o år 1920, 569 %o år 1930 och 619 °/oo år 1940. Med andra ord från 1750 till omkring 1910 har den arbetsföra befolkningen (åldersklasserna 20—65 år) i runt tal utgjort ungefär hälften av folkmängden men har sedan dess stigit till mer än 6JU^ Proportionen mellan arbetsföra och icke arbetsföra enligt den använda åldersindelningen har förändrat sig från 1:1 till 3:2. Den bästa översikten över de mera detaljerade förändringarna i åldersfördelningen sedan 1910 erhålles från de här grafiskt återgivna ålderspyramiderna. Varje åldersklass (eller som här i diagrammet femårsåldersklass) representeras av en horisontal stapel, vars längd är proportionell mot antalet i ålderklassen. De olika åldersklassernas staplar äro lagrade på varandra, så att de yngsta ligga nederst och de äldsta (och minsta) överst. Könen återgivas särskilt genom att staplarnas längd från vänster räknat svarar mot männens antal och dess längd åt höger mot kvinnornas. Så länge födelsetalet håller sig konstant eller är i tilltagande, äro åldersklasserna avtagande med växande ålder. Så är också fallet fram till och med år 1910, och beteckningen »ålderspyramid» svarar väl mot utseendet. Är 1940 är bilden avsevärt förändrad. Åldersklasserna 0—20 äro fåtaligare än åldersklasserna 20—30, vilka äro de kraftigaste. Utan att här gå in på den kommande utvecklingen kan ändock påpekas, att

22 KVINNOR

300 tusen

lÖOtu sen

1910 MÄN

1 i

i

A hr

i r^

i r i i

i i

~r r200

ÅLDER: 90 -u) 85-90 00-85 75-80 70-75 65-70 60-65 55-60 50-55 45-50 40-45 35-40 30-35 25-30 20-25 15-20 10-15 5-10 Or5 år

100 tusen

INNOR

i

i

1 L,

i

l . ,1 , 1

zr 100

i

i

300 Tusen

1940 den åldersfördelning, som nu finnes, icke kan tänkas förbliva bestående. Medan den relativa åldersfördelningen 1910 icke alltför mycket avviker från tidigare åldersfördelningar och sålunda kan sägas representera en stabil typ av åldersfördelningen, är åldersfördelningen av i dag labil. Ty tänker man sig befolkningen 20 år senare, så ha nuvarande åldersklasserna O—20 år efter en relativt

23 •

obetydlig reduktion genom dödligheten givit upphov till åldersklasserna 20—40 år vilka då måste bliva färre till antalet än vad de (åldersklasserna 20—40 år) nu äro, och detta oavsett huru nativiteten gestaltar sig under de närmaste tjugo åren. Det är detta förhållande, som främst karakteriserar utvecklingen i våra dagar och som innehåller i sig nästan hela befolkningsfrågan. b) Befolkningens kön.

sammansättning

efter

Full jämvikt råder icke bland könen i den svenska befolkningen och har ej heller alla år, för vilka siffror äro tillgängliga, någonsin varit förhanden. Men nuvarande proportion mellan könen, 1 016 kvinnor per tusen män år 1940, är den lägsta noterade och den har fordom varit betydligt högre. 1 Vid den svenska befolkningsstatistikens början år 1750 noterades siffran 1 127 kvinnor per 1 000 män, men sedan dess har siffran varit i nästan regelbunden nedgång med vissa undantag. År 1810 var siffran 1 099 och 1870 var den 1 067. Under de tjugo senaste åren har siffran gått ned med ungefär en enhet per år från 1 037 år 1920 till 1 016 år 1940. Kvinnokönets övertalighet, som icke endast förefinnes i Sverige utan i de flesta europeiska stater, är icke beroende på ett överskott av kvinnokön vid födelserna. Tvärtom uppvisa gossarna en svag övervikt och mot 1 000 födda av kvinnkön svarar ungefär 1 060 av mankön. Denna siffra har varit synnerligen konstant och nästan oberoende av alla förändringar med något av en naturlags beständighet. I stället företer mankönet en något större dödlighet än kvinnkönet, så att med stigande ålder förändras könsproportionen i åldersklasserna. Förr var männens överdödlighet betydligt större än nu, och som en följd därav har kvinnoöverskottet uppstått. I någon grad har dock kvinnoöverskottet även berott på den något större utvandringen av män än av kvinnor. E n jämförelse mellan könsproportionen i olika åldersklasser förr och nu visar, att det minskade kvinnoöverskottet icke har skett likformigt i samtliga åldersgrupper. År 1870 var genom kvinnounderskottet vid födelsen antalet kvinnor i åldersklassen 0—20 mindre än antalet män, men från och med 20 års åldern och uppåt voro i varje åldersklass männen i minoritet, och differensen blev allt större ju högre åldern var. Den sedan dess förbättrade dödligheten, särskilt utpräglad för männen, förändrar emellertid könsproportionen, så att antalet kvinnor per 1 000 män minskar i varje åldersklass. Är 1940 voro i åldersklasserna under 35 år kvinnorna i minoritet, medan i varje åldersklass över 35 år männen voro i minoritet, som blev alltmer utpräglad i åldrarna över 40 år. Den ålder, vid vilken könen voro lika talrika, har sedan 1870 till 1940 förskjutits femton år uppåt från 20 till 35 år och förskjutes för närvarande sakta men säkert uppåt mot högre åldrar. 1 Efter år 1940 sjunker kvinnoöverskottet fortfarande och den 31 december 1943 var proportionen 1 013 kvinnor mot 1 000 män.

24 Den pågående minskningen av kvinnoöverskottet, som, försåvitt icke onormala förhållanden stör utvecklingen, i en nära framtid kan förväntas övergå i underskott, visar sig sålunda vid ett studium av dess variation med åldern vara knuten till de yngre åldersklasserna och medelåldern, där redan nu kvinnounderskott förefinnes. Inom de närmaste årtiondena är det mycket troligt att kvinnoöverskottet blir lokaliserat enbart till de högre åldersklasserna över femtio år. c) Befolkningens sammansättning efter civilstånd» Jämsides med fördelningen efter ålder och kön är civilståndsfördelningen av största intresse. Det är dock härvidlag av föga värde att studera totalbefolkningens uppdelning efter civilstånd och angiva, huru många av tusen män respektive tusen kvinnor, som äro ogifta, gifta eller förut gifta vid olika tidpunkter, enär med förut konstaterade förändringar i åldersfördelningen, d. v. s. nedgången av åldersklasserna 0—20 år, följer en förändring av civilståndsfördelningen i riktning mot minskat antal ogifta. Det är i stället av värde att se, hur civilståndsfördelningen och då särskilt antalet gifta varierar inom olika åldersklasser vid skilda tidpunkter. Medan samtliga personer under femton år allesammans äro ogifta, sjunker sedan procentantalet ogifta med växande ålder och olika hastigt för båda könen såsom framgår av nedanstående tabell över antalet ogifta i olika åldrar (tabell 2). Sålunda äro (år 1940) av 1 000 kvinnor i åldern 20—25 716 ogifta, medan siffran för männen 915 °/oo är väsentligt högre. Men skillnaden krymper ihop i högre åldrar och byter även tecken. I åldersklassen 30—35 år är antalet ogifta per 1 000 för männen omkring 350 men för kvinnorna omkring 270, men i nästa åldersklass äro siffrorna ungefär lika stora: 253 för män, 246 för kvinnor. I åldersklassen 40—45 går Tabell 2. Relativa antalet ogifta i %o i skilda åldrar 1870-1940. Relativa antalet ogifta i %o i skilda åldersklasser Åldersklass

15 -20 20-25 25—30 30-35 35—40 40-45 45-50 50-55 55-60

K v i n n o r

M ii n 1870

1000 936 622 339 194 130 99 88 81

1000 932 620 363 242 182 153 133 117

1000 943 669 393 250 192 166 148 139

1000 938 664 404 165 196 167 153 142

999 915 591 353 253 199 167 154 147

990 843 539 333 230 183 155 138 126

989 802 514 347 272 243 215 198 181

990 804 517 342 270 246 229 220 212

988 783 486 337 270 240 231 220 216

981 716 394 272 246 231 222 222 217

25 däremot skillnaden åt andra hållet, 199 °/oo ogifta bland männen mot 231 °/oo bland kvinnorna. I högre åldersklasser blir skillnaden sedan större. I åldersklassen 50—55 är sålunda nu cirka 22 %o av kvinnorna ogifta men endast 15 °/oo av männen. Antalet gifta i olika åldrar uppvisar naturligt en annan tendens. Då förut gifta först i högre åldrar spela en betydande roll, framgå förändringarna i antalet gifta i de yngre åldrarna och medelåldrarna i huvudsak från ovanstående siffror över ogifta. Det relativa antalet gifta i olika åldrar stiger från 15—20-årsåldern snabbare för kvinnorna än för männen och når sitt maximum för kvinnorna i åldersklassen 40—45 år med omkring 70 % för att sedan sjunka. För männen nås maximitalet i åldersklassen 45—50 år men är betydligt högre, närmare 80 %. Så som civilståndsförhållanden nu variera mellan olika åldersklasser, ha de även tidigare varierat. Men inom en och samma åldersklass har antalet gifta vid olika tidpunkter förändrats avsevärt. Direkta siffror över civilståndsfördelningen föreligga icke förrän år 1870, men sedan dess kan man i detalj studera civilståndsfördelningen i olika åldersklasser för män och för kvinnor. E n tydlig ökning av antalet ogifta män i olika åldrar kan konstateras sedan åren 1870—1890 till 1930. Mellan år 1930 och 1935 äro siffrorna relativt likartade men efter 1935 går antalet ogifta ned kraftigt i åldrarna under 40 år. I åldersklassen 45—50 år var år 1870 10 % av männen ogifta men siffran har sedan dess stigit till omkring 17 %. Inom andra åldersklasser är förhållandet i viss mån detsamma. I åldersklassen 30—35 år var siffran år 1870 34 %, steg därefter till 40 % år 1935 och har sedan dess sjunkit till 35 %. För kvinnornas vidkommande äro förändringarna i civilståndsfördelningen mera komplicerade och olikartade i olika åldersklasser. Från 1870 till 1910 stiger antalet ogifta kvinnor i de högre åldrarna medan siffrorna för 1930 äro i stort sett desamma som år 1910. Men därefter, särskilt mellan 1935 och 1940, märkes en betydande nedgång i antalet ogifta (och naturligtvis en kraftig uppgång av antalet gifta) i åldrarna under 40 år. I åldersklassen 30—35 år var 1870 33 % ogifta, 1930 34 % men 1940 27 % ogifta. I huvudsak är utvecklingen den att antalet gifta, bortsett från de yngre åldersklasserna, har varit i sjunkande sedan 1870 fram till omkring 1930, varefter en obetydlig ökning kan sägas hava inträffat. Giftermålsintensiteten har sålunda av dessa siffror att döma varit betydligt lägre under förra århundradets sista och detta århundrades första decennier än tidigare, medan det sista decenniet utmärkes för en ökad giftermålsfrekvens. Den kraftiga nedgången i antalet ogifta kvinnor i de lägre årsklasserna sammanhänger dels med det förut omnämnda förhållandet att kvinnounderskott i dessa åldrar uppträtt, dels med det förhållande att männen gifta sig med några år yngre kvinnor och då nativiteten avtager blir kvinnounderskottet mer markant om man jämför antalet kvinnor med antalet män i några år högre åldersgrupper.

26 De konstaterade förändringarna i befolkningstillväxt och befolkningens sammansättning äro uttryck för olika förändringar i de faktorer, som tillsammans reglera dessa förhållanden och som kunna sammanfattas under rubriken »befolkningsrörelsen». Med denna term förstås då dödlighet, nativitet, fruktsamhet och giftermålsfrekvens ävensom ut- och invandring.

KAPITEL 3. Regionala olikheter i befolkningens tillväxt och sammansättning. Att Sverige i befolkningsavseende icke bildar ett homogent område och att utvecklingen tett sig olika i skilda delar är ett påstående, som knappast behöver någon särskild motivering. Under de flesta tidsperioder, men särskilt under tiden efter 1870 ha skilda områden visat helt olika typer av befolkningsutveckling. Piedan en blick på nativitetsöverskottet och dess regionala variationer bekräftar detta. Åren 1871—1880, då nativitetsnedgången ännu icke särskilt framträtt och då den naturliga folkökningen för hela riket var cirka 12 °/oo, varierade nativitetsöverskottet mellan länen från lägst 1 a 2 °/oo (Stockholms stad) till högst nära 19 °/oo (Västerbottens län). Den svenska befolkningsstatistikern Gustav Sundbärg ansåg sig vid sekelskiftet kunna uppdela Sverige i tre stora demografiska huvudområden, Östsverige, Västsverige och Nordsverige med hänsyn till befolkningsförhållandena under slutet av förra århundradet. Uppdelningen var i stora drag följande. Till Nordsverige hänfördes landskapen Lappland, Västerbotten och Ångermanland, till Östsverige hänfördes återstående delen av Norrland samt Uppland, Västmanland, Södermanland och Gotland samt delar av Dalarna, Närke och Östergötland. Till Västsverige, som rätteligen borde benämnas Väst- och Sydsverige, hänfördes återstoden, d. v. s. huvudparten av Götaland samt västra delarna av Svealand. Enligt Gustav Sundbärgs karakteristik av de skilda huvudområdena i demografiskt avseende kännetecknades Västsverige av låg dödlighet, högt födelsetal och en stark folkökning (låg och hög avser härvidlag i relation till riket i dess helhet). Östsverige karakteriserades av en genomsnittligt hög dödlighet, en låg nativitet och sålunda en mindre folkökning, medan däremot Nordsverige kännetecknades av en stark naturlig folkökning erhållen genom en kombination av låg dödlighet och synnerligen högt födelsetal. Det behöver emellertid knappast påpekas att även inom de tre huvudområdena icke alltför obetydliga variationer förefunnos. Den verkliga folkökningen stämmer dock icke alltid överens med den naturliga till följd av dels emigrationens olika storlek i skilda områden och dels framförallt den så småningom tilltagande omflyttningen inom riket.

27 Utvecklingen under detta århundrade har emellertid blivit den, att en sådan uppdelning som den härovan angivna icke kan sägas hava sin giltighet. Olikheterna mellan skilda områden hava icke alltid avtagit utan snarare ökat, och förhållandena kunna icke längre beskrivas så enkelt som förr. Som ett begrepp om de nutida variationerna 1936—1940 kan nämnas, att det lägsta överskottet av födda utöver döda är 0,9 °/oo i Värmlands län närmast följt av Skaraborgs, Örebro och Kronobergs län med respektive 1,1 °/oo, 1,3 °/oo och 1,3 °/oo, och att dessa län nästan allesammans ligga i »Västsverige». Endast de övre norrländska länen bilda ännu en säregen typ med födelseöverskott på cirka 10 °/oo, medan intet annat län kommer upp i siffror över 5 °/oo. De mycket accentuerade olikheterna i födelsetal mellan olika områden förr och nu komma att ytterligare behandlas i kapitlet om befolkningsrörelsen. Den mest utpräglade olikheten i demografiskt avseende är dock den skillnad, som förefinnes mellan städer och landsbygd. Landsbygden kännetecknas av ett större nativitetsöverskott än städerna, men skillnaden har vanligtvis endast varit någon eller några få promille under de senaste årtiondena. Dödstalet var förr betydligt lägre på landsbygden än i städerna, men differensen har under detta århundrade skiftat, så att det är landsbygden, som nu har det högre dödstalet. Sillnaden är dock tämligen obetydlig, 12 °/oo mot 11 %o under åren 1931—1940. Födelsetalet var åren 1871—1880 och fram till 1910 något högre i städerna än på landsbygden, men sedan 1910 har även i detta avseende ordningen omkastats och skillnaden ökats fram till omkring 1930. Nativitetsuppgången efter 1933 är särskilt märkbar i städerna men betydligt lägre för landsbygdens vidkommande, så att skillnaden sedan dess minskat och under allra senaste åren 1941 och senare ha förhållandena ånyo omkastats. Men vad som konstituerar den huvudsakliga skillnaden i befolkningsutveckling mellan städer och landsbygd är icke nativiteten eller nativitetsöverskottet. Det är i stället den verkliga folkökningen och den är i allra största grad beroende på den omflyttning mellan landsbygd och städer, som blivit allt kraftigare med åren och som givit upphov till orden »landsbygdens avfolkning» eller »flykten från jordbruket». Denna innebär att vissa områden, främst den egentliga landsbygden, i befolkningsutveckling stagnerar, ja går tillbaka, medan städerna och »tätorterna» öka långt mer än vad som är betingat av den naturliga folkökningen. Här må endast följande siffror anföras. Landsbygdens befolkning utgjorde vid sekelskiftet omkring 4 030 000 och stadsbefolkningen 1 100 000. År 1940 redovisas å landsbygden en befolkning av endast 3 990 000, d. v. s. en minskning av ungefär en procent, medan städernas folkmängd mer än fördubblats och uppgår till 2 380 000. Till denna minskning av landsbygdens folknumerär bidrager dock att vissa områdesregleringar mellan landsbygd och städer skett under mellanliggande år och att ett flertal kommuner eller delar därav med icke obetydlig folkmängd inkorporerats med gamla städer eller blivit nya städer.

28 Ökningen av stadsbefolkningens numerär har skett till betydligt större del genom inflyttning och inkorporeringar än genom naturlig folkökning. Av hela ökningen 1900—1940, 1 280 000, komma ungefär 615 000 eller icke fullt hälften på inflyttningsöverskottet från landsbygden, medan födelseöverskottet endast var cirka 360 000, eller 28 % av den totala tillväxten. Under åren 1901—1910 inflyttade årligen ungefär 12 000 å 13 000 till städerna från landsbygden. Nästa tioårsperiod sjönk siffran något, särskilt under världskriget, och var i genomsnitt omkring 11000 årligen. Under dessa årtionden voro könen ungefär likformigt representerade bland de inflyttade, även om kvinnorna voro i svag övervikt. Under perioden 1921—1930 stiger den årliga siffran till omkring 15 000, av vilka nu 60 % äro kvinnor. Under därnäst följande femårsperiod 1931—1935 stiger inflyttningsöverskottet från landsbygd till städer till omkring 17 000 med ungefär oförändrad proportion mellan könen. Men åren 1936—1939 uppvisa en ännu större utflyttning och siffran nästan fördubblas till omkring 30 000. Året 1940 har utflyttningen avtagit något på grund av tidsläget liksom fallet var under förra världskriget. Överhuvudtaget är utflyttningen från landsbygd till städer kraftigt konjunkturbetonad och störst, när industrinäringen visar uppsving. Denna inflyttning omgestaltar befolkningens sammansättning efter ålder och kön, så att landsbygdsbefolkningen och stadsbefolkningen skilja sig avsevärt från varandra. Huvudparten av denna omflyttning faller nämligen i åldersklasserna 15—30 år och med en betydlig övervikt som förut nämnts på kvinnorna. Medan hela befolkningen nu jämfört med tidigare uppvisar en överrepresentation i åldersklasserna 20—40 år, är detta till följd av omflyttningen icke fallet i samma grad med landsbygdens befolkning, medan däremot städerna uppvisa en betydligt högre andel i de arbetsföra åldrarna än riket i dess helhet. I åldersklasserna 0—20, 20—65 och 65 och därutöver komma av tusen personer på landsbygden 310, 587 och 103 respektive och för städerna 245, 676 och 79 enligt 1940 års folkräkning. För hela riket voro motsvarande siffror 285, 619 och 96. Fler åldringar, flera barn men mindre antal i de arbetsföra åldrarna är utmärkande för landsbygden. I städerna är mer än 2/s av befolkningen i arbetsför ålder och proportionen mellan närande och tärande är 2 : 1 . Det högre antalet för landsbygden i åldrarna 0—20 är visserligen delvis en följd av det högre födelsetalet på landsbygden, men delvis är också den högre siffran här beroende av den minskade andelen i mellanåldrarna. Proportionen mellan könen blir i hög grad beroende av omflyttningen. På landsbygden förefanns år 1940 ett kvinnounderskott, medan kvinnoöverskott i hög grad förefanns i städerna, På tusen män komma för landsbygden 948 kvinnor och i städerna 1143 kvinnor. Den kvinnliga undertaligheten på landsbygden framträder än tydligare, om man bestämmer proportionerna i åldersklassen 25—30 år, där siffran 1940 var 858 kvinnor mot 1 000 män, medan siffran för städerna var 1 143 och i Stockholm till och med 1 229.

29 Kvinnounderskottet på landsbygden framträder för något mer än 20 år sedan. År 1918 underskred för första gången antalet kvinnor antalet män och sedan dess ha förhållandena förvärrats med åren. Siffrorna över könsproportionen för åren 1920 (994), 1925 (987), 1930 (973), 1935 (956) och 1940 (948) tala sitt tydliga språk. Även civilståndsfördelnmgen influeras av omflyttningen dels direkt av den orsaken att huvudparten av inflyttningsöverskottet består av ogifta dels indirekt av den varierande könsproportionen i mellanåldrarna. Av kvinnor i åldrarna 25—30 år äro sålunda 628 °/oo på landsbygden gifta men i städerna endast 560 %>o. I åldersklassen 50—55 år är skillnaden nästan densamma, 691 °/oo mot 597 °/oo. För männens vidkommande med deras övertalighet å landsbygden och undertalighet i städerna bli skillnaderna omkastade. I åldersklassen 30—35 år äro 593 °/oo gifta å landsbygden men 701 °/oo i städerna. I högre åldrar bli skillnaderna dock mindre; sålunda äro i t. ex. åldern 55—60 år talen respektive 757 °/oo och 784 %o. Huruvida dessa skillnader i civilståndsfördelning mellan landsbygd och städer kunna återföras på könsproportionen eller andra orsaker beröres senare. Dessa och andra olikheter mellan landsbygd och städer framträda än tydligare, om man från den administrativa landsbygden avskiljer de stora stadsliknande samhällena samt även de medelstora tätorterna och studerar förhållandena å den egentliga landsbygden. Ehuru en fullständig beskrivning av förhållandena på den egentliga landsbygden skulle föra för långt må det nämnas att kvinnounderskottet på den egentliga landsbygden är betydligt kraftigare och könsproportionen därstädes är blott 920 kvinnor mot 1 000 män och att skillnaden i åldern 25—30 år är mera markant. Det må som avslutning här anföras, att den olikformiga utvecklingen mellan olika områden, särskilt då mellan landsbygd och städer, omfattar allvarliga frågor, och man kan utan tvivel benämna hithörande problem för Sveriges andra befolkningsfråga.

K A P I T E L 4.

Befolkningens förändringar: Dödligheten. Den allmänna utvecklingen, som refererades i inledningskapitlet, visar, att dödligheten under framförallt senaste århundrade avsevärt nedgått. Den siffra, som därvid kom till användning, var det s. k. allmänna dödstalet, d. v. s. antalet döda per 1 000 av folkmängden. Men ett sådant tal, som visserligen på sitt sätt är belysande, är dock otillfredsställande när det gäller att mera ingående följa förändringarna, enär dödligheten varierar med åldern. Dödstalets förändringar beror på förändringar i dödligheten i skilda ålders-

30 klasser men till en del även av en förändring i befolkningens ålderssammansättning. En förskjutning i åldersavseende mot högre medelålder i befolkningen leder till ett högre allmänt dödstal, utan att dödligheten i varje enskild åldersklass nödvändigtvis har varierat. Dödlighetens nuvarande variation med åldern kan i korthet beskrivas så. Den är synnerligen hög i första levnadsåret, och närmare 5 % av alla nyfödda dö innan uppnådd ettårsålder. Under de båda sista åren 1942 och 1943 har den siffran varit nere under 3 %. Därefter sjunker dödligheten snabbt och i åldersklasserna mellan 3 och 15 år dö årligen endast en a två per tusen av folkmängden. Därefter stiger den långsamt med åldern, men är i åldrarna under 45 år lägre 5 °/oo för att senare stiga allt kraftigare. Av antalet personer omkring 80 år dö omkring var tionde årligen. Skillnaden i dödlighet könen emellan är markant, om än i några åldersklasser tämligen obetydlig. Männens dödlighet ligger sålunda i varje åldersklass över kvinnornas utan undantag. I första levnadsåret är skillnaden omkring 1 %. Medan mer än 5 av 100 födda gossar dö innan 1 års ålder, är siffran för födda flickor endast 4 per 100. I gångna tider var dödligheten betydligt högre såsom det allmänna dödstalet uppvisar, men nedgången ter sig avsevärt olika i skilda" åldrar. Spädbarnsdödligheten har sålunda under loppet av 100 år sjunkit från omkring 167 %o d. v. s. ett dödsfall per sex nyfödda, 1831—1840 till 100 °/oo vid sekelskiftet, och numera är den under 50 °/oo. Ehuru en dödlighet av denna storlek icke är obetydlig och säkerligen kan och bör nedbringas ytterligare är dock den svenska spädbarnsdödligheten en av de lägsta observerade i alla länder. I de därnäst följande åldersklasserna, 1—5 år, förefinnes en ännu större reduktion av dödligheten, och på 100 år har den faktiskt sjunkit till nästan tiondedelen av dess ursprungliga storlek. Med stigande ålder blir emellertid nedgången av dödligheten från årtionde till årtionde allt obetydligare. I åldersklassen 15—20 år är dödligheten nu något mer än 2 °/oo men var fölhundra år sedan 5 %>o, och nedgången är ungefärligen av samma storleksordning i alla åldersklasserna under 50 år. Men i än högre åldrar har dödlighetsförbättringen varit ringa och särskilt under de femtio senaste åren ha ytterst få förbättringar kunnat observeras. Ett bättre och kanske tydligare intryck av dödlighetens nedgång och betydelsen därav erhålles vid användning av de från dödlighetstalen konstruerade överlevelsetalen, vilka angiva huru många av 1000 födda, som kunna förväntas uppnå de skilda levnadsåren enligt den kända dödligheten. Enligt nuvarande dödlighet 1936—1940 uppnå av 1000 nyfödda gossar (flickor) 953 (964) 1-års åldern, 940 (954) femårsåldern. 25 års åldern uppnås av mer än 90 %, d. v. s. överlevelsetalen äro 903 (923). Vid femtioårsåldern ha icke fullt ytterligare 10 % avlidit, i det att endast 811 (840) kvarleva då, men sedan sjunker antalet raskt. Vid sjuttioårsåldern ha närmare hälften gått ur tiden och av tusen födda uppnå 492 män och

31 546 kvinnor åldern 72 år. Skillnaden i dödlighet mellan könen framträder som synes rätt tydligt i överlevelstetalen. Kedan vid 5 års ålder är skillnaden icke obetydlig utan ungelär 1,5 % för att vid femtioårs- och sjuttioårsåldern ha stigit till 3 % respektive 11 %. Vid födelsen förefinnes ett överskott på gossar, 106 gossar mot 100 flickor, men genom överdödlighet hos gossar reduceras överskottet med stigande ålder för att vid mera framskriden ålder förbytas mot underskott. I 25 års åldern bli proportionerna 104 mot 100, i 50 års åldern 103 mot 100, medan jämvikt uppnås vid ungefär 65 års ålder. I gångna tider var männens överdödlighet än större och som en följd, ehuru icke uteslutande härav, förefinnes för närvarande kvinnoöverskott i åldrarna över 35 år. E n jämförelse mellan nuvarande och förutvarande dödlighet t. ex. omkring 1870 visar, att enligt dåvarande dödlighet endast omkring 80 % uppnådde tjugoårsåldern och omkring 65 % uppnådde femtioårsåldern, vilka siffror sålunda omedelbart visa betydelsen av den minskade dödligheten och dess betydelse för folkmängden i mellanåldrarna. När sålunda förr av 135 födda 100 personer levde kvar i 25 års åldern erfordras numera härför faktiskt icke mer än 110 födda, och denna minskning av dödligheten upphäver sålunda en motsvarande sänkning av födelsetalet. När sålunda födelsetalet från 1870 till 1910 är konstant, medan samtidigt dödligheten i barnaåldrarna och spädbarnsdödligheten sjunker, är detta i viss mån liktydligt med en icke obetydlig ökning av födelsetalet. Forna tiders födelsetal med deras samtidigt stora spädbarnsdödlighet äro därför icke direkt jämförbara med nuvarande födelsetal med dess låga spädbarnsdödlighet. Och den sänkning av födelsetalet, som inträffat efter 1910, har icke haft motsvarande effekt på antalet personer, som uppnått 20 års åldern, till följd av den förbättrade dödligheten framförallt bland spädbarnen. Medan en förbättring av dödligheten fortfarande synes förekomma i åldrarna under femtio år synes sedan detta århundrades början inga nämnvärda förändringar i dödlighet ha skett i de högre åldersklasserna. Snarare kan i åldrarna över 65 år en obetydlig försämring hava inträffat. Som tidigare nämnts företer dödligheten fluktuationer mellan olika områden. Dödstalet varierar sålunda ehuru relativt obetydligt mellan ett högsta värde (1931—1935) i Gotlands län 14,o4 % och ett lägsta värde 10,9o % i Malmöhus län. Mellan landsbygd och städer är även en viss skillnad i dödstalen, i det att landsbygden uppvisar ett värde 12,04°/oo, som med mer än en promille överstiger dödstalet för stadsbefolkningen 10,8 5 %o. Men härvidlag spela olikheter i åldersfördelning stor roll, och dödstalen bliva icke exakta mätare av dödlighetens storleksvariationer mellan olika områden. Tvärtom är dödligheten något lägre på landsbygden än i städerna och bland annat visar det sig därigenom, att den beräknade återstående medellivslängden är högre för landsbygdsbefolkningen än för städerna. Skillnaden är dock ringa, men var fordom betydligt större särskilt vad beträffar männen.

32 Landsbygdens gynnsamma dödlighet är företrädesvis knuten till de högre åldrarna över 50 år, medan i åldern 10—40 år landsbygden har en något sämre dödlighet än städerna. Det rör sig dock för det mesta om obetydliga differenser. Särskilt intresse knyter sig till spädbarnsdödlighetens variation mellan olika områden och olika befolkningsgrupper. Sedan gammalt är det känt att dödligheten i första levnadsåret är betydligt högre för de utom äktenskapet födda än för de inom äktenskapet födda. Medan spädbarnsdödligheten år 1936—1940 var 42 °/oo, så var den för barn inom äktenskap 39 °/oo och för barn födda utom äktenskap 59 °/oo, d. v. s. 20 °/oo större. Inom olika områden varierar också spädbarnsdödligheten. År 1936^1940 var den sålunda som lägst, 32 %, i Östergötlands län och som högst 68 °/oo, i Norrbottens län. Inom olika samhällsklasser företer den också stora variationer och är på det hela taget beroende av familjens ekonomiska och sociala ställning. Det visar att, ehuru spädbarnsdödligheten i Sverige är en av de lägsta i världen, den dock bör kunna bringas ner någon eller några procent, då det väl knappast föreligger bindande skäl för antagandet att den måste vara högre i vissa områden eller vissa grupper än i andra. Kedan en förbättring av spädbarnsdödligheten för barn utom äktenskapet till den för barn inom äktenskap gällande skulle innebära en inbesparad förlust genom dödsfall av omkring 250 barn. Visserligen är detta ingen överväldigande siffra i jämförelse med den ökning av nativiteten, som anses erforderlig, men har sitt värde. En nedpressning av spädbarnsdödligheten i övrigt med en procent skulle motsvara en ökning av födelsetalet med cirka 1 000 årligen.

K A P I T E L 5. Befolkningens förändringar: Griftermålsfrekvensen. Giftermålsfrekvensen mätes enklast genom relationen mellan antalet ingångna äktenskap och folkmängden, det s. k. allmänna giftermålstalet. Det allmänna giftermålstalet har under de senaste årtiondena hållit sig vid mellan 6 a 7 °/oo, medan det under 1800-talets första hälft var betydligt högre. Jämfört med andra länders är det nuvarande svenska giftermålstalet anmärkningsvärt lågt. Det är endast ett par av de europeiska staterna, som kunna uppvisa genomgående lägre giftermåls tal än Sverige. Från ett förhållandevis högt värde omkring 8 a 9 °/oo under åren 1800—1830 sjunker det så småningom för att vid sekelskiftet vara omkring 6 °/oo. Nedgången är särskilt anmärkningsvärd från och med den tidpunkt, då den stora utvandringen tog sin början. Innevarande århundrade visar giftermålstalet först en svag ökning. Det

33 stiger från 6 °/oo under åren 1901—1910 till 6,5 °/oo under åren 1921—1930. Senare sker en kraftigt accentuerad ökning av giftermålstalet särskilt efter 1933 och uppnår under femårsperioden 1936—1940 värden överstigande 9 °/oo och vartill motsvarighet icke finnes under de senaste hundra åren. I absolut antal har giftermålsfrekvensen stigit från något mer än 40 000 omkring 1930 till icke fullt 60 000 omkring år 1940. Men giftermålsfrekvensen mätes icke alltför exakt av det allmänna giftermålstalet och man får icke ett riktigt begrepp om giftermålsförhållandena enbart härav. Så länge åldersfördelningen i en befolkning i stort sett förbliver oförändrad, svarar också mot giftermålstalets förändringar verkliga förändringar i giftermålsfrekvensen bland den giftasvuxna befolkningen. Om däremot befolkningens fördelning efter ålder förändras, som i Sverige efter år 1910 är fallet, influeras giftermålstalet därav. Det ökade antalet i medelåldrarna efter år 1910 resulterar vid oförändrad giftermålsfrekvens i en svag uppgång av antalet giftermål per tusen av totalbefolkningen. Därför blir det lämpligare att mäta giftermålsfrekvensen genom att sätta antalet giftermål i relation till den del av befolkningen, som kan ingå giftermål och med bortseende från de äldre åldersklasserna, d. v. s. antalet giftermål bör sättas i relation till antingen antalet ogifta män i åldern 20—50 år eller antalet ogifta kvinnor i åldrarna 20—45 år. Man erhåller därvidlag de s. k. speciella giftermålstalen, vilka var för sig bättre angiva giftermålsfrekvensen. Det speciella giftermålstalet för män, antalet vigda män per 1 000 ogifta män i åldern 20—50 år, har under de senaste årtiondena normalt varit omkring 60 %>o. Omkring förra århundradets mitt låg det vid 75 °/oo men har sedan dess konstant sjunkit, till dess det nått sitt bottenvärde omkring 1930. Den ökning, som allmänna giftermålstalet uppvisar detta århundrade från 1900 till 1930 är icke till finnandes i det speciella giftermålstalet och beror sålunda på den förändrade åldersfördelningen och icke på en ökning av giftermålsfrekvensen. Efter 1933 stiger även det speciella giftermålstalet och har under åren 1936—1940 varit omkring 80 °/oo. Man måste gå tillbaka till 1831—1840 för att finna motsvarande tal i den svenska befolkningsutvecklingen. Det speciella giftermålstalet för kvinnor, antalet vigda kvinnor per 1 000 ogifta kvinnor i åldrarna 20—45 år, är av något annan storleksordning men utvisar, som naturligt är, i stort sett samma temporära fluktuationer som det speciella giftermålstalet för männen. Dock förefinnes en viss skillnad, som framförallt under de senaste åren framträtt tydligare. Ökningen av det speciella giftermålstalet för kvinnorna är större än i det motsvarande talet för männen och framträder några år tidigare. Medan det manliga har stigit från 60 %o till 80 °/oo, eller med en tredjedel av sitt värde, har det speciella giftermålstalet för kvinnorna stigit från 72 °/oo till 108 %o, eller med hälften av sitt värde. 3—73 45

34 Skillnaden förklaras lätt genom den pågående förskjutningen mellan könens numerär särskilt i medelåldrarna, varest kvinnkönets övertalighet minskats och har förbytts eller snart förbytes i kvinnounderskott. Att denna omständighet inverkar på giftermålsförhållandena är tydligt, och man står snart måhända inför andra problem än tidigare just till följd härav. Det är naturligt att med oförändrad giftemålsintensitet för männen en förändring av könspropositionen i mellanåldrarna följes av en ändring av giftermålsfrekvensen för kvinnorna. En förändring av proportionen mellan antalet män och kvinnor i mellanåldrarna (som blir än markantare, om antalet ogifta män och antalet ogifta kvinnor sammanställes, eftersom antalet gifta män och antalet gifta kvinnor äro lika) i riktning mot ett kvinnounderskott kan omvänt tänkas influera på giftermålsfrekvensen för mankönet. Civilståndsfördelningen i vartdera könet, som berördes i ett föregående kapitel, är en följd av giftermålsfrekvensen. När enligt dessa data cirka 15 % av männen äro ogifta i åldersklassen 50—55 år men 22 % av kvinnorna i 45—50 årsåldern, är denna skillnad könen emellan en ren följd av kvinnoöverskottet, som resulterar i ett större antal ogifta kvinnor. Den pågående förändringen av könsproportionen kombinerad med oförändrad civilståndsfördelning för männen resulterar måhända snart i en bättre överensstämmelse mellan procenttalen ogifta män och ogifta kvinnor vid 50 års ålder, och otroligt är icke att ovanstående procenttal, 22% ogifta kvinnor i 45—50 års åldern, sjunker till 15 % eller än lägre. Vi hava redan i kapitlet om civilståndsfördelningen sett hur kraftigt relativa antalet ogifta kvinnor sjunkit i de lägre åldersklasserna under det senaste decenniet. Omvänt kan emellertid ändringen i könsproportionen resultera därhän, att giftermålsintensiteten för män sjunker och procentantalet ogifta män stiger. Det övervägande antalet av de ingångna äktenskapen äro äktenskap ingångna mellan ogift man och ogifta kvinna, och de äktenskap, där endera eller bägge parter förut varit gifta, är en mindre del, mindre än 10 %. Av 1 000 ingångna äktenskap äro således 906 ingångna mellan förut ogifta män och kvinnor. I 24 är mannen ogift men kvinnan förut gift, medan antalet äktenskap, där mannen är förut gift men kvinnan ogift är betydligt högre, nämligen 55. I endast 15 per 1000 ingångna äktenskap äro båda parter förut gifta. I gångna tider voro omgiften en betydligt större andel av äktenskapen, icke ovillkorligt som en följd av en större giftermålsfrekvens bland förut gifta utan fastmer beroende på det förhållandet, att genom den dåvarande högre dödligheten ett större antal äktenskap upplöstes genom endera makens död, och sålunda möjligheten till omgifte var större förr än nu. Det under senaste årtionden ökade antalet skilsmässor märkes givetvis även i giftermålsstatistiken genom att antalet vigda med civilståndsbeteckningen »frånskild» är stadd i ökning men har ännu icke nått någon större omfattning. Per 1 000 vigda män äro sålunda nu 930 för första gången vigda och av de 70 omgifta äro 33 frånskilda och 37 änklingar.

35 För kvinnorna gäller det att 962 äro för första gången vigda samt att av de 38 omgifta 15 äro änkor samt 23 frånskilda. Som synes är antalet omgifta änklingar betydligt högre än antalet omgifta änkor, medan däremot antalet frånskilda män och kvinnor, som ånyo ingå äktenskap icke så mycket skilja sig från varandra. Med hänsyn till den olika åldersfördelningen mellan å ena sidan de ogifta (aldrig gifta) och å andra sidan de förut gifta i befolkningen ställer det* sig svårt att fullt riktigt jämföra giftermålsfrekvensens storlek bland de förut gifta med giftermålsfrekvensen för de ogifta. Sättes emellertid giftermålsfrekvensens storlek bland de ogifta männen == 100, så torde giftermålsfrekvensen för änklingar och frånskilda män kunna uppskattas till omkring 160 respektive 240 (varvid inverkan av olikheter i åldersfördelningen eliminerats), d. v. s. betydligt högre. För kvinnorna blir giftermålsfrekvensen för änkor och frånskilda kvinnor 80 respektive 190, om giftermålsfrekvensen för ogifta kvinnor sättes lika med 100. Det är sålunda betydligt vanligare att änklingar gifta om sig än änkor, medan däremot omgiften synas vara mycket vanliga bland frånskilda män och frånskilda kvinnor. Den låga giftermålsfrekvensen för änkor är värd att observera, Medan änklingarna i synnerligen stor utsträckning ingå nytt äktenskap, är giftermålsfrekvensen för änkorna betydligt lägre än giftermålsfrekvensen för ogifta kvinnor. Utan tvivel kan detta förhållande hänföras till självklara saker. Änklingen har i regel ett hem, ekonomiska förhållanden med bosättningen existera icke längre, eventuella barn är ett argument för nytt äktenskap. För änkor äro snarare barnen i d e t avseendet ett hinder, och hittillsvarande kvinnoöverskott av ogifta kvinnor har naturligtvis icke underlättat omgifte för änkorna. Den höga giftermålsintensiteten för frånskilda såväl män som kvinnor synes vara värd ett mera ingående studium men får här anstå. Hur den förändrade proportionen mellan könen kommer att inverka på omgiftesförhållandena blir vanskligt att säga. Kommer giftermålsfrekvensen för förut gifta män att sjunka, kommer giftermålsfrekvensen för änkor att stiga? Därom kan med visshet ingenting bestämt utsägas. Däremot är det tydligt att det nuvarande stora antalet giftermål icke kan hållas uppe alltför länge enär dels det mindre antal, som snart finnes i tjugo-trettioårsåldern, dels det höga giftermålstalet självt leder till en minskning av de ogiftas antal. Även en fortsatt hög giftermålsfrekvens kan icke hålla giftermålens antal vid samma höjd som nu. Som ett belägg härför kan nämnas att antalet ogifta kvinnor i åldern 20—40 år 1940 var 680 000 medan det tio år tidigare 1930 var 760 000. Giftermålsfrekvensen varierar avsevärt mellan olika områden och mellan olika grupper i befolkningen. Sålunda voro giftermålstalen år 1936—1940 varierande mellan 13,5 %o (Stockholms stad) och 7,6 %>o (Skaraborgs län) och

36 med en avgjord skillnad mellan landsbygd och stöder, i det att giftermålstalen voro 7,69 %>o respektive 11,69 °/oo d. v. s. en och en halv gång så högt i städerna som på landsbygden. Mellan olika yrkesgrupper framträda även avgjorda skillnader och giftermålstalet för jordbruksbefolkningen ligger sålunda betydligt under riksmedeltalet, medan industribefolkningens giftermålstal är betydligt högre. bedömningen av variationerna mellan olika områden försvåras dock av en mängd problem, som göra förhållandena svåra att rättvist bedöma. Till att börja med. Giftermålstalet registreras i Sverige efter brudens hemort (== kyrkoskrivningsort) och antalet ingångna giftermål i en församling är detsamma som antalet i församlingen hemmahörande kvinnor, som ingått giftermål. Antalet i en församling hemmahörande män, som ingått äktenskap, är emellertid icke bekant enligt den svenska statistiken, och man kan med nutida rörlighet hos befolkningen icke förutsätta, att antalet vigda män hemmahörande i en församling överensstämmer med antalet i församlingen hemmahörande vigda kvinnor (antalet registrerade giftermål). Männens giftermålsintensitet inom olika smärre områden kan därför icke direkt erhållas från tillgängliga siffror. Med hänsyn till könsproportionens starkt regionala olikheter har man också anledning att förvänta att giftermålsintensiteten varierar olika för båda könen inom ett och samma område. Hithörande problem må endast beröras i korthet. En undersökning för åren 1930—1931 och åren 1938—1939 visar, att antalet vigda män inom olika kommungrupper, som ingå äktenskap, skilja sig icke obetydligt från antalet kvinnor inom samma kommungrupp, som ingått äktenskap. Man skulle närmast förmoda, att i kommuner med överskott på män i giftermålsåldrarna flera män än kvinnor ingått äktenskap, d. v. s. männen i viss utsträckning gift sig med kvinnor från andra kommuner, varest kvinnoöverskott existerar. Så är dock icke fallet. Antalet vigda män i samtliga landskommuner överensstämmer i stort med antalet vigda kvinnor i landskommunerna och detsamma är fallet i städerna. Men i de rena jordbrukskommunerna på landsbygden, varest mer än hälften av befolkningen livnär sig av jordbruk och varest männen äro i kraftig majoritet, äro trots det de kvinnor, som ingått äktenskap, något fler till antalet än de vigda männen, med andra ord kvinnor flytta i samband med vigseln från jordbrukskommuner till industrikommuner och städer i större utsträckning än tvärtom. Den låga giftermålsfrekvensen, som kan konstateras för jordbruksbefolkningen, är därför icke enbart beroende av det förhandenvarande kvinnoöverskottet utan sammanhänger säkerligen med de orsaker, som bland annat föranlett den kraftiga flykten från jordbruket. Inom olika yrkesgrupper äro som sagt giftermålstalen olika, och därmed också giftermålsintensiteten. Om man sätter giftermålsintensiteten för samtliga män = 100, så finner man efter eliminerandet av inverkan av existerande

37 olikheter i åldersfördelning, att jordbruksbefolkningen under åren omkring 1930 hade en giftermålsintensitet = 70, industribefolkningen 120, yrkesgruppen handel och samfärdsel 110 samt yrkesgruppen allmän tjänst och fria yrken 130. Folkräkningen 1940 visar också, att i 45—50-årsåldern cirka 23 % av den manliga jordbruksbefolkningen är ogift, medan motsvarande tal för hela manliga befolkningen är 17 %. Och härvid är att märka att siffran för jordbruksbefolkningen stigit under det sista decenniet från 19 % 1930 till 23 % 1940. Inom övriga samhällsklasser har siffran sjunkit. Uppsvinget i giftermålsfrekvens efter 1933 har därför icke drabbat alla samhällsklasser likartat. Uppgången ställer sig betydligt högre i städerna än på landsbygden och särskilt jordbruksbefolkningen har beträffande giftermålsintensiteten kommit än mera i särklass. Vad som ligger bakom de existerande olikheterna i giftermålsfrekvens vid olika tidpunkter och mellan olika områden och olika samhällsgrupper kan icke med lätthet konstateras. Att ekonomiska orsaker i stor utsträckning påverka giftermålsintensiteten är dock utan allt tvivel, men huruvida denna förklaringsgrund täcker hela variationen är däremot näppeligen troligt.

K A P I T E L 6.

Befolkningens förändringar: Fruktsamheten. Hela befolkningsproblemet kretsar för ögonblicket omkring de rubbningar i samhällslivet som skett genom nativitetens nedgång, från 135 000 från 1910 till omkring 85 000 åren 1933 till 1934 ehuru sedan en uppgång till bortåt 100 000 mot slutet av decenniet förmärkts. Den nedgången kan i sin tur hänföras till en nedgång a,v fruktsamheten, d. v. s. relationen mellan antalet barnaföderskor och antalet kvinnor i fruktsam ålder. Härvidlag skiljer man vanligen på den äktenskapliga och den utomäktenskapliga fruktsamheten. Huvudparten av antalet barn har naturligtvis alltid utgjorts av inom äktenskapet födda, men de utom äktenskapet födda ha dock varit en icke föraktlig minoritet. Under perioden 1871—1880 voro 10 % av barnen födda utom äktenskapet, åren 1901—1910 13 % och åren 1931—1935 voro 15 % födda utom äktenskapet. Stegringen i detta procenttal beror delvis på den omständigheten att de inom äktenskapet födda barnens antal nedgått mycket kraftigare än antalet utom äktenskapet födda. När födelsetalet efter 1933 stiger, sjunker ånyo andelen utom äktenskapet födda till under 13 °/oo 1936—1940 och under 10 °/oo 1941—1943. Den utomäktenskapliga fruktsamhetens variationer upp-

38 visa icke samma gång som den äktenskapliga fruktsamheten. Medan antalet barnaföderskor per 1 000 gifta kvinnor i åldrarna 15—45 år före 1880 voro i runt tal omkring 300 °/oo (det äktenskapliga fruksamhetstalet) och sedan dess sjunkit stadigt till dess nuvarande värde av mellan 110 och 120, stiger under tidernas lopp den utomäktenskapliga fruktsamheten, antalet ogifta barnaföderskor per 1 000 ej gifta kvinnor i åldrarna 20—45 år, från ett värde av omkring 12—15 °/oo under sjuttonhundratalet till ett värde av omkring 40 c/oo vid senaste sekelskiftet, varefter det sjunker till värden på något mer än 20 °/oo. Den utomäktenskapliga fruktsamheten är i Sverige tämligen hög jämförd med andra länders. Till en del beror det utan tvivel på det stora procentantalet ogifta kvinnor i Sverige, d. v. s. Sveriges låga, giftermålsfrekvens och den förhållandevis höga medelåldern vid giftermålet, Till en stor del beror det emellertid även på sedvänjor säregna för landet, och den utomäktenskapliga fruktsamheten kan i viss icke obetydlig utsträckning betraktas såsom föräktenskaplig, d. v. s. föräldrarna ingå giftermål efter barnets födelse. Man torde kunna uppskatta antalet dylika utomäktenskapliga barn, som inom några år efter födelsen legitimeras genom föräldrarnas äktenskap, till mer än hälften eller närmare 60 % av samtliga utom äktenskapet födda. Denna siffra har dock tidigare varit betydligt lägre, omkring 30 a 40 % före sekelskiftet. Det verkliga antalet kvarblivande utomäktenskapliga barn är därför mindre än hälften °a v de utom äktenskapet föddas antal. Ehuru frågan om de utom äktenskapet födda barnens antal, legitimering och ställning är ett viktigt socialt spörsmål knyter sig det största intresset till nedgången och förändringarna i den äktenskapliga fruktsamheten. Inom äktenskapet varierar fruktsamheten med åldern, så att den är högst i åldersklassen 15—20 år och sjunker sedan med stigande ålder, så att den blir obetydlig i åldrarna 45—50 år och ytterligt liten i åldersklassen över 50 år. Medan fruktsamheten nu är omkring 500 °/oo i åldersklassen 15—20 år, är den omkring 120 °/oo i åldrarna 30—35 år och 30 °/oo i åldersklassen 4 0 ^ 5 år. Nedgången i fruktsamhet sedan 1871—1880 är synnerligen olika och har varit större i de högre åldersklasserna än i de lägre åldersklasserna. Sålunda är fruktsamheten i åldersklassen 15—20 tämligen oförändrad, i åldersklassen 30—35 år har den sjunkit från över 300 °/oo till 120 °/oo d. v. s. med 60 % och i åldersklassen 40—45 från 150°/oo till 30 °/oo, d. v. s. med 80 %. Ovanstående siffror angiva således tydligt och klart, att det är i äktenskap med högre levnadsålder för hustrun, varest fruktsamheten avtagit mest och bland de äktenskapen äro nyligen ingångna äktenskap med kort varaktighet i minoritet jämfört med äktenskap med längre varaktighet. En fördelning av barnaföderskorna efter tiden mellan nedkomst och giftermål visar, att fruktsamhetens nedgång är ojämförligt större bland äktenskap med längre varaktighet. Fruktsamheten eller relationen mellan antalet barnaföderskor och antalet gifta kvinnor i äktenskap med kort duration har gått ned betydligt mindre jämfört med äktenskap med en varaktighet längre än fem eller tio år.

39 I äktenskapets första år råder i någon mån abnorma förhållanden rörande fruktsamheten och detta beroende på förekomsten av föräktenskapliga konceptioner i icke ringa utsträckning. I cirka 30 % av de i Sverige ingångna äktenskapen födas barn innan 7 å 8 månader efter vigseln, och denna siffra håller sig tämligen konstant år från år men något varierande mellan olika landsdelar. Siffran har dock under de senaste åren något sjunkit. I de äktenskap, där hustrun vid vigseln är under 20 år, är motsvarande siffra dubbelt så hög för att sedan bliva allt mindre med stigande ålder. Om fruktsamhetens variationer med äktenskapets varaktighet må nämnas, att den är i genomsnitt 200 °/oo i äktenskapets fem första år, d. v. s. en födelse årligen per vart femte bestående äktenskap av högst fem års varaktighet. I äktenskap med en duration av mellan 5 och 10 år kommer icke fullt en födelse per 10 bestående äktenskap, och för bestående äktenskap med en duration av 10—15 år ungefär en födelse per 20 äktenskap allt räknat för de äktenskap, där hustrun är under 50 år. Dessa siffror säga att efter fem års varaktighet med sådan fruktsamhet medelantalet barn per bestående äktenskap är ungefär 1, efter ytterligare fem år uppgår medelantalet till omkring 1,5 och efter inalles 15 års varaktighet finnes per bestående äktenskap omkring 1,8 barn. Ytterligare tillskott efter dessa femton åren bringar genomsnittstalet upp till omkring 2. Förr voro dessa siffror betydligt högre. Med den fruktsamhet, som var förhanden mellan 1911 och 1915 d. v. s. vid den tidpunkt då nativitetsnedgången och fruktsamhetsnedgången på allvar började, skulle medelbarnantalet efter fem, tio, femton och tjugo års duration i genomsnitt uppgå till 1,6, 2,6, 3,4 och 3,8 respektive. Vad fruktsamhetsnedgången har betytt för det genomsnittliga barnantalet i de bestående äktenskapen framgår med all önskvärd tydlighet av ovanstående siffror, och nativitetsminskningen innebär framförallt en minskning av de stora barnskarorna, så att ett- och tvåbarnsfamiljerna äro i majoritet, medan flerbarnsfamiljerna äro betydligt färre. 1930 års partiella folkräkning, som behandlar bland annat frågan om barnantalet i de bestående äktenskapen konstaterar således, att bland de bestående äktenskapen 14 % voro barnlösa och 17 % hade ett barn och lika många 2 barn. Medelbarnantalet var då 3,3 per bestående äktenskap oavsett ålder och varaktighet. Enligt motsvarande siffror fem år senare voro talen då 20 %, 25 % och 20 % för 0-barns, ettbarns- och tvåbarnsfamiljerna, och medelbarnantalet var 2,3. Talen för de två tidpunkterna äro dock icke fullt kommensurabla och för att rätt förstå förskjutningarna borde man i stället angiva antalet i äktenskap med viss bestämd durationstid. Av de äktenskap, som ingåtts 1911—1915, och som år 1930 varat 15—20 år voro då 8 % barnlösa och medelbarnantalet var 3,7, medan siffrorna år 1935 för de äktenskap, som ingåtts 1916—1920 och som då likaledes hade bestått 15—20 år voro 12 % barnlösa och ett medelbarnantal av 2,7.

40 Dessa siffror illustrera betydelsen av fruktsamhetens nedgång för familjestorleken. Efter år 1933 har som förut anmärkts en viss ökning av nativiteten observerats. Ökningen kommer härvidlag uteslutande på de inom äktenskapet födda medan de utom äktenskapet föddas antal har minskat något. Nativitetsuppgången kan icke anses bero på en ökning av den äktenskapliga fruktsamheten utan är en direkt följd av giftermålstalets ökning och det därav följande stora antalet äktenskap med kort duration och förhållandevis hög fruktsamhet. Följande resonemang bestyrker detta i all sin enkelhet. Normalt är antalet giftermål omkring eller något över 40 000 i Sverige. 1931—1935 var det årliga antalet giftermål 45 000 men 1936—1940 57 000. År 1940 bör man sålunda ha ungefär 50 000 äktenskap med en duration av 0—5 år mera än år 1935. Med en födelsefrekvens av ett barn per vart femte äktenskap, som ovan angavs, blir den därav följande nativitetsökningen omkring 10 000 eller den faktiskt observerade. En närmare analys bekräftar också detta. Det förefinnes ingen ökning av den äktenskapliga fruktsamheten, utan nativitetsökningen är en direkt följd av en måhända tillfällig ökning av giftermålen. Om giftermålens antal går tillbaka, sjunker troligen födelsetalet av den orsaken ånyo. En verklig inblick i fruktsamhetens betydelse för familjestorleken erhålles icke förrän även uppgifter om födelsernas ordningsnummer inhämtas, så att man direkt kan angiva, huru många av de födda, som äro första barnet, andra barnet o. s. v. I kapitlet om befolkningens utveckling i olika områden berördes i korthet även födelsetalets regionala variationer. Det är dock icke själva födelsetalens variationer utan de olikheter i fruktsamhet, som ligga bakom födelsetalets fluktuationer, som äro de viktigaste, ty födelsetalet sammanhänger även med åldersfördelningen och mången gång följas variationer i fruktsamhet av variationer i åldersfördelning, som motverka varandra, så att födelsetalet icke varierar lika kraftigt. Både den utomäktenskapliga och den äktenskapliga fruktsamheten förete anmärkningsvärda fluktuationer inom olika områden. Det största intresset knyter sig givetvis till den äktenskapliga fruktsamhetens variation, medan den utomäktenskapliga fruktsamhetens fluktuation trots dess storlek i Sverige är av underordnad betydelse. Kedan vid tiden för nativitetsnedgångens början åren 1871—1880 var Sverige i fruktsamhetsavseende uppdelat i flera områden. Jag ber blott få hänvisa till den i ett föregående kapitel omnämnda av Gustav Sundbärg föreslagna uppdelningen av Sverige i tre huvudområden varvid Sundbärg huvudsakligen utgått från olikheter i den äktenskapliga fruktsamheten. När fruktsamhetsnedgången sedan sätter in, sker det icke likformigt över hela landet utan företrädesvis inom vissa delar, medan andra under lång tid förbliva opåverkade därav. Med Stockholm som centrum utbreder sig ett allt större område, där fruktsamheten efter hand sjunker, svagare i periferien

41 men kraftigare i centrum. P å samma vis börjar fruktsamheten även att avtaga i städerna i Malmöhus län och efterhand följa även andra angränsande områden därstädes efter. Man kan nu för tiden eller åtminstone för några år sedan urskilja flera olika områden i fruktsamhetsavseenden, bland annat Mälarlandskapen med lägsta fruktsamheten, Skåne med likaledes obetydlig fruktsamhet; Småland med Blekinge och Halland uppvisa däremot ännu en rätt hög fruktsamhet, och de översta norrländska länen stå ännu i särklass beträffande fruktsamhetens storlek. Utvecklingen på Gotland är anmärkningsvärd och bör påpekas. År 1871—1880 var fruktsamheten låg, ja den lägsta i Sverige och har visserligen sedan dess nedgått ytterligare men betydligt mindre än annorstädes i Sverige, så att den nu är över genomsnittet. Men vart och ett av ovan angivna områden är icke heller homogent utan i hög grad heterogent. Mellan olika mindre områden i vart och ett av dem kan man påvisa betydande olikheter. Av största värde äro de, som kunna konstateras mellan olika s. k. kommuntyper. Att städerna gått i spetsen för nativitetsnedgången är redan länge bekant, men inom landsbygdskommunerna kan man konstatera olikheter alltefter graden av urbanisering. De rena jordbrukskommunerna, där huvudparten av befolkningen fått sitt uppehälle av jordbruksnäringen direkt, ha regelbundet högre fruktsamhet än industrikommunerna, där huvudparten livnär sig av industri och handel. Detta gäller icke enbart riket i dess helhet utan inom varje enskilt län. Uppdelas kommunerna i fyra grupper (A—D-kommuner) efter relativa antalet jordbruksbefolkning och även efter tätortsbebyggelsens omfattning erhålles följande äktenskapliga fruktsamhetstal för åren 1930—1931: 174 °/oo, 157 °/oo, 131 och 105 %o d. v. s. en tydlig minskning vid tilltagande urbanisering. 1 För landsbygden i dess helhet var siffran 147 och för städerna 92 °/oo och för hela riket 127 °/oo. Som en anmärkningsvärd omständighet må härvidlag påpekas, att inom var och en av de fyra kommungrupperna med dess olika fruktsamhetstal jordbruksbefolkningen uppvisar nästan samma fruktsamhet närmare 180 °/oo, medan det är den övriga befolkningens fruktsamhetstal som sjunker med urbaniseringen. Siffrorna för den icke jordbruksidkande befolkningen voro i de fyra kommungrupperna: 155 °/oo, 130 °/oo, 114°/oo och 97 °/oo. Huru utvecklingen i fruktsamhetsavseende fram till år 1941 tett sig i de skilda kommuntyperna framgår av nedanstående tabell (tabell 3). Siffrorna för åren 1935—1936 visa en nedgång i alla kommungrupper dock mindre utpräglad på städerna och D-kommunerna. År 1940—1941 har fruktsamheten om än svagt ytterligare minskat i A- och B-kommunerna men ökat i D-kommunerna och städerna rätt avsevärt. Man torde kunna räkna därmed att fruktsamheten bland jordbruksbefolkningen under år 1940 varit omkring 150 % mot 180 % tio år tidigare. 1 I. Uhnbom, Fruktsamheten å landsbygden och särskilt inom K. Lantbruksakademiens tidskrift 1939.

jordbruksbefolkningen.

42 Tabell 3. Antal barnaföderskor per 1 000 gifta kvinnor i åldern 15—45 år i olika kommuntyper åren 1930—1931, 1935—1936 och 1940—1941. Kommuntyp

1930-1931 1935-1936 1940-1941

A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner Städer

174 157 131 105 92

151 136 115 91 89

144 133 116 101 100

Riket

114 Den största genomgående skillnaden i fruktsamhet kan konstateras mellan landsbygd och städer, och denna skillnad är icke av idag. För åren omkring 1870 var den äktenskapliga fruktsamheten i städerna omkring 270 och på landsbygden 290°/oo. År 1910—1911 voro talen 200°/oo och 250 °/oo. Efter år 1930 kan man konstatera att olikheterna i fruktsamhet mellan landsbygd och städer alltmera avtaga. Fruktsamheten sjunker på landsbygden eller stiger åtminstone icke därstädes, medan den stiger något i städerna, över huvud taget är det icke omöjligt, ja mycket troligt, att utvecklingen på sistone innebär en början till en utjämning mellan olika områden med en höjning av fruktsamheten, där den är som lägst, Det är ju helt naturligt att, om en fruktsamhetsnedgång sätter in vid skilda tidpunkter eller med olika hastighet i olika delar, de regionala olikheterna först förstoras för att sedan, när bottenläget har nåtts, på vissa håll utjämnas. Hithörande frågor kunna dock icke exakt besvaras bland annat till följd av den komplicerade inverkan, som det ökade antalet nyingångna äktenskap innebär för en bedömning av fruktsamhetens storlek och dess förändringar. Mellan skilda grupper av befolkningen förefinnas dessutom skillnader i fruktsamhet, som mången gång äro avsevärda. Allmänt kan man säga, att fruktsamheten och därmed även barnantalet i de bestående äktenskapen varierar, så att den är lägre med högre social ställning och även med stigande inkomst. Enligt 1936 års partiella folkräkning utgjorde medelbarnantalet i äktenskapen efter mannens yrke för företagare i jordbruk 2,8, för jordbruksarbetare 3,0, företagare i andra yrken än jordbruk 2,1, för funktionärer 1,8 samt för arbetare 2,1. Denna skillnad mellan olika klasser går igen även inom olika grupper alltefter vigseldatum, och de fruktsamhetsolikheter, som talen härovan angiva, synas sålunda ha förefunnits en längre tid, åtminstone sedan sekelskiftet. Efter år 1933, då födelsetalet gick upp, fram till år 1940, synes det som jordbruksbefolkningen skulle vara den enda grupp, där fruktsamheten icke stigit utan 3'tterligare nedgått, medan arbetarklassen i övrigt varit tämligen opåverkad av någon fruktsamhetsuppgång, och som om de högre samhällsklasserna skulle ha ökat sin fruktsamhet något. Förändringarna äro för det mesta rätt obetydliga och kunna icke bedömas med större säkerhet av hittills tillgängliga siffror.

43 KAPITEL 7. Befolkningsutvecklingen i Sverige under de senaste åren. Befolkningsförändringarna i Sverige ha sedan krigsutbrottet 1939 och särskilt under de tre åren 1941—1943 varit i viss mån säregna. Visserligen kan man i enlighet med det föregående tala om en ny period i befolkningsutvecklingen, som inleddes redan omkring år 1933 och som kännetecknades därav att giftermålsfrekvensen ökade kraftigt, att nedgången i den äktenskapliga fruktsamheten upphörde och födelsetalet sakteligen steg år efter år men ändock står utvecklingen efter år 1940 i skarp kontrast mot det föregående. Att bedöma det framtida förloppet enbart av några års data och förloppet under dessa år är givetvis icke möjligt men väl förtjänar utvecklingsförloppet under dessa år att behandlas mera ingående ehuru de tillgängliga data ännu så länge äro synnerligen knapphändiga. De remarkabla förändringarna gälla såväl dödligheten som födelsefrekvensen och därmed även den naturliga folkökningen. Dödligheten» Dödligheten har under krigsåren sjunkit kraftigt. Det normala antalet dödsfall i Sverige har under decenniet 1931—1940 varit omkring 72 000 eller omkring 11 °/oo. Folkmängdens storlek och tilltagande förgubbning borde följas av ett något ökat antal år för år, även om dödligheten i de enskilda åldersklasserna vore oförändrad eller till och med något nedginge. 1941 var antalet dödsfall också av normal storlek men 1942 sjunker det till något mer än 63 000, vilket motsvarar ett dödstal under 10 °/oo av befolkningen, vilket aldrig förut uppnåtts. Förbättringen i dödlighet kan skönjas redan under de senare kvartalen av år 1941 och kvarstår under år 1943 på nästan samma nivå, nära 66 000. Dödligheten synes hava nått sitt minimum under det första kvartalet 1943 och visar därefter en tendens att återgå till tidigare normala värden. Sålunda är under första halvåret 1944 antalet dödsfall 4 000 högre än under samma period 1943, vilket torde resultera i att dödsfallen under hela år 1944 uppgår till något mer än 70 000. Vilka orsakerna äro till denna kraftiga, men säkerligen endast temporära nedgång av dödligheten, är förhållandevis oklart. Utan tvivel har dödligheten sjunkit i alla åldrar, även i åldersklasserna över 65 år, där dödligheten förut varit förhållandevis konstant. Spädbarnsdödligheten har under de båda åren varit 3 % eller något därunder, vilket innebär en kraftig förbättring. Samtidigt synes som om dödligheten under de tre senaste åren 1941—1943 varit om än obetydligt lägre i städerna än på landsbygd medan förut förhållandet varit omvänt (efter beaktande av de olika åldersfördelningarna på landsbygden och i städer).

44 Otroligt är icke att nedgången kan sättas i samband med den förändrade livsmedelstillgången som särskilt under år 1941 började på allvar märkas och de rubbningar, som därigenom föranleddes i konsumtionsvanorna. Noggranna undersökningar, baserade på de data, som framkomma vid bearbetningen efter dödsorsaker och ålder, kan måhända giva ett bättre besked härom. Troligt är emellertid, att den observerade nedgången blott bör bedömas som en tillfällig nedgång och att man av de låga värdena icke kan förvänta en fortsatt lika låg dödlighet under de närmaste åren (med undantag för spädbarnsdödligheten) . Giftermåls frekvensen. Antalet ingångna giftermål har även efter krigsbrottet fortsatt att hålla sig omkring 60 000 per år med obetydliga fluktuationer. Krigsutbrottet och de härigenom åstadkomna rubbningarna i samhällslivet har icke haft någon deprimerande inverkan. Det första halvåret 1944 visar också i stort sett samma siffror som motsvarande halvår 1943 och än så länge synes ingen tendens till nedgång. Det är såtillvida anmärkningsvärt, som antalet till äktenskap lediga numera sjunker icke obetydligt. År 1935 funnos i Sverige omkring 678 000 ogifta män i åldern 20—50 år och cirka 807 000 ogifta kvinnor i åldern 15—45 år. År 1940 hade dessa siffror ändrats till 650 000 respektive 734 000 och det höga giftermålstalet av i genomsnitt 57 500 per år 1936—1940 hade tärt kraftigt på beståndet av till äktenskap lediga i giftermålsåldrarna, särskilt för kvinnorna. Så har än mera varit fallet under de tre åren 1941—1943 och antalet till äktenskap lediga i de nämnda åldrarna torde vid slutet av 1943 vara vid pass 620 000 män och 660 000 kvinnor. Decimeringen av de ogiftas antal har uppgått till vid pass 10 000 män och 20 000 kvinnor under de tre åren. Giftermålsfrekvensen, mätt genom relationen mellan antalet ingångna äktenskap och antalet till äktenskap lediga måste därför hava stigit synnerligen kraftigt de senaste åren, även om en större andel av de ingångna äktenskapen numera utgöres av sådana där endera eller bägge parterna äro omgifta. Det speciella giftermålstalet för män torde därför numera vara bortåt 100 °/oo mot omkring 80 °/oo under perioden 1936—1940. Vilka djupare orsaker, som ligga bakom dessa förhållanden, kan ännu icke närmare utrönas. Ökningen i giftermålsfrekvensen är fortfarande i likhet med förhållandena under perioden 1936—1940 mera framträdande i städerna än å landsbygden. Men så mycket är tydligt att antalet giftermål måste gå ned i en snar framtid, därför att antalet till äktenskap lediga sjunker, dels som en följd av den höga giftermålsfrekvensen, dels därför att det är de fåtaliga årskullarna födda efter 1920 som nu inträda i giftermålsåldrarna. En nedgång till bortåt 40 000 äktenskap per år inom en snar framtid är icke otroligt ehuru en hög skilsmässofrekvens och ett högt antal omgiften skenbart kan hålla siffran vid en högre nivå.

45 Födelsetalet och fruktsamheten. De förändringar, som inträffat häri under det innevarande kriget, böra delvis ses mot bakgrunden av förhållandena under föregående världskrig 1914—1918. Världskriget följdes av vissa förändringar i befolkningsrörelsen, likaväl i Sverige som i andra länder. Födelsetalet 1915 visade nio månader efter världskrigets utbrott en tydlig reduktion och födelsetalet under världskriget låg hela tiden på en något lägre nivå, än om man skulle bedömt utvecklingen efter tendensen under åren 1910—1914. Denna depression av födelsetalet följdes efter fredsslutet av en markant uppgång 1920—1921 varefter födelsetalet sedan återtog sin nedåtgående tendens. Vid krigsutbrottet 1939 var man därför benägen att anse att födelsetalet skulle röna ett inflytande av det utrikespolitiska läget. Detta var desto mera berättigat, som den bekanta »Miinchenkrisen» i september 1938 spårades i en tillfällig nedgång av födelsetalet juni 1939 med bortåt ettusen. Och till att börja med fingo pessimisterna rätt. Fram till och med maj månad 1940 var födelsetalet högre än år 1939, men därefter i månaderna juni, juli och augusti uppvisade födelsetalet lägre siffror än motsvarande månader år 1939. I september och oktober spåras sedan inverkan av det finska vinterkriget och födelsetalet sjunker kraftigt och blir i oktober ungefär 10 % lägre än i oktober 1939. Decembersiffran 1940 är däremot nästan i paritet med decembersiffran 1939. Allt som allt är födelsetalet 1940 omkring 1 500 lägre än år 1939. Även under första kvartalet 1941 är födelsetalet lågt, omkring 4 000 lägre än under samma kvartal 1940 och i Sverige rådde det kvartalet naturlig folkminskning (vartill dock bidrog en dödlighet betydligt över den normala). Det är här återverkan av det oroliga läget i Norden från och med den 9 april och av den kraftiga försvarsberedskapen i Sverige i samband härmed. Men andra kvartalet visar en tydlig förbättring, som fortsätter under de följande kvartalen och det totala födelsetalet 1941 blir därför nära 100 000. Under år 1942 stiger sedan födelsetalen för varje kvartal och totalsiffrorna under 1942 och 1943 bliva nära 114 000 respektive 125 000 och de två första kvartalen 1944 visa i jämförelse med samma kvartal 1943 ökade siffror på respektive 3 200 och 1 700. Sådan fortsatt ökning bör resultera i ett födelsetal av mellan 132 000 och 135 000 för år 1944 och antalet födda har således kommit upp på samma höga nivå som under perioden 1870—1910. Med hänsyn till den låga spädbarnsdödligheten och barnadödligheten innebär det emellertid ett större tillskott än tidigare och resulterar i det största antal i en årskull, som uppnår 20-års-åldern. Födelseuppgången för hela riket och dess städer från 1940 till 1944 åskådliggöres i nedanstående diagram, där kvartalssiffrorna jämföres med motsvarande kvartalssiffror för året 1939 (Hänsyn till trenden under år 1939 är dessutom tagen varjämte för städerna vidkommande korrektioner har företagits för verkställda inkorporeringar).

•• •• , * y* Städer •

150 * ##

.

••

.••'*'

^_^

^"^Riket

?r

i

i

—

1944 Vad ligger bakom födelsetalets uppgång? E n sak är tydlig från alla hittills givna data. Den stegrade födelsefrekvensen fram till och med år 1941 är icke beroende på en ökning av den äktenskapliga fruktsamheten och det genomsnittliga barnantalet i äktenskapen. Snarare är man berättigad till det påståendet att barnantalet i de bestående äktenskapen något minskats oaktat ökningen av de inom äktenskapet föddas antal. Dock gälla olika förhållanden i skilda delar av landet. I städerna med deras något lägre fruktsamhet och lägre äktenskapliga barnantal torde en om än obetydlig ökning av den äktenskapliga fruktsamheten hava skett under åren 1933—1941 medan någon minskning skett på landsbygden. Ökningen av födelsetalet 1933—1941 var, som förut framhölls, blott en följd av det ökade antalet nyingångna äktenskap. Men denna förklaringsgrund gäller icke för åren 1942—1944. Här måste framförallt i städerna skett en verklig ökning av den äktenskapliga fruktsamheten och det genomsnittliga barnantalet i äktenskapen. På landsbygden torde icke så stora föränd-

47 ringar hava skett och särskilt gäller detta den egentliga landsbygden eller de mera jordbruksbetonade kommunerna. Innebörden av de senaste årens nativitetsstegring kan icke bedömas fullt klart försåvitt icke de föddas fördelning efter ordningsnummer är känd, vilket icke är fallet. För närvarande finnes i motsats till förhållandet 1914 ett stort antal nollbarns och ettbarnsäktenskap som med »normal» fruktsamhet (d. v. s. den under decenniet 1931—1940 rådande) blott långsamt skulle övergå till ettbarns- och tvåbarnsfamiljer. Som tidigare framhållits har fruktsamheten varit så låg att medelbarnantalet fem år efter vigseln är ett. Mot bakgrunden av sådana förhållanden kan det mycket väl tänkas att under några år en stegring av fruktsamheten inträffar så tidsavståndet mellan vigsel och första barnets födelse förkortas likaså mellan första och andra barnet. Någon verklig betydelsefull höjning av den äktenskapliga fruktsamheten är det i så fall emellertid icke tal om. Ty väl blir i jämförelse med tidigare barnantalet i äktenskapet födda genomsnittligt 1 eller 2 något förr räknat från vigseln men slutgiltigt högre blir det icke. Om det däremot kan konstateras att barn med högre ordningsnummer än 2 numera äro talrikareän förut har en omsvängning av helt annan karaktär skett. Det föreligger dock ingen större statistik över de föddas ordningsnummer utan blott spridda data häröver, vilka återgivas i nedanstående tabell (tabell 4). Här må blott nämnas följande. Befolkningsutredningens representativundersökning på 1940 års folkräkningsmaterial (s. 299 ff) visade att år 1940 voro 42 % av de födda det första barnet. Fördelningen efter ordningsnummer för olika befolkningsgrupper framgår även i viss utsträckning. För städerna konstateras att mer än hälften äro det första barnet vilket dock i någon mån sammanhänger med den höga giftermålsfrekvensen och det stora antalet yngre äktenskap därstädes. En av undertecknad över Malmö stad företagen undersökning för år 1942 visade att 53 % av de inom äktenskapet födda voro förstfödda. I fruktsamhetsavseende intager Malmö stad en sådan ställning att siffrorna för Malmö i stort sett kan anses vara normgivande för samtliga städer. Härav synes att fördelningen Tab. 4. De föddas fördelning efter ordningsnummer. Område B e f o l k n i n g s g r u p p

Hela riket Därav jordbruksbefolkning övrig landsbygdsbefolkning stadsbefolkning Malmö Sveriges adel

»

»

År

Antal födda i % efter ordningsnummer 1

3 eller högre

42 25 45 53

25 22 22 30

33 53 33 17

1940-1941 1942-1943

47 34

30 34

23 32

1940 1940 1940 1940

48 efter ordningsnummer för städernas vidkommande icke undergått någon förskjutning mellan 1940 och 1942. E n av undertecknad företagen undersökning över födelsetalet i den svenska adeln visade att en kraftig ökning av nativiteten skett från 1940—1941 till 1942—1943 och att i samband därmed en relativ ökning av de födda med högre ordningsnummer skett. Då adeln till övervägande del tillhör de högre och ekonomiskt bäst ställda samhällslagren må detta vara värt att noteras. De givna siffrorna synes indicera att nativitetsökningen i de flesta samhällslager sammanhänger med en ökning av antalet förstfödda och antalet andrabarn, ehuru inom de högre samhällsklasserna en övergång till större barnskaror synes vara förhanden. Från Stockholm, där nativitetsstegringen varit kraftig föreligger nu också siffror, som visserligen visa att det skett en ökning av barnantalet inom äktenskapen under åren 1942—1943 men icke av den art och beskaffenhet att anmärkningsvärt höga genomsnittstal uppnåtts (tvärtom ligga de ännu långt under motsvarande tal för Sverige i genomsnitt) och att ökningen därstädes till allra största delen torde bero på ett ökat antal förstfödda och andra barn men näppeligen på någon allmännare övergång till trebarnssystem. Ehuru utvecklingen under de sista åren ännu ligger i visst dunkel som måhända en kommande folkräkning kan undanröja, synes det vara skäl att bedöma utvecklingen försiktigt. Vad som hänt, torde blott hava varit en koncentration av födelser till en kortare tidrymd och i de breda lagren har någon förändrad inställning till frågan om antalet barn i äktenskap knappast skett. Man kan enligt min åsikt därför icke förutsätta att dessa höga tal bli normgivande för framtiden. Minskas äktenskapsfrekvensen (och det måste den göra) sjunker småningom även födelsetalet om icke en övergång till större barnskaror i äktenskapet sker. Men därför bör man icke se alltför mörkt på saken. Den stora och glädjande nativitetsökningen blir betydelsefull i framtiden. Om under dessa år det bildats många nya äktenskap och dessa snabbt fått ett och två barn kan sedan en aktiv befolkningspolitik förväntas öka det genomsnittliga barnantalet så att ingen större nativitetsnedgång sker utan nativiteten håller sig vid den nivå, som av skilda skäl kan anses vara lagom.

K A P I T E L 8.

Den kommande utvecklingen och befolkningspolitiska mål. Den framtida utvecklingen regleras främst av dödlighet och fruktsamhet vilka tillsammans bestämma nativitetsöverskottet. Till en del bestämmes dock folkmängdens numerär av emigration och immigration, och givet är att stora förändringar i vandringsavseende härvidlag kunna leda utvecklingen

49 in på helt andra linjer än vad som eljest anses troligt. Fruktsamhetens och dödlighetens samtidiga betydelse för befolkningsutvecklingen angives bland annat av det s. k. reproduktionstalet, som angiver relationerna mellan två generationers storlek eller mer preciserat huru många döttrar, som en årskull på 1 000 födda av kvinnkön beräknas erhålla under sin livstid enligt nuvarande dödlighet och fruktsamhet. För att dödlighet och fruktsamhet under en längre tidsperiod skola hålla varandra i jämvikt fordras det ett reproduktionstal = 1, medan ett belopp understigande enheten leder till folkminskning. I de officiella publikationerna beräknas talet till omkring 0,85 för år 1940 —1941 medan det 1933—1934 var omkring 0,7 2. Omkring år 1925 passerade talet under enhetsvärdet. Nu kunna vissa invändningar resas mot ovan definierade reproduktionstal | och mot beräkningen därav, såsom det framträder i de officiella publikationerna och även i utländsk litteratur. I själva verket borde det kanske vara i något högre och troligen år 1940—1941 ligga omkring 0,9o. Det under 1 liggande värdet på reproduktionen innebär, att tillskottet genom födelser med nuvarande fruktsamhet icke kan framdeles uppväga bortgången genom dödlighet. Att ändock ett nativitetsöverskott existerar beror på den nu befintliga åldersfördelningen med stort antal i de åldersgrupper, där dödligheten är låg och vilka samtidigt svarar för tillskottet genom födelser, men åldersfördelningen är icke stabil utan labil. H u r u folkmängdsnumerären och åldersfördelningen med nuvarande fruktsamhet och dödlighet ställer sig inom de närmaste årtiondena kan relativt lätt erhållas. Dylika prognoser ha gjorts vid flera tidpunkter, senast av befolkningskommissionen, varvid även framtidsförloppet undersökts med flera alternativ beträffande dels fruktsamhet dels giftermålsfrekvens. Dessa prog| noser utgå från 1935 års folkmängd och åldersfördelningen vid den tidpunkten och ett av alternativen, oföränderlig äktenskaplig fruktsamhet med höjd giftermålsfrekvens, motsvarar i stort förloppet under åren 1936—1940. Enligt de fortsatta beräkningarna med dessa grunder som utgångspunkt skulle befolkningsnumerären åren 1950, 1960, 1970 vara 6 500 000, 6 472 000 och 6 286 000 och folkmängden nå sitt maximum omkring 1955. Åldersfördelningen av 1 000 individer skulle bliva år 1950 265 i åldern 0—20 år, 627 i åldern 20—65 och 108 i åldern 65 och därutöver mot 285, 619 och 96 år 1940. År 1960 skulle talen bliva 257, 617 och 126 samt 1970 239, 612 och 150. I huvudsak innebära förändringarna en ökning av åldringarna och en minskning av de uppväxande generationernas procenttal och antal samt desslikes även en efter 1950 småningom inträdande minskning i de arbetsföra åldersgruppernas relativa och än mer absoluta tal. Än större skulle förändringarna te sig, om man uppdelade den stora gruppen 20—65 år i flera olika delgrupper efter ålder. Tyngdpunkten i denna klass skjutes med tiden högre upp, i det att de yngre arbetsföra åldrarna 20—35 år bliva fåtaligare än vad som är fallet, medan de äldre arbetsföra åldrarna 50—65 öka betydligt i 4 — 7 3 45

50 numerär. I mångt och mycket kan den framtida utvecklingen icke rubbas av eventuellt vidtagna befolkningspolitiska åtgärder, och särskilt gäller detta åldringarnas antal. Å andra sidan beror utvecklingen i hög grad på fruktsamhetstalets framtida storlek och eventuellt kan detta påverkas av lämpliga åtgärder och förändrad inställning hos stora grupper av befolkningen. Befolkningspolitiska reformer måste grunda sig på vad som anses önskvärt i befolkningsavseende och kommande utveckling. Alltför kraftig folkökning och alltför kraftig folkminskning äro härvidlag alternativ, som kunna anses vara olämpliga att eftersträva med hänsyn till de perspektiv beträffande landets ekonomiska utveckling, som de innebära. Valet mellan olika befolkningsmål står å ena sidan mellan en svag tillväxt i befolkningen, en konstant befolkning eller en mycket långsam befolkningsminskning. Vad som med all makt bör undvikas äro häftiga variationer i befolkningsutvecklingen, och särskilt gäller det beträffande födelsetalet. Landet kan icke hava annat än olägenheter av häftiga variationer i födelsetalet och icke enbart direkt utan även indirekt allteftersom generationerna nå olika åldrar. Sålunda bli stora rubbningar i födelseantalet sju år senare märkbara i skolväsendet och kan innebära vanskligheter. Om man sätter målet vid en i huvudsak oförändrad befolkningsnumerär, kan emellertid detta formuleras på olika sätt. Man kan eftersträva en konstant befolkning år efter år, i vilket fall födelser och dödsfall skola motsvara varandra i antal. Man kan eftersträva en utveckling sådan att antalet i de arbetsföra åldrarna 20—65 år håller sig tämligen konstant eller undergår en obetydlig ökning och det leder i sin tur till vissa krav på födelsetalets storlek. I ett särskilt avsnitt av detta betänkande (se s. 203 ff.) redovisas vilka krav det ena eller andra uppställda målet för befolkningsutvecklingen medför. Samtliga uppställda villkor innebära att födelsetalet bör stiga men något olika i olika fall. För nuvarande värde av omkring 95 000 1936—1940 bör det stiga till i runt tal 115 000 1941—1945 och därefter under en lång följd av år hålla sig omkring 120 000. H u r skall detta väl kunna uppnås och vilka vägar skola befinnas lämpliga 0 Det är icke lämpligt att härvid bygga alltför mycket på det förhållandet att nativiteten nu är mycket högre än denna nivå. E n minskning av dödligheten och särskilt av dödligheten i åldrarna under 20 år innebär för befolkningsfrågan detsamma som en ökning av födelsetalet vid oförändrad dödlighet. Ovan angivna siffror 115 000 och 120 000 grunda sig på nuvarande dödlighet. En sänkning av denna skulle leda till ett mindre erforderligt antal födda och bör därför eftersträvas. Eftersom av de födda cirka 9 % dö innan 20 års ålder (och därav nästan hälften under första levnadsåret), skulle av 115 000 cirka 105 000 uppnå tjugoårsåldern. E t t bortfall av all dödlighet under 20 år skulle innebära, att födelsetalet kunde reduceras till 105 000 respektive 110 000. Så stora förhoppningar kan man icke ställa på en eventuell förbättring av dödligheten, men redan en reduktion av spädbarnsdödligheten

51 med 1 % från nära 5 % till 4 % och en motsvarande minskning av dödligheten i åldrarna 1—20 år skulle vara av värde. För att uppnå här angivna födelsetal erfordras emellertid en höjning av fruktsamheten (och därvidlag helt naturligt främst den äktenskapliga fruktsamheten) av icke ringa mått. Nuvarande fruktsamhet innebär, om den blir bestående, ett genomsnittstal av två barn per äktenskap. I längden erfordras emellertid ett medelbarnantal av omkring eller möjligen icke fullt tre barn per äktenskap. Eftersom ett icke obetydligt antal äktenskap av biologiska orsaker förbliva barnlösa eller endast få ett barn, erfordras i majoriteten av äktenskapen tre till fyra barn, som således är det normala och eftersträvansvärda ur den befolkningspolitiska synpunkten. Jämsides härmed bör emellertid en förbättring av den förhållandevis låga giftermålsfrekvensen eftersträvas. E t t höjt antal gifta med oförändrad fruktsamhet innebär för befolkningsutvecklingen detsamma som en mindre höjning av den äktenskapliga fruktsamheten vid oförändrad giftermålsfrekvens. När antalet ogifta män vid 45—50 års ålder i Sverige uppgår till omkring 17 % av samtliga i åldern och antalet ogifta kvinnor överstiger 20 %, är det självklart att en höjning av giftermålsfrekvensen är önskvärd. Särskilt gäller det för landsbygdsbefolkningen och än mer för den jordbruksidkande befolkningen, vilka grupper för ögonblicket ha den lägsta giftermålsfrekvensen. E n sänkning av den genomsnittliga giftermålsåldern, som i Sverige är tämligen hög, nära 30 år för männen och mellan 26 och 27 år för kvinnorna, har även viss inverkan. Dock är en sänkning av denna av mindre intresse, ty en minskning av genomsnittsåldern med något eller några år förlänger visserligen den fruktsamma tiden i äktenskapet men då det icke är tal om en ohejdad barnalstring inom äktenskapet utan en begränsad sådan är en sänkning av giftermålsåldern icke av alltför stor betydelse för hithörande frågor, ehuru den ur andra synpunkter kanske är önskvärd. Det befolkningspolitiska målet förutsätter sålunda i främsta hand en höjning av den äktenskapliga fruktsamheten, i andra hand en ökning av giftermålsfrekvensen och en sänkning av dödligheten, främst barnadödligheten.

DE REGIONALA OLIKHETERNA I OCH UTVECKLINGEN AV ÄKTENSKAPS- OCH FÖDELSEFREKVENSEN I SVERIGE UNDER TIDEN 1920-1944 En

undersökning

På uppdrag av befolkningsutredningen utförd av Professor Sten

Wahlund.

55 I detta avsnitt redovisas resultaten av en på uppdrag av 1941 års befolkningsutredning verkställd undersökning av äktenskapsfrekvensens och födelsefrekvensens utveckling under mellankrigstiden och under krigsåren. Kravet på en rimlig kostnad har satt gränser för undersökningens omfattning och mål. Befintliga tabellsammanställningar i de officiella statistiska publikationerna och tabellmanuskript hos kungl. statistiska centralbyrån ha blivit undersökningens huvudsakliga källor. Endast i begränsad utsträckning har utnyttjats centralbyråns primärmaterial, vilket krävt förhållandevis omständligare behandling. Undersökningen har i huvudsak begränsats till ett studium av olikheterna i äktenskaps frekvens och fruktsamhet samt desammas förändringar regionalt och för kommuner av olika yrkeskaraktär. Dessutom har det blivit möjligt att få en bild av fruktsamhetens förskjutningar i äldershänseende inom olika områden av riket. Först skall lämnas en redogörelse rörande

1. Materialets omfattning och bearbetning. I kungl. statistiska centralbyråns arkiv finnas länssammandrag över befolkningsrörelsen, innehållande bland annat antalen vigslar och levande födda i varje församling. Ur detta källmaterial kunde uppgifter sammanställas årsvis för tiden 1920—1936 och kvartalsvis för tiden från och med 1937 till och med andra kvartalet 1942. I fråga om antalet giftermål voro siffrorna »definitiva» för hela den studerade tiden. Med avseende på de födda voro de definitiva till och med år 1938 samt därefter preliminära 1 . Från dessa årsoch länsvis uppställda sammandrag överfördes antalet vigda och levande födda varje år till särskilda listor, vilka upptogo rikets samtliga kommuner respektive församlingar. Vidare antecknades för varje kommun folkmängden per 31 december respektive år. Sistnämnda enligt den årsvis utkommande publikationen »Folkmängden inom administrativa områden». Kommunerna respektive församlingarna grupperades bygdevis efter den indelning, som finnes angiven i särskilda folkräkningen 1935/36, del I I (Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, folkmängden i ettårs- och femårsklasser efter län och civilstånd, noten efter tabell 10, s. 100—103). Ur Folkräkningen den 31 december 1930, del I I I (Folkmängden efter yrke, inkomst och förmögenhet: 1 avd., tabell 1 s. 2—27), hämtades vidare klassificeringen av landsbygdskommunerna i A-, B-, C- eller D-kommuner. De olika kommun1 Enligt statistiska centralbyråns erfarenheter av samma material vid andra tillfällen äro de preliminära siffrorna för antalet gifta relativt tillfredsställande under det att man för antalet födda kan vänta ett underskott, vilket dock för hela landet ej uppgår mer än till omkring 1 %.

56 typerna definieras enligt följande: A: minst 75 %, B: 50—75 % av befolkningen tillhöra ur yrkessynpunkt jordbruk med binäringar; C: mindre än 50 % av befolkningen tillhöra jordbruk med binäringar, varvid befolkningen dock ej är agglomererad; D: befolkningen är agglomererad till minst 2/r, S: städer. Det har ansetts rimligast att sålunda hänföra kommunerna till den grupp, de tillhörde vid en viss fix tidpunkt, år 1930, och ej taga hänsyn till att kommunernas karaktär kan ha förändrats under observationsperioden. Vissa svårigheter förelågo för att ernå motsvarighet mellan å ena sidan antalet vigslar respektive levande födda och å andra sidan folkmängdssiffrorna. Uppgifterna om de förra erhöllos, som nämnts, församlingsvis, under det att uppgifterna om de senare erhöllos kommunvis, dock med undantag av städernas folkmängdssiffror, vilka även de redovisats församlingsvis. P å grund härav ha en del kommuner av olika yrkeskaraktär måst sammanföras, emedan två kommuner i vissa fall tillhörde en och samma församling och dylika kommuner ej alltid kunnat särredovisas i listorna över vigda och födda. För att siffrorna vid senare bearbetning skulle kunna adderas, måste därvid den ena kommunens »yrkesklassifikation» ändras. Åt den mindre kommunen gavs då alltid den störres beteckning. Till administrativa förändringar av betydelse har även hänsyn tagits. Vidare har för föreliggande undersökning utnyttjats en tabell med rubriken »Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer (med minst 30 000 invånare)» i den årligen utkommande publikationen Befolkningsrörelsen. I nämnda tabell finnas bland annat uppgifter om folkmängd, nativitetsöverskott samt in- och utflyttning, ingångna giftermål efter civilstånd och kontrahenternas ålder samt antal giftermål i varje månad, barnaföderskor samt ålder vid nedkomst inom och utom äktenskapet, tid mellan äktenskapets ingående och nedkomsten för barnaföderskor med barn inom äktenskapet samt levande födda barn i varje månad. P å grundval av det sålunda föreliggande materialet har beräknats en serie demografiska karakteristikor (närmare beskrivna här nedan) för större städer, nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Örebro, Borås, Eskilstuna och Gävle. Vissa karakteristikor ha även beräknats för geografiska huvuddelar av landet, de s. k. riksområdena (se s. 58). Det sistnämnda från publikationen Befolkningsrörelsen hämtade tabellmaterialet finnes i obruten följd från och med år 1924 till och med år 1941. Genom tillmötesgående från statistiska centralbyråns sida har i föreliggande undersökning kunnat utnyttjas motsvarande ännu opublicerade uppgifter för år 1942. För Stockholm erhölls materialet för detta år från stadens statistiska kontor. Samtliga uppgifter för år 1942 äro dcjck »preliminära». På grund av de senaste årens märkliga, delvis oväntade befolkningsutveckling har det ansetts önskvärt att studera de demografiska siffrorna så långt fram i tiden som möjligt. Befolkningsutredningen har därför företagit en arbetskrävande bearbetning av de på statistiska centralbyrån förvarade födelseoch dopboks- samt vigselboksutdragen för ovan nämnda städer (för Stock-

57 holm erhölls dock motsvarande uppgifter från stadens statistiska kontor) samt länens landsbygd, avseende sista halvåret 1942 och första halvåret 1943 (i det följande betecknat med 1942/43) samt andra halvåret 1943 och första halvåret 1944 (i det följande betecknat med 1943/44). Följande tabeller ha uppgjorts: a) Antalet i första giftet inträdda kvinnor fördelade efter ålder vid äktenskapets ingående samt antalet omgifta kvinnor, b) Antalet barnaföderskor fördelade efter ålder vid nedkomsten samt barnets börd, c) Antalet barnaföderskor med barn i äktenskap fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten (duration). För att begränsa arbetet företogs därvid en 20 %sampling, d. v. s. endast vart femte fall (nedkomst respektive giftermål) medtogs, varefter de sålunda erhållna talen uppmultiplicerades med 5. Det bör anmärkas, att kyrkoboksutdragen från vissa mindre församlingar vid arbetets utförande ännu ej inkommit till statistiska centralbyrån. Det material (födda respektive vigslar), vilket sålunda kommer att stå utanför föreliggande undersökning, är emellertid obetydligt i jämförelse med hela massan, varför detta förhållande ej har någon inverkan på de här nedan redovisade siffrorna. Vi övergå nu till en redogörelse för undersökningsresultaten. Kommentarerna till det omfattande tabellmaterialet ha måst göras mycket koncentrerade. Den, som enbart önskar en allmän översiktlig framställning, hänvisas till den avslutande och delvis sammanfattande redogörelsen på s. 114 och följande. «

2. Antalet födda och den naturliga folkökningen. Det mest omedelbara, men även mest missledande måttet på fruktsamheten är det årliga antalet levande födda, vilket från och med 1920 återges i tabell 1. I sina stora drag är utvecklingen av födelseantalet väl känd. Från 1920 års antal levande födda, nära 140 000 (vilket jämfört med närmast omkringliggande antal representerade ett toppvärde), sjönk antalet mycket starkt till ett bottenläge av omkring 85 000 åren 1933 och 1934. Därefter har antalet levande födda, frånsett ett avbrott år 1940, ökat till nära 125 000 år 1943. Sedan bottenläget, åren 1933—1934, har antalet levande födda sålunda ökat med runt 50 % och detta förhållande har i vulgärdiskussionen tillmätts utslagsgivande betydelse för folkökningen på längre sikt. Emellertid har födelseökningen påverkats av förändringar i befolkningens storlek och dess sammansättning efter kön, ålder och civilstånd. En närmare analys av ökningen i antalet födda kräver därför ingående demografiska studier. Till en början skall hänsyn endast tagas till den inverkan folkmängdsökningen kan ha haft. Vi uträkna det allmänna födelsetalet (antalet levande födda per 1000 medelfolkmängd), ställa alltså de födda i relation till den totala folkmängd, som »producerat» dem. Ur tabell 1 å s. 58 framgår, att detta födelsetal i Sverige sjönk från värdet 23,6i %>o år 1920 till 13,68 °/oo år 1934. Samtidigt sjönk antalet avlidna per 1 000 av medelfolkmängden, men mera obetydligt, från 13,3o %o till 11,24 °/oo.

58 Tab. 1. Översikt av folkmängdens förändringar (på 1000 av inedelfolkmängden) i Sverige åren 1920-1943. År

1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942* 1943x 1

Medelfolkmängd

5 875 763 5 929 403 5 970 918 5 9S»6 640 6 020 939 6 044 840 6 063 965 6 081 146 6 096 557 6 112 635 6131135 6152 319 6 176 405 6 200 965 6 222 328 6 241 798 6 258 697 6 275 805 6 297 468 6 325 759 6 356 368 6 388 953 6 432 337 6 490 514

Giftermål

Antal

°/oo

42 918 39 550 36 806 37 829 37 385 37 419 38 268 38 999 40 507 41719 43 858 42 908 41673 43 437 48 095 51306 53 276 55 606 58 130 61373 59166 58102 62 386 61589

7-30 6'67

Levande födda Antal

138 753 127 723 6l6 116 946 6-31 113 435 6-21 109 055 6-19 106 292 6-si 102 007 97 994 6-41 6'64 97 868 92 861 6-83 94 220 7-15 91074 6 97 89 779 675 85 020 7-oo 85 092 7-73 85 906 8'22 8- 61 88 938 90 373 8-86 93 946 923 9-70 97 380 95 778 981 99 727 9-09 970 113 605 9-4 9 124 921

Döda (utom dödfödda)

%0

Antal

23 61 21-64 19-59 18-92

78 128 73 536 76 343 68 424 72 001 70 918 71344 77 219 73 267 74 538 71790 77 121 71459 69 607 69 921 72 813 74 836 75 392 72 693 72 876 72 748 71910 63 644 65 799

18-u 17-58 1682 16-ii 16-05 15-19 1587 14-80 1454 13-71 13-68 13 7 6 14-21 14'40 14-92 15-39 15 07 15-61 17-6 6 19-25

13-30 12-40 12-79 11-41 11-96 11-73 11-77 12.7 0 12-0 2 1219 11-71 12 54 11-57 11-23 11-24 11-67 11-96

1201 11-54 11-52 11-44 11-26

Överskott '- Ida

Folkökning

D0

°/oo

10-31

5 - 85

9-78 8-40 5'56 3-04 5-04 2-89

3-41 4-03

9l4 6-80 7-51

6l5

3oo 3-66 2-26 2-97 2-48 2-44 2-09

225 239 338 387 3-63

7-77

10-14

9ii

2-28 2.44 3-61 3 29 4-52 3-42 3-46 2-79

262 2-84 4-05 4-91 4'74 5-48 8 04 9-96

Delvis preliminära uppg fter.

Detta resulterade i att den »naturliga folkökningen», d. v. s. överskottet av födda över döda minskade från 10,31 °/oo år 1920 till 2,44 °/oo år 1934. Marginalen mellan födelse- och dödstalen blev sålunda mycket knapp, och det hade inte varit långt kvar till en ren folkminskning, om födelsetalet fortsatt att sjunka kraftigare än dödstalet. Nu steg dock åter antalet levande födda, så att år 1943 allmänna födelsetalet 19,2 5 °/oo uppnåddes, innebärande en ökning av överskottet av födda över döda till 9,n %o. I det följande skall visas, att denna höga naturliga folkökning, som endast obetydligt understiger 1920 års toppsiffra, ingalunda kan sägas markera en helt tillfredsställande befolkningsutveckling. Dessförinnan vilja vi beröra de allmänna födelsetalen och deras utveckling inom olika delar av landet. 3. Allmänna födelsetalet. Inom den administrativa statistiken brukar man indela landet i s. k. riksområden (se Särskilda folkräkningen 1935/36, del II, s. 20*): Landsbygdsområden» I: Mälarlandskapen, omfattande landsbygden i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län;

59 I I : östra Götaland, omfattande landsbygden i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län; I I I : Skåne, Halland och Blekinge, omfattande landsbygden i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län; IV: Vänerlandskapen, omfattande landsbygden i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län; V: Norrland och Dalarne, omfattande landsbygden i Kopparbergs län samt alla län i Norrland. Stadsområden* VI: Stockholms stad; VII: Övriga städer med minst 30 000 invånare; VIII: Övriga städer med mindre än 30 000 invånare. Områdena V I I och V I I I ha i det följande sammanförts till ett område med benämningen Övriga städer. Inom varje landsbygdsområde ha de tidigare omnämnda kommuntyperna (A-, B-, C- och D-kommuner) redovisats var för sig. Från och med tredje kvartalet 1942 föreligga dock endast beräkningar av allmänna födelsetalet för riksområdena i sin helhet, således utan uppdelning på A-, B-, C- och D-kommuner. Vid beräkning av de allmänna födelsetalen för kvartalen 1 januari 1937— 30 juni 1944 ha medelfolkmängderna kalkylerats under antagandet, att folkmängden ett visst år har förändrat sig lineärt från årets början till dess slut. I tabell 2 redovisas allmänna födelsetal för hela riket med uppdelning på landsbygd och städer samt kommuntyper och riksområden. Av tabellen framgår, att allmänna födelsetalet genomgående avtog från år 1920 till 1930-talets första hälft för att därefter stiga i vissa områden och förhålla sig tämligen konstant i andra fram till och med år 1941. Därefter har en genomgående kraftig ökning av födelsetalet skett. De lägsta allmänna födelsetalen noteras omkring år 1934. Sålunda nådde hela riket sitt bottenläge, 13,7 °/oo, detta år med nästan lika låga värden de båda omkringliggande åren. Även landsbygden uppvisade det lägsta värdet, 14,8 °/oo år 1934, och för städerna noterades bottenvärdet, 11,5 °/oo, åren 1933 och 1934. Beträffande kommuntyperna observeras, att A-kommunernas (jordbrukskommunernas, se sid. 55) lägsta värde, 15,8 °/oo, inträffade år 1937. A V övriga kommuner nådde de av B-typ botten år 1935 med 14,7 °/oo, de av C-typ år 1934 med 13,4 °/oo och de av D-typ (de agglomererade) år 1933 med 12,4 °/oo. Kommuntyperna nådde alltså i tidshänseende bottenvärdena i ordningsföljden D, C, B, A, d. v. s. i de industriellt eller merkantilt mest utvecklade kommunerna kom omslaget först, i de med övervägande jordbruksnäring, sist. Lägsta talet för Stockholm (med dess på grund av näringslivets sammansättning »eftersläpande» konjunkturer) var 9,8 °/oo år 1934 och för övriga städer 12, o %>o år 1933. Under perioden 1920—1940 var födelsetalet för landsbygden högre än för städerna. Sedan bottenåret har denna skillnad emellertid successivt minskat

60 Tab. 2. Allmänna födelsetal för riksområden och kommuntyper årsvis 1920—1943 och kvartalsvis 1 januari 1937—30 juni 1944. Kil.sområde 11 (Östra Götalands ] andsbygd

Riksområde I (Malarian dskapen s andsbygd) År Kommuntyp

1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 Kv. 1 2 3 4 1938 Kv. 1 2 3 4 1939 Kv. 1 2 3 4 1940 Kv. 1 2 3 4 1941 Kv. 1 2 3 4 1942 Kv. 1 2 3 4 1943 Kv. 1 2 3 4 1944 Kv. 1 2

A

B

c

D

232 22-0 203 20o 18-9 17-9 17-7 17i 17-o 16-9 16o 152 15-3 15-5 14 i 149 14-2 14-5 155

24-8 21-8 20-i 20-3 17-4 16-9 17o 15-4 16-5 14-4 14-6 14o 13 5 12-6 12-9 12-4 13-5 13-8 13-4 14-7

21-4 19-8 16-6 16-7 15-4 16-8 13-2 12-6 12-8 12i 12-5 12-7 11-8 10-6 10-3

15-6 12-8 151 14-6 14-9 15-5 14-5 15-3 16-2 15-8 15-3 14-1 14-9 14-7 14-8 16'4 13-7 14-6 12-5 16-3 15-5 14-o

13-2 13-7 13-8 14-2 14-o 12-8 14-2 14-9 15o 146 12-8 14-s 14-7 15-2 14o 13i 14-4 12-6 15-3 16-3 13-5

23-ä 20i 17-8 15 9 15-7 15-i 15-1 13-9 14-5 12-8 13'3 12-8 12-7 11-7 11-5 11-6 12-1 I3i 12-8 14i 12-8 12-8 13-6 13-7 14 2 137 12-8 14-4 14-3 14-9 14 3 14o 13-4 13-4 14-9 13-4 12o 13-9 11-7 14-4 15-6 14-o

16-8 18-4

14-3 17-e

14i 15-7

14O

14-0

ii-o

11-6 11-9 12-o 13-3 11-8 10-4 12-7 12-4 13-3 12-9 11-9 14-8 14-7 15-6 14-6 14-4 14-5 15-s 15-2 14-4 13-2 15-2 13-8 17-4 15-2 14-5 17-9 18-i

Hela området 23-6 21-5 19-4 18-5 17-5 17-o 16-3 15-3 15-5 14-3 13-9 14o 13-6 12-8 12-5 12-7 13-s 13-4 13-5 14-1 13-6 11-3 14o 14-o 14-7 144 13-2 14-9 15-i 15-6 15o 13-9 14-6 14-8 155 14-8 13-2 14-7 12-9 16o 15-8 14i 16-8 15-7 17-5 17i 16i 17-8 17-4 19i 18-o 16-7 19-5 20 3

Kommuntyp A

B

c

D

21-8 20-8 18-8 18-5 17-9 17-7 17-2 16-4 16-8 16 2 165 16o 16o 14-9 15-2 14-9 14-6 15-o 14-9 16-6 15-o 13-6 15-7 15-5 16i 16-i 15-o 15-7 15-8 16-2 14-7 13-9 14-7 14-6 163 14-7 13-2 14-6 12-1 16-5 16-s 13 7

23-i 20-3 l9o 18-7 17-9 17-5 16-8 16-4 15-9 I6i 16o 15-2 14-4 14-5 14-2 14-4 14-3 14-9 14-7 15o 16-o 13-8 15-3 14-6 16-6 16-5 14-4 15-3 15o 15-5 15-8 14-8 14-4 14-5 15-9 14-5 128 14-8 12-8 16-i 15-8 14-4

23-2 21-7 19-4 18-6 18-2 17-5 16-6 169 15-2 15-5 15-5 14-9 13-8 12-6 13-6 139 13-5 13-8 13-o 14-9 I4i 13-2 14-6 13-4 16-8 l6o 13-s 14-8 14-4 15-6 15-2 14-2 13-7 13-7 15 9 13-3 11-9 13-8 12-2 15-4 13-8 13-6

23-4 24-3 21-5 22-5 21-9 19 2 183 18i 17-4 178 16-4 157 15-7 14-6 13-7 14-2 14-3 13-5 13-8 12-5 15-2 12-5 12-5 11-9 13-2 13-6 11-3 I4i 14-i 15-5 13-8 13i 14-5 15-5 15-s 14-8 12-6 16o 14-8 16-4 17-3 15-4

15-7 17-7

11*6 17-i

12-9 18-5

17-5 20o

Hela området 22-8 19-7 17-9 17-7 18-2 17-8 17-2 16-8 16-5 15-8 16-1 15-5 15i 14-s 14-6 14-6 14-5 14-s 14-7 15-8 15-4 13-6 15-2 14-6 15-6 I6i 14-o 15-5 15-3 16-3 15-8 14-5 14-7 14-4 16-3 146 13o 14-9 12-9 16-5 158 14-3 16-7 13-6 18-i 17-3 17-2 17-6 17-o 18-5 18-n 16-5 18-2 19-4

61 Forts. tab. 2.

År

Riksområde 111 (Skånes , Hallands och Blekinge landsbygd) Kommuntyp

1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 Kv. 1 2 3 4 1938 Kv. 1 2 3 4 1939 Kv. 1 2 3 4 1940 Kv. 1 2 3 4 1941 Kv. 1 2 3 4 1942 Kv. 1 2 3 4 1943 Kv. 1 2 3 4 1944 Kv. 1 2

A

B

C

D

23i 225 22-8 20-8 20-i 19o 19-4 18-7 19-3 18-2 l8o 17-9 16-& 16-4 16-4 15-7 16-3 15-5 15-9 17-0 15-7 13-6 157 161 15-4 15-3 15-9 15-7 17o 16-2 l5o 14-7 15-4 17-o 16-2 15-7 12-7 15-3 12-8 17i 17-5 13-9

23-3 21-7 20-2 20o 18-9 18-9 18-5 17-8 17-9 17-4 17-5 16-2 16i 15-6 15-5 14-8 15-5 16i 15-8 17i 16o 15-2 15-7 15-4 16-6 15-8 15-o 15-7 16-5 16-2 15-6 145 15-4 16-3 15-6 15-6 14-o 14-9 13-2 15-4 16-o 15i

24-e 22o 19-9 19-8 18-3 18-2 17-8 17-1 17-6 16-4 16-s 157 14-9 14-2 14-o 13-6 14-o 14-9 14-4 16-o 15-6 13-4 14-6 14-8 15i 14-o 14-4 14-6 14-4 15-9 14-7 13-2 14-4 15-6 15-3 13-8 12-6 14-2 12-0 15-4 I5i 14-3

21-7 20-o 18-s 17-o 15-9 14-i 13-9 12-9 132 111 11-7 12o 11-3 10-o 11-2 12-6 13-9 12-3 13o 12-8 11-7 11-6 12-5 11-1 12-2 15o 11-7 12-9 15-3 12-7 11-8 11-8 13-s 14-6 15-2 11-4 12-2 14-8 12-o 15-8 17-i 14-4

166 17-9

15-6 17-5

14-5 15-9

15-5 14i

:

Hela området 23-6 23-5 20-4 20i I9l 18-7 18-5 17-8 18-i 17 i 17-2 16-4 15-9 15 3 15-4 14-9 15-4 15-4 15-5 16-4 15-6 14-2 15-5 15-5 15-9 15-7 14-9 15-4 16-3 16-o 15-2 14o 15-2 16-4 15-9 15i 13-3 15-o 12-9 15-9 16-3 14-6 16-6 15-6 169 17-6 15-7 17-6 17-5 18-6 17-7 16-6 18-5 18-1

Riksområde IV Vänerlandskapens landsbygd) Kommuntyp A

B

20-7 19-6 17-7 18-o 17-4 16-8 16-3 15-9 16-2 14-7 15-0 14-s 14-5 14-o 13-9 l4o 13-2 13-s 13-7 13-8 13-9 11-9 13-8 14-2 15o 14i 13i 14-5 14-s 16-5 138 13-s 13-5 13i 14-9 13-6 12-5 13o 111 15-3 139 11 7

21-6 20i 18-s 18-7 17-4 166 16-3 15-9 16-2 15o 15i 14-2 I4i 13-4 13-4 13-3 133 13-6 13-8 14-9 14-6 Hl 13-8 12-6 15-8 132 12i 14-3 13i 158 14-s 14-o 13-7 13-7 15-5 13-3 12-4 14-4 11-8 15-9 15-o 13-3

. 13-5 16-6

14-s 16-5

.

• 1

c 1 D 21o 194 18-6 18-1 16-9 16-6 15-2 15-i 15o 14i 15-2 13-5 13-5 12-3 12i 15-5 125 I3i 13-3 13-6 13-4 12-1 12-8 12-0 13-8 13-s 121 13-2 130 14-5 130 12o 12-3 13o 13-5 115 11-4 11-8 10-8 13-2 12-3

Ho

26-7 24-2 20-8 19-6 18-9 18-9 17-7 16-4 14-o 15-2 16-2 14-2 l5o 13-4 14-0 12-8 13-7 11-8 11-8 12-5 lic 11-5 11-4 11 2 11-5 11-4 11-7 12-3 11-4 13-8 12-s 11-7 11-5 12-2 12-2 11-3 10-4 11-4 10-9 12l 11-7 llo

12o 12-7

11-7 15-2

Hela området 22-5 20-7 18-9 18-6 17-9 17-2 16-7 16i 16-2 15i 15-5 14-6 14-5 13-7 13-5 13-7 13'4 13-7 14-0 14-8 13-8 128 13-9 13i 15-2 14-4 13i 14-5 14-3 16-i 14-3 18-2 13-6 13-8 15o 13-2 12-4 13-6 11-8 157 143 12-6 15-8 13-i 15-2 16-4 15i 16-7 16-4 18i 17 i 15-1 16-9 18-6

(32 Forts. tab. 2. Riksområde V (Norrlands och Dalarne s landsbygd)

lr

Kommuntyp

1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 Kv. 1 2 3 4 1938 Kv. 1 2 3 4 1939 Kv. 1 2 3 4 1940 Kv. 1 2 3 4 1941 Kv. 1 2 3 4 1942 Kv. 1 2 3 4 1943 Kv. 1 2 3 4 1944 Kv. 1 2

A

B

c

D

31-7 28-3 26-7 25-9 24-4 23-9 23-o 21-6 21-5 20-8 21i 20-4 20-3 18-9 l9o 192 19-5 19-2 18-i 21-6 19-2 17-9 19-9 19-2 18-8 19i 19o 20-4 19-7 21-2 20-7 19-9 19i 19-2 21-6 18-5 16-9 19-7 17-s 22-7 19-8 17-6

25-7 25-1 23i 22-3 21-5 21'2 19-6 18-7 18-9 18-4 18-i 17-5 17-1 16-4 16-5 16-4 171 17-i 16-7 18-4 17-6 15-8 17-i 16-4 18-2 17-9 15-9 17-4 16-4 18-5 17-6 17-0 16-6 16-5 18-6 16-7 14-9 17-2 14-6 19-4 18-8 16-o

26-7 24 7 21 8 21 3 20 i| 19 8 18 1 18 3 18 5 17 3 17 7 17 2 16 1 15 6 15 3 15 4 15 6 15-8 15-2 16-3 16-2 15-7 16-2 15-5 17i 16-s 16-2 17-2 15-9 18-o 17-7 17-1 16-o 16 3 17-4 165 13-9 18-3 15-9 206 18-9 17-7

28-2 25-4 23-3 22-5 21-3 21-2 20-9 20 i 19-6 17-6 18-5 17-4 15-6 14-2 15-o 14i 14i 132 12 2 143 135 12-9 13-9 13i 14-6 13-8 14-4 15-8 15i 154 16-3 16o 14-9 14-8 16-2 15i 14-2 15-8 13-8 18-1 16-6 14-7

20-2 23-2

18-s 20-6

17-5 19-8

16-8 18-4

Hela området

Riksområde VI (Stockholm)

Riksområdena VII och VIII (Övriga städer i riket)

28-7 26-2 24-2 232 22-2 21-7 20-2 19-9 19 7 18-8 18-9 18-2 17-7 16-8 16-8 16-8 17 3 17-2 16-7 18-8 17-5 15-8 17-5 17-2 18-7 18o 16-4 18-i 17-4 19o 18-5 17-5 17-o 17i 19-0 17-0 15-o 17-9 15-6 20-4 19o 16-6 19-4 18-5 21-o 19-9 17-9 21-2 20i 23-o 21-8 20-o

17-3 15-3 13-8 13o 12-6 12-5 11-7 11-1 10-9 10-2 10-7 10-7 11-4 10-3 9-8 10-4 11-2 11-5 llo 12-2 12-3 10-5 12-8 12-7 13-5 12-5 12-3 13-4 13-2 13-6 14-2 12-8 13-7 15-o 14-8 129 12i 15-8 13-9 16-9 16-6 15-9 18-o 17-2 19-6 18-3 16-9 20-o 19i 20-5 18-8

16-9 16-8 15-4 18-3 17i 19-6 18-7 17-9 20-4 19-8 17-8 17-5 20-1

20-5 22-8

23i 23-3

22-4 23-4

21-G

22-5 20-1 17-9 17-i 16-4 15-7 14-9 13-9 137 13-2 13-a 13-0 12-8 12-o 12-1 122 13i 13-5 133 14-5 13-6 12-5 14-3 14-2 15-2 14-4 13-3 14-8 14 6 15-8 14-7 14i 15-2 15'9 16-2 15-o 13-6 15-8

14o

63 Forts. tab. 2. H År

1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 Kv. 1 2 3 4 1938 Kv. 1 2 3 4 1939 Kv. 1 2 3 4 1940 Kv. 1 2 3 4 1941 Kv. 1 2 3 4 1942 Kv. 1 2 3 4 1943 Kv. 1 2 3 4 1944 Kv. 1 2

e 1 a

r

K o m nm n t y p A

B

C

D

24 5 22-9 21-4 20-9 19-9 19-4 18-9 18i 18-3 175 17 5 17-i 16-9 16i 16-o 16o 15-9 15-8 15-8 17-1 16-2 14-s 16-4 l6o 17-6 16-3 15-8 16-7 16-8 17-8 16-6 15-5 15-8 15-9 17-4 16o 14-2 15-9 13-6 18-1 17-3 14-5

23-9 22-2 20-5 20-3 19*0 18-7 18-o 17-2 17-4 16-6 16-6 15-8 15-4 14-9 14*9 14-7 I5i 15-4 15-2 16-4 16-o 14-2 15-5 14-9 16-4 I6i 14-6 15-7 15-4 16i 15-4 15-0 15-2 15i 15-4 152 13-7 15-4 13-2 16s 16-7 14-7

23-9 21-8 19-7 18-9 18-0 17-6 16-7 16-4 16-s 15-4 158 15o 14-s 13 5 13-4 135 13-7 14-2 13-8 l5o 14-5 136 14-4 13-9 15-4 147 13-8 15-o 14-5 15-9 14-7 14-3 14-0 14-2 15-3 13-6 12o 14-5 12-6 15-8 15-i 14o

244 22-5 19-6 19i 18i 18-o 16-3 15-5 15o 14-5 14-9 14-4 137 12-4 12-6 12-7 13-2 16-5 12-4 18-5 18-1 17i 12-8 12-3 13-s 133 12-4 14-5 14-3 15-o 14-7 14-o 14-o 14-8 15o 13-9 12-9 14-8 13-2 16-4 15-8 14i

16-9 19-8

15-2 18-9

13-9 17-1

16-5 17-8

.

i k

e

t

Landsbygden

Städerna

Hela riket

24-6 22-6 20-7 20-1 19-2 18-8 18-o 17-4 17-4 16-5 16-7 16-o 15-6 14 8 14-8 14-8 15-0 15-2 15-1 16-3 15-4 13-9 15-5 15i 16-4 15-9 14-5 15-9 15-9 169 16o 14-9 15-2 15-5 16-6 15i 13-5 15-5 13-5 17-3 16-5 14-6 17-3 15-5 18-5 17-9 16-3 18-5 17-9 19-9 l9-o 17-3

21-2 18-9 16-9 16-i 15-5 14-9 14-i 13-2 13o 12-4 12-6 12-4 12-4 11-5 11-5 118 12-7 13o 12-7 13-9 13-s 12o 13-9 13-s 14-8 13-9 13o 14-5 14-2 15-2 14-6 13-8 14-8 15-7 15-9 14-5 13-2 15-7 13-9 16-8 16-7 15-5 18-2 17-1 19-6 18-6 176 20-3 19-6 21-8 20-5 19-4

23-6 21-5 19-6 18-9 18-1 17-6 16-8 16i 16-o 152 15-4 14-8 14-5 13-7 137 13-8 14-2 14-4 14-2 15-5 14-7 132 14-9 14-6 158 15-2 14o 15-4 15-3 163 15-5 14-5 15i 15-6 16-3 14-9 13-4 15-6 13-2 17-2 16-6 15-o 17-7 16i 18-9 18-2 16-8 19-2 18-6 20-7 196 18i

18-9 20-2

22-6 23-4

20-4 21-5

64 och år 1941 uppvisa städerna för första gången högre allmänt födelsetal än landsbygden. För år 1943 översteg födelsetalet för städerna motsvarande tal för landsbygden med icke mindre än 1,8 enheter. Bland städerna har vidare Stockholm under hela observationstiden haft lägre värden än övriga städer tagna tillsammans frånsett år 1941, då födelsetalen voro lika, respektive 15,8 °/oo. Skillnaden i detta avseende var år 1920 avsevärd men har senare krympt samman för att under de senaste åren bli obetydlig. Rangordningen mellan kommuntypernas födelsetal var under nedgångsperioden A-, B-, C- och D-kommuner, dock med det undantaget att D-kommunerna under åren 1920—1921 intogo andra platsen och åren 1923—1925 tredje platsen i fråga om födelsetalets nivå. Beroende på att de mera jordbruksbetonade kommunerna (A- och B-kommunerna) efter bottenläget visat en mer eller mindre markerad stagnation fram till år 1942 i motsats till de mera industrialiserade (C- och särskilt D-kommunerna), har denna rangordning dels blivit utpräglad och dels ändrats därhän, att D-kommunerna år 1941 komma före C-kommunerna men fortfarande efter A- och B-kommunerna. Av de fem landsbygdsriksområdena har det femte (Norrlands och Dalarnes landsbygd) hela tiden visat högre födelsetal än någon annan del av riket. Bland landsbygdsområdena har ordningen under den undersökta perioden i allmänhet varit V. Norrland och Dalarne, I I I . Skåne, Halland och Blekinge, I I . östra Götaland, IV. Vänerlandskapen och I. Mälarlandskapen, varvid dock de båda sistnämnda sedan 1938 bytt plats. Under de senaste åren, 1942 och 1943, har emellertid rangordningen helt omkastats. Sålunda uppvisar Y. Norrland och Dalarne fortfarande det högsta födelsetalet, men därefter följa nu i tur och ordning I. Mälarlandskapen, I I . östra Götaland, I I I Skåne, Halland och Blekinge samt slutligen IV. Vänerlandskapen. Fram till och med år 1941 uppvisa riksområdena I I , I I I och IV i stort sett konstanta allmänna födelsetal sedan första hälften av 1930-talet, medan områdena I och V (sydligaste och nordligaste Sverige) förete en något tydligare tendens till ökning, vilken förklarar den förut nämnda, om än svaga uppgången efter bottenåren i födelsetalet för landsbygden i sin helhet. Efter år 1941 har emellertid födelsetalet stigit avsevärt i samtliga riksområden. Helt allmänt har redan kunnat konstateras, att födelsetalen äro högst i landets nordligare delar. Av de fem landsbygdsområdena uppvisar under hela den betraktade perioden det femte, Norrland och Dalarne, högsta värdena för samtliga kommuntyper tagna var för sig (tabell 2). Ett undantag utgöra D-kommunerna (de »agglomererade») i II. östra Götaland, vilka enstaka år hade något högre värden än motsvarande kommuner i det femte riksområdet. Den ordning i vilken de olika kommuntyperna i det femte riksområdet uppnådde sina lägsta värden är den motsatta mot hela rikets, nämligen först A-, sedan B-, C- och Dkommunerna. Men även längst i söder ha födelsetalen varit relativt höga. Kommuntyperna A, B, och C ligga i det tredje riksområdet Skåne, Halland och Blekinge så gott som genomgående på en högre nivå än i de tre övriga riksområdena i Svealand (utom Dalarne) och Götaland (I, II och IV). Tredje riksområdets D-kommuner

65 uppvisa däremot allmänna födelsetal, som till och med år 1937 äro omväxlande högre och lägre än första områdets (Mälarlandskapen). Därefter ligga de förstnämndas födelsetal genomgående lägre än de sistnämndas. Vidare äro födelsetalen for tredje riksområdets D-kommuner dels lägre än motsvarande tal i II. Östra Gotaland hela perioden 1920—1942, dels lägre än motsvarande tal i IV Vänerlandskapen till och med år 1935 men därefter högre än dessa. I tredje riksområdet nådde födelsetalen sina bottenvärden i samma ordning som talen för hela landsbygden, d. v. s. D, C, B och A. K Zl nV-ff f j ^ a t t b e t r a k t a förhållandet i det andra landsbygdsområdet Östra Gotaland. Födelsetalen äro här, frånsett enstaka, betydelselösa undantag högre an i Vänerlandskapen; detta gäller alla fyra typerna av kommuner tagna g r V u * SS' ~ ° m °" ° c h D - k o m m u n e r (industrialiserad eller agglomererad landsbygd) visar Östra Götaland i stort sett också högre födelsetal än Mälarlandskapen (I); i fråga om de mera jordbruksbetonade kommunerna ha förhållandena växlat. I kommuntyp A uppvisade Mälarlandskapen högre födelsetal än Östra Gotaland till och med år 1929, men därefter lägre till och med år 1939under krigsåren ligga de båda riksområdenas födelsetal för A-kommunerna på i stort sett samma nivå. För B-kommunerna gäller fram till och med år 1928 att de båda riksområdena uppvisa högre och lägre värden omväxlande, varefter ö s t r a Goteland har högre tal än Mälarlandskapen (utom de två första, kvartalen år 1942) — Till slut må noteras, a t t vändpunkten för födelsetalens nedgång i Östra Götalands kommuntyper inträffade i ordningen C, B, D, A. n . S i U t l J P 7 n 7 å t e r 7 s t å r a t t Jämföra det första och det fjärde landsbygdsområdet, alltså Mälarlandskapen och Vänerlandskapen. Mälarlandskapens A-kommuner (jordbrukskommuner) uppvisa hela tiden högre födelsetal än Vänerlandskapens Unerna gäller t m en bör an {• 0 Lii J detsamma, men från och med år 1929 är torhållandet omvänt till och med år 1935, varefter värdena ligga på ungefärligen samma nivå. Från och med år 1923 till och med år 1936 ligger första riksomradet under det fjärde i vad som angår C- och D-kommunerna, varefter motsatsen inträffar. I första riksområdet inträffar bottenläget för födelsetalen samtidigt for A-, C- och D-kommunerna och sist för B-kommunerna, I det fjärde riksområdet skedde omslaget efter nedgången i födelsetalen för kommuntyperna i ordningen C, D, B och A. V å r t s t u d i u m av d e t a l l m ä n n a födelsetalets f ö r ä n d r i n g a r i n o m h u v u d o m r å d e n av riket och inom k o m m u n e r av olika y r k e s k a r a k t ä r har h e l t allmänt givit vid h a n d e n , att den ö k n i n g i födelsetalet, s o m skett i S v e r i g e u n d e r d e t sista å r t i o n d e t , i h u v u d s a k kan tillskrivas r i k e t s s t ä d e r och i n å g o n mån även övriga tätorter, men icke förrän u n d e r de allra senaste å r e n landsbygd e n s rena j o r d b r u k s o m r å d e n . D e t t a ger a n l e d n i n g till a t t särskilt a n a l y s e r a n a t i v i t e t s f ö r h å l l a n d e n a i s t ä d e r n a . H ä r v i d vilja vi dock a n v ä n d a m e r a effektiva s t a t i s t i s k a m å t t än det a l l m ä n n a födelsetalet.

4. Antalet kvinnor inom olika åldersgrupper. I det föregående h a r a n t a l e t levande födda b a r n satts i r e l a t i o n till medelfolkmängden, varigenom ett g r o v t m å t t p å födelsefrekvensen erhållits. M e n a n t a l e t födda b a r n ä r givetvis i h ö g grad b e r o e n d e av den andel av kvinnliga befolkningen, som befinner sig i f r u k t s a m h e t s å l d r a r n a . B ä t t r e m å t t p å fruktsam5—73 45

66 heten utgöra därför de i tabell 4 redovisade allmänna fruktsamhetstalen. Vid beräkningen av dessa har antalet levande födda under ett visst år satts i relation till (°/oo av) antalet kvinnor i åldrarna 15—50 år. De sålunda erhållna siffrorna uppvisa samma utveckling som allmänna födelsetalet, men de öka inte lika starkt efter bottenvärdet år 1934 som allmänna födelsetalet, ty antalet kvinnor i fruktsamhetsåldrarna har ökat kraftigare än den totala folkmängden. Mellan åren 1934 och 1941 ökade antalet levande födda med 17,3 %, det allmänna födelsetalet med 14,i % och det här sist uträknade totala fruktsamhetstalet med 12,2 %. En mycket stor del av ökningen i antalet levande födda kan alltså återföras på det banala faktum, att befolkningen i de barnaalstrande åldrarna ökat i numerär (särskilt gäller detta ökningen under förkrigsåren). Äldre tiders stora födelsekullar ha, under minskad bama- och ungdomsdödlighet, kommit upp i fruktsamhetsåldrarna. Men även det sist uträknade totala fruktsamhetstalet ger en otillfredsställande bild av förhållandena, då det ej tager hänsyn till åldersmorfologien inom gruppen 15—50 år. I tabellerna 3 och 4 lämnas för hela riket en redovisning av antalet kvinnor, åldersvis, för åren 1919—1941 (för senare år finnas ännu inga åldersfördelningar). Man observerar, att antalet kvinnor i åldrarna 0—15 år absolut sett avtagit sedan år 1920. Under år 1941 har nedgången dock upphört och förbytts i en svag ökning som följd av de senaste årens uppgång i antalet födda. Antalet i åldersgruppen 15—30 år har tilltagit till år 1929 och därefter, i stort sett, avtagit. Den tillfälliga stegringen Tab. 3. Antalet kvinnor, fördelat på större ålders grupp er, i hela riket vid slutet av åren 1919-1941. År (81/u)

0 — 1 5 år

15-30 år

30 — 50 år

50 år ocli däröver

Samtliga

Därav 15-50 år

1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

844 780 847 141 845 938 840 017 831 042 819 795 809 192 798 069 784 204 771 574 757 710 747 614 736 148 724 548 712 678 700 902 679 193 663 251 652 335 645 287 641 633 638 190 638 825

746 569 755 308 762 672 771 071 777 202 786 238 790 024 794 609 799 934 802 471 806 066 804 480 804 920 805 310 803 595 801 513 809 226 811137 808 059 802 918 795 673 788 957 779 845

720 694 733 555 744 241 754 510 764 453 775 199 784 576 794 862 803 372 813 988 822 438 833 470 846 578 860 530 872 485 884 119 896 311 907 528 918 698 931 425 946 480 958 825 969 621

666 599 670 229 675 477 677 891 684 554 690 656 697 216 704 203 710 208 717 595 725 920 732 542 737 736 746 448 755 920 766 866 775 325 784 438 794 374 805 584 815161 825 832 837 648

2 978 642 3 006 233 3 028 328 3 043 489 3 057 251 3 071 888 3 081 008 3 091 743 3 097 718 3 105 628 3 112 134 3118106 3 125 382 3 136 836 3 144 678 3 153 400 3 160 055 3 166 354 3 173 466 3 185 214 3 198 947 3 211 304 3 225 939

1 467 263 1 488 863 1506 913 1 525 581 1 541 655 1 561437 1 574 600 1 589 471 1 603 306 1 616 459 1 628 504 1 637 950 1 651 498 1 665 840 1 676 080 1 685 632 1 705 537 1 718 665 1 726 757 1 734 343 1 742 153 1 747 282 1 749 466

67 åren 1935 och 1936 betingas av de numerärt stora födelsekullarna åren 1920 och 1921. Antalet kvinnor i de båda högre åldersgrupperna, speciellt 30— 50 år, har hela tiden ökat. Även omsatt i relativa tal visar åldersfördelningen sjunkande tal för de yngsta kvinnorna. Procentuella antalet kvinnor i åldern 15—30 år stiger något till år 1929, men avtar därefter. Ökningen av procenttalet kvinnor i åldersgruppen 30—50 år är påtaglig, likaså den något svagare ökningen av procentantalet kvinnor över 50 års ålder. Speciellt kan iakttagas, att den relativa frekvensen kvinnor i de fruktsamma åldrarna, 15—50 år, stigit till och med år 1939 men därefter avtagit. Då kvinnorna företrädesvis föda barn i de yngre fruktsamma åldrarna, är det tydligt, att de förändringar i kvinnornas åldersfördelning, som här redovisats, måste ha inverkat på fruktsamhetens utveckling, totalt sett. Även om det ovan nämnda allmänna fruktsamhetstalet (antalet levande födda barn i förhållande till kvinnor i åldrarna 15—50 år) är ett bättre fruktsamhetsmått än det allmänna födelsetalet, så står det dock under påverkan av det förhållandet, att fördelningen av kvinnorna inom åldrarna 15—50 år förskjutits mot den äldre gruppen (30— 50 år).

Tab. 4. Procentuella antalet kvinnor i vissa åldrar i hela riket vid slutet av åren 1919—1941 samt allmänna fruktsamhetstalet samma år. År ( s l /n) 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1

0—15 år

15—30 år

30 — 50 år

28'30 28-18 27-93

25-ofi

2420 24-40 24-58 247 9

27-oo 27-18 2669 26'2 G 25-81 25-33 24-84 2435 23-9 8 2355

23io 22-6 6 22-23 21-49 2095 20-56 20-2 6 20o6 19-87 19-80

25-13 25i9 25-34 25M2 25-5» 2564 25'7 0 25-82 25'84 25-9 0 25-80 2575 25-6 7 25-55 2542 25-Gi 25-6 2 25-46 25-2i 24-87 24-57 24-17

25oi 25-2 4 25-47 25-71 25-93 26-21 2643 267 3 27-09 27-43 27-7 5 28-04 28-36 28-66 28-95 2924 2959 2984 30-0 6

50 år och. däröver

22-38 22-30 22-31 22-27 22-39 22-48 22-63 22-7 8 22-93

23ii 23-33 23-49 23-61 23-80 24-C4 2432 24 54 24 77 2503 25-29 2548 257 2 25-97

Samtliga

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antalet levande födda per 1 000 kvinnor i å ldern 15—5() år den

Allmänna Därav fruktsamhets15 — 50 år talet » 49-26 49-53 49-77 50i3 50-43 50-83 5111 5141 51-7 5 52o5 5233 5253 52-84

53io 53-30 53-46 5397 54 - 2 8 54-41 5445 54 - 4 6 54-41 54-23 81

/i» föregående år.

79-6 94-6 85-8 77-6 74-4 70-7

68-i 64-8 61-7

61-o 57-4 57-9 55-6 54-4

51-o 50-8

51-o 52-1 52-6 54-4

66-1 55-o 57-o

GS

5. Bruttoreproduktionstalet. Den förda diskussionen har givit en uppfattning om den betydelse kvinnornas åldersfördelning spelar för födelsefrekvensen. Vi ha anledning att skapa ett mått för fruktsamheten, som är något så när »åldersfritt», d. v. s. opåverkat av kvinnornas åldersmorfologi. Ett sådant utgör det s. k. bruttoreproduktionstalet 1 , vilket anger, hur många levande födda flickor, som en kvinna föder, då hon under rådande fruktsamhetsförhållanden passerar genom de barnafödande åldrarna; man antar härvid, att kvinnan icke avlider under fruktsamhetsperioden. Varje kvinna måste ge upphov till ett flickebarn för att folkmängden på lång sikt skall hålla sig konstant. I själva verket måste man taga hänsyn till barna- och ungdomsdödligheten och fordra, att bruttoreproduktionstalet skall vara något mer än 1, för svenska förhållanden 1,1 å 1,2, för att full reproduktivitet skall anses råda. ' Dylika bruttoreproduktionstal ha i tabell 5 beräknats för hela Sverige 2 , för riksområden samt för de nio största städerna i riket. Det visar sig, att (den preliminära) rikssiffran för 1943/44, 1,160, födelseökningen till trots, blott ligger ungefär vid reproduktionsgränsen. Vid en jämförelse mellan bruttoreproduktionstalen för de olika områdena framgår i första hand att bruttoreproduktionstalet för städerna är och har varit lägre än motsvarande tal för landsbygdens riksområden. För de senare ligga siffrorna i denna ordningsföljd: V. Norrland och Dalarne 1,3 9 7 I I . Östra Götaland i.331 I I I . Skåne, Halland och Blekinge 1,2 3 5 I. Mälarlandskapen 1,2 2 6 IV. Vänerlandskapen 1,194 Under tidigare år ha I I och I I I samt I och IV bytt plats ett par, tre gånger, men i övrigt har ordningsföljden varit densamma. Bland de undersökta större städerna uppvisar för närvarande (1943/44) Norrköping ett märkligt högt bruttoreproduktionstal, 1,2 5 8, vilket till och med överstiger rikssiffran och motsvarande tal för vissa landsbygdsdistrikt; Borås och Gävle förete däremot mycket låga siffror, 0,8 4 2 respektive 0,8 7 4. För hela riket föll bruttoreproduktionstalet från 1924 års relativt höga nivå (1,173) i det närmaste oavbrutet till bottenläget år 1935 (0,812), varefter talet ökat, om man undantager en tillfällig nedgång efter krigsutbrottet (vilken något utjämnas i de här meddelade årssiffrorna), för att år 1943/44 beräknas uppnå det nyssnämnda värdet l.ieo; sistnämnda siffra understiger i S e t ex R Kuczynski: The balance of births and deaths, 1928 Washington Beräknat på grundval av kalkyler i Befolkningsrörelsen avseende nettoreproduktionstalet För åren 1942, 1942/43 samt 1943/44 föreligga endast approximativa tal, beräknade p å g r u n d v a l av bruttoreproduktionstalets utveckling i de större städerna samt riksområdena under motsvarande år. De sålunda beräknade talen ha satts mom parentes. Mot, svarande gäller för tabellerna 7. 9. 10. 12. 13, 14. 15 och 16. 2

69 t-

CO

o

era os

co as

St

o CO 00

o CM oo

H

O

O

o

O

O

O

O

O

O

O

era

OJ

m M

eo H

O iH iH

CO SO IH

CM 00

CM

O CM —1

tTU

TU

CO n era

ta i-i

TJI

H -i era

TJI

to •«

i-l

iH

O CM

CO ej SM

00 oo rl

OJ to —1

as era

rH

iH

rH

tH

c» eo

tO

OS

H

w C

l-H

i Ä M o O O fctrj.2

e C ^

rl OJ H iH

TH

to to

IO

o

c» CO O

^

era -< O rH

CO C-

S3 *£. — ca

O

CO 3-1

eo

CM

n

t-

os

o

o

iH CO

tH 00

T# 00

Tji

t -

co

co

iH OS

CS 00

O

O

T* CM

o

as

O

n

o

O

rH

H

CO CO 11

t^-i

eo

era

to

CO

•H

tH

TH

co

fl «* •i

KO _r iö Cö~ •. C > • fl c ghH :<3 _c3 j *

' Ö

n

bo

>> .n

O

iH

t-

O

CO

•*

•q o

t CO OS

T»

to

i-l iH O

GO

co

co os

era cs

os

o to os

o oo os

eo o

Cl

as

H

H

iH

H

rH

O

O

O

O

O

O

rH

O

O

CM

tO

era

cta

OS CO

ta

CM

.M

CM OS

H

O

O

O

tO i-l

CM O rl

CM 00

04 CO O

rl SO

CM

CO H

t00

era tH

tH

o

cs o

CM

CM

•H

tH

H

rH

iH

t H

i H

i H

iH

rH

iH

H

iH

t H

t H

tTJI iH

OS TJI iH

as cs o

CM tO

TJI O o

t -

TJI

OS

as as

00 CM o

OJ to

r(

o

o o

C-

CM

O

O

o

GM

era

i H

H

iH

iH

iH

tH

O

tH

y-<

H

H

• H

r H

t H

TJI GM

en ta

-*

CO

TJI

c-

era

CM

TU

OS

00 CO

00 GO

as

as

CD O O

as

O

t-l

CM

O

O

O

O

O

tH

O

i—I

—•

i H

Tji

TU

-*

o

CO

hi c c . 2

T3

r—1 ° S j 5 H ^< P

4< u

iH

lH

TH

tH

o »o

tO tH CO

CM OO CM

OS OJ CM

as o>

rH

tH

H

rH

H

•o

W«

A

g*s

cS

•£3

Hl

fl

tH

•"•

H Ö

ti cd

,

fl

eo

l-

O

o

C-

hH -*"<

C ca

J^ j j

t-1

as

en

•Q cs

i-l

tH

tH

tH

H

O

O

O

O

O

tH

<D

T*

00 O TJI

eo

CM

CO

to

as »c:

Cta

^

c-

eo t* ta

co

c-

CO IM CO

I-I

CO

CO t CO

iH

CO

»o

to

CO

CO

t-

CO

CO

r~

00 CO

00 O

o

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

o

O

O

O

O

O

o

CD

O

Tji

t*

era -* co

as co co

o t»

era ta ta

co ta

co CM o

era 00 co

os os co

OJ to eo

OJ era co

IO TJI b-

CO ir. L~

Cl

oo

O

O

era eo O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

o

O

O

O

.H

w

o

hH a 1* :o5

O

H» ~=

O

O

_

H

CM

•3 M

o

era

es

i-i

>o t-

,_,

eo oo co

as era co

o cs

oo t-

c*

CO

CO

O CM CO

CO tO CD

CO TJI CD

00 CM t-

o n c-

os c-

r-

t -

CO

CO

CO

m

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

o

O

O

O

O

O

O

TJI

eo

os

so

-*

era

o

CD

CO

CS

co

era

TJI

CM TJI

OJ IH IO

Tji T* O

IO CO to

o

eo

tera

era

era

OJ TJI

CO t -

K O

as oo era

CO

CO

c-

en

o

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

tH

bo

(0

en

»o

t-

to

t*

era

CM

O

o ,0 B

"S

w ,

bo

O

p4

K% :0

E

o

O

O

O

H

t-

as

t*

O

O

O

O

cs

CD

co

co

CO

CO

IO OO IO

O

O

O

O

O

o

tH

tH CO CO

OS CM CO

TJI CM CO

O

-T

C-

t» ta

as ta

o

O

O

O

O

O

o

o

t-

era

TJI SA IO

O 00 Tji

as

ca

»

era

TH

CO

•">

J3 o

.e

TJI

O

CD CO

CO

era

TJI

IO

CD

CO

OS

t i

sa

CD

as CO

to d

>o

to

tr

Ci

t~

CO

as

-H

O

O

O

O

O

o

O

O

O

O

r-t

co co tO

o tto

era co CO

os

o

o

CD

c-

c-

t>

CO

en

O

OJ

O

O

O

o

O

O

O

O

O

rH

i-(

as

as

as

o

O

O

O

O

to

to

os

os

O

O

O

O

GM CO

H TJI

t^

ta

eo

M3

00 io to

o era to

os o CD

CM CO CO

T* 00 CD

CT

O

O

O

O

o

O

O

O

O

o

O

OS H CO

n OS »c

CO t» tO

O O CO

iH CO CD

OS

CO

CO

co

CO

t-

r-

t~

O

O

O

o

O

O

O

O

O

CO

T*

ten

era os

as

C-

T«

eo

t *

CD co

CCO

t-

O

o

o

O

o

o

O

O

O

TJI

CM

bo o .O

H

«o :o

3 °

O

O

O

O

i-l

era

tH

co

oo era

o ta

era to

TJI

GM

O

Tji

era o »O

era

TJI

Tt »C TJI

oo era

TJI

TH

TJI

TJI

o ta

tO

tO

CD

CO

t-.

CO

oo

as

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

o

O

O

O

CO

TqM

TH

<J» CO

CO CO

i l

as co as

O

T *

Ttf

T #

S3

co

O

O

O

O

O

O

o

• *

irt

C£>

t -

oo

as

OS

<M OS

<JQ OS

o co CS

iH

rH

$ 2 -**

h o<tj

OS

OS

,_,

CO as iH

as as iH rH

O ( 6 r>» co co co co as os as as as H rH iH tH

iH

tH

H

rH

rH

T *

TU

-H

rH

70 blott obetydligt 1924 års bruttoreproduktionstal. För landsbygdens olika riksområden och för städerna är utvecklingstendensen ungefär likartad, även om dess styrka varierar. Man kan allmänt karakterisera situationen så, att bruttoreproduktionstalen falla från 1924 års värden i det närmaste oavbrutet ned till bottenvärden som för landsbygden inträffa under åren 1935 —1936, för städerna något tidigare; sedan dess har en, till en början svag men under senaste år allt kraftigare återhämtning skett. Inget av lands bygdens riksområden har dock 1943/44 nått upp till 1924 års nivå. För de undersökta städerna ha däremot bruttoreproduktionstalen efter bottenläget stigit mycket starkt, för att år 1943/44 ligga betydligt över utgångsvärdena år 1924. Undantag härifrån utgöra Borås och Gävle med sina nämnda anmärkningsvärt låga siffror. Det kan vara av intresse att betrakta ordningsföljden mellan städerna vid den undersökta periodens början och slut samt respektive bottenår (se tabell 6). Man lägger särskilt märke till Örebro, som under bottenåret 1931 uppvisade det ytterligt låga bruttoreproduktionstalet 0,3 2 5, vilket markerar en mycket kraftig minskning sedan år 1924 då siffran var 0,5 84. Numera har emellertid reproduktionstalet för Örebro uppvisat en märkligt kraftig stegring; siffran har tredubblats sedan år 1933 och uppgick år 1943/44 t i l l 1,05 5.

År 1924 uppvisade Stockholm det lägsta bruttoreproduktionstalet, 0,541. Därefter inträffade en minskning, som var relativt ringa, till en bottensiffra 0,4 3 4 år 1934. Så vidtog en mycket kraftig ökning till värdet 0,912 år 1943/44. Det är av intresse, att Stockholms reproduktionstal numera ligger i närheten av Göteborgs under det att år 1924 Göteborgs siffra låg drygt 60 % över Stockholms. En märklig utveckling företer Borås och Gävle. I Borås, som för närvarande uppvisar det lägsta bruttoreproduktionstalet, har ökningen varit mycket obetydlig under det senaste decenniet; år 1934 låg talet för Borås högst i serien och år 1924 näst högst. Gävle, som för närvarande uppvisar det näst Tab. 6. Ordningsföljden mellan de större städernas bruttoreproduktionstal åren 1924, 193* och 1943/44. »Bottenåret» 1934 (1933)

1924 Gävle Borås Göteborg . . Eskilstuna. . Norrköping Hälsingborg Malmö . . . . .rebro . . . . Stockholm. . 1

(V931 0-900 0-873 0-860 0-841 0-816 0780 0584 0-541

Borås Hälsingborg Göteborg . . Norrköping Gävle Eskilstuna x Malmö x Stockholm. . Örebro a . . ..

0-620 0-683 0-576 0-568 0-546 0-518 0-480 0-434 0-325

1943/44

Norrköping Eskilstuna. . Hälsingborg Örebro . . . . Malmö Göteborg . . Stockholm. . Gävle Borås

Siffran avser år 1933, då bottenläget nåddes. — 2 Siffran avser 1931 års bottenläge.

258 122 109 055 997 985 912 874 842

71 lägsta bruttoreproduktionstalet, hade år 1924 det högsta talet. Minskningen under perioden 1924—1934 har här varit relativt kraftig och ökningen 1934 —1944 relativt svag. I de båda städer, som för närvarande uppvisa de högsta bruttoreproduktionstalen, nämligen Norrköping och Eskilstuna, har ökningen varit anmärkningsvärt kraftig under den sista tioårsperioden. Den märkliga återhämtning, som skett i reproduktiviteten sedan bottenläget för drygt tio år sedan belyses närmare i tabell 7, vilken för varje område och stad ger bruttoreproduktionstalen år 1939 och 1943/44 i procent av motsvarande tal år 1934 och 1943/44 i procent av 1939. Det framgår, att reproduktivitetsökningen från bottenåret 1934 fram till det sista fredsåret 1939 i huvudsak varit lokaliserad till städerna och till det ur allmän demografisk synpunkt stadsliknande landsbygdsområdet kring Mälaren. Under krigsåren ha reproduktionstalen visat en ökning också på landsbygden, om ock genomsnittligt ej så kraftig som i städerna. Landsbygdssiffran för Skåne, Halland och Blekinge uppvisar emellertid också under krigsåren en mycket obetydlig ökning. I samband med jämförelsen mellan landsbygdsområdena och städerna förtjänar det måhända påpekas (se tabell 2), att allmänna födelsetalet för samtliga städer i riket år 1941 passerade (översteg) talet för landsbygden. I fråga om bruttoreproduktionstalet ligga fortfarande siffrorna för städerna i genomsnitt och siffrorna för var och en av rikets nio största städer under siffrorna för landsbygden. Detta sammanhänger givetvis med att städernas befolkning, särskilt vad beträffar kvinnorna, är kraftigt överrepresenterad i de fruktsamma mellanåldrarna. Tab. 7. Bruttoreproduktionstalet åren 1939 och 1943 44 i procent av motsvarande tal åren 1934 resp. 1939 (Indextal). 100

Basår 1939 = 100

1943/44

1943/44

Stockbolm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg: Örebro Borås Eskilstuna Gävle

143 135 130 136 130 153 128 142 124

210 171 179 221 190 285 136 213 160

147 126 137 163 147 187 106 151 138

Landsbygd: I. Mälarlandskapen II. Östra Götaland IH. Skåne, Halland och Blekinge IV. Vänerlandskapen V. Norrland ocb Dalarne

120 107 109 110 108

146 130 114 127 125

122 121 104 116 116

Hela riket

(142)

Område

Basår 1934 =

6. Äktenskaplig och utomäktenskaplig fruktsamhet. Såsom nämnts uträknar man bruttoreproduktionstalen i avsikt att göra jämförelserna oberoende av kvinnornas ålderssammansättning. Emellertid taga dessa mått ej någon hänsyn till huruvida kvinnorna-äro gifta eller ogifta. Vi ha därför anledning att diskutera, huruvida de framkomna resultaten kunna återföras på skillnader i äktenskapsfrekvens. Som uttryck för densamma användes det s. k. allmänna giftermålstalet, d. v. s. antalet per år ingångna äktenskap per 1 000 av medelfolkmängden. För såväl hela riket som dess skilda delar gingo giftermålstalen (se tabell 8) ned från 1920—1921 års värden till nivåer, som under åren omkring mitten av 1920-talet voro tämligen konstanta. Åren 1927—1929 började en uppåtgående rörelse, som med endast ett av lågkonjunktur betingat avbrott omkring år 1932 pågick till i stort sett det sista fredsåret 1939, efter vilket en nedgång åter inträdde under år 1940. Under åren 1941 och 1942 inträdde en ökning, varefter emellertid en nedgång åter kan observeras år 1943. Allmänna giftermålstalen uppnådde således en »bottennivå» ungefär två år före allmänna födelsetalet. Giftermålstalens bottenvärden omkring år 1932 voro för övrigt högre än värdena vid 1920-talets mitt. I motsats till vad som var fallet beträffande de allmänna födelsetalen är landsbygdens giftermålstal lägre än städernas. Även i fråga om Stockholm råder i detta hänseende ett motsatsförhållande: Stockholms giftermålstal är högre och dess allmänna födelsetal lägre än för övriga städer. Giftermålstalen för kommuntyperna 1 lågo år 1923 för A-, B- och C-kommuner på samma höjd, 5,6 °/oo, under det att talet för D-kommunerna hade värdet 6,o %o. Därefter blev ordningsföljden, räknat från högsta giftermålstalet och nedåt i stort sett, D, C, A, B till och med år 1933, varefter ordningsföljden till och med år 1940 var D, C, B, A. I det föregående har framhållits, att födelsetalen i stort sett hade motsatt ordningsföljd, d. v. s. A, B, C och D. Av »riksområdena» har som regel det femte, Norrlands och Dalarnes landsbygd, uppvisat det högsta giftermålstalet och det fjärde, Vänerlandskapens landsbygd, det lägsta. Ordningen mellan de tre övriga landsbygdsområdena har varit växlande. Under uppgångsperioden (från och med åren 1927—1929) har varje kommuntyp i det femte riksområdet haft högre allmänt giftermålstal än motsvarande typ i de övriga fyra landsbygdsområdena med blott enstaka undantag. Förhållandet var detsamma även tidigare, ehuru då ej så entydigt. De olika kommuntyperna i övriga landsbygdsområden uppvisa sinsemellan inga genomgående skillnader från område till område under hela perioden, utan förete växlingar i rangordningen med avseende på giftermålstalets höjd. Vi bortse här från eventuella skillnader i ålderssammansättningen för de gifta respektive vuxna ogifta och förut gifta kvinnorna för att senare återkomma 1

A jordbrukskommuner, D agglomererade kommuner; ge sid. 55).

73 Tab. 8. Allmänna giftermålstalet för riksområden och kommuntyper årsvis 1920—1943 och kvartalsvis 1 januari 1937-30 juni 1944 Biksområde I Mälarlandskapens landsbygd)

Riksområde II (Östra Götalands andsbygd)

År Kommuntyp

1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 Kv. 1 2 3 4 1938 Kv. 1 2 3 4 1939 Kv.l 2 3 4 1940 Kv. 1 2 3 4 1941 Kv. 1 2 3 4 1942 Kv. 1 2 3 4 1943 Kv. 1 2 3 4 1944 Kv. 1 2

A

B

c

D

7-5 63 5-7 59 56 5'7 57 56 6-1 5-7 62 57 55 5-9 6-4 6-6 67 7-3 5-5 8-7 4-9 10-1 69 4-9 8-5 4-3 10-o 7-2

7-2 5-3 5 5 5-6 5-i 54 5-5 5-4 5-5 5-7 5-9 5-5 55 56 6-2

7-5 62 52 53 5 3 5-7 56 5-8 5-8 6i 63 66 5-8 6-3 7-1 7-5 7-7 8-3 57 87 5-6

5-9 6i 5-4 5-7 5-8 6-2

7-o 69 7-5 5-4 8-6

5-o

10-2 6-4

ll-o 7-2 45 8-8 4-5 11-2 7-3 4-8 8-4 4-8 11.3 8-6

5-o

5-o

9-4 4-7 6-5 6-2 3-8 7-9 4-3 8-8

9-5 5-5

5-o 8-6

5o

13o 8-3 5-5 8-6 5-5 129 9-4 49 10-o 86 13-9

8o

7-2 54 7-7 5-4 10-2

6i 11-2 5-4 10-5 7-9 4-6 9-3 6-7 10-9

5-o

4-8

8-2

9-o

9o

6o 5-7 5-8 6-5 6-4 6-5 6-2 6-8 7-i 7-6 7-7 10-3 5-i 14-4

7-o 14-5 8-9 4-6 10-6 6-8 13-5 10-2 4-8 11-1 8-4 16-4 99 6-8

13i 75 12-3 89 5-3 9-9 6-7 13-8

Hela området

Kommuntyp A

B

c

D

6-6 59 5-3 58

7-5 6i 5-7 62 66 5-8 6-4 6-6 67 6-3 7-4 7-i 7-i 68 84 9i 98 9-4 6-4 9-6 66 14-9 8-9 4-8 10-o 6-3 14-5 10 6 4-9 10-6 7i 20-o 8-6 5-7 10-8 63 11-6 8-5 55

7o

6-8

6-6

6-1 56 5-7 5-6 5-8 57 5-7 5-9

6-s

6o

55 5-7 5-8 55 57 5-4 57 57

5-6 5-4 5-4 5-1 5-6 57 5-9 5-7 5-8 58 55 57

6o 62 6i 5-8 6-2 6-7 7-3 74 8-1 5-5 5-1 4-8 12-2

8-o 4-9 9-3 83 12-2 8-5

5o 8-2 64 13i

9o 6i 10-3 57 10 2 7-6 4-7 8-8 5-8 11-3

6o 59

6o 6-o 59 6-7 6-6 7-1 5-8 8-6 43 9-6 7-3 55 9-9 4-6 9-3 7-i 4-8 9-2 5i 9-3 6-2 4-2

6o 6-5 69 7-4

5o 7-9 5-2 11-6 73 4-7 8-9 5i 104

7o

5-e

.

5-5 5-4 5-5 6t 6-5 6-8 6-3 6-2 64 6-9 7-5 8-1 7-3. 54

8-s 4-6 10-9 7-3 4-3 8-6 5-4 ll-o 7-6 4-2 8-7 5-9 11-6 7-4 59 8-7 4-8

6-4 3-9 8-2 4-5 9-2

4-4 8-4 5-4 9-8 6-3 4-6 7-6 45 85 6-9 43 8-2 5-1 98

7-4 4-8 8-8 5-6 10-3

37 9-6

4i 8-9

lOo

8-o 4-6

8-o

10-i

9-o 6*o

4-5 4-5

4-8 7-8 5-9 11-3 7-9 5i 9-4 5-9 ll-o 4-9 9-7

•

• 1

3-6

6-7 6-2 5-6 5-7 5-6 5-4 5-7 57

6o 59

6-a 6o 6o 6i 6-5

7-o 7-3 7-4 54 85

5o 108 76

5-o 9-4 7-2 10-7 7-5 4-6 92 56 10-6 69 5i 85 4-9 9i 7-3 46 88

5s

13-5

10-4 7-3

5-9 10-3

4o

8-o 4-8 9-7

Hela området

.

95 59 10-8 7-5 46 10-4 5-6 9-4 4-5

lOo

74 Forts. tab. 8 Riksområde tv (Vänerlandskapens landsbygd

Riksområde I I I (Skånes, Hallands i och Blekinge landsbygd)

År Kommuntyp A

1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 Kv. 1 2 3 4 1938 Kv. 1 2 3 4 1939 Kv. 1 2 3 4 1940 Kv. 1 2 3 4 1941 Kv. 1 2 3 4 1942 Kv. 1 2 3 4 1943 Kv. 1 2 3 4 1944 Kv. 1 2

|

62 6-3 5-5 56 56 55 54 57 56

6-o 62 5-6 57

6-o 6-3 65 6-8 65 5:7 7-5 4-6 8-5

7-o 54 8-5

4-s 9-8 67 5-4 8-6 4g

8-o 6o 34 8-2 47 7-7 6i 4-5 7-7 4i

8-o 5-2

8-e

c 1

D

6-3 5-9 54 54 5-6 5-6 5-8 57 5-8 6-1

63 57

6-o

6o

5-8 57 6.1 6-6 6-8

5-5 54

7-i 6-0 6i 62 6i 5-6 5-9 54 6-4 6-6 5-7 57 58 5-5 69

B

|

7o 69 5-2

8-o 47 9-6 7i 4-8 9i 4-5 99

To 4-2 8-7

5o lOo

5o 5-1 4-9 55

6-o 59 5-9 59

6o 64 6-8 6-9 7-1 52 7-4 5-3 10-4 7-i 44 9i 5-i 9-7 6-7

4-o 7-8 5i

8-o 106 87

5-o 8-5

6-o 15-2 92 45 109 7-6 13-6 9-4 3-9 12-5 5-4

10-o

15-s

4-3 7-9 4-9 9-2

6i 4-5 7*2 4-3 8-6 6-5 4-2 7-6 5-2 92

7-7 5-5 10-3 5-3 9-7 7-4 6-2 84 4-6 11-8

3-9 8-6

3-2 96

4-4 10-9

58 4-4 6-7 4-3 7-9

6-e

Hela området

Konim imtyp A

B

6-4

6-8

6o

6o

6-6 5-9 5-3 5-5 4-9

56 55 55 57 5-8 57

6-o 6o 6i 5-7 57

6-o

6-6 69 7-2 7i 53 7-9 5i 10-2 7-4 4-9 9-3 7i 10-4 72 4-5 8-9 5-i 10-3 6-6 4-6 8-3 48 8-5 6-8 4-6 8-2

5-5 5-4 5-3 5-4 54 5-4 55 53 5-6 5-3 5-5 5-7

6-o

6-3 6-2 6-3 4-9 8-i 49 7-4 6-6 4-5 88 4-5 8-4 7-5 4-9

9-o 6-7 9i 65 47 9-9

4* 7-1

6o

5-o

52 5i 5-5 5 5 5-8 5-2 5-3 5-6 59 6-3 6-5 7-i 52 8-5

5-o 98

7-o 46 9-4

5-o 9o 6-9

4-s 8-7 5-8

9-o 6-7 4-7 8-T 5i 8-4 68

c 1 67 5-9 5-4 5-8

7-9 7-i 5-8 5-6 5i

5-e 5-e 5-4 5-4

6-e 5-e 6i

6-o

5-6 59 64 6-5 66 68 4-6

7-e

5-4 9-6 7-1 4-5 9-3 4-5

10-i

7-2 38 8-7 54 10-9 7-4 5i 10-8 4-8 8-8 6-2 36 7-7 52

3-5 8-3 47

4o

9-6 73

7-e

8-2

8-s

4-o 9o

4-4 9-7

45 9-5

3-5 6-7

5o

8-8

6-o

Hela området

D

6-9 62

5-e

5-o

5i 5-8 5-5 7-2 7-2 7-4 6-6 6-9 7-5 79 7-2 7-3 5-3 7-8

5-o

11-1 7-9 4-8 10-2 5*0 11-4 7-9 4-4 8-9 5-2 13-2

8-o

5-7 10-9 5-7 9-5 7-3 3-6 7-3 6-i 12i

4s

9-9

5 7 10-2 7-3 45 9-6 62 9-8 4-6 9-5

•

5-5 53 5-5 5-5 5-6 5-8 58 6-2 5-8 5-7

6o

6-s 6-8 7-i 52 8-5

5'i

9-6 7-3 4'6 9-7

5o

99 7-4 4-5 9-2 5-7 10-6 7-4 53 10-4 5i 8-8 6-9 4i 88 5-6 9-i 7-5 42 88 5-8 9-9 7-3 4-5 9-8 5-4 9-4 4-4 10-3

75 Forts. tab. 8. Riksområde

v

( Sorrlands c ch Dalarnes landsbygd)

lr

Kommuntyp

1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 Kv. 1 2 3 4 1938 Kv. 1 2 3 4 1939 Kv. 1 2 3 4 1940 Kv. 1 2 3 4 1941 Kv. 1 2 3 4 1942 Kv. 1 2 3 4 1943 Kv. 1 2 3 4 1944 Kv. 1 2

A

B

C

D

7-3 6-6 5-7 5-5 5-6

7-3 6-5 5-6 57 5-8 5-5 5-8 6-2 5-8 1-8 6-1; 6-2 5-9 6-5 7-4 7-i 7-4 7-8 4-9 8-9 6-9

7-4 6-2 5-9 59 5-9 59 6-2 6-5 6-7 7-2 7-2 6-8 65 7-3 7-6 7-7 7-8 8-2 5-8

8-o

8-4 83 8-4 8-3 6-2

8-e

8o

6-7 11-9 8-5 5-6 10-2 6i 11-9 8-5 5-2 9-4 7-2 12i 8-2 7-i 10-4 6i 9-4

7-5 11-5 10-6 8-i 11-1 8-8 14-3 10-5 7-4 10-3 8-6 15-9 11-2 10-2 139 8-9 11-9 10-2 8-2 11-4 8-i 13-2

5s 54 57 6i 59 6i 6-2 5*9 63 7-0 7i 7-2 75 4-2 8-3 69 10-7

Bl

lOi 7-u

44 92 7-7 102 8-8 4-0 9-8 7-i 12-3 8-3 7-7 10*8 6-5 7-9 8-i 5-4 9-6 7-1 10-3

9-5 85 5-7 10-4 64 11-4

4-7 12i

5-i 13i

4-5 9-5 65 11-1 8-7 4-7 95 7-2 13 3 92 7-7

12-e 7-o

8-o 5-9 9-6 6-2 10-1

5o 97

6-9 7-2 69 6-8 7-2 7-9 8-3 7-5 8-2

9o 79 73

8-o

7.3 12-5

Hela området 7-4 6-5 5-8 58 59 57 5-9 6-1 62 6-6 6-8 6-5 6-2 6-7 7-4 7-4 7-5 7-9 42 8-7 10-5 11-1 8-4 5i 9-8

7-o 11-7 89 49 9-6 7-5 13-3 8-8 7-8 11-3 6-7 9-5

8-s 5-6 9-8 6-9 10-9 8-7 5-2

Riksomrädena V I I och V I I I (Övriga städer i riket)

96 9-4 8-8 9-5 9-8 9i 99

7-8 7-2 6-9 7-2 7-i

7-o 6-9 7-1 7-5 7-8 82 8-i 7-8

lOo 97

lOo 10-8

ll-o 10-2 99

8o

10*» 11-5 12-2 12-6 7-2 12-5 lOi 20-4 135 62 15-4 10-4 21-9 14-8 6-7 15 8 13-8 22-5

14i 102

17o 11-1 18-2 13-7

8-o

10-3 7-7 10-5

15-1 10-9 20-5 14-3 8-3 16-5 11-7 20-2 13-6 8-6 16-7 11-9 17-4

5-i 10-4

8-5 17-2

12-o 7-2 11*4 8-6

6-o • •

Riksområde VI (Stockholm)

92 99 10-4 10-7 59

llo 7i 18-7 11-2 5-1

l3o 7-4 19-2 11-9 5i 13-2 92 19-3 11-3 7-7 142 7-8 15-3 111 5-9 12-8 8i 17-5 11-9

6o 14i 8-6

19i 11-6 69 13-9 8-6 16-6 6-7 14-7

76 Forts. tab. 8. H År

1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 Kv. 1 2 3 4 1938 Kv. 1 2 3 4 1939 Kv. 1 2 3 4 1940 Kv. 1 2 3 4 1941 Kv. 1 2 3 4 1942 Kv. 1 2 3 4 1943 Kv. 1 2 3 4 1944 Kv. 1 2

e 1 a

r

Kommuntyp B

c

D

7-0

7-2 6-5

5-8 5-7

6-8 6i 5-5 56 5-4 5-4 5-6 5-7 57 5-9 6-1 5-8 5-6

6o

6-o

6-4 6-7 67

6-6 6-8

7-o 5-o

7-4 5i 8-4 56 10-5 7-4 46 9-2 53 10-4 7-5 4-5 8-8 5-8

56 5-6 5-6 5-5 5-5 55 5-8 5-7

6-o

7-o

8-3 5-3 94 7-3 48 9i 54 97 7-5 4-7 9-2

6o

6-o 5-4

5-e 5-5 5-7 57 5-9 6-3 6-3 6-5 6-3

6o 6-4 6-9 7-2 7-4 7-6 5-3 8i 56 11-2 7-7 4-9 93 5'4 11-3 7-9 4-5

9o

9o

lOo

6-5 11-7 7-5 5-8 9-5 5-i 9-2 7-2 4-7 8-6 5-8 9-6

45 10-3

4-6 lOi

4-1 8-8

10-2 6-9 5-4 95 5-2 7-5 6-8 4-3 85 5-3

ll-o 7-3 5-6 94 55

8-s 7-3 4-8 88 5-7

e

t

6-9 6-2 5-7 5-7 5-6

6-o 6o 6o 6*0 62 6-3 6-5

5e

7-o

6i 6-4 6i 5-9

5-7 5-8

6o

7-4

7-o 6-6 6-9 7-6 8-i 83

6-s

9o 5-6 10-4 66 13-2 9-2 56 10-6

7-o 13-5 9-9 54 10-6 7-4

16-o 9-6 7-3 12-4 72 11-4 8-8 57 96 6-7

13-i 53 8-8

. .

k

Landsbygden

A

6s

i

68 7-i 7-3 7-6 53 8-5 57 10-8 7-8 4-9 95 5-7 11-1

. 8-o 4-7 9-4 6-3 11-8 7-7

6o lOo 56 9-2 7-5 4-8

9o 5-9 10-3 7-9 4-5 9-7 6-2 10-8 7-8 5i 10-9 62

Städerna

Hela riket

8-2 7-7 7-3 7-8 76 7-5 7-6 7-8

73 6-7 62 6-3 62 6-2 6-8 6-4 6-6 6-8 7-2

8-o 8-s 8-8 8-8 8-4 8-5 9-5 10-3 10-8 11-2

6-o 11-4 7-9 19-2 11-8 5-4 13-6 8-2 19-8 12-6 5-5 139

lOo 20-o 12-o 8-3 14-5 8-7 16-7 11-7 6-4 13-4 8-8 182 12-5 6-6 14-7 9-3 19-4

12-o

10-o

7-3 14-6 10-7 16-8

4-8 10-i

15-s

7-i

7o 6-8

7-o 7-7 8-2 8-5 8-9 56 9-6 6-5 13-8 9-2 5i

ll-o 6-6 14-2 9-7

5-o 12-3 7-7

15-o 9-3 69 11-8 6-7 11-8 9i 5-4 10-6

7-o 133 9-7 5-3 11-6 7-4 14-2 9-5 59 11-8 7-5 12-7 5-7 12-2

77 till saken. I och för sig bör den ökade äktenskapsfrekvensen ha medfört ett ökat antal födda barn. Vi ha därför anledning att något beröra den äktenskapliga respektive utomäktenskapliga fruktsamheten (tabell 9 och 10). Vi uträkna antalet levande födda barn inom respektive utom äktenskapet per 1 000 gifta respektive ogifta och förut gifta kvinnor i åldrarna 15—50 år. Det äkta fruktsamhetstalet (se tabell 9) för hela riket föll oavbrutet från år 1920 med värdet 180,6 °/oo till minimivärdet 92,3 %>o år 1935. Därefter har äkta fruktsamhetstalet med en svag regress under de första krigsåren ökat upp till värdet 116,5 °/oo år 1942/43. En obetydlig nedgång kan konstateras under året 1943/44. Äkta fruktsamhetstalen för det första riksområdet, Mälarlandskapens landsbygd, har sjunkit från 1920 års värde, 165,7 °/oo, till ett bottenvärde av 81,o °/oo år 1934. Därefter kan en till en början svag men senare kraftigare ökning iakttagas. Under åren 1940 och 1941 samt år 1943/44 kan emellertid åter en viss nedgång konstateras. Maximivärdet uppnås år 1942/43 med ett äkta fruktsamhetstal av 111,3 °/oo. Jämfört med hela riket, de största städerna samt riksområde I, d. v. s. Mälarlandskapens landsbygd, uppvisa de äkta fruktsamhetstalen för Götalands och Norrlands och Dalarnes landsbygdsriksområden (II, I I I , IV och V) en egenartad utveckling. De äkta fruktsamhetstalen falla från 1920 års höga nivå (197,3 °/oo i E I I , 198,3 %>o i K I I I , 199,o °/oo i R IV samt 218,2 %o i R V) i det närmaste oavbrutet till bottenläget, vilket infaller så sent som år 1941, tydligtvis under inverkan av kriget och händelserna i grannländerna i april 1940. Vissa minima kunna dock givetvis konstateras omkring år 1934, vilka värden emellertid betydligt överstiga talen för år 1941. Med avseende på den äktenskapliga fruktsamhetens höjd uppvisade landsbygdens fem riksområden år 1943/44 denna ordningsföljd: V. Norrland och Dalarne I I . östra Götaland I I I . Skåne, Halland och Blekinge IV. Vänerlandskapen I. Mälarlandskapen

129,2 126,o 121,4 116,2 105,3

Under observationsperioden har den inbördes ordningen mellan riksområ (lena varierat. Emellertid har, enstaka år undantagna, Norrlands och Dalarnes landsbygd uppvisat de högsta äktenskapliga fruktsamhetstalen och Mälarlandskapens landsbygd de lägsta. De nio största städernas äkta fruksamhetstal ligga, som väntat, avsevärt lägre än landsbygdsområdenas, med undantag för Hälsingborg och Borås. Sedan år 1942/43 har emellertid ett flertal städer passerat vissa av landsbygdens riksområden. I motsats till landsbygdsområdena förete utvecklingen av städernas äkta fruktsamhetstal utpräglade bottenvärden något av åren 1933—1935, men ett

78 -3

<D

co t -

t-

at

H

n

<i

e*

^

>n in 9) co

M

to

4 M

4 H

o

m

-*

to

co eo w

t-

co

CM CO O

O

"<*

t*

CM

ta

«

O

tO 4

«

C-

©

eo ©

CM

o

fH . 3

o

5 s c

c«

•q £ •cs

en -r* ta

ta

GOÖ-^ib

Ö

CM CM i H i - l

i—(

©

"*

rH CO CO

O

Tic CM CO

O

«

CO r-'

•H Tf 6 CO • * CO CM CM r H ,—I

CM • " * CM CM CO

CO r l

rH t *

~f

i-l CO

co o

ta

cb ib ö »b *b 05

CO T* •**

1T3 rH

rH o

CO O

-r

CO eo

rH - *

CO

0 5 H H H

CM rH 00

O

O

CO O

O

CM

r*

a

to

rH

rH O

•«*

O

rH ao

>n eo

co

co CM c-

CO

t>

CO 05 CM lO CO

91 91 CO tO

ia

to

web t-

H*

— CO

eo

eo

H*

2 a 2 fi

aa "•'

CO

rH

*

CO t »

t~

in ^

«

n

H

oi •« •« <

fi

eo

GO

CM

O Ol «

<l

N

to

H*

CM

©

rH 00 00 ta

eo Ol o

o

eo

rH

©

CO rH »T.

co o

eo

ta

O

rH CO rH CO

r> l O

t.

H

H

(0

CO O

CO O

ss

o

© eo oo c-

CO

ta

o

r4

•a as >•

so

SS

S3

es ED •*-

rH 00 CO ta

CM

CM ©

O

eO

1 1 •>* rH CO

Ol

rH rH ta

i-<

tc Ol »

«

§1 O

3D

r-i

tS

fa • **

ad

ä

JT a c

ft'0 •* .9 eo -f*

•*!

t d CO I O

Ol

•b co cb do • * CO rH a s CO c -

r-

CO rH O»

O

if

t-

oi

CO CM

00 t o CO

co e -

Td t o

Kl

^

rl

tO

co eo to

to CM

Ol

o

CM

ta

CM

Ol

to

O

O» r}i

CO o

.

to

Ol Ol

Ol

Ol

O

rH

rH OO

to

to

O

t*

1*0 «£> t~- 0 0 CT.

O

-H CM ~ ZH"_

H

O

.•* :ej fa eo •a

s :ee

-*

CO

Ol

tO

co

HH>

o

s

•r-

4 r-

55 so eS *iCO r-

=5 te

00 CM rH tO

-f-< 00

cS 40 X3 "0 S3 :© «M eo t o

CM IO

O

00 t o

©

rH M

o

O

CO »O

-#

so S3

a 3-

^

CM eo

m

CO A

»fl

ö t b t-- 0» GO O

CO 1 > i >

XI

a O — I C M CO • * CM CM C M C M <M CT. CT- CT- CT5 CT-

-J

. C l <X> t ~ - 0 0 CT> <M C M C M ao C M CT5 CT- CT- CT- CT>

O r H CM CO " * CO CO CO CO CO CTS CT5 CTS CT- CT;

co co co co co C5CT.CT5c7.cj;

CT3CTSCT5--H - t i H H H r T j r T ,

79 eo eo uo CM eo

rS e CO M W 'fi o b-e o o

fi

a

4 K >• <<

c

©

CO CM I - rH

rH ta en © t» t^-bib-^00

CO CO CO CO -"fl

CO CO CM tj* CO

O

IO O) CO CO

CO CM CM CO ©

t - © © ta oo O i O Ö Ö H rH CM CM CM CM

©

©

en eo to 4

en o> co © >o

co ta ta t - oo d o c o CO CM CM

c b c b c b CM CM

COCO CM rHrH

o

©

»o ©

^.rr-, =3

**

CM •<• rH O

*>*.3 P

»c ta

co ©

©

O

O

t - H*

00 rH H * CM

O

o

CO

CM

rH

ta

CM <M 0 1

H* CM

00 <H rH 00 CM rt< CJO t b Tji Tji

IO ©

"Hji 00 CM

^f ^ f ^t* ^

ib

co -Hp rn en eo i b • * COCM CO

CM CM CO rH

chihöÖH

00 CM rjl rH CM

H CO O C- rH c b "tji -"f* Tfl rH

i> i > t> -b cb

_ ( oc8 CCj 4 4 r H -t^ —^ oi 0 0 * rS

t~

HÖ05ÖH

103 CO CM ©

00 CM -HCM TH rH

co < M O e i H H C Ö N

O O t - T ! to i b cb i b cb c b

i o i n » b •«# i b

M c5 oo co o> eo ta

S

5 o* .3 . *

CO ©

rH t -

TH

rH rH O

CO • *

to 4 a M O i b c b i b -"tt -^i

CM t1-! CO CM CM

•"(< i b * b CM c b

(MOQttllx»

COHON'tH

rH 0 0 Hjl ©

Ol CM t -

Cb c bCTiCTit"-

rH CM I I

tO

t-

00 Ol

CM CM O

Ol

rH CO 00

©

t»

t-

©

t-

ib <b cb cb äo

©

©

©

CM K

•O ta

CM

c-

©

i b H CMCT5CTi

rH CO O

© oi oo en t CTi t " - 1 - - c b i b

H»

C> N

©

rH

CO •"* t -

O

CO l >

rl

O

H

00 CO

r HCTi» H e b CO

O

©

rn IQ rH

CM CMCT.0 0 Ö

H* - »

rH Hji 00

cbsb cb cb -*i

CO CM CM rHCTS

CO t -

cb r» cb öb cb

OO to 00 Ol o rH ö a b o o ö

ta ta rn eo cCTJCM CM-** e b

CM e b it* c b

H

w © oo m n ö CM e b ©

rH cb ö eb rtt

ö ö ö e b CM

eo * * co co <M

K

©

©

O en

CM CM co

t-

O

©

Ol o o

to

O

O

c CO

i b CM CO CM CN»

Ol

IO K

CO K

©

rH CO CO ©

ao-tfiÖNcb CM CM CM rH rH

H

a. «o

rH ©

C~ 1C 11

cb eb i> i> t"-

fc ! 2

©

rH ©

H*

OO CO ©

» t rH

i>- i b i b c b i b

rH -H t -

K

K

rH ©

rH Ol K

t*- i b -rtl CM CM

IO

00 H

C- CO t -

Ol

CM CO

ib

»03 1< Ol CM

- 4 IT)

Tt< eb CM ö cb

103 00

CM Ol 103 CM t -

Cl

cb cb it< -"n ib

c b c b TH rH c b rH rH iH rH

ö cr; O cs» CM

HÖöchö

CO o

IO Tf CO CO rH

© © ta co cCM tjej CM Ö . b -

e b e b d o c b rU

© rH Ö Cb rH

\a C D N 0 0 CTi CM CM GN» CM O*

O rH CM CO tji co co co co co

O

O

O iCTiCTiCTiCTi

CTi CTi CTi CTi CTi

©

H*

t-

-H CM 00

f

CJ CM ©

CM © CO

O rH (M e o • * CM CM CM CM CM CTiCTiCTiCTitji

to C

IO

CTiCTiCTiCTiCTi

w

co eo » f

M

Ol

CM ©

103 103

eo -<n CO ( ^ 0 0 CTi

eo co co co co

t—t CM 55.^5!

5J SJ SJ CM eo H H l H

0 3 03

80 tillfälligt minimum inträffade dessutom omkring år 1929 i flertalet av staderna ifråga. Efter bottenläget vidtog en tydlig uppgång i städernas tal i motsats till vad som var fallet i landsbygdsområdena. Ordningsföljden mellan städerna vid periodens början och slut samt vid vändpunkten åskådliggöres av tabell 11. Tab. 11. Ordningsföljden mellan de större stadernas äkta fruktsamhet stal åren 1921, 1933-1935 och 1943/44. 1933—1934 — 1935 (Bottenår)

1921 Borås Göteborg: Gävle Hälsingborg Norrköping Malmö Örebro Eskilstuna Stockholm

149 148 124 120 117 114 113 101 36

Borås (1934) Göteborg (1934) Hälsingborg (1935). . Norrköping (1933) . . Gävle (1933) Malmö (1933) Stockholm (1934).... Eskilstuna (1933) Örebro (1933)

1943/44

85 69 67 66 62 59 56 53 43

Hälsingborg Stockholm Örebro Gävle Borås Malmö Eskilstuna Göteborg

117 116 112 111 110 110 108 104 103

Fruktsamhetsminskningen under 1920-talet och 1930-talets början företer inga mera anmärkningsvärda olikheter mellan de större städerna. Däremot förete dessa intressanta skillnader vad beträffar höjningen i de äktenskapliga fruktsamhetstalen under den sistförflutna tioårsperioden. Detta studeras bättre i tabell 12, s. 81, där siffror också medtagits för landsbygdens riksområden. Av tabell 12, som visar äkta fruktsamhetstalet åren 1939 och 1943/44 i procent av motsvarande tal åren 1934 samt 1943/44 i procent av 1939, framgår att ökningen för hela riket från år 1934 till 1939 måste tillskrivas städerna samt riksområde I. Mälarlandskapens landsbygd. Från och med år 1939 har emellertid ökningen i äkta fruktsamhetstalet varit densamma för samtliga landsbygdens riksområden. Kedan under perioden 1934—1939 uppvisade de nio största städerna en i allmänhet mycket kraftig inomäktenskaplig fruktsamhetsökning; högst i Örebro med 47 %, lägst i Gävle med 10 %. Under krigsåren, perioden 1939 till 1943/44, uppvisar likaledes Örebro en kraftig ökning, med 69 %, men även Stockholm med 65 %. E n under krigsåren anmärkningsvärt låg.ökning, 11 %, uppvisar Borås; den inomäktenskapliga fruktsamhetsökningen är i denna stad av samma storleksordning som i landsbygdsdistrikten. En avsevärd del av de nedkomster, vilka registreras som inomäktenskapliga ha framgått ur föräktenskapliga konceptioner. För att borteliminera dessas inverkan på de äktenskapliga fruktsamhetstalen har ett speciellt fruktsamhetstal uträknats på så sätt, att antalet gifta barnaföderskor minskats med det antal, där äktenskapets duration är mindre än ett år, varefter resten satts i promille av antalet gifta kvinnor i åldern 15—50 år. De sålunda erhållna »all-

81 Tab. 12. Äkta fruktsamhetstalet åren 1939 och 1943/44 i procent av motsvarande tal åren 1934 resp. 1939 (Indexlal [>).] Basår 1934 = 100

Basår 1939 = 100

1943/44

1943/44

Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Örebro Borås Eskilstuna Gävle

127 123 117 125 134 147 116 135 110

208 150 162 157 162 248 130 199 170

165 122 138 125 121 169 111 142 127

Landsbygd: I. Mälarlandskapen II. Östra Götaland III. Skåne, Halland och Blekinge IV. Vänerlandskapen V. Norrland och Dalarne Hela riket

115 100 95 98 99

130 113 106 110 104

113 113 113 112 114

(125)

(120)

Område

manna nettofruktsamhetstalen» redovisas i tabell M, vilken meddelas utan närmare kommentar, då resultaten helt bestyrka de, till vilka vi kommit här ovan. Vi ha här ovan kommenterat variationerna i den inomäktenskapliga fruktsamheten utförligt med hänsyn till att det är denna som i huvudsak är bestämmande för befolkningsutvecklingen. Det återstår att något behandla de i tabell 10, s. 79 redovisade utomäktenskapliga fruktsamhetstalen. Dessa ha under den observerade perioden kraftigt sjunkit för såväl städer som landsbygdsområden. För städerna kan man emellertid observera tydliga minima under något av åren 1933—1936, varefter de utomäktenskapliga fruktsamhetstalen åter stigit. Liksom för de äkta fruktsamhetstalen infaller minimum i landsbygdens riksområden (med undantag för I. Mälarlandskapen) senare än i städerna. Det kan observeras att en ökning inom nära nog samtliga riksområden och städer skett under året 1943/44. Med undantag för Norrlands och Dalarnes landsbygd, som uppvisar mycket höga tal, ligger den utomäktenskapliga fruktsamheten på ungefär samma nivå för samtliga städer och riksområden.

Det kan vara på sin plats att här ge en sammanfattning av vissa delar av de hittills utvunna resultaten. Ökningen i födelsetalen under den sistförflutna tioårsperioden kan dels återföras på en ökning av folkmängden i de barnalstrande åldrarna, dels en ökad äktenskapsfrekvens (många nya äktenskap och därför många barn). Men även fruktsamheten har ökat; siffrorna i föreliggande kapitel visa, att det härvidlag i huvudsak är den inomäktenskapliga fruktsamheten i städerna, som efter en bottennivå under förra hälften av 1930-talet uppvisar en stegring. I vår fortsatta analys ha vi därför anledi

6—73 45

82 & "S

CO

Wfi

O i—t

rt

o

CD

m

ai

»o

O)

O

•»11 CT.

CM CTi

t^ CO

H co «* t co co t» •>*

r H

CM

co t^

CO

CO

•0

- H

CO

CO

i.^

fc»fr"

cn

HI

CO

CO

en

as

•<*

CO

CM

CD

O

CM

oo

IN

t^

Nor d oc ilarn

tL 45 CD

t-_

O

> 1° r&

r-1

r H

rH

g

CO

•<*>

CÄ

>d

CM

a W

CO

CO

HI

O TO

r H r-J

r H

as o

r H

r H

r H

>* —' 13

bo

HI

eo

i -

•0

rl

r H

co o r H

1-1 1-1

r H

•""*

HI

o

t -

CO

r H

r H

r H

O

CT. Or

r H

O

r H

as

CTi

r H

as

•*

c>

r H

CO

H

O rH

en

OS

CO CO

CO CO

H O H

— rcnH

o CO

H

CO

HI

rH

CTi

Oi CO

r H

os oo

CTi

eft

o

x

Ol

r H

O

C--

v3

CM

H

ta

t .

00 IN

HI

(TO

O CO

CO CO

r H

CM

CD

CD

CM

-eft,

CO

co

t"

ö ca rQ

• »'ö Ö H * * - <

ra

S

^

•J

cs •+3

r

O

c«

a

I. Mälarlandskapen CO

•a -M « 3

CO

*o

(TO

tro r H

r H r H

>o

r-1

^

CO

rH

eo

ic:

rH

CO

•r*

""#

to O

U3 O

OCTS

>r0

r H

os

CTi

i-f r H

1-1

r H

CO

CM

CO

CM

CO

CO

c-

CO

t~

t -

CO

o as

I O

CO

l»

rco

fc"

-*l

^CO

as

CM

CO

CO CO

JJ

ö

He

r* :cs

_, eo

OJ

o

CO

o

o

CO

C35

lO

en

m

rH

OO

CT.

o

o

en

CO CO

co

CO CO

(TO XI

•**

CTi

r-

r H

r H

r— i f t 3U 33

CO CO

r H

m c.

CO

O

rn O

ift

O

CO

-t

CM

co

CM

CM

CO

C.

CO rH

(M

r H r H

r H

O

at

o

CO

CO

CO

CO

c

CO

l>> l^

lO

(TO

ro

O CO

co

CO CO

CO CO

CO CD

-*

CO

eo

CD

CO

o

r H

CM

O

os

OS

ta "* CO co

N

ir:

<tf

CO

CO

t>" J>

o

co •

CD

CO

.

to

_C5

CD

l-

t-

H

H

IO

1-i

I» <X> •* kO

TO lO

t-~ •cH

I O

t -

«

o

lO

(N l"* O

CO CD

Or

-CTi

CV

-CM

OS T H

Tji

co

CO

CO

CO

CO

CO

l>

_

>n

H

to

Oi

CM

rH

O

CD

HI

CO

OS

CO

_Q

• ^

<M

CM

t~-

.5

O

vO iO

r^

-=n ^H -5

HI

CO

t -

Ci

o

CO

o

CD

t *

tO

• *

-<*l

co

co

00 CO

t .

Cr

O

rH

CO

CM

rH

o

co

ri£5

• *

as

CTi

tO

CO CO

CM

CO

lO

id

H OCC5

g

CM

O

if

n

a.

o a rH

m

CM

CO

t^ {>

cb 03

-*

oo

r~ ao

CO

CO •co

-. .CO

t>-

CO

•a

CO

CTi

CI

CO

CD CD

CM CO

O

CTi CO

(TO

CO

o

CO

HI

•*

00 CO

co

o

H

o

oo

CO

CO

CO

CO

CO CO

CO

H CO

co> co

co

co

co

b-

CO

to

o

OJ

CO

CM

co

O

bo a bo

H

m

rS O 13 rQ

00 CO h- t » <c

1>

£ ^ CO

t-

o

H CM

CO

t .

CO

HI

o

l^

CO -* CD t -

CM

OJ

eo

O 00

CO

CO

HI

CO

o

CD

O CO

-* CO

CM

co r-

CO

CD

lO

eo CO

CO CO

co

ta

CO

oo

CO

r-

•o

o tO

co • * i~ö O t-

CO CTi

-cH OS

ta

w

CTi iO

t--. O

o

co eo r-

r-

iO

"*

vO

rH

oo

t-

icfl

^*i

^tl

rfl

i O CO t - 0O CM CM CM (TO

CTi

CTi

CTi

CTi

CTi

CTi CM CTi

O CO CTi

iO

O CO CM CO i O i O

•* a

Ttl (TO

tfS

rH CO CTi

CTO CO CTi

CO CO CTi

iO

i* in co r- co CO CTi

co CTi

co CTi

co CTi

co CTi

- * CTi

-cH CTi

CTi

83 ning att fortfarande taga särskild hänsyn till städernas demografiska förhållanden. 7.

Giftermålsintensiteten.

De allmänna äktenskapliga och utomäktenskapliga fruktsamhetstalen måste anses som tämligen tillfredsställande mått på »benägenheten att föda barn». Emellertid kunna dessa allmänna fruktsamhetstal påverkas av köns- och åldersmorfologiska förhållanden. Det är naturligt, att i ett samhälle antalen kvinnor och män i de fruktsamma åldrarna böra vara ungefär jämstora och även något sånär lika i skilda åldersgrupper, för att förutsättningarna för nativiteten skola vara gynnsamma. E n alltför stark disproportion mellan könen måste tendera till, att ett större antal antingen kvinnor eller män avstänges från möjligheten att reproducera sig. Genom de bekanta omflyttningarna av särskilt kvinnor mellan landsbygden och tätorterna ha de senare kommit att bli övertaliga med avseende på kvinnorna under det att ett markerat kvinnounderskott föreligger på landsbygden. Denna ojämna könsproportion påverkar uppenbarligen giftermålsfrekvensen, i all synnerhet som könsolikheterna göra sig särskilt kraftigt gällande inom de centrala äktenskapsåldrarna. Även giftermålsåldern påverkas, vilket i sin tur är av betydelse för fruktsamheten därigenom, att yngre individer, även bortsett från rent fysiologiska förhållanden, har större fruktsamhet än äldre. Med hänsyn till här berörda förhållanden har i föreliggande undersökning studerats giftermålsfrekvensen i olika åldrar. Vidare har observerats medianåldern 1 för i första äktenskapet inträdda kvinnor, vidare medianåldern och spridningen 2 vid inomäktenskaplig nedkomst, och slutligen median, medeltal och standardavvikelse (se härom elementära läroböcker i statistik). Som de senare argumenten ej uppvisa några mera anmärkningsvärda tidsförändringar nöja vi oss med att i nedanstående tabell redovisa dem i medeltal för årssiffrorna under perioden 1924 till 1943/44: Argument

Norr- HälStock- Göteholm borg Malmö kö- singping borg

I sitt första äktenskap inträdda kvinnor, medianålder 26-6 Gifta kvinnor /Median . . . . 29a ålder vid nedkomsten\ Spridning . . 4 o Tiden mellan akten-[Median 2-8 skåpet och ned<Medium . . . . 4 2 komsten (Standardavv. 4-o

26-o 294 4'3

25-6 29-o 4-2

255 292 4-4

25-2 28-9 4-2

32 4-c 4-s

8-i 4-e 43

3-5 5o 4-5

3-3 4-7 4-4

ÖreBorås Eskils- Gävle bro tuna

26i 29-5 43 3-o 4-4 4-3

25-5 28-9 4-3 3-o 4-5 4-3

25-i 29-0 43 3-4 4-7 4-6

26-0 293 4-4 3-3 4-8 4-e

1 Åldern på den individ, vilken föregås av lika m å n g a yngre individer, som den efterföljes av äldre individer. 2 L å t Qx beteckna åldern hos den individ, vilken i åldershänseende föregås av 25 % och efterföljes av 75 % av materialet; låt Q2 beteckna åldern hos den individ, som föregås av 75 % och efterföljes av 25 % av materialet. Spridningen betecknar halva åldersskillnaden mellan Q2 och Q±.

84 Norr nd oc alarn

M >•

Ol

H

CO CO

CO

Väne land skap

IV.

cc

-*

o

ta

rH

CO

fr-

-* t^co

it.

CO

CC' CO

i—t

CTi

05 CM

fr-

CTi

•»

-3H CTi

-* CC 1^

o

^

Oi

CO

fr- fr-

rH

ta

rH

rH O

CO CTi

CTi

ia

co

eo

in o

ao

rH Ci

cc

>e

o o1 ^ fr-

CTi

CO

eo

eo

eo

t-

CO

Ci

o

j .

e—

en

CM

CO CM rH

Ci rH

rH

Oi

-K

CO

CM

O

T—i

CO CM

co co

rH

t—

HI

o

CO

Oi

CO

rH

CO

CO

CO

fr- co fr-

co co

CO

t -

fr- fr-

t_ co

fc-C i

o

r 5 ""I

r>->

co

rH

j .

o

O

in

Ci

H

rH

Q

f

CO fr«* CO

Oi -cH rH

rH

rH

CD rH

X

o

CM

tn

O

<a

C--

Ci

O O rH

CO O rH

r H

Ci O

o

Ci CM

fr- eo CO

O CO T!

CO

d co

III.

Skåne, alland leking

CO

00 Oi CO

li . g

be

rQ

HI Oi CO

»n cb

JCI

ee

rH

CO

CO

CO

fr- CO

Mw

a

t—

-H

t-

rH

co

CO

fr-

CO Oi

(?0 CTi

rH CO

CO

CM Oi

O O

co

n

-f

O rH

rH

rH rH

Ol

-"

H

CM

CM rH

ec

co

•

CM CO

rH i n rH

O CO

CM i n rH

\"

CC rH

oä 1 3

H a "ra s* O "cS

r-*

cs

.

a p, cä

*

*co

o

en

rH

eo

co

LQ

co

CO CO

CO

o

eo CTi

CTi

o

*H V oeS ,_•_!

BO Ci

co

„

CO

>

I-H

©

CM

O

fr-

:o3 t S y d

u oca P . eS

»•a i §

CO

CO

*"*

9 ©

•Ö „ sat eS

b a — -ö

CO

bo d bo r°

fl

rH

fr-

CO

cb

CO

o

en

ib

ib

co

CO

CTi

« eg iO

o

N

eo

CO

CO

CO

fr-

H<

tr-

m

CO

l-C

HI

00 CO

fr-

00 CO

fr»eo

ia

H<

»a

iO

CO

ta

CM

CM

ee

eo

-o

K)

O

fr-

O

B-

co o

O

CO

rH

CD

cc

cxi

eo

O

CO

t"

f—1

Co

°<1

co

'

-rH

^

r H

rH

•

HI

ta

O

CO

HI

C i •CO

CO Ci

CM

cc

w

CM

CO

O

fr-

•Ci

eo

eo

00 -H

CO

HI

Hi

Hl

-H

IC5 iO

CO

(-0J CO

co

CTi CM CTi rH

O

o

en

<TJ

CTi r H

in

o

CT CTi

r H

C-

O

eo

ta

r-H

r H

CTi CO -H

CM rH

T-l

o

Ol

HI

CO

t-

C i -cH r H

Oi

CO rH CM

>o

CM

•r-i rH

o

fr- CO

eo

fr- Cr Hi fr-

Ol

o

o

Oi

CO

O CM rH

CTi

tji CM rH

r H

co

o

Hi

CO

r?

CM

o

CM

O O

go

^-1

Ci

CM r H

Ci CM

r-H

Ci -cH rH

CO r-1

rH

ia

o

y-i

rH

Ol

CO

CO

O

ta

CTi •Ci

CTi cCi

CTi rH rH

CM SSI

•HI

O

co in r-l

O CO rH

,,

t .

<M

in

H«

o

Oi CO

0»

•Ci

CO

>n

rH

in

Oi

CO

fr- •^ 2o

^« rH

eo

r.

r_

CO

Ol

H.

CO <M

CC

CM

co

eo

•-H

-cH

in

—1

o

H

y-l

o

eo

o

OS

HI

CO

HI

^

CM

eo

-f

rH

ta

CO

CO

(T> CO

co

CTi CO

CO

en

CO

C/J

CM

in

CO

i n

CO

CM Ci

CO

co

H"

CM

CO

eo O

-H

r^

(.

,H

CM

,,

CO

CO

c

o

<*

1^

cn

in

Ci

r H

-H

rH

rH

CD

(^ frfrfr- fr- fr- eo ee fr- CO 30

O

CO r-l

fr- CO 1co«

bo rQ

-H

u„

fr- CO

Clr

rH

eo

H

CTi

o

to

lC Ci

]D

o

•«tH

o

o co

CO

Ci frfr- co

t .

o

H

o Ci CO

CO CO

CO

eo

WS

O CO

CM

CO

O

H<

Ci -rfl

in

•CO

fr-

CO

CO r* T-1

O CM »H

Oi

o

CM

CO -cM TH

CO rH

rH

CO c o eo e?? O fr- fr- to fr- eo fr- l O fr- 53 fr» fr-

OD

eo

O

CO CO rH

CD

ib

CO

CC CM rH

o>

e-

i«

rH

00 CM CM

in

Ol

CO

rH rH rH

t-

_,

ee.

!*

J,

O

eg CO fr- i O

CO

O rH

O

in en

CO

CO rH

r H

CO

o

o

ee

fr- O

in CO

i n

-*

O

o

t-

o

fr- fr- fr- eo

t-

in

Ci

fr-

CO

ifi

Oi

O

co

co

t—

-Q

CO

O

CO

CTi

CO frfr- CO CO fr-

eo

CO

"* "* ii On

cb

Oi

ci

CM CTi O

ep

, bo O CSH t?" !©

CM CO

CD

CM

ib CD

n rH

CTi

CO CD

CO

-2 o :o3

t-

t» CTi

01 K O

-c-) —

O

CO

HI

o rO CD

f " rr5 rM * «

Ol

H CTi

CO

R o FP

-a b

eo

»#

fr- i n

CO

•O oc-

eo

CO

co

o

co

CO CO

co

t»

en rH CO

H

co

CO

Ol

co

Oi CTi

CM

CO

cb

o

co

Cd

H. Ci 03

rH

CO

eo

J.

CO

t_

CO CO

frCO

CO t^

CTi

t -

CO CO

iO CO

r H

•-M

CO

CO Ci

CO

co CTi

*eH CO Oi

US CO Ci

rH

r H

r-1

O

1—1

CTi

fr-

CO

ee

r^

CO

CO

en en rH rH

eo CO CTi

CO CO Oi

rH

eo

CO

t-

CM

O

O

co

• *

HI

CO

CO

l O

rH

H

fr- r H

Oi

O

rH

co Oi

r H

CM CM -CH CTi rH

-* co "* Ci r-i

85 rt

w

Cl

ta

t»

CO Oi

O

.—I

1 i

eft

en

cv

TM Oi

CD Oi

o

CO

CM

o

Hl

CM

m

O

-* fr- O

O

T *

CO

CTJ

o

rH

-3 o

rSrS

•-•SS o ° >->

•

O H ö

>

"d

c

S

Hl

co

if

co

—i

Ci

,_, 04 JU

o bC

r H OCS ö

^4

rQ

a

^ a s

c3

=3 TT.

h-1

1-1

r H

IO

O

7—1

m Oi Oi

^ frO o -* 1-1 L-

r H

t—

00 CO o fr- -O CTi ee eo C i

CM

CO

O

o

o o

y <

~

rH rH

i n CM rH

»oi O rH

i n Ci

o— 1

oo o

"H

O

O

IO

CO

- H

r-H

fr-

CO T-H

CO t^

CO CO

r-<

r-H

—1

H

<* 7-1

CO

rd

1 '

eo

M

r H

co fr04 co rH

CO CC

lfj CC

r H

r l

00 rH - f

O r H

r H

o

-1

c-

r»

o

IO

tr.

CO

rH

rH

CO

H>

rH

-c

o o

-ti O

CM

O O

r-1 frC i O rH

co

- H

Oi

O

O)

eo r H

O

-rH

S

:cs

-3

cä

W "•*

© •

CM

CO

Hl

Ci

_,

•o

IO

t»

CM

O

CC

- H

CO

o

O

©

co o r H

CM

r H

CO

rn

t » 1-H

r H CO

eo co rH

o

Hl

t -

Hl

eo

t -

fr-

CO

fr- JCO. oCO

rH CO

rH

CO

ee

.c;

eo

os

Hl

-*

O

r H

eo

CO O

04 CM

(^ fr- co co O o -*

1—1 K)

o PP

fr- 1 ^

o CD CH

IQ T-H

CO

CO'

i-H

O

Cl

orrping rr

1 "cä

11 •*»

r H

r H

,_, rH

Hl TU T H r H

O

Hl

O

i n

*#

H

Hl

»n

Hl

o

CTi

CC CTi

O

O

T^

co

CM

eo

r H

fr- O i

rH

CO

c-

Oi CO

r H

eo So

CC 1 ^

rH c_>

CM Oi

i n

CO

Oi

o rH

r H

Cl

eo

00 J:

O

m

eo

Ci CO

CO

O

O

CTi

CM

fr-

eo

CO JU

!^

co

CD f^

fria

-*

CC

CO

CS

J U

CM

CM

H»

r H

CO

CM

-n r H

eo

O

Hl

i n rH

- T

O

CD

CO

i n rH

CM

rt

r H

o

Ci r H

CM

rH

CM

CS

en eb cn co

cji

l ^ CM

Oi

H

T-t

TH

>n

O

eo

o

O •* O

O

Tft i n rH

co

CO

CC

t-

CM

CM

04 Hi

CO CM

CM

o

os

- H

1-1

CM r H

free rH

co r H eo eo r H

co

to

eo

oo

IO

CM

os

fr- o _

CO Ci

1^ CM

CO

Oi CO

o co rH

CM CD

I d -cH r H

CO

1>

fr-

eo r H

CTi 04

r H

cc »H

T-\

rH

rH

^

7-1

H

rH

04 CO rH

CC

eo

Ci

CM

e»

CM

eo

eq

00 Ci

CO

oo

O

co

CM

eo

CM

CO

eo fr»co

O

04 Ol

oi CO fr- co CTi fr-

CO C/J

Oi CO

m o r H

04 cc r-i

CM CO r H

r H CO r l

,-H

eo

CO

H

CTi lO rH

eo -* eo •n

CO i n rH

CO CD rH

CO

en

o

er.

i n O

CTi

CO

'.O Ci

TH

IO

cc

lO

Oi

-ti

o

«

Oi

TM

r H

r-i

TM

O rH

O r H

r H r H

- H

en co

O rH

O rH

CM Ci

i n

*"'

eo

Cl

^

• Ci

eo

eo

CO

CO

CO t^

CTi

CC

CO

TM

co

CD Ci

Oi Ci

et o

eo

frös

Q

G:

c

CO

w 94 C/J

t-

fr-

Oi

CTi

r^

O CO

r H

TH

CC - H r H

H

CM CM r H

CO

Cl

CM

.

CTi CC rH

eb oo CO »A rH T-l

CJ1 -cM rH

in

CM

H<

CC CC

O frrH •* fr-

c_

CM

cc

Ol

t -

04 O

cn

© Ci

CO Oi

r H

CTi

Ci

CM rH

CM r H

r H

r H

»O

CO

Cl

cs

H

to

>n

Oi

•*

CO Ci

O Ci

Oi CO

CD CTi

O

—H O!

' O

en © CM co Ci en

r H

CO Ci

CM CO Ci

-H

Oi

i n CO Ci

Ol

CC

Ci

rH

t » H

CM

TM

CM

Hl - H

CO rH

Oi Oi

eo

Hl CO

Hi

CO lO -H

Ci

o

co

m

CO

O in

fren

r^ <M fr- i O CO CO fr- fr- CO

CM

»* fr»o

rH

CC CO rH

et

CO

r-H

CO

lC c/.;

r H

r H

Ol <M

O

co

-*

i n rH

frOS

^

CO

00 CO

I O

rH

-H

04 H

J

•j

r^ m T^

04 OS

co

w

04 t^

O

CC

t^

T-<

—1

rH

•fl

r-l fr-

CO

i n i n 7-{

T *

iO

CM Oi

CM

CC Oi Ci

CO CM CM fr» Ci Oi

CO

co

CO Oi

cn

CO C i

o

co

r-H CD rH

00 i n rH

eo Oi CM

IO

rH

er.

o

r l

eo

Ci i n

CTi -cd

CO rH

r-t

CO

-ett

m

o

(^ co co

en co Oi

O -tt Oi

r H

04 TM Oi

CO Ci

Oi

»cM Ci

co

fr-

i n rH

t -

7-1

eo

o^

»*<

__ fr-

CO

O-tj

7-i

04 CO rH

cn cr

n

co

7-i

co

T-l

CC

cc r H

t .

Tjt

et

Oi

-ée

o

r H

ta

T-1 CM

cCO

eo

m bo rH O -Q

Hl

rH

CM

O CM rH

T-H

t» CO rH

t^-

CM

CM CO

CD

eo rH

TH

7-(

rH Oi

w ^

Ci

Ot

O be a bo

O

»* eo cr> co co

-*

o

Hl

Oi

7-1

cc r H

- H H

ec

""^

C.

fr- -o> +I m

CO

„

rH

rr. Oi rH

O

"*

i n

CO

CM

o

rH

Hl

co co

r—. in rH

04 C J

rH

t -

„ CC

IO

CM

rH

IH r<3

-*

rH

i n rH

Td O

ocö

s

CM »01 i n rH

ia

1h-i

C5

O

\C.

eo

"42-5 o

^

r H

"^

O -ctf r H

fr- 0C4i

So

H

04 CO

rH

te

os

frCD rH

Ci

r H

O

TM H

i n i n

r H

tr

7—i

"^

r H

CM

Ja c

©

'-Ti -cd

r H

CO

O

cä

eb lO

O

-cn

r-> r-:

o CO r-H

CO

i n i n

rH

eo

eo 04 TH

•""•

CM

in »CH i—I

04 CM

H< CM

Hl CO CO

(M

eo

CO

fr- co lCOi © r H

CM

CM

co

HM

Ta

ra en 04 en r H rH

Hl

- H

^

CD

_ T

~'

r H

CM -J

CM

O Ci

CO

CC

O CO

Cl

Ci Ci

l ~

bo O sTrrH

w —1

o

TH

04 TM

en r-H

TM TM

eo TM

Oi r—I

'

86 t—

W "C

TM

ft bo

IV. Vänerlandskapen

V. Norrland och Balarne

rS -S

o

TT)

CO

f-

rH

Ol

cc

1—

Ol TM

cc

TM

in TM

TM

CO TM

in

TM

CD TM

O

TM

Hl

00 TM

eo

01 Hl

If)

TM

TM

fr- Oi n i©n

r f

Cl

n

rQ

CO

eo

Hl

cs

CO

ta

-H

CO

CO CC

CO

eo

t^ CO

04 CD

>

eo in

CO

7-t

r H

0 CO

rH

CM

t—

t-

Cl

eo

in -*

CC in

CTi TM

TM

CO

©

in

m

O

eo

KO CO

et cc

os CO

TM

TM

c04 in

^ «* m

TM

CM

10 CO

CO

CO

CO

.•_(

Oi

TM

in

TM

TM

TM

•HH

TM

TM

fr»

CO

CO

m

co

TH

O")

04 O

TM

TM

TM

TfH

TM

TM TM

•HH

T h

1a

eo

<—1

CTi TfH

IM

rH j 3 S "S HH ° 2 _2 , «

r-H

m

r l

TM

TM TM

TJH

IO

cc

m

00 CD

Ci CO

co

fr- (^»

CC

CO

co

01 CO

t -

ös

00 CO

CO in

eo eo

eo

Oi CD

eo eo

00 TM

• C.

©

eo

OS

> -„

CM

CO

H

CO

TM TM

04 in

CC lA

i ^ in

04 CD

m ta

cOi in

eo

fr- frfr- t^«

TM TM

p

rQ CO

H

-c

r ,

CM

rH

CO

TM

Ol

TM

in

£5

a

CS T d

cc!

t» HH 1

O

*e*S

r-i

:0

e-

tTfi

r H

kA

in

eo

co

CM

t—

CM

H

01 Hl

et

n

O

•O

r~

H(

eo

CTi

TM

CTi iO

- H

Oi

©

CC

TM

eo

CC

eo

fr-

fr-

TM

H r

in m

O»

Tfl

fr-*

r H

TM

t.

CO

eo

TM TM

O?

Oi

TfH

TM

o

I. Mälarlandskapen

HH C5

m

CO

CO

rf

TM TM

Ift TM

Ol

os O»

Tfi

TM

TM

0 CS

:cs

CM

co

eo •HH

TM TM

lO

CC

TM

CC

CO

cS

rl

t-

Oi

TM

O

eo

co

TM

-, -* iCMn

eo in

- H

r3 g

in

CM

O

rH

os

-Q 0 M

TM

cc

10 Hl

rt

ro

rH

PH

c: CO TM

T_, m

r H

CO

CO

fr-

TM

-M CO

0 CM

eo eo

0 Hl

cb CO

TM

TM TM

TM

C4

CO

. ^

CO

,

bo

rH

•-•

^!§

t»

in

:o 53

TM

CC

H

HM

CC

fr»

f^

in

TfH

i i

00 Hl

rH

r H

i f t

co t^r

© Oi

KO

C/J

m

>o ejn

£_

Oi

eo i^

eo

TM

co

cc

O

in

CM

CO

TM

TM

m

Oi CD

7—{

•n

O

CM

CO

t -

os

0 CO

O

Oi l^

7-i

O ©

r H

04 CO

CO

Hl

CM

,_

»ft

r H

©

CO

eo

r H

-CM

CC

TM

TM

TfH

in

ic;

co

t—

© TM

„ _. 04

mg

TM

CC

cc?

CSM

r l

i n

^

CTi

TM TM

co

TfH

»cM

O

CC

r H

fr-

ee.

eo

ec

If) CO

cn cc

os

co

CO

0 H

rt

CO CO

TM TM

cc

ceo

lO

-f

fr-

,_

O

©

in

CM

10 CO

>n fr-

eo

co

CO

\a

os

i n

eo

fr-

eo

cs 0 CO

rf

CD

•n

fr-

•n

CO

co in

os TM

t-

m

Hl

IO

fr-

ic;

Ci

O

t-

co

0-1

eo

co

CO

O eo

in i n

r,

CC

r-H

Cl)

B

O

is

co

CO

•o

flS rM

-IH TfH

in CO

©

CC

Ift

HM

rn

LO

CM

- H

-#

00 O-

1^

Hl

CO

»re

r H

04 O

©

cs

IO

Q

Hl

fr-

O -

r H

Tfl

O

TM

CM

CO

CO

eo Oi

t -

OS

•O

CM

TM

0 in

O

0 -M

_

co

CD

H ©

fr- fr- (.^ ^ ^ eo os ta Q Oi fr- Xc(-- fr»

CO

co un

cc

>o 0 l^

-M CC

CM

m

£_

Ci ic:

cc

CO

-IH CC

0 0 CO

in

free

01 Ci

i

•J

c~

TM

TM

CO

X

CO

cc

TM

CM

(^ c o

©

CO

n

TM

in

O bo

Hl

CO

(I)

>n CO

in

eo

CM

os

rf

CO

Ci ift

r H

co

iC.

fr-

co

CO

m

eo

©

CO

CO

Oi

fr-

t-

CM

bD Hl

01 Hl

CO

eo

r~i

Q

TTH

in

i f t

ift

-M

TM TM

Hl

cs

co

t_

r H

TM

TM

TM

ec TM

TM

CM

Hl

CO

(V)

ift

-M

TM

TM

TM

co

Oi

Q

T—

•Ti

r i

in

: 0

ri

O

fd

^d

-S °

CN

CO

.CO

TM

TM

co TM

o-<

rH

Oi rH

© r H

>n

H T H

IX:

Hl

,_

CO TM

O

in

0 TM

TM

-5

OJ CC Ci

CO co

TM

CC CTi r H

r H

i-H

1—1

-#

Oi

co Ci

i f t

CC Ci

CM

Hi

t—

Hl

co

t*

CM

O

04 eo

CO

r^ eo

04 Ift

Oi

•n

fr-

in

ee 04

CM

eo

TM

CC

CO

CO

CM

Hl

C-

CO

eo

CC i n

Ci

04 Oi

CM

eo

Oi CO

- H

ift

fr-

(JO

Oi

O

rH TM

04 TM

-cM

TM

04 CC

co co Ci

CO Oi

Oi 7-i

TM © r—i

-t

0i

87 Vi avstå från en detaljmässig analys av dessa argument, då alla väsentliga resultat av betydelse för ett studium av fruktsamhetsförhållandena framgår i ur för föreliggande undersökning verkställda observationer rörande kvinnornas giftermålsfrekvens i olika åldrar. I tabell 14 a—c s. 84—86 har beräknats antalet i första giftet inträdda kvinnor (omgiftena ha förhållandevis ringa betydelse) i åldern 20—25, 25—30 respektive 30—40 år per 1 000 ogifta kvinnor i samma åldrar. Dessa tal ha i det följande benämnts giftermålsintensiteten i respektive åldersgrupper. Då åldersfördelningarna för städerna och länen i den officiella befolkningsstatistiken icke redovisas för andra år än folkräkningsåren (1920, 1930, 1935, 1940) ha åldersfördelningarna för mellanliggande år måst bestämmas med interpolation. För åren 1941—1943/44 har den beräknats genom extrapolation på grundval av 1935 och 1940 års värden. Vid kalkylen har hänsyn tagits till de inkorporeringar, som skett. Det är naturligt, att de erhållna interpolerade och extrapolerade värdena endast kunna ge en ungefärlig bild av de verkliga förhållandena. Noggrannheten torde dock vara så stor, att de framräknade kvoterna, se tabell 14, beskriva giftermålsintensitetens utveckling fullt nöjaktigt. Vad först beträffar åldersgruppen 20—25 år finner man att talet för hela riket sakta stigit från år 1924 fram till år 1930, varefter ett minimum inträffat under depressionsåret 1932. Därefter har talet stigit kraftigt. År 1943/44 kan talet för hela riket beräknas till något mer än det dubbla värdet år 1924. För städerna fluktuerade talet från år 1924 till 1930-talets början i stort sett kring samma nivå. Under åren 1931—1933 inträffade minimum, varefter talet stigit starkt. Utvecklingen i landsbygdens riksområden har i huvudsak varit densamma men med den skillnaden, att utgångsvärdena för riksområdena voro större än för städerna. År 1943/44 lågo talen emellertid i genomsnitt på ungefär samma nivå för städerna som för riksområdena, ökningen i städerna har sålunda varit större än i riksområdena. För vissa städer och områden kan ett tillfälligt minimum något av åren 1940—1941 observeras. Under senaste året (1943/44) har talet dessutom sjunkit i vissa fall, men för hela riket uppvisat en, om än ytterligt svag ökning. Åv städerna har Eskilstuna samtliga år med undantag av några år vid slutet av 1920-talet och början av 1930-talet haft de högsta värdena. Stockholm, som år 1924 låg på åttonde plats kom år 1943/44 på tredje plats. Bland landsbygdens riksområden har i allmänhet I. Mälarlandskapen haft de högsta värdena, därnäst V. Norrland och Dalarne, I I I . Skåne, Halland och Blekinge, I I . östra Götaland och IV. Vänerlandskapen. För åldersgruppen 25—30 år gäller beträffande hela riket, att giftermålsintensiteten vid observationsperiodens början var cirka 30 % högre än motsvarande tal för åldersgruppen 20—25 år. År 1943/44 var skillnaden emellertid obetydlig. Giftermålsintensiteten för den yngre åldersgruppen har alltså ökat kraftigare än för den äldre åldersgruppen. I övrigt gäller för åldersgruppen 25—30 år, att talet för hela riket stadigt ökat till år 1942/43, ehuru

med vissa tillfälliga minima. Under det senast undersökta året (1943/44) har talet sjunkit något. För de enskilda städerna och riksområdena var ökningen från år 1924 till bottenåret mer ojämn. I många fall inträffade ett minimum vid slutet av 1920-talet. Liksom för åldersgruppen 20—25 år uppvisar även j i förevarande åldersgrupp Eskilstuna de högsta värdena bland städerna under det att Stockholm och Borås ha de lägsta värdena. Bland landsbygdens riksområden är rangordningen i allmänhet, fastän mer oregelbundet, densamma som i åldersgruppen 20—25 år. För den äldsta åldersklassen 30—40 år är giftermålsintensiteten betydligt lägre. För hela riket är talet nästan genomgående endast omkring 45 % av motsvarande tal för åldersklassen 25—30 år. Giftermålsintensiteten i åldern 30—40 år i hela riket har under den undersökta perioden ökat i det närmaste oavbrutet. I likhet med vad ovan nämnts angående de yngre åldersklasserna kan vissa minimiår urskiljas (åren 1932 och 1941). Den förut omnämnda minskningen år 1943/44 föreligger även i detta fall. Åv städerna visa Eskilstuna de högsta och Borås och Hälsingborg i regel de lägsta värdena. Rangordningen mellan landsbygdens riksområden har i allmänhet varit V. Norrland och Dalarne, II. ö s t r a Götaland, I. Mälarlandskapen, IV. Vänerlandskapen och I I I . Skåne, Halland och Blekinge. Vi ha redan nämnt, att köns- och åldersmorfologiska förhållanden kunna påverka de ovan redovisade allmänna äktenskapliga fruktsamhetstalen. De skillnader i äktenskapsintensitet, vilka framkommit i föreliggande kapitel, enkannerligen dess temporala ökning (»många unga äktenskap och därför många barn») medföra, att man icke utan vidare som mätare kan godkänna de nämnda allmänna fruktsamhetstalen.

8. Den äktenskapliga fruktsamheten åldersvis. Vi uträkna kvoten mellan antalet gifta barnaföderskor i en viss åldersgrupp och antalet gifta kvinnor i samma åldersgrupp, varvid kvoten uttryckes i promille. Åldersfördelningarna för städerna och länen ha erhållits på motsvarande sätt som beträffande giftermålsintensiteten (se s. 87). De erhållna äkta fruktsamhetstalen i åldersklasser redovisas i tabell 15 a—c. Då det äkta fruktsamhetstalet i åldern 15—20 år måste bli mycket variabelt och då det icke har särskilt stor betydelse för den senare analysen, med hänsyn till att antalet barnaföderskor inom denna åldersgrupp utgör en mycket liten del av det totala antalet barnaföderskor, skall det icke närmare beröras här. Det må blott framhållas, att detta fruktsamhetstal är större än fruktsamhetstalen i andra åldrar. Med tanke på att de flesta äktenskapen i denna ålder ingås på grund av graviditet, är detta icke förvånande. De äkta fruktsamhetstalen i åldersgrupper avtaga med stigande ålder hos kvinnan. Äkta fruktsamhetstalen i åldersgruppen 20—25 år för hela riket samt riksområdena sjunka från den undersökta periodens början (1924) till minimivärden under 1930-talets början och slut, varefter de stiga för att år

89 55

"S

CJ M

CM

•0

CM

OS

CM

0 CO

CM

t -

r l

OS

HI

©

free

TM

Oi

in

co

r H

, 0

TM

CO Oi

CO CD

CO

cn

O CJ

Q CI)

eo CM

CO Oi

CD

(N

w-2

ee ee co

Oi CM

Oi

CD 04

eo

eo

»M

•n

CD O *

i n 04

^^ tt

.H

O

©

Oi

rH

eo

eo

1Ol

co

CO

CO

HI

en

0 1

co co

. . r H CD

•1

>

I

be

CO

CO to

f3

a a 5" L^ J r*

1-1

OS

Ci

Oi

cs

oo

rH

CO

04 Oi f -

CO

CO i n CM

1ft

00 Oi

CC

0 Ol

cc

eo

H

cs

O

•

-H c

a .2

H

CS" Jj(j

»Ci

TO

a

"ga

0)

g HH

hH

eo

^4

i n

in

CTi CO Oi

CO

in

m

cs

CO

CO

CO

CC

CO

r H

—1

fr- O i

ee co

CO

eo CC

CO

CO

cc

CO

in

CO

r H

04 TM

co co

Ci CJ CC

CO

t_ Ci ©

CM

CM

04 CM

CM

0 HI

HI

Oi

OS

O

1-1

eo

TM

04 O CO

B»

OS

m

CO

CCS

i n

fr-

- H

1ft

CM O

CO

cc:

O CM CO

r5 r^ CO

04 CS

eo

cs

co

TM

-M

TM

eo Oi

t^ 04

CO 04

fro-

CO Oi

CO

CO

HI

fr» •HH

Oi

co

CO CM

CO

r l

rH

- H

CO

CO

CO

CO CM

CTi

01 -/)

CO Oi

CO

CM

co

04 Ci Ol

co co 04

Ol

CO

cs

r

lO

TH

CO Oi

CC Oi

Ol

1^

fr- fr» 04 at

cs

r l

cs

eo

co co 04

m co 04

r-

lift

Oi

Ol

eo eo

n

CO

co co CM

TM

i n CM

CD

CO

0 IO

CO

CO

c

st

t*

TM

• ft

co

CO

O Oi CC

TM

© uo CM CO

CD

CO

CM

vn

CO

CM

O

n

CO

rH

0 OS

00 CM

CO ©

CO

CO 0 CM

TM

1ft

7-1

CO —1 rH fr-

1ft

r H

© fr- CTi ©

in CO

©

1—1

TM TM

»H

Ci

CO TM Oi

CO

eo

r H

cs

HI

fe-

CC'

O

in

e—

CO

TM

co en

r H

CO Oi

O

CM

C J

CM

04 CM

0 Oi 04

CO

CO

CO

CO

CC CM

CC CM

ä -2

C3

rW

5 CO

E

m o

CO

ho h

:c3 r Q

w .

bo

"H -CH O ril T < r-H

:o at

s bo S o

CQ

^

eo

0 X

eo

HI

0)

CM

fr©

CO ift

CO 0 1

CD

Oi

o-»

CTi Ol CO!

?~ rfH

CM

CO rH 04

C-

<a

Oi

HI

CO

rH

-H

eo

TT.

CO

eo

i n 04 04

OJ in Oi

Ol Oi

r H

TM

rH

CO

CO

CO

CO

CM

eo

© t^ rH

frCO

CO, i f t

TM

Ol

0 1 TM

©

rH

rH

fr- 0

r H

r H

CO

M

OS

CO

cs

1-0

©

TM CC CM

fr-

r H

rH

0 04

co t_

cs

CO r H

TM

CM

cc

HI 7—<

fre-

04 04

CM

i n rH

eo

OS

TM

Oi

04 00 04

co

t_

eo

00 CM

r H

TM

04 I f t

04 CO CM

co 04

r^ fr04 04

CO

0 CO CQ TfH

0 HI

O

HI

T(H

eo

r H

fr»

-.0 Ol CM

m co 7-i

Ol Ol

cc

m

-* ©O I Oi

in

t -

© rH 04

i f t

CO 04

eo

fr04

O

CM

CO

CC

CM

cc

rH

eo

eo

CO

Oi CO

TM

CD CM frOl 04 CO

CO

Ift

CO

TM

CO

Ol

r H

Oi

04 OI

0 GM

CO 04 04

r H

CO CO CM

04 04

00 O

CO

CM

0 M

TM

Oi

1ft

in 04

-3h

Oi Ol Oi

1ft

04 CM

CO 04 04

>ft

Oi

O

CO

CM

in

CO

cs

rt

eo

in

O

©

CC

TM

00 Oi

co 04

CM 04

eo

04 Ci CC Oi

CO

1ft

©

©

CO Oi rH

r-H fr-

CO

CO

CO

HI

CM

CO

in

r^

CO CM

Oi

CO Ol Oi

co

04 Oi O 04

CO

04 04

CO 04

frCO

fr04 04

H

CM

J.)

•n

r H

rH

CO

.04 -M CM

HI

CM

CC

© 04

co CM

CM

-M

eo

r H

Oi

Oi

©

OS

HI

t -

fr- CC r H

7-i

Ol

04 04

00 Oi rH

0 Oi

Oi

CO

CO

CTi r H

ift OJ

O-l

Oi

Cs

O

00 H

tr

CO

CO

ta

©

CTi © 04

TM

Oi 1ft

—H r H

fr- eo H

TM

©

Ol

Oi

Ol

04 CO 04

-M

co 04

H 04

r l

0 CO

co

TM

CO 04

04 CO

CO

HI

r l

CO

Oi

cc

frOi Oi

Ci TM CM

TM

1ft

co 04

CO rH 04

CO

04 Oi

00 O

rH

CO

CM

in

eo

J_

Ol

CM

(M

HI

eo

eo

fr- OO fr~ O i

CO

r H

04 CD

en rH

Ci CO

H

r H

eo co r-H

CO CO r-H

CO 0 CM

CO CO 01

co m

rH

CO CM

CO Oi rH

CO

O CM

©

T-i

CM

CO

TM

i f t

©

©

TM

TM TM

ee eo Ci Oi

CO Oi

co Ci

CO frCC co

04 CC Ci

CO CC Ci

r H

CO Ci

co OS

TM

TM

TM

Ci

Ci

Oi

cb"

TM Oi rH

TM

Ol

in

r l

TM

0 Ci

r H

r-H free CO

m

CO Ol Ci

Oi Ci

0 CS

rH 04 04

r^

-cM 04 CTi

rH

1—1

fr- CO CM

© CM Oi

r-i

ift

Oi

1ft

CM CM fr-

Hi

CO

Oi

Oi

eo

CO 04

04 HI

CM Ci

Oi

Oi

CTi

CM

CO

CO

TM

TM

04 OS r H

O

fr- co

04 CO -Ht)

©

CO

0 Oi

co

HI

TM

04 CO

CO

(74

eo Oi

(^ i0f t

CTi r H

© CO 04

co 04

in

CO Oi 04

CO CC

ift

0 1

Oi

HI

©

co

CO

O

04 CO

fr-

ts

oi

Oi

sa

fr- 0

0H

CO

TM r H

Oi

04 04

co

Ci

co fr» CCMi co 04

rH

© O 04

CO

TM

:o

CS

TM

Oi

CM

TM

CO

CO 04

Ol

r-H

TM Ci

C/J - H

CS

rn cc

CO

Oi 04

OS

rQ

CO

04 CC

CO

©

O "3

in fr» CTi

H I

CO

OC free ee ©

-M

CO

rH rQ CD H

co CM

04 Oi O CO

n

DO

04 HI

CO

t»

OS

CO CO 04

TM

0 CJ

CO 04

CO

CO

CO O-l

t -

CM

CO

CO 0 1

HI

Ol

CJ

0 ift 7) CM

O frCO O

CO

fr»

CO CO Ci CM

00 CS

t—

eo

co 04

00 CTi 04

TfH

CO

t -

HI

in

fr~ 04

CO

CO

r^

04 cCi CM

CO

S , a

Oi

0 J

CO

CO

CO

ee ee

ee co CO ee

en O cn

CO

43 a

7-i

fr-

r H

H

03 I-H Ö

O

CM

Oi

Ift

CO

CO —' cc »cM CO ee ee '...' r H

CO

Ci

Oi fr-

O co r «

CM

en

CC TM

04 Ift

CO

eo Ol

OS

•^

90 CO

©

r H

Ol

-Ol

04 Oi

r H

o

HI

a a

r5 O

CO 04 04

CD J ^

W 'E rH -T!

Ci

o o u ^rH-S « 5

i n

cc

o

in

eo

ift

CO

i f t

04 Ol

Ift CO Oi

-M 04 Oi

CO 04 04

eo

a

o

j? rS rS

CO CM

Ol

O

r-

•'

i

rH

bo

1>"

CO

0 °

B>

Oi

O CM

TM

>^fi

1-1

Oi

eo O

Ift

,_, 04 01 Oi

r ,

cc

CC

TM

eo

CO

CO

CO

H l

i n

CS

© CO rH

Ci

CC'

eo

I f t

CO

CO

Oi

CO r H

7-i

eo r-l

CO r H

CO r H

l O

O

•n

m

CO

co

r H r H

CC

CC

i f t

7-1

Oi

©

04 Ol

eft

co r H

m ©

^ r

ift

Oi CM

fr»

i - i

r H

CO

H

CM

r l

CO ©

.04

CO CO rH

CO t-

<N

CO

Oi

eo O tr H

H

oo

CO

TH

HI

Oi

Ci CC'

ro fr- frCO ee co CO frrH

ee 1-H

CO

Ol Ol

,_, eo Ci O

r H

r H

r H

m

O

r_

CTi

Ci

o

Ci co 1 .-/) —1

~

eo

X

04 t^ rH

Ift CO r H

„

O

O

O

i f t

CO Oi rH

1-^ 7-i

eo

O

Hl

rH

00 O Oi

CD 1^

cc

TM

Ift

C/J

Oi

r H

H

© 04

rH

in

Ol

CO

Hl

H l

frco

O Oi

CO

OJ

© © 04

CC

r H

~

r H

fr- r-1 frr

rH rQ

a

H a a .5 i—l oca ci Jscj —iM, o CO ci —

ci

ci TO

h-1

i a o 7.

CO

CO

cc

ift

'ft 04

TM

CO

T h

eo

Hi

i M

CM

0!

•HH Oi

CM

OI

w

O

CO

TM

.ft CC Oi

Ol Oi

OS

OS

cs

Hl

CM

Hl

04 Oi r-H

co co T—1

fr- OC i CCCi Oco —i fr-

co

I f t

OS r H

~.

o

o

X

CTi

r H

rH

<M

CO

O

O

in

o

CM

CC

TM

'CO Ol O7

CO

CO

frOi

TM

r - H

Ift

Oi

O

Ci

1-H

OJ

04 C i fr©

04 04

o

O

04 OJ

r H

r H

r - H

i n

04 CM

•JJ r H

IM

CO

os CO CO

7-i

'JJ

o CO

CC

t -

O

-M

o

CO

CC CO

cc 04

cs O

CO

O

CO

CO

I f t

r-

fr-

CO

i f t

-^

CO

'—1

H C 3

M ca ,

a

:«"d cl

»if

,•_,

m

0J

CM c ^

OS

t -

CO

iO

i—i

rn

Oi

1^ r H

r H

' -^ 3 W ** • "

r-

CO

r l

CM

t»

i n

c

CO

cc

t-

r H

©

r H

eo

IT)

ffl

04 O

CO

r H

bo

60 CH J ^

W

O TM

o

C r

rH

CC

CO

© 7-i

O

OS

CO

TM

r H

)--

CO r H

r H

in

CO

o

Ci i f t

H

o

t-

eo

r - <

TM

©

CO

eo

rH

t r

Ift

r H

r l

os

ta

CO

in

TM

TM

04 O !

eo CO

~^

- H

- H

r l

1—1 T l

Hl

00 CC

CO

in

OS

eo

CO

ta

Hl

ie

CO

©

TM

Oi

1 ^ TM

CO) -M

CO TM

TM TM

CO

fr-

r H

H

CO fr—

co

TM

TM TH

r - H

CO

>n

CO

r l

n

(^

r H

fr-

O'

fr- frOS

T-H r H

r H

"M

O

CC

1 f t

O

Ci

o

0 4 r H

n

ee TfH

o

fr-

TM

co t CO

iC-

CO Oi

1ft r H

HI

00 IO

OJ H

o

CC

T-H

M

fr- O tco^ ^* Q ee r H

CM

co r H

o co cc

Hl

CO

r H

04 i—i

r H

,_H

cc

no r H

oo 04 CO

© O

CO

7-i

"H

cc

© ©

"

CO 04

in

CO

H

r H

-o cc

HI

Hi

rH

^

CM

r H

-M

° S?

ift

OS

r H

CO

CM I f t

TM

HI

7-i

eo

r H

- j

CO

r H

r H

7->

cs

o CO TM

r

OS

2. o

*"*

i n

O in

HI

•

O

— •H CC

o O) 1ft

T-H 7-i

CO

r H

r H

TH CO 1—1

OS

CD

,

rH

r H

f^

m

rH rQ

TM

4_|

CO

7—<

o

r C

«3 rH

r H

O

H

*, r-H

fr- fr- fr-

friO rH i f t

O

(_ o

CC

T—1

t.

CM

r H

co co

r-H r H

r-H

7-1

-, (^ © r H

m

-0

r H

r H r H r H

OJ OJ r H

o

o

HI

CM

CTi

CD

O-l CO

1ft

CO

I f t

r H

-M

CO.

I f t

CO

r H

OC

i f t

cc

-*

"~

TM r H

in

7—1

CO

Ol

t-

o

Hl

r H

CTi Ol

CO 04

Ci CO

- M

•"^

7—1

r H

- H

O

ta

co CO

CO TfH r H

co

rH

CO

H l

CO

-M

CS

Hl

r^

CO

c»

Ift Ift

CD

CO

04 CO

7-i

1-1

o

CO

en

te)

OS

CO

O

CO

O

Hl

i n

rH

C

IM

CO

CM

CTi

©

04 04

cl

r H

r H

04 in

CO O

r H

eo co

O -M

—1

er, c?

eo

04 CTi CM

O

H

TfH OJ H

Ci

TM

ift O ! r H

r^

TM

Hl

t--.

pH

o

CO

eo

CC

co

Oi

CO

r H

*""'

r H

cc

1 t

o in co

i f t

fr-

~

r-H

7-i

r»

O

M

: 0

a s

o

HI

CD r H

I Q r H

CO

CO

rl

t -

CM

cft

04 >—) eo

r H H

CC r H

'

r l

CO

HI

t-

Oi

r H

i f t

CO r H

r H

04 r-H

r H

OS r H

Ol r H

m

o

i n

04 CM

TM

CO OJ

"

co r H

be rH

O

cn

O

r H

c5 rM B o O

cc - 0 rS ÉS

o

CM

CO

eo

00 T H

Ci

t^

eo O

ee r H

cc

CO

TM

r H

CO

TM

fr-

r-H

00 O

eo

O

i n

Hl

co

CM

at

m

CM

CO

Hl

o

t -

H i

os

Hl

CO

c-)

-tH If) rH

in fr» TM in

CTi TfH

Oi

CO

(^

CO

7-i

O

CO

Ift

Ol

O

TfH

TM

CO

in

i—1

7-^

o

TM

r ^

ee

Oi 04

r H

OS CO H

-M

1ft r H

CD CD 7-i

CO

CO

CO

r l

M.

HI

M

O

CM

Q

fr- CO rH

t^

CC •OJ r H

CO

TM

r - H

- H r-H

r H CM H

r H

r H - H

r-i

r-H r-H

OJ r H

CO fr» OJ CM

Oi 04 OS

O

r - H

OJ

ift

CC

CC Ci

cc Ci

CO CO Oi

TM

cc

CO Oi

cc

co Ci

CO free co Oi Oi

r H

r H

r H

r H

r H

7-i

r H

fr» r H

r H

Ol r H

r H

r H

r H

CO H

—

ta

7-i

r_

r .

o

CC 04

CC

o

T^

04 vi

TM

r H

r H

o

eo

C—

CS

© TM

TM TM

co

©

H

Oi

Ift

co

Oi

O TM

H TH

eo Oi

T-H

04 <~

eo

u

°<

TM

»n 04

Oi rH

en T-l,

CH

Ol Ci 7 - i

CTi r H

OS r-H

r H

CTi H

Ci

rH

O;

TM

TM TM

04 TM

co

Oi rH

Oi rH

TM

91 ©

H"

CO

w

•1

^

t»

IO

eo

CO

o *4

CO

-H

ift

OJ

nr,

Ol

© 04

04 CC

.co

TM

O CC

.

CJ

CO

CD OS

CO Ci

*"*

r l

r H

r H

r H

r H

r-H 7-i

i n Oi

7-i

r H

Ol

t»

©

o

CO

r^

cn

TM

TM

i n

7-1 r H

r H r-i

7-i

7-i

r H r H

r H

r H

r H r H

O

ll, rö ©

E u a O O S

CM

OS

O

CO

t—

©

00 CO

.Ti Ift r H

04 i n

-# OTMJ

CO r-> r H 7-i H fr-

a i*P

CO

TM

7-i

r H

co r H

O

CC

. co fr» frCTi Ci OS ift

^ CO

os

m

t-

©

©

fr- CC Ci

fr- O0 4

fr- o

OS 04

H

r-H

7-i

©

CO

r H

TM

co r H

>-'r2 rH T3

rH •«

I

g

* r S

bo

O

OS

Hl

IO

eo

ca

eo

T M

cn

OJ

fr-

CO 7-i

Ift r H

Ift r H

CO TM rH

frfrCO ee

r H

rH

Hi

r H

CM

©

m

©

CO

©

in

©

rH

c.

CO O l r H

TH

CO

eo

OJ

CTi

os

r-H r H

- H

O

r H

r H

00 © r H

r H

r H

OJ

^^

C i

^

Ci

_

Hl

O

ro

04 04

CO 04

1-H

r H

- H

©

rH CS

rQ CO

CD

aTt- !c° 5

a JS g -

O

•n

OS

frCO

frr H

T j

r H

©

©

CO

H<

CO

©

CM

CM

eo

©

T M

r-i ift r H

O i n

O TM

OO CO

OJ

T H

Oi

r H

r l

r H

ee r H

TM r H r H

Ift

r H T-i

eo

O l r H

CO r H

r H r H

rH

rn

cs

»c;

OS

OJ

r H r H T-i

© r H

CO C )

ift

r H r H

O

fr04 04

T-I

r-i

r-i

r H

Hl

1 r H

© r H 7-i

a g rö

eS

©

o

!M

H

00 CO

r-H

cc —1

CC

fr» CO

© 04

a

IM

m

CO

eo

CM

o-a

r-H

ift

CO

OJ

CO

fr-

CD r—1

ift r H

Ift

TM

CO CO

1—1

r-i

7-i

©

©

r-i

cc

CS

fr» ©

i n OS

Ift

O .Ti

•^

r J

r H

rH

=ä .

a

SH

" ^ -5 - r

t—

©

r H

©

frOJ

r H

r H

-2 cs

"ä §

Ti

CS

CO

r-i

©

eo

CO

TM

r-t H r H

TM

i n

CO

CO

©

r H

7-i r-H

1-H

O -H

o r H

co co rH

eo i n © rH

1—1

os

i—1

t— C i CO r H

T-H

7-i

Ci

m

eb CTi

r l

©

1.0 Kl

Hl

7-i

IO

T

cs

CO CO

04 CO

OJ Cl)

CC

TH

frCO

©

CC

fr-

CO on

OS

'/)

C/J

oo Oi © r H

CM

to

Cl

rH

Hl

rn

O

CS

rH

Hl

CS

©

©

©

©

©

os

Hl

rH

©

TM

r H CTi

fr» 0O4i fr-

i f i

IM CO

OJ

Ift

TM

i f t

co

TH

fr»

fr-

fr-

CO

r-

TM

CO

co

©

CO

i n CO

Ift

.-n

© CD

CO OS

„

©

©

o

©

O Oi

CO

•HH

CC

fr- fr- fr-

frHl

-f

©

IM

m

os

CO

c

©

CO

CO

CC

00 TM

Ift

fr-

C i

© ©

- H

eo

CO CO

CTi ift

i n

©

t—

©

w

©

Hl

it

o

Hl

ift r H

OJ

o © T-i

i n

© ©

O

r|H

ift

r H r H

C i

O CO

1-1

r H

fr-

CO

H

t_

r H

CC

© CO

TM

&

r H

.-, CO r H r H

o r H

C-1 DO

r H 7-i

i n

©

O

r H

O l - H

^

£1

:cä

eo

r H 7-i

fr-

„

©

fr-

CC

CS

c~ Ci

„, 04

co

OS

M

fr- o

fr- CO OCDJ eo co TfH

CO

r l

O

04 CO

m

rH

m

eo

r l

©

t -

eo

CC

TM

»4 OS

TM

CO Oi

TM

04 CO

OJ

00 Oi

OJ O

©

fr- CO

O

eo

(M

»C

CO

Hl

eo

CS

M

©

os

CO

T

©

t -

i n

oo

rt

cs

cs

eo

Hl

r H

TM TM

r H

T M

O i

O

TH

co co

ift'

Q

fr» O i

r l

eo

ift

co no C0

t -

TM

TfH Ift

©

TM

TM TM

CTi

TM

CO TM

1^

CO

fr- CO fr-

CO

CD

rH rQ

O bo ö bo

.2 o :o3 r Q

OJ

Ift

CM

ia

r l

CS

©

ers

CO

CM

in ©

r H

r H

m

TM

CO

CC

Ift

Ci

co ofl

CO

r H

eo

ort

fr»

«* cn CO

Hl

©

,H

t .

©

eo

Hl

r H

CO CO

cc CO

-M

Oi

I f t

CD

CO

w ,

bo

eo

O rH

(H

co —i os © r H

M

©

Ol

cs

fr00

OJ 7 1

:©

OS

i n

n

CO

a

eo

cc 30

CO

CC CD

ci

OS

C/J

eo

fr» fr-

rt

CM

•M

©

00 OS

©

*M

(.

cc

co

Hl

TM

co

OJ 1-

CO CC

OJ CO

© CO

CO

CO CD

CO 1-

TM

©

r-H

CD

fr»

CO

CO

fr-

—

CO

-J

©

©

H

r H

04 CO CO

cc CO

eb CD

04 in

i n

CM

o

t—

eo

eo

,_

ed

©

1-H

cn

eo

ift

en frfr- CD CO ee

t .

©

o

co r-

©

©

OS

©

Ift

©

© ©

r-H

fr»

Oi

e» _ fr- OO ©© fr-

CM

r H

os

eo

fr©

i-H T-i

rH

i n

©

CC'

©

os

©

© t—

O

r H

©

©

os

öt

©

—i

t -

04 oo 00

Ift

© ©

Oi O

fr- fr- os

Oi

© rH

bc O .Q

CD

eo j-5 r H r H

CO

CO

CO

O

HH

CO

m

©

m

t—

-H

es

m © r H

eo Oi

C—'

r H

CO CO

CC

CD

©

TM

.-/)

CO fr- CO fr- O J eo fr- fr- fr- fr-

o

CO

©

CD

fr- fr- fr-

fr-

rH r H

O

•érS O o cc ^

CO

CM

CO

CO

frCC

CO Ift

Ift OJ C i r H

CO .OJ CTi r H

eo

OS

t -

as

rH

fr- © »ft

© i n

7-i

TH Ift

fr- CO 04

© 04 OS rH

ift

i O

as

CM

C-

t -

os

en

00 fr- cc

CO

CO ©

TM

©

ie

M

CO

es

cc

CO CO

o

r-H

os

es

Hl

fr» CO i n

i f t

t -

m

Ift

CO

TM

Ift

© OS

Ci

CO CO Ci -H

i n

fr-

fr»

©

CO

H

t»-J

TM 04 OS r H

OJ C i r-H

OS r-H

OJ cn <~> CC CO © r H

CC CTi i—i

'Ci

Ci

r H

r H

OS

r l

~

co

T H

"

fr- ee ©

CO Oi r H

Ol rH

OS

O

—H

co OS

TM

T H

TM

Ci

Ci

OS

TM

TM

CO TM

TM

©

Os rH

rH

92 rS r3

in in t - eo co co

co

© o s HI i n r—i T M T M T M CO 0 4 r-i CO ©

©

©

©

TM 0 4 T M TM

I - N O O i O i CO CD r © ©

co

©

m

© co

cs o

fr-in OS O i —1 r-H

© in in os . Oi Oi © o rH r-H rH 0 4

Oi 04 04frTMTM

co i n c o OJ 04 04

e b TM fr- o i 0 4 0 4 O CO 04 04 04 04

© TM r H OJ 0 4

r H r H CD CO 0 4 OJ O r H OJ 0 4 0 4 0 4

OCO i n TM OJ 0 4

0 4 OJ 0 4 CO 0 4 OJ 0 4 0 4

fr- CO 0 4 OJ

Ci co t o r n r j f B ci

©

© i n CO CO CO CO

COTM © c o 04 04

CO r l CO

k r - f i

r H CO CD © CO CO i f t c o CO CO © CO

i n

ers rH e b c b C i t - I - CC CO © © CO

© r H cS j - fl CC eft o . j . . cä O o

H

O i CD C O © -CM TM

i n

TMTM TM TM

© TM

m — © '

CO CO in-cM 04 04

C- t - t -

© o OS

o

COTM

co o4 in t - . © fr-

r-H

5-

CS

o

cs

T M uft TM TM

©

CM

CS

fr- ©

Oi O rH H TMTM

© cb i b e b l - C O N C O co © co co

© TM CM CM

TM CO rH TM OJ 0 4 0 4 0 4

co t-- in co .

Ci Ol TM fr04 04

© Oi

fr- CD CO i n O H O i 7-i 04 04 rH 0 4

rH rH CD CO 04 04

©

Oi O © © rH 0 4

MCD

•^ -H •3 it)

M

ci

ei h cs

r/l

r-

eS te r—•

CO i n r -

CO ©

©

©

CM o

ci in O

ei bJD-S 0 2 IT- t o

I© o in 04 O l

r-i CO CO fr- Ö i n CO CO CO frOJ 0 4 CM O J 0 4

CTi 0 4 t ^ CM CM ©

CS CO CO c c t—

CM ©

•r »

cfl

eS 4>

B JS CV

OS

HI 0 4 CO C i CO

T M i f t T M CO CD

rH r H r-i rH r H

9 CS

c. oc

M

e.

©

s. © CSS

es © M

s

t-. CO © rS

t— c o o o m

t— Hi

CO 0 0

HI

© os i n ©

r l CM

CM TM © CO © © © O S r-H CO 0 4 CO 0 4 © 0 4

fr» © 0 4 rH CO T M

c b fr-

rH c b CC i b CO t o OJ c o © © r H 7-i T-H 0 4 0 4

Ö TM i n 04 rH 0 4

oo CO © r - fr04 04

=

S

©

rH

Ö C D Ö © OS © i b fr- CO T M C i i n O C O 0 4 OJ 0 4 0 4 0 4 CO T M

r -

•p»

r H CO OS fr-

r»

on

"™

fr- O i CC o CO TM

TM

r -

r-H

r-r

7-i

OJ TM CO CD co co

TM i f t 0 4

^ 4 3 - ,

CO

CO H l O

fr» frco i n T H CO

s •9 r» to

CO

©

CM

in

t - os ©

<M

os

t— in oo

cc

TMfr-© TM i b cb i b TM r H CO 0 4 OS fr- 0 4 CO © 0 4 CO 0 4 04 ©

rH

t»

CO

t ^ O T M O S CO 0 4 O OS 0 4 © 04 04 04 04 0 4

r H r-H r-H

a C CS n

t» m

0 COS r Q

©

©

i b TM Ö CO i b

CO CTS 0 4 fr04 04

© O i - H CO CO coioaor-cD 04 04 04 04 0 4

0 4 © CO © 04 04

0 4 CO © 0O © 0 4

CO © ib TM TM coeo Oi Oi TMOi fr- in©

w r?H : C

IM n

CO CD © © © 04

o OJ i n © CO 0 4 0 4 0 4

© 04

HI CO © i n

rH

oo m HI

eo

<"S} •

T M © T M C O

©

co co eo m oo

©

©

O

TH O rHfr© 04

T-i K

s © r-5 H3

a

CO r-H CO 0 4 CM 0 4 0 4 0 4

CO 0 4 r H r H CD C D f r - i n © C D 1—I r H r H r H r—I

© OJ CD 0 4 —' 0 4

r H 0 4 CO T M T M fr- fr-CO CO C O —1 r H r H r—1 r H

CO CO ©fr04 r H

OS OS r l r l 1—

O

rQ

rr

04 04 04 04 04

04 co

r l CO CO t - CO fr- r H CO CO O S r H © r H TM i n

TMC4 fr- rH

ob

co 04 04

c\>

eS r

CD ©

T M CO fr- CO

in o 04 rH 04 04

04 04 04 04 04

rH

© in

©

frrH

© O S 04 rH rH rH

TM cb i b eb cb co © © eo c » r H r H r H r H r-H

© 04 (OS r-H

CO T M co co OS OS —i H

CO OS O r H 0 4 C O © TM TM TM OS O i © O i © rH rH rH rH r H

1 TM

rH

04©

© 0 4 -sun rH H

OS CM CM

n

©

3 ©

COTM © CO Oi OS © eS

H

© Oi © rH 04 CO CO T M T M TM

OS OS © © ©

CO

0 0 fr© O i r-i T-i

04 CO T M TM © OS

TM

TM TM

CM' © T M T M

CTi OS

HI

fr© 04

m

«

TM OJ

i f t OS OiOS r H r-H

eo

CO

OS

H

H

CM -f

H

H

t-

rl

©

©

O l fr- CD CO T M T—1 r H

CO ©

ea

rl

TM CO 04

fr» reo co

rH r H r H r H

OO

HI rH o i n TM CO O 04 CO © O i Q0 r-H r-H T-H r H

CO

in

OJ O i -cM CO T-H H

i n co © CO 04 04

rl

© O i OS © 7-i 04

in CO TM 04

n t—

© co fr- ©

CO CO T M CO t - CO CO CO r - r H r H r-H

CO

©

© © CT. © r-H r H

CO O i r H { - -

c— I N

© CM ©

©

CO

fr-OS Oi © r H r-H

©

•n

i n co o ©

TM

mco

t-

HI OS ©

©

CD 04

04 r H

OS

CD i n T-i r H

CO

,_,

H H

fr-© © O O4 04

O au 04

© © t - eo

O

T-H

r H

Hi

in

w t-

©

t— OS OS